Samhällets barntillsyn - barnstugor och familjedaghem : förslag

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Arkivexemplar r sou STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967:39 Socialdepartementet

SAMHÄLLETS BARNTILLSYN — BARNSTUGOR OCH FAMILJEDAGHEM FÖRSLAG AV FAMILJEDAGHEMSUTREDNINGEN

Stockholm 1967

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967 Kronologisk förteckning 1. K o m m u n a l b o s t a d s f ö r m e d l i n g . Haeggström. I. 2. A l l m ä n n a a r v s f o n d e n . Esselte. J u . 3. U t s ö k n i n g s r ä t t VI. Esselte. J u . 4. N y d o m k r e t s i n d e l n i n g för u n d e r r ä t t e r n a . Esselte. J u . 5. S t a t l i g p u b l i c e r i n g . N o r s t e d t & S ö n e r . F i . 6. F i n a n s i e l l a l å n g t i d s p e r s p e k t i v . Esselte. F i . 7. D e n f r a m t i d a j o r d b r u k s p o l i t i k e n . S v e n s k a Reproduktions AB. Jo. 8. B a r n s t u g o r . B a r n a v å r d s m a n n a s k a p . B a r n o l y c k s fall. K i h l s t r ö m . S. 9. R i k s k o n s e r t e r . Esselte. E. 10. L i n k ö p i n g s h ö g s k o l a . Del I. Victor P e t t e r son. E. 11. P r o g r a m b u d g e t e r i n g . Del I. Esselte. F i . 12. P r o g r a m b u d g e t e r i n g . Del I I . — S t u d i e r och försök. Esselte. Fi. 13. P r o g r a m b u d g e t e r i n g . Del I I I . — E n s a r m m a n f a t t n i n g . Esselte. F i . 14. S k o l a n s a r b e t s t i d e r . Esselte. E. 15. T j ä n s t e s t ä l l n i n g i n o m k r i g s m a k t e n . Esselte. F ö . 16. 1958 å r s u t r e d n i n g k y r k a — s t a t . VII. F o l k b o k f ö r i n g e n . B e c k m a n . E. 17. 1958 å r s u t r e d n i n g k y r k a — s t a t . VIII. De teologiska f a k u l t e t e r n a . A l m q v i s t & Wiksell, U p p s a l a . E. 13. I n v a n d r i n g e n . Esselte. I. 19. S t a t e n s stöd till u n g d o m s v e r k s a m h e t . Esselte. E. 20. D e n statliga l ä n s f ö r v a l t n i n g e n . I. N o r s t e d t & S ö n e r . K. 21. D e n statliga l ä n s f ö r v a l t n i n g e n . II. B i l a g o r . N o r s t e d t & Söner. K. 22. S k a t t e f ö r v a l t n i n g e n . N o r s t e d t & S ö n e r . K. 23. L ä n s i n d e l n i n g s u t r e d n i n g e n . V i c t o r P e t t e r s o n . K. 24. L a g om s k a t t e r ä t t . Haeggström. F i . 25. N a r k o t i k a p r o b l e m e t . Del I. Haeggström. S. 26. P a r t i e l l f ö r f a t t n i n g s r e f o r m . Esselte. J u . 27. F ö r t i d s r ö s t n i n g o c h g e m e n s a m m a t v å d a g a r s v a l . Esselte. J u . 28. T r y c k f r i h e t och u p p h o v s r ä t t . B e r l i n g s k a b o k tryckeriet, Lund. Ju. 29. T r a n s p o r t k o s t n a d e r n a i G o t l a n d s t r a f i k e n . Esselte K 30. H ö g a eller låga h u s ? Esselte. I. 31. F i l m e n s i n f l y t a n d e p å sin p u b l i k . Haeggström, E. 32. V ä n e r n s och V ä t t e r n s f ö r b i n d e l s e m e d v ä s t e r h a v e t . Esselte. K. 33. V ä n e r n s och V ä t t e r n s f ö r b i n d e l s e m e d v ä s t e r h a v e t . Bilagor. Esselte. K. 34. K o m p e n s a t i o n i vissa fall för b e n s i n s k a t t som u t g å r v i d a n v ä n d a n d e av m o t o r s å g och s n ö s k o t e r . B e r l i n g s k a b o k t r y c k e r i e t , L u n d . Fi. 35. F i r m a s k y d d . Esselte. J u . 36. N y k t e r h e t s v å r d e n s läge. Del I. Esselte. S. 37. N y k t e r h e t s v å r d e n s läge. Del II. Bilagor. Esselte. S. 38. Skoglig y r k e s u t b i l d n i n g . II. Esselte. J o . 39. S a m h ä l l e t s b a r n t i l l s y n , b a r n s t u g o r och f a m i l j e d a g h e m . Esselte. S.

A n m . O m s ä r s k i l d t r y c k o r t ej anges, ä r t r y c k o r t e n

Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967:39 Socialdepartementet

SAMHÄLLETS BARNTILLSYNBARNSTUGOR OCH FAMILJEDAGHEM FÖRSLAG AV FAMILJEDAGHEMSUTREDNINGEN

E S S E L T E AB, S T O C K H O L M 1967

Innehåll

Skrivelse till statsrådet Camilla Odhnoff

5 Utredningsuppdraget

7 Kapitel 1

Bakgrund Institutionell barntillsyn Övriga barntillsynsformer

9 9 9

Kapitel 2

Familjedaghemsutredningens

intervuundersökning

12 Redogörelse för undersökningens uppläggning

12 Kapitel 3

Tillsyn av barn till förvärvsarbetande föräldrar

18 Kapitel 4

Föräldrar till barn i olika tillsynsformer Väl av tillsynsform Önskemål om annan tillsynsform Skolutbildning Sysselsättning Yrke Bostadsstandard Inkomster Moderns ålder Kännedom om social hemhjälp Barnen i olika tillsynsformer Tillsynens längd per dag Antal huvudmål per dag i familjedaghem Föräldrarnas avgifter för tillsyn i familjedaghem Hälsokontroll av barn i familjedaghem Tid för transport till familjedaghem Byten av dagbarnvårdare Barnets anpassning Barn utan tillsyn

22 22 23 23 23 24 24 25 25 25 27 27 28 28 29 29 30 30 30

Dagbarnvårdarna och deras familjer Dagbarnvårdarnas ålder Utbildning Tid som dagbarnvårdare och tidigare yrkesområde Antal barn Dagbarnvårdarfamiljernas inkomster Antal egna barn Önskemål om dagbarnets ålder Hälsokontroll av dagbarnvårdaren och dennes familj

32 32 32 32 33 34 34 34 34

Kapitel 5

Kapitel 6

4 Möjlighet att vara i familjedaghemmet under sjukdom Matkostnad per mål Ersättning per barn Vistelse i familjedaghemmet under »obekväm» arbetstid . . . . Kännedom om social hemhjälp Besök av kommunal familjedaghemsinspektris Informationsträffar för dagbarnvårdare

34 35 35 35 36 36 36

Kapitel 7 Arbetsmarknadssynpunkter Dagbarnvårdarnas önskemål om förvärvsarbete

37 39

Kapitel S För- och nackdelar med familjedaghemsvården Familjedaghems vård ur barnets synpunkt

40 42

Kapitel 9 Familjedaghemsutredningens överväganden och förslag Dagbarnvårdarnas ersättning Utbildning av dagbarnvårdare Informationsträffar för dagbarnvårdare Samarbete föräldrar—dagbarnvårdare—barnstugor Kommunala barntillsynskonsulenter Avlösning genom social hemhjälp Hälsokontroll Lekpaket Antal barn i familjedaghem Statsbidrag till kommunala familjedaghem Sammanfattning av utredningens förslag

45 47 51 54 55 56 57 58 59 61 61 64

Bilagor 1 2 3 4 5

69 96 100 102 103

Tabellbilaga Metodiska anvisningar för kurs för utbildning av dagbarnvårdare Minneslista för sjuksköterskor Förteckning över kommuner tillhörande storstadsregionen . . . Intervjuformulär

Till statsrådet

Camilla

Odhnoff

Genom beslut den 11 februari 1966 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Ulla Lindström att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda vissa frågor rörande familjedaghemsverksamheten i enlighet med vad som i detta hänseende anförts i en promemoria angående utbyggnad av samhällets barntillsyn (stencil S 1965: 3) som avlämnats av 1962 års familjeberedning. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades samma dag ledamoten av riksdagens andra kammare Gördis Hörnlund såsom sakkunnig. Till sekreterare åt den sakkunnige förordnades den 21 februari 1966 kanslisekreteraren Billy Thorstenson. Efter framställning från den sakkunnige tillkallade statsrådet Odhnoff den 13 januari 1967 t. f. byråchefen i socialstyrelsen Brita Hasselrot, byrådirektören i arbetsmarknadsstyrelsen Ingeborg Jönsson och direktören i Svenska stadsförbundets och Svenska kommunförbundets gemensamma socialsektion Gunnar Krantz att vara experter åt utredningen. Utredningen har antagit benämningen familjedaghemsutredningen. Förslagen till kurser för utbildning av dagbarnvårdare har av utredningen utarbetats i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen. De förslag till lekpaket, som redovisas, har utarbetats i samråd med förskolläraren Gunnel Johansson. Till utredningen har från Kungl. Maj :t — för beaktande — överlämnats riksdagens skrivelse den 18 oktober 1966, nr 309, jämte allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33, i anledning av motioner om utbildning av dagbarnvårdare. Utredningen får härmed vördsamt överlämna betänkandet Samhällets barntillsyn — barnstugor och familjedaghem. Utredningens uppdrag är därmed avslutat. Betänkandet är enhälligt. Stockholm den 8 augusti 1967 Gördis Brita

Hörnlund

Hasselrot

Ingeborg Gunnar

Jonsson

Krantz I Billy

Thorstenson

Utre dingsupp draget

På förslag av 1962 års familjeberedning i en av beredningen avgiven promemoria angående utbyggnad av samhällets barntillsyn (stencil S 1965:3), tillkallades en särskild sakkunnig att utreda frågan om familjedaghemsverksamhetens omfång och kvalitet. Beredningen redovisade i samband därmed vissa synpunkter på familjedaghemsverksamheten. Beredningens synpunkter sammanfattades i promemorian på följande sätt. De totala behovet av tillsynsplatser för b a r n till förvärvsarbetande är mycket stort. Barntillsynssituationen kännetecknas dels av eftersläpningen på dagshemssidan, dels av en förväntad ökning av antalet förvärvsarbetande mödrar och dels av ett ökat b a r n a n t a l genom högre födelsetal. För n ä r v a r a n de skulle det behövas ca 20 000 nya platser för att tillgodose behovet. Även om man r ä k n a r med en mycket snabb utbyggnad av daghem, kan det beräknas att en betydande platsbrist kommer att kvarstå under de närmaste åren. Ur a r b e t s m a r k n a d s s y n p u n k t ä r det väsentligt att daghemsutbyggnaden sker så snabbt som möjligt och att tillräckliga resurser avsätts för detta ändam å l . Det ä r också angeläget att vidtaga andra åtgärder för att skapa ökade möjligheter att klara barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar. Redan nu sker en tredjedel av barntillsynen genom av samhället organiserade familjedaghem. Man måste uppskatta denna form av barntillsyn, som inte kräver investeringar i lokaler — nybyggda eller för ändamålet förhyrda sådana — och som således inte t ä r på redan knappa resurser. Även om vissa invändningar kan göras beträffande familjedaghemsverksamheten, bl. a. dess b r i s t på kontinuitet, kan det i dagens läge knappast vara realistiskt att inte söka tillvarataga och

vidareutveckla de tillsynsmöjligheter den erbjuder. En förutsättning för att verksamheten skall k u n n a accepteras som en god ersättning för daghemmen är att den blir föremål för en kvalitativ upprustning så att verksamheten kan fungera på ett för de omhändertagna barnen fullt tillfredsställande sätt. Målsättningen bör vara att endast fullt godtagbara hem skall komma ifråga n ä r det gäller att ta hand om dagbarn. Bostadsstandarden spelar en stor roll i detta sammanhang och man bör kunna sträva efter att familjedaghemmen h a r bostäder, som helst inte är mindre än två rum och kök. Hälsotillståndet i familjerna bör styrkas genom hälsointyg och fortlöpande hälsokontroll ske av dagbarnen. Kommunerna bör sträva efter att ge dagbarnvårdarna möjligheter till utbildning och bör därför i samarbete med länsarbetsnämnderna anordna kurser för dagbarnvårdare samt söka stimulera nytillkommande och redan verksamma dagbarnvårdare att genomgå utbildning. Kommunerna bör etablera ett fastare samarbete mellan barnstugor och familjedaghem än vad som nu tycks vara fallet. De bör fortlöpande anordna möten för dagbarnvårdare i barnstugelokaler och under medverkan av barnstugornas personal. Kommuner, som inte bedriver barnstugeverksamhet, bör kunna engagera förskollärare från annan ort till möten med dagbarnvårdare. Vissa förbrukningsmaterial, som förekommer i barnstugornas verksamhet, bör också ingå i familjedaghemmens utrustning och bör kunna utlämnas till familjedaghemmen i form av lekpaket. Möjligheten att bereda dagbarnvårdarna avlösning genom hjälp av barn samariter eller hemvårdarinnor bör undersökas inte bara vid sjukdomsfall o. d. utan också för att inte dagbarnvårdarnas intresse för uppgiften skall hämmas genom en alltför stor bundenhet. Komplementen i form av lekskoleplatser och avlösningshjälp får ses som led i strävan att höja familjedaghemsvårdens standard

8 för barnens vidkommande men också som ett led i strävandena att underlätta rekryteringen av nya familjedaghem. Det kan anses troligt, att familjedaghemsvården blir mer attraktiv både för vårdare och föräldrar, om den får en ökad kontinuitet och genom andra åtgärder i högre grad än nu kommer att likna vården i daghem. Om tillgången på familjedaghemsplatser skall kunna öka, är det ofrånkomligt, att det sker en uppräkning av kommunernas ersättningar till familjedaghemmen. Utan att ersättningsfrågan regleras torde det inte vara möjligt att skapa förutsättningar för en ytterligare utbyggnad av verksamheten och bibehålla urvalsprincipen eller skärpa kraven på familjedaghemmens standard.

Familjeberedningen menar, att här bör göras en närmare undersökning av den icke kommunalt ordnade familjedaghemsverksamhetens omfång och kvalitet. Åtgärder för en ökad stabilitet i familjedaghemsverksamheten måste vidare vägas mot ersättningsfrågan och denna i sin tur analyseras med hänsyn till matkostnaderna för dagbarnen och den direkta arbetsersättningen, vad som kan betraktas som utlägg och vad som är inkomst och eventuellt skattepliktig sådan. Dessa många utestående frågor kräver ytterligare utredning, och familjeberedningen vill förorda, att denna utredning anförtros en särskild utredningsman som får för ändamålet nödvändiga resurser till sitt förfogande.

KAPITEL 1

Bakgrund

1.1. Institutionell

barntillsyn

Institutionell barntillsyn förekommer i fyra olika former; daghem för tillsyn och omvårdnad av barn från spädbarnsåren till skolpliktig ålder (6 mån.—7 år) under den tid föräldrarna är borta från hemmet på grund av förvärvsarbete, studier e t c , fritidshem för barn i den lägre skolåldern. Ger tillsyn åt barn till förvärvsarbetande föräldrar under den skalfria delen av dagen samt under lovdagar och ferier, lekskolor för förskolebarns vistelse under företrädesvis 3 timmar per dag. Lekskolorna utnyttjas i viss utsträckning av deltidsarbetande föräldrar, gemensamma barnstugor för barn med varierande tillsynsbehov. Är i princip en kombination av daghem och lekskolor genom att ta emot barn med behov av både längre och kortare tillsynstider. Samtliga former h a r ett starkt pedagogiskt inslag i sin verksamhet. Den gemensamma benämningen för samtliga former är barnstugor. Huvuddelen av den institutionella barntillsynen har kommunerna som huvudmän. Ett betydande antal lekskolor drivs emellertid av olika föreningar, medan andelen industridaghem och daghem i privat regi minskat kraftigt under senare år. Antalet platser i daghem var den 1 juli 1967 ca 16 500 och i fritidshem 3 850. Samtidigt fanns drygt 30 000 platser i lekskolor, vilket inne-

bär att ca 60 000 barn kunde beredas plats i lekskolor. Utbyggnaden av dag- och fritidshem stagnerade under 1950-talet. Från och med år 1963 då nya statsbidragsregler infördes har dock antalet daghemsplatser ökat. Den ytterligare höjning av statsbidragen till anordnande och drift av dag- och fritidshem som genomfördes år 1966 har medfört en starkt ökad planering av nya platser. Enligt den enkät som socialstyrelsen genomförde hösten 1966 bland kommunerna beräknades således ca 10 å 12 000 nya dag- och fritidshemspiatser påbörjas under perioden 1/1 1966—30/6 1968, vilket skulle innebära närmare en fördubbling av det då befintliga platsantalet. Lekskoleverksamheten har alltsedan 1950 expanderat starkt. Under de senaste fem åren har drygt 1 000 nya platser (för drygt 2 000 barn) tillkommit per år. Mer än hälften av dag- och fritidshemsplatserna återfinns i de tre största städerna, medan däremot lekskolorna är mera utspridda över landet. 1.2 Övriga

barntillsynsformer

Vid sidan av institutionerna förekommer barntillsyn huvudsakligen i följande former; kommunala familjedaghem dvs. enskilda hem som mot ersättning svarar för tillsynen av barn till förvärvsarbetande föräldrar, men där kommunerna

10 sökt inlemma verksamheten i organiserade farmer, privata familjedaghem dvs. enskilda hem som ej förmedlats av eller står under tillsyn av kommunen, tillsyn i hemmet av förvärvsarbetandes barn, kan ske i många olika former; genom föräldrarna själva (vid skiftarbete eller dylikt), av far- och morföräldrar eller andra anförvanter, av syskon, av hemhjälp (hembiträden, praktikanter) m. m. som sköter tillsynen i barnets eget hem. 3-familjesystemet innebär att tre familjer tillsammans anlitar en barnsköterska för barntillsynen. Man använder växelvis de t r e familjernas lägenheter för verksamheten. Systemet praktiseras främst av studerande familjer i universitetsstäderna Stockholm, Lund och Göteborg där också kommunalt driftbidrag utgår. Den av kommunerna organiserade familjedaghemsvården (kommunala familjedaghem) började bedrivas under senare hälften av 1940-talet. Enligt uppgifter som socialstyrelsen inhämtade från barnavårdsnämnderna i städerna bedrevs under budgetåret 1950/51 familjedaghemsverksamhet i 36 av de då 132 städerna. Verksamheten omfattade drygt 1 500 barn placerade i ca 1 300 hem. Under åren 1961—1963 fördubblades antalet kommunala familjedaghem och h a r under de senaste åren uppgått till ca 8 000. 1965 fanns drygt 6 000 av dessa platser i rikets 12 största städer, varför den övervägande delen av familjedaghemsplatserna återfinns i sådana orter som samtidigt h a r en stor andel av platserna i dag- och fritidshem. Vissa krav — varierande från ort till ort — ställs på det organiserade familjedaghemmet och dagbarnvår dåren. I gengäld har kommunens engagemang blivit en garanti för att dagbarnvårdaren erhåller ersättning för sitt

arbete. I många kommuner förekommer det också — på samma sätt som när det gäller barnstugorna — att kommunen subventionerar kostnaderna för barntillsynen för lägre inkomsttagare. Andra kommuner däremot utgör endast en förmedlande länk mellan familjedaghemmet och dagbarnvårdaren. Familjedaghemmen utgör i de flesta fall ett komplement till den institutionella tillsynen i barnstugor. Verksamheten är i första hand till för barn, som av olika orsaker inte lämpligen kan vistas i stora barngrupper. Det är emellertid ofrånkomligt att familjedaghemsverksamheten i de flesta kommuner också blivit ett komplement till en otillräckligt utbyggd institutionell barntillsynsverksamhet. Detta kan förklaras av att det i många fall varit möjligt för kommunerna att snabbt organisera en kår av dagbarnvårdare för att klara en akut bristsituation, medan däremot byggandet av institutioner krävt kapital och en mera långsiktig planering. Familjedaghemmen har däremot inte tagit i anspråk någon del av kommunernas investeringsresurser. Driftkostnadernas storlek beror i hög grad på vilken ersättning dagbarnvårdaren erhåller. Eftersom ersättningen i de flesta fall ligger på en mycket låg nivå kan även detta ha medverkat till kommunernas benägenhet att starta och bedriva familjedaghemsverksamhet. Tveksamheten h a r på många håll varit stor mot en fortsatt expansion av denna form av samhälleligt organiserad barntillsyn. Det har framhållits att familjedaghemmen inte erbjuder samma möjligheter som barnstugorna till utvecklingsfrämjande aktiviteter, och att risken för en alltför stark känslobindning mellan dagbarnvårdare och dagbarn är större än i barnstugorna där varje anställd har flera barn att sköta. Man har menat att en sådan känslo-

11 bindning lätt kan resultera i konkurrens om barnet mellan dagbarnvårdaren ocb de biologiska föräldrarna. Vidare har det ofta påtalats att verksamheten är instabil och att bristen på kontinuitet i barnens uppfostran skulle kunna medföra att barnet blir splittrat och otryggt. Ur arbetsmarknadssynpunkt har hävdats att familjedaghemmen har ringa betydelse. Att en förälder kan frigöras från hemmet genom att lämna barnen i familjedaghem, skulle således motverkas av att en presumtiv arbetskraft — dagbarnvårdaren — samtidigt binds vid hemmet. Mot detta har framförallt anförts att antalet barnstugeplatser inte inom överskådlig framtid räcker för att tillgodose det starkt växande behovet av barntillsyn. I valet mellan en å ena sidan helt

okontrollerad och kanske också otillfredsställande barntillsyn och en å andra sidan organiserad familjedaghemsverksamhet har man ansett att den senare måste föredras. Familjedaghemmens positiva sidor h a r också påvisats. Dessa är kanske framförallt möjligheterna att ta emot dagbarnet på sådana tider då institutionerna normalt inte har öppet t. ex. i de fall föräldrarna skiftarbetar. Familjedaghemmen kan också erbjuda en lugnare miljö än institutionerna, en mera personlig omvårdnad, större möjligheter för barnen att på ett individuellt sätt lära känna världen utanför hemmet genom att medfölja dagbarnvårdaren på besök i affärer, andra ärenden och genom grannkontakter m. m.

KAPITEL 2

Familjedagshemsutredningens intervjuundersökning

Redogörelse uppläggning

för

undersökningens

Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har på uppdrag av 1966 års familjedaghemsutredning genomfört en riksomfattande intervjuundersökning i syfte att närmare klarlägga på vilket sätt tillsynen av barnen ordnas i de fall föräldrarna förvärvsarbetar utom hemmet. Detta möjliggjordes genom att i samband med den utökade arbetskraftsundersökning som genomfördes under hösten 1966, tillfråga de intervjuade i vad mån föräldrarna — eller föräldern — förvärvsarbetade mer än 15 timmar per vecka, om de hade barn födda 1956 eller senare, samt h u r tillsynen av dessa i så fall ordnades. De olika tillsynsformerna spårades med hjälp av tilläggsfrågor i samband med den stora arbetskraftsundersökningen 1 hösten 1966. Vissa för utredningen intressanta tillsynsformer studerades därefter med hjälp av ytterligare en intervju av mera omfattande karaktär. Beträffande tillsynsformen kommunala familjedaghem gjordes på grund av den låga frekvensen urvalet från kommunernas register över familjedaghem. När det gäller tillsynsformerna privata resp. kommunala familjedaghem intervjuades såväl föräldrar som dagbarnvårdare. 2.1 Definitioner I undersökningen använda definitioner specificeras här nedan.

Familjedaghem Följande villkor skall vara uppfyllda. a. Barnet skall vistas i annat hem än det egna under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. b. Barnet skall ej ha kombinerad tillsyn som t. ex. halva dagen hos släktingar och halva dagen i lekskola. A. Kommunalt

familjedaghem

Familjedaghem med kommunalt stöd i form av ersättning till antingen dagbarnvårdaren eller vårdnadshavaren. B. Privat

familjedaghem

Familjedaghem utan ekonomiskt stöd av kommunen. Hit räknas således också familjedaghem som förmedlats av kommunen, men som saknar ekonomiskt stöd. Daghem Institution som utövar tillsyn av barn från spädbarnsåldern till skolpliktig ålder (6 mån.—7 år) hela dagen (öppet 12 timmar) under den tid vårdnadsn ä v a r n a är borta från hemmet på grund av förvärvsarbete eller studier. Tillsynen är vanligen 8—10 timmar. Halvdaghem Institution som ger tillsyn under högst halv dag. För övrigt analogt med daghem. 1

Arbetskraftsundersökningarna utföres av utredningsinstitutet på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen. Under hösten 1966 omfattade undersökningen ca 60 000 intervjuer.

13 Fritidshem

2.2 Undersökningens uppläggning

Institution som utövar tillsyn av skolbarn till förvärvsarbetande vårdnadshavare under den skolfria delen av dagen samt under lovdagar och ferier.

Populationer

Lekskola Institution som utövar tillsyn av förskolebarn under vanligen 3 timmar per dag. Tillsyn

i

hemmet

Tillsyn av barn i det egna hemmet av antingen a. Vårdnadshavarna. Tillsynen delas av vårdnadshavarna. b. Mormor/farmor. c. Syskon d. Andra släktingar e. Annan person (dock ej av hembiträde) f. Hembiträde. »Utan

A. 1. Barn mellan 0—10 år som vistas i privata familjedaghem och som har vårdnadshavare (om gifta: båda) som arbetar eller studerar minst 15 timmar per vecka. 2. D:o som vistas i kommunala familjedaghem. 3. D:o som får tillsyn i hemmet (dock ej av hembiträde). 4. D:o som klarar sig själva.

tillsyn»

Barn som klarar sig utan tillsyn under någon del av den tid vårdnadshavarna förvärvsarbetar.

B.

Familjedaghem

a. Privata. b. Kommunala. Slratifiering

och

urvalsstorlek

1. Storstäder (Stockholm, Göteborg, Malmö) med vissa förortskommuner (se bilaga 4). 2. övriga städer med över 20 000 inv. 3. övriga kommuner. Stratifieringen motiveras främst av behovet av särredovisning. I uppställningen nedan redovisade urvalsstorlekar eftersträvades. Urvalet av barn i privata familjedaghem samt barn som får sin tillsyn

Stratum Kategori

1 Storstäder

2 övriga städer > 2 0 000 inv.

3 övriga kommuner

250 200 200 100

250 150 150 100

250 150 150 100

750 500 500 300

250 200

250 150

250 150

750 500

1 200

1 050

1 050

3 300

Summa

Barn Barn i kommunala familjedaghem

Familjedaghem

Summa

14 Stratum 1 Storstäder

2 övriga städer > 20 000 inv.

3 övriga kommuner

Barn Barn i privata familjedaghem Barn i kommunala familjedaghem Barn som får sin tillsyn i hemmet Barn som klarar sig själva

155 106 245 98

153 92 185 106

212 84 161 92

520 282 591 296

Fam iljedaghem Privata Kommunala

168 104

160 94

218 84

546 282

2 517

Kategori

Summa

i hemmet eller som klarar sig själva skedde med hjälp av stora AK.1 Uppgift om de privata familjedaghemmen erhölls vid intervjuerna med de uttagna barnens vårdnadshavare. De kommunala familjedaghemmen är för fåtaliga för att man skall kunna erhålla ett tillräckligt antal via AK. Urvalet drogs därför från listor över kommunala familjedaghem (den 1.7. 1966), som uppgjorts av kommunerna och insänts till utredningsinstitutet. Storleken av grupperna i tabellen ovan h a r bestämts dels med hänsyn till vad som bedömts möjligt att uppnå på grundval av en provundersökning i samband med AK i maj 1966, dels med hänsyn till varierande precisionskrav i olika strata. Av olika skäl lyckades man inte uppnå de planerade urvalsstorlekarna. AKurvalet visade sig inte vara tillräckligt stort för att kunna möjliggöra urval av den storleksordning som eftersträvats, i synnerhet beträffande privata familjedaghem och barn i privata familjedaghem i stratum 1 och 2. Vidare innehöll de listor över kommunala familjedaghem, som infordrats från kommunerna, uppgifter om ett stort antal familjedaghem som upphört redan före den 1.7.

Summa

1966. Detta förhållande kunde konstateras först vid intervjun. Urvalets slutliga sammansättning redovisas ovan. Urvalsförfarande A. Tillsynsformerna privata familjedaghem, tillsyn i hemmet och »utan tillsyn» Urvalet av barn och privata familjedaghem h a r skett via den stora AKundersökningen hösten 1966. Totalt omfattade denna undersökning 60 000 personer. Ca 50 000 utnyttjades för urvalet. a. Urvalet av barn utfördes på följande sätt. Genom ett tilläggsformulär spårades familjer med minst ett barn fött 1956 eller senare i vilka vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna förvärvsarbetade eller studerade minst 15 timmar per vecka. Dessa familjer kan be1 Undersökningspopulation i arbetskraftsundersökningarna är personer bosatta i Sverige, vilka uppnått 14 års ålder. Urvalet omfattade hösten 1966 (stora AK) 60 000 personer och utgör ett stratifierat urval i två faser. Som urvalsram användes registret över alla personer födda den 15 i varje månad. I detta register sker stratifiering med avseende på kön, civilstånd (endast kvinnor), ålder och yrkesverksamhetsgrad. Urvalsfraktionen är 1: 105 i varje stratum. Intervjuerna utföres i huvudsak per telefon.

15 traktas som d u s t e r bestående av ett eller flera barn. Urvalssannolikheterna för dessa cluster bestäms av antalet förvärvsarbetande vårdnadshavare som kan hänföras till ett visst cluster. Från varje cluster utvaldes slumpmässigt ett barn. Urvalet kan karakteriseras som ett tvåstegsurval, där clustren — förstastegsenheterna valts med olika sannolikheter och där barnen — andrastegsenheterna — valts med lika sannolikheter. I samtliga strata tillämpades samma urvalsförfarande. b. Urvalet av privata familjedaghem skedde i samband med lottningen av barn på så sätt att det familjedaghem uttogs som hade tillsynen över det utlottade barnet. Familjedaghemmen h a r alltså dragits med olika sannolikheter. Samma urvalsförfarande tillämpades i samtliga strata. B. Tillsynsformen daghem

kommunala

familje-

Urvalet av kommunala familjedaghem drogs ej via AK. Lösningarna var olika i olika strata. a. I stratum 1 och 2 (Stockholm, Göteborg, Malmö samt övriga städer över 20 000 inv.) uttogs kommunala familjedaghem genom systematiskt urval från de av kommunerna insända listorna över kommunala familjedaghem. F r å n varje uttaget familjedaghem drogs därefter ett barn slumpmässigt. b. I stratum 3 (övriga kommuner) uttogs i första steget kommuner genom systematiskt urval. Samtliga familjedaghem i de utlottade kommunerna undersöktes. F r å n varje familjedaghem valdes slumpmässigt ett barn. Insamlings förf ärande Uppgifterna insamlades genom telefonintervjuer. Beträffande barn som fick sin tillsyn i privata familjedaghem under den tid

vårdnadshavarna förvärvsarbetade intervjuades först någon av vårdnadshavarna. Intervjun avslutades med att in^ tervjuarna bad om namn, adress och telefonnummer till dagbarnvårdaren, som därefter kontaktades. Förfarandet var det omvända (av urvalstekniska skäl) när det gällde kommunala familjedaghem. Här intervjuades dagbarnvårdaren först. Om det fanns mer än ett dagbarn i familjedaghemmet fick intervjuaren genom ett lottningsförfarande avgöra vilket barn intervjun skulle avse. Därefter intervjuades just detta barns vårdnadshavare. 2.3 Frågeformulär

Formulären är av fyra huvudtyper (bil. 5 ) : Al för vårdnadshavare med barn i privat familjedaghem. A2 för vårdnadshavare med barn i kommunalt familjedaghem. B för föräldrar som h a r barn med tillsyn i hemmet. C för föräldrar med barn som är utan tillsyn. D för dagbarnvårdare. Formulären inleds med några frågor om sysselsättning och yrkesområde. Därefter följer frågor som berör själva barntillsynen. I slutet av formulären förekommer frågar som avser att ge vissa bakgrundsfaktorer som t. ex. utbildning, bostadsförhållanden och inkomst. 2.4 Undersökningens genomförande

Utbildning

av

lokalombud

Den speciella utbildningen av lokalombuden för den aktuella undersökningen omfattade inlärning -av skriftliga instruktioner och lösande av provuppgifter. Felaktigt besvarade uppgifter återsändes till resp. ombud för förnyat besvarande. Endast lokalombud med

16 slutligt godkända provuppgifter deltaga i fältarbetet. Fältarbetets

fick

genomförande

Det egentliga fältarbetet föregicks av provundersökningar där bl. a. undersökningsformulären testades. Fältarbetet i huvudundersökningen påbörjades den 27 oktober och avslutades den 15 december 1966. Antalet deltagande ombud var 260 st. Före intervjun erhöll intervjupersonerna introduktionsbrev innehållande en kort presentation av undersökningens syfte. Bearbetning Sedan formulären inkommit till utredningsinstitutet utfördes först en översiktlig granskning för att man snabbt skulle kunna kontakta intervjuarna för förfrågningar eller kompletteringar. Efter kodning överfördes uppgifterna till hålkort. Stansningen kontrollerades genom att samtliga hålkort h a r kontrollstansats. För att ytterligare reducera felen utfördes en kontrollkörning av hålkortsmassan på datamaskinen IBM 1401

enligt ett särskilt kontrollprogram, genom vilket exempelvis orimliga eller inkonsekventa uppgifter kan upptäckas och rättas till. Tabeller framställdes från den rättade kortmassan med utredningsinstitutets standardprogram för datamaskin IBM 7070.

2.5 Undersökningens tillförlighet

Slumpfel

och

mätfel

I denna undersökning h a r endast studerats ett urval av populationen och siffrorna i tabellerna överensstämmer troligtvis inte med de värden som skulle ha erhållits vid en totalundersökning. Resultaten är behäftade med slumpfel. Av kostnadsskäl h a r dessa slumpfel ej beräknats. När det gäller formulär B och G är den fråga som r ö r tillsynens längd per dag behäftad med stora mätfel. Det har nämligen varit svårt för många intervjupersoner att ange denna tid beroende på besvärliga tillsynsförhållanden. Stratum

Kategori

1 Stockholm, Göteborg, Malmö

2 städer > 20 000 inv.

6 (3,9) 1 (0,9) 7 (2,9) 3 (3,1)

13 (3,5) 1 (1,1) 6 (3,2) 1 (0,9)

16 (7,5) 1 (1,2) 3 (1,9) 1 (1,1)

35 (6,7) 3 (1,1) 16 (2,7)

7 (4,2) 4 (3,8)

5 (3,1) 2 (2,1)

6 (2,7) 2 (2,4)

18 (3,3) 8 (2,8)

övriga

3 övriga kommuner

Summa

Urvalsstorlek

Barn

Barn som får sin tillsyn i hemmet Barn som klarar sig själva Familjedaghem Privata Kommunala

520 282 591 296

(1,7) 546 282

17 För att få en uppfattning om tillförlitligheten i svaren förseddes en del formulär med ett antal gemensamma frågor för vårdnadshavare och familjedaghem. Totalt har 28 formulär av denna typ erhållits. Det ringa materialet gör att inga säkra slutsatser kan dras beträffande mätfelen i undersökningen. I de 28 formulären fanns dock inga allvarliga tendenser till mätfel.

2—7125 78

Bortfall Bortfallet fördelar sig efter stratum och tillsynsform på sätt som framgår av sammanställningen på föregående sida. Bortfallet utgjordes i samtliga fall av vägrare. Undersökningens resultat påverkas också av det bortfall som förekom i arbetskraftsundersökningen. Bortfallet i denna var 2,3 %, därav 1 % vägrare.

KAPITEL 3

Tillsynssituationen för barn till förvärvsarbetande föräldrar

Intervjuundersökningen har visat att det hösten 1966 fanns ca 317 000 barn under 10 år vars vårdnadshavare förvärvsarbetade mer än 15 timmar per vecka. Hälften — ca 150 000 — av barnen är i förskoleåldern. Det finns anledning att kortfattat kommentera dessa uppgifter. Utredningen är fullt på det klara med att antalet barn i behov av tillsyn under föräldrarnas förvärvsarbetstid kan vara större än vad dessa siffror anger. Om gränsen för föräldrarnas arbetstid dragits vid 10 timmar per vecka hade antalet barn i undersökningen således blivit större. Valet av 15 timmars arbetstid per vecka, eller i genomsnitt 3 timmar per dag, kan således diskuteras men får ses mot bakgrund av utredningens strävan att presentera uppgifter om antalet barn där tillsynsbehovet är klart dokumenterat. Att ett behov av tillsyn finns för vissa av de barn där föräldrarna arbetar mindre än 15 timmar per vecka är uppenbart, på samma sätt som — vilket senare skall visas — många barn vars föräldrar arbetar mer än 15 timmar per vecka inte direkt behöver belasta de totala tillsynsresurserna. På samma sätt kan utredningens val av åldersgräns diskuteras. Enligt socialstyrelsens. Råd och anvisningar är fritidshemmen avsedda att ta emot barn i skolåldern fr. o. m. 7 t. o. m. 11 år, i undantagsfall äldre barn. Erfarenheten visar emellertid att det huvudsakligen är barn i de första skolåren som utnyttjar fri-

tidshemmen. Utredningen har vid undersökningens uppläggning av samma skäl som när det gäller arbetstiden tvingats snegla på det av föräldrar och barn uttalade behovet av tillsynsmöjligheter för skolbarn. Utredningen får anledning att återkomma till skolbarnens tillsyn i samband med förslagen till åtgärder. Av tabell 1 framgår att endast en ringa del av barnen har tillgång till de tillsynsformer som samhället ställer till förfogande. Totalt täcker barnstugorna (2/s) och de kommunala familjedaghemmen (Vs) ca 9 % av det genom undersökningen dokumenterade tillsynsbehovet. Det bör dock understrykas att 25 % av barnen till förvärvsarbetande Tabell. 1. Olika

Tillsynsform

tillsynsformer

Antal

°/ /o

Daghem/fritidshem Lekskola/halvdaghem Privata familjedaghem Kommunala familjedag-

Antal

/o

13 274

2 395

2 395

57 950 18

47 519 31

8 802

6 983

16 615

Tillsyn i hemmet Klarar sig själva Komb. av ovanstående Totalt

Därav under 7 år

159 159 50

79 580 52

62 003 20

3 100

10 700

317 624 100

535 153 386 100

19 Tabell 1 a. Tillsyn i hemmet Ensamstående

Gifta

Totalt

Tillsynen ordnad genom

Totalt

%

59 743 7 243 17 012 36 816 3 389 15 019 1 262 3 390

42 5 12 26 2 10

143 874

ensamstående föräldrar får tillsynen ordnad i samhällets regi. Som exempel kan nämnas att av de 9 000 barnen i kommunala familjedaghem är 63 % — ca 6 000 — barn till ensamstående föräldrar. 58 000 barn får sin tillsyn genom privat förmedlade familjedaghemsplatser. De privata familjedaghemmen svarar således för tillsynen av dubbelt så många barn som den kommunalt organiserade barnstuge- och familjedaghemsverksamheten. 20 % av samtliga barn är helt utan tillsyn av någon vuxen. Det bör dock nämnas att 95 % av de barn som är utan tillsyn uppnått skolåldern och att de i 73 % av fallen är utan tillsyn mindre än 3 timmar per dag. Det återstår dock ca 3 000 förskolebarn utan tillsyn varav ca 1 000 är detta mellan 3 och 8 timmar per dag. Omkring 11 000 barn h a r vidare olika former av kombinerad tillsyn. Kombinationerna är legio; här skall som exempel bara nämnas lekskola-familjedaghem, äldre syskon-mor/farföräldrar, och »med till arbetet» -make. Den största gruppen, hälften av alla barn, får sin tillsyn ordnad i det egna hemmet. Detta sker på sätt som framgår av tabell 1 a. Hälften av de barn som har tillsynen ordnad i det egna hemmet är i

%

Antal

/o

798 2 260 6 512 3 323 1 063 1 329

5 15 43 22 7 9

60 541 9 503 23 524 40 139 4 452 16 348 1 262 3 390

38 6 15 25 3 10

15 285

159 159

100 Antal

Antal

skolåldern. Samtidigt har undersökningen visat att 2/s av mödrarna till de barn som har sin tillsyn ordnad på detta sätt förvärvsarbetar på deltid eller är egna företagare, jordbrukare eller medhjälpande familjemedlemmar. Kombinationen av barnens ålder och mödrarnas deltidsarbete torde i många fall göra det möjligt att ordna tillsynen genom make/a och syskon. Mor- och förföräldrar liksom andra släktingar svarar vidare för en stor del av den tillsyn som sker i barnets eget hem. Som senare skall beröras återfinns också ett stort antal mor- och farföräldrar och andra släktingar som dagbarnvårdare i familjedaghemmen — framförallt i de privat ordnade. Den tidigare troligen dominerande formen av barntillsyn, hemhjälpen, svarar nu för ca 13 % av den totala barntillsynen. Av den tillsyn som sker i hemmet sker 25 % genom barnflickor och andra hemhjälper. Materialet ger också möjlighet till jämförelse mellan barn till ensamstående och barn till gifta eller övriga samboende. Totalt uppgår andelen barn till ensamstående föräldrar i materialet till ca 16 %. Andelen barn till ensamstående som kan få tillsynen ordnad i hemmet är ca 10 % — huvudsakligen genom mor- och farföräldrar. Detta kan i sin tur jämföras med dag- och fritids-

20 Tabell 2. Antal barn under 10 år och relation till vårdaren vid tillsyn i hemmet. Antal barn i familjen

Ej släkt

1 barn 2 barn 3 barn 4 eller fler barn . .

42 35 21 2

Mor- Annan mor/ släk- Make/ farmor ting maka 52 33 9 6

Summa Antal . . . . 16 348| 23 524 0/

/o

55 24 15 6

37 45 14 5

4 452 60 541 3

hemmen där närmare hälften av barnen har ensamstående föräldrar. En i det närmaste lika hög andel ensamstående som gifta har ordnat barntillsynen i hemmet genom hemhjälp. Det bör också nämnas att de barn som har sin tillsyn ordnad i det egna hemmet i högre grad än barn i andra tillsynsformer har ett eller flera syskon. Detta kan i viss mån tas till intäkt för att de flesta familjer med mer än ett barn finner det praktiskt — och i vissa fall kanske också ekonomiskt — fördelaktigt att ordna tillsynen i det egna hemmet. Men det kan också visa på flerbarnsfamiljernas sämre ekonomiska förutsättningar att ordna en tillfredsställande barntillsyn utom hemmet. Av ovanstående tabell framgår genom vem tillsynen i hemmet ordnas vid olika barnantal. Det bör uppmärksammas att en stor del av barntillsynen i det egna hemmet sker genom familjemedlemmarnas egen försorg. Av de utomstående är det främst hemhjälpen som har betydelse. Det kan vara av intresse att här jämföra med en undersökning om de husligt anställda som statistiska centralbyråns utredningsinstitut gjorde 1964. Av denna framgick att det då fanns ca 29 000 hembiträden och barnsköterskor anställda, varav ca 21 000 (74 %) återfanns i familjer med förskolebarn. Enligt föreliggande undersökning finns ca 40 000 barn som tillses av hembiträ-

38 Syskon 43 37 14 6

Summa Hem- Komb. i hem- Övrigt hjälp 0/ met Antal /o 23 54 21 2

9 503 40 139 6

Procent.

(53) (42) (5)

39 40 6 16

59 011 69 077 24 457 6 614

37 43 15 4

1 262 3 390 159 159 2

den. Antalet hembiträden kan på grundval av den procentuella fördelningen i tabell 2 beräknas till ca 9 000 i 1-barnsfamiljer, 10 000 i 2-barnsfamiljer, 3 000 i 3-barnsifamiljer och 200 i övriga flerbarnsfamiljer, dvs. totalt ca 22 000. De båda undersökningarnas resultat stämmer således väl överens. Bland de familjer där barntillsynen är ordnad genom privata familjedaghem h a r huvuddelen — 63 % — endast ett barn medan 31 % h a r två barn. I dag- och fritidshem är motsvarande siffror 70 % respektive 25 % och bland de barn som är utan tillsyn 60 % respektive 30 % (se bilagetabell I A och B sid. 69). Släktrelationen barn-vårdare i privata och kommunala familjedaghem framgår av tabell 3. De privata familjedaghemmen rekryteras som synes i stor utsträckning »inom släkten». I detta avseende föreligger således en klar skillnad mellan de kommunala och privata familjedaghemmen. Det kan vidare nämnas att kategorin »mormor/farmorfamiljedaghem» är vanligare bland ensamstående (48 %) än bland gifta (40 %) i de privat förmedlade familjedaghemmen. Vissa jämförelser kan göras mellan olika regioner (se bilagetabell II. sid. 70) — de tre storstadsområdena, städer över 20 000 invånare och övriga kommuner nedan kallade region A, B

21 Tabell 3. Släktrelation

i

familjedaghem

Tillsynsform Kommunala familjedaghem

Relation till barnet

°/

Antal

Privata familjedaghem Antal

Summa

°//o

Antal

Summa Antal

7 559 1 033 210

86 12 2

30 238 23 791 3 921

52 41 7

37 797 24 824 4 131

8 802

57 950

66 752

/o

och C. Av det totala antalet barn med förvärvsarbetande föräldrar återfinns 26 % (ca 80 000) i storstadsregionerna, 22 % (ca 70 000) i städer med över 20 000 invånare, och 52 % (ca 160 000) i övriga kommuner. Storstadsområdena h a r möjlighet att erbjuda 12 % av »sina» barn tillsyn i barnstugor mot 6 % respektive 2 % i övriga regioner. Andelen barn i privata familjedaghem är högst i region B ( 2 5 % ) mot 1 8 % respektive 1 7 % i regionerna A och G. Tillsynen i hem-

°/ /o

/o

57 37 6 100

met är utbredd i ungefär samma utsträckning över hela landet, med en liten övervikt för övriga kommuner. Man kunde möjligen vänta sig att de barn som uppgetts vara utan tillsyn i hög grad skulle återfinnas på landsbygden. Så tycks emellertid inte vara fallet. Ca 20 % av barnantalet »klarar sig själva» oavsett vilken region de bor i. Olika former av kombinerad tillsyn slutligen förekommer också i samma utsträckning över hela landet.

KAPITEL 4

Föräldrar till barn i olika tillsynsformer

I föregående kapitel h a r utredningen redogjort för några olika tillsynsformers omfattning m. m. Några av dessa former — »kommunala» och »privata» familjedaghem, »tillsyn i det egna hemmet» — utom de som har hemhjälp — och »barn utan tillsyn» 1 — har, som nämnts i kap. 2.1., studerats närmare genom intervjuer med föräldrar och — när det gäller familjedaghem — dagbarnvårdare.

4.1 Val av

tillsynsform

Valet av tillsynsform är naturligtvis i hög grad beroende av de eventuella valmöjligheter mellan olika tillsynsformer som finns tillgängliga på orten. Även andra överväganden inom familjen h a r emellertid betydelse. Den tillsynsform som för den ena familjen är den mest ändamålsenliga kan således för en annan familj vara helt otillfredsställande, antingen detta nu beror på avståndet till tillsynsformen eller på kostnaderna. Vidare kan slumpen få avgörande betydelse vid valet av tillsynsform. Hur ofta detta sker h a r visserligen inte varit av något primärt intresse för utredningen att undersöka, men det är troligt att tillfälligheter varit avgörande för många av de familjer som (se bilagetabell III. A och B, sid. 71) angivit »annat» som huvudorsak till valet av tillsynsform. Den viktigaste orsaken till val av fa-

miljedaghem synes vara miljöfaktorer, vilket skall tolkas så att familjedaghemsformen anses vara den mest lämpliga ur barnets och föräldrarnas — t. ex. med avseende på avstånd från hemmet — synpunkt. Platsbrist i andra tillsynsformer, framförallt på dag- och fritidshem, är en annan huvudorsak till valet av familjedaghem. Den egna arbetstidens förläggning, vilken kanske inte alltid överensstämmer med t. ex. institutionernas öppethållande, har medverkat till att ca 10 % valt familjedaghemmen framför annan form av barntillsyn. Ca 5 % har angivit kostnadsskäl — framförallt inom institutionstillsynen —• som argument för valet av familjedaghem. Valet av tillsyn i hemmet är för nära hälften betingat av arbetstidens förläggning medan miljöfaktorer och platsbrist är mindre framträdande orsaker. Kostnaderna för barntillsyn i övriga tillsynsformer har h ä r fått stor betydelse (Jfr sid. 20). Huvudorsak till att låta barnen vara utan tillsyn är i helt övervägande grad föräldrarnas bedömning att barnen uppnått en ålder då de klarar sig själva utan någon speciell vård och tillsyn. I många fall har föräldrarna — dvs. modern — så kort arbetstid att detta också påverkat valet till förmån för denna senare tillsynsform. 1 I syfte att underlätta framställningen betraktas barn utan tillsyn som en särskild tillsynsform.

23 Orsakerna till val av en viss tillsynsform synes inte ha något samband med h u r lång tid barnet vistats i en speciell tillsynsform (bil. tab. IV, sid. 72).

4.2 önskemål

om annan

tillsynsform

Oavsett på vilket sätt valet av nuvar a n d e tillsynsform skett är det av intresse att notera att en övervägande andel föräldrar inte framfört önskemål om någon annan tillsynsform för sina barn. De föräldrar som önskar en annan form av barntillsyn, det rör sig om föräldrarna till ca 50 000 barn, vill i första h a n d anlita den samhälleliga institutionstillsynen och detta gäller i högre grad om barnen f. n. får sin tillsyn i familjedaghem — framförallt då i de kommunalt organiserade. Att institutionsalternativet inte är lika uppenbart när det gäller barn med tillsyn i hemmet och barn som är utan tillsyn kan naturligtvis bero på att dessa barn till övervägande delen är i åldrar då — av de olika institutionsiformerna — endast fritidshemmet är aktuellt. Då debatten och informationen under de senaste åren i hög grad inriktats på förskolebarnen och förskoleinstitutionerna och då fritidshem fortfarande endast finns på ett fåtal av de större orterna i landet är det därför troligt att fritidshemsalternativet inte är lika uppenbart för dessa föräldrar, som vad daghem och lekskolor är för förskolebarnens föräldrar. En relativt liten andel — 18 % — av dem som önskat en annan tillsynsform för sina barn, står i kö för att erhålla plats i den önskade tillsynsformen (bilagetabell V, sid. 73). Detta h a r naturligtvis sin förklaring i att det i många orter och i många av de former av barntillsyn som önskats inte finns någon kö att stå i.

Valet av och önskemålen om en viss tillsynsform kan väntas h a sin grund också i familjernas olika »sociala status». Det kan därför vara av intresse att n ä r m a r e studera i vad mån några skillnader härutinnan föreligger mellan familjerna.

4.3 Skolutbildning

Skolutbildning utöver folkskola redovisas för ungefär Vi av m ö d r a r n a . Den högre skolutbildningen är något vanligare bland mödrar med barn i familjedaghem än bland dem som valt de båda andra formerna av tillsyn. Detta gäller i huvudsak också fädernas skolutbildning. Totalt 6 % av m ö d r a r n a och 7 % av fäderna har en skolutbildning på och över studentexamensnivå (bilagetabell VI och VII sid. 74).

4.4 Sysselsättning

Av mödrarna förvärvsarbetar totalt 41 % på heltid. Resten är deltidsarbetande eller är egna företagare, studerande, medhjälpande familjemedlemmar etc. (se bilagetabell VIII, sid. 75). Heltidsarbete förekommer i högre grad när barnen vistas i kommunala familjedaghem än i andra tillsynsformer. Detta kan bero på att andelen ensamstående där är större, vilka i regel för sin försörjning är beroende av en »hel» arbetsinkomst. Det kan också bero på att en deltidsarbetande ofta mycket enkelt själv kan ordna en plats i familjedaghem utan att anlita kommunen eller ordna tillsynen i det egna hemmet med hjälp av maken eller barnets syskon etc. Med dessa reservationer i minnet kan resultatet ändå i viss mån tyda på en större stabilitet i de kommunala familjedaghemmens verksamhet, som

24 får till resultat att de mödrar som utnyttjar denna tillsynsform i större utsträckning kan heltidsarbeta. Fäderna år — betecknande nog — heltidsarbetande i samma utsträckning oavsett tillsynsform (bilagetabell IX sid. 75).

4.5 Yrke Kontors- ocli serviceyrkena är väl representerade i kvinnornas yrkesval. Totalt arbetar 44 % av mödrarna i denna undersökning inom serviceyrkena och 19 % är kontorsanställda (se bilagetabell X, sid. 76). En något större andel »servicearbetande» återfinns dock bland de mödrar vars barn tillses i hemmet eller klarar sig själva. Förklaringen till detta torde med säkerhet vara att möjligheterna till deltidsarbete är speciellt stora för t. ex. affärsanställda. Fäderna återfinns i hög grad inom industrisektorn (bilagetabell XI, sid. 76).

4.6 Bostadsstandard

En övervägande del av föräldrarna bor i modernt utrustade bostäder. Endast 5 % har bostäder som — utrustningsmässigt sett — kan betraktas som omoderna. Undersökningen har i detta avTabell 4. Vårdnadshavarens

seende resulterat i en något högre procentandel — 9 % — med omoderna bostäder bland de föräldrar som utnyttjar kommunala familjedaghem (se bilagetabell XII, sid. 77). När det gäller familjedaghemstillsynen kan det vara av intresse att jämföra med dagbarnvårdarnas bostadsstandard. Tabell 4 visar att dagbarnvårdarnas bostadsstandard totalt sett är något bättre än föräldrarnas. Framför allt gäller detta kommunala familjedaghem, där 82 % av föräldrarna bor modernt medan 88 % av dagbarnvårdarna kan erbjuda modern lägenhet. Denna tendens förstärks ytterligare om man också studerar föräldrarnas och dagbarnvårdarnas antal r u m (bilagetabell XIII, sid. 78). 53 % av de privata föräldrarna har således 3 rum eller flera mot 64 % av de privata dagbarnvårdarna. Motsvarande siffror vad gäller kommunala familjedaghem är 36 % respektive 54 %. Ser man till kvadratmeterytan bekräftas detta ytterligare. 3/4 av dagbarnvårdarna bor nämligen i lägenheter som i yta överstiger 60 m 2 medan »endast» 68 % respektive 50 % av föräldrarna har lägenheter av motsvarande storlek (bilagetabell XIV, sid. 78). Sammanfattningsvis kan således konstateras, att de barn som h a r tillsynen

och dagbarnvdrdarens bostadsstandard.

Procent

Dagbarnvårdarens bostadsstandard Vårdnadshavarens bostadsstandard

Priv. familjedaghem

Summa

Kom. familjedaghem

Summa

Modern

Halvmodern

Omodern Antal

%

Modern

Halvmodern

89 9 2

59 25 16

58 49 258 9 6 375 33 2 317

85 11 4

86 8 6

67 13 21

19 14 66

7 237 740 825

Summa Antal

49 837

6 375

1 738 57 950

7 777

8 802

°/

3 Modern Halvmodern Omodern

/o

100 OmoAntal dern

0/

/o

82 8 9 100

25 ordnad i familjedaghem i de allra flesta fall får sin tillsyn i en bostadsmiljö som i avseende på standard och utrymme motsvarar eller i inånga fall är något bättre än hemmiljön. De föräldrar som ordnat barntillsynen i hemmet eller vars b a r n saknar tillsyn av vuxen person är när det gäller rumsantal bättre rustade än föräldrar med barn i familjedaghem (bilagetabell XV, sid. 79). 4.7 Föräldrarnas

inkomster

Totalt har ca Vs av föräldrarna en sammanlagd familjeinkomst som överstiger 30 000 kr. Någon uppseendeväckande avvikelse från detta sker inte i någon tillsynsform utom när det gäller föräldrar med barn i kommunala familjedaghem. Förklaringen till detta torde helt kunna tillskrivas det faktum att där återfinns en större andel s. k. ofullständiga familjer. Detta styrks av de resultat som redovisas i bilagetabell XVI, sid. 79, där enbart moderns inkomst är angiven. 4.8 Moderns

ålder

Det är framför allt de yngre m ö d r a r n a under 25 år som använder sig av faTabell 5. Familjeinkomst

miljedaghem för tillsyn av barnen. Andelen mödrar som ordnar tillsynen i hemmet eller lämnar barnen utan tillsyn ökar med stigande ålder. Det senare är i och för sig en naturlig utveckling då det kan förmodas att de äldre mödrarnas barn i stor utsträckning befinner sig i närheten av den övre åldersgräns (10 år) som tillämpats vid undersökningen. Självfallet kan det ändå diskuteras om barn i dessa åldrar är tillräckligt mogna för att klara sig själva (bilagetabell XVII, sid. 80).

4.9 Kännedom

om social

Föräldrarna tillfrågades om de visste om det i deras kommun fanns möjligheter att få hjälp i eget hem av barnvårdarinna, barnsamarit eller annan social hemhjälp vid dagbarnvårdarens förfall eller vid barnets sjukdom. Ca Va av de intervjuade föräldrarna med barn i kommunala och privata familjedaghem och ca 50 % av de föräldrar som ordnat barntillsynen i det egna hemmet kände till om så var fallet. Enligt deras uppgifter fanns möjlighet att få sådan hjälp i 29 % av fallen. Ett fåtal hade emellertid utnyttjat hjälpmöjligheten. Den största andelen återfanns bland föräldrarna med barn i kommunala familje-

i olika tillsynsformer.

Procent

Tillsynsform Årsinkomst kr.

Priv. Kom. fam.-daghem fam.-daghem

hemhjälp

Summa

Tillsyn i hemmet

Utan tillsyn

Antal

0/ /o

4 5 11 14 35 19 12

< 5 000 5—10 000 10—15 000 15—20 000 20—30 000 30—40 000 > 40 000

5 5 9 10 32 24 14

14 19 21 11 18 8 9

2 4 8 17 42 17 10

4 3 16 14 30 20 13

9 911 12 389 27 255 34 689 86 721 47 077 29 733

Summa Antal

57 950

8 802

119 020

62 003

247 775

°/

/o

26 daghem, där 7 % använt sig av barnvårdarinna/barnsamarit vid något tillfälle. 3/i av de föräldrar som ordnat tillsynen i kommunala familjedaghem eller i det egna hemmet var dock villiga att

ta emot sådan hjälp i det egna hemmet om möjlighet därtill gavs. Detsamma uppgav en något mindre andel — 63 % — av de föräldrar som ordnat tillsynen i privata familjedaghem.

KAPITEL 5

Barnen i olika tillsynsformer

Av samtliga de barn — ca 250 000 — som återfinns i de här redovisade fyra tillsynsformerna är 3 % födda 1966, 8 % 1965, 6 % 1964, 7 % 1963, 6 % 1962, 7 % 1961, 8 % 1960 och 56 % 1956—59. Av förskolebarnen — totalt således ca 117 000 — tillses 55 000 i privata och kommunala familjedaghem, medan 60 000 får tillsynen i det egna hemmet. 3 000 förskolebarn uppges vara utan tillsyn. Av de ca 130 000 skolbarnen tillses 60 000 i det egna hemmet, medan 60 000 är utan tillsyn. 12 000 skolbarn h a r tillsynen ordnad i familjedaghem. 3.1 Tillsynens

längd per dag

Tillsynen i det egna hemmet 1 omfattar ca 120 000 barn varav hälften är i skolåldern. För ungefär Va av barnen är tillsynsbehovet över 8 timmar p e r dag medan ungefär hälften har ett tillsynsbehov som understiger 5 timmar per Tabell 6. Tillsynens

dag. De barn som är utan tillsyn — ca 62 000 — är till 95 % i skolåldern. 73 % uppges samtidigt klara sig själva under mindre än 3 timmar per dag. Mindre än 1 % har uppgivit att barnen klarar sig själva mer än 8 timmar per dag (bil. tab. XVIII, A och B, sid. 81). Tillsynens längd och hur den fördelar sig på olika åldersgrupper i privata och kommunala familjedaghem kan studeras närmare i tabellerna 6 och 7. Det är värt att notera att samtliga åldersgrupper barn i huvudsak är lika representerade i de privata familjedaghemmen. Detta kan kanske också tolkas så att ingen speciell åldersgrupp bland barnen är mera attraktiv för dagbarnvårdarna. Den med ökande ålder svagt fallande tendens som kommer till uttryck i tabellen kan bero dels på att de yngre barnen mera sällan h a r syskon, varför möjligheterna att ordna barn1

Exklusive hemhjälpen.

längd per dag och barnets ålder. Privata familjedaghem. Födelseår

Tid per dag

Summa

1960 1959—56

< — 3 tim 3—5 tim 5—8 tim > 8 tim. . . . Okodifierade...

5 16 18 62

2 15 31 50 2

5 17 24 51 2

4 21 27 48

6 10 34 43 7

7 19 41 30 4

30 28 42

Summa

3 405

9 779

7 462

6 881

8 620

6 882

12 Antal /o

Procent

Antal

/o

27 51 12 5 6

4 636 13 908 15 647 22 021 1 738

8 24 27 38 3

4 563

10 358

57 950

28 Tabell 7. Tillsynens längd per dag och barnets ålder. Kommunala

familjedaghem.

Summa

Födelseår Tid per dag

< 3 tim 3—5 tim 5—8 tim > 8 tim Okodifierade. . . Summa

Antal 0/

/o

22 77

14 24 63

36 52

7 12 80

1 393 1 668 1 244

tillsynen på detta sätt är större, dels på att förutsättningarna att ordna tillsynen i hemmet synes öka med stigande ålder. En annan tendens som är värd att uppmärksamma är att andelen barn som vistas över 8 timmar per dag i familjedaghemmet är större ju yngre barnet är. De tendenser beträffande barnets ålder och vistelsetid per dag som kunnat märkas i de privata familjedaghemmen gäller i huvudsak också barnen i de kommunala familjedaghemmen. Möjligen kan en tendens till längre vistelsetider överlag återfinnas i de senare. Detta h a r givetvis samband med att en större andel av mödrarna med barn i kommunala familjedaghem förvärvsarbetar på heltid vilket redovisats i kap. 4 sid. 23. Det kan också vara av intresse att se h u r barnens vistelsetid i de olika tillsynsformerna fördelar sig när modern är heltids- respektive deltidsarbetande, samt när hon har en anan form av anställning (bilagetabeller XXIX A—C, sid. 82). Att 9 6 % av barnen som är utan tillsyn kan vara detta mindre än 5 timmar per dag även i de fall modern heltidsarbetar torde sammanhänga med att nästan samtliga går i skolan. Under lovdagar och ferier däremot finns det skäl att anta att dessa barn är utan tillsyn under hela dagarna.

1962 Procetn

1961 Antal

0/

11 43 35 11

194 1 094 2 122 5 274 118

2 12 24 60 1

8 802

1960 1959—56

—

38 60

17 79

1 064 338

1 819

/o

100 \

5.2 Antal huvudmål per dag i familjedaghemAntalet huvudmål per dag som barnen erhåller i familjedaghemmet är naturligtvis beroende av vistelsetiden. En betydande andel av de barn som vistas mindre än 5 timmar per dag i familjedaghemmet erhåller — som bilagetabell XX, sid. 83 visar — inget huvudmål under denna tid. Vid vistelser över 8 timmar per dag är 2 huvudmål det vanligaste, men ca V« av barnen i både kommunala och privata familjedaghem erhåller 3 huvudmål under denna tid.

5.3 Föräldrarnas familjedaghem

avgifter för tillsyn

i

De kommunala dagbarnvårdarna erhåller sin ersättning genom kommunens försorg. Denna ersättning uppgår i regel till mellan 8 och 12 kr. per dag. Föräldrarna betalar sedan en avgift till kommunen som, beroende på föräldrarnas inkomst, motsvarar hela eller en del av denna ersättning. I tabell 8 är föräldrarnas avgift när det gäller kommunala familjedaghem angiven exklusive denna eventuella kommunala subvention. Betydande variationer förekommer när det gäller kostnaderna för familje-

29 Tabell 8. Föräldrarnas avgifter per timme för tillsyn i familjedaghem. Procent Kommu- Summa nala fam.0/ dag.hem Antal /o

Kostnad per timme

Privata fam.dag.hem

0 0 —0,50 0,50—1,00 1,00—1,50 1,50—2,00 2,00—2,50 2,50—3,00 3,00—3,50 Okodifierade.

16 9 13 38 10 8

Summa Antal

57 950

8 802

%

3 35 29 24 4 3

3 3

9 345 8 678 10 680 24 031 6 008 4 673 93 1 641 1 603

14 13 16 36 9 7 2 2

66 752 100

daghems/vården. Den vanligaste avgift föräldrarna betalar är 1: — till 1: 50 kr. per timme, vilket motsvarar 8 till 12 kr. per dag. I de kommunala familjedaghemmen är dock avgifterna något lägre. Kostnader över 3 kr. per timme är sällsynta — även i privata familjedaghem. Det bör uppmärksammas att föräldraavgifterna för tillsynen i privata familjedaghem inte — om man tar hänsyn till vad som ovan sagts om den kommunala subventionen — ligger på någon anmärkningsvärt högre nivå än avgifterna i kommunala familjedaghem. Det kan därför förmodas att ersättningarna till dagbarnvårdarna också ligger i huvudsak på samma nivå i de båda tillsynsformerna. En stor andel föräldrar med barn i privata familjedaghem uppger ingen kostnad för tillsynen. I huvudsak torde detta vara sådana fall där mor- eller farföräldrar värdar son- eller dotterbarn. Några större variationer förekommer inte mellan olika delar av landet (bilagetabell XXI, sid. 84). Möjligen kan anföras att timkostnader över 1: 50 kr. är något vanligare i »storstäder», medan en helt avgiftsfri tillsyn i något större utsträckning förekommer i »övriga kommuner».

Kostnaderna för vården i familjedaghem finns också fördelad på föräldrarnas inkomster (bilagetabell XXII, sid. 85). Redovisningen ger vid handen att även vid höga inkomster — över 40 000 kr. per år — är timkostnader av 1: — till 1: 50 kr. det vanligaste såväl för vård i privata som i kommunala familjedaghem.

5.4 Hälsokontroll daghem

av barn

i

familje-

Undersökningen h a r också givit svar på frågan i vad mån barnen blir föremål för någon speciell hälsokontroll innan det lämnas i familjedaghem (bil. tab. XXIII, sid. 86). Hälsokontroll av barn är mycket vanligare inom den organiserade familjedaghemsverksamheten där 41 % av barnen genomgått sådan, mot endast 26 % i de fall barntillsynen ordnats i privata familjedaghem. När det gäller kommunala familjedaghem är vidare hälsokontroll avsevärt vanligare i regionerna övriga städer och storstäder än vad den är i övriga kommuner.

5.5 Tid för hem

transport

till

familjedag-

Det vanligaste är att föräldrar och barn promenerar till familjedaghemmet. De allmänna kommunikationerna utnyttjas i ringa utsträckning. För drygt hälften av barnen tar färden i ena riktningen mindre än 5 minuter i anspråk — och detta gäller i hög grad för dem som promenerar. För dem som däremot åker buss eller spårvagn är det mycket vanligt med restider på mellan 15 och 30 minuter, dvs. avlämnande och hämtning av barnen tar i många fall mellan V« och 1 timme per dag.

30 Tabell 9. Tid i minuter för transport till familjedaghemmet. Ena riktningen. och kommunala familjedaghem. Procent Summa

Färdsätt Tid i minuter Buss m. m.

Bil

Promenad

övrigt

Antal

0/ /o

58 30 10 2

43 42 11 4

4 34 49 13

69 24 6

67 29 5

38 526 20 184 6 707 1335

Summa Antal

18 568

3 946

37 199

7 039

66 752

°/

< 5 5—15 15—30 > 30

Privata

/o

5.6 Byten av

dagbarnvårdare

En ofta riktad anmärkning mot familjedaghemmen gäller den bristande kontinuiteten i vården. Detta avser såväl bytet av vårdare, vilket ju i hög grad förekommer också inom barnstugorna, som bytet av miljö för barnet och risken för att familjedaghemmet plötsligt upphör. Tabell 10 visar emellertid att den helt övervägande andelen barn inte behövt byta dagbarnvårdare under det senaste året. Andelen är ungefär densamma för barn som vistas i privata och i kommunala familjedaghem. Det återstår dock ca 15 000 barn som under det senaste året fått byta miljö, varav ca 1 500 bytt 3 eller flera gånger. Det bör också uppmärksammas att ca 2 500 Tabell 10. Antal byten av dagbarnvårdare. Procent Summa

Tillsynsform Antal byten under senaste året

0 1 2 3 4 Summa Antal

Pr. fam.dagh.

Kom. fam.dagh.

79 14 4 2

78 16 3 2 1

57 950

8 802

13 Antal

%

52 856 79 9 566 14 2 502 4 1 202 2 626 66 752 100

av de barn som bytt dagbarnvårdare under det senaste året är 1 år eller därunder. Frekvensen byten synes till viss del minska med stigande ålder (bil. tab. XXIV, sid. 86). Den vanligaste orsaken till byte av dagbarnvårdare är att familjedaghemmet upphör. Närmare 7 000 barn har av detta skäl fått byta miljö under det senaste året. Kostnadsskäl åberopas mera sällan (bil. tab. XXV, sid. 87). 5.7 Barnets

anpassning

93 % av barnen h a r enligt föräldrarna anpassat sig bra till vården i familjedaghemmet, 5 % h a r anpassat sig ganska bra och 2 % dåligt. Anpassningen synes inte ha något samband med dagbarnvårdarens, ålder, med vissa reservationer för dagbarnvårdare u n d e r 25 år och över 55 år (bil. tab. XXVI, sid. 87). En fråga har också ställts till såväl barnens föräldrar som dagbarnvårdarna i vad mån det förekommit några skillnader i åsikter beträffande barnens uppfostran, matvanor, lekvanor eller sovvanor. Praktiskt taget samtliga föräldrar och dagbarnvårdare h a r uppgivit att så inte varit fallet. 5.8 Barn utan

tillsyn

I undersökningen ställdes ett p a r speciella frågor till de föräldrar vars b a r n

31 Tabell 11. Måltider ordnade för barn utan tillsyn Matfrågan löst genom

Antal %

Utan tillsyn mindre än 3 timmar 43 369 Ingen mat Äter i skolan 6 252 Maten lagad i förväg 3 866 Maten lagad genom annans för sorg 6 040 Torrskaffning 2 476 Summa 62 003 100

var utan tillsyn. Det gällde dels en fråga på vilket sätt föräldrarna ordnat med måltider åt barnen under den tid de är ensamma, dels en fråga om barnet h a r någon vuxen att vända sig till om något — t. ex. ett olycksfall — skulle

inträffa. Svaren på förstnämnda fråga framgår av tabell 11. Den tid barnen är utan tillsyn är i övervägande antalet fall så kort att barnen enligt föräldrarna inte är i behov av någon måltid. Av de övriga uppges ingen sakna tillgång till mat under den tid av dagen de klarar sig själva. Frågan om barnet står under uppsikt av någon vuxen under den tid föräldrarna förvärvsarbetar besvarades jåkande av 82 % av de intervjuade. Av de återstående 18 % barn kunde 15 % kontakta grannar eller föräldrarna på deras arbetsplats om något särskilt skulle inträffa. 3 % — omkring 1 500 barn — hade dock ingen vuxen att vända sig till.

KAPITEL 6

Dagbarnvårdarna och deras familjer

6.1 Dagbarnvårdarnas

ålder

Totalt är nära hälften av dagbarnvårdarna över 45 år medan endast 9 % är under 25 år. Åldersmässigt föreligger dock vissa skillnader mellan privata och kommunala dagbarnvårdare. Som framgår av tabell 12 är således hela 71 % av de kommunalt organiserade dagbarnvårdarna under 45 år mot 51 % av de privata. Detta torde i viss mån hänga samman med att andelen mor- och farmödrar som är dagbarnvårdare är större i de privat ordnade familjedaghemmen. När det gäller de kommunalt organiserade familjedaghemmen finns en viss tendens som pekar mot att de äldre dagbarnvårdarna skulle vara villigare att ta emot flera dagbarn än de yngre. Framförallt gäller detta åldersgruppen 45—55 år (bil. Tabell 12. Dagbarnvårdarnas Procent

!

6.2 Utbildning Huvuddelen av dagbarnvårdarna h a r ingen som helst utbildning inom det yrkesområde som barntillsynsverksamheten utgör. Endast 14 % av de privata dagbarnvårdarna och 17 % av de kommunala h a r sjukvårds-, barnavårdseller hemsamaritkurser som överstiger 60 timmar. Kursbenägenheten påverkas inte heller av antalet dagbarn. Någon väsentlig skillnad i utbildningsfrekvens föreligger inte mellan dagbarnvårdare inom den privat ordnade och den kommunalt organiserade familjedaghemsverksamheten (bil. tab. XXVIII, sid. 88).

ålder.

Summa

Tillsynsform

tab. XXVII, sid. 87), där närmare hälften av dagbarnvårdarna har 2 eller flera dagbarn.

6.3 Tid som dagbarnvårdare

och tidigare

yrkesområde Födelseår

1941 eller senare . . . . 1931—1940 1921—1930 1911—1920 1911 eller tidigare. . . Summa Antal

%

Pr. fam.dagh.

Kom. fam.dagh.

9 25 17 22

10 34 27 19

4 888 9 14 165 27 9 886 19 11518 22

12 848 24

47 124

6 181

12 Antal

°//o

53 305 100

En stor andel av dagbarnvårdarna h a r inte tidigare förvärvsarbetat utom hemmet. Av de som gjort detta h a r 63 % arbetat inom olika serviceyrken. Några väsentliga skillnader föreligger i detta avseende inte mellan privata och kommunala dagbarnvårdare. Andelen dagbarnvårdare som tidigare inte haft något förvärvsarbete är dock något lägre bland de kommunala.

33 Om man jämför tiden som dagbarnvårdare med dagbarnvårdarens tidigare yrkesområde kan man märka att de dagbarnvårdare som tidigare inte förvärvsarbetat i genomsnitt h a r längre tid som dagbarnvårdare bakom sig. Tidigare kontorsanställda är — å andra sidan — den grupp som totalt sett stannar den kortaste tiden inom dagbarnvårdaryrket. I privata familjedaghem är tendensen densamma för tidigare sjukvårdsanställda. Det är möjligt att ett större utbud av deltidsarbete och — för sjukvårdsanställda — kvällsoch nattarbete är anledning till detta (bil. tab. XXIX, sid. 88). Oavsett tidigare yrkesområde kan man emellertid konstatera att andelen dagbarnvårdare som varit detta i mer än 3 år är större i de kommunala (38 %) än i de privata (24 %) familjedaghemmen. Tiden som dagbarnvårdare påverkas i mycket liten utsträckning av makens inkomst (bil. tab. XXX, sid. 89) och av bostadsorten (bil. tab. XXXI, sid. 89). Visserligen har en större andel kommunala dagbarnvårdare i »storstäder» arbetat mer än 3 år än i övriga landet, men detta torde i viss mån sammanhänga med att familjedaghemsverksamhet i de senare områdena organiserats först på senare tid. Förekomsten av egna barn synes däremot ha en viss betydelse. En relativt stor andel — framförallt av de kommunala dagbarnvårdarna — h a r således varit dagbarnvårdare i mer än 3 år om de saknar egna barn, medan den största andelen dagbarnvårdare med egna barn varit dagbarnvårdare mindre än 3 år (bil. tab. XXXII, sid. 90).

6.4 Antal

barn

Genomsnittligt har varje dagbarnvårdare tillsyn över 1,25 dagbarn. Det 3 — 712578

Tabell 13. Antal dagbarnvårdare och antal dagbarn. Procent Tillsynsform Antal dagbarn

1 2 3 >3 Summa Antal

°/

Pr. fam.dagh.

Kom. fam.dagh.

81 16 2

71 21 5 3

47 124

6 181

12 Antal

0/ /O

42 570 80 8 889 17 1 199 2 377 53 305 100

/o

relativt låga genomsnittet beror på att de flesta —• 80 % — av dagbarnvårdarna endast har h a n d om ett dagbarn. Det bör dock observeras att varje dagbarnvårdare dessutom h a r hand om de egna barnen. Dessa uppgår i genomsnitt till 0,8 per dagbarnvårdare. I genomsnitt sköter därför varje dagbarnvårdare i praktiken drygt 2 barn. Andelen dagbarnvårdare med tillsyn över mer än 1 dagbarn är som synes avsevärt större (29 %) när dagbarnvårdarna är kommunalt organiserade än när de anskaffats privat (18 %). Totalt finns ca 2 000 dagbarn i familjedaghem som tar emot 3 eller flera dagbarn. Viljan att ta flera dagbarn synes inte i någon högre grad påverkas av dagbairn vårdarf amilj ens inkomstförhållanden. När det gäller kommunala dagbarnvårdare är således benägenheten att ta emot flera än ett dagbarn ungefär lika stor vid inkomster mellan 10 och 15 000 kr., som vid inkomster mellan 20 och 30 000 kr. per år. Vid inkomster under 10 000 kr. och över 30 000 kr. p e r år är benägenheten att ta emot flera än ett dagbarn ännu m i n d r e än i förut nämnda inkomstlägen (bil. tab. XXXIII, sid. 91). Beträffande antalet rum som dagbarnvårdaren disponerar så är benägenheten att ta emot mer än ett dag-

34 barn störst när lägenheten omfattar 3 rum. Flera än 3 rum eller m i n d r e än 3 rum synes dock inte påverka dagbarnvårdarens val av antalet dagbarn (bil. tab. XXXIV, sid. 91). 6.5 Dagbarnvårdarfamiljernas

inkomster

Av bil. tab. XXXV, sid. 92, framgår ur vilka inkomstskikt dagbarnvårdarna rekryteras. Det kan vara av intresse att jämföra dagbarnvårdarnas (eg. dagbarnvårdarens makes) och föräldrarnas (se tab. 5, sid. 25) inkomstförhållanden. Det visar sig vid en sådan jämförelse att familjedaghemmen i regel h a r större inkomster än föräldrarna detta trots att de senare familjerna ofta består av två inkomsttagare. Av de kommunala familjedaghemmen h a r t. ex. 47 % inkomster som överstiger 20 000 kr. per år mot endast 35 % av föräldrarna. 6.6 Antal egna barn Totalt saknar mer än hälften av dagbarnvårdarna egna barn under 10 års ålder. I kommunala familjedaghem uppgår dock andelen dagbarnvårdare med egna barn till 2/s. 6.7 önskemål

om dagbarnets

ålder

F ö r 16 % av dagbarnvårdarna har dagbarnets ålder ingen betydelse. Ca Vs

Tabell

h a r önskat dagbarn som är under 2 år och Ht dagbarn som är mellan 3 och 4 år. Några större olikheter i detta mönster föreligger inte mellan dagbarnvårdare i privata och i kommunala familj edaghem, med undantag av att en något större andel av de kommunala dagbarnvårdarna önskar dagbarn som är under 2 år. 6.8 Hälsokontroll och dennes familj

av

dagbarnvårdaren

Hälsokontroll av dagbarnvårdarfamiljerna förekommer i mycket liten omfattning (bil. tab. XXXVI, sid. 93). En jämförelse med de dagbarn som genomgått hälsokontroll innan de lämnas i familjedaghem (sid. 29) visar att det är avsevärt vanligare med hälsokontroll av dagbarnen än av dagbarnvårdarna. På samma sätt som när det gäller dagbarnen h a r en större andel av de kommunala dagbarnvårdarna genomgått hälsokontroll. 6.9 Möjlighet hemmet under

att vara sjukdom

i

familjedag-

Mer än hälften — 60 % — av b a r n v å r d a r n a h a r förklarat sig beredda att ta emot dagbarnen även när de är sjuka. Andelen är något större — 66 % — bland kommunalt organiserade än bland privata — 59 %. Detta förhållande är givetvis av stort intresse och

antal egna barn.

14. Dagbarnvårdarnas

Procent Summa

Antal ejma barn Tillsynsform

Summa

Antal /o

56 36

21 33

20 28

28 639

11 770

11 037

21 Antal

°//o

4 4

47 124 6 181

100 100

1 859 ~ 4

53 305

35 torde i stor utsträckning medverka till att så många föräldrar väljer familj edaghemsformen framför den institutionella barntillsynen där — som bekant — barnen i regel inte tas emot när de är sjuka.

6.10 Matkostnad

per mål

Va av dagbarnvårdarna uppger att de inte h a r några kostnader för dagbarnets mat (bil. tab. XXXVII, sid. 93). Detta överensstämmer i stort sett också med det antal barn som vistas så kort tid i familjedaghemmet att det inte är aktuellt med några måltider. Bland de övriga varierar bedömningen av matkostnaderna starkt. V« av dagbarnvårdarna ber ä k n a r således kostnaderna till mellan 1:50 och 2 : — kr. per mål, men det bör observeras att hela 7 % beräknat att matkostnaden överstiger 4: 50 p e r mål. Typvärdet är en matkostnad per mål av 2 : — till 2: 50 kr. Då samtidigt typvärdet för antal mål vid heltidsvistelse i familjedaghem (se sid. 28) är två mål, kan matkostnaden per dag vid heltidsvistelse enligt dagbarnvårdarnas egna bedömningar, beräknas till mellan 4 och 5 kr. per dag.

6.11 Ersättning

per barn

Dagbarnvårdarna h a r besvarat en fråga om vad de anser skulle vara en rimlig lön för arbetet. Ca 60 % h a r därvid förklarat sig vara nöjda med den ersättning de får för närvarande. Här återfinns en stor del av far- och morföräldrar som kanske inte får eller tar emot någon ersättning alls för sitt arbete. Såsom framgår av tabell 15 anser den största delen av dem sonn inte är nöjda med den nuvarande ersättningen att en ersättning av ca 2 kr. per timme

Tabell 15. Uppfattning om rimlig ersättning per barn och timme. Procent Summa

Tillsynsform Ersättning per timme

Pr. fam.dagh.

Kom. fam.dagh.

1 kr 2 kr 3 kr 4 kr 5—7 kr 8—10 kr. . . . 10 kr

9 40 19 7 9 2 7

4 45 28 4 12 3 2

Summa Antal

14 531

/o

0/

Antal

/o

1 644 8 8 801 41 4 488 21 1 432 7 1 999 10 494 2 1215 6

1 982 20 073 12

bättre skulle motsvara arbetsinsatsen som dagbarnvårdare. Med en genomsnittlig arbetstid av 8—10 timmar motsvarar detta en ersättning av 16—20 kr. per dag, dvs. mer än vad som för närvarande utgår i de flesta kommuner. Det bör uppmärksammas att kraven på ersättning tenderar att vara något högre från de kommunala dagbarnvårdarna än kraven från deras privata kollegor. Det är möjligt att de mera vanliga släktförhållandena i de sistnämnda fallen medverkat till detta. Totalt 18 % anser att en timförtjänst av 5 kr. eller mera är en rimlig ersättning för dagbarnvårdararbetet. Krav på ersättning över 3 kr. per timme är något vanligare i storstadsområdena än i övriga landet (bil. tab. XXXVIII, sid. 94).

6.12 Vistelse i familjedaghemmet »obekväm» arbetstid

under

Att dagbarnet stannar kvar i familjedaghemmet efter kl. 19 är vanligt både när det gäller privata (27 %) och kommunala (33 %) familjedaghem (bil. tab. XXXIX, sid. 94). I ungefär hälften av

36 fallen sker detta ofta och beror då i hög grad på föräldrarnas arbetsförhållanden. När det sker vid enstaka tillfällen är den vanligaste orsaken föräldrarnas behov av fritid. Övernattning hos dagbarnvårdaren är i stort sett lika vanligt som att dagbarnet stannar på kvällarna. Föräldrarnas behov av fritid är dock i dessa fall vanligare som orsak (bil. tab. XXXX, sid. 95). 9 % dvs. ca 4 000 barn kommer vidare regelbundet till familjedaghemmet före kl. 6 på morgonen. 18 % av barnen i privata familjedaghem och 26 % av barnen i kommunala familjedaghem vistas vid vissa tillfällen hos dagbarnvårdaren under helger — inberäknat lördagar och söndagar (bil. tab. XXXXI, sid. 95). När det gäller kommunala familjedaghem sker detta i hälften av fallen ofta.

6.13 Kännedom

om social

hemhjälp

På samma sätt som när det gäller föräldrarna tillfrågades dagbarnvårdarna om det i deras kommun var ordnat så att man kunde få hjälp av barnvårdarinna, barnsamarit eller annan social hemhjälp vid dagbarnvårdårens förfall eller vid barnets sjukdom. Ca 40 % av såväl privata som kommunala dagbarnvårdare kände till om det var så ordnat i deras kommun. 24 % av de kommunala dagbarnvårdarna och 21 % av de privata dagbarnvårdarna uppgav att så-

dana hjälpmöjligheter fanns i den kommun där de var bosatta. 4 % av de kommunala och 2 % av de privata dagbarnvårdarna hade också utnyttjat den sociala hemhjälpen vid något tillfälle. Ytterligare 66 % av de kommunala och 58 % av de privata dagbarnvårdarna uppgav dock att de var villiga att ta emot sådan hjälp i sitt eget hem om tillfälle därtill gavs. 6.14 Besök av kommunal hems inspektris

familjedag-

De kommunala dagbarnvårdarna tillfrågades hur ofta de fick besök av kommunal familjedaghemsinspektris. 37 % uppgav att de aldrig haft något besök medan 14 % hade haft ett besök, i regel i samband med godkännandet av hemmet. 3 % uppgav vidare att de fick besök varje månad, 9 % fick besök varje kvartal, 11 % varje halvår och 26 % varje år. 6.15 Informationsträffar vårdare

för

dagbarn-

De kommunala dagbarnvårdarna tillfrågades om kommunen anordnade några särskilda informationsträffar för dagbarnvårdarna. 89 % av dagbarnvårdarna hade aldrig inbjudits till några sådana. 9 % kände till att kommunen anordnade sådana informationsträffar sporadiskt, medan 2 % uppgav att informationsträffar anordnades fortlöpande.

KAPITEL 7

Arbetsmarknadssynpunkter

Ett markant drag i utvecklingen på arbetsmarknaden under såväl 1950-talet som första delen av 1960-talet h a r varit de gifta kvinnornas ökade förvärvsintensitet. Det finns anledning räkna med att denna utveckling kommer att fortgå även under andra hälften av 1960talet. 1965 års långtidsutredning har således i sin prognos över arbetskrafttillgångens utveckling beräknat att antalet förvärvsarbetande kommer att öka med ca 110 000 personer eller 3,3 % under perioden 1966—1970. Hela denna ökning beräknas falla på de gifta kvinnorna, medan de förvärvsarbetande männens antal är praktiskt taget oförändrat. Antalet förvärvsarbetande icke gifta kvinnor beräknas under samma period minska med ca 45 000 eller 8,4 %. Arbetsmarknadens behov av arbetskraft beräknas öka med 165 000 personer fram till år 1970. En mycket stor andel av detta ökade behov faller på den offentliga sektorn — främst undervisningsväsendet och vårdområdena. Båda är områden som f. n. kännetecknas av otillräckliga personella resurser. Den beräknade behovsökningen av arbetskraft under prognosperioden är således större än den beräknade ökningen av antalet förvärvsarbetande personer. Genomsnittligt för landet är förvärvsfrekvenserna för gifta kvinnor över 30 år ca 35 % — för samtliga gifta kvinnor ca 25 %. För männen över 30 år ligger förvärvsfrekvensen på ca 95 %. För-

värvsfrekvensen för gifta kvinnor varierar dock starkt mellan olika delar av landet och mellan orter med olika strukturer. Den är således avsevärt högre i södra och mellersta Sverige än i norra Sverige. Orter som domineras av s. k. lätta industrier — exempelvis Borås med en dominerande konfektions- och textilindustri — har en hög förvärvsfrekvens (45 %) bland gifta kvinnor, medan orter med övervägande tung industri — exempelvis Sandviken •— har en relativt låg (20 %) förvärvsfrekvens bland gifta kvinnor. Den ökning med ca 110 000 förvärvsarbetande personer som beräknas ske under perioden 1966—1970, innebär emellertid att förvärvsfrekvensen för de gifta kvinnorna genomsnittligt år 1970 kommer att ligga på samma nivå som den gör i Borås enligt 1960 års folkräkning. Olika hinder kan emellertid komma att påverka de gifta kvinnornas deltagande i förvärvslivet. Som återhållande faktorer kan nämnas familjernas — enkannerligen männens — tveksamhet till att hustrun förvärvsarbetar utom hemmet, att lämpliga arbetsuppgifter framförallt på deltid inte finns att tillgå och att barntillsynen inte kan ordnas på ett för barnen betryggande sätt. Familjedaghemsutredningen gavs möjlighet att i samband med urvalet av intervjupersoner i den tidigare redovisade intervjuundersökningen — se sid. 14 — ställa en fråga till de familjer där

38 modern f. n. inte förvärvsarbetar över 15 tim. per vecka, om hon var villig att förvärvsarbeta för så vitt tillsynen av barnen kunde ordnas på ett tillfredsställande sätt. Svaren framgår av tabell 16. I ca 510 000 familjer med barn under 10 år är modern för närvarande inte förvärvsarbetande över 15 timmar per vecka. I 210 000 av dessa familjer förklarar sig emellertid modern villig att förvärvsarbeta — på hel- eller deltid — om barntillsynen kan ordnas. Under förutsättning att det i varje sådan familj finns 1,7 barn under 10 år, skulle det behövas ca 350 000 tillsynsplatser, varav ca 70 000 på heltid och ca 290 000 på deltid, för att ge dessa kvinnor möjlighet att med en ordnad barntillsyn förvärvsarbeta utom hemmet. Drygt 8 000 mödrar är ensamstående vårdnadshavare. Ungefär hälften av de som önskar såväl heltids- som deltidsarbete är bosatta i städer med mer än 20 000 invånare — en fjärdedel dessutom inom de tre storstadsområdena. För dessa kvinnor torde hindret för ett utträde i förvärvslivet i hög grad vara svårigheterna att ordna barntillsynen. Den a n d r a hälften kvin-

nor med önskemål om hel- eller deltidsarbete, är bosatta i övriga kommuner eller städer med mindre än 20 000 invånare. Det är givet att en viss del av dessa kvinnor är bosatta på orter med ringa eller ingen efterfrågan på kvinnlig arbetskraft. Att arbetstillfällen för kvinnor inte helt saknas på dessa orter framgår dock av att ungefär hälften av de barn som i dag har förvärvsarbetande föräldrar, enligt utredningens intervjuundersökning, är bosatta i »övriga kommuner». De fortgående omflyttningarna torde vidare medverka till en ytterligare centralisering av arbetskraften till de större tätorterna. I ungefär 300 000 familjer med barn under 10 år h a r modern förklarat att hon inte önskar förvärvsarbeta utom hemmet — eller att hon för närvarande inte vet h u r hon skulle göra — om barntillsynen ordnades. Det är värt att notera att även av dessa kvinnor är ungefär hälften bosatta i städer med mer än 20 000 invånare — och ungefär en fjärdedel dessutom inom de tre storstadsområdena. Antalet ensamstående är lika stort som bland de kvinnor som önskar förvärvsarbeta — dvs. ca 8 000. Utredningen har inte haft möjlighet att

Tabell 16 Avsikt att förvärvsarbeta utom hemmet

Avsikt a t t förvärvsarbeta

Heltid Deltid Nej Vet ej Totalt

Stockholm Göteborg Malmö

Städer över 20 000 inv Ensamstående

Övriga kommuner

Gifta

Ensamstående

Gifta

10 367 9,0 30 410 33,2 61 869 53,4 5 183 4,4

1 861 38,9 930 19,5 1595 33,3 399 8,3

7 309 6,5 35 619 31,9 60 540 54,1 8 373 7,5

115 829

4 785

111 841

3 190

267 810

8 373 495 480

16 348

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Gifta

665 18 075 20,8 6,8 90 245 797 33,7 25,0 1 595 140 750 52,5 50,0 18 740 133 4,2 7,0

Ensamstående

Totalt Gifta

1 595 35 751 19,0 7,2 2 392 164 274 28,6 33,2 3 589 263 159 42,9 53,1 797 32 296 9,5 6,5 100,0

Ensamstående 4 121 25,2 4 119 25,2 6 779 41,5 1 329 8,1

39 n ä r m a r e få belyst orsakerna till det ne- 7.1. Dagbarnvårdarnas önskemål om gativa svaret på frågan om önskan att förvärvsarbete förvärvsarbeta utom hemmet. En avgör a n d e orsak kan vara mödrarnas önske- Drygt hälften av de personer som i dag är dagbarnvårdare saknar egna barn mål om att själva vara hemma hos sina under 10 års ålder. Barntillsynen kan barn under barnens första levnadsår. Mot familjedaghemsverksamheten bru- alltså inte utgöra något h i n d e r för denkar anföras att den inte ger något egent- na grupp att inträda i förvärvslivet. De ligt nettotillskott till arbetskraften, ef- övriga dagbarnvårdarna däremot har egna barn i tillsynsåldrar. Dessa dagtersom varje förvärvsarbetande binder en vårdare, som i stället skulle kunna barnvårdare har tillfrågats i vad mån gå ut på arbetsmarknaden. Detta är i de önskar ta förvärvsarbete utom hemoch för sig riktigt under förutsättning, met om tillsynen av de egna barnen dels att dagbarnvårdarna själva är be- kan ordnas. Ungefär en tredjedel av de privata nägna att förvärvsarbeta utom hemmet, dels att de inte h a r egna barn i för- och ca en fjärdedel av de kommunala skole- eller skolåldern eller annan när- dagbarnvårdarna med barn under 10 år stående att sköta om och dels att de har har därvid förklarat att de önskar få en yrkesutbildning eller yrkesvana som möjlighet att förvärvsarbeta utom hemefterfrågas. Resultatet av intervjuunder- met. I båda tillsynsformerna gäller det sökningen ger emellertid vid handen främst dagbarnvårdare där makarnas årsinkomst ligger mellan 15 000 och och — kan man förmoda — att många 30 000 kr. Av totalt ca 3 500 dagbarnav de 300 000 m ö d r a r n a av någon av ovannämnda orsaker inte är villiga att vårdare där familjeinkomsten understiförvärvsarbeta utom hemmet. Det är ger 15 000 kr. p e r år önskar en tredjedel förvärvsarbete medan en femtedel också sannolikt att — oavsett vilken anledningen än är — en stor del av des- av dagbarnvårdarna i de familjer där sa 300 000 mödrar kan förväntas vara inkomsten överstiger 30 000 kr. p e r år villiga att åtaga sig ett förvärvsarbete i önskar förvärvsarbeta utom hemmet. det egna hemmet — t. ex. såsom dag- Några skillnader i detta avseende föreb a r n v å r d a r e — utan att arbetsmarkna- ligger inte mellan privata och kommuden därför undandras någon arbetskraft. nala familjedaghem.

KAPITEL 8

För- och nackdelar med familjedaghemsvården

Barn är individer och redan tidigt har varje barn sin egenart. Det är med hänsyn härtill svårt att skapa en omgivning eller en miljö som passar alla barn. Barntillsynsmöjligheterna bör därför vara så differentierade att de kan tillgodose olika typer av barn. Familjedaghemmen är en barntillsynsform som för många barn kan vara att föredra framför den kollektiva vården. Det sedan länge ofta nämnda exemplet på barn för vilket ett enskilt hem är att föredra framför barnstugan är det infektionskänsliga barnet. Det finns barn som ej tål den kollektiva samvaron med andra barn därför att de lätt blir infekterade och måste alltför ofta stanna hemma från barnstugan. Om detta kan säkerligen föräldrar, barnstugepersonal och barnläkare vittna. Det är inte endast mottagligheten hos vissa barn för infektioner som kan göra kollektivet mindre lämpligt. Det finns barn som inte är rustade för att redan i förskoleåldern vara i en större grupp därför att de är nervösa och känsliga. Gruppsamvaron kan bli alltför påfrestande för sådana barn. Familjedaghemmen kan i regel erbjuda en lugnare och därför lämpligare miljö för dessa barn än barnstugorna. Öppethållande vid barnstugorna kan inte tillfredsställa alla förvärvsarbetande föräldrars behov. För barn till föräldrar med obekväm arbetstid — natttjänstgöring på sjukhus eller andra

vårdinrättningar, skiftarbete vid industrier eller dylikt — är placering i familjedaghem ej sällan den enda lösningen. Vårdtiderna i familjedaghemmet kan lättare anpassas till föräldrarnas arbetstider. För de oftast enstaka barn som behöver passning även nattetid kan vård i familjedaghemmet i regel vara att föredra framför vård i daghem. Detta såväl ur barnets synpunkt som ur samhällsekonomiska och organisatoriska synpunkter. Många familjer är bosatta långt ifrån barnstugan. I dessa fall kan de långa färdvägarna till och från barnstugan vara påfrestande för både mor — eller far — och barn. För förvärvsarbetande föräldrar som önskar få sin barntillsyn ordnad nära hemmet kan familjedaghemmet därför vara enda lösningen. Ett annat skäl för önskan att ha barnet nära hemmet kan vara att man vill att barnet skall ha tillgång till sina vanliga lekkamrater bland det egna kvarterets barn. För föräldrar som har sitt barn i en barnstuga uppstår i regel betydande svårigheter när barnet blir sjukt. Barnet får då helt naturligt ej komma till institutionen. I många kommuner är heller inte den sociala hemhjälpen tillräckligt utbyggd för att ge erforderlig service vid barnens sjukdom. Familjedaghemsverksamheten ger f.n. bättre möjligheter härvidlag. Är barnet icke alltför sjukt kan det få komma till familjedaghemmet och bli omskött där

41 på bästa sätt. I andra fall kan det ordnas så, att dagbarnvårdaren går hem till det sjuka barnet och sköter om det i dess eget hem. Även vid föräldrarnas sjukdom torde frågan om barnets vård i många fall kunna lösas genom familjedaghemmet. Bristen på fritidshemsplatser gör att familjedaghemmen f. n. fyller en viktig uppgift även för de yngsta skolbarnen. Många barn h a r ingen vuxen att vända sig till under håltimmar i skolan eller efter skolans slut. Ett familjedaghem kan ge dessa barn den tillsyn de behöver. En av nackdelarna med familjedaghemsvården är att barnen i familjedaghemmet ej h a r tillgång till sådan pedagogisk ledning som ges i barnstugan. Personalen i barnstugorna är i princip specialutbildad för att ha hand om barn. I barnstugan finns i regel lämpliga och pedagogiska leksaker och barnen får leka i specialutrustade lokaler. Täta ombyten av familjedaghem har ofta påtalats som en annan nackdel. Så som familjedaghems verksamheten på många håll utvecklat sig, regleras inte barnets vistelse i familjedaghemmet genom några formella avtal. En dagbarnvårdare kan när som helst säga att hon ej längre vill ta hand om dagbarnet. Det kan bero på, exempelvis, att hon ej trivs med barnet eller dess biologiska föräldrar, eller att hon vill resa bort på semester eller eljest vara ledig. Men ett ombyte av familjedaghem kan även ha sin orsak i att antingen dagbarnvårdaren eller barnet och dess familj flyttar från orten. Tillfälligt arbetande förälder, vilkens behov av daglig barntillsyn är av kortvarig natur, torde i stor utsträckning använda sig av familjedaghem. I sådana fall finns det risk för att barnet blir placerat i det

ena familjedaghemmet efter det andra. Ytterligare en ofta påstådd olägenhet med familjedaghemmen är att det kan befaras att barnet blir alltför känslobundet till dagbarnvårdaren. Det kan medföra konflikter mellan de vuxna som kan gå ut över barnet. För kommunen är det svårare att övervaka ett barns vård i ett enskilt hem än i en barnstuga. Visserligen har barnets föräldrar en daglig insyn i familjedaghemmet, men kontrollen av att barnet får lämplig kost, tillräckligt med vila och utevistelse, erforderliga leksaker etc. är svårare att utöva i ett enskilt hem än i en institution. De h ä r nämnda för- och nackdelarna med familjedaghemsverksamhet torde rent erfarenhetsmässigt kunna sägas vara realiteter. Vad som däremot ej kan sägas med någon empiriskt grundad säkerhet är huruvida barn i allmänhet far bättre av att vara i en enskild miljö med en vuxen person som vårdare och en mera individuell omvårdnad än vad som ofta blir fallet i ett större kollektiv. Någon forskning på detta område finns tyvärr inte. I dagens läge kan endast konstateras att familjedaghemmen utgör ett av tillsynsalternativen. Här har berörts familjedaghemsverksamhetens för- och nackdelar med utgångspunkt i huvudsak från de enskilda individerna. Till detta måste dock läggas vissa samhällssynpunkter. Det finns kommuner och orter som ej h a r tillräckligt barnunderlag för att bygga en barnstuga. Det kan även finnas samhällen där man vill pröva sig fram för att få kännedom om de förvärvsarbetandes önskan om barntillsyn. I dessa situationer kan familjedaghemmen fylla en viktig funktion ej endast som ett komplement till barnstugorna utan som en självständig form för barntillsyn.

42 8.1 Familjedaghemsvård

ur barnets syn-

punkt Det egna hemmet med den kända omgivningen och de bekanta ansiktena är för de flesta barn dess fasta punkt i tillvaron. Från det att barnet är ganska litet vill det känna kontakt med en vuxen, som ingett det förtroende. Försvinner denne, blir barnet otryggt och visar tecken till oro — allt efter åldern ropar barnet hans namn eller försöker barnet springa efter honom för att uppnå kontakt. Detta isynnerhet om barnet befinner sig utanför hemmiljön. Ett sådant kontaktsökande från barnets sida kan man spåra hos barn under hela förskoleåldern. En omplantering av ett barn till en annan miljö — det må vara till ett kollektiv eller till ett annat enskilt hem — måste därför ske med den största varsamhet. Finns det möjlighet med hänsyn till barnets utveckling bör barnet prepareras successivt för en dylik omplacering. Önskvärt är även att inplaceringen i den nya miljön sker successivt. Barnet bör få känna att den »vanliga» vårdaren, som regel den biologiska modern, är välbekant med den nya miljön och med de vuxna i denna miljö. Detta för att barnet skall känna att den vuxne, hos vilken barnet h a r sin trygghet, med förtroende lämnar barnet i andras vård. Det är betydligt lättare för ett barn att acceptera en placering hos andra vuxna om det upplever moderns positiva inställning till dessa vuxna. En placering av ett barn i ett familjedaghem får därför inte ske på så sätt att modern endast lämnar in barnet till en för både henne och barnet okänd dagbarnvårdare och omedelbart därefter beger sig till sitt arbete. Om möjligt bör modern i förväg introducera sig och barnet genom besök tillsammans med bar-

net i det blivande familjedaghemmet, varvid hon redogör för barnets vanor, eventuella egenheter m. m. Barn känner trygghet i vissa av sina leksaker. Hur ofta ser man inte hur ett barn, som för ögonblicket känner oro, söker sig till en nalle eller till någon annan »kär» leksak. Det är därför bra om dagbarnet, åtminstone de första dagarna i familjedaghemmet, får ha med sig några av sina hemmaleksaker. När barnet blir hemvant i familjedaghemmet får det troligtvis »kära» leksaker även där och då kan man kanske undvara de tidigare varje dag hemifrån medförda leksakerna. Det är helt naturligt att ett dagbarn skall följa familjedaghemmets rytm i avseende på måltider och dylikt. Men det kan h ä n d a att barnet i det egna hemmet haft en annan dagsrytm än familjedaghemmet har. Om möjligt bör man även här försöka med en successiv övergång så att barnets vanor ej blir för hastigt rubbade. Det är just om sådana ting man hoppas att de vuxna skall komma överens, innan barnet definitivt placeras i sin nya dagmiljö. Det är mycket viktigt att barnet i ett familjedaghem får vara ute i friska luften i erforderlig utsträckning. Även om detta medför extra »arbete» för dagbarnvårdaren genom att hon måste vara med och ha tillsyn över barnet på lekplatsen får detta behov hos barnet inte nonchaleras eller eftersättas. Det räcker inte med att barnet får följa med när dagbarnvårdaren går i butiker, till posten etc. — barnet måste allt efter sin ålder få sitt behov av utevistelse tillgodosett under tillsyn av dagbarnvårdaren. Utredningen har i annat sammanhang framhållit önskvärdheten av att familjedaghemmen väljes bland hem, där det redan finns eget eller egna barn. Innan dagbarnet kommer till fa-

43 miljen, bör de egna barnen förberedas för detta. Även för de egna barnen blir det nämligen en förändring i hemmet, som inte får ske för plötsligt. Dessa barn kan, om dagbarnet kommer helt oväntat, känna nykomlingen som en ovälkommen inkräktare. En fråga som i samband härmed har diskuterats är dagbarnens ålder i förhållande till det egna eller de egna barnens ålder. När det gäller utplacering av fosterbarn i hem där det finns egna barn h a r erfarenheten visat, att fosterbarnet om möjligt bör vara det yngsta i hemmet. Beträffande familjedaghemsvården finns det ännu ej tillräcklig erfarenhet för alt man skall kunna våga uttala ett önskemål. Det finns skäl, som talar för att man bör följa samma p r i n c i p som i fråga om fosterbarnen, men det finns även skäl, som kan anses tala för motsatsen. Om man bortser från de dagbarn, som är i spädbarnsåldern, torde dock ur många synpunkter — barnens möjligheter att leka gemensamt och ha gemensamma intressen och dagbarnvårdarens arbetsbörda — någorlunda jämnårighet mellan dagbarnet och dagbarnvårdarens barn vara att rekommendera. En sådan åldersgruppsindelning tillämpas även i barnstugorna. För ett barn är täta miljöbyten som regel till skada. Med hänsyn härtill bör allt göras för att ett dagbarn inte skall behöva byta familjedaghem. Den första åtgärden till förebyggande härav bör i varje särskilt fall vara, att den tjänsteman, som utväljer familjedaghemmet, försöker välja enligt principen »rätt barn till rätt hem». Det är av stor betydelse att den första kontakten mellan dagbarnvårdare och föräldrar kommer till stånd i närvaro av denna tjänsteman för att konstatera om det finns förutsättningar för ett gott förhållande mellan parterna.

Kontinuitet i barnets vård är av väsentlig betydelse vid en familjedaghemsplacering. Detta är en faktor som inte nog kan understrykas för alla parter vid en uppgörelse om placering. Helt naturligt är det väl så, att dagbarnets mor eller far har bråttom om morgnarna när barnet skall lämnas till familjedaghemmet. Detsamma gäller vid avhämtningen. Det är emellertid önskvärt att, särskilt vid avhämtningen, vederbörande ger sig litet tid för att efterhöra vad som hänt under dagen. Dagbarnvårdaren bör få tillfälle att för modern eller fadern berätta vad man gjort under dagen, om det varit något bekymmer med barnet, om barnet haft konflikter med andra barn eller om dagbarnvårdaren haft anledning att tillrättavisa barnet. Det får ur barnets synvinkel inte bli fråga om två för varandra främmande miljöer — hemmet och familjedaghemmet. När barnet på kvällen berättar om sina upplevelser, bör de hemmavarande redan veta något därom, kanske också bl.a. för att förstå vad barnet menar. Ur föräldrarnas synpunkt måste det även vara av intresse att genom dagbarnvårdarens berättelse få följa barnets utveckling under dess dagtillvaro. Även när det gäller uppfostringsmetoderna är det nödvändigt att de vuxna är ense eller kan diskutera varandras uppfattning. Barnet måste känna tryggheten av att de vuxna har samma metod i sin uppfostran. Det får inte bli så att barnet känner sig utlämnat till en annan vuxen utan att föräldrarna b r y r sig om vad som där sker. Men det får ej heller bli så att trösten hemma efter kanske en tillrättavisning i familjedaghemmet ger barnet intryck av att det blivit orättvist behandlat. Allt detta är frågor som de vuxna parterna bör resonera om vid avlämning eller avhämtning av barnet. Många konflikt-

44 anledningar kan undvikas om de vuxna lär känna varandra och därigenom lär sig förstå och uppskatta varandra. Familjedaghemsvården bygger i hög grad på ett förtroendefullt samarbete mellan de båda hemmen och förståelse för varandras situation.

F ö r att ett barn skall uppleva en så positiv och stimulerande barndomstid som möjligt bör det få känna att det omges av människor som verkligen tj*cker om barn och av vuxna som verkligen visar det intresse och ger det kontakt.

KAPITEL 9

Familj edaghemsutredningens överväganden och förslag

För allt flera kvinnor med små barn har förvärvsarbete utom hemmet blivit ett både önskat och realistiskt alternativ till hemarbetet. Detta framgår klart av den intervjuundersökning utredningen låtit genomföra. Mer än 300 000 barn i tillsynsåldrar har redan förvärvsarbetande mödrar med en arbetstid överstigande 15 timmar per vecka. Av dessa är ca 50 000 barn till ensamstående föräldrar. Samtidigt h a r drygt 200 000 mödr a r med barn under 10 år förklarat sig villiga att gå ut i förvärvslivet om tillsynen av deras ca 350 000 barn kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. 80 % av m ö d r a r n a önskar förvärvsarbeta på deltid och 20 % på heltid. 8 000 av mödrarna är ensamstående föräldrar. Genom institutioner och kommunala familjedaghem tillgodoser samhället ca 9 % av det nu befintliga tillsynsbehovet. För de resterande ca 280 000 barnen ordnas tillsynen genom föräldrarna själva, genom syskon, anförvanter, hemhjälp och privata familjedaghem. Ca 60 000 barn i tillsynsåldern är dock utan tillsyn under den tid föräldrarna förvärvsarbetar. Den större andelen av dessa barn är i skolåldern. De förvärvsarbetande föräldrarnas möjligheter att själva ordna tillsynen för sina barn blir troligen allt m i n d r e i det moderna samhället. Möjligheterna att ordna barntillsynen genom mor- och farföräldrar kommer att minska i takt med att den yngre generationen bosätter sig på andra orter än föräldrageneratio-

nen. Den förbättrade skol- och yrkesutbildningen gör vidare att allt färre unga flickor väljer arbete som hembiträden. Den ökade kvinnliga förvärvsverksamheten försvårar i sin tur för barnfamiljerna att på traditionellt sätt ordna barntillsynen inom den trängre familjeoch bekantskapskretsen. Samtidigt ökas föräldrarnas krav på en fullgod barntillsyn. I det moderna och inte minst för barnen komplicerade samhället är det inte tillfyllest med en — kanske sporadisk — övervakning. Barntillsynen måste vara en kvalificer a d omvårdnad. Sett mot denna bakgrund är det viktigt och nödvändigt att samhället söker att i organiserade former tillgodose barnfamiljernas behov av kvalificerad barntillsyn. En stark utbyggnad av den institutionella barntillsynen har också skett eller påbörjats under de senaste åren. Enligt den kommunenkät som genomfördes av socialstyrelsen hösten 1966 beräknas ca 10—12 000 nya dagoch fritidshemsplatser bli påbörjade under budgetåren 1966/67 och 1967/68. Detta innebär en fördubbling av det år 1966 befintliga platsantalet. Antalet kommunala familjedaghemsplatser h a r ökat från ca 4 000 år 1961 till ca 8 000 år 1963. Utredningens intervjuundersökning har visat att det hösten 1966 fanns ca 9 000 platser i kommunala familjedaghem. Detta innebär att det i daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem f. n. finns ca

46 30 000 platser disponibla. Detta motsvarar ungefär hälften av det tillsynsbehov som föreligger bland de barn som i dag har ensamstående föräldrar. Inledningsvis h a r berörts att ca 60 000 barn — främst barn i skolåldern — är utan tillsyn u n d e r den tid föräldrarna förvärvsarbetar. Många av de barn som uppges ha en ordnad tillsyn h a r detta i former — t. ex. olika kombinationer i hemmet eller tillsyn av äldre syskon — som knappast kan betecknas som tillfredsställande. Tillsammans med de 350 000 barn, vars mödrar önskar förvärvsarbeta, innebär det att behovet av barntillsynsplatser är avsevärt större än tillgången, även efter det att den planerade utbyggnaden genomförts. Mot bakgrunden av dessa siffror och med beaktande av ökade födelsetal ser utredningen det angeläget med en fortsatt stark ökning av den institutionella barntillsynen. Utredningens mening härvidlag grundas i hög grad på de önskemål om institutionell barntillsyn som föräldrarna framfört i intervjuundersökningen. Av de ca 70 000 barn, som nu vistas i privata och kommunala familjedaghem, önskas således institutionsplatser för ca 12 000. Av de ca 190 000 barn, som tillses i hemmet eller som är utan tillsyn, önskas institutionsplatser för ca 17 000. Utredningen vill samtidigt starkt understryka vikten av att en ytterligare utbyggnad av fritidshemmen kommer till stånd för att barnen i de lägre skolåldrarna skall få en replipunkt under den skolfria delen av dagen samt under lovdagar och ferier. Intervjuundersökningen har visat att ett fåtal av lekskoleplatserna disponeras av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Huvudorsaken till detta torde vara den korta vistelsetiden — 3 timmar. Från olika håll har framförts önskemål om en ökning av lekskolevistelsen från 3 till 5 timmar. Ur pedagogisk synpunkt

skulle detta vara fördelaktigt, då lekskolevistelsen därigenom också skulle kunna ge utrymme för bl. a. måltider. Genom en ökning av tiden för lekskolevistelsen skulle platserna också i högre utsträckning kunna utnyttjas av barn med deltidsarbetande förälder. Med tanke på att ca 80 % av de m ö d r a r som önskar börja förvärvsarbeta om barntillsynen kan ordnas, vill göra detta på deltid, finner utredningen det synnerligen angeläget att en omorganisation av lekskoleplatserna kommer till stånd. En förlängning av lekskolevistelsen från nuvarande 3 till 5 timmar kommer både barnen och föräldrarna tillgodo. Man kan emellertid inte u n d e r ganska lång tid framöver räkna med att uppnå balans mellan efterfrågan på barntillsynsplatser och tillgången på institutionella barntillsynsplatser. Det stora och otillfredsställda behov av barntillsyn som föreligger, nödvändiggör därför, enligt utredningens mening, en utbyggnad även av familjedaghemsverksamheten. Ytterligare tre faktorer h a r medverkat till utredningens ställningstagande på denna punkt. I många mindre tätorter är efterfrågan på kvinnlig arbetskraft begränsad. Behov föreligger därför inte av mer än ett fåtal barntillsynsplatser. Detta behov bör enklast och fördelaktigast kunna tillfredsställas genom familjedaghem. Byggandet av ett daghem på en sådan m i n d r e ort — som dessutom kanske är en utflyttningsort — kan bli en fellokalisering som tär på knappa ekonomiska och personella resurser. För de föräldrar som har skiftesarbete med natt- och helgtjänstgöring, är familjedaghemmet ofta den mest praktiska lösningen. Underlag" finns sällan för ett ur alla synpunkter effektivt utnyttjande av ett nattöppet daghem. För infektionskänsliga b a r n eller för barn som av andra orsaker inte kan utnyttja den kollektiva barntillsynen är

47 familjedaghemmet en lämplig lösning av tillsynsfrågan när föräldrarna förvärvsarbeta. Familjedaghemmen är således enligt utredningens mening både ett komplement till den institutionella barntillsynen och en nödvändig och integrerad del av samhällets barntillsyn. En utbyggnad av verksamheten kan dock endast accepteras om den sker i organiserade former, som så långt möjligt tillfredsställer krav p å kvalificerad barntillsyn. En av de väsentligaste invändningarna mot familjedaghemmen som barntillsynsform är dess brist på kontinuitet. Många dagbarnvårdare upplever i dag sitt arbete som ett tillfälligt engagemang för att få ett tillskott till familjens ekonomi eller för att tillfälligt hjälpa en bekant i akut behov av barntillsyn. Resultatet blir att många b a r n i familjedaghemsvård ofta tvingas byta dagb a r n v å r d a r e och miljö. Detta är för barnens utveckling klart otillfredsställande, samtidigt som det för de förvärvsarbetande föräldrarna måste innebära en påfrestning och osäkerhet. Enligt utredningens mening är en ökad kontinuitet och stabilitet en direkt förutsättning för att familjedaghemmen skall kunna accepteras som en integrerad del av den samhälleliga barntillsynen. De b a r n som vistas i barnstugor h a r tillgång till en kvalificerad barntillsyn där utbildad personal och ändamålsenliga lokaler med inredning och utrustning som är speciellt avpassad för barnen står till förfogande. Även familjedaghemmen bör, förutom övervakning och vård, erbjuda verksamheter som verkar stimulerande för dagbarnens individuella utveckling. För att genomföra en sådan målsättning krävs åtgärder som bättre anpassar familjedaghemsverksamheten till den övriga organiserade barntillsynen. Utredningen har därför vid sina över-

väganden funnit skäl föreslå sådana åtgärder som i realiteten innebär att arbetet som dagbarnvårdare får karaktär av yrke. Det bör betraktas som ett förvärvsarbete som tål att jämföras med andra yrken. Härigenom kan enligt utredningens mening en ökad kontinuitet och stabilitet i familjedaghemsverksamheten nås.

9.1 Dagbarnvårdarnas

ersättning

För sitt arbete erhåller dagbarnvårdaren f. n. en viss ersättning per barn och dag. Denna dagersättning varierar mellan olika kommuner men uppgår i de flesta fall till mellan 8 och 12 kr. per barn. Såväl högre som lägre ersättningar förekommer dock. En del av beloppet utgör ersättning för mat och slitage m. DL, dvs. omkostnader som följer av barnets vistelse i familjedaghemmet. Hur stor del av ersättningen som åtgår för dagbarnets konsumtion är givetvis beroende av vistelsetidens längd i familjedaghemmet och en del andra mer eller mindre svårmätbara faktorer. I utredningens intervjuundersökning h a r dagbarnvårdarna själva bedömt matkostnaden vid heltidsvistelse till mellan 4 och 5 kr. per dag och barn. Att vid heltidsvistelse beräkna kostnaderna för mat och a n d r a nyttigheter samt för slitage av bostaden och dess inredning till f. n. ca 5 kr. per dag torde enligt utredningens mening inte innebära någon överskattning av kostnaderna. Den resterande delen av ersättningen utgör således en direkt ersättning till dagbarnvårdaren för utfört arbete. Detta innebär att dagbarnvårdare med ett barn beroende på bostadsorten kan nå en inkomst av 0,25—0,75 kr. per timme, eller en inkomst per månad av 60—140 kr. Betald semester eller andra sociala förmåner som arbetstagare normalt kom-

48 mer i åtnjutande av utgår inte till dagbarnvårdarna. Fram till år 1966 har som regel ersättningen inte varit föremål för beskattning. Det är självfallet vanskligt att göra jämförelser mellan olika yrkeskategoriers inkomster. Utredningen kan dock inte komma ifrån intrycket av att samhället och de förvärvsarbetande föräldr a r som lämnar sina barn i familjedaghem genom denna verksamhet kan ekonomiskt utnyttja en grupp kvinnor — och ofta då kvinnor i familjer med relativt låga inkomster. Då ersättningen dessutom är ett av de viktigaste och betydelsefullaste instrumenten för att nå en ökad rekrytering och stabilitet av familjedaghemsverksamheten kan utredningen inte underlåta att ta upp denna fråga till övervägande. Utredningen anser sig därvid vilja jämföra dagbarnvårdarnas inkomster med inkomsterna hos andra yrkeskategorier vars arbetsinsats såväl kvantitativt som kvalitativt i stort sett är jämförbar med dagbarnvårdarnas. Detta skulle betyda att ersättningen till dagbarnvårdarna kommer i paritet med den allmänna lönesättningen för vårdpersonal. De yrkeskategorier som vid en sådan jämförelse närmast kommer i åtanke är barnsköterskor, hemvårdarinnor, hemoch/eller barnsamariter. Samtliga har en praktisk/teoretisk utbildning för sitt arbete. Barnsköterskorna utbildas vid barnavårdsskolor. Yrkeskurserna är numera av två slag: terminskurs och 34 veckors kurs. Den teoretiska utbildningen omfattar två resp. åtta veckor. Den praktiska delen av utbildningen består av yrkesarbete under handledning vid olika barninstitutioner. För inträde krävs att ha genomgått hemteknisk skola eller att ha motsvarande likvärdig praktik samt tre månaders praktik i hem med barn under skolåldern. Hemvårdarinnorna utbildas vid bl. a. yrkes-

skolor. Den teoretiska utbildningen omfattar 19 veckor med en mellanliggande praktikperiod av fem månader. För tillträde krävs bl. a., att sökande genomgått hemteknisk skola om minst 18 veckor och h a r sex månaders praktik i hem med minderåriga barn. För personer med t r e års praktik i hushåll och barnavård eller motsvarande och med sex månaders praktik i sjuk- eller åldringsvård eller motsvarande finns en speciell kurs, som omfattar 18 veckors teoretisk utbildning. Kurser för utbildning av hemsamariter anordnas vid yrkesskolor och omfattar 168 undervisningstimmar. Utbildningens syfte är att ge kunskaper i vård och tillsyn i hemmen av åldringar, långtidssjuka och andra sjuka — även barn. För utbildning av barnsamariter anordnas speciella kurser om 90 undervisningstimmar vid yrkesskolorna. Kurserna syftar till att ge personer med tidigare erfarenhet av att sköta barn vidgade kunskaper för att i hemmen ta hand om sjuka barn främst till förvärvsarbetande föräldrar. Av den tidigare redogörelsen för utredningens intervjuundersökning har framgått att en ringa del av dagbarnvårdarna genomgått kurser i barnavård eller närliggande områden. Närmare hälften har däremot praktisk erfarenhet av arbetet genom att de har egna barn i den aktuella åldern. En del h a r också tidigare arbetat inom yrken, som till viss del måste anses meritera för vård av dagbarn. Jämförelser av den kvalitativa arbetsinsatsen kan naturligtvis inte enbart grundas på en viss utbildning eller utbildningsnivå. Klart är emellertid att barnsköterskor, hemvårdarinnor och hem- och barnsamariter är bättre utbildade för sina arbetsuppgifter än vad dagbarnvårdarna i dag är. Familjedaghemsutredningen föreslår emellertid i avsnitt 9.2 en utbildning också för dag-

49 barnvårdarna. Denna blir av ungefärligen samma omfattning som utbildningen för barnsamariter. Därmed torde förutsättningar finnas för en jämförelse av dagbarnvårdarnas och barnsamariternas arbetsinsats. Den kvantitativa arbetsinsats en dagb a r n v å r d a r e utför är naturligtvis på grund av arbetets art svår att precisera. Ett dagbarn som vistas i familjedaghemmet under 8 timmar per dag binder dagbarnvårdaren på heltid, dvs. möjligheterna för dagbarnvårdaren att utföra något annat förvärvsarbete under denna tid är begränsade. Dagbarnvårdaren torde i normala fall kunna utföra huvuddelen av de egna hemsysslorna jämsides med vården av ett dagbarn. Det kan då inte vara rimligt att kommunen och/ eller dagbarnets föräldrar betalar dagbarnvårdaren ersättning för att hon utför eget arbete. För att få ett mått på när dagbarnvårdaren är heltidsarbetande har därför utredningen även i detta avseende försökt göra jämförelser med barnsköterskor, hemvårdarinnor samt hem- och barnsamariter. Barnsköterskor som är anställda i barnstugor svarar för vården av minst 5 barn — i spädbarnsavdelningar minst 4 barn. Hemvårdarinnor är närmast avsedda för att hjälpa till i familjer där husmor på grund av sjukdom eller liknande inte kan sköta hemmet. Antalet barn varierar och utgör endast en — låt vara väsentlig — del av hemvårdarinnors arbete. Barnsamariter (och i vissa fall hemsamariter) h a r till uppgift att i hemmen svara för vård och tillsyn av sjuka barn, som i normala fall vistas i barnstuga eller skola under föräldrarnas förvärvsarbete. Barnantalet kan därför även här variera. Vid en jämförelse mellan dagbarnvårdarens och barnsköterskans arbetsinsats måste hänsyn tas till att dagbarnvårdaren samtidigt med vården och 4— 712578

tillsynen av dagbarn måste svara för inköp, matlagning och liknande, vilka uppgifter i en barnstuga åvilar annan personal än barnsköterskorna. Detta talar enligt utredningens mening för att dagbarnvårdaren måste anses vara fullt sysselsatt redan vid ett lägre barnantal än en barnsköterska som är verksam i en barnstuga. Vård och tillsyn under 8 timmar per dag — innefattande jämväl uppgifter som i en institution faller på ekonomi- och städpersonal — av maximalt 4 dagbarn måste därför enligt utredningens mening betraktas som ett heltidsarbete för dagbarnvårdaren, väl jämförbart med den arbetsinsats en barnsköterska utför i en barnstuga. Ersättningsmässigt finns det grund för att jämföra dagbarnvårdaren med den övriga h ä r nämnda vårdpersonalen. Då dagbarnvårdarnas anställningsförhållande närmast påminner om hemoch barnsamariternas, är en jämförelse med dessa kanske mest adekvat. Hemoch barnsamariter är kollektivanställda med en timlön som f. n. uppgår till kr. 7: 30 i ortsgrupp 4 efter fyllda 25 år. För en dagbarnvårdare med heltidsarbete (4 dagbarn) skulle enligt utredningens mening en ersättning motsvarande timlönen för hem- och barnsaniariter vara motiverad. Jämförelsen innebär vidare att de sociala förmåner som samaritpersonalen åtnjuter också bör tillkomma dagbarnvårdarna. Utredningen vill slutligen beröra ytterligare ett par faktorer som påverkar en sådan jämförelse som gjorts ovan. Dagbarnvårdarna har möjlighet att utföra sitt förvärvsarbete i det egna hemmet, medan samariterna normalt måste förvärvsarbeta utom hemmet. Ekonomiskt kan detta medföra vissa förmåner då dagbarnvårdaren härigenom slipper kostnader för resor till sin arbetsplats m. m. Det torde dock knappast finnas några skäl, som talar för att låta detta

50 påverka dagbarnvårdarens ersättning, då ju i stort sett dessa förmåner utan lönemässig reducering också tillkommer dem som arbetar på en arbetsplats inom bekvämt gångavstånd från hemmet. Som tidigare nämnts finns möjligheter för dagbarnvårdaren att utföra smärre hemsysslor samtidigt med sitt förvärvsarbete, en förmån som inte tillkommer de förvärvsarbetande samariterna. Utredningen h a r emellertid tidigare anfört att en dagbarnvårdare som vårdar 4 dagbarn under 8 timmar per dag måste betraktas såsom heltidsarbetande. Det finns därför ingen anledning att räkna med annat än att en heltidsarbetande dagbarnvårdare får utföra merparten av hemarbetet efter den normala arbetstidens slut, dvs. på samma sätt som andra förvärvsarbetande. Inledningsvis har berörts det faktum att en viss del av den ersättning dagb a r n v å r d a r n a f. n. erhåller, är avsedd att täcka de kostnader som följer av dagbarnets vistelse i familjedaghemmet. Den timlön som utredningen ovan funnit motiverad bör i framtiden ses som en renodlad ersättning för utfört arbete. Förutom timlönen bör dagbarnvårdaren erhålla en omkostnadsersättning som svarar mot dagbarnets konsumtion i familjedaghemmet. En sådan konstruktion finner utredningen fördelaktig ur flera synpunkter. Det nuvarande ersättningssystemet ger således en oklar bild av vad som är ersättning för det direkta vårdarbetet och vad som är ersättning för mat, slitage etc. För både föräldrar och dagbarnvårdare kan en differentiering av ersättningen vara av värde. Betydelsefullt i sammanhanget är också att riksskattenämnden numera uttalat 1 att ersättningar till dagbarnvårdare i princip bör göras till föremål för beskattning. Härmed följer också skyldighet för arbetsgivaren — kommunen — att lämna uppgift över dagbarnvår-

darens inkomst. Det torde ur flera synpunkter vara enklare och medföra större enhetlighet i tillämpningen om på dessa inkomstuppgifter specificerades dels dagbarnvårdarens lön och dels ersättningen för dagbarnvårdaren omkostnader. I utredningens intervjuundersökning h a r som nämnts dagbarnvårdarna själva bedömt matkostnaderna vid heltidsvistelse till mellan 4 och 5 kr. per barn och dag. Utredningen anser detta vara en realistisk bedömning av de för närvarande reella kostnaderna och vill gärna anknyta till denna vid bedömningen av en skälig omkostnadsersättning. Utredningen anser därför att dagbarnvårdarna utöver lönen bör erhålla en särskild omkostnadsersättning med per barn och dag 5 kr. vid heltidsvistelse. Vid deltidsvistelse (dvs. mindre än 5 timmar) bör utgå kr. 2: 50 per dag under förutsättning att vården inkluderar kost. Omkostnadsersättningen är avsedd att täcka familjedaghemmets kostnader för mat och slitage av möbler och övrig inredning. Om dagbarnvårdaren däremot tillhandahåller t. ex. cellstoff och blöjor eller tvättar och lagar dagbarnets kläder bör detta bli föremål för särskilda överenskommelser mellan dagbarnvårdaren och respektive förälder. I det föregående h a r nämnts att dagbarnvårdarnas ersättning numera i princip är föremål för beskattning. Omkostnadsersättningen är dock av sådan karaktär att den enligt utredningens mening inte skall betraktas såsom arbetsinkomst och således inte heller bör bli föremål för beskattning. Familjedaghemsutredningen h a r också övervägt lämpligheten av det nuvarande systemet med ersättning per dag. Den fastställda arbetstiden för de flesta yrkesgrupper är 42,5 timmar per vecka. 1

Meddelanden från nr 5/1966

Riksskattenämnden,

51 Utredningens intervjuundersökning har visat att närmare 3Ai av dagbarnen i kommunala familjedaghem vistas över 8 timmar per dag i familjedaghemmet i de fall modern är heltidsarbetande. 10 % vistas samtidigt m i n d r e än 5 timmar i familjedaghemmet. Även när modern är deltidsarbetande stannar många barn mer än 8 timmar i familjedaghemmet, samtidigt som andelen med mindre än o timmars vistelse är ganska stor. Att enkelt och rättvist konstruera dagersättningar som tar hänsyn till dagbarnvårdarnas skiftande arbetsinsats torde vara svårt. Steget från de nuvarande dagersättningar, halvdagsersättningar m. m. som förekommer, till en ersättning per timme är inte långt och är för övrigt en naturlig utveckling mot en rättvisare ersättning över huvud taget. För att nå fram till den av utredningen diskuterade ersättningsnivån och anställningsvillkoren i övrigt torde man få räkna med att frågan får bli föremål för förhandlingar, vilket givetvis förutsätter att dagbarnvårdarna organiserat söker sådana — mellan arbetstagarparten-dagbarnvårdaren — och arbetsgivarparten-kommunerna. En sådan utveckling finner utredningen såväl naturlig som önskvärd. Med hänsyn till önskvärdheten av att anställningsförhållandena för dagbarnvårdarna så snart som möjligt stabiliseras finner utredningen det angeläget att arbetsgivarpartens huvudorganisation — kommunförbunden — tills vidare utarbetar förslag till lämpliga avtal mellan kommunerna och dagbarnvårdarna, vari utredningens förslag angående timlöner och omkostnadsersättningar beaktas.

9.2 Utbildning

av

dagbarnvårdare

Inom de flesta yrkesområden krävs att de anställda har någon form av utbild-

ning — praktisk och/eller teoretisk. För organiserad vård eller tillsyn av barn är detta i regel också fallet. Personalen i barnstugor har en praktisk/teoretisk förskollärar- eller barnsköterskeutbildning. När det gäller den av kommunerna organiserade familjedaghemsverksamheten finns dock sällan krav på adekvat utbildning hos dagbarnvårdaren. Utredningens i tidigare kapitel presenterade undersökning har också visat vilken ringa andel av dagbarnvårdarna, som skaffat sig teoretiska kunskaper om barn — deras vård, utveckling och behov i olika åldrar. De dagbarnvårdare, som genomgått kurser i t. ex. barnavård, h a r sannolikt inte gjort detta med tanke på ett arbete som dagbarnvårdare. Däremot har undersökningen visat, att många dagbarnvårdare har egna barn. En ofta lång erfarenhet av barnavård har naturligtvis ett stort värde i arbetet som dagbarnvårdare. Inte heller får man bortse ifrån att människor med specialintressen — och många dagbarnvårdare har uppenbarligen intresse av barn och deras omvårdnad — genom orienteringar i massmedia och genom självstudier ofta också skaffar sig teoretiska kunskaper inom sitt område. Det är emellertid inte detsamma att tillse och vårda dagbarn som att vårda egna barn. F ö r dagbarnen är familjedaghemmet en främmande miljö; nya ting som måste upptäckas, undersökas och accepteras, en ny person •— dagbarnvårdaren — som skall fungera som moderssubstitut, en ny dagsrytm, nya normer, nya leksaker m. m. Men också för de egna barnen betyder dagbarnens ankomst en förändring av den invanda miljön. Ett dagbarn kan betyda konkurrens för det egna barnet om modern — på samma sätt som vad en »lillebror» eller »lillasyster» kan betyda i en familj. Det egna barnets miljö förändras också — om än i m i n d r e omfattning — genom

52 dagbarnets ankomst. Både för dagbarnet och det egna barnet innebär den nya situationen således en omställning, som kräver omdöme och varsamhet från dagbarnvårdaren/moderns sida. Det är uppenbart att kunskaper om barn kan ge dagbarnvårdaren ökade möjligheter att underlätta denna omställning både för dagbarnet och det egna barnet. Att vara dagbarnvårdare innebär också ofta att ta hand om flera barn i samma ålder — dels egna, dels dagbarn. Detta kräver förvisso andra sysselsättningar än vad som krävs för de egna barnen. Att stimulera barnen till grupplekar är därför en viktig uppgift för dagbarnvårdaren. Praktiska erfarenheter av flera egna barn i samma ålder har dagbarnvårdaren i regel inte. Ökade kunskaper om barns beteende i gruppsituationer liksom om olika gruppsysselsättningar är därför nödvändiga för dagbarnvårdaren. Det kan även erbjuda problem att ordna lämplig sysselsättning för barn i olika åldrar. Utredningen vill peka på ytterligare ett viktigt område där ökade kunskaper är värdefulla. Hushållsmaskiner och tekniska preparat bl. a. utgör ett vanligt inslag på barnens och dagbarnvårdarens gemensamma arbetsplats. Med detta följer givetvis risker för olycksfall och förgiftningstillbud. En noggrann övervakning av barnen är den viktigaste och effektivaste åtgärden för att förebygga sådana tillbud. Men olika olycksfallsförebyggande anordningar — såsom barnsäkra fönsterstängen, väggkontakter, förslutningar, spisskydd, halkskydd, låsbara medicinskåp m. m. — finnes numera tillgängliga. Det är viktigt att dagbarnvårdarna ges kännedom om olika sådana anordningar och om deras användning för att förebygga olycksfall. Utredningen vill mot bl. a. denna bak-

grund föreslå att särskilda kurser för utbildning av dagbarnvårdare snarast möjligt kommer till stånd. Kurserna för dagbarnvårdare bör anordnas på samma sätt som kursverksamheten för hemsamariter och för personal i öppen barnavård (barnsamariter, barnvårdarinn o r ) , dvs. i yrkesskolornas regi. I avvaktan härpå h a r utredningen försäkrat sig om möjligheterna att anordna utbildningen såsom arbetsmarknadsutbildning, dvs. kurser anordnade i samråd mellan arbetsmarknadsverket och skolöverstyrelsen. Kurstidens längd har diskuterats av utredningen. Flera skäl kan anföras för en kurslängd som överensstämmer med kurslängden vid utbildning av barnsamariter, dvs. 90 timmar. F. n. finns inga erfarenheter av huruvida dagbarnvårdarna är villiga att genomgå utbildning. Med hänsyn härtill har utredningen stannat för att tills vidare föreslå en utbildning omfattande 60 timmar. Det är emellertid utredningens mening att — om erfarenheterna av utbildningen talar härför — kursernas omfattning i framtiden skall ansluta till barnsamaritutbildningen. Utredningen förutsätter att bidrag till kursdeltagarna skall utgå i enlighet med bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen (AMK) den 3 juni 196(5 (SFS 1966:368). Utbildningsbidragen omfattar i huvudsak följande förmåner: Grundbidrag om högst 450 kr./månad. Hyresbidrag för möblerat rum högst 125—175 kr./månad, beroende på ortsgrupp, samt för familjebostad den faktiska hyreskostnaden. Familjetillägg till make: vid utbildning i hemorten 75 kr./mån, utom hemorten 220 kr./månad. Familjetillägg för barn (även adoptivbarn) under 16 å r : 60 kr./månad och barn. (Om särskilda skäl föreligger kan barntillägget utgå med 150 kr./månad.)

53 Särskilda bidrag: t. ex. för undervisning, för undervisningsmaterial, fria resor. Grundbidrag, hyresbidrag och familjetillägg till make är behovsprövade. Grundbidrag om lägst 225 kr./månad utgår dock som regel. Bidragen är skattefria. Kurserna förutsattes kunna anordnas antingen på heltid eller på deltid. Om det administrativt och kameralt är lämpligt att anknyta utbildningsbidraget till närvarotimme kan bidraget utan behovsprövning utgå till kursdeltagaren med 3 kr. per närvarotimme förutom de ovan nämnda särskilda bidragen. Kursernas syfte är att ge kunskaper och färdigheter för verksamhet som dagbarnvårdare. För att få tillträde till kurserna skall den sökande — förutom fullgjord skolplikt — kunna förete godtagbart läkarintyg och äga erfarenhet i barnavård. Kurserna är i första h a n d avsedda för personer som ännu inte är verksamma såsom kommunala dagbarnvårdare, men som efter fullgjord utbildning är beredda att åtaga sig arbetet som dagbarnvårdare och inlemmas i den organiserade familjedaghemsverksamheten. Det är utredningens mening att rekryteringen av dagbarnvårdare, efterhand som utbildningen nått en mera allmän omfattning, skall ske bland personer med genomgången kurs för dagbarnvårdare bakom sig. Utredningen har också diskuterat huruvida utbildningen borde göras till krav för en viss ersättningsnivå. Den praktiska tillämpningen av ett sådant differentierat ersättningssystem skulle dock möta svårigheter genom avgränsningar av personer med olika utbildningsnivåer. Utredningen h a r därför inte velat föreslå en högre ersättning för de dagbarnvårdare som förutom praktiska kunskaper också inhämtat teoretiska sådana. Allt talar för att kom-

munerna, i medvetande om värdet av utbildad arbetskraft, i första hand kommer att söka rekrytera dagbarnvårdarna bland personer med denna utbildning, i all synnerhet som detta borde ge kommunernas familjedaghemsverksamhet större stabilitet och kontinuitet. Uppläggningen av de av utredningen föreslagna kurserna för utbildning av dagbarnvårdare framgår av följande timplan:

Antal undervisningstimmar 1 Barnkunskap 2 Psykologi 3 Sjukdomslära 4 Samhällskunskap...

26 22 8 4 Summa 60

Kursfördelning 1 Barnkunskap Barns fysiska utveckling Daglig vård av spädbarn och småbarn Bädden och dess vård. Kläder för barn i olika åldrar samt klädvård Barns näringsbehov. Spädbarns- och småbarnskost. Matsedelsförslag Barns lekstadier och lek. Grupplekar. Lekmateriel i olika åldrar samt sysselsättningsövningar och tillverkning av enkla sysselsättningsmateriel 2 Psykologi Utvecklingslära Barns utveckling ur motorisk, emotionell, intellektuell, språklig och social synpunkt. Sexualfostran Matvanor, sömnvanor och renlighetsvanor Något om olika beteenden och handikapp Samarbetsfrågor Psykologiska synpunkter på familjelivet Föräldrakontakt — samverkan hem-familjedaghem 3 Sjukdomslära De vanligaste barnsjukdomarna Smitta, smittspridning, vaccination Vård av sjuka barn Förebyggande av olycksfall

54 4 Samhällskunskap Samhällets barntillsyn Tystnadsplikt Skadeståndsansvar vid person- och sakskada Metodiska anvisningar för undervisningens genomförande framgår av bilaga 2 sid. 96.

9.3 Informationsträffar vårdare

för

dagbarn-

Utredningen har i föregående avsnitt föreslagit en speciell utbildning av dagbarnvårdare. Utbildningen är i första hand avsedd för personer som tidigare inte varit verksamma inom kommunens barntillsynsverksamhet. Det finns emellertid anledning för kommunerna att söka stimulera och fortbilda även den nu befintliga dagbarnvårdarkåren, liksom senare även de genom utbildningen nyrekryterade dagbarnvårdarna. Utredningen föreslår därför att kommunen en eller flera gånger per år anordna särskilda informationsträffar för de kommunala dagbarnvårdarna. Informationsträffarna kan givetvis läggas upp på det sätt varje kommun finner lämpligt. Utrymme bör ges både för direkt information och för aktiv medverkan av dagbarnvårdarna själva. Som exempel kan nämnas föreläsningar inom barnavårdande områden eller demonstrationer av olika slag, t. ex. av lekar och lekmateriel. Informationsträffarna bör lämpligen organiseras av och vara ett av medlen för den information och det stöd som kommunerna skall lämna dagbarnvårdarna. Enligt utredningens mening bör dock strävas efter medverkan av olika kommunala förtroende- och tjänstemän, som kan orientera om ortens olika familjestödjande verksamheter. Givetvis är det också av stort värde om särskilda experter kan ge allmänna och nya syn-

punkter på barnens vård, utveckling, kost m. m. I mån av tillgång kan det naturligtvis också vara lämpligt att belysa de olika ämnena med hjälp av filmer, ljudband etc. Utredningen ger i det följande några förslag på program för dessa informationsträffar. Dessa är gjorda med tanke på att en kommun under en kortare tidsrymd skall kunna anordna en serie informationsträffar då de olika avsnitten tas upp. Exemplen kan emellertid med fördel också behandlas var för sig och med den prioritet kommunen finner lämplig. Utredningen vill peka på att ett enstaka ämnesområde kan vara av så stort intresse att det kräver en särskild informationsträff. Sammanfattningsvis vill utredningen understryka vikten av att här föreslagna informationsträffar ingår som ett led i kommunens familjedaghemsverksamhet.

Programförslag vid informationsträffar för dagbarnvårdare 1. Vad menas med familjedaghemsvårdl Familjedaghemmet som komplement till barnstugeverksamheten för omhändertagande av förvärvsarbetande föräldrars barn under arbetstid. Kort orientering om verksamheten på orten, villkor för placering av barn, ersättning och avgifter, avtal mellan dagbarnvårdaren och kommunen, konsulentverksamheten som en service för dagbarnvårdarna, hälsokontroll, vistelsetider, måltider, uppsägningsvillkor, försäkringar, tystnadsplikt. 2. Dagbarnvårdaren, barnet och dess familj Dagbarnvårdarnas ansvar för barnet. Respekten för de normer som gäller i barnets hem. Vikten av samarbete och samråd med föräldrarna. Introduktionen i familjedaghemmet. Egna barnets och dagbarnets förändrade situation i familjedaghemmet. Risken för barnet av ofta förekommande byte av miljö.

55 3. Förebyggande av barnolycksfall Barnsäkra vägguttag, grenuttag och fönsterstängen. Uppmärksamhet beträffande hushållsmaskiner, spisar och kylskåp m. m. Förvaring av tobak, tändstickor, kemisktekniska preparat — t. ex. tvättmedel — och mediciner. Leksaker — farliga och ofarliga. Kvävnings- och drunkningsrisker. Trafikfaror. Vikten av tillsyn bör framhållas. Första åtgärder vid inträffade olycksfall bör diskuteras, liksom kontakten med läkare, mun-mot-munmetoden m.m. 4. Barnels utveckling Kortfattad genomgång av barnets utveckling från spädbarn till skolbarn med tonvikt på omgivningens krav i förhållande till barnets egen mognad. Något om matvanor, sömnvanor och renlighetsvanor. Upplysning om barnets sexuella mognad. 5. Barnets vård Hygieniska synpunkter på vården. Dagsprogram för barn i olika åldrar, avvägning mellan sysseslsättning, vila, utevistelse m. m. Barnets behov av trygghet och kontinuitet i tillvaron, bl. a. i sin anknytning till vården och den dagliga miljön. Olika uppfostringsmetoder diskuteras, varvid kraftigt bör betonas det felaktiga i att barnen utsätts för överkrav, psykisk press och aga. 6. Barnens kost Näringsfysiologiska synpunkter på barns kost. Måltidernas sammansättning. Lämpliga matsedlar. 7. Lek och sysselsättning Lekmaterial och sagoböcker för olika åldrar med demonstration. Olika former av skapande verksamhet. Genomgång av fingerlekar, sånglekar och visor. Olika former av utom- och inomhuslekar. Grupplekar. 9.4 Samarbete föräldrar vårdare — barnstugor

—

dagbarn-

När barnen lämnas och hämtas i familjedaghemmet får föräldrar och dagbarnvårdare tillfälle att lära känna v a r a n d r a och att utbyta erfarenheter om barnet. På detta sätt läggs grunden till ett sam-

arbete mellan de båda hemmen, ett samarbete som kan innebära förståelse för och hänsynstagande till varandras problem. Ett sådant samarbete kan vidare medverka till att de båda miljöerna på ett värdefullt sätt kompletterar varandra till förmån för barnens vård och fostran. Ofta är möjligheterna begränsade att i lugn och ro diskutera vård och uppfostran. Många problem kan heller inte lösas enbart genom ett gott samarbete mellan dagbarnvårdare och föräldrar. Utredningen föreslår därför att de i avsnitt 9.5 föreslagna barntillsynskonsulenterna anordnar särskilda föräldraträffar där tillfälle ges att, kanske under medverkan av olika experter, diskutera frågor som rör barnens allmänna utveckling och avvikelser därifrån. Ett föräldrasamarbete av ungefär samma karaktär förekommer redan i barnstugorna. De problem som diskuteras där är i många avseenden desamma. Sättet att möta problemen bör också vara detsamma. Utredningen föreslår därför att gemensamma föräldraträffar ordnas där såväl barnstugepersonal som dagbarnvårdare är närvarande. Sådana gemensamma föräldraträffar kan kanske ge impulser som främjar såväl barnstuge- som familjedaghemsverksamheten. De kan vidare medverka till ett ökat samarbete mellan de båda tillsynsformerna. Ett sådant samarbete är önskvärt med hänsyn till att familjedaghemsbarnen går miste om de pedagogiska fördelar som ligger i barnstugevården. Intervjuundersökningen h a r bekräftat att endast ett fåtal barn med förvärvsarbetande föräldrar har tillgång till pedagogiskt ledd gruppverksamhet i lekskola. Enligt utredningens mening bör de barn i fem—sexårsåldern som h a r förvärvsarbetande föräldrar och som inte vistas i barnstuga, få samma möjligheter som sina jämnåriga kamrater

56 med hemarbetande föräldrar, att — om så befinnes lämpligt — få plats i lekskola. Detta ger också möjlighet att pedagogiskt kompensera de barn som placeras inom familjedaghemsverksamheten.

9.5 Kommunala

barntillsynkonsulenter

I flera av de kommuner som redan har en utbyggd familjedaghems verksamhet finns särskilda tjänstemän avdelade för att svara för rekrytering av dagbarnvårdare och vissa andra arbetsuppgifter som hör samman med familjedaghemmen. Dessa tjänstemän — oftast kallade inspektriser — svarar oftast också för samordningen av kommunens barnstuge- och familjedaghemsverksamhet. Såsom framgått av redovisningen över utredningens intervjuundersökning finns emellertid mycket i övrigt att önska när det gäller kontakten mellan dagbarnvårdarna och de kommunala inspektriserna. Huvudorsaken till detta torde vara att varje inspektris har att svara för inspektionen av alltför många familjedaghem. Med hänsyn härtill finner utredningen det nödvändigt med en utbyggnad av denna verksamhet. Då tyngdpunkten av tjänstemännens arbetsuppgifter kommer att ligga på det rådgivande och konsulterande planet vill utredningen samtidigt föreslå att tjänstemännen benämnes barntillsynskonsulenter. Namnet inspektris kan nämligen lätt ge ett negativt intryck av inspektion och kontroll, som knappast främjar det goda samarbete mellan tjänstemannen och dagbarnvärdaren som bör eftersträvas. Barntillsynskonsulenternas uppgift är att svara för rekryteringen av nya familjedaghem. Detta är en uppgift som kräver noggrann prövning om den kommunala familjedaghemsverksamheten

skall kunna hållas på en hög nivå. Med tanke på svårigheterna att fastställa preciserade krav när det gäller att välja ut dagbarnvårdare m. m., är det viktigt att barntillsynskonsulenterna har en utbildning, erfarenhet och personlig lämplighet för arbetsuppgifterna. Dagbarnvårdarens ålder och allmänna lämplighet måste framförallt beaktas, men hänsyn måste också tas till familjedaghemmets standard i övrigt. Dagbarnvårdarna bör förfoga över en bostad som ger tillräckliga och ostörda utrymmen för lek och vila. Möjligheterna till utevistelse får därvid inte glömmas bort. Hänsyn måste också tas till bostadens sanitära utrustning. Detta är speciellt viktigt i de fall dagbarnvårdaren tar emot spädbarn. Utredningen vill också peka på att andelen barnolycksfall som inträffar i hemmen har ökat väsentligt under senare år. Det är nödvändigt att dessa olycksfallsrisker uppmärksammas och att bedömningen av familjedaghemmets lämplighet även görs med tanke på de olika möjligheter att förebygga sådana olycksfall som numera finns. Barntillsynskonsulenterna torde därvid ha nytta av den minneslista för vad som bör uppmärksammas i hemmen, vilken har utarbetats av medicinalstyrelsen för att användas av sjuksköterskor vid hembesök (bil. 3 sid. 100). Dagbarnvärdarens familj kommer oftast i kontakt med dagbarnet. Även familjen måste därför omfattas av den prövning konsulenterna gör vid anskaffningen av nya familjedaghem. I många fall skaffar föräldrarna själva ett familjedaghem, som efter framställning godkänns av kommunen. Utredningen vill understryka vikten av att sådana familjedaghem blir föremål för samma noggranna prövning som sker vid anskaffandet av övriga familjedaghem. Barntillsynskonsulentens insatser får

57 dock inte inskränka sig till att bli en prövning som sker enbart i samband m e d urvalet av nya familjedaghem. En fortlöpande kontakt måste upprätthållas med dagbarnvårdaren dels genom hembesök och dels genom att konsulenten står till dagbarnvårdarens förfogande för rådgivning och stöd i hennes arbete. Hembesöken är kanske viktigast u n d e r den första tiden som dagbarnvårdaren arbetar inom yrket. Det är under denna tid som dagbarnvårdaren är i störst behov av konsulentens stöd. Hembesöken får inte i första hand bli av inspekterande natur utan i stället vara ett av medlen för barntillsynskonsulentens viktigaste uppgift inom familjedaghemsverksamheten, nämligen den som rådgivare och stöd för dagbarnvårdaren. I avsnitt 9.3 har utredningen vid a r e understrukit konsulenternas uppgift att aktivt medverka vid de särskilda informationsträffar för dagbarn vårdarna som utredningen föreslagit. På konsulenterna vilar också ansvaret för att ett samarbete kommer till stånd mellan dagbarnvårdare och föräldrar. Konsulenten kan också medverka till ett ökat och värdefullt samarbete mellan barnstuge- och familjedaghemsverksamheterna. Möjligheterna för barntillsynskonsulenterna att på ett tillfredsställande sätt svara för de många arbetsuppgifterna, sammanhänger naturligtvis med h u r många familjedaghem varje konsulent ansvarar för. Kommunens struktur — där avstånden och kommunikationsmöjligheterna är av avgörande betydelse — får naturligtvis påverka detta. Enligt utredningens mening torde det f. n. föreligga en klar underbemanning av antalet befattningshavare för fullgörandet av ifrågavarande arbetsuppgifter. En betydande upprustning bör komma till stånd om arbetet skall kunna fullgöras på det sätt utredningen anser önskvärt.

9.6 Avlösning

genom social

hemhjälp

Personal i öppen barnavård (barnsamariter, barnvårdarinnor) svarar för vård och tillsyn i hemmen av barn som på grund av lindrig sjukdom inte kan vistas på daghem eller gå i skola. Hjälp ges i vissa fall också föräldrar som av andra skäl behöver avlösning i tillsynen av barnen. Samma förmåner bör stå till förfogande för föräldrar vars barn på grund av sjukdom eller andra orsaker inte kan tas emot i familjedaghemmet. Utredningen har i avsnitt 9.1 föreslagit att dagbarnvårdare bör komma i åtnjutande av de sociala förmåner — t. ex. semester — som tillkommer andra kommunalt anställda. I de flesta fall torde dagbarnvårdarnas semesterfråga ordnas automatiskt genom att dagbarnvårdaren och dagbarnets föräldrar har semester samtidigt. I andra fall bör dagbarnvårdaren enligt utredningens mening ges möjlighet till semester genom att hon avlöses i sitt arbete av personal inom den öppna barnavården. Det finns andra tillfällen då dagbarnvårdaren är i behov av en eller flera dagars ledighet. Det kan gälla högtidsdagar inom familjen, läkarbesök eller andra personliga angelägenheter. Även i dessa fall bör dagbarnvårdaren kunna få avlösning så att den förvärvsarbetande föräldern i vanlig ordning kan uppehålla sitt förvärvsarbete. Det finns emellertid ytterligare ett par tillfällen då dagbarnvårdaren kan behöva någon dags avlösning i sitt arbete. De flesta förvärvsarbetande har numera lediga lördagar. I de fall lördagsledighet inte förekommer — t. ex. inom olika servicenäringar — kompenseras de anställda ofta genom ledighet någon annan veckodag. Dagbarnvårdare med 6-dagarsvecka kan vid vissa tillfällen ges möjlighet till avlösning. Även detta kan lämpligast ske genom medverkan

58 av personal inom den öppna barnavården. På många orter, kanske framför allt i storstäderna, har föräldrarna långa och tidskrävande resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Kanske behöver de också göra de dagliga inköpen efter den ordinarie arbetstidens slut. På grund därav kan dagbarnvårdarens normalarbetstid i många fall uppgå till 11—12 timmar per dag. En så lång daglig arbetstid kan vara ett av skälen till att dagbarnvårdaryrket så ofta är ett tillfälligt engagemang från dagbarnvårdarens sida. Det bör i dessa fall övervägas i vad mån dagbarnvårdarens arbetsbörda kan och bör underlättas genom att barnsamariter/barnvårdarinnor svarar för avlösning en hel- eller halvdag i veckan. Ett genomförande av dessa förslag ställer ökade krav på kommunernas personalresurser inom den öppna barnavården. Endast 31 kommuner h a r hittills organiserat en barntillsynsverksamhet inom ramen för den sociala hemhjälpen. Enligt utredningens mening borde barnsamariter/barnvårdarinnor finnas tillgängliga på alla orter där barnstuge- och/eller familjedaghemsverksamhet är organiserad. Utredningen föreslår att socialstyrelsen initierar till en behovsinventering i kommunerna, som sedan kan ligga till grund för en realistisk avvägning av utbildningsbehov och anställning av barnsamariter/ barnvårdarinnor. Arbetsmarknadsverket gör årliga inventeringar av kommunernas behov av nyutbildade barnsamariter. För budgetåret 1966/67 uppskattades detta behov till 607 personer. Antalet nyutbildade barnsamariter under budgetåret var 118 och utgjorde ca 19 % av det beräknade behovet. Visserligen använder många kommuner också hemsamariter för barntillsynsuppgifter men denna personalgrupp har ej heller kunnat utökas i tillräcklig omfattning. Det

av kommunerna redovisade utbildningsbehovet av hemsamariter har under de båda senaste budgetåren uppgått till ca 5 000 personer per år medan antalet nyutbildade utgjort knappt 50 % av utbildningsbehovet. Enligt utredningens mening bör arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och kommunförbunden söka stimulera kommunerna till en ökad utbildning av personal till den öppna barnavården.

9.7 Hälsokontroll

Närmare hälften av dagbarnen i kommunala familjedaghem h a r enligt intervjuundersökningen genomgått hälsokontroll i samband med att vistelsen i familjedaghemmet påbörjades. Detsamma gäller ca lU av barnen i privata familjedaghem. Vidare har XU av de kommunalt organiserade, men endast 10 % av de privata dagbarnvårdarna med familjer, genomgått hälsokontroll innan dagbarnet kom till familjedaghemmet. Resultaten av undersökningen är, även när det gäller de kommunala familjedaghemmen, klart otillfredsställande. Om föräldrarna med tillförsikt skall kunna lämna sina barn i familjedaghemsvård, är vetskapen om hälsotillståndet i familjedaghemmet av avgörande betydelse. F ö r dagbarnvårdaren är kunskaper om dagbarnets hälsotillstånd nödvändiga. Daghemmen, inkl. dess personal, står genom en särskild till daghemmet knuten läkare, under kontinuerlig övervakning i avseende på daghemmets hygien och allmänna verksamhet, liksom beträffande personalens hälsotillstånd. Daghemmets läkare undersöker också varje barn före inskrivningen. Ett nära samarbete mellan daghemmen och den förebyggande barnavården h a r utveck-

59 lats pa många orter. Detta samarbete h a r i många fall inneburit att barnavårdscentralernas uppgifter för dessa barn har övertagits av läkaren vid daghemmet. Utredningen föreslår att den hälsokontroll som förekommer vid daghemmen också blir praxis inom familjedaghemsverksamheten. Kommunen bör knyta en läkare också till denna verksamhet. Helst bör samma läkare ha ansvaret för både barnstugor och familjedaghem. Därigenom ökar nämligen läkarens möjligheter att bedöma vilken tillsynsform som är den för varje barn mest lämpliga. På samma sätt som när det gäller daghemsbarnen bör familjedaghemsbarnen omedelbart före det vistelsen i familjedaghemmet påbörjas undersökas av läkare, varvid en hälsodeklaration med uppgifter om barnets utveckling, ympningar, tidigare sjukdomar e t c , bör medföras. Under barnets hela vistelse i familjedaghemmet bör sedan en kontinuerlig hälsokontroll upprätthållas. Dagbarnvårdaren liksom dennes familj bör innan familjedaghemmet godkänns, genomgå en noggrann hälsokontroll. Denna bör också omfatta skärmbildsundersökning. På lämpligt sätt bör sedan en kontinuerlig hälsokontroll ske av familjen.

9.8 Lekpaket

I barnstugorna tillhandahåller kommunen bl. a. pedagogiskt utprovat lekmaterial. Denna förmån tillkommer inte de barn som vistas i familjedaghem. Det finns anledning ifrågasätta om inte vissa förbrukningsmaterial, som förekommer i barnstugorna, också bör ingå i familjedaghemmens utrustning. Utredningen presenterar därför några typer av lekpaket för olika åldrar, som bör

kunna utlämnas till familjedaghemmen i form av lån. Leksakerna är utvalda med tanke på att de skall komplettera vad som kan finnas i familjedaghemmen och vad barnen kan tänkas ha hemma och lätt kan ta med sig. Lekmaterielet är därför övervägande av det slag som de flesta föräldrar inte i första hand köper till sina barn. Ett gemensamt krav på lekpaketens innehåll är att det skall vara till glädje och nytta för barnen en längre tid genom att det kan användas för varierande lekar där resultatet blir olika varje gång (t. ex. bygglekar, målning, modellering). Värdefullt lekmateriel av typen färg- och formspel, pussel o. dyl. har inte medtagits eftersom barnen i regel förlorar intresset för det så snart de klarar av det utan viss ansträngning. Variationsmöjligheterna är för få och användningstiden blir därför för kort i detta sammanhang. Vad som bör ingå i lekpaket för skolbarn är svårare att avgöra. Barnen får alltmer speciella intressen och en viss skillnad i barnens sätt att välja fritidssysselsättning gör sig gällande. Alt. I bör dock kunna vara av intresse för de flesta barn i yngre skolåldern. F ö r att tillgodose barn som inte är speciellt konstnärligt intresserade men pyssliga i allmänhet är alt. III utformat och för de tekniskt intresserade alt. II. Eventuellt skulle man kunna tänka sig att dagbarnvårdare själva fick inköpa lämpligt fritids- och hobbymateriel till sina dagbarn för den summa som motsvarar kostnaden för lekpaket enl. övriga alt. — 30 kr. —, då helst i samråd med tjänsteman för familjedaghemsverksamheten. På så sätt borde barn med specialintressen bli bäst tillgodosedda. Böcker för samtliga åldrar bör kunna lånas på bibliotek, barnstugor eller av huvudmannen för familjedaghemsverksamheten. Vid de särskilda föräldraträf-

60 FÖRSLAG TILL L E K P A K E T FÖR BARN I FAMILJEDAGHEM Ålder

Kostnad Alternativ I

Kostnad Alternativ

1/2—1 1/2 år 1 1/2—3 år 3—5 år 5—7 år skolbarn

30 kr 40 » 40 » 40 » 30 »

50 kr 60 »> 60 » 60 » 30 » (ytterligare 2 alt)

1. Åldern 1\2—1 1\2 år Alt I) 2 skallror i trä (30: - ) Mobil, över sängen Lekband med träkulor Bitring Mjukt djur Boll Leksakerna bör vara i klara färger, helst rött och/eller gult

II

Alt II) Alt I+följande tillägg. (50: —) Pali

2. Åldern 1 1/2—3 år Alt I) Plockbox (40: —) Kubsats i trä Bultlåda Leksakerna bör vara i klara färger

Alt II) Alt I + följande tillägg. (60: - ) Djur el vagn på hjul Tygdocka

3. Åldern 3—5 år Alt I) Trävagn med klossar (40: —) Träbilar, 2 st Sax Småbarnskritor Spännpapp, rulle

Alt II) Alt I+följande tillägg. (60: —) Plastklossar, t. ex. Lego Träpärlor, snodd Mosaik, trä,

4. Åldern 5—7 år Alt I) Byggsats i plast, t. ex. Konstri (40: —) Yaxkritor Ritpapper, 500 ark Spännpapp, rulle Sax Modelleringsmassa, bricka 5. Skolbarn Alt I) 2 sällskapsspel, ex. Domino och Plockepinn (30: —) Färglåda med penslar Ritpapper, 500 ark Modelleringspulver, Forma Pastellkritor

Alt II (60: —) Alt I+följande tillägg. Trafikmärken i plast Miniatyrdjur Dekorationsfilt

Alt II) Mekano eller modellbyggsatser (30: —) Alt III) Bast, pärlor, dekorationsfilt m. m. (30: - ) Alt IV) Inköp av hobby- och sysselsättnings(30:—) material motsvarande 30: — efter eget val i fall då barnen har specialintressen.

Gl far som föreslagits i avsnitt 8.4 ges lämpligen information om hur leksakerna och lekmaterialet bör användas, h u r barnen själva bör få utvecklas i sitt sätt att rita, bygga osv. utan förebilder från de vuxna samt hur materialet bör skötas etc. Vidare kan tips ges om vad barnen kan ha glädje av ifråga om burkar, kartonger, papper, sybehör, verktyg, avlagda kläder m. m., som finns i ett hem och som kan användas i barnens lekar.

9.9 Antal barn i

familjedaghem

Vid vård och tillsyn av 4 dagbarn är dagbarnvårdaren, enligt utredningens mening, att betrakta såsom heltidsarbetande. Om dagbarnvårdaren skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett för barnen fullt tillfredsställande sätt, är detta också det högsta antal barn utredningen anser sig kunna rekommendera för vård i familjedaghem. F ö r att familjedaghemmet skall kunna godkännas såsom kommunalt familjedaghem föreslår utredningen således att dagbarnvårdaren inte tillåts att i sitt hem vårda flera än 4 barn, inklusive de egna barnen. Att utredningen fastslår en sådan högsta gräns för antalet barn, får ses mot bakgrund av utredningens önskan att inte ge möjlighet till ett ekonomiskt utnyttjande från den enskildes sida av familjedaghemmen till förfång för barnens vård. Förslaget innebär emellertid att dagt a r n v å r d a r e med egna barn inte ges möjlighet att ta emot så många dagbarn att de kvalificerar sig för den heltidsersättning som föreslagits. Det torde dock i praktiken sällan bli aktuellt att en kommunalt organiserad dagbarnvårdare med t. ex. 2 egna barn, orkar och har möjlighet att på heltid också tillse flera än 2 dagbarn. Ur andra synpunkter är det emeller-

tid samtidigt av stort värde om varje dagbarnvårdare åtar sig tillsynen av mera än ett dagbarn. Möjligheterna härför torde också vara goda n ä r dagbarnvårdaren saknar egna barn eller har barn i skolåldern. Flera än ett dagbarn minskar således riskerna för att dagbarnet alltför starkt bindes till dagbarnvårdaren. Samtidigt ger det möjlighet till gemensamma lekar och möjlighet till social gemenskap. Även ur arbetsmarknadssynpunkt är det värdefullt om varje dagbarnvårdare tar emot flera dagbarn, eftersom nettotillskott till arbetsmarknaden därigenom blir större. Enligt utredningens mening bör därför dagbarnvårdare som är barnlösa eller har vuxna barn, helst åtaga sig tillsyn och vård av mer än ett dagbarn. 9.10 Statsbidrag familjedaghem

till

kommunala

Vid ett genomförande av de förslag som utredningen har lagt fram i det föregående kan kostnaden för en familjedaghemsplats beräknas till i genomsnitt ca 5 000 kr. per år. Härav utgör dagbarnvårdarens lön, inkl. sociala förmåner, ca 4 000 kr. och den särskilda kostersättningen ca 1 000 kr. Familjeberedningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1967: 8) behandlat bl. a. frågan om föräldraavgifterna för den av samhället organiserade barntillsynen och därvid förordat att samma avgiftssystem tillämpas för såväl barnstugorna som familjedaghemmen. På grundval av familjeberedningens undersökningar kan föräldraavgiften beräknas till i genomsnitt ca 1 200 kr. per plats och år. Kommunens genomsnittliga nettokostnad för en familjedaghemsplats skulle då bli ca 3 800 kr. per år. Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för driften av den daghemsplats i barnstuga uppgår till i genomsnitt ca 6 500 kr. per år. Efter av-

62 drag för en genomsnittlig föräldraavgift på 1 200 kr. återstår 5 300 kr. Därav täcks 1 600 kr. av statligt driftbidrag, och kommunens återstående nettokostnad kan alltså beräknas till 3 700 kr. Härtill kommer byggnadskostnaderna, som intill 9 000 kr. per plats finansieras med statligt anordningsbidrag och lån. Vid behandlingen av frågan om statsbidrag till barnstugeverksamheten h a r framhållits, att uppgiften att svara för den av samhället organiserade barntillsynen är en kommunal angelägenhet. Den statliga bidragsgivningen h a r motiverats med önskvärdheten av att stimulera en utbyggnad av verksamheten. Det statliga stödet till barnstugeverksamheten har därför sin tyngdpunkt i bidrag och lån till byggnadskostnaderna. Bidragssystemet har alltså inriktats p å att underlätta tillkomsten av nya barnstugor. Driftbidraget till barnstugorna är i sin tur utformat på ett sådant sätt, att det skall stimulera utbyggnaden av de tillsynsformer som ger möjlighet till barntillsyn för förvärvsarbetande föräldrar. När utredningen nu h a r att behandla frågan om statsbidrag till den av samhället organiserade familjedaghemsverksamheten, sker det med utgångspunkt i att denna form av barntillsyn likväl som barnstugeverksamheten får betraktas som en kommunal uppgift. Det avgörande för statsbidragsfrågan är enligt utredningens mening om det — liksom beträffande barnstugeverksamheten — finns motiv för en ekonomisk insats från statens sida för att underlätta en utbyggnad av kommunala familjedaghem. Utredningen har i samband med sina förut redovisade förslag uttalat, att den av samhället organiserade barntillsynen behöver byggas ut i snabb takt för att kunna tillgodose det stora behov av barntillsyn som föreligger och som h a r

belysts av den kartläggning utredningen redovisar. Denna utbyggnad av samhällets barntillsyn bör enligt utredningens mening i första h a n d ske inom ramen för barnstugeverksamheten. Även vid en fortsatt snabb ökning av platstillgången i barnstugor får man emellertid inom överskådlig tid räkna med familjedaghemmen som en betydelsefull faktor för att kunna tillgodose behovet av barntillsyn i av samhället organiserade former. Det finns därför anledning att jämsides med en fortsatt utbyggnad av barnstugeverksamheten även vidta åtgärder för att underlätta kommunernas utbyggnad av en organiserad familjedaghemsverksamhet. På dessa grunder förordar utredningen införandet av statsbidrag till kommunala familjedaghem. Som tidigare framhållits bör ett sådant statsbidrag inte avse att täcka baskostnaderna för en av kommunerna organiserad barntillsyn utan i stället h a till syfte att underlätta en utbyggnad av verksamheten. Där är samtidigt av vikt att ett statsbidrag till kommunala familjedaghem inte genom sin konstruktion verkar hämmande på en fortsatt ökning av barnstugeverksamheten. Dessa synpunkter kan beaktas genom att göra rätten till statsbidrag för kommunala familjedaghem beroende av att kommunens organiserade barntillsyn — genom både barnstugor och familjedaghem — har nått en viss omfattning. En sådan regel om den organiserade barntillsynens omfattning borde i och för sig ta hänsyn till den kvinnliga förvärvsintensiteten och antalet barn i tillsynsåldern i varje kommun. Exempel på en sådan behovsberäkning h a r redovisats av statens institut för byggnadsforskning. Sådana för kommunerna individuellt beräknade kvottal är det dock av praktiska och administrativa skäl

63 inte möjligt att använda vid tillämpningen av ett enkelt utformat statsbidrag. En regel som är lätt att tillämpa i ett statsbidragssystem får i stället bygga på kommunens invånarantal. Enligt utredningens mening bör ett statsbidrag till kommunala familjedaghem därför utformas efter sådana riktlinjer att bidragsrätt föreligger när det i kommunen sammanlagt finns minst 1 plats per 100 invånare i daghem, fritidshem, gemensamma barnstugor och familjedaghem. Bidragsrätten bör avse det platsantal i kommunala familjedaghem, som överstiger en på sådant sätt schematiskt beräknad gräns. I syfte att främja tillkomsten av organiserad barntillsyn även i mindre kommuner bör gälla en förmånligare regel, som av utredningen föreslås till 1 plats per 200 invånare, för invånarantal i kommunen på upp till 10 000 invånare. För att ett statsbidrag till kommunala familjedaghem inte skall motverka en utbyggnad av barnstugeverksamheten bör — i kommuner med mer än 10 000 invånare — antalet familjedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte få överstiga antalet statsbidragsberättigande barnstugeplatser. Tillämpningen av ett statsbidrag med en sådan principiell inriktning innebär att en utbyggnad av barnstugorna får effekt även på kommunens möjlighet att erhålla statsbidrag till familjedaghemsverksamheten. Utredningen föreslår att statsbidraget för de bidragsberättigande platserna i kommunala familjedaghem anknyts till de regler som gäller för statsbidrag till social hemhjälp. Det innebär att statsbidrag bör utgå med 35 % av kommunens kostnader för dagbarnvårdarens lön (exkl. kostersättningen) efter avdrag för influtna föräldraavgifter. Som förutsättning för bidraget bör gälla, att dagbarnvårdarens ersättning är uppde-

lad på lön och särskild kostersättning. Statsbidraget bör — liksom bidraget till social hemhjälp — utgå för kalenderår i efterskott. Bidragsförfarandet bör även i övrigt ansluta till de relativt enkla regler som redan gäller för statsbidrag till social hemhjälp. Utredningen förutsätter att socialstyrelsen får i uppdrag att utarbeta närmare anvisningar beträffande statsbidragsregierna, liksom råd och anvisningar för familjedaghemsverksamheten i övrigt. Innan statsbidragssystemet börjar tilllämpas, bör kommunerna ha tillfälle att anpassa sin familjedaghemsverksamhet till de olika förslag beträffande verksamhetens bedrivande, som utredningen lagt fram i det föregående. Med beaktande även av att bidraget bör utgå för kalenderår föreslår utredningen därför, att statsbidraget till kommunala familjedaghem tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1969. Vid den tidpunkt då statsbidraget kan börja utgå, kan antalet platser i daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem beräknas uppgå till omkring 45 000. Om kvotgränsen avvägs på sådant sätt som utredningen föreslagit kan — till följd av olika utbyggnadsgrad för barnstugor och familjedaghemsverksamhet i de enskilda kommunerna — ungefär hälften av ca 15 000 då befintliga platser i kommunala familjedaghem beräknas bli statsbidragsberättigande under det första bidragsåret. Kostnaderna för bidrag till dessa platser kan beräknas uppgå till ca 6—8 milj. kr. Om kommunerna samma år övertar lika många platser i privata familjedaghem, kan omkring hälften av dessa också beräknas bli statsbidragsberättigande till en kostnad av ca 5—6 milj. kr. Statsbidragskostnaden för ett ytterligare nytillskott av 15 000 platser i kommunala

64 familjedaghem kan efter samma grunder beräknas till omkring 10 milj. kr. per år. 9.11 Sammanfattning förslag

av

utredningens

Utredningen har genomfört en riksomfattande kartläggning av behovet av barntillsynsplatser. Denna kartläggning har visat att det f. n. finns ca 320 000 barn under 10 år vars föräldrar, eller förälder, förvärvsarbetar mer än 15 timmar per vecka. Tillsynen av barnen under den tid föräldrarna förvärvsarbetar sker i hög grad i det egna hemmet. 160 000 barn tillses således i det egna hemmet av hembiträden, föräldrarna själva, äldre syskon m. fl. För 60 000 barn är tillsynen ordnad genom privata familjedaghem. 30 000 barn har tillsynen ordnad inom ramen för den samhälleliga barntillsynen, dvs. genom dagoch fritidshem, lekskolor eller kommunala familjedaghem. 60 000 barn är utan tillsyn under den tid föräldrarna förvärvsarbetar. Resterande 10 000 barn tillses genom olika former av kombinerad tillsyn. Kartläggningen har också visat att ca 210 000 mödrar, som nu är hemarbetande, önskar gå ut i förvärvsarbete om tillsynen av deras barn kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. 40 000 av mödrarna är beredda att förvärvsarbeta på heltid, medan resten önskar ett förvärvsarbete på deltid. Under förutsättning att dessa mödrar i genomsnitt har 1,7 barn under 10 år, erfordras ca 70 000 barntillsynsplatser på heltid och ca 290 000 barntillsynsplatser på deltid för att önskemålen skall kunna förverkligas. Mot denna bakgrund är det enligt utredningens mening nödvändigt med en fortsatt stark ökning av antalet platser i dag- och fritidshem. Med tanke på det

stora antalet föräldrar som förvärvsarbetar eller önskar förvärvsarbeta på deltid, finner utredningen det också angeläget med en omorganisation av lekskolorna. Av de ca 60 000 barn som idag vistas i lekskola har undersökningen visat att endast ca 3 000 är barn vars båda föräldrar förvärvsarbetar. Genom att förlänga lekskolevistelsen från 3 till 5 timmar, skulle de ca 30 000 befintliga lekskoleplatserna 1 i större utsträckning kunna utnyttjas av barn med deltidsarbetande föräldrar. Jämsides med en stark utbyggnad av den institutionella barntillsynen är det dock, enligt utredningens mening, nödvändigt med en utbyggnad även av den organiserade familjedaghemsverksamheten. Detta desto mera då familjedaghemmen inte enbart kan betraktas som ett komplement till den institutionella barntillsynen utan i många fall också är en viktig del av samhällets barntillsyn. I samband med en sådan utbyggnad måste dock den kommunala familjedaghemsverksamheten förbättras så att den svar a r mot de krav på kvalificerad barntillsyn som kan ställas. I detta syfte föreslår utredningen en r a d olika åtgärder. Bl. a. bör en uppräkning ske av dagbarnvårdarnas ersättningar. Jämförelser görs därvid med barnsköterskor och med personal inom den öppna barnavården. Utredningens förslag innebär att en dagbarnvårdare som tillser 4 dagbarn betraktas såsom heltidsarbetande. Som ersättning för detta heltidsarbete bör dagbarnvårdaren erhålla en timlön som motsvarar timlönen för den kollektivanställda samaritpersonalen, dvs. f. n. 7:30 kr. i ortsgrupp 4. Förutom denna timlön föreslår utredningen att dagbarnvårdarna erhåller en särskild omkostnadsersättning, som svarar mot dagbarnets kon1

Varje plats kan i regel utnyttjas av 2 barn.

65 sumtion i familjedaghemmet. Enligt utredningens mening bör denna omkostnadsersättning beräknas till f. n. 5 kr. per barn och dag vid heltidsvistelse och till 2: 50 kr. per barn och dag vid deltidsvistelse (mindre än 5 timmar). Totalt innebär detta en ersättning till familjedaghemmet av ca 20 kr. per barn och dag. Utredningen föreslår också att dagbarnvårdarna kommer i åtnjutande av de olika sociala förmåner — t. ex. i form av betald semester — som tillkommer övrig kollektivanställd personal i kommunens tjänst. För att nå fram till den ovan nämnda ersättningsnivån och anställningsvillkoren i övrigt, finner utredningen det angeläget att kommunförbunden — i avvaktan på att förhandlingar kommer till stånd mellan parterna — tills vidare utarbetar förslag till avtal mellan kommunerna och dagbarnvårdarna, där utredningens förslag angående timlöner och omkostnadsersättningar beaktas. Utredningen föreslår vidare särskilda kurser för utbildning av dagbarnvårdare. Kurserna bör anordnas i yrkesskolornas regi och — i avvaktan på erfarenheter av utbildningen — omfatta 60 undervisningstimmar. Utredningen har utarbetat förslag till kursplaner för utbildningen. Kurserna är i första h a n d avsedda för personer som f. n. inte är verksamma inom den kommunala familjedaghemsverksamheten. För att stimulera och fortbilda nu verksamma dagbarnvårdare föreslår utredningen att kommunen anordnar särskilda informationsträffar där kommunens förtroende- och tjänstemän samt särskilda experter lämpligen bör medverka. Utredningen har utarbetat förslag till program för dessa informationsträffar. Enligt utredningens mening är det önskvärt med ett ökat samarbete mellan familjedaghemmen och barnstugorna. 5— 7125 78

Detta bör kunna åstadkommas genom bl. a. gemensamma föräldraträffar, där såväl dagbarnvårdare som barnstugepersonalen är närvarande. Särskilda kommunala tjänstemän bör svara för rekrytering av nya familjedaghem och för rådgivning och övriga service till dagbarnvårdarna. Då den numera vanliga benämningen på dessa tjänstemän, inspektris, ger ett ofullständigt intryck av enbart inspektion och kontroll föreslår utredningen att tjänstemännen i framtiden benämnes barntillsynskonsulenter. Dagbarnvårdarna föreslås få möjlighet till avlösning i sitt arbete i samband med semester och familjehögtider ni. m., men även som kompensation för långa arbetsdagar och arbete på t. ex. lördagar. Utredningen föreslår att kommunerna genom personal inom den öppna barnavården försöker svara för sådan avlösning. En ökad hälsokontroll av såväl dagbarn som dagbarnvårdare med familj är nödvändig. Läkare bör därför knytas till familjedaghemsverksamheten, och på samma sätt som när det gäller barn och personal i barnstugor svara för den kontinuerliga hälsokontrollen. I barnstugorna har barnen tillgång till pedagogiskt utprovat lekmaterial. I inånga familjedaghem, kanske framförallt när dagbarnvårdaren saknar egna barn, finns ofta inte lekmaterial tillgängligt i någon större utsträckning. Utredningen anser därför att lekpaket skulle kunna utlämnas till dessa familjedaghem, förslagsvis i form av lån. Utredningen presenterar också några förslag till sådana lekpaket för barn i olika åldrar och med olika intressen. Utredningen föreslår en begränsning av antalet barn som vårdas i familjedaghemmet. Inklusive de egna barnen bör således dagbarnvårdaren inte tillåtas att vårda flera än fyra barn för att familje-

60 daghemmet skall kunna godkännas såsom kommunalt familjedaghem. Utredningen finner det samtidigt önskvärt att varje dagbarnvårdare åtar sig tillsynen av mer än ett dagbarn. För att underlätta en utbyggnad av den organiserade familjedaghemsverksamheten, enligt de riktlinjer som föreslagits, förordar utredningen införandet av statsbidrag till kommunala familjedaghem. För att ett statsbidrag till kommunala familjedaghem inte skall verka hämmande på en fortsatt utbyggnad av barnstugorna bör statsbidraget utformas på ett sådant sätt att bidragsrätt föreligger när det i kommunen finns minst 1 plats per 100 invånare i daghem, fritidshem, gemensamma barnstugor och familjedaghem. För att främja tillkomsten av organiserad barntillsyn även i mindre kommuner bör en

förmånligare regel — 1 plats per 200 invånare —• gälla för invånarantal upp till 10 000 invånare. För att ett statsbidrag till kommunala familjedaghem inte skall motverka en utbyggnad av barnstugeverksamheten bör —- i kommuner med mer än 10 000 invånare — antalet familjedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte få överstiga antalet statsbidragsberättigande barnstugeplatser. Till de vid ett sådant beräkningssätt bidragsberättigande platserna föreslår utredningen ett statsbidrag med 35 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdarens lön efter avdrag av influtna föräldraavgifter. Statsbidraget bör tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1969. Kostnaderna för ca 15 000 befintliga platser i kommunala familjedaghem, kan beräknas till ca 6—8 milj. kr. per år.

BILAGOR

BILAGA 1

Bilagetabell I A Antal barn under 10 år med förvärvsarbetande vårdnadshavare (15 tim/vecka) fördelade på tillsynsformer, antal syskon och föräldrarnas civilstånd T i l l s Antal syskon födda 1956 eller senare

Daghem/fritidshem Procent Antal

Lekskola/hal vdachem Antal Procent

y n s f o r m Privat familiedaehem Antal Procent

Annat sätt Antal Procent

0 syskon Gifta Ensamstående

11 630 6 314 5 316

70 (54) (46)

1 463 1 064 399

61 (73) (27)

36 749 30 103 6 646

63 (82) (18)

57 017 46 916 10 101

37 (82) (18)

1 syskon Gifta Ensamstående

4 121 2 127 1 994

25 (52) (48)

466 466

17 809 15 284 2 525

31 (86) (14)

67 185 62 666 4 519

43 (93)

2 syskon Gifta Ensamstående

864 598 266

5 (69) (31)

200 200

3 259 2 460 799

6 (76) (24)

24 191 23 526 665

16 (97)

3 eller flera syskon Gifta Ensamstående

. -

(- ) (- )

6 114 6 114

4 (100)

-

(- )

16 615

2 395

154 507

100 Totalt

-

-

133 133

-

(••) (- )

57 950

100 Summa Procent

••

Ii i

5D

C?)

(3)

70 Bilagetabell I B Antal barn under 10 år med förvärvsarbetande vårdnadshavare (15 tim/vecka) fördelade på tillsynsformer, antal syskon och föräldrarnas civilstånd

Antal syskon födda 1956 eller senare

Kombination i h e m m e t Övrigt Antal Procent Antal

Tillsyr sform Klarar sig jälva

Kombinerad tillsyn

Procent

Antal

Antal

Procent

Summa

Procent

Antal

Procent

0 syskon Gifta Ensamstående

664 664

1 330

37 546

6 778

153 177

(100)

1 330

(100)

-

(- )

-

(- )

32 230 5 316

(86) (14)

5 449 1 329

(80) (20)

124 070 29 107

(81) (19)

1 syskon Gifta Ensamstående

532 532

42 (100)

1 330 1 330

39 (100)

(- )

-

(- )

30 (81) (19)

3 389 3 123 266

32 (96)

-

18 542 15 086 3 456

113 374 100 614 j 12 760 !

37 (89) (11)

8 (88) (12)

533 533

5 (100)

(" )

4 852 4 320 532

(- )

11 (93) (7)

530 530

16 (100)

1 063 1 063

2 (100)

(" )

-

(- )

(- )

8 106 7 84ö 26G

2 (97)

-

-

34 165 i 31 903 i 2 262

3 390

62 003

10 700

308 822

2 syskon Gifta Ensamstående

66 66

5 (100)

_ -

(- )

1 262

3 eller flera syskon Gifta Ensamstående

Totalt

200 200

-

6 (100)

(4)

(••)

Summa 2J

Procent

1 LO J

Bilagetabell II Antal barn under 10 år med förvärvsarbetande föräldrar (15 tim/vecka) fördelade på olika tillsynsformer, region och civilstånd StockholmGötebore-Malmö Gifta Ensamst

Tillsynsform

Städer över 20 000 inv Övriga korr tmuner Ensamst Ensamst Gifta Gifta

Procent

16 615

2 395

57 950

154 507

62 003

o

10 700

57 286

11 962

141 947

17 146

308 822

Daghem/fritidshem

4 L ekskolor/ hal vd aghem

••

••

2 Privat familjedaghem

19 Tillsyn i hemmet

51 Utan tillsyn

19 Kombinerad tillsyn

65 194

15 286

Antal

Summa Antal

2 Summa Procent

!

71 1

1 ' CO

1 LO

a

1 S

o

CO

LO CO

LO

CO

o

c-

CM

CO

*

a. •*

•a

CO

Q

< E J3

i m

d t.

'

—!* £ b

rt >

>i!i

,

,

Cl

•

Tf

,

CO CM

a.

•a N E

00 CO

•*

en

CM

js

n S

«

•fi

c

LB

"B*" »

>»

CO

O

o

H

o

rM

as 1-1 CO

H

50 Q CD

a

o

«

CM

>*

o

TT CO

f.

OO

o>

CO

•tf

CO

LO

O

rf

t-

•*

co co

LO

•*

r-1

t b

E ö E "3 .2

c-

O

o

rt <

u

r-1

o

O

oq

^= : b ES w

pq

O

[/•

oq

rt

... c

c

OS

CO

LO

CO LO

z

00 Tf

CJ

° r

•q

> .

E

rH

CO

CO CO

CO

OD

CO

LO

a!

-o

w

c» JC

0.

1-1

T t

~

o

1 CO

LO

•a rf

•fl

CO

CO OO

O r-1

Ol

CT>

CO

Q 05

"«?

p. LO

Z

OG i-H

1-1

1-1

vo

"* *"

5g "«•* <sc

H :cd

O

^d

B

0 O

Stfi

O

c

•g

.X

a a

ca o

^ -=C

<

a

<

u -O

JJ

-2 CU

"*•

m

g a CO

35 CM

72 g •*

ni

E E 2

3 to

iH

05 O

-*

OO

I-l

-<»•

CM

c-

C <

co

i-i

OO

H

lO

t"-

CO CO CM

00 CD'

3 O CO

CO CO

m

CO uo

A,rt

CM

«•

fr-

CO

lO CO

* -s C

H CD

E M

>

^ 9 a

1 CO

c

Oi CM

CD CM

CM CM

CO

Cco clH

CO

c

C— tC•* CM

<*

t

CM

*

CO CO CM

ro 3

CO CM

CO t-l

i-l

CO i-l

i-l

00 T-l

CD 'O

v £

CO

•* rH

lO OJ

B CO CM

CO

A "*

00 CO

I-l

CD i-l

CO o

•<*

CO

00 CO lO co

i-\

O CM

lO lO

o

E E

~ "1 > •

rt 1-1

E w CO

c

E

CO

b.

o 1-1

CM

CO

o

•M

sC

x

CO CO

in CO

c—

•"• •"• cr-

_,

<*

r-t

CO

CM i-i

>*

,-f CO

i-l

o CM

H CM

CD

O

1/3 CO

CO

CJ3

CO 00

^ CM

rt

O

<*

CO

H

E °* CO

OO CO

Tf< CM*

lO

i-l °rt

Itu

f

o 10 CO

O

E A °"*

rt

o>

j .

CO

H v

XJ

. .

H CM

tea

aq

o I-l

^

00 CO

•H

CM CO

C»

o CO CM

lO CM

CM

3 E E CO c VE

1 VO CO

CM t-l

^

CO

J;

C)

A

CM CD

CD

1-1

CO

£_

•* CO CM

CO

CD

1-1

rH

c—

LO

a> t-i

,_,

CO l E •ii n i-l -a i)

ert

CT>

OO

o o CO

CO CO

•*

• ^

CO

in

<M C

ort

s E H E CO 1 CO

CD

O

1-1

CD CO

o

*<*

CM CO

i-H

c

> vi

o •*

CD

05 CO

CD

C— CO

CM t-l

CM CM CO

VO

CD

a.

w c - E > £ 3 c •d I?

SS

CO

o

<

o

c

Ci>

i

O

•S

Ä

5 o

2,

c o -a •a

-o a « 3

S3

«o

Jo

•2 i

rt

<

.S

£ a E

< C

73 c CD

Cl 00

O

oo

(H

CO

CO

IM CO CO

E —• E q 3 CO

CN

o

.

CO

IQ CO

c—

*-*

co

•*

CO

lO

CO

CO

t -

CO

,-f

C-

o

iH

1 CO

z

CO

c— c1* CM

CM

<

o o

rt

£

1-1

O

oo •-1

-5

co CO CO

en

c J3

CO

*

3 O

c

a

o

1 CO

H

rt

D 1

cu

I H

CO LO

r-i

2 CO CM

o "C*

c—

1-1

M

CO -1

o

£_ CO

H

p. IH

E o

E E CD

«

.C

•

o

Cl CM

CM

T

CO

CO

C

JJ

>.

"

H

•O

!

O O t-i

.2_

O

,

o

oo

CM

CO

, r-i

C nj

oo

•

°

ci

-

t

N

o i-i

•<*

cc

CO

"*

lO

IS a.

'

c-

«

Jä

aq

•*

CO

i'i

o o

00 T-i

CO

o

'<U

V

co

CO CO

u so •-•

.H i-H

C— lO

^

CO

CO

ct-

CO

E

03 CO

*?

1-1

0>

<*

CO

CO CM

CO

T3

O O

•a E

CO

tS v2

•>*

C

ö

u

3 •5 -i? •a

-a

E 2, E

E y

g|

Q

E

13 3 1 3 C

•c

c

CD

CD

.c

0)

T3

T3

z?

-^

"o

T3

O

E

eo

-

<c

£

O 0-

3 E o

X

c:

<

E E 3

t/3

74 Bilagetabell VI Moderns utbildning i olika

tillsynsformer

Procent Summa

Tillsynsform Kommunalt Tillsyn Privat fam daghem fam daghem i h e m m e t

Utbildning

Utan tillsyn

Procent

Antal

Folkskola

173 443

70 Realexamen

59 466

24 Studentexamen

12 389

5 Examen från universitet

o

2 477

1 Antal

57 950

8 S02

Procent

119 020

62 003

247 775

Summa 1

25 Bilagetabell VII Faderns utbildning i olika Procent

tillsynsformer

T i l l s v n s form Kommunalt Tillsyn Privat fam daghem fam daghem i h e m m e t

Utbildning

Sumn ia Utan tillsyn

Antal

Procent

Ej svar

32 211

13 Folkskola

170 296

79 Realexamen

30 17 9

14 Studentexamen

8 623

4 Examen från universitet

6 467

8 802

119 020

62 003

247 775

48 Antal

57 950

Procent

23 Summa 25

75 Bilagetabell

VIII

Moderns sysselsättning i olika tillsynsformer Procent

Moderns sysselsättning

Privat familjedagh

Tillsynsform Kommunalt Tillsyn Utan familjedagh i h e m m e t tillsyn

Summa Antal

Procent

Ej svar

3 230

2 Heltidsanställd

100 408

41 Deltidsanställd

106 678

44 Rörelseidkare

7 069

3 958

23 202

3 201

1 Jordbrukare Medhj fam medlem

1 Studerande

_

Pensionär

1 Antal

57 950

8 802

119 020

Procent

62 003

1 247 775

Summa 25

100 Bilagetabell IX Faderns sysselsättning i olika tillsynsformer Procent

Privat familjedagh

Kommunalt familjedagh

Tillsynsform Tillsyn Utan i hemmet tillsyn

Ej svar

34 656

14 Heltidsanställd

175 856

2 446

1 Faderns sysselsättning

Deltidsanställd

1 Rörelseidkare

6 Jordbrukare

14 834

17 312

8 Medhj fam m e d l e m Studerande

Summa Procent

Antal

115 2

2 478

Pensionär

79 Antal

57 950

8 802

Procent

119 020

62 003

247 775

Summa 48

76 Bilagetabell X Modems yrke i olika tillsynsformer Procent

Privat familjedagh

Yrke

Tillsynsform Kommunalt Tillsyn familjedagh i h e m m e t

Utan tillsyn

Antal

Summa Procent

Affärsanställd

27 255

11 Industri anställd

37 166

15 Sjukvårdsanställd

27 256

11 Kontorsanställd

47 078

19 Övrig service

54 510

22 Övriga

49 555

o

4 955

247 775

2 Okodifierbara

Antal

57 950

8 802

119 020

62 003

Procent

25 Summa

Bilagetabell

100 XI

Faderns yrke i olika tillsynsformer Procent . Tillsynsform Kommunalt Privat familjedagh familjedagh

Yrke

Tillsyn i hemmet

Utan tillsyn

Antal

Summa Procent

Ej svar

34 597

14 Affärsanställd

12 349

6 Industrianställd

98 792

775 Sjukvårdsanställd Kontorsanställd

12 349

6 Övrig service

29 638

14 Övriga yrken

59 275

28 Antal

57 950

8 802

119 020

62 003

247 775

Procent

25 Summa |

77 Bilagetabell

XII

Vardnadshavarens bostadsstandard i olika tillsynsformer Procent

Bostadsstandard

Till synsform Privat Kommunalt Tillsyn Utan familjedaghem familjedaghem i hemmet tillsyn Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal

Modern

49 258

7 237

98 787

51 463

206 745

84 Halvmodern

G 374

14 282

6 200

27 597

11 Omodem

2 318

5 951

4 340

13 434

5 Antal

57 950

8 802

119 020

Procent

G2 003

Summa Antal Procent

247 775

Summa Procent

78 „ i

rH

00 O Tf

,_,

vo o e-

ira

•

§ E

CO CO

CO

CO

CO

LO LO

•* •*

H

'

o;

a

-i

;: O « c R | = './; p

<

C/3

o

**

OJ

3 K

en

< o

o LO

LO

»-t

rt

H

^f

C-0

CM

CO CO

O)

en

CO

°co

A

00 E

CO

O 0O

1-1

O)

— CM

CO

o

C-0

1-1

u

rH

lO

"tf

LO

—

co

^ E

o

FH

o

,-H

OO O

in

o

CO

LO T^

o

CO

CO OO

CO

,

,

,

en

t""

1 CO

C»

-*

rH

c»

LO

^

en

•c-

t—

CO

1 E

«o

b

i

1 LO

CO

CO

r-

°5 _

CO

*A

o

o

^ <

09 LO

CO

CO CO

o

1-1

1-1 «#

OO

°

° rH !

o

CO

CO

CO

en

t—

•* CO

CO

CO O)

CO

0? en CO

O

*"* i

i

OO

•a

^

s «#

LO

B £ E

•:rt

o

^r

en

<—.

X

o o

o

CM rH

G

LV3

s v

c: •<

o

-u.-. CM

o CO

OO

b — Ii H oo Oi

o

CO

c

c

LO

rH CO

en

^

,_ EFj £ ert

o

rco

LO

eo H

C c

^ q

C

•*

OO

CO

B E

en

•«*

•a u

LO CO

rH

CO

F

r-i CO

en

u

M<

c

«

00 Tf

E § E o

^ B CO

00 CO

CO

1-1

o

CO CO

CO

rH

en t•*

en c~

Cn CT> t

R

*

A £

t-

l1

en

OO

CO

Ml C

E

CM

CTJ CM

CO 09

H

en en

,_,

LO C4

c—

§ E

^

rH

LO

c3

o

c-

en

<*

CO

CO

2 r n

CO

I-t

J5 C

o o en

0 Tf

00 OO

-*

5 CX.

CO

co

o

H

•*

"*

en

J.

E u

l>

1-1

•d

u

Tf

OO LO CO

co

en

CO

•g

o

cu

£

<

LO

o

^r

rH

rH CO

en

en

i-H CO

i

o

LO

LO

t-i

CO

CD LO CO

c

en CO

CO CO 00

rH

o

c c

CM

o

CO

CO

LO

"-1

E

c

•O cg

?g

en

CO

1 rt E « -SE "O 3

CO 1"H

CO

LO

ft o „ ,

ä

en

O)

o rCM

•*

ié E

•-1

—i

-*

rH

<N

CO

•*

<*

E E

(U

A

to

•S o

>

t>

il >

A

"6

£

< en

en

en en

•

•

>

o

o

o

•*

CO

CO

o

o 5

c

rH

en en A

E B 3 00

79 Bilagetabell XV Vårdnadshavarens bostadsstorlek (antal rum) i olika tillsynsformer

Antal rum

T illsynsform Utan Privat Tillsyn Kommunalt i hemmet tillsyn familiedaehem familiedaehem Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal 7 173

1 Procent

Antal

Summa Procent

1 555

5 309

1 902

15 939

*22 486

11 506

58 160

19 972

4 196

17 549

2 170

43 148

22 259

85 126

7 409

28 425

10 298

46 703

> 4

5 847

19 651

16 038

41 846

17 Antal Summa Procent

57 950

8 802

119 020

62 003

247 775

Bilagetabell

23 XVI

Modems inkomst i olika tillsynsformer Procent Modems inkomst i tusental kronor

Tills vnsform Annat Utan Privat f a m - Kom f a m ullsvn sätt daghem daghem

Antal

Summa Procent

< 5

119 530

5 - 10

49 082

10 - 15

.29

40 388

15 - 20

22 515

20 - 30

12 415

30 - 40

-

2 364

>

••

-

-

1 032

-

Okodifierad

-

-

••

-

8 802

119 020

62 003

25 Antal

57 950

247 775

Summa Procent

80 Bilagetabell

XVII

Moderns

ålder

Moderns ålder i olika tillsynsformer Procent

Tillsynsform

25 år

[25-34 år 1

|35-44 år

Summa

4 5 - 5 4 år

1 Tillsyn i h e m m e t

47 Utan tillsyn

40 Privat familjedaghem

45 Kom

familjedaghem

55 år 2

Antal

rocent

57 950

8 802

119 020

62 003

19 269

3 004

247 775

1 Antal

32 415

1 108 098

84 900

Procent-

j

Summa 100

„C

CM rH

CN

f

o

CM

CO

c rH

41 H s s

s

TH

rH

^

CM CM rH

CM

CM

LO

CO rH tH

E

c-

3 V)

a c

a

<

< en

E

in

X

CO •<t

b.

o

rH

CO LO

CO O) LO

LO •ef

CO

CM

CO

CN C-l

s CO

rH CM

a

L0

CO

o o

t

CM CO

cn

CT

LO CO

CO LO

•t

CM CN

s

3 2

CO

CO

H

lH

*

rt

s

'

'

CM

'

<N

LO

rH

o •*

ef

-

&

•"*

co r-

>

H •o c.

o

rH

r-

M

CM

•^

I

1 CO

o co

CO

F

»

,

•*

•"*

CM

,

CO CO

CM CO

,_,

C0

rH

o

LO LO

CO

O

rH

•

O O

,

o

•*

<M

•

Cl Cl

B

u: o

3 E

«

00 LO

a

.

CO

H

D

CO

<•

rH

cc a:

rH

cn

1-1

rH

Ol

r-<

rH

u, •a

CO cj>

"-1

t)

,

C—

CM

CO

o

u,

LO CO

•>«

cn

4)

rH

rH 1

CO

CM

"O 52

aq

-o S o SS

rH

rH C M i)

G

V

Tf CM

1 Eo

fli, 3

C~ Cl

00 CO

u

CO O

CO

CO

CO rH

LO rH

LO

r-t

rH

p"

CM

t" CN

1/3

LO

r-l

1 O

CO CO rH T-l

00 CM

CM

C-

co

rH

O

'---

r-i

•*

00 CO 00

o

CO rf

O

c-

co

CO

Cl

co

c-

co

cn LO

rH

TH

u

CO CJ

rH CO

rf

CO

LO

rH CN Cl

LO

CO

cn

LO tH

CN CO O

rf

OJ

CO r-4

c-

CM

00 C,

o CM

-

-

'

LO

c_

C» rH LO CM ert 4)

LO

•*f CN

TH

,_, O

CM

- a co i i cn

M

LO

CO

H

E

00 rH

CN CO

,

6—712578

4)

.

•o 4)

i. H

ir-

CM

<*

c-

rH

rH CT) 00

LO CO

on o

LO

LO

V

LO

00 CO

LO

A

go Jä 0 1

O LO

H

rH

•*

CO

tOO

rH rf

*

lO rH

CN

C-

CO CO

en

1-1

co

co cn

CO

rt

co

CO rH

4>

n CO

rH

c-

c Tf

00 O

•*

t -

co

ed

LO

CM

"

rH

CO

CO CO O

LO

rH

•*

o o rH rH

OO

>

o

o 00

1Ä LO

t" co

o

rH

O

•0"

1-1 '. 1

^f

o>

s

_ a <

cq

O rH

ii

~3

M CO

CO

LO

CO lO

A CJ

cn

H

CO

rH

< E

o i-i

o

O CN 00

1 CM

rH

M

CO LO

c~

E

o

OO CJ

CO

rH

•a o

co cn

CO

Uj

rH

o rH

tH

'

•*

t* •*

C 41

•

ge <

E T3

•0

•

. 00

o •o C3

ca

E

a

CO

LO

OO

H

V

CO

LO

E 3

c

£

<

ti

B

O

k

p

82 M

c c;

LO CM

CO CM

LO

CO

<c

CM

CM

U

OD

00 CO

CO

a>

LO CO LO

CO l-t

CO CO

CM

rjl

1 I

CO

o o

o

rH

O rH LO

05 CO

s <

_ O

Of

LO

•c

CO

CO

Cl r-i

LO CO

rf!

LO

c~ O

C-

LO

•

CO'

LO

O CO T-l O".

o o 1

LO

rH

rH

-t

-a w°

« oo A

>

•*

C

*

•a

c

OT

CO

1 CO

.

:«

CM

CO

A

g a *i

1 H

CM

O Cl

O

CO

Cl

•*

T-l

«j

TH

•c

s

i -

LO CM

o o

CO tr-

io Cl

io Cl

CO

LO

CM

o

ut

-

T3

O

ci

O

c i

O T-l

CM

oo

c-

T-l

*

CO LO

- •o °

E

C-

g •fl C l

0 fl

CO

"

OO

»-I CO

CO

CO CO

Cl T-l

o

-H< 2 9 > 1 * —.f3 o•a CO

CO

>g 2

CO CO

-H H

c

o

~

G

CO

t-

• * T-l

CO

CO

c-

•ej c, t

Ci

^ -t CM

rH CO

C2 CM C-l

rH -c! 1

O

CD

o

00 CO

H

A

T-l CO CM T-l

t

•i -ä

o

o

Cl

1 C-

H LO

CO

CO CM

o CN

CO S

«

en CM

' 1

E

cq

'•*

g Cl co A

Cl

O LO

^

.

*

"

LO rH

CO T-l

CO CO

Cl

o

^ u

o o

•3

A

-

E 1 <u E 2 a n CO <" M

rH rH

^ w 't;

CO

o

CO rH

•

t-l

CO

rH

<

E

Cl CO

o

rH

'O

*r

*

CO rH

b 0

J ,

00 LO

00 CO

g O

*

CL

o

•- ° « « £ A

O Cl

o

Cl

CA

"*

t-

rH

CO

rH I

~ ?

,,s CO

<* Cl

CO CO

rH <X>

Cl

•

CO

LO I-{

o

o

CO

Cl

cc

CO

a> CL

w

w p •a

u

o o

a

<

£

c

s

>

rH

IO

(M CO

to

2 •§

m Tj*

n

^ > 2 *)

t -

rt

CO CO

O.

CO

Cl

B •

E

E

rH

o i-,

3 CO

CD

H

°3

E

q

r: •a

CO

o

F 3 u

^B

Cl

<N t~

c

H

CO

o

rH

co

r-t rH

E

CD O

O •O

>

r-l

o o

CO

o

3 CO C5

O

D

CO

g r-l

^

P

T-i

E £ E

LO

rH

0 TH

v»

CO

LO

A

-SS

O

oc c

CO rH

CM CO

CO CM

<*

cm

CM

C w

E •d

~3 £

o

c

cd

LO CO

2 2

E 3

CO

| >

v

LO

CO

CO

LO

00 A

••B 0 O

g CO

J

„ p rt ti £ c

i

o

TT

1-1

CN

rH

n: Of CO

3 co

1/0

CO

g

s

o 1-H

CO

r-

•*

r_

<«

1 I-l CM

rH

!ul uo

<N

CO

OO

CM

"3 o 3 <N CO

C

'

•a

f

l

l

B fl </i

CO

« £

rt

CO CO

00 1-1

o X X

•-<

S

J2

^

o

3!

OJ

o O

'5b

LO

i lO i

ra •a

a!

o

E E

3 CO CO

c»

o

OO

CN

00 LO CO

ca

ti

CN CM rH

CM

•^1 CMC

*

m M<

LO

m

in CO

:

CM|

O

r-i

-zl

00 CO

A

0 M

'

s

CM

•••

-

c m

o « — ' ^ H ~ ~i

to

rf

CO

c~

v,

">

c o

•c

rf >

<

CO

co CO

i-i

CO CO

>

-a

oq

o 1

5 TJ

O « ca co A

ra

ej O

~*

CO

1-. " 3

E

1 LO

LO

SI

m

E E 3 CO

c

<

CM

rH

CM

H

(M

•"*

'

CT>

CO

Tf

c-

^f

M1

r-i

CO CM

CM CN

'

t-

t -

uo

C- i CN

ca

1 OO CM

in

E

CO

LO

'

rH

o

o

^f

CO

ex

rH

U-.

CN rin

CO

i

CO

i

*tf

w' d

v

£ CO

o •

1 C M

P •d

„,

<u r u

Ej £

CO ; CM

CO

CO

O

in i-H O

/SJ

A

B

w

CO

C_

;

oo!

rH

in

o

2 CO |

rH

<M CM

O

*

en

c—

00 CO

rH

en

O

^

E 3 CM

O CO

D

13 ^

OO

CO rH

(/>

-o

LO in LO

CO CM

s

CO

n T3

5b

rH in o

O

V

-3

>-•'

rH

•a o

G

>

O •

CO CM

rf

OO

CO

£

73 q -1

u.

>

1 i

CM

| *j

O

O

V

" 1 - E

Cl

N

'

o

f)

o

C

'

O

A

CO

rH

i-t

•o o

[ M-

CO

Ol i m

CO

OO

O

Fs CO

•* ,_! CN

00 rH

CO

M

rf'a

CO

00 CO

. 1

^

a

!

1 CM 1 CM | C- j

'

/\

^ 2

1 CO CM

Tf

°

CO

CM O CO

•a

rH

o

c-

O CM

<

S'

o

t CO

CO CO

E n G

1 CO i

Ml

CO

i

IS 1

t

x-i

£

i> ;2

A

lO

CO

CO

'

•

A

LO

CO

••B o

rfo

9 o o

c

£

< E E 3 CO

: E •g c

<

£

« , 1 ' o

rH

ca

CO

3 E

.

84 Bilageiabell

XXI

Kostnad per timme särredovisade på kommunala och privata familjedaghem Fördelning på region Procent Tillsynsform

Kostnad per t i m m e 0

Privat Storstäder

familjedaghem Städer > 20 000 Övriga

Kommunalt familjedaghem StorStäder städer > 2 0 000 Övriga

Antal

Summa Procent

9 397

0,01 - 0,59

8 828

0.G0 - 0 , 9 9

10 558

1,00 - 1,59

23 785

1,60 - 1,99

6 238

2,00 - 2,59

-

4 740

2,G0 - 2 , 9 9

-

-

-

-

-

3,00 -

-

-

1 580

-

-

1 543

24 735

4 213

3 073

1 516

06 752

Okodifierade

Antal

15 265

17 950

Summa Procent

1C

<-l

c 3

É E

CO

£1

3 C/}

ro 00 LM

G

<

,

O O O

LO CO

ro

T CJ

•*r

<N

OJ r-i i-H

CO O LO

CD CM

ro J

CO

CM

O)

o CM

LO l-l

H

1-1

1-1

LO

CD LO

CM

CO

1-1

LO CO

o o

CO

O LO

IM

O 00 00

•*

o

ro

00 U3

*

A°

-*

o

, o o oT

•CO O

CO

1 CO

O !

o

CM

o

O

O O

*

•

o

O O

•o •|U

|

.

o

O rH

LO rH O O

o 1 o LO r H

c

•ef

LO

<*

rH

•* CO

r-i LO

c-

CO i-H

LO

LO

rH CO

CD r-i

o

r-

pd i-i

CO

co

,

O

c

H rH

•sf

1 i-l CM

1 CO

rH (M

ro 00 CD

ro rH

rH

3 E iE o c M

00 r-i

i-H

LO O r H <N

0>

CO

,

E

O CO

o

O O O

LO

ro LO

«*

i-l CM

CO i-H

CO CO

LO LO

LO

ro

o

CD

r-i

"*

r-i

r^

V" 5 c

> •

o o

r ^

É E £ 3

H Öl

CO

B

»ii

<

CD

O

o

CO

co

O

tr-

CO

ro

H

CM LO O

01 LO

c—

t-i CM

CD

«*

LO

o

LO M-

o

LO

co

c O O

CO

LO

co

trr-

O LO

I-l

ro

LO

o o o o o co *r o

o , o o o

o

c-

CO I-l

LO

ro

CD

o

• ^

LO CD

rH rH

o

,

o o

Cl 1 O i-l

LO i-l

o

J CO CM

*

H

"

O Tf

o

c-

I-l

O CM

O rH

CO T-i

rt

i

O O O

~* ro

CO

C— 00 rH

CO CM

«*

CM i-l

o O rH

s LO

LO

c-

1-1

CO CM

H CO

CO CM

c-

t_

CD

1 CO

CO

O rH

00 LO

•o

-ef CM

CO

LO O r H <M

E

^r rH

ro

CM CO O

trio

<M

A o

(

O O r-i

I-l

CD

o CM

r.

I-l

•"•

1 o LO l-H

ro o

LO

o

CO IM

o o o

£J

LO CM

O

CO r-i

IM C-)

CO

LO

i-l

CO

„ E "S E

o g

^

a. i

ro ro ro ro ro ro ro ro LO

LO O

o

I-I

g s*

rt o

o

o o

CD

he a

o

O

•-i

i-l

5 O

CD

I-I

o

LO

ro

CM

CM

O o

O CO

CM

CM

C

^c <

O o CO

g

E rt CL E

3 co

q

0 Q.

r.

ti3 UJ

o 00 O0

s

< -

•o

o rH

CO

c

rH

T/ e a

5 P

3 c/0

a

,~

o

c_

O

•3

•H

LO 00

CO rH C 1

CO

o

LO

.

^1

CO

rH

CN

•3

o

CO LO

O LO

CO

Cd

•""

•CO

CO

1-1

rH

o

CO

CO

rH

-

E!

"*

CO T

CO

i E

•8

fi

~-

O LO

LO

rf o

rH

O

CO

CO

0 Cl

CO

i CO

rr;

LO

c-

<

^

f-t

o

LO

o

o

rf

rf

CO

ao o

CO

c^

CO

^ 1

o

CO

•* Cl

.2

CO

LO C-l

.-1

-• •rt ti </i

b

•«

11)

^

V cc

^ :. -v

s «* s

LO rf

p.

o <co

o Cl

•CJ

OJ

o X

u

<

e«i

£

•*

.

c

M

JÖ

•S :r)

cn

CO

>

5 O

O

CO

1-1

CO

,

,

•*

•*

CO

LO

o

CO CO

00 Cl

,_,

^

'

'

rf

rf C-l

o

CO rH LO

r-

co • *

rH

o rH

'

CO

E

CO

cu

«<3

Cl

'

LO lO

CO

•* O 00

LO

C S o o

o

O

CO

f-i

<u

CO

rf

»s

£|

E £

1-1

CD

CO

•

1-1

CO

se

s9

CO

e-

C3

CL,

,_,

y

•-

>j

rf

rf

l-l CO

1-1

£

C/5

rt •-.; E

CC

C

rj

ga

c-

o o

>* *"

rH

• i

«

enl

-q

j

c-

hi

<U

H

C

X

LO

LO rf

CO

c?

•tf

rH

Ö

E

p

a

!„

rH

en

- •

J? y.\

.

•a

CO CO

00 CO LO

CO

T3

rt

,_,

•*

ed

3 1

rt

o

CO

.rt

1 en

o

rf

00 00

CC

E

E

rf

00 CO

LO

M

C3

.

LO rH

co

<

E

rH

"

00 CO O0

o

rH

C)

CC) CO

CO

L^

,

Cl rf

** oo rH

<M

E-

0 CO

rH

,

co

UO rH

00 C-l L^

CO

•* rH

Cl

(M

C" c—

F.

LO

CO

O

<7>

LO rH

Cl

Cl

Cl

o>

,

,

,

,

00 CO

'

CO

CM

rH

g

"" > c

CO

°as rH

O rH

CO

v

w C OJ

o -Q -2.

•-• C 4>

*y

c

XI

<g £

I

d

o

-

«

co

C

A

87 Bilagetabell

XXV

Huvudorsak rill byte av dagbarnvårdare i olika tillsynsformer Procent

.—_ Privat familj e dachem Antal Procent

Orsak till byte

Summa Antal

Procent 80

53 374

6 905

4G 4G9

Frågan ej aktuell

Kommunalt f a m i l j e daghem Procent Antal

26 Kostnadsskäl

171 1 038

1 376

9 Miljöfaktorer Arbetstider

-

-

1 Byte av bostad

1 no

1 388

2 Familjedaghemmet upphört

6 031

6 896

1 3

409 Fått annan dagvårdare

2 0Ö4

2 194

57 950

8 802

66 752

Annat

Antal Summa

1 84

Procent

16 Bilagetabell

XXVI

Barnets anpassning enligt vårdnadshavaren fördelat på dagbarnvårdarens å: Procent napharnvårdarens Barnets anpassning

1931-40

1941 e l . senare

Summa

födelseår 1921-30 I 1911-20

Antal

1910 e l . tidigare

Procent

93 Bra

62 079

3 333

Ganska bra

5 2

3 Dålig

o

1 335 66 752

Antal

6 675

11 356

12 683

14 685

15 353

Procent

23 Summa

Bilagetabell

100 XXVII

Antal dagbarn och dagbarnsvårdarnas ålder Procent da g b a r n Kommunalt

Antal Privat familjedaghem Dagbarnvårdarens > 3

familjedaghem >3

2 Summa Antal Procent

1941 el senare

4 285

-

-

1931 - 1940

-

11 940

-

2 095

1921 - 1930

8 102

1 643

1911 - 1920

10 494

22 Cl

1 Summa Procent Antal

1 163

.

12 394

7 526

47 124

4 404 1 289

6 181

--

3 Antal

38 318

Procent

81 Summa

88 Bilagetabell XXVII Genomgångna kurser i barnavård och antal dagbarn Procent Antal

dauharn Kommunalt familiedaehem Summa Antal Procent 1 2 3 >3

Privat fa miljedaj hem

Summa

Genomgångna kurser

3 Inga kurser

40 2 9 1

5 173

84 Sjukvårdskurs

-

2 449

-

4 Bamavårdskurs

-

3 358

-

-

11 Hemsamari tkurs

-

-

-

38 318

7 526

47 124

4 404

1 289

6 181

5 J

Tidieare yrkesområde Industri- Sjukvårds Kontors- Övrig anställd anställd anställd service

Övrigt

Antal

Antal

>3

Summa Procent

100 Bilagetabel XXIX Tid som dagbarnvårdare och tidigare yrkesområde

Tid som dagbarnvårdare. Privat familjedaghem

Inget yrke

Affärsanställd

8 504

3 m å n - 1 år

12 798

1 -

3 år

14 416

3 år

11 S

11 320

24 Antal

10 735

6 112

7 385

3 731

4 259

12 712

2 190

47 124

3 mån

Summa Procent

Summa Procent Kommunala familjedaghem

3 mån 3 m å n - 1 år

1 -

3 år

3 år

42 Antal

1 005

1 025

856-

•680

1 758

Procent

1C

.28

1 280

2 475

2 322

6 181

Summa 100

89 Bilagetabell

XXX

Dagba.rnvårdarens tid som dagbarnvårdare och makens inkomst Procent T id Privat familjedaghem 3 mån1-3 < 3 1 år mån år

>3 år

som

dapb; rnvårdare

Kommunalt fami Summa 3 mån< 3 Antal 1 Procent mån 1 år

1-3 år

Summa

>3 år

<

5 000

6 782

-

5 -

10 000

2 087

10 -

15 000

4 487

15 -

20 000

12 234

1 761

20 -

30 000

16 581

2 485

30 -

40 000

14 G

3 670

-

>

40 000

-

-

2 475

2 322

6 181

| 3

823 Antal

8 504

12 798

14 416

11 320

Procent

47 124

iumma 100

Bilagctabell

100 XXXI

Tid som dagbarnvårdare i olika regioner Procent Regioner Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem StorÖvriga Övriga Summa StorÖvriga Övriga Summa stader städer kommun Antal Procent städer städer kommun Antal Procent

-

Ej svar

-

-

-

-

- _

8 504

-

3 mån - 1 år

12 398

1 280

1 - 3 år

14 416

2 475

>

11 320

2 322

38 Antal

13 385

13 960

19 779

47 124

2 639

2 381

1 161

6 181

Procentl

<C

3 mån

3 år

Summa 100

90 M G O O

00 CO

o

C-]

E C CL S

O)

•*

o o

3 •r.

o

lO

If

Cl CM CO

rH 00

Cl

w

CM

Cl

O

ö

*3 c

1-1

< W

o -C tx

1 CO

•a U

LO CM

O O

A

E

en

3 CM

CO

CO C)

CO Tf

o

CO

CM

<*

LO CO

CO CO

O

LO

CO

t-H

~ LO

E

LO CJ

ca

CM

o

c-

o o

ra

rH

3 E E o

00 Cl

f

H

rH

O

>*

U.

CO CO

CM

CO CO

CO CM CM

ed .O

a <CJ

É

a CJ

o

oo

H

o

•*

o

CM

•<*

o

o

o

LO

C"

rH •*

O CJ CO

<N rH

•<* rH

rH r-i

c

<

c

<

rH CO

rH

—

rCM

•* CM rH

"*

CO

A

CO

B

LO

O O rH

rH CO

CO I-H

O rH

-J

"*

CO

LO rH

'

• : ;

* 3

Cl

O C)

O •*

CM Cl

o

cn

CM

CM r] CO CD

•g

«

iH

?] Cl

•*

O CO

>*

ra

CO CO

<M

C7>

>

O CD O

a.

CM rH

^H CM

CO

-* CO

CO LO

>* CO Cl

S

o o

C3 <L et T ca:

S «

c:

a •a CO

OT1

°rt

°rt

rH

CO

CO

OJ

£ c S § -O

D

<

a!

v

E CO

' rH

A

E E 3 CO

91 Bilagetabell

XXXIII

Antal dagbarn och makens inkomst Procent Antal dagbarn Privat familjedaghem

< 5 000

5-10 000

Makens inkomst 10-15 000 15-20 000 20-30 000 30-40 000 >40 000 Okod

> 3 Kommunalt familjedaghem 1

5 003

14 034

19 143

3 >

4 Antal

7 307

Procent

7 195

34 27

4 047

iumma 4

Bilagetabell XXXIV Antal dagbarn och dagbarnvårdarens lägenhetsstorlek (i antal rum) Procent 1

Til) synsfor m Kommunalt familjedaghem

Privat familjed aghem Antal dagbarn

o

> 3

-

Antal

2 756

14 186

Summa Procent

42 570

-

8 889

-

-

1 199

-

-

-

4 137

2 726 1 103

53 305

>4

15 438 9 091

3 393

>4

Antal

92 C w 0

i

o

Cl

rH

o

O

CO to

C-

O

CD

o

o rt

*

E £ E 3

w

CD

t—

ra c <

LO

*tf

•o <3> i-i

00 CO

CM

CM

CO CM

rH

rH

CO

O

o CO

CO rH

OJ CO

CM

^f OJ

CO LO

C

~

CO

-f

LO CO CO

_• O

o

£

CM

OJ

CO CD rH

o

<*

CM

H

rH CTS rH

C* "O

O CO

^

~ e

t-

O

H

iH O •*

« c

rH rH

CO

OJ

*

OO T}>

r-i

t

LO O

CO

o

cr>

•-1

3 E E c o I-I <u rH

D-

,

,

m

*f

O rH

CD

CO

CO CM

OO LO

CM rH

CD rH

CO

<#

,

LO

o

en

rH

LO

OJ

B

g

u 0

C

o

rf

OO

O O

CO

H

E £

B

>• oo

1 C71

g

~

CM

t-

C-

co o

CD

Cl

<

*r

>*

jH

'O

CT> rH

—. Cl O C)

o CD CO

•*

i

Tf

CM

«* 35

•o

rH

w

•tf rH

3 LO

CO

CD CO

CD CM

CO

r-i

CM rH

O

CM

-f O

CM

Tf

OJ

O

CT>

Q a ja

O CO

-j

rH

CO CO

rH LO

o

c-

•o Cl

CO

O

E

*1<

rt ^ .^

rH CO

H C-

*J" 0>

o CO

rH

LO CJ

O

CO CO

C) CO

rH

C

to

"O

co

•"*

*" rH

^>

o rt

CD

-3-

o

OJ

;3

,

er-

CM

^ c

a

<

*6_» o

JB c c

2 O c

o o

o LO

V

O O

o o

o o

o LO

o LO

rH

o o

o CM o LO rH

o o

o o CO o CJ

O

O O CD

O O

•* o

A

£ 3 CO

93 Bilageiabell

XXXVI

Hälsokontroll av dagbarnvårdaren och dennes familj i olika regioner Procent Region Privat familjedaghem Genomgått hälsokontroll

Storstäder

Ja

14 Nej

86 Övriga stader

Kommunalt familjedaghem Summa Antal Procent

Övriga kommun

90 Stor-, städer

Övriga städer

Övriga kommun

Antal

Summa Procent

C

4 465

1 508

42 446

4-623

75 Vet inte

213 Antal

13 385

13 960

19 779

Procent

47 124

2 G39

2 381

1 161

6 181

summa 100

Bilagetabell

100 XXXVII

Matkostnad per mål enligt dagbarnvårdaren

Privat f a m i l j e daghem

Tillsynsform Kommunalt familjedaghem

Antal

Procent

Antal

10 910

0,01 -

1,50

7 616

1,51 -

2,00

8 775

2,01 -

2,50

2,51 -

Kostnad per m å l

Procent

Summa Antal

Procent

11 244

1 095

8 711

1 337

10 112

4 099

4 985

3,00

4 023

4 770

3,01 -

3,50

1 042

3,51 -

4,00

2 456

3 006

4,01 -

4,50

4,51 -

9,98

2 811

3 095

7"

5 259

5 883

14 Okodifierade

Antal

47 124

6 181

53 305

Summa Procent

94 Bilagetabell XXX

VIII

Uppfattning om rimlig ersättning per barn och timme i olika regioner Procent ,

Privat familjedaghem Övriga Övriga Storkommun städer städer

Ti Ils yns f o r m Kommunalt familjedaghem Summa StorÖvriga Övriga Summa städer kommun Antal Proceni Procent städer Antal 29

1 943

1 911

1 171

1 265

1 508

-

29 990

1 487

6 890

3 317

5- 7

8- 10

-

>10

1 148

13 385

13 960

19 779

47 124

Antal

2 639

-

2 381

1 161

*

6 181 100

Summa Procent

42 Bilagetabell

19 XXXIX

Barnet övernattar hos dagbarnvårdaren Procent Tillsynsf jrm Orsak till

Kommunalt familjedaghem Privat familjedaghem Vid enstaka Summa Vid enstaka tillfällen Ofta Proceni Ne i Antal tillfällen Ofta Nej

Ej aktuellt

-

34 698

-

-

4 034

-

5 164

-

-

4 385

25 Ö35

2 877

-

47 124

4 059

1 601

6 181

26 Behov av fritid Arbetsförhållanden

-

Kombination av ovanst

Antal

34 613

3 152

9 359

Procent

20 Summa Procent Antal

Summa 100

_ 100

95 Bilagetabell

XXXX

Barnet vistas hos dagbamvårdaren efter klockan 19 Procent Barn et v i s t a s efter klockan 19 Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Summa Vid enstaka Vid enstaka Summa Ofta tillfällen Nej Antal Procent Nej Ofta tillfällen Antal Procent

Orsak till vistelsen Ej aktuellt

34 382

-

4 173

4 160

1 372

G 181

73 Behov av fritid

••

3 450

7 Arbetsförhållanden

-

5 696

12 Kombination a v ovanst

-

3 397

7 Antal

34 344

3 941

8 839

47 124

Procent

"|

-

{

Summa 100

Bilagetabell

100 XXXXI

Barnet vistas under helger hos barndagvårdaren Procent Tillsvnsfor m Kommu: lalt familiedaphem Privat familiedae l e m Summa Summa Vid enstaka Vid enstaka Ofta tillfällen Antal Procent Antal Procent Nej Nej Ofta tillfällen

Orsak till vistelse

-

38 913

-

-

4 572

3 065

-

• -

4 053

-

1 094

-

6 Antal

38 743

1 265

7 118

47 124

4 597

1 019

6 181

Procent

100 Ej aktuellt Behov av fritid Arbetsförhållanden Kombination av ovanst

Summa 100

BILAGA 2

Metodiska anvisningar för kurs för utbildning av dagbarn vårdare

Mål och

riktlinjer

att ge en orientering om och synpunkter på vård, fostran och sysselsättning av barn, att öka förståelsen för samarbete mellan det egna hemmet och familjedaghemmet.

Allmänna

anvisningar

Kursen kan anordnas som heltids- eller deltidskurs och förläggas på dagtid under två veckor eller på kvällstid förslagsvis med tre timmar två kvällar per vecka under 10 veckor eller på kombinerad dagtid och kvällstid under en kortare period allt efter lokala önskemål och möjligheter. Kursdeltagarnas förkunskaper bör ligga till grund för undervisningens uppläggning och genomförande inom de olika ämnesområdena. Undervisningen bör i stor utsträckning läggas upp som seminarieövningar, grupparbeten och diskussioner och hänsyn tagas till kursdeltagarnas egna erfarenheter. I mån av tid bör undervisningen kompletteras med studiebesök i omedelbar anslutning till behandlade avsnitt och dessa bör vara väl planerade och förberedda och efterföljas av diskussioner. Film, bildband och övriga AV-hjälpmedel bör användas för att åskådliggöra och berika undervisningen.

1 Barnkunskap

Undervisningen i barnkunskap har till uppgift att ge elementära kunskaper i barnavård. Huvudmoment

Fysisk utveckling Barns dagliga vård Barns näringsbehov Barns lek och sysselsättning

Förslag till timfördelning 2 8 4 12

Summa

26 Anvisningar och kommentarer Fysisk utveckling I detta avsnitt behadlas den normala viktökningen och längdtillväxten samt tandsprickning och tändernas vård. Barns dagliga

vård

Här diskuteras dagsprogram för barn i olika åldrar, avvägning mellan aktivitet, vila, vistelse inne och ute, hygieniska synpunkter på vården, tvättning och bad, skötplats för spädbarn, sovplats, bädd och bäddutrustning, lämpliga barnkläder, vad föräldrarna bör medföra såsom: cellstoff, ombyten, inneskor, regnkläder; förvaringsmöjligheter och andra praktiska problem i samband med vården. Barns

näringsbehov

Kort genomgång göres av näringsfysiologiska synpunkter pä barnets kost.

97 Måltidernas sammansättning för spädbarn och småbarn behandlas och matsedelsförslag utarbetas. Därvid diskuteras halvfabrikat och industriberedd barnmat. Barns lek och

sysselsättning

En stor del av timantalet bör anslås till detta viktiga avsnitt. Efter redogörelse över barns behov av lek och sysselsättning och olika lekstadier, såsom rörelselek, rollek, konstruktions- och grupplek demonstreras och diskuteras färdigt lekmateriel för olika åldrar. Ingående behandlas material till skapande verksamhet för olika åldersstadier: målning, modellering, klippning och klistring, (papper och textilmaterial) , vattenlek m. m. Uteleksaker och sysselsättning utomhus tas upp gärna i samband med studiebesök på lekplatser. Kursdeltagarna bör själva få handskas med olika sysselsättningsmateriel för att bättre förstå h u r barnen upplever dessa samt tillverka enkla föremål, t. ex. av spillmaterial. Sagolitteratur för barn i olika åldrar demonstreras med övning i sagoläsning och sagoberättande. Fingerlekar, sånger och visor genomgås. Utrymme för lek inomhus, förvaring av lekmateriel, utomhuslek samt tillsyn diskuteras. Planering och samverkan

Studiebesök bör företagas i anslutning till de olika avsnitten vid ex. barnstuga, barnavårdscentral och utelekplats. 2

Psykologi

Undervisningen h a r till uppgift att ge insikter om barns utveckling, beteende och behandling, att ge möjlighet att bättre lära känna sig själva och sina medmänniskor och öka förståelsen för andra. 1—712578

Huvudmoment Förslag till timfördelning Utvecklingslära Barns utveckling Olika vanor Något om olika beteenden och handikapp Summa

3 17

Samarbetsfrågor Synpunkter på familjelivet Föräldrakontakt

3 2 Summa

8 6

5 Anvisningar och kommentarer

Barns

utveckling

Kortfattad genomgång göres av barnets utveckling från spädbarn till skolbarn (ev. även omfattande de första skolåren) med tonvikt på omgivningens krav i förhållande till barnets egen mognad. Barns rörelsebehov i olika åldersstadier, känslomässiga mognad och reaktioner, kunskapsmässiga mognad, språkliga utveckling samt växande förmåga till social anpassning studeras. Upplysning om barnets sexuella utveckling. Olika

vanor

Matvanor, sömnvanor och renlighetsvanor behandlas ingående; hur goda vanor grundlägges och bibehålles, överensstämmelse mellan vanor i hem och familjedaghem, krav anpassade efter barns mognadsgrad. Några allmänna synpunkter på vuxnas attityd gentemot barn tas upp t. ex. på h u r vi p r a t a r med dem, ger oss tid att förklara, h u r relativt annorlunda barnet uppfattar omgivningen, hur vår egen sinnesstämning påverkar barnet. Olika uppfostringsmetoder diskuteras, varvid kraftigt bör betonas det felaktiga i att barnen utsätts för överkrav, psykisk press och aga.

98 Det bör framhållas att dagbarnvårdarens ansvar är lika stort som för eget barn, att hon i görligaste mån respekterar de normer som gäller i barnets eget hem, att introduktionen till familjedaghemmet helst bör ske successivt samt att det medför svårigheter för barn att ofta byta miljö.

Något om olika kapp

beteenden

och

handi-

En mycket kort orientering göres, om olika slag av beteenden såsom tumsugning» aggressivitet, matvägran, svartsjuka. Dessutom ges en kortfattad orientering om psykiska och fysiska handikapp gärna i samband med filmvisning.

Synpunkter på familjelivet Här ges en kortfattad orientering om familjebegreppets varierande innebörd, familjens betydelse för den tidiga personlighetsutvecklingen samt personliga relationer inom och utom familjen. Föräldrakontakt Något om familjedaghemmet som ett led i samhällets service för barnfamiljerna. Vikten av god kontakt och samarbete mellan familjedaghemmet och egna hemmet framhålles. 3

Sjukdomslära

Undervisningen har till uppgift att ge elementära kunskaper om de vanligaste barnsjukdomarna. Huvudmoment Förslag till timfördelning De vanligaste barnsjukdomarna . . 2 Smitta, smittspridning, vaccination 1 Vård av sjuka barn 1 Förebyggande av olycksfall 4 t

Summa

8 Anvisningar och kommentarer

De vanligaste

barnsjukdomarna

Genomgång av de vanligaste barnsjukdomarnas typiska kännetecken och inkubationstider samt åtgärder vid hastigt insjuknande.

Smitta, smittspridning, vaccination Synpunkter ges på allmän hygien i hemmet, smitta och smittspridning. Redogörelse ges beträffande vaccinationer.

Vård av sjuka

barn

Vid vissa tillfällen kan familjedaghemmet få hand om ett lindrigt sjukt dagbarn. Synpunkter ges på praktiska åtgärder, sängläge, vätsketillförsel, kost samt lämplig sysselsättning för sjuka barn.

Förebyggande

av

olycksfall

I undervisningen behandlas ingående bland annat följande moment: barnsäkra vägg- och grenuttag och fönsterstängen, uppmärksamhet beträffande hushållsmaskiner, spisar och kylskåp m. m. Leksaker. Förvaring av tobak, tändstickor, kemisk-tekniska preparat — t. ex. tvättmedel — och mediciner. Kvävningsrisker (plast m. m . ) , trafik, drunkning m. m. Vikten av tillsyn bör framhållas. Första åtgärder vid inträffade olycksfall såsom t. ex. förgiftningar. Kontakt med läkare. Mun-mot-mun metoden. 4

Samhällskunskap

Undervisningen bör ha till uppgift att ge en kort orientering om samhället och barntillsynen.

99 Huvudmoment Förslag till timfördelning Samhället och barntillsynen 3 Skandeståndsansvar 1 Summa 4 Samhället

och

barntillsynen

En kortfattad information om kommunens sociala verksamhet, särskilt barnavårdsnämndernas uppgifter samt social hemhjälp, barnavårdscentraler, barnstugor, park- och ferieverksamhet. Den yrkesarbetande moderns situation i arbetslivet, hennes problem och

möjligheter att få hjälp diskuteras. F r å gor behandlas såsom familjedaghemmet som komplement till barnstugeverksamhet, villkor för placering, u p p läggning beträffande ersättning och avgifter, avtal mellan dagbarnvårdåren och kommunen, konsulentverksamhet,, hälsokontroll, vistelsetidens längd, u p p sägningsvillkor samt tystnadsplikten. Orientering om familjedaghemsverksamheten på orten. Skadeståndsansvar Skadeståndsansvar sakskada.

vid

person-

och

BILAGA 3

Minneslista för sjuksköterskor vid hembesök inom den förebyggande barnavården

1. Trappor, såväl utomhus som inomhus, bör ha räcken och eventuella grindar. 2. Fönster bör helst vara försedda med säkerhetsspärrar. Spärrar och krokar skall vara ordentligt påhakade, när fönstren är stängda. Bästa skyddet för öppna fönster är nät. 3. All elektrisk materiel måste vara hel och ofarlig. Väggkontakter och grenuttag till sådana bör vara av »barnsäker» typ, dvs. försedda med inbyggda klaffar. I annat fall bör skyddsproppar finnas. 4. Medicinflaskor och andra läkemedelsförpackningar skall förvaras på för barn oåtkomliga platser. 5. Giftiga eller frätande ämnen (lutpulver, rengöringsmedel in. m., obs! särskilt växtskyddsmedel) skall förvaras på lämpligt sätt och på för barn oåtkomlig plats. Så får t. ex. vätskor av .sådant slag ej hällas i läskedrycksflaskor e. dyl. och kärl med sådant innehall ej ställas under diskbänkar etc. Det bör påpekas, att numera i handeln finns siikerhetsEeglar till skåp samt säkerhetslock eller -proppar till burkar och flaskor. Förvaringskärlen skall förses med etiketter, som tydligt anger innehållet. 6. Verktyg och hnshållsredskap, med vilka barn kan skada sig eller andra, .skäll förvaras så att barnen ej kan få tag på dem. 7. Det bör påpekas, att särskild försiktighet skall iakttagas vid användan-

de av maskiner och apparater inom hemmet, när barn finns i närheten. Detta gäller särskilt hushållsmaskiner av s. k. assistenttyp, köttkvarn, tvättmaskin, mangel osv. 8. Kastruller och förvaringskärl med hett innehall skall alltid placeras på betryggande sätt. De skall ställas så, att barn ej kan gripa tag i skaft eller bandtag och välta över sig innehållet. 9. Alla slags tobaksvaror skall förvaras oåtkomliga för barn. Tändsticksaskar och cigarettändare får ej ligga framme. Otömda askkoppar måste placeras utom räckhåll för barn. 10. Kanterna på mattor bör ej vara upprullade eller vikta, så att barnen kan snubbla på dem. 11. Se till att barnens sängar och barnvagnar är av lämplig konstruktion och utrustade på lämpligt sätt. Barnvagn skall vara försedd med effektiv broms. 12. Sängar, sänghagar och lekhagar får ej ha trasiga eller lösa spjälor, på vilka barn kan skada sig. 13. Barnens kläder och leksaker får inte vara försedda med prydnader, såsom tofsar, knappar, kulor e. dyl., vilka barnen kan svälja. Barn kan skada sig även på leksaker med spikar, träflisor o. dyl. eller på leksaker av olämplig konstruktion. 14. Om napp kommer till användning, skall den vara oskadad, sugstycket fastsittande och skyddsbrickans diameter minst 40 mm.

101 15. Se till att tunna plaslskynken icke användes som underlägg i barnens sängar och att barnen icke kan få tag på plastpåsar, som de kan dra över huvu-

det. Framhåll också, att barn ej får lämnas ensamma med plasthaklappar på sig. Kvävningsrisken är stor med dessa artiklar av plast.

BILAGA 4

Förteckning över kommuner tillhörande storstadsregionerna

Stockholmsregionen Stockholms stad Nacka Sundbyberg Solna Djursholm Lidingö Vaxholm Täby Stocksund Danderyd Sollentuna Saltsjöbaden Märsta Upplands-Väsby Vallentuna österåker Värm dö Gustavsberg Boo Järfälla Färingsö Ekerö Huddinge Botkyrka

Salem Grödinge Västerhaninge Österhaninge Tyresö Göteborgsregionen Göteborgs stad Mölndal Partilie Råda Kållered Askim Torslanda Tuve Säve Angered Malmöregionen Malmö stad Lomma Burlöv Bunkeflo Oxie

BILAGA 5

UTREDNINGSINSTITUTET faciljedaghi'23unäer3ökningön Ifylles av Loko

»öd.-ir

-lån

-nr

k o l 7-8

kol 9-10

kol 11-13

1) Jag s k u l l e v i l j a v e t a v i l k a p e r s o n e r som b o r i samma b o s t a d s l ä g e n h e t som N i , i v i l k e n r e l a t i o n de s t å r t i l l Er', d e r a s f ö d e l s e å r , - Icon och civilstånd.

P 6*2

Ifylles av Loko

Pernor S l ä k t s k a p e l l e r r e l a t i o n t i l l Op

Födelseår

Kön

Civilstånd °C. g . » , •

Mr 1 2

3 4

5 6 7 s 9 10 Markera t i l l ä a p l l g k a t e g o r i nedan Bed h j ä l p av t a b l å n

Up g i f t e l l e r motsvarande

Op har barn födda 195é e l l e r s e n a r e

Up arbetar mindre an IS tlm/v

Up har in Ra b a r n födda 195b

Up Arbetar 15 tim/v eller mer

Up har barn födda 1956 eller senare

Up a r b e t a r 15 t i m / v

Up arbetar ej eller

Up och/eller Up:s föräldrar/föraider har Inga barn födda 1956 eller senare

Up:s f ö r ä l d r a r / f ö r ä l d e r har barn född.i 1956 e l . sena

Up studerar

ii_U

Intervjun avslutas

Arbetar och/elle studerar

2) Arbetar (studerar) båda Era föräldrar/alt. Er mor/far 15 tim/vecka eller »er

3) Arbetar (studerar) Er aake/maica 15 Ur/vecka eller »er

Ställ

Make/a. 3tu<-Jer

-I) Är NI (el. raka/mor) beredd att ta förvärvsarbete om barntillsynen kan ordnas på, ett tillfredsställande sätt

-V Nej

Intervjun avslutas

fråg;:

Fråga 5

Kol 26 Vänd I

104 Tag reda på hur familjeenhcten har tillsynen ordnad för vart och ett av de barn, som är födda 1956 eller senare. Gå från äldre till yngre. Markera endast ett alternativ för varje barn.

1 Daghn», fritidshem

2 Lekskola/halTdaghe»

3 Komaunalt faniljeda^haa

5) Hur ordnas barntillsynen

B

Kör«or e l l e r

5 Annan s l ä k t i n g

6 Annuo person

Hake/maka

B

Uoahjiilp

9 Andra b»rr. t , e x . aytkon

10 Hormor e l l e r farsor

11 Ar.nan s l ä k t i n g

C

12 Klarar s i r .i.jalva

B

13 Koabinorad t i l l s y n

inf

T. 14

Barn nr 3

Barn nr 4

Bnrn nr 5

kol 29-30

kel 31-32

kol 33-34

kol 35-30

D

a

a a a

D D D

a a

D D

a

a

• •D

•

•

D

fanor

• • • • • •D • •

T i l l s y n 1 he«=et HT 7

Barn nr 2

• •

Pri.va.t_ fa»Uj<-d a_h_a 4

Barn nr 1 kol 27-28

• D •

D

D

• •D • •

a

• •D •

a

• •

a • a

• • •

kombinationen

Annat s a t t Ango » i l k e t

Int.;rvjutid i

-t». CD

11 1 2

! 4

>' 3

Anmärknings*. (Kenlokt t

1 ..-. Komple fongeli 3 - Intervju vid ienore tillfall» 6 - In dod i . Sjukdot 1 flod (inkl Kill. » • lp utomlond-. läng» an I dr ulomlondo längre t l l « i n a n d a n |t*,kt,<| fl) lipecilnerol ,

•••] 0 = Ingen nnltollnd 1 . lp .|Olv 2 . lp , mok.mako 1 lp;( fuJi.' Tiodc

Till Loko: Hor Do granskot formuläret inncn Du skickar det till Ui?

•

•

a

a a a a a a

•

105 STAT ISTTSKA CEN TRALBYRÅN Utredningsinstitutet Fack Stockholm 27

P 0642 A 1

FAJCTLJEDAGHEMSUNDERSÖKNINGEN

Formulär,

privata

f ar.iil j o d a f t h e n ,

föräldradclon

Intervju

den . . . . / . . . .

Loko n r

1 966

Löko s n a n n Intervjutid från kl

Intervjun skall i faniljerj genomföras ned hustrun el.! Ir.iaken i

,, .

till kl

i I

För Ui Kol,nr 1 Kort nr 2-•3 Län. 10- 15 Hushåll nr

25 26 27 i 28

Konr.iuntyp Bcnrl/'iTihet till arb. Far.i, storlek Barn födda 1956

ED

i "{-i

I I ! TT"l I

• • D •

29 Civilstund

30 Barnets ålder

G

31 Mpderns ålder

LJ

• i

106 2. Först Gkulle Jag vilja veta 0:1 17 i (och Er nake/naka el. notsv.) fortfarande arbetar och/eller studerar och har minst ett hemmavarande tarn, fött 1956 eller senare, i familjedaghem.

1. 1

Ja

2 Nej — * ställ frå^a 2 och avsluta intervjun

» fråga 3

2.

Vad är orsaken till förändringen?

3 a.

Vad har Ni (och Er make/a) för sysselsättning?

Kol. 32 Kol. 33""Är Ni anställd(a) eller rörelseidkare? Maka 1

Make 1

2 Deltidsanställd

3 4 5 6

3 4 5 6

Rörelseidkare

Heltidsanställd mer än 30 tim/vecka

3.*.

» fråga 4

15-29 tim/vecka -\

Jordbrukare

/

. =

y

• fråga 4

Medhjälpande familjemedlem Studerande

I /

,

Om barnets moder är deltidsanställd Är Ni (Er maka) beredd att ta heltids arbete om barntillsynen kan ordnas, på ett tillfredsställande sätt 1

Ja

2 Nej

3 Vet ej

Vad har Ni (och Er make/a) för yrke?

4.

(Lämna så detaljerade unpgifter som möjligt, ej enbart tjänsteman eller arbetare).

I I Kol. 34 Make

För Ui

I I Kol. 35 Hur länge har Ni (Er maka) förvärvsarbetat?

5.

1 Mindre än 1 år 2 Kol. 36

1-3 år

> fråga 7

3 låor än 3 år

) fråga 7

107 3. 6.

Är Ert (Er makas) förvärvsarbete att betrakta son stadigvarancle eller tillfälligt?

Kol 37

1 2

1-

Stadigvarande Tillfälligt

Följande frågor gäller det barn som är fött 19..i. ochj som vistas i familjedaghem. Hur lånp tid per dap vistas i rerel barnet i famil.iedanhemmet?

FörUi

•

tin.

Kol 42 8.

På vilket sätt kommer barnet till faniljcdagUer.ime t?

1 2

Bil (familjens)

3 4

Promenerar

Buss, spårvagn, tunnelbana el. tåg

Kol h3 9.

Kol

Hur lång tid använder Ni för färd (promenad) i en riktning mellan bostad cch familj odaghem?

hk-•45.

10.

Kur lång tid har-barnet vistats i denna tillsynsform?

1 Mindre än 3 mån. 2 3 mån. — 1 år Kol .-30

11*

3 4

1-3 år Mer än 3 år Siar Ni några kostnader för denna tillsvn?

i >>"ej 0

l

. j 'Hur mycket betalar Ni för tillsynen?. (Om kommunalt [ familjedaghem räkna inte mod ev. kommunalt bidrag) ,

För Ui kronor per dag Kol 51-53

108 *. Hur inånga huvudmål äter barnet per dag i familjedaghemmet?

12. 0

Kol 5*t

0 nål

1 nål

2 nål

3 mål eller flera Vilken är huvudorsaken till att Ni har barnet i familjedaghem och inte i någon annan tillsynsform?

13. 1

Kostnadsskäl

2 Miljöfaktorer

3 Arbetstider/förhållanden

k

Platsbrist när det gäller andra tillsynsfo.mer eller avsaknad av andra tillsynsformer

5 Kel 58 Önskar N i nåfron annan form av tillsvn för barnet-än den Hi nu har?

Ik.

.

i J0r.i ja

n

~

Vilken tillsynsform skulle Ni vilja ha istället*;

2 | Dagncm/fritidshcm 3 j Lokskola/halvdaghcm oj Hemhjälp. Be Ip ange ett andra alternativ 4 I Privat familjedaghem 5| Kommunalt familjedaghem 6 I Annat. Beskriv:

•••

Kol 59 15,

Kol 60

I Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsform? 1

Ja

2 Nej

16.

Vad är huvudorsaken till att Ni önskar byta tillsynsform? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden Andra skäl, beskriv

,

:oi 61

17.

Har barnot tidiga.re vistats i någon annan tillsynsform? Nej

i fråga 19

Or.i jaj I vilken tillsynsforu vistade barnet senast? Daghciu/fritidsher.i Leksko la/halvdaghem Hemhjälp

<y fråga 19

Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem

» fråga 19 %• fråga 19

Annan. Beskriv:

Col 62

Cm alt. 2 eller 3 enligt fråga 17 Vad var huvudorsaken till att Ni bytte tillsynsform? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/-förhållande Byte av bostad Tillsynsformen upphörde Annan orsak. Beskriv:

Kol 63

,

110 6.

Har Ni sedan. ....... i .. månad 1965 bytt dagbarnvårdare för barnet?

19.

fråga 21

Nej |0m ja

Hur många gånger?

1 gång 2 gånger 3 gånger Mer än 3 gånger

Kol 77

Vad var huvudorsaken till bytet när Ni senast bytte dagbarnvårdare?

20.

Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden Byte av bostad Familjedaghennnet upphörde Fått dagbarnvårdare på närmare håll

Kol 78

Annan orsak. Beskriv: Kol 80

•

•

a Förekommer det eller har det förekommit några skillnader i åsikter mellan Er och dagbarnvårdaren beträffande barnets. LÄS UPP ALTERNATIVEN

Ja

Nej

uppfostran

matvanor

lekvanor

sowanor Anm.

Korttyp

3 Kol 16-19 22,

Hur tycker Ni att barnet anpassat sig till denna fc;r*m av tillsyn? Bra Ganska bra

Kol 23

Dåligt Infrön uppfattning

Ill

23.

Genomgick barnet någon form av hälsokontroll innan Ni lämnade dot till dagbarnvårdaron? Ja Nej

Kol

Zh.

Har Ni (eller Er maka/make) under den senaste månaden tvingats vara borta från arbetet p.g.a. att dagbarnvårdaren ej kunnat ta emot barnet någon dag?

jOn jaj Kur många dagar har detta inträffat under den ' senaste månaden?

:coi 26 ?gr«

fråga 26

Kur har Ni då ordnat till synen, när fcamet var sjukt? Har själv ordnat avlösare Kol 27

Har aldrig varit aktuellt

26:

Ja

Nej

1 Ar det i Er kommun ordnat så att man kan få hjälp i eget hem av barnvårdarinna, barnsamarit cl. annan kommunal hemhjälp vid Yet ej

LÄS UPP ALTERNATIVEN

dagbarnvårdares förfall

barnots sjukdom

2 Kol_23-29

Om ja enl. fråga 26 Har Ni någon gång utnyttjat denna hjälpmöjlighet? Ja Kol TO

23,

> fråga 30

Nej

-kulle Ni vid förfall (sjukdon, ledighot eller likn.) för dagbarnvårdaren eller vid barnets sjukdom vara villig att - om Ni erbjuds - låta bo.rnvårdarinna (barnsanarit) eller annan kommunal hemhjälp, sköta "barnet i Ert e^et horn? Ja -

-> fråga.30

Nej

,

o l .3

_;„., 3 J Vet

fråga 30

112 Varför?

29. För Ui

Kol 32 30. Kol 41 Kol hz Maka Make

Vad har Ni (och Er make/aaka el. motsv.) för skolutbildning? Räkna även i.ied yrkesutbildning son varat minst ett år.

folkskola, fortsättningsskola eller liknande

folkskola eller liknande sant yrkesutbildning i ninst ett år (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)

k

k

realexamen (även praktisk), grundskola, högro folkskola, flickskola, folkhögskola realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola sant yrkesutbildning i ninst ett ar (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseninarxunj studentexanen (även fackgynnasium) studentexamen sant yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. folkskoleseminarium, högskola eller universitet utan examen) examen från universitet » H o r högskola, Markera ondast ett svarsalternativ.» On det är svart att placera Ip och Ip:s iaaka/nake i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt son möjligt på anmärkningsraden. Ann.

Bor Ni i en-, två- eller flerfamiljshus?

31 En eller tvåfaniljshus (inkl. radhus) Flerfamiljshus

Kol V3

Hur nånga bostadsrum (ned golvyta on minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas.

32.

Kol hk

1 rum

2 rum

3 k

3 rum k run

5 run eller fler

113 På vilket sätt disptnorar Ni bostaden?

33,

Hyr eller äger lägenhet, villa m.m. Inneboende

Kol 46 34. För Ui

Hur stor är bostac'sytan? 2

Kol 47-49 Bor Ni i modern, halvmodern eller onodcrn bostad?

35-

Modern Halvniodern Omodern

Kol 50

Hur stor var Er (och Er makas/makes inkosst 1965 före skatteavdraget?

36.

Hake

Maka

• • • Kal 51

Kol Kel 52 53 37.

kr

kr

För Ui

Totalt

kr

För att få en kompletterande bild av familjcdaghemssituationen, måste vi Kven ställa några frågor till dagbarnvårdaren. Skulle jag kunna få namn och adress och telefonnummer på Er dagbarnvårdare?

Kol

54 ca

Adress :

38.

Om Up h a r mer än e t t b a r n f ö t t 1956 e l l e r

Tel. : senare

A n l i t a r Ni p r i v a t familjedaghem f ö r det andrn barnet.fött 1956 (Era övriga barn födda 1956 e l l e r senare)? Nej Alla barn på samma familjedaghem Olika familjedaghem Beskriv hur barnen fördelar sig på de olika famil jedaghorimeti

UJ

:<oi eo

8—71257&

114 ip. Lokos kommentarer:

115 P 0642 A 2

STATISTISKA CENTRALBYRÅN utredningsinstitutet Fack Stockholm 27

U3-nr

FAHILJEDAGHEHSUNDERSÖKNINGEN

Formulär, kommunala familjedaghem, föråldrad el on Loko nr

Intervju den ..../.... 1966

Loko s namn ........••••••••• Jntervjutid från kl

Intervjun skall i familjer genomföras ned hustrun el. naken

till kl .........

För Ui Kol. nr 1 Kort nr 2-3 10-15

Län Hushåll nr

25 Kommuntyp

26 Benrigenhet till arb.

27 Fan,storlek

3arn födda 1956

29 Civilstånd

30 Barnets ålder

31 Moderns ålder

f2!

n D G

LJ

D

ar j

1«

IJ a g skulle vilja veta vilka personer son bor i sanna bostadslägenhet som Ni, i vilken relation de står till Er, deras födelseår, kön och civilstånd. Släktskap ellar relation till Up

1 I

i i

5 i ! 6

i

1 • • • • • • • •

....

.... 10 ! 2,A

Kar Ni / och Er nake/naka, en dotter/son sou får sin tillsyn i konnunalt far.iil jedaghen under den tid Ni (och Er nake/a) arbetat' Ja Nej

* fråga 3 * ställ fråga 2B och avsluta intervjun

2.B

Vad är orsaken till att Ni upphört att ha barnot i familjedaghem?

3.

Vad har Ni (och Er nake/a) för sysselsättning?

Kol 32

Kol 33

Är Ni anställd(a) eller rörelseidkare?

Mak i 1 2 3 k 5 6

Mak* 1 2 3 4 5 6

Heltidsanställd ner än 30 tin/vecka Deltidsanställd 15-29 tin/vecka Höre1seidkare Jordbrukare Kedhjälpande faniljonedlen Studerande

4.

3b Om barnets moder är deltidsanställd Kr Hi (Sr maka) beredd att ta heltidsarbete om barntillsynen kan ordnas på ett tillfredsställande sätt 1

JA

2 TTR.T-

; vy* EJ

Vad har Ni (och Er nake/a) för yrke? (Läuna så detaljerade uppgifter son nöjligt, ej enbart tjänstenan eller arbetare).

U±

Maka

L J Kol 34 Ul

D

Kol 35

Make

117 Hur länge har Ni (Er maka) förvärvsarbetat?

Kol 36 6.

Kol 37

7.

•

För Ui

Mindre än 1 år 1-3 år * fråga 7 Mer än 3 år » fråga 7 Är Ert (Er makes) förvärvsarbete att betrakta son stadigvarande eller tillfälligt? Stadigvarande Tillfälligt Följande frågor gäller det barn som är fött 19 .... och J sou vistas hos • • • . ..............•••• Hur lång tid per dag vistas i regel barnet i familjedaghemmet? tim.

Kol 42 På vilket sätt kommer barnet till familjedaghemmet? Bil (familjens) Buss, spårvagn, tunnelbana el. tåg Promenerar Annat.sätt: Beskriv •««..t*««1««••••«•••••••• Kol 43

9.

Hur lång tid använder Ni för färd (promenad) i en riktning mellan bostad och familjedaghem?

Kol hk~h5 10.

Kol 50 11;

Hur lång tid har barnet vistats i donna tillsynsform? Mindre än 3 mån. 3 nån. - 1 år 1-3 år Mer än 3 år Har Ni några kostnader för denna tillsyn? Nej

I

r

Om ja j Hur mycket betalar Ni för tillsynen? (Om kommunalt > 1 familjedaghem räkna inte med ev. kommunalt bidrag).

•ör Ui

Kol 31-53

kronor per dag

118 •t.

12,

Hur mänga huvudmål äter barnot per dag i familjeclaghemmct' 0 mål 1 nål 2 mål

Kol 5k 13.

3 mål eller flera

Vilken är huvudorsaken till att Ni har barnet i familjedaghem och inte i någon annan tillsynsform? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden Platsbrist när det gäller andra tillsynsformer eller avsaknad av andra tillsynsformer Andra skäl, beskriv:

,

Kol 58" 14.

Önskar Ni någon annan form av tillsyn för br.rnetän den Ni nu har? Nej ;

* fråga 17

Om ja)

Vilken tillsynsform skulle Ni vilja ha istället?

Daghem/fritidshem 3 i Lakskola/halvdaghcm Hemhjälp. Be Ip ange ett andra alternativ Privat familjedaghem Kommunalt familj edaghen Annat. Beskriv:

Koj 39 15.

Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsform?

1 i Ja Kol éo

2 j Nej

16.

Vad är huvudorsaken till att Ni önskar byta tillsynsforn? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden Andra skäl, beskriv ,...••••.<•

•

........••

Xcl 61

17.

Har barnet tidigare vistata i någon annan tillsynsforn? Nej

i fråga 19

Om ja

I vilken tillsynsfom vistade barnet senast?

Daghen/fritidsher.i Lekskola/halvdaghem y fråga 19

Hemhjälp

* fråga 19

Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Annan. Beskriv:

* fråga 19 .........»...•<

>1 62

18.

Cm alt.

äller 3 enligt fråga.17 |

Vad var huvudorsaken till att Ni bytte tillsynsform? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/-förhållande Byte av bostad Tillsynsformen upphörde Annan orsak. Beskriv:

Kol 63

120 6. 19.

Har Ni sedan . . . . . . . t . . för barnet? Nej

(Om jd

månad 1965 bytt dagbarnvårdare

fråga 21 Hur många gånger?

1 gång 2 gånger 3 gånger Kol 77

Mer än 3 gånger

20.

Vad var huvudorsaken till bytet när Ni senast bytte dagbarnvårdare ? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden Byte av bostad Familjedaghemmet upphörde

Kol 78

Kol 80 21

Fått dagbarnvårdare på närmare håll Annan orsak. Beskriv:

• •

i Förekommer det eller har det förekommit några skillnader J i åsikter mellan Er och dagbarnvårdaren beträffande ; barnets LAS UPP ALTERNATIVEN

Ja

-•'ej

uppfostran

matvanor

lekvanor

sowanor Anm.

Kor t typ Kol

16-19 22.

Hur tycker Ni att barnet annassat sig till denna form av tillsyn? Bra

Kol 23

Ganska b r a Dåligt l i _ -fogen , u PP fa+ - t "A n ^_

121 Genomgick barnet någon form av hälsokontroll innan Ni lämnade det till dagbarnvårdaren?

23.

Ja Nej

Kol 25 Har Ni (eller Er maka/make) under den senaste månaden tvingats vara borta från arbetet p.g.a. att dagbarnvårdaren ej kunnat ta er.iot barnet någon dag?

24.

Nej Om ja) Hur många dagar har detta inträffat under den ' ' senaste månaden?

Kol 26

-»

ggr.

fråga 26

Kur har Ni då ordnat till synen .när barnet var sjukt'

25.

Har själv ordnat avlösare Har aldrig varit aktuellt

Kel 27

Ar det i Sr kommun ordnat så att man kan få hjälp i eget hem av barnvårdarinna, barnsamarit el. annan kommunal hemhjälp vid

26.

i LÄS UPP ALTERNATIVE!

Ja

Nej

Vet ej

dagbarnvårdares förfall

barnets sjukdom

1 Kol 23-29 Om ja enl. fråga 26 Kar Ni någon gång utnyttjat denna hjälpmöjlighet? Ja Kol 30

28.

* fråga 30

Nej

Skulle Ni vid förfall (sjukdom, ledighet eller likn. ) för dagbarnvårdaren eller vid barnets sjukdom vara villig att — om Ni erbjuds - låta barnvårdarinna (barnsamarit), eller annan kommunal hemhjälp, skota barnet i Ert eget h*m?

Ja

» fråga 30

Nej Col 31

Vet e,j

•> fr£fia 30

122 Varför";

29. För Ui

Kol 32 30. Kol 41 Kol 42 Maka Make

Vad har Ni (och Er make/maka el. notsv,) för skolutbildning? Käkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år.

folkskola, fortsättningsskola eller liknande

folkskola eller liknande sant yrkesutbildning i ninst ett år (t. ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)

realexauen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola

realexanen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola sant yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseninariun)

studentexanen (även fackgymnasium)

studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t,ex. folkskoleseninarium, högskola eller universitet utan examen) exanen från universitet »ller högskola, Markera endast ett svarsalternativ.1 Om det är svårt att placera Ip och Ip:s i_ialca/inake i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt son möjligt på anmärkningsraden. Anm,

Bor Ni i en-, två- oller flerfamiljshus?

31.

En eller tvåfaniljshus (inkl. radhus) Flerfamiljshus

Kol 43 32.

Kol 44

Hur många bostadsrum (med golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas. 1

1 rum

2 rum

3 3 rum 4 4 rum 5 5 rum eller fler

123 9. På v i l k e t

s ä t t d i s p o n e r a r Ni

1 Hyr e l l e r

äger lägenhet,

2 Inneboende

33.

K o l 46

Hur s t o r ä r

34.

bostaden?

villa

n.m.

bostadsytan?

2 För Ui

n I I K o l 47-- 4 9 B o r N i i m o d e r n , h a l v m o d e r n e l l e r 01:10dem b o s t a d ?

35. 1 Kol

50 Halvnodern

3 Omodern Hur s t o r v a r S r ( o c h E r n a k a s / n a k e s i n k o m s t skatteavdraget?

36.

• •• För

Ui

Xol 51

Kol 52

Modern

2 Maka

Make

Är b a r n e t 1

s l ä k t ned s i n

Ange

2 Mormor e l l e r

3 Annan

relationen farmor

släkting

Om f l e r a barn 1956 e l l e r

3d.

dagbarnvårdare?

Nej |0m j a j

Kol 54

förö

Kol 53

37.

UI

senare) i

Larmar Ni f l e r b a r n födda 1956 e l l e r s e n a r e t i l l samma d a g b a r n v å r d a r e ? 1

H Kol SO

HIM

124 Loko s konwentarer:

125 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Utredningsinstitutet Fack S t o c k h o l m 27

P 06^2 B UB-nr

FAMILJEDAGHEMSUNDERSÖKNINGEN

Formulär Annat sätt Loko nr

Intervju den ..../.... 1966

Lokos namn Intervjutid från kl

Intervjun skall i familjer genomföras med hustrun el. malten

till kl

För Ui Kol. nr 1

Kort nr

Q

2-3

Län

m M M 11 1

10-15 Hushåll nr

25 26 27 28

Kommuntyp :

3onä,^enhot till r rb. Fan,storlok Barn födda 1956 Civilstånd

29 30

Barnets ålder

31 Moderns ålder

• a a a • a a

126 2.

1.

2.

Först skulle jag vilja veta rm Ni (cch Er maka/make eller motsvarande) fortfarande arbetar och/eller studerar och har minst ett hemmavarande, barn fött 1956 eller senare, (s»m får sin tillsyn av ....) a l t . (som klarar sig utan tillsyn).

1 Ja.

» fråga 5

> ställ fråga 2 och avsluta intervjun

Nej

Vad är orsaken till förändringen?

3 a.

Vad har N i (cch E r make/a) för sysselsättning? Är N i anställd eller rörelseidkare?

Maka 1

Make 1

2 Deltidsanställd

Heltidsanställd mer än 50 timmar/vecka

» fråga 4

15-29 timmar/vecka

3 Rörelseidkare

4 Jordbrukare

*\ C

5 6

5 6

Medhjälpande familjemedlem

I

Studerande-

J

* fråga 4

Kol.52 Kol.33 3 15. Om b.arnets meder är deltidsanställd Ä r N i (Er maka) "beredd att ta heltids arbete om barntillsynen kan ordnas på.et-t tillfredsställande sätt 9

4.

1 Ja

2 Nej

5 Vet ej

Vad har N i (och E r make/a) för yrke? (Lämna så detaljerade uppgifter som möjligt, ej endast tjänsteman eller arbetare)

Y-kod

•

K o l . 54 Y-kod

U K o l . 55

5.

Hur länge har N i (Er maka) förvärvsarbetat?

Maka

1 2 3 K o l . 56

Mindre än 1 år '• 1-5 år

• fråga 7

Mer än 3 år

> fråga 7

127 3. 6.

Är Ert (Er makas) förvärvsarbete a t t betrakta son stadigvarande e l l e r t i l l f ä l l i g t ?

Maka S tadigvarande Tillfälligt

1 2

Kol 37 7.

Följande f r å g o r g ä l l e r d e t b a r n son ä r f ö t t 19 . . . .

För Ui

D Kol k2 Hur l å n g t i d h a r Ni o r d n a t t i l l s y n e n på d e t h ä r

8. 1 2

Kol 50

3 k

Mindre än 3 tnån. 3 nån. - 1 år 1 - 3 år Mor än 3 å r Vad ä r huvudorsaken t i l l a t t Ni av b a r n e t på d e t h ä r s ä t t e t ?

9. 1 2

3 4

sättet?

ordnat

tillsynen

Ko s tnad s s k ä l Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden P l a t s b r i s t när det g ä l l e r andra t i l l s v n s f c r n e r avsaknad av annan t i l l s y n s f o r m

eller

5 Kol 58 Önskar Ni näf;on annan, f o r a av t i l l s y n Kl nu. har.

10. 1

3 0

4 5 i Kol 59

Nej

för't>arnei± Än den-

* f r å g a 13

[ On_jaJ Vilken t i l l s v n s f o r n s k u l l e Ni v i l j a ha i s t ä l l e t ? Daghen, f r i t i d shera Lekskola/halvdaghc'i.i Henhjälp . Be Ip ange e t t andra a l t e r n a t i v . P r i v a t faniljedaghera Korununalt "

128 4. Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsfo.rt.i?

11 Ja Nej

Kol 60 12,

Vad är huvudorsaken till att Ni önskar byta tillsynsfora? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arb e t s t ider/förhållanden Andra skäl. Beskriv:

Kol 61 Har barnet tidigare vistats i någon annan tillsynsforn?

13. 1

Nej

ifråga 15

I On ja I I vilken tillsvnsform vistades barnet senast? 2

Daghem/fri t idsher.i

3 4

Hemhjälp

5 6

L ek sko1a/hnlvdagh eu u

.

.

„

» fråga 15 . i .

,

-

v ^

<•

- -

7 Kol 62 14.

|0m alt. 2 oller 3 onlipt fråga 13i Vad var huvudorsaken till at c i'.'i bvtte tillsvnsform?

Ko 1 63 .__

Kol

eoDQ

1 Kostnadsskäl

o

Miljöfaktorer

3 4

Arbetstider/förhållanden

5 6

Tillsynsformen upphörde

Byte av bostad

129 Har Ni (eller Er maka/make) under den senaste månaden tvingats vara borta från arbetet p.g.a, att ordinarie vårdare ej kunnat ta hand ora barnet någon dag?

15.

Nej Om ja

Korttyp 3 ggr. Kol 26

-* fråga

16.

Kol 27

17.

Hur många dagar har detta inträffat under den senaste månaden? V

Hur har Ni då ordnat tillsynen när barnet var sjukt' 1

Har själv ordnat avlösare

2 Har aldrig varit aktuellt Är det i lir kommun ordnat så att man kan få hjälp i eget hem av bärnvårdarinna, barnsamarit eller annan kommunal hemhjälp om tillsynen ej kan ordnas t,ex. p.g.a. sjukdom? Ja Nej " — • fråga 19

Kol 29 18.

Vet ej

» fråga 19

Har Ni någon gång utnyttjat denna hjälpmöjlighet' Ja -

Kol 30

19-

fråga 21

Nej Ar Ni vid förfall (sjukdom) för ordinarie vårdaren villig att om Ni erbjuds - låta barnsanarit, barnvårdarinna eller annan kommunal hemhjälp sköta barnet i egot heta? Ja

* fråga 21

Nej Kol 31

Vet ej

20.

Varför?

För Ui

•

Kol 32

» fråga 21

130 6. 21.

Vad har Ni (och Er make/maka cl» riotsv.) för skolutbildning? Räkna även med yrkesutbildning sora varat minst ett år.

Kol 41

Kol 42

Maka

Make

1 Folkskola, fortsättningsskola eller liknande

2 Folkskola eller liknande sant yrkesutbildning i ninst ett år (t, ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)

3 Realexaraen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola

4 Reälexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i r.iinst ett år (t, ex, handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskcleseminarium,

5 6

5 6

Studentexamen (även fackgymnasium)

7 Studentexamen sant yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. folkskoleserainariur.i, högskola eller universitet utan examen) Examen från universitet eller högskola Markera ondast ett svarsalternativ! Om det är svårt att placera Ip och Ip:s maka/make i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt son möjligt på annärkningsraden.

22.

Kol 43

Bor Ni i en1

En eller tvåfamiljshus (inkl, radhus)

2 Flerfamiljshus

23.

Kol 44

Hur många bostadsrum (med golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå 01101" rum utan fönster skall inte räknas, 1

1 rum

2 run

3 4 5

3 rum

1 2

Hyr eller äger lägenhet, villa r.i.m.

24, Kol 46

två- eller flerfamiljshus?

4 rum 5 rum eller fler På vilket sätt disponerar Ni bostaden?

Inneboende

131 7. Hur stor är bostadsytan?

25.

2 För Ui

n

Kol 47-^9 26.

Bor Ni i modern, halvnodern eller omodern bostad? Modern Halvmodern

Kol 50 27-

Omodern Hur stor var Er (och Er makas/makes inkomst 19.65 före skatteavdraget? Make

För Ui

kr Totalt

Kol ^1

kr

KoT Köl S2 S3 28. Om Up har mer än ett barn fött 1956 eller senare

LU Kol 5^

A n l i t a r Ni någon t i l l s y n i -form av p r i v a t familjedaghem f ö r d e t a n d r a b a r n e t född 1956' (Era övriga barn födda'1956 eller senare). Nej Om j?

LU Kol 80

""ör att få en Kompletterande bild av problemen i samband med familjedaghem måste vi även ställa några frågor till dagbarnvårdaren (dagbarnvårdarna) . Skulle jag kunna få namn och adress och telefonnummer till Er dagbarnvårdare? Namn: Adress:

Tel,

Namn: , Adress:

Tel. :

132 8.

Loko s kommentarer:

133 P 06^2 C

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Utredningsinstitutet Fack S t o c k h o l m 2.7

UB-nr

PAMILJEDAOHEMSUNDERSÖKNINGEN

Formulär "barn utan tillsyn" Loko nr ....... ...... Intervju den .,../.

1966 Loko s nanri Intervjutid från kl

Intervjun skall i familjer genomföras med hustrun el. maken

till kl ,.,

F ö r Ui Kol .

nr

m i i i

1 ICort

2—3

Län

nr

10- 1«j

Hushåll

25 T'or.irauntyp

Q

27 Fan,storlek

D

28 B a r n f ö d d a 19* 6

29 30

Barnets

ålder

31 Iloderns

ålder

• a • a

nr

Civilstånd

i i i 1.1i i

34 2. 1.

Först skulle jag vilja veta om Ni (och Er maka/make eller motsvarande) fortfarande arbetar och/eller studerar och har minst ett hemmavarande barn fött 1956 eller senare, (som får sin tillsyn av ....) alt. (som klarar Big utan tillsyn). 1 Ja » fråga 3 2 Nej — » ställ fråga 2 och avsluta intervjun

2.

Vad är orsaken till förändringen?

3 a;

Vad har Ni (och Er make/a) för sysselsättning? Ar Ni anställd eller rörelseidkare?

Maka Make 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 Kol.32 Kol.33

Heltidsanställd mer än 30 timmar/vecka » fråga 4 Deltidsanställd 15-29 timmar/vecka. Rörelseidkare "\ Jordbrukare L »fråga 4 Medhjälpande familjemedlem i Studerande J

5 b. Om "barnets moder är deltidsanställd Är Ni (Er maka) beredd att ta heltids arbete om barntillsynen kan ordnas på ett tillfredsställande sätt 1 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 4.

Vad har Ni (cch Er make/a) för yrke? (Lämna så detaljerade uppgifter sr.m. möjligt, ej endast tjänsteman eller arbetare)

Y-kod

•

Kol. 34 Y-kod

•

Kol. 35

5.

Hur länge har Ni (Er -maka) förvärvsarbetat?

Maka •4

2 3 Kol. 36

Mindre än 1 år 1-3 år » fråga 7 Mer än 3 år > fråga 7

135 Är Ert (Er nakas) förvärvsarbete att betrakta soa stadj.gr varande eller tillfälligt?

6. 1 laka 1

Stadigvarande-

2 Tillfälligt

Kol 37 Följande frågor gäller det barn som är fött 19... och som klarar sig själv under den tid N i och Er make(a) förvärvsarbetar.

7.

Kur många timmar per dag klarar sig barnet själv. 1

Mindre än 3 timmar

3-5

3 4 Kol 42

Över

5-8

"

»

» fråga 11

Hur är det ordnat med måltider under der. tid barnet klarar sig själv?

8.

För Ui

•

Kol 46 Står barnet under uppsikt av någon vuxen under den tid Ni (och Er malce/a) förvärvsarbetar.

9. 1

Ja

2 Nej

» fråga 11

Kol 47

10.

Om något skullo hända barnet - t.ex. sjukdom eller olycksfall - har barnet någon vuxen att vända sig till i sådana fall?

För Ui

•

Kol 48

,_. ,

136 4. 11.

Hur gammalt var barnet när Ni (Er maka) började förvärvsarbeta? Yngre än 1 år 1-2 dr 2-3 år 3-4 dr 4-5 år Äldre än 5 dr

Kol k9 12.

Kol 50 13.

Sedan hur lång tid har barnet klarat sig själv? Mindre än 3 nan. 3 nån. - 1 år 1 - 3 år Mer än 3 år

Vad är huvudorsaken till att Ni inte har n&gon särskild tillsyn för barnet? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/arbetsförhållanden Platsbrist vid önskvärda tillsynsformer eller avsaknad av andra tillsynsformer 5; Barnet behöver ingen tillsyn r fräga 11 6 Andra. skäl. Beskriv:

Kol 58 14.

Önskar Ni någon fora av tillsyn för barnet? Nej

• fråga 17

jOm ja

Vilken tillsynsform skulle Ni vilja ha?

Daghem/fri t id shen Lekskola/halvdaghen Hemhjälp Be Ip ange ett andre.alternativ Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Annat. Beskriv:

Kol 59

15.

Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsform? Ja Nej

Kol 60 16.

Vad är huvudorsaken till att Ni söker tillsyn för barnet?

För Ui

•

Kol 61 17.

Har barnet tidigare vistats i någon tillsynsform? Nej

• fråga 19

joxa j a

I vilken tillsynsform vistades barnet senast

Daghem/fritidshem Lekskola/halvdaghem Heuhjälp Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Annan. Beskriv: ........

Kol 62 Vad var huvudorsaken till att Ni upphörde med denna form av tillsyn? Kostnadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider/arbetsförhållanden Kol 63

Byte av bostad Tillsynsformen upphörde Annan orsak. Beskriv: ......••••.•.«••

Kol SO

••<

138 6. 19. Korttyp

Vad har Ni (och Er make/maka cl. motsv.) för skolutbildning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år.

5 Kol 41 Kol 42 Maka 1

Make 1

folkskola, fortsättningsskola eller liknande folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t,ex, yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola) realexanen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseuinarium) studentexamen (även fackgymnasium) studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex, jfclkskoleseminarium, högskola eller universitet utan examen) examen från universitet eller högskola

Markera endas- ett svarsalternativ.1 Om det är svårt att placera Ip cch Ip:s maka/make i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på anmärkningsraden.

20.

Bor Ni i en-, två- eller flerfamiljshus? 1 2

En- eller tvåfamiljshus (inkl. radhus) Flerfamilj shus

Kol 43 21,

Hur många bostadsrum (mod golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden?

1 Kol 44

Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas. 1 rum

2 rum

3 4

3 rum

5 rum eller fler

4 rum

22.

På v i l k e t s ä t t d i s p o n e r a r Ni b o s t a d e n ? Hyr e l l e r ä g e r l ä g e n h e t , v i l l a m.m. Inneboende

Kol 46 23.

Hur s t o r ä r

bostadsytan?

F ö r Ui

EXD Kol 47-49 24.

3 o r Ni i n c d e r n , halvraodern e l l e r o r x d e r a b o s t a d ? modern halvnoder-i omodern

Kol 50 25.

Hur stor var Er (och Er nakas/nakes inkomst 19^5 före skatteavdraget?

För Ui

Maka

tfake

Kol 51

Totalt

kr

• •

Kol Kol 52 53

26.

|0m Up har mer än ett barn fött 1956 eller senare! Anlitar Ni någon tillsyn i form av privat familjedaghen för det andra barnet fött 1956 ("ra övriga barn födda 1956 eller senare)? Nej I Om ja För att få en kompletterande bild av problemen i samband med familjodaghem" måste vi även ställa några frågor till dagbarnvårdaron (dagbarnvårdarna).

Kol 54

Skulle jag kunna få namn, adress och telefonnummer till 2r(a) dagbarnvårdare?

Adress:

B

«...««. Tel.:

Namn: . . . . . i . . . . . . . . . . . Adress: ...,.........<.••>....<>•>>>.' Tel.:

140 8.

Lokos kcm.ientarer:

141 P 0642 D

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Utredningsinstitutet Fack STOCKHOLM 27

UB-nr

FAMILJEDAGHEMSUNDERSOKNINGEN

Formulär dagbarnvårdare familjedaghem Loko nr

. .. . Intervju den ...,/.

Loko s nar.m:

= ......

Intervjutid från kl

till kl

För Ui

Intervjun skall genomföras med dagbarnvårdaren Kol. n r

B LU

1 Kort n r

2-3 10-15

Län Hushåll nr

l l i l iii

2rj

Kommur.typ

a

27 Faia. s t o r l e k

u

28 Barn födda 1 956

29 30

Civilstånd

"Ttagbarn vårdarens ålder

Barnets

ålder

a a a •

142 Fråga 1 och 2 gäller endast privata familjedaghem Först skulle jag vilja fråga om Ni i hemaot under någon del av dagen mottar och svarar för tillsynen av något dagbarn. Ja fin n«

När upphörde Ni att ta emot dagbarn?

Svar: Kontrollera att inget missförstånd föreligger. Om ej » intervjun utgår Lokos anteckningar:

Barnets namn och födelseår ifylles före intervjun Kan jag då få veta om Ni har j naran~| , född som dagbarn. Ja IOm nojl

Kontrollera att inget missförstånd föreligger. Om ej => intervjun utgår

Jag skulle vilja veta vilka personer som bor i samma bostadslägenhet som N i , i vilken relation de står till Er, deras födelseår, kön och civilstånd.

Person [släktskap eller relation t i l l Dp t Födelseår i Kön Nr 1

iUp-•••

•' ••-'•

• • H "

! Civils t

i" "i

"'

h.

On Ip är gift Vad har Er make för sysselsättning? Ar han anställd eller rörelseidkare? Heltidsanställd ner än 30 tin/vecka Deltidsanställd 15-29 tim/vecka Rörelseidkare Jordbrukare Medhjälpande faniljcnedlen

Kol-,33

Studerande Inom vilket yrkesområde har Ni tidigare varit sysselsatt, Har aldrig arbetat Yrkesområde

För Ui

•

^ol 34 Om Ip är gift ! Vad har Er make för yrke? (Lämna så detaljerade uppgifter son möjligt,)

Y-kcd

• Kol 35 Hur lång tid har Ni varit dagbarnvårdare? Mindre än 3 månaOer Mer än 3 månader men mindre än 1 år Mellan 1 och 3 år Mer än 3 år Kol 36 Betraktar Ni Ert arbete som dagbarnvårdare son stadigvarande eller tillfälligt? S t ad i gvarande Tillfälligt Kol 3T

144 1». Hur ciånga dagbarn liar Ni?

9. För Ui

•

Kol 38 10.

fori mer än ett dagbarnj Är föräldrarna dosanaa för barnen son Ni har hand om?

,

1 2

Nej

Kol 3 9 Känner Ni till respektive vårdnadshavares civilstånd?

11.

Vårdnadshavarc ogift, skild, änka/ling

gift

Barn 1

j_J

[__]

Barn 2

j j

| |

Barn 3

| \

| I

Barn h

L_j

| |

Har någon eller några av barnen syskon, födda 195^ eller senare, son vistas pä andra privata (iconamil;.;) fciiiljodr.ghea?

12.

1 2 Nej

» fråga 14

3 telefonnummer

» fr&ga 14

• '

13.

XannrrNi till hur r.iånga de är och or.i de vistas på olika privata C&.-yi.ur.T.l:,.) :?'.^.;il jo.'.aghen? 1

Nej |0in ja i

* Noteru våi-dnarlsb.ivax-oiis namn, adress och telefonnummer i fråga 12 Ange syskonnns till syn nedan

145 5.

14.

Om egna barn födda -56 eller senare enl. fråga 3 Skulle Ni vilja ta förvärvsarbete utom hemmet om Ni kunde ordna tillsynen för Era egna barn?

Ja (Om nej Varför? Kol 40 15.

Om ja på fråga 14 I Står Ni i kö - t.ex. daghemskö - för att få tillsyn för Era egna barn? Nej Om ja Daghem/fritidshem Lekskola/halvdaghem Hemhjälp Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Annat» Beskriv: ........

Kol 41

16. Jag kommer nu att ställa några frågor som endast berör dagbarnct Barnet enl, fråna 2 cl. lottn. | För Ui

•

Hur lång tid per dag vistas i regel dagbarnct i Ert hem"! ........ tim

Kol 42 17.

kr/ per dag Kol 51-53

Hur stor ersättning får Ni för Ert arbete som dagbarnvårdare för barnet?

146 6. 18.

Hur inånga huvudnål mat äter dagbarnet hos Er per dag? Inget mål

> fråga 20

1 nål 2 nål 3 nål eller fler Kol 54 19.

Vad uppskattar Ni att näten för barnet kostar Er per dag?

kr/ dag Kol 55-57 20.

Ingår det 1 den regelbundna tillsynen att dagbarnot vistas hos Er före kl. 06.00 på norgonen eller efter kl, 19.00 Ja Nej

Kol 64 21.

Händer det att barnet vistas hos Er efter kl. 19.00? Nej

* fråga 24

On jal Händer det ofta eller endast vid.\enstaka tillfällen Ofta Vid enstaka tillfällen Kol 65 22.

Får Ni extra ersättning för detta? Nej On ja

Med hur .stort belopp per gång?

kr/ eång Kol 66-6? 23.

Vad är orsaken till att barnet vistas hos Er efter kl. 19.00?, År det beroende på föräldrarnas behov av fritid eller är det på grund av deras arbetsförhållanden? Behov av fritid Arbetsförhållanden

Kol 68

Både befcov av fritid cch arbotsförhållaiiclc-n

2k.

Händer det att barnot övernattar? > fråga 27

Nej On ja

Händer det ofta eller endast' vid enstaka till• fallen?

Ofta Vid enstaka tillfällen Kol 69 Får Ni extra ersättning för detta?

25.

Nej Om ja

Med hur stort belopp•per gång?

...... kr/ gång Kol 70-71 Vad är orsaken till att barnet övernattar? Är det beroende på föräldrarnas behov av fritid eller är det på grund av deras arbetsförhållanden?

26;-

2 Behov av fritid Arbetsförhållanden

2åde behov av f r i t i d ccla carbatBfCrh&lltait"<o

1 Kol 72 27.

Händer det att barnet vistas hos E r under helger (även inräknat lördag cch söndag)? Nej

* fråga 30

On ja '

Händer'det ofta eller ondast vid enstaka tillfallen? •"

Ofta Vid enstaka tillfällen Kol 73

28.

Får Ni extra ersättning för detta? Nej Or.i ja

... k r / gång Kol 7^-75

Med hur stort belopp per gång?

148 8. Vad är orsaken till att barnet vistas hos Er under helger. Ar det beroende på föräldrarnas behov av fritid eller är det på grund av deras arbetsförhållanden?

29.

Zol 75

•

Kol CO

1 Behov av fritid

2 3

Arbetsförhållanden "3åde behov av fritid och arbetsförhållanden

30.

Förekommer det, eller har det förekommit, några skillnader i åsikter nellan Er och barnets nor (föräldrar)»

Korttyp 3 Ja Nej 1

1 Angående barnets uppfostran

•

"

matvanor

"

"

lekvanor

k

"

"

sowanor

Kol 16-•19 •

Anser Ni att den utgående ersättningen motsvarar Er arbetsinsats som dagbarnvårdare?

31. 1

Ja

2 Nej

•»*-+-

Kol 20 32.

> fråga 33 r

t

^

p, '

o*\

f iraga _JJ

vev ej

Vad anser Hi skulle vara.en rimlig lon före skatt per barn och timma?

tin Kol 21- 22 Hur har barnet anpassat sig till den här formen av tillsyn.

33. 1

Bra

2 Ganska bra

3 Dåligt

^

Ingen uppfattning

•Kol 23 34.

Vilken åldersgrupp skulle Ni helst, vilja-t-a emot'-som .dagbarn? 1

0,5 - 2 år

2 3_Z|.

" it

5-6

»

7-10

»

3 4 5 6 Kol 2k

Spelar ingen roll

149 9. Genomgick Ni o c h / e l l e r Er f a m i l j någon h ä l s o k o n t r o l l i n n a n b a r n e t lämnades t i l l Er?

35. 1

Ja

2 Nej

3 Vet e j

Kol 25 Tar Ni emot dagbarnet liven n ä r b a r n e t ä r

36.

sjukt?

1 Ja

2 Nej

1 Är d e t i Er kommun o r d n a t så a t t man kan f å hjKlra fcr.mvsrdcvrinna ( b a r n s a m a r i t ) e l l e r annan kommunal hemhjälp: vid 'barnets sjukdon e l l e r f ö r f a l l för dagbarnvårdaren? Ja Nej »• f r å g a 39 Vet e j > fråga 39

Kol 33 37.

2 Kol 3 ^

3 Har Ni någon gång u t n y t t j a t denna h j ä l p m ö j l i g h e t ?

38. 1

Nej

|Oni j a Har denna h j ä l p även o m f a t t a t t i l l s y n av E r t (Era) d a g b a r n ?

Kol 35

X

Ja

3 Nej

39.

Kol 36 40.

För Ui

•

Kol 37

11—712587

Om Ni v i d något t i l l f ä l l e t . e x . behov av f r i t i d ä r f ö r h i n d r a d a t t t a hand om E r t (Era) dagbarn och E r t (Era egna b a r n ) kan Ni då t ä n k a Er a t t t a emot b a r n v å r d a r i n n a ( b a r n s a m a r i t ) e l l e r annan kommunal hemhjälpsverksamhet f ö r a t t s k ö t a barnen 1

J a

2 Nej

3 Vet e j

* frflffa 41 >fråga 41

150 10.

41.

Har Ni- genomgått någon kurs i barnavård ol. dyl. son omfattade-.ner-än 14 dagar eller 60, timmar? Nej (Om ja

Vad för slags kurs?

För Ui

•

Kol 38 42.

On kommunalt faniljedaghem Hur ofta får Ni besök av faniljedaghensinspektris? 1

Varje nånad

2 Varje kvartal

3 4 5

Värj e år

Varje halvår Har aldrig haft besök

Kol 39

43. On kommunalt familjedaghem Ordnar kommunen informatio astraffar för dagbarnvårdarc.

Kol 40

1 Ja, fortlöpande

2 Ja, sporadiskt

3 Nej

151 11.

4A. Kol 41

Kol 42

Vad har Ni (och Er make/maka el. raotsv.) för skolutbildning? iväkna även ned yrkesutbildning som varat minst ett år.

Ip 1

Make 1

folkskola, fortsättningsskola eller liknande

folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)

realexamen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola

realexamen, grundskola, högro folkskola, flickskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i minst ett år (t.cx. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseminariura)

5 6

5 6

studentexanon (även fackgymnasium) studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t,ex. folkskoleseminariun, högskola eller universitet utan examen) examen från universitet eller högskola Markera endast ett svarsalternativ. Om det är svårt att placera Ip i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på anmärlLningsradon, Anm,

<*5.

Bor Ni i en-, tvd- eller flerfamiljshus? En» eller tvåfamiljshus Plerf arail j shus

Col '(3

46.

Hur många bostadsrum (mod golvyta cm minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas. 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 1 5 run eller fler

Kol 44

152 12. hi.

Har bostaden Kök

Kök

Sr ott med fönster sant fast matlagningsanordning försett bostadsutrymme som har en golvyta om minst 6 kvadratmeter.

Kokvrå

är ett köksutrymmc mindre an 6 kvadratmeter, dock minst 2 kvadratmeter.

Kokskåp

är ett natlagningsutrymne, som är mindre än 2 kvadratmeter

Kokvrå Kokskåp Annan eller Ingen anordning för natlagning

Kol k$ 48. För Ui

an

Hur många kvadratmeter utgör hela bostadsyta? 2

Kol 47-4?_

49.

Bor Ni i nodern, halvmodern eller omodern bostad?

modern halvnodern Kol 50

50.

omodern

Hur stor var Er och Er makes inkomst under 1965 fört skatteavdraget? Maka

För Ui

Make

kr

Q jysQ Q so. 51.

?cr Ui

Totalt

On ?:ci:r.:v.-~lt fCT*3 *cif.r.oiTS För.--.— i* on !...i:,.^rl.w«,*ii«io;?>ild. av fa--4.ljcdagb.erjasTtua^icneh",' måste' vi ävun ställa några frågor till barnets förAlcirar. Skulle jag kunna fa" namr*., adress och telefonnummer till föräldrarna?

::oi 54 För Ui

•

Kol .SO

kr kr

NaLin: , Adress I

153 13. Lokos kommentarer :

«

•

ESSELTE AB. STHLM 6 7

k .«»B4/-

fr> m ~Jcm&r

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1967 1. Nordiskt institut för samhällsplanering. 2. Nordiskt samarbete inom forskningens och den högre undervisningens område. 3. Mellanriksväg Kiruna—Nordnorge. 4. Internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn m. m. 5. Nordisk Institut for videreuddannelse i havekunst og landskabsplanlaegning. 6. Dansk, norsk og svensk presses indhold af nordisk stof. 7. Nordisk radio- och TV-konferens på Biskops Arno. 8. Nordiska bestämmelser för skeppsapotek.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Allmänna arvsfonden. [2] Utsökningsrätt VI. [3] Ny domkretsindelning för underrätterna. [4] Partiell författningsreform. [26] Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. [27] Tryckfrihet och upphovsrätt. [28] Firmaskydd. [35] Försvarsdepartementet Tjänsteställning inom krigsmakten. Esselte. [15] Socialdepartementet Barnstugor. Barnavårdsmannaskap. Barnolycksfall. [8] Narkotikaproblemet. Del I. [25] 1964 års nykterhetsvårdsundersökning. 1. Nykterhetsvårdens läge. Del I. [36] 2. Nykterhetsvårdens läge. Del II. Bilagor. [37] Samhällets barntillsyn, barnstugor och familjedaghem. [39] Kommunikationsdepartementet Länsförvaltningsutredningen. 1. Den statliga länsförvaltningen. I. [20] 2. Den statliga länsförvaltningen. II. Bilagor. [21] Skatteförvaltningen. [22] Länsindelningsutredningen. [23] Transportkostnaderna i Gotlandstrafiken. [29] Kanaltrafikutredningen. 1. Vänerns och Vätterns förbindelse med västerhavet. [32] 2. Vänerns och Vätterns förbindelse med västerhavet. Bilagor. [33]

Finansdepartementet Statlig publicering. [5] Finansiella långtidsperspektiv. [6] Statskontorets programbudgetutredning. 1. Programbudgetering. Del I. [11] 2. Programbudgetering. Del II — studier och försök. [12] 3. Programbudgetering. Del III — En sammanfattning. [13] Lag om Skatterätt. [24] Kompensation i vissa fall för bensinskatt som utgår till användande av motorsåg och snöskoter. [34]

Ecklesiastikdepartementet Rikskonserter. [9] Linköpings högskola. Del I. [10] Skolans arbetstider. [14] 1958 års utredning kyrka—stat: VII. Folkbokföringen. [16] VIII. De teologiska fakulteterna. [17] 1962 års ungdomsutredning. Statens stöd till ungdomsverksamhet V. [19] Filmens inflytande på sin publik. [31]

Jordbruksdepartementet Den framtida jordbrukspolitiken. [7] Skoglig yrkesutbildning. II. [38]

Inrikesdepartementet Kommunal bostadsförmedling. [1] Invandringen. [18] Höga eller låga hus? [30]

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1967