Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Arbet§mark

.-\

.. x \\\ »xxx \.“\,\»\m\\» §\“\\\\\\\x\\.\x«x=v\ \ \ \\\\\\\ \\\\\\\\\\\ ›\\\\\ “wöx .\\\\\\\\ xx \\\\

*icg i A

Statens

oñentliga utredningar

1968:61

Inrikesdepartementet

Arbetsmarknads

Verket och

arbetsmarknads

politiken

Specialundersökningar

Statskontorets översyn av arbetsmarknadsverkets

organisation

Stockholm 1969

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

Till Konungen

Statskontoret överlämnade 2.1.1969 en hu- I huvudrapporten görs bla hänvisningar vudrapport från översynen av arbetsmark- till ett avsnitt om arbetsmarknadsverkets nadsverkets organisation kallad »Arbets- uppgifter på invandrarområdet, vilket avmarknadsverket och arbetsmarknadspoli- sågs ingå i den nu föreliggande rapporten. tiken» (SOU 1968: 60) samt ett bihang Samtidigt som huvudrapporten låg under till denna rapport kallat »Tio ekonomer tryckning fattade emellertid riksdagen beom arbetsmarknadspolitiken» (SOU 1968: slut om nytt invandrarverk. Det nämnda 62). Statskontoret får härmed i enlig- avsnittet har med hänsyn härtill bedömts het med vad som sägs i huvudrapporten sakna aktualitet och har sålunda fått utgå. överlämna ytterligare ett bihang till den Vid handläggningen av detta ärende har nämnda huvudrapporten kallat »Arbets- närvarit avdelningschef Rydén, föredramarknadsverket och arbetsmarknadspoliti- gande. ken - specialundersökningar›. Statskontoret Stockholm 28.3.1969 anser därmed att redovisningen av uppdraget - enligt Kungl Majzts skrivelse 4.6.1964 Underdånigst - att göra en översyn av arbetsmarknadsverkets organisation är slutförd. Ivar

Löfqvist

Här föreliggande rapport innehåller dels Jan Rydén överväganden och förslag som varit av betydelse för utredningsförslagen i stort och som bedömts förtjäna ett större utrymme än vad som kunde disponeras i huvudrapporten, dels redovisningar av vissa mer omfattande konsultundersökningar och vissa av utredningens egna undersökningar. Det har inte varit möjligt att i denna rapport presentera allt det material som tagits fram under översynen eller ens att presentera allt det material som kan vara av intresse för en vidare krets. En stark sovring har fått göras. Målsättningen har härvid varit att i så stor utsträckning som möjligt redovisa undersökningar som har ett allmänt praktiskt och/eller teoretiskt intresse och som haft större betydelse för de framlagda förslagen. I rapporten finns samtidigt intagen en förteckning över visst övrigt material från översynen som föreligger i stencilerad form.

SOU 1968: 61 3

Innehåll

Kapitel 1 Inledning . . . . . . . . . 13 2.4.2 Personalens fördelning på 1.1 Redovisningen av utredningens ma- kontorstyper . . . . . . . terial . . . . . . . . . . . . . 13 2.5 Arbetsinsatsernas fördelning

1.2 Översynsrapport nr 2 - omfattning 2.5.1 Anställda inom allmän för-

och disposition . . . . . . . . . 13 medling . . . . . . . . . 23 1.3 Rapportens innehåll . . . . . . . 14 2.5.2 Anställda inom arbetsvården 27 1.3.1 Arbetssituation och personal- 2.5.3 Anställda inom yrkesvägled-

verket . . . . . . . . . . 14 2.6 Några aspekter på arbetstillfredsstäl- 1.3.2 Förmedlingsomrâdet. . . . 14 lelsen 31 1.3.3 Vissa arbetsmarknadspolitis- 2.6.1 Allmänna synpunkter 31 ka aktiviteter . . . . . . . 14 2.6.2 Omdömen om arbetssituatio- 1.3.4 Lönsamhetsundersökningar . 15 nen i stort . . . . . . . . 32 1.3.5 Informationsbehandling, 2.6.3 Löne- och befordringsförhâl- ADB m m . . . . . . . . 15 landen . . . . . . . . . . 32 1.3.6 Vissa specialfunktioner inom 2.6.4 Önskemål om förbättringar . 32 arbetsmarknadsverket 15 2.7 Den interna informationsöverföringen . . . . . . . . . . . . . 33 2.7.1 Allmänna synpunkter 33 I Arbetssituation och personalläge 2.7.2 Information från överordnainom arbetsmarknadsverket de . . . . . . . . . . . . 34 2.7.3 Informationens relevans 34 Kapitel 2 Arbetsmarknadsverkets personal . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2.8 Kartläggning av utbildningsbehoven 35 2.8.1 Inledande . 35 2.1 Inledning . . . . . . . . . . . 17 synpunkter 2.2 Arbetsmarknadsverkets 2.8.2 Utbildningsbehoven bland förrekryterings- - referat av en medlare . . . . . . . . . 35 och utbildningsfrågor . . . . . . . . . 18 2.8.3 Utbildningsbehoven bland konsultrapport 2.2.1 arbetsvårdare . . . . . . . 38 Undersökningamas syfte och . . . . . . . 18 2.8.4 Utbildningsbehoven bland uppläggning 2.2.2 yrkesvägledare . . . . . . . 40 Utvecklingsdrag som påverkar 2.8.5 De anställdas behov av språkpersonalrekrytering och per- . . . . . . 18 kunskaper . . . . . . . . 40 sonalutbildning 2.2.3 Allmänt 2.8.6 Kursdeltagande och kursvärom nulägesanalyser 21 2.3 Enkätundersökningens dering . . . . . . . . . . 42 genomförande . . . . . . . . . . . . . . 21 2.9 Anställda inom arbetsmarknadssty- 2.3.1 Allmän uppläggning . . . . 21 relsen samt inom kameral- och pla- 2.3.2 Svarsprocent och bortfall . 22 neringsfunktionema . . . . . . . 42 2.4 Bakgrundsdata om anställda inom 2.9.1 Åldersstruktur och utbildallmän förmedling, arbetsvård och ningsförhållanden . . . . . 42 yrkesvägledning . . . . . . . . . 22 2.9.2 Arbetsinsatsernas fördelning. 42 2.4.1 Åldersstruktur och utbild- 2.9.3 Några aspekter på arbetstillningsförhållanden . . . . . 22 fredsställelsen . . . . . . . 47

SOU 1968: 61 5

2.9.4 Den interna informations- II Förmedlingsområdet

överföringen . . . . . . . 47

2.9.5 Det subjektivt upplevda ut- . 71 Kapitel4Analys av färmedlingsarbetet bildningsbehovet 50 . . . . . . . . 71 4.1 Arbetsmätningen 2.9.6 Behov av språkkunskaper . 52 . . . . . . . . 71 4.1.1 Inledning. 2.10 Specialundersökning om sättet för 4.1.2 Arbetsmätningens omfattning 72

urval av aspiranter till arbetsför- 4.1.3 Genomförande 72 medlingen 52 4.2 Arbetstidens fördelning . . . 74

2.10.l Utgángspunkter . . . . . . 52 4.2.1 Kontaktverksamhet 74 2.10.2 Mätinstrument 52 4.2.2 Kontorsarbete . . . . . . 75

2.10.3 Undersökningens genomför- 4.3 Jämförelse mellan olika kontorstyande och resultat . . . . . 53 per . . . . . . . . . . . . . . 77

2.10.4 Den studerade gruppen i rela- 4.3.1 Effekter av tillgång på skrivtion till en normgrupp . . . 54 hjälp . . . . . . . . . . . 77

2.l0.5 Sammanfattning av faktor- 4.3.2 De mest tidskrävande kon-

analysens resultat . . . . . 55 torsuppgifterna . . . . . . 77

2.l0.6 Allmänna synpunkter på 4.3.3 Länsvisa jämförelser . . . . 79

framgångskriterier. . . . . 55 4.4 Sammanfattande synpunkter 79

2.10.7 Befälsbedömningar . 56 4.5 Kontorens tekniska utrustning . . 80

2.10.8 Kursbetyg som kriterium . . 57 4.5.1 Allmänna synpunkter 80

2.11 Konsultens rekommendationer rö- 4.5.2 Kommunikationshjälpmedel 80

57 4.5.3 Reproduktionsutrustning . . 81 rande rekrytering . . . . . . . . 2.1 l .l Inledande synpunkter 57 Kapitel 5 Färsöksverksamhet inom för- 2.ll.2 Rekrytering av personal till samt merstatistik . . . 83 medlingsarbetet den allmänna förmedlingen . 57 5.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . 83 2.l1.3 Rekrytering av arbetsvårdare 59 5.2 Försök med organisatoriska föränd- 2.ll.4 Rekrytering av yrkesvägleringar inom förmedlingsenheterna . 84 dare . . . . . . . . . . . 59 5.2.1 Uppläggning . . . . . . . 84 2.ll.5 Rekrytering av övriga perso- 5.2.2 Försöksorter . . . . . . . 85

nalkategorier . . . . . . . V59

5.3 Resultat och slutsatser . . . . . . 85 2.12 Särskilda synpunkter på arbets- 5.3.1 Allmänna synpunkter 85 marknadsverkets personalutbildning 60 5.3.2 centralisering av förmed- 2.12.l Utredningens tidigare förslag lingsverksamheten . . . . . 86 om personalutbildning . . . 5.3.3 Integration av arbetsvård och

2.l2.2 Åtgärder på grundval av den

yrkesvägledning . . . . . . 86 tidigare delrapporten . . . 61 5.3.4 Koncentration av verksamhe- 2.12.3 Konsultens synpunkter på arten till en sammanhållen förbetsmarknadsverkets persomedlingsexpedition . . . . 87 nalutbildning . . . . . . . 61 5.3.5 Summering av försöken med 2.13 Utredningens synpunkter i anslutorganisatoriska förändringar 88 ning till konsultundersökningarna . 63 5.4 Försöksverksamhet med personal-

förändringar . . . . . . . . . 88

Kapitel 3 Måluppfattning och beslutande- 5.4.1 Uppläggning, försöksorter 88

rätt inom arbetsmarknadsstyrelsen . . 66 5.4.2 Bedömning av försöksverk-

och samheten . . . . . . . . . 89 3.1 Undersökningens omfattning 5.4.3 Vidare försöksverksamhet

syfte . . . . . . . . . . . . . . ;se

med personalförändringar . 89 3.2 Byråchefemas måluppfattning 67 5.5 Merstatistiken . . . . . . . . . 89 3.3 Byråchefemas beslutanderätt och de- 5.5.1 Syfte och uppläggning . . 89 legering 5.5.2 Merstatistikens representati- 3.4 Den interna kommunikationen . . vitet m m . . . . . . . 90 3.5 Sammanfattning 5.5.3 Några resultat från merstati-

3.6 Utredningens synpunkter . . . . . tistiken . . . . . . . . . 90

Kapitel 6 Novemberundersäkningen . . 95 Vissa arbetsmarknadspolitiska

6.1 Undersökningens inriktning och aktiviteter

genomförande . . . . . . . . . 95

Kapitel 8 Vad gär yrkesvâgledningen? 6.2 Undersökningsresultaten i stort . . 95 Resultat från en arbetstidsrapportering 114 6.3 Undersökningsmaterialet. . . . . 96 8.1 Inledning . . . . . . . . . . . 114 6.3.1 De arbetssökandes fördelning 8.2 Undersökningens resultat . 114 efter sökandekategori, ålder 8.2.1 Arbetsinsatsemas fördelning och kön . . . . . . . . . 96 på olika moment 114 6.3.2 De arbetssökandes fördelning 8.2.2 Den ordinarie arbetstiden . . 116 efter kontorsstorlek 98 8.2.3 Övertiden . . . . . . 116 6.4 Förmedlingsservioe på mindre orter 8.3 Jämförelse med den arbetsanalytiska och i glesbygd - utredningens synenkätundersökningen 117 punkter 99 8.4 Jämförelse mellan undersökningarna 6.5 Jämförelser mellan novemberun- 1964/1965 och 1966/1967 117 dersökningen och arbetsmarknads- 8.5 Spridningen av länsresultaten . . . 120 styrelsens mittmånadsräkning för november 1966 . . . . . . . . . 100 8.6 Utredningens synpunkter . 120

8.6.1 Bedömningar i utgångsläget 120 6.6 Behov av samverkan med arbets- 8.6.2 Yrkesvägledningen i den nya vård och yrkesvägledning . . . 103 organisationen 120

8.6.3 Utvecklingen inom yrkesväg-

ledningen . . . . . . . . 121 Kapitel 7 Lokalisering av förmedlings- 8.6.4 Samarbete med andra tjänstekontoristorstockholmsområdet . . . . 104 mannakategorier 121 7.1 Inledning . . . . . . . . . . . 104 8.6.5 Fortsatt av verkomprövning 7.2 Situationen i Storstockholm . . . 104 samhetsformema 122 7.2.1 Folkmängdmm 104

7.2.2 Arbetsmarknad . . . . . . 104 Kapitel 9 Informationsfrågor m m på 7.2.3 Förmedlingsorganisation . 105 . . . . . . . . . 124 aktiveringsområdet 7.3 Undersökning av kundernas kon- 9.1 Aktivering av arbetskraftsresurserna 124 taktmönster gentemot förmedlingen 105 9.1.1 Begreppet aktivering . . . . 124 7.3.1 Undersökningens omfattning 9.1.2 Modell för projektarbete 124 och uppläggning 105 9.1.3 inom Projekt aktiveringsom- 7.3.2 Några resultat från undersökrâdet . . . . . . . . . . . 125 ningen . . . . . . . . . . 105 9.2 Utredningens specialundersökningar 125 7.3.3 Slutsatser från undersökning- 9.2.1 Inledning 125 en . . . . . . . . . . . . 108 9.2.2 Undersökningamas upplägg- 7.4 Utredningens förslag . . . . . . 108 ning i stort 126 7.4.1 Riktlinjer för en framtida för- 9.3 Informationsexperimentet 126 medlingsorganisation inom storstockholmsomrádet. . . 108 9.4 Intervjuer med förvärvsarbetande

av distriktskon- och icke förvärvsarbetande kvinnor 128 7.4.2 Lokalisering

tor . . . . . . . . . . . 109 9.5 Attitydundersökningar . . . . . 131

7.4.3 City-området . . . . . . . 110 9.6 Enkätundersökning bland deltagare

7.4.4 Nordöstra sektorn av stor- i orienteringskurser för vårdyrken 132

Stockholmsområdet 110 9.6.1 Allmän karaktäristika 132

7.4.5 Sydöstra sektorn . . . . . 110 9.6.2 Skälen till kursanmälan 132

7.4.6 Sydvästra sektorn . . 111 9.6.3 Kursens tillräcklighet för för-

7.4.7 Västra sektorn . . . . . . . 111 värvsarbete . . . . . . . . 133

7.4.8 Nordvästra sektorn 111 9.6.4 Anställningserbjudanden 135

7.5 Dimensionering . . . . . . . . . 112 9.6.5 Avsikter beträffande för-

7.6 Länsarbetsnämndens - värvsarbete efter kursen 135 utredning

en jämförelse . . . . . . . . . . 112 9.6.6 Kursens betydelse för beslutet

7.7 Genomförande 112 att söka förvärvsarbete . 135

SOU 1968: 61

9.6.7 viss tids uppehåll 10.4.1 Medicinalstyrelsen . . 164

Skälenlitill

före förvärvsarbete . . . . . 135 l0.4.2 Socialstyrelsen - ungdoms- 9.7 Utredningens sammanfattande syn- vården . . . . . . . . . 165 punkter . . . . . . . . › o n 136 l0.4.3 Socialstyrelsen - nykterhets- 9.7.1 Informationsfrågor 136 vården . . . . . . . . . 165 9.7.2 Aktiveringsfrâgor 137 l0.4.4 Kriminalvårdsstyrelsen . . 166 10.4.5 Skolöverstyrelsen - special- Kapitel 10 Arbetsvård - översikt och ana- utbildning . . . . . . . 166 lys 138 10.4.6 Svenska landstingsförbun- 10.1 Nuläget och utvecklingstendenser det . . . . . . . . . . 167 inom arbetsvården . . . . . . . 138 l0.4.7 Svenska stadsförbundet . . 167 l0.1.1 Inledning . . . . . . . . 138 10.4.8 Statens handikapprâd 167 l0.1.2 Fördelning länsvis av nytill- 10.4.9 Handikapporganisationerkommande och övriga sö- nas centralkommitté . . 168 kande . . . . . . . . . 140 10.4.10 De handikappades riks- 10.1.3 Sökandefrekvensen i rela- förbund . . . . . . . . 168 tion till befolkningen . . . 140 10.4.1] Riksförbundet för hjärt- 10.l.4 Sökandena fördelade efter och lungsjuka . . . . . 168 arbetshinder 141 l0.4.l2 De blindas förening 169 10.1.5 Relationen mellan antal ar- 10.4.13 Hörselfrämjandets riksförbetsvârdssökande och antal bund . . . . . . . . . 170 befattningshavare inom ar- 10.5 Sammanfattning av intervjusynbetsvärden 143 punkterna . . . . . . . . . . 170 10.1.6 Sammanfattning beträffan- 10.6 Utredningens synpunkter . . . . 172 de arbetsvârdsbehovet 143 10.7 287 remitteringsinstitutioner om 10.1.7 Arbetsvårdsexpeditionernas behovet av arbetsvård . . . . . 173 åtgärder . . . . . . . . 144 l0.7.l Undersökningens uppläggl0.1.8 Sammanfattning beträffan- ning . . . . . . . . . . 173 de åtgärder . . . . . . . 146 10.7.2 Undersökningens resultat i 10.l.9 Utredningens slutsatser . 146 sammanfattning . . . . . 174 10.7.3 Utredningens slutsatser från 10.2 Undersökning av arbetsvårdsbehoundersökningen . . . . . 179 vet i samband med arbetskraftsundersökningen hösten 1966. . . 148 10.2.1 Allmänt om arbetskraftsundersökningen hösten 1966 . 149 IV Lönsamhetsundersökningar 10.2.2 Specialundersökningen om arbetsvårdsbehovet (etapp Kapitel 11 Ekonomiska synpunkter på l) . . . . . . . . . . 149 arbetsträning och skyddad sysselsättning 181 l0.2.3 Fältarbete 149 11.1 Inledning . . . . . . . . . . . 181 10.2.4 Intervjuformuläret . . . . 149 11.2 Undersökningarnas omfattning l0.2.5 Granskning, bortfall m rn 150 och inriktning . . . . . . . . 182 10.2.6 Etapp 2 150 11.2.1 Samhällsekonomiska kost- 10.2.7 Tolkning av resultaten . 153 nads-intäktsanalyser 182 10.3 Samordnad rehabilitering - dags- 11.2.2 Prioriteringen av arbetsträläget och en sammanställning av ning och skyddad sysselsättsynpunkter 158 . . . . . . . . . . 182 ning 10.3.1 Inledning . . . . . . . 158 11.2.3 Undersökningarnas genoml0.3.2 Planeringsmässig samord- förande . . . . . . . . 183 ning . . . . . . . . . . 159 11.3 Företagsekonomiska synpunkter 10.3.3 Samordning av rehabilite- på organisation och lönsamhet vid ringen i det enskilda fallet 159 verkstäder . . . . . 183 skyddade 10.4 Synpunkter på samordning och 1l.3.l Undersökningens bakgrund 183 kontaktbehov från centrala organ 11.3.2 Undersökningens omfatt- (kartläggning år 1966) ning . . . . . . . . . . 184

SOU 1968: 61

11.4 Problembeskrivning . . . . . . 184 11.12 Utredningens synpunkter i anslut-

11.4.1 Ledningens bakgrund och ning till undersökningsresultaten 221

måluppfattning . . . . . 184 11.12.1 Jämförelse i stort mellan

11.4.2 Prissättning och konkurrens- de två undersökningarna 221

förhållanden . . . . . . 186 11.12.2 Avvägningen mellan vård-

11.4.3 Den administrativa appara- funktion och drift . . 222

ten . . . . . . . . . . 187 1l.12.3 Hög eller låg mekanise-

11.4.4 Löner och pensioner . . . 188 ringsgrad i skyddade

11.4.5 Sammanfattning av konsul- verkstäder 223

tens problembeskrivning. . 189 11.12.4 Strukturrationalisering . 223

1l.12.5 Fortsatt användning av 11.5 Konsultens förslag till ny organisasamhällsekonomiska untion för verksamheten . . . . . 190 dersökningsmetoder 224 11.5.l Huvudmannaskapet 190

11.5.2 specialisering i produktio- Kapitel 12 Samhâllsekonomiska kost-

nen . . . . . . . . . . 191 nads-intäktsanalyser på omskol-

1l.5.3 Centraliserad administration 192 ningsområdet . . . . . . . . . 226

11.5.4 En organisationsmodell . . 195 12.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . 226

11.6 Konsultens avslutande kommenta- 12.2 Allmänna utgångspunkter. . . . 226

rer . . . . . . . . . . . . . 196 12.2.1 Omskolningens syften. . . 226

1 1.7 Samhällsekonomiska 12.2.2 Omskolningens effekt på synpunkter sysselsättningen . . . . . 228 på arbetsträning och skyddad sys- . . . . . . . . . . 197 12.2.3 Produktivitetshöjande selsättning 11.7.1 Arbetsvårdens roll inom effekter . . . . . . . . . 228

. . . . . 197 l2.2.4 Skäl för omskolningsâtgärvälfärdspolitiken 11.7.2 om välfärdskriterier 199 der . . . . . . . . . . 229 Något 12.2.5 Undersökningar av omskol- 11.8 Arbetsträningen . . . . . . . . 201 ningen . . . . . . . . . 230 11.8.1 En enkel kalkylmodell 201 l2.2.6 Välfärdsteoretiska aspekter 231 l1.8.2 Räkneexempel ifråga om 12.3 Empiriska undersökningar av omlönsamheten av arbetsträskolningsverksamheten . . . . . 232 ning . . . . . . . . . . 206 12.3.1 Inledning . . . . . . . . 232 11.9 De allmänna förutsättningarna för 12.3.2 Några metodproblem. . . 232 en lönsamhetsbedömning av den 12.3.3 Multipel regressionsanalys. 233 skyddade sysselsättningen . . 209 12.3.4 Undersökningar på experi- 11.9.1 Kostnads- och intäktsposter 209 mentbasis . . . . . . . . 234 11.9.2 Principer för den skyddade 12.3.5 Synpunkter på experimentverksamheten . . . . . . 210 uppläggning . . . . . . . 235 11.9.3 Användningen av icke-han- 12.3.6 Val av beroende och obedikappad arbetskraft 212 roende variabler . . . . . 236 11.9.4 Strukturrationalisering . . 213 12.3.7 Verkningar för ekonomin 11.10 En metod för lönsamhetsbedömsom helhet och för olika arning av den skyddade sysselsättbetstagarkategorier. . . . 238 ningen . . . . . . . . . . . 214 12.3.8 Verkningar av omskolnings- 11.11 Resultat från en empirisk underåtgärder på företagens handsökning . . . . . . . . . . 215 lande . . . . . . . . . . 240 11.11.1 Redovisning av grund- 12.4 Antaganden och slutsatser om ommaterialet . . . . . . 215 skolningssektornisin helhet . . . 242 11.11.2 Effekter av skillnader i 12.5 Konsultens avslutande kommentaklientelets sammansätt-

ning . . . . . . . . . 216

11.11.3 Specialverkstäder 217 V Inforrnationsbehandling, ADB m m 11.11.4 Rehabiliteringseffekter 218

11.11.5 Några enkla kostnadskal-

kyler . . . . . . . . 220 Kapitel 13 Informationsbehandling med

11.11.6 Icke-ekonomiska effekter 221 ADB inom färmedlingsarbetet 245

SOU 1968: 61 9

13.1 Inledning . . . . . . . . . . . 245 14.4.2 Aktiviteter för styrning. . 269

13.2 Listproduktionssystem 246 14.4.3 Modeller . . . . . . . 270

13.2.1 Bakgrunden . . . . . . . 246 14.4.4 Förutsättningar för målana-

13.2.2 Krav på utformning och lys . . . . . . . . . . . 271

produktion av listor över 14.5 Målanalys . . . . . . . . . . 271

lediga platser 246 14.5.1 Operationella mål. . . . 272

13.2.3 Huvudlinjema för ett list- l4.5.2 Olika effektivitetsbegrepp 272

system 246 l4.5.3 Målöverföring . . . . . 273

13.2.4 Listsystem med enklare da- 14.5.4 Dokumentation av mål-

taregistreringsapparatur. . 248 analys . . . . . . . . . . . . 275

14.6 Mål- och styrningsproblem för ar- 13.25 Listsystem med central dabetsmarknadsverket . . . . . . 277 tamaskin . . . . . . . . 249 14.6.1 Styrsystemets avgränsning 277 13.3 System för matchning av sökande 14.6.2 Att klarlägga arbetsmarkoch platser 249 nadsverkets målstruktur. 277

13.3.1 Förutsättningar 249 14.6.3 Flexibel målstruktur?. . 277 l3.3.2 F örsöksverksamheten i Stor- 14.6.4 Målstrukturens omfattstockholm - stockholmssys- . . . . . . . . . 278 ning temet . . . . . . . . . . 250 14.7 Hypotes om målstruktur för ar- 13.3.3 Systemutfornrmingen vid betsmarknadsverket . . . . . . 278 försöksverksamheten . . . 251 14.7.1 Inledning . . . . . . . 278 13.3.4 Arbetsfördelningen mellan 14.7.2 Överordnande mål . . . 279 förmedlingskontoren och 14.7.3 Operativa mål för olika arbetsgivarna . . . . . . 256 verksamhetsgrenar . . . 279 13.3.5 Resultat och erfarenheter 14.7.4 Operationella mål för från försöksverksamheten . 256 Platsförmedling . . . . 280 13.4 Utländska försök med automatisk 14.8 Exempel på hur verksamheten kan databehandling i platsförmedlings- . . . 280 spegla en total målstruktur arbetet 260 14.9 Tillämpning av vissa systemteol3.4.1 Förutsättningar för att tilrier (praktikfall) . . . . . . . . 281 lämpa utländska erfarenhe- 14.9.1 Partitionering av verkter i Sverige . . . . . . . 260 samheten . . . . . . . 281 l3.4.2 System LINCS . . . . . . 260 14.9.2 Informationsbehovsana- 13.4.3 System PICS 261 lys . . . . . . . . . . 282 13.4.4 System Auerbach. . . . . 263 14.10 Värderingsproblem . . . . . . 285 13.4.5 System College Selector . . 263 14.10.1 Olika värdeposter 285 13.4.6 Labor Market Center, Japan 264 14.10.2 Mekaniseringsintäkter 285 13.4.7 System Ministry of Labour 265 14.10.3 Styrintäkter . . . . . . 285 13.5 Utredningens synpunkter på ett 14.11 Den teknologiska utvecklingen . 286 fortsatt utvecklingsarbete . . . . 265 14.12 Den fortsatta arbetsgången . . . 288

14.13 Utredningens synpunkter på KTH-gruppens rapport 288 Kapitel 14 Uppbyggnad och användning informa- 14.14 Arbetsmarknadspolitiskt av framtida informationssystem . . . . . . . . . . 290 tionssystem inom arbetsmarknadsverket. . . . 267

14.1 De framtidsinriktade undersök-

ningarna 267

14.2 De framtidsinriktade undersök- VI Vissa specialfunktioner inom

ningamas roll inom informations- arbetsmarknadsverket

behandlingen 268

14.3 Framtida informationssystem för Kapitel 15 Intendenturtjänsten. . . . . 293

styrning inom arbetsmarknadsver- 15.1 Sammanfattning . . . . . . . . 293

ket -en konsultrapport . . . . . 269 15.2 Verksamhetens innehåll. . . . . 294

14.4 Grundbegrepp i en målanalys 269 15.3 Verksamhetens omfattning. . . . 294

14.4.1 Styrning 15.4 Verksamhetens syften och resultat 294

10 SOU 1968: 61

Bilagal Förteckning över av Statskontoret 15.4.1 Arbetsmaskiner avgivna remisssvar med anknytning l5.4.2 Förläggningsbyggnader . . 295 till översynen av arbetsmarknadsver- 15.4.3 Arbetsredskap, arbetsmatekets organisation . . . . . . 319 rial och förläggningsmateriel . . . . . . . . . . . 295 Bilaga 2 Förteckning över stencilerade prome- 15.4.4 Lokaler . . . . . . . . . 296 morior och utredningsrapporter 320 15.4.5 Kontorsmateriel, budtjänst m m 296 The Swedish National Labor Market Admini- 15.4.6 Tryckeriverksamhet . 296 stration and Manpower Policy (Summary in framtida verksamheten - syf- . . . . . . . . . . . . . . 322

15.5jDen English)

ten och omfattning . . . . . . . 296 15.5.1 Allmänna synpunkter. . . 296 15.5.2 Arbetsmaskiner, verkstadsrörelse 297 15.5.3 Förläggningsbyggnader . . 298 15.5.4 Arbetsredskap, arbetsmate- . 299 rial, förläggningsmateriel l5.5.5 Lokaler . . . . . . . . . 299 15.5.6 Kontorsmateriel . . . . . 300 15.5.7 Budtjänst, städning. . . . 300 15.5.8 Tryckeriverksamhet 300 15.6 Verksamhetsformer och organisation 300

Kapitel 16 Arbetsmarknadsverkets totalförsvarsfunktiøner 302 16.1 Sammanfattning 302 16.2 Verksamhetsresultat, analys . . . 303 16.3 Verksamhetsformer . . . . . . . 304 l6.3.1 Arbetskraftsplanläggning . 304 16.3.2 Arbetskraftsstudier. . . . 305 16.3.3 Personalplanläggning för de krigsviktiga företagen. . . 305 16.3.4 Uppskovsregistret 307 16.3.5 47-ârsfördelningen . . . . 307 l6.3.6 Beredskapsregistreringen 307 16.3.7 Vapenfri tjänst . . . . . . 308 16.3.8 Anståndsärenden. . . . . 308 16.4 Organisation . . . . . . . . . . 309 16.5 Utredningens förslag . . . . . . 309

Kapitel 17 Sjömansförmedlingens och sjämanshusens organisation. . . . 311 17.1 Överblick . . . . . . . . . . . 311 17.2 Organisationsförslaget 313 17.2.1 Utgångsläget . . . . . . 313 17.2.2 Synpunkter och förslag beträffande organisation och verksamhet . . . . . . . 314 17.2.3 Förslagets genomförande och konsekvenser. . . . . 317 17.3 Aktuella synpunkter 317

SOU 1968: 61 11

l Inledning

1.1 Redovisningen av utredningens mate- 1.2 översynsrapport nr 2 - omfattning rial och disposition

översynen av arbetsmarknadsverkets orga- I den föreliggande rapporten vill utrednisation har berört flera centrala tekniskt- ningen i första hand täcka in de områden administrativa problem, men också mål- som redan vid översynens början prioritefrågor inom det arbetsmarknadspolitiska rades i samråd med arbetsmarknadsverket. och sociala fältet. Sålunda har de personaladministrativa Det material som kommit fram under frågorna (inklusive rekrytering och persodet fyraåriga översynsarbetet är mycket om- nalutbildning), försöksverksamhet inom författande. Utredningen redovisar utrednings- medlingssektorn, samordningsfrågor (här i materialet i två tryckta rapporter - över- första hand på arbetsvårdsområdet) samt synsrapport 1 (huvudrapporten) och den tekniska hjälpmedel, främst ADB, kommit nu föreliggande översynsrapport nr 2 - att ägnas stort utrymme. samt i ett antal stencilerade rapporter och Vidare ingår ett antal konsultundersökpromemorior. ningar som bedömts vara av teoretiskt och Dessutom har utredningen i samarbete praktiskt värde. Det gäller samhällsekonomed institutet för arbetsmarknadsfrågor miska kostnads-intäktsanalyser inom arpublicerat en essäsamling med uppsatser betsvårds- och omskolningsornrådet samt i arbetsmarknadspolitiska frågor. Uppsat- extern information med tillämpning på aktiserna har författats av tio yngre national- veringsområdet. .ekonomer. Materialet i rapporten spänner över ett Utredningens strävan har varit att be- brett fält och är av varierande inriktning. gränsa huvudrapporten till att omfatta ut- Vissa delar är av främst deskriptiv karakredningens principiella överväganden och tär, medan andra delar närmast kan beteckorganisationsförslaget i stort, medan mer- nas som forskningsrapporter inom den adparten av bakgrundsmaterial, kartläggning- ministrativa gmndforskningens område. En ar m. m. redovisas i översynsrapport nr 2. skrift av detta slag blir med nödvändighet Dock finns visst kartläggningsmaterial i hu- rapsodisk och lämpar sig inte för sträckvudrapporten, lika väl som vissa övervä- läsning. Rapporten innehåller avsnitt av ganden av förslagskaraktär överförts till värde för många läsargrupper, men få läöversynsrapport nr 2. sare torde ha intresse för hela materialet.

SOU 1968: 61 -13

Avsnitt som behandlar samma ämnesom- intresse är emellertid det statistiska maråden eller kan väntas intressera samma terial som insamlats i samband med förhar därför sammanförts till söksverksamheterna (den sk merstatistiläsargrupper sex »block» eller Innehållet ken). Trots att den är behäftad med vissa avdelningar. i dessa avdelningar kommenteras i det föl- brister visar merstatistiken hur även enkla jande. statistiska sifferserier kan ge grova, men dock användbara, mått på förmedlingens prestationer. 1.3 Rapportens innehåll En kartläggning av de arbetssökande som vände sig till arbetsförmedlingen under no- 1.3.1 Arbetssituation och personalläge invember månad 1966 redovisas i kap 6. om arbetsmarknadsverket Undersökningen visar bla att de uppskatt- Under denna avdelningsrubrik ligger tyngd- ningar av antalet arbetslösa som görs i mitpunkten på redovisningen av en enkätun- ten av varje månad sannolikt är behäftade dersökning som belyser arbetssituationen, med systematiska fel, så att exempelvis arbetstillfredsställelse, utbildningsbehov antalet oförsäkrade arbetslösa kraftigt unm. m. för tjänstemännen inom arbetsmark- derskattas. nadsverket. Undersökningen avsågs i för- Avdelningen om förmedlingsområdet avsta hand ge underlag för åtgärder av per- slutas med ett kapitel som behandlar lokasonaladministrativ natur. Den har emel- lisering av förmedlingskontor i storstocklertid också haft ett mycket stort värde som holmsområdet (kap 7). Förslaget bygger bakgrundmaterial för överväganden i olika bla på en undersökning av de arbetssöorganisatoriska frågor. kandes val av förmedlingskontor, vilken Framställningen är huvudsakligen de- gjordes i mars 1967. skriptiv och innehåller inga egentliga förslag utöver vad som återfinns i huvud- 1.3.3 Vissa arbetsmarknadspolitiska aktivirapportens personaladministrativa kapitel. teter Avdelningen avslutas med ett kort kapitel om beslutsfattandet inom arbetsmark- De aktiviteter som behandlas är yrkesvägnadsstyrelsen baserat på en intervjuunder- ledning, aktivering och arbetsvård. sökning på byråchefsnivå. Vad gäller yrkesvägledningen (kap 8) presenteras resultaten från en arbetstidsrapportering, baserad på samtliga yrkes- 1.3.2 Förmedlingsområdet vägledares »självdeklarationen av hur de- I det första kapitlet i denna avdelning ras arbetstid fördelades under perioden (kap 4) redovisas en ingående analys av september l966-juni 1967. förmedlarnas arbete. Resultaten har inom Resultaten har inte gett anledning till utredningen använts vid övervägandena om några särskilda förslag ifråga om yrkesden framtida förmedlingsorganisationens vägledningens organisation. De torde emeluppbyggnad. De torde dock få än större lertid, liksom beträffande resultaten från betydelse vid det praktiska genomföran- analysen av förmedlingsarbetet, komma att

det av den nya organisationen. nyttiggöras i samband med genomförandet

I kap. 5 redogörs för de försöksverksam- av en ny organisation. heter på förmedlingsområdet som bedri- Aktiveringsområdet (kap 9) berörs i vits i anslutning till översynen. Försöks- samband med redovisningen av ett inforverksamheten med organisatoriska föränd- mationsexperiment som genomfördes hösten - 1966. En mer arbetsform ringar centralisering, integrering och öp- projektinriktad - har pen förmedling givit erfarenheter för aktiveringsområdet skisseras. som är betydelsefulla för det framtida för- I kap 10 presenteras ett omfattande mamedlingsarbetets uppläggning. Av särskilt terial från fyra kartläggningsundersökningar

14 SOU 1968: 61

arbetsvårdsområdet. De har legat till upp för den fortsatta utvecklingen av syspå i huvud- tem för matchning av lediga platser och grund för utredningens förslag 8. Av särskilt intresse är arbetssökande i datamaskin. rapportens kap arbets- Däremot berörs inte i kapitlet arbetet den kartläggning av det presumtiva med inom ramen för ADB-etapp l. Detaljutvårdsbehovet, som gjordes i samband arbetskraftsundersökningen november 1966. formningen av dessa ADB-systemen pågår har in- och de praktiska lösningarna arbetas fram Synpunkter på samordningsfrågor från centrala och lokala instanser och ändras successivt under arbetets gång. hämtats En ingående beskrivning av arbetsläget vid inom rehabiliteringsfältet genom intervjuer och enkäter. en bestämd tidpunkt blir därför mycket

snabbt inaktuell. Kap 14 är av mer informationsteoretisk 1.3.4 Lönsamhetsundersökningar natur. Det bygger på en konsultrapport Den innehåller sam- som rör principer för uppbyggnad av framfjärde avdelningen rörande tida inom arbetsmarkmandrag av tre konsultrapporter informationssystem arbetsvård arbets- nadsverket. Stort utrymme ägnas målfrådels (kap ll), speciellt dels om- Nya metoder för träning och skyddad sysselsättning, gor och styrningsproblem. systemuppbyggnad och systemarbete preskolning (kap 12). senteras. Konsultrapporten kan väntas vara Två av undersökningarna gäller samhällsekonomiska Den- av värde för debatten på det systemteokostnadsintäktsanalyser. är relativt inom retiska området. na analysmetod oprövad svensk statsförvaltning. Inom arbetsvårdsområdet har bl a drifts- 1.3.6 Vissa specialfunktioner inom arbetsresultaten vid ett antal skyddade verkstämarknadsverket der undersökts - dels ur företagsekonomisk dels med ett bredare sam- Den avslutande avdelningen omfattar tre synvinkel, hällsekonomiskt som behandlar specialfunktioner inperspektiv. Härigenom ges kapitel tillfälle att de två analyssätten, om arbetsmarknadsverket: intendenturtjänjämföra som undersökningarna sten, arbetsmarknadsverkets totalförsvarssamtidigt ger ytterav arbetsvårdens situation. funktioner samt sjömanshusens och sjöligare belysning har låtit en förbere- mansförmedlingens organisation. Framställ- Utredningen göra i dessa är huvudsakligen dande undersökning av möjligheterna att ningen kapitel samhällsekonomiska kostnads- deskriptiv. Förslagen beträffande intendengenomföra av omskolningen. och totalförsvarsfunktionerna intäktsanalyser 1 kap 12 turtjänsten redovisas resultaten från denna förstudie. har nära samband med det pågående arbe- Ett fortsatt för att ut- tet inom ADB-etapp 1. Sjömanshusens och utvecklingsarbete veckla metoder för sådana ana- sjömansförmedlingens organisation har vapraktiska bedrivs rit föremål för vidare utredningar i andra lyser av expertgruppen för arbetsmarknadsfrågor inom inrikesdepartementet sammanhang. (EFA). De utredningsresultat som kan antas ha intresse för en internationell publik har sammanfattats på engelska. Sammanfatt- 1.3.5 Inforrnationsbehandling, ADB m m hand ningen innehåller material i första av ADB från huvudrapporten men också från övri- I kap 13 behandlas användningen inom förmedlingsarbetet. Två system skis- ga översynsrapporter. seras för produktion av listor över lediga platser. Med utgångspunkt från redovisningen av erfarenheter från försöken med »datamaskinförmedlinp inom storstockholmsområdet hösten 1967 dras riktlinjer

SOU 1968: 61 15

Arbetssituation och inom

I personalläge

arbetsmarknadsverket

2 Arbetsmarknadsverkets personal

I denna inledande avdelning redovisar ut- och organisationsfrågorna i sin helhet.

som belyser Laborator Rubenowitz har vidare utfört redningen några undersökningar arbetssituationen i stort inom arbetsmark- en specialstudie i fråga om urvalsmetoder

nadsverket och som ger bla underlag för vid uttagning av aspiranter till tjänster inom

till åt- den allmänna förmedlingen (avsnitt 2.10). förslagen personaladministrativa Avdelningen avslutas med en avgränsad gärder. studie inom arbetsmarknadsstyrelsen, utförd En viktig förutsättning för att en organiav ekon lic Sam Sjöberg, för att kartlägga sation, ny eller gammal, skall kunna fungera de svårfångade begreppen beslutsfattande på ett effektivt sätt är att personalen finner tillfredsställelse i sitt arbete. I detta begrepp och delegering på byråchefsplanet (kap 3).

ingår inte bara de i mer snäv mening triv-

selfrämjande faktorerna (trevliga lokaler, 2.1 Inledning

ändamålsenliga hjälpmedel i arbetet mm)

Redan på ett tidigt stadium av översynsarutan även sådana grundläggande faktorer betet prioriterade utredningen, i samråd som arbetets fördelning på olika tjänstemed arbetsmarknadsstyrelsen, sådana utredmannagmpper och individer, ansvars- och ningsinsatser som rörde olika delar av perbefogenhetsfördelning, arbetets svårighetssonalpolitiken, i första hand då utbildningsgrad i förhållande till den anställdes kvalifikationer samt frågorna. givetvis befordringsmöjlig- En särskild arbetsgrupp avdelades inom heter, löneläge m m. utredningen för att studera arbetsmarknads- Den mest omfattande undersökningen på verkets personalutbildning. Till gruppen personalområdet har därför, naturligt nog, knöts representanter för personaladministrasyftat till att i vid mening kartlägga arbetstiva rådet (PA-rådet) samt för arbetsmarksituationen inom verket med särskild hännadsstyrelsens och Statskontorets utbildsyn till arbetsbelastning på skilda tjänsteutbild- ningsenheter. mannagrupper, informationsutbytet, Arbetsgruppen lade fram ett förslag för ningsbehov mm. Undersökningen, som utarbetsmarknadsverkets personalutbildningl), förts av laborator Sigvard Rubenowitz, har vars huvuddrag redovisas i avsnitt 2.12.1. genom sin bredd och sitt centrala ämnes- I samband med gruppens arbete fick område fått stor betydelse såväl för det per-

sonaladministrativa fältet som för utred- 1 Översyn av arbetsmarknadsverkets personalningens bedömningar av arbetsfördelnings- utbildning 18.7.1966. stencil.

SOU 1968: 61 17

2-814380

önskemålen om att få en grundlig genom- mera framtidsbedömningarna bla från akgång av de nuvarande personalförhållande- tuella utredningar. na inom verket ökad aktualitet. Det fanns även ett klart behov av en ordentlig arbåde inom 2.2.2 Utvecklingsdrag som påverkar persobetsanalys över hela fältet, stynalrekrytering och personalutbildning relsen och fältorganisationen, som grund för ett vidare arbete på en förbättrad personal- Servicekrav på förmedling, yrkesvägledning administrativ verksamhet. Vidare fick rekryoch arbetsvård teringsfrågorna en alltmer framskjuten plats i utredningens arbete. Det framgår klart att allt större krav kom- Utredningen uppdrog därför hösten 1966 mer att ställas på arbetsmarknadsverkets åt laborator Sigvard Rubenowitz att genom- tjänstemän. Förmedlaren måste hålla sig ä föra en enkätundersökning bland arbets- jour med det aktuella arbetsmarknadsläget marknadsverkets personal för att kartlägga och väntade förändringar i detta, och han arbets- och personalförhållandena. Senare måste ha kännedom om alla de olika typer fick laborator Rubenowitz även uppdrag att av åtgärder som tillämpas inom det arspecialstudera uttagningsmetoderna för aspi- betsmarknadspolitiska fältet. ranter till allmän förmedling. Tidigare har arbetsmarknadspolitiken i flera hänseenden varit mera passiv än den är i dag och än den kan väntas bli i framtiden. Den kommande arbetsmarknadspolitiken måste präglas av en ökad utåt- 2.2 Arbetsmarknadsverkets rekryterings- riktad aktiv verksamhet med individualiseoch utbildningsfrågor - referat av en kon- rad service åt såväl arbetssökande som arsultrapport betsgivare. önskemålet att tillämpa en individuali- 2.2.1 Undersökningarnas syfte och uppserad service kommer bla att göra det läggning för förmedlaren att i ökad omnödvändigt Målet för konsultundersökningarna har va- fattning samla in data om företagens lönerit att få ett sakligt underlag för en rationell sättning och arbetsvillkor och om miljön i personalplanering. Undersökningarna har anslutning till företagen. sålunda avsett att leda fram till rekommen- I samband härmed kommer arbetsförmeddationer om verkets laren i större utsträckning än tidigare att personaladministrativa principer och åtgärderna i fråga om rekry- få ägna sig åt kontakter med företag och tering och utbildning. andra samhällsinstitutioner. Ackvisition, idé- Ett underlag för personalplaneringen bör försäljning och goodwillskapande aktiviteutgöras av arbetsanalyser, som ger en nu- ter kommer i ökad omfattning att ingå i lägesbild av personalens åldeisstruktur och förmedlarens arbetsuppgifter. utbildningsförhållanden, arbetsinsatsernas Allt detta kommer att skärpa kraven på fördelning för olika personalkategorier och personalen med avseende på allroundkunolika aspekter av arbetsbelastning och ar- skap om samhället och näringslivet liksom betstillfredsställelse. Enkätundersökningen med avseende på kunskap om arbetsföravser att ge en sådan nulägesbild. Självfallet medlingens organisation, olika verksamhetskan de personaladministrativa grenar och teknik samt om arbetsmarknadsprinciperna och åtgärderna inte enbart baseras på en politiken i stort. analys av nuläget. Det finns också behov Ökad service till tjänstemannagrupperna att gnmda beslut och åtgärder på en framtidsbedömning av verksamhetens utveckling Den fortgående stegringen av utbildningsi stort och på sikt. nivån och anspråken på yrkeskvalifikationer

Det har därför gjorts ett försök att sum- inom näringslivet kommer att ställa ökade

18 SOU 1968: 61

kvalitativa krav på förmedlingsarbetet. Hög- I dagens läge anser sig vissa fackorganire krav kommer också att ställas på förmed- sationer inte kunna upphöra med den egna larna för att arbetsförmedlingen skall kunna förmedlingsverksamheten, eftersom den ofge en bättre service vid förmedling av fentliga förmedlingen enligt deras uppfatttjänstemannabefattningar. ning inte skulle ha tid, resurser eller förut- Det framhålls ibland, att det skulle vara sättningar i övrigt att skaffa den yrkeslättare att förmedla till tjänstemannabefatt- kännedom och att lägga ned det arbete som ningar än till andra yrkesområden, och man krävs för varje särskilt förrnedlingsfall. brukar härvid exemplifiera med de förhål- Från representanter för arbetsmarknadslanden som gäller för förmedlingen av lä- verket har å andra sidan också framhållits rartjänster, det område där arbetsförmed- att förmedlingens service inte får bli självlingen i dagsläget gör sina mest omfattande ändamål utan bara skall ingripa när motinsatser vad gäller förmedling till tjänste- svarande service inte står att få på annat mannayrkena. sätt. Någon klar förutsägelse om den kom- I detta fall rör det sig emellertid om en mande utvecklingen om arbetsmarknadsrelativt homogen yrkesgrupp. Det finns få verkets service vad gäller förmedlingen till andra tjänstemannayrken för vilka samma tjänstemannayrkena kan inte här göras ansak gäller. I allmänhet varierar arbetsupp- nat än genom att konstatera att den allgifter, arbetsmiljö och personalpolitik avse- männa tendensen går i riktning mot utvärt mellan olika arbetsplatser som söker vidgad och förbättrad service. högre tjänstemän med nomenklaturmässigt Ökade serviceanspråk från de som söker samma beteckning. Utan ingående kunskap anställning i tjänstemannayrkena väntas bl a om sådana förhållanden har förmedlaren bli en följd av att nya grupper med längre svårt att på ett tillfredsställande sätt klara teoretisk utbildning kommer i kontakt med förmedlingsärenden av detta slag. arbetsförmedlingen då vederbörande under önskemålet att ge bättre service i sam- sin utbildning söker praktik eller som nyband med förmedling till tjänstemannayrken examinerad går ut till sin första plats. Förskall sättas i samband med önskemålet att utsatt att arbetsförmedlingen vid en sådan öka förmedlingens »marknadsandel». Ett första kontakt visar sig i stånd att motsvara sådant intresse har uttryckts från arbetsta- den arbetssökandes förväntningar kan det garnas och arbetsgivarnas organisationer och leda till att arbetsförmedlingen också i fortockså från verket. I bakgrunden ligger bl a sättningen anlitas. tanken att arbetsförmedlingens möjligheter att underlätta att vi här i landet får en väl Serviceanspråk från andra kundgrupper fungerande arbetsmarknad beror på dess förmåga att nå ut till flertalet yrkesgrupper. Också med tanke på kontakterna med ar- En förbättrad service vad gäller förmed- betsgivarna kan en ökning av förmedlarnas ling till tjänstemannayrkena (och i förhål- kvalifikationer vara önskvärd. De som arlande till andra grupper som hittilldags haft betsförmedlarna samarbetar med, främst been relativt begränsad kontakt med arbets- fattningshavare på personalsidan, har nuförmedlingen) förutsätter enligt bedöm- mera i allmänhet en betydligt högre utningarna inom verket att arbetsförmedlingen bildningsnivå än tidigare. förstärks i fråga om personalens antal och Bland andra faktorer, som enligt de här utbildning. Vidare måste förbättringar i frå- aktuella källorna i stigande utsträckning ga om arbetsmetodiken komma in. kommer att påverka arbetskraven på för- Sådana förstärkningar och förbättringar medlarna, märks flyttningsrörelserna och uppges bla ge nya förutsättningar för att strukturomvandlingen inom näringslivet. till arbetsmarknadsverket överföra en stor Att hjälpa exempelvis arbetslösa i avdel av de sk organisationsförmedlingarnas folkningsbygderna med familjer att fatta verksamhet. beslut om flyttning från hemorten och att

SOU 1968: 61 19

ge råd och anvisningar rörande omskolning också i ökad omfattning få hjälpa till med i ett sådant fall ställer stora krav på för- placering av svensk arbetskraft på den inmedlarens omdöme och kunskaper. Inte ternationella arbetsmarknaden. minst krävande är härvid att handlägga de ofta komplicerade bidragsfrågorna. Antalet Ökad överblick över det arbetsmarknadsomskolningsfall och andra fall där arbetspolitiska fältet förmedlingens åtgärder framför allt ger hjälp på sikt kommer med sannolikhet att stän- Gränsdragningen mellan å ena sidan allmän förmedling och å andra sidan yrkesvägleddigt öka. Det förefaller rimligt att tro att arbetsför- ning och arbetsvård kan i framtiden väntas medlingen kommer att få en större uppgift bli mer och mer flytande. Förmedlingsåtnär det gäller att underlätta för hemarbe- gärderna kommer i ökad grad att föregås tande kvinnor, handikappade och äldre att av insatser från yrkesvägledningen. Till detdelta i arbetslivet. ta medverkar bl a de ökade resurser för om- Beträffande den kvinnliga arbetskraften skolning och annan utbildning. Också förföreligger ofta djupt rotade fördomar be- medlarna kan väntas få ökade informaträffande anlag och lämplighet. Sådana för- tionsuppgifter i samband med sådana ärendomar kan visa sig hos de arbetssökande i den. Förmedlaren bör således vid sidan av form av alltför snävt inriktade yrkesambi- informationen om alternativa utbildningstioner och från arbetsgivarsidan i ett mot- möjligheter också kunna ge den enskilde stånd mot att placera kvinnor i andra än arbetssökanden vägledning när det gäller att »traditionella kvinnoyrkem. Förmedlingen ställa upp realistiska utbildningsmål. har en stor uppgift i att genom saklig upp- Beträffande arbetsvården har antalet sölysning bryta detta för alla parter ogynn- kande successivt ökat, samtidigt som fallen samma mönster. De kommande uppgifterna tenderat att bli mer och mer komplicerade. kan bl a inbegripa åtgärder för att komma I den kommande utvecklingen kan ligga att i kontakt med inte yrkesverksamma kvin- den allmänna förmedlingen i något större nor. utsträckning än hittills får avlasta arbets- Som en följd bl a av ett större intresse vården när det gäller arbetsplaceringen av för rehabiliteringsfrågorna från sjukhus och arbetsvårdssökande. andra vârdanstalter, från försäkringskassor- De som är verksamma inom allmän förna och från de sociala organen har antalet medling kommer med största sannolikhet att handikappade som söker arbete successivt möta ökade krav på kunskaper i vad som kommit att öka. Utvecklingen kan väntas hittills i mycket varit yrkesvägledningens fortsätta i samma riktning. Det innebär så- och arbetsvårdens specialområden. Samtiledes att mer omfattande uppgifter kommer digt ökar kraven på allroundkunskaper hos att behöva läggas på förmedlarna när det yrkesvägledarna och arbetsvårdarna, vilka gäller att hjälpa till med arbetsplaceringen också kommer att ha behov av ytterligare i sådana fall. Utvecklingen innebär inte kunskaper inon1 respektive specialområden. minst en intensifiering av kontakterna med För yrkesvågledarnas del kan man peka arbetsgivarna. Detsamma gäller åtgärderna på kravet att ständigt hålla sig informerad för den friställda äldre arbetskraftens pla- om nya yrken och utbildningsvägar som tillcering. kommer. Det ställs också ökade krav på En fortsatt internationalisering av arbets- medverkan från yrkesvägledarna i direkt marknaden kan väntas. För att kunna stå anslutning till de nya utbildningsformerna. till tjänst med förmedlingsservice till in- För arbetsvårdarnas del har tidigare framvandrare krävs av förmedlaren god psyko- hållits att antalet fall inte bara tenderar att logisk omställningsförmåga, kanske också avsevärt öka utan också bli mer och mer elementära kunskaper i ett eller flera främ- komplicerade. Enligt de här aktuella källormande språk. Förmedlarna kan möjligen na pekar detta fram mot ökade krav på

20 SOU 1968: 61

gmndliga kunskaper i sociallagstiftning och och förutsättningar, som i framtiden kompsykologi samt i viss utsträckning också i mer att krävas. medicin. Skall arbetsmarknadsverkets personella resurser tillvaratas fordras att arbetets administrativa ram skall vara sådan att den 2.2.3 Allmänt om nulägesanalyser enskilde anställde verkligen har förutsätt- Som bakgrund till redovisningen av nu- ningar att ta sina positiva egenskaper och lägesanalysens resultat kan det vara berätti- sitt kunnande i anspråk. gat att erinra om målet för den föreliggande Under senare år har man i olika underundersökningen, nämligen att i vidaste be- sökningar i allt större omfattning kommit märkelse skapa underlag för en rationell till insikt om betydelsen för arbetstillfredspersonalplanering, syftande till ett optimalt ställelsen och därmed indirekt anställningstillvaratagande av arbetsmarknadsverkets stabiliteten av sådana faktorer som arbepersonella resurser. .De konkreta frågeställ- tets inre struktur och själva arbetsprocessen. ningar som nulägesanalysen tillsammans Grundläggande i reaktionen inför arbetet med bedömningen av den framtida utveck- och organisationen är i stor utsträckning lingen är avsedda att belysa gäller således: den frihet, självkontroll och olika slags beden rekryteringsbas som är lämpligast hovstillfredsställelser, som den dagliga arför olika befattningar i beaktande av nu- betsprocessen ger. Larmsignaler vad gäller varande och framtida krav på kunskaper dessa förhållanden kan tyda på att de peroch personlighetsegenskaper, sonella resurserna inte tillräckligt väl tilldet för olika befattningar lämpligaste ur- varatas och kan ge uppslag till åtgärder valsförfarandet med fastställande av olika som exempelvis ökad delegering av ansvar, urvalsgrunders objektiva prognosvärde för förbättrade resurser, bättre intern informasådana kategorier där så är möjligt, främst tion etc. förmedlarna, En på en enkät grundad nulägesanalys sådana aspekter på arbetets administra- kan också vara ägnad att belysa vidareuttiva ram, som kan vara av betydelse för bildningsbehovet i de aktuella arbetsuppgifindividens möjligheter att i arbetet optimalt terna ställt i relation till tidigare grund- och ta i anspråk sina anlag, förutsättningar och vidareutbildning. Analysen ger också en dikunskaper. rekt kartläggning av det subjektivt uppsamt i viss utsträckning det upplevda vi- levda utbildningsbehovet. dareutbildningsbehovet för befattningshavare på olika arbetsplatser och befattningar. Med avseende på rekryteringsbas och ur- 2.3 Enkätundersökningens genomförande valsförfarande är den information som fås 2.3.1 Allmän uppläggning ur enkäten av värde i två avseenden. En grundläggande förutsättning för ett effektivt Som underlag för nulägesanalysen utsändes urvalssystem är att urvalsmetoden anpassas i november 1966 ett frågeformulär till all efter det arbete, till vilket urval sker. En personal i lönegrad A 13 och däröver inom kartläggning av arten och spridningen av arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbetsnämnarbetsuppgifterna för de olika typerna av dema och arbetsförmedlingen. Undantagna befattningar och en därpå grundad arbets- var länsarbetsdirektörer, byrâchefer och kravsprofil utgör sålunda första steget på högre befattningshavare samt tjänstemän i vägen mot ett rättvisande urvalssystem, som kontorskarriären (kontorsbiträden-kontorstar fasta på att hos aspiranterna kartlägga skrivare). utpräglingsgraden av just sådana egenskaper Under undersökningens gång skedde och förutsättningar, som det tillämnade ar- samråd mellan utredningen, arbetsmarknadsbetet de facto kräver. Därtill måste man styrelsen och undersökningslednjngen. Vid naturligtvis ta hänsyn till sådana egenskaper ett sammanträde i arbetsmarknadsverkets

SOU 1968: 61 21

centrala företagsnämnd informerade utred- Tabell 2: 1 Antalet svarande i enkätundersök-

ningen om den planerade undersökningen. ningen

Den efterföljande diskussionen gav då vid att undersökningen var av intresse Styrelsen 176 handen, Kameralfunktion inom länsarbetsnämnd för både verket och personalen. 53 och arbetsförmedling I en rundskrivelse till arbetsmarknadssty- Planeringsfunktion inom länsarbetsnämnd och arbetsförmedling 144 relsens och arbetsförmedlingens personal

nadsstyrelsen skulle sålunda ej få ta del av

individuella uppgifter utan enbart av mate- resultaten av bortfallet inte lider på grund rialet i bearbetat skick. fel. av några större systematiska Frågeformuläret distribuerades till de an- Av de 1874 formulären var 16 ifylldaställdas bostadsadresser. De ifyllda formu- besvarade. omofullständigt Bearbetningen lären insändes till APA, där sammanställ- fattade återstående 1858. Uppgiftslämnarning och bearbetning av materialet utfördes. na fördelade sig på olika huvudkategorier

enligt tabell 2: l.

2.3.2 Svarsprocent och bortfall 2.4 Bakgrundsdata om anställda inom all-

När resultatbearbetningen påbörjades i bör- män förmedling, arbetsvård och yrkesväg-

jan av januari 1967 hade 1 874 besvarade ledning

formulär inkommit. Det visade sig vara syn- 2.4.1 Åldersstruktur och utbildningsförhålnerligen vanskligt att få ett säkert begrepp landen om svarsprocenten, eftersom det centralt ba-

ra fanns uppgifter om antalet tjänster, inte Åldersfördelningen för de tre kategorierna om antalet anställda. Antalet tjänster vid var enligt undersökningen följande: tidpunkten var 2 539. Hur många av dessa Yrkesvägledarna är som kategori betraksom var vakanta och hur många tjänstemän tad den yngsta inom verket. Det är värt att som i december 1966 av olika anledningar observera att det finns ett relativt litet antal

var frånvarande på grund av semester, inom allmän i de tjänstemän förmedling tjänstledighet, sjukdom eller annan orsak trots den ökade yngre ålderskategorierna, skulle i och för sig ha kunnat kartläggas i intagningen under senare år. Då flertalet detalj. Det skulle emellertid ha fordrat ett 26-30 aspiranter tillhör åldersgrupperna år omfattande arbete inom länsarbetsnämn- bland tyder den noterade åldersfördelningen derna. stor avförmedlarna på en förhållandevis Vid undersökningen avstod man från gång bland de yngre tjänstemännen. Sannodetta. Inom arbetsmarknadsstyrelsen upplikt har detta återverkningar ur kvalitativ skattades att mellan 5 och 10 % av de be-

fintliga tjänsterna inte uppehölls vid tid-

Tabell 2: 2 Åldersfördelningen för förmedlare,

punkten för enkäten. arbetsvårdare och yrkesvägledare (fördelning Svarsprocenten mot totalantalet tjänster i°/o) var 74 %. Med hänsyn till vakanser etc tor-

de den reella svarsprocenten kunna skattas Genomunder 36- över snittstill omkring 80 %. 36 år 50 år 50 år ålder Ingen signifikant skillnad förelåg mellan

svarsprocenten för befattningshavare på oli- Förmedlare 21 50 29 47

ka nivåer, inom olika kategorier eller inom Arbetsvårdare 20 60 20 46 om att Yrkesvägledare 38 45 17 41 olika län. Det kan ge förhoppningar

22 SOU 1968: 61

synvinkel på basen för befordringstjänsterna. ningars och platsvakansers aktualitet.

Att döma av personalstatistiska analyser in- Bland övriga mera tidskrävande uppgifter om andra verk är det nämligen framför allt märks inläsning av informationsmaterial och de skickligaste tjänstemännen som söker sig bidragsfrågor. till andra arbeten i den mån de bedömer be- För att få en uppfattning om i vilken utfordringsmöjligheterna inom nuvarande ar- sträckning förskjutningar med avseende på bete som små. arbetsuppgifternas tidsvolym sker med be- Vid intervjuerna med högre tjänstemän fattningsnivån har i fig 2:1 ritats in proinom styrelsen uttrycktes också oro över att centandelen befattningshavare på olika ni- »de yngre skickligare förmedlarna är allt för våer, som uppgett sig ägna mer än 3 timbenägna att förmedla bort sig själva». mar per vecka åt resp arbetsområde. För att hålla inverkan av kontorstyp konstant har endast befattningshavare på huvudkontor 2.4.2 Personalens fördelning på kontorstymedtagits. per Några mera markanta förskjutningar i Ungefär hälften av förmedlingstjänstemän- förhållande till befattningsnivån kan inte avnen arbetar på huvudkontor och hälften på läsas. För samtliga kategorier utgör de löavdelningskontor. 18 % har uppgett sig ar- pande förmedlingsärendena tidsmässigt den beta på kontor eller expedition med endast dominerande aktiviteten. En viss minskning en eller två tjänstemän. Av arbetsvårdarna märks dock för de högre befattningshavarna är omkring 2/3 knutna till huvudkontor, (lönegrad A 19 och däröver). För dessa och av yrkesvägledarna omkring 3/4. ökar i stället det administrativa arbetet, speciellt planerings- och utredningsarbete. Vi- 2. 5 Arbetsinsatsernas dare ägnar befattningshavare i lönegrad A fördelning 19 och däröver i genomsnitt påtagligt mer I fig 2: 1-4 ges en översikt i diagramform tid åt studiebesök, resor och sammanträden över den tidsmässiga arbetsfördelningen på än lägre befattningshavare. olika typer av arbetsuppgifter. I diagram- I fig 2: 2 visas den procentuella andelen men har också ritats in_den procentuella kontorsföreståndare och koordinatorer, som andelen av tjänstemän på olika nivåer som uppgett sig ägna mer än 3 timmar per vecuppgett sig ägna mer än 3 timmar/ vecka ka åt resp arbetsområde. åt respektive arbetsuppgift. De båda kategorierna uppvisar en i många avseenden likartad arbetsbild. Den enda markanta skillnaden ligger i att kontorsföre- 2.5.1 Anställda inom allmän förmedling ståndarna i påtagligt högre grad än koordi- I genomsnitt för alla kategorier dominerar natorerna ägnar sig åt löpande förmedlingstidsmässigt de löpande förmedlingsärende- arbete. Koordinatorerna förefaller i särskilt na, intervjuer med arbetssökande och inter- hög grad anlitas för handläggning av remisvjuer med arbetsgivare i förmedlingsären- ser. I beaktande av det relativt ringa antalet den. Av förmedlaren initierad aktivitet i tjänstemän bakom procentsiffrorna (50 konform av ackvisition av platser och arbets- torsföreståndare och 17 koordinatorer) kan kraft intar också tidsmässigt en framträdan- man bortse från de skillnader mellan grupde position, även om man i genomsnitt grovt perna som i övrigt framträder av undersökräknat endast hinner ägna en tredjedel så ningsresultaten. mycket tid åt ackvisition som åt de inled- Skillnaderna mellan arbetsuppgifterna inningsvis nämnda arbetsuppgifterna. om de olika kontorstyperna kan samman- Administrativt arbete tar därnäst mest tid fattas på följande sätt. i anspråk, om till sådana arbetsuppgifter Tjänstemännen vid huvudkontor och störhänförs planeringsarbete, statistiska sam- re avdelningskontor ägnar i allmänhet mer manställningar och kontroll av arbetsansök- tid åt intervjuer med arbetsgivare i förmed-

SOU 1968: 6l 23

Intervjuer medarbetssökande Interviuer medarbetsgivare i förmedlingsärenden Ackvisition avplatser Administrativt arbete ellerplaneringsarbete i samband medförmedlingsverksamheten Ackvisition avarbetskraft Statistiska ochandrautredningar. sammanställningar ochberäkningar Bidragsfrágor lnlâsning avinformationsmaterial Kontroll avarbetsansökningars aktualitet Kontroll avplatsvakansers aktualitet lnterviuer medarbetsgivare i andraärenden ån förmedling intervjuer medsökande vidarbetsvård elleryrkesvägledning Studiebesök ochresor Sammanträden ochkonferenser Handlággning avremisser Arbetemedinternaorganisationsfrâgor och arbetsmetoder Juridiska frågor.tolkning avavtal, besvårsârenden Föredrag. lektioner Utarbetande avarbetsmaterial, blanketter etc Ekonomisk redovisning ochkontroll Utarbetande ochsbridning avskriftliginformation inomochutomverket Planering avomskolningskurser ochdyl Personal- ochrekryteringsfrágor rörande verket Kontakt medpress.radioochTV Upphandling ochförvaltning Planering avkurser förverkets personal Ekonomisk planering. budgetarbete O. 50 100% - - - -- - Iönegrad A15ochdårunder vidhuvudkontor 3 tim/vecka 1* 3 Iönegrad A16ochdärunder vidhuvudkontor 3tim/vecka Iönegrad A19ochdäröver vidhuvudkontor 3 tim/vecka Figur 2.1. Samtliga förmedlare. Arbetsinsatsernas fördelning Streckade staplar: mer än 3 tim/vecka Ofyllda staplar: mindre än 3 tim/vecka Kurvoma avser tjänstemän på olika nivåer inom huvudkontoret).

Intervjuer medarbetssökande Intervjuer medarbetsgivare i fürmedlingsärenden Ackvisition avplatser Administrativt arbete ellerplaneringsarbete i samband medförmedlingsverksamheten Ackvisition avarbetskraft ochandra . r tälluiug.. ochberäkningar Bidragsfrágor lnläsning avinfo.matiunsmaterial Kontroll avarbetsansökningars aktualitet Kontroll avplatsvakansers aktualitet Intervjuer medarbetsgivare i andraärenden än médling Intervjuer medsökande vidarbetsvård elleryrkesvägledning Studiebesök ochresor Sammanträden ochkonferenser Handlâggning avremisser Arbetemedinternaorganisationsfrågor och arbetsmetod Ju frågor.tolkningavavtal. besvärsårenden Föredrag. lektioner Utarbetande avarbetsmaterial, blanketter etc Ekonomisk redovisning ochkontroll lharbetande ochspridning avskriftliginformation inomochutomverket Planering avomskolningskurser ochdyl Personal› ochrekryteringsfrågor rörande verket Kontakt medpress.radioochTV Upphandling ochförvaltning Planering avkurser lörverkets personal Ekonomisk planering. budgetarbete o 50 190% _t_ kontorslörestándara 3tim/vecka 01-- koordinatorar 3 tim/vecka Figur 2.2. Kontorsföreståndare och koordinatorer. Arbetsinsatsernas fördelning. (Staplarna desamma som i fig 2.1.) SOU 1968: 61 25

vid små avdel- med yrkesvägledningen. Omlingsärenden än tjänstemän daglig kontakt men mindre tid åt ackvisition kring hälften av förmedlarna har en konningskontor, av arbetskraft. Den tid som ägnas åt inter- takt eller mindre än en kontakt per vecka vjuer med sökande vid yrkesvägledning och med personal vid arbetsvård och yrkesvägarbetsvård, ökar i genomsnitt ju mindre ledning. kontoren är och ju högre befattning det är Omkring en femtedel av förmedlarna står frågan om. i daglig kontakt direkt med representanter Det framgår vidare av undersökningens för arbetsvårdsinstitutioner, och av ungefär data att man vid huvudkontor och stora av- samma omfattning är kontakterna med redelningskontor i allmänhet måste ägna mer presentanter för andra statliga och kommutid åt kontroll av arbetsansökningars och nala myndigheter. platsvakansers aktualitet än vid små avdel- Flertalet samarbetar i större eller mindre ningskontor. utsträckning med representanter för skolor Den tid som tjänstemän i lönegrad A 16 och andra utbildningsanstalter; 12 % uppger lägger ner på administrativt arbete och ut- sig dagligen ha sådana kontakter. redningar är något längre på de mindre kon- Flertalet har också någon gång kontakter

toren än på de större, medan det omvända med sjukhus och med fackliga organisatio-

gäller för tjänstemän i lönegrad A 19 och ner; 9 % uppger sig i båda fallen ha dagdäröver. Vidare märks att tjänstemän i löne- liga sådana kontakter. grad A 19 och däröver vid små avdelnings- I likhet med vad fallet är för övriga katekontor tidsmässigt är något mer belastade gorier av arbetsmarknadsverkets tjänstemän med interna organisationsfrågor och hand- är arbetsbelastningen hård för förmedlarna, läggning av remisser än kolleger i samma och totalt sett förekommer för nära hälften tjänsteställning vid de större kontoren. av förmedlarna övertidsarbete. Arbetsbelast- Oberoende av tjänsteställning synes gälla ningen är hårdast för tjänstemännen vid de att ju mindre kontoret är, desto mer tid mindre kontoren, och tilltar med befattmåste den enskilde tjänstemännen anslå åt ningsnivå. 18 % av förmedlarna i lönegrad av informationsmaterial och åt A 16 på små avdelningskontor uppger 5 inläsning handläggning av bidragsfrågor. timmars övertidsarbete eller mer per vecka, Förmedlararbetet är i hög grad ett kon- och 46 % av de högre tjänstemännen på taktyrke. För att få en översikt över kon- små avdelningskontor uppger motsvarande taktmönstret ställdes fråga rörande frekven- övertid. En liknande arbetsbelastning har sen och arten av kontakter med sökande, kontorsföreståndama och koordinatorerna:

arbetsgivare, andra tjänstemän inom arbets- 4 av de 17 koordinatorerna som besvarat

marknadsverket och utomstående institution. enkäten uppger sig arbeta över 10-15 tim- Personligt besök visar sig i kombination mar/ vecka. med telefonkontakt vara vanligast när det Bakom arbetstrycket kan dels ligga en gäller sökande, medan i samtliga andra kon- underdimensionerad personalstyrka totalt takter telefonen är det dominerande kom- sett, dels svagheter ifråga om arbetsfördelmunikationsinstrumentet. ningen. I enkäten ställdes frågan: »I vilken Utöver kontakter med sökande, arbets- utsträckning anser Ni att det i Era arbetsgivare och personal utom den egna enheten uppgifter ingår arbetsmoment, som skulle vid arbetsförmedlingen, vilka för det stora kunna skötas av någon person i lägre tjänsteflertalet sker dagligen, förekommer relativt ställning?» täta kontakter med personal vid länsarbets- Någon systematisk skillnad mellan svaren nämndens kansli, arbetsvård och yrkesväg- från tjänstemän på olika nivåer eller på oliledning. Omkring en tredjedel uppger sig ka kontorstyper är svår att spåra. Omkring stå i daglig kontakt med personal vid läns- 20 % har uppgett att det i ganska stor eller arbetsnämndens kansli och vid arbetsvården, mycket stor utsträckning i deras arbete inmedan knappt en fjärdedel uppger sig stå i går uppgifter, som skulle kunna skötas av

26 SOU 1968: 61

någon person i lägre tjänsteställning. Rela- kaså uttalade många önskemål om bättre tivt sett mest överkvalificerade känner sig möjligheter till studiebesök på industrier och tjänstemännen i lönegrad A 16 vid små av- andra företag. Man sade sig i allmänhet delningskontor - relativt sett minst överkva- inte ha tid att besöka företag med vars perlificerade anser lägre tjänstemän vid stora sonaltjänstemän man under år haft dagliga avdelningskontor sig vara. kontakter. Koordinatorerna uppger sig i ganska ringa utsträckning kunna avlastas, trots deras tidigare påpekade tunga arbetsbelastning. Däremot anser kontorsföreståndarna att de i 2.5.2 Anställda inom arbetsvârden större utsträckning skulle kunna avlastas. I anslutning till enkäten uppmanades de I genomsnitt för samtliga arbetsvårdare dotillfrågade att föreslå åtgärder som de ansåg minerar tidsmässigt intervjuer med sökande vara ägnade att förbättra eller underlätta ar- vid arbetsvården. Därnäst kommer handbetet. läggning av remisser samt administrativt ar- De fritt formulerade uttalanden som där- bete eller planeringsarbete. Sammanträden vid gjordes understryker några av de huvud- och konferenser tar också en stor del av drag som ovan refererats. Vad man främst tidsvolymen i anspråk liksom handläggning efterlyser är mer personal; 158 förmedlare av bidragsfrågor. anmärkte i sina fritt formulerade kommen- Vad gäller arbetsinsatsernas fördelning är tarer, att personalbristen och därmed tids- det enligt undersökningen större skillnad bristen inverkar menligt på arbetet och gör mellan befattningshavare på olika nivå inarbetsbelastningen på den enskilde tjänste- om arbetsvården än inom den allmänna mannen alltför betungande. förmedlingen. För de anställda i ledande 83 av de tillfrågade uttalade önskemål ställning inom arbetsvården intar de admiom avlastning när det gällde att utföra stati- nistrativa och samordnande arbetsuppgifterstik och andra rutinuppgifter. Dessa göro- na en dominerande plats. Sammanträden mål borde enligt de flesta kunna överföras och konferenser, administration och planepå biträdespersonal i den mån rutinuppgif- ring samt studiebesök och resor tar det mesterna inte kunde bortrationaliseras. 42 tjäns- ta av deras tid i anspråk. För övriga anställtemän framförde förslag om förenkling och da inom arbetsvården (lönegrad A 19 och förbättring av det tryckta kontorsmaterialet. därunder) dominerar intervjuer med arbets- Enhetliga A4-blanketter borde införas. vårdssökande samt handläggning av remis- De ständiga telefonsamtalen uppgav 130 ser. av de tillfrågade vara menligt för arbetet. Platsackvisition och andra kontakter med Som framgått av det föregående försiggår arbetsgivare är arbetsuppgifter som tidsmässå gott som alla kontakter utom med de ar- sigt är mindre framträdande. betssökande företrädesvis per telefon. Detta I likhet med arbetsförmedlarna är arbetsinnebär att förmedlingssamtalen med den vårdarnas arbete i hög grad präglat av konarbetssökande mycket ofta blir avbruten. takter av olika slag. Kontakter med sökande Man föreslår genomgående bestämda tele- sker dagligen för det stora flertalet arbetsfontider och möjlighet att stänga av telefo- vårdare. Mycket frekventa kontakter förenen vid besök. kommer även med representanter för sjuk- Samarbetet mellan olika enheter inom hus och vårdanstalter. 79 % av samtliga har verket upplevs enligt de fritt formulerade uppgett sig ha sådana kontakter dagligen. I uttalandena som mycket stimulerande och ungefär samma utsträckning sker kontakter borde utökas och förbättras. Detsamma gäl- med arbetsinstitutioner. ler kontakterna med andra verk och institu- Inom arbetsmarknadsverket är kontaktertioner. Många uttalade önskemål om att na utom den egna enheten tätast med den tillfälligt få tjänstgöra på andra kontor. Li- allmänna förmedlingen och med länsarbets-

SOU 1968: 61 27

Intervjuer medsökande vidarbetsvård eller yrkesvägledning Handläggning avremisser Administrativt arbete ellerplaneringsarbete i samband medarbetsvårdsarbete Sammanträden ochkonferenser Studiebesök ochresor Bidragsfrågor Statistiska ochandrautredningar. sammanställningar ochberäkningar Interviuer medarbetssökande lnläsning avinformationsmaterial Ackvisition avplatser Intervjuer medarbetsgivare i förmedlingsärenden Interviuer medarbetsgivare i andraärenden än förmedling Arbetemedinterna organisationsirágor ocharbetsmetoder Kontroll avarbetsansökningars aktualitet Juridiska frågor,tolkning avavtal, besvårsärenden Ekonomisk redovisning ochkontroll Föredrag, lektioner Kontroll avolatsvakansers aktualitet Kontakt medpress.radioochTV Utarbetande avarbetsmaterial. blanketter etc Utarbetande ochspridning avskriftlig information inomochutomverket Planering avomskolningskurser ochdyl Ackvisition avarbetskraft Personal ochrekryteringsfrâ gorrörande verket Ekonomisk planering. budgetarbete Upphandling ochförvaltning Planering avkurser lörverketspersonal 0 50 10096 :_= lönegrad A19ochdärunder 3 tim/vecka lönegrad A21ochdäröver 3 tim/vecka Figur 2.3. Arbetsvårdare. Arbetsinsatsemas fördelning Strockade staplar: mer än 3 tim/vecka Ofyllda staplar: mindre än 3 tim/vecka 28 SOU 1968: 61

nämnderna. Med yrkesvägledare uppger sig Slutligen har många i sina kommentarer 37 % ha daglig kontakt, medan 49 % an- kommit in på det interna samarbetet, som gett att sådana kontakter förekommer högst man i allmänhet finner gott, men som bör två gånger i veckan. Hälften av arbetsvår- kunna ytterligare intensifieras och systemadarna har uppgett sig stå i daglig kontakt tiseras. med representanter för andra statliga och kommunala myndigheter än skolor, arbetsvårdsinstitutioner och sjukhus, och hälften 2.5.3 Anställda inom yrkesvägledningen av arbetsvårdarna har uppgett sig minst en gång i veckan samråda med representanter I genomsnitt för alla yrkesvägledare domiför arbetspsykologiska institut. nerar yrkesvägledningssamtalen tidsmässigt Beträffande arten av kontakter visade sig bland arbetsuppgifterna. Ingen annan av personligt besök i kombination med telefon- verkets personalkategorier har en sådan enkontakt vara vanligast vad gäller arbets- hetlig och dominerande huvuduppgift. vårdssökande medan i alla andra fall kon- Behovet av ständigt aktuell kunskap om takter per telefon är det dominerande. Brev- utbildningsförhållandena och arbetsmarknakontakter kommer på andra plats. den är en av de väsentligaste förutsättning- Arbetsbelastningen på arbetsvårdarna sy- arna för att yrkesvägledarna skall kunna utnes vara relativt hård: två tredjedelar av föra ett fullgott arbete. Därför är det inte samtliga har uppgett att övertidsarbete före- överraskande att finna att inläsning av inkommer regelbundet. 24 % uppger 5 tim- formationsmaterial näst efter yrkesvägledmars övertidsarbete eller mer per vecka. ningssamtalen är det mest tidskrävande ar- Hårdast belastade är de högre tjänstemän- betsområdet. Härefter kommer administranen; av dem uppger sig inte mindre än 57 tivt arbete eller planeringsarbete. % ha mer än 5 timmar övertid per vecka. Utåtriktad aktivitet i form av föredrag 20 % av samtliga anser sig i ganska stor och lektioner samt studiebesök och resor är eller mycket stor utsträckning kunna avlas- också relativt tidskrävande, främst för de tas av biträdespersonal eller annan personal befattningshavarna. För tjänstemän i högre i lägre tjänsteställning. Någon skillnad mel- lägre lönegrader är sådan aktivitet endast lan olika nivåer framträder här inte. sporadiskt förekommande. I de fritt formulerade kommentarerna rö- I likhet med förmedlarnas och arbetsvårrande arbetet och arbetsbelastningen fram- darnas arbete är yrkesvägledarnas ihög grad fördes i många avseenden samma synpunk- präglat av kontakter av olika slag. Kontakter som av förmedlarna. Mest klagade man ter med rådsökande sker dagligen för det över personalbrist, som man upplevde som stora flertalet yrkesvägledare. Kontakten innågonting mycket besvärande och som syn- ternt med förmedlare och arbetsvårdare är nerligen menlig för de sökande. också mycket frekvent; 70 % uppger sig ha önskemålen om mindre betungande sta- daglig kontakt i arbetet med personal tistikarbete var också ett ständigt återkom- vid förmedlingen, och 55 % uppger sig ha mande tema i de fria kommentarerna. Att daglig kontakt med arbetsvårdare. Mycket man i arbetet blev störd av telefonen påpe- täta kontakter förekommer också med rekades också från många håll. presentanter för skolor och andra utbild- I större utsträckning än vad gäller någon ningsanstalter. 59 % uppger sig ha dagliga annan kategori återkommer från arbetsvår- sådana kontakter och även för de återståendarna kravet på enhetliga normer för hand- de yrkesvägledarna förekommer skolkonläggning av ärenden och kravet på delege- takter ofta. Slutligen bör nämnas att flerring av beslutanderätten. Många ärenden talet yrkesvägledare även står i ständig föranses bli fördröjda i avvaktan på chefens bindelse med arbetsvårdsinstitutioner och signatur också när det gäller beslut av rutin- arbetspsykologiska institutioner samt med karaktär. olika statliga och kommunala myndigheter.

SOU 1968: 61 29

Intervjuer medsökande vidarbetsvárd eller yrkesvägledning lnlasning avinformationsmaterial Administrativt arbete ellerplaneringsarbete i samband medyrkesvägledning Föredrag. lektioner Studiebesök ochresor Statistiska ochandrautredningar. sammanställningar ochberäkningar Sammanträden ochkonferenser Handläggning avremisser Bidragslrågor Utarbetande ochspridning avskriltlig information inomochutomverket intervjuer medarbetssökande Arbetemedinterna organisationsfrágor ocharbetsmetoder Utarbetande avarbetsmaterial. blanketter etc Intervjuer medarbetsgivare i andra ärenden änförmedling Kontroll avplatsvakansers aktualitet Upphandling ochförvaltning Ackvisition avplatser Intervjuer medarbetsgivare i förmedlingsärenden Kontakt medpress.radioochTV Personal- ochrekryteringsfrágor rörande verket Planering avomskolningskurser ochdyl Juridiska fragor,tolkning avavtal,besvârsäfenden Planering avkurser förverkets personal Ekonomisk redovisning ochkontroll Kontroll avarbetsansökningars aktualitet Ekonomisk planering. budgetarbete Ackvisition avarbetskraft o so 190% ---- -- lönegrad A16ochdärunder 3 tim/vecka i i -- lönegrad A18-22 3 tim/vecka lönegrad A23ochdäröver 3tim/vecka Figur 2.4. Yrkesvägledare. Arbetsinsatsemas fördelning Strockade staplar: mer än 3 tim/vecka Ofyllda staplar: mindre än 3 tim/vecka 30 SOU 1968: 61

Personliga besök, ofta i kombination med uppgifter, ofta under stark tidspress och ej telefonkontakter, är vanligast när det gäller sällan på övertid. rådssökande. I övrigt sker så gott som alla För att de anställda i längden skall känna kontakter telefonledes. sig motiverade att göra sitt bästa under så- Att döma av enkätsvaren finns ingen ka- dana förhållanden krävs att arbetet i sig inom verket skall vara stimulerande och tillfredsställa tegori som i genomsnitt har så övertidsarbete. 38 % behovet av att få arbeta Den mycket av samtliga självständigt. övertidsarbete eller ekonomiska och administrativa ramen bör uppger sig ha 5 timmars ökar med nivån; vara så vid att individen upplever att han mer per vecka. Övertiden bland och resurser att verkligen tjänstemännen i lönegrad A 23 och ges möjligheter däröver har 59 % mer än 5 timmars övertid utnyttja sina intellektuella och kunskapsmäsmot 24% bland i siga förutsättningar i nuet. Framtidsutsikterper vecka tjänstemän av överti- na bör vara sådana att det finns realistiska lägre lönegrader. Omfattningen den kan tolkas så att man med nuvarande möjligheter till vidareutveckling och avancepersonalstyrka inte är i stånd att ge en så mang. Bristande i arbetet är inte omfattande service som man från persona- engagemang lens egen sida anser det vara riktigt och nöd- den enda faran som ur personaladministrativ hotar om arbetssituationen vändigt att ge. synpunkt En viss avlastning genom överförande av präglas av påtagliga brister. En annan fara enklare ligger i bristande stabilitet i anställningen. göromål till personal i lägre tjänsteställning skulle enligt enkätsvaren vara möj- En stor omsättning av personal kan tyda på lig. 16 % anser att det i mycket eller ganska att många individer upplever bristande balans mellan å ena sidan den arbetsinsats han stor utsträckning i arbetsuppgifterna ingår arbetsmoment för vilka de är överkvalifice- gör och å andra sidan det utbyte han får i rade. skillnad mellan lönen och i form av tillfredsställelsen i ar- Någon systematisk hos tjänstemän nivåer betet. upplevelsen på olika framträder inte. Det är sålunda ur alla parters synvinkel I de fritt formulerade kommentarerna angeläget att ledningen ständigt har ett realistiskt om sådana faktorer som påfinns, vid sidan av önskemål om mer perso- grepp till att mildra verkar arbetsengagemanget och i tid vidtar nal, många konkreta förslag arbetsbelastningen. Man föreslår förenkling de personaladministrativa åtgärder som kan av blanketter fordras för att öka tillfredsställelsen. Här och informationsmaterial, och vidare centralt utarbetade lek- kan exempelvis ökad ansvarsfördelning eller efterlyses förbättrade resurser komma in som åtgärder tionsutkast; det kan, menar man, inte vara rationellt att runt om med personaladministrativ motivering, likayrkesvägledarna i landet var och en sitter och förbereder så förbättrad intern information. Utformlektioner av samma slag inför skolbesök. ningen av befordringspolitiken är ett annat Vidare föreslår man större centrala arbets- område där hänsyn måste tas till de anställenheter das upplevelse av sin situation. och enhetliga normer för verksamheten. I avsikt att belysa det problemkomplex som här berörts ställdes i enkäten ett antal frågor rörande olika aspekter av arbetsupplevelsen. På grundval av svaren kan det kon- 2.6 Några aspekter på arbetstillfredsställel- stateras att trivseln med arbetssituationen sen här berörda är relativt god för samtliga personalkategorier. De två mest trivselfrämjan- 2.6.1 Allmänna synpunkter de faktorerna är kontakten med de närmaste Av arbetsanalysen har att stora arbetskamraterna och själva arbetet. framgått krav ställs på personalens förmåga att ständigt utföra psykiskt engergikrävande arbets-

SOU 1968: 61 31

Bland arbetsvårdarna framträder missnö- 2.6.2 Omdömen om arbetssituationen i stort jet med lön och befordringsmöjligheter star- I speciellt hög grad synes yrkesvägledarna kast för tjänstemän i lönegrad A 19 och och arbetsvårdarna finna sitt arbete stimule- därunder. Av dessa angav 51 % att lönen rande. Inga andra kategorier inom verket ut- förmodligen var »sämre eller mycket sämre» talar sig så positivt om arbetet som dessa bå- än vad man på den privata marknaden beda. Även samarbetet med den närmast över- talar för liknande arbete, mot 14 % som anordnande chefen upplevs av det stora fler- gav »bättre eller mycket bättre». talet som mycket positivt; det framträder emellertid en svag tendens för förmedlarna 2.6.4 Önskemål om förbättringar på de stora avdelningskontoren att inte vara fullt så positiva som på huvudkontor och Vid sidan av önskemål som avser lön och små avdelningskontor. otillfredsställande befordringsmöjligheter framträdde önskemål samarbete med närmaste chef rapporteras om mindre arbete som mest angeläjäktigt av 5 % av förmedlarna, 7 % av arbetsvår- get. Detta gällde i speciellt hög grad för ardarna och ll % av yrkesvägledarna. I två betsvårdare och yrkesvägledare. avseenden är förmedlarna i genomsnitt nå- I de fritt formulerade uttalandena som engot mindre positiva än övriga kategorier, käten gav möjlighet till kompletterades bilnämligen när det gäller möjligheterna till den på ett mera konkret sätt. A-v de sponomväxling i arbetet och möjligheterna att i tana uttlandena från förmedlarna framgick arbetet använda sina anlag, förutsättningar klart vilken tillfredsställelse och stimulans och kunskaper. I dessa avseenden anser sig det dagligen bereder förmedlarna att de kan yrkesvägledarna bättre lottade än någon an- medmänniskor och bemästra även hjälpa nan kategori. svårartade placeringsfall. Även den sociala Man kan vänta att en individ bedömer kontakten inom arbetsgruppen framhålles sin löneställning genom att väga mot var- av åtskilliga som något synnerligen värdeandra å ena sidan den egna arbetsinsatsen fullt. och å andra sidan lön och befordringsutsik- Samarbetet med arbetsgivarna framhölls ter. Lönen bedöms inte minst som ett mått av många som mycket stimulerande. på socialt anseende och som ett uttryck för med Som framgått av svaren på frågorna arbetsgivarens uppskattning av arbetsinsat- de bundna svarsalternativen det upplever sen. stora flertalet samarbetet med närmast överordnad chef som gott. En viss reservation 2.6.3 Löne- och befordringsförhållanden kunde dock spåras, och i de fritt formulera- Av svaren på enkätfrågorna med bundna de kommentarerna har ett förhållandevis svarsalternativ framgår att löne- och beford- stort antal, 40 förmedlare, berättat om hänringsförhållandena är de faktorer som är delser som vittnar om mindre goda ledarmest reserverat bedömda. På frågan »Vad egenskaper hos de överordnade. En riklig anser Ni om Er lön i jämförelse med vad provkarta på felgrepp lämnas, från despoman på den privata sektorn betalar för lik- tism och »ryckig› arbetsledning till nonchanande arbete?» har av samtliga förmedlare lans, och, i några enstaka fall, alltför per- 46 % angett »förmodligen sämre eller myc- sonligt uppträdande. Flertalet av dem som ket sämre» mot 18 % »förmodligen bättre kommit med sådana uttalanden efterlyser eller mycket bättre» I lönegrad A 15 och bättre ledareurval och bättre ledareutbilddärunder tenderar missnöjet att öka med ning. Det förtjänar än en gång att understorleken på kontoret. Denna tendens kan styrkas att majoriteten av förmedlarna uppknappast spåras för högre befattningshava- lever sina chefer som kompetenta och skickre. Över huvud taget ökar inte tillfredsstäl- liga. lelsen med lönen nämnvärt med befattnings- På minussidan i de fritt formulerade utnivå. talandena kommer främst önskemål om bätt-

32 SOU 1968: 61

re löneläge och bättre befordringsgång. ningsmöjligheterna för de arbetssökande Många framhåller Önskvärdheten av en kla- upplevdes positivt, men man krävde ökade rare arbetsbeskrivning av ledigförklarade resurser för handikappade. Bland annat efbefordringstjänster. Speciellt bland de yngre terlystes fler skyddade arbetsplatser för de önskar man mer systematiserad lämplighets- sökande. bedömning och mindre vikt vid tjänsteår De fria kommentarer som angetts av som underlag för befordran. yrkesvägledarna bekräftar i stort sett den Bilden för kontorsföreståndare och ko- bild som tidigare lämnats. Bland övriga ofta ordinatorer avviker inte nämnvärt från den förekommande synpunkter kan nämnas som uppvisas för förmedlarna. Överlag sy- missnöje med grunderna för meritvärderingnes man vara mycket tillfreds med arbets- en och önskemål om objektivare urvalsförförhållandena och den stimulans arbetet och farande vid tjänstetillsättningar. Vidare önsden sociala kontakten ger. Bland önskemål kades utvidgat och bättre samarbete med om förbättringar framhålles »bättre lön» överordnade, mer specificerade arbetsnornågot mer av kontorsföreståndare än av mer och större möjligheter till uppföljning koordinatorer, medan »mindre ar- av ärenden. jäktigt bete» är ett önskemål som i något större utsträckning framförs av koordinatorer än av kontorsföreståndare. 2.7 Den interna in formationsöverföringen För arbetsvårdarnas del framträder i de 2.7.1 Allmänna synpunkter fritt formulerade kommentarerna bilden av en yrkeskategori, som arbetar hårt men som Den handläggande personalen är för sitt finner arbetet utomordentligt fängslande och dagliga arbete i mycket stor utsträckning stimulerande. Mer än hälften har sålunda i beroende av aktuell och relevant informaspontana ordalag gett uttryck för de positiva tion om arbetsmarknadsläget, utbildnings-

upplevelser som är förknippade med att fâ vägar, bidragsfrågor etc. Tjänstemännen

svårare arbetsvårdsfall placerade på arbets- måste ofta fatta sina beslut och ge råd på marknaden. Beträffande samarbetet med grundval av information från ett flertal oliandra verk och institutioner har man unge- ka källor. Till en viss gräns kan rationalitefär lika många positiva som negativa kom- ten i besluten och råden antas öka i promentarer att lämna. I den mån de är nega- portion till den tillgängliga informationen. tiva beror det merendels på att man stött på Men över denna gräns ökar faran för att anställda inom myndigheter som visat en man skall drunkna i informationsflödet. Inoförstående eller fördomsfull inställning till sikten om att ett tillräckligt informationshandikappade och som arbetsvårdarna inte underlag måste ges tjänstemännen för att lyckats få att ändra attityd. de skall kunna utföra ett gott arbete och Beträffande inställningen till överordnade känna sig tillfredsställda har inom många förekommer visserligen kommentarer om företag och förvaltningar resulterat i en så den stimulans, som uppskattning och för- strid ström av information, att adressaterna troende från chefens sida gett. Men ännu fått allt större svårigheter att sovra i materifler är kommentarerna som vittnar om alet och skilja ut vad som är av speciellt inmindre lämpligt beteende från chefens sida. tresse för det egna arbetet. På många håll Många föreslår objektivare hjälpmedel vid har man därför gått in för att centralt karttjänstetillsättningar, inte minst av chefsper- lägga olika befattningshavares informationssonal. Vidare uttrycker många missnöje med behov och styra flödet. befordringssystemet, och åtskilliga förslag Av enkätresultaten att döma är problem om reglerad befordringsgång framförs. av detta slag även vanliga inom arbetsmark- Arbetsvårdarna kom i sina kommentarer nadsverket. Åtskilliga tjänstemän lägger ner bl a in på den arbetsmarknadspolitiska verk- en inte oväsentlig del av sin arbetstid på insamhetens innehåll. De förbättrade omskol- läsning av informationsmaterial. Vid sidan

SOU 1968: 61 33

3-814380

av den skriftliga informationen i form av skilliga håll klarare och mera enkelt utfor-

cirkulärskrivelser etc förekommer också gi- made formulär. Behovet av regelbundna in-

vetvis en omfattande muntlig informations- formationsträffar och personalkonferenser

spridning. underströks kraftigt. Även rutininformatio-

nen till arbetsgivarna ansåg man behöva

2.7.2 Information från överordnade rustas upp.

Liksom förmedlarna upplever arbetsvår- För att få grepp om i vilken utsträckning darna mycket av den information de får befattningshavarna anser sig få sitt informasom irrelevant. Bland annat visar det sig att tionsbehov täckt ställdes frågan: »Anser Ni 15 % av arbetsvårdarna i lönegrad A 19 att Era överordnade ger Er den information och därunder i rätt stor eller mycket stor Ni behöver för Ert arbete?» Av svaren utsträckning anser att den information de framgår, att av förmedlarna och arbetsvårfår i cirkulärskrivelser och eljest och som de darna är omkring en tredjedel fullt belåtna, väntas ta del av är överflödig. Endast ommedan drygt hälften anser sig få tillräcklig kring en tredjedel anser att all information information i somliga saker, men ej i andra. de erhåller är relevant. Av yrkesvägledarna är drygt en fjärdedel I de fria kommentarerna framfördes speav samtliga fullt belåtna med den informaciellt synpunkter på inforrnationsöverföringtion de får av sina överordnade, medan en utåt och man önskade mer information drygt hälften anser sig få tillräcklig informaom den nya verksamheten till andra verk tion i somliga saker men ej i andra. Tilloch institutioner. Även allmänheten borde fredsställelsen med informationen ökar nåbättre informeras om arbetsvårdens funkgot med befattningsnivå. tion och om de handikappades potentiella På de små odifferentierade avdelningsmöjligheter. kontoren är man något mer tillfreds med I mindre utsträckning än någon annan informationen än vad förhållandet är på kategori upplever yrkesvägledarna informade större kontoren. tionsöverflöd. Endast 7 % anser att de i

stor utsträckning får meddelanden och cir- 2.7.3 Informationens relevans kulärskrivelser etc, som de väntas ta del

Även om flertalet uppger sig få tillräck- av, men som de finner vara överflödig.

ligt med information, synes många uppleva Hälften av yrkesvägledarna anser att all

en stor del av den information de får som information de erhåller är relevant.

irrelevant. Endast omkring en tredjedel av Som framgått av det tidigare anslår yr-

samtliga förmedlare anser all information de kesvägledarna en mycket stor del av sin ar-

erhåller vara relevant, omkring hälften anser betstid åt inläsning av nyheter inom utbild-

den i viss utsträckning överflödig, medan ning och arbetsmarknad. De är för sitt arbe-

återstående anser den i rätt stor eller mycket te utomordentligt hög grad beroende av ett

stor utsträckning vara överflödig. Bland dem riktigt och adekvat informationsflöde. Man

som skulle önska en bättre sovring är högre kan sluta sig till att den interna inforrna-

befattningshavare på små kontor samt be- tionsöverföringen volymmässigt av yrkesväg-

fattningshavare på huvudkontoren, dock i ledarna upplevs som förhållandevis till-

mindre grad tjänstemän i lönegrad A 15 fredsställande.

och därunder. Däremot framgår av de fritt formulerade

Koordinatorerna och kontorsföreståndar- kommentarerna att man anser att kommu-

na är relativt belåtna med den information nikationskanalerna internt bör kunna för-

de får och finner den i mycket ringa ut- bättras genom mera direkta kontakter mel-

sträckning vara överflödig. lan chefstjänstemän och fältpersonal. Fler

I de fritt formulerade uttalandena gavs och bättre planerade personalkonferenser

ytterligare synpunkter på informationsöver- efterlyses av ett stort antal yrkesvägleda-

föringen. Man efterlyste sålunda från åt- re.

34 SOU 1968: 61

I praktiken kan tre varandra delvis kom- 2.8 Kartläggning av utbildningsbehoven pletterande undersökningsmetoder användas för nulägesanalysen. Man kan intervjua nyc- 2.8.1 Inledande synpunkter kelpersoner med omdömesgill kunskap om En planerad personalutbildning bör vara ett arbetsförhållanden, personaltillgångar m m led i den totala planeringen av verksamhe- och på grundval därav sluta sig till utbildten inom ett företag eller ett verk. Med ut- ningsbehovet. Ett annat sätt är att söka stälgångspunkt från analyser av personalbeho- la systematiskt utförda arbetsanalyser i relation till och vet för en viss planeringsperiod kan man få personalens utbildningsnivå ett begrepp om i vilken utsträckning, nume- kapacitet. En mera direkt metod, slutligen, rärt och kapacitetsmässigt, som den nuva- är att låta befattningshavarna själva uttala rande personalen täcker det kommande ar- sig om, i vilken utsträckning de anser sina betskraftsbehovet och om den komplette- kunskapsbehov täckta inom skilda områden. rande utbildning som måste ges. I den genomförda undersökningen har valts att kombinera dessa tre metoder. För en analys av det interna utbildningsbehovet med sikte på framtiden fordras det Information om befattningshavarnas självsåledes dels en analys av den framtida verk- upplevda behov av vidareutbildning har ersamheten, dels en kartläggning av den nuva- hållits ur svaren på enkätfrågan: »Försök att rande personalens potentiella kapacitet. ange hur Ni anser att Ert kunskapsbehov är Ofta är emellertid utbildning för att till- täckt på följande områden» godose dagens krav så pass påträngande att I de närmast följande avsnitten redovisas de akuta utbildningsbehoven kommer att hur de anställda själva bedömt sina utbildhelt dominera och ta hela den interna ut- ningsbehov. Behoven av språkkunskaper rebildningskapaciteten i anspråk. dovisas särskilt längre fram. Tjänstemän- Härvid lägger man i allmänhet minst lika nens grundutbildning visas i tabell 2:3. stor vikt vid nulägesanalyser som vid framtidsbedömningar. Det kan visserligen ligga 2.8.2 Utbildningsbehoven bland förmedlare en fara i att basera utbildningen på nulägesanalyser. Förändringar i förutsättningarna Generellt sett minskar för flertalet områden kan ske snabbt i dagens samhälle, vilket det subjektivt upplevda vidareutbildningsbeskulle kunna innebära att en utbildning uti- hovet med Detta stigande befattningsnivå. från dagens krav blir en »felinlärning» för gäller för samtliga kontorstyper men är morgondagen. A andra sidan får man inte mest framträdande för personalen vid huägna sig så mycket åt att kartlägga framti- vudkontoren. dens problem att man glömmer dagens. Något mera markant skillnad i kunskaps- Om inte mycket markanta förändringar i behovet mellan olika områden av direkt bearbetssituationen snart kan väntas kan nu- tydelse för arbetet framträder inte. Av samtlägesanalyser vara det säkraste och mest liga anger i allmänhet ca 15 % ett starkt ändamålsenliga underlaget för den aktuella behov av ökad kunskap eller utbildning och bedömningen av utbildningsbehovet. ca 50 % ett visst behov av ökad kunskap

Tabell 2:3 Tjänstemännens utbildning (fördelningi %)

Real- eller Folk- Folk- flick- Student- Akademisk skola högskola skola examen examen Summa

Testmetodik Utbildningsvágar Uxbildnings- ochyrkeskrav Förelasnings- ochkonferensteknik Arbetsmarknadspolitik Personalbedömning Intervjuteknik Nationalekonomi Utredningsteknik Psykiska ochfysiskaarbetskrav Naringsgeografi Samhällskunskap Meritvärdering Personalledning Personalplanering Allmänna organisations- och adminisrrarionsirägor Fackliga frågor Statistikirågor Kontorstekniska frågorochhjälpmedel Aktuella kunskaper omtillgång ochefterfrågan påarbetskraft Sekretessfrägor. tystnadsplikt. förvaring avhandlingar etc Maskinskrivning Stenografi Maskinräkning Blanketteknik Arbetsmarknadsverkets organisation Bokföring O 50 100% ------ lonegrad A15ochdárunder vidhuvudkontor. starktbehovavökadkunskap ellerutbildning -- i i lönegrad A15ochdärunder vidhuvudkontor. stark:behovavokadkunskap ellerutbildning lonegrad A19ochdárundei- vidhuxudkonror. stark:behovavokadkuhskap ellerutbildning Figur 2.5. Samtliga förmedlare. Behov av utbildning Streckade staplar: starkt behov Ofyllda staplar: visst behov 36 SOU 1968: 61

Testmatádik Utbildningsvágar Utbildnings-och yrkeskrav Föreläsnings- ochkonferensteknik Arbetsmarknadspolitik Personalbedömning Intervjuteknik Nationalekonomi Utredningsteknik Psykiska ochfysiska arbetskrav Näringsgeograñ Samhällskunskap Meritvärdering Personalledning Personalplanering Allmänna organisations- och administrationsfrágcr Fackliga frågor Statistiklrågor Kontorstekniska frågorochhjälpmedel Aktuella kunskaper omtillgång ochefterfrågan påarbetskraft Sekretesslrågor, tystnadsplikt. förvaring avhandlingar etc Maskinskrivning Stenografi Maskinräkning Blanketteknik Arbetsmarknadsverkets organisation Bokföring- O 50 100% r 1 - kontorsföreståndare. starktbehovavökadkunskap ellerutbildning koordinatorer, starktbehovavökadkunskap ellerutbildning Figur 2.6. Kontorsföreståndare och koordinatorer. Behov av utbildning. (Staplarna desamma somi ñg 2: 5). SOU 1968: 61 37

eller utbildning. om alla väsentligare områden, utom »aktu- Det ämnesområde som man genomsnitt- ella kunskaper om tillgång och efterfrågan ligt sett anser sig ha mest bristande kun- på arbetskraft» och »arbetsmarknadsverkets skaper i är testmetodik. Detta ämne, som organisation» bara perifert berörs i assistentkursen, torde I de fria kommentarerna i enkäten framvara av mindre praktisk betydelse för för- för inte mindre än 121 förmedlare synpunkmedlarna i deras dagliga arbete. Att behovet ter och önskemål rörande fortbildning. dock accentueras så förhållandevis kraftigt Något väsentligt av mera generell natur torde bero på den ökade utsträckning i vil- utöver vad som framgått av svaren på de ken förmedlarna kommer i direktkontakt strukturerade frågorna kan knappast utmed arbetspsykologiska institut och skol- läsas ur de fritt formulerade kommentarerna psykologer liksom också med företag som frånsett synpunkten att vidareutbildningen vid nyanställning av personal använder test inte endast borde ha karaktär av formalisesom hjälpmedel. I någon mån kan också be- rad kursutbildning utan även kunde ske i hovet av ökad kunskap i testmetodik tolkas form av bättre kontakt mellan fältpersonal som ett uttryck för förmedlarnas behov av och högre ledningspersonal, i form av mer säkrare hjälpmedel för egen del vid bedöm- interna konferenser och i form av mer sysning av sökandes kapacitet och lämplighet tematisk »on the job training». för olika arbeten. Behovet av större kunskaper rörande ut- 2.8.3 Utbildningsbehoven bland arbetsvårbildningsvägar samt utbildnings- och yrkesdare krav får ses mot bakgrund av den dynamiska utveckling, som präglar dagens utbild- Utbildningsbehovet för arbetsvårdare uppningssamhälle, och de svårigheter förmed- fattas som större än vad fallet var för förlarna med sitt pressade dagsprogram har att medlama inom ett flertal väsentliga områfölja med vad som händer på utbildnings- den. Största kunskapsbristerna upplever arfronten. betsvårdarna inom det testmetodiska områ- De allt större krav som ställs på förmed- det. Av det föregående har framgått att hälflarna att ge aktiv information i skolor, mi- ten av arbetsvårdarna minst en gång i veclitärförläggningar etc, och de ökade kon- kan samrådet med representanter för arbetstakterna internt och externt - i det senare psykologiska institut. I allt större utsträckfallet framför allt med representanter för ning remitteras arbetsvårdssökande till psy- - är arbetsgivarna en naturlig bakgrund kologisk anlagsundersökning och det ställs till önskemålen om ökad kunskap i föreläs- därför stora krav på arbetsvårdarnas förnings- och konferensteknik. måga att rätt förstå och utnyttja den infor- Det är värt att observera att det från så mation rörande de sökande, som psykolopass många framförts krav på vidareutbild- gerna ger i sina utlåtanden. I viss mån kan ning i arbetsmarknadspolitik, nationaleko- arbetsvårdarnas önskemål om bättre kunnomi och näringsgeografi. skaper i testmetodik tolkas som ett uttryck Vid en analys av kontorsföreståndarnas för ett behov av säkrare hjälpmedel för eget och koordinatoremas självupplevda utbild- bruk vid kapacitetsbedömning av vissa söningsbehov framträder inga mera markanta kande. skillnader mellan kontorsföreståndarnas Behovet av ökade kunskaper om psykiska behov och de behov som framförts av för- och fysiska arbetskrav fordrar mot bakmedlare i lönegrad A 19 och däröver. Kon- grund av utvecklingen inom området ingen torsföreståndarna har något mer accentue- närmare förklaring. Behovet av större kunrade önskemål om ökade kunskaper i per- skaper rörande utbildnings- och yrkeskrav sonalledning. Koordinatorema har med någ- samt utbildningsvägar bör, vilket också gällra få undantag framfört önskemål om ett de för förmedlarna, ses mot bakgrund av visst eller starkt vidareutbildningsbehov in- den snabba utvecklingen på utbildningsfron-

38 SOU 1968: 61

Teslmetodik Psykiska ochfysiskaarbetskrav Utbildnings- ochyrkeskrav Personalbedömning Utbildningsvägar Intervjuteknik Föreläsnings- ochkonferensteknik Utredningsteknik Meritvärdering Nationalekonomi Personalledning Arbetsmarknadspoliiik Samhällskunskap Näringsgeografi Personalplanering Allmänna organisations- och administrationsfrågor Sekrelessfrågor, tystnadsplikt. förvaring avhandlingar etc Statistikfrägor Maskinskrivning Fackliga frågor Kontorstekniska frågorochhjälpmedel Aktuella kunskaper omtillgång ochefterfrågan påarbetskraft Stenografi Arbetsmarknadsverkets organisation Blanketteknik Maskinråkning B okföring O. 50 100% -- - - A19ochdärunder, stark!behovavökadkunskap ellerutbildning Iönegrad Iönegrad A21ochdäröver. starktbehovavökadkunskap ellerutbildning Figur 2.7. Arbetsvårdare. Behov av utbildning Streckade staplar: starkt behov Ofyllda staplar: visst behov SOU 1968: 61 39

ten och de svårigheter arbetsvårdarna med Å andra sidan ligger för de flesta studiersitt pressade dagsprogram har att följa med na mer än tio år tillbaka i tiden. Då hade vad som händer på utbildningsfronten. den akademiska undervisningen i psykologi För arbetsvårdarnas del tillkommer de inte den tillämpningsinriktning som den i ökade resurser som under senare år ställts dag har. Under de senaste åren har också till verkets förfogande för att utbildnings- utvecklingen inom testmetodiken gått mycmässigt hjälpa handikappade. Beträffande ket snabbt. Därtill kommer, att psykologiska de högre och lägre tjänstemännens redovi- anlagsundersökningar i allt större omfattsade fortbildningsbehov föreligger inga ning börjat tagas i yrkesvägledningens tjänst. mera markanta skillnader. Dock bör be- Denna utveckling kommer sannolikt att märkas att de högre befattningshavarnas fortsätta; enligt SOU 1966: 40 Arbetspsykoutbildningsbehov är något större än de logisk verksamhet, räknar man med en trelägre befattningshavarnas beträffande test- dubbling av den nuvarande remitteringsfremetodik och psykiska och fysiska arbets- kvensen i början av 70-talet. krav, liksom också en del områden av I allt större utsträckning kommer sålunda administrativ natur, medan det omvända yrkesvägledarna och även förmedlarna och gäller för vissa förmedlingstekniska om- arbetsvårdarna att kunna basera sin rådråden. givning på utlåtande från arbetspsykologis- I de ostrukturerade uttalandena accentu- ka institut med krav på förmåga att förstå erades kraven på mer och bättre vidareut- och tolka utlåtanden från dessa. bildning. Förutom kurser i arbetsledning, I viss mån kan också yrkesvägledarnas psykologi och intervjuteknik krävde många önskemål om bättre kunskaper i testmetodik mer praktikutbildning på andra avdelningar, tolkas som uttryck för en önskan att själva institutioner och orter. använda test för att i vissa fall ge rådgivningen ett mera objektivt underlag. I övrigt 2.8.4 visar utbildningsanalysen att många känner Utbildningsbehoven bland yrkesvägett stort behov i att ytterligare förkovra sig ledare inom psykologiskt präglade områden som Största kunskapsbehovet anser sig yrkesväg- personbedömning och intervjuteknik. ledarna i likhet med arbetsvårdarna ha inom Inom flertalet områden tenderar tjänstedet testmetodiska området. Över huvud ta- män i lägre ställning att uppleva ett större get upplever yrkesvägledarna kunskaps- och utbildningsbehov än tjänstemän i högre utbildningsbrister inom i stort sett samma tjänsteställning. Så är också fallet vad gäller områden som framkommit för arbetsvår- ykresvägledama. De högre tjänstemännen, darna. I allmänhet upplever emelletid yrkes- som ofta är i chefsställning, visar i stället vägledarna brister i mindre än större behov av utökade utsträckning kunskaper i perarbetsvårdarna. Endast inom två områden, sonalledning, och allmänpersonalplacering »aktuella om tillgång och efter- na organisationskunskaper och administrationsfrågor. frågan på arbetskraft» samt »föreläsnings- I de fritt formulerade kommentarerna och konferensteknik» är utbildningsbehovet återkommer till kraven många på intensifepåtagligt mer accentuerat för yrkesvägledar- erad vidareutbildning. önskar Många prakna än för arbetsvårdarna. tisk vidareutbildning i form av auskultation Det förefaller logiskt mot bakgrund av på arbetspsykologiska institut. den utåtriktade aktivitet som präglar yrkesvägledarnas arbete, och som också fram- 2.8.5 De anställdas behov av språkgått av arbetsanalysen. Att yrkesvägledarna kunskaper i sådan stor utsträckning upplever bristande kunskaper i testmetodik är i viss mån ägnat Vid sidan av frågor rörande önskemål att förvåna. Flertalet av dem är akademiker om vidareutbildning inom huvudområdena med någon examen i vilken psykologi ingår. arbetsmarknadspolitik, förmedlingsteknik,

40 SOU 1968: 61

Testmetodik Personalbedömning Föreiäsnings- ochkonferensteknik Psykiska ochfysiskaarbetskrav Intervjuteknik Utbildnings- ochyrkeskrav Aktuella kunskaper omtillgång ochefterfrågan pá arbetskraft Arbetsmarknadspolitik Utbildningsvägar Meritvärdering Personalledning Utredningsteknik Nationalekonomi Personalplanering Näringsgeograñ Sekretessfrâgor. tystnadsplikt. förvaring avhandlingar etc Samhällskunskap Allmänna organisations- och administrationsfrågor Fackliga frågor Statistikfrågor Stenografi Kontorstekniska frågorochhjälpmedel Maskinskrivning Blanketteknik Arbetsmarknadsverkets organisation Bokföring Maskinrakning 0 50 100% ----- - Iönegrad A16ochdärunder, starktbehov avökadkunskap ellerutbildning _ 1 - Iönegrad A18-22, starktbehovavökadkunskap ellerutbildning lönegrad A23ochdäröver, starktbehovavökadkunskap ellerutbildning Figur 2.8. Yrkesvägledare. Behov av utbildning Streckade staplar: starkt behov Ofyllda staplar: visst behov SOU 1968: 61 41

Tabell 2:4 Behov av språkutbildning

Förmedlare Arbetsvârdare Yrkesvägledare

% som an- % som an- % som an- % som an- % som an- % som angivit visst givit starkt givit visst givit starkt givit visst givit starkt behov av behov av behov av behov av behov av behov av ökad ut- ökad ut- ökad ut- ökad ut- ökad ut- ökad utbildning bildning bildning bildning bildning bildning

psykologi etc ställdes i enkäten frågor rö- ger sig aldrig ha fått någon speciell yrkesrande behovet av vidareutbildning i språk. vägledningsutbildning. En överraskande stor del av förmedlarna 2.9 Anställda inom arbetsmarknadsstyrelvisade sig uppleva sina bristande språkkunsen samt inom kameral- och planeringsskaper som ett stort handikapp. Det subjektivt behovet funktionerna upplevda av språkutbildning framgår av tabell 2: 4. 2.9.1 Åldersstruktur och utbildningsförhållanden 2.8.6 Kursdeltagande och kursvärdering Genomsnittsåldern för tjänstemän inom sty- Assistentkursen på sex veckor har enligt en- relsen är 50 år, för tjänstemän inom kakäten genomgåtts av omkring hälften av meral funktion 49 år och för tjänstemän förmedlarna och yrkesvägledarna och av inom planeringsfunktion 48 år. Även om omkring 2/3 av arbetsvårdarna. man beaktar att det i många fall rör sig Arbetsvårdskursen på fem veckor har be- om befordringstjänster är den relativt höga vistats av knappt hälften av arbetsvårdama, genomsnittsåldern värd att observera. Av och yrkesvägledningskursen på nio veckor samtliga anställda är endast omkring en av hälften av yrkesvägledarna. tredjedel 51 år eller däröver. I allmänhet har kursdeltagarna ansett sig Utbildningsnivån är relativt hög för styha ganska stor eller mycket stor nytta av relsens tjänstemän: 42 % har akademisk exdessa kurser. amen och ytterligare 10 % har studentexa- Beträffande assistentkursen framgick att men utan akademisk påbyggnad. det framför allt är tjänstemän på små kon- Befattningshavarna inom kameral- eller tor, som inte genomgått assistentkursen. planeringsfunktion vid länsarbetsnämnder- Arbetsvårdskurserna har i påtagligt ringa na och arbetsförmedlingarna har i allmänutsträckning bevistats av de högre arbets- het lägre grundutbildning. För båda kavårdstjänstemännen. Sannolikt har de i mån- tegorierna gäller att 8 % har akademisk ga fall deltagit i tidigare utbildningsformer, examen och 12-13 % studentexamen utan men att många av dem upplever det som akademisk påbyggnad. en brist att de inte på de senaste tio åren fått någon vidareubildning omvittnades i de 2.9.2 Arbetsinsatsernas fördelning fria kommentarerna. Beträffande yrkesvägledningskursen har Inom arbetsmarknadsstyrelsen (fig. 2:9) donågra av yrkesvägledarna anmärkt att de minerar tidsmässigt för alla kategorier samgenomgått tidigare kursformer av yrkesväg- manträden och konferenser. Nära hälften ledningsutbildning, vilka dock var mindre av alla anställda i lönegrad A 25 och därtill omfånget än de nuvarande. Många upp- över tillbringar mer än sex timmar per

42 SOU 1968: 61

Sammanträden ochkonferenser Inläsning avinformationsmaterial Statistiska ochandrautredningar, sammanställningar ochberäkningar Handläggning avremisser Utarbetande ochspridning avskriftlig information inomochutomverket Studiebesök ochresor Juridiska frågor,tolkning avavtal,basvärsärenden Arbetemedinternaorganisationsfrágor ochmed arbetsmetoder Bidragsfrågor Administrativt arbeteellerplaneringsarbete i samband medformedlingsverksamheten Intervjuer medarbetssökande Upphandling ochförvaltning Ekonomisk redovisning ochkontroll Intervjuer medarbetsgivare i förmadlingsarenden Föredrag. lektioner Personer ochrekryteringsfrågor rörande verket intervjuer medsökande vidarbetsvârd eller yrkesvägledning Utarbetande avarbetsmaterial. blanketter etc Ekonomisk planering. budgetarbete Planering avkurser förverkets personal Ackvisition avplatser Planering avomskolningskurser ochdyl Kontaktmedpress,radioochTV Kontrollavarbetsansökningars aktualitet Ackvisition avarbetskraft Intervjuer medarbetsgivare i andraärenden än förmedling Kontroll avplatsvakansers aktualitet 0 so 100% ------ Iönegrad A17ochdärundar 3 tirri/vecka _ - i A18-24 Iönegrad 3 tim/vecka lönegrad A25ochdäröver 3 tim/vecka Figur 2.9. Tjänstemän inom arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsinsatsemas fördelning Streckade staplar: mer än 3 tim/vecka Ofyllda staplar: mindre än 3 tim/vecka sou 1968: 61 43

vecka i sammanträden. inläsning av in- interna organisationsarbetet. Sammanträden formationsmaterial och arbete med statis- och konferenser samt inläsning av infortiska och andra utredningar hör dessutom mationsmaterial är också för kansliinspekför flertalet anställda inom styrelsen till de törerna betydligt mer tidskrävande i relamest tidskrävande arbetsområdena. För en tion till de lägre tjänstemännen inom kastor del av befattningshavarna inom sty- meral funktion. relsen intar arbete med interna organisa- För befattningshavare inom planeringstionsfrågor och med arbetsmetoder samt funktion (fig. 2:11) är de utredningstekniska annat administrativt arbete en tidsmässigt arbetsuppgifterna dominerande. Sammanframträdande position liksom studiebesök ställningar och beräkningar och avrapporoch resor. tering av utredningarna på konferenser tar Vid en jämförelse mellan arbetsuppgif- en stor del av tidsvolymen i anspråk. Biternas tidsvolym för befattningshavare i lö- dragsfrågor sysslar man också mycket med, negraderna A 18-24 och i lönegrad A 25 speciellt assistenterna, liksom också planeoch däröver framträder inga mera iögon- ring av omskolningskurser o d. fallande skillnader vid sidan av att de se- Förste inspektörerna befinner sig ofta på nare ägnar i genomsnitt mer tid åt flertalet studiebesök och resor och har relativt tidsaktiviteter än de förra. Det omvända gäl- krävande kontakter med arbetsgivare i andler i någon mån endast för vissa praktiska ra frågor än sådana som gäller förmedling. handläggningsuppgifter. De högre befatt- Inom styrelsen gäller att de externa konningshavarnas övertidsbelastning är, som se- takterna främst riktar sig till kommunala nare kommer att närmare redovisas, värd och statliga centrala myndigheter. Tjänsteatt observera. männen med kamerala uppgifter har fram- Inom kameralfunktiønen 2:10) är för allt kontakt med lokala myndigheter (fig. den ekonomiska redovisningen och kontrol- och med arbetsgivare. Detsamma gäller för len genomsnittligt tidsmässigt mest domi- tjänstemännen med planeringsfunktioner, nerande. Tre andra huvudområden är i som dessutom har ett omfattande kontaktdet närmaste lika tidskrävande, nät med skolor och arbetsvårdsinstitutioner. nämligen upphandling och förvaltning, interna orga- För alla här berörda kategorier är arnisationsfrågor inklusive personal- och rek- betsbelastningen sådan att omkring en tredryteringsfrågor samt juridiska frågor av oli- jedel av tjänstemännen regelbundet måste ka slag som tolkning av avtal, behandling arbeta över fem timmar eller mer per vecka. av besvärsärenden och bidragsfrågor. Inom styrelsen är framför allt de högre Liksom i fråga om övriga kategorier befattningshavarnas arbetsbelastning hård. tillbringar tjänstemännen inom kameral Omkring 70 % arbetar regelbundet över funktion relativt tid att läsa in in- minst 5 timmar per vecka. 32 % uppger mycket formationsmaterial samt åt sammanträden mer än 10 timmars övertidsarbete per vecoch konferenser. ka. Tendensen att arbetsbelastningen, ut- För tjänstemännen i lönegrad A 15 och tryckt i övertid, ökar med nivå gäller även därunder och för assistenterna i lönegrad för de kamerala funktionerna och plane- A 16 är arbetsfördelningen tidsmässigt lik- ringsfunktionen inom länsarbetsnämnderna artad, frånsett att assistenterna i genom- och arbetsförmedlingen. Knappast någon snitt arbetar mer med ekonomisk redovis- högre tjänsteman har angivit att övertidsning och kontroll och med bidragsfrågor. arbete förekommer »sällan eller aldrig». Arbetsuppgifterna för kansliinspektörerna I viss mån skulle en bättre hushållning (tjänstemän vid länsarbetsnämndema) skil- med tjänstemännens kapacitet kunna ske. jer sig mera markant från de lägre tjänste- I samtliga kategorier anser ca l5 % att i männens. För kansliinspektörerna är de hans arbetsuppgifter ingår arbetsmoment, ekonomiska arbetsuppgifterna mera domi- som i mycket stor eller ganska stor utnerande än för övriga liksom också det sträckning skulle kunna skötas av någon

44 SOU 1968: 61

Ekonomisk redovisning ochkontroll Upphandling ochförvaltning Personal- ochrekryteringsirågor rörande verket Juridiska fragor.tolkning avavtal.besvärsärenden Bidragsfrágor Arbetemedinternaorganisationsirágor ochmed arbetsmetoder Ekonomisk planering. budgetarbete Sammanträden ochkonferenser Inläsning avinformationsmaterial Handläggning avremisser Statistiska ochandrautredningar, sammanställningar ochutredningar Utarbetande ochspridning avskriftlig information inomochutomverket Administrativt arbeteellerplaneringsarbete i samband medförmedlingsverksamheten Interviuer medarbetsgivare i andraärenden än förmedling Utarbetande avarbetsmaterial, blanketter etc Studiebesök ochresor Planering avomskolningskurser ochdvl intervjuer medarbetssökande Planering avkurser förverkets personal Kontroll avatbetsansökningars aktualitet Föredrag, lektioner Kontakt medpress,radioochTV Intervjuer medarbetsgivare i förmedlingsärenden Ackvisition avplatser Ackvisition avarbetskraft Intervjuer medsökande vidarbetsvård eller yrkesvägledning Kontroll avplatsvakansers aktualitet 0 50 100% ------ lönegrad A15ochdärunder 3 tim/vecka -- 1 * Iönegrad A16(assistenter) 3tim/vecka lönegrad A19ochdäröver (kansliinspektörer) 3 tim/vecka Figur 2.10. Tjänstemän inom kameral funktion. Arbetsinsatsernas fördelning Streckade staplar: mer än 3 tim/vecka Ofyllda staplar: mindre än 3 tim/vecka SOU 1968: 61 45

Statistiska ochandrautredningar. sammanställningar ochberäkningar Sammanträden ochkonferenser. Bidragsfrágor Studiebesök ochresor Planering avomskolningskurser ochdyl intervjuer medarbetsgivare i andraärenden än lörmedling Handläggning avremisser- Administrativt arbeteellerplaneringsarbete i samband medförmedlingsverksamheten lnläsning aviniormationsmaterial Arbetemedinternaorganisationsfrâgor ochmed arbetsmetoder Utarbetande ochspridning avskriftlig information inomochutomverket Juridiska frågor,tolkningavavtal, besvärsärenden Ekonomisk redovisning ochkontroll Föredrag, lektioner Upphandling ochförvaltning Intervjuer medarbetssökande Ekonomisk planering. budgetarbete Utarbetande avarbetsmaterial. blanketter etc Personal- ochrekryteringsfrâgor rörande verket Ackvisition avplatser Kontakt medpress,radioochTV intervjuer medarbetsgivare i förmedlingsärenden _Ackvisition avarbetskraft Planering avkurser förverkets personal Intervjuer medsökande vidarbetsvård eller yrkesvägledning Kontroll avarbetsansökningars aktualitet Kontroll avplatsvakansers aktualitet O_ 50 10096 ------ lönegrad A18ochdärunder 3 tim/vecka - i - Iönegrad A19(inspektörer) 3 tim/vecka lönegrad A21ochdäröver (1 :einspektörer) 3 tim/vecka Figur 2.11. Tjänstemän inom planeringsfunktion. Arbetsinsatsernas fördelning Streckade staplar: mer än 3 tim/vecka Ofyllda staplar: mindre än 3 tim/vecka 46 SOU 1968: 61

person i lägre tjänsteställning. lika många tillfredsställda som otillfreds- I de fritt formulerade kommentarerna ställda. Något mer tveksamma om lönen var det mest personalbristen och dess kon- är tjänstemännen inom planeringsfunktiosekvenser som berördes. Från många håll nerna. Dessa ser å andra sidan något mer framfördes också önskemål om klarare be- positivt på möjligheterna till vidareutveckfattningsbeskrivningar och handläggningsfö- ling och befordran. reskrifter. Olika former av tekniska ratio- På frågan: »Hur skulle Ni vilja bedöma naliseringar efterlystes vidare, bl a telex, angelägenhetsgraden av eventuella förbättcentral dataservice, bättre tillgång till dikta- ringar för Er del i följande avseenden?» foner och träning i att använda dem. Värt svarar högre befattningshavare inom styrelatt observera är slutligen att relativt många sen i första hand »mindre jäktigt arbete». uttryckte önskemål om bättre långtidspla- Tjänstemännen i lönegraderna A 18-24 nering av aktiviteterna, så att arbetsupp- sätter i allmänhet »bättre befordringsutsikgifter i större utsträckning skulle kunna de- ter» främst, något som också, tillika med legeras. »bättre 1ön», framhålles av de lägre befattningshavarna. Också inom den kamerala funktionen an- 2.9.3 Några aspekter på arbetstillfredsstälses »mindre jäktigt arbete» som mycket anlelsen geläget för många av de högre tjänste- Mest tillfredsställande finner man inom männen medan assistenterna mer trycker alla kategorier trivseln på arbetsplatsen och på »bättre befordringsutsikten. I båda kakontakten med de närmaste arbetskamra- tegorierna finner därjämte drygt en fjärdeterna och kollegerna vara. Inom länsar- del »bättre lön» vara mycket angeläget. betsnämnderna och arbetsförmedlingarna Önskemål om bättre lön och bättre bekommer därnäst kontakten och samarbetet fordringsutsikter är dominerande inom plamed de närmast överordnade. Även inom neringsfunktionen. styrelsen är man i alhnänhet tillfredsställd Även om man, som framgått av det föremed kontakten uppåt, även om man är gående, i stor utsträckning är tillfredsställd något mer reserverad i sina uttalanden än med samarbetet med närmaste överordnade, när det gäller kollegerna på fältet. Allmänt har mer än var tionde uttalat, att det är anser man arbetet mycket intressant och »mycket eller utomordentligt angeläget» stimulerande; inte minst gäller detta de med bättre arbetsledning. högre, hårt arbetsbelastade tjänstemännen Inställningen till ledningen kommenteras inom styrelsen. också av många i de fritt formulerade kom- Möjligheterna till omväxling i arbetet mentarerna. De klagomål som framförs finner flertalet av de högre tjänstemännen gäller främst alltför auktoritärt, alltför invara mycket goda, medan antalet som ut- konsekvent eller alltför okunnigt ledarskap. talar sig reserverat ökar bland de lägre Man föreslår i anslutning till dessa uttalanbefattningshavarna. Flertalet högre tjänste- den bättre ledarurval och bättre ledarutmän inom styrelsen är relativt tillfredsställ- bildning. da med lönen, och detsamma gäller med avseende på möjligheterna till vidareutveck- 2.9.4 Den interna informationsöverföringen ling och befordran, även om något fler i detta avseende säger sig vara ganska otill- Inom samtliga här berörda kategorier är fredsställda. omkring en tredjedel fullt belåtna med Även de högre befattningshavarna inom den information de får av sina överordkamera] funktion inom länsarbetsnämnder- nade, medan hälften anser sig få tillräcklig na och arbetsförmedlingarna är relativt be- information i somliga saker men ej i andra. låtna med lönen. Beträffande möjligheter- Inom styrelsen föreligger ingen påtaglig na till vidareutveckling och befordran finns skillnad mellan befattningshavare på olika

SOU 1968: 61 47

Föreläsnings- ochkonierensteknik Utredningsteknik Allmänna organisations- ochadministrationsfrágor Intervjuteknik Personalbedörnning Statistiklragor Testmetodik Arbetsmarknadspolitik Personalplanering Psykiska ochfysiskaavbetskrav Nationalekonomi Aktuella kunskaper omtillgångochefterfrågan påarbetskraft Personalledning Utbildnings- ochyrkeskrav Meritvårdering Samhällskunskap Kontorstekniska frågorochhjälpmedel Näringsgeograñ Utbildningsvägar Boklöring Stenografi Blanketteknik Sekretessfrågor. tystnadsplikt förvaring av handlingar etc Maskinskrivning Maskinräkning Arbetsmarknadsverkets organisation Fackliga frågor 0 50 100% ------ lönegrad A17ochdärunder. starktbehovavökadkunskap ellerutbildning - 1 - lönegrad A18-24 starktbehovavökadkunskap ellerutbildning Iönegrad A25ochdáröver,starktbehovavökadkunskap ellerutbildning Figur 2: 12 Tjänstemän inom arbetsmarknadsstyrelsen. Behov av utbildning Streckade staplar: starkt behov Ofyllda staplar: visst behov 48 SOU 1968: 61

Kontorstekniska frågorochhjâlpmeael Fdreläsnings- ochkonferensteknik Personalbedömning Personalplanering Allmänna organisations- och administrationsfrágor Personalledning Utredningsteknik Meritvärdering Sekretessirågor. tystnadsplikt. förvaring avhandlingar etc Testmelodik Statistikfrágor Fackliga frågor Bianketteknik Nationalekonomi Intervjuteknik Arbetsrnarknadspolitik Bokföring Näringsgaograñ Utbildningsvâgar Samhällskunskap Utbildnings- ochyrkeskrav Maskinrâkning Stenograñ Psykiska ochfysiska arbetskrav Arbetsmarknadsverkets organisation Aktuella kunskaper omtillgångochefterfrågan påarbetskraft Maskinskrivning 0 50 100% ------ Iönegrad A15ochdårunder, starktbehovavökadkunskap ellerutbildning t = - Iönegrad A16(assistenter) , starktbehovavökadkunskap ellerutbildning lönagrad A19ochdärövsr(kansliinspektörer) 4 starktbehovavökadkunskap ellerutbildning Figur 2: 13 Tjänstemän inom kameral funktion. Behov av utbildmng Streckade staplar: starkt behov Ofyllda staplar: visst behov SOU 1968: 61 49 4-814380

nivåer. Inom länsarbetsnämnderna och ar- sentliga områden. I ungefär lika hög grad tillfredsställelsen efterlyser man vidareutbildning inom ombetsförmedlingarna stiger med nivån. rådena »kontorstekniska frågor och hjälp- Liksom fallet varit behand- medel», »föreläsnings- och konferenstekmed tidigare lade kategorier upplever relativt många in- niks, »personalbedömningm »personalplaaktuella kate- samt »allmänna organisations- och om de i detta sammanhang cering» ett informationsöverflöd. 20 % av administrationsfrå gor» . gorierna att de i rätt Värt att observera är det förhållandevis samtliga upplever exempelvis får cir- stora antalet som önskar förstor eller mycket stor utsträckning tjänstemän, kulärskrivelser som kovra konferensteknikens områoch annan information, sig inom de väntas ta del av, men som de finner de. Enligt arbetsanalysen är det endast Däremot i de fria inom den här delen av överflödig. efterlyses kansliinspektörerna kommentarerna som i större omfattning från många håll mer direkt- personalstyrkan information och samarbete med belastas av sammanträden och konferenser, utvidgat överordnade. önskemålen om fortbildning inom det personaladministrativa området är mera direkt förklarliga. 2.9.5 Det subjektivt upplevda utbildnings- I beaktande av det förhållandevis ringa behovet antalet personer inom varje undergrupp Behoven av språkkunskaper behandlas se- kan man fästa mindre vikt vid de smärre avvikelserna som finns mellan olika nivåer. parat i det följande. För styrelsens del framgår att de högre För tjänstemän inom planeringsfunktiøen stor del av nen står önskemål om vidareutbildning rötjänstemännen tillbringar sin arbetstid i sammanträden och med ar- rande statistikfrågor och utredningsteknik bete av utredningskaraktär. Inom dessa om- högst på listan, men även med avseende råden man också i allmänhet det på testmetodik är önskemålen om vidareupplever största Omkring två utbildning ofta förekommande. Det är svårt utbildningsbehovet. av tjänstemännen i styrelsen an- att med utgångspunkt från arbetsuppgifter tredjedelar gav sålunda, att de kände ett »vissb eller inom gruppen logiskt kunna sluta sig till wstarkt» behov av ökad kunskap eller ut- orsaken till att så många anser sig behöva bildning på dessa områden. Även inom kunskap i testmetodik. Möjligen kan de vid områden med administrativa eller personal- antagning till arbetsmarknadsutbildningen ledande uppgifter visade man sig uppleva ha upplevt ett behov av bättre kännedom ett påtagligt utbildningsbehov på många om anlagsprövningsmetodikens möjlighehåll. Värt att observera är att även för ter. De övriga områden, inom vilka mer denna kategori »testmet0dikx› visar sig vara kunskap upplevs som önskvärd fordrar i ett område inom vilket många önskar för- detta sammanhang inga vidare kommenkovra sig. tarer. En jämförelse mellan styrelsens tjänste- Vid en jämförelse mellan inspektörernas män i lönegraderna A 18-24 och löne- och förste inspektörernas utbildningsbehov grad A 25 och däröver ger vid handen att befinns rangordningen mellan de olika omrangordningen mellan utbildningsbehovet rådena vara i det närmaste identisk, ehuru inom de olika områdena är i stort sett iden- genomgående utbildningsbchoven för förste tisk, _men genomgående de högre inspektörerna är mindre accentuerade än upplevde tjänstemännen ett mindre uttalat fortbild- för övriga. För tjänstemän i lönegrad A 18 ningsbehov än övriga tjänstemän. och därunder är önskemål om större kun- Tjänstemännen inom kameral funktion skap om utbildningskrav och utbildnings-

inom länsarbetsnämnder och arbetsförmed- vägar samt om testmetodik och intervjutek-

lingar visade sig ha ett »vissa eller »starktaø nik något mer framträdande än vad är inom ett flertal vä- v vidareutbildningsbehov fallet för övriga kategorier.

50 SOU 1968: 61

Testmetodik Statistikfrâgor Utredningsteknik Föreläsnings- ochkonferensteknik Nationalekonomi Ulbildnings- ochyrkeskrav Utbildningsvägar Arbetsmarknadspolitik Personalledning Allmänna organisations- och administrationslvágor Intervjuteknik Meritvårdering Parsonalbedömning Komorstoknislu frågorochhjålpønedel Personalplamring Nâringsgeograñ Psykiska ochfysiskaarbetskrav Samhällskunskap Fackliga frågor Aktuella kunskaper omtillgångochefterfrågan påarbetskraft Sekretesslrágor. tystnadsplikt. förvaring avhandlingar etc Arbetsmarknadsverkats organisation Stenografi BIanketteknik Maskinskrivning Bokföring Maskinräkning O 50 100% -t--i--d- lönegrad A18ochdârunder starktbehovavökadkunskap ellerutbildning - - 1 lönegrad A19(inspektörer) starktbehovavökadkunskap ellerutbildning lönegrad A21ochdäröver (1:steinspektörer) .starktbehovavökadkunskap ellerutbildning Figur 2: 14 Tjänstemän inom planeringsfunktion. Behov av utbildning Streckade staplar: starkt behov Ofyllda staplar: visst behov SOU 1968: 61 5.1

inom och Tabell 2:5 Behov av språkkunskaper bland anställda arbetsmarknadsstyrelsen eljest inom kameralfunktion eller planeringsfunktion.

Andel som angett visst behov av Andel som angett starkt behov av ökad utbildning, % ökad utbildning, %

Kameral- Planerings- Kameral- Planerings-

funktion funktion funktion funktion utom utom utom utom Styrelsen styrelsen styrelsen Styrelsen styrelsen styrelsen

Engelska 28 25 25 13 6 8 26 19 22 10 8 5 Tyska Franska 17 19 9 9 6 7 Finska 4 l 3 6 6 2 5

Inom tar många överordnade i samband med provtjänstsamtliga kategorier i kommentaren om göringen, dels resultat vid kurser som in-

âtjänstemän upp frågan

fortsatt utbildning; många uttalar farhågor går i aspirantutbildningen. har ytterligare avsett att för att den nya utbildningsaktiviteten inom Undersökningen verket i alltför hög grad skall koncentreras klarlägga i vilka avseenden sådana aspiranoch att sålunda fortbild- ter som slutat efter en tids aspiranttjänstpå de nyanställda ning och vidareutbildning skall försummas. göring skiljer sig från övriga antagna. En ny form för lämplighetsprövning tilllämpades för samtliga sökande, som efter 1.2.9.6 Behov av språkkunskaper den första grovgallringen kallats till någon Liksom för övriga kategorier föreligger ett av länsarbetsnämnderna för en intervju. Touttalat önskemål om bättre talt rörde det sig om 492 personer. De fakspråkkunskaper från de anställda inom arbetsmarknadssty- tiska antagningsbesluten fattades på samma relsen och eljest inom kameralfunktion el- grundval som tidigare, nämligen efter en av den sökandes allmänna ler planeringsfunktion. Det subjektivt upp- bedömning lämp-

levda behovet av språkutbildning framgår lighet såsom den skattades i en intervju med

?av tabell 2: 5. en tjänsteman från arbetsmarknadsstyrelsen och mot bakgrund av den sökandes 2.10 Specialundersökning om sättet för ur- meriter värderaoch tidigare erfarenheter, ival av aspiranter till arbetsförmedlingen de på samma sätt som tidigare. Av de 492 sökande som deltagit i lämp- 2. 10.1 Utgångspunkter lighetsprövningarna antogs 179. Av dessa I samband med översynen har gjorts en meddelade 22 omedelbart eller efter en konsultundersökning om sättet för urval till kortare tid att de ej önskade komma i tjänsterna inom allmän förmedling, verkets fråga.

?största rekryteringskategori och befordrings-

bas. Den grupp som blivit föremål för en 2.10.2 Mätinstrument specialstudie är de aspiranter till tjänsterna inom allmän förmedling, vilka antogs kring Mätinstrumenten sammanställdes på grundårsskiftet 1966-1967. Den studie som här val av den tidigare redovisade arbetsanaredovisas avslutades oktober 1967. lysen. Avsikten med undersökningen har varit De kan indelas i ett antal grupper. Den

att objektivt söka fastställa prognosvärdet första gruppen mätinstrument bestod av

av olika slag av personliga meriter, tidiga- skilda prestationsprov som mätte allmänre utbildning, av intervjuskattningar och intelligens, förmågan att planera och snabbt av resultaten från anlagsprov. Som fram- integrera data, samt språk- och ordförgångskriterier har dels använts vitsord från ståelse. Den andra gruppen innehöll två

52 SOU 1968: 61

Tabell 2:6 Skillnader i fråga om prognosva- 2.10.3 och Undersökningens genomförande riabler resultat

Medelvärde för Den undersökta aspirantgruppen indelades antagna i tre grupper; antagna, icke antagna, samt icke men som avstått från Det antagna anställning. antagna antagna avstått visade sig att de olika grupperna var likvärdiga med avseende på en rad bakgrunds- Allm. intelligens 5,27 4,84* 5,46 Planeringsprov 5,11 4,71* 5,38 data: ålder, kön och civilstånd, annan ut- Rigiditet 4,69 5,22* 4,10 bildning än egentlig grundutbildning, antal Allmän orienteavslutade korrespondenskurser, samt yrring 5,28 4,61* 5,50 Psykologinter- kesaktivitet. Endast med avseende på grundvju: ytkontakt 3,36 3,02* 3,87 utbildningsnivå förelåg en signifikant skilldjupkontakt 3,02 2,75* 3,19 Aktivitet 3,20 2,85* 3,60 nad; de antagna hade i signifikant -högre Muntlig uttrycks- grad studentexamen än icke antagna (18 % förmåga 3,36 2,92* 3,73 Motivation resp 11 %). 3,02 2,60* 2,91 Konstruktivitet 2,72 2,33* 2,91 Flera signifikanta medelvärdesskillnader Allmän lämplig- noterades med avseende på övriga typer het 2,98 2,44* 5,50 med av prognosvariabler. En sammanställning Intervju AMS-tjänste- av dessa variabler finns i tabell 2:6. Enman 3,51 2,32* 3,77 dast sådana variabler har som medtagits, EPPS, rationell auktoritet uppvisar signifikanta medelvärdesskillnader 5,40 5,00* 6,16 Sociala kontak- (*). I allmänhet har provresultaten normater i nuvaranliserats med medelvärdet för samtliga = 5 de arbete 2,48 2,31* 2,46 Nuvarande lön, och spridningen 2. .kr/mån l 615 1 510* l 546 Medelåldern i den undersökta gruppen var något över 30 år. Av de antagna hade personlighetstest som mätte förmåga till 18 % studentexamen och 61 % realexamen sakligt betingad omställbarhet och den egna eller motsvarande. Flertalet av deltagarna uppfattningen om ett antal personlighets- hade, utöver grundutb-ildningen, ett eller faktorer (sociabilitet, rigiditet, rationell auk- flera års annan utbildning av praktisk eltoritet m fl). ler teoretisk natur. Något fler män än kvin- Vidare ingick som en tredje grupp ett nor antogs, liksom också något fler gifta antal kunskapsprov som mätte kunskaps- än ogifta. bredden och kännedom om arbetsförmed- Med avseende på ett flertal för förmedlingen m m. En fjärde grupp mätinstrument lingsarbetet väsentliga egenskaper befanns innehöll meriter och självbiografiska data, den antagna gruppen bättre rustad än den som gav en bild av den personliga mogna- icke antagna. De antagna visade .sigsåden, den allmänna kunskapsnivån, erfaren- lunda i genomsnitt något mera begåvade hetsbetingad social mognad och social an- än de icke antagna. De visade vidare prov passning samt vilja och förmåga till fri- på en bättre planeringsförmåga och var villigt ansvarstagande. mera flexibla och allmänorienterade än de Denv femte gruppen av mätinstrument, avvisade. Även med avseende på flertalet slutligen, bestod av två intervjuer, dels med av de i psykologintervjun bedömda vaen psykolog, dels med en tjänsteman från riablerna låg de uttagna bättre till. De vaarbetsmarknadsstyrelsen, där man uppskat- riabler det gäller var ytkontaktpdjupkontade en rad personliga egenskaper (aktivi- takt, aktivitet, muntlig uttrycksförmåga, tet, stresstolerans, anpassning, muntlig ut- konstruktivitet och allmän lämplighet. trycksförmåga) samt allmän lämplighet för Då det faktiska urvalet i stor utsträckförmedlingstjänst. ning baserades på intervjun med en tjänste-

SOU 1968: 61 53

man från arbetsmarknadsstyrelsen är det ka slag. Detta problem kommer vidare att självklart att en kraftig skillnad mellan de behandlas senare i framställningen. båda grupperna föreligger med avseende på intervjuarens bedömning av den allmän- 2.10.4 Den studerade gruppen i relation till na lämpligheten. en normgrupp Den uttagna gruppen befanns uppleva de sociala kontakterna i nuvarande arbete som För att få ett grepp om i vilken utsträckning mer positiva än de icke uttagna. De hade den grupp som prövats i genomsnitt är bättockså signifikant bättre lön i nuvarande ar- re eller sämre än andra grupper med likbete än de icke uttagna. artade arbetsuppgifter har data från ett av Den lilla specialgrupp, som uttagits, men intelligensproven ställts mot en normgrupp. senare avstått, befanns i flertalet väsentliga Denna utgöres av en större grupp individer avseenden ligga bättre till än de uttagna i 20 års ålder med realexamen eller motsom accepterat tjänst. Visserligen gör det svarande utbildning. För jämförelse med ringa antal som avstått att mycket stora denna normgrupp har dess norrntabell anmedelvärdesskillnader fordras för att statis- vänts vid överföringen av råvärden på testisk signifikans skall kunna påvisas. ten till normvärden för de som deltagit Inga sådana stora skillnader förelåg, men i den aktuella undersökningen. det torde trots detta vara befogat att fästa Som framgår av fig 2:15 ligger de söavseende vid att de som avstått så gott kande intelli g ensmässi 8 t avsevärt under som genomgående har bättre resultat än övriga. De är sålunda i allmänhet något 30 mer begåvade, flexibla och allmänoriente- - med realrade än övriga. Vidare har de av psykolo- Normgrupp

resultoi

\ - examen gen fått högre skattning i samtliga bedöm- ._ \ ---Prövade och antagna med un- l ------Prövade och avvisade ningsvariabler, signifikativt nog dantag av bedömningsvariabeln motivation. Bakom denna ligger psykologens bedöm-

ifrågavarande

ning av intresset för det sökta arbetet och den sannolika graden av engagemang och arbetsmotivation. Även arbetsmarknadsstyrelsens represen-

uppnått

tant bedömde i sina intervjuer de som se- I nare kom att avstå som i genomsnitt lämp-

som

ligare än övriga. Det är sålunda uppenbart att de antagna i genomsnitt är de icke antagna överlägsna

i många väsentliga avseenden och att så- grupp

lunda gallringen på grundval av intervjun urval än vad som skulle nås

respektive

ger ett bättre om urval bland de preliminärt antagna skulle ske enligt en mer slumpmässig metod. Att medelvärdena för de antagna med

inom

\ avseende på vissa nyckelfaktorer är högre \\ än för icke antagna innebär givetvis inte °/o _ \\, att man gjort det bästa urvalet ur basgrup-

ollllllll

pen. Ett ännu bättre urval skulle sannolikt 0123456789 ha kunnat lntelligenstestresultof i normvörden ske, om det baserats på en mera omfattande uppsättning prognosdata, bland Figur 2: 15 Jämförelse mellan sökande till aspiannat psykologiska lämplighetsprov av oli- rantutbildnmgen och en normgrupp.

54 SOU 1968: 61

normgruppen. De som antagits ligger dock flexibilitet utgör tidigare föreningsengagebättre till än de som av- en klart positiv merit. Utan denna begåvningsmässigt mang kombination är sannolikheten stor för att visats. Medan i normgruppen 23 % uppnått testresultat är mot- föreningsengagemanget varit av kompensapå 7 och däröver svarande siffra för dem som antagits 9 %. torisk natur, med negativt värde för för-

På andra sidan av kurvan framgår att mot medlingsarbete. 23 % i normgruppen med resultat på 3 %

och därunder står 50 % av de antagna. 2.10.6 Allmänna synpunkter på framgångs- För att få ett begrepp om sambandet kriterier mellan de olika prognosvariablerna gjordes en statistisk bearbetning av materialet (fak- Genom att på grundval av en arbetsanalys visade att fem sammanställa ett antal urvalsvariabler och toranalys). Bearbetningen huvudfaktorer i de 34 variabler som analysera deras faktorsstruktur kan en del ingår finns med i undersökningen. Faktorerna ger av riktlinjerna ställas upp för ett effektivt till resultaten i test, inter- urvalssystem. Det underlaget kan emellerförklaringar tid behöva kompletteras på olika sätt. En vjuer m m. Dessa faktorer benämner konsulten ra- möjlighet är att göra systematiska upptionell »kompensatorisku för- följningar. Har man tillförlitliga uppföljbegåvning, ningsdata kan man statistiskt beräkna hur eningsdeltagandel, moget ansvarstagande, verbal samt en fak- stor vikt som bör vid och språklig begåvning läggas intervjuintor, set factor, som har att göra tryck, självbiografiska data av olika slag, response o s v. En förutsättning för med test- och intervjusituationen2. betyg, testresultat att sådana beräkningar skall kunna utföras är att man kan ange tillförlitliga mått på 2.10.5 Sammanfattning av faktoranalysens framgången i det arbete eller den utbildresultat ning, som urvalet avsett. I det aktuella fal- Det är uppenbart mot bakgrund av arbets- let är inte slutgiltiga mått på framgång möjanalysen, att förmedlare i första hand bör liga att få förrän om något år, då aspiranha rationell vara benägna för terna under en tid arbetat självständigt som begåvning, ansvarstagande och i viss utsträck- förmedlare. moget De bör I avvaktan ning ha språklig uttrycksförmåga. på en sådan mera slutgiltig med andra ord ha höga värden i sådana efterkontroll kan i nuläget uppföljning envariabler, som fallit ut med kraftiga ladd- dast ske mot aspirantens beteende och presi faktorerna rationell mo- tationer under utbildningen. Förutsättningningar begåvning, samt verbal och språk- en för att man på grundval av validering get ansvarstagande Flertalet variabler har sam- mot utbildningskriterier skall ha rätt att lig begåvning. ma tecken på laddningarna i de tre fakto- dra mera generella slutsatser är, att de som rerna. Vissa undantag finns. visar sig bäst under utbildningen också skall Beträffande åldern, har den negativ va- bli de skickligaste i arbetet. Så förhåller lens i faktorn rationell begåvning men po- det sig ofta, men visst inte alltid. Och även sitiv i faktorerna moget ansvarstagande och om så inte skulle vara fallet kan det ligga språklig uttrycksförmåga. Det är sålunda ett berättigande i att använda utbildningsatt åldern i och för kriterier, eftersom förmågan att klara en uppenbart, sig inte har ett entydigt värde. I kombination med viss utbildning på ett acceptabelt sätt i all-

god begåvning och flexibilitet har hög ål- 1 Personer med höga värden i denna faktor der och yrkeserfarenhet ett positivt prognos- och förhålhar ofta relativt låg utbildningsnivå värde. Utan denna kombination har åldern landevis små möjligheter att i arbetet få utlopp ett klart negativt prognosvärde. för egna initiativ m m. De strävar därför efter att hävda sig inom föreningslivet. På likartat sätt förhåller det sig med i Man ger de svar som man tror att interföreningsaktiviteten. I kombination med god vjuaren/testledaren väntar sig.

SOU 1968: 61 55

mänhet är ett (ehuru sällan perioden ännu ej var avslutad. Av de 121 nödvändigt villkor för att klara ett arbete bedömda hade 48 endast en bedömare. Betillräckligt) bra. räkningarna av interbedömarreliabiliteten baserar sig sålunda på 73 parallellbedömningar. 2. 10.7 Befälsbedömningar Resultaten från bedömningarna är rela- En väsentlig förutsättning för att man skall tivt nedslående såtillvida att majoriteten kunna fasta avseende vid ett framgångs- av bedömarna ansett sina möjligheter att mått är att detta skall vara »reliabelt», iaktta den bedömde i ifrågavarande avd v s tillförlitligt i den meningen att man får seende varit god och den avgivna bedömen så långt möjligt exakt mätning enligt ningen rättvisande, fastän samstämmigheden mätskala som är avsedd att användas. ten samtidigt genomgående visar sig vara besvärande brukar brister i fråga låg. I åtskilliga fall inträffar det sålunda Speciellt om reliabiliteten vara i samband med per- att olika bedömare avgett mycket avvikansonbedömningar med subjektiva tolkningar de vitsord om en och samma aspirant, samav beteenden. Om två olika bedömare var tidigt som båda uppgett sig vara ganska för sig bedömer ett antal anställda och säkra på sin sak. Under sådana omstänpå grundval av detta exempelvis efter en digheter får bedömningarna begränsat värfemgradig skala får ange sin uppfattning de som ett mått på aspiranternas faktiska om lämpligheten hos var och en av de prestationer. Reliabiliteten för själva bebedömda kan korrelationen mellan de båda dömningsförfarandet är med andra 0rd låg. bedömarnas vitsord tas som ett mått på be- Under alla förhållanden visar resultaten dönmingens reliabilitet. på önskvärdheten av att ha flera bedöma- Om olika bedömares vitsord inte över- re för att i görligaste mån eliminera inensstämmer med varandra kan inte båda verkan av subjektiviteten i en enskild beha rätt. Den ena eller båda bedömarna dömning. måste under sådana omständigheter ha Ett stöd för tveksamheten inför vitsorgjort avsevärda felbedömningar. Av denna dets värde utgör vidare de kommentarer anledning brukar alltid, när personbedöm- som många bedömare gjorde. Ett antal beningar används som framgångskriterier, »in- dömare meddelade nämligen, att de på terbedömarreliabiliteten» i första hand kon- grund av egen hård arbetspress inte haft trolleras. den kontakt med aspiranten som vore önsk- För den aktuella undersökningen utarbe- värd, att observationsperioden inskränkt sig tades ett förfarande för systematisk per- till en vecka o s v. Sådana kommentarer fösonalbedömning. Fördelarna härmed var rekom ofta samtidigt som vederbörande beatt alla kunde bedömas mera likartat än dömare inför varje enskild faktor i formuvad som varit möjligt med mindre struk- läret sade sig vara relativt säker på sin turering. Bedömningarna utfördes ca 5 må- sak. nader efter påbörjad aspiranttjänstgöring. Det finns ytterligare en metod att bilda De skulle utföras av två tjänstemän som sig en uppfattning om tillförlitligheteni antingen var överordnade eller handledare avgivna bedömningar. Genom att beräkna

och som väl skulle känna vederbörande. interkorrelationer hos varje bedömare var

Bedömarna skulle enligt instruktionen ar- för sig mellan de olika bedömningsfaktobeta oberoende av varandra och lämna sina rerna kan man få ett begrepp om i vilken uppgifter på skilda blanketter. utsträckning bedömarna har haft möjlig- Fram till och med september månads het att få en nyanserad bild av de beutgång hade vitsord för 121 av de 157 as- dömda. Är interkorrelationerna genomgåenpiranterna inkommit. Flertalet av de åter- de höga antyder detta att bedömarna enstående hade påbörjat sin tjänst så sent dast haft möjlighet att bilda sig en allmän på året, att den stipulerade observations- uppfattning om de bedömda, en uppfatt-

56 SOU 1968: 61

ning som färgar av sig i samtliga bedöm- som kriterier. ningsfaktorer och resulterar i onyanserade Likaledes erhölls genomgående negativa vitsord. I den aktuella analysen erhölls ge- samband mellan ålder och provresultat. nomgående interkorrelationer på 0,70- Med tanke på de begränsningar i krite- 0,90. Det får anses som ett relativt högt rierna som redan påpekats bör inte alltför värde som ingått i bedömningen. vittgående slutsatser dras på grundval av re- Vad som ovan redovisats gör att vitsor- sultaten. Den allmänna trenden bekräftar den måste anses ha ett begränsat värde dock i stor utsträckning de slutsatser som som mått på aspiranternas egenskaper och drogs på grundval av faktoranalysen. prestationer. Snarare än som kriterium bör det betraktas som en bland prognosvariablerna vid en fortsatt uppföljning längre 2.11 Konsultens rekommendationer röranfram. Vissa indikationer kan dock sambanden mellan och de se- de rekrytering prognosvariablerna nare personbedömningarna ge. 2.1 1.1 Inledande synpunkter

Bakom de följande rekommendationerna 2.10.8 Kursbetyg som kriterium ligger vissa antaganden om den komman- Som tidigare nämnts kan kursbetyg med de personalpolitiken. Här antas sålunda att vissa reservationer användas som ett del- man inom verket även i fortsättningen komkriterium. mer anse det önskvärt att i största möjliga I den aktuella studien kunde resultat utsträckning tillämpa intern rekrytering när erhållas avseende följande moment ur kur- högre tjänster skall tillsättas. Det antas visen i arbetsmarknadspolitik: dare att de antalsmässiga och personlighetsmässiga förutsättningarna hos de sö- Enskilt arbete, vecka I kande till aspirantutbildningen att

Prov i yrkesinformation l kommer

vara avgörande för antagning och att man Prov i yrkesinformation 2 således är beredd att från verkets sida ge Prov i socialpolitik dem den kompletterande utbildning som Prov i Sveriges näringsliv behövs. Tyvärr hade fram till oktober endast 50 personer i undersökningsmaterialet hunnit delta i kurserna och erhålla betyg. De be- 2.1l.2 Rekrytering av personal till den allräknade sambanden hänför sig sålunda enmänna förmedlingen dast till denna grupp. I likhet med vad som krävs av bedömarkriterier bör man kräva Konsulten anser med stöd av undersökatt prov som kriterier bör kontrolleras med ningsresultaten det vara uppenbart att föravseende på reliabilitet. Möjligheter till en medlingen inte kommer att motsvara de sådan reliabilitetsanalys stod emellertid ej förväntningar som kommer att ställas på till buds. den om inte antalet förmedlare starkt ökas. En viss uppfattning om provens reliabi- Minst lika viktigt är, menar han, att man litet kan dock erhållas genom att studera vid rekryteringen vinnlägger sig om att de interkorrelationerna mellan olika prov, som nya förmedlarna har sådana anlag och kan antas ta någorlunda likartade funktio- förutsättningar att de blir kapabla att möta ner i anspråk. Är dessa interkorrelationer framtidens krav. påtagligt låga kan detta vittna om bristan- Enligt konsultens mening är det uppende reliabilitet. De observerade interkorre- bart att det föreligger en ganska stark skilllationerna mellan de olika proven är i all- nad mellan de ökade krav, som enligt armänhet relativt låga, vilket gör en viss för- betsanalysen ställs på förmedlarna och den siktighet berättigad när proven betraktas kapacitet som den genomsnittliga aspiran-

SOU 1968: 61 57

ten besitter. Även om den här redovisade bete ger systemet dock utrymme för allturvalsstudien bör följas upp ytterligare tor- för stora osäkerhetsmarginaler. de det redan nu finnas med En grundlig omprövning av verkets retillräckligt sakliga belägg för en rekommendation till kryteringspolitik vad gäller förmedlingsperarbetsmarknadsverket att kraven sonalen förefaller enligt konsulten vara av skärpa och att mer adekvata principer nöden. Bland annat måste bättre garantier tillämpa vid urval av förmedlare än vad som hit- skapas för att aspiranterna verkligen betills varit fallet. Även om många av da- sitter de anlag och förutsättningar som är gens aspiranter har goda anlag och förut- nödvändiga för ett fullgott förmedlingsarfår man inte blunda inför det bete. Följande rekommenderas för den sättningar faktum att flertalet i begåvning och andra framtida rekryteringen: avseenden ligger klart under standarden för 1) Några formella krav bör inte ställas på med realskoleutbildning. de sökande. Däremot bör det kontrolleras personer Det har tidigare av olika instanser och att aspiranterna vad gäller deras allmänna i olika sammanhang med skärpa framhål- orientering har kunskaper motsvarande den lits att inga formella kompetensvillkor bör som genomgått mellanskolan. vid av aspiranter. Detta 2) Grovgallringen av sökande bör utfögälla rekrytering har motiverats med att den breda ras på så sätt att alla sökande får ange rekryteringsbasen bör bibehållas. Man har i sam- meriter och självbiografiska data på en anmanhanget påpekat den betydelse som lig- sökningsblankett av »optic marking» typ. om arbetslivet och i er- En sådan kan utarbetas med stöd av hitger av kännedom farenhet från föreningsaktivitet i folkrörel- tillsvarande undersökningar. ser och andra ideella föreningar. 3) Blanketterna bör bearbetas genom au- Av tomatisk som föreliggande utredning har framgått databehandling rangordnar att hög grundutbildning för det stora fler- de sökande. talet samvarierar med den typ av rationell 4) Det dubbla antalet sökande i relation som torde vara en av förut- till antalet lediga aspiranttjänster kallas till begåvning, sättningarna för mer kvalificerade förmed- en mera ingående lämplighetsundersökning lingsinsatser. som genomförs med i princip samma me- Det har också framgått att erfarenhet toder som tillämpas i försöksverksamheten. av arbetslivet inte entydigt är förenat med Testningarna bör därvid kunna utföras av lämplighet för förmedlingsarbete, utan att verkets egen personal efter en kortare utmotsatsen i stor utsträckning förekommer. bildningskurs. Endast om viss yrkeserfarenhet kombine- 5) Efter detta urval bör de som accepras med sådana som god be- terats betraktas som antagna till en aspiegenskaper gåvning och flexibilitet bör den betraktas rantutbildning, som direkt påbörjas. De som som klart meriterande. Detsamma gäller genomgått denna med godkända resultat olika former av förtroendeuppdrag och för- bör betraktas som slutgiltigt antagna. Nåeningsaktivitet. gon bedömning från handledarna efter en Vid preliminära urval enligt nuvarande tids provtjänstgöring bör inte längre föreordning har såväl yrkeserfarenhet som för- komma. troendeuppdrag betraktats som goda meri- 6) Systematiserad bedömning bör inföter, och det har sedan ankommit på ar- ras och genomföras ett år efter det att det betsmarknadsstyrelsens intervjuare att i en aktiva förmedlingsarbetet påbörjats och serelativt kort intervju och utan några objek- dan återkomma vartannat år. Resultaten tiva hjälpmedel söka avgöra i vilken ut- från denna bedömning, i vissa fall kombisträckning personlighetsmässig täckning nerad med en lämplighetsundersökning, bör finns bakom de formella meriterna. Även kunna ge en del av det väsentligaste maeventuellt beslut om beom intervjuarna, som framgått av den fö- terialet för ett regående redovisningen, utför ett gott ar- fordran.

58 SOU 1968: 61

marknads- och förmedlingskunskap bör allt- 2.1 l .3 Rekrytering av arbetsvårdare så kunna kompenseras genom bättre kon- Av arbetsanalysen har framgått att arbets- takter med förmedlarna. vårdarna vid sidan av intervjuer med sö- Om antagningskraven höjs kan detta akkande är sysselsatta med tualisera en höjning av lönenivån. Införani stor utsträckning av remisser och bidragsfrå- det av reglerad befordringsgång är ett anhandläggning samt med administrativt arbete och nat medel för att höja attraktionsvärdet gor planeringsarbete. Arbetet sker under dag- för anställning inom arbetsvården. liga kontakter med sjukhus och arbetsvårds- Den hittillsvarande rekryteringspolitiken institutioner och även med statliga och har varit framgångsrik vad gäller arbetskommunala Samarbete med vårdarna. Detta kan sättas i samband med myndigheter. arbetspsykologiska institut är livligt liksom att en stor del av dessa skulle ha rekryteockså internt inom verket med förmedlare rats från en »elin av de förmedlare, som och yrkesvägledare. anställdes för 10-20 år sedan. Många av Arbetsvårdarna har hitintills huvudsakli- dem tillhör sannolikt den ›befordringsregast rekryterats bland erfarna förmedlare. serv» som haft goda intellektuella och per- Man kan ställa sig frågan om den rekry- sonlighetsmässiga förutsättningar för kvaliteringskällan i längden kommer att vara ficerade studier och tjänster men som i sin tillfyllest med nuvarande påbyggnad i fråga ungdom inte fick chans att studera. En om verkets egen utbildning. Det ställs re- eventuell omprövning av rekryteringspolidan i dagens läge stora krav på arbetsvår- tiken skulle grunda sig på att man skulle darnas kunskap inom sociallagstiftning, so- få samma »kvaliten i tillströmning till arcialpsykologi och socialmedicin. Dessa krav betsvårdaryrket. kommer att öka i takt med den förutsedda 2.1 1.4 Rekrytering av yrkesvägledare ökningen av svårighetsgraden i arbetsvårdsfallen. Yrkesvägledarna är den utbildningsmässigt och vidareutbildningen av mest kvalificerade gruppen. Den extemre- Fortbildningen redan verksamma arbetsvårdare bör inten- krytering av i huvudsak akademiker, som sifieras. kan man överväga om tillämpas för denna kategori synes vara Samtidigt kraven Som av arpå de nyanställda bör skärpas. Rikt- mycket fördelaktig. framgår för bör enligt konsul- betsanalysen är yrkesvägledarnas arbete punkt rekryteringen ten vara att de nyanställda fordrande och för ingen annan kahar kunskaper mycket och i nivå med examen från tegori förekommer så mycket övertidsarkapacitet bete. Trots detta synes yrkesvägledarna vasocialhögskola eller från samhällsvetenskapliga studier. Även sökande utan sådan ut- ra den mest positivt inställda kategorin. bör kunna komma i fråga, om de Sannolikt bidrar härtill i hög grad den goda bildning

på annat sätt visat att de besitter erforder- överensstämmelsen mellan tjänstemännens

kvalifikationer. erfarenhet förutsättningar och arbetets krav. Inte minst liga Mångårig från inom allmän med tanke på de än mer ökade krav, som tjänstgöring förmedling bör självfallet utgöra en merit. kommer att ställas på yrkesvägledarna ju Om blivande arbetsvårdarna rekryteras mer vårt utbildningsväsende byggs ut, är externt, så att de i början av sin tjänstgöring det angeläget att de höga antagningskraven om arbetsmarknad och för- och den reglerade bibesaknar kunskap befordringsgången medling, bör sådan kunskap kunna delges hålles. Fortfarande bör något formellt begenom systematisk på samma hörighetskrav emellertid inte komma i fråutbildning sätt som nu sker med yrkesvägledarna. När ga. extern rekrytering börjar tillämpas i fråga 2.11.5 Rekrytering av övriga personalom arbetsvårdarna är det viktigt att observera att detta kan öka behoven kategorier av lagarbete. Eventuella brister i praktisk arbets- Övriga kategorier är mindre homogena och

SOU 1968: 61 59

för dessa är det svårare att diskutera en- skaffa sig nödvändiga kvalifikationer till hetliga rekryteringsprinciper. För styrelsens den tidpunkt då befordringstjänster ledigdel har framkommit, att sammanträden och förklaras. konferenser tidsmässigt dominerar för alla Vad här sagts om tjänsterna inom stykategorier tillika med utredningsarbete, som relsen gäller också i princip för kamerala ställer stora krav på förmågan att snabbt tjänster och planeringstjänster inom länsta del av fakta av olika slag och att fatta arbetsnämnderna och arbetsförmedlingen. beslut i samråd med specialister inom olika Inte minst för planeringstjänsterna är det områden. För en stor del av befattnings- värt att överväga en mer omfattande exhavarna inom styrelsen intar arbete med ternrekrytering som alternativ till specialinterna organisationsfrågor och annat ad- utbildning inom verket. ministrativt arbete en framträdande position. De anställda inom styrelsen har hit- 2.12 Särskilda synpunkter på arbetsmarktills i ganska hög grad rekryterats bland nadsverkets personalutbildning förmedlare. Det arbete tjänstemännen inom styrelsen Konsulten tar i en delrapport upp personalutför är i allmänhet väsensskilt från det utbildningen till särskild och behandling som utförs inom fältorganisationen. Den ger bla synpunkter som en på det förslag viktigaste gemensamma beröringspunkten arbetsgrupp inom utredningen tidigare framär kunskapen om arbetsmarknaden. Det är lagt (l8.7.l966). angeläget ur personaladministrativ och personalpolitisk synpunkt, att möjligheterna kvarstår för de anställda inom fáltorgani- 2.12.l Utredningens tidigare förslag om sationen att avancera till högre befattning- personalutbildningen ar inom styrelsen. Då emellertid de olika Förslaget innebar i korthet följande. typerna av arbete ställer så olika krav är »Statskontorets till en långsiktig utbildningsplanering en av för- förslag nytt system för arbetsmarknadsverkets personalutbildning inneutsättningarna för att nuvarande befordbär en i förhållande till det nuvarande systeringspolitik skall kunna bibehållas. Befattmet ämnesmässig renodling av utbildningsinningar på administrativa området ställer i nehållet till sk kursklossar. Dessa kan kombidag krav på kunskaper inom vida fält. Inom neras på ett för varje enskild tjänsteman ändet här aktuella damålsenligt sätt. Enstaka kursers innehåll, peområdet sträcker sig kundagogiska utformning och längd kan förändras skapskraven från nationalekonomi och datautan att övriga kurser skall behöva påverkas. teknik till föredragningsteknik och prognos- Förslaget är utformat i detalj vad gäller ararbete: betsförmedlares, arbetsvårdares och yrkesväg- Inte minst ledares utbildning. För planerande och admimed hänsyn till utbildningsnistrerande personal anges utbildningsbehovet synpunkterna är det av intresse att inmer översiktligt. gående studera samtliga befattningar inom Kravet på vidgad utbildning inom den allstyrelsen, för att bl a klarlägga utbildnings- männa förmedlingen tillgodoses på flera sätt. Arbetsförmedlings- och yrkesvägledaraspiranter och kunskapskraven. På grundval av en stuges en gemensam grundläggande utbildning i die bör bl a kunna säkrare fastställas i vilarbetsmarknadspolitik samt arbetsförmedlingka fall som externrekrytering förefaller vara ens uppgifter och arbetsmetoder. Förmedlare mest naturlig och i vilka fall som intern- och arbetsvårdare föreslås genomgå en kurs i yrkesinformation innefattande orientering om rekrytering är det mest naturliga samt vilka skolväsende, yrkesutbildning, arbetsförmedutbildningsåtgärder som i det senare fallet lingens och yrkesvägledningens informationsbör vidtas för att möjliggöra omflyttning- material mm. Därtill bereds förmedlare tillarna. Den långsiktiga utbildningsplaneringen fälle att deltaga i central kurs i arbetsvård. Ett konstaterat behov av fortbildning föranbör bla ta sikte på att i god tid ge »påleder förslag om att alla förmedlare, som inte läggskalvar» inom verket en sådan korntidigare genomgått den s k assistentkursen, skall pletteringsutbildning att de skall ha hunnit deltaga i aspirantemas kurs i arbetsmarknads-

60 SOU 1968: 61

politik mm. Regionala fortbildningskurser fö- praktiska konsekvenserna av att delar av utbildreslås i aktuella förmedlingsfrågor. Kurserna ningen ges via televisiom. skall vara öppna för alla personalkategorier. Förslaget innefattar speciella kurser i intervjuteknik, testpsykologi, arbetsprövning och ar- 2.12.2 Åtgärder på grundval av den tidigare betsledning. delrapporten En utbildningsplan har upprättats för perioden 1967-72, i vilken utbildningsresursema Sedan den tidigare rapporten överlämnats fördelas på personalkategorier och kurser. till Kungl Majzt och arbetsmarknadsstyrel-

sen har den remissbehandlats. Utrednings- Arbetsmarknadsstyrelsens centrala utbild- har därvid i huvudsak förslagen tillstyrkts ningsenhet föreslås utökad med 51/2 tjänster, av remissinstanserna. Förslagen har sedan varav 3 i lönegrad A 19 eller högre. Ledningen förts fram i proposition 1967: 1 varvid deav utbildning för yrkesvägledare och arbetsvårdare flyttas till den centrala utbildningsen- partementschefen biträtt huvudlinjerna i desheten. sa. Särskilt har angeläget departements- En tjänst för utbildningsadministration före- chefen ansett det vara att få till stånd förslås inrättad vid länsarbetsnämndema i Malmö, bättrad grundutbildning för arbetsförmed- Göteborg, Luleå samt Stockholms stad och län. Vid ytterligare tre nämnder föreslås en ny larna i enlighet med förslagen. Departetjänst, vars innehavare på försök skall svara mentschefen har också i huvudsak godtaför utbildningsadministration jämte övriga per- av utbildgit den föreslagna utbyggnaden sonaladministrativa arbetsuppgifter, vilka vid de berörda nämnderna alltså överflyttas från ningsadministrationen. bl a kansliinspektören. Riksdagen har beslutat i enlighet med Kostnaderna för den föreslagna kursverkdepartementschefens förslag. samheten har beräknats uppgå till ca 1 400 000 Från 1967/ 68 har arbetsbudgetåret kr för budgetåret 1967/68 och till ca 1 350 000 be- marknadsverket anpassat sin personalutkr de följande åren. 18 000 deltagardagar räknas för budgetåret 1967/68 jämfört med bildning i enlighet med de av statsmakter-

10 000 1965/66. na biträdda utredningsförslagen.

I huvudrapporten från översynen har vis-

Lönekostnadema för den förstärkta utbild- sa kompletterande förslag lagts fram.

ningsorganisationen har beräknats till 645 000 kr per år jämfört med 190000 kr 1965/66. 2.12.3 Konsultens synpunkter på arbets- Betraktad i ett längre tidsperspektiv måste såväl som arbetsmark- marknadsverkets personalutbildning personalutbildningens nadsverkets övriga utbildningsinsatsers adrnistrativa och pedagogiska form utvecklas ytter- Utredningens förslag bygger på principen ligare. Omfattningen av den utbildning i vil- om »utbildningsklossar», som på olika sätt ken arbetsmarknadsverket är engagerat - per- skall kunna kombineras för att - ge försonalutbildningen jämte omskolning mm medlare, arbetsvårdare och yrkesvägledare motiverar en genomgripande omprövning av hela utbildningens praktiska uppläggning. Stats- en ändamålsenlig specialutbildning. Försla-

kontoret föreslår att arbetsmarknadsstyrelsen get har tagit hänsyn både till de nyanställ- - i vissa fall tillsammans med skolöverstyrel- da och till den övriga personalen på så sen - i detalj utreder betingelsema för att sätt att 65 % av kursvolymen ägnas åt nyutnyttja television i undervisningen. Man bör anställda tjänstemän (aspirantutbildning), särskilt pröva möjligheterna att spela in undervisningsavsnitt på sk videoband för mång- 25 % åt fortbildning samt 15 % -åt special-

faldigande och decentraliserad uppspelning för utbildning. mindre elevgrupper. Med ett sådant system Beträffande avvägningen mellan kursvokan lektionsförberedelser ägnas mer omsorg. lärarna kan anlitas. En lymen på olika kategorier förtjänar att er- De bäst kvalificerade pedagogiskt sett bättre fördelning av inlämings- inras om att enligt enkäten omkring hälften

tiden erhålls. Stora personalgrupper kan snabbt av samtliga förmedlingstjänstemän ej genås med utbildningsåtgärder, vilket kan vara den hittillsvarande assistentkursen nomgått erforderligt i samband med organisationsförpå sex veckor. Även om en del fått utbildändringar eller andra omläggningar. Utredningen bör redovisa de ekonomiska och ning i tidigare, kortare kurser måste man

SOU 1968: 61 61

räkna med att åtskilliga hundra förmedlare utbildning verkligen skall bli effektiv. Handär i behov av systematisk vidareutbildning. ledaren bör ges generella instruktioner om Vidareutbildningen är emellertid endast av- sitt ansvar som individuallärare. Det bör sedd att få 25 % av kursvolymen, vilket också på olika sätt sörjas för att han har exempelvis för kursen arbetsmarknadspoli- de pedagogiska och kunskapsmässiga förtik II innebär att första året endast 70 och utsättningar som krävs för att han skall andra året endast 35 av de tidigare anställ- vara en bra handledare och inte minst att de bereds möjlighet att delta. han har tid med dessa uppgifter. Att bris- Med en skärpning av rekryteringskraven ter här på många håll föreligger har framkan det finnas risk att få en klyfta utbild- gått av de fritt formulerade kommentarerningsmässigt mellan de nyanställda och de na i enkäten. i tjänsten äldre. Det är angeläget att und- I kursen Arbetsmarknadspolitik ll har vika någonting sådant. anslagits 12 timmar åt psykologiska frågor. Framtidsutvecklingen, såsom den skildrats Undervisningen här är främst uppbyggd i det föregående, kommer att medföra att kring differentialpsykologi och psykologisdet ställs krav på förmedlarna vad gäller ka hjälpmedel. Med tanke på de allt större omdöme och allmänbildning. Skillnaden krav som kommer att ställas på förmedmellan kraven i nuläget och i framtiden larna när det gäller att lämna information torde snarare vara av karaktären gradskill- om förhållandena på arbetsplatserna och nad än artskillnad. med tanke på de problem av socialpsyko- Mot bakgrund av arbetsanalysen och logisk karaktär, som uppträder i samband sammanställningen av det subjektivt upp- med omflyttningarna borde förmedlarna få levda utbildningsbehovet förefaller det före- en betydligt bättre utbildning i såväl arslagna utbildningsprogramrnet vara adekvat betspsykologi och personaladministration och välavvägt. Utbildningen kommer så- som i socialpsykologi och Ett sociologi. lunda att väl täcka behovet av kunskaper kursmoment, benämnt arbets- och socialom arbetsmarknaden och näringslivet, om psykologi om förslagsvis 16 timmar borde arbetsmarknadsverkets organisation och sålunda komplettera kursavsnittet Arbetsfunktion och om allmän förmedlingstek- marknadspolitik II. nik. Metoderna för insamlandet av data, Många förmedlare anser sig ha bristanexempelvis intervjuteknik och meritvärde- de språkkunskaper. För att råda bot på ring, har fått relativt stor plats i utbild- detta kan frivilliga språkkurser komma till ningen liksom också varit fallet hittills. Det- stånd i verkets regi eller på verkets bekostta förefaller också väl svara mot behoven. nad, eventuellt Inom per korrespondens. Möjligen har de teoretiska avsnitten fått många företag har man gått in för att alla ett förhållandevis stort utrymme i jämfö- anställda som önskar genomgå någon språkrelse med de praktiska övningarna. Den kurs får denna betald av företaget sedan intervjuteknik som specialister inom områ- den fullföljts. En sådan politik synes även det lär ut torde kräva lämplig för arbetsmarknadsverket.

således. betydligt

längre intervjutid än vad som i allmänhet Behovet av utbildning för arbetsvårdarna står förmedlarna till buds. Därför synes måste ställas samman med rekryteringspodet önskvärt med mer i litiken. Kommer denna att ändras praktisk träning på så intervjuteknik under förhållanden, som mot- sätt att externrekrytering kommer att spela svarar förmedlamas vanliga arbetssituation. en större roll - vilket konsulten anser önsk- Enligt förslaget skall sådan praktisk ut- värt - bör detta självfallet återverka på inbildning ske bla genom cirkulationstjänst- ternutbildningen. göring på olika förrnedlingsexpeditioner I nuläget dominerar för arbetsvårdarnas och inom kansliet. Konsulten del tidsmässigt med sökande vid poängterar intervjuer i detta sammanhang att det måste finnas arbetsvården. Därnäst kommer handläggskäliga resurser för att en sådan praktisk ning av remisser samt administrativt och

62 SOU 1968: 61

av utbildnings- bör därför enligt

planeringsarbete. Analysen yrkesvägledningskursen

behovet att arbetsvårdarna konsultens uppfattning utökas med förslagsger vid handen, till arten samma brister och be- vis två dagar för att ge teoretisk och prakupplever hov som förmedlarna ehuru i större om- tisk kunskap och övning inom dessa områ-

den. fattning. Beträffande befattningshavare med pla- De här angivna undersökningsresultaten nerande och arbetsledande funktioner har antyder att arbetsvårdarna bör ges samma som förmedlarna och att till Statskontoret tidigare vid sidan av vissa basutbildning kurser en allmän kurs i denna bör läggas i testpsykologi, specialkurser föreslagit och I arbetsledning. Förutom avsnitt om arbetsarbetsvårdskunskap arbetsprövning. för ledaransvar har den föreslagits behandla än högre grad än vad som var fallet förmedlarna kravet på bättre kun- kommunikations- och samarbetsproblem, gäller i arbets- och Det arbetspsykologi och olika skaper socialpsykologi. grundläggande till den med förmed- av arbetsledning. Kursen är främst kan ske i anslutning typer kursen Arbetsmarknads- avsedd att vända sig till länsarbetsdirektölarna gemensamma främst inom rer, inspektörer samt konpolitik II, men en fördjupning, byrådirektörer, tors- och expeditionsföreståndare inom ardet socialpsykologiska området, synes nöd-

vändig för arbetsvårdarna. En påbyggnad, betsförmedlingen. inom ramen för kursen »Test- Behovet av en sådan utbildning för belämpligen och medicinsk i ledande funktion frampsykologi, anlagsprövning fattningshavare torde därtill vara önskvärd. Vi- träder mycket klart i de senare genomförpsykologi›, da undersökningarna. Det framgår således dare ifrågasättes, om inte kunskaper i fysiska och arbetskrav borde för- både av arbetsanalyserna som av de redopsykiska än som ti- visade Samma sak medlas mera utbildningsmässigt utbildningsbehoven. digare föreslagits. framgår också av de underordnades syn-

Beträffande språkutbildning bör samma punkter. som för- Enligt konsultens uppfattning är det tvekmöjligheter ges arbetsvårdarna medlarna. samt om en vecka är tillräcklig för att ge

Yrkesvägledarna, som huvudsakligen re- tillräckligt utbyte av en sådan kurs. De om-

från med akademisk ut- råden som skall behandlas är vittomfatkryteras grupper skall tande. Inom flertalet av dem har under bildning, enligt det tidigare förslaget inom verket som senare år nyare tekniker och administrativa få samma grundutbildning förmedlare och arbetsvårdare. Därtill kom- utvecklats, som är tidskrävande

hjälpmedel

mer en kurs att lära in och att praktiskt träna genom i yrkesvägledning. Fullföljs dessa intentioner kommer deras arbetsom- gruppdiskussioner och självverksamhet.

råde Bland de moment som konsultens att få god kunskapsmässig täckning. enligt Vidare kommer deras behov av fortbild- uppfattning bör komma i fråga kan bla

kunna nämnas introduktionsmetodik, informationsning att i stor utsträckning tillgodoses. teknik, föredragnings- och konferensteknik,

Beträffande testmetodiken är det angelä- systematiserad personalbedömning, personalplanering etc. Mot bakgrund härav föget, att i utbildningen ge praktisk träning i att på ett effektivt sätt tolka och utnytt- reslår konsulten minst en fördubbling av

Att va- den föreslagna kurstiden. ja resultaten. utbildningen tidigare rit bristfällig eller allt för teoretisk har

framgått av många fria kommentarer i en-

käten. 2.13 Utredningens synpunkter i anslutning Föreläsnings- och konferensteknik saknas till konsultundersökningarna helt i den planerade utbildningen. Det är av

att de funge- Enkätundersökningens utomordentliga betystor vikt för yrkesvägledarna rar effektivt i sin utåtriktade aktivitet, och delse som bakgrundsmaterial vid utredning-

SOU 1968: 61 63

ens bedömning främst av arbetssituationen än mer värdefullt. Uppslag och synpunkinom fältorganisationen har redan inled- ter från personalen kan få ett ganska stort ningsvis framhållits. utrymme och bl a kan resultaten från enkä- I övrigt har undersökningarna syftat till ten få en betydelse som referensmaterial. att ge underlag för utredningens förslag Det föreliggande materialet ger självklart beträffande rekryteringsbas, rekryteringspla- inte en helt aktuell avspegling av personanering, urvalsmetodik m m. Från utredning- lens synpunkter. Det har redan gått så pass ens sida har man emellertid också bedömt lång tid sedan enkätundersökningen genomen arbetsanalys av det slag som nu har fördes att orsakerna bakom en del av de genomförts ha värde som upptakt till ett kritiska synpunkter som framfördes i enfortsatt arbete internt inom verket med ar- kätsvaren nu fallit bort. Några exempel: bets- och befattningsanalyser. Utredningen En mera omfattande studieverksamhet har vill således understryka att analyser av det kommit igång och har eventuellt tillgodoslag som här har presenterats är ett av de sett en del av de otillfredsställda utbildunderlag som fordras för en rationell or- ningsbehoven. Yrkesvägledarnas arbetssiganisationsplanering och personalplanering tuation kan ha förbättrats genom en bättoch inte minst för en rationell upplägg- re tillgång till lektionsutkast för yrkesvägning av det interna utbildningsprogrammet. ledningen i skolorna. Det finns ytterligare Försöket med ny urvalsmetodik för an- en rad områden där man kan tro att det tagningen till aspirantutbildningen har bl a har skett en utveckling i positiv riktning. innefattat en uppföljning som haft till syfte På en del områden har det sedan underatt försöka på objektiv grund fastställa vil- sökningen skett en utveckling genomfördes ka reella krav som ställs på de anställda. som fört med sig mycket starka behov av Enligt utredningens uppfattning är detta utbildningsåtgärder och som inte tillräckännu ett område där man har anledning ligt täcks av analysen. är här kan- Viktigast att gå vidare med ytterligare undersökning- ske att ADB börjat att införas som hjälpar eftersom bedömningen av urvalsmetodi- medel. Intensiva åtgärder på utbildningskens effektivitet måste ske mot bakgrund området har här redan delvis i vidtagits, av de anställdas mer långsiktiga utveck- samarbete med statskontoret. Det är skäl ling inom verket. att understryka att man i samband med Rekommendationerna från konsulten har utvidgad användning av ADB får behov i stor utsträckning legat till grund för de av starka utbildningsinsatser som inte är rekommendationer och förslag som utred- engångsbetonade utan som måste sträcka sig ningen lägger fram i sin huvudrapport. I över en följd av år. de flesta fall där överensstämmelse inte rå- Frågorna om personalinformation vid geder kan skillnaderna förklaras av att ut- nomförandet av den nya organisationen och redningen har inordnat förslagen i ett stör- om de speciella rekryteringsfrågor som uppre organisatoriskt och personaladministra- står vid omorganisationen behandlas av uttivt system, med delvis andra förutsätt- redningen i huvudrapporten kap 13, Förningar än vad konsulten haft att utgå från. slagens genomförande. Det bör vidare på- Materialet från enkätundersökningen som pekas att en rad specifika utbildningsåtgärhelhet är mycket omfattande och endast der blir aktuella också i samband med de förvissa delar har kunnat utnyttjas för ut- ändringar på det administrativa området som redningens principförslag. Om man börjar förutsätts ske samtidigt med omorganisaatt i detalj planera en omorganisation av tionen, bla beslutsdelegering i olika samarbetsmarknadsverket kommer mycket i den manhang och användningen av programpraktiska verksamheten som med nuvaran- budgetering. de organisation är mer eller mindre givet Vid rekryteringen av arbetsvårdare föatt kunna ställas under diskussion. I den reslår konsulten att man som riktlinje bör situationen kommer enkätmaterialet att bli ha kunskaper motsvarande examen från so-

64 SOU 1968: 61

cialhögskola eller samhällsvetenskapliga universitetsstudier. Utredningen delar uppfattningen att man bör sträva mot att knyta så kvalificerade personer som möjligt till verket. Det är dock tveksamt om uppställandet av riktlinjer på den nivå det här gäller (även om riktlinjerna inte ges karaktär av formella krav för anställning) är den ur alla synpunkter lämpligaste vägen. Den väg som utredningen i första hand avser bör prövas är att genom olika åtgärder, såväl på löneplanet som i fråga om övriga anställningsvillkor, öka rekryteringsbasen, så att man får ett större (och bättre) sökandematerial att välja bland.

SOU 1968: 61 65

5-814380

3 och beslutanderätt inom arbets-

Måluppfattning

marknadsstyrelsen

Ekon lic Sam Sjöberg, företagsekonomiska styrande system med hög precision är att institutionen vid handelshögskolan i Göte- målen uttrycks operationellt. Därmed avses borg (AB Sam Sjöberg), har på utredning- att graden av måluppfyllelse kan mätas i ens uppdrag utfört en intervjuundersökning kvantitativa termer (och sättas i relation rörande besluts- och informationsfrågor till de vidtagna styråtgärderna). Svårighebland byråchefer och motsvarande inom terna att åstadkomma detta vid en komarbetsmarknadsstyrelsen. plex målstruktur med inslag av målkonflik- Materialet representerar alltså ett tvär- ter torde oftast vara huvudskälet till att snitt på hög nivå inom styrelsens organisa- man avstår från den centralisering av betion. I viss mån kan undersökningen ses slutsfattandet som den berörda typen av som en förlängning eller ett komplement styrsystem skulle innebära. Alternativet blir till laborator Sigvard Rubenowitz under- att man för varje funktionell enhet (avdelsökning vad gäller vissa aspekter på de ad- ning eller motsvarande) av organisationen ministrativa frågorna. Intervjuerna har ut- formulerar vissa riktmärken (önskade reförts under förutsättningen att grundma- sultat) och delegerar beslutanderätten till terialet ej skall offentliggöras. Rapporten den berörde chefen (målstyrning). Styrfortill utredningen innehåller endast konsul- men medger normalt inte den precision i tens sammanfattande bedömningar. styrningen som ett direktstyrande system skulle kunna ge men har åtskilliga andra positiva drag, tex beträffande motivatio- 3.1 Undersökningens omfattning och syfte nen hos underställda cheferna. Framställningen anknyter direkt till en tidi- Syftet med denna framställning är att gare rapport till Statskontoret, där styr- mot bakgrund av ovanstående mycket överningsproblemen behandlas generellt, dvs siktligt beskrivna samband granska styrutan anknytning till arbetsmarknadsverkets ningsproblematiken vid arbetsmarknadsverspeciella struktunl I denna rapport ges en ket samt om möjligt dra slutsatser härav översikt över de olika styrformer som kan som kan vara användbara för verkets orkomma i fråga inom de komplexa system ganisatoriska uppbyggnad. som större organisationer utgör. Särskilt I syfte att få ett grepp om hur styrmebetonas direkt- respektive målstyrningen. kanismen utformats vid arbetsmarknadsver- Sambandet mellan stringensen i målformu- ket har författaren på utredningens uppleringen och valet av styrform påvisas. Där- drag genomfört en intervjuundersökning vid konstateras att en första förutsättning 1 Sjöberg, S, Några synpunkter på styrning av för att man skall kunna konstruera direkt- komplexa system, stencil, Göteborg 1967.

66 SOU 1968: 61

inom verket. Respondenterna har med nå- de», »allmänt internationellt erkända», »framkomna informella kontakter got enda undantag utgjorts av byråche- genom fer. Materialinsamlingen representerar såle- inom organisationem, m m. des ett tvärsnitt arbets- b) I intet fall har målen för verksampå hög nivå genom De frå- heten uttryckts i annat än kvalitativa termarknadsstyrelsens organisation. har anknutit direkt till mer. gor som har ställts tre områden: c) Målkonflikter som finns på den stua) Måluppfattningen hos respektive byrå- derade nivån ges som regel ingen lösning chef. i den av respektive byråchef lämnade målbeslutanderätt, beskrivningen. Någon fonnell avvägning b) Respektive byråchefs såsom den tillämpas i praktiken, och hans mellan olika mål inom samma byrå föreinom byrån. kommer således i princip inte. egen fortsatta delegering c) Kontakterna, formella och informel- d) De byråer som inte har någon direkt till arbetsmarknadspolitiska mela, mellan de olika byråerna. anknytning Frågor som hänför sig till måluppfatt- del har generellt en klarare måluppfattoch beslutanderätten på byråchefs- ning än byråer med sådan anknytning. I ningen nivå har haft till att undersöka hur det senare fallet har man inte sällan motisyfte stor del av verkschefens verat avsaknaden av preciserade mål med styrningsproblem, som från hans synvinkel löses genom en hänvisning till behovet av flexibilitet. konsekvent Frånvaron av klart angivna mål på den genomförd målstyrning, respektive hur mycket som kan betraktas som nå- studerade nivån i organisationen torde kunröran- na tolkas sätt; sker gon form av direktstyrning. Frågor på följande antingen de delegeringen inom respektive byrå har den väsentliga delen av styrningen genom till att och ett ovanför den aktuella nivån centralisesyftat belysa målformulering nivå. Studiet rat beslutsfattande, eller anser ledningen styrningsprecision på denna av de existerande kontakterna, informa- den existerande måluppfattningen hos byråtionsflödet, mellan byråerna har föranletts cheferna vara så lämplig att ytterligare speav det förhållandet att en funktionellt in- cifieringar är överflödiga. (För fullständigdelad normalt har ett synner- hetens skull borde även ett tredje alternaorganisation stort samordningsbehov. Det är såle- tiv tas med, nämligen att ledningen inte ligen des av klart intresse för en granskning av utövar någon systematisk styrning. Från styrmekanismen att intensiteten och inne- denna möjlighet bortses i det följande.) hållet i dessa interna kontakter - bl a den nedan behandlade fångas upp. Mycket beslutanderätten - talar för att I det följande redogörs i korthet för de faktiska slutsatser en granskning av det insamlade ledningens styrningsfunktion utförs genom materialet kan ge anledning till. Intervjuer- en kombination av direktstyrning och vad na har gjorts med betonande av sekretessen, som skulle kunna betecknas som implicit av materia- målstyrning, dv s med accepterande av råvarför någon direkt återgivning let inte kan ifrågakomma. dande måluppfattningar inom organisationens lägre nivåer. En annan slutsats som man tveklöst kan dra beträffande målsitua- 3.2 Byråchefernas måluppfattning tionen är att ledningen har mycket små På frågor med anknytning till målen för möjligheter att mäta effektiviteten såväl den har svaren varie- i de olika verksamheterna som totalt för egna verksamheten rat högst väsentligt. Några genomgående organisationen. Detta skulle förutsätta vädrag av intresse kan förtjäna att påpekas. sentligt mera distinkta målformuleringar. a) I intet fall har man uppgett att mål- Målkonflikter förekommer i hög grad. formuleringen »ovanifrån» delgetts byrå- Dessa konflikter måste lösas genom någon chefsnivån explicit. I stället har man hän- form av avvägning. Detta gäller helt obevisat till att målen är »historiskt utveckla- roende av den nivå på vilken konflikterna

SOU 1968: 61 67

förekommer. Om ledningen för den aktuel- gor som sökte klarlägga den faktiska bela verksamheten inte gör en sådan formell slutanderätten hos byråcheferna samt deras balansering av målen innebär detta att kon- vidare delegering inom sina respektive byflikten löses på en lägre nivå. En formell råer. Svaren har gett upphov till följande lösning på högre nivå måste anses ha be- allmänna konstateranden och reflexioner: tydligt större förutsättningar att ge »bättre» a) Beslutanderätten på byråchefsnivå är resultat än en mer eller mindre proviserad mera formellt reglerad och kan följaktligen avvägning på lägre nivå i organisationen. ges klarare uttryck än vad som var fallet Anledningen till att sådana principiella med målformuleringen. ställningstaganden är svåra att göra torde b) Beslutanderätten är begränsad dels gefrämst kunna sökas i målens politiska ka- nom angivande av vissa typer av ärenden, raktär. Detta skulle innebära att de av- dels - och - att vissa vanligare genom vägningsbeslut mellan olika mål som mås- kvantitativt formulerade gränser satts, ovante göras för arbetsmarknadsverket som hel- för vilka verkschefen i varje enskilt fall het borde fattas av regeringen. Detta pro- skall ha tillfälle att påverka beslutet. blem återkommer senare i framställningen. c) Byråchefemas delegering av sin be- Här skall endast konstateras att formella slutanderätt uppvisar en mycket oenhetlig lösningar av målkonfliktproblem i prin- bild med variationer från helt centraliserat cip inte förekommer på den studerade ni- beslutsfattande till en synnerligen långtvån. gående delegering. Byråer med serviceverksamhet har klara- Vid en granskning av de praktiska konre formulerade mål. De synes arbeta med sekvenserna av de gällande reglerna för en högre grad av målstyrning och därmed byråchefernas beslutanderätt finner man vädelegering än de övriga byråerna. Detta är sentliga olikheter mellan de byråer som endast ett konstaterande utan varje form sysslar med de mera kortsiktiga anpassav värdering. Även för dessa gäller dock ningsåtgärderna och sådana som mera påi princip samma omdöme om möjligheter- tagligt arbetar med strukturpåverkande mena att mäta effektiviteten som för verket del. I det förra fallet kan man konstatera iövrigt. att byråchefernas praktiskt fungerande be- En naturlig följd av de valda målformu- slutanderätt är sådan att den bäst beskrivs leringarna är att man på logiska grunder som en långtgående decentralisering. I det inte kan precisera vilken information som senare fallet däremot är restriktionerna ofta erfordras för beslutsfattandet inom organi- så hårda att huvuddelen av besluten måste sationen. Detta synes ha lett till att man föreläggas högre chef för godkännande före f n producerar en avsevärd mängd »statis- verkställandet. Som en allmän uppfattning tik» som inte omedelbart kan motiveras därvid gällde att de av respektive byråchef på ett meningsfullt sätt. Förhållandet är rekommenderade besluten frångicks endast klart otillfredsställande. Informationspro- i undantagsfall. duktionen inom organisationen bör primärt Den enda praktiska skillnaden av betyvara styrd av de krav en målinriktad styr- delse torde då vara att byråchefen i det ningsprocess ställer. Därvid gäller det gans- senare fallet inte kan delegera beslutandeka självklara sambandet att ju klarare man rätten inom byrån i nämnvärd omfattning. kan formulera sina mål, desto bättre kan En granskning av de övriga byråemas förman precisera kraven på information både hållande i detta avseende visar att delebeträffande inriktning, omfattning och geringen synbarligen är störst inom de serframtagningsfrekvens. viceorienterade verksamheterna men att man i övrigt synes föredra att behålla en 3.3 Byråchefernas beslutanderätt och central styrning på byråchefsnivå. Den åbedelegering är icke sällan »brist ropade anledningen på Intervjuundersökningen omfattade även frå- kvalificerad personal›.

68 SOU 1968: 61

Man skulle kunna anta att bristen på råchefer. Med den synnerligen stora betyutgör det pri- delse för organisationens verksamhet som stringenta målformuleringar mära hindret för en fortsatt samordningen av olika åtgärder har är det delegering. Denna oklarhet medför att en stor del av otillfredsställande att sättet för och intende beslut som verksamheten kräver nu mås- siteten i kommunikationerna inte är forte baseras på byråchefens »erfarenhet av mellt reglerade. liknande situationen, m m. Med en klarare målbeskrivning skulle en bättre kontroll av 3.5 Sammanfattning styrningen kunna ske med lägre krav på kvalifikationer och/ eller större Den genomförda intervjuundersökningen personalens för en fortsatt har haft en inriktning, som gett möjlighet förutsättningar delegering som följd. till en översiktlig granskning av några av de viktigare drag i arbetsmarknadsstyrelsens organisation, som inte framgår av en 3.4 Den interna kommunikationen formell beskrivning. Studien har av praktis- Den i ar- ka skäl varit avgränsad till byråchefsnivån tillämpade funktionsindelningen och omfattat deras måluppfattning, använbetsmarknadsstyrelsens organisation inrymmer vissa risker för att utnyttjandet av de da styrformer och kommunikation. Nedan olika medlen icke samordnas. redovisas i all korthet de mera påtagliga tillgängliga En sådan brist på samordning kan i bästa slutsatser, som kunnat dras på basis av fall leda till slöseri med de tillgängliga svaren. . resurserna genom att inte det lämpligaste 1. Ledningens delegering av beslutandemedlet används. I sämsta fall kan effek- rätten varierar med olika typ av verksamten ur total vara negativ. Inter- het. Något som närmast kan karakteriseras synpunkt vjuundersökningen har även berört kommu- som direktstyming tillämpas på det primärt nikationsproblemet. Svaren har gett upphov strukturpåverkande området, medan en typ till följande reflexioner. av målstyrning används vid den verksamav centrali- het som syftar till en kortsiktig anpassa) Den relativt höga graden sering - särskilt vad gäller de strukturpå- ning mellan tillgång och efterfrågan på ar- - betskraft. « verkade åtgärderna ger en samordnande effekt ovanför byråchefsnivån. I samma 2. Målen för verksamheten såväl totalt riktning verkar det faktum, att speciellt som för de olika delarna är så vagt forviktiga eller omfattande ärenden behandlas mulerade att man praktiskt taget helt sakav styrelsen »in pleno›. nar möjligheter att mäta effektiviteten (nåb) Byråcheferna är medvetna om kom- got som måste anses vara en nödvändig

munikationsbehovet. Svaren att förutsättning i synnerhet för en ändamåls-

antyder somliga anser behovet tillfredsställande enlig direktstyrning). ._ , informella kontakter 3. Byråchefernas fortsattadelegering vafyllt genom på deras egen nivå. Andra har betonat vikten av att rierar av olika skäl, främst begränsningar en bättre samordning av åtgärderna åstad- i den egna beslutanderätten och i persokoms. nalresurserna. Man kan också konstatera Man kan således konstatera att någon att formella avvägningar mellan olika mål formell lösning av samordningsbehovet i i princip inte görs ens på denna nivå i orinte finns i organisationen. ganisationen. Den praktiska innebörden av princip angiven Kommunikationsbehovet mellan byråche- detta blir att avvägningarna måste göras fema minskar genom den relativt höga på annan (lägre) nivå där förutsättningarsom ledningen tillämpar na härför kanske är väsentligt sämre. centraliseringsgrad I övriga fall synes lös- 4. Behovet av intern kommunikation är på vissa områden. av problemet vara hänvisat till de stort. Den formella regleringen av hur detningen informella kontakterna mellan berörda by- ta behov skall täckas är sådan att man i

SOU 1968: 61 69

princip är hänvisad till informella kontakter på olika nivåer. Med hänsyn till den stora betydelsen av att verksamheten samordnas måste detta anses vara av väsentligt intresse. Man skulle kunna påstå att oklarheterna i styrningen och avsaknaden av effektivitetsmått primärt sammanhänger med den synnerligen vaga målformuleringen för arbetsmarknadspolitiken. I den mån verkets ledning inte »ovanifråm kan få en preciserad målformulering med avvägningar mellan de ingående målen måste en egen formell tolkning av den existerande valda målformuleringen vara ledningens mest angelägna uppgift om resurserna skall kunna utnyttjas på ett välkontrollerat sätt.

3.6 Utredningens synpunkter Den här aktuella undersökningen ger inga statistiska eller på annat sätt kvantifierbara fakta som kan ligga till grund för vidare detaljbeslut. Det gäller viktiga men i högsta grad svårfångade problemställningar som inte uttömmande kan belysas i en intervjusituation. Med de anförda reservationerna i minnet kan emellertid konstateras att undersökningen faller väl in i den bild av situationen inom arbetsmarknadsstyrelsen som ges i laborator Rubenowitz enkätundersökning och övriga kartläggningsstudier. Bristen på klara målformuleringar har också där berörts. Lic Sjöberg visar på några av de praktiska konsekvenserna av detta, bl a svårigheterna att delegera beslutanderätten till underställda chefer - med ineffektivt personalutnyttjande som följd.

70 SOU 1968: 61

II Förmedlingsområdet

4 Analyser av förmedlingsarbette

av Syftet var att få en uppfattning om ar- Undersökningarna arbetsförmedlingens inom ett förmedlingskontor, hur verksamhet har haft till syfte att ge en upp- betsgången om vilket det finns inom stor andel av förmedlarnas tid som åtgick fattning utrymme detta område för rationaliseringar och vil- för de viktigare funktionerna, samt hur arka former av åtgärder som är mest effek- betstiden fördelade sig under dagen. tiva. Redan vid den första utvärderingen stod har berörts direkt det klart att den allmänna arbetsstrukturen Förmedlingsområdet av tre Den första, som inom förmedlingsenheterna var av sådan undersökningar. i detta kapitel, har bestått av art att rationaliseringar i form av förenklade presenteras blanketter mm endast skulle en arbetsmätning på ett urval förmedlings- arbetsrutiner, enheter. Vidare har utredningen, i samar- ge begränsade effekter. Arbetsmätningens bete med arbetsmarknadsstyrelsen, bedrivit resultat bekräftade en bedömning som delviss försöksverksamhet med organisatoriska vis utifrån andra utgångspunkter vuxit fram vid vissa för- under utredningsarbetets denna och personella förändringar gång. Enligt Försöksverksamheten re- var det väsentligaste medlet för att höja medlingsenheter. dovisas och där-

i kap 5. En statistisk undersökning förmedlingens prestationsförmåga,

av de arbetssökande vid arbetsmarknads- med dess servicestandard, en »strukturraverket gjordes november 1966. Undersök- tionalisering» som innebar en längre driven i kap 6. specialisering inom förmedlingsenheterna ningen redovisas Utöver detta har särskilda och en koncentration av resurserna till mer undersökningar som mer indirekt rör förmedlingsområ- slagkraftiga förmedlingsenheter. av arbetsmätningen har därför det gjorts på yrkesväglednings-, arbetsvårds- Analysen direkta och och aktiveringsområdet (kap 8, 9 och 10). inte gått ut på att formulera detaljerade rationaliseringsförslag för den existerande förmedlingsorganisationen. Så- 4.1 Arbetsmätningen dana skulle, som utredningen påpekat, ge

utbyte. Resultaten har därför begränsat 4.1.1 Inledning vid i första hand använts som underlag bland förmedlingspersona- diskussionerna av olika organisationslös- Arbetsmätningen som ett led i utredningens all- för förmedlingen. I genomförandelen ingick ningar männa vilket även om- fasen för den nya organisationen bör matekartläggningsarbete, enkätunder- rialet vara av värde vid detaljutformning fattade den tidigare refererade bland verkets i stort, av arbetsrutiner mm inom distriktskontosökningen personal arbetsmätning bland yrkesvägledare mm. ren.

SOU 1968: 61 71

4.1.2 Arbetsmätningens omfattning tjänstemännen utrustade med små inställ-

bara klockor som gav en signal varje kvart. Kartläggning av förmedlingsarbetets inne- Mätmetoden bygger på samma statistiska håll har skett efter två principer. Genom principer som tillämpas vid frekvens- eller talrika intervjuer och observationer ute på GTT-studier, d v s att antalet observationer fältet har fakta samlats in om vad som (i detta fall markeringar på en arbetsredogörs på en arbetsförmedling och hur arbegörelse) av en arbetsuppgift förhåller sig till tet är upplagt och fördelat. Denna del av det totala antalet observationer (markeringkartläggningen har dokumenterats i form ar) som tidsåtgången för arbetsuppgiften till av flödesplaner. Vidare har arbetet analyse- den totala arbetstiden.

rats med hjälp av mätningar avsedda att I samråd med arbetsmarknadsstyrelsen visa hur stor andel av tillgänglig arbetstid utvaldes 47 förmedlingskontorl att delta vissa arbetsuppgifter tar i anspråk. Denna i studien. Avsikten var att genom detta arbetsmätning har varit av värde för att få urval söka få ett någorlunda representativt en uppfattning bl a om vilka moment i för- tvärsnitt av landets samtliga arbetsförmedmedlingsarbetet som är resurskrävande. lingar genom att urvalet skulle innehålla

olika kontorsstorlekar och en viss geogra-

fisk fördelning. De för Storstockholmsom- 4.1.3 Genomförande rådet specifika förmedlingsförhållandena sy-

Arbetsmätningen genomfördes med hjälp av nes dock ha fått en något för stor plats

en arbetsredogörelse (fig 4: 1) som under i undersökningen.

fyraveckorsperioden 20.2-18.3.1967 kon- För att få en tillfredsställande säkerhet

tinuerligt fördes av varje tjänsteman i resultatet av en studie som denna fordras på de berörda förmedlingskontoren. bla att antalet »observationer›, dvs mar- Mätningen genomfördes således utan hjälp av observa- keringar, är tillräckligt stort. Mätningen be-

törer och var helt beroende av medverkan slöts därför pågå under en fyraveckorspefrån arbetsförmedlingens personal. riod.

En inledande kartläggning för att gjordes Arbetsredogörelserna sändes dagligen till ta reda på vilka arbetsuppgifter som före- statistiska centralbyråns datamaskincentral

kommer

på en arbetsförmedling. Kartlägg- för att stansas upp på hålkort. Efter under-

ningen låg till grund för urvalet av arbets- sökningsperioden bearbetades materialeti

uppgifter på arbetsredogörelseblanketten. 28 datamaskin. sådana arbetsuppgifter fanns med på redo- 1 görelsen och de delades in i tre grupper: Följande kontor (expeditioner) ingick: Vid huvudkontoret i Stockholm: Expeditionerkontaktverksamhet, kontorsarbete och en na för förvaltning, tekniker, kontor, industri och grupp som avsåg resor, personligt m m. För hantverk, lager och kommunikationer, metall,

att beskrivning och definitioner byggnadsindustri, information och ungdom, på de olika vård, jordbruk, försäljning, hotell och restauarbetsuppgifterna skulle bli klara och enrang, städ och hemhjälp. tydiga prövades arbetsredogörelsen under Filialkontor till huvudkontoret i Stockholm: Farsta, Vällingby, Hägersten. ett par veckor vid några kontor i Koppar- Kontor i Stockholms landstingskommun: bergs län. Därefter gavs blanketten för re- Nacka, Jakobsberg, Märsta, Sollentuna, Norrdogörelsen och den därtill hörande instruk- tälje, Huddinge, Hallstavik, Nynäshamn, Södertionen av definitiv tälje, Solna. utformning. Kontor i Kopparbergs län: Grängesberg, På blanketten (arbetsredogörelsen) var Smedjebacken, Vansbro, Älvdalen, Ludvika, de 28 arbetsuppgifterna Mora, Avesta, Hedemora, Malung, Borlänge. förtryckta och längs Kontor i Örebro län: Örebro, Karlskoga, Linen tidsaxel fick varje tjänsteman en göra desberg, Hallsberg, Hällefors, Kumla, Degermarkering var femtonde minut för den ar- fors, Kopparberg, Laxå, Nora. vederbörande Kontor i Gotlands län: Visby. betsuppgift just då var sysselsatt med. Som hjälpmedel för att komma

ihåg att göra markering var förmedlings- Figur 4: 1 Blankett för arbetsredogörelse

72 SOU 1968: 61

Tabell 4: I Arbetsuppgifternas andel av Arbetsuppgifter tillgänglig tid i procent l Kontaktverksamhet

Kantorsarbete

28 Övrigt (som ej kan hänföras till »övrig kontaktverksamhet» eller »övrig kontorsverksamhem) 0,07 0,07 99,99 l Värdena för samtliga 47 kontor har slagits samman.

4.2 Arbetstidens gift nr 13, »Inskrivning av arbetssökande», fördelning blivit relativt sett mindre än den i verklig- De siffror som redovisas i tabell 4:1 är heten är. beräknade på de sammanlagda tidsvärdena för samtliga kontor som deltagit i undersök- 4.2.1 Kontaktverksamhet ningen. Härigenom kan uppgifterna anses vara nöjaktigt representativa för arbetsför- Tabellen visar att omkring två tredjedelar medlingen totalt. av arbetsförmedlarnas arbetstid har använts En svårighet vid strukturering av förmed- för kontakter med arbetssökande, arbetslingens arbetsuppgifter var fördelningen mel- givare, tjänstemän inom arbetsmarknadslan kontaktverksamhet och övriga uppgifter. verket, skolor mm. Resterande tredjedel Detta gäller främst vid intervjuer med en har tagits i anspråk huvudsakligen för konarbetssökande (inskrivning) då noteringar torsarbete, resor och »övrigt». (Enligt ungörs direkt under samtalets gång. Marke- dersökningen av tidsåtgången för olika arringar under denna procedur har enligt an- betsmoment inom yrkesvägledningen, se kap visningarna gjorts för »Kontaktverksam- 8, upptogs även yrkesvägledarnas tid till två het», vilket innebär att tidsandelen för upp- tredjedelar av kontaktarbete.)

74 SOU 1968: 61

fördelar på aktiv påverkan (ackvisition). Tidsåtgången Hur kontaktverksamheten sig för 3 torde åtminstone i viss ututifrån kommande respektive egna initiativ uppgift kunna påverkas genom en hårinte av arbetstidsfördelningen utom sträckning framgår beträffande kontakter med kunderna - ar- dare Standardisering av orderblanketter

kanske tillfälle i större utbetssökande och arbetsgivare. Utgår man ge arbetsgivaren kontaktverk- sträckning fylla i dessa direkt - samt, ifråga från antagandet att resterande om större företag, upprätta orderrutiner samhet fördelar sig lika mellan egna och

utifrån kommande initiativ får man att uti- med hjälp av telex.

tar Att etablera goda kontakter med arbetsfrån kommande samtal och besök till kvinn- 47 % av tiden i anspråk. Det är således givare, att påverka deras attityder

hälften av arbetsförmed- lig och äldre arbetskraft och till handikappatroligt att ungefär

larens vilket de är för förmedlingen väsentliga uppgifter. tid styrs utifrån, gör att »plaarför den enskilde tjänste- Dessa uppgifter plus det redan nämnda neringsutrymmet» betet med ackvisition och vakanskontroll mannen är relativt litet. kan för närvarande antas rymmas under 1, »Besök av eller samtal från Uppgift kontaktverksamheten rubriken »Kontakt med arbetsgivare på eget sökande» dominerar initiativ» som tar 5 % av arbetstiden i ankraftigt med 32 %. I denna siffra innefattas Givetvis kan ackvisition mm äga förfrågningar angående arbets- språk. naturligtvis rum under ett samtal som arbetsgivaren tatillfällen, intervjuer och diskussioner i öv-

git initiativ till men även om man ser till rigt. Uppgiftens tidsandel påverkas troligen besök och sam- den sammanlagda tidsåtgången för uppgiftill en viss del av antalet terna 3-4 blir utrymmet alltför litet för tal. Även om siffrorna för de olika konto-

de väsentliga uppgifter som nämnts. ren är ganska lika får detta inte ses som ett

tecken sinsemellan har en Övriga arbetsuppgifter under rubriken på att kontoren arbets- »Kontaktverksamhet» har tagits med i arjämn belastning vad gäller antalet

betsredogörelsen för att ge en komplett bild sökande. Det ligger nära till hands att för-

att kontoret med ett relativt sett av förmedlingens kontaktmönster. Här kan moda

mindre antal arbestsökande ägnar mer tid man inte se något iögonfallande vad gäller

av fördelningen i tid mellan de olika uppgifåt var och en av dessa. Detta bestyrks

terna utom möjligen den låga kontaktfrekgjorda intervjuer. vensen mellan arbetsförmedling och läns- »Kontakt med sökande på eget initiativ»,

arbetsnämnd resp arbetsmarknadsstyrelsen. uppgift nr 2, tar drygt 4 % av tillgänglig

tid. Vad 1 kan Detta skulle kunna tolkas som tecken på som ovan sagts om uppgift

till vissa delar även här. en markerad delegering av ansvar och befogälla Uppgiften till största delen samtal avseen- till arbetsförmedlingskontoret. En innefattar genheter

kontroll om annan mer sannolik förklaring skulle ligga de anvisning till arbetsgivare,

kvarstår samt even- i den form av ledning eller styrning som såförmedlingsuppdraget tuella väl länsarbetsnämnderna som arbetsmarkförnyade intervjuer. Arbetsuppgiften verk- använder, dvs genom skriftkan vid en ökning av den uppsökande nadsstyrelsen

samheten få liga direktiv (cirkulärmeddelanden m m) (enligt utredningens förslag) större samt i stort sett avsaknaden av konferenen jämfört med nuläget omfattning

ser med medarbetare från olika nivåer i oroch betydelse.

Arbetsuppgifterna 3 och 4 avser kon- ganisationen.

takter med arbetsgivare och fördelar sig

lika med ca 5 % var. Kontakt från ar- 4.2.2 Kontorsarbete betsgivare till förmedling avser »beställning»

av arbetskraft. Kontakten Rubriken står för tolv sinsemellan ganska på arbetsförrnedkan däremot avse såväl kon- olikartade arbetsuppgifter. Här föreligger lingens initiativ troller aktualiteten för vakanser) inte på motsvarande sätt som i kontaktverk- (av tex om arbetskraftsbehov och samheten någon »tung» arbetsuppgift utan som förfrågan

SOU 1968: 61 75

tiden fördelar sig ganska jämnt. »Sökning i registen, arbetsuppgift nr 18, De särskilda förhållandena för innebär att förmedlaren uppgift söker i registret annr 13, anvisning för under in- efter markering tingen en lämplig plats för en sökanskrivning av en arbetssökande, då den sker de eller efter lämpliga sökande för en lesamtidigt med har bepågående intervju dig plats. Markering för uppgiften har skett rörts redan i inledningen till kommentarer- såväl i samband med kundbesök som när na. Att tid ändå har registrerats den utförts enskilt. på denna Med hänsyn härtill kan uppgift kan förklaras med att vissa tjänste- tidsandelen (2,9% eller knappt 15 minuter män endast under in- i veckan) verka gör kladdnoteringar förvånansvärt liten. En av tervjun och renskriver dessa efter samtalet. orsakerna till detta kan vara att det helt en- Registreringarna kan i viss utsträckning ock- kelt inte finns tillräcklig tid för registersökså gälla kompletteringar av den arbetssö- ning. Uppgiften måste till stor del utföras kandes uppgifter. på eget initiativ. För arbetsuppgift nr 14, »Utskrift av or- Åtminstone vad gäller vissa av de kontor der» gäller vad som sagts om uppgift 3 vad och expeditioner som studerats, har det avser möjliga förenklingar av ordermottag- konstaterats att någon fortlöpande bevakningen. Den relativa omfattningen av upp- ning av placeringsmöjligheter ej sker. I desgiften torde alltså kunna minskas. sa fall förekommer således sökning i re- Uppgift 15 med en tidsandel på endast gister (eller dagslista) endast vid den arca 1 % är helt rutinmässig och omfattning- betssökandes besök på förmedlingen. Tidsen är direkt relaterad till antalet för detta moment bidragsan- åtgången påverkas emelsökningar. Den torde i mycket liten utsträck- lertid också av att förmedlingstjänstemanning vara påverkbar. nen ofta har i minnet vilka lediga platser »Utskrift av handlingar för vidarebeford- och arbetssökande som finns inom olika ran till annan instans» (uppgift 16) omfattar yrken. all utgående korrespondens. I denna ingår Uppgift 19, »Vakansrapportering» tar en även remisser till arbetsvård och yrkesväg- helt obetydlig del av tiden i anspråk. Utledning med åtföljande avskrifter av brev, redningens förslag till system med platslisbetyg, läkarutlåtanden m m. I uppgiften in- tor innebär emellertid att ett större antal går även i vissa fall rena avskrifter av be- lediga platser skall rapporteras till central tyg och för instans. I detta

meritförteckningar kundernas fall kommer således ar-

räkning. Detta förekommer i olika utsträck- att öka betsuppgiftens omfattning betydning på olika kontor. ligt. En stor del av arbetsuppgiftens innehåll »Läsning planering av åtgärder för den gäller således avskrifter. Genom installa- sökande» (uppgift 20) avser dels läsning tion av mm bör den-

kopieringsutrustning av betyg, meritförteckningar och tidning-

na del kunna helt elimineras. Beträffande ar, dels planering av åtgärder för den arservice till kunderna med betssökandes betygsavskrifter räkning. torde det vara lämpligt att fastställa ge- Planering för den arbetssökandes räkning mensamma och likartade Även här är ett abstrakt regler. arbetsmoment som naturförutsätts dock skrivarbetet minska. Åtmin- kan finnas med under ligtvis övriga arstone hälften av uppgiftens ca 4,5 % bör på betsuppgifter, kanske främst i »intervju av så sätt kunna falla bort. den arbetssökandeno. Den tidsandelen låga Uppgift 17, »In- och utplockning i re- (2,8 %) kan troligen delvis förklaras med gisten, avser hantering av registerkort för detta men den kan även ses som ett utarbetssökande och lediga platser. Så länge tryck för bristande utrymme för egna ininuvarande manuella registerorganisation tiativ i likhet med vad som sagts i fråga om finns kvar finns det mycket litet utrymme uppgift 18, »Sökning i register». för förenklingar och minskning av tidsåt- Framställning av statistikrapporter tar i gången. anspråk 4,5 % av arbetstiden och är där-

76 SOU 1968: 61

av de 12 kontorsarbets- I stort förefaller tidsfördelningen, jämmed den största att fört olika kontorstyper emellan, vara lik- Utredningen har beräknat uppgifterna. till största delen kommer att artad. Vad som kan synas anmärkningsdenna uppgift delar av ar- värt är att kontorsarbete på kontor med mekaniseras och kvarvarande Även den- skrivhjälp inte utgör en mindre del än på betet skulle då gälla datalämning. sätt kontor utan skrivhjälp. (Skrivpersonal har na del torde kunna förenklas på olika och inte deltagit i arbetsredogörelsen.) Detta genom tex kopiering, telex framför, kan erhållas som skulle kunna tolkas så att man vid kontor allt genom att statistikdata datarutiner rö- med skrivhjälp utnyttjar denna för renskrift biprodukt vid integrerade m m. av olika handlingar och på detta sätt tillrande omskolning för arbetsuppgifter som kontoret utan skriv- »Läsning av cirkulär och meddelanden, tar i förhållande till andra skriv- hjälp inte har. Vid en närmare granskning arkivering» Detta torde av tabell 4: 3 kan man emellertid också se bordsuppgifter stor tidsandel. att vid kontor med skrivhjälp ägnar förkunna förklaras med vad som redan sagts i kommentaren till 9 och 10. medlaren mer tid åt att söka efter platser uppgifterna sökande som passar varandra och Arbete med yrkesvägledningsmaterial resp i mindre tid åt statistikuppgifter. Tabell 4: 4 (uppgift 23) tar obetydlig del av tiden belysning av förhållandet. anspråk. Frågan har tagits med för att ut- ger ytterligare arbetsförmedlare Tabell 4: 2 visar att kontorsarbetet taröna i vilken omfattning använder detta material. git mindre andel av tiden i anspråk ju störav- re kontoret/ expeditionen varit. Undanta- Uppgift 24, »Övrigt kontorsarbete» ser endast enkla och neutrala kontorsupp- get för kontor med högsta antalet tjänste-

ru- män får inte tillmätas alltför stor betydelgifter som inte passar in under övriga se då uppgiften endast gäller ett kontor. briker. Förhållandet kan ses som ett uttryck för Uppgifterna 25 tom 28 har tagits med för att erhålla en rättvis att kontorsarbetet kan utföras mer ratioenbart fördelning av hela arbetstiden. Tidsåtgången för des- nellt vid en större volym. Enmanskontoret har en mindre kontaktsa uppgifter hade annars kunnat belasta nå- Avsikten med frekvens än de övriga kontoren och en begon av de övriga uppgifterna. var således inte tydligt större andel kontorsarbete. Detta uppgift 27, »Personliga att söka mäta sk kan tyda på att de enmanskontor som delnågon fördelningstid Den tidsandel som erhållits för tagit i undersökningen haft en mindre be- (»spilltid»). under det nor- lastning beträffande besök och samtal från denna uppgift ligger långt mala. arbetssökande och således överflyttat denna

tid på »kontorsarbetem Tabellen visar även att samarbetet med

4.3 Jämförelser mellan olika kontorstyper andra tjänstemän tilltar med växande stor-

- det största konlek på kontoren återigen 4.3.1 Effekter av tillgång på skrivhjälp toret undantaget. Bl a torde detta innebära

I tabell att de viktiga kontakterna med personal på 4: 2 har uppgifterna bearbetats så

att jämförelser kan göras mellan olika kon- arbetsvårds- och yrkesvägledningsexpeditio-

torsstorlekar och mellan kontor med respek- nerna är av mindre omfattning på de små

tive utan skrivhjälp. För överskådlighetens kontoren.

skull har arbetsuppgifterna förts samman i

sju grupper: kontakter med arbetssökande

(1-2), kontakter med arbetsgivare (3-4), öv- 4.3.2 De mest tidkrävande kontorsuppgifrig kontaktverksamhet (5-12), totalt konterna taktverksamhet (1-12), därav telefonsam-

tal (1-12), kontorsarbete (13-24) och övrigt Tabell 4: 3 visar de tre största kontorsarbetsför olika kontorsstorlekar och (25-28). uppgifterna

SOU 1968: 61 77

Tabell 4:2 Arbetsuppgifternas andel av tillgänglig tid i procent

Totalt Totalt kontakt- Därav antal verk- telefon- Kontors- marke- Arbetsuppgifter* samhet samtal arbete Övrigt ringar

1-2 3-4 5-12 1-12 1-12 13-24 25-18

27,51 6,06 » 15 » 36,97 11,68 17,14 65,80 28,56 30,45 3,75 11 205 Kontor med skrivhjälp 35,68 9,84 19,86 65,37 28,50 29,22 5,41 78 932 Kontor utan skrivhjälp 37,53 10,16 17,94 65,63 27,83 28,74 5,63 66 875 Samtliga kontor/exp 36,53 9,99 18,98 65,49 28,19 29,00 5,51 145 807 1 Siffrorna hänvisar till arbetsuppgifterna enligt tabell 1.

Tabell 4:3 De tre högsta procentsiñrorna inom arbetsuppgift 13-24

Tabell 4:4 Prooentuell fördelning av arbetstiden på. kontraktverksamhet, kontorsarbete och övrig verksamhet i Stockholms stad, Stockholms landstingskommun och Gotlands, Kopparbergs och Örebro län

Kontakt- Totalt Antal verksam- Kontors- antal Kontor/exp kontor/exp het arbete Övrigt markeringar

Stockholms stad Med skrivhjälp 5 64,48 29,42 6,11 27 595 Utan » 11 69,21 38 609 25,06 5,73

Stockholms län utom Stockholms stad Med skrivhjälp 3 62,84 31,17 5,99 17 736 Utan » 7 11 738 60,02 33,05 6,93

Gotlands, Kopparbergs och Örebro län Med skrivhjälp 7 67,45 28,03 4,53 33 601 Utan » 14 61,25 34,29 4,46 16 528

Samtliga kontor

Be- Om man undantar Stockholm ger för kontor med resp utan skrivhjälp. skrivhjälp. emellertid resultaten vid handen att kontor arbetningen gjordes i syfte att se om de största var olika stora på de med skrivpersonal i högre grad kunnat äguppgifterna och hur de var för- na sig åt kontaktarbete än de som saknat olika kontorstyperna Här kan dock det förhållandet delade. skrivhjälp. skillnad i dessa av- inverka att de kontor som inte har skriv- Någon signifikant De minsta hjälp är mindre än de som har sådan. Konseenden kan inte sägas föreligga. an- toren utan skrivhjälp har även haft en rekontorens tre uppgifter utgör en större för lativt mindre belastning avseende besök och del av tiden än motsvarande uppgifter de större kontoren. gäller härvid samtal utifrån. Undantag för det största kontoret vars tyngsta arbets-

uppgift tar ca 8 % av tiden i anspråk (ut- 4.4 Sammanfattande synpunkter skrift av handling för vidarebefordran till har - som väntat - visat annan instans). De två helt dominerande Undersökningen att förmedlingen har ett stort antal små uppgifterna i tabellen är nr 21 och nr 16 och och sinsemellan heterogena arbetsuppgifter. (»Framställning av statistikrapporter» för vidarebefordran Arbetet är således splittrat såväl i en mängd »Utskrift av handling två som på ett stort antal förmedtill annan instans»). Dessa uppgifter uppgifter Därtill kommer att de små förekommer sammanlagt 20 gånger i sam- lingsenheter. som arbetsuppgifterna i praktiken inte ens sammanställningen. Övriga fyra uppgifter finns med i tabellen förekommer samman- manhänger i tiden, dvs man kan på för-

medlingskontoret i mycket liten utsträcklagt nio gånger. ning syssla med en sak i taget under någon

längre, sammanhängande period. 4.3.3 Länsvisa jämförelser Denna långtgående splittring gör det svårt

I tabell 4:4 har undersökningsorterna in- att med konventionella medel skapa förenk-

delats i tre områden: Stockholms stad, lingar i arbetet. Detta gäller även de största,

län utom Stockholms stad samt rutinmässiga delarna av kontorsarbetet. Stockholms och Örebro län. En reducering av de rutinmässiga upp- Gotlands, Kopparbergs Dessutom har kontoren/ upp- gifterna kan i viss utsträckning ske genom expeditionerna Utredningens förslag beträfdelats efter angiven tillgång på skrivhjälp. mekanisering. fande statistikbearbetning med ADB är ex- Arbetstiden har fördelats på kontaktverk- Sådana ADBsamhet, kontorsarbete och övrig verksamhet. empel på sådan mekanisering. i Stock- måste med hänsyn till att Resultaten visar att de kontor bearbetningar och det finns ett stort antal relativt små enheholms län och Gotlands, Kopparbergs ter ske centralt. Förenklingar i kontorsar- Örebro län som haft tillgång till skrivhjälp tid betet kan också ske genom förbättring av som väntat kunnat ägna mer åt kontid åt kontors- blanketter och genom installation av tektaktverksamhet och mindre arbete än de kontor som ej haft tillgång till niska hjälpmedel. siffror- Om man bortser från framtida användsådan. För Stockholms stad visar och motsatt förhållande. av ADB i det egentliga förmedlingsna på ett oväntat ning arbetet så torde möjligheterna till effekti- Detta kan dock åtminstone delvis förklaras av förmedlingsarbetet främst gälla med att de expeditioner vid huvudkontoret vering arbetsfördelningen. Nu handlägger varje i Stockholm som ej haft egen skrivpersoskriv- praktiskt taget alla sorts uppnal kunnat repliera på en gemensam tjänsteman central. gifter. Med en omfördelning och speciali-

och Stock- så att vissa grupper av förmedlings- På grund av detta förhållande sering, i undersök- sköter ett antal bestämda upphohns stads markanta ställning tjänstemän skulle man få större samlade volyningen utvisar inte totalsiffrorna någon skill- gifter, och med mer av likartade arbetsuppgifter. Detta innad mellan kontor utan skrivhjälp

SOU 1968: 61

nebär möjlighet till effektivare behandling, De studier som inom arbetsförgjorts bl a kan biträdespersonal och tekniska hjälp- medlingen - intervjuer, arbetsmätning etc - har pekat på att ett ökat utnyttjande medel bättre utnyttjas. Genom att på detta av sätt inte blanda olika uppgifter i alltför moderna tekniska skulle bidra hjälpmedel hög grad kan avbrott i arbetet undvikas till en produktivitets- och effektivitetshöjmed ett effektivare utnyttjande av tiden till distriktsorning. Utredningens förslag som följd. ganisation - med större enheter och en om-

Arbetsuppgifterna skulle härvid kunna fördelning av arbetsuppgifterna ger också. uppdelas i tre block: att rationellt sådana möjligheter utnyttja uppdragscentral med kontorsarbetsupphjälpmedel. gifter, bevakning av placeringsmöjligheter, Utredningen föreslår därför en väsentordermottagning och ackvisition, lig nyanskaffning av tekniska hjälpmedel expedition med huvudsakligen kontakter till distriktskontoren. Schablonmässiga kost-

(samtal, intervjuer) med de arbetssökande, nader för anskaffning har beräknats och samt redovisas i huvudrapporten, kap 12.

kundmottagning med kundser-

praktisk Anskaffningsbehovet bör specificeras och vice i fråga om information, kassa, biljett- beräknas i detalj i samband med en omorrekvisitioner m m. med till ganisation hänsyn de nya konto- Den som här skisse- rens individuella

fördelningsprincip behov.

rats kan väntas ge avsevärda besparingar i arbetstid. En av de viktigaste konsekven- 4.5.2 Kommunikationshjälpmedel serna blir dock, enligt utredningens bedömning, att det skapas ett ordentligt utrymme

för Snabbtelefon

de uppgifter som är väsentligast för kunderna, en aktiv en löplatsackvisition, Förändringarna av förmedlingsorganisatiopande och noggrann bevakning av inläm- nen (med större förmedlingskontor, från nade rn m.

förmedlingsuppdrag 10 tjänstemän och uppåt) ställer ökade krav

En fördelning och gruppering av arbets- på metoder för intern kommunikation. Upp-

uppgifterna av det slag som skisserats ovan dragscentral och kundmottagning är tänkta

förutsätter att förmedlingskontoret har en som sk dvs utan öppna kontor, avskilda viss minirnistorlek. Den nedre gränsen där- tjänsterum, medan består expeditionen av vidlag kan bedömas ligga vid ca tio tjänste- ett antal enskilda samtalsrum. Behov av män.

kommunikationshjälpmedel finns således

främst för att ge snabba kontakter mellan dessa tre grupper samt mellan tjänstemän- 4.5 Kontorets tekniska utrustning nen i expeditionen och övriga. 4.5.1 Allmänna Snabbtelefoner föreslås för den interna synpunkter kommunikationen. Snabbtelefonerna bör va- Utredningen har inte avsett att ge detalj- ra utrustade med mikrofon som kan anförslag beträffande arbetsrutiner, blanket- vändas vid samtal av mer förtrolig art. ter och tekniska hjälpmedel för arbetsför- Eventuellt kan snabbtelefonen kombineras medlingen. Detaljstudier inom detta områ- med den telefonen. av utvanliga Typ de bör ske av den inom samt

arbetsmarknadssty- rustning erforderligt antal och pla-

relsen föreslagna

organisationsutredningen. cering bör närmare utredas.

Den kostnadsram för tekniska hjälpmedel som presenteras i huvudrapporten får där- Bandtranspartörer för, tillsammans med synpunkterna som framförs i detta sammanhang, tjäna som un- Informationen om en arbetssökande eller derlag och vägledning för vidare underen ledig plats är i allmänhet så omfattande sökningar. att den måste dokumenteras i skrift. Re-

SOU 1968: 61

över arbetssökande och lediga plat- disera information i olika ärenden vilket gistren ser föreslås inom uppdragscentra- leder till kortare kontakttider. placerade Telex borde också kunna användas vid len. Syftet med detta är, som förut har behandlats, att avsätta viss resurs för arbets- kontakter med arbetsgivare. De flesta större moment som kan sägas vara vitala för för- företag har telex. Möjligheterna att via temedlingsverksamheten: bevakning av pla- lex få anmälan om lediga platser bör däroch tillsättningsmöjligheter och en för undersökas. Även i detta fall gäller att ceringsaktiv ackvisition. informationen kan standardiseras. Dessutom Att flerdubbla den information som re- innebär ett sådant förfarande en jämnare arinnehåller skulle ställa betsbelastning eftersom meddelanden kan gistren sig komplicerat och svårhanterligt. Det är därför nöd- samlas upp och behandlas vid tidpunkter med som doku- som tjänstemännen vid uppdragscentralen vändigt anordningar gör menten enkelt och snabbt lättillgängliga för själva kan planera. Telexkommunikationerna kan i stor utde tjänstemän utanför uppdragscentralen som behöver dem i arbetet. Detta sträckning komma att ersätta nuvarande tegäller såväl för kundmottagning som expedition. lefonkontakter inom vissa områden. Detta föreslår därför att bandtrans- minskar riskerna för upprepade avbrott i Utredningen portörer installeras vid vissa distriktskontor. arbetet och skapar i stället ökat utrymme Transportören skall passera distriktskonto- för planering av arbetet. rets samtliga funktioner. Beställning av informationer sker med snabbtelefonen. Väx- 4.5.3 Reproduktionsutrustning lingsstationer (»hållplatser») behövs vid uppdragscentralens register, i kundmottagning- Genom arbetsmätningen har konstaterats att en och i varje samtalsrum i expeditionen. utskrift av handlingar utgör en relativt stor Med hänsyn till de relativt höga kostnader- tidsandel av kontorsarbetet. Till stor del na för bandtransportörer bör dessa instal- gäller det avskrift av handlingar såsom beleras endast på kontor med viss storlek tygsavskrifter, meritförteckningar, läkaruteller kontor med över 25 tjänstemän. låtanden osv. Med kopieringsutmstning kan sådant skrivarbete elimineras. Utredningen föreslår att kopieringsutrustning in- Telex stalleras på varje distriktskontor. Kopie- Den externa kontaktverksamheten är för ringsutrustningens typ och kapacitet måsarbetsförmedlingens del betydande. Den te självfallet avpassas till kontorens storsköts konventionellt genom samtal vid be- lek och specifika behov. Arbetsmarknadssök, telefon och skriftväxling. Utredningen styrelsen måste därutöver avgöra vilken anser att telefonsamtal och brevutskrifter form av service som skall ges kunderna ifråtill vissa delar skulle kunna ersättas med ga om kopiering. kommunikation via telex. Detta gäller fram- På de kontor som fn har kopieringsutför allt kontakter med andra arbetsförrned- rustning förekommer olika tillvägagångssätt lingskontor, regionkontor och arbetsmark- beträffande debitering. Att ge kunderna fri nadsstyrelsen samt med arbetsgivare. service i fråga om kopiering av ansöknings- Kommunikationskostnaderna för telex är handlingar är förenat med betydande kost- - i synnerhet över längre avstånd - lägre nader. Utredningen har inte tagit ställning än för telefon. En annan fördel är att man i denna servicefråga men förutsätter att en får meddelanden i en skriftlig form. Snabb- utredning av regler beträffande kopieringsheten och den direkta utskriften talar för service sker innan en allmän installation av användning av telex bla vid förfrågningar utrustningen kommer till stånd. om lediga platser och arbetssökande mellan I samband med införandet av ett system kontoren (interlokalförrnedling). Man har för listor över lediga platser kan det bli härvid också goda möjligheter att standar- aktuellt att inledningsvis på några distrikts-

SOU 1968: 61 81

6-814380

kontor, förmodligen dock inte alla, framställa kompletteringslistor. Kostnader för reproduktionsmateriel, stencil- eller kontorsoffsetapparater samt sorteringsmaskiner har tagits upp i utredningens överslagsberäkningar. Givetvis blir systemuppläggningen i stort bestämmande för vilken typ av utrustning som skall inskaffas, och var den skall placeras. Det är också fullt tänkbart att det i viss utsträckning kan bli fråga om att köpa tjänster på öppna marknaden.

82 SOU 1968: 61

5 F örsöksverksamhet inom förmedlingsarbetet samt

merstatistik

ket och utredningen. Intresset vid varje 5.1 Bakgrund studerad förmedlingsenhet koncentrerades i Under översynen av arbetsmarknadsverkets princip till endast en fråga av förmedlingsorganisation har det framstått som ange- organisatorisk eller förmedlingsteknisk art. en Organisationsform Utredningen utgick från att försöksverkläget att åstadkomma som skall möjliggöra en väsentlig höjning samheten inte kunde förväntas ge ett fullav arbetsförmedlingens servicenivå. Denna ständigt underlag för slutsatser och ställmåste bla avse förmedlingsinsat- ningstaganden till konkreta och allmängilhöjning sernas kvalitativa innehåll. I samman- tiga lösningar i fråga om arbetsförmedmåste även beaktas frågan om hur lingens organisation, verksamhetsformer hanget de samlade resurserna skall fördelas för och dimensionering. Den borde dock kunna Bla ville för en allmän bedömning av att ge bästa möjliga effektivitet. ge underlag man studera om vissa förändringar i för- i vilken mån det skulle vara möjligt att medlingens arbets- och organisationsformer genom intensifiering av förmedlingsverkskulle kunna leda fram till den eftersträvade samheten och genom vissa organisatoriska av servicenivån. förändringar lösa väsentliga arbetsmarkhöjningen testa och förbättra av re- För att närmare dessa hypoteser nadsfrågor utnyttjandet genomförde utredningen i samråd med ar- surserna. För att erhålla en större referensram för betsmarknadsverket vid några förmedlingsenheter försök beträffande vissa arbets- hela försöksverksamheten insamlades viss och organisationsformer i förmedlingsverk- gemensam basinformation från samtliga samheten inom ramen för oförändrade förmedlingsenheter som omfattades av unpersonalresurser (sk intensivstudier). För att dersökningarna. Varje berörd länsarbetsstudera i vad mån nämnd utarbetade tämligen omfattande samtidigt personalförstärkningar kunde ge ett förbättrat förmed- bakgrundsbeskrivningar dels rörande peranordnades vid andra sonalförhållanden od vid de aktuella konlingsresultat några försök med toren, dels beträffande de arbetsmarknader förmedlingsenheter personal-

med i övrigt oförändrade som dessa förmedlingar hade att betjäna.

förstärkningar skulle bedömas gearbets- och organisationsformer. Förmedlingsresultaten Försöksverksamheten omfattade sam- nom den ordinarie arbetsförmedlingsstatisnio arbetsförmedlingskontor samt tiken och genom en för ändamålet särskilt manlagt ambulatorisk förmedling till två orter. Pla- upplagd statistikserie, den s k merstatistiken. av hela verksamheten skedde i Målsättningen för statistiken var inte att neringen nära samverkan mellan arbetsmarknadsver- mäta effekterna av försöksverksamheten

SOU 1968: 61 83

med någon större precision eller exakthet. Utredningen ville därför se hur en ökad Man begränsade sig till att få ett material överblick och bredare information från en som kunde ge allmänna indikationer och större arbetsmarknad förändrade förmedledtrådar för vidare bedömningar. lingsresultaten. Det bör emellertid redan här framhållas Ett konstaterande som gjordes bl a i samatt många av de förutsättningar som upp- band med den s k novemberundersökningen ställts för de olika försöksverksamheterna var att det i stor utsträckning är de små i väsentliga avseenden inte varit uppfyllda. kontoren som har att sköta många av de Det har bla medfört att några egentliga svåraste och mest komplicerade förmedlingseffekter av försöksverksamheten inte kan ärendena. Det är svårt för en enda förutläsas i det insamlade siffermaterialet. medlare att med den pågående speciali- Däremot har förmedlingstjänstemännens seringen av näringslivet och allmänna höjbedömningar gett vägledning vid utvärde- ningen av utbildningsnivån, behärska hela ringen av försöken. arbetsförmedlingens verksamhetsfält. Merstatistiken ger emellertid delvis nya Utredningen antog att en sammandragfakta om förmedlingsarbetets resultat och ning av förmedlarna inom exempelvis eti glesbygdsområde till en större förmedlingsbelastningen på respektive förmedlingsenhet. Av särskilt intresse är uppgifterna om enhet skulle ge ökade möjligheter till erandelen utförda förmedlingsuppdrag för farenhetsutbyte och arbetsfördelning melolika sökandekategorier samt väntetiderna lan tjänstemännen. För att motverka vissa nackdelar för de innan uppdragen utförs. arbetssökande i form av längre resväg m m skulle centraliseringen kombineras med en 5.2 Försök med organisatoriska föränd- ambulatorisk och förmedlingsverksamhet ringar inom förmedlingsenheterna med inrättande eller vidmakthållande av en lokalombudsorganisation med i huvud- 5.2.1 Uppläggning sak kontaktskapande uppgifter. De sökande Denna del av försöksverksamheten har av- skulle även få kompensation för ökade resett följande organisatoriska förändringar. sekostnader vid besök på förmedlingen. 1) Centralisering av verksamheten till större förmedlingsenheter. Integration av arbetsvård och yrkesväg- 2) Integration av arbetsvård och yrkes- ledning vägledning i förmedlingsverksamheten ge- Utredningen fann det rimligt att man skulnom att arbetsvårds- och yrkesvägledle vinna en rad fördelar om en bedömning ningstjänstemän knutits till förmedlingsexav behovet av arbetsvård eller yrkesvägledpeditionen. ning kunde ske i samband med att mer 3) Koncentration av verksamheten inom komplicerade ärenden handlades av förmeden förmedlingsenhet genom sammanhållen larna. färmedlingsexpedition utan strikt uppdel- Bedömningen skulle för mer kvalificerade ning efter yrkesområden. fall göras av specialister inom arbetsvård Genom försöken ville utredningen testa eller yrkesvägledning, medan förmedlaren följande hypoteser. själv skulle, genom en ökad allmänkunskap på respektive område, kunna ta hand om Central iserin g bedömningen av övriga ärenden. Tendensen på arbetsmarknaden pekade hän mot en ökad rörlighet hos arbetskraf- Koncentration av verksamheten genom ten över större gemensamma arbetsmarknasammanhållen förmedlingsexpedition der. Samtidigt minskade de små lokala arbetsmarknadernas betydelse i motsvarande Normalläget i dag inom en förmedlingsenhet man. är att förmedlarna sysselsätts med en rad

84 SOU 1968: 61

betsvård och Visby har småuppgifter vid sidan av de egentliga yrkesvägledning). med en i egenskap av huvudkontor haft tillgång kundkontakterna. Ett viktigt syfte försöksverksamhet borde enligt utred- till såväl arbetsvårdare som yrkesvägledare. förhandsbedömning vara att se hur 3) Den sammanhållna förmedlingsexpediningens skulle kunna avlastas för- tionen har studerats vid huvudkontoret i dessa uppgifter medlarna. Visby. Vid detta kontor har verksamheten skulle även en differentiering vid fem tidigare självständiga expeditioner Samtidigt kunna de arbets- koncentrerats till en gemensam, sammanav servicen ske gentemot sökande genom en öppen förmedlingsdel hållen expedition. med informationsdisk. Därifrån skulle sökande som ville ha mer omfattande hjälp fördelas i en sluten del av 5.3 Resultat och slutsatser på förmedlarna förmedlingen. Dessa förmedlare skulle ar- 5.3.1 Allmänna synpunkter beta över en större del av arbetsmarknaden, utan att vara begränsade till ett visst att man skulle av- Ursprungligen avsågs yrkesområde. läsa resultaten av försöksverksamheten dels genom intervjuer med berörda tjänstemän, dels analys av merstatistik och i 5.2.2 Försöksorter genom vissa delar även av den löpande förmed- Studierna av organisationsförändringar för- Ett önskemål var även att lingsstatistiken. lades till sex fasta arbetsförmedlingar samt man på något sätt skulle fånga in kundertvå ambulatorier. I princip skulle endast en nas reaktioner på förändringarna. Organisationsform studeras vid vart och ett Av skilda skäl avbröts de särskilda stuav kontoren. Vid ett par kontor fanns av försöksverksamheten i och med dierna emellertid möjligheter att studera effekterna Den begränsade försöks- 1967 års utgångJ av flera av de angivna organisatoriska de mer perioden gör det svårt att bedöma Studierna bedrevs enligt förändringarna. långsiktiga effekterna av organisationsförföljande. ändringarna. l) Centraliseringen studerades vid konto- Det i sakens natur att ligger nyordren i Ludvika och Mora. Till Ludvikakonto- vid de olika kontoren inte blir kända ningen ret centraliserades under tiden för studierna omedelbart för en större allmänhet. Några förmedlingsverksamheten i Smedjebacken större informationsresurser har inte varit och Grängesberg. Förändringen genomför- disponibla för detta ändamål. Ännu längre des tyvärr först på ett mycket sent stadium tid tar det innan de tänkbara attitydförändi översynsarbetet, vilket i viss mån be- hos kunderna tar sig uttryck i ett ringarna gränsat värdet av utredningens iakttagelser. aktivt förändrat handlingsmönster när det Effekterna av en centralisering har emel- gäller att söka arbetsförmedlingens tjänster. lertid kunnat studeras även vid Morakon- har därför Man inte anledning att vänta toret, som dock primärt ingick i under- i vare sig den resig några tydliga utslag sökningen för ett studium av resultatet av eller merstaguljära förmedlingsstatistiken integrationen av arbetsvård och yrkesväg- tistiken under Som den tid det här gäller. ledning i förmedlingsverksamheten. Till av den senare för framgår redogörelsen Morakontoret skedde för ett par år sedan materialet från merstatistiken är så heller en centralisering av förmedlingsverksamhe- inte fallet. ten i Orsa, Furudal och Särna. I studierna Det faktum att merstatistiken sammaningick ambulatorierna till Orsa och Furudal. ställts bara under försöksperioden gör det 2) Den i förmedlingsverksamheten inte- att med motomöjligt göra jämförelser grerade arbetsvården och yrkesvägledningen 1 Sammanställningen av merstatistik forthar studerats i Varberg (arbetsvård), Ludsattes dock till april 1968 vid de kontor som invika (yrkesvägledning) och Mora (både ar- gick i försöken med personalförstärkningar.

SOU 1968: 61 85

svarande tidsperioder andra år, exempelvis statera att den i stället ambulaupptagna för att ta om hand svängningar av säsongs- toriska förmedlingen samt möjligheterna betonad karaktär. till telefonkontakt med ett bättre rustat kon- Utredningens bedömningar av försöks- tor mycket väl kunnat tillgodose behovet verksamhetens effekter när det gäller olika av förmedlingsservice. Det förefaller därorganisatoriska förändringar baseras huvud- för som om centraliseringen har blivit mer sakligen på de intervjuer mm som gjorts allmänt accepterad. med berörda tjänstemän och andra som Det är emellertid att en cenuppenbart haft tillfälle att följa försöken. Tjänstemän- tralisering av förmedlingsverksamheten innen har också fått lämna sina synpunkter om ett område måste planeras noggrant och erfarenheter av hur kunderna och att framför reagerat allt en ordentlig informapå förändringarna. tion måste ges till myndigheter och kunder. Det har inte varit möjligt att genom sys- Speciellt måste detta gälla de förändringar tematiska undersökningar inhämta avnämar- i fråga om servicen som direkt påverkar nas synpunkter. kontaktmönstret mellan kunder och för-

medling. De arbetssökande har, enligt förmedlarnas bedömningar, varit positiva eller funnit 5.3.2 Centralisering av förmedlingsverksamheten förändringarna ur sin synpunkt betydelselösa. Några bedömningar om vad eventuel- Den av centraliseringen berörda förmed- la ökade restider etc i fråga om besökslingspersonalen har upplevt förändringen frekvens medfört har inte kunnat göras. beträffande förmedlingsverksamheten som Tillgången till ambulerande m m förmedling något enbart positivt. I allmänhet har man bör dock ha avsevärt reducerat sådana icke uttalat sin största uppskattning av att man önskvärda bieffekter. fått ingå i ett större förmedlingsteam med Det är emellertid angeläget att det komdirekta kontakter med kolleger för diskusmer till stånd undersökningar för att kartsioner om konkreta förmedlingsfall och ak- faktorer lägga vilka som kan medföra svåtuella arbetsmarknadsfrågor. Genom att righeter för kunderna - av ekonomisk eller man fått till information om le- annan tillgång art - så att åtgärder kan vidtas för diga platser från en större arbetsmarknad att kringgå problemen. har enligt förmedlarnas bedömning möjligheterna ökat att uppnå ett gott placeringsresultat (även om några siffermässiga be- 5.3.3 Integration av arbetsvård och yrkeslägg för detta inte kunnat redovisas). vägledning Bland centraliseringens fördelar har främst från förmedlarna i Mora framhållits Från såväl som arbets-

förmedlingspersonal

att den nya förmedlingsformen bidragit till vårdare och yrkesvägledare har framhållits att bryta det mönster av intermittent sys- att integrationen i väsentlig grad förenklat selsättning som karakteriserat vissa av de samarbetet mellan de olika verksamheterna. mindre delarbetsmarknaderna. Genom cen- Remissförfarandet har kunnat inskränkas till traliseringen har också större resurser kun- ett minimum. I många fall har en snabb nat avdelas för insatser mot en dold ar- underhandskontakt kunnat ersätta en forbetslöshet på mindre orter. mell remissbehandling. I vissa av de orter som genom centrali- Vidare har - som väntat - framhållits att seringen förlorade sina fasta kontor (Smed- de dagliga kontakterna på den gemensamma jebacken och Grängesberg) framfördes från arbetsplatsen i hög grad ökat förståelsen för kommunalt håll till en början vissa betänk- de andra aktiviteterna genom de goda möjligheter mot nyordningen. Efter någon tids ligheterna till ömsesidigt erfarenhetsutbyte. verksamhet har man emellertid kunnat kon- Det har lett till att förmedlingspersonalen

86 SOU 1968: 61

kunnat lämna viss service inom arbetsvårds- 5.3.4 Koncentration av verksamheten till en och och därige-

yrkesvägledningsområden sammanhållen förmedlingsexpedition

nom avlasta specialisterna åtskilliga enklare Å andra sidan har förmedlarna Förmedlingstjänstemännen vid det studerade uppgifter. bättre insett värdet av arbetsvårds- och yr- kontoret (Visby) har spontant uppgett att de största förtjänsterna hos den sammanhållna kesvägledningsinsatser. Många fall, som tidii den ökade marknadsgare skulle ha fått passera utan sådana åt- expeditionen ligger

i åtnjutande av dem. överblick som de erhåller genom att de har

gärder har nu kommit I detta sammanhang är det fullt klart att att betjäna samtliga yrkesgrupper. Systemet med mot bakett rent statistiskt mått på kontaktfrekvensen yrkesexpeditioner ansågs, inte kan ge en tillfredsställande belysning av grund av erfarenheterna av den nya ordkvalitativa effekter. En klart ningen, göra förmedlingsarbetet ensidigt och integrationens uttalad men inte statistiskt mätbar tendens verka hämmande på marknadsöverblicken. har även varit att den egentliga arbetsvårds- Förändringarna har resulterat i en väsentligt ökad trivsel i arbetet och bättre möjligheter och yrkesvägledningsverksamheten specialiserats på mer komplicerade fall. Denna öka- att placera sökande i nya yrken och därigehar medfört att vederbö- nom förkorta arbetslöshetstiden och stimude specialisering rande facktjänstemän i större utsträckning lera yrkesrörligheten. har kunnat för Den sammanhållna förmedlingsexpeditioägna sig åt sådana uppgifter nen erbjöd utmärkta möjligheter att diffevilka de fått sin specialutbildning. En allmän bedömning var även att inte- rentiera förmedlingsinsatserna. Intervjuerna visade att förmedlingsfallen med fördel kungreringen skapat bättre möjligheter till uppverksamhet genom att förmed- de delas upp efter svårighetsgrad på ett sätt spårande om som innebar ett maximalt utnyttjande av lingstjänstemännens kunskaper specia- Ett med listfunktionerna ökat deras förmåga att upp- förmedlingspersonalen. system täcka presumtiva behov av åtgärder. En na- kundmottagning och öppen förmedling kunturlig följd av detta skulle vara att förutsätt- de väl inpassas i organisationen. med gott resul- Erfarenheterna visade även att fördelar ningarna för arbetsplacering tat också ökar i motsvarande mån. uppnåddes för förmedlingspersonalen om De arbetssökande sägs ha upplevt inte- registret över lediga platser sköttes av en elsätt. Viktigast är att ler flera särskilt avdelade befattningshavare, grationen på ett positivt remissförfarandet, med åtföljande långa som också svarade på telefonförfrågningar kunnat om platser o d. Förmedlare som hade besök väntetider, i väsentlig utsträckning Ofta av arbetssökande behövde inte begränsas. har specialisterna varit till- därigenom direkt eller efter relativt kort varsel störas i sitt arbete av inkommande telefongängliga (som regel efter någon vecka). Det förhål- samtal. landet att förmedlingspersonalen kunnat ge En slussning av alla besökande genom en viss arbetsvårds- och yrkesvägledningshjälp kundmottagning visade sig kunna minimera alla tendenser till till de olika har också varit uppskattat. köbildning av arbetsvård förmedlarna och ge en ändamålsenlig för- Decentraliseringen och yrfrån huvudkontoren till delning av de sökande. Härtill kom att åtkesvägledningen andra har också skilliga sökande kunde få sitt behov av förförmedlingsenheter uppskattats av de institutioner och skolor som medlingsservice tillgodosett direkt vid kundligger inom deras upptagningsområde. Kon- mottagningen, ofta genom en förteckning taktvägarna har förkortats och förenklats. över lediga platser. Speciellt har detta haft betydelse för kon- Erfarenheterna visade att frågan om betakterna mellan skolor och yrkesvägledning- vakningen av de arbetssökandes uppdrag kontakter måste ägnas ytterligare uppmärksamhet. Ett en, men också för arbetsvårdens med och rehabiliteringsinstitu- sammanhållet sökandematerial visade sig remissorgan tioner. nämligen innebära tendenser till minskat

SOU 1968: 61 87

personligt ansvar för de sökande. Arbets- 5.4 Färsöksverksamhet med personalsökandeblanketterna för sådana sökande förändringar som ej kunnat placeras omedelbart vid ansökningstillfället sorterades in i det gemen- En central fråga i diskussionerna om en samma registret över arbetssökande. effektivisering av förmedlingsarbetet var Bevakningen eller uppföljningen ägde hur kraftiga personalförändringar påverkar rum efter slut. Den för expeditionstidens förmedlingsresultaten inom ett givet område. detta ändamål tillgängliga tiden befanns va- att Utredningen planerade ursprungligen ra alltför kort. Ett större utrymme måste med en relativt omfatbelysa denna fråga ägnas åt bevakningen av placeringsmöjlighe- tande försöksverksamhet i vilken i princip terna antingen genom att varje förmedlings- skulle ingå såväl förstärkningar av vissa tjänsteman får tillfälle att ägna längre tid åt kontor som personalminskningar vid något uppdragsbevakningen eller att särskilda eller några kontor. En sådan försöksverktjänstemän avdelas för ändamålet. samhet kom av skilda skäl inte till utföran- Förmedlingspersonalen uppskattade de de. tidsbesparande arbetsrutiner som hade kun- På initiativ från arbetsmarknadsstyrelsen nat införas genom det nya förmedlingssyste- skisserades en försöksverksamhet av mer bemet. Möjligheterna att förfina och vidaregränsad art. Personalförstärkningarna skulle utveckla detta system ansågs också vara go- ske vid några kontor dels som led i en norda. mal upprustning, dels med utnyttjande av Av avnämarna berördes i första hand de de tjänstemän arbetsmarknadsverket disposökande av den sammanhållna nerade för insatser i områden expeditionen. med speciellt Den reaktion som vederbörande förmed- svåra temporära arbetsmarknadsförhållanlingspersonal hade kunnat iaktta var allmänt den. positiv främst genom att väntetiderna för Givetvis innebar denna av begränsning sökande hade kunnat avkortas. De sökande försökens omfattning att möjligheterna till uttalade också sin uppskattning över att enk- prövning av mer specificerade hypoteser la förfrågningar kunde besvaras direkt vid och till mätning av resultaten också be-

kundmottagningen. gränsades. Denna försöksverksamhet utfördes av arbetsmarknadsstyrelsen i nära samråd med

utredningen. 5.3.5 Summering av försöken med organisatoriska förändringar

5.4.1 Uppläggning, försöksorter Erfarenheterna av de insatta organisatoriska förändringarna är alltså i stort positiva, trots Enligt de ursprungliga planerna skulle föratt vissa av förändringarna skedde relativt söksverksamheten omfatta orter med olika sent under försöksperioden och intrimnings- situationer på arbetsmarknaden, nämligen svårigheter i vissa fall ännu vid periodens l) odifferentierat, stagnerat eller tillbakaslut var märkbara. Bla av detta skäl har - överskott gående näringsliv på arbetsnågra mätbara effekter inte kunnat påvisas kraft, exempelvis i merstatistiken. 2) brist på arbetskraft, Försöken har varit upplagda så att i prin- 3) strukturella förändringar inom näcip endast en organisationsförändring stude- ringslivet, viss restarbetslöshet. rats vid vart och ett av försökskontoren. En ort samt en kontrollort representeran- Mycket talar för att förändringarna - när de de var och en av ovanstående arbetsmarkkombineras till en organisatorisk enhet så skulle nadstyperna således väljas ut. På försom är fallet i utredningens förslag till nytt söksortens arbetsförmedling skulle förstärkdistriktskontor - får större tillsammantagna ningarna insättas, medan kontrollorterna ineffekt än de var för sig kan ge. te erhöll någon förstärkning.

88 SOU 1968: 61

Det visade sig inte möjligt att i det arbets- försöksverksamhet med perso- 5.4.3 Vidare som rådde 1967 finna lämpmarknadsläge nalförändringar försöksorter inom de tre nämnda arliga att se betsmarknadstyperna. Försöken inom områ- Det ursprungliga syftet med försöken, effekterna av inom

den med brist på arbetskraft måste ställas på personalförändringar

koncentre- har alltså inte framtiden. Försöksverksamheten förmedlingsverksamheten, med arbetsmark- kunnat Det måste emellertid rades således till områden uppfyllas. framhållas att det alltfort bl a mot bakgrund nadssituationer enligt 1) och 3) ovan. in- av förmedlingens verksam- Förstärkningarna inom dessa områden av den expansion het som skett och kan väntas fortsätta, är av riktades på åtgärder avseende 1) snabbare placering av arbetslösa, om- stor betydelse att belysa hithörande frågor. av En ny och mer omfattande försöksverkskolning av arbetskraft och utflyttning samhet bör därför genomföras. Därvid är arbetskraft (område 1), av orsaker till restarbets- det av synnerlig betydelse att man specifice- 2) kartläggning rar de hypoteser som skall testas i försökslöshet, omskolning, eventuellt också skyddad av dold ar- verksamheten och att man lägger upp den sysselsättning samt uppspårande betslöshet (område 3). så att resultaten kan avläsas på ett tillfreds- Som försöksort för område l) valdes ställande sätt. för område Det innebär bla att urvalet av försöks- Lycksele och 3) Norrköping. valdes Vilhel- kontor måste vara någorlunda stort för att Som kontrollort till Lycksele kontrollort till Norr- så långt möjligt utjämna effekterna av enmina. Någon lämplig inte finnas. Personalen vid staka störningar på de lokala arbetsmarknaköping kunde förstärk- derna. Dessutom måste kontrollmätningar försöksorternas arbetsförmedlingar göras vid ett tillräckligt antal kontor där tes med två till tre tjänstemän. Försöken startades är oförändrad. I mätningi maj 1967. Merstati- personalstyrkan vid de aktuella konto- arna bör ingå attitydundersökningar såväl stik sammanställdes bland förmedlingspersonalen som bland oliren t o rn april 1968. ka kundgrupper. Försöken bör även pågå under en längre tidsperiod och helst täcka ett par årscykler. Där så är möjligt bör statistiska mätningar 5.4.2 Bedömning av försöksverksamheten göras vid de kontor, där personalföränd- Som inledningsvis påpekades var försöks- ringar vidtas, även någon tid innan försöksverksamhetens omfattning begränsad redan verksamheten startar i egentlig mening. från början. Det innebar nackdelar speciellt beträffande det antal hypoteser som kunde 5.5 Merstatistiken prövas, men i lika hög grad även ifråga om

resultatbedömningen. 5.5.1 Syfte och uppläggning svårigheterna att finna lämpliga kontor inom vissa ortstyper innebar en ytterligare Det ursprungliga syftet med merstatistiken

allvarlig reducering av försöksverksamhe- var att ge några mått på förmedlingens i olika avseenden. Merstatistitens omfattning. prestationer av försöksresultaten har ken skulle i detta avseende komplettera den Uppföljningen varit avslutade sitt normala förmedlingsstatistiken, som enbart begränsad. Utredningen 31.12.1967, dvs mäter belastningen - i form av sökande och egentliga utredningsarbete innan försöksperiodens utgång. Från arbets- lediganmälda platser - på förmedlingen.

marknadsstyrelsens sida har inte någon ut- Merstatistiken skulle vidare ge svar på en av försöksverksamheten redovi- rad frågor om både fönnedlingsarbetets revärdering sats. sultat samt i vad mån kontakter förekommit

med arbetsvårds- och yrkesvägledningsex-

SOU 1968: 61 89

perter i enskilda förmedlingsärenden. rådena samt för orter med brist på arbets- Huvudpunktema var följande: kraft.

- antal Man kan alltså inte se merstatistikens förmedlingsuppdrag, fördelade samt inom dessa siffror exempelvis på omloppstiden inom på fem sökandekategorierl på kön och ålder förmedlingen och andelen utförda uppdrag - estimat - på ett riks- - antal utförda som uppskattningar uppdrag, fördelade på motsvarande sätt genomsnitt. Å andra sidan finns det många - antal ärenden där kontakt förekommit skäl som talar för att de observerade värdemed yrkesvägledare na i varje fall ger ett acceptabelt mått på - antal ärenden där kontakt förekommit storleksordningen hos ett riksmedeltal. Ett med arbetsvårdare obestridligt faktum är att merstatistiken ger - antal inaktuella sökanden. de bästa tillgängliga uppskattningarna av exempelvis de två nyssnämnda variablerna Merstatistiken insamlades från samtliga några andra motsvarande mätningar exide kontor som var berörda av försöksverksterar nämligen inte. samheternaå Uppgifterna sammanställdes Man bör handskas självfallet försiktigt månadsvis, och varje månad betraktades med materialet från merstatistiken även av som en avslutad enhet. andra Insamlingen påbör- skäl än det begränsade urvalet förjades 1.5.1967 och avslutades 1.1.1968 för medlingsenheter. Statistiken omfattar endast de kontor som ingick i försöken med orga- en kort tid, åtta till elva månader. De varianisatoriska förändringar samt 1.5.1968 för tioner i materialet som beror på konjunkturövriga kontor. och säsongsvängningar kan alltså inte isole- Som tidigare framhållits är det inte möj- ras exempelvis genom jämförelser med mot-

ligt att utifrån materialet från merstatistiken svarande perioder tidigare år. Någon utjämgöra någon bedömning av de olika försöks- ning av de mer »slumpmässigw variationerverksamheterna. Merstatistiken ger emeller- na - på grund av ett större företag ökar/ tid en rad intressanta upplysningar om för- minskar sin efterfrågan på arbetskraft, någhållanden och förmedpå arbetsmarknaden ra nyckeltjänstemän är sjuka/ bortresta på lingens resultat som ger statistiken ett vidare förmedlingskontoret o sv - kan heller inte intresse. väntas under denna relativt korta tidsperiod. Vad som kanske gör merstatistiken mest intressant är att den visar på ett sätt att sta- 5.5.2 Merstatistikens tistiskt belysa förmedlingsarbetets resultat. representativitet m m Det är alltså på den använda vägen möjligt Försöksorterna valdes ut dels med hänsyn att även med manuella metoder få åtminstill en rad praktiska som omständigheter tone grova prestationsmått på förmedlingens underlättade dels studierna, i ett par fall arbete. - som representanter för en viss typ av ar-

betsmarknad. Syftet var alltså inte att få ett urval 5.5.3 Några resultat från merstatistiken representativt i någon statistisk mening från alla förmedlingsenheterna i lan- I materialet är det särskilt två delresultat det. som väcker intresse: andelen utförda för- Man kan emellertid konstatera, bl a efter medlingsuppdrag samt väntetiden innan ett att ha studerat det bakgrundsmaterial som uppdrag blivit utfört. sammanställdes av de länsarbetsnämnder under vilka försökskontoren sorterade, att 1 Arbetslösa med heltidsutbud, kontoren faktiskt ombytesutgör ett tvärsnitt, där de sökande, studerande, och nyutexaminerade flesta kontorstyper och arbetsmarknader övriga. 1 Mora, Orsa, Ludvika, Grängesberg, Smedjefinns med. Vad som saknas i urvalet är rebacken, Visby, Varberg, Norrköping, Lycksele presentanter för de utpräglade storstadsom- och Vilhelmina.

90 SOU 1968: 61

ning uppsöka förmedlingen utgör endast en Utförda förmedlingsuppdrag av totala antalet sökande! dryg tredjedel andelen ut- När det gäller Varberg förefaller det som Genomsnittsiffrorna för totala mellan 13 och 27 % de höga värdena på andelen utförda uppförda uppdrag varierar för kvinnor 5 drag till en del hör samman med att Var- (tabell 5: 1). Siffrorna ligger en differentierad arå 10 procentenheter högre än för männen. bergskontoret betjänar till detta kan vara betsmarknad men att de även har en »bok- Sannolika förklaringar att kvinnorna dels har en annan åldersför- föringsmässig» förklaring. Varberg tillämpar, som enda kontor i urdelning än de manliga sökande, dels att de i kortare hel- valet, strikt den principen att samtliga inte större utsträckning efterfrågar Även om man tar hän- uppdrag (dvs sådana som inte och deltidsarbeten. åtgärdade under för- lett till placering, utbildning eller anvisning syn till konjunkturdämpningen den observerade totala till beredskapsarbete) avskrivs vid månadens söksperioden måste slut som inaktuella uppdrag. Uppdragen akandelen anses vara förvånande låg. totalsiffrorna tualiseras sedan endast i den mån den sö- Bakom döljer sig emellertid olika förmed- kande tar kontakt med förmedlingen under stora skillnader såväl mellan som mellan sökandekategorier. följande månad. lingskontor Själva förmedlingsarbetet är emellertid Det kan vara av intresse att se på två sökanmed heltidsutbud så att det sannolikt inte finns annat dekategorier, arbetslösa upplagt fördelade än marginella skillnader i resultatet i föroch ombytessökande på kontor hållande till den metodik som används på (tabell 5: 2 och 5: 3). är utomordentligt stora så- övriga kontor. Möjligen kan risken att uppsvängningarna olika månader som mellan kon- drag faller bort eller får vänta vara större väl mellan toren för båda kategorierna. I rätt stor ut- enligt Varbergs system, speciellt vid hög ar-

sträckning kan man återfinna ett känt möns- betsbelastning på förmedlarna. ter: kontoren i områden med ensidigt nä- Viktigare är att det totala antalet registrerade aktuella förmedlingsuppdrag relativt ringsliv och i utflyttningsregioner uppvisar än kontor i om- sett blir mindre med Varbergssystemet, villägre andel utförda uppdrag råden med balanserad arbetsmarknad. ket âterverkar på det redovisade procent-

Man kan även se andra Beträf- talets storlek. Om man vill ha jämförbarhet särdrag. med heltidsutbud mellan olika enheter i en statistik av denna fande de arbetslösa uppvinågorlunda enhetliga regler för sar Visby och Varberg höga värden på andel typ måste utförda förmedlingsuppdrag. I Visby-fallet registrering och rapportering finnas.

Beträffande de ombytessökande visar tafinns det tecken som tyder på att detta skulbell 5: 3 framför allt vilken låg andel av de le hänga samman med att en stor del av det inom området sker uppdrag som kan utföras. totala arbetskraftsutbytet ombytessökandes medverkan. De Antalet ombytessökande är också markant genom arbetsförmedlingens som av rätt klara skäl har anled- mindre än arbetslösa sökande, vilket bla arbetslösa medfört att procentsiffrorna för flera en-

skilda kontor är ointressanta. Tabell 5:1. Andel utförda uppdrag i procent

av totala antalet förmedlingsuppdrag.

Män Kvinnor Totalt

Avskrivning av inaktuella sökande Maj 19,5 32,7 22,0

ooauooumm

.N

od wa 3 o.m I l av av o.mm

2 v... md

X. m.om o.mm Nä m.mm m.mm m.mm 3. å ...v

os:

omäaooamm

om vw än m o. w n _ N

»v mm E. v_ om mm

En mmm NvN mom

I I 2 mv

uonEuoonm .önåooonm

ovm mmm mom mmm omm vom mvv

vw

:RED

»Nv

ä S Nv

v8

mmmm

WN

Nvm

:aan

_m_ m: m:

måna .vomm :så

ä_

m:

oouuooamm

m.m 3 .X va I wa av Na I

.x o.mm m.mm o.om o.mm m.: m.mm m.mm m.: m.mm 3 QN ...N å 3

omäuoummm

m

En

mv vN om om m m mm v» mv mm

En mom mmm oom

2 2 I vN 2 2 I S

uooEooZ uooEooZ

.mUQQD

mom mmm mmm vmv mmm

2 av

NNv mvm

å

vä vä Sv

mmom

sm

.N

.ämøioomma

?En .vän

omN

?En

a_ oN_ _v_

:mv S:

.ä

mv

QvN

I Na I

vd_ m.mm o.mm ...om m.mm m.mm o.mm o.mm

3 3 3

m.mm v.:

ä å_ S.

omäuoommm

Nä E:

omvåooumm

En

o _ v _

.ämctooama

mm

mount:

mm mm mm mm mo

mom mmm

mm

En ovm

;N l N_ S : mN I ä

.#00035 Nonoümo

mmm mmm omm

mmm omm mmm

vv 2

mmm

S vN

åv

mmmm äâb

mNN

:Saw

_NN

:Bum

NN EN 8_ Sv v2

åvv omv_

noomømå avant:

X l

ma_ m.mm m.mm m.mm o.: m.mm m.mm o.om o.mm o.om 2 3 3 vs vä

...N N;

.xv o.: v.: m.:

ovuuøoøi ooåooumm

å.

Nv v N n m n N

om mm mm mm oo mm mm

mmm omm mmm

mm oN vv

En än I

Hova:

_N_

.öoEoonom 30x58 .üoäuoaum

mom mmm mmm omm omm mmm oom

vv

.v95

voN

v2 mv 5 n

mmom ommv :§5

oN_ Gm

_uäw

EN âN ä_ ä_

_wäu os_ :så

moon:

m.m va vs

vøN

3: m.: m.mm o.om m.mm v.v v.v

.X ?N N.: mJvm åN N.NN o.: vä N.: Nä

omääusmnm

ax.

omäuooumam

o m

oøaoømgmøm

v N o m N

mv mm mv om mm mm oo

mmm mom

o_ 8 mN mm

än :v En e:

.Ewa m

umømøø.

mmm omm mom mmm mmm mmm oom omm

:mamma

vv

:za:

mvN

aN

ommm mmov

ovm mvv

MN

mNN

.Saw :.95

N: mv_

?En

ä_

v2_

möE vanan.

nov

m.om m.om nN I vw I Nm I om

o.mm m.mm va_

3 2

m.mm m.mm m.om m.mm ...NN

.ä E

.N ?N

omäuooumnm omäaoowmnm

än N m m _

om mm mm mm om om mm mm om

mmo

mmomâonmø

mmm

I N_ l 2 E I om

än En

mmm mmm omm mmm omm mmm

8 vv o_ om

voN mom mmm

mmom

wN 2

_vN mNm

.EES .vån

mN. SN oN_

:sn måna :nu .Saw en:

ooøuumowmooaaåo

m

Emo

wvm

I wa

vs

oøN

md I I I

va_

3 No

o.mm m.mm w.mm m.mm m.mm o.mm

E

m.mm m.om

.ä å

ovåooamm

.ä

vwøwâ omäuuommnm

mm mm mm om N v m mm mm mm om

En mmm mom mmm

I 2 I 2 .m I I E.

En

små

m

än

mmm omm mmm mmm mom

av om

wvN mmm mmm

.mama moom

G ä 2

vv...

?En .unna

mv_ SN Gm oN_

EE. Nvv_ EE. måna »NZ

I I

o.mm ma_ m.om 3 2 om av

o.mm ?v m.: m.mm

3 3

...NN nN_

E

.ä QNN S: N.N_ 1:

omäuooarm

.ä

ovåooarm

wmmoanmøwwnmmøoåuom møåaaømwcmmooêuom

vc v m m o

om cv vn mm mm

mmm oom

v»

En mmm

I 2 I WN WN ä

N: En T.

mmm omm oom omm

av

G95

mom omv mvv

Nm mm m_ 8 S

_vN av.

momm .§95

.32 EN vaN

måna Nâv

SN N:

.mama måna E_

mmä muäøv

asså asså

.mm .mmm

»saäaüo aogåpomøøam wcangaoz usêosS wåwowaako aoämnomøeam Nsnovêoz §s_u.=_

_v.33_ 90923 03305 mmmmum vxâzü uses, 203.03

:mack 802 uEO Så, so: §0 .§5

9 2 m U 1 m ,m

Omsättningshastighet

s.. °.“°..°°.1“.'“..L°.N.°°. för de sökande som över huvud o O\v-1O\UIv-\(\I(IK\Iu-Av-1 Väntetiden

-D % v40] nu OXN 19,2

E taget fick sina uppdrag utförda var lång. o NMOWOGNMMCG o ?N00 mv-Hnh--i söo Något mindre än 60 % av de arbetslösa

antal

v-c min

Q 1498

kande fick vänta längre än två veckor på att

få sina uppdrag utförda. Som framgår av ta-

Fl u ^.°“.“L°°.°.°.L°l'l"1 bell 5: 5 är väntetiderna kortare för kvinnor In\OONV\D(\lv-4w1§

15,9

v9 % v-uv-c-qv-n 001-! -

E. än för män under månaderna maj augusti.

o cñQhWOFONMv-cv-c O OWGNMQWNHN Därefter sker en markant omsvängning till

antal

1-1 VIN!

Z 1260 männens förmån.

Totalt sett tenderar väntetiden att bli nå-

got längre mot slutet av observationsperio-

|d o % 16,7 den.

.-0 #3 O är I vad mån de nämnda variationerna A4

O antal 1223 uttryck för normala säsongmässiga föränd-

ringar eller hänger samman med andra för-

ö hållanden är svårt att svara på. Sannolikt v9

% 17,9 borde

dock en ytterligare nedbrytning av § - ä. materialet i sökandekategorier och ålderso

antal 1298

V) av de 5 grupper ge en något bättre belysning U C orsakerna. Med de relativt CG bakomliggande A4 små absoluta tal det i några fall rör sig om

a 63 IJ 60

% 18; mg 26,0 314 69m 12; 20,6 167 måste emellertid en sådan analys troligen

.3 E T; :I 4

% H 65 51 m 53 begränsas till att gälla endast en faktor i ta-

å 103 452 309

antal 1194

i get.

d

åu

C4 Samverkan med arbetsvård d och yrkesväg-

1A _ 65

CU % 269 BJ 21,7 195 7L8 2L1 18,0 2L2 ledning

u m 8 65 _- % 61 Försöksverksamheten med av

.-. 137 165 339 375 integration

antal 1277

5 O Fä arbetsvård och yrkesvägledning i förmeda.. G4 0-1 lingsenheterna har inte gett några synbara

å resultat i statistiken under observationsperi-

5,7 3,2 7,6 4,8

O % 21,3 14,3 35,0 75,2 14,6 23,8 14,1 oden. Över huvud

taget är kontaktfrekven-

T3 ._ 10 18 E G 30 51 48 42 serna låga med stora och »oregelbundna»

129 309 337 114

antal 1088

= .a variationer.

ä Som helhet stämmer merstatistikens re- C1

“å % 10,4 sultat väl överens med de låga kontaktfre-

s. kvenser man fått fram i novemberundersök-

ä

antal

Det är emellertid att båda

808 ningen. möjligt

5 undersökningarna kan något underskatta E 3 kontaktfrekvensen resp behovet av kontakt

Summa

?á av förm på grund av att kontaktbegreppet

N remiss. Vad å: medlarna likställts med formell O 5 en sådan felkälla, om den nu existerar, skul-

ä le innebära siffermässigt är dock svårt att C1

›-4 M8

bedöma. 13% å) a: T5 .DN G kontor Vi Variationerna synes för de flesta

338% wfââvg

N ett Det enda å SåG›§ä§$ ske kring slags normalläge. Q ö

U åäüs å? _ s 8 §5 _ mer markanta undantaget är, återigen, Vis-

[-4 2o40m»Zq

SOU1968:6l 93

Tabell 5:5. Andel utförda förmedlingsuppdrag för arbetslösa sökande med ansökningstid av

Högst 2 2-4 4-13 Över 13 veckor veckor veckor veckor Summa

Maj män 214 (33,2)1 128 (l9,8) 181 (28,1) 122 (18,9) 645 kvinnor 95 (37,3) 62 (24,3) 58 (22,7) 40 (15,7) 255 totalt % 7,6* 4,6 5,8 4,0 22,0 Juni

Juli män 222 (47,2) 88 (18,7) 97 (2 ,6) 63 (13,4) 470 kvinnor 113 (54,1) 29 (13,9) 45 (21,5) 22 (10,5) 209 totalt % 10,5 3,7 4,4 2,7 21,3

Augusti

September män 254 (45,0) 154 (27,3) 99 (17,6!) 57 (10,1) 564 kvinnor 114 (42,1) 86 (31,7) 47 (17,3) 24 ( 8,9) 271 totalt % 8,8 5,8 3,5 1,9 20,0 Oktober män 291 (44,8) 162 (24,9) 146 (22,5) 51 ( 7,8) 650 kvinnor 89 (30,7) 92 (31,7) 71 (24,5) 38 (13,1) 290 totalt % 8,5 5,7 4,8 2,0 21,0

November män 243 (45,8) 125 (23,6) 89 (16,8) 73 (13,8) 530 kvinnor 79 (34,3) 42 (18,3) 76 (33,0) 33 (14,3) 230 totalt % 6,7 3,4 3,4 2,2 15,7 December män 233 (46,3) 143 (28,4) 109 (2l,7) 18 ( 3,6) 503

by. Man kan se en markant successiv ök- yrkesvägledarna. ning av kontaktfrekvenserna med yrkesväg- Till allra största delen hänger emellertid ledningen från augusti till observationsperi- ökningen samman med en särskild kamodens slut. Det skulle kunna tydas som om panj för att lösa ungdomars sysselsättningsman med den sammanhållna expeditionen problem som arbetsförmedlingen genomförfår ökade möjligheter att ta kontakt med de i Visby under vintern 1967-68.

Tabell 5:6. Samverkan med yrkesvägledningen; antal ärenden och i procent av antal förmedlingsuppdrag. Maj Juni Juli Augusti Septemb. Okt. Nov. Dec. ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant %

Mora 7 - 4 0,8 18 3,2 15 2,9 13 0,2 7 1,0 9 1,1 1,0 --

Summa 41 0,5 34 0,4 701,1 l171,5 94 1,2 1341,8 1191,5 202 2,5

6 Novemberundersökningen

utredningens del har undersökningsresulat- 6.1 Undersökningens inriktning och genomten haft sin viktigaste betydelse vad gäller förande på arbetsförmedlingens möjlighet att synen För att av servicebehoven, arbeta i glesbygd och mindre tätorter. ge en belysning sammansättningen av de grupper som an- Efter anvisningar, utsända av arbetsmarklitar arbetsförmedlingens tjänster samt till- nadsstyrelsen, har alla kontor och ombud till de olika delarna av orga- på särskilda blanketter fått redovisa uppströmningen nisationen har under gifter om alla arbetssökande som varit aköversynen genomförts en undersökning som avsett samtliga arbets- tuella under undersökningsmånaden. De arsökande som under november månad 1966 betssökande klassificerades på sätt som varit registrerade hos arbetsförmedlingen. framgår av tabell 6: 1. Svarsmaterialet har Undersökningen har efter undersöknings- bearbetats av statistiska centralbyråns datamånaden kommit att kallas »novemberun- central. dersökningen». Några av de speciella syftena med under- 6.2 Undersökningsresultaten i stort sökningen har bl a varit att kartlägga - hur fördelar I visade resultaten att tillströmningen sig på olika sammanfattning kontorstyper, 176 000 arbetssökande var registrerade un- - de arbetssökandes der Ca 60 % var åldersfördelning, undersökningsmånaden. - vilka män och 40 % kvinnor. Var fjärde kvinna speciella sysselsättningsförhållanden som gör att de arbetssökande vill an- sökte deltidsarbete mot endast var tjugonde lita arbetsförmedlingen, man. Var femte oavsett kön sökte ombyte - hur arbetslösa av arbete. 44 % av de anmälda kvinnorna gruppen respektive gruppen ombytessökande fördelar sig på orga- och 66 % av männen var arbetslösa. Antanisationens olika delar, let arbetslösa uppgick sammanlagt till - hur som bedöms 100 000. Av de arbetslösa var männen armånga förmedlingsfall behöva samverkan med arbetsvård och yr- betslöshetsförsäkrade i långt högre utsträckkesvägledning. ning án kvinnorna. Av undersökningen Undersökningen har således haft nära an- framgick även att ett betydande antal ungknytning till några av de frågor som i direk- domar var arbetslösa. 20 % av alla arbetstiven som - lösa var nämligen under 20 år och 35 % var utpekas väsentliga omfattningen av den service som arbetsförmedlingen under 25 år. De flesta ungdomarna var inte skall lämna och personalresursernas fördel- arbetslöshetsförsäkrade. 37 % av de-arbetsning på olika grenar av verksamheten. För lösa stod anmälda på kontor som betjänar

SOU 1968: 61 95

relativt små arbetsmarknader. Behovet av Ålders- och könsfördelnngen redovisas samverkan med arbetsvård och yrkesvägled- i tabell 6:2. De arbetssökande utgjordes ning för att fullgöra uppdragen har belysts till 39,9 % av kvinnor och till 60,1% av genom bedömningar från förmedlamas si- män. I den lägsta åldersgruppen var emelda. I 90% av fallen har de ansett att de lertid kvinnorna fler än männen medan i arbetssökande inte är i behov av åtgärder den äldsta gruppen endast 11,3 % var kvinvare sig från arbetsvården eller yrkesväg- nor. Med undantag för gruppen födda år ledningen. 1921-30 noteras lägre andel kvinnor i varje En jämförelse kan göras mellan novem- åldersgrupp däröver. berundersökningen och arbetsmarknadssty- Undersökningsresultaten ligger i linje med relsens mittmånadsräkning under perioden. det mönster i fråga om kvinnlig förvärvs- Jämförelsen ger vid handen att man på verksamhet som tidigare undersökningar pågoda grunder kan anta att ett mycket stort visat. Dessa har gett vid handen att flickorantal oförsäkrade arbetslösa inte fångas upp na i allmänhet söker sig något tidigare ut i Med mittmånadsräkningarna. utgångs- på arbetsmarknaden än pojkarna pojkarna punkt enbart från mittmånadsräkningarna har ju även att fullgöra militär tjänstgöring riskerar man således att få en alltför ljus i 20-årsåldem - men att de efter giftermål bedömning av sysselsättningsläget. blir hemmafruar i stor utsträckning. När de kommer i 35-40-årsåldern har barnen blivit så stora att mödrama på nytt kan 6.3 Undersökningsmaterialet söka sig ut på arbetsmarknaden. Generellt gäller också att den kvinnliga förvärvsinten- 6.3.1 De arbetssökandes fördelning efter siteten har ökat avsevärt under de senaste sökandekategori, ålder och kön två decennierna. De äldsta kvinnorna är Under undersökningsperioden registrerades dock minst berörda av denna attitydföränd- - som tabell 6:1 visar - sammanlagt 175 970 ring visavi kvinnligt förvärvsarbete vilket arbetssökande. 57,1 % av dessa eller 100 610 gör att förvärvsverksamhetsgraden fortfaranvar arbetslösa och sökte arbete på heltid, de är relativt låg bland dessa. 12,5 % (21973) av alla arbetssökande ville ha arbete på deltid samt 20,1 % (35 304) sökte byta arbete.

Tabell 6:1. Fördelning på arbetssökandekategori

Arbetssökandekategori Antal %

0 övriga 994 0,6 1 arbetslösa kassamedlemmar -lokalt sökande 32 615 2 arbetslösa kassamedlemmar - interlokalt sökande 14 604 47 219 26,8 3 arbetslösa -- icke försäkrade - med heltidsutbud på den lokala marknaden 37 040 4 arbetslösa - icke försäkrade - med heltidsutbud även interlokalt 16 351 53 391 30,3 5 deltidssökande 21 973 12,5 6 arbetssökande vars arbetskraftsutbud icke avser november månad 11 654 6,6 7 arbetssökande med risk för arbetslöshet före 31 december 1966 5 435 3,1 8 ombytessökande - endast lokalt 22 459 9 ombytessökande - även interlokalt 12 845 35 304 20,1 175 970 100,0

96 SOU 1968: 61

Tabell 6:2. De arbetssökandes âlders- och könsfördelning Andel kvinnor

nornas resp männens sökandefrekvens mer delen arbetslösa i de yngsta åldrarna. Av i detalj. Tabellema påvisar betydande skill- det totala antalet arbetslösa, 100 610 personader mellan situationen för man och kvin- ner, var 20 143 (2 712 försäkrade och 17 431 nor och mellan olika åldrar. oförsäkrade) under 20 år och 35 244 (7 169 försäkrade och 28 075 oförsäkrade) under Närmare 25 % av alla kvinnor var del- 25 år. Det var alltså som synes långt fler tidssökande (kategori 5) mot knappt 5 % oförsäkrade arbetslösa än försäkrade i de för männen., I åldersgrupperna över 26 år yngsta åldrarna. var var tredje kvinna deltidssökande. Bland männen i de övriga åldersgrupper- En tredjedel av alla kvinnor var arbets- na var de försäkrade fler än de oförsäklösa och oförsäkrade. var Sammanlagt rade (tabell 6: 4). I de högsta åldrarna var 44% av kvinnorna arbetslösa (kategorier- skillnaderna stora. Bland mycket kvinnorna 1-4). Endast omkring 10 % var således na däremot var det endast de två högsta arbetslösa men försäkrade. Bland de manâldersgrupperna som uppvisade fler försäkliga sökande var 66 % arbetslösa - 37,8 % rade än oförsäkrade (tabell 6: 3). försäkrade och 28,1 % oförsäkrade.

Tabell 6: 3. Kvinnor, fördelade på arbetssökandekategori och ålder (antal resp procent)

Arbetssökandekategori

100,0 SOU 1968: 61 7-814380

Tabell 6:4. Män, fördelade på arbetssökandekategori och ålder (antal resp procent) Arbetssökandekategori

rierna 8 och 9, kan konstateras att skillna- avsnitt 6.4 till de speciella problemen för derna mellan siffrorna för män och kvinnor verksamheten inom dessa mindre kontor. var små, 20,5 % av männen sökte ombyte av Vad gäller förmedlingskontor med endast visar tabell arbete mot 19,4 % av kvinnorna. en tjänsteman samt ortsombud 6: 5 att dessa i hög grad fungerar som förmedlingskontor för försäkrade arbetslösa. 6.3.2 De arbetssökandes fördelning efter 38,5 % 58,5 % av de anmälda vid resp kontorsstorlek dessa enheter var nämligen arbetslösa med- Fördelningen av de arbetssökande på kate- lemmar av arbetslöshetskassor. gori och kontorsstorlek framgår av tabell Andelen deltidssökande var markant hög- 6: 5. En betydande andel arbetslösa - 37 % re vid huvudkontoren än vid övriga för- - var anmälda med 3-4 medlingskontor. Procenttalen 15 ,8 resp 7,2på kontor högst Sådana kontor betjänar som re- 1l,6. Bland de ombytessökande var andelen tjänstemän. gel rätt begränsade arbetsmarknader och kan störst vid kontor med 2-4 tjänstemän. 24,1inte ge samma differentierade service som 25,9 % mot 9,5-19,4 % för övriga enheter.

Tabell 6:5. Fördelning på arbetssökandekategori och kontorsstorlek

Arbetssökandekategori

% av hela antalet arbetssökande på resp kontorstyp Hela am

Tabell 6:6. Kategorierna arbetslösa och ombytessökande, fördelade på kontorstorlek

% av % av % av samtliga samtliga samtliga Försäk- försäk- Oförsäk- oförsäk- Omby- ombyrade rade rade rade tes- tesarbetslösa arbetslösa arbetslösa arbetslösa sökande sökande

Summa 47 219 100,0 53 391 100,0 35 304 100,0

Tabell 6: 6 anger fördelningen av arbets- Att vissa grupper drabbas av långa arlösa och ombytessökande på olika kontors- betslöshetsperioder vet man på många sätt. storlekar. Som antytts tidigare fanns rela- Också under utredningen har placeringstaktivt fler försäkrade än oförsäkrade arbets- ten bl a blivit belyst genom den sk merlösa registrerade vid mindre kontor än vid statistiken vid vissa förmedlingskontor. Här större kontor. Sålunda fanns 43,5 % av de kan man som sammanfattande omdöme försäkrade arbetslösa inskrivna på kontor hävda att merstatistiken liksom andra kälmed högst fyra befattningshavare. Procent- lor visar på att det i många fall är mycket talet oförsäkrade var 34,9 %. Vad beträffar svårt för förmedlingen att på kort tid klade ombytessökande var 40,5 % inskrivna ra arbetsplaceringen. Även om det är mycvid de mindre kontoren. ket svårt att säga i vad mån rent organisatoriska förhållanden spelar in har man från 6.4 F örmedlingsservice på mindre orter och utredningens sida ansett det vara av värde i glesbygd - utredningens synpunkter att få igång en intensivare analys av de förhållanden under vilka de mindre konto- Att en så stor andel av de arbetslösa enligt ren arbetar. undersökningen finns anmälda vid de mindre kontoren har ansett vara De arbetslöshetsproblem som de mindutredningen re kontoren har att lösa är till stor del »inspeciellt viktigt vid bedömningen av orgastitutionellzw. De hänger alltså många gångnisationsfrågorna med hänsyn till serviceer samman med det svaga sysselsättningssynpunkterna. Man kan anta att de som läget rent lokalt. Utredningen får ta det är arbetslösa och anmälda vid något av dessa kontor som ett givet faktum att det kommer att överlag har en jämförelsevis finnas sådana områden. Om man skall ha sämre situation på arbetsmarknaden. Räcker möjlighet att avhjälpa arbetslösheten genom då förmedlingsapparaten till för en effektivare service från att hjälpa till att lösa dessa arbetslöshets- förmedlingen Vilka (vid sidan av lokaliseringspolitiken och andproblem? åtgärder i fråga om arbetsmarknadsverkets kan i före- ra sysselsättningsskapande åtgärder), så är organisation kommande fall sättas in för att få en för- det i första hand genom en tillämpning av för de här aktuella rörlighetspolitiken, som bl a måste innebära bättring grupperna? Här ligger för närvarande enligt utred- att gå in med ökad information till de mändet dominerande niskor som vill söka sig bort. ningens uppfattning problemet i fråga om förmedlingens service. Erfarenheten visar att man inte enbart Förekommer det alltså i verkligheten långa genom förmedlingens insatser definitivt och arbetslöshetsperioder för vissa grupper? fullständigt löser arbetslöshetsproblemen på Hänger detta samman med någon svaghet de arbetslöshetsdrabbade småorterna. Trots hos organisationen? att man måste vara klar över detta så finns

SOU 1968: 61 99

Tabell 6:7 De arbetslösas fördelning på. yrkesomrâden

F örsäkrade Oförsäkrade Novemberunder- AMS mittmá- Novemberunder- AMS mittmåsökningen nadsräkning sökningen nadsräkning Yrkesområde*

1 Yrkesområde 0 tekniskt m rn arbete 1 administrativt arbete 2 kameralt och kontorstekniskt arbete 3 kommersiellt arbete 4 lantbruks-, skogs- och ñskeriarbete 5 gruv- och stenbrytningsarbete rn m 6 transport- och kommunikationsarbete 7 tillverkningsarbete, maskinskötsel m m 8 › i 9 servicearbete X studerande, nyexaminerade, militärt arbete m m S Härav 1 516 inom stuveri-, lager- och förrådsarbete och 2 854 inom diversearbete. 3 Härav 7 377 inom husligt arbete, portierarbete m m och 1 027 inom serveringsarbete.

det anledning - mot bakgrunden av de här delning av väl utbyggda förmedlingsenhepresenterade undersökningsresultaten och ter och en anpassning till den redan genomvad man i övrigt vet om sysselsättnings- förda samhällsutvecklingen med sammanproblemen - att mycket noggrant överväga flyttning av människor och faktisk sammanhur man genom arbetsförmedlingen bäst knytning av många lokala arbetsmarknakan uppfylla samhällets skyldigheter mot der. de arbetslösa på mindre orter och i gles-

bygd. En upprustning av förmedlingens resur- 6.5 Jämförelser mellan novemberundersäkser som bygger på den nuvarande organi- och mittningen arbetsmarknadsstyrelsens sationen med många mindre kontor skulle månadsräkning för november 1966 vara en utväg. Att verkligen komma till rätta med de här aktuella ge- Den sk mittmånadsräkningen ger ett mått problemen av nu- Som namnom en genomgripande upprustning på arbetslöshetens omfattning. varande småkontor blir emellertid ett myc- net antyder mäter den arbetslösheten en ket kostnadskrävande alternativ jämfört viss dag i mitten av varje månad (första i den vecka då den 15:e med andra mera punktvis insatta förstärk- helgfria dagen Som redan kan man inte infaller). Observationstiden är en vecka. ningar. antytts heller vänta att Förutom de arbetslösa som under mätdasig att detta i sig kommer vara för att lösa arbetslöshets- med förmedlingen inklutillräckligt gen har kontakt inom om- deras alltså även de som under någon av problemen sysselsättningssvaga Vad veckans följande dagar har kontakt med förråden. som i stället måste eftersträvas är framför för- och därvid visar sig ha varit allt två ting - en jämnare medlingen

100 SOU 1968: 61

såväl arbetslösa vid kontakttillfället som höll arbete denna dag togs inte med som aranmälda arbetssökande under mätdagen. betslösa i mittmånadsräkningen (som ju Mittmånadsräkningen intar en central är en arbetslöshetsräkning) men väl i noställning bland de sifferserier som avser vemberundersökningen. att spegla tillståndet på arbetsmarknaden. I anvisningarna för novemberundersök- Den tillmäts stor betydelse av arbetsmark- ningen föreskrevs nämligen att avgörande nadsstyrelsen och statsmakterna liksom av för den arbetssökandes kategoritillhörighet nyhetsmedia, vilka utförligt kommenterar skulle vara hans situation vid början av det och refererar varje månads siffror. I prak- i november aktuella fönnedlingsuppdraget. tiken innebär detta att mittmånadsräkning- Det har medfört att ett antal sökande klasarna i viss, icke obetydlig utsträckning på- sificerats som arbetslösa fastän de av arverkar beslut om arbetsmarknadspolitiska betsförmedlingen fått arbete som de utfört åtgärder. samma dag som anmälan gjordes till för- Novemberundersökningen har avsett att medlingen. Deras arbetslöshet har följaktmäta antalet vid något tillfälle inskrivna ligen varit av så kort varaktighet att de inte arbetssökande - däribland arbetslösa - un- skulle ha ingått i mittmånadsräkningen om der hela november månad 1966. Det den ägt rum samma dag de besökt förmedär sålunda inte möjligt att jämföra total- lingen. siffroma för novemberundersökningen och De arbetstillfällen som kunnat antas av motsvarande mittmånadsräkning med var- de sökande samma dag som de anmält sig andra. Det kan ändå vara värdefullt att på torde för det mesta ha avsett 1astuveri-, något sätt försöka bedöma värdet av de ger- och förrådsarbete, husligt arbete, porbåda undersökningarna. tiersarbete och serveringsarbete (yrkesom- Under av att inte några beförutsättning råde 9, servicearbete) och arbetet har oftast tydande förändringar skett vad gäller flödet varit av tillfällig karaktär. Det synes inte av arbetslösa under hela november i jäm- vara orealistiskt att anta att majoriteten av förelse med observationsveckan borde re- sådana arbeten tillsätts med sökande som sultaten, efter vissa korrigeringar, vara jäm- i undersökningen klassificerats som deltidsförbara som mätare på arbetsmarknadssi- sökande. tuationen och verkets arbetsbelastning. De för jämförelsen aktuella kategorierna Detta är den hypotes som ansetts vara av - oförsäkrade och försäkrade arbetslösa värde att studera genom en analys av det stod däremot till arbetsmarknadens förstatistiska materialet. fogande för heltidsarbete. Följande uppgifter från tabell 6: 7 er- Emellertid kan det inte helt uteslutas att fordras för den prövning av hypotesen som även arbetslösa med heltidsutbud antagit företas nedan. dessa företrädesvis tillfälliga arbeten vid anmälan till arbetsförmedlingen. Med hänsyn bla till arbetenas karaktär kan man anta att dessa arbetslösa inte varit arbetslös- November- Mittundersök- månads- hetsförsäkrade. ningen räkningen För att eliminera den skillnad mellan resultaten från som alltså Försäkrade arbetslösa 47 219 20 943 undersökningarna Oförsäkrade arbetslösa 53 391 7 471 uppstått av att i novemberundersökningen även medtagits de arbetslösa som erhöll Det har rått olikheter mellan under- arbete under anmälningsdagen bör antasökningarna som man måste ta hänsyn till let oförsäkrade arbetslösa enligt noveminnan prövningen företas. berundersökningen minskas. Arbetssökande vilka anmälde sig till ar- Andra har visat att 30undersökningar betsförmedlingen som arbetslösa under 40 % av de oförsäkrade arbetslösa erhåller mätdagen för mittmånadsräkningen och er- nytt arbete inom en vecka efter anmälan.

SOU 1968: 61

Hur stor redaktionen bör vara för att täcka 42 280 (20 943+2l 335) i stället för den

det antal oförsäkrade arbetslösa som erhöll noterade 28 420 (20 943 + 7 471). till Även andra visar att mittmåarbete samma dag som anmälan gjordes uppgifter är svårt att ange. En nadsräkningarna inte tar med de oförsäkarbetsförmedlingen av antalet oförsäkrade arbets- rade arbetslösa i samma utsträckning som minskning lösa med 10 %, dvs med 5 339, synes dock de försäkrade. Enligt bilaga till SOU 1967: 62 »Förslag vara tillräcklig. den borde till stödformer för äldre arbetstagare som Enligt uppställda hypotesen sålunda vara av samma träffas av särskilda omställningssvårigheter följande procenttal på arbetsmarknaden» är proportionen melstorleksordning. lan försäkrade och oförsäkrade arbetslösa

som söker arbete genom arbetsförmedlingen Försäkrade arbetslösa: vid labour force-undersökningarna i genom- Mittmånadsräkningen _ 20 943 _ _ _ 44A % försäkrade och oförsäk- 47 219 snitt 44% 56% Novembcrundersökningen rade. Oförsäkrade arbetslösa: Proportionen vid novemberundersökning- Mittmånadsräkningen 7 471 _ _ en var obetydligt annorlunda - 47 % försäk- Novemberundersökningen 53391-5339 rade och 53 % oförsäkrade. Mittmånadsräk- 7471 - r 155 % m2 ningens siffror för november var 74 % försäkrade och 26 % oförsäkrade. Övriga mitt- Skillnaden mellan ovan är månadsräkningar har uppvisat liknande procenttalen emellertid för stor för att hypotesen skall siffror. kunna anses vara Den stora skill- Då mittmånadsräkningens siffror avviker riktig. naden indikerar i stället att mittmånadsräk- så markant från såväl labour force-undersom novemberundersökningningen inte fångar in de hos förmedlingen sökningarnas oförsäkrade arbetslösa i sam- ens och visar en låg andel för kategorin registrerade ma som novemberundersök- oförsäkrade arbetslösa måste detta uppfattas utsträckning och att mittmånadsräkningen sålun- som ett ytterligare indicium på att mittningen månadsräkningarna inte fångar in de hos da ger en skev bild av den totala arbetslösförmedlingen anmälda oförsäkrade arbetsheten. Om det inte skillnad lösa så fullständigt som de försäkrade. De förelegat någon i detta avseen- ger sålunda inte en korrekt bild av den mellan undersökningarna de skulle antalet oförsäkrade uppstått till totala registrerade arbetslösheten. En mellan novemberunderungefär 21 335 (44,4 % av 48 052) vid mitt- jämförelse i stället för sökningen och mittmånadsräkningen sedan månadsräkningen registrerade 7 471. Den totala arbetslösheten enligt mitt- flertalet yrkesomrâden förts samman görs skulle då ha varit ungefär i tabell 6: 8. månadsräkningen

Tabell 6:8 De arbetslösas fördelning pâ »yrkesområdesgruppem

Försäkrade oförsäkrade Novemberunder- Mittmånads- Novemberunder- Mittmånads- Yrkcsornråde sökningen räkningen sökningen räkningen antal procent antal procent antal procent antal procent

0-3 3 278 6,9 1 524 7,3 10 793 20,2 1 246 16,7 4-8 40 743 86,3 17 897 85,5 22 477 42,1 3 485 46,6 9 2 865 6,1 1 450 6,9 9 835 18,4 l 538 20,6 X 271 0,6 72 0,3 10 192 19,1 1 202 16,1 rest 62 0,1 94 0,2 47 219 100,0 % 20 943 100,0 % 53 391 100,0 % 7 471 100,0 %

SOU 1968: 61

Som framgår utgör yrkesområdena 4-8 Tabell 6: 9 Behov av samverkan med arbetsomkring 85 % av samtliga försäkrade. Det vård och yrkesvägledning är därför naturligt att arbetsmarknadspoli- Antal tiska åtgärder vidtas för att i första hand sökande % tillgodose arbetslösa som tillhör dessa områden. Dylika åtgärder torde få förutsättas 1. Remiss har ej skett och komma de oförsäkrade inom samma behov av samverkan beyrken döms icke föreligga 158 057 89,8 tillgodo. 2. Remiss har ej skett; behov De oförsäkrade utgör inom områdena av samverkan med arbetsstörre andel än de vdrden bedöms föreligga 2 890 1,6 0-3 samt X betydligt 3. Remiss har ej skett; behov försäkrade. Dessa områden kan i stort anses av samverkan med yrkesmotsvara tjänstemannayrken och tar dess- vâgledningen bedöms förearbetsmark- ligga 1 405 0,8 utom emot nyinträdande på 4. Remiss till arbetsvdrden naden med utbildning framför allt för dessa har skett ll 969 6,8 yrken. 5. Remiss till yrkesvägledningen har skett 1 649 0,9 Det förefaller inte uteslutet att dessa områden - åtminstone 175 970 99,9 i vissa beslutslägen - inte beaktas tillräckligt i fråga om de dels på arbetsvårdande eller yrkesvägledande åtarbetsmarknadspolitiska åtgärderna, grund av deras ringa andel bland de för- gärder. säkrade, dels på grund av deras låga numerär i mittmånadsräkningarna.

6.6 Behov av samverkan med arbetsvård och yrkesvägledning Novemberundersökningen avsåg att belysa dels hur många som remitterats till specialistfunktionerna, dels det otillfredsställda behovet av kontakter med specialisterna. Frågan ställdes om arbetsförmedlingstjänstemannen ansåg att placeringsmöjligheterna för de sökande, där remiss ej skett, skulle förbättras om nära samverkan med arbetsvård eller yrkesvägledning kunde ske. Svaren var följaktligen helt beroende av den enskilde tjänstemannens subjektiva bedömningar. Det förhållandevis ringa antal fall som ansågs ha haft behov av samverkan med arbetsvård eller - 1,6 % yrkesvägledning resp 0,8 % - kan ha en förklaring i att man inte uppfattat skillnaden mellan den formella remissen och den informella samverkan eller att man upplevt att ärendena borde ha föranlett remiss om behov av samverkan förelegat. Totalt ansågs 90 % av samtliga arbetssökande inte ha varit i behov av vare sig

SOU 1968: 61 103

Lokalisering av förinedlingskontor istor-

Stockholmsområdet

7.1 Inledning Kungsängen i väster. Dessa kommuner är

kommunikationsmässigt nära knutna till var- Utredningen visar i olika sammanhang ett andra och man upplever inga direkta gränantal faktorer som är av betydelse när det ser mellan kommunerna vad gäller näringsgäller lokaliseringen av förmedlingsenheter. liv, viktiga delar av samhällsservicen mm. I sitt förslag till distriktsindelning för hela Befolkningssituationen i Storstockholm riket utnyttjar utredningen tre fundamentala kännetecknas av en snabb tillväxttakt. Inkriterier - marknadsöverblick, marknadsavemot hälften av den totala folkökningen i stånd och produktionsekonomi. hela landet tillförs just Storstockholm. Dessa tre kriterier är tillämpliga också Antalet invånare uppgår fn till omkring när det gäller storstadsomrâden. De får 1300 000 människor. Omkring 25 % bor emellertid där en något annorlunda innei innerstaden, 35 % i ytterstaden och 40 % börd, samtidigt som även andra hänsyn i förortskommunerna. Situationen i innerkommer in i bilden. För att belysa de spestaden karakteriseras av en kontinuerlig ciella storstadsproblemen gjorde utredningfolkminskning främst orsakad av en ökad en en undersökning av hur förmedlingens kontorisering inom området och en utgleskunder i Storstockholm nu väljer mellan ning av boendetätheten. Situationen i ytterexisterande förmedlingskontor. Resultaten staden sedd som helhet är stationär. Variafrån undersökningen, som redovisas i ett tioner finns dock mellan olika områden. På senare avsnitt, har varit till ledning vid utvissa håll pågår exploateringar av större omformningen av det förslag till kontorsorgaråden (tex Skärholmen-Vårberg) med stora nisation för Storstockholm som utredningen

folkökningar som följd. I äldre bostadsom-

presenterar. råden pågår å andra sidan en utglesning.

Den största tillväxten kommer framdeles

att äga rum i förortskommunerna. Tillväxt- 7.2 Situationen i Storstockholm takten kommer dock att variera mellan olika

kommuner. Under det närmaste årtiondet 7.2.1 Folkmängd m m samlade att kommer den största ökningen

Med begreppet Storstockholm menar man vara en följd av utbyggnaden av Järvafältet normalt Stockholms stad med närmast an- - en utbyggnad som berör flera kommuner.

gränsande kommuner. Gränserna brukar

ungefär dras vid Vallentuna-Åkersberga i 7.2.2 Arbetsmarknad norr, Värmdölandets kommuner i öster,

Tumba-Huddinge i söder samt Sollentuna- Avstånden inom storstockholmsområdet

104 SOU 1968: 61

för en stor del av befolkningen inte 7.3.1 Undersökningens omfattning och upplevs mer avskärmande än att man kan tala om uppläggning ett gemensamt arbetsmarknadsområde. I tar i första Undersökningen hand sikte på praktiken innebär det att många arbetssö- att se hur den sannolikt faktorn viktigaste kande åtminstone kan överväga att ta ett - den sökandes bostadsort - påverkade valet arbete relativt långt från bostaden utan att av förmedlingsenhet. Som grund för indeldärför byte av bostadsort blir aktuellt. Själv- efter bostadsort används kommuntillning fallet spelar här de faktiska restiderna större hörighet samt postutdelningsområden (inom roll än de rent geografiska avstånden. Ar- Vidare ville man ur- Stockholms stad). betsutbudet blir således starkt beroende av sprungligen jämföra olika sökandekategorier existerande kommunikationsnät. med varandra: försäkrade och oförsäkrade För arbetsgivarna innebär den gemensam- arbetslösa, ombytessökande och restgruppen ma arbetsmarknaden inom området att det övriga. Undantagna från undersökningen är potentiella urvalet av sökande är större, men vissa för vilka yrkesgrupper förmedlingsockså att det råder en hårdare konkurrens verksamheten i olika avseenden är centraom personer med värdefulla kunskaper och liserad till vissa enheter (musiker och artiserfarenheter. ter, lärare, stuveriarbetare, sjömän mfl). Undersökningen omfattar, med angivna undantag, alla under observationsperioden aktuella arbetssökande från Storstockholm 7.2.3 Fönnedlingsorganisationen vilka anlitat förmedlingskontoren inom om- Arbetsmarknadsverket har ett stort kontor i rådet eller anlitat Södertäljekontoretl. city, huvudkontoret vid Luntmakargatan, samt filial- eller avdelningskontor i de flesta av förortskommunerna (bland vilka här 7.3.2 Några resultat från undersökningen också inkluderas Södertälje, Märsta mfl). Därutöver finns ett antal ortsombud. Be- I undersökningen varingår 8 760 personer, lastningen är mycket stor på huvudkontoret av 67 % är manliga sökande. De arbetslösa vid Luntmakargatan. kassamedlemmarna utgör 43 % av de sö- Denna belastning har medfört att det to- kande, arbetslösa icke-kassamedlemmar tala registret över sökande och lediga platser 33 %, ombytessökande 10 % samt övriga är mycket omfattande vilket i sin tur nöd- kategorier 14 %. vändiggjort en långtgående uppdelning på Fördelningen på sökandekategorier mellan yrkesområden. innerstaden, ytterstaden och förortskommu- Avdelnings- och filialkontoren har ett be- nerna sätt i unskiljer sig på ett markant gränsat platsmaterial att erbjuda de sökande, dersökningsmaterialet. Andelen arbetslösa och saknar med något undantag specialist- inom hela Storstockholm är 58 %. Om maservice inom yrkesväglednings- och arbets- terialet delas upp på de ovannämnda områvårdsområdena. dena finner man emellertid att andelen arbetslösa bland sökande bosatta i innerstaden uppgår till 67 %, i ytterstaden till 62 % samt 7.3 Undersökning av kundernas kontakt- till 50 % av dem som var bosatta i förortsmönster gentemot kommunerna. förmedlingen För att kartlägga de arbetssökandes val av 1 I undersökningen ingår följande förmedlingsenheter: huvudkontoret vid Luntmakargatan, förmedlingskontor och därmed även få ett ñlialexpeditionerna i Vällingby, Farsta och Hägermått på kontorens influens- eller upptag- sten, avdelningskontoren i Jakobsberg, Solna, ningsområden företogs på utredningens ini- Märsta, Sollentuna, Roslags Näsby, Åkersberga, Lidingö, Nacka, Handen, Södertälje, Tumba och tiativ en särskild undersökning i Storstock- Huddinge samt vidare ortsombuden i Vallentuna, holm under tiden 1.3-10.3.1967. Vaxholm, Möja, Gustavsberg och Ekerö.

SOU 1968: 61 105

I och med att kassamarkering enligt ut- Tabell 7:1 a Arbetssökande vid huvudkonskall kunna ske per tele- toret, fördelade på boendeområde och sökredningens förslag fon kommer besöksmönstret för de arbets- andekategori lösa kassamedlemmarna att bli radikalt för- Inner- Ytter- Förortsändrat. I nuläget anlitar de i högre grad än staden staden kommuner andra sökandekategorier huvudkontoret i city, sannolikt därför att man samtidigt med Arbetslösa ej kassamedlemmar 8 l 5 581 183 besöket på förmedlingen (kassamarkeringen) Ombytessökande 145 136 68 finner det praktiskt att hämta ut ersättning- 248 188 83 Övriga sökande en från arbetslöshetskassan som, för de fles- Summa 1 208 905 334 ta fackförbund, har ett kontor i cityområdet. Procentuell I framtiden kommer behovet av personlig 49 37 14 fördelning inställelse på förmedlingen alltså att falla bort. Sannolikt kommer också utbetalningen av kassaersättning att i allt större utsträck- sammanfaller i stort med kommungränserna ning ske per postgiro eller motsvarande. för den kommun där kontoret är beläget (se De arbetslösa kassamedlemmarnas besöks- tabellerna 7: 1 a-c samt 7: 2 a-b). mönster, så som det avspeglas i undersök- Men även inom detta upptagningsområde kan av bl a de skäl som är kontorens »marknadsandeb förvånansningsmaterialet, nämnts liten. Man märker huvudkontorets ininte sägas vara representativt för en värt framtid. har därför valt att inte även i de yttersta förortskommu- Utredningen flytande ta med denna sökandekategori vid bedöm- nerna. ningen av undersökningsresultaten. Upptagningsområdena för filialexpeditio- Av de sålunda återstående arbetssökande nema i ytterstaden är också snävt begräni materialet bor 1247 (25 %) i Stockholms sade. Varje område omfattar i första hand stad innanför tullarna (innerstaden), 1711 det stadsdelscentrum i vilket kontoret är be- (34 %) i ytterstaden och 2066 (41%) i läget, och i andra hand närmast omgivande f d länsdelen av Storstockholm (förortskom- stadsdelscentra. Av de sökande som bor in-

munerna). om upptagningsområdet är det en stor del

Undersökningen visar att samtliga för- som anlitar huvudkontoret. medlingsenheter inom Storstockholm utom Som exempel på de små kontorens behuvudkontoret på Luntmakargatan har lo- gränsade upptagningsområde kan anföras kalt avgränsade upptagningsområden, dvs undersökningens iakttagelser i de västra kunderna vid ett kontor kommer endast från ytterstadsdelarna, dvs Bromma-Vällingbyvissa stadsdelar eller kommuner. Tendensen Spånga-området. Inom de sammanslagna är mest påtaglig för avdelningskontoren i postutdelningsområdena Vällingby och förortskommunerna. Upptagningsområdena Spånga finns befolkningstyngdpunkter i

Tabell 7:1 b Arbetssökande vid filialkontoren, fördelade på boendeområde och sökandekategori

Ytterstaden i kontorets postutdel- Ytterstaden Förorts-

Ombytessökande

vid Bromma postutdelningsområde, dvs om- Tabell 7:1 c Arbetssökande förortsfördelade och rådet mellan Vällingby-Spånga och innerkontoren, på boendeornråde sökandekategori staden, visar att 42 % av de arbetssökande vänt sig till filialexpeditionen i Vällingby Förortsoch 54 % till huvudkontoret i city. Besökskommuner strömmarna går där alltså åt motsatta håll. (närmast vriga kontoret) områden Tendensen kan vara ännu starkare än vad de redovisade siffrorna antyder. På gränsen Arbetslösa ej kassamedmot Vällingbyområdet ligger nämligen Blaclemmar 737 41 Ombytessökande 331 35 keberg, som också har postadressen Brom- Övriga sökande 436 15 ma. Då Vällingby är ett område med hög Summa 1 504 91 skäl antas att en centralitet kan av sannolika Procentuell fördelning 94 6 stor del av de sökande med postadress Bromma kommer just från Blackeberg.

d v s i omedelbar an- Skulle de sökande från Blackeberg separeras Hässelby-Vällingby, till i Vällingby. från de ovan redovisade brommasiffrorna slutning filialexpeditionen De arbetssökande inom detta område har till skulle huvudkontorets dominerande inflytanme- de över återstående delar av Bromma fram- 69 % vänt sig till denna filialexpedition dan 25 % uppsökt huvudkontoret. stå än tydligare. Ett studium av besöksvanorna inom Av de arbetssökande i Storstockholms

Tabell 7:2 a Arbetssökande boende i Stockholms stad, fördelade efter anlitat förmedlings-

kontor och sökandekategori

Ombytessökande 248 11 188 213 6 Övriga sökande Summa 1 208 39 905 766 40 Procentuell 97 3 53 45 2 fördelning

Tabell 7:2 b Arbetssökande i förortskommunerna, fördelade efter anlitat förmedlingskontor

och sökandekategori

Huvudkontoret Övriga arbetsförmedlingar Därav från Därav från kommun I hemkom- kommun som saknar munen be- som saknar arbetsför- lägen arbets- arbetsför- Totalt medling förmedling Totalt medling

Arbetslösa 183 33 734 116 43 ej kassamedlemmar 68 13 330 57 18 Ombytessökande 83 12 455 40 16 Övriga sökande Summa 334 58 1 519 213 77 Procentuell fördelning 16 74 10

SOU 1968: 61 107

förortskommuner anlitade 74 % förmed- lister på yrkesvägledning, arbetsvård mm.

lingen i hemkommunen, 16 % reste in till Men även servicen på huvudkontoret har

huvudkontoret medan 10 % anlitade övriga allvarliga brister. För att kunna hantera

förmedlingar. de omfattande registren över såväl sökan-

de som lediga platser har man infört en

långtgående uppdelning på yrkesexpeditio- 7.3.3 Slutsatser ner, något som bla minskar möjligheterna från undersökningen till rörlighet över yrkesgränserna. Det finns en rad tänkbara förklaringar till Köer förekommer till de flesta expeditioavdelnings- och filialkontorens ringa attrak- ner och det interna ininformationsutbytet tionskraft. De allmänna kommunikations- om detta stora kontor är förenat med svåvanorna har säkerligen spelat viss roll. Man righeter. söker sig sålunda i viss utsträckning gärna På grund av arbetsbelastningen och öv-

till ett förmedlingskontor som ligger i när- riga nämnda faktorer kan någon egentlig

heten av de köpcentra man normalt anliuppföljning av de sökandes förmedlingsupptar. drag inte ske regelmässigt. Den sökande Men uppenbart är att kundernas bedöm- måste alltså själv aktualisera sitt uppdrag ning av kontorens serviceförmåga spelat en i första hand genom tidsödande, personliga än mer central roll. Om förmedlingskontoret besök. Aktualisering per telefon kan ske en-

vid bostadsområdet inte omedelbart ligger dast i begränsad utsträckning. intill bostaden, så att restiderna mer eller Med de ökade krav på förmedlingsservice mindre kan försummas, i all- som kan gör kunderna väntas genom folkmängdsökmänhet bedömningen att det är mer mening, högre rörlighet på arbetsmarknaden ningsfullt att uppsöka huvudkontoret i city. och nya uppgifter för förmedlingen - kom- En mycket rimlig tolkning är att kunderna mer huvudkontorets arbetsvolym att stiga

är beredda att offra mer i resor och vänteytterligare och de nuvarande svårigheter tider utanför expeditionerna på huvudkontoaceentueras, om inte motåtgärder vidtas. ret för att få en bättre förmedlingsservice. måste man hindra Speciellt en utveckling Det bör observeras att i materialet ingår i riktning mot en situation där ett enda kon-

inga av de sökandegrupper som i dag måste

tor, huvudkontoret, i praktiken svarar för anlita huvudkontoret eller annan central förförmedlingsservicen till den sjättedel av lanmedling (lärare, artister, stuveriarbetare dets befolkning som bor i storstockholmsmfl). Inte heller ingår arbetslösa området. gruppen försäkrade.

Det finns också avsevärda skillnader i 7.4 Utredningens förslag

servicemöjligheter mellan å ena sidan hu-

vudkontoret och de små filial- och avdel- 7.4.1. Riktlinjer för en framtida förmedningskontoren å. den andra. Beroende bla lingsorganisation inom storstockholmsompå informationssystemets nuvarande utformrådet ning (med manuella register mm) kan de små kontoren endast erbjuda ett begränsat Med de utgångspunkter redoutredningen urval av platser inom en relativt liten rävisar i huvudrapporten och mot bakgrund jongl. Kunderna får där således en dålig av den här förda diskussionen kan ett antal överblick över arbetsmarknaden.

riktlinjer dras upp för en framtida förmed-

Huvudkontoret förfogar över platsinfor- i lingsorganisation Storstockholm. Den mation från i stort sett hela storstockhohnsgrundläggande principen skall självfallet vaområdet. Kundernas - och valmöjligheter därmed deras chanser att verkligen få ett * I en enkät som gjordes i samband med det

s k stockholmsförsöket framförde tjänstemännen lämpligt arbete - är alltså större på huvudpå de små kontoren mycket starka önskemål om kontoret. Där finns även tillgång till specia- bättre information om lediga platser.

SOU 1968: 61

med tillgång till arbetsvårdare och ra att kunderna skall ha full frihet att välja pedition vilken de önskar anlita. yrkesvägledare. Listor över lediga platser förmedlingsenhet För att få en balanserad skall finnas enligt de principer som utredförmedlingsstruktur måste förmedlingskontoret i city kom- ningen skisserar i andra sammanhang i rappletteras med förmedlingsenheter inom and- porten. ra områden av Storstockholm - enheter Distriktskontoren skall svara för kontaksom skall kunna vara attraktiva alternativ terna med arbetsgivarna inom distriktet, hålla kontakt med de arbetssökande och till citykontoret. för detta är att enheterna bevaka att deras En förutsättning genom en aktiv uppföljning utförs. har tillgång till ett rikhaltigt platsmaterial, förmedlingsuppdrag såväl av heltidsarbeten som av korttidsplatser, dv s sådana platser som inte kan vän- 7.4.2 Lokalisering av distriktskontoren tas finnas med i en platslista. Enheterna bör alltså därför ha direktkontakt med arbets- föreslår att distriktskontoren Utredningen givare inom ett visst område. förläggs vid eller i närheten av de i det föl- Vidare bör yrkesväglednings- och arbets- jande redovisade platserna. Utredningen är vårdsspecialister finnas på varje enhet, dels dock medveten om att praktiska svårigheter, för att förkorta resvägar m m för de kunder tex brist på lämpliga lokaler, kan komplisom anlitar dessa funktioner, dels för att cera genomförandet av utredningens förslag. specialisterna lättare skall ha möjlighet att samverka med förmedlingstjänstemännen i Innerstaden enskilda ärenden. Enligt utredningens uppfattning bör man, 1) Cityområdet, förslagsvis i samma lokaler för att få en fungerande organisation enligt som nu disponeras av huvudkontoret på dessa riktlinjer, dela in storstockholmsom- Luntmakargatan rådet i ett antal fönnedlingsdistrikt i vilka 2) Östermalmstorg det skall finnas distriktskontor av den typ 3) Medborgarplatsen/ Folkungagatan som skisseras i huvudrapporten. 4) Sydvästra Södermalm Utredningen förordar att förmedlings- 5) Fridhemsplan distrikten organiseras sektoriellt längs de från cityområdet utgående kommunikations- Ytterstaden lederna. En sådan Organisationsform kommer i allt väsentligt att vara anpassad till 6) Farsta stadsbyggnadsstrukturen. De tillgängliga 7) Skärholmen förmedlingsresurserna, sett från dagens per- 8) Vällingby sonalläge, beräknas i princip medge ett distriktskontor på centralplatser av provins- F örortskommunerna centrumkaraktär i förortsornrådena, ett kontor vid var och en av de viktigaste infarts- 9) Handen lederna till innerstaden samt ett något större 10) Solna kontor i det egentliga cityområdet. 11) Tureberg Med en organisationsuppbyggnad efter dessa principer kan ett relativt jämnt nät av Härtill bör komma en separat specialfördistriktskontor i storstockholmsom- medling för stuveriarbetare. Denna förmedskapas rådet tack vare att sektoriseringen av central- ling bör ha ett centralt läge. Verksamheten och kommunikationslederna är re- är fn förlagd till trakten av Södermalmsplatserna lativt torg. Då inga allvarligare erinringar framsymmetrisk. I distriktskontoren med kommit mot denna lokalisering torde verkskall, i enlighet finnas samheten även fortsättningsvis böra vara utredningens principförslag, uppdragscentral, öppen förmedling samt en ex- förlagd till detta område.

SOU 1968: 61 109

Någon särskild enhet för sjömansförmed- Östermalmstorg bör vara att svara för arling bör däremot inte förekomma. Sjömans- betsförmedlingsverksamheten inom den förmedlingen bör, så som utredningen fram- nordvästra sektorn av Storstockholm. Förhållit i en tidigare promemoria, både per- medlingsdistriktet utgörs av Östermalm och sonellt och i andra avseenden vara så ut- stadsdelarna norr och öster därom, Lidingö rustad att den kan ge samma service som samt förortskommunerna längs roslagsbaförmedlingen i övrigt. Möjligheter till ar- norna. Folkmängden uppgick vid mitten av betsmarknadsutbildning bör finnas, liksom 1960-talet till omkring 190 000 invånare. Av tillgång till yrkesvägledning, arbetsvård m m. dessa bodde drygt 70 000 i Stockholms stad. Sjömansförmedlingen bör därför såväl 0r- Då en stark expansion pågår i de aktuella ganisatoriskt som lokalmässigt sammanföras förortsområdena anser utredningen att bemed övrig förmedling och inordnas i något hov av en delning av förmedlingsdistriktet eller några av de distriktskontor utredningen kan bli aktuell inom en relativt nära framföreslår. tid. Ett nyinrättat distriktskontor bör i så Lokaliseringsförslaget är utarbetat med fall förläggas i Täby. utgångspunkt från nuvarande förmedlings- Förläggningen till Östermalmstorg har beresurser. Om en ökning av dessa resurser dömts lämplig med hänsyn till att den plabeslutas anser utredningen det angeläget att nerade tunnelbanegrenen, som skall ersätta de disponeras i första hand för att inrätta vissa av roslagsbanorna, kommer att stråla ett distriktskontor i Täby. samman med tunnelbanan från Lidingö och Gärdet just vid Östermalmstorg. I avvaktan på utbyggnaden av den förstnämnda grenen, 7.4.3 City-området som enligt föreliggande planer skall vara Tillströmningen av arbetssökande till slutförd under 1970-talet, utgör Östra Stacitykontoret kan även framdeles förväntas bli tion terminalpunkt för roslagsbanornas trastörre än vad den inom området boende el- fikanter. En arbetsförmedling vid Österler förvärvsarbetande befolkningen kan mo- malmstorg kommer att ligga på ett rimligt tivera. På grund av arbetsplatsanhopningen avstånd från stationen. För dem som utnytt-

i city kommer även ett stort antal arbetsgi- jar busslinjerna till Jarlaplan ligger citykon-

vare att utnyttja kontorets Båda toret vid Luntmakargatan närmast. tjänster. dessa faktorer kommer att påverka kontorsstorleken. Utredningen saknar för underlag 7.4.5 Sydöstra sektorn en exakt bedömning av dimensioneringen. Utredningen antar emellertid att citykonto- Kontoret vid Medborgarplatsen/ Folkungaret kommer att kräva minst ett 50-tal förgatan bör svara för förmedlingsverksamhemedlingstjänstemän, arbetsvårdare och yr- ten inom ett distrikt som består av östra Sökesvägledare. Storleken indikerar att en viss dermalm, förortskommunerna utanför Danuppdelning av fönnedlingsverksamheten på vikstull samt vissa delar av Hammarby inyrkessektorer kan bli nödvändig. dustriområde och Johanneshov. Genom den För att åstadkomma ett attraktivt alterföreslagna placeringen kan kontoret lätt nås nativ till citykontoret och därmed begränsa både via den nuvarande tunnelbanegrenen sökandetrycket på detta kontor bör ett and- via Skanstull och den planerade via Danra distriktskontor förläggas i omedelbar an- vikstull. Kontorets upptagningsområde komslutning till cityområdet, förslagsvis i när- mer att omfatta omkring 150 000 invånare,

heten av Östermalmstorg. av vilka 55 000 bor i innerstaden.

omkring Den exakta storleken beror på var gränsen mot Farstakontorets område kommer att 7.4.4 Nordöstra sektorn av Storstockholmsdras. området Distriktskontoret i Farsta betjänar samma Den primära uppgiften för kontoret vid geografiska sektor av Storstockholm som det

110 SOU l 968: 6!

föregående kontoret. Kontorets upptag- 7.4.7 Västra sektorn - distriktet - bör omfatta ningsområde utanför Skanstull öster om södra Förmedlingsbehovet för invånarna på ytterstaden och i Västerförorterna bör stambanan utom de nyss nämnda delarna av Kungsholmen Johanneshov och Hammarby industriområ- också tillgodoses genom två distriktskontor. de. Vissa delar av Huddinge kommun hör Det ena bör vara beläget vid Fridhemsplan och ha Kungsholmen och Essingeöarna som också till området. Befolkningsunderlaget Invånarantalet uppgår kan beräknas till omkring 190 000 invånare. förmedlingsdistrikt. endast till omkring 65 000, vilket är mindre Ytterligare ett steg längre ut från centrum än för de flesta andra distriktskontoren i finns i samma sektor kontoret i Handen, omfattande Storstockholm. Utredningen räknar emellersom får ett upptagningsområde Handen och Bollmora men tid med en tillströmning av sökande från kommunblocken Stor- Vasastaden, de östra delarna av Bromma också Nynäshamn, som ligger utanför stockholm. Handenkontorets befolkningsun- samt framdeles - när Järvafältets tunnelba-

60 000 invånare. nor som skall passera förbi Fridhemsplan, derlag uppgår till omkring är färdigställda - sökande även från dessa

områden. 7.4.6 Sydvästra sektorn Eventuellt bör de östra delarna av Brom- Inom sektorn västra Södermalm-Skärhol- ma hänföras till förmedlingsdistriktet för finnas. Det kontoret vid Fridhemsplan. Stockholms ytmen bör två förmedlingsdistrikt ena bör omfatta västra Södermalm och vissa terstad utanför Tranebergsbron och Mälardelar av området omedelbart utanför Horns- öarna bör utgöra ett förmedlingsdistrikt med har beräknats till kontor i Vällingby. Befolkningsunderlaget tull. Befolkningsunderlaget 65 000 invånare. Kontoret kan uppgår till omkring 145 000. omkring lämpligen förläggas i närheten av Rosenlundsgatan-Timmermansgatan. En förlägg- sektorn 7.4.8 Nordvästra ning inom sistnämnda område kan vara att förorda eftersom kontoret då blir lättill- Utformningen av förmedlingsorganisationen via är komplicerad i sektorn åt nordväst och gängligt för jämvägsresande söderifrån stationen Stockholm Södra. norr dv s det område som ur kollektiv tra- Det andra förmedlingsdistriktet inom fiksynpunkt betjänas av Västerås- och Uppdenna sektor omfattar således de återstående salabanorna samt SJ-bussar. Orsakerna härdelarna av utanför Hornstull till är flera. Bl a har under de senaste åren ytterstaden väster om södra stambanan samt dessutom en kraftig expansion ägt rum inom ett flertal kommuner men ett för hela området delar av Huddinge och hela Botkyrka. Folkinom området vid mitten naturligt centrum saknas. I stället finns ett mängden uppgår av 1970-talet till omkring 140 000. En be- flertal delcentra. Utredningen anser dock att emellertid inom tills vidare - intill dess Järvafältet är uttydande expansion pågår området, vilket kan medföra att förmed- byggt - bör förmedlingsdistrikten utformas

lingsdistriktet behöver delas. Distriktskon- i nära överensstämmelse med den nuvarande toret bör förläggas i Skärholmen. Om organisationen. När Iärvafältet är utbyggt distriktet delas bör det andra distriktets och ett nytt kontaktmönster utvecklats inom kontor ligga i Huddinge. de aktuella områdena kan en omprövning av Distriktskontoret i Skärholmen kan kom- förmedlingsorganisationen behöva ske. ma att ligga något obekvämt till för invånar- Utredningen anser att två förmedlingsna i vissa delar distrikt bör i denna sektor. Ett av upptagningsområdet, tillskapas främst och Tumba. bör vara orienterat Västeråsbanan i Huddinge, Tullinge längs De sökande därifrån bör emellertid i viss och ett längs Uppsalabanan. Det förstäven kunna på konto- nämnda bör omfatta förortskommunerna utsträckning repliera ret på västra Södermalm. Solna, Sundbyberg samt kommunblocken

SOU 1968: 61 lll

Jakobsberg och Kungsängen. Befolkningen, medlingsenhetemas lokalisering i storstock-

som f n uppgår till omkring 130 000, expan- holmsområdet även utretts av en arbetsgrupp

derar mycket kraftigt. Distriktskontoret bör inom länsarbetsnämnden i Stockholm. Ar-

inrymmas i det nuvarande Solnakontorets betsgruppen har haft att utgå från den

lokaler. existerande kontorsstrukturen och förmed-

Det andra förmedlingsdistriktet bör om- lingsmetodiken.

fatta Sollentuna, Upplands Väsby och Arbetsgruppens slutsatser [överensstäm-

Märsta. Befolkningen, som även här ökar mer i stora delar med vad utredningen kom-

snabbt, uppgår till omkring 65 000 män- mit fram till. För att avlasta huvudkontoret

niskor. Distriktskontoret bör placeras i Tu- skall tillskapas »storförmedlingan inom ett

reberg. antal stadsdelar och förortsområden. I dessa

skall finnas tillgång även till specialister på

7.5 Dimensionering arbetsvård och yrkesvägledning. Därutöver

skall mindre kontor med mellan sex och Dimensioneringen av de olika distriktskonfemton tjänstemän inrättas. Arbetsgruppens toren bör, som tidigare framhållits i fråga förslag omfattar sex storförmedlingar och om utredningens organisationsförslag i stort, sju kontor av den mindre typen. Utredningföregås av mer ingående detaljstudier. Det en föreslår elva distriktskontor. är inte möjligt att enbart med ledning av Arbetsgruppen har i princip anslutit sig vissa kända eller beräknade uppgifter rörantill tanken på en sektoriell fördelning av de befolkningstäthet, arbetsplatsantal odyl kontorsnätet. ange lämplig personalstorlek. Härtill kom- Man kan konstatera att utredningens förmer att vissa gränsdragningar mellan för- - - inneslag jämfört med arbetsgruppens medlingsdistrikten kräver särskilda överväbär en mer decentraliserad arbetsvårds- och ganden. För att ändå beskriva kontorsorgayrkesvägledningsverksamhet och dessutom nisationen i vissa kvantifierade termer vill en mer konsekvent lokalisering av kontorsutredningen - närmast som ett räkneexemenheterna i anslutning till upptagningsområ- - skiss till kontorspel presentera följande den och kommunikationslinjer. I viss ututformning för Storstockholm (tab 7: 3). sträckning kan sannolikt skillnaderna i lo-

kalisering av enskilda kontorsenheter åter- 7.6 Länsarbetsnämnden? utredning - en föras på det faktum att arbetsgruppens uppjämförelse drag gällt förändringar inom nuvarande för-

Under översynsperioden har frågan om för- medlingsorganisation, medan utredningen

mer förutsättningslöst kunnat föreslå en än- Tabell 7:3 Dimensionering damålsenlig kontorsstruktur.

Antal handläggande Utredningen har också tagit med i beräk- Kontor tjänstemän ningen flera av de metodologiska och tek-

15 15-29 30-50 niska förändringar, som arbetsgruppen för- 50 utsett skulle påverka en lokalisering, men

Luntmakargatan x vilka gruppen inte haft möjlighet att i detalj

Östermalmstorg X ta hänsyn till. Medborgarplatsen/ Folkungagatan X Farsta x 7.6 Genomförande Handen Sydvästra Södermalm Skärholmen X Omorganisationen av arbetsförmedlingen i

Fridhemsplan Storstockholm bör ske parallellt med genom- Vällingby förandet av den nya organisationen i övriga Solna/ Sundbyberg delar av landet. Av praktiska skäl finns an- Tureberg Slussen (sjömän/ ledning att räkna med en något längre tidsstuveri) X utdräkt. Det krävs tex att ett antal relativt

112 SOU 1968: 61

r

å Tu reberg

å C

rholmen

%

g OHunden

Konior enligi* utredningens förslag

ASpeciclför-medling för sjömän “

Konior som blir aktuellt vid en uiökad förmedlinqsorgunisaiion ü Figur 7: J Distriktskontor i Storstockholm Kontoren i innerstadsområdet är: l City (Luntmakargatan) 2 Östermalmstorg 3 Medborgarplatsen/Folkungagatan 4 Sydvästra Södermalm 5 Fridhemsplan 6 Slussen (stuveriarbetare)

stora lokaler kan ställas till förfogande inom inom ett gemensamt arbetsmarknadsomrâde relativt begränsade områden där även i öv- och som regel även inom samma stationerigt en avsevärd efterfrågan råder på sådana ringsområde. Genomförandet bör kunna ske lokaler. Å andra sidan bör de nödvändiga på ett smidigt sätt även därigenom att det personalomflyttningarna inte innebära några på grund av de väntade lokalsvårighetema större svårigheter eftersom de ju äger rum måste ske successivt.

SOU 1968: 61 113

8-814380

Vad Resultat från

gör yrkesvägledningen?

en

arbetstidsrapportering

benowitz. De senare undersökningarna grun- 8.1 Inledning dar sig bl a på en enkät till praktiskt taget har under be- hela den handläggande personalen inom ar- Yrkesvägledningen översynen rörts genom en arbetstidsundersökning som betsmarknadsverket, således också yrkesvägi samarbete mellan arbetsmark- ledama. Den bredare enkäten besvarades företagits och statskontoret. Undersök- i slutet av år 1966 och har alltså infallit nadsstyrelsen ningsresultaten presenteras här tillsammans under samma tidsperiod som arbetstidsrapmed några av utredningens synpunkter porteringen för yrkesvägledarna. på yrkesvägledningens organisationsformer Vissa jämförelser kan också göras med en m m. motsvarande undersökning som företogs un- Under ett års tid med början i september der tiden september 1964 - maj 1965 .1

1966 registrerade samtliga yrkesvägledare 8.2 Undersökningens resultat i landet tidsåtgången för olika huvudmoment i verksamheten. Rapportering skedde 8.2.1 Arbetsinsatsernas fördelning på olika månadsvis genom särskilda blanketter som moment insändes till arbetsmarknadsstyrelsen genom länsarbetsnämndemas försorg. På blanket- den som användes vid Enligt uppdelning terna noterade yrkesvägledarna själva det omfattade arbetsmomenten undersökningen antal timmar per vecka som ägnats åt olika följande. aktiviteter. Bearbetningen av materialet gjordes sedan vid arbetsmarknadsstyrelsen och I. Yrkesvägledning på expedition

statskontoret. Yrkesvägledningssamtal på yrkesväglednings- Syftet med undersökningen var bl a att få med förexpedition och efterarbete, dvs ett statistiskt material som kan utgöra en del insamlande av data kring en sökande, konav underlaget för övervägandena om resurs- inom arbetsförmedtakter med kolleger behoven för yrkesvägledningens del. Utred- kontakter lingen, med psykologer, arbetsginingen understryker att resultaten bla bör från vare m fl, renskrivning av anteckningar kunna utnyttjas som ett referensmaterial vid telefon- och brevförsamtalen ifråga mm; den föreslagna uppbyggnaden av verkets från allmänheten. Resor i samfrågningar organisation. band med ambulatorisk yrkesvägledning för- Undersökningsresultaten, som avser periodes till punkt VI. Resor. den september 1966-juni 1967, kan ställas samman med de arbetsanalytiska undersök- 1 En redogörelse från undersökningen 1964/65 lämnas i »Arbetsmarknadsinformation från Kungl som gjorts av laborator Sigvard Runingar Arbetsmarknadsstyrelsen» Y lll 966

114 SOU 1968: 61

I a. Sökande i allmänhet formationsdagar, studiebesök, praktiktjänst-

göring vid arbetsmarknadsstyrelsen. I b. skolelever III b. Handledning av annan personal Elever i gymnasier, fackskolor, folkhögsko- Individuell handledning och instruktion jämlor, flickskolor och realskolor. Elever i övrisö- te medverkan vid kurser för yrkesvägledare ga skolformer liksom nyutexaminerade och förmedlare. kande samt sökande som avbrutit sin utbildning fördes till punkt I a. Åtskillnad IV. Konferenser m m gjordes inte mellan elever som besökte yrinom ramen för Konferenser inom arbetsmarknadsverket. kesvägledningsexpedition ett skolprogram och »spontan-sökande» Deltagande i konferenser i utbildnings- eller elever. fortbildningssyfte fördes till III a, överläggningar om enskilda yrkesvägledningsfall för- II. Skolarbete des till I. Övriga konferenser och föredrag (dock inte i skolan) i linje med yrkesvägled- Följande verksamhet i gymnasier, fackskoningsverksamheten. lor, folkhögskolor, flickskolor och realskolor: Planering och konferenser internt och V. Administration i samråd med skolmyndigheter, lektioner in- Allmän planering och arbetsledning, yrkesklusive förberedelser, enskild yrkesvägledvalslärarfrågor, statistik, remisser, utredning i skollokal, föredrag och föräldramöningar, utarbetande av yrkesvägledningsmaten, pryoverksamhet, distribution av yrkesterial, materialvård och inläsning. vägledningsmaterial. Resor fördes till punkt VI. VI. Resor

Den verkliga restiden angavs. 111. Utbildning VII. Övrigt III a. Egen utbildning vid urvals- Bl a medverkan som provledare Auskultation, deltagande i centralt och re- prov och mottagande av studiebesök. anordnade kurser och konferenser Undersökningsresultaten har sammanfatgionalt med utbildnings- eller fortbildningssyfte, in- tats i tabell 8: 1.

Tabell 8:1 Tiden för olika arbetsmoment inom yrkesvägledningen september 1966-juni 1967, samt procentuell fördelning

Ordinarie Övertid timmar %

2223:1

%

I Yrkesvägledning på expedition

III Utbildning III a Egen utbildning 24 639,5 11,3 156,5 1,1 III b Handledning av egen perso-

8.2.2 Den ordinarie arbetstiden 2 % åtgick till ›resor», 1,8 % till »övrigt» samt 1,4 % till »handledning av egen Tabell 8:1 visar att 47,6 % av den ordinarie personal». arbetstiden ägnades åt sökande i allmänhet finns stora individuella avvikel- Självfallet på yrkesvägledningsexpeditionerna och ser från de genomsnittssiffror som här redo- 6,4 % åt elever vid gymnasier, folkhögsko- visas. Vissa föreståndare för yrkesvägledlor, fackskolor, real- och flickskolor som be- ningen inom de olika länen redovisade praksökt yrkesvägledningsexpedition, vare sig be- tiskt taget uteslutande administrativ verksöket varit direkt föranlett av yrkesvägled- samhet. har av ma- Somliga yrkesvägledare ningen i skolorna eller ej. Tillsammantaget terialet att döma fått specialisera sig på skolanvändes alltså något över hälften (54 %) medan yrkesvägledning andra ägnat sig helt av den ordinarie arbetstiden för verksamhet åt mottagning på expedition. som inneburit direktkontakt med allmänheten. 8.2.3 Övertiden Verksamheten förlagd till skolorna, »skolarbetet», som omfattade 9,7 % av ordinarie Registrerad övertid uppgick till 6,4 % av arbetstid, har också i hög grad en motsva- den totala arbetstiden. Fördelningen av överrande karaktär. Om man räknar in den äg- tiden på de olika aktiviteterna avvek, som nades nära två tredjedelar (63,7 %) av ar- framgår av tabell 8:1, starkt från fördelbetstiden åt yrkesvägledning direkt i kontakt ningen av den ordinarie tiden. Administramed allmänheten. tion (30,5 %) och resor (27,5 %) är de ak- Näst yrkesvägledning var tiviteter som Övertiden på expedition mest ägnades åt. Det- »administratiom och »egen utbildning» de ta förhållande är knappast överraskande. största posterna i den ordinarie arbetstiden. Särskilt längre resor måste av praktiska skäl Dessa arbetsmoment upptog 14,1 % respek- i betydande omfattning företas utanför ortive 11,3 % av den ordinarie arbetstiden. dinarie arbetstid. Delaktiviteter som statis- Till »administratiom fördes bl a inläsning materialvård tikföring, och inläsning, som av informationsmaterial. i Lämpligheten i undersökningen fördes till »administradetta kan i efterhand Anledifrågasättas. tion», hör till det som ofta får fullgöras sist ningen till att inläsning inte fördes till »egen av allt. Restiden på övertid uppgick till näsutbildning» var att en sammankoppling tan samma omfattning som den på ordinarie i stället gjordes med materialvård. En an- arbetstid. Administrationsarbetet på övertid senlig del av inläsningen torde nämligen ske uppgick till ca 15 % av motsvarande arbete i samband med att nytt informationsmaterial på ordinarie arbetstid. systematiseras och sätts in i pärmar. 19 % av Övertiden ägnades åt yrkesväg- 11,3 % - eller ytterligare några procent ledning på expedition. Detta utgjorde ett par om inläsning förs från »administratiom till procent av den totala tiden för yrkesvägled- »egen utbildning» - har yrkesvägledarna så- ning på expedition. Ca 15 % av Övertiden lunda använt till egen utbildning. Det tar till åtgick ›skolarbete», d v s 9,5 % av med andra 0rd en avsevärd del av deras ar- tid för verksamheten i skolorsammanlagd betstid. För yrkesvägledarna är det bl a en na. Resterande övertid fördelades på »konviktig sak att tillägna sig kunskap om de nya ferenser» (4,9 %), »övriga (1,9 %), »egen utbildningsvägar och skolformer som till- utbildning» (1,1 %) och av »handledning kommer nästan oavbrutet. Ett sådant för- (0,4 %). egen personal» hållande hänger samman med hela inrikt- Det kan förvåna att »egen utbildning» taningen och arbetssättet hos del av Övertiden yrkesvägled- git så liten i anspråk. Här ningen. Utredningen återkommer i sina av- får dock på nytt framhållas att ›inläsning› slutande synpunkter något till dessa frågor. inte förts till detta arbetsmoment utan till

Enligt undersökningen ägnades 5,7 % av »administratiomx Det är omvittnat att en beden ordinarie arbetstiden åt »konferenser», tydande del av tjänstemännens egen fortbild-

116 SOU 1968: 61

ning i form av inläsning av tryckt informa- ka enkätundersökningen visar således också tionsmateriel sker på övertid. Detta fram- att yrkesvägledningssamtalen dominerar tidsgår i undersökningen av att 17,4 % av den mässigt. Därnäst tar inläsning av informaredovisade övertiden fallit på »materialvård tionsmaterial mest tid, följt av administraoch inläsning». tivt arbete och planeringsarbete i samband Helt allmänt kan konstateras att övertiden med yrkesvägledningen. Utåtriktade aktivibehandlades för knapphändigt i de anvis- teter i form av föredrag och lektioner samt ningar som lämnades då undersökningen studiebesök är också relativt tidskrävande, startades. Den redovisade övertiden har sä- främst för de högre befattningshavarna. kert växlat åtskilligt från tjänsteman till Undersökningarna skiljer sig således knaptjänsteman. Somliga har förmodligen en- past åt när det gäller att klarlägga tyngden dast tagit med den övertid som de tillbringat av olika arbetsuppgifter. på tjänsterummet. Andra kan också ha tagit med den tid som har åtgått för arbete som 8.4 Jämförelse mellan undersökningarna har utförts ihemmet. 1964/1965 och 1966/1967

I tabell 8:2 nedan redovisas den ordinarie 8.3 Jämförelse med den arbetsanalytiska arbetstidens fördelning på tre huvudaktivienkätundersökningen teter vid den aktuella undersökningen och I den arbetsanalytiska enkätundersökningen vid den arbetstidsundersökning som utfördes ingick yrkesvägledarna bland de övriga per- under perioden september 1964 - maj 1965. sonalkategorier som berördes. Arbetstidsun- »Yrkesvägledning på expedition» motsvaradersökningen och enkätundersökningen des vid den tidigare undersökningen av »enkompletterar varandra vad gäller mätning- skild yrkesvägledning» och »sk0larbete» av en av arbetsinsatsernas Ett vik- »skolverksamhet›. ›Övrig verksamhet» är fördelning. tigt komplement till dessa mätningar är de ett samlingsbegrepp för »utbildning», »konomdömen som samlades ferenser», »administration», »resor» och in genom den arbetsanalytiska enkätundersökningen vad gäl- »övrigt». Dessa moment inordnades även ler arbetssituationen i stort. vid den tidigare undersökningen under »öv- En jämförelse mellan de båda undersök- rig verksamhet» frånsett »resor», som då försvåras av att arbetsmomenten fördes till »enskild yrkesvägledning» i fråga ningarna har delats upp olika i de båda fallen. Skill- om ambulatorisk yrkesvägledning och till naderna i fråga om undersökningsmetoden »skolverksamhet» i fråga om resor i samgör att man kan säga att det är en högre band med skolbesök. kvalitet i uppgifterna om arbetstidens för- Arbetstiden vid undersökningen 1964/ delning från den speciella arbetstidsrapport- 1965 angavs i dagar varför de aktuella resulteringen inom yrkesvägledningen. taten omräknats i dagar i tabell 8:2. Innan Som man rimligen kunde vänta framträ- resultaten från de båda undersökningarna der ett likartat mönster i resultaten från de jämförs är det nödvändigt att relativt utförde faktorer som försvårar såbåda undersökningarna. Den arbetsanalytis- ligt redovisa

Tabell 8:2 Ordinarie arbetstid i dagar vid undersökningen 1964/1965 och 1966/ 1967

(9 månader) (10 månader) Huvudaktiviteter 1964/1965 % 1966/1967 %

Yrkesvägledning på expedi-

för »enskild yrkesvägledning» dana jämförelser. högre talvärde »reson som vid den aktuella om den aktuella undersökningens definitio- 1) Momentet fördes till verksam- ner tillämpats. »Övrig verksamhet» vid den undersökningen »övrig som nämnts vid den tidi- undersökningen slutligen skulle ha het» grupperades tidigare under »enskild erhållit ett högre värde p g a faktorerna 2 gare undersökningen yrkesoch 3 om den senare undersökningens devägledning» i fråga om ambulatorisk yrkesoch under »skolverksamhew finitioner använts. vägledning till skolbesök. Till de ovan nämnda kommer en fjärde i fråga om resor i anslutning Värdena för »skolverksamhet» och »enskild faktor som försvårar jämförelser mellan reskulle varit sultaten av de två undersökningarna, nämliyrkesvägledning» följaktligen från undersökningen 1964/ något lägre och »övrig verksamhet» något gen att resultaten om 1965 över huvud får bedömas som högre vid den tidigare undersökningen taget de aktuella definitionerna ganska osäkra. Orsaken härtill är att yrkestillämpats. erhöll att notera tids- 2) De samtal med skolelever i anslutning vägledarna uppdraget till lektionsföredrag, som varit förlagda till åtgången för olika arbetsmoment först kring fördes vid månadsskiftet mars/ april 1965. Yrkesvägyrkesvägledningsexpeditionen, till »skolverk- ledarna fick sålunda lita till eventuella anden tidigare undersökningen samhet» Vid den aktuella undersökningen teckningar och minnet för övrigt vad gäller betraktades däremot alla samtal på yrkes- tiden dessförinnan, d v s från september vägledningsexpeditionen som hörande till t o m mars. Möjligen har skolverksamheten Enligt den här en undantagsställning. Det är rimligt »yrkesvägledning på expedition» aktuella kriterier skulle där- att tro att dess omfattning har kunnat anges undersökningens för »skolverksamhet» vid den tidigare un- någorlunda tillförlitligt tack vare noteringar dersökningen ha erhållit ett lägre värde och i journaler, almanackor o dyl. »enskild ett motsvarande Under iakttagande av försiktighet med yrkesvägledning» hänsyn till ovannämnda faktorer kan fölhögre. från den aktuella undersök- jande jämförelse göras mellan resultaten 3) Resultaten ningen avser tio månader (september 1966 från de båda undersökningarna. - undersökjuni 1967) medan den tidigare Yrkesvägledningen på expeditionerna syningen enbart sträckte sig över nio månader nes ha upptagit ungefär lika stor andel av 1964 - Eftersom vid de båda under- (september maj 1965). yrkesvägledningsarbetet verksamheten i skolorna är relativt liten sökningstillfällena. Också i absoluta tal är det i juni månad kan man anta att »enskild yr- i stort sett oförändrad omfattning av verkkesvägledning» och »övrig verksamhet» samheten. Verksamheten i skolorna har därskulle ha fått större utrymme och erhållit emot minskat såväl relativt som absolut något högre tal totalt sett om även juni må- mellan 1964/1965 och 1966/1967. Minsknad ingått i den tidigare undersökningspe- ningen är emellertid inte så stor som direkt rioden. »Skolverksamheu skulle i motsva- skulle kunna utläsas av tabell 8:2. Som rande mån ha blivit något mindre omfat- framgått av det föregående skulle skolverktande. samheten vid den tidigare undersökningen De nämnda faktorerna har var och en in- ha visat mindre omfattning om den här akneburit att »skolverksamhet» tuella definitioner tillämi den tidigare undersökningens undersökningen erhållit ett något för högt pats. värde än vad som skulle blivit fallet om den En viktig anledning till det förändrade läaktuella undersökningens villkor kunnat till- get beträffande arbetet i skolorna är att lämpas. För »enskild yrkesväglednings» vid- tyngdpunkten i skolverksamheten numera kommande skulle enligt samma villkor vär- läggs på den kollektiva informationen i form det ha varit lägre p g a faktor l och högre av lektionsföredrag. Enligt den ordinarie p g a faktorerna 2 och 3. Den resulterande yrkesvägledningsstatistiken hölls 3 731 lekfaktorinverkan torde ha medfört ett något tionsföredrag budgetåret 1966/1967 mot

118 SOU 1968: 61

Tabell 8:3 Fördelningen av län i 5-procentsintervall beträffande »Yrkesvägledning på expedi- 1966/1967, och »Enskild yrkesvägledning», undersökningen 1964/1965 ti0n», undersökningen

35,0- 40,0- 45,0- 50,0- 55,0- 60,0- 65,0- 70,0- Aktivitet 39,9 44,9 49,9 54,9 59,9 64,9 69,9 74,9

E, F, AB, D, R Yrkesvägledning I, L, C, G, BD T, U K, P, H, M, (71,9) på expedition 1966/1967 S, W, N, D, Y, Z, X AC 3 4 9 7 1 24 Antal län

A, F, G, L, C, E D, R T Enskild yrkes- I, K B, S vägledning P, U H, X, M, N, 1964/1965 Z, BD O, W, Y, AC 4 2 6 8 2 2 1 25 Antal län

Tabell 8:4. av län i S-procentsintervall beträffande »Skolarbete», undersök- Fördelningen ningen 1966/1967, och »Skolverksamhet», undersökningen 1964/1965

0,0- 5,0- 10,0- 15,0- 20,0- 25,0- 30,0- 35,0- 40,0- 45,0- Aktivitet 4,9 9,9 14,9 19,9 24,9 29,9 34,9 39,9 44,9 49,9

Skolarbete T AB, C, E, K, F, H, 1966/1967 (4,8) D, G, N, O, L, Z, I M, , S, V. AC, P, R, U BD W, X 1 10 7 6 24 Antal län

Skolverk- T A, C, B, F, E, G, K, S H I samhet D, N, L, M, P, A R, U, O, X, BD 1964/1965 W Y, Z l 7 8 5 2 1 l 25 Antal län

beträffande »Övrig verksamhet», under-

Tabell 8: 5. Fördelningen av län i S-procentsintervall sökningen 1966/67 och »Övrig verksamhem, undersökningen 1964/1965

5,0- 10,0- 15,0- 20,0- 25,0- 30,0- 35,0- 40,0- 45,0- 50,0- 55,0- Aktivitet 9,9 14,9 19,9 24,9 29,9 34,9 39,9 44,9 49,9 54,9 59,9

R F, H, D, E, AB, C, G, L, T, I Övrig verksamhet (19,2) Z M, N, K, P, W BD (55,0) 1966/1967 O, X, S, U, AC Y Antal län 1 3 7 6 3 3 l 24

D, E, F, H, I, s, B, c, A,K U Övrig verksamhet G, R, L, M, Y, Z, P, X 1964/1965 BD N, O, TJ W, AC Antal län 5 9 4 4 2 1 25

SOU 1968: 61 119

2 759 budgetåret 1964/ 1965. En annan an- av yrkesvägledningsinsatser med hänsyn till

ledning är den 1966/ 1967 alltjämt pågående näringslivsstruktur, arbetsmarknads- och

avvecklingen av real- och flickskolor. Detta skolförhållanden.

är den väsentliga anledningen till att antalet 3) Medvetet olika prioriteringar av verk-

elever i enskild yrkesvägledning minskade samheterna i olika län. I vissa län kan arbe-

från 38 349 budgetåret 1964/ 1965 till tet i skolorna ha ägnats särskild uppmärk-

26 232 år 1966/ 1967. samhet medan i andra tonvikten lagts på »Övrig verksamhet», dvs den »interna vägledning åt rådsökande på expeditionerna.

verksamheten i form av egen utbildning,

konferenser, administration mm, synes ha 8.6 Utredningens synpunkter ökat kraftigt mellan de båda undersökningsperioderna. Ökningen är emellertid inte fullt 8.6.1 Bedömningar i utgångsläget

så stor som tabellerna ger vid handen på I det skede då undersökningen planerades grund av att - enligt de tidigare nämnda var det fortfarande en öppen fråga på vilfaktorerna - verksamhet» skulle »övrig ha ket sätt utredningen i övrigt skulle beerhållit högre värde 1964/ 1965 om den akhandla de organisatoriska aspekterna på yrtuella undersökningens definitioner tillämkesvägledningen. Både från arbetsmarkpats. nadsstyrelsen och utredningen gjordes emel-

lertid den bedömningen att det måste vara

av intresse att få en ytterligare 8.5 Spridningen av länsresultaten belysning av hur yrkesvägledningens insatser förde- Tabellerna 8:3-5 visar hur yrkesvägledninglade sig. Inte minst skulle det vara av vären i de olika länen under undersökningsde att få ett undersökningsmaterial som perioden 1966/1967 fördelats på de tre huvar jämförbart med undersökningen under vudaktiviteterna: »yrkesvägledning på expe- 1964 och 1965 för att se hur nyorientedition» i tabell 8:3, »skolarbete» i tabell 8:4 ringen i verksamheten i praktiken återveroch »övrig verksamhet» i tabell 8: 5. För kat på arbetsinsatserna. jämförelse återges även motsvarande fördel- Nyorienteringen omfattade många ting; ningar från undersökningen 1964/1965. bla hade det skett en medveten övergång Tabellerna 8:3-5 påvisar en inte obetydfrån individuella samtal till lektionsunderlig spridning mellan länen vad gäller de tre visning vad gäller verksamheten inom skohuvudaktivitetema. Spridningen förefaller lorna. Det viktigaste draget var kanhända emellertid inte ha ökat mellan 1964/1965 att yrkesvägledningens uppgifter som stödoch 1966/1967. Variationerna mellan länen funktion till arbetsförmedlingen alltmer kan tillskrivas följande faktorer. markerats. I bakgrunden låg bl a den ökade 1) Organisatoriska förhållanden såsom vasatsningen på rörlighetspolitiken och på akkanser, tjänstledigheter och personal under som fört med tiveringsinsatserna sig ett utbildning. När personal deltog i kursutbild- ökat behov av yrkesvägledning för vuxna. ning fördes tiden härför till »egen utbild-

ning» som grupperats under »övrig verk- 8.6.2 Yrkesvägledningen i den nya samhet» i tabell 8:5. Tiden för »egen utbildorganisationen ning» inkluderar den under perioden janua-

ri-mars 1967 anordnade centrala yrkesväg- När resultaten från undersökningen nu före-

ledarkursen. De län som skickat deltagare ligger har andra organisationsproblem trängt till denna kurs har därför fått högre värden i förgrunden än de som i första hand var

för »övrig verksamhet» än de eljest skulle avsedda att med belysas undersökningsha noterat. Detta har i synnerhet gällt om materialet. Organisationsfrågorna på yrkesantalet yrkesvägledare varit lågt i de berörda vägledningens område framstår inte längre

länen. som någonting som kan lösas för sig eller

2) Regionala skillnader i fråga om behov genom tex mer begränsade justeringar som

120 SOU 1968: 61

gäller förhållandet mellan yrkesvägledning- Med de kategorier som undersökningen använt för mätningarna framträder det en och den allmänna förmedlingen. emellertid inte i övrigt några lika klara Som huvudrapporten visar har utredningtill att en rela- tecken på en nyorientering som klart slår en kommit uppfattningen tivt radikal förändring behövs inom fältor- igenom i arbetstidens fördelning. En fråga bl a med att motsvara är om man vid tiden för undersökningen ganisationen syfte kraft och i praktiken nått ut med tankarna på att dagslägets på både lättillgänglig För ett närmare samarbete mellan den kvalificerad service. yrkesvägledning- skapa och ens del innebär detta att dess speciella »vanliga› förmedlingen yrkesvägledkommer att finnas ningen. Genom resultaten från den här aktjänster tillgängliga på än för närvarande. önskemålet tuella undersökningen är detta varken uteflera orter av yrkesvägled- slutet eller bevisat. att ge en bättre spridning tjänster - liksom av andra serviningens cefunktioner inom verket - är en viktig 8.6.4 Samarbete med andra tjänstemannadel av bakgrunden till att utredningen vill kategorier slagkraftiga enheter inom ett bygga upp antal viktiga centralorter. Yrkesvägledning- Den senare frågan kan emellertid också been skall således enligt utredningens förslag lysas i viss mån genom den arbetsanalyvara representerad inom alla distriktskon- tiska enkätundersökningen. Av den senare tor. undersökningen framgår att 70% av yr- Resursbehoven för yrkesvägledningen kesvägledarna har daglig kontakt med perskall bedömas i detta organisatoriska sam- sonal vid förmedlingen. Enligt samma liksom frågan om hur man på det undersökning uppger vidare 37 % av förmanhang skall lösa uppgiftsfördel- medlarna att de har daglig kontakt med praktiska planet mellan yrkesvägledning och allmän yrkesvägledare men 49 % uppger att de ningen Den dominerande frågan i sam- har kontakt förmedling. högst två gånger i veckan. band med yrkesvägledningens organisation I vilken utsträckning som ett samarbete kommer under de närmaste åren att vara mellan allmän förmedling och yrkesväghur man skall anpassa de speciella resur- bedöms vara nödvändigt belyses ledning ser som yrkesvägledningen har till den nya också genom resultaten från den s k novemserviceapparat som föreslås för arbetsmark- berundersökningen. Härifrån kan man hämnadsverket och hur man inom den ramen ta uppgiften att det endast i fråga om 0,9 %

skall göra det bästa av yrkesvägledning- av förmedlingsfallen har skett remiss till

ens resurser. yrkesvägledningen och endast i fråga om Det här presenterade materialet kommer har ansetts föreligga ett be- 0,8 % av fallen därvid att vara av stort intresse vid en kom- hov av insatser från yrkesvägledningen fasmande detaljbehandling av den nya orga- tän remiss inte skett. nisationen för verket. Några mer begrän- Man kan summera resultaten från den sade synpunkter direkt i anslutning till un- arbetsanalytiska enkätundersökningen så att kan vara på sin plats det för en grupp av arbetsförmedlare - en dersökningsresultaten att lämna redan här. dryg tredjedel - förefaller ha blivit mycket

starka kontakter med yrkesvägledningen medan det för en annan grupp - ungefär 8.6.3 Utvecklingen inom yrkesvägledningen hälften - knappast har kommit i gång nåoch direkt samarbete. Man Undersökningen ger belägg för att nyorien- got regelbundet teringen i verksamheten verkligen har sla- måste ta för givet att dessa resultat i myci sko- ket avspeglar de organisatoriska förhållangit igenom vad gäller verksamheten lorna. Siffrorna visar att denna verksam- dena: de tjänstemän inom allmän förmedhet relativt sett minskat i om- ling som har yrkesvägledare att träffa inom betydligt mellan och 1966/1967. det egna kontoret har täta kontakter, de fattning 1964/1965

SOU 1968: 61 121

som inte har yrkesvägledare att träffa inom och det avspeglas på alla nivåer inom den det egna kontoret har sparsamma kontakter. föreslagna organisationen. Det kan emeller- Med utgångspunkt från novemberunder- tid vara värt att understryka att man inte sökningens resultat kan man slå fast att det endast genom övergången till en ny organiorganiserade samarbetet mellan allmän för- sation i enlighet med utredningens förslag medling och yrkesvägledning för organi- kan vänta sig att komma mer än ett stycke sationen som helhet fått en ganska ringa på väg. Genom utbildning och andra åtgäromfattning om man mäter i antal remis- der måste man försöka förstärka den inteser. grationstanke som ligger i förslagen. Det finns dock skäl att varna för att En jämförelse mellan de båda underdra alltför långtgående slutsatser från no- sökningarna visar att »övrig verksamhet» vemberundersökningen vad gäller punkten är på väg att få ett allt större utrymme. om behovet av samverkan mellan allmän Som framgår av den föregående kommentaförmedling och yrkesvägledning. Frågan ren är en direkt jämförelse mellan talen har kanhända inte varit tillräckligt väl for- missvisande. Gör man en överslagsmässig mulerad. Möjligen har den bla kommit korrigering för de faktorer som angetts i att överbetona den del av samarbetsbeho- kommentaren så är det emellertid ändå en ven som tar sig uttryck i en formell re- ganska påtaglig förändring som ägt rum; mitteringsprocedur. det gäller således, som framgått av det före- Inte desto mindre finns det anledning gående, egen utbildning, konferenser, admiatt noggrant överväga vad som ligger bak- nistration m m. om den låga remitteringsfrekvens som fram- Att en sådan ökning har skett ter sig ur går av undersökningsresultaten. Det bör många synpunkter naturligt. Det är bl a också undersökas varför man inom den ett genomslag, får man förutsätta, av de allmänna förmedlingen i det stora hela förändringar som gäller arbetssituationen i tycks vara till freds med möjligheterna att stort. Yrkesvägledningen får vartefter en remittera till yrkesvägledningen och det up- mer komplicerad uppgift, inte minst är det penbarligen också i de fall där det i den ett mera komplicerat som kunskapsmaterial nuvarande organisationen är lätt att kom- skall vara utgångspunkt för verksamheten. ma till en yrkesvägledare. Det ligger således tex fullt naturligt i ut- Antagligen är direkta och täta kontak- vecklingen att egen utbildning får större ter med yrkesvägledningen en av de vik- plats. Fortsätter utvecklingen kan det emeltigaste förutsättningarna för att tjänstemän- lertid så småningom bli allt mer befogat att nen inom allmän förmedling skall kunna förutsättningslöst granska yrkesvägledninggöra en realistisk bedömning av vad yr- ens olika funktioner för att bedöma vad kesvägledningen kan uträtta, både i stort man med rimliga insatser av resurser har och vad gäller de individuella förmedlings- möjlighet att klara. Dessa frågor bör kunfallen. Ett praktiskt närmande mellan den na aktualiseras i samband med övergången allmänna förmedlingen och yrkesvägled- till en ny organisation. ningen skulle i högsta grad underlättas om Hela frågan om yrkesvägledningens roll yrkesvägledningen fanns att tillgå på flera i framtiden är självfallet beroende bl a av håll inom organisationen. utvecklingen i stort inom utbildningsväsendet. Utredningen har dock inte funnit anledning att närmare gå in på hithörande 8.6.5 Fortsatt omprövning av frågor. verksamhetsformerna Redan den utveckling som ägt rum in- Den organisation som nu föreslås har som om yrkesvägledningens egen verksamhet ett av sina viktiga motiv att åstadkomma kan anses tyda på att det blivit större been mer markerad »integration mellan ar- hov av rationaliseringsåtgärder, i det här betsförmedlingens olika servicefunktioner fallet således åtgärder som kan avlasta yr-

122 SOU 1968: 61

kesvägledarna vissa delar av »övrig verksamhet». Ökning av biträdeshjälpen eller nya tekniska hjälpmedel för informationshanteringen är här således tänkbara som rationaliseringsåtgärder. Utrymmet för rationaliseringsâtgärder genom ökad användning av biträdeshjälp skulle emellertid att döma av den arbetsanalytiska enkätundersökningen vara relativt begränsat; endast 16 % av samtliga ansåg att det i arbetsuppgifterna i mycket eller i ganska stor utsträckning ingick arbetsmoment för vilka de var överkvalificerade. Rationaliseringsâtgärder genom förenklingar av blanketter och informationsmaterial efterlystes i de fritt formulerade kommentarerna. Dessa områden bör uppmärksammas i samband med övergången till en ny organisation.

L

SOU 1968: 61 123

9 Informationsfrågor m rn på aktiveringsområdet

9.1 Aktivering av arbetskraftsresurserna rar för samordning av aktiveringsuppgifterna på fältet. 9.1.1 Begreppet aktivering I det praktiska arbetet har åtgärder för Ett särskilt betydelsefullt område inom ar- att öka kvinnornas yrkesverksamhet kornbetsmarknadsverkets - arbetsför- mit att dominera, medan de övriga tänkspeciellt - verksamhetsfält är aktive- bara medlingens målgrupperna äldre, utlänningar ring av arbetskraft. Syftet med aktiveringen mfl - berörts i mindre grad. Utan tvivel brukar definieras som att dels öka benä- speglar detta i stort vad som med hänsyn genheten hos personer utanför arbetskraf- till tillgängliga resurser, arbetsmarknadsläten att ta arbete, dels undanröja hinder ge m m har varit rimligt att genomföra. för och underlätta anpassningen till yrkes- Utredningen ser emellertid också en fara verksamhet. i att de åtgärder som ingår i aktiverings- I aktiveringsarbetet ingår en rad olika begreppet knyts alltför hårt till aktivitetsfunktioner som hör nära samman med öv- programmet för kvinnlig arbetskraft, så att rig förmedlingsverksamhet: information om andra målgrupper löper risk att sättas på arbetsmarknaden till olika grupper, utbild- undantag. ningsinsatser, ackvirering av platser mm. Det finns därför skäl att i stället bryta Möjligheterna att uppnå tillfredsställande upp aktiveringsbegreppet i dess huvudberesultat är alltså i ståndsdelar - information, aktiv på aktiveringsområdet platsackhög grad beroende av vilka förutsättningar virering, uppföljning av olika kundkategoförmedlingsenheterna har att lämna adekvat rier mm och formulera mål för dessa delinformation, söka upp arbetstillfällen och aktiviteter, exempelvis från de utgångshålla kontakt med de personer som efter punkter utredningen skisserar i huvudrapflera resultatlösa försök att få arbete är porten (kap 4 och 7). benägna att ge upp. En rad av de förslag som redovisas i huvudrapporten syftar till förbättringar i de nämnda avseendena. 9.1.2 Modell för projektarbete Den nuvarande samordningen och planeringen av aktiveringsåtgärder på central ni- I den mån det finns ett dokumenterat be- - den sk målvå genom aktiveringsdetaljen hov av åtgärder riktade till särskilda - sker huvudsakligen inom ramen för de grupper bör dessa åtgärder samordnas i prosärskilda aktivitetsprogrammen för kvinn- jekt med speciella handlingsprogram. De lig och äldre arbetskraft. På länsnivå finns projektgrupper som centralt driver sådana aktiveringsinspektörer som regionalt ansva- projekt skall i princip vara temporära. De-

124 SOU 1968: 61

till att lösa om och i så fall hur man kan ras arbete bör antingen syfta kartlägga utveckla former för kontakter med de akvissa avgränsade arbetsmarknadspolitiska varefter skall tuella kundgrupperna, särskilt med tanke problem gruppen upplösas, kan till äldre arbetslösa. Det gäller eller - i de fall där arbetsuppgifterna på stödet väntas kvarstå en längre tid - syfta till att vidare att finna former för att öka arbetsatt äldre utveckla arbetsmetoder och organisatoriska givarnas benägenhet efterfråga som gör att man så småningom arbetskraft. lösningar kan omhänderta uppgifterna i en fastare I den mån det befinns lämpligt skall nya av denna typ kunna startas för att organisation. projekt bör därför vara ta hand om som rör andra ar- Handlingsprogrammen problem - som även kan tidsbegränsade. betskraftsgrupper projekt bör bestå ersätta eller av de tidi- Projektgrupperna av en pro- komplettera något och en eller flera projektsekre- gare nämnda. Vid övergången till en projektledare terare som uteslutande arbetar inom jektorienterad uppläggning av bla aktiveproden nuvarande aktivejektets ram. Därutöver skall i grupperna ringsarbetet uppgår från berörda fackområden ringsdetaljen i närstående projekt. ingå experter som delar sin tid mellan projektet ifråga och sina normala arbetsuppgifter. Exper- 9.2 Utredningens specialundersökningar terna bör vara tjänstemän på kvalificerad nivå och med överblick och reellt infly- 9.2.1 Inledning tande över det fackmässiga arbetet. Projektledaren har ansvaret för gruppens Vid sidan av de intervjuer och fältstudier både och ekono- av förmedlingsverksamheten, däribland akarbete, innehållsmässigt miskt. Medel bör finnas för att till som utredningen utfört har en grup- tivering, specialundersökning berört aktiveringen av pen knyta utomstående expertis. I och med införandet av programbud- kvinnlig arbetskraft. och en mer differentierad kost- Undersökningen hade det dubbla syftet gettekniken ökar att att kartlägga kvinnors attityder till yrkesnadsredovisning möjligheterna överblicka såväl kostnaderna - verksamhet och förutsättningarna för aktiverkliga och - som vering av kvinnlig arbetskraft och att mäta budgeterade personalsituationen för projektet och därmed möjligheterna effekterna av olika informationsinsatseri att styra detta. detta sammanhang. undersökningar utfördes i an- Samtliga slutning till ett experiment med informa- 9.1.3 Projekt inom aktiveringsområdet tionsmedia. Utredningen finner att en projektorganisa- Undersökningarna utfördes på utredning-

tion av den typ som här skisserats är till- ens uppdrag av professor Åke W Edfeldt. för aktivitetsprogrammet för kvinn- Såväl ifråga om tillämpningsområdet aklämpbar Det finns skäl som talar för av kvinnlig arbetskraft som belig arbetskraft. tivering träffande informationsatt det för detta projekt på regionnivå bör experimentmedlet finnas som har att svara för media har undersökningarna haft karaktjänstemän att projektgruppens arbete följs inom tären av pilotstudier som bildar upptakten upp regionen. På distriktsnivå är givetvis di- till vidare undersökningar. striktschefen för ini- när det gäller metodiken och ansvarig nödvändiga Speciellt tiativ och samordning. erfarenheterna från informationsexperimenför tet bör undersökningarna vara av värde för I vad mån även handlingsprogrammet äldre arbetskraft redan av framtida På i dag bör läggas uppläggningen forskning. till grund för ett särskilt projekt är inte aktiveringssidan utgör undersökningarna sätt klart. inom kompletteringar till undersökningar som utpå samma Huvuduppgifter ett eventuellt sådant projekt skulle vara att förts i andra sammanhang.

SOU 1968: 61 125

och rådande praktiska arbetsförhållanden 9.2.2 Undersökningarnas uppläggning inom respektive yrkessektor. De har en vari stort aktighet av ett par veckor. För informationsexperiment utvaldes sju Redovisningen av resultaten från understäder, där den kvinnliga yrkesverksamhe- sökningarna inleds med ett avsnitt om inten var ungefär lika stor. En av städerna formationsexperimentet som sådant, vilket utsågs till kontrollort där inga särskilda utgjorde den yttre ramen för de övriga unexperimentinsatser skulle äga rum. Under dersökningsinsatserna. Därefter följer de dehösten 1966 företogs på ifrågavarande plat- lar som avser attityder och värderingar hos ser ett experiment för att jämföra olika olika grupper av kvinnor vad beträffar yrinformationsmedias effekt när det gäller kesarbete m m. att nå ut med information om två kurs- I samarbete med arbetsmarknadsstyreltyper, nämligen startkurs för anställning sen har utredningen genomfört en enkäti industri och orienteringskurs för vård- undersökning i anslutning till informationsyrken. experimentet bland kvinnor som deltagit Endast ett informationsmedium utnytt- i orienteringskurser för vårdyrken. Underjades på varje experimentort. Använda me- sökningen redovisas i ett avslutande avdia var i Enköping tidningsannonsering, snitt. i Gävle bioreklam, i Halmstad lokalradio, i Kristinehamn personlig påverkan, i Norr- 9.3 Informationsexperinzerztet köping utomhusreklam och i Örebro lokaltelevision. Kontrollort var Lidköping. Det yttersta syftet med experimentverksam- Experimentet visar inte enbart i vad mån heten var att påvisa dels möjligheter till man med olika media nådde ut med in- ett mer varierat mediaval än det traditioformation om de aktuella kurserna. Det nella i arbetsmarknadsinformationen, innevar även av intresse att mäta eventuella fattande också fantasifullare former för attitydförändringar hos de personer som bod- budskapet, dels en mer avancerad ansats de inom experimentortema som resultat av för systematiskt informationsverkupplagd informationsinsatsen. Detta skedde med samhet. Därutöver hyste man förhoppninghjälp av ett speciell test som 200 personer, en om att få vidgad kunskap om olika slumpmässigt utvalda, fick undergå före in- medias värde i arbetsmarknadsinformatioformationsinsatsen och ytterligare 200 per- nen, en kunskap som man i det fortsatta arsoner, likaledes slumpmässigt utvalda, ef- betet borde bygga vidare på genom ytterter experimentet. ligare experiment i direkt anknytning till Redan före dessa undersökningsmoment arbetsmarknadsverkets löpande informaintervjuades sammanlagt omkring 100 för- tionsverksamhet. värvsarbetande och l00 icke förvärvsarbe- Experimentets syfte var sålunda inte att tande kvinnor på undersökningsorterna. så effektivt som möjligt föra ut budskapet Syftet med intervjuerna var tvåfaldigt. Dels om de båda kurstyperna. Om detta varit skulle resultaten från dessa utnyttjas vid syftet hade man inte valt ett enstaka meframställningen av informationsmaterial för dium i respektive stad, eftersom det sedan experimentdelen, dels skulle en beskrivning länge är belagt att olika mediakombinaav och en jämförelse mellan förvärvsar- tioner ger bättre resultat. Kunskapen om betande och icke förvärvsarbetande kvin- vilka kombinationer som är de optimala nors syn på kvinnligt förvärvsarbete kun- i olika situationer är emellertid mycket na sammanställas. ofullständig och kan förbättras bara genom Det bör observeras att de kurser som det att man i ett första steg experimentellt här är fråga om inte är direkt yrkesut- fastställer vissa basfakta om hur olika mebildande. De avser endast att ge deltagarna dia var för sig fungerar. I nästa steg kan orientering om existerande arbetsuppgifter man sedan experimentera med olika kom-

126 SOU 1968: 61

binationer. Tabell 9: 2 Kontakter med arbetsförmedling- Informationseffekten av experimentakti- arna och anmälningar till startkurs viteterna skulle mätas dels som kontakt- Alla Seriösa Anmälningar frekvenser (dvs det relativa antalet perkontakter kontakter soner i målgruppen som nåtts av budskapet via respektive medium), dels som ett fler- Industristegs beteende-kriterium. Dessa kriterier var: kurs 90 41 30 Vårdkurs 283 155 1581 1. antalet kvinnor som tog kontakt med Totalt 373 396 188 af till följd av informationen, 2. antalet kvinnor som anmälde sig till 1 Därav två manliga. kurserna, 3. antalet kvinnor som genomförde kurserna, tierats av experirnentinsatsernm. Sålunda 4. antalet kvinnor som efter genomgång- har ordnade diskussioner i ämnet kvinnen kurs tog arbete inom kursområdet eller varit betydligt vanligare ligt förvärvsarbete fortsatte yrkesutbildningen inom området. i Kristinehamn än på övriga orter under I samband med attitydproven efter ex- Ännu mer markant är seexperimenttiden. perimentinsatserna intervjuades responden- kundäreffekten i Kristinehamn och därmed terna rörande kontakter med experiment- den personliga sekundärpåverkansformens budskapet. effekt vad gäller informella samtal i ämnet De kontaktvärdena - värprocentuella hemma och på arbetsplatsen. Det visar sig dena för respektive medium i just denna att påverkansformen i Kristinehamn gjort situation - fördelade sig enligt tabell 9: l. allmänheten mer observant inför pressens I oväntat få fall utlöste informationen de förbehandling av frågor rörande kvinnligt handlingar som var avsedda att mätas med värvsarbete än övriga former för påverkan. det uppdelade »beteendekriterietm Någon Sammanfattningsvis kan sägas att tidmer ingående analys har därför inte gjorts ningsannonsering i detta fall varit övervad gäller detta kriterium. Följande rang- lägsen andra distributionsformer vad gälordning av orter och därmed av media med ler varseblivning. Vidare har den personavseenden på kriterier »kontakt med arbets- liga påverkansformen varit överlägsen vad förmedlingen» och »kursanmälam förefal- gäller överförandet av budskapet. Infomaler enligt konsulten trots allt möjlig göra. tören kunde under gången av ett samtal l. Kristinehamn, Enköping anpassa upplysningar och argument efter 2. Halmstad, Lidköping, Örebro mottagarens kunskap och attityder och där- 3. Gävle, Norrköping. igenom nå god effekt. Sålunda kan man Enköpings höga effektplacering förefal- också ur denna del av prof Edfeldts underler naturlig med hänsyn till tidningsannon- sökning få belägg för påståendet att effekseringens höga kontaktvärde. Kristinehamns tiv mekanisk information förutsätter kunplacering är mer förvånande, men förklaras skap om mottagaren. av effektkriteriet »sekundäreffekter som ini- Tabell 9: 2 anger antalet kontakter med arbetsförmedlingarna och antalet anmäl- Tabell 9:1 Kontaktvärden för olika media ningar till kurserna som förekom i anslut-

har att göra med en informationsfråga». 9.4 Intervjuer med förvärvsarbetande och Andra faktorer spelar in, menar konsulicke förvärvsarbetande kvinnor ten. Det här har varit fråga om ett experiment med information, men vill man nå Med hjälp av ett samplingförfarande utval-

större resultat måste man också välja andra des ur arbetsförmedlingarnas register ca 15

former för att göra sin insats. Svårighe- yrkesarbetande kvinnor på var och en av de

terna för intensivpåverkan är emellertid up- sju undersökningsorterna. Tidigare deltagare

penbara menar konsulten: »Så länge de i startkurs för anställning i industrin skulle,

attityder, som finns mot ökade kvinnliga där så var möjligt, ingå i samplet. Intervju-

insatser på arbetsmarknaden, har stöd hos arna fick i samband med sitt uppehåll i var

kvinnorna själva, är det nära nog omöjligt och en av de sju städerna ta ut lika många

att radikalt öka kvinnornas förvärvsarbete». icke förvärvsarbetande husmödrar. Dessa

Hur skulle en intensivpåverkan kunna skulle så långt som möjligt väljas som »so-

läggas upp? Konsulten skisserar upplägg- ciala tvillingar» till de redan uttagna, för-

ningen av en kampanj för att öka kvin- värvsarbetande kvinnorna. De formella kra-

nornas förvärvsarbete: ven på statistisk representativitet kan ej

sägas gälla för dessa grupper. »I korta drag skulle en sådan kampanj bygga Av de intervjuade som hade förvärvspå (hypotesen) att det inom varje försöksom- arbete var 30 ensamstående (F-gruppen) råde finns ett antal kvinnor, som utan vidare och 70 gifta eller sammanboende. För de aktivering är beredda att ge sig ut i något vårdyrke. Av dessa bör de mest lämpade tas ut för icke förvärvsarbetande (IF-gruppen) var

utbildning till daghemspersonal. Inom försöks- motsvarande tal 9 resp 86. Genomsnittsdistrikten ordnas genom noggrant förarbete så, åldern var för F-gruppen 42 år och för IFatt arbetsgivarna inom de aktuella arbetsområgruppen 39 år. Någon skillnad mellan det dena - inte minst stat, landsting och kommuner som arbetsgivare - verkligen accepterar totala barnantalet för grupperna förelåg in-

inte bara halvtid, utan också sk bråktider, te. IF-gruppen hade emellertid barn i ålder dvs arbetstider av annan längd än hel- eller 0-6 än Får i mycket större utsträckning halvtid, tex att tre kvinnor delar på en fulltidsgruppen. tjänst. Sedan sålunda de viktigaste skälen mot hem- En fråga till F-gruppen gällde vilka de

makvinnomas förvärvsarbete har eliminerats, viktigaste faktorerna varit för beslutet att bör startkurser och oxienteringskurser ha en förvärvsarbeta. svarsalternativ Följande bättre rekryteiingsmarknad. Utbildningsbidragen gavs. De återges i tabell 9: 3 i den ordning är nog bra, men bättre är, att man också garanteras eller annan trygg de ansågs vara viktiga. daghemsplatser barnpassning för sina barn under kurstiden. Behoven av inkomst och kontakt har här De kvinnor som först utbildas, kan inom ramen en Ekonomiska andrahandssärställning. för kursen genom telefonkontakter eller hembehov och lusten till förvärvsarbete bildar besök föra sina erfarenheter av de aktuella kurserna vidare i en modifierad form av Ope- Tabell 9: 3. Rangordning av faktorer bakom ration Dörrknackning. I de sekundäreffekter, beslut att förvärvsarbeta som detta sedan startar, bör det vara möjligt att få en utgångspunkt för de genomgripande som krävs för att vårt samhälle i Rang Medelrang diskussioner, stort skall betrakta kvinnornas förvärvsarbete på annat sätt än det nuvarande. l. Jag/familjen behöver inkomsten 1,38 För att underlätta till den fak- 2. Man får större kontakt med övergången människor l ,68 tiska kursgivningen, kan vissa avsnitt läras in 3. Det är bra med en extra inkomst 2,28 hemma med hjälp av TV-sändningar, - vuxen- 4. Inkomsten kan komma att undervisningen över riksdistribuerad TV kombehövas 2,59 mer under de närmaste åren att öka kraftigt 5. Det är tråkigt att inte ha föreller med hjälp av ljudband (kasettbandspelare) värvsarbete 2,75 tillsammans med rikt illustrerat kursmaterial. 6. Jag vill utnyttja min utbildning 3,37 I den mån videobandtekniken utvecklas, kan 7. Min man och/eller mina vänner även denna form av bildreproduktion komma tycker att jag skall arbeta 4,33 att bli aktuella (8. Olika andra skäl) (1,43)

128 SOU 1968: 61

Tabell 9:4. Skäl för att inte förvärvsarbeta Vidare framhåller konsulten: »Om god

bamtillsyn kunde ordnas skulle mer än var

Svarstredje av de tillfrågade i IF-gruppen söka frekvens arbeten

Svaren på en fråga om hur F-gruppen 1. Ja, det vill jag, men det finns inget lämpligt arbete 27 löst barntillsynen och hur IF-gruppen antar

2. Ja, det vill jag, men behövs hemma. att de skulle få bampassningen ordnad om Barntillsynen ej ordnad 21 3. Nej, det vill jag, inte, för jag be- de började förvärvsarbeta, visar, enligt kon-

hövs hemma. Bamtillsynen ej sulten, att IF-gruppen synes överskatta möjordnad 19 ligheterna att placera barn hos släktingar 4. Nej, det vill jag inte, därför att jag och lämna de yngsta barnen hemma utan är gammal/sjuk 5. Ja, det vill jag, men är för gammal/ tillsyn.

sjuk På en fråga om arbetstidens längd sva- 6. Ja, det vill jag, men min man vill

NRJ-AU:

att jag stannar hemma rar drygt 3/4 av IF-gruppen att de önskar

7. Ja, det vill jag, och arbetet är redan deltidsarbete. Av dessa önskar i runt tal ordnat 2/3 förmiddagspass och resten eftermiddags- 8. Nej, det vill jag inte p g a sambeskattningen 1 arbete. Rent nattarbete och heltid på dag-

Totalt samma lockelse. Konsulten frågar sig om detta kan betyda att deltiderna kan tjäna nästa grupp. Materialet visar enligt kon- som övergångsform till heltidsarbete. I runt sulten att andra skäl tycks ha ringa eller tal 2/3 av F-gruppen föredrar heltid medan i den intervjuade F-gruppen. 10 % vardera önskar deltidsarbete på föringen betydelse Till den icke förvärvsarbetande gruppen middagen resp tvåskiftsarbete. ställdes frågan huruvida de önskade för- Konsulten fortsätter: »Om möjligheterna värvsarbeta på Nio svarskategorier att få arbete är IF-gruppens kvinnor relanytt. fanns att välja mellan. Kategorierna anges tivt optimistiska, 37 anser att det nog skulle i tabell 9: 4 i den ordning som valdes. gå bra, medan 49 anser att det skulle bjuda Sammanställningen visar att 40 kan inte på svårigheter. Endast 9 säger sig inte känordna och att 27 inte får nå- na till arbetsmarknadssituationen för barntillsynen nog got lämpligt arbete. Bakom det senare ar- att svara på denna fråga. Motsvarande frågumentet döljer sig ofta innebörden »kan ga till F-gruppen tar upp möjligheterna inte få ett arbete med lämpliga arbetsti- till att få ett nytt arbete om man längtade der». Till de båda kategorierna kommer yt- efter ombyte. Här antar 27, att det nog terligare 5 svar från kategorien »andra or- skulle gå lätt, medan 62 antog, att det skulsaker», vilket gör att totalt svara proble- le visa sig svårt. Här är det 8 som inte vet men med barntillsyn och lämpliga arbets- och 3 som anser, att det beror på om man tider för drygt 80 % av angivna hinder för ville »byta upp sig eller byta ner sig» i fråförvärvsarbete. ga om arbete. Här finns alltså en tendens Konsulten konstaterar att de svåraste till ökad realism i arbetsmarknadsbedömhindren för kvinnligt förvärvsarbete är i tur ningen hos dem som redan har arbete, och ordning: trots att det med all sannolikhet är lättare 1. Svårigheter att ordna tillfredsställande för den, som redan har arbete och därmed barnpassning. viss yrkesträning, att få ett nytt arbete än 2. Svårigheter att få arbete med deltids- vad det är för en nykomling. anpassning till skötsel av hem och barn. Av alla de intervjuade, utan avseende på 3. Svårigheter att finna tilltalande ar- vilken grupp de tillhör, är ungefär hälften betsuppgifter. övertygade om att det finns typiskt kvinn-

SOU 1968: 61 129

9-814380

medan den andra hälften förliga yrken, Me- Gan- Mycnekar detta. Sjuksköterska och gruvarbe- Myc- Gan- del- ska ket Obeför dem ket ska måt- då- då- ñnt- Ej tare ár den vanligaste jämförelsen goda goda tiga liga liga liga svar som talar om könsbundna yrken. Dessa

anser också, att det mesta av industriarbete Fdinduskall föras in under de manliga yrkena striarb

utom och förpacknings- iIFmöjligen avsyning gruppen 8 2 7 10 28 arbete. F-grup- På en direkt till såväl F- som IF- 2 7 6 19 60 l 5 fråga pen gruppens kvinnor om de kunde tänka sig

att ta arbete inom industrin, avgavs fölom kvinnor har förmåga att På frågan jande svar: inneha svarar i F-gruparbetsledarposter och 6 svarar Arbetar pen 91 ja, 3 är tveksamma redani i IF-gruppen är minst lika Vet Ej nej. Kvinnorna Ja Kanske Nej industrin ej svar 92 svarar ja, l är positiva på denna punkt: tveksam och endast 2 svarar nej till kvinn- F 10 4 25 59 l 1 52 - 1 1 liga arbetsledare. IF 35 6 För en tredjedel av de ej förvärvsarbe-

Eftersom vände tande kvinnorna utgör makens negativa inundersökningen sig främst till kvinnor som tidigare varit elever ställning hinder för att ta förvärvsarbete.

kommit att Samma andel av männen till de förvärvsvid startkurser, har det givetvis bli för industriarbe- arbetande kvinnorna är mer eller mindre en överrepresentation tande till hustruns förvärvsarbete. Mäni F-gruppen. Det är därför knappast negativa värden som anmärkningsvärda nen i IF-gruppen har dock generellt mer i F-gruppens till förvärvssiffror är att finna utan snarare att en dryg negativ inställning kvinnligt kan tänka arbete än männen i F-gruppen. Även övtredjedel av IF-gruppen sig att arbeta inom industrin, trots de väl inarbe- riga familjemedlemmars negativa syn på till industriar- förvärvsarbete har påverkat kvintade negativa stereotyperna kvinnligt bete i allmänhet. Bland dessa är »smutsiga norna att inte förvärvsarbeta. Däremot är

arbets- mannens och familjens påverkan när det arbetsplatsen, »bu1ler», »enformiga gäller kvinnornas val av arbete helt föruppgifter», »inga befordringsmöjligheten, löner» de sumbar. Konsulten skriver: »Ofta beror väl »dåliga och »inget eget ansvar» detta på att valmöjligheterna har varit och vanligaste. Följande tal återger hur de individer iIF- är små på intervjuorterna».

arbetat inom industrin Som av tabell 9: 5 har de båda gruppen som tidigare synes trivts i arbetet. grupperna i stort sett samma uppfattning

om hur man får arbete. Intressant är att

Mycket Ganska Medel- Ganska Mycket notera att den lokala arbetsförmedlingen bra bra måttigt dåligt dåligt

8 3 3 Tabell 9:5 Sätten att få arbete 23 ll

Svaren för F-gruppen på frågan om triv-

seln skiljer sig inte väsentligt från IF-grup- 1. Genom arbetsförmedlingen på

orten pens. Genom annan arbetsförmedling Bedömningarna av befordringsmöjlighe- Genom släktingar

9915?!”

terna bland dem som tidigare arbetat inom Genom bekanta industrin och inom Genom annons i press och radio av IF-gruppen F-grup- Genom direktkontakt med pen är mycket negativ, vilket framgår klart arbetsgivaren av följande sammanställning. * . Andra sätt

förefaller ha en stark ställning på experi- Tabell 9: 6 Attityder till olika begrepp mentorterna. Botten- Låga Medel- Höga Topp värden värden värden värden värden

9.5 Attitydundersökningar Före 4, 28, 14, 19, l, 2, 3, 6, 9,10, 23 30 20, 24 5, 7, 8, 22, 27, Före och efter ll, 12, 19 informationskampanjen gjordes en attitydtestning beträffande 30 uttryck, som mer eller mindre direkt har att göra med kvinnors förvärvsarbete: 1 På kontor _- Efter 14 4, 19, l 3, 9, 10, I affär 20, 24, 7, 22, 23, 5, På varuhus 28, 30 8 l, 27 På fabrik I hushåll

\OOO\IO\UI-ÄUJI\)

Inom sjukvård Inom åldringsvård I kommunal och statlig tjänst Kvinnor som går på yrkesutbildnings- panjen. kurser Bedömningarna före informationskam- 10 Kvinnor som studerar panjen visade sig i stort sett enhetliga melll Hemmakvinnor lan samtliga experimentstäder. 12 Yrkesarbetande kvinnor En jämförelse mellan bedömningarna före 13 Kvinnor som har heltidstjänst och efter informationskampanjen visar att ” 14 med barn som har heltidstjänst några egentliga förändringar inte har skett. ” 15 som har halvtidstjänst Låggrupperna är oförändrade och detsam- ” 16 med barn som har halvtids- ma gäller i stort sett också höggrupperna. tjänst I fråga om de senare har dock begreppen 17 Manligt sjukvårdsbiträde 6 och 29 med knapp marginal fallit inom 18 Manlig förskollärare gränserna för medelgruppen. Detta beror 19 Kvinnlig lastbilschaufför emellertid på de beräkningsmässiga förut- 20 Kvinnlig byggnadsarbetare sättningarna och inte på en sänkning av 21 Män som gör sin del av hushållsarbetet de båda begreppens värden. 22 Startkurser för anställning inom industri Konsulten anför: »Om man jämför me- 23 Orienteringskurser för vårdyrken delvärden före och efter experimentinsat- 24 Barn på daghem sen har säkerställda uppgångar kunnat no- 25 Arbetsförmedlingen teras för begreppen 4, 13, 17, 21, 26 och 26 Kvinnor som arbetsledare 30. Däremot har inga sänkningar skett. Av 27 Omskolningsverksamhet dessa tillhörde från två början lågstatus- 28 Kollektivhus grupper och dc övriga fyra tillhörde medel- 29 Precis samma utbildning för flickor och 13 och 26 samt gruppen. Begreppen 4, pojkar i viss mån 30 hör direkt till vad som sagts 30 Skiftarbete om kvinnors i samband yrkesarbete med För varje enstaka begrepp gjordes 30 medan 17 startkurspropagandan, begreppen oberoende bedömningar av slumpvis valda och 21 är följdfenomen av denna propapersoner, bedömningar som uttrycker den ganda. Utöver detta har inga egentliga förallmänna inställningen till respektive be- kunnat konstateras» ändringar grepp. I tabell 9:6 redovisas bedömning- Inom de enskilda städerna har bedömarna, uppdelade i fem grupper, av de olika ningen av enstaka begrepp förändrats signibegreppen före och efter informationskam- fikant mellan de båda testtillfällena. Kon-

SOU 1968: 61

sulten säger om detta: »Uppenbart är, att inom lågstatusgruppen. en allmänt tendens förefaller att Värderingen av begreppet »skiftarbete» positiv inom områden, utom möj- har blivit undersökningens absoluta botgälla samtliga ligen inom Norrköping, den stad där ar- tennotering. betsmarknadssituationen blev mest kärv under den tid, som gick mellan den sista ar- 9.6 Enkätundersökning bland deltagare i betsmarknadskontrollen tidigt i juni 1966 orienteringskurser för vårdyrken och experimentstarten i början av oktober samma mel- Enkäten som nämnts, de 121 år. Några som helst skillnader omfattade, lan städerna finns annat än i den orienteringskurs för vårdi övrigt inte, deltagarna vad som kan gottskrivas slumpens konto. yrken som anordnades i anslutning till in- Experimentinsatserna har med andra 0rd formationsexperirnentet. givit sina tillskott till informationsmassan och också bidragit till att skapa en gynn- 9.6.1 Allmänna karakteristika sammare attityd, men inte på någon punkt fler av kursdeltagarna var över 45 så avgörande, att verkliga beteendeföränd- Något utlösts. Därtill motståndet i år än under (53 % resp 47 %). De flesta ringar synes de väl inarbetade samhällsnormerna vara var gifta och de flesta hade inga barn under sjuårsåldern vardera). 54 % för svårt i dag» (ca 80 % av begreppet sjuk- av deltagarna hade ej tidigare anmält sig Värderingen »manligt vårdsbiträde» ligger lägre än av begreppet till arbetsförmedlingen som arbetssökande. »kvinnor som arbetar i sjukvård» Manliga Mera utförligt framgår gruppens allmänna sjukvårdsbiträden ligger statusmässigt pâ karakteristika av tabell 9 : 7. samma nivå som de hushållsarbetande kvinnorna. Begreppen »kvinnlig lastbilschaufför» 9.6.2 Skälen till kursanmälan och »kvinnlig byggnadsarbetare» visar upp samma profiler som begreppet »kvinnor En enkätfråga gällde de viktigaste skälen som arbetar De begrepp som till kursanmälan. Enkätformuläret gav fyra på fabrik›. täcker manliga insteg i kvinnliga yrken, fasta svarsalternativ men dessutom kunde »manligt sjukvårdsbiträde» och »manlig andra viktiga skäl skrivas till. Fler än ett förskollärare» har värderats lägre än be- skäl kunde anges. Det visar sig att två av greppsparet med kvinnliga insprängningar i tre kursdeltagare har angett som viktigt skäl konventionellt manliga yrken. möjligheten att genom kursen få en bättre Att notera är att begrepp med anknyt- utgångspunkt för valet mellan att förvärvsning till utbildning har getts en hög vär- arbeta och att stanna hemma. Mer än vardering. Bland återfinns annan anser att möjligheten att förbättra högstatusbegreppen således »startkurser för anställning i indu- ekonomin genom att kunna ta förvärvsarstri», »orienteringskurser för sjukvårdsyr- bete efter kursen vara väsentligt. Väl Värt ken», »omskolningsverksamhet» och »precis att notera är att var tredje kursdeltagare, samma utbildning för pojkar och flickor». oavsett om vederbörande haft barn eller Beträffande begreppet »barn på daghem» inte, känt sig så isolerad hemma att detta föreligger en märklig uppdelning mellan angetts som viktigt skäl till kursanmälan. städerna. Där står två serier av ytterlig- Tid över efter de dagliga hushållsbestyren hetsvärden mot varandra medan ingen av har noterats av 40 %. Var fjärde kursdelexperirnentstäderna ligger vid medeltalet. tagare har nämnt någon annan orsak. En- Gruppen med låga värden består av En- bart 8 av 29 noteringar av detta slag har köping, Halmstad, Lidköping och Norrkö- temat »intresse för sjukvård» ping, medan de höga värdena kommer på En närmare granskning av svaren på Gävle, Kristinehamn och Örebro. Ser man denna fråga har visat några olikheter till materialet som helhet ligger begreppet mellan åldersgrupperna. Två tredjedelar av

132 SOU 1968: 61

Tabell 9: 7 Allmänna karakteristika hos del- skäl och »möjlighet att välja mellan att tagarna i orienteringskurser för vårdyrken förvärvsarbeta och att stanna hemma». En hypotes för att förklara att det senare skä- Antal % let åberopas så ofta just inom denna grupp är att de kan ha varit frånvarande från Under 45 år 64 53 Över 45 år 57 47 arbetslivet längre tid än övriga och därför torde känna större osäkerhet inför detta 121 100 än de yngre mödrarna, en osäkerhet som Gifta 95 79 orienteringskursen syftat till att avhjälpa. Ensamstående (ogifta, 26 21 Svarsfrekvenserna för alternativet »ledig skilda, änkor) tid efter hushällsbestyren» uppvisar klara 121 100 skillnader mellan kvinnor med respektive Med barn i åldern 0-6 år utan små barn. Markeringar för detta alenbart 10 8 Med barn i åldern 0-16 ternativ förekommer över huvud inte bland år, dock ej enbart i åldern 0-6 kvinnor med barn under 7 år. 59 % av delå r 15 12 tagare utan barn och 43 % av dem med Med barn i åldern 7--16 år enbart 47 39 barn i åldersgruppen 7-16 år har angett Utan barn i åldern 0-16 år 49 41 alternativet som viktigt skäl till kursanmä- 121 100 lan.

Svaren på denna fråga återges i tabell Tidigare anmälda till arbetsförmedlingen 52 43 9 : 8. Ej tidigare anmälda till arbetsförmedlingen 65 54 Ej lämnat uppgift 4 3 121 100 9.6.3 Kursens tillräcklighet för förvärvsarbete Gifta med makens statligt taxerade inkomst under Som nämnts är inte orienteringskursens syf- 12 000 kr 17 18 12 000--20 000 kr 49 52 te att lämna reell yrkesutbildning utan att över 20 000 kr 29 30 aktivera icke yrkesverksamma till ett över- 95 100 att förvärvsarbeta och att vägt val mellan förbli hemma. Efter kursen ställdes frågan de äldre kursdeltagarna (över 45 år) har an- huruvida kursdeltagarna kunde tänka sig gett som viktigt skäl möjligheten att kunna förvärvsarbeta direkt efter kursen eller förbättra ekonomin mot endast varannan eventuellt efter ytterligare utbildning. Det av de yngre (under 45 år). Vidare finner visade sig att 45 % ansåg att kursen gett man att för långt fler äldre än yngre har tillräckligt för att ta ett förvärvsarbete skälen varit isoleringskänsla samt ledig tid direkt efter kursen medan 55 % önskade efter hushållsarbetet. ytterligare utbildning. Ett klart och väntat samband observe- Vid nedbrytning av svaren i undergruprades mellan de gifta deltagarnas ekono- per finner man i det stora hela inga nämnmiska ställning och Svarsfrekvensen på al- värda skillnader mellan grupperna. Ett unternativet »rnöjlighet att förbättra ekono- dantag är om man fördelar kursdeltagare min». Då makens inkomst hör till den högs- med barn efter barnens ålder. 65 % av delta inkomstgruppen anges detta alternativ tagarna med bam i åldern 7-16 år önsi väsentligt färre fall än när makeinkoms- kar ytterligare utbildning före förvärvsarten ligger i mellangruppen. Alternativet bete mot endast 40 % för de med mindre nämns mest i gruppen med den lägsta barn. Att kvinnorna med äldre barn känner makeinkomsten. behov av yrkesutbildning före inträde på De som har barn i åldern 7-16 år anger arbetsmarknaden i större utsträckning än i högre grad än andra både ekonomiska de med yngre barn torde bero på att de

SOU 1968: 51 133

W

v

,X om 0N mm om G

00_

005 än_ X. E. G om wN vN

:Sch

m

Nv mN mv m0 F

E4. 3_

__000

:see Vcän

v

E _m vv oN 0N n_ å .X mm mN Nm m0 m0

00_

E00

:SoH

00 mm mv m_ m

:V

x v»

.ä E E4. nN m_ mN mv mv F

v

x R oN mm m0 S

m Hm 00_

o: E mm _m m_ 0N 07h

N

.a å 0 E N_ N_ m_ mN _m å.

x 5 mm mm mm

:m 0

å mm »N 00 00

Hm 010 .å 0v 00_

n_

w m m

:W010

05 E 0_ m v 0 m a

V ._0 E4. m_

0 00 om

Ewa

00 om om om x om 0_ 0N 0N o»

Emm_

x 00_

.m å

:så

_ N N n w

0000:0

m

0:0 Ev.

0_

U0S_ 01e

0 m m 0 m

E4. v

å s. mm __ mv vv _m

00_

om

EE

.m å.. 2 t. 2 vN

58D

n

?än

N

2 EV Ev. m_ NN 0N mN mv

§5

V m

å mm 0N »m mm m0

E mN mN w_ oN N_ 00_

3:0 :S3

m0 mm 0v mv 0N m

E4.

.x mm m_ vn mm »m 3

0N___00N_000

.âåw v

§5 :S8

.X mm oN »m om m0

000 00_

E4. Nw om mm mv m_

0NA

o _ n

030x030_

.ä m0 mm ä mv vN Ev. 0_ o_ n_ NN

_mêoxcäxmê

000 v

.ä Nv m_ 2 E m0

_G023_

00_

0NN

n

E4 0N __ __ m_ _n_ E4. N s om

NEEDS

N_ 0N 0N m_ _.N mv

00_aw_._wmv==_mu_un

00:0

mn mm av 0_

v08

x 0»

w.Nm

X m.: mN nå 30

02300130.

000N_V

00_

ucøåm

000 30

0:6

w 0 0 v 0

N_ 0N E4. vm _.N o_ vN E4.. 0_ 0_ 0_

än w

X wN 0N vv mv om

E. s. mm vN 00_

UOS .N t. :oo

-Emmøm 02.2%

:oo

ouonumwåwâp_

5 N m

mmm?

N_ E __ N_ v_ mN

dåmo 0N

w w 0 v

E

005205 V N_ v

x mm n_ mv Nm »m

.å 00_

._0000

nuonbümxâmåo_

.X 00 8 mN mN mm

mvN

N o

i

0= 2 mN wN _m vw

00:25

-Ewêm

ovawtmbon

2:a?

m

Nm mN om

_00

0 0 00 v0

E4. .w 00_

:utom

n_ n_ 0_ .X0

Eåmêcmâzv_

sm

002%. mvV

m

E v_ ov

50:05

X. m0 3 Nv m0 mN mN NN Nm Ne

å

50:08 damm:

559506 0000:030

mvN

E Eon_

om 2 vN om v_

of» Eos_

_.0

cåäânâänmøn

0880:

t. _m 0N man.,

001._

5 mN

:m kx.

mazmnao_

00mäm00

oå%=.w›_..o0_

001.20...?

mv :nu

2353:3_

u:

0005.

uowca :Eau

9520.0_

E4.

mmñwwaåovmusvm

V mv om 0N m_ m_

wwzxnmvåâm

:m :m mm?

00:0

åta.,

00_ _m_

m

0882_

änwFñE

n.:

0030200850_

å:

.møuournmuc0oohm

8023:0 805025

035.00_ 350 man

E_

0+0+0+0+a

mmuovcb 09025

ø+o+0+w

258m

H H H H u

tov_

m

mh 200_

:mack

å. a

NNMQUE

3 Ao G 6

.§5

_u_

o+a

a

Au S G G 0 Au 3 A0 G A0

ul. 3 4 SOU 1968 261

förra varit från arbetslivet under eller vidare utbildning direkt efter kursen

fjärrnade

längre tid än de senare. kanske är något mera negativ än som framgått av undersökningar i andra sammanhang. 9.6.4 Anställningserbjudanden Vid en nedbrytning av svaren på bakom de fått seriö- grundsvariabler (tabell 9:9) finner man Kursdeltagare tillfrågades sa anställningserbjudanden under kurstiden, en viss tendens till högre »förvärvsbenäi så fall närmast under den praktik som genhet» bland yngre kvinnor än bland äldingått i kursen. Frågan avsåg bl a att klar- re. Procentsiffrorna är 64 respektive 57. lägga om någon åldersdiskriminering från De gifta kursdeltagarna synes hysa störarbetsgivarna förekom. re benägenhet att förvärvsarbeta än de ogif- Svaren gav vid handen att 27 % erbju- ta. Procenttalen är här 63 mot 56. oväntat visar att dits arbete. 80 % av platserbjudandena gäll- Något undersökningen de vårdområdet. Någon skillnad mellan de kursdeltagare som inte har barn under och äldre beträffande arbetserbju- 17 år är mindre intresserade än de som har yngre barn av att ta arbete inom kort. Procentdanden kunde ej konstateras. siffrorna är 51 respektive 68. Denna skillnad kan kanske bl a förklaras av att de utan 9.6.5 Avsikter beträffande förvärvsarbete barn under 17 år genomsnittligt är betydefter kursen ligt äldre än de som har barn i denna ålder. Kursdeltagarna fick svara på frågan vad de hade för avsikt beträffande förvärvsar- 9.6.6 Kursens betydelse för beslutet att bete/ yrkesutbildning efter kursens slut. Av söka förvärvsarbete svaren framgår att totalt 71 kursdeltagare eller 60 % planerar antingen förvärvsarbete De kursdeltagare som avsåg att inom kort eller utbildning. 90 % av dessa avsåg att börja förvärvsarbeta tillfrågades huruvida söka sig till vårdområdet. de skulle ha gjort så även om de inte Som skäl för att stanna hemma uttryck- genomgått orienteringskursen. 72 % besvate ll kursdeltagare önskemål om ytterliga- rade frågan jakande. Ja-svaren är färre re utbildning. 2 kursdeltagare ville vänta bland kategorierna äldre gifta samt utan med förvärvsarbete till efter en viss tid- barn under 17 år och fler bland de yngre punkt. Om de senare räknas samman med ensamstående och de med barn under 17 den grupp som tydligen hade mer aktuella år. Orienteringskursen synes sålunda ha beplaner framgår det att gott och väl 70 % tytt mer för ett ställningstagande för förinom en relativt snar framtid är beredda värvsarbete bland de grupper som varit boratt börja förvärvsarbete eller yrkesutbild- ta ifrån arbetsmarknaden den jämförelsening. vis längsta tiden. Som framgår av det följande punkt 9.6.6 - har av de som vill 72% börja omedelbart med arbete eller yrkesutbild- 9.6.7 Skälen till viss tids uppehåll före ning också uppgett att de skulle ha varit förvärvsarbete beredda att göra det utan att ha genomgått orienteringskursen; med andra ord ut- Frågan om skälen till visst uppehåll före - som varit beredd tryckt gruppen att gå förvärvsarbete avsåg de 45 kursdeltagarna, ut med en gång i arbetslivet eller att star- vilka angett att de ämnade göra visst tidsta en yrkesutbildning har ökat - i absoluta uppehåll före ett eventuellt förvärvsarbete. tal - från 51 till 71 eller kanske fler. Är Tre svarsalternativ gavs, dessutom kunde det tillfredsställande? övriga skäl anges. Fler än ett skäl kunde Frågan kan kommenteras genom att hän- anges. Svarsfrekvenserna för olika alternavisa till att inställningen till förvärvsarbete tiv framgår av tabell 9: 10.

SOU 1968: 61 135

Tabell 9:10 Skäl till uppehåll före förvärvs- av detta slag på det offentliga informaarbete tionsområdet finns inte tidigare. Det kan konstateras att den använda un- Antal dersökningsmetoden resulterat i en kvalisvar ficerad plattform för det framtida informationsarbetet, i första hand beträffande Tror inte jag kommer att trivas med

Sukdom inom familjen 55 Med utgångspunkt från bla de kartlagvriga skäl da attitydema till kvinnligt förvärvsarbete Bland de »övriga skälen» var följande finns möjligheter att precisera operationella mest förekommande: mål för informationsverksamheten och förutsättningarna att mäta i vilken utsträck-

Tabell 9: 11 Övriga skäl ning målen uppnåtts. Informationsarbe-

tet var denna gång omfattande och dyrbart Antal svar bl a på grund av att kunskaperna om attityderna till kvinnligt förvärvsarbete mm trots allt var ganska begränsade. Ju mer Önskar ytterligare utbildning 11 Önskar deltidsarbete 8 inforrnationsverksamheten med underbyggs Önskar vänta till efter jul 2 undersökningar av det aktuella slaget desto Önskar överväga ytterligare 2 Anser arbetet vara för tungt 2 mindre satsning behövs inför varje ny informationsaktivitet. Attitydtestet i två omgångar - före och Som synes dominerar tre skäl: önskar yt- efter experimentinsatserna avsågs belysa terligare utbildning, kan ej få barntillsynen mediaeffekterna. Prof Edfeldt konstaterar ordnad, önskar deltidsarbete. Mer än hälfockså att insatserna skapat gynnsammare ten av alla svar avsåg dessa skäl. Det beattityder till de studerade företeelserna. Förstyrks således att det just är på dessa omändringarna har emellertid inte varit så områden som några av de verkliga stötestefattande att de gett utslag i beteende-förnarna för aktiveringsverksamheten finns. ändringar. »Därtill synes motståndet i de väl inarbetade samhällsnormerna vara för

stortidag» 9.7 Utredningens sammanfattande En inverkade också yttre omständighet synpunkter resultat i form av negativt på eventuella 9.7.1 förändringar i handlingsmönstret. Läget på Informationsfrågorna arbetsmarknaden hårdnade väsentligt från Undersökningarna hade, som tidigare be- tiden för planering (våren experimentets rörts, ett dubbelt syfte: att ge erfarenheter 1966) till dess genomförande (oktober för vidare undersökningar av informations- 1966). På vissa experimentorter gick kamfrågorna inom arbetsmarknadsverket samt panjen ut nära nog i direkt anslutning att belysa faktorer av vikt för informa- till nedläggningar, permitteringar och vartionens utformning på tillämpningsområdet sel inom de lokala arbetsmarknaderna. aktivering av kvinnlig arbetskraft. Informa- Ur vissa synpunkter kan emellertid den tionsaspekterna har för utredningen fram- uppkomna situationen sägas gett ökade stått som de primära i de aktuella under- möjligheter att bedöma värdet och begränssökningarna. ningarna med infonnationsinsatser av den När det gäller informationsaspekterna har art det här gäller. Det är angeläget att undersökningarna ett särskilt värde som fortsätta det av utredningen påbörjade aroch modellförsök. Några egent- betet och gå vidare med ytterligare underpilotstudie liga erfarenheter från försöksverksamhet sökningar, med beaktande bla av de er-

136 SOU 1968: 61

farenheter och uppslag som redovisas i prof Edfeldts rapport.

9.7.2 Aktiveringsfrågorna

Vad gäller tillämpningsområdet, aktivering av kvinnlig arbetskraft bekräftar prof Edfeldts undersökningar i allt väsentligt bilden av kvinnornas situation på arbetsmarknaden från liknande typer av undersökningar. Hindren att börja yrkesarbeta för dem som så önskar är inte i första hand av arbetsmarknadskaraktär. Det finns en rad ink stitutionella restriktioner, främst svårigheter att ordna barnpassning, att finna dell

tidsarbete mm. En stor del (ca en tredje-

del) av de intervjuade icke förvärvsarbetande kvinnorna skulle börja förvärvsarbete om barnpassning kunde ordnas. Konsulten framhåller dock att bristande barnpassning mfl institutionella hinder anges som »skenmotiw för andra, djupare liggande motiv att inte börja förvärvsarbeta. De psykologiska hindren är alltså många, vilket även framgår av attitydundersökningen. Det är bla intressant att se vilken låg status som vissa former av kvinnligt yrkesarbete har (kvinnor i fabrik, kvinnliga lastbilschaufförer mm) liksom även begreppet

manligt sjukvårdsbiträde.

Till de faktorer som spelar en betydande roll, men som inte belysts i de aktuella undersökningarna, är arbetsgivarnas inställning till den kvinnliga arbetskraften. Delvis kan man finna en antydan om situationen därvidlag i den negativa bedömningen av befordringsmöjligheterna som gjorts av de förvärvsarbetande kvinnorna. Utredningen finner att de redovisade undersökningsresultaten vad gäller tillämpningsområdet aktivering av kvinnlig arbetskraft utgör ett värdefullt tillskott till faktaoch bakgmndsmaterialet för verksamheten.

SOU 1968: 61 137

-

10 Arbetsvård Översikt och analys

10.1 Nuläget och utvecklingstendenserna Tabell 10:1. Arbetsvårdssökande 1951-67 inom arbetsvården

Antal sökande 10. l .l Inledning vid arbetsvårds- År expeditionerna Även om anordningar för att underlätta par-

tiellt arbetsföras inpassning i arbete länge 1951 17 413 förekommit i Sverige är arbetsvård som be- 1955 22 950 färskt da- 1960 31 359 grepp och hjälpforrn av relativt 1964 60 975 tum. Först i mitten av 40-talet infördes ar- 1965 67 819 betsvård som särskild hjälpform och avsåg 1966 74 812 1967 81 909 till en början enbart i militärtjänst skadade.

Kommittén för arbetsföra, vilken partiellt förordade Den kraftigt ökade tillströmningen av föreslog införandet av arbetsvård, att arbetsvården till arbetsvårdssökande under senare år har trosedermera utvidgades att omfatta arbetsföra ligen flera förklaringar. Den sammanhänger alla grupper partiellt samordnades under en- dock sannolikt främst med pensionsreforoch att arbetsvården hetlig ledning. Dessa förslag godkändes i men i början av 60-talet, som med hänsyn

till rehabiliteringens betydelse för socialförprincip av 1950 års riksdag och utgör grunden för den som säkringen föreskrev skyldighet för sjukkasarbetsvårdsorganisation mellan staten, lands- sorna att ta initiativ till rehabiliteringsåtbyggts upp i samverkan or- gärder. Detta innebar en effektivisering av tingen, primärkommunerna och enskilda det samarbete via samarbetslag, som tidigare ganisationer. organiserats mellan arbetsvården och sjuk- Sedan grunden lagts i och med 1950 års har arbetsvården varit före- kassorna i syfte att möjliggöra ett tidigt uppriksdagsbeslut märksammande av arbetsvårdsbehov. Enligt mål för en kraftig utveckling såväl i fråga arbetsvårdssökande om allmän (4 kap 2 §) om antalet som åtgärds- lagen försäkring resurser. Antalet registrerade arbetsvårds- åligger det sålunda numera försäkringskasfrån 17 413 år 1951 till sorna att undersöka om skäl föreligger till sökande steg 81909 år 1967. Ökningen för perioden in- rehabiliteringsåtgärder beträffande de fall

nebar således nästan en femdubbling. Den där sjukpenning eller ersättning för sjukvård

snabbaste numerära ökningen förekom un- utgetts för 90 dagar i följd eller eljest skälig

der perioden 1960-64, då antalet arbets- anledning föreligger till sådan undersökning.

ökade med närmare Under perioden 1960-67 ökade även de vårdsregistrerade 30 000. olika åtgärdsresurserna kraftigt. Antalet

138 SOU 1968: 61

Tabell 10:2. Vidtagna arbetsvårdsåtgärder än vad som framgår av ovan angivna upp- 1960 och 1967 gifter. 1960 års uppgift om antalet platser innefattar således inte enbart renodlade ar- Antal Procen- betsträningsplatser utan också en kombinaåtgärder tuell -4 tion av arbetsträningsplatser och platser vid ökning Åtgärdsf orm 1960 1967 1960-67 skyddade verkstäder. Också i fråga om yrkesutbildning, närings- Yrkesutbildning 3 915 16 323 317 hjälp, hemarbete, arkivarbetsplatser och be- Beredskapsarbete 2 312 17 146 642 redskapsarbete har resursökningen varit be- Näringshjälp 616 1 835 198 Arkivarbete 406 1 485 266 tydande vilket framgår av tabell 10: 2 där Hemarbete 168 309 84 vidtagna åtgärder redovisas för åren 1960 Totalt 7417 37 098 400 och 1967. Antalet arbetsvårdsbehövande beräknas platser för arbetsprövning som 1960 ut- stiga. Ökade resurser i form av skyddat argjorde 35 uppgick således vid utgången av bete samt ökat antal platser för arbetsprövår 1967 till 264 medan antalet platser för ning och arbetsträning är nödvändiga. Rearbetsträning, som år 1960 uppgick till sursökningen är emellertid inte enbart mo- 1290, ökat till 1448 vid 1967 års utgång. tiverad av ett ökande antal arbetsvårdsbe- Motsvarande siffror för skyddade verkstä- hövande utan också av en förändrad arder var 1 576 respektive 7 466. betsvårdsstruktur. Den relativa andelen ar- Beträffande arbetsträningsplatser bör an- betsvårdsbehövande som kunnat placeras i märkas att den reella ökningen varit större öppna marknaden har således stagnerat

Tabell 10:3. Registrerade arbetsvårdssökande länsvis 1966.

Därav Överförda från Förstagångs- tidigare

Övriga

foregående år inskrivna inskrivna Totala

vilket främst torde vara beroende av att ar- Tabell 10:5. Arbetsvårdssökande 1966 i % betsvårdsfallens handikapp blivit alltmer av befolkningen

komplicerade. Arbetsvårds- Förstagángs- Bakom förändringen av arbetshindersökanden i sökanden i strukturen ligger ett flertal faktorer. Bla förhållande till förhållande till Län folkmängden folkmängden har förändringen av lagen om Villkorlig fri-

givning (SFS 1961: 115) medfört ett organi-

avdelningar vid kroppssjukhusen liksom an- E 0,64 0,30 vändandet av arbetsvård som ett led i de

betsmarknadsverket nya sökandegrupper. I 1,64 0,64 Vidare har socialvårdsorganens ökade in- K

lig del bidragit till stegringen.

redovisning Z 1,03 0,41 vårdssökande återfinns i tabell 10: 3. I detta

närmare varit att konstatera eventuella skillnader i sökandenas fördelning på olika grupper inskrivna. närmast föregående år» varierar siffrorna Vissa variationer kan konstateras. Grup- från högst 32,7 % till lägst 11,6 % (riksmepen förstagångsinskrivna utgör sålunda som deltal 23,0 %) och beträffande gruppen högst 52,8 % och som lägst 39,2 % jäm- »Övriga, tidigare inskrivna» från högst 42,7 fört med riksmedeltalet 44,6 %. Låga vär- % till lägst 23,4 % (riksmedeltal 32,4 %). den redovisas bla av samtliga norrlands- Län med låga värden för förstagångsinskrivlän men även av län i andra delar av na redovisar självfallet de högsta värdena landet och storstadsområden, tex Stock- för de övriga grupperna. holm. I fråga om gruppen »överförda från

Tabell 10:4. Arbetsvårdssökande i procent 10.l.3 Sökandefrekvensen i relation till beav totala folkmängden folkningen Totala Förstagångs- För att få en fast utgångspunkt för bedömantalet inskrivna ning av sökandefrekvensen har antalet ar- År % % betsvårdssökande ställts i relation till folkmängden. Resultatet framgår av tabell 10:4.

Tabell 10: 6. Arbetsvárdssökande under åren 1955--1966 fördelade på arbetshinder (%)

Arbetshinder 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966

I Rörelsehinder 25,4 27,8 29,8 31,6 33,3 34,1 34,8 34,3 34,5 33,6 32,2 32,0 II Hörselskada 1,3 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 2,0 1,6 1,4 1,4 1,4 1,3 III Syndefekt 2,7 2,9 3,2 3,4 3,2 3,2 3,1 2,7 2,7 2,6 2,3 2,1 IV Lungtuberkulos 12,6 11,5 10,4 9,2 7,8 6,1 4,6 3,8 3,0 2,3 2,1 1,8 V Psykisk sjukdom ellerdefekt 18,2 17,9 17,8 17,9 17,7 17,3 17,5 17,9 18,3 18,7 18,5 19,4 VI Annan sjukdom 24,1 23,6 23,0 22,3 22,1 21,9 23,0 22,7 21,9 21,0 19,3 19,0 VII Social missanpassning 8,6 7,2 6,0 5,3 5,6 5,5 5,6 6,2 7,0 8,1 9,5 10,1 VIII Alkoholmissbruk 3,3 3,9 3,5 3,9 4,1 5,4 5,3 6,5 7,4 8,1 9,7 9,2 IX Överårighet 2,2 1,8 1,9 1,8 1,5 2,2 1,6 1,7 1,4 1,5 1,7 1,8 X Annat arbetshinder 1,6 2,0 3,0 3,2 3,3 2,9 2,5 2,6 2,4 2,7 3,3 3,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

i de olika länen. Andelen varierar vad gäller delar av landet, i några fall flerdubbelt störtotalantalet sökande mellan 0,64 % och re. 2,14 % och i fråga om förstagångsinskrivna mellan 0,30 % och 0,87 %. Variationer- 10.1.4 Sökandena fördelade efter na är sålunda förhållandevis stora. arbetshinder Tidigare har konstaterats att norrlandslänen redovisar relativt sett större andel För ytterligare belysning av arbetsvårdsbeöverförda och tidigare kända fall än övriga hovet redovisas en fördelning av arbetsvårdslän. Detta skulle möjligen bero på en låg sökandena efter arbetshinder i tabell 10:6. frekvens av nyuppspårade fall. Av tabell Anvisningar om arbetshindergrupperingen 10: 5 framgår emellertid att dessa län jämte återfinns i arbetsmarknadsstyrelsens cirku- Gotlands län och Blekinge län redovisar de lär V: 3. Möjligheten till jämförelse finns högsta värdena såväl i fråga om totalt in- i detta fall från 1955. Som framgår domiskrivna som beträffande förstagångsinskriv- nerar tre arbetshindergrupper; rörelsehind-

na. Låga värden återfinns i storstadsregio- rade, psykiskt sjuka samt samlingsgruppen nerna men även i län med annan närings- andra sjuka. 1966 utgjorde dessa grupper

struktur, som tex Östergötlands län, Kris- tillsammans 70 % av samtliga. tianstads län och Skaraborgs län. Bilden Jämfört med 1950-talet har under senare är sålunda inte helt enhetlig. år några grupper ökat relativt sett, däri- Den anförda statistiken antyder att ar- bland rörelsehindrade, psykiskt sjuka samt betsvårdsbehovet gör sig mest gällande i län alkoholskadade, varav sistnämnda grupp där arbetsmarknaden präglas av överskott mest påtagligt. Motsatsen gäller i särskild på arbetskraft och där följaktligen konkur- grad om lungtuberkulösa och i någon mån rensen om arbetstillfällena är mest påtaglig. om gruppen andra sjukdomar. Inte endast nytillströmningen är här högre I tabell 10:7 redovisas en procentuell utan även återtillströmningen av tidigare fördelning av antalet nyinskrivna och förstakända fall. I flera av dessa län är trycket på gångsinskrivna arbetsvårdssökande länsvis arbetsvården dubbelt så stort som i andra år 1966 med utgångspunkt från den arbets-

SOU 1968: 61 141

Tabell 10: 7. Antal inskrivna fördelade 1 (och förstagångsinskrivna) procentuellt på arbetshinder

Psyk. Social Alko- Rörel- Hörsel- Lung- sjuk- Annan miss- hol- __ Annat sehin- skada- Syn- tuber- domel. sjuk- anpass- miss- Over- arbetsder de defekt kulos defekt dom ning bruk årighet hinder

35,6 2,1 1,7 3,8 12,0 23,0 4,6 2,9 2,6 11,7 1 Första sifferraden för varje län anger fördelningen för samtliga sökande medan andra raden anger fördelningen för förstagångsinskrivna.

hindergruppering som tillämpas inom arbets- kande såväl som enbart förstagångsinskrivna vården. Vissa skillnader kan utläsas. Även tydligen en något annorlunda sammanom bilden inte är helt enhetlig har arbets- sättning än i tex högindustrialiserade län vårdssökandena i skogslänen samtliga sö- med betydande stadsbebyggelse. I de först-

142 SOU 1968: 61

nämnda länen väger gruppen rörelsehindra- länsvis. I detta fall anges förstagångsinskrivde tyngre medan i övriga län detta gäller na för sig och därjämte procentsiffror som gruppen psykiskt sjuka liksom alkoholska- komplement till de absoluta talen, Det högdade och socialt missanpassade. Även and- sta totala antalet sökande per befattningsra olikheter kan urskiljas, vilket bl a bely- havare redovisas av Norrbottens och Uppses av följande exempel (tab 10: 8). sala län med 397 resp 377 sökande. Lägsta Exemplen omfattar å ena sidan tre norr- siffran redovisar Jämtlands län med 190. landslän och å andra sidan tre län i mellan- Norrbottens län samt Uppsala län redovisar och södra Sverige. I denna sammanställning en hög belastning även ifråga om förstahar medtagits endast nyinskrivna. Fördel- gångsinskrivna personer. ningen blir i stort densamma om man ser till samtliga inskrivna. l0.1.6 Sammanfattning beträffande arbetsvårdsbehovet l0.1.5 Relationen mellan antal arbetsvårdssökande och antal befattningshavare inom Sammanfattningsvis kan man i fråga om arbetsvården arbetsvårdsbehovet, så som det gjort sig gällande vid arbetsvårdsexpeditionerna, kon- I sammanhanget kan det också vara av instatera följande. tresse att belysa arbetsvårdsexpeditionernas l. Antalet arbetsvårdssökande har ökat personal ställd i relation till faktisk eftermycket kraftigt, särskilt under 1960-talet. frågan på arbetsvård. Som framgår av tab 10: 9 har antalet sö- Tabell 10:9. Antal sökande per befattningskande per befattningshavare förändrats havare inom arbetsvården högst obetydligt beroende på att även personalstyrkan utökats. Det förefaller dock Antal som om trenden nu skulle vara att belastsökande ningen - mätt i antal fall per befattnings- Antal per havare - minskar något. En sådan utveck- befattnings- befattnings- År havare havare ling kan emellertid också ställas samman med det allmänna intrycket att de enskilda

Tabell 10: 10. Arbetsvårdssökande per befattning 1966

Överförda Första- Övriga Överförda Antal från före- gångs- tidigare Totala + tidigare Län befattn gående år inskrivna inskrivna antalet inskrivna

% % % %

A 32 (- 2)* 45 (19) 97 (42) 89 (39) 231 58 B 17 (-1)* 61 (23) 130 (49) 75 (28) 266 51 C 7 51 (13) 165 (44) 161 (43) 377 56 D 8 71 (25) 133 (46) 82 (29) 286 54 E 12 (- 1)* 44 (21) 101 (47) 69 (32) 214 53 F 9 61 (22) 145 (53) 70 (25) 276 47 G 6 46 (21) 94 (44) 76 (35) 216 56 H 8 53 (18) 128 (43) 116 (39) 297 57 I 4 47 (21) 86 (39) 88 (40) 221 61 K 8 64 (25) 109 (42) 86 (33) 259 58 L 8 46 (20) 121 (53) 63 (27) 230 47 M 20 (- 2)* 29 (12) 118 (47) 103 (41) 250 53 N 7 83 (32) 110 (43) 63 (25) 256 57 O 21 (- 2)* 58 (21) 116 (42) 101 (37) 275 58 P 12 65 (23) 137 (47) 85 (30) 287 53 R 8 57 (23) 114 (47) 73 (30) 244 53 S 12 42 (20) 102 (49) 65 (31) 209 51 T 13 (- 2)* 63 (26) 100 (41) 78 (33) 241 59 U 9 98 (32) 137 (44) 74 (24) 309 56 W 10 69 (28) 103 (42) 73 (30) 245 58 X 12 90 (29) 150 (48) 74 (23) 314 52 Y 14 (- 1)* 66 (23) 116 (42) 99 (35) 281 58 Z 7 52 (27) 75 (40) 63 (33) 190 60 AC 13 (-1)* 10 (4) 128 (57) 87 (39) 225 43 BD 14 99 (25) 162 (41) 136 (34) 397 59 Riket 293 57 (22) 114 (45) 83 (33) 254 55 * Anger befattningshavare med regionuppgifter. Dessa har räknats bort vid länsfördelningen.

2. Som en följd av effektivare uppspå- mindre. Härigenom kommer dessa sistrande verksamhet har ökningen under 1960- nämnda grupper att relativt sett dominera talet skett i accelererad takt. mera i län med en »god arbetsmarknad» 3. 45 % av arbetsvårdssökandena utgjor- än i övriga delar av landet. des 1966 av helt nya fall medan övriga ut- 6. Antalet sökande per befattningshavare gjordes av överförda i samband med års- har i riket som helhet inte förändrats i skiftet och av återkommande tidigare kända nämnvärd grad. Mellan länen kan dock visfall. sa skillnader konstateras. Sökandebelast- 4. Efterfrågan på arbetsvård gör sig kraf- ningen är sålunda mer än dubbelt så hög i tigare gällande i län med otillräckligt eller Norrbottens län, som redovisar högsta beensidigt näringsliv, t ex skogslänen, än i de lastningen, än i Jämtlands län som uppvisar delar av landet som präglas av stor efter- den lägsta.

frågan på arbetskraft. 5. Denna större efterfrågan på arbetsvård i bla 10.1.7 Arbetsvârdsexpeditionemas åtgärder skogslänen ger utslag främst beträffande de traditionella arbetshindergrupper- Olika slag av åtgärder na (rörelsehindrade, döva och blinda), men även beträffande tex äldre arbetskraft och Arbetsvårdsåtgärderna uppdelas i arbetssamlingsgruppen andra sjuka. Beträffande marknadsstyrelsens statistik i tre huvudpsykiskt sjuka, alkoholskadade och socialt SFUPPW missanpassade är skillnaden mellan länen a) arbetsanskaffning

144 SOU 1968: 61

Tabell 10:11 a. Antal arbetsvårdsátgårder Därav Totala

Dessa huvudgrupper sönderfaller i sin tur och mer än fördubblats sedan 1960. Om man i ett antal undergrupper. Arbetsanskaffning ser till de olika huvudgrupperna av åtgäruppdelas på arbetsplacering i öppna mark- der (tab 10:11c-e) kan en kraftigare öknaden eller i någon form av skyddad verksamhet - hemarbete Tabell skyddad verkstad, ge- 10:1Je. Arbetsanskaffningar fördelade nom arbetscentral, arkivarbete, musiker- på arbete i öppna marknaden resp. skyddad eller motsvarande. Verksamhet hjälp, beredskapsarbete

Näringshjälp fördelas på hjälp till egen rö-

1 relse eller till fordon och andra tekniska

âggââe âábfåâå

hjälpmedel. »Andra åtgärder» slutligen upp- År marknaden verksamhet delas på arbetsprövning, arbetsträning och yrkesutbildning. å å Det bör uppmärksammas att arbetsvårds- 1960 10 622 3 599 åtgärderna i många fall kompletterar var- 1964 14 503 13174 andra. En och samma person kan följaktligen bli föremål för flera olika åtgärder liksom ocksâ flera åtgärder av samma slag. Tabell 10:]1d. Näringshjälp

Arbetsvårdsåtgärdernas omfattning och Å,- Fordon etc Egen rö1-e1se fördelning . . . . , 1955 373 177 De 1 arbetsvardsstatistiken redovisade åt-

kraftigt vilket framgår av följande sammanställningar. Tabell 10:1Je. Andra åtgärder Tabell 10:I1b Procentuell fördelning på vissa

“i SOU 1968: 61 145 10-814380

ning konstateras i fråga om näringshjälp sättning (speciellt beredskapsarbeten) har och andra åtgärder än i fråga om arbets- ökat kraftigare än arbetsanskaffning i öppna anskaffning. Denna ökning är särskilt mar- marknaden. Relativt sett har sålunda sistkant under 1960-talet. Från att 1951 ha ut- nämnda åtgärd minskat från 79 % av samtgjort över 4/5 av samtliga åtgärder upp- liga åtgärder 1951 till 29 % år 1966. gick arbetsanskaffningsdelen 1966 till en- 3. År 1966 fördelade sig huvudgrupperna dast ca 2/3 av åtgärderna. Förskjutningen av åtgärder enligt följande (i %). framgår av den procentuella fördelningen a) Arbetsprövning, träning, av åtgärderna i tabell 10: 11 b. yrkesutbildning 34,9 Den förändring i arbetsvårdens innehåll, b) Arbetsanskaffning i öppna som belyses av den tidigare redovisningen, marknaden 29,7 framgår i än högre grad vid en granskning c) Skyddad sysselsättning 31.9 av de olika slagen av åtgärder inom respekd) Näringshjälp 3,5 tive huvudgrupp, sammanställda i tabell 10: 12 (absoluta tal) och tabell 10: 13 (pro- 100,0 centuell fördelning). Som synes hänför sig ökningen inom gruppen arbetsanskaffning 4. Den förändrade åtgärdsstrukturen samfrämst till arbetstillfällen tillskapade i sär- manhänger tydligen med en ändrad klientskild ordning, främst i form av beredskaps- sammansättning liksom med utökade och arbeten, och endast i mindre grad till ar- mera differentierade arbetsvårdsresurser. betstillfällen anvisade i öppna marknaden. S. Olikheterna beträffande åtgärdernas Ökningen i fråga om näringshjälpen hän- omfattning och art mellan länen är betydanför sig i första hand till tekniska hjälpmedel. de, beroende bl a på olikheter främst i fråga Vad slutligen gäller gruppen andra åt- om arbetsvårdsanordningar för arbetsprövgärder ligger ökningen företrädesvis på yr- ning, arbetsträning och skyddad sysselsättkesutbildning. ning. Redan 6. Kvantitativt har av den föregående redovisningen arbetsvårdspersonaframgår att en betydande förskjutning ägt lens arbetsbelastning ökat endast i mindre rum i tyngdpunkten av arbetsvårdens verk- grad om man ser till de åtgärder som redosamhet. Åtgärder av förberedande visas i statistiken. Innehållsmässigt synes slag som arbetsträning och yrkesutbildning liksom däremot förändringen vara betydande till sysselsättning i skyddade former för mindre följd av den förskjutning som skett i verkkonkurrenskraftiga har successivt samhetens inriktning. personer kommit att dominera. I takt härmed har arbetsanskaffningsåtgärderna i öppna markl0.l.9 Utredningens slutsatser naden kommit att utgöra en allt mindre del trots att det även beträffande dessa åtgärder Av tillgängligt material framgår att sökandekan konstateras en absolut ökning år från frekvensen ökat samtidigt som antalet återår. förda till arbete i öppna marknaden i det närmaste har stagnerat. Följden har blivit 10.1 .8 Sammanfattning beträffande att åtgärdsresurserna i form av skyddad åtgärder verksamhet måst byggas ut i kraftig takt. Sammanfattningsvis har vid analysen av ar- Vad som främst orsakat stagnationen i betsvårdsexpeditionernas åtgärder framkom- placeringen av arbetsvårdsfall på den öppna mit följande. marknaden synes vara den ökade tillströml. Arbetsvårdsåtgärderna har liksom sö- ningen av grava arbetsvårdsfall med för arkandefrekvensen ökat kraftigt under jämfö- betsvården svåråtkomliga arbetshinder. En relseperioden 195 l -l 966. ytterligare anledning torde vara dämpning- 2. Åtgärder av förberedande slag (sär- en i arbetskraftsefterfrågan under de seskilt yrkesutbildning) liksom skyddad syssel- naste åren.

146 SOU 1968: 61

:oo

mmm mom mmm mmm

430%?

m_m ov_ moo mm_

;mamman

_mm

:EB 23_

_ _ m m m m

o_ __ v_ .X oo_ oo_ oo_ oo_ oo_ oo_ oo_ oo_ oo_

-E32 måna.:

v_m mmo mmo

-osmofw ?E25

m m m o v

m.m

md_ m_ m._m m.vm mmm v.mm vm mmm

mmm m_m mom ovm mmm

mmo_ _ m m m

-moooåw møiâtn

mmm mmm

22mm_

_mm

_

-woooåw wEum:

m

m m_m Am

mmm mmm mmm mvm mvm omm mom mmm mov

sänd. oooumwä

_ m m m m

o_ m_ m_ m_ m.m m.m m.m v.m m_m m.m

-moonå maogmâ_

v._ v._ v.m

common_

|

mmm mmm mmm mmm

_oooE

mm_ mm_

§2 -mäns _ _ m_m_

E. §3

m_m

.uofoooå

_o

sam nom owman Emma.:

029.nu

|

22mm_

m._ m._ _.m v.m m.m m.m v.m

:omm mvm mmm mmm mmm mmm _vm vmm o_m

o.m

E_

-mwEumZ

mvm omm m_m m_m mmm vmm mmm mvm mmm

m_m? Emma_ como 9205._

_ _ _ _ o.m m.m m._ v._ m._ m._ m._ o._

.ooxi

vmm omv mvm omm mmm

ooonuuá_

m_m m_m

3oE -vouom

som_

-mmmxm 309.3

| v._

oo=o

m m m m m

o_ __ m.__ m.m_ m.m_ _.vm m.mm _.mm m.mm

I. _m_

matoowr_

.luta

mov mmm vmv mmm

Boman

mmm vmm

._o_u mmo_ ooonä

all.

.oøuooumwommooürmooøuo

_ I. o.m v._ m._ m._ m._ m._ o.m

.mmm_|_mm_

0._

.oaäEoE

Eoøom

53.52_ »_5085

.Son

omonon Eoøom

o. m__ mo_ mm_ mom mv_ _om mvm mvm v_m _ o._ m.o m.o m.o m.o m.o m.o m.o v.o

s

owoomxm _ouovbü

vcomxog mnioonr_

.öoommommoomåaopoa

_ooomoig

_mm mmv m_m mmm mmm oov mvm mmm mmo

_ _ m m

wciaomåm

m _ _.m m.m m.m m.m v.m o.v o.m m_m o.m

oaonämnøxwøooom

woman

mvm mmm mmo oov mmm mom mvv mmm

wø_._oom_o

m_m

25mm

Zooma_ :NGMHNE éopä. -ucoiaâ

m m

_ :om o_ __ o_ m_ v_ m_ v_ _ now m.mm m.mm m._m m.mv m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm

måna; omm mmm mmm mmm mmo mmm omm :oåuoooum

nomaåm

mvm mvm omm mvv mmm mmm

.mamman

_mm

-moonäm -ommoää

vm_ _m_ m_m _mo

min .säck oouzøw -mmonä _ovumm

m_ m .mm o_ v_ m_ m_ mm mm om om __ m_ om mm mm mm mv mv _m _

s_ “om

amma_

:os: _Nooum

...

.in _mm_ mmm_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mmm_ .Jm _mm_ mmm_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mmm_

m U % l .M

De redovisade tendenserna kan beräknas ger ökade förutsättningar för sådana förfortsätta under de närmaste åren. Den ut- ändringar. värdering som gjorts av utredningens under- Vad gäller resurserna för arbetsvårdens sökning angående arbetsvårdsbehovet styr- åtgärder kan man bl a konstatera betydande ker denna bedömning. Av denna framgår skillnader mellan olika län. Dessa torde eninte bara att antalet arbetsvårdssökande kan dast i ringa grad vara orsakad av skillnader väntas öka utan också att de grupper av i arbetshinderstrukturen. Främst synes skillarbetsvårdssökande som har de svåråtkom- naderna i resurser _ kvantitativt och kvaliligaste arbetshindren kommer att öka mest. tativt - länen emellan vara beroende av hu- Följden av utvecklingen kan bl a bli den vudmännens olika intresse för arbetsvårdens att även om antalet arbetsvårdssökande per åtgärdsformer och behov. befattningshavare hålls vid en relativt kons- Den ur arbetsvårdens synpunkt negativa tant nivå genom ökning av antalet tjänster så effekten av nämnda förhållande blir att åtblir arbetsbelastningen större på grund av gärdsresurserna inom respektive län kommer att de arbetsvårdssökande är mer svårhjälp- att bestämma rehabiliteringsåtgärdernas kvata. En alltför hög arbetsbelastning medför i litet även där det enligt en fackmässig besin tur allt längre väntetider med åtföljande dömning inte borde vara fallet. Följden blir risk att arbetsvården kommer in för sent att arbetsvårdens möjligheter att inom olika med sin hjälp för att åtgärderna skall vara län erhålla en tillfredsställande måluppfyltill bestående nytta. lelse för det enskilda arbetsvårdsfallet i hög För arbetsvårdspersonalen kan en sådan grad beror av inom vilket län respektive utveckling medföra svåra arbetsvårdsfall åtgärdas. avvägningsproblem. Ambitionen att utföra ett kvalitativt Detta ur både arbetsvårdens och den engott arbete med hänsyn till den enskilde skildes synpunkt otillfredsställande förhålarbetsvårdssökandes situation, förutsätt- lande förefaller inte kunna bli tillfredsstälningar och åtgärdsbehov kan här komma lande löst med mindre än att ansvaret för åtatt kollidera med ambitionen att minska gärdsresurserna förändras. Då nuvarande kötiderna för andra arbetsvårdsfall. Minskas huvudmannasplittring måste anses motverka kötiderna på bekostnad av arbetets kvalitet en mer behovsinriktad utveckling av åtuppstår emellertid ökad risk för att den ar- gärdsresurserna och dessutom inte kan anbetsvårdssökande erbjuds mindre lämpliga ses medverka till de företagsekonomiskt åtgärdsformer vilket i sin tur ökar riskerna mest ändamålsenliga verksamhetsformerna för att de åtgärdade återkommer som ar- är därför en översyn av huvudmannaskapet betsvårdsfall. Följden blir att det totala samt åtgärdsformernas organisation och inantalet arbetsvårdssökande i högre grad än riktning angelägen. vad som är önskvärt eller behövligt utgörs av tidigare arbetsvårdsfall. 10.2 Undersökning av arbetsvårdsbehovet i För att minska nämnda avvägningsprosamband med arbetskraftsundersökningen blem och därmed minska antalet återkomhösten 1966 mande arbetsvårdsfall synes det nödvändigt att inte enbart behålla nuvarande relationer I samband med översynen av arbetsmarkmellan antalet befattningshavare och antalet nadsverkets organisation har gjorts ett förarbetsvårdssökande utan också genom olika sök att genom massundersökning kartlägga åtgärder minska den nuvarande arbetsbe- det totala behovet av eller utrymmet för åtlastningen. Förenklade rutiner, över-flyttning gärder från arbetsvården. Det gällde således av enklare arbetsvårdsfall till förmedlings- att kartlägga den presumtiva efterfrågan på tjänstemän samt en personell förstärkning arbetsvårdsåtgärder som kommer från den genom ytterligare ett antal tjänster bör där- grupp som inte är registrerad vid arbetsvårför allvarligt övervägas. Utredningens förslag den. En stor stickprovsundersökning med till ny förmedlingsenhet - distriktskontor - detta syfte har genomförts i två etapper.

148 SOU 1968: 61

Den första etappen genomfördes i anknyt- 1952, som ingick i urvalet för de tre sista

ning till arbetskraftsundersökningen 30 ok- veckorna under undersökningsperioden.

tober-19 november 1966. Avsikten var då Mätperioden för specialundersökningen var

att identifiera de personer inom undersök- således veckorna 30 oktober-5 november,

ningsgruppen som tidigare haft kontakt med 6-12 november och 13-19 november.

arbetsvården eller som eljest möjligen kunde Urvalet omfattade 15 397 personer exklu-

vara i behov av arbetsvård. sive döda och emigrerade och utgjorde ett

Våren 1967 genomfördes den andra etap- slumpmässigt urval av den i Sverige bosatta

pen. De personer som i första etappen be- befolkningen med något av födelsåren 1899

dömts som presumtivt arbetsvårdsbehövande -19521

blev då föremål för en grundligare intervju

med hjälp av erfaren arbetsvårdspersonal. 10.2.3 Fältarbete

Statistiska centralbyråns utredningsinstitut

Tilläggsintervjun om arbetsvårdsbehovet

har svarat för den första etappen av underföljde, efter en kort presentation, omedelsökningen, inklusive bearbetningen av materialet. Konstruktionen bart på intervjun för den utvidgade arbetsav intervjuformulär kraftsundersökningen. Uppgifter fick inoch insamlingen av data för etapp 2 utförhämtas endast från intervjupersonen själv des av arbetsmarknadsstyrelsen i samarbete eller genom make/maka eller föräldrar. I de med utredningen. Också i det senare fallet för fall man i arbetskraftsundersökningen måshar utredningsinstitutet svarat bearbette inhämta uppgifter från annan person har ningen. arbetsvårdsintervjun inte genomförts.

10.2.l Allmänt om arbetskraftsundersök- Huvuddelen av intervjuerna har utförts

ningen hösten 1966 under veckan efter respektive mätvecka. En

mindre del av intervjupersonerna intervjua- Under hösten l966 genomfördes en utviddes under andra veckan efter mätveckan. gad arbetskraftsundersökning omfattande

totalt ca 60 000 intervjupersoner. Urvalet 10.2.4 Intervjuformuläret var ett stratifierat slumpmässigt urval av den

i Sverige bosatta befolkningen i åldern 14 år Som framgår av intervjuformuläret (fig 10:

och däröver. Mätperioden var utsträckt över 1) har olika frågor ställts till olika kategotio på varandra följande veckor. Undersök- rier av intervjupersoner. Till presumtivt ar-

ningen delades upp så att ca 6 000 personer betsvårdsbehövande räknades

skulle intervjuas beträffande arbetsförhål- sysselsatta (förvärvsarbetande) som landen m m under var och en av de tio mätsjälva ansåg sitt arbete olämpligt med hänveckorna. syn till sitt hälsotillstånd, handikapp eller Intervjuerna utfördes per telefon av uteventuellt annat arbetshinder (fråga 1) och/ redningsinstitutets lokalombud. Besöksintereller som av läkare blivit rekommenderade vjuer gjordes i de fall intervjupersonen ej att byta till annat arbete (fråga 2) var anträffbar på telefon. Uppgifter inhämtades i första hand direkt från den utvalda - arbetslösa och latent arbetssökande, som

ansåg att deras möjligheter att få arbete förintervjupersonen själv. I de fall intervjupersonen inte var anträffbar kunde emellertid svårades av personliga skäl som tex sjuk-

inhämtas från dom, handikapp eller arbetshinder av annat uppgifter intervjupersonens make/ maka/ fader/ moder/ son/ dotter eller i slag (fråga 3) eller som under de sista 90

vissa fall även från dagarna erhållit bidrag, vård eller annan någon annan person. hjälp i någon av de former som anges i fråga

lO.2.2 Specialundersökningen om arbets- 9, samt

vårdsbehovet (etapp 1) - Personer födda i december 1952 ingick ej i

urvalet. Personer födda jan-nov 1952 har således Urvalet utgjordes av personer, födda 1899- fått representera hela gruppen 14-åringar.

SOU 1968: 61 149

- utanför övriga personer arbetskraften, Tabell 10:14. vilka trodde att förvärvsarbete kunde bli aktuellt inom det närmaste från Antal året (dvs intervjuintervjutillfället till den l december 1967) personer (fråga 4) och som räknade med att deras möjligheter att erhålla arbete skulle för- Genomförda intervjuer 14 671 Bortfall 726 svåras av personliga skäl som t ex sjukdom, Därav handikapp eller arbetshinder av annat slag bortfall i arbetskrafts- (fråga 5) eller som under de senaste 90 da- undersökningen 294 bortfall enbart i specialgarna erhållit bidrag, vård eller annan hjälp sökningen 432 i någon av de former som anges i fråga 9. Summa 15 397 I gruppen sysselsatta (förvärvsarbetande) ingick dels de personer som under mätveckan förvärvsarbetat minst l timme eller gick totalt till 726 personer, vilket motsvaarbetat minst 15 timmar som oavlönad med- rar 4,7 procent av urvalet omfattande 15 397 hjälpande familjemedlem, dels de personer personer. Bortfallet vad gäller intervjun som som hade ett arbete men under mätveckan helhet (d vs både omfattande den vanliga varit tillfälligt frånvarande på grund av intervjun i samband med arbetskraftsundersjukdom, semester, tjänstledighet el dyl. Som sökningen och den speciella undersökningen arbetslösa betecknas de personer som under av arbetsvårdsbehovet) uppgick till 1,9 %. mätveckan inte utfört något förvärvsarbete Resten var bortfall som endast hänför sig men som sökte arbete för mätveckan. Vida- till den senare delen av intervjun. re räknades som arbetslösa de personer som Bortfallet består huvudsakligen av sådana intervjuer där uppgifterna till arbetskrafts- - avvaktade att få återgå till arbete från undersökningen måste inhämtas från annan vilket de permitterats, person än intervjupersonen själv (eller dennes make/maka eller och då det - väntade på att inom 30 dagar börja i föräldrar) således var svårt att skaffa de mer detaljeraarbete som de redan erhållit, de upplysningama. Endast i ett fåtal fall be- - skulle ha sökt arbete om de inte varit ror bortfallet på att intervjupersonen (eller

tillfälligt sjuka under mätveckan. dennes make/ maka eller föräldrar) inte ve- Som latent arbetssökande räknades per- lat delta i den del av intervjun som avsåg soner som icke var sysselsatta eller arbets- behovet av arbetsvård. lösa, och som uppgett att de skulle sökt arbete, om de ansett sig kunna få lämpligt 10.2.6 Etapp 2 arbete på bostadsorten. Intervjupersoner som genom svaren på Urval och fältarbete frågor i tilläggsformuläret kunde karakteriseras som presumtivt arbetsvårdsbehövande Undersökningsgruppen utgjordes av de pertillfrågades om de gav sitt samtycke till att soner som i etapp l karakteriserats som pre-

tjänstemän vid arbetsförmedlingen, vilka sumtivt arbetsvårdsbehövande. Gruppen omskulle delta i den fortsatta undersökningen, fattade 760 personer. Av dessa hade 639 fick delges innehållet i den just genomförda gett sitt samtycke till att tjänstemän vid ar-

(fråga betsförmedlingen fick ta del av de upplys-

;intervjun lO).

ningar som lämnats i etapp 1 av undersökningen. I fråga om de sistnämnda personer- ›10-.2-.5 Granskning, bortfall rn m na översändes den s k urvalsblanketten som De inkomna granskades en kopia av det besvarade

intervjuformulären intervjuformu-

manuellt läret till arbetsmarknadsstyrelsen. Personer-

Bortfallet vid specialundersökningen upp- na kontaktades därefter för intervju under

(150 SOU 1968: 61

STATISTISKAEENIHALBYHAH

UTREDNINGSINSTXTUTBT _ ansöxmuc AV ARBETSVÅRDSBEBOVET

i Tilläggsformulär till AK hösten 1966

_- UB-nr Hål- Endast ersoner födda 18 : eller senare skall - kortsintervjuas. Uppgifterna i bredvidstâende rutor › kolumn fö 1* ån AK- . .. 1-6 Föd--âr -mân Lan

êåiåglâåât ;ör

dessa em

intervçjupersonezn_ 7-8 9-10 11-13 §7* 14 g; 15 16-17

7 17 Till alla så. ska :jag be att få. ställa några :frågor som tar sikte på vad man brukar kalla arbetsanpassning. Om status 2 eller 3 enl. AK-FORLEUIÄRET 1. Tycker mi. att Ert arbete är lämpligt :ned hänsyn till Ert hälsqtillstånd, eventuellt handikapp eller annat arbetshinder? Ja. Hei 1/ 2/ 20 l

2. Har Ni rekommenderats av läkare att byta till något annat slags arbete än det nuvarande? Om enlo fr. 2 Ja N64 och JA enl fr 1 fr 5__" V 2/

AVSLUTAS xêmnvm 21

Om HEJ enl. fr. 1 och 2 åâ till fr. 6 Om status 4 enl. AK-Fonygnáinnm Om status 1, som svarat JA på fr. 19 enl. AK-FORMULÄRET. 5. Anser Ni att Era. möjligheter att erhålla ett lämpligt arbete försvåras av sådana personliga. skäl som t.ex. sjukdom, handikapp eller arbetshinder av annat slag? Ja Hej fr. sr----;1/ 27 *-*--Dfr. 9 22

.a Om status o enl. .ak-FoRr-:Unzinnm . Om status 1, som svarat HEJ på fr. 19 enl. AK-Fonrm-rfipwm 4,. ?ror Ni -att det kan bli aktuellt med förvärvsarbete (ej feriearbete) för Er del under det närmaste âret? Ja Nei

1/ A 2/ *"9|AVSLUTA Inzmnvamrl 23

5. Räknar Ni med att Era möjligheter att erhålla ett lämpligt arbete kom.mer att försvåras av sådana personliga skäl som tbex. sjukdom, handikapp eller arbetshinder av annat slag? Ja Nej fr. 5Ö_"** 2/_”"*°fro 9

Anmärkningar:

Fig 10:1 Intervjufonnulär

sou 1968: 61 151

. Frågorna ställes enl. hänvisnirtçarna från föreg. sida. 6. Har Hi. sökt få lämpligt arbete genom arbetsförmedling eller .arbetsvårdsexpedition? Ne ä

I-E«

1- / 2 / :a: I . 8

l l

7. Vilken förmedling eller arbetsvârdsexpedition kontaktade Ni och när gjorde Hi det senast? I OOOODOOIOOOOOOOC OO,i oonooocooroocooooo-oaoooooauccooco i fr. 9 SENASTE 8. Har Ni tänkt kontakta arbetsvârden eller arbetsförmedlingen under den nännaste tiden? Ja Ne 1 1/ 2/

I I

9. Har Ni under de senaste 90 dagarna, dvs. sedan den ...augusti erhållit bidrag, vård eller annan -hjâlp i någon av följande former? JA :rm VET EJ

Om JA eller NEJ nå fråga. 6 Om JA eller VET EJ på något eller några alternativ i fr. 9 10. En fortsättning av denna undersökning planeras för att få underlag för bedömning av arbetsvârdens organisation i framtiden. Ett mindre antal av dem som nu tillfrågas slculle då intervjuas av tjänstemän från arbetsförmedlingen. För detta ändamål behöver .arbetsförmedlingen få. reda på. innehållet i denna intervju. Kan vi få Ert medgivande till detta? Erauppgifter skyddas naturligtvis även hos arbetsförmedlingen av sekretesslagen. Ja Nej 1/ 2/

Anmärkningar:

annual mmm! (angeandan, nd konton. an. Arc-rm., den_kauukt da :nn/vispad annan.) lama!aihanvolznn 0 ma: nu... nu nu. maum-q- . *h* .y mv) Micra-annan:) N »La bur-a ma! hun both mm;

I z | 2 a 4 s o 7 l 9 l o I 2 :l 4 I a I z a 4 s c 7 a i c o 1 2 a 4 1 z 1 a 3 4 s o 7 a 9 o o I 2 a 4

gnugga... nun _ -mo.hggnunrefradtvidbuu) ha g-Ydwwxlüm

§9:x una|h1|fdl|c Hua-iir ålåmwus.

1- 5: din .- I i in] nfudahnadovhqdddm n purwllspøuheøvø) ontréffadgtñ t m “mm” o Arm

Fig 10:1 (forts.)

152 SOU 1968: 61

våren 1967. Beträffande 121 perso- grupp. Varje intervjuad person i etapp 1 övriga ner översändes endast de s k urvalsblanket- representerar i genomsnitt 375 personer i ter som gav uppgift om namn, adress, län befolkningen. Uppgifter saknas beträffanoch folkbokföringsnummer. Bakgrundsdata de behovet av arbetsvård för 25 intervjuför 2 inhämtades i det senare fallet personer. I uppräknade tal motsvarar desetapp utan att kontakt togs med intervjupersonen. sa 9 507 personer. De inkomna intervjuformulären granskades vid arbetsmarknadsstyrelsen. Intervjuformulären överlämnades därefter till utl0.2.7 Tolkning av resultaten redningsinstitutet för bearbetning och i samband därmed gjordes ännu en granskning i Vid tolkningen av undersökningens resulavsikt att bereda formulären för bearbetning. tat måste en viss försiktighet iakttas eftersom Därvid kontrollerades bl a att det fanns en stickprovsundersökning alltid är behäfett intervjuformulär för varje person i ur- tad med slumpfel. Oftast kan man dock valet. grovt uppskatta storleken av dessa fel. Ta- Till skillnad från vad som är fallet be- bellema innehöll ett flertal celler med endast

träffande bortfallet i etapp l har bortfallet ett fåtal intervjupersoner. Sådana celler har

i etapp 2 räknats upp till totalnivå och re- vid analysen lagts samman till större grupdovisas i tabellerna under rubriken »Uppgift per. Hänsyn har även tagits till bortfallet. saknasm För 25 personer saknas uppgift om Det använda uppräkningsförfarandet innehuruvida personen är i behov av arbetsvård bär att personer som intervjuats i etapp l eller ej. Övriga tabeller behandlar endast fått representera hela befolkningen i de akpersoner som bedömts vara i behov av ar- tuella åldersgrupperna, även dem som egentbetsvård. Bland dessa förekommer ett visst ligen representeras av bortfallet. partiellt bortfall dvs vissa uppgifter sak- att göra en mer ingående Svårighetema nas, nämligen beträffande huvudarbetshin- kartläggning innebär givetvis att undersökder (3 intervjupersoner) samt tillhörighet till ningens värde som grund för mer detaljeraarbetslöshetskassa (12 intervjupersoner). de slutsatser inom ramen för de av undersökningen ställda frågorna blir begränsat. Uppgifter gällande hela riket synes emeller- Tabellframställning tid kunna ge relativt god vägledning beträf- Tabellema framställdes på hålkortsmaski- fande vissa av de frågeställningar underner enligt av utredningen föreslagen tabell- sökningen avsåg att besvara. plan. Endast urvalet för etapp 2 har bear- I tabell 10: 15 redovisas det totala prebetats men uppgifter från både etapp 1 och sumtiva arbetsvårdsbehovet för hela riket etapp 2 har använts. Uppgifter om intervju- vilket uppgick till i det närmaste 287 000, personens civilstånd och bostadslän har häm- varav ca 133 000 kvinnor. Det reduceras tats från etapp 1. emellertid kraftigt genom att ca 13 700 en- Resultaten är uppräknade till befolknings- ligt arbetsvårdsintervjun ansetts helt arbetsnivå 31.12.1966 och redovisas i tabellerna oförmögna samt att ytterligare drygt 162000, 10: 15-23. Vikttal har beräknats för varje varav ca 74 500 kvinnor, av annan anledi tabell 10: 17 redovisad åldersgrupp bland ning inte är i behov av arbetsvård. Ett timän, kvinnor och övriga kvinnor. Med digare inte känt behov av arbetsvård föregifta ålder avses åldrarna 31.12.1966. Vikttalen låg således, om man i detta sammanhang beräknades som N9n där N = antalet per- räknar bort arbetsvårdsfall vilka tidigare vasoner i befolkningen i en viss köns- och rit i kontakt med arbetsvården, beträffande åldersgrupp (för kvinnor även civilstånds- 73 500 personer, varav ca 40 000 kvinnor. och n = antalet personer i urva- Ett presumtivt arbetsvårdsbehov av ytgrupp) let till etapp 1 exklusive bortfallet (i etapp terligare 73 500 utöver de redan tidigare 1) i samma köns-, ålders- och civilstånds- registrerade innebär att det faktiska arbets-

SOU 1968: 61 153

Tabell 10: 15. Arbetsvårdsbehovet enligt arbetskraftsundersökningen och enligt arbetsvårdsintervjuerna.

Män Kvinnor Totalt

Presumtivt arbetsvårdsbehövande enligt arbetskraftsundersökningen 153 876 132 758 286 634 Därav Arbetsoförmögna 7 153 6 447 13 610 Av annan anledning ej i behov av arbetsvård 87 144 74 223 161 367 I behov av arbetsvård 54 218 47 932 102 150 Därav tidigare i kontakt med arbetsvårdsexpedition 20 870 7 863 28 733

vårdsbehovet vid undersökningstillfället var organ registrerade vårdbehövande därför rei det närmaste dubbelt så stort som man räk- dan i början av 70-talet till ca uppgå nat med. Enligt utredningen talar detta för 100 000. En oförändrad behandlingskapaatt ökningen av antalet arbetsvårdsregistrera- citet hos arbetsvårdsorganen innebär att man de kommer att fortsätta i oförminskad takt. permanenta: kön av presumtiva arbetsvårds- Med nuvarande ökningstakt beträffande sökande. Mycket, bl a den accelererade strukregistering av arbetsvårdssökande torde an- turomvandlingen, talar to m för att det totalet hos arbetsmarknadsverkets arbetsvårds- tala vårdbehovet kommer att stiga.

Tabell 10:16. Arbetsvârdsbehovet i länen enligt arbetskraftsundersökningen och enligt arbetsvårdsintervjuerna

Presumtivt arbetsvårds- Enligt arbetsvårdsintervjuerna behövande enligt

Tabell 10:17. De arbetsvårdsbehövande för- Den i tabell 10: 17 redovisade åldersfördelade på åldersgrupper delningen bland de arbetsvårdsbehövande ger som synes en kraftig övervikt för ål- Åldersgrupp Män Kvinnor Totalt år sådersgrupperna 45-54 år samt 55-64 väl för män som kvinnor. Sannolikt kan

Enligt utredningens uppfattning talar den

observerade åldersstrukturen för att den Enligt utredningen kan de personer vilka redovisas i tabell 10: 15 under rubriken »av fortsatta ökningen av registrerade arbets-

annan anledning ej i behov av arbetsvård› vårdsbehövande kommer att få motsvaran-

inte utan vidare betraktas som en i fortsätt- de åldersfördelning, vilket medför att åt-

ningen helt kvantitativt stabil grupp. Över- gärdsformerna såväl kvantitativt som inne-

torde kunna inträffa åt två håll, hållsmässigt kan behöva omprövas. För detflyttningar dels till »arbetsoförmögna», dels ta talar inte bara den redovisade åldersförgruppen till i behov av arbets- delningen utan också den i tabell 10:18 gruppen »personer vård». redovisade fördelningen av arbetshinder. De

Det bl a samman helt dominerande arbetshindren »rörelsehänger med att grup- ›av annan av hindrade» och »annan sjukdom» samt det pen anledning ej i behov arbetsvård» av personer för något mindre dominerande »psykiskt sjuka synes utgöras vilka en förändrad situation kan eller defekta» utgör således mera än 9/10 personlig aktualisera behov av arbetsvård. av samtliga vilka bedömts vara i behov Gruppen kan således utredningens av arbetsvård. enligt uppfattning inte betraktas som stabil. Hastigheten De i tabell 10: 19 angivna resultaten om-

fattar vilka konstaterats i gruppens numerära förändring och därmed samtliga personer påverkan på övriga grupper ger undersök- vara i behov av arbetsvård, dvs också

ningsmaterialet emellertid ingen möjlighet

Tabell 10:18. De arbetsvårdsbehövande föratt bedöma. Detta utgör ett skäl för fortdelade på huvudarbetshinder samt antal persatta undersökningar av prognoskaraktär soner med ett, tvâ eller tre arbetshinder rörande vårdbehov hos olika grupper pre-

sumtiva arbetsvårdssökande. Män Kvinnor Totalt Huvudarbetshinder I tabell 10: 16 har arbetsvårdsbehovet re-

dovisats länsvis. Med reservation för de Rörelsehindrad 26 518 17 326 43 844 Hörselskadad 769 378 1 147 slumpfel som tidigare nämnts synes antalet Syndefekt 773 386 1 159 arbetsvårdsbehövande ha relativt jämn för- 4 234 4 123 8 357 Psyk sjuk el defekt delning med hänsyn till befolkningens stor- Annan sjukdom 16 641 21 605 38 246 Socialt missanpaslek inom respektive län. För några av länen sad 750 368 1 118 är emellertid urvalet så litet att man inte kan Alkoholmissbrukare 1 522 373 l 895 dra några bestämda slutsatser om att i under- Överårig 1 509 2 251 3 760 sökningen redovisade arbetsvårdsfall skulle Annat arbetshinder 375 1 122 1 497 utgöra det verkliga antalet. För A (Stock- Uppgift saknas l 127 1 127

holms stad), B (Stockholms län), C (Upp- Summa 54 218 47 932 102 150

sala län), N (Kristianstads län) samt O (Gö-

Antal personer med: teborgs och Bohus län) är emellertid underett arbetshinder 66 272 laget så pass omfattande att en relativt stor två arbetshinder 33 226 tre arbetshinder - 2 652 säkerhet måste anses föreligga.

SOU 1968: 61 155

Tabell 10: 19. De arbetsvårdsbehövande fördelade pâ sysselsättningsstatus och tillhörighet till arbetslöshetskassa rn m

Sysselsâttningsstatus

Övriga för vilka sysselsatta men Arbetslösa och förvärvsarbete med olämpligt latent arbets- kan bli aktuellt arbete sökande inom ett år Samtliga

Tillhörighet till Därav Därav Därav Därav arbetslöshetskassa Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor

Tillhörde ej erkänd arbetslöshetskassa 1966 35 586 20 946 12 399 7 844 11 266 8 975 59 251 37 765 Ingen uppgift betr tillhörighet till arbetslöshetskassa 1966 3 441 788 378 1 141 763 4 960 1 551 Tillhörde arbetslöshetskassa 1966 (totalt) 33 000 6 728 3 442 1 144 1 497 744 37 939 8 616 Därav uppburit ersättning frân kassa 1966 6 817 734 2 271 371 753 9 841 l 105 Samtliga 72 027 28 462 16 219 8 988 13 904 10 482 102150 47 932

Därav erhållit ersättning från försäkringskassa under senaste 90 dagarna 30 878 10 819 7141 3 351 8 307 6 029 46 326 20 199

inkluderande de ca 29 000 personer som ti- tuellt inom ett år». digare varit i kontakt med arbetsvården. Beträffande gruppen »sysselsatta med Man får en relativt informativ bild av för- olämpligt arbete» visade ha en sig männen delningen med avseende på sysselsättnings- betydande dominans medan det inom grupsituation, ersättning från försäkringskassa pen »arbetslösa och latent arbetssökande» samt i vilken utsträckning intervjuperso- var en relativt mellan män jämn fördelning nerna tillhörde någon arbetslöshetskassa. Av och kvinnor. Vad beträffar den slutligen samtliga ca 102000 personer var 72000 för vilka försvärvstredje gruppen »övriga »sysselsatta med olämpligt arbete», ca 16 000 arbete kan bli aktuellt inom ett år» utgjorde var »arbetslösa och latent arbetssökande» kvinnorna 2/3. medan närmare 14000 tillhörde Även gruppen vad gäller sysselsättningsstatus och ›övriga för vilka förvärvsarbete kan bli ak- eivilstånd skillnader förelåg betydande (ta-

Tabell 10: 20. De arbetsvârdsbehövande fördelade på sysselsättningsstatus och civilstånd

Sysselsâttningsstatus

Övriga för vilka Sysselsatta men Arbetslösa och förvärvsarbete med olämpligt latent arbets- kan bli aktuellt arbete sökande inom ett år Samtliga

Därav Därav Därav Därav

Samtliga 72 027 28 462 16 219 8 988 13 904 10 482 102 150 47 932 156 SOU 1968: 61

Tabell 10:21. Antal ej sysselsatta arbetsvårdsbehövande fördelade på sysselsättningsstatus att erhålla arbete trots personliga skäl såsom sjukdom, handikapp m m och möjligheter

Påverkan av personliga skäl såsom sjukdom, handikapp m m på möjligheterna att erhålla arbete; kontakter rn arbetsförmedlingen

Möjligheterna minskas av personliga skäl*

Har sökt få Har varken lämpligt ar- Har tänkt sökt eller bete genom kontakta tänkt söka arbetsför- arbetsför- kontakt med Möjligheterna minskas ej av medling eller medling eller arbetsförmedpersonliga arbetsvårds- arbetsvårds- ing el arb skäl* expedition expedition v exp Samtliga

Därav Därav Därav Därav Därav kvin- kvin- kvin- kvin- kvin- Sysselsättnings- Totalt nor Totalt nor Totalt nor Totalt nor Totalt nor status

Arbetslösa och latent arbets- 3 770 l 479 7 188 3 372 l 502 1 127 3 759 3 010 12 449 7 509 sökande Övriga för vilka förvärvsarbete kan bli aktuellt 4 523 3 751 4170 1 898 1 881 1 881 3 330 2952 9 381 6 731 inom ett år 8 293 5 230 ll 358 5 270 3 383 3 008 7 089 5 962 21 830 14 240 Samtliga 1 egen uppfattning. Enligt intervjupersonens

från försäkringskassa under de sebell 10:20). I fråga om gifta i behov av sättning arbetsvård männen närmare två naste 90 dagarna ger i stort endast en speutgjorde medan av fördelningen mellan könen, dock tredjedelar av samtliga gifta ogifta gelbild kvinnor mer än hälften av samtliga med ett mindre antal berörda. Uppgifterna utgjorde domi- tillhörighet eller inte tillhörighet ogifta personer. Sysselsättningsmässigt angående kvinnor till arbetslöshetskassa visar emellertid en benerar också gifta män och ogifta med olämpligt tydande avvikelse från den totala fördelninginom gruppen »sysselsatta Vad som bakom nämnda en mellan könen. Av de som inte tillhörde arbete». ligger arbetslöshetskassa år 1966 utgjorde således förhållande kan inte med säkerhet avgöras. er- kvinnorna omkring 2/3, medan endast 1/4 De redovisade uppgifterna angående

arbete fördelade efter Tabell 10: 22. Antal med olämpligt sysselsatta arbetsvårdsbehövande eventuella kontakter med arbetsförmedlingen

Kontakter med arbetsförmedlingen

Har sökt få Har varken sökt arbete Har tänkt kon- eller tänkt söka lämpligt takta arbets- kontakt med genom arbetsförmedling eller förmedling eller arbetsförmedling arbetsvårds- arbetsvårds- eller arbets- . expedition vårdsexpedition Samtliga expedition

Därav Därav Därav Därav

Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Sysselsättningsstatus Totalt kvinnor

Med olämpligt arbete sysselsatta arbets- 28 462 7 868 13 898 6 303 35 852 14 291 72 027 vårdsbehövande 21 906

SOU 1968: 61

av de som tillhörde arbetslöshetskassa var Tabell 10: 23. Antal olika arbetsvårdsåtgärder kvinnor. som bedömts erforderliga samt antal vidtagna Av nämnda uppgifter har arbetsvårdsátgärder utredningen dragit den slutsatsen att av de arbetsvårds- Erfor- Vidbehövande var kvinnorna, på grund av att derliga tagna de relativt sett i mindre utsträckning tillhör- Åtgärd åtgärder åtgärder de arbetslöshetskassa, i en sämre försörjningssituation än männen, såvida de inte Läkarundersökning 50 429 21 445 erhöll ekonomisk Psykologisk anlagsprövning 21 485 6 450 hjälp från andra organ

De i tabell 10: 21 redovisade uppgifterna Näringshjälp 2 247 371 visar att av drygt 16 000 vilka var »arbets- Placering i arbete på öppna lösa eller latent marknaden 70 758 2 634 arbetslösa» ansåg ca 3 800 Placering i skyddat arbete 17 091 2 283 intervjuade att möjligheterna att erhålla ar- Hemarbete 4 869 -

bete inte minskas av personliga skäl medan Inga åtgärder erforderliga 12 000 resp vidtagna 4 181 73 107 drygt ansåg sådana skäl föreligga. Antal personer i behov av Av »Övriga för vilka förvärvsarbete kan bli arbetsvård 102 150

aktuellt inom ett år» ansåg ca 4 500 perso-

ner (ca 1/4) att möjligheterna inte minskar marknaden.

av personliga skäl medan närmare 9 400 (ca Det bör emellertid att de unpåpekas 3/4) ansåg att personliga skäl minskat möj- som här refererats dersökningar inte gör ligheterna. anspråk på att ge fullständiga uppgifter om I tabell 10: 22 har de med olämpligt arbe- i vilken utsträckning olika vårdåtgärder skall

te sysselsatta arbetsvårdsbehövande förde- sättas in. Siffrorna får endast ses som indi-

lats efter eventuella kontakter med arbetskatorer på i vilken riktning framtida förförmedlingen. Av totalt 72 000 personer ha- ändringar i det aktualiserade vårdbehovet

de ca 22 000 försökt få lämpligt arbete ge- kommer att gå. nom arbetsförmedlingen eller arbetsvårdsex- Det är angeläget att man snarast går vipedition, ca 14 000 hade tänkt kontakta dare med fortsatta undersökningar för att arbetsförmedlingen eller arbetsvårdsexpe- se om de första är riktiuppskattningarna dition medan ca 36000 varken sökt eller ga. Med resultatet från dessa vidare untänkt söka kontakt med arbetsförmedlingen dersökningar som grund borde det vara eller arbetsvårdsexpedition. möjligt att på ett godtagbart sätt få fram Nämnda uppgifter ger enligt utredningen för den fortsatta underlag resursplaneringanledning att ställa frågan huruvida den en inom arbetsvården.

stora grupp av intervjuade som varken sökt

eller tänkt söka kontakt med arbetsförmedeller 10.3 Samordnad lingen arbetsvårdsexpedition ansåg att rehabilitering dagsläget arbetsförmedlingen eller arbetsvårdsexpedi- och en sammanställning av synpunkter

tion saknar förmåga och resurser att lösa lO.3.l Inledning deras sysselsättningsproblem. Är detta fal-

let torde en ökad verksamhet uppsökande Arbetsvårdens samhörighet med andra grevara nödvändig för att förändra sysselsätt- nar av rehabiliteringen socialförsäkringen ningssituationen för personer inom nämnda och olika vårdformer - och med huvud-

STUPP- männen för den skyddade sysselsättning- I tabell 10:23 redovisas antalet erforder- en har under de senaste åren kommit upp

liga resp vidtagna åtgärder. Som framgår av till diskussion i många olika sammanhang. tabellen beräknas drygt 70 000 personer ef- Utredningen har velat ge en belysning åt de ter olika kunna åtgärder placeras i öppna intressen som finns i fråga om samordnad

SOU 1968: 61

rehabilitering genom en undersökning som betsvårdsverksamheten samt för handikappriktat sig till arbetsvårdens samarbetspart- organisationerna. Sedan 1964 är även arners, representerade av myndigheter och betsmarknadens parter (SAF, LO, TCO och andra centrala organisationer. SACO) företrädda i delegationen. Det följande summerar situationen år 1966. I en inledande redogörelse för dags- Lokala rådgivande delegationer läget skildras de då existerande samarbetsinstitutionerna; därefter följer område för I skrivelse 10.4.1963 har arbetsmarknadsstyområde en sammanställning av såväl skrift- relsen anmodat länsarbetsnämnderna att på liga som muntliga synpunkter från berörda länsplanet organisera organ motsvarande den myndigheter och organ. Intervjuerna har centrala delegationen. Förutom representansom regel riktat sig till personer på tjänste- ter för handikapporganisationerna bör i desmannaplanet. Utredningen svarar själv för sa organ ingå representanter för arbetsmarkredovisningen av de olika organens syn- nadens parter samt för den allmänna förpunkter. säkringskassan, landsting och kommuner. I En viss tid har nu gått sedan undersök- juni 1966 fanns dylika samarbetsorgan orningen genomfördes. Inte desto mindre kan ganiserade i samtliga län. man tro att åtminstone de flesta synpunkterna fortfarande betraktas som giltiga av 10.3.3 Samordning av rehabiliteringen i det de bedömare som deltagit i undersökningenskilda fallet en. Det sammanhänger alltså med att det sedan tidpunkten för undersökningen inte Sjukvård - arbetsvård skett några alldeles genomgripande förändringar vad gäller organisationen på rehabi- Någon central överenskommelse som närliteringsområdet. Bland de viktigaste utveck- mare reglerar formerna för samverkan i lingsdragen under perioden fram till nu kan enskilda fall mellan sjukvården och arbetsman emellertid nämna att flera landsting vården finns inte. I allmänhet skapas i förebehandlat förslag om att ensamma ta på kommande fall en anknytning mellan de sig huvudmannaskapet för den skyddade båda vårdformerna genom muntliga eller sysselsättningen inom respektive landstings- skriftliga remisser från läkare, kuratorer m fl område. Utvecklingen verkar överlag vara till arbetsvården. Det förekommer emellerpå väg mot att landstingen i sina olika tid att vissa sjukhus besöks av arbetsvårdsfunktioner får ännu mer utpräglad nyckel- personal på avtalade tider för direktkontakt ställning när det gäller att lösa problemen med patienter för vilka arbetsvård väntas med samordnad rehabilitering. bli aktuell. Vid de sjukhus där man inrättat särskilda rehabiliteringsavdelningar förutsätts en fortlöpande insats från arbetsvår- 10.3.2 Planeringsmässig samordning dens sida dels genom medverkan i det s k rehabiliteringsteamet vid varje sådant sjuk- Central rådgivande delegation hus, dels genom att i tid förbereda de ar- I enlighet med Kungl brev 30.12.1952 har betsvårdsåtgärder som bör följa på den meinom arbetsmarknadsstyrelsen inrättats en dicinska behandlingen. rådgivande delegation för arbetsvårdsfrågor. Enligt Kungl Majzts föreskrifter har dele- Ungdomsvård - arbetsvård gationen till uppgift att verka för arbetsvårdens utveckling och för samordning av År 1959 träffades en överenskommelse melstatliga, kommunala och andra åtgärder på lan dåvarande och arbetssocialstyrelsen arbetsvårdens område. Med hänsyn härtill om samverkan mellan marknadsstyrelsen ingår i delegationen representanter för olika ungdomsvårdsskolorna och arbetsförmedstatliga myndigheter som är berörda av ar- lingen i syfte att underlätta utplaceringen

SOU 1968: 61

av elever vid dessa skolor. i övrigt bör förberedas. Överenskommelsen innebar Arbetsfördelningen mellan arbetsförmedatt en särskild befattningshavare inom lingen och ungdomsvårdsskolan innebär att arbetsförmedlingen skulle fungera som kon- förmedlingen svarar för arbetsanskaffning taktmän mellan skolan och arbetsförmed- och åtgärder för yrkesutbildning mm melingen, dan skolan svarar för att lösa bostadsfråatt det skulle åligga skolan att senast 3 gan m m. veckor före utskrivningen underrätta kon- Kontaktmän inom arbetsförmedlingen taktmannen och därvid lämna erforderliga finns utsedd i alla län oberoende av om uppgifter om eleven, ungdomsvårdsskolor finns eller inte. Dessa att eleven borde beredas tillfälle till en- kontaktmän skall nämligen kunna kontakskilt samtal med kontaktmannen eller an- tas beträffande elever från länet, liksom nan representant för arbetsförmedlingen. också av barnavårdsnämnderna angående Vidare utsades att kontaktmannen borde fall som inte är elever vid ungdomsvårdsberedas tillfälle att närvara vid skolstyrel- skolor. sens sammanträden. Eventuellt borde han Så vitt framgår av kontaktmännens skriftknytas till verksamheten som adjungerad le- liga rapporter för år 1965 och av yttrandamot. Regelbundna besök på skolan från den vid arbetsmarknadsstyrelsens konferens kontaktmannens sida rekommenderades. den 24 mars 1966 är samarbetet mellan Yrkesvalsfrågan borde ägnas särskild upp- ungdomsvårdsskolorna och arbetsvården ytmärksamhet på ett tidigt stadium av elevens terst ojärrmt. På många håll fungerar det vistelse vid skolan, för att den arbetsträning bra, på andra däremot inte helt tillfredsstäloch/eller (förberedande) yrkesutbildning, lande främst beroende på att arbetsförmedsom skolan meddelar, skulle kunna inriktas lingen inte har erforderlig personal för änefter elevens håg och fallenhet samt arbets- damålet. Det brister också i skolornas inmarknadens behov. Samverkan mellan sko- satser. Arbetsförmedlingen erhåller inte alllan och arbetsförmedlingens yrkesvägled- tid uppgifter om eleverna i så god tid som ningsorganisation rekommenderades härvid- vore önskvärt och inte alltid i sådan form lag. att arbetet underlättas. Efterhand som samarbetet och Sedan kontaktmannainstitutionen infördes

fortgâtt

erfarenheter vunnits har delvis har samarbetet ökat i omfattning. nya former för samverkan ansetts lämpliga. Numera torde närmast följande samarbete eftersträ- Kriminal vård-arbetsvård vas: a) Kontaktmannen bör om möjligt del- 1962 träffades en överenskommelse mellan ta i det första behandlingskollegiet 14 dagar fångvårdsstyrelsen (nuvarande krirninalefter elevs intagning för att medverka i in- vårdsstyrelsen) och arbetsmarknadsstyrelsen riktningen av arbetsträningen/yrkesutbild- om ett närmare samarbete mellan arbetsningen under skoltiden; förmedling och kriminalvård. Överenskomb) Efter cirka halva vistelsetiden hålls melsen aktualiserades närmast av den år nytt kollegium, varvid gjorda observationer 1961 företagna ändringen i lagen om villsummeras och elevens framtida utplacering korlig frigivning, som medförde en ökad diskuteras. Senast vid denna tidpunkt bör tillämpning av fakultativ frigivning och krav kontaktmannen ha haft enskilt samtal med på ökade insatser från arbetsförmedlingens eleven angående dennes önskemål i fråga sida. överenskommelsen innebar bl a att om arbete, utbildning m m; länsarbetsnämnderna skulle utse särskilda c) Vid nytt kollegium 14 dagar före elevs kontaktmän för de olika anstalterna samt utskrivning fastställs det arbete, eventuellt länskontaktmän. From 1.7.1963 har därden utbildning, till vilket (vilken) hänvis- jämte särskilda befattningshavare med bening skall ske och vilka arrangemang som nämningen räjongkontaktmän inrättats in-

160 SOU 1968: 61

om arbetsvården för att betjäna kriminal- på arbetsförmedlingens vanliga arbetssökanvårdens olika anstaltsgrupper (f n 7). deblankett samt besvara övriga frågor på I stora drag gäller följande riktlinjer för blanketten. kontaktmannaverksamheten: I samband med arbetsplacering av kri- Räjongkontaktmannen är knuten till ar- minalvårdsklienter medverkar även skyddsbetsvårdsexpeditionen vid länsarbetsnämn- konsulentorganisationen. De skall bla hjälden i det län där centralanstalten i anstalts- pa till att lösa bostadsfrågan. gruppen är belägen. Hans uppgift är begrän- Av räjongkontaktmännens rapporter för sad till anstaltsgruppen och dess klientel. år 1965 liksom av uppgifter vid de under- Han skall medverka till att de intagna un- handsdiskussioner som förekommit under der strafftiden får sådan sysselsättning att översynen framgår att kontaktmannaverkderas kommande placering på arbetsmark- samheten på detta område i ännu högre naden underlättas samt bevaka att åtgärder grad än på övriga vårdområden fungerar vidtas så att lämplig arbetsanställning kan olika på olika håll beroende på skillnader ordnas vid frigivning eller utskrivning. Upp- i såväl arbetsmetoder som personalinsatser. giften innebär bl a att räjongkontaktman- Det samlade intrycket är att lokal- och nen antingen själv eller genom annan kon- länskontaktmännens arbete varit lättare att taktman deltar i behandlingskollegierna vid inlemma i arbetsvårdsrutinen än i fråga om centralanstalterna och, om möjligt, även vid räjongkontaktmännen. sidoanstaltema. Av underhandsdiskussionerna har fram- Länskontaktmannens uppgifter är att i gått att den nuvarande uppläggningen i och sitt län medverka till att både anstalts- och för sig skulle kunna ställas under diskusfrivårdsklientel erhåller lämplig placering sion. Det har inte ansetts som givet att den på arbetsmarknaden. Han skall sålunda bi- till alla delar skulle vara den mest ändamålsstå såväl frivårdens som anstaltsvårdens per- enliga. Ändå förefaller det som om man sonal med råd och anvisningar vid place- var allmänt enig om att kontaktmannafunkring av en klient inom det egna länet samt tionen som sådan är behövlig. Att den ockvara de lokala kontaktmännen behjälplig i så är effektiv i den bemärkelsen att arbetsderas verksamhet. vårdsbehovet blir registrerat framhålls ock- Den lokale kontaktmannen vid arbetsför- så. Det hänvisas till att antalet arbetsvårdsmedlingen i den ort där en anstalt eller fri- sökande med socialt arbetshinder ökat mycvårdsexpedition är belägen är den befatt- ket kraftigt under senare år. I förhållande ningshavare som närmast skall hjälpa till till 1964 tex uppgick ökningen således till att ordna arbete åt klienterna. Han skall 31 % jämfört med 11 % för samtliga grupom möjligt besöka anstalten för samråd per. med kurator och styresman och för samtal med de intagna som skall friges eller ut- Nykterhetsvård - arbetsvård skrivas inom kort. Han skall, om han inte själv ombesörjer arbetsanskaffning (omskol- Sedan 1963 gäller en överenskommelse ning m m), se till att annan arbetsförmedla- mellan arbetsmarknadsstyrelsen och dåvare som anlitas för uppgiften får kontakt med rande socialstyrelsen om ett metodiskt oroch erforderliga uppgifter om klienterna. ganiserat samarbete mellan nykterhetsvård För att underlätta arbetsförmedlingens och arbetsförmedling (arbetsvård). Samarmedverkan skall kriminalvården lämna kon- betet är i stort upplagt som för ungdomstaktmannen alla de uppgifter om klienter- vårdsskoleklientelet. En skillnad är att man na som anses behövliga. Vederbörande tjän- för nykterhetsområdet förutom kontaktmän steman inom kriminalvården bör därför, en- för de olika anstalterna även har en särskild ligt styrelsens anvisningar, om möjligt ur länskontaktman. handlingarna dra ut lämpliga uppgifter be- Kontaktmannen för anstalten svarar för träffande klienterna och fylla i »huvudet» den direkta kontakten med respektive an-

SOU 1968: 61 161

1 1-840380

stalt 1965 framgår att samarbetet på de flesta

och ingår i det behandlingskollegium

skall håll löper enligt de uppdragna linjerna. som enligt socialstyrelsens anvisningar finnas. Kontaktmannens uppgift är vidare Man medverkar sålunda i behandlingskol-

förberedande och direkta åt- legier vid anstalterna och vidtar åtgärder att samordna för klienternas inpassning i arbete vid utgärder för arbetsplacering. har att samordna skrivningen. På många håll understryks det Länskontaktmannen inom länet. Han goda samarbetet. Vissa kontaktmän konstakontaktmannaverksamheten terar dock att man inte alls eller endast i skall följa verksamheten och genom praktisde lokala begränsad utsträckning hinner delta i beka råd och anvisningar vägleda i öv- handlingskollegierna. Vanligen innebär detkontaktmännen och arbetsförmedlingen information i aktuella frå- ta att man endast deltar i behandlingen av rigt samt lämna sådana ärenden, där en utskrivning är akgor. område är det förutsatt tuell och arbetsförmedlingens medverkan er- Även på detta fordras för ordnandet av lämpligt arbete. att kontaktmännen skall delges de uppgifter En del kontaktmän har framhållit att konsom behövs för arbetsanskaffningen. till har taktmannaverksamheten lett till ett ökat an- I skrivelse 31.10.1963 Konungen tal arbetsvårdsframställningar. Detta bearbetsmarknadsstyrelsen angett att följande av arbetsvårdsstatistiken. Sålunda åtgärder vidtagits eller planerats i syfte att styrks beträffande ökade arbetsvårdsansökningama från alkouppnå bättre resultat återanpassholskadade år 1964 med 34 % mot 23 % ningen av nykterhetsvårdsklientelet. för samtliga arbetsvårdssökande och år 1965

a) Samarbetet nykterhetsvård-arbetsvård

få en fastare att med 34 % mot 11 % för samtliga sökande. bör organisation genom särskilda kontaktmän för vårdanstaltema

tillsätts från arbetsförmedlingssidan samt att Specialskolor m fl säranordningar för länskontaktmän utses för den direkta konhandikappade - arbetsvård takten med den öppna vården och för samav de lokala kontaktmännens och Med specialskolor mfl avses här vanföreordning verksamhet för de al- anstalter, skolor och anstalter för blinda, arbetsförmedlingens koholskadade inom länet. skolor för hörselskadade, anstalter för psy-

etableras mellan kiskt utvecklingshämmade mfl. Mellan å b) Samarbete socialstyoch ar- ena sidan de tre förstnämnda av dessa särrelsen, dåvarande fångvårdsstyrelsen beträffande anordningar och å andra sidan arbetsvårbetsmarknadsstyrelsen utbyggnad av vårdanstalternas arbetsdrift. den förekommer sedan länge ett samarbete

allmänna resurser i frå- i organiserade former innebärande bl a konc) Arbetsvårdens arbetsträning, yrkes- tinuerlig kontakt med (inklusive besök på) ga om arbetsprövning, utbildning och skyddad sysselsättning ut- institutionerna av arbetsvårdare och yrkes-

i ökad samt förberedande åtgärder för nyttjas utsträckning för nykterhets- vägledare vårdsklientelet. en arbetsanpassning i öppna marknaden. För

i form av sär- ärenden rörande syn- och hörselskadade d) De speciella åtgärderna skilda och be- finns en särskild befattningshavare inom ar-

utbildningskurser speciella

mm för alkoholskadade betsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsbyrå. Inredskapsarbeten om arbetsvårdens fältorganisation verkar byggs ut. för både av dessutom fem särskilda konsulenter för döe) Som underlag åtgärder förberedande art och för direkt arbetspla- va.

inom erfor- Vad gäller psykiskt utvecklingshämmade cering lämnas nykterhetsvården stöd åt den alkoholskadade bla i har dåvarande medicinalstyrelsen i ett cirderligt form kulär år 1962 lämnat vissa råd och anvisav lämpliga inkvarteringsmöjligheter eller ningar angående arbetsvårdande åtgärder (t ex inackorderingshem övergångshem). och samverkan med den statliga arbetsvår-

Av länskontaktmännens för år den. I linje med dessa anvisningar har samrapporter

162 SOU 1968: 61

arbetet intensifierats under senare år och varande alltså sker i två olika sammanhang, bl a lett till att verkstäder för skyddad sys- blir en praktisk samverkan i nödvändig selsättning organiserats för psykiskt utveck- samtliga de fall där ersättning från den lingshämmade enligt samma grunder som allmänna försäkringen kan utgå samtidigt gäller för andra liknande verkstäder inom som utbildningsbidrag. Förmånerna från ararbetsvården. För närvarande finns ett 20- betsmarknadsverket måste nämligen enligt tal dylika verkstäder. All placering vid des- nuvarande bestämmelser jämkas med hänsa verkstäder sker i samråd med arbets- från syn till ersättningen sjukförsäkringen. vårdsorganen. I ett betänkande, »Omsorger om psykiskt Socialvård - arbetsvård utvecklingshämmade» (SOU 1966: 9), understryks vikten av att särskolan i samver- Mellan socialvården och arbetsvården förekan med och arbetsvård kommer arbetsförmedling ett kontinuerligt samarbete utan att ser till, att eleverna efter avslutad under- några speciella regler fastställts. Samarbetet visning placeras i arbetslivet eller i skyddad så att socialvården å ena sidan kontillgår verksamhet. taktar och arbetsvården arbetsförmedlingen när dess medverkan anses erforderlig i enskilda fall. Arbetsvården har å andra sidan Allmän försäkring - arbetsvård ofta anledning att i sin tur kontakta social- För att arbetsvårdsbehov sta- vården på ett tidigt i bidragsfrågor, tex i näringshjälpsdium skall kunna uppmärksammas föreslog ärenden. utredningen om socialförsäkring och arbets- Det är ofta fallet också när det gäller anpassning i sitt betänkande (SOU 1958: 17) att lösa sysselsättningsfrågor för personer, - av viss försöksverksamhet -på grundval som inte kan placeras i öppna marknaden att det i varje centralsjukkasseområde skulle utan för vilka någon form av skyddad sysutses ett samarbetslag bestående av repre- selsättning måste ordnas, tex på skyddad

sentanter för sjukkassorna och arbetsvårds-

verkstad, i beredskapsarbete eller arkivarorganen. Till samarbetslagen skulle kassor- bete. Vid tillskapandet av dylika arbetsna inrapportera sjukskrivna medlemmar se» möjligheter blir insatser från den statliga nast då sjukhjälp utgått i tre månader för arbetsvården som regel erforderliga. att pröva behovet av arbetsvård. I anslutning till nämnda förslag, träffades Arbetsvårdsinstitutioner av olika slag en överenskommelse mellan arbetsmarknadsarbetsvårdsexpeditioner styrelsen och riksförsäkringsverket, vilken innebar att ett samarbete, där så inte redan Eftersom arbetsprövning, arbetsträning, yrskett, borde påbörjas vid årsskiftet 1959-60. kesutbildning och i många fall även skyddad Vid pensionsreformen 1962 - i anslut- sysselsättning ingår som åtgärdsled med sikning till förslag om förtidspensionering och te på en arbetsanpassning på den öppna sjukpenningsförsäkring m m av 1958 års so- marknaden är det särskilt viktigt att en - de samverkan sker inom arbetsvårdsområdet cialförsäkringskommitté permanentades samarbetslag mellan försäkringskassoma mellan företrädare för dessa olika åtgärds- (f d sjukkassorna) och arbetsvården som former och arbetsvårdarna. Särskilda andittills funnits på försök. Dessutom skulle ordningar har vidtagits för detta. en företrädare för länsarbetsnämnden (ar- Vad gäller den arbetsprövning som bebetsvården) äga delta i den sk pensions- drivs vid statens arbetsklinik har särskilda delegationens sammanträden. Denna dele- befattningshavare från arbetsmarknadsstygation handlägger frågor om förtidspen- relsen detacherats till kliniken. I deras uppson, invaliditetstillägg och invaliditetsersätt- gifter ingår att lämna fakta till övriga medning. arbetare i arbetsprövningsteamet beträffan- Förutom nämnda samarbete, som för när- de arbetskraven inom olika yrken m m, att

SOU 1968: 61 163

medverka i arbetsprövningens uppläggning finna samarbetsformer mellan sjukvård och och genomförande samt att i alla fall där så arbetsvård som garanterar kontinuitet i återfordras förbereda utskrivningen så att gärderna. Idealet är att arbetsvårdshandfortsatta arbetsvårdsåtgärder kan ta vid utan läggningen beträffande presumtiva arbetsonödiga dröjsmål. vårdsfall kan påbörjas redan på sjukhuset Kontakten med träningsverkstäderna och och bedrivas så att arbetsvårdsåtgärderna i dessa eventuellt ingående prövningsavdel- - där så är möjligt och önskvärt - direkt kan ningar ombesörjs av personal från respekti- ansluta till utskrivningen från sjukhuset. ve läns arbetsvårdsexpeditioner. Dessa kon- Denna ordning fungerar fn i stort sett vid taktmäns överensstämmer i stort rehabiliteringscentralerna. Även vid vissa uppgifter med vad som gäller för arbetsvårdstjänste- andra sjukhus förekommer ett organiserat mannen vid statens arbetsklinik. Skillnaden samarbete. Detta räcker emellertid inte. Enär att deras närvaro vid träningsverkstä- ligt medicinalstyrelsen bör man eftersträva derna till de besök, som erford- att få till stånd ett fast organiserat samarbegränsas ras för att de skall kontinuerligt kunna föl- bete mellan i princip samtliga sjukvårdsinja verksamheten och före utskrivningen av rättningar och arbetsvården. Konkret betyden handikappade vidta de åtgärder - ar- der detta att arbetsvården bör tillhandahålyrkesutbildning m m - som 1a kontaktmän vid alla sjukhus. Ett önskebetsplanering, bör följa på träningen eller prövningen. mål är att dessa kan besökas en och i vissa För att bl a kunna bättre följa utbildning- fall två gånger i månaden. Arbetsvården en och bistå eleverna beträffande olika upp- måste ges resurser så att den kan åta sig den kommande problem av ekonomisk och an- uppgiften. nan natur har särskilda assistenter anställts Man bör inte - som nu sker i många för kuratorsuppgifter. Sådana har även knu- fall - skriva ut patienterna från sjukhuset för svårpla- och sedan låta dem vänta kanske tits till vissa beredskapsarbeten uppemot cerad arbetskraft, nykterhetsvårds-, ung- tre månader på ett första kontaktsamtal domsvårds- och kriminalvårdsklientel mfl. med arbetsvården. Mycket av den tidigare I mån av resurser håller insatta behandlingen liksom patientens moarbetsvårdsexpeditionerna kontakt även med de skyddade tivation för fortsatta rehabiliteringsåtgärder verkstäderna. Erfarenheten har nämligen vi- kan ha gått förlorad under denna tid. 90sat att en del av de anställda vid dessa dagarskontrollen vid försäkringskassorna verkstäder efter kortare eller längre tid kan kommer beträffande sjukhusklientelet dessslussas vidare till den öppna arbetsmarkna- utom oftast in alldeles för sent och betyder den. i praktiken ofta att arbetsvårdshandlägg- I samband ningen kan påbörjas först efter 5 ä 6 månamed hänvisning till någon av ovannämnda arbetsvårdsanordningar över- ders sjukhjälpstid. sänder arbetsvårdsexpeditionerna avskrift av Också vad gäller anstalterna för vård och arbetssökandeblanketten. Arbetsvårdsexpedi- utbildning av psykiskt efterblivna är det tionerna erhåller i sin tur vid utskrivningen synnerligen viktigt med ett nära samarbete från arbetskliniken och träningsverkstäderna med arbetsvården. Det är också viktigt att utlåtande om resultaten av åtgärderna. en mera systematisk uppföljning kan ske inte minst ifråga om dem som placeras på skyddade verkstäder. Det får inte bli så att 10.4 Synpunkter på samordning och kon- en placering vid skyddad verkstad blir ett taktbehov från centrala organ (kartlägg- alternativ till anstaltsvård. Möjligheterna att ning år 1966) utplacera de sysselsatta i ett arbete i öppna marknaden bör fortlöpande bevakas. For- 10.4. l Medicinalstyrelsen men med behandlingsteam böra bl a prövas Enligt dåvarande medicinalstyrelsen är det även vid skyddade verkstäder. angeläget att man går vidare i försöken att Som ett komplement till kontaktmanna-

164 SOU 1968: 61

institutionen efterlyser man även former för - helst »personer som bl a är starkt socialt ett fastare samarbete mellan medicinalsty- engagerade» - och relsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Infor- att kontaktmännen ges mera tid än i dag mella kontakter är i och för sig bra men kan att ägna sig åt uppgiften. inte ersätta fastlagda samarbetsformer. Inte förser f n kontakt- Anstaltsledningarna minst för resursplaneringen men även för männen med tillgängliga bepersonuppgifter andra frågor av gemensamt intresse skulle träffande de olika eleverna utan krav på återkommande vara av väröverläggningar likformighet. Uppgiftslämnande i systemade. tisk form av för arbetsvården relevanta upp- Det är även angeläget att arbetsmarknads- gifter skulle underlätta arbetsvårdens arverket får utökade resurser för skyddad sys- bete. selsättning. Utbyggnaden av den medicinska De särskilda - som beredskapsarbetena rehabiliteringen kommer så vitt man förstår 1966 bedrevs av arbetsmarknadsstyrelsen på att gå relativt sakta (utbyggda kliniker vid fyra orter - har visat sig bra som genomregionsjukhusen först inom en 10-årsperiod) gångsstationer. De bör bibehållas och utoch inte minst därför kommer större krav ökas. att ställas på arbetsvårdsmöjligheter. l0.4.3 - Socialstyrelsen nykterhetsvården Enligt dåvarande socialstyrelsen är det 10.4.2 - Socialstyrelsen ungdomsvården otänkbart att frångå kontaktrnannainstitu- Enligt dåvarande socialstyrelsen har kon- tionen som har visat sig ge stadga åt samartaktmannaorganisationen visat sig vara ett betet och ökad effekt åt resocialiseringen riktigt grepp. Samarbetet är dock något av alkoholskadade. Man skulle dock kunna ojämnt beroende bla på kontaktmännens nå ännu bättre effekt av samarbetet genom olika förutsättningar och engagemang. So- ökad insats från arbetsvårdens sida och med cialstyrelsen anser det önskvärt att kontakt- en delvis annan målsättning för nykterhetsmännen engagerar sig mera i verksamheten, vården. bla i behandlingskollegierna. Nu sker så- De nuvarande åtgärderna har i allt för dan medverkan i mindre än hälften av de stor utsträckning tagit sikte på personer som 24 anstalterna. Det finns skolor som aldrig blivit föremål för anstaltsvård. Socialstyrelbesöks. sens uppfattning är att rehabiliteringsaspek- Antalet elever vid ungdomsvårdsskolor- ten borde beaktas redan när en person första na uppgår till omkring 1 000 per år. gången kommer i kontakt med nykterhets- Socialstyrelsen anser, att samarbete med vården. Alkoholen har då inte hunnit bli arbetsmarknadsstyrelsen gett en påtagligt ett problem i egentlig mening. Alkoholmisspositiv effekt. Samarbetet har betytt att man brukaren är alltjämt mottaglig för påverkan kunnat begränsa utbyggnaden av den dyr- vilket definitivt ökar för förutsättningarna bara slutna vården och i stället satsa på den ett positivt resultat. Åtgärderna kan då ockfrån behandlingssynpunkt ofta bättre och så i större utsträckning planeras och genombilligare öppna vården. Socialstyrelsen vill föras med och inte som ofta nu för den alarbeta med den målsättningen att den slutna koholskadade. vården bör vara kort och intensiv. Detta Att styra i denna utvecklingen riktning förutsätter emellertid bl a att arbetsvården förutsätter dock en helt annan satsning av fungerar väl. På de håll där samarbetet nykterhetsnämnderna, som är de som skall fungerar dåligt har resultatet blivit förlängda ta initiativ till kontakter med rehabiliteringsvårdtider och en försämring av elevernas liksom av arbetsvården. organen, Nyktermotivation för en anpassning. hetsvården har årligen att göra med 80 000 Enligt socialstyrelsen är effekten av sam- personer som har Det är alkoholproblem. arbetet beroende främst på inte orealistiskt att räkna med att 10 % av att rätta personer utväljs som kontaktmän dessa borde få kontakt med arbetsvården.

SOU 1968: 61 165

Anstaltsvården berör för närvarande ca betsplacering i öppna marknaden efter fri- 3 000 personer per år. givningen, dels en medverkan i sysselsätt- I och med att familjeprincipen slår ige- ningens uppläggning i stort för de intagna nom inom socialförvaltningen kommer helt på anstalterna. Flera tillvägagångssätt kan andra förutsättningar att finnas för tidigt tänkas. insatta rehabiliteringsåtgärder för socialkli- Ett sätt är att man överlåter på de lokala entelet med beaktande av samtliga aspekter kontaktmännen att helt svara för de åtgärav betydelse för den enskildes anpassning. der av arbetsvårdskaraktär som tar sikte Det bör då bli naturligt att representanter på de intagna, d vs sysselsättningsplanering för socialvård och arbetsvård gemensamt inom anstalten och åtgärder i arbetsplacediskuterar erforderliga åtgärder för en reha- ringssyfte vid utskrivningen. Centralt till arbilitering i de enskilda fallen. När man nått betsmarknadsstyrelsen - eventuellt även reså långt bör det vara möjligt att få till stånd gionvis - kan man knyta några befattningsen »verklig» koordinering av olika åtgärder havare som kan vägleda och biträda krimioberoende av att flera huvudmän är enga- nalvården i fråga om sysselsättningsplanegerade. ringen i stort och i övrigt bevaka att sam- Arbetsmarknadsverkets särskilda bered- arbetet mellan kriminalvård och arbetsvård skapsarbeten för alkoholskadade anses ovär- fungerar. Länskontaktmännen bör finnas derliga som en »sluss» för framförallt de kvar bl a med tanke på frivården. sk pendlarna bland alkoholskadade, dvs Kriminalvårdsstyrelsen har aktualiserat personer som lätt råkar ut för återfall. Sam- frågan om skyddade verkstäder företrädestidigt efterlyses en ökad läkarmedverkan. vis för straffade. Behovet uppskattas till ca Oavsett insatserna vid beredskapsarbetena 1 000 platser och i princip skulle en verkfår man dock räkna med en låg utplace- stad finnas i varje skyddskonsulentdistrikt. ringseffekt. Särskilda verkstäder i kriminalvårdens regi anses nödvändiga, då man i dag ogärna tar emot straffade vid befintliga verkstäder. l0.4.4 Kriminalvårdsstyrelsen Varje huvudman har sitt eget folk som man Enligt kriminalvårdsstyrelsen måste arbets- hellre slår vakt om. vårdsbehovet tillgodoses genom en nära Vad gäller tillhandahållandet av uppgifter samverkan med arbetsmarknadsverket. Kon- från anstalternas sida till arbetsvården är taktmannaorganisationen har visat sig myc- problemet löst i teorin. Anstalterna skall enket värdefull som förbindelselänk med ar- ligt föreskrifterna lämna arbetsförmedlingen betsvården i synnerhet sedan frigång blivit uppgifter på önskat sätt. I praktiken funett reguljärt inslag i kriminalvården. gerar det tyvärr inte alltid beroende på olik- Räjongkontaktmännen har bättre klarat heter mellan anstalterna. förberedelserna för de intagnas frigivning till ett arbete i öppna marknaden än upp- l0.4.5 Skolöverstyrelsen specialutbildning giften att lämna medverkan i sysselsättningsplaneringen vid anstalterna. Endast i Skolöverstyrelsens åsikt är att arbetsvården ringa grad har kontaktmännen kunnat öva bör betjäna alla handikappgrupper och helst inflytande på individens sysselsättningsin- utan specialisering på det lokala planet. och vad gäller sysselsättningsresur- Däremot är det mycket som talar för att riktning sernas inriktning i stort har de inte kunnat man centralt eller möjligen regionalt bör ha infria förväntningarna. De individuella be- personal som specialiserat sig på en viss handlingsplaner som görs upp kan ofta inte grupps problem. Dövkonsulentorganisatiofullgöras på grund av bla produktionstek- nen torde kunna tjäna som mönster. niska orsaker och säkerhetsskäl. Arbetsvård behövs i princip för alla ele- Man bör pröva dels en individuell syssel- ver inom specialskolan (hörselskadade och sättningsplanering med sikte på framtida ar- synskadade) och särskolan (skolor för psy-

166 SOU 1968: 61

kiskt efterblivna) liksom för en hel del av serna beroende på att det inte är riktigt vem som har ansvaret för vad. dem som genomgår specialklass inom grund- fastlagt skolan. Totalt rör sig utsläppet från berörda Vill man åstadkomma en förbättring måste skolor om ca 1000 mer än man därför i första hand klara ut hur anper år, varav 600 kommer från enbart särskolorna. svarsfördelningen ska.ll vara. Detta är dock inte tillräckligt. Det torde även krävas att F n engageras personal vid flera av dessa särskilda skolor i betydande utsträckning man åstadkommer ett organiserat samarbete för att lösa för dem mellan de olika huvudmännen. Man kan sysselsättningsfrågan som skall skrivas ut. Detta gäller främst sär- tänka sig någon form av nämnd som »skulle skolorna. Om arbetsmarknadsverket fick svara för resursutnyttjandet» liksom andra ökade resurser skulle skolorna kunna av- frågor av gemensam natur - möjligen i vissa lastas denna uppgift. fall även frågor som har betydelse för genomförandet av åtgärder i enskilda fall. Arbetsvårdsmyndigheterna bör i ökad ut- 10.4.6 Svenska landstingsförbundet sträckning »köpa in sig hos industrim. Det Ett systematiskt samarbete enligt följande vore ett sätt att utöka resurserna snabbt men schema är enligt landstingsförbundets upp- förmodligen också billigt. fattning önskvärt: a) Ett direkt samarbete på tjänstemannanivå mellan arbetsvård socialförsäkring l0.4.8 Statens handikappråd och landsting, omfattande praktiska samordningsfrågor rn m. Handikapprådet uttrycker den uppfattningb) En rådgivande rehabiliteringsdelega- en att åtskilligt av gemensam syn och förtion knuten till länsarbetsnämnden med för- ståelse skulle uppnås på rehabiliteringsomtroendemän och/ eller chefstjänstemän från rådet om man lyckades åstadkomma en läberörda organ. Denna delegation skulle när- karkarriär som i merithänseende jämställde mast ha en rådgivande funktion beträffande tjänstgöringen inom de olika rehabiliteringsresursbehov och resursanvändning. avsnitten. Landstingen bör vidare vara huc) Eventuellt en större rehabiliteringsde- vudman även för arbetsvårdsanordningama legation bestående av - utöver de under b) då primärkommunerna i allmänhet är för nämnda - företrädare för de handikappades svaga. organisationer. Samverkan på rehabiliteringsområdet mås- Vissa skäl - inte minst samordningsskäl te bringas att fungera, så att inte den han- - talar för att sjukvårdshuvudmannen också dikappade blir »hängande» mellan olika inbör svara för arbetsvårdsanordningarna till stanser. den del staten inte gör detta. ›I och för sig Ett krav är vidare, att arbetsvården tillvore det dock kanske riktigast att staten förs personal med »arbetsledar- eller tektog på sig hela ansvaret för den skyddade nikerutbildning och - erfarenhet- helst med verksamheten» arbetsfysiologisk och ergonomisk bildning Ett direkt krav är att läkartillsynen för- som kan spåra upp lämpliga arbeten för bättras vid den skyddade verksamheten. olika handikappade och introducera dessa Också en rationalisering av bidragsgiv- på arbetsplatserna» ningen m m i samband med invalidfordons- Arbetsvården bör vidare arbeta mer proverksamheten efterlyses. För närvarande är fylaktiskt. Arbetsvården måste sålunda ett flertal organ inkopplade. kopplas in mycket tidigare än nu på hjälpfall. Den skyddade verksamheten är helt otilll0.4.7 Svenska stadsförbundet räcklig och måste byggas ut. Enbart för Det är i dagens läge svårt att åstadkomma de psykiskt utvecklingshämmade torde det en vettig planering av rehabiliteringsresur- erfordras 10 000 platser.

SOU 1968: 61 167

10.4.9 Handikapporganisationemas av denna kategori kan ofta inte genomföras centralkommitté från förmedlingskontoret utan kräver besök på den aktuella arbetsplatsen för en reell Problemet är enligt centralkommittén hur diskussion om möjligheterna att genom olika det skall vara möjligt att få rehabiliteringen åtgärder en arbetsplacering som möjliggöra att fungera så att alla åtgärder inriktas åt inte utan vidare är tänkbar. En dylik ordsamma håll. Den väsentliga orsaken till att ning kräver en helt annan rörlighet hos ardet nu inte fungerar helt tillfredsställande betsvårdarna än f n och möjligen också deltorde bl a vara att läkarna inte är rehabili- av annan - kanske vis personal utbildning teringssinnade i den meningen att de ser till tekniker. bör förbättras Yrkesvägledningen individen som helhet utan ofta bara till snävt framför allt för de svårast handikappade. medicinsk behandlingssynpunkt. Genom att Behovet av skyddad sysselsättning är mycalla ser patienten från sina utgångspunkter ket större än platstillgången, om speciellt bortser man gärna från andra väsentliga man i ökad utsträckning skulle beakta även faktorer i sammanhanget. de mest produktionssvaga. Kommittén efterlyser mer av den samla- Man bör satsa på större enheter vilket de bedömning som nu sker vid statens arkan möjliggöra större åtaganden, differenbetsklinik. Arbetsprövningsavdelningar ute tierad verksamhet, ökad specialisering, ökai länen borde få möjlighet att arbeta på sam- de möjligheter att dela upp arbetet i olika ma sätt. »Om det är som man säger att kli- större att eliminera moment, möjligheter entelet blir mer och mer psykiskt belastat m m. frånvarofrekvens, bättre lönsamhet borde väl åtgärderna anpassas därefter.» ännu hellre sta- Landstingen men kanske Mera av läkarbehandling och medverkan av ten borde stå som huvudman. psykologisk och annan expertis bör sät- Olika lönesystem förekommer vid olika tas in. former av skyddad verksamhet. Det torde Kommittén ställer frågan om man inte inte alltid vara så stor skillnad i prestationsinom arbetsmarknadsverket också borde hus- som olikheterna förmågan i lön kan göra hålla bättre med sina resurser. Arbetsförgällande. De som placeras i skyddsverkstämedlingen borde enligt kommitténs uppfatt- der är sämst avlönade. ning sättas i stånd att bättre klara förmed- Samrådsdelegationerna är bra men kan lingsarbetet, varigenom arbetsvårdarna kungöras bättre genom en kvalitativ höjning av de ägna sig åt att komma till klarhet med representationen från handikapporganisatioklientelets art och hjälpbehov och initiera nernas sida. och - där så behövs - hjälpåtgenomföra I övrigt påtalas gärder. Arbetsvården borde få verka som a) att väntetidema på många av arbetsarbetsförmedlingens socialmedicinska exvårdsexpeditionerna är alltför långa, perter. b) att en kortare handläggning av arbetsvårdsansökningarna är önskvärd och 10.4.10 De handikappades riksförbund c) att arbetsvårdens resurser förefaller un- Förbundet påtalar att arbetsvårdsbehövande derdimensionerade.

patienter ofta skrivs ut från sjukhusen utan 10.4.l1 Riksförbundet för hjärt- och att deras fortsatta rehabilitering är förberedd. Patienterna kan ha haft kontakt med lungsjuka

kuratom men detta innebär ingen garanti Förbundet påtalar arbetsvårdens bristande för att arbetsvården kontaktats. I många personalresurser. En eftersläpning på l0 000 fall visar det sig att ärendet helt enkelt blir utredningsfall måste vara ett uttryck för lagt åt sidan som inaktuellt i och med att detta. patienten hemskrivs. Det bör undersökas vad som kan göras Man efterlyser ökad statsning på arbets- för att få en bättre samverkan till stånd melplaceringen av handikappade. Placeringen lan arbetsförmedlingen och arbetsvården.

168 SOU 1968: 61

Förbundet föreslår bl a att förmedlingsper- nen. sonal får tjänstgöra på arbetsvårdsexpedi- Klagomål på arbetsvården förekommer tioner samt delta i arbetsvårdskurser. i liten utsträckning och i första hand från Den uppspårande verksamheten fungerar medlemmar med dubbla handikapp. inte i fråga om hjärtsjuka. Detta beror tro- 10.4.l2 De blindas förening ligen på svårigheten för läkare att ställa en säker diagnos. Den låga lönesättningen utgör ett hinder Bristen på skyddade verkstäder måste av- att rekrytera lämpliga befattningshavare som hjälpas. Verkstäderna är ojämnt fördelade. stannar som blindkonsulenter. Dessutom ut- En åtgärd som säkerligen skulle förbättra nyttjas dessa konsulenter för en mängd andförhållandena vore att lägga huvudmanna- ra uppgifter. skapet på landstingen. Lönerna vid de skyd- »Vi måste få specialister knutna till ardade verkstäderna är för låga. betsvårdsorganisationen, som är väl insatta Personalen vid verkstäderna är inte alltid i blindproblematiken och som därför kan utvalda med tanke på klientelet - emellanåt bistå folket ute i de operativa enheterna. »dåliga psykologer›. Dessa skall också kunna hjälpa till med att Satsa på en kvalitativ höjning av yrkes- i större utsträckning se till att de blinda ubildningen för handikappade. Det måste kommer ifråga till skyddade verkstäder» vara kortsiktig politik att i så stor utsträck- Dylika specialister kan man inte ha cenning förlita sig på omskolningskurser av tralt. Snarast bör de vara regionalt placehögst ett års längd. rade som dövkonsulenterna. Pâ det viset Ett önskemål är också en bättre planering skulle man kunna tillföra fältorganisationen av åtgärderna i individuella fall. Exempel en högst nödvändig sakkunskap. finns på åtgärder som varit mycket slump- Om dylika regionala stödtjänster inrättas betonade och som man förgäves sökt efter skulle man på blindhåll kunna släppa på en vettig mening i. I vissa fall har åtgär- det gamla kravet att en arbetsvårdare i varderna varit direkt felaktiga och inte på nå- je län skulle specialisera sig på blinda. got sätt beaktat de problem och svårigheter Ett annat problem avser yrkesvägledningsom varit anledningen till arbetsvårdskon- en för blinda. Till följd av den tekniska uttakten. vecklingen kan de blinda numera välja yr- Vad gäller uppföljningen har förbundet ken inom en mycket vidare cirkel än tidialltsedan början av 50-talet drivit den lin- gare. Detta ställer emellertid stora krav på jen att fältorganisationen borde vara försedd yrkesvägledning. Arbetsvårdarna och yrkesmed särskilda eftervårdskuratorer. Genom vägledningarna på fältet räcker i dag inte insatser från landstingen finns också sju dy- till för denna uppgift. lika, varav två i Örebro län. Som regel är Det man skulle vilja ha är en yrkesväglandstingens eftervårdskuratorer placerade ledningskonsulent centralt placerad som havid resp länsarbetsnämnd. Önskvärt vore att de till deluppgift att fungera som yrkessådana kuratorer funnes i hela landet. De vägledare i skolorna. Som det nu är får bör kunna betjäna alla handikappgrupper. föreningen ofta förfrågningar om lämpliga Förbundet anser att uppföljningen borde yrken för blinda och begäran om synpunkhandhas av särskilda befattningshavare och ter på möjligheterna för blinda i olika yrsortera under försäkringskassorna. Dessa ken. tjänstemän skulle samordna och i vissa fall Föreningen har uppmärksammat att blin-

initiera och följa upp alla åtgärder och se da i mindre utsträckning än andra får

till att målet för de gemensamma rehabili- plats på skyddade verkstäder och arbetsträteringsansträngningarna uppnåddes. De skul- ningsverkstäder. Detta talar också för att le i vissa fall kanske också kunna se till att man måste tänka sig en bättre bevakning befintligt utredningsmaterial kom till an- för denna gmpp. vändning inom de olika samverkande orga- överhuvud är man missnöjd med det

SOU 1968: 61 169

kommunala huvudmannaskapet för de skyd- pel på detta är de nystartade hörselcentradade verkstäderna. »Vi måste ibland lerna där man provar ut hörapparater m m. flytta blinda till andra orter för att de så små- Genom hörselcentralernas insatser är inte skall till alla lösta. Det krävs en utredning ningom få en möjlighet plats vid frågor skyddad verkstad.› som beaktar även andra sidor av anpassatt den uppspårande inte minst Hör- Man anser slutligen ningen, arbetsanpassningen. verksamheten är för långsam. »Hur funge- selvårdscentralemas kuratorer borde utbildas till att kunna och ha rar 90-dagars kontrollen genom försäkrings- fylla en sådan funktion kassorna?» ›Våra konsulenter träffar ofta en fast kontakt med arbetsvården. som slunkit igenom spärren» Arbetsvården bör utse särskilda kontaktpersoner män som håller en nära kontakt med hörselcentralerna. Erfarenheterna från Hörsel-

l0.4.13 Hörselfrämjandets riksförbund

främjandets rehabiliteringscentral i Stockom arbetsvården har holm ger klart belägg för detta. Till denna Förbundet ifrågasätter resurser central har arbetsvården i Stockholm sedan tillräckliga för att beakta alla hjälpavseenden framförs direkta 1.7.1966 på heltid knutit en särskild konbehov. I flera taktman och erfarenheterna hittills är att önskemål. l. Det är inte önskvärt att man inom ar- denne är oumbärlig för att rehabiliteringsskall kunna bli riktigt beaktade betsvårdens fältorganisation specialiserar aspekterna olika Av lös- i varje särskilt fall. Denna nära kontakt sig på handikappgrupper. med arbetsvården vid hörselcentralerna är ningar för en speciell individ eller grupp av kan erfarenheter så mycket mera motiverad genom att individer tillgodogöras även för andra handikappgrupper. många av de hörselskadade aldrig blir sjukskrivna och därigenom uppfångade av re- 2. Det kan även ifrågasättas om man inte kanske ifråga habiliteringsteamen vid försäkringskassorna. på vissa håll går för långt 5. Om man vilket är önskvärt undviker om normaliseringen av arbetsplaceringen av en specialisering på lytesgrupper bör man handikappade. Man måste nog tänka sig en större från arbetsvården när dock centralt ha någon konsulent som spesatsning av svårare han- cialiserar sig på tex hörselskadades prodet gäller arbetsplaceringar hörsel- blem, eventuellt också innefattande de dödikappade som tex blinda, svårt vas problem. De fem dövkonsulenter som skadade mfl. Borde inte arbetsvården ha som nu är anställda för dessa senares frågor, bör tillgång till särskilda befattningshavare kanske därför även framdeles få arbeta mera arbetade ute i arbetslivet för att spåra och medverka som hittills. Möjligen skulle de få ägna sig upp lämpliga arbetstillfällen i arbets- åt enbart kurativa uppgifter medan övriga i introduktionen av handikappade får skötas av den reguljära aruppgiften? Dessa uppspårade skulle inte uppgifter betsvården, som då behöver tillgång till bara arbeta för en viss grupp handikappade. tolkar. Sådana skall dock finnas i fram- 3. Ett område där förhållandena är otillför han- tiden. fredsställande är yrkesvägledningen dikappade. Här fordras för det första full klarhet i vem som har ansvaret, för det 10.5 Sammanfattning av intervjuandra att de som skall handha yrkesväg- .Synpunkterna ledningen får specialutbildning rörande olika En koncentrerad sammanställning över de handikappgruppers speciella problem. Arbetsvårdarna torde ha de bästa förut- synpunkter som framförts vid utredningens för uppgiften. intervjuer återges i tabell 10: 24. Mera utsättningarna 4. Vidare anser man att det brister allt förligt kan resultaten från undersökningen för mycket i samordningen av olika rehabi- sammanfattas i följande. literingsdelar. Varje specialist beaktar endast Det har inte framförts förslag om någon den del, som faller inom hans gebit. Exem- genomgripande förändring av den nuva-

170 SOU 1968: 61

Tabell 10: 24.

och

riksförbund

centralkommitté

förening

handikappråd

Kriminalvårdsstyrelsen

hjärt

Medicinalstyrelsen Landstingsförbundet Kommunförbundet

f

Socialstyrelsen Skolöverstyrelsen Stadsförbundet Hörselfrämjandet

handik blindas

Statens Handik Riksförb lungsjuka

Framförda effektiviserings-

De De

förslag

N W Ä J °\ *1 °° *O 23 l-l l-I E I-I b)

l. Samarbetet mellan huvudmännen bör byggas ut och ges fastare former 2. Tillskapa eller bygg ut befintlig kontaktmannainstitution 3. Förstärk arbetsvårdsresurserna a) allmänt b) preciserat i fråga om 1) läkarmedverkan allmänt 2) läkarmedverkan vid skyddade verkstäder 3) psykologisk expertis 4) arbetsfysiologisk el motsv expertis 5) yrkesvägledare spec för främst svårare handikappade 6) regionala konsulter

7) centralt plac konsulenter XXX

8) eftervårdskuratorer 9) skyddad verksamhet 4. Ansvarsfördelningen på rehabiliteringsområdet bör fastställas 5. Huvudmannskapet för den skyddade verksamheten bör åvila a) staten b) landstingen c) staten eller landstingen 6. Åstadkom en bättre samordning av arbetsförmedl och arbetsvård a) allmänt b) som innebär att arbetsvårdarna väsentl arbetar som socialmedicinsk expertis c) möjlighet att operera ute på arbetsplatserna 7. Arbetsvården bör ges en mera profylaktisk inriktning och direkt anknyta till arbetsvård 8. Ej önskvärt med specialisering på handikappgrupper 9. Samordna handläggningen av bilärenden 10. Höj kvaliteten på arbetsvårdare och personalen vid arbetsvårdsinstitutionerna 11. Tillskapa en gemensam läkarkarriär på rehabiliteringsområdet 12. Effektivisera uppföljningen av vidtagna åtgärder 13. Bättre planering av arbetsvårdsåtgärderna i enskilda fall 14. Satsa mera på utvecklings- och forskningsarbete på rehabiliteringsområdet

rande uppdelningen av ansvaret på reha- eftersatt liksom uppföljningen av vidtagna Däremot har behovet av - inte minst biliteringsområdet. åtgärder arbetsplaceringsåten utbyggd samverkan understrukits inte gärder. Verksamheten för att placera de minst av huvudmännen inom rehabilite- handikappade ute på arbetsmarknaden bör ringen. förbättras genom ökade insatser från den Den utbyggda samverkan som efterlyses egentliga arbetsförmedlingen och genom att gäller både planeringen i stort och hand- utnyttja särskilda specialister (med teknisk läggningen av de enskilda ärendena. Några och arbetsfysiologisk utbildning), knutna instanser - däribland dåvarande medici- till arbetsvården. De senare skulle få till nalstyrelsen, landstingsförbundet och stads- uppgift att hjälpa till med att spåra upp förbundet - har understrukit att arbetstillfällen för speciellt lämpliga handikappade man ansett det möjligt och nödvändigt att och introducera dessa på arbetsplatsen. nå en förbättrad samordning i resurspla- Överhuvud måste arbetsvårdarna operera neringen och resursutnyttjandet genom ett mera direkt ute i arbetslivet. De bör enligt utbyggt fastare samarbete mellan berörda de uppfattningar som framförts vid underhuvudmän såväl centralt som lokalt. sökningen inte mer än i uppenbart nödvän- Vad gäller handläggningen av enskilda diga fall engageras i direkt förmedlingsarärenden är det en genomgående uppfattning bete utan mera fungera som socialmediatt man får bättre garantier för kontinuitet i cinska experter. åtgärderna om arbetsvården inleds på ett ti- Av andra förslag som framkommit kan digare stadium, i princip redan under den nämnas ökad medverkan i arbetsvården av vård som föregår arbetsvården. Den praktis- läkare och psykologer - detta inte minst ka lösning som i allmänhet rekommenderas mot bakgrunden av att så stor del av de är en utbyggnad av kontaktrnannainstitutio- hjälpsökandes arbetshinder är av psykisk nanen inom arbetsvården. Denna lösning kan tur. - om den fungerar väl - tillgodose behovet Från vissa intresseorganisationer har viav arbetsvårdsexpertis vid uppläggningen av dare framförts krav på regionalt och i vissa rehabiliteringsåtgärder inom vårdinstitutio- fall centralt placerade konsulenter, som kan nerna så att de underlättar återgången i ar- biträda arbetsvårdsexpeditionerna beträffanbete. Den förbereder dessutom sådana ar- de vissa handikappgrupper med speciella betsvårdsåtgärder som kan behöva kom- problem. Eljest tycks den allmänna uppplettera tidigare insatta rehabiliteringsåtgär- fattningen vara att man i de operativa ender. heterna (arbetsvårdsexpeditionema) inte bör För att arbetsvården skall kunna fylla sin eftersträva någon specialisering på handiuppgift i rehabiliteringsprocessen anser ett kappgrupper. flertal av de intervjuade att dess resurser behöver förstärkas i allmänhet. Detta gäller såväl arbetsvårdens egen personal som dess 10.6 Utredningens synpunkter hjälpresurser, inte minst anordningar för skyddad verksamhet. Möjligheten att effek- Bristen på kontinuitet mellan olika rehativisera den senare verksamheten torde en- biliteringsformer är enligt utredningens uppligt flera av de intervjuade - framför allt fattning den mest påtagliga kritiken av nukommunförbundet - vara bl a varande förhållanden avhängig inom rehabiliteringen. av hur man löser huvudmannaskapsfrågan. Uppdelningen av ansvarsfrågan på ett Den uppfattning som starkast gjort sig gäl- flertal myndigheter samt en otillräcklig konlande är att antingen landstingen eller sta- taktmannainstitution inom arbetsvården anten bör vara huvudman. ses medverka till tungarbetade och ryckiga Yrkesvägledningen för särskilt svårt verksamhetsformer. handikappade - tex svårt rörelsehindrade, önskemålen om mera ›kedjade» åtgärdsblinda mfl - anses av flera instanser vara former och ett tidigareläggande av arbets-

172 SOU 1968: 61

vårdens insatser återkommer därför från ett statsmakterna (och arbetsmarknadsverket) flertal berörda organ. möjlighet att grunda besluten om resurs- Behovet av förbättrad resursplanering och byggnaden inom arbetsvårdsområdet på ett resursutnyttjande måste enligt utredningens för de olika vårdformerna jämförbart faktauppfattning också anses berättigat. material. Beträffande handläggningen av enskilda Självfallet bör även resurser ställas till ärenden är bla behovet av utbyggd kon- förfogande för rörande de undersökningar taktmannainstitution angeläget, dels för att vård- och behandlingsinsatser som görs vid uppnå bättre kontinuitet i åtgärdandet, dels sociala och medicinska institutioner och för att få en förbättrad måluppfyllelse genom organ med anknytning till arbetsvården. tidigareläggande av åtgärderna. Ökad kontinuitet vid handläggningen av 10.7 287 remitteringsinstitutioner om arbetsvårdsfall kan emellertid enligt utredbehovet av arbetsvård ningens uppfattning inte uppnås med mindre rutinerna läggs upp med hänsyn till åt- 10.7.l Undersökningens uppläggning gärdssidans kapacitet - i princip en ökning av platser i skyddad verksamhet, arbetsträ- Som framgått har utredningen sökt att från ning m m. En tillräckligt utbyggd och väl olika utgångspunkter ge belysning åt de avpassad personell kapacitet kan inte en- krav - främst från centralt håll - som utisamt utgöra en garanti för en förbättring i från ställs på arbetsvården. Jämsides med förhållande till nuvarande situation. Målsätt- detta har velat utredningen ta upp delvis ningen måste därför vara att få en åtgärds- motsvarade frågor till i en unbehandling kapacitet som så långt möjligt parallellställts dersökning som riktat sig till ett antal inmed den personella kapaciteten och den ge- stitutioner ute på fältet som i egenskap av nomloppshastighet för vårdfallen som den remitteringsinstans eller på annat sätt kornpersonella organisationen medger. mer i direkt kontakt med arbetsvården. Behovet av utbyggt forsknings- och ut- Undersökningen har således i det senare vecklingsarbete beträffande vårdsresurser fallet kunnat ges en ännu klarare inriktning och vårdformer har inte erhållit någon på praktiska frågor - i första hand frågan mera framträdande bland de redoviplats hur stor hjälp som olika institutioner behösade önskemålen. Utredningen vill för sin ver från arbetsvården. Svaren på den senare del ändå hävda att forsknings- och utveck- frågan har uttryckts i termer av kontaktbelingsarbetet blivit eftersatt. Någon tillfreds- hov, d V s behov av kontaktbesök i allmänställande av olika en- het och behov uppföljning åtgärders av att ha representanter för skilda och totala effekt och kostnad före- arbetsvården som deltagare i behandlingsligger överhuvud taget inte. kollegier eller motsvarande. För den enskilde arbetsvårdstjänsteman- i samar- Undersökningen genomfördes nen liksom för arbetsmarknadsverket måste bete med länsarbetsnämnderna iStockholms sistnämnda förhållande vara utomordentligt stad och län samt i Örebro och Norrbottens otillfredsställande såväl vid enskilda åt- län under första halvåret 1967. Inom dessa gärdsbeslut som vid den översiktliga pla- län riktade den sig till vårdinstitutioner som neringen. Utredningen har låtit utföra vissa ansågs vara av intresse: och menkroppsundersökningar om samhällsekonomiska talsjukhus (sjukhem), olika av anstaltyper och företagsekonomiska aspekter på verk- ter för handikappade, kriminalvårdsinstitusamheten vid de skyddade verkstäderna. tioner, skyddsorganisationer m m, nykter- Resultaten redovisas i annat sammanhang hetsvårdsinstitutioner, arbetsvårdsinstitutioi denna rapport. ner, kommunala nämnder inom socialsek- Det framstår som angeläget att dessa un- torn samt försäkringskassor. dersökningar fortsätts och även utvidgas att Undersökningen har bestått av en enkät bl a gälla andra vårdfonner. Därigenom har till institutionerna som i samband härmed

SOU 1968: 61 173

fått lämna uppgifter om omfattningen av variationema kan vara många. En av dessa kontakt i det nuvarande arbetet mellan in- kan vara att man med enkäten har nått olistitutionerna och arbetsvården, uttryckt i tid ka grupper av anställda inom sjukhusen. för kontaktverksamhet i allmänhet, delta- önskemålen om ökad kontakt med arbetsresor m m. Vi- vården visar sig främst komma från sjukgande i behandlingskollegier, dare har institutionerna fått göra en be- hus med väl utbyggd service såväl i fråga dömning av vilken omfattning de anser mot- om kuratorsverksamhet som rehabilitering. svarande verksamhet borde ha. En ytterligare orsak till variationer melegentligen Vad gäller framtidsbedömningarna om kon- lan i övrigt till synes likartade institutioner taktbesökens omfattning har följande förut- kan vara patientsammansättningen. Sjukhus med ett relativt stort antal äldre patienter sättningar getts för enkäten. visade således mindre intresse för ökad hjälp »Med kontaktbesök förstås särskilt arrangefrån arbetsvården än sjukhus med en annan rade besök, som företas regelbundet eller tillåldersstruktur bland patienterna. fälligt efter särskild överenskommelse syftande till kontakter med patienter (klienter) för vilka arbetsvârd är eller beräknas bli aktuell. Beav önskvärda kontaktbesök bör ske Mentalsjukhus dörnningen oberoende av nuvarande personalresurser och Inom mentalsjukhusen kan man spåra en grundas på förutsättningen, att arbetsvården klar tendens till ökat kontaktbehov med ar-, borde - som redan nu är fallet ifråga om tex - redan på vårdinstitutioner kriminalvården av betsvården. Anledningen till det ökade inolika slag fånga in hjälpbehovet och förbereda tresset torde främst vara de positiva resulde arbetsvårdsåtgärder, som kan behöva sättas tat som arbetsvårdsinsatser haft på mentalin efter den aktuella behandlingen och därige- Den ökade övergången till vårdspatienter. nom skapa ökade garantier för samordning och kontinuitet i rehabiliteringsâtgärdema» öppen vård inom mentalsjukvården antyder att bedömningarna av de verkliga behoven Enkätsvaren har kompletterats med vissa snarare innehåller en underskattning än en personliga intervjuer. Inom utredningen har överskattning av behoven. därefter gjorts en sammanställning av vad önskemålen om de uppfylls skulle medföra m m Anstalter för fysiskt handikappade vad gäller ökade insatser från arbetsvårdens sida. Hörselskadade. För de hörselskadade ansågs nuvarande kontaktverksamhet med arbetsvården vara av för liten omfattning. Framför allt ansågs det föreligga ett mycket stort 10.7.2 Undersökningens resultat i sammanbehov av vidgad kontaktverksamhet för de fattning hörselskadade ungdomarna i avgångsklas- En sammanställning över undersökningsre- serna där den allmänna yrkesrådgivningen sultaten lämnas i tabellerna 10: 25-27. i skolan är otillräcklig. Ökad uppföljning av Flertalet av de olika institutioner som enskilda ärenden ansågs också önskvärd. Blinda. Den nuvarande kontaktmannanåtts av enkätundersökningen ansåg sig behöva en ökad från arbetsvården verksamheten vad gäller institutioner för hjälp genom kontaktbesök och motsvarande. Beho- blinda ansågs vara relativt väl tillgodosedd. vet varierar emellertid starkt, från några En något ökad kontaktverksamhet ansågs timmar till vad som motsvarar emellertid viktig för att i första hand kunna heltidstjänster. följa upp ärenden på ett tillfredsställande sätt. Vanföreanstalter. Hittillsvarande kontakt- Kroppssjukhus mannaverksamhet ansågs inte helt tillfreds- Variationerna ställande. Vad man framför allt önskade har visat sig vara stora i fråtill var ökad tid för behandlingskollegier men ga om kroppssjukhusen. Förklaringar

SOU 1968: 61

u_ n w w w

NN oH »I oH nu 2

-vnwuvu

:I

.Sch -v.25 E? ME.. + + + + + .+ + + + 8_+

-mEE

v:

H N N v o o N v o

:I I:

v85 Ho vSH ä: 108» + + + + H n.” + + um 2+

.øouH

v:

-wEE-o

v u m v o o v c

.Homan

I I.

v85 v8_ .H2 -§3 2+ + + + + H1 H + H 3+

v:

-mEEHo

-B N v N m H m w o w

-Hvnan _wozov_

In

v85

I.

v8_ H8 + + + + + + + um + Nv+

Zuma uvzmou

m v N n v N v v

.I I. II om

uHmnH -vassa än: 6:3_ .Em

N v N v m

I. ä :I .l I.. .I mv

-v.30 .annan

w

a?? .øouH -§3

ä 2 I: 3 s oN NN oN I 2

HmN

dHmQ .vumou

N N m v N N

:I :I .I I. nl 2

Ho

3:3 -vunnen man: .o=ouH .55

m w

.BE | I | .I 2 :I I I. .I om

...Hae .sHâøouH _Mvøon

w

.SEZ

w

vH I: .I om 2 vH 2 | ..I

wNH

,

ao

-Ensam

| om ov

omm

R | .I

8_ I” m8

9.555 -uummâo

8.:

mi: 809. Hv

Emm

oN vN I :I I

.Hogan

8» I| m2 RH vnH 5.

_Nuâ RHN m

maozonboz

HS= -Sami anno:

H. H H v H m H H m I .I mN

:Sch

azmmvâä

uvmmmNQHHummHE

uonåumvioåxmumovH

ovmmauåvøan uøzwvoxo

winåtâvu?

vmvvÖHmZmn

eåzåosogzü

uêgasvâev.

HVHmHmå ämm :§08

.WN

uovaâmø

.EH EH BH

vSÃPHmHaEoE

Ho

Emâswmaaos_

uQN

mzxmmvsâm wamaåwoså pämaaäuosm

såå SWEEE

.ozåmcxx .ozsmiv 52.384. vuvvâñ uHnHoom

ämñük_ EWEHF.. §50 .

S 0 U 1 9 6 .m 6 1 175

nKN n._N

N

e. wn v_ n.w_ v_ N» a.

_s_o._. -åns vb? .vaga un: oo_+ n.vo_+ nvn+

+ + + + + + + + + +

v: n.N n.N m

-mEøSo

w n N N o n o

v85 v8_ _v_ __08_ + + + + 3+ H n.v_+ + + + H + n.wn+

ae_

v: o o _ v o o _m wm R _.n Nw w_

-m_______o _xwmon

?§0 v8_ s_ -§8 + + H u” + + + + + H H + wvN+

v: n N

-..å _m n_ N_ n.w_ a. m_ nn _N a_ NN

n.wnN+

v85 -S520 v8_ ;vann _W273_

5_ + + + + + + + + + + + +

na

n.w n N N N w n m n.o n.m

32mm_ _v50_

_m No_

-vassa _o_mo=ou_

n

n.w_

Zuma_ 33

_n n_ N_ w_ vw wN _N o_ vN

å_

-wwøzáxmäox

_awmon_

n.o_ nä.

n.NNm

nä» n.w_

._30 2:? nå_

wn v_ vN S. s. vN

moN

32mm_ _v59_

n.o N n.w n.o n.o n.o

| l I 2 m_ I. nu.

.vunnen

w N

38:20

m ._. N

.zzma -ana

.I I I I. nn _w | wo_

_oüuåoxéuwsøou_

n.N n.N n.w n.N åâav

-§52 .woman

nä_

»_58 3:_

| I I o_ | _

8_ oNN

so

owo ow_ own nwN own onn omv

oomw

2a o:

oonN ooNv

-Sweco

onN_

.äouum _E05_

n

mi:

m... vn

nu I

ann

.l

En Nov NnN

_S37_

nn_ nn_ mn_

_Sue_ wwn_ _LN_ män

-E55

OhDOuÖ

_8__ _oaou

n v m v w _ w u m w _ w

vn

:Sch

âåømøä

ovaaaâzvcmn vummunømmmi_

_onâuwvioâxwoøov_

_âzwvoco

mnEU=_ø_v._m

vmvvbüzan

_v_m›§o__ov__«

amäxaqvåäv_

ämm_ :E08

_ovsâø

.WN

.v_m_â__v__u=asa

_v_ _v_ E

våñvrwmamoö_ §a_=.a_aäo2 »änâawxøvøaym

..

wzxamvøåm maaüäeaå møâoäao

rwømb

äüüürü _eaäå _ozåmna_ vuvvâa “Ecom umeå_ 8:5

SOU 1968: 61

nä_

o

3a. män Wfm

o» .N vN NN

NN_ NK

moN_

_Sen_ -v.25 E? -vnmuâ un:

+ + + + + + + “m + + + N+

WN WN

-mEE

v: m o

m.:

v N

nKN_

2 o_ I.

v85 tomvu

.o v8_ .så + + + + + + H + +

â+nwou +35

o o

2 mm o_ m_ 2

es_

-mEE

2. m2 å_ moN

v85 v8_ h: -§3 nämen

.o + + + + + + + n.” + _+ un H+

än

-mEE

2. -B o 0 o mm NN s. oN

-Emma

I

v85 v8_ .Bm _mozox 03+ m:+ 35+

_o + + H + + H + +

m.N

åumü v38..

Q2

v

m.Nmn

Nm mN å WN_ om E I: Z

Zümü .vunnen äs_ -o=ox .än mmm nä_ 38

R .v I. mN mN I. Nu I. S.

nä_ mä

mi: nä?”

_0530_

mm

§30

mmv

avg? -§8

No_ än o.:

ae_

NNN

_ m

8wQ .vumuu

mi.

m

mv o_ I.. 2 vN 2 l. cv

8a

.o

:än -vnønon

3_

ana: 6:8_ .55

om

32 E E

.BE SH .I mN | .I S_ .m

mdNN wdv åâaz 8359_

nä_

Nm

nä:

:I 3 Nm mo

.§89

.l

NnN onN

-..252 uvøn..

n

_

.I

0C

I

oNv Ev Sn

.l I.

omm 8a Sn om_

nu

Ewa

ångan.. 0.55. -zmnâo

m _ m _

»En

ä_ m5

J00

vån mmm

I I

än m8 mNm So m: mi. Sn .nu mmm

334. 333m

m _ N Z NN

mâonxooä

5:25

m N .

_Snøv anno:

v

mm 2 o_ C oN oN E.

mcN

:Sch

ovmaauvzvnmn ovmmwuaaumaâ

...ångan

önämmüoâxmuøov_

“Ezâozo

mniaünâvuøg

?üzêosoga

umâäwqvxwâø_

:Ecom

cuâwzø;

:så ;än

.NN

.ovanpå

58 5.. .öm

uqamâväâuxå

_o

Eaâäwmanoå uåa=..a=søo2 ezâusxwuoâm

uQN

wzxumvzåm wøaaseøeøv

råa.

Nmmñärh Hozeâv 3282:0.. 3.332 uaäâm “Boom 5.:...?

a 177

su m4 11 %a oooo 20

också för ökad av enskilda klart otillräcklig. Trots att de flesta anstaluppföljning ärenden. ter har regelbundna besök från arbetsvår-

den anses en förstärkning önskvärd, såväl

Ansralter för psykiskt utvecklingsstörda för den slutna som den öppna vården. Kär-

vare arbetsmarknadsläge ökar också beho- Samarbete mellan arbetsvården och instituvet av att anlita arbetsvårdens resurser. tioner för psykiskt utvecklingsstörda aktua- Återanpassningen av ungdomar från anliseras alltmer genom de skyddade verkstästalter och i öppen vård till arbetsmarknader som där inrättas. De uttalade önskemåden ansågs också kräva ökad kontaktverklen om ökad kontaktverksamhet är också samhet från arbetsvården. Om man lyckas helt i linje med de moderna vårdprinciper med rehabilitering i ungdomsåren minskar som i ökad omfattning tillämpas även inom riskerna för att individerna vid en senare åldetta speciella vårdområde. der återkommer som arbetsvårdsfall.

A rbetsträning

Sociala nämnder Den kontaktverksamhet som för närvarande

förekommer vid arbetsträningsavdelningar Inom socialvården var efterfrågan på konansågs klart otillräcklig. Vad man främst takt med arbetsvården varierande. något önskade erhålla ökad tid för var behand- Vissa socialvårdschefer att telefonansåg lingskollegier men också för allmänna kon- kontakt var tillräcklig medan andra önskade taktbesök. medverkan av arbetsvårdspersopersonlig nal. I Stockholms län uttalade sig 14 av 52

Skyddad eller halvskyddad sysselsättning socialvårdschefer för arbetsvårdspersona-

Den kontaktverksamhet som förekommer lens personliga medverkan ca 2 tim/ mån

vid olika institutioner medan övriga socialvårdschefer ansåg det och organ inom ari form med telefonkontakt. betsvården av arbetsprövning, skyd- tillräckligt

dad och halvskyddad sysselsättning samt

hemarbete ansågs klart otillräcklig. Med Arbetsvårdsnämnd intensifierad kontaktverksamhet ansågs möjatt snabbare klienter som Det absolut starkaste behovet av ökad tid ligheterna placera för kontaktbesök från Stockholms är mogna för placering i öppna marknaden förelåg kunna ökas Vidare en stads arbetsvårdsnämnd. De uttalade önskeväsentligt. ansågs ökad konsulentverksamhet öka klientens målen om ökad tid från nuvarande 250

vilket medverkar tim/mån till 1458 tim/ mån innebär att återanpassningsmöjligheter nära hälften av den tid som samtliga intill en varaktigare måluppfyllelse. stitutioner inom Stockholms stad och län

ansett önskvärd faller på arbetsvårdsnämn- Beredskapsarbete den. Beträffande beredskapsarbete redovisade en-

dast Norrbotten och Örebro län behov av

ökad kontaktmannaverksamhet. Inom Norr- Allmänna försäkringskassorna

bottens län ansågs behovet av ökad tid för Kontaktverksamheten mellan arbetsvården behandlingskollegier vara mest aktuellt meoch försäkringskassan sker dels genom kondan Örebro län ansåg ökad tid för kontakttinuerligt återkommande sammanträden i besök i första hand bör tillgodoses. samarbetslag och pensionsdelegationer och

dels per telefon. I de undersökta länen har Kriminal-, nykterhets- och ungdomsvård hemställt om ökad tid försäkringskassorna Den gällande organisationen för samverkan för konferenser med arbetsvårdens personal

mellan arbetsvården, kriminalvården och då arbete pågår inom kassorna för att inten-

nykterhetsvården ansågs av enkätinstanserna sifiera rehabiliteringsverksamheten.

178 SOU 1968: 61

10.7.3 slutsatser från under- punkt. Inte minst den omständigheten att Utredningens sökningen rehabiliteringsresurserna är så ojämnt fördelade gör att man för framtiden måste Undersökningen har omfattat tre län med åt arbetsvårdens ägna stor uppmärksamhet väsentliga olikheter sinsemellan. Genom va- roll inom sjukhusen. let av undersökningsområden har man en- Utvecklingen av sjukvårdens rehabilitedast i viss mån skapat representativitet hos ringsmöjligheter berör inte minst mental-

undersökningsresultaten. Inte ens för de be- vårdens patienter. Nya medicinska rön i rörda länen kan man påstå att materialet praktisk tillämpning kombinerade med en kan ge något slags exakt för de underlag arbetsmarknadsmässig rehabilitering har eventuella kvantitativa som personalresurser som framgått i andra sammanhang - visat bör sättas in för att motsvara de upplevda sig ge mycket positiva rehabiliteringsresulbehoven. Än mindre kan man här tala om tat. Att minska den slutna vården och i stälatt undersökningen har gett ett tillräckligt let få till stånd ökad halvöppen och öppen underlag för att bedöma behovet av åtgär- vård måste för mentalvårdsområdets del der vad gäller i riket som helhet. betraktas som någonting mycket eftersträ- Utredningen anser dock att undersök- vensvärt. ningen har gett en ganska god uppfattning Kombinationen av olika rehabiliteringsinom intresset av en förstärkning av arbets- satser förefaller kunna hjälpa till med förvårdens insatser med olika samverkande verkligandet av dessa strävanden. Undersökinstitutioner. Om man med sikte på en ningsresultaten visar kanhända inte i sig nåeventuell förstärkning av arbetsvårdens möj- gon alldeles markerad omsvängning vad gälligheter att arbeta på detta sätt vill göra en ler arbetsvårdens roll inom mentalsjukvår-

utvidgad kartläggning som också omfattar den. Med till hänsyn de synpunkter som övriga län, förefaller det därför framförts utredningen i det föregående verkar det ändå naturligt att gå vidare med samma typ av vara ett område som för framtiden förtjänar undersökning som här har tillämpats. att prioriteras. I bakgrunden till den positiva bedömning Också från de sociala institutionernas sida av arbetsvårdens roll som undersökningsre- har behovet av kombination mellan social sultaten

uttrycker kan man bl a spåra föl- och arbetsmarknadsmässig rehabilitering

jande tankar och strävanden. vartefter blivit alltmera uttalat. Undersök- Det har kommit en ökad förståelse för ningsresultaten ger en klar indikation på den »kedjade» det nuvarande rehabiliteringens betydelse intresset. Övergången till faför att få varaktiga resultat i det enskilda

miljevårdsprincipen inom socialvården kom-

fallet. Detta liksom om arbetsvetskapen mer troligen att ytterligare stimulera intresvårdens ökade resurser i åtgärdshänseende set för att få den

arbetsmarknadsmässiga

stimulerar till att i ökad utsträckning efter- rehabiliteringen som en integrerad del i den

fråga arbetsvårdspersonalens tjänster. totala rehabiliteringsprocessen. Utredningen Utbyggnaden av medicinska rehabiliteser detta som ett tredje prioriterat område. ringsavdelningar vid kroppssjukhus får ofta Om man uttrycker i timmar de behov av till följd att patienter som tidigare betrakta- ökade insatser från arbetsvårdens sida som des som klara pensionsfall, eller ofta av enkätsvaren så finner nog framgår man att i verkligheten blev det genom bristande det för de undersökta sammanlagt länen medicinsk rehabilitering. numera i stället uppgår till 3 165 tim/ mån. Räknar man om kan börja sin väg tillbaka till detta arbetsmark- i årsanställda så innebär detta totalt naden inom den medicinska rehabilitering- 19 årsanställda fördelade på 15 i ung. en. En

arbetsmarknadsmässig rehabilitering Stockholms stad och län, 3 i Örebro län

blir därmed ofta nog i sådana fall ett önsk- samt l iNorrbottens län. värt och naturligt detta såväl fullföljande, Utredningen har emellertid avstått från ur den enskildes som ur samhällets syn- att i sitt organisationsförslag direkt bygga

SOU 1968: 61

in någon ökning av arbetsvårdens resurser för de här aktuella ändamålen. Med utgångspunkt från det material som utredningen här lägger fram har andra instanser möjlighet att ta vid och mer konkret bedöma reformbehoven och behoven av vidare utredningar. Undersökningarna kan betraktas som förberedelse för ett sådant arbete.

180 SOU 1968: 61

IV Lönsamhetsundersökningar

ll Ekonomiska och

synpunkter på arbetsträning

skyddad sysselsättning

Utredningen har avsett att belysa de ekono- lic Harald Niklasson. nomsika aspekterna på verksamheten i an- Både de samhällsekonomiska och de föreslutning till arbetsvården och arbetsmark- tagsekonomiskt inriktade studierna har till De som stor del kommit nadsutbildningen. undersökningar att röra sig kring lönsamredovisas i denna gäller både de avdelning hetsbegreppet och lönsamhetsaspekterna. Att företagsekonomiska och samhällsekonomis- använda för den samlönsamhetsbegreppet ka aspekterna. hällsekonomiska belysningen av effektivi- Två konsultundersökningar har kommit att man försöker sätta tetsfrågorna betyder till stånd på arbetsvårdsområdet; en om fö- ekonomiska mått på de effekter som uppretagsekonomiska synpunkter på lönsamhet träder för individerna och för samhället som och för verkstäder helhet. organisation skyddade Det primära syftet med detta är att av ekon lic Sam Sjöberg (avsnitten ll.3-6) göra analysproblemen mera hanterliga - inoch en om den samhällsekonomiska lön- te ett uttryck för bedömningen att lönsamsamheten av arbetsträning och skyddad sys- hetsintressen i snäv mening borde få en mer selsättning av fil lic Harald Niklason (av- dominerande roll vid planeringen av samsnitten ll.7-1l). hällets åtgärder området. på det sociala För utredningens del har undersökningsresultaten bl a gett argument för slutsatsen 11.1 Inledning att huvudmannaskapet för skyddade verkstäder och därmed sammanhängande frågor av Utbyggnaden arbetsmarknadspolitiken bör tas upp inom ramen för en ny utredning. har kunnat ske i en ganska stark förvissning Undersökningsresultaten har också gett un- om att åtgärderna totalt sett varit »lönsamderlag för förslaget om en samlad översyn ma» om alternativet varit att avstå från utav formerna för de statliga bidragen vad byggnaden. gäller alla aktuella typer av sysselsättnings- har till sitt för- Arbetsmarknadspolitiken skapande åtgärder. fogande fått ett alltmer väldifferentierat åt- I kap 12 presenteras en undersökning om gärdssystem. Ambitionsnivån beträffande samhällsekonomiska synpunkter på arbets- målen full sysselsättning, inkomsttrygghet marknadsutbildningen. Den senare under- m m har successivt kunnat höjas. Denna utsökningen kornesponderar till sin inriktning veckling leder till att man blir allt mer inmed undersökningen om samhällsekonomis- tresserad av de effekter olika arbetsmarkka synpunkter på arbetsträning och skyddad nadspolitiska medel har på andra samhällssysselsättning och har även den utförts av fil ekonomiska faktorer än sysselsättningen.

SOU 1968: 61

lm

Allteftersom den arbetsmarknadspolitiska der i amerikanska studier. Således har i USA verksamheten byggs ut blir det svårare att projekt för vattenreglering underkastats bilda sig en uppfattning om huruvida en ut- ganska omfattande studier av detta slag. Inbyggnad av den ena eller andra åtgärdsfor- om detta tillämpningsområde kan man anse men lönar sig eller inte. Att man i dag anser analysmetoderna väletablerade. På andra sig kunna bygga ut många verksamhetsfor- tillämpningsområden är man betydligt mindmer i övertygelse om att det är samhällseko- re långt kommen i utvecklandet av praktiskt nomiskt lönsamt hindrar inte att problemen användbara analysmetoder för att mäta »det av denna typ blir aktuella i morgon. samhälleliga värdet» av offentliga utgifter. Om det överhuvudtaget finns rimliga förutsättningar för att tillämpa någon form av samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys på »investeringsproblem» inom den sociala 11.2 Undersökningarnas omfattning och insektorn har varit en ganska omstridd fråga riktning bland teoretiker och praktikens män. I utgångsläget gjordes den bedömningen l 1.2.1 Samhällsekonomiska kostnads-intäktsfrån utredningens sida att användningen av analyser »samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys» är ett tänkbart inom strä- Vid tiden för undersökningens start hade in- utvecklingsområde om svensk inte före- vandena till en effektivare planering av den offentlig förvaltning kommit annat än relativt an- offentliga verksamheten. Undersökningarna begränsade satser att använda samhällsekonomiska lön- i anslutning till översynen borde därför ocksamhetsanalyser . av samhällsåtgärderna. I så få uppgiften att fungera som pilotstudier inte enbart för ett specifikt område - i detta den mån en sådan angreppsmetod på planeanvänts har den för det mesta fall arbetsmarknadspolitiken - utan också ta ringsfrågorna haft karaktär av räkneexempel. sikte på att utveckla undersökningsmetodi- En samhällsekonomisk lönsamhetsanalys ken med tanke på att den i en framtid kan eller cost-benefit- komma att användas inom en rad sektorer (kostnads-intäktsanalys analys) kan sägas följa samma mönster som av den offentliga verksamheten. ett företags kostnads-intäktsanalys. En avgörande skillnad är att kostnader och intäkter l1.2.2 Prioriteringen av arbetsträning och måste mätas i samhällsekonomiska termer. skyddad sysselsättning Företaget kan i sin analys bortse från de effekter som dess politik har på andra före- Flera faktorer har samverkat till att ge priotags produktions- och avsättningsmöjlighe- ritet åt undersökningar som gäller de samter, på samhällets totala servicenät m m och hällsekonomiska och företagsekonomiska »behöver inte heller intressera sig för huruvi- aspekterna på arbetsträning och skyddad da de rådande marknadspriserna avspeglar sysselsättning. En avgörande faktor har »samhälleliga värden» Weller inte. Sådana emellertid varit den pågående och väntade förhållanden måste emellertid beaktas i den utvecklingen vad gäller verksamhetens omsamhällsekonomiska analysen. Denna måste fattning. Att det behovsmässigt finns grund ibland även angripa problem^ som uppstår för en utbyggnad av samhällets resurser på när »inga marknadspriser på varor eller tjäns- arbetsvårdsområdet har bla belysts genom ter finns. I de samhällsekonomiska analy- de undersökningar som behandlas i kap 10 i serna bör man således arbeta med fördjupa- denna rapport. de: och vidgade kostnadsintäktsbegrepp som Ett av planeringsproblemen vid en uthar välfärdsteoretisk relevans. byggnad av rehabiliteringsresurserna är vad - När det gäller att använda sådana analy- en fortsatt utbyggnad kommer att få för ser som underlag för planeringen av sam- återverkningar på landets ekonomi i stort. hällsåtgärderna finns i någon mån förebil- Den pågående och väntade utbyggnaden

182 SOU 1968: 61

för självfallet med sig planeringsproblem jande huvudavsnitten i redigerad form. De

också på ett annat plan. Det är exempelvis fullständiga rapporterna föreligger i stenci-

när det gäller att ta ställning till ett speci- lerad form.

fikt investeringsprojekt, exempelvis inrättan-

det av en skyddad verkstad. Vilka företagsekonomiska och samhällsekonomiska 11.3 Företagsekonomiska synpunkter på oraspekganisation och lönsamhet vid skyddade verkter bör komma in i utvärderingen av ett såstäder dant projekt?

Både företagsekonomiska och samhälls-

ekonomiska synpunkter är självfallet också 11.3.1 Undersökningens bakgrund

relevanta vad gäller den organisatoriska upp- Från konsultens, ekon lic Sam Sjöberg, byggnaden i stort av den apparat som skall synpunkt har två omständigheter uppfattats ha till uppgift att i samhällets regi ge sysselsom de viktigaste undersökningsmotiven: sättningsmöjligheter till handikappade och l. Det ekonomiska resultatet vid de skydandra som är svårplacerade på öppna markdade verkstäderna är otillfredsställande. naden. Inte minst med tanke på den väntade 2. En mycket kraftig utbyggnad av den utbyggnaden av de skyddade verkstäderna skyddade verksamheten kan förutses inom ansåg utredningen att det fanns anledning de närmaste åren. Det kan komma att röra att med företagsekonomiska utgångspunkter sig om en mångdubbling av antalet arbetsställa frågan vad verkstäderna borde produplatser från nuvarande ca 7 000. cera, hur deras produktion borde läggas upp Verksamheten inom de skyddade verkstäoch hur den administrativa och kommersiderna sammanhänger naturligt med två andella ledningen borde vara uppbyggd. ra aktiviteter inom arbetsvården, arbetspröv- Det har visat sig vara stora variationer ning och -träning. Arbetsprövningen syftar mellan olika skyddade verkstäder vad gäller till att finna lämpligaste verksamhetsområde verksamhetens kostnadstäckning. Frågan för de människor, som av olika skäl komom den organisatoriska uppbyggnaden i mer i kontakt med arbetsvârdenl. Arbetsstort aktualiserades bla av den utveckling som under träningen skall under en begränsad tid ge en senaste åren ägt rum vad gäller träning, som skall möjliggöra en framtida huvudmannaskapet för skyddade verkstäder. verksamhet i den öppna marknaden. I den Några landsting hade vid undersökningarnas mån det visar sig omöjligt att placera de beinledning redan tagit på sig huvudmannarörda människorna i arbete på öppna markskapet för de skyddade verkstäderna inom naden återstår placering på skyddad verksina områden. På andra håll fanns mer eller stad som en av sysselsättningsmöjligheterna. mindre långt framskridna planer på en mot- Andra möjligheter är placering i beredskapssvarande reform för avlastning av primärarbete eller i s k halvskyddad sysselsättning. kommunerna. Med skyddade verkstäder kommer i det

följande att avses producerande enheter,

som huvudsakligen täcker sitt behov av arll.2.3 Undersökningarnas genomförande betskraft med sådan personal, som av ar-

betsvårdande instanser bedömts vara i be- Som framgått av rapportens inledning har hov av skyddat arbete. Verksamheten skall det praktiska arbetet genomförts som koni möjligaste mån bedrivas enligt allmänt vesultundersökningar. De här angivna motiven dertagna affärsmässiga principer med bästa för undersökningsinsatserna torde till ganska möjliga ekonomiska resultat som riktmärke? stor del ha präglat det praktiska genomfö-

randet. Konsulterna har emellertid också i ganska hög grad lämnats fria händer att 1 Jfr kommitténs för partiellt arbetsföra betän-

kande V: Särskilda åtgärder för partiellt arbetsfösjälva var för sig planera undersökningarna. ras sysselsättande m m sid 16 (SOU 1948: 54). Konsultrapporterna återges i de båda föl- 2 SOU 1948: 54.

SOU 1968: 61 183

Verkstädema arbetar med olika organi- ten ovan inte har kunnat uppnås. Det siffersationsformer. Normalfallet är att verksta- materialet som kunnat göras tillgängligt om den tillkommit på kommunalt initiativ och de olika verkstäderna är inte av en sådan att kommunen kvarstår som huvudman för beskaffenhet att det tillåter jämförande kostverksamheten. I undantagsfall har ideella nad/ intäktsanalyser i egentlig mening. samma roll. I vissa Undersökningarna har kommit att beorganisationer spelat fall har landstingen övertagit verksamheten. handla både huvudmannaskapet i de cent- De driver då verkstäderna med varierande rala ledningsfunktionema för verkstäderna av centralisering. Staten bidrar både och den enskilda verkstadens administragrad till anordnandet och driften av verkstäder- tion i ett sammanhang. Den gemensamma na. behandling av dessa båda organisationsnivåer är motiverad av det synnerligen stora inflytande som valet av huvudman får på 11.3.2 Undersökningens omfattning sättet för verkstädernas ledning. Konsultens undersökning har syftat till På grundval av undersökningarna framatt kostnads/ intäktsanalytiskt förklara dif- läggs här närmast en problembeskrivning. ferenser i lönsamhet mellan olika verkstä- Det bör understrykas att den är baserad på der; ett urval, som är litet i förhållande till det att påvisa vilka faktorer som måste be- totala antalet skyddade verkstäder. De i aktas för en effektivisering av verksamhe- undersökningarna medtagna verkstäderna ten; torde ur företagsekonomisk synpunkt ha att ge underlag för slutsatser angående uppnått något sämre resultat än genomsnitverkstädernas lämpligaste organisatoriska tet. Undersökningarna slutfördes i maj 1967. uppbyggnad, främst med hänsyn till huvudmannaskapet. l 1.4 Problembeskrivning Utredningen har genomförts med hjälp De verkstäderna norav intervjuer för materialinsamlingen. Ett skyddade uppvisar antal verkstäder har i samråd med arbets- malt ett resultat som innebär förlust på marknadsstyrelsen valts ut för undersök- verksamheten. Dessa förluster tenderar att Urvalet öka. I det följande skall av de vikningen. har gjorts så att påtagliga några olikheter i verkstädernas förutsättningar tigare resultatpåverkande faktorerna beskulle kunna belysas. Främst har då beaktats röras något närmare. Redogörelsen bygger storlek, på det vid verkstadsbesöken insamlade ingeografisk belägenhet, produktionsinriktning, ekonomiskt resultat samt huvud- tervjumaterialet och är avgränsad till den mannaskap. Följande verkstäder har berörts kommunstyrda verkstadstypen, dvs den av undersökningarna: helt dominerande organisationsformen. Klockarverkstaden, Hässleholm Vale-Industrier, Växjö 1l.4.1 och Ledningens bakgrund målupp- Arvidsjaurs kommuns skyddade verkstad Hortlax fattning skyddade verkstad Stiftelsen Solna-Sundbybergs verkstäder Den kommunalt styrda skyddade verksta- Säverstaindustrin, Bollnäs den har en varierande anknytning till kom- Järn- och Träprodukter, Borlänge Göteborgs stads arbetslöshetsnämnd munens förvaltningsorgan. Normalfallet är Ulricehamns stads arbetscentral att verkstaden är uppförd under huvudti- Åmåls arbetscentral teln »Socialvård och socialförsäkring» Det Karlskoga konvalescentförenings skyddade verkstad är mot bakgrund av den inledningsvis gjor- Västmanlands läns landstings arbetsvårds- da definitionen av verksamhetens mål värt nämnd, Västerås. att notera att anknytningen normalt inte Det kan redan här påpekas att det ut- gjorts till titeln »Industriell verksamhet». redningsmål som angetts i den första punk- Detta förhållande kan tas som en illustra-

tion till att uppfattningen om den skydda- Kommunens ambition att skapa skyddade verksamhetens syfte många gånger avvi- de arbetstillfällen har ofta kombinerats med ker från den som indirekt framgår av före- en strävan att kunna sysselsätta så många gående definition. Uppfattningarna varierar olika kategorier som möjligt. Detta har man starkt. Intervjuerna med verkstadsförestån- löst genom att indela verkstaden i ett flerdarna uppvisar en bred skala i måluppfatt- tal avdelningar med olika typer av proningen från »en rent socialvårdande institu- duktion. Storleken på verkstaden totalt sett tion» till »en industri, som skall drivas helt är oftast ganska begränsad, varför de olika affärsmässigt» produktionsgrenarna blivit mycket små. Det är otvivelaktigt så, att föreståndaren Splittringen av kapaciteten leder till högre för verkstaden genom dess nära anknytning produktionskostnader, en ekonomisk santill socialvården snarare har kvalifikationer ning som knappast torde kräva någon närinom detta område än som administratör mare förklaring. (Detta gäller givetvis inte och ledare för en affärsverksamhet. Det- om avdelningarna utgör naturliga delar i en samma kan ofta sägas om styrelserna vid gemensam specialiserad produktion, något verkstäderna. I dessa sitter vanligen kommu- som endast i undantagsfall synes vara genala förtroendemän som har dokumenterat nomfört vid de skyddade verkstäderna.) En sitt intresse för de handikappade och deras annan effekt av de små enheterna är den problem. minskade konkurrenskraften vid mera komman från - konsulten eller arbets- Utgår understryker plicerade kapacitetskrävande - att den verkstaden skall driskyddade objekt. vas »enligt allmänt vedertagna affärsmäs- Oavsett specialiseringsgrad är produktiosiga principer och med bästa möjliga eko- nen normalt inriktad på legotillverkning för nomiska resultat» så är en affärsinriktad andra företag. I vissa fall kombineras densnarare än en socialvårdsinriktad ledning na tillverkning med egna produkter. Legoen nödvändig förutsättning. Denna förut- tillverkningen är som regel baserad på den sättning synes fn inte vara uppfylld. Det- lokala industrin, men den genomförs på ta kan tänkas vara det viktigaste skälet till mycket olika villkor. I vissa fall har verkstaden negativa utvecklingen av resultaten. den ett långtidskontrakt med en större in- Även i de fall där föreståndaren har upp- dustri som kanske äger såväl maskinell utfattat som sitt primära mål att driva verk- rustning som material och dessutom sköter samheten »med så liten förlust som möjligt» transporterna. Verkstaden kan i dylikt fall har i intervjuerna betonats osäkerheten in- betraktas som en differentierad avdelning för de rent affärsbetonade momenten i arbe- av den aktuella industrin. tet. Anledningen till denna osäkerhet torde Fördelarna med ett dylikt arrangemang kunna sökas dels i brister i den administra- ligger främst i att man varken behöver binda tiva utbildningen och erfarenheten, dels i kapital i maskiner eller material. Den väofta för kon- nackdelen är risken - som alltid mycket bristfälliga hjälpmedel sentliga troll av verksamheten. Dessa brister torde vid - att vid en legotillverkning företaget i många fall medföra ur ekonomisk syn- nedgång i sysselsättningen »tar hem» den vinkel dåligt underbyggda beslut. utlagda legotillverkningen och ställer verk- Konsulten understryker att han inte vill staden utan såväl maskinell utrustning som förringa den utomordentliga betydelse som arbetsobjekt. En annan nackdel är den dåen god personalvård har för de anställda liga förhandlingsposition verkstaden har vid vid skyddade verkstäder. Det är dock svårt prissättningen gentemot uppdragsgivaren/ att föreställa sig, menar han, att den per- finansiären. Det är uppenbart att ett eget sonalvårdande funktionen måste lösas ge- innehav av maskinutrustningen med arbetsnom att föreståndaren har sina rötter inom objekten spridda på flera avnämare minskar socialvården. Förutsättningarna för nya lös- dessa nackdelar samtidigt som den kostnadsningar tas upp senare i framställningen. mässiga fördelen försvinner.

SOU 1968: 61 185

Förutom den ovan nämnda risken att för- har i stället blivit självständigt arbetande lora har denna små enheter som behöver försörjas med legoarbetet typ av tillverkning ett par andra svagheter med egna legoarbeten. Detta medför att man får jämfört framställning av en egen produkt: göra stora ansträngningar att hålla kapacitetsutnyttjandet inom alla de olika områa. Maskinparken måste normalt vid legotillverkningen ha en sådan bredd, att man inte kän- dena på en acceptabel nivå. ner alltför stora begränsningar till typ av produkter man kan tillverka. Vid tillverkningen av en egen produkt bortfaller detta behov av en l1.4.2 Prissättning och konkurrensförhålkapitalkrävande produktionsberedskap. landen b. Möjligheten att differentiera sig från konkurrenterna och sätta ett högre pris på sina De skyddade verkstäderna får ekonomiskt prestationer finns i princip endast om verksam- för i stöd från staten såväl investeringar heten avser en egen produkt. byggnader och maskiner som för täckande Dessa båda punkter syns således indikera, av driftsunderskottl. Återstående kapitalbehov täcks av huvudmannen, dvs i noratt man genom att koncentrera verksamhedels får relativt sett malfallet via kommunens och driftsten till egna produkter kapitallägre fasta kostnader, dels får möjligheter till budget. Den praktiska innebörden av deten i förhållande till egna kostnader mer till- ta blir att den skyddade verkstaden har möjfredsställande prissättning. ligheter att trygga sin sysselsättning genom Som främsta till att man att sänka priset på sina prestationer till anledningar trots nackdelarna i så stor omfattning kon- en tillräckligt låg nivå utan något starkt centrerat sig på legotillverkning har man tvång att ta hänsyn till det ekonomiska resultatet. Enligt konsultens uppfattning borde uppgett följande: priserna på verkstadens produkter inte väa. Att finna en lämplig egen produkt erbjusentligt underskrida dem som tillämpas av der stora svårigheter. b. Marknadsföringen av en egen produkt konkurrenterna i den öppna marknaden, såförutsätter en administrativ apparat, som man vida inte kostnadsförhållandena är sådana av kostnadsskäl är ovillig att bygga upp. att verkstaden väl förmår bära det reducec. Man bedömer kraven på »affärstekniska hos ledningen för verkstaden vara rade priset. Detta synes också i stort sett kunskaper» så stora om verksamheten skall avse en egen vara en accepterad prispolitik i verkstäderproduktion att man inte anser sig kompetent na, där man strävar efter att hålla »markatt driva en sådan produktion. nadsmässiga priser». Inriktningen av de skyddade verkstäder- Prissättningsproblemet löses praktiskt på nas produktion synes primärt ha styrts av olika sätt i verkstäderna:

den lokala industrins inriktning. Uppbygga. Verkstäder med långtidskontrakt om viss naden har således skett med sikte på att legotillverkning med annat företag för vanligen skapa en bas för legoarbeten från geografiskt periodiska förhandlingar om ersättningen. näraliggande företag. I den mån man inte b. Verkstäder som konkurrerar med andra inklusive uppdragsgivarens egen produktionsansett sig i en sådan verksamhet kunna sysapparat - om visst legoarbete, lämnar offert, selsätta de olika typer av handikappad ardär priset ofta är baserat på en »normalkalkyln betskraft som funnits på orten har man som skall leda till ett marknadsmässigt pris. kompletterat huvudinriktningen med produ- Mera sällan är priset satt på basis av beräknade cerande av annan karaktär. Ex- egna kostnader. Redogörelsen återkommer seavdelningar nare till detta förhållande. empel på sådana kompletteringsarbeten är c. En vanlig variant till förfarandet enligt monteringar av enklare slag, förpackning, vänder sig punkt b ovan är att uppdragsgivaren bokbinderi, vävning etc. På grund av lego- direkt till en viss skyddad verkstad med en förarbetenas skiftande karaktär har man inte frågan. Offertförfarandet är i detta fall ofta utbytt mot en mer eller mindre öppenhjärtig föruppnått en sådan specialiseringsgrad i huhandling, där priset fixeras (eller annan övervudproduktionen att de kompletterande avi denna. De * delningarna kunnat inordnas Enligt bestämmelser i SFS 1966: 370.

186 SOU 1968: 61

enskommelse träffas, tex om löpande räkning). redan tidigare begränsade konkurrensför-

I dessa förhandlingar är det inte ovanligt att måga. den skyddade verkstaden får tillgång till upp-

dragsgivarens kalkylunderlag som hjälp vid

prissättningen (och den följande kostnadskontrollen). l1.4.3 Den administrativa apparaten

En typisk skyddad verkstad har en organisa- Den skyddade verkstaden arbetar i kontorisk uppbyggnad som enklast kanbeskrivas kurrens med andra företag och institutioner. med ett konventionellt organisationsschema. Det rör sig främst om privata företag i Antal anställda (klienter): ca 40 den aktuella branschen. Som konkurrenter Arbetsledning: Verkmästare samt 2 arbeuppträder även andra skyddade verkstäder tande förmän samt allmänna institutioner, huvudsakligen Kontorspersonal: 1 heltids- samt l halvinom fång- och mentalvården. Ibland kan tidsanställd. även grupper av hemmaarbetande kvinnor Verkstaden sköter i egen regi följande konkurrera om vissa arbetsobjekt, tex förstörre arbetsuppgifter: packning och enklare monteringar.

Det är betänkligt, menar konsulten, då a. försäljning (arbetsackvisition)

verkstäder med b. inköp skyddade priskonkurrerat c. enklare konstruktioner i metodförbättranvarandra under lönsamhetsgränsen för att de syfte få ett arbetsobjekt. Situationen förekommer, d. ackordssättning

även om den inte är särskilt vanlig. Risken e. tidsplanering av produktionen

för sådan konkurrens ökas av det förhållan- f. produktionsövervakning kvalitets- och tids-

mässigt det att förekomsten av en verkstad som g. fakturering, lagerbokföring samt viss stagenom lämplig produktionsinriktning och tistik

god sysselsättning kan visa upp goda re- h. personalvård

sultat tenderar medföra att verkstäder på Chefen sköter personligen vissa av desnäraliggande orter ges liknande snarare än sa arbetsuppgifter. Inom hans område lig-

kompletterande inriktning. ger emellertid även uppgifter av mera lång- Konkurrensen mellan allmänna institusiktig karaktär. Han skall påverka produktioner. särskilt mellan kriminalvården och tionens inriktning i stort och planera verkövriga har ibland tagit former som enligt stadens kapacitet, maskinellt och persokonsultens uppfattning kan betecknas som nellt. Han skall lämna förslag till större inosunda. Det finns exempel på att man vesteringar och anställningar av arbetslefrån kriminalvården ibland priskonkurrerat

långt under marknadspriserna med hänvis-

ning till internernas låga ersättning. Sådana

l

förhållanden har rättats till men kan för-

L-_C-hef

tjäna att nämnas som en illustration till det Kontorssamordningsbehov som finns på detta ompersonal råde.

l Verkmj

För att kunna möta den viktigaste kon-

kurrensen, privatföretagen, är det nödvän-

___L____

digt att produktionen sker effektivt. Detta

förutsätter vanligen icke inves- I l

föraktliga

l i

i maskinell Det syns in- Förman Förman

teringar utrustning. I I

te sällan vara svårt att förmå huvudmannen

att satsa det kapital som en sådan inves-

tering kräver. En alltför försiktig investe-

ringspolitik kan på ett olyckligt sätt minska Figur 11 .1 . Normal Organisationsform för skyddad i i den skyddade verkstadens av naturliga skäl verkstad Ä .i 7 3 SOU 1968: 61 187 i i

m

dande personal samt ansvara inför styrel- områden som mest syns bli lidande kan nämsen för att beviljade anslag icke överskri- nas lagerkontrollen (där ofta en formell lades (= rörelsens ekonomiska resultat). gerredovisning helt saknas), produktionspla- Av verkstadens personalsammansättning neringen samt framtagningen av statistik. att döma synes det vara lättare att vinna Särskilt kännbar är bristen på produktionsav arbets- som dels kan utgöra för gehör för förslag om anställning statistik, underlag ledare Detta sam- och leveranslöften, dels visar utän av kontorspersonal. planering manhänger - utan att ställning här tas till nyttjandet av den tillgängliga kapaciteten. orsak och verkan - sannolikt med det Det finns anledning att anta att en förförhållandet att en väsentlig del av det ad- bättring i dessa avseenden kan ge utslag i ministrativa arbetet utföres (mot ersätt- form av väsentligt bättre ekonomiskt utning) av huvudmannen. byte. Av särskild betydelse är i detta sammanhang verkstadens bokföring, där man i prinll.4.4 Löner och pensioner cip endast sänder allegaten vidare till något kommunalt organ för notering. Denna brist De anställda vid skyddade verkstäder arpå egen bokföring har lett till att kommunen betar i normalfallet på ackord. I någon av har införlivat verkstaden i sin kontoplan, de studerade verkstäderna har man inte i vilken kommunens kontrollintresse tillva- infört ackordslön med hänvisning till att ratas. Det innebär att verkstaden bokfö- personalen inte skulle kunna uthärda den ringsmässigt behandlas mycket schematiskt belastning som ett dylikt system för med med ett synnerligen begränsat antal konton, sig. Erfarenheterna från de övriga besökta där vissa kostnadsslag avstäms mot budge- verkstäderna är emellertid sådana, att de ten. Sett ur verkstadsledningens synvinkel inte ger stöd åt en dylik uppfattning. Snaär detta emellertid otillfredsställande. Den rare talar man om en motsatt tendens mot information som fordras exempelvis för ökad trivsel på arbetsplatsen. Konsulten anlönsamhetsanalyser av produkter och pro- ser därför att det finns underlag att påstå duktionsavdelningar saknas helt i bokfö- att ackordslönen är lämplig inom de skydringen. Därmed tvingas man till att göra dade verkstäderna. kostnadsutredningar i varje särskilt fall för Ackordssättningen varierar mellan verkatt få ett acceptabelt underlag för offert- städerna. I vissa fall söker man att anpassa givning. Vidare har man förlorat möjlighesig efter de i den öppna marknaden tillten till kostnadsställebudgetering och upp- ackorden att använda tex lämpade genom följning i kostnadskontrollerande syfte. listor. I andra fall utverkstadsföreningens Det måste betraktas som ett klart önske- går man från en egen uppfattning om lämpmål att verkstäderna ges sådana resurser lig lönenivå - stora olikheter finns i detatt en effektiv styrning och ekonomisk kon- ta avseende mellan verkstäderna - och antroll blir möjlig. En bokföring som endast passar ackorden efter denna. Det är en vätillgodoser huvudmannens intresse att få ett sentlig principskillnad mellan dessa angrepp om kommunens budgetläge är helt greppssätt. I det förra fallet är ackordet otillräcklig. Förhållandet, som är mycket baserat på en normalarbetares normalprevanligt trots de åtgärder som vidtagits från station, medan man i det senare har anarbetsmarknadsstyrelsens sida, kan enligt passat ackordet till den aktuella arbetssikonsultens uppfattning anses vara en all- tuationen. varlig brist i verkstädernas administration. Bortsett från övriga skillnader har den Även i andra avseenden medför den ringa förra metoden den fördelen framför den tillgången på administrativ personal besvä- senare, att man genom den faktiskt intjärande konsekvenser för verkstadsledning- nade lönen får möjlighet att jämföra arbeens möjligheter att styra verksamheten på tarens prestationsförmåga med normalarett ekonomiskt acceptabelt sätt. Bland de betarens. En dylik prestationsbedömning är

188 SOU 1968: 61

värdefull ur flera synvinklar. Den ger en betsförmåga. Detta kan ske på olika sätt enkviss vägledning då det gäller att fixera vil- last genom att variera minimilönens storken typ av arbete som är lämpligast för re- lek. Det är vidare nödvändigt att man inte spektive anställd. Vidare är ett mått på den låter en tillfällig förbättring i en pensioneindividuella prestationsförmågan ett värde- rad arbetstagares prestationsförmåga slå igefullt underlag vid produktionsplaneringen. nom i form av förlorad pension. Slutligen - och inte minst viktigt - erhålls Det kan i detta sammanhang parentetiskt ett mått på individens arbetsförmåga, som påpekas att de utbildningsbidrag, som ibland kan användas vid bestämning av eventuell utbetalas till anställda vid skyddade verkpensionsnivå. städer, bör vara reducerade till den beräkna- Det ligger i sakens natur, att en stor andel de framtida lönenivån om denna är lägre av de sysselsatta vid skyddade verkstäder än bidraget. I annat fall kan irritation uppär berättigade till pension på grund av ned- stå då ersättningen reduceras i samband satt arbetsförmåga. (Mindre än 50 % av med att bidraget bortfaller. arbetsförmågan berättigar till pension, som Undersökningarna har visat att det finns kan vara hel-, 2/ 3- eller 1/3-pension beroen- kommunala kostnader av karaktären socialde på graden av resterande arbetsförmåga.) bidrag, som får samma behandling som ute- Pensionsfrågan har på de besökta verkstads- blivna pensioner, d v s redovisas över verkorterna fått mycket varierande behandling. stadens lönekonto. Argumentering som »det I vissa fall har den avgörande instansen är ju ändå kommunala medel» syns ligga (försäkringskassans pensionsdelegation) syn- i bakgrunden. Verkstädernas nära organibarligen varit av den uppfattningen att an- satoriska anknytning till socialvården gör ställning vid en skyddad verkstad är ett att detta resonemang ligger nära till hands. alternativ till pensionering. I andra fall har Det förtjänar dock att understrykas än en man strikt sökt att hålla sig till en mätning gång att verkstaden med hänsyn till sin av arbetsförmågan och bortsett från an- konkurrensförmåga inte bör belastas med ställning. Dessa olika synsätt har lett till andra kostnader än dem, som har ett direkt att vissa verkstäder saknar personal med samband med verksamheten. Dock torde pension, trots att arbetsförmågan hos vissa utbetalningen av olika medel med fördel anställda enligt arbetsledningens kunna samordnas och förläggas till verkstabedömning endast uppgår till 10-20 %. Andra verk- den. städer har en stor andel av sina anställda i varierande pensionsgrader. (I Göteborg hal1.4.5 Sammanfattning av konsultens de i januari 1966 92 anställda av 160 - - problembeskrivning eller 58 % någon form av pension, huvuddelen av dessa hade hel pension.) De skyddade verkstädernas ekonomiska Konsulten anser det ur flera synvinklar (bokföringsmässiga) resultat är otillfredstälangeläget att pensionsbeslutet fattas endast lande. Det hade varit önskvärt, att på basis med hänsyn till arbetsförmågan. I den mån av en resultatanalys kunna ställa en diaså inte sker kommer den skyddade verksta- Detta gnos, stödd på kvantitativa uppgifter. den att via sitt lönekonto få betala ut vad har, huvudsakligen på grund av otillfredssom rätteligen borde vara Detta ställande ekonomisk visat pension. redovisning, sig minskar verkstadens och I stället konkurrensförmåga ogörligt. kan problemet endast beleder till att huvudmannen, kommunen, får skrivas i kvalitativa termer och med antatäcka kostnader som bort täckas med statganden om orsakerna till den negativa resulliga medel. tatutvecklingen. Lika viktigt som att de pensionsberätti- faktorer Följande har tagits upp: gade verkligen får den pension de är berätti- 1. Ledningens bakgrund och måluppfattgade till är det att verkstädernas lönesystem ning. tar hänsyn till den varierande graden av ar- En klart uppfattad målformulering sak-

SOU 1968: 61

ma,

nas för de skyddade verkstäderna. De ansva- ur konkurrenssynpunkt viktigt att de arriga för driften saknar inte sällan de resurser betstagare, som är berättigade till pension som erfordras för att driva en verksamhet på grund av nedsatt arbetsförmåga. verklipå affärsmässig basis. Den organisatoriska gen får pension. I annat fall belastas verkanknytningen av verksamheten till social- staden med kostnader som icke har något vården syns ofta medföra ett betonande av direkt samband med verksamhetens drift personalvårdsfunktionen på bekostnad av (dolda pensioner). Verkstadens lönesystem driftens effektivitet, mätt i ekonomiska mått. bör vara utformat så, att differentiering görs med hänsyn till olikheter i arbetsförmåga. 2. Specialiseringsgrad och produktionsinriktning. 11.5 Konsultens förslag till ny organisation De kommunstyrda verkstäderna har startats för att täcka ortens behov för verksamheten av skyddade arbetsplatser. Detta behov är differentiel 1.5 .l Huvudmannaskapet rat, vilket har lett till att verkstaden fått ett flertal olika produktionstyper. Man arbe- En av huvudorsakerna till det dåliga ekotar normalt på legobasis och bygger sin nomiska resultatet vid de skyddade verkstäsysselsättning på den lokala industrin. Det- derna torde vara splittringen såväl på små, ta synes av olika skäl medföra sämre förut- kommunstyrda verkstäder, som på ett stort sättningar att ge lönsamhet än koncentra- antal separata avdelningar inom respektition kring en egen produkt. ve verkstad. Med en direkt parallell till den aktuella utvecklingen inom ett flertal sven- 3. Prissättning och konkurrensförhållanska industrigrenar torde man kunna påstå den. att en strukturrationalisering för att få fram De skyddade verkstäderna söker hålla en större och mera specialiserade enheter är prispolitik, som överensstämmer med den ofrånkomlig. Man kan tänka sig att en såövriga marknadens. En sådan princip är dan åstadkoms på olika sätt. riktig. För att kunna hävda sig i konkur- Angränsande kommuner kan förhandrensen synes det vara nödvändigt att man lingsvägen regionalt genomföra en mer eller vid skyddade verkstäder tillämpar en sådan mindre långtgående samordning av verksaminvesteringspolitik att en effektiv produk- heten. Landstingen kan tänkas starta orgation möjliggörs. nisationer som assisterar de kommunstyrda verkstäderna i varierande omfattning, tex 4. Den administrativa apparaten. genom arbetsackvisition, offertgivning, bok- Den administrativa personalstyrkan är föring, etc. Den längst gående formen för normalt mycket begränsad. Detta medför en strukturrationaliseringen torde vara att komväsentlig belastning av chefen med rutin- munerna överlämnar ansvaret för verkstäsysslor, samtidigt som vissa områden syns dernas drift till någon annan instans. I det bli eftersatta. Speciellt besvärande är bris- följande kommer endast det sistnämnda alten på en egen bokföring med möjlighet att ternativet att beröras. Därvid förutsätts cengenomföra en effektiv kostnadskontroll. traliseringen ske på landstingsnivå. Även i andra avseenden leder bristen på Anledningen att välja landstingen som bas administrativ personal till svårigheter vid för diskussionen om en ny organisation är kontrollen av verksamheten. Särskilt gäller att dessa redan nu såväl har ansvaret för detta planeringen och uppföljningen av ka- andra delar av arbetsvården (arbetsprövning, pacitetsutnyttjandet samt lagerkontrollen. arbetsträning) som näraliggande delar av sjukvården (t ex medicinsk rehabilitering). 5. Löner och pensioner. En lägre centraliseringsgrad, tex på kom- De vanliga premielönesystemen är tillämp- munnivå, synes knappast ha förutsättningar liga även vid skyddade verkstäder. Det är att ge de specialiseringsvinster. som en struk-

190 SOU 1968: 61

turrationalisering måste syfta till att reali- Gräns för Landstingets sera. landsfingsområde verkstäder Att ha staten som huvudman är en an- Kommunnan fullt tänkbar konstruktion. Den har grönsbl a den fördelen att kriminalvårdens produktiva verksamhet skulle kunna samordnas med arbetsvårdens. Dock löper man i detta alternativ risken att få besvärande olägenheter i form av en tungrodd administrativ apparat. Centraliseringen bör syfta till att uppnå stordriftsfördelar. De mest utpräglade av dessa är specialiseringsgraden och de långa serierna. På den negativa sidan får man notera främst risken för minskad flexibilitet såväl i organisationen som i produktionen. Dessa och några ytterligare faktorer skall betraktas något närmare i det följande. En strukturrationalisering av de skyddade verkstäderna inom ett landstingsområde skulle kunna genomföras i princip på sätt som vidstående schematiserade figurer (fig 11:2 och 11:3) illustrerar. Följande iakttagelser kan omedelbart göras i anslutning till de enkla figurerna;

a. Antalet enheter minskar b. Branschkoncentration sker inom enheterna. c. En differentierad produktionsapparat bibehålls i anslutning till arbetsprövning och arbetsträning. d. En gemensam administrativ apparat byggs upp.

11.5.2 specialisering i produktionen

Det minskade antalet enheter och branschkoncentrationen medför att enheterna blir Teckenförklaring: större och specialiserade till produktionsin- D =Diverse arbeten (enklare) riktning. Det har tidigare i denna framställ- F =Förpackningsarbe+en M = Me+allindus+ri ning påpekats att investeringar i maskinell Mo= Mon-feringsarbeten utrustning i de flesta fall är en nödvändig P = Pappersar-befen (t ex bokbinderi, kopiering, Trgckeri) förutsättning för ett konkurrenskraftigt age- Pr = Arbetsprövning rande på marknaden. Om detta är sant för T = Träindustri Tr= Arbefsfröning små enheter, så gäller det i ännu högre grad i ett centraliserat alternativ, där lönsamhe- Figur 11:2 Före en strukturrationalisering. ten skall baseras på långa serier. Konsul- Kommunstyrda verkstäder (överst) ten hävdar att en mekanisering som gör en Figur 11:3 Efter en strukturrationalisering. större del av ett arbete maskinbundet ten- Landstingsstyrda verkstäder (nederst) derar art få större betydelse för produktivi-

SOU 1968: 61

teten arbets- överger principen om att verkstaden skall ju lägre prestationsförmåga har. sysselsätta endast människor från orten. kraften Storleken, specialiseringen och mekani- Branschspecialiseringen till geografiskt skilseringsgraden ger således den bakgrund som da enheter kan skapa problem med de anställdas erfordras för att man skall kunna konkur- förflyttning till arbetsplatsen prorera om stora legoarbeten eller bedriva egen blem som måste lösas om inte hela tankeproduktion i större skala. I båda dessa fall gången skall raseras. Problemet kan angristår möjligheten öppen för långa serier och pas på olika sätt, beroende på verkstädemas därmed geografiska spridning, antal och anställföljande lägre enhetskostnader. Av ovanstående att ningarnas beräknade varaktighet. Om anresonemang framgår det enligt konsultens uppfattning måste be- ställningen väntas bestå under längre tid kan traktas som ett krav att verkstäderna blir det eventuellt vara lämpligt att arbetstagarelativt Ju mera kapital som ren flyttar till den aktuella orten. En del av kapitalintensiva. bundet i produktionsapparaten, desto transporterna kan eventuellt lösas genom de ligger är det emellertid att denna ut- anställdas egna bilar (bidrag utgår till anväsentligare effektivt om inte de tidigare be- skaffande av motorfordon till handikappanyttjas rörda fördelarna skall förloras. de). Ytterligare ett möjligt och i vissa Detta talar för att man på. för tillverk- fall redan tillämpat - alternativ är en kolkritiska skall anställda lektiv transport av typ skolskjuts. Det förningen punkter yrkesutbildad arbetskraft från den öppna utsätter att avstånden inte är alltför långa marknaden. Den antalsmässiga relationen och att antalet transportbehövande är relamellan dylik »normal» arbetskraft och öv- tivt begränsat. riga anställda blir olika beroende på det Många av de som sysselsätts inom skydsynsätt man vill anlägga på den skyddade dade verkstäder är inte beroende av att verkstadens verksamhet. Helt oberoende av det erbjudna arbetet hör till en viss bransch detta torde man dock våga ställa den hypo- och de bör alltså kunna erbjudas arbete vid tesen att en ökande andel sådan arbetskraft den närmast liggande verkstaden. Problemen inte behöver betyda minskat antal arbetstill- med förflyttning av arbetskraften bör sålefällen för de arbetsvårdsbehövande. Snara- des inte överdimensioneras. Det kan vidare re torde verkstadens ökade kapacitet för påpekas att en centraliserad produktion, bamera komplexa arbetsuppgifter medföra att serad på serietillverkning, öppnar möjligheantalet kompletteringsarbeten av mindre ter att utan försämring i produktionsekokrävande karaktär kan komma att öka. nomin bryta ut vissa enklare tempoarbeten En strukturrationalisering av den karak- ur den centrala produktionen och lägga ut tär som antytts ovan skulle således beträf- dessa på decentraliserade små arbetsgrupfande produktionen direkt eller indirekt per. Metoden tillämpas med framgång vid komma att medföra en av de besökta verkstäderna. a. större, branschspecialiserade enheter, b. högre mekaniseringsgrad, samt c. mer kvalificerade 11.5 .3 Centraliserad administration anställda. Som också framgår av figurerna bibehålls Förutom den ovan diskuterade specialiselämpligen i anslutning till arbetsprövning ringen i de produktiva enheterna innebär och -träning en verkstad med en differen- den tänkta strukturrationaliseringen att man tierad produktionsapparat. Differentieringen skapar en gemensam administrativ apparat bör dock inte drivas längre än vad som kan för samtliga verkstäder inom landstingsommotiveras med hänsyn till den lokala ar- rådet. En sådan lösning bör kunna eliminebetsmarknaden i vilken hela verksamheten ra de brister i verkstädernas ledning och fungerar. kontroll som påtalats tidigare i denna fram- En centralisering av produktionen på sätt ställning. De mera betydelsefulla konseksom skisserats ovan innebär även att man venser som man kan ha anledning förvänta

192 SOU 1968: 61

sig av en centralisering av administratio- cialisering till produktionen, som här förutnen skisseras i det följande. sätts. Utan en sådan dirigering torde man En ekonomiskt och administrativt utbillöpa risken att de uppnådda specialiseringsdad företagsledning kan tillsättas. Betydel- fördelarna relativt snabbt minskas genom losen av att ledningen för den skyddade verk- kala punktinvesteringar i kapitalkrävande samheten har en affärsorienterad bakgrund utrustning, som kan finnas - eller vars funkkan knappast överskattas. Som inlednings- tioner finns - på annan plats inom området. vis nämnts har möjligheterna saknats i den- Gemensamma (specialiswfunktioner kan na studie att objektivt fastställa orsakerna inrättas bl a för: till den splittrade lönsamhetsbild som verkstäderna l. personalvård uppvisar. Det torde emellertid kun- 2. metod- och tidsstudier (inkl MTM) na gälla som en god hypotes att en av de - - 3. planering och uppföljning av kapaciviktigare kanske den allra viktigaste tetsutnyttjandet av de påverkande faktorerna är verkstads- 4. inköp ledningens ekonomiska och administrativa kunnande. 5. produktutveckling.

Den hittillsvarande har ledarrekryteringen Möjligheten att skapa gemensamma spemedfört en inriktning mot »socialvård» som cialistfunktioner öppnar sig som en direkt inte gynnat en acceptabel ekonomisk ut- följd av verksamhetens större skala. De

veckling. Det måste mot denna bakgrund ovan skisserade funktionerna torde vara betraktas som synnerligen väsentligt inför några av de viktigaste. en kraftig expansion av den skyddade verk- Personalvården är synnerligen väsentlig samheten att den centrala har en för arbetskraften ledningen vid skyddade verkstäder. hög kunskaps- och erfarenhetsbakgrund på En särskild funktion, socialkurator(-er) eldet administrativa och ekonomiska området. ler motsvarande, torde komma att medföra En viss belastningsutjämning kan åstadbåde att personalproblemen får den uppkommas mellan verkstäderna inom områ- märksamhet de förtjänar och att ledningdet. I den mån samma en avlastas till förmån typ av utrustning för andra uppgifter. finns på mer än en plats inom det centralt Beträffande metod- och tidsstudier kan

styrda området, något som icke sällan tor- sägas att den aktiva verksamheten för att de bli fallet, bl a genom förekomsten av en skapa effektivare arbetsmetoder är ett hit-

differentierad produktionsapparat i an- tills i hög grad försummat område. Detta slutning till arbetsträningen, så har en cen- missförhållande bör man kunna råda bot tralt styrd verksamhet förutsättningar att på genom att fortlöpande granska metoder åstadkomma ett jämnt såväl ur som ur effektivi-

kapacitetsutnyttjande bioteknologisk

på de berörda platserna. Det torde även fin- Tidsstudier samt - med en tetssynvinkel. nas vissa möjligheter att styra valet av ar- viss försiktighet med hänsyn till arbetskrafbetsobjekt så att en tens avvikelse från normalarbetaren - MTM

belastningsutjämning

indirekt åstadkoms mellan verkstäder med bör utnyttjas för att få fram en bas för preolika specialisering. Detta gäller endast för stationslön. Funktionen torde kunna fyllas de fall då mer än en verkstad används för av en välutbildad metodtekniker.

att framställa en viss produkt. Detta torde Planering och uppföljning av kapacitetsbli en relativt företeelse vanlig efter genom- utnyttjandet blir allt viktigare, ju mera kaförandet av en branschspecialisering. blir. Funktionen pitalintensiv produktionen Investeringspolitiken kan samordnas så hör intimt samman med lagerkontroll- och att verkstäderna på ett lämpligt sätt komp- inköpsverksamheten. Den senare bör, bl a letterar varandra i stället för att konkurrera. för att uppnå gynnsamma villkor, lämpligen En central styrning av verkstädernas in- ske centralt. vesteringar efter en långsiktig plan är en Produktutveckling och därtill hörande nödvändig förutsättning för en sådan spe- frågor är idag ett försummat område inom

SOU 1968: 61 193

13-814380

Som nämnts i annat samman- detta har huvudsakligen varit att det föreverkstäderna. ha större förut- skulle innebära ett så stort hang torde egna produkter slagna systemet än administrativt arbete att man inte skulle sättningar att ge en lönsam sysselsättning Resonemanget minskar i betydel- klara det utan förstärkning av kontorsperlegoarbete. ökar i storlek, men kvar- sonalen. Mot bakgrund av vad som tidigare se då legoarbetena sagts om den begränsade tillgången på adstår principiellt. En kan byggas ministrativ personal är reaktionen inte ägförsäljningsørganisation att aktivt marknadsföra nad att förvåna. I vissa fall har man även upp med resurser framfört direkt kritik mot sakinnehållet i verkstädernas produkter och tjänster. Ett av de använda argumenten i intervju- systemet, huvudsakligen på kalkyleringen. Det föreslagna innebär, förutom erna mot framställningen av en egen pro- systemet oför- konventionell redovisning av tillgångar och dukt avsåg den egna organisationens en effektiv marknads- skulder, en uppdelning av kostnader på måga att åstadkomma Detta hinder kan och bör undan- kostnadsslag samt en grov fördelning på föring. kostnadsställen (arbetsträning, skyddad verkröjas genom en gemensam försäljningsorgabeträffande stad etc). En kostnadsställeredovisning utnisation. En sådan skulle legoarbeten främst fylla funktionen att försör- vidgad till att i princip omfatta naturliga delar av produktionsapparaten har endast ja produktionen med lämpliga projekt. Även i de fall, då man framfört invänd- nämnts parentetiskt i förslaget. Detta är så mot en central administrativ till vida konsekvent som man inte heller ningar apparat, har man normalt tanken har antagit att verkstaden i allmänhet skall accepterat på en gemensam försäljningsorganisation. Denna arbeta med varierande omkostnadspålägg. kan i den här diskuterade organisationsfor- Det måste anses vara en brist i det föreen integrerad del av främst sett ur kostnadsmen lämpligen utgöra slagna systemet den centrala administrationen. Med hänsyn kontrollens synvinkel att man inte tillämpar till näringslivets av olika skäl ibland något en kostnadsställeuppföljning enligt exempelnegativa attityd till skyddade verkstäder vis Mekanförbundets normalkontoplan. måste försäljningens organisation anses ha Kalkylen byggs i förslaget upp som en en mycket stor betydelse för ett lyckat re- sk normalkalkyl. Den skall utmynna i ett sultat av centraliseringen. Funktionen exi- marknadsmässigt pris, dvs vad en normal sterar endast i undantagsfall explicit vid da- verkstad i öppna marknaden skulle kunna verkstäder. prestera. En inte oväsentlig invändning mot gens skyddade En gemensam redovisning kan genom- kalkylen i dess föreslagna utformning är att föras omkring en kontoplan, som medger en den inte skiljer mellan fasta och rörliga effektiv kostnadskontroll. kostnader. Därmed har man avsagt sig möj- Bokföring, kostnadskontroll och kalky- ligheten att använda bidragsmetoden vid sin lering för skyddade verkstäder har på sena- kalkylering. Vidare saknar man därigenom re tid blivit föremål för stor uppmärksam- möjligheter att avgöra om ett framräknat het. En arbetsgrupp med deltagare från normalpris (alternativt ett av konkurrensbla arbetsmarknadsstyrelsen, landstingsför- situationen givet pris) underskrider de egna bundet, stadsförbundet och landskommu- rörliga kostnaderna. Därtill är det förenernas förbund presenterade i februari 1964 slagna systemet för uppföljning av respekett förslag till och kalkylering tive anställds prestationsförmåga inte inkontoplan för skyddade verkstäder. Förslaget har re- vändningsfritt. Det finns dock all anledmissbehandlats samt prövats praktiskt i ett ning att anta att systemet efter en utbyggnad antal verkstäder. på vissa områden i ett centraliserat alter- Här skall inte redogöras i detalj för in- nativ kan bli det hjälpmedel för en effeknehållet i förslaget utan endast konstateras tiv styrning av verksamheten som för näratt reaktionen från verkstäderna med få varande saknas. undantag varit negativ. Motiveringen för Ett enhetligt länesystem kan byggas upp,

194 SOU 1968: 61

där hänsyn även tas till pensionsförhållan- ett detaljerat organisationsförslag icke inden. gått bland uppgifterna. I det följande disku- Lönefrågorna har behandlats tidigare. Här teras därför endast en mycket översiktligt skall endast tilläggas, att ett centraliseringsmöjlig uppbyggnad av en organisation i ett alternativ ger likartade förutsättningar för centraliserat alternativ. (En stor del av imde olika verkstäderna i detta avseende. l har erhållits från studier av verkpulserna de kommunala verkstäderna är variationer- tadsadministrationen vid Västmanlands läns na i lönemas storlek mycket påtagliga mel- där en relativt centralandsting, långtgående lan olika orter. lisering genomförts.) Samordningen av de konventionella kon- Ett skisserat till förslag ny organisation torsrutinerna bör öppna möjligheter för en presenteras i fig 11:4 och kan här kom.användning av mera avancerad kontorsut- menteras på följande sätt. rustning. Organisationsschemat återspeglar i grova Man kan i princip tänka sig att kon- förda Ardrag det tidigare resonemanget. centrationen av datahanteringen till en cen- och betraktas betsprövning arbetsträning tral administration kan ge ett så stort unsom en separat Verksamhetsgren, medan de derlag att man med anlitande av service- skyddade verkstäderna en samläggs under byrå eller på annat sätt lönsamt kan auto- ordnande produktionschef. Till dennes dimatisera vissa bearbetningar. Även i övriga rekta förfogande står en planeringstekniker fall torde en mera som ansvarar centraliseringen medge för produktionsplanering och rationell datahantering med en mera samt en metodtekniker. ge- arbetsberedning nomtänkt blankettorganisation, bättre ma- Ekonomichefen svarar för att en primärt skiner etc. effektiv kostnadskontroll och kalkylering sker samt handhar de löpande administra- 11.5.4 En organisationsmodell tiva ärendena inklusive löner. Som framgår av de inledningsvis presente- Betydelsen av en effektiv försäljningsorrade utredningsmålen har utformningen av ganisation har betonats tidigare. Att orga-

Arbetsvårdschef

sekretariat

Ekonomi- Produktions- Försäljnings- Personalchef chef chef chef

Planerings- Metodtekniker tekniker

Chef för arbetspröv- Verkstads- Verkstads- Verkstads- Verkstadsning och chef chef chef chef -träning

Fig 11:4. Skiss till ny organisation med ledningen av de skyddade verkstäderna centraliserad till landstingsplanet

SOU 1968: 61

nisationsschemat upptar en försäljningschef kan ge precisa svar på lönsamhetsfrågorna

Funk- så ger det insamlade materialet dock unär ett uttryck för denna uppfattning. om de tionen omfattar inte enbart en passiv or- derlag för ganska säkra antaganden

eller en mer eller mindre ekonomiska konsekvenserna av de intressandermottagning rutinbetonad utan - och det ta alternativen. Som avslutning görs här en offertgivning att understrykas ytterligare - även genomgång av några av de viktigaste fakförtjänar torerna med till lönsamheten. en aktiv marknadskontakt i syfte att öka anknytning

Utöver de omständigheter som tidigare verksamhetens konkurrenskraft. funk- nämnts kan följande orsaker till den nu- Vidare har den personalvårdande

att en sär- varande lönsamhetssituationen speciellt tionen uppmärksammats genom skild Det är framhållas: tjänst upptagits (personalchef).

emellertid tänkbart att man för arbetspröv- a. Arbetskraften har så låg effektivitet (när-

behöver ha så- varo och arbetsförmåga) att det maskinella kaningen och arbetsträningen att de kom- pacitetsutnyttjandet blir mycket lågt (: höga dana resurser på detta område fasta kostnader per producerad enhet) och den mer att vara tillräckliga också för de anrelativa lönesumman blir hög på grund av att ställda inom skyddad sysselsättning. minimilönen inte sällan utgår (dvs prestatio-

Chefen, bör som tidigare på- nerna är otillräckliga för att enbart ackordslön slutligen, vara en administrativ kraft med skall vara tillräcklig). pekats b. Den allmänna kostnadsutvecklingen har mera på den ekonomiska än tyngdpunkten drabbat verkstäderna i hög grad. Man har sökt

på den »sociala» sidan. löneutvecklingen att följa med i den normala har mar- men inte satsat i motsvarande mån på mekani- Ingen styrelse eller motsvarande kerats i schemat. Formen för anknytningen seringar i rationaliseringssyfte.

av- verksamheten till landstinget kan disku- att koncentrera verksamheten Förslaget teras. Man kan tänka bo- verkstäderna till färre prosig att använda vid de skyddade

eller stiftelseformen eller att driva duktiva enheter med en på landstingsnivå lagsdet hela som en till landstingen knuten för- administration kan betraktas som gemensam bör studeras ytterligare om en industrialisering av verksamheten. I prinvaltning. Frågan

beslut fattas att åstadkomma en centrali- av Organisationsform mellan cip står valet av den typ som skisserats i denna två helt olika system: små självständiga ensering

framställning. heter som arbetar med hög flexibilitet på

legobasis åt ortens industri, eller stora ka-

pitalintensiva verkstäder med hög kapaci- 11.6 Konsultens kommentarer

avslutande

tet och specialiseringsgrad, blandad normal

har inte arbetskraft samt De genomförda undersökningarna och skyddad välutbyggd

förmått att objektivt fastställa orsakerna till administrativ apparat. Ur företagsekono-

de j ganska stora variationer i lönsamhet, misk synpunkt är det senare systemet enligt

som kan iakttas mellan olika skyddade verk- konsultens klart att föredra. Inuppfattning städer. Inte heller har undersökningarna i kan trots detta finnas: vändningar

kvantitativa termer kunnat belysa hur olika a. Det uppstår ökade svårigheter att transalternativ i fråga om huvudmannaskapet de anställda mellan hem och arbetsportera för verkstäderna påverkar de ekonomiska plats.

för verksamheten. I det b. Kostnaderna för den administrativa appaförutsättningarna raten kan tänkas öka. landstingsområde där man kommit längst c. Kommunerna förlorar möjligheten att på vägen mot centralisering, Västmanlands själva ordna för »sina» arbetsvårdsbehövande. läns landsting, befinner sig verksamheten d. Den ökade storleken på organisationen i ett startskede efter centraliseringen medför mindre flexibilitet såväl i produktion ännu som i administration. och har ännu inte kunnat uppvisa några

av det ekonomiska Punkt a är tidigare behandlad i denna påtagliga förändringar och berörs ej ytterligare här. resultatet. framställning

Även om undersökningarna således inte Till punkt b kan sägas, att den administra-

SOU 1968: 61

tiva kostnadssidan endast är en liten del

11.7.1 Arbetsvårdens roll inom välfärdspo-

av bilden. Vad som måste beaktas är utlitiken vecklingen av såväl kostnader som intäkter i de olika alternativen under en längre H andikappbegre ppet tidsperiod. Det saknas underlag för att med bestämdhet yttra sig härom, men det finns Det betraktas i våra dagar som en självenligt konsultens uppfattning knappast sär- klarhet att samhället på olika sätt bör biskilt stort utrymme för tveksamhet om vil- stå de människor, som av en eller annan ket alternativ som ur denna synvinkel är anledning är ur stånd att genom egna aratt föredra. Beträffande punkterna c och betsinsatser på den öppna arbetsmarknaden d återstår inte mycket att tillägga. Det bör uppnå en socialt acceptabel levnadsnivå. finnas att ge kommunerna Statens strävan möjligheter ett efter att upprätthålla en hög medinflytande på verksamhetens utform- allmän sysselsättningsnivå kan sättas i samning och drift. band med detta samhälleliga ansvarstagan- Sammanfattningsvis vill konsulten fram- de. Genom att arbetslösheten hålles på en häva att valet står mellan att radikalt om- relativt låg nivå blir den grupp av indiviforma de nuvarande småverkstäderna till der, som måste bli föremål för de åsyftaslagkraftiga industrienheter eller att söka de samhälleliga stödåtgärderna, relativt ligöra marginella förbättringar inom ramen ten. Självfallet är det inte alls entydigt beför nuvarande organisationsforrn. Det är stämt vad som skall anses vara en socialt väsentligt att påpeka att ett val av det för- acceptabel levnadsnivå. Det finns ingen anra alternativet måste konsegenomföras ledning att i detta sammanhang utgå från kvent. Uppbyggnaden av en gemensam ad- någon bestämd värdering därvidlag. ministration ger ökade kostnader, som inte Vid en smula eftertanke finner man att kan täckas på annat sätt än genom en effek- det är mycket svårt att indela den grupp av tivare produktion i större mekaniserade en- individer, som trots hög allmän sysselsättheter. ningsnivå är helt eller delvis i arbetslösa, två grupper av vilka den ena består av individer, vilkas svårigheter kan tillskrivas personliga handikapp av olika slag, och den andra av resterande individer. För det första måste man - för att kunna 1 1.7 samhällsekonomiskt: synpunkter på argöra en sådan gruppindelning - bestämma betsträning och skyddad sysselsättning sig för vilka personliga egenskaper eller be-

Den följande redogörelsen, som grundar som skall betraktas som han-

sig gränsningar, på en konsulttrapport från fil lic Harald dikapp. Varje gränsdragning därvidlag Niklasson, inleds med en överblick över framstår som godtycklig. arbetsvårdsåtgärdernas roll i det samhälle- För det andra är det ofta nära nog omöjliga åtgärdssystemet. ligt att i det enskilda fallet elavgöra vilken De huvudavsnitten följande gäller upp- ler vilka personliga egenskaper eller begränsställandet av välfárdskriterier som utgångsningar, som utgör de grundläggande orsapunkt för en samhällsekonomisk kerna analys och till en persons svårigheter att erhålla den samhällsekonomiska analysen av arbets- lönsam sysselsättning på den öppna arbetsträning respektive skyddad sysselsättning. marknaden. Av t ex två personer med sam- En kalkylmodell för arbetsträning respek- ma yrkeskunskaper och samma observertive skyddad i de sysselsättning framläggs bara fysiska defekt kan den ene kanske löbåda sistnämnda avsnitten. För arbetsträsa sitt försörjningsproblem på egen hand, ningens del redovisas - medan några räkneexempel den andre misslyckas därmed. Det för den skyddade också sysselsättningen kan vara omöjligt att säga något bestämt om resultaten av en empirisk undersökning. huruvida den senare individens misslyckan-

SOU 1968: 61

de bör tillskrivas tex den fysiska defekten, medlen inom denna huvudgrupp är grundeller utredningar av de individuella falbristande yrkeskunskaper någon psy- läggande visar att man len, yrkesvägledning och individuellt inrikkisk egenskap. Erfarenheten sällan kan betrakta en sådan faktor som den tad arbetsförmedling (varvid sk arbetsanatillräckliga förklaringen till en persons svå- lyser som avser att kartlägga de fysiska och måste man dock i varje psykiska arbetskraven inom olika yrken kan righeter! Självfallet enskilt fall göra en bedömning av individens utnyttjas), arbetsprövning, arbetsträning, yrnär man söker kesutbildning, näringshjälp, hemarbeten personliga förutsättningar, samt skyddad (och halvskyddad) verksamefter de bästa sätten att hjälpa honom. het. Båda de nämnda huvudgrupperna av åtgärder tar i första hand sikte på rehabili- Å tgärdsformer dvs mån återtering, på att i möjligaste ställa de handikappade individernas arbets- Samhället har till sitt förfogande en mängd som kan användas för att bistå ifrå- förmåga och hjälpa dem att övervinna de medel, Det att hinder, som en kvarstående invaliditet utgavarande individer. är uppenbart kan vara olika från gör för deras strävan att bli oberoende och olika medels lämplighet till fall. kan tex ibland självförsörjande medlemmar i samhället. fall Omskolning Den tredje huvudgruppen av medel beframstå som en riktig och problemlösande så- stämmes av de åtgärder som syftar till att åtgärd men i andra fall som en olämplig för klara de handikappades försörjning under dan. Detsamma gäller arbetsprövning och beredskapsarbete, skyd- den (ibland mycket långa) tid då de ej är arbetsträning, dad sysselsättning 0 sv. Man måste i varje i stånd att genom eget arbete uppnå en soåt- cialt acceptabel levnadsnivå. Hit räknas alenskilt fall göra en bedömning av vilka som kan komma i fråga och för- la typer av monetära bidrag, som samhälgärder, av dessa. Helt let utbetalar till de handikappade. Samsöka finna den lämpligaste hällets handlingsparametrar därvidlag är vänaturligt tar man därvid hänsyn till bl a husentligen bestämmelserna inom socialförruvida individen i fråga lider av någon oboch villkoren för att andra serverbar skada eller defekt av fysisk eller säkringssystemet psykisk natur. typer av bidrag skall utgå. Vad beträffar individer, som vid någon tidpunkt drabbas av en olyckshändelse eller en sjukdom, finns det en ganska naturlig Å tgärdernas fördelningseffekter turordning för de samhälleliga åtgärderna. I-första hand erfordras medicinsk vård och Medlen inom den sistnämnda huvudgrupmelrehabilitering, som syftar till att i möjligas- pen påverkar ›välfärdsfördelningen>› te mån l) häva sjukdomen, 2) förkorta lan å ena sidan gruppen »handikappade» och konvalescensperioden och 3) att och å andra sidan gruppen »övriga indivisjukbibringa patienten högsta möjliga grad av der», medan verkningarna på samhällets och psykisk duglighet. Viktiga med- totala produktionsförmåga inte är lika upfysisk len därvidlag är sjukgymnastik, sysselsätt- penbara. Visserligen medför ändringar av

och tekniska hjälpme- ifrågavarande bestämmelser ändringar av

nings- arbetsterapi, del, kuratorsverksamhet och funktionspröv- administrationskostnader mm, men denna ning. effekt torde i allmänhet vara relativt obetyd- En andra huvudgrupp av medel som se- lig (bidragens storlek påverkar tex endast dan kan användas brukar benämnas ar- 1 betsvård. Därmed åsyftas alla åtgärder av Enligt Bent Andersen (›W0rk or Support»; OECD, Paris 1966) måste man i de ñesta fall förberedande eller direkt natur, som kan betrakta en kombination av negativa faktorer anses erforderliga för att inlemma partiellt som den grundläggande orsaken till de uppkomarbetsföra De viktigaste na svårigheterna. i produktionslivet.

198 SOU 1968: 61

obetydligt den mängd arbetskraft som bin- Alla individer, som har svårigheter att des för administrationen). Vidare är det erhålla lönsamma anställningar på den öpptänkbart att en del handikappade männi- na arbetsmarknaden, bör rimligen betrakskors allmäntillstånd och därmed arbetsför- tas som »handikappadw och ha rätt att måga påverkas om de tex på grund av ge- kräva samhälleligt bistånd. I första hand nerösare bidragsbestämmelser får möjlighet bör samhället försöka hjälpa dem att överatt öka sin personliga konsumtion, varige- vinna sina handikapp. Därvid kan medel nom också samhällets totala produktions- som omskolning, flyttningsbidrag, arbetsmöjligheter påverkas. prövning och arbetsträning m m komma till Medlen inom de båda förstnämnda hu- användning. vudgrupperna påverkar naturligtvis också Om de trots sådana åtgärder ej lyckas den ovannämnda »välfärdsfördelningenm övervinna sina handikapp (dvs få lönsam- Detta sker inte enbart genom att respektive ma anställningar på den öppna arbetsmarkgruppers konsumtionsmöjligheter påverkas, naden) eller om man av någon anledning* utan också i stor utsträckning via andra fak- avstår från att vidtaga ifrågavarande åtgärtorer som har betydelse för de handikappa- der, har de likväl rätt att kräva att samhäldes »välfärd», tex deras hälsotillstånd och let under erforderlig tid hjälper dem att sociala anpassning. upprätthålla en dräglig levnadsnivå. Där- En annan orsak till det ökande intresset vid kan medel som beredskapsarbeten, skydför och satsningen på sådana medel är dock dad och halvskyddad verksamhet, monetära effekterna på samhällets totala produktions- bidrag mm bli aktuella. De medel, som förmåga. Dessa effekter åstadkommes i för- faller inom arbetsvårdens ram, utgör alltså sta hand genom att individerna bibringas så- en del av den uppsättning medel, som är dana färdigheter och egenskaper att de blir aktuella i ovan skisserade sammanhang. i stånd att erhålla och upprätthålla anställningar på den öppna arbetsmarknaden. Vidare söker man utnyttja och upprätthålla den kvarstående 11.7.2 Något om välfárdskriterier arbetsförmågan hos individer, som inte kan placeras på den öppna Val av kriterier arbetsmarknaden, framför allt genom att anordna skyddad eller halvskyddad verk- Vilka kriterier eller kalkylmetoder kan komsamhet. Innan en person hänvisas till så- ma till när man söker svaren användning, dan verksamhet har man i allmänhet på frågor av följande Bör större reprövat typ: möjligheterna att genom andra åtgärder in- surser ställas till den medicinska rehabiliom arbetsvårdens ram (eller på annat sätt) teringens förfogande? Bör arbetsprövningsbereda honom arbete på den öppna arbets- och/ eller förarbetsträningsverksamheten marknaden. stärkas? Bör man bygga ut den skyddade En person kan råka ut för svårigheter i verksamheten? arbetslivet av andra skäl än sjukdom eller Det säger sig självt att det är oerhört svårt olyckshändelse. Vid företagsnedläggelser el- att ange några generella sådana metoder eller driftsinskränkningar drabbas ofta äldre ler kriterier. När man ställs inför en fråga personer och personer, som sedan gammalt av den angivna typen måste man naturligt- - kanske sedan födseln - dras med skador vis först precisera frågeställningen genom eller defekter av olika slag. Det är självfallet omöjligt och onödigt att ange några 1 formella regler för vilka enskilda Åtgärderna i fråga kanske redan på ett tidigt personer stadium framstår som utsiktslösa. Vidare kan som skall bli föremål för arbetsvârdsåtgärkanske en persons svårigheter bedömas vara av der, och vilka natur. Det är också möjligt att man som skall bistås på annat sätt tillfällig stöd i samband tvingas avstå från åtgärderna i fråga på grund av (omskolning, med flyttning, en rådande bristsituation vad gäller antalet omberedskapsarbeten m m). skolningsplatser etc.

SOU 1968: 61 199

ibm

att klargöra vilka två alternativa inriktning- framför det andra. ar av politiska handlingsparametrar som Man bör dock alltid komma i håg att till att man i allmänhet föreman avser att jämföra ur önskvärdhetssyn- anledningen Man vet att de båda alternativen drar det alternativ, som kan förväntas lepunktl. var sitt samhällseko- da till den största totala konsumtionen, är är förknippade med nomiskt kri- att konsumtionen av varor och tjänster införlopp (i vid mening). Varje terium eller kalkylmetod måste bygga på går i enskilda individers »preferensfunktiomellan dessa båda förlopp. Det ner›, dv s att den tillfredsställer mänskliga jämförelser är dock alltid omöjligt att med säkerhet behov.3 Därmed är också sagt att man inte fastställa hur de båda kommer bör bortse från effekterna på andra faktoförloppen rer eller ›förhållanden», som också ingår i att te sig. I princip måste man alltså inkludera osäkerhet i beskrivningen av förlopp- privata preferensfunktioner (hälsa. möjligheter till kontakter med andra människor, pen i fråga. Det tillvägagångssättet är dock social ställning, bostadsort, arbetsförhållanvanliga att först anta att man har exakt kännedom den etc). om de två man önskar jämföra När det gäller arbetsmarknadspolitiska förlopp dem emellan som kan sådana effekter i allmänhet säoch ange vilka skillnader åtgärder i i så fall bör ingå i kriteriet eller kalkylen gas vara mycket väsentliga; åtgärderna för och »intäkter» fråga har ofta genomgripande effekter på (t ex som »kostnaden av det ena alternativet relativt det andra). direkt berörda individers situationer i en Man undersöker sedan möjligheterna att mängd andra avseenden än de konsumtionsåstadkomma av de mässiga. I princip bör alla effekter på storrimliga uppskattningar skillnader som man funnit vara av intres- heter eller »förhållanden», som ingår i priatt man därvid använ- vata preferensfunktioner, beaktas simulse. (Det är möjligt under- tant4. I allmänhet man emellertid der sig av resultaten av empiriska väljer i anslutning till tidigare bedri- att först uppskatta effekterna på de totala sökningar och därefter ven verksamhet av ifrågavarande slag). Des- konsumtionsmöjligheterna används sedan på mot- med en uppfattning om eller en beskrivning sa uppskattningar svarande i det kriterium som här- av andra effekter som grund - bestämmer platser letts under om att osä- man sig för huruvida andra effekter är av antagande ingen kerhet föreligger. Man kan vidare försöka bedöma osäker- 1 Det kan vara omöjligt (eller orealistiskt) att hetens roll genom att t ex variera upp- (relativt ett bestämt alternativ) ändra vissa hand- Om det lingsparametrar utan att samtidigt ändra vissa skattningama inom rimliga gränser. andra sådana. Vidare kan effekterna av vissa ändena förloppet syns vara förknippat med en ringar bero av inriktningen av andra handlingsannorlunda grad (eller typ) av osäkerhet parametrar. än det andra kan man firma det motiverat Man ser ofta exempel på att »försiktiga» kalkyler används når man överväger att ändra på att låta detta förhållande påverka t ex va- I sådana kalkyler något gammalt och beprövat. let av ränta, tidshorisonten för analyser el- arbetar man ofta med belopp, som antas överskatta »kostnadema» och underskatta »intäkterler av des kvantitativa uppskattningar av na» och - om detta är till nackdel för det osäk- »kostnaden och »intäkter» man arbetar rare alternativet med hög ränta och en relativt med? näraliggande tidshorisont. 3 När man uppskattar ändringar av den totala konsumtionens värde utgår man från att prisförhållandena på marknaden (åtminstone ungefär) återspeglar konsumenternas uppskattning av Omfattningen av en analys ytterligare en enhet av den ena varan relativt deras uppskattning av ytterligare en enhet av den I första hand inriktar man sig på att uppnå andra (och från andra förutsättningar av »perav effekterna fekt» natur). en kvantitativ uppskattning 4 Den glädje en person har av sin konsumtion på de totala konsumtionsmöjligheterna i hälsa etc och beror av hans arbetsförhållanden, samhället av att välja det ena alternativet vice versa.

SOU 1968: 61

för vilket alternativ man ort bygga en träningsverkstad i vilken N avgörande betydelse skall föredraJ personer årligen kan behandlas. Verkstadens

utformning är helt bestämdf» I precisering-

en av projektet också att man klar- F örde lni ngsaspekter ingår

gör inriktningen av i sammanhanget väsent- Det är möjligt att den person, organisation verksamhet. Den naturlig övrig offentlig eller myndighet, som skall uttala sig om liga utgångspunkten därvidlag är frågan hur vilket handlingsalternativ som bör föredras, samhället i alternativfallet (om verkstaden frågar efter effekterna på fördelningen av inte byggs) kommer att förhålla sig till de de totala konsumtionsmöjligheterna i samindivider som kommer att behandlas i verkhället mellan olika individer eller grupper staden om denna kommer till stånd. Det är av individer. möjligt att man har mer än ett alternativ Om tex en ökning av de totala konsumatt välja därvidlag. tionsmöjligheterna är förknippad med om- Ett sådant alternativ kan vara att i stället

fördelningseffekter som man betraktar som utöka den skyddade verksamheten. Ett anicke önskvärda, kan man föredra det alnat kan innefatta en intensifiering av omternativ som ger det lägre totala konsumskolningsverksamheten etc! Om den reella tionsbeloppet. Det kan vara möjligt att ex- tex beslutssituationen innebär ett val mellan plicit uttrycka de värderingar som ställningstre olika alternativ erfordras i princip två tagandet grundar sig på, eller - för den som jämförande analyserê Vi antar för enkelhar att ta ställning - att från explicit ut- verkhets skull” att inga andra offentliga tryckta värderingar och kännedom om församhetsformer (omskolning, skyddad sysdelningseffekterna härleda det ställningstaselsättning, beredskapsarbeten) som berör gande, som överensstämmer med de egna de ifrågavarande individerna kommer att värderingarna. bedrivas i olika utsträckning i de båda fal- Man kan tilldela en krona, som tillfaller len; bestämmelserna för monetära bidrag en viss grupp av människor, en bestämd och andra stödformer är också lika. vikt och en krona, som tillfaller en annan Implicit i antagandena ligger bl a att man grupp, en annan vikt etc. Vikterna kan beförutsätter en överskottsefterfrågan på tex stämmas så att förhållandena dem emellan skyddad sysselsättning i altemativfallet. svarar mot de egna värderingarna beträffan-

de inkomstfördelningen. Synen på fördel-

ningseffekterna måste dock sättas i sam- 1 När det gäller uppskattningen av konsumband med möjligheterna att åstadkomma en tionseffekterna bygger man i princip på enskilda

önskad (eller som »rättvis» betraktad) för- individers preferenser, som tar sig uttryck i rådande priser. Man bör inte i onödan offra delning på andra sätt. möjligheterna att bygga på dessa preferenser Att man möter teoretiska, praktiska (och konsumtionsockså vid värderingen (relativt

»politiska») svårigheter, om man önskar ge- effekterna) av andra effekter. 3 En önskad omfördelningseffekt, som åstadnomföra en sådan fördelning t ex med hjälp koms genom t ex ett omskolningsprojekt kan av skatter och transfereringar, är uppen- vara svår att åstadkomma på annat sätt etc. bart; sålunda kan det tex vara svårt att 3 Om man har ñera alternativ att välja på vad

gäller verkstadens storlek och utformning, måste eliminera en icke önskad fördelningseffekt man analysera varje projekt för sig och välja det genom sådana åtgärden? som enligt analyserna troligen är bäst. f Som inledningsvis nämndes bör arbetsvårds-

åtgärder av olika slag ses i samband med övriga 11.8 Arbetsträningen samhälleliga åtgärder, som kan sättas in för att

bistå personer med sysselsättningsproblem. 11.8.1 En enkel kalkylmodell ° Mera allmänt: Om man har att välja mellan

n olika alternativ erfordras i princip n - l jäm- Utgångspunkter förande analyser. ° Det är möjligt och - på det teoretiska planet- Antag att vi önskar bilda oss en uppfattofta inte i princip svårare att arbeta med andra ning om önskvärdheten av att på en viss förutsättningar.

SOU 1968: 61 201

Tillkomsten av träningsverkstaden kan ju Sätt: innebära en minskning av denna efterfrå- S = marknadsvärdet vid slutet av år 30 av gan - av behovet av skyddad sysselsättning. kvarvarande byggnader, maskiner och

Det är naturligtvis mycket möjligt att en inventarier individ, som - om verkstaden kommer till I institutionen kommer arbetsinsatsen som stånd - behandlas utförs på träningsverkstaden av personer som icke är klienter, att under period I eller som då arbetar på den förbrukas? Detta medför ett bortfall (relaöppna arbetsmarknaden efter att i någon ti- tivt alternativet) av arbetsinsatser i annan digare period ha varit intagen på verksta- verksamhet från personerna ifråga den, i alternativfallet har skyddad syssel- Sätt: sättning under samma period. W, = värdet av det bortfall av arbetsinsat- Tillkomsten av träningsverkstaden kan ser i annan verksamhet av till verkalltså sägas medföra att denna persons plats staden knutna icke-handikappade peri skyddad verksamhet under period t över- soner som verkstadens tillkomst medtas av en annan person. Eftersom det totala för i period t; (t = 1,..., 30) platsantalet i skyddad verksamhet (och i Värderingen i fråga måste i allmänhet omskolningskurser etc) är lika i de båda ske med användande av marknadspriser, fallen kan det vara rimligt att anta att de dvs löner och arvoden före skatt. (Uppsubstitutioner som sker inte spelar någon skattningsproblemen kommer att beröras roll, dvs att i analysen utgå från att de nedan.) individer som behandlas i träningsverkstaden, om denna kommer till stånd, i inget- Värde poster dera av alternativfallen kan beredas plats tex i skyddad sysselsättning eller omskol- I institutionen kommer en viss produktion nmg. att ske. Råvaror, halvfabrikat, arbetsmaterial och utifrån köpta tjänster kommer att förbrukas. Sätt: = värdet av försäljningen under period K osmadsposter R: t av producerade varor och tjänsterf* Säg att man i analysen vill inkludera drif- C, = värdet av inköpen under period t av ten under 30 år räknat från den tidpunkt råvaror, halvfabrikat, arbetsmaterial då verkstaden byggs. Låt oss betrakta storoch utifrån köpta tjänster (transporheter, vilka kan sägas representera skillnater, renhållning, underhåll och repader mellan de ekonomiska förlopp som rationer, kraft, hyra av lokaler och kommer att realiseras i de båda alternativen, mark m m).4 och vilka vi vet är av intresse vid bedöm- I verkstaden kommer de handikappade i ningen av önskvärdheten av det ena föråtnjutande av vård, tillsyn och service i loppet relativt det andra. I det följande och olika former. En del av beloppen W, antas att man räknar med den allmänna C, kan tillskrivas detta förhållande; vissa prisnivå, som råder under år l. Sätt: 1 Storheterna avser nyförvärv av byggnader, under år t investerade maskiner och inventarier. Värderingen sker till I, = det i verkstaden marknadspriser (eller till produktionskostnad). beloppet;1 t: 1,.. , 30. - (Självfallet avses hela investeringsbeloppen Självfallet kommer investeringsbeloppen alltså inte endast huvudmannens del.) 2 Arbetsinsatser av föreståndare, administrativ att vara störst under det eller de inledande personal, arbetsledare, specialister av olika slag år då verkstaden uppförs, men man måste etc. 3 sker i allmänhet med användanockså räkna med att nyförvärv av maskiner Värderingen de av försäljningspriserna. och inventarier kommer att ske under se- 4 Värderingen måste även här i allmänhet ske nare år bla på grund av förslitning. med utgångspunkt från marknadspriser.

202 SOU 1968: 61

arbetsinsatser och andra »varor» förbrukas observationer av resultaten av tidigare i för de nämnda ändamålen! I alternativfal- andra verkstäder bedriven träningsverksamlet kommer måhända somliga av de handi- het kan vara av stort värde som underlag kappade att beredas tillgång till vård och för uppskattningarna. I vissa fall kan man tillsyn (och kanske även annan service) på ha speciell anledning att tvivla på att markannat sätt än genom verkstadens försorg. nadspriser och löner erbjuder goda mått- Verkstadens tillkomst kan då sägas medföra stockar. Det kan tex gälla för de arbetsett bortfall av kostnader utanför verksta- insatser som i verkstaden görs av läkare den för dessa ändamål. och andra yrkeskategorier, vilkas löner kan Sätt: sägas vara i ovanligt liten grad marknads- = värdet av den ökade av bestämda. Det är dock svårt att

Rf produktion mycket

andra nyttigheter, som i period t kan ange eller härleda något alternativt värdekomma till stånd utanför verkstaden ringssätt. Posterna i fråga måste alltså begenom att denna övertar viss vård, traktas som osäkra. och annan service, som i al- Storheten R är mycket svår att uppskatta.

tillsyn f

ternativfallet förmedlas på annat En uppfattning om dess storlek kan man sätt. få endast genom studier av i träningsverk- Intagningen av en handikappad i verk- städer inskrivna handikappade personers bestaden kan t ex medföra att en nära anhörig hov av vård och tillsyn och av deras hemtar (eller under längre tid ägnar sig åt) förhållanden etc. Vad man i första hand arbete på den öppna marknaden. En sådan vill veta är naturligtvis hur vanligt det är effekt är naturligtvis troligare om det är att intagningama av handikappade på verkfråga om en relativt svårt handikappad städer medför att anhöriga söker sig ut på person, som behöver viss hjälp vid förflytt- arbetsmarknaden. ningar, måltider etc. Men effekten kan även finnas i de fall då den anhörige enbart kän- K al kylexem pel ner sig förpliktigad att förmedla sådan »service› som sällskap, mänsklig kontakt; han Antag nu att en handikappad person som eller hon vill inte lämna den handikappade vistas i verkstaden under år t, alltid har i alltför långvarig ensamhet. lämnat den under år t+ 1. N personer tas När denna effekt uppträder, ingår ök- in och lika många lämnar verkstaden varje av värdet? av den anhöriges arbets- år. ningen insats i . Även om verkstadens tillkomst Sätt: R: medför att endast relativt få anhöriga på = det antal individer, som vistas i verk-

nl;

detta sätt ökar sina insatser på arbetsmark- staden under år t, och som har arbete naden, kan effekten vara ansenlig.3 på öppna marknaden under år 1+ j; (t=2,..., 30; j=1, 2,...).4

Estimariunsproblem 1 Självfallet kan det vara mycket svårt (eller Innan vi övergår till att betrakta skillna- omöjligt) att ange hur stor del av W; och C: det derna mellan situationer därvid år fråga om. de handikappades a Man kan därvid utgå från ökningen av bruttoi de båda alternativfallen skall vi något be- inkomsten av den anhöriges arbete på den öppna röra att uppskatta de hittills arbetsmarknaden och eventuellt göra något frånmöjligheterna drag för bortfall av produktion i hemmet. behandlade posterna. Vad beträffar kost- 3 Säg att ökningen av de anhörigas arbetsinnadsposterna It, W, och C, samt intäkts- satser innebär ett tillskott av fyra heltidsarbetare och S kan man konstatera att på arbetsmarknaden. Detta räcker för att uppposterna R: väga lönekostnaderna på verkstadens utgiftssida uppskattningsproblemet inte är principiellt för fyra heltidsanställda icke handikappade perskilt från eller värre än vad som soner med motsvarande löner. mycket f Det antas att verkstaden tas i bruk för träning är normalt vid bedömningar av verkstadsfr 0 m år 2; under det första året sker uppföraninvesteringars lönsamhet. det.

SOU 1968: 61 203

:genomsnittslönen (brutto) under år med att ha påpekat dess existens. Det finns

wi

t +i för den ovannämnda även andra effekter, vars eventuella existens gruppen av individer. också bör påpekas.

= det antal av de individer som vistas Säg att är större än dvs att

m: nl; mf,

under år t, om denna av de N individer som tränas under period på verkstaden kommer t (om verkstaden kommer till ertill stånd, som har arbete på stånd),

marknaden under år t + j, om håller ett större antal anställning på öppna öppna verkstaden inte kommer till stånd; marknaden i period t+ j i det fallet att

verkstaden byggs än i det motsatta fallet. (t=2,..., 30; j=0, l, 2...). = genomsnittslönen (brutto) under år Det är också möjligt att individerna i fråga

vi

t+j för den i definitionen av i viss utsträckning har olika slag av arbeten

av individer. i de båda fallen; i träningen kan ingå ett angivna gruppen moment av yrkesutbildning. Tillkomsten av Det antas att ingen individ genomgår verkstaden kan då i någon utsträckning säträning mer än en gång! Betrakta de ingas medföra att individerna lämnar vissa divider, som vistas i verkstaden under år t anställningar och erhåller andra. Vad hän- (Zg t g 30). Låt oss skriva upp ett uttryck der då med de anställningar, som indiviför skillnaden mellan det till period t disderna lämnar och vad skulle ha hänt med konterade värdet av dessa personers framde anställningar de erhåller, om verkstaden tida arbetsinsatser på den öppna arbetsinte kommit till stånd? Vid förekomst av marknaden å ena sidan om verkstaden komarbetslöshet bland de individer, som konmer till stånd och å andra sidan, om så kurrerar om ifrågavarande anställningar, inte blir fallet. Kalla denna skillnad för kan man ha speciell anledning att beakta Vi har”

R3. den

frågeställningen!

°° Av de anställningar, som de tränade in- = -

(1) x: (nu: m; vom +01, dividerna kan sägas lämna tillfaller kanske

en del icke tränade individer, som skulle där 100 r är diskonteringsräntan i %. Tervarit arbetslösa om verkstaden inte kommit mema i summan i högra ledet blir naturligttill stånd. Det är å andra sidan också tänkvis så småningom lika med O, eftersom inbart att en del av de individer som inte gedividerna uppnår pensionsåldern eller dör. nomgår träning och som blir arbetslösa, Kan - uppfattas som ett

nl; wf mi; vi; skulle ha haft anställningar som de tränade

mått på skillnaden mellan det totala värdet inte kommit lagt beslag på om verkstaden av i ekonomin under period t utförda artill stånd. Det antas i det följande att sådana betsinsatser å ena sidan om verkstaden komeffekter är relativt obetydliga eller »tar ut mer till stånd och å andra sidan om så inte varandra» vid beräkningen av ändringen av blir fallet? Tidigare har vi tagit hänsyn till det totala värdet av i ekonomin utförda ar-

att en anhörig till följd av verkstadens tillbetsinsatser. komst kan söka sig ut på arbetsmarknaden Det antas också att man kan bortse från under den period som den handikappade övriga komplikationer, som förekomsten av visats i verkstaden? icke perfekta prisbildningsförhållanden, Det är tänkbart att motsvarande effekt 1 gör sig gällande också i senare perioder, Antagandet är helt betingat av en strävan efter

att undvika tekniska komplikationer. om den handikappades allmäntillstånd för- *l Det antas att vilket ej torde vara

bättras m?=0,

genom träningen (tex på sådant sätt orealistiskt. att han erhåller anställning på den öppna 3 Motsvarande ökning av värdet aviekonomin

arbetsmarknaden, varigenom han i olika av- under period t utförda arbetsinsatser ingår i R3-

seenden blir mindre beroende av sina an- * I det motsatta fallet kan man ha bättre grund

Vi bortser för antagandet att marknadsmekanismerna funhöriga). i den följande framställgerar på sådant sätt att man slipper bekymra sig ningen från denna möjlighet och nöjer oss över densamma.

204 SOU 1968: 61

eventuella (teknologiska) externa effekter som syftar till att bistå handikappade per-

etc medför. soner.

Betrakta nu uttrycket Det kan vara en ytterst svår sak att vär-

dera dylika »icke-ek0n0miska» effekter av 30 tillkomsten av verkstaden. Vanligen kom-

(2)AA=ZI(R,+R3+R§_W,-C,-1,) f: mer sådana värderingar in i samhälleliga

/l+r*1+S1+r3° ( ) kostnads-intäktsanalyser först sedan man

uppskattat »den ekonomiska» vinsten eller För lämpligt vald diskonteringsränta och förlusten (AA). Man beskriver i möjligaste under förutsättningar som antytts i det föremån de »icke-ekonomiska» effekterna och gående kan AA betraktas som den »ekonofrågar sig - om en sådan bedömning ermiska» vinsten av verkstadens tillkomst. fordras för beslutsfattandet - om dessa kan Däremot kan AA inte användas i ett »välsägas ha så stort positivt värde att de uppfärdskriterium» av följande typ: väger den »ekonomiska» förlusten (eller så

stort negativt värde att de äter upp den »ekoverkstaden önskvärd AA0 c, nomiska› vinsten). » inte » Om man har anledning att efterfråga ett

tal, som är jämförbart med AA och som på Anledningen är naturligtvis att man kan motsvarande sätt mäter värdet av icke-ekofästa avseende även vid andra skillnader nomiska effekter bör man i princip försöka mellan de båda förloppen än de som är föreställa sig ett förlopp, i vilket alla männirepresenterade i uttrycket för AA. skors konsumtionsmöjligheter är som i det För en del personer kan tillkomsten av fallet att verkstaden kommer till stånd, meen träningsverkstad betyda mycket genom- dan deras icke-ekonomiska förhållanden

förändringar av även andra förgripande arbetsförhållanden etc) är (hälsotillstånd, hållanden än konsumtionsmöjligheternaJ som i det alternativa fallet, och fråga efter Deras hälsa (i vid mening?) kan förbättras hur mycket olika individers konsumtionsdels direkt genom behandlingen i verkstaden möjligheter måste förbättras (eller kan föroch dels genom att denna behandling leder sämras), om de skall få det - totalt sett till mera ›normala» arbetsförhållanden, vil- ›lika bra» som i det fallet att verkstaden ket återverkar på individernas allmäntillkommer till stånd. Att man därvid ofta stånd?av rent teoretiska skäl) tvingas att (även

utgå från egna värderingar är uppenbart!

Det bör även nämnas att man kan anse Icke kvantifierbara effekter sig böra ta hänsyn till fördelningssynpunk- Det finns dessutom - av att i detta sammanhang ter när man bedömer önskvärdheten

liksom när man talar om rehabiliterings- 1 A A kan ytterst sägas utgöra ett mått på verksamhet och arbetsvård överhuvudtaget skillnaden mellan de två förloppen vad gäller de - all anledning att betona att de icke-kon- totala konsumtionsmöjligheterna i samhället. av tillkoms- 9 Man kan i detta sammanhang använda sig av sumtionsmässiga verkningarna termer som »social anpassning» etc. ten av en institution, som ökar möjligheter- 3 Detta kan i sin tur ha nog så betydande

na att återanpassa handikappade människor välpositiva effekter på framför allt anförvanters arbetsliv inte enbart befinnande och på barnens utveckling och framtill ett produktivt gäller ida möjligheter. de handikappade själva. Vi är alla utsatta 4 I allmänhet är det naturligtvis ytterst svårt

att beräkna dylika »kompensationsbelopp»; man för risken att bli på ett eller annat sätt hankan - även rent teoretiskt - sällan finna uttryck dikappade. Den känsla av otrygghet som för de enskilda individernas preferenser etc. Det detta medför kan naturligtvis inte elimine- kan dock vara av värde att känna den principiella frågeställning man genom sitt handlande kan ras, men det är lika uppenbart att den kan tvingas att åtminstone delvis besvara. Att hänminska till följd av utbyggnaden av olika visa till att man har att göra med värden som ej

verksamhetsformer (inklusive monetärt stöd) kan mätas i pengar är en svag undanñykt.

SOU 1968: 61 205

bygga verkstaden. Man kan i så fall tex för räkneexempel av den typ vi strax skall värdera den del av AA, som kan sägas till- exemplifiera. Att man i anslutning till en

falla gruppen individer» »handikappade aktuell beslutssituation alltid måste arbeta mera (per krona) än den del, som kan sägas med gissningar är uppenbart, men bedöm-

tillfalla »övriga individer». Detta kan ge- ningen av rimligheten i olika gissningar kan nomföras genom att man beräknar hur vara beroende av studier av förut bedriven mycket konsumtionsmöjligheterna ökar för träningsverksamhet. de handikappade tack vare verkstadens till- Låt oss nu övergå till att arbeta med räkkomst (varvid bidragsbestämmelser mm neexempel i anslutning till formel (2).2 måste dras in i bilden) och genom att man

tilldelas denna del av AA en bestämd vikt

Siffermässiga antaganden och resten av AA en annan vikt, varpå man

beaktar den vägda summan av de båda be- Antag att man planerar att bygga en trä-

loppen. i vilken ningsverkstad 25 personer årligen

kan behandlas. Säg att i investeringarna byggnader under period 1 utgör 500000 11.8.2 Räkneexempel i fråga om lönsamkr och att 300 000 kr under samma period heten av arbetsträning investeras i maskiner och utrustning av olika

U tgån gspunkter slag (11 = 800000 kr). Säg att man räknar med att vart femte år behöva nyanskaffa Låt oss därmed återvända till formel (2). maskiner och utrustning till ett värde av svårigheterna när det gäller att i en bekr. (15, 110, 115, 120 OCh 125 Z slutssituation uppskatta är överväldi-

R3 lO0 000 kr). Antag att S = 250 000, d v s att

gande. Det är möjligt att man genom studier värdet av vid tidpunkt 30 (i period 31) av bedriven träningsverksamhet kan bilda kvarvarande byggnader, maskiner och utsig någon uppfattning om vad beloppens rustning är 250000 kr (byggnader 200000 storlek kan röra sig kring. Trots de stora kr, övrigt 50 000 kr). Om man bortser från

praktiska svårigheterna bör man inte helt tidsfaktorn kan man alltså säga att kapital utesluta möjligheterna att med av till ett värde av 1050000 kr förbrukas hjälp i multipla regressionsanalyser uppnå en viss verkstaden under de trettio åren.

om åtminstone de kortsiktiga - Ct - W, = - 200 000

kunskap följ- Antag vidare att Rtl

derna för individerna av genomgången trä- kr, dvs att kostnaderna för till verksamning.1 heten knuten ›normal» arbetskraft och för Om man av olika skäl ej vill använda sig råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial

av rena experiment - att låta en grupp av och utifrån köpta tjänster av olika slag mi-

handikappade genomgå arbetsträning me- nus värdet av försäljningen av i verkstaden

dan en annan grupp avhålles därifrån och tillverkade varor är 200 000 kr om året? R? sedan följa de båda grupperna under ett antages tills vidare vara lika med 0 (inga

par år - kan sådana analyser lättast genom- anhöriga söker sig ut på arbetsmarknaden föras i anslutning till en bristsituation vad till följd av verkstadens tillkomst etc). gäller tillgången på platser i träningsverk- Vi antar först följande, vid en hastig

städer. Eventuellt kan man också låta ex- blick inte särskilt effekt av imponerande, perter med anknytning till arbetsträningen träningen vad gäller klienternas framtida

göra bedömningar av de individuella fallen. arbetsmarknadssituation: =

nt! wf- mf v1;

De får alltså, för varje enskild individ som 1 D v s av värdena på och

genomgått träning, uttala sig om vad de nf, mf, wf vi, för

åtminstone j=2 och 3. tror att träningen betytt för individen ifråga 3 Exemplen gör ej anspråk på att vara »rea- (och om den grad av osäkerhet de känner, listiska». 3 Driftsunderskottet exklusive när de gör ett sådant uttalande). penningbidrag till de handikappade och kapitalkostnader är Vad man önskar uppnå är någon grund alltså 200 0000 kronor om året.

206 SOU 1968: 61

faller effekten av träningen under period 2 =25000krfört=2,...,30ochj=1,..., 0rd: De i fråga stannar 20 0ch=0 för j 20. Med andra etc, varför övertäckningen individer, som tränas under perioden t, vid 300000 kr under perioderna 23-30. Un-

kommer under att tjäna der perioderna 31-50 bortfaller effekterna följande perioder 25 000 kr mera av träningen från perioderna 10-30 sucsammanlagt per period än vad samma individer skulle cessivt; under dessa perioder existerar inget sammanlagt av träning! Denna effekt driftsunderskott i verkstaden. ha gjort i frånvaro Om man fördelar för varar i 20 år efter träningens slut (den bort- kapitalkostnaderna faller in- verkstaden över åren 1-30 finner sedan genom att ifrågavarande jämnt divider eller av and- man att den årliga kapitalkostnaden är omuppnår pensionsåldem ra skäl). kring 68 300 kr.3 Från och med år 13 kan

Vi använder räntan Då alltså de handikappades ökade arbetsinkoms- 6% (r:0,06). man räknar med kontanta är detta ter sägas täcka både verkstadens driftsunpriser - den mot- derskott och kapitalkostnaderna för deninte någon orimligt låg ränta svarar en ränta vid en prissteg- samma. på 10 % ringstakt på 4% om âret. Man finner då Säg att blott 20 % av de handikappades 87000 kr större än ökade arbetsinkomster tillfaller det offent- 287 000 kr, dvs

Kf:

det ovannämnda driftsunderskottet. Frågan liga i form av inkomstskatteökning. Säg viför att dare att ökningen av de handikappades arär alltså om dessa 87 000 kr räcker om AA betsinkomster med 25000 kr medför att täcka kapitalkostnaderna (dvs av 10000 kr mindre behöver betalas ut som 0). Efter insättning i (2) och beräkning man AA : monetärt stöd åt handikappade. summan i högra ledet finner = 1 182 (D0-997 000 = 185 000 kr. Det Period 16 har alltså det offentligas in-

förstnämnda i differensen ovan ut- komster ökat med 14-5 000 kr och utbetalbeloppet av perioderna ningarna minskat med 14-10000 kr genom görs av de 87 000 kr i vardera 2-30 diskonterade de nämnda förhållandena.. Summan av de till period 1; det sistnämnbåda beloppen är 210000 kr, dvs större da beloppet utgörs av investeringsutgifterna, S än driftsunderskottet i verkstaden under också dislconterade till period 1, minus diskonterat till period 1. samma period (vilket måste täckas med of-

Beräknhgen är här gjord på mycket lång fentliga medel). Period 22 har det offentligas inkomster sikt (SO-l 20 = 50 år). Det kan ha sitt inoch (på motsvarande sätt) ökat med 20-5000 tresse att veta något om hur kostnader fördelar kr och utgifterna minskat med 20-10 000 kr. intäkter sig över tiden. Summan av dessa belopp är 300 000 kr, vilket väl räcker för att täcka både verksta-

dens driftsunderskott och kapitalkostnaderna Resultat från räkneexemplet 1 Denna effekt kan tänkas uppkomma på olika Betrakta xrbetsinkomsterna under period t sätt, t ex genom att en individ tack vare träningen för de handikappade, som tränats under ti- blir i stånd att tjäna 25 000 kronor per år genom arbete på öppna marknaden, medan han i digare peioder; (3 g t g 22) Man finner altemativfallet är arbetslös. Det är naturligtvis att dessa individers arbetsinkomster under också möjligt att ñera individers arbetsinkomster tär (t-2)- 25 000 kr större i det ökar tack vare träningen. (Exempel: 10,

period n;=

fallet att verkstaden kommer till stånd än och 400 den

v{=19 ger m{=9, w{=20000

i det mosatta fallet. Under period 11 är nämnda skillnaden = 25 000.)

lika med 225000 kr. Från och beloppet

2 (r-z) - 25 000-c,- W,+ R1,

med denna. period räcker alltså den nämnda skillnader till för att täcka verkstadens -

så

§35/

driftundeskott C,+ Wt-R För 2:22 1./ 1 + rr-I s/ 1 + 03°

1,). hal

är övertäzkningen? tydligen hela 300 000 kr

(= 500 00)-200000 kr). För 2:23 bort- (1 + r)1 ger N68 300.

SOU 1968 61 207

för densamma under perioden i fråga! handlad individ.” Den förutsätta effekten

Gruppen handikappade kan i period 22 sä- av arbetsträningen är att de behandlade in-

gas förfoga över 20-(25 000-5 000-10 000) dividernas arbetsinkomster är i genomsnitt

=200 000 kr mera för konsumtion privat 2 000 kr större per individ och år under 20

och sparande i det fall då verkstaden kom- år efter träningens slut än vad de skulle ha

mer till stånd än i det motsatta fallet. varit i frånvaro av träning. Till detta kom-

Totalt sett kan konsumtionsmöjlighetema mer att troligen positiva effekter på andra i ekonomin under perioden i fråga individers allt arbetssägas (framför anhörigas) öka med 300 000-68 300 : 232 700 kr insatser inte har beaktats. genom verkstadens tillkomst vad vi 20 år kan kanske (enligt synas vara en ganska funnit ovan). 32 700 kr kan alltså sägas lång varaktighet av träningseffekten. Man tillfalla individer». »övriga kan dock ha anledning att förmoda att så-

Antag ett ögonblick att någon eller några dana långsiktiga effekter uppträder, efter-

anhöriga till de personer som vistas i verk- som en i rätt tid insatt arbetsträning kan

staden under period t, i ökad utsträckning ha avgörande för en individs förbetydelse kan söka sig ut på arbetsmarknaden under måga att över huvud taget komma tillbaka

samma period tack vare verkstadens exi- till ett arbetsliv efter produktivt genomstens. Säg att deras arbetsinkomster (efter gången sjukhusvistelse och medicinsk re-

eventuella korrigeringar för minskat arbete Mera allmänt habilitering. kan gälla att om i hemmet) därigenom ökas med sammanlagt arbetsträningen honom över ett krihjälper 50 000 kr per period? Det till period 1 dis- tiskt skede (han slipper ifrån en nedbrytan-

konterade värdet av denna effekt är om- de arbetslöshetsperiod o s V) och ger honom

kring 680000 kr; AA blir alltså i motsva- en god start, så kan detta återverka på hans rande grad större. Även en relativt begrän- allmäntillstånd och personliga utveckling sad effekt av det nämnda slaget kan ha under resten av hans liv. Låt oss emellertid stor betydelse. undersöka vilka av våra senaste ändringar siffror som uppträder om man förutsätter

slutsatser en tioårig i stället för en tjugoårig varak- Några tighet av träningseffekten. Man kan av räkneexempel av det behand- Antag alltså att de handikappades arbetslade slaget sluta sig till att mycket begrän- inkomster ökar med i genomsnitt 2000 kr

sade effekter av arbetsträningen kan med- individ och år till per följd av träningföra att denna blir en nog så lönsam sam- en och att denna effekt bortfaller under hällelig verksamhet. Om man ändrar på det elfte året efter slut. För träningens förutsättningarna för räkneexemplet genom 3 g t g 12 är tydligen av de hanökningen att antaga att ökningen av de handikappades dikappades arbetsinkomster som förut lika

arbetsinkomster* till följd av träningen blir 1 50000 kr (i stället för 25000 Verkningarna på det offentligas budget är av kr) och biintresse dels ur fördelningssynpunkt, dels på behåller övriga antaganden, kan lönsamhegrund av eventuella budgetrestriktioner, som kan ten synas överväldigande! Redan år 6 begränsa myndigheternas handlingsfrihet; desstäcker utom är de av betydelse ur ren planeringssynde handikappades ökade arbetsinpunkt. komster driftsunderskottet i verkstaden 2 000.

R§=50

(W, + C,-R:). År 22 uppgår ökningen av 3

arbetsinkomsterna till l milj kr. nf wf -mf

Man finner lätt att en effekt av den 4 Man kan även se saken så att denna kraftigare

nämnda effekt kan täcka betydligt högre kostnader för storleksordningen kan uppväga en verkstaden än dem vi tidigare utgått från. kostnad 5 Observera då att några bidrag till klienter ej årlig (som inkluderar vad vi ovan kallat driftsunderskottet - dvs C,+ W, - får inkluderas i kostnaden. 533 000 ° I en verkstad, där träningen av en individ tar (plus kapitalkostnader) på upp till 6 månader i anspråk, är alltså motsvarande kr,5 d v s omkring 21 300 kr per årligen be- kostnad per plats 41 600 kr.

208 SOU 1968: 61

med 50000-(t-2). För 2= 12 är detta be- till att bereda en person skyddad sysselsättlopp 500 000 kr. Under åren 13-30 är ök- ning är alltså i allmänhet att lämna honom ningen 500000 kr per år för att sedan suc- sysslolös och klara hans försörjning genom cessivt minska och bli lika med 0 för t= sociala bidrag. 40. Man finner att dessa effekter kan uppväga en årlig verkstadskostnad (se ovan) l1.9.1 Kostnads- och intäktsposter på upp till omkring 342 300 kr, dvs omkring 13 700 per årligen tränad individ (att Det kan då framstå som betydligt enklare jämföra med 21 300 i förra fallet). att göra en »lönsamhetsbedömning» av Man kan naturligtvis välja att räkna un- skyddad sysselsättning än av t ex arbetsträder en mängd andra förutsättningar än dem ning. I det senare fallet är de väsentliga vi valt i det föregående; kvar står dock intäktsposterna mycket svåråtkomliga för att även relativt blygsamma effekter av direkt uppskattning, då de inte är lokaliseraarbetsträningen kan täcka avsevärda kost- de till den institution, som står för verksamnader för densamma. Om man därtill läg- heten. Man bör emellertid inte glömma bort ger de »icke-ekonomiska» vinster som att skyddad sysselsättning i viss utsträckning nämnts i föregående avsnitt kan man kon- kan fungera som arbetsträning. Det förestatera att verkligt stora »välfärdsvinstem kommer att handikappade individer efter kan vara förknippade med en utbyggnad en - kanske relativt lång - tid i skyddad och effektivisering av arbetsträningsverk- verksamhet får arbete på öppna marknaden. samheten (och andra verksamheter som syf- Ofta kan detta förklaras med att arbetstilltar till att återföra handikappade individer fällen som inte existerade vid tidpunkten till ett produktivt arbetsliv). för anställningen i skyddad verksamhet uppstår på arbetsmarknaden (tex på grund av konjunktursvängningar eller strukturella för- 11.9 De allmänna förutsättningarna för en ändringar). lönsamhetsbedömning av den skyddade sys- I vissa fall kan det vara så att om indiselsättningen viderna inte placeras i skyddad sysselsätto Skillnaden mellan a ena sidan arbetspröv- ning när behov därav föreligger, så blir de ning och arbetsträning och å andra sidan oförmögna att utnyttja de nämnda nya arskyddad sysselsättning är framför allt den betstillfällena, när dessa uppstår. Den skydatt de förra åtgärderna primärt syftar till dade sysselsättningen kan bidra till att uppatt slussa handikappade människor ut på rätthålla deras arbetsförmåga och förhindra den öppna arbetsmarknaden, medan skyd- att deras fysiska och psykiska hälsa försämdad sysselsättning är en ersättning för an- ras med tiden. I frånvaro av sådan sysselställning på öppna marknaden. En person sättning kan individerna kanske anpassa sig hänvisas till skyddad sysselsättning först se- till sysslolöshetens villkor; både deras vilja dan man ingående - och med negativt re- och förmåga att gripa arbetstillfällen kan sultat - hans att erhålla försämras.

prövat möjligheter

annan anställning. I andra fall kan det vara så att individer I denna prövning ingår att man vidtar åt- kan lämna skyddad verksamhet och ta arbe- - och arbetsgärder tex arbetsprövning ten på öppna marknaden tack vare att deras träning - som förbättrar dessa hans möj- arbetsförmåga och allmänna tillstånd förligheter (såvida sådana åtgärder inte från bättrats under tiden i skyddad verksamhet början bedöms som utsiktslösa). Anledning- och att denna förbättring helt eller delvis en till att man använder denna ordning tor- skulle ha uteblivit i frånvaro av tillgång till de vara förvissningen om att stora mänsk- skyddad sysselsättning. liga och samhällsekonomiska vinster upp- Naturligtvis täcker de båda ovannämnda träder, om man lyckas återanpassa en in- fallen inte alla möjligheter; i många fall divid till ett normalt arbetsliv. Alternativet skulle de ifrågavarande personerna ha kom-

SOU 1968: 61 209

14-8141380

mit ut på den öppna arbetsmarknaden även att försämras, men man bör inte glömma i frånvaro av skyddad Det - kanske helt sysselsättning. att detta i viss utsträckning bör dock observeras att värdet av deras ar- eller tom mer än så - kan av uppvägas betsinsatser (deras produktiviteter) på den ökade samhällsekonomiska intäkter utanför öppna arbetsmarknaden likväl kan bli olika verkstäderna. Alternativfallet kan t ex innei de båda fallen - det är mycket troligt bära intagning av en del av klienterna på att en period av sysslolöshet försämrar ar- andra icke-produktionsinriktade institutiobetsförmågan. Det är en vanlig uppfattning ner; man måste i så fall jämföra med kostbland de människor som leder eller på nära naderna för sådan. håll följer verksamheten i skyddade verk- Låt oss emellertid tills vidare anta att städer att denna i hög grad bidrar till att upp- de intäktsposter som inte är direkt knutna rätthålla eller förbättra de handikappades till verksamheten i verkstaden är lika med arbetsförmåga och till att förhindra »social noll. missanpassning›. Om den skyddade verksamheten bedrevs Det är alltså troligt att tillkomsten av en helt utan användning av icke-handikappad verkstad skyddad för handikappade medför arbetskraft och realkapital vilket själven ökning av det totala värdet av de arbets- fallet är omöjligt - skulle det inte finnas insatser som i framtiden kommer att utföras någon risk för »samhällsekonomisk olönpå den öppna arbetsmarknaden. Att stora samhet›, dvs för att verksamheten skulle samhällsekonomiska intäktsposter kan vara medföra att de totala konsumtionsmöjligförknippade med sådana rehabiliteringsef- heterna i samhället minskade. Värdet av de fekter framgår av räkneexemplen i föregå- handikappades arbetsinsatser skulle ju allende avsnitt. tid vara om än litet så dock positivt, medan Andra samhällsekonomiska intäktsposter det i alternativfallet är lika med noll. En kan vara att söka utanför verkstaden eventuell olönsamhet av skyddad verksampå grund av att de handikappade personerna het kan alltså sägas bero på att det realkai alternativfallet skulle vara sysslolösa. Det pital och den mormala» arbetskraft, som är möjligt att somliga av dem då skulle bin- knytes till verksamheten, utnyttjas på ett da annan arbetskraft för att få sitt behov relativt alternativa användningar - ineffekav vård, tillsyn och mänsklig kontakt till- tivt sätt) fredsställt. Intagningen av en handikappad på en skyddad verkstad innebär i de flesta fall en betydligt lättad ansvarsbörda för l1.9.2 Principer för den skyddade verksamhonom närstående personer. Värdet av des- heten sa personers arbetsinsatser på den öppna Vi skall inte här närmare diskutera den arbetsmarknaden kan då öka till följd av verkstadens tillkomst. skyddade verksamheten ur företagsekonomisk synpunkt. Det är dock att De flesta personer som f n arbetar i skyd- uppenbart dade verkstäder är visserligen inte i behov även en företagsekonomisk analys måste utav hjälp med elementära ting. Man måste gå från det förhållandet att man i verkstädock komma ihåg att de i alternativfallet derna sysselsätter personer, som inte kan få skulle vara arbetslösa anställning på den öppna marknaden, dvs och att t ex anhöriga i många fall skulle ta på sig ansvaret för som andra företag - helt säkert i första hand till den företagsekonoderas dagliga trivsel. Vidare är det inte helt p ga hänsyn miska lönsamheten - inte vill anställa. ovanligt att handikappade som arbetar på verkstäderna, där erhåller med tex Det kan då omedelbart slås fast att man hjälp medicinering och andra rimligen inte kan förvänta sig att en skydting. dad verkstad i allmänhet Om alla svåra handikappfall tas om hand skall uppnå förei skyddad verksamhet kommer verkstäder- tagsekonomisk lönsamhet i den meningen nas företagsekonomiska resultat helt säkert 1 Jämför med beredskapsarbeten.

210 SOU 1968: 61

att dess produktionsintäkter skall kunna noll. Han får full frihet att välja produktäcka kostnaderna - för halvfaråvaror, tionsinriktning och produktionssätt. brikat, utifrån köpta tjänster av olika slag, Det torde vara helt klart att denne föreicke-handikappad arbetskraft, kapitalkostna- tagare skulle tänka sig för både en och två derna och marknadsmässiga löner åt den gånger innan han knyter dyrbar kapitaluthandikappade arbetskraften. I princip gäl- rustning till företaget och därigenom riskeler att om verkstaden förmår täcka alla de rar i och för sig ganska säkra vinstmöjlignämnda kostnadsposterna utom den sist- heter! nämnda så kan den i allmänhet inte betrak- Men framför allt skulle hans tänkesätt tas som samhällsekonomiskt olönsam. därvidlag vara annorlunda än det tänkesätt, Man måste utgå från arbetskraftens be- som ligger till grund för investeringsverkskaffenhet inte bara när man diskuterar samheten i vanliga företag, där realkapital lönsamhetskrav utan även när man analy- kan substituera för företagen kostsam arserar produktionssätt, produktval, organisa- betskraft. tion etc. Det är inte självklart att man bör Den ovannämnde (duktige) företagarens utforma verkstäderna i fråga helt efter beteende bör vara normgivande för hur mönster från industrin i övrigt. Övergången ledningen för en skyddad verkstad skall till ett kapitalintensivare produktionssätt in- bete sig5 (den handikappade arbetskraftens om industrin kan tex inte allmänt sägas produktivitet i verkstadens frånvaro är ju leda till att kraven på arbetskraftens pres- approximativt lika med noll). Det är myctationsförmåga minskar. ket möjligt att företagaren i fråga i första Åtskilliga investeringar i dyrbara maski- hand skulle söka efter relativt arbetsintenner mm är lönsamma endast i kombina- siva produkterá* om han inte vill riskera sition med högt uppdrivet arbetstempo och na vinstmöjligheter. Detta gäller dock inte pålitlig arbetskraft, som inte genom tex hög med nödvändighet. frånvarofrekvens, lângsamhet vid utförande Antag vidare att ett normalt företag avoch inlärningl av även enkla arbetsmoment, över tiden varierande arbetsförmåga och arbetsvilja2, osäkerhet och hög felprocent vid utförandet 1 Man kan observera en ganska hög omsättning av även enkla handgrepp etc av arbetskraft i skyddade verkstäder, varför ingör realkapitalet dåligt utnyttjat och tidvis lärningstiden är väsentlig. sysslolöst. En viss investering, som i ett nor- i* En nog så vanlig företeelse i skyddade verkstäder. malt iöretag ökar produktionen per arbetare a Säg att antalet anställda i resp företag är N med 50 % medan den i en jämförbar skyd- och att produktionsvärdet per anställd före investeringens genomförande är a kr i det normala dad verkstad ökar produktionen per arbeföretaget och 0,4 a kr i den skyddade verkstaden. tare med 100 % kan vara lönsam i det förra Om produktionen per anställd i det förra föreföretaget utan att vara det i det senare? Att taget ökas med 50% kan detta täcka en ökad kapitalkostnad på upp till 0,5 a - N kr. Om prot ex maskininvesteringar ökar produktionen duktionen per anställd i det senare företaget ökas per anställd procentuellt mera i företag, med 100 % kan detta täcka en ökad kapitalkostsom iutgångsläget uppvisar relativt låg pro- nad på maximalt 0,4 - a- N kr, alltså mindre än 0,5 - a N kr. dukticn är ganska naturligt; 4 För kapitalutrustningen per anställd, och »normal» arbetsdet bör inte få ligga till grund för förhasta- kraft får han betala ett pris, som ungefär motsvade slusatser. rar produktionsfaktoremas marginella produktiviteter i andra företag, där möjligheterna att utnytt- Följande tankeexperiment kan vara bely- ja dem inte begränsas av att de används tillsamsande. Antag att man ställer en privat före- mans med produktionssvag arbetskraft. 5 Förutsatt att det är ledningens uppgift att tagare, som strävar efter vinstmaximum åstadkomma bästa möjliga ekonomiska resultat i följande situation: han får i uppdrag att av verksamheten. ° Detta trots att hans arbetskraft är lågprodukstarta ett företag i vilket han huvudsakligen tiv; det avgörande är att arbetskraftens produkskall invända sig av utpekad lågproduktiv tivitet dock är positiv, medan det pris han måste arb-etsçraft, som han får köpa till priset betala för densamma är lika med noll.

SOU l968: 61 211

står från ett investeringsprojekt, som inne- en maskin kan vara lönsamt i en vanlig bär nyförvärv av en maskin och nyanställ- verkstad och olönsamt i en skyddad sådan ning av en man; ökningen av värdet av out- trots att den relativa ökningen av produktioput täcker gott och väl den ökade kapital- nen per anställd till följd av förvärvet blir kostnaden men däremot inte denna plus den avsevärt mycket större i den senare verkökade lönekostnaden. Samma investering staden. kan likväl vara lönsam i en skyddad verk- Motsvarande förhållande kan göra sig stad även om man där måste sätta två man gällande även vad beträffar anställningen att sköta maskinen i fråga. Ökningen av av icke-handikappad administrativ personal, värdet av output kan täcka den ökade ka- dyrbara (som är mycket efterspecialister pitalkostnaden plus de ökade lönekostnader- frågade på marknaden och således kan na för nyanställning av två handikappade, komma till mycket effektiv användning ineftersom det sistnämna beloppet är - eller om andra företag?) o s v. rättare sagt bör betraktas som - lika med Det finns också ett mera principiellt pronoll! blem förknippat med användningen av icke- Det sagda torde vara tillräckligt för att handikappad arbetskraft3 i den skyddade slå fast att man måste utgå från de skydda- verksamheten. Övergången från »ett förede verkstädernas speciella karaktär, när tag, som huvudsakligen använder handikapman fattar beslut angående deras produk- arbetskraft och - vissa pad på punkter - även icke handikaptionsinriktning och produktionssätt. Om i produktionskedjan man använder som förebil- arbetskraft» till »ett företag vanliga företag pad som på der kan man riskera att genomföra investe- vissa punkter i produktionskedjan använder ringar som i vanliga företag är lönsamma handikappad arbetskraft» är kontinuerlig. bla på grund av deras arbetsbesparande Ju mer en verkstad som drives i offentegenskaper (i förening med höga löner) lig regi närmar karaksig den sistnämnda men som är olönsamma i skyddade verk- täristiken, desto bättre grund har man för städer och att avstå från att genomföra in- påståendet att verkstaden är ett reguljärt vesteringar som är lönsamma i skyddade statligt företag, och desto större blir chanverkstäder men som är olönsamma i vanliga serna för att verkstaden, om den utrustas

företag på grund av att de inte är tillräckligt med en ledning med stort industriellt och arbetsbesparande. affärsmässigt kunnande, skall kunna ge ett hyggligt ekonomiskt resultat. Men - vilket kan vara värt att observera - desto större blir även riskerna för att ll.9.3 Användningen av icke-handikappad verkstaden skall bli en verkligt dyrbar afarbetskraft fär om dess ledning inte besitter en kun- I viss mån kan man motarbeta de i skydda- som är

skaps- och motivationsnivå, jämför-

de verkstäder vanliga tendenserna till dåligt utnyttjande av realkapitalet genom att anställa icke-handikappad arbetskraft, som 1 Det kan naturligtvis likväl ñnnas ännu bättre man sätter in på kritiska punkter i produksätt att sysselsätta ytterligare två handikappade. tionen. Man bör dock inte blunda för att 2 En tidsstudieman kan t ex ñnna att en överdetta ofta kan vara en skenbar gång till ett annat sätt att organisera en produklösning. tionskedja kan minska tillverkningstiden med

Frågan är nu om den således använda

10 % i ett vanligt företag. Motsvarande insats av kombinationen av »normal» arbetskraft tidsstudiemannen i en likartad skyddad verkstad och realkapital kommer kan kanske minska tillverkningstiden med mycket verkligen till effekmera, säg 20% per enhet. Det kan likväl vara tiv användning i den skyddade verkstaden olönsamt att anställda tidsstudiemannen i den (relativt vad som är möjligt i vanliga verk- skyddade verkstaden och lönsamt i det vanliga företaget. städer). Det förhållandet kvarstår att tex Och strängt taget också med användningen förvärvet av en kunnig maskinarbetare och av kapital.

212 SOU 1968: 61

bar med den ledningarna för konkurreran- emellertid ställa speciella krav på verkstadsbesitterJ och arbetsledare. Ett jämförelsevis de privata företag ledning stort inslag av »persona1vård› i olika former kan vara mera ekonomiskt lönsamt 1 1.9.4 Strukturrationalisering i skyddade verkstäder än i övrig industriell verksamhet. Om man förbättra ar- Det finns ingenting i det som ovan har fram- lyckas förts att en struk- betskraftens tillstånd i olika avseenden fölsom motsäger påståendet turrationalisering av den skyddade verksam- jer oftast en förbättring av dess prestationsheten Det omvända sambandet synes och en centralisering på landstings- förmåga. nivå är önskvärd. Sådana åtgärder kan på också gälla. olika sätt leda till att den icke-handikappa- I skyddade verkstäder möter man ofta

de arbetskraft som knyts till den skyddade (ibland förbluffande) exempel på att man verksamheten kan genom att finna de lämpliga arbetsuppgif-

utnyttjas på ett effektiva-

re sätt, till en rationellare terna åt handikappade personer avsevärt arbetsfördelning mellan olika till en mera väl- kan förbättra deras arbetsprestationer och verkstäder, etc. därmed deras arbetsvilja och allmäntillövervägd investeringspolitik Det kan dock finnas anledning att varna stånd. Att helt skilja de produktionsmässiga för att låta en allmän och om- och de personalvårdande funktionerna åt utbyggnad organisation av den skyddade verksamhe- kan av sådana skäl vara omöjligt. ten åtföljas av en oförsiktig kapitalintensi- En god kontakt mellan företagsledning fiering av densamma och en oförsiktig ex- och den enskilde arbetstagaren kan göra av användningen av icke handikap- det lättare att finna de arbetsuppgifter, som pansion pad arbetskraft på olika nivåer. ›Oförsik- passar den sistnämnde och som denne trivs är man om man inte med. Det är ofta inte så enkelt som att tig» i dessa avseenden tar tillräcklig hänsyn dels till att den skyd- observera vilka fysiska begränsningar ardade verksamheten primärt syftar till att betstagaren är underkastad; mentala och sysselsätta handikappad arbetskraft, som sociala komplikationer är mycket vanliga. vanliga företag inte vill använda sig av och I många fall finner man en god lösning som således inte har någon alternativ an- först efter relativt lång tid av dagliga obvändning, dels till att det är den handikap- servationer och samtal. pade arbetskraftens egenskaper som gör att Någon egentlig anledning till konflikt andra företag inte anställer den och att följ- mellan de två ovannämnda sätten att se på aktligen vanliga företags beteende i vissa av- den skyddade verksamheten - det är närför mast om - kan seenden kan utgöra ett dåligt mönster fråga attitydsskillnader den skyddade verksamheten. knappast sägas existera utom, möjligen, i Det synes på åtskilliga håll råda en viss samband med intagningarna till (och ibland tveksamhet om huruvida man bör betrakta även utskrivningarna från) skyddad verkden skyddade verksamheten som en social- samhet. Det är nog så naturligt att en förevårdande verksamhet eller som en tagsledning, som ansvarar för en verkstads offentlig industriell sådan. Det är självfallet omöj- ekonomiska resultat, vill få så bra arbetsligt att försvara en renodling av något- kraft som möjligt. dera synsättet. Det torde dock vara helt klart bör va- 1 Dessa risker kan också föreligga även om att verkstadsledningens uppgift ledningen är duktig; det förhållandet att den dock ra att, med användande av den handikappa- har att i viss utsträckning sysselsätta handide arbetskraft som den fått kappad arbetskraft kan innebära att den möter sig tilldelad andra och svårare problem än vanliga företag (och under övriga utifrån givna restriktiovad gäller utnyttjandet av även övriga produkner på sitt handlande), försöka uppnå bästa tionsfaktorer. (Det är möjligt att det bästa sättet ekonomiska resultat av verksam- att undvika dessa svårigheter är att i stor utsträckmöjliga ning söka koncentrera den svaga arbetskraften heten. till en avdelning och övriga produktionsfaktorer Arbetskraftens speciella karaktär kan till en annan.)

SOU 1968: 61 213

Dessutom vill ledningen ofta rätta intag- att uppskatta den alternativa avkastningen

ningarna efter de aktuella möjligheterna att av investerat kapital (inklusive det kapital placera in personer med olika handikapp i som ligger bundet i lager). Det är därvid

produktionen. Socialvårdande organ å sin att undvika omöjligt ett inslag av godtycke, sida kan vara benägna att mera rätta sig eftersom det knappast finns något avskrivefter sin bedömning av behovet av skyddad ningsförfarande, som är »objektivt riktigt›. sysselsättning i det enskilda fallet eller efter Vi kommer att använda följande förfaen Det är närmast

köbildningsprincip. omöj- ringssätt: varje år göres en avskrivning av

ligt att upprätta några ur allmän välfärds- värdet av den existerande stocken av maski-

synpunkt objektivt riktiga (eller »rättvisa») ner och inventarier med 10 % av anskaffbeslutskriterier, som kan användas i dylika Vad ningsvärdet. gäller byggnader göres en sammanhang; en sammanvägning av olika årlig avskrivning på 2 % av anskaffningsvär-

synpunkter måste komma till stånd. det. Som ett mått på den alternativa avkast-

Däremot bör det vara helt klart att man av investerat 6 % ningen kapital användes inte bör hålla kvar handikappad arbets- av värdet av den existerande realkapitalkraft som kan placeras på den öppna ar- stockenl plus 6 % av marknadsvärdet av

betsmarknaden i skyddad verksamhet (även under lagerhållningen perioden i fråga? om arbetskraften i fråga kommer att ersät- Om det använda avskrivningsförfarandet tas av sämre sådan och verkstadens ekonoär »riktiga såtillvida att det ger ett värde på miska resultat därmed att försämras). Vi den i period 31 (se (2)) kvarvarande realkommer senare att i någon mån beröra som kapitalstocken, överensstämmer med icke-ekonomiska (dvs icke-konsumtions- S, kan (2) skrivas i formen mässiga) synpunkter och fördelningssynpunkter 30 på den skyddade verksamheten.

(nmn{%m+m+@-m-q- 1=

11.10 En metod för -

lönsamhetsbedömning ,›/(1+0,06)-1

av den skyddade sysselsättningen där K , är den i det föregående angivna ka-

Uttrycket (2) med de tidigare angivna be- pitalkostnaden i period t (avskrivningar plus

ränta Direkta obsertydelserna av ingående storheter kan använ- på investerat kapital). das i samband med vationer av skyddade verkstäder måste i huen skyddad verkstad lika väl som i samband vudsak inskränkas till att gälla posterna med en träningsverkstad. - -

Betydelsen av intäktsposten RLcbW, och med stor osäkerhet

R1:

(värdet av försäljningen av producerade eftersom Kt, rehabiliteringseffektema

(Rf)

varor) relativt R (»rehabiliteringsvinster-

,3 och effekterna på tex anhörigas arbetsin-

na») kommer dock att vara avsevärt mycket är mycket svåra att uppskatta.

satseraef)

större i det förra fallet än i det senare. Sätt:

Iakttagelser av existerande skyddade verk-

städer kan syfta till att uppskatta storleken mA4=m-q-M-n

av termer i summan i högra ledet av (2).

Man jämför därvid ett under observations- 1 D vs anskalfningsvärdet minus tidigare gjortiden realiserat ekonomiskt med förlopp da avskrivningar. det hypotetiska förlopp, som är förknippat 2En investering på I; kr under period t kommer

med en tänkt frånvaro av verkstaden i frå- alltså att ge upphov till kapitalkostnaden 0,06

I I måste man ga. Självfallet därvid använda under period t+jförj=0,

(I,=j +5

1,..., ett bestämt sätt att periodisera kapitalkost- n-l, där n= 10, om investeringen avser maskiner naderna och n=50, om investeringen avser byggnader. och att ta hänsyn till lagerhållning- För j zn blir motsvarande kapitalkostnader=0. en och kapitalkostnaderna för denna. Sambandet med (2) framgår av att It:

Detta kan man att arbeta n-l I, W-l I; göra genom = E

I;--j-7)r/(1+r)J+

E

med ett avskrivningsförfarande 7l/(1+r)J

och genom j-O j=0

214 SOU 1968: 61

Detta uttryck kan användas vid kalkyler

studerade

av olika slag, och har utnyttjats vid de em-

per 00800800008 CQON VIN @C\O\U3v-IF1I\O\CONI\ Owttñc studier som gjorts vid ett antal

Klient-

piriska

plats

FNFFNKH®ONOOC

ers .-4 verkstäder.

de

i 11.11 Resultat från en empirisk

+K, plats

3) Sååââââåååâ xommm-nooNowNsr AWNW: v-l ?Vi undersökning 2, 2

1, AA, per I l ||

Försök har gjorts att uppskatta AA, ur ut-

= trycket (3) för åren 1963-65 (t = 1, 2, 3) vid (t Ka 88888888888 OONMNOVSFWOOv-cmm verkstäder! Vid + QNVIFNFWVSVWHCE 11 skyddade uttagningen

?W159 v-nv-IÖIKGWCÅ främst Nwvd N har en viss spridning vad gäller geo-

1963-65

AA, I l ll

grafisk lokalisering, storlek, produktionsin-

riktning och ekonomiskt resultat eftersträ-

1965 är:

Antal

o-nooøoxo-n-n-noo vats. De ll verkstäderna

åren År plat- ser mmammmomwnm

Klockarverkstaden, Hässleholm

under

Vale-Industrier, Växjö

Göteborgs stads arbetslöshetsnämnd

QPHFPNT

per Ulricehamns stads arbetscentral

plats

åâåâåââiåiå

Klient- plats

O\O\®v-1I1mv-1K\OO\V

ers FQGVIFOOFÅÖIOOWWD Åmåls arbetscentral

per Karlskoga konvalescentförenings skyd-

z dade verkstad K

plats

+ §88888E882% 7. Stiftelsen Solna-Sundbybergs verkstäg moonwal- Minoo \D MN der

klientersättningar

AA per -Invevlam

8. Järn- och Träprodukter, Borlänge

O OQO 9. Säverstaindustrin, Bollnäs

åaååssaêåêê 10. Hortlax skyddade verkstad

AA,+K,

28§$°8*“R$$ kommuns verku-c V3 11. Arvidsjaurs skyddade

samt

I (NT | stad

Undersökningen har således kommit att

plats

Årl964

verkstäder som varit berörda

Antal

gälla samma

plat- ser

Eåäååâäåâäå .q v-l \D underav den företagsekonomiskt inriktade

per

sökningen.

och

per âååiiüâåââå

Klient-

11.1 1.1 Redovisning av grundmaterialet

totalt

plats

mhw-*vcvøooølh

ers FINCÖIOOÖI FFV!

Som underlag för uppskattningarna har an-

vänts siffror som verkstäderna redovisar till

,+K,

A plats êgsâsseâsgs arbetsvårdsbyrå i

AAx+K1

w(\Ir-1w1(ñO\\OO\\DV3 arbetsmarknadsstyrelsens NNv-c v-tñ u-tüNm samband med bidragsansökningar samt upp-

av per I l l I

gifter som inhämtats från verkstäderna.

Eftersom speciella svårigheter och osä-

8§§88888888 O v-v-40\l\OOO\U1C\ kerhetsmoment vad beträffar

föreligger upp-

Uppskattningar

AA;+K,

W109 oaxoxm-.mhmoxgm 01061610 \O w-n-n N skattningen av kapitalkostnaderna? redovi-

I I I I

1A A; kan uppfattas som ett mått på respektive

verkstads bidrag till samhällets totala produktion

År1963 Antal platser

2232222222: under ifrågavarande år.

(N) .-

11:1. 9 Det måste understrykas att en uppskattning

verkstäderna.

av dessa måste utgå från totala investeringsbelopp

och alltså inte från t ex enbart huvudmannens del

Tabell Verk- stad

av investeringskostnaden. Ill v-C*Ã(IVV3\OI\%C\CF* v-Iv-l

SOU 1968: 61 215

Tabell 11:2. Uppskattningar av AAt totalt och per plats under åren 1963--65 (t = l, 2, 3) i de ll skyddade verkstäderna.

sas först resultaten utan fråndrag för dessa. l1.11.2 Effekter av skillnader i klientelets I tabell 11: 1 anges uppskattningar av AA ,+ sammansättning AK, för t=1,..., 3 (år 1963-65) för de olika verkstäderna?! och - för jämförbar- Materialet tillåter självfallet inte några slut-

hetens skull - dessa belopp dividerade med satser vad gäller orsakerna till dessa stora

antalet platser i motsvarande verkstäder un- skillnader; sådana kan fastställas endast

der respektive år. Vidare anges utbetalda genom en ingående företagsekonomisk ana-

klientersättningar per plats. lys. Det är dock uppenbart att olikheter I tabell ll: 2 anges uppskattningar av mellan verkstäderna vad gäller klientelets AA, och dessa belopp dividerade med anta- beskaffenhet utgör en väsentlig förklarande

let platser i motsvarande verkstäder under faktor. Det finns anledning att tro att värdet respektive år. Dessa uppskattningar måste »antalet på variabeln arbetstimmar per plats betraktas som betydligt osäkrare än de upp- och år i % av normalt l 900 timmar» är skattningar, som angivits i tabell 11:1. relativt litet vid (stort) en verkstad, som Någon allmän och påtaglig tendens till relativt svårt sysselsätter (lätt) handikappavare sig försämring (fallande AA, per plats) de människor. Detta tal är mycket litet i eller förbättring (stigande AA, per plats) verkstad nr 34 och mycket stort i verkstad över tiden av de ll verkstädernas bidrag till nr 6 (se tabell 11:3). samhällets totala produktion? kan inte sä- Det är naturligtvis mycket svårt att på gas ha förekommit under den studerade tidsrymdenå Däremot kan 1 I AK; inräknas i förekommande fall och av förändringen naturliga skäl verkstädernas hyreskostnader. över tiden i enskilda verkstäder vara myc- 2 Detta bidrag är som framgår av tabell ll: 2

ket påtaglig. Förbättringarna i verkstäderna ofta negativt. Siffrorna i tabell 11: 1 och ll: 2 ärej korrinr 2 och 4 torde i stor utsträckning förklagerade för ändringen av den allmänna prisnivån ras av att verkstäderna i fråga under den över tiden; en sådan korrektion skulle blott obestuderade tidsperioden övervunnit svårighe- tydligt ändra resultaten. (Om man tex räknari ter i samband 1963 års penningvärde bör siffrorna för 1964 med driftsomläggningar vid reduceras med omkring 4% och siffrorna för tidsperiodens början. 1965 med omkring 8%.) Man kan vidare Under 1964 minskades antalet platser från observera stora skillna- 160 under år 1963 till i genomsnitt 135. Under år der mellan olika verkstäder vad gäller det 1965 uppgick antalet platser till 200. Det svaga ekonomiska resultatet. Det positiva ytterlig- ekonomiska resultatet i verkstaden torde - vid sidan av klientelets beskaffenhet- vara förknippat hetsfallet är verkstad nr 6 och det negativa med motsvarande omställningar av organisation verkstad nr 3. och produktion.

216 SOU 1968: 61

Tabell 11:3 Antalet arbetstimmar per år och framhåller det obehagliga i att avvisa perunder åren 1963- soner med uttalad vilka kan för-

plats i de 11 verkstäderna arbetsvilja,

65. väntas göra en relativt god insats i skyddad sysselsättning och för vilka sådan anställ- Antal arbetstimmar per år och ökad ning kan innebära väsentligt självre- Verkstad plats i % av normalt 1900 timmar

vara i behov av skyddad syseslsättning, kan erbjudas sådan. Kvar står dock frågeställnågot objektivt och täckande sätt ange skill- ningen, om man bör upprätta speciella verknaderna mellan olika verkstäder vad gäller städer för de ovannämnda handikappgrup-

de anställda handikappade individernas perna. (denna kan utnyttjas oliprestationsförmåga ka väl i olika verkstäder). Härför erfordras 1 1.1 1.3 Specialverkstäder i princip ett enhetligt testförfarande av nåom att Verkstaden i Hässleholm (verkstad nr l) got slag. Det råder dock inget tvivel verkstäderna i storstadsregioner (verkstä- är en specialverkstad i vilken enbart psykiskt derna nr 3 och 7) sysselsätter arbetskraft efterblivna unga personer med mycket låg sämre arbetsförmåga sysselsättes. Verkstaden ifrå-

med i genomsnitt prestationsförmå-

i en gammal byggnad, som ga än de flesta övriga verkstäder (med un- ga är inrymd kan sägas ha någon alternativ dantag för verkstad nr l). Detta förhållande knappast 11: 3. användning. Då dessutom mycket litet kasynes återspegla sig i tabell Förekomsten användes i produktionen blir kapitalav personer som lider av so- pital ciala och mentala kostnaderna obetydliga. I viss utsträckning handikapp* synes vara störst i storstadsverkstäderna. Sådana handi- utnyttjas lågavlönade praktikanter för vård,

är - i synnerhet när spritmissbruk tillsyn och arbetsledning. kapp hör till bilden - ofta med Verkstaden kan alltså knappast sägas förknippade över tiden varierande vara för hur dylika specialarbetsvilja och pre- representativ stationsförmåga, vilket självfallet medför verkstäder kan komma att ta sig ut vid en svårigheter att effektivt utnyttja verkstäder- expansion av verksamhetsformen i fråga. Den ökning av kapitalkostnaderna som annas kapacitet. I några Verkstäder har ledlokaler skulle medföra blir dock ningen vid besöken ifrågasatt det lämpliga ständiga i att låta antalet inte särskilt stora per plats. Vidare finns på detta sätt handikappade - främst - ut- det anledning att tro att trivsammare och personer spritmissbrukare stor del av den totala arbets- ändamålsenligare lokaler avsevärt skulle öka göra en alltför styrkan; vid sidan av att man får besvär de handikappades arbetsförmåga och möj-

med kapacitetsutnyttjandet tycker man sig lighetema att utnyttja denna.

också observera en negativ inverkan på öv- Det är också möjligt att med hänsyn till personers trivsel och individernas egenskaper välövervägda mariga handikappade skininvesteringar kan vara lönsamma. En arbetsprestationer. till den bristande Man hänvisar tillgången 1Dessa handikapp förekommer ofta i kombinapå platser i skyddad sysselsättning och tion med fysiska handikapp.

SOU 1968: 61 217

oförsiktig satsning på att med hjälp av hög och affärsmässig drift söker utnyttja de mekaniseringsgrad, användning av icke- handikappades arbetsförmåga så effektivt handikappade stödarbetare, stor administra- som möjligt samtidigt som man bereder tiv apparat etc göra sådana verkstäder till dem erforderlig vård och tillsyn. konkurrenskraftiga industriella enheter kan Även i samband med tillkomsten av skydemellertid resultera i stora samhällsekono- dade verkstäder, som inte är av den speciella miska kostnader. Verkstaden i Hässleholm typ som ovan behandlats, bör man räkna kan säkert sägas ge ett påtagligt positivt med ett tillskott till värdet av de arbetsinbidrag till samhällets totala produktion, vil- satser som utföres på den öppna arbetsket framgår, om man betraktar de alterna- marknaden av tex anhöriga. Det har inte tiva sätten att ta hand om de handikappade varit möjligt att åstadkomma några kvansom sysselsättes där. titativa uppskattningar av betydelsen av den- Dessa personer är i allmänhet i behov av na effekt. ständig tillsyn. Om de inte hade anställning Verkstadsledningarnas omdömen om föpå verkstaden och ansvaret för denna till- rekomsten av effekten varierar från »den syn och för deras dagliga välbefinnande är vanlig» till »den förekommer». Det lämnades åt anhöriga skulle de helt säkert skulle vara värdefullt att vid några verkbinda åtskillig arbetskraft; värdet av de ar- städer under ett par år undersöka anhörigas betsinsatser, som kommer till utförande på eller närstående personers reaktionssätt och den öppna arbetsmarknaden skulle bli attityder i samband med intagningarna av mindre. handikappade personer på verkstaden och Enligt siffrorna i tabell ll: 2 är ett bort- försöka bedöma i vad mån de nämnda perfall av 2 heltidsarbetare ä 25 000 kr tillräck- sonernas arbetsmarknadsmässiga beteende ligt för att göra det nämnda alternativfallet skulle ha blivit annorlunda om dessa intagsamhällsekonomiskt sämre än det som är ningar hade uteblivit.3 Förbättrad kunskap förknippat med verkstadens existens. Ett om de ifrågavarande effekterna kan - som annat alternativ är att vårda hävdats - avsevärt bepersonerna tidigare påverka i fråga i någon annan, icke-produktionsin- dömningen av den skyddade verksamhetens riktad institution. En jämförelse med vård- samhällsekonomiska lönsamhet och av kostnaderna per person och år i sådana önskvärdheten av en utbyggnad av dentänkbara institutioner kan bli missvisande, samma/i om den inte genomförts noggrant och under hänsynstagande till att de personer, som l 1. l 1.4 Rehabiliteringseffekter är i stånd att arbeta i en skyddad verkstad, är i behov av mindre vård etc än Tidigare har också betydelsen av en evendyrbar vad det genomsnittliga klientelet i de nämn- tuell rehabiliteringseffekt av skyddad sysselda institutionerna ärl. sättning framhållits. Antalet personer, som Det ligger dock nära till hands att säga under åren 1963-65 lämnat de 11 skyddaatt i de fall då individerna - trots svåra 1 Vid en ytlig jämförelse framstår den skyddade - har handikapp någon arbetsförmåga kvar och är i stånd att sköta verkstaden som ett avsevärt mer överlägset alterett arbete nativ än den antagligen är. i en skyddad verkstad samt då sådant ar- 2 Individernas behov av vård och deras egna bete inte är olämpligt ur vårdsynpunkt så preferenser är naturligtvis av avgörande betydel- - se. bör det åtminstone - vara “ I stor utsträckning måste man därvid bygga på potentiellt ur allmän välfärdssynpunkt bättre att be- de berörda personemas egna bedömningar. reda dem tillfälle? till Om tex intagningen av 10 handikappade skyddad sysselsättpersoner får en sådan effekt på anhörigas arbetsning än att placera dem på en enbart vård- insatser att det motsvarar ett tillskott av en årsinriktad institution. arbetare á 20 000 kr på den öppna arbetsmark- Det förra alternativet naden, kan detta uppväga ett underskott per kan ju sägas inneplats (AA, per plats) i skyddad verksamhet på bära att man genom industriell organisation 2 000 kr.

218 SOU 1968: 61

svara en samhällsekonomisk intäkt på omde verkstäderna och fått anställning på den arbetsmarknaden är 53, 51 resp 46 kring 3 700 kr per år och plats i skyddad öppna antalet i de 11 verkstä- verksamhet i de 11 studerade verkstäderna, (det totala platser om mellan antalet personer derna under ifrågavarande år var 422, 423 proportionen 5-10 har under vart- som lämnar verkstäderna för att gå ut på resp 524). personer den öppna arbetsmarknaden och antalet dera av åren gått från skyddad sysselsättblir ungefär oförändrad över tiden. ning till yrkesutbildning. platser och andra personer Med tanke på de stora välfärdsvinster, Verkstadsledningarna som är förknippade med rehabiliteringsefmed anknytning till den skyddade verksamom att fekter och som - i likhet med de ovan heten är i allmänhet övertygade allmäntillstånd ofta nämnda effekterna på tex anhörigas arhandikappade personers tiden betsinsatser - inte kommer till synes på verkförbättras under i skyddad sysselsättstädernas intäktssidor, kan det framstå som ning. Vidare påpekas ofta att den skyddade till önskvärt att man medvetet strävar efter att sysselsättningen bidrar att upprätthålla de arbetsför- åstadkomma sådana effekter i den skyddade handikappades självrespekt, och till att förhindra verksamheten. måga och arbetsvilja Personer för vilka framtida anställning social missanpassning. Framför allt i storstadsområdena före- på den öppna arbetsmarknaden synes vara

kommer det ofta en realistisk kan kanske sysselatt handikappade perso- möjlighet ner kan lämna sättas på sådant sätt och bibringas sådan den skyddade sysselsättning-

en i samband med konjunkturuppgångar »on the job training» att en utveckling i den

och ökande en riktningen underlättas. Ansträngningar för efterfrågan på arbetskraft; kommer sedan till- att finna lämpliga arbeten på öppna markdel av dessa personer baka i samband med nästa naden åt de handikappade bör göras. Initia-

konjunkturdämp-

tivet får inte helt överlåtas åt de handikapning. att de personer som under åren pade själva (vilket nu förekommer). Säg 1963-66 lämnat den skyddade sysselsätt- Vid en bedömning av önskvärdheten av

ningen och fått arbete på den öppna mark- den skyddade verksamheten kan effekterna skulle 1000 av naden ha tjänat i genomsnitt på inkomstfördelningen (fördelningen kr mindre följande konsumtionsmöjligheterna) mellan gruppen per år under de närmast 10 åren, om de inte hade haft tillgång till »handikappade individer» och gruppen »öv-

skyddad sysselsättning, dvs om de hade riga individer» vara av intresse. En ökning

varit arbetslösa under motsvarande perioder. av de totala konsumtionsmöjligheterna i

Även om det inte finns några möjligheter samhället med ett visst belopp per år kan att hävda att ett sådant är rea- kanske betraktas som värdefullare om en antagande listiskt framstår det inte som orimligt. Man relativt stor del därav tillfaller den förra

vet att sysslolöshet i allmänhet har en ned- än om så inte blir fallet. gruppen brytande effekt på människan och på den En viss minskning av de totala konsum-

skyddade verksamheten helt säkert i många i samhället kan kanske tionsmöjligheterna fall leder till att den handikappade förvär- anses tolerabel önskvärd) om den är (eller var vissa färdigheter och upprätthåller and- med omfördelningseffekter, som förknippad ra och till att han inte vänjer sig av med betraktas som önskvärdaA Dock måste ett regelbundet arbetsliv och förlorar kon- man då förutsätta eller (teoretiska, praktiska takten med en industriell miljö etc. Därför att åstadkomma en »politiska») svårigheter kan man närmast vara benägen att tro att i den sålunda önskade riktomfördelning antagandet påtagligt underskattar rehabiliteringseffekternas betydelse. 1 Olika individer, organisationer etc kan naturligtvis ha olika uppfattningar därvidlag; det av- Med användning av den metodik, som görande är dock att fördelningseñekterna ofta kom till användning i avsnittet om arbets- han efterfrågas av den som gör bedömningen; träning, finner man att detta skulle mot- önskar ta hänsyn till dem.

SOU 1968: 61 219

ningen på andra sätt som medför en mindre na undvikas. minskning av de totala konsumtionsmöjlig- I samband med två av de studerade verkheterna. städerna har en individuell av genomgång Det har emellertid visat sig vara mycket det ovan antydda för år slaget genomförts svårt att kartlägga dessa omfördelningsef- 1963 (verkstäderna nr 4 och ll). fekter i samband med de studerade verk- Tabell 11:5 en minskning av de antyder städerna. Åtskilliga av de handikappade handikappades disponibla inkomster vid ett personer, som arbetar där, kommer i åtnju- tänkt bortfall av den skyddade sysselsätttande av andra penningbidrag från det all- ningen med belopp av den blygsamma stormänna än lönen. Pensionsfrågan behandlas leksordningen 1 800 kr per plats i verkstad på olika sätt från plats till platsl. För per- nr 4 och 600 kr per plats i verkstad m- 112. soner med låg arbetsförmåga och stor från- Eftersom AAa per plats i det förra fallet är varo från arbetet blir lönen helt otillräcklig omkring 2 700 och i det senare omkring ur 3 400 kr kommer försörjningssynpunkt. Lönesättningsme- omkring 900 respektive toderna och den genomsnittliga lönen omkring 2 800 kr per plats att huvudsakliper arbetstirnme varierar från verkstad till verk- gen tillfalla »övriga individerna. stad (se tabell 11:4). Det måste dock starkt understrykas att

dessa siffror är ungefärliga och att resultaten av undersökningar av denna typ för 11.1 1.5 Några enkla kostnadskalkyler olika verkstäder i hög grad beror av löne- För att avgöra hur de handikappades dispo- sättningsmetoderna och av praxis vad gälnibla inkomster skulle ändras om de berö- ler främst pensionsförhållandena. Det är vades sina anställningar i den skyddade verk- dock uppenbart att skyddad sysselsättning

staden, måste man alltså göra en undersök- är ett alternativ till ökade insamhälleliga ning av varje enskild individ och söka upp- satser på socialvårdens område. skatta vilka penningbidrag han skulle kom- Eftersom det är mycket svårt att fast-

ma i åtnjutande av i detta tänkta fall. Efter- ställa hur de till handikappade utbetalda

som det ändras till

genomsnittliga lönebeloppet per bidragsbeloppen följd av upp-

plats i allmänhet är blygsamt (se tabell 11: 4) rättandet av en skyddad verkstad, är det kan man kanske på förhand gissa, att större också mycket svårt att uppskatta motsvadelen av rande effekter

klientersättningsbeloppet (efter på det offentligas utgifts-

skatt) i det tänkta altemativfallet måste och inkomstsida. Det underskott per plats utbetalas till de handikappade på annat sätt, under år t i en skyddad verkstad som i prinom socialt olidliga förhållanden skall kun- Tabell 11:5. Kalkyl över den genomsnittliga ökningen av andra bidrag vid bortfall av den Tabell 11:4. Medeltimsförtjänsteri de ll verk- skyddade sysselsättningen. städerna under âren 1963-65. Verkstad nr 4 nr ll Medeltimförtjänst Verkstad nr 1963 1964 1965 Lön per plats 7 350 6 700 Inbetalt skattebelopp per l _ plats 2 050 l 600 0,34 0,74 0,92 2 Ökning per plats av mone- 4,32 5,14 5,67 3 tära bidrag till de handi- 3,05 3,34 3,57 4 3,39 kappade från det allmän- 3,99 5,03 5 na vid tänkt bortfall av 4,30 5,40 5,74 6 4,16 4,79 den skyddade sysselsätt- 6,52 7 ningen (uppskattningsvis) 3 500 4 500 3,64 3,84 4,05 8 - 2,78 3,80 1 Se avsnitt l1.4.4. 9 3 Det kan nämnas att för klienterna av verk- 4,91 5,02 6,16 10 5,64 5,94 6,41 ll - städerna inbetalda ATP- och sjukförsäkringsav- 4,73 5,47 gifter var omkring 370 kr per plats.

220 SOU 1968: 61

1. De handikappade värdesätter de möjcip på ett eller annat sätt måste täckas med offentliga medel, utgöres av den utbetalda ligheter till umgänge och mänsklig kontakt,

klientersättning per plats minus AA, per som arbete i en skyddad verkstad medför.

11:1 och 11: 2).1 (Om det 2. Antalet sjukdagar (och upptagenheten plats (se tabell förra över tiden ökas med mer än med de egna krämporna) minskar, om de beloppet det senare kommer ifrågavarande under- handikappade kan sysselsättas i produktivt

skott att öka; en sådan tendens kan ob- arbete. 3. Ett aktivt arbetsliv synes medföra att serveras.) Som förut emellertid verk- de handikappade blir mera aktiva även sagts kommer stadens tillkomst i allmänhet att leda till en i andra avseenden; de blir mer benägna att relativt av det offentligas umgås med andra människor, sköter sin kraftig nedgång socialvårdsutgifter. Att bidragsbeloppens hygien bättre etc. storlek allmänt sett ökar med tiden kan 4. De handikappade värdesätter känslan

i viss mån uppväga en tendens till ökade av att vara »produktiva» och av att uppbära

offentliga utgifter för täckandet av under- lön för utfört arbete.

skott om bestäm- 5. Ett aktivt arbetsliv att i skyddade verkstäder, synes leda till melserna för under vilka omständigheter de handikappade blir på »bättre humön.

skall utbetalas är fixa. 6. De handikappade synes vid fritt val bidragen i allmänhet - dock inte alltid - föredra På det offentligas inkomstsida kommer ett aktivt arbetsliv framför ett passivt under- (väsentligen) en ökning av det av de handiinbetalda I verk- stödtagande, även om deras konsumtionskappade skattebeloppet. städerna nr 4 och ll skulle - de ej blir större i det förra fallet. enligt möjligheter i det föregående redovisade osäkra siffrorna Om en utbyggnad av den skyddade sys- - det offentligas inkomster sjunka med om- selsättningen leder till stora »ekonomiska»

förluster till totalt sett avsevärt minkring 2 050 resp 1 600 kr per plats och ut- (dvs gifterna med omkring 3 900 resp 2 200 kr skade konsumtionsmöjligheter i ekonomin) av verkstä- - vilket i det föregående per plats vid ett tänkt bortfall enligt analysen framstår som - måste derna, om siffrorna för 1965 är representa- knappast troligt tiva. man alltså ställa sig frågan om huruvida Därtill kommer - vid positivt AA, - ett de ovannämnda »icke-ekonomiska» vinster-

bortfall av inkomster genom indirekta skat- na skall tilldelas ett så stort värde att de

ter. Det är helt uppenbart att relativt ansen- kan anses uppväga konsumtionsförlusterna.

liga bortfall av socialvårdsutgifter tack vare en verkstads tillkomst och ett positivt bidrag 11.12 Utredningens synpunkter i anslut-

från verkstaden i fråga till samhällets totala ning till undersökningsresultaten

produktion av varor bidrar till att samhäl- 11.12.1 Jämförelse i stort mellan de två lets utgifter för täckandet av - om man undersökningarna inkluderar klientersättningar på kostnadssi- De båda undersökningarna har avsett att dan - helt naturliga underskott i verkstaproblem inom den skyddade verkbelysa den i stor utsträckning (kanske helt eller mer 1 Om det senare beloppet är negativt måste det än så) uppväges av ökade skatteinoffentliga för att åstadkomma denna täckning komster och minskade socialvårdsutgifter? betala ett större belopp per plats än klientersätt-

ningen. 1l.l1.6 2Eventuella rehabiliteringseñekter och positiva Icke-ekonomiska effekter effekter på värdet av t ex anhörigas arbetsinsatser Det är självfallet oerhört svårt att göra en på den öppna arbetsmarknaden ger naturligtvis också upphov till positiva verkningar på det bedömning av de »icke-ekonomiska» effekoffentligas inkomstsida. ter av skyddad sysselsättning. Även om * Se Bent Andersen »Work or Support», strikt OECD, Paris 1966 (kap V). Personer med anvetenskapliga undersökningar på detta knytning till den skyddade verksamheten tycker fält saknas finns det mycket som tyder på som bekräfsig i allmänhet ha gjort iakttagelser,

att bl a följande effekter gör sig gällandez3 tar de uppräknade effekterna.

SOU 1968: 61 221

samheten ur två skilda synpunkter. Slut- 11.12,2 Avvägningen mellan vårdfunktion satserna från undersökningarna har också och drift kommit att ligga på olika plan och delvis vara motstridande. Det speglar alltså den I sin konsultrapport hävdar lic Sjöberg att mellanställning som skyddad verksamhet det saknas en klart uppfattad målformulehar: att delvis vara producerande delvis va- ring för de skyddade verkstäderna. Den ra rehabiliterande. organisatoriska till socialvåranknytningen Den grundläggande skillnaden mellan en den medför, enligt hans bedömning, sannoföretagsekonomisk och en samhällsekono- likt att man överbetonar vårdfunktionen misk lönsamhetsanalys ligger i själva kost- på bekostnad av driftseffektiviteten, mätt nads- och intäktsbegreppens omfattning, nå- i ekonomiska termer. got som konkret illustreras av de redovi- Utredningen finner det i och för sig möjsade konsultrapporterna. Den samhällseko- ligt att den rådande organisationen kan nomiska analysen inkluderar exempelvis en tänkas leda till att de företagsekonomiska rad intäktsfaktorer som inte kommer med principerna får för litet när det utrymme i den företagsekonomiska; den gäller att bestämma skyddade investeringar, produktverksamheten kan upprätthålla arbetsför- val och driftsformer. Men det då gäller mågan, den kan innebära viss arbetsträning, främst i så måtto att de företagsekonomiska förhindra former av »social missanpass- bedömningar som borde ske inte görs exning» och ge intäkter genom att den handi- pertmässigt eller att de negligeras. kappade närstående personer ges tillfälle Utredningen vill emellertid understryka till ökat förvärvsarbete. att de observerade företagsekonomiskt otill- Lic Niklasson visar att redan moderata fredsställande driftsresultaten inte behöver uppskattningar av dessa intäktsposters stor- vara en följd av att vårdfunktionen överlek radikalt ändrar resultatet av en kost- betonas. är det åtminstone i vis- Antagligen nads-intäktsjämförelse. sa fall så att man - med rådande organisa- Den mörka bild som en företagsekono- tionsverkstadsstorlek, och maskinutrustning misk analys av den skyddade verksamhe- administrativa resurser knappast har möjtens lönsamhet ger ljusnar således lighet att få ett »tillfredsställanden rörelsebetydligt när man anlägger ett samhällsekono- resultat, oavsett vilka man tillprinciper miskt perspektiv. lämpar i den löpande driften. När det gäller en av Redan det begränsade material som företotalbedömning verksamheten som sådan är det naturligt ligger ger en förhållandevis klar bild av att låta de samhällsekonomiska på vilka områden som eventuella synpunk- förstärkterna överväga. Det inte ningar av de administrativa sammanhänger funktionerna minst med att åtgärderna för de handi- bör sättas in. Lic nämner Sjöberg några kappades rehabilitering och sysselsättning, brister: otillräckliga resurser för produktsom Niklasson påpekar, måste ses som en kostnadutveckling, otillräcklig och lagerdel av trygghets- och kontroll samt jämlikhetspolitiken mm, otillräcklig tillgång på inom samhället i stort. kvalificerad ledningspersonal. Men det är givetvis inte så att man kan bortse från eller ens bagatellisera de före- finner Utredningen det väsentligt att åttagsekonomiska Man måste vidtas synpunktema. gärder för att rusta upp de nämnda också, inom ramen för givna förutsätt- administrativa funktionerna. Därvid bör huningar, se till den inre effektiviteten, dvs vuddelen av de förslag som lic Sjöberg ger hur de tillgängliga resurserna begränsade i sin rapport beaktas. En sådan upprustutnyttjas. De hjälpmedel man därvid har ning kan inte anses rikta spetsen mot vårdatt begagna är desamma som utnyttjas i synpunkterna i sig.

vanliga vinstgivande företag: budgetkon- Självfallet kan inte förbättringarna i den troll, rationaliseringar m m. inre effektiviteten hos verkstäderna väntas

222 SOU 1968: 61

bli tillnärmelsevis så stora att verkstäderna i 1 1 .12.4 Strukturrationalisering någon mening kan bli »självbärande». I den företagsekonomiskt orienterade rap-

porten föreslås att en Strukturrationaliseskall ske inom den skyddade verkring 1l.12.3 Hög eller låg mekaniseringsgrad samheten samt att huvudmannaskapet i i skyddade verkstäder samband med detta skall övergå från komteser är att en »mekani- munerna, som idag förestår de flesta verk- En av lic Sjöbergs städerna, till i första hand landstingen, sering som gör en större del av ett arbete maskinbundet tenderar att få större bety- eventuellt till ett statligt organ. Med strukturrationaliseringen skulle man delse för produktiviteten ju lägre prestaarbetskraften har›. Med den- uppnå en enklare administration och spetionsförmåga i produktionen. Utredna tes som grund argumenterar lic Sjöberg cialiseringsfördelar mer avancerad finner det fullt klart att den nuvaför en övergång till pro- ningen duktionsteknik. Det skulle bla ske genom, rande splittringen på små verkstadsenheter med i flera avseenden likartad eller ideninvesteringar i modern maskinutrustning av annan arbetskraft tisk produktion i små serier är orationell. och viss anställning En ökad specialisering och funktionsförän handikappade. framhåller å sin sida att delning verkstäderna emellan är därför Lic Niklasson maskiner önskvärd. En sådan samordning av pro- »åtskilliga investeringar i dyrbara är lönsamma endast i kombination med duktionen förutsätter en samordning på huen avsehögt uppdrivet arbetstempo och pålitlig ar- vudmannaplanet, antingen genom värt förbättrad samplanering mellan nuvabetskraft som inte gör realkapitalet dåligt och delvis Han drar rande huvudmän, eller genom att inordna utnyttjat sysslolöst». slutsatsen att arbetsintensiva flera verkstäder under samma huvudmansnarast produktionsmetoder ofta kan vara att föredra naskap. verksamhet. Han påpekar vidare finner för sin del att överi skyddad Utredningen ar- skäl talar för den sistnämnda lösatt användningen av icke handikappad vägande betskraft, eventuellt i kombination med ka- ningen. Utredningen har redan i den prepitalintensiv produktion ställer högre krav liminära upplagan av huvudrapporten lagt kunnande. fram förslag om utredningar av huvudmanpå verkstadsledningens finns det naskapet för den skyddade verksamheten. Enligt utredningens uppfattning för närvarande för har beslut 15.8.1968 inte tillräckligt underlag Kungl Majzt genom att bedöma vilket det finns för bemyndigat chefen för inrikesdepartementet utrymme i en högmeka- att tillkalla för att utreda föratt sysselsätta handikappade sakkunniga niserad produktion. Otvivelaktigt kan man utsättningarna för en utbyggnad och effekfinna exempel på produktionsprocesser där tivisering av den skyddade sysselsättningen. avancerade maskiner kan öka handikap- Strukturrationalisering av det slag som

pades produktivitet, men motsatta exempel innebär specialiserad produktionsinriktning kan även anföras. Några mer erfarenhets- och en mer samordnad och centraliserad studier av olika administration behöver inte nödvändigtvis mässiga handikappsgrupatt effektivt skilda vara sammankopplat med att verkstäderna pers möjlighet utnyttja eller mer än maskinella produktionsmedel har veterligen görs större högrnekaniserade hittills. Det förefaller som om enbart en inte gjorts. Det utredningens me- specialisering - även med oförändrat antal går därför, enligt ning, inte att ge entydiga rekommenda- verkstäder - skulle vara tillräcklig för att

tioner i vare sig den ena eller den andra man i många fall skulle kunna gå över till och utriktningen, utan vad som är den lämpliga lämpligare maskinutrustning höja mekaniseringsgraden måste bedömas från nyttjandegraden hos maskinparken. fall till fall. Därutöver kan självfallet sammanslag-

SOU 1968: 61 223

ningar av verkstäder i enskilda fall vara Principen för beslut grundat på en samlämpliga ur ekonomiska och andra syn- hällsekonomisk analys är i allmänhet att punkter. söka upp det handlingsalternativ som maxi- För de flesta som är sysselsatta i en merar nuvärdet (dvs inklusive framtida skyddad verkstad medför, som lic Sjöberg intäkter) av skillnaden mellan alla nyttopåpekar, en produktionsförändring inte nâg- effekter av projektet och de kostnader det ra större svårigheter. För övriga bör åtgär- för med sig. der kunna relativt lätt vidtas för att kom- Det gäller alltså att i första hand räkna pensera för eventuella nackdelar av en upp och i andra hand värdera de kostnastrukturrationalisering. En omställning av der och intäkter (nyttoeffekter) som blir produktionen bör emellertid ske i sådan aktuella. takt att det finns rådrum att vidta sådana Som framgår av lic Niklassons underåtgärder. sökningar ger redan försöken att räkna upp olika kostnads- och intäktsposterna en mer nyanserad bild av projektets tänkbara effekter än man normalt har från början. ll.l2.5 Fortsatt användning av samhälls- När man sedan gör värdeuppskattningar ekonomiska undersökningsmetoder får ofta de resultat som fås vid en beräk- Den positiva förhandsinställningen till att ning av mer direkta och närliggande kostutnyttja sarnhällsekonomiska k0stnads-in- nader och intäkter revideras ganska genomtäktsanalyser består efter de genomförda gripande. undersökningarna. Visserligen befinner man Värderingsproblemen bereder för övrigt sig fortfarande i början av utvecklingen, de största svårigheterna när det gäller att med en rad praktiska problem kvar att lösa. genomföra en analys medan den teore- Det är svårt att i någon detalj ange hur de tiska grunden däremot får anses vara rätt framtida analyserna på exempelvis det ar- fast etablerad. Allmänt sett är nyttosidan betsmarknadspolitiska området kommer att betydligt svårare att kvantifiera än kostutformas och hur de på lämpligaste nadssidan. sätt Som regel måste man på nyttoså småningom skall infogas i ett större sidan acceptera att flera intäktsposter är för och resursfördelning. och förblir omätbara system planering i penningmässiga ter- Man kan emellertid av erfarenheterna från mer. analyser av denna typ bla i USA dra en Värderingssvårigheterna får naturligtvis rad slutsatser om deras och inte ses som avgörande hinder för möjligheter att gebegränsningar. nomföra analyser. Beslut om olika projekt Samhällsekonomiska kostnads-intäktsana- måste fattas i någon ordning. Ju bredare lyser är användbara när det gäller att bebeslutsunderlag som föreligger desto större döma projekt dels med konsekvenser över är möjligheterna att välja rätt bland tillen lång tidsperiod (se bla räkneexemplen gängliga handlingsalternativ. i avsnitt ll.8.2), och/eller med konsekven- Det har hävdats att just ansträngningser av många slag för många människor, arna att finna värderingsnormer för olika branscher eller regioner mm. i analysen frå- Analysme- poster gör att man väcker toderna är mer användbara vid jämförelser av kanske natur gor grundläggande som mellan projekt inom samma sektor än mel- annars skulle ha blivit obeaktade. Det är lan projekt inom olika sektorer. alltså samma synpunkter som man ibland En allmän begränsning är, som lic Nik- ser framförda exempelvis beträffande nätlasson påpekar, att de inte utan vidare kan verksplanering och systemutredningar för användas i fråga om stora projekt som för- ADB. Värdet skulle dessa uttalanden enligt ändrar sysselsättning, priser m m i hela eko- inte enbart ligga i tekniken som sådan utan nomin. Analysema bör även avse beslut in- även i den systematisering och genomlysom en viss, i förväg definierad ram. ning av problemställningama den ger upp-

224 SOU 1968: 61

hov till. Man kan anta att en ökad satsning på metoder att göra prestationsmätningar i olika sammanhang inom framför allt den offentliga sektorn samt en successiv uppbyggnad av olika informationssystem bör ge bättre möjligheter att göra värdeuppskattningar. Det vore också Önskvärt om man i det aktuella systemarbetet på ADB-området exempelvis inom arbetsmarknadsverket och z andra myndigheter kunde ta hänsyn till krav på information för studier av samhällsekonomisk natur. K Utredningen anser det naturligt och värdefullt att fortsatta undersökningar kommer till stånd för att utveckla praktiska metoder för samhällsekonomiska kostnadsoch intäktsanalysenl Med tanke på att det nu finns ett utgångsmaterial på arbetsvårdsområdet bör en del av undersökningarna omfatta detta omrâde. Man bör samtidigt ägna uppmärksamhet ät hur detta analysinstrument skall kunna infogas i ett löpande planeringsarbete inom olika myndigheters verksamhetsfält och i samhällssektorn som sådan.

1 Ett visst utvecklingsarbete pågår redan, som nämnts, under ledning av expertgruppen för arbetsmarknadsfrågor (EFA).

SOU 1968: 61 225

15-814380

12 Samhällsekonomiska kostnads-intäktsanalyser

på omskolningsområdet

De två mellersta delarnal utgör det ana- 12.1 Bakgrund lytiska teorifundament som den fjärde de- Inom ramen för översynen har utredningen len, om empiriska undersökningar, bygger kostnads- hand är det delarna 1 och 4 även prövat samhällsekonomiska på. I första (cost-benefit-analyser) som som är av intresse i detta sammanhang och intäktsanalyser instrument för behandlingen av arbetsmark- de återges här med obetydliga redaktionella nadspolitiska avvägningsproblem inom om- förändringar? De fullständiga rapporterna skolningsområdet. ingår i det omfattande stencilmaterial som I detta kapitel redovisas de undersök- utredningen tillhandahåller separat. ningar på omskolningsområdet som skett inom översynens ram. Ansvaret för det 12.2 Allmänna utgångspunkter fortsatta arbetet har sedan 1967 övertagits av expertgruppen för utredningar i arbetsl2.2.1 Omskolningens syften marknadsfrâgor (EFA). Expertgruppen startade hösten 1968 en omfattande fältunder- Ornskolning av arbetskraft framstår i våra sökning rörande arbetsmarknadsutbildning- dagar som ett verksamt medel att åstaden. Med tanke på att dessa undersökningar komma en effektivare användning av samfortsatts och är inne i en fas där man på hällets arbetskraftstillgångar och att förfältet kan pröva teoriernas hållbarhet har bättra enskilda individers möjligheter att inte utredningen funnit anledning att när- anpassa sina yrkesval efter de föränderliga mare kommentera de här redovisade resul- förhållandena på arbetsmarknaden. Omskoltaten. ningen betraktas ofta även som ett medel Utredningen uppdrog 1966 åt fil lic Ha- att angripa de sociala orättvisor som är rald Niklasson att i samråd med professor förknippade med arbetslöshet och ojämn Guy Arvidsson göra lönsamhetsundersök- inkomstfördelning. Sedan gammalt fäster ningar av den art som här nämnts. man av naturliga skäl störst vikt vid om- Undersökningarna på omskolningsområ- skolningsverksamhetens arbetslöshetsminsdet har uteslutande varit av teoretisk-me- kande effekter, när man motiverar dess todologisk karaktär. Den omfattande kon- existens. sultrapporten har indelats i fyra delar: l. 1Dessa delar utgör Niklassons licentiatavhand- Allmänna utgångspunkter, 2. Välfärdsteo- ling. retiska utgångspunkter, 3. En samhällseko- i Främst har ett avsnitt om multipel regessionsanalys utgått. Vissa formelmässiga referenser till nomisk modell samt 4. Empiriska undersökde delar av Vundersökningsrapporten som inte ningar av omskolningsverksamheten. redovisas här_har också utelämnats.

226 SOU 1968: 61

Om man endast omskolar som följd att arbetskraftsöverskottet försvinner personer, i frånvaro av omskolning skulle förbli ar- eller förvandlas till en brist. Det är då möjbetslösa under lång tid, och om dessa där- ligt att omskolningen i fråga inte får någon efter i allmänhet erhåller anställningar på effekt alls på arbetslösheten utom under den öppna arbetsmarknaden, framstår de en relativt kort period. Det är inte heller »produktivitetsvinsten som görs, som så givet att några framtida produktivitetsvinsstora, att »den samhällsekonomiska lön- ter erhålles. samheten» av omskolningen kan Omskolningen kan då framstå som samknappast Det är emellertid ofta svårt hällsekonomiskt olönsam (ex post) trots ifrågasättas. bedöma i vad mån de ovan- att endast arbetslösa fått del av att i förväg personer nämnda villkoren är uppfyllda när man den. Om exempelvis byggnadsverksamheten att starta ett bestämt omskol- av en eller annan anledning dämpas tillfälöverväger ligt under ett visst år medan brist på arningsprojekt. Om man önskar bedöma projektets ef- betskraft råder inom t ex verkstadsindustrin fekt på arbetslöshetens omfattning eller dess är det långt ifrån givet att man bör om- »samhällsekonomiska lönsamhet» i vidare skola arbetslösa byggnadsarbetare till verkmening måste man naturligtvis först pre- stadsarbetare. cisera samhällets handlingssätt i alternativ- Det är naturligtvis inte endast konjunkfallet att omskolningsprojektet uteblir. Om- turmässiga förändringar som gör det svårt olika effekter måste de- att förutse hur arbetslösheten i framtiden skolningsprojektets finieras i relation till ett sådant alternativ. påverkas av ett omskolningsprojekt. Pågå- Vilket alternativ man arbetar med beror av ende strukturomdaningar medför ökad efdet aktuella karaktär. Man på vissa typer av arbetskraft och valproblemets terfrågan kan vara intresserad av omskolningsprojek- minskad efterfrågan på andra även om kontets effekter när alternativet är att sam- är obefintliga. Dessa junkturvariationerna hället bistår de arbetslösa, som man över- tendenser kan vidare vara olika i olika reväger att omskola, med enbart monetärt gioner. understöd sidan av ar- För att kunna de framtida (vid rutinmässig uppskatta men det kan tex också arbetsmarknadsmässiga möjligheterna för betsförmedling), att samhället som alternativ kan de arbetslösa som man vid en tänkas, personer, att utöka omfatt- att omskola, måste välja beredskapsarbetenas viss tidpunkt överväger ning. man ha tillgång till ganska långsiktiga prog- Även om de båda alternativen är pre- noser beträffande tillgång och efterfrågan ciserade vad av olika slag och i olika regäller statliga handlingspara- på arbetskraft metrar är det vid beslutsögonblicket (då gioner. Sådana prognoser är också väsentman väljer mellan alternativen) svårt att liga, om man önskar jämföra en viss typ förutse hur arbetslöshetssiffrorna kommer av omskolning med en annan med avseende att utveckla i respektive fall sysselsättningsnivån eller sig i framtiden på den framtida och att uppskatta olika individers alterna- med avseende på »samhällsekonomisk löntiva framtida produktiviteter. samhet» i någon mening. t ex att projektet kommer till stånd Om de arbetslösa som man överväger att Antag under en lågkonjunktur och att man endast omskola har råkat ut för sina aktuella svåomskolar arbetslösa personer, som har myc- righeter till följd av en strukturomvandling, ket små möjligheter att få arbete under vilken enligt prognoserna kan förväntas rådande konjunkturläge. Efter omskolning- fortsätta under relativt lång tid, kan man en erhåller de - antar vi - i allmänhet an- ha anledning att förmoda att de i frånställningar inom vissa fortfarande expansiva varo av omskolning kommer att få svårt att och mindre konjunkturkänsliga branscher och få arbete även i framtiden. Man väljer då, industrier. En konjunkturuppgång efter, säg, antar vi, att starta vissa omskolningskurser ett eller ett par år kan emellertid få till för att lösa sysselsättningsproblemen för in-

SOU 1968: 61 227

dividerna i fråga. Vid valet av kurser måste under varje tidsperiod, en övre gräns för man helt naturligt ta hänsyn till arbets- omskolningsverksamhetens omfattning. marknadsläget för olika yrkeskategorier. Om efterfrågan på omskolning från per- Det kan därvid vara väsentligt att inte soner som uppfyller inträdeskraven är större bara ta hänsyn till den tillfälliga arbets- än tillgången på omskolningsplatser, kan en marknadssituationen för olika yrkeskatego- ökad omskolningsverksamhet åstadkommas rier utan att också i möjligaste mån beakta genom att utbudet ökas - dvs genom att förväntade långsiktiga tendenser; brist på flera platser ställes till förfogande - utan arbetskraft av en viss typ kan ibland vara att inträdeskraven mjukas upp. Är å andra en ganska tillfällig företeelse. Om omskol- sidan utbudet större än eller lika med »den ningskurserna inriktas på att fylla sådana godkända» efterfrågan, kan en ökning av tillfälliga efterfrågeöverskott kan behovet verksamheten komma till stånd endast om av omskolning i framtiden bli större än om denna efterfrågan ökas så att nytillkomna man inriktar sig på att bibringa de arbets- platser kan fyllas med oförändrade inträdeslösa sådana yrkeskunskaper som med tiden krav. Den ökade efterfrågan kan åstadkomkan förväntas bli alltmera efterfrågade. mas framför allt genom generösare bidrag under studietiden men också genom exempelvis förbättrad information och propa- 12.2.2 Omskolningens effekt på sysselsättganda. ningen Den övre gräns för verksamhetens om- Ett omskolningsprojekt kan förväntas få fattning som bestäms av de givna inträstörst effekt på sysselsättningsgraden i eko- deskraven har man nått när man inte anser nomin om följande villkor samtidigt är upp- sig kunna göra mera för att stimulera efterfyllda: frågan eller när praktiskt taget alla, som är a) projektet avser omskolning av per- berättigade till omskolning, faktiskt omskosoner, som i frånvaro av omskolning kan las, och utbudet av platser är lika med denförväntas få långvariga sysselsättningspro- na maximala »godkända» efterfrågan. En blem, fortsatt utbyggnad kan ske endast om inb) marknaden kan - inte bara tillfälligt trädeskraven mildras, tex genom att en - absorbera ett ökat utbud av arbete från mindre långvarig arbetslöshet än tidigare vissa yrkeskategorieri (situationen präglas berättigar till inträde eller genom en mindre inte av något allmänt utbudsöverskott på ar- sträng tolkning av samma formella krav. betskraft) och Det lindrigaste tänkbara formella arbetsc) kursen eller kurserna väljes så. att om- löshetsvillkoret torde vara att förväntad skolningen kan förväntas lösa de omskola- framtida arbetslöshet berättigar till omskoldes sysselsättningsproblem på relativt lång ning. Utrymmet för skilda tolkningar av sikt. ett dylikt kriterium är emellertid mycket I det fallet att omskolningsprojektet kan stort. förväntas medföra en avsevärd minskning av arbetslösheten för de individer som bel2.2.3 Produktivitetshöjande effekter rörs kan mycket grova kalkyler vara tillfyllest för att påvisa projektets »samhälls- Allteftersom omskolningsverksamheten byg-

ekonomiska lönsamhet» i nationalprodukts- ges ut och omfattar ett allt större antal in-

* Detta är fallet om det existerar relativt pertermer. Om man dessutom tar hänsyn till de »humanitära vinsten? som en minskad manenta efterfrågeöverskott på vissa yrkeskatearbetslöshet medför framstår gorier. ett dylikt om- 2 I den förra kalkylen inkluderas tex ej rättskolningsprojekt i allmänhet som mycket visesynpunkter och de omskolades tillfredsönskvärt. Så länge man upprätthåller tex ställelse av att få möjlighet att göra en produktiv insats i samhället, deraslökade självrespekt och ett bestämt arbetslöshetskriterium som villdärmed förknippade positiva effekter på omgivkor för tillträde till omskolningskurser finns, ningen (i första_hand:deras familjer).

228 SOU 1968: 61

divider kan den arbetslöshetsminskande ef- tivt lång sikt kan erhålla högproduktiva fekten av vissa kurser tänkas bli mindre arbeten. eftersom verksamheten inriktas på allt mindre »svårartade› arbetslöshetsfall. Det är l2.2.4 Skäl för omskolningsåtgärder då naturligt att man alltmer intresserar sig för också andra effekter av omskolnings- Vilka är orsakerna till att en enskild person verksamheten än de rent sysselsättnings- kan hamna i en sådan situation att han har skapande. anledning att efterfråga omskolning? För Det är möjligt att en persons produkti- det första är det naturligtvis mycket svårt vitet under tiden efter en genomgången om- för den enskilde att från början göra ett skolningskurs blir avsevärt mycket högre »riktigtno yrkesval; hans möjligheter att förän vad den blir under samma tid om han utse vad olika alternativ innebär på lång inte omskolats - även om han i båda fallen sikt är mycket begränsade i en ekonomi som skulle fått sysselsättning. Om man har en är stadd i ständig förändring. Dessutom är mycket omfattande omskolningsverksamhet den reella valfriheten ofta inte så stor; är det naturligt att intressera sig för verk- många orter har tex ett relativt ensidigt samhetens produktivitetshöjande effekter på näringsliv. ett mera direkt sätt än vad man gör när man Efter avslutad grundutbildning ter det i huvudsak betraktar omskolningen som ett sig ofta naturligt för den enskilde arbetsmedel att bekämpa arbetslöshet. tagaren att söka anställning vid något före- För vissa personer kan tillgång till om- tag på eller i närheten av hemorten. Han medföra att de räddas från kan rätta sitt val av yrkesutbildning efter skolningskurs arbetslöshet; för andra kan följden bli att denna målsättning eller räkna med att så de slipper ta »första bästa» arbete i bran- småningom lära sig att sköta ett arbete i föscher eller industrier som kanske är rela- retaget genom den »on the job training» som tivt konkurrenssvaga och lågproduktiva (och företaget betraktar som normalt att försom därför betalar låga löner) och att de medla. Den enskilde kan inte förutse att i stället får välavlönade anställningar i ex- en del av ortens företag eller branscher pansiva och konkurrenskraftiga företag. En om kanske l0 eller 20 år tvingas till nedomskolningskurs kan vara samhällsekono- läggning eller driftsinskränkningar, eller att miskt lönsam i nationalprodukttermer även löneutvecklingen i dessa företag och branom de flesta av de omskolade tillhör den scher i framtiden blir ofördelaktig i jämfösistnämnda kategorien. Även i detta fall relse med andra. kan man dessutom räkna med vissa »hu- För det andra är grundutbildningen vid manitära vinster» i form av t ex förbättrad en viss tidpunkt inte anpassad efter den inkomstfördelning, ökad trygghet och reell framtida arbetsmarknadens utseende. Nyvalfrihet vad gäller individernas arbetsför- tillkomna maskiner och arbetsprocesser kan hållanden osv. kräva andra kunskaper och färdigheter än Ett omskolningsprojekt torde ha den de man kunde lära sig åtskilliga år tistörsta produktivitetshöjande effekten om digare. Eftersom nya metoder ofta ersätter följande villkor samtidigt är uppfyllda: gamla kan en person, som endast behärskar a) projektet avser personer som i från- arbeten inom ramen för de gamla metodervaro av omskolning under lång tid kan för- 1 Om lönernaför dessa yrkeskategorier är så väntas erhålla endast lågproduktiva arbeten, högt uppdrivnalatt ingen överskottsefterfrâgan b) det existerar någon överskottsefterfrå- föreligger kan man i stället uppställa villkoret att marknaden kan absorbera ett ökat utbud gan på vissa högproduktiva yrkeskategorierl möjligen efter vissa marginella lönejusteringar och (som t ex kan ta sig uttryck i minskad löneglideller kurserna ning för motsvarande arbetstagarkategorier). c) kursen väljes så att om- Det grundläggande villkoret är dock att avseskolningen kan förväntas leda till att de värda produktivitetsskillnader mellan olika omskolade efter kursens slut och på. rela- yrkeskategorier existerar.

SOU 1968: 61 229

na, råka ut för arbetslöshet eller tvingas ta som »icke ekonomiska», skall uppnås »så måhända lågavlönade arbeten inom företag billigt som möjligt» innebär inte att man i vilka hans färdigheter fortfarande kan medvärderar» de nämnda målen. komma till användning. Utan förnyad yrkesutbildning i form av exempelvis omskol- 12.2.5 Undersökningar av omskolningen ning kan han vara utestängd från de expansiva och lönsamma företag i vilka de Existerande och resonemang undersökningar nya metoderna användes. Yngre personer om önskvärdheten av ändringar av omskolkan i allmänhet förväntas ha en grundut- och dimenningsverksamhetens inriktning bildning, som är bättre anpassad till den sionering kan i stort sett indelas i två grupnya tidens krav. per. Emellertid är det omöjligt att helt rätta Ä ena sidan har vi de grovhuggna kalgrundutbildningen i samhället efter arbets- kyler, som med utgångspunkt från existemarknadssituationens förändringar. rande genomsnittslöner för olika kategori- För det tredje kan en persons indivi- er (i allmänhet »arbetslösa» och »icke arduella lämpligheter för det yrke han valt betslösa), från grova kostnadsuppskattningförändras med tiden, plötsligt eller gradvis. ar (produktionsbortfall av olika slag), från Vissa yrken kan vara så tunga eller på an- ännu grövre uppskattningar av eller gissnat sätt krävande att personen i fråga så ningar om »teknologiskam effekter och andsmåningom blir nedsliten och förlorar allt ra »externalities» mm försöker uppskatta mer av sin arbetsförmåga och av sina möj- eller påvisa lönsamheten av kraftigt tillligheter att komma i åtnjutande av en hygg- tagna utbyggnader av omskolningsverksamlig arbetsinkomst. Han kan även bli direkt heten i dess helhet. Man brukar påpeka oförmögen att fortsätta i det gamla yrket. kalkylens karaktär av räkneexempel. Dessa svårigheter blir ofta speciellt stora Å andra sidan har vi undersökningar som för äldre personer. Den nedsatta arbetsför- primärt inriktas på vissa tidigare genomförmågan behöver inte vara en följd av ned- da omskolningsprojekt. Därvid studeras i brytande sysselsättning utan kan bero på första hand erfarenheterna under och efter den naturliga nedslitning som åldrandet in- omskolningstiden vad gäller de personer nebär. En person kan vidare råka ut för som påbörjat kursen eller kurserna. Erfasjukdomar eller olyckshändelse, som gör renheterna avser omskolningsresultat, anhonom olämplig för hans gamla arbete me- ställningar, lön m m. Jämförelser görs med dan han fortfarande har goda möjligheter vissa personer som tillhör en eller flera att klara vissa andra arbeten efter lämplig kontrollgrupper. utbildning och kanske arbetsvårdsåtgärder För att vid jämförelsen så långt som av olika slag. möjligt renodla effekten av omskolningen Behovet av en omfattande omskolnings- användes någon form av multipel regresverksamhet kommer med största sannolik- sionsanalys, som eliminerar inflytandet från het att kvarstå inom överskådlig tid om man andra kvantifierbara exogena variabler. Man förutsätter att samhället kommer att se som försöker på detta sätt uppskatta bla hur sin uppgift att svara för individernas trygg- stor del av skillnaden mellan å ena sidan de het vad gäller arbetstillfällen och inkomst- omskolade och å andra sidan de icke omförhållanden. Men de skärpta kraven på skolade personernas genomsnittliga dispoeffektivitet och »lönsamhet» kommer att nibla inkomst under säg en IO-årsperiod gälla även denna omskolningsverksarnhet. räknat från kursens början som beror av Att de »ekonomiska aspekterna kommer omskolningsfaktorn. mera i förgrunden innebär inte på något Vid sidan av dylika uppskattningar ger sätt att man fäster mindre vikt vid de undersökningarna oftast många intressanta »sociala» eller »humanitära». Att man tex fakta om det studerade projektet: avgångskräver att vissa mål, som man betraktar frekvensen, arbetsplaceringar (utnyttjas om-

230 SOU 1968: 61

eller en stor behöver man en arbetslöshetsfrekvenserna i de utbyggnad skolningen?), för- av »den marginella lönsamstuderade grupperna, löner mm. Man uppskattning

heten» I allmänhet torde det söker också utsträcka analysen för att be- i utgångsläget.

konse- vara så att det är påvisandet av eller förelysa de vidare samhällsekonomiska »Di- om en stor »marginell lönsamkvenserna av de studerade projekten. ställningarna

het», som ger upphov till övervägandena rekta» kostnader för projektet uppskattas och besluten om kraftiga utbyggnader. Unmed utgångspunkt från de iansprâktagna av den ovan förstnämnda huresurserna (lärare, material, lokaler, maski- dersökningar

visar sig ofta i princip vara »en ner mm). vudtypen av en marginell analys med Efter ett antagande om åtminstone unge- multiplikation

överensstämmelse mellan löner och en konstant›.1 färlig åtmin- Det är vidare uppenbart att det är memarginella produktiviteter erhålles att tala om »lönsamhetem av en stone ungefärliga uppskattningar av kostna- ningslöst

av det eventuella allmän utbyggnad av omskolningsverksarnderna i form produktions- Vidare heten, om man inte preciserar utbyggnabortfallet under omskolningstiden. - dens form. En fördubbling av verksamheerhålles - likaledes ungefärliga uppskatt-

tens omfattning, mätt tex i antalet omskoningar av intäkter i form av den produk-

tivitetshöjning efter omskolningens slut, som lade personer per år eller med något annat

medför. Metoden är fort- mått, kan ske på en mängd olika sätt; det omskolningen finns kurser med olika yrkesinriktningar farande jämförelse med kontrollgrupperna.

lösare blir i allmänhet resone- och längd, man kan bygga ut verksamheten Betydligt »in- olika kraftigt i olika landsändar, man kan mangen, när man försöker inkludera

omskola olika kategorier av människor direkta» kostnader och intäkter i analysen;

ofta effekter» o s v. man talar om »teknologiska mm utan att Både när det gäller att förbättra avvägoch »multiplikatoreffektem mellan olika verksamhetsformer vid närmare innebörden av dessa be- ningar precisera i stort sett oförändrad total omfattning av STCPPav båda huvud- omskolningsverksamheten och när det gäl- Bakom undersökningar ler att bedöma önskvärdheten av och de en förhoppning om att de typerna ligger lämpliga formerna för en ändring av denna erhållna resultaten skall vara av intresse vid totala kan undersökningar av måste göras omfattning de överväganden som ständigt in- den andra ovannämnda huvudtypen vara av beträffande omskolningsverksamhetens stort intresse om de inriktas på att ge emriktning och dimensionering. Nu kan man hävda att det framför allt är piriskt underlag för uppskattningar av »den emellertid som marginella lönsamheten» av skilda verksamundersökningar av den senare typen

även hetsformer. är av intresse vid detta beslutsfattande,

om man har anledning att överväga stora

ändringar av omskolningsverksamhetens in- Välfärdsteoretiska l2.2.6 aspekter

riktning. För att avgöra hur empiriska undersök- Antag exempelvis att man av en eller

annan misstänker att en myc- ningar av bedriven eller pågående omskolanledning ket stor av en bestämd del ningsverksamhet skall läggas upp, vilka upputbyggnad gifter som bör inhämtas samt på vad sätt av omskolningsverksamheten är önskvärd. dessa kan användas för att bedöma önsk- För att Verifiera detta måste man påvisa

existensen av en relativt stor »mar- värdheten av planerade omskolningsprojekt antingen av verk- och därmed tjäna syftet att förbättra möjginell lönsamhet» av en utbyggnad

samheten i fråga eller vid liten (eller 1 I stället för att säga att omskolning av ytter-

sådan lönsamhet» - av ligare x personer ger vinsten y säger man att negativ) »marginell omskolning av 100 personer ger vinsten 100 y. icke avtagande (eller växande) »returns to Att det förra påståendet är sant medför inte att

scale». Vare sig man överväger en liten det senare år sant.

SOU 1968: 61 231

att ge omskolningsverksamheten Målet är att uppnå metoder, som kan anlighetema vändas för att uppskatta de skillnader som en ur välfärdssynpunkt riktig inriktning måste man först göra åtminstone vissa ele- framstår som intressanta. mentära välfärdsteoretiska studier av omskolningsverksamhet i ekonomiska model- 12.3.2 Några metodproblem ler. Det lönsamhetsbegrepp vi i det föregående talat om bör vila på en välfärds- Låt oss betrakta en viss grupp av personer, teoretisk grund, om det skall ha något att som under en bestämd tidsperiod (period 1) säga om önskvärdheten av olika handlings- påbörjar och avslutar omskolningskurser. alternativ. Säg att deras erfarenheter kan observeras Det är allmänt accepterat att en välfärds- under tiden före omskolningens början och teoretisk analys bör utgå från de enskilda under perioderna l-T. Tidpunkt T kan tex individernas preferenser. Att ett visst om- tänkas inträffa T-1 år efter omskolningsskolningsprojekt kommer till stånd kan på periodens slut. Innebörden av frågeställett genomgripande sätt ändra vissa indi- ningen om vilka erfarenheter personerna viders situationer i en mängd avseenden: yr- i fråga skulle ha gjort om de inte hade beretts kesinriktning, bostadsort, inkomstförhållan- tillfälle till eller bringats att avstå från omden m m. För andra personer kan projektets skolning, är ingalunda klar. Bestämd innetillkomst innebära endast smärre ändringar börd har dock frågeställningen: Vilka erfaav den disponibla inkomsten; en del perso- renheter skulle personerna ha gjort, om ner kommer måhända att vinna och andra statliga handlingsparametrar under perioatt förlora på projektets tillkomst. derna l-T haft en bestämd annorlunda in- Om man vid beslutsfattandet använder ett riktning, sådan att personerna i fråga inte bestämt beslutskriterium av något slag mås- hade genomgått omskolning? te detta kriterium bygga på förändringarna Om man vill resonera om en sådan fråav de enskilda individernas situation och geställning måste man alltså bestämma sig dessutom på bestämda värderingar, som för en bestämd och annorlunda inriktning möjliggör en sammanvägning av dessa för- av statens politik, såvida inte de betraktade ändringar. Innan man använder ett bestämt erfarenheter skulle ha blivit åtpersonernas kriterium bör man alltså övertyga sig om minstone ungefär lika för två (eller flera) att man delar de bakomliggande värde- olika sätt att hindra dem eller bringa dem ringarna. att avstå från omskolning! Vilken bestämd och annorlunda politik man väljer att studera är dels betingat av 12.3 Empiriska undersökningar av omskol- och dels av frågeställarens intresseinriktning ningsverksamheten att besvara den av valet bemöjligheterna stämda frågan. Om personerna i fråga 12.3.1 Inledning bringats att avstå från omskolning genom I detta avsnitt skall metoder för empiriska att staten sänkt bidragen till personer under av omskolningsverksamhe- omskolning, skulle deras erfarenheter kanundersökningar ten diskuteras. Diskussionen kommer att ske ha blivit helt annorlunda än om man utgå från av omskolningsverksamhet direkt i stället avvisat dem från kurserna. berörda enskilda individer. Den tills vidare Den förra metoden skulle kanske ha inlöst formulerade frågan är: Vilka skillna- neburit bortfall av praktiskt taget alla omder föreligger mellan å ena sidan de erfa- skolningsmöjligheter för en person som varit renheter en viss grupp av sådana personer mycket angelägen om att bli omskolad; arsidan de erfarenheter de betsmarknadssituationen skulle då ha blivit gör och å andra skulle ha gjort vid en något annorlunda om- - 1 Huruvida andra personers erfarenheter skulle skolningsverksamhet tex om vissa omha blivit olika spelar i detta sammanhang ingen skolningskurser inte hade kommit till stånd. roll.

232 SOU 1968: 61

avsevärt annorlunda än om den senare me- förändrats över tiden under trycket av upptoden använts. Om den hypotetiska politi- komna svårigheter, som kanske var en av ken innebär relativt den reali- till att han under 1 en expansion anledningarna period serade politiken av tex arbetsförmedling- önskade och erhöll omskolning, om han inte arnas verksamhet och av beredskapsarbete- fått genomgå omskolning. Kanske skulle han nas omfattning eller om så. inte är fallet är ha anpassat sig till de förändringar av förockså av betydelse. hållandena på arbetsmarknaden som utsatte uppenbarligen Låt oss vidare överväga vilka metoder honom för svårigheter, och på egen hand ha som kan komma till användning, när man förvärvat de kunskaper och färdigheter, som söker svaret på en fråga av ovan angivet ger möjligheter till välbetalda arbeten. Det slag. Nära till hands kan kanske ligga att är å andra sidan möjligt att man överskattar försöka göra bedömningar av de individuel- hans arbetsförmåga och inkomster i alterla fallen. Man preciserar den annorlunda nativfallet; perioder av svårigheter att få politik som man finner vara den mest in- arbete och osäkerhet om framtiden skulle tressanta! kanske haft en nedbrytande verkan på hans För var och en av de utvalda personerna hälsa (i vid mening). Det finns med andra gör man en bedömning av hans arbetsmark- ord risk för att man gör sina gissningar nadsmässiga förutsättningar i det tänkta al- med utgångspunkt från fel person. Denna ternativfallet. Som utgångspunkter har man felrisk måste betraktas som stor. personens yrkeserfarenheter och utbildning Andra metoder, som kan vara mindre före tidpunkt 0, den observerbara arbets- flexibla vad gäller valet av tänkt alternativ marknadssituationen för olika arbetstagarka- politik men som torde vara att föredra ur en tegorier fram till tidpunkt T (man kan mängd andra synpunkter, kan sammanfati kanske förutsätta att denna situation inte tas under namnet multipla regressionsanalyi skulle ha varit på något dramatiskt sätt an- ser. Grundidén är att vissa icke omskolade 5 w norlunda i det tänkta alternativa förloppete), individers faktiska erfarenheter under pes den alternativa innehåll3, den be- rioderna l-T kanske kan säga något om politikens traktade vilka erfarenheter de omskolade personens svar på frågor beträffan- personerna vad gäller arbetsförhål- skulle ha gjort under ett hypotetiskt förde sina preferenser landen och bostadsort och hans egna utsagor lopp, som bl a innebär att de inte skulle ha om vad han troligen skulle ha strävat efter omskolats. och kunnat uppnå under tänkta omständigheter, som han konfronteras med och som 12.3.3 Multipel regressionsanalys svarar mot förutsättningarna om alternativfallet m m. Man måste då först och främst finna en Det förefaller inte helt att pre- grupp av icke omskolade personer, som är ogörligt om tex vilken ar- sådan att man från har någon anstera rimliga gissningar början betsinkomst personen skulle haft under pe- ledning att tro, att en studie av sambandet rioderna l-T, om den alternativa politiken mellan å ena sidan tex individernas arkommit till stånd. Hans inkomstförhållan- betsinkomster och å andra sidan deras den före 0 är observerbara. De grupptillhörighet (»omskolade» eller »icke tidpunkt i omskolade») kan säga något om vilken aruppräknade utgångspunkterna förening med observationer av den realiserade löne- 1 Ingenting hindrar att man granskar ñera olika utvecklingen för den arbetstagarkategori alternativ. personen troligen skulle ha tillhört i alterna- 2 I varje fall inte om det tänkta bortfallet av omskolningsverksamhet är mycket litet relativt tivfallet kan synas erbjuda någorlunda goda verksamhetens totala omfattning. grunder för sådana gissningar/i 3 Man söker bedöma dess innebörd för den Att stora osäkerhetsmoment är iakttagne individens möjligheter på arbetsmarkföreligger naden. emellertid uppenbart; det är tex svårt att Rena »före/efter-mätningar» är självfallet bedöma hur personens situation skulle ha otillförlitliga.

SOU 1968: 61 233

betsinkomst de omskolade skulle ha haft 12.3.4 Undersökningar på experirnentbasis om de inte omskolats. En diskussion om möjförs nedan. gör då vid tidpunkt 0 en ligheterna därvidlag Experimentatorn Dessförinnan skall vi emellertid slumpmässig dragning av ett antal indivisäga nåav valet av tänkt al- der ur en population, som tex kan bestå got om den bindning ternativ politik, som en regressionsanalys av alla vid tidpunkten i fråga i en viss reomedelbart kan inses innebära. Antag tex gion arbetslösa individer. De utvalda indiatt individerna i gruppen icke omskolade viderna bringas - på ett eller annat sätt -

under det realiserade (och observerade) för- att låta omskola sig. Vid samma tidpunkt göres en förnyad slumpmässig dragning ur loppet utnyttjar arbetsförmedlingarnas tjänster i bestämd under period restan av populationen. De därmed utvalda utsträckning individerna utsätts för en behandling, som z(1 gt g T) och att 20 % av dem under svarar rñot den till alternativa samma period sysselsättes i beredskapsar- omskolning bete. politiken. Det är då uppenbart att om dessa indi- Flera dragningar av grupper, som omskoviders erfarenheter skall säga något om vad las på olika sätt eller som utsätts för olika som skulle ha hänt de omskolade under det alternativa behandlingar kan göras. Expeså måste man förut- rimentatorn iakttar sedan de olika grupperhypotetiska förloppet, som svarar mot detta na under l-T. Det säger sig sätta att den politik, perioderna till sitt innehåll ar sådan att de självt att stora praktiska svårigheter är förförlopp, omskolade under t skulle ha erhållit enade med dylika experiment. Eftersom period samma man inte kan individerna i genomsnitt per person ungefär rimligen tvinga service från att underkasta måste man arbetsförmedlingarna samt per sig experimentet och dag ungefär lika många - och förmodligen också använda sig av »mutor». person likartade - timmar i beredskapsarbete som Den ur teoretisk synpunkt allvarligaste i gruppen icke omskolade mot experiment av det nämnvad personerna invändningen har erhållit under det realiserade da slaget kan emellertid infinna sig, om förloppet. Den alternativa är därmed bunden man betänker vilken eller vilka frågor expolitiken såtillvida att den - vid sidan av mindre kan ge svar på. Dessa frågor inperimenten - måste innehålla nehåller bla följande element: »Om man omskolningsverksamhet en bestämd ökning av arbetsförmedlingar- vid tidpunkt 0 på ett slumpmässigt sätt

omfattning litiken. osv. Vilket intresse svaren har, om man I viss mån kan man kanske ha möjlighet beaktar dels att de personer, som omskoatt låta valet av alternativ bestämma las under normala omständigheter, inte politik - och dels att dessa pervalet av jämförelsegrupp eller - grupper väljs slumpmässigt i stället för tvärt om. Det gäller då att hitta soner underkastar sig omskolningen frivilligt en grupp av icke omskolade, som - en smula vid fixerade bidragsbestämmelser, är svårt löst uttryckt - utsättes för en behandling, att se. som överensstämmer med den individerna Om man som ursprunglig population väli gruppen omskolade skulle ha utsatts för jer de individer, som vid tidpunkt 0 anmält under det förlopp, som svarar mot den sig till omskolningskurser och som uppfylvalda alternativa politiken. Om man är in- ler formella inträdeskrav, väger invändtresserad av en expansion av beredskapsar- ningarna lättare, men de kvarstår likväl. betena som alternativ politik, väljer man Uttagningen till omskolningen sker slumpen grupp av icke omskolade, som syssel- mässigt, vilket inte torde vara det normala sättes i beredskapsarbete, etc. Mest renod- tillvägagångssättet. Experimentet kommer lat kan denna metodik ta sig uttryck i kon- förmodligen även i detta fall att kräva struerade experiment. »mutor›; det är inte alls säkert att alla

234 SOU 1968: 61

som anmält i fråga om tex arbetsinkomsterna överskatindivider, sig till omskolningen, vill påbörja denna. tar »politikfaktorns› betydelse på i princip De extra bidragen kan bl a medföra samma sätt som ovan befarades när uttagmindre avgång från kurserna än vad som är ningen inte sker slumpmässigt. normalt. Om man ytterligare minskar den I jämförelsen kan man emellertid i prinur vilken den inflytandet från andra fakursprungliga populationen cip rensa bort sker och låter den torer än politikfaktorn, om dessa andra fakslumpmässiga dragningen omfatta de individer, som anmält sig till torer är observerbara (som är fallet med och som uppfyller de for- ålder och antal barn) och om vissa andra omskolningen mella inträdeskraven och som vidare är vil- förutsättningar, som nedan skall anges, är omskolningen kan behovet uppfyllda. Det är emellertid mycket svårt liga att påbörja av »mutor» bortfalla. Kvar står slumpmäs- att observera och på något sätt kvantifiera i uttagningarna såsom en onormal eller beskriva sådana faktorer som »motisigheten företeelse. Antag emellertid ett ögonblick vation» och »duglighet». att detta inte spelar någon stor roll. Om man i samband med ett experiment, som sker efter slumpmässig dragning, vid Om man inte gör en slumpmässig uttagkom- rensar bort inflytandet från en ning kan individerna i huvudgruppen jämförelsen ma att vara olika individerna i kontrollgrup- mängd observerbara faktorer, kan man hopfelrisken blir reperna i bestämda avseenden; att de ej utta- pas på att den resterande lativt eftersom inges slumpmässigt kan ju innebära att det liten, uttagningsmetoden finns vissa orsaker till nebär att föreställningen om att individerna att just de befinner De kan besitta andra i huvudgruppen besitter i genomsnitt (t ex) sig i huvudgruppen. kvalifikationer i olika avseenden än de per- större »motivation och duglighet» än indisoner som har avvisats från omskolning. viderna i kontrollgruppen inte har mer fog

Detta kan betyda att de skulle ha uppnått för sig än den motsatta föreställningenA

tex om de Detta - vid sidan av en eventuell önskan i genomsnitt högre inkomster, i stället för att ha omskolats hade försatts att kunna förfoga över och variera den ali sarnma situation som individerna i en av ternativa politiken - är den främsta orsaken konzrollgrupperna, än vad man observerar till att »rena experimenu, som karaktäriatt individerna i denna kontrollgrupp i ge- seras av det slumpmässiga i dragningarna nomsnitt såsom ovan beskrivits, kan framstå som ur gör. Endast en del av den observerade skill- vetenskaplig synpunkt mera tillfredsställannaden mellan de båda grupperna i fråga de än undersökningar som bygger på ickeom genomsnittlig inkomst skulle alltså bero slumpmässigt utvalda gruppen? på ›politikskillnaden›. Man finner att »rena experiment», vid sidan av att de innebär 12.3.5 Synpunkter på experimentsvåra praktiska problem, kan förfalska verkuppläggning ligheten och kanske endast ger upplysning-

ar (m vad som händer, om man experimen- Följande experimentuppläggning är kanske

medan andra kan ge möjlig och kan ge intressanta reterar, undersökningar praktiskt sultat. Betrakta en viss omskolning i en felaktiga svar på de ställda frågorna. Nan måste naturligtvis räkna med att in- bestämd region. Säg att N omskolningsplatdiviiema i huvudgruppen och kontrollgrup- ser står till förfogande i period 1. N; av

blir »lika» även om uttagningen dessa reserveras för experimentändamål.

pen inte sker slumpmässigt ur N-N; besättes på normalt sätt; vid av de båda grupperna platser en viss population. Det kan råka ju tex 1 Felrisken blir dock större om man med likbli så att individerna i huvudgruppen är nande motiveringar avstår från de rensningar, äldre och har fler barn än som kan göras. i gcnomsnitt Man vet vilka frågor (vare sig de nu är intresindividerna i kontrollgruppen. Detta kan santa eller inte) som undersökningar i enlighet medföra att en jämförelse mellan grupperna med de förra metoderna kan besvara.

SOU 1968: 61 235

uttagningarna handlar man alltså som om gående period), tidigare utbildning, sysselman bara haft dessa platser till sitt för- sättningssvårigheter (uttryckta i tex antalet fogande. Övriga individer - de som önskar arbetslöshetsdagar) under de perioder som

omskolning och som inte finns med bland de närmast föregår tidpunkt 0, antal arbetsby- N-N; uttagna - delas på ett slumpmässigt ten under samma perioder, antal sjukdagar

sätt in i tvâ grupper, A och B. De N; reste- etc. Man kan då ha anledning att tro, rande omskolningsplatserna ställes till grupp att en god del av den skillnad mellan grup- Ars förfogande. Uttagningarna ur denna perna i fråga om arbetsinkomst under pegrupp sker på normalt sätt, dv s ej slump- riod t (1 t T), som skulle tillskrivas fakmässigtl Man följer sedan individerna i torn »motivation och duglighet», om denna grupp A och B och jämför deras erfaren- kunde inkluderas direkt i analysen, kan tillheter. Observera att det inte är säkert att skrivas förklarande variabler av ovannämnalla individer i grupp A omskolas; alla bör da typ. dock vara med i jämförelsen? Jämförelsen kan säga något om vad som l2.3.6 Val av beroende och oberoende skulle ha hänt individerna i grupp A om variabler de inte hade haft de N; ornskolningsplatserna Individens privata disponibla inkomster till sitt förfogande, respektive vad som skulle ha hänt individerna under period t utgörs av det penningbelopp i grupp B om också de hade haft till individen under perioden fritt kan förfoga tillgång N; omskolnings- Den alternativa bör inte över för (nyttobringande) konsumtion och platser. politiken - - de avdramatiseras. Individema i grupp B får nor- privat sparande plus lämpligen gifter som han inte har direkt frihet att avstå mal tillgång till samhällelig serivce för att för- från att betala men som kan hänföras till lösa sina sysselsättningsproblem. Man utsätter att individerna honom och som är förknippade med föri grupp A skulle få samma service i alternativfallet och under- måner för honom själv. Utifrån hans brutsöker vilka toinkomst av arbete måste man alltså göra insatser från samhällets sida detta skulle kräva. avdrag för direkt skatt och eventuella icke- Det kan invändas att de N; platserna i ett konsumtionsutgifter och tillägg av penningnormalt fall skulle ha besatts bidrag från det allmänna för att erhålla hans av personer både ur A och ur B. En privat disponibla inkomst under period t. Ingrupp grupp del av de individer komst från beredskapsarbete eller skyddad ur grupp A, som erhåller i är sysselsättning betraktas här som bidrag från omskolningsplatser experimentfallet kanske mindre kvalificerade det allmänna (vid sidan av arbetslöshetserför omskolning än vissa individer ur grupp B. Denna svag- sättning, omskolningsbidrag etc). het måste man acceptera. 1 Man måste tillse att efterfrågan på omskol- Det kan dock finnas vissa möjligheter att ning är tillräckligt stor dvs att mer än N+N; arbeta personer önskar omskolning. Det är möjligt att med icke slumpmässigt valda grupman för att uppnå detta höjer de generella biper, om man på olika sätt söker ta hänsyn dragen till personer under omskolning i regionen till eventuella skillnader mellan i fråga; en sådan åtgärd kan ju vara erforderlig, grupperna om man vill åstadkomma en ökning av omskolvad gäller individernas »motivation och dug- och innebär i så ningsverksamhetens omfattning lighetm Ett ganska direkt sätt är att använda fall inget av experimentuppläggningen betingat resultaten av individuella test av olika onormalt element. Det är en annan sak att slag laborera med bidragen för att få på förhand som förklarande variabel vid sidan av grupputvalda personer att låta omskola sig. tillhörighet, ålder, etc i analysen. Något 2 Man kan dock måhända göra en ñngerad mindre uttagning till omskolning även i grupp B, d v s direkt är att utgå ur individernas söka fastslå vilka individer (NI st) i grupp B, som erfarenheter före tidpunkt O. skulle ha omskolats, om de N; platserna ställts Antag att man som förklarande variabler till förfogande för denna grupp. De därmed bestämda N; personerna kan tjäna som jämanvänder individernas inkomstförhållanden förelsegrupp, om man endast följer de N, pe rföre tidpunkt 0 (under tex närmast före- soner i grupp A, som faktiskt omskolas.

236 SOU 1968: 61

Som beroende variabler bör man alltså ändringar till följd av omskolningen av andbetrakta: ra förhållanden, som individerna också fäsl) Bruttoinkomsten av arbete i öppna ter avseende vid. Eftersom man under alla marknaden under period t. omständigheter är nödsakad att vända sig 2) Det erlagda beloppet i direkt skatt mi- bl a till individerna själva för att få erfornus olika slag av bidrag från det allmänna derliga »ekonomiskaao data, kan det framunder period t stå som naturligt, att man samtidigt också 3) Icke-konsumtionsutgifter. försöker inhämta deras syn på ornskol- Det är tänkbart att omskolningen påver- ningen och på. sin situation i arbetslivet. kar individernas flyttningsbenägenhet. Bi- Uppläggningen av en eventuell sådan undrag i samband med flyttningarna ingår i dersökning skall inte behandlas här; den är bidragen under 2) ovan och kostnaderna självfallet i stor utsträckning en uppgift för under 3). Det kan dock vara av intresse att sociologisk sakkunskap. Vissa attitydvariabsom beroende variabel även använda ler, som kan tänkas återspegla individernas 4) Antalet flyttningar under period 11 anpassning i arbetslivet etc, kan ingå bland Det kan också vara av intresse att direkt de beroende variablerna i analysen. Bland studera omskolningens effekt på arbetslös- dessa kan också ingå: hetsgraden och som beroende variabel an- 10) Antalet sjukdagar i period t vända Någon grund för en grov uppskattning av 5) Antalet arbetslöshetsdagar under pe- vilken vikt individerna själva tilldelar ändriod t ringar av icke-inkomstmässiga förhållanden Det förväntas att de omskolade indivi- (arbetsföhållanden etc) relativt förändringarderna i period t (t 1) i allmänhet har andra na av de disponibla inkomsterna kan man slag av arbeten än de icke omskolade. Det kanske uppnå på följande sätt. De omskokan vara av intresse att veta i vad mån de lade individerna får uttala sig om vilka aromskolade utnyttjar de förvärvade kunska- betsförhållanden etc som de själva tror de perna i arbetet och i vad mån de skulle ha skulle ha haft om de inte hade beretts tillfått sådana arbeten även utan omskolning. fälle till omskolning. De får sedan också Frågan kan behandlas med hjälp av en uttala sig om storleksordningen av de privaberoende (O,l)-variabel. Man kan också ta disponibla inkomster vilka de förhållanönska veta i vad mån de omskolade indi- den som individerna beskriver minst bör viderna får arbete i andra branscher än vara förknippade med för att motsvarande vad de skulle ha gjort i frånvaro av om- situation skall bli likvärdig med den de skolning. Denna fråga kan också behandlas befinner sig i. med hjälp av beroende (0,1)-variabler. Vi- Jämförelser mellan de belopp som därdare kan man undersöka i vad mån om- vid nämnes och de disponibla inkomster skolningen medför att individerna får an- som de icke omskolade grupperna uppnår ställning i större företag än vad fallet blir, kan ge en viss ledning när det gäller att om omskolningen uteblir. Som beroende bedöma storleksordningen av avvikelsen variabler kan man alltså även välja mellan det enligt välfärdsteorin »riktiga 6) Typ av arbete i period t måttet» på individernas vinst av omskol- 7) Branschtillhörighet i period t ningen och ökningen av deras disponibla 8) Företagsstorlek i period z inkomster till följd av densamma? Det kan Vidare kan man vara intresserad av 9) Antalet arbetsbyten i period t 1 Man kan naturligtvis även studera t ex »antalet ñyttningar till annan region» e d. (Man Ökningen av de disponibla inkomsterna arbetar här med en beroende (0,1)-variabel - den säger ibland mycket litet om en individs observerade individen har flyttat eller inte flyttat). vinst 3 Det behöver knappast påpekas att det ñnns av omskolning. Man bör därför fören mängd svårigheter i detta sammanhang. Man söka åstadkomma även någon kunskap om accepterar t ex både de omskolades preferenser betydelsen för individerna av eventuella (forts. pd sid. 238)

SOU 1968: 61 237

självfallet inte bli fråga om några preciserade i ett tänkt alternativfall i vilket des-

ära-If)

uppskattningar. Det kan dock ha sitt in- sa personer inte omskolats; (t = l, . . , T).

tresse att veta om individerna själva anser Sätt:

att eventuella ökningar av disponibla in-

komster till A r1= ?å- Vi; (z =1,..,T)

följd av omskolningen i stor

eller liten utsträckning uppväges av otriv- Säg att man vågar sig på att med ledning

sammare arbeten, bostadsförhållanden etc av dessa skattningar också skatta motsvaran-

eller om tex större trygghet och förbättrad de storhet för t = T + 1,.. , 10.1

social status medför att ändringen av den Sätt:

disponibla inkomsten anses som blott en li- l0 d ten del av »vinstena av omskolningen.

Vilka AY,,=;1AY,/(1+r)-1

variabler bör prövas som oberoende variabler? Klart är att när tex branschtill- Om man konstruerar privata preferens-

och storleken funktioner och antar att hörighet av det företag indi-

viden arbetar i under period t utgör beroen-

AYf=0 för z 10,

de variabler så bör motsvarande förhållanatt icke-inkomstmässiga effekter av omden före tidpunkt O ingå också bland de skolningen inte spelar någon roll för indivioberoende variablerna. Vidare har förut derna och att de möter ungefär samma konnämnts att individernas hemort bör prövas sumtionsvarupriser under båda de förlopp som förklarande variabler. Därvid kan man som jämförelsen gäller, har storheten A Yd bl a utgå från en grov kategoriindelning av bestämd välfärdsteoretisk innebörd. r kan

olika orter efter deras storlek och näringsdärvid uppfattas som den ränta som motlivskaraktär. Vidare kan avståndet till den svarar privata tidspreferenser eller uttrycker eller de orter omskolningen bedrivs på vara sociala värderingar? av betydelse. Inkomstförhållandena före tid- vidare Antag att man genomfört sådana punkt 0 - tex under närmast föregående undersökningar att man har någon uppfattår - bör också användas. Självfallet bör ockning om betydelsen för individerna av ickeså individens kön ingå bland de oberoende inkomstmässiga effekter av omskolningen variablerna. Det är lätt att fortsätta uppräk- (relativt alternativet)3, och att man i möjliningen av olika i sammanhanget tänkbara gaste mån försöker bedöma förhållandena variabler. Som tidigare påpekats är det för individerna efter period lO i de båda omöjligt att på förhand veta vilka som är fallen. Man kan då sägas ha fått en bild av mest väsentliga och vilka som kan uteläm- de omskolade individernas »välfärdsvinst» nas; man måste pröva sig fram därvidlag. av omskolningen.

Säg att man också har skattat skillnaden

mellan de omskolade individernas genoml2.3.7 Verkningar för ekonomin som helsnittliga inkomst (brutto) av arbete på öpphet och för olika arbetstagarkategorier

att man 1 Det antages att man räknar med en konstant Antag med hjälp av multipla reeller konstant stigande allmän prisnivå; för gressionsanalyser har skattat skillnaden melt=1, ..., T görs motsvarande korrigeringar av lan en viss liten grupp omskolade personers de obesvarade värdena. För t= T+l, .., 10 kan genomsnittliga inkomst i man även använda sig av bedömningar om löneprivat disponibla utvecklingen för olika arbetstagarkategorier; period t till och motsvarande skattningama är under alla omständigheter

(§1)

storhet osäkra. i Man kan tex välja en ränta, som man tror

återspeglar »investeringarnas marginella avkastning». (I allmänhet väljer man att genomföra (forts. fl sid. 237) räkningarna med mer än en ränta, eftersom man och deras omdömen om alternativfallets inne- inte klart kan motivera användandet av en börd för dem själva. Det senare är i och för sig bestämd sådan.) inte nödvändigt; frågeställaren kan konfrontera ° Dessa effekter kan även inkludera prisändindividerna med andravförhållanden. ringar i samband med tex flyttningar.

238 SOU 1968: 61

le vara omskolningen förutan). Förhållandei period t till och mot-

na marknaden i),

na därvidlag kan undersökas. storhet är i det tänkta alter-

svarande (_31) kate-

Arbetslösheten i de ifrågavarande nativfallet. gorierna kan av andra skäl minska till följd Sättl av omskolningen. De företag som anställer

AY,=17,- 7,; (t=l, 10) de omskolade individerna kan i samband

kan uppfattas som ändringen av bl a AY, därmed anställa också andra personer, värdet (mätt i rådande priser) av den arbets- det inte är ineljest arbetslösa. Eftersom insats individerna i fråga i genomsnitt gör att förutsätta att omskolningen är tressant under t vid en tänkt övergång från period förknippad med någon allmän efterfrågealternativfallet till det (delvis) realiserade. (inklusive arbetsinsatser) stegring på varor Därvid bör man lämpligen i första hand ett måste det då vara fråga om antingen koncentrera sig på dels de individer som teknologiskt samband eller en lokal expantillhör samma arbetstagarkategorier, som de sion. omskolade gör i frånvaro av omskolning, det förhåller kan man Hur sig därvidlag dels de individer som befinner sig i samma bilda sig en uppfattning om genom att vänarbetstagarkategorier, som de omskolade gör som anställt den omda sig till de företag, efter omskolning. skolade arbetskraften.

De förra kategorierna utgör basen för de inte hade haft Frågan är: om företagen kontrollgrupper som användes i regressions- till den omskolade arbetskraften, tillgång analyserna. Antag först att det i period t ett mindre antal inskulle de då ha anställt råder arbetslöshet bland dessa individer. De som dras divider ur de arbetstagarkategorier konkurrerar om ett begränsat antal platser. med sysselsättningsproblem?

I frånvaro av omskolning skulle de omskola- också möjligt att den Det är naturligtvis de lagt beslag på en del av dessa platser. omskolade arbetskraften substitueras för

De skulle ha tjänat i genomsnitt 17, kr en- andra arbetstagarkategorier så att företagen

I omskolningsfallet skulle ha anställt ett större antal eljest arligt regressionsanalysen. kommer andra individer att få dessa plat- betslösa personer om omskolningen ej kom-

att alla de omskolade söker mit till stånd? Självfallet blir det svårt att ser, förutsatt andra delar av arbetsmarknaden. I åstadkomma någon god siffermässig skattsig till så fall av ändringen av är det rimligt att antaga att värdet ning (via dessa effekter) av de arbetsinsatser som individer i de nu värdet av de arbetsinsatser som utföres av

behandlade arbetstagarkategorierna gör, ifrågavarande yrkeskategorier.

ökar till 17, kr per omskolad individ?

1 Det antages att man räknar med en konstant Det är emellertid tänkbart att en del av allmän för eller konstant stigande prisnivå; de omskolade inte söker sig till andra delar t=1, .., T görs motsvarande korrigeringar av de observerade värdena. För t__ T+1, .., 10kan av arbetsmarknaden. Hur det förhåller sig man även använda sig av bedömningar om lönemed den saken kan regressionsanalysen ge utvecklingen för olika arbetstagarkategorier; variabeln av skattningama är under alla omständigheter svar på (den beroende »typ osäkra. arbete i period t»). Om 20 % av dem åter- l Observera att man inte behöver förutsätta

vänder till sitt gamla yrkesområde skulle någon hög procentuell arbetslöshet bland de arbetstagarkategorier, som representerar de

man kanske kunna använda 0,8 7, kr per Däremot

omskolade i det hypotetiska fallet. omskolad individ som mått måstäman förutsätta att antalet individer i dessa på den sökta kategorier är stort relativt det antal individer,

storheten (i st f 7,). Man bör dock inte vilkas erfarenheter i det hypotetiska fallet

bortse från att de individer, som på detta kontrollgrupperna representerar. ° Observera att vi ständigt måste förutsätta att sätt återvänder efter omskolning, är koneffekterna i fråga år små i den meningen att de kurrenskraftigare än förut, dvs att de i inte raserar grunderna för regressionsanalyserna; denna förutsättning kan sägas vara uppfylld om

genomsnitt tjänar mer än Tf, kr (de är inte alternativet innebär ett tillräck-

det hypotetiska arbetslösa i samma utsträckning som de skul- ligt litet bortfall av omskolningsverksamhet.

SOU 1968: 61 239

Man bör dock söka bilda sig en uppfatt- till följd av omskolningen. Eljest måste ning i själva existensfrågan, om tecknet på man räkna med en sådan effekt. Det är ändringen och i möjligaste mån om dess re- möjligt att det kan vara av värde att söka lativa betydenhet. Det är av intresse att få spåra de kedjor av ersättningar, som anställveta om vissa företag tack vare omskolning- ningen av ornskolade individer gav upphov en fått tillgång till den arbetskraft som be- till, för att åstadkomma en bedömning av hövdes för att de skulle kunna expandera effektens natur och betydenhetå och därmed anställa arbetskraft ur arbetslöshetskategorier. Företagens uppgifter här- 12.3.8 Verkningar av omskolningsåtgärom kan ligga till grund för en grov kalkyl* der på företagens handlande. Antag sedan att någon nämnvärd arbetslöshet inte existerar i period t bland indivi- I föregående avsnitt har vi funnit att man derna i de arbetstagarkategorier som utgör i olika sammanhang har anledning att vända basen för kontrollgrupperna? Klart är att sig till de företag, som anställt den omskoman inte för den skulle kan vara säker på lade arbetskraften. Man måste fö vända att värdet av deras arbetsinsatser skulle sig till dessa företag för att få de uppgifvara precis detsamma i altemativfallet. Om ter, som är erforderliga i samband med de dessa personer har relativt svårt att få arbete tidigare behandlade multipla regressionsanatrots att det inte föreligger någon egentlig lyserna. arbetslöshet, eller om motsatsen gäller, kan Det kan finnas anledning att inkludera detta få betydelse vid den bedömning man ytterligare faktorer i analysen. Deras eximåste göra. I det förra fallet skulle måhända stens är främst betingade av olika ickenågon arbetslöshet uppträda, om ornskol- perfekta marknadsförhållanden. En uttalad ningen hade uteblivit, av skäl som ovan be- överskottsefterfrågan på vissa arbetsinsatser rörts. I det senare fallet är detta mindre kan föreligga utan att prisstegringar omedeltroligt. bart inträffar. Arbetskraftens trögrörlighet Betrakta sedan de arbetstagarkategorier kan för vissa företag innebära att de inte som de omskolade tillhör kan öka av vissa arbetsinefter omskolning- användningen har satser utan att höja priserna ens slut. Antag först att de omskolade på dessa och lätt för att få arbeten i omskolningsyrkena kanske därmed också på andra arbetsin- (vilket inte behöver innebära att alla väljer satser. Icke-perfekta marknader kan exisådana yrken). I så fall kan man känna sig stera också på output-sidan. säker på att de inte i någon bety- Även om man inte kan åstadkomma någganska dande utsträckning ersätter jämbördig ar- ra goda kvantitativa uppskattningar av storbetskraft? Om å andra sidan de omskolade leken av de nämnda termerna bör man kunhar svårt att få arbeten i omskolningsyrke- na bilda sig någon uppfattning om huruna kan man befara att en sådan ersättning sker. 1 Man kan knappast gripa sig an med uppgiften att: spåra de ändringar av andra företags Man har återigen anledning att vända beteende, somIöljer av ändringarna av de ovani vilka den omskolade ar- nämnda företagens ändrade beteende, såvida sig till de företag inte särskildaskäl och möjligheter föreligger (t ex betskraften anställes. Man är intresserad av i sambandlmed en lokal expansion). Förlusten är vilken konkurrens om platserna, som före- antagligen inte stor, då en allmän efterfrågesteganställdes. I den mån ring måste uteslutas. låg, när de omskolade 3 Observera att sådan arbetslöshet väl kan föresådan konkurrens fanns undersöker man huligga i t ex period 1 utan att göra det i period 3, ruvida de utslagna hade några svårigheter etc. 3 arbete! Om detta i allmänhet Ersättningen kan tillgå så att de omskolade att få annat erhåller platser, som andra sökanden eljest skulle inte var fallet kan man ha mindre anledning ha fått. att befara att värdet Dessa utslagnaindivider kan vara jämbördiga av de arbetsinsatser, med de omskolade eller tvärtom. som göres av personer i de yrkeskategorier ° Se qG Dahlström: »Economic aspects of där de omskolade vinner inträde, minskar manpower policies›, OECD 1967.

240 SOU 1968: 61

vida förutsättningarna för deras förekomst skolningen medfört har påverkat företagens är påtagligt uppfyllda dels i de företag ivilka investeringsbeteende, d v s om de genomfört den omskolade arbetskraften anställes, dels vissa investeringsprojekt som i frånvaro av i kontroll- den studerade skulle ha utei de företag i vilka personerna omskolningen grupperna arbetar) blivit, eller om andra investeringsprojekt Om ett företag i vilket omskolade indi- som inte har genomförts då skulle ha kommit vider anställs lider brist på arbetskraft till stånd. Företagen får i förekommande som kan utföra de arbetsinsatser, som de fall uttala sig om sin syn på lönsamheten omskolade får hand om, är en sådan förut- av dessa projekt jämfört med de lönsamsättning klart uppfylld. Företaget kan till- hetskrav de normalt ställer på ett investefrågas om sina möjligheter att dra till sig ringsprojekt. Självfallet kan det vara mycket den efterfrågade arbetskraften med hjälp av svårt för företagen att göra - och framför höga löner (man bör därvid utgå från den allt att precisera - sådana bedömningar. situation hade befunnit Samtidigt som man vänder sig till föreföretaget sig i om det inte hade kunnat anställa omskolad ar- tagen av de olika skål som ovan anförts betskraft) och om vilka restriktioner be- bör man också söka bilda sig en uppfattträffande lönesättningen som företaget ar- ning om på vad sätt en ytterligare ökning betar under. Skulle företaget ha anskaffat av omskolningsverksamheten kan tänkas påannan arbetskraft än de omskolade om det verka företagens beteende. I vad mån skulinte fått tillgång till denna? Skulle företaget le undanröjandet av en existerande eller därvid befarad framtida brist på arbetstagare som ha tvingats att betala högre löner än vad de omskolade erhåller? Kan företaget kan utföra bestämda arbetsuppgifter leda på något sätt - om än aldrig så grovt - till att företaget genomför investeringsprosambandet mel- jekt som eljest uteblir, eller till att det påsiffermässigt exemplifiera lan sitt köp av arbetsinsatser och lönerna skyndar genomförandet av vissa projekt? och de inbördes Hur stor Vilka arbetstagarkategorier kommer därlönebindningarna? är företagets efterfrågan på arbetsinsatser vid i första hand i blickfältet? I vad mån av olika löner (de löner betraktar företaget de eventuella investeslag vid rådande betalar)?2 ringsprojekten som lönsamma (om bristen företaget Även företagets ställning på marknaden på vissa arbetstagarkategorier undanröjes) för de varor det producerar har sin bety- relativt andra investeringsprojekt? Hur skul- De prissättningsme- le företagets av andra arbetsdelse i sammanhanget. användning toder som företaget använder insatser än de som de presumtiva omskolade sig av bör Betraktar som individerna kan utföra påverkas? Innebär klarläggas. företaget priserna i stort sett givna av den marknad de eventuella investeringsprojekten en ökpå vilket ning av företagets produktionsvolym? Är företaget säljer? I vad mån räknar företaget med att en ökad produktion skulle pressa det i huvudsak fråga om en övergång till dessa priser? mera kapitalintensiv produktion vid i stort Det bör inte vara helt omöjligt att pres- sett oförändrad produktionsinriktning och tera vissa räkneexempel, som mot bakgrund -volym? Eller gäller investeringsprojekten av utfrågningarna av företagen inte framstår huvudsakligen en övergång till en mera lönsom helt orimliga och som kan ge åtminstone någon uppfattning om vad förekoms- 1 Regressionsanalysen kan påvisa ivad mån ten av icke-perfekta prisbildningsförhållan- olika slag av företag (med avseende på bransch den kan betyda i form av korrigerande och storlek) ingår i de båda grupperna. 2 Även prisbildningsförhållandena för de termer i analysen. arbetsinsatser, som personerna i kontrollgrup- Det är också av intresse att utröna i vad perna utför, och motsvarande företags svårigheter (eller lätthet) att förvärva sådana arbetsmån den ökade tillgång på vissa slag av arinsatser bör undersökas och jämföras med förbetsinsatser och den eventuellt minskade som de hållandena vad gäller de arbetsinsatser, tillgång på andra arbetsinsatser som om- omskolade utför.

SOU 1968: 61 241

16-814380

från vilken de 150 är slump-

sam produktionsinriktningW den population

Man vänder i vilka mässigt dragna). sig också till företag Om således av de 150 observerade indiindividerna i kontrollgrupperna arbetar. I

av viderna 75 har omskolats i kurstyp A, 45 vad mån skulle en ytterligare minskning

B och 30 i kurstyp C bör den tillgången på arbetsinsatser av det slag som i kurstyp

innebära att antalet i dessa individer utför företagens be- alternativa politiken påverka ute- kurstyper i period 1 omskolade teende? Skulle vissa investeringsprojekt respektive 10 mindre än bli vissa påskyndas)? individer är 35, 15 respektive (och nedläggningar en över- i det observerade fallet. Det är då lätt att Skulle vissa projekt, som innebär att och mera lönande produk- inse att det kan vara nog så besvärligt gång till annan tex hur mindre värdet tillkomma eller påskyndas? uppskatta mycket tionsinriktning av olika varor i omskol- På vad sätt skulle företagets efterfrågan av användningen

under 1 skulle ha därvid på- ningsverksamhet period på olika slag av arbetsinsatser i altemativfallet. Dessutom kan detta verkas? varit

alternativfall råka komma att framstå Genom att ställa dylika frågor kan man

det kan kanske komma få åtminstone någon uppfattning om i vil- som egendomligt;

bete- att innebära att vissa lokaler inte utnyttjas ken grad och på vad sätt företagens

att blir inoptima-

ende direkt påverkas av omskolningsverk- helt, gruppstorlekama

samhetens existens, inriktning och omfatt- la etc?

Det kan då framstå som lämpligt att rening och i vad mån vissa grundläggande

elför att man skall kunna tala dan vid uppläggningen av experimentet förutsättningar bestämma sig för den om en »tilltagande avkastning» i samband ler undersökningen

innebörd, vilka kurser med omskolningsverksamhet av vissa slag alternativa politikens

Att bedöma huruvida som skall bortfalla eller vilka inskränkningar är uppfyllda. övriga

nödvändiga förutsättningar är av andra som skall göras i alternativfallet, därvidlag mera som då kan »realistiskt›. Därefter uppfyllda kräver förvisso betydligt väljas

till bl a före- av de individer som skall djupgående studier i anslutning sker uttagningen

Man kan t ex ta med tagsnedläggelser och folkomflyttningar. ingå i undersökningen.

alla de individer, som omskolas i de kurser

som skall bortfalla. Huvudsaken är att an-

12.4 Antaganden och slutsatser om omskol- i olika talet observerade individer kursty-

ningssektorn i sin helhet av omtill bortfallet per står i proportion

i olika kurstyper i det alternativa I samband med att man studerar den hypo- skolning

fallet jämfört med det realiserade. tetiska politikändringen måste även hänsyn

Om man har en sådan klar bild av den tas till vad som förbrukas i omskolnings-

- utseverksamheten - varor och arbetsinsatser alternativa omskolningsverksamhetens

i samband med ende bör man kunna göra rimliga uppskattsamt vad som produceras av hur mycket mindre värdet av andenna verksamhet. ningar

den vändningen av olika varor och produktio- Det är då nödvändigt att precisera

nen av andra i omskolningsverksamhet uninskränkning av omskolningsverksamheten och alternativet der period l skulle vara i altemativfallet i period 1 som det hypotetiska av hur mycket mindre realkapital av olika innebär med det realiserade. Därvid jämfört för omskolär man givetvis bunden av vilka omskolade slag som då skulle vara bundet

Att man likväl tvingas till individer som ingår i de regressionsanalyser ningsverksamhet.

indiman genomför. Säg att 150 omskolade l Om vissa slag av omskolning framstår som

vider och att av stordriftsingår i en viss undersökning förknippade med ett exploaterande

den alternativa politiken innebär att 50 av fördelar, är det möjligt att man kan tala om »till-

tagande avkastning» av omskolningen i fråga. dessa ej omskolas. Man måste då ha absolut Denna problematik blir mindre ju mera

klart för sig att dessa 50 individer i princip homogen den studerade gruppen av omskolade

individer är med avseende på kursformer etc. drages slumpmässigt från de 150 (eller från

SOU 1968: 61

en viss schablonmässighet är dock uppen- det regionala planet. I den mån så inte bart. kan sägas vara fallet för vissa av kostna- I första hand bör man självfallet obser- derna på framför allt det sistnämnda plavera de ovannämnda »kostnaderna» och net måste man använda någon mer eller »intäkternan på de platser där den omskol- mindre schablonmässig fördelningsnyckel ning bedrivs, som i alternativfallet skulle för att bestämma motsvarande kostnadsbortfalla, Man observerar värdet (mätt i skillnad mellan det realiserade fallet och rådande priser) av de arbetsinsatser av lä- det hypotetiska. Detsamma gäller troligen rare, instruktörer, arbetsledare etc, som är än mer uttalat på det lokala planet. direkt hänförbara till denna omskolning. Det torde vara föga givande att här Man antar som en förhoppningsvis hygg- driva diskussionen om ›kostnader>› och lig approximation att denna arbetskraft i al- »intäkten inom omskolningssektorn längre; ternativfallet skulle utföra arbetsinsatser till problemen i sammanhanget bör analyseras samma värde på annat håll. Likaså obser- och lösas i de konkreta fallen. Vi kan verar man värdet av den användningen av konstatera att tillfredsställande uppskattråvaror, halvfabrikat och material av olika ningar är möjliga att uppnå även om det - främst slag samt värdet av den eventuella pro- på grund av att erforderlig reduktion, som också är direkt hänförbar dovisning i normala fall inte finns att tillgå till omskolningen i frågaJ - kan bli ganska arbetskrävande. Något besvärligare är det att ta hand om Det bör dock påpekas att den politikkapitalkostnaderna. Man måste uppskatta ändring man analyserar också kan innebära vilket realkapital, som direkt kan hänföras att värdet av användningen och produktill den studerade omskolningen. Det lämp- tionen av varor i kanske framför allt beligaste tillvägagångssättet torde sedan vara redskapsarbeten ändras. Om tex hälften att ta reda på tidpunkten för motsvarande av individerna i en accepterad kontrollinvesteringar och investeringsbeloppen och grupp sysselsättes i beredskapsarbeten i peatt rekonstruera ett normalt avskrivnings- riod t bör man göra den alternativa poliförfarande (och korrigera för eventuell vär- tiken sådan att hälften av de individer, som destegring) och därmed fastställa ett nå- omskolas i det realiserade men inte i det gorlunda korrekt »bokföringsvärdw för pe- hypotetiska fallet, i det sistnämnda fallet riod 1. Avskrivningarna under period 1 och skulle sysselsättas i beredskapsarbeten? På en normal ränta på bokföringsvärdet be- samma sätt som för den ändrade aktivitraktas som den kapitalkostnad som skulle teten inom omskolningssektorn måste man bortfalla, om man valt den alternativa po- beräkna värdet av ändringen av output litiken. Vid de uppskattningar vi ovan ta- minus input i beredskapsarbeten. lat om måste man vid tillämpningar i kon- De anställda arbetslösa individernas lökreta fall uppmärksamma prisbildningsför- ner spelar därvid ingen roll. Dessa löner hållanden etc; det är möjligt att man måste betraktas på samma sätt som olika forräkna med rena skuggpriser vad gäller lo- mer av omskolningsbidrag inom omskolkalhyror m m. ningssektorn. De är relevanta vid beräk- Viss användning av varor av olika slag ningarna av de berörda individernas diskan vara gemensam för den omskolning, ponibla inkomster. som bortfaller i alternativfallet och annan 1 I den mån en redovisning i vilken posterna omskolning. En del av motsvarande kosti fråga kan utläsas i normala fall saknas måste nader kan betraktas som fasta i samband man antingen försöka konstruera en sådan redovisning i efterhand eller se till att den föres i med sådana variationer av omskolningsexperiment- eller undersökningssyfte. verksamheten, som det här är fråga om. i Detta är i och för sig inte alldeles nödvändigt Detta torde med om man med någorlunda säkerhet kan bedöma tillräckligt god approxihur ett litet antal individer, som sysselsättes i mation gälla för kostnaderna på riksplaberedskapsarbeten, skulle ha det, om de ej net och för en hel del av kostnaderna på sysselsattes på detta sätt.

SOU 1968: 61 243

Vidare måste de ändrade gon svårighet att bilda sig en uppfattning kapitalkostnaderna i samband med av be- om den relativa betydelsen av denna effekt ändringen beräknas. I i samband med en undersökning av bedriredskapsarbetenas omfattning man räkna med att möta ven omskolningsverksamhet. Om man i allmänhet kan vissa problem vid värderingen av output konkreta fall har anledning att tro att den efter- faktorn har speciellt stor betydelse - vilket i samband med beredskapsarbetena, som i vanlig mening saknas. avgjort är fallet om omskolningen gäller elprissättning kan kvinnor - bör den in- Skuggpriser måste då användas. Man jest hemarbetande tex när kluderas i regressionsanalysen. utgå från produktionskostnaderna, motsvarande output åstadkommes utan in- Det kan vidare påpekas att det material satser av beredskapsarbetare. som insamlas i samband med en undersökning av det behandlade slaget kan ligga till grund också för uppskattningar om den l2.5 Konsultens avslutande kommentarer studerade omskolningens verkningar på sta- Man kan kanske ha anledning att fråga tens utgifts- och inkomstsida. sätt man bör ta hänsyn till Undersökningar av det behandlade slaget sig på vad eventuella variationer av det allmänna kon- ger självfallet ingen tillräcklig grund för över den som un- beslut om omskolningsverksamhetens injunkturläget tidsrymd, av riktning och dimensionering. De omfattar dersökningar omskolningsverksamhet omfattar. Det är självfallet så, att de upp- delvis en tidsrymd, som när resultaten föreav olika storheter, som görs på ligger är förfluten; man kan vid tidpunkt T skattningar av observationer under ett hög- inte ändra politiken under period 1. Förhålgrundval inte utan vidare kan landena under period T + l kan vara

konjunkturår, läggas

till för om omskol- ganska olika förhållandena under period 1. grund uppskattningar effekter under ett Att undersökningarnas resultat kan vara av

ningens lågkonjunkturår.

att det inte intresse i samband med beslutsfattandet *Men det är lika självfallet, intressantare att observera om- vid tidpunkt T är dock uppenbart. är mycket effekter under ett »normalt» skolningens år än under ett hög- eller lågkonjunkturår, eftersom konjunkturvariationer faktiskt förekommer och kommer att förekomma. Det finns med andra ord ingen anledning att på något sätt försöka »korrigera› resultaten för konjunkturvariationer under den observerade tidsrymden; däremot måste resultaten tolkas under hänsynstagande till sådana förhållanden. Det är ju möjligt att man kommer att kunna observera intressanta skillnader mellan hög- och lågkonjunkturår i vissa avseenden. När den studerade omskolningen medför att vissa eljest arbetslösa personer erhåller arbeten och när omskolningen i fråga omfattar som tidigare inte upppersoner, trätt på arbetsmarknaden (tex hemarbetande kvinnor), kan man ha anledning att räkna med att vissa icke prissatta arbetsinsatser bortfaller till följd av omskolningen. Detta har vi inte tagit hänsyn till i den föregående analysen. Det bör inte vara nå-

244 SOU 1968: 61

V Informationsbehandling, ADB m m

med ADB inom

13 Informationsbehandling

förmedlingsarbetet

duktionssystemet. Om man på olika sätt 13.1 Inledning kan ge de arbetssökande ett större urval av av önskemålen att öka över- realistiska alternativ, eller under en tids- Mot bakgrund blicken över arbetsmarknaden - för såväl period bevaka ett visst yrkesområde för en arbetsmarknadsverkets som dess kunds räkning skulle detta innebära en betjänstemän kunder - och strävandena att differen- tydande höjning av arbetsförmedlingens serefter kundernas vicestandard och därmed öka attraktionstiera förmedlingens service behov har utredningen föreslagit tre ut- kraften hos arbetsmarknadsverkets tjänster. för det fortsatta utrednings- Svårigheten ligger här i första hand i att vecklingslinjer arbetet inom ramen för den sk ADB- finna ett system för värdering och formalisering av de krav och önskemål som ställs etapp 2. av arbets- från ömse håll. Utredningens erfa- Det förslag till uppbyggnad upp distriktskontor, renheter på detta område härrör sig främst förmedlingens fältenheter, innebär en om- från en försöksverksamhet i storstockholmssom utredningen framlägger strukturering av förmedlingstjänstemännens området - det s k stockholmssystemet.

arbete i förhållande till nuläget. En upp- Utredningen har för det tredje pekat på dragscentral skapas med uppgift att ta vikten av att det skapas ett individbundet information om för statistisk uppföljning av emot lediganmälda plat- registersystem ser samt hålla kontakt med sökande och förmedlingens arbete. Med hänsyn bl a till skall inom arbetsmarkarbetsgivare. Den öppna förmedlingen pågående utredningar kunna lösa enklare nadsstyrelsen samt KSA-utredningens vänförmedlingsärenden, ge information samt slussa in kunder med tade förslag beträffande kontantstöd till arinformations- och till betslösa, har utredningen dock inte lagt djupare hjälpbehov den sammanhållna förmedlingsexpeditio- fram något konkret förslag till ADB-system

nen. I denna funktionsuppdelning spelar lis- på detta område. torna över en viktig roll. I det fortsatta utredningsarbetet bör det lediga platser Det första och väsentligaste området som slutligen vara möjligt att i någon mån utdärför erfarenheterna från utländska förutredningen tagit upp gäller pro- nyttja automatisk i förduktion av listor över lediga platser. I ett sök med databehandling avsnitt Om inte annat så visar första av detta kapitel skisseras någ- medlingsarbetet. dessa erfarenheter som är ra listproduktionssystem. på de svårigheter Nästa område - matchning av sökande förknippade med att bygga upp fungerande i ett datasystem - kan En redogörelse för någoch lediga platser matchningssystem. ses som en naturlig utveckling ur listpro- ra i detta sammanhang speciellt intressanta

SOU 1968: 61 245

utländska försök lämnas därför avslutnings- 13.2.2 Krav och på utformning produkvis. tion av listor över lediga platser 13.2 Listproduktionssystem Platsmaterialet i listorna bör vara så hel- 13.2.1 Bakgrunden täckande som möjligt, dvs inga viktiga Som påpekats är ett system för produk- yrkesområden odyl får saknas. Listorna tion av listor över lediga platser en förut- bör vara av ett någorlunda hanterligt forsättning för att den nya organisationen mat och lätta att hitta i. Platserna bör därskall fungera på avsett sätt. Listorna skall för dels ordnas systematiskt efter tex yrge verkets tjänstemän och kunder en bättre keskategorier eller motsvarande, dels sannoöverblick över situationen på arbetsmark- likt struktureras geografiskt med tanke på naden. De sökande får bättre möjligheter att man oftast i första hand söker arbete i att finna arbeten som passar deras indivi- närheten av hemorten. En sådan geografisk duella förutsättningar, rörligheten över yr- strukturering måste dock utformas så att kesgränserna ökar och den genomsnittliga inte utblicken över en vidare arbetsmarknad arbetslöshetstiden minskar därför att man försvåras. mera effektivt kan ta till vara de arbetstill- Informationen om den enskilda platsen fällen som finns. Uttryckt i samhällseko- skall innehålla dels beskrivning av arbetets nomiska termer kan detta innebära en ökad art och de speciella villkor eller förmåner produktivitet. som är av intresse, dels anvisningar om Samtidigt skall listorna avlasta förmed- vart den sökande skall vända sig med förlingstjänstemännen rutinmässiga arbetsupp- frågningar och ansökningar. gifter till förmån för mer kvalificerade upp- Platsmaterialet i listorna måste även vagifter. De arbetsmätningar som gjorts visar ra aktuellt, vilket ställer krav för det första att bearbetning av information (plocka, sö- på kort produktionstid och tät utgivningska i register, jämföra) tar relativt liten tid frekvens för listorna, för det andra på en i anspråk, endast 5 % av den totalt tillgäng- snabb rapport från arbetsgivaren om när liga arbetstiden på förmedlingskontoret. Där- en tidigare lediganmäld plats tillsatts eller emot tar den muntliga överföringen av in- av annan orsak blivit inaktuell. formation (i samband med förmedlingssam- Listorna skall kunna läggas ut på en tal mm) ca 50 % av tiden. Den ojämförligt rad informationspunkter (t ex post, telegraf) största delen av den formaliscrbara informa- och distribueras till prenumeranter av olika tionen utgörs av uppgifter till de arbetssö- slag. kande om lediga platser och data om aktuella arbetssökande. Om man, med oföränd- 13.23 Huvudlinjerna för ett listsystem rad eller förbättrad kvalitet hos den förmedlade infomtationen, kan mekanisera de- Det första till listsystem är uppförslaget lar av denna informationsverksamhet inne- kring ett antal regionalt placerade byggt bär det en avsevärd avlastning absolut sett »datamaskinen som enbart sorterar, rediför förmedlingspersonalen. gerar och skriver ut platsinformationen från Om och i vilken utsträckning man kan magnetband till offsetplåtar. Det är att göra vinster av den typ som här antytts betrakta som en temporär lösning. Utredberor givetvis i stor utsträckning på vilka ningar beträffande den temporära lösningen lösningar i fråga om informationsmekani- pågår f n vilket innebär att de bedömningar seringen som väljs och hur de i detalj ut- som här presenteras relativt snart kan komformas. I det följande redogör utredningen ma att i enskildheter ändras mot bakgrund för de krav som måste ställas upp på ut- av de fakta som utredningarna ger. formningen och produktionen av listorna Det andra förslaget innebär att informaöver lediga platser samt skisserar två för- tionen via snabba telelinjer matas direkt slag till listsystem. in i en stor centralt placerad datamaskin

246 SOU 1968: 61

som bearbetar och skriver ut informationen bart medium i samband med att en plats Med tanke lediganmäls och via datatransmissionsutpå offsetplåtar. på de komplitekniska som där återstår rustning och telelinjer överföra data till uppcerade problem Rent tekniskt att lösa, de betydande investeringskostna- samlingsställenas utrustning. derna mm kan detta förslag genomföras skulle detta i och för sig vara genomförbart redan nu, men listsystemet kan inte ensamt först om några år. motivera den utbyggnad av terminalnätet mm som är nödvändig för att genomföra K vaniitetsberäknin gar systemet. System som utnyttjar eller kräver l-l,2 ett »heltäckande» terminalnät (till skillnad Årligen nyanmäls milj lediga platser till Av dessa utgör från det trettiotal som utredningen räknat arbetsförmedlingen. med för l) är inte klara att ca 25 % korttidsplatser (sk endagsplatser), ADB-etapp vilka som regel av praktiska skäl inte bör tas i bruk förrän om ett antal år. tas med i en platslista. Till vissa platser kan en arbetssökande anvisas omedelbart när

Regionvis eller central listproduktion

de blir lediga och dessa platser är därmed inte heller aktuella för listorna. Antalet ny- Huvudalternativen i fråga om den egentliga anmälda av sådan art att de av listor är regionvis framplatser årligen produktionen bör ingå i en platslista skulle - om man ställning (tex med 5 å 10 produktionsser till statistiken från den senaste fem- ställen) och central produktion. Båda alter- - kunna beräknas bli ca nativen är tänkbara för de två typer av årsperioden 700 000-900 000. Med från som här skall skisseras, även om utgångspunkt system enbart 1967/68 års siffror beräknas antalet förutsättningarna skiljer sig något för de till 650 000-670 000 platser. båda systemen. Med en regionvis uppläggning av produktionen minskar avståndet från uppsam- Registrering av data lingsstället/produktionsenheten till de loka- Det stora antalet medför svårighe- la enheterna, vilket främst har betydelse platser ter när det gäller insamling och transport för distributionen av de färdiga listorna av uppgifter och listor. Samtliga förmed- från tryckeriet. Nackdelen är att varje retar emot order avseende lediga gional enhets utrustning måste ges en viss lingskontor förslag skall in- reservkapacitet för att möta toppbelastplatser. Enligt utredningens rapporteringen ske till distriktskontorens ningar. Den sammanlagda reservkapacite- Eftersom det inte är eko- ten blir med största sannolikhet avsevärt uppdragscentraler. nomiskt försvarbart än om man kunde koncentrera all att på varje distrikts- större kontor installera mer omfattande teknisk utrustning till en central enhet. Den cenför måste in- trala enheten torde även dra mindre adutrustning listframställning formationen samlas till flera regionala eller ministrationskostnader. en central enhet där sorterings- och tryck- Avståndet till de lokala enheterna och infinns. formationspunkterna talar dock för närvautrustningen Kraven på kort produktionstid (dvs ak- rande enligt utredningens bedömning på ett tualitet hos den färdiga listan) gör att post- avgörande sätt mot alternativet med en cenbefordran av informationen i de flesta fall tral produktionsenhet. Att från en tryckort är omöjlig. Telex- eller telefonbefordran distribuera den listmängd det blir fråga om - eventuellt med telesvarare på mottagar- blir både kostsamt och tidsödande. sidan - synes vara det i dag mest realis- När arbetsmarknadsverket kan disponera tiska kommunikationsmedlet mellan de lo- ett nät av telelinjer som tillåter dataöverfö- _ kala fältenheterna torde däremot en och uppsamlingsställena. ring med höga hastigheter På sikt förefaller det dock mer rationellt central ADB-mässig listframställning korn- _ binerad vara högst att registrera informationen på maskinläs- med regional tryckning .. SOU 1968: 61 247

T-V_.___,,_,

fördelaktig. Informationen skulle då överfö- heter. De kan inte i mera strikt bemärkelse ras direkt från datamaskinen till radskrivare betecknas som datamaskiner, men registreför offsetplåtar. rar data på magnetband, sorterar och redigerar innehållet på bandet samt skriver ut text på radskrivare. På denna kan man mon- Liststruktur tera offsetplåtar, vilka efter utskriften kan Man får räkna med att listmaterialet måste lämnas direkt till tryckeri. differentieras för att möta olika önskemål Med hänsyn till vad som tidigare sagts om och krav. Dessa krav kan variera mellan regional respektive central produktion bör skilda regioner. utrustningen placeras ut på ett mindre antal I princip får man räkna med att det för regionala enheter. Av praktiska skäl torde varje område (distrikt enligt utredningens det vara lämpligt att följa den regionindelförslag) kommer att finnas en total lista, som ning utredningen föreslagit. Varje sådan omfattar samtliga lediganmälda och ej till- regional enhet bör ha en skrivcentral som satta platser. Vissa av platserna tas därutöver preparerar informationen för inläsning och en distributionscentral för de färdiga listorupp i en riksvakanslista. Om man av skilda skäl väljer att nypro- na. En uppdragscentral skall ta emot och ducera listorna relativt sällan, säg en gång kontrollera anmälningarna från de lokala enheterna eller i vissa fall kanske direkt per vecka, kan det finnas behov av en kompletterande lista som tar upp dels nytillkom- från arbetsgivarna. I vad mån tryckeritjänsna lediga platser, terna skall utifrån eller dels de platser som skall köpas produceras utgå ur listan. internt kan inte nu bedömas. I storstadsområdena där Volymberäkningar utifrån siffror över leplatsmaterialet blir omfattande får man räkna med att dela diga platser budgetåret 1967/ 68 ger följande upp listan i »särtryck» som omfattar ett an- ungefärliga medeltal nyanmälda platser per tal yrkesfamiljer, dvs ett antal yrken som arbetsdag i de fem regionerna: hör nära ihop. För att undvika sektorgränser som försvårar yrkesmässig rörlighet bör Medeltal/ arbetsdag yrkesfamiljerna inte göras för små. En viss överlappning torde även vara motiverad Stockholm 470 mellan de olika särtrycken. En geografisk Västerås 370 Malmö 760 indelning av listorna inom varje storstads- Göteborg 620 område bör göras endast i undantagsfall, ef- Sundsvall 470 tersom man har att göra med geografiskt skilda delområden som i många avseenden Några uppskattningar om det väntade antillsammans utgör en enhetlig arbetsmark- talet platser som skall avföras från listorna nad. som inaktuella per region har inte kunnat Hur de distriktsvisa listorna skall delas göras. Om man antar att det antalet är i upp, vilka platser som skall tas upp på riks- samma storleksordning som för nyanmällista, periodicitet i listutgivningen mm får ningarna kan en grov uppskattning av bebli föremål för försöksverksamhet. Under lastningen på uppdrags- och skrivcentralerna ett övergångsskede kan man tänka sig regio- göras. nala skillnader vad gäller produktionssätt Belastningen på sorterings- och radskrivm m. ningsenheterna beror huvudsakligen på hur många listor och särtryck som tas fram per vecka samt på hur många platser som ligger 13.2.4 Listsystem med enklare dataregistreoförändrade från lista till lista. Den utrustringsapparatur ning som det här är fråga om har dock just Enligt denna skiss skulle man utnyttja ett på utskriftssidan stor kapacitet, varför utantal relativt prisbilliga dataregistreringsen- skriftsvolymen inte kommer att vara avgö-

248 SOU 1968: 61

rande för dimensioneringen av utrustningen. ta sändas per telelinje till ett antal regionala Distributionscentralen får antas behöva tryckerier, där man har mottagningsutrustförfoga över egen transportkapacitet för ning som direkt överför data till offsetplåtar storleveranser till distriktskontor och andra eller motsvarande. I anslutning till tryckeriet fältenheter för vidare distribution. Möjligen finns en distributionscentral. fordras även någon form av mer selektiv di- Ett sådant system reducerar högst väsentrektdistribution till »prenumerantem inom ligt de manuella arbetsmomenten, vilket i regionen, vilka kan tänkas vara både enskil- första hand innebär kortare produktionstid da kunder och institutioner av olika slag. per lista. Sannolikt kan också kostnadsbe- Inrapportering av platser från förmed- sparingar göras. lingsenheterna till de regionala enheterna Därutöver ökar möjligheterna att integreskall ske varje arbetsdag och på snabbaste ra behandlingen av platsinformationen med sätt. Hur rapporteringen skall ske får be- övrig infonnationsbehandling i den centrala stämmas på erfarenhetsmässiga grunder från datamaskinen. Utredningen har i flera samfall till fall. manhang betonat vikten av att man får möj- Dataregistrering på maskinläsbart medi- lighet att kontinuerligt följa verksamheten um sker på skrivcentralen. Platsmaterialet på förmedlingsområdet och därmed få bättre bör ordnas efter Nyk-kod samt ges ett löp- överblick över arbetsmarknaden. Tillgången nummer så att platserna entydigt kan iden- till en central datamaskin och platsregister tifieras. av den typ som här skisserats möjliggör en Kostnaderna för utrustning i ett alternativ mycket långt driven uppföljning. med fem regionenheter skulle belöpa sig om- Inte heller på detta område kan några kring 600 000 kr pr år. Personal- och tryc- fullständiga kostnadskalkyler ges. Först när kerikostnader mm är beroende mycket på principbeslut fattats om uppbyggnaden och hur produktionen i detalj organiseras och i omfattningen av framtida terminalnät och vilken grad tryckutrustning köps eller hyrs. datasystem, och när utrustning bestämts kan Det är därför inte meningsfullt att i detta de ekonomiska aspekterna av ett listsystem sammanhang redovisa av den aktuella typen belysas. några uppskattningar.

13.2.5 Listsystem med central datamaskin 13.3 System för matchning av sökande och Såvitt nu kan bedömas måste en systemlös- platser ning som utnyttjar en central datamaskin 13.3.1 Förutsättningar med anslutna terminaler och telelinjer med hög överföringskapacitet vara den som på Listproduktionen är en viktig förutsättning längre sikt blir fördelaktigast. En tänkbar för att kunna fördelarna med den utnyttja systemuppläggning skulle kunna vara föl- organisation för distriktskontoren som utredjande. ningen föreslår. Systemarbetet på detta om- En central datamaskin, som utredningen råde bör därför ges hög prioritet. förutsätter kommer att stå till arbetsmark- Att med hjälp av mekanisk informationsnadsverkets disposition, ombesörjer direkt att lagring, behandling påverka proceduren sortering m m av platsinformationen. kombinera en arbetssökande med ett antal Distriktskontoren lämnar via sina termi- lämpliga lediga platser är inte på samma sätt nalutrustningar data direkt in till datamaski- och brådskande. Däremot får nödvändigt nen. Sannolikt kan detta ske i omedelbar andet anses fullt klart att om man på olika sätt slutning till att platserna lediganmäls på kon- kan ge de arbetssökande ett större urval av torens uppdragscentraler. Avanmälningar realistiska alternativ eller kan bevaka arbetsoch ändring av information sker på samma marknaden inom ett visst yrkesområde sätt. för en kunds skulle detta innebära räkning Efter bearbetning i datamaskinen kan da- en betydelsefull av servicestandarhöjning

SOU 1968: 61 249

den och därmed öka attraktionskraften hos form måste emellertid göras redan i ett arbetsmarknadsverkets tjänster. relativt tidigt stadium av systemupplägg- På en mindre arbetsförmedling eller expe- ningen. dition vet arbetsförmedlaren oftast vilka le- Med tanke på de komplicerade problem diga platser som finns på orten. På det stör- det här gäller att lösa och de stora investere kontoret eller expeditionen måste man ringar som blir aktuella i utrustning och däremot söka i register av olika personalutbildning mm är det angeläget vanligen slag när den arbetssökande besöker förmed- att försök i begränsad skala ingår som ett lingen eller gör telefonförfrågningar. Med led i systemutvecklingen. Det finns skäl som hänsyn till lokalförhållandena, den konkreta talar för att man skall starta försöksverkformen för registren och de med registerar- samhet för vissa yrkesområden, där man betet förknippade arbetstempona är det på kan finna enkla sätt att beskriva önskemål, större kontor med traditionellt arbetssätt av kvalifikationer hos den sökande och arbetsskäl omöjligt att ha ett enda sam- platsens art m m. Likaså bör det ske en geopraktiska lat register. Registren är i sådana fall uppde- grafisk avgränsning av sådana försök. Syflade efter yrkesgrupper med i regel högst tet skulle vara tvåfaldigt; dels att finna lämptvå å tre tjänstmän ansvariga för varje del av liga beskrivningsmetoder, dels att praktiskt registret. pröva effekterna för förmedlingsarbetet i Detta gör överblicken över arbetsmöjlig- stort av sådana ADB-system. heterna inom andra yrkesgrupper sämre och Utredningen har i samarbete med länsarsystemet verkar för yr- betsnämnden i Stockholm och statistiska knappast främjande kesrörligheten. Ofta blir också den löpande centralbyråns datamaskincentral genomfört bevakningen av redan inlämnade uppdrag en försöksverksamhet inom Storstockholms- - inte genom en medveten prioriteeftersatt området. Syftet var i första hand att samla ring utan därför att förmedlarens arbete i så in grundläggande erfarenheter för ett fortsatt hög grad styrs utifrån av besök och telefon- utvecklingsarbete. samtal. Dessa problem behandlas relativt utförligt i huvudrapporten från översynen. 13.32 Försöksverksamheten i storstockholm En automatisk bearbetning av platsmate- stockhohnssystemet rialet kan ske genom en central lagring och av information om Försöksverksarnheten inleddes hösten 1967. bearbetning (matchning) arbetssökande och lediga platser med ut- Försöket betecknades som ett bevakningsskrift av förslag (anvisning till arbetssökan- system för arbetssökande och lediga platser. de och arbetsgivare). Man bör emellertid in- Det förlades till storstockholmsområdet, dels te ställa alltför stora förhoppningar på att av praktiska resursskäl, dels för att probleom men med den interna informationsbehanduppnå väsentliga kostnadssänkningar man tar ADB i anspråk för dessa uppgifter. lingen föreföll särskilt accentuerade i det- Vinsterna borde snarare vara att hämta på ta område. intäktssidan och bl a bestå av förbättrad Storstockholm har ett stort antal förmedservice och en snabbare omsättning av ar- lingskontor. Ur informationssynpunkt kan betssökande och lediga platser. det mycket väl ses som en modell av en Det är inte möjligt att annat än grovt upp- större geografisk region. Varje kontor har skatta kostnaderna och intäkterna för ett så- sitt register med arbetssökande och lediga dant system innan man valt en principiell platser. Att söka efter information på de systemlösning. Några av intäktsposterna har andra kontoren innebär ett avsevärt arbete diskuterats Kostnaderna för och sker därför inte heller systematiskt. Varinledningsvis. utrustning och drift kan vari- je kontor arbetar därför huvudsakligen med systemarbete, era beroende på vilken utrustning och vilka sitt eget (begränsade) urval av sökande och system som i övrigt kommer att finnas. En lediga platser. beräkning av kostnader och intäkter i någon Förrnedlingsverksamheten är starkt kon-

250 SOU 1968: 61

centrerad till huvudkontoret vilket innebär när en arbetssökande eller ledig plats nyatt dess register över arbetssökande och le- anmäldes, dels när någon uppgift i övrigt diga platser totalt är mycket stort. Det har skulle ändras i datamaskinens register. nödvändiggjort en långtgående uppdelning Data för de arbetssökande bestod av: på yrkesexpeditioner med motsvarande upp- personnummer delning av registermaterialet. Nyk-nummer (Nordisk yrkesklassificering; Försöksverksamhetens omfång begränsa- tvâ sådana alternativa nummer kunde andes av en rad faktorer: tidsramen för över- ges) synen, de för olika detaljfrågor knappa re- koder för önskemål om arbetstid och arsurserna inom översynens budgetram, svå- betsplatsens belägenhet; härvid hade storrigheter att med hänsyn till den korta plane- stockholm delats in i nio områden med var ringstiden få tillräcklig kapacitet för databe- sin kod. handlingen. För lediga platser rapporterades motsva- Försöksverksamheten begränsades till ett rande uppgifter samt arbetsgivarens namn. par yrkesgrupper som länsarbetsnämnden I datamaskinen fanns ett register över lebedömde som lämpliga. Således kom för- diga platser och ett annat över arbetssökansöksverksamheten att gälla vissa kategorier de. Arbetssökanderegistret var uppdelat i metallarbetare och kontorspersonal. två delar: en del med Nyk-alternativ l och En uppdelning gjordes på försöksgrupp en del med Nyk-alternativ 2. Platsregistret och kontrollgrupp. För försöksgruppen skul- hade Nyk-nummer och företagsnamn som le en bearbetning av platsmaterialet ske ma- identifikationsbegrepp, medan personerna i skinellt. För kontrollgruppen bedrevs för- arbetssökanderegistret kunde identifieras medlingsarbetet på traditonellt sätt. med personnummer och efternamnsinitialer. Ett önskemål var att kunna tillämpa nå- Uppgifterna på inrapporteringsblankettergot objektivt mått för att jämföra resultaten na överfördes dagligen via hålkort till magför de båda tillvägagångssätten. Ett sådant netband. mått antogs vara »omsättningshastigheten» Informationerna angående arbetssökande för arbetssökande och lediga platser (dvs delades upp i tre olika delregister: hur många gånger det genomsnittliga »lag- register över ändringsrapporter ret» av sökande omsätts - över arbetssökande resp lediga platser register nyanmälda under perioden). En löpande statistik sorterat på Nyk-alternativ 1 byggdes in i försöksverksamheten med syfte att register över nyanmälda arbetssökande belysa dessa förhållanden. I försöket deltog sorterat på Nyk-alternativ 2. två expeditioner vid huvudkontoret, två ex- Informationerna angående platser delades peditioner vid kontoret i Solna samt 16 övupp i två olika delregister: riga kontor i stockholmsområdet. - register över ändringsrapporter Systemarbetet utfördes i samarbete mellan register över nyanmälda lediga platser. utredningen och statistiska centralbyråns da- Efter av registren med inuppdatering tamaskincentral, som även svarade för pro- rapporterade uppgifter sorterades sökandegrammermgen. registret till samma ordning som platsregistret. De båda registren matchades därefter mot varandra, dv s poster i sökanderegist- 13.3.3 Systemutformningen vid försöksverkret jämfördes och kombinerades med poster samheten i platsregistret om villkoren beträffande Vid sidan av befintliga rutiner för ifyllande Nyk-nummer, geografisk kod och arbetstidsav sökande- och orderkort skapades en ny kod överensstämde, förutsatt att inte Nykrutin som innebar att vissa uppgifter inrap- alternativ 2 eller önskemål om avvaktan utporterades till statistiska centralbyråns data- gjorde hinder för detta. De poster som maskincentral. Inrapporteringen skedde med kunnat kombineras fördes över till ett särhjälp av speciella blanketter och gjordes dels skilt magnetband vars innehåll sorterades

SOU 1968: 61 251

och redigerades för utskrift av listor med ar skrevs uppgifter om detta ut på en »restförslag till kombination av sökande och lista för arbetssökandw. platser (›förslagslistor›). Något motsvarande gällde också i fråga Förslagslistorna framställdes tre gånger i om lediga platser. I det fallet var förutsättveckan och sändes efter utskrift till respekti- ningen för att en ledig plats skulle bli uppve förmedlingskontor som underlag för vi- förd på »restlistan över platser» att uppgifdare åtgärder. ter om den skulle ha funnits i datamaskinens Om uppgifterna om en arbetssökande fun- register under tre veckor utan att platsen nits i datamaskinens register under en vecka tillsatts. Restlistorna framställdes en gång och någon platsanvisning under den tiden ej per vecka och sändes till alla förmedlingshade skett eller samma uppgifter funnits i kontor inom Storstockholm. En principskiss registret under tre veckor och den arbetssö- av rutinen visas i fig 13: 1. De olika listutkande inte fått något arbete trots anvisning- skrifterna ingår som fig 13: 2-4.

Figur 13:1. Principiell skiss över arbetsgången vid kombination av arbetssökande och arbetsorder i datamaskin

Uppgifter som tas vid arbetssökandes första besök Uppgifter som tas vid order frán arbetsgivare Personnummer Önskat yrke (i första hand) Företag » » (i andra hand) Yrke Önskad arbetstid Geografiskt läge Önskemål om geografiskt Arbetstid läge Förmedling Förmedling

Order och sökande som ej kmmat kombineras under föregående behandling i datamaskin »Restsökande» »Restordem

Kombination av samtliga sökande och order i datamaskin

Rapport till förmedling om sökande Order och sökande Rapport till förmedling om order som kunnat kombineras med order som ej kunnat kom- som kunnat kombineras med bineras i datama- sökande Yrke (NYK-nummer) skin under ovan- Personnummer Yrke (NYK-nummer) stående behandling Företag i datamaskin Företag Företagets telefonnr med ankn Personnummer på sökande »Restsökande» Förmedling där ordern är Förmedling där sökande »Rest0rder» registrerad registrerats

252 SOU 1968: 61

Figur 13: 2. Listutskrift från stockholmsförsöket. Förslag på sökande

KONTOR 13 FÖRSLAG PÅ SÖKANDE

DATUM 13.11.67

YRKE FÖRETAG TELEFON FOLKBDKá BÖRJAN PÅ REG. RYK FÖRINGSNR EFTERNAMN AF

741.10 AB JIBE /280630 I 440129 HAL 11 741.10 AB JIBE /280630 I 450803 SPA 16 741.10 AB JIBE I280630 I 450124 BJO 16 741.10 AB JIBE I280630 I 440518 GRÅ 16 741.10 AB JIBE I280630 I 281108 ?ET 16 741.10 AB JIBE I280630 I 480228 LIE 16 741.10 AB JIBE /280630 I 290720 JUH 19 741.10 NORD ARHATURFABR /272600 I 440129 HAL 11 741.10 NORD ARHATURFABR I272600 I 340318 HDL 13 741.10 NORD ARMATURFABR I272600 / 480325 EMI 13 741.10 NORD ARMATURFABR I272600 / 900702 JAN 13 741.10 NORD ARMATURFABR I272600 I 320129 GUI 13 741.10 NORD ARHATURFABR V /272600 I 120818= ERI 24 741.10 SHEDA I I 440129 HAL 11 741.10 SHEDA I I 900702 JAN 13 741.10 SHEDA_ I I 340318 HDL 13 741.10 SHEDA I I 320129 QUI 13 741.10 SHEDA I I 480325 EMI 13 741.10 SHEDA I I 120818 ER! 24 741.10 ZEISS IKON /834210 I 440129 HAL 11 741.10 ZEISS IKON I834210-I 900702 JAN 13 741.10 ZEISS IKON 1834210 I 480325 EMI 13 741.10 ZEISS IKON /834210 I 340318 HDL 13 741.10 ZEISS IKON /834210 I 320129 QUI 13 741.10 ZEISS IKON /834210 I 120818 ERI 24 751.10 ALPHA I I 220824 VAR 11 751.10 ALPHA I I 970219 HUL 13 751.10 ALPHA I I 320311 EDL 24 751.10 ALPHA I I 261023 GAS 24 751.10 ALPHA / I 400227 SCH 24 751.10 ÅLPHA I I 280317 BER 26 751.10 SERRDNATO I / 220824 VAR 11 751.10 SERRDNATO I I 970219 HUL 13 751.10 SERRUNATD I I 400227 SCH 24 751.10 SERRONATO I I 320311 EDL 24 751.10 SERRDNATD I I 261023 GAS 24 751.10 SERRDNATD I I 280317 BER 26 751.30 AB ERIK BQHLIN /830880 /24 181130 KAR 13 751;30 AB ERIK BDHLIN /830880 /24 090213 SCH 13 751.30 SV DIAHANTEN /980520 I 190824 LAR 11 751.30 SV DIAMANTEN /980520 I 450711 ZIP 11 751.30 SV DIAMANTEN /980520 / 190824 LÅR 11 751;30 SV DIAHANTEN /980520 / 450711 ZIP 11 751.30 SV DIAMANTEN ./980520 I 170105 GUS 13 751.30 SV DIAHANTEN /980520 I 140731 NIL 13 751.30 SV DIAHANTEN /980520 I 190731 JOH 13 751.30 SV DIAMANTEN /980520 I 140731 NIL 13 751.30 SV DIAMANTEN I980520 I 170105 GUS 13 751.30 SV DIAHANTEN 1980520 I 460305 BET 13 751.30 SV DIAMANTEN /980520 I 460305 BET 13

sou 1968: 61 253

Figur 13: 3. Listutskrift från stockholmsförsöket. Förslag på platser

KDNTDR 13 FORSLAG px PLATSER

DATUM 13.11.37

YRKE FOLKBOK-. BÖRJAN Pl JARB. FÖRETAG TELEFON RES NYK FORINGSNR EFTERNAMN LÖS AF

741.10 320129 GUI X NORD ARHATURFABR /272600 13 741.10 320129 QUI .X SHEDA I 13 741.10 320129 GUI X ZEISS IKON /834210 13 741.10 330107 STA SVENSKA RADIDBOLAGET 08 /802800 11 741.10 340313 HDL X NORD ARMATURFABR /272600 13 741.10 340313 HDL X ZEISS IKON /834210 13 741.10 340313 HDL X SHEDA I 13 741.10 430325 EHI X NORD ARHATURFABR l27260O7 13 741.10 430325 EMI X SHEDA I 13 741.10 430325 EMI X ZEISS IKON I83421C 13 741.10 900702 JAN X SHEDA I 13 741.10 900702 JAN X ZEISS IKON I8342I0 13 741.10 900702 JAN X NORD ARHATURFABR /272600 13 751.10 250409 KAR PDLLY PLAST 08 /3709067 11 751.10 250409 KAR SPIROS FJÃDERFABRIK I 16 751.10 250409 KAR TGRNDVIST MEKANISKA /362590 16 751.10 970219 HUL X SERRDNATO I 13 751.10 970219 HUL X ALPHA I 13 751.15 140207 ÅKE X A PERSSDNS FINHEKANI I 11 751.15 351111 LUU X A PERSSDNS FINHEKANI I 11 751.30 090213 SCH X AB ERIK BOHLIN l830880 13 751.30 090213 SCH X SHEDA I 13 751.30 140731 NIL X STANDARD RADIO 08 /252900 11 751.30 140731 NIL X SV DIAHANTEN /980520 13 751.30 140731 NIL X SV DIAHANTEN _ /980520 13

\\\\\\\\N\\\\\NK\\\\\W\\\\\\\\§\\\\\\\\\\\\\\\\\\

751.30 140731 NIL X ULVSUNDA VERKSTÃDER I25251D 16 751.30 140731 NIL X LÅNGO AB I 19 751.30 170105 GUS X STANDARD RADIO 08 I252900 11 751.30 170105 GUS X SV DIAHANTEN /980520 13 751130 170105 GUS X SV DIAMANTEN /980520 13 751.30 170105 GUS X ULVSUNDA VERKSTÄDER /Z52510- 16 751.30 170105 GUS X LANGO AB I 19 751430 131130 KAR X AB ERIK BDHLIN /830880 13 751.30 131130 KAR X SHEDA I 13 751.30 190731 JOH STANDARD RADIO 08 I25290D 11 751.30 190731 JDH SV DIAMANTEN /980520 13 751.30 190731 JOH SV DIAMANTEN /980520 13 751.30 190731 JOH ULVSUNDA VERKSTÄDER I25251O 16 751.30 190731 JDH LANGO AB I 19 751.30 430305 BET -X STANDARD RADIO 08 1252900 11 751.30 430305 BET X SV DIAMANTEN I980520 13 751.30 430305 BET X SV DIAHANTEN I98052O 13 751.30 430305 BET X ULVSUNDA VERKSTÃDER l25251O 16 751.30 430305 BET X LANGD AB I 19 751.35 320704 NÄK ERIK BOHLIN /830880 13 751.35 320704 HÄK ALPHA I 13 751.35 320704 NÄK SHEDA› /289420 13 751.35 320704 HÃK SERRDNATO I . 13 751.35 330920 NED X ERIK BOHLIN I830880V 13

254 SOU 1968: 61

Figur 13:4. Listutskrift från stockholmsförsöket. Förteckning över re stsökande

ewa u 0. ca om og oo og en og nu om og og og od od o_ ca ou og og aa GN ca om ea od aa Hu .H Ma ua ca ma md du «a .a aa z

OOOOOOOOOOOOOOOOv-GOOOOO-IOOOOOOOOOOOOOOO

hz

zuu

mmmcmmwnommmommmNmnmemmmmmmmmmmommmmmu

»z

aa cup om om oc oc oo oc oc om oc ow ca oo oa ca ca oa om ma ca

ou ou oc oc ce om om 0: oe om oc o« od og od og od 0. od

zooma gmzo

ooø com cap oem com oda ooo oda oo› com omm cap oem oom com oH› omg omm com od: omm ooo ocg ooh omg mao omg ocg omg cam cam com maa m.N amo om, omm cam

»mm 2:42 I DI» “pm mm: mx mo4 4.2 ao» mun :os xoz xm 4u um za »ua m. ;ma po: Jm: omm »az :aa :Hm M02 :0 4a Jm: 14: zoz ox» ou: man man max .am man :1

azmm mdouon omeooe ommooc ouoooe aN..“« eomome aweowc momome «aoHme omgdme aamoee om›o«« ommoev ›omome momamw oamame omaooe mdmoow o.maoe mgmgwe euauoe emoome omoo«« mqaome :Nocom magamq oooooo Hmooao onmomm ouaoem ouoomu omooom oaadmm oadamm oomonn mamoom oaogme woman:

N

oo..«›

we

§2

az

mczxom»mwx

A

xum

m5; oa.m.m o_.mdm od.Num oa.mdu oH.N_u oa.NHu oA.mAm o_.Nam oa.m«m o«.m.m. oH.Nau oH.m.N oaomam oa.m«m oa.mdm oa.m.m oaomam o..««« oH.NNm oH.mAm oa.mdm oa.mom oa.oom o..a«› oN.a«› om..«› oo.H«n oo.H«› oo._«› oo._«› oo.a«› oo.d«› oo.H› oo.a«› oø.a«› oo.d+› oo.a«› oo.A«›

z›z

amo

omg em

m og ou em 0. os mm od en aa ma ca 0. em om od «N ma og ca N. om nu od od em og «N um mm nu 0_ od ou og od aa 0_

»o._a.no

a o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o « o o o

z

A o o o o o o o o o o o

»z

mz_zxum»aou

xuw

zspqa

m m m m m m m e m e m m N m m e m m m m e n m m e m e e m m m m m m m m m m

»z

mm o_» od og om oc om ae om oe o« oe ow om om 0+ om om ce oc om em om oc om oc ce om oc oo :N om «u om om om «m om ou oe

zooma zmzo

oda om. ooo oâ o.m ooh cow ooo oo» omm com com ooo oo» cam ooo omm oem oo» cam ooo ooh oem cow ooo omm ooo ooo oo» oop oo. com oow com cam oem oom ana

Jama :2 om: mu zum x.: 4.0 :aa m4a .am w4x z» »m« 2.4 2.; cam oz mmm mom zm zm4 am: z.4 mom mxz m4 4.2 4:0 40 4›0 am amg mos :Ib xoz zm mmm mm: apa m_:

azmu ›ood›« admooe emmom. ammo›H mmmoog oooama Hamann uuggmu OMNANN oumomu mmoamm emmoeu mmeoom oamoom ›omo›m mNmo›u uomopm mahohm oamoøm H_momm ammomm omoomm ouadmm oumoom oaooom oamoom ommoom omnoom Aoooom woøoom aapoan oaoomm eoeomm momomm Aamoem ammoem mooonm mgøomm

N

x›z

u

mxx› x›z m›.mHo «›.mHo oH.N_m oH.mnm o“.mam oa.mam oH.maN oa.mgm oH.N“m oa.NaN ouomaw od.Nam oH.Nam ou.mam oH.mgw oH.mHu oH.NAm oa.NHm o».Nau oH.m_m oa.mMN oa.mHm oa.mHm oA.m.m oa.m.m oH.mHN oa.u.N oaomam o«.NHu ou.Nam oaomaw oH.mam oa.m«m oa.NdN oa.Nam oaomam oN.m“« od.N_u

SOU 1968 :61 255

samheten inte har gällt att testa en färdig l3.3.4 Arbetsfördelningen mellan förmedsystemlösning utan snarare att skaffa ett lingskontoren och arbetsgivarna grundläggande erfarenhetsmaterial för det Vid varje förmedlingsuppdrag från en ar- fortsatta arbetet med att utveckla ADB-sysbetsgivare frågade förmedlingstjänsteman- tem för användning inom förmedlingens nen arbetsgivaren om denne hade intresse verksamhet. av att få de arbetssökande som i datamaskinen kombinerats med hans lediga plats an- Negativa erfarenheter visade utan vidare åtgärder från förmedlingens sida. Om detta var fallet noterades ar- har kommit arbetsför- 1) Nya förslagslistor betsgivarens telefonnummer (inkl anknyt- medlingskontoren till handa tre gånger i vecningsnummer till eventuell kontaktman) bedömts vara för sällan. Under kan, vilket på inrapporteringsblanketten. Arbetsförmed- tiden från anmälan av en ledig plats till utlingen kunde i dessa fall inskränka sig till att skriften av förslagslistan har det hänt att upplysa den arbetssökande om företagets den lediga platsen blivit tillsatt. namn och telefonnummer. Dessa torde återkomma också problem vid andra former för mekanisk informationsspridning och har tidigare berörts an- 13.3.5 Resultat och erfarenheter från förgående den sk platslistan. På det tekniska söksverksamheten planet finns möjligheter till förbättringar Trots att systemet med hänsyn till de speci- men problemet är till största delen att söka ella förhållanden som tidigare berörts gjor- utanför den maskinella bearbetningsprocesdes så enkelt som möjligt kan utredningen i sen. Även om det finns direktförbindelse efterhand konstatera att det hade fordrats från förmedlingskontoret till datamaskinen en längre tid för intrimning av systemet än (on-line) finns risken att materialet kommer som nu stod till buds. Programfel och drift- att brista i aktualitet beroende på att arstörningar bidrog till att förlänga intrim- betsgivaren inte omedelbart lämnar uppgift ningsprocessen som i realiteten sammanföll om att en ledig plats har blivit tillsatt. Armed försöksperioden. betsförmedlingen skulle under försöksverk- Programfel gjorde att den till försöks- samheten utan fördröjning vidarebefordra verksamheten knutna statistiken gick förlo- sådana uppgifter till datacentralen och detta rad, vilket tillsammans med övriga stör- tycks ha fungerat utan störningar. ningar har minskat möjligheterna till en rätt- 2) Vissa kategorier arbetssökande och arvisande utvärdering. har fått ett orimligt stort antal betsgivare Det är f ö tveksamt med hänsyn till bl a förslag. Detta gäller främst kontorsyrkena. den korta tiden för försöksverksamheten har vid sådana tillfäl- Arbetsförmedlingen och det begränsade materialet om man ur len fått lov att göra ett eget urval. statistisk synpunkt kunnat göra en tillfreds- Med de vida ramar i fråga om villkoren ställande jämförelse mellan försöksgrupp som användes var en sådan utveckling åtoch kontrollgrupp. minstone till viss del förutsedd. Varje ur- De tjänstemän som deltog i försöket fick valskriterium, dvs yrkesnummer, arbetstid i en enkät redogöra för sina erfarenheter. och geografiska belägenhet, arbetsplatsens Enkäten kompletterades senare med inter- begränsar antalet möjliga förslag. Ju fler såvjuer och specialstudier. dana villkor och ju mer fingraderade dessa Resultaten från enkätundersökningen är, desto färre förslag framställer maskinen. framgår av tabell 13: 1. Här kan återges en Att arbetssökande kontorspersonal fick ett sammanfattning i punktform av de bedöm- orimligt och ohanterligt stort antal förslag ningar som på olika sätt framträtt. kan bla förklaras av att yrkesnumret inte Sammanställningen ger en ganska splitt- skilde på kvalificerad och okvalificerad perrad bild, bla en effekt av att försöksverk- sonal och att den geografiska koden i det

256 SOU 1968: 61

Tabell 13:1. Resultat från enkät i samband med stockholmsförsöket

Frågor Svar

l. Hur många förslagslistor per vecka 2 kontor önskar l lista 1 kontor önskar 3-5 listor i är Ni betjänt av i Ert arbete? 7 » » 2 listor 1 » » 4 » l » » 2-3 » 3 » » 5 » j 3 » » 3 » 2 » vet inte

2. Hur har restlistorna använts av 8 har kollat ev kontaktat g Er i förmedlingsarbetet? 2 har använt dem lite 6 har inte använt dem 3 vet obestämt 5 3. Bör antalet förslag begränsas? 3a Sökande 4 har svarat nej, 14 har före- D v s färre alternativ ges till vissa slagit en gräns på 5 förslag, sökande och arbetsgivare, vilket 1 på 10, 1 vet ej innebär mindre omfångsrika listor. 3b Arbetsgivare 4 har svarat nej, 13 har föreslagit en gräns på 5 förslag, 2 på 10, l vet ej

4. Vad måste man veta om platser bättre NYK-indelning och sökande för att kunna kom- snävare geografiska områden binera dessa i datamaskin, d v s kommunikationer i vilka villkor, såsom arbetstid, kvalifikationer (ev 3 grader) g geograñskt läge etc bör vara upp- vikariat eller fast 5 uppfyllda? privat eller offentlig e företagsstorlek i ålder Ö lön arbetsuppgifter å nationalitet

å 5. Skulle Ni kunna tänka Er att ja nej vet inte platsförslagen gick direkt till 6 1l 3

i respektive arbetssökande?

6. Har arbetssökande i försöks- ja nej vet inte s gruppen fått ñera förslag på 11 8 i platser under testperioden än tidigare? Har arbetsgivare i försöks- ja nej vet inte gruppen fått ñera förslag på 14 sökande under testperioden än tidigare?

punkten på af-kontoret och tillsättning?

8. Har det blivit några förändringar sökande 3 kontor anser det blivit färre ,r mot tidigare i antalet uppdrag på 13 » » » » lika § Ert af-kontor under testperioden? 3 » » » » flera l » vet inte

arbetsgivare 3 » anser det blivit färre 14 » » » » lika 2 » » » » ñera s l » vet inte E

j SOU 1968: 61 257

17-814380 j

Frågor Svar

9. Vad tror Ni om direktanvisade sökande 7 tror att det är positivt arbetssökandes uppfattning om 3 » » » » negativt direktförmedling? 10 vet inte

platser 8 tror att det är positivt 5 » » » » negativt 7 vet inte

10. Har antalet telefonkontakter med 9 kontor anger att ingen förändring skett andra af-kontor förändrats 10 » anger en ökning

lediga platser i storstockholm?

13. Övriga synpunkter Datasystem har begränsat värde eftersom de arbetssökande (sammandrag av de fria kommen- vill ha förslag omedelbart. tarerna) Aktuellt dagligt platsregister efterlyses. Telex från förmedling till datamaskin. Information om lediga platser viktigast. Matchning gör vi bättre eftersom datamaskinen inte kan ta in samtliga data. En vidgad försöksverksamhet i ett gynnsammare arbetsmarknadsläge önskvärt. Telefonanmälan om platser och sökande till datacentralen skulle minska tidsåtgången. Finare NYK-indelning. Annan geografisk indelning. Icke aktuella platser bör försvinna snabbare från listorna. Svårt att få med alla villkor i datamaskinen. Bäst om varje kontor får information om samtliga lediga platser. Lediga platslistor för Storstockholm bör ingå i platsjournalen. Sökanden bör första gången få alla förslag. Därefter bör listan endast uppta nytillkomna lediga platser. Information om samtliga lediga platser. Tvåmanskontor sysslar med så bred verksamhet så det är svårt att lära alla rutiner. Samtliga lediga platser för storstockholm på en lista önskvärt. F n effektivare med manuell matchning. Matchning i datamaskin effektivare än nuvarande om maskinen har ett stort antal sökande och lediga platser och om man i framtiden (efter »prövotid») direkt kan komma i kontakt med datamaskinen. Behov av arbetskraft bör anmälas till datamaskinen när behovet överstiger ett visst antal (»tre eller fem»). Bättre geograñsk indelning. Listor med lediga platser över hela Storstockholm. Datamaskinen bör skriva arbetsgivarens hela adress. Anvisningskorten skulle innehålla även meriter och sändas tillbaka från arbetsgivaren med påskrift.

258 SOU 1968: 61

här fallet i allmänhet inte gav något utslag. kvalitet. Tyvärr är inte en sådan kvalitets- Såväl utbud som efterfrågan på arbetstillfäl- faktor lätt definierad. Allmänt sett kan det len var till stor del koncentrerade till en en- vara något positivt i att till en arbetssökanda geografisk zon, nämligen innerstaden. de även lämna förslag som hör hemma in- Datamaskinprogrammet ändrades under om angränsande yrkeskategorier eller som försöksperioden så att yrkesnumrets femte avviker från det ursprungliga önskemålet siffra, som ursprungligen varit oanvänd, ut- om arbetsplatsens belägenhet och som inte nyttjades för att specificera kvalifikations- tar hänsyn till den arbetssökandes ålder nivån. eller kön. Den aktuella situationen på arbetsmark- Det har inte varit möjligt att bedöma hur naden, i detta fall ett starkt överskott på stor del av det ökade informationsutbudet arbetskraft inom kontorsområdet, hade na- som innehåller irrelevant information och turligtvis också sin betydelse för kombina- hur stora nackdelar som således i det häntionsresultaten. Denna punkt i sammanställ- seendet har följt med systemet. ningen av erfarenheterna visar på behovet 2) Både de arbetssökandes och arbetsatt i framtida motsvarigheter till det system givarnas inställning till service med hjälp som användes i försöksverksamheten ha av datamaskin har varit övervägande posimöjlighet att lätt variera villkoren bl a med tiva. Detta gäller särskilt metoden att låta hänsyn till förändringar i läget på arbets- den arbetssökande ta kontakt med arbetsgimarknaden. varen direkt på basis av datamaskinens 3) Kunderna har inte alltid varit nöjda förslag. med datamaskinens förslag och arbetsför- Det är naturligt att önskemålen på ett medlaren har i vissa fall innan förslagen vi- område som detta varierar från fall till fall darebefordrats till kunden bedömt förslagen och servicen bör anpassas därefter. Det är som olämpliga. emellertid intressant att konstatera att ar- Orsakerna sammanfaller delvis med vad betsgivarna i regel inte har haft några insom angetts under punkt 2. Villkoren för vändningar mot att avstå från arbetsförrnedatt para ihop en arbetssökande med en le- lingens vanligen ambitiösare service i fråga dig plats har varit alltför få eller alltför om urval av arbetssökande liksom att de grovt formulerade. Det femsiffriga yrkes- arbetssökande i regel varit införstådda med numret har tex inte skiljt på revolversvar- denna del av försöksverksamheten. vare och andra typer av svarvare, meriter 3) Förmedlingstjänstemännen har reageoch speciella kvalifikationer har inte tagits rat positivt för den bättre överblick över med som något villkor och slutligen har arbetsmarknaden som de fått genom de varken ålder eller kön använts som urvals- sk restlistorna med en översiktlig informakriterium, trots att detta i verkligheten tion om arbetssökande och lediga platser många gånger är fallet i arbetsgivarens be- för de aktuella yrkeskategorierna. Genom dömning. enkäten har framkommit ett önskemål om att få en motsvarande information för samtliga yrkeskategorier. Positiva erfarenheter Den positiva reaktionen är ett starkt ar- 1) Avnämarna har erhållit ett större antal gument för att med hänsyn till förmedförslag (något som i ett avseende också re- lingens interna behov ha ett ADB-system dovisats på den negativa sidan). Det kan enligt vad som diskuterats i det föregående. sägas att ett stort antal förslag, som för Det kan emellertid understrykas att reakkunden innebär ökade valmöjligheter, i sig tionen inte enbart behöver vara betingad är något positivt. av att man i dag anser sig sakna ett tillräck- Förutsättningen för att man skall se posi- ligt omfattande och lätt användbart infortivt på en utökning av antalet förslag är gi- mationsmaterial om arbetsmarknaden, utan vetvis att förslagen har en tillfredsställande också har att göra med uppfattningen av de

SOU 1968: 61 259

traditionella arbetsformerna överhuvudta- 13.4 Utländska försök med automatisk get. Reaktionen kan avspegla en vilja från databehandling i platsförmedlingsarbetet förmedlingstjänstemännens sida att arbeta l3.4.l Förutsättningar för att tillämpa mera aktivt och ambitiöst. Med det nya mautländska erfarenheter i Sverige terial som genom försöksverksamheten sattes i händerna Som tidigare påpekats bör det vara möjpå förmedlingstjänstemännen fick de bl a underlag för att intensifiera ligt att i någon mån utnyttja utländska erackvisitionsåtgärderna. Någon ökning av farenheter beträffande ADB i platsförmeddessa åtgärder som betingades av den för- lingsarbetet i det fortsatta utredningsarbetet. bättrade informationen kunde emellertid in- Eftersom de utländska ADB-systemen avte observeras under försöket. Detta beror passats efter de rådande institutionella förmed säkerhet bl a på den hårda styrning av hållandena i respektive land och dessutom tjänstemannens arbetstid som sker genom i vissa fall haft en begränsad målsättning besöks- och telefonköer. har några resultat som kan göra anspråk De begränsningar som från början varit på att vara definitiva och allmängiltiga för försöksverksamheten har redan lösningar ännu inte presenterats. Snarare givna omtalats. faktorer kan de utländska systemen sägas vara steg Ytterligare några gjorde systemet mer trögt och arbetskrävande än på vägen mot att klara de mycket komplivad som under normala driftsförhållanden cerade tekniska och systemmässiga probleskulle vara nödvändigt. men i sammanhanget. Systemet var utformat så att alla note- Möjligheterna att i mer konkret form dubbelfördes, dvs data om kunden överta olika utländska systernlösningar eller ringar noterades såväl på vanliga som delar därav är därför begränsade. Det svenregisterkort på blanketten för hålkortsstansningen. Syf- ska systemarbetet får i huvudsak bedrivas tet med detta var att under försöket bibe- självständigt, men med beaktande av uthålla möjligheten till åtgärder med utgångs- ländska erfarenheter. punkt från en manuell bearbetning av ma- Här skall presenteras ett urval utländska terialet. system - i drift eller under förberedelse - På förslagslistorna upprepades vid varje som visar på olika tänkbara infallsvinklar tillfälle arbetssökande och lediga platser och målsättningar. Det gäller fyra amerisom enligt bearbetningen passade ihop ända kanska, ett japanskt och ett brittiskt system. tills den arbetssökande eller den lediga plat- I huvudsak rör det sig om matchningssysen uteslöts efter rapport om arbetsplace- stem, men där listor över lediga platser i en Detta eller annan form förekommer. ring respektive tillsättning. gjorde listorna onödigt omfångsrika och nödvändiggjorde manuella kontroller. l3.4.2 System LINCS I syfte att möjliggöra en riktig jämförelse mellan försöksgruppen och kontrollgruppen Det mest välkända amerikanska systemet rapporterades till datacentralen samtliga ar- kallades LINCS, Project Labor Inventory betssökande och lediga platser från försöks- Communcations System. Det startade i gruppen oavsett om en anvisning hade getts praktisk verksamhet i oktober 1962 med ett redan vid första kontakten. Det innebar att teleskrivmaskinsnät mellan sju arbetsfören del av den information som datama- medlingskontor på de största orterna i Kaskinen erhöll var inaktuell för annat än lifornien. Under detta skede förekom inga statistikändamål. datamaskiner i systemet utan man sökte De här nämnda svagheterna i systemet i första hand förenkla det manuella utbyplus de programfel och driftstörningar som tet av information om platser och sökande. förekom vållade personalen avsevärt mer- I början på 1964 började praktiska expearbete och kan därmed ha påverkat utfallet. riment med en andra etapp. Bl a ingick den förutsättningen att man bibehöll den manu-

260 SOU 1968: 61

ella förmedlingen ända tills den datamaskin- ningen av arbetssökande och lediga platser mässiga behandlingen blivit fullt tillfreds- förblir således olöst. ställande. I detta utvecklingssteg kan man De som konstruerade LINCS hade att till en del säga att systemet påminde om KWIC och en annan vedertavälja mellan det sk stockholmssystemet som tidigare som innebär att man ersätter gen teknik redogjorts för. ord, satser och villkor med sifferspeciella Enligt de listor och exempel som varit koder och matar in dem i maskinen i denna tillgängliga här i landet synes man i första form. (Ett sådant kodsystem i Sverige är hand gått in på något som i Sverige skulle exempelvis Nordisk yrkesklassificering.) kallas tjänstemannaförmedling, möjligen Det är inte svårt att ställa upp en kodlista med någon utvidgning av begreppet. som beskriver en viss sökandegrupps situa- Experimentet begränsades i denna andra tion. Att med hjälp av ett kodsystem beskrietapp till kontoret i San Fancisco. Uppgifter va de yrkesmässiga geografiska önskemålen om platser och sökande lagrades på mag- och att komplettera dessa med vissa priorinetband och dessa två register matchades från den arbetssökandes sida skulle teringar så att en sökandelista kunde överlämnas rent tekniskt kunna väl, antagligen fungera till lokalkontoret Här skiljer varje morgon. i varje fall för enkla valsituationer. sig således systemet från stockholmssyste- Tekniken KWIC var dock ett ambitiöst met där man tryckte såväl en sökandelista steg när den började tillämpas 1964 och en som en platslista. värdefull ansats för att komma ifrån »ko- Ett annat skiljande drag består i att man difieringsraserietzx Ett problem i dessa sami Kalifornien satsat på att beskriva egenskamanhang är nämligen att uppställa ett beper hos platser och sökande enligt en teknik skrivningssystem som så följsamt som möjsom kallas Key Word in Context (KWIC) ligt beskriver verkligheten. vilket på svenska kan översättas ungefär LINCS i denna form nedlades Projekt med »nyckelordsbeskrivning». Tekniken är 1966. Huvudorsaken var att man omkring känd från ett annat område, nämligen bib- inte kunde erhålla snabbhet och tillräcklig lioteksområdet, där man beskriver en boks flexibilitet jämfört med den manuella förinnehåll och egenskaper med en lämplig medlingen. uppräkning av nyckelord som tillsammans Vad gäller systemuppläggningen kan noskall täcka in bokens karaktär. teras att man i utgångsläget klart angav ett Tekniken kan illustreras med ett exempel: behov av snabb kapacitet vad det gällde re- Ur akten för en sökande som är revolver- detta använde man i verkgister m m. Trots svarvare och önskar arbete i Örebro tar som knapligheten en datamaskinutrustning man fram bl a nyckelorden »revolversvarpast kan ha motsvarat detta behov, vilket vare» och »Örebrom måste ha påverkat driftsresultatet negativt. Enligt KWIC-tekniken är nyckelorden lik- En förklaring kan vara att man av ekonovärda. Uppfyllandet av kravet »arbete i Öre- miska skäl inte kunde köpa eller hyra tillbro» är med denna teknik lika betydelsefull under räcklig datamaskinkapacitet experisom uppfyllande av kravet på arbete som mentverksamheten utan därför använde äldrevolversvarvare. Principen med likvärdiga re andrahandsutrustning. nyckelord har fungerat bra i bibliotekssam- LINCS övervakades av staten Kalifornias manhang. Däremot är KWIC-teknikens an- arbetsdepartement. Sedan departementet vändning i platsförmedling begränsad. Tek- konstaterat att projektet hamnat i en återniken kan besvara frågan om det finns en vändsgränd har man startat från början lämplig plats men kan tex inte ta hänsyn igen under namnet project LINCS 2. till den sökandes prioritering av ett arbete som revolversvarvare utanför Örebro i för- l3.4.3 System PICS hållande till arbete inom ett annat yrke System LINCS utvecklades delstatgenom i Örebro. Ett centralt problem för match- medan nästa liga myndigheter, system,

SOU 1968: 61 261

Personel Information Communica- ra sökande i samma yrkesgrupp. Man kan PICS, kommersiellt också se löneutvecklingen inom den aktuella tion System, är ett privat system. Såväl sökande som arbetsgivare be- branschen. Det uppges att den sökande på för så sätt kan göra jämförelser med andra åltalar vissa avgifter att utnyttja systemet. dersgrupper eller med andra utbildnings- Den sökande fyller i en niosidig blankett kategorier. kallad Den sökande an- Om man närmare studerar instruktionen »personprofilen». om utbild- för att fylla i den sökandes kan ger namn och adress, uppgifter uppgifter och önskemål mm, de senare med man först och främst observera att PICS ning som preciserar i första hand vänder sig till den kundkatehjälp av en instruktionsbok innebörden kan beskrivas som akadeav olika begrepp. gori, som närmast När sökanden är anmäld till systemet miker. Sökandena indelas i följande katekontrollerar datamaskinen om det finns nå- gorier: matematiska vetenskaper med matemed motsvaran- matisk databehandling, naturvetenskapliga gon som söker arbetskraft och karriärönske- vad man de utbildning, erfarenhet discipliner, ingenjörsvetenskap, mål. ett kallar »livsvetenskap», affärsverksamhet och Varje gång lämpligt platsförslag översänds beskriv- sociala vetenskaper inklusive biblioteksverkpåträffas en detaljerad till sökanden. Samtidigt er- samhet och språkvetenskap. Under dessa ning av platsen rubriker cirka 1000 alternativ håller arbetsgivaren en kopia av sökandens uppräknas dock utan sökandens namn och med en kod för varje. uppgifter, kan nå den sö- Indelningsgrunden varierar. En del alterarbetsplats. Arbetsgivaren kande endast genom ett kodord och måste nativ kan närmast beskrivas som yrkesbenär en sökande befinns teckningar. Under rubriken finanser och således, lämplig, kontakta firman PICS som förmedlar kon- bokföring återfinns exempelvis yrken som takten med den sökande. bokförare, revisorer och budgetmän. I and- Man minska besväret ra sammanhang kan man snarare säga att synes ha försökt olika vetenskapliga disciför den sökande så långt det går. Det påpe- indelningen följer Under rubriken matematik nämns kas att den sökande inte är tvungen att sva- pliner. ra på ett erbjudande. Starkt urskiljande vill- exempelvis kombinatorik, gruppteori, linjär kor för sökandens och re- algebra och matristeori. Under rubriken arbetsgivarens önskemål man, att datamaskinsystem och programmering anspektive medför, uppger endast med verklig utsikt ges varken yrkesbeteckningar eller vetenplaceringsförslag till arbetsgivaren och sö- områden. Den sökandes erfarenhet att lyckas framförs skapliga kanden. beskrivs indirekt genom att man nämner den datamaskin vederbörande använt. Mot detta kan man göra den invändningvillkor» inte ensamt Den sökande skall bland de tusen yrkesen att »urskiljande garanterar Det kan dess- alternativen först ange alla som intresserar god träffsäkerhet. utom bla finnas behov att göra villkoren vederbörande. De alternativ som den sövariabla efter förändringar i tid och arbets- kande har praktik från markeras särskilt. marknadssituation. Om en sökande inte er- Bland de uppräknade koderna kan den sök-

håller något platsförslag borde kanhända kande välja tre som ges ett högre värde än villkoren automatiskt mildras. Också myc- övriga. ket starkt villkor kan plötsligt Förutom uppgifter om önskad yrkesverkurskiljande dränka den sökande med platsförslag om samhet skall den sökande fylla i en blankett man inte på lämpligt sätt inför spärrar. med ordinära data som namn, adress, ålder som är ansluten till syste- o dyl. Här lämnas stort utrymme åt veder- Varje person met erhåller viss övrig information. En börandes akademiska examina, när de avgång i kvartalet översänds således en per- lagts och med vilka betyg. sammanställning, som visar den sö- Att kunna ett främmande språk definiesonlig kandes kvalifikationer i förhållande till and- ras här uttryckligen som att den sökande

262 SOU 1968: 61

skall kunna fungera som översättare med ligheterna är en intressant princip. Den har arbetsuppgiften att läsa material på det inte tagits upp av någon tidigare. främmande språket och skriva sammandrag Det föreskrivs i kontraktet att »systemet på engelska. Listan räknar skall innehålla processer som utbyter inforupp 40 språk. Som kommentar kan här inskjutas att en mation om platser och arbetskraft mellan sådan detalj är ett exempel på hur en defini- arbetsförmedlingskontoren och delstatsmyntion kan göras »operationelb för att funge- digheterna». Till en del kan detta förmodra i modern informationsbehandling. Den ligen översättas med att man kräver en förframtida användningen av ADB inom den bättrad arbetsmarknadsstatistik som biprosvenska arbetsförmedlingen för säkerligen dukt från systemet. med sig behov att göra ett stort antal ar- Arbetssökande och lediga platser skall betsförmedlingsbegrepp operationella på beskrivas med profiler med starkt varieranmotsvarande sätt. Här är ett område där de innehåll. Det är, som redan konstaterats internationellt samarbete skulle kunna vara vid beskrivning av systemet LINCS, en förtill stor nytta. utsättning för att en förmedlingsrutin skall få någon större spridning och livslängd. I detta fall tillkommer att system Auerbach l3.4.4 System Auerbach skall utgöra ett standardsystem som sedan Det tredje stora amerikanska platsförmed- med smärre modifikation skall förändras lingsprojektet, som här behandlas synes till en speciell Michiganvariant, en Floridavara det mest ambitiösa. Uppdragsgivare är variant o s v. denna gång en federal institution, Depart- Utgångspunkterna härvidlag är mycket ment of Labor, Washington. Det är intres- lika de som KTH-gruppen och utredningen sant också av den anledningen att system- arbetat med. Också här i Sverige bör man arbetet här kommer att utföras av en myc- räkna med att ett prototypsystem får bli ket välrenommerad firma på systemarbets- utgångspunkt för olika anpassnigar. området, Auerbach Corp, Philadelphia. Kontraktet undertecknades i mitten av 1967. 13.4.5 System College Selector Kontraktsbeloppet är 3 282 000 dollar, d v s cirka 17 milj kr. Detta belopp avser system- Det finns ännu ett system i USA som anarbetet under planeringsstadiet. Till detta sluter sig till platsförmedling ur informakommer datamaskinskostnader och intro- tionsbehandlingssynpunkt. En firma i Los duktionskostnader. Angeles, kallad The American College Se- Auerbach-systemet skall tillämpas i geo- lector, erbjuder sig att hjälpa studenter att grafiskt helt åtskilda stater: Michigan, F10- välja universitet för studierna. Man jämför rida, Utah och den arbetsmarknad som in- studenternas intressen och kunnande med flueras av New York City. Den senare om- olika karaktäristika för de 1079 ackredifattar delar av staterna New Jersey, New terade utbildningsanstalterna i USA. Detta York och Connecticut. De av systemen be- system är utfört av programmeringsfirman rörda staterna har alltså ingen gemensam United Computing Corp, Los Angeles. arbetsmarknad och inte heller någon en- Det kostar studenten 10 dollar och för hetlig arbetsmarknadsbild. detta belopp får han en lista med de sex Kontraktet avser endast konstruktionen mest lämpliga universiteten med hänsyn till av ett prototypsystem. Dess genomförande behov och önskemål, inklusive en guide i de olika delstaterna ligger utanför kon- som talar om hur man erhåller mera infortraktet. mation från de sex skolorna. Det slutliga Beträffande systemets uppgift konstateras valet mellan de sex får han alltså göra själv. i kontraktet kort och gott att det skall mat- Varje student som använder programmet cha sökande mot platser och omskolnings- skall fylla i en frågelista på 12 sidor. Flera möjligheter. Införandet av omskolningsmöj- av frågorna är mycket detaljerade och till-

SOU 1968: 61 263

låter som regel 5 grader pendlande mellan vana och företagets geografiska läge, resp entusiasm och antipati. Exempel på sådana område där sökanden önskar arbete. För frågor som ställts: Skall ett universitet ha att underlätta matchningen indelas variaben studentkår med varierande rekrytering? lerna i ett antal nivåer, ålder indelas tex Anser Du att universitetet skall övervaka i 7 nivåer eller grupper, yrkesvana i 3 o sv. studenternas uppförande? En matchning sker sedan i Labor Market Rent tekniskt måste förfarandet i system Centers datamaskin, varvid de arbetsgivare College Selector ligga mycket nära vad som resp sökande som har exakta motsvarigheter troligtvis kommer att tillämpas vid ett skrivs ut på listor som sedan distribueras till svenskt matchningssystem där de arbetssö- berörda lokala enheter. Där intervjuas sökandes preferenser skulle ges stort utrymme. kanden åter innan en direkt förmedling sker. Systemet är således, trots den automatiska matchningen, relativt arbetskrävan- 13.4.6 Labor Market Center, Japan de och utnyttjas, såvitt känt, huvudsakligen Mot bakgrund av den snabba ekonomiska för sk interlokal förmedling inom de tidiutvecklingen i Japan under femtio- och sex- gare nämnda yrkesområdena. tiotalen och denna Kontoren får vidare från Labor Market de påfrestningar som innebar för jämvikten på arbetsmarknaden Center listor över lediga platser inom vissa inrättades 1964 Labor Market Center, vars geografiska områden med stor arbetskraftsuppgift är att underlätta administrationen efterfrågan (Tokyo, Yokohama, Ohsaka av arbetslöshetsförsäkringen att ge informa- mfl), över arbeten som kräver specialuttion om situationen på arbetsmarknaden bildning av olika slag, över sådana lediga och främja arbetskraftens rörlighet. platser som inte kunnat tillsättas under en Labor Market Center förfogar över en viss maximitid osv. Listorna bygger på datacentral med en mycket stor datamaskin. arbetsgivarnas förmedlingsorder. Listor Till denna är anslutna ett stort antal termi- finns även över sökande som söker arbete naler som finns på vad som motsvarar ar- utanför hemregionen och som arbetat inom betsförmedlings- och arbetslöshetskassekon- vissa yrken med vikande efterfrågan, tex tor över hela landet. kolgruvearbetare. Den volymmässigt kanske största uppgif- De delar av Labor Market Centers dataten för Labor Market Center är att sköta system som rör egentlig förmedling är, arbetslöshetsförsäkringen, till vilken ca 20 schematiskt uttryckt, ett mellanting melmiljoner personer är anslutna. Men därut- lan det listsystem som utredningen skisserat över finns bl a ett system för att matcha ar- och den försöksverksamhet som gått under betssökande och platser mot varanda och beteckningen stockholmssystemet. Det inneproducera skriftliga platsförslag. Detta håller listor över lediga platser som hjälp matchningssystem omfattar utbildade tek- för förmedlarna vid deras kontakter med niker och specialarbetare inom industri, arbetssökande. Listorna är dock inte komsamfärdsel mm. pletta, utan omfattar endast vissa delområ- Målsättningen för systemet är dock inte den, geografiskt och/ eller yrkesmässigt. att direkt utföra den förmedlande funktio- Matchningssystemet ger utrymme för ennen utan att vara ett hjälpmedel för de dast mycket grova specifikationer av önsketjänstemän som handlägger förmedlings- mål. Den japanska rörligheten på arbetsärenden att överblicka arbetsmarknaden. marknaden är - ännu så länge - betyd- Arbetsgivare och arbetssökande lämnar ligt mindre än den svenska. Antalet sökande in order till närmaste kontorsenhet där upp- och lediga platser är vardera i genomsnitt gifterna stansas upp och sänds via telenätet 300 000-400 000 per månad, vilket förtill Labor Market Center. De uppgifter som delas på ca 500 kontorsenheter. Endast en är av intresse för matchningssystemet är mindre del av sökande-/platsmaterialet blir yrkestyp, (önskad) ålder, kön, lön, yrkes- föremål för matchning. Erfarenheterna från

264 SOU 1968: 61

stockholmssystemet som hade ett likartat sig ännu i ett tidigt skede och präglas av så specifikationssystem visar att urvalsmekanis- speciella omständigheter att det är svårt att men inte blir tillräckligt precis för svenska dra några slutsatser för svensk del. förhållanden för att vara praktiskt hanterbar. 13.5 Utredningens synpunkter på ett fort- Vad som framförallt är intressant med satt utvecklingsarbete det japanska systemet är att man här i praktisk drift visat att även ett mycket omfat- Utredningen föreslår att systemarbetet intande terminalnät, via ledningar av varie- leds så snart som möjligt med sikte på att rande närmare skissera alternativa med kvalitet, kan utnyttja en central data- system maskin och att det kan handhas av tjänste- olika ambitionsnivåer och tidsperspektiv. män på lokala enheter av mycket varie- Arbetet bör förankras hos den föreslagna rande storlek. organisationsenheten inom arbetsmarknadsskall styrelsen. Systemarbetet förslagsvis utöver en uppföljning av ADB-etapp I l3.4.7 System Ministry of Labour omfatta de tre delområden som nämnts I Storbritannien har Ministry of Labour i huvudrapporten, kap 10, nämligen: annonserat att man skall satsa på ett ADB- l. System för produktion av platslistor; system för arbetsförmedlingarna. Omstän- 2. System för individbaserad statistikdigheterna är här något speciella; den första produktion från förmedlingsverksamheten; etappen avser att införa en skatterutin för 3. System för matchning av sökande och den skatt på anställda - Selective Employ- platser. ment Tax - som införts. Denna arbetsgivar- De tre delområdena är i hög grad besläkskatt beräknas med varierande belopp för tade. I ett inledningsskede bör därför prövas varje anställd efter kön, anställningsform om man kan göra register och dataposter m m. som kan utnyttjas i de olika systemen. Ar- Den första etappen beräknas kosta totalt betet kan i och för sig fördelas på tre olika 60 milj kr och har, veterligt, ingenting att delprojekt men beslut bör fattas ungefär göra med de brittiska arbetsförmedlingar- samtidigt och arbetet pågå parallellt i tiden na. Arbetsgivarskatten måste dock uppen- inom de tre områdena. barligen kalkyleras med utgångspunkt från Utvecklingen av ett statistiskt registreett register som innehåller uppgifter om ringssystem för arbetssökande och lediga samtliga anställda hos varje arbetsgivare. platser bör startas så snart förutsättningarna Då skattebeloppet varierar måste data om i fråga om kontantstöd m m föreligger. varje anställd innehålla en grov beskrivning Som tidigare framhållits är listor över leav arbetsuppgiften. diga platser en viktig förutsättning för ut- Ministry of Labour avser att en andra redningens förslag till fältorganisation. Sy- ADB-etapp skall ge arbetsförmedlingarna stemarbetet, som befinner sig i ett förbeinformation från detta register. Man äm- redande skede, bör fullföljas snarast möjnar i första hand rapportera nyblivna lediga ligt i den riktning som skisserats tidigare. platser. Beträffande ett matchningssystem före- Ett tredje utvecklingssteg sägs innebära slår utredningen att en ny försöksverksamen matchning av sökande och platser i en het kommer till stånd som bygger vidare datamaskin. Det sägs uttryckligen att detta på erfarenheterna från försöket i Stockinte innebär att man med datamaskinen skall holm och i viss utsträckning även utländska ersätta arbetsförmedlarens bedömning. Det erfarenheter. Försöken bör inledningsvis få är ett hjälpmedel som skall underlätta ar- såväl en geografisk som en yrkesmässig bebetet och som möjliggör en snabbare match- gränsning. En sådan försöksverksamhet bör ning. Speciellt anges detta vara ett behov påbörjas så snart ett första system är utarför »rörliga» sökanden. Projektet befinner betat och programmerat.

SOU 1968: 61 265

Försöksverksamheten bör denna gång avgränsat yrkesområde, några varandra näinte vara begränsad i tiden utan drivas kon- raliggande yrkesområden eller en större del tinuerligt med syfte att lämna utrymme för av arbetsmarknaden? korrigering och utveckling av systemet. 6) Hur skall »konkurrensem göras rätt- Först då ett sådant system har fungerat vis mellan de grupper arbetssökande som i praktiken av ADB-systemet och de som been längre tid är det möjligt att betjänas realistiskt beräkna kostnader och intäkter tjänas på annat sätt? Vilka åtgärder kan för en tillämpning i full skala. användas för en utjämning av servicestan- Den kommande försöksverksamheten bör darden? starta med ett fåtal yrkesgrupper inom en Svaren på dessa frågor kommer till stor När systemet efter nöd- del att betinga systemets utformning. De geografisk region. vändiga justeringar och kompletteringar kommer att uttrycka några av delmålen fungerar väl skulle omfattningen kunna ut- för förmedlingens verksamhet. Det är såökas. På så sätt skulle systemet efter en ledes i grunden arbetsmarknadspolitiska stegvis utveckling komma att omfatta landet ställningstaganden som måste ligga i botten i dess helhet och alla de grupper som har för planeringen av det fortsatta systemarfördel av ett system av den här aktuella betet. En betydelsefull hjälp för att mera typen. Det kan i första hand kanske gälla uttrycksfullt formulera delmålen för verkombytessökande och interlokalt sökande samheten kan ligga i användningen av symen någon begränsning till just dessa grup- stematiska analysmetoder av det slag som givetvis inte ske. exemplifieras i avsnittet om framtida inper behöver Erfarenheterna från stockholmsförsöket formationssystem för styrning. visar att man för att klara av det kompli- Målsättningsfrågorna uppträder redan cerade systemarbetet måste göra en rad i själva valet av urvalskriterier. Det nuvaställningstaganden, bl a följande. rande yrkesklassificeringsbegreppet har visat l) Hur skall aktualitetskravet klaras? sig vara klart otillräckligt för att användas Kan onödiga besök hos arbetsgivaren (eller i det här aktuella sammanhanget. Ett sådant telefonsamtal) undvikas genom en förbätt- begrepp kan emellertid byggas ut för att rad avrapportering? närmare precisera yrket. En annan möjlig- 2) I datamaskinens program måste finnas het är att låta det ersättas eller kompletteras en gräns för högsta antal förslag. Hur skall av en verbal beskrivning av yrket. Meritdenna gräns sättas? krav - utbildning, praktisk erfarenhet mm 3) Hur skall villkoren för matchning gö- - skulle kunna infogas. ras tillräckligt begränsande? Hur många önskemål och krav från sökande resp arbetsgivare skall man ge utrymme för? Hur skall man få möjlighet att modifiera kriterierna med hänsyn till bl a förändringar i arbetsmarknadsläget? 4) Det måste finnas regler för hur långt servicen skall sträcka sig. Det gäller tex frågan om hur många villkor som skall användas och hur långt man skall tillgodose det eventuella intresset från arbetsgivarsidan av att få en effektiv sållning efter på förhand givna kriterier. 5) Om, till en början, enbart vissa grupper arbetssökande skall betjänas av systemet, hur stort område skall man täcka med redovisningen av lediga platser: enbart ett snävt

266 SOU 1968: 61

och av framtida

14 Uppbyggnad användning

inom arbetsmarknadsverket informationssystem

14.1 De framtidsinriktade undersökningarna målstrukturer och deras betydelse ur styr-

synpunkt, olika möjliga effektivitetsbegrepp Av huvudrapporten framgår att undersökmm. på ADB-området gått fram efter ningarna 2) En tillämpning och utvidgning avj två linjer: å ena sidan med inriktning på att områdenna analysteknik på systemarbetets ta till vara de näraliggande rationaliserings- de samt en diskussion av dataprogrammens möjligheterna, å andra sidan med inriktning uppbyggnad. på framtidslösningarna vad gäller använd- inledande för en 3) Ett systemarbete ningen av ADB för informationsbehandling. funktion som i samband med undersökning- Den utbyggnad av ADB-baserade infor- arna beteeknats som Platsförmedling. Den mationssystem som pågår på det administra- som använts analysmetod precedensanativa området, främst i USA, kan i ett längre - har avsett fastställande av vilka inlys tidsperspektiv leda fram till system med formationer som till - eller ligger grund omfattande och genomgripande efmycket bör ligga till grund - för beslut i en admifekter ur organisatorisk synpunkt. Behand- nistrativ urval process, exempelvis i fråga lingen av dessa frågor har till en domine- av arbetssökanom lämpliga kombinationer rande del skett genom en konsultundersök- de och lediga platser.

ning som på statskontorets uppdrag har 4) Utredning om den framtida tekniska genomförts av en arbetsgrupp från institu- utrustningen för dataöverföring, kommunitionen för informationsbehandling och ADB kation mellan terminalinstallationer och en vid tekniska högskolan i Stockholm (kallad central datamaskin samt om programme- KTH-gruppen).1 ringsfrågor i samband med dialoger mel- För att följa verksamheten inom arbets- lan datamaskin och människa via terminaltillkallades en expertkommitté med utrustning. gruppen för olika forskningsinriktning- En sammanfattande rapport från underrepresentanter ar. I denna har - förutom presenteras i det följande. Vid ingått repre- sökningarna för Statskontoret sidan av den här sentanter och KTH-grup- återgivna redogörelsen pen - professorerna Börje Langefors, Ber- har arbetsgruppen utarbetat flera stenciletil Näslund och Dick Ramström och ekon rade delrapporter. I ett avslutande avsnitt diskuterar utredlic Sam Sjöberg. har haft ningen hur den statistiska informationen om KTH-gruppens undersökningar karaktären av förstudie och omfattat föl- 1 har bestått av forsknings- Arbetsgruppen jande huvudmoment. assistenterna Peter Bagge, Marianne Bergen- 1) En teoretisk diskussion av komplexa dahl, Anita Hellberg och Gunhild Sandström.

SOU 1968: 61 267

arbetsmarknaden som i dag sammanställs I en organisation av arbetsmarknadsverav olika organ skall kunna lagras och hål- kets storlek finns det alltid möjligheter att las tillgänglig i ett datasystem för progno- med olika åtgärder förbättra styrningen/ ser och andra analyser. Framställningen kny- samordningen av verksamheten. Redan detter bla an till ett system av denna typ ta ger alltså en tillräcklig motivering för som sedan några år finns i drift vid Bureau att satsa resurser på att utveckla mer förof Labor Statistics i USA. finade styrmetoder. i samhället i stort - här Utvecklingen sammanfattade under tre rubriker: föränd- 14.2 De framtidsinriktade undersökningarringar i miljö, ambitioner och administranas roll inom informationsbehandlingen tionsteknik ger emellertid ännu fler argu- Utöver det självklara ändamålet för kon- ment för sådant utvecklingsarbete. sultundersökningarna att fungera som ett I första hand kommer miljöfärändringar led i översynen av arbetsmarknadsverkets på arbetsmarknaden, med bl a en allt snaborganisation har de också avsett att mer bare strukturomvandling, ökat internatiogenerellt belysa möjligheterna att för den nellt ekonomiskt beroende och en allmän utsvenska statssektorns behov utveckla en typ veckling mot ett specialiserat näringsliv. I av informationssystem som börjar få viss anslutning till denna utveckling sker en ökad användning inom näringslivet på olika håll omflyttning av arbetskraften såväl geograivärlden. fiskt som yrkesmässigt. Den snabba produk- Uppgiften för sådana informationssystem tionstekniska förändringen ställer även störär - enligt ett uttryck i rapporten från un- re krav på fortbildningen inom tidigare yr- - »att samordna resurser- ken eller för dersökningarna utbildning nya yrkesområnas insättande mot gemensamma mål». Det den. är således fråga om hur ADB-baserade in- En annan viktig omständighet är de höjformationssystem skall byggas upp med da ambitionerna för arbetsmarknadspolihänsynstagande till deras egenskaper som tiken. Man söker i ökad utsträckning lösa direkta styrningsmedel eller som hjälpmedel arbetsmarknadsproblem som ställer krav på för den administraitva ledningens handlan- mer exakt avvägda åtgärder. Genom dessa de. höjda ambitioner blir även verkets resurs- Såväl inom den tekniska som den admini- behov större. strativa sektorn pågår för närvarande ett om- Den administrativa utvecklingen, främst fattande utvecklingsarbete för att få fram när det gäller att utnyttja datamaskinen avancerade informationssystem för styrning. som hjälpmedel, har under de senaste åren Datamaskinleverantörerna kan i dag erbju- medfört en rad mycket drastiska förändda åtminstone prototypartade och begrän- ringar av förutsättningarna för många adsade programpaket för system där den admi- ministrativa funktioner. Det är en allmänt nistrativa ledningen inom en organisation omfattad uppfattning att den utvecklingen skall ha en fortlöpande insyn i verksamhe- i fortsättningen kommer att gå ännu snabbaten på skilda nivåer. I grunden för sådana re och att det redan i dag gäller att förutse »management information systems» måste vilka hjälpmedel och tekniker som är tillligga någon form av informationsinsamling gängliga i morgon. och bearbetning, ofta kallad databank. Med Som KTH-gruppen framhåller är första utbyggnaden av ADB-etapp 1 och 2 kom- fasen i uppbyggnaden av mer avancerade mer arbetsmarknadsverket att förfoga över system för styrning och informationsbehanden ›databank» som täcker en stor del av ling i stor utsträckning en fråga om att preverksamheten, och denna förutsättning för cisera utgångspunkterna och förutsättningett vidare arbete inom informationsområ- arna för verksamheten. Detta kommer att det får därför väntas till stor del vara upp- kräva insatser från såväl verksledning som fylld. överordnade instanser och kommer att ta

268 SOU 1968: 61

avsevärd tid i anspråk. Om man vill arbeta erfarenheter, främst i USA, gör det naturmed en rimlig framförhållning bör dessa ligt för olika företag och offentliga organ att frågor alltså börja diskuteras redan nu. på allvar börja studera möjligheterna att sträva mot en »totalstyrningn Med »totalstyrning» menas här att man med informa- 14.3 Framtida informationssystem för styrtionssystem griper om flertalet verksamhetsning inom arbetsmarknadsverket - en kongrenar och att man utformar informationssysultrapport stemen så att de till sin funktion samverkar Rapporten sammanfattar resultaten av den - »arbetar åt rätt håll» - vad gäller verkgenomförda förstudien genom att skissera ett samhetens syften och att de underlättar en projekt vars syfte och slutresultat är att ge fortlöpande genomlysning av planeringsproarbetsmarknadsverket ett informationssystem blemen i verksamheten. Totalstyrning avser för styrning. Så långt möjligt söker gruppen således att undvika facktermer, även om detta i vissa - samordna olika verksamhetsgrenar enfall har medfört ur teoretisk synpunkt mind- ligt ledningens strävan, re exakta beskrivningar. planera och styra långsiktiga, struktu- Med de traditionella metoderna för sy- rella ändringar, stemarbete finns det enligt arbetsgruppen - samordna mål av kortsiktig karaktär, mycket små möjligheter att komma till rätta - samordna mål av långsiktig karaktär, med problem som rör komplexa system. - tilldela de resurser som krävs för reali- För arbetsmarknadsverkets del är det utan sering av de uppställda målen, tvekan fråga om ett komplext system, både uppfölja resultat mot målen, som man i dag kan uppfatta verksamheten ompröva planer, och vad gäller den framtid då styr- och be- ompröva mål. slutsteknik med hjälp av datamaskiner har kommit till en omfattande användning. För 14.4.2 Aktiviteter för styrning att kunna skissera ett »totalt system» för arbetsmarknadsverket där ADB-tekniken så- Följande fem aktiviteter fordras för styrledes getts en omfattande användning har ning av en organisation. De fyra som nämns arbetsgruppen därför inte använt sig av en- först kallas här med ett samlingsbegrepp för bart de traditionella metoderna utan också styraktiviteter. försökt att utforma nya sådana bl a för Målöverföring - som delar upp den toatt översiktligt klarlägga och analysera tala målstrukturen i operativa mål för de verksamhetens mål i den utsträckning detta olika grenarna, dvs ger verksamheten mål fordras för att möjliggöra en »totalstyrning» som skall uppnås eller syften att sträva mot. genom den nya apparaten, Planering - som förser de olika verksamatt systemmässigt hantera mycket stora hetsgrenarna med planer, som omformats och oöverskådliga system, till operationella mål. att analysera informationsbehoven, Resultatbearbetning - som skall sammanatt ge uppdragsgivaren och/ eller använ- ställa verksamheternas resultat och beskriva daren möjlighet att etappvis ta del av kal- dem så att de möjliggör jämförelser med kyler, totala mål, operativa mål och planer. att dokumentera systemarbete. Kontroll - som skall få fram om resultatavvikelser existerar och varifrån dessa i så fall härrör. 14.4 Grundbegrepp i en målanalys Förutom de egentliga styraktiviteterna fordras ytterligare en aktivitet, nämligen 14.4.1 Styrning Målsättning - som är en fortlöpande pro- Utveckling av informationsbehandlingen och cedur. Efter det att målen definierats, kan teorin för företagsstyrning samt praktiska man inte vänta sig att målsättningsprocedu-

SOU 1968: 61 269

ren för den skull avstannar. Listan över delning. Styrsystem, informationssystem och önskemål är i allmänhet stabil me- i sista hand ADB-rutiner som konstrueras mycket dan däremot mellan önskemå- från funktionsmodeller har m ao större avvägningen blir föremål för revidering. chans att överleva förändringar. len fortlöpande Det är värt att än en gång betona att den mänskliga initiativkraften skall skyddas mot 14.4.3 Modeller alltför strikta Denna ståndstyrmodeller. punkt medför å andra sidan en deformation Modeller som arbetsinstrument av modellen då det på vissa punkter komatt införa mer att innebära att inte Det är också lämpligt styrmedel- tjänstemännen ler som underlag för diskussion. Modellerna följer och inte behöver följa modellernas skall i första hand tjäna som referensram normerande handlingsmönster. för vidare diskussioner. För att tjäna detta Gruppen har förenklat styrningsdiskussioöverens- nerna att även bortse från den orsyfte behöver de inte nödvändigtvis genom stämma med vare sig dagens situation eller ganisatoriska nivåindelningen. En sådan kan den situation som kan råda om 5 â 10 år. exempelvis avspegla en geografisk sprid- De behövs som underlag för diskussioner, ning, en indelning i ansvarsområden, en indärför att verkligheten är för oöverskådlig. delning i verkställande och kontrollerande Att konstruera modeller är ett vetenskap- organisatoriska enheter mm. Dessa indelligt standardhjälpmedel. En översättning av ningsprinciper kan dels samverka, dels vara till en modell kan på i konflikt med styrningsbefordrande faktorer. verkligheten göras många sätt. KTH-gruppens konstruktioner När det i följande avsnitt skisseras lämpliga, kännetecknas i första hand av att de skall principiella relationer mellan de uppställda för diskussion om olika målen och verksamheterna, så används en

tjäna som underlag

modell som inte innehåller element med urstyrningsaspekter på såväl målsättningsnivå som verksamhetsnära nivå. En modell som sprung i den organisatoriska nivåindelningskall tjäna som underlag för diskussion om en. Det är en grov förenkling, som motiveras konkreta skulle sä- av styrningsproblemens svårighetsgrad och organisatoriska spörsmål kerligen erhålla ett helt annat utseende. Det i dessa avseenden ofullgångna administraär därför sällan man genom en diskussion tiva teorier. kan avgöra huruvida en modell är rätt eller fel - det gäller snarare huruvida den är mer Modeller för arbetsmarknadsverket eller mindre ändamålsenlig. En modellförenkling kan till exempel ha Hittills har modellerna i första hand betrakföljande innebörd: »Vi undviker att utgå tats som underlag och referensramar för olifrån arbetsmarknadsverkets nuvarande or- ka diskussioner. Ett annat ändamål kan ganisatoriska indelning när vi analyserar ad- vara att använda modeller som underlag för ministrativa problem utan använder i stället konstruktion av exempelvis nya informaen indelning i produktfunktioner.» Den tionssystem. Härvid åläggs modellkonstruknegativa följden av en sådan förenkling är tören nya villkor. Ett underlag som är lämpatt det blir svårt att diskutera med den som ligt för diskussion och analys behöver inte inte känner till modellindelningen. Den po- överensstämma med ett annat som dessutom sitiva följden är en minskad risk att man skall tjäna som underlag för uppbyggnadsförbiser och konserverar de styrningsförhin- arbete. De modeller som här diskuteras är rande faktorer som kanske finns inbyggda i första hand avsedda som underlag för disi en gammal organisationsindelning. kussion om arbetsmarknadsstyrelsens styr- Alla systemförslag blir förr eller senare problem, men de skall också kunna tjäna föråldrade men en funktionsbaserad modell som underlag för nykonstruktionsarbete. motstår bättre de fortlöpande förändringar- Arbetsmarknadsverket bildar en komna än en som bygger på en organisatorisk in- plex administrativ helhet och det är möjligt

270 SOU 1968: 61

att förbisett faktorer - Man kan i och för sig alltid börja anagruppen väsentliga faktorer som i så fall också saknas i model- lysera på verksamhetsnivå och på detta sätt len. Man vet exempelvis att det till en del mycket väl göra goda ADB-rutiner men existerar känslomässiga engagemang hos ar- man gör då avkall på den totala styrningen betsförmedlarna för att lösa de platssökan- (man suboptimerar). des problem. Det finns också många värde- Målen har således en central ställning i fulla personliga kontakter mellan företagets begreppet totalstyrning och i en kvalificepersonaltjänst och förmedlarna. Denna per- rad analys bör man börja med att klarlägga sonliga kontakt med kunderna kommer att dem uppifrån, dvs man skall först analyvara central även i framtiden och de data- sera de mål man sätter högst eller anser vara system som byggs upp måste konstrueras viktigast. (Övriga mål kan sedan ses som med hänsyn till dessa kontakter. Man får medel för uppfyllande av de högsta mådock anta att formerna för dem i vissa av- len.) seenden kommer att förändras. En sådan målanalys är emellertid svår I resonemangen här återspeglas inte så- och arbetsam att genomföra. Det finns ännu dana »mellanmänskliga» problem särskilt inga etablerade praktiska tillvägagångssätt mycket. De kan accepteras under de inle- utarbetade - vare sig den organisation man dande systemarbetsskedena men knappast vill undersöka är ett industriföretag eller godkännas i reellt nykonstruktionsarbete. De en statlig myndighet. Man måste alltså utberörda frågorna blir särskilt aktuella vid veckla allmänna arbetsmetoder men dessdiskussionen av värdet av en intensiv sam- utom lösa de problem som är specifika för verkan mellan arbetsförmedlarna och ett da- den studerade organisationen. tasystem. Redan de preliminära erfarenheter som En sådan samverkan anser gruppen rea- har gjorts anser gruppen ge underlag för listisk på 1970-talet. Innan man beslutar om uppfattningen att en förnyad analysomgång ett sådant dialogsystems genomförande mås- skulle löpa snabbare och med mindre arbetste praktiska försök komplettera kunskaper- insats. na om hur personalen kan tänkas reagera inför de förändringar ett ADB-system kan 14.5 Målanalys medföra. Man bör också före genomförandet inhämta personalorganisationernas syn- I det följande kommer en del nya effektipunkter. vitetsbegrepp att införas (operativ effektivitet, planeffektivitet och styreffektivitet). Gruppen anser det nämligen otillräckligt 14.4.4 Förutsättningar för målanalys att enbart diskutera produktivitet för ett Efter det att systemteknikerna skaffat sig företag eller annan organisation. Produktiden kunskap de anser sig behöva om orga- viteten utgör endast en liten del av hela nisationen och avgränsat det system som effektivitetsproblematiken. skall studeras, bör systemarbetet inledas med Att man i dag inte kan mäta alla de slag en genomgång av organisationens totala mål- av effektiviteter som nämns i nästa avsnitt Då få organisationer ut- bör inte hindra att begreppen används i såsättning. ytterst tryckligen har specificerat sina faktiska mål väl teoretiskt som praktiskt arbete. Man brukar en sådan analys ge ganska begränsat nöjer sig ju också ofta med att tex tala resultat. Gruppens erfarenhet är att system- om det accepterade begreppet produktiviteknikern därför ofta får »yxa till» mål tet i allmänna formuleringar som »företanivå att härleda systemarbetet gets produktivitet har ökat», även när det på operativ ur. Det medför risk för dålig är möjligt att mäta denna ökning. Sådana uppenbar styrning genom att systemarbetet inte till- diskussioner kan föras om alla effektivitetsstabilt till organisationens to- komponenter, oavsett om de är mätbara elräckligt knyts tala målstruktur. ler ej.

SOU 1968: 61 271

14.5.1 Operationella mål produktivitetsaspekten när man talar om ef-

fektivitet. Att i varje läge sträva efter ökad En verksamhetsgren inom en statlig eller produktivitet kan emellertid innebära risk privat organisation bör producera resultat för att man avlägsnar sig från totalmålen. som svarar mot de högsta målen. Uppgif- Detta blir fallet om inte verksamheten beter om detta kan ges i form av planer, vildrivs i enlighet med organisationens intenka oftast innebär att man anger kortfristiga tioner och man trots detta ökar produktimål, som skall tillgodoses. Dessa mål bör viteten. God styrning måste undvika detta vara operationella, vilket innebär att målen slags vanstyre likaväl som man skall undskall vara mätbara och att man beskriver vika en alltför låg produktivitet. hur mätningen av differens mellan mål och En låg observerad produktivitet indikeresultat kan ske (eller skall ske). Mål och rar att den operativa verksamheten kan resultat skall vara uttryckta så att de kan medge ett effektivare utnyttjande av insatjämföras. ta resurser. Ett mycket enkelt operationellt mål för

arbetsmarknadsverket skulle kunna vara att

högst a % arbetslösa får finnas i landet. Operativ effektivitet

Detta mål kan härledas ur arbetsmarknads- Utöver god produktivitet måste man bla verkets önskemål om full sysselsättning. Om alltså sträva efter hög operativ effektivitet, man utgår från det ovannämnda önskemåvilket innebär att relationen mellan de opelet finner man att ett operationellt mål för rativa målen för de olika verksamheterna en Verksamhetsgren, exempelvis Platsföroch de uppnådda resultaten inte får vara medling, skulle kunna lyda: »Plats skall aktivt ackvireras för ogynnsam. åt oplacerade arbetslösa ef-

ter b dagan» Ett tänkbart operationellt mål

för en aktivitet i Platsförmedling kan utgö- Planeffektivitet ras av en skala som anger hur de olika sö- Det finns emellertid flera krav som måste kandenas egenskaper skall värderas inför uppfyllas för att verksamheten skall vara ett platserbjudande. Med ovanstående väl styrd mot de högsta operativa målen. exempel på operatio- Det finns med andra ord ytterligare effektinella mål för olika nivåer vill gruppen visa vitetsaspekter som måste beaktas vid god att i princip skall målsättningen på de lägre nivåerna styrning. Att söka uppnå en god planering hela tiden spegla de högsta måav verksamheten hör hit. Planeringen skall len i en välstyrd organisation. utgå från verkets operativa mål, dvs mål Värdena på målvariablerna a och b skall kunna ändras alltefter- att uppnå eller syften att sträva mot inom genom nya direktiv som verksamheten, och utforma de olika verksystemtillståndet ändras, dvs kravet samheternas operativa delmål. De operativa på att systemet skall vara flexibelt - bla - målen behöver inte från början vara mätmed hänsyn till målsättningen är klart uttalat bara - behöver alltså ej vara operationella på operativ nivå. Man skall kunna modifiera systemet utan att för den skull - men väl ha bedömts med avseende på sin

behöva förändra relativa betydelse. hela systemkonstruktionen. Hur väl man planerat sin verksamhet, Det krävs inte här av ett operationellt dvs hur väl de långsiktiga operativa måmål att detta skall beskriva hur målet skall nås, dvs hur verksamheten skall bedrivas. len tillgodoses av de operativa delmål som

bestämts i planerna, kan anges med ett särl4.5.2 skilt effektivitetsmått - I en Olika effektivitetsbegrepp planeffektivitet.

dåligt planerad verksamhet har man inte Produktivitet gjort upp sina planer i tillräckligt god över-

Hur kan man nu förbättra sin styrning av ensstämmelse med de operativa mål man

verksamheten? Ofta beaktar man endast har att följa. Det gäller då att finna den

272 SOU 1968: 61

optimala planeffektiviteten - inte den maxi- målen och verksamhetsstyrningen. mala. Det senare alternativet drar vanligen Mycket större ansträngningar måste alltför stor planeringskostnad och tar för lång så läggas ned på att klargöra grundsyftena tid att uppnå. med verksamheten och att ur dessa syften härleda operativa mål att styra efter. En studie av detta slag inom arbetsmarknads- Styreffektivitet verket kan ge erfarenheter med möjliga till- Ett mått på styrningens effektivitet är rela- lämpningar inom många statliga myndighetionen mellan de långsiktiga operativa må- ter och privata företag. len och resultaten. Detta mått, som grup- I en organisation där man vill tillämpa pen kallar styreffektivitet, kan även uttryc- någon form av totalstyrning krävs att man kas som en produkt av operativ effektivitet försöker överblicka den totala målstrukoch planeffektivitet. Dessa effektivitetsmått tur ur vilken de operativa målen för de skall till förbättringar i styr- olika verksamhetsgrenarna skall kunna ge incitament spåningen av verksamheterna. ras. För att dessa inte skall strida mot var- Sålunda skall en låg operativ effektivitet andra måste de vara ordnade efter prefepåkalla åtgärder med avseende på bättre rens, exempelvis genom prioritering eller uppfyllande av operativa delmål för de olika viktning. Vid samma preferens på olika mål verksamheterna och en låg planeffektivitet utförs ytterligare Vägning om målen strider påpeka behov av bättre planering. Låg styr- mot varandra. effektivitet skall föranleda ett studium av vilken eller vilka av dessa deleffektiviteter som är dålig. Uppbyggnad av en total målstruktur Figur 14:1 visar en principskiss över verksamhetsstyrningen, samt relationerna Mellan organisationens totala målstruktur mellan olika effektivitetsbegrepp. och de operativa målen för verksamheten i organisationen bör det finnas ett slags målöverföringsprocedur. Denna har till uppgift 14.5.3 Målöverföring att fördela målstrukturen på de olika verksamhetsgrenarna, d v s ge verksamhets grenar- Inledning na operativa mål att nå. För såväl verksam- Det kan sägas att ganska stora ansträngning- het som målstruktur gäller att en fördelning ar brukar läggas ned på att öka produktivi- för att vara ändamålsenlig skall geteten i en verksamhet (vilken som helst) nomföras utan överlappningar och luckor. samt att förbättra av denna. Så Av denna anledning styrningen måste en sådan upplänge man som underlag för styrningen har delning ofta ske flera gånger innan den efkortsiktiga operativa mål, som sätts direkt ter prövning - - kan anses tilldeducering på basis av bedömningar och erfarenhet i fredsställande. De i prövningen upptäckta stället för att härledas från de bakomliggan- felaktigheterna rättas till i efterföljande nedde intentionerna eller grundvärderingarna brytningsfas och konstruktion och nedbryt- (och så länge dessa inte kan klart anges), ning av målstrukturen pågår tills man i ett räcker det inte att sträva efter bättre styr- nästa varv tror sig få en lösning som i uppning enligt dessa operativa mål. Man måste delningsarbete kostar mera än den blir förockså ständigt söka förbättra de operativa bättrad. målens anpassning till intentionerna. Om så ej sker innebär det att man alltmer effektivt söker styra sin verksamhet efter mål Härledning av en total målstruktur som man inte ifrågasätter innebörden av. I dagens läge existerar inga rimliga pro- Hur skall man då erhålla en organisations portioner mellan arbetet med att klarlägga totala målstruktur? Man kan inte specifi-

SOU 1968: 61 273

18-1914380

Figur 14: 1. Effektivitetsbegrepp vid verksamhetsstyrning

MÃL (prioriferode och resurs- KONTROLL r-ovvögda önskemål

Mö löver-föring Sfgreffekiivifef

Operøfivu mål av långsiktig karukför

PLANERING KONTROLL

Planer och operufivo mål av korfsikfig kurokför

“MTM” Opérqfiv effekfivife?

OPERATIV resurser O u+pu+-arodukfer inguf VERKSAMHET

KONTROLL ResuHof

Produkfivifef

274 SOU 1968: 61

cera ett totalt mål. I stället består den totala cisa formuleringar av önskemål och vägmålstrukturen, som tidigare nämnts, av fle- ningar. Genom denna växelverkan testas ra mål - de preferensbedömda och med hän- således den verkliga avsikten med ett löst syn till behov och tillgång till resurser av- formulerat uttalande fram. vägda önskemålen. Man får utgå från att målen inte är defi- Att fråga en organisationsledning eller nierade i förväg men att det finns någon leta i dokument efter organisationens mål eller några i ledningen som kan hjälpa till ger magert utbyte. De svar man får är säl- med att klarlägga dem. lan tillräckliga för att man omedelbart skall kunna ta itu med utformningen av ett sys- 14.5 .4 Dokumentation av målanalys tem för totalstyrning. I den mer ingående analys som måste följa kan det bla vara kan rimligtvis ännu under Målanalysarbetet ett nödvändigt grepp att skilja mellan mål lång tid inte bli så perfekt att det inte föreoch önskemål. Önskemål är exempelvis »att kommer under någon förvanskning proåstadkomma produktiv sysselsättning» och cessen. Tvärtom får man övernog inom »att åstadkomma fritt vald sysselsättning» och direkta skådlig tid räkna med skevheter Mål kan de, eftersom de delvis strider mot fel, »inkonsistensenn varandra, kallas först sedan att de viktats i Fel som förekommer i ett utgångsläge enlighet med sin relativa betydelse. kommer att medföra hela följdfel genom Man bör i en första intervjuomgång in- systemet, medan fel som tillåts komma i de rikta sig på att få tag på de viktigaste önske- mer perifera delarna inte medför så stora målen - de som huvudsakligen styr organisa- skador. Om man skall erhålla ett gott retionens handlande. För arbetsmarknadsver- sultat måste man uppenbarligen, som tidikets del utgörs önskemålen av de krav som gare påpekats, räkna med att det lönar sig främst kommunerna och de mera statsmakterna, att lägga ned arbete på en noggrann olika kundgrupperna ställer på verket. analys i ett tidigare skede än i ett senare. En lång ostrukturerad lista med önske- Datamaskinerna kommer även på detta ommål - en önskemålskatalog - kommer att bli råde att bli överlägsna för att hjälpmedel resultatet av förfrågningar på detta om- förstärka människans intellekt. råde. Det blir då nödvändigt att genom en När en målanalys har gjorts första gången analys av de inbördes relationerna mellan måste man successivt se efter vilka konsedessa önskemål få fram en relationsbeskriv- kvenser det uppnådda resultatet har för ning. En sådan skall visa i vad mån upp- olika delar av systemet. Det gäller alltså fyllandet av ett önskemål bidrar till att att på något sätt »skrivbordstesta» måluppfylla ett eller flera andra önskemål el- strukturen. ler om det kanske motverkar andra önskemål. De önskemål som av någon anledning Nackdelar med »naturliga språk» inte medtagits i första analysomgången kommer successivt att tas om hand och fogas Ett viktigt led i en sådan testomgång är till »kopplingsschemaw så att man får det att diskutera med olika inom tjänstemän så fullständigt som möjligt. verket. Det blir därför nödvändigt att be- På önskemålen skall före skriva resultaten specifikation av analysen på ett entytill mål företas en Vägning mellan önske- men ändå sätt. En dokudigt begripligt målen med tillbakablick på resurser. Ett in- mentation fordras även av det följande timt samarbete mellan organisationsledning- systemarbetet. Det är då naturligt att något en - i detta fall verksledningen - och sys- beröra de tvetydigheter som förekommer temspecialisten fordras. Verksledningen i de hittills utarbetade målformuleringarna. skall göra värderingen och systemspecialis- Dessa är skrivna i vad lingvister och inten skall genom sin metodkunskap formationsbehandlare kallar ange ett »naturligt» verkningarna av olika tolkningar av opre- språk. Ett vetenskapligt faktum är klarlagt

SOU 1968: 61

att naturligt språk inte i dag kan analyse- Bokföringssystem

ras entydigt, även om man i texten strävat efter Man kan även dra en parallell till bokatt uppnå största möjliga precision. Där har man en list- och tabell- Det ifrågasätts to m om lingvisterna någon- föring. sin kommer att kunna behärska problemen struktur som man utgår från - själva konto-

så väl att ett naturligt språk kommer att bladen. Naturligt språk i läsbara fraser förevara användbart kommer som inte i dessa. Endast då det ställs stora krav på regel entydighet, tex för programmering av data- i undantagsfall finns det kommentarer. maskiner. Bokföringssystemet är som helhet ett

mycket svåröverskådligt system. Det finns

därför experter på bokföring som utbildats

F ormella subset i den speciella konst som bokföring utgör.

Man kan inte begära att alla som behöver Hittills har man ibland använt formella data från bokföringen skall kunna denna »subset», dvs man avgränsat en del av konst, varför man ställer upp speciella samdet naturliga språket till ett fixerat antal 0rd mandrag till beslutsfattare. Sammandragen som därefter vart och ett noga definieras kan ha till syfte att ge en allmän orientering till sin betydelse mm. På så sätt har man till de tjänstemän som inte är direkt bekunnat för ett visst ändamål erhålla ett mer rörda av systemarbetet. Därutöver måste entydigt språk. Man har likafullt inte erman göra sammandrag för de personer som hållit någon lätt överbliekbar framställning. deltar utan att vara systemtekniker i sys- I detta avseende anser man numera alltemutveckling eller -underhåll. mänt att på annat sätt konstruerade pro- Om experterna i bokföringsfallet gör samär överlägsna. Man har heller gramspråk fel - det kan ske av både manställningen inte i någon större grad uppnått syftet att ovarsamhet och oförstånd - kan de mest en icke programmeringskunnig person kunförödande konsekvenser uppstå. Motsvanat förstå det använda subset-språket. Nårande risk finns i målanalysfallet. Därför gon egentlig fördel med att införa - om det måste man räkna med att ha speciella pervore möjligt - ett speciellt subset för mål- till revisorer - som soner - en motsvarighet beskrivning synes därför inte existera. kontrollerar och håller felkällorna inom rim-

liga gränser. En fara med yrkesmässigt sysselsatta mål- Programmeringsspråk att analytiker skulle kunna vara de just

Det finns alternativ som i vissa situa- genom att de sysslar med målsättningsproär att föredra. Man kan förmodli- blem skulle erhålla för stor makt inom en tioner överföra flera erfarenheter från organisation. Denna risk finns naturligtvis gen direkt datamaskinprogrammering till målformule- men det är svårt att se att detta problem

En kombination av tabeller, skulle vara större här än på bokföringsomringsområdet. subset av naturliga rådet. Man påstår knappast att en boklistor, specialspråk, används i dag eller budgetexpert innebär ett reellt språk, figurer och diagram föringsallt efter situationen. Na- hot mot en verkställande direktörs eller en av programmerare inte in i data- generaldirektörs möjlighet att styra. Man turligt språk matas visserligen men det är lämp- förutsätter då naturligtvis att vederbörande maskinerna som program, att ha sådana delar in- chef åtminstone periodvis aktivt följer budligt och nödvändigt här och var som förklaringar och getarbetet. På samma sätt bör cheferna aksprängda kommentarer. Någon hänsyn till i program- tivt, om också inte kontinuerligt. personligen mering oinvigda personer tas i allmänhet delta i målanalysarbetet.

inte. I så fall skriver man en förenklad

beskrivning av dataprogrammet, »program-

beskrivning»

SOU 1968: 61

har det utförts flera ingående målanalyser, 14.6 Mål- och styrningsproblem för arbets- SOU 1965: 9 »Arbetsmarknadsexempelvis marknadsverket har studerat resultaten politikav. Gruppen av dessa och kommit fram till att de inte 14. 6.1 Styrsystemets avgränsning har något större nyttovärde som utgångs- Omfattningen av ett »totalt styrsystem för punkt för ett system för totalstyrning. arbetsmarknadsverket» måste också defini- En grundläggande skillnad mellan gruperas. Man finner två huvudalternativ. Ar- pens ideala målstruktur och de strukturer betsmarknadsverket kan uppfattas som en som tidigare publicerats i olika utredningar självständig enhet inom vars gräns man skall m m ligger i att gruppen uppfattar all målapplicera total styrning. Det utesluter i och analys som en fortlöpande process medan för sig inte de många och närliggande kon- man i de företagna utredningarna m m ofta takterna mellan verket och vad som i detta har en statisk beskrivning. Det är möjligt fall skall betraktas som uppdragsgivare: re- och troligt att dessa utredningar m m hela gering, riksdag m fl. Det andra alternativet tiden haft klart för sig att en målstruktur innebär att den totala styrningens yttre gräns kontinuerligt varierar med organisationens sammanfaller med hela den statliga verk- föränderliga miljö, men de resultat som nedsamheten, där arbetsmarknadsverket endast skrivits avbildar icke desto mindre en staär en enhet bland många. tisk struktur. Gruppen tror inte att styrsättet förändras Målstrukturen bör i stället fångas in med radikalt vilket alternativ man än väljer. Ett hjälp av en »önskemålskatalop av det slag ställningstagande för det senare alternativet som tidigare diskuterats och som uppställer anser gruppen dock ge ett något högre vär- de önskemål som kan ifrågakomma för de, då det torde finnas mindre risk för arbetsmarknadsverket. Denna katalog kan suboptimeringar - man betraktar ett större exempelvis omfatta 25-100 önskemål. Bland system. dessa utväljs kontinuerligt de vid tidpunkten Det vore mest korrekt att formulera det mest centrala önskemålen, vilka förvandlas så att gruppen försökt beakta en samord- till operativa och operationella mål på sätt ning över verksgränserna, men att resul- som visats tidigare. taten trots allt hittills inte kan översättas till praktiska handlingsnorrner. 14.6.3 Flexibel målstruktur? En framgångsrik samordning mellan olika myndigheter fordrar ungefär samma typ Inom arbetsmarknadsverket finns, såvitt av Styrteknik inom de förvaltningar som del- man kan förstå, den uppfattningen att dess tar. I varje fall torde stora skillnader störa verksamhet oundgängligen behöver en ytsamarbetet. I ett längre tidsperspektiv beror terst flexibel målstruktur för att kunna gedärför möjligheterna till samordning över nomföra snabba, verksamhetstaktiska förverksgränsema i hög grad på den takt som ändringar. Man anser att detta innebär att styrtekniken avancerar inom olika verk. arbetsmarknadsverket skiljer sig från de flesta andra statliga förvaltningar. Gruppen anser att det finns fog att be- 14.6.2 Att klarlägga arbetsmarknadsverkets tvivla detta. Om kraven på stor flexibilitet målstruktur skall ha någon relevans måste de avse den Systemutredningar bör utgå från de mål verksamhetsnära aktiviteten, exempelvis att som förelagts den organisation som skall en företagsnedläggelse snabbt skall pareras bli föremål för översyn. Det gäller såväl med motåtgärder. Detta är inte särskilt styrsystem som exempelvis organisatoriska unikt, snarare ett normalfall: »produktem utredningar. En målanalys blir därvid en skall anpassas efter marknaden. lämplig utgångspunkt. Debatter om arbetsmarknadspolitikens För arbetsmarknadsverkets vidkommande mål och medel som förts på 1940- och 1950

SOU 1968: 61 277

talen synes i vissa fall äga full relevans även arbetsmarknadsverket samtidigt och sami dag. Gruppen tar det som ett indicium ordnat styrde efter exempelvis fem mål, för hypotesen att arbetsmarknadsverkets utvalda ur en önskemålskatalog. Det skulle önskemålskatalog i stort sett varit oföränd- i så fall vara en ambitiös ansats. Det finns rad under hela denna epok och att de för- exempelvis framstående forskare i både ändringar som förekommit närmast har ka- USA och Sverige, som hävdar att ett privat raktären av kompletteringar och tillägg. företag endast styr efter ett mål i taget. Inget av dessa tillägg synes dock ha föranlett De utvalda målen bildar utgångspunkt någon genomgripande revision av verksam- för organisationens verksamhet och därmed hetens inriktning. Det är vanskligt att upp- också för styrsystemet för verksamheten. I ställa några siffermässiga uppskattningar av detta styrsystem ingår operativa och operahur ofta sådana reformer förekommer. tionella mål på sätt som beskrivits i det Gruppen anser dock att framställningen föregående. Härvid förekommer vägningar. blir klarare och att det går lättare att dis- prioriteringar och direkta kvantifieringar. kutera och förklara dessa termer om man Innehållet i de mest verksamhetsnära och gör några grova ställningstaganden. Föränd- operationella målen kan ändras flera gånger ringar i önskemålskatalogen kan exempel- per vecka eller ännu oftare inom industrin vis beräknas ske vart 25:e år dvs utanför och det finns förmodligen åtminstone några vår mest ambitiösa tidshorisont. Föränd- av de operativa och operationella målen ringar genom smärre tillägg och komplet- inom arbetsmarknadsverket som blir utsatta teringar kan förekomma vart 3:e till 5:e år. för lika intensiv förändring. När det finns Urvalet av aktuella önskemål ur den grund- sådana behov måste självfallet styrsystemet läggande katalogen antar vi omprövas varje också anpassas efter detta. år. Ett exempel på detta inom arbetsmark- De förändringar som kan ske i katalogen nadsverket skulle kunna vara att man ändbestår tex i att regering och riksdag inför rar riktpunkten för maximalt accepterad nya önskemål eller inaktualiserar gamla för vinterarbetslöshet från en säsong till en anarbetsmarknadsverkets del. Propositionen nan. En sådan ändring skulle i dagligt tal om lokaliseringspolitiken 1963 innebar så- förmodligen betecknas som att man »ändrat lunda att önskemålskatalogen utökades med målsättningen» för denna del av verksamhenya önskemål. Den pågående näringspoli- ten. Men det innebär inte att man i gruptiska diskussionen innebär också att man pens mening ändrat målstrukturen för verkdiskuterar ytterligare förändringar. Ur mål- samheten. struktursynpunkt är det dock endast fråga om marginella tillskott. 14.7 Hypotes om målstruktur för arbets- Att utforma marknadsverketl systemet så att tex 25 önskemål samtidigt ingår i underlaget för alla 14.7.l Inledning viktiga, operativa beslut inom arbetsmarknadsverket torde fordra mycket avancerade Gruppen har som nämnts funnit att de och hittills inte tillämpade informations- olika som rör arbetssammanställningar systemmetoder. marknadsverkets mål inte är användbara i ett system för total styrning. Gruppen har därför själv tolkat en del av dessa målangi- 14.6.4 Målstrukturens omfattning velser (som egentligen är önskemål) så att de Gruppen har funnit det helt orealistiskt att har kunnat användas i nedanstående skiss av nu ta denna utveckling i ett enda steg och en tänkbar målstruktur för arbetsmarknadshar därför tills vidare nöjt sig med att upp- verket. Det bör understrykas att denna skiss ställa den hypotesen att ett genomfört data- 1 Avsnittet skall endast ses som en tillämpning system och en blandad formell och inforav målteorin och gör inte anspråk på att vara mell målanalys skulle kunna innebära att någon korrekt avbild av verkligheten.

278 SOU 1968: 61

endast utgör ett försök att tillämpa den ti- 3. den totala målstrukturen och verk-

digare beskrivna målteorin; inte att åstad- samhetsgrenarna i kombination.

komma ett realistiskt förslag. Utgångspunkt l kan användas när man

skall skapa ett nytt företag eller verk. Det-

ta hindrar dock inte att det i målstruktu-

14.7.2 Överordnade mål ren kan finnas önskemål om verksamhetens

inriktning som man då måste ta hänsyn För att kunna få fram en total målstruktur till. Om organisationen redan existerar blir har gruppen varit tvungen att dels analysera det ett val mellan 2 och 3. För punkt önskemålsinnehåll, dels göra inbördes avdet mesta är det nämligen inte möjligt att vägningar dem emellan. Nedan ges en lista förutsätta att man kan strukturera om orsom visar en del av arbetsmarknadsverkets ganisationen genom att helt bortse från totala målstruktur som gruppen uppfattar existerande verksamhetsgrenar, även om den. dessa inte finns specificerade i målstruktu-

Önskemål Prioritet ren. I arbetsmarknadsverkets fall blir det

(hypotetisk) om alternativ 3. fråga - inkomsttrygghet 1 - fritt val av arbete 2 - övervägt val av arbete 2 - produktiv sysselsättning 3 l4.7.3 Operativa mål för olika verksamhets-

önskemålen har innehållsmässigt tolkats grenar

som följer: Gruppen visar nedan listor med priorite- - alla inkomsttrygghet: ge möjligheter rade önskemål (dvs operativa mål) för till försörjning; - de verksamhetsgrenar som behandlats i anafritt val av arbete: ge alla möjlighet lysen. Prioriteringen har skett med hänsyn att välja det arbete var och en vill ha; till vad gruppen uppfattat som önskemålens - val av arbete: övervägt ge alla möjtillskott till den totala mâlstrukturen, dvs lighet att välja ett arbete som passar för hänsyn har tagits till dels om ett önskemål deras kvalifikationer och andra förutsättger tillskott till flera mål, dels om det ger ningar, dvs informera i tillräcklig grad tillskott till ett mål av hög prioritet. härom; samt

- medverkan produktiv sysselsättning: Platsförmedling: till en så produktiv användning som möjligt

av arbetskraften, dvs använda denna så Önskemål Prioritet att ett positivt tillskott till produktion och

produktivitet erhålls, exempelvis genom att - att ge arbete på öppna markna-

arbetslös den åt alla placera i produktion och sätta rätt - att ge arbetssökande möjlighet att man på rätt plats. välja Efter att ha en mellan - att ge arbetskraft åt alla

hia-PN

gjort avvägning önskemålen som resultera- - att ge arbetsgivare möjlighet att på högsta nivå, väüa de i en del av en möjlig total målstruktur,

försökte gruppen specificera målstrukturer __Omskolning: för För verk- Onskemdl Prioritet verksamhetsgrenarna. varje - att anordna kurser efter behovet samhet erhölls en ny lista med önskemål på marknaden som måste avvägas innan de kunde sägas - att starta ny verksamhet med kort

varsel vara operativa mål för respektive verksam- - att omskolningsverksamhet anheter. utbildning 3 passas till övrig Vid listning av önskemål för olika verk-

samhetsgrenar kan man utgå från __Arbetsvård: Onskemdl Prioritet l. enbart den totala målstrukturen, - att skapa sysselsättning för par-

2. enbart verksamhetsgreiiariia, tiellt arbetsföra

SOU 1968: 61 279

- att rehabilitera partiellt arbets- - ingen arbetsgivare tilldelas mer än f föra 2 sökandeförslag (om inte annat anges i upp- - att uppspåra partiellt arbetsföra 3 draget), Yrkesvägledning: - vid konkurrens om platser skall varje

sökande jämföras med g stycken andra sö- Önskemål Priaritet kande i fråga om speciella sociala faktorer, -› att ge objektiv upplysning till alla som önskar det 1 varje sökande jämförs med h stycken - yrken rekommenderas till sökan- andra i fråga om produktivitet (kvalifikades kvalifikationer 2 tioner), - sökande med Beredskapsarbeten: varje jämförs i stycken andra i fråga om arbetssituation (arbetslös, Önskemål Priaritet ombytessökande o s v). - att skapa tillfällig sysselsättning l - att skapa lönsamma beredskapsarbeten 14.8 Exempel på hur verksamheten kan

spegla en total målstruktur Bidragsgivning: Hur skall styrinformationen se ut på den Önskemål Priøritet nivå där de enskilda små besluten fattas för - att underlätta strukturförändringar. l att den tillsammans med annan underliggande information skall ge resultat som uppfyller arbetsmarknadsverkets mål? Nedan vi- 14.7.4 Operationella mål för Platssas ett exempel på beslutsfattande i ett förförmedling medlingsärende (platsförslag), där en del Operativa mål kan vart och ett delas upp beslut faller och andra inte. De naturligt i flera som sedan kan göras operationella. senare av motstridiga fall där en utgörs För att exemplifiera detta anges här någ- preferensstruktur i reglerna är nödvändig. ra operationella mål i Platsförrnedling: Antag att vi i en förmedlingssituation - arbetslösa skall föranleda oplacerade skall jämföra olika personers egenskaper inaktiviteten »Ackvisitiom efter a dagar, för ett arbete, där arbetsgivaren för stunden - otillsatta platser skall föranleda aktivigodtar den person han får. Antag vidare teten »Rekrytering» efter b dagar, att det finns ett antal sökande till platsen uppgifterna C1, 02, C3. . . .cn skall vara i fråga. Vi registrerar för varje person i kända och formellt för att en sökanrimliga detta exempel tre egenskaper, »Har arbete», de skall kunna arbetsmarknadsver- »Kvalifikationen utnyttja och »Försörjningsbördm kets platsförmedlingstjänster, och värdena på dessa är endast »Ja» och yrken dl, d2, d3 skall specialbehandlas: ›Nej», »Goda› och »Dåligaw samt »Ston - tilldelas ingen sökande mer än e plats- och »Liten.» Det blir i detta fall fråga om förslag (om inte annat anges i uppdraget), åtta (23) kategorier personer, nämligen

Personkategorier 1 2 3 4 5 6 7 8 |

Har arbete Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Kvalifikationer Goda Goda Dåliga Dåliga Goda Goda Dåliga Dåliga Försörjningsbörda Stor Liten Stor Liten Stor Liten Stor Liten

I det här exemplet har gruppen alltså ter vilken de sökande skall erbjudas den tagit ut tre av de operationella mål som aktuella lediga platsen måste de operatioskisserats för Platsförmedlingen. Men för att nella målen också rangordnas, exempelvis kunna göra en meningsfull turordning ef- enligt följande.

280 SOU 1968: 61

jämförelser görs varje dag av förmedlarna antagen Jämför de sökande beträffande: prioritet nmt om i landet, utan att några enhetliga regler har fastställts annat än i mycket Sysselsättningsstatus (= inkomstl allmänna ordalag. trygghet) Kvalifikationer (= produktivitet) 2 Sociala förhållanden (försörjningsbörda m m) 14.9 Tillämpning av vissa systemteorier Om (praktikfall) vi nu, för att göra det enkelt, säger att den person som har försteg över en an- 14.9.1 Partitionering av verksamheten nan i fråga om två av de tre kriterierna alltid går före i kön kan en hygglig rang- Arbetsmarknadsverket utgör ett mycket svårordning göras. överblickbart system. För att kunna analyse- Vi ser omedelbart att personer i kategori ra systemet måste man dela upp det i över- 1 alltid kommer att gå före andra. Kate- blickbara delar. För att kunna göra denna gori 2 går före kategori 3, eftersom fördel uppdelning har gruppen valt att inte bevid kvalifikationsjämförelser har högre prio- trakta den regionala-geografiska indelningritet (enligt vårt exempel) än »fördel» i en. fråga om sociala förhållanden. Vidare sätts Av systemarbetstekniska skäl och för att personer i kategori 5 före personer i ka- undvika missförstånd har gruppen infört tegori 4, trots att den senare gruppen »vin- benämningen produktfunktion för delsystem ner» i fråga om det högst prioriterade kri- i den första partitioneringsnivån. teriet. I det fallet bestäms utfallet av vår Av produktfunktionerna har gruppen valt tilläggsregel att fördel i två jämförelser att närmare analysera en, kallad Platsförger företräde. medling, vilken motsvarar själva förmed- Vid jämförelser mellan personer inom lingsverksamheten. Detta för att skilja församma kategori får man se till sekundära medlingsarbetet från det vidare begreppet kriterier eller helt enkelt lotta. arbetsförmedling, som innebär ett flertal Det beslut som fattas - i form av ett utöver arbetsuppgifter förmedlingsverksamplatserbjudande till någon eller några per- heten. Ordet »arbetsförmedling används - dessutom soner grundas alltså på verkets målsätt- för det fysiska kontoret. ning. Anledningen till att Platsförmedling valts Det här exemplet syftar endast till att som försöksobjekt är att den är central för demonstrera metodiken och problematiken arbetsmarknadsverket och att omfånget av vid t ex en form funktionen är så stort att redan detta indiav matchningssystem. I ett realistiskt systemförslag måste flera kerar mekaniseringsmöjligheter. Omfånget många kriterier definieras och mer nyanserade och indikationen på mekaniseringsmöjligheprioriteringsregler utarbetas. Det framgår dock ter pekar på att man kan vänta sig vinster klart av exemplet att sådana kriterier mås- vid förbättrad informationsbehandling. Desste utgå från målstrukturen för verksamhe- utom har gruppen funnit att denna verkten och att kriterierna måste fastställas av samhetsgren ger det största bidraget till ararbetsmarknadsverkets ledning. betsmarknadsverkets mål. Datamaskinen utför de valprocesser som Till Platsförmedling hör uppgifterna finns föreskrivna i systemet för matchning att fylla vakanta tjänster av arbetssökande - att anvisa arbetssökande och lediga platser, och ger platser förslag till sökande resp arbetsgivare. Ge- att rekrytera arbetskraft kan - att ackvirera nom att ändra prioriteringsreglerna platser verksledning eller styrelse direkt styra in- Delsystemet Platsförmedling har uppderiktningen på denna del av förmedlings- lats ytterligare för att komma ned på öververksamheten. blickbar nivå. Delsystemen på denna andra Det bör påpekas att exakt denna typ av nivå kallas här för aktiviteter. Av dessa

SOU 1968: 61 281

aktiviteter har gruppen valt att djupare I denna rapport återges endast som exanalysera Placering, i vilken fakta om plat- empel på metodiken en del av en sådan ser och arbetssökande personer jämförs så analys av ett mycket viktigt beslutsresulatt lämplig plats och person kan förenas. tat, nämligen Platsförslag. Skälet till den djupare analysen av Pla- Platsförslag utgör resultatet av en matchcering är uppenbart; platsfönnedlingsverk- ning mellan sökande och platser. Denna samheten har sin tyngdpunkt i denna del- matchning görs mellan personegenskaper funktion. Övriga verksamheter inom aktivi- och platsegenskaper. teten kan i själva verket betraktas som för- Vi tänker oss en process som sammanberedelser till eller följder av placeringen. ställer precedenter vilken resulterar i be- Partitionering av aktiviteten Placering ger slutresultatet Platsförslag (se figur 14:2). delsystem i form av rutiner där beslut fat- Denna process är som tidigare nämnts en tas. Ur dessa rutiner kommer beslutsresul- matchningsprocedur och den styrs av regler tat som utgör utgångspunkt för informa- som föreskriver villkor för beslutsfattandet tionsbehovsanalysen. samt tillhandahåller kriterier efter vilka val mellan alternativa beslutsresultat kan göras. Gruppen har valt att samla informationer om egenskaper hos sökande och plat- 14.9.2 Informationsbehovsanalys ser i två samlingsbegrepp vilka kallas Ledig Inom aktiviteten Placering kan man ur- arbetskraft resp Ledig plats. Vilken inforskilja beslutsresultaten Tillsättningsförslag, mation som skall samlas under dessa be- Förslagsurval sökande, Platsförslag m fl. På grepp är inte fixerat, utan kan bestämmas dessa och några andra beslutsresultat har i vad gruppen kallar Regler för platsförutförts precedensanalyser. slag.

Figur 14: 2. Precedenter till beslutsresultatet Platsförslag

Felmeddelande Plal-sförslog

Är informationen Regler för tillräcklig pla+sförslog för beslul

R egler för av Beskrivning Beskrivning nödvändiga av ledig plois arbetssökande beslutsdahz:

ñ lnifiering f?

282 SOU 1968: 61

Platsförslag

i ^skriv ning av a rbefssöunde

L/

Regler för nödv. besluts-

dmq/

Figur 14:3. Precedenter till Ledig plats

I processen kontrolleras om den under- profiler. Det bör påpekas att det i en senare liggande informationen är korrekt, fullstän- iteration kan visa sig vara bättre att i stäldig och motsägelsefri. Om informationen let för profil ha en uppdelning i skilda uppfyller kraven kan matchningsprocessen informationsslag. börja, annars blir resultatet en »utsignal» Det (eller de) informationsslag som sät- (felmeddelande). Utsignalen indikerar vilka ter i gång beslutsprocessen benämner grupåtgärder som maskinellt eller manuellt skall pen »initieringm Denna markeras med en vidtas för att få den oriktiga eller ofull- tjock pil vid aktuellt(-a) informationsslag. ständiga informationen korrekt, komplett På det beskrivna sättet har hela aktivioch motsägelsefri. Resultaten av de vidtag- teten Placering analyserats. De ca 200 inna åtgärderna skall sedan återkopplas till formationsslagen är bla sammanställda i systemet. Utsignalerna kan även indikera löpnummerordning i en lista. att informationen skall behandlas i ett an- Arbetet att precisera informationsslagen nat system. i denna förberedande fas av ett systemar- Figur 14: 3 och 14:4 visar exempel på bete har tagit totalt 1/2 manvecka per ininformationsslag som är precedenter till Le- formationsslag. Om man vill uppskatta sydig plats respektive Ledig arbetskraft. stemarbetstiden totalt måste till detta läg- Några av föregångarna till Ledig arbets- gas tiden för målanalys, policybeslut, allkraft och Ledig plats är naturligt avgrän- männa integreringsfrågor mm. Sannolikt sade meddelanden om en person eller plats. är det också nödvändigt att utbilda tjänste- I de fall där gruppen inte känt till eller männen på olika nivå i informationsbehandinte hunnit söka sådana - som dock naturliga avgräns- lingens grundprinciper något ningar har tills vidare valts att samla in- bör kunna ske parallellt med systemarbeformationsslagen i grupper, vilka kan kallas tet.

SOU 1968: 61 283

En

Lmz

nuvcoxww

avcsuvuuåøm ncaw+o_aø+un..o

om_.v:mvwc a+ovm+2non tszmmøzon

_wEmxmcm

.Ãomm

E0 .to

mmvcoxmw

EE

_mEaxmcn m+m+wago

cm_

E0

+23..

cøcozauêgowc_

9:305; .0:_.Cv:n+= ...ozcuuawnu

å.

.å otuø

E0

mcitwm

40.33 WUCDLODC

utan

u

Eo

üñcüxmwm+ünsb

noviuxmm

cwvcnámzgmw

01:03

mcizgxmmm

20a

202.030...

...wa LP..

IWUEZUWEuWm

...få

utcoxmmm+onuo

mo_n._mwm+o_a muñuwwøät*

moáaa:

LW-DDZ ;Emma

__

åâaoâu

»_03

E.

›u

32a

.oäocooem m:_:_..$_mmm

Evm_

4x:

.SME

284 SOU 1968 :6l

14.10 Värderingsproblem stemet en omfattande manuell sammanställning av statistik för intern rapportering. 14.10.] Olika värdeposter Denna kan utföras billigare och snabbare Vilket kriterium skall man ha vid värdering- med ett maskinellt system. Vinster får man en av ett informationssystem för arbetsmark- även genom att slopa statistik som inte benadsverket? Gruppen menar att syftet med hövs för beslutsfattande och genom att påett nytt system är att nå längre i uppfyllan- visa vilka nya statistiksammanställningar som det av verkets »huvudmåh som fn lyder: skulle medföra förbättrade beslut, dvs så- ». .. att i såväl samhällets som den enskil- dana som lämnar bidrag till målen. des intresse åstadkomma och bevara full, En annan positiv effekt är den minskade produktiv och fritt vald sysselsättningx Man risken för dubbelföringar. Personalen behökan således säga att ett nytt system till viss ver inte besvära sig med att ta reda på om del skall sträva efter att öka landets pro- den sökande varit på något arbetsförmedduktion och produktivitet. lingskontor förut. Ett förbättrat system kan En ökning av bruttonationalprodukten ge sanningsenliga svar på sådana frågor. återspeglar approximativt ett systems mer- Det har visat sig i det nuvarande manuella värde i detta avseende. Det är tveksamt systemet att vissa återbesökare uppger att om nationalprodukten eller liknande är ett de inte förut varit på en förmedling. I deskorrekt mått. Dessutom kan anföras de svå- sa fall utförs således en onödig kostsam dubrigheter som är förenade med att isolera belintervju, dubbeluppdatering och dubbelarbetsmarknadsverkets inverkan på dessa lagring. Gruppens undersökningar ger anledmått. Ett av systemteorins främsta drag är ning tro att det finns en mängd liknande emellertid att den måste framhäva nödvän- kostnader som arbetsmarknadsverket kan digheten av att åtminstone skatta storheter slippa ifrån. som är viktiga och inte ta mätsvårigheter som ursäkt för att försumma dem. 14. 10.3 Styrintäkter Faktorer som inte kan uttryckas med eller annat liknande mått bla till nationalprodukten Ett nytt informationssystem syftar är tex arbetstagarens personliga tillfreds- förbättringar avseende service till arbetsställelse. Det faktum att varje individ som marknadsverkets egna kunder. Denna ökavill, skall ges möjlighet att få en för honom de service möjliggöres genom att meningsfylld sysselsättning, måste anses i - informationen omfattar hela marknasig utgöra ett värde som också måste kunna den, skattas vid en evaluering. - informationen kan genom ett terminalsystem ges nästan helt oberoende av vistelseort, 14.10,2 Mekaniseringsintäkter - informationen hålls lättare aktuell, Såsom det manuella systemet i dag funge- - informationen förmedlas snabbare. rar går en hel del av personalens tid åt att Värdet av dessa faktorer ligger i den föra och slå i register, vare sig registret be- en klient ges att välja bland det möjlighet står av exempelvis en kortlåda, tidskriften större antal alternativ som kan erbjudas Arbetsmarknaden eller liknande. Detta ar- honom. Vidare torde även en intimare konbete kan till stor del utföras rationellare takt mellan arbetsförmedlingarna och förepå maskinell väg, vilket medför att arbets- tagens personalavdelningar i fråga om perkraft kommer att friställas för mer kva- sonalplanering kunna möjliggöras. Arbetslificerade uppgifter. Man låter alltså maski- marknadsverket kan bättre stå till tjänst ner ta hand om den enformiga uppdate- med uppgifter om rekryteringsvägar, sannoringen av och sökningen i registren till en lika avgångstal inom olika grupper av arlägre kostnad. betstagare m m. Företagens expansions- el- Vidare förekommer i det nuvarande sy- ler rationaliseringsplaner m m bör kunna få

SOU 1968: 61 285

ett mera omedelbart inflytande, så att ar- En ökad marknadsandel betyder också betsmarknadsbalans även på lång sikt blir att arbetsmarknadsverket får ökade möjligmöjlig att uppnå. heter att styra utvecklingen på arbetsmark- En annan effekt blir smidigare extern naden. rapportering av uppgifter som myndigheter Informationssystemet kan slutligen medoch andra kan fordra av arbetsmarknads- föra en ökning av arbetskraftsutbudet geverket. nom att förut ej yrkessysselsatta blir mer Ett informationssystem inom arbetsmark- benägna att söka sig ut på arbetsmarknanadsverket syftar också till att minska vän- den. Ett förbättrat utnyttjande av tillgängtetiden för personer och platser innan till- lig arbetskraft kan komma till stånd. sättning, rådgivning och vårdhjälp kan komma till stånd, dvs den passiva ligge- 14.11 Den teknologiska utvecklingen tiden i register minskas och den aktiva sökeller matchningstiden ökas i ett nytt system. Datamaskinen utgör det viktigaste maski- En minskad väntetid, som inom tex plats- nella hjälpmedlet vid informationsbehandförmedling kan uttryckas i kortare arbets- ling och utveckling på informationsområdet löshetstid, ger som värde ett mera effektivt kommer att präglas av datamaskinernas utnyttjande av resurserna »personen och egenskaper. »platser». Det kan vara lämpligt att sätta data- En minskad väntetid kan medföra mins- maskinkostnaderna i relation till den totala kade kostnader för verksamheter som be- systemkostnaden. De stora system som disredskapsarbeten, dvs en lägre efterfrågan kuterats har sin tidigaste fädigpunkt i mitpå sysselsättningsskapande åtgärder kan bli ten av 1970-ta1et. en följd. En kvalitativ höjning av förmed- Under den tid som datamaskiner har lingsarbetet kan åstadkommas genom en varit i bruk har avsevärda förändringar ökad träffsäkerhet i placeringen, dvs ge- skett vad gäller priser på komponenter och nom att höja sannolikheten för att erbjuda tjänster. Man kan därvid se ganska klara rätt person rätt plats. Detta möjliggörs dels utvecklingstrender. Det förefaller troligt att genom att man ökar kvalitet och kvantitet prisutvecklingen, åtminstone under de närpå information om sökande och platser, maste åren, kommer att gå i samma riktdels genom ökad informationsöversikt och ning. intensifierad sökning, dels genom att ar- Gruppen har därför tillämpat följande betsförmedlare friställs från kortplockning hypoteser för 1972: och kan sköta sitt kontaktarbete mer effek- m Priset på elektroniska komponenter tivt. kommer att falla kraftigt. När kunderna får kännedom om de för- - Priset på elektromekaniska kompodelar som en ökad träffsäkerhet medför, nenter kommer att vara oförändrat eller kan det till en början leda till en ökande långsamt fallande. dvs resultatet blir flera \- Priset rörlighet, omby- på telekommunikationsförbintessökande. Det blir fråga om högre kost- delser kommer att vara oförändrade. nader för anställning och flytthjälp. Detta Gruppen har inte ansett att det har beär dock en initialkostnad som troligen ef- hövts några preciseringar utöver dessa groter hand minskas och stabiliseras på en viss va hypoteser. nivå. Datamaskinkostnaden kommer enligt En sådan förbättrad service kommer att gruppen att uppta en allt mindre del av ge arbetsmarknadsverket bättre förtroende de totala systemkostnaderna. hos kunderna och sålunda ge en större Vid den preliminära studie utgruppen andel av förmedlingsmarknaden. Denna ef- fört av den totala kostnadsbilden för ett fekt kan troligen bli mycket stor inom vis- system där alla arbetsförmedlare har tillsa grupper av tjänstemän. gång till en dataterminal, visade det sig

286 SOU 1968: 61

Fölienheier B_e_gional datautrustning Centrala daiomoskiner

(Lokala och (Kan placeras såväl regionala) inom som utom AMS administrativt sett) Meddelande växel Databank Består av en dato- Består av en dafamaskin och eii- se- m? maskin och eti- sekundär-i minne med kundörf minne med liten eller medel- stor lagringskapasl-or lagringskapa- cifei ciief Daiamaskin för periodisk beorbetning av allmön

gällt

karaktär-

Meddelande vöxel Dafamaskin för simulerings- och

M opfimeringsuppgifter

CD

WAEJEJJIie-Câlu-Tl

C:

i

ä l

Figur 14: 5. Framtida ADB-utrustning inom arbetsmarknadsverket. En principskiss

att de nödvändiga terminal- och telelinjer- maskiner-nas tekniska egenskaper ännu inte na skulle komma att kosta minst dubbelt stabiliserat sig. så mycket som vad datamaskinerna skulle En av de fundamentala nyheterna är kosta. (En skiss över tänkbar teknisk upp- den förbättrade kontakt mellan människa byggnad av ett ADB-system för arbetsmark- och datamaskin som är i sikte. Hålkortsnadsverket visas i fig. 14:5.) De totala stansning, fysiska transporter, köer och systemarbetskostnaderna uppgår i sin tur dygnslånga väntetider förenade med kontill mer än de dubbla kostnaderna för alla ventionell databehandling kommer att kunmaskinella hjälpmedel. Datamaskinkostna- na elimineras. Framtidens datamaskinanvänderna har därför ingen utslagsgivande be- dare sitter i stället vid sin terminal och för tydelse för systemarbetets totala kostnader. en dialog med datamaskinen. Terminaler- Diskussioner om informationssystem ten- na kan förutses vara av olika typer: skrivderar ofta att överbetona datamaskintekni- maskin, teckenskärm eller bildskärm. Anken jämfört med problemen att inordna vändaren kommer att ha tillgång till stora maskinerna i de administrativa systemen. informationsmängder som han själv eller Detta förhållande råder i dag och kan till andra tidigare fört in i systemets massminen del ses som ett arv från den tid då data- nen. Han kommer även att kunna kommu-

SOU 1968: 61 287

nicera och samarbeta med andra använda- För att arbetet skall bli effektivt krävs re via terminalen och inte minst med and- en planering över relativt lång tid, förslagsra datamaskiner via den som administrerar vis 2 år. Inom denna tidsperiod bör arbeanvändarens egen terminal. tet detaljplaneras etappvis. Varje etapps Den omedelbara kontakten mellan använ- arbete skall redovisas i rapporter som undaren och maskinen ger ett snabbare re- derlag för beslut om verksamhetens fortsultat. En direkt dialog med frågor och satta inriktning. Man slipper alltså fatta svar mellan människan och maskinen blir bindande beslut om något stort och ommöjlig. Användaren kommer att kunna rät- fattande systempaket utan kan i stället sucta sina fel, »fråga sig fram», under dialo- cessivt bygga på de erfarenheter som varje

gens gång samt fortlöpande göra komplet- etapp ger. teringar av data eller frågor. System av den avsedda storleksordning- Gruppen förutsätter exempelvis att för- en fordrar en ny beslutsordning. När man medlarna själva skall kunna påverka de pro- tillämpar den gängse beslutsgången för de använder gram en påverkan av sy- ADB-rutiner förutsätter man att preliminästemets »parametrar». En förmedlare kan ra undersökningar någorlunda väl täcker dock inte själv skapa nya system utan en- den diskuterade rationaliseringen varefter dast genom inmatning av aktuella paramet- man fattar ett fåtal beslut som avser hela rar modifiera aktionen av gamla. genomförandet. Projekt på 100 milj kr och Gruppen menar inte att alla förmedlare mer fordrar rimligtvis fullständigare benödvändigtvis skall kunna utföra alla sor- slutsunderlag. ters ändringar. Enligt gruppens mening är det godtagbart om man på varje förmed- 14.13 Utredningens synpunkter på KTHlingskontor får någon som kan utföra åtminstone de enklare gruppens rapport formerna av modifikationer. Som inledningsvis framhållits är frågor om I det föregående har endast terminalan- styrning/ samordning av arbetsmarknadsvändning diskuterats. Man får emellertid verkets verksamhet av central och betydelse inte av detta dra slutsatsen att bör bli föremål för fortsatta gruppen arbetsinsatser menar att all databehandling inom arbets- både av utvecklingskaraktär och i form av marknadsverket kommer att ske via terrni- konkreta effektiviseringsåtgärder. naler och i dialogform. Dagsläget är - som framgår av KTH- Så är inte fallet. Man måste hålla i min- - att det inte finns en gruppens rapport net att alla tillämpningar är etablerad allmän teori för hur man ingalunda i ett lämpliga för bildskärmar. Den äldre tekni- större skall sammanhang gripa sig an styrken kommer därför att överleva, inte bara ningsfrågorna. Med en lätt generalisering en kortare tid utan så långt framåt man kan man att det snarare påstå finns en nu kan bedöma. Det finns viktiga ›filosofi» emanerande främst från en rad tillämpningar där den satsvisa är amerikanska bearbetningen forskare. Inom denna filosofi och kommer att vara den di- finns överlägsen det en rad olika teoretiska och prinrekta. cipiella hypoteser men det saknas ännu ett mellanled till det praktiska systemarbetet och genomförandet. Gapet mellan den all- 14.12 Den fortsatta arbetsgången männa »filosofim och praktiken håller på En fortsatt verksamhet bör enligt gruppens att överbryggas ett omfattande utgenom uppfattning bedrivas enligt den tidigare be- vecklingsarbete inom den administrativa och skrivna teorin för systemarbete. Detta är tekniska sektorn. - menar möjligt gruppen oavsett vil- I en linje i detta utvecklingsarbete hämken inriktning verksamheten får eller vilket tar man erfarenheter från den företagsekoområde den gäller. nomiska bla existerande former sektorn,

288 SOU 1968: 61

av system för processreglering, budgetering re nivå. Här kommer bla gruppens syn mm. Man söker koppla samman element på systemstrukturen fram: systemen i det från dessa system till mer avancerade, men verkliga livet ligger lagrade i varandra som fortfarande relativt avgränsade administra- kinesiska askar. tiva delsystem, exempelvis system för lager- På detta centrala område målanalystyrning, produktionsplanering, inköp mm. sen - är bristen på praktiska arbetsmeto- Ambitionen är i dessa avseenden att söka der särskilt besvärande. Gruppens diskusformalisera olika delar av beslutsproces- sion både vad gäller analysen av en total sen. målstruktur och av olika underordnade del- I stor utsträckning utnyttjas matematis- mål ger ny belysning åt vissa aspekter på ka modeller samt simulerings- och optirne- detta metodområde och bör vara av stort ringstekniker. Tendensen synes vara - med värde ur både teoretisk och praktisk synen - att man ytterligare generalisering punkt. successivt bygger vidare på vunna erfaren- Som gruppen visat i sitt praktikfall komheter från dessa mer avgränsade administra- mer de överordnade målen igen på lägre tiva system och tar in fler och fler av de nivå i olika former. Om man skall arbeta mer komplexa administrativa funktioner- mot en successivt förbättrad teknik för adna. Utvecklingsarbete längs denna linje be- ministrativ styrning och samordning måste drivs i Sverige bla vid handelshögskolan i man inte bara precisera och prioritera de Göteborg som också anlitats av utredning- överordnade målen utan även ta ställning en för särskilda expertuppgifter och som till hur de i enskildheter skall återverka alltfort arbetar med uppdrag från stats- på arbetet på verkställighetsnivå. Detta är kontoret. uppgifter för organisationsledningen och KTH-gruppen är företrädare för en nå- dess uppdragsgivare (dvs de politiska ingot annan linje, som huvudsakligen utgår stanserna) vilka på ett aktivt sätt måste delfrån allmänna informationsbehandlingsteo- ta i och påverka systemutvecklingen. rier. Gruppen arbetar - som framgår av Vilka frågeställningar som kan bli ak- - med rapporten ett något mer flexibelt tuella framgår av presentationen av praktikmodellbegrepp än de matematiskt betona- fallet. Det bör dock observeras att gruppen de modeller som utnyttjas exempelvis i sy- i detta avsnitt inte gjort anspråk på att stem av lagerstyrningskaraktär. Man söker ge en fullständig eller helt korrekt bild av under arbetets gång dra linjer från mål på existerande eller önskvärda mål, utan främst olika nivåer inom organisationen till kon- haft ett pedagogiskt syfte att demonstrera struktionen av system för informationsbe- modellernas möjligheter och begränsningar. handlingen. Gruppen försöker därvid i förs- Ett viktigt påpekande gör gruppen beta hand bygga upp ett principiellt system träffande det praktiska arbetet från nuläutan att vara bunden av datatekniska be- get. Man måste acceptera att man med de handlingsformer. arbetsmetoder man nu förfogar över inte De tekniska aspekterna kommer in i ett kan göra en tillfredsställande kartläggning relativt sent skede av utvecklingsarbetet som och analys av alla förekommande mål. På huvudsakligen bygger på iterativa meto- de punkter där man misslyckas i en första der, dvs successiva försökskonstruktioner analysomgång får man alltså göra approximed test och utvärdering däremellan. mationer för att kunna skapa ett någorlun- Gruppens rapport uppehåller sig i stor da fungerande system. Successivt kan seutsträckning med frågor om organisatio- dan approxirnationerna ersättas med resulnens - målstruktur - och tat av senare analyser. målsättning hur man i ett praktiskt systemarbete skall Gruppen har alltså, enligt utredningens kunna få en tillräckligt god uppfattning tolkning, en hög ambitionsnivå för systeom de högre målen för att kunna bygga met i stort men accepterar under upppyggupp informationssystem för styrning på läg- nadsskedet ofullkomligheter i fråga om de-

SOU 1968: 61 289

l 9-814380

taljlösningarna. 2, skall arbeta med en bred ansats där både Den bild gruppen ger om framtida da- ledande tjänstemän inom verket och olika tateknisk utveckling exempelvis i fråga om slag av utomstående experter medverkar. samspelet datamaskin-människa stämmer väl med de uppskattningar som gjorts av 14.14 Arbetsmarknadspolitiskt informaandra fackmän. Även om de ursprunglitionssystem gen mycket optirnistiska utfästelserna från maskinleverantörer m fl beträffande utrust- De synpunkter som tidigare lämnats av och program för dialoger människa- KTH-gruppen har huvudsakligen gällt den ning datamaskin har fått revideras - åtminstone interna behandlingen av information från tidsmässigt - är det fullt klart att det inom arbetsmarknadsverkets verksamhet i vid been inte alltför avlägsen framtid blir möj- märkelse. De åtgärder som diskuterats är av ligt att utnyttja datamaskiner i detta av- omfattande natur och kommer att kräva tid seende även i organisationer av arbetsmark- och både personella och tekniska resurser nadsverkets storlek och komplexitet. för att förverkligas. Men det finns - me- Som utredningen påpekar i huvudrappor- enligt utredningens ten är det teoretiska och ut- - att principiella ning anledning vidga perspektiven redningsarbete som KTH-gruppen utfört in- utöver vad som gäller arbetsmarknadsverte möjligt att som helhet i dag omsätta i ket som sådant. Information om arbetspraktiken. Det systemarbete som faller in- marknaden finns att hämta på många håll om ramen för en ADB-etapp 2 måste där- inom den statliga och privata sektorn. Såför huvudsakligen bedrivas efter hittills dan information har värde för arbetsmarkgängse metoder. nadsverket och statsmakterna men även för Man kan dock redan konstatera att myc- en rad intressenter därutöver. ket av det betraktelsesätt som gruppen an- I nuvarande läge är det svårt att utan lagt börjar slå igenom även i praktisk verk- omfattande sammanställningsarbete skapa samhet. Gruppens arbete, liksom erfaren- sig ens en tillfredsställande översiktlig bild heter från utvecklingsarbete på andra håll, över läget på arbetsmarknaden. Faktamainfluerar i viss mån redan uppbyggnaden terialet är för utspritt på olika producenter av ADB-system inom arbetsmarknadsver- och lagras på skilda medium, magnetband, ket. hålkort, tryckta tabeller m m. Att göra en- Framtida informationssystem för styrning staka djupgående analyser från tillgängligt inom arbetsmarknadsverket - vad utred- material är arbets- och tidskrävande. Att ningen kallat ADB-etapp 3 - har genom göra analyser som inslag i ett regelbundet utvecklingen under senaste år fått allt stör- planeringsarbete är i dagens läge otänkbart. re aktualitet. Samtidigt har även samord- Vad som saknas är något som kan kalningsfrågorna inom samhällssektorn i ett las ett arbetsmarknadspolitiskt informastörre perspektiv ställts alltmer i förgrun- tionssystem, där statistisk information om den. arbetsmarknaden i stort eller i enskildheter Det föreligger enligt utredningens finns tillgänglig i sådan form att beslutsuppfattning behov av både ett allmänt prin- fattare på olika nivåer kan göra analyser cipiellt utvecklingsarbete av metoder m m såväl av det aktuella läget som av orsaksoch ett mer myndighetsinriktat arbete bla samband mellan olika faktorer. inom arbetsmarknadsverket. KTH-gruppen Ett statistiskt informationssystem av dethar på ett förstudieplan gripit om båda ta slag måste naturligt nog vara baserat på dessa områden. ADB för att uppfylla kraven på tillgänglig- Utredningen rekommenderar vad gäller het och aktualitet. Det måste sannolikt även arbetsmarknadsverket i huvudrapporten att bli relativt stort och fordra omfattande tekman för de mer omfattande utbyggnads- nisk utrustning och systemarbete. Enligt utetappema, alltså även delar av ADB-etapp redningens uppfattning finns det dock skäl

290 SOU 1968: 61

att redan nu göra förberedande utredningar nadspolitiskt informationssystem, vilket även av förutsättningarna för ett sådant arbets- skulle tjäna som prototyp för andra sådana marknadspolitiskt informationssystem. system, kan förankras antingen inom ar- I synnerhet är det två områden som betsmarknadsverket eller - kanske i första fordrar särskild uppmärksamhet. Det första hand - inom statistiska centralbyrån. Med gäller urvalet av information samt hur en tanke på de relativt komplicerade och arklassificering eller identifiering av de ingå- betskrävande utredningsuppgifterna synes ende delarna skall ske. Det andra området det dock vara befogat och mest lämpligt rör de mer tekniska aspekterna - maski- att anförtro dessa till en särskild kommitté nell utrustning, systemuppläggning och lös- med representanter från berörda verk, mynning av kommunikationsproblemen mel- digheter och övriga intressenter. lan beslutsfattare, forskare m fl och in- Sedan 1965 använder den amerikanska formationssystemet. Bureau of Labor Statistics ett informa- I båda fallen kan man se en direkt kopp- tionssystem där statistiska uppgifter lagras ling till det informationssystem för arbets- på magnetband. Tidsserier och andra uppmarknadsverket som på olika sätt skisseras gifter är entydigt identifierade med hjälp av i utredningens rapporter. Det material som ett kodsystem och en användare kan, genom kommer fram ur arbetsmarknadsverkets att skriva sökordet enligt vissa regler, hämsystem inom ADB-etapperna l och 2 intar ta fram olika uppgifter, sammanställa och givetvis en central ställning i ett större in- bearbeta dessa och få resultatet av bearbetformationssystem. ningarna utskrivna på önskat sätt. Även tekniskt/ kommunikationsmässi gt Det statistiska materialet i systemet bebör en samordning ske mellan arbetsmark- står huvudsakligen av tidsserier över ett annadsverkets system och det statistiska in- tal variabler som kan indelas i tre huvudformationssystemet. De förberedande utred- grupper. ningarna bör därför helst ske så snart att Den första omfattar statistiska sammanman redan under uppbyggnadsfasen av ar- ställningar från ett urval av hushåll rörande betsmarknadsverkets primära system kan ta sysselsättningar och sysselsättningsstatus, hänsyn till de krav som ett större informa- kön, ålder och andra demografiska faktotionssystem kan ställa. rer. Denna grupp kan i princip sägas mot- Inom statistiska centralbyrån har sedan svara statistiska centralbyråns arbetskraftsen tid vissa utredningar pågått beträffande undersökningar. principer för klassifikation eller identifika- Den andra huvudgruppen består av data tion av statistiskt material (tidsserier m m). från enkäter som regelbundet samlas in Utredningsarbetet som ännu är på ett för- från arbetsgivare. Materialet innehåller uppberedande stadium har gällt generella gifter om antal anställda, utförda arbetsprinciplösningar. Det är givet att ett infor- timmar, tim- och veckolön samt arbetsmationssystem för det arbetsmarknadspo- kraftsomsättning. Detta motsvarar i huvudlitiska området måste bygga på indelnings- sak delar av de kvartalsenkäter som görs grunder och systematik som är gemensam- under medverkan av bl. a. arbetsmarknadsma för ett större fält. verket. Det kan emellertid konstateras att ett all- Den tredje datagruppen omfattar regiomänt utredningsarbete av den typ som be- nal data från arbetsmarknad mm i olika drivs på statistiska centralbyrån fordrar delstater och vissa storstadsområden. praktisk försöksverksamhet på ett tillämp- Det statistiska mterialet ingår i stor utningsområde. Det arbetsmarknadspolitiska sträckning i de publikationer som ges ut av området förefaller vara av båda sådan vikt olika offentliga organ i USA. och lämplig omfattning att det kan motive- Det amerikanska systemet synes utifrån ra en sådan försöksverksamhet. de givna, relativt begränsade målsättningar- Arbetet med att utveckla ett arbetsmark- na, ha fungerat väl. Det borde vara möjligt

SOU 1968: 61 291

att därifrån hämta praktiska erfarenheter och synpunkter på uppläggningen och användningen av ett svenskt arbetsmarknadspolitiskt informationssystem. Självfallet måste man då också ta hänsyn till den senaste tekniska och informationsteoretiska utvecklingen.

292 SOU 1968: 61

Vissa specialfunktioner inom arbetsmarknadsverket

15 Intendenturtjänsten

räckliga skäl att behålla den riktpunkt som 15.1 Sammanfattning för närvarande finns angiven från statsmak- Intendenturtjänsten inom arbetsmarknads- temas sida och som innebär att materielbeverket skall tillhandahålla maskiner, för- redskapen skall avpassas för att motsvara läggningsbyggnader och övrig utrustning behovet av sysselsättning för 3 000 man. Omför beredskapsarbeten, omskolningsverksam- fattningen och sammansättningen av mahet m m. Härjämte skall intendenturtjäns- skinparken bör smidigare kunna anpassas ten lämna service inom verket i fråga om efter behoven utan en sådan riktpunkt även inredning av lokaler, anskaffning av kon- med tillämpning av övriga nu gällande printorsutrustning, budtjänst och tryckeriservice. ciper. Översynsarbetet har på detta område haft Utredningen har vidare kommit till upptonvikten på att göra en genomgång av verk- fattningen att det synes vara ekonomiskt samheten från förvaltningsekonomiska syn- försvarbart att också fortsättningsvis driva punkter. I samband med översynen har ock- den centrala verkstadsrörelsen i egen regi. så startats rationaliseringsundersökningar Utbildning till maskinförare mm inom ramed bl a en omläggning till ADB som syftar men för arbetsmarknadsutbildningen bör till att effektivisera verksamheten. även i fortsättningen kunna bedrivas i an- För den förvaltningsekonomiska belys- slutning till verkstadsrörelsen. Det bör dock ningen har statskontoret som utomstående övervägas om inte utbildningsverksamheten konsult anlitat ekon lic Sam Sjöberg. En rap- administrativt mer borde anknytas till den port från hans undersökningar framläggs se- övriga arbetsmarknadsutbildningen. parat i stencilerad form. Vad gäller verksamheten avseende /ör- De ADB-inriktade undersökningarna har läggningsbyggnader anser att utredningen ingått som en del av ADB-etapp 1. den i fortsättningen bör bedrivas enligt nu- Undersökningarna har lett till slutsatsen varande principer. Detsamma gäller i fråga att det finns behov att bibehålla intendentur- om verksamheten avseende lagerhållning av tjänsten inom arbetsmarknadsverket. arbetsredskap, arbetsmaterial och förlägg- Utredningen har beträffande den maski- ningsmateriel. Arbetsmarknadsstyrelsens nella utrustning som handhas av intendentur- uppgifter beträffande anskaffning av lokatjänsten kommit till uppfattningen att arbets- ler för länsarbetsnämndernas kanslier och marknadsverket valt en ur förvaltningseko- bör också bibehållas arbetsförmedlingen nomisk synpunkt riktig politik. Emellertid med nuvarande inriktning. ifrågasätter utredningen om det finns till- Utredningen lägger inte här fram några

SOU 1968: 61

om städningen eller dentursektionen och kontorssektionen inom förslag budt/“ärzs-tcn, tryckeriverksamheten inom arbetsmarknads- kameralbyrån i arbetsmarknadsstyrelsens

verket. nuvarande organisation.

Utredningen förordar att intendentur-

verksamheten avseende arbetsmaskiner, ar- 15.3 Verksamhetens omfattning

betsredskap, arbetsmaterial och förlägg- Verksamhetens omfattning kan översiktligt ningsbyggnader i en ny organisation på det åskådliggöras genom några uppgifter som regionala planet kommer att ingå i den enavser budgetåret 1966/67 resp 1967/68. het som skall svara för den byggande enheten. Upphandling företogs för 24,8 (19,1) milj verksamheten, nämligen tekniska kr. Hyreskostnader för lokaler belöpte sig De övriga uppgifterna inom intendenturtill 8,8 (lO,4) milj kr. Underhålls- och driftstjänsten bör i en ny organisation både på kostnader för förläggningsbyggnader, madet centrala och det regionala planet föras skiner och förråd uppgick till 17,9 (23.4) till separata enheter. En intendenturenhet milj kr. Intäkter i verksamheten, främst med en anskaffningssektion och en kontorsfrån uthyrning och försäljning av byggnader sektion föreslås ingå i arbetsmarknadsstyreloch maskiner, utgjorde 11,4 (21,2) milj kr. sens avdelning för ekonomi och administra- Det bokförda värdet av förvaltad matetion. Genom den här angivna lösningen med riel uppgick 30.6.1965 till 69,1 milj kr. en uppdelning av funktionerna inom inten- Intendenturverksamheten sysselsatte cendenturtjänsten kan enligt utredningens metralt vid arbetsmarknadsstyrelsen omkring ning specialiseringsfördelarna tillvaratas. 80 tjänstemän. I den centrala förrådsverk- Den följande redogörelsen tar mera utförsamheten sysselsattes därutöver omkring 50 ligt upp de frågor som här har nämnts. Retjänstemän och arbetare. Därutöver förekom dogörelsen är uppdelad på ett avsnitt om intendenturuppgifter hos tjänstemän vid de bakgrunden, vilket framför allt avser att administrativa avdelningarna inom länsarskildra dagsläget, ett avsnitt med analys som betsnämndemas kanslier och vid arbetsinnehåller utredningens överväganden samt marknadsstyrelsens arbetsplatser. slutligen ett avsnitt om verksamhetsformer- Utgifter och förvaltade värden i den samna, som bl a avser att ge en sammanställning lade intendenturverksamheten har under seöver slutsatser, rekommendationer och förnare år uppvisat en kontinuerlig stegring. slag från översynsarbetet. Ökningarna hänför sig främst till förlägg-

ningsbyggnader. 15.2 Verksamhetens innehåll

15.4 Verksamhetens syften och resultat Intendenturuppgifterna i samband med den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten avser 15.4.1 Arbetsmaskiner att tillhandahålla anläggningsmaskiner, övoch arbetsmaterial samt för- Innehavet av arbetsmaskiner - vilket vid utrig utrustning läggningsbyggnader som används bl a vid be- gången av budgetåret 1965/66 hade ett bok-

redskapsarbeten. Förläggningsbyggnader ut- fört värde av 16 milj kr och ett uppskattat

nyttjas även i omskolningsverksamheten, vid återanskaffningsvärde av 25 milj kr - är hu-

av arbetskraft mm. Inom arbets- vudsakligen inriktat på att täcka behoven av flyttning marknadsverket finns också intendenturupp- maskinell utrustning i de arbeten som be-

gifter som bäst kan karaktäriseras som en drivs i arbetsmarknadsstyrelsens regi. Av de

intern service. Häri bla anskaffning samlade hyresintäkterna hänför sig ca 75 % ingår och av lokaler, anskaffning av till dessa. Ca 15 % härstammar från andra inredning Kontorsutrustning, skrivmaterial odyl samt statliga myndigheter, främst statens vägverk,

och tryckeriservice. Det i detta statens järnvägar och fortifikationsförvaltbudtjänst studerade området sammanfal- ningen. Ca 10 % avser icke-statliga använsammanhang ler i stort med verksamhetsfåltet för inten- dare.

294 SOU 1969: 61

Verksamheten inriktas på att erhålla så in- resp 9 655 personer. Vid utgången av budtensiv och fortlöpande användning av ma- getåret 1965/66 disponerades ca 42 % som skinparken som möjligt med beaktande av förläggningar vid beredskapsarbeten, varav de beredskapskrav som måste tillgodoses. 3/4 i arbetsmarknadsstyrelsens regi, ca 15 % Någon egentlig beredskapslagring - i den som lektionssalar och förläggningar vid ommeningen att utrustning skall stå till för- skolningskurser och ca 6 % som provisofogande när motsvarande resurser i övrigt riska familjebostäder för zigenare. Ca 35 % har uttömts inom landet - förekommer inte. var uthyrda till kommuner och enskilda fö- Maskinbehovet för beredskapsarbetena retag för förläggning av överflyttad arbetstillgodoses genom en kombination av egna kraft. Ca 2 % var outnyttjade. Vid utgångmaskiner som hyrs ut till olika arbetsplatser en av budgetåret 1967/ 68 disponerades föroch inhyrning av maskiner från öppna till ca 30 % för varläggningskapaciteten marknaden. Beredskapskraven tillgodoses dera och beredskapsarbeten omskolningsfrämst genom en stock av maskiner på vilka verksamhet samt till ca 25 % för uthyrning tillgången i öppna marknaden är ringa. till kommuner m fl. Statsmaktema har satt som riktpunkt att Verksamheten inriktas på att byggnaderdet skall finnas en maskinutmstning i bena skall utnyttjas så fullständigt och kontiredskap som skall kunna ge sysselsättning nuerligt som möjligt. Någon förrådshållning för 3 000 man i beredskapsarbeten. I prak- i beredskapssyfte eftersträvas inte. En viss tiken har inte detta helt och hållet uppfyllts. förrådshållning innebär det dock när out- Man saknar således en fullständig maskinnyttjade byggnader blir stående någon tid vid park för en sådan sysselsättning. Vad gäl- en nedlagd förläggningsplats i avvaktan på ler vissa maskintyper uppfyller arbetsmark- förflyttning. En form av förrådshållning sker nadsverkets innehav väl eller mer än väl också genom att en tillverkare kan ha en elde av statsmakterna angivna ler ett par beställda beredskapskra- och färdiga byggnader ven. För andra typer täcker verkets maskin- i lager viss tid i väntan på leverans. innehav endast en mindre del av bered- Uthyrning av byggnader till utomstående skapsbehoven. Vad gäller dessa maskintyper avses endast vara temporär. Detta underkan det ske en komplettering ingenom stryks av att den tillämpade hyrestaxan är hyrning av maskiner. tidsmässigt progressiv. Hyrestiden är begrän- Behovet av underhåll och reparation av sad till tre år. Om en förhyrare efter den maskinparken, vilket totalt uppgår till 80 000 tidpunkten fortfarande har användning för -90000 verkstadstimmar per år, tillgodoses byggnaden eftersträvar man att låta förhytill ungefär hälften i en verkstadsrörelse i raren inköpa byggnaden. arbetsmarknadsstyrelsens egen regi. För öv- Tillgången till särskilda förläggningsmöjrigt anlitas utomstående verkstäder. ligheter utgör en förutsättning för några av Lönsamheten av innehav, drift, underhåll de arbetsmarknadspolitiska där åtgärderna m m av maskinparken bör i huvudsak kun- ökad rörlighet bland de arbetssökande är na bedömas ur rent ekonomiska önskvärd. Verksamheten synpunkter. med förläggnings- Speciella hänsyn kan dock behöva tas till byggnader är därför inte i sig något lämpberedskapskraven. ligt mål för ekonomiska lönsamhetsbedömningar. 15.4.2 Förläggningsbyggnader 15.4.3 Arbetsredskap, arbetsmaterial och Verksamheten i fråga om förläggningsbyggförläggningsmateriel nader är inriktad på att tillgodose behov inom ett flertal olika områden. Förläggnings- Verksamheten avser att tillgodose behoven kapaciteten i byggnaderna uppgick vid ut- av redskap, arbetsmaterial och förläggningsgången av budgetåren 1965/66, 1966/67 materiel vid arbetsmarknadsstyrelsens arresp 1967/68 till platser för 8 040, 8450 betsplatser och förläggningar. I regel åsyftar

SOU 1969: 61 295

man att få direkta leveranser från leveran- förvaltningen. Dess lönsamhet och effektivitörerna till arbetsplatser och förläggningar. tet bör således bedömas på samma sätt som En begränsad central förrådshållning före- i övrigt inom statsförvaltningen. kommer. Vid utgången av budgetåret 1965/ 66 uppgick det bokförda värdet till ca 1,5 l 5.4.6 Tryckeriverksamhet milj kr. Förrådshållningen begränsas huvudsakligen till varor för vilka leverans inte be- Tryckeriverksarnheten synes ur driftsekonoräknas kunna ske med tillräcklig snabbhet. misk synpunkt ligga i nivå med vad som Förrådshållning kan också ske av varor för gäller för motsvarande anläggningar hos vilka särskilt förmånliga villkor kan erhållas andra statliga myndigheter och hos enskilvid upphandling av större partier. I undan- da företagare. tagsfall hålls också i förråd sådan materiel För en samlad bedömning av lönsamhet som efter användning inte på rimliga eko- och lämplighet av en tryckeriverksamhet av nomiska villkor har kunnat avyttras på an- detta slag bör dock förutom de driftsekonovändningsorten. miska förhållandena även beaktas de särskilda krav i fråga om snabbhet, service och sekretess som bör ställas på den tryckeriserl5.4.4 Lokaler vice som erfordras i myndighetens verksamav lokaler för arbetsmark- het. Anskaffning nadsstyrelsens kansli ombesörjs av byggnadsstyrelsen på samma sätt som för andra centrala 15.5 Den framtida verksamheten - syften statliga förvaltningsmyndigheter. Lokalbehovet av kontorslokaler. och omfattning utgörs Lokaler för länsarbetsnämndernas kansli- 15.5.1 Allmänna synpunkter er och för arbetsförmedlingen anskaffas i huvudsak av arbetsmarknadsstyrelsen. Det Arbetsmarknadsstyrelsen kan också för sker helt genom förhyrning. Hyrorna för framtiden förutsättas driva beredskapsarbedessa lokaler uppgick 1966/67 till 8,8 och ten i egen regi. Detta medför att styrelsen 1967/68 till 10,4 milj kr. också i fortsättningen måste ha tillgång till Anskaffning och utformning av lokalerna utrustning i form av arbetsmaskiner och .trsker i samverkan mellan olika berörda verk- betsredskap och till arbetsmaterial av olika samhetsgrenar inom arbetsmarknadsverket. slag. Eftersom dessa beredskapsarbeten i många fall måste förläggas till platser där den arbetande personalen inte kan förläggas 15.4.5 Kontorsmateriel, budtjänst m m i befintliga bostäder blir det även för fram- Anskaffningen av kontorsmaskiner har un- tiden nödvändigt att ordna förläggningen der en lång följd av år fått relativt begrän- med hjälp av egna resurser. Arbetsmarksade medel. Detta har haft till följd att ar- nadsstyrelsens möjligheter att tillhandahålla betsfönnedlingen till viss del kommit att få viss maskinell utrustning ger ökade möjligföråldrad utrustning och en för knapp till- heter att vid behov snabbt få i gång beredgång till modern kontorsutrustning. Under skapsarbeten i regi av andra statliga mynsenare år har en upprustning påbörjats. digheter och av kommuner m fl. Också detta En bedömning av omfattning och inrikt- talar för att sådana resurser inom verket ning av verksamheten för anskaffning av skall bibehållas. kontorsmateriel måste ske med beaktande Man får räkna med att arbetsmarknadsav de krav som metodik, arbetsformer och verket kommer att ha motsvarande upporganisation inom bla arbetsförmedlingen gifter som hittills när det gäller att underlätställer. ta rörligheten på arbetsmarknaden genom Budtjänst, städning mm motsvarar vad arbetsmarknadsutbildningen och flyttningssom förekommer på annat håll inom stats- hjälpen. Om de nuvarande svårigheterna på

296 SOU 1969: 61

Utnyttjandegrad Tillgången Typ av ut- % av kapi- på marknarustning talet Högsäsong Lågsäsong den (högsäsong)

Krossutrustning 15 Hög Medelhög Dålig Transportmaskiner 10 Hög Hög Dålig Tryckluftsmaskiner 15 Hög Låg Dålig Väghyvlar 10 Hög Låg Dålig I ordkomprimeringsmaskiner 10 Hög Låg Dålig Lättare transportfordon 10 Hög Hög God Schaktmaskiner 10 Hög Hög God Övrigt 20 100

bostadsmarknaden består blir tillgången på Tabellen visar, förutom Utrustningens samsärskilda ett viktigt mansättning, även dess ungefärliga andel av förläggningsmöjligheter till de övriga åtgärderna på det bundna kapitalet. Detta uppgick vid utkomplement detta område. gången av budgetåret 1965/66 enligt bokfö- Behovet av en verksamhet som avser att ringen till 16 milj kr men har uppskattats tillhandahålla arbetsmaskiner, arbetsred- ha ett återanskaffningsvärde av ca 25 milj och förläggningsutrust- kr. Av tabellen framgår vidare utnyttjandeskap, arbetsmaterial kommer således att kvarstå. Det har graden, där hög innebär ett maximalt utning inte heller kommit fram några övertygande nyttjande, medelhög ett sämre och låg ett skäl för att flytta över denna verksamhet obetydligt utnyttjande av utrustningen. Sluttill organ utom verket. Inte heller har fun- ligen visar tabellen en bedömning av utbunits anledning att i detta sammanhang sätta det av maskiner på hyresmarknaden. i att arbetsmarknadsverket skulle Det kan konstateras att för de grupper fråga bibehålla sina nuvarande funktioner vad av maskiner, där användningen är utsatt för gäller lokalanskaffning. De centrala funk- stora säsongsvängningar och där således intionerna för kontorsdriften har framstått hyrningsalternativet förefaller ekonomiskt som ett naturligt inslag i verksamheten för attraktivt, tillgången på marknaden utan unen organisation av arbetsmarknadsverkets dantag är mycket ringa. Detta gäller som typ. Sammanfattningsvis kan konstateras, framgår av tabellen främst trycklufts- och att en verksamhet med den ämnesinriktning jordkomprimeringsmaskiner och väghyvlar. som här betecknats som intendenturverk- Tillsammans representerar de ungefär 1/3 av samhet även i fortsättningen måste före- kapitalet. I viss mån gäller resonemanget komma inom arbetsmarknadsverket. även för krossutnistning, som inte utnyttjas För vidare bedömning av intendenturverk- fullt under en del av året. samhetens olika delar kan följande anföras. För grupperna som avser transporter är utnyttjandegraden genomgående mycket hög varför det torde vara svårt att finna något 15 .5 . 2 Arbetsmaskiner, verkstadsrörelse ekonomiskt konkurrerande alternativ till Behovet av maskinell kan täc- eget innehav. Beträffande utrustning för utrustning kas antingen genom eget innehav, genom in- tyngre transporter lägger tillgången på hyrning eller genom en kombination av marknaden dessutom hinder i vägen. dessa båda former. Arbetsmarknadsverket För schaktmaskinerna är siutationen anhar tillämpat det senare alternativet. För att norlunda. Denna grupp av utrustning, som bedöma ändamålsenligheten av den nuva- huvudsakligen omfattar grävskopor och rande ordningen kan utrustningen delas upp bandtraktorer, är utsatt för kraftiga säsongsvängningar. Man har här emellertid på vissa huvudgrupper.

SOU 1968: 61 297

en god tillgång på maskiner på marknaden, Man kan sätta i fråga om den av statsvarför i princip hela behovet bör kunna makterna angivna riktpunkten att materieltäckas genom inhyrning. De schaktmaski- beredskapen skall avse behovet av sysselner, som redovisas i tabellen och som har sättning för 3 000 man fyller något behov full beläggning hela året, utgör endast ca vid nuvarande förhållanden i fråga om till- 2 % av hela högsäsongsbehovet. De an- gången på arbetsmaskiner och vid nuvavänds dels för utbildning av maskinförare rande inriktning och genomförande av den mm, dels i viss mån i prispressande syfte arbetsmarknadspolitiska verksamheten i fråpå hyresmarknaden. ga om beredskapsarbetena. Omfattningen En anpassning av maskinkapaciteten efter och sammansättningen av maskinparken bör de säsongmässiga och i viss mån de konjunk- fortlöpande kunna anpassas efter behoven turmässiga variationerna i beredskapsarbe- med hänsyn till omfattningen och inrikttenas omfattning eftersträvas genom en ningen av de beredskapsarbeten som skall kombination av eget innehav och inhyrning. genomföras och med tillämpning av de prin- Innehavet kombineras vidare med viss ut- ciper som i övrigt har gällt för maskinanhyrning av icke utnyttjade maskiner. Eget skaffningen. innehav av maskiner begränsas så långt som Den centrala verkstadsrörelsen bör ses möjligt till de fall där full beläggning av som ett komplement till maskininnehavet. kapaciteten kan uppnås och eget innehav En sammanställning över driftskostnaderna är ekonomiskt fördelaktigare än inhyrning. har visat att timkostnaden är klart konkur- Eget innehav av maskiner som inte kan renskraftig jämfört med motsvarande priutnyttjas fullt måste dock tillgripas för vissa vata verkstäder i Stockholm. Det är således maskintyper där hyresmarknaden är sådan ekonomiskt försvarbart att också i fortatt de arbetsmarknadspolitiska syftena inte sättningen driva verksamheten i egen regi. kan tillgodoses genom inhyrning. Det är dock fullt tänkbart att rationalise- Sammanfattningsvis torde kunna konsta- ringsansträngningar på olika områden av teras att arbetsmarknadsverket har valt verkstadsdriften skulle kunna åstadkomma en ekonomiskt riktig politik beträffande en effektivitetshöjning. den maskinella utrustningen. Omkring 3/4 Den i anslutning till verkstaden bedrivna av utrustningens totala användning avser omskolningen av arbetslösa till maskinföarbeten i egen regi. Med beaktande av de rare mm, bedöms av berörda myndigheter, krav som de arbetsmarknadspolitiska syftena företag och organisationer fylla en väsentställer synes inte några väsentligt ändrade lig uppgift. principer för avvägning av maskinparkens Då verksamheten väl står i överensstämstorlek vara motiverade ur ekonomisk syn- melse med arbetsmarknadsverkets övriga punkt. Med hänsyn till den dominerande uppgifter inom arbetsmarknadsutbildningen användningen i arbeten i arbetsmarknads- synes denna kombination mellan verkstadsverkets regi synes en ändrad placering av rörelsen och omskolning vara väl motivemaskinutrustningen i administrativt hän- rad. Det bör dock övervägas om inte utseende inte heller vara motiverad. bildningsverksamheten administrativt mera Det tillämpade systemet för tillhandahål- borde anknytas till den övriga omskolningslande av maskinell utrustning innebär en verksamheten. fortlöpande anpassning och avvägning av maskinparkens omfattning och sammansättning. Härvid inriktas verksamheten främst 15.5.3 Förläggningsbyggnader på att fortlöpande tillgodose behoven i förekommande beredskapsarbeten, huvudsak- Beträffande förläggningsbyggnaderna kan ligen i arbetsmarknadsverkets egen regi. konstateras att de olika ändamål för vilka Någon egentlig beredskapslagring av ma- byggnaderna används samtliga ligger inom skinell utrustning sker inte. arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde

298 SOU 1968: 61

och att utnyttjandegraden för byggnaderna För vissa slag av utrustning och arbetsmaterial kan möjligheterna att erhålla snabär hög. För verksamheten gäller att de arbets- ba leveranser vara begränsade på grund marknadspolitiska motiven spelar in i så av bristande tillgång hos leverantörerna elhög grad att ekonomiska överväganden bör ler andra orsaker. För att tillgodose behokunna inskränkas till att avse frågan om ven vid en snabb igångsättnjng av beredatt realisera den givna handlingslinjen till skapsarbeten och förläggningar kan därför lägsta kostnad. en viss beredskapslagring vara motiverad. Ett alternativ till att använda flyttbara Utvecklingen synes dock innebära att dessa byggnader kunde åtminstone i vissa fall motiv minskar i betydelse. möjligen vara att uppföra permanenta bo- En central upphandling av större partier städer. Till förmån för ett sådant alternativ kombinerad med lagerhâllning kan för vissa kan bla tala att man har relativt höga varuslag och vid vissa tillfällen vara ekobyggkostnader för de trots allt enkla bo- nomiskt fördelaktig genom lägre inköpsstäder som de flyttbara enheterna utgör. pris, billigare inköpsförfarande mm. La- Mot att man i större omfattning skulle gerhållning av använd men funktionsdugutnyttja permanenta bostäder för de spe- lig utrustning för senare användning eller ciella ändamål det här gäller kan dock en försäljning kan i vissa fall vara fördelaktig rad faktorer anföras. De platser där för- beroende på vilka behov som föreligger, läggningar fordras ligger ofta inom områ- vilka priser som kan erhållas vid en omeden som är mindre attraktiva för delbar avyttring på arbetsplatsen mm. pennanenta bostäder. Kraven på utformning av En lagerhållning som i enlighet med nuförläggningama är ofta andra än de som varande förhållanden främst grundar sig gäller för en permanent bostad, vilken i prin- på rent ekonomiska motiv torde också för cip bör utformas som en familjebostad. framtiden vara motiverad. Byggnadstiden för en permanent bostad torde i många fall avsevärt överstiga tiden 15 .5 .5 Lokaler för transport och uppställning av en flyttbar förläggning. Förutom kostnaderna :år uppgifter beträf-

Arb/etsmarknadsstyrelsens

det den senare faktorn som bör tillmätas fande anskaffning av lokaler för länsarbetsden största betydelsen. I den här frågan har nämndernas kanslier och arbetsförmedlingen det under översynen inte kommit fram innebär en avvikelse från den samordnade någonting som leder till rekommendationer lokalanskaffning för statliga myndigheter om en ändrad politik. som sker genom byggnadsstyrelsen. Enligt Det höga utnyttjandet av byggnaderna ta- föreskrift sker samråd med byggnadsstyrellar emot att något alternativ till det egna sen i alla hyresfrågor där årshyran överinnehavet skulle kunna visa sig ekonomiskt stiger 30000 kronor. Även i andra fall attraktivt. sker ofta samråd med byggnadsstyrelsen. En fortsatt verksamhet enligt nuvarande Avvikelsen är motiverad av verksamheprinciper och med fortlöpande avpassning tens relativt stora omfattning, och av att av kapaciteten efter klart konstaterade be- det finns ett behov att lösa dessa frågor i hov synes därför vara motiverad. nära samarbete med olika fackorgan inom verket och under hänsynstagande till de speciella krav som finns på lokalemas an- 15.5.4 Arbetsredskap, arbetsmaterial, passning till arbetsförhållandena. förläggningsmateriel Verksamheten i fråga om anskaffning Den centrala av arbetsred- och utformning av lokaler har ett nära lagerhållningen arbetsmaterial och samband med den fortlöpande rationaliseskap, förläggningsmateriel sker dels av beredskapsskäl, dels av ringsverksamheten och med utvecklingen av ekonomiska skäl. nya arbetsformer inom arbetsförmedlingen.

SOU 1968: 61 299

Det förefaller som om man nu skulle stå. som specialiserats vissa funktioner på vid inledningen av ett skede då rationalise- upphandling, »förvaltningn o dyl.

ringsverksamheten inom verket intensifieras De utnrstningsspecialiserade enheterna är

samtidigt som man experirnenterar med nya i sin verksamhet inriktade på att tillhandagå

arbetsformer inom arbetsförmedlingen. Det- olika sak- och driftsenheter inom styrelsen

ta bör innebära att det åtminstone inte för respektive faltorganisationen, vilka mer el-

närvarande är aktuellt att från verket flytta ler mindre direkt bestämmer inriktning och

ut dess nuvarande funktioner på lokalsidan. innehåll i enhetemas Detsamma uppgifter. gäller till en del även de funktionsspeciali-

serade enheterna. Därutöver biträder dessa 15 .5.6 Kontorsmateriel de utrustningsspecialiserade enheterna.

De olika sak- och driftsenheterna »bestäl- Utformning, va.l och anskaffning av kontorsmateriel har ett nära samband med den ler» olika slag av utrustning m m och förser

intendenturenheterna med visst underlag fortlöpande utvecklingen av metodik, arför ställningstagande och verkställande. betsformer och hjälpmedel inom arbetsförliksom Dessa gör en mer eller mindre omfattande medlingen med organisationsrationaliseringsverksarnheten i komplettering av underlaget och ombesörövrigt. Organisaförutsätter jer anskaffning och leverans av efterfrågad tionsförslaget en upprustning av de centrala utrustning. Intendenturenheterna kan även resurserna på detta område. biträda i fråga om drift och underhåll.

I fråga om den verksamhet som avser

15.5.7 Budtjänst, arbetsmaskiner, redskap, arbetsmaterial och städning förläggningsbyggnader bör det finnas en översynen har inte gett anledning till nâgra nära kontakt med den fortlöpande planförslag vad gäller frågor om budtjänst, exläggningen och genomförandet av den bygpeditionstjänst, städning mm. Det kan ergande verksamheten inom verket. På det inras om att Statskontoret i andra sammanregionala planet bör behoven av samordhang har behandlat dessa frågor på ett ning bäst kunna tillgodoses om den allbredare plan. männa planläggningen för den byggande

verksamheten och de därtill anknytande

1 5.5. 8 Tryckeriverksamhet uppgifterna på utrustningssidan hålls sam-

man under en gemensam ledning. Pâ det I samband med översynen har tryckeritekcentrala planet torde samordningen kunna niska frågor aktualiserats i olika sammantillgodoses även om dessa intendenturupphang. I samband med genomgången av in- gifter utförs inom en särfortsättningsvis tendenturtjänsten har inte någon genomgri- skild intendenturenhet.

pande förändring inom tryckeriverksamhe- Vad gäller den intendenturverksamhet ten övervägts. som avser och lokaler, kontorsutrustning kontorsdrift är det väsentligt att fördelarna

med koncentration och specialisering tillva-

15.6 Verksamhetsformer och organisation

ratas. De verksamhetsgrenar som utnyttjar Intendenturverksamheten på det centrala dessa tjänster är betydligt flera och mer

planet har i nuvarande organisation sam- i organisationen än vad som är falspridda manförts till intendentur- och kontorsseklet på utrustningssidan. Behoven av samtionerna inom kameralbyrån. Verksamheten mellan dessa intendenturfunktioner ordning har därvid i stort delats upp dels på en- och de beställande bör verksamhetsgrenarna heter som specialiserats med till kunna hänsyn tillgodoses i erforderlig utsträckning olika slag av utrustning och Servicetjänster även utan att organisatoriskt sammanföra - maskiner, byggnader, lokaler, kontorsut- dem. För de delar av intendenturverksam-

rustning och kontorsdrift - dels på enheter heten som avser lokaler, kontorsutrustning

300 SOU 1968: 61

och kontorsdrift bör det således finnas särskilda enheter såväl på central som regional nivå och som inordnas i en gemensam överorganisation. Verksamheten vid de funktionsspecialiserade intendenturenheterna - för upphandling och »förvaltning» - är främst inriktad på att lämna biträde åt de verksamhetsgrenar som är specialiserade på olika slag av utrustning och Servicetjänster. En organisatorisk anknytning mellan dessa olika slag av intendenturfunktioner förefaller därför också för framtiden vara ändamålsenlig. En relativt omfattande arbetsinsats inom intendenturverksamheten ägnas åt en teknisk och ekonomisk redovisning av utrustning och material. Härvid har i huvudsak helt manuella förfaranden tillämpats. För några av dessa uppgifter har en övergång till ADB bedömts vara lönsam. Härigenom skulle man både uppnå vissa personalbesparingar och få bättre möjlighet till en kontinuerlig uppföljning och anpassning av anskaffningen och innehaven av utrustning och material. En omläggning av rutinerna för maskin-, byggnads- och förrâdsredovisningen bör därför ske med utnyttjande bl a av ADB. I samarbete mellan arbetsmarknadsstyrelsen och Statskontoret har rationaliseringsundersökningar inletts på intendentursektionen. Arbetet har varit ett led i ADBetapp 1. Den förestående omläggningen till ADB av vissa manuella rutiner kommer att påverka organisationen och personalbehoven inom intendenturverksamheten. Någon exakt bedömning av de framtida personalbehoven är för närvarande inte möjlig.

sou 1968: 61 301

16 Arbetsmarknadsverkets totalförsvarsfunktioner

att bibehålla vissa nuvarande register hos 16.1 Sammanfattning arbetsmarknadsstyrelsen har också grans- De i översynen ingående undersökningarna kats. om arbetsmarknadsverkets totalförsvars- Bland de verksamhetsgrenar som varit föfunktioner har i främsta rummet tagit sikte remål för mera ingående undersökningar på att studera arbetsformer, hjälpmedel och kan nämnas och personalplanläggningen rutiner inom denna sektor av verkets arbete. beträffande uppskovshandläggningen krigs- För-undersökningar inom översynen utvisade viktiga företag; vidare uppskovsregistreringatt många rutiner innebar en manuell be- en, den sk 47-åringsfördelningen, handarbetning av ett material som också inhäm- läggningen av anståndsärenden, uppskovstats eller sammanställts manuellt. Det föreoch beredskapsregistreringen samt registreföll som om dessa arbetsformer i sig skulle ringen av vapenfria tjänstepliktiga. kunna skapa risker för att säkerheten i De här nämnda har delundersökningarna handläggningen inte blev tillfredsställande. ingått i översynens strävan att på detta Det föreföll också som om handläggningen område över gripa utredningsproblemen genom det manuella förfarandet blev onö- med en bredare ansats. Den följande redo-

digt tidskrävande. görelsen ger en översikt över de problem Med hänsyn till dessa iakttagelser inrik- och som utvecklingsmöjligheter översynen tades det fortsatta utredningsarbetet på att stannat för. undersöka i vad mån en tillämpning av delområde har utöversynen på detta ADB skulle kunna undanröja dessa risker i bl a följande förslag. mynnat och olägenheter. Sedan man konstaterat att Arbetsmarknadsstyrelsens beslutanderätt i en övergång till ADB för vissa uppgifter uppskovsärenden delegeras till de regionala framstod som lönsam och praktiskt lämp- instanserna. Ett särskilt ADB-register läggs lig har de inledande undersökningarna gått upp för de krigsviktiga företagens uppskovsöver till ett praktiskt systemarbete. Därvid personal. En ADB-rutin för 47-åringsförhar möjligheterna beaktats att samordna ar- delningen tillämpas. Arbetsmarknadsstyrelbetsmarknadsverkets ADB-rutiner på detta sens vapenfriregister läggs om till ADB. område med motsvarande rutiner inom om centralisering Frågan av beredskapsrekrigsmakten och inom Överstyrelsen för eko- gistrering bör utredas i samband med att nomisk försvarsberedskap. Under översynen om centralt behandlas. frågan personregister har utretts ifall en decentralisering av vissa Arbetsmarknadsstyrelsens register över uppärenden skulle kunna göras i syfte att åstad- skov och anstånd läggs ned. komma en snabbare handläggning. Behovet översynens undersökningar har inte lett

302 SOU 1968: 61

till något förslag om ändrad arbetsfördel- innebär bla att minsta möjliga omdisponing mellan arbetsmarknadsverket och and- sition skall ske av den arbetskraft som redan ra samhällsorgan med uppgifter inom total- i fred är sysselsatt med uppgifter, vilka försvaret. Vad gäller dessa frågor kan det med hänsyn till totalförsvarets behov skall emellertid finnas anledning att erinra om de fortgå i krig. pågående utredningarna - under statskonto- av arbetskraft Erforderlig omfördelning rets medverkan - om ett nytt informations- skall sålunda i huvudsak uppskjutas till det system för styrning inom Överstyrelsen för akuta krisläget och då ombesörjas av arbetsekonomisk försvarsberedskap. Utbyggnaden förmedlingen. Endast när särskila skäl föreav ADB-baserade informationssystem för ligger omfördelas personal redan i fred, t ex Överstyrelsen för ekonomisk försvarsbered- då tillskott fordras av personal med sådana skap kan i ett framtidsperspektiv ge an- kvalifikationer att förmedling inte anses möjledning till gränsförskjutningar mellan ar- lig i krisläget och då utbildning eller särbetsmarknadsstyrelsen och Överstyrelsen för skild registrering av personal anses böra ske ekonomisk försvarsberedskap på totalför- _i fredstid. svarsområdet. En verklig av resultatet eller efmätning Preliminära systemförslag för nya ADB- fektiviteten av de planeringsåtgärder som rutiner har successivt lagts fram för arbets- till att arbetsförmedlingen i ett krissyftar marknadsstyrelsen. Vad gäller personalplan- läge skall tillgodose uppkommande arbetsläggning och uppskovshandläggning för vis- kraftsbehov kan uppenbarligen göras först sa av de krigsviktiga företagen (de sk K- i detta läge. Genom de tid efter annan på företagen) samt vad gäller 47-åringsfördel- militär- och civilbefälhavarnivå anordnade ningen har arbetsmarknadsstyrelsen godtagit krigsspelen vari totalförsvarets samtliga grehuvuddragen i dessa systemförslag. För när- nar medverkar, kan dock en viss uppfattvarande pågår detaljutformningen av ADBning erhållas om planeringsåtgärdernas änrutinerna. Dessa beräknas kunna tas i bruk damålsenlighet. under 1969. Effekten av de åtgärder som arbetsmark- Arbetsmarknadsstyrelsen är från 1.10.1966 nadsverket vidtar i syfte att redan i fred handläggande myndighet för ärenden om tillföra olika totalförsvarsverksamheter pervapenfri tjänst. På arbetsmarknadsstyrelsens sonal eller att reservera viss arbetskraft såframställan har statskontoret inom ramen som 47-åringsfördelning, uppskovshandläggför översynen behandlat organisation och ning och beredskapsregistrering kan bedöpersonalbehov för handläggningen av dessa mas med rätt stor säkerhet. Gjorda underärenden. Statskontoret har till arbetsmarksökningar har visat att nyssnämnda aktivinadsstyrelsen lagt fram förslag till organiteter ger ett i allt väsentligt tillfredsställansation för handläggningen av dessa ärenden de resultat. i en PM 6.7.1967. Arbetsmarknadsstyrel- Arbetsmarknadsstyrelsen har ännu så sen har inom ramen för tilldelade resurser länge tagit befattning med vapenfri tjänst genomfört detta förslag. endast under en kortare tidsrymd. Det torde därför vara för tidigt att nu bedöma effekten av arbetsmarknadsstyrelsens vapen- 16.2 Verksamhetsresultat, analys friarbete. Att beakta är också att flera för Arbetsmarknadsstyrelsens alhnänna ett fullgott resultat väsentliga moment i uppläggning av planläggningsarbetet tar främst verksamheten inte kunnat utföras i önskad sikte på totalförsvarets civila delar. Bestäm- omfattning på grund av otillräckliga permande härvidlag har varit arbetsmarknads- sonalresurser. Sådana moment är bla arstyrelsens strävan att så långt det är möjligt betet med befattningsanalyser och personalanvända de principer på krigssamhällets ci- vårdsfrågor. vila funktioner som tillämpas i fred. Detta Av de anståndsärenden som handläggs

SOU 1968: 61 303

inom arbetsmarknadsverket har under se- som skall ha tillgång till dataanläggningar. nare blivit föremål Arbetsmarknadsverkets totalförsvarsarbeår ca två tredjedelar för bedömning av såväl länsarbetsnämnd te grundar sig i stor omfattning på manuellt som arbetsmarknadsstyrelsen medan åter- framtaget underlag vilket kräver stor arbetsstoden enbart av länsarbetsnämnd. insats. Det manuella förfaringssättet inneprövats Kungl Majzt (numera värnpliktsnämnden) bär även risker för att underlaget blir bristhar som regel följt arbetsmarknadsstyrelsens fälligt, något som kan få allvarliga konse- Den dubbla handläggning som fö- kvenser för all försvarsplanläggning. Det har yttrande. rekommit inom arbetsmarknadsverket har därför ansetts vara särskilt angeläget att ungjort det möjligt att få en bild av länsar- dersöka i vad mån ADB kan tillämpas i arbetsnämndernas insatser beträffande an- betsmarknadsverkets arbete och att i så fall ståndsärendena. Vid arbetsmarknadsstyrel- utarbeta lämpliga system för ADB-arbetet. sen förd statistik över dessa ärenden utvi- I sistnämnda hänseende har bl a förutsar att nämnderna i stor utsträckning till- sättningarna för en samordning av arbets-

lämpat en betydligt mildare bedömning än. marknadsverkets informationsbehandling

arbetsmarknadsstyrelsen och att de olika med under uppbyggnad varande ADB-sy-

nämndernas praxis varierar. stem vid krigsmakten, folkbokföringen och

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap undersökts. 16.3 Verksamhetsformer Beträffande de särskilda verksamhetsformerna kan följande anföras. Mellan krigsmaktens och arbetsmarknadsverkets personalplanläggning finns många beröringspunkter. 1964 års inskrivnings- och 16.3. l Arbetskraftsplanläggning personalredovisningsutrednings betänkande »Krigsmaktens personalförvaltning» (Sten- Av arbetsmarknadsverkets totalförsvarsverkcil Fö-dep 1966:5) har därför beaktats vid samhet är arbetskraftsplanläggningen den undersökningarna av arbetsmarknadsverkets ojämförligt viktigaste. Personalfrågor inom arbetsformer och metoder i dess totalför- totalförsvaret ankommer såväl på arbetssvarsarbete. Av särskilt intresse har varit marknadsverket som på myndigheter, orgaden i betänkandet behandlade frågan om nisationer och företag med ansvar för olika samordning av krigsmaktens personalredo- försvarsuppgifter. En avgränsning av arbetsoch folkbokföringen. marknadsverkets uppgifter beträffande desvisning På grundval av nämnda betänkande och sa frågor måste alltså göras. För all totalproposition (l968:34) har 1968 års riks- försvarsplanering gäller för närvarande den dag beslutat om ett nytt system för inskriv- principen att den myndighet som i fred lening och redovisning av värnpliktiga. Det der viss funktion också skall planlägga för nya systemet innebär bla följande. Förut- verksamhetens omställning till krigsförhålvarande 21 inskrivningsområden ersätts med landen. De olika totalförsvarsmyndighetertre inskrivningsområden, som vart och ett na ansvarar sålunda för frågor om behov av omfattar två militärområden. Den centrala personal samt dennas organisation och utledningen av krigsmaktens personalförvalt- bildning medan arbetsmarknadsverket har ning handhas from 1.7.1968 av en cen- ansvaret för arbetsmarknadens funktion i tral förvaltningsmyndighet, värnpliktsverket, krig. som bildats genom omorganisation av cen- I det cirkulär från arbetsmarknadsstytrala rörande relsen som innehåller grunderna för arvärnpliktsbyrån. Uppgifterna inskrivning och personalredovisning mfl betsmarknadsverkets arbetskraftsplanläggvärnpliktsärenden skall from 1.7.1969 ning anges verkets uppgift vara »att, sedan handläggas - förutom vid marinens trupp- krigsmaktens behov fyllts med stöd av värnregister - vid tre regionala värnpliktskontor pliktslagen, tillgodose behov av arbetskraft

304 SOU 1968: 61

för sådan verksamhet som är av betydelse över För sådispombla personaltillgångar. för landets totala försvar samt att i fred dant skulle syfte folkbokföringsregistren göra erforderlig planläggning härför». Nu kunnat utnyttjas om dessa kompletterades nämnda av arbetsmarknadsveravgränsning med uppgifter om yrke och utbildning. kets funktion beträffande arbetskraftsfrå- Om registren fick ett sådant innehåll skulgorna synes böra bestå även för framtiden. le den disponibla arbetskraften direkt kun- Ovan berörda för ansvarsfördelprincip na ställas mot de planläggande myndigheterningen ifråga om nas, organisationernas totalförsvarsplaneringen och företagens persotillämpas genomgående i vad gäller perso- nalbehov. Den långsiktiga av planeringen nalplanläggning. Endast på ett område, arbetsförmedlingsbehovet i krig skulle i hög nämligen jordbrukets arbetsblocksorganisa- grad öka i säkerhet. Vidare skulle beslutstion, tillämpas inte denna princip. Länsar- underlaget för 47-åringsfördelning och uppbetsnämnderna fullgör sålunda beträffande förbättras.

skovshandläggning

denna organisation förberedelsearbete av En av komplettering folkbokföringsrerent organisatorisk natur. gistren i berörda hänseende har av 1964

Eftersom man omöjligen med säkerhet års inskrivningsoch personalredovisningskan bedöma resultatet av omfördelningen av utredning ansetts vara av stor betydelse för arbetskraft till totalförsvarets civila delar ge- inom hela totalförpersonalplanläggningen nom arbetsförmedlingens svaret. försorg uppkom- Utredningen föreslog därför i skrimer frågan om någon annan säkrare metod velse till försvarsdepartementet att frågan för är tänkbar.

arbetskraftsplanläggningen om klassificering och registrering av svensk

Man kan därvid dra lärdomar av en metod medborgares yrke och utbildning närmare som tillämpas inom både krigsmakten och skulle utredas. Kungl Maj:t har i anled-

civilförsvaret. ning härav åt centrala folkbokuppdragit Dessa försvarsgrenar är detaljplanerade i förings- och uppbördsnämnden att verkfråga om personal som i stor utsträckning ställa sådan utredning.

krigsplaceras. Befintliga register ger ständigt en aktuell överblick över personalläget. Att

genomgåendes tillämpa en sådan planlägg- 16.3.3 Personalplanläggning för de ningsmetod även för det ekonomiska förkrigsviktiga företagen svarets del skulle dock kräva en mycket omfattande Ett framträdande drag i arbetsmarknadsverplanläggningsorganisation i såväl central som regional instans och skulle dess- kets arbete med personalplanläggningen för utom kräva stora insatser de krigsviktiga företagen är att både arbetsmycket av myndigheter, organisationer och med marknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna företag gör omfattande insatser i arbetet. Vederbökrigsuppgift. Arbetsmarknadsverkets rande länsarbetsnämnd har i regel granskat nuvarande plantorde därför ett företags planläggningshandlingar, beläggningsmetod inte kunna utdömt uppskovsbehov och bytas mot en detaljplanering av nämnt slag. gjort erforderlig utredning, ofta vid besök hos företaget, innan ärendet kommer under arbetsmarknads-

styrelsens bedömning. Det arbete 16.3.2 Arbetskraftsstudier som arbetsmarknadsstyrelsen utför skiljer sig inte mycket från länsarbets- Ett bättre underlag för arbetsmarknadsvernämndernas. En viktig skillnad finns dock. kets arbetskraftsstudier som är grundläggan- Arbetsmarknadsstyrelsen har i egenskap av de för verkets hela

arbetskraftsplanläggning uppskovsmyndighet att bevilja uppskov. Be-

synes emellertid kunna åvägabringas om arslut om uppskov kan fattas först sedan värnbetsmarknadsverket i likhet med krigsmak- lämnat pliktsverket besked om uppskov medten och civilförsvaret erhöll en överblick ges eller inte. Sådant besked inhämtas från

SOU 1968: 61

20-814380

värnpliktsverket först när ett planläggnings- sättningar för en bättre samverkan mellan ärende kommit till arbetsmarknadsstyrelsen. arbetsmarknadsverket och Överstyrelsen för Den bedömning av ett planläggningsären- ekonomisk försvarsberedskap, som har plande som arbetsmarknadsstyrelsen gör efter läggningsansvaret för det ekonomiska förerhållet besked från vämpliktsverket för- svaret. anleder ofta förnyad kontakt med denna Överstyrelsen har med tanke på sin planmyndighet. Utgångspunkterna för arbets- läggande verksamhet det allra största intresmarknadsstyrelsens och nämndernas pröv- se av att de krigsviktiga företagens personing är sålunda olika. Ett inte ringa mått av nalorganisation för krigsproduktion är tilldubbelarbete synes dock uppkomma inom fredsställande. Särskilt viktigt är det att arbetsmarknadsverket vid handläggningen alla nyckelbefattningar inom denna produkav nu ifrågavarande ärenden och då även tion är besatta vid ett krigstillfälle. Alla perbeträffande rena rutinmoment i denna. soner vid ett företag som beviljats uppskov Att det existerar dubbelarbete i fråga om är avsedda för sådana nyckelställningar. Om personalplanläggningen har tidigare upp- en person av denna kategori i fredstid utmärksammats i olika sammanhang. Därvid går ur personalorganisationen bör detta förhar bla den lösningen på detta problem anleda omedelbara överväganden. framförts, nämligen att arbetsmarknadssty- Enligt uppskovskungörelsen åligger det förelsens beslutanderätt i fråga om uppskov retagen att omgående till arbetsmarknadsstyskulle delegeras till länsarbetsnämnderna var- relsen anmäla om för viss person medigenom personalplanläggningsarbetet kunde delat uppskov inte längre är erforderligt. koncentreras till dessa. Denna väg har emel- På grund av sådana anmälningar kan arlertid inte ansetts framkomlig bla av det betsmarknadsstyrelsen bevaka att företagen skälet att erforderlig regional överblick över söker nya erforderliga uppskov. I det stora personaltillgångarna saknats inom krigsmak- flertalet fall fullgörs berörda anmälningsten. skyldighet. Brister häruti har dock konsta- Om regionala värnpliktskontor organise- terats i många fall. ras synes förutsättningar föreligga för en Arbetsmarknadsstyrelsen kontrollerar ett delegering av arbetsmarknadsstyrelsens be- företags uppskov i regel vart tredje år i slutanderätt beträffande uppskov till de re- samband med revision av personalplanlägggionala arbetsmarknadsinstanserna. En kon- ningen. Om ett företag försummat rapportecentration av planläggningsarbetet till nämn- ringen till arbetsmarknadsstyrelsen kan vid derna skulle innebära, förutom att kostna- slutet av treårsperioden stora brister förederna för nuvarande dubbelarbete bortföll, ligga i företagets personalorganisation för att ärendebehandlingen blev mindre tidskrä- krigsproduktion, vilket kan äventyra denna. vande. En snabb handläggning är av stor be- Utebliven produktion hos ett företag kan tydelse inte bara för vederbörande företag också åstadkomma stopp eller förseningar i utan även för en rad planläggande myndig- andra företags krigsproduktion. Brister av heter inom totalförsvaret, tex Överstyrel- nu berört slag i endast ett företags personalsen för ekonomisk försvarsberedskap, krigs- planläggning kan sålunda få vittgående konmaktens truppregistreringsmyndigheter och sekvenser för hela totalförsvaret. inte minst arbetsmarknadsverket. Av det sagda torde det stå klart att en ef- Som framhållits skulle en till- fektivare kontroll av uppskoven hos de tidigare av ADB i arbetsmarknadsverkets krigsviktiga företagen är nödvändig. Genom lämpning totalförsvarsarbete kunna bidra till ett bätt- tillämpning av ADB skulle en automatisk re beslutsunderlag och samtidigt medföra redovisning av inträffade förändringar röarbetsbesparingar. Detta gäller i hög grad rande de krigsviktiga företagens uppskovspersonalplanläggningen för de krigsviktiga personal kunna uppnås. För ändamålet skulföretagen. Utnyttjandet av ADB i denna personal kunna uppläggas i anslutning till planläggning synes också kunna skapa förut- le ett register över ifrågavarande uppskovs-

306 SOU 1968: 61

personal kunna uppläggas i anslutning till Ingenting torde emellertid hindra att värnföretagsregistret vid Överstyrelsen för eko- pliktsverkets register uppdateras med den nomisk försvarsberedskap. för arbetsmarknadsstyrelsens statistik nöd- En närmare anknytning mellan arbets- vändiga NYK-koden. Om, som ovan bemarknadsverkets och överstyrelsens plan- rörts, ett ADB-register över de krigsviktiga läggning synes önskvärd. Om av företagen företagens personal upprättades vid överupprättade planläggningshandlingar finge styrelsen för ekonomisk försvarsberedskap passera överstyrelsen och dess företagsre- skulle även detta register kunna förse argister på vägen till arbetsmarknadsmyndig- betsmarknadsverket med motsvarande unheterna skulle planläggningsarbetet vinna derlag för personalplanläggningen. i effektivitet.

l 6.3.5 47-årsfördelningen 163.4 Uppskovsregistret I den s k 47-åringsfördelningen ingår många I arbetsmarknadsstyrelsens uppskovsregister manuella arbetsmoment. Till stor del beregistreras alla beviljade uppskov från miror detta på att de från krigsmakten lämnalitärtjänst. Uppskoven berör personalplande uppgifter rörande de vämpliktsavgångna läggningen inom såväl den civila som den måste kompletteras. För ändamålet tillställs militära sektorn av totalförsvaret. En central blanketter med fråvederbörande särskilda registrering av uppskov görs också av värn- Länsarbetsnämndergor som skall besvaras. pliktsverket. Syftet med registreringen är nas arbete med dessa blanketter, bla sori båda fallen att ge myndigheterna en för tering, distribution, kontroll av svar, påderas uppgifter erforderlig överblick över är omfattande och tidsödande. minnelser, uppskoven. Arbetsmarknadsstyrelsen behö- Andra manuella moment i arbetet är samver sitt register främst med tanke på sin manställandet av fördelningslistor och upptillsynsuppgift beträffande uppskovsväsendet rättandet av statistik över fördelningen. men har nytta av registret även för sin En komplettering av folkbokföringsregishandläggning av uppskovsärenden och för tret i enlighet med 1964 års inskrivningssitt planläggningsarbete i stort. Värnpliktsoch personalredovisningsutrednings ovan beverket behöver för sin del ett uppskovsrerörda förslag skulle automatiskt ge underlag gister ur planläggningssynpunkt. Båda reför fördelningsarbetet beträffande de värngistren bygger på det resultat som uppskovs- för olika pliktsavgångnas lämplighet slags handläggningen ger, men informationen till om ett beredskapsuppgifter. Tidigast par registren sker genom olika rutiner och skilda år skulle dock folkbokföringsregistret kunna dokument. komma till i arbetet med 47användning Det kan inte anses rationellt att föra två åringsfördelningen. register över uppskoven. Att krigsmakten Visst manuellt arbete i samband med 47behöver en egen registrering torde vara up- av åringsfördelningen, exempelvis insamling penbart. Anledningen till att arbetsmarkuppgifter från de värnpliktsavgångna, framnadsstyrelsen har ett eget register är att av listor över fördelad och ställning personal styrelsen gör viss bearbetning av register- framtagning av statistik synes inom en snar materialet med tillämpning av nordisk yr- framtid kunna ersättas eller underlättas gekesklassificerings (NYK) nomenklatur. Benom utnyttjande av olika ADB-system. Ett arbetningen syftar till att framställa viss för väntas ADB-system 47-årsfördelningen statistik beträffande uppskovens yrkesmäs- vara i drift från våren 1969. siga innehåll och förändringar däri, vilket är av betydelse när det gäller att utläsa var 1 6. 3.6 Beredskapsregistreringen de trånga sektorerna finns och bedöma vilka åtgärder för omskolning och utbildning I anslutning till 1964 års inskrivnings- och som behöver vidtagas. personalredovisningsutrednings undersök-

SOU 1968: 61 307

ningar rörande möjligheterna att åstadkom- och främst för att tillförsäkra sig erforderlig ma samordning mellan krigsmaktens perso- personal till sin krigsorganisation. För närnaltjänst och folkbokföringen utarbetades varande torde inga större svårigheter föreinom arbetsmarknadsstyrelsen ett systern ligga för arbetsmarknadsstyrelsen att plavarigenom länsarbetsnämndernas bered- cera de vapenfria för utbildning hos olika skapsregistrering samordnades med folkbok- myndigheter. föringsregistret. Med hänsyn till den rådande tendensen Registreringen av beredskapspersonal sker att de värnpliktiga i allt större utsträcksedan hösten 1967 i respektive länsstyrelses ning söker tillstånd till Vapenfri tjänst är personregister. Genom denna nya ordning det emellertid inte uteslutet att sådana svåbefriades länsarbetsnämnderna från sina ma- righeter kommer att uppstå i en framtid och nuellt förda register, omfattande 20 000- att arbetsmarknadsstyrelsen kommer att få 150 000 registerkort. Länsstyrelsernas per- göra en mer aktiv insats i utbildningsarbetet. sonregister kan emellertid inte rymma all Den nuvarande uppdelningen mellan arbetsden information om beredskapsregistrerade marknadsstyrelsen och utbildningsmyndigpersoner som är önskvärd. En utredning om heterna av olika med den vapenfria tjänsten möjligheterna att åstadkomma ett särskilt sammanhängande arbetsuppgifter, exempelcentralt beredskapsregister för de ca 700 000 vis kamerala ärenden och förläggningsfrånu registrerade personerna bör därför göras gor, kan sägas vara provisorisk i avvaktan - närmast i samband med att frågan om cen- på närmare erfarenheter. tralt personregister behandlas. I fråga om arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande manuella vapenfriregister synes detta böra utbytas mot ett register av ADBl6.3.7 Vapenfri tjänst typ. Då registerverksamheten utgör ett vä- I fråga om vapenfri tjänst ankommer efter sentligt moment i arbetet med vapenfrifråomläggningen år 1966 uppgifter på vapen- gorna och lämnar underlag för en stor del frinämnden, arbetsmarknadsstyrelsen och ett av handläggningen synes en övergång till flertal utbildningsmyndigheter. Arbetsmark- för ett ADB-register skapa förutsättningar nadsverkets handläggning av ärenden an- rationellare bedrivande av vapenfriverksamgående vapenfri tjänst har sålunda pågått heten i stort. endast en kortare tid. Under denna tid har arbetsmarknadsstyrelsen sökt sig fram till 16.3.8 Anståndsärenden lämpliga metoder för verksamheten och detta metodarbete kan sägas pågå allt fort- Handläggningen av anståndsärenden kräver farande. Med hänsyn härtill har det inte betydande arbetsinsats både av arbetsmark-

ansetts föreligga skäl att göra en mer djup- nadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna. Det

gående undersökning av de tillämpade me- alldeles övervägande flertalet ärenden som toderna. Vid översynsarbetet har dock en remitteras till arbetsmarknadsstyrelsen har särskild undersökning gjorts om verksam- redan handlagts av länsarbetsnämnderna. hetens organisation och personalbehov. En Denna dubbelbehandling torde i möjligaste häröver upprättad promemoria 3.7.1967 mån böra undvikas, särskilt som anståndshar med skrivelse 6.7.1967 överlämnats ärendena i regel är brådskande. En kontill arbetsmarknadsstyrelsen. centration av ärendena till de regionala in- Någon anledning att ändra ansvarsför- stanserna synes i sådant syfte böra efterhållandet mellan vapenfrinämnden som till- strävas. ståndsgivande myndighet och arbetsmark- Det torde närmast böra ankomma på arnadsstyrelsen som tillsynsmyndighet för de betsmarknadsstyrelsen att i samråd med revapenfrias utbildning och tjänstgöring finns mitterande myndigheter söka åstadkomma inte. De myndigheter, som ombesörjer ut- en dylik koncentration. Ovan har berörts bildningen, gör det efter frivilligt åtagande att det föreligger inte obetydliga skillnader

308 SOU 1968: 61

mellan arbetsmarknadsstyrelsens och nämn- dan ordning är däremot uppenbara. Samtdernas bedömning av anståndsärenden och liga totalförsvarsfrågor är mer eller mindre att nämndernas praxis varierar. Svårigheter förknippade med varandra och den nuatt upprätthålla en likformig bedömning varande sammanhållna handläggningen av skulle kunna uppstå om arbetsmarknadssty- desamma bör därför inte upphöra. relsen inte skulle ta del i handläggningen i nuvarande omfattning. Variationerna i 16.5 Utredningens förslag nämndernas praxis torde emellertid kunna Det för totalförsvaret nödvändiga förbereutjämnas genom anvisningar från arbetsdelsearbete som ankommer på arbetsmarkmarknadsstyrelsen och genom instruktion av nadsverket bör utföras centralt av arbetsnämndernas personal. marknadsstyrelsen och ute i landet av ver- Det vid arbetsmarknadsstyrelsen förda reöver anståndsärenden kets regionala nämnder. gistret synes kunna Arbetsmarknadsverkets arbetskraftsplannedläggas därest de vid truppregistreingsframställda läggning bör även fortsättningsvis bedrivas myndigheterna handläggningsmed vissa data i nu tillämpade former, eftersom en detalunderlagen kompletterades jerad personalplanläggning liknande den om tidigare handläggning vid arbetsmarksom görs inom krigsmakten och civilförnadsverket av anståndsansökningar av vesvaret inte utan olägenheter kan genomföderbörande värnpliktige. En sådan komras i fråga om det ekonomiska försvaret. plettering synes kunna göras utan större om- Arbetsmarknadsstyrelsen skall såsom lefång när de ADB-utrustade värnpliktskondande, samordnande och sammanhållande toren trätt i funktion. myndighet för arbetskraftsplanläggningen inom totalförsvaret främst bedriva översikt- 16.4 Organisation lig planering, dra upp riktlinjer och ge an- Av det föregående torde det stå klart att visningar för det detaljarbete som skall omarbetsmarknadsverkets totalförsvarsarbete händerhas av de regionala nämnderna samt måste utföras på såväl central som regional följa nämndernas arbete. nivå. I fråga om arbetskraftsplanläggning- Arbetsmarknadsstyrelsens beslutanderätt i en bedrivs för närvarande ett omfattande uppskovsärenden föreslås bli delegerad till arbete av länsarbetsnämnderna. De före- de regionala instanserna. Personalplanläggslagna arbetsmarknadsnämnderna skulle i ningsarbetet för de krigsviktiga företagen ännu högre grad få ansvar för denna plan- föreslås också bli koncentrerad till de reläggning. gionala instanserna då krigsmaktens perso- Planläggningsarbetet inom en region får nalförvaltning omorganiserats enligt fattainte ske isolerat från landet i övrigt. Ar- de beslut. betsmarknadsstyrelsen måste därför styra de Arbetsmarknadsverkets handläggning av regionala instansernas arbete ur denna syn- anståndsärenden synes så långt det är

möj-

punkt och har härför bla att utarbeta ligt böra koncentreras till de regionala inriktlinjer för detta. Organisations- och ut- stanserna. Det bör ankomma på arbetsbildningsfrågor måste också ha en central marknadsstyrelsen att undersöka vilka åtbehandling, något som också gäller hand- gärder som kan vidtagas i detta syfte. läggningen av frågor om vapenfri tjänst. Arbetsmarknadsstyrelsens arbete med va- Vid arbetsmarknadsstyrelsen handläggs penfrifrågor torde tills vidare böra bedrivas för närvarande frågor som gäller totalför- i nuvarande former. När närmare erfarensvaret av en särskild enhet, försvarssektio- heter av verksamheten vunnits bör förnyad nen. Det skulle i och för sig vara tänkbart översyn av arbetsformer och organisation att fördela uppgifterna på andra enheter vid företas. styrelsen men därigenom torde inga påtag- Ett särskilt ADB-register över de krigsliga fördelar vinnas. Nackdelarna av en så- viktiga företagens uppskovspersonal före-

SOU 1968: 61 309

slås bli upprättat vid överstyrelsen för eko- personalredovisningssystem, varifrån erfornomisk försvarsberedskap i syfte att göra derlig ändringsinfonnation erhålls. Via fråpersonalplanläggning säkrare och enklare. gestationer kan berörda instanser hämta och Registerrutinen föreslås utgöra en till per- lämna information. Då registerverksamhesonnumret bunden individregistrering av ten utgör ett väsentligt moment i vapenfriden värnpliktiga personal som genom en arbetet och lämnar underlag för en stor del strategisk placering i krigsproduktionen be- av handläggningar av dithörande ärenden döms behöva ha uppskov för att fullgöra kommer en övergång till ADB att skapa sin tjänstgöring där i händelse av en krigs- förutsättningar för ett rationellare bedrivansituation. de av vapenfriverksamheten i stort. Rutinen skall enligt detta förslag inte- Arbetsmarknadsstyrelsens uppskovsregisgreras med överstyrelsens rutin för krigs- ter och anståndsregister bör nedläggas. produktionsplanläggning samt med det cen- Med hänsyn till att länsstyrelsernas pertrala skatteregistret. Härigenom skapas öka- sonregister, där arbetsmarknadsverkets bede möjligheter att undersöka det berättigade redskapsregistrering nu verkställs, är bei uppskov med hänsyn till den krigspro- gränsade, bör förutsättningarna för ett cenduktion som Överstyrelsen ansvarar för. Ge- tralt beredskapsregister utredas och då som nom skatteregistret blir det möjligt att kon- nämnts i anknytning till behandlingen av trollera att personer med uppskov finns frågan om centralt personregister. kvar i den industri för vars krigsproduktion uppskov beviljats. Rutinen föreslås dessutom bli integrerad med krigsmaktens rutin för personalredovisning. Via frågestationer kan berörda instanser hämta och lämna information. Genom rutinen kan rapporter lämnas sammanställda per företag mm för kontroll av uppskoven på olika nivåer. En ADB-rutin föreslås bli tillämpad i de regionala instansernas arbete med fördelningen av de personer som utgår ur värnpliktsåldern och som skall tilldelas annan uppgift i totalförsvaret (47-åringsfördelning). Rutinen bygger på en till personnumret bunden individregistrering för vilken information erhålls om berörda personer från krigsmaktens personalredovisningssystem. I rutinen kommer bla att ligga utskrift och utsändande av svarsblanketter till de värnpliktsavgångna, kontroll att svar inkommer, påminnelser, framställning av fördelningslistor och statistik. Systemarbetet på denna rutin har prioriterats i slutskedet av översynsarbetet. Rutinen väntas vara i drift under våren 1969. Arbetsmarknadsstyrelsens register över vapenfria tjänstepliktiga föreslås bli omlagt till ADB. ADB-registret som bygger på en till personnumret bunden individregistrering samordnas enligt detta förslag med bla folkbokföringsregistret och krigsmaktens 310 SOU 1968: 61

17 Sjömansförmedlingens och sj ömanshusens

organisation

en ändrad organisation och arbetsfördelning. 17.1 Överblick I korthet innebär förslaget Den följande texten vill ge en sammanställ- att den lokala registreringen av sjöfolk ning över tidigare utredningar och nu ak- upphör och ersätts med en central registretuella planer när det gäller förändringar av ring hos sjöfartsstyrelsen, sjömansförmedlingen, sjömansregistreringen att de lokala sjömansnämnderna upphör och därmed sammanhängande frågor. Inled- och ersätts av en central sjömansnämnd, ningsvis lämnas en mer kortfattad överblick att de lokala sjöfartsdelegationerna uppav utvecklingen med Statskontorets tidigare hör, rapport i ämnet som startpunkt. Efter detta att sjömanshusen upphör och arbetsupplämnas ett mera ingående referat av de be- gifterna vid sjömanshus och sjömansförmeddömningar och förslag som statskontoret ling fördelas pâ arbetsmarknadsverket och tidigare lagt fram. Avslutningsvis ger utred- sjöfartsstyrelsen i nära anslutning till verningen några aktuella synpunkter. kens ansvars- och kompetensområden i öv- I ett tidigt stadium av översynen överens- tigt, kom arbetsmarknadsstyrelsen och statskon- att mönstringsverksamheten integreras toret att frågan om sjömansförmedlingens med sjömansförmedlingen samt och sjömanshusens organisation - i likhet att sjömansförmedlingen sammanförs lomed frågorna om programbudgetering och kalmässigt med den övriga förmedlingen. personalutbildning inom arbetsmarknads- För arbetsmarknadsverkets del skulle de verket - skulle brytas ut ur den allmänna nyss âtergivna förslagen medföra ett minsöversynen och behandlas med prioritet. Un- kat personalbehov. Minskningen beräknades der den sålunda tillkomma motsvara 36 årsarbetskrafter. Rapporten föundersökningen har en detaljerad kartläggning av förekom- reslog i övrigt en förstärkning av vissa funkmande uppgifter och arbetsrutiner skett. tioner inom sjömansförmedlingen. Förstärk- Kontakter har tagits med sjöfartsstyrelsen ningen beräknades fordra tre anställda. Vid liksom med de centrala organisationerna sjöfartsstyrelsen ger förslagets genomföranpå sjöfartsområdet. Resultatet av undersök- de ett ökat personalbehov som beräknades ningen har redovisats i en rapport 31.12.1965 motsvara 23 anställda. Totalt beräknades som överlämnats till Kungl Majzt, arbets- förslaget medföra ett minskat personalbehov marknadsstyrelsen och sjöfartsstyrelsen. som motsvarar 10 anställda. De direkta lö- Undersökningen har föranlett statskonto- nekostnadema beräknades minska med ret att i den nyssnämnda rapporten föreslå 165 000 kr.

SOU 1968: 61 311

Den tidigare rapporten återges i samman- myndigheters behov. Enligt Statskontorets drag i avsnitt 17.2. Den har sedermera borde förslag sjöfartsstyrelsen omhänderha blivit föremål för rernissbehandling varvid denna registrering. förslagen har i det närmaste helt tillstyrkts. har nu emel- Sjömansregisterutredningen På Kungl Majzts uppdrag har härefter ar- lertid förordat att sjömansförmedlingen i betsmarknadsstyrelsen framlagt förslag till Göteborg under ett övergångsskede får desny personalorganisation för sjömansförrned- sa uppgifter. Sedan databehandling har inlingen. Också sjöfartsstyrelsen har avgett förts vid sjömansskattekontoret i Göteborg förslag till behövliga personalförstärkningar skall detta enligt förslaget överta uppgifför de arbetsuppgifter som enligt utredning- terna. en borde föras över till styrelsen. Valet av sjömansförmedlingen i Göteborg Någon väsentlig förändring av sjömans- som registreringsinstans under en första förmedlingens och sjömanshusens organisa- etapp sammanhänger med ett annat förslag tion i linje med utredningens har från förslag utredningen. Det avser att tillskapa en ännu inte företagits i avvaktan på den ny- central adressupplysningstjänst avseende de ligen avslutade sjömansregisterutredningen ombordsanställdas sjömansadresser och som

och den pågående utredningen av sjöfarssty- skall vara förlagd till sjömansförmedlingen i

relsens organisation. Emellertid har de lo- En av dessa Göteborg. sammankoppling kala sjöfartsdelegationerna indragits från funktioner och registreringsfunktionerna har 1.7.1967. Vidare har vid denna tidpunkt ned- förefallit praktisk. lagts sjömanshusen i Oskarshamn, Lysekil, Sjömansregisterutredningen har förutsatt Söderhamn och Härnösand. I stället har sjö- att nuvarande form för registrering av penmansförmedlingsexpeditioner inrättats i Os- sionsuppgiftema kommer att överges. Denna karshamn och Härnösand. Slutligen har fyra registrering har föreslagits bli frikopplad från inspektörstjänster inrättats för att bl a möjsjömansregistreringen i övrigt. Också i det liggöra utvidgade kontakter med den för- här fallet har det förutsatts att registreringsmedling av sjömän som bedrivs vid konsula- uppgifterna på sikt skall kunna övergå till ten i vissa utländska hamnar samt som för- sjömansskattekontoret, när databehandling stärkning av expeditionerna för befäl och en införs. ungdomsexpedition. Under den första etappen har föreslagits I juli 1968 har den av chefen för kommu- att uppgifterna med sjömanspensioneringen nikationsdepartementet 24.11.1966 tillkallade blir förlagda till sjömansförmedlingen i Gösjömansregisterutredningen avlämnat sitt be- teborg. En definitiv lösning kan fås först tänkande (stencil, Kommunikationsdeparte- när nuvarande ersätts med pensionssystem mentet 1968: 7). Sjömansregisterutredningen ett nytt. Denna fråga utreds för närvarande. har byggt sina förslag på förutsättningen Den första etappen kommer enligt föratt huvudlinjema i Statskontorets förslag till slaget från sjömansregisterutredningen såleorganisation 31.12.1965 genomförs. Den des att innebära att uppgifterna med sjökonstaterar att det fortfarande finns bäran- mansregistret, adressupplysningen och sjöde motiv för några av de funktioner som manspensioneringen samlas till en särskild nuvarande sjömansregistrering svarar för. sektion vid sjömansförmedling i Göteborg. Dessa bör kvarstå men fullgöras på väsent- Genom att de 16 återstående sjömanshusen ligt enklare sätt. samtidigt upphör beräknas det uppstå en Sjömansregisterutredningen har i övrigt minskning av personalbehoven som uppframlagt följande överväganden och förslag skattas till 26 ä 27 årsanställda. En rninskom de vidare åtgärderna på området. ning av personalbehoven uppkommer också En central registrering behövs ur mantals- genom att sektionen för den centrala sjöskrivningssyfte, d v s för att säkra de om- mansregistreringen vid sjöfartsstyrelsen enbordanställdas tillgång till sociala förmåner. ligt förslaget skall upphöra. Tre anställda Den behövs också för att täcka militära berörs. Sju tjänster behöver enligt förslaget

312 SOU 1968: 61

tillkomma vid en ny sektion vid sjömansför- Ur administrativ synvinkel hörde verksammedlingen i Göteborg med uppgifter inom heten vid sjömansförmedling och sjömanssjömansregistrering och adressupplysning hus helt under arbetsmarknadsverket. Som m m. De direkta lönekostnaderna beräknas forum för samråd mellan verken fanns en minska med omkring 500 000 kr. arbetsgrupp för sjömanshusfrågor med tre Under den andra etappen kommer enligt representanter för vardera verken. Som rådförslaget en mer permanent organisation att givande organ åt arbetsmarknadsstyrelsen i införas. Sjömansregistret flyttas över till sjö- frågor om sjömansförmedling verkade två mansskattekontoret och läggs upp på mag- centrala sjöfartsdelegationer, den ena för netband. Vid samma eller senare tidpunkt befäl och den andra för manskap. förutsätts nuvarande sjömanspensionering bli Varje sjömanshus förde register över samtersatt av ett nytt pensionssystem. Uppgifterna liga svenska sjömän kyrkoskrivna inom dismed det nya pensionssystemet torde komma triktet. Hos sjöfartsstyrelsen fanns ett cenatt omhänderhas av sjömansskattekontoret. tralt register närmast av referenskaraktär Vid sjömansfönnedlingen i Göteborg blir över samtliga inskrivna vid sjömanshus, det således endast adresskartoteket kvar. Anta- s k centrala sjömansregistret. let tjänster kan reduceras med tre. Vad gäl- För frågor om varning eller påmönstringsler de direkta lönekostnaderna beräkna det- förbud existerade sjömansnämnder utsedda ta medföra en minskning med omkring av sjöfartsstyrelsen; ll st vid utgången av 70000 kr. I stället tillkommer en relativt liten år 1965. För disciplinfrâgor åberopade av kostnad för databehandling av sjömansre- någon inom sjöfartsnäringen avtalsslutande gistret vid sjömansskattekontoret. part fanns vid samma tidpunkt fyra s k undersöknings- och bestraffningsnämnder (UBnämnder) avseende manskap, fartygsbefäl, maskinbefäl och ekonomiföreståndare. 17.2 Organisationsförslaget Praktiskt taget all rekrytering av manskap I det följande återges de väsentliga punk- skedde via sjömansförmedlingen. Vad gäller terna i Statskontorets tidigare organisa- befälet torde förmedlingsandelen inte väsenttionsförslag, kompletterat med den bak- från ligt ha avvikit den genomsnittliga för grundsteckning som getts i den föregående all förmedling. rapporten. Undersökningen konstaterade att sjömansförmedling i princip fyllde samma funktion som annan arbetsförmedling. Förmedlingen l7.2.1 Utgångsläget måste emellertid i fråga om sjömän beakta konstaterade de speciella villkor som på grund av yrkets Rapporten att följande förhålsärprägel och annat finns fastställda för omlanden var rådande vid tidpunkten för unbordanställning. Bl a gällde vid arbetsandersökningen. visning speciella regler, det s k törnsystemet. Beträffande förmedlarnas uppgifter vid Organisationen och verksamheten mönstringen anförde utredningen: Sedan 1.7.1961 har verksamheten vid sjö- »Arbetsförmedlarnas uppgift är att föreslå manshusen varit sammanförd med sjömanssådana sökande som skall kunna påmönstra. 1 fönnedlingen. Regionalt fanns vid tidpunk- blir det dessutom ofta arbetsförmedpraktiken ten för undersökningen 20 sjömanshus med laren - efter telefonkontakt med arbetsgivare sjömansförmedling, 16 orter med sjömans- - och inte arbetsgivaren själv som meddelar samt 19 orter med enbart mönst- vederbörande om han fått anställning eller ej. förmedling Fönnedlarens arbete går med andra 0rd direkt ringsförrättning. Centralt var arbetsmarköver i mönstringsförrättarens. Ur förmedling:nadsstyrelsen ansvarig för förmedlingen me- kan betraktas som synpunkt påmönstringen dan sjöfartsstyrelsen svarade för frågor rö- den sista länken i sjömanshusets insatser Vid rande mönstring och registrering av sjöfolk. arbetsanställning till sjöss.»

SOU 1968: 61 313

ten hävdade att dubbelkommandot dessutom Siömansregistreringen lätt kunde skapa en känsla av osäkerhet hos

Varje sjömanshus förde, som tidigare de tjänstemän som verkade ute på fältet.

nämnts, register över samtliga svenska sjö- Rapporten fortsatte:

män kyrkoskrivna inom distriktet. Efter »En betydande del av sjömanshusens verk-

varje årsskifte gallrades det aktuella sjö- samhet får anses till sitt innehåll vara mer

och avfördes enligt vissa reg- eller mindre främmande för en arbetsförmedmansregistret lingsorganisation. Framför allt gäller detta sjöler de som inte längre kunde anses vara sjömansregistreringen och de arbetsuppgifter som farande. Deras registerkort placerades i ett direkt sammanhänger med denna. Även mönsärskilt register över avförda, det inaktuella avviker från normalt förstringsverksamheten registret. Detta register hade byggts upp medlingsarbete och lcräver särskild kompetens

successivt från utöver den som en förmedlingstjänsteman för 1939 och torde vid tidpunksjöfolk förutsätts äga. Samtidigt kan dock förten för undersökningen omfattat betydligt medling för sjöfolk och mönstñng betraktas över 100 000 kort. I som en till varandra anslutande verksamhet. Uppgiften att hålla sjömansregistren å förmedlarens arbete ingår bla förberedelserna

jour förutsatte ett system för rapportering för mönstring.

internt inom organisationen och externt till De lokala organen för sjömansförmedlingen och från andra myndigheter. och sjömansverksamheten sannnanfördes orga- Sjömanshusen svarade även för uträknisatoriskt år 1961 främst att detta framningen av avgifterna till sjömanspensione- stod bâde av ekonomiska skäl och ur service-

den s k redaravgiften, sammanställ- synpunkt som det mest ändamålsenliga. Allringen, mänheten borde kunna få alla formaliteter för ningen vid pensionsansökan av uppgiftsunanställning till sjöss ordnade på ett enda ställe derlagen för pensionsberäkning samt för utoch inte behöva vända sig till två skilda organ. räkningen av den s k välfärdsavgiften. Sjö- Detta är dock till sin giltighet beargument manshusen var ytterligare ålagda vissa argränsat, ty det gäller helt endast för förmedi samband med de årliga in- ling och mönstring Det är här som allmänbetsuppgifter heten har behov av service på det lokala plaskrivningarna av värnpliktiga. net. Argumentet gäller alltså i stort sett blott

den del av verksamheten, som i arbetshänse-

ende på ett naturligt sätt kan sägas höra saml7.2.2 Synpunkter och förslag beträffande man med arbetsförmedlingen och dess orga-

organisation och verksamhet nisation.»

Synpunkter på organisationen i utgångsläget Lokal eller central sjömansregistrering?

De synpunkter på gällande organisation som Beträffande frågan om lokal eHer central anfördes i undersökningsrapporten var i husjömansregistrering hävdade undersökningsvudsak följande. rapporten följande synpunkter. Tjänstemännen vid sjömanshus och sjö- »Huruvida sjömansregistreringen och därmansförmedling hade, enligt vad rapporten med sammanhängande arbete måste förbli på ville konstatera, att i sitt arbete följa direkdet lokala planet eller kan föras samman centiv givna direkt eller indirekt från två olika tralt är för valet av organisatorisk lösning en

håll. Det var visserligen skilda områden för nyckelfråga. Med denna verksamhet lokalt

direktivgivningen, men i olika praktiska si- placerad synes trots allt nuvarande organisation vara att föredraga framför varje annan tuationer kunde ofta tillämpningen av ett lösning, som skulle innebära förläggning till direktiv inom det ena området beröra även av en annat lokalt organ eller tillskapande det andra verksamhetsfältet. Åtskilliga frå- fristående organisation.

gor krävde samråd mellan verken vilket ver-

Vad som kan anföras till förmån för den kade fördröjande på ställningstaganden och lokala registreringen är dess större möjligheåtgärder i många situationer. Ibland kunde ter att ge direkt service åt dem på orten som tvekan uppstå hos verken om vem som Det önskar upplysningar ur sjömansregistret. borde ta initiativet. Undersökningsrappor- kan dock diskuteras vilket värde som bör

314 SOU 1968: 61

tillmätas denna förmån. Angelägna förfråg- Sjömansnämnderna

ningar, som inte kan besvaras på annat sätt,

bör även ett centralt register kunna ge svar Som konsekvens av förslaget att slopa de

på direkt eller via en sjömansförmedling» lokala sjömansregistren föreslog utredning-

en att de lokala sjömansnämnderna skulle Genom central registrering skulle, enligt upphöra. De borde ersättas av en central utredningen, förrnedlingsorganisationen besjömansnämnd utsedd av Kungl Majzt. frias

»från uppgifter, som är främmande för dess

verksamhet, och större möjligheter skapas där- Arbetsuppgifternas fördelning på arbets-

med för ett inordnande av sjömansförmedling- marknadsstyrelsen och siöfartsstyreLren

en som en effektiv enhet i den samlade för-

medlingsverksamheten. I och med att de lokala ovan innebar att arbetsmarknads- Förslagen registren upphör, bortfaller också automatiskt verkets uppgifter skulle stå kvar oförändaviseringsrutiner mellan dem.» rade på det lokala planet, medan sjöfarts-

att andra verkets samlades centralt. Utredningen kon- Rapporten påpekade myndig-

heter då endast behövde stå i kontakt med staterade:

ett register i stället för 20 och fortsatte: »Inom arbetsmarknadsverket kvarblir orga-

nisatoriskt endast en mindre del av de arbets- »Det kan vidare bli möjligt att utnyttja avanuppgifter, varöver sjöfartsstyrelsen äger ansvar cerade tekniska hjälpmedel och därigenom raoch bör utöva kontroll huvudsakligen möntionalisera registerarbetet. Med tiden kan därstringsarbetet, som till sin natur är en verksamigenom också yppas möjligheter att nå viss het av lokal karaktär. Mönstringsverksamheten samordning mellan sjömansregistret och korkan emellertid utövas i naturlig anslutning till responderande register, såsom folkbokföringsoch register över värnpliktiga, vilket förmedlingsarbetet. register i sin tur skulle leda till förenklingar och bespa- Mönstringsverksamheten kan betraktas som ringar. Ett sådant register möjliggör även värdefulla en servicefunktion, som sjömansförmedlingen framtagning av statistiska uppgifter kan fullgöra för sjöfartsstyrelsens räkning. Det för planering och andra ändamål. ligger då nära till hands att sjöfartsstyrelsen får Ett centralt register erbjuder slutligen ett hos AMS beställa denna service för att utföras utángsläge för en revision i fördelaktigare inom sjömansförrnedlingen, som har en för förenklande riktning av förfarandet vid bla ändamålet lämplig lokal organisation. Ett dymönstring och bemanningskontroll och därvid och dokument. Som likt förfaringssätt ger större klarhet åt de båförekommande handlingar da verkens engagemang. Sjöfartsstyrelsen kan ett exempel kan nämnas att de mönstringsrapdå betrakta mönstringsverksamheten som en porter, som måste sändas till centralregistret, funktion inom sitt verksamhetsområde och inskulle kunna sorteras på fartyg och på så sätt rymma den i sin allmänna planering. Kostnamedge en effektiv efterhandskontroll av bemanderna för en mönstringsverksamhet med av ningen» sjöfartsstyrelsen planerat innehåll och omfång

beräknas av AMS och sjöfartsstyrelsen får upp- Enligt utredningen var en central registretaga beloppet som en särpost i sina årliga anring förenad med »stora och uppenbara förslagsäskanden. de1ar». För den skull föreslogs

AMS kan å sin sida i den föreslagna or- »att den lokala registreringen av sjöfolk vid och ersätts med en ganisationen planera den egna verksamheten sjömanshusen upphör helt utifrån sina egna utgångspunkter och priocentral registrering». ritera och fördela sina resurser. Vid sidan

därav ingår mönstringsverksamheten i arbets- Vidare: planerna som ett åtaget uppdrag áväl till in-

»Uppgiften att handha detta centrala sjö- nehåll som till budgetbelopp enligt sjöfartssty-

mansregister och de arbetsuppgifter som hänger relsens bedömning och anslag. För att kunna

samman med registreringen av sjöfolk bör an- svara för att arbetet fullgörs på bästa sätt,

förtros sjöfartsstyrelsen. Detta ämbetsverk för måste AMS själv disponera för ändamålet giv-

redan, som nämnts, såsom den på området an- na personella och andra resurser. All mön-

svariga myndigheten, för referensändamål ett stringspersonal, även de särskilda mönstrings-

centralt sjömansregister med mer begränsat in- förrättarna, skall därför vara anställda av AMS,

nehåll.» som måste äga frihet att företaga de personal-

SOU 1968: 61 315

dispositioner som kan bli erforderliga i olika sjömansförmedlingen med övrig fönnedling.

situationer.» De mest kvalificerade förmedlingsinsat-

serna fordrade enligt utredningen regionala Arbetsförmedlingen för sjöfolk operationsområden. Följande tre regioner

Vad gäller förrnedlingsuppgifterna gav rapför sjömansförrnedling föreslogs, nämligen:

porten följande förslag. Stockholm (omfattande Stockholms stad

»Enligt förslaget till ny organisation upp- och län, Uppsala län, Södermanlands, Öster-

hör helt sjömanshusen. På det lokala planet Gävgötlands, Västmanlands, Kopparbergs, kvarstår den arbetsförmedlande verksamheten leborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Väsför sjömän inklusive mönstringsverksamheten inom arbetsmarknadsverkets terbottens och Norrbottens län), arbetsförmedlingsorganisation» Göteborg (omfattande Hallands, Göte-

borgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Beträffande sjömansförmedlingen fann Värmlands och Örebro län), utredningen att denna borde samordnas Malmö (omfattande Jönköpings, Kronomed den övriga förmedlingen vid sidan av bergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och och på identiska villkor med övriga fackför- Malmöhus län). medlingar. Sjömansförrnedlingen borde ge Chefema vid arbetsförmedlingsexpeditiosamma service som annan förmedling: nerna för sjömän i Stockholm, Göteborg »Även sjöfolk behöver tillgång till förmedoch Malmö skulle enligt rapporten tilllika lingens olika specialistfunktioner såsom yrkesvara chefer för var sin region. vägledning, omskolningsverksamhet och arbetsvård i dess olika former. Detta förutsätter sam- Vidare:

ma allmänna utbildning för sjömansförmed- »Beträffande den lokala organisationen fölingens tjänstemän som för övrig förmedlings- bör reslås i övrigt inga förändringar. AMS personal. Samtidigt ställer förmedling av sjönämligen äga att inom den för den allmänna män speciella krav. själv förmedlingen givna organisationsramen fördela sina resurser för arbetsförmedling av Tjänstemännen behöver insikter om sitt försjömän lokalt på sätt som kan anses bäst motmedlingsfack utöver den allmänna utbildningsvara föreliggande behov.» en. Med hänsyn till samarbetet mellan olika bör i den allmänna I fråga om förmedlingen av svenska sjöfackförmedlingar grundutmän i utländsk hamn konstaterade utredbildningen bl. a. ingå en orientering om för-

medlingen av sjöfolk. ningen att »verksamheten hittills skett utan

kontinuerliga kontakter med sjömansför- Förmedlingens insatser behöver fördelas medlingen i hemlandet» och att »behov av geografiskt både med hänsyn till anställningsorter en ökad samordning av verksamheten synes och rekryteringsområden samtidigt som

det krävs en rationell disposition av de mest föreligga».

kvalificerade insatserna. Påtagliga tendenser Vad gäller sjömansförmedlingens centrala i utvecklingen beträffande hamnrörelse och anknytning anfördes:

sjöfart talar för att servicebehovet kommer »Området för arbetsförmedling mm av sjöatt förskjutas och koncentreras geografiskt och män bör vara väl förankrad i arbetsmarknadskräva en smidig anpassning av förmedlingens styrelsens arbetsförmedlingsbyrå? med särskild resurser. sjömansförmedlingen behöver också vara väl samordnad tjänsteman som föredragande. Denne bör kunöver landet med hänsyn till na odelat ägna sig åt dessa frågor» sin utpräglade interlokala karaktär. För en effektiv förmedling av sjömän är 1 Centralhamnarna är nio för svensk sjöfart

snabba interlokala kontakter ett villkor. Det viktiga utländska hamnar med arbetsförmedling är för den skull angeläget att ta tillvara det för svenska sjömän. Denna verksamhet handhas centralt av utrikesdepartementets understödshjälpmedel som telex kan utgöra i kontaktnämnd. arbetet sjömansförmedlingarna sinsemellan. Telexförbindelser med centralhamnarnal och ” Då rapporten om sjömansförmedling och

sjömanshus frarnlades i ett relativt tidigt skede med rederierna bör även kunna bli av stort av den allmänna översynen har organisationsvärde» avseende arbetsmarknadsverket i sin förslaget helhet ej kunnat beaktas. Den anknytning till Utredningen ansåg det vara angeläget att arbetsmarknadsstyrelsen som här göres avser AMS söker att lokalmässigt sammanföra sålunda nu existerande organisation.

316 SOU 1968: 61

omedelbart kan genomföras. Därutöver upp- Sjö fartsdelegationerna nås organisatoriskt ett gynnsamt utgångsläge för fortsatt rationalisering. Förberedelser till Utredningen ville konstatera att de två en följande etapp har redan påbörjats. En utcentrala sjöfartsdelegationerna för frågor redning angående möjligheterna till förenklingrörande befäl respektive manskap hade en ar av gällande system för sjömännens mönfunktion string, registrering mm och utarbetande av att fylla och borde finnas även i detaljförslag ingår i det uppdrag, som getts fortsättningen, möjligen sammanförda till en inom sjöfartsstyrelsen tillsatt utredningsen central delegation. De lokala sjöfartsdegmpp. Sjöfansstyrelsen bör-n även utarbeta legationerna kunde däremot utan olägen- förslag till nya rutiner uppbyggda på ett bätt-

het upphöra. re utnyttjande av tekniska och andra hjälpmedel»

Centralt siämansregister mm i sjöfartssty- 17.3 Aktuella synpunkter relsen Utredningen vill - i samband med att över-

framlade följande förslag i fråga synen nu avslutats och att förslag till ny Rapporten om centralt sjömansregister i sjöfartsstyrel- organisation för arbetsmarknadsverket läggs fram sen. ge några aktuella synpunkter på de

lokala tidigare förslagen. »Det föreslås att sjömanshusens sjö- Först och främst må mera allmänt konmansregister skall upphöra och ersättas av ett centralt sjömansregister, förlagt till sjöfartssty- stateras att det överhuvudtaget inte råder relsen. Det kommer därmed att åvila sjöfarts- någon konflikt mellan Statskontorets tidi-

styrelsen att helt handha sjömansregistreringen vad gäller det här aktuella delgare förslag i landet och de med denna sammanhängande området och den lösning på organisationsuppgifter som för närvarande åligger sjömanshusen. frågorna i stort som anvisas i huvudrap-

porten från översynen.

Registren bör kunna föras över till ett centralt Vad gäller regionindelningen är det fråga register redan den l juli 1966, om det bygg på om olika lösningar: för arbetsmarknadsvernuvarande registerkort.» ket i stort rekommenderas enligt utredning-

ens huvudförslag en indelning i fem regio-

Möjligheter till förenklingar ner, för sjömansfönnedlingen en indelning i

tre regioner. Det må understrykas att re- Utredningen konstaterade i fråga om möjliggionerna i de båda fallen har konstruerats heter till förenklingar bl a följande: utifrån olika förutsättningar. I och för sig »Inom området för mönstring, registrering finns det heller inget hinder att tillämpa en och pensionering av sjömän finns uppenbarför i speciell regionindelning för sjömansförmedligen utrymme betydande förenklingar arbetet. Detta område är i viktiga delar före- lingen. mål för översyn av en utredningsgrupp inom Även om man för sjömansförmedlingens

sjöfartsstyrelsen» del finner anledning att stå kvar vid tanken på en indelning i tre regioner - vilket Vad gäller sjömanspensioneringen borde utredningen för sin del närmast är benägen denna enligt utredningsrapporten snarast bli att rekommendera - så finns det anledning föremål för särskild utredning i syfte att att ytterligare överväga den geografiska avförenkla systemet. Även frågor rörande begränsningen av sjömansfönnedlingens reräkningen av redaravgiften och välfärdsavgioner med tanke på arbetsmarknadsverkets giften borde prövas av denna utredning. organisation i stort.

Den regionindelning som föreslagits för

17.2.3 Förslagets genomförande och konse- motsvarar mycket nära sjömansförmedlingen kvenser utredningens huregionindelningen enligt vudförslag såtillvida att Malmö-regionen är Utredningen hävdade att den »ser sitt orgasom en första vilken identisk i de båda fallen. Örebro län har nisationsförslag etapp,

SOU 1968: 61 317

i fråga om sjömansförmedlingens organisation förts till Göteborgs-regionen, i huvudförslaget till Västerås-regionen. I övrigt motsvaras de tre nordligaste regionerna i huvudförslaget av Stockholrns-regionen enligt förslaget om sjömansförmedlingen. I det fall att statsmakterna vid behandlingen av utredningsförslagen stannar vid utredningens huvudalternativ vad gäller regionindelningen i stort förefaller det som om den enda olösta frågan vad gäller regionindelningen för sjömansförmedlingen skulle bli vart Örebro län skall hänföras. Den tidigare utredningen har understrukit behovet av insatser från centralt håll inom arbetsmarknadsverket vad gäller detta verksamhetsområde och bl a sagt att det bör finnas en tjänsteman inom arbetsmarknadsstyrelsen som odelat kan ägna sig åt sjömansfrågorna. Den mera övergripande bedömning som nu har gjorts vad gäller fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika instanser inom verket bör inte påverka vad som förut har sagts om behovet av centrala insatser i fråga om sjömansförmedlingen. Det tidigare förslaget har talat om en tjänsteman för de centrala uppgifterna bör vara placerad inom arbetsförmedlingsbyrån. Med utgångspunkt från det nu aktuella organisationsförslaget förefaller det naturligt att tänka sig att placeringen blir vid arbetsförmedlingsenheten inom avdelningen för arbetsförmedlingsâtgärder.

318 SOU 1968: 61

Bilaga 1 Förteckning över av Statskontoret avgivna

remissvar med till översynen

av

anknytning

arbetsmarknadsverkets

organisation

Remisser Diarienummer Remiss 26.6.1964 angående arbetsmarknadsstyrelsens utredning rörande praktik- och feriearbetsförmedling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 513/1964 Remiss 20.2.1965 angående betänkande avgivet av 1960 års arbetsmarknadsutredning . . . . . 198/1965 Remiss 1.4.1965 angående försöksverksamhet med s k uppskolning m m . . . . . . . . . . . . . . . . 426/1965 Remiss 15.3.1965 angående visst praktikantutbyte med utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269/1965 Remiss 15.7.1965 angående förmedling av tonkonstnärer (stencil, ecklesiastikdepartementet 1965: 1) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1998/1965 Remiss 9.8.1965 angående medelsbehovet till avlöningar för budgetåret 1966/67 till arbetsmarknadsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1379/1965 Remiss 13.12.1965 angående vapenfri tjänst (SOU 1965: 71) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1589/1965 Remiss 15.7.1966 angående 1962 års arbetspsykologutrednings betänkande »Arbetspsykologisk verksamhet» (SOU 1966: 40) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 526/1966 Remiss 15.11.1966 angående promemoria om den ambulerande skrivbyråverksamheten av utredningen för översyn av arbetsförmedlingslagen (stencil, inrikesdepartementet, 1966:6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 646/1966 Remiss 30.5.1967 angående utlänningsutredningens betänkande del II, Invandringen. . . . . 395/1967 Remiss 5.7.1967: angående LO:s arbetsmarknadspolitiska program 1967 . . . . . . . . . . . . . . . . 462/1967

SOU 1968: 61 319

2 stencilerade

Bilaga Förteckning över promemorior och

utredningsrapporter

Delegations-PM 13, 7.10.1966 Delegationspromemorior Arbetsförmedling. Delegations-PM 14, 7.10.1966 Delegations-PM 1, 6.9.1965 Försöksverksamhet inom arbetsfönned- Organisation och medel för arbetsmark- lingen. nadspolitikens genomförande inriktning Delegations-PM 15, 6.12.1966 och uppläggning av statskontorets översyn Speciella aktiveringsinsatser. av arbetsmarknadsverket. Delegations-PM 16, 7.12.1966 Delegations-PM 2, 9.12.1965 Orientering om vissa undersökningar om Översikt av utredningsarbetets planering. den framtida av ADB inom användningen Delegations-PM 3, 6.12.1965 arbetsmarknadsverket. Verksamheten under steg 1. Delegations-PM 17, 10.4.1967 Delegations-PM 4, 3.2.1966 Speciella sysselsättningsskapande åtgärder. Arbetsvården. Delegations-PM 5, 14.3.1966 Övriga rapporter och PM Yrkesvägledning. Sjömansförmedling och sjömanshus, rapport

Delegations-PM 6, 3.2.1966 31.12.1965.

Arbetsmarknadsverkets personaltjänst. av Registrering vapenfria, systemförslag Delegations-PM 7, 17.3.1966 21.10.1966. Arbetsmarknadsverkets intendenturtjänst. 9.12.1966. Arbetsvârdsstatistik, systemförslag Delegations-PM 8, 1.9.1966 Systemförslag angående personalplanering Arbetsmarknadsmyndigheternas externa in- och uppskovshandläggning för K-företag, formation. PM 9.2.1967.

Delegations-PM 9, 14.4.1966 systemförslag angående

47-åringsförde1- Arbetsmarknadsverkets uppgifter i totalför- PM 13.2.1967. ningen, svaret. AMS byggnadsredovisning, systemutkast Delegations-PM 10, 18.5.1966 21.2.1967. Samhällsekonomiska analyser av arbets- till för arbetssö- Förslag bevakningssystem marknadspolitiska problem. kande och lediga platser inom arbetsfönned- Delegations-PM 11, 17.5.1966 i Storstockholm, PM 26.6.1967. lingen Kamerala uppgifter inom arbetsmarknads- Förslag till systemprincip för AMS förrådsverket. redovisning, PM 11.7.1968. Delegations-PM 12, 21.7.1966 Översyn av arbetsmarknadsverkets personal- Beredskapsarbeten vid storarbetssplatser. utbildning, rapport, 18.7.1967.

320 SOU 1968: 61

Artikelredovisning, systemförslag 27.7.1967. Rapporter från KTH-gruppen beträffande Försöksverksamhet inom arbetsförmedlingarbetsmarknadsverkets informationssystem en i Storstockholm sept-okt 1967, PM 4.9.1967. Rapport avseende etapp I, 30.9.1966 Löner och beredskapsarbeten i AMSs egen Rapport avseende etapp II, 31.1.1967 regi, system BA, systemförslag 19.9.1967. Funktions- och målsättningsanalys. Ny organisation för tekniska byrån inom Rapport avsende etapp III, 1.6.1967 arbetsmarknadsstyrelsen, PM 10.1.1968. Del I. Analys av informationsbehov för Arkivarbetarlöner, systemförslag 22.2.1968. »platsförmedling». Del II. Kostnader och värden för ett informationssystem för »platsförmedling». Konsultundersäkningar Rapport avseende etapp IV, 14.7.1967 Slutrapport beträffande uppdrag inom ra- Totalbeskrivning av arbetsmarknadsverket. men för Statskontorets undersökning av ar- Slutrapport om arbetsmarknadsverkets inbetsmarknadsverkets informationsverksam- formationssystem, 8.11.1967. het. Informationskonsult AB, professor Åke Sammanfattande rapport, 21.3.1968. W Edfeldt, 25.2.1967. Utvecklingsmöjligheterna på längre sikt vad Om cost/benefitanalyser av omskolnings- gäller användningen av ADB inom arbetsverksamheten. Fil lic Harald Niklasson, marknadsverket. 1967. Om cost/benefitanalyser av omskolningsverksamhet. Om uppläggningen av presenterade provundersökningar. Fil lic Harald Niklasson, fil lic Gösta Dahlström, december 1967. Synpunkter på den samhällsekonomiska lönsamheten av arbetsträning och skyddad sysselsättning. Fil lic Harald Niklasson, 27.7.1967. En systematisk analys av arbetsmarknadsorganens rekryterings- och utbildningsfrågor. APA, Göteborgs universitet, laborator Sigvard Rubenowitz, 1967. Urval av aspiranter för arbetsförmedlingen. APA, Göteborgs universitet, laborator Sigvard Rubenowitz, 1967. Synpunkter på organisation och lönsamhet vid skyddade verkstäder. Ekon lic Sam Sjöberg, 18.7.1967. PM angående AMS innehav av viss intendenturmateriel. Ekon lic Sam Sjöberg, september 1966. Några synpunkter på styrning av komplexa system. Ekon lic Sam Sjöberg, 18.10.1967. Några synpunkter på styrningsproblematiken vid arbetsmarknadsverket. Ekon lic Sam Sjöberg, 30.10.1967. Arbetsmarknadspolitikens mål och medel. Docent Ingemar Ståhl, tf professor Bengt- Christer Ysander, 22.6.1965.

SOU 1968: 61 321

21--814380

The Swedish National Labor Market

Administration and

Manpower Policy

(Summary in English)

By a governmental request of June 4, 1964, officials of the NLMA and representatives the Swedish Administration Development of the main interest of the labor groups Agency (SADA) was ordered to review the market: LO (blue collar), TCO (white organizational structures of the National collar), SACO (professionals), SAF (the Labor Market Administration (NLMA). employers) and one representative from the This summary gives a short description of agricultural sector. the present organizational structure, exam- The Head Office handles the planning ines the discussion concerning the goals and and coordination of the activities on the functions of NLMA, and outlines the pro- lower levels. In each of the 24 counties there posal for the future organizational structure. is a County Office, with a board of governors. The county governor (landshövdingen) is automatically the president of the county 1 The National Labor Market Adminisboard in which representatives of the same stration (NLMA) organizations as in the Head Office are The NLMA is a governmental agency which seated. The county office handles regional handles job placement, takes initiatives in labor market planning and supervizing. order to increase the supply of jobs, and A total of 255 employment offices and initiates retraining programs. 325 individual agents operate under the It should be noted that no private employ- jurisdiction of the county offices. These ment agencies of any importance exist in offices and agents thus have direct contact SwedenJ with the public. However, job placement is partially me- 2 The assignment of SADA diated through channels other than the governmental agencies, mainly through adver- In the directives from the King in Council tising in the press. The number of white SADA was ordered to review the organizacollar workers applying to the employment tion of the NLMA in order to introduce agencies has been relatively low but has in- more efficient methods within the organizacreased during the past years. tion, and to find a suitable division of labor The NLMA is structured into three levels between the NLMA and other governmen- (central, regional and local). At the top there tal agencies. is the Head Office, Arbetsmarknadsstyrelsen The directives of the King in Council (AMS), which includes the board of gover- have given the committee of reviewing nors and the central administrative office. 1 It is prohibited by law to engage in job The board of governors includes the chief placement for profit.

322 SOU 1968: 61

SADA a very wide scope. Within the given gration and long range planning. Public adframework it has been natural to take a ministration has difficulties to keep pace broad approach. A joint NLMA-SADA with planning ambitions and needs. Provimemo delineates the following formulation sional solutions are employed to coordinate of the task of SADA: the activities of different sectors but public The objectives should be to try to antici- no satisfactory guidelines are available for pate-from the goals of the manpower policy resource allocation. The central questions of given by the government-which social, eco- public administration remain unanswered: nomic, and other demands that in the future How should human needs be observed and will be made on the NLMA. From these interpreted? What rules should be used assumptions SADA should try to create the when deciding on priorities allocation? How most efficient organizational structures. can it be assessed whether or not the desired results have been obtained? The discussion above illustrates the diffi- 3 The Labor Market culties of defining the concept of a manpower policy. A review of the organizational 3.1 Labor Market Forces structure of the NLMA must, however, start Most decisions made within public adminis- with a definition of the objectives and functration have some consequences for the labor tions when implied discussing manpower market. The economic the allocation policy, policy, despite of the many difficulties of of resources for education and initiation of such a definition. The SADA has found it building projects are all examples of deci- practical to limit the field of manpower sions that in some way or another affect the policy to the three central functions of the possibilities of the individual to obtain em- present NLMA: the enactjob placement, ployment, and in a broader context affect ment of selective measures in order to inthe possibilities of society to utilize the labor fluence the manpower supply (activities reforce effectively. Particularly in periods lated to individuals), and the enactment of when the demand for labor is low, the con- selective measures in order to influence the spicuousness of these marginal effects in- demand for labor (activities related to emcreases. The immigration policy and Customs ployers). The concepts of supply and regulations are examples of fields where the demand are thus related to the labor force. decisions have been influenced by the con- A mere description of the field of action ditions of the labor market. of the NLMA is however not sufficient as a The employment possibilities for the in- basis for the work of a reviewing committee. dividual are thus not solely a result of the The basic question must be to examine the supply and demand on the free market, the objectives of the organization. The following agreements between the opposing sides of paragraphs contain a description of how the the labor market, and the decisions of the reviewing committee has interpreted the in- NLMA. Many public authorities, particular- dividual and national objectives of the manly the educational departments, but also power policy. other authorities who are rarely considered in connection with labor market issues, 3.2 The traditional objectives of the NLMA affect labor market conditions, at least in the long run. After the second world war, the inflation The trend in Sweden, as in most western problem dominated the Swedish economy industrial countries, is toward a growth of and had a strong influence upon approaches the public sector. This expansion has, how- to manpower policy. The many impediments ever, put new strains on the planning and to a smooth exchange between the supply management of public administration, which of and demand for labor have been taken in today requires a greater amount of inte- account, and formed a background for the

SOU 1968: 61 323

discussions. The total labor market of a influence a partially controlled market ecocountry could be regarded as a set of sub- nomy to become more efficient. They assist markets. in the maintenance of stabile monetary Full employment then means that there is values and maximum production in addition a balance between supply and demand in to the effort to maintain full employment. each of these submarkets. Such a situation These objectives can be called indirect in could hardly be conceived of in reality. the sense that they do not aim at the specific Many factors work constantly to upset the goals of the beneficiaries of the NLMA or equilibrium. The less the mobility be- at the fundamental needs of the individuals tween the different submarkets, the harder regarding employment, but are expressed in it is to uphold full employment, provided terms of exigencies of balance. that one wants to maintain a restricted non- This doctrine has been of great imporinflationary economic policy and a salary tance during the post war years for the inpolicy mutually acceptable to all employee creased initiation of several activities. But groups. A decrease in the demands of one an analysis of how the resources of the of the partial markets would result in un- NLMA have been used reveals that a simple employment for some people in that part of reference to the need of the economy is the market. An increase in the demand of not sufficient when explaining the practice another submarket would result in a raise of the NLMA. One must to try to reveal of the salaries which might entail claims for objectives other than those denoted by the compensation from other groups of workers, doctrine that has been guiding the actions of a general increase of salaries, and inflation. the government and of the NLMA. In such a situation, the remedy is to in-

crease the mobility between the submarkets.

3.3 The Formal Statement of the Objectives The economic policy should further a balance between the production capacity and The official objectives of the labor market the total demand of commodities and labor. policy were formally stated by the King in But this must not be accomplished by a stim- Council in 1966. Conclusively, it is said that ulation of the demand which would result in the manpower policy should be enacted in inflation. A continuous increase in prices the interests of both the individuals and the and salaries is also a threat to full employ- society by furthering an employment, which ment in so far as it will damage the possibi- is full, productive and freely chosen by the lities of the export industry. If the total employees. demand is to be limited, it is necessary to The opinion of the reviewing committee

restrict the production somewhere. It is then is that there still remains much doubt about

natural that one wants the more efficient how the concepts of full, productive and production units to survive, while the others freely chosen employment should be conare forced to decrease their production or ceived. Are they synonymous concepts or to get out of business. The problems that three different ones, perhaps occasionally will arise on the labor market should be met contradictory? If the latter is the case, acwith selective actions: moving allowances cording to what rule should the balancing and retraining. In cases where these kinds of be done? Which weight should, for instance, actions are not feasible employment acti- be given to the interests and wishes of the vating initiatives should be taken, such as individuals? the initiation of public work projects or direct subsidies to existing companies. 3.3.1 Full employment. The notion of According to this doctrine-named the “full employment has been given several Rehn-model after the LO economist Gösta interpretations. According to one view, there Rehn-the values of the initiatives on the is full employment when the labor force that labor market are indirect: the initiatives shall accomplishes maximum production is em-

324 SOU 1968: 61

ployed, according to another when there accordance with his wishes and capabilities. are more jobs than men. This elaboration of the notion of freedom of The first definition is unsuitable as a choice is not sufficient as a guideline for the guideline because it is impossible to assess purposes of the NLMA. There are mainly what production level constitutes the maxi- two issues that remain unclear: to what exmum. The second definition does not con- tent should the society give information sider the existence of several submarkets. about the labor market to guide the indivi- Sometimes full employment is said to exist dual in his Occupational choice, and what when each person who wants to work and is should the limits be to the individual freecapable has been given a suitable job. This dom in this respect? definition is also unclear. Does it include The implementation of so called initiaonly those who presently are members of tion courses within industry is a sign of the the labor force or also other groups? The trend to improve the information service on number of individuals who are available on the labor market, with the main objective the labor market could be substantially in- being to give the individual a better basis creased by giving more resources to institu- for decision. These courses-mainly recruittional child care, adult education, informa- ing among housewifes-serve to inform about tion regarding employment possibilities etc. the rights and privileges in industrial work The issue becomes even more unclear if the but do not give any Occupational training. tax policy is taken into account. By alter- The freedom of the individual is, hownative actions, the society can vary the net ever, always restricted. Individual occupagain of the work and thus influence the in- tional wishes, which are not to some extent dividual choices between employment-non- based on personal capabilities or the need employment. of the market, could not be fullfilled. Considering these facts, the reviewing In connection with this issue, it has often committe of SADA finds the concept of been discussed whether the individual, in “full employment” unsuitable as a practical case of unemployment, should be given a guideline for the enactment of a manpower cash allowance or whether initiatives should policy. be taken to create a job for him. It is possible to develop methods to compute which 3.3.2 Productive employment. The notion kind of solution is the most profitable from of “productive employment also gives in- the economic point of view in each individual sufficient information regarding what ambi- case. The reviewing committee has, howtions of society are denoted. In general the ever, interpreted statements made by the concept is used in terms of GNP. But the Minister of Labor to the effect that often it Swedish with a large public sector is preferable economy, to try to create job facilities producing a huge amount of services which even when cash subsidies would be cheaper. are given no monetary value, has only a Only this alternative satisfies psychologically vague resemblance to the theoretical market conditioned needs for occupation. economy. Also, the use of GNP gives priority to close, material values at the expense of irnmaterial 3.4 Summary of the goal discussion consumption and consumption in the long run. According to the reviewing committee, the supreme objective of the Swedish manpower 3.3.3 Freely chosen employment. The Minpolicy is the free Occupational choice of the ister of Labor has stated that individual. freely chosen The officially stated goals have, employment implies not only the refutation however, to be complemented and substanof any compulsory governing of the labor tiated in order to be useful as guidelines for force, but also an increase in the possibilities the practice of the administration. On every for the individual to get a job which is in level and in each field of decision, the di-

SOU 1968: 61 325

22 -81 43 80

rectives have to be supplemented by goal suitable to give one authority the responsirules. the both to resolve the immediate needs descriptions and priority Despite bility fact that the needs of the individual are of the society and to decide what structural still restrictions should limit this activity. The heavily stressed, the manpower policy remains as an essential tool among others in responsibility to decide on issues concerning the long range structural should the general economic policy. development be kept by the central authorities. One of the main problems is that many political of the initiatives taken by the NLMA will Conclusively one might thus say that the result in a change in a future situation, the NLMA has two main functions: economic condition of which is hard to 1) to enact the manpower policy, that is, to predict. This fact emphasizes the need for assist the individual in obtaining an employboth reliable instruments and for ment in accordance with his capacilities and prediction a coordination of the initiatives of the wishes, this freedom of choice of the individ- NLMA with the actions taken by other in- ual being defined and delimited by explicit stitutions of the society. If, for instance, the rules, and NLMA in order to facili- in accordance with the starts a program 2) to enact measures tate geographical mobility, this will be fruit- general economic policy in order to further less unless there is sufficient housing to the economic conditions of the country, the enable com- and control of those measures bethe mobility. This is further planning ing kept by the central political authorities. plicated by the fact that e. g. the construction market is heavily dependent upon the An essential question is to what extent the situation. NLMA should engage in active marketing general financial The initiatives taken by the NLMA of its services, seeking for people who have change not only the Occupational facilities given up, or who may be expected to give of the individual but also the structural de- up, their efforts to improve their situation of e. g. the geographical distribu- despite the fact that their present situation velopment tion for is unsatisfactory. In this category, we find of the population, the conditions social mobility, and the economic stmcture. for instance white collar workers in declining These effects, that work in the long industries, married women or elderly people mostly run, are sometimes, and to an increasing who have lost their jobs, and handicapped degree, consciously predicted and aimed for. people, who often are unaware of the possi- This fact entails however some problems. bilities that the employment agency may of- If an administrative authority is given the fer and therefore hesitate to apply to the double responsibility both for the short run service. in its own field of Competence, and A special problem are those who just activity for the structural development in the long “happen to become something, governed that the immediate solely by tradition and without having made range, there is a danger needs will be given priority. The doubele any analysis of their individual preferences could also diminish and the available institutional resources. responsibility the possibilities to control the effects of the activity To those people, the NLMA could offer of an administrative If the im- retraining, moving allowances etc. authority. mediate tasks in a certain situation are not It might be necessary to attack traditional in accordance with the interests in the long views and evaluations which dominate large and if there are no clear groups of the population despite the fact range planning, range planning, and if there are no clear that the general development has made them rules for the assignment of priorities, any obsolete. According to the reviewing comoutcome could afterwards be explained as mittee, the NLMA should engage in active planned and in accordance with one of the marketing of its services. Because the main function of the NLMA objectives. has been defined in terms of service to dif- The reviewing committee does not find it

326 SOU 1968: 61

ferent parties, it is important that the has to make decisions which, according to NLMA is given means and resources to the committee, should be done by the poligather actively systematic information on tical authorities. the needs of those whom the administration is supposed to serve. Also, systematic infor- 4 The Motivations for the Proposed mation should be gathered to assess the Reform effects of the initiatives taken by the NLMA. These data are essential to the cen- The radical structural changes within sotral political authorities when deciding on ciety during the past years have put new general resource allocation and when evalu- strains on the NLMA and have created new ating the efficiency of the NLMA and re- demands which the present organization has formulating its objectives. had great diffculty meeting. One might mention the increase of retraining programs, the implementation of different kinds of moving 3.5 Ideal and reality in labor market adminallowances, the expansion of job opporistration tunities for the handicapped (not only the As it has been stressed in the previous dis- physically handicapped but also people who cussion, the initiatives of the NLMA are for other reasons have difficulty finding related to many parts of the society. If the regular jobs), the integration of the Searesources are used to enhance the conditions mens Employment Exchanche within the in one sector, other sectors may get an un- NLMA etc. Also, some groups, particularly satisfactory service. In the ideal situation, white collar workers, have during the past one might irnagine that the supreme goals of years increased their contacts with the emthe NLMA are specified by a certain num- ployment offices when looking for jobs. The ber of unequivocal partial objectives to reviewing committee finds this trend essenguide different action programs. The bal- tial. In order to make the NLMA an effiancing of these partial objectives has to be cient tool in the social development, it is done by the central political authorities. The important that as many groups as possible efficiency of the organization would then be make use of the administratiods services. equivalent to the program efficiency, that is, The value of the NLMA to the employers to what extent various programs have been depends on the extent to which it is able to carried through. help the employers to fill job vacancies. In practice there is by now no way of There are reasons to expect that the new implementing such a set of programs. The organizational forms will motivate a greater labor market administration is no isolated number of job applicants to apply to the entity and a program budget for the NLMA employment agencies, and that the NLMA could not reach its full effect until the same thus will be able to offer better service also techniques are used and corresponding pro- to the employers. A necessary condition is, grams are implemented in other sections of of course, that the employers report their the administration. The partial programs vacancies to the placement agencies. Of could then be brought together and sub- particular importance is that both parties, ordinated to a total program. the NLMA and the employers, inform each The reviewing committe has made a con- other of their long range planning. siderable effort to attack the problem of Administrational reforrns during the past how the objectives of the NLMA could be few years have been characterized by a genbroken down into a set of partial operational eral striving toward deoentralization and to objectives. The committee has outlined some delegate the decision making to the lower paths which may be used to approach those levels of the organizational hierarchy. The operational objectives in the future. This reviewing committee has found it irnporirnplies that the NLMA in certain cases still tant that this striving be continued in the

SOU 1968: 61 327

DISTRICT OFFICE CONTROL CENTER Registers information on job applicants and job vacancies. Rewies job requirements. Investigates available vacancies. Edits lists of job vacancies. Terminal equipment connected to the main computer in Stockholm. Telex, for Contacts with other district ofñces etc.

V

AMBULATORY UNIT The extension of the district office. These units will also include specialists.

PERSONAL SERVICING UNIT Personal advising by specialists in job placement, retraining, vocational guidance etc. 4 The officials get information regarding Clients, vacancies etc, from the control center.

PUBLIC INFORMATION OFFICE Information on job vacancies and on the services available within the district office. Cashier for allowances. Telephone booths for direct Contacts between job applicants and employers. Library.

reorganization of the NLMA. service regardless of where in the country Throughout the revision there has been a the clients live. Ihe concentration will encontinuous effort to prepare for an irnple- able each office to survey a larger part of mentation of a comprehensive management the labor market. With the aid of an inteinformation system. This would include the grated EDP-system, the local units will have following functions: easy access to information from all over the - for bud- The local will have on preparation program planning country. agencies geting their staffs personnel who are able to handle improvement of the tools for long range all kinds of problems which the clients planning might have. - of conditions which would To for the increased improvment compensate geoenable a social-economic cost-benefit anal- graphical distances between the offices ysis of the consequences of projects and and some of the clients, it is proposed that policies. the district offices be supplemented, when Sweden is in a process of continual necessary, by small local offices or agents structural change, as are most industrial whose main function Will be to provide the countries. Some of the trends are of utmost clients with information regarding job vaimportance to the NLMA. Furthermore cancies and the services available at the Sweden is, of course, also influenced by district office. changes in other countries, especially those It is proposed that much of the mere job affecting our import and export capabilities. placement would be accomplished to a high Within Sweden one can observe a steady degree by lists of job vacancies, which could trend towards a concentration of the popula- also be available at places like post offices tion in metropolitan areas. Production be- etc. Ambulatory units should also be availcomes more efficient and concentrated able to the district offices. into bigger units, which often are dependant Applicants who require more personal on each other to some extent. Considering service from the district office and who live these facts and trends far from it should be given travel allowances the reviewing committee finds that the Swedish counties (län) to enable them to visit the office without have become obsolete as units for efficient excessive personal expenditures. labor market planning. The committee has thus proposed that the country be divided into five bigger labor market regions. The general trend in the counties is ambiguous: 5 Electronic Data Processing as a Tool in many respects, the planning and executive within the NLMA functions of the counties have dirninished, although in some other respects the opposite It has not been found feasible to construct is the case. in one step a comprehensive EDP-system The reviewing committee has also inves- for the NLMA. Instead, the work has been tigated the possibility of abolishing com- divided into three stages. The first stage pletely the middle level of regional offices. concerns the immediate problems of increa- This alternative was not found to be feasible, sing efficiency budget control, personnel mainly because of the general deficiencies administration, retraining, and public work in the present administrative techniques. projects for the unemployed. The second The local offices are proposed to be con- stage is a continuation of the first, centrated into a smaller number of better and has its emphasis on EDP as a tool in equipped employment offices. There are the labor exchange. The third stage aims several reasons for this. One of the main at the implementation of a comprehensive principles has been that the NLMA should management information system and could be able to provide an equally efficient not be expected to function before 1980.

330 SOU 1968: 61

5.1 Stage l NLMA into three levels of authority shall

be maintained. However, instead of having a In the first stage the main efforts have been board governing in each of the 24 counties, concentrated on the problem of how to the committee proposes that the country be eliminate extensive manual routine work. divided into five bigger regions, each with Partial systems have been developed to faits governing board and central office. The cilitate budgeting and personnel administracommittee proposes no change in the comtion. In the field work, the EDP-system position of the representatives of the goconcerns mainly the accounting of public verning boards, neither at the Head Office,

work projects, protected jobs for the handi-

nor at the regional governing boards. capped, retraining, and moving allowances. It is further proposed that the 255 district The EDP-planning is not governed by a

offices be reduced to about 80 larger offices.

definite outline, but partial solutions are The offices would then be more efficient continuously revised. and better equipped to handle the different

problems of the clients, both employees and 5.2 Stage 2 employers. In this stage EDP will be used as a tool in

the matching function of the labor exchange. 6.1 The Head Office Three main areas of application have been

outlined: The Head Office is proposed to be divided - and distribution of lists of for compilation into three main sections: the Division

job vacancies Job Placement Procedures, the Division for - of information compilation on job appli- Control and Creation of Employment Op-

cants and job vacancies, mainly for statisti- and the Division for Internal portunities, cal use Finances and Administration. matching of job applicants to job vacan- The Division for Job Placement Proce-

cies. This procedure is envisioned as being dures is proposed to be divided into the

used mostly for clients who are not in im- following subdivisions:

mediate need of a job or of an employee. - the bureau for job placement

= the planning office

5.3 Stage 3 = the research office, the main function

of which is to gather information required

The implementation of a comprehensive

by the planning office management information system is highly - the bureau for information and methods dependent upon clear definitions of the development. goals and objectives which the organization An essential part of its duties is the develis to serve. It has been shown, in the previ- etc. The opment of methods, work routines ous sections of this report, that several amwork within this bureau will be primarily biguous questions concerning the objectives experimental and carried out by special of the NLMA remain unanswered. temporary groups, in which officials from Preliminary research projects have been other sections participate. initiated within some university research - the bureau for retraining institutions which have tried to develop Within the NLMA there are now many promethods suitable for the solution of these grams for retraining. This activity is prevarious problems. dicted to increase.

The Division for Control and Creation of 6 The Future Organizational Structure of Employment Opportunities has as its main the NLMA function the influencing of the supply of

Ihe reviewing committee of SADA pro- jobs in order to make it correspond to the

poses that the present structuring of the actual demands. A large variety of means

SOU 1968: 61 331

are used: creation of. new industries, creation cational guidance, and provision of job opof protected job positions for the handi- portunities for the handicapped. capped within established industries. cash The work routines should be differentisubsidies or loans to companies, govern- ated. Part of the present procedures could mental subsidies in purchase control form be highly Simplified. Instead of the former etc. practice whereby each applicant must be The following subdivisions are proposed: personally interviewed and informed about -the bureau for public work projects, some vacancy suitable for him, it is profurther divided into posed that the agency produce lists of all = the planning office vacancies, which would be easily available = the research office for everybody. The lists could also be dis- - the bureau for planning of geographical tributed to the premises of other adminiallocation strative agencies in order to extend their - the bureau for statistical research availability. It should also be possible for At the Head Office of the NLMA there individual persons to order them by mail. are presently two sections not yet men- On the other hand, those persons who tioned, the Division for Unemployment In- really want or need a more personal sersurance supervision and the Division for vice would then be able to get a more Defense Related Emergency Planning. thorough and comprehensive treatment, not These two divisions are proposed to remain. only because the new practice has relieved the officials of a lot of routine work, but also because the larger and better equipped 6.2 The Regional Head Offices offices will have better resources to serve The regional offices are proposed to be their clients. Specialists of various kinds will structured in a way similar to the structure be more readily available and the office will of the Head Office and will consist of the be equipped with a terminal station of the following divisions and subdivisions nationwide EDP-system facilitating access job placement division to a huge amount of information. = job placement bureau = retraining bureau = defense bureau - technical division = planning bureau = production bureau - administrative division = budget bureau = bureau of personnel = bureau of internal management The main function of the regional offices is planning, control and supervision at the regional level.

6.3 The Local Employment Offices

As previously mentioned, it is proposed that the number of local offices be reduced to about 80 well equipped units. Each of them shall function as an integrated organizational unit under the direction of a chief executive. The main activities are job placement, vo- MT ,

i

332 i sou 1968: 61

1_._.________._.