Sexualkunskapen i gymnasiet : elevenkät rörande sexual- och samlevnadsundervisningen i gymnasiets årskurs 2 läsåret 1967-1968

+° N °<

nå x'- EU." ö? 4. /OTQ

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Sexual- Statens offentliga kunskapen utredningar 1969: 28 i gymnasiet Utbildningsdepartementet

Elevenkät

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfråigor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

pwmppund . Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. Ju. . Om sexuallivet i Sverige. Esselte. U. Esselte. K. . Ny sjöarbetstidslag. Bostadsrätt. Esselte. Ju. Utsökningsrätt IX. Norstedt 8. Söner. Ju. . Offentliga tjänstemäns bisysslor. Esselte. C. Beckman. Ju. . Kungörelseannonsering. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium. Esselte. U. Esselte. Ju. . QDB inom inskrlvnlngsvâsendet. gruvlag. Svenska Reproduktions AB. Ju. › Y . Internationell adoptionsrätt. Norstedt 8: Söner. Ju. . Reglonmusik. Esselte. U. . Förenklad obligationshanterin .Esselte. Fi. eggström. U. . Filmen - censur och ansvar. . Växtförädlarrätt. Esselte. Jo. m.m. och om . Lagstiftning om vårdepappersfonder stämpelskatt på värdepapper. Esselte. Fl.

. Nya mynt. Esselte. Fi. . Ett renare samhälle. Berlingske Boktryckeriet, Lund. S.

. Ny valteknik. Esselte. Ju. Norstedt a Söner. Ju. . Ämbetsansvaret. .Skogsindustri i södra Sverige. Esselte. l.

. De svenska hamnarna. Esselte. K. . De svenska hamnarna. Bilagor. Esselte. K. . Ekonomisystem för försvaret. Svenska Reproduk- tlons AB. Fö. inom försvaret. . Planering _pch programbudgetering Esselte. Fo. Esselte. K. . Skolsklutsarna och trafiksäkerheten. 1967. Esselte. l. . Länsplanering . Sexualkunskapen l gymnasiet. Esselte. U.

Anm. Om särskild tryckort e] anges är tryckorten Stockholm.

Statens oñentliga utredningar 1969 : 28 Utbildningsdepartementet

Sexualkunskapen

i gymnasiet

Elevenkät rörande sexual- och samlevnadsundervisningen i gymnasiets årskurs 2 läsåret 1967--1968

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (IJSSU) Stockholm 1969

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

Innehåll

Kommitténs förord . . . . . . . . . levnadsundervisningen omfattat . .

5.3 Undervisningisexualkunskap. . . Kapitel 1 Uppdraget . . . . . . . . . 5.3.1 Undervisningens omfattning .

1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Vid undervisningen använda 1.2 Precisering av målsättning . . . . hjälpmedel

Kapitel 2 Undersökningens variabler och 5.3.3 Undervisningsklimat . . . .

5.3.4 Omdöme om undervisningen. referensram 10 5.3.5 Hjälpmedlens och undervis- 2.1 Sexual- och samlevnadsundervisningsklimatets samband med ningen i gymnasiets årskurs 2 enligt Skolöverstyrelsens anvisningar 10 omdömet om undervisningen .

Undervisning i samhällsfrågor med 2.2 Elevernas uppgifter om erhâllen un- anknytning till sexualliv och samlev-

dervisning . . . . . . . . . . . ll nad . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Inledning . . . . . . . . . 11 5.4.1 Undervisningens omfattning . 2.2.2 Aspekter som behandlas. . . 11 5.4.2 Undervisningsklimat och om- 2.2.3 Variationer i undervisningen . 12 döme om undervisningen . . 2.3 Elevernas kunskaper . . . . . . . 12 Undervisning om normemas relati- 2.3.1 Kunskapsomrâden . . . . . 12 2.3.2 Variationer i kunskaper. . . 12 5.5.1 Undervisningens omfattning . 2.4 Normer för sexuellt samliv . . . . 13 Undervisning om normer för sexuellt 2.5 Upplevt behov av sexual- och samsamliv . . . . . . . . . . . . . levnadsundervisning . . . . . . . 13 2.6 Informationskällor 14 5.6.1 Undervisningens omfattning .

5.6.2 Undervisningsklimat . . . . 2.7 Bakgrundsdata . . . . . . . . . 14 5.7 Undervisning i speciella frågor

Kapitel 3 Undersökningstekniska aspek- 5.8 Personer som undervisat i sexualter 15 kunskap . . . . . . . . . . . .

5.9 Elevernas uppgifter om undervis- 3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 15 ningen redovisade efter linje och 3.2 Urval och population . . . . . . 15 3.3 Om undersökningsresultatens osä- orttyp . . . . . . . . . . . . . 5.10 Jämförelse med elevundersökningen kerhet . . . . . . . . . . . . . 16 3.3.1 Felkällor 16 i årskurs 9 . . . . . . . . . . .

3.3.2 Resultatens precision . . . . 16 Kapitel 6 Elevernas kunskaper 3.3.4 Resultatredovisningen. . . . 16 6.1 Inledning . . . . . . . . . . . .

6.2 Sexualkunskap . . . . . . . . . Kapitel 4 Undersökningens genomförande 18 6.2. 1 Enskilda kunskapsfrågor redo- 4.1 Uttagningen av elever . . . . . . 18 4.2 Bortfall 18 visade efter kön

18 6.2.2 Kunskapsindex

6.2.2.1 Uppbyggnad . . . . 19 6.2.2.2 Redovisning efter er- Kapitel 5 Elevernas uppgifter om erhåIIen hållen undervisning

undervisning . . . . . . . . . . . . 20 6.2.2.3 Redovisning efter bak-

5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 20 grundsdata . . . . .

5.2 Antal timmar som sexual- och sam- 6.3 Kunskaper i samhällsfrågor med an-

SOU 1969: 28

knytning till sexualliv och samlevnad 38 8.2.3.1 Allmän värdering och önskemål . . . . . . 6.3.1 Enskilda kunskapsfrägor redo- 53 visade efter kön 38 8.2.3.2 Redovisning efter er- 40 hållen undervisning . 6.3.2 Kunskapsindex 54 40 8.2.3.3 Redovisning efter bak- 6.3.2.1 Uppbyggnad . . . . grundsdata . . . . . 6.3.2.2 Redovisning efter er- 54 hållen undervisning 40 8.2.4 Ifråga om normer för sexuellt 6.3.2.3 Redovisning efter bak- samliv 54 grundsdata . . . . . 40 8.2.4.1 Allmän värdering och 41 önskemål . . . . . . 6.4 Normemas relativitet 54 6.4.1 Enskilda kunskapsfrågor 8.2.4.2 Redovisning efter erredovisade efter kön 41 hållen undervisning . 55 6.4.2 Kunskapsindex 42 8.2.4.3 Redovisning efter bak- 42 6.4.2.1 Uppbyggnad . . . . grundsdata . . . . . 55 6.4.2.2 Redovisning efter er- 8.3 Elevernas önskemål ifråga om hjälphållen undervisning 42 medel i undervisningen och under- 6.4.2.3 Redovisning efter bak- visningsklimat 55 grundsdata . . . . . 43 8.3.1 Redovisning efter bakgrunds- 6.5 Jämförelse med elevundersökningen data 55 i årskurs 9 . . . . . . . . . . . 43 8.4 Elevernas behov av enskilt samtal rörande sexual- och samlevnadspro- Kapitel 7 Normer fär sexuellt samliv . . 45 blem . . . . . . . . . . . . . . 56 45 8.4.1 Redovisning efter bakgrunds- 7.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 45 7.2 Elevernas egna normer . . . . . . data . . . . . . . . . . . 56 7.2.1 Redovisning efter bakgrunds- 8.5 Behov av undervisning i speciella data 46 frågor . 57 7.3 Normer tillskrivna skola, föräldrar 8.5.1 Redovisning efter bakgrundsoch kamrater . . . . . . . . . . 46 data 58 7.4 Jämförelse med elevundersökningen 8.6 Uppfattning om vem som i första 49 hand bör sköta sexualundervisningiårskurs 9 . . . . . . . . . . . 59 en i skolan . . . . . . . . . . . Kapitel 8 Upplevt behov av sexual- och 8.6.1 Redovisning efter bakgrundssamlevnadsundervisning 50 data 60 8.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 50 8.7 Jämförelse med elevundersökningen iärskurs 9 . . . . . . . . . . . 8.2 Elevernas attityd till att sexual- och 60 samlevnadsfrågor behandlas i undervisningen . . . . . . . . . . . . 50 Kapitel 9 Informationskâllor . . . . . 61 50 8.2.1 [fråga om Sexualkunskap . . 9.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 61 9.2 Informationskällor utanför skolan . 8.2.1.1 Allmän värdering och 61 önskemål . . . . . . 50 9.2.1 Ifråga om Sexualkunskap . . 61 8.2.1.2 Redovisning efter er- 9.2.1.1 Särredovisning efter hållen undervisning . 51 kön . . . . . . . . 61 8.2.1.3 Redovisning efter bak- 9.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med grundsdata . . . . . 51 anknytning till sexualliv och 8.2.2 I fråga om samhällsfrågor med samlevnad . . . . . . . . . 62 anknytning till sexualliv och 9.2.2.1 Särredovisning efter samlevnad . . . . . . . . . 52 kön 62 8.2.2.1 Allmän värdering och 9.2.3 I fråga om normer för sexuellt önskemål . . . . . . 52 samliv 63 8.2.2.2 Redovisning efter er- 9.2.3.1 Särredovisning efter hållen undervisning 52 63 8.2.2.3 Redovisning efter bak- 9.3 Preferenseriinformationskällor. 63 . grundsdata . . . . . 52 9.3.1 Ifräga om Sexualkunskap . . 63 8.2.3 Ifråga om normernas relativi- 9.3.1.1 Redovisning efter bak- 53 grundsdata. . . . . tet . . . . . . . . . . . .

9.3.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad . . . . . . . . . 9.3.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata . . . . . 9.3.3 Ifrâga om normer för sexuellt samliv 9.3.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata . . . . . 9.4 Jämförelse med elevundersökningen iârskurs 9 . . . . . . . . . . .

Kapitel 10 Sammanfattning . . . . . . 10.1 Allmänt om undersökningen. . . 10.2 Elevernas uppgifter om erhâllen undervisning . . . . . . . . . . 10.3 Elevernas kunskaper . . . . . . 10.4 Normer för sexuellt samliv . . . . 10.5 Upplevt behov av sexual- och samlevnadsundervisning 10.6 Informationskällor . . . . . . . Bilaga 1. Tabell över slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar 2. Enkätformulär . . . . . . . 3. Skrivelse till rektorer. . . .

Kommitténs förord

Utredningen rörande sexual- och samlev- nomförd men ej publicerad) och elevenkät nadsfrågor i undervisnings- och upplysnings- (publicerad i SOU 1969: 8) arbetet (USSU) framlägger härmed sin Gymnasiets årskurs 2: Elevenkät (pubfjärde undersökningsrapport, en enkät bland licerad i denna volym) gymnasister beträffande den sexualundervis- Därutöver har följande större undersökning de deltagit i under läsåret 1967/68 i ningar initierats av USSU: årskurs 2. Undersökningen har varit anför- »Om sexuallivet i Sverige» (publicerad i trodd åt Statistiska Centralbyråns Utred- SOU 1969:2) ningsinstitut. Planeringen har skett i sam- Granskning av läroböcker (genomförd arbete mellan USSU och Utredningsinsti- men ej publicerad) tutet. Enkäten har genomförts under led- Enkät bland metodiklektorer (ännu ej gening av avdelningsdirektören docent Bo nomförd) Wärneryd i samverkan med förste aktua- Enkät bland folkhögskolelärare (genomrien Karin Herbst. Undersökningsrappor- förd men ej publicerad) ten har utarbetats av dem och aktuarien Enkät bland konfirmandlärare (publice- Ursula Falkengren. rad i utbildningsdepartementets skriftserie De på USSU:s initiativ tillkomna enkä- 1969: 1) terna bland lärare och elever i grundskolan Stockholm i juni 1969 och gymnasiet har följande fördelning: På USSU:s vägnar Låg- och mellanstadiet: Lärarenkät (ännu ej genomförd) Ragnar Lund Högstadiets årskurs 9: Lärarenkät (ge- Ordförande

1.1 Inledning f lärare på grundskolans låg- och mellan-

stadium. I denna rapport presenteras resultaten från Samtliga utförda undersökningar har plaen undersökning bland elever som läsåret nerats som separata undersökningar och 1967/68 gick i gymnasiets årskurs 2. Unuppdraget har ej heller innefattat något ardersökningen utgör en del av det uppdrag bete på en plan för den totala utvärdering- Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut en av de olika undersökningar utredningen har för Utredningen rörande sexual- och låtit utföra eller avser att utföra. samlevnadsfrågor i undervisnings- och upp- Undersökningarna skall bidra med ett stalysningsarbetet (USSU). I detta uppdrag intistiskt material för att ge underlag för utgår att genomföra undersökningar av: redningens arbete. Utredningens huvudsak-

a eleverna i grundskolans årskurs 9 med liga sakproblem är att föreslå riktlinjer för

avseende på den sexual- och samlevnadsun- det samlade undervisnings- och upplysnings-

dervisning de fått läsåret 67/68 och den arbetet i sexual- och samlevnadsfrågor. I

effekt den haft; detta sammanhang har skolorna en viktig

funktion som förmedlare av Sexualkunskap b eleverna i gymnasiets årskurs 2 med avseende på motsvarande förhållanden; i samband med den sexualundervisning som

sedan 1956 är obligatorisk i skolorna. c de lärare i grundskolan som under läs- I en tidigare rapport (SOU 1969: 8) har året 67/ 68 undervisat i årskurs 9 i ämnena biologi, samhällskunskap och kristendoms- resultaten från en undersökning bland ele-

ver i grundskolans årskurs 9 presenterats. kunskap med avseende på den sexual- och Tillsammans med undersökningen av lärasamlevnadsundervisning de meddelat, deras re i årskurs 9 har den gett en uppfattning utbildning härför och synpunkter på sådan undervisning. om den undervisning som bedrivits och om de kunskaper eleverna har efter genomgång-

En utvidgning av detta uppdrag att gälla en av den obligatoriska skolutbildningen. flera undersökningar har diskuterats. Des- Enligt skolöverstyrelsens anvisningar skall

sexualundervisning meddelas även i de frisa undersökningar skulle i första hand utföras bland: villiga skolorna, gymnasium och fackskola.

För närvarande fortsätter 33 % av eleverna d elever i gymnasiets årskurs 3 läsåret i grundskolan till gymnasium och 20 % till 1968/69; fackskola, sammanlagt 53 %, en andel som

e elever i fackskolans årskurs 2 läsåret kan antas öka i framtiden.

1968/69; Värdet av en bred kartläggning av sexual-

8 SOU 1969: 28

undervisningens sätt att fungera på olika komst av hjälpmedel samt undervisningsklinivåer i skolsystemet tas här för givet. Ut- mat; över detta kan speciellt beträffande förelig- b elevernas kunskaper i sexual- och samgande undersökning följande framhållas. levnadsfrågor; Den tiilläggsinformation som erhålles genom c elevernas behov av och synpunkter på en undersökning bland elever på gymna- sexual- och samlevnadsundervisningen; siet (uitöver den som erhållits genom under- d deras informationskällor i sexual- och sökningen i grundskolan) har åtminstone samlevnadsfrågor utanför skolan; och tre oliika aspekter. Dels kan informationen e normer för sexuellt samliv mellan ungom den undervisning som bedrivits och om domar i elevemas egen ålder. elevernas kunskaper ge underlag för beslut I rapporten över grundskolans elever har om åtgärder som avser denna grupp. Dels ett försök gjorts att grovt indela sexualär informationen väsentlig för att bedöma och samlevnadsundervisningen i ett antal behovøet av upplysningsarbete utanför sko- funktioner. Sexual- och samlevnadsundervislans rzam. De vidareutbildade eleverna utgör ningen kan avse att: ju en ökande andel av befolkningen. Dels a lära ut hur människokroppen fungerar; ges hiärigenom möjligheter till jämförelser b verka »olycksförebyggande›, mellan två åldersgrupper ifråga om deras c verka problem- och spänningslösande; kunskaper, normer för sexuellt samliv osv. d verka socialiserande; och I dettza sammanhang kan påpekas att me- e verka etiskt fostrande. dianålødern för den sexuella debuten synes Som framhållits i föregående rapport avligga vid ca 17 år. Även med hänsyn tagen ser denna indelning inte någon formuletill att: ungdomar med högre skolutbildning ring av den framtida sexualundervisningens debuterar senare, gäller att den sexuella er- mål utan endast ett försök att ange de funkfarenhieten är större bland eleverna i gym- tioner som berörs i det urval av tänkbara nasiet än bland eleverna i grundskolan. kunskaps- och andra frågor gymnasieelever- Fönutom den undersökning bland elever na fått att besvara. som genomgått årskurs 2 i det nya gym- Ovan nämnda funktioner har dock benasiet som här presenteras, hade utredning- lysts i varierande utsträckning, sammanen avsett att låta utföra ytterligare en un- hängande bl. a. med att innebörden icke dersökning bland samma urval av elever se- varit systematiskt specificerad. Med den kadan dne genomgått årskurs 3 i gymnasiet. raktär av allmän kartläggning som under- Denna undersökning, som av kostnadsskäl sökningen har, har exempelvis mätningen av ej kommit till stånd, skulle avse undervis- kunskaper inte utgått från någon explicit ningem i sexual- och samlevnadsfrågor in- formulering av sexualundervisningens mål om ämnet religionskunskap i årskurs 3. (vilka kunskaper eleverna bör ha i denna ålder). En given utgångspunkt har i detta 1.2 Precisering av målsättning läge liksom i grundskoleundersökningen varit innehållet i Skolöverstyrelsens Handled- Utredningens medverkan i planeringsarbening i sexualundervisning samt i övrigt syntet han' i första hand gällt preciseringen av punkter som lämnats av utredningen. önskemål och utformningen av mätinstru- Undersökningens huvudområden är exakt mentet. Utredningens önskemål gällde en endesamma som i undersökningen bland elekätundersökning bland eleverna i det nya ver i grundskolans årskurs 9. Vid undergymnasiets årskurs 2. Undersökningen skulsökningsplaneringen kunde därför i hög le avse: samma huvudområden som i undergrad resultatet av planeringsarbetet i den sökningen bland elever i grundskolans årsförsta undersökningen utnyttjas. Några skäl kurs 9, nämligen: som talade för en förändring av urvalsförfarande, mätteknik eller resultatredovisning a sexual- och samlevnadsundervisningen med avseende på omfattning, innehåll, före- framkom inte.

SOU 1969: 28

Undersökningens variabler och referensram

2.1 Sexual- och samlevnadsitndervisningeni väl genomgångna i samhällskunskap i grund-

gymnasiets årskurs 2 enligt Skolöverstyrel- skolan, kan det enligt nyssnämnda särskilda

sens anvisningar anvisningar vara motiverat att låta dessa

moment utgå ur den egentliga sexualunder- Skolöverstyrelsen har lämnat särskilda anvisningen. Huvudvikten bör läggas på movisningar för sexualundervisningen i årsment 22, »varvid även och kanske främst de kurs 2 i gymnasiet och fackskolan avsedpsykologiska aspekterna måste uppmärksamda att tillämpas fr. o. m. läsåret 1967/68 (Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1965/66, mas. Undervisningen här måste självfallet bli mindre kunskapsmeddelande och mer nr 27). Sexualundervisning skall meddelas diskuterande och resonerande. Viktigt är att till alla elever oavsett linje och gren. Uneleverna lär sig inse att lagar och normer dervisningen skall huvudsakligen meddelas växlar från tid till tid, från folk till folk, att på »timmar till förfogandm, 5 å. 6 lektionsofta olika befolkningsgrupper inom ett och timmar i varje klass. Undervisningen skall samma land kan ha olika syn på frågor om som regel meddelas av biologilärare. Beträffande sexualundervisningens inne- människors sexuella samlevnad men även att

håll hänvisas till Skolöverstyrelsens handled- en kulturs normer ej utan vidare kan tillning i sexualundervisning. Enligt handled- lämpas i en annan kultur. Insikten om nor-

mernas relativitet får dock ej leda till åsikningen skall för 17-20-åringar följande moten att alla normer är onödiga. Människan ment förekomma: som samhällsbildande varelse måste även i (22) Etiska och sociala synpunkter på sitt sexualliv ta hänsyn till samhällets krav. sexuallivet De etiska normerna om respekt för och (23) samhälleliga åtgärder för familjehänsyn till medmänniskan, i detta fall sexbildningen ualpartnern, och ansvar för avkomman kan (24) Samhällets hjälpåtgärder vid havanpâ så sätt föras in i ett socialt sammandeskap och förlossning samt under amningshang och motiveras även utifrån detta. tiden Diskussion om dessa frågor är ett vik- (25) Samhällets hjälpâtgärder för vård tigt och värdefullt led i sexualundervisningoch fostran av barn och ungdom en och läraren bör därför låta eleverna fritt (26) Menstruationen och hormonerna framföra och diskutera sina åsikten» (27) Störningar vid sexuellt samliv De moment som i första hand bör repe- (28) Sexualupplysning i hemmen teras är enligt Skolöverstyrelsens rekommen-

I mån av behov skall även förut genom- dationer preventivmedel och könssjukdo-

gångna moment repeteras. mar.

Då moment 23, 24 och 25 troligen är Även om sexual- och samlevnadsunder-

10 SOU 1969: 28

visningen i årskurs 2 i gymnasiet enligt tillämpas fr. o. m. läsåret 67/68 varför i anvisningarna huvudsakligen skall behand- en del skolor sexual- och samlevnadsunderlas under timmar till förfogande och ej visningen kanske ännu ej hunnit få sin slutuppdelas på redan förekommande ämnen giltiga och enligt anvisningarna avsedda utmåste man räkna med att delar av ämnet formning. Sexualkunskap och samlevnadsfrågor kan tas Någon kartläggning av i vilken mån upp i samband med undervisningen i andra sexual- och samlevnadsfrågor behandlats inämnen, t. ex. religionskunskap, samhällskun- om olika förekommande schemaämnen har skap, biologi, psykologi, naturkunskap och inte eftersträvats, utan undersökningen avsocialkunskap. ser att få fram förekomsten, innehållet och Religionskunskap förekommer dock en- utformningen av sexual- och sarnlevnadsundast i årskurs 3. Samhällskunskap förekom- dervisning på timmar till förfogande som mer i årskurs 2 på humanistiska, samhälls- en från övriga ämnen avgränsad företeelse. vetenskapliga och ekonomiska linjerna; I den mån användbara uppgifter om unkursplanen upptar dock ej samlevnadsfrå- dervisningen kan erhållas från eleverna är gor. Biologi läses som obligatoriskt ämne de av intresse på två sätt. Dels som ren beendast av eleverna på den naturvetenskap- skrivning av den undervisning som skett i liga linjen; som frivilligt ämne är det van- årskurs 2 av det nya gymnasiet läsåret 67/ ligt bland elever på den tekniska linjen, 68, sedd från elevsidan. Dels som ett sätt de i läroplanen angivna kursmomenten sak- att statistiskt förklara variationerna i elenar emellertid anknytning till sexualkunskap vernas kunskaper. och samlevnadsfrågor. Psykologi förekommer i årskurs 2 på de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga 2.2.2 Aspekter som behandlas linjerna. Moment som behov, motiv och emotioner kan tänkas leda in på sexual- och De olika aspekter av erhållen undervisning samlevnadsfrågor. Naturkunskap förekom- som belyses i enkätformuläret framgår av nedanstående förteckning (beträffande fråmer i årskurs 2 på humanistisk och samhällsvetenskaplig linje. I detta ämne be- gornas formulering hänvisas till det i bilaga 2 återgivna formuläret): handlas enligt kursplanen t. ex. födelsekontroll. Socialkunskap, slutligen, förekommer a sexual- och samlevnadsundervisningens endast på den sociala varianten av huma- totala omfattning mätt i antalet lektionstimnistisk. samhällsvetenskaplig och ekonomisk mar, (fråga 79); linje. b undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlar ifråga om Sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexual- 2.2 Elevernas uppgifter om erhållen liv och samlevnad samt ifråga om nonnerundervisning nas relativitet. Kunskapsstoffets närmare in- 2.2.1 Inledning nehåll framgår av avsnitt 2.3 (frågorna 27, 53, 64); Som framgått av föregående avsnitt skall c undervisning om normer för sexuellt för sexual- och samlevnadsundervisningen samliv mellan ungdomar i elevernas egen på gymnasiet utnyttjas timmar till förfo- ålder (fråga 71); gande. Det är emellertid inte uteslutet att d undervisning i speciella frågor. Gäller frågor som anknyter till sexual- och sam- undervisning om preventivmedel, äktenskalevnadsundervisningen behandlats inom pets uppgift och innebörd samt undervisandra ämnen, i varierande grad för olika ning om problem som kan uppstå i ett linjer och skolor. En komplikation i detta äktenskap (frågorna 26, 77, 78); sammanhang kan vara det faktum att Skol- e i undervisningen använda hjälpmedel. överstyrelsens anvisningar är avsedda att Gäller endast undervisningen i Sexualkun-

ll

skap (film, bildband, bandspelare, frågorna a sexualkunskap. Gäller 23 påståenden/ 30, 31); frågor om biologiskt-medicinska förhållanf undervisningsklimatet. Detta står som den (frågorna 3-25). Med anknytning till en sammanfattning för frågor gällande sam- i kapitel 1 nämnda funktioner hos sexualundervisning mellan pojkar och flickor, dis- och samlevnadsundervisningen berördes dels kussion i klassen och sättet att framställa människokroppens sätt att fungera, dels den sexuallivet. Frågan rörande diskussion har »olycksförebygganden funktionen (t. ex. preställts i anknytning till samtliga kunskaps- ventivmedel, könssjukdomar), dels den proområden samt i anknytning till avsnittet blem- och spänningslösande (t. ex. onani, om normer för sexuellt samliv, övriga frå- sexuella avvikelser); gor endast beträffande undervisningen i b samhällsfrågor med anknytning till sexualkunskap (frågorna 29, 32, 34, 54, 72); sexualliv och samlevnad. Innehåller 14 fråg omdöme om undervisningen i sexual- gor avsedda att pröva i vilken utsträckning kunskap och i samhällsfrågor med anknyt- eleverna är orienterade om hur samhället ning till sexualliv och samlevnad (frågorna kommer in i frågor rörande sexualliv och 33, 35); samlevnad (frågorna 39-52). Gäller alltså i h personer som meddelat undervisning i första hand vad som tidigare benämnts den sexualkunskap (fråga 28). socialiserande funktionen; och c normernas relativitet. Avser ett försök att komma åt i vilken utsträckning eleverna 2.2.3 Variationer i undervisningen fått känsla för normers och handlingsmöns- Även om man förutsätter att den totala tid ters bundenhet till kulturella faktorer och som ägnas åt sexual- och samlevnadsun- tidsperioder. Detta område har dock fått dervisning i samtliga skolor skulle motsvara en mindre omfattande behandling. Då det anvisningarna, dvs. 5 å 6 timmar av timmar gällt att fördela resurserna för formulärtill förfogande, måste man anta att fördel- konstruktion har de två föregående haft föningen av denna tid på olika moment varie- reträde. Svårigheter att komma åt denna rar. Om sexual- och samlevnadsfrågor be- aspekt har också inverkat (frågorna 60-63). handlats i anslutning till andra läroämnen och eleverna inräknar detta i sexual- och samlevnadsundervisningen, kommer även 2.3.2 Variationer i kunskaper detta att medföra att uppgifterna om undervisningens omfattning varierar. Då elever- Grovt sett är det två grupper av faktorer som ger struktur åt inlärningen av visst nas uppgifter om undervisningen används kunskapsstoff, nämligen faktorer i den motsom ett sätt att förklara variationer i deras tagna informationen och elevernas egna förkunskaper, är det av betydelse att klarutsättningar. lägga hur undervisningen sammanhänger Beträffande »den mottagna informatiomed några av de s. k. bakgrundsdata som används för att förklara kunskapsvariatio- nen» har vi dels den del som hänför sig till skolans undervisning (tidigare indelad ner. Av detta skäl särredovisas uppgifterna efter omfattning, stoff, hjälpmedel och kliom undervisningens omfattning för olika orttyper och olika linjer på gymnasiet. mat), dels det kunskapsinhämtande som sker utanför skolans ram. Att närmare analysera effekten av dessa olika informations- 2.3 Elevernas kunskaper källor är inte möjligt. Vi kan dock använda elevernas uppgifter om erhållen undervis- 2.3.1 Kunskapsområden ning som förklaring till variationerna i de- Liksom i grundskoleundersökningen har ras kunskaper. Förväntan är då att ju mer kunskapsstoffet indelats i tre områden, gäl- omfattande undervisningen varit, ju mer lande: hjälpmedel som använts för att förmedla

12 SOU 1969: 28

kunskapsstoffet och ju mer progressivt (i be- 2.4 Normer för sexuellt samliv

märkelsen samundervisning mellan pojkar Då den etiska sidan av sexualundervisningoch flickor, diskussion i klassen och ett poen starkt framhävts, har det ansetts vara sitivt framställningssätt ifråga om sexualliav intresse att även studera vilka normer vet) undervisningsklimat, desto större kunför sexuellt samliv mellan ungdomar i deskaper. Beträffande övriga informationskälras egen ålder eleverna har. Det är naturlor kan vi knappast spåra deras effekt på ligtvis av intresse att se dessa normer i relakunskaperna annat än indirekt, via de samtion till dem som gäller i elevernas omband de kan tänkas ha med de bakgrundsgivning (skolans, föräldrars och kamraters data som närmast skall diskuteras. Det bör normer). Närmare bestämt har det varit dock framhållas att elevernas uppgifter om undersökningens avsikt att belysa följanolika informationskällors frekvens och inde tre frågor: bördes vikt studeras. Den andra gruppen av 1 finns det, enligt elevernas uppfattfaktorer som ger struktur åt inlärningen gälning, något auktoritärt tryck från skolans ler elevernas egna förutsättningar. Detta har sida? att göra med deras motivation (intresse) för att lära sig och deras resurser (förmåga att 2 hur rimmar elevernas egna normer med

tillgodogöra sig på visst sätt strukturerat den dominerande uppfattningen om vad

kunskapsstoff). skolan bör förmedla?

3 i vilken utsträckning föreligger norm- Som en tredje aspekt kan också nämnas konflikter mellan t. ex. elever och föräldderas tillfällen till kunskapsinhämtande (detrar? ta inkluderar både det passiva mottagandet Avsikten har varit att fånga in olika inav information och ett mer aktivt sökande). ställningar till sexuellt samliv mellan ungdo- I samhällsvetenskaplig terminologi beteckmar i elevernas egen ålder: de avvisande nas dessa vanligen som mellanliggande va- (samliv får ej förekomma), de restriktiva riabler. Förväntan på samband mellan dessa (anger regler för sexuellt samliv), de fria, och kunskaper är given: ju större motide ansvars- och självständighetsbetonande. vation och resurser och ju fler tillfällen Skolans, föräldrarnas och kamraternas nordesto större kunskaper. I princip förklarar mer är här detsamma som elevernas uppde två grupper av faktorer som nämnts, fattning om hur dessa normer ser ut (frågällande mottagen information och förutga 67-70). sättningar, restlöst de variationer i kunska- När vi skall förklara variationer mellan per som förekommer. elever i fråga om de normer de har, an-

I praktiken får vi i vår undersökning vänder vi oss av den uppsättning bakgrunds-

göra ett urval av förklaringar vilkas värde variabler som skall presenteras i ett senare

sedan prövas. Vad vi här valt att redovisa avsnitt. Någon referensram motsvarande

kunskaper efter, förutom erhållen under- den i föregående avsnitt presenterade, som

visning, är en uppsättning bakgrundsdata. leder till förväntningar på samband, före-

Dessa förklarar variationer i kunskaper ge- ligger dock inte.

nom att återge variationer i motivation, re-

surser och tillfällen. Med andra ord: de ut- 2.5 U pplevt behov av sexual- och gör indikatorer på dessa faktorer. Valet av samlevnadsundervisning bakgrundsvariabler blir dock vanligen en

kompromiss mellan vad som enkelt kan Det gäller här två av varandra beroende

tas fram i undersökningen, vad som är in- aspekter, nämligen dels hur eleverna upp-

tressant i den bemärkelsen att varians för- lever att sexual- och samlevnadsfrågor i oli-

klaras och vad som är relevant som under- ka avseenden tas upp i undervisningen, dels

lag för belysning av sakproblemet. hur man vill ha undervisningen utformad.

Följande frågor tas upp:

SOU 1969: 28 13

a för områdena Sexualkunskap, samhälls- 2.7 Bakgrundsdata frågor med anknytning till sexualliv och De bakgrundsdata som tas upp gäller: samlevnad, normernas relativitet samt nora kön (fråga 1); mer för sexuellt samliv studeras upplevelb linje (fråga 2); sen av att området berörts i undervisningen c orttyp. Indelning görs i tre typer efter och behovet av mer undervisning (fråga storlek; 35, 36, 56, 57, 65, 66, 73, 74); d kamratkontakter. Denna variabel avb elevernas önskemål ifråga om hjälpmeser mängden kontakter med motsatta ködel i undervisningen och undervisningsklinet (fråga 87, 88). mat (fråga 83 a, b); c elevernas behov av enskilt samtal (frå- Vidare ingår tre aspekter på elevernas hemmiljö, gällande: ga 83 c); d elevernas behov av undervisning i spe- e socialgrupp. Här följs den tidigare inciella frågor (preventivmedel, samlag: frå- om valstatistiken använda indelningen i tre ga 80, 81); grupper, som görs på grundval av yrkese elevernas uppfattning om vem som i uppgifter (fråga 84); första hand bör sköta sexualundervisningen f religiös bakgrund. Ger en indelning i (fråga 82). tre grupper efter föräldrarnas religiösa inställning (båda religiösa, en av dem religiös, Elevernas behov skall naturligtvis ses mot ingen av den religiös, fråga 85); bakgrunden av den undervisning de erhållit. Denna redovisningsgrund behöver inte g föräldrarnas kontroll. Avser i Vilken närmare motiveras. I övrigt får vi här söka utsträckning föräldrarna anger bestämd tid för hemkomst på kvällarna (fråga 86). oss fram genom redovisning efter tillgängliga bakgrundsvariabler. Dessa får antas vara relaterade till bl. a. tillgången på informationskällor utanför skolan.

2.6 Informationskällor

Den del av enkätformuläret som gäller informationskällor har syftat till att dels klarlägga några av de viktigaste informationskällor eleverna haft utanför skolan, dels klarlägga vart de helst skulle vända sig (inom eller utom skolan). Frågorna gäller: a vilka informationskällor (de tre viktigaste anges) har eleverna haft utanför skolan när det gäller Sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normer för sexuellt samliv (fråga 37, 58, 75); b vart skulle de helst vända sig för att få råd på ovannämnda områden (fråga 38, 59, 76). Frågorna under a skall redovisas med uppdelning på pojkar och flickor, de under b redovisas dessutom efter övriga bakgrundsdata.

14 SOU 1969: 28

Undersökningstekniska aspekter

3.1 Inledning undervisning vars effekt vi vill studera) i

det nya gymnasiets årskurs 2 läsåret 67/ 68, I rapporten över grundskoleundersökningen dels vid början av läsåret 68/69 gick i årsbland elever har under rubriken undersökkurs 3. ningstekniska aspekter problem rörande ur- Vid början av läsåret 67/68, den 15.9. val och estimation, mätteknik samt resul- 1967, fanns i årskurs 2 av nya gymnasiet tatredovisning behandlats. Då uppläggning- 33 517 elever, fördelade på 1221 klasser en av gymnasieundersökningen i allt vä- (enligt rapporter från skolorna till Statistissentligt varit densamma, hänvisas i första ka Centralbyråns byrå för undervisningshand till kap. 3 i ovannämnda rapport. Detstatistik). Uppgift om hur många av dessa ta gäller speciellt den använda begreppsapelever som innevarande läsår går i årskurs paraten, urvalsförfarandet och bestämning- 3 förelåg ej. en av urvalsstorlek men även diskussionen Beroende på att elever flyttat mellan skoav mätteknik och resultatredovisning. lor under läsåret och att elever som genomgått årskurs 2 ej alltid fortsatt i årskurs

3.2 Urval och population 3 erhålles såväl en viss undersökning som övertäckning av målpopulationen. Båda tor- Undersökningen har syftat till ett riksom- de vara av obetydlig omfattning. fattande urval av ca 1 500 av de elever som Förutom de täckningsfel som beskrivits läsåret 67/68 gick i årskurs 2 i gymnasiet. i grundskoleundersökningen uppkommer en Exakt samma urvalsförfarande som i grund- viss övertäckning då elever läsåret 68/69 skoleundersökningen användes. Det innegår om årskurs 2, övergår till annan skolbar i detta fall ett systematiskt urval av form än gymnasiet eller inte alls fortsätter i

var 21:a elev. Urvalsdragningen skedde i skolan. flera led, med sista ledet förlagt till skolor- I rapporten över grundskoleundersökning-

na. De utvalda eleverna skulle enligt pla- en har möjligheten av ett urval av hela neringsdirektiven studeras även vid slutet klasser diskuterats och förkastats till förmån

av vårterminen i årskurs 3, vilket som för ett individurval av elever spritt över nämnts inte kunde genomföras. Målpopu- samtliga klasser i landet. Samma skäl för ett lationen i undersökningen, dvs. den popu- individurval i gymnasieundersökningen fölation vi beslutat oss för att vi vill studera, religger, nämligen risken för precisionskan därför sägas omfatta elever, som dels minskning och ogynnsam mätsituation vid deltog i undervisningen (= hade möjlig- ett urval av hela klasser. Den genomsnitthet att delta i den sexual- och samlevnads- liga klasstorleken i gymnasiet är drygt 27.

SOU 1969: 28 15

Detta innebär att med ett urval av var 21:a det ligger med 95 %:s sannolikhet. Om elev erhålles genomsnittligt mer än 1 elev emellertid systematiska fel föreligger minsper klass. Även om en homogeniseringsten- kas sannolikheten för att konfidensinterdens skulle föreligga, innebärande att elever vallet omsluter populationsvärdet. Precisioi samma klass tenderar att likna varandra nen i denna bemärkelse är därmed endast i kunskaper osv., förefaller dock sannolik- en aspekt på resultatens tillförlitlighet. heten liten för att detta skulle påverka pre- För skattning av standardawikelsen avcisionen i de skattningar som görs. ses den för obundet slumpmässigt urval gäl-

lande formeln VE p = procent individer 3.3 Om undersökningsresultatens osäkerhet n med viss egenskap, q: IOO-p och n: 3.3.1 Felkällor urvalsstorlek, vara en tillräckligt god approximation. I bilagan återfinnes en tabell Undersökningens resultat utgörs av en seöver standardavvikelsens storlek vid olika rie skattningar av procenttal i en population, indelad i olika redovisningsgrupper. urvalsstorlekar och vid olika procenttal p, baserad på denna formel. Då en skattning avviker från det populationsvärde som skattas föreligger ett fel, Av tabellen framgår att för ett p : 50 % och baserat på hela urvalet av elever (l 507) vars storlek i allmänhet inte kan kvantitativt är precisionen *_- 2 1,29, dvs. t 2,6 %. bestämmas. Vid användningen av undersökningsresultaten måste detta fel likväl be- Innebörden av detta är att med 95 % :s sanaktas. Olika felkällor måste därför disku- nolikhet ligger det populationsvärde som skattats inom intervallet 47,4-52,6 %. Anteras och deras bidrag till felet värderas. Vi skall här liksom tidigare hänföra fel- talet individer i urvalet som skattningen baseras på är av avgörande betydelse för konkällorna till 6 grupper gällande undertäckfidensintervallets bredd. För redovisningsning, urval, bortfall, mätsituation, mätinstrument och bearbetning. Med t. ex. under- gruppen pojkar (802 till antalet) blir såluntäckningsfel avses då det fel i en skattning da för samma p = 50 % intervallet 50 i 3,6 %. som kan uppkomma genom att urvalsramen Systematiska fel beroende på undertäckinte helt täcker den population man vill studera. ning och bortfall kan i det här sammanhanget försummas. Mätsituationen bedöms som gynnsam, därigenom att endast ett re- 3.3.2 Resultatens precision lativt litet antal elever från olika klasser inom samma skola samtidigt fyllde i enkä- En uppfattning om felets sannolika omfattten och detta skedde utan närvaro av rekning för de olika skattningarna erhålles getor eller lärare. Mätinstrumentets bidrag till nom tillämpande av den statistiska teorin felet är svårare att värdera. Detaljsynpunkför konfidensintervall. Varje skattning anter kommer dock där så är möjligt att ges tas ha en viss slumpfördelning, påverkad av i samband med redovisningen av resultatet. samtliga ovan nämnda felkällor. Slumpvariationens storlek i denna fördelning skattas av standardavvikelsen, definierad som kvad- 3.3.4 Resultatredovisnin gen ratroten ur skattningens varians. Om medelvärdet i slumpfördelningen ej överens- Den allmänna uppläggningen av resultatrestämmer med motsvarande populationsvär- dovisningen har presenterats i kap. 2. Dende har skattningen ett systematiskt fel. na innebär att en mängd relationer stude- Precisionen i ett visst procenttal kan då ras, dels inbördes mellan en del av unuttryckas som i 2 ° standardavvikelsen. dersökningens huvudområden, dels mellan Därigenom erhålles ett konfidensintervall in- dessa och ett antal bakgrundsvariabler. Tananför vilket det skattade populationsvär- bellplanen som i hög grad följer den som

16 SOU 1969: 28

använts i undersökningen av grundskolans elever, innebär att en mängd jämförelser görs mellan pojkar och flickor, mellan elever ur olika socialgrupper osv. Som ett hjälpmedel i värderingen av tendenser, eller skillnader mellan redovisningsgmpper, används en statistisk signifikansprövning med hjälp av chiz-test. Chiz-värdenas storlek och antalet frihetsgrader de baseras på kommer ej att redovisas utan endast ett uttalande om signifikans föreligger eller ej. Genomgående gäller då 5 %:s risknivå. Innebörden är då att de skillnader vi iakttagit mellan redovisningsgrupperna i den tabell det gäller är så stora att vi inte är villiga att betrakta dem som resultatet av slumpens inverkan. Beträffande beräkningarna gäller att sammanslagningar av kategorier skett där så erfordrats för att ernå tillräckligt stora teoretiska frekvenser. Vidare gäller att en del uteslutningar av kategorier gjorts i de variabler som används för särredovisningar. Detta gäller svarskategorier som varit ointressanta med hänsyn till innehållet i variabeln, i första hand svar av typen minns ej och uppgift saknas. I slutet av varje kapitel i det följande görs på de punkter det är möjligt jämförelser mellan eleverna i gymnasiet och eleverna i grundskolans årskurs 9. Även här ligger statistisk signifikansprövning till grund för våra uttalanden om likheter eller skillnader. Innebörden av ett uttalande om signifikans är då att så stor skillnad föreligger mellan gymnasie- och grundskoleelever i nâgot avseende att den inte kan betraktas som uppkommen av en slump. Populationen av gymnasieelever bildas genom selektion bland grundskoleeleverna. Detta förhållande måste beaktas vid tolkningen av ev. skillnader. Av detta skäl görs också en del jämförelser med enbart elever på grundskolans gymnasieförberedande linje.

SOU 1969: 28

2-914300

4 Undersökningens genomförande

4.1 Uttagningen av elever Utfallet av urvalet (efter bortfall) kan bedömas med avseende på fördelningen på Som framgått av kapitel 3 skedde urvals- kön där totalsiffror finns för den 15.9.1967 dragningen i flera led, med sista ledet för- (l %): lagt till skolorna. Detta innebar att rekto- Totalt I urvalet rerna erhöll uppgifter om klassbeteckning Pojkar 53,5 53,2 och ordningsnummer i klassen på ett antal Flickor 46,5 46,8 elever. Med hjälp av en klasslista bestäm- Totalsiffrorna avser dock könsfördeldes sedan vilka elever som motsvarade de givna ordningsnumren. Enligt instruktioner- ningen för samtliga elever i årskurs 2 medan könsfördelningen för urvalet endast kan na skulle klasslistan ordnas i en alfabetisk hänföras till de elever i årskurs 2 som förteckning, oberoende av kön. Förteckningfortsatt i årskurs 3. en skulle avse förhållandena i klassen vid vårterminens slut. Nytillkomna elever skulle inplaceras i alfabetisk ordning och elever 4.2 Bortfall som lämnat klassen under läsåret skulle strykas. Bland de 1 511 utvalda eleverna genomför- För samtliga på detta sätt utvalda ele- des enkäten med 1 507. Bortfallct, 4 eleven' ver kontrollerades om de vid höstterminen eller 0,3 % , fördelade sig enligt följande: börjat i årskurs 3. 1599 ordningsnummer Vägrare: 2 utvaldes. Frånvarande: 2 Av dessa bortföll vid det senare ledet i Totalt T urvalsproceduren 88 st. av följande skäl: Det fel som bortfallet kan ge upphov Uppgiven klass finns ej: 1 till är därmed av ringa betydelse. Uppgivet nummer finns ej: 32 Uttagen elev går ej i årskurs 3 4.3 Fällarbele i gymnasiet: 48 Övrigt (2 elever i Försvarets I fältarbetet deltog 160 lokalombud. Ca Läroverk, 1 elev i specialklass): 3 230 skolor fanns med i undersökningen. Un- Uttagen elev slutat förra läsåret: 4 der tiden 4-13 september kontaktade lokal- Den sistnämnda kategorin har uppkom- ombuden rektorerna för att dels få uppgift mit genom brister i urvalsproceduren. Des- om de utvalda elevernas namn och klass sa elever skulle ha strukits från klasslistan läsåret 68/69, dels bestämma om lämplig och därmed ej kunnat bli uttagna. tidpunkt och lokal.

18 SOU 1969: 28

Insamlingen av uppgifter skedde genom ChP-beräkningarna har skett maskinellt gruppenkäter under tiden 16-27 september. därigenom att det program som använts för Elever som utvalts från en och samma skola tabellproduktionen också levererat chi2-värsamlades i en gemensam lokal. Om anta- den. let elever från en skola var många gjordes flera gruppenkäter vid skolan. Kallelse till deltagande i enkäten utfärdades genom rektors försorg. Lokalombuden kontrollerade att rätt elever infunnit sig, presenterade kortfattat undersökningen och delade ut frågeformulären. En lektionstimme hade beräknats för att besvara frågeformuläret. Varje elev fick ett kuvert att lägga det besvarade formuläret i. De tillslutna kuverten insamlades sedan av lokalombudet. Varje elev erhöll dessutom ett brev med uppgift om undersökningens uppdragsgivare och syfte. Eleverna uppmanades att visa detta brev för föräldrarna. Om någon eller några elever var frånvarande vid enkättillfället gjordes återbesök vid skolan. I några fall genomfördes enkäten ihemmet. Till lokalombuden utsändes särskilda blanketter för rapportering av förhållandena vid enkäten. Där efterfrågades dels elevernas uppträdande, dels hur administrationen av enkäterna fungerat. Enligt dessa rapporter har eleverna utom i enstaka fall verkat intresserade av uppgiften och i samtliga fall kunnat besvara frågeformuläret utan störande moment. Även samarbetet med skolledningen har förlöpt mycket bra.

i 4.4 Materialets bearbetning

Det inkomna prirnärmaterialet granskades av institutets personal och kompletterande kodning genomfördes, varvid bl. a. en so« cialgruppsindelning gjordes på grundval av de yrkesuppgifter för målsman som eleverna lämnat. Därefter skedde stansning och kontrollstansning. Materialet kontrollerades ytterligare medelst EDB enligt ett standardprogram för logiska kontroller. Tabellframställningen skedde på en EDBmaskin typ IBM 7090 enligt ett av Utredningsinstitutets standardprogram.

Elevernas uppgifter undervisning om erhållen

5.1 Inledning ligen att uttalanden endast kan göras om

procent elever som fått viss undervisning I kapitel 2 har de aspekter redovisats, vilka osv. Om man i stället vill betrakta klassen tagits upp till behandling. Det har framgått som undersökningsenhet, dvs. anta att vi att avsikten varit att få fram förekomsten, har uppgifter om förhållandena i ett urval innehållet och utformningen av sexual- och av klasser, måste reservation göras för att samlevnadsundervisningen som en från öven underrepresentation av klasser med få riga ämnen avgränsad företeelse. Detta erelever föreligger. Dessutom gäller att vi gebjuder mättekniska svårigheter. Bl. a. blir nomsnittligt tagit ut mer än 1 elev per klass enkätformuläret på vissa punkter ofrånkom- (l,23). lingen komplicerat, med anvisningar som

eleverna måste tillgodogöra sig för att kunna

ge logiskt sammanhängande uppgifter. En- 5.2 Antal timmar som sexual- och samlev-

kätformuläret har i stort sett men dock nadsundervisningen omfattat

icke genomgående fungerat som avsett. Det- I den uppskattning av antalet lektionstimta torde framgå av senare avsnitt, där de mar, ägnade åt sexual- och samlevnadsuninkonsekvenser som föreligger kommer att dersökning, som eleverna fått göra har bekommenteras. greppet sexual- och samlevnadsundervisning Elevernas uppgifter om erhållen underi frågeformuleringen preciserats som sådant visning innehåller alltså vissa fel, som försom behandlats i enkäten. Eftersom denna utom av ovan nämnda skäl kan bero på fråga placerats efter andra frågor om unsvårigheter att minnas och på hur pass dervisningen har man på detta sätt kunnat konkret och avgränsningsbart det ämne är konkretisera begreppet för eleverna. Andesom svaret gäller. Efter dessa bedömningslen »minns ej»-svar förklaras troligen av grunder kan resultaten i tabellerna grovt svårigheten att lämna exakta uppgifter snaklasscificeras i tre grupper: rare än av att nämnda begrepp inte skulle

a uppgifter behäftade med stor osäkerhet; vara tillräckligt specificerat. b uppgifter som får tas med viss försik- Tabell 5.1 visar antalet lektionstimmar

tighet; och som enligt eleverna ägnats åt sexual- och c uppgifter som är relativt tillförlitliga. sarnlevnadsundervisning under läsåret 1967/

I fråga om undervisningens omfattning 68. 16 % har angett att de inte minns, var-

och karaktär i övrigt gäller elevernas ut- för uppgifterna får tas med en viss försik-

talanden förhållandena i den egna klassen. tighet. I Skolöverstyrelsens anvisningar re-

Eftersom vi har ett individurval gäller egent- kommenderas 5 â 6 timmars undervisning

Tabell 5.1 Uppskattning av antal timmar som ägnades åt sexual- och samlevnadsundervisning.

Antal timmar Uppgift 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9- Minns ej saknas S:a

Antal 156 40 103 102 173 185 21 529 56 166 249 33 l 507 ° A 10 3 7 7 ll 12 1 42 4 11 16 2 100

per klass. Medianvärdet för elevernas upp- 5.3.1 Undervisningens omfattning

gifter är 4,6 timmar. Det bör noteras att Omfattningen av undervisningen i sexual- 10 % angett att ingen undervisning förekunskap har mätts genom en fråga om elekommit men att lika många (11 %) angett verna erhållit undervisning om det mesta, nio timmar eller mera. Förhållandet att geom en del eller om de inte alls erhållit nomsnittligt mer än 1 elev per klass ingår i undervisning om det kunskapsstoff som enurvalet kan användas för att i viss mån belysa tillförlitligheten i elevernas uppgifter. käten behandlat. Då det kan vara svårt att

specificera antalet lektionstimmar, erhålles Totalt föreligger i vårt urval 324 fall där två genom dessa svarsalternativ en trovärdigare elever blivit uttagna ur samma klass och men dock mindre detaljerad information. därmed lämnat uppgift om samma sak, Ett stöd för detta resonemang är att andenämligen antalet timmar som ägnats åt len »minns ej»-svar är betydligt lägre än sexual- och samlevnadsundervisning. För för frågan om antalet lektionstimmar som 102 av desssa gäller att endera eller båda ägnats åt sexual- och samlevnadsunderviseleverna gett svaret minns ej. För de övriga ning. 222 gäller att 72 % lämnat uppgifter som Tabell 5.2 visar att 76 % erhållit underär helt samstämmiga eller skiljer sig åt högst 2 timmar, medan 28 % har differen- visning om det mesta eller en del av det

kunskapsstoff som enkäten behandlar. ser på 3 timmar eller mera.

5.3.2 Vid undervisningen använda

5.3 Undervisning i sexualkunskap hjälpmedel

Begreppet sexualundervisning har också an- Frågorna om hjälpmedel avser om film el-

knutits till ett antal frågor i enkäten, näm- ler bildband resp. bandspelare använts. I

ligen frågorna 3 t. o. m. 25. Härigenom er- tabell 5.3 visas att eleverna i högre grad

hålles en snävare och klarare definition. (43 %) anger att film eller bildband an-

Tabell 5.2 Undervisning i sexualkunskap.

Har undervisning förekommit om det kunskapsstoff enkätenbehandlat ifråga om Sexualkunskap?

Tabell 5.3 Hjälpmedel i undervisningen i sexualkunskap. Visades ñlm eller bildband? Användes bandspelare? Minns Uppgift Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Ja Nej ej saknas S:a Antal 497 525 97 24 l 143 84 883 151 25 1 143 % 43 46 8 2 100 7 77 13 2 100 21

Tabell. 5.4 Samundervisning i sexualkunskap. Undervisades pojkar och flickor tillsammans? Ja, Ja, hela en del Minns Uppgift

Tabell 5.5 Förekomst av frågor och diskussion i sexualkunskap. Fick eleverna fråga och diskutera i anknytning till undervisningen? Ja, men bara

V

_Tabell 5.6 Uppfattning om framställningssättet i samband med undervisningen i sexualkunskap.

Tyckte man att sexuallivet framställdes som någonting positivt eller negativt i undervisningen? Varken

vänts än bandspelare (7 %). Detta är vad ofta endast pojkar valt teknisk linje och att på humanistisk linje ibland råder sådant man kunde vänta, eftersom för gymnasiet avsedda bandinspelningar knappast finns. överskott på flickor, att rena flickklasser organiserats. Hur stor del dessa klasser utgör har tyvärr inte belagts i enkäten. Av -5.3.3 Undervisningsklimat skolstatistikens uppgifter om klassernas sam- I tabellerna 5.4, 5.5 och 5.6 redovisas de mansättning kan man emellertid utläsa att tre indikatorer som valts ut för att belysa 13 % utgörs av sådana klasser. Sannolikt undervisningsklimatet. Dessa är samunder- är detta förhållande förklaringen till ovan visning, förekomst av diskussion samt upp- nämnda 9 %. fattning om framställningssättet. Beträffande frågor och diskussion i an- I SÖ:s handledning i sexualundervisning knytning till undervisningen kan eleverna Årekommenderas att det inte skall ske någon ha lagt olika aspekter på frågeställningen. uppdelning av eleverna utan särskilda skäl. De kan ha svarat på om frågor och dis- I tabell 5.4 framgår att delvis eller helt skild kussion verkligen förekom och/ eller om läundervisning förekommit till 9 %. Vid be- raren uppmanat dem att ställa frågor utan dömning av detta resultat måste man ta att de gjort det. Båda aspekterna kan dock hänsyn till att det finns klasser med enbart sägas utgöra ett mått på undervisningsklipojkar eller flickor, där någon samunder- matet. 83 % har angett att något slags dis- ,visning alltså inte kunnat förekomma. För- kussion eller frågor förekom (tabell 5.5). uklaringen till dessa klassers uppkomst är att Den tredje indikatorn gäller elevernas

22 SOU 1969: 28

uppfattning om hur sexuallivet framställts i mer eleverna att uppfatta undervisningen sexualundervisningen. Svaren anges i ter- som bra eller dålig. Om man betraktar sammerna positivt - negativt. Endast 3 % av bandet mellan användningen av hjälpmedel eleverna har angett att de uppfattade fram- och omdömet av undervisningen finner man ställningen som negativ (tabell 5.6). Hälften att det finns en statistiskt säkerställd skillav eleverna har angett att den varken varit nad (chi2-test, 5-procentsnivån) för såväl positiv eller negativ. Detta kan bero på att film eller bildband som för bandspelare. undervisningen enbart omfattat fakta, som Tabell 5.8 visar att där hjälpmedel använts eleverna inte knutit någon värdering till. finns också positivare omdömen om undervisningen. Vad gäller undervisningsklimatets bety- 5.3.4 Omdöme om undervisningen delse (tabell 5.9) föreligger signifikant skill- Ett sammanfattande omdöme om undervis- nad för indikatorn diskussion. De elever ningen ges i tabell 5.7. Ungefär hälften, som angett att de fått fråga och diskutera 47 %, är positiva medan 23 % är negativa. har positivare omdöme om undervisningen. Någon motsvarande tabell för uppfattningen om lärarens positiva eller negativa 5.3.5 Hjälpmedlens och undervisningsframställning av sexuallivet redovisas inte, klimatets samband med omdömet om eftersom en så liten andel (3 %) ansåg att undervisningen framställningen var negativ. Man kan fråga sig vilka faktorer som kom-

Tabell 5.7 Omdöme om undervisningen i sexualkunskap.

Vad anser man om undervisningen man fått? Varken

Tabell 5.8 Samband mellan användningen av hjälpmedel och omdöme om undervisningen i sexualkunskap.

Visades film eller bildband? Användes bandspelare? Ja Nej J a Nej

% som ansåg undervisningen mycket bra el. ganska bra 58 39 62 46 Bastal 497 525 84 883

Tabell 5.9 Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen i sexualkunskap.

Undervisades pojkar och ñickor tillsammans? Fick eleverna fråga och diskutera? Ja, hela tiden el. delvis Ja Nej

% som ansåg undervisningen mycket bra el. ganska bra 47 57 54 16 Bastal 944

5.4 Undervisning i samhällsfrågor med förklaring kan vara, att eleverna i denna anknytning till sexualliv och samlevnad ålder redan har stor kunskap om de samhällsfrågor enkäten berör, och att minnet För att konkretisera begreppet samhällsfråav att frågorna behandlats i undervisningen gor med anknytning till sexualliv och samdärigenom bleknar. Denna förmodan att levnad har vi knutit detta till frågorna 39 kunskapen redan tidigare finns motsägs inte t. o. m. 52 i formuläret. Svaren på frågorna av det index som beräknats för frågorna. under denna avdelning hänför sig således Genomsnittliga indexpoängen är här högre troligen till de exempel som givits i formuän för övriga index, vilket närmare redoläret, men de kan möjligen också innefatta görs för i kapitel 6. andra moment, som eleverna bedömt som likartade. 5.4.2 Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen 5.4.1 Undervisningens omfattning I tabell 5.11 redogörs för förekomsten av Samma diskussion som fördes beträffande frågor och diskussion. 70 % anger att det sexualundervisningens omfattning kan också förekom, men uppgifterna får tas med viss föras här. De exempel som getts på sam- försiktighet, eftersom andelen »minns ej»hällsfrågor kan ha behandlats vid flera olika svar är relativt hög, 17 %. Att så stor antillfällen och inte alltid ägnats hela lektionsdel inte minns om de fick fråga och diskutimmar. Eleverna har därför bara tillfråtera bekräftar i någon mån ovanstående regats om de fått undervisning om det mesta sonemang om att minnet av undervisningen eller en del. i samhällsfrågor med anknytning till sexual- Tabell 5.10 visar att 36 % av eleverna liv och samlevnad är diffust. angett att de erhållit någon undervisning I tabell 5.12 redovisas omdömet om unom dessa frågor. dervisningen. 39 % anser att undervisningen Vid en jämförelse mellan sexualunder- var mycket eller ganska bra. Detta värde visningens omfattning, där 76 % erhållit un- skiljer sig inte avsevärt från det positiva dervisning om det mesta eller en del, och omdömet för undervisningen i Sexualkunundervisningen om samhällsfrågor, där mot- skap, som var 47 %. svarande är 36 %, noteras en markant skill- Tabell 5.13 visar på ett klart samband nad. En verklig skillnad i undervisningens mellan indikatorn diskussion och omdöme omfattning återspeglas i dessa resultat, men om undervisningen. Skillnaden är signifiandra faktorer kan ha medverkat till att kant. De som fått diskutera och fråga är den blivit så stor. Undervisningen om sam- mer positiva till undervisningen. hällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad har inte samma dramatik över 5.5 Undervisning om normernas relativitet sig som undervisningen i sexualkunskap. Detta kan medföra att eleverna inte erinrar Normernas relativitet har exemplifierats gesig undervisningen så lätt och att man där- nom frågorna 60 t. 0. m. 63 i formuläret. för inte tror sig ha fått någon. En annan Dessa frågor behandlar sexual- och samlev-

Tabell 5.10 Undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet.

Har man fått undervisning om sådana frågor (exemplifierade i enkätfrågans ingress)? Ja, Ja, om det om en Minns Uppgift

SOU 1969: 28

Tabell 5.11 Förekomst av frågor och diskussion i undervisningen i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Fick eleverna fråga och diskutera under lektionerna?

Tabell 5.12 Omdöme om undervisningen i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Vad anser man om den undervisning man fått? Varken

Tabell 5.13 Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnadsfrågor. Fick eleverna fråga och diskutera?

nadsfrågor inom olika länder, religioner och mycket lägre. 14 % har angett, att de övertider. huvudtaget inte erhållit någon sexual- och samlevnadsundervisning. 5.5.l Undervisningens omfattning Eleverna har endast fått fyra frågor som Tabell 5.14 visar, att endast 15 % av ele- exempel på normernas relativitet medan de verna angett, att de erhållit undervisning i det föregående fick 23 resp 14 frågor. om normernas relativitet. Jämfört med om- Det är större sannolikhet att det moment fattningen av undervisningen i Sexualkun- som eventuellt behandlats finns med bland skap och samhällsfrågor med anknytning de 23 frågorna än bland de 4. Detta kan ha till sexualliv och samlevnad, där 76 % resp bidragit till att endast 15 % har angett att 36 % erhållit undervisning är denna siffra de fått undervisning om dessa frågor.

Tabell 5.14 Undervisning om normernas relativitet.

Har man fått undervisning om sådana frågor (exempliñerade i enkätfrågans ingress)? Fick ingen

Tabell 5.15 Undervisning om normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder.

Har man fått undervisning om sådana frågor (exempliñerade i enkåtfrågans ingress)? Fick ingen

-

5.6 Undervisning om normer för sexuellt 5.7 Undervisning i speciella frågor samliv I tabellerna 5.17 och 5.18 redovisas under- Undervisningen om normer för sexuellt visningen om preventivmedel, om äktensamliv är knuten till frågorna 67 t. o. m. skapets uppgift samt om problem som kan 70 i enkätformuläret. Dessa behandlar skouppstå i ett äktenskap. 70 % av eleverna lans, föräldrarnas, kamraternas och eleverhar fått undervisning om preventivmedel, nas egen inställning till sexuellt samliv bland varav dock den större delen, 50 %, endast ungdomar i deras egen ålder. erhållit det till en del och 20 % rätt mycket. Undervisningens innehåll är inte närmare 5.6.1 Undervisningens omfattning specificerat och kan tänkas variera mellan att lärarna i korthet behandlat preventiv- 29 % har erhållit rätt mycket eller en del medel och kanske visat någon bild, till att undervisning om sexuella normer enligt tade ingående beskrivit preventivmedel och bell 5.15. Här anger 12 % att de inte ervisat sådana. hållit någon sexual- och samlevnadsunder- Området sexualetik och samlevnadsprovisning, vilket skiljer sig från uppgifter i föregående tabell. Detta skall närmare dis- blem har i enkätformuläret behandlats rekuteras i avsnitt 5.7. lativt flyktigt, med undantag av frågorna rörande normer för sexuellt samliv mellan 5.6.2 Undervisningsklimat ungdomar i elevernas egen ålder. Avsikten har varit att behandla sådana frågor mer I samband med undervisning om normer för ingående i den uppföljning som tidigare sexuellt samliv har en indikator på under- hade planerats bli genomförd när eleverna visningsklimat tagits upp, nämligen om man avslutat årskurs 3 och därmed den kurs i fick fråga och diskutera. Av de elever som religionskunskap som är förlagd till denna erhållit undervisning har 66 % angett att årskurs. I denna undersökning har endast de också fick fråga och diskutera (tabell efterfrågats om eleverna fått undervisning 5.16). Den relativt stora andelen »minns om äktenskapets uppgift och mening och ej»-svar, 17 %, innebär att resultaten får om problem som kan uppstå i äktenskapet. tas med en viss försiktighet. Uppgifter om erhållen undervisning om äktenskapets uppgift och innebörd redovi- Tabell 5.16 Förekomst av frågor och diskussas i tabell 5.18. 26 % har erhållit sådan sion i undervisningen om normer för sexuundervisning. Uppgifterna är dock behäfellt samliv. tade med betydande osäkerhet, då hela Fick man fråga och diskutera? 21 % angett att de ej minns. Andelen elever som här angett att de överhuvudtaget ej Minns Uppgift fått undervisning i sexual- och samlevnads- Ja Nej ej saknas S : a frâgor uppgår till 17 % vilket skiljer sig från Antal 292 66 74 9 441 motsvarande uppgift i tabellerna 5.14 och % 66 l 5 1 7 100 5.15. Vad denna skillnad kan bero på skall

26 SOU 1969: 28

Tabell 5.17 Undervisning om preventivmedel. Har man fått undervisning om preventivmedel?

Tabell 5.18 Undervisning i sexual- och samlevnadsfrâgor.

Har undervisningen behandlat . . . äktenskapets uppgift och mening?

Fick ingen sexual- och samlevnads- Uppgift

- Har undervisningen behandlat . . . problem som kan uppstå i ett äktenskap?

Fick ingen sexual- och samlevnads- Uppgift

diskuteras längre fram. Då vi endast var ver som svarat att de inte fått eller inte minns intresserade av vilka frågor som behandlats om de fått undervisning om just äktenskai samband med sexual- och samlevnadsun- pets uppgift har trott, att de inte skulle bedervisningen behövde de elever som på frå- svara följdfrågan. gan om äktenskapets mening och innebörd Vid en kontroll visar det sig att hela 19 angett att de inte fått någon sexual- och sam- av de 20 % »uppgift saknas» utgöres av sålevnadsundervisning, alltså 17 %, inte besva- dana fall där en feltolkning enligt ovan kan ra den efterföljande frågan om problem som ha skett. kan uppstå i äktenskapet. Av de resterande Vi vill nu återkomma till en diskussion eleverna har 25 % angett att de fått under- om de olika procenttalen för elever som visning om denna fråga. Den stora andelen angett att de ej erhållit sexual- och samlev- »minns ej»-svar innebär, att uppgiften är nadsundervisning. De erhållna värdena på behäftad med stor osäkerhet. Då uppgift samma svarsalternativ på frågorna 64, 71 saknas för 21 % måste man konstatera, att och 77 år i ordning 12 %, 14 % och 17 %. resultaten på denna fråga av ringa värde. Här föreligger alltså någon form av inkonse- Varför har då en så stor procent under- kvens. För att studera denna måste man ta låtit att besvara frågan? Den rimligaste för- hänsyn till sex frågor i enkätformuläret, klaringen är att instruktionerna i enkätfor- som alla berör omfattningen av undervismuläret misstolkats. Om eleven fick sexual- ningen. Dessa har frågenumren 27, 53, 64, och samlevnadsundervisning, vilket angavs 71, 77 och 79. Inkonsekvenserna innebär, på frågan om äktenskapets uppgift, skulle att en elev på någon eller några av de sex eleven besvara frågan om problem i äkten- frågorna angett, att ingen sexual- och samskapet. Feltolkningen ligger däri, att ele- levnadsundervisning förekommit och på öv-

Tabell 5.19 Personer som undervisat i sexualkunskap. Antal %

riga frågor markerat svarsalternativ som in- 5.9 Elevernas uppgifter om undervisningen nebär att sådan undervisning faktiskt före- redovisade efter linje och orttyp kommit. Vilket förhållande som är det rik- Undersökningen har icke syftat till att betiga går inte att bestämma. Skillnaderna i lysa ev. skillnader mellan klasser/ skolor i de redovisade procenttalen beror alltså på den sexualundervisning som ges. En sådan att vissa elever svarat inkonsekvent - från studie skulle kräva ett annat angreppssätt vår synpunkt sett - på de frågor som berör än det här använda. Möjligheterna till säromfattningen av undervisningen. redovisning av elevernas uppgifter om er- Förekomsten av dessa inkonsekvenser kan hållen undervisning har dock utnyttjats. säkerligen delvis förklaras av att eleverna Av de bakgrundsvariabler som föreligger angett att de fått undervisning om ett visst i undersökningen har vi valt linje och ortområde eller en viss fråga som, även om typ att redovisa efter. Av dessa variabler sexualundervisning ej förekommit, kan ha är det linje som står för de största skillnabehandlats inom ett annat ämne. Det har, derna.

som tidigare framhållits, ej varit vår avsikt I tabellerna 5.20-5.24 redovisas antal att täcka in ev. undervisning i vissa frågor timmar sexual- och samlevnadsundervisutanför den reguljära sexualundervisningen, ning, undervisning i Sexualkunskap, undermen det är dock troligt att ja-svaren till en visning om samhällsfrågor med anknytning del avser sådana fall. Ytterligare en förtill sexualliv och samlevnad, om normernas klaring är att den sexual- och samlevnadsrelativitet samt om normer för sexuellt undervisning som meddelats varit av så samliv med uppdelning på linje och orttyp. ringa omfattning och så väl integrerad med I tabell 5.20 framgår, att en stor andel av annat ämne att den av eleverna ej urskilts eleverna i de tekniska och ekonomiska linsom särskilt ämne. För vissa frågor som jerna inte erhållit någon undervisning alls dock behandlats markerar eleven att under- (23 resp. 16 %) medan den samhällsvetenvisning om detta förekommit men anger i skapliga linjen tycks ha erhållit mest underövriga fall att någon sexual- och samlevvisning. Skillnaden är signifikant. Den stora nadsundervisning ej förekommit. andelen »minns ej»-svar visar på svårigheten

att bestämma antalet lektionstirnmar som 5.8 Personer som undervisat i sexual- behandlat sexual- och sarnlevnadsunderviskunskap ning. Eleverna fick ange mer än en person som Det finns även signifikanta skillnader undervisat eller gett dem upplysning i mellan orttyperna. Det tycks vara gruppen sexualkunskap. Tabell 5.19 visar, att ele- elever i »övriga städer med mer än 30 000 verna i genomsnitt angett 1,2 personer. De invånare», som fått minst utbildning på som angetts oftast är lärare och person som detta område. ej undervisar vid skolan. Dessa har angetts I tabell 5.21 är det endast uppdelningen till 75 % resp. 25 %. efter linje som ger signifikant skillnad. Den

Tabell 5.20 Antal lektionstimmar i sexual- och samlevnadsundervisning redovisad efter linje och orttyp. I %.

Bak Minns ej, grunds- uppgift variabel Kategori saknas

Tabell 5.21 Undervisning i sexualkunskap redovisad efter linje och orttyp. I %.

redovisad efter linje och orttyp. I %.

Bak- Ja, Ja, grunds- om det om en variabel Kategori mesta del

Tabell 5.23 Undervisning om normemas relativitet redovisad efter linje och orttyp. I %.

Nej, resp. Ej Bak- Ja, erhållit sexual- Minns ej, grunds Bas- och samlevnads- uppgift en variabel Kategori tal del undervisning saknas

Linje Humanistisk 305 13 67 19

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 15 74 10 __ Ovriga städer med mer än

Tabell 5.24 Undervisning om normer för sexuellt samliv redovisad efter linje och orttyp. I % Nej, resp. Ej

__ Ovriga städer med mer än

samhällsvetenskapliga har erhållit mest un- höga andelen som inte minns, varför man dervisning i sexualkunskap och den ekonointe direkt kan utläsa olikheter mellan unmiska och tekniska linjen minst. dervisningens omfattning för de olika lin- Vad gäller undervisningen om samhälls- jerna (tabell 5.23). För orttyperna föreligger frågor med anknytning till sexualliv och ingen säkerställd skillnad. samlevnad erhålles signifikanta skillnader Exakt samma resonemang som för norför både linje och orttyp, vilket framgår mernas relativitet gäller för normer för av tabell 5.22. Den samhällsvetenskapliga sexuellt samliv (tabell 5 .24). linjen har även på detta område erhållit Sammanfattningsvis kan sägas, att den mest undervisning och den tekniska lägst. samhällsvetenskapliga linjen tycks ha fått De elever som bor i de minst befolkade or- mest undervisning och den tekniska minst. terna har angett att de fått mer undervis- I de två fall, där signifikanta skillnader ning än de övriga. förekommer för orttyp, ser man, att under- Den signifikanta skillnaden som finns mel- visningens omfattning inte är direkt beroenlan linjerna för undervisning om normer- de av orternas storlek. Det måste då vara nas relativitet beror till största del på den andra faktorer som spelar in.

30 SOU 1969: 28

5.10 Jämförelse med elevundersökningen i Följande tabell visar hur stor andel som

årskurs 9 uppger sig ha erhållit undervisning om det

kunskapsstoff som enkäten behandlar ifråga De områden som kan jämföras för de båda om undersökningarna omfattar i huwdsak de Vi ser, att årskurs 9 genomgående erfrågor som behandlar kunskapsstoffet i enhållit mer undervisning om det kunskapskäterna och vissa speciella frågor som är stoff enkäten behandlar. Detta hänger naidentiska i de båda undersökningarna. Kunturligtvis samman med att denna årskurs skapsfrågorna för de båda stadierna berör totalt sett fått mer sexual- och samlevnadssamma ämnesområden, fastän inte alla frå- undervisning.

gor är desamma. Det kan därför vara in- I fråga om omdömet om den undervistressant att jämföra ämnesområden. ning man fått kan en ungefärlig jämförelse Det totala antalet lektionstimmar som göras när det gäller Sexualkunskap. Gymnaägnats åt sexual- och samlevnadsundervissieeleverna visar sig ha något lägre andel ning är för gymnasieeleverna i genomsnitt positiva omdömen. 6,0 timmar. Eleverna i årskurs 9 har i ge- Årskurs 9 har undervisats mer om prenomsnitt samma antal timmar sexualunderventivmedel (83 % mot 70 %). Vad gäller visning inom biologiundervisningen och däräktenskapets uppgift och mening har de till kommer sexualundervisningen inom också fått mer upplysning (53 % mot samhällskunskap och kristendomskunskap. 26 %). Här måste man beakta den höga Dessa elever erhåller tydligen mer undervisprocenten »minns ej»-svar hos gymnasieelening på detta område. I handledningen är verna, vilket gör att resultaten är osäkra. det inte nämnt hur många timmar som skall Skillnaderna i procenttalen är emellertid i anslås i årskurs 9. Som tidigare nämnts linje med anvisningarna för gymnasiet, som överensstämmer genomsnittet i gymnasiets säger, att detta område i huvudsak skall åk 2 med de anvisningar, som Skolöverstytas upp i gymnasiets årskurs 3, alltså läsåret relsen gett. efter det som undersökningen berör.

Slutligen skall vi göra en jämförelse mel- Årskurs 2 i Årskurs 9 i gymnasiet grundskolan lan dem som erhållit undervisning av någon

person som inte undervisar inom skolan - Sexualkunskap 76% 92% vad vi kallar för en expert. 25 % av gymsamhällsfrågor med

stadiet än på det lägre. normer om sexuellt samliv 29% 43%

Tabell 5.25 Undervisning om preventivmedel redovisad efter orttyp. I %.

Bak- Minns ej grunds- Ja, rätt Ja, uppgift variabel Kategori mycket en del Nej saknas

Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 22 48 27 vriga städer med mer än

SOU 1969: 28

Tabell 5.26 Undervisning om äktenskapets uppgift och mening redovisad efter orttyp. I %.

Bak- Nej, resp. Ej erhållit Minns ej, grunds- sexual och samlev- uppgift variabel Kategori Bastal Ja nadsundervisning saknas

Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 26 53 21 Övriga städer med mer än

Tabell 5.27 Undervisning om problem i äktenskap redovisad efter orttyp. I %.

Bakgrundsvariabel Kategori Nej

Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 36 Övriga städer med mer än 30000 inv 35 Övrigt 33

SOU 1969: 28

Elevernas kunskaper

6.1 Inledning ning till sexualliv och samlevnad samt nor-

mernas relativitet. För varje kunskapsom- Detta och följande kapitel belyser den samråde redovisas dels de ingående kunskapslade effekten av den undervisning som gymfrågorna var för sig, med uppdelning på nasiets elever fått på olika stadier av sin kön, dels sammanfattande mått på kunskaskolgång. Undervisningen kan antas påverka perna, kunskapsindex. När vi söker förklakunskaper, normer, upplevt behov av unringar till variationer i kunskaper är det dervisning och informationssökande utanför i huvudsak variationer i dessa index som skolan. De frågor man i grunden skulle vilja studeras. De förklaringar vi tillgriper gäller ha besvarade beträffande kunskaperna gältvå grupper av faktorer, erhållen underler om dessa kan anses tillräckliga och, om visning samt elevernas bakgrundsdata. brister anses föreligga, vilka områden och vilka grupper av elever dessa gäller. Att 6.2 Sexualkunskap specificera vad tillräcklig kunskap innebär 6.2.1 Enskilda kunskapsfrågor redovisade ligger dock utanför ramen för föreliggande efter kön undersökning. Vad vi studerar i detta kapitel är elevernas förmåga att reproducera De 23 kunskapsfrågorna, som till största ett visst kunskapsstoff. Dispositionen följer delen består av påståenden med svarsalindelningen i de tre kunskapsområdena ternativen rätt, fel och vet ej, redovisas i sexualkunskap, samhällsfrågor med anknyt- tabell 6.1.

Tabell 6.1 Enskilda frågor i Sexualkunskap redovisade efter kön. Vertikala procenttal.

Kön

Påstående/fråga svarsalternativ Pojkar Flickor Totalt

Alla preventivmedel ger ett säkert skydd Rätt mot könssjukdomar Fel Vet ej, uppgift saknas

Sterilitet hos en individ omöjliggör samlag Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

Mödomshinnan försvinner i samband med Rätt att menstrautionen börjar Fel Vet ej, uppgift saknas

3--914300

Påstående/fråga svarsalternativ Flickor Totalt

Praktiskt taget alla experter är eniga om Rätt 83 att onani är ofarligt Fel 10 Vet ej, uppgift saknas 7

Blottare är farliga personer som oftast Rätt 5 tillgriper våld Fel 85 Vet ej, uppgift saknas 10

Den vanligaste könssjukdomen i Sverige är Syñlis 13 Gonørrê 83 Vet ej, uppgift saknas 4

Möjligheten för befruktning är störst just Rätt 83 mitt emellan två menstruationer Fel 15 Vet ej, uppgift saknas 3

Spontan abort kallas även missfall Rätt 86 Fel 7 Vet ej, uppgift saknas 7

För att en kvinna skal kunna få barn Rätt 16 måste båda äggstockarna vara funktions- Fel 77 dugliga Vet ej, uppgift saknas 7

Efterbörd kallas det när det andra barnet Rätt 4 av ett tvillingpar föds fram Fel 84 Vet ej, uppgift saknas 12

Det första tecknet på att man är med barn Rätt 6 är att man känner sig illamående på Fel 90 kvällarna Vet ej, uppgift saknas 4

Enäggstvillingar är alltid av samma kön Rätt 66 Fel 29 Vet ej, uppgift saknas 5

Anlag till brunögdhet är dominant Rätt 69 Fel 22 Vet ej, uppgift saknas 8

Hos mannen finns bara en X-kromosom Rätt 54 Fel 37 Vet ej, uppgift saknas 9

Östrogen är ett kvinnligt könshormon Rätt 51 Fel 9 Vet ej, uppgift saknas 39

Ãggceller bildas i livmodern Rätt 47 Fel 50

Befruktningen - sammansmältning av livmodern 42 ággledaren 46 ägg och sädescell - sker i

SOU 1969:

Pâstående/fråga svarsalternativ "Flickor ” Totalt

Hur vanligt tror Du det är med missfall?.1 10:e l 24 t 35- :.- 295--, Tror Du att missfall inträffar ungefär i 50:e 32 36 l00:e V 33 _ _ 18' 26"' _«. _34 . 7 vart havandeskap? Vet ej, uppgift saknas ll 10 .. 11: i "

Dröppel är ett annat namn för syñlis Rätt 30 22 26 Fel 28 21 25 43 56 . __ .49 , v Vet ej, uppgift saknas _v Ãggstockarna producerar testosteron i Rätt 9 Fel 19 30 5 V -. ;Tur 4

Vet ej, uppgift saknas 73. 65 69 .- -.: 18"" Progesteron och gulkroppshormon år Rätt 17* samma sak › Fel 5 9= v -7' Vet ej, uppgift saknas 78 72 i .75 _ Bastal 802 705 v --1 507

För varje påstående har det korrekta mer 1, 5, 15 och 15 i tabellen. Det bör svarsalternativet strukits under. Av utrym- här framhållas, att på grund av att järnmesskäl redovisas »vet ej» och »uppgift sak- förelsegrupperna är relativt stora, .blir .även nas» tillsammans. Andelen uppgift saknas små skillnader i procenttalen statistiskt sig: i varierar men uppgår högst till 0,5 % . nifikanta. Påståendena är ordnade efter andelen korrekta svar med först 98 % korrekta svar 6.2.2 Kunskapsindex på påståendet om preventivmedlens skydd 6.2.2.1 Uppbyggnad mot könssjukdomar och sist 18 % för pår ståendet om progesteron och gulkroppshor- Indexpoängen har beräknats på följande mon. sätt: : - . _ . Andelen »vet ej»-svar varierar kraftigt Rätt svar ger+1 poäng, fel svar-_l_ från 1 % för påståendet med störst antal poäng och vet ej eller uppgift saknasp korrekta svar till 75 % för påståendet med poäng. Sammanräkning har sedan skett för det lägsta antalet. Det finns ett visst sam- samtliga 23 ingående frågor. Minuspoängen band mellan andelen korrekta svar och »vet avser att korrigera för gissning. Vid gissej»-svar på så sätt att »vet ej»-svaren ten- ning är sannolikheten' lika för korrekt derar att öka med lägre andel korrekta felaktigt svar. Över ett någorlunda stort ansvar. Det skulle tyda på att gissningsfrekven- tal påståenden bör gissningssvaren då» ta;,ut; sen hålles relativt låg. varandra poängmässigt. Högsta möjligápo- › Statistiskt signifikanta skillnader mellan äng, då alla påståenden besvarats korrekt, pojkar och flickor föreligger i 19* fall av 23. blir 23. Negativ poäng erhålles om delfelj- I 16 av dessa 19 fall har flickorna större aktiga svaren överväger. Fördelningen på andel korrekta svar än pojkarna. De' ej olika poängklasser framgår.: av r tabe11"6.2'. signifikanta skillnaderna hänför sig till num- Poängsumman är inte operationellt entydig.

Tabell 6.2 Indexpoäng ifråga om sexualkunskap.

Antal poäng 5-9

T. ex. betyder 10 poäng minst 10 korrekta emellertid säkert även andra moment än svar (10 korrekta och 0 felaktiga, 11 kor- dem som tagits upp i enkäten, vilket kan rekta och l felaktigt o. s. v.). Inte någon vara anledningen till att sambandet inte elev uppnådde det högsta möjliga index- blir så starkt som för undervisningen om värdet 23, medan 69 elever av 1507 hade det kunskapsstoff som enkäten behandlar. 0 poäng eller mindre. Medeltalet ligger på Indexpoängen redovisad efter undervis- 9,2 poäng. ning om kunskapsstoffet återges också i tabell 6.3. Här framträder ett starkt samband mellan variablerna. Skillnaden är signifikant. Det är dock möjligt att elevernas 6.2.2.2 Redovisning efter erhållen svar på omfattningen av undervisningen påundervisning verkats av i vilken utsträckning de kunnat Indexpoängen i sexualkunskap skall här re- svaren på kunskapsfrågorna. Har de inte dovisas efter undervisningens omfattning, vetat det rätta svaret, kan de ha trott att hjälpmedel, undervisningsklimat och elever- de ej fått undervisning. I vilken utsträcknas omdöme om undervisningen. ning detta gäller är naturligtvis svårt att Indexpoängen visar ett samband med säga. uppgiften om antal lektionstimmar som to- Tabell 6.4, som visar sambandet med talt ägnats åt sexual- och samlevnadsun- användning av hjälpmedel, innehåller inga dervisning, vilket framgår av tabell 6.3. signifikanta skillnader. Inte heller för sam- Tendensen är signifikant. Ju mer undervis- bandet med undervisningsklimat i tabell ning eleverna uppger att de fått, desto högre 6.5 framträder några signifikanta skillnader. indexpoäng har de. Man måste emellertid Lärarens sätt att bedriva undervisning i beakta att sambandet inte avser kunskaps- dessa hänseenden tycks inte ha haft någon frågorna i Sexualkunskap utan helt generellt inverkan på elevernas mått av kunskaper. all sexual- och samlevnadsundervisning. Det Elevernas omdöme om undervisningens är dock troligt, att en relativt större andel kvalitet ger inte riktigt det utslag på kunav lektionstimmarna använts åt undervis- skaperna som väntat, vilket framgår av taning i sexualkunskap än åt samhällsfrågor, bell 6.6. Det föreligger ingen tendens att normernas relativitet och normer för sexuellt omdömet om undervisningen skulle förklara samliv; I antalet angivna timmar ingår skillnader i indexpoäng.

Tabell 6.3 Indexpoäng i Sexualkunskap redovisad efter undervisningens omfattning. I %.

Antal poäng Sexual- och samlevnadsundervisning:

Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoñ"

Tabell 6.4 Indexpoäng i Sexualkunskap redovisad efter användning av hjälpmedel i undervisningen. I % . Antal poäng

Tabell 6.5 Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter undervisningsklimat. Antal poäng

Antal poäng Fick man fråga och diskutera i samband med

35 . 19 _ Tabell 6.6 Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter omdöme om undervisningen. I -%. Antal poäng

gorierna hemmafruar, pensionärer och upp- 6.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata gift saknas, för religiös bakgrund beträf- I tabell 6.7 redovisas indexpoängen med fande »vet ej» och uppgift saknas samt för uppdelning på bakgrundsdata. Följande gäl- föräldrarnas kontroll beträffande uppgift ler här och i övriga kapitel beträffande saknas. i den statistiska prövningen av skillnader signifikant skillnad föreligger för kön, emellan olika kategorier av elever. Katego- vilket inte är oväntat, eftersom resultaten rin uppgift saknas ingår ej i chihberäk- för de enskilda kunskapsfrägorna samman»ningarna för variabeln stadigt sällskap. Sam- fattas i indexpoängen. Flickorna har sålei ma gäller för socialgrupp beträffande kate- des högre indexpoäng än pojkarna. i

Zlalrell_ 6.7 Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bak- Antal poäng grundsvariabel Kategori

Kön i i Pojkar Flickor Linje: Humanistisk Ekonomisk Teknisk Samhällsvetenskapli g Naturvetenskaplig Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa_ förorter vriga städer med mer än 30 000inv Övrigt stadigt Har stadigt sällskap sällskap Har ej stadigt sällskap Uppgift saknas

Social- I Il , grupp III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas Totalt

Likaså finns en signifikant skillnad mellan Tendensen är klar. Kön och linje förolika linjer. Elever på de samhällsvetenskap- klarar oberoende av varandra varians i eleliga, humanistiska och vernas kunskaper. _ linjerna har betydligt högre indexpoäng än Några skillnader i kunskaper mellan eleelever på de ekonomiska och tekniska. Detta ver boende i olika orttyper föreligger inte. överensstämmer med den mängd' undervis- Kunskaperna tycks alltså vara desamma i ning eleverna uppger sig ha fått. storstäder och ute i landet. Variabeln sta- Man kan inte bortse från möjligheten att digt sällskap, som här ses som en indikator skillnadernani-kunskaper mellan pojkar och ” den-'mellanliggande variabeln motivaflickor sammanhänger med skillnader i de- tion, visar ett statistiskt säkerställt samband ras fördelning på linjer liksom det finns med kunskaperna i den förväntade riktmöjlighetatt det motsatta förhållandet gäl- ningen. Elever med stadigt sällskap har ler. högre indexpoäng. Det finns slutligen ingen Könsfördelningen på de olika linjerna är säkerställd skillnad mellan elever ur olika på humanistisk: linje 16 % pojkar. och 84 % socialgrupper. flickor, ekonomisk 50-50 %, teknisk 96- _samhällsvetenskaplig 38-62 % och 6.3 Kunskaper i samhällsfrågor med annvaltzurveteznskapl_ig 63-32 %. Vid en sam- knytriingiiill sexualliv och samlevnad tidigiuppdelningipå_ kön och linje erhålles följande procenttal. 6.3.1 Enskilda' kunskapsfrågor redovisade poängklassen 15- 23 poäng: ” " " efter kön' -

I .tabell 6.8 redovsas de 14 påståenden, som - -Hum Ek Tekn Samh Nat gäller. samhällsfrågor, - med uppdelning på könnKorrekt svar har som tidigare ,strukits pojkarJ-as. --1... v4 - 5 ” 13 14 fliçkorw; . .,.›.l_9_ ; 1_3 _.-1.._ ,27_ 27 under. ;Påståendena har ordnats efter an- 1Bastal för litet_ för procentberäkning. , delen korrekta svar. Största andelen ,kor-

Tabell 6.8 Enskilda frågor om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter kön. Vertikala procenttal. Kön

, 3. Vet ej, uppgift saknas 4

föräldrar lämnar sitt samtycke till aborten Vet ej, uppgift saknas 18 13

En person som talar om vart man kan Rätt 75 75 vända sig för att få illegal (illegal: Fel 7 7 olaglig) abort kan straffas Vet ej, uppgift saknas . 17 18

En gift kvinna måste anta makens namn Rätt 19 17 Fel 72 75 - Vet ej, uppgift saknas 9 8

Enligt svensk lag är alla homosexuella Rätt 18 9 handlingar straffbara Fel 63 72 Vet ej, uppgift saknas 19 19

Alla gravida kvinnor får tandvårdsbidrag Rätt 54 78 Fel ll 3 Vet ej, uppgift saknas = . 35 18

Hemskillnad och äktenskapskillnad är Rätt 19 24 samma sak Fel 64 62 Vet ej, uppgift saknas _ 16 14

Kusiner får inte gifta sig med varandra Rätt 35 26 Fel 57 69 Vet ej, uppgift saknas s 6

1'4 För att en kvinna skall få ett pessar Rätt 14 inprovat måste hon enligt lag vara lägst Fel 47 55 17 år Vet ej, uppgift saknas 31 Basta] 705 i l 507

SOU 1969: 28

rekta svar erhålles för påståendet rörande väntat föreligger en signifikant tendens, men mödravårdscentralens rådgivning (95 %) sambandet är svagare än motsvarande i och lägsta andelen för påståendet om ålder fråga om sexualkunskap. Frågor och diskussion har inget signififör inprovning av pessar (51 %). För skillnaderna mellan pojkar och flic- kant samband med indexpoängen (tabell kor gäller att det förekommer 8 signifi- 6.11) men däremot omdömet om underkanta sådana av 14 möjliga. De ej signi- visningen (tabell 6.12). De elever som är fikanta påståendena har nummer l, 2, 6, positiva eller negativa till undervisningen 8, 9 och 12 i tabellen. Av de 8 signifikanta har högre indexpoäng än de neutrala. En skillnaderna har flickorna större andel kor- tolkning av detta resultat är, att de rekta svar pâ 7 och pojkarna på 1 på- positiva kan ha fått nya kunskaper genom stående. undervisningen, medan de negativa redan hade den av lärarna meddelade kunskapen och därför kan ha tyckt att undervisningen 6.3.2 Kunskapsindex var dålig. 6.3.2.1 Uppbyggnad 6.3.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata Liksom för Sexualkunskap har en sammanräkning av poäng skett. Med ett pluspoäng Kunskaperna efter olika bakgrundsdata reför korrekt svar och ett minuspoäng för dovisas i tabell 6.13. Som tidigare föreligger felaktigt erhålles den fördelning på indexsignifikanta skillnader för kön, linje och stapoäng som framgår av tabell 6.9. digt sällskap men inte för orttyp och socialgrupp. Tabell 6.9 Indexpoäng ifråga om samhälls- Flickor har högre indexpoäng och likaså frågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. I %. de elever som har stadigt sällskap. I detta fall är det den naturvetenskapliga och tek- Antal poäng niska linjen som har lägst poäng, medan -5 6-8 9-11 12-14 S:a det för indexet för sexualkunskap var den ekonomiska och tekniska. Antal 195 417 570 325 1 507 Vid samtidig uppdelning på kön och linje % 13 28 38 22 100 erhålles följande procenttal för poängklas- 78 elever uppnådde högsta poäng medan sen 12-14: 11 elever hade 0 eller lägre poäng. Genom- Hum Ek Tekn Samh Nat snittspoängen var 9,0. pojkar -1 19 17 23 15 flickor 27 28 -1 27 23 6.3.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning. 1 Basta] för litet för procentberäkning.

I tabell 6.10 har indexpoängen satts i sam- Tendenserna finns kvar, men skillnaderna band med undervisningens omfattning. Som mellan könen har accentuerats något.

Tabell 6.10 Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter undervisningens omfattning. I %.

Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoff som enkäten behandlat? -5 6-8 9-ll 12-14

Tabell 6.11 Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter undervisningsklimat. I %.

Antal poäng Fick man fråga och diskutera i samband med

Tabell 6.12 Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter omdöme om undervisningen. I %. Antal poäng Basta] -5 6-8 9-11 12-14 Vad ansåg man om undervisningen?

Tabell 6.13 Indexpoång i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bak- Antal poäng grunds-

20 Övriga städer med mer än 30000 inv 454 15 24 40

SFUPP III 385 10 29 40 21 Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas ll 1 507 13 28 38 22

6.4 Normernas relativitet skaper utan mera för att försöka få ett grepp om i vilken grad eleverna har någon 6.4.1 Enskilda kunskapsfrågor redovisade känsla för att värderingar skiftar mellan efter kön olika kulturer. I tabell 6.14 visas att på- I detta avsnitt ingår endast fyra frågor. ståendet om katolska kyrkans inställning till Dessa frågor har medtagits inte så mycket födelsekontroll erhållit högst andel korrekta för att kontrollera elevernas faktiska kun- svar, 85 %, mot 37 % för påståendet om

Tabell 6.14 Enskilda frågor om normernas relativitet redovisade efter kön. Vertikala procenttal.

Kön Påstående/fråga svarsalternativ Pojkar Flickor Totalt

Den katolska kyrkan har en strängare Rätt 84 inställning till födelsekontroll än de Fel 11 protestantiska kyrkorna Vet ej, uppgift saknas 6

Lagstiftningen om abort är ungefär Rätt 10 densamma i de ñesta länder Fel 82 Vet ej, uppgift saknas 9

Det förekommer inom vissa kulturer att Rätt 49 man allmänt uppmuntrar till föräkten- Fel l l skapliga förbindelser Vet ej, uppgift saknas 40

Homosexualitet har fördömts av alla folk Rätt 45 i alla tider Fel Vet ej, uppgift saknas 34 . 21 Bastal 802 705

att homosexualitet fördömts av alla folk i 6.4.2 Kunskapsindex alla tider, 6.4.2.1 Uppbyggnad För alla påståenden utom nummer l finns signifikanta skillnader. Pojkarna har i samt- Indexet är uppbyggt på likartat sätt som liga fall högre indexpoäng. Det är ett in- tidigare. I tabell 6.15 ser vi, att 20 % av tressant resultat, eftersom flickorna på de eleverna har högsta poängen medan 5 % har båda föregående indexen hade övervägande minuspoäng. Genomsnittspoängen är 2,0. högre indexpoäng i de fall då signifikanta skillnader fanns. Så få exempel har tagits 6.4.2.2 Redovisning efter erhållen underupp att man på grundval av inte visning bör dra några generella slutsatser om skillnader mellan pojkars och flickors kunskaper Indexpoängen redovisas här efter undervisom normernas relativitet. ningens omfattning (tabell 6.16). Det före-

Tabell 6.15 Indexpoäng ifråga om normernas relativitet. I %. Antal poäng

Tabell 6.16 Indexpoäng ifråga om normernas relativitet redovisad efter undervisningens omfattning. I %.

Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoñ' som

ligger en signifikant skillnad mellan ja- och mellan linjer är dock icke detsamma för de nejkategorierna. Sambandet är det förvän- tre kunskapsområdena. Bl. a. av detta skäl tade. Elever som anger att de erhållit un- är det svårt att ge variationerna en överdervisning har högre poäng. tygande förklaring.

6.4.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata 6.5 Jämförelse med elevundersökningen i årskurs9 För kön och linje finns fortfarande en signifikant skillnad, medan den har försvunnit Som tidigare nämnts innehåller de båda för stadigt sällskap och i likhet med tidigare undersökningarna inte exakt samma frågor inte finns för orttyp och socialgrupp. på de tre kunskapsområdena. Till stor del Vid samtidig uppdelning på kön och är de dock gemensamma och skall därför linje erhålles följande procenttal för elever läggas till grund för en jämförelse av kunmed 4 poäng: skapsnivåerna på de två stadierna. De enskilda kunskapsfrågorna för sexual- Hum Ek Tekn Samh Nat kunskap är något fler på gymnasiestadiet, 23 mot 21 frågor. signifikanta skillnader pojkar -1 17 20 36 26 mellan könen föreligger till lika stor andel ñickor 23 8 -1 14 10 för de båda stadiema, och flickorna har i 1Bastal för litet för procentberäkning. båda fallen bättre kunskaper än pojkarna. Vid jämförelse mellan stadierna med av- Tendensen finns kvar. Pojkarna har även seende på de 14 enskilda kunskapsfrågor i efter uppdelning på linjer bättre kunskaper sexualkunskap som varit gemensamma, visar än flickorna i detta avseende. Oberoende av sig gymnasieeleverna i 10 fall ha signifikant könsfördelningen varierar vidare kunskaper- större andel korrekta svar. I övriga 4 fall na med linje. Mönstret för variationerna föreligger inte någon signifikant skillnad.

Tabell 6.17 Indexpoäng ifråga om normernas relativitet redovisad efter bakgrundsdata. 1%.

Antal poäng Bakgrundsvariabel Kategori Basta] -l 2 3 4

Kön Pojkar 802 29 29 19 24 Flickor 705 43 26 15 16 Linje Humanistisk 305 37 21 19 23 Ekonomisk 204 43 33 12 13 Teknisk 269 37 31 12 19 samhällsvetenskaplig 344 33 25 19 22 Naturvetenskaplig 385 31 29 19 21 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 35 26 20 19 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 36 28 15 21 Övrigt 591 36 28 17 20 stadigt sällskap Har stadigt sällskap 641 36 26 16 22

Totalt

Även då jämförelsen inskränks till att gälla enbart elever på den gymnasieförberedande linjen i årskurs 9 i grundskolan, har gymnasieeleverna genomsnittligt bättre kunskaper, men avviker nu mindre markant. Vad gäller samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad överensstämmer resultaten med ovanstående. Grundskoleeleverna har fått en fråga mer än gymnasieeleverna, nämligen 15 frågor. Flickorna har större kunskaper än pojkarna på båda stadierna och i lika stor utsträckning. På de 9 frågor som varit gemensamma för båda stadiema visar sig gymnasieeleverna ha signifikant större andel korrekta svar i 6 fall. I övriga 3 fall föreligger inte några signifikanta skillnader. Vid jämförelse med enbart 9 g, visar sig tendensen kvarstå, dock mindre markerad. Ifråga om både Sexualkunskap och samhällsfrågor visar sig elever med stadigt sällskap ha bättre kunskaper än övriga elever. Denna tendens framträder dock ej i undersökningen av grundskolans elever. Lika många frågor om normernas relativitet har ställts i de båda undersökningarna, och medelpoängen är också densamma, 2,0 poäng. Pojkarna visar sig både i gymnasiet och i grundskolan ha större kunskaper än flickorna.

Normer för sexuellt samliv

7.1 Inledning tagande eller ställer sig likgiltiga. Beträffande kamraters normer och elevernas egna Undersökningen behandlar de normer för är det däremot de olika handlingsmönstren, sexuellt samliv bland ungdomar i eleveråterspeglade i de angivna normerna, som nas egen ålder som eleverna själva har och är av intresse. de normer som eleverna tror att skolan, föräldrarna och kamraterna har. I en tidigare av utredningen utförd undersökning, 7.2 Elevernas egna normer (SOU 1969: 2), har det sexuella beteendet undersökts, vilket är ett skäl till att det inte Majoriteten av eleverna, 63 %, ansluter sig till den restriktiva inställningen, dvs. att tagits upp i denna undersökning. Enligt Utredningsinstitutets bedömning skulle i det man måste ha stadigt sällskap för att ha här sammanhanget sådana frågor vara så sexuellt samliv (tabell 7.1). Den större dekänsliga, att de skulle kunnat omöjliggöra len av de övriga eleverna har den friare undersökningens genomförande. Föräldrar inställningen till sexuellt samliv (26 %). och lärare skulle kunna motsätta sig att en Accepterar man den friare inställningen lär sådan undersökning gjordes inom skolans man även acceptera sexuellt samliv melområde. lan ungdomar som har stadigt sällskap, Närmast redovisas elevernas normer, där- dvs. 89 % skulle acceptera sexuellt samliv efter de normer de tillskriver sin omgivning. om man har stadigt sällskap. Av den tidi- I enkätformuläret har ordningen mellan gare nämnda undersökningen av svenska frågorna varit den omvända. Svarsalterna- folkets sexualliv framgår att 91 % i den tiven är ej genomgående jämförbara. I yngre generationen både bland män och fråga om normer man tillskriver skola och kvinnor, accepterar sexuellt samliv mellan föräldrar behandlas fyra olika inställningar, par med stadigt sällskap, medan en mindre i kap. 2 benämnda avvisande, restriktiva, del accepterar sexuellt samliv mellan obundfria och ansvars- och självständighetsbeto- na, relativt obekanta personer. Mönstret är nande. Möjligheten fanns också för eleverna därmed detsamma i båda undersökningaratt ange att skola och föräldrar ställer sig na. likgiltiga för problemet. Frågorna avser ju Den norm som eleverna ansluter sig till att komma åt skolans och föräldrarnas sätt beror inte på omfattningen av den underatt fungera som normkällor. Det är då av visning de fått om olika normer. Detta framintresse att se inte bara om de uttalar sig går av tabell 7.2. Ungefär samma andel för olika sexuella handlingsmönster utan ansluter sig oberoende av undervisningens också om de rekommenderar eget ställnings- omfattning till kravet på stadigt sällskap.

SOU 1969: 28 45

Tabell 7.1 Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder. I %.

Vilken norm ansluter man sig till?

Att man måste Att det ha stadigt Att det räcker absolut sällskap för med att man Uppgift inte får att ha sexuellt träffas mer

Tabell 7.2 Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redovisade efter erhållen undervisning. I %.

Vilken norm ansluter man sig till?

Får ej Stadigt Räcker med Vet ej, före- sällskap mer tillfällig uppgift Har man i undervisningen behandlat komma krävs kontakt saknas olika normer för sexuellt samliv?

Ja, rätt mycket eller en del 61 29 Nej, resp. Ej erhållit sexualundervisning 65 Minns ej, uppgift saknas 54 28

7.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata bakgrunden. Elever som har hem där ingen av föräldrarna är religiös, visar en friare I tabell 7.3 redovisas elevernas normer med inställning än elever med hem där någon uppdelning på bakgrundsdata. signifikanta eller båda föräldrarna är religiösa. samband finns mellan elevernas normer och Det visar sig att ju strängare föräldrarnas kön, linje, religiös bakgrund resp. föräldrar- kontroll är, desto mindre fri är elevernas nas kontroll. inställning till sexuellt samliv. Föräldrakon- Samma andel av pojkar och flickor intar trollen påverkar dock inte den avvisande den avvisande inställningen medan pojkarna inställningen. Här finns inga skillnader meli övrigt har en markant friare inställning lan eleverna. till sexuellt samliv. Den tidigare undersökningen (SOU 1969: 2) redovisar kortare 7.3 Normer tillskrivna skola; föräldrar och bekantskapstid före det första samlaget för kamrater pojkar än för flickor. Med utgångspunkt från denna överensstämmelse kan man på- De normer som eleverna tillskriver sin omstå att angivna normer speglar handlings- givning redovisas i tabell 7.4. Det kan nobeteendet. teras att 60 % av eleverna anger, att skolan Skillnaderna mellan linjerna återfinns till vill att man bildar sig en egen uppfattstörsta del mellan den restriktiva och fria ning att handla efter. Om denna uppfattinställningen. Det är tydligt att variationer- ning bottnar i uttalade åsikter från lärarna na mellan linjer här fångar upp skillna- eller endast tillskrives skolan utan vidare derna mellan pojkar och flickor. Procenten grund är svårt att säga. Tabell 7.5 visar elever som anser att stadigt sällskap krävs dock att andelen elever som ser skolans roll för sexuellt samliv samvarierar över linjer på detta sätt varierar med den utsträckdirekt med procenten flickor. ning i vilken man i skolan sysslat med olika Den förväntade tendensen framträder vad normer för sexuellt samliv. De som fått gäller skillnaden beroende på den religiösa undervisning uppger i högre grad än övriga

Tabell 7.3 Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redovisad efter bakgrundsdata. I %. i

Bak- Får ej Stadigt Räcker med Vet ej, grunds- före- sällskap mer tillfällig uppgift variabel Kategori Basta] komma krävs kontakt saknas * l i Kön Pojkar 802 .

Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 3 62 28 7 Övriga städer med mer än

Religiös Båda föräldrarna religiösa eller

Tabell 7.4 Normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder tillskrivna skola, föräldrar och kamrater. I %.

Vad tror man skolan vill att man skall tycka?

Skolan vill att man bildar sig Skolan Att det Att det en egen intresserar absolut Att man räcker att uppfatt- sig inte inte får måste ha man träffas ning att alls för före- stadigt mer till- handla denna Uppgift komma sällskap fâlligt efter fråga Vet ej saknas S:a

Antal 76 143 8 903 220 153 4 l 507 % 5 9 1 60 15 10 100 -

Vad tror man föräldrarna tycker?

Föräldrarna vill att man Föräldbildar sig rarna in- Att det Att det en egen tresserar absolut Att man räcker att uppfatt- sig inte inte får måste ha man träf- ning att alls för före- stadigt fas mer handla denna komma sällskap tillfälligt efter fråga Vet ej

271 S10 8 605 20 92 18 34 1 40 1 6

Vad tror man kamraterna tycker?

Att det Att det Att man räcker att Kamraterna absolut inte måste ha man träffas har ingen

Tabell 7.5 Normer för sexuellt samliv tillskrivna skolan redovisade efter undervisningens omfattning. I % .

Vad tror man att skolan vill att man skall tycka?

Skolan vill att Att det man bildar Skolan Har man i under- räcker sig en egen intresvisningen behand- Att det Att man med att uppfatt- serar sig Vet ej, lat olika normer absolut måste ha man träffas ning att inte alls och uppför sexuellt sam- inte får stadigt mer till- handla för denna gift saknas liv? Bastal förekomma sällskap fälligt efter fråga

Ja, rätt mycket eller en del 441 66 Nej eller erhöll ingen sexualoch samlevnadsundervisning 911 57 19 10 Minns ej, uppgift saknas 155 59 11 17

att skolan vill att man bildar sig en egen dock tydligt att föräldrarna och i viss mån uppfattning att handla efter. skolan tillskrivs den avvisande åsikten i Om man jämför de åsikter eleverna till- högre grad än den omfattas av eleverna skriver skolan med dem de tillskriver för- själva och den minst restriktiva i lägre äldrarna, finner man att föräldrarna för grad. eleverna framstår som mer restriktiva. Samma svarsalternativ som för elevernas Eftersom svarsalternativen för normer till- egna normer har kunnat anges för de norskrivna skolan och föräldrarna inte är rik- mer som tillskrivits kamraterna. För dessa tigt desamma som för elevernas egna åsikter båda kategorier är det, som tidigare nämnts, kan en direkt jämförelse inte göras. Det är normerna för handlingsmönstret som man

48 SOU 1969: 28

vill komma åt. Uppgifterna om kamraternas speciell åsikt, 34 % mot 16 %. Eftersom gymnasieeleverna bättre har kunnat specifiåsikter får tas med en viss försiktighet, eftersom »vet ejwsvaren här är betydligt cera kamraternas åsikter, kan en jämförelse högre. mellan de övriga inställningarna visa på en Uppgifterna pekar nu på att kamraternas skillnad, som inte finns i verkligheten. Hade åsikt skulle vara friare än elevernas egna grundskoleeleverna kunnat ange sina kamvilket inte är möjligt om de tillfrågade ele- raters åsikter i högre grad, hade kanske verna är representativa för sina kamrater. skillnaderna försvunnit. För åsikter om att stadigt sällskap krävs finns ingen skillnad Förklaringen kan vara den att många elever framträtt som mer »fria» och »radikala» i men däremot för åsikten att det räcker med samtal med kamraterna än vad som motsva- att man träffas mer tillfälligt. Dubbelt så rar deras verkliga attityder. Dessa har däre- många gymnasieelever som grundskoleelemot i högre grad framkommit i den anony- ver, 34 % mot 17 %, tror att deras kamrama enkätundersökningen. Svaret att »kam- ter har denna inställning. raterna har ingen speciell åsikt» innebär antagligen ofta, att eleverna inte känner till kamraternas åsikter. Man kan inte anta, att kamraterna skulle ha mindre deciderade uppfattningar än de i enkäten deltagande eleverna.

7.4 Jämförelse med elevundersökningen i årskurs9

På detta område har identiska frågor ställts till de båda elevkategorierna, varför direkta jämförelser kan göras. Elevernas egna normer överensstämmer helt, när det gäller att man måste ha stadigt sällskap för att få ha sexuellt samliv. 2/3 anser detta. I övrigt vinner den fria inställningen större anslutning bland gymnasiets elever (26 mot 12 %), medan grundskoleeleverna däremot har större andel vet ej svar. En ungefär lika stor andel på båda stadierna anser att skolan vill, att man skall bilda sig en egen uppfattning att handla efter. Grundskoleeleverna anser emellertid att deras föräldrar är mer restriktiva. 32 %, mot 18 % för gymnasieeleverna, tror att föräldrarna tycker, att sexuellt samliv absolut inte får förekomma bland ungdomar i elevernas egen ålder. Divergensen kan möjligen bottna i att föräldrarna i högre grad tolererar sexuellt samliv mellan artonåringar än mellan sextonåringar. När det gäller kamraternas inställning har eleverna på det lägre stadiet i mycket högre grad angett, att kamraterna inte har någon

4-914300

Upplevt behov och samlevnadsav sexual-

undervisning

8.1 Inledning Sexualkunskap osv. definieras här som

tidigare av det kunskapsstoff som eleverna I detta kapitel skall elevernas behov av utfrågats om i enkänten. Sedan behandlas sexualundervisning redovisas med avseende elevernas önskemål beträffande hjälpmedel på hur de själva upplever det. Deras uttalai undervisningen och undervisningsklimat de behov är en funktion av »mättnadssamt deras behov av enskilt samtal och av gradem, i sin tur sammanhängande med undervisning i speciella frågor (preventivomfattningen av erhållen undervisning och medel, samlag). Slutligen redovisas elever-

av tillgången till informationsaltemativ. En nas synpunkter på vem som bör sköta sexustor del av frågorna om behov anknyter alundervisningen i skolan. till den första komponenten och gäller allt-

så behoven mot bakgrund av erhållen un- 8.2 Elevernas attityd till att sexual- och dervisning. Nu har kartläggningen av undersamlevnadsfrågor behandlas i undervisvisningens innehåll avsett relativt stora ningen kunskapsområden varför rekonstruktion i

detalj av önskemålen om undervisning ej är 8.2.1 Ifråga om sexualkunskap

möjlig. Inte heller erhålles någon direkt 8.2.1.1 Allmän värdering och önskemål gradering av vikten av de olika områdena

ur elevernas synpunkt. Som framgår av tabellerna 8.1 och 8.2 redo-

Vi skall här först ta upp två frågor med visas här elevernas upplevelse av att sexual-

anknytning till den undervisning som före- kunskap berörs i undervisningen och önske-

kommit, liksom tidigare med uppdelning på mål om mer undervisning. En överväldigan-

fyra områden varav tre gäller kunskapsom- de majoritet, 97 %, ser positivt på att

råden (sexualkunskap, samhällsfrågor med sexualkunskap berörs i undervisningen. Man

anknytning till sexualliv och samlevnad och bör observera, att eleverna uppmanats att

normernas relativitet) och det fjärde nor- ta ställning till ökad undervisning i sexualmer för sexuellt samliv. kunskap utan att behöva ta hänsyn till

Tabell 8.1. Upplevelse av att sexualkunskap berörs i undervisningen.

Tycker man att det är bra att sexualkunskap berörs i undervisningen?

- SOU 1969: 28

Tabell 8.2. Önskemål om mer undervisning i sexualkunskap. Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i Sexualkunskap?

_

detta besluts konsekvenser, t. ex. minskad ror av den undervisning man erhållit frami går av tabell 8.3. En signifikant tendens undervisning om andra_ämnesområden. Eleverna har heller inte uttalat sig om föreligger i övre delen av tabellen. Önskeinnehållet i den önskade undervisningen, mål om mer undervisning i sexualkunskap men man kan tänka sig att de i viss mån beror i hög grad av i vilken omfattning man relaterar till de kunskapsfrâgor som tagits fått sådan undervisning. I tabellens nedre upp i enkäten. Dessa består dock av både del, där särredovisning görs efter antal tims. k. praktiska frågor och frågor av mer mar som ägnats åt sexual- och samlevnadsteoretiskt intresse. undervisning, framträder samma tendens, Beträffande den allmänna värderingen men något svagare. Även här föreligger finns inte tillräcklig variation i svaren för statistisk signifikans. att motivera särredovisning efter bakgrundsdata eller uppgifter om undervisningens om- 8.2.1.3 Redovisning efter bakgrundsdata fattning. Särredovisning har dock skett beträffande önskemålen om mer undervis- I hela kapitel 8 kommer vi inte att särning. redovisa efter bakgrundsvariablerna linje, orttyp och socialgrupp, eftersom dessa inte uppvisar några intressanta resultat. Vad gäl- 8.2.1.2 Redovisning efter erhållen underler linje beror de skillnader, som ibland visning uppkommer, delvis på den sneda könsför- Hur önskemålen om mer undervisning be- delningen och till stor del på att omfatt-

Tabell 8.3. Önskemål om mer undervisning i Sexualkunskap redovisad efter omfattning av erhållen undervisning. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i Sexualkunskap?

Ingen undervisning, minns ej och uppgift saknas 438 41 40 13

Tabell 8.4. Önskemål om mer undervisning i Sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i Sexualkunskap? Ja, Ja, Vet ej, Bakgrunds- mycket något uppgift variabel 3;: Kategori Bastal mer mer saknas _

- 49 .En av föräldrarna är religiös

4 ningen av den undervisning som förekom- Tabell 85; Upplevelse av att samhällsfrågor mitpå' respektive linje har varierat. I den med anknytning till sexuallivet berörs i mån skillnaderna beror på könsfördelningen undervisningen. framgår denna av särredovisningen för kön. Qndervisningens omfattning på olika linjer Tycker man att det är bra att samhällsfrågor med anknytning tagits upp i avsnitt 5.9. till sexuallivet berörs i undervisendast två_ _av tio fall erhålls signifi- ningen? Läppkantaskillnader för orttyp och tendenserna gift är i dessa fall inte entydiga. Det är uppen- Vet sak- Ja Nej ej Sza bart, att det inte är ortens invånarantal som nas sådant, som står för skillnaderna utan några Antal 1458 21 24 4 1 507 andra faktorer som t. ex. att linjerna före- % 97 1 2 100 kommer i olika utsträckning på orterna. socialgrupp förekommer inte i något tas upp i undervisningen. En något större fall signifikanta skillnader. del, 91%, än för sexualkunskap vill ha .. .För återstoden av bakgrundsvariablerna, mer undervisning (tabell 8.6). kön, stadigt sällskap och religiös bakgrund, finns ingen säkerställd skillnad, när det gäller önskemål om mer undervisning i sexual- 8.2.2.2 Redovisning efter erhållen underkunskap. Detta framgår av tabell 8.4. visning

Vid särredovisning efter erhållen undervis- 8.2.2 I' fråga om samhällsfrågor med anning, tabell 8.7, framträder samma tendens knytning _till sexualliv och samlevnad som tidigare, statistiskt signifikant. De elever som inte erhållit någon undervisning önskar 8.2.2.1 =Allmän värdering och önskemål mer undervisning än de som erhållit sådan. Tabell 8.5 ger en bild som exakt överensstämmer med motsvarande gällande sexual- 8.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata kunskap. Eleverna i överväldigande grad positiva till att samhällsfrågor med an- I tabell 8.8 ges önskemålen med uppdelknytning till sexualliv och samhällsfrågor ning på bakgrundsdata. Variabeln religiös

:52

Tabell 8.6. Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivetz'

Skulle man önskatatt skolan gett mer undervisning än. som-skett om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet? -

_

Tabell 8.7 Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter omfattning' av erhållen undervisning. I %. a .q- l'

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisningjin som skett om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet? Ja, Ja, .Vet ej, - Har man fått undervisning om mycket något uppmftü., det kunskapsstoñ' enkäten behandlat? Basta] mer mer Nej saknás“

szw W129i i Ja, om det mesta eller en del 549 Nej 874_ 4 58 3.3 . 38.,j3. 1.1,!"

Minns ej, uppgift saknas _ 84 .nu

Tabell 8.8. Önskemål om mer undervisning i samhällsfrågor med anknytning tillseitualliv samlevnad redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än' som skett i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? Ja, Ja, Vetej, i* Bakgrunds- mycket något uppgift variabel Kategori Basta] Nej saknas_ mer mer u» _

bakgrund ingår ej här. Den har bedömts per om variationer i normer mellan olika, kulturer) framgår .av .tabellerna, ,8.9'-..och: som mindre intressant redovisningsgrund med motiveringen att frågorna på detta 8.10. Här erhålles resultat område kan antas vara mindre kontrover- tidigare fast med något mindre markerat siella än de som gäller sexualkunskap. Uppdelningen på' kön, men irrte='p'â Tabe1l-8.9. Upplevelse av' att -nomiernas relaå' tivitet berörs i undervisningen. digt sällskap, ger signifikant skillnad. Flic- =^' = korna vill ha mer undervisning än pojkarna. i' U Tycker man att det är bra att normernas relativitet berörs i undervisningen? UPP? -.z- 8.2.3 Ifråga om normernas relativitet i _' _. 3 gift . *stat Vet" sak-

.Tabell 8.10. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet. Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas relativitet?

_._

_intresse 86 % anser, att det är positivt att mellan pojkar och flickor, där flickorna normernas relativitet berörs i undervis- önskar mer undervisning. ningen. 83 % önskar mer undervisning.

8.2.4 [fråga om normer för sexuellt samliv 8.2.3.2 Redovisning efter erhållen undervisning 8.2.4.1 Allmän värdering och önskemål

Som tidigare framträder också här en sta- I tabell 8.13 ser vi, att 81% tycker att _tistiskt signifikant skillnad mellan de elever det är bra att normer för sexuellt samliv som erhållit undervisning och de som inte berörs i undervisningen. Det är en något erhållit någon (tabell 8.11). De sistnämnda lägre andel än för de tidigare områdena. önskar mer undervisning. En markant lägre andel, 65 %, vill ha mer diskussion (tabell 8.14). Eleverna är emellertid osäkrare på detta område och har 8.2.3.3 Redovisning efter bakgrundsdata i högre grad angett, att de inte vet. Detta I tabell 8.12 redovisas endast uppdelningen kan kanske delvis bero på att eleverna här efter kön. Det finns en signifikant skillnad endast har kunnat välja mellan ett ja- och

Tabell 8.11. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet redovisade efter ornfattning av erhållen undervisning. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas relativitet? Ja, Ja, Vet ej, Har man fått undervisning om det mycket något uppgift Bastal mer mer Nej saknas .kunskapsstotf enkäten behandlat? 19. Ja, om det mesta eller en del 234 19 57 s .Nej eller erhöll ingen undervisning i sexualliv. och samlevnad l 147 39 47 9 5 Minns ej, uppgift saknas 126 16 52 14 17

Tabell 8.12. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet redovisade efter bak- _grundsdata I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas relativitet?

Tabell 8.13. Upplevelse av att normer för 8.2.4.2 Redovisning efter erhållen undersexuellt samliv berörs i undervisningen. visning

I tabell 8.15 görs en redovisning efter den Tycker man att det är bra att normer för sexuellt samliv berörs i omfattning i vilken normer berörts i underundervisningen? visningen. Det framgår, att önskemålen om Uppgift mer diskussion visar samma tendens som för Vet sak- de övriga områdena. Skillnaderna är signi- Ja Nej ej nas Sza fikanta.

Antal 1218 145 142 2 1507 % 81 10 9 - 100 8.2.4.3 Redovisning efter bakgrundsdata

Av de tre bakgrundsvariabler som redovisas Tabell 8.14. Önskemål om mer diskussion i tabell 8.16 är det endast stadigt sällskap kring normer för sexuellt samliv. som ger signifikanta skillnader. Det är emel- Skulle man önskat att det i skolan lertid precis på gränsen att den är signidiskuterats mer än som skett kring fikant och eftersom avvikelsen för vet ej normer för sexuellt samliv? och uppgift saknas ger ett stort bidrag till Uppgift att skillnaden blir signifikant, har inte den- Vet sak- na bakgrundsvariabel något större intresse. Ja Nej ej nas S:a

Antal 986 342 177 2 I 507 8.3 Elevernas önskemål ifråga om hjälpme- % 65 23 100 12 - del i undervisningen och undervisnings-

klimat nejalternativ medan de vid de tidigare kunskapsområdena har kunnat nyansera sitt ja- Här behandlas endast två aspekter, bildband svar genom att välja mellan alternativen och filmer samt diskussion i klassen. Tabell »ja, mycket mer» och »ja något men. Vid 8.17 visar att 75 % av eleverna har uttryckt kunskapsfrågorna har vi ju haft en uppfatt- önskemål om mer hjälpmedel i undervisning om vad som ligger till grund för gra- ningen i form av bildband och filmer. 69 % dering av önskemålen - i vilken mån vill ha tillfälle till mer diskussion kring undervisning förekommit om kunskapsfrå- sexual- och samlevnadsfrågor (tabell 8.18).

gorna. Beträffande normer för sexuellt samliv har vi bara elevernas subjektiva upp- 8.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata fattning om detta ämne har behandlats mycket eller litet att gradera efter, varför I tabellerna 8.19 och 8.20 redovisas önskeen finare gradering här ansetts mindre me- mål om mer hjälpmedel och mer diskussion ningsfull. efter kön. Inte i något av fallen finns någon

Tabell 8.15. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv redovisade efter omfattning av diskussion under läsåret. I %.

Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv? Vet ej, Har olika normer för sexuellt samliv uppgift behandlats i undervisningen? Ja Nej saknas

Ja, rätt mycket eller en del 60 27 12 Nej eller erhöll ingen sexual- och samlevnadsundervisning 20 10 Minns ej, uppgift saknas 25

SOU 1969: 28

Tabell 8.16. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv redovisade ef-ter bakgrundsdata. I %.

Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv? Vet ej,

Religiös Båda föräldrarna religiösa

Tabell 8.17. Önskemål om mer hjälpmedel i Tabell 8.18. Önskemål om mer diskussion i undervisningen i sexual- och samlevnads- klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor. frågor. Skulle man vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- Skulle man vilja ha ñer bildband och samlevnadsfrågor? och filmer? Upp- Uppgift gift Vet sak- Vet sak- S:a . Ja Nej ej nas S:a Ja Nej ej nas

Antal 1125 202 179 1 1 507 Antal 1038 277 190 2 l 507 75 13 12 100 % 69 18 13 100 %

Tabell 8.19. Önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i sexual- och sarnlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I %. .

Skulle man vilja ha fler bildband och filmer? Vet ej, Bakgrunds- uppgift variabel Kategori Basta] Ja Nej saknas

säkerställd skillnad mellan pojkar 55h flic- blem, tabell 8.21. Andelen vet ej-svar är kor. här relativt stor, 18 %.

8.4 Elevernas behov av enskilt samtal rö- 8.4.1 Redovisning efter bakgrundsdata rande sexual- och samlevnadsproblem Behovet av Av tabell 8.22 framgår, att' 53 % av eleverna har önskemål om till- enskilt samtal är något större bland .flickor fälle till enskilt samtal om personliga pro- än bland pojkar. Bland dem som har sta-

Tabell 8.20. Önskemål om tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor? Vet ej,

Tabell 8.21. Önskemål om tillfälle till enskilt samtal om personliga problem.

Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal om personliga problem gällande sexuallivet? Uppgift

Tabell 8.22. Önskemål om tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem redovisade efter bakgmndsdata. I %. i

Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem gällande sexuallivet? Vet ej,

Religiös Båda föräldrarna religiösa

digt sällskap vill också en något större an- samlag. Eleverna har tillfrågats om när de del ha tillfälle till enskilt samtal. Båda ansett det lämpligt att undervisning för försdessa skillnader är signifikanta. Elevernas ta gången ges i dessa frågor. Det bör framreligiösa bakgrund är inte utslagsgivande för hävas att risken finns att frågorna därigebehovet. v nom fått en förutsättande struktur, även om det första svarsalternativet gett eleverna möjlighet att säga att undervisning ej bör 8.5 Behov av undervisning i speciella frågor förekomma. Tabell 8.23 gäller lämplig tid- Två frågor tas här upp, gällande behov av punkt för undervisning för första gången undervisning om preventivmedel och om om preventivmedel. Ingen elev anser att

Tabell 8.23. Lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel.

När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom första gången? Årskurs Bör inte alls Uppgift

- Tabell 8.24. Lämplig tidpunkt för undervisning om samlag. Når tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången? Årskurs

sådan undervisning ej bör förekomma. dan de mer praktiskt inriktade kunskaperna Flertalet, 65 %, hänvisar till årskurs 7-9. om preventivmedel inte anses behövas förr- Av tabell 8.24 framgår att ungefär hälf- än på ett senare stadium. ten, 47 %, förordar undervisning för första gången om samlag på låg- och mellansta- 8.5.1 Redovisning efter bakgrundsdata diet, medan enligt tabell 8.23 31 % anser att undervisningen om preventivmedel skall Pojkar och flickor är eniga om lämplig tidförekomma redan på lâg- eller mellansta- punkt för undervisning första gången om diet, (i båda fallen med stark övervikt för preventivmedel. Detta framgår av tabell mellanstadiet). En möjlig förklaring till det- 8.25. Den enda signifikanta skillnaden för ta är att kunskaper om samlag anses ha ett de redowisade bakgrundsvariablerna företeoretiskt intresse på ett tidigt stadium, me- ligger för religiös bakgrund. Eleverna vill

Tabell 8.25. Lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel redovisad efter bakgrundsdata. I %. När tycker man att detvore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom första gången?

sällskap Har ej stadigt

Tabell 8.26. Lämplig tidpunkt för undervisning om samlag redovisad efter bakgrundsdata. I %.

När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången? Bör ej alls Låg- Hög- Vet ej, Bakgrunds- före- sta- Mellan- sta- uppgift

sällskap Har ej stadigt sällskap 14 33 46 Uppgift saknas Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa eller kyrkliga 306 13 26 52 En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 14 35 44 Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig 863 l 14 35 45 3 l Vet ej och uppgift saknas 146 2 l 3 24 49 8 4 Totalt 1507 l 14 33 47 4 2 förlägga undervisningen tidigare ju mindre av utomstående. Av tabell 8.27 framgår religiöst hem de har. att 59 % anser att sexualundervisningen Vad gäller lämplig tidpunkt för under- huvudskaligen bör skötas av utomstående exvisning om samlag (tabell 8.26) finns det pert, mot 18 % för någon av skolans lärare. signifikanta skillnader för kön och religiös Att en högre andel uttalat sig för en expert bakgrund. Flickorna vill i högre utsträck- kan ha flera olika förklaringar. Ett frågening ha undervisningen förlagd till låg- och alternativ, där beteckningen expert använmellanstadiet. Elever, vars båda föräldrar des, kan genom att vara positivt värdeladär religiösa eller kyrkliga, vill inte ha under- dat dra till sig svar utan att eleverna därvisningen så tidigt som de övriga. för tar direkt avstånd från andra alternativ, t. ex. lärare. Experten kan av eleverna ses som en garanti för sakkunskap och av 8.6 U ppfattning om vem som i första hand dem fönnodas i högre grad ta upp kontrobör sköta sexualundervisningen i skolan versiella frågor. Den privatisering som präg- 25 % av eleverna har som framgått av lar sexuallivet kan också tänkas slå igenom kap. 5 uppgett att de fått undervisning här, innebärande att eleverna finner det

Tabell 8.27. Uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervisningen i skolan.

Vem tycker man i första hand bör ge sexualundervisning i skolan?

Någon expert som kommer på Någon av Skol- besök

--

Tabell 8.28. Uppfattning om vem som bör sköta sexualundervisningen i skolan redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Vem tycker man i första hand bör ge sexualundervisning i skolan? Skol- Vet _ej, Bakgrunds- Skol- sköter- uppgift .

lättare att diskutera de för dem aktuella undervisningen. 59 % av gymnasieelevema problemen med någon de i övrigt inte har vill lyssna till en expert mot 43 % av grundkontakt med. skoleeleverna. Motsvarande mindre andel, 18 % mot 31 %, vill att någon av skolans lärare skall undervisa. 8.6.1 Redovisning efter bakgrundsdata Vid uppdelning på pojkar och flickor (tabell 8.28) framträder signifikanta skillnader. Pojkarna hänvisar oftare till lärare och expert och flickorna oftare till Skolläkare och skolsköterska.

8.7 Jämförelse med elevundersökrzingen i årskurs 9 För samtliga tre områden gäller att eleverna på_ de olika stadierna i lika hög utsträckning tycker att det är bra, att Sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och normernas relativitet berörs i undervisningen. För de två sistnämnda områdena gäller, att gymnasieeleverna i högre grad har önskemål om mer undervisning. Samma andel elever vill ha mer undervisning om. normer för sexuellt samliv. Vad gäller önskemål om ytterligare användning av hjälpmedel i undervisningen finns inga nämnvärda skillnader och inte heller för enskilt samtal. Grundskoleeleverna vill i något högre grad ha undervisningen om preventivmedel förlagd till årskurs 7-9, men ca hälften av eleverna både i gymnasiet och grundskolan vill att undervisning om samlag för första gången ges på låg- eller mellanstadiet. Det finns en viss skillnad mellan eleverna ifråga om åsikt om vem som bör sköta

informationskällor i

9.1 Inledning har eleverna fått ange vilka informations-

källor de haft utanför skolan. De har då De kunskaper och normer eleverna har forfått pricka för högst tre av ett antal presenmas endast delvis av den undervisning skoterade alternativ. Dels har de fått ange lan ger: Informationskällor utanför skolan, vilken informationskälla de skulle föredra.

dvs. föräldrar, kamrater, tidningar m. m., Därvid har även skolan, i form av alternafår antas kunna fungera både som kontiven lärare, skolläkare och skolsköterska, kurrerande alternativ och som komplettetagits med. rande källor (stimulera till kunskapssökan- Begreppet informationskällor skall här de). Speciellt skulle det förra kunna gälla användas i vid bemärkelse. Det avser innormer för sexuellt samliv och det senare te enbart den information eleverna fått elkunskaper. Av kap. 6 har framgått att ju ler söker i faktafrågor utan även det utbyte mer undervisning eleverna har fått i skolan av åsikter och erfarenheter som bildar undesto bättre resultat har de på undersökderlag för deras ställningstaganden till sexningens kunskapstest. I den mån eleverna uella problem. söker information i sexual- och samlevnads-

frågor utanför skolan är det tydligt att

denna information i varje fall inte helt täc- 9.2 Informationskällor utanför skolan

ker de olika aspekter som här närmare har 9.2.1 Ifråga om sexualkunskap studerats. I kap. 8 har eleverna också ut-

talat ett påtaglit behov av sexual- och sam- I tabell 9.1 visas de informationskällor som

levnadsundervisning i skolan. eleverna haft utanför skolan ifråga om

Följande kapitel avser att belysa hur det- sexualkunskap. Högst tre alternativ fick an-

ta behov hänger ihop med den information ges. Om fler än tre markeringar förekomsom eleverna anser sig kunna få från sin mit har överskjutande antal alternativ slum-

omgivning i övrigt. Det har dock endast pats bort. p ansetts möjligt att översiktligt behandla relationerna mellan informationskällor. Vi har 9.2.1.1 Särredovisning efter kön då tagit ut de tre områdena sexualkun-

skap, samhällsfrågor med anknytning till De olika informationskällorna finns också

sexualliv och samlevnad samt normer för särredovisade efter kön i tabell 9.1. Böcker

sexuellt samliv, definierade på sätt som ti- är för båda könen den vanligaste informa-

digare beskrivits. Informationskällorna på tionskällan med 65 % för pojkar och 64 %

dessa områden tas upp på två sätt. Dels för flickor. Därnäst kommer för pojkarna

Tabell 9.1. Informationskållor utanför skolan ifråga om Sexualkunskap redovisade efter kön.

Antal Totalt Pojkar Flickor Har man fått reda på någonting utanför omnäm- 0 A: 0 A: O A skolan? (Högst tre alternativ markeras) nanden (av 1507) (av 802) (av 705)

24 2 . 2 l . På föreningar och möten I böcker 65 65 . 64 I tidningar: 500 33 _ . 35 32 På film 87 6 6 6 Från TV och radio 384 25 26 24 Från annat håll 54 4 3 4 Summa omnämnanden 3 861 2 055 1806 I genomsnitt 2,6 2,6 2,6 Har ej fått reda på någonting utanför skolan 18 1 2 1 Uppgift saknas l

andra kamrater än skolkamrater samt för- liv och samlevnad redovisas i tabell 9.2. äldrar, tidningar och skolkamrater. De tre Jämfört med informationskällorna ifråga sistnämnda är alla ungefär lika vanliga om sexualkunskap kan man notera att tidmed 36, 35 resp. 31 %. Flickorna närrmer ningar, radio och TV samt föräldrar har i högre grad än pojkarna föräldrar och i ökad betydelse här medan kamrater och lägre grad skolkamrater. Övriga inforrna- böcker har fått färre antal markeringar än tionskällor är ungefär lika vanliga för både tidigare. pojkar och flickor.

9.2.2.1 Särredovisning efter kön 9.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med an- I tabell 9.2 redovisas även informationsknytning till sexualliv och samlevnad källorna uppdelade på pojkar och flickor. Informationskällor utanför skolan ifråga om Med undantag av informationskällan församhällsfrågor med anknytning till sexual- äldrar, som 60 % av flickorna angett mot

Tabell 9.2. Informationskällor utanför skolan ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter kön.

Antal Totalt Pojkar Flickor Har man fått reda på någonting utanför omnäm- % O A 0 /o skolan? (Högst tre alternativ markeras) nanden (av 1507) (av 802) (av 705)

Har ej fått reda på någonting utanför skolan 38 3 l Uppgift saknas 5

pojkarnas 49 %, finns här inga nämnvärda (61 resp. 59 %). Föräldrar är även här en skillnader mellan pojkar och flickor. Tid- vanligare informationskälla för flickor än ningar, böcker, radio och TV samt för för pojkar (44 resp. 27 %). pojkarna även föräldrar har samtliga angetts av ungefär 50 % av eleverna. 9.3 Preferenser i fråga om informationskällor 9.2.3 I fråga om normer för sexuellt samliv 9.3.1 I fråga om sexualkunskap

Beträffande normer för sexuellt samliv har I försöket att kartlägga elevernas informaendast efterfrågats vilka personer utanför tionskällor ifråga om olika områden av skolan eleverna diskuterat med. Informa- sexual- och samlevnadsfrågor har vi bett tionskällorna på detta område framgår av eleverna ange varifrån de fått sin informatabell 9.3. Högst två alternativ fick här an- tion utanför skolan, vilket redovisats i tages. Kamrater utanför skolan är här en do- bellerna 9.1-9.3. Dessa frågor har emelminerande informationskälla. 8 % av elever- lertid inte inneburit någon direkt värdering na hade ej diskuterat detta utanför skolun- från elevernas sida av de förekommande dervisningen. alternativen. Genom att fråga eleverna vart de helst skulle vända sig om de ville få reda på något inom olika angivna områden, får 9.2.3.1 Särredovisning efter kön vi en värdering av informationskällorna, en Tabell 9.3 innehåller även informations- värdering som dock måste antas rymma flekällorna särredovisade efter kön. Andra ra olika dimensioner, t. ex. sakkunskap kamrater än skolkamrater är det vanligaste och lättillgänglighet. alternativet bland både pojkar och flickor Av tabell 9.4 framgår vart eleverna skul-

Tabell 9.3. Informationskällor utanför skolan ifråga om normer för sexuellt samliv redovisade efter kön.

Tabell 9.4. Preferenser ifråga om informationskällor i Sexualkunskap.

Om man ville få reda på någonting som rör sexualkunskap, vart skulle man då vända sig? Skol- Upp- Tid- Skol- Andra Skol- skö- Lä- An- gift ning- Böc- kam- kam- Sys- För- läka- ter- ra- nat- sakar ker rater rater kon äldrar re ska re håll nas Sza

Antal 11 826 12 64 20 217 171 55 19 107 5 1507 ° /o 1 55 1 4 1 14 11 4 1 7 100

le vända sig om de ville ha reda på någon- bel ger. .upphov till signifikanta skillnader. ting rör Sexualkunskap. Enligt tabell De skillnader som föreligger vid redovis- 9.1 var böcker den vanligaste informations- ning efter socialgrupp och föräldrarnas konkällan ifråga om Sexualkunskap och 55 % troll ger ej statistisk signifikans. v Vid redovisning efter religiös- bakgrund av eleverna skulle också i böcker söka information i en speciell fråga. Ingen annan har den sista gruppen - vet ej och uppgift informationskälla föredras av en tillnärmel- saknas - ej medtagits vid chi2-beräkningarsevis lika stor grupp. Föräldrar, som har na. Skillnaderna är ej stora, dock signiden största andelen efter böcker, föredras fikanta. endast av 14 %, trots att föräldrarna tidigare angavs som en relativt vanlig informa- 9.3.2 Ifråga om samhällsfrågor med antionskälla. Samma förhållande gäller kamknytning till sexualliv och samlevnad rater och tidningar, som båda var ganska vanliga inforrnationskällor. Endast 5 % av I tabell 9.6 redovisas elevernas preferenser eleverna skulle dock vända sig till kamrater i informationskällor ifråga om samhällsfråoch endast l % till tidningar. Just ifråga om gor med anknytning till sexualliv och samtidningar är det troligt att svårigheten att levnad. Böcker är även här det mest förefå tag på den speciellt eftersökta informa- dragna alternativet, dock i något lägre grad tionen spelar in. Det är tydligt att eleverna än ifråga om sexualkunskap. Föräldrar och inte gärna vänder sig till lärare (1 %). i någon mån lärare är populärare som informationskälla i dessa frågor jämfört med sexualkunskap. Preferenserna för skolläka- 9.3.1.1 Redovisning efter bakgrundsdata re har minskat något. Även här är det myc- I tabell 9.5 redovisas föredragen informa- ket markant att tidningar och kamrater, inte tionskälla ifråga om sexualkunskap efter som var vanliga informationskällor, bakgrundsdata. Liksom föräldrar var en hör till de källor man skulle vända sig till vanligare informationskälla för flickor än för att få reda på något. för pojkar, skulle flickor i högre grad också vända sig till föräldrarna. Pojkarna skul- 9.3.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata le i motsvarande högre grad vända sig till skolläkare. Skillnaderna är statistiskt signi- Redovisning efter bakgrundsdata återfinns fikanta. i tabell 9.7. signifikanta skillnader fås för De skillnader som framkommer vid upp- kön, linje, socialgrupp och religiös bakdelning på linje återspeglar till en del de grund. Den mest markanta skillnaden vid skillnader i könsfördelning som finns på uppdelningen på kön är flickornas högre olika linjer. Den jämförelsevis låga siffran preferens för föräldrar, 39 % mot pojkarnas för informationskällan föräldrar och jämfö- 25 %. Denna differens återspeglas också vid relsevis högre siffran för läkare på den tek- redovisning efter linje där eleverna på den niska linjen kan troligen förklaras av det tekniska linjen har relativt låg andel för föräldrar. Den ekonomiska linjen avviker faktum att 96 % av eleverna på den linjen är pojkar. här från övriga med högre andel för böcker Även bakgrundsvariabeln orttyp ger sig- och tidningar och lägre för föräldrar. nifikanta skillnader. Ju större orten är, Redovisning efter socialgrupp ger en i desto högre grad skulle eleverna vända sig minskande andel för föräldrar från 35 % till föräldrar och i lägre grad till böcker och i socialgrupp I till 27 % i socialgrupp III. skolläkare. Motsatta förhållandet gäller för böcker och Elever med stadigt sällskap skulle i lägre tidningar samt skolläkare. grad vända sig till skolläkare och i högre Skillnaderna vid uppdelning efter religiös grad till annan person än elever utan sta- bakgrund är rätt små. Elever som kommer digt sällskap. Även denna bakgrundsvaria- från hem där båda föräldrarna är religiösa

Tabell 9.5. Preferenser ifråga om informationskällor för Sexualkunskap redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Om man vill få reda på någonting som rör Sexualkunskap, vart skulle man då vända sig? Tid- Kamning- ra- Skol- Uppar, ter, För- Skol- skö- Lä- An- gift Bakgrunds- Bas- böc- sys- äld- läka- ter- re nat sakvariabel Kategori tal ker kon rar re ska re håll nas

- Samhällsvetenskaplig 344 53 10 14 10 4 1 7 - Naturvetenskaplig 385 56 4 17 l 1 3 3 6 - Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 53 8 18 8 3 1 10 - Övriga städer med

mer än 30 000 inv 454 55 6 14 ll 5 2 7 Övrigt - 591 59 5 12 15 3 1 5 - Stadigt Har stadigt sällskap 641 55 8 15 9 3 - 10 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 56 5 14 13 4 2 6 - Uppgift saknas 8

Social- I 457 53 7 17 10 4 2 8 grupp II 635 59 6 15 9 3 1 7 - III 385 53 7 1 1 16 4 2 8 -- Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas 11

Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa eller kyrkliga 306 58 4 13 13 6 3 4 - En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 55 7 12 12 2 2 10 - Ingen av föräldrarna religiös eller kyrklig 863 56 7 15 10 3 8 - - Vet ej och uppgift saknas 146 52 7 16 15 3 3 5 - Föräldrarnas Brukar förkontroll åldrarna Alltid, ange hur ofta 159 53 8 19 9 3 l 8 1 dags man Ibland 714 56 7 16 11 3 1 6 skall vara Aldrig 630 56 6 11 13 5 1 9 hemma på Uppgift kvällarna? saknas 4

Total 1507 56 6 14 1 l 4 1 7 --

Tabell 9.6. Preferenser ifråga om informationskällor för samhällsfrågor med anknytning till

sexualliv och samlevnad.

Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet, vart skulle man då vända sig?

Skol- Andra Skol- Upp- Tid- kam- kam- För- Skol- skö- Lä- An- gift ning- Böc- ra- ra- Sys- äld- läka- ter- ra- nat sakar ker ter ter kon rar re ska re håll nas Sza

Antal 29 631 20 45 16 475 74 47 90 77 3 1 507 % 2 42 l 3 1 32 5 3 6 5 100 --

5-914300

Tabell 9.7. Preferenser ifråga om informationskällor i samhällskunskap med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, vart skulle man då vända sig? Tid- Kamning- ra- Skol- Uppter, Skol- skö- Lä- gift ar, Bakgrunds- Bas- böc- sys- läka- ter- ra- sakvariabel Kategori tal ker kon re ska re nas

Kön Pojkar 802 46 NN)

Samhällsvetenskaplig 344 41 Naturvetenskaplig 385 41

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 g 40 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 45 Övrigt 591 46

Stadigt Har stadigt sällskap 641 42 sällskap Har ej stadigt säll-

Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa eller kyrkliga 306] 29 En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 30 Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig 863 §45 33 Vet ej och uppgift saknas 146 32 Föräldrarnas Brukar förkontroll äldrarna Alltid, 159 35 40 ange hur ofta dags man Ibland 7l 4 45 33 skall vara Aldrig 630 44 27 hemma på Uppgift kvällarna? saknas 4 Totalt 1507 44 5 32 5 3 6 5

tenderar dock att i lägre grad tillfråga sina sexuellt samliv. Föräldrar och annan perföräldrar, än i de fall där ingen av föräld- son föredrages av ungefär lika stora gruprarna är religiös. per (28 resp. 25 %). Närmare information om vilka personer som inryms under alter- 9.3.3 Ifråga om normer för sexuellt samliv nativet annan person saknas tyvärr. Man I tabell 9.8 redovisas elevernas preferenser kan här också notera att gruppen kamrater, 25 % sammanlagt för skolkamrater och ifråga om informationskällor i normer för

66 SOU 1969: 28

Tabell 9.8. Preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv.

Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig? Skol- Skol- Andra För- Skol- skö- Låkam- kam- Sys- äld- läka- ter- ra- Annan Uppgift rater rater kon rar re ska re person saknas Sza

Antal 101 270 58 420 159 64 17 382 36 1507 % 7 18 4 28 11 4 1 25 2 100

andra kamrater, har relativt stor betydelse skolkamrater (47 %). För pojkar i årskurs 9 inom detta område jämfört med vad som var ordningen den motsatta, kamrater utangällde ifråga om sexualkunskap och sam- för skolan (55 %) var vanligast och därefter hällsfrågor med anknytning till sexualliv böcker (47 %). skolkamrater var också vanoch samlevnad. ligare som informationskälla i årskurs 9. Även för flickorna var böcker en vanligare 9.3.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata informationskälla i gymnasiet än i grundskolan (64 resp. 43 %). Flickorna i grund- Bakgrundsvariablerna kön, linje och staskolan har i högre grad angett föräldrar och digt sällskap ger här signifikanta skillnader. Resultaten redovisas efter samtliga bak- skolkamrater som informationskälla och ilägre grad tidningar. grundsvariabler i tabell 9.9. En rätt mar- Den mest markanta skillnaden i informakant skillnad föreligger mellan pojkar och tionskällor ifråga om samhällsfrågor med flickor för alternativet skolläkare. 16 % av anknytning till sexualliv och samlevnad gälpojkarna skulle vända sig till Skolläkare mot endast 4 % för flickorna. Flickorna ler föräldrar. 13 % av pojkarna och 10 %

av flickorna i årskurs 9 har angett föräldrar föredrar i högre grad annan person och i någon mån föräldrar, kamrater och skol- medan motsvarande procenttal för gymnasköterska. siet är 49 resp. 60 %. Även för böcker förekommer mycket stora skillnader. I årskurs Elever på den ekonomiska linjen visar återigen en lägre andel för föräldrar och 9 angav ll % av pojkarna och 6 % av flicnågot högre för annan person. Tekniska korna böcker. Motsvarande siffror i gymlinjen visar den jämförelsevis högsta ande- nasiet var 48 resp. 45. Radio och TV och len för skolläkare, vilket kunde förväntas för pojkarna även tidningar är vanligare inmed tanke på den höga andelen pojkar på formationskällor för gymnasieeleverna medenna linje. dan kamrater har mindre betydelse. 26 % av pojkarna i årskurs 9 hade ej dis- Redovisning efter stadigt sällskap ger störst skillnader för alternativen kamrater kuterat normer för sexuellt samliv utanför skolan. I gymnasiet gällde detta för ll % och annan person. Elever som har stadigt sällskap föredrar i högre grad annan person av pojkarna. I motsats till vad som gällt övriga områden har kamrater utanför skooch i lägre grad kamrater. En möjlig tolklan här större betydelse för eleverna i gymning kan vara att svarsalternativet annan nasiet. Pojkarna i gymnasiet har också person i många fall innebär elevens pojkvän resp. flickvän. i högre grad än pojkarna i årskurs 9 diskuterat med sina föräldrar. 9.4 Jämförelse Böckernas större betydelse som informamed elevundersökningen tionskälla för eleverna i gymnasiet återveri årskurs 9 kar även på preferenserna ifråga om infor- De vanligaste informationskällorna för pojmationskällor i sexualkunskap. 55 % av elekar i gymnasiet ifråga om sexualkunskap verna i gymnasiet skulle söka speciell infor-

var böcker (65 %) och andra kamrater än mation i böcker mot 21 % iårskurs 9. Gym-

SOU 1969: 28 67

Tabell 9.9. Preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig?

Kam- Skol- Anrater, För- Skol- skö- Lä. äld- läka- ter- ra- Uppgift Bakgrunds- syskon ska re saknas variabel Kategori rar re

Pojkar 27 26 16 Kön

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 28 30 Övriga städer med mer

Föräldrarnas Brukar för-

skall vara hemma på Uppgift kvällarna? saknas 4 Totalt 1 507 28 1 l 4 l 25 2

nasieeleverna redovisar däremot lägre an- böcker starkt ökad betydelse som föredradel för föräldrar, Skolläkare och skolskö- gen informationskälla i gymnasiet, 42 % terska. Vid redovisning efter bakgrundsdata mot 18 % i grundskolan. Skolläkare, skolgäller i båda undersökningarna att flickor sköterska och lärare föredras däremot i lägoch elever i större orter i högre grad vänder re grad av gymnasieeleverna. sig till föräldrarna och pojkar och elever på Slutligen har eleverna i gymnasiet i högmindre orter i högre grad vänder sig till re grad angivit andra kamrater än skolkam- Skolläkare. rater och annan person som föredragen in- Även när det gäller samhällsfrågor med formationskälla ifråga om normer för sexuanknytning till sexualliv och samlevnad har ellt samliv.

10 Sammanfattning

10.1 Allmänt om undersökningen med avseende på omfattning, innehåll, före-

komst av hjälpmedel samt undervisnings- Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut klimat; har på uppdrag av utredningen rörande b elevernas kunskaper i sexual- och samsexual- och samlevnadsfrågor i undervislevnadsfrågor; nings- och upplysningsarbetet under hösten c elevernas behov av och synpunkter på 1968 utfört en enkätundersökning bland elesexual- och samlevnadsundervisningen; ver i det nya gymnasiets årskurs 3. d deras informationskällor utanför sko- Undersökningen ingår i en serie av stulan ifråga om sexual- och sarnlevnadsfrådier, avsedda att ge statistiskt underlag för gor; och förslag till utformning av den framtida sexe normer för sexuellt samliv mellan ungual- och samlevnadsundervisningen. Dessa domar i elevernas egen ålder. studier ger en belysning dels av sexual- och Den population som valts för studium i samlevnadsundervisningens effekt på elevundersökningen definieras som elever, som sidan, dels av dess bakgrund på lärarsidan. dels deltog i undervisningen i det nya gym- I en tidigare rapport (SOU 1969: 8) nasiets årskurs 2 läsåret 67/68 (= hade har resultaten från en enkätundersökning möjlighet att delta i den sexual- och sambland elever i grundskolans årskurs 9 prelevnadsundervisning som då gavs), dels vid senterats. Genom en enkätundersökning, början av läsåret 68/ 69 gick i årskurs 3. ännu ej redovisad, har också, de lärare som Inom denna population har dragits ett skött sexual- och samlevnadsundervisningen urval av elever, enligt ett förfarande som i årskurs 9 studerats. Tillsammans ger desgaranterat en spridning över alla de 1221 sa undersökningar en relativt utförlig beaktuella klasserna, med genomsnittligt 1,23 lysning av förhållandena på den obligatoelever uttagna per klass. riska skolans högstadium. Enkäten genomfördes med totalt 1507 Utredningen har för sitt arbete ansett elever under senare delen av september det önskvärt med en bred kartläggning av 1968. Ifyllandet av enkätformulären skedsexualundervisningens sätt att fungera på de på så sätt att i urvalet ingående elever olika nivåer i skolsystemet. Syftet med fösom tillhörde samma skola samlades i en religgande undersökning på gymnasiestadiet gemensam lokal under överinseende av ett är i hög grad detsamma som med underav Utredningsinstitutets lokalombud. Bortsökningen i grundskolan, nämligen att befallet av elever uppgick till 0,3 % och är lysa: därmed en felkälla av underordnad bety-

a sexual- och samlevnadsundervisningen delse.

Resultatredovisningen har följt de fem tekniska och ekonomiska linjer i mindre utsträckning ha fått undervisning än övovan angivna punkterna för undersökningriga. ens innehåll. Undersökningen har i hög grad planerats och genomförts efter möns- Ungefär hälften av de elever som fått ter av grundskoleundersökningen. I rappor- undervisning i Sexualkunskap ger ett positen över denna undersökning har en grov tivt omdöme om undervisningen. Ytterligt indelning gjorts av de funktioner hos sex- få har upplevt sättet att framställa sexualual- och samlevnadsundervisningen som be- livet som negativt (3 %). Frågor och disrörs genom valet av frågor som ingår i en- kussion i anslutning till undervisningen har kätformuläret. Enligt denna indelning kan förekommit i flertalet fall. T. ex. anger 83 % sexual- och samlevnadsundervisningen syfta av de elever som fått undervisning detta i till att: fråga om Sexualkunskap och 66 % ifråga om normer för sexuellt samliv. a lära ut hur människokroppen fungerar; b verka »olycksförebyggandem c verka problem- och spänningslösande; 10.3 Elevernas kunskaper d verka socialiserande; och Undersökningen belyser ifråga om elevernas e verka etiskt fostrande. kunskaper den samlade effekten av den sexual- och samlevnadsundervisning som gymnasiets elever fått på olika stadier av sin 10.2 Elevernas uppgifter om erhållen skolgång. Den kunskapsprövning som gjorts undervisning har vissa begränsningar. Vad som under- Enligt Skolöverstyrelsens anvisningar för sökts är elevernas förmåga att reproducera sexualundervisningen i årskurs 2 i gymna- ett visst kunskapsstoff. Frågan om de därsiet skall sådan undervisning huvudsakligen vid redovisade kunskaperna är i någon memeddelas på »timmar till förf0gande», 5 ning tillräckliga kan undersökningen i sig å. 6 lektionstirnmar i varje klass. icke besvara. Däremot ger undersökningen De uppgifter eleverna lämnat om den viss information om vad det är som skapar variation i elevernas kunskaper. undervisning de erhållit är av olika skäl behäftade med vissa fel. Med tidigare an- Kunskapsfrågorna har ifråga om sexualförda reservationer för uppgifternas tillför- kunskap bestått av 23 påståenden av typen litlighet gäller att de elever som angett tim- rätt-fel, 14 av dessa ingick också i det antal i genomsnitt har fått 4,6 timmar (me- enkätformulär som användes i grundskolans dianvärde). årskurs 9. Innehållet i påståendena ankny- Kunskapsprovet har gällt tre områden, ter i hög grad till Skolöverstyrelsens handbenämnda sexualkunskap, samhällsfrågor ledning i sexualundervisning. 14 påståenmed anknytning till sexualliv och sarnlev- den, varav 9 också ingick i grundskolefornad samt normernas relativitet. På dessa muläret, gällde samhällsfrågor med anknytområden, definierade av innehållet i ett an- ning till sexualliv och samlevnad. Slutligen tal kunskapsfrågor har 76, 36 resp. 15 % av omfattar kunskapsfrågorna 4 påståenden, eleverna angett att undervisning förekom- varav 2 också ingick i grundskoleformuläret, mit. ifråga om olika normer för sexuellt gällande området normernas relativitet. samliv säger sig 29 % ha fått undervis- Elevernas kunskaper samvarierar med omning. Slutligen uppger 70 % att de fått fattningen av den undervisning de fått. Speundervisning om preventivmedel. Samtliga ciellt gäller detta för sexualkunskapen. Flicuppgifter avser den undervisning som skett korna visar sig vidare ha bättre kunskaper läsåret 67/ 68. än pojkarna för de två områden som do- Vissa skillnader mellan olika linjer synes minerar kunskapsprövningen, nämligen sexföreligga ifråga om omfattningen av under- ualkunskap och samhällsfrågor med anvisningen. Sålunda uppger sig elever på knytning till sexualliv och samlevnad. På

det tredje området visar däremot pojkarna visar eller accepterar skolan sexuellt samliv bättre kunskaper. Samma tendenser fram- eller anger konkreta restriktioner. Andelen trädde i undersökningen bland grundsko- elever som anger att skolan vill att man billans elever. Det kan vidare nämnas att ele- dar sig en egen uppfattning att handla efver med stadigt sällskap visar bättre kun- ter visar sig samvariera i viss mån med den skaper än övriga elever. Någon motsva- utsträckning i vilken man i skolan sysslat rande tendens kunde ej beläggas i grund- med normer för sexuellt samliv. skoleundersökningen. Vid jämförelse mellan de inställningar Vid jämförelse av kunskapsnivån på de man tillskriver skola resp. föräldrar företvå olika stadierna visar sig gymnasieelefaller föräldrar uppfattas som mer restriktiverna ha bättre kunskaper än eleverna i va. Eleverna uppfattar vidare kamraterna grundskolans årskurs 9. Detta gäller även, i sin omgivning som olika dem själva när men mindre markant, då jämförelse görs det gäller normer. Kamraterna ansluter sig med enbart elever på den gymnasieförbe- enligt elevernas uppfattning i högre grad redande linjen i årskurs 9. än skola, föräldrar och eleverna själva till den fria inställningen. 10.4 Normer för sexuellt samliv 10.5 Upplev: behov av sexual- och Förutom de normer eleverna själva har för samlevnadsundervisning sexuellt samliv mellan ungdomar i deras Elevernas attityd till att sexual- och samegen ålder har undersökningen berört de normer eleverna tillskriver sin omgivning levnadsfrågor behandlas i undervisningen (skola, föräldrar och kamrater). har belysts på två sätt. Dels har de fått Få elever (4 %) ansluter sig till den ange om de ser det som någonting positivt norm som avvisar sexuellt samliv mellan eller ej att sådan undervisning ges. Dels har ungdomar i deras egen ålder. *la av ele- de fått ange om de önskar mer undervisverna accepterar sexuellt samliv mellan per- ning, dvs. behoven har studerats mot baksoner som har stadigt sällskap, medan 26 % grund av erhållen undervisning. har en friare inställning, innebärande att Liksom i grundskolan ser en överväldidet räcker med mer tillfällig kontakt. An- gande majoritet av gymnasieeleverna, 97 %, delen som kräver stadigt sällskap är den- positivt på att sexualkunskap tas upp i unsamma som i grundskolematerialet, Den fria dervisningen. 80 % uttrycker vidare önskeinställningen har emellertid större anslut- mål om mer undervisning. Samma tendens ning bland gymnasiets elever, medan grund- gäller för samhällsfrågor med anknytning skoleeleverna har större andel som ej velat till sexualliv och samlevnad och ifråga om ta ställning. normernas relativitet. Ifråga om normer Den norm man ansluter sig till visar sig för sexuellt samliv föreligger inte helt jämvara oberoende av omfattningen av den förbara siffror. 81 % av eleverna har dock undervisning man fått. Markanta skillna- uppgett att de tycker att det är bra att der föreligger mellan pojkar och flickor, normer för sexuellt samliv behandlas i unpå så sätt att flickorna i högre grad an- dervisningen. 65 % har uttryckt önskemål sluter sig till den restriktiva inställningen om mer diskussion. Eleverna är dock osäkmed krav på stadigt sällskap och pojkarna rare på detta område och har i högre grad mer till den fria inställningen. Samma ten- angett att de inte vet. Mönstret är på alla dens framträdde i grundskolematerialet, men punkter detsamma som i grundskolemateskillnaderna. synes mer accentuerade på det rialet. högre stadiet. Elevernas önskemål får ses mot bakgrun- 60 % av eleverna tillskriver skolan en den av omfattningen av den undervisning ansvars- och självständighetsbetonande lin- de uppger sig ha fått. För samtliga fyra je, dvs. enligt deras sätt att se varken av- ovan nämnda områden framträder den ten-

dens som förväntas. Ju mindre undervis- Skolläkare och skolsköterska funnits med ning man fått, desto fler önskemål om mer som svarsalternativ. Viss information erhålundervisning anges. les därigenom om det inbördes förhållandet Pojkar och flickor skiljer sig ej åt i öns- mellan skolans, föräldrarnas och kamraterkemål om mer undervisning när det gäller nas roll. sexualkunskap och normer för sexuellt sam- Eleverna har ifråga om Sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexliv. På övriga två områden - samhällsualliv och samlevnad haft att ange högst frågor och normemas relativitet - uttrycker flickorna i högre grad önskemål om mer tre av tio uppräknade alternativ. Det visar undervisning. sig ifråga om Sexualkunskap att böcker var den vanligaste informationskällan. Detta 65 % av eleverna hänvisar till årskurs 7-9 på en fråga om lämplig tidpunkt för gäller både för pojkar, av vilka 65 % anger undervisning första gången om preventiv- böcker, och flickor, med 64 % för böcker. medel. 47 % förordar undervisning för för- Jämfört med eleverna i årskurs 9 föreligsta gången om samlag redan på låg- eller ger här skillnader, då för pojkar i grundmellanstadiet, jämfört med 31 % ifråga om skolan kamrater utanför skolan kom först, preventivmedel. Siffrorna liknar i hög grad därefter böcker. Även för flickorna i grunddem som gäller för grundskolans elever, skolan var böcker en mindre vanlig informed samma tendens till att eleverna vill ha mationskälla än för flickorna i gymnasiet, undervisning om samlag förlagd till ett tidi- medan däremot föräldrar och skolkamrater gare stadium än undervisning om preventiv- betydde mera. Både i gymnasieundersökmedel. ningen och i grundskoleundersökningen tränger dock den tendensen igenom att för- 59 % anser att sexualundervisningen huvudsakligen bör skötas av utomstående ex- äldrarna spelar större roll som informapert, mot 18 % för någon av skolans lä- tionskälla för flickor än för pojkar. rare. Jämfört med grundskolans elever sat- Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad har, jämsar gymnasieeleverna i högre grad på den utomstående experten (59 % mot 43 %). fört med informationskällor i Sexualkunskap Det kan här noteras att undervisning av massmedia som tidningar, radio och TV, utomstående varit vanligare i gymnasiet än liksom föräldrar, ökad betydelse medan i grundskolans årskurs 9. 25 % av gymna- kamrater och böcker har minskad betydelsieelevema uppger sig ha fått undervisning se. Med undantag för informationskällan av utomstående, mot 11 % av grundskole- föräldrar, som angetts av 60 % av flickoreleverna. na mot 49 % av pojkarna, finns inga nämnvärda skillnader mellan pojkar och flickor. Jämfört med årskurs 9 visar sig föräldrar- 10.6 Informationskällor na ha väsentligt större betydelse. Detta gäl- Det är givet att elevernas kunskaper och ler också för böcker. normer på det sexuella området påverkas Ifråga om normer för sexuellt samliv har av förhållanden utanför skolan. Informa- frågan gällt med vilka man diskuterat utantionskällor utanför skolan torde kunna fung- för skolan. Kamrater utanför skolan komera både som konkurrerande alternativ, mer här i första hand. Detta gäller både för pojkar och flickor. Även här gäller viifråga om t. ex. normer för sexuellt samliv, och som kompletterande källor till kun- dare att föräldrar nämns oftare av flickor skap. Undersökningen har belyst elevernas än av pojkar. skolkamrater nämns däremot informationskällor på två sätt. Dels har ele- i större utsträckning än föräldrar av pojkar, medan ordningen bland flickor är den omverna tillfrågats om vilka inforrnationskällor de främst haft utanför skolan. Dels har vända. När det gällt elevernas preferenser har de fått ange vilka informationskällor de fösvarsalternativen varit ömsesidigt uteslutanredrar. I det senare fallet har även lärare,

de, dvs. eleverna har fått ange endast ett alternativ ifråga om vart de helst vänder sig för att få information. Det visar sig ifråga om sexualkunskap att böcker kommer främst, nämnt av 55 %. Ingen skillnad föreligger på denna punkt mellan pojkar och flickor. Föräldrar och kamrater har som föredragna informationskällor väsentligt mindre betydelse om man jämför med den roll de spelat som faktiskt uppgivna informationskällor. Det är vidare tydligt att eleverna inte gärna vänder sig till lärare. Böcker är även ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad den informationskälla man föredrar. Liksom ifråga om Sexualkunskap gäller här att böcker spelar väsentligt större roll i gymnasiet än i grundskolan. Föräldrar och kamrater (både skolkamrater och andra kamrater) nämns i ungefär samma utsträckning som mest föredragna rådgivare ifråga om normer för sexuellt samliv (28 resp. 25 %). Kamrater har därmed ifråga om normer fått ökad betydelse jämfört med den roll de tilldelats som informationskällor för sexualkunskap och för samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Det kan slutligen noteras att på denna punkt, gällande vart man helst vänder sig för att få råd ifråga om normer, är skillnaderna mindre mellan eleverna i gymnasiet och grundskolans elever än ifråga om de informationskällor man föredrar när det gäller Sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad.

Bilaga l Tabell över slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar*

Observerat procenttal 95 90 85 eller eller eller Antal i urvalet 5 10 15

0,89 1,22 1,46 0,82 1,13 1,35 0,77 1,06 1,26 0,73 1,00 1,19 0,69 0,95 1,13

0,66 0,90 1,08 1033832753 an-an-oo 0,63 0,87 1,03 0,60 0,83 0,99 0,58 0,80 0,95 0,56 0,77 0,92

l_ * Beräknad enligt formeln V E3 n där p = procent med viss egenskap q = 100-p n = urvalsstorlek Osäkerheten i olika procenttal anges lämpligen med j; 2>< det slumpfel som framgår av tabellen ovan.

SOU 1969: 28

Bilaga 2 STMISHSII IZEHIBHLIIYBII UTREDNINGSINSTITUTBT 1› 0901 Marklund hidftfläüllh” TiCIWÖ ENKÃT I GYMNASIETS ÃRSKUHS III HÖSTTERMINEN1968

För U1: s anteckningar: -1 Hnnuiuunü -2 -3 -4 -5 -6 -7 -B -9 -10-11 -12 -1 E Kort- Kommun Län Ip Loko Ort- WP

Frågorna besvaras genom markering med x i passande ruta. 1. Detta formulär av en -14 1 D Pojke 2D Flicka 2. Vilken linje gick Du på förra läsåret (67/68)? 1 D Humanistisk 4 D samhällsvetenskaplig -15 2 E] Ekonomisk 5 [j Naturvetenskaplig 3 D Teknisk

För de följande frågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att svara "Vet ej". 32 Äggceller bildas i livmoâem. 1 D Rätt -16 2 D Fel 5 D Vet ej 4. Alla preventiv-medel ger ett säkert skydd mot könssjukdomar. 1D Rätt -17 2D Fel 3 D Vet ej 5. östrogen är ett kvinnligt könshormon. 1 D Rätt -18 2 D Fel 3 D Vet ej

6. Äggstockama producerar testosteron. 1 D Rätt 2 D Fel 3 E] Vet ej Hos mannen finns bara en x-kromosom. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet .ej Mödomshinnan försvinner i samband med att- menstruationerne. börjar. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D vet ej För att en kvinna skall kunna :få barn måste båda äggstockama vara funktionsdugliga. 1 D Rätt 2 D Fel 5 D vet ej Sterilitet hos en individ omöjliggör samlag. 1D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej Möjligheten .för befruktning är störst_ ;just mitt emellan två menstruationer. 1D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej

12. Blottare är farliga personer som oftast tillgriper våld. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet e:) Det företa tecknet på att man är med barn är alltid att man känner sig illamående på. kvällarna. 1 D Rätt 2D Fel 3D vet e:) Enäggstvillingar är alltid av sammakön. 1 D Rätt 2D Fel 5D Vet ej Placents. är en körtel :L hjärnan. 1 D Rätt 2D Fel 3D Vet ej Progeateron och gulkroppshormon är sammasak. 1 D Rätt 2 D Fal 3 D Vet ej Anlag till brunögdhet är dominant. 1 D Rätt 2 D Fel 3 E] Vet ej Dröppel är ett annat namn för syfilis. 1 D Rätt 2 D m1 3 D Vet ej

spontan abort kallas även missfall. 1 D Rätt 2 D Fel -3E] Vet e:) Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt. 1D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej Exhibitionister tycker om att visa aina. könsorgan. 1 D Rätt 2 D Fei 5 D Vet ej Efterbörd kallas det när det andra barnet av ett tvillingpar föds fram. 1 D Rätt 2D Fel 3D Vet ej För de :följande frågorna skall Du ange vilket svarsalternativ som är det rätta. Du. har också möjlighet att svara "Vet ej". Hur vanligt tror Du att det är med missfall? Tror Du att missfall inträffar ungefär i 1 D Vart tionde havandeskap 2 ü Vart femtionde eller 3 D Vart hundrade havandeskap? 4 D Vet ej Den vanligaste könssjukdomen i Sverige är 1D syfilis 2 D Gonorré 3 D Vet ej

25a Befruktningen - sammansmältning av ägg och sädescell - sker. 1 D livmodern 2 D I äggledaren 5 E] I äggstocken 4-D Vet ej

Följande frågor rör den sexualundez-visnin Du kan ha fått i årskurs II :förra läsåret 1677685. Fick Du undervisning eller upplysning förra läsåret om olika preventivmedel? 1 D Ja., rätt mycket 2 D Ja, en del 5 D Nej, ingen alls 4 E Minns ej Fick Du undervisning eller upplysning i skolan förra läsåret om sådana saker som berörts i frågorna 3 t.o.m. 25? 1 I: Ja, om det mesta 21:] Ja, om en del 5 E] Nea FORTSÄTT MED FRÅGA55 4 D Minns ej ronmsämnrMED FRÅGA 35 omgg_2A FÖREGÅENDEFRÅGA: 28. Av vem eller vilka. :fick Du förra läsåret undervisning eller upplysning i sexualktznskap? 1D Lärare *El Skolläkare 1D Skolkurator 11:1 Annan person som tjänstgör vid skolan. Ange vem!

1D Person som ej tjänstgör vid skolan

29a Undervisades pojkar och :flickor tillsammans under de lektioner som ägnades åt sexualkunskap? 1 D Ja, hela. tiden 2 E] Ja, en del av tiden 3D Nej 4 D Minns ej Visades film eller bildband vid undervisningen? 1 D Ja. 2 D Nej 3 D Minns ej Fick ni höra någon bandinspelning vid undervisningen? 1 D Ja. 2 D Nej 3D Minnes:) Fick ni fråga. och diskutera i anlmytning till undervisningen? 1[:]Ja 2 E Ja., men bara skriftliga frågor 3D Nej 4 EI Minns ej Vad anser Du om den aemalundervisning Du. fick förra. läsåret? 1 D mycket bra. 2 EI Ganska bra. 3 D Varken bra. eller dålig 4 D Ganska dålig 5 E] Mycket dålig s D Vet ej

340 Tycker Du att sexualundervisningen har framställt sexuallivet som någonting positivt eller negativt? 1D Positivt -53 2D Negativt 3D Varken positivt eller negativt 4D Vet ej

35. _Tycker Du att det är bra att sexualkunskap, dvs sådant som behandlats i frågorna 3 t.o.m.- 25 ingår i undervisningen? 1ljJa -54 21:] Nej 51:] Vet ej 36. skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning än nu om detta? 1 D Ja, mycket mer 2 E] J a, något mer 3 [j Nej 4 E] Vet ej 37. Du har kanske fått reda på. en del. om dessa saker :från annat håll än i skolan. Kryssa :för högst tre sätt på vilka Du :fått reda-på. dessa saker. 1 E] Har ej fått reda på något utanför skolan 1 E] Av föräldrar 1 E] -Av syskon 1 D Av skolkamrater 1 D Av andra kamrater 1 L-.I På föreningar och möten -62 7 I] I böcker -63 1 D I tidningar 1 L-.I På film -65 1 D Från TV och radio -66 1 E] Från annat håll Ange Vilket: ooooaolnooooløooooooooacioobo

SOU 1969: 28 81

6-914300

38. OmDu ville :få reda på. något som rör eezualkunslzep, vart skulle Du då. i de flesta fallen vända Dig? Läs igenom alla svarsalternativen och markera sedan endast ett av' dem. 0D Tidningar 1G Böcker 2D skolkamrater 3D Andra kamrater 4D Syskon 5D Föräldrar 6D Skolläkare 7D Skolsköterska 8D Lärare 9D Annat håll. Ange vilket! cinollcoaooocoiooiotoculoooceoo0000 För _deföljande frågorna. skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du.har också. möjlighet att "Vet ej".

Hemekillnad och äktenskapsskilmad är sammasak. 1 D Rätt 2 D Fel 5 El Vet ej Med äktenskapsförord menar man detgtal som prästen håller till brudparet vid vigeeln. 1D Rätt 2D Fel 3D Vet ej En arbetsgivare får inte avskeda en kvinna från arbetet på. grund .av att hon väntar barn. 1D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej

42. Enligt lagen kan en gravid kvinna få abort cm hon ej fyllt .15.år och ,hennes föräldrar länmar sitt samtycke till aber-ten. 1D Rätt 2D Fel 3D Vet ej Den som vet eller misstänker att han har en könssjukdom är enligt svensk lag :förbjuden att ha. samlag. 1D Rätt 2D Fel 3D Vet e:) m person som' talar omvart man kan vända sig för att få. illegal (illegal = olaglig) abort kan straffas. 1D Rätt 2 D m1 3 D Vet ej Enligt svensk lag straffas vuxen person som har samlag med person under 15 år. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet e:) Enligt svensk lag är alla homosexuella handlingar strafüara. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej. För att en flicka skall :få ett passar inprovat måste hon enligt lag vara lägst 17 år. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej

48. Moderskapspenning ges endast till mindre bemedlade nödrar. 1 D Rätt 2D Fel 3D Vet e:) Alla. gravida kvinnor får tandvårdsbidrag. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej Mödravârdscentralerna ger kostnadsfri rådgivning. 1 D Rätt 2D Fel 3D Vet e:) En gir-l: kvinna måste anta makens efternamn. 1 D Rätt -80 2D Fel -1 5D Vet ej El Korttyp 2 Kusiner :får inte gifta sig med varandra. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej

Följande :frågor rör den undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet Du kan ha :fått i årskurs II förra. läsåret.

Fick Du undervisning eller upplysning förra läsåret :L skolan om sådant som berörts i frågorna 39 tbcum. 52? 1 D Ja, om det mesta. 2 D Ja, om en del 3 D Nej ronmsiimmNEEDFRÅGA 56 4D Minns ej ronmsliusn::mn FRÅGA 56

om' gg 1=AFÖREGÅENDE?RÅGM Fick Ni fråga och diskutera i anknytning till denna undervisning? 1G Ja. -14 2C] Nej 3 D Minns ej 550 Vad anser Du om den undervisning Du fick på det här området? 1 E] Mycket bra -15 2 I] Ganska bra 3 E] Varken bra eller dålig 4 D Ganska dålig s E] Mycket dålig 6 D Vet ej

56a Tycker Du att det är bra att samhällsfrågor med anknytning till semallivet, dvs sådant som behandlats i frågorna 59 t.o.m, 52, ingår i undervisningen? 1D Ja. -16 al] Nej 3C] Veta: 57. Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning än nu om detta? 1 D Ja, mycket mer -17 2 D Ja, något mer 3 E] Nej 4 ü Vet ej

Du har kanske fått reda på. en del om dessa saker från annat håll än i skolan. Kryssa för högst tre sätt på. vilka Du fått reda på. om dessa saker. 1 D Har ej :fått reda. på. något utanför skolan Av föräldrar Av syskon Av skolkamrater Av andra kamrater På föreningar och möten I böcker I tidningar På. :film Från radio och TV Från annat Ange oqooooocuooooouonoonaooouao OmDu ville få. reda på. något som rör samhällsfrågor med anknytning till sexuellt-vet, vart skulle Du. då i de :flesta :fallen vände. Dig? Läs igenom alla svarsalternativen och markera sedan endast ett av dem! o D Tidningar 1 D Böcker 2 D skolkamrater 3 E] Andra kamrater 4 E] Syskon 5 D Föräldrar 6 D Skolläkare 7 D Skolsköterska e D Lärare 9D Annat 11511. Ange vilket!

För de följande irâgorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också. möjlighet att svara "Vet ej". Homosexualitet har fördöma av alla folk i alla. tider. 1D Rätt 2D Fel 3D Vet ej

61D Det förekommer inom vissa kulturer att man allmänt uppmuntrar till föräktenslcapliga förbindelser. 1 E] Rätt 2C] m1 3 E] Vet ej Lagstiftningen om abort är' ungefär densammai de flesta länder. 1 E] Rätt 2 ü Fel 3 [j vet ej Den katolska kyrkan har en strängare inställning till födelsekontroll än de protestantiska kyrkorna. 1 [j Rätt 2D Fel 3 [j Vet ej Behandlades i sexual- och samlevnadmmdervisningen som Du fick förra läsåret sådant som har berörts i frågorna 60 t.o.m. 63., d.v.s. sexual- och samlevnadsfrågor inom olika länder, religioner och tider? 1D Ja, rätt mycket 2D Ja, en del 3C] Nej 4C] Minns e:) all] Fick ej sexual- och samlevnadsxmdervisning förra läsåret Tycker Du. att det-är bra att sådana frågor tas upp i xmdervisningen? 1D Ja 2C] Nej ;E Vet ej Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning eller undervisning än nu om detta? 1 D Ja, mycket mer 2 D Ja, något mer 3 L) Nea 4 D Vet ej

67. Vad tror Du skolan vill att man skall tycka om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder?

1 D Att det absolut inte får förekomma

2 D Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 D Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv 4 D Skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter ” 5 I: Skolan intresserar sig inte alls för denna. fråga 5D Vet ej

Vad tror Du Dina föräldrar tycker om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder?

1 D Att det absolut inte får förekomma

2 B Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 D Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha semellt samliv 4 D Föräldrarna vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter 5 D Föräldrarna intresserar sig inte alls för denna fråga

6 D Vet ej

Vad tror Du :Dina kamrater tycker om detta?

1 D Att det absolut inte får förekomma 2 D Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 E] .Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv 4 D Kamraterna har ingen speciell åsikt om detta 5 D Vet ej

Vad tycker :Du själv om detta?

1 D Att det absolut inte får förekomma 2 D Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 D Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv 4D e:)

71. Behandlades i sexual- och samlevnadstmdervisningen, som;Du fick förra läsåret, olika åsikter om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder, d.v.s. sådant somyberörts i frågorna 67 t.o.m. 70.? 1C] J a, rätt mycket 2:139., endel 3D Nej FORTSÄM FRÅGA 73 4D Minns ej FORTSÄTSI!:namFRÅGA 75 . 5D Fick- ej sexual- och samlevnadsnmdervisning förra läsåret. FORTSATT MED FRÅGA 73.

ou g ri FÖREGÅENDEFRÅG-Az. Fick Ni fråga och diskutera i samband med att sexuellt samliv mellan ungdomar behandlades? 1D .Ta 2C] Nej 3D Minns ej

Tycker :Du att det är bra att sådana här saker diskuteras i skolan? 1B Ja 2D Nej ;EI Vetej skulle Du önskat att det i skolan. diskuterats mer än nu kring detta? 1 [j Ja 21:] Nej 3C] Vet e:) Du har kanske diskuterat detta vid andra tillfällen än under skollektioner? Kryssa för högst två. alternativ. 1 E] Har ej diskuterat detta vid andra tillfällen 1: E] Med föräldrar 1 D Med syskon 1 D Med skolkamrater 1 D Med andra kamrater 1 D Med annan person

76. OmDu skulle vilja. få något råd i dessa frågor, vart skulle Du då. helst vända Dig? igenom elle. svarsalternativen och markera sedan endast ett av dessa.. 1 D skolkamrater 2 D Andra kamrater 3 U Syskon 4 E] Föräldrar 5 El Skolläkare 6 D Skolsköterska. 7 E] Lärare 8 E] Annan person Berördes vid något tillfälle :L sexual- och samlevnadszmdervisningen som Du ;fick förra läsåret äktenskapets uppgift och mening? D .Ja 21:] Nej 3 E] Minns .ej 4 D Hade §3 sexual- och samlevnadsundervisning :förra läsåret. ronmsur :eranFRÅGA 79. OMDU FICK SEXUAL- OCH SMEEVNADSUNDERVISNIITG-FÖRRA LÄSÄRET :Behandlades i denna undervisning problem som kan uppstå i_ ett äktenskap? 11:] Ja al] Nej 3D Minns ej

Försök att uppskatta zzngefär hur många lektionstimmar total-b som förra läsåret ägnades åt sexual- och samlevnadsundervisning, anus. sådant som behandlats i detta fonmlär. 000 9D Minns e:)

80. När Du att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel :förekom första. gängen? 1D Bör inte alls förekomma 2D Årskurs 1-3 i grundskolan 3D Årskurs 4-6 i grundskolan 4D Årskurs 7-9 i grundskolan 5D Senare 6D Vet ej 81. När tycker Du att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första. gången? 1D Bör inte alls förekomma 2D Årskurs 1:43i grundskolan 3D Årskurs 4-6 i grundskolan 4D Årskurs 7-9 i grundskolan 5D Senare 6D Vet ej Du. i första. hand bör ge sexualundervisning i. skolan? 82D Vem Markera endast ett alternativ. 1D Någon ev skolans lärare 2D skolläkaren 3D Skolsköterska 4D skolan Någon expert som kommer på. besök till 5D Vet ej 83. Skulle Du vilja ha.: a) Fler bildband och filmer i skolundervisningen som behandlar sexuel- och samlevnadsfrágor? 1 D Je 2 E] Nej 3D Vet ej

b) Tillfälle till mer diskussion i klassen om sådana frågor? 1 D Ja 2 I: Nej 3 D Vet ej Tillfälle till enskilt samtal om Dina. personliga problem på det här omrâdet? 1 D .Ta 2 D Nej 3D Vet ej

TILL sIsm VILL v1 SIÄIM NÅGRA moon om me SJÄLV OCH mn mmm. Vilket yrke har (hade) Din :tar eller Din målsman: Ange yrket så. utförligt Du kan (tax. "försäljarei vsruhu"). IOQOOOOOIOOOIOIOOIOOUOOIOOOOIOOOOOIODOIIIJIIOOCOIDOOIOOOIOOOOO CCDOOICO0COIOIOOOCUOOIUOIIOODOOCOOOICOOOIODDOOOOOOOIOOOOOIOCCO Buz- skulle Du vilda beteckna Dina. :töräldriaz-s inställning till religion? 1 D Båda. :si-mamma ai- religiösa eller Iqrklzlga 2 D En av föräldrarna. si» religiös eller kyrklig 3 D Ingen av :si-alumn är religiös eller kyrklig 4 D Vet e: Brukar Dina. föräldrar (målsman) ange hur dags Du skall vara hems på kvällarna? 1 D Alltid 2 D Ofta 3 D Ibland 4 D Aldrig

87. Räknar Du nu mna bästa vänner" 1 El både pojkar och flickor -65 2 I: bara pojkar 3 E] bara nickar? 4 D Har inga bästa. vänner 88. Har Du nu stadigt sällskap? 1D Ja. -66 2D Nej

TACK FÖR DIN IEEIJVERKANX Genom att svara. på. dessa frågor har Du lämnat ?Ditt bidrag till en vetenskaplig zman-sökning om sexual- och samlevnadmmdenviening i gymnasiet. Lägg formuläret' i kuvertet och klistra igen det.

Bilaga 3 Skrivelse till rektorer

Till rektor Gösta Rodhe, skolöverläkare i Skolöver-

styrelsen

Thorsten Sjövall, leg. läk., ordförande i Den 9 oktober 1964tillsattes av Kungl. Majzt RFSU en utredning rörande sexual- och samlev- Torsten Wickbom, rektor vid Katrinenadsfrågor i undervisnings- och upplysholms gymnasialskola ningsarbetet. På uppdrag av utredningen Frågeformuläret har underställts Skolutför statistiska centralbyráns utredningsinstitut bl. a. enkätundersökning bland elever överstyrelsen, som givit sitt bifall till un-

dersökningen. Även Målsmännens Riksförsom läsåret 1967/68 gick i gymnasiets årskurs 2. bund har informerats om undersökningen.

Lämnade uppgifter är konfidentiella och Syftet med undersökningen är att kartfår enligt sekretesslagen inte utlämnas. lägga elevernas kunskaper i sexual- och Grundmaterialet kommer endast att använsamlevnadsfrågor och elevernas upplevelse das inom utredningsinstitutet för framställav och önskemål beträffande undervisningen ning av statistiska tabeller som tillställes i dessa frågor. Frågorna avser den undervisuppdragsgivaren. Någon särredovisning för ning i sexual- och samlevnadsfrågor eleverenskilda skolor kommer inte att ske. na erhållit i gymnasiets årskurs 2. Elevernas Undersökningen omfattar 1500 elever vanor och erfarenheter inom detta omrâde slumpmässigt uttagna bland samtliga elever kommer inte att beröras. som läsåret 67/68 gick i årskurs 2. Vilken/ Frågorna har formulerats i samarbete Vilka elev/er som blivit uttagna i Er skola

med ledamöterna i utredningen nämligen: går att få fram med hjälp av den bifogade

förteckningen (bilaga 1). Maj-Briht Bergström-Walan, fil. lic. leg. Enkätundersökningen kommer att äga barnmorska Carl Gustaf Boêthius, chefredaktör för rum den 16-27 september i skolan. Ett av utredningsinstitutets lokalombud kommer tidskriften Vår Kyrka. att ta kontakt med Er någon gång under Rolf Granstrand, fil. stud, f.d. ordförande i SECO tiden 4-13 september. Avsikten är att om-

Birgitte Heeger, fil. kand, f. d. rikkonsu- budet därvid skall inhämta uppgifter om de

uttagna elevernas namn och få anvisning lent i Svenska Misionförbundets Ungdom (SMU) om lämplig tidpunkt och lokal för enkätundersökningen. Utförligare anvisningar Ragnar Lund, undervisningsråd lämnas i bilagan. Ottar Ottersen, pastoratsadjunkt, studie-

rektor i Sveriges Kyrkliga Studieför- Upplysningar lämnas av aktuarie Karin bund (SKS) Herbst, tel. 08/63 05 60 ankn. 197.

SOU 1969: 28

Vi tackar på förhand för Er värdefulla medverkan. Högaktningsfullt

Statistiska centralbyråns utredningsinstitut Edmund Rapaport Byråchef

Utredningen rörande sexualoch samlevnadsfrågor Ragnar Lund Undervisningsrâd

Följande elever har blivit uttagna i

i (ifylles av Klass Klass lD-nr läsåret Elev- läsåret rektor) för SCB 1967/68 nummer Namn (ifylles av rektor) 1968/69 =.

För att identifiera eleverna behövs en förteckning över eleverna i den aktuella klassen läsåret 1967/68.Förteckningen skall avse förhållandena i klassen vid vårterminens slut. Under läsåret avflyttade elever skall ha strukits och nytillkomna elever medtagits i förteckningen. Eleverna ordnas i alfabetisk ordning efter namn, oberoende av kön. Den elev, som i den alfabetiska förteckningen har det ordningsnummer som angivits ovan, skall deltaga i undersökningen. Det är mycket viktigt att just denna elev uttages. Eleven kan icke ersättas av någon annan. Om klassen inte har så många elever som ordningsnumret anger, skall ingen elev uttagas i denna klass. Om den uttagne eleven detta läsår inte går i samma skola, skall detta meddelas vårt lokalombud och om möjligt även uppgift om var eleven kan nås. Det är viktigt att de uttagna eleverna inte underrättas för långt i förväg om att han/hon skall deltaga i undersökningen. Besked bör därför ges tidigast den dag undersökningen äger rum. Meddelandet bör ske så avdramatiserat som möjligt. Det kan vara lämpligt att betona att eleven utvalts helt slumpmässigt så att han/hon inte kärmer sig stå i någon särställning i förhållande till sina kamrater. Enkäten avses äga rum någon av dagarna under tiden 16-27 september 1968. De elever som blivit uttagna samlas i den lokal och vid den tidpunkt som överenskommits mellan rektor och utredningsinstitutets lokalombud. Vårt lokalombud kommer att närmare presentera undersökningen, framhålla att uppgifterna är strängt konfidentiella och övervaka ifyllandet av formuläret. Den tid som krävs kommer inte att överstiga en lektionstimme. Det är naturligtvis önskvärt att samtliga de elever, som uttagits vid skolan, besvarar enkäten vid samma tillfälle. Rektors medverkan i denna undersökning består enligt ovanstående i att: 1. Identifiera de utvalda eleverna. 2. Ge vårt lokalombud anvisning om lämplig tidpunkt och lokal för enkätens genomförande. 3. Underrätta eleven om tid och plats för undersökningen. Denna blankett behållas av rektor och skall ei återsändastill utredningsinstitutet.

kUêüL-zt, :xt-gg 1989 “ l T"'.“r<LJ-'. H, Llvl --e--e 5 -mw--mw

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Kronologisk förteckning

. utvidgatnordisktekonomisktsamarbete. . Laajennettupohjolsmalnentalloudellinenyhteistyö. . Nordforsksmiljövårdsutrednlng. .Förslag till utbyggnadav den samnordiskafonbildnlngenför Journalister. . KonsumentoplysnlngIundervisningen. . SjättenordiskasamekonferensenIHetta.

statenstorfenrtliga utredningari1969

förteckning Systematisk

Justitiedepartementet

Faktisk brottslighet bland skolbarn. [1] Bostadsrätt. [4] Utsökningsrâtt iX. [5|] Kungörelseannonser ng. [7] ADB inom lnskrlvnlngsväsendet. [9] Ny gruvlag. [10] * internationell-adoptionsrått. [11] Ny vaiteknik. [19] > Ämbetsansvarat. [20]

V]Fdrsvársdepartementet

V › Ekonomisystem för försvaret. [24] - ” programbudgetering_ inom försvaret." [25] .

“ äöcialdepiartementet

»Ett renare semhâiie. [18]_' KonmntunIkatlonsdepartemontet t_ . _ [3] v, Nv-slöárbétstidsiag. 1. .De svenska hamnarna. [22]2. . › ._ Hamnutrednlngen. Bilagor. [23] › v v och trafiksäkerheten. [26] . “sltolsiçjutsarna Finansdepartementet»

[13 . v Förenklad obilgatlonshantering. › - _-Lagstiftning om värdepappersfon er m. m. ochvom. :j stämpelskatt pavårdepapper. [16] - v ..NY?=".'Y"*«-il171.,, 7 .i , i . Utbildningsdepartementet i ] = OmsexuaiiiyetiSverige.-[2] _' sexuaikunskapen på [grundskolans högetadium. [als -. ,

Regionmusik. [12] - ] .' , . - . _ Fi] en -.-,cäe,nsur,øch.an_svqr, _Séxuaikunsk [14].. .. [28] “

.JPT di; [ksdspáiterqwnêhtáta . rådiarrå V'

bisyssler; m i tre rigáftrâhgiekjiahs

stoçknolrrifiásâ' 7g “glvEslseilteysABj