Språkundersökning bland finländska barn och ungdomar i Sverige : rapport

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Statens offentliga utredningar

1970:44 Utbildningsdepartementet

Språkundersök ning bland finländska barn och ungdomar i Sverige

Rapport av finsk-svenska utbildningsrådet Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1970

Kronologisk förteckning

1. Barns utemiljö. Tryckeribolaget. C. 2 Om stat och kyrka. Beckman. U. 3. Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 4. Reformerad lärarutbildning. Svenska Reproduktions A B . U. 5. Statligt stöd till fiskehamnar. Esselte. J o . 6. Ny livsmedelsstadga m.m. Del I. Förslag och motiv. Tryckeribolaget. S. 7. Ny livsmedelsstadga m.m. Del II. Bilagor. Tryckeribolaget. S. 8. Yrkesteknisk högskoleutbildning. Svenska Reproduktions A B . U. 9. Snös<otern-fordonet och föraren. Esselte. K. 10. Fria läromedel. Beckman. U. 1 1 . Folktandvårdens utbyggande och reglering. Beckman. S. 12. Värnpliktstjänstgöringens civila meritvärde. Esselte. Fö. 13. Sveriges energiförsörjning. Energipolitik och organisation. Svenska Reproduktions AB. I. 14. Urbaniseringen i Sverige. Bilagedel I till Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 15. Regionalekonomisk utveckling. Bilagedel II till Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 16. Rikscagsgrupperna • Regeringsbildningen. Norstedt &

Sone'. Ju. 17. Ersättare för riksdagsledamöterna. Esselte. J u . 18. Upphandling av byggnader. Del 2. Administrationen. Beckman. Fi. 19. Svensk FN-lag. Esselte. J u . 20. BehöVighet, meritvärdering, studieprognos. Specalundersökningar av kompetensfrågor. Esselte. U. (Utkommer senare.) 2 1 . Väga-till högre utbildning. Esselte. U. 22. Pedagogisk utbildning och forskning. Berlingska Boktryckeriet, Lund. U. 23. Understödsföreningar. Svenska Reproduktions A B . Fi. 24. Rationell bensinhandel. Esselte. H. 25. Aspirationer, möjligheter och skattemoral. Göteborgs Offsettryckeri A B , Surte. Fi. 26. Körkort och körkortsregistrering. Norstedt & Söner. K. 27. Allmänna val på våren? Norstedt & Söner. J u . 28. Tjänstgöringsbetyg. Norstedt & Söner Fi. 29. Decentralisering av statlig verksamhet. Esselfe. Fi. 30. Storcriftsfördelar inom industriproduktionen. Esselte. Fi. 3 1 . Militåra straff och disciplinmedel. Esselte. J u . 32. Polisen i samhället. Esselte. J u . 33. Medel för styrning av byggnadsverksamheten. Norstedt & Söner. In. 34. Svenska folkets inkomster. Esselte. In. (Utkommer senare." 35. Hemförsäljning. Göteborgs Offsettryckeri A B , Surte. J u . 36. Kilorreterbeskattning. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Fi. 37. Översyn av vissa punktskatter. Esselte. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

38. Förtrolig företagsinformation och börshandel. Esselte. Fi. 39. Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier. Esselte. U. 40. Revision av vattenlagen. Norstedt & Söner. J u . 4 1 . Företag och Samhälle. Del 1. Esselte. I. 42. Företag och Samhälle. Del 2. Esselte. I. 43. Ungdom — Bostad. Esselte. In. 44. Språkundersökningen bland finländska barn och ungdomar i Sverige. Esselte. U.

Statens offentliga utredningar 1970:44 U tbildningsdepartementet

Språkundersökning bland finländska barn och ungdomar i Sverige

Rapport avfinsk-svenskautbildningsrådet Stockholm 1969

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1970 ALLF 107 2 007

Till herr statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Finsk-svenska utbildningsrådet har med stöd av vederbörliga beslut låtit utföra en undersökning av finska medborgare i Sverige i åldersgrupperna 3-19 år med avseende på språksituation, skolförhållanden samt vissa bakgrundsdata. Undersökningen har för utbildningsrådets räkning och i nära samverkan med utbildningsrådet utförts av statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Den för utredningsarbetet närmast ansvarige är numera byrådirektören Dag Hallberg. Det senaste decenniets betydande invandring till Sverige har efter hand medfört behov av omfattande åtgärder för invandrarnas anpassning i landet. Detta behov har i mycket hög grad gällt utbildning såväl för de vuxna invandrarna som för deras barn. Genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdag har ett system av åtgärder successivt vuxit fram omfattande för de vuxna främst undervisning i svenska och om svenska förhållanden samt för barn och ungdomar i skolåldern stödåtgärder av olika slag, för vilket syfte resurser tilldelats enligt särskilda bestämmelser. I prop. 1968: 67 angående bl. a. undervisning av minoriteters barn gjordes en överblick över de beslut som meddelats härom och förslag framlades till ytterligare åtgärder som borde vidtas eller prövas. I detta sammanhang behandlades även frågan om undervisning av invandrarbarn i respektive på deras modersmål. De inom ramen för stödundervisningsbestämmelserna givna möjligheterna till sådan unSOU 1970: 44

dervisning förbättrades avsevärt genom det på grundval av prop. 1968: 129 fattade beslutet om revidering av grundskolans läroplan. Enligt detta beslut skall elev med annat modersmål än svenska efter eget bestämmande kunna få, förutom stödundervisning enligt tidigare beslut, två veckotimmars undervisning i sitt modersmål i utbyte mot två veckotimmars undervisning i annat ämne. I anslutning till de av Kungl. Maj:t och riksdagen fattade besluten har skolöverstyrelsen utarbetat information samt råd och anvisningar angående ifrågavarande undervisning. Finsk-svenska utbildningsrådet tillsattes år 1967 såsom ett gemensamt finsk-svenskt organ med uppgift att verka för att underlätta den i Sverige bosatta finsk-språkiga befolkningens utbildningsproblem. Utbildningsrådet har, i vad gäller undervisningen av barn och ungdom, funnit sin huvuduppgift vara att tillsammans med skolöverstyrelsen söka förverkliga intentionerna med de nyss omnämnda besluten. Detta förverkligande innefattar sådana åtgärder som att tvåspråkiga lärare måste anskaffas och anställas i kommuner där behov finns, att läromedel måste utvecklas och produceras, att undervisningen måste planeras och organiseras på sätt som svarar mot förutsättningarna bl. a. i fråga om populationens språksituation och geografiska spridning samt att information måste föras ut till alla av dessa frågor berörda. Det var inför sådana uppgifter som 3

utbildningsrådet på ett tidigt stadium av sin verksamhet fann oundgängligt att kartlägga och analysera situationen för den grupp, de finskspråkiga i Sverige, som rådets mandat omfattar. Av flera skäl avgränsades den undersökning som igångsattes till att omfatta barn och ungdom. Genom de bakgrundsdata undersökningen innefattar ger den emellertid också viss information om en betydande del av de vuxna finska medborgarna i Sverige, nämligen föräldrarna till de närmare 42 000 individer som undersökningspopulationen omfattar. Det är möjligt att den nu genomförda undersökningen kan ge uppslag till nya, hittills oprövade typer av åtgärder. Dess huvudsakliga syfte är emellertid att ge det erforderliga planeringsunderlaget för sådana åtgärder som berörts i det föregående. Det etappvis framtagna undersökningsmaterialet har för övrigt redan utnyttjats som underlag för rekrytering av tvåspråkiga lärare. Den företagna undersökningen ger underlag för centrala samt i viss utsträckning även regionala bedömningar och åtgärder. För de enskilda kommunernas handlande krävs däremot en komplettering med lokalt företagna undersökningar. En uppföljning av undersökningen är nödvändig för att handlandet på sikt skall ha stöd av ett aktuellt underlag. Utbildningsrådet har med företrädare för skolöverstyrelsen tagit upp frågan om en utvidgning av undervisningsstatistiken med uppgifter om invandrarbarnen. Frågan övervägs för närvarande inom överstyrelsen. Vidare har överläggningar förts om att i 1970 års folkräkning ta med vissa centrala uppgifter såsom exempelvis angående modersmål. Utbildningsrådet har vidare aktualiserat frågan om utnyttjande av den finska utflyttningsstatistiken. Utbildningsrådet räknar med att dessa överväganden skall resultera i en tillfredsställande uppföljning av den företagna undersökningen. Utbildningsrådet får härmed vördsamt överlämna undersökningsrapporten. Stockholm den 26 augusti 1969.

Innehåll

Kapitel 1 Bakgrund och syfte . . . . 1.1 Inledning 1.2 Undersökningens variabler . . . 1.3 Undersökningens uppläggning och genomförande 1.4 Rapportens omfattning 1.4.1 Allmänt 1.4.2 Kort översikt över kapitlens innehåll

Kapitel 2 Populationsbeskrivning efter bakgrundsvariabler 2.1 Inledning 2.2 Ålder 2.3 Kön 2.4 Indelning efter födelseland . . . 2.5 Flyttningsår till Sverige 2.6 Föräldrarnas språk 2.7 Bostadsort 2.8 Några samband mellan bakgrundsvariabler 2.8.1 Kön mot ålder och födelseland 2.8.2 Ålder och födelseland . . . 2.8.3 Ålder och flyttningsår . . . 2.8.4 Ålder och föräldrarnas språk 2.8.5 Ålder och födelseland mot föräldrarnas språk . . . . 2.8.6 Flyttningsår till Sverige och föräldrarnas språk . . . . 2.8.7 Bostadsort och ålder . . . 2.8.8 Bostadsort och flyttningsår 2.8.9 Bostadsort och föräldrarnas språk SOU 1970: 44

11 Il 11 12 13 13 13

14 14 14 14 14 14 16 17 17 17 17 19 19 20 20 23 23 23

Kapitel 3 Situationen i Finland före flyttningen 3.1 Inledning 3.2 Skolform i Finland 3.3 Information från skolan i Finland 3.4 Medtagande av finska läromedel vid flyttningen 3.5 Språkmiljö i Finland 3.6 Språkkunskap i Finland . . . .

Kapitel 4 Nuvarande förhållanden . . . 4.1 Inledning 4.2 Nuvarande sysselsättning . . . . 4.3 Skolutbildning i Sverige . . . . 4.3.1 Inledning 4.3.2 Hjälp av tvåspråkig lärare . 4.3.3 Stödundervisning 4.3.4 Hjälpklass 4.3.5 Kvarsittning 4.3.6 Svårigheter att följa undervisningen i vissa ämnen . . 4.3.7 Behov av tvåspråkig lärare 4.3.8 Tvåspråkig lärare - faktisk hjälp och redovisat behov . 4.3.9 Redovisat behov av tvåspråkig lärare och stödundervisning 4.3.10 Behov av tvåspråkig lärare och gått i hjälpklass resp. gått om 4.3.11 Svårigheter i vissa ämnen och behov av tvåspråkig lärare 4.4 Språkmiljö i Sverige

25 25 25 25 25 27 27

30 30 30 31 31 31 32 32 32 33 34 35

37 39 5

4.5 Nuvarande språkkunskaper . . . 4.5.1 Inledning 4.5.2 Förmåga att förstå, tala och skriva svenska 4.5.3 Förmåga att förstå, tala och skriva finska 4.5.4 Sambandet mellan kunskaper i finska och kunskaper i svenska 4.5.5 Kunskaper i svenska och förmåga att läsa bok på svenska 4.5.6 Kunskaper i finska och förmåga att läsa bok på finska 4.6 Nuvarande sysselsättning och skolutbildning i Sverige 4.6.1 Inledning 4.6.2 Sysselsättning och svårigheter i skolarbetet 4.6.3 Sysselsättning och behov av tvåspråkig lärare 4.7 Sysselsättning och nuvarande språkmiljö 4.8 Sysselsättning och nuvarande språkkunskaper 4.9 Skolförhållanden och språkmiljö 4.10 Skolförhållanden och språkkunskaper 4.10.1 Allmänna skolsvårigheter och språkkunskaper . . . 4.10.2 Skolans stödåtgärder och språkkunskaper Tvåspråkig lärare och språkkunskaper Stödundervisning och språkkunskaper Hjälpklass och språkkunskaper 4.10.3 Svårigheter i vissa ämnen och språkkunskaper . . . 4.10.4 Angiven orsak till svårigheterna och språkkunskaper 4.10.5 Behov av tvåspråkig lärare och kunskaper i svenska och finska 4.11 Språkmiljö i Sverige och skolutbildning

Kapitel 5 Bakgrundsdata och nuvarande förhållanden 5.1 Inledning 5.2 Kön och nuvarande sysselsättning 5.3 Bakgrundsdata och skolförhållanden i Sverige 6

40 40 40 42

45 49 50 50 51 51 51 51 53

5.3.1 Flyttningsår och stödåtgärder från svensk skola . . . 5.3.2 Flyttningsår och svårigheter i vissa ämnen 5.3.3 Flyttningsår och angivet behov av tvåspråkig lärare . . 5.3.4 Föräldrarnas språk och barnens svårigheter i skolan . . 5.3.5 Föräldrarnas språk och barnens behov av tvåspråkig lärare 5.3.6 Bostadsort och skolförhållanden i Sverige 5.4 Bakgrundsdata och språkmiljö i Sverige 5.5 Bakgrundsdata och nuvarande språkkunskaper 5.5.1 Födelseland och språkkunskaper 5.5.2 Flyttningsår och språkkunskaper 5.5.3 Föräldrars och barns språkkunskaper 5.5.4 Bostadsort och populationsindividernas språkkunskaper

76 77 80 81

81 81 84 87 87 90 91 91

56 56 58 58 60 61 62

Kapitel 6 Språksituationen i Finland före flyttningen och nuvarande förhållanden 6.1 Inledning 6.2 Språk i hem och kommun i Finland redovisat mot aktuella kunskaper i svenska 6.3 Språk i hem och kommun i Finland redovisat mot aktuella kunskaper i finska 6.4 Språkkunskapernas förändring efter flyttningen till Sverige . . . .

95 95

95 96

65 70

76 76 76 76

Kapitel 7 Framtidsplaner och önskemål angående undervisning i finska . . 102 7.1 Inledning 102 7.2 Framtidsplaner 102 7.3 Önskemål om undervisning i finska 104 7.4 Bakgrundsdata och framtidsplaner 106 7.5 Senaste skolform i Finland och framtidsplaner 109 7.6 Nuvarande sysselsättning och f ramtidsplaner 109 7.7 Skolutbildning i Sverige och framtidsplaner 114 SOU 1970: 44

7.8 7.9

Språkmiljö och framtidsplaner . . 115 Nuvarande språkkunskaper och framtidsplaner 116 7.10 önskemål om undervisning i finska och framtidsplaner 124 7.11 Bakgrundsdata och önskemål om undervisning i finska 127 7.12 Sysselsättning och önskemål om undervisning i finska 138 7.13 Skolsvårigheter i Sverige p. g. a. bristande kunskaper i svenska och önskemål om undervisning i finska 141 7.14 Språkmiljö och önskemål om undervisning i finska 143 7.15 Nuvarande språkkunskaper och önskemål om undervisning i finska 143 7.15.1 Kunskaper i svenska och undervisning i finska . . . 143 7.15.2 Kunskaper i finska och undervisning i finska . . . . 150

Kapitel 8 Sammanfattning 155 8.1 Allmänt om undersökningen . . 155 8.2 Populationsindividernas bakgrund och situation i Finland före flyttningen 155 8.3 Aktuella kunskaper i svenska och finska 156 8.4 Språkmiljö i Sverige 156 8.5 Sysselsättning och skolförhållanden - sambandet med språkkunskaper 157 8.5.1 Sysselsättning 157 8.5.2 Svårigheter i svensk skola. . 157 8.5.3 Angivet behov av tvåspråkig lärare 158 8.5.4 Stödåtgärder från skolans sida 158 8.6 Planer på flyttning till Finland . . 159 8.7 Planer angående framtida sysselsättning 160 8.8 Önskemål om undervisning i finska 161 8.8.1 Åldersgruppernas önskemål om undervisning i finska . . 161 8.8.2 Avsikt att flytta till Finland och önskemål om undervisning i finska 161 8.8.3 Föräldrarnas språk och önskemål om undervisning i finska 161 8.8.4 Samband mellan önskemål om undervisning i finska och språkkunskaper 162 SOU 1970:44

8.8.5 Samband mellan önskemål om undervisning i finska och skolsvårigheter Bilaga 1 Teknisk rapport Bilaga 2 Enkätformulär

Förord

Föreliggande språkundersökning överlämnades till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet i augusti 1969 och redovisades då i en begränsad, stencilerad upplaga. Undersökningens syfte var, som framgår av överlämnandeskrivelsen, att ge erforderligt planeringsunderlag för åtgärder på utbildningsområdet med sikte på de finska invandrarnas behov. En undersökning av det här slaget åldras i viss mening ganska snabbt. För det första förändras givetvis den undersökta populationen i fråga om ålder, språksituation och sysselsättning m. m. För det andra förändras gruppen finska medborgare i Sverige genom att delar av den undersökta populationen återutvandrar och genom att nya invandrare kommer i stället. Under de två år som gått sedan undersökningen genomfördes har en mycket stor invandring skett från Finland till Sverige, varför gruppen finska medborgare i Sverige - i skolåldrar liksom i övriga åldrar - är avsevärt större nu än då.

ämnen. Den ger en bild av inlärandet av det nya språket svenskan och förmågan att behålla modersmålet finskan ställt i relation till bl. a. invandringstidpunkt eller levnadsålder. Den ger också information om vilka önskemål om stödåtgärder och om möjligheter till undervisning i det finska modersmålet som förelåg inom undersökningspopulationen. All denna information bör, med beaktande av rimliga felmarginaler och med komplettering av färsk invandringsstatistik, kunna vara vägledande för arbetet bland nya grupper av finska invandrare. Det är därför som finsk-svenska utbildningsrådet begärt och fått tillstånd att publicera den gjorda språkundersökningen i en tryckt upplaga för att kunna sprida den till en vidare krets av intresserade.

I viktiga hänseenden torde undersökningen emellertid ha en betydelse och en aktualitet som är relativt oberoende av nyssnämnda förändringar i det statistiska underlaget. Undersökningen ger sålunda upplysning om samband exempelvis mellan å ena sidan olika bakgrundsfaktorer och å andra sidan den aktuella språk- och skolsituationen eller mellan å ena sidan språksituationen och å andra sidan skolsituationen i olika skolSOU 1970: 44

1.1 Bakgrund och syfte

Inledning

Denna rapport avser en enkätundersökning som Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut utfört på uppdrag av Finsk-svenska utbildningsrådet under 1968. Under våren 1969 kom uppdraget att utvidgas till att omfatta även en presentation av resultatet i form av redigerade och kommenterade tabeller. Undersökningen avsåg ge Utbildningsrådet ett statistiskt underlag för förslag till åtgärder som ryms inom givna direktiv. Finsk-svenska utbildningsrådets direktiv kan i korthet sammanfattas enligt följande. Utbildningsrådet är ett förslagställande och rådgivande organ och skall enligt sina direktiv verka för att underlätta den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem. Sin uppgift har Utbildningsrådet formulerat i följande fyra punkter: 1. att överväga och föreslå åtgärder inom utbildningsområdet för att underlätta en anpassning till svenska förhållanden, 2. att överväga och föreslå åtgärder med syfte att bevara kontakten med Finland och underlätta en återanpassning till finska förhållanden, 3. att kartlägga vilka resurser som fordras för förverkligande av nyssnämnda åtgärder och framlägga förslag till hur dessa resurser skall framskaffas och 4. att som underlag för ovannämnda SOU 1970: 44

överväganden och förslag låta verkställa erforderliga undersökningar av statistisk, pedagogisk m. m. art. Den preciserade målsättningen för denna undersökning har varit att kartlägga språkoch skolsituationen för finsktalande barn och ungdomar främst i skolpliktig ålder men också i angränsande åldrar. Medtagandet av förskolebarnen avser att bilda underlag för förslag till åtgärder för den första undervisningen i förskolan eller grundskolans lågstadium, medan kartläggningen av de äldsta förutsetts skapa grund för åtgärder i det frivilliga skolväsendet, folkbildningen och vuxenutbildningen. Beträffande arbetsfördelningen i denna undersökning gäller att utredningsinstitutet i huvudsak har svarat för planeringsarbetet och bearbetningen. Utbildningsrådets medverkan har i första hand gällt precisering av önskemål och utformning av mätinstrumentet. Undersökningsplanens olika delar, gällande urvalsförfarande, mätteknik och resultatredovisning har utformats i samråd med Utbildningsrådet. 1.2 Undersökningens

variabler

De variabler som undersökningen har omfattat kan indelas i fyra huvudgrupper: (I) Bakgrundsvariabler (II) Variabler rörande situationen i Finland före flyttningen (Gäller enbart dem som bott i Finland) 11

(III) Variabler rörande språk- och skolförhållanden i Sverige (Gäller för skolförhållanden enbart dem som går eller har gått i skola i Sverige) (IV) Variabler rörande framtidsplaner och utbildningsönskemål. Bakgrundsvariablerna omfattar förutom kön, ålder och bostadsort även inflyttningsår, födelseland samt föräldrarnas språk. Frågorna angående situationen i Finland har avsett att kartlägga språkmiljö och språkkunskaper jämte skolbakgrund vid flyttningstillfället. Den tredje variabelgruppen har omfattat den aktuella språk- och skolsituationen i Sverige och frågorna har berört den nuvarande språkmiljön och de aktuella språkkunskaperna samt nuvarande och tidigare svårigheter att följa undervisningen i svensk skola jämte vidtagna stödåtgärder från skolans sida. Den fjärde gruppen har omfattat variabler rörande utbildningsplaner i stort, planer på flyttning till Finland samt önskemål om vissa angivna former av undervisning i finska i Sverige.

1.3 Undersökningens genomförande

uppläggning och

Som bilaga till denna rapport (bilaga 1) medföljer en teknisk rapport över undersökningens uppläggning, genomförande och resultatredovisning. I detta avsnitt skall enbart ges en kort sammanfattning av den tekniska rapporten. Den grupp individer som undersökningens resultat avses beröra benämnes målpopulation. Denna är inte entydigt avgränsad i tiden, då de åtgärder som Utbildningsrådet ämnar föreslå eventuellt kommer att sättas in i framtiden, och därigenom beröra en för tillfället svårbestämbar grupp individer. Den population som man med hänsyn till Utbildningsrådets uppgifter främst skulle ha önskat undersöka är i Sverige bosatta finsktalande barn och ungdomar födda 1949 -1965. Då det inte finns något register över finsktalande personer och då finskspråkigheten har varit en av huvudvariablerna som man med undersökningen har velat mäta har undersökningspopulationen i stället be12

stämts omfatta i Sverige boende finska medborgare i aktuella åldrar. Detta förhållande har medfört att undersökningen ej har kommit att omfatta finsktalande svenska medborgare samtidigt som vissa barn och ungdomar som deltagit i undersökningen är helt svenskspråkiga. (I detta sammanhang bör uppmärksammas att en arbetsgrupp tillsatt av Skolöverstyrelsen (LUR 13) har genomfört undersökningar av liknande karaktär under 1968 omfattande befolkning i svenska delen av Tornedalen. 1 Syftet med gruppens undersökningar var att skapa underlag för förslag till utformning av lärarutbildningen för att tillgodose behovet för den finsktalande befolkningen i Tornedalen. I dessa undersökningar har deltagit såväl svenska som finska medborgare bosatta i aktuella delar av Norrbotten. Några direkta resultatjämförelser med föreliggande undersökning kan dock ej göras då populations- och variabeldefinitionerna i hög grad skiljer sig åt.) Urvalsramen har utgjorts av en förteckning över i Sverige bosatta och kyrkobokförda finska medborgare födda 1949-1965 per den 1.12.1967. Urvalsstorleken har varit ca 10 000 och urvalsfraktionen 23 %. Enkätformuläret (bilaga 2 a och b) har förekommit i två till innehållet i det närmaste identiska versioner; en version att besvaras av målsmän till barn 3-12 år gamla och en version att direkt besvaras av urvalspersoner i åldern 13-19 år. Postenkäten jämte tre påminnelser i de fall svar uteblivit sändes ut under september-oktober 1968. 84 % svar erhölls. Bland återstående 16 % drogs ett slumpmässigt urval om 256 individer att deltaga i intervju per telefon eller genom personligt besök. Genom detta förfarande stannade det uppräknade individbortfallet på 3 % . Det insamlade primärmaterialet har efter en första manuell granskning även granskats med hjälp av datamaskin. Även framställningen av ca 330 råtabeller har skett i datamaskin. 1 M. Kenttä, E. Weinz (LUR 13) Lärarutbildningen och den finsktalande befolkningen i Norrbotten, Luleå 1969.

SOU 1970: 44

1.4 Rapportens

omfattning

1.4.1 Allmänt Rapporten omfattar dels en redovisning av populationens individer fördelade efter svaren på enkätens olika frågor och dels en redovisning av de tabeller som tagits fram för att belysa eventuellt förekommande samband mellan undersökningens variabler. Tabellerna innehåller huvudsakligen procenttal utgörande skattningen av andelar i populationen. Skattningsformlerna återfinnes i den tekniska rapporten avsnitt 3.2.5, bilaga 1. Redovisningen har ej karaktär av åtgärdsinriktad analys utan tabellerna är kompletterade med kommenterande text för att utifrån undersökningens syfte framhålla tabellernas väsentligaste information. Vidare har för varje tabell gjorts en bedömning av huruvida redovisade skattningar av populationsstorheter kan tänkas ha påverkats av olika former av felkällor (se avsnitt 4 i den tekniska rapporten), och då främst mätfel och bortfallsfel. För vissa skattningar av procenttal och populationstotaler har ett konfidensintervall beräknats. En beskrivning av förfarandet vid beräkning av konfidensintervall i denna undersökning återfinnes i den tekniska rapporten avsnitt 4.2.1, bilaga 1. Där ej annat anges är konfidensintervallet beräknat med 95 % tilltro, dvs. populationens värde ligger med 95 % sannolikhet inom det angivna intervallet. Samtliga hänvisningar till frågeformuläret avser versionen till de äldre barnen, dvs. bilaga 2 b.

na i gruppen följer en redovisning av enkla svarsfördelningar för dessa. Därefter kommer en redogörelse för de samband som kan förekomma mellan variabler inom den aktuella gruppen. Slutligen behandlas samband mellan variabler inom gruppen och variabler utanför gruppen som tidigare har presenterats. Sista kapitlet utgör en sammanfattning av hela rapporten. Som bilagor medföljer den tekniska rapporten (bilaga 1), enkätformuläret (bilaga 2).

1.4.2 Kort översikt över kapitlens innehåll Varje variabelgrupp (se avsnitt 1.2) ägnas ett eller flera kapitel. Således behandlas bakgrundsvariablerna i kapitel 2, variabler rörande situationen i Finland före flyttningen i kapitel 3, nuvarande språk- och skolförhållanden i kapitel 4-6 samt framtidsplaner och utbildningsönskemål i kapitel 7. Varje variabelgrupp införes på likartat sätt: efter en inledning med presentation av variablerSOU 1970:44

2 Populationsbeskrivning efter bakgrundsvariabler

2.1 Inledning Som undersökningens bakgrundsvariabler karakteriseras ålder, kön, födelseland, flyttningsår till Sverige, föräldrarnas språkkunskaper och bostadsort. För att ge en allmän beskrivning av populationen skall denna i det följande avsnittet redovisas efter var och en av bakgrundsvariablerna. Därefter redovisas vissa tabeller som tagits fram för att åskådliggöra eventuellt förekommande samband mellan bakgrundsvariablerna. 2.2 Ålder De ca 41 000 finska barn och ungdomar i de aktuella åldrarna som fanns i Sverige i oktober 1968 (utom dem som har flyttat hit under perioden dec 67-okt 68) fördelar sig på åldersklasser enligt tabell 2.1. En intressant jämförelse kan göras med resultatet från etapp 1. Större delen av individerna i första etappen ingår i undersökningspopulationen i etapp 2. De som ej ingår utgörs huvudsakligen av dem som a) erhållit svenskt medborgarskap sedan 1.12.67 b) utflyttat ur riket (företrädesvis till Finland). Summan av grupperna a) och b) är ca 2 000 individer, varav ca 20 % tillhör grupp a) och ca 80 % grupp b). Dessa fördelar sig på åldersklasser enligt tabell 2.2. 14

Andelen som erhållit svenskt medborgarskap eller flyttat utomlands (företrädesvis tillbaka till Finland) är störst i den äldsta åldersgruppen. Detta framträder speciellt tydligt i tabellens andra rad där ifrågavarande kategori är relaterad mot antalet populationsindivider i resp. åldersklass per den 1.12.1967. 2.3 Kön Populationen utgörs av 49,3 % pojkar och 5 0 , 7 % flickor. Den 1.1.1967 fanns totalt i Sverige 51,3 % pojkar och 48,7 % flickor i motsvarande åldrar. 2.4 Indelning efter

födelseland

Av tabell 2.3 framgår att mer än hälften av individerna är födda i Finland men att åtminstone 42 % är födda i Sverige. Tabellen är en redovisning av svaren på fråga 13 där det frågades efter födelselandet för urvalspersonen. 2.5 Flyttningsår till Sverige På frågan »Vilket år flyttade Ni (barnet) till Sverige?» svarade man enligt nedan (frågan avsåg senaste flyttningen): De som ej har uppgivit något inflyttningsår har i ovanstående tabell antagits vara födda i Sverige. Detta har resulterat i ett något högre procenttal för denna andel i SOU 1970:44

Tabell 2.1. Populationen indelad i åldersklasser. I procent. Ålder 3—6 Procent 34 Procent inom varje årsklass 8,5

7—9

10—12

13—16

17—19

Summa

Ant. populationsindivider

41 177

5,7

4 Tabell 2.2. Individer som erhållit svenskt medborgarskap under perioden dec. 1967—okt. 1968 eller utflyttade ur riket under samma period fördelade på åldersklasser. I procent. Ålder

Sv. medb.skap+utflyttade Procent (bastal = 2 000) Sv. medb.skap+utflyttade i procent av ant. populationsindivider i åldersklassen 1.12.67

3—6

7—9

4,6

4,4

10—12

13--16

17—19

Summa

5,5

15,4

2,4

Tabell 2.3. Populationsindividerna fördelade efter födelseland. I procent. Födelseland Finland

Sverige

Annat land

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

53,8

42,0

0,3

3,9

41 177

Tabell 2.4. Populationen indelad efter flyttningsår till Sverige. I procent. Inflyttningsår

Födda i Sverige 44 Genomsnittlig procentandel per år SOU 1970: 44

1964 —65

1962 —63

20 4,1

7,3

9,7

1959 —61 10

3,4

1958 eller Uppg. Ant. populatidigare sakn. Summa tionsindivider 1

41 175

3,2

}5

tabell 2.4 än i tabell 2.3, vilket torde innebära att ytterligare ett par procent av populationens individer har varit bosatta i Finland dock utan att ange inflyttningsår. Detta faktum påverkar dock inte helhetsbilden av inflyttningsmönstret i tiden. En topp i invandringen från Finland inträffade under åren 1964-65 vilket sammanfaller med den högkonjunktur vi då hade i Sverige. Vidare inträffade en nedgång i invandringen under åren 1966 och 1967. Urvalet drogs dock efter kyrkobokföringen den 1.12.1967, vilket innebär att de som flyttat under slutet av året ej har kommit med. Detta kan delvis förklara den låga siffran för invandringen under 1967. Någon jämförelse mellan denna tabell och annan invandringsstatistik går ej att göra, då undersökningspopulationen enbart omfattar barn och ungdomar. Eftersom invandrare efter hand ofta erhåller svenskt medborgarskap blir vidare de som varit i Sverige en längre tid underrepresenterade då populationen enbart omfattar finska medborgare. Vid undersökningstillfället var det formella kravet för erhållande av svenskt medborgarskap 5 års vistelse i Sverige. Därtill kom upp till 2 års behandlingstid av ansökningarna. För alla under 18 år är det vidare föräldrarna som gör ansökan. En omräkning av tabellen har visat att av dem som ej är födda i Sverige ca 31 % har varit här i minst 7 år och är fortfarande finska medborgare.

2.6 Föräldrarnas språk Till en allmän beskrivning av populationsindividernas bakgrund hör variabeln föräldrarnas språk. Dock måste inledningsvis påpekas att denna variabel ej har karaktären av vad man i allmänhet brukar kalla för »modersmål», ett något oklart begrepp som medvetet har undvikits i denna undersökning. Variabeln föräldrarnas språk har skapats utifrån svaren på fråga 8. Frågan avser faderns resp. moderns nuvarande för16

måga att tala finska och svenska, och säger ingenting om populationsindividens ursprungliga språkmiljö, som dock naturligtvis i olika grad avspeglas i föräldrarnas nuvarande kunskaper. Variabeln föräldrarnas språk beskriver familjens grad av tvåspråkighet med avseende på föräldrarnas kunskaper och har kodats enligt följande: 1 = Familjer där båda föräldrar talar obehindrat finska och svenska. 2 = Familjer där båda föräldrarna talar obehindrat eller tämligen bra finska och svenska, utom familjer enligt kod 1. 3 = Familjer där en av föräldrarna inte alls kan tala svenska. 4 = Familjer där en av föräldrarna inte alls kan tala finska. 5 = Familjer där båda föräldrarna inte alls kan tala svenska. 6 = Familjer där båda föräldrarna inte alls kan tala finska. 7 = Familjer där föräldrarna har övriga kombinationer av kunskaper i svenska och finska. 9 = Ett eller fler delsvar på fråga 8 saknas. Kod 1, 2 och 7 omfattar sålunda familjer med olika grader av tvåspråkighet där särskilt för gruppen 7 det ena språket dominerar. I 3 och 4 är en av föräldrarna enspråkig och i 5 och 6 är båda föräldrarna enspråkiga. (Tabell 2.5.) I tabellens högra kolumn baseras procentskattningarna enbart på de individer som svarat. För att dessa skattningar ej skall rymma systematiska fel förutsattes att fördelningen för dem som ej har svarat i själva verket skulle ha överensstämt med fördelningen för dem som svarat. En intervall skattning av familjer med föräldrar som enbart talar finska blir 7,58,3 %, och för familjer där båda föräldrarna talar båda språken åtminstone tämligen bra blir intervallet 22,9-24,3 %. Den dominerande gruppen (ca 38 %) är dock de familjer där föräldrarna har ett huvudspråk och där det andra språket behärskas hjälpligt.

SOU 1970: 44

Tabell 2.5. Föräldrarnas förmåga att tala finska och svenska. I procent.

Föräldrarnas språk

Procent av samtliga

Båda talar finska och svenska obehindrat 6 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 15 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 34 En förälder talar enbart finska 11 En förälder talar enbart svenska 10 Båda talar enbart finska 7 Båda talar enbart svenska 6 Uppgift saknas 11 Summa 100 Antal populationsindivider 41 175

Procent av svarsindividerna 7 17 38 12 11 8 7 100 36 587

2.7 Bostadsort Resultatet av etapp 1 i undersökningen omfattar en tabell över urvalsramens individer per den 1.12.1967 indelade efter kommun och ålder. Tabellerna 2.6-2.7 utgör sammanfattningen av denna tabell. Huvuddelen av de finska medborgarna i de undersökta åldrarna bor i Storstockholmsområdet samt kring Göteborg och Västerås. Omkring en fjärdedel av samtliga återfinns i Stockholms län. Länsfördelning-

en, ställd i relation till länets totala folkmängd i resp. åldrar framgår av tabell 2.7. Som synes är andelen klart störst i Västmanlands län, 7,9 %, varefter följer Södermanlands län med 5,3 % och Stockholms, Älvsborgs, Örebro och Kopparbergs län med vardera ca 3,5 %. I enkätundersökningen har variabeln kommuntyp införts. Den har två klasser: a) urvalspersonen bor i landskommun och b) urvalspersonen bor i stad eller köping. Populationens länsvisa fördelning med avseende på kommuntyp framgår av tabell 2.8.

2.8 Några riabler

samband

mellan

bakgrundsva-

2.8.1 Kön mot ålder och födelseland Den större andelen flickor i populationen som konstaterades i avsnitt 2.3 är ungefär densamma för varje åldersklass. Motsvarande förhållande gäller även för variabeln födelseland. 2.8.2 Ålder och födelseland Liksom i tabell 2.4 framträder i 2.9 en tendens att bibehålla det finska medborgarskapet. Av finska medborgare i åldrarna 13-16 år är konfidensintervallet för andelen födda i Sverige 23-27 %. Denna grupp har sålunda varit i Sverige minst 13 år utan att

Tabell 2.6. Finska medborgare kyrkobokförda i Sverige per den 1.12.1967 födda 1949 redovisade efter län. I procent av samtliga.

1965 Län

Procent

Län

Procent

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län

25,5 2,9 7,3 3,1 2,1 0,6 0,8 0,1 5,2 11,8 5,1 3,5

Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

1,1 0,7 2,9 0,9 7,3 7,9 L9 2,0 2,4 0,7 LO 3,2

Totalt antal individer SOU 1970: 44 2—914504

Summa

100,0 43 724

Tabell 2.7. Andelen finska medborgare av den totala folkmängden födda 1949—1965 den 1.12. 1967. Redovisning per län. Län

Procentuell andel

Län

Procentuell andel

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län i Malmöhus län Hallands län

3,5 2,7 5,3 1,5 1,3 0,8 0,7 0,4 1,3 0,5 0,8 0,8

Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

2,0 3,7 1,3 1,3 3,6 7,9 3,3 2,2 1,6 0,7 0,7 1,9

Tabell 2.8. Populationen indelad i län. Redovisning efter typ av k o m m u n . I procent.

Län

Landskommun

Stad eller köping

Summa

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

47 63 24 23 29 35 53 50 5 37 13 39 17 39 24 47 19 28 21 67 58 93 34 32

53 37 76 77 71 65 47 50 95 63 87 61 83 61 76 53 81 72 79 33 42 7 66 68

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

100 Sa mtliga

Ant. populationsindivider 10 509 1 187 3 030 1 265 880 285 299 69 437 273 1 149 342 2 946 3 202 802 867 2 193 5 002 2 044 1430 949 308 423 1 285 41 175

Tabell 2.9. Populationen efter ålder och födelseland. I procent. Födelseland Ålder

Finland

Sverige

Annat land

Uppg. saknas

Summa

Ant populationsindivider

3— 6 7—12 13—16 17—19

32 54 72 88

63 42 25 6

1 1 1 0

4 3 2 6

100 100 100 100

14 056 15 401 6 680 5 039

41 176

Totalt

18 SOU 1970: 44

Tabell 2.10. Populationen efter ålder och flyttningsår till Sverige. Flyttningsår till Sverige

Ålder 3— 6 7—12 13—16 17—19 Totalt

1964 —65

1962 —63

1959 —61

1958 eller tidig.

Uppg. Sumsakn. ma

Ant. populationsindivider

4 3 3 12

8 6 6 12

19 20 18 22

2 9 9 8

0 15 17 10

0 3 21 24

0 0 2 1

100 100 100 100

14 054 15 400 6 675 5 039

41 168

Födda i Sverige

67 44 24 11 44

ha erhållit svenskt medborgarskap. För 7 12-åringarna är andelen ännu större, omkring 42 %, vilket motsvarar ca 6 400 personer, som varit här minst 7 år och fortfarande är finska medborgare. 2.8.3 Ålder och flyttningsår Om man studerar sambandet mellan ålder och flyttningsåret till Sverige finner man för samtliga åldersklasser en markant topp i invandringen under 1964-65 (tabell 2.10). Åldersklassen 17-19 år avviker markant från de tre yngre åldersklasserna såtillvida att invandringen har varit större under 1966 och 1967 än under tidigare år. Detta kan förklaras av att finska ungdomar på egen hand har flyttat till Sverige efter avslutad skolgång i Finland.

2.8.4 Ålder och föräldrarnas språk Tabell 2.11 visar föräldrarnas olika grad av tvåspråkighet för varje åldersklass. För de fyra yngsta åldersklasserna uppvisar föräldrarna ett homogent mönster vad gäller graden av tvåspråkighet. Däremot är för gruppen 17-19 år föräldrarna i större utsträckning finskspråkiga än den övriga populationens föräldrar. T. ex. gruppen »båda föräldrarna talar enbart finska» utgör 17 % av samtliga föräldrar i den äldsta åldersklassen, medan helt finskspråkiga föräldrar enbart återfinns i 6 % för populationens övriga åldersklasser. Skillnaden är signifikant och kan tänkas bero på att den äldsta gruppens föräldrar är kvar i Finland i enspråkig finsk miljö. Åldersklassen 17-19 år uppvisar ett högt

Tabell 2.11. Populationen indelad i åldersklasser. Särredovisning efter föräldrarnas språk. I procent. Ålder Föräldrarnas språk

3—6

Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska minst tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Summa Antal populationsindivider

SOU 1970: 44

7—9

10—12

13—16

17—19

Totalt

34 12 12 5 8 9

35 11 10 5 5 11

35 10 8 7 7 10

35 10 11 6 6 9

24 13 6 17 5 20

34 11 10 7 6 11

14 056

8 484

6 917

6 679

5 039

41 175

Tabell 2.12. Populationen indelad efter födelseland. Särredovisning efter föräldrarnas språk. I procent. Födelseland Föräldrarnas språk Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska minst tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Summa Antal populationsindivider

Annat land

Uppgift saknas

37 17 6 12 4 9

31 5 17 1 11 7

26 0 4 0 33 4

8 2 2 0 1 82 100

34 11 10 7 6 11 100

22 174

17 288

1 609

41 174

Finland

Sverige

bortfall för variabeln föräldrarnas språk. Detta kan delvis förklaras av att då svar enbart har erhållits för en av föräldrarna (t. ex. på grund av att föräldrarna är skilda) har variabeln föräldrarnas språk kodats med »uppgift saknas». Då dessa fall torde inträffa i högre grad för de äldre än för de yngre, har den äldsta åldersgruppen drabbats av högre bortfall för denna variabel. Bortfallsindividernas fördelning vad gäller föräldrarnas språk torde dock ej avvika från svarsindividernas fördelning i så hög grad att ovan redovisade skillnad i föräldrarnas finskspråkighet icke blir signifikant.

2.8.5 Ålder och födelseland mot föräldrarnas språk Sambandet födelseland och föräldrarnas språk är av förväntat utseende (tabell 2.12). Föräldrar till barn födda i Finland är i högre grad finskspråkiga än föräldrar till barn födda i Sverige. Procentskattningarna i tabell 2.12 för gruppen födda i annat land torde kunna lämnas utan avseende då redovisningsgruppen är mycket liten. Det finska språket dominerar klart bland föräldrar till barn födda i Finland vilket troligen beror på att dessa familjer varit kortare tid i Sverige än de familjer vars barn är födda här. Dock är det enbart om-

20 Totalt

kring 12 % (2 573-2 879 individer) av föräldrarna till barn födda i Finland som är helt finskspråkiga. Tabell 2.13 visar att ovan nämnda dominans av finska språket hos föräldrar till barn födda i Finland i stort sett är densamma för samtliga åldersklasser. 2.8.6 Flyttningsår till Sverige och föräldrarnas språk Som påpekades i avsnitt 2.8.5 ger variabeln föräldrarnas språk ej någon riktig uppfattning om populationsindividernas ursprungliga språkmiljö. För dess kartläggning har frågor om språk i hem, skola och kommun i Finland ställts och dessa kommer att behandlas i följande kapitel. Som komplement till bilden av språkmiljön i Finland som skapas utifrån svaren på dessa frågor, skall dock här behandlas sambandet flyttningsår och föräldrarnas språk. Ju längre tillbaka i tiden flyttningen till Sverige ligger i desto mindre grad ger föräldrarnas nuvarande språkkunskaper en riktig bild av populationsindividernas ursprungliga språkmiljö i hemmet i Finland. Av visst intresse torde dock de grupper vara som immigrerat till Sverige relativt nyligen. Sambandet flyttningsår och föräldrarnas språkkunskaper ges av tabell 2.14. Som väntat avtar dominansen av finska SOU 1970: 44

Tabell 2.13. Populationsindivider födda i Finland och Sverige indelade i åldersklasser. Särredovisning efter föräldrarnas språk. I procent. Ålder

Föräldrarnas språk Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska minst tämligen bra Båda talar finska och svenska minst hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Summa Antal populationsindivider

10— i:» Född ii Finl. Sv.

17—IS> Född ii Finl. Sv.

3—6 Född i Finl. Sv.

7—9 Född i Finl. Sv.

41 22 4 13 2 6

32 7 18 1 11 6

39 19 6 10 2 8

35 3 15 0 9 9

40 15 5 12 4 8

29 2 13 0 13 8

40 13 8 9 4 7

24 2 23 0 10 9

25 14 6 19 5 15

23 1 20 0 12 12

100 100

13—K Född ii Finl. Sv.

4 532 15 903 4 289 3 839 4 094 2618 4 837 1639 4 422 289

språket ju längre tillbaka i tiden flyttningen ligger. Detta återspeglas tydligast av raden »båda föräldrarna talar enbart finska» i tabell 2.13. Ett intervall för andelen helt finskspråkiga föräldrar som varit i Sverige mindre än 10 månader blir 24,8-33,0 %. Tabellen visar vidare att andelen helt svenskspråkiga är relativt oberoende av

flyttningsåret vilket kan tyda på att man bibehåller sina kunskaper i finska även efter emigrationen från Finland. En konsekvens av detta skulle vara att andelen tvåspråkiga ökar ju längre tillbaka i tiden flyttningen ligger. l:a, 2:a och 3:e raderna i tabell 2.13 bekräftar detta. Om man förutsätter att de i Finland helt

Tabell 2.14. Indelning efter fiyttningsår. Särredovisning efter föräldrarnas språk. I procent. Flyttningsår till Sverige

Föräldrarnas språk Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska minst tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas

Födda i Sverige 1967

1964 —65

1962 —63

1959 —61

1958 eller tidig.

Uppg. sakn. Totalt

16 1

7 29

6 23

3 15

7 7

9 2

8 1

6 8

10 7

10 13

4 14

3 10

2 9

5 10

4 7

6 8

3 13

6 11

Summa

100 Antal populationsindivider

18 291

1 702

2 998

7 994

2 807

3 951

3 092

41 174

SOU 1970: 44

svenskspråkiga ej i någon nämnvärd grad lär sig finska efter flyttningen till Sverige, ger gruppen »båda föräldrarna talar enbart svenska» en uppskattning av andelen emigranter som inte alls kunde tala finska före flyttningen. En intervallskattning för andelen som tillhör denna kategori av dem som flyttat till Sverige blir 3,4-4,6 %. Variabeln föräldrarnas språk har dock ett relativt högt bortfall, omkring 11 %. Men som tidigare påpekats beror detta huvudsakligen på att de familjer där språkkunskaperna enbart är redovisade för den ena föräldern (frånskilda m. fl.) har hamnat i gruppen uppgift saknas. Detta torde innebära att bortfallsindividernas fördelning ej väsentligt avviker från svarsindividernas och därigenom skall bortfallet inte heller påverka tabellens övriga procenttal. Det måste påpekas att något egentligt mått på om den emigrerande familjen kommer från en svenskspråkig bygd eller från en finskspråkig inte erhålles genom den »stränga» klassificering av föräldrarnas

språk som tillämpats i denna undersökning. Så är t. ex. gruppen »båda föräldrarna talar enbart svenska» definierad genom att de ej kan tala finska. Eftersom en viss del av de personer som i Finland brukar betecknas som svenskspråkiga åtminstone torde kunna tala finska hjälpligt blir de i denna undersökning klassificerade som tvåspråkiga. (Det räcker ju dessutom att en av föräldrarna kan något finska). Variabeln föräldrarnas språk i denna undersökning torde således ge en underskattning av andelen svenskspråkiga som flyttar till Sverige. Slutligen skall nämnas att ovanstående tolkning av variationerna av språkkunskapenia över flyttningsåret, förutsätter att språkkunskaperna före emigrationen har varit desamma under en tioårsperiod tillbaka i tiden. Om t. ex. andelen emigranter från helt finskspråkig bygd har ökat under de senaste åren ger tabell 2.14 (gruppen båda föräldrarna talar enbart finska) en överskattning av den takt, med vilken man har lärt sig att tala svenska.

Tabell 2.15. Finska medborgare kyrkobokförda i Sverige per den 1.12.1967 redovisade efter län. Särredovisning efter födelseår. I procent. Födelseår Län

1962—65 1956—61

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

34 33 33 34 35 33 35 35 39 41 40 38 33 34 34 31 33 32 29 35 30 28 30 32 34

Hela riket

22 Antal individer i ramen

1952—55

1949—51 Summa

36 36 38 38 36 37 36 45 34 35 34 36 34 34 38 39 37 39 38 36 37 38 38 38

15 17 16 17 17 19 18 13 13 13 12 14 16 15 15 18 18 17 19 17 20 22 22 17

15 14 13 11 12 11 11 7 14 11 12 12 17 17 13 12 12 12 14 11 13 12 10 13

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

11 156 1 267 3 178 1 337 939 293 357 54 466 298 1 256 376 3 183 3 462 827 891 2 254 5 161 2 213 1 516 1067 319 443 1412

43 724

SOU 1970: 44

Tabell 2.16. Populationen länsvis fördelad efter flyttningsår till Sverige. I procent. Ant.

Flyttn ingsår till Sverige Födda i Sverige

Län

Stockholm 54 Uppsala 36 Södermanlands 42 41 Östergötlands Jönköpings 36 Kronobergs 24 Kalmar 45 Gotlands 56 Blekinge 32 Kristianstads 44 Malmöhus 35 Hallands 45 Göteborgs och Bohus 46 Älvsborgs 44 Skaraborgs 32 Värmlands 35 Örebro 37 Västmanlands 43 Kopparbergs 49 Gävleborgs 39 Västernorrlands 38 Jämtlands 25 Västerbottens 37 Norrbottens 42 Totalt

1962 —63

1959 —61

1958 eller tidig.

Uppg. Sumsakn. ma

populationsindivider

1964 —65

3 8 4 5 7 12 6 13 0 4 5 3 4 4 7 2 3 3 2 6 3 10 4 5

7 6 8 5 3 9 12 0 13 5 11 9 5 8 12 12 8 6 4 6 12 27 11 9

12 27 20 30 31 35 23 18 22 27 32 30 21 22 29 15 25 19 18 22 13 6 18 12

7 5 6 8 10 6 10 0 15 3 5 3 8 7 5 10 5 8 6 8 6 11 2 6

10 8 12 6 5 3 1 0 11 14 7 5 7 9 9 14 11 12 10 9 7 7 18 11

6 9 8 4 7 11 3 13 6 3 5 4 8 5 5 12 10 8 10 8 19 8 9 14

1 1 0 1 1 0 0 0 1 0 0 1 1 1 1 0 1 1 1 2 2 6 1 1

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

10 509 1 186 3 030 1 265 882 286 298 70 437 274 1 147 342 2 947 3 200 801 866 2 193 5 003 2 045 1430 949 307 425 1 285

41 177

2.8.7 Bostadsort och ålder Åldersfördelningen är ungefär densamma för varje län. Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län uppvisar dock en något högre andel i den yngsta åldersgruppen än de övriga länen, vilket framgår av tabell 2.15.

anmärkningsvärt stor del av populationen i Stockholms län född i Sverige. Skillnaden gentemot övriga landet är signifikant. 2.8.9 Bostadsort och föräldrarnas språk Även för variabeln föräldrarnas språk uppvisar länen avvikande fördelningar. Detta framgår av tabell 2.17.

2.8.8 Bostadsort och flyttningsår Invandringsmönstret i tiden för de olika länen framgår av tabell 2.16. För vissa län uppvisar populationen en avvikande fördelning vad gäller inflyttningsåret jämfört med riket i sin helhet. Sålunda har en relativt sett större del av invandringen skett efter 1963 i Kronobergs, Malmöhus och Skaraborgs län, medan den huvudsakliga invandringen till Blekinge, Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län har ägt rum före 1964. Vidare är en SOU 1970: 44

Tabell 2.17. Populationen länsvis fördelad efter föräldrarnas språk. I procent. X O O

rt

M </i G <G M

J2

M

"> rrt

c2 «a,B ra D

13 _rt "5\-, a -o

13 M rt £ C -s

§-a

1- w

J2 -G T3 O

3 * i2 ca rt 2 ort g

Län

x oo &

X O O

ra

M ~ ts> M

c^ « o. « ! 5, •a-*-* d>

si u, . _

T3 C

2 £

Is

l-i "ra

2rtrt2 "3 55 «3 g

i2 «» .3 rt «

a a B > Vi

X)

C

C

H

X

X rt C

rt "rt rt

rt

M Vi C <G

rt a H

J3 13 u 5 2 53

t/i

o u "rt u

u

t4—

Irt M :0

C

IM G

—

rt c o

C C

13 :0

•o I ort g

Totalt

rt

IH

-o "> '•v

rt 13 rt c

_g

u

rt a M rt

=0 rt

t/i

«

5*3o.

o.

£ E 3

t/2

o a 13 c <

'5b ort

a o

1/5

C3 £

H

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

C X C ti u

rt

8 6 3 7 5 6 5 6 1 5 7 3 8 4 4 4 4 5 5 3 4 4 6 6

17 19 16 12 11 11 5 13 12 6 10 28 17 12 19 12 12 14 13 14 16 11 18 14

27 32 36 33 39 46 22 24 39 37 37 30 35 36 35 43 42 36 32 35 31 37 26 37

7 14 13 13 8 8 9 6 24 8 10 7 12 12 12 14 15 11 9 15 11 27 8 18

15 6 9 9 10 8 19 32 2 19 8 6 9 5 8 11 7 10 13 8 14 5 14 2

4 8 8 6 13 10 12 0 12 3 10 9 6 11 9 6 9 7 7 8 8 6 4 13

11 7 5 6 5 1 9 13 1 9 4 6 2 2 3 4 4 8 9 5 5 0 9 1

11 8 10 14 9 10 19 6 9 13 14 11 11 18 10 6 7 9 12 12 11 10 15 9

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

10 509 1 186 3 030 1 265 882 286 298 70 437 274 1 174 342 2 947 3 200 801 866 2 193 5 003 2 045 1 430 949 307 425 1 285

41 177

SOU 1970: 44

Situationen i Finland före flyttningen

3.1 Inledning

Omkring 55 % av urvalets individer har bott i Finland. Till dessa eller till dessas målsmän ställdes ett antal frågor rörande språkmiljö och språkkunskaper i Finland samt eventuell skolutbildning före flyttningen. I detta kapitel kommer svaren på dessa frågor att redovisas. Vidare kommer även sambandet mellan dessa variabler och inflyttningsåret till Sverige att behandlas. 3.2 Skolform

i Finland

Andelen barn och ungdomar av hela populationen som har gått i skola i Finland skattas till 17,8-19,2 %, eller ca Vs av dem som har bott i Finland. Ingen av dem som gått i finsk skola var yngre än 8 år vid undersökningstillfället. I övrigt fördelar sig dessa på åldersklasser enligt tabell 3.1. Den relativt höga procenten »uppgift saknas» för de yngsta barnen torde bero på att föräldrarna ej ansett frågan vara relevant då barnet flyttade från Finland före skolåldern. De barn och ungdomar i åldrarna 7-16 år som har gått i skola i Finland har kommit direkt från skolgång i Finland, ca 4 300 elever. Även bland 17-19-åringarna finns dylika elever, vars antal denna tabell dock ej kan ge besked om. Senaste skolformen i Finland framgår av tabell 3.2. SOU 1970: 44

Medborgarskolan är en ett- eller tvåårig påbyggnad på folkskolan. Mellanskola motsvarar närmast realskola i Sverige. Huvuddelen av svarsalternativen »annan skola» torde utgöras av någon form av yrkesutbildning (yrkesskola, tekniskt institut, handelsinstitut etc), gymnasium och folkhögskola. Av tabell 3.3 framgår att mönstret har förändrats under de senare åren vad gäller senast genomgången skolform i Finland. I allt mindre omfattning har den finländska ungdomen kommit från folkskola. I stället har man i ökad utsträckning kommit från övriga skolformer och då främst medborgarskolan. Detta återspeglar skolutvecklingen i Finland där allt fler kommuner successivt infört medborgarskolan. 3.3 Information från skolan i Finland På fråga 19 angående information i Finland om svensk skolgång svarade en mycket obetydlig del av individerna ja. Graden av information är ungefär densamma oavsett emigrationstidpunkt vilket kan tyda på att någon förändring av informationsgraden från finska skolmyndigheter till de elever som emigrerar ej har skett under senare år. (Tabell 3.4). 3.4 Medtagande av finska vid flyttningen

läromedel

I större utsträckning har man dock medtagit finska läromedel vid flyttningen. Svaren

Tabell 3.1. Individer som bott i Finland. Redovisning efter ålder och eventuell skolgång i Finland. I procent. Ålde

Har gått i Har ej gått i Uppg. skola i Finland skola i Finland sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

3— 6 7— 9 10—12 13—16 17—19

0 4 32 55 74

86 85 61 43 25

14 11 7 2 1

100 100 100 100 100

4 679 4 445 4 224 5 058 4 479

22 885

Totalt

Tabell 3.2. Individer som gått i skola i Finland. Redovisning efter skolform. I procent. Folkskola Procent

Medborgarskola

Mellanskola

Annan skola

Uppg. sakn.

68 Summa

Ant. populationsindivider

7 620

Tabell 3.3. Individer som gått i skola i Finland indelade efter skolform i Finland. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Inflyttningsår

Folkskola

1967 41 1966 57 1964—65 70 1962—63 83 1959—61 93 1958 el. tidigare 86 Uppgift saknas 53 Totalt

68 Medborgarskola

Mellanskola

Annan skola

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

35 27 17 4 1 0 31

11 8 10 6 4 5 6

13 7 3 7 1 3 4

0 1 0 0 1 6 6

100 100 100 100 100 100 100

1 008 1 424 2 813 1 054 950 158 213

7 620

Tabell 3.4. Individer som gått i skola i Finland. Redovisning efter information i Finland om svensk skola. I procent. Fick Fick ej information information Procent

Vet ej

Uppg. sakn.

85 Summa

Ant. populationsindivider

7 620

Tabell 3.5. Individer som gått i skola i Finland efter ålder. Särredovisning efter medtagande av finska läromedel. I procent.

Åld£

Medförde finska läromedel

Medförde ej finska läromedel

Vet ej

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

6— 9 10—12 13—16 17—19

34 17 17 7

64 79 79 78

2 2 3 6

0 2 1 9

100 100 100 100

198 1 333 2 780 3 310

7 621

Totalt

26 SOU 1970:44

på fråga 20 fördelar sig per åldersklass enligt tabell 3.5. Omkring 13 % eller 913-1 123 individer har medfört finska läroböcker eller annat finskt studiematerial vid flyttningen till Sverige. Den yngsta åldersgruppen innehåller mycket få individer, ca 40-50 urvalspersoner, varför procentskattningarna för denna grupp måste tolkas med stor försiktighet. Tabellen visar dock att finska läromedel medtagits i större utsträckning av de yngre barnen än av de äldre. Det måste dock påpekas att en del av de äldre ungdomarna hade avslutat sin skolgång vid flyttningstillfället, varför de ej heller hade lika stor anledning att ta med sig läroböcker som de övriga barnen. Undersökningsmaterialet ger ingen säker indikation på att eleverna i någon speciell skolform i större eller mindre omfattning förses med finskt studiematerial vid flyttningen utomlands, eftersom somliga av populationsindividema hade avslutat sin skolgång vid flyttningstillfället och därför ej hade samma anledning att medtaga finska läroböcker, som de som fortfarande gick i skola. Tabell 3.6 visar att en större del av elever i folkskola har medfört finskt studiematerial än elever i medborgarskola. Dock är kategorierna vet ej och uppgift saknas betydligt större för elever från medborgarskolan, vilket gör att skattningen 6 % för dem som medfört studiematerial är osäker. Om man dock antar att gruppen uppgift saknas ej skiljer sig från svarsindividerna existerar en signifikant skillnad mellan andelen folkskoleelever och andelen medborgarskoleelever som medfört finska läroböcker m. m. Dock bör än en gång påpekas att somliga av populationsindividerna hade avslutat sin skolgång vid flyttningstillfället, särskilt gäller detta elever från medborgarskola. Tabell 3.7 visar att något klart samband mellan tidpunkt för emigration och medtagande av finskt studiematerial ej existerar.

SOU 1970: 44

3.5 Språkmiljö i Finland För att kartlägga språkmiljön i Finland ställdes frågor angående språk i hem, kommun och skola i Finland (fråga 16). Finlands kommuner är indelade i fyra kategorier enligt vissa regler utifrån de i kommunen bosatta individernas språktillhörighet, nämligen a) enbart finskpråkiga b) tvåspråkiga med dominans av finskan c) tvåspråkiga med dominans av svenskan d) enbart svenskspråkiga. Detta är en officiell klassificering som kan antas vara välkänd för invånarna i kommunen. Av den anledningen torde det inte ha stött på några svårigheter att besvara frågan angående språk i hemkommunen i Finland. I denna undersökning har grupperna b) och c) uppfattats som en. Intervallet för andelen individer som kommer från svenskspråkiga hem i Finland blir 14-16 %. Jämfört med andelen svenskspråkiga individer av Finlands totalbefolkning under den senaste tioårsperioden är andelen svenskspråkiga bland de till Sverige emigrerande barnfamiljerna ungefär dubbelt så stor enligt denna undersökning. Är 1962 bestämde statsrådet i Finland den språkliga indelningen av kommunerna. Andelen enspråkigt finska var då 83,4 %, tvåspråkiga 8,6 % och andelen enspråkigt svenska var 8,0 %. Emigranterna i denna undersökning tycks sålunda i större omfattning ha kommit från tvåspråkiga än enspråkiga kommuner. I Finland finns inga tvåspråkiga skolor. Att ändå en viss andel elever har markerat »både finska och svenska» för språk i skola kan ha sin förklaring i att man har bytt skola och därmed även bytt undervisningsspråk. (Tabell 3.8). 3.6 Språkkunskaper

i Finland

Populationsindividernas förmåga att tala finska resp. svenska före flyttningen till Sverige framgår av svaren på fråga 15. Stor försiktighet måste dock iakttagas vid tolkningen av resultatet för denna fråga. Flytt-

Tabell 3.6. Individer som gått i skola i Finland efter skolform i Finland. Särredovisning efter medtagande av finska läromedel. I procent.

Skolform i Finland

Medförde Medförde finska ej finska läromedel läromedel Vet ej

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

Folkskola Medborgarskola Mellanskola Övriga skolformer Ej uppgiven skolform

16 6 10 12 35

78 78 80 76 15

4 4 2 5 0

2 12 8 7 50

100 100 100 100 100

5 230 1 349 623 392 26

7 594

Totalt

Tabell 3.7. Individer som gått i skola i Finland indelade efter inflyttningsår till Sverige. Särredovisning efter medtagande av finska läromedel. I procent.

Inflyttningsår

Medförde Medförde finska ej finska läromedel läromedel Vet ej

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

1967 1966 1964—65 1962—63 1959—61 1958 el. tidigare Uppg. saknas

10 11 15 14 13 9 8

79 78 78 79 77 83 75

2 3 3 5 8 4 2

9 8 4 2 2 4 15

100 100 100 100 100 100 100

1 008 1424 2 813 1 054 950 158 213

7 620

Totalt

Tabell 3.8. Individer som bott i Finland. Särredovisning efter språk i hem, kommun och skola i Finland. I procent.

Språk i hem Språk i kommun Språk i skola

Finska

Svenska

Både finska och Uppg. svenska saknas

79 70 73

15 9 22

4 17 3

Summa

Ant. populationsindivider

100 100 100

22 885 22 885 7 620

Tabell 3.9. Individer som har bott i Finland. Redovisning efter förmåga att tala finska och svenska vid emigrationen. I procent. Obehindrat Talade finska 56 Talade svenska 13

28 Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls 25 77

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

100 100

22 885 22 885 SOU 1970: 44

ningen kan ligga långt tillbaka i tiden och respondenterna kan i viss utsträckning ha glömt bort de faktiska språkkunskaperna vid emigrationstillfället. Det bör påpekas att i tabell 3.9 även ingår individer som flyttade till Sverige under de allra första levnadsåren. Detta är orsaken till att 25 % uppger att de inte alls kunde tala finska medan samtidigt enbart 19 % uppger att de kunde någon svenska. Tendensen är ändå densamma som i tabell 3.8, att andelen svenskspråkiga bland emigranterna till Sverige är ungefär dubbelt så stor som motsvarande andel av Finlands totalbefolkning.

SOU 1970:44

4 Nuvarande förhållanden

4.1 Inledning Detta kapitel skall ägnas åt de variabler som beskriver populationsindividernas aktuella språk- och skolsituation. Dessa variabler är indelade i fyra grupper: A. Nuvarande

sysselsättning

Yrkesverksamhet - skolform B. Skolutbildning

i Sverige

Erhåller/erhållit hjälp av tvåspråkig lärare Deltager/har deltagit i stödundervisning Går/har gått i hjälpklass Går/har gått om någon årskurs Har/har haft svårighet att följa undervisningen Har/har haft svårigheter i vissa ämnen Behöver/har behövt hjälp av tvåspråkig lärare C. Språkmiljö i Sverige Språk som används med närmast anhöriga Språk som används i skolan/på arbetet Språk som används på fritiden D. Nuvarande

språkkunskaper

Förmåga att förstå, läsa och skriva svenska Kunskaper i svenska i vissa situationer Förmåga att förstå, läsa och skriva finska. Här skall först enkla fördelningar för de olika variablerna redovisas. För varje variabelgrupp behandlas även eventuella sam-

band mellan variablerna inom gruppen. Därefter redovisas samband för variabler tillhörande olika grupper, dvs. nuvarande sysselsättning och skolutbildning i Sverige, nuvarande sysselsättning och språkmiljö i Sverige osv. 4.2 Nuvarande

sysselsättning

I fråga 8 i frågeformuläret redovisade respondenterna sina barns resp. sin egen nuvarande sysselsättning (tabell 4.1). Enligt uppgift från Skolöverstyrelsen fortsatte omkring 30 % av eleverna i svenska grundskolan läsåret 1967-68 till gymnasiet läsåret 1968-69. 20 % fortsatte till fackskolan. Detta är ca 6 resp. 10 gånger större andel än andelen finska medborgare i åldrarna 17-19 år som gick i gymnasiet resp. fackskolan i oktober 1968. En förhållandevis mycket större andel av de finländska ungdomarna var således yrkesverksamma och somliga har förmodligen flyttat till Sverige efter avslutad skolgång i Finland just för att arbeta. En viss del torde även vara långtidspraktikanter som ämnar fortsätta sin utbildning i Finland. 9,6-12,8 % av populationens 17-19åringar var utan sysselsättning vid undersökningstillfället. Då ingen har varit i Sverige under kortare tid än 10 månader torde den relativt höga siffran ej kunna förklaras av att man ej har hunnit få arbete eller påbörja någon utbildning. Vid jämförelse SOU 1970: 44

Tabell 4.1. Populationen redovisad efter sysselsättning hösten 1968. Särredovisning efter ålder. Ålder Nuvarande sysselsättning

3—6

Har ännu ej börjat skolan Går i förskola Går i grundskola Går i realskola Går i flickskola Går i gymnasium Går i fackskola Går i yrkesskola Går på universitet eller högskola Annan utbildning Är yrkesverksam Är utan sysselsättning Uppgift saknas Summa Antal populationsindivider

85 12 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 100 14 056

med den arbetskraftsundersökning för hösten 1968 som Statistiska Centralbyrån utfört på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen finner man att andelen utan sysselsättning bland de finska medborgarna i åldrarna 17-19 år är ungefär dubbelt så stor som motsvarande andel av svenska totalbefolkningen. Av arbetskraftsundersökningen framgår att omkring 5 % av Sveriges 1 7 19-åringar tillhör någon av kategorierna arbetslösa, arbetar i eget hushåll, intagna för anstaltsvård och arbetsoförmögna.

4.3 Skolutbildning

i Sverige

4.3.1 Inledning Till de individer som uppgivit sig gå eller ha gått i skola i Sverige ställdes frågan om de har eller har haft svårigheter att följa undervisningen på grund av bristande kunskaper i svenska. De svar som erhölls innebär att ca 25 600 av populationsindividerna gick eller hade gått i skola i Sverige och att ca 25 % av dessa hade eller hade haft nämnda svårighet. 4.3.2 Hjälp av tvåspråkig lärare De som uppgivit sig ha eller ha haft svårighet att följa med undervisning på grund av bristande svenskkunskaper besvarade SOU 1970: 44

7—12

13—16

17—19

0 0 75 4 0 3 2 5 0 1 6 2 2 100 6 680

0 0 1 0 0 5 2 8 1 9 56 11 7 100 5 039

frågan om huruvida man fått hjälp av tvåspråkig lärare (fråga 23 a) enligt tabell 4.2. Tabellen visar att omkring 66 % av dem som har eller har haft svårt att följa med undervisningen på grund av språksvårigheter ej har fått hjälp av tvåspråkig lärare. Den nuvarande hjälpen tycks vara störst på grundskolans lågstadium och avta successivt för högre årskurser och skolformer. Detta kan bl. a. tänkas bero på att det finns en större andel yngre barn bland de nyinflyttade för vilka även hjälpbehovet är störst. Dock kan inte den möjliga förklaringen uteslutas att tillgången på tvåspråkiga lärare är störst för de yngsta eleverna. Omkring 25 % av dem som haft svårigheter har dock någon gång under skoltiden i Sverige fått hjälp av tvåspråkig lärare. Emellertid går det inte utifrån åldersindelningen att avgöra på vilket skolstadium man har fått hjälpen, då flyttningen är utspridd i tiden. Gruppen »har ej någon gång fått hjälp av tvåspråkig lärare» är relativt sett minst för 10-12-åringarna och inte som kanske väntat för åldersklassen 13-16 år förutsatt att tillgången på tvåspråkiga lärare varit oförändrad under de närmast föregående åren. Finskspråkiga elever torde således under de senaste 4-5 åren i ökad utsträckning haft tillgång till hjälp av tvåspråkig lärare. Med tvåspråkig lärare avses naturligtvis 31

Tabell 4.2. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter hjälp av tvåspråkig lärare. I procent.

Ålder 6— 9 10—12 13—16 17—19 Totalt

Får hjälp nu

Fått hjälp tidigare

Hjälp både Har ej nu och fått tidigare hjälp

Uppg. saknas

Summa

Ant. populationsindivider

9 5 2 0 5

14 30 31 32

0 1 0 0

71 60 66 65

6 4 1 3

100 100 100 100

1 902 1 814 1 847 1 026

6 589

i denna undersökning enbart den lärare som behärskar finska och svenska. 4.3.3 Stödundervisning Med stödundervisning avses i denna undersökning sådan extra undervisning som under kortare eller längre tid kan ges från utlandet inflyttade elever i svenska språket, i andra ämnen på modersmålet och även i viss mån i modersmålet. Möjlighet till denna stödundervisning finns i den obligatoriska skolan, yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet. Till dem som har redovisat skolsvårigheter på grund av bristande svenskkunskaper ställdes även frågan om man får eller har fått stödundervisning (fråga 23 b). Liksom för hjälp av tvåspråkig lärare är stödundervisning vanligast på grundskolans lågstadium och blir mer sällan förekommande högre upp i årskurserna. Totalt har stödundervisning meddelats till omkring hälften av de elever som redovisar svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. (Tabell 4.3).

4.3.4 Hjälpklass Andelen elever som går eller har gått i hjälpklass (fråga 23 c) av de populationsindivider som redovisats ovan framgår av tabell 4.4. Även andelen som f. n. går i hjälpklass är störst på lågstadiet. Gentemot de två tidigare redovisade stödåtgärderna skiljer sig dock ovanstående tabell såtillvida att den äldsta åldersgruppen inte enbart uppvisar den minsta andelen som nu går i hjälpklass utan även den minsta andel som tidigare har gått i hjälpklass. Av samtliga elever som redovisar skolsvårigheter på grund av bristande svenskkunskaper är det 15-19 % som går eller har gått i hjälpklass i svensk skola. 4.3.5 Kvarsittning Slutligen ställdes frågan om man för närvarande går eller tidigare har gått om någon årskurs till de elever som redovisat svårigheter i skolarbetet (fråga 23 d). Svarens fördelning framgår av tabell 4.5.

Tabell 4.3. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter deltagande i stödundervisning. I procent.

Ålder 6— 9 10—12 13—16 17—19 Totalt

32 Har fått Får stöd- stödunder • Både nu undervis- visning och ning nu tidigare tidigare

Har ej fått stödundervisning

Uppg. saknas

Summa

Ant. populationsindivider

19 10 6 1 10

25 39 46 40

1 1 0 0

49 44 46 54

6 6 2 5

100 100 100 100

1 902 1 812 1 848 1 026

6 589

SOU 1970: 44

Tabell 4.4. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter huruvida man har gått i hjälpklass eller ej. I procent. Går nu i hjälpklass och har Har ej Uppg. även gått gått i hjälpklass saknas tidigare

Ålder

Har gått tidigare i hjälpGår i hjälpklass klass

6— 9 10—12 13—16 17—19

9 7 6 1

11 11 10 8

0 1 0 0

76 76 83 88

4 5 1 3

3 Totalt

Åldersgruppen 6-9 år uppvisar ett relativt högt bortfall, omkring 11 %, vilket i huvudsak torde ha orsakats av att vissa målsmän vars bara går i årskurs 1 av grundskolan ej har ansett sig kunna svara på denna fråga. Man kan därför anta att bortfallet inte i någon större utsträckning har påverkat ovan redovisade skattningar. Inom de två äldsta åldersgrupperna har omkring en femtedel gått om någon årskurs. 4.3.6 Svårigheter att följa undervisningen i vissa ämnen Även de avslutande frågorna i enkäten (frågorna 24-27) ställdes enbart till dem som gick i skola i Sverige vid undersökningstillfället, och berörde elevernas svårigheter att följa undervisningen i vissa ämnen. För varje ämne var frågan uppdelad på två delfrågor: delfråga a där man redovisade eventuella svårigheter i ämnet överhuvudtaget, och delfråga b, som bara besvarades av den som svarat ja på a, där man skulle ange om svårigheterna berodde på bristande kunskaper i svenska. Tabell 4.6 nedan är en sam-

Summa

Ant. populationsindivider

100 100 100 100 100

1 902 1 815 1 847 1 026 6 589

manfattning av svaren på frågorna 24-27. I tabellen kan en och samma elev förekomma mer än en gång. Den som t. ex. angivit både svårigheter i svenska och svårigheter i främmande språk på grund av bristande kunskaper i svenska förekommer således två gånger i tabellen. Individer per åldersklass och ämne utgör redovisningsgrupp i tabellen, dvs. de elever som redovisat svårigheter överhuvudtaget i resp. ämne. Antalet urvalspersoner per redovisningsgrupp är relativt litet, endast omkring 100 i genomsnitt, vilket medför att skattningar av populationsstorleken, t. ex. andelen 7-12-åringar vars svårigheter i matematik beror på bristande kunskaper i svenska, blir osäkra. Dessutom kan det här föreligga en risk för att eleverna, eller deras målsmän, felbedömt sin resp. sina barns skolsituation, exempelvis såtillvida att man kan ha överdrivit de bristande svenskkunskaperna som förklaring till svårigheterna i enskilda ämnen. Av dessa orsaker torde det vara lämpligare att göra jämförelser mellan olika ämnen och åldersklasser, även om också dessa måste göras med viss försiktig-

Tabell 4.5. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper indelade i åldersklasser. Särredovisning efter huruvida man har gått om någon årskurs eller ej. I procent.

Ålder

Går om för närvarande

Har tidigare gått om

Både nu och tidigare

Har aldrig gått om

Uppgift saknas

Summa

Antal populationsindivider

6— 9 10—12 13—16 17—19

3 0 1 0

5 16 20 20

0 0 0 0

81 81 77 76

11 3 2 4

100 100 100 100

1 902 1 814 1 847 1026

6 589

Totalt S O U 1970: 44

3—914504

Tabell 4.6. Individer som går i skola i Sverige och angivit svårigheter i vissa ämnen. Redovisning per årsklass och ämne. Särredovisning efter orsaken till svårigheterna. I procent. Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska? Ålder

Ämne

Ja

Nej

Vet ej

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

6—9 år

Matematik Svenska Främmande språk Annat läsämne Matematik Svenska Främmande språk Annat läsämne Matematik Svenska Främmande språk Annat läsämne Matematik Svenska Främmande språk Annat läsämne

47 80

24 6

24 11

5 3

100 100

925 930

—

—

—

—

10—12 år

13—16 år

17—19 år

74 16 58 36 45 12 53 18 41 22 37 14 41

9 51 13 29 24 69 28 54 34 65 16 60 39

het. Den genomgående stora andelen »vet ej»svar visar att respondenterna har haft svårt att bedöma om orsaken till svårigheterna har varit bristande svenskkunskaper eller ej. Speciellt tycks detta ha gällt 17-19åringarnas bedömning i fråga om undervisningen i svenska. Vid en ämnesjämförelse finner man att svårigheterna i matematik genomgående i minst utsträckning förklaras av språksvårigheter. Detta bekräftas både av andelen »ja»-svar och andelen »nej»-svar för samtliga åldersgrupper. Därefter kommer ämnena/ämnesgrupperna i ordningen främmande språk, annat läsämne och svenska. I den äldsta åldersgruppen är ordningen något omkastad men detta kan rymmas inom gränserna för slumpvariationen. Det är sålunda inte oväntat i ämnet svenska som svårigheterna att följa undervisning i störst utsträckning beror på språksvårigheter. För den yngsta åldersklassen har bristande kunskaper i svenska även för övriga ämnen angetts som den främsta orsaken till svårigheterna att följa undervisningen. För övriga åldersklasser blir här denna orsak av relativt mindre betydelse. Mönstret är för dessa grupper ungefär likartat, men vis-

16 29 28 32 22 12 13 23 23 13 44 19 20

1 4 1 3 9 7 6 5 2 0 3 7 0

— 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

781 778 341 528 459 603 205 840 279 337 140 454 179

sa skillnader föreligger som strax skall kommenteras. 6-9-åringarnas stora andel »jassvar beror förmodligen ej på att målsmännen besvarat frågorna för sina barns räkning eftersom detta skedde för första och andra åldersklassen. Snarare torde förklaringen ligga i att en relativt större andel av nyinflyttade återfinns i den yngsta åldersgruppen, vilket gör att kunskaperna i svenska är relativt sämre för denna. Man kan dock inte helt utesluta en andra förklaring till den uppkomna skillnaden, nämligen att behärskandet av det svenska språket i de första årskurserna är viktigare för att tillgodogöra sig undervisningen än i de senare årskurserna. Andelen elever som anser sina svårigheter i svenska och främmande språk bero på bristande svenskkunskaper avtar successivt för högre årskurser och skolformer. Däremot är för matematik och gruppen annat läsämne samma andel ungefär konstant över åldern, med undantag för den yngsta åldersgruppen. 4.3.7 Behov av tvåspråkig lärare I fråga 21 fick målsmännen resp. ungdomarna själva ange om man nu behöver elSOU 1970:44

Tabell 4.7. Individer som går eller har gått i skola i Sverige indelade i åldersklasser. Särredovisning efter redovisat behov av tvåspråkig lärare. I procent. Anser Ni att Ni (barnet) för närvarande behöver eller tidigare skulle ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan tala både finska och svenska?

Ålder 6— 9 10—12 13—16 17—19 Totalt

Ja, för närvarande

Ej nu, men tidigare

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Summa

Ant. populationsindivider

13 4 2 0 6

13 29 30 30 24

60 61 63 56 61

7 3 2 4 4

7 3 3 10 5

100 100 100 100 100

8 778 6 882 6 628 3 345 25 633

ler tidigare skulle ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan tala både finska och svenska. Hur svaren fördelade sig inom de olika åldersklasserna framgår av tabell 4.7. Omkring 30 % av populationsindividerna redovisar behov av tvåspråkiga lärare vid något tillfälle under skolgången i Sverige. Ett aktuellt behov anger dock enbart omkring 6 % av individerna, av vilka den största delen återfinns bland 6-9-åringarna. Detta beror delvis på överrepresentationen av nyinflyttade i denna åldersklass. Det bör emellertid påpekas att det här är målsmännens uppfattning som redovisas och svaren är sålunda beroende av de faktorer som påverkat målsmännens bedömning. Målsmännen kan t. ex. känna ett behov av finskspråkig lärare för att själva kunna kommunicera med denne, en omständighet som ytterligare skulle kunna förstärka effekten av den stora andelen nyinflyttade i lågstadiegruppen. En allmän förklaring kan också vara den att, som ovan nämnts, behovet av hjälp med språket är större vid skolstarten, dvs. att risken är större att skolarbetet störs genom brister i svenskkunskaperna. (Jämför föregående avsnitt.) Den relativt stora andelen »uppgift saknas» för de yngsta och äldsta åldersgrupperna kan förklaras av att målsmännen har haft svårt att bedöma sina barns eventuella behov i detta avseende om deras barn nyligen har börjat i årskurs 1, resp. att de äldsta individerna i viss utsträckning har avslutat sin skolgång för ett eller flera år SOU 1970: 44

sedan och därigenom har haft svårt att i efterhand erinra sig sina eventuella behov av hjälp av tvåspråkig lärare. 4.3.8 Tvåspråkig lärare - faktisk hjälp och redovisat behov Hittills har redovisats hur många som erhållit hjälp av tvåspråkig lärare och hur många som redovisat ett dylikt hjälpbehov. Den naturliga frågeställningen blir nu: i vad utsträckning har de som anser sig behöva eller tidigare ha behövt hjälp med språket i skolundervisningen verkligen fått sitt behov tillgodosett? Tabell 4.8 ger besked på den punkten. Av rubriken framgår att tabellen enbart omfattar elever som har eller har haft svårigheter att följa undervisning i skola i Sverige på grund av bristande kunskaper i svenska. Begränsningen beror på att frågorna angående stödåtgärder från skolans sida enbart ställdes till denna grupp. Tabellen visar att en knapp femtedel av de elever som för närvarande anser sig ha behov av hjälp av tvåspråkig lärare också får det. Omkring en tredjedel av dem som anser sig tidigare ha haft ett dylikt behov har fått detta tillgodosett. Här skall dock nämnas att det i allmänhet finns en tendens till överskattning av »egna behov» då frågan framställs på det sätt som är gjort i denna enkät; trots detta torde det av resultatet klart framgå att många målsmän och elever känner ett starkt icke tillgodosett behov av hjälp av tvåspråkiga lärare. 35

Tabell 4.8. Individer med svårigheter i skolarbetet p. g. a. bristande svenskkunskaper. Redovisning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter faktisk förmedlad hjälp. I procent.

Har behov av hjälp nu Haft behov av hjälp tidigare Ej behov av hjälp Vet ej Uppgift saknas

Får hjälp nu

Hjälp Fått både nu Har ej hjälp och ti- fått tidigare digare hjälp

Uppg. sakn.

Summa

Ant. populationsindivider

16 2 2 4 0

12 31 19 27 21

5 2 8 3 30

100 100 100 100 100

1 240 4 503 548 256 43

2 0 0 0 0

65 65 71 66 49

Urvalet är för litet för en meningsfull uppdelning på åldersklasser för tabellen i sin helhet. I tabell 4.9 redovisas dock gruppen »haft behov av hjälp tidigare» efter ålder och faktiskt förmedlad hjälp, vilken är den enda redovisningsgrupp som ur tillförlitlighetssynpunkt tål en uppdelning i åldersklasser. (Gruppen »uppgift saknas» har eliminerats då den är av så obetydlig storlek, att den ej kan påverka fördelningarna i denna tabell.) Den yngsta åldersgruppen uppvisar en något högre andel elever som ej har fått hjälp av tvåspråkig lärare men tidigare skulle ha behövt dylik trots att hjälp av tvåspråkig lärare har sin största omfattning just på lågstadiet (se tab. 4.2). Skillnaden mellan denna åldersgrupp och de övriga är signifikant.

Å ena sidan erhåller de som anser sig ha behov av tvåspråkig lärare nu relativt sett i större utsträckning stödundervisning, och de som anser sig tidigare ha haft ett dylikt behov av hjälp har även tidigare i större omfattning fått stödundervisning. Å andra sidan är summan av grupperna som nu får och som tidigare fått stödundervisning ungefär konstant över variabeln behov av tvåspråkig lärare. Dock är redovisningsgrupperna »ej behov av hjälp» och »vet ej» små varför skattningarna för dessa är mycket osäkra. Konfidensintervallet för t. ex. gruppen ej behov av hjälp och har ej fått stödundervisning är 40-58 %. En rimlig slutsats kan därför vara att tabell 4.10 ger belägg för att elever med ett uttalat behov av hjälp av tvåspråkig lärare i högre grad tenderar att delta i stödundervisning.

4.3.9 Redovisat behov av tvåspråkig lärare och stödundervisning

4.3.10 Behov av tvåspråkig lärare och gått i hjälpklass resp. gått om

Hur angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare samvarierar med variabeln erhållit stödundervisning framgår av tabell 4.10.

Något entydigt samband tycks av undersökningsresultaten att döma inte finnas mellan redovisat behov av hjälp från tvåsprå-

Tabell 4.9. Individer som redovisat tidigare behov av hjälp av tvåspråkig lärare indelade i åldersklasser. Särredovisning efter faktisk förmedlad hjälp. I procent.

Ålder 6— 9 10—12 13—16 17—19 Totalt 36

Får hjälp nu

Fått hjälp tidigare

Har ej fått hjälp

Summa

2 3 1 0 2

23 34 32 36 31

75 63 67 64 67

100 100 100 100 100

Antal populationsindivider 717 1 360 1531 794 4 402

SOU 1970: 44

Tabell 4.10. Individer med svårigheter i skolarbetet p g a bristande svenskkunskaper. Redovisning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter erhållen stödundervisning. I procent. Får stödundervisning

Behov av hjälp

Har behov av hjälp nu 25 Har haft behov av hjälp tidigare 5 Ej behov av hjälp 12 Vet ej 10

Fått stödunder- Både nu visning och tidigare tidigare

Har ej fått Antal stödpopuunder Uppgift lationsvisning saknas Summa individer

12 46 31 24

55 44 49 59

1 1 1 0

kig lärare och huruvida man har gått i hjälpklass resp. gått om. Ett undantag är dock de som nu har behov av tvåspråkig lärare. Omkring 10 % av dessa går för närvarande i hjälpklass, medan motsvarande andel för övriga grupper är ca 5 %. 4.3.11 Svårigheter i vissa ämnen och behov av tvåspråkig lärare I detta avsnitt skall följande frågeställning behandlas: Föreligger det något samband mellan det anmälda behovet av tvåspråkiga lärare och redovisade svårigheter i skilda ämnen? Ett försök skall även göras att studera dessa samband för det enskilda skolstadiet. I tabell 4.11 redovisas dock först de som anmält svårigheter i vissa ämnen oavsett om orsaken har varit bristande kunskaper i svenska eller ej mot behovet av tvåspråkig lärare. Först skall påpekas att frågan angående behov av tvåspråkig lärare inte är anknuten till något eller några ämnen utan avser skolarbetet i allmänhet. Det är dock inte uteslutet att en viss del av de elever som an-

7 4 7 7

100 100 100 100

1240 4 503 548 257

malt ett dylikt behov upplever detta behov begränsat till undervisningen i ett eller ett par ämnen. Exempelvis kan en elev som har svårigheter i svenska och främmande språk anse sig behöva hjälp av en tvåspråkig lärare för att klara svårigheterna i ämnet svenska, men för svårigheterna i det främmande språket skulle den tvåspråkiga läraren inte vara till stor hjälp, fortfarande enligt elevens bedömning. Detta bör hållas i minnet vid tolkningen av tabellerna 4 . 1 1 4.13. De som har svårigheter i svenska anmäler även det största aktuella behovet av hjälp från tvåspråkig lärare, omkring hälften av eleverna i denna grupp (tabell 4.12). Näst störst tycks behovet vara för dem som har svårigheter i annat läsämne, under det att behovet är minst för de elever som redovisar svårigheter i matematik och främmande språk. Samma relation mellan ämnena ger även kolumnen »ej behov av hjälp», dvs. andelen är störst för ämnet matematik, därefter följer främmande språk osv. I avsnitt 4.3.6 och tabell 4.6 gjordes det samstämmiga konstaterandet att ordningen ma-

Tabell 4.11. Elever som redovisar svårigheter i vissa ämnen eller ämnesgrupper. Redovisning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. I procent.

Ämne

Har behov av hjälp nu

Haft behov av hjälp Ej behov tidigare av hjälp

Matematik Svenska Främmande språk Annat läsämne

26 54 13 44

33 26 53 34

SOU1970:44

35 13 29 14

Vet ej

Uppgift saknas

Summa

Antal populationsindivider

5 6 4 7

1 1 1 1

100 100 100 100

2 636 1612 1950 1690

Tabell 4.12. Elever med svårigheter i vissa ämnen p g a bristande kunskaper i svenska. Redovisning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare.11 procent.

Ämne

Har behov av hjälp nu

Haft behov av hjälp tidigare

Ej behov av hjälp

Vet ej

Summa

Antal populationsindivider

Matematik Svenska Främmande språk Annat läsämne

62 69 38 65

28 23 51 25

3 3 8 4

7 5 3 6

100 100 100 100

706 1087 479 968

Då gruppen »uppgift saknas» är obetydlig har den uteslutits ur tabellen. tematik, främmande språk, annat läsämne och svenska tycks gälla vad beträffar graden av förklaring till svårigheterna utifrån de bristande kunskaperna i svenska. En något avvikande bild uppvisar de elever som redovisar svårigheter i främmande språk på grund av bristande kunskaper i svenska. Huvuddelen av dessa anser nämligen att de tidigare i större utsträckning än för närvarande skulle ha varit i behov av tvåspråkig lärare trots att de aktuella svårigheterna beror på brister i svenskkunskaperna. De som för närvarande läser främmande språk i skolan är de äldre grupperna av populationens individer. Den konstaterade avvikelsen för gruppen »främmande språk» kan således ha sin egentliga orsak

i skillnaden mellan olika åldersgrupper, vilket tabell 4.13 bekräftar. Redovisningsgrupperna i tabell 4.13 är i allmänhet mycket små varför den inte kan tjäna som underlag för intervallskattning av antal individer eller procenttal av populationsindivider. Sambandet mellan ålder, svårigheter i vissa ämnen på grund av bristande kunskaper i svenska och behov av tvåspråkig lärare är dock otvetydigt: de yngre eleverna som har svårigheter i vissa ämnen på grund av språksvårigheter redovisar ett stort aktuellt behov av tvåspråkig lärare under det att de äldre eleverna med motsvarande svårigheter anser att de skulle ha behövt hjälpen tidigare. Detta förhållande kan tänkas förklaras på följande sätt:

Tabell 4.13. Elever med svårigheter i vissa ämnen p g a bristande kunskaper i svenska. Redovisning efter ålder. Särredovisning efter angivet behov av hjälp av tvåspråkig lärare. I procent.

Ämne Matematik Svenska 6-9 år Främmande språk Annat läsämne Matematik 10Svenska 12 år Främmande språk Annat läsämne Matematik 13Svenska 16 år Främmande språk Annat läsämne Matematik 17Svenska 19 år Främmande språk Annat läsämne

38 Har behov av hjälp nu

Haft behov av hjälp tidigare

Ej behov av hjälp

Vet ej

Summa

Antal populationsindivider

82 78

12 14

2 3

4 5

100 100

435 746

—

—

—

—

81 52 62 42 58 21 28 23 39 13 19 2 7

12 48 31 42 30 65 60 71 57 55 52 90 67

2 0 2 16 8 7 8 3 0 13 10 2 13

5 0 5 0 4 7 4 3 4 19 19 6 13

—

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

—

580 398 197 192 205 68 109 148 113 75 52 65 74

SOU 1970: 44

a) De som går i första klass och därmed ej tidigare har gått i skolan har naturligtivs tidigare ej heller haft något behov av hjälp från tvåspråkig lärare. b) De äldre eleverna har i allmänhet gått i skola i Sverige under längre tid. Visserligen redovisar man svårigheter i vissa ämnen på grund av bristande svenskkunskaper, men då man en gång började sin skolgång i Sverige var svårigheterna och bristerna i svenska språket betydligt större. Man har fått perspektiv på sina svårigheter och därigenom i större utsträckning angivit att man tidigare har varit i behov av tvåspråkig lärare. c) Eleverna och deras målsmän är av den åsikten att svårigheterna att följa undervisningen i angivna ämnen i större utsträckning kan lösas med hjälp av tvåspråkig lärare under de första åren i skolan än mot slutet av skoltiden. 4.4 Språkmiljö i Sverige I fråga 5 skulle respondenterna ange vilket språk som talades med de närmaste i Sverige. Närmaste som bor i Sverige behöver sålunda inte nödvändigtvis innebära föräldrarna utan kan vara andra anhöriga (syskon, släktingar o. a.) tillsammans med vilka urvalspersonerna bor. Den huvudsakliga avsikten med denna fråga har varit att studera sambanden mellan det språk som används i hemmiljön och de faktiska språkkunskaperna resp. eventuella svårigheter i skolarbetet. I detta avsnitt skall dock först de enkla svarsfördelningarna redovisas. Konfidensintervallet för dem som till

övervägande delen talar svenska med sina närmaste är 38,0-39,8 %, 29,9-31,5 % för dem som talar hemma enbart svenska. Motsvarande intervall för dem som till övervägande delen talar finska är 39,4-41,2 % och för dem som talar endast finska 23,524,3 %. Av de hem där svenskan är det dominerande språket talas finska i någon utsträckning i enbart omkring 21 % under det att svenska talas i någon utsträckning i omkring 41 % av de hem där finskan dominerar (se tabell 4.14). Vidare framgår av tabell 4.14 att finska språket talas i störst utsträckning av de yngsta resp. äldsta barnens närmaste anhöriga i Sverige. I betydligt mindre utsträckning tycks finskan förekomma i 7-16-åringarnas hem. Ett av skälen till skillnaden mellan den yngsta och näst yngsta gruppen kan vara att i och med att barnen börjar i skola i Sverige lär de sig svenska själva i accelererad takt vilket påverkar språket som används i hemmet. Man övergår till att i större utsträckning tala svenska med syskonen och så småningom även med föräldrarna. I den äldsta åldersgruppen har dock skolan begränsad inverkan eftersom många i denna grupp är yrkesarbetande och aldrig har gått i skola i Sverige. I ännu större utsträckning tycks svenskan dominera när det gäller det språk som används på fritiden utanför hemmet. Konfidensintervallet för andelen som till övervägande delen talar svenska på fritiden är 66,6-68,2% (se tabell 4.15). I umgänget med kamrater på fritiden talas finska i mycket ringa omfattning bland

Tabell 4.14. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter språk med närmaste. I procent.

Mest finska

Lika mycket svenska och finska

Uppgift saknas

Summa

Antal populationsindivider

Ålder

Endast Endast Mest svenska svenska finska

3-- 6 7 - -12 13- -16 17- -19

31 31 33 25

4 11 10 7

32 16 16 32

17 18 17 14

12 21 22 15

4 3 2 7

100 100 100 100

14 055 15 402 6 680 5 039

41 176

Totalt

SOU 1970: 44

Tabell 4.15. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter språk på fritiden. I procent. Endast Mest Endast Mest svenska svenska finska finska

Åld« 3-- 6 7--12 -16 u17--19

41 57 48 37 Totalt 49

13 23 24 14 19

17 1 2 14 8

11 3 5 13 7

barn i grundskoleåldern. Endast någon procent av dessa talar endast finska. För de yngsta och äldsta åldersgrupperna däremot har finskan större betydelse som språk på fritiden. Dock är det endast omkring hälften av dem som endast talar finska med sina närmaste, som även gör det med sina kamrater. I fråga 6 slutligen, där språk i skolan eller på arbetet efterfrågades, dominerar svenskan helt för gruppen 7-16 år. Av 1719-åringarna däremot talas endast svenska i 57 %, mest svenska i 11 %, endast finska i 8 %, mest finska i 8 % och lika mycket svenska och finska i 7 % av fallen.

4.5 Nuvarande

språkkunskaper

4.5.1 Inledning Till undersökningens viktigaste variabler hör frågorna angående nuvarande kunskaper i finska och svenska. För att erhålla ett någorlunda tillfredsställande mått på dessa kunskaper med det relativt grova mätinstrument som en postenkät utgör, ställdes dels frågor angående individernas nuvarande förmåga att förstå, tala och skriva svenska resp. finska, dels frågor angående deras möjligheter att klara språket i vissa situationer som t. ex. läsa en bok, följa en teaterpjäs i radio osv. I de samband och tabeller som kommer att redovisas i denna rapport har huvudsakligen den första gruppen av frågor använts som ett mått på kunskapsnivån. Den andra gruppen har använts i kontrollsyfte i den meningen, att den belyser i form av konkreta situationer vad svaren på kunskapsfrågorna i dessa avseenden

40 Lika mycket svenska och finska

Uppgift saknas

Antal populationsSumma individer

14 13 17 15 14

4 3 4 7 3

100 100 100 100 100

14 055 15 042 6 680 5 039 41 176

motsvarar. I detta avsnitt skall först svaren på de enskilda frågorna (nr 2-4) redovisas och därefter konstaterade samband mellan olika frågor rörande nuvarande språkkunskaper. 4.5.2 Förmåga att förstå, tala och skriva svenska I följebrevet till enkäten och i anvisningarna i själva frågeformuläret påpekades vikten av att målsmännen som svarade för de yngre barnens räkning redovisade barnens faktiska förmåga att förstå, tala och skriva enligt något av de givna svarsalternativen. Avsikten var att t. ex. för en fyraåring svarsalternativet »inte alls» skulle väljas på frågan angående förmåga att skriva svenska. Tyvärr har dessa anvisningar inte följts i full utsträckning utan man har i stället i vissa situationer avstått från att svara. Detta medför att gruppen »uppgift saknas» har blivit relativt stor för de yngsta åldersklasserna. Vidare kan det finnas risk för att vissa föräldrar har redovisat barnens kunskaper »för sin ålder». Tabell 4.16 bekräftar de ovan nämnda bristerna: Andelen uppgift saknas är speciellt stor för frågan angående förmåga att skriva svenska för de två yngsta åldersgrupperna. Huvuddelen av dessa (18 resp. 10 %) torde vara att hänföra till gruppen »inte alls». Vidare har 6 % av målsmännen till de barn som ännu ej fyllt 7 år vid undersökningstillfället angivit att deras barn obehindrat kan skriva svenska, vilket torde tyda på att man i viss utsträckning har redovisat hur man har uppfattat barnets förmåga i relation till dess ålder. Denna överskattning SOU 1970:44

Tabell 4.16. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala resp. skriva svenska. I procent.

Åld er

Förstår, talar resp. skriver svenska: Tämligen Hjälp- Inte Uppg Obehindrat bra ligt alls sakn

Förstår svenska Talar » Skriver » Förstår svenska 7-9 år Talar » Skriver » Förstår svenska 10- 12 år Talar » Skriver » Förstår svenska 13- 16 år Talar » Skriver » Förstår svenska 17-•19 år Talar » Skriver »

42 40 6 67 65 35 81 80 69 82 80 73 60 57 51

3-6 år

17 16 0 19 19 20 13 13 21 13 14 17 15 13 13

finns förmodligen även för frågorna förstå resp. tala svenska i den yngsta gruppen. Om man bortser från den yngsta åldersgruppen tycks det vara sämst ställt med kunskaperna i svenska bland 7-9-åringarna och bland 17-19-åringarna. Det torde främst ha sin förklaring i att dessa båda grupper ej i så stor utsträckning går eller har gått i skola i Sverige som de som är 10-16 år gamla. Det är t. ex. ca 3 gånger så stor andel av lågstadieeleverna som enbart hjälpligt förstår svenska jämfört med eleverna på grundskolans mellanstadium. Enligt denna undersökning föreligger det ingen signifikant skillnad mellan kunskapsnivån i svenska för grupperna 10-12 år och 13-16 år. För den yngre av dessa fyllde målsmannen i formuläret under det att i den äldre gruppen ungdomarna själva besvarade frågorna. Förutsatt att det inte finns någon faktisk skillnad i kunskapsnivån i detta avseende mellan åldersgrupperna kan man dra den slutsatsen att det ej föreligger någon systematisk skillnad i uppfattning av undersökningsindividernas förmåga att förstå, tala och skriva svenska. Någon överskattning av de egna kunskaperna tycks sålunda inte finnas, åtminstone inte i jämförelse med målsmännens uppfattning. Varje åldersgrupp uppvisar som väntat SOU 1970: 44

20 20 1 9 9 14 3 4 7 2 3 6 12 14 12

17 19 75 1 2 21 0 0 0 1 0 1 6 8 17

4 5 18 4 5 10 3 3 3 2 3 3 7 8 7

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal populationsindivider 14 056

» » 8 484

» » 6 916

» » 6 680

» » 5 040

» »

samma ordning mellan funktionerna förstå, tala och skriva. Man förstår svenska i något större utsträckning än man talar svenska, vilket man i sin tur behärskar bättre än man skriver svenska. Sambandet mellan förmåga att förstå och skriva svenska framgår av nedanstående tabell. Tabell 4.17 baseras enbart på svarsindivider och procenttalen för den yngsta gruppen är justerade såtillvida att huvuddelen av dem som ej svarat på frågan angående förmåga att skriva svenska är omfördelad till svarsalternativet inte alls. I övrigt torde bortfallet för dessa frågor ej påverka svarsindividernas fördelning. Vidare ingår ej de som uppger sig inte alls förstå svenska, eftersom dessa ej heller uppger sig kunna skriva svenska. Bästa förmågan att skriva svenska i relation till förmågan att förstå svenska tycks 13-16-åringarna ha. Närmare 90 % av dem som obehindrat förstår svenska skriver även obehindrat, vilket även omkring 8 % uppger sig göra av dem som förstår tämligen bra, under det att drygt 60 % av dessa även skriver svenska tämligen bra. Motsvarande procenttal är lägre för såväl den yngre som den äldre åldersgruppen, vilket torde vara en effekt av skolundervisningen i Sverige. En avvikande bild uppvisar dock de i 41

Tabell 4.17. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå svenska. Särredovisning efter förmåga att skriva svenska. I procent. Skriver svenska Täml. bra

Hjälpligt

Inte alls

Summa

Antal populationsindivider

Ålder

Förstår svenska

Obehindrat

3-6 år

Obehindrat Tämligen bra Hjälpligt

15 0 0

0 1 0

1 1 0

84 98 100

100 100 100

5 591 2 326 2 693

7-12 år

Obehindrat Tämligen bra Hjälpligt

69 3 0

17 48 3

4 25 50

10 24 47

100 100 100

11017 2 526 966

Obehindrat 13-16 år Tämligen bra Hjälpligt

88 8 0

10 64 14

2 25 75

0 3 11

100 100 100

5 419 890 122

Obehindrat 17-19 år Tämligen bra Hjälpligt

84 2 2

11 37 29

4 40 69

1 21 0

100 100 100

3 027 767 612

den äldsta åldersgruppen som enbart hjälpligt förstår svenska. Av dessa har ca 30 % uppgivit att de skriver svenska åtminstone tämligen bra. Skillnaden gentemot 13-16åringarna är signifikant. 4.5.3 Förmåga att förstå, tala och skriva finska Fråga 3 i formuläret var helt analog med fråga 1 men avsåg kunskaperna i finska. Svaren fördelar sig enligt tabell 4.18.

Någon säker indikation finns inte på att det i tabell 4.18 för de yngsta barnen finns en motsvarande överskattning av deras förmåga att förstå och tala finska som konstaterades i tabell 4.16 för svenska språket. Risken härför bör dock inte uteslutas. Någon stor skillnad mellan åldersgrupperna med avseende på kunskaper i finska existerar inte. Kunskaperna tycks dock vara störst bland de yngsta och äldsta individerna. Förhållandet är sålunda det motsatta gentemot kunskaperna i svenska som var

Tabell 4.18. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala resp. skriva finska. I procent. Förstår. talar resp skriver finska Ålder

Obehindrat

Täml. bra

Hjälpligt

Inte alls

Uppg sakn

Summa

Antal populationsindivider

Förstår finska Talar » Skriver »

54 49 0

9 11 0

4 5 2

29 31 85

4 4 12

100 100 100

14 056

3-t > ar

Förstår finska Talar » Skriver »

47 45 1

16 15 4

10 11 16

24 26 74

3 4 5

100 100 100

8 484

7-S >år

Förstår finska 10-•12 år Talar » Skriver »

40 37 7

24 23 7

10 10 25

24 27 58

2 3 3

100 100 100

6916 Förstår finska 13- •16 år Talar » Skriver »

42 39 19

24 23 11

11 11 21

21 25 47

2 2 2

100 100 100

6 680

Förstår finska 17- •19 år Talar » Skriver »

58 56 44

14 14 9

6 6 14

15 17 26

7 7 7

100 100 100

5 040

» » » » » » » » » » SOU 1970: 44

Tabell 4.19. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå finska. Särredovisning efter förmåga att skriva finska. I procent. Skriver finska Ålder

Förstår finska:

Obehindrat Tämligen bra Hjälpligt Obehindrat 7-12 år Tämligen bra Hjälpligt Obehindrat 13-16 år Tämligen bra Hjälpligt Obehindrat 17-19 år Tämligen bra Hjälpligt

3-6 år

ObeTäml. hindrat bra 1 0 0 8 0 0 45 0 0 76 1 0

bäst för mellangrupperna. Orsaken torde vara densamma, nämligen skolans inverkan till förmån för svenskkunskaperna, varigenom kunskaperna i finska språket trängs tillbaka. Även då det gäller finska språket finner man samma ordning mellan förmågan att förstå, tala resp. skriva. Dock är det betydligt sämre ställt med förmågan att skriva finska än att förstå och tala. Detta gäller för samtliga åldersgrupper utom den äldsta som i större utsträckning än de övriga populationsindividerna har gått i skola i Finland och där lärt sig skriva finska. Sambandet mellan förmåga att förstå resp. skriva finska belyses i tabell 4.19. Av tabell 4.19 framgår att populationsindividerna i betydligt mindre utsträckning kan skriva än förstå finska. Så uppger t. ex. knappt hälften av dem som är 13-16 år och som obehindrat förstår finska att de kan skriva finska obehindrat. Motsvarande andel för svenska språket var 88 %. Detta förhållande kan främst förklaras av att undersökningens individer till stor del har emigrerat i förskoleåldern och därigenom aldrig fått tillfälle att lära sig skriva finska. Förmågan att förstå har dock bibehållits genom kontakt med kamrater och anhöriga. I enlighet med detta visar även tabellen att de äldsta ungdomarna som i störst utsträckning har gått i skola i Finland också har SOU 1970: 44

0 0 0 12 3 0 22 7 0 11 18 0

Hjälpligt

Inte alls

Summa

Antal populationsindivider

4 2 2 33 27 8 23 44 8 10 48 27

95 98 98 47 70 92 10 49 92 3 33 73

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

7 453 1 130 516 6 605 2 902 1 546 2 833 1 562 711 2 943 678 310

den bästa förmågan att skriva finska. Dock är andelen som både förstår och skriver finska obehindrat lägre än motsvarande andel avseende svenskkunskaperna. 4.5.4 Sambandet mellan kunskaper i finska och kunskaper i svenska I detta avsnitt skall populationsindividernas kunskaper i finska och svenska redovisas samtidigt. Tabell 4.20 återger graden av kunskaper i svenska för varje åldersgrupp och kunskapsnivå för finska språket. För samtliga åldersgrupper utom den yngsta tycks gälla att talar man inte alls finska så talar man svenska obehindrat. Denna grupp utgöres främst av dem som är födda i Sverige samt av dem som härstammar från svenskspråkig bygd i Finland. I åldrarna 10-16 år återfinns den största gruppen som talar båda språken obehindrat; omkring 65 % av dem som obehindrat talar finska talar även svenska obehindrat. Motsvarande andelar för grupperna 7-9 år och 17-19 år är 46 resp. 40 %. Vidare är följande frågeställning av intresse: Hur stora är de grupper som har reducerade kunskaper i svenska av dem som ej helt behärskar finska? Nedanstående utdrag ur tabell 4.20 belyser detta: Tabell 4.20 a visar att ca 30 % av dem som enbart talar finska tämligen bra bland

Tabell 4.20. Populationen indelad i åldersgrupper och efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter förmåga att tala svenska. I procent. Talar svenska Åldt

Talar finska:

Obehindrat Tämligen bra Hjälpligt 3-6 år Inte alls Uppgift saknas Obehindrat Tämligen bra 7-9 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas Obehindrat Tämligen bra 10-12 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas Obehindrat Tämligen bra 13-16 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas Obehindrat Tämligen bra 17-19 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas

ObeTäml. hindrat bra

Hjälpligt

Inte alls

Uppg sakn

Summa

Antal populationsindivider

12 29 58 90 7 46 67 83 97 5 66 85 88 99 29 65 90 91 96 3 40 88 96 97 4

32 19 9 0 4

2 2 0 2 88

100 100 100 100 100

6 926 1 615 635 4 344 535

1 1

32 23 15 2 1 17 8 1 0 1

3 1 1 0 0

100 100 100 100 100

3 780 1 266 912 2 228 296

24 13 10 0 0

1 2 0 2

1 2 1 2 93 1 1 0 1 69

100 100 100 100 100

2 597 1 575 698 1 861 183

0 0 1 2 97

100 100 100 100 100

2 582 1 552 707 1 700 139

1 1 1 0 91

100 100 100 100 100

2 807 687 301 877 367

22 27 18 6 0 33 22 14

26 10 7 2 0 20 10 3 3 2

7-9-åringarna även talar svenska högst tämligen bra, varav 8 % uppger sig enbart kunna hjälpligt. För de äldre grupperna är motsvarande andelar drygt 10 % resp. omkring 1 %. Även för grupperna som hjälpligt talar finska finns motsvarande avvikelse

1 0 0 0 0

8 0 1 0 o 25 1 0 0 2

1 0

o o o 14 0

o o 1

mellan de olika åldrarna. Den uppkomna skillnaden kan ha sin förklaring i att en viss del av målsmännen till 7-, 8- och 9åringarna ej anser att deras barn behärskar svenska obehindrat i tal trots att det ej finns någon »störning» av det finska språ-

Tabell 4.20a. Individer med reducerade kunskaper vad gäller förmågan att tala finska och svenska redovisade efter ålder och förmåga att tala finska. Särredovisning efter förmåga att tala svenska. I procent. Talar svenska Ålder 7-9 år

Talar finska:

Tämligen bra Hjälpligt 10-12 år Tämligen bra Hjälpligt 13-16 år Tämligen bra Hjälpligt 17-19 år Tämligen bra Hjälpligt

44 Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsindivider

22 14 13 10 10 7 10 3

8 1 1 2 0 1 1 0

1 1 0 0 0 0 0 0

1266 912 1 575 698 1 552 707 687 301 SOU 1970: 44

ket. Dvs. denna skillnad för gruppen 7-9 år hade kanske uppträtt om samma fråga hade ställts till en helt enspråkig kategori, t. ex. ett urval bland svenska medborgare. A andra sidan torde man inte kunna bortse från den möjligheten att det bland 7-9åringarna faktiskt finns en större andel individer, som inte till fullo behärskar något språk. Dessa går ännu i grundskolans lågstadium och har ej fått samma träning i svenska som de äldre barnen, samtidigt som man kanske hemma till största delen talar finska. Följden av detta kan bli att först så småningom svenska språket kommer att kunna talas obehindrat. Sambandet mellan förmåga att tala finska och förmåga att skriva svenska är av samma typ som det ovan redovisade dock med procenttalen på en genomgående »lägre nivå», dvs. förmågan att skriva svenska är mindre för samtliga kategorier av förmåga att tala finska. Slutligen skall dessa förhållanden ytterligare illustreras med en redovisning efter variablerna förmåga att skriva finska och förmåga att tala svenska (se tabell 4.21).

Observera att 3-6-åringarna är uteslutna ur tabell 4.21. En del av dem som inte alls kan skriva finska, omkring 30 % för lågstadieeleverna och ca 10 % för de äldre barnen, har begränsad förmåga att tala svenska. Andelen är ytterligare större för dem som hjälpligt kan skriva finska. En betydande del av populationens individer har således begränsade kunskaper i både finska och svenska. 4.5.5 Kunskaper i svenska och förmåga att läsa bok på svenska Att förstå, tala och skriva ett språk obehindrat, tämligen bra osv. kan uppfattas på olika sätt, beroende på i vilken situation man svarar utifrån. Kravet på språkkunskaper skiljer sig t. ex. när det gäller att obehindrat förstå svenska vid umgänget med kamraterna och när det gäller att obehindrat förstå en teaterföreställning eller en skönlitterär bok. För att ge någon uppfattning om vad de olika graderna av förmåga att förstå, tala och skriva resp. språk, har dessa variabler samkörts med svaren på frå-

Tabell 4.21. Populationen indelad i åldersgrupper och efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter förmåga att tala svenska. I procent. Talar svenska Ålder

Skriver finska:

Obehindrat Tämligen bra 7-9 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas Obehindrat Tämligen bra 10-12 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas Obehindrat Tämligen bra 13-16 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas Obehindrat Tämligen bra 17-19 år Hjälpligt Inte alls Uppgift saknas SOU 1970:44

Täml. Obehindrat bra 33 58 57 70 29 39 68 80 89 32 44 83 86 95 11 28 84 90 95 4

56 26 24 18 8 43 21 16 8 2 40 14 13 4 0 23 10 5 5 1

/\mai pupu-

Hjälpligt

Inte alls

Uppg sakn

Summa

lationsindivider

3 15 17 8 0 13 9 3 2 4 14 2 1 0 0 31 3 0 0 2

8 0 1 2 1 5 0 0 0 0 2 1 0 0 0 18 2 1 0 1

0 1 1 2 62 0 2 1 1 62 0 0 0 1 89 0 1 4 0 92

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

118 353 1 322 6 236 454 446 502 1 757 4 009 205 1 274 724 1402 3 121 157 2 235 442 702 1300 358

Tabell 4.22. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala och skriva svenska. Särredovisning efter förmåga att läsa en bok på svenska. I procent. Läser bok på svenska a. 3-6 år Förstår svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls Talar svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

Ja

Nej

13 2 0 1

57 84 91 95 56 83 91 96

13 2 0 0

Antal populationsindivider

Uppgift saknas

Summa

30 14 9 4

100 100 100 100

100 100 100 100

5 913 2 385 2 732 1414 5 622 2 318 2 780 2 644

Summa

Antal populationsindivider

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

5 665 1 634 737 126 5 512 1 668 764 144 2 951 1 693 1 177 1 838

Summa

Antal populationsindivider

15 9 4

Läser bok på svenska b. 7-9 år Förstår svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls Talar svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls Skriver svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

Ja

Nej

76 56 34 13 77 58 34 6 97 95 74 3

17 41 64 87 17 39 64 91

Uppgift saknas

1 4 24

95 Läser bok på svenska c. 10-12 år

Ja

Nej

Förstår svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls Talar svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls Skriver svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

100 98 73 0 100

0 1

100 78 0

100 99 90 16

25 0 0 0 17 100

o

1 8 69

Uppgift saknas 0 1 2 0

100 100 0

0 0 5 0

100 100 100 100

o o

100 100 100 100

2 15

5 569 932 240 0 5 551 911 237 22 4 739 1445 514 26 SOU 1970: 44

Forts. Tabell 4.22. Läser bok på svenska d. 13-16 år

Ja

Nej

Förstår svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

100 94 61 0

0 6 32 100

obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

100 95 72 0

0 5 24 100

Skriver svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

100 99 86 0

0 1 12 100

Talar svenska

Uppgift saknas

Summa

Antal populationsindivider

0 0 7 0 0 0 4 0 0 0 2 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

5 490 898 123 35 5 341 921 202 35 4 875 1 147 372 74

Summa

Antal populationsindivider

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

3 044 772 616 280 2 874 667 711 416 2 564 641 593 887

Läser bok på svenska e. 17-19 år

Ja

Nej

Uppgift saknas

Förstår svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

99 74 14 0

1 24 82 100

0 2 4 0

obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

100 87 29 0

0 12 69 98

0 1 2 2

Skriver svenska obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

100 97 63 12

0 3 35 86

0 0 2 2

Talar svenska

gorna om förmågan att läsa en bok. Tabell 4.22 omfattar ej de individer som inte svarat på frågorna för förstå, tala och skriva svenska. Då detta bortfall är relativt litet (finns dessutom redovisat i tabell 4.16) torde det ej påverka svarsindividernas fördelning i tabell 4.22. I avsnitt 4.5.2 konstaterades det att populationsindividerna förstår svenska i något högre grad än de talar, och att man vidare talar svenska i högre grad än man skriver. Detta förhållande återspeglas även i tabell 4.22: Vid jämförelse av t. ex. nivåerna »hjälpligt» för de olika funktionerna förstår, talar och skriver, finner man för samtliga åldersklasser den lägsta andelen som även kan läsa en bok för »förstår svenska» och den högsta för »skriver svenska». Att obehindrat förstå svenska tycks för SOU1970:44

omkring 13 % av de yngsta barnen innebära att man också kan läsa en bok på svenska. Motsvarande andel för 7-9-åringarna är ca 3/4 under det att samtliga av de äldre populationsindividerna som förstår svenska obehindrat även kan läsa en svensk bok. För dem som enbart förstår svenska tämligen bra minskar däremot procenttalen något för de individer som även kan läsa bok på svenska. Minskningen är dock minst för 10-16-åringarna, dvs. för dem som i allmänhet har gått längst i skola i Sverige. För dem som hjälpligt förstår svenska avtar andelen »kan läsa bok på svenska» ytterligare, dock fortfarande ej så mycket för de mellersta åldrarna. En stor del av dem som går i grundskolans mellan- och högstadium (över 70 %) tycks anse sig kunna läsa en bok på svenska trots tämligen blygsam-

Tabell 4.23. Populationen indelad i åldersklasser. Redovisning efter förmåga att förstå, tala och skriva finska. Särredovisning efter förmåga att läsa en bok på finska. I procent. Läser bok på finska a. 3-6 år obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

Förstår finska

Talar finska

Summa

Antal popu lationsindivider

Ja

Nej

Uppg saknas

2 0 0 0

87 82 77 81

11 18 23 19

100 100 100 100

7 546 1 317 620 4 078

2 0 0 0

87 86 75 82

11 14 25 18

100 100 100 100

6 926 1 614 637 4 344

Summa

Antal popu lationsindivider

Läser bok på finska b. 7-9 år Förstår finska

Talar finska

Skriver finska

obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

Ja

Nej

Uppg saknas

33 14 1 0

63 79 96 98

4 7 3 2

100 100 100 100

3 959 1331 878 2 045

34 18 2 0

63 75 95 98

3 7 3 2

100 100 100 100

3 780 1266 912 2 228

92 89 62 4

8 5 37 94

0 6 1 2

100 100 100 100

118 353 1 322 6 235

Summa

Antal populationsindivider

Läser bok på finska c. 10-12 år Förstår finska

Talar finska

Skriver finska

obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

Ja

Nej

Uppg sakn

60 29 5 0

37 68 94 99

3 3 1 1

100 100 100 100

2 773 1 649 703 1661

62 29 11 0

35 68 88 100

2 3 1 0

100 100 100 100

2 598 1575 698 1862

99 90 60 5

1 7 36 94

0 3 4 1

100 100 100 100

444 502 1756 4 009

SOU 1970: 44

Tabell 4.23. Forts. Läser bok på finska d. 13-16 år Förstår finska

Talar finska

Skriver finska

obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

Ja

Nej

81 32 4 0 85 38 9 0 100 91 54 5

19 67 95

Uppg sakn

15 61 91 100

0 9 45 95

Summa

Antal populationsindivider

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

2 842 1 576 715 1 417 2 581 1 553 706 1 700 1 274 725 1403 3 121

Summa

Antal populationsindivider

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

2 943 682 310 746 2 807 686 301 877 2 235 442 703 1 301

Läser bok på finska e. 17-19 år Förstår finska

Talar finska

Skriver finska

obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls obehindrat tämligen bra hjälpligt inte alls

ma kunskaper när det gäller att förstå och tala språket. Förklaringen torde ligga i att i och med att man i skolan har läroböcker på svenska (som man förmodligen läser med varierande framgång) så anser man sig kunna läsa en bok på svenska. De som ej går i skolan däremot, främst gruppen 17-19 år, skulle då ej ha besvarat frågan mot denna bakgrund utan förmodligen relaterat frågan till böcker i allmänhet. För samtliga åldersklasser tycks steget mellan förstå svenska tämligen bra och förstå svenska hjälpligt vara större än mellan förstå svenska obehindrat och förstå svenska tämligen bra. Det tycks även gälla för hur man talar resp. skriver svenska. Slutligen ger tabell 4.22 ej någon indikation på att respondenterna har överskattat sina eller sina barns förmåga att förstå, SOU 1970: 44 4—914504

Ja

Nej

9 56 99 100 9 43 90

43 1 0

90 57 9 0 100 88 44 3

0 11 54 97

Uppg sakn

tala och skriva svenska. Om man antar att uppgifterna om läsförmågan är riktiga skulle detta i så fall ha resulterat i att man i uppseendeväckande låg grad skulle ha kunnat läsa en bok på svenska då man hade god förmåga att förstå, tala och skriva. 4.5.6 Kunskaper i finska och förmåga att läsa bok på finska Även för finskan finner man samma ordning mellan funktionerna förstå, tala och skriva, vilket bl. a. framgår av tabell 4.23. Av samma skäl som för tabell 4.22 är gruppen uppgift saknas utelämnad för radvariabeln i tabell 4.23. Liksom för svenska språket tycks skillnaden för samtliga funktioner och åldersklasser mellan obehindrat och tämligen bra 49

vara mindre än mellan tämligen bra och hjälpligt. Den stora skillnaden mellan tabellerna 4.22 och 4.23 är att för samma nivå vad gäller förmåga att förstå och tala, man i betydligt mindre utsträckning kan läsa en bok på finska än man kan läsa en bok på svenska. Exempel på detta är åldersgruppen 10-12 år: Samtliga de som obehindrat förstår svenska kan även läsa en svensk bok, under det att enbart ca 60 av dem som obehindrat förstår finska kan läsa en finsk bok. Ett annat exempel är gruppen 17-19 år där omkring 87 % av dem som uppger sig tala svenska tämligen bra även läser bok på svenska, medan motsvarande andel för finska språket är ca 57 %. Denna skillnad är störst för grundskoleeleverna vars höga procentandel med förmåga att läsa bok på svenska beror på att man läser enbart svenska läroböcker i skolan. En bidragande orsak till skillnaden mellan åldersgrupperna torde även vara att de äldsta individerna i större utsträckning än de yngre har gått i skola i Finland och där lärt sig läsa. De som flyttat till Sverige i förskoleåldern har till stor del hunnit lära sig att förstå och tala finska och i stor utsträckning bibehållit dessa kunskaper under vistelsen i Sverige. De har dock aldrig haft tillfälle att lära sig läsa finska och förmodligen i ännu mindre grad lärt sig skriva det. Någon skillnad mellan språken för sambandet förmåga att skriva och förmåga att läsa en bok uppträ-

der inte för nivåerna obehindrat och tam ligen bra. Däremot tycks för alternativet skriva hjälpligt en större andel kunna läsa bok på svenska än på finska. En möjlig förklaring till detta kan vara en skillnad i det mönster enligt vilket man har lärt sig de två språken. Om kunskaperna i finska i huvudsak har erhållits i Finland och i förskoleåldern har man därigenom aldrig metodiskt inom skolans ram lärt sig att läsa eller skriva finska. Dock har man efter flyttningen till Sverige, om t ex finska språket fortfarande är det dominerande i hemmet, erhållit viss förmåga att både skriva och läsa finska. Man kanske dock ej i så mycket större utsträckning har lärt sig att läsa än att skriva. Svenska däremot har man lärt sig från början i svensk skola där man först lär sig att läsa och sedan att skriva.

4.6 Nuvarande sysselsättning bildning i Sverige

och

skolut-

4.6.1 Inledning De återstående avsnitten i detta kapitel skall ägnas åt samband mellan variabler tillhörande olika undergrupper inom huvudgruppen »nuvarande förhållanden». I detta avsnitt behandlas först sysselsättningsvariabeln mot svårighet att följa undervisningen i svensk skola på grund av bristande kunskaper i svenska och angivet behov av tvåspråkig lärare.

Tabell 4.24. Individer som går eller har gått i skola i Sverige. Redovisade efter angivna svårigheter i skolarbetet. Särredovisning efter sysselsättning. I procent. Har Ni eller har Ni haft svårigheter att följa med undervisningen i svensk skola p g a bristande kunskaper i svenska? Sysselsättning

Ja

Nej

Antal populationsUppg saknas Summa individer

Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksam Utan sysselsättning Uppgift saknas

25 39 18 21 35 23 42 39 2

69 61 81 75 63 74 55 60 4

6 0 1 4 2 3 3 1 94

100 100 100 100 100 100 100 100 100

19 712 284 437 245 716 499 1 876 509 1 322

25 600

Totalt

50 SOU 1970: 44

4.6.2 Sysselsättning och svårigheter i skolarbetet Tabell 4.24 är en samköming av svaren på frågorna 10 och 22. Vid tabellens tolkning måste man hålla i minnet att svaren på fråga 10 motsvarar den aktuella sysselsättningen vid undersökningstillfället under det att de angivna svårigheterna i fråga 22 kan vara av såväl aktuell art som att hänföra till något eller några år tillbaka i tiden. Största andelen personer med svårigheter i skolarbetet återfinns bland de kategorier som ej går i skolan. En närliggande grupp utgör realskoleeleverna. Skillnaden för denna grupp gentemot övriga skolformer är signifikant. Även yrkesskoleeleverna är en grupp med stora svårigheter. 4.6.3 Sysselsättning och behov av tvåspråkig lärare En samköming av sysselsättningen och svaren på fråga 2 ger resultat vilka redovisas i tabell 4.25. Det nuvarande behovet av tvåspråkig lärare i skolan tycks vara störst i grundskolan; dock har ej fler än omkring 7 % anmält ett dylikt behov. När det gäller tidigare behov tycks detta ha varit störst, förutom för nuvarande realskoleelever, för dem som nu går i yrkesskola samt för dem

som är yrkesverksamma resp. är utan sysselsättning. Gymnasieeleverna har i minst utsträckning ansett sig tidigare ha varit i behov av tvåspråkig lärare. 4.7 Sysselsättning och nuvarande

språkmiljö

De som går i gymnasium talar i störst utsträckning enbart svenska med sina närmaste, vilket bl. a. framgår av tabell 4.26. Observera att flickskoleelever och studerande vid universitet ej ingår i tabellen enär dessa redovisningsgrupper är alltför små för att ge meningsfyllda resultat. Tabellen visar vidare att realskoleeleverna i större omfattning än elever i andra skolformer talar finska hemma. De största andelama i finsktalande hemmiljö återfinns bland de grupper som ej går i skolan; omkring 45 % av dem som är utan sysselsättning talar enbart finska med sina närmaste. 4.8 Sysselsättning och nuvarande språkkunskaper I avsnitt 4.5.2 förmodades skolan ha en positiv inverkan då det gällde individernas förmåga att förstå, tala och skriva svenska. Detta förhållande framgår direkt av tabell 4.27. Svenskan behärskas bäst av gymnasieoch fackskoleelevema, vilka förmodligen

Tabell 4.25. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter angivet behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter sysselsättning. I procent. Anser Ni att Ni (barnet) för närvarande behöver eller tidigare skulle ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan UtUl Uit ne mistvci U t i l bl /eiisK-a.'

Sysselsättning Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksam Utan sysselsättning Uppgift saknas

SOU 1970: 44

Ja, för Ej nu, narv. men tid Nej 7 0 0 0 2 5 0 1 0 Totalt 6

23 45 19 27 39 22 38 37 1 24

63 52 79 70 56 69 56 56 4 61

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

5 3 0 2 3 3 5 6 0

2 0 2 1 0 1 1 0 95

Vet

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

19 712 284 437 245 716 499 1 876 509 1 322 25 600

Tabell 4.26. Populationen redovisad efter språk med närmaste. Särredovisning efter sysselsättning. I procent. Sysselsättning Ännu ej börjat i skolan Förskola Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksam Utan sysselsättning Uppgift saknas Totalt

Endast Mest Endast svenska svenska finska

Mest finska

Lika mycket svenska och finska

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

33 34 32 25 43 38 29 42 23

4 6 11 6 10 14 7 11 7

35 21 16 20 10 12 18 16 39

17 18 18 26 19 10 21 12 15

11 20 22 23 18 26 25 19 15

0 1 1 0 0 0 0 0 1

100 100 100 100 100 100 100 100 100

11 851 1 828 19 729 282 437 253 718 647 3 227

24 1 31

7 1 8

45 1 24

7 0 17

17 2 17

0 95 3

100 100 100

711 1 338 41 126

är de som har tillbringat längsta tiden i svensk skola. Men det kan även vara så att till dessa skolformer söker sig i första hand de populationsindivider som bäst behärskar svenska språket och därigenom även klarar av skolarbetet bäst. Yrkesskoleeleverna har något lägre kunskaper i svenska under det att de yrkesverksamma i betydligt mindre omfattning klarar av svenska språket. Allra sämst ställt med förmågan att tala svenska bland de äldre barnen tycks det vara bland dem som är utan sysselsättning en grupp inom vilken omkring 35 % inte talar bättre än hjälpligt. I de föregående tabellerna, vid samkör-

ning med svårigheter i skolarbetet, behov av tvåspråkig lärare samt språk med närmaste, har gruppen realskoleelever uppträtt som mer finskspråkiga än grundskoleeleverna. I tabell 4.27 däremot kan man inte finna denna skillnad, dvs. grundskole- och realskoleelever äger ungefär samma förmåga att tala svenska. Motsvarande mönster uppträder vid samköming av sysselsättning och förmåga att skriva svenska (se tabell 4.28). För skrivkunskaperna i svenska uppträder dessutom en viss skillnad mellan gymnasiet och fackskolan. Gymnasieeleverna har en något bättre förmåga att skriva än

Tabell 4.27. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter nuvarande sysselsättning. I procent. Talar svenska Sysselsättning

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ännu ej börjat i skolan Förskola Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksam Utan sysselsättning Uppgift saknas Totalt

39 56 76 77 97 96 83 82 53 51 5 61

16 22 16 20 2 2 15 7 18 14 2 16

21 7 1 0 0 0 0 3 10 16 0 8

2 1 1 0 1 0 0 0 1 0 93 4

22 14 6 3 0 2 2 8 18 19 0 11

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

11 851 1 828 19 729 282 437 253 718 647 3 227 711 1 338 41 126

SOU 1970: 44

Tabell 4.28. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter sysselsättning. I procent. Skriver svenska Obehindrat

Sysselsättning Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksam Utan sysselsättning Uppgift saknas

57 68 96 91 72 74 46 44 3 Totalt 55

Tämligen Hjälpbra ligt 20 21 3 7 20 9 15 14 2 18

fackskoleeleverna. För kunskaper i finska språket väntar man sig nu det omvända förhållandet, dvs. att icke skolelever skall ha bättre kunskaper i finska än skolelever. Detta bekräftas av tabellerna 4.29 och 4.30. För funktionen tala finska och ännu tydligare för skriva finska uppvisar grupperna utanför skolan en betydligt större andel som anser sig behärska detta obehindrat, över 40 % av eleverna kan inte alls skriva finska och endast omkring 60 % kan tala språket bättre än hjälpligt. Intressant är vidare att konstatera att realskoleeleverna har bättre kunskaper i finska än övriga elever, under det att man som tidigare konstaterats har ungefär samma svenskkunskaper.

10 11 0 2 7 7 16 14 0 10

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

9 0 0 0 1 10 22 28 1 10

4 0 1 0 0 0 1 0 94 7

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

19 729 282 437 253 718 647 3 227 711 1 338 27 342

4.9 Skolförhållanden och språkmiljö I avsnitt 4.3 har tidigare de frågor som berörde skolans åtgärder för att undanröja elevens svårigheter presenterats. Där behandlades även dessa frågor i samband med redovisat behov av tvåspråkig lärare. I detta och det följande avsnittet skall nu dessa åtgärder relateras dels mot elevens språkmiljö och dels mot elevens språkkunskaper. Här kommer även redovisade svårigheter i vissa ämnen i samband med språkmiljö och språkkunskaper att behandlas. Populationen begränsas sålunda återigen till enbart dem som har uppgivit sig ha eller ha haft svårigheter med skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. Huvudparten av

Tabell 4.29. Populationen redovisad efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter sysselsättning. I procent. Talar finska Sysselsättning:

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Ännu ej börjat skolan Förskola Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksam Utan sysselsättning Uppgift saknas Totalt

50 50 41 54 34 34 41 33 68 64 3 45

12 13 21 17 22 27 25 27 11 9 1 16

SOU 1970: 44

5 5 11 10 14 14 11 9 5 6 0 8

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

32 32 27 9 30 25 22 29 16 19 1 27

1 0 0 0 0 0 1 2 0 2 95 4

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

11851 1 828 19 729 282 437 253 718 647 3 227 711 1 338 41 126

Tabell 4.30. Populationen redovisad efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter nuvarande sysselsättning. I procent. Skriver finska Sysselsättning

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksam Utan sysselsättning Uppgift saknas

7 35 17 25 22 19 54 55 1

7 8 22 9 13 11 9 9 0

21 22 18 21 22 26 13 6 1

63 35 43 43 42 43 24 29 3

2 0 0 2 1 1 0 1 95

100 100 100 100 100 100 100 100 100

19 729 282 437 253 718 647 3 227 711 1 338

27 342

Totalt

populationen kommer således att innehålla helt eller huvudsakligen finsktalande (se tabellerna 4.31-33). Någon stor skillnad med avseende på språkmiljö i hemmet existerar inte för den grupp individer som får hjälp i skolan av tvåspråkig lärare och den grupp som inte får det. Av dem som nu får hjälp dominerar finskan hemma i 86 % under det att motsvarande andel för dem som ej får hjälp är 73 %. Skillnaden är dock signifikant. För erhållen stödundervisning däremot existerar inte detta samband. Deltagandet i stödundervisning tycks sålunda vara oberoende av språkmiljön i hemmet bland dem som har eller har haft svårigheter i skolarbetet på grund av bristande svenskkunskaper, vilket tabell 4.32 visar: Något samband mellan »att gå i hjälpklass» resp. kvarsittning och språk med närmaste tycks heller inte finnas.

Däremot är som väntat sambandet tydligt mellan svårigheter att följa undervisningen i svenska och språk med närmaste, vilket framgår av tabell 4.33. Då grupperna »uppgift saknas» är mycket små för denna kategori är de också uteslutna. Om man först ser på gruppen elever med svårighet att följa undervisning i svenska i sin helhet finner man att dessa elever i betydande utsträckning kommer från finskspråkiga hem. I omkring 70 % av hemmen dominerar finskan medan motsvarande andel för hela populationen är 15 %. Vidare har över 90 % av dem som anser att svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska finskspråkig hemmiljö mot enbart ca 30 % för dem som inte anser detta. Gruppen som är tveksam om orsaken till svårigheterna har dock i närmare 70 % av fallen finskspråkiga hem. Det bör även ob-

Tabell 4.31. Populationsindivider med svårigheter i skolan p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter språk med närmaste. Särredovisning efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. I procent. Hjälp av tvåspråkig lärare För närvarande Tidigare Varken nu eller tidigare Uppgift saknas Totalt

54 Mest finska

Lika mycket svenska och finska

Uppg sakn

Summa

Antal populationsindivider

56 42

30 31

13 20

0 0

100 100

307 1 712

9 8

34 28

29 26

26 23

0 4

100 100

4 345 231

6 595

Endast Mest Endast svenska svenska finska 0 1

1 6

2 11 2

SOU 1970: 44

Tabell 4.32. Populationsindivider med svårigheter p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter språk med närmaste. Särredovisning efter erhållen stödundervisning. Deltager i stödundervisning

Endast Endast Mest svenska svenska finska

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidigare Uppgift sa enas Totalt

Mest finska

Lika mycket svenska och finska

Antal popuUppg lationssaknas Summa individer

2 2

3 9

46 32

28 32

20 25

1 0

100 100

655 2 448

2 7

7 4

40 38

28 28

23 23

0 0 0

100 100 100

3 161 323 6 587

Tabell 4.33. Populationsindivider med svårigheter att följa undervisningen i svenska redovisade efter språk med närmaste. Särredovisning efter orsak till svårigheterna. I procent.* Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Endast Mest Endast svenska svenska finska

Ja Nej Vet ej

0 47 2

64 17 36

1 10 10

Mest finska

Antal popuLika mycket lationssvenska och Summa individer finska

29 12 33

6 14 19

100 100 100

1 095 176 253

100 1524 10 26 52 Totalt * Då grupperna »uppgift saknas» är mycket små för denna kategori är de också uteslutna.

Tabell 4.34. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. I procent. Talar svenska

Ålder

6-9 år

Svårigheter i skolan

Obehindrat

Täml bra

Hjälp- Inte ligt alls

Ja Nej Uppgift saknas

23 83 39 64

39 13 19 19

30 2 6 9

Ja Nej Uppgift saknas

50 94 60 80

Ja Nej Uppgift saknas

51 95 46 80

37 4 14 13 39 4 3 14

Ja Nej Uppgift saknas

62 94 10 74

27 3 6 11

11 1 3 4 9 0 0 3 9 0 3 3 5

Samtliga 10-12 år Samtliga 13-16 år Samtliga 17-19 år Samtliga Totalt

SOU 1970: 44

6 0 1 2 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 2 1 1

Antal populationsUppg sakn Summa individer 2 2 35 6 1 1 23 3 1 1 51 3 1 2 79 11 5

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 902 5 658 1 216 8 776 1 816 4 575 493 6 884 1 848 4 523 257 6 628 1024 1 918 402 3 344 25 632

Tabell 4.35. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. I procent. Skriver svenska Ålder

Svårigheter i skolan

Obehindrat

Täml bra

Hjälp- Inte ligt alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

6-9 år

Ja Nej Uppgift saknas

9 46 16 34

25 19 13 19

28 10 8 14

35 18 22 22

3 7 41 11

100 100 100 100

1 902 5 658 1 216 8 776

Ja Nej Uppgift saknas

30 86 50 68

47 11 19 21

21 2 8 8

1 0 0 0

1 1 23 3

100 100 100 100

1 816 4 575 493 6 884

Ja Nej Uppgift saknas

38 90 37 74

42 8 7 17

18 1 3 5

1 0 2 1

1 1 51 3

100 100 100 100

1 848 4 523 257 6 628

Ja Nej Uppgift saknas

45 92 10 68

34 5 0 13

14 1 6 5

7 2 5 4

0 0 79 10

100 100 100 100

1 024 1 918 402 3 344

25 632

Samtliga 10-12 år Samtliga 13-16 år Samtliga 17-19 år Samtliga Totalt

serveras att samtliga grupper vare sig man uppger att språkproblemet är orsaken till svårigheterna med svenskundervisningen eller ej i avsevärt högre grad talar finska med sina närmaste än populationen i sin helhet. 4.10 Skolförhållanden

och

språkkunskaper

4.10.1 Allmänna skolsvårigheter och språkkunskaper Ett entydigt samband för samtliga åldersklasser finns mellan frågan om man har eller har haft svårigheter att följa undervisningen i svensk skola och nuvarande kunskaper i svenska. Detta speglas av tabellerna 4.34 och 4.35, som omfattar samtliga populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige. I stort sett dubbelt så stor andel talar resp. skriver svenska obehindrat av dem som inte har haft några svårigheter i skolan jämfört med dem som har haft svårigheter. Mest markant är skillnaden i språkkunskaper för elever i grundskolans lågstadium där över en tredjedel av dem som har svårigheter enbart talar på sin höjd hjälplig svenska, under det att nästan samtliga av

dem som ej har redovisat några svårigheter talar svenska åtminstone tämligen bra. I grundskolans mellan- och högstadium talas svenska enbart hjälpligt av ca 10 % av elever med skolsvårigheter och 20 % av dessa kan blott skriva svenska hjälpligt. Man kan förmoda att de elever som både talar och skriver svenska obehindrat men trots det redovisar svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska avser svårigheter som de hade längre tillbaka i tiden. Sambandet är det motsatta för kunskaper i finska, dvs. ju större svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska desto bättre kunskaper i finska (se tabell 4.36). Det bör observeras att någon procent av dem som har eller har haft skolsvårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska inte alls kan tala finska. Dessa kan vara elever vars modersmål utgörs av ett tredje språk. En annan tänkbar förklaring är att finlandssvenska dialekter inverkar såtillvida att elever som ej talar finska ändå kan få svårigheter i skolarbetet på grund av svårigheter med det rikssvenska språket. Men det kan även vara så att det finns en viss, SOU 1970: 44

Tabell 4.36. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. I procent. Talar finska Ålder 6-9 år

Svårigheter i skolan

ObeTäml hindrat bra

Hjälp- Inte ligt alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja Nej Uppgift saknas

81 33 37 44

12 16 13 15

5 13 8 10

1 38 8 26

1 0 34 5

100 100 100 100

1 902 5 658 1 216 8 776

Ja Nej Uppgift saknas

69 26 34 38

21 23 20 22

7 12 7 10

2 38 16 27

1 1 23 3

100 100 100 100

1 816 4 575 493 6 884

Ja Nej Uppgift saknas

77 23 24 38

18 26 14 23

4 14 5 11

1 37 8 26

0 0 49 2

100 100 100 100

1 848 4 523 257 6 628

Ja Nej Uppgift saknas

76 29 15 41

20 23 4 20

2 12 0 8

2 35 1 21

0 1 80 10

100 100 100 100

1 024 1 918 402 3 344

25 632

Samtliga 10-12 år Samtliga 13-16 år Samtliga 17-19 år Samtliga Totalt

ehuru kanske obetydlig tendens att skylla sina svårigheter i skolarbetet på bristande svenskkunskaper. Detta torde dock inte på

något avgörande sätt förändra den bild av sambandet mellan skolsvårigheter och språkkunskaper som ges av tabellerna 4.34-4.37.

Tabell 4.37. Individer som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. I procent. Skriver finska Ålder 6-9 år

Svårigheter i skolan

ObeTäml hindrat bra

Hjälp- Inte ligt alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja Nej Uppgift saknas

5 1 1 2

7 3 5 4

24 13 9 15

62 81 48 72

2 2 37 7

100 100 100 100

1 902 5 658 1 216 8 776

Ja Nej Uppgift saknas

17 3 3 7

13 5 5 7

34 22 24 25

35 68 45 58

1 2 23 3

100 100 100 100

1 816 4 575 493 6 884

Ja Nej Uppgift saknas

50 6 9 19

15 9 7 11

19 23 8 21

15 62 27 47

1 0 49 2

100 100 100 100

1 848 4 523 257 6 628

Ja Nej Uppgift saknas

54 12 10 25

15 13 3 13

20 22 3 19

11 52 5 33

0 1 79 10

100 100 100 100

1 024 1 918 402 3 344

25 632

Samtliga 10-12 år Samtliga 13-16 år Samtliga 17-19 år Samtliga Totalt

SOU 1970: 44

Tabell 4.38. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. I procent. Talar svenska Hjälp av tvåspråkig lärare

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidig.ire Uppgift saknas

14 42 48 28

33 41 35 30

41 15 14 30

9 2 2 8

3 0 1 4

100 100 100 100

307 1 712 4 345 231

6 595

Totalt

4.10.2 Skolans stödåtgärder och språkkunskaper För de elever som enligt ovan har eller har haft svårigheter i svensk skola på grund av språket skall nu studeras om grupper som erhållit resp. inte erhållit olika form av hjälp skiljer sig med avseende på kunskaper i svenska och finska. Urvalets storlek tilllåter därvid inte någon uppdelning på olika åldersklasser. Tvåspråkig lärare och

språkkunskaper

Först skall konstateras att elever som för närvarande får hjälp i skolarbetet av tvåspråkig lärare har sämre förmåga att både tala och skriva svenska än gruppen i övrigt (se tabell 4.38). Dessutom tycks de som tidigare har fått dylik hjälp och de som aldrig har fått det ha ungefär samma kunskaper i svenska. Vidare uppger sig ca 10 % av dem som för närvarande får hjälp tala och skriva

svenska obehindrat. Samtidigt tycks det vara drygt 15 % av dem som varken nu eller tidigare har fått hjälp som enbart kan tala svenska hjälpligt, och de har förmodligen även mycket begränsad förmåga att skriva svenska. Detta framgår dock ej direkt av tabell 4.39 eftersom denna även omfattar barn som nyligen har börjat i grundskolans årskurs 1 och ej alls ännu lärt sig skriva. Någon stor skillnad när det gäller förmågan att tala finska mellan gruppen som får eller tidigare har fått hjälp av tvåspråkig lärare och dem som inte får eller har fått detta, finns inte. Det är dock en signifikant större andel av den förstnämnda gruppen som talar svenska obehindrat (se tabell 4.40). Vad beträffar funktionen skriva finska tycks de som tidigare har fått hjälp av tvåspråkig lärare i större utsträckning behärska detta än både de som nu får hjälp och de som aldrig har fått det. Detta torde bero på flera förhållanden. De som tidigare fått hjälp återfinns i högre grad i de högre ål-

Tabell 4.39. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. I procent. Skriver svenska Hjälp av tvåspråkig lärare

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidig<ire Uppgift saknas

9 27 31 13

24 46 35 19

30 22 19 39

36 4 13 23

1 1 2 6

100 100 100 100

307 1 712 4 345 231

6 595

Totalt

58 SOU 1970: 44

Tabell 4.40. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. I procent. Talar finska Hjälp av tvåspråkig lärare

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

F ö r närvarande Tidigare Varken nu eller tidiga re Uppgift saknas

86 84 72 62

11 14 19 17

1 2 6 7

0 0 2 8

2 0 1 6

100 100 100 100

307 1 712 4 345 231

6 595

Totalt

Tabell 4.41. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. I procent. Skriver finska Hjälp av tvåspråkig lärare

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidigsire Uppgift saknas

25 48 21 9

11 13 12 13

19 22 27 23

44 17 39 51

1 0 1 4

100 100 100 100

307 1 712 4 345 231

6 595

Totalt

Tabell 4.42. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter deltagande i stödundervisning. I procent. Talar svenska Deltager i stödundery isning

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte Uppg alls sakn

Antal populationsSumma individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidigare Uppgift saknas

20 49 46 35

40 40 34 26

35 10 16 26

4 0 3 13

1 1 1 0

100 100 100 100

655 2 448 3 161 323

6 587

Totalt

Tabell 4.43. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter deltagande i stödundervisning. I procent. Skriver svenska Deltager i stödundervisning

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidiga re Uppgift saknas

7 27 34 22

30 48 32 21

33 22 17 30

29 2 15 26

1 1 2 1

100 100 100 100

655 2 448 3 161 323

6 587

Totalt

SOU 1970: 44

Tabell 4.44. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter deltagande i stödundervisning. I procent. Talar finska Deltager i stödundervisning

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidiga re Uppgift saknas

73 78 75 74

21 16 18 12

3 5 5 5

2 1 1 6

1 0 1 3

100 100 100 100

655 2 448 3 161 323

6 587

Totalt

dersgrupperna av den population - dominerad av finskspråkiga - som redovisat skolsvårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska. De som nu får hjälp återfinns till stor del i de lägre åldersgrupperna som trots finskspråkighet ännu ej lärt sig skriva obehindrat (se tabell 4.41). Stödundervisning

och

språkkunskaper

Sambandet för kunskaper i svenska och deltagande i stödundervisning är mycket likartat det mellan svenskkunskaper och hjälp av tvåspråkig lärare (se tabell 4.42 och 4.43). Av dem som redovisat skolsvårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska och som nu deltar i stödundervisning talar ca 20 % svenska obehindrat medan omkring hälften gör det av dem som tidigare har fått stödundervisning. Denna skillnad i språkkunskaper behöver inte enbart vara en positiv effekt av själva stödundervisningen. Det är t. ex. troligt att de som tidigare har fått stödundervisning har gått längre tid i skola

i Sverige än de som nu får stödundervisning. En förhållandevis stor del av dem som inte har svarat på frågan om deltagande i stödundervisning talar och skriver svenska hjälpligt eller inte alls. Detta torde innebära att tabellerna för dem som varken nu eller tidigare har fått stödundervisning ger en viss underskattning av andelen individer, som talar och skriver svenska på sin höjd hjälpligt. Detta förhållande förstärker intrycket av att de som aldrig har deltagit i stödundervisning har något sämre kunskaper i svenska än de som tidigare har fått sådan undervisning. Men även denna skillnad kan bero på att den sistnämnda gruppen har tillbringat längre tid i svensk skola. Än en gång erinras om att samtliga individer i ovanstående tabeller har sagt sig ha eller ha haft svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. Tabellerna 4.44 och 4.45 ger inte någon signifikant skillnad med avseende på kunskaper i finska för de grupper av elever som deltar eller har deltagit i stödunder-

Tabell 4.45. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter deltagande i stödundervisning. I procent. Skriver finska Deltager i stödundervisning

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidiga re Uppgift saknas

17 36 25 24

8 15 11 11

24 24 26 23

50 24 37 42

1 1 1 0

100 100 100 100

655 2 448 3 161 323

6 587

Totalt

SOU 1970: 44

Tabell 4.46. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter huruvida man går i hjälpklass eller ej. I procent. Talar svenska Går i hjälpklass

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidiigare Uppgift saknas Totalt

30 59 43 34 44

45 31 37 30 36

3 0 3 9 3

0 1 1 4 1

visning och den grupp som ej har gjort det. Ett undantag utgör de som nu får stödundervisning vad beträffar förmågan att skriva finska; dessa elever har sämre förmåga i detta avseende än övriga. Detta förklaras dock av att även stödundervisningen till största delen förekommer på grundskolans lågstadium, vilket visades i avsnitt 4.3.3, varför den grupp som nu får stödundervisning till stor del omfattar yngre barn som nyligen har börjat skolan. Hjälpklass och

språkkunskaper

Även sambandet »går eller har gått i hjälpklass» och språkkunskaper är av den art som ovan redovisats för skolans övriga stödåtgärder: De som nu går i hjälpklass har sämre kunskaper i svenska än den övriga gruppen av dem som har eller har haft svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. De bästa kunskaperna i denna grupp har de elever som tidigare gått i hjälpklass. I avsnitt 4.34 har det konstaterats att en

22 9 16 23 16

100 100 100 100 100

401 672 5 308 206 6 587

större andel av populationens elever som har angivit att de har eller har haft skolsvårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska går i hjälpklass än övriga elever i Sveriges grundskolor. Tabellerna 4.46 och 4.47 ger belägg för att en väsentlig förklaring till detta är dessa elevers bristande kunskaper i svenska. Tyvärr har ej en motsvarande tabell för hela populationen tagits fram. De elever som för närvarande går i hjälpklass avviker inte markant från gruppen i dess helhet vad beträffar kunskaperna i finska. Däremot uppträder gruppen som aldrig har gått i hjälpklass annorlunda i jämförelse med dem som aldrig har fått hjälp av tvåspråkig lärare och dem som aldrig har fått stödundervisning (jämför tabellerna 4.41, 4.45 och 4.49). De som aldrig har gått i hjälpklass har de bästa kunskaperna i finska, ett förhållande som ej gällde för stödåtgärderna hjälp av tvåspråkig lärare och stödundervisning, där grupperna »tidigare» hade de bästa finskkunskaperna.

Tabell 4.47. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter huruvida man går i hjälpklass eller ej. I procent. Skriver svenska Går i hjälpklass

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tidiigare Uppgift saknas Totalt

14 36 29 19 28

28 36 39 21 37

19 3 12 19 12

2 1 1 9 2

SOU 1970: 44

37 24 19 32 21

100 100 100 100 100

401 672 5 308 206 6 587 61

Tabell 4.48. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter huruvida man går i hjälpklass eller ej. I procent. Talar finska Går i hjälpklass

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tid gare Uppgift saknas

71 64 79 60

23 23 16 19

4 8 4 6

2 4 1 4

0 1 0 11

100 100 100 100

401 672 5 308 206

6 587

Totalt

4.10.3 Svårigheter i vissa ämnen och språkkunskaper I detta avsnitt skall först sambanden mellan av respondenterna angivna svårigheter att följa undervisningen i vissa ämnen å ena sidan och kunskaper i svenska och finska å andra sidan redovisas. I nästa avsnitt går vi vidare och studerar sambandet mellan den angivna orsaken (bristande kunskaper i svenska) till dessa svårigheter och språkkunskaperna. För varje åldersgrupp och för varje ämne har de grupper av elever som uppger sig ha svårigheter i det enskilda ämnet sämre förmåga att tala svenska än övriga elever i populationen. Detta gäller även för matematik, även om eleverna med svårigheter i detta ämne kommer närmast övriga populationen vad gäller förmågan att tala svenska. Även i övrigt tycks samma ordning mellan ämnena gälla beträffande graden av förklaring av svårigheterna utifrån bristande svenskkunskaper som konstaterades i av-

snitt 4.3.6. I tabell 4.6 i detta avsnitt redovisades populationsindividernas egen uppfattning om orsaken till sina svårigheter vilken sålunda verifieras av tabell 4.50. I den senare tabellen finner man även liksom tidigare att de bristande kunskaperna i svenska som orsak till svårigheterna är mer dominant för de yngre eleverna än för de äldre. Dvs. skillnaden i förmåga att tala svenska mellan elever med svårigheter och elever utan är större för de yngre grupperna än för de äldre. Sambandet för funktionen skriva svenska är detsamma som ovan men ännu tydligare uttalat. Tabeller 4.52 och 4.53 beskriver samma elevers förmåga att tala resp. skriva finska. Såsom i många tidigare tabeller är sambandet det omvända för kunskaper i finska och nuvarande svårigheter i enskilda ämnen. Sålunda har de elever som redovisar svårighet i något ämne eller ämnesgrupp bättre kunskaper i finska än populationen i övrigt. Vidare återfinns den bästa förmågan att

Tabell 4.49. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter huruvida man har gått i hjälpklass eller ej. I procent. Skriver finska Går i hjälpklass

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

För närvarande Tidigare Varken nu eller tid igare Uppgift saknas

14 12 32 17

8 9 13 8

22 31 24 28

55 47 30 38

1 1 1 9

100 100 100 100

401 672 5 308 206

6 587

Totalt

62 SOU 1970: 44

Tabell 4.50. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige och som anmält svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och ämnen där svårigheter förekommer. I procent. Talar svenska Ålder

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

30 19

46 9

11 2

1 6

100 100

782 8 776

45 13

19 4

5 0

3 3

100 100

459 6 884

39 14

22 3

1 0

0 3

100 100

279 6 628

37 74

24 11

34 3

5 1

0 11

100 100

178 3 344

Obehindrat

Svårigheter i matematik 30 6-9 år Svårigheter i svenska 11 Svårigheter i övr läsämnen 12 Samtliga 6-9 år 64 Svårigheter i matematik 64 Svårigheter i svenska 31 10-12 år Svårigheter i främmande språk 50 Svårigheter i övr läsämnen 28 Samtliga 10-12 år 80 Svårigheter i matematik 69 Svårigheter i svenska 28 13-16 år Svårigheter i främmande språk 45 Svårigheter i övr läsämnen 38 Samtliga 13-16 år 80 Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska 17-19 år Svårigheter i främmande språk Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 17-19 år

tala och skriva finska för varje åldersgrupp hos dem som har svårigheter att följa undervisningen i svenska. Därefter följer ämnena i ordningen läsämnen, främmande språk och matematik, dvs. den omvända gentemot ordningen i kunskaperna i svenska. 4.10.4 Angiven orsak till svårigheterna och språkkunskaper Frågorna angående svårigheter i enskilda ämnen var konstruerade så att de som svaTade »ja» på upplevda problem med ämnet även skulle ange om det berodde på brisSOU1970:44

tande kunskaper i svenska eller ej. Tabellerar man nu svaren på denna b-fråga mot svaren på frågorna angående kunskaperna i svenska förväntar man sig ett starkt samband (se tabell 4.54). De som har uppgivit att svårigheterna i resp. ämne beror på bristande kunskaper i svenska har ungefär samma begränsade förmåga att tala språket. En mycket liten del av dessa talar svenska obehindrat under det att huvuddelen gör det hjälpligt eller tämligen bra. 10-15 % av dessa uppger sig inte alls kunna tala svenska. De elever, vars svårigheter däremot har andra orsaker än bristande svenskkunska-

Tabell 4.51. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige och som anmält svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och ämnen där svårigheterna förekommer. I procent. Skriver svenska Ålder

6-9 år

Samtliga

10-12 år

Samtliga

13-16 år

Samtliga

17-19 år

Samtliga

Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska Svårigheter i övr läsämnen 6-9 år Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska Svårigheter i främmande språk Svårigheter i övr läsämnen 10-12 år Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska Svårigheter i främmande språk Svårigheter i övr läsämnen 13-16 år Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska Svårigheter i främmande språk Svårigheter i övr läsämnen 17-19 år

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

1 34

10 19

30 14

56 22

3 11

100 100

782 8 776

16 68

43 21

34 8

5 0

2 3

100 100

459 6 884

28 74

31 17

39 5

2 1

0 3

100 100

279 6 628

22 68

19 13

24 5

35 4

0 10

100 100

178 3 344

per enligt deras egen bedömning, behärskar svenska i tal åtminstone tämligen bra upp till drygt 90 %. övriga 10 % kan t. ex. få hjälp av tvåspråkig lärare varför tabell 4.54 inte behöver avslöja någon direkt felbedömning från elevernas sida när det gäller orsaken till uppkomna skolsvårigheter. Gruppen »vet ej», som sålunda är osäker på om svårigheterna med ämnet i fråga beror på bristande svenskkunskaper, har överlag sämre förmåga att tala svenska än hela den del av populationen som går eller har gått i skola i Sverige (jämför tabell 4.39, avsnitt 4.10.1). Detta torde innebära att man i allmänhet har varit mycket försiktig 64

vid bedömningen av språksvårigheternas betydelse för skolarbetet i övrigt. Snarare avslöjar detta en underskattning av den inverkan på skolarbetet som luckorna i kunskaperna i svenska har. I tabell 4.55 redovisas även motsvarande samband med förmågan att skriva svenska. Elever som uppgivit språksvårigheter som orsak till sina svårigheter i de enskilda ämnena har mycket begränsad förmåga att skriva svenska; närmare 50 % av dessa kan inte alls skriva svenska. Som komplettering av den språkliga bilden skall även angiven orsak till svårigheter i vissa ämnen redovisas mot förmågan att SOU 1970:44

Tabell 4.52. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och angivna svårigheter i vissa ämnen. I procent. Talar finska Ålder Svårigheter i matematik 6-9 år Svårigheter i svenska Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 6-9 år Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska 10-12 år Svårigheter i främmande språk Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 10-12 år Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska 13-16 år Svårigheter i främmande språk Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 13-16 år Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska 17-19 år Svårigheter i främmande språk Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 17-19 år

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

79 44

13 15

4 10

3 26

1 5

100 100

782 8 776

71 38

12 22

6 10

8 27

3 3

100 100

459 6 884

66 38

11 23

14 11

9 26

0 2

100 100

279 6 628

64 41

20 20

2 10

14 25

0 4

100 100

178 3 344

tala och skriva finska (se tabeller 4.56 och 4.57). För varje ämne har elever vilka anger sina svårigheter bero på bristande kunskaper i svenska betydligt bättre kunskaper i finska än de som inte anger denna orsak till sina svårigheter. Vid jämförelse med kunskaperna i finska för hela gruppen som går eller har gått i skola i Sverige (tabellerna 4.36 och 4.37 avsnitt 4.10.1) finner man att gruppen »vet ej» i tabell 4.56 i större utsträckning behärskar finska i tal. Däremot tycks förmågan att skriva finska vara densamma för de elever vars svårigheter beror på brister i SOU 1970: 44 5—914504

svenskkunskaper som för övriga skolelever i populationen. 4.10.5 Behov av tvåspråkig lärare och kunskaper i svenska och finska Nu återstår en variabel tillhörande gruppen skolförhållanden i Sverige att redovisa mot kunskaper i svenska och finska: av respondenterna angivet behov av tvåspråkig lärare i undervisningen. Frågan om detta behov ställdes till alla dem som går eller tidigare har gått i skola i Sverige. Som kommer att framgå av tabellerna avser viss del av svaren ett behov som fanns tidigare (många av

Tabell 4.53. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och angivna svårigheter i vissa ämnen. I procent.* Skriver finska Ålder Svårigheter i matematik Svårigheter i 6-9 år svenska Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 6-9 år Svårigheter i matematik Svårigheter i svenska 10-12 år Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 10-12 år Svårigheter i matematik 13-16 år Svårigheter i svenska Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 13-16 år Svårigheter i matematik 17-19 år Svårigheter i svenska Svårigheter i övr läsämnen Samtliga 17-19 är

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

3 2

4 4

16 15

77 72

0 7

100 100

782 8 776

27 7

7 7

22 25

41 58

3 3

100 100

459 6 884

50 19

3 11

19 21

28 47

0 2

100 100

279 6 628

47 25

5 13

17 19

31 33

0 10

100 100

178 3 344

* P g a ett förbiseende vid tabellbeställningen finns ej elever med svårigheter i främmande språk redovisade efter förmåga att skriva finska.

Tabell 4.54. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Talar svenska Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Matematik

Ja Nej Vet ej

3 84 44

33 12 41

46 3 13

17 0 1

1 1 1

100 100 100

Svenska

Ja Nej Vet ej

3 79 40

34 10 40

46 7 18

15 2 0

2 2 2

100 100 100

733 1262 554 1 140 183 283

Främmande Ja Nej språk Vet ej

10 65 52

52 26 35

27 8 12

Annat läsämne

4 68 34

32 24 52

52 5 12

11 0 0 11 1 1

0 1 1 1 2 1

100 100 100 100 100 100

511 914 454 1004 349 332

Ämne

66 Ja Nej Vet ej

SOU 1970:44

Tabell 4.55. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Matematik

Ja Nej Vet ej

1 64 21

15 18 33

34 12 32

49 3 13

1 3 1

100 100 100

733 1 262 554

Svenska

Ja Nej Vet ej

1 38 15

13 31 23

34 19 31

50 7 29

2 5 2

100 100 100

1 140 183 283

Främmande Ja språk Nej Vet ej

2 49 26

43 36 36

35 10 34

20 4 3

0 1 1

100 100 100

511 914 454

Annat Jäsämne

2 41 8

15 32 38

35 14 34

47 9 20

1 4 0

100 100 100

1004 349 332

Ämne

Ja Nej Vet ej

Skriver svenska

populationens individer har ju redan avslutat sin skolgång i Sverige), under det att språkkunskaperna avser den aktuella situationen. Tabellerna 4.58 och 4.59 ger för det första ett klart samband mellan angivet behov av tvåspråkig lärare och kunskaper i svenska. Inom varje åldersgrupp är svenskkunskaperna under genomsnittet för de elever som nu anser sig behöva hjälp, och kunskaperna ligger över gruppens genomsnitt för dem som varken nu eller tidigare anser sig behöva eller ha behövt det. De osäkra individerna, dvs. de som har svarat »vet ej»,

uppvisar genomgående sämre kunskaper i svenska än hela gruppen, något som även utmärker dem som tidigare har fått hjälp. För det andra rymmer tabellerna en något förvånande information: av dem som nu anser sig ha behov av tvåspråkig lärare har omkring hälften av 10-16-åringarna samtidigt redovisat åtminstone tämligen bra kunskaper i svenska! Detta skulle kunna tänkas förklaras dels av att man har överskattat sitt behov av dylik hjälp och mer redovisat ett önskemål, dels av att frågeställningarna inte är jämförbara. Dvs. att man obehindrat kan tala svenska behöver inte nöd-

Tabell 4.56. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Matematik

Ja Nej Vet ej

85 33 57

12 26 19

2 14 13

0 26 10

1 1 0

100 100 100

733 1262 554

Svenska

Ja NejVet ej

89 43 55

9 5 19

1 12 14

0 38 12

1 2 0

100 100 100

1 140 183 283

Främmande Ja språk Nej Vet ej

86 51 64

10 21 19

2 9 6

1 19 11

1 0 0

100 100 100

511 914 454

Annat läsämne

88 36 62

8 20 21

2 16 10

1 25 7

1 3 0

100 100 100

1004 349 332

Ämne

Ja Nej Vet ej

SOU 1970: 44

Talar finska

Tabell 4.57. Elever med svårigheter i vissa ämnen redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter angiven orsak till svårigheterna. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Ämne Matematik

Ja Nej Vet ej Svenska Ja Nej Vet ej Främmande Ja språk Nej Vet ej Annat läs- Ja ämne Nej Vet ej

Skriver finska Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

23 5 13 20 12 14 65 31 27 25 11 15

7 10 4 6 7 2 10 8 10 6 4 4

54 62 59 54 62 62 20 43 34 52 69 55

2 1 0 2 2 1 1 1 0 1 2 0

14 22 23 18 17 21 13 17 29 16 14 26

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

733 1262 554 1 140 183 283 511 914 454 1004 349 332

Tabell 4.58. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. Talar svenska Ålder

Behov av tvåspråkig lärare

Ja, nu Ja, tidigare 6-9 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 6-9 år Ja, nu Ja, tidigare 10-12 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år Ja, nu Ja, tidigare 13-16 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år Ja, nu Ja, tidigare 17-19 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år 68

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

12 45 87 42 21 64 29 60 96 75 40 80 35 59 95 71 26 80 0 64 92 69 4 74

31 43 10 44 7 19 37 33 2 19 4 13 29 34 4 19 2 14 0 27 4 17 1 11

10 0 0 1 2 2 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 4 1 1

2 1 2 1 66 6 0 1 1 4 53 3 0 1 1 0 72 3 0 0 2 0 94 11

45 11 1 12 4 9 34 5 1 2 3 4 36 6 0 10 0 3 100 8 1 10 0 3

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 169 1 104 5 290 602 611 8 776 285 1976 4 189 226 206 6 882 148 2 012 4 149 135 183 6 627 13 992 1 874 127 340 3 246 SOU 1970: 44

Tabell 4.59. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent.

Ålder

Behov av tvåspråkig lärare

Ja, nu Ja, tidigare 6-9 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 6-9 år Ja, nu Ja, tidigare 10-12 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år Ja, nu Ja, tidigare 13-16 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år Ja, nu Ja, tidigare 17-19 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Skriver svenska Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

4 20 48 12 14 34 23 41 86 64 34 68 23 47 91 48 24 74 0 51 90 48 4 68

12 41 18 20 3 19 23 44 10 27 8 21 24 40 6 32 5 17 0 30 6 28 0 15

57 6 17 41 9 22 6 0 0 0 0 0 3 0 1 7 0 1 69 5 2 14 1 4

3 2 8 10 71 11 0 1 2 2 53 3 0 1 1 0 71 3 0 0 1 0 94 10

vändigt innebära att man verkligen inte har ett behov av hjälp av tvåspråkig lärare för att klara skolarbetet. För det tredje ger tabellerna ett, gentemot det ovanstående sagda, motsägande intryck: De som nu inte har behov av hjälp av tvåspråkig lärare men tidigare anser sig ha haft det har i betydande grad sämre kunskaper i svenska än de som aldrig anser sig ha haft ett dylikt behov. Visserligen rymmer den senare gruppen ett stort antal elever som är födda här och aldrig har haft några språkproblem, men en risk för underskattning av de aktuella behoven i detta avseende är uppenbar; man hade stora språkproblem i skolan i samband med emigrationen, men man har successivt lärt sig klara skolarbetet med svenskan som undervisningsspråk. Beroende på vilken situation respondenten refererar till, kan helt olika bedömningar av behoven av hjälp av tvåspråkig lärare i skolarbetet göras. Hur stort SOU 1970:44

24 31 9 17 3 14 48 14 2 7 5 8 50 12 1 13 0 5 31 14 1 10 1 5

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 169 1 104 5 290 602 611 8 776 285 1976 4189 226 206 6 882 148 2 012 4149 135 183 6 627 13 992 1 874 127 340 3 246

det nuvarande behovet i detta avseende verkligen är kan sålunda knappast utläsas från svaren på denna direkta fråga. De avgjort bästa kunskaperna i finska har de som har anmält aktuellt eller tidigare behov av tvåspråkig lärare. Dock finns det några procent som nu anser sig ha detta behov och samtidigt uppger sig inte alls kunna tala finska, vilket ytterligare understryker den reservation som måste anföras mot frågan angående detta hjälpbehov (se tabeller 4.60 och 4.61). Av dem som inte uppger detta behov kan ca 40 % ej heller tala finska och kommer förmodligen från enspråkig svensk miljö i Sverige eller i Finland. Övriga ca 60 % är sålunda inflyttade från Finland, vilket ytterligare understryker den risk för underskattning av det aktuella behovet av tvåspråkiga lärare i skolan som tidigare har påpekats i detta avsnitt. För att ge ytterligare belysning åt samban69

Tabell 4.60. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. Talar finska Behov av tvåspråkig lärare

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja, nu Ja, tidigare 6-9 år NejVet ej Uppgift saknas Samtliga 6-9 år

81 80 29 66 13 44

11 14 16 23 6 15

6 5 14 6 6 10

1 1 41 4 10 26

1 0 0 1 65 5

100 100 100 100 100 100

1 169 1 104 5 290 602 611 8 776

Ja, nu Ja, tidigare 10-12 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

70 68 22 46 11 38

14 23 23 38 8 22

9 7 12 6 0 10

6 1 42 10 30 27

1 1 1 0 51 3

100 100 100 100 100 100

285 1976 4 189 226 206 6 882

Ja, nu Ja, tidigare 13-16 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

79 76 19 55 5 38

6 19 26 26 17 23

0 5 15 3 2 11

15 0 40 13 7 26

0 0 0 3 69 2

100 100 100 100 100 100

148 2 012 4 149 135 183 6 627

Ja, nu Ja, tidigare 17-19 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

100 75 31 38 4 41

0 21 21 41 3 20

0 2 12 7 0 10

0 1 36 14 0 25

0 1 0 0 93 4

100 100 100 100 100 100

13 992 1 874 127 340 3 246

Ålder

det behov av tvåspråkig lärare och kunskaper i svenska skall här slutligen redovisas två tabeller som omfattar svaren på frågan om man kan läsa en tidning på svenska resp. frågan om man kan förstå ett radioeller TV-program på svenska (se tabeller 4.62 och 4.63). I det närmaste hela populationen som är äldre än 9 år tycks både kunna läsa en svensk tidning och följa ett radio- eller TVprogram på svenska. De som inte klarar detta har även anmält ett aktuellt behov av tvåspråkig lärare i skolan på några undantag när. 4.11 Språkmiljö i Sverige och skolutbildning I tidigare avsnitt har var för sig variabler rörande sysselsättning och skolutbildning i Sverige redovisats mot nuvarande språkmiljö och språkkunskaper. Härvid har ett likartat mönster kunnat konstateras; individer som inte går i skolan lever i större

utsträckning i finskspråkig miljö och har sämre kunskaper i svenska än skolelever. Detta gäller även för de elever som på ett eller annat sätt har svårigheter i skolarbetet jämfört med populationens övriga elever. Det som nu återstår för att bilden skall bli fullständig är en redovisning av sambandet mellan de tidigare var för sig studerade variablerna språkmiljö och språkkunskaper. Detta belyses i tabellerna 4.64-67. I det närmaste samtliga av dem som enbart talar svenska med sina närmaste har även förmåga att tala språket obehindrat. Endast några procent av de allra yngsta talar blott tämligen bra. Förmågan att skriva svenska är obetydligt sämre, en skillnad som är negligerbar om man bortser från de »normala» svårigheter detta innebär för dem som börjar i årskurs 1 i grundskolan. Något sämre kunskaper i svenska har de som mest talar svenska med sina närmaste. I det närmaste samtliga talar och skriver dock svenska åtminstone tämligen bra. SOU 1970: 44

Tabell 4.61. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. Skriver finska Behov av tvåspråkig lärare

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Ja, nu Ja, tidigare 6-9 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 6-9 år

3 6 1 1 0 2

3 15 2 6 1 4

23 31 11 11 4 15

69 47 83 72 27 72

2 1 3 4 68 7

100 100 100 100 100 100

1 169 1 104 5 290 602 611 8776

Ja, nu Ja, tidigare 10-12 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

23 13 3 2 0 7

8 15 4 7 2 7

26 36 20 37 4 25

40 35 71 54 43 58

3 1 2 0 51 3

100 100 100 100 100 100

285 1 976 4 189 226 206 6 882

Ja, nu Ja, tidigare 13-16 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

59 45 4 29 5 19

6 18 8 10 2 11

11 22 22 29 0 21

24 14 66 29 24 47

0 1 0 3 69 2

100 100 100 100 100 100

148 2 012 4 149 135 183 6 627

Ja, nu Ja, tidigare 17-19 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

69 53 14 28 3 25

0 18 12 14 1 13

0 20 21 31 1 19

31 9 52 27 1 33

0 0 1 0 94 10

100 100 100 100 100 100

13 992 1 874 127 340 3 246

Ålder

De som talar svenska och finska lika mycket med sina närmaste har för varje åldersgrupp kunskaper i svenska som ungefär överensstämmer med gruppens genomsnittliga kunskaper. De som till övervägande delen talar finska i hemmet har svenskkunskaper som ligger under gruppens genomsnitt, och ytterligare något sämre har den som endast talar finska med sina närmaste. En stor andel av de sistnämnda har dock goda kunskaper i svenska; så t. ex. redovisar över 70 % av 7-16-åringarna att man åtminstone talar svenska tämligen bra. Andelarna är mindre för de yngsta och äldsta åldersgrupperna samt genomgående mindre för förmågan att skriva svenska. Sambandet språk med närmaste och kunskaper i finska som det gestaltar sig i ovanstående tabeller utgör spegelbilden av tabellerna 4.64 och 4.65. De som endast talar svenska med sina närmaste kan nästan inte SOU 1970: 44

alls tala eller skriva finska och de som endast talar finska hemma har också mycket god förmåga att tala och skriva språket. Dock har den sistnämnda gruppen inte lika goda kunskaper i finska som den förstnämnda har kunskaper i svenska. Exempel: Av de 7-9-åringar som endast talar svenska med sina närmaste talar ca 98 % svenska obehindrat, under det att de i samma åldersgrupp som enbart talar finska med sina närmaste talar finska obehindrat i ca 87 % och tämligen bra i ca 11 %. Här bör sålunda observeras att omkring 10 % av dem av populationens barn som endast talar finska i hemmet inte kan tala språket obehindrat. Ännu sämre ställt är det med förmågan att skriva finska för denna grupp. Så har t. ex. bland 13-16-åringarna mer än en fjärdedel på sin höjd förmåga att skriva finska.

Tabell 4.62. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att läsa en tidning på svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. K a n läsa en tidning på svenska Ja

Nej

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Ja, nu Ja, tidigare 6-9 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 6-9 år

24 80 70 38 18 60

71 17 22 56 13 30

5 3 8 6 69 10

100 100 100 100 100 100

1 170 1 104 5 290 602 611 8 776

Ja, nu Ja, tidigare 10-12 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

77 96 99 98 47 95

20 3 0 0 0 2

3 1 1 2 53 3

100 100 100 100 100 100

285 1 976 4189 226 206 6 882

Ja, nu Ja, tidigare 13-16 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

82 98 99 93 28 97

15 1 1 7 0 1

3 1 0 0 72 2

100 100 100 100 100 100

148 2 012 4149 135 183 6 627

Ja, nu Ja, tidigare 17-19 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

69 98 98 83 5 88

31 2 2 14 1 2

0 0 0 3 94 10

100 100 100 100 100 100

13 992 1 874 127 340 3 246

Ålder

Behov av tvåspråkig lärare

Tabell 4.63. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter förmåga att förstå ett radio- eller TV-program på svenska. Särredovisning efter ålder och angivet behov av tvåspråkig lärare. I procent. K a n förstå ett radio- eller TVprogram på svenska Ja

Nej

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Ja, nu Ja, tidigare 6-9 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 6-9 år

72 97 97 91 32 89

24 1 1 6 1 4

4 2 2 3 67 7

100 100 100 100 100 100

1 170 1 104 5 290 602 611 8 776

Ja, nu Ja, tidigare 10-12 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

80 99 98 96 43 96

17 0 0 0 0 1

3 1 2 4 57 3

100 100 100 100 100 100

285 1 976 4189 226 206 6 882

Ja, nu Ja, tidigare 13-16 år Nej Vet ej Uppgift saknas amtliga 13-16 år

100 99 99 93 26 97

0 1 1 7 0 1

0 0 0 0 74 2

100 100 100 100 100 100

148 2 012 4149 135 183 6 627

Ålder

72 Behov av tvåspråkig lärare

SOU 1970:44

Tabell 4.63. Forts. Kan förstå ett radio- eller TVprogram på svenska: Aide

Behov av tvåspråkig lärare

Ja, nu Ja, tidigare 17-19 år Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Ja

Nej

Uppg sakn

Antal populationsSumma individer

69 98 98 90 5 88

31 1 1 7 1 2

0 1 1 3 94 10

100 100 100 100 100 100

13 992 1 874 127 340 3 246

Tabell 4.64. Populationen efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent. Talar svenska Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

91 80 3 15

6 14 10 34

1 6 32 41

0 0 53 8

2 0 2 2

100 100 100 100

4 400 572 4 551 2 324

40 3 40

43 2 16

16 1 20

0 3 19

1 91 5

100 100 100

1 704 503 14 054

Endast svenska Mest svenska Endast finska 7-12 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 7-12 år

98 90 35 53

0 7 35 32

0 1 23 13

0 0 6 1

2 2 1 1

100 100 100 100

4 758 1 768 2 408 2 815

75 11 72

21 2 17

2 0 6

0 0 1

2 87 4

100 100 100

3 213 437 15 396

Endast svenska Mest svenska Endast finska 13-16 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

96 93 45 72

2 6 38 24

0 0 13 4

0 0 3 0

2 1 1 0

100 100 100 100

2 215 685 1070 1 096

88 0 80

11 0 14

1 0 3

0 0 0

0 100 3

100 100 100

1491 122 6 679

Endast svenska 94 Mest svenska 87 Endast finska 25 17-19 år Mest finska 53 Lika mycket svenska och finska 81 Uppgift saknas 2 Samtliga 17-19 år 57

5 11 17 31

1 1 34 16

0 0 24 0

0 1 0 0

100 100 100 100

1 282 327 1 629 697

11 0 13

2 3 14

3 1 8

3 94 8

100 100 100

752 350 5 037

Ålder

Språk med närmaste

Endast svenska Mest svenska Endast finska Mest finska 3-6 år Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 3-6 år

SOU 1970: 44

Tabell 4.65. Populationen efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent. Skriver svenska Ålder

Språk med närmaste

Endast svenska Mest svenska Endast finska 7-12 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 7-12 år Endast svenska Mest svenska Endast finska 13-16 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år Endast svenska Mest svenska Endast finska 17-19 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

79 59 21 30

7 21 28 31

3 6 24 18

6 8 24 18

5 6 3 3

100 100 100 100

4 758 1 768 2 408 2815

46 9 50

28 2 20

11 0 11

12 1 12

3 88 7

100 100 100

3 213 437 15 396

93 87 38 62

3 10 38 27

0 2 18 11

1 0 4 0

3 1 2 0

100 100 100 100

2 215 685 1070 1 096

76 0 73

21 0 17

3 0 6

0 0 1

0 100 3

100 100 100

1491 122 6 679

92 79 16 46

4 13 16 25

3 7 22 16

1 0 45 12

0 1 1 1

100 100 100 100

1 282 327 1 629 697

73 1 51

15 0 13

6 4 12

6 1 17

0 94 7

100 100 100

752 350 5 037

Tabell 4.66. Populationen efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent. Talar finska Åldc

Språk med närmaste

Obehindrat

Endast svenska 0 Mest svenska 10 Endast finska 87 3-6 år Mest finska 79 Lika mycket svenska och finska 62 Uppgift saknas 2 Samtliga 3-6 år 49 Endast svenska 1 Mest svenska 16 Endast finska 87 7-12 år Mest finska 74 Lika mycket svenska och finska 57 Uppgift saknas 5 Samtliga 7-12 år 41

74 Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

0 38 10 18

4 38 2 3

35 15 0 0

29 1 11 3 43 11 21

0 5 12 36 1 4

34 0 18

7 2 11

Antal popuUppg lationssakn Summa individer 1

2 1 0

100 100 100

6 31 83 5 0 0

0 91 4 1 0 1 1

100 100 100

85 3

100 100 100 100 100 100 100

4 400 572 4 551 2 324 1 704 503 14 054 4 758 1 768 2 408 2 815 3 213 437

15 396 SOU 1970:44

Tabell 4.66. F o r t s . Talar finska: Antal popuUppg lations sakn Summa individer

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Endast svenska Mest svenska Endast finska 13-16 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

1 17 88 67

6 52 10 31

17 28 1 2

76 3 0 0

0 0 1 0

100 100 100 100

2 215 685 1 070 1 096

51 0 39

41 0 23

8 0 11

Endast svenska Mest svenska Endast finska 17-19 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

9 31 96 85

4 57 3 14

18 12 0 0

0 0 25 68 0 0 0

0 100 2 1 0 1 1

100 100 100 100 100 100 100

1 491 122 6 679 1 282 327 1 629 697

56 6 56

40 0 14

3 0 6

0 0 17

1 94 7

100 100 100

752 350 5 037

Ålder

Språk med närmaste

Tabell 4.67. Populationen efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och språk med närmaste. I procent. Skriver finska:

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Endast svenska 0 Mest svenska 0 Endast finska 11 7-12 år Mest finska 6 Lika mycket svenska och finska 4 Uppgift saknas 0 Samtliga 7-12 år 4

1 3 13 9

2 21 30 33

96 73 44 49

1 3 2 3

100 100 100 100

4 758 1 768 2 408 2815

0 6

29 2 20

58 12 66

2 86 4

100 100 100

3 213 437 15 396

Endast svenska Mest svenska Endast finska 13-16 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

1 6 58 36

1 13 14 15

6 34 17 27

91 46 10 21

1 1 1 1

100 100 100 100

2 215 685 1 070 1 096

14 0 19

19 0 11

37 0 21

30 0 47

0 100 2

100 100 100

1 491 122 6 679

Endast svenska Mest svenska Endast finska 17-19 år Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

7 18 85 60

3 25 6 13

10 41 6 18

79 15 2 9

1 1 1 0

100 100 100 100

1 282 327 1 629 697

34 6 44

18 0 9

30 0 14

18 0 26

0 94 7

100 100 100

752 350 5 037

Ålder

Språk med närmaste

SOU 1970: 44

Obehindrat

5.1 Bakgrundsdata och nuvarande förhållanden

Inledning

De variabler som presenterats i föregående kapitel rörande nuvarande sysselsättning, aktuell och tidigare skolsituation i Sverige, språkmiljö i Sverige och nuvarande språkkunskaper skall i detta kapitel sammanställas med insamlade bakgrundsdata. Härvid kommer ett avsnitt att ägnas åt varje ovan nämnd variabelgrupp. Hela populationen kommer att omfattas av redovisningen utom vad gäller tabeller beskrivande skolsituationen i Sverige, där enbart de individer som går eller har gått i skola i Sverige ingår. Redovisningen och kommentarerna kommer främst att inriktas på skiljaktigheter mellan grupper av individer med olika värden för resp. bakgrundsvariabel med avseende på variabler rörande nuvarande förhållanden. 5.2 Kön och nuvarande

sysselsättning

Studerar man fördelningen för sysselsättningsvariabeln för pojkar och flickor för sig, finner man ingen slående skillnad mellan könen i detta avseende (se tabell 5.1). Fördelningen på olika sysselsättningsalternativ är i det närmaste identisk för pojkar och flickor. Dock finns det vissa skillnader för några av de alternativ som totalt sett representerar få individer. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar är utan sysselsättning. Däremot är det dubbelt så många 76

pojkar som går i yrkesskola och bedriver annan utbildning även om tabellens siffror inte visar detta på grund av avrundningar till hela procenttal.

5.3 Bakgrundsdata Sverige

och skolförhållanden

5.3.1 Flyttningsår svensk skola

och stödåtgärder

i

från

Av de omkring 6 500 som redovisat svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska är knappt 10 % födda i Sverige. Dessa har i mindre omfattning erhållit hjälp av tvåspråkig lärare än de elever som är inflyttade från Finland. Den nuvarande hjälpen är störst för dem som har flyttat hit under senare år, men även den totala hjälpinsatsen från skolans sida tycks ha ökat under senare år. Detta kan bäst utläsas ur tabell 5.2, kolumnen »får hjälp varken nu eller tidigare», som stadigt avtar ju närmare i tiden flyttningen ligger. Även stödundervisningen har ökat i omfattning för de finska barn och ungdomar som har eller har haft svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska, vilket framgår av tabell 5.3 Däremot tycks det inte vara någon skillnad mellan dem som är födda här och dem som har immigrerat vad beräffar det nuvarande deltagandet. Dock får de som varit i Sverige ning än de som har varit här längre tid. SOU 1970: 44

Tabell 5.1. Populationens pojkar och flickor redovisade var för sig efter nuvarande sysselsättning. I procent. Pojkar

Flickor

Ännu ej börjat skolan 29 Förskola 5 Grundskola 48 Realskola 1 Gymnasium 1 Fackskola 1 Yrkesskola 2 Annan utbildning 2 Yrkesverksamma 7 Utan sysselsättning 1 Uppgift saknas 3 Summa 100 Antal populationsindivider 20 270

29 4 48 1 1 1 2 1 8 2 3 100 20 856

Tabell 5.4 nedan utvisar att något motsvarande samband mellan inflyttningsår och hjälpklass inte finns. I stort sett lika stor andel av eleverna går nu i hjälpklass oberoende av hur länge de har varit här. Ser man däremot även till svaren avseende tidigare perioder i skolan tycks frekvensen hjälpkl assel ever ha minskat under senare år. Detta stämmer väl överens med de två föregående tabellerna där motsvarande ökning kunde iakttagas under de senaste åren för de alternativa stödåtgärderna tvåspråkig lärare och stödundervisning.

5.3.2 Flyttningsår och svårigheter i vissa ämnen Tabellerna 5.5-5.8 nedan beskriver sambandet mellan inflyttningsår och av eleverna själva uppgiven orsak till svårigheter i enskilda ämnen. Varje tabell omfattar enbart de elever som angivit att de har svårigheter med just det ämnet eller ämnesgruppen. Av tabellernas högra kolumn framgår att en större andel av elever med svårigheter i matematik är född i Sverige jämfört med motsvarande andelar för de övriga ämnena. Skillnaden är signifikant och torde, så som tidigare tabeller har utvisat, bero på att matematik är det ämne som är minst »känsligt» för brister i elevernas svenskkunskaper. Studerar man tabellernas ja-kolumner finner man vidare att en mycket stor andel av de elever som invandrat under de allra senaste åren anser sina svårigheter med ämnet i fråga bero på svårigheter med svenska språket. Något förvånande har en större andel av invandrama under 1967 och med svårigheter i matematik angivit denna orsak än invandrarna under samma år men med svårigheter i främmande språk. Redovisningsgrupperna är dock små och denna omkastade ordning mellan dessa ämnen jämfört med tidigare tabeller kan bero på det relativt stora slumpfelet. I övrigt utvisar ja-kolumnen ett klart samband; ju när-

Tabell 5.2. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter erhållen hjälp av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Får hjälp av tvåspråkig lärare

Födda i Sverige Inflyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Totalt

SOU 1970: 44

För närvarande

Tidigare

Varken nu Antal popueller Uppg lationstidigare sakn Summa individer

14 8 3 4 2 0 24 5

27 33 33 24 20 8 9 26

54 54 61 70 76 88 62 66

5 5 3 2 2 4 5 3

100 100 100 100 100 100 100 100

388 860 2 379 867 1 075 414 92 6 595

Tabell 5.3. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter deltagande i stödundervisning. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Får stödundervisning

Födda i Sverige Inflyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Totalt

För närvarande

Tidigare

Antal popuVarken nu lationseller Uppg tidigare sakn Summa individer

23 11 9 7 5 1 38

27 40 42 42 35 24 14 37

42 44 43 48 58 73 43 48

8 5 6 3 2 2 5 5

100 100 100 100 100 100 100 100

388 860 2 379 867 1075 414 92 6 595

10 Tabell 5.4. Populationsindivider med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper|i svenska redovisade efter huruvida man har gått i hjälpklass eller ej. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Går i hjälpkl lass

Födda i Sverige Inflyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Totalt

För närvarande

Tidigare

Antal popuVarken nu lationseller Uppg tidigare sakn Summa individer

8 5 7 7 6 4 0

3 6 7 11 18 17 14 10

87 86 83 79 74 77 81 80

2 3 3 3 2 2 5 3

100 100 100 100 100 100 100 100

388 860 2 379 867 1075 414 92 6 595

7 Tabell 5.5. Elever med svårigheter att följa undervisningen i matematik redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Födda i Sverige Inflyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Totalt

78 Antal popu-

Ja

Nej

Vet ej

Uppg sakn

Summa individer

83 59 43 15 15 1 25

4 20 26 47 51 88 42

10 20 26 35 31 11 25

3 1 5 3 3 0 8 5

100 100 100 100 100 100 100 100

126 287 640 174 384 287 52 2 667

SOU 1970: 44

Tabell 5.6. Elever med svårigheter att följa undervisningen i svenska redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Födda i Sverige Inflyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Totalt

Ja

Nej

Vet ej

Uppg sakn

Antal populationsSumma individer

92 94 76 64 42 0 60

2 3 4 11 8 78 20

4 3 17 25 50 11 10

2 0 3 0 0 11 10

100 100 100 100 100 100 100

213 288 527 122 157 39 43

1 651

Tabell 5.7. Elever med svårigheter att följa undervisningen i främmande språk redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Födda i Sverige Inflyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Totalt

Ja

Nej

Vet ej

Uppg sakn

Antal populationsSumma individer

60 61 28 9 13 2 34

20 22 43 63 40 73 49

15 15 25 22 42 19 8

5 2 4 6 5 6 9

100 100 100 100 100 100 100

174 256 554 236 241 209 52

1 975

Tabell 5.8. Elever med svårigheter att följa undervisningen i övriga läsämnen redovisade efter orsak till svårigheterna. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Svårigheterna beror på bristande kunskaper i svenska

Födda i Sverige Inflyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Totalt

SOU 1970: 44

Antal popu-

Ja

Nej

Vet ej

Uppg sakn

Summa individer

90 82 66 37 38 14 67

4 4 7 37 18 68 11

4 11 23 24 38 18 22

2 3 4 2 6 0 0

100 100 100 100 100 100 100

204 309 501 165 149 95 39

1 732

mare i tiden flyttningen ligger desto större betydelse tillmäter eleverna de bristande i svenskkunskaperna för svårigheterna med resp. ämnen. Vidare bör observeras att ju längre tid man har varit i Sverige desto osäkrare tycks man bli om orsaken till skolsvårigheterna. Andelen vet ej-svar ökar markant med antalet år man bott i landet. 5.3.3 Flyttningsår och angivet behov av tvåspråkig lärare Vid samköming av variabeln flyttningsår och svaren på frågan huruvida man nu an-

ser sig behöva eller tidigare har ansett sig behöva hjälp i skolarbetet av tvåspråkig lärare, förväntar man sig att de som varit i Sverige kortast tid har det största aktuella behovet. Bl. a. detta utvisar tabell 5.9 Tabellen visar även att det existerar ett visst behov, om dock mycket litet 5-10 % ) , bland de elever som är finska medborgare och födda i Sverige. Ser man till grupperna som anser sig varken nu eller tidigare behöva eller ha behövt hjälp av tvåspråkig lärare finner man att denna grupp ökar ju längre tid man har varit i Sverige. Detta kan ha två orsaker; för det första kan språkstrukturen bland de

Tabell 5.9. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter angivet behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent. Behov av tvåspråkig lärare För när • Ej nu, varande men tid Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

6 - 9 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1961 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 6-9 år

5 41 35 23 15 10 18 13

4 20 32 23 16 15 0 13

72 33 27 45 55 66 82 60

7 5 5 7 12 6 0 7

12 1 1 2 2 3 0 7

100 100 100 100 100 100 100 100

4 299 265 541 1 831 781 962 96 8 778

10-12 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

2 19 19 5 1 3 0 0 4

9 32 55 61 41 26 19 36 29

81 49 18 32 51 66 71 55 61

2 0 8 2 6 5 7 0 3

6 0 0 0 1 0 3 9 3

100 100 100 100 100 100 100 100 100

2 663 161 419 1233 629 1 320 410 47 6 882

13-16 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

2 18 11 3 1 0 1 4 2

3 47 50 65 50 37 12 36 30

85 32 38 26 47 61 85 57 63

1 3 1 5 1 1 2 0 2

9 0 0 1 1 1 0 3 3

100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 623 148 367 1 157 633 1 164 1414 123 6 628

17-19 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

0 4 5 1 0 0 0 0 0

1 16 51 53 43 52 20 26 30

36 69 39 42 53 43 76 74 56

2 8 5 3 4 5 3 0 4

61 3 0 1 0 0 1 0 10

100 100 100 100 100 100 100 100 100

533 114 78 469 401 514 1 197 35 3 345

80 SOU 1970: 44

invandrande barnen ha förändrats dvs. en förskjutning i invandringen har skett mot mer enspråkigt finska barn, och för det andra kan det bero på minnesfel, dvs. man kommer inte exakt ihåg de svårigheter man hade och därmed inte det eventuella behov av tvåspråkig lärare som fanns. Mot den senare förklaringen står dock det faktum att andelen vet ej-svar är konstant över alla flyttningsår.

5.3.4 Föräldrarnas språk och barnens svårigheter i skolan Till bakgrundsdata räknas även uppgifter om det språk populationsindividernas föräldrar för närvarande talar. I tabell 5.10 är denna variabel jämte åldern samkörd med svaren på frågan angående nuvarande eller tidigare svårigheter att följa skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska. De individer som ingår i tabellan är enbart de som går eller har gått i skola i Sverige och de svårigheter som avses är såväl aktuella som »gamla», medan föräldrarnas språkkunskaper enbart avser den aktuella situationen. För samtliga åldersgrupper finns ett likartat samband mellan föräldrarnas språk ?ch barnens svårigheter i skolan. Svårigheterna är störst där båda föräldrarna enbart talar finska, näst störst i de familjer där en förälder talar enbart finska. Därefter minskar andelen elever med svårigheter i skolan med tilltagande svenskkunskaper hos föräldrarna, för att vara minst för de elever vars föräldrar talar enbart svenska. En jämförelse mellan olika åldersgrupper av t. ex. grupperna »båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt» ger att andelen elever med skolsvårigheter ökas med åldern. Detta torde inte bero på att äldre elever är mer beroende av sina föräldrars kunskaper i svenska i sitt skolarbete. Snarare torde det vara så att de redovisade svårigheterna är att hänföra några år tillbaka i tiden, då föräldrarna kanske ej kunde någon svenska och ej heller eleven själv. Sedan dess har emellertid både SOU 1970: 44 6—914504

föräldrar och barn förkovrat sig i svenska språket, och tabellen avser ju föräldrarnas nuvarande språkkunskaper. 5.3.5 Föräldrarnas språk och barnens behov av tvåspråkig lärare. Efter att ha sett tabellen i föregående avsnitt förväntar man sig att graderingen av föräldrarnas språkkunskaper direkt skall avspeglas i det anmälda behovet av tvåspråkig lärare i skolan. Det är även vad tabell 5.1 L utvisar, nämligen att det nuvarande behovet av tvåspråkig lärare avtar med tilltagande kunskaper i svenska hos föräldrarna.

5.3.6 Bostadsort och skolförhållanden i Sverige Antalet populationsindivider per län som har eller har haft svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska är alltför litet för att bilda underlag för en meningsfylld redovisning av skolans stödåtgärder inom varje enskilt län. (Frågor angående hjälp av tvåspråkig lärare, stödundervisning m. m. ställdes enbart till elever som redovisat svårigheter.) En statistiskt säkerställd iakttagelse kan dock göras. Hjälp av tvåspråkig lärare i skolan förekommer i större utsträckning i Norrbotten än i riket i övrigt (se tabell 5.12). Andelen populationsindivider med nuvarande eller tidigare svårigheter i svensk skola på grund av brister i kunskaperna i svenska är som framgår av tabellen nedan minst i Stockholms län (med undantag för Gotland som dock har alltför få individer för att ge en säker skattning). Även Kristianstads, Kopparbergs och Västerbottens län har en förhållandevis liten andel. Jämförelsevis stor frekvens finländska elever med skolsvårigheter har däremot Jönköpings, Blekinge, Skaraborgs och Jämtlands län. Det största antalet populationsindivider med svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska återfinns däremot i Stockholms län som har ca 1 000 elever i denna situation. Behovet av tvåspråkig lärare, som ele81

Tabell 5.10. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter svårigheter i skolan. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent. Svårigheter i skolan p g a bristande svenskkunskaper Ålder

Föräldrarnas språk

Ja

Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 25 En förälder talar enbart finska 49 En förälder talar enbart svenska 2 Båda föräldrarna talar enbart finska 77 Båda föräldrarna talar enbart svenska 1 Uppgift saknas 15 22 Samtliga 6-9 år 10-12 år: Båda föräldrarna talar finska och 8 svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra 15 Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 32 En förälder talar enbart finska 48 En förälder talar enbart svenska 4 Båda föräldrarna talar enbart finska 69 Båda föräldrarna talar enbart 1 svenska Uppgift saknas 20 26 Samtliga 10-12 år 13-16 år: Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och 12 svenska minst tämligen bra Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 37 En förälder talar enbart finska 60 En förälder talar enbart svenska 4 Båda föräldrarna talar enbart finska 72 Båda föräldrarna talar enbart svenska 1 Uppgift saknas 22 28 Samtliga 13-16 år 17-19 år: Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra 24 Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 41 En förälder talar enbart finska 64 En förälder talar enbart svenska 4 Båda föräldrarna talar enbart finska 66 Båda föräldrarna talar enbart svenska 0 Uppgift saknas 16 31 Samtliga 17-19 år

Nej

Uppg sakn

Antal populationsSumma individer

6-9 år:

63 40 95 15

12 11 3 8

100 100 100 100

3 068 946 867 433

95 40 64

4 45 14

100 100 100

427 1 100 8 778

1 118

62 44 90

6 8 6

100 100 100

2 451 694 544

96 58 67

3 22 7

100 100 100

492 673 6 882

60 37 94 27

3 3 2 1

100 100 100 100

2 316 647 750 389

98 56 68

1 22 4

100 100 100

379 619 6 629

56 34 96 26

3 2 0 8

100 100 100 100

98 35 57

2 49 12

100 100 100

187 682

367 223 152

3 345

SOU 1970:44

Tabell 5.11. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter anmält behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent. Behov av tvåspråkig lärare Åldt

Föräldrarnas språk

Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda föräldrarna talar enbart finska Båda föräldrarna talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 6-9 år 10-12 år: Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda föräldrarna talar enbart finska Båda föräldrarna talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år 13-16 år: Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda föräldrarna talar enbart finska Båda föräldrarna talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

1 271

3 068

0 9 13

1 7 13

97 39 60

0 4 7

2 41 7

100 100 100

427 1 100 8 778

2 451

0 3 4

0 22 29

95 54 61

2 0 3

3 21 3

100 100 100

492 673 6 882

1 090

2 316

0 2 2

1 26 30

96 52 63

2 0 2

1 20 3

100 100 100

379 619 6 629

För när- Tidivarande gare

6-9 år:

SOU 1970: 44

Tabell 5.11. Forts. Behov av tvåspråkig lärare

Alder

Föräldrarnas språk

17-19 år: Båda föräldrarna talar finska och svenska obehindrat Båda föräldrarna talar finska och svenska minst tämligen bra Båda föräldrarna talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda föräldrarna talar enbart finska Båda föräldrarna talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

1 062

0 0 0

0 16 30

100 34 56

0 3 4

0 47 10

100 100 100

187 682 3 345

För när- Tidivarande gare

0 Tabell 5.12. Andel individer med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska. Särredovisning per län. I procent av samtliga populationsindivider inom länet.

Län

Andel individer med svårigheter i skolan p g a Antal pobrist kunsk pulationsi svenska individer

10 Stockholms län Uppsala län 15 Södermanlands län 19 Östergötlands län 16 Jönköpings län 28 Kronobergs län 23 Kalmar län 17 Gotlands län 6 Blekinge län 27 Kristianstads län 13 Malmöhus län 20 Hallands län 19 Göteborgs och Bohus län 18 Älvsborgs län 19 Skaraborgs län 26 Värmlands län 19 Örebro län 24 Västmanlands län 14 Kopparbergs län 13 Gävleborgs län 18 Västernorrlands län 18 Jämtlands län 27 Västerbottens län U Norrbottens län 17 Hela riket 16

10 509 1 186 3 030 1 265 882 286 298 70 437 274 1 147 342 2 947 3 200 801 866 2 193 5 003 2 045 1430 949 307 425 1285 41 177

verna själva har upplevt det, tycks, vid jämförelse av den procentuella andelen, vara minst i och kring Storstockholmsområdet jämte Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län. Det största behovet har anmälts i Kalmar, Blekinge, Hallands och Jämtlands län. Dessa län hade även, som har påpekats i kapitel 2, en förhållandevis stor andel yngre barn, under det att Stockholms län uppvisade den största andelen populationsindivider födda i Sverige. (Se tabellerna 2.15 och 2.16). Även här förtjänar dock att påpekas att Stockholms län har det största antalet elever i populationen som redovisar behov av hjälp av tvåspråkig lärare (se tabell 5.13). 5.4 Bakgrundsdata och språkmiljö i Sverige Mer än 50 % av de populationsindivider som är födda i Finland lever i finskspråkig hemmiljö i Sverige. Dock talar också en relativt stor del av dem som är födda i Sverige finska med sina närmaste, vilket framgår av tabell 5.14. Konfidensintervallet för andelen födda i Finland som nu i huvudsak talar svenska med sina närmaste är 27,4-28,6 %. Andelen är mindre för yngre barn och större för äldre, vilket främst beror på att familSOU 1970: 44

Tabell 5.13. Populationsindivider som går eller har gått i skola i Sverige redovisade efter angivet behov av tvåspråkig lärare. Särredovisning per län. I procent. Behov av hjälp av tvåspråkig lärare Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

16 21 28 23 31 24 11 9 33 18 26 29 29 29 34 27 31 23 18 25 19 32 16 26

70 66 55 59 48 63 61 82 45 67 48 44 51 50 48 56 52 64 67 53 62 46 69 56

3 5 5 2 5 2 2 9 2 6 3 5 6 5 6 4 8 5 4 6 4 2 0 2

8 3 7 8 5 5 6 0 3 3 13 9 8 8 3 4 2 4 6 6 6 5 11 4

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

6 500 716 1911 776 564 165 208 43 260 143 715 195 1 807 1908 507 603 1464 3 308 1448 906 649 177 325 872

26 170

Län

För närvarande

Tidigare

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpins län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

3 5 5 8 11 6 14 0 11 6 10 13 6 8 9 9 7 4 5 10 9 15 4 12 6

Hela riket

Tabell 5.14. Populationen redovisad efter språk med närmaste. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent. Språk med närmaste

Endast Mest Endast Mest svenska svenska finska finska

Lika mycket svenska Antal popuoch Uppg lationsfinska sakn Summa individer

3-6 år:

Finland Sverige 7-12 år: Finland Sverige 13-16 år: Finland Sverige 17-19 år: Finland Sverige

13 42 19 48 26 56 25 62

2 5 9 15 9 14 7 9

55 23 24 7 21 4 37 3

19 16 24 11 19 9 15 5

11 14 24 18 25 17 16 21

0 0 0 1 0 0 0 0

100 100 100 100 100 100 100 100

4 532 8 903 8 381 6 457 4 835 1 641 4 422 288

Samtliga: Finland Sverige

21 46

7 10

32 14

20 14

20 16

0 0

100 100

22170 17 289

Ålder

Födelseland

SOU 1970: 44

Tabell 5.15. Populationen redovisad efter språk med närmaste. Särredovisning efter flyttningsår till Sverige. I procent. Språk med närmaste

F ö d d a i Sverige Flyttningsår 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

Endast Mest Endast svenska svenska finska

Mest finska

Lika mycket svenska Antal popuoch Uppg lationsfinska sakn Summa individer

46 26 16 11 23 30 33

14 20 20 26 18 18 14

16 10 9 18 29 27 31

10 1 4 4 9 13 13

14 42 51 41 21 12 9

0 1 0 0 0 0 0

100 100 100 100 100 100 100

17 289 1 381 2 988 7 958 2 951 3 952 3 089

Tabell 5.16. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent. Talar svenska Tämligen bra

Hjälp- -Inte ligt alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ålder

Födelseland

Obehindrat

3-6 år:

Finland Sverige

21 52

18 17

29 16

31 13

1 2

100 100

4 531 8 903

7-9 år:

Finland Sverige

53 82

28 11

14 4

3 1

2 2

100 100

4 287 3 838

10-12 år:

Finland Sverige

73 95

20 3

5 1

1 0

1 1

100 100

4 092 2 619

13-16 år:

Finland Sverige

76 98

18 2

4 0

1 0

1 0

100 100

4 835 1 640

17-19 år:

Finland Sverige

58 100

15 0

16 0

10 0

1 0

100 100

4 423 289

Tabell 5.17. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent. Skriver svenska Tämligen bra

Hjälp, •Inte alls ligt

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Ålder

Födelseland

Obehindrat

7-9 år:

Finland Sverige

29 43

24 17

18 11

24 20

5 9

100 100

4 287 3 838

10-12 år:

Finland Sverige

60 85

28 11

11 3

0 0

1 1

100 100

4 092 2 619

13-16 år:

Finland Sverige

67 94

22 4

8 0

2 0

1 2

100 100

4 835 1 640

17-19 år:

Finland Sverige

52 99

14 1

13 0

20 0

1 0

100 100

4 423 289

86 SOU 1970: 44

Tabell 5.18. Populationen redovisad efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent. Talar finska Tämligen bra

Hjälp -Inte alls ligt

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Ålder

Födelseland

Obehindrat

3-6 år:

Finland Sverige

74 39

11 12

2 6

13 42

0 1

100 100

4 531 8 903

7-9 år:

Finland Sverige

64 26

13 17

9 14

13 43

1 0

100 100

4 287 3 838

10-12 år:

Finland Sverige

52 18

23 23

7 16

17 42

1 1

100 100

4 092 2 619

13-16 år:

Finland Sverige

48 14

24 25

9 15

19 46

0 0

100 100

4 835 1640

17-19 år:

Finland Sverige

63 9

14 23

6 9

16 58

1 1

100 100

4 423 289

jer med äldre barn har tillbringat längre tid i Sverige. Lika stor, dvs. omkring 28 %, är andelen populationsindivider som är födda i Sverige och som huvudsakligen talar finska med sina närmaste. I analogi med det svenska språkets ställning i hemmet talas finskan i störst utsträckning i de yngsta barnens hem och avtar successivt i betydelse med stigande ålder. Betydelsen av den tid man har tillbringat i Sverige för språket i hemmet belyses mer detaljerat i tabell 5.15. Tabellen visar att ju längre tid populationsindividerna har tillbringat i Sverige i desto större omfattning talar de svenska med sina närmaste. Ett undantag utgör de som har flyttat under 1967. Dessa talar svenska i större omfattning än de individer

som kom året före. Skillnaden mellan grupperna är signifikant. Tabellen visar även hur finska språket successivt trängs tillbaka efter några års vistelse i Sverige. Strax efter flyttningen talas huvudsakligen finska i 60-70 % av hemmen. Efter 5 år har andelen sjunkit till ca 40 % och efter ytterligare 5 år till omkring 20%.

5.5 Bakgrundsdata och nuvarande språkkunskaper 5.5.1 Födelseland och språkkunskaper De finska medborgare som är födda i Sverige har betydligt bättre förmåga att tala och skriva svenska än de som är födda i

Tabell 5.19. Populationen redovisad efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och födelseland. I procent. Skriver finska Ålder

Födelseland

7-9 år:

Finland Sverige

2 0

7 2

22 9

66 86

3 3

100 100

4 287 3 838

10-12 år:

Finland Sverige

10 1

10 3

32 17

47 78

1 1

100 100

4 092 2 619

13-16 år:

Finland Sverige

25 3

14 4

23 16

37 76

1 1

100 100

4 835 1 640

17-19 år:

Finland Sverige

50 6

9 6

15 15

25 73

1 0

100 100

4 423 289

SOU 1970: 44

Tämligen bra

Hjälp -Inte alls ligt

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Obehindrat

Tabell 5.20. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent. Talar svenska Ålder

Flyttningsår

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälp -Inte ligt alls

3-6 år:

F ö d d a i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63

52 24 20 20 43

17 12 12 19 28

16 22 28 31 21

13 42 39 28 8

7-12 år:

Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

83 38 35 52 71 85 90

8 21 37 32 23 12 7

2 32 23 12 4 2 0

0 7 5 2 1 0 0

13-16 år:

Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

91 24 45 56 82 91 94

1 29 37 37 17 7 6

0 33 17 5 0 0 0

17-19 år:

Födda i Sverige 100 Flyttn år 1967 21 1966 21 1964-65 38 1962-63 79 1959-61 89 1958 eller tidigare 93

0 16 24 23 15 8 5

0 36 33 25 6 1 0

Antal popuUppg lations sakn Summa individer 2 0 1 2

100 100 100 100 100

8 903 515 1 069 2 654 336

2 1 1 3

100 100 100 100 100 100 100

6 733 423 956 3 056 1 413 2 249 423

0 14 0 1 0 0 0

8 0 1 1 I 2 0

100 100 100 100 100 100 100

1 623 182 371 1 165 634 1 165 1 419

0 26 21 13 0 0 0

0 1 1 1 0 2 2

100 100 100 100 100 100 100

289 580 603 1 082 423 515 1 233

6 7

">

Ö

Tabell 5.21. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent. Skriver svenska Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

7 23 24 19 8 8

11 29 19 18 12 2

11 5 3 4 5 2

100 100 100 100 100 100

Ålder

Flyttningsår

7-12 år:

Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

57 24 19 31 52 66

14 19 35 29 23 22

13-16 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

87 24 40 45 70 84

4 21 34 39 26 13

0 38 25 14 3 1

0 17 0 1 0 0

9 0 1 1 1 2

100 100 100 100 100 100

1 623 182 371 1 165 634 1 165

6 733 423 956 3 056 1 413 2 249

SOU 1970:44

Tabell 5.21. Forts. Skriver svenska Ålder

Flyttningsår

17-19 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

99 22 20 27 64 70

1 10 14 18 23 20

0 21 25 22 8 6

0 46 39 32 5 1

0 1 2 1 0 2

100 100 100 100 100 100

289 580 603 1 082 423 515

1 233

Finland. Skillnaderna är minst för elever 10-16 år gamla, vilket speglar skolans betydelse för träningen i svenska. Det må erinras om att en inte obetydlig del av 17-19åringarna ej har gått i svensk skola. För kunskaper i finska gäller det omvända för-

hållandet, dvs. barn och ungdomar födda i Finland har bättre förmåga att tala och skriva finska än barn födda i Sverige (se tabellerna 5.16-17 resp. 5.18-19). Först skall konstateras att förmågan att skriva finska är betydligt mindre än förmå-

Tabell 5.22. Populationen redovisad efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent. Talar finska Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ålder

Flyttningsår

Obehindrat

3-6 år:

Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63

39 68 73 75 69

12 10 9 12 12

6 0 2 2 1

42 22 16 10 18

1 0 0 1 0

100 100 100 100 100

7-12 år:

Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

20 68 80 72 58 36

19 11 7 15 16 25

14 2 3 5 8 13

41 18 10 8 17 25

6 1 0 0 1 1

100 100 100 100 100 100

13-16 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

11 86 68 78 52 33

21 5 7 10 20 30

16 2 18 3 9 10

45 7 7 8 19 27

7 0 0 1 0 0

100 100 100 100 100 100

17-19 år: Födda i Sverige Flyttn år 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

2 80 83 84 61 47

23 2 2 2 4 28

9 3 4 6 6 2

58 13 9 7 27 22

1 2 2 1 2 1

100 100 100 100 100 100

1 419 289 580 603 1 082 423 515

1 233

SOU 1970: 44

8 903 515 1069 2 654 336 6 733 423 956 3 056 1413 2 249 423 1 623 182 371 1 165 634 1 165

S9

Tabell 5.23. Populationen redovisad efter förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent. Skriver finska Ålder

Flyttningsår

Obehindrat

7-12 år: Födda i Sverige 1 Flyttn år 1967 26 1966 19 1964-65 5 1962-63 3 1959-61 1 1958 eller tidigare 2 13-16 år: Födda i Sverige 1 Flyttn år 1967 81 1966 65 1964-65 54 1962-63 22 1959-61 5 1958 eller tidigare 2 17-19 år: Födda i Sverige 6 Flyttn år 1967 80 1966 81 1964-65 81 1962-63 55 1959-61 26 1958 eller tidigare 2

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 14 13 9 8 4

11 18 21 33 27 26

79 41 43 51 59 67

7 1 3 2 3 2

100 100 100 100 100 100

6 733 423 956 3 056 1413 2 249

5 4 7 5 20 17 10

21 13 5 9 13 22 34

70 74 7 21 12 38 51

2 8 0 0 1 1 0

100 100 100 100 100 100 100

423 1 623 182 371 1 165 634 1 165

12 6 2 4 3 10 26

29 15 3 4 3 5 20

57 73 14 9 12 29 27

0 0 1 2 1 1 1

100 100 100 100 100 100 100

1419 289 580 603 1082 423 515

1 233

gan att tala språket, särskilt för dem som är födda i Sverige, för vilka förmågan att skriva finska i det närmaste är obefintlig. Av tabell 5.18 torde man även kunna dra den slutsatsen att kunskaperna i finska i betydande grad trängs tillbaka efter längre tids vistelse i Sverige. Om man ser till individer födda i Sverige har närmare 40 % av 3-6-åringarna obehindrad förmåga att tala finska. Denna andel avtar successivt ju högre upp i åldrarna man kommer bland barn födda i Sverige. I den äldsta åldersgruppen är det enbart omkring 10 % som obehindrat kan tala finska. Det skall påpekas att föreliggande data är tvärsnittsdata. För att med full säkerhet kunna dra ovanstående slutsats borde man ha haft möjlighet att följa individerna under en lång tid och kontinuerligt mäta kunskaperna i finska. Skillnaden mellan åldersgrupperna i tabell 5.18 är dock så klar att det inte torde råda någon tvekan om att finskan glöms bort ungefär i den takt tabellen visar.

5.5.2 Flyttningsår och språkkunskaper Förändringen av populationsindividernas språkkunskaper med vistelsetiden i Sverige torde bl. a. framgå av tabellerna 5.20-23. Tabellerna 5.20 och 5.21 visar att kunskaperna i svenska har förbättrats successivt ju längre tid populationsindividerna har varit i Sverige. Av de 13-16-åringar t. ex. som invandrade under 1967 kan ca 24 % tala svenska obehindrat. Av dem som kom året innan uppger ca 45 % kunna detta, och andelen stiger därefter upp till ca 94 % för dem som har flyttat till Sverige under 1958 eller tidigare. Det bör även observeras att bland 1719-åringar som flyttade till Sverige under 1964-65, finns det ca 13 % som fortfarande inte alls kan tala svenska och över 30 % som inte alls kan skriva språket. Den takt med vilken kunskaperna i finska trängs tillbaka till förmån för svenskan framgår av tabellerna 5.22 och 5.23. Detta SOU 1970:44

illustreras bäst av individer 13 år och äldre, eftersom många yngre barn vid flyttningstillfället var så små att de ej alls hade lärt sig att tala. Omkring 80 % av 17-19-åringarna som flyttat under 1967 talar finska obehindrat. Motsvarande andel för dem som varit i Sverige 5-6 år är omkring 60 %, och av dem som varit här 10 år eller mer är det omkring 30 % som obehindrat talar finska. Även förmågan att skriva finska avtar i samma takt. Den något bättre förmågan att tala och skriva finska hos dem som har flyttat under 1964-65 jämfört med dem som har flyttat under 1966-67 (både kolumnerna »obehindrat» och »inte alls» utvisar detta) kan bero på skiljaktigheter i språkstrukturen. Det tycks vara så att vid den stora flyttningen under 1964-65 finskan i större utsträckning dominerade bland emigranterna. 5.5.3 Föräldrars och barns språkkunskaper Tabellerna 5.24 och 5.25 visar stor samstämmighet mellan föräldrarnas och deras barns kunskaper i finska och svenska. Bästa kunskaperna i svenska har barn till föräldrar av vilka båda två eller enbart en av dem är enspråkigt svensk. Därefter i förmåga att tala svenska kommer i ordningen barn vars föräldrar är helt tvåspråkiga, nästan helt tvåspråkiga och något tvåspråkiga. Det är sålunda sannolikt att gruppen något tvåspråkiga, dvs. »båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt» huvudsakligen utgörs av föräldrar som talar finska obehindrat och svenska hjälpligt. Detta styrkes av tabell 5.25 där barnen till föräldrar i denna grupp har bättre kunskaper i finska än barnen till övriga grupper där båda föräldrarna är tvåspråkiga. Även i övrigt gäller den omvända ordningen för barnens förmåga att tala finska gentemot förmågan att tala svenska, dvs. sämsta kunskaperna i finska har naturligt nog de barn vars föräldrar enbart talar svenska osv.

SOU 1970: 44

5.5.4 Bostadsort och populationsindividernas språkkunskaper Den största andelen 3-19 år gamla finska medborgare som obehindrat kan tala svenska har Stockholms län. Däremot vad beträffar förmågan att skriva svenska skiljer sig inte länet åt från riket i övrigt. Tabell 2.15 s. 20 har inte heller visat att populationsindividerna i Stockholms län är yngre än i övriga län, varför denna skillnad mellan tal- och skrivfunktionerna ej förklaras av skiljaktigheter i åldersstrukturen. I övriga län med ett stort antal populationsindivider avviker inte fördelningen för kunskapsvariablerna i jämförelse med landet i sin helhet. Ett undantag utgör Älvsborgs län där populationsindividerna är mer finsksprågika än riksgenomsnittet (se tabeller 5.26 och 5.27). Av tabellerna 5.28 och 5.29 framgår att populationens kunskaper i finska ligger över landets genomsnitt för de län där kunskaperna i svenska låg under motsvarnde genomsnitt.

Tabell 5.24. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning efter föräldrarnas nuvarande språkkunskaper. I procent. Talar svenska Föräldrarnas språkkunskaper Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Totalt

Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 417

6 100

4 543

4 227

93 17 95 48 61

4 27 2 13 16

1 32 2 8 11

0 24 0 7 8

i

0 1 24 4

100 100 100 100 100

2 930 2 620 13 801 4 208 40 846

Tabell 5.25. Populationen redovisad efter förmåga att tala finska. Särredovisning efter föräldrarnas nuvarande språkkunskaper. I procent. Talar finska Föräldrarnas språkkunskaper Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Totalt

92 Obehindrat

Tämligen Hjälpbra ligt

Inte alls

3 90

2 9 0 8 16

0 31_

45 Antal popuUppg lationssakn Summa individer 100

2 417

6 100

4 543

4 227

89 0 98 24

0 0 1 30

100 100 100 100 100

2 930 2 620 13 801 4 208 40 846

27 SOU 1970: 44

Tabell 5.26. Populationen redovisad efter förmåga att tala svenska. Särredovisning per län. I procent. Talar svenska Län

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

71 59 58 58 52 53 61 75 41 59 47 49 56 49 45 64 53 63 68 57 62 39 64 59

12 16 15 15 21 15 13 19 18 25 15 24 19 18 20 16 20 15 14 14 21 28 12 18

8 11 12 12 16 17 10 6 20 6 17 15 12 16 16 9 14 12 8 14 9 13 7 13

4 10 9 9 7 9 10 0 14 5 13 8 8 13 12 9 11 7 6 11 5 17 8 9

5 4 6 6 4 6 6 0 7 5 8 4 5 4 7 2 2 3 4 4 3 3 9 1

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

10 509 1 187 3 030 1 265 880 285 299 69 437 273 1 149 342 2 946 3 202 802 867 2 193 5 002 2 044 1430 949 308 423 1 285

Hela riket

41 175

Tabell 5.27. Populationen redovisad efter förmåga att skriva svenska. Särredovisning per län. I procent. Skriver svenska Län

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

42 40 40 35 31 32 42 19 24 35 29 33 32 29 29 49 35 43 48 35 46 32 50 44

11 9 10 10 17 23 14 6 15 9 11 11 14 12 16 14 17 11 11 14 12 13 10 13

5 7 7 8 8 0 12 6 10 6 8 7 8 8 10 6 9 6 7 9 6 7 4 6

29 35 32 36 34 38 22 32 41 37 40 44 37 42 37 27 33 32 24 34 26 44 25 32

13 9 11 11 10 7 10 37 10 13 12 5 9 9 8 4 6 8 10 7 10 4 11 5

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

10 509 1 187 3 030 1 265 880 285 299 69 437 273 1 149 342 2 946 3 202 802 867 2 193 5 002 2 044 1430 949 308 423 1 285

Hela riket

41 175

SOU 1970: 44

Tabell 5.28. Populationen redovisad efter förmåga att tala finska. Särredovisning per län. I procent. Talar finska Län

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

31 50 52 44 51 65 42 31 68 30 51 51 50 58 60 47 55 47 39 47 41 55 30 61

14 15 17 20 16 14 1 0 15 25 10 23 17 18 10 20 22 16 17 28 19 20 16 19

9 9 5 6 9 1 4 13 6 0 6 1 11 7 8 8 8 8 8 7 5 14 10 7

41 24 22 25 19 15 47 56 8 43 23 20 18 13 16 25 15 26 33 23 32 10 35 12

5 2 4 5 5 5 6 0 3 2 8 5 4 4 6 0 0 3 3 3 3 1 9 1

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

10 509 1 187 3 030 1 265 880 285 299 69 437 273 1 149 342 2 946 3 202 802 867 2 193 5 002 2 044 1 430 949 308 423 1 285

Hela riket

41 175

Tabell 5.29. Populationen redovisad efter förmåga att skriva finska. Särredovisning per län. I procent. Skriver finska Län

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

8 8 11 10 17 21 16 0 12 11 12 9 10 15 15 9 14 8 6 6 8 25 5 12

4 5 5 5 2 6 1 0 1 3 4 7 7 6 6 6 6 5 5 5 7 6 3 6

11 14 14 13 13 17 12 13 13 5 14 11 15 13 16 17 12 16 14 16 13 8 12 20

69 68 62 64 59 50 62 81 70 75 61 67 61 59 56 64 65 65 68 66 66 58 70 58

8 5 8 8 9 6 9 6 4 6 9 6 7 7 7 4 3 6 7 7 6 3 10 4

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

10 509 1 187 3 030 1 265 880 285 299 69 437 273 1 149 342 2 946 3 202 802 867 2 193 5 002 2 044 1 430 949 308 423 1 285

Hela riket

41 175

94 SOU 1970: 44

6.1 Språksituationen i Finland före flyttningen och nuvarande förhållanden

Inledning

I detta kapitel omfattar redovisningen enbart de populationsindivider som är födda eller har bott i Finland och som har flyttat till Sverige (omkring 44 % av hela populationen). Den huvudsakliga frågeställningen i kapitlet är följande: Hur fördelar sig de grupper av individer i populationen som kommer från skilda språkmiljöer i Finland med avseende på nuvarande kunskaper i svenska och finska? Dessutom skall ytterligare något behandlas förändringen av kunskaperna i finska efter flyttningen till Sverige. 6.2 Språk i hem och kommun i Finland redovisat mot aktuella kunskaper i svenska I följande tre tabeller är svaren på frågan angående språk som talades i hemmet och i hemkommunen i Finland (fråga 16) ställda mot den redovisade förmågan att tala och skriva svenska (se tabeller 6.1-3). Sambandet mellan det språk som talades i hemmet i Finland vid flyttningstillfället och populationsindividernas nuvarande språkkunskaper är av förväntat utseende. Den grupp som levde i svenskspråkig miljö i Finland har nu de bästa kunskaperna i svenska. Därefter i kunskapsordning kommer de barn och ungdomar som är uppväxta i tvåspråkig miljö, och de sämsta kunskaperna i svenska har de individer i vars SOU 1970: 44

hem och hemkommun i Finland enbart finska talades. Skillnaderna i kunskaperna tenderar dock att utjämnas ju äldre individerna är, speciellt för grupperna från enspråkigt finska och tvåspråkiga hem. Detta torde främst bero på att de äldre individerna i genomsnitt har varit i Sverige under längre tid än de yngre. 6.3 Språk i hem och kommun i Finland redovisat mot aktuella kunskaper i finska De nuvarande kunskaperna i finska är bäst för de grupper av populationsindivider som är uppvuxna i en finskspråkig miljö i Finland helt naturligt. För de grupper som enbart talade finska i hemmet i Finland avtar dock den nuvarande förmågan att tala finska med stigande ålder fram till 16 år. Även detta är en effekt av den tid man har tillbringat i Sverige eftersom, vilket tidigare har visats (se 5.5.2), kunskaperna i finska successivt avtar vid vistelse i svenskspråkig miljö. Dock har 17-19-åringarna som kommer från finskspråkiga hem bättre förmåga att tala finska än lägre åldersgrupper. Som visades i avsnitt 2.8.2, beror detta dels på att de i genomsnitt har varit i Sverige kortare tid än 13-16-åringarna, och dels torde det bero på att de i mindre utsträckning än 13-16-åringarna torde gå eller ha gått i skola i Sverige, varigenom de troligen i större utsträckning bibehåller finskspråkig miljö i Sverige (se tabeller 6.4-6). 95

Tabell 6.1. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent. Talar svenska Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 3-6 år

11 98

20 1

32 0

36 1

1 0

100 100

3 920 487

68 29 23

16 29 18

7-9 år:

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

44 97

34 0

11 29 28 17 1

5 9 30 3 1

0 4 1 2 1

100 100 100 100 100

166 106 4 680 3 616 528

87 87 53

13 9 28

0 4 14

10-12 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

67 100

25 0

6 0

0 0 3 1 0

0 0 2 1 0

100 100 100 100 100

201 101 4 445 3 335 654

96 89 74

4 11 20

0 0 5

13-16 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

71 95

23 1

5 0

0 0 0 1 0

0 0 1 0 4

100 100 100 100 100

200 35 4 224 3 727 894

94 70 76

6 20 18

17-19 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

48 96

18 3

0 7 4 21 0

0 0 1 12 0

0 3 1 1 1

100 100 100 100 100

305 131 5 058 3 949 789

97 90 59

3 0 15

0 0 16

0 10 9

0 0 1

100 100 100

157 39 4 480

6.4 Språkkunskapernas flyttningen till Sverige

förändring

Ålder

Språk i hem i Finland

3-6 år:

efter

Av kapitel 5 (avsnitt 5.2.2) har framgått hur populationsindividernas nuvarande kunskaper i svenska och finska varierar med inflyttningsåret. Detta förutsattes huvudsakligen bero på vistelsen i svenskspråkig miljö. Man kunde dock i detta sammanhang inte isolera effekten av en eventuell förändring under senare år i den ursprungliga språkstrukturen hos emigranterna till Sverige. I tabellerna 6.7 och 6.8 är dock denna komplikation delvis undanröjd genom att redovisning har skett efter kunskaper i finska vid flyttningstillfället. För att erhålla någorlunda stora redovisningsgrupper ingår emel96

lertid enbart individer som vid flyttningstillfället har uppgivit sig obehindrat kunna tala finska. Deras kunskaper i svenska vid emigrationen går dock ej att samredovisa i dessa tabeller. Tabell 6.7 visar att förbättringen av förmågan att tala svenska tycks gå snabbast för åldersgruppen 13-16 år. Detta torde främst bero på att dessa barn i störst utsträckning har gått i skola i Sverige sedan flyttningen. Tabell 6.8 visar även att denna åldersgrupp snabbast glömmer av förmågan att tala finska. Anmärkningsvärt är vidare att ca 15 % (konfidensintervallet är 1020 %) av 17-19-åringarna har varit i Sverige i 3-5 år utan att ha lärt sig någon svenska. SOU 1970: 44

Tabell 6.2. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att skriva svenska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent. Skriver svenska Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

20 79

27 2

20 3

28 7

5 9

100 100

3 616 528

59 65 29

15 13 23

7 9 17

13 13 25

6 0 6

100 100 100

201 101 4 445

10-12 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

52 97

34 3

13 0

0 0

1 0

100 100

3 335 654

81 74 60

19 26 28

0 0 10

0 0 1

0 0 1

100 100 100

200 35 4 224

13-16 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

61 95

28 1

9 0

1 0

1 4

100 100

3 727 894

87 66 69

9 7 22

4 7 7

0 17 1

0 3 1

100 100 100

305 131 5 058

17-19 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

40 96

17 3

17 0

25 0

1 1

100 100

3 494 789

86 90 52

14 0 14

0 0 13

0 10 20

0 0 1

100 100 100

157 39 4 480

Ålder

Språk i hem i Finland

7-9 år:

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

Tabell 6.3. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och språk i hemkommun i Finland. I procent. Talar svenska Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

12 92

18 5

32 1

37 2

1 0

100 100

3 484 252

45 44 23

17 23 18

21 17 28

16 9 30

1 7 1

100 100 100

753 188 4 648

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

44 98

32 0

18 1

4 0

2 1

100 100

3 229 305

73 67 53

22 20 28

3 7 14

1 2 3

1 4 2

100 100 100

688 223 4 445

10-12 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

66 100

26 0

6 0

1 0

1 0

100 100

2911 340

90 78 74

8 13 20

2 7 5

0 0 0

0 2 1

100 100 100

780 192 4 224

Ålder

Språk i hemkom- Obemun i Finland hindrat

3-6 år:

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 3-6 år 7-9 år:

S O U 1970: 44

1—914504

Tabell 6.3. Forts. Talar svenska Ålder

Språk i hemkom- Obehindrat mun i Finland

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

13-16 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

70 89

23 4

6 0

1 0

0 6

100 100

3 295 589

90 82 76

10 10 18

0 6 4

0 0 1

17-19 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

46 94

18 5

22 0

13 0

0 2 1 1 1

100 100 100 100 100

954 218 5 058 3 139 545

85 88 59

9 6 15

5 0 16

0 6 9

1 0 1

100 100 100

646 149 4 480

Tabell 6.4. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent. Talar finska Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

85 1

11 0

2 4

2 94

0 1

100 100

3 920 487

37 50 74

29 21 11

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

76 0

14 3

10 0 2 7 8

24 29 13 2 89

0 0 0 1 0

100 100 100 100 100

166 106 4 680 3 616 528

33 22 64

22 18 13

26 39 9

17 22 13

2 Ö 1

100 100 100

201 101 4 445

10-12 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

63 0

26 3

7 7

3 90

1 0

100 100

3 335 654

35 50 52

33 12 22

26 26 18

0 0 1

100 100 100

13-16 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

62 1

29 4

6 12 7 7 14

2 80

0 1

100 100

200 35 4 224 3 727 894

26 10 48

13 37 24

23 7 9

77 2

16 4

3 18

38 46 19 3 76

0 0 0 1 0

100 100 100 100 100

305 131 5 058 3 494 789

38 34 62

20 10 14

14 23 6

22 33 17

6 0 1

100 100 100

157 39 4 480

Ålder

Språk i hem i Finland

3-6 år:

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 3-6 år 7-9 år:

17-19 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år 98

SOU 1970: 44

Tabell 6.5. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att skriva finska. Särredovisning efter ålder och språk i hem i Finland. I procent. Skriver finska Ålder

Språk i hem i Finland

7-9 år:

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år 10-12 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år 13-16 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år 17-19 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

3 0

8 1

26 0

60 98

3 1

100 100

3 616 528

0 0 2

7 4 7

16 4 22

65 92 66

2 0 3

100 100 100

201 101 4 445

12 0

12 0

38 1

36 99

2 0

100 100

3 335 654

5 0 10

8 12 10

31 12 32

56 75 47

0 0 2

100 100 100

200 35 4 224

33 1

16 1

28 5

22 92

1 1

100 100

3 727 894

5 10 25

16 7 13

20 13 23

59 70 38

0 0 1

100 100 100

305 131 5 058

62 1

10 3

16 11

11 85

1 0

100 100

3 494 789

28 10 50

22 0 9

14 10 15

28 80 25

8 0 1

100 100 100

157 39 4 480

Tabell 6.6. Populationsindivider som har bott i Finland redovisade efter nuvarande förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och språk i hemkommun i Finland. I procent. Talar finska Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

84 4

11 2

2 3

3 90

0 1

100 100

3 484 252

47 70 74

16 7 11

3 0 2

34 23 13

0 0 0

100 100 100

753 188 4 680

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

76 3

14 9

7 4

2 83

1 1

100 100

3 229 305

37 55 64

13 8 13

12 21 9

38 14 13

0 2 1

100 100 100

688 223 4 445

10-12 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

64 2

25 3

6 3

3 92

2 0

100 100

2 911 340

32 37 52

18 34 22

10 9 7

40 20 18

0 0 1

100 100 100

780 192 4 224

Ålder

Språk i hemkom'• O b e mun i Finland hindrat

3-6 år:

Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 3-6 år 7-9 år:

SOU 1970: 44

Tabell 6.6. Forts. Talar finska Ålder

Språk i hemkom • Obehindrat mun i Finland

13-16 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år 17-19 år: Finska Svenska Både finska och svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Tämligen Hjälpligt bra

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

65 2

27 2

6 11

2 83

0 2

100 100

3 295 589

22 24 48 79 2

24 32 24 15 3

15 16 9 3 10

39 28 19 2 84

0 0 0 1 1

100 100 100 100 100

954 218 5 058

38 47 62

16 23 14

16 6 6

29 24 17

1 0 1

100 100 100

646 149 4 480

3 139 545

Tabell 6.7. Populationsindivider som har bott i Finland och som vid flyttningstillfället obehindrat kunde tala finska redovisade efter nuvarande förmåga att tala svenska. Särredovisning efter ålder och fiyttningsår till Sverige. I procent. Talar svenska Ålder

Flyttningsår

Obehindrat

10 1967 5 1966 1965 eller tidigare 11 24 7-12 år: 1967 28 1966 48 1964-65 78 1962-63 1961 eller tidigare 88 15 13-16 år: 1967 25 1966 52 1964-65 78 1962-63 95 1959-61 1958 eller tidigare 97 5 17-19 år: 1967 11 1966 29 1964-65 72 1962-63 89 1959-61 1958 eller tidigare 93

3-6 år:

100 Tämligen Hjälpbra ligt 18 20 26 27 42 36 19 9 28 52 41 20 5 3 20 26 25 19 8 7

21 38 40 41 27 12 2 2 40 22 6 0 0 0 44 38 31 9 1 0

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

51 35 23 7 3 2 0 0 17 0 1 0 0 0 30 25 15 0 0 0

0 2 0 1 0 2 1 1 0 1 0 2 0 0 1 0 0 0 2 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

302 406 689 309 777 2 505 780 651 152 262 1008 459 807 464 471 490 877 293 398 524 SOU 1970: 44

Tabell 6.8. Populationsindivider som har bott i Finland och som vid flyttningstillfället obehindrat kunde tala finska redovisade efter nuvarande förmåga att tala finska. Särredovisning efter ålder och flyttningsår till Sverige. I procent. Talar finska Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ålder

Flyttningsår

3-6 år:

96 1967 99 1966 1965 eller tidigare 96

0 0 2

0 1 0

4 0 1

0 0 1

7-12 år:

1967 1966 1964-65 1962-63 1961 eller tidigare

92 93 82 73 51

6 4 13 17 32

0 1 3 8 9

1 1 1 2 4

1 1 1 0 4

13-16 år: 1967 1966 1964-65 1962-63 1959-61 1958 eller tidigare

97 97 90 70 47 34

3 3 9 22 37 45

0 0 1 6 10 11

0 0 0 2 6 10

0 0 0 0 0 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

97 17-19 år: 1967 100 1966 99 1964-65 88 1962-63 61 1959-61 1958 eller tidigare 44

1 0 1 6 34 38

0 0 0 3 2 12

0 0 0 0 2 6

2 0 0 3 1 0

100 100 100 100 100 100

SOU 1970: 44

302 406 689 309 777 2 505 780 651 152 262 1008 459 807 464 471 490 877 293 398 524

7.1 Framtidsplaner och önskemål angående undervisning i finska

Inledning

I detta kapitel skall redogöras för populationsindividernas framtidsplaner. I början av kapitlet beskrives frågeställningarna och de enkla svarsfördelningarna redovisas. Därefter studeras de redovisade framtidsplanerna mot bakgrund av tidigare behandlade variabler. På samma sätt kommer i detta kapitel önskemål om olika former för undervisning i finska att studeras.

7.2 Framtidsplaner

Variabeln framtidsplaner innefattar två frågor, som rör dels planerna på att återvända till Finland, dels planer beträffande utbildning eller annan verksamhet (fråga 12 och 10 i formuläret). På frågan om avsikten att flytta till Finland och bosätta sig där erhålles följande svarsfördelning (se tabell 7.1): Av samtliga populationsindivider har endast ca 5 % för närvarande några planer på att återvända till Finland för att bosätta sig där. Speciellt för de yngre barnen måste man räkna med att svaren avser hela familjens planer. 17-19-åringarna är något mer benägna att återvända än de övriga. Det är troligt att detta resultat återspeglar situationen för de ungdomar som efter avslutad skolgång i Finland kommit över till Sverige. I övrigt tyder resultaten nämligen på att ju äldre barnen är, i desto högre grad 102

har man för avsikt att stanna i Sverige. Osäkerheten är genomgående mycket hög, högst i yngsta åldersgruppen med 51 % och lägst i den äldsta åldersgruppen med 35 % . Familjer med äldre barn har genomsnittligt bott längre i Sverige och ju längre tid man bott här desto mindre är benägenheten att återvända till Finland. I vilken mån dessa planer realiseras är ej möjligt att bedöma. I den andra frågan som rör framtidsplaner har intervjupersonerna mera detaljerat fått ange sina planer i fråga om utbildning eller arbete. Frågan har getts olika utformning för de yngre barnen, 3-12 år, och de äldre, 13-19 år, på så sätt att svarsalternativen för de äldre är mer detaljerade beträffande olika former av fortsatt utbildning. För de yngre har efterfrågats vilka planerna är sedan barnet slutat grundskolan och för de äldre vilka planer de har efter det att de avslutat den nuvarande skolan eller om de är yrkesverksamma, vilka planer de har för de närmaste två åren. Intervjupersonerna har tillåtits att markera ett eller fler alternativ. Detta medför att tabellerna för denna fråga har en annorlunda uppbyggnad än de övriga. Tabellerna omfattar det antal markeringar som gjorts för varje enskilt alternativ och procenttalen uttrycker hur stor del av individerna i en viss kategori som markerat detta alternativ. Procenttalen kommer alltså ej att addera till hundra. Planerna efter avslutad grundskola för de yngsta åldersgrupperna redovisas i tabell 7.2. SOU 1970:44

Tabell 7.1. Avsikt att återvända till Finland. Särredovisning efter ålder. I procent. Avsikt att flytta:

Ålder

Ja, inom de närmåste 2- 3 åren

Ja, men ej inom de närmaste 2-3 åren

Nej

ej

Antal populationsUppg sakn Summa individer

3 - 6 år 7 - 9 år 10-12 år 13-16 år 17-19 år

1 1 1 1 3

3 3 2 2 4

40 44 46 53 51

51 48 48 41 35

5 4 3 3 7

100 100 100 100 100

14 056 8 485 6 917 6 680 5 038

41 176

Samtliga

Endast 1 % i båda åldersgrupperna har för närvarande planer på att utbilda sig i Finland och mindre än 1 % på att arbeta i Finland. Osäkerheten är mycket stor i båda grupperna och allra störst för de yngsta. Ju längre fram i tiden avgörandet ligger, desto större är tveksamheten. Dominansen för utbildning eller arbete i Sverige jämfört med Finland är tydlig i båda åldersgrupperna, störst i den äldre gruppen där andelen osäkra har minskat. Då somliga av dem som har markerat utbildning i Finland även kan ha för avsikt att flytta till Finland innan de har gått igenom grundskolan i Sverige kan man inte förutsätta något om vilken utbildningsnivå i Finland som avses. För de båda äldsta ålderskategorierna är planerna enligt denna undersökning efter avslutad skolgång i nuvarande skola eller i fråga om de yrkesverksamma för de närmaste två åren redovisade i tabell 7.3. Samma tendenser som kunde iakttas för

Vet

de yngre grupperna gäller även här. Alternativen för utbildning eller arbete i Sverige är helt dominerande över de alternativ som gäller Finland. Tveksamheten fortsätter att minska med stigande ålder. För ungdomarna i 17-19-årsåldern är arbete i Sverige utan jämförelse det vanligaste alternativet, 61 % av samtliga har angett detta. Bland 13-16-åringar är planer på arbete i Sverige resp. genomgång av gymnasium och fackskola i Sverige ungefär lika vanliga med ca 20 % för varje alternativ. 20 % har angett att de tänker fortsätta till gymnasium och 8 % till fackskola. För närvarande fortsätter i Sverige ca 30 % av eleverna i grundskolan till gymnasiet och ca 20 % till fackskolan. För samtliga ålderskategorier utom den yngsta kan man notera att andelen »vet ej» är mindre för frågan om utbildning eller arbetsplaner än för frågan om planer att flytta till Finland (tabell 7.1). Den förra frå-

Tabell 7.2. Framtidsplaner efter avslutad grundskola. Särredovisning efter ålder, 3—12 år. 3-6 år Framtidsplaner Utbildning i Sverige Utbildning i Finland Arbeta i Sverige Arbeta i Finland Övrigt Vet ej Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

SOU 1970: 44

7-12 år

% av 14 056

Antal omnämnanden

% av 15 402

Antal omnämnanden

41 1 11 0 1 52

5 695 126 1 572 30 114 7315 14 841

59 1 19 0 0 36

9 088 100 2 896 48 65 5 620 17 817

13 216

14 970

Tabell 7.3. Framtidsplaner. Särredovisning efter ålder, 13-19 år. 13-16 år Framtidsplaner Arbeta i Sverige Gymnasium i Sverige Fackskola i Sverige Yrkesskola i Sverige Universitet eller högskola i Sver ige Annan utbildning i Sverige Utbildning i Finland Arbeta i Finland

övrigt Vet ej Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

% av 6 680

Antal omnämnanden

% av 5 038

Antal omnämnanden

18 20 8 20 2 4 0 1 0 28

1 236 1 317 515 1 310 140 257 26 34 8 1 859 6 702

61 1

3 062 44 61 105 209 268 37 61 187 738 4 772

gan rör dock en mer avgränsad tid än den senare. Förekomsten av dubbelmarkeringar på denna fråga varierar för de olika åldersgrupperna. Bland 3-6-åringar har 12 % av dem som besvarat frågan markerat två alternativ, bland 7-12-åringar 19 % och bland de äldsta 3 % i båda kategorierna. För de båda yngsta grupperna är det ena alternativet, utom i några enstaka fall, utbildning i Sverige. Det andra alternativet är i det stora flertalet fall antingen arbete i Sverige eller vet ej. 7.3 Önskemål om undervisning i finska Intervjupersonerna har tillfrågats om sina önskemål ifråga om olika former för undervisning i finska. Svaren på frågorna redovisas nedan i tabell 7.4 (för frågans och alternativens fullständiga formulering se fråga 11). De yngsta åldersgrupperna har dessutom fått en fråga rörande intresse för språkträning i finska i förskolan. Intresset för språkträningen i finska i förskolan är inte uppdelat på »Ja, nu» och »Ja, i framtiden», utan omfattar endast det aktuella intresset för barnen i den aktuella åldern. Svarsfördelningen på denna fråga framgår av tabell 7.5. Ett jåkande svar på dessa frågor om önskemål om olika former för undervisning 104

17-19 år

6 535

]

2 4 5 1 1 4 15

4 619

i finska skulle kunna betyda två saker. Dels att man tycker att sådan undervisning skulle finnas även om man inte själv är intresserad av att deltaga i den, dels att man själv är intresserad av att deltaga. Målsmännen, som besvarat formulären för barnen i åldern 3-12 år, har tillfrågats om intresset för sina barns räkning. I frågeformuleringen till de äldre barnen har inte uttryckligen angetts att de skulle besvara frågan med utgångspunkt från om de själva skulle vara intresserade av att deltaga. Det är dock troligt att svaren för samtliga kategorier mäter intresset för att själv deltaga i de olika undervisningsformerna. Vid bedömningen av behovet av olika former av undervisning i finska, måste man beakta att frågor om önskemål och behov kan medföra en överskattning av de verkliga behoven. För samtliga frågor redovisas en hög andel »uppgift saknas». Över 700 fall (ca 5-6 % ) , där frågan inte alls var besvarad återsändes för komplettering. Dessutom förekom en hel del fall där endast något eller några alternativ var markerade med ja-svar och övriga blanka. Detta kan ha flera förklaringar. En förklaring är att respondenterna endast markerat svar för de undervisningsformer de varit intresserade av och hoppat över övriga alternativ. Åter en annan kan vara att i de fall där alternativen kan sägas vara varandra uteslutande, t. ex. SOU 1970: 44

Tabell 7.4. Önskemål om undervisning i finska. Särredovisning efter ålder. Intresse för sådan undervisning Ålder

Undervisningsform

3-6 år:

Undervisning i finska på skolschemat Frivillig undervisning i finska i skolan Kvällskurser i finska Lägerkurser i finska

7-9 år:

Undervisning i finska på skolschemat Frivillig undervisning i finska i skolan Kvällskurser i finska Lägerkurser i finska

10-12 år: Undervisning i finska på skolschemat Frivillig undervisning i finska i skolan Kvällskurser i finska Lägerkurser i finska 13-16 år:; Undervisning i finska på skolschemat Frivillig undervisning i finska i skolan Kvällskurser i finska Lägerkurser i finska

j a , nu

Ja, i främNej tiden

Antal populationsUppg Vet ej sakn Summa individer

14 055

3 1 2

23 10 17

23 28 25

19 21 20

32 40 36

100 100 100

14 055 14 055 14 055

8 485

12 2 8

16 9 13

29 33 30

12 14 13

31 42 36

100 100 100

8 485 8 485 8 485

6 917

14 2 11

7 6 5

36 41 37

13 13 13

30 38 34

100 100 100

6 917 6 917 6 917

6 680

5 3 7

5 6 6

61 63 57

12 10 14

17 18 16

100 100 100

6 680 6 679 6 679

5 039

3 3 2

3 8 3

59 60 62

11 11 11

24 18 22

100 100 100

5 040 5 040 5 040

41 176

7 2 5

14 8 11

37 41 38

14 15 15

28 34 31

100 100 100

41 179 41 179 41 175

17-19 år: Undervisning i finska på skolschemat Frivillig undervisning i finska i skolan Kvällskurser i finska Lägerkurser i finska Samtliga : Undervisning i finska på skolschemat Frivillig undervisning i finska i skolan Kvällskurser i finska Lägerkurser i finska

Tabell 7.5. Önskemål om språkträning i finska i förskolan. Särredovisning för 3-6 år. Intresse för språkträning i finska i förskolan Ja

Barnet för gammalt

19 SOU 1970: 44

Ej intresserad 26

Vet ej

Uppgift saknas

Antal populationsSumma individer

14 057

undervisning på skolchemat och frivillig undervisning i finska i skolan, har man ansett att ett jakande svar för det ena automatiskt medfört ett nekande svar för det andra alternativet. Båda dessa förklaringar skulle innebära att den allra största delen av »uppgift saknas» skulle kunna tolkas som »troligen ej intresserad» eller »vet ej». En konsekvens av detta förhållande att många endast har markerat ja-svar och utelämnat markering för de alternativ de ej är intresserade av torde vara att vi för de två äldsta åldersgrupperna, där andelen ja-svar totalt sett är mycket lägre än för de yngre, skulle ha en lägre andel uppgift saknas. Detta är också fallet. Man kan även notera att rangordningen i andelen uppgift saknas för de olika alternativen mycket väl följer rangordningen i andelen vet ej-svar och att hög andel ja-svar medför låg andel uppgift saknas och vice versa. Detta är naturligtvis också en effekt av att svarsmarkering endast har gjorts för de alternativ man är intresserad av. Vid särredovisning efter ålder finner man att de båda yngsta åldersgrupperna har nästan identiska svarsmönster, utom det att 3-6-åringarna har en större andel av de positiva svaren på alternativet »ja, i framtiden». Den mest föredragna undervisningsformen för dessa grupper är finska på skolschemat med 43 resp. 44 % (a-grupperna sammanslagna), därefter följer frivillig undervisning i finska, lägerkurser i finska och slutligen kvällskurser i finska med 11 % i båda de yngsta åldersgrupperna. För 3-6åringarna tillkommer dessutom alternativet språkträning i finska i förskolan där ca VÖ har angett att de är intresserade. Även åldersgruppen 10-12 år har samma rangordning mellan alternativen. Intresset ligger dock här genomgående på en något lägre nivå. Intresset fortsätter att sjunka i de två äldsta åldersgrupperna. För 13-16-åringar är alternativet undervisning i finska på skolschemat med 16 % positiva svar den mest föredragna formen, och därefter kommer lägerkurser i finska. Det vanligaste alternativet för 17-19-åringar är kvällskurser i 106

finska med 12 % positiva svar. Endast 7 % har här angett att de nu eller i framtiden är intresserade av underivsning i finska på skolschemat. Eftersom detta alternativ har varit det vanligaste för dem som fortfarande går i skolan, har vi här fått ett belägg för att svaren på frågorna speglar det egna intresset och inte bara ett allmänt intresse av att undervisningsformerna finns tillgängliga. Det förhållandet att intresse för undervisning i finska avtar markant för de båda äldsta åldersgrupperna skulle kunna tyda på att föräldrarna, som besvarat formulären för barnen i åldern 3-12 år, skulle ha ett intresse av annan karaktär än det barnen själav äger. Visserligen är det rimligt att tänka sig att intresse för undervisning i finska varierar beroende på ålder men skillnaden t. ex. för intresse av undervisning i finska på skolschemat mellan åldersgrupperna 1012 år (31 %) och 13-16 år (11 %) förefaller dock vara alltför stor för att endast kunna förklaras med skilda intresseinriktningar för åldersgrupperna.

7.4 Bakgrundsdata

och

framtidsplaner

Ifråga om bakgrundsdata har vi här valt att studera sambanden mellan avsikt att flytta till Finland och flyttningsår till Sverige resp. föräldrarnas språk samt sambandet mellan planer på utbildning eller arbete och föräldrarnas språk. I tabell 7.6 redovisas avsikten att flytta till Finland efter flyttningsår till Sverige. För samtliga åldersklasser kan i stort sett samma tendens urskiljas. Ju längre tid man har varit i Sverige i desto mindre grad har man för avsikt att flytta till Finland. Andelen »vet ej» minskar också med ökad tid i Sverige och andelen som ämnar stanna i Sverige ökar i motsvarande mån. Den högsta andelen, 15 % , för avsikt att flytta till Finland finns bland dem i åldern 17-19 år som kommit till Sverige efter 1964. I den äldsta åldersgruppen bryts den i övrigt rådande fördelningen av gruppen födda i Sverige som redovisar en jämförelsevis låg andel som ämnar stanna i Sverige. Detta beror dock på att andelen »uppgift sakSOU 1970: 44

Tabell 7.6. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och särredovisning efter flyttningsår. I procent. Avsikt att flytta Antal populationsSumma individer

Ja

Nej

Vet ej

Uppg saknas

3-6 år:

Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 3-6 år

3 11 8 7 2 6 4

46 30 31 25 40 33 40

45 59 61 67 57 47 51

6 0 0 1 1 14 5

100 100 100 100 100 100 100

7-12 år:

Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963-62 1961-59 1958 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 7-12 år

1 7 4 9 5 2 4 3 4

55 39 36 27 38 48 52 45 45

37 54 59 63 57 50 44 50 48

7 0 1 1 0 0 0 2 3

100 100 100 100 100 100 100 100 100

9 376 516 1 068 2 656 377 66 14 056 6 732 423 957 3 055 1 413 2 251 423 148 15 402

13—16 år Födda i Sverige 1967 1966 1965—64 1963—62 1961—59 1958 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 13—16 år

0 7 13 6 4 1 2 0 3

66 31 36 42 43 59 57 50 53

24 62 51 52 53 40 40 43 41

10 0 0 0 0 0 1 7 3

100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 622 183 371 1 165 633 1 164 1 418 122 6 680

17-19 år: Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963-62 1961-59 1958 eller tidigare Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

0 15 15 13 3 3 2 0 7

37 32 38 42 63 63 71 40 51

5 52 47 44 34 34 27 60 35

58 1 0 1 0 0 0 0 7

100 100 100 100 100 100 100 100 100

559 581 602 1 083 423 515 1 232 43 5 038

Ålder

Flyttningsår

nas» här är så pass stor och majoriteten av dessa kan antas tillhöra gruppen som inte ämnar flytta. Gruppen födda i Sverige har i alla ålderskategorier högre andel »uppgift saknas» än övriga grupper, allra högst i åldern 17-19 år. Troligen har frågan för dem, i synnerhet för de äldre, upplevts som helt inaktuell. Av tabell 7.7 framgår att i samtliga ålderskategorier är det grupperna där båda och oftast även där den ena av föräldrarna talar enbart finska som är mest benägna att flytta till Finland och grupper där båda eller en av föräldrarna talar enbart svenska som har lägst andel för alternativet att flytta till Finland. Vi finner också en större anSOU 1970:44

del vet ej-svar från dem vars föräldrar är mer finskspråkiga. Vidare är andelen vet ejsvar minst för dem vars föräldrar talar enbart svenska. Föräldrarnas språk har även betydelse för planerna beträffande utbildning och arbete, vilket framgår av tabell 7.8. I de båda yngsta ålderskategorierna, 3-6 år resp. 7-12 år, har alternativen utbildning i Sverige och i någon mån även arbete i Sverige markerats i högre grad ju mer svenskspråkiga föräldrarna är. Ju mer finskspråkiga föräldrarna är i desto högre grad är man osäker beträffande framtidsplanerna. Bilden för 13-16-åringarna är inte helt 107

Tabell 7.7. Avsikt att flytta till Finland. Särredovisat efter ålder och föräldrarnas språk. I procent. Avsikt att flytta Ålder

Föräldrarnas språk

Nej

Vet ej

Antal popuUppgift lationssaknas Summa individer

2 019

4 790

1 624

64 18 76 36 40

35 72 23 25 51

1 0 0 39 5

100 100 100 100 100

1 756 687 1086 1 308 14 056

3 016

0 8 1 2 4

81 25 79 38 44

18 67 18 32 48

1 0 28 4

100 100 100 100 100

855 433 427 943 8 485

1 152

2 451

69 22 75 53 46

29 65 23 27 48

1 1 1 18 3

100 100 100 100 100

545 484 491 673 6 917

2 325

3 6 0 3 3

70 26 81 43 53

26 68 18 32 41

1 0 1 22 3

100 100 100 100 100

758 420 379 624 6 680

Ja

3-6 år:

Båda talar finska och svensksL obehindrat 3 Båda talar finska och svenska L åtminstone tämligen bra 3 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 6 En förälder talar enbart finska 8 En förälder talar enbart svenska 0 Båda talar enbart finska 10 Båda talar enbart svenska 1 Uppgift saknas 1 Samtliga 3-6 år 4 7-9 år:

Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

10-12 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 2 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 5 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 2 En förälder talar enbart finska 2 En förälder talar enbart svenska 1 Båda talar enbart finska 12 Båda talar enbart svenska 1 Uppgift saknas 2 Samtliga 10-12 år 3 13-16 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart svenska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

108 T

SOU 1970: L\

Tabell 7.7. Forts. Avsikt att flytta Ålder

Föräldrarnas språk

Ja

17-19 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 3 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 2 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 3 En förälder talar enbart finska 13 En förälder talar enbart svenska 1 Båda talar enbart finska 18 Båda talar enbart svenska 0 Uppgift saknas 7 Samtliga 17-19 år 7

lika entydig som för de yngre. Fortfarande kvarstår förhållandet att osäkerheten är större ju mindre svenskspråkiga föräldrarna är. För grupperna inom vilka båda eller en av föräldrarna talar enbart finska och båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt är »vet ej» det vanligaste alternativet. Inom dessa grupper väljer man också i högre grad än övriga grupper alternativen arbete i Sverige och lägre utbildning som yrkesskola framför högre utbildning som gymnasium och universitet. De fyra övriga grupperna som har mer svenskspråkiga föräldrar väljer i ungefär lika hög grad arbete i Sverige (15-19 % ) . För gruppen »båda talar svenska och finska obehindrat» dominerar gymnasiealternativet med 45 %. Även för grupperna »båda talar finska och svenska tämligen bra» och »en förälder talar enbart svenska» är utbildning i gymnasium det alternativ som fått flest markeringar, dock inte lika dominerande som i den förra gruppen. För gruppen »båda talar enbart svenska» hamnar däremot gymnasium med 17 % först på tredje plats efter yrkesskola och vet ej. För den äldsta åldersgruppen 17-19 år är alternativet arbete i Sverige det dominerande för samtliga grupper. De som har enbart finskspråkiga föräldrar har även här en större andel för »vet ej» och väljer i lägre grad högre utbildning som universitet och SOU 1970: 44

Nej

Vet ej

Antal popuUppgift lationssaknas Summa individer

1 220

71 30 70 35 51

28 51 30 27 35

0 0 0 31 7

100 100 100 100 100

313 850 236 1 041 5 038

fackskola. Gruppen »båda talar finska och svenska obehindrat» avviker här från de övriga med relativt hög andel markeringar för yrkesskola och alternativet övrigt. Då antalet personer i gruppen är mycket få kan detta vara en effekt av slumpvariationen. 7.5 Senaste skolform i Finland och framtidsplaner (tabell 7.9) Någon särredovisning efter ålder har inte givits då antalet individer är alltför få. De som kommer från medborgarskola och annan skola är mer benägna än de övriga att återvända till Finland. Skillnaden mellan folkskola och annan skola är signifikant och om man antar att i alternativet annan skola ryms huvudsakligen elever från högre utbildningsformer skulle alltså personer med högre utbildning från skolor i Finland vara mer benägna att återvända än de som har lägre utbildning. Det bör dock än en gång påpekas att svaren ej avser aktuell utbildningsnivå utan den vid flyttningstillfället varför kompletterande utbildning i Sverige kan ha påverkat flyttningsbenägenheten. 7.6 Nuvarande sysselsättning och framtidsplaner I följande tabellerna 7.10 och 7.11 redovisas dels avsikten att flytta till Finland och 109

B a

5 £ S

*0«ifl

rt«

vo r » «/->, © m ^ H rt - H <N m v-i m

00©O\-<d-v©fN-Hr~ O — oo vo oo o \

00 <N

o. "

«CJ\ifl^

ca

•s k. a s

ii«.sgs

S3 "

>

5 i? .o 243^ gc £• J

cd o c

> o^ t«

O

-H f*^ -H O

O

r- - * © - . © r~-

s

2 HO

3S5 ^ 3 g fcä

T 'O

ttl

2 M :0 G

2 59

H

cd •>

ID Ö O v o

W

u

o6 «<5

43 h .* T3

T3 cd"S ,

>

s-Iii

2 cd '9 xi g g a PQ 5 « o S 5 2 ; „,

O T3

60i3 '"2:=

cd «i . * 60

n H c c o « N

<-> ° °

rsl

cd «J= g E cd * cc o i» .2 ,D c>

«2

OOrtrHOHOl "^ «-< Tj-

d

«

; s

s

<-

a *-

4> -K "O E

^

Cd IS XI g u ^

:cd O

:cd o N I H N O N ^ O

>/">

•8

4) •< •a u e 60

GE

rt

~4

Tf

fl

^

V)

C

£ fe

(N

C/3 0)

> • -

i Sv i Fi eta i eta i igt ej

00 ti.

•s

** *» H H > O UH

Q,

a'"3

ed . c "cd S

a"2

"i

«

cd cd .w

cd a ^ '

JDX..O .£> H « -2 -£

SI <cd

3 110

SOU 1970: 44

O •t-

r - N O • * oo O N v-> <o f s r o oo -*

c4 >n © ci r~ ""> NO NO

<NT|--^>O

NO •*!- NO ©

ON

O

OO r -

—• r~

CC

^ o m ^ o o n

N C \

I-~-H

NO *-* — C4

s •>fr - H —

, - , ON

N « N ^ O

<N O O O <0

NO O O <S ON

*OOON

•<t <s <s -H r-

CN

i/-)f\j,_,pr)t-.

T t O --( T t 00

3 »-<

^ H <N>

*^

f n .-> <N NO T t

00 rm *H t S VO

<r>

oo«--^ *

f~- (N r f © •O

-H ^H

T f © © r f *r> »—I

r^i © N©

IO-HO^O

8 *-H

«-> o

O O NO CN

>

> CO

c

0s-

a

1 c «-

cU o^

u

IT; T3 *>

ON

>

"c3 >

Äto c« ._ 3 i-i

r

„

a

>% 1 X I X ) H *-

• S 60 H

a}.5

X) X) H *-

o5

ss

CO cT-

C

1 C <-. u •*-• •3 u

g rt

f }

beta i Sv 41 r mn i Sv 0 cksk i Sv 0 kessk i Sv 16 tiversitet el gsk i Sv 6 inan utb i 3 b i Fi 0 beta i Fi 0 rigt 19 t ej 19

a srt !I 2o C t»

a

:CÖ O C3 c/i

ab 13 > 0*5

13 3 < 0fe> 0 £ < å D < 0 > o c

iå ON T—1

1 SOU 1970:44

Tabell 7.9. Populationsindivider som gått i skola i Finland redovisade efter avsikt att flytta till Finland. Särredovisning efter senaste skolform i Finland. I procent. Avsikt att flytta Senaste skolform i Finland

Ja

Nej

Vet ej

Uppg saknas

Antal populationsSumma individer

Folkskola Medborgarskola Mellanskola Annan skola Uppgift saknas

6 13 8 15 0

45 35 45 41 64

48 51 47 44 36

1 1 0 0 0

100 100 100 100 100

5 212 1 349 628 407 48

7 643

Totalt

dels planer beträffande utbildning och arbete med populationsindividerna fördelade efter nuvarande sysselsättning. Någon uppdelning i åldersklasser har inte gjorts här, då åldern oftast framgår av den nuvarande sysselsättningen. Gruppen utan sysselsättning har den högsta andelen med avsikt att flytta till Finland, 12 % mot genomsnittet 5 % för samtliga. Som vi sett tidigare är osäkerheten större bland de yngre, vilket här slår igenom i de fyra första kategorierna. Gruppen »annan utbildning» har lägsta andelen för »vet ej» och är den som är mest benägen att stanna i Sverige. I tabell 7.11 redovisas planer rörande utbildning och arbete efter nuvarande sysselsättning endast för de två äldsta kategorierna, då de yngsta utgör en mycket homogen grupp ifråga om nuvarande sysselsättning. Bland 13-16-åringama går flertalet i

grundskolan. 31 % av dessa, som till allra största delen går på grundskolans högstadium, redovisar inga planer för verksamheten efter grundskolan. »Vet ej» är det vanligaste alternativet följt av gymnasium i Sverige och yrkesskola i Sverige med 24 resp. 23 %. Svaret »vet ej» kan dels uttrycka osäkerhet inför förverkligandet av faktiska framtidsplaner och dels att man för närvarande inte har några bestämda planer för sin framtid. Den näst största gruppen utgöres av yrkesverksamma, av vilka 78 % angett att de ämnar fortsätta arbeta i Sverige. Även för dem som går i yrkesskola är alternativet arbeta i Sverige det vanligaste med 61 %. övriga grupper är alla mycket små och resultaten för dessa innehåller stora slumpvariationer. Bland 17-19-åringar utgörs den största gruppen av yrkesverksamma. 79 % av dessa har för avsikt att fortsätta att arbeta i Sverige.

Tabell 7.10. Avsikt att flytta till Finland. Särredovisat efter nuvarande sysselsättning. I procent. Avsikt att flytta Nuvarande sysselsättning

Ja

Nej

Vet ej

Uppg saknas

Antal populationsSumma individer

Ännu ej börjat i skolan Förskola Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Yrkesverksamma Utan sysselsättning Uppgift saknas

5 3 3 8 1 2 4 5 8 12 0

42 40 48 45 61 61 59 73 50 57 2

52 56 48 46 38 37 36 21 42 31 3

1 1 1 1 0 0 1 1 0 0 95

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

11 851 1 821 19 729 282 437 253 718 647 3 227 711 1 338

41 126

Samtliga

112 SOU 1970: 44

- E cd =cd

NO t— K-> © ro _ _ „ n m v N t n —I — —l

©r~-N£>TfroooN T j . v ^ ( N ) r n

vo

- H CN

oo

<-j i/n o m t~- •/•>

<N TJ- — v-i NO Tj- NO O O M

o\ oo r- —< t-- oo O NO en NO 00 en CN fN -H r-

O-HrttN

-<d- «n

^1 NO VD

ON

f» NO w NO

"d-

D CCOd \Q0\ £ M

O

— . « ^ T t

O O O O en

ON «

J ,

O O O i-H O co

c/J Cd

<NO©^

© r~ © en en oo

si? O O O t O N

V 0 >

•So *

—iOrt\o

^ H r- © © ^-< < N

en — © © ©

NO

0 0 O O O

NOWIOOOOO

r-<N<Nm

<N ir> rj- © ©

m O c O N

O-^O—iONO

•* cd cd > t--

h h O O M i O

ON

•O C J cd CS >

P o « O

O en © © © —i

winooom

eed m-<t ££=^

a

oo O O —i

OwiCN-^OVO

C <u t i T ) <U

^,

c

EE c

T)

-

rd C. T3 ed C

>

f i ! Ä Kl 3 . 9 ._, o M c/1 M C/1 r/l

<L> O M • a M S - o . o t> _*

•O

SOU 1970: 44 8—914504

C/5

> •-

v-. fl o OJ

> r/i ~ ^ SK C . -(/) H "" " d "5 H •— . e cd *•> —• •£ $PE ed

5!

O e n —i -H e n en

cd

:cd O

fe

cd

a c

*J

cd 13 "" O vo C

S

E M.3 • " . - X) 9 •so J s O) c/5

O)

cl)

N*< 2

M ' £

^-* •*-» t v , — >

' S M S X I X ) ^

t H ^ > c d i < -: 0" - Cn £ C « t< i - >, > U ö

-*-»

B

Elever i gymnasiet uppvisar den lägsta siffran för alternativet arbete i Sverige, 10 %. De är däremot naturligtvis den grupp där alternativet universitetsutbildning är dominerande, 66 % planerar att studera på denna nivå. För dem som går på gymnasiet existerar tydligen inte i större omfattning några språksvårigheter som skulle avskräcka från högre studier. Ungefär 1/4 av eleverna i gymnasiet är osäkra om sina planer efter skolan. För övriga grupper är arbete i Sverige det alternativ som fått flest markeringar, med högsta andelen för dem som nu går i yrkesskola, 65 %. Elever i fackskola och de som är utan sysselsättning är mest osäkra, 25 resp. 26 % har markerat »vet ej»-alternativet. Gruppen utan sysselsättning har jämfört med andra grupper i högre grad angett alternativen annan utbildning och övrigt. 7.7 Skolutbildning i Sverige och framtidsplaner I detta avsnitt redovisas framtidsplanerna ställda mot svårigheter i svensk skola på grund av bristande språkkunskaper i svenska. Avsikt att flytta till Finland redovisas

dessutom efter förekomsten av olika former av stödåtgärder i skolan (se tabell 7.12). Den andel av hela populationen som har för avsikt att flytta till Finland är totalt sett mycket låg, varför skillnader i denna andel mellan olika grupper vid särredovisningar inte heller kan bli särskilt stora. För samtliga åldersklasser gäller dock här att de som angett att de har haft svårigheter att följa med i skolan genomgående i högre grad än övriga har markerat att de tänker återvända till Finland. De är också i samtliga åldersklasser mer osäkra beträffande sina flyttplaner. Man kan notera att denna tendens är lika stark i äldsta åldersgruppen som i övriga grupper trots att 81 % av de som har angett att de haft svårigheter redan är yrkesverksamma. I tabell 7.13 redovisas flyttningsplanerna för dem som angett att de har svårigheter i skolan efter deltagande i olika former av stödåtgärder. Något samband mellan deltagande i olika former av stödåtgärder och återflyttningsbenägenheten har ej kunnat konstateras. Slutligen redovisas i detta avsnitt sambandet mellan svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska ställd mot planer på utbildning och arbete (tabell 7.14).

Tabell 7.12. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Avsikt att flytta till Finland. Indelning i åldersgrupper och särredovisning efter svårigheter att följa med i skolan. I procent. Avsikt att flytta Ålder

Svårigheter att följa med

Ja

Nej

Vet ej

7-9 år:

Ja NejUppgift saknas Samtliga 7-9 år

7 3 3 4

27 52 26 43

65 44 36 47

10-12 år: Ja Nej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

5 2 4 3

33 54 28 46

61 43 44 48

13-16 år: Ja Nej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

7 2 0 3

17-19 år: Ja Nej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

7 2 1 3

38 62 24 54 47 73 8 57

55 35 24 40 46 25 11 30

114 Antal populationsUppg sakn Summa individer 1 1 35 6 1 1 24 3 0 1 52 3 0 0 80 10

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 902 5 657 1 217 8 778 1 815 4 573 494 6 882 1 849 4 523 257 6 629 1 025 1 919 402 3 345

SOU 1970: 44

Tabell 7.13. Populationsindivider med svårigheter i skolan p g a bristande kunskaper i svenska redovisade efter avsikt att flytta till Finland. Särredovisning efter deltagande i olika former av stödåtgärder. I procent. Avsikt att flytta Antal populationsSumma individer

Form av stödåtgärd

Ja

Nej

Vet ej

Uppgift sakn

Hjälp av tvåspråkig lärare: För närvarande Tidigare Varken nu eller tidigare Uppgift saknas Totalt

7 5 7 4 6

34 39 34 25 35

59 56 58 64 58

0 0 1 7 1

100 100 100 100 100

307 1 712 4 345 231 6 595

Går i hjälpklass: För närvarande Tidigare Varken nu eller tidigare Uppgift saknas Totalt

5 4 7 2 6

37 39 34 30 35

57 57 58 62 58

1 0 1 6 1

100 100 100 100 100

401 672 5 308 206 6 587

Stödundervisning: För närvarande Tidigare Varken nu eller tidigare Uppgift saknas Totalt

7 7 6 6 6

29 37 35 27 35

63 56 58 66 58

1 0 1 1 1

100 100 100 100 100

655 2 488 3 161 323 6 587

För åldersgruppen 7-12 år föreligger skillnader ifråga om alternativen utbildning i Sverige och vet ej. De som har eller har haft svårigheter i skolan anger i lägre omfattning än övriga att de tänker fortsätta sin utbildning i Sverige och är i högre grad osäkra beträffande sina planer. Även i åldersgruppen 13-16 år är de som har redovisat svårigheter i skolan något mer osäkra, 35 % mot 26 %. Här framgår också mycket klart att fortsatt utbildning i Sverige är mycket vanligare bland dem som ej haft svårigheter i skolan, medan de övriga i högre grad väljer alternativet arbete i Sverige. För åldersgruppen 17-19 år framträder däremot inga större skillnader. De som har haft svårigheter är fortfarande något mer osäkra, men fördelningen på övriga alternativ är mycket lika för de båda grupperna. Man kan alltså konstatera att för ungdomarna i denna ålder har svårigheterna i skolan inte längre, såsom för de yngre, någon större betydelse för valet av sysselsättning inom den närmaste framtiden. De i åldersgruppen 17-19 år som haft svårigheter i skolan och fortfarande går kvar i skolan kan antas ha varit i Sverige genomsnittligt SOU 1970: 44

längre tid än de yngre och svårigheterna kan därför i många fall tänkas ligga relativt långt tillbaka i tiden. 7.8 Språkmiljö och framtidsplaner I detta avsnitt redovisas endast en tabell (tabell 7.15), vari flyttningsplanerna ställs mot det språk som talas med de närmaste. Den tendens som kunde förväntas framträder tydligt i samtliga åldersklasser. De som har för avsikt att flytta talar i högre grad finska än svenska med sina närmaste och de som har för avsikt att stanna lever oftare i svenskspråkig miljö än i finskspråkig. I yngsta åldersgruppen lever t ex 4 % av dem som tänkt flytta i en hemmiljö med svenska som vardagsspråk och 89 % i en hemmiljö där det talas enbart eller mest finska, 54 % av dem som inte tänker flytta lever i en hemmiljö där det talas enbart eller mest svenska och 31 % i miljöer där det talas enbart eller mest finska. Andelarna varierar något i olika åldersklasser mest beroende på att andelen finsk- eller svenskspråkig miljö skiftar mellan olika åldersgrupper, men tendensen är hela tiden mycket 115

Tabell 7.14. Framtidsplaner för populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Särredovisning efter ålder och svårigheter i skolan p g a bristande kunskaper i svenska. Svårigheter i skolan Ålder 7-12 år:

Framtidsplaner efter grundskolan

Nej Ja % a v 3 718 % av 10 232

66 43 Utbildning i Sv Utbildning i Fi 1 1 Arbeta i Sv 18 20 0 0 Arbeta i Fi 1 0 Övrigt Vet ej 50 31 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ % a v 1848

% av 4523

24 16 13-16 år : Arbeta i Sv Gymnasium i Sv 7 26 Fackskola i Sv 5 9 2 18 Yrkesskola i Sv Universitet eller högskola L i Sv 1 3 4 4 Annan utbildning i Sv Utbildning i Fi 1 0 Arbeta i Fi 1 0 0 0 övrigt Vet ej 35 26 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ % av 1024

% av 1 918

64 65 17-19 år Arbeta i Sv 2 1 Gymnasium i Sv Fackskola i Sv 1 3 3 3 Yrkesskola i Sv Universitet eller högskola i Sv 5 8 6 8 Annan utbildning i Sv Utbildning i Fi 0 0 Arbeta i Fi 1 1 3 3 Övrigt Vet ej 19 11 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

markant. I samtliga åldersklasser lever också de som är osäkra beträffande sina flyttplaner i mycket högre grad i finskspråkig än svenskspråkig miljö. 7.9 Nuvarande framtidsplaner

språkkunskaper

och

I detta avsnitt redovisas framtidsplanerna i fråga om flyttning till Finland resp. om utbildning och arbete efter nuvarande kun116

Uppg sakn % av 1 710

Totalt % av 15 660

Antal nandenomnäm

36 1 12 0 1 31

58 1 18 0 0 36

9 006 100 2 865 48 65 5 567 17 651 14813

% av 257

% av 6 628

15 7 4 17

18 20 8 20

1 191 1 317 515 1 306

0 0 0 0 0 12

2 4 0 1 0 28

140 257 27 35 4 1 855 6 647 6 433

% av 403

% av 3 345

12 0 0 0

58 1 2 2

1 942 40 62 78

2 1 0 0 1 6

6 7 0 1 3 13

205 221 8 26 87 428 3 097 3 005

skaper i svenska och finska (se tabeller 7.16 och 7.17). Det är tydligt att de som har för avsikt att flytta till Finland talar genomsnittligt sämre svenska än de som inte ämnar flytta. Samma markanta tendens återfinns i samtliga åldersklasser, även om kunskapsnivån ökar och skillnaderna minskar med stigande ålder med undantag för den äldsta åldersgruppen. I den äldsta åldersgruppen är skillnaden i språkkunskaper mellan dem som ämnar flytta och inte ämnar flytta återigen SOU 1970:44

Tabell 7.15. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och språk med de närmaste. I procent.

Ålder

Talar: Avsikt att Endast Mest Endast flytta svenska svenska finska

3-6 år:

Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 3-6 år 7-9 år: Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 7-9 år 10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år 13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år 17-19 år: Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Antal populationsSumma individer

4 50 21

0 4 5

75 19 42

14 12 21

7 15 11

0 0 0

100 100 100

588 5 615 7 202

10 31

0 4

10 32

6 17

3 12

71 4

100 100

647 14 055

7 48 18

6 12 10

41 11 24

31 12 25

15 16 23

0 1 0

100 100 100

338 3 702 4 088

8 31

5 10

4 18

5 19

7 19

71 3

100 100

356 8 484

6 46 20

6 15 12

28 8 17

44 10 24

16 20 27

0 1 0

100 100 100

219 3 209 3 297

14 31

5 13

2 13

2 18

11 23

66 2

100 100

192 6 916

27 43 21

0 12 9

42 10 23

19 13 22

12 22 25

0 0 0

100 100 100

209 3 575 2 723

20 33

0 10

2 16

5 17

3 22

71 2

100 100

174 6 680

4 39 15

4 9 5

65 21 48

23 13 15

3 17 17

1 1 0

100 100 100

370 2 557 1 776

0 25

1 7

1 32

0 14

0 15

98 7

100 100

336 5 039

mycket stor. I det föregående har påvisats att detta torde bero på de bristande kunskaperna i svenska och den jämförelsevis höga frekvensen för flyttningsplaner som de ungdomar i denna ålder har som varit i Sverige högst några få år. I tabell 7.17 redovisas planer rörande utbildning och arbete ställda mot förmåga att tala svenska. Tendensen är exakt densamma i båda de yngsta åldersgrupperna. Ju sämre man talar svenska desto större är osäkerheten. Endast för dem som talar svenska obehindrat har alternativet utbildning i Sverige fått fler markeringar än »vet ej». Utbildning i Sverige är för samtliga grupper ett mycket vanligare alternativ än arbete i Sverige. Sysselsättning i Sverige dominerar liksom tidigaSOU 1970:44

Mest finska

Lika mycket finska och Uppg svenska sakn

re helt över sysselsättning i Finland. I åldersgruppen 13-16 år framträder den tendens som kunde förväntas. De som talar svenska obehindrat väljer i högre grad studier i gymnasiet och i lägre grad arbete än övriga grupper. De är också liksom inom den yngre åldersgruppen även mindre osäkra beträffande sina planer. För äldsta åldersgruppen, slutligen, kan man iakttaga att språkkunskaperna inte spelar någon roll för i vilken grad man tänker arbeta i Sverige. Ungefär 65 % i samtliga grupper har markerat detta alternativ. Osäkerheten är här lägre för både gruppen som talar svenska obehindrat och dem som talar tämligen bra. Planer på universitetsutbildning förekommer nästan enbart bland dem som talar svenska obehindrat (ca 7 % ) . 117

Tabell 7.16. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att. tala svenska. I procent. Talar svenska Obehindrat

Tämli- Hjälpgen bra ligt

3-6 år:

Ja Nej Vetei Uppgift saknas Samtliga 3-6 år

11 58 30 13 40

18 16 18 5 16

7-9 år:

Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

41 80 57 23 65

25 14 26 4 19

29 14 25 3 20 27 4 13 2 9

10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

68 90 75 32 80

18 7 19 0 13

12 2 4 2 4

13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

69 87 74 28 80

23 10 19 0 14

6 2 5 0 3

17-19 år: Ja Nej

22 76 47 3 57

28 12 16 0 13

31 6 25 0 14

Ålder

Avsikt att flytta

Vetei Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Samma tendenser som gällde för framtidsplaner och förmåga att tala svenska kan förväntas föreligga om man jämför framtidsplaner och förmåga att skriva svenska (tabell 7.18 och 7.19). Resultaten redovisas här endast för individer över 7 år. Den förväntade tendensen framträder tydligt. De som har för avsikt att flytta till Finland har sämre förmåga att skriva svenska än de som planerar att stanna. Skillnaden är återigen störst för åldern 17-19 år. Även ifråga om planer på sysselsättning erhålles samma tendenser vid redovisning efter förmåga att skriva svenska som efter förmåga att tala svenska, vilket framgår av tabell 7.19. En skillnad jämfört med tabellen för talad svenska är att i åldersgruppen 13-16 år de som skriver svenska tämligen bra här har flera markeringar för alternativet yrkesskola i Sverige än för arbeta i Sverige. I ål118

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

40 11 25 6 19 3 1 2 0 2 0 0 1 0 0 2 0 1 0 0 26 5 11 1 8

2 1 2 73 5 4 1 2 71 5 2 1 1 66 3 0 1 1 72 3 3 1 1 96 8

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

590 5 614 7 204 648 14 056 337 3 703 4 088 358 8 484 217 3 210 3 297 192 6 916 209 3 574 2 722 174 6 680 372 2 556 1 776 336 5 040

dersgruppen 17-19 år har de som talar svenska hjälpligt en större andel än övriga grupper för alternativet »övrigt», vilket inte heller gällde tidigare. Osäkerheten för denna grupp är också lägre än för dem som talade svenska hjälpligt. Eftersom skrivkunskaperna »hjälpligt» troligen motsvaras av något bättre talkunskaper är detta inte förvånande. Närmast skall framtidsplanerna redovisas efter förmåga att tala och skriva finska (tabeller 7.20 och 7.21). Som man kunde förvänta råder här det motsatta förhållandet mot kunskaper i svenska. De som planerar att flytta till Finland talar bättre finska än de som har för avsikt att stanna. En överväldigande majoritet av dem som ämnar flytta till Finland talar finska obehindrat eller tämligen bra. Sämst kunskaper i finska bland dem som har för avsikt att flytta finner man i åldersgruppen 13-16 år, där ca 12 % inte alls talar finska SOU 1970:44

Tabell 7.17. Framtidsplaner redovisade mot ålder och förmåga att tala svenska. Talar svenska:

Ålder

Framtidsplaner

Obehindrat % av 5 622

Tämli- Hjälpgen bra ligt % av % av 2 318 2 780

Utbildning i Sv 58 37 30 Utbildning i Fi 0 1 1 Arbete i Sv 17 7 8 Arbete i Fi 0 0 0 Övrigt 1 1 0 Vet ej 39 59 66 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ %av 11 064

% av 2 579

% av 1 000

Utbildning i Sv 66 44 35 Utbildning i Fi 1 1 1 Arbete i Sv 21 14 16 0 0 1 Arbete i Fi övrigt 0 0 0 Vet ej 32 54 63 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ % av 5 341

% av 920

Inte alls % av 2 645

Uppg sakn % av 691

Totalt % av 14 056

Antal omnämnanden

25 2 8 1 2 68

11 1 5 1 0 16

41 0 11 0 1 52

5 695 126 1 572 30 114 7 315 14 852 13216

% av 165

% av 594

% av 15 402

42 0 16 0 0 58

24 0 11 0 0 1

59 0 19 0 0 36

%av 183

% av 6 680

17 0 2 7

19 20 8 20

1 236 1 317 515 1 310

0 2 0 0 0 5

2 4 0 0 0 28

140 257 26 34 8 1 859 6 702 6 535

%av 416

%av 371

%av 5 039

65 0 0 0

11 0 0 0

61 1 1 21

3 062 44 61 105

0 0 2 2 1 28

1 0 0 1 0 0

4 5 1 1 4 15

209 268 37 61 187 738 4 772 4619

% av 236

27 47 Arbeta i Sv 16 Gymnasium i Sv 24 6 2 Fackskola i Sv 9 3 2 Yrkesskola i Sv 20 20 19 Universitet eller 3 0 0 högskola i Sv Annan utbildn i Sv 4 3 0 1 2 Utbildning i Fi 0 Arbeta i Fi 0 0 0 Övrigt 0 0 2 Vet ej 26 40 35 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ % av 2 873

%av 667

%av 712

Arbeta i Sv 64 65 66 Gymnasium i Sv 1 0 1 Fackskola i Sv 2 1 0 2 1 Yrkesskola i Sv 4 Universitet eller 7 1 0 högskola i Sv Annan utbildn i Sv 8 2 2 Utbildning i Fi 0 2 1 Arbeta i Fi 0 5 1 Övrigt 3 7 7 Vet ej 13 14 23 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

SOU 1970: 44

9 088 100 2 896 48 65 5 620 17 817 14 970

Tabell 7.18. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att skriva svenska. I procent. Skriver svenska Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

23 18 23 5 20

18 10 18 1 14

35 17 26 8 21

7 6 8 72 10

100 100 100 100 100

337 3 703 4 088 357 8 484

50 79 62 30 69

28 16 27 2 21

18 4 10 2 7

2 0 0 0 0

2 1 1 66 3

100 100 100 100 100

218 3 209 3 297 192 6 916

13-16 år: J a Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 13-16 år

52 81 66 25 73

33 14 22 2 17

11 3 9 0 6

2 1 2 0 1

2 1 1 73 3

100 100 100 100 100

209 3 574 2 722 173 6 680

17-19 år: J a Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 17-19 år

13 70 41 1 51

26 12 14 0 13

16 9 17 1 12

44 9 27 1 17

11 0 1 97 7

100 100 100 100 100

371 2 557 1 776 335 5 040

Tämligen Obehindrat bra

7-9 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 7-9 år

17 49 25 13 35

10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 10-12 år

Ålder

Avsikt att flytta

Tabell 7.19. Framtidsplaner redovisade mot ålder och förmåga att skriva svenska. Skriver svenska Obehindrat % av 7 690

Tämligen bra % av 3 137

Hjälpligt % av 1 692

Ålder

Framtidsplaner

7-12 år:

Utbildning i Sv 70 53 46 Utbildning i Fi 0 1 2 Arbeta i Sv 24 14 17 Arbeta i Fi 0 0 0 Övrigt 0 0 1 Vet ej 27 45 53 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett ininst ett alternativ

120 Inte Uppg alls sakn Totalt % av % a v % av 1 864 1 017 15 400 48 1 12 0 0 53

38 0 14 0 0 24

59 1 19 0 0 36

Antal omnämnanden 9 088 100 2 896 48 65 5 620 17 817 14 970 SOU 1970:44

Tabell 7.19. Forts. Skriver svenska

Ålder

Framtidsplaner

Obehindrat % av 4 875

Tämligen bra % av 1 147

Hjälpligt eller inte alls % av 445

43 20 26 13-16 år: Arbeta i Sv 6 1 Gymnasium i Sv 25 Fackskola i Sv 9 4 2 27 18 Yrkesskola i Sv 19 Universitet eller 3 1 0 högskola i Sv Annan utbildn i 4 5 1 Sv 1 1 0 Utbildn i Fi 0 1 1 Arbeta i Fi 0 0 2 Övrigt Vet ej 26 36 36 Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ % av 2 564 64 17-19 år: Arbeta i Sv Gymnasium i Sv 1 Fackskola i Sv 2 3 Yrkesskola i Sv Universitet eller 8 högskola i Sv Annan utbildn i 8 Sv 0 Utbildn i Fi 0 Arbeta i Fi 3 övrigt Vet ej 12

Totalt % av 6 680

Antal omnämnanden

16 10 2 6

18 20 8 20

1 236 1 317 515 1 310

2 2 0 0 4

4 0 1 0 28

257 26 34 8 1 860 6 702 6 535

% av 641

% av 594

% av % av % av 887 354 5 039

66 0 1 2

67 1 1 2

65 0 0 1

5 0 0 0

61 1 1 2

3 062 44 61 105

4 2 3 2 14

5 1 1 12 15

0 1 2 3 27

0 0 1 0 1

5 1 1 4 15

268 37 61 187 738 4 772 4 619

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

och ca 11 % talar finska endast hjälpligt. Dessa 23 % utgör dock i absoluta tala en mycket liten grupp. Sambandet mellan förmåga att tala finska och planer på sysselsättning framgår av tabell 7.21. För de yngsta åldersgrupperna har de med sämre kunskaper i finska även i större utsträckning angett alternativen utbildning i Sverige och arbete i Sverige. Osäkerheten växer med ökade kunskaper i finska. Sambandet är tydligt och ger exakt det omvända förhållandet mot förmågan att tala svenska. För olika förmåga att tala svenska avviker inte framtidsplanerna för 13-16-åringarna. Samtliga grupper har här ungefär samSOU 1970:44

Uppg sakn % av 213

ma andel för de olika alternativen med undantag av gruppen som talar finska obehindrat, där alternativet gymnasium har fått mindre andel markeringar än i övriga grupper och här föredras i mindre utsträckning än arbete och yrkesskola i Sverige. Kunskaperna i svenska är i denna åldersgrupp genomsnittligt bättre än i övriga grupper och det är dessa kunskaper som har betydelse för valet av framtida sysselsättning. Endast för de individer som har goda kunskaper i det ena språket men ej motsvarande kunskaper i det andra kan man alltså förvänta att få ett klart samband mellan kunskaper i finska och planer. Vi fann tidigare i tabell 7.17 att, för åldersgruppen 17-19 år, olika förmåga att 121

Tabell 7.20. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att tala finska. I procent. Talar finska Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

3-6 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 3-6 år

80 35 61 15 49

15 10 13 3 11

1 5 4 4 5

3 49 21 7 31

1 1 1 78 4

100 100 100 100 100

587 5 616 7 204 647 14 056

7-9 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 7-9 år

78 31 57 12 45

14 12 19 6 15

3 14 9 4 11

5 43 15 7 26

0 0 0 71 4

100 100 100 100 100

338 3 701 4 087 358 8 484

10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 10-12 år

76 28 46 11 37

14 19 28 5 23

8 12 8 7 10

2 40 16 16 27

0 1 2 61 3

100 100 100 100 100

217 3 210 3 297 193 6 916

13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 13-16 år

62 30 50 5 39

15 23 26 5 23

11 12 9 3 11

12 35 15 17 25

0 0 1 70 2

100 100 100 100 100

210 3 575 2 722 174 6 680

17-19 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 17-19 år

90 47 71 3 56

4 16 14 1 14

2 9 4 0 6

2 27 10 0 17

2 1 1 96 7

100 100 100 100 100

369 2 556 1 774 336 5 040

Ålder

Avsikt att flytta

Tabell 7.21. Framtidsplaner redovisade efter ålder och förmåga att tala finska. Talar finska

Ålder 3-6 år:

Framtidsplaner efter grundskolan Utbildning i Sv Utbildning i Fi Arbeta i Sv Arbeta i Fi Övrigt Vet ej

Obehindrat % av 6 926

Tämligen bra % av 1 614

Hjälpligt % av 637

Inte alls % av 4 344

37 1 10 1 1 59

46 1 15 0 1 48

61 0 19 0 0 38

2 7 0 1 63

Uppj f sakn % av 535

Totalt % av 14 056

Antal omnämnanden

41 1 11 0 1 52

5 695 126 1 572 30 114 7 315

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

7-12 år:

Utbildning i Sv Utbildning i Fi Arbeta i Sv Arbeta i Fi Övrigt Vet ej

% av 6 378

% av 2 842

% av 1 611

% av 4 090

% av 480

% av 15 401

49 1 15 0 0 48

53 1 17 0 0 43

72 0 19 1 0 27

78 0 27 0 0 20

11 0 7 0 1 11

59 1 19 0 0 36

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

14 852 13 216

9 088 100 2 896 48 65 5 620 17 817 14 970 SOU 1970: 44

Tabell 7.21. Forts. Talar finska

Ålder

Framtidsplaner

Obehindrat % av 2 581

21 13-16 år: Arbeta i Sv Gymnasium i Sv 12 Fackskola i Sv 5 Yrkesskola i Sv 22 Universitet eller 2 högskola i Sv Annan utbildning i Sv 5 1 Utbildning i Fi Arbeta i Fi 1 0 övrigt 32 Vet ej

Tämligen bra % av 1 552

Hjälpligt % av 707

Inte alls % av 1 700

Uppg sakn % av 139

Totalt % av 6 679

Antal omnämnanden

15 24 9 20

22 25 9 16

18 27 10 19

3 0 3 0

18 20 8 20

1 236 1 317 515 1 310

3 0 0 0 30

4 0 0 0 23

3 0 0 0 24

3 0 0 0 3

4 0 1 0 28

257 26 34 8 1 859 6 702 6 535

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett ininst ett alternativ % av 2 807 66 17-19 år: Arbeta i Sv Gymnasium i Sv 1 Fackskola i Sv 2 2 Yrkesskola i Sv Universitet eller 3 högskola i Sv Annan utbildningr i Sv 4 1 Utbildning i Fi Arbeta i Fi 1 övrigt 4 17 Vet ej

%av 687

% av 301

%av 877

% av 367

% av 5 039

56 1 0 1

62 3 4 10

71 1 0 3

5 0 0 0

61 1 1 2

3 062 44 61 105

13 0 1 1 20

4 0 1 0 9

5 0 0 6 8

0 0 2 1 2

5 1 1 4 15

268 37 61 187 738 4 772 4 619

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

tala svenska inte medförde skillnader i andelen som planerade att arbeta i Sverige, men att de som talade svenska däremot var mer osäkra än övriga beträffande sina planer och mer sällan hade planer på högre studier. Skillnader i osäkerheten finns även för förmåga att tala finska och går, liksom för de yngsta grupperna, i motsatt riktning mot vad som gällde för förmågan att tala svenska. Med ökade kunskaper i finska (liktydigt med sämre kunskaper i svenska) följer ökad tveksamhet om framtidsplanerna. Här varierar andelen som planerar att arbeta i Sverige något litet men skillnaderna tyder dock inte på något samband mellan kunskaper i finska och framtidsplaner. De som talar finska tämligen bra har i nåSOU 1970: 44

got större utsträckning än övriga angett alternativet annan utbildning. Slutligen skall i detta avsnitt framtidsplanerna redovisas efter förmåga att skriva finska (tabeller 7.22 och 7.23). Sambandet är detsamma som för förmåga att tala finska. De som har för avsikt att flytta till Finland behärskar finska i skrift genomsnittligt bättre än dem som inte planerar att flytta. Även för dem som tänker flytta till Finland ligger skrivkunskaperna på en avsevärt lägre nivå än talkunskaperna, med undantag för den äldsta åldersgruppen. Fortfarande med undantag av den äldsta åldersgruppen är deras förmåga att skriva finska också sämre än förmågan att skriva svenska. I åldersgruppen 13-16 år anger 123

Tabell 7.22. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter förmåga att skriva finska. I procent. Skriver finska Ålder 7-9 år:

Avsikt att flytta

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 7-9 år 10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 10-12 år 13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 13-16 år 17-19 år: Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

Obehindrat

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

3 2 1 0 1

5 2 6 1 4

36 9 21 4 16

55 85 69 24 74

1 2 3 71 5

100 100 100 100 100

337 3 702 4 088 357 8 484

8 5 8 0 7

16 5 9 2 7

50 18 32 9 25

24 71 49 27 58

2 1 2 62 3

100 100 100 100 100

218 3 209 3 296 191 6 916

48 14 25 0 19

15 9 13 2 11

12 18 26 2 21

25 59 34 25 47

0 0 1 71 2

100 100 100 100 100

210 3 575 2 722 173 6 680

85 34 59 3 44

5 8 12 0 9

7 18 12 1 14

2 39 16 0 26

1 1 1 96 7

100 100 100 100 100

370 2 557 1 776 336 5 040

t. ex. 85 % av dem som tänker flytta att de skriver svenska obehindrat (tabell 7.18) eller tämligen bra, medan 63 % skriver finska obehindrat eller tämligen bra. Motsvarande siffror för åldersgruppen 10-12 år är 78 resp. 24 %. I tabell 7.23 redovisas planer rörande utbildning och arbete efter förmågan att skriva finska. Någon lika klar tendens, liknande den som återfanns vid redovisning efter förmåga att skriva svenska och, för de yngre, efter förmåga att tala finska, kan man inte urskilja här. De skillnader som finns är genomgående rätt små och återspeglar sällan ett linjärt samband mellan planer och skrivkunskaper. Dock kan man för åldersgruppen 13-16 år utläsa att de som skriver finska obehindrat i högre grad än övriga väljer alternativet arbete i Sverige och i lägre grad gymnasieutbildning. I åldersgruppen 17-19 år framträder också en viss skillnad ifråga om graden av osäkerhet.

7.10 Önskemål om undervisning och framtidsplaner

i

finska

Av de tidigare avsnitten i detta kapitel har framgått att för dem som har för avsikt att flytta till Finland präglas de nuvarande förhållandena i högre grad av finskspråkighet än för dem som ämnar stanna. De kommer oftare från hem där föräldrarna talar enbart eller mest finska och språket med de närmaste är finska i större utsträckning än för övriga. Deras kunskaper i svenska är sämre och kunskaperna i finska bättre,, även om kunskapsnivån i finska, speciellt förmågan att skriva, för vissa åldersgrupper ändå är relativt låg. Här skall närmast studeras i vilken mån även intresset för att lära sig eller upprätthålla kunskaperna i finska avviker för dem som planerar att flytta till Finland. I tabell 7.24 redovisas först intresset av några timmars undervisning i finska i veckan på skolschemat. I samtliga åldersgrupper utom 13-16 år föreligger ett starkare intresse för sådan undervisning bland dem som har för avsikt SOU 1970:44

Tabell 7.23. Framtidsplaner särredovisat efter ålder och förmåga att skriva finska. Skriver finska

Ålder 7-12 år:

Framtidsplaner

Obehindrat % av 7 563

Tämligen bra % av 855

Hjälpligt % av 3 079

Inte alls % av 10 246

Uppg sakn % av 659

Totalt % av 15 402

Antal omnämnanden

Utbildning i Sv Utbildning i Fi Arbeta i Sv Arbeta i Fi övrigt Vet ej

60 1 26 1 0 29

57 1 15 0 1 39

54 11 14 0 0 44

63 1 21 0 0 35

23 0 9 0 1 22

59 1 19 0 0 36

9 088 100 2 896 48 65 5 620 17 817 14 970

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ % av 1 274 13-16 år: Arbeta i Sv 24 Gymnasium i Sv 10 Fackskola i Sv 5 Yrkesskola i Sv 21 Universitet eller högskola i Sv 1 Annan utbildning i Sv 4 Utbildning i Fi 1 Arbeta i Fi 2 Övrigt 1 Vet ej 33

%av 725

% av 1 402

% av 3 122

% av 157

% av 6 680

18 20 4 19

16 24 7 20

18 23 10 20

6 3 3 6

19 20 8 20

1 236 1 317 515 1 310

7 1 1 0 28

4 0 0 0 29

3 0 0 0 26

3 0 0 0 3

4 0 1 0 28

257 26 34 8 1 859 6 702 6 535

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ % av 2 235 17-19 år: Arbeta i Sv 65 Gymnasium i Sv 1 Fackskola i Sv 1 Yrkesskola i Sv 1 Universitet eller högskola i Sv 3 Annan utbildning i Sv 4 Utbildning i Fi 1 Arbeta i Fi 2 övrigt 5 Vet ej 19

% av 442

% av 703

% av 1 301

% av 358

% av 5 039

64 1 1 0

56 1 4 7

71 1 1 2

4 0 0 0

61 1 1 2

3 062 44 61 105

10 2 0 1 16

10 0 1 1 15

6 0 0 4 10

0 0 3 1 1

5 1 1 4 15

268 37 61 187 738 4 772 4 619

Totalt antal omnämnanden Antal individer som angett minst ett alternativ

att flytta. Största skillnaden finns i åldern 7-9 år där 80 % av dem som skall flytta är intresserade nu eller i framtiden och 32 % av dem som inte skall flytta. Minsta skillnaden återfinns i äldsta åldersgruppen där motsvarande siffror är 17 resp. 6 %. Att motsvarande skillnad inte finns för 13-16åringarna kan mycket väl bero på slumpSOU 1970: 44

variationen eftersom antalet personer som har för avsikt att flytta till Finland är mycket litet. Tidigare har dock framgått att bland dem som ämnar flytta har just denna ålderskategori de sämsta kunskaperna i finska (tabell 7.20). Det bör dock påpekas att de grupper av individer som ämnar flytta till Finland är förhållandevis små var125

Tabell 7.24. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter intresse av undervisning i finska på skolschemat. I procent. Intresserad av sådan undervisning Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

53 27 46 9 37

4 39 11 6 21

17 17 21 5 19

14 12 14 79 16

100 100 100 100 100

588 5 615 7 205 648 14 055

54 16 27 10 23

26 16 28 4 21

9 44 13 7 26

5 13 16 5 14

6 11 16 74 16

100 100 100 100 100

336 3 703 4 088 358 8 485

10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 10-12 år

66 19 41 7 31

2 5 10 2 7

10 51 19 14 33

10 13 16 9 14

12 12 15 69 15

100 100 100 100 100

220 3 210 3 296 191 6 917

13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 13-16 år

37 44 15 0 11

11 15 7 2 5

30 14 47 18 57

17 19 18 2 15

6 8 13 78 12

100 100 100 100 100

209 3 574 2 722 173 6 680

17-19 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 17-19 år

6 2 3 0 3

11 4 4 0 4

54 73 51 1 60

15 10 18 3 12

14 11 24 96 21

100 100 100 100 100

369 2 557 1 774 336 5 039

Ja, nu

Ja, i framtiden

3-6 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 3-6 år

12 5 8 1 6

7-9 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 7-9 år

Ålder

Avsikt att flytta

för skattningarna av det absoluta intresset ej i nämnvärd grad påverkas av dessa. När det gäller frivillig undervisning i finska i skolan men utanför skolschemat finner vi i åldersgrupperna 3-16 år ett större intresse för detta bland dem som ämnar flytta än bland dem som tänker stanna i Sverige. I åldersgruppen 17-19 år är det redovisade intresset lika stort, men gruppen »vet ej» är dock större för dem som ämnar flytta (tabell 7.25). De som ej vet om de skall flytta redovisar i regel ett intresse som ligger mellan andelen intresserade i de båda övriga grupperna. De är dock oftast något mer osäkra än de övriga även ifråga om sina önskemål. Av tabell 7.26 finner vi återigen att de som ämnar flytta är mer intresserade av att få undervisning i finska, här i form av kvällskurser i finska. Skillnader kan konstateras i samtliga åldersgrupper utom bland 1012-åringar. För åldersgrupperna 13-16 och 126

17-19 år föreligger också en viss skillnad ifråga om andelen »vet ej», som är högre för dem som ämnar flytta. Man kan notera att det för ca iU av åldersklassen 3-6 år av dem som ämnar flytta har angetts att de i framtiden är intresserade av att deltaga i kvällskurser i finska. Det förefaller rimligt att anta att kvällskurser kan bli aktuella för dessa först om åtskilliga år, och att denna undervisning knappast kan bli aktuell i Sverige om familjen realiserar sina flyttplaner. I tabell 7.27 redovisas önskemål om lägerkurser i finska i Sverige eller Finland under ferierna. Samma tendens som tidigare framträder här. De som ämnar flytta är mer intresserade av lägerkurser i finska än övriga. För den yngsta åldersgruppen redovisas i tabell 7.28 intresset för språkträning i finska i förskolan efter avsikt att flytta till Finland. SOU 1970: 44

Tabell 7.25. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter intresse av frivillig undervisning i finska i skolan utanför ordinarie skolschemat. I procent. Intresserad av sådan undervi sning Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

Antal popuUppg lationsVet ej sakn Summa individer

3-6 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 3-6 år

2 2 3 0 3

35 18 27 4 23

9 40 13 5 23

19 16 23 4 19

35 24 34 87 32

100 100 100 100 100

588 5 615 7 204 648 14 057

7-9 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 7-9 år

22 9 15 1 12

18 12 20 7 16

13 47 16 7 29

9 11 14 4 12

38 21 35 81 31

100 100 100 100 100

335 3 701 4 088 357 8 485

10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 10-12 år

16 10 17 7 14

18 6 8 5 7

16 53 22 11 36

8 11 16 9 13

42 20 37 68 30

100 100 100 100 100

219 3 209 3 296 192 6 912

13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 13-16 år

25 3 6 0 5

2 4 6 2 5

38 72 51 15 61

12 10 17 5 12

23 11 20 78 17

100 100 100 100 100

209 3 573 2 722 174 6 680

17-19 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 17-19 år

3 2 4 0 3

1 3 5 0 3

59 72 50 1 59

18 9 15 3 11

19 14 26 96 24

100 100 100 100 100

370 2 556 1 776 336 5 040

Ålder

Avsikt att flytta

Föräldrarna till dem som uppger avsikt att flytta till Finland är, liksom för övriga undervisningsformer, mer intresserade av språkträning i finska i förskolan än de som inte ämnar flytta. 7.11 Bakgrundsdata och önskemål om undervisning i finska Önskemål om olika former av undervisning i finska skall i detta avsnitt studeras dels efter flyttningsår och dels efter föräldrarnas språk. Vid redovisning efter flyttningsår är vi främst intresserade av att se vilken riktning ett eventuellt samband har. Dels kan man tänka sig att de som relativt nyligen kommit från Finland har ett större intresse för Finland och finska språket än de som bott här längre tid och hunnit anpassa sig till det svenska samhället i högre grad. Dels kan det i stället vara så att intresset för undervisning i finska framträder först när SOU 1970: 44

man har bott i Sverige en längre tid och kunskaperna i finska språket kanske börjar trängas undan. För att finna belägg för om något av dessa samband existerar har här de mest föredragna undervisningsformerna i de olika åldrarna valts ut för redovisning. För den yngsta åldersgruppen, 3-6 år, har vi dock valt alternativet språkträning i finska i förskolan som ju för denna grupp är det enda just nu aktuella alternativet. För grupperna 7-12 och 13-16 år redovisas alternativen undervisning i finska på skolschemat och frivillig undervisning i finska och för 17-19-åringarna alternativet kvällskurser (tabeller 7.29-32). För de yngsta gäller tydligen att ju kortare tid familjen har bott i Sverige desto mer intresserade är föräldrarna av att barnet kan få språkträning i finska i förskola. Ca 28 % av dem som kom 1967 redovisar ett aktuellt intresse för detta och ca 16 % av dem som kom 1963 eller tidigare, vilket är samma 127

Tabell 7.26. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och redovisat efter intresse av kvällskurser i finska. I procent. Intresse av sådan undervisning Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

Antal popuUppg lationsVet ej sakn Summa individer

3-6 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 3-6 år

1 1 1 0 1

24 7 11 2 10

15 44 19 6 28

18 18 26 5 21

42 30 43 87 40

100 100 100 100 100

588 5 615 7 204 647 14 056

7-9 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 7-9 år

10 2 2 0 2

10 8 11 0 9

21 50 20 10 33

13 12 17 2 14

46 28 50 88 42

100 100 100 100 100

338 3 702 4 087 358 8 486

10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 10-12 år

4 2 3 0 2

6 5 6 2 6

26 56 28 14 41

14 11 15 9 13

50 26 48 75 38

100 100 100 100 100

219 3 209 3 297 191 6 918

13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 13-16 år

15 2 4 2 3

6 5 7 0 6

41 74 53 18 63

17 8 14 2 10

21 11 22 78 18

100 100 100 100 100

210 3 575 2 722 173 6 679

17-19 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 17-19 år

8 2 6 0 3

16 7 9 0 8

46 75 54 1 60

17 8 15 3 11

13 8 17 96 18

100 100 100 100 100

371 2 556 1 775 336 5 040

Ålder

Avsikt att flytta

andel som för dem som är födda i Sverige. För åldersgruppen 7-12 år finner man här visserligen inte, som för den yngsta åldersgruppen, en stadigt minskande andel för intresset för undervisning i finska ju längre man varit här, men det totala intresset (nu och i framtiden) ligger dock något högre för dem som kom hit 1964 eller senare än för dem som kom tidigare än 1964. För 13-16-åringarna är det däremot så att intresset i stället tycks öka ju längre man har varit här. Någon tolkning av den motsatta riktningen av sambandet för de äldre och yngre skall här inte ges. Man finner samma förhållande ifråga om frivillig undervisning i finska (tabell 7.31). I åldersgruppen 7-12 år förefaller fortfarande det totala intresset vara något litet högre för dem som flyttade hit 1964 eller senare och minskande för dem som kom tidigare. För 13-16-åringarna finner man som tidigare att intresset ökar något ju läng-

re man bott i Sverige. I tabellen framträder ännu ett annat mönster utöver det som förekom för de yngre. Intresset är högst bland de nyinflyttade, minskar sedan för att därefter åter öka. Även om det alltså i vissa fall tycks finnas ett samband mellan flyttningsår och intresse för undervisning i finska varierar sambandets karaktär för de olika åldersgrupperna och någon generell slutsats kan inte dras. I samtliga tabeller 7.29-7.32 kan man notera att de som är födda i Sverige visserligen ofta är den grupp som har det lägsta intresset för undervisning i finska, men att andelen intresserade dock inte är avsevärt lägre än för gruppen med det lägsta intresset bland de inflyttade. Bakgrundsvariabeln föräldrarnas språk användes i tabellerna 7.33-37 som redovisningsgrund för samtliga i formuläret upptagna former för undervisning i finska. För de fyra yngre åldersgrupperna är SOU 1970: 44

Tabell 7.27. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder och intresse för lägerkurser i finska. I procent. Intresse för sådan undervisning Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

Antal popuUppg lationsVet ej sakn Summa individer

3-6 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 3-6 år

1 2 2 1 2

29 14 21 2 17

10 40 15 6 25

18 17 24 5 20

42 27 38 86 36

100 100 100 100 100

589 5 615 7 204 648 14 055

7-9 år:

Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 7-9 år

14 6 10 1 8

16 12 16 5 13

15 46 18 6 30

19 12 15 3 13

36 24 41 85 36

100 100 100 100 100

338 3 702 4 088 358 8 485

10-12 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 10-12 år

11 10 13 0 11

22 4 5 0 5

21 51 26 11 37

6 11 16 9 13

40 24 40 80 34

100 100 100 100 100

218 3 209 3 298 192 6 916

13-16 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 13-16 år

11 6 8 0 7

8 6 5 2 6

48 66 49 20 57

19 11 18 0 14

14 11 20 78 16

100 100 100 100 100

208 3 575 2 722 174 6 679

17-19 år: Ja Nej Vet ej Uppg saknas Samtliga 17-19 år

3 1 3 0 2

2 3 5 0 3

54 76 55 1 62

15 8 16 3 11

26 12 21 96 22

100 100 100 100 100

370 2 557 1 776 336 5 040

Ålder

Avsikt att flytta

svarsmönstren mycket lika varandra. I samtliga dessa åldersgrupper anger de, vars ena förälder eller båda föräldrar talar enbart svenska en avsevärt lägre grad av intresse än de övriga. Med undantag av den allra yngsta gruppen gäller också att det största intresset finns i gruppen vars båda föräldrar talar enbart finska. Beträffande graden av osäkerhet ifråga

om intresset gäller i regel att ju mer svenskspråkiga föräldrar desto mindre osäker är man och ju mer finskspråkiga desto mer osäker. Åldersgruppen 17-19 år avviker från de övriga såtillvida att intresset är avsevärt högre för dem vars båda föräldrar talar finska och svenska obehindrat. Observationerna i denna grupp avser dock ett mycket

Tabell 7.28. Avsikt att flytta till Finland. Indelning efter ålder, 3-6 år, och intresse av språkträning i finska i förskolan. I procent. Intresse av sådan undervisning

Avsikt att flytta

Ja

Barnet för gammalt

Ja Nej Vet ej Uppgift saknas

35 13 23 3

2 1 1 0

Samtliga SOU 1970: 44 9—914504

19 Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

7 44 17 5

22 17 24 5

34 25 35 87

100 100 100 100

589 5 614 7 204 648

14 057

Vet

Tabell 7.29. Intresse för språkträning i finska i förskolan. Särredovisning efter flyttningsår och ålder, 3-6 år. I procent. Intresse av sådan undervisning Ålder

Flyttningsår

Ja, nu

Ja, i framtiden

3-6 år:

Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963 eller tidigare Uppg saknas

16 28 26 23 16 20

1 0 1 2 4 0

1 Samtliga 3-6 år

litet antal personer och resultatet riskerar innehålla stora slumpvariationer. I övrigt är variationerna i graden av intresse mycket små. De vars båda föräldrar talar enbart svenska har lägre intresse än övriga och har den högsta andelen nej-svar. Även för undervisningsformen frivillig undervisning i finska i skolan men utanför skolschemat (tabell 7.34) gäller för samtliga åldersgrupper att de vars båda föräldrar talar enbart svenska har ett mycket lägre intresse än övriga. Skillnaderna i andelen intresserade mellan olika kategorier inom varje åldersgrupp är här i övrigt något mindre än vad som var fallet ifråga om den för-

Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

30 25 20 18 22 6 26

20 19 25 19 14 48 20

33 28 28 38 44 26 34

Vet

100 100 100 100 100 100 100

9 376 516 1 068 2 656 377 66 14 056

ra undervisningsformen. De som har rent finskspråkiga föräldrar är inte längre markant mer intresserade än övriga. Tendensen för undervisningsformen kvällskurser (tabell 7.35) är densamma som tidigare i samtliga åldersgrupper. Barn med föräldrar som båda enbart talar svenska är minst intresserade. Mellan övriga grupper är skillnaderna i andelen intresserade ganska små. Som tidigare varierar också osäkerheten i samtliga åldersgrupper på så sätt att de vars båda föräldrar talar enbart svenska har markant lägst andel »vet ej». Även de vars ena förälder talar enbart svenska är också mindre osäkra än de övriga.

Tabell 7.30. Intresse för undervisning i finska på skolschemat. Särredovisning efter inflyttningsår och ålder, 7-16 år. I procent. Intresse för sådan undervisning Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

7-12 år:

Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963-62 1961-59 1958 eller tidigare Uppg saknas Samtliga 7-12 år

19 32 33 34 28 28 35 36 26

12 18 18 22 20 12 4 23 15

35 24 28 20 23 31 32 23 30

14 21 11 14 13 14 15 9 14

20 5 9 10 16 15 14 9 15

100 100 100 100 100 100 100 100 100

13-16 år: Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963-62 1961-59 1958 eller tidigare Uppg saknas Samtliga 13-16 år

8 5 7 10 13 12 18 3 11

4 5 9 5 8 6 3 0 5

58 59 73 56 54 51 50 31 57

13 19 7 18 17 18 15 6 15

17 12 4 11 8 13 14 60 12

100 100 100 100 100 100 100 100 100

Ålder

130 Inflyttningsår

Vet

6 732 423 957 3 055 1 413 2 251 423 148 15 402 1 622 183 371 1 165 633 1 164 1 418 122 6 680

SOU 1970: 44

Tabell 7.31. Intresse för frivillig undervisning i finska. Särredovisning efter flyttningsår och ålder, 7-16 år. I procent. Intresse för sådan undervisning Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

7-12 år:

Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963-62 1961-59 1958 eller tidigare Uppg saknas Samtliga 7-12 år

11 8 13 15 15 13 12 9 13

12 11 13 15 12 11 4 11 12

36 25 31 25 28 34 35 18 32

13 21 11 11 14 13 14 24 13

28 35 32 34 31 29 35 38 30

100 100 100 100 100 100 100 100 100

6 732 423 957 3 055 1 413 2 251 423 148 15 402

13-16 år: Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963-62 1961-59 1958 eller tidigare Uppg saknas Samtliga 13-16 år

4 2 1 4 7 6 8 3 5

2 2 8 4 5 4 7 7 5

64 57 79 60 56 60 57 50 61

9 17 5 15 16 13 13 15 12

21 22 7 17 16 17 15 25 17

100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 622 183 371 1 165 633 1 164 1 418 122 6 680

Ålder

Flyttningsår

Intresset för lägerkurser i finska är återigen minst utbrett bland dem som har enbart svenskspråkiga föräldrar. En skillnad mot vad som gällt för de tidigare redovisade undervisningsformerna är att intresset för lägerkurserna genomgående är något större bland de grupper vars båda föräldrar är mer eller mindre tvåspråkiga jämfört med de grupper där båda eller någon av föräldrarna talar enbart finska (tabell 7.36). De grupper där båda eller enbart en av föräldrarna talar enbart svenska är i mindre utsträckning intresserade av finsk språkträning i förskolan (tabell 7.37) än övriga

Vet

och är också mindre tveksamma. I övrigt är intresset ungefär lika stort i samtliga grupper. Som tidigare har nämnts är andelen »uppgift saknas» mycket hög för frågan om önskemål om undervisning i finska. Ett studium av kolumnen »uppgift saknas» i tabellerna 7.33-7.37 visar att denna andel genomgående är avsevärt mycket mindre för gruppen vars båda föräldrar talar enbart svenska. Vi har tidigare konstaterat att en stor del av fallen där uppgift saknas beror på att respondenterna enbart har markerat svar för de alternativ de varit intres-

Tabell 7.32. Intresse för kvällskurser i finska. Särredovisning efter flyttningsår och ålder, 17-19 år. I procent. Intresserad av sådan undervisning Ålder

Flyttningsår

17-19 år: Födda i Sverige 1967 1966 1965-64 1963-62 1961-59 1958 eller tidigare Uppg saknas Samtliga 17-19 år

SOU 1970: 44

Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

3 9 6 1 0 2 3 0 2

3 8 10 7 6 10 9 0 8

28 54 58 65 76 68 67 70 41

5 15 8 14 8 13 10 21 15

61 14 18 13 10 7 11 9 34

Vet

100 100 100 100 100 100 100 100 100

559 581 602 1083 423 515 1 232 43 5 038

Tabell 7.33. Intresse för undervisning i finska p å skolschemat. Särredovisning efter föräldrarnas språk och ålder. I procent. Intresse av sådan undervisning Ålder

Föräldrarnas språk

Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtlii ;a 3-6 år 7-9 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

Ja, nu

Ja, i framtid. Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 020

4 790

1 625

4 9 2 2 6

24 44 3 19 37

40 5 78 20 22

18 32 14 12 19

14 10 3 47 16

100 100 100 100 100

1 757 687 1 086 1 308 14 055

1 236

3 015

12 35 2 16 23

11 29 2 12 21

59 10 83 24 26

7 18 7 12 14

11 8 6 36 16

100 100 100 100 100

854 433 427 943 8 485

3-6 år:

10-12 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år 13-16 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt

1 152

2 451

13 42 7 15 31

6 9 0 7 7

59 17 84 32 33

9 21 6 16 14

13 11 3 30 15

100 100 100 100 100

544 484 493 673 6 917

2 325

S O U 1970: 44

Tabell 7.33. Forts. Intresse av sådan undervisning Ålder

Föräldrarnas språk

Ja, nu

En förälder talar enbart 12 finska En förälder talar enbart 6 svenska 15 Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska 1 8 Uppgift saknas Samtliga 13-16 år 11

17-19 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

1 3 0 2 3

Ja, i framtid. Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

4 6 0 3 5

73 52 85 52 57

10 18 11 9 15

7 9 3 28 12

100 100 100 100 100

758 420 380 623 6 680

1 5 2 4 4

81 52 87 41 59

9 20 6 7 13

8 20 5 46 21

100 100 100 100 100

313 851 235 1041 5 039

Tabell 7.34. Intresse av frivillig undervisning i finska utanför schemat. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent. Intresse av sådan undervisning

Ålder

Föräldrarnas språk

ja, nu

Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 3 En förälder talar enbart 2 finska En förälder talar enbart 3 svenska 3 Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska 1 Uppgift saknas 1 3 Samtliga 3-6 år 7-9 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 19 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 15 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 14

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 020

4 790

20 24 4 7 23

41 8 77 18 23

17 33 14 13 19

19 32 4 61 32

100 100 100 100 100

1757 687 1 086 1 308 14 055

1 236

3 015

Ja, i främtiden

3-6 år:

SOU 1970: 44

Tabell 7.34. Forts. Intresse av sådan undervisning

Ålder

Föräldrarnas språk

En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år

10-12 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år 13-16 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år 17-19 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 17-19 år

134 Ja, nu

Ja, i framtiden

10 10 12 0 7 12

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

8 14 2 13 16

60 18 83 26 29

8 14 5 9 12

14 42 10 45 31

100 100 100 100 100

854 433 421 943 8 485

44 10

1 153

2 451

7 18 2 3 14

11 6 1 4 7

58 15 89 34 36

10 21 5 18 13

14 40 3 41 30

100 100 100 100 100

544 484 492 672 6 917

1 094

5.

2 326

9 2

4 6

74 60

5 17

8 15

100 100

759 420

0 4 5

1 4 5

87 50 61

8 7 12

4 35 17

100 100 100

379 624 6 680

1 218

1 3

1 6

84 51

4 19

10 21

100 100

313 850

0 1 3

2 5 3

86 38 59

7 9 11

5 47 24

100 100 100

235 1041 5 040

SOU 1970:44

Tabell 7.35. Intresse av kvällskurser i finska. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent. Intresse av sådan undervisning

Ålder

Föräldrarnas språk

Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtlig a 3-6 år

Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 020

4 790

1 625

0 2 0 0 1

8 16 2 3 10

44 11 79 20 28

21 34 14 14 21

27 37 5 63 40

100 100 100 100 100

1757 686 1 086 1 308 14 056

1 237

3 016

10 12 2 8 9

62 8 83 29 33

9 26 5 9 14

19 52 10 51 42

100 100 100 100 100

854 433 428 944 8 486

1 153

2 452

4 5 3 4 5

60 23 88 40 41

9 15 5 13 13

25 49 3 43 39

100 100 100 100 100

545 484 492 673 6 918

2 325

3-6 år:

7-9 år:

Båda talar finska och svenska obehindrat 1 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 1 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 3 En förälder talar enbart finska 4 En förälder talar enbart svenska 0 Båda talar enbart finska 2 Båda talar enbart svenska 0 Uppgift saknas 3 Samtliga 7-9 år 2 10-12 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 3 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 1 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 2 En förälder talar enbart finska 4 En förälder talar enbart svenska 2 Båda talar enbart finska 8 Båda talar enbart svenska 1 Uppgift saknas 0 Samtliga 10-12 år 2 13-16 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 3 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra 4 Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 2 SOU 1970: 44

63 60

Tabell 7.35. Forts. Intresse av sådan undervisning

Ålder

Föräldrarnas språk

En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 13-16 år

Ja, nu

Ja, i framtiden

3 8 5 0 1 3

17-19 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 4 En förälder talar enbart finska 3 En förälder talar enbart svenska 1 Båda talar enbart finska 5 Båda talar enbart svenska 0 Uppgift saknas 2 Samtliga 17-19 år 2

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 6 1 4 8

74 61 88 50 60

5 14 7 9 11

11 14 4 36 18

100 100 100 100 100

757 420 378 624 6 679

60 71

1 219

6 9 5 8 8

84 53 87 41 41

4 16 6 8 15

5 17 2 41 34

100 100 100 100 100

314 851 235 1 040 5 040

Tabell 7.36. Intresse av lägerkurser i finska. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk. I procent. Intresse av sådan undervisning

Ålder

Föräldrarnas språk

Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 3-6 år

Ja, nu

Ja, i framtiden

Nej

ej

Uppg Antal popusakn lationssakn Summa individer

2 019

4 791

1 625

1 1 0 1 2

17 16 2 5 17

39 11 78 20 25

20 37 14 12 20

23 35 6 62 36

100 100 100 100 100

1 757 687 1086 1 308 14 056

3 016

Vet ej

3-6 år:

7-9 år:

136 Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt

SOU 1970:44

Tabell 7.36. Forts. Intresse av sådan undervisning

Ålder

Föräldrarnas språk

En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 7-9 år 10-12 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas Samtliga 10-12 år

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

8 9 1 3 8

10 10 5 10 13

54 20 80 26 30

10 16 3 11 13

18 45 11 50 36

100 100 100 100 100

854 433 428 944 8 486

1 153

2 452

5 11 3 5 11

4 4 0 4 5

56 18 86 37 37

10 20 9 12 13

25 47 2 42 34

100 100 100 100 100

545 484 492 673 6 918

1095 Ja, nu

Ja, i fram tiden

13-16 år: Båda talar finska och svenska obehindrat 12 Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 8 En förälder talar enbart finska 7 En förälder talar enbart svenska 2 Båda talar enbart finska 5 Båda talar enbart svenska 1 Uppgift saknas 3 Samtliga 13-16 år 7 17-19 år: Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt 3 En förälder talar enbart finska 1 En förälder talar enbart svenska 1 Båda talar enbart finska 2 Båda talar enbart svenska 0 Uppgift saknas 1 Samtliga 17-19 år 5 SOU 1970: 44

2 325

2 5 0 4 6

78 56 89 48 57

6 20 8 10 14

12 14 2 35 16

100 100 100 100 100

757 420 378 624 6 679

1 4 2 1 11

84 56 87 44 38

4 17 7 10 15

10 20 4 44 31

100 100 100 100 100

314 851 235 1040 5040

Tabell 7.37. Intresse av språkträning i finska i förskolan. Särredovisning efter ålder och föräldrarnas språk, 3-6 år. I procent. Intresse av sådan undervisning

Ålder

Föräldrarnas språk

3-6 år:

Båda talar finska och svenska obehindrat Båda talar finska och svenska åtminstone tämligen bra Båda talar finska och svenska åtminstone hjälpligt En förälder talar enbart finska En förälder talar enbart svenska Båda talar enbart finska Båda talar enbart svenska Uppgift saknas

Samtliga 3-6 år

Ja

Barnet för gammalt

Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 020

4 790

1 625

14 26 2 8

0 0 0 0

44 11 79 16

20 31 14 16

22 32 5 60

100 100 100 100

1 757 686 1 086 1 308

14 056

serade av. Eftersom de svenskspråkiga grupperna till så liten del är intresserade av någon undervisning i finska överhuvudtaget, har inte detta förhållande gällt för svaren från denna grupp och andelen uppgift saknas har därmed också blivit mindre än för övriga grupper.

Vet

7.12 Sysselsättning och önskemål om undervisning i finska (tabeller 7.38-41) Sysselsättning och önskemål kommer här endast att redovisas för åldersgruppen 1 3 19 år. De yngre utgör ifråga om sysselsättning en mycket homogen grupp, var f ör det är mindre intressant att studera dessa. Intresset för undervisning i finska på skolschemat är, som man kunde förvänta, större bland de ungdomar som går i skolan,

Tabell 7.38. Intresse av undervisning i finska på skolschemat. Särredovisning efter sysselsättning och ålder, 13-19 år. I procent. Intresse av sådan undervisning

Sysselsättning

Ja, nu

Yrkesverksam Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Utan sysselsättning Uppgift saknas

1 12 17 13 11 6 3

Samtliga 13-19 år

2 i

8 Ja, i framtiden

Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

3 5 9 5 5 3 7 7 0

64 57 47 64 73 62 64 65 8

13 16 24 8 4 16 15 15 1

19 10 3 10 7 13 11 11 91

100 100 100 100 100, 100 100 100 100

3 233 5 019 257 437 245 720 551 712 498

11 672

Vet

Anm: Elever i flickskola och på universitet har uteslutits p g a för små frekvenser.

138 SOU 1970: 44

Tabell 7.39. Intresse av frivillig undervisning i finska. Särredovisning efter sysselsättning och ålder, 13-19 år. I procent. Intresse av sådan undervisning

Sysselsättning

Ja, nu

Yrkesverksam Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Utan sysselsättning Uppgift saknas

2 6 5 5 7 4 2 1 0

Samtliga 13-19 år

4 Ja, i framtiden

Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

4 4 12 5 4 4 4 2 0 4

61 61 58 70 68 67 61 67 8 60

12 14 13 7 9 10 11 15 1 12

21 15 12 13 12 15 22 15 91 20

Vet

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

3 233 5 019 257 437 245 720 551 712 498 11 672

Anm: Elever i flickskola och på universitet har uteslutits p g a för små frekvenser. och speciellt då i skolor med mer teoretisk studieinriktning än yrkesskola. Realskoleelever visar det största intresset. Gruppen är dock mycket liten och slumpvariationen här betydande. Vi har dock tidigare sett (tabell 4.29) att elever i realskolan är, bland dem som fortfarande går i skolan, de som i störst utsträckning är finskspråkiga. Man kan anta att det i första hand är dessa som är mest intresserade av att upprätthålla och förbättra sina kunskaper i finska. Detta skulle då medföra att realskoleeleverna visade större intresse än övriga. Elever i grundskola, gymnasium och fackskola har

alla ungefär samma intresse för denna undervisningsform, ca 17 % . Gruppen yrkesverksamma är minst intresserade av samtliga grupper, ca 4 %. Realskoleeleverna är även i fråga om frivillig undervisning i finska de som är mest intresserade. De som går i gymnasium, grundskola och fackskola är, liksom tidigare, också något mer intresserade än övriga. När det gäller intresse för kvällskurser i finska framträder inte längre den tendensen att skoleleverna skulle vara mer intresserade än de övriga. Några större variationer ifråga om det totala intresset för kvällskur-

Tabell 7.40. Intresse av kvällskurser i finska. Särredovisning efter sysselsättning och ålder, 13-19 år. I procent. Intresse av sådan undervisning

Sysselsättning

ja, nu

Ja, i främtiden

Yrkesverksam Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Utan sysselsättning Uppgift saknas

3 3 2 1 14 5 5 2 0

7 5 12 12 4 7 9 12 1

Samtliga 13-19 år

3 Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

64 64 59 73 61 68 61 66 9

12 11 13 4 9 8 11 9 1

14 17 14 10 12 12 14 11 89

100 100 100 100 100 100 100 100 100

3233 5 019 257 437 245 720 551 712 498

11 672

Anm: Elever i flickskola och på universitet har uteslutits p g a för små frekvenser. SOU 1970: 44

Tabell 7.41. Intresse av lägerkurser i finska. Särredovisning efter sysselsättning och ålder, 13-19 år. I procent. Intresse av sådan undervisning

Sysselsättning

Ja, nu

Ja, i framtiden

Yrkesverksam Grundskola Realskola Gymnasium Fackskola Yrkesskola Annan utbildning Utan sysselsättning Uppgift saknas

2 7 5 3 9 5 2 1 0

3 5 10 11 11 3 5 3 0

Samtliga 13-19 år

4 Nej

ej

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

66 57 59 65 61 67 60 67 8

12 16 17 9 9 11 14 11 1

17 15 9 12 10 14 19 18 91

100 100 100 100 100 100 100 100 100

3 233 5 019 257 437 245 720 551 712 498

11 672

Vet

Anm: Elever i flickskola och på universitet har uteslutits p g a för små frekvenser.

ser framkommer inte här. Man kan dock notera att eleverna i fackskolan redovisar ett aktuellt intresse i större utsträckning än övriga. I samtliga andra grupper är intresset i framtiden större än intresset för närvarande.

Intresset för lägerkurser är större i någon mån hos skolelever, alltså samma grupp som också föredrog undervisning i finska på skolschemat och frivillig undervisning i skolan mer än de övriga.

Tabell 7.42. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning i finska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kunskaper i svenska och ålder, 6-9 år. I procent. Svårighet i skolan Intresse för sådan undervisning

Ja

Nej

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Undervisning på skolschemat

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

33 31 7 25 12

57 58 86 61 53

8 11 7 14 35

100 100 100 100 100

1952 1 856 2 252 1208 1 510

Frivillig undervisning

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

22 26 13 24 26

70 64 81 64 50

8 12 6 12 24

100 100 100 100 100

1049 1 376 2 468 1059 2 830

Kvällskurser i finska

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

33 30 11 29 25

59 59 82 61 54

8 11 7 10 21

100 100 100 100 100

171 807 2811 1238 3 751

Lägerkurser i finska

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

31 23 14 24 24

63 66 79 65 52

6 11 7 11 24

100 100 100 100 100

694 1 178 2 550 1 139 3 216

8 778

Undervisningsform

Samtliga 6-9 år

140 SOU 1970:44

Tabell 7.43. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning i finska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kunkaper i svenska och ålder, 10-12 år. I procent. Svårighet i skolan Undervisningsform Undervisning på skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser i finska

Lägerkurser i finska

Intresse för sådan undervisning Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

Samtliga 10-12 år

7.13 Skolsvårigheter i Sverige på grund av bristande kunskaper i svenska och önskemål om undervisning i finska (tabell 7.42-45) I detta avsnitt studeras om det finns något samband mellan förekomsten av svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska och önskemål om undervisning i finska. De som har svårigheter i skolan är i högre grad finskspråkiga än de övriga och om det förhållandet gäller att det främst är de finskspråkiga som är intresserade av undervisning i finska, så kan man här förvänta att svårigheter i skolan också innebär större intresse för undervisning i finska. Det kan dock också förhålla sig så att de som har haft svårigheter i skolan inte är särskilt intresserade av att deltaga i ytterligare undervisning. I tabellerna redovisas samtliga undervisningsformer för varje åldersgrupp för sig. Av tabell 7.42 framgår tydligt att de 6-9åringar som nu eller i framtiden är intresserade av att få undervisning i finska i högre grad än övriga har eller har haft svårigSOU1970:44

Ja

Nej

Antal populationsUppg sakn Summa individer

40 36 15 26 21 31 36 15 28 35 52 34 17 30 33 39 26 15 27 34 26

56 54 81 65 63 63 55 81 63 55 46 60 79 60 57 56 69 80 63 56 67

4 10 4 9 16 6 9 4 9 10 2 6 4 10 10 5 5 5 10 10 7

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

2 083 508 2311 956 1024 909 506 2 495 921 2 052 161 380 2 806 877 2 657 731 366 2 539 917 2 330 6 882

heter i skolan på grund av bristande språkkunskaper, vilket alltså ger det samband som angavs i indelningen till detta avsnitt. Detta förhållande gäller för samtliga undervisningsformer. Den för de yngre barnen iakttagna tendensen gäller även för 10-12-åringarna. De som är intresserade har i betydligt högre grad haft svårigheter i skolan än de som inte är intresserade av undervisning i finska. Bilden förändrar sig inte heller för åldersgruppen 13-16 år, även om skillnaderna här i regel är något mindre än för de yngre. Ifråga om kvällskurser i finska avviker visserligen inte de som är intresserade nu från dem som inte är intresserade, men om man tar hänsyn till gruppen »intresserade i framtiden» får man samma förhållande som tidigare, nämligen att de som är intresserade har haft svårigheter i högre grad än de övriga (tabell 7.44). För åldersgruppen 17-19 år är grupperna som är intresserade av undervisning i finska genomgående mycket små, varför resultaten är osäkra. Tendensen är dock fort141

Tabell 7.44. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning i finska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kunskaper i svenska och ålder, 13-16 år. I procent.

Intresse för sådan undervisning

Ja

Nej

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

37 38 23 36 27

60 58 76 61 53

3 4 1 3 20

100 100 100 100 100

Frivillig undervisning

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

33 41 22 37 37

63 55 77 60 48

4 4 1 3 15

100 100 100 100 100

Kvällskurser i finska

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

21 40 24 37 33

77 59 75 59 52

2 1 1 4 15

100 100 100 100 100

Lägerkurser i finska

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

28 38 23 36 33

69 57 76 62 51

3 5 1 2 16

100 100 100 100 100

100 Svårighet i skolan Undervisningsform Undervisning på skolschemat

!

Samtliga 13-16 år

689 345 3 785 1012 798 344 309 4 024 829 1 121 209 380 4 174 689 1 177 446 361 3 803 950 1068 6 629

Tabell 7.45. Populationsindivider som går eller har gått i svensk skola. Intresse för olika former av undervisning i finska. Redovisning efter svårigheter att följa med i skolan p g a bristande kunskaper i svenska och ålder, 17-19 år. I procent.

Intresse för sådan undervisning

Ja

Nej

Antal populationsUppg sakn Summa individer

Undervisning på skolschemat

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

29 45 31 46 19

71 55 66 52 34

0 0 3 2 47

100 100 100 100 100

Frivillig undervisning

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

37 40 30 50 22

59 60 68 46 37

4 0 2 4 41

100 100 100 100 100

Kvällskurser i finska

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

26 39 30 43 22

70 60 68 53 23

4 1 2 4 55

100 100 100 100 100

Lägerkurser i finska

Ja, nu Ja, i framtiden Nej Vet ej Uppg saknas

43 59 29 49 19

57 41 69 46 34

0 0 2 5 47

100 100 100 100 100

122 127 1 959 412 726 96 108 1 970 341 830 100 279 2 018 336 613 61 128 2 060 367 729

3 345

Svårighet i skolan Undervisningsform

Samtliga 17-19 år 142

SOU 1970: 44

farande i stort sett densamma, dvs. de som är intresserade av undervisning i finska har i större utsträckning redovisat skolsvårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska (tabell 7.45). 7.14 Språkmiljö och önskemål undervisning i finska

om

I detta avsnitt redovisas endast en tabell som rör betydelsen av det språk man talar med sina närmaste för intresset av undervisning i finska på skolschemat (tabell 7.46). I de fyra yngsta åldersgrupperna förekommer samma tendens. De som talar endast svenska med sina närmaste är i samtliga fall de som är minst intresserade. Skillnaden är oftast mycket stor, i de tre yngsta åldersklasserna t. ex. en skillnad på ca 25 % mellan gruppen som har det lägsta intresset och den därnäst följande gruppen. De som talar endast finska eller mest finska med sina närmaste har genomgående det största intresset för undervisning i finska på skolschemat. Mönstret för åldersgruppen 17-19 år är däremot inte helt detsamma som tidigare. Skillnaderna är mycket mindre och här är det de som talar lika mycket finska och svenska som har ett något större intresse för undervisningsformen än övriga grupper. De som talar endast svenska med sina närmaste är dock avsevärt mindre osäkra än övriga grupper och andelen ej intresserade är högst för denna grupp, vilket också gäller för övriga åldersgrupper.

7.15 Nuvarande språkkunskaper och önskemål om undervisning i finska 7.15.1 Kunskaper i svenska och undervisning i finska Slutligen skall vi i detta kapitel studera hur populationsindividernas kunskaper i svenska och finska varierar med intresset för de olika undervisningsformerna i finska. De följande tabellerna är uppställda så att man för varje åldersgrupp och undervisningsform skall kunna utläsa språkkunskaperna för de SOU 1970: 44

grupper som är intresserade för resp. undervisningsform nu, i framtiden, ej intresserade, osäkra samt för dem som ej lämnat svar. De fem första tabellerna, en tabell för varje åldersklass, återger sambandet mellan angivna undervisningsformer och förmågan att tala svenska (tabeller 7.47-51). För samtliga undervisningsformer gäller att de barn i åldern 3-6 år (tabell 7.47) för vars räkning föräldrarna ej är intresserade av någon undervisning i finska har den bästa förmågan att tala svenska. Detta resultat överensstämmer med tidigare framkomna och är inte särskilt förvånande med tanke på att en stor del av dessa är födda i Sverige i enspråkig svensk miljö. De barn för vilka föräldrarna hyser ett aktuellt intresse för sådan undervisning är så få (med undantag för språkträning i förskolan) att någon statistiskt säkerställd avvikelse med avseende på kunskaper i svenska ej finns. De grupper där intresse finns för framtiden bildar heller inte något avvikande mönster vad beträffar förmågan att tala svenska. Av intresse är vidare att konstatera att de grupper som ej lämnat svar på frågan angående intresset för undervisning i finska närmast ansluter sig till det kunskapsmönster som de osäkra, dvs. gruppen »vet ej», uppvisar. Det finns sålunda ej skäl att tro att en stor del av dem som inte har besvarat denna fråga fullständigt skulle vara negativt inställda till de olika alternativen. De barn för vilka ett aktuellt intresse finns för språkträning i förskolan, den undervisningsform som är speciellt avsedd för denna åldersgrupp, har något sämre förmåga att tala svenska och förmodligen även bättre kunskaper i finska än de övriga barnen. För elever i grundskoleåldern visar tabellerna 7.48-50 i stort sett samma tendens som för de yngsta barnen. Elever som ej har något intresse för undervisning i finska har även de bästa kunskaperna i svenska. Dock tenderar skillnaderna att minska med ökad ålder. Någon skillnad mellan de olika föreslagna undervisningsformerna i fråga om 143

Tabell 7.46. Intresse för undervisning i finska på skolschemat. Särredovisning efter språk med närmaste och ålder. I procent. Intresse av sådan undervisning

Nej

Vet ej

Antal popuUppg lationssakn Summa indivder

19 49 51 49

49 6 7 10

16 17 22 20

13 15 11 14

100 100 100 100

4 399 572 4 551 2 325

11 1 6

35 5 37

17 0 22

22 3 19

15 91 16

100 100 100

1 705 504 14 055

10 28 33 34

10 17 34 29

58 15 8 12

9 20 15 13

13 20 10 12

100 100 100 100

2 587 868 1 514 1 601

23 5 23

26 2 21

17 3 26

19 1 14

15 89 16

100 100 100

1 628 283 8 485

10-12 år: Endast svenska Mest svenska Endast finska Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppg saknas Samtliga 10-12 år

12 37 44 43

4 6 10 10

62 30 20 16

10 12 14 17

12 15 12 14

100 100 100 100

2 172 900 894 1 213

38 6 31

9 3 7

21 8 433

17 6 14

15 77 15

100 100 100

1 583 153 6 917

13-16 år: Endast svenska Mest svenska Endast finska Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppg saknas Samtliga 13-16 år

5 11 15 15

4 4 7 5

74 56 52 49

9 20 15 17

8 9 11 14

100 100 100 100

2 214 684 1 070 1 097

12 0 11

7 0 5

48 0 57

22 0 15

11 100 12

100 100 100

1 492 122 6 680

17-19 år: Endast svenska Mest svenska Endast finska Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppg saknas

2 1 4 3

4 1 5 3

80 55 56 61

6 22 15 16

8 21 100 17

100 100 20 100

1 283 328 1 628 699

5 0

7 0

57 3

14 2

17 95

100 100

751 350

Samtliga 17-19 år

5 039

Ålder

Föräldrarnas språk

3-6 år:

Endast svenska Mest svenska Endast finska Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppg saknas Samtliga 3-6 år: 7-9 år:

Endast svenska Mest svenska Endast finska Mest finska Lika mycket svenska och finska Uppg saknas Samtliga 7-9 år

Ja, nu

Ja, i framtiden

3 3 9 7

kunskapsmönstret i svenska tycks inte finnas för grundskoleleverna. De som är intresserade av såväl undervisning på schemat, frivillig undervisning, kvällskurser resp. lägerkurser i finska har ungefär likartad förmåga att tala svenska. I den äldsta åldersgruppen däremot tycks inte något entydigt samband mellan intresse för undervisning i finska och kunskaper 144

i svenska finnas (tabell 7.51). Detta kan bero på att andelen intresserade är så liten vilket medför stor slumpvariation, varigenom eventuella samband inte avslöjas. Dock skall noteras att signifikant lägre kunskaper i svenska har gruppen som är intresserad av kvällskurser i finska än den grupp som inte är det.

SOU 1970:44

Tabell 7.47. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 3-6 år. I procent. Talar svenska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig under visning

Kvällskurser

Lägerkurser

Språkträning i förskolan

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja, nu 30 Ja, i framtiden 29 Nej 72 Vet ej 31 Uppg saknas 36

18 11 19 13

26 9 21 17

25 6 26 13

2 2 2 21

100 100 100 100

5 192 3 026 2 662 2 266

Ja, nu 43 Ja, i framtiden 35 Nej 67 Vet ej 30 Uppg saknas 30

20 12 19 16

22 10 22 24

22 9 27 19

1 2 2 11

100 100 100 100

3 163 3 296 2 691 4 551

15 14 19 17

26 12 23 22

27 10 26 19

2 2 1 10

100 100 100 100

1 397 3 969 3 017 5 580

17 12 19 17 16

22 12 23 23 25

21 11 26 19 26

2 2 2 10 1

100 100 100 100 100

2 438 3 480 2 783 5 072 2 636

Barnet för gammalt 47 Nej 67 Vet ej 35 Uppg saknas 33

22 13 18 20

16 12 23 20

12 7 23 16

3 1 1 11

100 100 100 100

138 3 716 2 853 4 713

14 056

Intresse

Obehindrat

Ja, nu 42 Ja, i framtiden 30 Nej 62 Vet ej 31 Uppg saknas 32 Ja, nu 43 Ja, i 38 framtiden Nej63 Vet ej 30 Uppg saknas 31 Ja 32

Samtliga 3-6 år

Tabell 7.48. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 7-9 år. I procent. Talar svenska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

S O U 1970: 44

10—914504

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja, nu 60 Ja, i fram51 tiden Nej 86 Vet ej 60 Uppg saknas 60

1 933

29 8 25 15

16 4 10 3

3 1 2 1

1 1 3 21

100 100 100 100

1 814 2 217 1 169 1 353

Ja, nu 68 Ja, i framtiden 60 Nej 80 Vet ej 63 Uppg saknas 53

23 12 21 25

12 6 11 9

2 1 3 9

3 4 2 11

100 100 100 100

1 344 2 439 1046 2 614

Intresse

Obehindrat

Tabell 7.48. Forts. Talar svenska Undervisningsform Kvällskurser

Lägerkurser

Intresse

ObeTämligen hindrat bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

57 Ja, nu Ja, i fram55 tiden 80 Nej 60 Vet ej Uppg saknas 57

25 11 24 24

15 7 12 9

3 1 3 1

2 1 1 9

100 100 100 100

785 2 775 1 202 3 548

Ja, nu 71 Ja, i fram63 tiden 78 Nej Vet ej 60 Uppg saknas 56

22 13 22 24

10 7 14 9

3 1 2 1

2 1 2 10

100 100 100 100

1 144 2 523 1 125 3 020

8 484

Samtliga 7-9 år

Tabell 7.49. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 10-12 år. I procent. Talar svenska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Samtliga 10-12 år

146 Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 122

24 7 15 8

4 1 5 2

0 1 0 0

1 1 1 13

100 100 100 100

507 2317 957 1 024

15 8 13 17

2 1 6 5

0 1 0 0

3 1 2 6

100 100 100 100

506 2 498 921 2 056

59 Ja, nu Ja, i fram77 tiden 87 Nej Vet ej 77 Uppg saknas 75

16 9 16 16

6 2 4 4

0 1 0 0

1 1 3 5

100 100 100 100

379 2 838 877 2 661

75 Ja, nu Ja, i 75 framtiden Nej 89 79 Vet ej Uppg saknas 73

20 8 13 16

5 1 6 4

0 1 0 0

0 1 2 6

100 100 100 100

367 2 548 916 2 334

6 916

Intresse

ObeTämligen hindrat bra

75 Ja, nu Ja, i 71 framtiden Nej 89 Vet ej 79 Uppg sakna;; 77 78 Ja, nu Ja, i framtiden 80 89 Nej Vet ej 79 Uppg saknas 72

SOU 1070: 44

Tabell 7.50. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 13-16 år. I procent. Talar svenska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Intresse

Obehindrat

Ja, nu 81 Ja, i 77 framtiden Nej83 Vet ej 80 Uppg saknas 64 Ja, nu 85 Ja, i framtiden 73 Nej 84 Vet ej 79 Uppg saknas 68 Ja, nu 84 Ja, i 65 framtiden Nej 84 Vet ej 79 Uppg saknas 70

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

17 12 16 16

5 3 4 2

0 1 0 1

1 1 0 17

100 100 100 100

346 3 824 1 011 805

17 12 16 16

7 2 5 3

0 1 0 1

3 1 0 12

100 100 100 100

310 4 055 829 1 142

25 12 17 14

3 3 4 3

0 1 0 1

7 0 0 12

100 100 100 100

383 4 204 689 1 194

Ja, nu 84 Ja, i framtiden 79 Nej 84 Vet ej 75 Uppg saknas 69

19 12 17 15

1 3 6 3

0 1 0 1

1 0 2 12

100 100 100 100

361 3 834 950 1 090

6 680

Samtliga 13-16 år

Tabell 7.51. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala svenska. 17-19 år. I procent. Talar svenska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

S O U 1970: 44

Intresse

Obehindrat

Ja, nu 73 Ja, i framtiden 50 Nej 67 Vet ej 49 Uppg saknas 33 Ja, nu 69 Ja, i framtiden 46 Nej 68 Vet ej 47 Uppg saknas 35 Ja, nu 49 Ja, i framtiden 47 Nej 68 Vet ej 52 Uppg saknas 27

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal populationsUppg sakn Summa individer

23 12 19 12

8 12 19 17

19 8 13 6

xO 1 0 32

100 100 100 100

209 2 983 629 1 075

21 11 21 12

15 12 22 17

18 8 10 7

0 1 0 29

100 100 100 100

169 2 965 572 1205

26 12 15 12

11 12 22 16

14 7 11 9

2 1 0 36

100 100 100 100

388 3 052 537 892 147

Tabell 7.51. Forts. Talar svenska Undervisningsform Lägerkurser

Intresse

Tämligen Obehindrat bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

55 Ja, nu Ja, i 67 framtiden 66 Nej 50 Vet ej Uppg saknas 33

20 12 20 11

8 12 22 16

5 8 8 10

0 2 0 30

100 100 100 100

171 3 130 539 1 083 5 040

Samtliga 17-19 år

Tabell 7.52. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala finska. 3-6 år. I procent. Talar finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Språkträning i förskolan

Samtliga 3-6 år

148 Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

71 Ja, nu Ja, i 63 framtiden 21 Nej 56 Vet ej Uppg saknas 40

15 6 13 9

5 2 6 6

17 71 25 23

0 0 0 22

100 100 100 100

5 192 3 026 2 662 2 266

56 Ja, nu Ja, i framtiden 58 Nej 26 56 Vet ej Uppg saknas 55

12 8 13 13

7 2 4 5

22 64 27 16

1 0 0 11

100 100 100 100

58 Ja, nu Ja, i 65 framtiden 31 Nej Vet ej 55 Uppg saknas 55

3 163 3 296 2 691 4 551 92

9 9 13 13

5 3 6 5

20 57 26 18

1 0 0 9

100 100 100 100

1 397 3 969 3 017 5 580

60 Ja, nu Ja, i 54 framtiden 30 Nej 57 Vet ej Uppg saknas 56

15 7 12 13

7 3 4 4

23 60 27 17

1 0 0 10

100 100 100 100

2 438 3 480 2 783 5 072

62 Ja Barnet för gammalt 79 Nej 28 Vet ej 54 Uppg saknas 55

2 636

12 8 12 13

3 3 6 5

3 61 28 16

3 0 0 11

100 100 100 100

138 3 716 2 853 4713

14 056

Intresse

Obehindrat

SOU 1970: 44

Tabell 7.53. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala finska. 7-9 år. I procent. Talar finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Tämligen vbra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

20 8 18 16

8 10 15 12

11 60 18 20

0 1 0 19

100 100 100 100

1814 2217 1 169 1 353

20 8 16 18

13 9 16 8

16 52 20 12

1 1 0 10

100 100 100 100

1 344 2 439 1 046 2 614

17 9 17 18

12 11 13 10

20 49 19 13

1 0 0 8

100 100 100 100

785 2 775 1202 3 548

Ja, nu 48 Ja, i 47 framtiden 31 Nej 52 Vet ej Uppg saknas 51

19 9 16 16

12 11 12 9

21 49 19 15

1 0 1 9

100 100 100 100

1 144 2 523 1 125 3 020

8 484

Intresse

Obehindrat

61 Ja, nu Ja, i 61 framtiden Nej 21 49 Vet ej Uppg saknas 33 50 Ja, nu Ja, i framtiden 50 30 Nej 48 Vet ej Uppg saknas 52 72 Ja, nu Ja, i 50 framtiden Nej 31 Vet ej 51 Uppg saknas 51

Samtliga 7-9 år

Tabell 7.54. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala finska. 10-12 år. I procent. Talar finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

SOU 1970: 44

Intresse

Obehindrat

Ja, nu 48 Ja, i 51 framtiden 23 Nej Vet ej 43 Uppg saknas 35 Ja, nu 41 Ja, i framtiden 45 framtiden 45 Nej 25 43 Vet ej Uppg saknas 47 52 Ja, nu Ja, i 39 framtiden Nej 28 42 Vet ej Uppg saknas 45

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

2 122

26 14 24 22

9 12 11 10

13 50 20 22

2 11

100 100 100 100

507 2 317 957 1 024

23 23 14 26 28

11 11 11 9 9

21 21 49 21 10

21 0 6

100 100 100 100 100

506 506 2 498 921 2 056

28 16 27 28

9 11 10 9

24 44 19 13

0 1 2 5

100 100 100 100

379 2 838 877 2 661

Tabell 7.54. Forts. Talar finska Undervisningsform Lägerkurser

Intresse

ObeTämligen hindrat bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja, nu 48 Ja, i framtiden 46 Nej 27 Vet ej 42 Uppg saknas 43

23 15 26 27

14 10 10 9

17 47 20 15

0 1 2 5

100 100 100 100

367 2 548 916 2 334

6916 Samtliga 10-12 år

7.15.2 Kunskaper i finska och undervisning i finska (tabeller 7.52-60). För den yngsta åldersgruppen tycks intresset för undervisning i finska samvariera med kunskaper i finska så att de barn vilkas föräldrar är intresserade för sina barns räkning har bättre förmåga att tala finska än de barn vars föräldrar ej redovisar ett dy-

likt intresse. Detta gäller även för språkträning i finska i förskolan, där ca 60 % av barnen till föräldrar som anger sig vara intresserade, talar finska obehindrat, medan enbart ca 30 % gör det av de barn som har föräldrar vilka ej är intresserade (tabell 7.52). Sambandet inget intresse för undervisning i finska och, relativt de intresserade, sämre förmåga att tala finska tycks av tabell 7.53

Tabell 7.55. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala finska. 13-16 år. I procent. Talar finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Samtliga 13-16 år

150 Intresse

Obehindrat

Ja, nu 50 Ja, i framtiden 41 Nej 36 Vet ej 46 Uppg saknas 34 Ja, nu 33 Ja, i framtiden 41 Nej 36 Vet ej 44 Uppg saknas 44 Ja, nu 31 Ja, i 35 framtiden Nej 36 Vet ej 47 Uppg saknas 44

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

37 19 29 24

11 12 8 11

11 33 17 15

0 0 0 16

100 100 100 100

346 3 824 1011 805

35 20 33 23

10 12 0 8

14 32 15 13

0 0 0 12

100 100 100 100

310 4 055 829 1 142

41 21 30 23

7 12 11 8

16 31 12 14

1 0 0 11

100 100 100 100

383 4 204 689 1 194

Ja, nu 37 Ja, i framtiden 41 Nej 35 Vet ej 47 Uppg saknas 43

34 20 30 24

7 12 9 7

18 33 14 14

0 0 0 12

100 100 100 100

361 3 834 950 1090

6 680

SOU 1970: 44

Tabell 7.56. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att tala finska. 17-19 år. I procent. Talar finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Samtliga 17-19 år

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja, nu 45 Ja, i framtiden 54 Nej 58 Vet ej 62 Uppg saknas 47

21 11 25 11

13 6 4 4

12 24 8 6

0 1 1 32

100 100 100 100

209 2 983 629 1075

Ja, nu 45 Ja, i framtiden 54 59 NejVet ej 66 Uppg saknas 46

26 12 18 13

2 6 3 6

16 23 13 6

2 0 0 29

100 100 100 100

169 2 965 572 1 205

22 12 23 8

8 6 5 3

12 24 11 3

1 0 0 38

100 100 100 100

388 3 052 537 892

Ja, nu 46 Ja, i 46 framtiden 58 Nej Vet ej 66 Uppg saknas 46

33 12 20 11

13 9 5 6

8 24 9 5

0 0 0 32

100 100 100 100

171 3 130 539 1 083

5 040

Intresse

Obehindrat

Ja, nu 46 Ja, i 57 framtiden Nej58 Vet ej 61 Uppg saknas 47

X

och 7.54 även gälla för elever upp till 12årsåldern. Men i taball 7.55, för gruppen 13-16 år, framträder det inte lika tydligt. Studerar man t. ex. alternativet kvällskurser i finska i den sistnämnda tabellen, finner man att de som nu är intresserade tycks kunna tala finska sämre än de som ej är intresserade av kvällskurser i finska. Detta kan tyckas något förvånande eftersom åldersgrupperna 10-12 och 13-16 har uppträtt likartat i tidigare tabeller där kunskaper i finska har ingått som variabel, och även i de sammanhang där eleverna redovisas efter önskemål om undervisning i finska. Det bör dock påpekas att för individer upp till 12 år har föräldrarna redovisat intresse för sina barns räkning, medan de som är 13 år och äldre själva har redovisat sitt eget intresse för resp. undervisningsform i finska. I ett avseende skiljer sig ja-grupperna från den övriga populationen, något som SOU 1070: 44

gäller såväl 10-12-åringar och 13—16åringar som den äldsta åldersgruppen (se tabell 7.56). Andelen för de barn som eller de barn vars föräldrar är intresserade uppvisar genomgående större andelar för nivåerna talar finska tämligen bra och talar finska hjälpligt. Det verkar sålunda rimligt att tro att de som har medelmåttiga kunskaper i finska i större utsträckning är intresserade för undervisning i finska än de som talar språket obehindrat eller inte alls. övriga iakttagelser man kan göra för de äldsta populationsindividerna är att de som är intresserade av undervisning i finska genomgående uppvisar mindre andelar som kan tala finska obehindrat och »inte alls» än de som ej är intresserade. Detta torde vara en återspegling av den äldsta åldersgruppens heterogenitet. En stor del av dessa har ju nyligen kommit till Sverige för att börja arbeta medan andra åter är födda här och uppväxta i enspråkig svensk miljö. 151

Tabell 7.57. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att skriva finska. 7-9 år. I procent. Skriver finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Intresse

Obehindrat

Ja, nu 2 Ja, i 1 framtiden Nej 1 Vet ej 1 Uppg saknas 2 2 Ja, nu Ja, i framtiden 0 Nej 2 Vet ej 1 Uppg saknas 2 Ja, nu 5 Ja, i framtiden 1 Nej 1 Vet ej 3 Uppg saknas 1

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

1 933

5 2 3 3

15 9 16 14

77 86 78 59

2 2 2 22

100 100 100 100

1 814 2 217 1 169 1 353

1 040

4 1 2 6

16 9 16 19

77 86 79 61

3 2 2 12

100 100 100 100

1 344 2 439 1 046 2 614

4 3 3 6

14 10 17 19

78 84 76 64

3 2 1 10

100 100 100 100

785 2 775 1 202 3 548

Ja, nu 1 Ja, i framtiden 2 Nej 1 Vet ej 1 Uppg saknas 1

4 2 3 6

13 10 19 19

75 86 76 63

6 1 1 11

100 100 100 100

1 144 2 523 1 125 3 020

8 484

Samtliga 7-9 år

Tabell 7.58. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att skriva finska. 10-12 år. I procent. Skriver finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

152 Intresse

Obehindrat

Ja, nu 6 Ja, i framtiden 5 Nej 6 Vet ej 12 Uppg saknas 2 Ja, nu 6 Ja, i framtiden 4 Nej 7 Vet ej 12 Uppg saknas 5 Ja, nu 24 Ja, i framtiden 4 Nej 7 Vet ej 9 Uppg saknas 4

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

9 6 7 7

32 13 27 25

53 74 52 54

1 1 2 12

100 100 100 100

507 2317 957 1 024

11 5 7 9

30 14 27 35

55 72 52 45

0 2 2 6

100 100 100 100

506 2 498 921 2 056

13 6 6 8

24 16 28 34

59 69 54 49

0 2 3 5

100 100 100 100

379 2 838 877 2 661 SOU 1970: 44

Tabell 7.58. Forts. Skriver finska Undervisningsform Lägerkurser

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

10 Ja, nu Ja, i 5 framtiden 6 Nej 12 Vet ej Uppg saknas 4

14 5 5 8

31 16 26 32

50 71 55 50

0 2 2 6

100 100 100 100

367 2 548 916 2 334 6916

Intresse

Samtliga 10-12 år

Obe hindrat

Ej på någondera av kategorierna torde undervisning i finska utöva någon större dragningskraft. Likartat mönster för sambandet mellan önskemål om undervisning i finska och förmågan att skriva finska kan ej urskiljas (tabeller 7.57-60). Ett undantag är att grupperna som inte är intresserade av resp. under-

visningsform även innehåller den största andelen individer som inte alls kan skriva finska.

Tabell 7.59. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att skriva finska. 13-16 år. I procent. Skriver finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Samtliga 13-16 år

SOU 1970: 44

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

Ja, nu 16 Ja, i 27 framtiden 20 Nej Vet ej 20 Uppg saknasl 14

16 10 15 6

29 16 25 26

28 54 40 38

0 0 0 16

100 100 100 100

346 3 824 1 011 805

Ja, nu 14 Ja, i framtiden 22 19 Nej 20 Vet ej Uppg saknas 19

10 11 14 11

37 18 25 26

31 52 41 32

0 0 0 12

100 100 100 100

310 4 055 829 1 142

16 10 15 11

31 18 25 26

29 52 42 35

1 0 0 11

100 100 100 100

383 4 204 689 1 194

Intresse

Obehindrat

21 Ja, nu Ja, i 23 framtiden 20 Nej 18 Vet ej Uppg saknas; 17 19 Ja, nu Ja, i 23 framtiden 19 Nej 21 Vet ej Uppg saknas 17

13 11 13 11

30 17 26 25

34 53 40 35

0 0 0 12

100 100 100 100

361 3 834 950 1090

6 680

Tabell 7.60. Intresse för vissa former av undervisning i finska. Redovisning efter förmåga att skriva finska. 17-19 år. I procent. Skriver finska Undervisningsform På skolschemat

Frivillig undervisning

Kvällskurser

Lägerkurser

Samtliga 17-19 år

154 Intresse

Obehindrat

Ja, nu 34 Ja, i 42 framtiden Nej47 Vet ej 51 Uppg saknas 36 Ja, nu 31 Ja, i framtiden 44 Nej 47 Vet ej 54 Uppg saknas 36 Ja, nu 39 Ja, i framtiden 48 Nej 45 Vet ej 47 Uppg saknas 38

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

Antal popuUppg lationssakn Summa individer

10 8 13 8

19 12 20 12

24 33 15 13

0 0 1 31

100 100 100 100

209 2 983 629 1075

5 8 12 8

18 12 16 16

31 32 18 12

2 1 0 28

100 100 100 100

169 2 965 572 1 205

13 8 11 8

10 13 27 11

28 34 15 6

1 0 0 37

100 100 100 100

388 3 052 537 892

Ja, nu 32 Ja, i framtiden 36 Nej 46 Vet ej 54 Uppg saknas 38

10 8 11 9

16 12 19 11

18 33 16 11

0 1 0 31

100 100 100 100

171 3 130 539 1 083

5 040

SOU 1970:44

8 Sammanfattning

8.1 Allmänt om

undersökningen

Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har på uppdrag av Finsk-svenska Utbildningsrådet under 1968 utfört en enkätundersökning bland i Sverige bosatta finska medborgare i åldrarna 3-19 år. Undersökningens syfte har varit att kartlägga finsktalande barns och ungdomars språk- och skolsituation. Kartläggningen har avsett omfatta a språkkunskaper, språkmiljö och utbildningsnivå i Finland före flyttningen till Sverige, b aktuella språkkunskaper, skolförhållanden och aktuell språkmiljö i Sverige, c framtidsplaner och utbildningsönskemål samt d intresse för vissa former av undervisning i finska i Sverige. Undersökningen omfattar ett urval om 10 000 individer motsvarande en urvalsfraktion om ca 23 %. Enkäten genomfördes under septemberoktober 1968. Det slutliga individbortfallet efter uppföljningsintervjuer blev 3 %. Två versioner av tvåspråkigt frågeformulär förekom, en version att besvaras av målsmännen till 3-12-åringarna och en version att direkt besvaras av urvalspersonerna i åldern 13-19 år. Resultatet redovisas i tabeller belysande eventuellt förekommande samband mellan undersökningens variabler och innehållande SOU 1970: 44

procenttal som utgör skattningar av andelar i populationen.

8.2 Populationsindividernas bakgrund situation i Finland före flyttningen

och

I populationen dominerar de yngre barnen. De fem yngsta årsklasserna (3-7-åringarna) utgör vardera ungefär dubbelt så stora andelar av populationen som vardera av de fem äldsta (15-19-åringarna). Ca 43 % av populationsindividerna är födda i Sverige och ca 55 % i Finland. Immigrationen till Sverige av barn och ungdomar i denna undersökning var störst under 1964-65 och minskade i omfattning under 1966 och 1967. Huvuddelen av föräldrarna till finländska barn och ungdomar i Sverige talar både finska och svenska åtminstone hjälpligt. Omkring 8 % av föräldrarna är enbart finskspråkiga och ca 7 % kan endast tala svenska. Av populationen återfinns V4 i Stockholms län. Därefter följer Västmanlands län som har omkring 12 % av populationen. Ser man till andelen finska medborgare av samtliga invånare i dessa åldrar har Västmanlands län däremot den största koncentrationen varefter följer i tur och ordning Södermanlands, Stockholms, Älvsborgs, Örebro och Kopparbergs län. Omkring 40 % av individerna bor i landskommuner och 60 % 155

i städer eller köpingar. Omkring Va av den del av populationen som har bott i Finland har även gått i skola där. Den senaste skolformen i Finland var i de flesta fall för dessa folkskola (omkring 70 % ) , varefter skolformerna medborgarskola, mellanskola och »annan skola» följer. Under senare års inflyttning har andelen barn och ungdomar vilka senast gick i folkskola i Finland minskat till förmån för övriga skolformer. Information från skolmyndigheter i Finland angående skolgång i Sverige har endast i obetydlig omfattning meddelats till de elever som stått i begrepp att flytta. Däremot har finska läromedel medtagits vid flyttningen i något större utsträckning (ca 13 % ) . Från finskspråkiga hem i Finland kommer 79 %, 15 % kommer från svenskspråkig hemmiljö under det att 4 % av populationens individer är uppvuxna i tvåspråkiga hem i Finland. Som jämförelse kan nämnas att vid 1960 års folkräkning i Finland uppgick den finlandssvenska befolkningen till 7,4 % av landets samtliga invånare. Av de undersökta barnen och ungdomarna talade drygt hälften finska obehindrat under det att XU inte alls kunde tala finska vid flyttningstillfället. Svenska talades obehindrat av 13 % medan 77 % inte alls kunde tala svenska. Här måste dock observeras att många av barnen flyttade vid så späd ålder att de ännu ej alls hade lärt sig tala. 8.3 Aktuella kunskaper i svenska och finska Med bl. a. hänsyn till det något grova mätinstrument som en postenkät utgör valdes kartläggningen av individernas språkkunskaper att göras så att frågor ställdes angående individernas förmåga att förstå, tala resp. skriva svenska och finska. För vardera av dessa frågor fanns svarsalternativen »obehindrat», »tämligen bra», »hjälpligt» och »inte alls». Undersökningen visar att den bästa förmågan att förstå, tala och skriva svenska återfinns hos barn 10-16 år gamla, dvs. hos grundskolans mellan- och högstadieele156

ver. Av dessa förstår och talar ca 80 % svenska obehindrat och ca 70 % skriver språket obehindrat. Den äldsta åldersgruppen, ungdomar 17-19 år gamla, består i stor utsträckning av individer som flyttat till Sverige på egen hand för att efter avslutad skolgång i Finland börja arbeta eller skaffa sig långtidspraktik, vilket återspeglas i den lägre nivån på kunskaper i svenska jämfört med ungdomar i grundskoleåldern. Drygt 40 % av populationen förstår och talar finska obehindrat medan ca V4 inte alls gör det. En mycket liten del skriver finska obehindrat utom för åldersgruppen 17-19 år där denna andel är 4 4 % . Av grundskolans lågstadieelever är det vidare omkring Va av dem som talar finska på sin höjd tämligen bra som inte heller kan tala svenska obehindrat. Motsvarande andel för övriga i populationen är ungefär 10 %. Undersökningens resultat ger även i viss mån en bild av hur kunskaperna i svenska successivt förbättras med vistelsens längd i Sverige och även den takt med vilken finska språket glöms bort. Omkring V4 av de finländska ungdomar som har varit i Sverige ett år talar svenska obehindrat. Efter två års vistelse har andelen stigit till närmare 50 % och efter åtta år till omkring 90 %. Närmare 90 % har motsvarande förmåga att tala finska under första året i Sverige. Efter två år har andelen minskat till knappt 70 % och efter åtta års vistelse i Sverige talar ca Va finska obehindrat. Bland 17-19-åringarna finns det drygt 10 % som efter fyra år i Sverige uppger sig fortfarande inte alls kunna tala svenska, och Va av dem kan inte alls skriva svenska.

8.4 Språkmiljö i Sverige För att utröna vilket »vardagsspråk» populationsindividerna talade ställdes frågor angående språk med närmast anhöriga i Sverige samt språk som talades på fritiden utanför hemmet. Närmare 40 % av populationen talar till övervägande delen svenska med sina närmast anhöriga i Sverige. Ungefär lika stor andel talar till övervägande delen finska. Svenskan dominerar däremot som språk SOU 1970: 44

på fritiden i umgänget med kamrater m. fl. 2 /s av populationen talar till övervägande delen svenska utanför hemmet och ca 15 % talar mest finska. De som är födda i Finland talar också helt naturligt mer finska med sina närmaste i Sverige. Dock är det närmare 30 % av barn födda i Sverige som till övervägande delen talar finska hemma.

8.5 Sysselsättning och skolförhållanden sambandet med språkkunskaper

-

8.5.1 Sysselsättning Huvuddelen av populationen gick i grundskolan. En, i jämförelse med riket i sin helhet, liten andel av 17-19-åringarna gick i gymnasium och fackskola. Drygt 10 % av ungdomarna i den äldsta åldersgruppen var utan sysselsättning, dvs. omkring dubbelt så stor andel som bland svenska totalbefolkningen i dessa åldrar. De bästa kunskaperna i svenska har elever i gymnasiet och fackskolan, vilket kan bero på att de under förhållandevis lång tid har gått i skola i Sverige, men det kan även vara så att elever med goda kunskaper i svenska i större utsträckning söker sig till gymnasium och fackskola än elever med sämre svenskkunskaper. Yrkesskole- och realskoleeleverna har något sämre förmåga att tala svenska, och sämst förmåga har de som är yrkesverksamma och utan sysselsättning. För kunskaper i finska uppträder det omvända förhållandet, dvs. icke skolelever har bättre kunskaper i finska än skolelever. 8.5.2 Svårigheter i svensk skola Av de 62 % av populationens individer som går eller har gått i skola i Sverige uppgav ca 25 % att de hade eller hade haft svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska. Svårigheter i skolan, utan specificering av orsak, tycks för populationens skolelever vara vanligast i ämnet matematik varpå följer svenska, främmande språk och övriga läsSOU1970:44

ämnen. Rangordnar man ämnena efter den andel som uppger svårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska får man en annan ordning. För samtliga åldersgrupper är svårigheter på grund av bristande kunskaper i svenska vanligast just i ämnet svenska. För grundskolans lågstadium beror i ca 80 % av fallen svårigheter i svenska på bristande svenskkunskaper, för mellan- och högstadiet i drygt hälften och för 17-19-åringarna i knappt 40 % av fallen. Därnäst i omfattning har svårigheterna i »övriga läsämnen» ansetts bero på brister i svenskkunskaperna varpå följer ämnena främmande språk och matematik. Denna ordning gäller för samtliga åldersgrupper. Däremot avtar andelen elever som förklarar sina svårigheter med bristande svenskkunskaper för ämnena svenska och främmande språk i äldre åldersgrupper, medan den är ungefär konstant över alla åldrar för matematik och övriga läs ämnen. Ovanstående rangordning stämmer väl överens med det samband som råder mellan angivna svårigheter och förmåga att tala och skriva svenska. Dvs. sämst kunskaper i svenska har elever som redovisat svårigheter i ämnet svenska. På grundskolans lågstadium är det enbart ca 11 % av dessa som obehindrat kan tala svenska och ca 13 % som inte alls kan det. Av 10-16-åringarna med svårigheter i ämnet svenska kan ca 30 % tala svenska obehindrat och andelen är ungefär densamma för de äldsta eleverna. Av elever på lågstadiet med svårigheter att följa undervisningen i »övriga läsämnen» talar omkring 13 % svenska obehindrat medan över 40 % enbart kan tala språket hjälpligt. För mellan- och lågstadiet är motsvarande andelar omkring 30 resp. 20 % och för elever utanför den obligatoriska skolan 40 resp. 30 %. Något bättre kunskaper i svenska har elever med svårigheter i främmande språk, dvs. främst engelska. Närmast populationens genomsnitt i fråga om kunskaper i svenska ligger de elever som har svårigheter i matematik. Andelarna för dessa är för kategorierna talar svenska obehindrat och talar svenska hjälpligt bland lågstadieeleverna 30 resp. 35 %, bland mellan157

och högstadieeleverna 66 resp. 7 % och bland elever 17-19 år gamla 61 resp. 13 % . Samma mönster uppträder för förmågan att skriva svenska.

8.5.3 Angivet behov av tvåspråkig lärare De barn och ungdomar i populationen som går eller har gått i skola i Sverige fick ange om de nu eller tidigare ansåg sig vara i behov av hjälp från lärare som behärskade både finska och svenska. Föräldrar till barn på lågstadiet ansåg i 13 % av fallen att detta behov fanns vid undersökningstillfället och lika stor andel ansåg att detta behov hade funnits tidigare. På mellan- och högstadiet ansågs aktuellt behov föreligga i enbart 3 % av fallen, medan dock 30 % redovisar ett tidigare behov, lika stor andel som elever utanför den obligatoriska skolan, vilka dock inte alls redovisar något aktuellt behov. Frågor angående de svarandes behov i ett eller annat avseende måste alltid tolkas med försiktighet (behovet kan få karaktär av önskemål) varför ovanstående siffror ej utan vidare får anses mäta det verkliga behovet av tvåspråkiga lärare. Inom varje åldersgrupp ligger svenskkunskaperna för dem som har ett aktuellt behov av tvåspråkig lärare klart under genomsnittet för samtliga populationens skolelever i resp. åldersgrupp. Dock kan man konstatera att närmare hälften av eleverna på mellan- och högstadiet som anmält ett dylikt behov talar svenska åtminstone tämligen bra. Förmågan att skriva svenska är emellertid för denna kategori betydligt sämre; över hälften av eleverna i samtliga åldersklasser kan på sin höjd skriva svenska hjälpligt. De elever som har angivit sig ha svårighet att följa undervisningen i vissa ämnen på grund av bristande kunskaper i svenska har naturligt nog även redovisat ett stort behov av hjälp av tvåspråkig lärare. På lågstadiet anser omkring 80 % av föräldrarna till barn med dylika svårigheter att hjälpen skulle behöva sättas in nu. Andelen är ungefär densamma för samtliga ämnen. På mellanoch högstadiet sker dock en förändring i 158

uppfattningen såtillvida att man anser att hjälpen skulle ha satts in tidigare trots att svårigheterna kvarstår. På högstadiet t. ex anser ca 25 % av elever med skolsvårigheter att de nu behöver hjälp av tvåspråkig lärare medan omkring 65 % anser att de skulle ha behövt hjälpen tidigare.

8.5.4 Stödåtgärder från skolans sida De elever i populationen som hade eller hade haft svårigheter att följa undervisningen i svensk skola på grund av bristande kunskaper i svenska tillfrågades om skolan hade vidtagit vissa åtgärder för deras räkning. Dessa åtgärder var: hjälp av lärare som behärskar både finska och svenska, stödundervisning, placering i hjälpklass samt kvarsittning. En översikt av läget ges i tabell 8.1. Stödundervisning är den vanligast förekommande stödåtgärden av de här undersökta. Den förekommer vidare i störst utsträckning på grundskolans lågstadium där ca 20 % av dem som redovisar svårigheter i skolarbetet på grund av bristande kunskaper i svenska deltager i sådan undervisning. På högstadiet är det däremot under 10 % av elever med svårigheter på grund av språket som nu får stödundervisning. Dock har närmare hälften av dessa tidigare fått dylik undervisning. I skolformer utanför den obligatoriska skolan (gruppen 17-19 år) tycks de undersökta åtgärderna i det närmaste helt saknas. Urvalet är för litet för en meningsfull redovisning av i vilken utsträckning de som nu anser sig vara i behov av hjälp från tvåspråkig lärare verkligen får det. Man kan dock konstatera att bland elever på lågstadiet drygt VÖ av dem som angivit ett tidigare behov och som redovisat svårigheter i skolarbetet även har fått hjälp av tvåspråkig lärare. Motsvarande andelar för övriga skolstadier är omkring VsAv elever på lågstadiet vars målsmän anser att deras barn tidigare skulle ha varit i behov av hjälp från tvåspråkig lärare har ca 70 % tidigare även erhållit stödundervisning. Motsvarande andelar för de äldre åldersgrupperna är i det närmaste 90 % . SOU 1970: 44

Tabell 8.1. Elever i populationen med svårigheter i skolarbetet p g a bristande kunskaper i svenska indelade i åldersklasser. Särredovisning efter deltagande i skolans stödformer. I procent.

Ålder

Åtgärd

Deltager nu

Deltagit tidigare

Antal populationsindivider Aldrig deltagit per ålders+ u p p g sakn Summa grupp

6-9 år:

Tvåspråkig lärare Stödundervisning Hjälpklass Kvarsittning

9 20 9 3

10-12 år: Tvåspråkig lärare Stödundervisning Hjälpklass Kvarsittning

6 11 8 0

13-16 år Tvåspråkig lärare Stödundervisning Hjälpklass Kvarsittning

2 6 6 1

17-19 år Tvåspråkig lärare Stödundervisning Hjälpklass Kvarsittning

0 1 1 0

Tvåspråkig lärare Stödundervisning Hjälpklass Kvarsittning

5 10 7 1

14 25 11 5 30 39 11 16 31 46 10 20 32 40 8 20 26 37 10 15

77 55 80 92 64 50 81 84 67 48 84 79 68 59 91 80 69 53 83 84

Alla åldrar:

Elever i populationen för vilka skolans stödåtgärder har satts in har betydligt sämre kunskaper i svenska än populationens övriga elever med skolsvårigheter. Av dem som nu får hjälp av tvåspråkig lärare talar 3/4 svenska hjälpligt eller inte alls. Bland dem som deltager i stödundervisning är det ca 40 % som på sin höjd talar svenska hjälpligt. Elever som deltar i stödformerna har däremot enbart något bättre kunskaper i finska än övriga elever med svårigheter i skolarbetet på grund av språket.

8.6 Planer på flyttning till Finland En mycket liten del av populationen (ca 5 %) har redovisat planer på att flytta till Finland. Emellertid har endast drygt 40 % svarat nej på frågan angående flyttning och återstoden, i det närmaste hälften av individerna, är osäkra. Flyttningsbenägenheten är störst för individer som varit i Sverige kort tid och avtar successivt med längden av vistelsen i SOU 1970: 44

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1902 » » » 1 814 » » » 1 847 » » » 1026 » » » 6 589 » » »

Sverige. Detta mönster kan urskiljas i samtliga åldersgrupper men är tydligast för gruppen 17-19 år, där omkring 15 % av dem som varit i landet ett år har för avsikt att återvända. Motsvarande andel är 3 % för dem som varit i Sverige i 6 år. Barn och ungdomar vars föräldrar är finskspråkiga är mest benägna att flytta till Finland. Andelen individer med dylika flyttningsplaner minskar successivt med ökande svenskspråkighet hos föräldrarna. Man bör hålla i minnet att det för de yngre barnen inte är deras egna självständiga planer som redovisas utan familjens i sin helhet. De som har för avsikt att flytta har för samtliga åldersgrupper klart sämre kunskaper i svenska. Skillnaderna är tydligast för förskolebarnen och gruppen 17-19 år. I den äldsta gruppen är det omkring V4 av dem som ämnar flytta som även talar svenska obehindrat; lika stor andel som inte alls kan tala språket. Bland dem som ämnar stanna i Sverige är dessa andelar ca 1/A resp. V20. Av bara och ungdomar 10-16 år 159

gamla som planerar att flytta till Finland talar ca 70 % svenska obehindrat, medan 90 % gör det av dem som ej har för avsikt att flytta. Man finner även betydligt bättre kunskaper i finska bland dem som ämnar flytta till Finland än för övriga individer i populationen. I något större utsträckning ämnar de som har eller har haft svårigheter i svensk skola på grund av bristande kunskaper i svenska flytta till Finland än populationens övriga elever. Skillnaden är ungefär densamma för samtliga åldersgrupper.

8.7 Planer angående framtida

sysselsättning

versitet eller högskola, och ca 18 % planerar att börja arbeta i Sverige. Sysselsättning i Finland planeras enbart av någon procentenhet. Av 17-19-åringarna väljer drygt 60 % alternativet »arbeta i Sverige» medan 1 % väljer »arbeta i Finland». Alternativet »universitet eller högskola» omfattas av ca 4 % och »annan utbildning» av ca 5 %. Omkring 15 % är osäkra angående sina planer. Sambandet mellan framtidsplaner och kunskaper i svenska är entydigt för samtliga åldersgrupper såtillvida att de som väljer »utbildning i Sverige» har bättre förmåga att tala och skriva svenska än övriga av populationens individer. För barn 3-12 år gamla är det vidare så att ju sämre man talar svenska desto större är osäkerheten angående framtiden. De ungdomar 13-16 år gamla som talar svenska obehindrat väljer i störst utsträckning »gymnasium i Sverige» (ca 24 %) varefter följer »yrkesskola i Sverige» (ca 20 % ) , »arbeta i Sverige» (ca 16 %) och »fackskola i Sverige» (ca 9 %). Därefter följer »universitet» och »annan utbildning» med vardera omkring 4 %. Av dem som högst hjälpligt kan tala svenska i denna åldersgrupp väljer närmare hälften (ca 47 %) att börja arbeta i Sverige. Omkring 19 % avser att söka sig till yrkesskola i Sverige varefter följer gymnasium och fackskola i Sverige med vardera 2 %. Lika stor andel har för avsikt att fortsätta sin utbildning i Finland.

I enkäten ställdes även en fråga angående vilka utbildnings- alternativt yrkesverksamhetsplaner man har. För barn i förskoleåldern avsågs verksamheten efter avslutad grundskola, för dem som gick i skola verksamheten efter det att de hade gått ut den aktuella skolan och för äldre icke skolelever verksamheten under de närmaste två åren. Av de svarsalternativ som gavs fick respondenterna välja högst två. Bland målsmän till barn i förskoleåldern är omkring hälften osäkra angående sina baras sysselsättning efter grundskolan, dvs. man har svarat »vet ej». »Utbildning i Sverige» har valts av ca 40 % och »arbeta i Sverige» av ca 10 %. Utbildning och arbete i Finland har valts av en obetydlig andel av föräldrarna. Ca 60 % av målsmännen till barn i grundskolans låg- och mellanstadium har valt »utbildning i Sverige» som trolig verksamFör 17-19-åringarna tycks gälla att plahet för sina barns räkning. Omkring Vs är ner på att fortsätta arbeta i Sverige är lika osäkra och närmare V 5 tror att deras barn aktuella oavsett kunskaperna i svenska (ca kommer att börja arbeta i Sverige direkt ef65 % ) . Däremot är det enbart de som talar ter grundskolan. Även för denna ålderska- svenska obehindrat eller tämligen bra som tegori har alternativen som avser verksam- har för avsikt att fortsätta sin utbildning i het i Finland valts i helt obetydlig omfatt- Sverige. ning. För barn i åldrarna 7-12 år som har elOmkring 28 % av 13-16-åringama är ler har haft svårigheter i skolan på grund osäkra angående den närmaste framtiden. av bristande kunskaper i svenska har målsCa 20 % planerar att börja i gymnasium i männen i mindre omfattning än för övriga Sverige och lika stor andel avser att söka elever i åldersgruppen angivit »utbildning sig till yrkesskolan. Omkring 8 % har för i Sverige» som mest aktuell sysselsättning avsikt att välja fackskolan och ca 2 % uni- efter avslutandet av nuvarande skola. Detta 160

SOU 1970: 44

förhållande gäller även för högstadieeleverna. För elever 17-19 år gamla finns däremot inte denna skillnad. 8.8 Önskemål om undervisning i finska Intervjupersonerna tillfrågades om sina önskemål ifråga om vissa former för undervisning i finska. Följande undervisningsformer specificerades: undervisning i finska på skolschemat, frivillig undervisning i finska i skolan men utanför skolschemat, kvällskurser i finska, lägerkurser i finska samt för åldersgruppen 3-6 år även språkträning i finska i förskolan.

8.8.1 Åldersgruppernas önskemål om undervisning i finska Ca V 5 av föräldrarna till barn i 3-6-årsåldern angav att de för sina barns räkning var intresserade av språkträning i finska i förskolan, den enda undervisningsform som kan komma ifråga för denna åldersgrupp. För samtliga övriga alternativ fanns även möjlighet att ange att man var intresserad av undervisning i framtiden. 37 % av föräldrarna till barnen i denna åldersgrupp var i framtiden intresserade av undervisning i finska på skolschemat. Framtida intresse av frivillig undervisning av finska i skolan angavs av 23 %, lägerkurser i finska av 17 % och slutligen kvällskurser i finska av 10 %. Den mest föredragna undervisningsformen för 7-9-åringar var undervisning i finska på skolschemat med 23 % som var intresserade nu och 21 % i framtiden. Därefter följde frivillig undervisning i skolan med 12 resp. 16 %, lägerkurser med 8 resp. 13 % och slutligen kvällskurser med 2 resp. 9%. Rangordningen är densamma för 10-12åringar men tyngdpunkten ligger här med undantag av kvällskurser mera på det aktuella intresset än på framtida intresse, t. ex. för undervisning på skolschemat 31 % som är intresserade nu och 7 % i framtiden. För de två äldsta åldersgrupperna avtar intresset för undervisning i finska betydSOU 1970: 44 H _ 914504

ligt. Undervisning i finska på skolschemat är dock fortfarande det mest föredragna alternativet bland 13-16-åringar, 11 % är intresserade nu och 5 % i framtiden. Därnäst i ordningen kommer här lägerkurser med 7 resp. 6 %, frivillig undervisning i skolan med vardera 5 % och kvällskurser med 3 resp. 6 %. Bland 17-19-åringarna sjunker intresset ytterligare något. Här föredrar man i något högre grad kvällskurser (3 resp. 8 %) framför andra undervisningsformer, vilket är naturligt med tanke på att en stor del av denna grupp inte längre går i skolan. För övriga undervisningsformer är intresset ungefär jämnt fördelat med ca 3 % vardera för aktuellt och framtida intresse. 8.8.2 Avsikt att flytta till Finland och önskemål om undervisning i finska De som har angett att de planerar att flytta till Finland har ett betydligt större intresse av undervisning i finska. Denna grupp utgör dock endast 5 % av populationsindividerna. För undervisningsformen undervisning på skolschemat finner man detta samband i samtliga åldersgrupper utom 13-16-åringar, och mest markant bland 7-9-åringar där 80 % av dem som har för avsikt att flytta är intresserade nu eller i framtiden och 32 % av dem som inte skall flytta. När det gäller frivillig undervisning i skolan finner man i åldersgrupperna 3-16 år ett större intresse bland dem som ämnar flytta än bland dem som ämnar stanna. För kvällskurser och lägerkurser gäller i samtliga åldersgrupper att de som planerar att flytta är mera intresserade av undervisning i finska än övriga. 8.8.3 Föräldrarnas språk och önskemål om undervisning i finska Undervisning i finska på skolschemat var den mest föredragna undervisningsformen för de fyra yngsta åldersgrupperna, 3-16 år. För åldersgruppen 3-6 år finns här det lägsta intresset bland dem vars båda 161

föräldrar talar enbart svenska med 2 % som är intresserade nu och 3 % i framtiden. Motsvarande andelar för dem vars ena förälder talar enbart svenska är 4 resp. 24 %. Andelarna för övriga former av tvåspråkighet bland föräldrarna är ungefär lika stora med ca 8 % på aktuellt intresse och 45 % på framtida intresse. Bland 7-9-åringar är de vars båda föräldrar talar enbart finska mer intresserade av undervisning i skolan än övriga, 35 % för aktuellt och 29 % för framtida intresse. De, vars båda föräldrar talar enbart svenska har fortfarande det lägsta intresset, med vardera 2 %. Samma mönster som för 7-9-åringar återfinns bland 10-12-åringar och 13-16åringar. I de fall föräldrarna till barnen i åldern 10-12 år talar enbart finska redovisas det största intresset med 42 resp. 9 % och det lägsta med 7 resp. 0 % i de fall föräldrarna är enbart svenskspråkiga. Motsvarande för åldersgruppen 13-16 år är 1 resp. 0 % ifråga om lägsta intresse och 15 resp. 6 % ifråga om största intresset. För åldersgruppen 17-19 år återfinns det lägsta intresset för undervisning i finska i skolan fortfarande bland dem vars föräldrar talar enbart svenska. Variationerna i graden av intresse mellan övriga grupper är mycket små. Beträffande graden av osäkerhet ifråga om intresset (andelen »vet ej»-svar) gäller i regel att ju mer svenskspråkiga föräldrarna är desto mindre osäker är man och ju mer finskspråkiga desto mer osäker. Genomgående för även övriga undervisningsformer gäller att de vars båda föräldrar talar enbart svenska är mindre intresserade än övriga. Skillnaderna i andelen intresserade mellan övriga grupper är dock mindre och de som har rent finskspråkiga föräldrar är inte markant mer intresserade än övriga. 8.8.4 Samband mellan önskemål om undervisning i finska och språkkunskaper De som nu eller i framtiden har intresse för undervisning i finska har i regel sämre kun162

skaper i svenska än övriga. Detta samband gäller för samtliga undervisningsformer och åldersgrupperna 3-16 år. För 17-19-åringar tycks däremot inget samband föreligga. Skillnaderna i svenskkunskaper mellan intresserade och inte intresserade är ungefär desamma för samtliga undervisningsformer, men tenderar att utjämnas med stigande ålder. Andelen lågstadieelever, som nu är intresserade av undervisning i finska på skolschemat och som obehindrat talar svenska är t. ex. ca 60 % och motsvarande andel bland dem som ej är intresserade är ca 86 %. Analoga andelar för gruppen 13-16 år är 81 resp. 83 %. Ett ännu mera markerat samband finner man för kunskaper i finska och intresse för undervisning i finska på skolschemat. De som är intresserade av undervisning i finska på skolschemat har i betydande grad bättre kunskaper i finska. Ca 71 % av gruppen intresserade bland förskolebarnen talar finska obehindrat medan enbart 21 % bland dem som ej är intresserade talar obehindrat finska. Motsvarande andelar är för lågstadiebarnen 61 resp. 21 %, för barnen på mellanstadiet 48 resp. 23 %, för ungdomar 1 3 16 år gamla 50 resp. 3 6 % . För 17-19-ringar saknas motsvarande skillnader här liksom ifråga om svenskkunskaper. Likartat samband finns även, i åldersgrupperna 3-12 år, för undervisningsformerna frivillig undervisning, kvällskurser, lägerkurser och språkträning i förskolan. 8.8.5 Samband mellan önskemål om undervisning i finska och skolsvårigheter Som tidigare har konstaterats är elever med svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska i högre grad finskspråkiga än övriga elever i populationen. I föregående avsnitt fann vi även att de mer finskspråkiga hyser det största intresset för undervisning i finska. Man kan därför förvänta att elever med svårighet i skolan är mer intresserade av sådan undervisning. Undersökningsresultaten tycks verifiera detta antagande. SOU 1970: 44

Bilaga 1

Teknisk rapport avseende språkundersökningen bland finländska barn och ungdomar i Sverige

1 Bakgrund och syfte 1.1 Inledning I denna rapport redovisas en undersökning som Statistiska Centralbyråns utredningsinstitut utfört på uppdrag av Finsk-svenska utbildningsrådet under 1968. Undersökningen har genomförts i två etapper, dels i form av en totalräkning av antalet finländska barn och ungdomar i Sverige och dels i form av en enkätundersökning bland dessa. Undersökningen har haft till syfte att belysa omfattningen och arten av språksvårigheter som uppstår vid emigration från Finland till Sverige samt ge underlag för förslag till åtgärder främst inom skolväsendets ram, för att överbrygga dessa svårigheter. Enkätundersökningens resultat har även avsetts ge ledning vid utbildningsrådets prövning av alternativa åtgärder för att tillgodose eventuellt intresse av undervisning i finska för bevarandet av kontakter med det finska språket och kulturen hos den från Finland inflyttade befolkningen. 1.2 Undersökningens allmänna uppläggning Undersökningen genomfördes i två etapper. Etapp 1 omfattade en totalräkning av antalet finska medborgare födda 1949-65 kyrkobokförda i Sverige den 1.12.1967. Redovisning skedde efter län, kommun och ålder. I denna etapp genomfördes även en SOU 1970: 44

provundersökning omfattande ca 300 personer vars syfte främst var att testa det frågeformulär som avsågs komma till användning i den efterkommande enkätundersökningen. Etapp 1 avslutades i juni 1968. Etapp 2 utgjordes av en enkätundersökning. Denna omfattade 10 000 personer från den i etapp 1 kartlagda populationen om ca 43 000 personer. Undersökningen genomfördes under september-november 1968 och omfattade även en uppföljning med intervjuer av ett suburval bland dem som ej svarat i enkäten. Materialet granskades och bearbetades under oktober 1968-januari 1969, och resultatet föreligger nu i form av ca 300 tabeller.

1.3 Undersökningsvariabler För att kartläggningen av språksvårigheter i den angivna kategorin skulle kunna bli så fullständig som möjligt krävdes en ingående kännedom om den språkliga bakgrunden, nuvarande språkmiljö samt sysselsättningsförhållanden. Mot denna bakgrund skulle man bl. a. belysa nuvarande kunskaper i finska och svenska, önskemål om undervisning i finska språket och svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska. Undersökningen kan sägas huvudsakligen omfatta följande variabler: 1) Ålder 2) Kön 163

3) Bostadsort 4) Nuvarande sysselsättning 5) Födelseland 6) Flyttningsår till Sverige 7) Språk i hem, skola och kommun i Finland 8) Skolutbildning i Finland 9) Information från skolmyndighet i Finland i samband med flyttningen 10) Medtagande av finska läroböcker vid flyttningen 11) Förmåga att före flyttningen tala finska resp. svenska 12) Föräldrarnas språkkunskaper i finska och svenska 13) Förmåga att förstå, tala och skriva finska resp. svenska 14) Språk med närmast anhöriga i Sverige 15) Språk i skolan eller på arbetet 16) Språk på fritiden 17) Stödåtgärder från svensk skola i form av hjälp av tvåspråkig lärare, stödundervisning, placering i hjälpklass eller kvarsittning 18) Svårigheter att på grund av bristande kunskaper i svenska följa undervisning i svensk skola 19) Nuvarande eller tidigare behov av tvåspråkig lärare 20) Planer angående återflyttning till Finland 21) Planer angående utbildning och/eller yrkesverksamhet 22) Önskemål om undervisning i finska språket 2 Etapp 1, totalräkning och ning för etapp 2

provundersök-

2.1 Totalräkningen Syfte Totalräkningen hade följande syften. 1) Räkna antalet finska medborgare 3 19 år gamla per kommun och åldersklass för planering av åtgärder på det regionala och lokala planet. 2) Skapa ett register som kunde användas som urvalsram i en ev. enkätundersökning. 164

Genomförande

och resultat

Samtliga i Sverige kyrkobokförda finska medborgare födda 1949-1965 utvaldes från länsstyrelsernas kameralband, vilket var uppdaterat per den 1.12.1967. Från detta datum var sålunda även adressuppgifterna aktuella. Personerna sorterades därefter efter län, kommun och personnummer (i åldersordning), varpå 6 gummerade etiketter per individ skrevs ut. Varje etikett i det sålunda uppgjorda registret innehöll följande uppgifter: Personnummer Namn Adress Län Kommun Församling Ordningsnummer i registret (användes som identifikationsbegrepp i undersökningen). Från detta register framställdes en tabell där individerna var fördelade efter kommuntillhörighet och födelseår. Dessutom gjordes en sammanfattning per län. Dessa tabeller levererades i mitten på maj månad. Totala antalet finska medborgare födda 1949-1965 befanns vara 43 724.

2.2 Provundersökningen Syfte Provundersökningens syfte omfattade följande moment: 1) Test av enkätundersökningens frågeformulär 2) Samla erfarenhetsdata inför administrationen av enkätundersökningen 3) Inhämta information om bortfallssituationen vid enkätundersökningen. Formulärprovet syftade till att utröna om frågorna över huvudtaget gick att besvara, och om frågor och svarsalternativ var tillräckligt entydiga och fullständiga. Avslöjande av brister i dessa avseenden väntades främst ske i form av utelämnade svar och tillskrivna kommentarer. En speciell faktor SOU 1970:44

i denna undersökning var att formuläret skulle göras tvåspråkigt. Eftersom undersökningspopulationen utgjordes av finska medborgare fanns det anledning att inhämta erfarenheter angående flyttningsfrekvensen. För bedömning av kostnaderna för huvudundersökningen skulle omfattningen av upprättandet av adresserna i urvalet skattas. Informationen angående bortfallet skulle bl. a. ge underlag för bedömning av omfatttningen av en ev. uppföljning av huvudundersökningens enkätbortfall. Provundersökningens

planering

Population och urvalsram. Undersökningspopulationen utgjordes av de i populationsbeskrivningen framtagna individerna. Som urvalsram användes det därvid även upprättade etikettregistret. Urval. Då det utifrån provundersökningens syften ej förelåg starka skäl att göra ett riksrepresentativt urval från hela populationen, valdes för att uppnå administrativ enkelhet enbart fyra län. Urvalet drogs systematiskt från etikettregistret enligt tabell 1. Mätinstrument. Efter ett utkast som gjorts av Finsk-svenska utbildningsrådet i samarbete med skolöverstyrelsen utarbetades ett frågeformulär av utredningsinstitutet. Formuläret gjordes tvåspråkigt med finska som

Tabell 1. Antal Antal Urvalsindivider individer fraktion i pop i urvalet /jM (N) (n) \N/ Stockholms län

85 Älvsborgs län

3 462

72 Västmanlands län

5 161

85 Norrbottens län

77 Totalt SOU 1970: 44

1 131 1 48 1 61 1 18

Tabell 2. Datum 1: a utsändningen 1 :a påminnelsen 2:a » 3:e »

13.5 27.5 4.6 10.6

huvudtext och svensk text med mindre stil under den finska texten. Två versioner utarbetades, en version avseende barn i åldrarna 3-12 år som skulle besvaras av barnets målsman, och en version till 13—19åringarna som skulle besvaras av urvalspersonerna själva. Fullständig innehållsmässig överensstämmelse mellan versionerna eftersträvades. Provundersökningens

genomförande

Vid utsändningen av enkäten användes ett kuvert med en påtryckt uppmaning om att ej eftersända försändelsen utan i förekommande fall sända tillbaka kuvertet till statistiska centralbyrån med adressatens nya adress noterad. Detta förfarande användes för att få en uppfattning om flyttningsfrekvenser i populationen. Utsändningen av enkätformulären och påminnelsebrev skedde enligt tabell 2. Vid avräkningen inför 3:e påminnelsen uttogs 18 individer för att i stället för att få den 3:e påminnelsen bli intervjuade av utredningsinstitutets lokalombud. 6 finskspråkiga lokalombud deltog jämte ett lokalombud som använde tolk. 4 intervjuer skulle erhållas vid besök och övriga per telefon. Intervjuerna skulle vara avslutade den 17.6 Fältarbetet gav följande resultat. Tabell 3. Antal

%

Bruttourval 319 Utflyttade till Finland 6 Numera svenska medborgare 2 Nettourval Svar Bortfall

311 282 29

90,7 9,3

Utvärdering av provundersökningens resultat i samband med planering av huvudundersökningen Definition av undersökningspopulationen. Då andelen födda i Sverige i populationen blev oväntat stor tog utredningsinstitutet upp en diskussion angående möjligheten att utesluta denna kategori ur undersökningspopulationen. Det kunde nämligen förväntas att denna grupp skulle ge ett större bortfall än den från Finland inflyttade gruppen, vilket i sin tur avsevärt skulle fördyra undersökningen genom en mer omfattande bortfallsuppföljning, och eventuellt även öka felnivån. Utbildningsrådet ansåg dock att även de i Sverige födda borde ingå i undersökningen trots de nackdelar detta kunde tänkas medföra.

Mätinstrumentet. Vissa frågor i provundersökningen föranledde ett mycket högt partiellt bortfall. Detta berodde främst på att individer var födda i Sverige och formuläret därför ej passade för denna kategori. Utan att frågan ställdes uppgav ca 30 % av de tillfrågade att urvalspersonen var född i Sverige. Anmärkningsvärt låg svarsfrekvens noterades även på frågan angående önskemål om undervisning i finska. För närmare redogörelse av de enskilda frågornas svarsfrekvens hänvisas till utredningsinstitutets preliminära rapport angående etapp 1, juni 1968. Omfattande förändringar av formuläret visade sig sålunda nödvändiga i en huvudundersökning med hänsyn till gruppen födda i Sverige. Vidare visade erfarenheterna från provundersökningen att speciella påpekanden behövdes då det gällde svar angående de allra yngstas förmåga att tala, läsa och skriva resp. språk. För att öka svarsfrekvensen krävdes en omarbetning av frågan om önskemål om undervisning i finska. Frågan om anledningen till flyttningen till Sverige borde strykas helt då vissa alternativ hade givit mycket låg svarsfrekvens. Frågan om när man ev skulle återvända till Finland 166

gav dålig differentiering varför antalet svarsalternativ kunde skäras ner. Aktualisering av adresser. Av de 319 individerna i provundersökningen hade 39 flyttat till ny adress. 5 av dessa hade återvänt till Finland. Av de 12 personer som ej hade uppgift om ny adress på det returnerade kuvertet gick 8 att spåra per telefon via pastorsämbeten, försäkringskassor m. fl. myndigheter. Den genomsnittliga tidsåtgången för varje individ som spårades på detta vis var ca 20 minuter. Efter provundersökningens resultat kunde det förväntas att vid en enkätundersökning i september 1968 aktuella adressuppgifter genom det ursprungliga registret eller genom uppgifter från postverket skulle saknas för ca 10 procent av urvalet. För att adresskompletteringen ej skulle fördröja undersökningen skulle detta moment kräva ingående planering och förberedelser, som i hög grad underlättades då provundersökningen dels hade gett en skattning av antalet individer som skulle bli föremål för efterforskningar, dels information om tidsåtgången för en dylik efterforskning. Bortfallssituationen. Provundersökningen utvisade att enkätundersökningens individbortfall kunde förväntas uppgå till ca 1 0 % . Denna uppgift kom främst till användning vid planeringen av bortfallsuppföljningen med intervjuer i huvudundersökningen.

3 Etapp 2,

huvudundersökningen

3.1 Syfte Enkätundersökningen syftade främst till en kartläggning av de språksvårigheter som förekommer bland finskspråkiga barn och ungdomar i Sverige, huvudsakligen i form av svårigheter att följa med i undervisningen i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska. Vidare skulle undersökningen beskriva ev samband mellan nuvarande kunskaper i svenska och finska och olika bakgrundsvariabler såsom födelseland, flyttSOU 1970: 44

ningsår till Sverige, föräldrarnas språkkunskaper, m. m. Undersökningen skulle även ge underlag för planering i Finland för den återvändande delen av finska medborgare i Sverige, varvid variabler såsom nuvarande sysselsättning och planer angående utbildning och yrkesverksamhet var väsentliga. Slutligen skulle undersökningen även utröna intresset för olika former av undervisning i finska språket med tanke på bevarandet av kontakterna med finsk kultur och finsktalande släkt och vänner.

3.2 Urvals- och estimationsförfaranden Målpopulation, undersökningspopidation undersökningsstratum

och

Utbildningsrådets huvudsakliga sakproblem är sålunda att föreslå åtgärder för att undanröja språkproblem för finskspråkiga barn och ungdomar i Sverige nu och i framtiden. Undersökningen skall bidra med ett statistiskt material som underlag för att lösa detta problem. Resultatet av undersökningen skall således beröra en viss grupp som kan benämnas målpopulation och som inte är entydigt avgränsad i tiden. Den population som man mot denna bakgrund vill undersöka är i Sverige bosatta finsktalande barn och ungdomar födda 1949-1965. Denna population kallas i fortsättningen undersökningspopulation. Det har inte varit möjligt att direkt studera undersökningspopulationen då det ej finns något register över samtliga finsktalande i här aktuella åldrar som kan användas som urvalsram. Det har sålunda varit nödvändigt att utifrån en alternativ individförteckning definiera ett undersökningsstratum som skulle studeras. Förhållandet kan principiellt åskådliggöras med följande figur: Den grå ytan utgörs av undersökningsstratumet. Bristande överensstämmelse mellan undersökningspopulation och urvalsram leder till täckningsfel av två slag. a Undertäckning = de individer som vi vill studera men inte kan, ty de tillhör ej urvalsramen; (se vidare avsnitt 4.2.2). SOU 1970: 44

Undersökningspopulation **•*

Figur 1.

b Övertäckning = de individer som ingår i urvalsramen, men som vi inte är intresserade av att studera. Den urvalsram som varit tillgänglig ger upphov till övertäckning av följande orsaker: 1) Då ramen utgörs av finska medborgare finns det i denna individer som är helt svenskspråkiga. Storleken av denna grupp kan uppskattas genom enkätsvaren. 2) Eftersom urvalsramen hänför sig till förhållanden från den 1.12.1967 och undersökningens fältarbete genomfördes under hösten 1968 har denna tidsförskjutning givit upphov till en viss övertäckning av följande kategorier: a Emigranter b Avlidna En skattning av storleken av dessa grupper kunde erhållas som en biprodukt till enkätundersökningen. Urvalsram Den urvalsram som varit tillgänglig utgjordes av den i etapp 1 framtagna etikettlistan över i Sverige kyrkobokförda finska medborgare den 1.12.1967 födda åren 194965. Dock ingick provundersökningens 319 individer ej i urvalsramen. Dessutom uteslöts av undersökningstekniska skäl de individer som var finska medborgare 1.12. 1967, men var svenska medborgare vid undersökningstidpunkten. Urvalsstorlek Urvalets storlek betingas främst av kravet på undersökningsresultatets precision samt 167

kostnaderna. Undersökningsresultatens precision ökar då urvalet görs större. Med tanke på de redovisningsgrupper som var aktuella ansågs en urvalsstorlek på ca 10 000 individer vara lämplig. Det faktiska urvalet uppgick till 9 997 individer. Den använda urvalsfraktionen var 0,2303.

resp. nt. Undersökningspopulationens procenttalp u = — - • 100 dvs procenten individer med en viss egenskap j i redovisningsgruppen i skatm,, tas m e d / ? , , = —--100 "t

Denna estimators varians skattas med Urvalsförfarande

"t

Individerna i urvalsramen var sorterade per kommun och inom kommun i åldersordning. Urvalet drogs systematiskt varigenom det kom att bli proportionellt med avseende på dessa indelningsgrunder. Detta innebär en garanti för att även kommuner med få populationsindivider blir representerade i urvalet med samma urvalsfraktion som övriga kommuner. Estimationsförfärande Variablerna i denna undersökning är av kvalitativ natur. Resultatet av undersökningen redovisas i s. k. korstabeller som innehåller skattningar dels av totaler i undersökningspopulationen och dels av procenttal. Vi inför följande beteckningar: /*=den använda urvalsfraktionen, dvs / = = 0,2303. Nt = antal individer i undersökningspopulationen som tillhör en viss redovisningsgrupp /. Mu — antal individer i undersökningspopulationen som tillhör redovisningsgruppen / och som har en viss egenskap j . n = antalet individer i nettourvalet (n = 9576, se avsnitt 3.5.4) nt = antal individer i nettourvalet som tillhör redovisningsgruppen i. mu = antal individer i nettourvalet som tillhör redovisningsgruppen j och som har egenskapen /'. Korstabellernas uppräknade tal är skattningar av talen Nt och MtJ med följande estimatorer: M i = mu- — där — är »vikten per individ och

f

Ni=nl'

f

— Dessa estimatorers varians skat-

tas med ——- n • — ( 1 dar y — mu /2 n V n I 168

Variansestimatorerna torde ofta ge en överskattning av variansen av den anledningen att urvalet är draget systematiskt med ramen ordnad i kommun- och åldersordning. Variansestimatorerna tar nämligen inte hänsyn till de precisionsvinster som kan tänkas föreligga tack vare att urvalsförfarandet kan betraktas som en form av proportionellt stratifierat urval med avseende på kommun och ålder. Å andra sidan tar estimatorerna inte heller hänsyn till de precisionsförluster som hänger samman med att somliga observationer utgörs av suburvalsenheter i enkätbortfallet. Detta torde dock inte diskvalificera estimatorn som en i denna undersökning lämplig estimator för variansskattningar.

3.3 Mätinstrumentet Enkätformuläret utgjordes av en omarbetning av provundersökningens formulär. Förändringarna omfattade främst de moment som berörts i avsnitt 2.2.4.2. Det trycktes i A5-format för att göras mer lätthanterligt, med svensk text på vänstersidorna och motsvarande finsk text på högersidorna. Finska texten var dessutom grön till skillnad mot den svenska som var svart. Formuläret utarbetades i två versioner; en som riktade sig till målsmännen för barn födda 1956-65 (vitt formulär), och en version att besvaras av urvalspersonen själv till dem som var födda 1949-55 (gult formulär). Fullständig innehållsmässig överensstämmelse eftersträvades mellan de båda versionerna, så att bearbetningen gemensamt kunde ske för de två grupperna. SOU 1970: 44

3.4 Insamlingsförfärande Undersökningen planerades genomföras som en postenkät med fyra insamlingsomgångar, dvs. en första utsändning samt därefter tre påminnelser. Bland dem som efter tredje påminnelsen fortfarande inte hade svarat drogs ett suburval för intervju per telefon eller besök av utredningsinstitutets lokalombud. Detta suburvals storlek var beroende av enkätbortfallets storlek, dock maximerat av kostnadsskäl till 280 individer.

Påminnelser Första utsändn l:a 2:a Ordinarie utsändn Rl R2 R3 R4*

23.9 2.10 18.10 9.10 25.10

1.10 10.10 24.10 17.10

9.10 18.10 30.10 25.10

3:e 17.10 26.10 5.11 1.11

* Utsändningarna skedde kontinuerligt fr o m den 25.10 allteftesom adressuppgifter kom in. Påminnelser med 1 veckas intervall. Aktualisering av adressuppgifter

3.5 Undersökningens genomförande Utsändning av enkäten Enkäten sändes ut första gången den 23.9. 1968. Försändelsen innehöll förutom formulär även ett tvåspråkigt följebrev jämte ett svarskuvert. En gummerad etikett med bl. a. namn och adress fästes på formuläret varför fönsterkuvert användes vid utsändningen. På detta kuvert fanns en tryckt uppmaning att i de fall adressaten ej fanns på den angivna adressen ej eftersända försändelsen, vilken i stället skulle returneras till utredningsinstitutet. Avsikten med detta förfarande var att skapa möjlighet att aktualisera registret samt förhindra att försändelserna blev liggande utan att nå adressaten. Om den nya adressen var känd skulle den antecknas på kuvertet. De inkomna returerna behandlades på särskilt sätt som närmare beskrivs i avsnitt 3.5.2. För att den förnyade utsändningen med upprättade adresser skulle ske enligt samma mönster som utsändningen av huvuddelen, samlades returerna upp i fyra olika omgångar, R 1-R 4. Utsändningarna skedde enligt följande tidsschema. Vid varje påminnelse utsändes ett nytt formulär men två olika typer av följebrev användes; en typ för första och andra påminnelsen och en annan typ för tredje påminnelsen. Vid de tre första insamlingsomgångarna användes lösenkuvert som svarskuvert, medan vid tredje påminnelsen ett frankerat svarskuvert användes för att öka benägenheten att svara. SOU 1970: 44

Av de returförsändelser som inkom till utredningsinstitutet hade somliga uppgifter om ny bostadsadress, medan andra saknade sådana. De behandlades i fyra omgångar enligt följande: A Returer med uppgift om ny adress (R 1) Adressen på formulärets etikett och på registerkortet ändrades och registerkorten överfördes till särskilt register. Förnyad utsändning ägde rum den 2.10. enligt schemat i 4.3.1. B Returer utan uppgift om ny adress (R2) Registerkorten för dessa överfördes till ett särskilt register. För att erhålla uppgifter från mantalsskrivningen av senare datum överfördes individernas identifikationsdata till hålkort, varefter dessa matchades i datamaskin mot Registret över totalbefolkningen i Sverige (RTB), som statistiska centralbyrån har tillgång till. RTB:s mantalsskrivningsuppgifter var aktuella från juli 1968, och dessa skrevs ut på lista varefter formulär sändes ut till de individer för vilka nya adresser hade framkommit. 530 individer matchades mot RTB, men gav endast 120 nya adressuppgifter. Detta torde innebära att eftersläpningen i flyttningsanmälan till pastorsämbetet är betydande. C Returer med uppgift om ny adress (R3) De returer med uppgift om nya adresser som inkom efter det att R l hade sänts ut 169

på nytt rättades och samlades upp i omgång R3 och utsändes på nytt den 9.10. D Returer utan ny adress från R2 (R4) Individer i omgång R2 som efter komplettering från RTB fortfarande saknade aktuell adress samlades till en särskild omgång, R4. För att komplettera dessa personers adresser, sändes till berörda pastorsämbeten ett brev med förfrågan om den aktuella adressen. Utsändningen till pastorsämbeten gjordes den 22.10. 415 förfrågningar utsändes varav 395 kom in besvarade. Bland dessa svar återfanns 209 nya uppgifter. Formuläret sändes ut till urvalspersonerna ellteftersom nya adressuppgifter erhölls. För de 186 individer för vilka fortfarande aktuell adressuppgift saknades, gjordes efterforskningar per telefon hos de allmänna försäkringskassorna. Därigenom erhölls ytterligare uppgifter för 89 individer. Sålunda återstod 97 individer för vilka inga nya adressuppgifter kunde erhållas.

Enkätbortfallets

Bland de personer som en vecka efter 3:e påminnelsens utsändning inte besvarat enkäten gjordes ett suburval i två etapper. Suburvalet gjordes vid två tillfällen från olika urvalsramar eftersom returregistren sänts ut senare än den ordinarie utsändningen. Första suburvalet (I) drogs bland de ej inkomna svaren från ordinarie utsändningen. Det andra suburvalet (II) drogs bland den återstående delen av de fyra returomgångarna. Urvalet var systematiskt med dragning av var 5:e individ. Urvalsfraktionen var sålunda 0,2 (20 % ) , och antal individer och fältarbetstid enligt följande:

Suburval I 25.10 Suburval II 8.11

170 Frågorna ställdes ordagrant enligt formuläret till målsman resp. urvalspersonen. Några speciella problem vid intervjuerna har lokalombuden ej rapporterat, utan undersökningens frågor bedömdes i allmänhet som »lätta».

Redovisning av svarsindivider och bortfallsindivider

uppföljning

Tidpunkt Fältarbetsför urval tid

60 av utredningsinstitutets lokalombud deltog i uppföljningen. I första hand skulle kontakt tas per telefon för att om möjligt även göra intervjun per telefon. Om detta icke var lämpligt hade lokalombuden till uppgift att erbjuda sig att göra ett besök för att intervju skulle komma till stånd. För de urvalspersoner som saknade telefon skulle besök göras direkt. Om språkproblem uppstod fanns 8 finsktalande lokalombud till hands att överta intervjun. Inte i något fall behövde denna utväg tillgripas, utan intervjuerna gick i allmänhet att få direkt, i något enstaka fall med hjälp av en tolkande familjemedlem.

Antal individer i suburvalet

28.10—15.11 190 11.11—15.11 _93 283

Felet i en statistisk undersökning på grund av bortfall måste studeras för varje redovisningsgrupp och variabel för sig. Bortfallet består nämligen dels av individer som ej alls medverkat i undersökningen (individbortfall) och dels av individer som utelämnat svar på vissa frågor (frågebortfall eller partiellt bortfall). Som ett grovt kvalitetsmått ur bortfallssynpunkt brukar dock individbortfallet användas. Postenkätens resultat. Urvalets 9 997 individer fördelade sig efter postenkäten på följande vis: Faktiskt urval Ej i urvalsramen: svenska medborgare 80 Bruttourval Ej i undersökningspopulationen avlidna utflyttade till Finland 172 utflyttade övrigt 32 Nettourval Bortfall i enkäten

9 997 80 9 917 206

9711 1 551

(16,0 %) SOU 1970: 44

å kommunen skrivna svårt sjuka inkomna blanka formulär Ej svar Övrigt Svar i enkäten

81 6

(0,8 %) (0,1 %)

44 1 416 4

(0,5 %) (14,6 %) (0 %) 8 160

(84,0 %)

Å kommunen skrivna är sådana individer som är skrivna på en viss kommun, men för vilka övriga uppgifter saknas. Efter någon tid brukar dessa personer överföras till bok över obefintliga. Intervjuuppföljningens resultat. Bland de 1 416 individer som ej svarat på enkäten drogs ett suburval på sammanlagt 283 individer att ingå i intervjuuppföljningen.

utflyttade till Finland 302 utflyttade övrigt 37 Nettourval Bortfall å kommunen skrivna 81 svårt sjuka 11 ej anträffade 90 vägrare 104 övrigt 4 Antal observationer

9 576 290

(3,0 %)

(0,9 %) (0,1 %) (0,9 %) (1,1 %) (0 %) 9 286

(97,0 %)

Individbortfallet slutade sålunda på 3 % vilket i jämförelse med andra likartade undersökningar får anses vara ett gott resultat. Dessutom torde den relativt stora gruppen å kommunen skrivna jämte ej anträffade till stor del bestå av individer som återvänt till Finland, dvs. de skulle definitionsmässigt ej tillhöra undersökningspopulationen.

Dessa fördelade sig enligt följande: Bruttoavtal Ej undersökningspopulationen: utflyttade till Finland 26 utflyttade övrigt 1 Nettourval Bortfall i uppföljningen på sjukhus 1 ej anträffade 18 vägrare 5 ej inkomna svar, trots ip:s löfte att medverka 7 Svar i uppföljningen genomförda intervjuer 180 svar under fältarbetstiden 45

283 3.6 Bearbetning

27 Granskning och kodning 256 31 (0,3 %) (7,0 %) (2,0 %) (2,7 %) 225

(12,1 %)

(87,9 %)

Sammanfattande bortfallsredovisning. Vid sammanställning av enkätens resultat och resultatet av bortfallsuppföljningen fick varje individ i uppföljningen vikten 5 eftersom urvalsfraktionen i suburvalet var 0,2. Undersökningsresultat kan sammanfattas på följande vis: Faktiskt urval Ej urvalsramen: svenska medborgare 80 Bruttourval Ej i undersökningspopulationen: avlidna 2 SOU 1970:44

9 997 9 917 341

Formulären granskades allteftersom de kom in. Detta arbete omfattade en kontroll av att svar förekom på de frågor som var aktuella för urvalspersonen. För närmare detaljer i detta avseende hänvisas till granskningsinstruktionen, (bilaga 2). Vidare har genom granskningen otillåtna dubbelmarkeringar eliminerats. Vissa kompletteringar av svarsmarkeringar har även förekommit utifrån de tillskrivna kommentarer som den svarande har gjort. Vid granskningen har även överflödiga svarsmarkeringar strukits. Frågan angående föräldrarnas kunskaper i svenska resp. finska (fråga nr 8 i det gula formuläret) har omkodats och den nya koden har tillskrivits i stanskolumn 77 på korttyp 1. Kodningen har skett enligt följande: 9 = Ett eller fler delsvar på fråga 8 saknas 1 = Både fadern och modern talar obehindrat finska och svenska 2 = Både fadern och modern talar obehindrat eller tämligen bra finska och svenska 171

3 = Endera fadern eller modern talar inte alls svenska 4 = Endera fadern eller modern talar inte alls finska 5 = Både fadern och modern talar inte alls svenska 6 = Både fadern och modern talar inte alls finska 7 = Övrigt Granskarna var instruerade att gå igenom denna kodförteckning uppifrån och ner tills de stötte på det alternativ som passade för frågans besvarande. Detta kodningsförfarande innebär att man kan skilja ut grupper av familjer: familjer som har två olika grader av tvåspråkiga föräldrar (1 och 2), familjer där ena förälder är finskspråkig (3), familjer där ena föräldern är finskspråkig (3), familjer där ena föräldern är svenskspråkig (4), familjer där båda föräldrarna är finskspråkiga (5), familjer där båda föräldrarna är svenskspråkiga (6) samt en grupp familjer med övriga språkförhållanden (7). Komplettering

av enkätsvaren

Formulär som saknade svar på frågan angående önskemål om undervisning i finska kompletterades beträffande denna fråga genom förnyad utsändning till urvalspersonerna. Utsändningen gjordes den 15.11. Totalt kompletterades 726 formulär, 292 med svensk text och 434 med finsk text. Påminnelser sändes ej ut och den 29.11 hade 451 eller 62,1 % av kompletteringarna inkommit. Stansning Svaren överfördes till två hålkort per individ med den hålkortsdisposition som framgår av formuläret (stanskolumnerna står angivna i sidornas högermarginal). Därutöver förekommer följande uppgifter: Kol. 1 = Korttyp 1 resp. 2 Kol. 2-10 = Personnummer innehållande födelseår, födelsemånad, födelsedag och födelsenummer utan kontrollsiffra Kol. 11-12 = länskod 172

Kol. 13-14 = kommunkod Kol. 15-16 = församlingskod Kol. 17-21 = löpande nummer (identifikationsbegrepp i undersökningen) I kort 2 stansades dessutom: Kol. 30-33 Dag och månad då formuläret kom in Kol. 34 Om adressändring hade gjorts stansades en etta, i övrigt lämnades kolumnen blank Kol. 76-80 Vikttal (se avsnitt 3.2.5) För detaljer i stansarbetet hänvisas till stansinstruktionen.

Kontrollprogram Materialet kördes i utredningsinstitutets standardprogram för EDB avseende logiska kontroller. De kontrollfunktioner som genomfördes omfattade: a Att stans, dvs. markering, förekom i de kolumner som var aktuella för personen i fråga, b att stanskolumnerna innehöll enbart valida tecken, c att stans ej förekom i kolumner som ej var aktuella för personen i fråga, och d att kodningen av föräldrarnas språksituation (kol. 77 i kort 1, se avsnitt 4.3.4) var rätt gjord. Omkring 330 fel hittades och rättades.

4 Osäkerheten i

undersökningsresultaten

I tabellbilagan redovisas skattningar av populationsvärden. Då en skattning ej överensstämmer med motsvarande värde i undersökningspopoulationen säges skattningen ha ett visst fel.

4.1 En sammanställning av olika typer av fel Allmänt sett kan följande feltyper förekomma: undertäckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätsituationsfel, mätinstrumentfel och bearbetningsfel. Med undertäckningsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma genom att SOU 1970: 44

urvalsramen inte helt täcker undersökningspopulationen; med urvalsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma genom att endast ett urval studeras; med bortfallsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma på grund av att en eller flera uppgifter saknas för en eller flera individer i nettourvalet; med mätsituationsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma på grund av bristande kontroll över mätsituationen; med mätinstrument fel menas det fel i en skattning som kan uppkomma på grund av brister i mätinstrumentet; och med bearbetningsfel menas det fel i en skattning som kan uppkomma vid det manuella och maskinella handhavandet av det insamlade materialet.

summor, vilket innebär att varje tabellrad är att betrakta som en redovisningsgrupp. Radvariabler (y) kan alltså betraktas som bakgrundsvariabler, medan kolumnvariabler (x) kan betraktas som undersökningsvariabler. Fingerat exempel på beräkning av konfidensintervall för procenttal med hjälp av variansformeln i avsnitt 3.2.5: Antag att en tabell visar att det i nettourvalet finns 600 individer som tillhör redovisningsgruppen »personer i åldern 1 3 16 år som talar lika mycket finska och svenska med sina närmaste». Ifrågavarande radsumma är sålunda 600. Tabellens kolumnvariabel är »förmåga att skriva svenska». Det konstateras nu att 60 % av individerna uppger sig skriva svenska obehindrat. Ett 95 %:s konfidensintervall beräknas nu med hjälp av variansformeln i avsnitt 3.2.5 på följande sätt:

4.2 Felets sannolika omfattning Konfidensintervall För att få en uppfattning om felets sannolika omfattning för resp. skattning användes den statistiska teorin. Varje skattning antages ha en viss slumpfördelning, som beror på samtliga i avsnitt 4.1 nämnda feltyper. Den s. k. standardavvikelsen, som definieras som kvadratroten ur skattningens varians (och som kan beräknas för varje skattning, se avsnitt 3.2.5) uppskattar slumpvariationens storlek i denna fördelning. Om medelvärdet i slumpfördelningen ej överensstämmer med motsvarande populationsvärde sages skattningen ha ett systematiskt fel. Felets sannolika omfattning kan anges genom ett konfidensintervall, som anger gränserna innanför vilka populationsvärdet ligger med en viss sannolikhet. Ett 95 % :s konfidensintervall beräknas som skattningen ± 2 gånger standardavvikelsen för skattningen. Redovisningen av undersökningen sker i form av ca 300 s. k. korstabeller, som innehåller skattningar av antal resp. procenttal av individer i undersökningspopulationen med vissa egenskaper. Procenttalen är så gott som genomgående beräknade på radSOU1970:44

= 60 ± 3 , 6 Det 95 % :iga konfidensintervallet blir sålunda 56,4-63,6 %. Detta innebär att andelen individer som uppger sig obehindrat skriva svenska bland undersökningsstratumets 13-16-åringar som talar lika mycket finska som svenska med sina närmaste ligger med 95 % sannolikhet mellan 56,4 % och 63,6 % om inget systematiskt fel föreligger. Exemplet visar att antalet individer i nettourvalet som tillhör den aktuella redovisningsgruppen är av avgörande betydelse för konfidensintervallets bredd. Hade man i ovanstående exempel enbart haft 200 individer i redovisningsgruppen hade precisionen blivit ± 6,2 %, dvs. populationens värde hade med 95 % sannolikhet legat i intervallet 53,8-66,2 % om inget systematiskt fel förelegat. Exemplet slut. Några beräkningar av tabellresultatens precision har ej begärts av utbildningsrådet. För att underlätta dylika beräkningar med173

följer som bilaga (bilaga 4) till denna rapport en tabell över slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar. Det är endast uttrycket

V

P (100 - P)

där P = procenttal och n =

urvalsstorlek som är angivet i tabellen. För beräkning av standardavvikelsen för en total måste tabellvärdet multipliceras med . / W

/ l - 0,2303 n c n£

V / •"•iöö-V-Ö2lÖ3--95'76 = - 365 (se avsnitt 3.2.5). Eftersom tabellmaterialet innehåller antal individer uppräknade till undersökningsstratumsnivå, måste de absoluta talen multipliceras med faktorn 0,2303 (urvalsfraktionen) för att antal personer per redovisningsgrupp i urvalet skall erhållas. Om ett systematiskt fel förekommer minskas sannolikheten för att konfidensintervallet omsluter populationsvärdet. I kommande avsnitt diskuteras riskerna för systematiska fel i anslutning till feltyperna i avsnitt 4.1.

Undertäckningsfel Den urvalsram som varit tillgänglig utgöres av vid undersökningstidpunkten finska medborgare kyrkobokförda i Sverige den 1.12. 1967 födda 1949-1965. Denna ram ger upphov till undertäckning av följande slag:

A Begränsningen till finska medborgare Då ramen utgörs enbart av finska medborgare uppstår undertäckning, eftersom det existerar finsktalande barn och ungdomar som är svenska medborgare och som kan vara i behov av de stödåtgärder som utbildningsrådet ämnar föreslå. Begränsningen till finska medborgare gjordes av kostnadsskäl, främst på grund av att det hade fordrats ett 35-40 gånger så stort urval för att erhålla samma antal individer med »språkproblem» om urvalet hade gjorts bland samtliga i Sverige kyrkobokförda individer. Dessutom hade mätinstrumentet komplicerats avsevärt. 174

B Tidsförskjutningen En viss undertäckning har uppkommit genom den fördröjning som förekommer mellan bosättning på ny ort och anmälan till pastorsämbetet för kyrkobokföring. Av större betydelse är dock den undertäckning som har uppstått till följd av att urvalsramen hänför sig till förhållanden den 1.12.1967, medan undersökningen genomfördes under september-november 1968. Detta innebär att de finska medborgare i aktuella åldrar som inflyttat till Sverige från december 1967 till hösten 1968 ej kommit med i undersökningen. Detta har ej gått att undvika då en komplettering av urvalsramen inför huvudundersökningen ställde sig alltför kostsam. I första hand är det viktigt att observera att förekomsten av undertäckning leder till underskattning av totaler i undersökningspopulationen eftersom det i avsnitt 3.2.5 beskrivna uppräkningsförfarandet endast innebär en uppräkning till undersökningsstratums värden. Sålunda gäller att i och med att gruppen finsktalande svenska medborgare ej finns med i undersökningsstratumet uppstår en viss underskattning av t. ex. antalet finsktalande ungdomar med svårigheter i skolan på grund av bristande kunskaper i svenska. De systematiska felen i procenttalen på grund av begränsningen till finska medborgare torde vara försumbara. Systematiska fel i procenttal till följd av tidsförskjutningen förutsätter att de nyinflyttade finska medborgarna skiljer sig med avseende på undersökningens variabler gentemot dem som fanns i landet i december 1967. En av undersökningens viktigaste variabler är förmåga att förstå, tala och skriva svenska och de senast inflyttade individerna torde avvika åtminstone för denna variabel från undersökningsstratumets individer. Då undertäckningen på grund av tidsförskjutningen torde vara liten i relation till undersökningspopulationens storlek, kan man dock antaga att något större systematiskt fel i skattningar av procenttalen ej uppkommer på grund av tidsförskjutningen. SOU 1970: 44

med skattade populationstotaler för åldersgruppen 7-12 år har det utseende som framgår av tabell 10 a. I anslutning till denna tabell erhålles en tabell med procenttal, beräknade med radsummorna som bastal (tabell 10 b). Tabellen ger t. ex. att 40 % av 7-12åringarna som skriver finska obehindrat även talar svenska obehindrat. Bortfallet för variablerna skriver finska och talar svenska återfinns i raden resp. kolumnen uppgift saknas. Tabellens procenttal är skattningar av populationsstorheter där även bortfallsindivider ingår i det bastal som procenttalen är beräknade på. Ofta är man intresserad av en redovisning baserad enbart på svarsindividerna. En redovisning baserad endast på svarsindividerna i tabell 10 a får följande utseenTill en redovisning baserad enbart på svarsindividerna hör en bedömning om hur kunskap om bortfallsindividernas variabelvärden skulle kunna ändra skattningarna i tabell 10 c. En sådan bedömning baserar sig på antaganden om avvikelser i bortfallsindividernas fördelning från svarsindividernas fördelning. Exempel: Tabell 10 c anger att bland svarsindividerna gäller att av dem som obehindrat talar finska talar 45 % obehindrat svenska. Antag att av de 60 individer som svarat »obehindrat» på variabel X och för vilka uppgift saknas på variabel Y skulle 30 ha svarat »obehindrat» på denna variabel. (Om ingen skillnad i fördelningen föreligger mellan svars- och bortfallsindivider hade anta-

Urvalsfel Genom att studera ett urval av individer i stället för hela populationen införes en viss osäkerhet i resultaten av undersökningen. I stället för att mäta populationens parametrar skattas dessa med hjälp av urvalets resultat. Det urvalsförfarande som tillämpats i denna undersökning är ett sannolikhetsurval, dvs. urvalssannolikheten för varje individ är känd. Vidare är den estimator som använts sådan att något systematiskt fel icke införes. Bortfallsfel I avsnitt 4.1 angavs bortfallet av observationer som en felkälla i undersökningen. Det har tidigare framhållits vikten av att studera bortfallets storlek för varje tabell och variabel för sig och ej enbart se till individbortfallet. Bortfallet kan sägas ha snedvridande inverkan på resultatet om bortfallsindividernas fördelning med avseende på de aktuella variablerna avviker från fördelningen för urvalet i övrigt. För att avgöra detta skulle sålunda ingående vetskap om bortfallsindividerna krävas. Förutom kännedom om bortfallsorsaken för individbortfallet äger vi inte denna kunskap. Skulle å andra sidan fördelningen för den aktuella variabeln för bortfallet ej avvika gentemot urvalet i övrigt, ger bortfallet inte upphov till något systematiskt fel. Antag att vi studerar tabell nr 10 i tabellplanen av den 11.12.1968 och att tabellen Tabell 10 a. Skattade populationstotaler. Talar sv (X)

00 Ålder 7—12

Skriver fi

Obehindrat

Täml bra

Hjälpligt

Inte alls

Uppg. sakn

Obehindrat Täml bra Hjälpligt Inte alls Uppg sakn

160 300 300 800 60

80 150 150 100 60

40 0 0 0 0

1 620

80 0 25 0 0 105

40 50 25 100 80 295

Summa SOU 1970: 44

40 Summa 400 500 500 1 000

200 2 600 175

Tabell 10 b. Talar sv (X) (Y) Ålder 7—12

Skriver fi

Obehindrat

Täml bra

Hjälpligt

Inte alls

Uppg sakn

Summa

Obehindrat Täml bra Hjälpligt Inte alls Uppg sakn

40 60 60 80 30

20 30 30 10 30

20 0 5 0 0

10 0 0 0 0

10 10 5 10 40

100 100 100 100 100

100 Sij m m a

let varit ca 6). Antag att av de 80 personer för vilka uppgift saknas för båda variablerna skulle 20 ha svarat »obehindrat» på såväl X som Y. (Om ingen skillnad i fördelningen föreligger mellan svars- och bortfallsindividerna hade antalet varit 6). Antag att av de 200 individer för vilka uppgift saknas för variabel Y skulle 100 ha svarat »obehindrat» på denna variabel. (Om ingen skillnad i fördelningen föreligger mellan svars- och bortfallsindivider hade antalet varit ca 35). Antag att av de 40 individer som svarat »obehindrat» på variabel Y men för vilka uppgift saknas på variabel X skulle 30 ha svarat »obehindrat» på denna variabel. (Om ingen skillnad i fördelning föreligger mellan svars- och bortfallsindivider hade antalet varit ca 18). Utifrån dessa antaganden kan en korrigerad skattning beräknas och den blir 1M

160 + 30 + 20+30 „ = 48 400 + 100

Den korrigerade skattningen skiljer sig alltså 3 procentenheter från den icke korri-

gerade om ovanstående antaganden om bortfallet görs. Exemplet slut. I exemplet har bara en uppsättning antaganden gjorts. Det är lämpligt att göra flera uppsättningar med rimliga antaganden om bortfallsindividernas fördelning vid en detaljerad bedömning av bortfallets effekt på en skattning. Det har framgått ovan att de tabeller med skattningar av procenttal som levereras är av typ tabell 10 b. Om tabeller av typ tabell 10 c önskas kan sådana tabeller köras fram. Slutligen skall rent allmänt nämnas att bortfallet för variablerna »stödåtgärder från svensk skola» och »svårigheter att på grund av bristande kunskaper i svenska följa undervisning i svensk skola» kan ge upphov till systematiska fel. Det kan nämligen finnas en tendens att hellre avstå från att svara än att t. ex. uppge att man har gått om resp. att man har svårigheter i matematik. Detta skulle ge en systematisk underskattning av andelen kvarsittare resp. elever med svårigheter i matematik bland undersökningsstratumets individer. Som framgått av räkneexemplet måste dock storleken av det-

Tabell 10 c. Talar sv (X) Ålder

Skriver fi

Obehindrat

Täml bra

Hjälpligt

Inte alls

Summa

7—12

Obehindrat Täml bra Hjälpligt Inte alls

45 67 63 89

22 33 32 11

22 0 5 0

11 0 0 0

100 100 100 100

100 Summa

176 SOU 1970: 44

ta eventuella fel bedömas för varje tabell för sig där dessa variabler förekommer. I övrigt kan utredningsinstitutet inte finna någon grund att misstänka att bortfallet skall ha givit upphov till stora systematiska felskattningar.

läret ifylldes av fel person, eller avseende fel person, eller att anvisningarna i annat avseende var oklart utformade. De lokalombud som utfört intervjuerna har heller ej rapporterat några svårigheter. Bearbetningsfel

Mätinstrument fel Som tidigare har påpekats uppstår problem i samband med mätningen av främst förskolebarnens förmåga att förstå, läsa och skriva. I anvisningarna står angivet att t. ex. frågan om förmåga att skriva finska skall besvaras även om barnet överhuvudtaget ännu ej har lärt sig skriva. I detta exempel skulle sålunda alternativet »icke alls» väljas. Mer problematiskt har det kanske dock varit för målsman att t. ex. redovisa en helt svenskspråkig treårings förmåga att tala svenska. I allmänhet torde svaren ha redovisat de faktiska kunskaperna, men man kan inte utesluta möjligheten att några föräldrar besvarat frågan utifrån barnets kunskaper för sin ålder. Detta ger risk för överskattning av variabeln förmåga att tala svenska. Problemet reduceras dock i allmänhet då man i tabeller även har med åldersvariabeln och intresset ej torde koncentreras på den yngsta gruppen. Denna risk för överskattning av kunskaperna föreligger för frågorna 1, 3 och 14 i den vita versionen av formuläret. Risk för fel av denna typ kan även tänkas föreligga för frågorna 21, 23, 24, 25 och 26 i det vita formuläret (även för motsvarande frågor i det gula). Felet kan tänkas bestå i att de svarande har en tendens att medvetet eller omedvetet »ta chansen» att förklara sina svårigheter i skolan med bristande kunskaper i svenska, och att man därigenom får en överskattning av denna anledning till svårigheter i skolan. Mätsituationsfel Någon anledning att misstänka bristande kontroll över mätsituationen finns knappast i denna undersökning. Fel i detta hänseende skulle t. ex. kunna tänkas uppstå om formuSOU 1970: 44 12—914504

I avsnitt 3.6.1 och 3.6.4 har redogjorts för de manuella och maskinella kontrollåtgärder som vidtagits för att eliminera fel som kan tänkas uppstå vid handhavandet av datamaterialet. De fel i bearbetningen som uppstått har därvid rättats och även genomförda rättningar har kontrollerats ytterligare en gång. Det finns sålunda ingen anledning att misstänka att några systematiska fel av denna typ vidlåder resultaten. Sammanfattning Sammanfattningsvis vill Ui lägga följande synpunkter på osäkerheten i undersökningsresultaten: 1 överskattning av kunskaper i svenska samt underskattning av svårigheter i skolan kan förekomma på grund av att de senast inflyttade jämte finsktalande svenska medborgare ej är med i undersökningen. 2 Underskattning av stödåtgärder från svensk skola och svårigheter att följa med undervisning kan förekomma genom förekomsten av bortfall for dessa variabler. 3 överskattning för grupper i förskoleåldern vad gäller kunskaper i finska och svenska kan förekomma till följd av att barnets målsman uppger kunskaper »för barnets ålder». 4 överskattning av antalet individer som har svårigheter att följa med undervisningen på grund av bristande kunskaper i svenska kan förekomma genom att frågan inbjuder till just denna förklaring av svårigheterna. 5 Underskattning av totaler förekommer på grund av undertäckningen. 6 Allmänt bedömer Ui att det 95 %-iga konfidensintervallet beräknat enligt avsnitt 4.2.1 är ett lämpligt mått på osäkerheten i en skattning. Särskild försiktighet bör iakttagas vid skattningar som beröres av påpekandena 1-5.

Bilaga 2 a

sen STATISTISKA CENTRALBYRÅN Produktionsfilialen Box 902 701 22 ÖREBRO 1

Till målsman för: Alla mainitun 1APSEN holhoojalle:

P 0853

SPRÅKUNDERSÖKNINGEN BLAND FINSKA MEDBORGARE I SVERIGE

TUTKIMUS RUOTSISSA ASUTIEN SUOHEN KANSALAISTEN KIELITAIDOSTA

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med svensk text tryckt med svart och finsk text med grönt. Ni får svara på vilket språk Ni vill.

Tämä kyselykaavake on kaksikielinen. Sen ruotsinkielinen. osa on painettu mustalla ja suomenkielinen osa vihreällä. Voitte itse valita, millä kielellä haluatte vastata.

ANVISNINGAR

FRÅGORNA AVSER BARNET SOM STÅR ANGIVET PÅ FÖRSTA SIDAN! VEM BESVARAR FRÅGORNA? Det är viktigt att frågorna BESVARAS AV MÅLSMAN till ovan angivna barn. I denna undersökning är målsman den anhörig hos vilken barnet bor i Sverige. HUR BESVARAS FRÅGORNA? De allra flesta frågorna besvaras genom att sätta kryss ( ["xj ) i rutan för det svarsalternativ Ni väljer. BARN UNDER SKOLÅLDERN. Om barnet är i förskoleåldern' är Ert svar lika viktigt för oss. Vi vet däremot att några frågor kan verka en smula underliga om barnet ännu inte har hunnit lära sig att läsa och skriva. Vi ber Er dock överse med detta och ändå besvara dessa frågor med det lämpligaste svarsalternativet. VART SKALL FORMULÄRET SÄNDAS? När Ni fyllt i formuläret lägger Ni det bara i bifogat svarskuvert. Detta behöver Ni inte frankera utan bara lägga på brevlådan. HEMLIGT! De uppgifter Ni lämnar är skyddade av sekretesslagen och kommer enbart att ingå i statistiska sammanställningar och tabeller.

180 SOU 1970: 44

SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅN Produktionsfilialen Box 902 701 22 ÖREBRO 1

Till målsman för: Alla mainitun IAPSEN holhoojallés

P 0853

SPRÅKUNDERSÖKNINGEN BLAND FINSKA MEDBORGARE- I SVERIGE

TUTKIMUS RUOTSISSA ASUVIEN SUOMEN KANSALAISTEN KIELITAIDOSTA

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med svensk text tryckt med svart och finsk text med grönt. Ni får svara på vilket språk Ni vill.

Tämä kyselykaavake on kaksikielinen. Sen ruotsinkielinen. osa on painettu mustalla ja suomenkielinen osa vihreällä. Voitte itse valita, millä kielellä haluatte vastata.

OHJEITA KYSYMYKSET TARKOITTAVAT LASTA, JONKA NIMI ON MERKITTY ENSIMMÄISELLE SIVULLEI KUKA VASTAA KYSYMYKSIIN? On tärkeää, etta YLLÄ MAINITUN LAPSEN HOLHOOJA vastaa kysymyksiin. Tässä tutkimuksessa tarkoitetaan holhoojalla sitä omaista, jonka luona lapsi asuu Ruotsissa. KUINKA KYSYMYKSIIN VASTATAAN? Useimpiin kysymyksiin vastataan merkitsemällä rasti ( [x] ) siihen ruutuun, joka vastaa valitsemaanne vaihtoehtoa. LAPSET, JOTKA EIVÄT VIELÄ OLE EHTINEET KOULUIKÄÄN. Vastauksenne on meille tärkeä, vaikka lapsi ei vielä olisikaan kouluiässä. Olemme tOBin tietoisia siitä, etta muutamat kysymykset. voivat tuntua oudoilta, ellei lapsi vielä ole ehtinyt oppia lukemaan ja kirjoittamaan. Tästä huolimatta pyydämme Teita ystävällisesti vastaamaan näihinkin kysymyksiin parhaiten soveltuvalla vaihtoehdolla. MIHIN KAAVAKE LÄKETETÄAN? Kun olette täyttänyt kaavakkeeh, sulkekaa se oheiseen vastauskuoreen. Sitä postittaessanne' ette tarvitse postimerkkiä - pudottakaa se vain lähimpään postilaatikkoon. TIEDOT ÖVAT SALAISIAl Laki asiakirjojen salaisina pitämisestä turvaa antanienne tietojen pysymisen salaisina. Niitä tullaan käyttämään yksinoir.aan tilastojen ja taululucojen .aatirr.iseen.

S O U 1970 44

1.

BARNETS k u n s k a p e r i

svenska

a. Förstår BARNET svenska? 1•

Obehindrat

2 [H Tämligen bra 3 Q

Hjälpligt

4Q

Inte alls

22 Hjälpligt

4•

Inte alls

23 Hjälpligt

4•

Inte alls

b. Talar BARNET svenska? •1 Q

Obehindrat

2•

Tämligen bra 3 O

c. Skriver BARNET svenska? 1• 2.

Obehindrat

2•

Tämligen bra 3 Q

Hur är BARNETS kunskaper i svenska i följande situationer? Ja Hej 1 Kan BARNET läsa en tidning på svenska? C 2 EZ] 1

Kan BARNET läsa en bok på svenska?

C

2 Kan BARNET förstå ett radio- eller TV-program på 1Q svenska (barnprogram, underhållningsprogram, nyhetsprogram mm)? Kan BARNET följa undervisning på svenska?

25 2

[Z 2 P]

^ 27

1Q

Har 2 [ ] 3 [ ] ej 28 börjat skolan

- 53.

BARNETS kunskaper i finska a. Porstår BARNET finska? 1•

Obehindrat

2•

Tämligen bra 3 •

Hjälpligt

4•

Inte alls

29 Tämligen bra 3 •

Hjälpligt 4 Q

Inte alls

30 Hjälpligt

Inte alls

31 Nej 2 [H

1 [H

2 Q]

33 Kan BARNET förstå ett radio- eller TV-program på finska (barnprogram, underhållningsprogram, nyhetsprogram m m)?

1 IZD

34 Kan BARNET följa undervisning på finska?

1 I I 2 I I 3 I I Har

b. Talar BARNET finska? 1•

Obehindrat

2•

c. Skriver BARNET finska? 1•

4.

Obehindrat

2•

Tämligen bra 3 •

4•

Hur är BARNETS kunskaper i finska i följande situationer? Ja Kan BARNET läsa en tidning på finska? 1Q Kan BARNET läsa en bok på finska?

i—i

182 CZ3

i—i

i—i e j 35 börjat skolan

SOU 1970: 44

- 3 LAPSEN ruotsin kielen taito a. Ymmärtääkö' LAPSI ruotsia?

,DsuduvaBti 2 n ^ r k i n

>•««*«

• olle,*aan

3 D Välttävästi

4•

b. Puhuulco LAPSI r u o t s i a ?

c. K i r j o i t t a a k o LAPSI r u o t s i a ? iQ^uvasti

2Dw:enlCin hyvin

"^nkaan

*

Minkälainen on LAPSE1T r u o t s i n k i e l e n t a i t o seuraavissa t i l a n t e i s s a ? Kyllä E i Osaako LAPSI lukea ruotsinkielistä sauomalehteä?

1Q

2Q

25 Osaako LAPSI lukea ruotsinkielistä kirjaa?

1Q

2•

26 Ymmärtääkö LAPSI ruotsinkielisiä radio- tai TVohjelmia -(esiin. lasten ohjelmia, viihdeohjelmia, uutislähetyksiä)?

1Q

2Q

27 Pystyykö LAPSI seuraaraaan r u o t s i n k i e l i s t ä opetusta? 1 Q

2i ole aloitta2 Q 3 O nut 28 koulunkäyntiä

- 6 LAPS El! suonien kielen t a i t o a. Ymmärtääkö LAPSI suomea?

lasuöuvasti

2 D S e a k i n

3 D Välttävästi 4 U Slenkaan

3 D Välttävästi

4Doilenkaan

3 D Välttävästi 4Dollenkaan

b. Puhuuko LAPSI suomea? iQ^uvasti

p J £ e D k i n

c. i i i r j o i t t a a k o LAPSI suomea?

iDSulmstl 4

2 D ^ r * i n

-"inkälairen on LAPSEN suomen k i e l e n t a i t o seuraavissa t i l a n t e i s s a ? Kyllä E i Osaako LAPSI lukea suoraenkielistä sanomalehteä? 1 [ j 2 LJ 2

32 Osaako LAPSI lukea suoraenkielistä kirjaa?

1Q

|_J

33 Ymmärtääkö LAPSI suomenkielisiä radio- tai TVohjelmia (esim. lasten ohjelmia, viihdeohjelmia, uutislähetyksiä)?

1 j_J 2 [_J

34 Pvstvykö LAPSI seuraaraaan suomenkielistä opetusta? J JJ

1Q

SOU 1970: 44

E

^ ?1^ aloitta2 [_] 3 LJ nut 35 koulunkäyntiä

- 7 5.

På vilket språk talar BARNET med sina närmaste (far, mor, syskon osv) i Sverige? 1 Q

Endast svenska

2 L_J Mest svenska 3 Q

Endast finska

4 Q

Mest finska

5 LJ Lika mycket finska och svenska

6.

Vilket språk talar BARNET på sin fritid utanför hemmet? 1 Q

Endast svenska

2 L J Mest svenska 3 LJ Endast finska

4 [_] Mest finska 5 Q

Lika mycket finska och svenska

-9 7.

BARNETS föräldrars kunskaper i finska och svenska Obehindrat

Tämligen bra

BARNETS fader talar finska

1P

BARNETS fader talar svenska BARNETS moder talar finska BARNETS moder talar svenska

Hjälpligt

Inte alls

2D

3D

4D

iD

2D

3D

4D

iD

2D

3D

4D

iD

2D

3D

4D

42 Vad är BARHETS nuvarande sysselsättning? (OBS] Ange även klass (årskurs) i förekommande fallj) 08 j_j Har ännu ej börjat skolan 43-44

09 [H Går i förskola

11 £[] Går i grundskola (folkskola)

klass

12 r_J Går i realskola

klass

13 F j Går i flickskola

klass

18 I I Går i annan skola, ange vilken

klass

45 S O U 1970: 44

- 85.

Mitä kieltä LAPSI puhuu omaisten3a (isan, äidin, sisarusten jne.) kanssa Ruotsissa? 1 Q Ainoastaan ruotsia 2 LJ Enimmäkseen ruotsia 3 LJ Ainoastaan suomea

4 [_J Eniramäkseen suomea 5 LJ Yhtä paljon suomea kuin ruotsia 6.

Mitä-kieltä LAPSI puhuu vapaa-aikanaan kodin ulkopuolella? 1 LJ Ainoastaan ruotsia 2 L j Enimmäkseen ruotsia 3 Ll Ainoastaan suomea

4 LJ Enimmäkseen suomea 5 Q Yhtä paljon suomea kuin ruotsia

7.

- 10 LAPSEN vanhempien suomen ja ruotsin kielen taito Sujuvasti LAPSEN isä puhuu suomea

Jokseenkin hy vin

Välttävästi

Ei ollenkaan I

iD

2D

3D

4D

in

2D

3D

4D

40 LAPSEN äiti puhuu suomea

iD

2D

3D

4D

41 LAPSEN äiti puhuu ruotsia

iq

2Q

3D

4D

42 LAPSEN isä puhuu ruotsia

Mitä LAPSI .nykyään tekee? . (HU0M1 Merkitkää myös luokka (vuosikurssi), jos LAPSI kay koulua.) 08 D Ei ole vielä aloittanut koulunkäyntiä 09 D Käy leikkikoulua (esikoulua) 11 [[] Käy peruskoulua (kansakoulua) 12 Q Käy keskikoulua (realskola) 13 Lj" Käy tyttökoulua 18 D

Kä

SOU 1970: 44

Y m u u t a koulua, mitä

43-44 luokka luokka luokka luokka

-

9.

11 -

Vilka är planerna för BARNET sedan BARNET gått ut grundskolan?

1 Q

BARNET skall fortsätta sin utbildning i Sverige

2 •

BARNET skall fortsätta sin utbildning i Finland

3 Q

BARNET skall börja arbeta i Sverige

4 Q

BARNET skall börja arbeta i Finland

46-47

5 [_] övrigt

6 Q Vet ej

- 13 Denna fråga gäller Era eventuella önskemål om undervisning i finska för BARNETS räkning för att bl a upprätthålla kontakten med släkt och vänner i Finland och/eller för en eventuell framtida flyttning osch bosättning i Finland. Ar Ni för BARNETS räkning för närvarande intresserad, av någon eller några av nedanstående . undervisningsformer i finska utan att den ordinarie utbildningen blir eftersatt? a. Några timmars under_ . , Intresserad _. ... visning i finska i ^Intresserad , p 3 Q £tresserad * U l ? 52 veckan på skolschemat Dlivit större b. Frivillig undervisning i finska några timmar _ , , Intresserad B, v , i veckan genom skolans 1 Q ^ n t r e s s e r a t t 2 • när barnet 3 • ^ +T . aoco ^ 0 ^ 4 D I T 53 _.. ... '—' nu — i . . . ,. ... '—' intresserad '— en J det ordinarie skolforsorg, men utanför blivit större schemat Intresserad treSserad närbarnet c. Kvällskurser i finska 1Q ^ 2Q när 3Q ^ 4 Q'—'It* nu i—ii... .barnet „ '—' J* mtresseraa ej 54 blivit större d. lägerkurser med undervisning i finska som Tntre-ise ad Intresserad „. _ anordnas under ferie- 1 T~\ ' 2 [ I när barnet 3 PI . , . 4 fl r,T« • -, -, —' nu '—' . - ._.. . „ '—' intresserad '—' ej tid i Sverige eller blivit större " Finland under ledning av finska lärare och ungdomsledare e. Språkträning i finska Barnet „. Vo i förskolan 1 [ j Intresserad 2 • är för 3 Q intresserad 4 ^ e j gammalt

186 SOU 1970: 44

- 12 -

9.

Mitkä övat suunniltelmanne LAPSEJI käytyä peruskoulun?

1 Q

LAPSI aikoo jatkaa koulutustaan Ruotsissa

2 Q

LAPSI aikoo jatkaa koulutustaan Suoraessa

3 Q

LAPSI aikoo työhön Huotsissa

4 Q

LAPSI aikoo työhön Suomessa

46-47

5 £[] Muita si".;nnitelmia

6Q

En tiedä

- H

-

Tämä kvsvmvs koskee mahdollisia toivonuksianne suomen kielen opetuksen suhteen, rjonka Srkcit^sena U s hel^ottaa LAPSE- nahdollisuuksia ylläpitäa yhteyksiä Suomessa asuviin S l a i s i i n Ja tuttaviin sekä/tai helpottaa tulevaisuudessa mahdollisesti suunmttelemaanne muuttoa Suoroeen. Haluaieitteko. etta LAPSI saisi opetusta suomen kielessä yhdellä tal useammalla alla mainituista tavoista edellyttäen, etta LAPSEN varsinainen koulunkäyntx ei o n t a karsi. a.

Huutama viikkotunti suomea lukujärjestyksen ouitteissa

1•

Kuutama viikkotunti vapaaehtoista opetusta koulun toimesta, mutta varsinaisen lukujärjestyksen ulkopuolella

o.

Iltakursseilla

1O

d.

Loma-aikana Huotsissa tai Suomessa suomalaisen opettajan ja nuorisoonjaajan johdolla 1 D iärjästettävillä leirikursseilla

b.

e.

Leikkikoulussa

annettavasta kielen harjoituksesta

SOU 1970: 44

Kiinnostunut saamaan 2 Q opetusta nyt

Kiinnostaaut opetuksesta, 3 U kun lapsi on vanhempi

Bt En kiinnos- 4 |_| t i e d u tunut

Kiinnostunut _ Kiinnostunut Ei r _ E n r—] s a a m a a n 2 [_j opetuksesta, 3 J_J kiinnos- 4 j_J t i e ä ä opetusta kun lapsi on tunut vanhempi nyt

Kiinnostunut saamaan 2 Q opetusta nyt

Kiinnostunut opetuksesta, 3 • kun lapsi on vanhempi

Ei i—1 En kiinnos- 4 U t i e d U tunut

Kiinnostunut saamaan 2P opetusta .nyt

Kiinnostunut opetulcsesta, 3 • kun lapsi on vanhempi

ii En kiinnos- 4 |_J tiedä tunut

_ Lapsi on 1 •.Kiinnostunut 2 {_) jo liian vanha

_ « ,—, En 3 |_J kiinnos- 4 |_J t i c d ; , tunut

c, 54

>

-15.11.

Skall BARNET flytta till Finland och bosätta sig där? 1 L J Ja, inom de närmaste 2-3 åren 2 L ] Ja, men ej inom närmaste 2-3 åren

12.

3 •

Nej

4 •

Vet ej

57 I vilket land föddes BARNET? 1•

Finland

2•

Sverige

3 Q

Annat land, ange vilket

53 Om BARNET e_i är fött i Finland och/eller om BARNET ej_ varit bosatt i Finland fortsätt direkt på sid 23.

- 17 Frågorna 13-19 på sidorna 17-21 besvaras endast orn BARNET är fött i Finland och/eller om BARNET varit bosatt i Finlandi 13.

Vilket år flyttade BARNET till Sverige (senaste .flyttningsår)? 19

14.

59-60

a. Kunde BARNET före flyttningen till Sverige tala finska? 1 [H Obehindrat

2•

Tämligen bra

3 [ H Hjälpligt

4•

Inte alls

b. Kunde BARNET före flyttningen till Sverige tala svenska? 1 Q

Obehindrat

2Q

Tämligen bra

3 \2~2 Hjälpligt

4 tZ) Inte alls

.Iket språk talades där BARNET bodde i Finland? Finska

Svenska

i n

2D

BARNETS hemkommun

iD

*D

BARNETS skola (om ARUET gick i skola Finland ^

iD

2D

.: BARNETS hem

188 Både finska och svenska

3D 3D 3D

63 64 65

S O U 1970: 44

- 16 11.

Aikooko LAPSI muuttaa Suomeen asumaan? 1 £ 3 Kyllä, lähimpien 2-3 vuoden aikana 2 LJ Kyllä, mutta ei lähimpien 2-3 vuoden aikana

12.

3 •

Ei

4 •

En tie dä

57 Missa maassa LAPSI on syntynyt? 1 [ ] Suomessa 2 T j Ruotsissa

3 LJ Muussa maassa, missa

Jos LAPSI ei ole syntynyt Suomessa eikä asunut Suomessa, vastatkaa västa sivulla 24 oleviin kysymyksiin.

- 18 Kysymykset 13-19 sivuilla 18-22 ainoastaan niille, jotka vastaavat Suomessa syntynyttä tai Suomessa asunutta LASTA koskeviin kysymyksiin] 13.

Mina -vuonna LAPSI muutti Ruotsiin (viimeinen muuttovuosi)? 59-60

14.

a. Osasiko LAPSI puhua suomea ennen muuttoa Ruotsiin? 1 Q

Sujuvasti

2D

^inSnkin

3D

Välttävästi

4•

^lenkaan

61 Ei

b. Osasiko LAPSI puhua ruotsia ennen muuttoa Ruotsiin? i l—I o • x1 Q Sujuvasti 15.

o I—I Jokseenkin 2 LJ h y v i ^

3 •

Välttävästi

4 | | ollenkaan

Mitä kieltä puhuttiin LAPSEN kotiseudulla Suomessa? Suomea

Ruotsia

id

2D 2D 2D

LAPSEN kodissa LAP SEN kotikunnassa LAPSEN koulussa (jos LAPSI kävi koulua Suomessa)

S O U 1970: 44

Sekä suomea etta ruotsia 63 64

3D

19 16.

Har BARNET g å t t i slcola i

1 Q

Finland?

Ja

2 [H Sej

66 » f o r t s ä t t d i r e k t på sid 23

Frågorna 17-19 på sidorna 19-21 besvaras endast om BARNET g å t t i skola i Finland.'

17.

I vilken skola gick BARNET senast i Finland? 1

EU Folkskola

senast i klass

67 68

2 Q

Medborgarskola

senast i klass

3 •

LIellanskola

senast i klass

4 L j Annan skola, ange vilken senast i klass

- 21 18.

Fick Hi information från skolmyndighet (skolstyrelsen, skolinspektör, skoldirektion, rektor eller lärare) i Finland om frågor rörande svensk skolgång?

l_J

2 D K ej

19.

Fick BARNET från skolan i Finland ta med sig finska läroböcker eller annat finskt studiematerial vid flyttningen till Sverige?

1 Qja 2 •

Nej

3 •

Vet ej

70 Om BARNET går i skola i Sverige fortsätt på nästa sidaj Om BARNET däremot ej har börjat skolan i Sverige går Ni direkt till sid 33.'

190 S O U 1970: 44

- 20 16.

Onko LAPSI käynyt koulua Suomessa?

1 •

Kyllä

2 Q

Ei-—•—>' vastatkaa västa sivulla 24 oleviin kysymyksiin

66 Kysyraykset 17-19 sivuilla 20-22 ainoastaan niille, jotka vastaavat Suomessa koulua käynyttä LASTA koskeviin kysymyksiinl

17.

Hitä koulua LAPSI kävi viimeksi Suomessa? 1 £[j Kansakoulua

viiraeksi

luokalla

2 Q

Kansalaiskoulua

viineksi

luokalla

3 Q

Keskikoulua

viineksi

luokalla

4 Q

i.Iuuta koulua, mitä viimeksi

luokalla

- 22 -

18.

Saitteko ruotsalaista koulunkäyntiä koskevia tietojja ja neuvoja Suomen kouluviranomaisilta (kouluhallitukselta, kansakouluntarkastajalta, koulun johtokunnalta, rehtorilta tai opettajalta) ennen nuuttoa Ruotsun

1 Q Kyllä 69

2 0 Ei 19.

Saiko LAPSI koulustaan Suomessa mukaansa suonalaisia oppikirjoja tai muuta suomalaista oppiaineistoa muuttaessaan Ruotsiin? 1 Q

Kyllä

2dEi 3 Q

70 En tiedä

Jos LAPSI käy koulua Ruotsissa, siirtykää seuraavalla sivulla oleviin kysymyksiinl Ellei LAPSI vielä ole aloittanut koulunkäyntiään, vastatkaa suoraan sivulle 34I _^____

S O U 1970: 44

- 23 -

Frågorna 20 - 26 på sidorna 2 3 - 3 1 besvaras endast om BARNET går i skola i SverigeJ

20.

Anser Ni att BARNET för närvarande behöver eller tidigare skulle ha behövt hjälp i skolarbetet av lärare som kan tala både finska och svenska? 1 £ ] Ja, för närvarande 2 CU Ej nu, men tidigare 71

3 Q Nej 4•

21.

Vet ej

Har eller har BARNET haft svårigheter att följa med undervisningen i svensk skola på grund av bristande kunskaper i svenska? 1 [1 Nej

» fortsätt direkt med fråga 23 72

2Q

Ja

- 25 -

Om ja på fråga 21: 22.

Vad har skolan vidtagit för åtgärder för att hjälpa BARNET? a. Får BARNET nu eller har BARNET tidigare fått hjälp av tvåspråkig lärare i svensk skola? 1 EU ^a> ^ o r närvarande 2Q

Ja, tidigare

4 Q ] Nej, varken nu eller tidigare b. Pår BARNET nu eller har BARNET tidigare fått stödundervisning i svensk skola? 1 [_"2 Ja, för närvarande

2•

Ja, tidigare

4 Q

Ne j , varken nu eller tidigare

74 SOU 1970: 44

- 24 Kysyraykset 20-26 sivuilla 24-32 ainoastaan niille, jotka vastaavat Ruotsissa koulua käyvää LASTA koskeviin kysymyksiinl 20.

Tarvitseeko LAPSI mielestänne tällä hetkellä tai olisiko Lapsi aikaisemmin tarvinnut koulutyössä apua opettajalta, joka hallitsee sekä suomea etta ruotsia? 1O

Kyllä, nyt

2Q

Ei nyt, mutta aikaisemmin 71

3D2i 4 Q

21.

En tiedä

Onko LAPSELLA nyt tai onko LAPSELLA aikaisemmin ollut heikosta ruotsin kielen taidosta johtuvia vaikeuksia seurata opetusta ruotsalaisessa koulussa? 1 [1 Ei

> vastatkaa suoraan kysymykseen 23 •72

2 • Kyllä

- 26 -

Jos vastaus kysymykseen 21 on kyllä: 22.

Mihin toimenpiteisiin koulu on ryhtynyt .auttaakseen LASTA? a. Saako LAPSI nyt tai onko LAPSI aikaisemmin saanut kaksikielisen opettajan apua ruotsalaisessa koulussa? 1•

Kyllä, nyt

2 P[] Kyllä, aikaisemmin 4Q

TJ

Ei nyt eikä aikaisemminkaan

b. Saako LAPSI nyt tai onko LAPSI aikaisemmin saanut tukiopetusta ruotsalaisessa koulussa? 1•

Kyllä, nyt

2Q

Kyllä, aikaisemmin

4 Q

Ei nyt eikä aikaisemminkaan

SOU 1970: 44 13—914504

- 27 c. Går BARNET nu eller har BARNET tidigare gått i hjälpklass i svensk skola? 1 [ j Ja, 'för närvarande 2 P ] Ja, tidigare

4 • Ke J > varken nu eller tidigare d. Går BARNET nu om eller har BARNET tidigare gått om någon årskurs i svensk skola? 1 Q Ja, för närvarande 2 • Ja, tidigare

4 Q Nej, varken nu eller tidigare

- 29 -

H 1 2-21

23.

a. Har BARNET för närvarande svårighet att följa med undervisningen i matematik? 1

D Ja

2 D Nej

b. Om Ja: Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska? 1 D Ja

24.

2 Q Nej

3 • Vet ej

a. Kar BARNET för närvarande svårighet att följa med undervisningen i svenska?

1 Q Ja

2 • Nej

b . Om J a : Beror svårigheterna på a t t BARNET fortfarande ä r f i n s k språkigt och ännu i n t e hunnit l ä r a s i g svenska? 1 D Ja

2•

Nej

3 Q Vet ej

25 SOU 1970: 44

- 28 c. Käykö LAPSI nyt tai onko IAPSI aikaisemmin käynyt apuluokkaa ruotsalaisessa koulussa? 1O

Kyllä, nyt

2 LJ Kyllä, aikaisemmin

4 L j Ei nyt eikä aikaisemminkaan d. Onko IAPSI nyt tai aikaisemmin jaänyt luokalle ruotsalaisessa koulussa? 1 [_j Kyllä, tänä vuonna 2 [Zl Kyllä, aikaisemmin 4Q

7g

Ei nyt eik£ aikaisemminkaan

- 30 -

B 1 2-21

23.

a. Onka LAP3ELIA nyt vaikeuksia seurata opetusta matematiikassa? 1Q

Kyllä

2.[IlEi

b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet h'eikosta ruotsin kielen taidosta? 1•

24.

Kyllä

2Q

Ei

3Q

En tiedä

a. Onko IAPSELLA nyt vaikeuksia seurata opetusta ruotsin kielessä? 1•

Kyllä

2 • Ei

b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet siitä, etta IAPSI on suomenkielinen eikä vielä ole ehtinyt oppia ruotsia? 1 Q-Kyllä

SOU 1970: 44

.2 •

Ei

3•

En tiedä

- 31 25.

a. Har BARNET för närvarande svårighet att följa med undervisningen i engelska? 1 Q

Ja

2 Q.Nej

5\

[ Har ej börjat med engelska

b. Om Ja: Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska? 1 •

26.

Ja

2•

Nej

3•

Vet ej

a. Har BARNET för närvarande svårighet att följa med undervisningen i något annat läsämne? 1 •

Ja

2 •

Nej

b. Om Ja: Beror svårigheterna på bristande kunskaper i svenska? 1

• Ja

2 • Ne j

3 D Vet ej

- 33 T

INNAN NI SÄNDER IN FORMULÄRET BER VI ER VARA VÄNLIG OCH SE EFTER ATT NI HAR BESVARAT SAMTLIGA FRÅGOR SOM ÄR AKTUELLA FÖR ERT B A M S SITUATION. ANVÄND SVARSKUVERTET - DET BEHÖVER NI INTE FRANKERA!

TILL SIST - ETT HJÄRTLIGT TACK FÖR ER VÄRDEFULLA MEDVERKANI

196 S O U 1970: 4-

- 32 25.

a. Onko IAPSELLA nyt vaikeuksia seurata öpetusta englannin kielessä? 1 •

Kyllä

2•

Ei

3•

Ei ole alkanut lukea englantia

b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1 •

26.

Kyllä

2•

Ei

3•

En tiedä

a. Onko LAPSELLA nyt vaikeuksia seurata opetusta jossakin muussa lukuaineessa? 1 •

Kyllä

2•

Ei

b. Jos vastaus on "kyllä": Johtuvatko vaikeudet heikosta ruotsin kielen taidosta? 1

•

Kyllä

2'QEi

3•

En tiedä

- 34 -

PYYMMME TEITA - ENNE1J KUIII IÄHETÄTTE

MEILLE VASTAUKSENNE

YSTÄVÄLLISESTI IAEKISIAMAAN, ETTA OLETTE VASTAMUT KAIKKIIN KYSYMIKSIIN, JOIHDT SISÄLLÖN KANNALTA PYSTYTTE VASTAAMAANI

KÄYTTÄKÄÄ VASTAUSKUORTA - SIIHEU ETTE TARVITSE POSTIMERKKIÄJ

JA IOPUKSI - SYDÄMEH.INEN KIITOS ARVOKKAASTA AVUSTAMEI,

S O U 1970: 44

14—914504

Bilaga 2 b

SCH STATISTISKA CENTRALBYRÅN Produktionsfilialen Box 902 701 22 ÖREBRO 1

P 0853

SPRÅKUNDERSÖKNINGEN BLAND FINSKA MEDBORGARE I SVERIGE

TUTKIMUS RUOTSISSA ASUVIEN SUOMEN KANSALAISTEN KIELITAIDOSTA

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med svensk text tryckt med svart och finsk text med grönt. Ni får svara på vilket språk Ni vill.

Tämä kyselykaavake on kalcsikielinen, Sen ruotsinkielinen osa on painettu mustalla ja suomenkielinen osa vihreällä. Voitte itse valita, millä kielellä haluatte vastata.

ANVISNINGAR

VEM BESVARAR FRÅGORNA? i

Det är mycket viktigt att formuläret fylls i av den person som är angiven på första sidan. HUR BESVARAS FRÅGORNA? De allra flesta frågorna besvaras genom at.t sätta kryss ( [x] ) i rutan för det svarsalternativ Ni väljer. VART SKALL FORMULÄRET SÄNDAS? När Ni fyllt i formuläret lägger Ni det bara i bifogat svarskuvert. Detta behöver Ni inte frankera utan bara lägga på brevlådan. HEMLIGT!

De u p p g i f t e r Ni lämnar ä r skyddade av sekretesslagen och kommer enbart a t t ingå i s t a t i s t i s k a sammanställningar och t a b e l l e r .

200 SOU 1970:44

see STATISTISKA.CENTRALBYRÅN Produktionsfilialen Box 902 701 22 ÖREBRO 1

P.0853

SPRÅKUKDERSÖKN1NGEN BLAND FINSKA MEDBORGARE I SVERIGE

TUTKIMUS RUOTSISSA ASUVIEN SUOMEN KANSALAISTEN KIELITAIDOSTA

Detta enkätformulär är tvåspråkigt med svensk text tryckt med svart och finsk text med grönt. Ni får svara på vilket språk Ni'vill.

Täniä kyselykaavake on kaksikielinen. Sen ruotsinkielinen osa on painettu mustalla ja suomenkielinen osa vihreällä. Voitte itse valita, millä kielellä haluatte vastata.

OHJEITA

KUKA VASTAA KYSYMYKSIIN? On hyvin tärkeää, etta henkilö, jonka nimi on merkitty ensimmäiselle sivulle, vastaa kysymyksiin. KUIHKA KYSYMYKSIIN VASTATAAN? Useimpiin kysymyksiin vastataan siten, etta merkitsette rastin ( [xj ) sitä vaihtoehtoa vastaavaan ruutuun, jonka valitsette. MIHIN KAAVAKE LÄHETETÄÄN? Kun olette täyttänyt kaavakkeenf sulkekaa se oheiseen vastauskuoreen. Sitä postittaessanne ette tarvitse postimerkkiä - pudottakaa se vain lähimpään postilaatikkoon. TIEDOT ÖVAT SALAISIA! Laki asiakirjojen salaisina pitämisestä turvaa antamienna tietojen pysymisen salaisina. Niitä tullaan käyttämään yksinomaan tilastojen ja taulukkojen laatiraiseen.

O U 1970: 44

- 3 •1 •

Era kunskaper i svenska a. Förstår Ni svenska? 1•

Obehindrat

2Q

Tämligen bra 3 QHjälpligt

4•

Inte alls

22 Tämligen bra 3 •

Hjälpligt 4 •

Inte alls

2 f~| Tämligen bra 3 •

Hjälpligt 4 •

Inte alls

b. Talar Ni svenska? 1•

Obehindrat

2•

c. Skriver Ni svenska? 1•

2.

Obehindrat

Hur är Era kunskaper i svenska i följande situationer? Ja 1 EZ

Kan Ni läsa en tidning på svenska?

2 Nej ÉZ

25 Kan'Ni läsa en bok på svenska?

1 IZ3

2 C

26 Kan Ni förstå ett radio- eller TV-program på svenska (teaterpjäs, underhållningsprogram, nyhetsprogram mm)?

1 C

2 CZ

27 Kan Ni följa undervisning på svenska?

1 C

2 C

- 53.

Era kunskaper i'finska a. Förstår Ni finska? 1 •

Obehindrat

2•

Tämligen bra 3 •

Hjälpligt 4 Q

Inte alls

29 Tämligen bra 3 •

Hjälpligt 4 •

Inte alls

30 Tämligen bra 3 •

Hjälpligt 4 O

Inte alls

b . Talar Ni finska? 1•

Obehindrat

2•

c. Skriver Ni finska? 1•

4.

Obehindrat

2Q

Hur är Era kunskaper i finska i följande situationer? Kan Ni läsa en tidning på finska?

1 Ja Nej O 2 O

32 Kan Ni läsa en bok .på finska?

1 CZI

[Z3

33 Kan Ni förstå ett radio- eller TV-program på finska (teaterpjäs, underhållningsprogram, nyhetsprogram mm)? Kan Ni följa undervisning på finska?

1T

2Q

1[ | 2Q

35 SOU 1970: 44

Ruotsin kielen taitonne a. Ymmärrättekö ruotsia? 1 P

Sujuvasti

Jokseenkin P hyvin

3•

Välttävästi

4•

oiienkaan

22 Jokseenkin 2 I I hyvin

3Q

Välttävästi

4D

ollenkaan

3 •

Välttävästi

4D

ollenkann

b. Puhutteko ruotsia? 1 P

Sujuvasti

c. Kirjoitatteko ruotsia? -i I—I o • a-4 1 p Sujuvasti

o I—I Jokseenkin 2 [J ^ v ± n

Minkälainen on ruotsin kielen taitonne seuraavissa tilanteissa?

Kyllä

Ei

Osaatteko lukea ruotsinkielistä sanomalehteä?

iD

2Q

25 Osaatteko lukea ruotsinkielistä kirjaa?

in

an

26 Ymmärrättekö ruotsinkielisiä radio- tai TV-ohjelmia (esim. näytelmiä, viihdeohjelmaa, uutislähetyksiä)?

iD

2D

27 Pystyttekö seuraamaan ruotsinkielistä opetusta?

iD

2Q

ollenkaan

- 6 3.

Suomen kielen taitonne a. Ymmärrättekö suomea? 1 •

Sujuvasti

2 Jokseenkin P hyvin

3 • Välttävästi

4£

Jokseenkin • hyvin

3 •

Välttävästi

4p

3 p

Välttävästi

4 C

b. Puhutteko suomea? 1 Q

Sujuvasti

2 Ei

ollenkaan

c. Kirjoitatteko suomea? 1 P

4.

Sujuvasti

2 Q

Jokseenkin hyvin

Ei ollenkaan

31 Minkälainen on suomen kielen taitonne seuraavissa tilanteicsa? Kyllä

Ei

Osaatteko lukea suomenkielistä sanomalehteä?

iD

2p

32 Osaatteko lukea suomenkielistä kirjaa?

1P

2p

33 Ymmärrättekö suomenkielisiä radio- tai TV-ohjelmia (esim. näytelmiä, viihdeohjelmaa, uutislähetyksiä)?

1•

2P

34 Pystyttekö seuraamaan suomenkielistä

in

2p

35 SOU 1970: 44

opetusta?

På vilket språk talar Ni med Era närmaste (far, mor, syskon osv) i Sverige? 1 l [ Endast svenska 2Q

Mest svenska

3Q

Endast finska

4Q

Mest finska

.5 O

Lika mycket finska och svenska

35 Vilket språk talar Ni i skolan eller på arbetet? 1 LJ Endast svenska 2Q

Mest svenska

3 [^] Endast finska

4Q

Mest finska

5O

Lika mycket finska och svenska

- 9Vilket språk talar Ni på fritiden? 1Q

Endast svenska

2Q

Mest svenska

3 LJ Endast finska

4O

Mest finska

5 Q

Lika mycket finska och svenska

Era föräldrars kunskaper i finska och svenska Obehindrat Fadern talar finska

iD

Fadern, talar svenska Modern talar finska Modern talar svenska

iD

Tämligen bra

Hjälpligt

Inte alls

2D

3Q

4D

2D

3D

4Q

2D

3D

4D

2D

3D

4D

42 SOU 1970: 44

- 8 5.

Mitä kieltä puhutte omaistenne (isan, äidin, sisarusten jne) kanssa Ruotsissa? 1 £ j Ainoastaan ruotsia 2 Q

Enimmäkseen ruotsia

3 D

Ainoastaan suomea

4 D

Eninunäkseen suomea

5 Q 3 Yhtä paljon suomea kuin ruotsia

6.

Mitä kieltä puhutte koulussanne tai työssänne? 1 D

Ainoastaan ruotsia

2 Q

Enimmäkseen ruotsia

3 J_J Ainoastaan suomea 4 Q

Enimmäkseen suomea

5 H ] Yhtä paljon suomea kuin ruotsia

- 10 Mitä kieltä puhutte vapaa-aikoina? 1 D

Ainoastaan ruotsia

2D

Enimmäkseen ruotsia 38

3 f_j Ainoastaan suomea 4 O

Enimmäkseen suomea

5 n U Yhtä paljon suomea kuin ruotsia

Yanhempienne suomen j a r u o t s i n k i é l e n t a i t o Sujuvasti I sä puhuu suomea Isä puhuu ruotsia Äiti puhuu suomea Äiti puhuu .ruotsia

SOU 1970: 44 15—914504

Jokseenkin hyvin

Välttävästi

Ei ollenkaan

iD

2D

3D

4D

iQ

2D

3D

4D

iD

2D

3D

4D

iD

2D

3D

4D

- 11 Vad är Er nuvarande sysselsättning? (OBSl Ange även klass (årskurs) i förekommande fall!) 10 J^J Är yrkesverksam 11 Q

Går i grundskola (folkskola)

klass

12 Q

Går i realskola

klass ......

13 Q

Går i flickskola

klass

14 L_] Går i gymnasium 15 O

43-44 45

klass ......

Går i fackskola

1 6 [_J Går i yrkesskola 17 Q

Går på universitet eller högskola

18 Q Annan utbildning, ange vilken ................................... 19 LJ Är utan sysselsättning

- 13 Vilka är Era planer sedan SI gått ut Er nuvarande skola, eller om Ni är yrkesverksam för de närmaste två åren? 0Q

Skall börja/fortsätta arbeta i Sverige

1 LJ Skall i första hand söka till gymnasium i Sverige 2 [_J Skall i första hand söka till fackskola i Sverige 3 LJ Skall i första hand söka till yrkesskola i Sverige

48-51

4 L_J Skall i första hand söka till universitet eller högskola i Sverige 5 L_J Skall börja annan utbildning i Sverige, ange vad 6 (_J Skall fortsätta utbildningen i Finland 7 Q ] Skall börja arbeta i Finland 8•

Övrigt

9 • Vet ej

SOU 1970: 44

- 12 9.

Iilitä nykyään tee t te? (Huoral Merkitkää myös luokka (vuosikurssi), jos käytte kouluai) 10 L_j Ölen työssä 11 | | Käyn peruskoulua (kansakoulua)

luokka

12 | | Käyn keskikoulua (realskola)

luokka ......

13 [~1 Käyn tyttökoulua

luokka

14 [I] Käyn lukiota

luokka

15 O

43-44 45

Käyn erikoiskoulua (fackskola)

16 LJ Käyn ammattikoulua (yrkesskola) 17 [ j Opiskelen yliopistossa tai korkeakoulussa 18 Q ] Opiskelen muussa oppilaitoksessa, missa 19 LZI En ole työssä enkä opiskele

- 14 10.

Mätkä övat suunnitelmanne nykyisen koulutusvaiheenne päätyttyä? Jos olette työssä, mitkä övat suunnitelmanne kahden lähivuoden aikana? 10 O

Aion työhön/aion jatkaa työtäni Ruotsissa

11 L J Aion ensi sijassa pyrkiä lukioon Ruotsissa 12 [~| Aion ensi sijassa pyrkiä erikoiskouluun (fackskola) Ruotsissa 13 LjAion ensi sijassa pyrkiä ammattikouluun (yrkesskola) Ruotsissa

48-51

14 LjAion ensi sijassa pyrkiä yliopistoon tai korkeakouluun Ruotsissa 15 L J Aion pyrkiä muuhun koulutukseen Ruotsissa. mihin 16 [J Aion jatkaa koulutustani Suomessa 17 L J Aion pyrkiä työhön Suomessa 18 [__] Muita suunnitelmia 19 r~lEn tiedä

S O U 1970: 44

15 11.

Denna fråga gäller Era eventuella önskemål om undervisning i-finska för att Bl a upprätthålla kontakten med släkt och vännep.:i Finland och/eller'för en eventuell framtida .flyttning-och bosättning i Finland. Är Ni för närvarande intresserad av någon eller några av nedanstående undervisningsformer i finska utan att den ordinarie utbildningen blir eftersatt? a. Några timmars undervisning i finska i veckan på skolschemat

Frivillig undervisning i finska--några timmar i veckan genom skolans försorg, men utanför det ordinarie skolschemat

c. Kvällskurser, i finska

Intresserad 1 j~_~j av undervisning nu

Intresserad av under' visning i framtiden •

d 3 D ] Eintresserad

• Vetej,

Intresserad 1 [~J av undervisning nu

Intresserad 2 £ H av undervisning %• framtiden'

3HBi intresserad

1 Intresserad 1 [~~J av undervisning nu

Intresserad 2 [~J av undervisning i framtiden

d. lägerkurser med undervisning i finska som anordnas under ferietid 1 Q i Sverige eller Finland under ledning av finska lärare och 'ungdomsledare,*

Intresserad av undervisning nu

2Q

2Q

Intresserad av undervisning i framtiden

—'ej

3D?intresserad 4 D Vet ej

3n 1

Ei

—' intresserad

4 Q Vet ej

- 17 12.

Skall Ni f l y t t a t i l l Finland och bosätta Er där? 1 \^] Ja, inom de närmaste 2-3 åren 2 Q Ja, men ej inom de närmaste 2-3 åren

3 D^ej 4 D Yet ej

13.

I" vilket land är Ni född? 1 | [Finland

2 Q Sverige 3 Q Annat land, ange vilket

Om Ni ej_ är född i Finland och/eller om Ni ej. varit bosatt i Finland fortsätt direkt på sid 2 5 .

208 SOU 1970: 44

- 16 Tämä kysymys koskee mahdollisia toivomuksianhe saada opetusta suomen kielessä, jotta mm. voisitte säilyttää yhteydet Suomessa asuviin sukulaisiin ja tuttaviin ja/tai jotta .tulevaisuudessa mahdollisesti suunnittelemanne muutto Suoraeen näin' helpottuisi. Oletteko tällä hetkellä kiinnostunut saamaan opetusta suomen kielessä yhdellä tai useämmalla alla mainituista tavoista edellyttäen, etta varsinainen koulunkäyntinne ei siitä kärsi? a. Muutama viikkotunti Kiinnostunut Kiinnostunut Ei suomea lukujärjestyksen 1 [_] saamaan ope- 2 Q saamaan ope- 3 | | Tciinnos- 4 C En tiedä 52 puitteissa tusta nyt tusta vastaitunut suudessa b. Muutama viikkotunti vapaaehtoista opetusta Kiinnostunut Kiinnostunut Ei „ koulun teimestaj' mutta 1 [~J saamaan ope- 2 Q saamaan ope- 3 O kiinnos- 4 Q 77 ,.. 53' varsinaisen lukujärjestusta vastaitusta nyt tunut tyksen ulkopuolella suudessa c. Iltakursseilla

Kiinnostunut Kiinnostunut Ei 1 LJ saamaan ope- 2 [~J saamaan ope- 3 Q kiinnos- 4 d E n 54 tiedä tusta nyt tusta vastaitunut suudessa

d. Loma-aikana Ruotsiasa tai Suomessa suomalaiKiinnostunut sen opettajan ja nuoriso- 1 [~J saamaan ope- 2 Q ohjaajan johdolla järjestusta nyt tettävillä leirikurseilla

Kiinnostunut E JU i „ saamaan ope- 3 I I kiinnos- 4 Q 7? A- 55 tusta vastaitunut suudessa

- 18 -

12.

Aiotteko rauuttaa Suomeen asumaan? 1

C j Kyllä, lähimpien 2-3 vuoden aikana

2 O - K y l l ä , mutta en lähimpien 2-3 vuoden aikana

3 D En

4 IZ3E n tiedä

13.

Missa maassa olette syntynyt? t l lSuomessa 2 Q

Ruotsissa

3 j I Muussa maassa, missa ..

Ellette ole syntynyt Suomessa ja/tai asunut.Suomessa, vastatkaa västa sivulla 26 oleviin kysymyksiin.

S O U 1970: 44

- -.9 Frågorna H - 20 på sidorna 1 9 - 2 3 besvaras endast om Ni är född i Finland och/eller on Ni varit bosatt i Finland.1 14.

Vilket år flyttade Ni till Sverige (senaste flyttningsår)? 59-50

19 15.

a. Kunde Ni före flyttningen till Sverige tala finska? 1 •

Obehindrat

2•

Tämligen bra 3 •

Hjälpligt

4 D Inte alls

b. Kunde Ni före flyttningen till Sverige tala svenska? 1 • 16.

Obehindrat

2•

Tämligen bra 3 •

Hjälpligt

Vilket språk talades där Ni bodde i Finland? Svenska Finska I Ert hem I Er hemkommun

iP

I Er skola (om Ni giok i skola i Finland)

1 £j

4•

Inte alls

62 Både finska och svenska

2D 2D 2D

3D 3D 3D

63 64 65

- 21 -

17.

Har Ni gått i skola i Finland? iDja 2D

Ne

66 3 •

> fortsätt direkt på. sid "25

Frågorna 18 - 20 på sidorna 21 - 23 besvaras endast om Ni har gått i skola i FinlandJ

18.

210 I vilken skola gick Ni senast i Finland? 1Q

Folkskola

senast i klass

2•

Medborgarskola

senast i klass

3•

Hellanskola

senast i klass

4D

Annan skola, ange vilken ............ •• senast i klass

68 S O U 1970: 44

- 20 -

Kysymykset 1 4 - 2 0 sivuilla 20 - 24 vain Suomessa syntyneille ja/tai Suomessa asuneille henkilöillel 14.

Hinä vuonna muutitte Euotsiin (viimeinen muuttovuosi)? 59-60

19 15.

a. Osasitteko puhua suomea ennen muuttoanne Euotsiin?

1 Q Sujuvasti

2 • hy V -r n k i n

• Välttävästi

4 D Eollenkaan

b. Osasitteko puhua ruotsia ennen muuttoanne Euotsiin? 1 Q 16.

Sujuvasti

2Q

^i^enkin

3» • ^

Välttävästi ™ » **«-«-«

4 i• n

EE

ollenkaan

62 Mitä kieltä puhuttiin kotiseudullanne Suomessa?

Kodissanne Kotikunnassanne Koulussanne (jos kävitte koulua Suomessa)

,

Suomea

Buotsia

iD iD

2D 2D 2P

1 D

Sekä suomea etta ruotsia

3D 3D 3D

63 64 65

- 22 -

17.

01etteko käynyt koulua Suomessa? 1 •

Kyllä

2 {_) Ei

» vastatkaa västa sivulla 26 oleviin kysymyksiin

66 Kysymykset 1 8 - 2 0 sivuilla 2 2 - 24 vain Suomessa koulua käyneillej

18.

Mitä koulua kävitte viineksi Suomessa?

1Q

Kansakoulua

viimeksi

luokalla

2 j_J Kansalaiskoulua

viimeksi

luokalla

3 C H Keskikoulua

viimeksi

luokalla

viimeksi

luokalla

4 [_J Muuta koulua, mitä .............

SOU 1970: 44

- 23 19.

20.