Utbildning av lärarutbildare Lärarutbildningskommitténs (LUK) slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

_örarurbildningskommirréns (LUK) slutbetänkande

WW

Statens offentliga utredningar

1973: 42

Utbildningsdepartementet

Utbildning

av lärarutbildare

Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande

(LUK) Stockholm 1973

ISBN 91-38-01684-2 K L Beckmans Tryckerier AB, Stockholm 1973

Till Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Med skrivelse den 28 december 1972 över- LUK:s sekretariat har vid utarbetande av lämnade lärarutbildningskommittén sitt hu- slutbetänkandet bestått av skoldirektör Britvudbetänkande Fortsatt reforrnering av lä- ta Stenholm, huvudsekreterare, och yrkesrarutbildningen (SOU 1972:92) och Förslag valslärare Gunilla Nordquist, sekreterare. till studieplaner (SOU 1972:93). Tidigare Inom sekretariatet har som biträden tjänsthade fyra stencilerade betänkanden över- gjort Ulla Hultman och Ann Åkerblom. lämnats. Det nu föreliggande betänkandet Lärarutbildningskommittén får härmed utgör förslag till behörighet för och utbild- vördsamt överlämna sitt slutbetänkande. ning av lärarutbildare som ska medverka i Därmed har de sakkunniga slutfört sitt utden av LUK i huvudbetänkandet föreslagna redningsuppdrag. ämnesutbildningen och praktisk-pedagogiska utbildningen av lärare i LUK-ämnen. Stockholm den 31 oktober 1973

Stig Alemyr

Carl Tomas Edam Lars Gustafsson -r Paul Högberg Bertil June!

Ernst Olsson Jan-Olof Olsson

Henry Persson Britta Stenholm

SOU 1973: 42

Innehåll

Seminarierna för huslig ut- I Redogörelser bildning . . . 17 Slöjdlärarseminariet 18 Kapitel 1 LUK:s direktiv och arbete Teckningslärarinstitutet 1 S i fråga om utbildning av lärarutbildare 11 . . . . 18 Musikhögskolorna 1.1 Bakgrund 11 2.2.4 Lärare i LUK-ämnen vid för- 1.2 Direktiv . 12 skoleseminarium och vid lä- 1.3 Remisser 12 rarhögskolas förskollärarlinje 18 1.4 Experter 12 2.3 Befintlig och planerad utbildning av lärarutbildare . . . 19 1.5 Undersökningar . 12 1.6 Sammanträden 13 2.3.1 Utbildning av lärare inom UKÄ:s omrâde . . . 19 2.3.2 Pedagogisk grundutbildning Kapitel 2 Nuvarande bestämmelser om och för olika fortbildning behörighet för tjänst grupper inom Sözs omrâde 20 Befintlig och planerad utbildning av av lärare i LUK- 2.3.3 Utbildning lärarutbildare 14 22 ämneslärarutbildning 2.1 Inledning . . . . . .. 14 2.2 Bestämmelser om behörighet 14 Kapitel 3 LUK:s enkät till lärarutbil- 2.2.1 Lärare vid filosofisk fakultet 14 dare vid nuvarande enheter för utbild- 2.2.2 Lärare vid lärarhögskola 15 ning av LUK-ämneslärare . 23 2.2.2.1 Lärare i pedagogik 15 2.2.2.2 Lärare för metodik- 3.1 Enkätens uppläggning, svarsprocent och 15 23 ämnesutbildning 2.2.2.3 Rektor och lärare vid 3.1.1 Bakgrund och syfte 23 rektor och 3.1.2 Svarsprocent 23 FoD-skola, handledare vid 3.1.3 Lärarnas utbildning 24 praktikskola. . . 16 3.2 Innehåll och tendenser i svaren 25 2.2.2.4 3.3 Några slutsatser . 31 Fortbildningsledare, fortbildningskonsulent 17 2.2.3 Enheter för utbildning av lärare i LUK-ämnen . . 17 LUK:s II förslag 2.2.3.1 Ordinarie tjänster för lärare i pedagogik 17 2.2.3.2 Lärare i ämnesmeto- Kapitel 4 Behörighet till tjänst i ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utdik och motsvarande bildning av lärare i LUK-ämne 33 samt övriga lärare 17 Gymnastik- och idrottshög- 4.1 Lärare i ämnesutbildningen . 33 skolorna 17 4.1.1 Medverkande . 33

SOU 1973: 42 5

4.1.2 Behörighet. . . . . . . 33 Idrott 52 4.1.2.1 Framtida rekrytering 33 Kost och miljö 52 Barn- och ungdomskunskap . 38 Musik 52 Bildkunskap 38 Slöjd . . . . . . . 53 Dramatik 38 4.2.4 Utbildning och behörighet Idrott . . . 39 för tjänst som lärare i LUK- Kostkunskap . . . . . . 39 ämne vid lärarhögskola m. fl. 53 Miljö- och konsumentkun- 4.2.4.1 Meritering omfattanskap . 39 de endast grundexa- Slöjd. . . . . 40 men i ämnet 53 4.1.2.2 Övergångsskedet 4.2.4.2 Meritering omfattan- Exempel i tablåform på tjäns- de doktorsexamen 55 ter och behörighetskrav för 4.2.4.3 Kravet på lärarerfalärare i LUK-ämnesutbild- renhet . . . . 56 ning . . . 41 4.2.4.4 Lärarerfarenhet som 4.2 Lärare m. fl. i den praktisk-peda- behörighetskrav för gogiska utbildningen . . . . 47 adjunktstjänst 58 4.2.1 Medverkande i praktisk-peda- 4.2.5 Sammanfattning i tablåfonn 59 gogisk utbildning av lärare i 4.2.6 Utbildning och behörighet för LUK-ämne 48 övriga medverkande 62 4.2.2 LUK-ämnesorganisationen 4.2.6.1 Tjänst som handledavid lärarhögskola . 48 re för lärarpraktikant 4.2.2.1 LUK-ämnena i klass- i LUK-ämne eller som lärarutbildningen . 48 lärare vid FoD-skola. 62 4.2.2.2 LUK-ämnesinstitutio- 4.2.6.2 Arvodestjänst som ner . . . . . . . 49 fortbildningskonsulent Barn- och ungdomskunskap . 49 i LUK-ämne 63 Bildkunskap 49 Dramatik 49 Idrott 49 Kapitel 5 Befattningsutbildning av med- Kost verkande i ämnesutbildningen i LUKoch miljö 49 ämnen . Musik . . 50

4.2.3 Tjänster för medverkande i 5-.2 Målgrupper . . . . 65 praktisk-pedagogisk utbild- 5.3 Den pedagogiska personalen 65 ning vid lärarhögskola av 5.4 Utbildningsbehov 68 rare i LUK-ämne . 50 5.5 Utbildningens uppbyggnad 69 4.2.3.1 Tjänster som gäller 5.5.1 Allmän stmktur . 69 utbildning av lärare 5.5.2 Introduktionsutbildning 72 även i andra ämnen 5.5.3 Fortbildning . . . 74 än i LUK-ämnen 50 5.5.4 Vidareutbildning för den 4.2.3.2 Tjänster avseende visst pedagogisk-administrativa ämne - allmänt . 50 ledningspersonalen . . . . 76 4.2.3.3 Tjänster vid institu- 5.5.5 Sammanfattning av förslaget tioner för utbildning till befattningsutbildning . 78 av lärare i LUK-äm- 5.6 Kommentar till förslaget till stunen . . . . . . 51 dieplan . . . . 80 Barn- och ungdomskunskap . 51 5.6.1 Mål och kursinnehåll 80 Bildkunskap 51 5.6.2 Ungefárlig fördelning av ti- Dramatik 51 den på olika huvudmoment 81

SOU 1973: 42

Kapitel 6 Befattningsutbildning av med- 8.1.2 Nuvarande förhållanden . . 112

verkande i den praktisk-pedagogiska ut- 8.1.3 Förändringar av påkallade bildningen 83 LUK:s förslag . . . . . 113

8.1.4 Befattningsutbildningens led-

ning tills vidare . . . . . 114 6.2 Utbildningens uppbyggnad 84 8.1.4.1 Den centrala ledning- 6.2.1 Val av utbildningsmodell 84 6.2.2 en . . . . . . .114 Utbildningens omfattning . 86 6.2.3 8.1.4.2 Den regionala led- Utbildningens planering 87 6.3 för ningen . . 115 Utbildning de olika grupperna 89 6.3.1 I - introduktionsut- Organisation . 115 Grupp Innehåll . 117 bildning... . . .. 89 8.1.4.3 Ledningen av den sär- 6.3.2 Grupp II - fortbildning 90 6.3.3 - skilda befattningsut- Grupp III pedagogiskadministrativ bildningen för nu utbildning 91 6.3.4 - verksamma lärarutbil- Grupp IV skolledarutbilddare i LUX-ämnen . 118

8.2 Tidpunkt för genomförande av 6.3.5 Sammanfattning av förslaget LUK:s förslag . 119 till befattningsutbi-ldning . 92

6.4 Kommentar till förslaget till stu-

Kapitel 9 K ostnadsberäkningar . 121 6.4.1 Studieplanens disposition . 94 6.4.2 Mål och kursinnehåll 9.1 Allmänt. 121 . 95 6.4.3 9.2 Introduktionsutbildning av med- Ungefärlig fördelning av tiden huvudmoment verkande i ämnesutbildningen . 123 pâ. olika 96 6.5 i annan 9.3 Fortbildning av medverkande i äm- Fortbildning form 96 nesutbildningen . . . . . . . 123

9.4 Utbildning av den pedagogisk-

7 LUK administrativa ledningspersonalen Kapitel :s förslag till särskild bevid ämnesinstitutionema . . 124 fattningsutbildning m. m. för nu verksamma 9.5 Introduktionsutbildning av medverlärarutbildare i LUK-ämnen 99 kande i den praktisk-pedagogiska 7.1 Inledning . 99 utbildningen . . . . . . . . 124

7.2 Utbildningsbehov . . :100

9.6 Fortbildning av medverkande i 7.3 Deltagande i, uppbyggnad och omden praktisk-pedagogiska utbildfattning av den särskilda befattningen . . . . . . . . . 125 ningsutbildningen . . . . 102 9.7 Pedagogisk och pedagogisk-admi- 7.3.1 Tidpunkt för utbildningen . 102 nistrativ utbildning av studierek- 7.3.2 Deltagande i utbildningen . 103 torer vid lärarhögskolas ämnes- 7.3.3 Utbildningens organisation . 104 lärarlinje . . . . 126 7.4 Innehållet i den särskilda befatt- 9.8 Särskild befattningsutbildning m. m. ningsutbildningen . . . . . . 105 för nu verksamma lärarutbildare i 7.5 Komplettering av ämneskunskaper- LUK-ämnen . 127 na. . . . . . . 108 9.9 Sammanfattning . . 127 7.6 Sammanfattning . . 109

Kapitel 10 Sammanfattning . 129 Kapitel 8 Befattningsutbildningens led- 10.1 LUK:s förslag i sammandrag, bening och genomförande . . . . . 111 tänkandets indelning . . . . . 129 8.lLedning . 111 10.2 Redogörelser - 1-3 . 129 kapitel 8.1.1 Inledning . . . . . . . 111 10.3 LUK:s förslag - kapitel 4-9 . 130

SOU 1973: 42

. 138 1.3.2.7 Vissa läromedelsfrå- Kapitel ll Summary in English gor . . 147 11.1 Introduction. . . . . . . . 138 and 138 1.4 Anvisningar till innehållet . 147 11.2 Appointments qualifications 11.3 role training . 139 Regular 11.4 . 139 Special role training Bilaga 2 Förslag till studieplan för be- 11.5 Tables . . . 140 fattningsutbildning av medverkande i praktisk-pedagogisk utbildning av lä- Reservation . 142 rare i LUK-ämnen . 150 2.1 Organisation . . . . . 150 Bilaga 1 Förslag till studieplan för be- 2.1.1 Introduktionskurs Aa, 2 vecfattningsutbildning av medverkande i kors sommarkurs . 150 LUK-ämnesutbildning . 145 2.1.2 Studier under tenninstid, kurs 1.1 . . . . 145 Ab . . . . . . . . . 150 Organisation 1.1.1 Introduktionskurs A l, 2vec- 2.1.3 Fortbildningskurs B, l vecka kor . . . . . . . . . 145 varje termin under termins- 1.1.2 Uppföljningskurs A 2, 1 vecka 145 tid . . . . . . . . . . 150 1.1.3 Fortbildningskurs B, 2 vec- 2.1.4 Pedagogisk kurs Cl, 6 veckor, inom och utanför institu- kor . . . . . . . . . 150 tionerna . . . . . . . 145 2.1.5 Pedagogisk-administrativ kurs kurs C l, 6 vec- C 2, 4 veckor . . . . . . 151 1.1.4 Pedagogisk kor . . . . . . . . . 145 2.1.6 Delmoment i skolledarutbild- 1.1.5 Pedagogisk-administrativ kurs ning, kurs D, 4 veckor eller C 2, 4 veckor . . 145 längre . 151 2.1.7 Anmärkning . 151 1.2 Mål . 145 2.2 Mål . 151 1.3 Kursinnehåll . . . . 146 1.3.1 Förutsättningar . . . . . 146 2.3 Kursinnehåll . 151 1.3.1.1 Den högre utbildning- 2.3.1 Förutsättningar . . . . . 151 ens mål, organisation 2.3.1.1 Skolans och lärarutoch arbetsformer . . 146 bildningens mål . 151 1.3.1.2 Den vuxenstuderandes 2.3.1.2 Lärarutbildningen och situation . . . . 146 samhället . . 151 1.3.1.3 Sociala utbildningsfrå- 2.3.1.3 Lärarkandidatens sigor . . . . . . . 146 tuation . . . 151 1.3.1.4 Studieplaner, studie- 2.3.1.4 Lärarutbildningens orkurser, kurser och ut- ganisation . .151 bildningsinnehåll . 146 2.3.1.5 Utvecklings- och so- 1.3.1.5 Lokaler, läromedel cialpsykologisk föroch övriga resurser . 146 djupning . . . . 151 . 146 2.3.1.6 Utbildningsplaner . . 152 1.3.2 Utbildningsprocessen . 146 2.3.1.7 Utbildningsstoff . 152 1.3.2.1 Inlärningsförloppet l .3 .2.2 Ämnesutbildarrollen . 146 2.3.1.8 Utbildningssituationen 152 1.3.2.3 Undervisningsformer 2.3.2 Utbildningsprocessen . 152 och arbetssätt . 146 2.3.2.1 Inlärningsförloppet . 152 1.3.2.4 Samverkan och so- 2.3.2.2 Lärarutbildarrollen . 152 ciala relationer . . 146 2.3.2.3 Undervisningsformer 1.3.2.5 Utvärdering . . 146 och arbetssätt . 152 1.3.2.6 Forskning och utveck- 2.3.2.4 Handledningens me- . 147 todik . 152 lingsarbete

SOU 1973: 42

2.3.2.5 Samverkan och so- 4.4 Kommentar till kungörelsen om ciala relationer - ar- viss för personal lärarutbildning betslaget . . 152 m.m. . . . . . . . . . . 168 2.3.2.6 Lärarutbildaren som 4.5 Utkast till Kungl. Majzts kungöutvärderare . . 152 relse om ändring i universitetsstad- 2.3.2.7 Pedagogiskt forsk- gan (1964:461) . . . . . . . 169 nings- och utveck- 4.6 Kommentar till universitetsstadgan 170 lingsarbete . 153 2.4 Anvisningar till innehållet . 153 Bilaga 5 Förteckning över ledamöter, experter och sekretariat . . 171

Bilaga 3 Förslag till studieplan för särskild befattningsutbildning för nu verksamma lärarutbildare i LUK-ämnen . 155 3.1 Organisation . 155 3.2 Mål . 155 3.3 Kursinnehåll . . . . 155 3.3.1 Förutsättningar . . . . . 155 3.3.1.1 Den högre utbildningens mål, organisation och arbetsformer . . 155 3.3.1.2 LUK-ämnesutbildarens nya situation . 155 3.3.1.3 Studieplaner, studiekurser, kurser och utbildningsinnehâll samt utbildningsplaner . . 156 3.3.1.4 Lokalernas utrustning 3.3.2 Utbildningsprooessen . 156 3.3.2.1 Ämnesutbildarrollen . 156 3.3.2.2 Undervisningsformer och arbetssätt . . 156 3.3.2.3 Forskning och utvecklingsarbete . . . . 156 3.3.2.4 Vissa läromedelsfrågor . . . . . 156 3.4 Anvisningar till innehållet . 156

Bilaga 4 Utkast till författningsändringar jämte kommentarer . 158 4.1 Utkast till Kungl. Majzts kungörelse om ändring i stadgan (1968: 318) för lärarhögskoloma . 158 4.2 Kommentar till stadgan för lärarhögskoloma . . . . . . . . 164 4.3 Utkast till Kungl. Majzts kungörelse om ändring i kungörelsen (1968: 319) om viss personal för lärarutbildning m. m. . 167

SOU 1973: 42

I Redogörelser

1 LUK:s direktiv och arbete i om

fråga utbildning av

lärarutbildare

1.1 Bakgrund skild befattningsutbildning av engångskaraktär för nuvarande utbildare av LUK-äm- I januari 1973 överlämnade LUK sitt hu- neslärare som avser att medverka i den revudbetänkande Fortsatt reformering av lä- formerade utbildningen. rarutbildningen (SOU 1972:92) och Förslag Särskild utbildning av lärarutbildare företill studieplaner (SOU 1972:93). Vi har där kommer såvitt LUK kunnat finna endast i lagt fram förslag om reformering av ut- begränsad omfattning. Lärare vid nuvaranbildningen av lärare i barnkunskap, barn- de enheter för utbildning av lärare i LUKoch ungdomskunskap, bostads/miljökun- ämnen och lärare vid lärarhögskolor erbjuds skap, dramatik, ergonomi, familjekunskap, dock ett omfattande fortbildningsprogram i formgivning, gymnastik, hemkunskap, kon- form av studiedagar och frivilliga kurser. sumentkunskap, kostkunskap, slöjd, teckning Vid universiteten förekommer särskild utsamt delar av ämnena ekonomi, konst och bildning av lärare hittills i mera begränsad konst- och musikhistoria. omfattning. Krav på pedagogisk utbildning Den föreslagna utbildningen består av tre av lärare inom den högre utbildningen har års ämnesstudier i minst två ämnen förlag- rests allt starkare genom åren LUK har da till ämnesinstitutioner knutna till den lo- genom samarbete med representanter för kala högskoleenheten samt praktisk-peda- universitetskanslersämbetet (UKÄ) kunnat gogisk utbildning. Den senare föreslås bestå ta del av hittills gjorda erfarenheter av av lärarinriktad yrkesförberedelse om sam- arbetet med uppbyggnaden av befattningsmanlagt åtta veckor parallellt med ämnes- utbildning för olika grupper av lärare inom studierna samt ett års utbildning vid lärar- UKÄ:s område. Det är LUK:s uppfattning högskolas ämneslärarlinje efter avlagd fil. att kommande utbildning av lärare i LUKkand.-examen. ämnen inom den högre utbildningen bör ut- Utredningsuppdraget gäller även behörig- formas efter i princip samma linjer som uthetsbestämmelser för och utbildning av lä- bildning av lärare i andra högskoleämnen. rarutbildare i de ämnen som omfattas av Ramen för befattningsutbildningen måste LUK:s uppdrag. I nu föreliggande betän- alltså utformas så att LUK-ämnenas spekande framlägger LUK förslag om dels ciella krav kan tillgodoses. tjänster och behörighetsbestämmelser, dels LUK har samarbetat med representanter befattningsutbildning för lärare vid univer- för skolöverstyrelsen (Sö) i frågor som gälsitetens LUK-ämnesinstitutioner och för lä- ler grundutbildning och fortbildning av lärare i LUK-ämnen vid lärarhögskola. Be- rare som medverkar i olika lärarutbildningtänkandet innehåller också förslag om sär- ar. Erfarenheterna från hittillsvarande be-

SOU 1973: 42 ll

fattningsutbildning för lärare vid universi- Till Konungen

tet och högskolor ger vid handen att i hu- den 12 april 1973 remissyttrande över film-

vudsak samma komponenter bör ingå i all utredningens betänkande Samhället och fil-

sådan utbildning, medan innehållet bör ges men del II (SOU 1972:9).

olika inriktning beroende på lärarens ämne

och uppgifter. De förslag till reguljär be- Till skolöverstyrelsen

fattningsutbildning som LUK lägger fram den 15 februari 1973 synpunkter på SÖ:s

har därför fått en mera generell utforrn- förslag angående utredning om vissa åtgär-

ning. Förslaget om särskild befattningsut- der i syfte att minska övertaligheten av vis-

bildning av nuvarande utbildare av LUK- sa lärarkategorier vid gymnasieskola m. m.

ämneslärare är däremot helt knutet till våra

tidigare avlämnade förslag om reformering Till litteraturutredningen

av LUK-ämnesläramtbildningen och de pro- den 12 april 1973 synpunkter på litteratur-

blem som följer med reformen. utredningens expertbetänkande Litteraturen

i skolan (SOU 1973:1).

1.2 Direktiv

LUK:s direktiv, anmälda av statsrådet Mo- 1.4 Experter

berg i konselj den 8 november 1968, har re- LUK:s arbete har till stor del förberetts i dovisats i LUK:s betänkande Fortsatt reforolika expertgrupper. Frågor som gäller utmering av lärarutbildningen (SOU 1972:92 bildning av lärare som medverkar i den av s. 16). De uppgifter enligt direktiven som LUK föreslagna ämnesutbildningen har beåterstår är följande. retts av experter i de olika LUK-ämnena. De sakkunniga bör också avge förslag Frågor som rör utbildningen av lärare som beträffande utbildning och behörighetsbeska medverka i den praktisk-pedagogiska utstämmelser för de lärare som ska medverka bildningen av lärare i LUK-ämnen har föri utbildningen av blivande lärare. Dessa beretts av andra experter. En särskild expert frågor behandlas i kapitlen 4, 5, 6 och 7 har medverkat vid utformandet av den ensamt bilagoma 1-3. LUK har för de förkät till lärarutbildare som LUK skickat ut, slag som återfinns i huvudbetänkandet beoch andra experter har anlitats för kosträknat kostnader, presenterat förslag till nadsberäkningar och författningsförslag. författningsändringar, plan för genomföran- Förteckning över experterna finns i bilaga det och förslag till övergångsanordningar. 5. Utom de i förteckningen angivna exper- Även för de frågor som behandlas i företerna har LUK i huvudsak genom sekretaliggande betänkande har kostnadsberäkningriatet haft ett nära samarbete med represenar utförts och förslag till författningsändtanter för de båda berörda verken SÖ och ringar utarbetats. Dessa förslag och beräk- UKÄ. ningar framläggs i kapitlen 8 och 9 samt

bilaga 4.

1.5 Undersökningar

1.3 Remisser I syfte att från nu verksamma lärarutbilda-

I LUK:s huvudbetänkande finns en full- re inom LUK:s område få synpunkter på

ständig redogörelse för de rernissyttranden bland annat utformningen av en komman-

som LUK fram till i oktober 1972 avläm- de utbildning av lärarutbildare och på fort-

nat till Konungen eller till andra myndig- bildningsåtgärder för dem som i dag arbe-

heter. LUK har efter denna tidpunkt avgett tar som lärarutbildare har LUK gjort en

rernissyttranden eller lämnat synpunkter i enkät bland lärarna vid seminarierna för

följande frågor. huslig utbildning, slöjdlärarseminariet, teck-

12 SOU 1973: 42

ningslärarinstitutet, gymnastik- och idrottshögskolorna, den särskilda ämnesutbildningen i musik och de yrkesinriktade kurserna i dramatik. Genom svaren på enkäten har LUK också fått uppgifter om berörda lärares grundutbildning och fortbildning. En redovisning av undersökningen och en bearbetning av enkätsvaren finns i kapitel 3.

1.6 Sammanträden LUK har sedan huvudbetänkandet avlämnats hållit elva sammanträden. Samtliga sammanträden har hållits i Stockholm.

SOU 1973: 42 13

Nuvarande bestämmelser om för

2 behörighet tjänst

och utbildning av lärarutbildare

Befintlig planerad

2.1 Inledning särskilda lärare i vissa ämnen.

Vid filosofisk fakultet indelas undervis- Som bakgrund för LUK:s förslag till behöningen med hänsyn till sin beskaffenhet i righetsbestämmelser (kapitel 4), utbildning professorsundervisning, lektorsundervisning och fortbildning (kapitel 5, 6 och 7) för läoch övrig undervisning. Professorsundervisrare i LUK-ämne vid ämnesinstitution inom ning meddelas av den som innehar tjänst filosofisk fakultet samt medverkande i prak- eller som professor, biträdande professor tisk-pedagogisk utbildning av blivande docent eller av den som är behörig till rare i LUK-ämne lämnar vi följande redotjänst som docent. Lektorsundervisning görelse för nu gällande bestämmelser om bemeddelas av den som innehar tjänst som hörighet och utbildning för motsvarande dokuniversitetslektor eller som har avlagt personalgrupper vid filosofisk fakultet, torsexamen eller har motsvarande komperarhögskola och enheter för LUK-ämnestens. Övrig undervisning meddelas av den lärarutbildning m. m. som innehar tjänst som utländsk lektor eller LUK har i samband med sitt tidigare utuniversitetsadjunkt eller av assistent, amaredningsarbete fått kännedom om viss utnuens eller annan därmed jämförlig lärare. bildning av lärarutbildare i andra länder. Bestämmelser om tjänstgöringens omfatt- Det är emellertid uppenbart att systematisk ning m. m. meddelas i regleringsbrev 1972utbildning av lärarutbildare förekommer 06-07. I grundutbildningen medverkar humycket sporadiskt. Då den förekommer har vudsakligen lektorer, adjunkter, assistenter den utformats för att tillgodose speciella och amanuenser. behov. Vi har därför inte funnit anledning De tjänster som under en lång övergångsatt närmare söka kartlägga området. tid - vid sidan av redan inrättade tjänster och biträdande för professor professor främst torde komma ifråga som heltids- 2.2 Bestämmelser om behörighet tjänster vid LUK-ämnesutbildning på grund-

studienivå är tjänster som universitetslektor 2.2.1 Lärare vid filosofisk fakultet och universitetsadjunkt samt assistent. För

sådana tjänster gäller följande bestämmelser Enligt universitetsstadgan (SFS 1964:461) 5 § är lärare vid universitet professorer, bi- om behörighet.

trädande universitetslektorer, Behörig till tjänst som universitetslektor professorer, utländska lektorer i är den som avlagt doktorsexamen eller har docenter, speciallärare, främmande språk, universitetsadjunkter, av- motsvarande kompetens och styrkt sig äga

forskarassistenter och skicklighet. Behörig till tjänst delningstandläkare, pedagogisk

14 SOU 1973: 42

som universitetsadjunkt är den som avlagt för tjänsten. Vidare ska han ha utövat särakademisk examen och styrkt sig äga peda- skilt förtjänstfull pedagogisk verksamhet på gogisk skicklighet. Konsistoriet kan medge område som tjänsten avser. behörighet på andra grunder, om särskilda till tjänst som adjunkt Behörig i pedagoskäl föreligger. För tjänst som assistent och gik är den som avlagt filosofie kandidatexaför deltidstjänst som amanuens gäller inte men med studiekurser om sammanlagt 80 några särskilda behörighetsföreskrifter (uni- poäng i pedagogik och därav psykologi, versitetsstadgan 136§ samt regleringsbrev antingen 40 poäng i pedagogik och 40 poäng 1972-06-07). i psykologi eller 60 poäng i pedagogik och För behörighet till tjänst som professor, 20 poäng i psykologi eller som har motsvabiträdande professor, docent och forskar- rande äldre utbildning enligt bestämmelser. assistent krävs doktorsexamen eller motsva- Krav på praktisk-pedagogisk utbildning och rande kompetens. Befordringsgrund vid val viss tids har lärartjänstgöring inte uppmellan olika sökande är graden av veten- ställts. Däremot ska sökande ha kunskaper skaplig skicklighet. Vid tillsättning av tjänst utöver vad som fordras i filosofie kandidatsom professor tillämpas examen sakkunnigförfaran- och som är av betydelse för tjänsde. Om särskilda skäl föreligger, kan kon- ten. Han ska vidare ha utövat särskilt försistoriet medge sökande till tjänst som fors- verksamhet tjänstfull pedagogisk inom omkarassistent befrielse från kravet på dok- råde som tjänsten avser. torsexamen eller motsvarande kompetens.

2.2.2.2 Lärare för metodik- och ämnes- 2.2.2 Lärare vid lärarhögskola utbildning

2.2.2.1 Lärare Lärare i LUK-ämnes metodik finns tills vii pedagogik dare endast på klasslärarlinjerna. Tjänster Bestämmelserna om behörighet till tjänst för finns inrättade som lektor i metodik i bildlärare i pedagogik vid lärarhögskola återoch formarbete, gymnastik och musik. Befinns i lärarhögskolestadgan (SFS 1968:318, stämmelserna om behörighet återfinns i lä-

omtryck 1971:463) 111 a och 112 samt 121-123 rarhögskolestadgan §§. 115 a och 116 §§. För till ovannämnda lektorsbehörighet För behörighet till tjänst som lektor i pe- tjänster i metodik krävs generellt dels att ha dagogik fordras enligt dessa bestämmelser lärarutbildning i det ämne tjänsten avser att dels ha avlagt filosofie kandidatexamen och att vara behörig till ordinarie i tjänst med minst 60 poäng i pedagogik och minst ämnet i grundskola, dels att ha ytterligare 40 poäng i psykologi, dels ha avlagt filosofie kunskaper, som är av betydelse för tjänsten, doktorsexamen inom ämnesområdet peda- dels att ha utövat särskilt förtjänstfull pegogik, dels ha praktisk-pedagogisk utbild- dagogisk verksamhet på område som tjänsning från lärarhögskolas ämneslärarlinje ten avser. När det gäller tjänst som lektor eller ha motsvarande utbildning enligt äldre i bild- och formarbetets metodik finns två bestämmelser eller, om doktorsexamen av- olika fonnella behörigheter. Den ena upplagts i psykologi, ha studiekurser om samnås genom att man fyller villkoren för bemanlagt 60 poäng i filosofie kandidat- hörighet till ordinarie som lärare i tjänst examen i vart och ett av ämnena pedago- teckning i gnmdskola och gymnasieskola. gik och psykologi. Sökande ska vidare ha Den andra att man uppnås genom fyller tjänstgjort som lärare under en tid som villkoren för behörighet till ordinarie tjänst minst motsvarar två läsår med full tjänst. i grundskolan som lärare i antingen trä- och För behörighet till tjänsten fordras dessutom metallslöjd eller textilslöjd samt har genomatt sökande har kunskaper utöver vad som gått konstnärlig utbildning vid konstfackfordras i fråga om studiekurser i filosofie skolan, konsthögskolan eller annan läroankandidatexamen och som är av betydelse stalt.

SOU 1973: 42

Krav motsvarande filosofie den som krävs för sådan tjänst (125 §). på meritering doktorsexamen uppställs inte vare sig för Tjänsterna avser ämnesutbildning i instru-

nu nämnda eller för de tjäns- mentalmusik. De är således inte metodiklektorstjänster

ter som lektor i stadiemetodik (mellansta- lärartjänster. diets metodik, metodik) som För ämnesutbildningen på klasslärarlinje lâgstadiets finns på klasslärarlinjerna (119-120 §§). i samtliga där förekommande ämnen utom

heller har krav bild- och formarbete, gymnastik och musik Inte på doktorsexamen för vissa metodiklektorstjänster finns de ovan nämnda tjänsterna som lektor uppställts som finns vid de större lärar- i ämnesteori och ämnesmetodik samt tjäns- (f. n. U21) ämneslärarlinjer. För dessa ter som adjunkt i ämnesteori. Vid större högskolomas krävs behörighet till ordinarie tjänst lärarhögskola kan dock övergångsvis viss tjänster som lärare ämnes- lektorsundervisning fullgöras av lektor i 16, 17 eller 18 (adjunkt, vidareutbildad folkskollärare) i ämnesmetodik som ej avlagt doktorsexamen lärare, eller som lärare 155, 157, 159 eller motsvarande. För behörighet till adgrundskolan junktstjänst i ämnesteori krävs behörighet eller 161 (adjunkt) i gymnasieskolan (114 §). Särskilda behörighetsregler gäller för lek- till ordinarie tjänst som adjunkt i gymnasie-

i vuxenundervisningens och skolan. Om pedagogik ingår i tjänsten, torstjänsterna metodik liksom för krävs antingen 40 poäng i pedagogik och specialundervisningens tjänst som lärare i förskolstadiets metodik 40 poäng i psykologi eller 60 poäng i peda-

och 123 a §§). gogik och 20 poäng i psykologi (114a och (117,118 För metodikutbildningen i övrigt dispo- 115 §§).

i äm- I fråga om samtliga tjänster som behandnerar lärarhögskolorna lektorstjänster nesteori och ämnesmetodik i ämnena sven- lats i detta avsnitt gäller behörighetskravet

ska, engelska, matematik, religionskunskap, att man utöver de kunskaper som fordras

samhällskunskap, geografi, biologi, för föreskriven utbildning ska ha ytterligare historia, fysik och kemi samt lektorstjänster i ämnes- kunskaper av betydelse för tjänsten samt

metodik (f. n. U22) i de övriga läroämnen att man utövat särskilt förtjänstfull pedago-

som förekommer i utbildningen i metodik gisk verksamhet på område som tjänsten av-

För behörighet till sist- ser. på ämneslärarlinje. nämnda två slag av lektorstjänster fordras

att efter grundexamen ha avlagt filosofie 2.2.2.3 Rektor och lärare vid FoD-skolal,

doktorsexamen i ämnet samt att vara behö- rektor och handledare vid praktikskola

rig till ordinarie lektorstjänst i gymnasiesko- För rektorer och lärare som medverkar i lan (112 a och 113 §§). lärarhögskolas praktik eller i dess försöks- Praktisk-pedagogisk utbildning för läraoch demonstrationsverksamhet (FoD-skola) re i musik och annat ämne anordnas vid gäller inte nâgra särskilda behörighetskrav lärarhögskolan i Göteborg. Särskilda behöutöver dem som enligt skolstadgan gäller righetsvillkor för tjänst som lektor i musiför motsvarande tjänster i det allmänna kens metodik i denna utbildning har inte skolväsendet. Däremot finns vissa särskilda utfärdats. Tjänsterna har hittills inte heller ordinarie tjänster och vissa arvodestjänster. infogats i det system för tjänstekonstruk- Vid tillsättning av sådana tjänster ska särtion som gäller övriga metodiklektorstjänsskilt avseende fastas vid lämplighet för ter på ämneslärarlinjen. rarutbildaruppgiften samt vid erfarenhet av Utom tjänster för lektorer i LUK-ämförsöks- och utvecklingsarbete på skolväsennenas metodik finns vid lärarhögskola även dets område. tjänster för lärare i musik. För behörighet Skolledningen vid praktikskola och FoDtill sådan tjänst gäller att vederbörande anskola har också vissa åligganden i samtingen ska vara behörig till ordinarie tjänst band med lärarutbildningen. Bestämmelser som lärare i musik i grundskolan eller ska ha annan musikpedagogisk utbildning än 1 Försöks- och demonstrationsskola.

16 SOU 1973: 42

om de särskilda tjänsterna och om skolled- 2.2.3.1 Ordinarie tjänster för lärare

ningens åligganden m. m. finns intagna i i pedagogik

kungörelsen om viss personal för lärarut- Tjänster för lärare i pedagogik finns vid bildning m. m. (SFS 1968:319, omtryck GIH1, SHU? och SLS3 men saknas vid TI4 1971:464). och musikhögskolorna.

Vid GIH och SHU gäller samma behö-

righetskrav för tjänst som lektor och adjunkt 2.2.2.4 Fortbildningsledare, fortbildningsi pedagogik som för motsvarande tjänster konsulent vid lärarhögskola (se 2.2.2.1). Vid SLS ford-

Behörig att inneha tjänst som fortbildnings- ras för behörighet till tjänst i pedagogik att

ledare vid länsskolnämnd/lärarhögskola är ha avlagt filosofisk ämbetsexamen med

den som är behörig till ordinarie tjänst vid minst två betyg i vartdera av ämnena peda-

lärarhögskola, grundskolan eller gymnasie- gogik och psykologi samt att ha praktisk-

skolan (lärarhögskolestadgan 110 §). pedagogisk utbildning och lärarerfarenhet

Behörig till arvodestjänst som fortbild- motsvarande vad som fordras För att vara

ningskonsulent vid länsskolnämnd/lärarhög- behörig till ordinarie adjunktstjänst vid

skola är den som är behörig till ordinarie allmänt läroverk med gymnasium”. Inneha-

tjänst som lärare vid läroanstalt under skol- vare av tjänsten ska också genom veten-

överstyrelsens inseende och som prövas skapliga insikter, pedagogisk utbildning och

lämplig för tjänsten (regleringsbrev 1972- föregående verksamhet ha âdagalagt sin

05-26). lämplighet som lärarutbildare.

2.2.3.2 Lärare i ämnesmetodik och mot- 2.2.3 Enheter för utbildning av lärare i svarande samt övriga lärare LUK-änmen

Gymnastik- och idrottshögskolorna Vid vissa enheter för utbildning av LUK- Vid GIH finns tjänster för lärare i gymnaämneslärare saknas särskilda ordinarie tjänsstikens metodik och i idrottens metodik ter för lärare i pedagogik och lärare i äm- (SFS 1967: 273, 46 §). För behörighet till nesmetodik. I den mån sådana tjänster finns sådan tjänst krävs dels gymnastiklärarexainrättade, varierar bestämmelserna avsevärt men eller idrottslärarexamen, dels tjänstgömellan de olika utbildningsenheterna. Mest ring som lärare i ämnet motsvarande minst enhetliga är de beträffande tjänster i pedatvå år med full tjänstgöring. Vidare finns gogik. Vid vissa enheter för utbildning av tjänster som professor, biträdande profeslärare i LUK-ämnen handhas en stor del av sor och universitetslektor. För de båda förstämnesmetodiken av facklärare, huvudlärare nämnda gäller universitetsstadgans bestämeller speciallärare och handledare. Det är därför melser (SFS 1964:461, 135 § första stycket). svårt att genomgående skilja ut meto- För behörighet till tjänst som universitetsdiken från ämnesutbildningen på det sätt lektor vid GIH fordras att ha avlagt doksom gjorts i avsnitt 2.2.2.2. Ett sammandrag torsexamen eller ha motsvarande kompetens av gällande bestämmelser om behörighet fölsamt att ha styrkt sig äga pedagogisk skickjer nedan. Bestämmelserna om behörighet till lektors- lighet. och adjunktstjänster i ämnen som

fysik och kemi, tjänst som lärare i teck- Seminarierna för huslig utbildning ning och musik vid andra enheter än re- Särskilda tjänster för lärare i metodik vid spektive fackhögskolor och andra liknande

redovisas inte för varje enspecialtjänster 1 Gyrrmastik- och idrottshögskoloma. het. För sådana tjänster gäller i princip skol- 2 Seminarierna för huslig utbildning. bestämmelser 3 Slöjdlärarsenünariet. stadgans om motsvarande 4 Teckningslärarinstitutet vid konstfackskotjänster i grundskola/gymnasieskola. lan.

2-SOU 1973: 42 17

SHU finns endast några få, nämligen tjäns- Vid tillsättning av huvudlärarbefattning ter för lärare i speciell metodik och öv- vid konstfackskolan utses tre sakkunniga. ningsundervisning förenade med huvudlärar- De sakkunniga ska var för sig avge yttranskap för hushållslärarlinje eller textillärar- de över de sökandes skicklighet och lämplinje (SFS 1961:433, 50 §). För behörighet lighet för befattningen samt i förekomtill sådan tjänst gäller skolstadgans bestäm- mande fall rangordna de sökande. Motsvamelser om behörighet till tjänst som lärare rande yttrande med eventuell rangordning i hemkunskap respektive textilslöjd, dvs. hus- avges också av konstfackskolans styrelse. hållslärarutbildning eller textillärarutbild- M usikhögskolorna ning. Därutöver kan skolöverstyrelsen föreskriva dels tjänstgöring utöver vad som Vid musikhögskolan i Stockholm finns en krävs för ordinarie tjänst i grundskolalgym- tjänst som lärare i metodik och praktisk länasieskola i dessa ämnen, dels i vissa fall rarutbildning. Formella behörighetskrav utbildning utöver vad som gäller för sådan finns inte för tjänst som lärare vid musikordinarie tjänst i grundskola/gymnasieskola. högskoloma. Sakkunnigyttrande ska alltid För behörighet till övriga lärartjänster vid inhämtas vid tillsättning av tjänst som pro- SHU (speciallärare, facklärare) gäller skol- fessor och får inhämtas även vid tillsättning stadgans bestämmelser för motsvarande av andra lärartjänster. I praktiken sker dettjänster i det allmänna skolväsendet. Vida- ta regelmässigt (Ämbetsskr. 1971-05-27, 4 re ska vid tillsättning av tjänst vid SHU och 45 §§). liksom vid övriga lärarutbildningsanstalter särskild vikt fästas vid meriter som ådaga- 2.2.4 Lärare i LUK-ämnen vid förskoleselägger lämplighet som lärarutbildare. och vid minarium lärarhögskolas förskollärarlinje Slöidlärarseminariet För lärare i slöjdmetodik gäller krav på LUK-ämnena i förskollärarutbildningen dels realexamen eller motsvarande kunska- återfinns i ämnesblocket skapande verksamper, dels sådan grundlig praktisk och peda- het. I skapande verksamhet ingår ämnena gogisk utbildning som SÖ prövar erforder- dramatiskt skapande, rytmik, musik och lig, dels tjänstgöring av den art och omfatt- bild- och formarbete. Det sistnämnda omning som SÖ prövar erforderlig (SFS 1960: fattar målning, modellering och slöjd. 511, 19 §). Tjänster för lärare i LUK-ärrmen vid förskoleseminarierna finns inrättade i musik, Teckningslärarinstitutet teckning och slöjd. Bestämmelserna om be- Vid TI finns inte några ordinarie tjänster hörighet återfinns i skolstadgan. En stor del för lärare i teckningens metodik men väl två av undervisningen i dessa ämnen bedrivs eo-tjänster. Formella behörighetskrav har av tirnlärare. Det gäller också undervisninguppställts endast för tjänsten som förestån- en i dramatiskt skapande och rytmik. dare för teckningslärarinstitutet, inte för Undervisningen i motsvarande ämnen vid tjänst som lärare vid TI eller vid konstfack- lärarhögskolans förskollärarlinje handhas skolan i övrigt på annat sätt än att sökande dels av lärare i LUK-ämnes metodik, dels av ska äga grundlig insikt i det eller de äm- vissa lärare i ämnesteori vid klasslärarlinjen. nen, som höra till den sökta tjänsten. Lärare i musik handhar undervisningen i För att vara behörig till tjänsten som fö- musik. För undervisningen i målning, moreståndare för TI krävs dels att ha kompe- dellering och slöjd svarar lektor i bild- och tens för befattning som teckningslärare vid formarbetets metodik och för undervisninghögre allmänt lärover , dels att jämte er- en i rytmik svarar lektor i gymnastikens mefarenhet från undervisning i teckning be- todik. Adjunkt i ämnesteori i svenska vid sitta höga konstnärliga och pedagogiska kva- klasslärarlinjen handhar undervisningen i lifikationer (KBr 1945-06-29, 82 och 86 §§). dramatiskt skapande. Behörighetsbestämmel-

18 SOU 1973: 42

ser för tjänst som lärare i LUK-ämnes me- de antal timmar i sin undervisningsskyldigtodik och för adjunkt i ämnesteori framgår het. av punkt 2.2.2.2. Särskild lärartjänst i för- UKÄ har i de senaste årens petita underskolstadiets metodik finns vid lärarhögskola strukit att förutsättningen för en kvalitativ med förskollärarlinje (lärarhögskolestadgan upprustning av undervisningen vid univer- 94 §). siteten är att universitetslärarna får adekvat utbildning. På grundval av UPU:s betänkande hade UKÄ i petita för 1972/73 upp- 2.3 Befintlig och planerad utbildning av rättat ett handlingsprogram för pedagogiskt Iärarutbildare utvecklingsarbete. Man föreslog bland annat att före utgången av 1976/77 pedagogisk 2.3.1 Utbildning av lärare inom UKÄzs område grundutbildning och fortbildning skulle erbjudas samtliga lärare vid universiteten och Pedagogisk utbildning av akademiska lärare högskolorna. har sedan 1950-talet bedrivits försöksvis i På grund av medelbrist har dock handvarierande omfattning. Den stora tillström- lingsprogrammets förverkligande förskjutits. ningen av studerande till universiteten under 1973 års riksdag har anvisat medel för 1960-talet medförde att många nya lärare en i huvudsak oförändrad försöksverksamutan vare sig pedagogisk utbildning eller un- het med pedagogisk utbildning av lärare dervisningserfarenhet måste anlitas. Kravet m. fl. vid universitet och högskolor. Fördelpå pedagogisk utbildning av akademiska lä- ningen av medel mellan universitetspedagorare har därför växt sig allt starkare genom gisk forskning och lärarutbildning bör emelåren. I samband med reforrneringen av uni- lertid enligt departementschefen fortlöpande versitetens och högskolomas organisation omprövas. och förvaltning 1964 blev en av universitets- UKÄ har sedan något år tillbaka anordkanslersämbetets (UKÄ) första åtgärder att nat vissa kurser i enlighet med handlingsse över den av pedagogiska utbildningen programmet. Det gäller bland annat kurser akademiska lärare. Från 1966 till 1969 har som ingår i den befattningsinriktade pedaunder överinseende av universitetspedago- gogiska för huvudlärare m. fl. utbildningen giska utredningen (UPU) bedrivits försöks- och den pedagogisk-administrativa utbildverksamhet med utbildning i universitets- ningen för studierektorer. Båda dessa utpedagogik. Sedan 1969 har ansvaret för bildningar är uppbyggda i olika steg med planläggning och genomförande av dessa internatkurser varvade med tjänstgöring, kurser överflyttats till de lokala pedagogiska delvis med tjänstledighet, vid den egna inutvecklingsenheterna vid universiteten och stitutionen. Befattningsutbildningen omfathögskolorna. Resultatet av försöksverksam- tar för huvudlärare m. fl. sammanlagt ca heten har varit positivt och UPU föreslog i sex veckor och för studierektorer ytterligare ett principbetänkande Den akademiska un- fyra veckor. Genomgång av den pedagodervisningen (UKÄzs skriftserie 10) att det giska sexveckorskursen krävs för tillträde bör vara ett tjänsteåliggande för alla nytill- till fyraveckorskursen. Vissa steg i den pekomna lärare vid universiteten att genomgå för huvudlärare har dagogiska utbildningen en pedagogisk grundutbildning. Utredningen ännu inte genomförts, men erfarenheterna ansåg också att det borde vara ett åliggan- av hittills genomförda kurser är enligt kansde för alla akademiska lärare att delta i lersämbetet diskuterar för närgoda. UKÄ fortbildning inom det egna ämnesområdet. varande om det i framtiden, när ett antal Den grundutbildning som UPU lärare från institution beföreslog varje genomgått skulle vara fördelad över en hel termin och fattningsutbildning, kan vara mera ändaäga rurn jämsides med lärarnas ordinarie målsenligt att förlägga grundutbildningen på undervisning. Lärare som deltar i kursen lokal nivå, eventuellt i form av kurser för skulle enligt förslaget få inräkna motsvaran- hela arbetslaget vid en institution.

SOU 1973: 42 19

2.3.2 Pedagogisk grundutbildning och fort- 1973 års riksdag har beslutat om en höjför olika av lärarutbildare ning av anslagen till utbildning och fortbildning grupper inom Sözs område bildning av lärare och skolledare (prop 1973:1, bil 10, UbU 1973:11 och rskr utbildning av lärarutbildare för Obligatorisk 1973:114). behörighet till tjänst eller förordnande före- I framhåller propositionen föredragande kommer knappast i Sverige. Ett undantag för statsrådet att det inte minst de grupär den särskilda kurs om 18 veckor som per som ovan nämnts är angeläget med en utgör krav för behörighet till tjänst som se- utökad fortbildning i frågor med anknytminarielärare vid förskollärarutbildningen. mål. ning till skolans övergripande Kursen tillkom i samband med utbyggna- Under 1972 och 1973 har anordnats en den av förskoleseminarierna och var urgrundläggande befattningsutbildning gemensprungligen ett förslag från 1958 års för- sam för olika lärarutbildarkategorier. Kurskollärarutredning i betänkandet Förskol- lärarserna har följts upp med tre dagars lärarutbildningens organisation (SOU utbildarseminarier och analyskonferenser 1960:33). för institutionsföreståndare (motsvarande) framhöll dåvarande de- och fortbildningskonsulenter. I prop 1963:111 partementschefen att han ansåg att en för- För samtliga lärare med minst halv tjänst för av förskolese- vid lärarutbildningsanstalt samt för fortutsättning utbyggnaden minarierna var att lämplig personal fanns bildningskonsulenter anordnas sedan ett år att tillgå och att en särskild utbildning av tillbaka regionala lärarutbildardagar.

det slag förskollärarutredningen förordade Från och med 1973/74 har beviljats an-

borde komma till stånd. Utbildningen an- slag till fem sådana dagar under läsåret. ordnades för första gången läsåret 1963/64. Under de senaste åren har också anord- Den består till mer än hälften av pedago- nats feriekurser av olika slag och lokala gik och metodik. Dessutom ingår ämnes- fortbildningskurser under terminstid. studier Kursen förekommer för näroch praktik. utgör behörig- Handledarutbildning hetskrav för tjänst som seminarielärare vid varande till största delen som feriekurser förskoleseminariema. Därutöver krävs en- omfattande fem dagar. För lärarhögskolorligt bestämmelser rörande förskolesernina- nas del har utbildningen anordnats i form rierna (KBr 1964-04-29) 24 § också slutbe- av regionala kurser där respektive fortbildfrån förskoleseminarium, fem års full organiserat verksamheten i tyg ningsavdelning tjänstgöring som förskollärare vid barnstu- samråd med lärarhögskoloma i regionen. ga samt två års tjänstgöring som praktik- På liknande sätt har viss regional handlehandledare vid förskoleseminarium. För be- darutbildning anordnats vid seminarierna hörighet till tjänst som lärare i förskol- för utbildning och tidigare vid de huslig stadiets metodik vid lärarhögskolas för- yrkespedagogiska instituten. Rikskurser för skollärarlinje krävs också denna kurs. En- t. ex. handledare inom förskollärarutbildligt lärarhögskolestadgans 123 a § gäller ningen har också anordnats av fortbildningsför behörighet till sådan tjänst samma be- avdelningarna på uppdrag av SÖ. stämmelser som för motsvarande tjänst vid Vid sidan av f ariekursema har även loförskoleseminarium samt dessutom att ha kalt anordnad handledarutbildning bedriutövat särskilt förtjänstfull pedagogisk vits. verksamhet på område som tjänsten avser. Fr. o. m. läsåret 1969/70 har antalet del- SÖ har fram- i handledarutbildningen ökat krafi de senaste årens petita tagare hållit vikten av en ökad satsning på grund- tigt och uppgår nu till ca 1 100 handledare utbildning och fortbildning av lärare vid per år. lärarutbildningsanstaltcr, fortbildningskon- Trots denna kvantitativa satsning på sulenter, handledare vid försöks- och de- handledarna har endast 2.5 % av nu verkmonstrationsskolor samt skolledare. samma handledare deltagit i särskild be-

20 SOU 1973: 42

fattnimgsutbildning. En av orsakerna är en slag men har i petita för 1973/74 föreslastor årlig omsättning av handledare vilket git medel för en årligen återkommande utsammanhänger med det hittillsvarande bildning i form av feriekurser för Up-läpraktiklärarsystemet. Detta system avses rare. Medel har beviljats i enlighet med bli orlnlagt fr. o. m. läsåret 1974/75. Proposi- SÖ:s förslag. tion 1973:78 om ny utformning av prak- Kurser för av skolledare har utbildning tiken för studerande vid lärarhögskola sedan lång tid tillbaka bedrivits av olika framlades våren 1973 och bifölls av riks- fackliga organisationer. F. d. folkskollärardagen hösten 1973. förbundet som numera ingår i Sveriges lä- Skolöverstyrelsen avser att under 1973/74 rarförbund har sedan 1938 regelmässigt aninleda såväl en grundläggande utbildning ordnat skoladministrativa kurser för skolsom en kontinuerlig fortbildning av hand- ledare eller presumtiva skolledare. Lärarnas ledare som förberedelse till det nya prak- riksförbund (tidigare Läroverkslärarnas rikstiktjänstgöringsåret. När den nya prak- förbund) har också erbjudit sina medlemtikorganisationen träder i kraft kommer en mar så kallade skoladministrativa kurser. vecka per termin att stå till förfogande för Facklärarförbundet har sedan mitten av grundutbildning och fortbildning av hand- 1960-talet anordnat skoladministrativa kurledare för praktikantlärare. ser för olika grupper inom förbundet. Skol- Den av SÖ utgivna handledarboken för ledarförbundet har kurser och utbildning handledare vid lärarhögskolans klass- och i olika former för skolledare. ämneslärarlinje har utnyttjats även av Den hittills mest omfattande utbildninghandledare vid LUK-utbildningsenheter. en är den som sedan läsåret 1968/69 anord- Den får ses som ett viktigt led i handledar- nas av skolöverstyrelsen för skolledare i utbildningen. En ny omarbetad upplaga grundskolan (rektorer och studierektorer). som vänder sig till handledare även vid lä- Numera ger dessa kurser en grundlägganrarhögskolans övriga linjer planeras. de utbildning omfattande två veckors Lärare vid försöks- och demonstrations- grundkurs och en veckas uppföljningskurs. skolor (s. k. Up-lärare) har enligt skolöver- En liknande utbildning hur bedrivits på förstyrelsens petita för 1973/74 mycket kvali- sök fr. o. m. 1970 för motsvarande skolledaficerade uppgifter inom lärarutbildningen re i gymnasieskolan. Denna utbildning blir men har endast sporadiskt utbildats här- reguljär fr. o. m. 1973/74. Någon eller några för. Inom SÖ tillsattes i december 1970 en av kurserna ska försöksvis utsträckas att arbetsgrupp (FODRAL-gruppen) för att ut- omfatta fyra veckor. Obligatorisk fortbildreda frågan om försöks- och demonstra- ning av skolledare har hittills inte kunnat tionsverksamheten vid lärarhögskolorna. erbjudas. Men betydelsen av utbildning un- Vid lärarhögskolans fortbildningsavdelning derstryks allt oftare från olika håll. I årets i Linköping har planeringsarbete påbör- statsverksproposition prioriteras fortbildjats för en första befattningsutbildning av ningen av skolledare och de av SÖ begärda rektorer och studierektorer vid FoD-sko- medlen för verksamheten har beviljats. lorna. Fodralgruppen föreslår att denna ut- rarhögskolans fortbildningsavdelning i Linbildning ska utsträckas till att omfatta även köping arbetar i nära samråd med utredlärarhögskolornas skolledningar, samt att ningen om skolans inre arbete (SIA) och kurserna ska genomföras under kalender- utredningen om skolan, staten och kommuåret 1973. Vidare föreslås regionsvisa upp- nerna (SSK) med projektet Planering av följningsseminarier under läsåret 1973/74. utbildning för skolledare”. Samarbete sker Fodralgruppen föreslår också att lokalt an- också med projektet befattningsutbildning ordnade kurser under läsåret 1973/74 ska inom skolsektorn (B-projektet) som pågår genomföras för lärare vid FoD-skolor och vid lärarhögskolan i Malmö. Enligt vad lärare vid lärarhögskolor. SÖ har ännu LUK erfar övervägs en utbildning med korinte tagit ställning till arbetsgruppens för- tare teoretiska inslag och omfattande prak-

SOU 1973: 42 21

tik vid kommunala institutioner och andra nomgått lärarutbildarutbildning i någon arbetsplatser som rektor i egenskap av pe- form och så gott som samtliga lärare som dagogisk och administrativ ledare bör kän- besvarat enkäten har lärarutbildning. Av de na till. Tyngdpunkten i utbildningen läggs heltidsanställda lärarna vid GIH, SHU, på rektors uppgifter som ledare för skolans SLS och TI har över 95 % lärarutbildning. pedagogiska verksamhet. Man överväger En del lärare har också i andra länder också om denna utbildning ska vara obli- funnit möjligheter att inhämta fördjupade gatorisk och om kontinuerlig fortbildning ämneskunskaper och ämnesmetodiska kunbör erbjudas. Frågan om utbildning av skol- skaper (se kapitel 3). administrativ personal behandlas också.

2.3.3 Utbildning av lärare i LUKämneslärarutbildning Lärarutbildare med verksamhet inom de olika LUK-ämnesutbildningarna har i likhet med lärarutbildare vid lärarhögskola oftast både lärarutbildning och erfarenhet av verksamhet som lärare i grundskola och/eller gymnasieskola. LUK-ämnena har hittills med några undantag inte varit företrädda inom den högre utbildningen och forskningen. Många lärarutbildare vid enheter för utbildning av LUK-ämneslärare har dock breddat sina ämneskunskaper genom att läsa högskoleämnen som har an-

knytning till det ämne/ämnesområde som de

undervisar inom. Någon egentlig befattningsutbildning för uppgiften vid seminariet-fackskolan har de inte fått. Undantag utgör den utbildning för lärarutbildare vid gymnastik- och idrottshögskolorna som tillkommit i samarbete med nordiska kulturkommissionen. Kursen anordnas sporadiskt och ett antal lärare vid GIH har genomgått sådan utbildning. Det är vanligt att lärarutbildare vid ifrågavarande utbildningsenheter genomgår SÖ:s fortbildningskurser i olika ämnen. Ett stort antal har också deltagit i SÖ:s handledarkurser. LUK har under våren 1973 gjort en enkät bland lärare vid enheter för lärarutbildning i LUK-ämnen för att inhämta deras synpunkter på utbildning och fortbildning av lärarutbildare. En genomgång av enkätsvaren visar att många lärarutbildare mycket aktivt deltagit i pedagogiskt utvecklingsarbete, läromedels- och läroplansarbete inom sitt ämnesområde. Ca hälften av alla lärare som svarat på enkäten har ge-

22 SOU 1973: 42

3 LUK:s enkät till lärarutbildare vid nuvarande enheter

för LUK-ämneslärare

utbildning

av

3.1 Enkätens uppläggning, svarsprocent lägsta utbildningsnivå för ämnesutbildningm. m. en som på sikt borde gälla för den som ska medverka i den av LUK föreslagna ämnes- 3.1.1 Bakgrund och syfte utbildningen. En annan fråga gällde vad Som en del av underlaget för sina ställ- som är mest väsentligt i fråga om utbildningstaganden har LUK gjort en enkät ning för alla lärarutbildare som ska medbland lärarna vid seminarierna för huslig verka i den av LUK föreslagna ämnes- och utbildning (SHU), slöjdlärarseminariet praktisk-pedagogiska utbildningen. Ska (SLS), teckningslärarinstitutet (TI), gym- kommande lärarutbildare och ämnesutbildanastik- och idrottshögskolorna (GII-I), den re vid högskola i LUK-ämnen ha erfarensärskilda ämnesutbildningen i musik het av undervisning i grundskola/gymnasie- (SÄMUS) och de yrkesinriktade studiekur- skola och hur ska förläggningen av denna serna i dramatik (Dra). Syftet med enkäten tjänstgöring i så fall ske var en annan fråga. var att få synpunkter och material som Övriga frågor behandlade bland annat kunde användas vid utformningen av ut- fortbildningsâtgärder för lärare i högskobildningen av de lärare som ska medverka lan och hur sådana åtgärder kan organii den av LUK föreslagna ämnesutbildning- seras. Lärarna uppmanades också att ange en och praktisk-pedagogiska utbildningen. grundutbildning, övrig ämnesutbildning och Materialet har också använts vid bedöm- praktisk-pedagogisk utbildning samt annan ningen av fortbildningsbehovet hos de lä- meritering. Se punkt 3.1.3. rargrupper som nu arbetar som lärarut- En av frågorna har missuppfattats av så bildare inom LUK:s område. många lärare att den utgått ur bearbetning- Enkäten omfattade 17 frågor. Två frå- en av svaren. gor gällde vad läraren ansett sig ha mest nytta av i sitt arbete som lärarutbildare re- 3.1.2 Svarsprocent spektive saknat mest i sin grundutbildning och fortbildning. Åtta frågor avsåg att ut- Enkäten skickades till alla ordinarie och röna lärarnas intresse för att undervisa i icke ordinarie lärare samt till vissa andra kurser eller studiekurser i den av LUK fö- lärare (timlärare och föreläsare) som bereslagna ämnesutbildningen och praktisk- dömdes kunna ha intresse av att besvara pedagogiska utbildningen samt det eventuel- frågorna. Den senare gruppen tjänstgör la kompletteringsbehovet, om intresse för dock vid berörd utbildningsenhet ofta ensådan medverkan fanns. dast ett par timmar per vecka. Av tabell 3:1 En fråga ställdes beträffande vilken fördelningen av antalet utsända framgår

SOU 1973: 42 23

enkäter samt bortfallet. Det största bort- ten utskickats har 259 besvarat densamma. fallet har inträffat just bland timlärare som 16 lärare har meddelat att de ej kan betjänstgör vid de yrkesinriktade kurserna i svara enkäten. Följande skäl för att icke dramatik och vid den särskilda musikäm- besvara enkäten har uppgetts: uppehåller nesutbildningen (se tabell 3:1). Det kan an- annan tjänst och arbetar inte längre som tas att dessa lärare på grund av den ringa lärarutbildare, avgår med pension, är utomomfattningen av tjänstgöringen inte känt det lands, tjänstgör endast någon timme per särskilt angeläget att besvara enkäten. De vecka vid LUK-utbildningsenhet, enkäten flesta har också krävande tjänstgöring in- tar för lång tid att besvara. Av resterande om andra verksamhetsområden. 292 lärare har 33 ej besvarat enkäten. Av Lärarna vid teckningslärarinstitutet har tabell 3:1 framgår att den totala svarsfrevalt att icke delge LUK sina synpunkter på kvensen är 84,1 %. Störst är svarsprocenten de frågor som ställts i enkäten. Man har bland lärare vid GIH. Därefter kommer vid ett stormöte vid TI fattat beslut om lärare vid SHU. Det är att märka att större att besvara enkäten på likartat sätt. Av de delen av de lärare vid SHU som ej besva- 44 svar som inkommit från dessa lärare är rat enkäten har uppgett särskilda skäl för 43 med mindre variationer av följande ly- detta. Antalet lärare vid SLS är endast delse: 13, och 10 av dessa har besvarat enkäten. Som ovan nämnts är svarsprocenten lägst 1. Föreliggande enkät förutsätter i princip bland lärare vid de yrkesinriktade kurseratt LUK-utredningen gått igenom, vilket na i dramatik (63,9 %) och bland lärare inte är fallet. besva- vid SÄMUS-utbildningen (74,3 %). 2. Inga enkäter av detta slag kan ras före ett riksdagsbeslut. 3. Först när ett sådant beslut föreligger, 3 .l .3 Lärarnas utbildning anser vi det möjligt och meningsfullt att LUK har sammanställt de uppgifter lärarbesvara frågorna. -- na har lämnat om sin utbildning. 4. Vi kräver att samtliga svar alltså - Som förklaring till kategoriindelningen även våra principuttalanden ska redovisas av LUK. i tabell 3:2 kan nämnas följande. Till kategorin kurser har förts fortbild- Gruppen lärare vid TI utgår därför ur ningskurser och ärnnesfördjupande kurser bearbetningen av enkätmaterialet. av olika slag och längd. Av återstående 308 lärare till vilka enkä- Kategorin lärarutbildarutbildning omfat-

Tabell 3:1

TL QiII-I SÄMUS SHU SLS Dra Totalt

Antal lärare till vilka enkäten utgâtt (48) 49 35 175 13 36 308 Antal lärare som meddelat att de av olika skäl ej kan besvara enkäten 2 - 12 1 l 16 (44) Lärare som utan att ange skäl icke besvarat enkäten (3) 2. 9 8 2 12 33 Antal lärare som svarat på enkäten cl) 45 2.6 155 10 23 259 Svarsprocenti (O) 91,8 % 74,3 % 88,6 -% 76,9 % 63,9 % 84,1 %

1 Av skäl som redovisas ovan har svaren från TI icke bearbetats. Svarsprocenten är beräknad på det antal lärare från övriga utbildningsenheter som besvarat enkäten.

24 SOU 1973: 42

tar l-.andledarkurser och nordisk lärarutbil- är högre för lärare vid SHU och SLS (ca darkurs i Sönderborg för gymnastiklärare. 70 %). ed utlandsstudier avses längre eller kor- Nära hälften av alla lärare har bedrivit tare kurser och utbildningar samt i något akademiska studier utöver sin grundutbildfall lingre studiebesök. ning. Siffran blir betydligt högre om man De moment som förts till kategorin annan beaktar att utlandsstudier i flertalet fall kan utbildning varierar beroende på lärarnas hänföras till akademiska studier. Det har skiftande bakgrund. I det följande ges några ofta varit fråga om studier i ämnen som hitexempel. Utbildningen för en lärare vid tills inte varit representerade vid de svenska SÄMUS som undervisar i ljudlaborationer universiteten. Drygt en femtedel av lärarna och har ingenjörsexamen har förts till den- vid SÄMUS-utbildningen och SHU (som na kategori. Det har också officersutbild- besvarat enkäten) har tillvaratagit denna ning (lärare vid GIH), SIHUS-utbildning, möjlighet. En tredjedel av samtliga lärare dietistutbildning, utbildning vid Handar- har medverkat i någon form av läromedelsbetets Vänners vävskola och utbildning vid produktion (7 av 10 lärare vid SLS och 26 Lennings textiltekniska institut (lärare vid av 45 vid GIH). SHU), utbildning vid Carl Malmstens verkstadsskola (lärare vid SLS), skâdespelarutbildning m. m. (lärare vid de yrkesinriktade 3.2 Innehåll och tendenser i svaren kurserna i dramatik). Fråga 1. Ange de moment eller delar av Kommentar Din grundutbildning och fortbildning som De flesta lärare (82,2 %) som undervisar Du anser Dig ha mest nytta av i Ditt nuvid de nuvarande utbildningsenheterna har varande arbete som lärarutbildare. någon form av lärarutbildning. En del av dessa har också utbildning som förts till Fråga 2. Vad saknar Du mest i Din grundkategorin annan utbildning. Vissa lärare utbildning och fortbildning? har svarat mycket detaljerat på denna frå.ga. Andra har gjort en mera kortfattad I tabell 3:3 redovisas vilka delar av uppräkning av sina meriter. Det är möj- grundutbildning och fortbildning lärare vid ligt att lärare som genomgått någon form GIH, SÄMUS-utbildningen, SHU, SLS av fonbildningskurser eller ämnesfördju- och de yrkesinriktade kurserna i dramatik pande kurser av annat slag inte alltid upp- anser vara av mest nytta respektive saknar gett de:ta. Enligt svaren har drygt hälften mest. av alla lärare vid de berörda utbildningsen- Kategorierna ämnesutbildning och prakheterna genomgått sådana kurser. Siffran tisk-pedagogisk utbildning omfattar i den

Tabell 3:2 GIH SÄMUS SHU SLS Dra Totalt Antal lärare som besvarat enkäten 45 26 155 10 23 2159 Antal %

Har utbildning enligt följande: lärarutlildning 40 8 138 9 8 213 82,2 25 1 99 7 - 1 32 5\1 ,O lärarutlildarutbildning kurser 21 3 1-10 7 8 149 57,5 akadeniska studier 18 8 68 5 18 117 45,2 (utöver grundutbildningen)

mån det kan utläsas av svaren grundut- av mest nytta respektive som man sakbildning. En del lärare har dock framhål- nar mest” är relativt jämnt fördelade mellan lit att det är svårt att vid besvarandet av metodik, pedagogik-psykologi och praktik frågorna l och 2 skilja på vad som kan vad avser fråga l. Drygt hälften av dem hänföras till grundutbildning och till fort- som anser sig mest sakna praktisk-pedagobildning. gisk utbildning har uppgett momentet peda- Kategorin fortbildning-vidareutbildning gogik-psykologi. omfattar moment som fortbildningskurser, Av de 221 lärare som besvarat fråga l lärarsymposier, handledarkurser, akademisk har 39 angett att de har haft mest nytta av vidareutbildning m. m. de moment som här förts till kategorin Till kategorin annat har förts lärarerfa- Fortbildning-vidareutbildning 63 lärare har renhet, integrering av ämnesutbildning uppgett att de mest saknat sådan utbildpraktisk-pedagogisk utbildning, dubbelut- ning. bildning vid SHU (textil- och hushållslärarutbildning), arbetslivserfarenhet och Ãmnesutbildning praktik av olika slag m. m. I flera av svaren på fråga l har framhållits att de gedigna ämneskunskaper och den goda färdighetsträning som getts i grund- Tabell 3:3 utbildningen har varit av mest nytta i arbetet som lärarutbildare. Antal svar under fråga Många lärare har i svaren på fråga 2 angett att de saknar samverkan mellan olika Grundutbildning 1 2 och fortbildning Av mest Saknar ämnen i grundutbildningen och samverkan nytta mest mellan olika Utlärarutbildningsenheter. bildning i nya moment i grundskolans och Ämnesutbildning 148 61 gymnasieskolans läroplaner anges ofta bland Praktisk-pedagogisk 60 93 det som saknas mest. utbildning Flera lärare saknar metodskolning och därav metodik 21 27 pedagogik-psykologi 119 49 forskningsförberedelse i grundutbildningen. praktik 21 .29 lärare saknar den Några kontinuerliga Fortbildning-vidare- 39 63 kontakten med forskning inom ämnesomutbildning rådet. (ämnesstudier-praktped. utb.) Annat 64 29 Praktisk- pedagogisk utbildning Antal lärare som besvarat Många av de lärare som ansett att de har frågan 221 206 haft mest nytta av sin praktisk-pedag0giska utbildning har i svaren på fråga 1 angett utbildningen som helhet. Flera lärare Kommentarer och exemplifieringar det som som specificerat i den praktisk- Med den reservation som här gjorts be- pedagogiska utbildningen varit av mest träffande tolkningen av svaren på fråga 1 nytta har i de fall praktikdelen nämnts och 2 kan ur tabell 3:3 utläsas att större framhållit vikten av auskultationer i alla delen av de lärare (148 av 221) som besva- skolformer och på alla stadier. rat fråga 1 anser att de har haft mest nytta av sin ämnesutbildning. Nästan hälften av Fråga 3. Skulle Du vara intresserad av att lärarna (93 av 206) som besvarat fråga 2 inom Ditt område undervisa i något eller anser att de mest saknar praktisk-pedago- några av de ämnen (studiekurser eller kurgisk utbildning. De moment i den praktisk- ser) som ingår i den av LUK föreslagna pedagogiska utbildningen som upplevts vara ämnesutbildningen?

26 SOU 1973: 42

Tabell 3:4 Intresset för att medverka i undervisning-

en i påbyggnadskurser i barn- och ung- Lärare Ja Nej Vet ej Antal lärare -_---__- domskunskap, kostkunskap och rniljö- och vid som besvarat Antal Antal Antal frågan konsumentkunskap är lägre än intresset för

att undervisa på grundkursnivå.

GFH 38 ›-- 4 42 SHU 116 2.6 13 155 Fråga 5. Anser Du att Du behöver komplet- SLS 9 1 - 10 - - tera Din utbildning för att undervisa i ovan Dra 23 .23 angivna studiekurser/kurser? Totalt 186 27 17 230

Tabell 3:6 Kommentar Lärare Ja Nej Vet ej Antal lärare Av tabell 3:4 framgår att 186 lärare (dvs. vid a? som besvarat över 80% av de lärare som besvarat en- Antal Antal Antal frågan käten) är intresserade av att medverka i

den av LUK föreslagna ämnesutbildningen. GIH 32 5 6 43 Samtliga lärare i dramatik som besvarat SHU 94 22 17 l 33 SLS 8 l - 9 frågan är intresserade. Dra 7 9 2 18

Fråga 4. Om svaret på fråga 3 är ja, ange Totalt 14-1 37 25 203

vilken eller vilka studiekurser.

Kommentar Tabell 3:5 Kompletteringsbehovet upplevs som relativt

Studiekurser i Antal svar stort bland lärarna vid SLS, GIH och

SHU. Däremot anser hälften av lärarna A-B-C- D-nivå vid de yrkesinriktade kurserna i dramatik nivå som besvarat frågan att de inte behöver

komplettera sin utbildning för att medverka barn- och ungdoms-

1972:93; andra kurser som Du tycker bör

inrättas). Kommentar

Samtliga lärare som besvarat fråga 3 med Tabell 3:7

ja har angett vilken eller vilka studiekurser eller kurser de är intresserade av att Lämplig utbildning Antal svar medverka i. Tabell 3:5 avser framför allt

att belysa vilket intresse som finns bland Specialkurser 45 lärarna i nuvarande LUK-ämneslärarutbild- Befintliga högskoleämnen/kurser 40 ning för att undervisa i studiekurser Kurser och studiekurser på ABC- (eller delar därav) på A-, B- och C-nivå och nivå föreslagna av LUK 20 i studiekurser på D-nivå. Av tabellen fram- Kurser och studiekurser på D-nivå går att intresset för att undervisa i stu- föreslagna av LUK 147 diekurser Praktisk-pedagogisk fortbildning 39 på A-, B- och C-nivå i idrott och Fördjupning inom ämnet 38 slöjd är ungefär lika stort som intresset för Antal lärare som besvarat frågan ›137 att undervisa på D-nivá i samma ämnen.

SOU 1973: 42 27

Kommentar flest förespråkare av de lärare som besva- Kategorin Specialkurser omfattar kurser av rat frågan. Av de lärare som besvarat fråvarierande i olika ämnen eller mo- gan har 32 dock inte angett någon lägsta längd ment i vilka ett utbildningsbehov före- utbildningsnivå utan ansett att kraven på utbildningsnivå bör relateras till vilken nivå ligger. Flera lärare man undervisar som angett kurser/studiekur- på. En del lärare (18 st.) har ansett att behörighetsbestämmelserna ser på A- till C-nivå i andra ämnen än sina detta med att det breddar för lärare i LUK-ämnen vid högskola bör egna motiverar överensstämma med behörighetsbestämmelden egna utbildningen. Framför allt lärare i dramatik har öns- serna för andra lärare vid högskolan.

kat möjligheter till utlandsstudier och studieresor utomlands. Fråga 8. Skulle Du vara intresserad av att Praktisk-pedagogisk fortbildning omfat- medverka i den av LUK föreslagna praktar moment som handledarkurser, utbild- tisk-pedagogiska utbildningen vid lärarhögning för att undervisa och handleda skola för blivande lärare i LUK-ämne och på forskningsnivå avpassad för nuvarande lä- annat ämne? rarutbildare, undervisningsteknologi, metodik och pedagogik. Kategorin Fördjupning inom ämnet om- Tabell 3:9 fattar moment som praktik, utlandsstudier och individuella studier. Där också Lärare Ja Nej Vet ej Antal lärare ingår á--á-Ã vid som besvarat allmän ämnesfördjupning, forskarutbild- Antal Antal Antal frågan ning och forsknings- och utvecklingsarbete inom ämnesområdet. 7 5 44 GIH 32 SÄMUS 4 7 9 20 SHU 77 43 32 152 Fråga 7. Vilken lägsta utbildningsnivå i frå- SLS 6 2 2 10 ga om ämnesutbildning tycker Du på läng- Dra 10 8 3 21 re sikt bör krävas av personer som ska Totalt 129 67 51 247 medverka i den av LUK föreslagna ämnesutbildningen i de delar av Ditt ämne som Du skulle kunna tänka Dig handha? Kommentar

Drygt hälften av de lärare som besvarat Tabell 3:8 frågan är intresserade av att medverka i Utbildningsnivå Antal den av LUK föreslagna praktisk-pedagogiska utbildningen. Störst är intresset bland fil. kand.-examen m. 60 poäng lärarna vid GII-I och lägst bland lärarna i ämnet 39 vid Det senare kan SÄMUS-utbildningen. fil. kand.-examen m. 80 poäng sannolikt förklaras av att SÄMUS-utbildi ämnet 117 doktorsexamen 2A ningen skiljer sig från övriga utbildningar genom att den har ämnesutbildning frianser att den behövliga utbildningsnivån beror av vilken kursnivå man stående från den praktisk-pedagogiska utundervisar på 32 bildningen. samma bestämmelser som för övriga Ca hälften av lärarna vid SHU som beuniversitetslärare 1 8 svarat frågan är intresserade av att med- Antal lärare som besvarat frågan 230 verka i den praktisk-pedagogiska utbildningen. Detsamma gäller lärarna vid de yr- Kommentar kurserna i dramatik trots kesinriktade att Av tabell 3:8 framgår att alternativet fil. dessa kurser i likhet med SÄMUS-utbi1dkand.-examen med 80 poäng i ämnet fått ningen utgör ämnesutbildning.

28 SOU 1973: 42

Fråga 9. Om svaret på fråga 8 är ja, ange samtliga lärare som besvarat frågan vet ej vilka delar av den praktisk-pedagogiska om kompletteringsbehov föreligger. utbildningen Du skulle vara intresserad av att undervisa i. Fråga 11. Om svaret på fråga 10 är ja, ange exempel på sådan utbildning som Intresset för att medverka i den prak- Du tror skulle vara lämplig. tisk-pedagogiska utbildningen gäller framför allt metodik och handledning. Av de Endast 80 lärare har besvarat frågan. Av 137 lärare som besvarat frågan är 84 mest dessa har hälften angett moment som förts intresserade av att undervisa i metodik till kategorin Pedagogik-psykologi-sociolooch 92 av att vara handledare. Endast 31 gi. Under denna kategori har förts moment lärare är intresserade av att undervisa i som studiebesök, kontinuerlig fortbildning, pedagogik. grundläggande praktisk-pedagogisk utbildning, speciallärarutbildning, arbetslivserfa- Fråga 10. Anser Du att Du behöver kom- renhet m. m. En fjärdedel av de lärare som plettera Din utbildning för att kunna med- besvarat frågan (23 st.) har ansett att de verka i den av LUK föreslagna praktisk- behöver utbildning i undervisningsteknologi. pedagogiska utbildningen för blivande Lärare som saknar praktisk-pedagogisk LUK-ämneslärare? utbildning har angett grundläggande praktisk-pedagogisk utbildning som ett angeläget

utbildningsbehov.

Tabell 3:10 Fråga 12. Vad anser Du mest väsentligt i Lärare Ja Nej Vet ej Antal lärare _eg- fråga om utbildning för alla lärarutbildare vid som besvarat Antal Antal Antal som ska medverka i den av LUK förefrågan slagna GIH 24 9 11 44 SÄMUS 5 5 5 15 a) ämnesutbildningen

Totalt 116 33 54 203 Kategorin fortbildning-vidareutbildning i ämnet (tabell 3:11) omfattar moment av ämnesfördjupande karaktär, specialisering, Kommentar forskning och forskningsanknytning m. m. De lärare vid slöjdlärarseminariet som be- Med kategorin samverkan och integrering svarat frågan (7 av 13) anser samtliga att avses integrering ämnesstudier-praktisk-pekompletteringsbehov föreligger för att med- dagogisk utbildning och samverkan med verka i den av LUK föreslagna praktisk- andra ämnen m. m. pedagogiska utbildningen. 76 lärare vid Kategorin arbetslivserfarenhet omfattar ej SHU eller över 60 % av de lärare som be- lärarinriktad praktik inom berört ämnesomsvarat frågan anser att de behöver kom- råde, institutionspraktik m. m. plettera sin utbildning, och motsvarande Under kategorin annat har förts m0siffra för GIH är såsom framgår av tabel- ment som är specifika för svaren från en len 24 eller drygt 50 %. 8 av 16 lärare vid grupp lärare eller som inte kan föras till de yrkesinriktade kurserna i dramatik anser någon av de övriga grupperna. Exempel: inte att de behöver komplettera sin utbild- god allmänbildning, kontakt-kommunikaning för att medverka i den praktisk-peda- tion, internationella frågor, studiebesök gogiska utbildningen. Ca en fjärdedel av m. m.

SOU 1973: 42 29

Tabell 3:11 detta moment som mest väsentligt. Drygt en fjärdedel av dem som besvarat frågan Fråga 12 a och 12 b Antal svar anser att lärarerfarenhet är bland det mest väsentliga för den som ska medverka i

32 föreslagna praktisk-pedagogiska utbildning- Samverkan och integrering Lärarerfarenhet 54 en är enligt svaren på fråga l2b prak-

Arbetslivserfarenhet 39 tisk-pedagogisk fortbildning-vidareutbildning Annat 56 mest väsentlig. Fortbildning-vidareutbild-

ning i ämnet framstår inte som särskilt vä- Antal lärare som besvarat fråga 12 a 192 för den som ska medverka i den sentlig praktisk-pedagogiska utbildningen vid läb) Fortbildning-lvidareutbildning

tisk-pedagogisk utbildning vid högskola bör ha erfarenhet av undervisning i grundskola/ Kommentarer och exemplifieringar gymnasieskola Ett relativt stort antal lärare har icke be- a) före verksamhet som lärare vid högsvarat 12. Framför allt detta skolan och/eller fråga gäller 12 b. Av de lärare b) alternerande med verksamhet som lärafråga som i övrigt besvarat enkäten har 97 icke besvarat denna re vid högskolan och/eller Motsvarande siffra för 12a c) parallellt med verksamhet som lärare vid fråga. fråga är 61. högskolan Av 192 lärare som besvarat fråga 12a anser delen att Kommentar övervägande fortbildningvidareutbildning i ämnet är det mest vä- De flesta lärare som besvarat frågan har i sentliga i utbildningen av lärare som ska svaret angett flera alternativ än ett. Av medverka i den av LUK föreslagna äm- tabell 3:12 framgår att a-altemativet har fått nesutbildningen. Praktisk-pedagogisk fort- det högsta talet både för ämnesutbildning bildning för den som ska medverka i äm- och för praktisk-pedagogisk utbildning. A1nesutbildningen har inte fått lika hög prio- ternativ b kommer som tvåa i rangordritet. 72 lärare (mer än en tredjedel av ningen. Något fler lärare har ansett att dem som besvarat frågan) har dock angett tjänstgöring vid grundskola/gymnasieskola

Tabell 3:12

Fråga Ämnesutbildning Praktisk-pedagogisk utbildning 14

bör alternera med verksamhet som lärare 3.3 Några slutsatser vid den praktisk-pedagogiska utbildningen än med verksamhet som lärare i ämnesut- LUK vill understryka att innan några bildningen vid högskola. C-alternativet har slutsatser dras av svaren vissa på enkäten fått det lägsta antalet röster. De lärare som reservationer vad gäller av de tolkningen anser att c-alternativet bör tillämpas för lä- inkomna svaren bör göras. Lärarna vid en rare vid lärarhögskolan är betydligt flera av de utbildningsenheter som berörs av än de som anser att c-alternativet bör till- LUK:s arbete har valt att inte delge LUK lämpas för lärare i ämnesutbildningen. sina synpunkter på utbildning och fortbildningsåtgärder för dem som ska medverka Fråga 15. Fortbildning för lärare vid hög- i ämnes- och praktisk-pedagogisk utbildskolan kan erbjudas på olika sätt. Vilka två ning. Svarsprocenten för övriga lärargrupav följande sätt skulle Du föredra? per är tillfredsställande med undantag för a) genom kurser lärare vid de yrkesinriktade kurserna i drab) genom individuella matik. högre studier Tolkningen av dessa svar får göras c) genom en varvning av individuella högre med stor försiktighet då endast 23 av 36 studier och periodiskt återkommande lärare har besvarat enkäten. seminarier Enkätsvaren visar att lärarna vid nuvad) genom ämnesanknuten yrkesverksamhet rande enheter för utbildning av LUK-ämi arbetslivet utanför neslärare utbildningsväsendet vad gäller sin grundutbildning och e) på annat sätt. Vilket? fortbildning upplever sig ha haft mest nytta av ämnesutbildningen och mest saknar prak- Tabell 3:13 tisk-pedagogisk utbildning. Intresset för att undervisa i den av LUK Antal svar Totalt föreslagna ämnesutbildningen är ganska stort (se tabell 3:4). Av de 230 lärare som

som ovan påpekats bör beaktas att svarsprocenten för lärare vid yrk-kurserna i dra- Kommentar matik år låg. Intresset för att medverka Fortbildning för lärare i högskolan bör om i den praktisk-pedagogiska utbildningen är två alternativ - däremot väsentligt mindre. Endast hälften prioriteras såsom frågan ställts - av de 247 lärare som besvarat frågan har enligt vad som framgår av tabellen främst svarat ja. De flesta lärare som tjänstgör i erbjudas genom kurser och metodik och pedagogik har dock förklarat genom en värvning av individuella högre studier sig vara intresserade att medverka i den och periodiskt återkommande seminarier. 242 lärare har besvarat frågan. praktisk-pedagogiska delen av utbildningen. I tolkningen av svaren på denna fråga bör Fråga 16. Skulle Du kunna tänka beaktas vad lärarna angett i svaren på Dig att bedriva individuella studier fråga 2. Hälften av de lärare som besvahögre enligt 15 b) och c) ovan per korrespondens? rat den frågan ansåg sig mest sakna prak-

tisk-pedagogisk utbildning. Av de 228 lärare som besvarat fråga 16 Det intresset för låga att medverka i kan 144 lärare (mer än 60 %) inte tänka sig undervisningen i påbyggnadskurser i ämatt bedriva individuella studier enhögre nena barn- och ungdomskunskap, kostkunligt alternativ 15 b och 15c korresper skap och miljö- och konsumentkunskap pepondens. 56 lärare har svarat ja på frågan kar på ett utbildningsbehov som bör uppoch 28 lärare har svarat vet ej. märksammas. Behov av kompletterande ut-

SOU 1973: 42

föreligger i lika hög grad för dem duella studierna per korrespondens. bildning som vill medverka i undervisningen i A-, B- Lärarnas svar på vad som kan anses och C-kurser i olika ämnen. Nära 80% vara mest väsentligt i fråga om utbildning av de lärare vid GIH, SHU och SLS som för alla lärarutbildare som ska medverka intresse anser att de i större eller i ämnesutbildning respektive praktisk-peangett mindre omfattning behöver komplettera sin dagogisk utbildning är entydiga. För den utbildning. Många lärare har i förslag till första gruppen anges fortbildning-vidareutsådan utbildning pekat på behovet av sär- bildning i ämnet som det mest väsentliga skilt anordnade specialkurser (se tabell 3:7). och för den senare gruppen är praktisk- Ännu fler anser att de skulle ha nytta av pedagogisk fortbildning och vidareutbildning att genomgå kurser och studiekurser före- mest väsentlig. Lärarerfarenhet anses viktig slagna av LUK i betänkandet SOU 1972: för samtliga lärare men har getts en högre 93. Framför allt upplevs påbyggnadskur- prioritet när det gäller lärare vid lärarhögserna i LUK-ämnen som lämplig komplet- skola. De flesta lärare anser att denna men också delar av stu- lärarerfarenhet bör förläggas före verksamteringsutbildning diekurserna på A- till C-nivå har nämnts. het som lärare vid högskolan. (Här föreliglärare finner också att befintliga ger ingen skillnad i uppfattningen när det Många högskoleämnen och kurser kan vara värde- gäller ämnesutbildning och praktisk-pedafulla som ett led i en kompletteringsutbild- gogisk utbildning vid högskolan.) ning. De kurser som oftast nämns som Enkäten omfattade till sist också en frålämpliga för ämnesutbildande komplette- ga om vilken lägsta utbildningsnivå som på ring är näringslära, psykologi, sociologi, sikt bör krävas av de personer som ska samhällskunskap, konstvetenskap, miljö- medverka i den av LUK föreslagna ämnesvård och ergonomi. Pedagogik, psykologi utbildningen. Av svaren kan utläsas att och sociologi är självfallet kurser som of- alternativet fil. kand-examen med 80 poäng tast nämnts av lärare som önskar korn- i ämnet har de flesta förespråkarna. pletterande praktisk-pedagogisk utbildning. Men här har också många lärare (23 av 80) ansett att högskoleutbildning i undervisningsteknologi är önskvärd. Eftersom så få lärare svarat på den senare frågan bör några alltför långtgående slutsatser ej dras. Att ett så stort antal lärare pekat på behovet av ämnesfördjupning, metodskolning, forskarutbildning och forskning inom LUKämnena förstärker vår uppfattning om vikten av att LUK:s förslag till utbildningsorganisation och uppläggning av studierna i LUK-ämnen realiseras (Fortsatt reformering av lärarutbildningen, SOU 1972:92). I svaren på frågan om hur fortbildning för lärare vid högskolan ska organiseras har flertalet uttalat sig för individuella högre studier i någon form. De två alternativ gällande organisationen av denna fortbildning som enligt lärarnas uppfattning främst bör komma i fråga är kurser och värvning av individuella högre studier och periodiskt återkommande seminarier. Lärarna är inte intresserade av att bedriva de indivi-

32 SOU 1973: 42

II LUK:s förslag

4 till i och

Behörighet tjänst ämnesutbildning praktisk-

lärare i LUK-ämne

pedagogisk utbildning

av

4.1 Lärare i ämnesutbildningen dig yrkesutbildning och -erfarenhet (grupp 2), dels en grupp experter som kan anställas 4.1.1 Medverkande som timlärare eller som heltidsanställda lek- Av redogörelsen i kapitel 2.2.1 framgår att torer eller adjunkter (grupp 3). Gruppen lärarna i grundutbildningen vid de filoso- assistenter och amanuenser kan antas hufiska fakulteterna främst är universitetslek- vudsakligen eller helt komma att rekryteras torer och -adjunkter samt assistenter och bland studerande och doktorander inom inamanuenser. Inom en ämnesinstitution tor- stitutionerna. de flertalet lärare ha. utbildning i institutionens eget ämne. Men experter från andra 4.1.2 Behörighet ämnen och ämnesområden förekommer också. 4.1.2.1 Framtida rekrytering LUK:s ämnesexperter har utarbetat för- LUK föreslår att såväl lektorer som adslag till befattningshavare för vart och ett junkter utöver grundutbildningen i LUKav de ämnen för vilka LUK tidigare lagt ämne ska ha pâbyggnadskurs med viss infram förslag till ämnesutbildning (SOU riktning i ämnet. När det gäller adjunkter 1972:92 och 1972:93). Förslagen, som en- är detta en skärpning i jämförelse med nu dast gäller grundkurser, inte påbyggnads- gällande behörighetskrav för universitetskurser, presenteras under punkt 4.1.3. adjunkter. Enligt dessa krävs för sådan be- Utgångspunkt för arbetet har varit att lä- hörighet att ha avlagt akademisk examen rare för varje LUK-ämnesinstitution kan re- och styrkt sig äga pedagogisk skicklighet. kryteras på tre vägar. Dessa vägar framgår Frågan tarvar därför en viss belysning. av tablån på nästa sida. För att grundutbildningen på den relativt Tablån visar, att vi genomgående räknat korta tid som står till förfogande ska kunna med tre grupper av lärare, nämligen dels ge ett fullgott utbildningsresultat måste de lärare med ämnesutbildning i ämnet i fil. medverkande lärarna själva ha både den kand.- eller doktorsexamen men utan prak- överblick som grundkursen ger och den förtisk-pedagogisk utbildning och i regel utan djupade insikt i ämnet som en påbygglärarerfarenhet från grundskola/gymnasie- nadskurs med viss inriktning ger. Grundstuskola (grupp l), dels lärare med ämnesut- dierna är också avsedda att ge de studeranbildning och examen på samma sätt som de viss skolning i clementär vetenskaplig grupp 1 men med praktisk-pedagogisk ut- metod. För att kunna fönnedla en sådan bildning och lärarerfarenhet från grundskola skolning bör läraren själv ha utfört visst och/eller gymnasieskola eller annan likvär- självständigt arbete, som gett honom till-

3-SOU 1973: 42 33

E

9=

uoacøxs

eg

nå

E

uciuznuaoöxumø:

n

nu:

nazö toacuxs.,

0z_zo.:m5

nu..

.u8::uc_

E

.coiönøxmpmcoz

voacoxa

xrcxmumoxtø

e.:

mxø_umEm._o

m:m<._§:.

zzz< ...Säaêoxø

E..

.

E

acwoa

0z_zo.:m5

.mm e:

_ooacøxg

.maøamou

v.

-Pöuxmv

._› om

bom

:a m2:

:mena

a.:

.ö E w __

cuEmxoucäa voacoxz

o

nu:

.E20 vom

853.3.. .o:Em-v5._

»m:2mxu_:mmmv.m›

.83

iozwooxmsüå..

_ _

E

mama..

mscuånu:

nu:

Uøacoxq;

aciuznaaacem.

8 vom

_ .

noe

ovcügøuoz_

.

nas_

r

.E E

manen

..

eccåzsuøe

øz_zn.=m5

nu:

-zåmmom

vøacuxq;

.sexan

om

va...

E..

.at

öz_zo.__m5o2:mo

_. E

9:

aaaö

uøacmxaá

.3v_.:§mc_:u__np=

va..

E

zm§maz<

:z

mmeêsjå_ boacoxs

ny:

9.9.0.

_con_

34 SOU 1973: 42

fälle att tillämpa elementär vetenskaplig me- examen med påbyggnadskurs i ämnet. Vitod. I grundkursema i LUK-ämnen är ut- dare ska sökande ha styrkt sig äga pedarymmet för självständigt arbete av denna gogisk skicklighet. art mycket begränsat. Det är först i på- LUK faster stor vikt vid att lärarna vid byggnadskursema som de studerande kan ämnesinstitutionema har erfarenhet från utföra ett mera omfattande specialarbete in- verksamhetsområden där ämneskunskaperna nebärande en undersökning av elementär kan utnyttjas. Ett sådant område är skolan. vetenskaplig art. För utbildningen i LUK- En del av lärarna vid LUK-ämnesinstituämnen gäller också att lärarna dels ska be- tionerna bör ha praktisk-pedagogisk utbildhärska ett kunskapsrnaterial, dels ha över- ning från lärarhögskola och erfarenhet som blick över och kunskaper om de olika ar- lärare i grundskola/gymnasieskola. Vi m0betsmaterialen och ha uppnått en hög grad tiverar detta bland annat med att en huvudav skicklighet i de olika tekniker, framställ- part av de studerande i varje fall till en ningssätt och arbetsmetoder som ska läras början kan antas komma att inrikta sig ut. Högskolläraren bör själv på de delar på läraryrket. Ämnesutbildningen bör därav studiekursen som han ansvarar för ha för kunna ge en realistisk bild av stoffnått längre än det mål som gäller för de urval och arbetsuppgifter lämpade för den studerande. tidsram och de resurser som står till för- Väsentligt är att “lärarna i ämnesutbild- fogande i skolan. Vidare kan lärare med ningen kan lägga en innovationsaspekt på praktisk-pedagogisk utbildning och erfarenstoff och metoder i ämnet. De ska kunna het från skolväsendet antas vara väl rustade intressera de studerande att fortsätta stu- att lösa de pedagogiska uppgifterna och dierna på doktorandnivå eller stimulera klara samarbetet lärare-elever. Erfarenhet dem att i egen yrkesverksamhet utveckla och från skolarbete hos lärarna bör också kunförbättra inlärda metoder. Allt detta förut- na bidra till att dra upp gränserna mellan sätter en djupare insikt i ämnet än enbart LUK-ämnet och andra näraliggande ämgrundkursen kan ge. nen vid högskolan. Detta är nödvändigt i Samma skäl som här anförts för behovet synnerhet under ett inledningsskede för att av högt kvalificerade lärare torde kunna ge en egen profil åt LUK-ämnena i förhålanföras även beträffande andra ämnen än lande till angränsande ämnen inom hög- LUK-ämnena. Tjänsterna för universitets- skolan. Som exempel kan tas ämnet draadjunkter tillkom emellertid under en pe- matik. riod av stark expansion vid de filosofiska Dramatik som lärarutbildningsämne finns fakulteterna. Bestämmelserna får antas ha definierat i den mål- och innehållsbeskrivutformats bland annat med hänsyn till re- ning som LUK föreslagit i sitt betänkande kryteringsläget. Situationen är nu delvis en SOU 1972:93 s. 40-47. Denna definition annan. Förutsättningarna att beräkna det ger ämnet en egen profil, som avgränsat totala. lärarbehovet är gynnsammare. Vid det från å ena sidan Universitetsämnena ämnesinstitutioner med spärrad intagning, teatervetenskap och litteraturvetenskap, å bland annat LUK-ämnesinstitutionema, är andra sidan den sceniska utbildningen det möjligt att för längre perioder beräkna vid statens scenskolor och dramatiska instilärarbehovet och informera om tillgången tutet. på tjänster. Även inom den högre utbild- Änmena teatervetenskap och litteraturveningen i övrigt kan ett maximibehov be- tenskap vid universiteten har traditionellt räknas. Det är då naturligt att utforma en historisk-estetisk inriktning. Forskningen behörighetsbestämmelserna över hela linjen inom ämnena har tidigare mest sysslat med så att man erhåller lärare med kunskaper källstudium teaterns och dramats avkring utöver grundkursen. LUK föreslår av ovan sändarfunktioner, huvudsakligen i form av anförda skäl, att för behörighet till tjänst samt innehålls- och formanaepokstudium som universitetsadjunkt ska krävas fil. kand.- lys av enskilda konstprodukter. Mycket litet

SOU 1973: 42 35

har gjorts för att analysera teaterns och å andra sidan. De tre nämnda utbildningdramats mottagarfunktioner. Intresset för arna är alla konstnärliga utbildningar. Men den sidan ökar emellertid, varför de teater- de har olika utbildningsmål och siktar till vetenskapliga studierna på senare år har helt olika verksamhetsområden. LUK-ämnet fått en mer sociologisk inriktning. bildkunskap har anknytning till både konst- Den sceniska utbildningen vid de statliga närsutbildningen vid konstskola och konstscenskolorna och dramatiska institutet syf- högskola och den konstvetenskapliga utbildtar till att utbilda skådespelare, operaartis- ningen vid universitet. Bildkunskap har en ter, regissörer, scenografer, TV- och radio- pedagogisk inriktning som gör sig gällande producenter m. fl., som ska kunna arbeta oavsett om de studerande blir lärare eller ägfram teaterföreställningar med den bestäm- nar sig åt arbete inom museiväsendet, massda avsikten att utöva olika former av på- media eller området för pedagogisk visuaverkan på en mottagargrupp. lisering i böcker, tidskrifter och broschyrer. Ämnet dramatik i gymnasieskolan och På motsvarande sätt som när det gäller den dramatiska verksamheten i ämnet dramatik och bildkunskap måste övriga svenska på skolans samtliga stadier syftar LUK-ämnen placeras in bland och avgrändäremot till en allsidig personlighetsutveck- sas från andra ämnen vid filosofisk fakulling och en stimulering av känslolivet hos tet och utbildningar av annat slag. Barnde elever som är agerande i det dramatiska och ungdomskunskap ska avgränsas från skapandet. Universitetsämnet dramatik, som psykologi och sociologi, kostkunskap från avser att utbilda dramatiklärare och andra näringslära och biokemi, miljö- och konsu-

dramapedagoger samt personer som har en mentkunskap från samhällskunskap och so-

verksamhet med dramapedagogiska inslag, ciologi etc. kommer när det gäller målet för verksam- Lärare med erfarenhet från det allmänheten att stå närmare psykologi och peda- na skolväsendet kan genom sin kännedom gogik än teatervetenskap och scenisk utbild- om ett område där ämneskunskapema tillning. Innehållsmässigt bör dock utbild- lämpas bidra till den nödvändiga avgränsningen, särskilt på grundexamensnjvå, upp- ningen. De bör också kunna få stor betyvisa väsentliga likkheter med modern sce- delse för utformningen av det framtida nisk utbildning med stora inslag av prak- forsknings- och utvecklingsarbetet i LUKtiskt teaterarbete kring givna eller självvalda ämnena genom att ange ämnesspecifika arbetsuppgifter. Likheterna består dels i forsknings- och utvecklingsuppgifter som att man utnyttjar dramats och teaterns ut- kan föra arbetet framåt på ett väsentligt trycksmedel, dels i att man till stor del ar- avnämarområde. betar i grupp för att förbereda den stude- Samma resonemang som här förts om rande för att leda verksamhet där deltagar- lärarutbildade akademiska lärare kan föras na i stor utsträckning själva ska medverka om lärare med yrkeserfarenhet av annat i planering, genomförande och utvärdering slag. När man fått en klarare bild av vilka av arbetet. Den väsentligaste skillnaden lig- områden vid sidan av skolan som studeger i bedömningen av studieresultaten. I äm- rande i LUK-ämnen kommer att söka sig net dramatik bör insikter om det dramatiska till, blir det lika angeläget att bland lärarna skapandets möjligheter som pedagogisk me- vid institutionen ha personer med egen ertod och färdigheter i gruppsamverkan och i farenhet från sådana områden. U 68 har att stimulera elever till självständigt skapan- starkt hävdat den högre utbildningens yrde värderas högre än individuella konst- kesinriktning. För att denna inriktning ska närliga prestationer. Erfarenhet av skolarbe- kurma ta sig konkreta uttryck behöver bland te kan underlätta en sådan bedömning. högskolans lärare finnas personer med egen Ett annat exempel är gränsdragningen erfarenhet av sådan yrkesverksamhet som mellan bildkunskap å ena sidan, konstve- utbildningen kan ligga till grund för. Det tenskap och utbildningen vid konsthögskola kan vara naturligt att LUK till en bör-

36 SOU 1973: 42

jan främst ser skolan som det stora av- alla expertinsatser planeras in i utbildningen nämarområdet. Lärare med praktisk-peda- vid arbetsårets början, så att utbildningen gogisk utbildning och lärarerfarenhet från verkligen upplevs som en integrering av grundskola/ gymnasieskola kan bidra till att kunskapsinhämtande och färdighetsträning. ge studierna en klar yrkesinriktning för de Expertinsatsema får aldrig bli eller känstuderande som överväger att bli lärare. nas som löst insatta bitar utan egentligt På längre sikt kommer emellertid att finnas samband med utbildningen i övrigt. behov av lärare i den högre utbildningen I det material som ligger till gmnd för vilka själva har erfarenhet av yrkesverk- LUK:s kostnadsberäkningar i huvudbetänsamhet på en rad olika områden som de kandet kapitel 23 har knappt en fjärdedel studerande kan inrikta sig på. av undervisningen genomsnittligt beräknats Det förhållandet att tillgång till lärare bli fullgjord av andra lärare än lektorer med praktisk-pedagogisk utbildning och lä- och adjunkter. Omfattningen av sådana inrarerfarenhet eller annan yrkeserfarenhet är satser varierar mellan ämnena och torde en tillgång i grundutbildningen inom den komma att variera också mellan imtitutiohögre utbildningen får inte skymma be- ner för ett och samma ämne vid olika unihovet av lärare som redan i grundstudierna versitet/högskolor. Vid t. ex. institutionerna inriktar sig på forskarutbildning och dok- i dramatik kommer experter och tirnlärare torandstudier. Det är lika väsentligt att de med all sannolikhet att i varje fall under studerande får möta lärare som vill utveck- en övergångstid utnyttjas i större utsträckla sitt intresse för ämnet genom forskning ning än vid andra LUK-ämnesinstitutioner. som att de får möta lärare med kunskaper Assistent- och amanuensinsatserna saknar om och erfarenhet av de yrkesområden de betydelse för en diskussion om den framstuderande inriktar sig på. tida behörigheten för lärare i LUK-ämnen. Lärare i grupp 3 kan ha deltidstjänst eller De bör i likhet med vad som gäller motheltidstjänst. De ska ge en anknytning till svarande lärare vid andra ämnesinstitutioangränsande studie- och yrkesområden. Ge- ner inom filosofisk fakultet kunna tillsättas nom sina insatser ska de bredda området utan att krav uppställs på viss fonnell beför ämnesstudierna, belysa ämnesområdet hörighet. från andra utgångspunkter än de ämnes- Vi har i de skilda ämnena i viss mån specifika men också bidra till att höja kva- (se punkt 4.1.3) va.lt olika indelningsgrund liteten på utbildningen genom att tillföra när det gäller innehållet i och inriktningen institutionen lärare med fördjupade kunska- av tjänster för lärare tillhörande grupperna per och färdigheter i en viss kurs eller på 1 och 2. Ämnesutbildningen i examen för ett mera avgränsat moment i utbildningen. lärarna i grupp l och 2 vid vissa institu- Vilka experter som anlitas inom en in- tioner kan alltså i många fall omfatta andra stitution blir i hög grad beroende på ut- ämnen än institutionens eget ämne. Detta bildningen och kunskaperna hos övriga lä- gäller framför allt lärarna vid institutiorare. Vid en slöjdinstitution kan en särskild nerna för barn- och ungdomskunskap, kostlärare med utbildning som lärare i yrkes- kunskap och miljö- och konsumentkunskap betonade ämnen eller motsvarande behövas samt i viss mån idrott. Vid andra instituför delar av B-kursema och C-kurserna. En tioner har endast någon enstaka lärare i sådan lärare torde böra vara tillgänglig inte grupp 1 eller 2 annan grundutbildning. minst under de studerandes enskilda öv- Lärarna i grupp 3 har genomgående mycket ningar. Denna lärare bör sannolikt ha hel- skiftande utbildning. tidstjänst. Men det är också möjligt att Som framgår av tablå 4.1.3 är tjänsterna vissa expertinsatser kan begränsas till med- för lärare vid de skilda LUK-ämnesinstituverkan av typ gästföreläsning. Detta kan tionerna också vad gäller tjänstens kompet. ex. gälla en mindre del av konsument- tensområde utformade på olika sätt. Vid kunskapen i ämnet slöjd. Väsentligt är att institutionerna för bildkunskap, idrott och

SOU 1973: 42 37

slöjd är tjänsterna mera specificerade än vara en merit. Till den ena lektorstjänsten tjänsterna vid institutionerna för barn- och som omfattar mera ämnesövergripande ungdomskunskap, dramatik, kostkunskap uppgifter i syfte att främja samverkan och och miljö- och konsumentkunskap. Det är integrering av utbildningen inom institutioenligt LUK:s mening angeläget att man nen knyts huvudlärarfunktionen. Den andra inte vänder sig till en alltför begränsad lektors/adjunktstjänsten har inriktats på grupp lärare inom området ifråga. Den ak- psykologi, framför allt barn- och ungdomstuella lärarsituationen vid nuvarande en- psykologi men också allmän psykologi. Exheter för utbildning av LUK-ämneslärare perter anlitas inom olika områden, t. ex. kan heller inte få vara en avgörande fak- familjejuridik, medicinsk barn- och ungtor. Tjänsterna måste utformas så att man domskunskap. säkerställer en för undervisningen och utbildningen ändamålsenlig inriktning. Behö- Bildkunskap righetskravet måste som nämnts ovan uttryc- Vid två av de tre institutionerna för bildkas så att läraren för sin uppgift alltid har kunskap beräknar LUK fem lektorer och kvalifikationer utöver grundstudier i ämnet fem adjunkter vid vardera. Vid den tredje och dessutom lämplig specialisering. UKÄ institutionen i bildkunskap beräknas tio har enligt vad LUK erfarit på senare tid just lektorer och tio adjunkter. i detta syfte, vid utlysande av vissa profes- Studiekursema i bildkunskap är konstruesorstjänster, utarbetat ämnesbeskrivningar rade på sådant sätt, att det enligt LUK är (program) för de uppgifter tjänsteinneha- lämpligt att inrätta adjunkts- och lektorsvaren i första hand avses arbeta med. Exem- tjänster dels på områden som täcker enpel på sådana ämnesbeskrivningar för vissa staka aktiviteter, t. ex. filrn och TV eller tjänster för lektorer/adjunkter inom LUK- skrift och visualisering, dels på flerdelade ämnesutbildningen redovisas under punkt områden, t. ex. bild. Alltefter behov bör 4.1.3. LUK vill understryka att de bör ses tjänst som lektor/adjunkt i bildkunskap lesom exempel. När tjänster utlyses torde den digförklaras också med inriktning på teckaktuella lårarsituationen vid berörd institu- ning, målning och grafik, på tredimensionell tion komma att påverka programmets ut- bild eller på bild och miljö. formning. I bildkunskap med inriktning på teknisk Här nedan följer en genomgång ämne ritning och i bildkunskap med inriktning på för ämne och några kommentarer till de foto föreslås endast adjunktstjänster. Motimera detaljerade exempel på tjänster och vet är den höga grad av specialisering, som behörighetskrav som ges i tablåform i punkt behövs på dessa områden. De snäva men 4.1.3. djupa kunskaper som krävs omöjliggör den övergripande funktion, som måste kunna Barn- och ungdomskunskap tillskrivas en lektor i egenskap av huvud- Enligt LUK:s beräkningar (kapitel 22 i hu- lärare/institutionsföreståndare. vudbetänkandet) av lärarbehovet för studie- Utöver de tjänster för lektorer och adkurser upp till 60 poäng vid LUK-ämnenas junkter som föreslås föreligger behov av institutioner ska två lektorstjänster och en specialister på områden som rör t. ex. komadjunktstjänst inrättas vid var och en av munikationsteori, färgteori, psykologi, sode tre föreslagna institutionerna för barn- ciologi, vissa miljöfrågor. och ungdomskunskap. ska Dramatik Ämnesutbildningen ge förberedelse för senare pedagogisk utbildning i ämnet Vid var och en av de fyra ämnesinstitutiobarn- och ungdomskunskap. Den ska även nema i dramatik har beräknats två lektorsutgöra lämplig bas för yrkesutbildning inom och tre adjunktstjänster. den sociala sektorn. Erfarenhet av praktiskt Under punkt 4.1.2.1 beskrivs den profil arbete med barn och ungdom bör därför som LUK vill ge dramatiken som högskole-

38 SOU 1973: 42

ämne och framhålls vikten av att lärare som lektor eller adjunkt blir huvudlärare för medverkar i högskoleundervisningen också en eller flera idrottsgrenar. har erfarenhet av skolarbete. Utöver de lektors- och adjunktstjänster Det är en fördel om varje institution re- som föreslås kommer specialister att anlitas dan i introduktionsskedet av den nya ut- inom t. ex. rytmik och dans, olika idrottsbildningsorganisationen har tillgång till lä- grenar, anatomi, psykologi, sociologi och rare med erfarenhet av undervisning i äm- samhällskunskap. net dramatik i gymnasieskolan och/eller försöksverksamheten med estetisk studie- Kostkunskap gång i grundskolans åk 9 enligt Lgr 62 eller Vid en av de föreslagna institutionerna i motsvarande. Om två lektorstjänster inrät- har beräknats och kostkunskap sju lektorstas vid institution i dramatik bör om möj- De övriga två institusju adjunktstjänster. ligt den ena av tjänsterna besättas med en tionerna beräknas få fyra adjunktstjänster person med lärarutbildning och skolerfa- och fyra lektorstjänster vardera. renhet. Såväl sökande med doktorsexamen Förslaget till tjänster vid institutionen för i dramatik som sökande med doktorsexa- innebär att utforkostkunskap tjänsterna men i svenska och dokumenterade kunska- mas på ett allmänt hållet sätt. Det är LUK:s

per i dramatik eller teater bör kunna kom- uppfattning att det ligger ett värde i att

ma ifråga. Den som komuppdelning få tjänsteinnehavare med varierande studiemer att ske av undervisningen i olika De lokala förhållandena bör delbakgrund. kurser och kursmoment görs på det sätt som vis avgöra vilken tjänsterna får. inriktning är ändamålsenligt för varje ämnesinstitu- Lektors/adjunktstjänsterna i kostkunskap tion. Behovet av experter inom olika om- kan omfatta i ett lämpligen undervisning råden kan antas bli större för dramatik än eller två av ämnena livsmedelskunskap, näför andra LUK-ämnen på högskolenivå. kemi, ringskunskap, mikrobiologi. Behörighetskraven bestäms självfallet av vilka äm- Idrott nen och kurser som ingår i tjänsten. Då LUK har beräknat tre lektors- och tre och kunskapsinhämtande färdighetsträning adjunktstjänster vid en av de föreslagna in- alltid ska varvas bör tjänsterna dock utforstitutionerna för idrott. De övriga två bemas med huvudinriktning på livsmedelskunräknas få nio lektors- och åtta adjunkts- som båda omskap eller näringskunskap, tjänster vardera. fattar kurser med färdighetsträning. Under punkt 4.1.3 har vi räknat med lek- Experter anlitas inom olika områden, torstjänster i idrott med inriktning på be- t. ex. anatomi och Beträffande fysiologi. teendevetenskapliga ämnen och på ana- behov av expert inom arbetsteknikens omtomi och rörelselära. Därutöver föreslås lek- råde se nedan punkt 4.1.3. tors/adjunktstjänster i idrott med inriktning på fysiologi eller ett idrottsligt ämne, Miljö- och konsumentkunskap t. ex. gymnastik, bollspel, vinteridrott eller LUK har beräknat sju lektors- och sju adfriidrott. Påbyggnadskurser inom dessa om- junktstjänster vid en av de föreslagna instiråden har inte utarbetats av LUK men tutionerna i miljö- och konsumentkunskap. förutsätts komma till stånd när behov före- De två övriga institutionerna beräknas få ligger. tre lektors- och tre adjunktstjänster var- En lärare i exempelvis fri idrott kan inte dera. räkna med att få hela sin tjänstgöring i Studiekursema och konsumenti miljödetta ämne. Ämnet omfattar ett relativt består av två stora delområden, kunskap lågt poängtal och undervisningen är kon- nämligen miljökunskap och konsumentkuncentrerad till en viss årstid. Tjänsterna bör skap. Lektors/adjunktstjänsterna vid instituemellertid ledigförklaras i idrott med in- tionen för miljö- och konsumentkunskap har riktning på önskad specialitet, så att en utfomiats med inriktning på ett eller två

SOU 1973: 42 39

av ämnena miljökunskap, konsumentkun- tillära, miljötextilier, materiallära m. m. och samhällskunskap. Hu- Behörighetskraven varierar beroende på skap, sociologi vudinriktning ges antingen åt miljökunskap den inriktning tjänsten har. Sökande till med inriktning på bostadskunskap eller ar- tjänst i slöjd med inriktning t.ex. på trä betsteknik samt sociologi eller åt konsu- bör självfallet inom påbyggnadskursen i mentkunskap med inriktning på sociologi slöjd med inriktning på trä och metall ha eller samhällskunskap. valt att arbeta med trä. Även vid institutionen för kostkunskap Ett stort block inom ämnesutbildningens finns behov av en tjänst med inriktning på olika grundkurser i slöjd upptar delkursermiljö- och konsumentkunskap (arbetstek- na inom färg- och forrnsektorn. Här förenik). Tjänsten torde kunna samordnas med ligger inte samma behov av att lärartjänstermotsvarande tjänst vid institutionen för na uppdelas på slöjdarter. En lärarresurs miljö- och konsumentkunskap. bör åtminstone till vissa delar kunna utför de olika tjänsterna nyttjas över slöjdartsgränserna, vilket bör Behörighetskraven varierar beroende på tjänstens inriktning. vara ägnat att stärka samhörigheten mellan Lärare i grupp 3 (experter) kan anlitas utbildningsgrenarna och vidga förståelsen inom områden som t. ex. hygien och arbets- bland de studerande för de båda utbildteknik. Inom det senare området kommer ningsgrenarnas gemensamma drag. Genom experter i varje fall inom delområden under baskursen A 1 i slöjd har de studerande en tid framåt att vara nödvändiga även möjlighet att bedriva studier inom båda om tjänster med sådan inriktning inrättas slöjdarterna och uppleva färg- och form- (se ovan). studierna som en sarnmanhållande enhet. Inom ämnesutbildningen i slöjd bör inrättas Slöjd lektors- och adjunktstjänster i formgivning. Enligt LUK:s beräkningar i kapitel 22 i I huvudsak inrättas tjänsterna inom färg-

huvudbetänkandet bör två av de tre före- och forrnsektorn efter slöjdartens särskilda

slagna slöjdinstitutionema få nio lektors- behov och med inriktning på ämnesavsnitt och åtta adjunktstjänster vardera. Vid den som ingår i studieplanerna, men någon tredje institutionen beräknas sju lektors- lektorstjänst bör omfatta båda utbildningoch sju adjunktstjänster. arna. Studiekurserna på grundkursnivå i slöjd Utöver tjänster som lärare i grupp l och omfattar samtliga tre huvudområden i slöjd 2 finns behov av experter (grupp 3) i t.ex. (textil, trä, metall). Det är viktigt att tjäns- fysik, textilkemi, kompletterande tekniker tema vid slöjdinstitutionerna får en sådan och material. utformning att de studerande får en helhetsbild av ämnet slöjd. Lektors/adjunkts- 4.1.2.2 Övergångsskedet tjänster föreslås därför bli inrättade i slöjd. Slöjdarten markeras genom att tjänsterna Många av de lärare som är verksamma ledigförklaras i slöjd med inriktning på öns- vid nuvarande enheter för utbildning av kad specialitet. De huvudläraruppgifter som LUK-ämneslärare kommer självfallet att ingår i lektors arbete bör inriktas på att tjänstgöra vid de av LUK föreslagna ämintegrera de skilda kurserna samt på att nesinstitutionema. främja samverkan inom institutionen och Av redogörelsen för LUK:s enkät (kamed andra institutioner. Lektors/adjunkts- pitel 3) framgår också att intresset bland tjänster inrättas enligt exemplen under dessa lärare att medverka i den av LUK punkt 4.1.3 i slöjd med inriktning på trä, föreslagna ämnesutbildningen är mycket metall, textil eller textilkunskap. Vid .insti- stort. Det gäller framför allt undervisning tutioner där underlag finns för två tjänster på grundkursnivå. Många lärare torde ockmed textil inriktning kan den ena tjänsten så utan kompletteringar i fråga om ämnesinriktas på sömnad och den andra på tex- kunskaper vara väl kvalificerade att åta

40 SOU 1973: 42

sig uppgifter inom de nya LUK-äm- från fall till fall. Detta torde även bli nödnesutbildningarna. Vi har i kapitel 22 vändigt vid urvalet av sökande till adjunktsi huvudbetänkandet understrukit att be- tjänsterna. I kapitel 7 ger vi förslag om hörigheten för sökande till lektorstjänst in- fortbildning för nu verksamma lärarutbilom LUK-ämnesutbildning måste bedömas dare i LUK-ämnen.

Tablå 4.1

4.1.3 Exempel på tjänster och behörighetskrav för lärare i LUK-ämnesutbildning.

Insti- Tjänst Behörighetskrav Exempel på ämnesbeskriv- Anmärktution for ningar m. kand_

t(epnrogram)

doktomexamen examen och lägst (endast lektorstjänst)

barn- och Grupp nr l och 2 ungdoms- lektor/adjunkt i kunskap 1. barn- och 80 poäng i barn- och Lektor/adjunkt i bam- och ungdoms- bam- och ungdoms- ungdomskunskap har att kunskap ungdoms- kunskap svara för den handledda kunskap, eller praktiken samt för underdärav på- sociologi visningen på grundkursnivå byggnads- it. ex. kreativ verksamhet, kurs 20 familjesociologi, socialförpoäng i barn- valtning, barnobservationer och ung- i ämnet bam- och ungdomskun- dornskunskap. skap med sociologisk inriktn. 2. barn- och G0 poäng i psykologi Lektor/adjunkt i barn- och Erfarenhet av ungdoms- psykologi eller ungdomskunskap med in- arbete med kunskap med eller 80 bam- och riktn. på psykologi har att barn och inriktn. på poäng i ungdoms- svara för undervisningen ungdom är psykologi barn- och kunskap på grundkursnivå i ämnet en merit. ungdomskun- bam- och ungdomskunskap, därav skap. Tjänsteinnehavaren påbygg- bör även kunna undervisa nadskurs 20 i sociologimoment inom poäng i barn- barn- och ungdomsoch ungdoms- kunskap. kunskap med psykologi-sk inriktn. Grupp nr 3 Experter anlitas inom olika områden, t. ex. familjejuridik, medicinsk barnoch ungdomskunskap, mentalhygien och psykiatri.

bildkun- Grupp nr 1 och 2 skap lektor/adjunkt i 1. bildkunskap 80 poäng i bild- Lektor/adjunkt i bildkunmed inriktn. bildkunskap, kunskap skap med inriktn. på teckpå teckning, därav pá- ning, målning och grafik målning och byggnadskurs har att svara för undervisgrafik 20 poäng i ningen på grundkursnivå

SOU 1973: 42 41

Insti- Tjänst Behörighetskrav E_xempel på ämnesbeskriv- Anmärk-

tution ning (program) för ningar fil. kand.- doktorstjänsten examen examen och lägst (endast lektorstjänst)

bildktmskap i t. ex. tvådimensionell bild, med inriktn. grafiskt arbete., teckning på konst- och målning, bildkommuvetenskap nikation i ämnet bildkuneller visuali- skap. sering

2. bildkunskap 80 poäng i bild- Lektor/adjunkt i bildkunmed inrikm. bildkunskap, kunskap skap med inriktn. på trepå tredimen- därav på- dimensionell bild har att sionell bild byggnads- svara för undervisningen kurs 20 på grundkursnivå i t. ex. poäng i bild- tredimensionell bild, miljökunskap med gestaltning, bildkommuniinriktn. på kation i ämnet bildkunskap. konstvetenskap eller visualisering

3. bildkunslkap 80 poäng i bildmed inriktn. bildkunskap, kunskap på film och därav på- eller TV byggnads- filmkurs 20 vetenpoäng i bild- skap kunskap med inriktn. på film och TV

4. bildkunskap 80 poäng i bildmed inriktn. bildkunskap, kunskap på skrift och därav påvisualisering byggnadskurs

20. .

poäng 1bildkunskap med inriktn. på visualisering eller konstvetenskap 5. bildkunskap 80 poäng i bild- Lektor/adjunkt i bildkunmed inriktn. bildku-nskap, kunskap skap med inriktn. på bild på bild och därav på- eller och miljö har att svara för miljö byggnads- konst- undervisningen på grundkurs 20 veten- kursnivå i t. ex. bild- och poäng i bild- skap miljöhistoria, miljögestaltkunskap med ning, bildkommunikation, inriktnpå bild- och miljöanalys. konstvetenskap

adjunkt i 1. bildkunskap 80 poäng i Påbyggnadsmed inriktn. bildkunskap, kurser i tekpå teknisk därav på- nisk ritning ritning byggnads- och foto kurs 20 ingår ej i LUK :s förpoäng ibildkunskap eller slag till nor-

42 SOU 1973: 42

Insti- Tjänst Behörighetskrav Exempel på ämnesbeskriv- Anmärktution _ ning (program) för ningar fil. kand.- doktorstjänsten examen examen och lägst (endast lektorstjänst)

motsvarande malstudiepåbyggnad planer. 2. bildkunskap 80 poäng i Om den med inriktn. bildkunskap, sökande har på foto därav på- konstindubyggnads- striell utbildkurs 20 ning eller yrpoäng i bild- kesutbildning kunskap inom området bör fil. kand-examen inte utgöra behörighetskrav. Grupp nr 3 Experter anlitas inom olika områden, t. ex. kommunikationsteori, färgteori, psykologi, sociologi., miljöfrågor.

drama- Grupp nr l och 2 tik lektor/adjunkt i I. dramatik 60 poäng i dramatik Lektor/adjunkt i dramatik Dokumentedramatik, eller har att svara för undervis- rade kunskadärav på- svenska ningen på grundkursnivá per inom drabyggnads- it. ex. kommunikation, until: och/ kurs 20 improvisation, diamatiskt eller teater är poäng i formande på grundkurs- en merit. dramatik nivå. Erfarenhet av undervisning i drama.tik eller motsvarande är också en merit.

2. dramatik 60 poäng i dramatik Om den med im-iktn. dramatik, eller sökande har på dramatiskt därav på- mot- t. ex. regisformande byggnads- svarande sörsutbildkurs i dra- ning bör fil. matik kand-examaj/doktorsexamen inte utgöra behö righetskrav. Grupp nr 3 Experter anlitas inom olika områden, t. ex. röstvård och talteknik, musik, avspänning, scenografi, ljud-

SOU 1973: 42

Insti- Tjänst Behörighetskrav Exempel på ämnesbeskriv- Anmärktution , ning (program) för nin ar g fil. kand.- doktorstjänsten examen examen och lägst (endast lektorstjänst)

teknik, maskering, regi och

gruppløqmng, pedagogik.

sociologi.

idrott Grupp nr 1 och 2 lektor i 1. idrott med se anm. medicin Med. kand.inriktn. på exameni anatomi och stället för rörelselära. fil, kand, examen.

2. idrott med 60 poäng i sociologi Lektor i idrott med inriktn. inriktn. på sociologi eller på beteendevetenskapliga beteende- och psykologi ämnen har att svara för vetenskap- 40 poäng i undervisningen på grund- 1183 511111511 PSYKOIOBi kursnivå i t. ex. psykologi, sociologi, idrotten och samhället, kommunikation i ämnet idrott.

lektor/adjunkt i 1. idrott med i idrott med Vid institu- 80 poäng i idrott Lektor/adjunkt inñktn. på idrott, därav inriktn. på gymnastik har tioner med 8371111138111! påbyggnads- att svara för undervisning- underlag för kurs 20 en även i arbetsteknik och flera tjänster lek eller i musik, rytmik kan inriktpoäng inom område som och dans. 115118611 På tjänsten tjänsterna avser differentieras ytterligare.

2. idrott med 80 poäng i idrott Påbyggnadsinriktn. på idrott, därav kmsen ingår bollspel påbyggnads- ej i LUKzs kurs 20 förslag till normalstupoäng inom område som dieplaner. tjänsten avser

3. idrott med 80 poäng i idrott Påbyggnadsinrikt-n. på idrott, därav kursen ingår vinter-idrott påbygg- ej i LUK :s nadskurs 20 förslag till nonmlstupoäng inom område som dieplaner. tjänsten avser

4. idrott med 80 poäng i idrott Påbyggnadsinriktn. på idrott, därav kursen ingår fri idrott påbygg- ej i LUK:s

44 SOU 1973: 42

Insti- Tjänst Behörighetskrav på ämnesbeskriv- Anmärk.

Exempel

tuuom for m. kand: mngar

rijiánngstgârogram)

domen. examen examen och lägst (endast lektorstjänst)

nadskurs 20 förslag (in poäng inom norrnalstuområde som dieplaner. tjänsten avser

5. idrott med 80 poäng i idrott Sökande med inriktn. på idrott, därav eller med. kand.fysiologi påbyggnads- medicin examen kurs 20 poäng som grundmed inriktn. utbildning på fysiologi kan komma ifråga. Grupp nr 3 Experter anlitas inom olika områden, t. ex. olika idrottsgrenar samt anatomi, ryunik och dans, sociologi, samhällskunskap.

kost- Grupp nr l och 2 kunskap lektor/adjunkt i kostkunskap 80 poäng i inom om» Lektor/adjunkt i kostkunmed inriktn. kostkunskap, råde som skap med inriktn. på ett på ett eller två därav på- tjänsten eller två av ärrmena livsav ämnena byggnads- avser medelskunskap, näringslivsmedelskun- kurs 20 kunskap, kemi, rnikrobioskap, närings- poäng i kost- logi har att svara för unkunskap, kemi, kunskarp eller dervisningen i kostkunskap mikrobiologi sammanlagt på grundkursnivå. Kun- 80 poäng i skapsi-nhämtande och färtvå av äm- dighetsträning varvas. nena närings- Tjänsterna bör därför utlära och kemi formas så att huvudinriktsamt 40 ning ges antingen åt livspoäng i medelskunskap eller åt kost- näringskunskap. kunskap

Grupp nr 3 Experter anlitas inom olika områden, t. ex. anatomi och fysiologi.

miljö- Grupp nr 1 och 2 och kon- lektor/adjunkt i sument- miljö- och kon- 60 poäng i inom om- Lektor/adjunkt i miljö- En tjänst med kunskap sumentkun- och råde som och konsumentkunskap inriktn. på skap med in- konsument- tjänsten med inriktn. på ett eller miljö- och riktn. på ett kunskap, avser två av ämnena miljökun- konsumenteller två av därav på- skap, konsumentkunskap, kunskap

SOU 1973: 42 45

Insti- Tjänst Behörighetskrav E_xempe1 på ämnesbeskriv- Anmärk-

mnon ning (program) for tjänsten ningar m. kand doktors_ examen examen och lägst (endast lektorstjänst)

ämnena miljö- byggnads- sociologi, samhällskunskap (arbetsteknik) kunskap, kon- kurs 20 har att svara för undervis- bör inrättas sumentkun- poäng i ningen i miljö- och kon- även vid inskap, sociologi, miljö- och sumentkunskap på grund- stitutionen samhällskun- konsument- kursnivâ. Tjänsterna bör för kostkunskap. kunskap eller utformas så att huvud- skap och kan sammanlagt inriktning ges antingen samordnas 80 poäng i åt miljökunskap med in- med motsvamiljö- och riktning på bostadskunskap rande tjänst konsument- eller arbetsteknik sa.rnt vid institukunskap och sociologi eller åt konsu- tionen för samhällskun- mentkunskap med inrikt- miljö- och skap eller ning på sociologi eller konsumentsociologi samhällskunskap. kunskap.

Grupp nr 3 Experter anlitas inom olika områden, t. ex. hygien, arbetsteknik.

slöjd Grupp nr l och 2 lektor/adjunkt i 1. slöjd med 60 poäng i slöjd Lektor/adjunkt i slöjd med inriktn. pâ slöjd och 60 eller inriktn. på formgivning bild- har att svara för underformgivning poäng i bildkunskap eller kunskap visningen på grundkurs- 80 poäng i nivå it. ex. färg- och bildkunskap, formstudier, forrngivdärav pá- ning, färg, form och byggnads- funktion. kurs 20 poäng med inriktn. på konstvetenskap

2. slöjd med 80 poäng i slöjd Lektor/adjunkt i slöjd med Vid institutextil slöjd, därav textil inriktn. har att svara tioner med inriktn. påbyggnads- för undervisningen i söm- underlag för kurs 20 nad, arbete i textila mate- två eller flera poäng i rial, textillära, textil kon- tjänster kan slöjd med sumtion och textilkun- tjänsterna ges textil skap, miljötextilier., mate- olika inriktn., inriktn. riallära, konsument- t. ex. lektor frågor. i slöjd med textil inriktn., särskilt sömnad eller särskilt textillära m. m.

3. slöjd med 80 poäng i slöjd Lektor/adjunkti slöjd med inriktn. på slöjd, därav inriktn. på textilkunskap textilkunskap påbyggnads- har att svara för underkurs 20 visningen på grundkurspoäng i nivå i t. ex. vävning och

46 SOU 1973: 42

Insti- Tjänst Behörighetskrav

Exempel på ämnesbeskriv- Anmärk-

tution hmg (program) för tjansten ningar m_ kand, doktofs examen examen och lägst (endast lektorstjänst)

slöjd med arbete i textila material. inriktn. på textilkunskap 4. slöjd med 80 poäng i slöjd inriktn. på slöjd, därav trä påbyggnadskurs 20 poäng i slöjd med inriktn. på trä. 5. slöjd med 80 poäng i slöjd inriktn. på slöjd, därav metalll påbygggnadskurs 20 poäng i slöjd med inriktn. på metall Grupp nr 3 Experter anlitas inom olika områden, t. ex. kommunikation, foto och film, fysik, kemi, konsumentfrågor, färgning och tryckning, kompositionsövning, kompletterande tekniker och material.

4.2 Lärare m. fl. i den praktisk-peda- musik kommer lärare att medverka såväl

gogiska utbildningen i ämnesutbildning som i metodik på klasslärarlinjema. I de fall då förskollärarlinje Utbildning i LUK-ämnen ingår i flertalet finns vid en lärarhögskola kommer lärarutlärarutbildningar vid lärarhögskola. I för- bildare från institutionerna för bildkunskap, skollärarutbildningens skapande arbete ingår idrott, musik och i förekommande fall dradramatiskt skapande, musik och matik rytmik, och slöjd att på ett eller annat sätt bild- och fomuarbete. I klasslärarutbildning- medverka i utbildningen på denna I linje. en ingår bild- och formarbete, gymnastik LUK:s direktiv sägs att frågan om utbildoch musik. av lärare i bild- och formarbete vid ning Genom att LUK-ämnena förekommer ska utredas av oss. Så som lärarhögskola även i klasslärarutbildningen och i viss mån våra förslag är utformade i huvudbetäni utbildningen av förskollärare berörs även kandet och i nu föreliggande betänkande lärarutbildare på dessa linjer av de refor- de alla lärarutbildare i LUK-ämnen gäller mer vi föreslår. I ämnena bild- och formpå klasslärarlinje. I det följande behandlar arbete (bildkunskap), gymnastik (idrott) och vi därför lärare inom såväl klasslärarlin-

SOU 1973: 42

som ämneslärarlinjens utbildning i dik, gynmastikens metodik och musikens jernas LUK-ämnen. metodik samt motsvarande lektorstjänster. Frågor som rör lärartjänstema vid för- Vid lärarhögskola som har förskollärarlinje till lärarhögskola och ingår denna linje i tjänsteunderlaget för skollärarlinje förlagd att samordna sådana tjänster rartjänster i bild- och formarbetets, gymmöjligheterna med tjänster i övrigt vid lärarhögskolan ut- nastikens och musikens metodik. reds för närvarande av en arbetsgrupp in- För utbildningen på klasslärarlinjerna finns vid vissa tjänster som om skolöverstyrelsen. Det torde finnas goda lärarhögskola mellan olika lin- lektor i ett ämnes teori och metodik. För möjligheter till samordning jer vid utbildningen i LUK-ämnen, särskilt behörighet till sådan tjänst krävs bland anmellan idrotts- och musik- nat doktorsexamen eller motsvarande kunbildkunskaps, samt i förekommande fall slöjdinstitutioner- skaper (lärarhögskolestadgan 112 a §). Vina. Med hänsyn till pågående utrednings- dare finns tjänster för adjunkter i ämnesarbete avstår vi från att i det följande sär- teori. För behörighet till sådan tjänst krävs skilt beröra i förskollärarutbild- bland annat behörighet till tjänst i ämnet lärarfrågor ningen. i grundskola. I princip minst hälften av undervisningen i teori på klasslärarlinjerna ska fullgöras av adjunkter. 4.2.1 Medverkande i praktisk-pedagogisk har hittills inte funnits för lek- Tjänster utbildning av lärare i LUK-ämne torer i bild- och formarbetets, gymnastikens I den lärarinriktade yrkesförberedelsen un- och musikens teori och metodik eller för der ämnesstudierna kommer representanter i dessa ämnens teori. Ämnesutadjunkter för skolans alla grupper av. anställda att bildningen har handhafts av metodiklärarmedverka. I den praktisk-pedagogiska ut- na. I och med att utbildningen reformeras bildningen vid lärarhögskolans ämneslärar- och doktorsexamen kan avläggas i dessa linje kommer under eller i samverkan med ämnen torde skäl inte längre finnas att upprektor och övrig skolledning vid lärarhög- rätthålla nuvarande skillnad i fråga om skolan följande grupper av befattningsha- tjänster mellan våra ämnen och andra vare att ha pedagogiska uppgifter, nämligen nen på klasslärarlinjema. LUK föreslår att a) lärare i pedagogik (lektor, adjunkt) tjänster i bild- och formarbetets, gymnastib) lektor i ämnesmetodik eller lektor i äm- kens och musikens ämnesutbildning och och ämnesmetodik metodik inrättas senast från tidpunkt då nesutbildning e) rektor och lärare vid FoD-skola samt sökande med doktorsexamen eller motsvafortbildningsledare rande kunskaper i dessa ämnen kan påräkd) rektor och handledare vid praktikskola. nas. Tjänster bör kunna inrättas även tidi- I fortbildningen av ämneslärare kommer gare varvid bedömning i varje enskilt fall uppgifter att mera regelbundet fullgöras av får ske av de sökandes behörighet för sådan rektor, studierektor och huvudlärare i tjänst. I samband med att lektorstjänster av grundskola och gymnasieskola samt av fort- nyssnämnt slag inrättas bör även adjunktsbildningskonsulenter vid länsskolnämnder- tjänster för ämnesutbildning i LUK-ämnen na/lärarhögskolorna. på klasslärarlinje inrättas. Vi föreslår att så sker och att undervisningen i ämnesutbildning fördelas mellan lektorer och adjunkter 4.2.2 LUK-ämnesorganisationen vid lärarpå samma sätt som för övriga ämnen på högskola bör klasslärarlinje. Metodikutbildningen 4.2.2.1 LUK-ämnena i klasslärarutbild- handhas av dessa lärare i samverkan med ningen lektorer i stad-iemetodik enligt våra förslag För närvarande finns vid lärarhögskola tre nedan i detta avsnitt. olika LUK-ämnesinstitutioner, nämligen in- Av skäl som klart framgår av vårt huvudstitutioner för bild- och fonnarbetets meto- betänkande SOU 1972:92, bland annat kapi-

48 SOU 1973: 42

för här avsedda lek- skap svarar för metodikutbildningen i ämtel 15 .1.3, bör tjänsterna torer inte benämnas tjänst i ämnets teori nena barnkunskap, barn- och ungdomskunoch metodik utan tjänst i LUK-ämnes skap samt familjekunskap. och metodik”. Ämnesut- Institutionen för bildkunskap svarar för ämnesutbildning bildningen i ett LUK-ämne bör alltid inne- ämnesutbildningen och metodikutbildningen bära en integration av kunskapsinhämtande i teckning, delar av tillvalsämnet konst, och färdighetsträning. Den kan inte utgöras fonngivning och konst- och musikhistoria. av enbart teori. När det gäller bild- och formarbete och Det är enligt lärarhögskolestadgan 96 § formgivning kommer bildinstitutionen att för närvarande inte möjligt att inrätta tjänst samverka med slöjdinstitutionen. När det som lektor i ämnesmetodik för doktors- gäller konst- och musikhistoria kommer meriterad innehavare i ämnen i vilka tjänst samverkan att ske med musikinstitutionen. finns inrättad för lektor i ämnets teori och I fråga om tillvalsämnet konst bör sammetodik. I den mån tjänster inrättas för verkan komma till stånd med institutionerna lektorer i bild- och formarbetets, gymna- för svenska, dramatik, idrott, musik och stikens och musikens ämnesutbildning och slöjd. Institutionen för bildkunskap bör tillmetodik blir lektorstjänster där krav på dok- sammans med svenskinstitutionen ha det torsexamen alltså inte aktuella i övergripande ansvaret för att film och TV uppställs dema ämnens metodik (se nedan avsnitt på lämpligt sätt infogas i utbildningen på 4.2.4.2). såväl klasslärarlinjerna som ämneslärarlinjen. När det gäller foto har nyssnämnda institution huvudansvaret men samverkar 4.2.2.2 LUK-ämnsinstitutioner med en rad andra institutioner. LUK:s ska den Dramatikinstitutionen svarar för meto- Enligt förslag praktiskför blivande äm- dikutbildningen i dramatik samt delar av pedagogiska utbildningen neslärare med kombinationer omfattande tillvalsämnet konst (se ovan under bildkunäven LUK-änme förläggas till lärarhögsko- skap). Den bör tillsammans med svenskinstila. Detta medför behov av nya institu- tutionen ansvara för att momenten dramationen för ärrmen som nu inte är repre- tisk verksamhet och teater infogas i lärarutsenterade vid lärarhögskola. För de LUK- bildningen på klass- och ämneslärarlinjerna. ämnen som nu i klasslärarutbild- Tillsammans med språkinstitutionerna har ingår ningen behöver institutionerna vid vissa lä- den ansvar för momentet dramatiseringsrarhögskolor byggas ut för att kunna svara övningar i metodiken i främmande språk. även för de blivande ämnesläramas ämnes- Idrottsinstitutionen handhar ämnesutbildmetodiska utbildning. I sitt huvudbetänkan- ning och metodikutbildning i gymnastik, de har LUK förutsatt, att en och samma ergonomi och delar av tillvalsämnet konst institution ska svara för metodikutbild- (se ovan under bildkunskap) på ämneslärarningen i ett ämne på samtliga linjer vid linje. Tillsammans med musikinstitutionen där ämnet förekommer. bör den ansvara för att momenten rytmik lärarhögskolan, Vissa i benämningarna och dans beaktas särskilt i klasslärarutförändringar på LUK-ämnesinstitutionema syns oss motive- bildningen. del- Institutionen har hand rade med hänsyn till att vi föreslagit för kost och miljö vid om metodikutbildningen i ämnena hemkunvis andra benämningar på LUK-ämnena högskolan än dem som nu gäller vid en- skap och ekonomi, bostads/miljökunskap, heter för av LUK-ämneslärare. konsumentkunskap och kostkunskap. Om utbildning Vi räknar i framtiden med följande insti- utbildningen av lärare i produktionsteknik tutioner i LUK-ämnen för utbildningen vid får den utformning som skolöverstyrelsen lärarhögskola av klasslärare och ämneslä- föreslagit (Dnr L 732914) bör även för dessa rare. lärare metodikutbildningen kunna förläg- Institutionen för barn- och ungdomskun- gas till institutionen för kost och miljö.

4-SOU 1973: 42 49

Musikinstitutionen har hand om ämnes- praktikskola samt fortbildningsledare. För utbildning och metodikutbildning i musik dessa befattningshavare behöver enligt vår på klasslärarlinje samt utbildningen i meto- uppfattning behörighetsbestämmelserna med dik i ämnena musik, konst- och musikhisto- ett undantag inte ändras i samband med ria och delar av tillvalsämnet konst (se ovan reformeringen av LUK-ämneslärarutbildunder institutionen för bildkunskap) på äm- ningen. neslärarlinje. I fråga om konst- och musik- För närvarande krävs inte lärarutbildning historia sker samverkan med institutionen och lärarerfarenhet för behörighet till extra för bildkunskap. Beträffande rytmik och ordinarie tjänst som adjunkt i pedagogik. dans se ovan under Idrottsinstitutionen. I praktiken torde dock bestämmelsen om Slöidinstitutionen svarar för metodikut- “särskilt förtjänstfull pedagogisk verkbildningen i ämnena textilslöjd, trä- och samhet i lärarhögskolestadgan 115 a § ha metallslöjd, slöjd, textilkunskap och form- tolkats så att endast sökande med lärargivning samt delar av tillvalsämnet konst (se utbildning och lärarerfarenhet eller på anovan under bildkunskap) på ämneslärarlinje. nat sätt klart dokumenterad lämplighet kun- I fråga om formgivning sker samverkan nat komma ifråga för sådan tjänst. Vi kan med institutionen för bildkunskap. Sådan inte finna det motiverat att ha andra besamverkan förekommer också i fråga om hörighetsbestämmelser för tjänst som extra bild- och formarbetets ämnesutbildning och ordinarie adjunkt i pedagogik än dem som metodik, där ansvaret dock ligger på insti- gäller för övriga lärartjänster vid lärarhögtutionen för bildkunskap. skola. Vi återkommer till denna fråga i av- Det framgår av uppräkningen ovan att i snitt 4.2.4.3 nedan. vissa fall flera befattningshavare med delvis olika utbildning behövs för att täcka 4.2.3.2 Tjänster avseende visst ämne hela området för en institution. Uppdelallmänt ningen på tjänster kan ske antingen med hänsyn till det eller de skolstadier utbild- Befattningshavare förordnade på tjänster ningen avser eller med hänsyn till gren- som gäller visst ämne eller vissa ämnen är uppdelning och specialisering m. m. inom lektor i ämnesmetodik eller i ämnesteori ämnesområdet. I fråga om flera ämnen och ämnesmetodik, adjunkt i ämnesteori måste båda principerna tillämpas samtidigt. samt handledare och fortbildningskonsulent. När det gäller ämnesutbildning och meto- Det framgår av redogörelsen i kapitel 2.1.2 dik för klasslärarstadiema förutsätter vi att att särskilda bestämmelser om behörighet samverkan sker med lektorema i stadie- utöver dem som anges i skolstadgan för metodik. Detta är väsentligt inte minst med ordinarie tjänst i de olika ämnena finns hänsyn till samverkan och integrering i för lektor i ämnesmetodik, lektor i skolarbetet. teori och ämnesmetodik samt adjunkt i ämnesteori men inte för handledare eller fort- 4.2.3 bildningskonsulent. Tjänster för medverkande i praktisk- För den framtida utbildningen av lärare pedagogisk utbildning vid lärarhögskola av i LUK-ämne torde bestämmelser beträffanlärare i LUK-ämne de medverkan i den praktisk-pedagogiska 4.2.3.1 Tjänster som gäller utbildning av delen av lärarutbildningen av annan art än lärare även i andra ämnen än i LUK-ämnen de som för medverkande i annan gäller En stor del av de befattningshavare, som sådan ämneslärarutbildning i regel inte böra medverkar i den praktisk-pedagogiska ut- uppställas. Detta betyder att för de i det bildningen, har tjänster som inte är knutna följande behandlade tjänsterna som lektor till visst skolämne. Detta gäller utom lärar- i ämnesmetodik eller ämnesutbildning och högskolans rektor och övriga ledning lärare metodik samt adjunkt i ämnesutbildning i i pedagogik, rektor vid FoD-skola och LUK-ämne behörighetskrav i princip bör

50 SOU 1973: 42

uppställas vilka motsvarar dem som nu gäl- med särskild inriktning på foto, film och ler för sådana tjänster vid lärarhögskola. TV. En tjänst bör ledigförklaras med Frågan förtjänar emellertid att belysas när- särskild inriktning på konst- och musikhimare. storia. För tjänsterna bör delvis olika be-

hörighetskrav gälla. (Se vidare avsnitt 4.2.4.1.) För utbildningen i bild- och form- 4.2.3.3 Tjänster vid institutioner för utbildarbete på klasslärarlinje föreslås utom tjänsning av lärare i LUK-ämnen ter som lektor i bild- och forrnarbetets äm- Nedan presenteras en tänkbar uppdelning nesutbildning och metodik även tjänster av de framtida tjänsterna i LUK-ämnes ämsom adjunkt i ämnesutbildning (se ovan nesutbildning och metodik eller enbart me- 4.2.2.1). todik med hänsyn till tjänsternas kompe- Med hänsyn till möjligheterna att samtensområde. Tjänsterna och deras omfattordna utbildningen för olika skolforrner ning anges med de av oss ovan angivna och stadier finner LUK det ändamålsenligt, namnen på de olika institutionerna som att utbildning av ärnneslärare i teckning rubriker. En sammanfattning av våra föroch slöjd sker vid samma lärarhögskolor. slag till tjänster samt utbildning och be- Då kan samverkan etableras mellan klasshörighetskrav för dessa tjänster finns i lärarlinjemas bild- och formarbete och ämtablåfonn i avsnitt 4.2.5. neslärarlinjens teckning och slöjd med flera ämnen samt i förekommande fall med för- Barn- och ungdomskunskap barn- skollärarlinjens skapande verksamhet. Det bamkunskap, och ungdomskunskap, farniljekunskap. är inte troligt att ämneslärarutbildning i här nämnda ämnen kommer att erbjudas vid Med hänsyn till att antalet lärarkandidater samtliga lärarhögskolor som har ämnesläi ämnet vid ämneslärarlinje tills vidare kan rarlinje. Huvudparten av lärarhögskolorna antas bli lågt, att ämnena saknas på klasskommer därför att ha en institution för bildlärarlinjema och att utbildning för samtkunskap avseende bild- och formarbetets liga tre ovannämnda ämnen ges i ämnet ämnesutbildning och metodik på grundskobarn- och ungdomskunskap vid filosofisk fakultet lans låg- och mellanstadium. En lektorstjänst torde någon uppdelning på två eller kan då ledigförklaras med särskild inriktflera metodiklektorstjänster tills vidare inte behöva komma ning på slöjd. I den mån en lärarhögskola ifråga. har institutioner både för bildkunskap och Bildkunskap för slöjd är det inte nödvändigt att inom bild- och forrnarbete, konst och institutionen teckning, för bildkunskap ha tillgång till formgivning samt konsthistoria inom ämnet lärare med utbildning i slöjd. De båda instikonst- och musikhistoria. tutionerna bör kunna samarbeta i fråga om En uppdelning på tjänster avseende an- utbildning av lärare för klasslärarlinjema. tingen bild- och formarbete, och Se vidare under Slöjd nedan. teckning konst (teckningens ämnesutbildning och metodik eller dess ämnesmetodik med inrikt- Dramatik

ning på grundskolan) eller teckning, konst, dramatik. fomigivning och konsthistoria inom ämnet Ämnet förekommer som skolämne endast konst- och musikhistoria (teckningens meto- i gymnasieskolan. Dramatisk verksamhet dik med inriktning på grundskolans högsta- och dramatiseringsövningar ingår emellertid dium och gymnasieskola) syns naturlig. På som ett viktigt moment dels i flera ämnen så sätt kommer tjänsterna att täcka an- i grundskolan, främst svenska, främmande tingen två eller tre stadier av grundskolan språk och tillvalsämnet konst, dels i föreller grundskolans högstadium och gymna- skolans skapande verksamhet. Samverkan siestadiet. Någon av metodiklektorstjäns- i utbildningen för olika skolformer och terna kan om utrymme finns ledigförklaras stadier måste därför möjliggöras.

SOU 1973: 42 51

Särskilda institutioner i dramatikens me- Utbildning i dessa moment syns särskilt

todik för utbildning av lärare i dramatik önskvärd för lärare i ämneskombinationen

kommer knappast att finnas vid mera än gymnastik-musik. Då en lärarhögskola vid

två större lärarhögskolor i landet. De lä- sin ämneslärarlinje utbildar lärare i denna

rarhögskolor som har förskollärarlinje kombination bör vid utbildningen i rytmik

måste emellertid ha tillgång till lärare som och dans även en danspedagog kunna med-

kan undervisa i det dramatiska skapandets verka.

metodik. Det är också nödvändigt att nå- Kost och miljö gon eller några metodiklärare på klasshemkunskap och ekonomi, bostads/miljölärarlinjema och för utbildning av ämneskunskap, konsumentkunskap, kostkunskap lärare i svenska och/eller moderna språk samt eventuellt produktionsteknik. på grundskolans högstadium behärskar dra- En uppdelning på tjänster avseende metomatikens och den dramatiska verksamhetens dik i antingen hemkunskap och kostkunskap metodik på dessa stadier. För att täcka beeller hemkunskap och bostads/miljökunhovet av dramatikutbildning för lärarkanskap samt konsumentkunskap eller enbart didatema på klasslärarlinje och i förekombostads/miljökunskap och konsumentkunmande fall på förskollärarlinje bör lektorsskap syns lämplig. Därutöver kan vid vissa tjänst kunna ledigförklaras antingen i låginstitutioner en tjänst i produktionsteknistadiets eller mellanstadiets metodik med kens metodik komma att inrättas. Tjänster särskild inriktning på svenska och dramatik vid större institutioner kan ledigförklaras eller i ämnesutbildning och metodik i med särskild inriktning på hemkunskapens svenska med särskild inriktning på dramatik. metodik. Vid tillsättningen bör dock beak- På ämneslärarlinje, som inte har särskild tas att tjänsteinnehavaren bör ha erfarendramatikinstitution, kan någon tjänst inom het av undervisning även i gymnasieskolan. svenskinstitutionen på motsvarande sätt le-

digförklaras i svenska med särskild inrikt- Musik

ning på dramatik. musik samt musikhistoria inom ämnet konst-

och musikhistoria. Idrott Liksom när det torde gäller gymnastik gymnastik och ergonomi. tjänster böra inrättas avseende dels musi-

Tjänster torde böra inrättas avseende an- kens metodik på klasslärarstadiema och på

tingen gymnastikens ämnesutbildning och grundskolans högstadium, dels metodik i

metodik på klasslärarlinje eller metodik i ämnet musik på grundskolans högstadium

ämnet gymnastik på högstadiet och i gym- och i gymnasieskolan. En tjänst bör ges

nasieskolan samt i ämnet ergonomi i gym- särskild inriktning på konst- och musik-

nasieskolan. Vidare måste finnas vissa historia i gymnasieskolan. Beträffande dans

tjänster som adjunkt i ämnesutbildning (se och rytmik se ovan under Idrott. I fråga

ovan 4.2.2.1). om musikhistoria inom ämnet konst- och

Behovet av lärare med särskild utbild- musikhistoria bör samverkan ske med insti-

ning i rytmik och dans måste tillgodoses. tutionen för bildkunskap. Beträffande sär-

I första hand behövs sådana lärare för ut- skilda behörighetskrav för tjänst avseende

bildning av lärare på klasslärarstadierna och även ämnet konst- och musikhistoria se ne-

i förekommande fall i förskolan. dai avsnitt 4.2.4.1.

Det är emellertid önskvärt att vissa lärare För ämnesutbildningen i musik på klass-

även på grundskolans högstadium och i lärarlinje inrättas tjänster som lektor i mu-

gymnasieskolan har utbildning i rytmik sikens ämnesutbildning och metodik samt

och dans samt i rytmikens och dansens me- tjänster som adjunkt i ämnesutbildning (se

todik. Någon eller några tjänster i gymna- avsnitt 4.2.2.1). Tjänster som adjunkt i mu-

stikens metodik bör därför ledigförklaras sik, särskilt instrumentalmusik, knyts i före-

med särskild inriktning på rytmik och dans. kommande fall till musikinstitutionen. (Så-

52 SOU 1973: 42

dan tjänst ersätter nuvarande tjänst som utbildning och erfarenhet som ger behölärare i musik.) righet till ordinarie tjänst i grundskola/ gymnasieskola, dels kunskaper utöver vad Slöjd som fordras för examen och som är av betytextilslöjd, trä- och metallslöjd, slöjd, textil- delse för tjänsten, dels att ha utövat särskilt kunskap och formgivning. förtjänstfull pedagogisk verksamhet på om- Tjänsterna inom slöjdinstitutionen bör kun- råde som tjänsten avser. Den meritering som na uppdelas på slöjdens metodik i grund- krävs utöver behörighet för tjänst i ämnet skolan och slöjdens m. fl. ämnens metodik i det allmänna skolväsendet uttrycks alltså på grundskolans högstadium och i gymna- i allmänna ordalag. Det anges t.ex. inte, sieskolan. Med hänsyn till att slöjden om- att särskild vikt ska fästas vid påbyggfattar grenarna textilslöjd och trä- och me- nadskurser, vid särskilt omfattande lärartallslöjd bör tjänster avseende grundskolan tjänstgöring eller vid betyg i pedagogik vid ledigförklaras med särskild inriktning på sidan av studiepoäng i de skolämnen som textilslöjd eller på trä- och metallslöjd. examen ger kompetens att undervisa i. Det Tjänster avseende grundskolans högstadium som fäller utslaget vid tillsättning av meoch gymnasieskolan bör ledigförklaras med todiklektorstjänst är den samlade bilden av särskild inriktning på antingen trä- och vederbörandes skicklighet som lärarutbilmetallslöjd och slöjd eller på textilslöjd, tex- dare. Denna skicklighet kan ha dokumentetilkunskap, formgivning och slöjd. Vid stör- rats och ådagalagts på olika sätt. Inte re institutioner kan en särskild tjänst med minst förmågan att hos lärarkandidaterna inriktning på textilkunskap (och eventuellt väcka och stimulera intresset för förnyelse formgivning) inrättas. En eller ett par tjäns- och utveckling av skolarbetet är i detta ter avseende grundskolan bör inriktas på sammanhang väsentlig. Utformningen av besamverkan med utbildningen av lärare för hörighetsbestämmelserna gör det möjligt grundskolans låg- och mellanstadium i bild- att beakta alla slag av ytterligare meritering och formarbete. utöver erforderlig utbildning och lärarerfarenhet. LUK har föreslagit betydande förändring- 4.2.4 Utbildning och behörighet för tjänst ar i utbildningen av LUK-ämneslärare. som lärare i LUK-ämne vid lärarhögskola Dessa förändringar leder till att inom en m. fl. utökad total studietid den tid som ägnas 4.2.4.1 Meritering omfattande endast grund- åt ämnesstudier i LUKeftergymnasiala examen i ämnet ämnet i flera fall avkortas, om man jämför Bestämmelser om behörighet för de tjänster med studietiden vid nuvarande enheter för som diskuterats i avsnitt 4.2.3.3 bör utfor- utbildning av LUK-ämneslärare. Vi har mas med utgångspunkt i den av LUK före- med hänsyn härtill övervägt om bestämslagna ämnesutbildningen och praktisk-peda- melserna om behörighet till tjänst i LUKgogiska utbildningen. Sedan behörighetsbe- ämnes metodik eller ämnesutbildning och stämmelser utformats med denna utgångs- metodik borde utformas på annat sätt än punkt, bör de kompletteras med bestämmel- bestämmelserna om behörighet för andra ser som utgår från hittillsvarande utbildning sådana tjänster. Framför allt har vi överi varje LUK-ämne. Vi ger i bilaga 4 till vägt om krav borde uppställas på studiedetta betänkande förslag till nya behörig- kurser i ämnet utöver vad som fordras för hetsbestämmelser utformade som författ- behörighet till lärartjänst i det allmänna ningsförslag. Sammanfattning av våra för- skolväsendet. Vi har emellertid funnit att slag finns itablåforrn i avsnitt 4.2.5. för behörighet till tjänst i LUK-ämnes äm- Av kapitel 2 framgår att för behörighet nesutbildning och metodik eller i ämnestill tjänst som lektor i ämnesmetodik på metodik i LUK-ämne inte bör uppställas ämneslärarlinje i flertalet fall krävs dels den något generellt krav på ytterligare studie-

SOU 1973: 42 53

kurser. Vid tillsättningen av tjänst i LUK- institutionen, beroende på vilket eller vilka ämne bör liksom vid tillsättningen av ämnen den avser. Bild- och formarbetets tjänster i andra ämnen vid lärarhögskola metodik kommer vid dessa högskolor att totalbedömningen av skickligheten som lä- förläggas till institutionen för bildkunskap. rarutbildare bli avgörande. När en lektorstjänst omfattar undervisning i Inrättandet av särskilda institutioner för teckningens metodik på grundskolans högbildkunskap och för slöjd påverkar utform- stadium och i gymnasieskolan eller på ningen av behörighetsbestämmelserna för grundskolans högstadium och på klasslätjänst som lektor i bild- och formarbetets rarstadierna måste utbildning i ämnet bildmetodik. När endast klasslärarlinje och kunskap eller motsvarande utbildning alltid eventuell förskollärarlinje finns vid en lärar- krävas. Vid institutioner för bildkunskap högskola, bör dock nuvarande behörighets- som utbildar ämneslärare i teckning och bestämmelser för tjänst som lektor i bild- annat ämne kommer tjänster för metodikoch formarbetets metodik (SFS 1971:463, lektorer med meritering i slöjd knappast att l2l §) tills vidare kunna gälla men anpassas ledigförklaras, om vid högskolan finns även att avse lektor i bild- och formarbetets äm- slöjdinstitution. Om så inte är fallet, kan nesutbildning och metodik (se ovan avsnitt någon tjänst enligt 4.2.3.3 ledigförklaras 4.2.2.1). med särskild inriktning på slöjd. Sökande LUK har i sitt huvudbetänkande som en till sådan tjänst bör i sin ämnesutbildning ämneskombination föreslagit kombinationen ha studier i såväl bildkunskap som slöjd. Det är enligt vår för lektor teckning-slöjd. uppfatt- Undervisningen i LUK_-ämnes ning önskvärt att någon eller några av lärar- metodik kan komma att omfatta metodiken na inom bild- och forminstitutionerna vid i delvis olika ämnen beroende på vilken de lärarhögskolor som inte har fristående skolform eller vilka stadier tjänsten inriktas institutioner i bildkunskap och slöjd i fram- på. Utbildningen för metodiklektorstjänster tiden har denna kombination i sin utbild- inom en och samma institution kan därför ning. Detta kan säkerställas genom att minst behöva omfatta delvis olika studiekurser. en tjänst vid bild- och forminstitutionema För att säkerställa tillgång till bredaste möjledigförklaras med inriktning på slöjd. När liga samlade utbildningsbakgrund bland bedet blir möjligt att tillsätta sådana tjänster fattningshavarna inom en institution i LUKinom samtliga bild- och forminstitutio- ämnes metodik eller ämnesutbildning och ner bör behörighetsbestämmelserna änd- metodik bör lektorstjänsterna, när olika ämras så att utbildning i slöjd ger behörig- nen kan ingå i tjänsten, alltid ledigförklaras het till tjänst som lektor i bild- och form- med inriktning på vissa stadier och med arbetets ämnesutbildning och metodik eller särskild inriktning på det område tjänsten till tjänst som adjunkt i bild- och form- avses gälla. Vi har i avsnitt 4.2.3.3 anfört arbetets ämnesutbildning endast i kombina- vissa exempel på detta, t. ex. foto, film och tion med utbildning i bildkunskap eller mot- TV vid bildkunskaps- och svenskinstitutiosvarande utbildning. Utbildningen på bild- nerna, rytmik och dans vid idrotts- och området blir alltså den behörighetsgivande musikinstitutionerna, dramatik vid svenskämnesutbildningen för tjänst som gäller ut- institution, där särskild dramatikinstitution bildning av klasslärare inom lärarhögskolas saknas, textilkunskap vid slöjdinstitutionen, institution för bildkunskap. kostkunskap med flera ämnen inom institu- Vid lärarhögskolor som utbildar ämnes- tionen för kost och miljö. lärare i bland annat teckning och slöjd I de nyss nämnda torde krav exemplen kommer två skilda institutioner att finnas, på studiekurser utöver vad som fordras för om båda ämnena är företrädda vid hög- behörighet till tjänst i grundskola/ gymnasieskolan. Då en tjänst ledigförklaras på skola inte behöva uppställas. Sökande komneslärarlinjen kommer den att knytas till mer sannolikt i många fall att ha mera ominstitutionen för bildkunskap eller till slöjd- fattande ämnesmässig meritering än den for-

54 SOU 1973: 42

mellt erforderliga. I vissa fall kan det vara sig på gymnasieskoltjänst redan i sin grundlämpligt att anlita särskild expertis. Vi har examen ofta har sådana påbyggnadskurser. som exempel på detta nämnt dans vid lärar- Lärare vid lärarhögskola som undervisar i högskolor, som utbildar lärare i ämneskom- metodik i dessa ämnen behöver vår enligt binationen gymnastik-musik. Beroende på uppfattning ha läst påbyggnadskurs med inmetodikläramas samlade kompetens kan riktning på gyrnnasieskolämnet. Vi föreslår även i andra fall särskilda experter behöva alltså att för behörighet till tjänst som lekanlitas. Det bör också observeras att för tor i gymnastikens, musikens och teckningbehörighet till tjänst som lektor i metodik ens metodik alltid ska krävas påbyggnadsavseende ämnena kostkunskap och textil- kurs med inriktning på ergonomi, respektive kunskap under alla förhållanden studiekur- musikvetenskap och eller konstvetenskap ser om 80 poäng i högskoleämnet eller motsvarande kunskaper, då undervisning i -ämnena kommer att ingå i meriteringen, metodik i ergonomi eller konst- och musikeftersom detta krävs för behörighet till tjänst historia ingår i tjänsten. i gymnasieskola. Detsamma kommer att gälla lektor i produktionsteknikens metodik. I 4.2.4.2 Meritering omfattande doktorsdessa fall har läraren alltså redan i grundexamen utbildningen en relativt betydande specialisering i önskad riktning. LUK har föreslagit att doktorsexamen ska Även om vi principiellt har den uppfatt- kunna avläggas i våra ämnen. Vi har ockningen att högre formella krav på ämnes- så i olika sammanhang framhållit det önskmässig meritering än de som krävs för tjänst värda i att försök görs med ämnesmetoi ett ämne i det allmänna skolväsendet i disk doktorandutbildning i LUK-ämne. (Se regel inte bör uppställas för behörighet till vårt huvudbetänkande SOU 1972:92, kapitel metodiklektorstjänst, bör ändå i vissa fall 195.) Därvid har vi i första hand tänkt på ytterligare ämnesmässig meritering direkt behovet av personer med sådan utbildning krävas. Vi avser tjänst som lektor i gym- inom lärarutbildningen och i grundskola/ nastikens, musikens och teckningens meto- gymnasieskola, de senare bland annat som dik, då även ergonomi respektive konst- och ansvariga för eventuellt försöks- och utveckmusikhistoria ingår i undervisningsskyldig- lingsarbete. Den som ska bedriva undervisheten. Metodiklektorstjänst med inrikt- ningsmetodiska doktorandstudier torde i ning på grundskolan avser i regel endast sin grundexamen böra ha två ämnen som ett ämne. Då inriktningen gäller gymnasie- kan ge behörighet till tjänst i grundskola/ skolan ingår i nyssnämnda fall två ämnen Vidare kan förutsättas att gymnasieskola. i tjänsten. Endast en mindre del av lärarna praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögi gymnastik, musik och teckning i det all- skolas ämneslärarlinje och eventuellt vissa männa skolväsendet kommer att undervisa ytterligare studier i pedagogik kommer att i de nämnda gymnasieskolämnena. Vi har krävas. vad som under hand erfarits Enligt inte ansett det nödvändigt att för behörig- från UKÄ kommer de formella kraven för het till tjänst i gymnasieskola vari dessa behörighet att bedriva ämnesmetodiska dokämnen ingår uppställa andra krav på äm- torandstudier sannolikt att omfatta följande nesmässig behörighet än dem som gäller för a) filosofie kandidatexamen med påbyggtjänst vari ingår gymnastik, musik eller teck- nadskurs i det ämne doktorandstudiema ning. Detta hindrar inte att sökande till ska avse gymnasieskoltjänst förenad med undervis- b) genomgång av lärarhögskolas ämnesläningsskyldighet i ergonomi eller konst- och rarlinje och vissa ytterligare studier i pemusikhistoria ofta kan antas ha påbygg- dagogik nadskurs med inriktning på det som lärare motsvarande samspeciella c) tjänstgöring gyrnnasieskolämnet. Det kan också antas att manlagt minst två år. de lärarkandidater som från början inriktar När ämnesmetodisk forskarutbildning

SOU 1973: 42 55

kommer till stånd i LUK-ämne kommer allt- inrättas i lönegrad 21 alternativt 22:25 och så i regel att krävas 80 poäng på grundstu- innehavaren placeras i lönegrad 22:25, om dienivå för behörighet att bedriva sådana han har doktorsexamen. doktorandstudier. I den mån personer med När det gäller lektorstjänster i LUK-ämne ämnesmetodisk doktorsexamen blir lekto- i det allmänna skolväsendet har LUK förerer kommer institutionerna att tillföras slagit att tjänsterna ska knytas till kommulärare med påbyggnadskurs i ämnet. Vi nens skolväsende, inte till vissa linjer i gymhar ovan framhållit att för vissa tjänster nasieskolan, såsom är fallet beträffande nu avseende våra ämnens metodik i gymnasie- förekommande lektorstjänster. Analogt med skolan påbyggnadskurs rimligen bör krävas vad vi föreslagit beträffande dessa lektors- (ergonomi, konst- och musikhistoria). I någ- tjänster föreslår vi att tjänst för doktorsra andra fall kommer studiekurser om 80 meriterad sökande vid lärarhögskola ska poäng i ämnet alltid att ingå i meriteringen, kunna tillsättas oberoende av på vilken linje nämligen för lektorer i vilkas tjänst ingår eller vilka linjer innehavaren kommer att metodik i kostkunskap, produktionsteknik ha sin huvudsakliga tjänstgöring. eller textilkunskap. Genom det allmänna Sedan behörighetsbestämmelser utformats kravet på ytterligare kunskaper som är för varje tjänst med utgångspunkt i den av av betydelse för tjänsten kommer sanno- LUK föreslagna utbildningen, bör dessa belikt många sökande också till tjänster i stämmelser som vi redan framhållit komandra ämnens metodik att ha påbyggnads- pletteras med bestämmelser, som utgår från kurs i ämnet, även om formella krav på hittillsvarande utbildning i varje LUK-ämne. sådan kurs inte uppställs. En bedömning i varje enskilt fall torde få Det kommer att dröja ett antal år efter göras av vad som nu eventuellt kan anses genomförandet av LUK-refonnen innan motsvara en framtida doktorsexamen. Att personer med ämnesmetodisk eller annan krav på självständigt vetenskapligt arbete doktorsexamen kan stå till förfogande som därvid måste uppställas är givet. sökande till metodiklektorstjänster i LUK- För tjänst som lektor i ämnesutbildning ämnen. Krav på doktorsexamen kan redan och metodik samt för tjänst som adjunkt av detta skäl i varje fall tills vidare inte i ämnesutbildning i LUK-ämne bör samma uppställas. LUK har inte heller den upp- behörighetsbestämmelser gälla som för mot- - vilket av ovanståen- svarande i andra ämnen. Under en fattningen framgår tjänster de - att doktorsexamen alltid ska krävas övergångstid bör prövas i vad mån sökande för behörighet till tjänst som lektor vid till tjänst som lektor i LUK-ämnes ämneslärarhögskola i våra ämnens metodik. Men utbildning och metodik kan anses ha mevi anser, att någon eller några lektorer riter motsvarande doktorsexamen (se ovan med sådan examen i ämnets metodik bör avsnitt 4.2.2.1). finnas vid varje metodikinstitution. [Beträffande tjänster vid institutionerna för bild- 4.2.4.3 Kravet på lärarerfarenhet och formarbete (bildkunskap), gymnastik (idrott) och musik se avsnitt 4.2.3.3.] Omfattningen av den erforderliga lärarerfa- För att möjliggöra förordnande av me- renheten för behörighet till tjänst som lektodiklektorer med doktorsexamen utan tor i ett ämnes metodik eller som lektor i att i förväg binda tjänsterna till viss utbild- ämnesteori och ämnesmetodik kommer för ning föreslår vi, att tjänst som lektor i närvarande till uttryck därigenom att sö- LUK-ämnes metodik i vissa fall tills vidare kande enligt lärarhögskolestadgan ska vara ledigförklaras som tjänst för sökande med behörig till ordinarie tjänst i motsvarande grundexamen alternativt sökande med dok- ämne i grundskola och/ eller gymnasieskola. torsexamen. Förfarandet innebär en paral- Detta innebär krav på lärartjänstgöring motlell till förfarandet i sådana fall då tjänst svarande sammanlagt minst två läsår med som metodiklektor vid ämneslärarlinje nu full tjänst. Möjlighet finns att bortse från

56 SOU 1973: 42

detta och andra formella behörighetskrav dium är enligt skolstadgan 15 kap. 38 § genom bestämmelsen i lärarhögskolestad- skyldig att meddela undervisning även på gan 126 §, som säger att den som har mellanstadiet. Lärare på lågstadiet har att tillsätta tjänst får medge sökande be- skyldighet att om så påfordras undervisa frielse från behörighetsvillkor som avses i även på mellanstadiet och lärare på mellanlll a-125 §§, om särskilda skäl föreligger stadiet är skyldig att undervisa även på och bristen i sökandens behörighet är av lågstadiet och på högstadiet. Lärare i LUKmindre vikt med hänsyn till hans meriter ämne har inte sin tjänst knuten till visst i övrigt. stadium. Han undervisar i de årskurser där LUK har den uppfattningen att lärar- ämnet förekommer i den utsträckning som tjänst är en ytterst väsentlig del i merite- förhållandena vid skolan kräver. Lärare i ringen för en blivande lektor i ämnesmeto- slöjd har för närvarande huvudparten av

dik eller i ämnesutbildning och ämnesmeto- sin undervisning på grundskolans låg- och

dik. Vi anser inte att lärartjänst motsvaran- mellanstadium men undervisar också på de minst två läsår med full tjänst kan högstadiet och i förekommande fall i gymge den allsidiga skolerfarenhet som en lärar- nasieskolan. Lärare i t. ex. musik och gymutbildare bör ha. I regel torde lärarer- nastik undervisar ofta i sina ämnen på melfarenheten hos lärarhögskolornas lektorer lanstadiet, trots att dessa ämnen ingår i också vara mera omfattande än så. Enligt klasslärarutbildningen. Det är avsevärt vanvår uppfattning bör den vara det. ligare, att LUK-ämneslärare på detta sätt Den som ska tjänstgöra som lektor i utnyttjas på flera stadier än att andra ämett ämnes metodik måste ha god känne- neslärare undervisar på klasslärarstadierna. dom om och erfarenhet av arbetet i äm- Även sedan den av LUK föreslagna renet i de skolformer och på de stadier där formen genomförts, torde det bli vanligt ämnet förekommer. Han bör under alla för- att lärare som i sin kombination har LUKhållanden ha följt en eller flera klasser ge- ämne undervisar på klasslärarstadierna. Det nom ett helt stadium och ha undervisat i är nödvändigt att i metodikutbildningen ta alla årskurser på de stadier som ingår i hänsyn till detta. LUK:s förslag om tjänshans tjänst som metodiklektor. En lektor ter i LUK-ämnes metodik är så utformat i gymnastikens metodik eller ämnesutbild- att lärarkandidatema på ämneslärarlinje ska ning och metodik bör ha erfarenhet av kunna få viss utbildning för klasslärarstaundervisning i ämnet från både grundskola dierna även i de fall då ämnet ingår i klassoch gymnasieskola. Om tjänsten inriktas på lärarutbildningen. För att metodikläraren gymnastikens metodik på grundskolans hög- ska kunna ge överblick över ämnet på alla stadium och i gymnasieskolan bör han ha stadier och i de skolforrner där det föreundervisat på och följt klasser genom hela kommer måste han själv ha en bred erhögstadiet och minst tre av gymnasiesko- farenhet, som det kräver omfattande lärarlans årskurser. En lektor vars tjänst inrik- erfarenhet att inhämta. tas på gymnastikens metodik i grundsko- Vi kan inte finna, att nuvarande lan bör ha undervisat i gymnastik från och melse om tjänstgöring som lärare motsvamed årskurs 4 i grundskolan och ha följt rande två års full tjänst tillfredsställer de klasser genom minst hela högstadiet. Båda krav man måste ställa på en metodiklekbör ha någon erfarenhet också från de tors erfarenhet av skolarbete. Vi är emellerskolfonner/stadier, som inte ingår i tjäns- tid inte beredda att ange någon annan ten. minsta omfattning av lärarerfarenheten. En Utbildningen i LUK-ämnenas metodik bestämmelse om sådan erfarenhet vilken utmåste inriktas på flera stadier än utbild- formas så att den endast stipulerar ett visst ningen i metodik för övriga lärare både antal års lärartjänst kan leda till att anpå ämneslärarlinjen och på klasslärarlin- talet år som lärare tillmäts alltför stor jerna. En adjunkt på grundskolans högsta- vikt i valet mellan olika behöriga sökande.

SOU 1973: 42 57

Bestämmelsen kan också uppfattas som en ning och ämnesmetodik måste enligt vår anvisning om den tillräckliga eller lämpliga uppfattning föras beträffande övriga läraromfattningen av lärarerfarenheten. Det vä- tjänster vid lärarhögskola. sentliga är enligt vår uppfattning tjänstgö- För närvarande krävs för behörighet till ringens art och den skicklighet läraren âda- tjänst som lektor i pedagogik bland annat galagt. I stadgan bör därför införas en be- såväl lärarutbildning som minst två års väl stämmelse om tjänstgöringens art. Denna vitsordad tjänstgöring som lärare vid skola bestämmelse bör utformas så att kravet på under skolöverstyrelsens inseende. Det bör lärartjänst gäller såväl omfattning som kva- observeras att lärarerfarenheten kan ha inlitet. hämtats i annan skola än grundskola eller De kriterier man främst torde kunna gå gymnasieskola, t. ex. förskoleseminarium. efter när det gäller undervisningens kva› Detta sammanhänger med att den som har litet är lärarens förmåga till samver- fil. kand-examen, doktorsexamen och lärarkan med elever och kolleger, elever- utbildning från lärarhögskolas ämneslärarnas arbetsresultat och lärarens intresse linje inte inom 120-poängsramen kan uppnå för och förmåga till kontinuerlig prövning, behörighet både för tjänst i gymnasieskola utveckling och förnyelse av stoff, stoffbe- och för tjänst som lektor i pedagogik. handling och arbetsmetoder. Intet av detta Krav på lärarutbildning och lärarerfarentorde kunna bedömas förrän efter flera års het uppställs i motsats till vad som gäller lärarverksamhet i de olika årskurser där lektorstjänst inte för behörighet till tjänst ämnet förekommer och med olika elevgrup- som adjunkt i pedagogik. LUK finner att per/ klasser som läraren följt åtminstone behörighetsbestämmelsema bör ändras på genom ett helt stadium. I kravet på kvalitet denna punkt. För behörighet till tjänst som ligger alltså ett krav även på tjänstgöringens adjunkt i pedagogik bör samma krav på omfattning. 1ärarutbildning och lärarerfarenhet gälla Vi föreslår att i stadgan för lärarhögsko- som i fråga. om lektorstjänst i pedagogik. loma beträffande behörighet till tjänst som LUK föreslår alltså att i behörighetslektor i änmesmetodik samt lektor i ämna- bestämmelsema beträffande tjänst som adutbildning och ämnesmetodik utöver nu gäl- junkt i pedagogik införs krav på lärarutbildlande bestämmelser införs ett krav på kva- ning och lärarerfarenhet i enlighet med vad lificerat arbete som lärare (gedigen prak- som gäller för lektor i pedagogik (lärarhögtisk-pedagogisk erfarenhet”). skolestadgan lll a §). Vidare bör för behörighet till adjunktstjänst i ämnesutbildning samma krav på 4.2.4.4 Lärarerfarenhet som behörighetskrav gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet inför adjunktstjänst föras som i behörighetsbestämmelsema för Samma resonemang som i föregående av- tjänst som lektor i ämnesmetodik samt ämsnitt förts beträffande tjänst som lektor i nesutbildning och ämnesmetodik. LUK föämnesmetodik och lektor i ämnesutbild- reslår att så sker.

58 SOU 1973: 42

Tablå 4.2 4.2.5 Sammanfattning av LUK:s förslag till tjänster vid lärarhögskolomas LUK-ämnesinstitutioner samt krav på utbildning och behörighet för dessa tjänster.

Insti- Tjänst Behörighetskrav Anmärktution . .. .. . ningar fil. kand.- lararhog- doktors- minst 2 års examen skolas examen gedigen omfattande ämnes- lärarminst lärar- erfarenhet linje från

barn- och lektor i ungdoms- barn- och ungdoms- 60 poäng i X ev. grundkunskap kunskapens metodik barn- och skolans ungdoms- högstadium kunskap och gymnasieskola

bild- lektor i kunskap l. bild- och form- 80 poäng i X bild- grundskola arbetets ämnes- bildkunskap kunskap utbildning och metodik eller 2. bild- och form- 80 poäng i X bild- grundskola arbetets ämnes- bildkunskap kunskap utbildning och 60 poäng i metodik, särskilt slöjd slöjd 3. teckningens meto- 60 poäng i X ev. grundskola dik med inrikt-n. bildkunskap gynma-

och

på. grundskola sieskola tjänsterna 4. teckningens meto- 60 poäng i X ev. grundskolans 3-5 föredik med inriktn. bildkucnskap högstadium kommer på grundskolans och gynma- endast vid högstadium och sieskola lärarhöggymnasieskola skolor med

5. teckningens meto- 80 poäng i X ev. grundskolans aFEneslämr

°°h

dik, särskilt konst- bildkunskap, högstadium 111315 och musikhistoria., därav på- och gymna- _fnståerade

med inriktn. på byggnadskurs sieskola lmmlm°n°r fö bud grundskolans 20 poäng högstadium och med im-iktn. kunska? gymnasieskola på konstvetenskap adjunkt i bild- och form- 60 poäng i X ev. grundskola inrättas imån arbetets ämnes- bildkunskap av underlag utbildning på klasslärarlinjerna

drama- lektor i tik* l. dramatikens meto- 40 poäng i X ev. grundskolans itjänsten bör dik med inriktn. dramatik högstadiurn ingå tjänstpå gymnasieskola och gymna- göring även sieskola inom institution för svenska, främmande språk eller teckning Vid lärarhögskolor som saknar särskild dramatikinstitution inrättas inom svenskinstitutionen antingen tjänster i svenskämnets ämnesutbildning och metodik, särskilt dramatik eller tjänster som lektor i svenskämnets metodik med inriktn. på dramatik eller tjänst som lektor i lågstadiets eller mellanstadiets metodik med inriktning på svenska och dramatik.

SOU 1973: 42 59

Insti- Tjänst Behörighetskrav Anmärktunon ningar fil. kand.- lärarhög- doktors- minst 2 års examen skolas examen gedigen omfattande ämnes- lärarminst lärar- erfarenhet linje från

2. dramatikens meto- 40 poäng i X ev. grundskola dik med inriktn. dramatik och gymnapå dramatisk sieskola verksamhet i utbildningen på tjänsterna 2 lärarhögskolas och 3 kan utklaslärarlinjer göra en tjänst om underlag . dramatikens meto- 40 poängi X ev. grundskolans för två dik med inriktn. dramatik högstadium tjänster på dramatisk och gymna- saknas verksamhet i sieskola utbildningen (svenska eller i vissa ämnen på främmande lärarhögskolas språk) ämneslärarlinje

idrott lektor i l. gymnastikens 80 poäng i X idrott grundskola änmesutbildning idrott och metodik

2. gyrrmastikens 60 poäng i X ev. grundskolans metodik med idrott mellan- och särskild inriktn. högstadium på grundskolan . gynmastikens 60 poängi X ev. grundskolans

metodik med idrott högstadium åügtêäxnavara

särskild inriktn. och gymna- alternativa

sieskola

på grundskolans om underlag

°°h för alla tre

h°gstadlum

gymnasieskola tjänsterna saknas . gymnastikens 80 poäng i X ev. grundskolans metodik, särskilt idrott, därav högstadium ergonomi, med påbyggnads- och gymnainriktn. på grund- kurs 20 poäng sieskola skolans högsta- med inriktn. dium och gym- på ergonomi nasieskola

. gymnastikens 60 poäng i X ev. grundskola metodik, särskilt idrott gymnasierytmik och dans skola

adjunkt i gymnastikens 60 poäng i X grundskola ämnesutbildning idrott

kost och lektor i miljö l. hemkunskapens 60 poäng i X ev. grundskolans och kostkunska- kostkunskap högstadium pens metodik med 20 poäng i och gymnainriktn. på grund- miljö- och sieskola skolans hög- konsumentstadium och kunskap gymnasieskola

60 SOU 1973: 42

Insti- Tjänst Behörighetskrav Anmärktmlon ningar fil. kand.- lärarhög- doktors- minst 2 års examen skolas examen gedigen omfattande ämnes- lärarminst lärar- erfarenhet linje från

2. hemkunskapens, 40 poäng i x ev. grundskolans bostads/miljö- kostkunskap högstadium kunskapens och 40 poäng i och gymnakonsumentkun- miljö- och sieskola skapens metodik konsumentkunskap

3. bostads/miljö- 40 poäng i ev. grundskolans kunskapens och miljö- och högstadium konsumentkun- konsument- och gymnaskapens metodik kunskap sieskola

4. hemkunskapens 40 poäng i ev. grundskolans inrättas i mån metodik kostkunskap högstadium av underlag 20 poäng i och gymna- vid någon miljö- och sieskola eller några konsument- större instikunskap tutioner 5. produktions- sammanlagt ev. grundskolans * om Kungl. teknikens 80 poäng i högstadium Maj:t så bemetodik kostkunskap och gymna- slutar och produk- sieskola tionsteknik

musik lektor i l. musikens ämnes- 80 poäng i X musik grundskola utbildning och musik metodik

2. musikens metodik 60 poäng i X ev. grundskola med inriktn. på musik grundskola (samtliga stadier) 3. musikens metodik 60 poäng i X ev. gnmdskolans med inriktn. på musik högstadium grundskolans och gymnahögstadium och sieskola gymnasieskola 4. musikens metodik, 80 poäng i ev. grundskolans särskilt konst- och musik, därav högstadium musikhistoria, påbyggnads- och gymnamed inriktn. på kurs sieskola grundskolans 20 poäng i högstadium och musik eller gymnasieskola musikvetenskap 5. musikens meto- 60 poäng i X ev. grundskola dik, särskilt ryt- musik gymnasiemik och dans skola

adjunkt i musikens ämnes- 60 poäng i ev. grundskola utbildning musik eller och/eller musikpeda- kommunal gogisk ut- musikskola bildning

SOU 1973: 42 61

Insti- Tjänst Behörighetskrav Anmärkmtlon ningar fil. kand.- lärarhög- doktors- minst 2 års examen skolas examen gedigen omfattande ämnes- lärarerfarenminst lärar- het från linje

slöjd lektor i l. slöjdens metodik, 60 poäng i ev. grundskola särskilt textilslöjd, slöjd tjänsterna 1 med inriktn. på och 2 bör 81 “ndskda inriktas även på samverkan

2. slöjdens metodik, 60 poäng i ev. grundskola ?H34 blid

särskilt trä- och slöjd lnstftutlPnens

“tblldnlng aV metallslöjd., med klassläfafe inriktn. på grundskola

3. slöjdens metodik, 80 poäng i x ev. grundskolans särskilt textilslöjd slöjd, därav högstadium på grundskolans påbyggnads- och gymnahögstadium och kurs sieskola textilkunskap, 20 poäng i formgivning och slöjd med slöjd i gyrnna- inriktn. på sieskola textilkunskap 4. slöjdens metodik, 60 poäng i ev. grundskolans särskilt trä- och slöjd högstadium metallslöjd på och gymnagrundskolans sieskola högstadium och slöjd i gymnasieskola

5. textilkunskapens 80 poäng i ev. grundskolans inrättas i mån metodik (ev. även slöjd, därav högstadium av underlag fonngivningens pâbyggnads- (textilslöjd) metodik) kurs och gymna- 20 poäng i sieskola slöjd med inriktn. på textilkunskap

4.2.6 Utbildning och behörighet för övriga kapitel 6 av detta betänkande att en två medverkande veckors introduktionskurs ska bli obligatorisk för alla nyutnämnda lärarutbildare (pe- 4.2.6.1 Tjänst som handledare för lärarprak- dagogik- och metodiklärare, FoD-lärare, tikant i LUK-ämne eller som lärare vid handledare m. fl.). Kursen ska genomgås på FoD-skola sommaren före den första tjänstgöringen Genom i anledning av prop. som lärarutbildare. Alla lärarutbildare kornriksdagsbeslut 1973:78 kommer handledare för lärarprak- mer på så sätt att få viss befattningsutbildtikant att framdeles Den har fonnen av såväl introdukvara skyldig att delta ning. i återkommande om en vecka tionskurs som fortbildning och kan inte fortbildning SÖ har beräknat, att för förordnande.

varje termin. omkring utgöra behörighetskrav

i för lärarutbildare före- 90 % av handledama kommer att delta Särskild utbildning sådan fortbildning varje år. LUK föreslår i alltså inte förordnande som sådan. går

62 SOU 1973: 42

Detta gör att sökandes i förutsättningar ska vid tillsättning av tjänst särskilt avseregel måste bedömas helt med ledning av ende fästas vid lämplighet för lärarutbildarderas lärartjänstgöring. Detta har hittills samt vid erfarenhet uppgiften av försöksinte alltid varit För närvarande möjligt. och utvecklingsarbete på skolväsendets omfinns nämligen inte något formellt krav på råde (SFS 1968:319, 23 §). För dessa lärare lärarerfarenhet hos handledare vid lärar- bör framdeles samma behörighetskrav gälla praktik. Genom de svårigheter som under som för handledare. Vi föreslår alltså, att senare år rått, när det gällt att placera för behörighet till tjänst som lärare vid praktikantlärare och även LUK-ämneslärar- FoD-skola liksom för metodiklektorer med praktikanter, har det ibland varit nödvän- flera och för handledare ska krävas dels digt att anlita helt nyutbildade lärare som behörighet till ordinarie tjänst i ämnet i handledare. LUK kan inte finna det lämpgrundskola/ gymnasieskola, dels gedigen erligt att en person, som inte har viss egen farenhet som lärare, dels övriga insikter och erfarenhet som lärare, anlitas som hand- erfarenheter av betydelse för verksamheten ledare. Garantier måste skapas för att hand- som lärarutbildare. ledaren alltid har sådan erfarenhet. Vi har i avsnitt 4.2.4.3 ovan framhållit, att vi tillmäter 4.2.6.2 Arvodestjänst som fortbildningslärarerfarenhet utomordentkonsulent i LUK-ämne ligt stor betydelse vid bedömningen av sökande till tjänst som metodiklektor med För tjänst som fortbildningskonsulent vid flera tjänster. Vi har inte funnit det tillräck-

länsskolnämnd/lärarhögskola uppställs för

ligt att, såsom nu är fallet, uttrycka kravet närvarande inte särskilda behörighetskrav på sådan erfarenhet i endast ett krav på utöver vad som gäller enligt skolstadgan för viss minsta omfattning av lärartjänstgö- tjänst som lärare i ämnet. Vederbörande ringen. Vi föreslår ovan att i stadgan ska ska dock ”prövas lämplig för tjänsten som införas en bestämmelse, som tar sikte ockfortbildningskonsulent. Härigenom skapas så pâ tjänstgöringens kvalitet. möjligheter att ta hänsyn till erfarenheter När den nya utformningen av lärarprak- och verksamhet av betydelse för de komtiken träder i kraft den l juli 1974, kommer mande uppgifterna som lärarfortbildare. handledare i regel att förordnas för tre år För fortbildningskonsulent i LUK-ämne i sänder. Den nya handledarorganisationen finns inte anledning att uppställa andra gör det möjligt att uppställa vissa behörigkrav än de nu nämnda. hetskrav för handledartjänst. Dessa krav bör enligt vår uppfattning ha en sådan utforrn-

ning att för handledartjänst liksom för metodiklektorstjänst den som lärarutbildare mest lämpade sökanden kan Vi utväljas. föreslår, att för behörighet till förordnande som handledare vid lärarpraktik ska krävas såväl behörighet till ordinarie som tjänst lärare i ämnet eller ämnena som dels gedigen erfarenhet som lärare, dels övriga insikter och erfarenheter av betydelse för verksamheten som lärarutbildare. Vid be; dömningen av de sökande bör särskild vikt fästas vid kunskaper om skolans och lärarutbildningens mål och lärarutbildningens aktuella läge. För lärare vid FoD-skola finns nu inte

några särskilda behörighetskrav. Däremot

SOU 1973: 42

5 av medverkande i ämnes-

Befattningsutbildning

i LUK-ämnen

utbildningen

en naturlig på kunskaper och 5.1 Inledning påbyggnad färdigheter som inhämtats i ämnesstudierna. I utbildningen av lärare i LUK-ämnen med- - Den förstnämnda faktorn att ämnesverkar dels lärare och andra befattningsha- studierna yrkesinriktas förutsätter kunvare vid de filosofiska fakulteternas ämnesskaper hos lärarna vid de filosofiska fakulinstitutioner, dels en rad olika befattningsteternas institutioner om de fortsatta stuhavare inom den praktisk-pedagogiska utdierna vid olika slag av högskolor som ger bildningen. direkt närförberedelse för viss yrkesverk- För en studerande som under ämnesstu- samhet. Den sistnämnda faktorn -- att den diernas gång inriktar sig på att bli lärare egentliga yrkesutbildningen bygger på relebör ämnesstudierna och den praktisk-peda- vanta delar av ämnesstudierna - förutsätgogiska utbildningen vara ett helt, trots att ter goda kunskaper hos de medverkande vid de båda leden genomförs vid olika utbild- om innehållet i de tidigare fackhögskolan ningsenheter. Den utbildade lärarens konti- ämnesstudierna både i stort och i detalj. nuerliga fortbildning under yrkesverksamhe- Sådana kunskaper torde i regel finnas hos ten ska också bygga på och anknyta till lärarna vid lärarhögskolor och andra fackgrundutbildningen. Samma helhet bör er- högskolor. Men de kan behöva aktualiseras bjudas studerande med andra yrkesplaner från tid till annan. Både inriktningen av ämför vilkas realiserande studierna delvis be- nesstudierna för enskilda studerande mot drivs vid specialhögskola, t. ex. blivande skilda och anknytningen till redan yrken journalister och bibliotekarier. ämnesstudier bör kunna undergenomförda vid olika lättas särskilda åtgärder. Det kan Att grundstudier som genomförs genom utbildningsenheter kan upplevas som ett ske t. ex. genom att studierna planeras gehelt beror av flera faktorer. Delvis samman- mensamt. Vi avser med detta inte endast med innehållet i den gemensamma planeringen vid utarbetanhänger helhetsupplevelsen studierna. Men den är också en fråga om det av normalstudieplanema utan en gemenorganisation och inriktning av de grundläg- sam planering av studiernas genomförande gande ämnesstudierna. Studerande med nå- inom högskoleorter och -regioner med både klart uttalade måste filosofiska fakulteter och fackhögskolor av gorlunda yrkesplaner få möjlighet att yrkesinrikta ämnesstudierna olika slag. Den kontinuerliga inriktningen utan att detta leder till en snäv begränsning av studierna mot skilda yrken kan också untill sådant stoff som är direkt användbart derlättas om befattningsutbildningen för visför ett visst yrke. Den avslutande direkt yr- sa befattningshavare vid de olika högskolorkesutbildande delen av studierna ska vara na/ämnesinstitutionerna sker gemensamt.

64 SOU 1973: 42

En sådan utbildning, gemensam för be- sina funktioner indelas i fyra huvudgrupper. fattningshavare vid olika högre utbildnings- Dessa huvudgrupper är enheter, bör kunna anslutas till systemet för a. pedagogisk och pedagogisk-administrativ den vuxenpedagogiska utbildning som på ledningspersonal vid filosofisk fakultet, ett eller annat sätt meddelas och avses komlärarhögskola och FoD-skola ma att meddelas lärare i högskolan. Förut-

sättningarna för en befattningsutbildning b. institutionsföreståndare, huvudlärare och med sikte på verksamhet som lärare inom motsvarande vid filosofisk fakultet och lärarutbildningen är emellertid andra än lärarhögskola för en befattningsutbildning av personalen c. övriga lärare vid filosofisk fakultet och vid de filosofiska fakultetemas ämnesinstilärarhögskola, FoD-lärare samt handletutioner. De förra har genomgått en grunddare vid lärarpraktiken läggande praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola eller motsvarande och d. övriga medverkande i utbildningen, dvs. de har omfattande egen erfarenhet av kva- av olika personal slag vid högskoleenhelificerad lärarverksamhet att bygga på, en terna, vid FoD-skolorna och i det allerfarenhet inhämtad inom det område som männa skolväsendet. lärarutbildningen avser. De senare kan ha sådan utbildning och erfarenhet. Men de

Befattningsutbildning av medverkande i

har i regel sina främsta meriter i ämnesut- den praktisk-pedagogiska grundutbildningen bildning och forskarverksamhet inom ämnet vid samt i lärarhögskolas ämneslärarlinje samt erfarenhet från tidigare verksamhet av lärare som fortbildningen genomgått som lärare inom den högre utbildningen. denna behandlas linje i kapitel 6. I detta Denna erfarenhet medför självfallet också behandlas av kapitel befattningsutbildningen utbildning för läraruppgiften. Men utbild- medverkande i ämnesutbildningen vid filoningen sker direkt i arbetet och meddelas sofisk fakultet. av äldre kolleger. Den är inte en förbere- De medverkande i ämnesutbildningen kan dande yrkesutbildning av samma slag som indelas i grupper med hänsyn till sina arutbildningen vid lärarhögskolans ämnesläbetsuppgifter och sitt utbildningsbehov. Man rarlinje. Befattningsutbildning av ämnesut- kan två särskilja huvudgrupper, nämligen bildare bör inte heller ges den starka inriktpedagogisk-administrativ ledningspersonal, ning pâ själva lärarfunktionen som den bör dvs. prefekt, studierektor och huvudlärare, ha för medverkande i den praktisk-pedagosamt övriga medverkande. Övriga medvergiska utbildningen vid lärarhögskola. De kande kan indelas i undergrupperna pedasistnärrmda ska ge en direkt yrkesutbildning. samt administrativ och tekgogisk personal Ämnesutbildarna däremot ska ge ett brett nisk av studerande personal. Utbildningen och på vissa avsnitt fördjupat kunskapsun- sker huvudsakligen inom institutionen och

derlag för olika slag av yrkesutbildning och samverkan utåt i direkt utbildningssyfte på yrkesverksamhet. Samtidigt ska de medverdet sätt som sker t. ex. mellan lärarhögskola ka till att säkra återväxten för forskningen och grundskola/gymnasieskola förekommer inom ämnet. De bör ha allsidig kännedom Däremot finns knappast. givetvis kontakter om sitt ämne och dess olika användningsav annan art med avnämarna, bland annat områden och kunna fungera som äldre kolnär det gäller forskning och utvecklingsarlega, Vägvisare och handledare snarare än bete. som lärare i den mening ordet har i ungdomsskolan. 5.3 Den pedagogiska personalen

5.2 Målgrupper Den pedagogiska personalen under institu- De medverkande i den blivande lärarens av unitionsledningen utgörs huvudsakligen olika utbildningsfaser kan med hänsyn till versitetslektorer, universitetsadjunkter, assi-

S-SOU 1973: 42 65

stenter och amanuenser. Tjänster finns inrät- läraren inom den högre utbildningen utför tade endast för lektorer och adjunkter. En- huvudsakligen är ett vetenskapligt arbete ligt de behörighetskrav som tillämpas vid med vissa läraruppgifter infogade. Kontillsättning av tjänster som universitetslektor struktionen av tjänsterna talar emellertid ett ska sökande ha avlagt doktorsexamen eller annat språk. Universitetslektorn ska enligt ha motsvarande kompetens och äga styrkt universitetsstadgan ombesörja undervisning pedagogisk skicklighet. Vad som ska utgöra och förrätta examination samt förestå instimotsvarande kompetens ska prövas från tution och, om läroböcker och kompendier i fall till fall. Vid sådan prövning har fil.lic.- hans ämne saknas, låta sig angeläget vara examen med kvalificerade betyg ansetts att utarbeta eller medverka i utarbetande av kunna jämställas med doktorsexamen. För sådana. Tyngdpunkten i uppgifterna ligger behörighet till universitetslektorstjänst krävs alltså enligt universitetsstadgan på underalltså en minirninivå av vetenskaplig merite- visning och på utarbetande av läromedel. ring, medan den pedagogiska skickligheten Universitetsadjunkt ska dels undervisa, dels ska vara styrkt utan närmare angivande hur förrätta examination. den ska styrkas. I regel har den dokumen- En stor del av undervisningen på grundterats genom tjänstgöring som amanuens studienivå meddelas av assistenter och amaoch assistent. Vid vissa ämnesinstitutioner nuenser. Dessa har alltså viktiga och många som utbildar lärare för det allmänna skol- gånger svårlösta pedagogiska uppgifter. Den väsendet har institutionsmedlemmama ofta vuxenpedagogiska utbildningen av högskogenomgått lärarhögskola och tjänstgjort lans lärare bör därför omfatta såväl universom lärare i grundskola/gymnasieskola. Det- sitetslektorer och -adjunkter som de assita kan även på längre sikt antas bli vanligt stenter och amanuenser vilka under en längvid LUK-ämnesinstitutionema. re period regelbundet medverkar i undervis- Bedömningen av de sökande vid tillsätt- ningen. ning av tjänster som universitetslektor tyder Om man jämför behörighetskraven för på att utslaget i valet mellan sökande som tjänst som universitetslektor med behörighar formell vetenskaplig meritering fälls nå- hetskraven för tjänst som metodiklektor vid got oftare av de sökandes pedagogiska me- lärarhögskolas ämneslärarlinje, finner man riter än av deras vetenskapliga meritering följande. utöver minimimeriteringen (doktorsexamen För båda tjänsterna krävs såväl ämneseller motsvarande). mässig som praktisk-pedagogisk meritering. Det förekommer emellertid också flera När det gäller metodiklektor har kraven exempel på att en stark vetenskaplig meri- uttryckts som vissa minimikrav på såväl ämtering jämte någon pedagogisk erfarenhet neskunskaper som praktisk-pedagogisk utföredragits framför en svagare vetenskaplig bildning och erfarenhet. Därutöver krävs meritering i förening med omfattande peda- kunskaper utöver grundutbildningen samt gogisk erfarenhet. särskilt förtjänstfull pedagogisk verksamhet En promemoria om tjänster och behörig- på område som tjänsten avser. När det gälhet för universitetslektorer är under arbete ler universitetslektor finns minimikrav eninom UKÄ och väntas senare under hösten. dast beträffande den ämnesmässiga merite- I denna torde vikten av pedagogisk erfa- ringen, medan skrivna normer saknas för renhet komma att starkt betonas. vad som ska anses utgöra styrkt pedago- För behörighet till tjänst som universi- gisk skicklighet. Nu gällande bestämmelser tetsadjunkt ställs samma krav som för uni- för de båda tjänstetypema skiljer sig alltså. versitetslektorstjänst, dock att i stället för LUK föreslår vissa författningsändringar i doktorsexamen krävs avlagd examen på lärarhögskolestadgan som gör formuleringgrundnivå. arna beträffande behörighet mera likartade.

Man skulle av behörighetsbestämmelsema Samtidigt framhäver de tydligare än nu är

kunna dra den slutsatsen att det arbete som fallet den pedagogiska skickligheten som be-

66 SOU 1973: 42

fordringsgrund vid tillsättning av tjänst som särskilt att de ska kunna integrera kunmetodiklektor. skapsinhämtande med fárdighetsträning och Huvuduppgifterna för en medverkande i skapande arbete och befästa det inhämtade praktisk-pedagogisk utbildning är förhållan- genom tillämpningsmoment. För att detta devis lätta att precisera. De omfattar tre ska vara möjligt måste LUK-ämnesutbildaområden, nämligen att medverka i utbild- ren vid sidan av en allsidig grundutbildning ning av blivande lärare, att undervisa i och fördjupning på det område han ska grundskola/gymnasieskola och att medver- behandla i sin undervisning både ha egen ka i försöksverksamhet, forskning och ut- skapande förmåga och kunna urskilja och vecklingsarbete av betydelse för skolarbe- stimulera sådan förmåga hos de studerande. tets och lärarutbildningens förnyelse. Alla ämnesutbildare ska ge de studerande Arbetsuppgifterna för såväl universitets- en elementär vetenskaplig metodskolning lektorer och -adjunkter som assistenter och och intressera därtill ägnade studerande för amanuenser växlar starkt beroende på äm- att fortsätta studierna på forskarutbildningsnets art, institutionens storlek, omfattningen nivå. Detta kräver att den egna vetenskapa“v forskning och forskarutbildning, de en- liga skickligheten vidmakthålls och utveckskilda lärarnas förutsättningar och intressen. las samtidigt som överblicken över forsk- Man kan därför inte entydigt ange arbets- ningen på området ständigt aktualiseras. uppgifterna för dessa grupper. Den utbildning, som lärarna i den högre Eftersom en generell definition av arbets- utbildningen har, har gett dem goda ämnesuppgifterna för medverkande i ämnesutbild- kunskaper och färdigheter. Universitetslekningen inom den högre utbildningen inte torerna har dessutom en vetenskaplig grundkan ges, måste LUK själv söka ange vilka skolning fram till doktorsexamen. LUK har arbetsuppgifter vi finner angelägnast och i kapitel 4 föreslagit att för behörighet till vilka kunskaper och färdigheter vi tillrnäter tjänst som universitetsadjunkt i LUK-ämne störst betydelse för medverkande i LUK- bland annat ska krävas fiLkand-examen ämnesutbildningen vid filosofisk fakultet. med grundkurser och påbyggnadskurs i Med utgångspunkt i den bedömningen får vi LUK-ämnet. Förslaget om påbyggnadskurs utforma förslag till befattningsutbildning. innebär en skärpning i förhållande till nu Följande uppgifter torde böra framhävas gällande bestämmelser om behörighet till som väsentliga för lärare på grundstudieni- tjänst som universitetsadjunkt och motivevå vid de filosofiska fakulteterna. De ska ras främst av behovet av viss elementär inom sitt ämne ge ämnesmässiga grund- metodskolning i förening med någon övning kunskaper åt studerande med skilda yrkes- att på ett självständigt utfört arbete tillämplaner samt åt studerande utan klart utfor- pa vetenskaplig metod. Alla lärare inom den made sådana planer. Detta ställer krav på högre utbildningen i LUK-ämnen kommer stor överblick över ämnet och dess olika alltså enligt vårt förslag att ha goda ämnesanvändningsområden. Det ställer också krav kunskaper och en mer eller mindre omfatpå att med normalstudieplanerna som ram tande vetenskaplig metodskolning. Man kan kunna medverka till att utarbeta lokal stu- inte förutsätta att de alltid har praktiskdieplan och en årlig utbildningsplan som pedagogisk utbildning från lärarhögskola. tillfredsställer den aktuella studerandegrup- Däremot torde de alltid ha någon erfarenpens behov. Med ledning av utbildningspla- het som lärare inom den högre utbildningen, nen ska läraren sedan fritt kunna förfoga innan de förordnas som universitetsadjunköver den resurs som avdelats för hans om- ter eller -lektorer. råde och tillsammans med eventuella med- Ett visst mått av praktisk-pedagogisk utarbetare självständigt planera och besluta bildning direkt inriktad vid på uppgifterna om sina egna och medarbetarnas arbetsupp- högskolan är enligt vår uppfattning nödgifter. vändigt för att läraren i den högre utbild- För lärare i LUK-ämnesutbildning gäller ningen ska kunna tillfredsställande fullgöra

SOU 1973: 42 67

sina uppgifter. Denna utbildning bör inte ämnesutbildning. Vi har utgått från att denenbart ske genom arbetet som amanuens na befattningsutbildning i längden ska bygeller assistent. Den bör också ske i kurs- gas upp på samma sätt och ges samma ommässiga former. Men den får inte inrik- fattning som utbildning av medverkande i tas på läraruppgifter i allmänhet. Den ska all annan ämnesutbildning på högskolenivå. klart inriktas på ovannämnda uppgifter som Eftersom frågan om befattningsutbildning lärare i den högre utbildningen och på av lärare i den högre utbildningen ännu behandledning av vuxna studerande. Den ska finner sig på försöksstadiet bör LUK fritt alltså sätta läraren i stånd att arbeta föra fram sina synpunkter och önskemål. med vuxna människor som lämnat skolan Dessa får sedan vägas mot andra önskemål bakom sig och trätt ut i arbetslivet. Detta och erfarenheter. gäller antingen den studerande kommer di- Ett förhållande av betydelse under en rekt från skolan till högskolan eller han har övergångstid är att så gott som samtliga en längre eller kortare arbetslivserfarenhet heltidsanställda lärare i den nuvarande utmellan skolan och högskolan. För båda bör bildningen av LUK-ämneslärare har en studierna vid högskolan ses som del av eller grundläggande praktisk-pedagogisk utbildled i yrkesverksamheten som vuxen. ning. Detta förhållande påverkar inte ut- I undervisningen ska läraren i den högre formningen av den framtida befattningsututbildningen som sagt fungera som hand- bildningen för medverkande i LUK-ämnesledare och rådgivare i högre grad än som utbildning men spelar stor roll vid utfonnlärare i den mening man i ungdomsskolan ningen av introduktionsutbildning och indiger ordet. En jämförelse med arbetsledare viduella studier för nuvarande lärarutbilinom andra områden ligger närmare till dare inom LUK:s ämnesområde vilka går hands. Han ska också kunna medverka till över på tjänster i den reforrnerade LUKatt de studerande kritiskt prövar sina yrkes- ämnesutbildningen. Vi återkommer till denplaner och tar ställning till sin kommande na fråga i kapitel 7. yrkesverksamhet. Dessa uppgifter ställer Utbildningsbehovet för den pedagogiskkrav på kunskaper i pedagogik och psyko- administrativa ledningspersonalen är i stort logi, särskilt socialpsykologi, personlighets- sett detsamma som för motsvarande persopsykologi och inlärningspsykologi, samt be- nal vid lärarhögskolan. Befattningsutbildhårskning av arbetsmetoder som kan vara ningen för denna grupp bör till stor del utlämpliga vid vuxenstudier. De medför inte göras av administrativ påbyggnad. Men utbehov av praktisk-pedagogisk utbildning bildningen bör också ha starka pedagofrån lärarhögskolans ämneslärarlinje hos giska inslag inriktade på pedagogiska ledalla institutionslärarna. Däremot är kontak- ningsfunktioner. ten med undervisning på högskolenivå vä- UKÄ har sedan några år bedrivit försentlig liksom praktisk erfarenhet av olika söksverksamhet med pedagogiska och pedatänkbara avnämarområden, däribland sko- gogisk-administrativa kurser. Försöksverklan. samheten har kontinuerligt utvärderats och läggs nu till grund för nya kurser. Denna utbildning håller på att ta fastare form. Den vänder sig till personer med samma 5.4 U tbildningsbehov funktioner inom skilda slag av högre utbild- Mot bakgrund av ovanstående försök att ning vid olika fakulteter. Den pedagogisknågot klargöra skillnaderna mellan ämnes- administrativa utbildningen bygger på geutbildare och lärarutbildare i fråga om ar- nomgången universitetspedagogisk kurs om betsuppgifter, behov av och förutsättningar sex veckor och består av flera led, ett introför en befattningsutbildning ska LUK i duktionsled och flera uppföljningsled. Senadetta kapitel ge vissa synpunkter på befatt- re torde också fortbildning i en eller annan ningsutbildning av medverkande i LUK- form komma att följa.

68 SOU 1973: 42

Utbildningen av övriga medverkande i 5.5 Utbildningens uppbyggnad

ämnesutbildningen bör enligt UKÄzs hand-

lingsprogram vara övervägande pedagogisk. 5.5.1 Allmän struktur

Denna utbildning har hittills på grund av En bakgrund för LUK:s arbete med befattmedelsbrist haft mycket begränsad omfattningsutbildning av ämnesutbildare i LUKning, om man med utbildning förstår särämnen bör vara den allt större vikt som skilt anordnad utbildning. Däremot föreman fäster vid praktisk-pedagogisk utbildkommer en förhållandevis omfattande inning av lärare i alla slag av utbildning. Untern utbildning. Bland annat prövas olika der en kort utvecklingsperiod har praktisksätt att fördela uppgifterna inom en institution pedagogisk utbildning om i regel ett år utpå sådant sätt att alla får möjlighet formats för ämneslärare i grundskola och att under vissa perioder koncentrera sig på gymnasieskola, för lärare i yrkesbetonade uppgifter som från fortbildningssynpunkt ämnen i gymnasieskolan, för lärare i komär särskilt värdefulla, såsom forskning och munal vuxenutbildning, folkhögskolor och utvecklingsarbete, t. ex. utarbetande av läannan vuxenutbildning på det gymnasiala romedel, utprövning av arbetsmetoder eller stadiet, för lärare vid sjuksköterskeskolorna upprättande av utrustningsförslag. För övoch, om än i avsevärt mera begränsad omriga medarbetare inom institutionerna finns fattning, för lärare i den högre utbildningförhållandevis goda möjligheter till extern en. Behovet av specifik lärarutbildning för utbildning vid sidan av den interna utbildden som ska medverka i någon form av ningen. LUK finner det nödvändigt att den utbildning ifrågasätts inte. Man är ense om pedagogiska personalens utbildning sker geatt sådan utbildning måste erbjudas. Enignom en växling mellan särskilda åtgärder i form av kurser het råder också om att den utbildning som och annan extern utbildning finns behöver förbättras och förstärkas. och interna anordningar av nyss angivet På vilket sätt detta ska ske kan och bör slag. Det program som vi föreslår i det fölemellertid diskuteras. jande får betraktas som ett minimiprogram. Befattningsutbildningen för medverkande Det anknyter till UKÄ:s handlingsprogram för pedagogiskt utvecklingsarbete, presente- i ämnesutbildningen bör delas upp i enheter

som vänder sig till grupper av personer med rat i petita för budgetåret 1972/73 och tilllämpat i begränsad omfattning under de se- likartat utbildningsbehov. För den pedago-

gisk-administrativa ledningspersonalen räknaste åren. När ytterligare erfarenheter vunnits av de olika inslagen i utbildningen nar vi som framgår av avsnitt 5.5.4 med en

torde utbildning som anordnas gemensamt för bedet visa sig nödvändigt att förstärka resurserna bland annat för kurser och andra fattningshavare med ledningsfunktioner

särskilda vid sidan av inom olika institutioner och högskolor och utbildningsåtgärder arbetet Att som innebär en pedagogisk-administrativ påpå institutionerna. en reguljär

pedagogisk utbildning på högskoleområdet byggnadsutbildning.

är nödvändig står redan nu fullt klart. LUK har övervägt om det förhållandet

Vi begränsar i fortsättningen vårt resone- att lärarutbildarna i LUK-ämnen nu har

mang till dem som har pedagogisk-admini- en grundläggande lärarutbildning borde leda

strativa uppgifter eller direkta läraruppgif- till att en grundutbildning av ungefär sam-

ter. Vi förutsätter att övriga medarbetare ma omfattning och utformning som t. ex.

inom ämnesinstitutionen får dels särskild ämneslärarlinjens i framtiden borde erbju-

utbildning anpassad till vederbörandes ar- das lärarna i den högre utbildningen i LUK-

betsuppgifter, dels viss för en hel institu- ämnen. Detta skulle emellertid medföra att

tion eller större enhet gemensam utbildning. samtliga lärare även i andra högskoleämnen

borde ges samma mått av praktisk-pedago-

gisk utbildning. De försök som hittills gjorts

innebär emellertid en avsevärt mera be-

SOU 1973: 42 69

gränsad kursbunden utbildning. Huvud- -adjunkt är det. Endast en del av dem får parten av befattningsutbildningen sker inom senare befattningar som akademiska lärare institutionerna, delvis med reducerad tjänst- med mera omfattande undervisningsuppgif-

göringsskyldighet och ökad tid för enskilda ter.

uppgifter. Försök görs nu med en kursbun- Det är som vi redan framhållit LUK:s den mera allmän introduktionsutbildning uppfattning att alla som regelbundet medför såväl lärare och andra befattningshavare verkar i undervisningen på grundstudienivå som studerande. Syftet med dessa försök är bör få ett visst mått av vuxenpedagogisk att skapa goda förutsättningar för lagarbe- utbildning. En sådan utbildning ska alltså te inom institutionerna. Den egentliga be- ges även de amanuenser, assistenter, forsfattningsutbildningen sker dels inom institu- karassistenter och docenter som har regeltionerna, dels genom kurser och konferen- bundna undervisningsuppgifter. Men det är ser i tvärgrupper, i båda fallen under inte rimligt att av befattningshavare som tjänstetid. eventuellt endast under en förhållandevis be- LUK har stannat för att för- LUK-ämnes- gränsad period bedriver högskoleundervisutbildare föreslå en stegvis uppbyggd be- ning kräva genomgång av en mera omfatfattningsutbildning med vissa inslag i kurs- tande pedagogisk utbildning. En utbildning form. Vi motiverar detta bland annat med uppbyggd på det sätt som UKÄ i anslutden karaktär som läraruppgifterna har i den ning till universitetspedagogiska utredningen högre ämnesutbildningen. De är av den föreslår i sitt ovannämnda handlingsproart att en direkt kontakt med arbetet vid gram är bättre anpassad till den faktiska institutionen måste finnas parallellt med rekryteringsgången för de akademiska lärarbefattningsutbildningen. Utbildningen bör na. LUK vill emellertid understryka, att vi nämligen, som vi redan framhållit, utformas inte genom detta konstaterande tagit ställmed hänsyn till den enskilda lärarens ämne ning till omfattningen på längre sikt av och speciella uppgifter. Ett annat skäl är högskolelärarnas pedagogiska utbildning. Vi de möjligheter som enligt vår uppfattning betraktar som sagt det program vi nedan finns att inom en ämnesinstitution eller äm- framlägger som ett minimiprogram, som nesgruppinstitution fullgöra arbetet i form måste bearbetas, kompletteras och byggas av lagarbete, dvs. fördela arbetet mellan be- ut, när ytterligare erfarenheter vunnits av fattningshavarna på sådant sätt att även de dess förtjänster och brister, inte minst när mindre erfarna lärarna utan nämnvärd be- det gäller utbildning av medverkande i fattningsutbildning kan göra goda insatser LUK-ämnesutbildningen. i lagarbetet. Ännu ett skäl, kanske det En förutsättning för den modell vi förfrämsta, är att högskolläraren i regel suc- ordar för befattningsutbildningen är, att cessivt kommer in i sitt yrke. En betydande lärare och andra anställda vid en ämnesdel av undervisningen på grundstudienivå institution fungerar som ett arbetslag med fullgörs som vi redan nämnt av assistenter en gemensam uppgift och individuellt utoch amanuenser, forskarassistenter och do- formade deluppgifter, som blir olika becenter. En del av dem som tillhör dessa roende på befattningshavarens intressen, ergrupper fortsätter som lärare i egenskap farenhet, art och grad av utbildning, hans av universitetsadjunkt eller -lekt0r. Univer- förutsättningar att medverka i forskning sitetsadjunkten eller -lektorn har därför of- och utvecklingsarbete och hans behov av tast redan en ansenlig lärarerfarenhet bak- fortbildning och stimulans på skilda områom sig, när han förordnas på sin tjänst. den. Genom en arbetsfördelning av detta Men även om en stor del av amanuenser- slag kan arbetet som sådant ge ett betydanna och assistenterna liksom forskarassisten- de mått av utbildning och fortbildning. Men terna och docenterna regelbundet medver- för att detta ska bli möjligt är det nödvänkar i undervisningen är de inte lärare i den digt att en del av institutionens lärare har meningen som en universitetslektor eller omfattande såväl pedagogisk utbildning som

70 SOU 1973: 42

erfarenhet av både undervisning och forsk- havarna inom en arbetsenhet också utbilda ning så att de kan åta sig uppgifter över sig själva och varandra för samverkan med hela fältet. En stegvis uppbyggd befatt- utgångspunkt i vars och ens förutsättningar ningsutbildning bör därför bli alltmera om- och intressen. En institutionsanknuten befattande ju fastare befattningshavaren knyts fattningsutbildning är nödvändig. Men av till institutionen. skäl som vi utvecklar nedan får den inte Under uppbyggnadsskedet är det troligt bli allenarådande. att en del av det erforderliga kunnandet för Den högre utbildningen håller för närvaatt genomföra en institutionsanknuten be- rande på att ändra karaktär genom att en fattningsutbildning för LUK-ämnesutbildar- rad nya utbildningar och utbildningsformer na får sökas utanför LUK-ämnesinstitutio- knyts till universitet och högskolenheter. nerna. Vi har i huvudbetänkandet bland LUK-reformen är endast ett led i denna annat avstått från att föreslå professurer i process, som leder till allt större mångfald våra ämnen. Vi har pekat på nödvändighe- inom den högre utbildningen. ten att först bygga upp en forskningsverk- Samtidigt som mångfalden ökar, blir samhet i LUK-ämnen genom samverkan emellertid behovet att kunna kombinera utmed andra institutioner inom och utanför bildningar, studiekurser och kurser av tidihögskolan. En sådan samverkan får givetvis gare helt skilda slag allt större. De nya utbetydelse också för den interna fortbild- bildningslinjer som bildas, när utbildningen ningen inom institutionen. i LUK-ämnen förs till de filosofiska fakul- UKÄ gör som vi redan nämnt för närva- teterna, är ett exempel på detta. De nya rande försök med en introduktionsutbild- kombinationsutbildningarna och yrk-kurserning, som är gemensam för såväl nya lärare na är andra exempel. Den uppluckring av och annan ny personal som för studerande. fakultetsindelningen och de traditionella ut- Den egentliga befattningsutbildningen för bildningslinjerna, som tendensen att göra lärarna och för institutionspersonalen i öv- nya kombinationer medför, gör det enligt vår rigt däremot till största delen till de knyts uppfattning nödvändigt att genom särskilda enskilda institutionerna. Ansvaret för denna åtgärder i befattningsutbildningen verka för befattningsutbildning vilar på institutions- en trots mångfalden sammanhållen och enledningen. Dess pedagogiska kompetens får hetlig högre utbildning. Behovet att inom därför den allra största betydelse. En avse- institutionerna bygga en upp utbildning, värd del av fortbildningsresursema satsas som anpassas till ämnet och de enskilda också på pedagogisk och pedagogisk-admi- befattningshavarnas förutsättningar och nistrativ utbildning och fortbildning av stuuppgifter, får inte leda till att varje ämnesdierektorer och huvudlärare. Vi återkommer institution blir en isolerad enhet för sig till detta nedan i avsnitt 5.5.4. utan kontakt med andra delar av utbild- LUK finner den starka institutionsan- ningsväsendet. Det får heller inte leda till knytningen av befattningsutbildningen i och att utbildningar som tidigare legat helt utanför sig tilltalande. Vi har i vårt huvudbe- för högskoleväsendet förblir främmande tänkande starkt understrukit värdet och vik- för det system de ska tillhöra, när de förs ten av att lagarbetet i skolan utvecklas. Li- in i högskolan. Det finns också en uppenbar ka väsentligt är det enligt vår uppfattning risk att sådana utbildningar blir utan den att lagarbete mellan lärare, andra befatt- stimulans till utveckling och förändring och ningshavare och studerande blir den huvud- utan de möjligheter att själva påverka andsakliga arbetsformen i den högre utbild- ra som kontakten med andra ämnesområningen. Detta bör gälla såväl ämnesstudier- den innebär. na som den utbild- LUK-ämnena kommer praktisk-pedagogiska att betyda ett på ningen och annan direkt yrkesförberedelse många sätt nytt tillskott, när de förs in i efter ämnesstudierna. För att lagarbete ska de filosofiska fakulteterna. De har arbetat kunna komma till stånd måste befattningsunder andra organisatoriska och administra-

SOU 1973: 42

tiva former, delvis på en annan nivå och av den institutionsanknutna utbildningen. övervägande med ett helt annat arbetssätt Inte heller utesluter det en introduktionsutän de ämnen som sedan länge är etablerade bildning av det slag UKÄ nu försöksvis beinom de filosofiska fakulteterna. De är driver gemensam för studerande och persomera sammansatta och bygger i flera fall nal. Om försöken skulle ge positivt resultat, direkt på en skapande aktivitet hos lärare bör denna form av skolning till samverkan och studerande. De kommer att behöva och lagarbete självfallet utvecklas vidare kontakt med ledning och personal från and- och engagera även personal och studerande ra institutioner för att snabbt kunna växa vid LUK-ämnesinstitutionerna. in i högskoleväsendet och utveckla studie- Med hänvisning till vad vi nu anfört föinnehåll, arbetssätt och rutiner i anslutning reslår vi att i princip alla lärare vid ämnestill de nya yttre villkoren och de nya studie- institutioner i LUK-ämnen får en befattplanerna. De kommer att behöva denna ningsutbildning som består av dels introkontakt också för att sprida kunskap om duktionsutbildning före och i början av och förståelse för de nya ämnena och på- verksamheten som lärare vid institutionen, verka utformningen av de utbildningslinjer dels kontinuerligt återkommande fortbildsom innehåller LUK-ämnen. ning. Såväl introduktionsutbildningen som LUK föreslår i kapitel 7 en särskild be- fortbildningen bör innehålla inslag genomfattningsutbildning för nuvarande utbildare förda i tvärgrupper. av LUK-ämneslärare vilka går över till den nya studieorganisationen. Skälen för denna 5.5.2 Introduktionsutbildning särskilda befattningsutbildning är delvis desamma som vi nyss anfört. Den syftar bland Introduktionsutbildningen bör inriktas på annat till att snabbt få till stånd integrering den blivande lärarens pedagogiska uppgifter och ömsesidig påverkan mellan LUK-äm- och ha formen av en kurs om två veckor. nen och andra ämnen vid filosofisk fakultet. Denna bör under det första året följas upp Men vi föreställer oss inte att denna inte- genom varvning av arbete inom institutiogrering och ömsesidiga påverkan kan åstad- nen och studier delvis i kursform. Den kurskommas genom en engångskurs. Det blir bundna delen av uppföljningen bör omfatta en process som tar lång tid. Ett medel för tills vidare en vecka längre fram under läsatt underlätta processen bör enligt vår upp- året. fattning vara en befattningsutbildning, där Utbildningen bör i princip vara obligalärare och annan personal från skilda insti- torisk för alla som regelbundet fungerar tutioner sammanförs under delar av utbild- som lärare vid en LUK-ämnesinstitution, ningen. Det system för stegvis uppbyggd alltså inte endast för dem som är akadebefattningsutbildning av medverkande i den miska lärare i universitetsstadgans mening nya LUK-ämnesutbildningen som vi före- (1 kap. 5 §). Den ska vara obligatorisk men slår är därför något annorlunda utformat än inte utgöra behörighetskrav och inte stå öpdet system som UKÄ för närvarande syns pen för andra än dem som åtagit sig lärarprioritera. I båda systemen är den enskilda uppgifter. Genom att utbildningen byggs institutionen kärnan i utbildningen och in- upp stegvis och endast i begränsad utsträckstitutionsledningen har huvudansvaret för ning sker i kurser med full tjänstledighet institutionsmedlemmarnas utbildning och måste möjlighet till viss tjänstledighet från fortbildning. Men vi anser att den egentliga det reguljära arbetet vid institutionen berebefattningsutbildningen bör vända sig till das alla befattningshavare med undervisämnesutbildare från olika ämnesinstitutio- ningsuppgifter. Sådan tjänstledighet ska ner inte endast då och då under fortbild- bland annat ge läraren möjlighet att medningen utan redan i introduktionsutbildning- verka i läromedelsproduktion och andra peen. Detta bör enligt vår uppfattning inte dagogiska utvecklingsuppgifter. Det bör vahindra utan tvärt om påskynda utvecklingen ra en angelägenhet för utbildningsnämnden

72 SOU 1973: 42

att tillsammans med den lokala pedagogiska studerande. Genomgången under introdukutvecklingsenheten fördela resurserna för tionskursen kommer att ligga på ett elemenutvecklingsarbete på sådant sätt att alla tärt plan. Den ska ge visst underlag för den rare inom en institution får möjlighet att nya läraren att växa in i arbetet inom instiperiodvis delta. Detta betyder att den nuva- tutionen och gå in i arbetslaget. Före gerande rätten till tjänstledighet för deltagan- nomgången av kursen bör deltagarna ha de i universitetspedagogisk utbildning bör inhämtat viss gnmdläggande litteratur. De utsträckas att gälla alla som regelbundet bör ha satt sig in i gällande utbildningsfungerar som lärare (jfr nedan avsnitt 5.5.3). plan och lokala studieplaner för ämnet Vi kan inte föreställa oss, att LUK-äm- samt ha tagit del av eventuella förslag nesutbildarna på längre sikt kommer att inta om förändringar i utbildningsplan och någon särställning, då det gäller behovet studieplan. Vidare bör de ha läst någav en klart strukturerad inledning till den ra arbeten inom pedagogik och psykoutbildning de får i sin befattning. Sådan logi, särskilt personlighetspsykologi, soutbildning bör ges alla nyförordnade lärare cialpsykologi och inlärningspsykologi. Dessa inom den högre utbildningen. Det förefaller studier kan tillsammans med egna erfarenoss naturligt att man börjar med de lärare heter ge underlag för initiativ och diskussiosom förordnas som nya i samband med ner vid utvecklandet av lagarbetet inom kommande förändringar inom LUK-ämnes- institutionen under den fortsatta verksamheutbildningen och övrig högre utbildning. I ten som lärare. För lärare vid LUK-ämnesprincip alla sådana lärare bör få genomgå institutioner bör introduktionsutbildningen introduktionskurs och uppföljningsutbild- också ta upp frågan om utarbetande av tillning. I och med att så sker bör former lämpningsmoment som bygger på integreockså säkras för att redan verksamma ring av skapande verksamhet, kunskaper rare, som inte fått någon form av peda- och färdigheter. gogisk befattningsutbildning, på lämpligt Introduktionskurserna torde i regel kunna sätt får tillfälle att ta del av innehållet i anordnas lokalt eller regionalt en gång per introduktionskursen. Detta bör kunna ske år. De bör planeras och genomföras i samgenom seminarier, konferenser, diskussioner. verkan mellan företrädare för universitetens/ m. m. under tjänstetid. I den mån en erfa- högskolornas olika fakulteter, den pedagoren lärare önskar delta i introduktionskur- giska utvecklingsenheten vid UKÄ och vid sen bör han kunna göra det, om utrymme högskolan samt eventuellt erforderlig utomfinns. Självfallet kommer många av lärarna stående expertis (se vidare kapitel 8). Som inom den högre utbildningen att medverka underlag och ram för den lokala och regioi kurserna, t. ex. som ledare för ett arbets- nala planeringen har vi utarbetat ett förslag pass, som framställare av läromedel eller till studieplan, som presenteras i bilaga 3. som värdar vid studiebesök och auskulta- Detta förslag är med uppbyggt hänsyn tioner. främst till LUK-ämnesutbildarnas behov. Introduktionskursen ska ge den nya lära- Självfallet ska erfarenheterna av hittillsvaren överblick över den egna institutionens rande universitetspedagogiska verksamhet arbete och uppgifter i relation till övriga utnyttjas liksom möjligheterna till sarnarbeinstitutioner inom utbildningslinjen eller, om te mellan SÖ och UKÄ. läraren är knuten till en mindre enhet, vid Deltagarna i introduktionskursen hämtas högskolan. Tyngdpunkten i introduktions- från olika ämnesinstitutioner och från olika kursen bör läggas på studiernas organisation fakulteten Man kan utgå från att många och innehåll, undervisningsformer och av deltagarna har någon erfarenhet som läarbetssätt (vuxenpedagogik). Kursen bör be- rare i högre utbildning. Som studerande handla struktureringen av utbildningsstoffet, och småningom som amanuenser eller assivalet av undervisningsmetod och planering- stenter har de deltagit i arbetet inom den en av undervisningen tillsammans med de egna institutionen. Därigenom kan kursen

SOU 1973: 42 73

trots att den ligger på en elementär nivå plus en vecka skulle alltså komma att om-

bli ett medel för integrering och ömsesidig fatta minst 120 kurstimmar.

påverkan på det sätt vi talat om i före- Varje region som anordnar introduktions-

gående avsnitt. kurser och uppföljningskurser bör själv dis-

ponera medel härför. Den ungefärliga me- Under vissa delar av kursen måste relativt delstilldelningen bör kunna överblickas för homogena grupper med deltagare från samnärbesläktade ämnesinstitutioner en period om tre eller fem år. Kursverkma eller samheten under en sådan period bör plakunna bildas för diskussion av mera ämnesi neras från början och sedan fortlöpande specifika moment och eventuella övningar justeras. En långsiktig planering skapar anslutning till dessa diskussioner. bland annat möjligheter att bedöma i vilken Efter introduktionskursen bör de nya utsträckning redan verksamma lärare kan rama arbeta vid sina olika institutioner untas emot i introduktionskursema. Den gör der omkring en termin. Deras arbetstid bör det också möjligt att väl förbereda önskvärordnas så att de får möjlighet att parallellt da. omläggningar av verksamheten. läsa in litteratur, delta i utvecklingsarbete

och utföra annat arbete som överenskom-

mits vid kursen. Detta arbete utgör en del

av utbildningen och är samtidigt förbere- 5.5.3 Fortbildning

delse för uppföljningskursen, som tills vidare l grundskola/gymnasieskola har arbetet sebör anordnas i slutet av den första eller i dan länge kompletterats med regelbunden början av den andra terminen. Hur uppfortbildning på tjänstetid i form av studieföljningskursen utformas bör i hög grad bli och - i vissa fall - kurser. Också dagar beroende av deltagarnas önskemål. Om ininom lärarutbildningen förekommer numera troduktionskursen utfomtas i huvudsak utan fortbildning i liknande former, dvs. fortbildderas medverkan men med hänsyn till erfaningen når i princip alla lärare vid enheter renheterna från tidigare kurser, är det angeför lärarutbildning. Att delta i organiserad läget att uppföljningskursen direkt engagefortbildning på tjänstetid har först på senare rar deltagarna i planeringen och genomföår blivit möjligt i den högre utbildningen i randet. Ett syfte med befattningsutbildningövrigt. Arbetet vid universitet och högskoen måste vara att hos deltagarna skapa lor har ansetts ge läraren ständig utbildning intresse och ansvar för sin egen fortbildning. och fortbildning. En stor del av lärarens ar- Att låta den inledande utbildningen enbart bete har där utgjorts av forskning, delvis utbestå av i förväg planerat material vid reförd i samverkan med de studerande. Särdan fastlagda arbetspass kan hos deltagarna skilt utrymme för fortbildning har tidigare skapa en attityd rakt motsatt den önskade. inte reserverats på annat sätt än att befatt- De moment som vi i studieplansförslaget kunnat befrias från undervisningshavare i bilaga 1 föreslagit ska ingå bland annat i ning för att helt ägna sig åt forskning och

introduktionskurs och uppföljningskurs är Från 1970 har emellertid akaegna studier. omfattande. De kan självfallet inte alla be- demisk lärare, dvs. och biträprofessor handlas under det första årets utbildning, dande professor, universitetslektor, docent, även om de berörs i olika sammanhang. m. fl. eller universitetsadjunkt (ej amanuens Fortbildningen är en del av utbildningen rätt till med oavassistent), tjänstledighet och en nödvändig förutsättning för en in- kortad lön vid deltagande i universitetspesiktsfull behandling av samtliga moment. kurser ovan avsnitt dagogiska (jfr 5.5.2). Vi har förutsatt att arbetstiden under Genom att en gräns numera dras mellan

kursveckorna ska beräknas till minst 40 tim- undervisning och forskning, uppkommer på

mar, som fördelas mellan gemensamma ar- ett annat sätt än tidigare behov av särskilt

betspass, grupparbete och enskilt arbete. utrymme för såväl pedagogisk som ämnes-

Den första befattningsutbildningen om två anknuten fortbildning av de befattningsha-

74 SOU 1973: 42

vare som främst sysslar med undervisning. -lärare vid institutionen tidvis arbetar hos Vi har i avsnitt 5.5.1 framhållit att lagar- institutionens avnämare. bete inom en institution skapar förutsätt- Kontakt med forsknings- och utvecklingsningar för en arbetsfördelning som kan bli arbete och yrkesverksamhet inom ämnesomett hjälpmedel i utbildningen av nya lärare rådet är emellertid inte de enda former av vid institutionen. Lagarbetet öppnar också fortbildning i arbetet som lärare vid LUKmöjligheter för befattningshavarna att var- ämnesinstitutioner enligt vår uppfattning va verksamhet som lärare med verksamhet bör ha tillgång till. De behöver liksom alla inom forsknings- och utvecklingsarbete. Vi medverkande i arbetet inom en ämnesinstifinner det ytterst väsentligt att så verkligen tution få tid att kritiskt granska och utvärsker. Även med en gränsdragning mellan dera detta arbete och vidta åtgärder för att forskning och utbildning i den meningen att genom samverkan utveckla och förbättra resurser för forskning inte knyts till antalet det. Denna granskning och utvärdering är studerande i grundutbildningen, är det nöd- ett viktigt led i planeringen och genomfövändigt att lärarna inom en ämnesinstitution randet av lagarbetet inom institutionen och ges möjlighet att följa forsknings- och ut- i utvecklandet av detta arbete. Lärarna bevecklingsarbetet i ämnet inte endast genom höver också träffa kolleger som arbetar i att läsa rapporter och ta del av andras rön samma ämne vid andra högskolor och de utan också genom att själva medverka i behöver känna till utvecklingen inom avsådan verksamhet. gränsade områden vid den egna högskolan. Men lagarbetet får inte ses som tillräcklig För sina pedagogiska uppgifter behöver fortbildning i sig, endast som en möjlighet de inte endast en uppföljning av introdukatt systematisera och bredda den fortbild- tionskursen under det första året som lärare ning som arbetet självt ger. Kurser, studie- utan också en kontinuerlig fortbildning i dagar och seminarier bör därför komplet- kurs- eller seminarieform så länge de är tera arbetet för lärarna vid universitet och verksamma som lärare. Särskild uppmärkhögskolor på samma sätt som sker för lä- samhet bör därför liksom i introduktionsrarna i grundskola/gymnasieskola och sedan kursen ägnas åt de vtlxenpedagogiska frånågra år vid lärarhögskola och andra en- gorna. Ständigt fördjupade insikter på detta heter för lärarutbildning. Men fortbild- område är en förutsättning för att ett framningen bör inte begränsas till den egna gångsrikt lagarbete ska kunna utvecklas melinstitutionen eller högskolan. Läraren i den lan samtliga institutionsmedlemmar och de högre utbildningen måste också ha kontakt studerande. Vi har framhållit att vissa littemed de olika verksamhetsområden, där äm- raturstudier i pedagogik och psykologi bör nesstudierna kan nyttiggöras. förekomma i anslutning till introduktions- Skolan utgör lärarutbildningens avnämar- kursen. Under introduktionskursen bör fråområde. Levande kontakt med skolarbetet gor som rör relationerna mellan alla som är är därför en nödvändighet för lärarutbilda- verksamma inom en institution tas upp i ren. Avnämarområdena för den högre ut- samband med diskussioner kring planebildningen i LUK-ämnen är svårare att an- ringen och genomförandet av arbetet och ge. Vi har i kapitel 4 sökt göra vissa nöd- uppbyggnaden av lagarbetet inom institutiovändiga avgränsningar av våra ämnens ut- nen. I kursen blir det emellertid knappast bildningsområden. I dessa avgränsningar lig- utrymme för någon ingående behandling av ger också ett försök att ange några för våra relationspsykologiska och inlämingspsykoloämnen specifika avnämarområden. För ut- giska problem. Dessa bör företrädevis tas vecklingen av arbetet inom LUK-ämnesinsti- upp i den institutionsanknutna fortbildningtutionerna är det viktigt att kontakt upprätt- en, helst med direkt anknytning till verkliga hålls med verksamheten inom dessa områ- förhållanden. Inom lärarutbildningen tillden inte endast via eventuellt forsknings- mäts gruppsykologi och gruppdynamik nu och utvecklingsarbete utan också genom att allt större betydelse. I befattningsutbildning-

SOU 1973: 42 75

en för lärarutbildare ges sådana frågor där- gisk utvecklingsenhet möjliggör fortbildning för relativt stort utrymme. Detsamma bör i dessa former för alla lärare. enligt vår uppfattning ske i befattningsut- Fortbildning enligt 3. och 4. måste planebildningen för ämnesutbildare, främst i den ras regionalt eller genom samverkan mellan institutionsanknutna fortbildningen. lokala, regionala och centrala instanser. För Fortbildningen för medverkande i LUK- dessa former av fortbildning måste kurma ämnesutbildning bör alltså ske under väx- disponeras vissa resurser för expertmedverlande former. Vi har ovan pekat på några, kan, förberedelsearbete och vid behov för nämligen deltagarnas resor till annan ort. LUK föreslår, att fortbildning enligt 3. och 4. ska l. periodvis koncentration av arbetsuppgif- anordnas växelvis så att minst ett sådant terna för den enskilda läraren på anfortbildningstillfälle inträffar varje år. Tiden tingen undervisning eller forsknings- och vid varje tillfälle kan växla från en dag till utvecklingsarbete eller arbete hos avnäen vecka. mare Fortbildning enligt 5. bör liksom intro- 2. interna seminarier och för duktionskursen planeras under medverkan studiedagar och utveckling av pedagogisk expertis vid den egna pedagranskning, utvärdering gogiska utvecklingsenheten och vid behov av arbetet vid den egna institutionen utifrån, bland annat genom förmedling av 3. seminarier, studiedagar och kurser i UKÄ och SÖ. Pedagogisk fortbildning i nåtvärgrupper med representanter för gon form bör anordnas varje år. Vissa år institutioner som tillhör eller kan tillkan förslagsvis två studiedagar tas ut. Andra höra samma - dessa utbildningslinje år anordnas en kurs om ca en vecka. Tiden fortbildningstillfällen ordnas företrädesvis för fortbildning enligt 5. bör avvägas så lokalt eller regionalt att den tillsammans med fortbildning enligt och kurser med 3. och 4. uppgår till genomsnittligt två vec- 4. seminarier, studiedagar från samma ämnesinstitutioner kor per år. Det bör ankomma på varje redeltagare vid olika universitet och - gion att besluta om fördelningen över en högskolor ordnas längre period av de skilda slagen av fortdessa fortbildningstillfállen regionalt eller för hela landet beroende bildning vid sidan av arbetet inom institutiopå ämnesinstitutionernas storlek och före- nen. Detta ger möjlighet att sätta in insatkomst serna där de bäst behövs. Det bör dock observeras, att alla tre slagen bör förekom- 5. seminarier, studiedagar och kurser för som ma inom en sådan planeringsperiod, - dessa fortbildpedagogisk fortbildning kan omfatta tre till fem år. LUK förutsätningstillfallen ordnas i regel loka.lt eller fortter att till en början den pedagogiska regionalt. bildningen kan behöva intensifieras och kan-

ske tillåtas ta i anspråk nästan hela utrym- Fortbildning enligt 1. och 2. torde kom- met för fortbildning i kursform under t. ex. ma att bli de mest omfattande. Dessa for- de två första åren. Vi finner det emellertid mer av fortbildning organiseras helt inom angeläget att även seminarier etc. i tvärinstitutionen och möjliggörs genom den in- grupper och riksomfattande ämnesgrupper terna planeringen av befattningshavamas kommer till stånd så snart som möjligt. tjänstgöring. I den mån utomstående experter behöver anlitas vid diskussioner enligt 2. 5.5.4 Vidareutbildning för den pedagogiskbör det ske på institutionens eget initiativ. administrativa ledningspersonalen De resurser som krävs bör kunna tas ur anslaget till utvecklingsarbete. Det är som Försöksverksamhet med pedagogisk och pevi ovan (avsnitt 5.5.2) framhållit nödvän- dagogisk-administrativ utbildning för studiedigt att utbildningsnämnd och lokal pedago- rektorer och huvudlärare vid universitet och

76 SOU 1973: 42

högskolor pågår sedan några år. Verksam- ning för den pedagogisk-administrativa ledheten har av allt att döma gett mycket goda ningspersonalen vid institutionerna inom de resultat och kan inte längre betraktas som skilda fakulteterna. Den avsågs löpa paralförsöksverksamhet, även om förändringar lellt med befattningsutbildning i kursforrn fortlöpande sker i fråga om både form och för övriga lärare vid institutionen och andra innehåll. former av befattningsutbildning för den ad- Som framgår av kapitel 2.3.1 anordnas ministrativa och tekniska personalen. De seen pedagogisk kurs om sex veckor för stu- nares utbildningsfråga när det gäller uppgifdierektorer och huvudlärare. Kursen är upp- terna inom institutionen torde hittills i prindelad på två veckor internat och fyra vec- cip vara mera tillfredsställande löst än utkor eget arbete med pedagogiska frågor bildningen för de befattningshavare som har vid den egna institutionen i samarbete med pedagogiska uppgifter. Kapaciteten torde den lokala pedagogiska utvecklingsenheten. emellertid ännu så länge vara otillräcklig. Arbetet sker med partiell (halv) tjänstledig- De pedagogiska befattningshavarna har vishet. Därefter följer en vecka internat. Kur- serligen en god ämnesmässig utbildning och sen avslutas efter en termin med en upp- mer eller mindre omfattande lärarerfarenföljningskonferens. Denna har hittills om- het. Men de saknar ofta pedagogisk utbildfattat några dagar men har nu utsträckts till ning. Ansvaret för att de får sådan utbilden vecka i internat. ning anpassad till verksamheten som lärare Vidare anordnas en pedagogisk-admini- inom den högre utbildningen syns nu till strativ kurs om fyra veckor, i första hand största delen ha lagts på institutionsledför studierektorer. Deltagare i denna senare ningen. Detta är enligt vår uppfattning rikkurs förutsätts ha genomgått den pedago- tigt vad gäller stora delar av fortbildningen. giska sexveckorskursen. Även fyraveckors- Men i längden är det inte tillfredsställande kursen genomförs med växling mellan kurs- att utbildningen av lärarna vid institutionerinternat (ca tre veckor sammanlagt) och ar- na sker huvudsakligen i form av fortbildbete med utbildningsplanering och pedago- ning. Någon form av första utbildning måsgisk-administrativa frågor vid den egna insti- te som vi starkt framhållit i avsnitt 5.5.1 tutionen och högskolan (ca två veckor med ligga till grund för fortbildningen. UKÄ halv tjänstledighet). har i sina petita flera år i följd äskat medel I följande kapitel (avsnitt 6.4.3 och bilaga för en två veckors grundutbildning men har 2) lämnar vi förslag till innehåll vad gäller hittills kunnat erbjuda sådan utbildning de pedagogiska frågorna till befattningsut- i mycket begränsad omfattning. LUK vill bildning av pedagogisk-administrativ led- alltså för sin del se en kort kurs av det slag ningspersonal. Vi förutsätter att utbild- UKÄ föreslagit som inledningen till en ningen genomförs gemensamt för sådan per- fortgående utbildning, alltså en första utsonal vid skilda högskolor och institutioner. bildning snarare än en grundutbildning. Den LUK finner inte anledning att närmare av oss föreslagna introduktionskursen jämte gå in på andra delar än de pedagogiska i uppföljning är en sådan första utbildning. detta slag av befattningsutbildning. Erfaren- Som vi ovan framhållit anser vi i likhet med heterna från de kurser som redan hållits och UKÄ att sådana kurser måste erbjudas i som kommer att hållas och den kontinuer- princip all pedagogisk personal inom den liga utvärdering som sker kan ge avsevärt högre utbildningen. Befattningsutbildningen mera än våra principiella uttalanden när för den pedagogisk-administrativa ledningsdet gäller det fortsatta arbetet med utform- personalen kan inte ersätta eller vara ett ningen av denna utbildning. LUK ska här alternativ till introduktionskursen för alla endast beröra en fråga som vi anser väsent- lärare. Det pedagogiska innehållet i utbildlig i samband med utbildningen. ningen för ledningspersonalen bör koncen- Den hittillsvarande utbildningen började treras på institutionsledningens uppgifter när såvitt vi förstår som en befattningsutbild- det gäller planeringen av arbetet i stort,

SOU 1973: 42 77

ledningen av utbildningsverksamheten bland för inte alltid en nybörjarutbildning utan de studerande och ansvaret för den interna kan bygga på både erfarenhet och viss känfortbildningen av institutionens personal. nedom om uppgifterna som högskolelärare. Om utbildningen vid sidan av administrati- För att få den avsedda effekten bör utva och ekonomiska moment samt pedago- bildningen, som vi ovan framhållit, planeras gisk planering och mera allmän relations- över en längre period. Vidare bör man psykologi ska rymma ett större pedagogiskt kunna räkna med att den som utses till lämoment än det vi nyss angett, måste kur- rare också fortsätter att verka som sådan serna bli avsevärt mera omfattande än de under en följd av år. Hittills har förordhittills varit. Även om så skulle ske, är det nandeperioderna ofta varit mycket korta, inte troligt att utbildningen av lärarna i ge- kanske bara en termin eller ett år, och osämen över hela fältet kan genomföras med kerhet har rått om förordnandet skulle det pedagogiskt säkra grepp som vi anser komma att förlängas eller inte. Detta förnödvändigt. Som vi framhållit i avsnitt 5.5.1 hållande försvårar givetvis den önskvärda finns det också risk att en alltför hårt insti- långsiktigheten i planeringen. Det försämrar tutionsanknuten utbildning leder till isole- också den enskilda lärarens möjligheter att ring och försvagar möjligheterna till sam- få en konsekvent uppbyggd, tillräckligt verkan och ömsesidig påverkan mellan insti- omfattande befattningsutbildning. LUK vill tutionerna. Vi finner det alltså angeläget att understryka vikten av att anställning som tillförsäkra alla lärare inom den högre ut- lärare inom den högre utbildningen betrakbildningen en viss introduktionsutbildning i tas och behandlas som uppdrag för längre kursform, trots att detta medför högre kost- perioder, inte som tillfälliga uppdrag. Detta nader och kan bli en mera långsamt ver- är nödvändigt för de studerande likaväl som kande process än en större satsning huvud- för lärarna och deras rätt till anställningssakligen på befattningsutbildningen för den trygghet och befattningsutbildning och deras pedagogisk-administrativa ledningspersona- möjligheter att engagera sig i forskningslen. projekt m. m. Vid sidan av här angivna former av befattningsutbildning i form av kurser eller 5.5.5 Sammanfattning av förslaget till genom arbetsfördelning inom ett lag kan befattningsutbildning givetvis enskilda studier och enskilt forsk- De former av stegvis uppbyggd befattnings- ningsarbete förekomma. Det bör övervägas utbildning som LUK föreslagit för medver- på vilket sätt och i vilken omfattning möjkande i LUK-ämnesutbildningen kan sam- ligheterna till studier vid andra universitet manfattas pâ sätt som framgår av tablå 5.1 inom och utom landet, till medverkan i på nästa sida. forskning på andra håll och till eget förfat- Förslaget ger lärare som ej genomgår ut- tarskap m. m. ska vidgas och förbättras. bildning för pedagogisk-administrativ led- Detta är emellertid ett område som ligger ningspersonal sammanlagt en terrnins ut- utanför LUK:s uppdrag. Vi inskränker oss bildning i kursform under en tjänstgörings- därför till att peka på vikten av att även period på åtta till nio år. dessa frågor beaktas i den fortsatta diskus- I realiteten blir utbildningen mera om- sionen av de akademiska lärarnas utbildfattande än vi nyss angett. De allra flesta ning och fortbildning. som får ordinarie eller extra tjänster som universitetslektor eller -adjunkt torde först ha tjänstgjort som amanuenser, assistenter, forskarassistenter eller docenter. Under hela sin tjänstgöring deltar de givetvis i den fortbildning som anordnas inom institutionen. Befattningsutbildningen för lärama blir där-

78 SOU 1973: 42

Tablå 5.1 Befattningsutbildning för ämnesutbildare

Introduktionskurs A 1, 2 veckor, anordnas lokalt eller 2 veckor regionalt i regel en gång per år för nyutnämnda lärare

Uppföljningskurs A 2 till ovanstående, 1 vecka, anordnas lokalt eller regionalt i regel en gång per år för 1 vecka nyutnämnda lärare*

Fortbildning B inom eller utanför institutionerna an- 2 veckor ordnas i olika former lokalt, regionalt eller centralt med en sammanlagd omfattning av 2 veckor per år per är

\

Fortbildning i arbetet underlättas genom en arbetsfördelning som medger koncentration på t ex utvecklings- enligt lokal arbete, forskning eller arbete hos avnämare utanför bedömning institutionen / /

ll

Pedagogisk utbildning C 1 av pedagogisk-administrativ ledningspersonal (rektorer och prefekten studierek- 6 veckor torer, huvudlärare) vid olika högskolor och institutioner ca 6 veckor vid behov

Pedagogisk-administrativ utbildning C 2 av rektorer (prefekter**) och studierektorer vid olika högskolor 4 veckor och institutioner ca 4 veckor vid behov

Genomgång av introduktionskurs och uppföljningskurs i lämplig form för redan verksamma lärare anordnas under tjänstetid Deltar i den mån de inte deltagit tidigare i annan egenskap

SOU 1973: 42 79

5.6 Kommentar till förslaget till studieplan angivna mål, är t. ex. kunskaper om den

högre utbildningens mål, organisation och LUK har låtit utarbeta ett förslag till stuarbetsformer särskilt vad gäller det egna

dieplan (bilaga l) för befattningsutbildning- ämnet och överblick

angränsande ämnen, en av medverkande i ämnesutbildningen i över de områden av arbetslivet där kunska- LUK-ämnen. Utbildningen består av introper i ämnet främst kan komma till användduktionsutbildning med uppföljning och ning samt praktisk-pedagogiska kunskaper fortbildning och vänder sig till personal och färdigheter av betydelse för arbetet med läraruppgifter inom ämnesinstitutionerbland vuxna studerande särskilt vad gäller na. Förslaget innehåller samtidigt delar av planering av utbildningen, strukturering av befattningsutbildningen för den pedagogiskstoffet och val av arbetsmetoder som är administrativa ledningspersonalen (se också lämpliga för den aktuella studerandegrupkapitel 6). Förslaget anger den ram inom pen. Vidare ingår kunskaper och färdigheter vilken vi anser att man tills vidare bör röra när det gäller bedömning, betygsättning och sig i ämnesutbildamas befattningsutbildutvärdering samt viss inblick i de ekononing. Det kan ligga till grund för utarbetanmiska och administrativa förutsättningarna de av kurser lokalt, regionalt och centralt. för arbetet. Därtill kommer kunskaper och Därvid kan olika moment ges olika tyngd färdigheter i umgänget med kolleger och alltefter behov. Ett fortbildningstillfälle kan studerande, dvs. psykologi med särskild tonkoncentreras på ett moment medan introvikt på gruppsykologi och mänskliga relatioduktionskursen bör beröra flertalet moment ner. och ta upp några mera utförligt. Förslaget Vi har uttryckt det innehåll som ska avser inte att binda utbildningsverksamhekunna leda till att det uppställda målet för ten utan endast att ange en ungefärlig ram befattningsutbildningen uppnås i huvudmooch vissa enligt vår uppfattning väsentliga ment som korresponderar med huvudmodelar av innehållet. menten för befattningsutbildningen av med- Studieplansförslaget består av fyra delar, verkande i den praktisk-pedagogiska utbild-

l. Utbildningens organisation ningen (bilaga 2).

2. Mål Utbildningen föreslås innehålla följande

3. Kursinnehåll huvudmoment.

3.1 Förutsättningar

3.2 Utbildningsprocessen Förutsättningar 4. Anvisningar till innehållet.

Den högre utbildningens mål, organisation

och arbetsformer 5.6.1 Mål och innehåll Den vuxenstuderandes situation

Målet för befattningsutbildningen av ämnes- Studieplan, utbildningsinnehåll, utbildnings-

utbildare kan sammanfattas på följande sätt. plan

Ämnesutbildaren ska ges förmåga att ge- Lokaler, läromedel och övriga resurser

nomföra utbildningen av studerande i en-

lighet med målet för den högre utbildningen U Ibildningsprocessen och studieplanen för ämnet. Han ska därvid

på bästa sätt kunna utnyttja de resurser för Inlärningsförloppet

arbetet som står till hans förfogande i form Ämnesutbildarrollen

av de studerandes intressen, allmänna förut- Undervisningsformer och arbetssätt

sättningar och tidigare inhämtade kunskaper Samverkan och sociala relationer

och färdigheter, institutionens materiella ut- Utvärdering

mstning, vetenskapens senaste rön och möj- Forskning och utvecklingsarbete

ligheterna till samverkan med kolleger. Sociala utbildningsfrågor

Väsentliga delmål, som kan läsas in i nyss Vissa läromedelsfrågor

80 SOU 1973: 42

Av naturliga skäl har huvudmomenten ciellt med hänsyn till integreringen av skaovan och i studieplansförslaget i bilaga l pande verksamhet, kunskapsinhämtande och inte inriktats på något bestämt yrke, medan färdighetsträning, undervisningsformer och förslaget i kapitel 6 och bilaga 2 helt gäller arbetssätt samt vissa läromedelsfrågor. lärarutbildare. I och med att man numera ställer krav på att all högre utbildning ska vara yrkesinriktad blir en av de viktigaste 5.6.2 Ungefärlig fördelning av tiden på uppgifterna för lärarna i grundutbildningen olika huvudmoment att medverka till att de studerandes yrkesplaner kritiskt prövas och preciseras och får Studieplanens huvudmoment anger en yttre påverka deras va.l av individuella uppgifter, ram för innehållet i befattningsutbildningen. specialarbeten m. m. De deltagande gruppernas sammansättning, Även om huvudmomenten i flertalet fall valet av kurs- eller studieform samt delta-

fått i huvudsak samma lydelse i de två för- garnas önskemål blir avgörande för detalj-

slagen till studieplaner, kommer innehållet utfommingen av varje enskilt utbildningssannolikt att bli avsevärt olika i kurser och tillfälle. Därvid kan olika moment ges olika annan befattningsutbildning för medverkan- tyngd alltefter behov. de i ämnesutbildningen och för medverkan- I introduktionskursen för nya lärare torde de i den praktisk-pedagogiska utbildningen. de vuxenpedagogiska frågorna, bland annat Detta är nödvändigt med hänsyn till de bå- studieplaner, utbildningsinnehåll och utbildda gruppernas olika utbildningsbakgrund och ningsplanering, lokaler, läromedel och övtill stor del olika arbetsuppgifter. Det har riga resurser, undervisningsformer och armöjliggjorts genom att momenten formule- betssätt, få huvudparten av utrymmet. I rats så att området för utbildningen anges fortbildningen kan man kanske vänta sig utan att innehållet binds i detalj. De stora att läromedelsfrågor, prov, bedömning och momenten i befattningsutbildningen av betygsättning samt arbetsmetoder blir stora LUK-ämnesutbildare torde under lång tid moment vid sidan av den fortlöpande utkomma att vara förutsättningarna för äm- bildningsplaneringen och de relationspsykonesutbildningen i fråga om organisation och logiska frågorna inom institutionen. innehåll samt metoderna i arbetet, däribland I den pedagogiska och pedagogisk-admiäven samverkan och sociala relationer mel- nistrativa utbildningen av ledningspersonalan medverkande, studerande och andra len torde övergripande frågor rörande den som berörs av utbildningen. Viktiga moment högre utbildningens mål, organisation och blir också den vetenskapliga metodskol- arbetsformer komma i förgrunden liksom ningen och principerna för utarbetande av resursfrågor och budgetering, arbetsledning, prov, som ger den studerande möjlighet arbetsplanering och resultatredovisning samt att med utnyttjande av egen och andras ska- samverkan över institutionsgränserna. Men pande förmåga samtidigt tillämpa inhäm- även rent pedagogisk-psykologiska moment tade kunskaper och färdigheter inom ett måste förekomma i denna utbildning. Den visst avsnitt, samt bedömning och betyg- pedagogisk-administrativa ledningen inom sättning av sådana prov. en institution har ansvar för undervisning- De delmoment som vi anger i förslaget ens planering och genomförande inom institill studieplan får ses som en exemplifiering tutionen och för samverkan i utbildningen av hur innehållet till en början kan gestal- av enskilda studerande mellan skilda institutas i befattningsutbildningen av medverkan- tioner och högskolor inom en utbildningsde i LUK-ämnesutbildningen. Speciell linje. Ledningen har också ansvar för att LUK-ämnesinriktning kan enligt vår upp- enhetliga principer tillämpas av de enskilda fattning ges åt momenten studieplaner, ut- lärarna vid den kontinuerliga bedömningen, bildningsinnehåll, lokaler, läromedel och i fråga om antalet prov, vid utarbetande och övriga resurser, inlärningsförloppet (spe- bedömning av prov samt vid betygsättning.

G-SOU 1973: 42 81

Till detta kommer ansvaret för institutionsmedlemmarnas utbildning och fortbildning för arbetet inom institutionen. LUK finner det inte ändamålsenligt att söka fixera det ungefärliga utrymmet för olika moment under de skilda stegen i befattningsutbildningen. Detta måste beslutas vid varje enskilt tillfälle med hänsyn till aktuella behov och önskemål från deltagarnas sida och med hänsyn till nyheter som ska introduceras, förändringar som ska förberedas, information som bör spridas etc. Avslutningsvis vill vi framhålla att en befattningsutbildning av det slag vi här talar om måste undergå ständiga förändringar i fråga om form, omfattning och innehåll. Det förslag vi utarbetat bygger bland annat på vad vi genom vårt arbete funnit angeläget i en befattningsutbildning av ämnesutbildare i LUK-ämnen. Det är alltså delvis grundat på nuvarande förhållanden. Men vi har sökt uttrycka innehållet i termer som medger stor flexibilitet och anpassning till nya förhållanden och behov. En plan för utbildningen bör enligt vår uppfattning finnas för att underlätta den långsiktighet i planeringen och säkra den stabilitet i utbildningen för den enskilda läraren som är nödvändig för en effektivt verkande utbildning. En sådan plan underlättar också de individuella studier av olika slag som lärarna i ämnesutbildningen kan vilja bedriva för sin ämnesmässiga och pedagogiska förkovran.

82 SOU 1973: 42

6 medverkande i den

Befattningsutbildning av praktisk-

pedagogiska utbildningen

6.1 Inledning Grupp I - introduktionsutbildning (kurs A) Utgångspunkt för vår behandling av frågan Nyutnämnda lärare vid lärarhögskolan om befattningsutbildning för de medverkan- och i FoD-skolorna, nyutnämnda handlede i den praktisk-pedagogiska grundutbild- dare och rektorer i praktikskolorna samt ningen är att de utgör ett lärarlag/arbetslag. skolchefer i praktikkommunerna, nyut- Kärnan i lärarlaget är pedagogik- och meto- nämnda fortbildningsledare och -konsulendiklärarna samt handledama. I arbetslaget terl. ingår också lärarkandidatema. Vårt förslag Grupp II - fortbildning (kurs B) till studieplan för den praktisk-pedagogiska Utbildningsledare och lärare vid lärarhögutbildningen (SOU 1972:93, kapitel 2) utgår skolan och i FoD-skolorna, skolledare och från lärarlaget/arbetslaget. Befattningsut- handledare i praktikskoloma, fortbildningsbildningen ska främja lärarlags/arbetslags- ledare och -konsulenterk och bidra till att utveckla III - utprincipen lagets Grupp pedagogisk-administrativ arbetsmetoder. bildning gemensam för befattningshavare Vidare ska befattningsutbildningen av vid olika utbildningsenheter (kurs C) lärarna göra det möjligt att genomföra stu- Rektorer (om de ej genomgått utbilddierna så att de enskilda studerandena upp- ningen i annan funktion), studierektorer lever ämnesutbildningen och den praktisk- (utbildningsledare) och institutionsförestånpedagogiska utbildningen som en enhet. Den dare, studierektorer och huvudlärare inom bör därför genomföras delvis gemensamt ämnesutbildningen. för ämnesutbildare och lärarutbildare. Be- Grupp IV - skolledarutbildning (kurs D) fattningsutbildningen ska också bidra till att Rektorer och studierektorer i grundskola skapa kontinuitet mellan grundutbildning och gymnasieskola, skolchefer i kommuner och fortbildning i lärarutbildningen. Detta samt fortbildningsledare och -konstrlentert gör att den bör utfomias så att den kan engagera även andra grupper än dem som 1 Vi har fört fortbildningsledare och -konsnlenter till IV.

medverkar i utbildningen vid lärarhögsko- såväl grupp I som grupp II_ och

Vi anser nämligen att de bör följa fortbildnmgen

lan, nämligen skolledare, huvudlärare och för dem som ansvarar för lärarkandidatemas

fortbildningskonsulenter. grundutbildning men också delta i den del_av skolledarutbildningen som behandlar fortbild-

När det gäller anordnande av befattningsningsfrågor. Sådan utbildning och fortbildning utbildning kan de medverkande i den bli- bör vår uppfattning i framtiden utgöra enligt vande lärarens en lika väsentlig del i lärarutbildamas utrustpraktisk-pedagogiska utbildning som den praktiska-pedagogiska grundutning indelas i fyra grupper. och lirar-erfarenheten. bildningen SOU 1973: 42 83

Med hänsyn till att introduktionsutbild- befattningshavaren bättre skickad för sin ningen hittills nått endast ett fåtal av de uppgift. Den ska också bidra till förnyelse verksamma lärarutbildarna bör i varje fall och utveckling av skolarbetet samt utveckla lärarna vid lärarhögskolan och lärarhögsko- och förbättra lärarutbildningen som sådan. lans ledning ges tillfälle att fördjupa och Enligt lärarhögskolestadgans l § ska lärarförnya sina kunskaper och på lämpligt sätt högskolorna bedriva pedagogisk försöksta del av innehållet i introduktionskursen. verksamhet och medverka i annat utveck- De bör ingående diskutera detta, så att led- lingsarbete inom skolväsendet.” Den som ningen och alla lärarutbildare vid lärarhög- har viss erfarenhet som lärarutbildare bör skolan väl känner befattningsutbildningen ha större förutsättningar att tillgodogöra för lärarutbildare från grunden, kan ingå i sig, själv bearbeta och utveckla ett material arbetslaget eller främja dess arbete och som erbjuds honom under fortbildning än medverka till att utveckla dess arbetsmeto- den oerfarna kan göra i grundutbildningen. der. Om utbildningen av lärarutbildare varvas med perioder av verksamhet som lärarutbildare blir det möjligt att anknyta utbildningen till de enskilda befattningshavamas per- 6.2 Utbildningens uppbyggnad sonliga erfarenheter och växande kännedom om arbetsområdet. Utbytet av utbildningen 6.2.1 Val av utbildningsmodell kan för samtliga deltagare på så sätt bli En förutsättning för att befattningsutbild- större än det kan bli, om en stor del av ningen av lärarutbildare ska få verklig bety- utbildningen äger rum, innan verksamheten delse för lärarutbildningen är att den blir som lärarutbildare påbörjas. Under periorelativt omfattande. Den måste utgöra och derna av yrkesverksamhet skaffar sig läraruppfattas som en väsentlig del av yrkes- utbildaren genom egna erfarenheter samt verksamheten. Detta kan uppnås på två vä- genom litteraturstudier och utnyttjande av gar. andra läromedel vidgade och fördjupades En väg är att anordna en längre grund- kunskaper om förutsättningarna för arbetet, utbildning som byggs på med kortare mer utvecklingstendenserna och problemen inom eller mindre regelbundet återkommande området. fortbildning. En annan väg är att utforma Enskilda befattningshavare kan också stien kortare grundutbildning och lägga denna muleras att själva medverka i olika slag av till grund för en relativt omfattande regel- försöksverksamhet eller i forsknings- och bundet återkommande fortbildning. Båda utvecklingsarbete. Själva det förhållandet att modellerna förekommer nu. befattningsutbildningen bygger på ständigt Uppgiften som lärarutbildare ställer i ökande kunskaper och erfarenheter av deleminent grad krav på sin utövare att han vis skilda slag hos deltagarna bidrar till det är i nivå med den pedagogiska utvecklingen större utbytet. Arbetssättet blir ett annat och forskningen och med utveckling och deltagarna av sina tankar och ger varandra forskning inom sitt eget ämnesområde. Fort- erfarenheter. Allt detta talar enligt vår uppbildning och vidareutbildning i det egna fattning för att stort utrymme bör ges åt ämnet bör huvudsakligen ske genom indivi- fortbildningen. Denna uppfattning syns ockduellt upplagda studier. För att lärarutbil- så ligga bakom huvudparten av den nu pådama ska kunna hålla sig å jour med den började utbildningen av lärarutbildare. pedagogiska utvecklingen och forskningen För närvarande finns, som vi berört i avoch sätta denna i relation till skolans och snitt 2.3.2, endast en obligatorisk grundutlärarutbildningens mål, innehåll och arbets- bildning för lärarutbildare, nämligen den sätt bör de däremot få tillgång till viss ge- kurs om 18 veckor ämnesstudier, pedagogik, mensam utbildning. Denna gemensamma ut- metodik och praktik, som är obligatorisk för bildning ska inte endast göra den enskilda alla blivande lärare inom förskollärarutbild-

84 SOU 1973: 42

ningen vilka inte genomgått lärarhögskolas ningsresultat måste utbildningen rikta sig till ämneslärarlinje. Kursen utgör behörighets- och engagera hela utbildarlaget. Man måste krav för tjänst som seminarielärare. också kunna göra en långsiktig planering av De kurser för handledare av praktiklärare fortbildningen. En sådan planering försvåras som hittills anordnats har omfattat högst givetvis, om man inte kan räkna med att de två veckor. De har nått ett relativt fåtal av treårsförordnade handledarna regelbundet alla handledare. Detta har bland annat be- kan delta. Vi finner det alltså av flera skäl rott på svårigheterna att i nuvarande system nödvändigt att alla handledare med förordkunna förutse vilka lärare som blir hand- nande för längre tid ges möjlighet till detta. ledare och på den snabba växlingen av Vi finner det också önskvärt att dessa handhandledare. För övriga lärarutbildare finns ledare i så stor utsträckning som möjligt inte någon särskild medverkar befattningsutbildning, i såväl förstaterminshandledning som de kan genomgå, innan de tillträder som handledning av praktikantlärare. Det tjänst inom lärarutbildningen. Däremot har får inte bli just de långtidsförordnade handförekommit fortbildning för alla lärarutbil- ledarna som utnyttjas för av handledning dare under för närvarande tre lärarutbildar- praktikanter och de korttidsförordnade dagar per år. Antalet lärarutbildardagar får främst för handledning av förstaterminskanfrån och med läsåret 1973/74 utökas till didater. Detta är olämpligt redan med hänfem. Nyutnämnda fortbildningskonsulenter syn till handledarnas eleveri skolan. genomgår i regel en veckas introduktions- Problemet med handledarnas deltagande i kurs, som för att kunna omfatta en tillräck- fortbildning för lärarutbildare kan lösas på ligt stor grupp konsulenter genomförs med olika sätt. En väg är att förordna en vikavarierande tidsavstånd i förhållande till ut- rie. Denna lösning medför avsevärda kostnämningstillfället. Genom riksdagens beslut nader och kan - om vikarien är oerfaren med anledning av kungl. majzts proposition också vara en dålig väg. En annan väg 1973:78 kommer handledarna att få en vec- är att planera arbetet i ett lärarlag-arbetslag kas fortbildning varje termin som de hand- på sådant sätt att enskilda medlemmar i laleder praktikantlärare. Den sistnämnda re- get kan koncentrera sitt arbete till vissa pesursen är den största fortbildningsresurs som rioder för att under andra perioder kunna hittills ställts till förfogande för någon lä- ägna sig t. ex. åt förberedelser för arbetet, rarutbildar- eller lärargrupp. åt forskning och utvecklingsarbete eller åt En viktig förutsättning för att fortbild- fortbildning. Hittills har handledarna i regel ningen ska få avsedd betydelse är att stom- kallats till utbildning första veckan av termen i lärarutbildarkåren, dvs. lärarhögsko- minen. Vi finner det gynnsammare om fortlans lärare och de långtidsförordnade hand- bildningen förläggs längre fram under terledarna, regelbundet kan delta. Nyssnämnda minen. Detta är också bättre med hänsyn riksdagsbeslut innebär en veckas fortbild- till skolarbetet. Om lärarhögskolorna och ning per termin för de handledare som praktikkommunerna ges fria händer att handleder praktikantlärare. Handledarkåren pröva sig fram, kan även andra lösningar omfattar emellertid avsevärt fler handledare komma att visa sig lämpliga. För en lärarän dem som behövs för praktikanthandled- utbildare bör det vara ett tjänsteåliggande ningen. Ungefär en tredjedel av lärarprakti- att delta i den fortbildning som erbjuds. ken utgörs av praktik under den första ter- Möjligheter härtill kan som vi redan framminen. När en handledare tar emot första- hållit ordnas sätt. Det bör stå den på olika terminskandidater skulle han alltså inte del- enskilda lärarhögskolan fritt att i samråd ta i fortbildningen för lärarutbildare. Detta med praktikkommunerna och handledarna är enligt vår uppfattning otillfredsställande. lösa frågan på det sätt som visar sig lokalt Handledarna tillhör arbetslaget av lärar- mest ändamålsenligt. Utan att ta ställning utbildare oavsett vilket slag av praktik de till på vilket sätt handledarnas arbete i skomedverkar i. För att få ett fullgott utbild- lan i det enskilda fallet ska ordnas föreslår

SOU 1973: 42 85

LUK, att alla treårsförordnade handledare na. I fråga om utformning sker ämneslärarvarje termin deltar i en veckas fortbildning utbildningen vid lärarhögskola efter en moför lärarutbildare. dell som avviker från all annan lärarutbild- Genom att handledarna ingår i ett lärar- ning genom att den bygger på genomförda lag tillsammans med lärarhögskolans peda- relativt omfattande ämnesstudier (studiegogiklärare och metodiklärare bör det bli kurser på grundstudienivå om minst 120 naturligt för alla eller flertalet lärare i ett poäng, dvs. fil. kand-examen) och inriktas sådant lärarutbildarlag att gemensamt delta på undervisning av elever (studerande) både i den återkommande fortbildningen. Det är i grundskolan, i gymnasieskolan och numera troligt att lärarhögskolans lärare med hän- också inom vuxenutbildningen. I övrig läsyn till sina uppgifter inom läramtbildning- rarutbildning varvas ämnesstudier och praken och i lärarutbildarlaget ofta kommer tisk-pedagogisk utbildning under i princip att delta som medverkande i fortbildningen. hela studietiden. Klasslärarutbildningen och Detta kommer att ställa krav på dem att i förskollärarutbildningen inriktas på verksamband med förberedelserna för sin med- samhet bland elever inom en avgränsad ål-

verkan bedriva individuella studier för egen dersgrupp. Den tidigare nämnda terminsut-

fortbildning och vidareutbildning. Samma bildningen för blivande lärare vid förskolekrav kommer att ställas på handledare och seminarierna riktar sig till lärare som fått på andra eventuella medverkande i den åter- en varvad utbildning inriktad på förskolålkommande fortbildningen. Individuella fort- dern, medan kursen inte är avsedd för de bildningsstudier eller vidareutbildning i lä.- lärare vid förskoleseminarierna som fått rarhögskollärarnas egna ämnen är nödvän- praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögdiga för att kunskaperna i ämnet ska hållas skolas ämneslärarlinje eller annan praktiskaktuella och vara i nivå med vetenskapens pedagogisk utbildning. senaste rön på området. Det syns oss natur- LUK:s förslag om utbildning och behöligt att i samband med pågående diskussio- righet för utbildare av LUK-ämneslärare ner om så kallad sabbatsterrnin för vidgade kan, om våra förslag i SOU 1972:92 och grupper av befattningshavare pröva även 1972:93 antas, bygga på att de blivande frågan om ledighet för egna studier av skil- lärarutbildarna genomgått praktisk-pedagoda slag för lärarhögskolornas lärare och led- gisk utbildning vid lärarhögskolas ämnesläning. rarlinje. Vårt uppdrag gäller endast medver- För handledare och andra deltagare i kande i utbildning av LUK-ämneslärare. fortbildningen av lärarutbildare (kurs B) är Genom att våra tidigare förslag berört prakdet som vi redan framhållit naturligt att tisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare i förutsätta vissa individuella studier mellan allmänhet, är det naturligt att vi även nu de fortbildningstillfällen som avser grupp. talar mera generellt om lärarutbildare knut- Fortbildningen bör inte minst härigenom na till lärarhögskolornas ämneslärarlinje. kunna få utomordentligt stor betydelse för Detta är naturligt också med hänsyn till att lärarutbildningen och för det pedagogiska gjorda undersökningar, bland annat vid försöks- och utvecklingsarbetet. rarhögskolan i Malmö, visar stor överensstämmelse mellan företrädarna för olika ämnen, när det gäller de arbetsuppgifter 6.2.2 Utbildningens omfattning som är specifika för lärarutbildare i olika I den mån särskild utbildning för lärarutbil- funktioner. dare inom den praktisk-pedagogiska utbild- Vårt resonemang och våra förslag i det ningen anordnas kan denna som vi fram- följande har givetvis ett accepterande av hållit i kapitel 5.1 alltid bygga på en tidigare LUK:s tidigare förslag som förutsättning. genomgången praktisk-pedagogisk utbild- Vi utgår vidare från att var och en som ning. Denna har nu olika utformning och utses till en uppgift inom lärarutbildningen olika omfattning för de skilda lärargrupper- ska ges någon introduktion till denna upp-

86 SOU 1973: 42

gift, innan han börjar verka som lärarutbil- ningskaraktär. Därtill kommer den utbilddare. Introduktionsutbildningen ska emeller- ningseffekt som enligt vår uppfattning alltid tid inte stå öppen för andra än dem som följer med tjänstgöringen som lärarutbildare redan utnämnts till lärarutbildare i någon i sig själv. Befattningsutbildning om en terfunktion. Den ska alltså vara början på en min under en nioårsperiod är alltså endast befattningsutbildning men inte utgöra behö- det minimum av utbildning som lärarutbilrighetskrav för tjänst. darna får under denna period, om de inte En introduktionsutbildning skulle i och deltar i annan utbildning än den obligatoför sig kunna ha samma längd som den riska befattningsutbildningen. ovannämnda kursen för blivande seminarielärare inom förskollärarutbildningen. En så omfattande kurs skulle bland annat erbjuda 6.2.3 Utbildningens planering möjligheter till avsevärd fördjupning i pedagogik-psykologi med inriktning på vuxna Mycket talar som vi ovan framhållit redan studerande. Det är emellertid troligt att del- nu för att en regelbunden, relativt omfattantagarna under utbildningen också känner be- de fortbildning kommer att bli en ytterst hov av kontakt med verksamheten som lä- viktig faktor i den framtida lärarutbildningrarutbildare. Det är naturligt att dra en en. Även grundutbildning måste emellertid parallell mellan ämnesutbildarna (se kapi- erbjudas i en helt annan omfattning än nu. tel 5.5.1) och lärarutbildarna. Av skäl som Den bör dock tills vidare bli relativt begränvi utvecklat i det föregående men också med sad i tid. I motsats till vad som hittills varit hänsyn till att lärarutbildarna på ämneslä- fallet bör den nå i princip alla som ska medrarlinjen redan har en praktisk-pedagogisk verka i lärarutbildningen, innan de för försgrundutbildning med vuxenpedagogiska in- ta gången ställs inför uppgiften att utbilda slag har vi stannat för att föreslå en kort lärare. introduktionsutbildning följd av relativt om- Det är naturligt att man vid överväganfattande kontinuerligt återkommande fort- den om utformningen av ett framtida bildning. Den sammanlagda introduktions- systern för utbildning av medverkande i den utbildning och fortbildning, som alla här av- praktisk-pedagogiska utbildningen av lärare sedda lärarutbildare bör få, kommer att upp- i LUK-ämnen tar hänsyn till hittillsvarande gå till en termin eller tjugo veckor under en erfarenheter och framlagda förslag och nioårsperiod vilket för handledarna motsva- också räknar med att en lika stor fortbildrar tre förordnandeperioder. Vi räknar med ningsresurs som nu medgetts handledarna att arbetstiden under utbildningstillfállena på ett eller annat sätt ska komma alla läraromfattar minst 40 timmar per vecka, dvs. utbildare till godo. LUK har därför stannat samma tid som vi beräknat för ämnesutbil- för en stegvis uppbyggnad av befattningsutdarna (kapitel 5.5.2) och ungefär samma tid bildningen av lärarutbildare och fogar in som beräknas för arbetsveckan i grundstu- denna i ett system för återkommande utdierna vid t. ex. filosofisk fakultet. Tiden bildning, där det första ledet utgörs av en fördelas mellan gemensamma arbetspass, kort introduktionskurs följd av återkomgrupparbete och diskussioner, studiebesök mande fortbildning. Ett liknande system har m.m. och enskilda studier eller annat en- vi i föregående kapitel, med anknytning till skilt arbete. UKÄzs hittillsvarande verksamhet på om- Vid sidan av den befattningsutbildning, rådet, föreslagit när det gäller utbildningen som alla långtidsförordnade medverkande av medverkande i ämnesutbildningen i inom den praktisk-pedagogiska delen av äm- LUK-ämnen. neslärarutbildningen bör få, torde en stor Vilka intervall man än väljer för befattdel av dessa medverkande, som vi ovan ningsutbildningen av lärarutbildare måste framhållit, komma att bedriva enskilda stu- introduktionsutbildning och fortbildning dier och annan verksamhet av vidareutbild- framstå som en sammanhängande utbild-

SOU 1973: 42 87

ning med ett mål: att gemensamt göra fortbildningen kan ske. Den kan också ge lärarutbildaren allt bättre skickad för sin vissa anvisningar om arten av den litteratur som utbildare och som utvecklare som förutsätts uppgift läsas in av deltagarna, föroch förnyare av arbetet i skolan. Utbild- söksverksamhet och utvecklingsarbete m. m. ningen bör enligt vårt förslag erbjudas vid som kan bedrivas mellan de gemensamma ett antal skilda utbildningstillfällen som utbildningstillfällena. En systematisk uppåterkommer i princip varje termin. byggnad och långsiktig planering får som En förutsättning för att introduktionsut- sagt emellertid inte leda till stelhet i fortbildning och fortbildning ska kunna upple- bildningen. Utrymme måste alltid ges för vas som ett organiskt helt är att hela utbild- nya behov som uppkommer under planeningen får en systematisk uppbyggnad. In- ringsperioden och för anpassning till deltatroduktionskursen ska presentera de specifi- garnas önskemâl och intressen. Vi förutsätka lärarutbildaruppgifterna och lägga grun- ter att detaljplaneringen inom ramen för den den till utvecklandet av en positiv attityd till långsiktiga planeringen alltid sker under dessa uppgifter och till det ansvar för för- medverkan av deltagarna före och under nyelse och utvecklingsarbete som vilar på varje utbildningstillfälle. lärarutbildaren. Fortbildningen ska anknyta Redan från måste början befattningsuttill introduktionsutbildningen och till de er- bildningen planeras och genomföras av de farenheter som lärarutbildaren gör i sin enskilda och bedrivas lärarhögskolorna på verksamhet som lärarutbildare. Den får inte deras ansvar. Under ett inledande skede är planeras fristående från år till år. Det måste det emellertid naturligt att vissa riktlinjer finnas en plan för vad man under en följd utarbetas av de centrala på initiativ ämbetsav fortbildningsveckor önskar täcka. Denna verken, givetvis med anlitande av befattplan bör emellertid inte vara detaljerad. ningshavare från de olika

utbildningsenhe-

Den ska ge den ram inom vilken de enskil- terna. Dessa bör befattningshavare genom da utbildningsenheterna kan röra sig vid sin medverkan i planeringen få god överav utformningen befattningsutbildningens blick över nyheterna i lärarutbildningen och olika delar. En mera långsiktig plan för be- de krav dessa ställer på lärarutbildarna. De fattningsutbildningen är viktig också med bör också få tillfälle att skaffa sig ingående hänsyn till de enskilda studier av olika slag kunskaper om litteratur och andra läromedel som lärarutbildarna kan vilja bedriva mel- som kan utnyttjas i utbildningen. De kan lan fortbildningstillfällena. Den enskilda lä- därigenom i det lokala förberedelsearbetet raren måste kunna planera både sin ämnes- fungera som ledare och medverka till att mässiga förkovran och sin befattningsut- man diskuterar fram arbetsformer som kan bildning för längre perioder. främja befattningsutbildningens inriktning Fortbildningen är både ett led i innova- på samverkan i arbetslaget. Genom att till tionsprocessen när det gäller skolarbetet och en början informera någon befattningshalärarutbildningen som sådan och ett medel vare från varje utbildningsenhet och gemeni den enskilda lärarutbildarens förkovran i samt diskutera fram ett ramprogram för utyrket. Man måste därför inventera de mest formningen av befattningsutbildningen bör angelägna fortbildningsbehoven och utfor- man snabbare kunna få i gång en insiktsfull ma utbildning och läromedel med utgångs- lokal planerings- och utbildningsverksamhet. punkt i dessa behov. måste gö- Planeringen Befattningsutbildningen ska nämligen planeras över en längre tidsperiod. Vi har i före- ras och genomföras av de enskilda lärarhöggående kapitel talat om perioder på tre till skolorna med utnyttjande av deras egen exfem år. Planeringen ska leda till att ett mål pertis men också med anlitande av utomuppställs för vad man vill uppnå under stående när detta bedöms ändaexpertis, den aktuella planeringsperioden. Den ska Detta arbete ska ske i samverkan målsenligt. också ange innehållet i stort i fortbildningen mellan alla berörda grupper på samma sätt under perioden och de former under vilka som lärarutbildningen och arbetet i skolan

88 SOU 1973: 42

måste planeras och genomföras i samverkan huvudmomenten bör emellertid ges olika mellan lärare och elever. vikt och omfattning alltefter gruppens spe- En väsentlig förutsättning vid sidan av ciella uppgifter och behov. Detta säkerställs den mera långsiktiga planeringen och delta- genom deltagarnas aktiva medverkan i plagarnas aktiva detaljplanering för att en be- neringen och utformningen av varje utbildfattningsutbildning i etapper ska ge avsett ningstillfalle. Även förläggningen av utbildresultat är att lärarutbildarna under fort- ningen och fördelningen över året kan bebildningstillfällena befrias från undervisning. höva växla. Arbetssättet kan bli beroende av Det måste gälla inte endast handledarna utan vilka som deltar i de olika utbildningarna även lärarhögskolans egna lärare. Vi finner samt dessas innehåll och inriktning. Vissa det naturligt att fortbildningen i regel för- befattningshavare deltar genom tjänsteåligläggs till lärarhögskolan. Ett syfte med den gande kontinuerligt i fortbildningen. Andra, är ju bland annat. att ge handledarna direkt t. ex. skolchefer och andra skolledare i kontakt med lärarhögskolan och kännedom praktikkommunerna, kan delta endast vid om dess resurser m. m., samtidigt som lärar- vissa tillfällen. Introduktionsutbildningen är högskolans lärare får del av handledarnas i princip obligatorisk för alla som fungerar erfarenheter, synpunkter och önskemål. som lärare eller handledare inom den grund- Med utgångspunkt i nyss förda resone- läggande lärarutbildningen. Delar av intromang och med hänsynstagande till de erfa- duktionskursen bör ingå som infomiation i renheter som hittills gjorts av särskild ut- annan utbildning för andra befattningshabildning och fortbildning för lärarutbildare vare, t. ex. skolledare. Med utgångspunkt i presenterar LUK i bilaga 2 förslag till stu- huvudmomenten i studieplanen kan organidieplan för ett system för återkommande ut- seras ett antal utbildningsblock, vart och ett bildning särskilt riktad till lärarutbildare vid inriktat på att fylla ett speciellt, klart defiämneslärarlinje. Vårt system bygger som vi nierat utbildningsbehov. tidigare framhållit bland annat på den förutsättningen att den blivande lärarutbildaren 6.3.1 Grupp I - introduktionsutbildning oavsett vilken funktion vederbörande ska fylla har en grundläggande praktisk-pedago- Grupp I har behov av en introduktionsutgisk utbildning och gedigen erfarenhet som bildning (kurs Aa) som tar sikte på lärarlärare samt att han har goda kunskaper i utbildarens uppgifter i stort inom ett arbetssina ämnen. Vi vill också understryka att lag bestående av lärarhögskolans pedagofortbildningen i likhet med den första ut- gisk-administrativa ledning, pedagogiklärare, bildningen i form av introduktionsutbild- metodiklärare, rektor och lärare vid FoDning (avsnitt 6.2.2) bör reserveras för dem skolan, rektor och handledare vid praktiksom redan utsetts till eller är innehavare av skolan samt lärarkandidater. Centrum i dettjänster inom lärarutbildningen. ta arbetslag utgörs av lärarhögskolans lärare, handledare och lärarkandidater. Befattningsutbildningen av lärarna i arbetslaget bör i inledningsskedet inriktas på att skapa 6.3 Utbildning för de olika grupperna en positiv attityd till samverkan i planering- De fyra i avsnitt 6.1 nämnda grupperna av en och genomförandet av de blivande lärarmedverkande i den praktisk-pedagogiska ut- nas utbildning så att de till lärarkandidaten bildningen har olika utbildningsbehov. In- kan förmedla förmåga till samverkan. Intronehållet i utbildningen torde emellertid i hu- duktionen bör främst ta upp förutsättningvudsak kunna rymmas under de huvudmo- arna för den praktisk-pedagogiska utbildment som vi anger i studieplanen (bilaga 2) ningen. Bland annat behöver belysas läraroch nedan i avsnitt 6.3.2. Dessa huvudmo- utbildningens och skolans mål, hur dessa ment är så formulerade att de kan tas upp i mål konkretiseras och hur de uppnås genom utbildningen för samtliga grupper. De olika skolans olika verksamheter. Utbildningspla-

SOU 1973: 42 89

nen, utbildningsstoffet och utbildningssitua- cip tillförsäkrad en veckas fortbildning per tionen bör utgöra ett huvudområde. Ett an- termin (kurs B). De har också skyldighet att nat huvudområde bör vara samverkan och delta i denna fortbildning. En förutsättning sociala relationer (relationspsykologi). He- är dock att våra förslag ovan i avsnitt 6.2.1 la introduktionsutbildningen bör inriktas på beträffande vissa handledares deltagande acrelationerna lärarutbildare-lärarkandidat- cepteras. Deltagande i fortbildningen bör elev i grundskola/gymnasieskola. Kursen fö- enligt LUK:s uppfattning vara obligatoriskt reslås omfatta två veckor och förläggas till för alla långtidsförordnade handledare samt ferietid på sommaren. Den bör anordnas re- för lärarhögskolans lärare. Dessa senare torgionalt. de i stor utsträckning också komma att Det bör vara obligatoriskt för den som fungera som medverkande i fortbildningen. utsetts till lektor eller adjunkt vid lärarhög- Syftet med denna fortbildning blir i princip skola, till lärare vid FoD-skola eller till detsamma för alla berörda handledare och handledare vid praktikskola att genomgå in- andra deltagande lärarutbildare, nämligen troduktionskurs Aa. För övriga medverkan- att de ska bli allt bättre skickade som lärarde i lärarutbildning, t. ex. rektor och studie- utbildare och som medverkande i utveckrektor vid praktikskola, skolchef i praktik- ling och förnyelse av skolarbetet. För lärarkommun, fortbildningsledare och -konsulen- utbildare i LUK-ämnen torde den pedagoter, bör kurserna stå öppna i mån av utrym- gisk-metodiska fortbildningen, vid sidan av me. Däremot bör som vi redan framhållit huvudmålet att främja en helhetssyn på inte personer som i förväg önskar kvalificera lärarutbildningen och läraruppgiften- och att sig för uppgifter inom lärarutbildningen tas utveckla läramtbildarnas förmåga att fullemot i dessa kurser. göra sina uppgifter, böra inriktas i hög grad Inte minst med hänsyn till samverkan i på att i lärarutbildningen integrera skapande arbetslaget är det nödvändigt att lärarhög- verksamhet med kunskapsförmedling och inskolans redan verksamma ledning och lära- struktion i och träning av färdigheter. Detta re får del av introduktionsutbildningen på är en grundtanke i våra förslag till studielämpligt sätt. Introduktionsutbildningen för planer (SOU 1972:93 kapitel l) och måste dessa befattningshavare (kurs Ab) bör ges ges stort utrymme i befattningsutbildningen stark inriktning på lagarbete och på meto- för utbildare av LUK-ämneslärare vid lärarder att till lärarkandidaterna förmedla för- högskola liksom i ämnesutbildningen (kapimåga till samverkan. Eftersom de berörda tel 5.3 och 5.6). befattningshavarna har flerårig erfarenhet Ett särskilt problem i fortbildningen av av lärarutbildning, måste genomgången byg- lärarutbildare är ansvaret för samverkan ga på denna erfarenhet. Syftet med genom- över institutionsgränserna på de enskilda utgången av kurs Ab är liksom med introduk- bildningsorterna eller inom utbildningsregiotionskursen Aa att skapa en gemensam platt- nen. Detta problem bör till en del kunna löform för alla lärarutbildare i deras arbete sas genom att fortbildningen för lärarhögoch fortbildning. Genom deltagarnas bak- skolans befattningshavare delvis samordnas grund blir kurs Ab en form av intern fort- med fortbildningen för befattningshavare bildning till största delen meddelad av del- vid ämnesinstitutioner som har blivande lätagarna själva. Genomgången bör ske under rare bland sina studerande. Sådan samordterminstid och uppta ca tio seminarier. nad fortbildning i tvärgrupper kan inte gärna komrna till stånd varje termin. Men det är angeläget, att alla som på ett eller annat 6.3.2 Grupp II - fortbildning sätt verkar som lärarutbildare får tillfälle En huvudpart av dem som ingår i grupp II, att då och då delta i gemensam fortbildnämligen handledama, är genom riksdagens ning. Att möjliggöra detta ankommer på beslut i anledning av proposition nr 1973:78 den pedagogisk-administrativa ledningen (se om praktiken vid lärarhögskola m. m. i prin- nedan). Det är också nödvändigt att vissa

90 SOU 1973: 42

fortbildningstillfällen utnyttjas till att sam- gogisk och pedagogisk-administrativ. Den manföra lärare och handledare i samma äm- pedagogiska delen av befattningsutbildningnen vid olika lärarhögskolor till gemensam- en för den pedagogisk-administrativa ledma kurser. Fortbildningen, som sker under ningen vid lärarhögskola och inom amian terminstid och omfattar två veckor per år, högre utbildning blir i princip av samma bör alltså kunna genomföras dels lokalt slag som motsvarande utbildning för skolinom lärarhögskolan, dels i tvärgrupper ledare i ungdomsskolan (grupp IV) och bör inom regionen, dels i ämnesgrupper med självfallet ges en klar inriktning på arbete deltagare från hela landet. bland vuxna studerande. Den pedagogisk-administrativa ledningen vid lärarhögskolomas ämneslärarlinjer kan 6.3.3 Grupp III - pedagogisk-administrativ i regel antas ha en mera omfattande prakutbildning tisk-pedagogisk utbildning och erfarenhet än Grupp III, rektorer, studierektorer och and- motsvarande befattningshavare inom den ra inom lärarhögskolans pedagogisk-admi- högre utbildningen i övrigt. Deras erfarennistrativa ledning, har i regel genomgått in- het torde också i de flesta fal-l vara bredare. troduktionsutbildningen som nytillträdande De har varit verksamma i grundskola/gymlärare. De kan också antas ha deltagit i fort- nasieskola. Vid lärarhögskolan är de direkt bildning antingen som handledare eller som ansvariga för ledningen av en vuxenpedalärare vid lärarhögskola, kanske bådadera. gogisk verksamhet på det praktisk-pedago- Den befattningsutbildning (kurs C) som de giska området. Det kunde därför synas behöver för sina nya uppgifter som pedago- mindre motiverat att av dem kräva genomgisk-administrativa ledare är till stor del en gång av den sex veckors pedagogiska kurs utbildning av administrativ art. En huvud- som vi behandlat i kapitel 5.5.4. De bör uppgift för dem är emellertid att ha ansvar inom sitt område vara väl förtrogna med de för den pedagogiska planeringen av utbild- frågor som denna kurs tar upp. Genom ning och fortbildning. Planeringsuppgiften denna förtrogenhet kan de emellertid bli ytgäller inte endast de studerandes studier terst värdefulla deltagare i utbildningen. utan också de medverkande lärarnas och Men i en kurs av ifrågavarande slag blir de andra befattningshavares introduktionsut- säkerligen inte endast givande. Genom att bildning och kontinuerliga fortbildning. En delta i kursen får de tillfälle att mera geneväsentlig uppgift i detta sammanhang för rellt diskutera högskolepedagogiska frågor. den pedagogisk-administrativa ledningen i De får överblick över högskoleområdet och ämnesutbildningen och i den praktisk-peda- kan på så sätt inom lärarhögskolan aktivt gogiska utbildningen måste vara att tillsam- medverka till den enhet och kontinuitet i utmans och i samverkan med andra medver- bildningen för den enskilda studeranden kande i utbildningen ge de studerande, i som vi berört i kapitel 5.1 och 6.1 och som vårt fall de blivande lärarna, en känsla av är ett av syftena med utbildningen av den kontinuitet, lmedveten målinriktning och pedagogisk-administrativa ledningen. helhet i studierna genom dessas olika faser. Vid lärarhögskolas ämneslärarlinje finns Befattningsutbildningen bör därför som vi för närvarande sex studierektorer. Därtill framhållit i kapitel 5.5.4 vara gemensam kommer tre föreståndare för lärarhögskoleför ifrågavarande befattningshavare vid oli- filialerna i Karlstad, Örebro och Växjö. ka fakulteter och högskolor. Dessa befatt- Om LUK:s förslag om nya ämneslärarlinjer ningshavare behöver utbildas också till leda- genomförs ökar antalet personer med studiere för den pedagogiska verksamheten inom rektors (eller motsvarande) ledningsfunktion en institution, en institutionsgrupp eller en vid ämneslärarutbildning till elva. Det är utbildningslinje vid lärarhögskola. Befatt- alltså fråga om ett mycket litet antal perningsutbildningen kan därför inte få vara soner. Kostnaden för deras deltagande i en enbart administrativ. Den bör vara peda- sex veckors pedagogisk kurs är en obetyd-

SOU 1973: 42 91

lig del av de kostnader som dessa kurser för skolans pedagogiska verksamhet. drar för högskoleväsendet i övrigt. Det bör Fr. o. m. läsåret 1968/69 har skolledarutinte finnas några ekonomiska hinder men bildning bedrivits för skolledare i grundskodäremot starka högskolepedagogiska skäl lan. Motsvarande utbildning för skolledare för att i likhet med vad som gäller för i gymnasieskolan startade som försök 1970 personer med pedagogisk-administrativa och fortsätter i reguljära former fr.o.m. funktioner inom högskoleväsendet i övrigt läsåret 1973/74. även av rektor och ledningen för lärarhög- LUK har i sitt huvudbetänkande starkt skolas ämneslärarlinje kräva genomgång av understrukit rektors, studierektors och även sexveckorskursen för tillträde till den peda- huvudlärares ansvar för dels den nyutbilgogisk-administrativa utbildningen. Befatt- dade lärarens införande i arbetet vid den ningsutbildningen för den pedagogisk-adrni- enskilda skolan, dels lärarens fortbildning. nistrativa ledningen vid lärarhögskolas äm- Med nuvarande omfattning torde skolledarneslärarlinje bör alltså inledas med en pe- utbildningen inte medge någon ökning av dagogisk kurs om sex veckor (kurs Cl), innehållet för att ge större utrymme åt som följs av en pedagogisk-administrativ frågor rörande skolledamas fortbildningskurs om fyra veckor (kurs C2). Båda för- ansvar. Huvudlärarna får för närvarande inläggs till terminstid. Se vidare kapitel 5.5.4 te någon egentlig utbildning bortsett från och bilaga 2. den som erbjuds genom vissa kommuner. Det säger sig självt att även befattnings- Det ingår inte i LUK:s uppdrag att föreslå havarna inom den pedagogisk-administrati- utbildning för skolledare eller huvudlärare. va ledningen av den högre utbildningen har Med hänsyn till den vikt vi tillmätt dessa behov av fortbildning eller uppföljning av båda grupper när det gäller lärarnas fortden utbildning de får för sina befattningar. bildning vill vi dock framhålla, att utbild- De bör kunna få sådan uppföljning bland ning för denna speciella uppgift bör integreannat genom regelbundet återkommande ras i skolledarutbildningen och i lämplig planeringskonferenser med deltagande av form ges åt huvudlärarna. För att detta ska rektorer och motsvarande samt studierekto- bli möjligt torde en ökning av tiden för rer-institutionsföreståndare-huvudlärare från uppföljningskursen för skolledare bli nödolika högskolor och institutioner. Lärarhög- vändig. En sådan ökning försöksvis har skolornas institutionsföreståndare träffas nu förutsatts i proposition 1973:1 i samband varje höst för att diskutera främst utbild- med behandlingen av anslaget Lärares fortningens innehåll. De ämnesövergripande bildning, bilaga 10 s. 466 och har möjligkonferenserna bör inriktas på övergripande gjorts genom riksdagens beslut i anledning frågor i planeringen och genomförandet av av propositionen. Viss utbildning bör enligt utbildningen. vår uppfattning också erbjudas huvudlärama, eventuellt i form av regionalt anordnade huvudlärardagar ledda av lärarhögsko- 6.3.4 Grupp IV - skolledarutbildning lan. Skolledama får genom åtgärder, som ligger helt utanför högskoleområdet, en grundut- 6.3.5 Sammanfattning av förslaget till bebildning som hittills omfattat två plus fatmingsutbildning en vecka i regel under terminstid och alltid under tjänstgöringstid. Den sista vec- Befattningsutbildningen för lärarutbildare kan utgör en uppföljningskurs mot bak- ges en stegvis uppbyggnad. Den består av grund av en period av skolledarverksamhet tre steg med samma övergripande mål och efter de två första kursveckoma. Skolledar- med samma huvudmoment. De pedagogiska utbildningen är av administrativ-pedagogisk momenten i utbildningen av skolledare utart och innehåller bland annat moment in- gör också ett led i utbildningen av lärarutriktade på skolledarens uppgifter som ledare bildare. Även denna del innehåller i huvud-

92 SOU 1973: 42

sak samma huvudmoment som de tre stegen Nedan följer en sammanfattning av de i lärarutbildarnas befattningsutbildning. De olika slagen av befattningsutbildning för olika momenten i befattningsutbildningen medverkande i praktisk-pedagogisk utbildkan ges olika utformning och olika omfatt- ning av lärarutbildare (tablå 6.1). ning beroende på vilken grupp som deltar. För den enskilda befattningshavaren kan Utbildningsenheterna inordnas i ett system utbildningen utformas på sätt som framgår med återkommande utbildning och kan fo- av tablå 6.2 på nästa sida. Deltagande i kurgas samman till en kortare eller längre kon- serna C1 och C2 samt D är beroende av tinuerlig utbildning. Väsentligt är att delta- om vederbörande är rektor eller studierekgarna aktivt medverkar i planering och ge- tor vid lärarhögskola, i senare fallet vid ämnomförande av utbildningen. Den samman- neslärarlinje, eller rektor i det allmänna lagda längden av utbildningen för den en- skolväsendet. skilda deltagaren blir olika beroende på Befattningshavare med direkta funktioner dels vilken funktion lärarutbildaren har eller inom den praktisk-pedagogiska grundutbildfår under utbildningsgången, dels hur länge ningen deltar i princip obligatoriskt i kurvederbörande är verksam som lärarutbilda- serna Aa eller Ab och B. Skolledare m. fl. re. Den som tjänstgör som sådan under nio ges möjlighet att delta i dessa kurser. Kurår får minst tjugo veckors befattningsut- serna C l och C 2 är i princip obligatoriska bildning. Det förutsätts att lärarutbildare, för den pedagogisk-administrativa ledningen som genomgått kurs A och som har andra vid lärarhögskolas ämneslärarlinje. Kurs D funktioner än handledarna, i regel deltar i är i princip obligatorisk för skolledare i den regelbundet återkommande fortbild- grundskola och gymnasieskola samt för ningen (kurs B). fortbildningsledare och -konsulenter.

Tablå 6.1 Befattningsutbildning för lärarutbildare

regionala kurser Introduktionskurs Aa, 2 veckor sommarkurs varje år

Introduktionskurs Ab, ca 10 seminarier och studie- lokal utbildning dagar under terminstid vid behov

lokal, regional eller Fortbildningskurs B, 1 vecka varje termin under terriksomfattande utbildminstid ning

rikskurs 6 veckor Pedagogisk-administrativ utbildning kurs C 1 och C 2, 6 veckor pedagogikkurs, 4 veckor pedagogisk-administrativ kurs

rikskurs 4 veckor

Skolledarutbildning kurs D, pedagogiska moment i regionala kurser utbildning om 4 veckor eller längre varje år

SOU 1973: 42 93

Tablå 6.2 Utbildningsgången för enskilda befattningshavare

Introdu ktions- Introdu ktionskurs Aa kurs Ab

Fortbildningskurs 8

Pedagogisk kurs C 1

Skolledarutbildning kurs D

Pedagogiskadministrativ kurs C 2

6.4 Kommentar till förslaget till studieplan håll vid varje utbildningstillfålle bör kunna

infogas i den föreslagna ramen och samti- Till ledning för den kommande planeringen digt anpassas både till deltagarnas långsiktihar LUK utarbetat ett förslag till studieplan ga behov och till deras aktuella önskemål. för befattningsutbildningen av medverkan-

de i LUK-ämneslärarnas praktisk-pedago-

giska utbildning och fortbildning. Förslaget 6.4.1 Studieplanens disposition

återfinns i bilaga 2 till detta betänkande. Vi har byggt upp vårt förslag till studie- Studieplanen är som sagt avsedd att utgöra plan för befattningsutbildningen på i prinunderlag för planeringen av befattningsutcip samma sätt som förslaget till studieplan bildningen under en längre tidsrymd. Denför den praktisk-pedagogiska utbildningen i na planering torde i längden huvudsakligen SOU 1972:93, kapitel 2. Men de olika kurkomma att ske lokalt inom de olika högserna och momenten i studiekursen är mindskoleorterna. Den kan - och bör -- emelre preciserade och anvisningarna är avsevärt lertid också ske gemensamt mellan företrämera kortfattade. Detta är enligt vår uppdare för alla högskoleorter inom en samfattning naturligt, när det gäller en utbildverkande region. I det inledande skedet bör ning som på ett helt annat sätt än den utbildningen planeras genom samverkan praktisk-pedagogiska grundutbildningen vid mellan de centrala myndigheterna, regionerämneslärarlinje ska kunna ges en utformna och de enskilda kursdeltagarna, så att ning som direkt anpassas till varje särskilt vissa gemensamma riktlinjer kan utformas. utbildningstillfálle, bland annat genom del- Det är naturligt att principiella förändringar tagarnas medverkan i planeringen av såväl vidtas på samma sätt. innehåll som utformning. Såväl mål som Kursinnehåll och anvis- Studieplansförslaget består av fyra delar, ningar är så utformade att de ska kunna

gälla för samtliga deltagargrupper och för 1. Utbildningens organisation

samtliga skeden i utbildningen. Studieplanen 2. Mål

ska alltså ses som ett försök att ge en viss 3. Kursinnehåll

inriktning åt den föreslagna befattningsut- 3.1 Förutsättningar

bildningen och en ram inom vilken denna 3.2 Utbildningsprocessen

inriktning kan åstadkommas. Mål och inne- 4. Anvisningar till innehållet.

94 SOU 1973: 42

Vi har när det gäller kursinnehållet an- U tbildningsprocessen vänt samma indelning som i förslaget till Inlärningsförloppet studieplan för den praktisk-pedagogiska ut- Lärarutbildarrollen bildningen i SOU 1972:93. Det syns oss na- Undervisningsformer och arbetssätt turligt att i all utbildning på det praktisk- metodik Handledningens pedagogiska området söka särskilja förut- - Samverkan och sociala relationer arbetssättningarna för undervisningen och själva laget utbildningsprocessen. Detta ger en god ut- Lärarutbildaren som utvärderare gångspunkt för en logisk behandling av det Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarpedagogiska skeendet. bete

Huvudmomenten har utformats med led- 6.4.2 Mål och kursinnehåll ning av dels erfarenheterna från hittills ge- Målet för är att grundlägga nomförda kurser för handledare och skolutbildningen och utveckla förmåga hos den enskilda ledare samt studiedagar för lärarutbildare, rarutbildaren att i samverkan med andra för dels material som framkommit i samband lärarkandidaterna levandegöra skolans mål med befattningsanalyser beträffande skolleoch lärarens och genomföra ut- dare, metodiklektorer och handledare utuppgifter bildningen i enlighet med mål och riktlinjer. förda vid lärarhögskolan i Malmö. Vikten av att lärarkandidaterna är aktiva Både huvudmomenten och de delmoment medverkande i utbildningsprocessen betonas som anges under varje huvudmoment medstarkt liksom att samverkan utgör grund för ger stor flexibilitet i utformningen av innehela utbildningen. hållet vid de enskilda utbildningstillfällena. Vi har medvetet avstått från att uppställa Trots detta ger de enligt vår uppfattning en en rad delmål. Dessa låter sig alla enligt god bild av var tyngdpunkten i befattningsvår uppfattning infogas under formulering- utbildningen över en längre period bör ligen ”. . .tillsammans med lärarkandidaterna inriktga, nämligen på lärarutbildningens genomföra en klart yrkesinriktad utbildning ning på skolans övergripande mål, på sami enlighet med lärarutbildningens mål och verkan i lärarutbildning och undervisning Häri inte endast hela samt på lärarutbildningens funktion i utriktlinjer”. inbegrips och genomförandet av utbild- vecklingen och förnyelsen av skolarbetet. planeringen i samverkan mellan lärarutbildare De kortfattade anvisningarna till studieplaningen och lärarkandidater samt integreringen av nens innehåll tar också upp främst dessa pedagogik, metodik och praktik utan också frågor. bedömning, betygsättning och utvärdering Sedd som en helhet ska befattningsutbildav utbildning och utbildningsresultat. ningen bland annat bidra till att skapa en Innehållet kan enligt vårt förslag grup- enhet av grundutbildning och fortbildning. huvudmoment. Det är därför viktigt att representanter för peras under följande de olika grupperna deltar som medverkande eller gäster vid varandras utbildningstill- Förutsättningar fällen. Detta gäller inte endast de grupper Skolans och lärarutbildningens mål av medverkande i den praktisk-pedagogiska Lärarutbildningen och samhället grundutbildningen och fortbildningen som Lärarkandidatens situation vi behandlat i detta kapitel. Det bör också lärarutbildningens organisation gälla medverkande i ämnesutbildningen i Utvecklings- och socialpsykologisk fördjup- sådana högskoleämnen som kan ingå i bening hörigheten till lärartjänst i grundskola/gym- Utbildningsplaner nasieskola. Vi ser som vi tidigare framhållit Utbildningsstoff en delvis gemensam befattningsutbildning Utbildningssituationen för befattningshavare med olika funktioner

SOU 1973: 42 95

i åmnesutbildning och praktisk-pedagogisk För skolledarnas funktioner inom lärarutbildning som ett viktigt led i strävandena fortbildningen slutligen är kunskaper om att skapa kontinuitet såväl mellan grundut- skolans och lärarutbildningens mål, lärarutbildningens olika beståndsdelar som mellan bildningens innehåll, organisation och resurgrundutbildning och fortbildning. ser samt det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet väsentliga. Skolledarens dagliga arbete omfattar bland annat den lokala studieplaneringen i anslutning till läro- 6.4.3 Ungefärlig fördelning av tiden på planerna för grundskola och gymnasieskola. olika huvudmoment Att planera lärarnas och den övriga perso- Huvudmomenten i avsnitt 6.4.2 avses kun- nalens fortbildning innebär något helt annat. na användas vid utformningen av såväl in- Det är fråga om planering snarare av den troduktionsutbildningen (kurs A) som fort- art som sker inom den högre utbildningen. bildningen (kurs B). De avses också ingå Befattningsutbildningen ska därför ägna stor som en pedagogisk del i befattningsutbild- uppmärksamhet åt detta slag av utbildningsningen av pedagogisk-administrativ lednings- planering. personal inom den högre utbildningen (kurs C) och av skolledare (kurs D) samt vid studiedagar för huvudlärare. Fördelningen av tiden blir olika mellan 6.5 Fortbildning i annan form de olika momenten i utbildningen beroende på vilken grupp som deltar. Vi har i detta kapitel främst talat om fort- Liksom i föregående kapitel, som behand- bildning i form av kurser, konferenser och lar ämnesutbildarnas befattningsutbildning, seminarier samt om individuellt planerad vill vi inte heller i detta kapitel ange någon och genomförd vidareutbildning för förkovprocentuell fördelning av tiden mellan de ran i ämnet. Vi har också framhållit att själolika momenten. Vi utgår från att tyngd- va verksamheten som lärarutbildare är en punkten i introduktionsutbildningen kom- form av fortbildning för uppgiften. Lärarmer att ligga på dels utbildningens planering utbildarens arbete består av tre huvuddelar, och innehåll samt utbildningssituationen, utbildning av lärare, tjänstgöring i grunddels handledningens metodik, dels samver- skola/gymnasieskola och medverkan i förkansfrågor. Men flera andra moment behö- söksverksamhet, forsknings- och utvecklingsver sannolikt också tas upp, även om be- arbete. De tre delarna stöder och komplettehandlingen under själva introduktionskursen rar varandra. blir kortfattad. Genom att aktivt arbeta på alla tre om- I fortbildningen kan frågor kring inlär- rådena får lärarutbildaren överblick över ningsförloppet och undervisningsmetoderna, den samlade uppgiften. Han får allsidiga handledningens metodik och fördjupnings- erfarenheter som i sin tur verkar stimulestudier i psykologi väntas bli dominerande. rande i det dagliga arbetet och väcker lust Varje enskilt fortbildningstillfälle kan på till omprövning och utveckling av verksamett annat sätt än introduktionskursen kon- heten. centreras kring ett moment. För att arbetet ska kunna ha denna stimu- I befattningsutbildningen för den pedago- lans- och utbildningseffekt är det nödvängisk-administrativa ledningspersonalen kom- digt att lärarutbildaren har möjlighet att mer frågor om den högre utbildningens mål, under gynnsamma förhållanden ägna sig åt organisation och arbetsformer i stort, plane- de tre nyssnämnda huvuddelarna. Detta är ringen av samverkan över institutions- och med nuvarande uppläggning av arbetet ofta högskolegränserna, arbetsplanering, arbets- svårt. Vi ska i det följande uppehålla oss ledning och resursfrågor samt utvecklings- något vid denna fråga. och forskningsfrâgor troligen i förgrunden. LUK har i kapitel 4 framhållit det ange-

96 SOU 1973: 42

lägna i att alla medverkande i lärarutbild- under vissa år vid lärarhögskolan helt beningen har gedigen erfarenhet av skolarbete fria lärarutbildaren från skoltjänstgöring. på de stadier och i de skolformer för vilka Detta borde enligt vår uppfattning kunna de utbildar lärarkandidater i sina ämnen. bli till fördel för medverkan i försöksverk- Men denna erfarenhet får inte ligga enbart samhet, utvecklingsarbete och forskning. före verksamheten som lärarutbildare. För Den splittring som ofta med nuvaföljer lärarna vid lärarhögskolan är kännedom om rande utformning av tjänstgöringen kan bli det dagliga arbetet i grundskola/gYInnasie- ett hinder för medverkan i olika slag av skola en nödvändighet. Metodiklärarnas utvecklingsarbete. skoltjänstgöring syftar till att upprätthålla Ju mera lärarutbildarna kommer att en fortlöpande kontakt med skolarbetet. För fungera som medlemmar i ett arbetslag med pedagogiklärarna finns inte något krav på flera lärare och lärarkandidater, desto lätsådan tjänstgöring. LUK anser att krav på tare blir det att ordna deras tjänstgöring på tjänstgöring i skola i form bör någon sådant sätt att de under hela läsår kan ägna övervägas även för pedagogiklärarna. mera tid åt en eller ett par av sina uppgif- Med nuvarande av lärarutformning ter. Det bör vara möjligt att koncentrera sig tjänstgöringen finns det emellertid risk för på utbildning och handledning av lärarkanatt denna, även om den genomförs regel- didater eller på skoltjänstgöring eller på bundet, inte ger den kontinuerliga kontakt medverkan i försöksverksamhet, forskning med skolarbetet och dess utveckling och och utvecklingsarbete eller på två av dessa med skolans problem som avses. Vi anser medan områden, det tredje tillfälligt läggs att vissa åtgärder kan vidtas för att stärka åt sidan. En lärarutbildares verksamhet får denna kontakt. För det stora flertalet lärare emellertid inte under alltför tid konlång torde skillnaden vara mycket stor mellan att centreras helt på ett av de nämnda områgå in i en skola som lärare under ett fåtal dena. En kontinuerlig levande kontakt med veckotimmar medan av tjänst- alla tre områdena huvudparten är nödvändig för att lägöringen sker vid och att rarutbildarens lärarhögskolan arbete ska ha förankring i såunder ett helt läsår tjänstgöra främst som väl det dagliga arbetet i skola och lärarhöglärare i grundskola/gymnasieskola. Detta se- skola som i utvecklandet och förnyelsen av nare är för närvarande inte möjligt annat detta arbete. än i undantagsfall. Vi finner det nödvän- Ämnesmetodisk forskarutbildning har nu digt att lärarhögskolans lärare lever med i försöksvis igångsatts. LUK har i olika samdet dagliga skolarbetet i alla dess faser. Det- manhang framhållit den betydelse befattta är möjligt endast vid full tjänstgöring ningshavare med sådan utbildning kan få som lärare. LUK föreslår att lärare vid lä- inte minst för lärarutbildningen. Vi finner rarhögskolan som ett led i sin fortbildning det angeläget att framför allt metodiklektoska ha rätt att t. ex. vart femte år tjänstrer, som inte genomgått forskarutbildning, göra med full tjänst i grundskola/gymnasie- får tillfälle att delta i ämnesmetodisk forsskola. Detta ska kunna ske i tjänsten som Detta karutbildning. bör enligt vår uppfattlärare vid lärarhögskolan. Det bör ankom- ning i vissa fall kunna ske utanför den orma på lärarhögskolans pedagogisk-admini- dinarie kvoten. Vi hänvisar bland annat till strativa ledning att tillse att möjligheten till vårt förslag i kapitel 7.5 om antagning

full tjänst som lärare i grundskola eller oavsett spärr till ämnesstudier vid filosofisk

gymnasieskola utnyttjas av lärarhögskolans fakultet av nu verksamma lärarutbildare i lärare. LUK-ämnen. Om lärarhögskolans lärare får rätt och Metodiklärare med omfattande erfarenhet blir stimulerade att med inte alltför långa som lärarutbildare bör efter av prövning intervall fungera som lärare i grundskola/ vederbörandes förutsättningar i fråga om gymnasieskola med i princip full tjänstgö- ämneskunskaper kunna undergå sådan utring under ett år, bör det vara möjligt att bildning vid den egna pedagogiska institu-

7-SOU 1973: 42

tionen eller vid annan institution. Vi föreslår alltså, att erfarna metodiklärare under vissa förutsättningar efter prövning i det enskilda fallet antas till ämnesmetodisk forskarutbildning utanför den fastställda kvoten.

98 SOU 1973: 42

7 LUK:s till särskild m. m.

förslag befattningsutbildning

för nu verksamma lärarutbildare i LUK-ämnen

7.1 Inledning sa lärare i dels den nya ämnesutbildningen, dels den praktisk-pedagogiska utbildningen LUK har i sitt huvudbetänkande Fortsatt i LUK-ämnen vid lärarhögskolas ämnesläreformering av lärarutbildningen (SOU rarlinje. 1972:92) förutsatt, att en stor del av de Bland dem som kan antas vilja

fortsätta

lärare som nu är verksamma vid enheter som lärare inom den nya utbildningen finns för lärarutbildning i LUK-ämnen ska vara både heltidstjänstgörande och deltidstjänstintresserade av att gå över på tjänster görande lärare. De heltidstjänstgörande läantingen inom den nya ämnesutbildningen rarna torde i regel kunna föras till grupp vid filosofisk fakultet eller inom lärarhög- 1 eller 2 i vår indelning i kapitel 4.1. Bland skolas ämneslärarlinje. Demia uppfattning de deltidstjänstgörande lärarna finns många stöds av svaren på vissa frågor i vår lärarut- som kan föras till grupp 3 i kapitel 4.1, dvs. bildningsenlcät (se kapitel 3). Dessa svar lärare som är experter på vissa avsnitt av ger vid handen, att bland dem som den nuvarande utbildningen och som har önskar gå över på tjänster inom den annan utbildning än LUK-ämneslärarutbildnya utbildningen intresset att medver- ningen i ämnet. Dessa lärare torde i stor utka i ämnesutbildningen är större än sträckning komma att medverka som delintresset att medverka i den praktisk-peda- tidsanställda experter också i den nya ämgogiska utbildningen. Det finns emellertid nesutbildningen, även om deras huvudsakett betydande antal lärare som inte besva- liga tjänst fullgörs på annat håll. rat frågorna i enkäten, bland dem så gott Bland nuvarande medverkande i LUKsom alla lärare vid TI. Vidare är den slut- ämneslärarutbildningen kan man alltså urliga utformningen av den nya utbildning- skilja åtminstone tre grupper med delvis en ännu en öppen fråga. Av flera skäl kan olika fortbildningsbehov, nämligen lärardet därför vara svårt att dra några be- utbildade lärare som går över till heltidsstämda slutsatser om hur stort intresset tjänst inom den nya ämnesutbildningen, läkommer att vara och hur det fördelar sig, rarutbildade lärare som går över till helnär reformen väl genomförs. Att en mer- tidstjänst inom den nya praktisk-pedagogispart av de nu verksamma lärarna vid en- ka utbildningen och lärarutbildade eller icke heter för utbildning av LUK-ämneslärare lärarutbildade lärare som åtar sig deltidskommer att medverka i den nya utbildning- tjänstgöring inom den nya ämnesutbilden tar vi för givet. LUK föreslår därför ningen. Den hittillsvarande utbildningen för att åtgärder vidtas för fortbildning i lämp- de båda förstnämnda grupperna är i regel lig form med sikte på medverkan från des- en LUK-ämneslärarutbildning eller annan

SOU 1973: 42 99

ämneslärarutbildning. Lärarna har studerat forskning och utvecklingsarbete. I båda förolika ämnen, men alla har en grundläggan- för slagen ges visst utrymme aktualisering de praktisk-pedagogisk utbildning, som av ämneskunskaperna. Men den enskilda lädock kan variera i omfattning. Den sist- raren förutsätts i båda förslagen skaffa sig nämnda gruppen har mycket växlande ut- av sin fort- och vidareutbildhuvudparten bildning. Där befinner sig personer med ning i ämnet genom och beeget initiativ t. ex. medicinsk, juridisk, samhällsvetenskap- driva sådana studier efter individuell planelig eller konstnärlig utbildning av olika slag ring. men också ett antal personer med ämnes- De grupper som behandlas i detta kapilärarutbildning i t. ex. tel kommer i framtiden naturvetenskapliga att ingå i de grup-

eller samhällsvetenskapliga ämnen.

per som behandlas i kapitlen 5 och 6. De För att i det följande lättare kunna dis- kommer att få del av samma befattningsutkutera befattningsutbildningen för de olika med och bildning introduktionsutbildning grupperna anger vi dem här som grupp I, regelbundet återkommande fortbildning II och III. som de LUK-ämnesutbildare vilka utbildas Grupp I = nuvarande lärarutbildade helt enligt det nya utbildningssystemet. De medverkande i LUK-ämneslä- kommer också att ha samma möjligheter vilka som dessa lärare att skaffa sig individuell rar-utbildningen övergår till tjänst inom den nya äm- fortbildning och vidareutbildning i sina ämi LUK-äm- nen. Detta hindrar emellertid inte, att särnesutbildningen nen. skilda åtgärder kan behöva vidtas för att II = nuvarande lärarutbildade i övergångsskedet mellan nuvarande ut- Grupp medverkande i LUK-ämnes- bildning och den nya utbildningen i LUKämnen underlätta för nu verksamma lälärarutbildningen* vilka överinom rarutbildare i LUK-ämnen att genom spegår till tjänst den nya utbild- ciellt tillrättalagda studier komplettera sipraktisk-pedagogiska ningen i LUK-ämnen. na ämneskunskaper inför de nya uppgif- Grupp III = nuvarande medverkande ex- terna. Vi återkommer till denna fråga nei LUK-äm- dan i avsnitt 7.5. perter (timlärare) - lärar- Ämnesutbildningen i LUK-ämnen ska neslärarutbildningen utbildade och icke lärarutbil- enligt LUK:s förslag förläggas till filosodade - vilka fisk fakultet. Detta kommer i de flesta åtar sig expertuppdrag som timlärare inom fall att ske genom att nuvarande utbildden nya ämnesutbildningen i ningsenheter omvandlas till ämnesinstitutio- LUK-ämnen. ner vid befintliga högskoleenheter eller universitet. I några fall bildas nya ämnesinstitutioner. I båda fallen gäller det att från början bygga upp en ny utbildning 7.2 U tbildningsbehov som ska ha sin egenart och sin speciella ka- Den befattningsutbildning som LUK i ka- raktär samtidigt som den tillsammans med pitlen 5 och 6 föreslagit för medverkande i andra ämnen ska kunna bilda nya utbildämnesutbildningen och den praktisk-peda- där LUK-ämnen och andra ämningslinjer, gogiska utbildningen i LUK-ämnen har nen tillsammans kan möjliggöra en målinmånga gemensamma moment. Gemensamt riktad yrkesförberedelse. för båda slagen av befattningsutbildning Lika lite som man utan vidare kan är sålunda ett avsnitt överta arbetsformerna vid hittills psykologi-pedagogik- förekommetodik med tyngdpunkt på relationspsyko- mande ämnesinstitutioner kan man utan logi och arbete bland vuxna studerande. kritisk och granskning, sovring, bearbetning Vidare syftar båda förslagen till att utveck- föra över utveckling nu vanliga arbetsforla intresset och förmågan att medverka i mer inom enheterna för av utbildning

100 SOU 1973: 42

LUK-ämneslärare till de nya ämnesinsti- den särskilda befattningsutbildningen innetutionerna. Som underlag för den nya ut- hålla tre En huvudkomponenter. kompobildningen sådan den kommer att te sig i nent bör vara information om och diskuspraktiken ska en syntes åstadkommas mel- sion av den högre utbildningens mål, orgalan arbetsformerna vid filosofisk fakultet nisation och arbetsformer med särskild hänoch arbetsformerna vid nyssnämnda en- av LUK-ämnena i utsyn till integreringen heter. Detta underlag ska sedan bearbe- bildningen vid filosofisk fakultet. En annan tas och utvecklas till nya former för ut- komponent blir information om och disbildning i LUK-ämnen och nya utbild- kussion av innehållet i den nya ämnesutningslinjer inom filosofisk Pro- i LUK-ämnen

fakultet. bildningen och erforderliga

cessen måste innebära ömsesidig påverkan. förutsättningar för denna i fråga om loka- Detta är nödvändigt, om de studerande ler, läromedel, lärartilldelning m.m. Den ska kunna uppleva sin utbildning i två eller tredje komponenten blir studiernas yrkestre ämnen som en helhet. inriktning och den metodvetenskapliga Skillnaderna mellan den framtida utbild- skolningen med hänsyn till möjligheterningen i LUK-ämnen och hittillsvarande ut- na att inom skilda yrkes- och forskbildning vid filosofisk fakultet är också ningsområden utnyttja utbildning i LUKstora. För att underlätta övergången från ämne. De två förstnämnda komponenhittillsvarande till ny LUK-ämnesutbildning terna syftar främst till att ge mateoch skapa förutsättningar för utveckling- rial för utformningen och organisatoriskt en av utbildningslinjer där LUK-ämnen innehållsmässigt av den nya utbildningkan förekomma behövs en särskild befatten. Den tredje komponenten syftar till att ningsutbildning av engångskaraktär i sam- påverka attityder så att arbetssätt och unband med övergången. Denna befattnings- dervisningsmetoder utformas med hänsyn utbildning ska vända sig främst till nuva- till att ämnesutbildningen ska kunna utnyttrande lärarutbildare i LUK-ämnen men jas inom olika yrken och yrkesområden och den bör engagera också vissa lärare inom ligga till grund för fortsatta studier, som ger ämnen som LUK-ämnena i första hand kan en direkt närförberedelse för ett visst slag komma att samverka med eller bilda ut- av yrkesverksamhet eller som innebär forsbildningslinjer med. På så sätt kan man karutbildning. samtidigt börja bygga upp den nya ämnes- En majoritet av de nuvarande lärarutbilutbildningen och utforma de nya utbild- darna i LUK-ämnen har, som vi redan i ningslinjerna. flera sammanhang framhållit, en grundläg- Vid igångsättningen av nya utbildningar gande lärarutbildning. Så är fallet med så inom högskoleorrxrådet tillämpar UKÄ en som alla heltidsanställda och en stor gott form av inskolning parallellt med utarbe- del av de deltidsanställda lärare som betande av lokal studieplan m.m. För denna svarat den i 7.1 omnämnda enkäten. Trots inskolning anslås medel till vissa kurser och detta har i svaren på enkäten klart framkonferenser under året närmast före ikraft- kommit att dessa lärarutbildare i regel trädandet av den nya utbildningen. anser sig ha otillräcklig psykologisk-peda- Målet för den särskilda befattningsut- gogisk underbyggnad. De grenar som nämns bildningen kan i korthet sägas vara att sätta såsom mest saknade är socialpsykologi, innuvarande lärarutbildare i LUK-ämnen i lärningspsykologi, utvecklings- och personstånd att dels i samverkan med kolleger, lighetspsykologi samt Att vuxenpedagogik. studerande och andra ge konkret form åt man anser sig sakna psykologisk-pedagogisk den nya utbildningen i LUK-ämnen, dels utbildning har inte något samband med ett medverka till att nya utbildningslinjer stort intresse att medverka i den speciellt byggs upp med LUK-ämnen och andra äm- nya praktisk-pedagogiska utbildningen. Länen vid filosofisk fakultet. rare som önskar medverka i den nya ämnes- För att detta mål ska kunna uppnås bör utbildningen anger lika ofta att de saknar

SOU 1973: 42 101

sådan utbildning. Detsamma kan sägas om äga rum, innan övergången påbörjas. Grunlärare som inte alls besvarat frågan om in- den för arbetet under de nya betingelserna tresset för att medverka i den nya utbild- måste ha lagts i förväg. De lärare som ska ningen. När det gäller psykologi-pedagogik medverka i den nya utbildningen måste få finns alltså ett klart känt och uttalat behov tillfälle att grundligt tränga in i skillnaderav fortbildning hos nuvarande LUK-ämnes- na mellan nuvarande och kommande utlärarutbildare. Vi återkommer i det följan- bildning, innan de börjar medverka i den de till frågan om detta behov ska tillgodo- senare. De måste ges möjligheter att redan ses redan i den särskilda befattningsutbild- från början till de studerande kunna förningen av engångskaraktär. medla en uppfattning om i vilka olika riktningar man kan utveckla och specialisera sina studier och ge dem en medveten inriktning mot skilda yrken. För det stora 7.3 Deltagande i, uppbyggnad och omfattflertalet nuvarande lärarutbildare i LUKning av den särskilda befattningsutbildningen ämnen är det sannolikt också angeläget att i förväg få information om och diskutera 7.3.1 Tidpunkt för utbildningen fram metoder att i grundutbildningen öpp- Vid övergången till det nya utbildningssy- na möjligheter för viss vetenskaplig metodstemct kommer tjänster inom ämnesutbild- skolning. ningen att tillsättas tidigare än tjänster in- Av flera olika anledningar bör alltså den om den praktisk-pedagogiska utbildningen. särskilda befattningsutbildningen för nuva- För båda områdena gäller, att tjänsterna rande lärarutbildare i LUK-ämnen inför kommer att tillsättas successivt, dvs. att ut- övergången till det nya utbildningssystemet bildningen når full omfattning först efter äga rum, innan reformen påbörjas. Då har några år. man emellertid inte klart för sig vilka lära- LUK-ämneslärarutbildning av nuvarande re som kommer att engageras i den nya slag, innebärande att ämnesstudier och ämnesutbildningen. Ännu mindre vet man, praktisk-pedagogisk utbildning sker paral- vilka lärare som kommer att medverka i lellt, kommer att pågå även efter det att den nya praktisk-pedagogiska utbildningen den nya utbildningen påbörjats till dess att i LUK-ämnen. Det blir därför enligt vår alla som tagits in före reformens påbör- uppfattning nödvändigt att ge alla nuvajande avslutat sin utbildning. Under en rande lärare vid enheter för LUK-ämnesutkortare period, olika lång beroende på läng- bildning tillfälle att delta i den särskilda den av nuvarande utbildning, kommer an- befattningsutbildningen. Men det får inte talet studerande i nuvarande och ny ut- vara ett åläggande att delta. Lärarna måste bildning i vissa LUK-ämnen därför att själva kunna bestämma, om de önskar geöverstiga antalet studerande före och efter nomgå den särskilda befattningsutbildningövergångsperioden. Därmed kommer ock- en eller inte. Deras beslut blir beroende så lärarna att belastas med mera omfat- av om de över huvud taget är intresseratande tjänstgöring, i den mån inte undervis- de av att medverka i den nya utbildningningsgrupperna utan olägenhet kan bli stör- en. Det skulle vara ytterst ogynnsamt, om re eller extra lärarkrafter på vissa avsnitt ett antal lärare utan särskild förberedelse tillfälligt kan engageras. skulle gå direkt från lärartjänst i nuvarande Nyssnämnda och andra faktorer gör, utbildning till lärartjänst i den nya utbildatt det inte är lämpligt att genomföra den ningen. LUK ser den särskilda befattningssärskilda befattningsutbildningen av en- utbildningen som en nödvändig förutsättgångskaraktär under terminstid samtidigt ning för en god start för reformen. Vi med att övergången sker. räknar därför med att alla lärare, som över- Det finns också flera skäl som talar för väger att medverka i den nya utbildningen, att den särskilda befattningsutbildningen bör också deltar i denna befattningsutbildning.

102 SOU 1973: 42

Våra överväganden leder till att utbild- verka även i den nya utbildningen ges möj-

terminstid året lighet att delta både i de delar av den särningen bör äga rum under till den skilda som sker i närmast före det då övergången befattningsutbildningen samt att alla nu- kursfonn och i introduktionskursen (se kanya utbildningen påbörjas enheter för 5) på sommaren före den första tervarande lärare vid utbildning pitel att minen av den nya utbildningen. Antalet beav LUK-ämneslärare ska ges tillfälle LUK föreslår allt- rörda lärare under den första terminen blir delta, om de så önskar. så, att särskild befattningsutbildning för nu- inte stort. Expertinsatser är vanligare läng-

i LUK-ämnen an- re fram i utbildningen. De experter som varande lärarutbildare under arbetsâret före det då refor- medverkar redan i den första terminens ordnas studiekurser bör kunna delta i delar av den men inleds. särskilda befattningsutbildningen och i in-

troduktionskursen till den reguljära befatt- 7.3.2 Deltagande i utbildningen med full för ningsutbildningen ersättning 7.1 eventuellt mistade löneförrnâner under kurs- Utbildningsbehovet för de tre i avsnitt olika. LUK tiden. Kostnaden härför bör kunna täckas nämnda grupperna är självfallet be- att medel tas ur anslaget till särhar stannat för att utforma en särskild genom med sikte på i första skilda lärarutbildningsåtgärder. fattningsutbildning hand de lärare som kommer att medverka Grupp II, dvs. medverkande i den nya

utbildningen i LUKi den nya ämnesutbildningen, dvs. grupper- praktisk-pedagogiska bör genomgå den särskilda befattna I och III. Dessa grupper berörs först av ämnen, tillsammans med de lärefonnen. ningsutbildningen rare som inriktar i den Vi utgår från att intresse för den sär- sig på medverkan kommer att Det är inte möjskilda befattningsutbildningen nya ämnesutbildningen. finnas bland både heltidsanställda och del- ligt att utforma den nya praktisk-pedago-

tidsanställda lärare. De deltidsanställda lä- giska utbildningen utan ingående kännedom

rarna kan emellertid annan om ämnesutbildningen. För utformningen genom tjänstav ämnesutbildningen är det väsentligt att göring ha svårigheter att genomgå den särredan från särskilja och klart defiskilda befattningsutbildningen i dess helhet. början för ämnesutbildningen re- Sådan som vi föreslår att denna utbildning niera uppgifterna den till stora delar att den praktisk-pedagogiska utbildska vara kommer spektive inom Både arbetet med de lokala studieutgöra ett led i arbetet utbildnings- ningen. kontinuer- och en vidare yrkesinriktning av enheten. Den förutsätter därför planerna ämnesstudierna underlättas härigenom. lig närvaro om inte på heltid så i varje fall En särskild intar lärarna vid i betydande omfattning. ställning om en stor i dramatik. Dessa kurser är Det vore olyckligt, grupp yrk-kurserna i nuvarande av LUK- redan nu förlagda till universitetens filosoav lärarna utbildning ämneslårare (grupp III ovan) skulle gå in i fiska fakulteter och uppbyggda på i princip

utan att alls ha fått samma sätt som den kommande utbildningden nya utbildningen särskild Denna är en om 40 + 20 poäng i dramatik. Lärarna befattningsutbildning. led i utformning- vid yrk-kursema i dramatik ska inte som avsedd vara ett väsentligt och alla med- andra LUK-ämnesutbildare bygga upp en en av den nya utbildningen Med hän- helt annorlunda organiserad utbildning, då verkande är lika betydelsefulla. helhet, sedd från de LUK-reformen påbörjas. Deras omläggsyn till utbildningens är det heller inte nings- och nydaningsarbete blir mindre omstuderandes sida, gynnlärarnas insatser fattande. Sådana delar av den särskilda besamt, om de olika upplevs som föga integrerade i eller bara löst lagda fattningsutbildningen som den högre utbild-

till Detta måste undvikas. ningens organisation m. m. och utbildningutbildningen. att nuvarande del- ens yrkesinriktning är inte nya för dem. LUK föreslår därför, tidsanställda som avser att med- Dessa delar bör kunna utgå. Däremot är experter

SOU 1973: 42 103

det viktigt att lärarna får tillfälle att sätta en så kort kurs som en vecka. En fortsatt

sig in i det nya utbildningsinnehållet i dra- diskussion måste följa, lämpligen i samband matikämnet. Detta bör lämpligen kunna med utarbetande av lokala studieplaner och ske i samband med utarbetande av nya lo- av andra vidtagande åtgärder inför överkala studieplaner. gången till det nya systemet. Den fortsatta Med hänvisning till det nyss anförda fö- bearbetningen av innehållet i den nya utreslår LUK, att särskild befattningsutbild- kommer bildningen att ta sig olika former ning av engångskaraktär för nuvarande med- beroende vid de olika utpå förhållandena verkande i LUK-ämneslärarutbildningen an- i LUK-ämnen före bildningsenheterna och ordnas för intresserade lärare vid gymna- efter av reformen. genomförandet Oavsett stik- och idrottshögskolorna, teckningslärar- på vilket sätt förberedelsearbetet lokalt orinstitutet, seminarierna. för huslig utbildning ganiseras bör de medverkande lärarna bereoch slöjdlärarseminariet. Eventuell motsva- das viss tjänstledighet. av den- Omfattningen rande utbildning för lärarna vid musikhög- na torde komma att växla beronde på vilka skolorna bör komma till stånd på OMUS de enskilda lärarna har. uppgifter Kostnainitiativ. Utbildningen bör delvis kunna sam- derna bör bestridas genom en viss tillfällig ordnas med den av LUK utbildföreslagna ökning av löneanslaget. ningen. Under arbetsåret bör som vi redan framhållit vissa konferenser och seminarier kunna anordnas. Delvis kan dessa förläggas till 7.3.3 Utbildningens organisation de vanliga lärarutbildardagarna. Det år na- Den särskilda befattningsutbildningen bör att intresset under turligt dessa dagar inriksom vi redan framhållit dels ge information, tas på den nya utbildningen. Men lärarutdels påverka attityder och skapa attityder bildardagarna kan inte utnyttjas enbart för till arbetet som medverkande i LUK-äm- detta ändamål. Vissa medel ur anslaget till nesutbildning. Den informativa delen av be- särskilda bör vid lärarutbildningsåtgärder fattningsutbildningen kan delvis ges i skrift- behov anslås till ytterligare konferenser och lig form. Men skriftlig information om den seminarier. Sådana torde bli nödvändiga högre utbildningen i allmänhet, arbetet vid bland annat för att presentera nytt matefilosofisk fakultet i synnerhet och om den rial allteftersom det framkommer. Vid den nya utformningen av LUK-ämnesutbild- inledande kursen bör också en introduktion ningen måste bearbetas och diskuteras mot ges till den attityd- och metodikinriktade bakgrund av deltagarnas egna erfarenheter delen av den särskilda befattningsutbildfrån det nuvarande utbildningssystemet. En Denna ningen. del bör sedan fortsätta unkurs för genomgång och diskussion av in- der resten av året och följas upp även i formationen bör därför anordnas i början den reguljära befattningsutbildningen inom av arbetsåret före påbörjandet av den nya den nya utbildningen i LUK-ämnen. LUK-ämnesutbildningen och utgöra inled- Vid slutet av det år då den särskilda be-

ning till den särskilda befattningsutbildning- fattningsutbildningen äger rum bör en samen. Vid den tidpunkten torde en del av det mandragning i konferensform ske av de läcentrala förberedelsearbetet återstå. Tid och rare som redan från början ska medverka resurser måste reserveras för konferenser i den nya ämnesutbildningen. Program för och seminarier senare under året. Den inledenna sammandragning, som också den bör dande kursen bör därför till att omfatta begränsas en vecka, bör utarbetas under året omfatta en vecka. Det främsta med av en särskild syftet kursledare i nära samverkan kursen bör vara att initiera och stimulera med de berörda lärarna. Programmet bör ta det lokala nydanings- och förberedelsearbeupp ämnen och frågor som deltagarna anser tet. Den del av befattningsutbildningen som särskilt angelägna. LUK föreställer sig att, rör innehållet i den nya LUK-ämnesutbild- vid sidan av rent praktiska frågor inför ningen kan självfallet endast påbörjas inom övergången, frågan om ämnesutbildningens

SOU 1973: 42

yrkesinriktning kan komma att få stort ut- Umeåområdet - SHU, ca 40 lärare rymme. Innan den särskilda befattningsutbildningen bör en konferens på två Utom lärare vid nu nämnda enheter för påbörjas till tre dagar anordnas för de befattnings- lärarutbildning i LUK-ämnen bör även 30havare som ska ha det samlade ansvaret för 40 lärare vid institutioner för biologi, det lokala förberedelsearbetet, dvs. i regel dramatik, filmvetenskap, kemi, konstvede blivande institutionsföreståndama. Kon- tenskap, näringslära, psykologi, samhällsferensen ska bland annat planlägga den sär- kunskap, främmande språk och svenskilda och det för- ska samt vid högskolor för teknisk befattningsutbildningen beredelsearbete och delta i de som ingår som ett led i den- konstnärlig utbildning na. Konferensen» ska också största inledande kurserna. Dessa lärare fördeskapa i arbetet mellan olika las med 5-10 lärare på var och en av de möjliga samordning berörda institutioner. Kostnaderna bör be- regionala kurserna. Lärarna bör utväljas stridas ur anslaget till särskilda lärarutbild- med hänsyn till sina erfarenheter av såväl ningsåtgärder. högre undervisning som administration och De delar av den särskilda personalledning inom den högre utbildningbefattningsutbildningen som ges i kursform bör kunna en. Syftet med deras deltagande är dubbelt. rikta lärare inom flera LUK-äm- De ska inom sina institutioner sprida känsig till nen. I den inledande kursen kan antalet del- nedom om de nya ämnesutbildningarna och tagande lärare antas bli relativt stort. Så- de ska. ge ämnesutbildarna i LUK-ämnen dana kurser bör därför anordnas kunskap om arbetet inom några olika högregionalt för samtliga intresserade LUK-ämneslärar- re utbildningar som har likheter med eller utbildare i regionen. Kurser bör anordnas anknytning till LUK-ämnesutbildning. i Stockholms-, och Vidare beräknar vi att konferensen för de Göteborgs-, Uppsala- Umeåområdena. Lärarna vid GIH i Örebro första medverkande i den nya ämnesutbildbör kunna föras till Uppsala och lärarna ningen i LUK-ämnen ska beröra ca 80 vid slöjdlärarseminariet i Linköping till rare sammanlagt för samtliga här berörda Stockholm. LUK-ämnen. Om det i förberedelserna för Konferensen vid slutet av vårterminen denna senare kurs visar sig önskvärt och för de lärare som redan från början ska lämpligt, bör även ett antal lärare från medverka i den nya ämnesutbildningen bör ovannämnda ämnesinstitutioner och högskokunna koncentreras till en enda ort. lor kunna delta. Med utgångspunkt i dels antalet nu tjänst- Sammanlagda deltagarantalet i de båda görande lärare vid enheter för LUK-äm- kurserna inom den särskilda befattningsutneslärarutbildning, dels det av oss beräk- bildningen skulle alltså uppgå till ca 280 nade lärarbehovet i den nya ämnesutbild- i de inledande regionala kurserna och högst ningen uppskattar vi deltagarantalet i de in- 100 i vårterminskonferensen för de första ledande regionala kurserna för lärare vid ämnesutbildarna i den nya LUK-ämnesuti GIH, TI, SHU och SLS till 240 som förde- bildningen. las enligt följande.

Stockholmsområdet - GIH, TI och SLS, ca. 70 lärare 7.4 Innehållet i den särskilda

Göteborgsområdet befattningsutbildningen - SHU samt intresserade lärare vid Va- Det framgår av det föregående, att LUK lands konstskola och konstindustriskomed den särskilda befattningsutbildningen lan, ca 50 lärare avser en utbildning av helt annat slag än Uppsalaomrâdet den reguljära befattningsutbildningen enligt - ca 80 lärare SHU, GIH Örebro, bilaga 1 och 2. Den särskilda befattningsut-

SOU 1973: 42 105

bildningen är inte avsedd att ersätta någon ning göras för att det nya systemet för del av den reguljära utbildningen. Alla nu- LUK-ämnesutbildning ska kunna ta konvarande lärarutbildare i LUK-ämnen som kret form och utvecklas under förberedelkommer att medverka i den nya ämnesut- serna för övergången och under själva överbildningen eller i den praktisk-pedagogiska gångsperioden. Ungefär en tredjedel av tiutbildningen i LUK-ämnen kommer enligt den i de inledande regionala kurserna bör våra förslag i kapitlen 5 och 6 att genomgå därför ägnas åt genomgång och diskussion såväl introduktionsutbildning som regelbun- av arbetet vid filosofisk fakultet mot bakdet återkommande fortbildning. grund av dels den högre utbildningen i Den särskilda befattningsutbildningen stort, dels nuvarande utbildning av lärare kan heller inte ge de enskilda lärarna den i LUK-ämnen. Diskussionerna i anslutning fortbildning eller vidareutbildning i ämnet till genomgången av det nya LUK-ämnesutsom de kan ha behov av. Denna måste pla- bildningssystemet bör syfta till att skapa neras och genomföras individuellt. LUK:s full klarhet om förutsättningarna för arbelärarutbildarenkät visar klart att förutsätt- tet inom detta system och till att formulera ningar inte finns för någon kursmässig frågor och problem som ska lösas under fortbildning av ämnesutbildningskaraktär förberedelserna för övergången. Därvid bör för grupper av nu verksamma lärarutbildare också klarläggas hur införandet av LUKi LUK-ämnen. Förkunskapema är så diffe- ämnen i utbildningslinjerna påverkar den rentierade och ligger på ett sådant plan att utbildning som redan nu ges vid filosofisk individuella studier är det enda rationella. fakultet. I sådana individuella studier kan självfallet Ett andra huvudavsnitt i de inledande ingå deltagande i specialkurser av olika slag kurserna bör vara en genomgång av de nya på ämnesavsnitt som den enskilda läraren normalstudieplanerna eller av det material inte anser sig behärska tillräckligt. Den sär- som kommer att ligga till grund för dessa skilda befattningsutbildningen ska alltså inte planer, dvs. LUK:s förslag samt väsentliga ge fortbildning i de olika ämnena utan bör synpunkter och förslag i remissyttrandena. enligt vår uppfattning helt inriktas på frå- Genomgången ska bilda utgångspunkt för samband med reforme- utarbetande av lokala studieplaner och utgor som har direkt ringen av utbildningen i LUK-ämnen. bildningsplaner. Gränsdragningen mellan Den nya utbildningen kommer att skilja ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk sig från nuvarande utbildning både organi- utbildning måste särskilt beaktas. I samsatoriskt-administrativt och innehållsmässigt. manhanget ska också beaktas konse- De organisatoriska skillnaderna blir till en kvenserna av att utrymmet för lärarbörjan de mest iögonenfallande. De inne- ledd utbildning minskar och utrymmet hållsliga skillnaderna kan visserligen stu- för enskilt studiearbete ökar. Detta medför deras i LUK:s förslag till studieplaner. i LUK-ämne behov inom institutionen av Men främst kommer de att växa fram un- lokaler och utrustning för stora delar av der det förberedande arbetet med den slut- de enskilda studierna. Genom att det indiviliga normalstudieplanen och de lokala stu- duella studiearbetet i stor utsträckning måsdieplanerna för varje ämne .samt förbere- te förläggas till själva institutionerna, måste delserna i övrigt på varje ort inför över- lärarresursen fördelas på sådant sätt att de gången. studerande har tillgång till någon form av Den reguljära befattningsutbildningen in- handledning, då de befinner sig på institunehåller ett avsnitt om den högre utbild- tionen för enskilt arbete. I samband med geningens mål, organisation och arbetsformer. nomgången bör också tas upp frågor om lo- Detta avsnitt är emellertid mycket begrän- kaler, utrustning och arman materiel. Dessa sat och ger inte utrymme för någon jäm- frågor liksom hela arbetet med de lokala förelse mellan olika slag av utbildning. En studieplanerna måste emellertid huvudsaklisådan jämförelse måste enligt vår uppfatt- gen fullgöras inom varje utbildningsenhet i

106 SOU 1973: 42

samverkan med den centrala tillsynsmyn- förändringarna i den enskilda lärarens ardigheten för den högre utbildningen. Den betssätt ske genom att läraren i sin kontiinledande kursen kan endast utgöra ett sam- nuerliga granskning och omprövning av arordnande och problembelysande led i detta betssätt och metoder medvetet uppställer arbete. som mål att bredda yrkesinriktningen och i Det tredje huvudavsnittet i de inledande lämpliga sammanhang ge en vetenskaplig kurserna bör avse utbildningens yrkesin- metodskolning redan i grundstudierna. Den riktning och möjligheterna att ge en ele- inledande kursen ska alltså utgöra upptakmentär vetenskaplig metodskolning i grund- ten till ett individuellt utvecklingsarbete studierna. Mot bakgrund av en genomgång som självfallet kan utföras delvis i samav de olika verksamhetsområden där LUK- verkan med kollegerna. ämnesutbildning kan utnyttjas måste disku- I svaren på den i kapitel 3 redovisade läteras de förändringar i den enskilda lära- rarutbildarenkäten har framkommit att lärens arbetssätt, som behöver göras för att rarna i högre grad anser sig sakna pedagostudiernas yrkesinriktning ska kunna bred- gisk-psykologisk utbildning än de upplever das och de studerande ges frihet att själva brister i sin ämnesutbildning. I den regulbestämma sin inriktning samtidigt som stu- jära befattningsutbildningen föreslås psykoderande utan bestämda yrkesplaner får väg- logi få stort utrymme såväl i introduktionsledning i yrkesvalet. I samband med den en- kursen som i fortbildningen. De lärare som skilda studerandens personliga inriktning av berörs i detta kapitel kommer samtliga att studierna mot ett visst verksamhetsområde få möjlighet att ta del av den reguljära beges också möjligheter till självvalda upp- fattningsutbildningen i hela dess omfattgifter som kan innebära övningar i veten- ning. Enligt vårt förslag ska de på sommaskaplig metod på ett elementärt plan. Hela ren före den första terminen som medavsnittet syftar till en förändring av de va- verkande i den nya ämnesutbildningen delta nor, attityder och metoder som utvecklats i introduktionskurs för ämnesutbildare och i verksamheten som lärare i en utbildning, i uppföljningskurs senare under året. De får där ämnesstudier och praktisk-pedagogiska alltså möjlighet att börja bygga på sina psymoment hela tiden varvats vid utbildningen kologisk-pedagogiska kunskaper redan inav lärare. Denna förändring ska som sagt nan de går in i den nya utbildningen. LUK leda till både en breddning av studiernas kan därför inte finna det motiverat att i yrkesinriktning och en omläggning av ar- den särskilda befattningsutbildningen lägga betsmetoderna så att studierna medvetet in- in något avsnitt med psykologi. I samband riktas på att också utgöra underlag ve- med prövningen och utvecklingen av ar-

för

tenskapligt betonad verksamhet i forskar- betssätt och undervisningsmetoder torde det utbildning eller i yrkesarbete. En sådan för- vara naturligt att läsa viss psykologisk litteändring kan självfallet inte åstadkommas ratur. Detta litteraturstudium kan sedan utunder loppet av en kort kurs. Frågan måste nyttjas som underlag för diskussioner m. m. behandlas i olika sammanhang, bland an- i den reguljära befattningsutbildningen, som nat i samband med utarbetande av de lo- enligt vårt förslag ska omfatta även indikala studieplanerna och övriga förberedelser viduella studier i psykologi. för övergången till den nya utbildningen. I vårt förslag till innehåll i den särskilda När det gäller integreringen av metodskol- befattningsutbildningen har vi utgått från ning i grundutbildningen kan det vara att deltagarna också ska genomgå den relämpligt att vid några tillfällen under för- guljära befattningsutbildningen. Vi har därberedelsearbetet anordna särskilda semina- för koncentrerat innehållet till frågor och rier, där olika metoder och principer för problem som har direkt samband med remetodutveckling presenteras och diskute- forrneringen av utbildningen i LUK-ämras i anslutning till konkreta försök av ve- nen inom den högre utbildningen. Ett förtenskaplig karaktär. Men framför allt måste slag till mål och innehåll i den särskilda

SOU 1973: 42 107

befattningsutbildningen av engångskaraktär som under de första terminerna ger den nya lämnas i bilaga 3. utbildningen konkret form. Den särskilda befattningsutbildningen ska De lärare som över slutligen, går till enligt vårt förslag äga rum året innan över- tjänster inom den praktisk-pedagogiska utgången till det nya utbildningssystemet i bildningen, kan antas inrikta sig på sådan LUK-ämnen påbörjas. Detta medför att alla tjänst stadium. De på ett tidigt kommer lärare, som är intresserade av att medverka med all säkerhet att inte minst delta i disi den nya utbildningen, bör ges möjlighet att kussionerna kring arbetssätt och undervisdelta, oavsett om dessa lärare senare kom- ningsmetoder och därigenom tränga in i mer att tillträda tjänster inom den nya utstudieplanerna med utgångspunkt i sitt spebildningen eller inte. Denna anordning kan ciella intresse. När de blir lärare vid lärarkomma att leda till att engagemanget i den högskolan ska de genomgå befattningsutsärskilda befattningsutbildningen och delta- bildning för lärarutbildare vårt förenligt gandet i förberedelserna för reformen inom slag i kapitel 6 och bilaga 2. Vi förutsätter den egna utbildningsenheten blir mer eller också, att de genom individuellt planerade mindre intensivt beroende på hur inriktad och genomförda studier utökar sina peden enskilda läraren är på fortsatt medverdagogisk-psykologiska kunskaper. Särskilda kan i den nya utbildningen. åtgärder för deras vidkommande utöver Nyssnämnda förhållande skulle kunna ta- dem vi föreslagit i detta kapitel finner vi la för att den särskilda befattningsutbild- därför inte påkallade. ningen upprepas ett par år i samband med övergången från nuvarande utbildning till den nya utbildningen. Vissa delar av den 7.5 Komplettering av ämneskunskaperna särskilda befattningsutbildningen är direkt knutna till utarbetande av lokala studiepla- I svaren på LUK:s lärarutbildarenkät har ner och förberedelserna i övrigt för utbild- en rad önskemål uttryckts om komplettering enskilda orten. Vi ningsreformen på den av ämneskunskaperna. När det gäller forförutsätter att den inledande kursen kom- merna för denna komplettering har kurser mer att genomgås av alla lärare som över och individuella högre studier varvade med huvud taget kan tänka sig att medverka i periodiskt återkommande seminarier prioriden nya utbildningen. Vårterminskonferen- terats. När det gäller innehållet har framför sen torde komma att behandla frågor som allt pekats på specialkurser, högskolestudier har direkt samband med själva övergången och mera allmänt på fördjupning. till denna utbildning. Om ytterligare kurser Frågorna har riktats till lärare inom åtta ska anordnas, bör de därför få en annan olika önskemålen om ämnesutbildningar. form än den av oss föreslagna särskilda i olika former alltså ett komplettering gäller befattningsutbildningen. Erfarenheterna från mycket brett område. Inom detta område denna utbildning får visa i vad mån likfinns inte endast åtta olika lärarutbildningar nande utbildning ska erbjudas i fortsättutan också ytterst varierande uppgifter och ningen. varierande förkunskaper bland lärarna inom Lärare som efter den första terminen eller en och samma utbildning. Det är knappast det första året av den nya utbildningen en- möjligt att bilda med ensartat grupper gageras som lärare i denna utbildning ska fortbildningsbehov och erbjuda fortbildning givetvis genomgå den reguljära befattnings- i kursfonn. Varje lärare, som känner behov utbildningen och läsa in den litteraturkurs av ämneskomplettering, måste utforma sitt som kan erfordras i samband därmed. När eget fortbildningsprogram. Detta framgår det gäller infogandet av nytillkommande lä- också av enkätsvaren. En lärare vill läsa rare i arbetsgemenskapen inom de nya äm- grundkurs eller påbyggnadskurs i ett högnesinstitutionerna, bör ansvaret för detta skoleämne, som har till hans anknytning enligt vår uppfattning ligga på de lärare är mera intreseget ämne. En annan lärare

108 SOU 1973: 42

serad av och har förutsättningar för studier möjligt för utbildningsenheten. på doktorandnivå. Den tredje anser sig vara LUK har i sitt huvudbetänkande (SOU mest betjänt av att läsa vissa kurser inom 1972:92) i kapitlen 17 och 24 framhållit att grundstudiekurserna i ett högskoleämne. En LUK-ämneslärare i samband med reformefjärde kan bäst komplettera sina ämneskun- ringen av LUK-ämnesutbildningen måste skaper genom en tids yrkesverksamhet inom ges möjlighet att bedriva studier under området och en femte kan genomgå en spe- tjänstledighet med B-avdrag. Denna möjligcialkurs som motsvarar hans behov. För en het ska självfallet ges såväl lärare i det allsjätte framstår en studieresa eller studier i männa skolväsendet som lärare vid enheter annat land som den bästa vägen. för utbildning av lärare i LUK-ämne, i den Samtliga här berörda lärare har sådana mån de inte kan erhålla doktorandstipenförkunskaper att det mera sällan kan vara dier. Det är angeläget, att överenskomändamålsenligt för dem att på sitt special- melse snarast träffas om att denna möjligområde läsa hela studiekurser om 20 eller 40 het ska stå öppen såväl före som under och poäng på grundstudienivå. Däremot kan de- efter övergången till det nya utbildningssylar av sådana kurser vara relevanta. Likaså stemet. kan en påbyggnadskurs med möjlighet till I de normalstudieplaner som LUK förespecialarbete på självvalt område bli mycket slagit för ämnesutbildningen i LUK-ämnen givande. Det är därför nödvändigt att bere- finns kurser och moment i vilka utbildning da nuvarande utbildare av LUK-ämneslära- på högskolenivå för närvarande inte förere vilka är intresserade av ämneskomplette- kommer i Sverige. I varje fall finns inte ring genom högskolestudier möjlighet att den inriktning på yrkesförberedelse i förbedriva sådan studier som extrastuderande ening med elementär vetenskaplig metodmed individuellt komponerade studiepro- skolning som vi vill ge studierna. Sådan utgram. bildning kan emellertid i många fall erbju- Det torde bli vanligt att lärarutbildare i das vid universitet eller specialhögskolor LUK-ämnen som vill studera vid univer- i andra länder. Ämnesutbildare i LUKsitet eller högskola vill göra detta inom ämnen som vill bedriva studier i utlandet spärrade ämnen. När studierna utfonnas så bör kunna få tjänstledighet med B-avdrag, att de uppenbart syftar till komplettering av om studierna är av direkt betydelse för arkunskaperna inför en fortsatt verksamhet betet vid LUK-ämnesinstitutionen. LUK som LUK-ämnesutbildare bör det vara möj- föreslår att även denna fråga tas upp i samligt att oavsett spärren ta in sådana lärare, band med förhandlingar om tjänstledighet givetvis på villkor att de styrker sig ha för studier med B-avdrag i övrigt. fullgoda förutsättningar att delta i studiearbetet på önskad nivå. LUK föreslår därför undantag från spärregeln för dessa lä- 7.6 Sammanfattning rare. Vi har tidigare i detta kapitel pekat på För nuvarande lärarutbildare i LUK-ämatt i samband med övergången från nuva- nen som avser att medverka också i den rande utbildningssystem till den nya ämnes- nya utbildningen föreslår LUK följande utbildningen en viss tillfällig ökning av stu- åtgärder. derandeantalet uppkommer inom de fler- Under året närmast före det då överåriga utbildningarna. Detta kan försvåra för gången till den nya utbildningen påbörjas lärare som just i samband med Övergången anordnas en särskild befattningsutbildning. önskar erhålla tjänstledighet för studier. Denna omfattar tre komponenter och ge- Lärare som vill bedriva kompletteringsstu- nomförs i tre led. dier med tjänstledighet bör därför få möj- De tre innehållskomponenterna är a) inlighet att göra detta snarast, så att tjänst- formation om och diskussion av den högre ledigheten medför så små olägenheter som utbildningens mål, organisation och arbets-

SOU 1973: 42 109

former i syfte att ge den nya LUK-ämnesutbildningen en egen profil samtidigt som den integreras i arbetet vid filosofisk fakultet och nya utbildningslinjer utformas med LUK-ämnen och andra ämnen, b) genomgång och diskussion av de nya normalstudieplanerna eller underlaget för dessa samt utarbetande av lokala studieplaner och förberedande i övrigt av reformen på den enskilda utbildningsorten, c) utarbetande av undervisningsmetoder som möjliggör en vidare yrkesinriktning än nu och som ger elementär vetenskaplig metod- :kolning i grundstudierna. Utbildningen består av en inledande regionalt anordnad kurs om en vecka öppen för alla intresserade lärare i nuvarande utbildning av LUK-ämneslärare. Därefter följer arbete vid den egna utbildningsenheten under âret och vid slutet av året en konferens om en vecka för de lärare som redan från början ska medverka i den nya ämnesutbildningen. Den särskilda befattningsutbildningen föregås för de blivande institutionsföreståndarnas del av nâgra dagars gemensam planeringskonferens. När det gäller kompletteringen av ämneskunskaper föreslår LUK, att åtgärder vidtas för att underlätta individuellt planerade sådana studier vid universitet och högskolor, i första hand inom Sverige men i vissa fall även i utlandet. Vidare föreslår vi, att kompletterande ämnesstudier främjas genom att studierna regelmässigt får bedrivas under tjänstledighet med B-avdrag i den mån inte doktorandstipendier eller andra stipendier står till förfogande.

110 SOU 1973: 42

8 och genomförande Befattningsutbildningens ledning

8.1 Ledning av redan verksamma lärare så att lärarna skulle få bästa möjliga förutsättningar att 8.1.1 Inledning förverkliga de nya intentionerna i skolre- LUK:s förslag i huvudbetänkandet medför formerna. Genom ett samlat grepp över såförändringar bland annat i den centrala väl grundutbildning och fortbildning som ledningen av utbildningen av lärare i LUK- vidareutbildning skulle helhetssynen på ämnen. Denna har hittills i flertalet fall rarutbildningen lättare kunna fasthållas och varit helt underställd SÖ eller haft nära an- främjas. knytning till Sö. I framtiden föreslås ut- Centralisering var till en början nödvänbildningen bli organiserad så att den - dig bland annat med hänsyn till bristande om den centrala ledningen förblir oföränd- resurser lokalt och regionalt. Den motiverad - kommer att ligga delvis på UKÄ- rades också av önskan att skapa största området, delvis på SÖ-området. möjliga rättvisa i fråga om utbildning mel- Frågor som rör befattningsutbildning av lan olika orter och regioner i landet. När pedagogisk personal på högskolenivån har det gäller den yttre organisation som med hittills handlagts olika inom de båda nyss- åren byggts upp för verksamheten under annämnda områdena. Skillnaden består kort slaget Lärares fortbildning m.m. upptar uttryckt däri att utbildningen inom SÖ- den - jämte SÖ:s fortbildningsverksamhet området i mycket högre grad än inom genom byrå L2 - lärarhögskolornas fort- UKÄ-området bedrivs med ledning av cen- bildningsverksamhet (fortbildningsavdeltrala direktiv och enligt centralt utarbetade ningarna) med bland annat regional anknytramprogram. Inom SÖ finns experter på en ning och länsskolnämndernas fortbildningsrad olika sakområden och dessa har stort verksamhet som genom fortbildningsledare inflytande över utformningen av verksam- och fortbildningskonsulenter når ut till det heten inom verkets arbetsområde. lokala skolväsendet. Goda förutsättningar En anledning till den centrala handlägg- för en decentraliserad verksamhet föreligningen på SÖ-omrâdet är de många stora ger alltså. reformer som under de senaste tjugofem En allt starkare tendens till decentraliseåren genomförts i fråga om skola och lä- ring av vissa funktioner, däribland planerarutbildning. Det centrala ämbetsverket ringen av befattningsutbildningen, är nuhar strävat efter att i nära anslutning till mera påtaglig inom SÖ-området. Decentraarbetet med reformeringen på skolans om- liseringen har emellertid ännu inte gått lika råde snabbt kunna omforrna utbildningen långt som inom UKÄ-området. Där finns av nya lärare och utforma fortbildningen både en stark tradition när det gäller uni-

SOU 1973: 42 lll

versitetens självständighet och avsevärt 8.1.2 Nuvarande förhållanden större resurser som kan utnyttjas för utvecklingsarbete på det högskolepedagogiska Den centrala ledningen av ämnesutbildning området än det från början funnits lokalt och praktisk-pedagogisk utbildning är som och regionalt för ett motsvarande utveck- sagt för närvarande uppdelad på två ämlingsarbete inom lärarutbildningens olika betsverk, UKÄ och SÖ. Inom UKÄ finns grenar. en byrå för pedagogiskt utvecklingsarbete, LUK den centrala har i sina förslag om befattningsut- pedagogiska utvecklingsenhebildning i kapitlen 5, 6 och 7 sökt förankra ten (Pu-enheten), som bland annat har leddenna utbildning hos de enskilda utbild- ningen av befattningsutbildningen av akadeningsenheterna och inom högskoleregioner- miska lärare. Inom SÖ ligger ansvaret för na. Samtidigt har vi framhållit att olika en- utbildning och fortbildning av bland andra heter som har uppgifter i utbildningen av lärarutbildare, skolledare och pedagogisk lärare måste samverka för att de enskilda personal för länsskolnämndernas och lärarstuderandena ska kunna uppleva denna ut- högskolornas fortbildningsverksamhet på bildning som en helhet. byrå L 2, alltså inom avdelningen för lärar- Vi betraktar av utbildning och pedagogiskt utvecklingsarbefattningsutbildningen ämnesutbildare och medverkande i den bete. praktisk-pedagogiska utbildningen bland an- Ett organ motsvarande den centrala Punat som ett medel att främja helhet och enheten finns knutet till vart och ett av kontinuitet både i ärrmesstudier och prak- universiteten och till Linköpings högskola. tisk-pedagogisk utbildning och i grundut- Dessa Pu-enheter har ansvaret för bland bildning och fortbildning av lärare. Vi ser annat planering och genomförande av beden också som ett led i utvecklandet av fattningsutbildning och pedagogiskt utveckämnesutbildningen och lärarutbildningen lingsarbete. Pu-enhetema registrerar också och därigenom av arbetet i grundskola/äm- utbildningsbehov och ger service åt de lokanasieskola. Dessa uppgifter för befattnings- la utbildningsenheterna utanför universiteutbildningen måste påverka utformningen tet/moderhögskolan och engagerar medverav dess ledning. Tyngdpunkten i ledningen kande från dessa enheter i utbildningens bör ligga på det regionala och lokala planet planering och genomförande. Pu-enheterna både vad beträffar ämnesutbildarna och när består nu i regel av pedagogiska konsulter det gäller de medverkande i den praktisk- och en läromedelssekreterare. En utbyggpedagogiska utbildningen. En hög grad av nad planeras. samverkan bör eftersträvas mellan lednings- Delvis samma uppgifter, som på UKÄorganen och de berörda ämnesinstitutioner- området handhas av Pu-enheterna, sköts na och högskolorna samt det allmänna inom SÖ-området av fortbildningsavdelskolväsendet, främst praktikskolorna. ningarna vid de sex större lärarhögskolorna. Den centrala ledningen av den högre ut- Inom dvs. det varje fortbildningsregion, bildningen har viktiga uppgifter när det område som fortbildningsavdelningen betjägäller befattningsutbildningens utformning nar, har under några år bedrivits försöksoch genomförande inte endast när det gäller verksamhet med Dessa regionskollegier. policy- och resursfrågor. Den bör också ge har bland annat haft till uppgift att planera information och stimulans till de regionala och samordna av befattningsutbildningen och lokala främst organen, till handläggar- lärarutbildare och skolledare inom regionen.

na av frågor som rör befattningsutbildning- Regionskollegierna består av en

repreen. I samverkan med dessa handläggare bör sentant för varje lärarutbildningsenhet och den föranstalta om utarbetande av rampro- i området samt en revarje länsskolnämnd gram för verksamheten och svara för ut- för vardera presentant den pedagogiska inbildningen av den pedagogisk-administrati- stitutionen och fortbildningsavdelningen vid va ledningspersonalen. den större lärarhögskolan i regionen. Ord-

SOU 1973: 42

förande är rektor vid denna lärarhögskola. även annan lärarutbildning koncentreras Fortbildningsavdelningen fungerar som ett och förläggs till lärarhögskolorna kan antaslags kansli åt regionskollegiet. Genom let ledamöter minskas ytterligare något vid kungl. majzts beslut den 13 april 1973 har vart och ett av regionskollegierna. Den numera regionskollegierna formellt inrättats förändrade organisationen av lärarutbildoch SÖ har bemyndigats att utfärda närma- ningen i stort kan alltså medföra att antalet re anvisningar för deras funktion och upp- ledamöter i dessa kollegier kommer att vagifter. riera mellan fem och tio i stället för mellan tolv och sjutton. Detta bör kunna ge utrymme för kompletteringar för att åstad- 8.1.3 Förändringar påkailade av LUK:s komma en något annan sammansättning. förslag Vi återkommer till denna fråga nedan i av- Den av befatt- snitt 8.1.4.

förstärkning och vidgning

ningsutbildningen som LUK nu föreslår läg- LUK har i sitt huvudbetänkande inte gått ger nya arbetsuppgifter på både de cen- in på frågan om den centrala ledningen av trala och de regionala eller lokala lednings- den högre utbildningen i LUK-ämnen. Vi organen. Våra förslag i huvudbetänkandet har bland annat hänvisat till U 68:s arbete. motiverar också vissa förändringar i övrigt I U 68:s huvudbetänkande föreslås att all av dessa organ. Mera genomgripande kan högskoleutbildning ska få ett gemensamt dock de förändringar bli som följer om centralt ämbetsverk, Universitets- och hög- U 68:s förslag genomförs. skoleämbetet (UHÄ). Enligt detta förslag LUK:s förslag ger Pu-enheterna ett avse- skulle alltså ett enda ämbetsverk få ansvavärt större och mera differentierat område ret för hela LUK-ämneslärarutbildningen i att verka inom. Detta gör det nödvändigt dess nya utformning. En utveckling i denna att öka Pu-enheternas resurser både vad riktning underlättar givetvis planeringen i gäller personal och vad gäller medel för be- stort av befattningsutbildningen för de olifattningsutbildning och pedagogiskt utveck- ka grupper som medverkar i utbildningen lingsarbete. En sådan av lärare. Men den är inte någon förutsättresursförstärkning torde bli nödvändig även av andra skäl. En ning för genomförandet av våra förslag. utveckling av Pu-enheterna har skett fort- Samverkan mellan högskoleverket och skollöpande under de år dessa enheter varit i verket blir under alla förhållanden nödvänfunktion och ytterligare utbyggnad har för- dig i fråga om lärarutbildningen, så mycutsatts. LUK inskränker sig till att fram- ket mera som Sö förutsätts behålla det hålla att behovet av utbyggnad accentueras, primära ansvaret för de yrkesverksamma när våra förslag genomförs. Vi beräknar lärarnas fortbildning (jfr SOU 1973:2, s. 484 inte medel för ändamålet utan förutsätter och 528). Formerna för en sådan samveratt detta sker i annan ordning. I avsnitt 8.1.4 kan torde komma att behandlas i U68:s återkommer vi till vissa uppgifter för Pu- arbete beträffande den högre utbildningens enheterna i befattningsutbildningen av äm- förvaltning. nesutbildare i LUK-ämnen. U 68 förutsätter utan att gå in på frå- När det gäller regionskollegierna medför - av och angan i detalj att planeringen våra förslag en minskning av antalet leda- svaret för såväl befattningsutbildningen av möter. Dessa uppgår nu till mellan tolv och den pedagogiska personalen inom högskolesjutton i de sex kollegierna. I den mån nu- väsendet som det pedagogiska utvecklingsvarande enheter för utbildning av lärare i arbetet ska ligga vid de större högskoleen- LUK-ämnen upphör att vara fristående en- heterna, som alltså ska handlägga dessa heter minskar antalet ledamöter i kollegier- uppgifter för hela regionen. (Se SOU 1973: na med fyra i Stockholm, två i vardera 2, s 511-512.) Utvecklingen av de nuva- Malmö, Göteborg och Uppsala och en i rande Pu-enheterna torde innefattas i det vardera Linköping och Umeå. Allteftersom arbete som U 68 inom kort kommer att re-

8--SOU 1973: 42 113

dovisa beträffande den högre utbildningens vår uppfattning inte tillskapas. förvaltning m. m. LUK:s förslag påverkar Inom SÖ samlar byrå L2 in synpunkter som sagt inte Pu-enheternas uppgifter prin- och önskemål från lärare, skolledare och cipiellt men väl kvantitativt. Vi tar emeller- andra intressenter ävensom från övriga avtid i det följande endast upp frågan om delningar och byråer inom Sö. En viktig samverkan mellan Pu-enheterna och re- uppgift för byrå L 2 blir att vidareutveckla gionskollegierna-fortbildningsavdelningarna. samarbetet med de regionala och lokala organen, dvs. regionskollegierna och de enskilda utbildningsenheterna samt deras prak- 8.1.4 Befattningsutbildningens ledning tills tikområden. En rutin för registrering och vidare prioritering av utbildningsbehov, utfonn- Oavsett vilken utfonnning ledningen och ning av policy och anslagsframställningar förvaltningen av högskoleväsendet i framti- och återföring till de enskilda enheterna för den kommer att få, kommer ansvaret för verkställighet har utarbetats av en kommitté planeringen och genomförandet av befatt- inom SÖ som arbetar med resurs- och budningsutbildningen för medverkande i utbild- getfrågor i fortbildningen (REBUS). Denna ningen av blivande lärare i bland annat rutin bör kunna påskynda den utbyggnad LUK-ämnen att delas mellan centrala, re- och decentralisering av befattningsutbildgionala och lokala organ inom såväl den ningen som vi föreslagit. högre utbildningen som det allmänna skol- Den centrala Pu-enheten vid UKÄ är en väsendet. LUK ska i det följande ge vissa ren förvaltningsenhet. Man har inte strävat synpunkter på formerna för den samverkan efter att inom verket engagera experter på som måste förekomma mellan berörda en- det sätt som är fallet inom Sö. Däremot heter inom de båda områdena. anlitar man i betydande omfattning expertis från de olika utbildningsenheterna. I sina petita för budgetåret 1974/75 framhåller 8.1.4.1 Den centrala ledningen UKÄ, att man räknar med en precisering LUK förutsätter som framgår av det vi av formerna för forsknings- och utveckovan anfört att den centrala ledningen av lingsarbetet inkl. fortbildningen inom verden högre utbildningen tills vidare kvarlig- kets kompetensontråde och understryker att ger under två skilda ämbetsverk. Vid en man önskar en effektiv samverkan mellan eventuell sammanläggning blir frågan om olika intressenter både för att identifiera samordning och samverkan mellan å ena problem och för att genomföra projekt och sidan utbildningen av lärare, å andra sidan utnyttja resultat. Man torde alltså kunna det allmänna skolväsendet principiellt den- utgå från att en vidgning av Pu-enhetens samma när det gäller utbildning av lärare i uppgifter kommer att leda till ett ännu me- LUK-ämnen som när det gäller utbildning ra utbyggt samarbete med utbildningsenheav andra ämneslärare. terna inom UKÄ-ornrådet, med SÖ-områ- Det väsentliga med hänsyn till genomfö- det och med representanter för skilda samrandet av befattningsutbildningen är att de hällsintressen. berörda centrala organen samverkar vid Befattningsutbildningen av den pedagoplaneringen. Samverkan i vissa frågor mel- giska personalen utgör redan nu endast en lan skilda enheter torde bli nödvändig även deluppgift för Pu-enheten. Med en starkare om ledningen ligger i ett enda ämbetsverk. betoning av planeringen och uppföljningen LUK vill därför framhålla vikten av att ett av forsknings- och utvecklingsarbete torde effektivt fungerande samarbete i initialske- decentraliseringen av befattningsutbildningdet byggs upp mellan SÖ:s byrå L2 och ens planering och genomförande bli än meden centrala Pu-enheten i UKÄ. Detta ra markerad än hittills. Vissa uppgifter vid samarbete bör liksom hittills ha informell sidan av sarnordningen i fråga om policy karaktär. Något särskilt organ bör enligt och resurser torde emellertid som vi inled-

114 SOU 1973: 42

ningsvis framhållit alltid böra handhas av liga organen, dvs. Pu-enheterna vid univerde centrala myndigheterna. Till dessa upp- siteten och högskolan i Linköping samt gifter hör enligt vår uppfattning ansvaret fortbildningsavdelningama vid de sex störför planering och genomförande av befatt- re lärarhögskolorna och regionskollegierna ningsutbildningen för den pedagogisk-admi- inom de sex fortbildningsregionerna. Det nistrativa ledningspersonalen vid olika hög- finns uppenbara fördelar med en sådan skolor och institutioner, givetvis i samver- anordning. kan med lokala organ och berörda befatt- Pu-enheterna och fortbildningsavdelningningshavare. En viktig uppgift är också att arna finns på samma eller som i Lundstimulera till bredaste möjliga samverkan i Malmö på näraliggande orter. Pu-enheterna befattningsutbildning och utvecklingsarbete och regionskollegiernas-fortbildningsavdelregionalt och lokalt. ningamas verksamhetsområden överensstäm- Om den utvecklingstrend som nu syns mer rent geografiskt i stora drag. Vid en råda inom de båda ämbetsverkens kompe- fortsatt utbyggnad av den högre utbildnintensområden blir bestående, kan vi alltså gen i enlighet med U 68:s och LUK:s förslag räkna med en fortgående decentralisering kan vissa ändringar och preciseringar i av handläggningen när det gäller befatt- gränsdragningen mellan regionerna bli nödningsutbildningen för huvudparten av den vändiga för att uppnå fullständig överenspedagogiska personalen. De konkreta upp- stämmelse i fråga om samverkande orter. gifter som ska lösas genom samverkan mel- Vi ska anföra ett exempel. Den decentralilan de båda ämbetsverken och berörda be- serade högre utbildningen i Kalmar, som fattningshavare är utbildningen av den pe- lokalt administreras av lärarhögskolan, leds dagogisk-administrativa ledningspersonalen, av universitetet i Lund, medan lärarhögutformningen av en gemensam policy för skolan i Kalmar hör till fortbildningsregiobefattningsutbildningen av medverkande i nen för lärarhögskolan i Linköping. U68 de blivande lärarnas ämnesutbildning och har föreslagit att Kalmar högskoleområde praktisk-pedagogiska utbildning och sam- ska höra till den södra utbildningsregionen, ordning av anslagsframställningarna för så- där Lund-Malmö är huvudort, medan Lindan befattningsutbildning samt samordning köping är huvudort i den östra utbildningsav resurserna för och planeringen av det regionen. En torde böra ändring genomhögskolepedagogiska forsknings- och ut- föras så att samverkan inom all högre utvecklingsarbetet. bildning för Kalmars del sker antingen med

Ett väl utbyggt samarbete mellan de båda Malmö-Lund eller med Linköping.Vi förut-

nuvarande ämbetsverken med smidiga ruti- sätter att en sådan ändring kommer till ner för arbetet inom verken och för kontak- stånd men avstår från att ta ställning till terna med de regionala och lokala organen frågan om vilken utbildningsregion Kalmar kan underlätta sammanförandet av verk- bör tillhöra. samheten till ett eventuellt gemensamt uni- för Pu-enheterna och Arbetsuppgifterna versitets- och högskoleämbete. Men det är i stort sett överensregionskollegierna möjliggör också en väl fungerande samord- stämmande. Men medan Pu-enheterna är nad befattningsutbildning inom verksam- både planerande och i viss mån verkstälhetsområdena för två skilda ämbetsverk. lande är regionskollegierna enbart planerings- och samordningsorgan. Verkställigheten när det gäller bland annat befattnings- 8.1.4.2 Den regionala ledningen utbildningen av lärarutbildare och skolledare ligger hos fortbildningsavdelningarna. Organisation Dessas arbetsuppgifter överensstämmer en- På det regionala planet är det naturligt att dast delvis med regionskollegiernas. De förför handläggningen av frågor rörande be- ra ansvarar för fortbildningen av såväl läfattningsutbildningen utnyttja de nu befint- rare som lärarutbildare och skolledare. De

SOU 1973: 42 115

senare planerar och samordnar befattnings- innebär bland annat att Pu-enheterna inte utbildningen för lärarutbildare och skolle- kan begränsa sin verksamhet beträffande dare och har dessutom hand om samordning befattningsutbildningen till att lägga ut reoch samverkan av det pedagogiska utveck- surser på de enskilda institutionerna. De lingsarbetet och vissa frågor som rör lärar- ska också samordna utbildningsverksamkandidaternas utplacering i praktik. Under heten och tillse att gemensamma utbildregionskollegierna finns arbetsgrupper för ningstillfállen planeras och kommer till dessa olika uppgifter. Det syns naturligt att stånd. LUK har i kapitel 5.5 framhållit att utveckla de arbetsgrupper som har hand om introduktionsutbildningen i huvudsak bör befattningsutbildningen av lärarutbildare genomföras i ”tvärgrupper”. Detta ger Puoch skolledare så att de kan fungera pa- enheterna större uppgifter i fråga om det rallellt med Pu-enhetema. Anknytningen till första ledet i befattningsutbildningen än de fortbildningsavdelningarna ger enligt LUK:s i allmänhet torde ha haft hittills. Detta bör uppfattning en naturlig utgångspunkt för i sin tur föranleda en bearbetning av de en sådan utveckling. Vi återkommer nedan utbildningsbehov som redovisas från hela till denna fråga. fältet så att lärare från samverkande enhe- Om den centrala ledningen av högskole- ter med till stora delar likartade behov kan väsendet i dess helhet läggs på ett centralt sammanföras vid de gemensamma utbildämbetsverk syns det naturligt att även re- ningstillfällena. gionalt och lokalt ha ett organ för hand- Samordningen över ett större fält och ett läggningen av frågor rörande befattningsut- delvis gemensamt genomförande av befattbildning samt forsknings- och utvecklings- ningsutbildningen skulle sannolikt underlätarbete på det högskolepedagogiska området. tas om Pu-enheternas verksamhet i likhet Även efter ett sådant eventuellt sammanfö- med motsvarande funktioner hos lärarhögrande av uppgifter från Pu-enheterna och skolornas fortbildningsavdelningar lades un- regionskollegiema fortbildningsavdelningar- der ett regionalt planerings- och samordna kommer det att finnas behov av ett sär- ningsorgan. Ett sådant organ kunde bestå skilt organ för handläggningen av frågor av representanter för de olika intressentersom rör fortbildning m. m. av lärare, sam- na, hämtade t. ex. från utbildningsnämnderordning av det kommunala skolväsendets na. LUK föreslår att denna fråga prövas i medverkan i utvecklingsarbetet och utpla- samband med överväganden om Pu-enhetercering av lärarkandidater pâ praktikplatser. nas fortsatta verksamhet och utveckling. Vi finner det naturligt att i avvaktan på LUK utgår från att regionskollegierna eventuella beslut om förändringar i hög- med fortbildningsavdelningarna som verkskoleväsendets ledning räkna med parallellt ställande organ tills vidare ska ha hand om verkande Pu-enheter och regionskollegier- planering och samordning av befattningsutfortbildningsavdelningar. bildningen av lärarutbildare och skolledare. Vid handläggningen av frågor som rör Med hänsyn till det ökande behovet av samden pedagogiska personalens befattningsut- verkan med såväl högskoleväsendet i övrigt bildning måste Pu-enheterna bevaka att den- som med det lokala skolväsendet bör kollena utbildning utformas så att den främjar giemas sammansättning emellertid ändras. en fortgående integrering inom den högre Vid en förändring av sammansättningen bör utbildningen. Befattningsutbildningen ska också beaktas att lärarhögskolornas ämnesbland annat sammanföra personal från oli- lärarlinjer bör vara representerade. Ämneska institutioner och högskolor som medver- växer lärarlinjerna genom att nya utbildkar i lärares utbildning för att på så sätt läggs dit. Vi syftar ningar på den praktiskbefordra samarbetet mellan dessa institutio- pedagogiska utbildningen av lärare i LUKner och högskolor och underlätta uppbygg- ämnen, de yrkestekniska linjerna och naden av utbildningslinjer som innefattar Hittills har klasslärar- SIHUS-utbildningen. studier vid olika utbildningsenheter. Detta utbildningen i regel varit företrädd genom

116 SOU 1973: 42

flera representanter (rektorerna vid de greras helt i ämneslärarlinjerna och förskolmindre lärarhögskolorna), medan ämneslä- lärarutbildningen genomgående förs till lärarutbildningen har företrätts av rektorerna rarhögskolorna kan övervägas om särskilda vid de fristående LUK- och YPI-enheterna representanter för dessa olika verksamheter men inte har haft någon egen företrädare ska utses. I samband med genomförandet från lärarhögskolan. Det kan på längre sikt av övriga förändringar i regionskollegiernas bli naturligt att representanterna för lärar- sammansättning kan också övervägas om utbildningen inom regionskollegierna (eller vissa uppgifter är av den art att de studede organ som efterträder dem) utses så att rande bör vara representerade. de företräder olika linjer och verksamhets- Till regionskollegierna knyts i regel argrenar i lärarutbildningen i stället för som betsgrupper för var och en av de tre delhittills olika utbildningsenheter. funktionerna (befattningsutbildning, FoU- LUK har i sina betänkanden starkt un- verksamhet, praktikplacering). Dessa arbetsderstrukit vikten av samverkan mellan dels grupper kan vara tillfälliga eller mera perlärarhögskolan och det allmänna skolvä- manenta. LUK anser att det bör finnas en sendet, dels lärarhögskolans lärare och permanent arbetsgrupp för planeringen och handledarna såväl i lärarutbildningen som samordningen av befattningsutbildningen. I i utbildningen av lärarutbildare. Vi har denna arbetsgrupp bör ingå representanter också framhållit skolledarnas ansvar för för ämneslärarlinjen och för praktiskolorlärarnas fortbildning och vikten av att en- na samt andra ledamöter, däribland föregagera dem som deltagare och medver- trädare för lärarkandiaterna och för skollekande i befattningsutbildningen. Det all- darna i det allmänna skolväsendet, i enligmänna skolväsendet representeras nu i re- het med önskemålen inom varje region. Vigionskollegierna av länsskolinspektörerna. dare bör den lokala Pu-enheten vara före- Det kommunala skolväsendet är inte före- trädd, inte minst då frågor rörande ämträtt. LUK finner det angeläget att verk- nesmässig fortbildning behandlas. Arbetssamheten på fältet får lokala företrädare gruppen bör som sekreterare ha en befattvid sidan av de regionala. ningshavare från fortbildningsavdelningen. Med hänvisning till vad vi ovan fram- På så sätt skapas en naturlig anknytning hållit föreslår LUK, att regionskollegierna mellan det planerande och det verkställande i samband med LUK-reformen får ändrad organet. sammansättning. Om det visar sig ända- Innehåll målsenligt att anknyta till nuvarande sammansättning, kan de i framtiden bestå av Fortbildningsverksamheten för lärare plarektorerna för lärarhögskolorna och even- neras nu vad gäller innehållet av sektorstuella andra enheter för lärarutbildning grupper. Man har därvid fördelat uppgifinom regionen, länsskolinspektörerna vid terna mellan de större lärarhögskolorna så länsskolnämnderna, en representant för var- att t. ex. sektorsgruppen för naturorientedera ämneslärarlinjen, den pedagogiska in- rande ämnen knutits till lärarhögskolan i stitutionen och fortbildningsavdelningen vid Göteborg, sektorsgruppen för främmande den större lärarhögskolan samt en represen- språk till lärarhögskolan i Uppsala osv. tant för praktikskolorna inom praktikområ- När det gäller lärarutbildarnas fortbilddet för var och en av lärarhögskolorna i ning har planeringsverksamheten beträffanregionen. I Stockholmsregionen, som har de innehållet ännu inte fått fastare former. endast en lärarhögskola, kan praktikskolor- LUK har i kapitel 6 framhållit att verkna eventuellt ha ytterligare någon represen- samheten bör planeras på längre sikt. Ett tant. Genom en sådan sammansättning tor- ramprogram bör utarbetas för en period de samtliga linjer i lärarutbildningen kunna om tre till fem år. Detta ramprogram bör bli företrädda i varje regionskollegium. Om fortlöpande justeras så att innehållet i fortde yrkestekniska linjerna och SIHUS inte- bildningen anpassas till de aktuella behoven

SOU 1973: 42 117

samtidigt som man under en längre period ningen av lärarutbildare och skolledare täcker in olika problemområden som är av kunna sammanföras med Pu-enheterna. I betydelse för lärarutbildningen. Inom varje vilken form detta sker blir beroende av fortbildningsregion bör enligt LUK:s upp- hur dessa enheter då är utformade. Vi fattning finnas en programkommitté för be- förutsätter att de framtida Pu-enheterna fattningsutbildning av de lärarutbildare som även om de lokalt får olika sammansättmedverkar i ämneslärarlinjens utbildning. ning och utformning ska kunna fungera Denna kommitté bör vara sammansatt av som samordnande och planerande organ för representanter för de tre komponenterna i befattningsutbildningen över hela det regiolärarutbildningen, pedagogik, metodik och nala högskoleväsendet samtidigt som de praktik. För att kunna planera utbildnings- samverkar med det allmänna skolväsendet programmen med utgångspunkt i lärarlaget- på grundskole- och gymnasieskolnivån. arbetslaget bör mindre grupper inrättas vilka består av företrädare för ämnena i de 8.1.4.3 Ledningen av den särskilda befattolika ämneskombinationer som förekomningsutbildningen för nu verksamma lärarmer inom ämneslärarlinjen vid den enskilda utbildare i LUK-ämnen lärarhögskolan. Vid varje lärarhögskola med ämneslärarlinje kommer alltså att fin- Den särskilda befattningsutbildning som nas ett större eller mindre antal ämneskom- LUK föreslår i kapitel 7 är en engångsutbinationsgrupper som var och en också bör bildning. Den ska äga rum året före det då omfatta företrädare för pedagogiken och LUK-reformen börjar genomföras. När det praktiken. gäller ledningen innebär detta att den cen- Den uppläggning LUK nu föreslår för tralt kan förläggas till Sö och regionalt till olika i programarbetet medger utformning regionskollegiema fortbildningsavdelningarde olika regionerna. Både den övergripande na i samverkan med de berörda utbildningsprogramkommittén och ämneskombinations- enheterna. grupperna kan sammansättas och arbeta på befatt- Med hänsyn till att den särskilda olika sätt. Eventuellt kan programkommit- ningsutbildningen ska rikta sig till såväl ämtén vara permanent, medan ämneskombina- nesutbildare som medverkande i den praktionsgrupperna tillsätts vid behov. Det vä- tisk-pedagogiska utbildningen syns det nasentliga är enligt LUK:s uppfattning att de turligt att särskilda arbetsgrupper bildas grupper som direkt berörs av befattningsut- med en sammansättning som i huvudsak bildningen också medverkar i utformningen motsvarar den vi tänker oss för den framav denna. tida verksamheten. Man skulle då föregripa På UKÃ-området växlar formerna för utvecklingen och sammanföra representanprogramarbetet mellan de olika regionerna. ter för Pu-enheterna med företrädare för På sina håll gör utbildningsnämnderna sto- regionskollegiernas arbetsgrupper. Grupperra insatser i detta arbete. På andra håll är na skulle alltså kunna bestå av en företrä- Pu-enheterna den sammanhållande kraften. dare för var och en av de berörda utbild- Överallt torde huvudparten av programar- ningsenheterna, lärarhögskolan inräknad, betet ske inom de enskilda institutionerna samt representanter för den pedagogiska eller utbildningsenheterna. LUK finner inte institutionen, ämneslärarlinjen, fortbildanledning att föreslå andra förändringar i ningsavdelningen och praktikskolorna. Viuppläggningen av arbetet än dem som be- dare kan ingå en eller flera företrädare för tingas av samverkan mellan olika enheter sådana ämnen vid filosofisk fakultet som inom UKÄ-området och med regionskolle- föreslagits ingå i utbildningslinjer med gierna och det allmänna skolväsendet (se LUK-ämnen. sammansättningen kommer ovan). under alla förhållanden att bli olika i de På längre sikt bör regionskollegiernas ar- fyra regioner som LUK tänkt sig för den betsgrupper vad gäller befattningsutbild- särskilda befattningsutbildningen. Det finns

118 SOU 1973: 42

inte anledning att detaljreglera vare sig nomföras i augusti 1974. sammansättning eller funktioner och arbets- Med hänsyn till den betydelse vi anser sätt. Det bör överlämnas åt varje region att ett snabbt genomförande av LUK-reforatt lösa dessa frågor så som man finner men har för skolväsendet och de berörda lämpligt. SÖ:s uppgift blir att i samverkan lärargrupperna beklagar vi den försening med UKÄ initiera den lokala verksamhe- av reformen som av allt att döma kommer ten. att ske. Också med hänsyn till de lärare som nu överväger att skaffa sig behörighet till de föreslagna nya tvåämnestjänsterna skulle vi önskat att den tidsplan vi föreslog 8.2 Tidpunkt för genomförande av LUKts i huvudbetänkandet kunnat hållas. Vi anser förslag det emellertid mot bakgrund av nyss an- LUK framhöll i sitt huvudbetänkande ka- förda, nytillkomna omständigheter inte pitel 24.1 att reformeringen av LUK-ämnes- längre realistiskt att räkna med ett genomlärarutbildningen med hänsyn till elever och förande tidigare än med början den l juli lärare i grundskola/gynmasieskola borde ge- 1976. Vi anpassar därför tidsplanen för nomföras så snabbt som möjligt. Efter att genomförandet av våra förslag i detta beha vägt olika faktorer av betydelse för ge- tänkande till antagandet att LUK-reformen nomförandet mot varandra föreslog vi att påbörjas 1976 i stället för 1975. reformen skulle påbörjas den l juli 1975. Mot bakgrund av vad vi just framhållit LUK förutsatte då att genomförandet av föreslår vi att författningsbestämmelser i våra förslag inte tidsmässigt skulle kopplas enlighet med våra förslag i bilaga 4 utfärdas till de reformer som föreslagits av U 68. att gälla från och med den l juli 1976. Vid utarbetandet av de förslag till befatt- Vi föreslår vidare att den särskilda beningsutbildning som framläggs i detta be- fattningsutbildningen enligt våra förslag i tänkande har vi bland annat funnit det nöd- kapitel 7 och bilaga 3 ska äga rum under vändigt att förbereda reformen genom en arbetsåret 1975/76 med början i augusti särskild befattningsutbildning för de lärare 1975. Förberedelser för genomförandet av som nu är verksamma vid enheter för ut- denna befattningsutbildning av engångskabildning av LUK-ämneslärare och som av- raktär bör göras huvudsakligen under förser att medverka i den nya ämnesutbild- sta halvåret 1975. Utbildningen omfattar ningen eller praktisk-pedagogiska utbild- också en konferens för de blivande instituningen av sådana lärare. Denna särskilda tionsföreståndarna, vilken föreslås äga rum befattningsutbildning ska enligt vårt förslag under sommaren 1975 . äga rum året före det då LUK-reformen Den reguljära befattningsutbildningen av påbörjas. Den skulle alltså börja redan ämnesutbildare enligt våra förslag i kapitel 1974. Detta förutsätter att förberedelserna 5 och bilaga 1 föreslås börja genomföras till stor del görs under första halvåret 1974. under arbetsåret 1976/77. Såväl introduk- Remissbehandlingen av LUK:s förslag tionsutbildning som fortbildning bör under samordnades med behandlingen av U68:s detta år få den omfattning vi föreslagit. förslag. Remisstiden gick ut först i oktober Den reguljära befattningsutbildningen av 1973. Rernissmaterialet är mycket omfat- medverkande i den praktisk-pedagogiska uttande. Proposition torde därför knappast bildningen enligt våra förslag i kapitel 6 kunna föreligga förrän ett stycke in på och bilaga 2 föreslås börja genomföras ar- 1974. Även riksdagsbehandlingen torde bli betsåret 1977/78. Även i denna befattningstidskrävande. Något riksdagsbeslut kan utbildning bör såväl introduktionskurs som knappast fattas förrän tidigast vid slutet av fortbildning från början få föreslagen omvårsessionen 1974. Om så blir fallet finns fattning. inte tid att förbereda den särskilda befatt- Befattningsutbildning av pedagogisk-adningsutbildningen så att den kan börja ge- ministrativ ledningspersonal pågår redan nu

SOU 1973: 42 119

enligt de principer som vi redovisat i kapitel 2, 5 och 6. Vi föreslår, att ledningspersonal vid LUK-ämnesinstitutionerna och vid lärarhögskolornas ämneslärarlinjer undergår sådan utbildning med början arbetsåret 1976/77.

120 SOU 1973: 42

9 Kostnadsberäkningar

9.1 Allmänt nare i detta avsnitt, redovisar vi här några

av arbetsgruppens tabeller. Det bör påpekas En analys av kostnaderna för ett antal kur- från de medelvärden som att avvikelserna ser inom lärarfortbildningen visar att tre redovisas är betydande för vissa kurser. kostnadsslag dominerar, nämligen arvoden Standardtalen i de närmast följande två till medverkande, resekostnadsersättning och tabellerna gäller för s. k. rikskurs, dvs. traktamenten samt kostnad för internat. kurs med deltagare från hela riket. Kursen Kostnaden för materiel är, mätt i absoomfattar fem dagar, är förlagd till internat luta tal, liten och den kan betraktas som och har sex medverkande (kursledare och mycket blygsam relativt sett. -lärare). Kostnaderna inkluderar lönekost- Då man jämför hur mycket olika typer nadspålägg samt fem procent prisökning i

av kurser kostar, har det betydelse vilket förhållande till 1972 års priser.

mått man använder. Kostnaden för en kurs-

deltagardag kan vara ett lämpligt mått. Antal kursdeltagare

Den får man om man först fördelar den 13-17 18-22 23-27 28-32 totala kurskostnaden på antalet deltagare och därefter slår ut det erhållna beloppet Kostnad per kurser in- kursdeltagarpå antalet kursdagar (vid längre 180 175 dag 245 200 klusive lördagar och helgdagar). Totalkostnad Skolöverstyrelsen tillsatte i maj 1972 en per kurs 18 375 20 000 22 500 26 250

arbetsgrupp med uppgift att genomföra

försök med och utveckling av ett reviderat kostnaden för kurs Den genomsnittliga planerings- och budgetsystem för fortbild- kursdeltagardag fördelar sig på respektive ningsverksamheten (REBUS). Arbetsgrup- sätt. olika kostnadsslag på följande pen har bland annat tagit fram vissa s. k.

standardtal för olika typer av kurskostna- Kostnadsslag För kurs För kurs-

der. Standardtalen anger medelvärden av deltagardag kostnaden för ett antal faktiska kurser.

Gruppen redovisar t. ex. kostnadernas för- Arvoden till medverkande 5 000 44 delning på kostnadsslag samt kostnad per Resekostnadsersätming kursdeltagardag under varierande omstän- och traktamenten 8 200 72 Internat 6 800 60 digheter. Då de framtagna värdena i viss Materiel m. m. 370 3 utsträckning varit till ledning för de an- Totalt 20 300 179 taganden om kurskostnader som vi gör se-

SOU 1973: 42 121

REBUS har vidare med hjälp av dator ningen i relation till de olika utbildningsberäknat kostnader för internatkurs omfat- enhetema inom regionen. Från kostnadstande fem dagar. De i följande tabell givna synpunkt är det emellertid betydelsefullt att kostnaderna utgör ett utdrag ur en sirnu- utbildningen får lokal karaktär i så stor lerad undersökning vars syfte var att visa utsträckning som möjligt. Kostnaden för en hur kostnaden för en kurs med gruppindel- kursdeltagardag vid lokal utbildning torde ningar påverkas av det totala antalet kurs- inte uppgå till mer än en fjärdedel av motdeltagare. Då utbildningen nu i stor ut- svarande kostnad vid kurs av rikskaraktär. sträckning bedrivs som grupparbete och som Då resekostnadsersättning och traktamenseminarieövningar har antalet kursdeltagare te slås ut på längre kurs sjunker kostnaden betydelse för kurskostnaden. för kursdeltagardag. Infaller lördag och/ eller helgdag under kursen sjunker också Antal kursdeltagare 15 20 25 30 arvodeskostnaderna för kursdeltagardag. På Antal grupper 2 3 3 4 grund av dessa omständigheter beräknar vi att en regional kurs omfattande två vec- Kostnad per kursdeltagardag 233 230 207 209 kor (12 kursdagar) blir ca 40 kronor Arvoden % 40,8 40,1 35,8 36,1 än om kursen billigare per kursdeltagardag Resor, traktaomfattar en vecka (5 kursdagar). En kurs menten % 25,8 26,1 28,3 28,1 Internat % 33,4 33,8 35,9 35,8 av rikskaraktär blir av samma anledning ca 45 kronor billigare per kursdeltagardag REBUS har också beräknat standardtal om den omfattar två veckor i stället för en. för regionala kurser. På grund av kortare Det är betydelsefullt att viss materiel tillresor är både resekostnader och trakta- handahålls dem som genomgår befattningsmenten vid regionala kurser än vid utbildningen. Det kan röra sig om litteralägre rikskurser. Självfallet är standardtalen högre tur eller kompendier som utarbetas speciellt för regional kursverksamhet förlagd till för utbildningen. Vi finner det rimligt att Norrland än för sådan förlagd till sydli- materielkostnaderna kan få utgöra en större gare regioner i landet. tabell visar andel av kurskostnaderna än vad som varit Följande standardtal för fortbildningsregionerna 2 fallet vid de kurser REBUS redovisat kostnaderna för. Det kan göra utbildningen ef- (Linköpingsregionen) och 6 (Umeåregionen). Värdena för kursdeltagardag fektivare och ibland minska kostnaderna anger kostnad vid kurs omfattande för arvoden till medverkande. Vi räknar fem dagar. Lönekostfem därför med att materielkostnaden per kursnadspålägg jämte procent prisökning i förhållande till 1972 års priser har in- deltagardag i genomsnitt kan uppgå till tio kluderats. kronor. Vi ska nu närmast beräkna kostnaderna Re- Antal deltagare för de utbildningar som föreslagits i tidigare kapitel. Därvid kommer vi att utgå å? 13-17 1s»-22 23-27 28-32 från de kostnader per kursdeltagardag som 2 220 175 155 150 redovisas nedan. 6 235 190 170 165 Kurstyp Kurs omfattande Den befattningsutbildning som LUK fö- 1 vecka 2 veckor reslår beräknas i viss utsträckning ha del- (5 dagar) (12 dagar) tagare från hela landet. Det kan exempel- Lokal 60 kronor 60 kronor vis vara nödvändigt då det bedöms ange- 180 kronor 140 kronor Regional läget att bilda tillräckligt stora homogena Riks 200 kronor 155 kronor grupper eller då man vill samordna eller överföra idéer från en region till en annan. Kostnaden för en deltagare under hel Motsvarande gäller den regionala utbild- kurs framgår av följande tabell.

122 SOU 1973: 42

Denna kostnad kan fördelas på en treårs- Kurstyp Kurs omfattande period på följande sätt: första året 165000 l vecka 2 veckor kronor, andra året 120 000 kronor och tred- (5 dagar) (12 dagar) je året 80000 kronor. Från och med det

Lokal 300 kronor 600 kronor året efter reformens räknar fjärde början Regional 900 kronor l 680 kronor vi med att endast ca 25 nytillkomna med- Riks l 000 kronor 1 860 kronor verkande i ämnesutbildningen varje år ska

genomgå introduktionsutbildning. Kostna-

den härför torde då uppgå till ca 40000

9.2 Introduktionsutbildning av medverkan- kronor per år.

de i ämnesutbildningen

Den kursbundna delen av introduktions-

utbildningen av medverkande i ämnesutbild- 9.3 Fortbildning av medverkande i ämnes-

ningen ska enligt vårt förslag bestå av en utbildningen

introduktionskurs om tvâ veckor samt en Vi har i avsnitt 5.3.3 behandlat de växlande uppföljningskurs om en vecka. Utbildningen former fortbildningen för medverkande bör i princip vara obligatorisk för alla som i ämnesutbildningen enligt vår mening bör förordnas som lärare i universitetsstadgans få. Fortbildning enligt punkterna 1 och 2 mening vid en LUK-ämnesinstitution. I i det avsnittet torde komma att bli den vårt huvudbetänkande Fortsatt reforrnering mest omfattande. Denna fortbildning orgaav lärarutbildningen (SOU 1972:92 s. 274) niseras helt inom institutionen och ingår i har vi räknat med 108 lektorstjänster och de reguljära arbetsuppgifterna. Enligt punkt 105 adjunktstjänster för studiekurser om l rör det sig om att fördela och koncentrera högst 60 poäng vid LUK-ämnenas instituarbetet inom institutionen så att den entioner. Vi har också räknat med en omfatskilda läraren får möjlighet att ägna sig åt tande expertmedverkan inom ramen för de t. ex. eget forsknings- och utvecklingsarbete, över 30 000 lärartimmarna över stat. För de som ju är en form av fortbildning. Vi beföreslagna pâbyggnadskursema utöver 60 räknar därför inte särskilda medel för detta poäng erfordras därutöver tjänster och timslag av fortbildning. Enligt punkt 2 bör inmar över stat. Vi räknar därför med att terna seminarier och studiedagar för granskunder en treårsperiod totalt ca 260 medning, utvärdering och utveckling av arbetet verkande i ämnesutbildningen kommer att vid den egna institutionen utgöra en form delta i de båda kurserna. av fortbildning. Som vi tidigare påpekat bör Kurserna torde i regel kunna anordnas de resurser som krävs för detta kunna tas lokalt eller regionalt en gång per år. Vid ur anslaget till utvecklingsarbete. kostnadsbeiäkningen utgår vi från att 70 Fortbildningen enligt punkterna 3, 4 och procent (182 st.) av deltagarna kommer från 5 i nyssnämnda avsnitt kommer att få forkursorten medan 30 procent (78 st.) delmen av seminarier, studiedagar och kurtagare kommer från andra orter med LUKser. Sammanlagt bör den varje år omfatta amnesutbildning inom regionen. tio kursdagar, vilket är detsamma som två Kostnaden för introduktionsutbildningen kostnadsberäkseparata kursveckor. Vid kan beräknas på följande sätt. ningen utgår vi från att fortbildningen enligt

punkterna 3, 4 och 5 till 70 procent får

Introduktionskursen kalokal karaktär, till 20 procent regional

(182 X 600+78 X1680=) ca 240 000 kronor raktär och till 10 procent rikskaraktär.

Tredje året efter LUK-reformen räknar vi Uppföljningskursen med att ca 260 medverkande i ämnesutbild- (182X 300+78 X 900=) ca 125 000 kronor ningen kommer att delta i fortbildningen.

Totalt ca 365 000 kronor Den årliga kostnaden från och med det året

SOU 1973: 42 123

blir ca 255 000 kronor. Den har beräknats Med i beräkningarna utgångspunkt i kapipå följande sätt. tel 23 i vårt huvudbetänkande kan kostna-

den för tjänstledigheten beräknas till Kronor 1 180000 kronor. 364 kursdeltagarveckor, lokal typ, Kostnaden för den pedagogiska kursen å 300 kronor 109 200 blir då totalt ca (417000+l 180000=) 104 kursdeltagarveckor, regional typ, 1 597000 kronor. a 900 kronor 93 600 Vidare anordnas en pedagogisk-administra- 52 kursdeltagarveckor, rikstyp, 9 tiv kurs i första hand för studierektorer. 1 000 kronor 52 000 Den genomförs med växling mellan kurs- Summa 254 800 internat (tre veckor och arsammanlagt) bete med utbildningsplanering och peda- Kostnaden kommer emellertid att vara gogisk-administrativa frågor vid den egna lägre de två första åren efter LUK-refor- institutionen och högskolan (ca två veckor mens början därför att utbildningen då ännu med halv tjänstledighet).

inte är fullt utbyggd. Vi räknar med att Kostnaden för själva kursen beräknas till fortbildningen av medverkande i ämnesut- (221 ca 63000 kronor. 860+221000=) bildningen första året efter reformens bör- Tjänstledigheten beräknas kosta ca 175000 jan kommer att kosta ca 155000 kronor kronor. Totalkostnaden för den pedagogiskoch andra året 205 000 kronor. administrativa kursen blir då (63 O0O+

175 000=) 238 000 kronor.

Ovan beräknade kostnader för utbildning

av den pedagogisk-administrativa lednings- 9.4 Utbildning av den pedagogisk-administrativa personalen vid ämnesinstitutionerna, totalt ledningspersonalen vid ämnesinstituca 1835000 kronor, bör fördelas på föltionerna jande sätt under åren närmast efter refor- I avsnitt 5.5.4 har vi utgått från att den mens början. försöksverksamhet med pedagogisk och pe-

dagogisk-administrativ utbildning för studie- Första året 700 000 kronor rektorer och huvudlärare vid universitet och Andra året 600 000 kronor

högskolor som pågår sedan några år har Tredje året 535 000 kronor

gett så goda resultat att utbildningen bör bli permanent. Den bör efter reformen gälla Även efter det att reformen helt genom-

även studierektorer och huvudlärare vid förts kommer nytillträdande ledningsperso- LUK-åmnenas institutioner. nal vid ämnesinstitutionerna att behöva pe- Den pedagogiska kursen omfattar nu sam- dagogisk-administrativ utbildning. Vi beräk-

manlagt fyra (2+1+1) veckors internat och nar den årliga kostnaden för sådan utbildfyra veckors eget arbete med pedagogiska av kostnaden för de tre ning till en tiondel frågor. Vi utgår från att innehavarna av första åren tillsammans, dvs. till ca 185 000

de 108 lektorstjänster som vi föreslagit i kronor.

vårt huvudbetänkande (SOU 1972:92) kom-

mer att förordnas som studierektorer eller

huvudlärare. Kurskostnaderna för de fyra 9.5 Introduktionsutbildning av medverkande intematveckorna kan beräknas till (108X i den praktisk-pedagogiska utbildningen 3 860=) ca 417 000 kronor.

Under internatveckoma kommer kurs- Enligt vårt i avsnitt 6.3.1 bör det förslag deltagarna att vara helt tjänstlediga medan vara obligatoriskt för den som utsetts till

det egna arbetet sker med partiell (halv) lektor eller adjunkt vid lärarhögskola, till

tjänstledighet. Totalt motsvarar detta sex lärare vid FoD-skola eller till handledare

veckors tjänstledighet per kursdeltagare. vid praktikskola att genomgå en introduk-

124 SOU 1973: 42

tionskurs (kurs Aa). För övriga medver- per om 20, erfordras totalt ca 400 semikande i lärarutbildning, t. ex. rektor och narietimmar. studierektor vid praktikskola, skolchef i Anlitas seminarieledare med fortbildningspraktikkommun, fortbildningsledare och arvode för denna verksamhet blir kostna- -konsulenter bör kurserna stå öppna i mån den (400X 69=) ca 28 000 kronor. av utrymme. Kursen föreslås omfatta två veckor och förläggas till ferietid på sommaren. Den bör anordnas regionalt. 9.6 Fortbildning av medverkande i den Vi beräknar att kursen under andra, tredpraktisk-pedagogiska utbildningen je och fjärde âret efter refonnens början ska ges till sammanlagt ca 1450 medver- Fortbildningskurs B riktar sig till följande kande i LUK-ämneslärarutbildningem Kurs- kategorier: skolledare och lärare vid lärardeltagarna kan vara fördelade på följande högskolor och försöks- och demonstrationssätt. skolor, skolledare och långtidsförordnade handledare vid praktikskolor, lärare vid 130 lärare vid lärarhögskola ämnesinstitutioner, fortbildningskonsulenter 65 lärare vid FoD-skola samt fortbildningsledare vid länsskolnämn- 880 handledare dema och lärarhögskolornas fortbildnings- 375 övriga medverkande i lärarutbildning avdelningar. Gruppen långtidsförordnade 1 450 handledare kommer att vara störst. Vi beräknar att 80 procent av det totala antalet Kostnaden för utbildning av gruppen öv- handledare långtidsförordnas. riga medverkande i lärarutbildning kan inte Kursen bör anordnas varje termin och anses belasta enbart LUK-änmeslärarutbild- omfatta fem dagar. De långtidsförordnade ningen. Vi räknar här med att den till en handledarna ska enligt vårt förslag delta tredjedel belastar vår utbildning och till i samtliga kurser av denna typ. Deras untvå tredjedelar övrig utbildning av lärar- dervisning i praktikskolorna bör under den utbildare. Antalet kursdeltagare för vilka vi tid de deltar i kurserna överlåtas på lärarhär nedan beräknar kostnaden blir då 1 200. kandidaterna. I likhet med vad föredragan- Total kostnad för kurs Aa under andra, de statsrådet anfört i proposition 1973:78 tredje och fjärde året efter reformen blir anser vi det värdefullt att lärarkandidaten får arbeta självständigt under en vecka. I (l 200l 680=) 2 016000 kronor. Kostsamma proposition sägs att lärarkandidaten nad per år blir 672 000 kronor. inte bör förordnas på handledarens lärar- Från och med det femte året efter refor- tjänst. Vi beräknar därför inga medel för mens början kommer antalet nytillkomna lä- vikarier för handledare som deltar i kurs rare, handledare och övriga medverkande i B. den praktisk-pedagogiska utbildning av Beträffande samtliga övriga kategorier LUK-ämneslärare att vara betydligt mindre utom handledarna gäller att de på grund än under uppbyggnadsskedet. Vi uppskattar av sina arbetsuppgifter inte kan delta i det till ca 120. Det betyder att den årliga kurs B varje termin. Utbildningen vid lärarkostnaden för kurs Aa då blir ca 200000 högskolor, försöks- och demonstrationsskokronor. lor och praktikskolor måste pågå samtidigt Enligt vår förslag i avsnitt 6.3.1 ska vid med kursen. Även fortbildningsledare och lärarhögskolan redan verksamma lärare få -konsulenter kan antas få svårt att delta del av introduktionsutbildningen genom att varje termin. Vi beräknar därför att samtdelta i ca tio seminarier, kurs Ab. Utbild- liga ovan nämnda kategorier utom de långningen förläggs till andra året efter refor- tidsförordnade handledarna deltar vid vartmens början. Om ca 400 lärare kommer annat kurstillfálle, dvs. i en kurs per år. att delta i kursen och dessa indelas i grup- Vi har tidigare beräknat kostnader för

SOU 1973: 42 125

fortbildning av medverkande i ämnesut- Hur deltagande i obligatorisk fortbildning bildningen. Denna kategori ska i viss ut- av den här omfattningen ska påverka den sträckning delta även i fortbildningskurs B. i nettotimtal uttryckta undervisningsskyldig- Det bör emellertid ske inom den tids- och heten för lärare vid lärarhögskolor och kostnadsram som angetts i avsnitten 5.5.3 ämnesinstitutioner bör närmast bli en fråga och 9.3. Vi beräknar därför inte här några för berörda parter att förhandla om. Redan speciella medel för ämnesutbildarnas del- nu finns möjligheter för lärare vid lärartagandei fortbildningskurs B. högskola att vid deltagande i konferens av Antalet deltagarveckor i kursen varje år det slag skolöverstyrelsen bestämmer tillkan beräknas på följande sätt. godoräkna undervisningstimmar. Vid deltagande i sådan konferens under hel dag på an- Kategori Antal nan ort än stationeringsorten får exempeldeltagarveckor vis lektor i lönegrad U 22 i pedagog-ik eller i ämnesteori och ämnesmetodik eller i äm- Skolledning och lärare vid lärarnesmetodik samt lektor i lönegrad U 21 i högskola 158 skolledare och lärare vid FoD-skola 115 ämnesmetodik för varje dag tillgodoräkna Skolledare vid praktikskola 270 två undervisningstimmar (Ämbskr. 1973-04- Handledare vid praktikskola l 760 Fortbildningsledare och -konsulenter 88 13). Vi begränsar oss här till att beräkna kostnaden för nedsatt undervisningsskyldig- 2 391 het om tillgodoräknande enligt nämnda äm- Kostnaden för skolledares och fortbild- betsskrivelse tillämpas. Det torde röra sig ningsledares deltagande i kursen bör inte om nedsättning under ca 200 kursdeltagarbelasta enbart i våra ämnen. dagar till en kostnad av ca 75000 kronor utbildningen Om vi här räknar med att en tredjedel av inklusive lönekostnadspålägg. den kostnaden hänför sig till LUK-ämnen Vi antar att den praktisk-pedagogiska utoch två tredjedelar till övriga ämnen ska bildningen för LUK-ämneslärare är fullt utantalet deltagarveckor reduceras med 246 byggd det fjärde året efter reformens böreller till 2 145. jan. Först då kommer den årliga kostna- Kursen bör enligt vårt förslag i avsnitt den för fortbildningskurs B att enligt ovan

6.3.2 genomföras dels lokalt inom lärarhög- uppgå till ca (1 050 000+75 000=) 1 125 000 skolan, dels i tvärgrupper inom regionen, kronor. Under det andra och tredje året efdels i ärnnesgrupper med deltagare från hela ter reforrnens början uppskattar vi motsvalandet. Vid kostnadsberäkningen utgår vi rande kostnad till 500 000 kronor respektive från att till 800 000 kronor. utbildningen 70 procent får lokal fonn och till 20 procent regional form. Resterande 10 procent får rikskaraktär. Kostnaderna för kursverksamheten, ex- 9.7 Pedagogisk och pedagogisk-administrativ klusive kostnaden för nedsättning av underutbildning av studierektorer vid lärarhögvisningsskyldigheten för lärare vid lärarhögskolas ämneslärarlinje skolor och ämnesinstitutioner, blir enligt ovan givna förutsättningar LUK föreslår i avsnitt 6.3.3 att studierektoföljande. rer vid lärarhögskolas ämneslärarlinje i lik- Kronor het med ledningspersonalen vid ämnesinstil 502 deltagarveckor, lokal typ, tutionerna ska genomgå dels en pedagogisk å 300 kronor 450 600 kurs om sex veckor (kurs C 1), dels en 429 deltagarveckor, regional typ, pedagogisk-administrativ kurs om fyra vecå 900 kronor 386 100 kor (kurs C 2). 214 deltagarveckor, rikstyp, På samma sätt som i avsnitt 9.4 beräknar å l 000 kronor 214000 vi här kostnaden för sådan utbildning av 1 050 700 elva studierektorer (eller motsvarande) vid

126 SOU 1973: 42

ämneslärarlinje. Kostnad för kursen beräknas till ca 080x900:) lärarhögskolas beräknas dock enbart för in- 252000 kronor. tjänstledighet ternattiden. Arbete under året. För att förbättra möj-

Kurs C 1 ligheterna för utbildare av LUK-ämneslä-

Kronor rare att under året jämsides med övriga re-

Kurskostnad för 2+ 1 +1 internat- guljära uppgifter fortsätta med befattnings-

veckor (ll X3 860=) ca 42 000 utbildningen bör deras undervisningsskyl-

Kostnad för tjänstledighet dighet nedsättas något. Om undervisnings-

4 veckor, inkl. LKP ca 91 000 skyldigheten nedsätts med en veckotirnme

under ett år för 240 lärare blir kostnaden Totalt ca 133 000 härför ca 600 000 kronor. Kurs C 2

Kurskostnad för 2+] internat- Konferens vid slutet av året. Antal delta-

veckor (11X2860=) ca 31000 till 100. Kostgare beräknas uppgå högst Kostnad för tjänstledighet naden för konferensen beräknas till ca

3 veckor, inkl. LKP ca 68 0()0 (100xl1000=) 100000 kronor.

Totalt ca 99 000 Den särskilda befattningsutbildningen be- Kostnad för båda kurserna räknas således totalt kosta ca (18 0O0+ ca (133 000+99 000=) 232000 252 000+600 0O0+ 100 000=) 970000 kro-

nor.

9.8 Särskild befattningsutbildning m.m. för

nu verksamma Iärarutbildare i LUK-ämnen 9.9 Sammanfattning

Den särskilda befattningsutbildningen för nu Kostnaderna för de olika slag av befattverksamma lärarutbildare i LUK-ämnen beningsutbildning som vi föreslagit har samstår av en inledande regionalt anordnad manfattats i efterföljande tabell. Av tabellen kurs om en vecka. Därefter följer arbete framgår också. hur kostnaderna fördelar sig vid den egna utbildningsenheten under året. i tiden. Året närmast före LUK-reformens Vid slutet av året anordnas en konferens början beräknas befattningsutbildningen om en vecka för de lärare som redan från kosta ungefär en miljon kronor. Kostnaden början ska medverka i den nya ämnesutstiger därefter fram till och med det tredje bildningen. Innan den särskilda befattningsåret efter reformens början, då den beräkutbildningen påbörjas bör en konferens på nas uppgå till ca 2,3 miljoner kronor. Från två till tre dagar anordnas för de befattoch med det femte året efter reforrnens ningshavare, i regel de blivande institubörjan beräknas befattningsutbildningen få tionsföreståndarna, som ska ha ansvaret för den omfattning som den sedan kontinuerligt bland annat det lokala förberedelsearbetet. kommer att ha. Den årliga kostnaden upp- Vi beräknar här kostnaden för de nämngår då till ca 1,8 miljoner kronor. Av detta da fyra aktiviteterna i den ordning de tidsbelopp går drygt en fjärdedel, 480000 kromässigt uppträder. och nor, till utbildningen av ämnesutbildare

av särskild be- nära tre fjärdedelar, eller över 1,3 miljoner Konferens för förberedelse kronor, till utbildningen av medverkande i fattningsutbildning. Kostnaden för 30 delom tre dagar torde upp- den praktisk-pedagogiska utbildningen. tagare i konferens Den samlade kostnaden för den redovigå till ca (90 200=) 18 000 kronor. sade sexårsperioden uppgår till ca 10,8 mil-

Inledande kurs. Antal deltagare har i avsnitt joner kronor. Av detta belopp går ca 3,8

7.3.3 uppskattats till ca 280. Kostnaden för miljoner kronor till ämnesutbildarna och

SOU 1973: 42 127

Kostnad (1000-tal kr) för befattningsutbildning âret närmast före och åren närmast efter LUK-reforrnens början

Befattningsutbildning År

321mm r

0 2 3 4 5 Introduktionsutbildning av medverkande i ämnesutbildningen 16.5 120 80 40 140 445 Fortbildning av medverkande i ämnesutbildningen 155 205 255 255 255 1 125 Utbildning för den pedagogiskadministrativa ledningspersonalen vid ämnesinstitutionema 700 600 535 185 185 2 205 Introduktionsutbildning av medverkande i den praktisk-pedagogiska utbildningen 700 672 672 200 2 244 Fortbildning av medverkande i den praktisk-pedagogiska utbildningen 500 800 l 125 l 125 3 550 Pedagogisk och pedagogisk-administrativ utbildning för studierektorer vid lärarhögskolas ämneslärarlinje 232 232 Särskild befattningsutbildning m. m. för nu verksamma lärarutbildare i LUK-ämnen 970 970 Summa tkr 970 l 252 2 125 2 342 2 277 1 805 10 771

ca 7 miljoner kronor till medverkande i den inte för ämnesutbildarna. Den högre kostpraktisk-pedagogiska utbildningen. Det bör naden på det praktisk-pedagogiska området observeras vid denna jämförelse att vi med sammanhänger också med det stora antal hänvisning till gällande bestämmelser be- handledare, som undergår utbildning. De uträknat kostnader för nedsättning i under- gör i våra beräkningar 75 % av deltagarna visningsskyldigheten vid deltagande i fort- i introduktionskursen och 80 % i fortbildbildning för lärarhögskolans lärare men ningen.

128 SOU 1973: 42

10 Sammanfattning

10.1 LUK:s förslag i sammandrag, betän- verkande i ämnesutbildning och praktiskkandets indelning pedagogisk utbildning sam-t för nu verksamma lärarutbildare i LUK-ämnesutbild- Föreliggande betänkande, som är LUK:s ning (bilaga l, 2 och 3). Bilaga 4 innehåller slutbetänkande, behandlar behörighet till utkast till författningsändringar med komtjänst samt befattningsutbildnjng för med- mentarer och bilaga 5 förteckning över verkande i ämnesutbildning och praktisk- ledamöter, experter och sekretariat. pedagogisk utbildning av lärare i LUKämnen. De tre första kapitlen utgörs av redogörelser för LUK:s direktiv och arbete (kapitel 1), nuvarande bestämmelser om be- - 10.2 Redogörelser kapitel [-3 hörighet till tjänster, befintlig och planerad utbildning av lärarutbildare (kapitel 2) samt Kapitel l - LUK:s direktiv och arbete i LUK:s enkät till lärarutbildare vid nuvafråga om utbildning av lärarutbildare rande enheter för utbildning av LUKämneslärare (kapitel 3). Kapitel 4, 5 och 6 De uppgifter enligt direktiven som återstår innehåller LUK:s förslag beträffande be- sedan huvudbetänkandet avlämnats är att hörighet och befattningsutbildning i den avge förslag beträffande utbildning och beframtida utbildningsorganisationen för lärar- hörighetsbestämmelser för de lärare som ska utbildare som ska medverka i den av LUK medverka i utbildningen av blivande lärare i huvudbetänlcandet föreslagna ämnesut- i LUK-ämnen. LUK ska också beräkna bildningen och praktisk-pedagogiska utbild- kostnaderna för den föreslagna utbildningsningen av lärare i LUK-ämnen. LUK fram- organisationen samt utarbeta förslag till förlägger också förslag om särskild befatt- fattningsändringar och andra föreskrifter ningsutbildning av engångskaraktär för nu som aktualiseras av utredningen. verksamma lärarutbildare i LUK-ämnen De förslag till reguljär befattningsutbildvilka avser att medverka i den reformerade ning som LUK lägger fram har fått en geutbildningen (kapitel 7). I kapitel 8 presen- nerell utfomining. Förslaget om särskild beteras förslag till utbildningens ledning och fattningsutbildning av nuvarande utbildare genomförande. Kapitel 9 innehåller kost- av LUK-ämneslärare är däremot helt knunadsberäkningar för den föreslagna utbild- tet till LUK:s tidigare avlämnade förslag ningen. om reformering av LUK-ämneslärarutbild- I bilagor presenteras förslag till studie- ningen och de problem som följer med replaner för befattningsutbildning av med- formen.

9-SOU 1973: 42 129

Kapitel 2 Nuvarande bestämmelser om be- sig för individuella högre studier helst varhörighet för tjänst vade med kurser och periodiskt återkom- Befintlig och planerad utbildning av lärar- mande seminarier. Fortbildning-vidareututbildare bildning i ämnet anses mest väsentligt för lärare som ska medverka i ämnesutbildning, Som bakgrund för LUK:s förslag till behömedan praktisk-pedagogisk fortbildningrighetsbestämmelser, utbildning och fortbildvidareutbildning är mest väsentligt för ning för lärare i LUK-ämnen vid filosodem som ska medverka i den praktiskfisk fakultet samt medverkande i praktiskpedagogiska delen av utbildningen. Lärarerpedagogisk utbildning för blivande lärare i farenhet anses viktig för samtliga lärarut- LUK-ämne lämnas en redogörelse för nu bildare men har getts en högre prioritet när gällande bestämmelser om behörighet och det gäller lärare vid lärarhögskola. Av svautbildning för motsvarande personalgrupren på en fråga om vilken lägsta utbildper vid filosofisk fakultet, lärarhögskola ningsnivå som på sikt bör krävas av de och enheter för utbildning av lärare i LUKpersoner som ska medverka i den av LUK ämnen m. m. föreslagna ämnesutbildningen kan utläsas att alternativet fil. kand.-examen med 80 po- 3 - LUK:s enkät till lärarutbildare äng i ämnet har de flesta förespråkama. Kapitel vid nuvarande enheter för utbildning av LUK-ämneslärare 10.3 LUK:s förslag - kapitel 4-9 . Som en del av underlaget för sina stallningstaganden har LUK gjort en enkät Kapitel 4 - Behörighet till tjänst i ämnesbland lärarna vid seminarierna för huslig utbildning och praktisk-pedagogisk utbildutbildning (SHU), slöjdlärarseminariet ning av lärare i LUK-ämne (SLS), teckningslärarinstitutet (TI), gymna- Lärare i ämnesutbildningen stik- och idrottshögskolorna (GIH), den särskilda ämnesutbildningen i musik (SÄMUS) LUK:s ämnesexperter har utarbetat förslag och de yrkesinriktade studiekursema i dra- till befattningshavare för vart och ett av matik (Dra). de ämnen för vilka LUK tidigare lagt fram Enkätsvaren visar att lärarna vid nuva- förslag till ämnesutbildning (SOU 1972:92 rande enheter för utbildning av lärare i och 1972:93). Förslagen gäller endast grund- LUK-ämnen vad gäller sin grundutbildning kurser. och fortbildning upplever sig ha haft mest Utgångspunkt för arbetet har varit att nytta av ämnesutbildningen och mest sakna lärare för varje LUK-ämnesinstitution kan praktisk-pedagogisk utbildning. Intresset är rekryteras på tre vägar. LUK har därför större att undervisa i den av LUK före- räknat med tre grupper av genomgående slagna ämnesutbildningen än i den föreslag- lärare, nämligen dels lärare med imnesna praktisk-pedagogiska utbildningen. De utbildning i ämnet i fil. kand.- eller doktorsflesta lärare som för närvarande undervisar examen men utan praktisk-pedagogsk uti metodik och pedagogik har dock förklarat bildning och i regel utan lärarerfarenhet sig intresserade av att medverka i den från grundskola/gymnasieskola (grupp 1), praktisk-pedagogiska delen av utbildningen. dels lärare med ämnesutbildning och exa- En stor del av de lärare som förklarat sig men på samma sätt som grupp l men med intresserade av att medverka i den av LUK praktisk-pedagogisk utbildning och lirarerföreslagna utbildningen har ansett att de i farenhet från grundskola och/eller gymnastörre eller mindre omfattning behöver kom- sieskola eller annan likvärdig yrkesitbiildplettera sin utbildning. Flertalet lärare har ning och -erfarenhet (grupp 2), dels en i svaret på en fråga om hur fortbildning av grupp experter som kan anställas son tiimlärare i högskolan bör organiseras uttalat lärare eller som heltidsanställda lektorer

130 SOU 1973: 42

eller adjunkter (grupp 3). Gruppen assisten- vid lärarhögskola. För de LUK-ämnen som ter och amanuenser kan antas huvudsakli- nu ingår i klasslärarutbildningen behöver gen eller helt komma att rekryteras bland institutionerna vid vissa lärarhögskolor bygstuderande och doktorander inom institu- gas ut för att kunna svara även för de blitionerna. vande ämneslärarnas ämnesmetodiska ut- LUK föreslår att såväl lektorer-som ad- bildning. I sitt huvudbetänkande har LUK junkter utöver grundutbildningen i LUK- förutsatt, att en och samma institution ska ämne ska ha påbyggnadskurs i ämnet, allt- svara för metodikutbildningen i ett ämne så i regel studiekurser om sammanlagt 80 på samtliga linjer vid lärarhögskola, där poäng. ämnet förekommer. LUK fäster stor vikt vid att lärarna vid Vissa förändringar i benämningarna på ämnesinstitutionerna har erfarenhet från LUK-ämnesinstitutionerna är motiverade verksamhetsområden där ämneskunskaper- med hänsyn till att LUK föreslagit delvis na kan utnyttjas. Ett sådant område är sko- andra benämningar på LUK-ämnena vid lan. En del av lärarna vid LUK-ämnesinsti- högskolan än dem som nu gäller vid entutionerna bör ha praktisk-pedagogisk ut- heter för utbildning av LUK-ämneslärare. bildning från lärarhögskola och erfarenhet LUK räknar i framtiden med följande insom lärare i grundskola/ gymnasieskola. Er- stitutioner i LUK-ämnen för utbildningen farenhet från skolarbete hos lärarna bör av klasslärare och ämneslärare vid lärarkunna bidra till att dra upp gränserna mel- högskola: lan LUK-ämnet och andra näraliggande Institutionen för barn- och ungdomskunskap ämnen vid högskolan. Detta är nödvändigt Institutionen för bildkunskap i synnerhet under ett inledningsskede för att Dramatikinstitutionen ge en egen profil åt LUK-ämnena. Idrottsinstitutionen När man fått en klarare bild av vilka Institutionen för kost och miljö områden vid sidan av skolan som stude- Musikinstitutionen rande i LUK-ämnen kommer att söka sig Slöjdinstitutionen. till, blir det lika angeläget att bland lärarna vid institutionen Var och en av de uppräknade institutioha personer med egen erfarenhet från andra nerna svarar för metodikutbildningen på yrkesområden. De flesta har utformats som al- ämneslärarlinje i de skolämnen för vilka stutjänster ternativt lektors- dier i motsvarande högskoleämne ger beeller adjunktstjänster. Undantag utgör endast några lektorstjänster i hörighet till lärartjänst. Utbildningen i idrott och ett antal i bild- nen som konst, konst- och musikhistoria adjunktstjänster kunskap. och formgivning handhas i samverkan mellan två eller flera institutioner. Detsamma I kapitlet finns en genomgång ämne för ämne och kommentarer till de relativt de- gäller utbildningsmoment som foto, film/TV, rytmik och dans. Institutionerna för bildtaljerade exempel på tjänster och behörighetskrav kunskap, idrott och musik svarar också för som ges i tablåform på s. 41 och följande. ämnesutbildning och metodikutbildning på klasslärarlinjerna i bild- och fomiarbete, gymnastik och musik. Lärare m. fl. iden praktisk-pedagogiska Tjänster som lektor i LUK-ämnes ämnesutbildningen utbildning och metodik föreslås inrättade Enligt LUK:s förslag ska den praktisk-peda- vid institutionerna för bildkunskap, idrott gogiska utbildningen för blivande ämnes- och musik. Vid dessa institutioner föreslås lärare med kombinationer omfattande även också tjänster för adjunkter i ämnesutbild- LUK-ämne förläggas till lärarhögskola. ning vid sidan av tjänster för lektorer i Detta medför behov av nya institutioner ämnesmetodik. Vid övriga institutioner, för ämnen som nu inte är representerade dvs. institutionerna för barn- och ungdoms-

SOU 1973: 42 l3l

kunskap, dramatik, kost och miljö samt slöjd ämnesutbildning i LUK-ämne bör samma föreslås endast tjänster för lektorer i äm- behörighetsbestämmelser gälla som för motnesmetodik. svarande tjänster i andra ämnen. Under en Flera befattningshavare med delvis olika övergångstid bör prövas i vad mån sökande utbildning behövs för att täcka hela om- till tjänst som lektor i LUK-ämnes ämnesrådet för en institution. Uppdelningen på utbildning och metodik kan anses ha meritjänster kan ske antingen med hänsyn till ter motsvarande doktorsexamen. det eller de skolstadier utbildningen avser För att säkerställa tillräckligt omfattande eller med hänsyn till grenuppdelning och och bred lärarerfarenhet hos alla lärarutbilspecialisering m. m. inom ämnesområdet. I dare föreslår LUK att i stadgan för lärarfråga om flera ämnen måste båda princi- högskolorna beträffande behörighet till perna tillämpas samtidigt. När det gäller tjänst som lektor i ämnesutbildning och ämnesutbildning och metodik för klasslärar- ämnesmetodik, lektor i ämnesmetodik samt stadierna förutsätter LUK att samverkan adjunkt utöver kravet på behörighet till orsker med lektorerna i stadiemetodik. dinarie tjänst införs ett krav på gedigen Bestämmelser om behörighet för ovan praktisk-pedagogisk erfarenhet. Samma benämnda tjänster bör enligt LUK utformas hörighetskrav föreslås gälla för handledare med utgångspunkt i den av LUK föreslag- och e. o. adjunkter i pedagogik. na ämnesutbildningen och praktisk-pedago- En sammanfattning i tablåform av LUK:s giska utbildningen och kompletteras med be- förslag till tjänster vid lärarhögskolornas stämmelser som utgår från nuvarande ut- LUK-ämnesinstitutioner samt krav på utbildning. Vid tillsättningen av tjänst i LUK- bildning och behörighet för dessa tjänster ämne bör liksom vid tillsättningen av tjäns- återfinns på s. 59 och följande. ter i andra ämnen vid lärarhögskola totalbedömningen av skickligheten som lärarutbildare bli avgörande. Krav på studiekurser 5 - av med- Kapitel Befattningsutbildning utöver vad som fordras för behörighet till verkande i ämnesutbildningen i LUK-ämnen ordinarie tjänst i grundskola/ gymnasieskola ska LUK inte behöva De medverkande i den blivande lärarens enligt uppställas. LUK finner dock att för behörighet till olika utbildningsfaser kan med hänsyn till som lektor i gymnastikens, musikens sina funktioner indelas i följande huvudtjänst och teckningens metodik alltid bör krävas gmPPel påbyggnadskurs med inriktning på ergoa. pedagogisk och pedagogisk-administrativ nomi, konstvetenskap, musikvetenskap eller ledningspersonal vid filosofisk fakultet, motsvarande kunskaper, då undervisning i rarhögskola och FoD-skola metodik i ergonomi eller konst- och musikhistoria ingår i tjänsten. LUK anser inte b. institutionsföreståndare, huvudlärare och att doktorsexamen generellt bör krävas för motsvarande vid filosofisk fakultet och behörighet till tjänst som lektor i LUK- rarhögskola ämnes metodik men finner det angeläget c. övriga lärare vid filosofisk fakultet och att någon befattningshavare vid varje LUKlärarhögskola, FoD-lärare samt handledare ämnesinstitution har forskarutbildning i vid lärarpraktiken ämnet eller dess metodik. En bedömning i varje enskilt fall torde få göras av vad d. övriga medverkande i utbildningen, dvs. som under en övergångstid kan anses mot- personal av olika slag vid högskoleenhetersvara doktorsexamen. Att krav på självstän- na, vid FoD-skolorna och i det allmänna digt vetenskapligt arbete ska uppställas fin- skolväsendet. ner LUK nödvändigt. För tjänst som lektor i ämnesutbildning Befattningsutbildningen för medverkande och metodik samt för tjänst som adjunkt i i ämnesutbildningen bör enligt LUK delas

132 SOU 1973: 42

bildare. I syfte att främja kontinuitet mellan upp i enheter som ges olika tyngd och omfattning alltefter deltagarnas behov. grundutbildning och fortbildning i lärarut-

De medverkande i ämnesutbildningen in- bildningen bör befattningsutbildningen ut-

delas i lednings- fomias så att den kan engagera även andra

pedagogisk-administrativ

dvs. prefekt, studierektor och hu- grupper än dem som medverkar i utbildpersonal, samt medverkande, dvs. ningen vid lärarhögskolan, nämligen skolvudlärare, övriga pedagogisk personal samt administrativ och ledare, huvudlärare och fortbildningskonsu-

lenter. teknisk personal. föreslår anordnas för följan- LUK att i princip alla lärare vid Befattningsutbildning ämnesinstitutioner i LUK-ämne ska få en de grupper av medverkande i den blivande

som består av dels in- lärarens praktisk-pedagogiska utbildning. befattningsutbildning troduktionsutbildning före och i början av

verksamheten som lärare vid institutionen, I - introduktionsutbildning (kurs A) Grupp dels kontinuerligt återkommande fortbildför nyutnämnda lärare vid lärarhögskolan ning. Såväl introduktionsutbildningen som och i FoD-skolorna, nyutnämnda handlefortbildningen förläggs huvudsakligen till de dare och rektorer i praktikskolorna samt enskilda institutionerna men bör också inneskolchefer i praktikkommunema, nyutnämnhålla inslag genomförda i tvärgrupper_och da fortbildningsledare och -konsulenter grupper med företrädare för samma ämne (kurs Aa). Motsvarande utbildning ,ges i frân hela landet. seminarieform åt redan verksamma lärare För den pedagogisk-administrativa ledvid lärarhögskola (kurs Ab). ningspersonalen räknar LUK med en peda-

och pedagogisk-administrativ befattgogisk som anordnas Grupp II - fortbildning (kurs B) ningsutbildning gemensamt för befattningshavare med ledningsfunktio- för skolledare och lärare vid lärarhögskolan ner inom olika institutioner och högskolor. och i FoD-skolorna, skolledare och hand- Denna befattningsutbildning utformas bland ledare i praktikskolorna, fortbildningsledare annat med ledning av erfarenheterna från och -konsulenten den verksamhet som bedrivs av UKÄ.

De former av stegvis uppbyggd befatt- III - Grupp pedagogisk utbildning (kurs ningsutbildning som LUK föreslagit för Cl) och pedagogisk-administrativ utbildmedverkande i LUK-ärrmesutbildningen kan ning (kurs C 2) sammanfattas på sätt som framgår av tablå

10.1 på nästa sida gemensam för befattningshavare vid olika

utbildningsenheter. Deltagare är bland andra

av med- rektorer, studierektorer (utbildningsledare) Kapitel 6 - Befattningsutbildning och institutionsföreståndare vid lärarhögverkande i den praktisk-pedagogiska utbildskola, institutionsföreståndare, studierektoningen rer och huvudlärare inom ämnesutbildning- Utgångspunkt för LUK:s behandling av frå- en.

gan om befattningsutbildning för de med-

verkande i den praktisk-pedagogiska grund- IV - Grupp skolledarutbildning (kurs D) utbildningen är att de utgör ett lärarlag/ arbetslag. Kärnan i lärarlaget är pedagogik- för rektorer och studierektorer i grundskola

och metodiklärarna samt handledarna. I ar- och gymnasieskola, skolchefer i kommuner

betslaget ingår också lärarkandidaterna. samt fortbildningsledare och -konsulenten

För att skapa en enhet av ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utbildning bör Även för huvudlärare bör viss utbildning

delvis anordnas, t. ex. vid studiedagar och i konbefattningsutbildningen genomföras gemensamt för ämnesutbildare och lärarut- ferensform.

SOU 1973: 42 133

Tablå 5.1 Befattningsutbildning för ämnesutbildare

Introduktionskurs A 1, 2 veckor, anordnas lokalt eller 2 Veckor regionalt i regel en gång per år för nyutnämnda lärare

Uppföljningskurs A 2 till ovanstående, 1 vecka, anordnas lokalt eller regionalt i regel en gång per år för 1 Vecka nyutnämnda lärare*

Fortbildning B inom eller utanför institutionerna an- 2 veckor ordnas i olika former lokalt, regionalt eller centralt med en sammanlagd omfattning av 2 veckor per år per år

\ \

Fortbildning i arbetet underlättas genom en arbetsfördelning som medger koncentration på t ex utvecklings- enligt Oka arbete, forskning eller arbete hos avnämare utanför bedömning institutionen

Pedagogisk utbildning C 1 av pedagogisk-administrativ ledningspersonal (rektorer och prefekter,** studierek- 6 veckor torer, huvudlärare) vid olika högskolor och institutioner ca 6 veckor vid behov

Pedagogisk-administrativ utbildning C 2 av rektorer (prefekter**) och studierektorer vid olika högskolor 4 veckor och institutioner ca 4 veckor vid behov

Genomgång av introduktionskurs och uppföljningskurs i lämplig form för redan verksamma lärare anordnas under tjänstetid i Deltar i den mån de inte deltagit tidigare i annan egenskap

Tablå 10.2 Befattningsutbildning av lärarutbildare

Introduktionskurs Ab, Introduktionskurs (ca 10 seminarier och Aa, 2 veckor sommarkurs studiedagar under terminstid) regionala kurser lokal utbildning vid varje år behov

/ Fortbildningskurs B, 1 vecka varje termin under terminstid lokal, regional eller riksomfattande utbildning

Pedagogisk kurs C 1, 6 veckor rikskurs

Skolledarutbildning kurs D, minst 4 veckor regionala kurser varje år

Pedagogiskadministrativ kurs C 2, 4 veckor rikskurs

För den enskilda befattningshavaren kan lärarhögskola ges rätt att i regel vart femte utbildningen utformas på följande sätt. Del- år inom tjänsten vid lärarhögskolan ha full tagande i kurserna C l och C 2 samt D är tjänst som lärare i grundskola/ gymnasieberoende av om vederbörande är studie- skola. Vidare föreslås att metodiklektorer rektor vid lärarhögskolas ämneslärarlinje under vissa förutsättningar ska kunna antas eller rektor i det allmänna skolväsendet. till ämnesmetodisk forskarutbildning utan- Befattningshavare med direkta funktioner för kvoten. inom den praktisk-pedagogiska grundutbildningen deltar i princip obligatoriskt i kur- Kapitel 7 - LUKzs förslag till särskild beserna Aa (eller Ab) och B. skolledare m. fl. fattningsutbildning m. m. för nu verksamma ges möjlighet att delta i dessa kurser. Kurlärarutbildare i LUK-ämnen serna C 1 och C 2 är i princip obligatoriska för studierektorer vid lärarhögskolas LUK har i sitt huvudbetänkande Fortsatt neslärarlinje. Kurs D är i princip obliga- reformering av lärarutbildningen förutsatt, torisk för skolledare i grundskola och gym- att en stor del av de lärarutbildare som nu nasieskola samt för fortbildningsledare och är verksamma vid enheter för utbildning av -konsulenten lärare i LUK-ämnen ska vara intresserade Fortbildning föreslås också ske i andra av att gå över på tjänster antingen inom former, bland annat genom att lärare vid den nya ämnesutbildningen vid filosofisk

SOU 1973: 42 135

fakultet eller vid lärarhögskolas ämneslärar- Kapitel 8 -- Befattningsutbildningens ledlinje. Denna uppfattning stöds av svaren på ning och genomförande vissa frågor i vår lärarutbildarenkät (se Huvudparten av befattningsutbildningen kapitel 3). För nuvarande lärarutbildare i LUK- planeras och genomförs lokalt och regionalt. Den centrala samordningen, utarbeämnen som avser att medverka också i den tandet av vissa ramprogram m. m. handhas nya utbildningen föreslår LUK en särskild av de centrala ämbetsverken i samverkan befattningsutbildning under året närmast med varandra och med representanter för före det då övergången till den nya utbildregionala och i vissa fall lokala ningen påbörjas. Denna särskilda organ. utbildning Vidare svarar de centrala myndigheterna i omfattar tre komponenter och genomförs i samverkan med berörda befattningshavare tre led. för den pedagogiska och pedagogisk-admi- De tre innehållskomponenterna är a) innistrativa utbildningen av högskolornas och formation om och diskussion av den högre institutionernas eller utbildningslinjernas utbildningens mål, organisation och arbets- pedagogisk-administrativa ledning. Tills vidare former i syfte att ge den nya LUK-ämneshar UKÄ:s Pu-enhet och Sözs byrå L 2 utbildningen en egen profil samtidigt som ansvar för dessa uppgifter. den integreras i arbetet vid filosofisk fakul- För ämnesutbildarnas tet och nya utbildningslinjer utformas med befattningsutbild- LUK-ämnen och andra ning svarar regionalt utvecklingsenhetema ämnen, b) genomvid universiteten och Linköpings i gång och diskussion av de nya normalstudie- högskola samråd med berörda och instituplanerna eller underlaget för dessa samt ut- högskolor arbetande av lokala tioner. Motsvarande uppgifter fullgörs lokalt studieplaner och förberedande i övrigt av reformen den av utbildningsnämnderna. på enskilda utbildningsorten, c) utarbetande av Utbildning och fortbildning av lärarutbilundervisningsmetoder som möjliggör en vi- dare planeras och samordnas tills vidare av dare och yrkesinriktning än nu och som ger regionskollegierna fortbildningsavdelelementär vetenskaplig metodskolning i ningarna vid de större lärarhögskolorna. De grundstudierna. förstnämnda får genom LUK:s förslag i hu- Utbildningen består av en inledande re- vudbetänkandet en annan sammansättning anordnad än nu. Med till samarbetet gionalt kurs om en vecka öppen hänsyn mellan för alla intresserade lärare i nuvarande ut- ämnesutbildning och lärarutbildning bör de bildning av LUK-ämneslärare. Därefter föl- tillföras representanter för den regionala jer arbete med möjlighet till viss tjänstledig- Pu-enheten och för lärarhögskolans ämneshet vid den egna utbildningsenheten under lärarlinje. Arbetet med lärarutbildamas beåret och vid slutet av året en konferens om fattningsutbildning bör ske huvudsakligen en vecka för de lärare som redan från bör- inom en särskild arbetsgrupp i vilken nyssnämnda bör ingå. jan ska medverka i den nya ämnesutbild- personer ningen. När mera genomgripande förändringar i När det gäller kompletteringen av ämnes- högskoleväsendet genomförs, kommer led-

kunskaper föreslår LUK, att åtgärder vid- ningen av befattningshavamas utbildning tas för att underlätta individuellt planerade och fortbildning sannolikt att undergå vissa sådana studier vid universitet och högsko- förändringar. LUK går inte närmare in på lor, i första hand inom Sverige men i vissa denna fråga men understryker vikten av fall även i utlandet. Vidare föreslår vi, att samverkan mellan berörda myndigheter och

kompletterande ämnesstudier främjas genom utbildningsenheter och, när det gäller utatt studierna får bedrivas av medverkande regelmässigt un- bildning i praktisk-pedader tjänstledighet med B-avdrag i den mån gogisk utbildning, med skolväsendet i prakinte doktorandstipendier eller andra stipen- tikkommunema. dier står till förfogande. Befattningsutbildningen för ämnesutbil-

136 SOU 1973: 42

darna börjar genomföras det år då LUKreformen påbörjas. För medverkande i praktisk-pedagogisk utbildning påbörjas den ett år senare. Den särskilda befattningsutbildningen för nu verksamma utbildare av LUK-ämneslärare äger rum ett år före LUK-reforrnens början. LUK utgår numera från att reformen påbörjas budgetåret 1976/77.

Kapitel 9 - Kostnadsberäkningar Kostnaderna för de olika slag av befattningsutbildning som vi föreslagit kan sammanfattas enligt följande. Året närmast före LUK-reformens början beräknas befattningsutbildningen kosta ungefär en miljon kronor. Kostnaden stiger därefter fram till och med det tredje året efter reformens början då den beräknas uppgå till ca 2,3 miljoner kronor. Från och med det femte âret efter reformens början beräknas befattningsutbildningen få den omfattning som den sedan kontinuerligt kommer att ha. Den årliga kostnaden uppgår då till ca 1,8 miljoner kronor. Av detta belopp går drygt en fjärdedel, 480000 kronor, till utbildningen av ämnesutbildare och nära tre fjärdedelar, eller över 1,3 miljoner kronor, till utbildningen av medverkande i den praktiskpedagogiska utbildningen. Den samlade kostnaden för den redovisade sexårsperioden uppgår till ca 10,8 miljoner kronor. Av detta belopp går ca 3,8 miljoner kronor till ämnesutbildama och ca 7 miljoner kronor till medverkande i den praktisk-pedagogiska utbildningen.

SOU 1973: 42 137

1 1 in

Summary English

11.1 Introduction jects with that of other teachers in subject comprehensive school and upper secondary LUKs main reports Continued Reform of school. Teacher Education (SOU 1972:92) and

Draft Syllabi (SOU 1972:93) covered .the

training of teachers of child care, child 11.2 Appointments and qualifications and youth welfare, housing/environment education, af- It is proposed that appointments for partidrama, ergonomics, family fairs, design, domestic cipation in the training of LUK subject physical education, teachers be principally the same as for science, consumer education, nutrition, other forms of basic higher education, viz handicraft, drawing and textiles a.s well as university lecturers and junior lecturers, parts of certain other subjects. An English assistant teachers, assistants and experts in summary entitled Continued Reform of various fields. It is proposed that the same Teacher Education (Report by the Swedish rules be made to apply to qualifications Committee on Teacher Education DsU 1973:3) was published for these appointments as to qualifications separately. for corresponding appointments in other The final report now submitted, The Edu- forms of higher education, viz a Ph.D. and cation of Teacher Trainers ( ) certified teaching proficiency for a lectureis concerned with two issues, firstly the ship and a degree for an appointment as qualifications for appointments concerned junior lecturer. However, LUK proposes with the subject studies and postgraduate stricter rules governing qualifications for teacher education of teachers of the subjects junior lecturer appointments. In the Com- (LUK subjects) dealt with in the main re- mittees view a basic degree (FiLkand. or a port, secondly the role training of these counterpart thereof) should be required inteacher trainers. cluding basic and further courses in the

Earlier LUK proposed that subject stu- subject with which the appointment is con-

dies in LUK subjects should take place at cerned. The requirement of a further course

the arts faculties of universities. Teacher is an innovation.

education for prospective teachers of LUK At present the LUK subject institutions

subjects is to follow their graduation in at of Swedish colleges of education lack cer-

least two “school subjects and is to take tain appointments existing at other insti-

place in the subject teacher line of colleges tutions in subjects included in the educa-

of education, thus implying a co-ordination tion of class teachers for the middle and

of the training of teachers of LUK sub- lower levels of comprehensive school. The

138 SOU 1973: 42

Committee now proposes that appointments proposed that this training comprise a twoof this kind be introduced in connection week introductory course to be attended with the reform of the education of LUK after appointment as a higher education subject teachers. teacher or teacher trainer but before taking Thus art, physical education and music up the appointment. It is proposed that this institutions are to include appointments course be followed by regularly recurrent for lecturers in subject studies and sub- in-service training for all academic teachers ject methodology as well as for junior and teacher trainers, comprising as a rule lecturers in subject studies and lec- two weeks per working year. Individually turers in subject methodology. Subject planned and executed in-service training methodology lectureships are to be pro- will also occur in the form of subject stuvided at other LUK subject institutions of dies, study tours, vocationa.l activity etc. colleges of education. It is proposed that Educational and administrative training the same rules apply concerning qualifica- comprising two courses, Cl and C2, lasting tions for these appointments as with cor- for a total of ten weeks and jointly attended responding appointments in other subjects by directors of studies and corresponding at colleges of education. This means that officers at different institutions and colleall appointments will require the same quali- ges, is proposed for the educational and fications as for a permanent appointment in administrative management of subject instithe subject concerned at comprehensive tutions and colleges of education etc. It is school or upper secondary school level plus proposed that training for educational maknowledge of the subject over and above nagement functions be expanded and reinthe degree requirements having a bearing on forced in the role training of comprehenthe appointment and finally distinguished sive school and upper secondary school educational activities in the field with which head teachers (course D). the appointment is concerned. As a general The structure of role training is illustrated rule a Ph.D. or corresponding degree is also in the two tables on the following pages required for a lectureship, although this (tables 11.1 and 11.2). Training in courses requirement does not apply to all subject A and B will total approximately one term methodology lectureships. The Committee over a period of eight to ten years. To this does not propose any changes of principle will be added individual in-service training but emphasizes that the teaching experience of various kinds together, where appropriaof an applicant for a college of education te, with role training for educational and post must bear witness to his or her administrative managerial functions. suitability as a teacher trainer. It is pro- Two members of the Committee find the posed that this be expressed in the statutes introductory role training according to the by means of a provision requiring “substan- Committees recommendations too short. tial practical teaching experience as a qua- In a special comment they recommend a lification for a senior or junior lectureship preparatory role training of about half a at a college of education. It is proposed that year. a corresponding provision be made to apply to the appointment of supervisors in connection with teaching practice. 11.4 Special role training A special role training of a non-recurrent character is proposed for existing teacher 11.3 Regular role training trainers in LUK Subjects. This training will Role training for higher education tmchers be provided partly in the form of a course and for teacher trainers should be given a and partly by means of sabbatical leave for stepwise structure. For the time being it is preparatory work at the trainers own

SOU 1973: 42 139

11.5 Tables

Table 11 .1 Role training for subject teachers

Introductory course A 1, 2 weeks, arranged Iocally 2 weeks or regionally, as a rule once annually, for newly appointed teachers

Follow-up course A 2 succeeding the above, 1 week, 1 Week arranged locally or regionally, as a rule once annually, for newly appointed teachers

ln-servioe training B within or outside the institutions, 2 weeks p.a. arranged in various forms on a local, regional or central basis and totalling 2 weeks per annum

\ \

ln-service training is helped by a division of labour _ permitting oonoentration eg. on development work, 3°°°d9 to research or work for clients outside the institution °°3 3559557719711

Pedagogical course C 1 of educational - administrative managerial personnel (head teachers and directors, 5 weeks directors of studies, heads of department) at various oolleges and institutions, approximately 6 weeks as required

Pedagogical-administrative course C 2 for head teachers (directors) and directors of studies at various 4 W°°|5 oolleges and institutions, approximately 4 weeks as required

140 SOU 1973: 42

Table 11.2 Role training for teacher trainers

lntroductory course Ab Introductory course Aa, (approximately 2 weeks summer course 10 seminars and regional courses study days termtime), every year local training as required

/

ln-service course B, 1 week every term during termtime, local, regionai or netionwide training

i

Pedagogieal course C 1, 6 weeks, nationei course Head teacher training course D, at least 4 weeks, regional courses every year

PedagogicaI-administrative course C 2, 4 weeks, national course

schools or institutions and will be carried out during the year immediately preceding the implementation of the LUK reform. The Committee anticipates that this will take in 1976, not in 1975 as proposed in place the Committeds main report.

SOU 1973: 42 141

Reservation

av ledamöterna Carl Tomas Edam och Jan-Olof Olsson

Angående befattningsutbildningens omfattning och innehåll fär lärare inom praktisk-pedagogisk utbildning och ämnesutbildning.

I likhet med har vi ett eller utredningens majoritet ett par moment ingående penetreras beträffande befattningsutbildning för lärar- vid varje kurstillfálle eller att flera moment utbildare haft som utgångspunkt för våra ingår med tid i mycket begränsad varje överväganden att lärarutbildningen är av tvåveckorskurs. central betydelse för utvecklingen av och Det första fallet innebär att lärarutbildakvaliteten på arbetet i skolan. Lärarutbildar- ren kan få vänta år innan ett visst många na har därmed en nyckeluppgift i utbild- moment inhämtas. Innan dess får lärarutningsväsendet. De bör därför ges reella bildaren klara utan

sig särskild utbildning

förutsättningar att fullgöra sina funktioner. på flertalet områden. Befattningsutbildning- En särskild befattnjngsutbildning är därför en kommer i sin helhet inte att vara genomnödvändig. Så långt ansluter vi oss till förd förrän efter mycket lång tid. LUK: s majoritetsförslag. Den andra modellen medför att olika Utredningens majoritet har emellertid en- moment kommer att behandlas så ytligt att ligt vår uppfattning inte dragit konsekvennågot meningsfullt kunskapsinhämtande serna av sin syn på lärarutbildama som en kan rum. har un-

knappast äga Utredningen

central grupp av stor betydelse för skolans der arbetets diskuterat gång omfattningen arbete. Sålunda har utredningen begränsat av vissa moment och då kommit fram till sitt förslag om befattningsutbildning till en att moment som t. ex. utvecklings- och sokort introduktionskurs om två veckor åtcialpsykologisk fördjupning, lärarutbildaren följd av två veckors fortbildningskurs varje som utvärderare samt pedagogiskt utveckår. Genom detta förslag räknar skulle få utredningen lingsarbete 0-5 timmar i grundmed en stegvis uppbyggd befattningsutbild- kursen. Då fortbildningskurserna enligt denning under vilken kompetensen successivt na modell måste bygga på varandra leder förutsätts öka. detta till att ett stort antal kurser måste pågå Vi delar inte detta principiella parallellt med till att synsätt hänsyn rekryteringen då vi anser att lärarutbildare av lärarutbildare varje redan sker kontinuerligt. från första tjänstgöringen bör vara så skic- LUK:s korta kurser inte nåmöjliggör kad att uppgifterna kan fullgöras med stora gon integration mellan teori och praktik krav på kvalitet i undervisningen. under som vi befattningsutbildningen, något LUK förutsätter att de korta kurserna bedömer som mycket En sådan angeläget. systematiskt byggs upp så att alla moment integration är av grundläggande betydelse skall vara genomgående under en längre för den praktisk-pedagogiska utbildningen tidsperiod. Detta ger två möjligheter att och brister en stor härvidlag utgör idag organisera studierna, antingen genom att del av kritiken mot nuvarande lärarutbild-

142 SOU 1973: 42

ning. Om denna integration inte kan genom- ras och utvidgas framför allt med avsnitt föras i befattningsutbildningen finns skäl som tar sikte på skolans alltmer accentueatt anta att lärarutbildaren i sin undervis- rade sociala roll och elevvårdande uppgifkombinerar dessa kom- ter, något som LUK kraftigt understrukit i ning inte naturligen ponenter. Enligt vår uppfattning bör så- förslag till praktisk-pedagogisk utbildning lunda lärarutbildare själva auskultera, ha för lärare inom ungdomsskolan. Om detta egna övningslektioner och genomgå såväl skall bli en realitet i lärarutbildningen bör som samhällspraktik på olika sådana frågor ägnas stor uppmärksamhet i skolpraktik institutioner. Detta har inte medtagits i en utbildning för lärarutbildare och inte LUK:s majoritetsförslag. bara studeras teoretiskt utan också omsät- Då lärarutbildarrollen i hög grad är en tas i praktik. fråga om attitydpåverkan, för vilken krävs Skolan har idag ett stort kontaktbehov kunskaper, färdigheter, träning och erfaren- med myndigheter och organisationer utanhet, bör befattningsutbildningen ske under för skolan. Detta kommer sannolikt att en längre tidsperiod. Utbildningen bör vara öka. Lärarutbildaren bör sålunda vara väl av en sådan längd att olika moment in- förtrogen med barn- och ungdomsarbete gående kan penetreras och omsättas i prak- inom olika verksamhetsområden för att i tik. Först då kan enligt vår uppfattning de sin undervisning beakta kravet på lärarna resultat LUK eftersträvar uppnås. Därtill i detta sammanhang. Dessa krav på skolan talar, som nämnts, starka organisatoriska och därmed på lärarna leder till att samskäl för en längre sammanhållen grund- hällspraktik i olika former bör ingå i en utbildning. befattningsutbildning för lärarutbildare. Den längre grundutbildningen för lärar- Verksamheten i skolan kräver alltmer utbildare som vi förordar bör omfatta en arbete i lag. För detta arbetssätt har lärarna termin. En sådan utbildning finns f. n. för hittills haft obetydlig eller ingen träning. seminarielärare inom förskollärarutbildning- Denna aspekt bör enligt vår uppfattning en och förordades av 1960 års lärarutbild- ges stort utrymme i befattningsutbildningen ningssakkunniga (SOU 1965:29). i syfte att successivt skola lärarkandidater- LUK har i förslaget till befattningsut- na i lagarbete. bildning för medverkande i den praktisk- Vi anser det också angeläget att ett spepedagogiska utbildningen medtagit en rad cialarbete i undervisningsplanering ingår i olika befattningshavare. I våra övervägan- utbildningen. Detta arbete bör ske med den har vi utgått från att metodik- och direkt anknytning till arbetet i skolorna. pedagogiklektorer samt handledare i första Målet bör vara att stimulera till, pröva och hand bereds tillfälle att genomgå utbild- arbeta med olika undervisningsmetoder. ningen. En satsning på befattningsutbild- Iärarutbildaren bör härigenom kunna erning inom lärarutbildningsområdet bör be- hålla en förutsättningslös uppfattning om gränsas till de personalkategorier som har olika metoder och ifrågsätta traditionella störst behov av utbildning. Övriga katego- lösningar. riers utbildningsbehov bör avvägas med Ett särskilt moment bör behandla samhänsyn till de andra arbetsuppgifter som verkan, samverkansorgan och elevinflytanåligger dessa. de både inom högskolan och ungdomssko- Det har inte varit möjligt för oss att lan. utarbeta ett fullständigt förslag till innehåll Det bör även övervägas att föra in moi en befattningsutbildning av den karaktär ment som kommunikationsträning i utbildsom vi föreslår. Som nämnts anser vi att ningen, vilket LUK tidigare föreslagit i en viktig del i en sådan utbildning bör ut- normalstudieplaner för vissa ämnen. göras av auskultationer, övningsundervis- Denna exemplifiering skulle kunna göras ning och praktik. De av LUK föreslagna betydligt mer omfattande och kompletteras momenten bör emellertid också komplette- med moment som läromedel och lärome-

SOU 1973: 42 143

delsutveckling, stadge- och författningskunskap, stadieövergripande kontakter mellan lärarutbildare, studiebesök i anslutning till moment som behandlar olika skolfonner m. m. Studierna i vuxenpedagogik måste dessutom få en framträdande plats. Vi anser att dessa moment jämte tidigare nämnda är nödvändiga i en befattningsutbildning för lärarutbildare, om önskvärda effekter skall kunna uppnås. Med hänsyn till det stora behov av utbildning som föreligger i ett inledningsskede bör övervägas i vilka former den av oss föreslagna befattningsutbildningen successivt kan byggas upp. Vi har utgått från att en termins befattningsutbildning av det slag vi förordar kommer att förläggas till terminen före första tjänstgöringen vid lärarhögskola. Detta innebär att sådana tjänster i framtiden bör lediganmälas och tillsättas en termin tidigare än f. n., om den blivande lärarutbildaren skall kunna genomgå utbildningen före den första tjänstgöringen vid lärarhögskolan. Vi finner detta angeläget. Särskilda problem uppstår då det gäller att anordna kurser för lärarutbildare med endast partiell tjänstgöring inom lärarutbildningen. Speciella insatser måste göras för att även dessa skall få en befattningsutbildning. En befattningsutbildning för medverkan i ämnesutbildningen bör byggas upp i princip på samma sätt som för medverkande i den praktisk-pedagogiska utbildningen. Sådan utbildning saknas i stor utsträckning i dag. Vi finner emellertid inte anledning att framlägga konkreta förslag på denna punkt, då en befattningsutbildning för alla högskolans ämnesutbildare bör diskuteras i ett sammanhang och med beaktande av de särskilda krav ställer.

högskoleutbildningen

144 SOU 1973: 42

Bilaga l till för

Förslag studieplan befattningsutbildning .

av medverkande i

LUK-ämnesutbildning

1.1 Organisation trala kurser eller ges annan form. Den omfattar för varje lärare sammanlagt 2 vec- Befattningsutbildningen anordnas som återkor per år. kommande utbildning med stegvis uppbyggnad. Den består av olika enheter med samma mål och i stort sett samma huvudmo- 1.1.4 Pedagogisk kurs C 1, 6 veckor ment. Innehållets inriktning, omfattning och för utformning blir beroende av dels vilken läall pedagogisk-administrativ ledningspersorargrupp som deltar vid varje utbildningsnal vid institutioner för LUK-ämnesutbildtillfälle, dels deltagarnas tidigare erfarenhening. Utbildningen genomförs gemensamt ter och kunskaper. med befattningsutbildning för motsvarande befattningshavare vid andra institutioner Följande kurser ges: samt studierektorer och institutionsföreståndare vid lärarhögskola.

1.1.1 Introduktionskurs A l, 2 veckor 1.1.5 Pedagogisk-administrativ kurs C 2, 4 för veckor samtliga nyutnämnda lärare vid institutioner för för LUK-ämnesutbildning. institutionsföreståndare, studierektorer m. fl. vid institutioner för LUK-ämnesutbildning. 1.1.2 Uppföljningskurs A 2, l vecka Utbildningen genomförs gemensamt för de grupper som angetts under kurs C 1. för samtliga nyutnämnda lärare, vilka genomgått introduktionskurs A l. 1.2 Mål

Utbildningen skall 1.1.3 Fortbildningskurs B, 2 veckor, inom och utanför ge ämnesutbildaren en helhetssyn på den institutionerna högre utbildningens roll i samhället, så att för han kan medverka till att varje enskild sturedan verksamma lärare vid institutioner derande planerar och genomför sina studier för LUK-ämnesutbildning. Fortbildningen så att de fyller kraven på yrkesinriktning, organiseras som lokala, regionala eller cen- allmänbildning och personlighetsutveckling

IO-SOU 1973: 42 145

utveckla ämnesutbildarens förmåga att 1.3.1.3 Sociala utbildningsfrågor i samverkan med kolleger och studerande SYO planera, genomföra och värdera utbildning- Studiesociala frågor en i enlighet med målet för den högre ut- Studieekonomiska frågor bildningen och studieplanen för ämnet ge ämnesutbildaren kunskaper om sociala 1.3.1.4 Studieplaner, studiekurser, kurser och psykologiska förhållanden, som inver- och utbildningsinnehåll kar på människans attityder, beteenden, utveckling och arbetsresultat samt färdigheter 1.3.1.5 Lokaler, läromedel och övriga resuratt genom sina arbetsmetoder tillämpa dessa ser kunskaper i den reella utbildningssituationen ge ämnesutbildaren aktuell information 1 .3.2 Utbildningsprocessen om forsknings- och utvecklingsarbete samt insikter om ämnesutbildningens möjligheter 1.3.2.1 Inlärningsförloppet att bidra till nytänkande och utveckling in- Elementär kurs i inlärningspsykologi med om ämnet. inriktning på vuxna studerande

l .3 .2.2 Ämnesutbildarrollen Ämnesutbildaren i funktion 1.3 Kursinnehåll Lärarlags- och arbetslagsprincipen, samverkan inom institutionen 1.3.1 Förutsättningar Ämnesutbildarens samarbete med befattningshavare och institutioner utanför hög- 1.3.1.1 Den högre utbildningens mål, orgaskolan nisation och arbetsformer Ämnesutbildaren som personlig handledare Högskoleutbildning vid filosofisk fakultet, Studievägledande och kurativa uppgifter studieplaner, forskning Utbildningen och samhället och arbetssätt 1.3.2.3 Undervisningsformer Utbildningsplanering Undervisningsfonner och arbetssätt i vuxen- Ledningsfunktioner, intern och extern inutbildning formation Utbildningens (studiearbetets) planering och Förvaltning, budgetfrågor genomförande med hänsyn till utbildningens Administrativa rutiner mål och de studerandes förutsättningar Författningar Individualisering av studiearbetet Lärare och övriga medverkande Metodskolning och specialarbeten i grund- Samverkansformer, lärarlag studierna

1.3.1.2 Den vuxenstuderandes situation 1.3.2.4 Samverkan och sociala relationer Förkunskaper, intresseinriktning, yrkesin- Samverkansformer riktning Gruppsykologi: gruppbildning, gruppstruk- Personlighetsutveckling turer, grupprocesser, gruppdynamiska öv- Sociala faktorers inverkan på människans ningar utveckling Lärarlaget och arbetslaget i funktion Prestationens beroende av sociala, intellek- Studiesociala problem stödâtgärder tuella och emotionella faktorer samtalsmetodik Olika beteenden och orsakerna till dessa Ekonomiska och rättsliga villkor 1 .3 .2.5 Utvärdering Handikappade studerande Subjektiv-objektiv bedömning Studievägledning i samband med den en- Olika slag av mätningar skilda studerandens utbildningssituation Prov, provkonstruktion, bedömning av prov

146 SOU 1973: 42

Allsidighet och tillförlitlighet i bedömningen bete. Arbetsfördelningen i ett lärarlag bör Betygsättning inte bara ta hänsyn till vilka lärare som är Kursvärdering mest lämpade för vissa uppgifter utan också och avrådning till lärarnas behov av att utveckla sitt ar- Rådgivning betssätt och sina undervisningsmetoder och 1.3.2.6 Forskning och utvecklingsarbete pröva på nya uppgifter, som kan bredda Forsknings- och utvecklingsarbetet inom deras erfarenhetsregister. En annan naturlig ämnet, dess inriktning, omfattning och lo- form av fortbildning i arbetet utgörs av de i Sverige kontinuerligt återkommande seminarier, där kalisering Internationella utblickar institutionens arbete planeras och utvärde- Information om pågående projekt ras. Huvuddelen av den ämnesmässiga fort- Metodträning och metodutveckling bildningen erhålls genom enskilda litteratur- Försök och forskningsuppgifter studier, medverkan i forsknings- och utoch projektplanering vecklingsarbete samt arbete hos avnämare. Projektutveckling Ämnesutbildaren som forskare Lärarna i den högre ämnesutbildningen skall ge ämnesmässiga grundkunskaper åt 1.3.2.7 Vissa läromedelsfrågor studerande med skilda yrkesplaner samt åt Läromedelsframställning och läromedelsut- studerande utan klart utformade yrkesplanyttjande inom den egna institutionen ner. Detta ställer stora krav på överblick Samverkan i fråga om läromedlens utnytt- över ämnet och dess olika användningsomjande råden men också på kunskaper om den hög- Tendenser i läromedelsutvecklingen re utbildningens mål, organisation och arbetsformer. En sådan överblick är en nödvändig förutsättning för att lärarna skall kunna genomföra en utbildning, som på ett 1.4 Anvisningar till innehållet för varje studerande adekvat sätt erbjuder Alla lärare inom en ämnesinstitution i möjligheter till yrkesinriktning, allmänbild- LUK-ämne skall genomgå befattningsut- ning och personlighetsutveckling genom stubildning, som omfattar introduktionsutbild- dierna. återkommande fort- Huvudmomentet om den högre utbildning och kontinuerligt bildning. Befattningsutbildningen består dels ningens mål, organisation och arbetsformer av pedagogisk grundutbildning och fortbild- bör uppta en väsentlig plats i de centralt ning, dels av ämnesmässig fortbildning. anordnade kurserna. Detta huvudmoment skall sätta den skall ge kursdeltagarna kunskaper om den Befattningsutbildningen enskilda läraren i stånd att inom ett arbets- högre utbildningens roll i samhället. Läoch övriga med- rarna bör bibringas en realistisk syn på det lag, som består av lärare verkande vid institutionen samt de stude- egna ämnets roll och betydelse i relation till rande, fullgöra sina speciella uppgifter i en- andra ämnen och till den högre utbildningen i dess helhet. Utbildningen i momentet lighet med målet för den högre utbildningen och studieplanen för ämnet. skall också ge förutsättningar för en god Befattningsutbildningen kan organiseras undervisningsplanering och ett effektivt resom lokalt, regionalt eller centralt anord- sursutnyttjande. nade kurser eller som lokalt eller regionalt Nyanställda lärare utan tidigare praktiskanordnade studiedagar och seminarier. pedagogisk utbildning bör genom litteratur- Introduktionsutbildning och fortbildning studier inhämta en särskild kurs i utvecki kursform bör alltid varvas med fortbild- lings-, inlärnings- och socialpsykologi. Denning i arbetet, organiserad på den enskilda na kurs bör ta upp de vanligaste begreppen institutionens ansvar. Fortbildning i arbetet och terrnerna och ge elementära kunskaper ges bland annat genom att mindre erfarna om inlärningsprocessen samt utgöra förlärare handleds av mer erfarna i ett lagar- beredelse för den fortbildning, som äm-

SOU 1973: 42 147

nesutbildarna senare kommer att få till- ter att genom egen framtagning av lärosammans med redan verksamma lärare vid medel bidra till det pedagogiska utveckinstitutionen. lingsarbetet inom ämnet bör uppmärksam- Befattningsutbildningen skall göra lärar- mas. Information om nya läromedel likna medvetna om den enskilda studerandens som om nya metoder för stoffanalys, målsituation i utbildningsprocessen, hans förut- analys samt systematisering, lagring och sättningar, intresseinriktning och yrkespla- spridning av information bör ges på de ner. I rollspelets form eller på annat sätt centralt anordnade kurserna för att så kan man ge exempel på individuellt anpas- snabbt som möjligt kunna spridas till instisade studiegångar. lärarnas ansvar för att tutionerna. Likaså bör nyheter och tendenmedverka till att avhjälpa de studerandes ser i den tekniska utvecklingen tas upp på svårigheter i olika avseenden måste upp- rikskursema. Personliga färdigheter i läromärksammas redan i befattningsutbildning- medelsframställning och läromedelsutnytten, bland annat genom övningar i samtals- iande bör tränas i den lokala fortbildningen, metodik. företrädesvis i det dagliga arbetet på insti- Kursinnehållet under huvudmomentet tutionen. Undervisningsprocessen skall inriktas på Fortbildning kring frågor om prov, bevuxenpedagogiska frågor. Tyngdpunkten i dömning och betygsättning bör organiseras befattningsutbildningen skall ligga på arbets- lokalt på varje institution och i stor utsätt och undervisningsmetoder i den högre sträckning anknyta till aktuella situationer. utbildningen. Detta huvudmoment skall där- Institutionsföreståndare, lärare, assistenför bland annat ge lärarna förutsättningar ter och amanuenser vid en ämnesinstitution att handleda studerande som lämnat ung- bör i princip fungera som ett lärarlag. Bedomsskolan bakom sig och i vissa fall hun- fattningsutbildningen bör inriktas på att utnit skaffa sig något eller några års arbets- veckla arbetet inom detta lag och på att livserfarenhet. Undervisningen av vuxna för- förena ämnesutbildningens delar så att desutsätter kunskaper om den sociala struktu- sa bildar en helhet där teori och praktik ren i smågrupper och om vanliga gruppdy- stöder varandra. Den vanligaste arbetsfornamiska mekanismer. Läraren måste kunna men i befattningsutbildningen bör därför fungera som ledare i grupper med olika vara grupparbetet. Men grupparbetet kan sammansättning. Som sådan ska han stimu- organiseras på olika sätt. Vid sidan av vanlera de studerande till självständigt arbete liga gruppdiskussioner kan exempelvis oroch utveckla deras förmåga att ständigt ganiseras utbildningsspel eller rollspel kring ifrågasätta, analysera och förbättra sina eg- autentiska eller fingerade utbildningssituana arbetsmetoder. Inte minst i LUK-ämnen tioner. skall läraren ta vara på de studerandes ska- Befattningsutbildningen bör vara propande förmåga och lâta dem väga sina idéer blemorienterad och i stor utsträckning anmot andras så att verksamheten i gruppen knyta till aktuella problem inomutbildförs framåt genom samverkan och med ningen. De lösningar som föreslås och dishänsyn till vars och ens idéer och förslag. kuteras under kursen bör kunna leda till Dessa kunskaper och färdigheter inhämtas förbättringar på den egna institutionen. inom ramen för ett särskilt moment: grupp- bör sålunda ses som ett na- Fortbildningen psykologi. I detta moment ingår bland an- turligt led i det pedagogiska utvecklingsnat övningar mot bakgrund av den kurs arbetet. som inhämtats vid studiet av den vuxen- I samband med befattningsutbildningen studerandes situation. för ämnesutbildare under deras första verk- Läromedlens roll i inlärningsprocessen samhetsår bör anordnas auskultationer. bör på de centralt anordnade kurserna be- Dessa bör ge prov på föredömlig undervishandlas på ett principiellt och övergripande ning, om möjligt i studiekurser och kurser sätt. De enskilda institutionemas möjlighe- som deltagarna i befattningsutbildningen

148 SOU 1973: 42

själva handhar eller medverkar i på sin institution. Den kontakt- och samarbetsträning som lärarna erhåller i befattningsutbildningen bör bli vägledande för deras vardagliga kontakter med de studerande. Lärarlagets gemenskap bör pâ sikt vidgas till att omfatta ett arbetslag där lärare och studerande i samråd planerar, genomför och utvärderar utbildningen. I princip bör varje nyanställd lärare genomgå introduktionskurs och uppföljningskurs. Introduktionen skall syfta till att föra in de nya lärarna i arbetslaget och ge dem överblick över institutionens uppgifter och arbete. Före genomgången av kursen bör deltagarna ha satt sig in i gällande utbildningsplan och lokal studieplan för ämnet. Vidare bör de ha läst några elementära arbeten i pedagogik samt i personlighetspsykologi, socialpsykologi och inlärningspsykologi. För lärare vid LUK-ämnesinstitution bör utbildningen ge någon övning i att utarbeta tillämpningsmoment som bygger på integrering av kunskaper och färdigheter.

SOU 1973: 42 149

2 Förslag till för

Bilaga studieplan befattningsutbildning av

medverkande i

praktisk-pedagogisk utbildning

av lärare i LUK-ämnen

2.1 Organisation och lärare vid lärarhögskola, rektorer och

lärare vid FoD-skolorna, fortbildningsleda- Kurserna anordnas som återkommande utre och -konsulenter för att dessa skall kunna bildning med en stegvis uppbyggnad. De består av olika enheter med samma mål fördjupa och förnya sina kunskaper och få kännedom om introduktionskursen för nyoch med i stort sett samma huvudmoment. tillträdande lärarutbildare. Innehållets inriktning, omfattning och utformning blir beroende av dels vilken lärarutbildargrupp kursen vänder sig till, dels gruppens tidigare erfarenheter och kunska- 2.1.3 Fortbildningskurs B (uppläggningen per. bygger på 2.1.2 och 2.1.3 eller motsvaran-

de), 1 vecka varje termin under terminstid

Följande kurser ges: för tjänstgörande rektorer, studierektorer och lärare vid lärarhögskola, rektorer och lä- 2.1.1 Introduktionskurs Aa, 2 veckors rare vid FoD-skolorna, rektorer, studiesommarkurs rektorer och handledare vid praktikskolorför och -konsulenten na, fortbildningsledare Länytillträdande lärare vid lärarhögskola, rek- rarhögskolomas och FoD-skolornas befatttorer och lärare vid FoD-skolorna, skolche- samt handledarna ningshavare deltar obligafer i praktikkommunerna, handledare och toriskt, i så stor som övriga utsträckning rektorer vid praktikskolorna, fortbildningsmöjligt. ledare och -konsulenten Deltagande i kursen är i princip obligatoriskt för lärare vid lärarhögskola, rektorer och lärare vid FoD- 2.1.4 Pedagogisk kurs C 1, 6 veckor (delskola samt för handledare, fortbildningsledare och -konsulenter. deltar i mån moment) Övriga av utrymme. för

rektorer, studierektorer (utbildningsledare) och institutionsföreståndare vid lärarhög- 2.1.2 Studier under terminstid, kurs Ab skola samt institutionsföreståndare och stu- (genomförs successivt under terminstid) dierektorer inom ämnesutbildningen. Kurför serna genomgås av alla nu nämnda befatt-

redan verksamma rektorer, studierektorer ningshavare. De anordnas vid behov.

150 SOU 1973: 42

2.1.5 kurs C2, roll i skolarbetets förnyelse samt utveckla Pedagogisk-administrativ 4 veckor deras förmåga att medverka i denna process. för institutionsföreståndare och studierektorer inom ämnesutbildningen samt rektorer och 2.3 Kursinnehåll studierektorer vid lärarhögskola. 2.3.1 Förutsättningar

2.3.1.1 Skolans och lärarutbildningens mål 2.1.6 Delmoment i skolledarutbildning, lärarutbildningens mål i relation till skokurs D, 4 veckor eller längre lans mål för Det enskilda ämnets funktion i relation till rektorer, studierektorer och huvudlärare i de övergripande målen grundskola-gymnasieskola, fortbildningsle- Internationella utvecklingstendenser inom dare och -konsulenter. Deltagande i prin- skola och lärarutbildning för nytillträdande skollecip obligatoriskt Den pedagogiska idédebatten av idag dare. Den svenska lärarutbildningens innehåll och

utveckling

2.1.7 Anmärkning 2.3.1.2 Lärarutbildningen och samhället Vad som i studieplanen sägs om lärarut- Utvecklingstendenser inom samhälle och bildning, lärarkandidat och utbildningssitua- skola tion motsvaras i skolledarutbildningen lärarutbildningens påverkan av samhälleli- (kurs D) av fortbildning, lärare och arbets- ga värderingar och förändringar situation. Lärarutbildningens anknytning till samhället

2.3.1.3 Lärarkandidatens situation Lärarkandidatens sociala och psykologiska 2.2 Mål situation under utbildningens olika skeden Utbildningen skall Ekonomiska och rättsliga villkor utveckla lärarutbildarens förmåga att ge- Handikappade lärarkandidater nom arbetet inom sitt område levandegöra Vägledning i samband med utbildningssituaskolans mâl och till lärarkandidaterna för- tionen medla en helhetssyn på deras uppgifter tillsammans med eleverna i skolan 2.3.1.4 .Lärarutbildningens organisation förmåga att tillsam- Den svenska lärarutbildningens organisation ge lärarutbildarna mans med övrig personal som medverkar i Utvecklingstendenser lärarutbildningen och i samarbete med lä- 2.3.1.5 Utvecklings- och socialpsykologisk rarkandidaterna genomföra en klart yrkesinriktad utbildning i enlighet med lärarut- fördjupning Individens med tonvikt på det bildningens mål och riktlinjer utveckling lärarutbildarna kun- stadium lärarkandidaten kommer bibringa fördjupade på vilket om sociala och psykologiska förhål- att undervisa skaper landen som inverkar på människans attity- Personlighetsutveckling beteenden, utveckling och arbetsresul- Sociala faktorers inverkan på. människans der, tat samt färdigheter att tillämpa dessa kun- utveckling Prestationens beroende av sociala, intellekskaper i den reella utbildningssituationen kunskaper tuella och emotionella faktorer ge lärarutbildarna fördjupade om det och ut- Olika beteenden och orsakerna till dessa pedagogiska forskningsvecklingsarbetet och om lärarutbildarnas Elever med skolsvårigheter

SOU 1973: 42 151

2.3.1.6 Utbildningsplaner Individualisering i lärarutbildningen Mål, huvudmoment och anvisningar för Lärarkandidaternas studiebesök och kontakstudieplaner ter med lokala institutioner och myndig- Relationen mellan mål och heter studieplanernas innehåll och skolans mål Specialarbetet Utbildningens delar och relationerna mellan Teoriundervisning under praktikperioderna dessa Utnyttjande av lärarutbildarens egen skolundervisning i lärarutbildningen 2.3.1.7 Utbildningsstoff Stoffurval 2.3.2.4 Handledningens metodik Granskning och av stoffet samtalsmetodik

värdering

Konstruktion av utbildningsprogram i samband Handledning med auskultation, medhjälp, övningsundervisning och själv- 2.3.1.8 Utbildningssituationen ständiga övningar Lärarkandidaternas förutsättningar, intres- Handledningens individualisering sen, attityder och behov i samband med Handledningens utformning i anslutning till utbildningen lärarkandidatens successiva Övertagande av Lärarutbildaren undervisningen Lärarutbildarlagets sammansättning och Praktikhandledningens karaktär uppgifter Anknytning mellan teoriundervisning och Lärarkandidatgruppens sammansättning praktiska övningar genom handledning Lokaler, läromedel och övriga resurser FoD-skolans 2.3.2.5 Samverkan och sociala relationer användning Utbildningens beroende av praktikplatsernas arbetslaget utformning och förläggning Sociala faktorers inverkan på. upplevelser, Praktikskolans och dess befattningshavares beteenden och prestationer skyldigheter och rättigheter i samband med Lärarutbildarens samverkan med lärarkanlärarutbildning didaterna vid genomförandet av utbildningen 2.3.2 Lärarutbildarens samverkan med andra lä- Utbildningsprocessen rarutbildare och administrativ personal 2.3.2.1 Inlärningsförloppet i sociala relationer Störningar Fördjupning av kunskaper i inlärningspsyko- Gruppbildning logi med särskild inriktning på vuxna stu- Gruppdynamisk påverkan derande Lärarhögskolan, lärarkandidatgruppen och arbetslaget som sociala miljöer 2.3.2.2 Lärarutbildarrollen Lärarhögskoleläraren och lärarkandidaten Lärarutbildaren i funktion Handledaren och lärarkandidaten Lärarlags- och arbetslagsprincipen Praktikskolan, dess befattningshavare och Lärarutbildarens samarbete med befatt- lärarkandidaten ningshavare och institutioner utanför skolan Eleverna och lärarkandidaten Lärarutbildaren som personlig handledare Studievägledande och kurativa uppgifter 2.3.2.6 Lärarutbildaren som utvärderare Sambandet mellan mål och utvärdering i 2.3.2.3 Undervisningsformer och arbetssätt lärarutbildningen Undervisningsformer och arbetssätt i vuxensubjektiv-objektiv bedömning utbildning Olika slag av mätningar Undervisningens planering och genomföran- Allsidighet och tillförlitlighet i bedömningen de med hänsyn till utbildningens mål och Betygsättning av lärarkandidaten lärarkandidaternas förutsättningar Attitydmätningar

SOU 1973: 42

Kursvärdering medverkan av experter bör ingå för att be- Rådgivning lysa frågor som är betydelsefulla för sko- Avrådning lans verksamhet. Avstängning Fördjupningen av kunskaper i utvecklingspsykologiska, socialpsykologiska, per- 2.3.2.7 Pedagogiskt forsknings- och utveck- sonlighetspsykologiska och inlärningspsykolingsarbete logiska förhållanden bör utformas så att Forsknings- och utvecklingsarbetets inrikt- den direkt anknyter till lärarutbildarnas tining, omfattning och lokalisering inom Sve- digare erfarenheter. Behandlingen bör konrige kretiseras genom verksamhetsformer som lå- Internationella utblickar ter deltagarna uppleva och praktiskt stude- Information om pågående projekt. ra hithörande problem. Arbetet bör till stor Forsknings- och arbetsmetodik tillämpad på del utformas som seminarieövningar där inutvecklingsprojekt inom utbildningsområdet läst litteratur och olika erfarenheter inom Metodträning och metodutveckling lärarutbildningen ventileras. Enkla försök Ett väsentligt led i arbetet måste vara att Försöks- och demonstrationsskolans roll analysera innehållet i gällande utbildnings- Projektutveckling och projektplanering plan för lärarutbildningen och efter denna Lärarutbildaren och skolarbetets förnyelse analys bygga upp undervisningssekvenser och problemområden, som kan tillämpas i utbildningen. Kursen bör vara förebildlig i dessa sammanhang. Den bör ge lärarut- 2.4 Anvisningar till innehållet bildarna fördjupade insikter om undervislärare och handledare bör ningsmetoder och arbetssätt för vuxna och Lärarhögskolans som ett lärar- att utveckla dessa metoder. i lärarutbildningen fungera möjligheter Utbildningen bör inriktas på att ut- Lärarutbildarnas fördjupade metodskollag. veckla arbetet inom detta lag och på att ning bör omfatta såväl allmän som för det förena delar så att dessa egna ämnet speciell metodik. Denna skall lärarutbildningens bildar en helhet där teori och praktik stö- utformas så att forsknings- och utvecklingsder varandra. karaktär bör arbete initieras vid lärarhögskolan. I detta Utbildningens vara sådan en arbete bör samtliga institutioner och FoDatt deltagarna själva spelar aktiv roll vid kursens planering och ge- skolorna medverka. nomförande. Verksamheten bör hela tiden Handlednings- och utvärderingsfrågorna ses som en successiv fortbildning. Av denna behandlas så att lärarutbildarna övas att beanledning bör en långsiktig planering göras döma lärarkandidatens förmåga att fullgöra från lärarhögskolans sida så att de termins- hela lärarrollen och inte bara klara undervis återkommande fortbildningsveckorna på visningssituationen i klassrummet. Handleett funktionellt sätt kan inordnas i en ut- darna bör ingående studera hur handledbildningsgång. Utbildningen bör fördjupa ningen lämpligen utformas i utbildningens och vidga lärarutbildarens kunskaper och olika skeden. Relationerna mellan lärarhögfärdigheter så att han bättre kan fullgöra skolans lärare och lärarkandidat, handledare de uppgifter som enligt stadga för lärar- och lärarkandidat diskuteras noga. Handhögskolorna och utbildningsplan läggs på ledningen av lärarkandidaterna utformas honom. Utbildningen bör i möjligaste mån lämpligen så att de tillsammans med lärarha en individualiserad utformning där kun- utbildaren i samtalets form själva kan komskaper och erfarenheter hos lärarutbilda- ma till insikt om hur deras undervisning bör ren väl tillvaratas. förändras. Detta ställer stora krav på lärar- Utbildningen bör ha direkt anknytning utbildarens färdighet att föra sådana samtal. till samhället utanför lärarhögskolan. Stu- Av denna anledning bör i kursen ingå övdiebesök på olika samhällsinstitutioner och ningar i samtal med denna uppgift. Färdig-

SOU 1973: 42 153

het i samtalsmetodik är särskilt viktig i samband med avrådning och avstängning samt vid de olika slag av rådgivning som lärarutbildaren ofta ställs inför. Bedömningen av lärarkandidaten måste vara allsidig och får ej grundas på endast en bedömares uppfattning. Samtliga lärarutbildare måste medverka för att få till stånd en allsidig bedömning. Den subjektiva bedömningens osäkerhet och åtgärder för att öka relevansen studeras. En av lärarutbildningens viktigaste uppgifter är att lära lärarkandidaten hur han skall verka för en god elevvård. Detta fordrar god handledning under praktiken och en god pedagogisk och metodisk förberedelse och uppföljning under teoriperioderna. Kurserna för lärarutbildare måste därför i inte ringa omfattning behandla frågor om skolans elevvård och hur dessa på bästa sätt behandlas i lärarutbildningen. Dessa frågor tas upp inom olika moment i kurserna. Den enskilda skolelevens personlighetsutveckling skall enligt utbildningsplanen starkt betonas. Lärarkandidatens egen personliga utveckling under lärarutbildningen måste noga beaktas. Av denna anledning bör i kursen tas upp diskussioner kring personlighetsutveckling och mänskliga relationer. En väsentlig uppgift för utbildningen bör vara att främja samverkan mellan alla som medverkar i lärarutbildningen, mellan lärarhögskolan och den kommunala skolenheten och mellan dessa och andra i lärarutbildningen medverkande institutioner.

154 SOU 1973: 42

3 till för särskild befattningsutbild- Bilaga Förslag studieplan

för nu verksamma lärarutbildare i LUK-ämnen

ning

3.1 Organisation gränsningen mot och samverkansmöjligheterna med andra ämnen och utbildningssek- För nu verksamma lärarutbildare i LUKtorer inom den högre utbildningen ämnen vilka avser att medverka också i dennya utbildningen anordnas under året närsätta ämnesutbildaren i stånd att i samvermast före det då reformen påbörjas särskild kan med kolleger och studerande utveckla befattningsutbildning med nedanstående mål arbetsmetoder som främjar yrkesinriktning och kursinnehåll. i studierna. och vetenskaplig metodskolning Utbildningen består av

a) en inledande regionalt anordnad kurs om en vecka i början av höstterminen för 3 .3 Kursinnehåll alla intresserade lärare i nuvarande utbildning, 3.3.1 Förutsättningar b) arbete vid den egna utbildningsenheten, c) en veckas konferens vid slutet av vår- 3.3.1.1 Den högre utbildningens mål, orgaterminen för de lärare som redan från börnisation och arbetsformer jan skall medverka i den nya ämnesutbildningen. Högskoleutbildning vid filosofisk fakultet, studieplaner, forskning Utbildningsplanering, lokalisering, dimen- 3.2 Mål sionering Utbildningslinjer Utbildningen skall och extern infor- Ledningsfunktioner, intern ge ämnesutbildaren/lärarutbildaren en hel- mation hetssyn på den högre utbildningens roll i Författningar, anvisningar samhället, så att han kan medverka till att Administrativa rutiner, resurser i samverkan med studerande, kolleger och Lärare och övriga medverkande övrig personal vid institutionen eller lärar- Samverkansformer, lärarlag högskolan ge konkret form åt den nya utbildningen i LUK-ämnen 3.3.1.2 LUK-ämnesutbildarens nya situation

utveckla ämnesutbildarens/lärarutbildarens Information om tjänster och tjänstgöringsfönnåga att planera och genomföra en ut- villkor, lönefrågor, vidareutbildningsmöjligbildning som ger ämnet profil och anger av- heter, Övergångsbestämmelser

SOU 1973: 42 155

3.3.1.3 Studieplaner, studiekurser, kurser och Information om pågående projekt utbildningsinnehåll samt utbildningsplaner Forsknings- och utvecklingsarbete inom äm-

net, dess inriktning, omfattning och lokalise- De nya studieplanerna ring inom Sverige Förändringar i innehåll och uppbyggnad av Internationella utblickar. kurserna betingade av kravet på yrkesinriktning och metodskolning Ämnesprofilen, gränsdragningsproblem och 3.3.2.4 Vissa läromedelsfrågor samverkansmöjligheter Specialiseringsmöjligheter Samverkan i fråga om läromedlens utnytt- Arbete med lokala studieplaner, utbildnings- jande planer och litteraturlistor Tendenser i läromedelsutvecklingen

3.3.1.4 Lokalernas utrustning 3.4 Anvisningar till innehållet

Inventering av befintlig utrustning Den inledande kursen avser att motivera Utarbetande av underlag för förnyelse och ämnesutbildare och lärarutbildare till att komplettering av utrustningen. aktivt medverka i den omställningsprocess som LUK-ämnesutbildningen skall undergå. Detta förutsätter att ämnesutbildaren/ 3.3.2 Utbildningsprocessen lärarutbildaren ges möjlighet att identifiera 3.3.2.1 Ämnesutbildarrollen sig med den nya roll som verksamheten inom en annan högskoleorganisation inne- Ämnesutbildaren i funktion bär samt att känna trygghet i medvetandet Lärarlags- och arbetslagsprincipen, samver- om att hans och kunskaper erfarenheter kan inom institutionen från den nuvarande utbildningen kommer Ämnesutbildarens samarbete med befattatt utgöra värdefulla tillgångar i det nya ningshavare och institutioner utanför den systemet. Den inledande kursen bör således egna institutionen ha ett av betydande inslag information. Ämnesutbildaren som personlig handledare. Detta innebär inte att den skall ges enbart i form av föreläsningar och inläsning av

förelagd litteratur. Huvuddelen av kurstiden 3.3.2.2 Undervisningsfonner och arbetssätt bör upptas av gruppdiskussioner kring olika Utveckling av undervisningsformer och ar- avsnitt av informationen för att man skall betssätt kunna tänka igenom konsekvenser och ta Utbildningens planering och genomförande upp problem som kan väntas uppstå i sammed hänsyn till utbildningens mål och de band med övergången till det nya systemet. studerandes förutsättningar Den information som ges under den in- Utbildningens yrkesinriktning ledande kursen bör i princip inriktas på två Omfördelningen mellan ämnesstudier och områden. Kursdeltagarna bör informeras praktisk-pedagogisk utbildning i studie- om och arbetssätt inom utorganisation gången vid filosofisk fakultet och lärarbildningen Individualisering av studiearbetet I samband högskola. därmed ges sådan in- Metodskolning formation om tjänster, tjänstgöringsvillkor, Specialarbeten i utbildningen. och lönefrågor, vidareutbildningsmöjligheter Övergångsbestämmelser som kan hjälpa ämnesutbildaren/lärarutbildaren att ta ställ- 3.3.2.3 Forskning och utvecklingsarbete ning till sina uppgifter och personliga ut- Ämnesutbildarens roll i utvecklingsarbetet inom vecklingsmöjligheter den nya organi- Projektutveckling och projektplanering sationen.

156 SOU 1973: 42

Den andra delen av informationen utgörs randet av försök i skolan bör ges i den av utredningsförslag, proposition och riks- inledande kursen. dagsbeslut om ny lärarutbildning i LUK- Tiden under den inledande kursen beämnen samt normalstudieplaner för ämnes- räknas fördelad ungefar lika mellan a) avstudierna - i den mån sådana finns ut- snitten 3.3.1.1 och 3.3.1.2, b) avsnitten arbetade vid tidpunkten för den inledande 3.3.1.3 och 3.3.1.4 samt 3.3.2.4, c) avsnitten kursen. Med utgångspunkt i dessa källor 3.3.2.1, 3.3.2.2 och 3.3.2.3. upprättas en problem- och åtgärdskatalog Under arbetet vid den egna utbildningssom sedan kan ligga till grund för arbetet enheten upptar avsnitten 3.3.1.3 och 3.3.1.4 på de enskilda institutionerna. huvudparten av tiden men samtliga övriga För den icke kursbundna delen av den avsnitt behandlas i anslutning till arbetet särskilda befattningsutbildningen utnyttjas med nyssnämnda avsnitt. vid sidan av viss tjänstledighet i första hand Konferensen för de lärare som redan studiedagarna för arbete med lokala studie- från början ska medverka i den nya ämnes planer, litetraturlistor, utrustningskomplette- utbildningen i LUK-ämnen utformas i sam ring osv. I den mån normalstudieplaner fö- verkan med dessa lärare. Flertalet moment religger, utgör dessa den viktigaste källan under 3.3.1 och 3.3.2 berörs. för institutionernas fortsatta arbete. Om normalstudieplanerna utarbetas parallellt med den särskilda utbildningen förutsätts den centrala högskolemyndigheten göra detta under fortlöpande kontakt med institutionerna, bland annat genom infonnation i seminarieform till samtliga lärare. Intimt förknippade med inlevelsen i den nya ämnesutbildarrollen är kraven på yrkesinriktning och metodskolning. Diskussioner om hur dessa krav skall förverkligas i utbildningen utgör en av de viktigaste uppgifterna i såväl den kursbundna delen av befattningsutbildningen som i arbetet på den egna institutionen. I synnerhet metodskolning i studierna torde utgöra ett krav som LUK-ämnesutbildaren känner osäkerhet inför. Det är därför väsentligt att befattningsutbildningen tar sikte på att belysa och i vissa avseenden vidga innebörden i begreppet vetenskaplig metod. Utarbetande av en för varje ämnesområde konkretiserad studiegång bör kunna utgöra huvuduppgiften under någon eller några studiedagar och seminarier vid institutionen. En sådan studiegång kan byggas upp stegvis - från ett kritiskt analyserande, explorativt och laborativt studiesätt på A- och B-nivån, över större eller mindre specialarbeten på C- och D-nivån till självständigt arbete med mer omfattande projekt i den egentliga forskarutbildningen. En viss information om vetenskaplighet vid planeringen och genomfö-

SOU 1973: 42 157

4 Utkast till i

Bilaga ändringar lärarhögskole-

stadgan (1968:318), kungörelsen om

viss för

personal lärarutbildning m. m.

1968:3 19) och

( universitetsstadgan ( 1964:461 ) jämte kommentarer

4.1 Utkast till Kungl. Majzts kungörelse om ändring i stadgan (1968:318) för lärarhögskolorna; utfärdad den Kungl. Majzt förordnar i fråga om stadgan (1968:318) för lärarhögskolorna, dels att 111 a, 112 a, 114a, 115a, 121-123 och 125 §§ skall upphöra att gälla, dels att 78, 92-94, 96, 97-100, 103, 105, 106, 107, 112-116, 118-120 och 126 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i stadgan skall införas en ny paragraf, 96 a §, av nedan angivna lydelse. 78 § Följande institutioner finns vid nedan angivna lärarhögskolor. Närmare förskrifter om indelning i institutioner meddelas av Kungl. Majzt eller, efter Kungl. Majzts bemyndigande, av rektor.

Institution för Lärarhögskola

1. Pedagogik Vid varje lärarhögskola 2. Lågstadiets metodik Vid varje lärarhögskola 3. Mellanstadiets metodik Vid varje lärarhögskola 4. Tekniska läromedel Vid varje lärarhögskola 5. Ämnesutbildning och ämnesmetodik för vart Vid varje lärarhögskola och ett av ämnena bildkunskap, biologi, engelska, fysik, geografi, historia, idrott, kemi, matematik, musik, religionskunskap, samhällskunskap och svenska 6. Ämnesmetodik för vart och ett av ämnena Vid lärarhögskola som barn- och ungdomskunskap, dramatik, kost och Kungl. Majzt bestämmer miljö samt slöjd samt för varje annat ämne eller, om särskilda skäl föreligger, för två eller flera andra ämnen i vilka ämnesmetodisk utbildning ges pâ ämneslärarlinje och vilka ej motsvaras av ämne enligt 5

158 SOU 1973: 42

7. Förskolstadiets metodik Vid lärarhögskola med förskollärarlinje 8. Specialundervisningens metodik Vid lärarhögskola med speciallärarlinje 9. Folkhögskolans och folkbildningsarbetets Vid lärarhögskola som metodik Kungl. Majzt bestämmer

92 § Vid lärarhögskola finns en ordinarie tjänst som rektor samt vid större lärarhögskola en ordinarie tjänst som biträdande rektor och vid mindre lärarhögskola en ordinarie tjänst som studierektor. Enligt Kungl. Majzts bestämmande finns vid lärarhögskola en eller flera ordinarie tjänster som studierektor för lärarutbildningslinje och en extra ordinarie tjänst som fortbildningsledare. För den pedagogiska institutionen vid större lärarhögskola finns en arvodestjänst som prefekt samt efter beslut av Kungl. Majzt en arvodestjänst som studierektor. För andra institutioner finns arvodestjänster som institutionsförestândare enligt bestämmelser som Kungl. Majzt meddelar.

93 § Vid lärarhögskolorna finns ordinarie tjänster som lektor i pedagogik, lektor i ämnesutbildning och ämnesmetodik i vissa ämnen, lektor i ämnesmetodik i vissa ämnen, lektor i mellanstadiets metodik, lektor i lågstadiets metodik, adjunkt i ämnesutbildning i vissa ämnen. Vid större lärarhögskola finns dessutom ordinarie tjänster som professor i praktisk pedagogik, professor i annat ämne som Kungl. Majzt bestämmer, biträdande professor enligt beslut av Kungl. Majzt, lektor i specialundervisningens metodik, om speciallärarlinje finns vid lärarhögskolan.

94 § Vid lärarhögskolorna finns ordinarie tjänster som adjunkt i äm-

och extra ordinarie tjänster som adjunkt i pedagogik samt nesutbildning vid större lärarhögskola extra ordinarie tjänster som lektor i vuxenundervisningens metodik och lärare i röst- och talvård. Vid lärarhögskola med förskollärarlinje finns dessutom extra ordinarie tjänst som lärare i förskolstadiets metodik.

96 § Tjänst som lektor i ämnesutbildning och ämnesmetodik kan omfatta 1. ett av ämnena engelska, fysik, geografi, historia, kemi, mabiologi, tematik, religionskunskap, samhällskunskap och svenska, 2. två ämnen enligt l, om särskilda skäl föreligger, 3. ämne enligt 1 och annat ämne som anges i 15 kap. 1 § 16 eller 16 kap. 1 § 152 eller 153 skolstadgan (1971:235), om särskilda skäl föreligger,

SOU 1973: 42

4. ämne enligt 1 och ämne eller ämnen som anges i 16 kap. 1 § 154 -157 skolstadgan, om särskilda skäl föreligger, 5. ett eller flera av ämnena bild- och formarbete, teckning, konst, formgivning samt teckning och konst- och musikhistoria inom institutionen för bildkunskap, 6. gymnastik eller gymnastik och ergonomi inom idrottsinstitutionen, 7. musik eller musik och konst- och musikhistoria inom musikinstitutionen. Om särskilda skäl föreligger och tjänsten omfattar endast ett ämne. får tjänsten förbindas med skyldighet att undervisa och handleda studerande även i annat ämne.

96 a § Tjänst som lektor i ämnesmetodik kan omfatta l. ett eller två av de ämnen som anges i 15 kap. 1 § 16 eller 16 kan. 1 § 152 eller 153 skolstadgan (1971:235) med undantag av ämnen som anges i 96 § första stycket 1, 2. ämne eller ämnen som anges i 16 kap. 1 § 154-157 skolstadgan, 3. dels ämne eller ämnen enligt 1, dels ämne eller ämnen 2, enligt 4. ett eller tvâ av ämnena biologi, engelska, fysik, geografi, historia, kemi, matematik, religionskunskap, samhällskunskap och svenska, 5. dels ämnen enligt 4, dels annat eller andra ämnen som anges i 16 kap. 1 § 152-157 skolstadgan, 6. ett eller flera av ämnena barnkunskap, barn- och ungdomskunskap samt farniljekunskap inom institution för barn- och ungdomskunskap, 7. ett eller flera av ämnena bild- och formarbete, teckning, konst, formgivning samt teckning och konst- och musikhistoria inom institutionen för bildkunskap, 8. dramatik inom dramatikinstitutionen, 9. gymnastik eller gymnastik och ergonomi inom idrottsinstitutionen, 10. ett eller flera av ämnena hemkunskap och ekonomi, bostads/miljökunskap, konsumentkunskap och kostkunskap samt, om Kungl. Majzt bestämmer det, produktionsteknik inom institutionen för kost och miljö, ll. musik eller musik- och konst- och musikhistoria inom musikinstitutionen, 12. ett eller flera av ämnena textilslöjd, trä- och metallslöjd, slöjd, textilkunskap och formgivning inom slöjdinstitutionen. Om särskilda skäl föreligger och tjänsten omfattar endast ett ämne, får tjänsten förbindas med skyldighet att undervisa och handleda studerande även i annat ämne.

97 § Tjänst som adjunkt i ämnesutbildning omfattar ett eller två ämnen

160 SOU 1973: 42

sotn anges i 96 § första stycket l, 5, 6 eller 7 eller ett av dessa ämnen och pedagogik. Tjänst som adjunkt i pedagogik omfattar endast detta ämne.

98 § Beslutas att tjänst som avses i 96, 96 a eller 97 § skall omfatta mer än ett ämne, får i beslutet föreskrivas att undervisningsskyldigheten skall gälla företrädesvis ett av ämnena.

99 § Om särskilda skäl föreligger, får föreskrivas att tjänst som lektor i ämnesutbildning och ämnesmetodik, i ämnesmetodik, i specialundervisningens metodik, i mellanstadiets metodik eller i lågstadiets metodik skall avse företrädesvis viss del av ämnesområdet för tjänsten.

100 § Vilket eller vilka ämnen som skall ingå i tjänst enligt 96, 96a eller 97 § beslutas av rektor, när tjänsten blir ledig för tillsättning. Detsamma gäller beslut enligt 98 eller 99 §.

103 § I lärares allmänna åligganden ingår att följa utvecklingen inom sitt ämnesområde med särskild uppmärksamhet på frågor av direkt betydelse för den praktisk-pedagogiska utbildningen, följa utvecklingen inom skolväsendet i allmänhet, medverka i sådan lärarinriktad yrkesförberedelse för studerande vid universitet och högskolor som ankommer på lärarhögskolan, meddela i det ämne eller ämnesområde som hans tjänst undervisning omfattar, förrätta examination och bestämma betyg, förestå institution som berör hans ämnesområde, deltaga i konferenser, kollegier och sammanträden som avses i denna stadga eller till vilka han kallas i vederbörlig ordning, genomgå introduktionskurs och deltaga i regelbundet återkommande fortbildning. Om särskilda åligganden för vissa lärare gäller 104-107 §§.

105 § Det åligger lektor i pedagogik att följa och medverka i forskning i pedagogik, medverka i handledarutbildning, i lärarhögskolans försöks- och dernonstrationsverksarnhet och deltaga annat pedagogiskt försöks- och utvecklingsarbete, planera de studerandes introduktionspraktik och följa deras övningspraktik och praktikanttjänstgöring samt därvid ge råd och anvisningar. Bestämmelsen i 104 § andra stycket äger motsvarande tillämpning. ll-SOU 1973: 42 161

106 § Det åligger annan lektor än lektor i pedagogik att följa och medverka i forskning och annan verksamhet av betydelse för ämnesmetodiken inom hans ämnesområde, medverka i handledarutbildning, deltaga i lärarhögskolans försöks- och demonstrationsverksamhet och annat pedagogiskt försöks- och utvecklingsarbete, mottaga auskultanter, planera de studerandes introduktionspraktik och följa deras övningspraktik och praktikanttjänstgöring samt därvid ge råd och anvisningar, meddela undervisning i grundskola, gymnasieskola eller annan skola. 107 § Det åligger adjunkt att fullgöra fyllnadstjänstgöring vid annan läroanstalt. I fråga om adjunkt i pedagogik gäller dessutom att 104 § andra stycket äger motsvarande tillämpning samt att han skall planera de studerandes introduktionspraktik och följa deras övningspraktik och praktikanttjänstgöring samt därvid ge råd och anvisningar, 112 § För tjänst som lektor i pedagogik gäller följande behörighetsvillkor. 1. Behörighet till ordinarie tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan skola eller utbildningsanstalt. 2. Filosofie kandidatexamen enligt kungörelser: (l969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna med sammanlagt 60 poäng inom ämnesområdet pedagogik och 40 poäng inom ämnesområdet psykologi eller 60 poäng inom vartdera av dessa ämnesområden eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser. 3. Doktorsexamen inom ett av ämnesornrådena pedagogik och psykologi eller motsvarande examina enligt äldre bestämmelser. 4. Kunskaper utöver vad som fordras enligt 2 och 3 och som är av betydelse för tjänsten. 5. Gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet som bedömes erforderlig för att utbilda de studerande i pedagogik. 6. Särskilt förtjänstfull pedagogisk verksamhet på område som tjänsten avser. För tjänst som lektor i pedagogik med undervisningsskyldighet företrädesvis på speciallärarlinjen gäller därutöver de behörighetsvillkor som skolöverstyrelsen bestämmer. 162 SOU 1973: 42

113 § För tjänst som lektor i ämnesutbildning och ämnesmetodik gäller följande behörighetsvillkor. 1. Behörighet till ordinarie tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan i det eller de ämnen som ingår i lektorstjänsten eller i ämnen som närmast motsvarar lektorstjänstens ämnen. 2. Sökande skall uppfylla villkor 152.1.l.2 i bilaga 2 till skolstadgan (1971:235) eller ha fullgjort annat vetenskapligt arbete inom tjänstens ämnesområde. 3. Kunskaper utöver vad som fordras enligt 1 och 2 och som är av betydelse för tjänsten. 4. Gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet som bedömes erforderlig för att utbilda de studerande i ämnet eller ämnena. 5. Särskilt förtjänstfull pedagogisk verksamhet på område som tjänsten avser. För tjänst enligt 96 § första stycket 5 respektive 6 och 7 i vilken ingår ämnet konst- och musikhistoria eller ergonomi fordras dessutom påbyggnadskurs med inriktning på konstvetenskap respektive ergonomi och musikvetenskap.

114 § För tjänst som lektor i ämnesmetodik gäller följande behörighetsvillkor. Villkoreni 113 § gäller för dels vissa tjänster enligt 96a § första stycket 1-5 som skolöverstyrelsen bestämmer enligt föreskrifter som Kungl. Maj:t meddelar, dels en av tjänsterna enligt 96a § första stycket 6--12 vid institution, där tjänst som lektor i ämnesutbildning och ämnesmetodik icke finns. Villkoren i 113 § första stycket l och 3-5 samt andra stycket äger motsvarande tillämpning på övriga tjänster som lektor i ämnesmetodik.

115 § För tjänst som adjunkt i ämnesutbildning äger behörighetsvillkoren i 113 § första stycket 1 och 3-5 samt andra stycket motsvarande tillämpning. i tjänsten fordras dessutom filosofie kandidatexamen Ingår pedagogik enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna med sammanlagt 60 poäng inom ämnesområdet pedagogik och 20 poäng inom ämnesområdet psykologi eller 40 poäng inom vartdera av dessa ämnesområden eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser. Ingår musik i tjänsten, godtages annan musikpedagogisk utbildning än som fordras för tjänst som lärare vari ingår ämnet musik.

116 § För extra ordinarie tjänst som adjunkt i pedagogik gäller följande behörighetsvillkor. 1. Villkoreni 112 § första stycket 1, 5 och 6.

SOU 1973: 42 163

2. Utbildning enligt 115 § andra stycket. 3. Kunskaper utöver vad som fordras enligt l och 2 och som är av betydelse för tjänsten.

118 § För tjänst som lektor i specialundervisningens metodik gäller följande behörighetsvillkor. 1. Behörighet till ordinarie tjänst som lärare för specialundervisning i grundskolan eller, om lektorstjänsten huvudsakligen avser utbildning av lärare för hörselskadade elever i specialskolan, behörighet till ordinarie tjänst som speciallärare i specialskolan för undervisning av hörselskadade elever enligt

92 och 93 §§ specialskolstadgan (1965:478) eller,

om lektorstjänsten avser utbildning på utbildningsgren 3 på speciallärarlinjen, behörighet som ordinarie förskollärare och genomgång av nämnda utbildningsgren. 2. Kunskaper utöver vad som fordras enligt 1 och som är av betydelse för tjänsten. 3. Gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet som bedömes erforderlig för att utbilda de studerande till lärare på område som tjänsten avser. 4. Särskilt förtjänstfull pedagogisk verksamhet på område som tjänsten avser.

119 § För tjänst som lektor i mellanstadiets metodik gäller följande behörighetsvillkor. 1. Behörighet till ordinarie tjänst som lärare för klass på mellanstadiet. 2. Behörighetsvillkoren i 118 § 2-4.

120 § För tjänst som lektor i lågstadiets metodik gäller följande behörighetsvillkor. 1. Behörighet till ordinarie tjänst som lärare för klass på lågstadiet. 2. Behörighetsvillkoren i 118 § 2-4.

126 § Den som har att tillsätta tjänst får medge sökande befrielse från behörighetsvillkor som avses i 112-120 och 124 §§, om särskilda skäl föreligger och bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till hans meriter i övrigt.

4.2 Kommentar till stadgan för lärarhögskoloma LUK:s förslag innebär, att den praktisk-pedagogiska utbildningen i LUK-ämnen organisatoriskt anordnas på samma sätt som i andra ämnen. Det skall finnas särskilda institutioner i LUK-ämnena och utbildningen skall handhas av samma slags personal som i andra ämnen, dvs.

164 SOU 1973: 42

främst lektorer i ämnesutbildning och ämnesmetodik eller i ämnesmetodik, och av adjunkter samt av handledare, fortbildningskonsulenter och lärare vid försöks- och demonstrationsskolor. Nuvarande speciella i LUK-ämnen för utbildning av klasslärare (121--123 och tjänster i ämnesutbildning och ämnesmetodik eller 125 §§) ersätts med tjänster med tjänster i enbart ämnesmetodik eller enbart ämnesutbildning. Utkastet omfattar till de ändringar som erfordras i avsnitten förslag tjänster (92-102 §§), tjänstgöring (103-108 §§) och kompetensfordändring i 78 § om institutioner. Även ringar (109-126 §§) samt till andra måste ändras med anledning av LUK:s förslag men paragrafer dessa ändringar är av mera formell art och har ej ansetts böra redovisas i detta sammanhang. LUK har föreslagit att beteckningen ämnesteori ersätts med beteckningen ämnesutbildning. Denna ändring bör genomföras även för andra ämnen än LUK-ämnen. Enligt LUK bör behörighetsvillkoren för tjänster som lärarutbildare i LUK-ämnen utformning än som nu är fallet, bl. a. ges en mera allmän emedan tillsättning av tjänster som lärare i regel ankommer på skol- Kravet till ordinarie tjänst som lärare i överstyrelsen. på behörighet eller bör bibehållas. Denna regel innegrundskolan gymnasieskolan fattar även krav på viss lärarerfarenhet. Men regeln kompletteras med krav på dels ytterligare utbildning, dels en gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet. Det är angeläget att behörighetsreglerna får en såvitt möjligt enhetlig utformning för alla tjänster vid lärarhögskolorna. Behörighetsreglerna i LUK-ämnen har därför omarbetats. Detför andra tjänster än tjänster kunnat avkortas och att en del pata har lett till att behörighetsreglerna ragrafer kunnat upphävas. I den män de mera generella reglerna ej täcker alla fall kan dispens medges enligt 126 §. För att underlätta läsningen till skett till stadgan i dess har hänvisningarna skolstadgan (1971:235) nuvarande således ej till den lydelse LUK föreslagit i sitt belydelse, tänkande SOU 1972:92 (s. 366-368). Endast vissa paragrafer torde erfordra speciell kommentar.

har uppställts i tabell- 78 § För att underlätta läsningen paragrafen de LUK-ämnen där endast metodikutform. I punkt 6 har inarbetats institutionerna för bildkunskap, idrott och musik, bildning ges medan där även ämnesutbildning meddelas, intagits i punkt 5.

har som biträdande rektor vid 92 § I första stycket tillagts tjänster och som studierektor vid mindre lärarhögskola i större lärarhögskolor enlighet med LUK:s tidigare förslag SOU 1972:92 (s. 366).

i bild- och formarbetets metodik, lektor i 93 § Tjänsterna som lektor lektor i musikens metodik och lärare i musik gymnastikens metodik, skall ersättas med lektorstjänster i ämneshar borttagits. Dessa tjänster och ämnesmetodik eller enbart ämnesmetodik eller med adutbildning junktstjänster i ämnesutbildning.

i musik har borttagits. De ersätts av ad- 94 § Tjänsterna som lärare junktstjänster i ämnesutbildning.

SOU 1973: 42

96 § Nuvarande 96 § har uppdelats på två paragrafer, 96 och 96a §§. I 96 § i utkastet behandlas endast lektorstjänster i ämnesutbildning och ämnesmetodik, medan i 96 a § behandlas lektorstjänster i ämnesmetodik.

I 96 § i utkastet har under punkterna 5-7 tillagts de LUK-ämnen där ämnesutbildning förekommer.

96 a § Under punkterna 6-12 upptas alla LUK-ämnen.

97 § Adjunktstjänster i ämnesutbildning kan enligt utkastet även omfatta bild- och formarbete, gymnastik och musik m. m. eller sådant ämne och pedagogik.

103 § I anslutning till LUK:s i sitt betänkande om förslag fortsatt reformering av lärarutbildningen (SOU 1972:92 s. 366) har tillagts en allmän skyldighet för lärare vid lärarhögskola att medverka vid den lärarinriktade yrkesförberedelsen för studerande vid universitet och högskolor. Vidare har som allmänt âliggande introdukangetts att genomgå tionskurs och delta i regelbundet återkommande Dessutom fortbildning. har i paragrafens tredje rad ordet undervisningsmetodiken utbytts mot det mindre snäva uttrycket av direkt för den frågor betydelse praktisk-pedagogiska utbildningen.

105-107 §§ I lektionernas och adjunkternas i pedagogik åligganden föreslås ingå att planera de studerandes samt att introduktionspraktik följa deras övningspraktik och praktikanttjänstgöring.

112 § Paragrafen ersätter nuvarande lll a och 112 §§. Behörighetsreglerna har i enlighet med vad ovan sagts getts en mera generell avfattning och krav på gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet har uppställts.

113 § Paragrafen motsvarar nuvarande 112 a, 113 och 114 §§ men avser endast lektorer i ämnesutbildning och ämnesmetodik. De speciella kraven på utbildning för tjänst i vilken ingår ämnena konst- och musikhistoria eller ergonomi har införts som ett andra stycke. Liksom i 112 § i utkastet har bestämmelserna getts en mera generell avfattning och krav på gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet upp- i ställts. i

114 § Lektorstjänsterna i ämnesmetodik behandlas i utkastet i en särskild paragraf som väsentligen innefattar till hänvisningar 113 § i utkastet. Kungl. Majzts föreskrifter om lektorstjänster av olika slag intas i de årliga regleringsbreven.

115 § Paragrafen motsvarar nuvarande ll4a och 115 §§ och gäller även för de LUK-ämnen som kan ingå i adjunktstjänst i ämnesutbildning.

116 § Paragrafen motsvarar nuvarande 115 a och 116 §§ och har utformats pâ liknande sätt som 112-115 §§ i utkastet.

166 SOU 1973: 42

118--120 har getts en annan utformning som motsva- §§ Paragraferna rar utformningen av 112-116 §§ i utkastet.

4.3 Utkast till

Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen (1968:319) om viss personal för lärarutbildning m. 111.; utfärdad den

Kungl. Maj:t förordnar att 15-19 och 24-26 §§ kungörelsen (1968:319) om för m. m. skall ha nedan angivna viss personal lärarutbildning lydelse.

15 § Praktik i form av introduktionspraktik, övningspraktik och praktikanttjänstgöring fullgöres i regel vid skolor i kommun med lärarhögskola eller kommun. Praktiken sker under av i närliggande ledning handledare. Studerande vid lärarhögskola hänvisas för olika moment av praktiken till viss handledare. Denne handleder samtidigt i regel två studerande under introduktionspraktik och en studerande under övnings- Under handledes samtidigt endast en praktik. praktikanttjänstgöring studerande av handledaren.

skall vara lärare vid skolenhet, läroanstalt eller inrätt- 16 § Handledare ning, där praktik enligt 15 § fullgöres. Innehavare av särskild ordinarie tjänst som lärare får dock ej inneha tjänst som handledare.

är förenad med lärartjänst. Handledare 17 § Tjänst som handledare förordnas tills vidare för högst tre år i sänder.

inrättas till det antal som fordras för att 18 § Tjänster som handledare genomföra de studerandes praktik enligt 15 §. inrättas av rektor för lärarhögskolan efter samråd Handledartjänst om motsvarande är inrättad vid skola unmed skolstyrelsen, lärartjänst der skolstyrelsen, och med rektor för skolenheten, om lärartjänsten är inrättad vid annan skola.

19 § Handledare skall utöver handledning av studerande vid lärarhögskola deltaga i konferenser angående lärarutbildning samt genomgå introduktionskurs och regelbundet återkommande fortbildning för lärarutbildare.

24 § Tjänst som handledare tillsättes av rektor för lärarhögskolan efter

SOU 1973: 42 167

samråd med rektor för den skolenhet vid vilken skall tilltjänsten sättas. 17 kap. 1 § skolstadgan (1971:235) äger motsvarande tillämpning på handledartjänst. Bestämmelse om länsskolnämnd avser därvid rektor för lärarhögskolan.

25 § Tjänst som handledare ledigförklaras av rektor för lärarhögskolan efter samråd som avses i 18 § andra stycket. Om förordnandet skall omfatta högst ett läsår, får tjänsten dock tillsättas utan att den förklaras ledig. Ledigförklaring sker genom anslag i lärarhögskolans lokaler och i de skolenheter och läroanstalter dit tjänsten kan komma att förläggas. Är tjänsten som handledare ledig samtidigt med motsvarande ordinarie tjänst som lärare vid samma skolenhet eller anstalt skall båda tjänsterna kungöras lediga på samma gång i den ordning som gäller för lärartjänsten. Dessa tjänster anses dock icke som förenade med varandra.

26 § För tjänst som handledare gäller följande behörighetsvillkor. 1. Behörighet till ordinarie tjänst som lärare i den skolform och i de ämnen som handledningen skall avse. 2. Kunskaper utöver vad som fordras enligt 1 och som är av betydelse för tjänsten. 3. Gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet som bedömes erforderlig för att handleda de studerande i ämnet eller ämnena vid skolformen. 4. Särskilt förtjänstfull pedagogisk verksamhet på omrâde som tjänsten avser. Rektor för lärarhögskola kan av särskilda skäl medge undantag från behörighetsvillkoren.

4.4 Kommentar till kungörelsen om viss personal för lärarutbildning m. m. LUK:s innebär att handledarnas förslag arbete ändras väsentligt. I samband därmed ändras tjänstekonstruktionen. De nya bestämmelserna om dessa. tjänsters organisation har intagits i 15-19 §§. Bestämmelserna i utkastet har getts en mera allmän utfonnning än nuvarande bestämmelser. Det anges ej uttryckligen om tjänsterna skall vara kommunala eller statliga eller knutna till viss skolform. LUK förutsätter att handledartjänsterna i detta hänseende skall ha samma karaktär som de lärartjänster med vilka de förenas. I 15 § i utkastet anges hur många studerande som samtidigt skall handledas av en handledare. Om antalet studerande fastställts, följer därmed automatiskt hur stort behovet blir av handledare. Nuvarande bestämmelser i 16 § om att antalet handledartjänster skall fastställas av Kungl. Majzt erfordras därför ej längre. Nuvarande 17 § synes med den nya konstruktionen av handledartjänsterna inte längre erfordras.

168 SOU 1973: 42 ( __

amma..

I 19 § har tillagts en föreskrift om skyldigheten att genomgå introduktionskurs och regelbundet återkommande fortbildning för lärarutbildare. Behörighetsvillkoren har sammanförts i 26 § och getts i stort sett samma innehåll som för lärare vid lärarhögskola.

4.5 Utkast till

Kungl. Majas kungörelse om ändring i universitetsstadgan (1964:461); utfärdad den

Majzt förordnar att i universitetsstadgan (1964:461) skall införas Kungl. nya paragrafer, 78 a-78 c och 139 b §§ samt nya rubriker närmast fyra före 78 a och 139 b §§, allt av nedan angivna lydelse.

Universitetsadjunkter 78 a § Universitetsadjunkt skall undervisa och examinera. I ingår studievägledning. I examinationen ingår konundervisningen struktion och rättning av prov vid alla former av tentamen.

78h § Extra ordinarie tjänst som universitetsadjunkt tillsättes genom förordnande tills vidare för högst tre år i sänder. Förordnandetiden får sammanlagt ej överstiga sex år. Konsistoriet får av särskilda skäl medge förordnande för ytterligare högst ett år i sänder.

78 c § Extra tjänst som universitetsadjunkt tillsättes genom förordnande tills vidare för högst ett läsår i sänder.

Universitetsadjunkter 1391; § För tjänst som universitetsadjunkt gäller följande behörighetsvillkor.

1. Alternativ 1. Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna med sammanlagt 80 poäng ämne eller 120 poäng i ämnen som är av betyi tjänstens sammanlagt delse för tjänsten.

Alternativ 2. Filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen enligt äldre bestämmelser med betyget berömlig i tjänstens ämne och, om också annat ämne är av betydelse för tjänsten, minst betyget med beröm godkänd i detta ämne.

Alternativ 3. Annan likvärdig ämnesutbildning som är av betydelse för de ärrmen som ingår i tjänsten.

SOU 1973: 42 169

2. Vetenskapligt arbete inom tjänstens ämnesområde. 3. Yrkesverksamhet på områden där ämneskunskaperna kan utnyttjas. 4. Ådagalagd pedagogisk skicklighet i fråga om vuxenutbildning. Konsistoriet kan meddela närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren i första stycket och av särskilda skäl medge undantag fråmbehörighetsvillkoren.

4.6 Kommentar till universitetsstadgan Bestämmelser om universitetsadjunkter finns nu i kungl. regleringsbrev 1972-06-07. I samband med att universitetsadjunkter skall överta utbildningen även i LUK-ämnen bör vissa av dessa bestämmelser inflyta i universitetsstadgan. De har intagits som 78 a-78 c §§. Behörighetsvillkoren har intagits i 139 b § och getts en ganska allmän utformning med möjlighet för konsistoriet att ge kompletterande bestämmelser och dispens.

KmauL. BIBL. i 1973 STOCKHOLM 170 SOU 1973: 42

5 över ledamöter, och sekretariat

Bilaga Förteckning experter

Ordförande Vid experternas sammanträden har även deltagit skolrådet Bertil Junel och rektor Alemyr, Stig, rektor, led. av riksdagen Paul Högberg samt som ordförande skoldirektör Britta Stenholm. Ledamöter Edam, Carl Tomas, sekreterare Sekretariat Gustafsson, Lars, universitetslektor, led. av riksdagen Stenholm, Britta, skoldirektör, Paul, rektor huvudsekreterare Högberg, Junel, Bertil, f. d. Skolråd Nordquist, Gunilla, yrkesvalslärare Olsson, Ernst, f. d. lantbrukare, f. d. led. av FK Kansli Olsson, Jan-Olof, folkskollärare Hultman, Ulla Persson, Henry, sekreterare Åkerblom, Ann Stenholm, Britta, skoldirektör samt viss extra kanslipersonal

Experter vid utarbetande av utredningens slutbetänkande Ahlqvist, Barbro, musikdirektör Andrén, Brit-Marie, barnavårdslärare Eklund, Stig, skolkonsulent Gestrelius, Kurt, lektor Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd Isacsson, Dan, rektor Janson, Sven, studierektor Järvholm, Bertil, lektor Lindeberg, Karin, skolkonsulent Lundberg, Thorsten, rektor Nilsson, Ingemar, lektor Norling, Barbro, lektor Röjsell, Elisabeth, huvudlärare Swenne, Åke, rektor Söderberg, Bo, konsulent Ulne, John, byråchef

SOU 1973: 42 171

Statens offentliga utredningar 1973

Kronologisk-förteckning

1. Litteraturen i skolan. U. 35. Kriminologisk forskning. Ju. 2. Högskolan. U. 36. Miljövårdens informationssystem. Förslag och 3. Högskolan. Sammanfattning. U. motiv. Jo. 4. Fastighetstaxering. Fi. 37. Miljövårdens informationssystem. Statskonto 5. Musoerna. U. rets förstudie. Jo. 6. Data och näringspolitik. I. 38. Personal för krigsmaktens förvaltningsverksam- 7. Trygghet i anställningen. ln. het. F6. 8. Radio i utveckling. U. 39. God inkassosed_ Ju, 9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstu- 40. Civilförsvarsförmåner. Fö. dier inom vuxenutbildningen. U. 41. Forskning för utveckling. U. 10. Reklam Ill. ställningstaganden och förslag. U. 42. Utbildning av lärarutbildare, U_ (Utkommer senare) 11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. U. 12. Försöksverksamhet med yrkasteknisk högskoleutbildning. U. 13. Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ju. 14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo. 15. Kommunal planering och detaljhandel. H. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 17. Teknisk översyn av studiemedalssystemet. U. 18. Styrelsereprasentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. Fi. 19. TRU: s försöksverksamhet 1967-1972. U. 20. Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. H. 21. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. 22. Utsökningsbalk. Utsökningsrâtt XII. Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. 24. Boendaservice 7. In. 25. Unga lagöverträdare Ill. Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju. 27. Sanering lll. ln. 28. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. Fi. 29. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. l. 30. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. Bilagor. I. 31. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. Ju. 32. vägtrafiken - kostnader och avgifter. K. 33. Ränta och restavgift på skatt m. m. Fi. 34. Flygvapnets befäl. Fö.

172 sou 1973:42 i

Statens utredningar 1973 offentliga

Systematisk förteckning

.lustitiedepauementet Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] och sjukförsäkringsmissbruk. [13] TRU: s försöksverksamhet 1967-1972. [19] Snyltningbrott Utsökningsbalk. Utsökningsrätt Xll. [22] Forskning för utveckling. [41] Bättre överblick över lagar och andra bestämmel- Utbildning av Iärarutbildare. [42]

ser. [23] .tet Jordbruksdepartem Unga lagöverträdare lll. [25] Mål och medel i skogspolitiken. [14] Lag och rätt i grundskolan. [26] 1. Miljövårdens informa- Miljökontrollutredningen. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. [31] tionssystem. Förslavg och motiv. [36] 2. Miljövår- Kriminologisk forskning. [35] dens informationssystem. Statskontorets förstudie. God inkassosed. [39] [37]

Försvarsdepartementet Handelsdepartementet Flygvapnets befäl. [34] Kommunal planering och detaljhandel. [15] Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet. Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken.

l38l [ZOI Civilförsvarsförmåner. [40] lnrikesdepartementot Kommunikationsdepartementet Trygghet i anställningen. [7] vägtrafiken -- kostnader och avgifter. [32] Boendeservice 7. [24]

Finansdepartementet Sanering lll. [27]

Fastighetstaxering. [4] Industrideparternemtet Styrelserepresentation för bankanställda. Lagtek- Data och näringspollitik. [6] nisk översyn. [18] 1. Järn- och metall- MetalImanufakturuttredningen. Svensk ekonomi fram till 1977. [21] manufakturindustrhn under 70-talet. [29] 2. Järn- Stvrelserepresentation för anställda i statliga mynoch metallmanufakzturindustrin under 70-talet. Bidigheter. [28] lagor. [30] Ränta och restavgift på skatt m. m. [33]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteraturutredningens huvudbetänkende. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverk-

samhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12]

Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam lll. ställningstagan-

den och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam lV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorar.

[11] Samhället och filmen. Del 3. [16]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer iden kr onologiska förteckningen.

Nordisk

udredningsserie (Nu) 1973

Kronologisk förteckning

1. Kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna. 2. Nordiskt kontaktrnannamöte i Mariehamn. 3. Varudeklarasjonssamarbeid i Norden.

:ä å :tå

1 ä Allmänna ISBN 91 -38-01 (884-2

Förlaget