Jordbruk i samverkan betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens

Jordbruk

offentliga

utredningar

i samverkan

1974: 30

Jordbruksdepartementet

Betänkande avgivet av sambruksutredningen

Stockholm 1974

Statens offentliga utredningar 1974: 30 Jordbruksdepartementet

i

Jordbruk

samverkan

Betänkande avgivet av sambruksutredningen Stockhohn 1974

ISBN 91-38-01641-9

K L Beckmans Tryckárier AB Stockholm 1974

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 18 juli 1969 bemyndi- lantbmkshögskolan Ulf Renborg samt den

chefen för jordbruksde- 14 februari 1972 direktören i Lantbrukarnas gade Kungl. Maj:t att tillkalla Riksförbund Folke Nilsson. partementet högst fem sakkunför att utreda vissa rörande Att vara sekreterare åt de sakkunniga förniga frågor sambruksföreningar. Med stöd av detta be- ordnades den 25 augusti 1969 departementstillkallade sekreteraren i jordbruksdepartementet Birmyndigande departementschefen den 25 augusti 1969 såsom sakkunniga ger Siöalth. kanslirådet i nu- Departementschefen uppdrog den 18 Jordbruksdepartementet i domanverket mars 1970 åt utredningen att genomföra en mera överdirektören Stig Jotillika i undersökning rörande samverkansformer hansson, ordförande, byråchefen numera lantbruksdirektö- inom jordbruket. lantbruksstyrelsen ren Gunnar Härnösand, dåvaran- Enligt beslut av riksdagen överlämnade Hansson, de ordföranden i Svenska Lantarbetareför- Kungl. Majrt den 26 mars 1971 riksdagsbundet Ewald Jansson, Stockholm, dåva- motionerna samma år nr 415, 419 och 998 rande Sven Persson, Skän- jämte jordbruksutskottets betänkande 1971:6 riksdagsmannen och lantbrukaren Sven samt den 30 juni 1972 motionen 1972:548 ninge, Tâgmark, Molkom. och jordbruksutskottets betänkande 1972:2 såvitt gällde försäljning av vissa arrende- Vid sitt första sammanträde den 2 oktoegendomar till sambruksföreningar. ber 1969 antog de sakkunniga benämningen Sedan sambruksutredningen nu slutfört sambruksutredningen. sitt utredningsuppdrag, får utredningen här- Till experter åt de sakkunniga förordnamed överlämna sitt betänkande Jordbruk des den 25 augusti 1969 driftsledarna Rupert i samverkan. Lindberg, Hömsjöfors, och Karl Skoog, Gudhem, den 18 mars 1970 professorn vid Stockholm i april 1974.

Stig Johansson

Gunnar Hansson S ven Persson

E wald Jansson Sven Tågmark

/B. Siöalth

SOU 1974: 30

Innehåll

10 2.2.4 Sammanfattning 53 Förslag till lag om sambruksföreningar 2.3 Samverkan över ägogränserna i Förslag till kungörelse om ändring i Sverige 53 kungörelsen (1967:453) om statligt 2.3.1 Gemensam användning av stöd till jordbrukets rationalisering produktionsmedel . 54 m. m. . 18 Gemensam maskinanvänd-

till i . . . . . . 54 Förslag kungörelse om ändring ning

(1968:377): om statligt Gemensam arbetskraftsankungörelsen stöd till rationali- vändning. . . . 55 trädgårdsnäringens . . 25 2.3.2 Samverkansföretag med sering egen produktion 55 Sammanfattning . 31 Inledning.. . . . . . 55

Gemensam produktion i de- Kapitel l Utredningsuppdraget och lar av växtodlingen 56 . . . . 41 dess genomförande 56 Gemensam växtodling 1.1 Direktiven m. m. 41 Gemensam animaliepro- 1.2 Utredningsuppdragets genomfö- . duktion . . . . . . 57

Gemensam växtodling och 1.2.1 Kartläggning av samverkan 43 miölkproduktion . . . . 61 1.2.2 Företagsekonomisk under- 2.3.3 Sambruksföreningar (före-

Lagen om sambruksföre- 65 Kapitel 2 Nuvarande förhållanden i Bildade föreningar . . 69 fråga om samverkan i jordbrukets pri- 2.3.4 Statligt stöd till samverkan 70 märproduktion . 45 Riktlinjerna för jordbrukspolitiken. . 70 2.1.1 Vertikal integration . 45 2.1.2 Horisontell . 46 Rationaliseringskungörelsen integration m. m. . . . . . . . 70 2.2 Samverkan över ägogränserna i Maskinlånekungörelsen . 74 övriga OECD-länder . . . . . 47

2.2.1 Den allmänna utvecklingen 47 Trädgardsrationaliserings-

kungörelsen . 75 2.2.2 Maskinringar och liknande 48 Västtyskland 48 Frankrike 48 3 Rationalisering i samverkan: Kapitel allmänna . 76

SOU 1974: 30

3.2.1 Produktionsmedlen 76 Företagsekonomiska förde- 3.2.2 Företagsstrukturen 77 lar i växtodlingsföretagen . 93 3.2.3 Produktionsinriktningen 78 Företagsekonomiska förde- 3.2.4 Produktivitetsutvecklingen . 78 lar i växtodlings- och mjölk- 3.3 Företagens utvecklingsvägar och produktionsföretagen 94 utvecklingsproblem 79 De enskilda företagens re- 3.3.1 Allmänna synpunkter 79 sultatförbättring av samver-

Inledning . . . . 80 Jämförelse med erfarenhe- Organisation och drift 81 terna från undertidigare Markanskaffning genom sökningar . . . 95 köp . . . . . . . . 82 Yttre faktorer som försvå- Markanskaffning genom ar- rar samverkan . . 95 rende . . . 83 Faktorer i de enskilda före- Kapitalanskaffning 84 tagen som försvårar sam- 3.4 Utveckling i samverkan fråge- verkan . . . . . 96 ställning 85 4.3.2 Gemensam animalieproduktion 97 Inledning 97 Driftsorganisation . 97 Väntade eller faktiska fö- Kapitel 4 Samverkan över ägogränserretagsekonomiska fördelar . 98 na: utredningen: undersökning 87 Yttre faktorer som försvå- 4.1 Förutsättningar . . . . . . 87 rar samverkan . . 99 4.2 Erfarenheter från tidigare under- Inre faktorer som försvårar sökningar. . . . . 87 samverkan . . . 100 4.2.1 Inledning . . . . . . 87 4.3.3 Gemensam framställning 4.2.2 Gemensam jordbruksdrift . 87 av konsttorkat vallfoder 101 Inledning 87 Inledning . . . . . . 101 Deltidsjordbruk 88 Allmänna förutsättningar . 101 Familjejordbruk 88 Driftsorganisation . l 02 Storjordbruk . 89 förde- Företagsekonomiska Sammanfattning . 89 lar för de deltagande före- 4.2.3 Gemensam animalieproduktion . . . . 89 Yttre faktorer som försvå- Deltidsjordbnlk 89 rar verksamheten . . 103 Familjejordbruk 89 Inre faktorer som försvårar Storjordbruk 90 verksamheten l 04 Sammanfattning . . 91 4.2.4 Gemensam framställning av konsttorkat vallfoder 91 5 Samverkan Kapitel över ägogränser- 4.3 Sambruksutredningens na: intervju- utredningens kommentarer och undersökningar . . . . . 91 slutsatser 105 4.3.1 Gemensam jordbruksdrift . 91 5.1 . . . . . 105 Uppgiften Inledning . . . 91 5.2 Allmänna synpunkter på samver-

lingsföretagen 92 5.2.1 Erfarenheter från Frankri- Driftsorganisation i växtod- ke och Spanien . 105 lings- och mjölkproduk- Ekonomiska och sociala retionsföretagen . 93 sultat 105

SOU 1974: 30

och ut- 5.5.4 Ansvaret för skulder 129 Expansionsvägar 107 5.5.5 Eget kapital . . . . . 130 vecklingstendenser förhållanden 108 5.5.6 Tillskottsplilct och utbetal- 5.2.2 Svenska . . . . . 130 Jämförelser med utländska ningsförbud . . 108 5.5.7 Fördelning av vinst och förhållanden Samverkan som alternativ förlust . . . . . . . 131

till eget företagande . 109 5.5.8 Personväxling och upplös-

för sam- ning . . . . . . . . 132 5.3 Särskilda förutsättningar 109 5.5.9 Problem vid större invesverkan 5.3.1 Ändamål med samverkan . 109 teringar . . . . 134

syften 109 5.5.l0 Offentlig kontroll 135 Deltagarnas Samhällets . 110 5.5.1] Skattesynpunkter 136 syften Verksamhetens art 110 Kontantprincipen och bok-

. . . . . . 110 föringsmässiga grunder 136 5.3.2 Deltagarna 5.3.3 Markinsatser och markan- Aktiebolag . 136

. . . . .. 111 Ekonomisk förening 137 skaffning. Allmänna förutsättningar . 1ll Handelsbolag och kom-

Marksituationer före inte- manditbolag 137

. . . . . 112 Enkelt bolag . . 137 gration Strukturrationalisering ge- Överlåtelse av delägarska 138

nom samverkan . 113 Utnyttjande av fastighet . 138

Gemensamt eller 5.5.l2 Summering 138 ägande gemensam drift 114 varak- 6 Sambruksföreningen som as- Markupplåtelsemas Kapitel . . . . . . 115 sociationsform för samverkan i iordtighet medverkan till bruket . . . 140 Statlig . . . . 116 6.1Inledning 140 markanskaffning maskiner 118 6.2 av sam-

5.3.4 Byggnader, djur, Specialundersökningen

Allmänna 118 bruksföreningarna 141 synpunkter 119 6.2.1 Inledning 141 Byggnader . . 120 6.2.2 Frågeställningar . 141 Djur . . . 120 6.2.3 Sammanfattande beskriv- Maskiner 121 ningar av föreningsföreta- 5.3.5 Kapitalanskaffning . . . . . . . . . 142 5.4 Vissa organisationsfrågor 121 gen. . 121 6.2.4 Undersökningens resultat . 144 5.4.1 Utgångspunkter Allmänt . . . . . . . 144 5.4.2 Gemensamma organisa- 122 Ersättning till det i företionsfrågor 5.4.3 Samverkansavtal 123 ningen investerade kapita-

5.4.4 Beslutsfattandet I förenin ma intjänad er- 5.4.5 Rösträtten 125 5.4.6 Driftsledningen . . 125 sättning till arbete sedan inoch redovis- satserna förräntats 146 5.4.7 Planeringen . 126 Förhållandet mellan uttaningen. 5.5 Val av associationsform 127 gen lön och i föreningarna ersättning till ar- 5.5.1 Krav på associationsfor- intjänad . bete . . . . 148 men . . . . . . . 127 Föreningar skuldsätt- 5.5.2 Tillgodoseendet av delta- . . . . . 149 garnas intressen . . . . 127 ningsprocent start och admi- 6.2.5 Summering av undersök- 5.5.3 Bildande, ningens resultat 149 nistration 128

SOU 1974: 30

6.3 Allmänna förutsättningar för bil- Kapitel 8 Statligt stöd till samverkansdande av sambruksföreningar i . . . företag . . . 174 nuvarande form . . . . 151 8.1 Allmänna förutsättningar . 174 6.3.1 Motiv för bildande av sam- 8.1.1

sammanslutningar som ge-

bruksföreningar 151 nomfört samverkansratio- 6.3.2 Yttre förutsättningar 152 nalisering (samverkansföre- 6.4 Sambruksföreningen som företag). . . . . . . 174 tagsform i framtiden . 152 8.1.2 sammanslutningar som ej 6.4.1 Utredningens överväganden genomfört samverkansratiooch förslag . . . . . . 152 . nalisering . 174 6.4.2 Specialkommentarer till lag- 8.2 Stödberättigade företagstyper 175 förslaget . . . . . . . 154 8.2.1 Inledning . . . . . . 175 Allmänna bestämmelser . 154 8.2.2 Gemensamt tillvaratagande Stadgar och firma m. m. 155 av produkter från växtod- Medlemskap . . . . . 156 ling m. m. . . 175 Reservfond och vinstutdel- 8.2.3 Gemensam växtodling . 176 ning m. m. . . . . 160 8.2.4 Gemensam animaliepro- Styrelse och firmateckning 162 duktion . . . . 176

Årsredovisning och revision 163

8.2.5 Gemensam växtodling och Föreningssanmtanträde . 163 animalieproduktion 1 77 Talan mot styrelseledamot, 8.2.6 inom

Samverkansföretag

revisor, föreningsmedlem trädgårdsnäringen . 178 eller röstberättigad . 165 8.3 Stödet och Ändring av sambruksföre- företagsformerna 178

8.4 Stödvillkor nings stadgar . . . 165 vad gäller företagets

Talan mot beslut på före- organisation och fasthet 179

ningssammanträde 166 8.4.1 Prövning av bolagsavtal

Likvidation m. m. . , . . och upplösning 166 . . . . 179 Registrering, besvär, skade- 8.4.2 Sätt för deltagande i sam-

stånd, straffbestärmnelser, verkansföretag . . . . 17 9

särskilda bestämmelser . 166 8.4.3 Inskiänluiingar i delägares

in- och utträdesmöjligheter

m. m. . . . . . . 180

Kapitel 7 Statligt stöd till gemensam Allmänna synpunkter 180

användning av produktionsmedel Handelsbolag 180 m.m. . . . . . . . Aktiebolag 167 181 7.1 Inledning . . . . . . . . Ekonomisk . 167 förening 182

7.2 Flergårdsanvändning av maskiner .

167 Sambruksförening l 8 3

7.2.1 Utvecklingstendenser 167 8.4.4 Insatser och aktiekapital 183

7.2.2 Allmänna synpunkter 8.4.5 Fondavsättningar . på 183 statliga insatser . 168 8.4.6 Företagets förvaltning 184

7.2.3 Förslag till ändringar i ma- 8.4.7 Stöd till bolagsmän i enkelt

skinlånebestämmelserna . 169 bolag och medlemmar i 7.3 Gemensam arbetskraftanvänd- ideell . förening 184 171 Enkelt bolag 184

7.3.1 Arbetsbyte . . . 171 Ideell förening . . . 184

7.3.2 Organiserad avbytarverk- 8.5 Stödvillkor vad gäller företagets samhet . . . . . 171 lönsamhet m. m. . . . . . 185 7.4 Fördelning av produktionskedjan 8.5.1 Företagets lönsamhet och

mellan flera jordbrukare 172 likviditet . . 185

SOU 1974: 30

8.5.2 Ekonomisk kontroll och re- 8.13.1 Stödgivning till samver-

8.5.3 Påverkan på delägareföre- 8.13.2 Personalförstärkningar tagens lönsamhet och stöd- m. m. . . 196 möjligheter . . 185 8.133 Jordfonden 196 8.5.4 Prövning av behovet av stöd . . . . . . . . 186 8.6 Stödvillkor vad gäller företagets påverkan på fastighetsstrukturen . . . . 186 8.6.1 Kärnfastighet eller ej 186 8.6.2 Krav på struktureffekt av samverkan 187 8.7 Stödforrner . 187 8.7.1 Inledning 187 8.7.2 Lånegarantier 187 Ändamål. . . . . 187 Amorteringstid för garantilån . . . . . . . . 188 Säkerhet för gu-antilån 188 Övriga villkor för lånegarantier. . . . . . 189 Lånegaranti som stöd till delägare: kapitalinsats 189 8.7.3 statsbidrag . . 190 Bidrag till yttre rationalisering 190 Bidrag till inre rationalisering . . . . . . 190 Maximering av bidrag 192 8.7.4 Stöd till trädgårdsnäringen 192 8.8 Stöd i samband med särskild ratidnalisering 192 8.9 Övriga stödfonner 192 8.10 Beslutande myndighet 193 8.11 Markanskaffning, service, rådgivningmm. . . . . . . . 193 8.11.1 Åtgärder för att underlätta markanskaffning 193 Allmänna synpunkter . 193 Förvärv av mark från delägare . . . . . . . 193 Förvärv av mark från utomstående 194 Arrende av mark . 194 8.1l.2 Service, fortbildning och rådgivning. . . . . . 195 8.12 Personalbehov vid lantbruksstyrelsen m. m. 195 8.13 Medelsbehov 196

SOU 1974: 30

Förslag till Lag om sambruksföreningar

Allmänna bestämmelser 1 §. Som sambruksförening enligt denna lag kan registreras förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att för deras räkning gemensamt l. driva jordbruk, 2. driva jordbruk och skogsbruk, 3. driva trädgårdsbruk, 4. på annat sätt framställa jordbruks- eller trädgårdsprodukter, eller 5. driva annan verksamhet som har samband med gemensamt jordbruk eller trädgårdsbruk.

2 §. Bestämmelserna i 2-4 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening.

3 §. För att vinna registrering som sambruksförening skall förening bestå av minst tre medlemmar och i enlighet med denna lag ha antagit stadgar samt utsett styrelse och revisorer. Till medlem får icke utan tillstånd av länsstyrelsen antas annan än svensk medborgare.

Stadgar och firma m. m. 4 §. Sambruksförenings stadgar skall ange l. föreningens fimia, 2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art, 3. den ort inom riket där föreningens styrelse skall ha sitt säte, 4. de villkor som skall gälla för inträde i föreningen och för utträde ur föreningen samt för uteslutning av medlem, 5. vad som skall gälla beträffande medlemmarnas förmåner och

10 SOU 1974: 30

i föreningen samt ordningen för utbetalning av ersättning skyldigheter för arbete och andra tjänster som medlemmarna utför åt föreningen, 6. den insats med vilken varje medlem skall deltaga i föreningen, hur insatserna skall göras samt huruvida medlem får deltaga i föreningen med högre belopp än enkel insats, 7. där andra avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas eller det högsta belopp vartill de får bestämmas och ordningen belopp för avgifternas erläggande, 8. grundema för fondbüdning, 9. antalet styrelseledamöter, revisorer och suppleanter för dem, sättet för deras tillsättande och tiden för deras uppdrag, 10. grunderna för styrelsens beslutsförhet samt hur revision av styrelsens förvaltning skall ske, ll. bestämmelser om föreningssammanträde och hur dess befogenhet skall urtövas, 12. tid för ordinarie föreningssammanträde, l3. sättet för kallelse till föreningssarrmianträde och andra meddelanden till medlemmarna samt den tid före sammanträde, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna, 14. föreningens räkenskapsår, 15. de grunder enligt vilka föreningen skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning. 5 §. Sarnbruksförenirtgs firma skall innehålla ordet sambruksförening. I firman får ej intagas ordet bolag eller annat som betecknar ett bolagsförhållande. Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade firmor som ännu består. Annan än sambruksförening får ej i sin fimia eller eljest vid beteckning av rörelsen använda ordet sambruksförening. 6 §. Bestämmelserna i 8-10 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Härvid skall hänvisningen i 8 § tredje stycket till 5 § avse 3 § i denna lag.

Medlemskap 7 §. Rätt att efter ansökan bli medlem i sambrulesförening tillkommer fysisk eller juridisk person som uppfyller de villkor för medlemskap som denna lag och föreningens stadgar föreskriver och som skäligen bör tagas för god såsom medlem. Utan hinder av första stycket får förening vägra sökande inträde om särskilda med hänsyn till arten eller av skäl föreligger omfattningen föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak. Fråga om antagande av medlem avgöres av föreningssammanträde eller, om så bestämts i stadgarna, av styrelsen.

8 §. Medlemskap utan ansökan till dödsbo efter medlem i övergår

SOU 1974: 30 ll

föreningen samt till make, avkomling eller adoptivbarn som förvärvat andel i föreningen på grund av bodelning, arv eller testamente. Anmälan om övergång av andel enligt första stycket skall göras till styrelsen inom tre månader. Medlemskap på grund av förhållande som anges i första stycket inträder vid andelens övergång. Medlemskap övergår dock ej på make, avkomling eller adoptivbarn som i samband med anmälan enligt andra stycket överlåter andelen till föreningen mot lösen eller vars andel i samband med sådan anmälan löses av föreningen med stöd av förbehåll i stadgarna enligt 12 §.

9 §. Medlem får uppsäga sig till utträde ur föreningen. I stadgarna kan intagas förbehåll att uppsägning till utträde ej får ske förrän viss tid från inträdet. Om utträde utan hinder av sådant förbehåll på grund av beslut om ändring av stadgarna föreskrives i 30 §.

10 §. Överlåtelse av andel i sambruksförening får ske endast till l. den som blir medlem i föreningen enligt 7 eller 8 §, 2. annan medlem i föreningen som av föreningssammanträdet eller, om så bestämts i stadgarna, av styrelsen medgivits rätt därtill, 3. föreningen, 4. den som förvärvat andelen på exekutiv auktion. Överlåtelse i strid mot första stycket är ogiltig.

11 §. Har medlem uppsagt sig till utträde utan att ha överlåtit sin andel enligt 10 § eller har andel försålts på exekutiv auktion och förvärvaren ej antagits till medlem, är föreningen att lösa andelen. skyldig 12 §. I stadgarna kan intagas förbehåll att föreningen skall vara berättigad att, utöver vad som följer av 11 §, lösa andel som övergår till annan än föreningen. Förbehållet skall ange den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos styrelsen om andelens övergång, inom vilken lösningsanspråk skall framställas hos förvärvaren. Medlemskap övergår ej då andel löses enligt första stycket.

13 §. Har med-lem uppsåtligen grovt försummat sina förpliktelser enligt denna lag eller föreningens stadgar, är föreningen berättigad att utesluta honom. I stadgarna får intagas förbehåll att medlem kan uteslutas enligt i förbehållet särskilt angivna grunder. Innan medlem uteslutes, skall styrelsen anmana honom att rätta sig inom viss skälig tid. Åtlyder medlemmen kan ej denna anmaning, föreningssarmnantädet besluta om hans uteslutning ur föreningen. Beslut om uteslutning är giltigt endast om det biträtts av samtliga röstande, när föreningen består av högst fem medlemmar, och eljest av minst tre fjärdedelar av de röstande. Den medlem vars uteslutning är i fråga får ej själv eller genom ombud deltaga i röstningen. Medlem som uteslutits förlorar genast rätten att deltaga i överläggningar och beslut ozm föreningens angelägenheter. Föreningen är skyldig att lösa utesluter: medlems andel.

14 §. Förvärvare av andel, som vägrats inträde i föreningen, kan

12 SOU 1974: 30

från det han fick del av beslutet härom hänskjuta inom en månad av tre skiljemän om skiljetvisten till avgörande enligt lagen (1929:145) män.

11-13 §§ 15 §. Kan vid lösen av andel enligt 8 § tredje stycket eller överenskommelse om lösenbeloppet ej träffas senast vid den tid som tvisten hänskjutas till avgörande av tre skiljemän anges i 18 §, skall enligt lagen (1929: 145) om skiljemän. skall av skiljemän bestämmas till andelens verkliga Lösenbelopp värde. skall betalas senast sex månader från det beloppet blivit be- Lösen stämt.

för skiljemannaförfarande skall bäras av förening- 16 §. Kostnaderna av särskilda skäl ålägger motparten att helt en, om ej skiljemännen eller delvis svara för dessa kostnader.

17 §. Har föreningen förvärvat medlems andel, skall nästa föreningssammanträde besluta, huruvida medlemsantalet skall minskas eller ej. skall var och en av de kvarvarande med- Minskas medlemsantalet, inom beslutar, dock högst lemmarna tid som föreningssatnmanträdet inom ett år, till föreningen vad på honom belöper av kostnaerlägga derna för förvärvet av andelen. Minskas medlemsantalet ej, skall andelen avyttras så snart det kan förlust. Kan andelen utan förlust inom två år ske utan ej avyttras efter förvärvet, skall dock medlemsantalet minskas.

18 §. Utträde ur föreningen sker, utom i fall som anges i 30 §, den som infaller näst efter sex månader eller dag för räkenskapsârs utgång efter tid som föreskrives i stadgarna, dock högst ett år, den längre utträde eller uteslutits eller annan sedan medlemmen uppsagt sig till omständighet som föranlett utträdet inträffat.

19 §. Om förening som förvärvat medlems andel men icke avyttrat i likvidation eller försättes i konkurs inom sex månader efter den träder medlemmens skall den avgångne medlemmens rätt att utfå utträde, i förhållande till föreningens borgenärers rätt, bedömas enligt lösen, föreskrifterna i 88 och andra styckena lagen (1951:308) om § första ekonomiska föreningar. Försättes i fall som avses i första stycket i konkurs på förening ansökan som inom ett år efter medlemmens utträde, är den gjorts medlemmen, i förhållande till föreningens borgenärers rätt, avgångne skyldig att återbära vad han uppburit.

Reservfond och vinsutdelning m. m.

20 §. Av sambruksförenings årsvinst, efter avdrag för vad som kan åtgå för att täcka förlust från föregående år, skall minst fem procent avsättas till reservfond. Vid av det belopp som minst skall beräkning avsättas får ej från årsvinsten dragas lönetillägg eller annan gottgörelse

SOU 1974: 30

som med hänsyn till rörelsens resultat lämnas till medlem eller annan. Sedan fonden jäimte inbetalat insatskapital, i den mån detta ej överstiger tio gånger reservfonden, uppnått ett belopp som svarar antingen mot fyrtio procent av det bokförda värdet på föreningens tillgångar eller mot föreningens skulder enligt får vidare balansräkningen, avsättning till fonden upphöra om ej annat är föreskrivet i stadgarna. Nedgår fonden under nämnda skall avsättning belopp, till fonden ske på nytt. Nedsättning av reservfonden får beslutas endast för att täcka förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes ha uppstått på föreningens verksamhet i des helhet och som ej kan ersättas av medel vilka är avsatta till framtida förfogande. Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ej bland skulderna inräknas gäld för vilken lämnat säkerhet av inteckföreningen ning inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet för jordbruksfastighet eller annan egendom vilken bestämmelse som enligt meddelas av Konungen får anses erbjuda motsvarande säkerhet. Belopp. som upptagits under rubriken Avsatt till pensioner, räknas icke heller som skuld i den man det överstiger det belopp, under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. icke får nedbringas eller i den mån det täckes av kreditförsäkring hos svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket. Konungen får medgiva sambruksförening eller vissa grupper av sambruksföreningar undantag, helt eller delvis, från bestämmelserna i första. andra och tredje styckena om synnerliga skäl därtill föranleder med hänsyn till arten av föreningens verksamhet och övriga omständigheter.

21 §. Utdelning får ske endast av vinst som redovisas i fastställd balansräkning för senaste räkenskapsåret, i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfonden. får utbetalning Ej heller av gottgörelse som avses i 20 § första stycket och som icke inräknats i årsvinsten äga rum i vidare mån än att föreskriven kan ske till avsättning reservfenden. I övrigt får utbetalning till medlemmarna av föreningens tillgångar ej verkställas annat än i samband med inlösen av andel eller nedsättning av insatsernas belopp. Vinst fördelas mellan medlemmarna efter insatserna, om ej annat bestämts i stadgarna. Föreningssammanträde beslutar om och i vad mån av utdelning vinst skall ske.

22 §. Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 21 § eller bestärmnelse i föreningens stadgar, gäller 19 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar i tillämpliga delar. Bestämmelsema i 20 § nämnda lag äger motsvarande i tillämpning fråga om sambruksförening.

Styrelse och firmateckning 23 §. Bestämmelserna i 21-37 §§ lagen om ekonomiska (1951:308) föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening

SOU 1974: 30

med nedan angivna avvikelser. l. Styrelsen består av en eller flera ledamöter. 2. Styrelsen väljes på föreningssanunanträde. 3. Till och suppleant för styrelseledamot samt fimiastyrelseledamot tecknare kan väljas även annan än svensk medborgare. make kan vara eller suppleant för sty- 4. Medlems styrelseledamot om denne i föreningen, såvida icke relseledamot, även ej är medlem annat bestämts i stadgarna.

Årsredovisning och revision i 38-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska 24 å. Bestämmelserna föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening.

F öreningssamman träde i 52-61 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska 25 §. Bestämmelserna föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening.

26 §. För giltighet av beslut på föreningssammanträde gäller, innebär av insats och medför rubbning av l. om beslutet ändring förhållandet mellan insatserna, att det biträtts av samtdet inbördes liga medlemmar som beröres av ändringen, 2. om beslutet innebär, att fastighet eller byggnad som medlem upplåtit till föreningen kommer att undergå förändring av icke ringa betydelse, att upplåtaren biträtt beslutet. av beslut första stycket ytterligare villkor Är för giltighet enligt bestämt i stadgarna, gäller även det.

Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad

27 §. Bestämmelserna i 63-66 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening.

Ändring av sambruksförenings stadgar om av stadgar fattas av 28 §. Beslut ändring sambruksförenings föreningssarmnanträde. Beslut av stadgarna är giltigt endast om samtliga medom ändring lermnar förenat sig om beslutet eller detta fattats på två på varandra och på det sammanträde som hålles följande föreningssammanträden sist biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande, l. om beslutet innebär, att medlemmarnas förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till föreningen ökas, 2. om beslutet innebär inskränkning av medlems rätt till årsvinst, 3. om beslutet innebär inskränkning av medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning, 4. om beslutet innebär att medlems rätt att utträda ur föreningen inskränkes och beslutet berör även dem som vid dess fattande är medlemmar i föreningen.

lS SOU 1974: 30

Beslut om annan ändring av stadgarna är giltigt endast om det biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Är för giltighet av beslut om stadgeändring något ytterligare villkor bestämt i stadgarna, skall det också iakttagas.

29 §. Beslut om ändring av stadgarna skall av styrelsen ofördröjligen anmälas för registrering och får ej verkställas innan skett. registrering Vid anmälningen skall fogas två avskrifter av protokoll som förts i ärendet. Beslut som innefattar nedsättning av insatsernas belopp eller lindring av medlemmarnas skyldighet enligt stadgarna att erlägga insatser till föreningen, får ej gå i verkställighet tidigare än ett år efter det beslutet registrerades.

30 §. Medlem som icke samtyckt till beslut om ändring av stadgarna enligt 28 § andra stycket 1.-4. får utan hinder av föreskrift i stadgarna uppsäga sig till utträde ur föreningen inom en månad från det slutligt beslut fattades. Sker utträde, får beslutet ej tillämpas mot medlemmen.

Talan mot beslut pá färeningssammanträde 31 §. Bestämmelserna i 69 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening.

Likvidation och upplösning 32 §. Bestämmelserna i 70-95 §§ lagen om ekonomiska (1951:308) föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för det fall antalet föreningsmedlemmar nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta antalet skall i sambruksförening tillämpas, om antalet medlemmar nedgått under tre och tillräckligt antal medlemmar inom ej inträtt ett år samt länsstyrelsen ej heller funnit särskilda skäl medgiva, att föreningens verksamhet ändå får fontsättas.

Registrering 33 5. Bestämmelserna i 99-105 om ekonomiska §§ lagen (1951:308) föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambmksförening. Härvid skall hänvisningen i 100 § andra stycket till 7 § tredje stycket avse 5 § tredje stycket denna lag.

Besvär 34 §. Bestämmelserna i 105 a§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening.

Skadestånd 35 §. Bmtänunelserna i 106--109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening.

16 SOU 1974: 30

Slraf [bestämmelser 36. §. Bestämmelserna i 110-112 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas att hänvisningen i 110 § 5. till 18 § skall avse 22 § dem1a lag, att hänvisningen i 110 § 7. till 7 § sista stycket skall avse 5 § sista stycket denna lag och hänvisningen i 111 § 2. till 68 § skall avse 29-30 §§ denna lag.

Särskilda bestämmelser 37 §. Bestämmelserna i 114-116 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambmksförening.

Övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 197 , då lagen (1948:218) om sambruksföreningar upphör att gälla. 2. Sambruksförening som vid den nya lagens ikraftträdande är registrerad hos lantbruksstyrelsen skall genom styrelsens försorg registreras hos länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte. 3. I fråga om beslut av sambruksförening som fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas äldre lag. 4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2 - SOU 1974: 30 17

Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m.

Kungl. Majzt har funnit gott att i fråga om kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. förordna, dels att l, 3, 5, 6, 7, 10, 17, 20, 22, 25 och 35 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 16 a §, av nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 1§ Statligt stöd lämnas enligt denna Statligt stöd lämnas enligt denna kungörelse för att underlätta fi- kungörelse för att underlätta finansieringen av rationaliseringsåt- nansieringen av rationaliseringsåtgärder inom jordbrukets omrâde. gärder inom jordbrukets område. Sådant stöd beviljas också till för- Sådant stöd beviljas också till värv av jordbruksfastighet och I. förvärv av jordbruksfastighet jordbruksinventarier samt till till- och jordbruksinventarier, skottsförvärv av skogsmark i vissa 2. tillskottsförvärv av skogsfall och till insats i sambruks- mark i vissa fall, förening och i sammanslutning för 3. insats och förvärv av aktie gemensam animalieproduktion el- eller a-nnan andel i vissa sammanler för lagring eller ha-ntering av slutningar inom jordbruksprodukjordbruksprodukter samt till inlö- tionen, sen av skuld hos statlig lânefond 4. inlösen av skuld hos statlig och till säkerhet för arrende. lånefond, 5. säkerhet för arrende, 6. flergårdsanvändning av maskiner och yrkesmässig maskinhållning inom jordbruket.

18 SOU 1974: 30

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

3 § I denna kungörelse förstås med yttre rationalisering.- sådan ändring av brukningsenhets areal eller ägoanordning som ökar möjligheterna till ändamålsenligt jordbruk eller skogsbruk, samverkansrationalisering: rationalisering med positiv företagsekonomisk effekt genom att verksamhet som tidigare drivits enskilt sker gemensamt i samverkansföretag med två eller flera delägare,

inre rationalisering. utförande av markanläggning eller varaktig förbättring av sådan anläggning, varaktig förbättring av jord eller ekonomibyggnad eller uppförande av sådan byggnad, driftsrationalisering: övergång till mera ändamålsenlig jordbruksdrift, särskild rationalisering. samtidig och i tiden koncentrerad yttre och inre rationalisering i förening med driftsrationalisering.

5 § Statligt stöd lämnas l. enskild person som driver eller har för avsikt att driva jordbruk eller på annat sätt framställer eller har för avsikt att framställa jordbruksprodukter eller som driver eller har för avsikt att driva jordbruk och skogsbruk eller som driver skogsbruk,

2. sambruksförening, 2. sambruksförening, ekonomisk 3. ekonomisk förening, handels- förening, handelsbolag eller aktiebolag eller aktiebolag som driver bolag som driver eller har för aveller har för avsikt att driva verk- sikt att driva verksamhet som avsamhet som avses i 1, ses i 1, 3. medlem eller delägare i sambruksförening som avses i 2 eller sådan ekonomisk förening, handelsbolag eller aktiebolag som avses i 2 och som genomfört eller beräknas genomföra samverkansrationalisering.

4. företag eller samfällighet med ändamål att anlägga jordbruksväg eller genomföra torrläggning eller fastighetsreglering eller annan liknande åtgärd. Bestämmelserna i denna kungörelse om enskild person gäller i tillämpliga delar även dödsbo såvitt avser statligt stöd till rationaliseringsåtgärd.

SOU 1974: 30 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ Till enskild person som ej driver men har för avsikt att driva verksamhet som avses i 5 § 1 utgår ej statligt stöd, om han kan antagas ha sin huvudsakliga sysselsättning av annan verksamhet än jordbruk eller skogsbruk. Enskild person lämnas statligt stöd endast om han kan antagas vara i stånd att fullgöra med stödet förenade åtaganden. Vidare förutsättes att han, eller, om han är underårig, den som i hans ställe sköter den verksamhet som avses med stödet har den yrkesskicklighet som behövs för en ändamålsenlig drift.

sammanslutning som avses i sammanslutning som avses i 5 § 5 § 3 lämnas statligt stöd endast 2 eller medlem eller delägare som om förhållandena ger anledning avses i 5 § 3 lämnas statligt stöd att antaga att sammanslutningen endast om förhållandena ger ankommer att bestå och ändamålsen- ledning att antaga att sammanslutligt driva den verksamhet för vil- ningen kommer att bestå och änken stödet är avsett. damålsenligt driva den verksamhet för vilken stödet är avsett.

7§ Statligt stöd lämnas ej, om med Statligt stöd lämnas ej, om med hänsyn till investeringskostnadens hänsyn till investeringskostnadens storlek eller sökandens ekonomiska storlek eller sökandens ekonomiska ställning och kreditmöjligheter åt- ställning och kreditmöjligheter åtgärden bedömes kunna bli genom- gärden bedömes kunna bli genomförd på skäliga villkor utan sådant förd på skäliga villkor utan sådant stöd. I fråga om ekonomisk för- stöd. I fråga om sambruksförening, handelsbolag eller aktiebo- ening, ekonomisk förening, hanlag vari andelama eller aktierna delsbolag eller aktiebolag vari andirekt eller indirekt äges av ett delarna eller aktierna direkt eller fåtal fysiska personer skall hänsyn indirekt äges av ett fåtal fysiska tagas också till dessas och i fråga personer skall hänsyn tagas också om dödsbo till delägarnas ekono- till dessas och i fråga om dödsbo miska ställning. till delägarnas ekonomiska ställning.

l0§ Lånegaranti lämnas för l. förvärv av mark för yttre rationalisering (yttre rationaliseringslån), 2. åtgärd för inre rationalisering (inre rationaliseringslån), 3. inköp av jordbruksinventarier, utsäde, gödsel, foder och liknande för igångsättande, omläggning eller utvidgning av jordbruksdrift (driftslån), 4. förvärv av jordbruksfastighet (jordförvärvslån),

20 SOU 1974: 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

el- 5. förvärv av jordbruksmaskin 5. insats i sambruksförening med tillbehör som skall användas ler i sammanslutning för gemeneller för vid flera iordbruksföretag, anskafsam animalieproduktion av av rörelsekapital i samband

lagring eller hantering jord- fande

med yrkesmässig maskinhållning bruksprodukter, av skuld av inom jordbruket samt inköp, ny- 6. inlösen på grund låne- eller ombyggnad av byggnad för tidigare beviljat lån ur statlig fond område, om dylik maskinhållning (maskinlån), på jordbrukets för 6. insats och förvärv av andel i lånegaranti samtidigt lämnas ändamål som avses i l, 2, 3 eller sambruksförening, 7. insats och förvärv av aktie 4. för driftsekonomisk eller annan andel i sammanslut- 7. kostnad i ning inom iordbruksproduktionen eller teknisk plan som upprättats om vilken genomfört eller beräknas anslutning till ärende lånegagenomföra samverkansrationaliseranti. ring, 8. inlösen av skuld på grund av tidigare beviljat lån ur statlig lånefond på jordbrukets område, om lånegaranti samtidigt lämnas för ändamål som avses i l, 2, 3 eller 4. 9. kostnad för driftsekonomisk eller teknisk plan som upprättats i anslutning till ärende om låne-

garanti. 20 års ålder kan ej erhålla garanti för jordför- Den som ej uppnått eller driftslån i fråga om fastighet i vilken han icke på grund värvslån av arv eller testamente äger del.

16a§

Garanti för maskinlån får avse högst ett belopp, som motsvarar kostnaden för förvärvet eller bygg- Kostnaden skall vanadsåtgärden. ra godkänd av lantbruksnämnden. U ppgår köpesumman eller byggnadskostnaden till lägre belopp än 5000 kronor lämnas lånegaranti endast om särskilda skäl föreligger. \ Garanti för maskinlån får beviljas endast om lånet skall användas i samband med nyuppsättning eller Övertagande av maskinbestånd eller utvidgning av befintligt maskinbestånd. Om särskilda skäl

1974: 30 21 SOU

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

föreligger kan lånegaranti även lämnas vid byte av maskin. Garanti för maskinlån får lämnas även för att anskaffa rörelse» kapital vid start, Övertagande eller större utvidgning av yrkesmässig maskinhållning av större omfattning samt för att avhjälpa tillfälliga likviditetssvårigheter vid dylik maskinhállning.

l7§

Lånegaranti för sådan insats Lånegaranti för sådant ändamål som avses i 10 § 5 får avse högst som avses i 10 § 6 eller 7 får avse 10 000 kronor. högst ett som motsvarar belopp hela insatsen eller förvärvskostnaden.

statsbidrag utgår till åtgärd för statsbidrag utgår till för åtgärd inre rationalisering endast om ât- inre endast om åtrationalisering gärden sker i samband med ge- gärden sker i samband med genomgripande och kapitalkrävande och nomgripande kapitalkrävanyttre rationalisering och innebär de yttre rationalisering eller samen särskilt stor och i tiden kon- och innebär verkansrationalisering centrerad investering som kan an- en särskilt stor och i tiden kontagas medföra påfrestning på sö- centrerad investering som kan ankandens likviditet. tagas medföra påfrestning på sökandens likviditet.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket får till bidrag utgå åtgärd som avses där, om särskilda skäl samt till föreligger, åtgärd för torrläggning av mark i större om har omfattning, torrläggningen allmänt intresse och icke kan väntas bli utförd utan att statsbidrag lämnas.

22§

statsbidrag till inre rationalisering som ej utgör led i särskild rationalisering utgår med högst ett som motsvarar belopp 25 procent av kostnad som avses i 13 § första och andra styckena. Bidrag utgår dock ej, om bidragsbeloppet understiger 2 500 kronor. Bidrag som avser uppförande eller ombyggnad av ekonomibyggnad, får ej överstiga 50000 kronor eller, om från allmän byggnadsåtgärden synpunkt är av särskild betydelse, 100 000 kronor.

7.2 SOU 1974: 30

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av bestämmelserna i andra får bidrag till uppstycket förande eller ombyggnad av ekonomibyggnad som sker i samband med samverkansrationalisering utett belopp som motgå med högst svarar 25 procent av kostnaden

för byggnadsåtgärden.

25§

Om sökanden äger viss del och arrenderar viss del av brukningsenheten l om statligt stöd gäller, utöver vad som anges i 24 § första stycket beträffande ekonomibyggnad eller annan fast anläggning delen icke kan förvärvas på skäliga villkor l. att den arrenderade men att sannolika skäl talar för att sambruket kommer att bestå på lång

sikt,

att den 2. i fråga om byggnad, att den 2. i fråga om byggnad, eller skall är belägen eller skall uppföras på är belägen uppföras på som den del av brukningsenheten som den del av brukningsenheten sökanden äger, eller, om sökanden sökanden äger. är ett samverkansföretag, delägare i företaget äger.

När amorteringsplanen göres upp, skall sökandens betalningsförmåga av brukningsenheten beaktas. och den sannolika avkastningen

får Amorteringsplan får ej upptaga Amorteringsplan ej upptaga amorteringstid än åtta år längre amorteringstid än 20 år för längre maskinlån för förvärv av madriftslån till sambruksförening för skin, tio år för övriga maskinlån, eller sammanslutning för gemeneller femton år för lån till insats eller sam animalieproduktion lagav andel i sammanslutring eller hantering av jordbruks- förvärv till annan ning, 20 år för driftslån till produkter och 15 år sambruksförening eller samverlåntagare, 35 år för jordförvärvsför lån. kansföretag och 15 år till annan lån och 30 år övriga skall räknat låntagare, 35 år för jordförvärvs- Amorteringen börja, senast lån och 30 år för övriga lån. från första lyftningsdagen, âr beträffande driftslân Amorteringen skall börja, räknat efter två och fem år beträffande lån. från första lyftnjngsdagen, senast övriga efter ett år beträffande maskinlån, två år beträffande driftslån och lån till insats eller förvärv av andel samt fem år beträffande övriga lån.

SOU 1974: 30

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Uppkommer likviditetssvårigheter för låntagare som innehar brukningsenhet. vilken är föremål för särskild rationalisering, får amorteringstiden för driftslån förlängas till 20 år.

Ränta erlägges från och med Ränta erlägges från och med lyftningsdagen. Anstând med rän- lyftningsdagen. Anstånd med räntebetalning får medges under högst tebetalning får medges beträffantvå år efter nämnda dag när sär- de maskinlån under högst ett år skilda förhållanden föranleder det. och beträffande lån under övriga Sålunda upplupen ränta skall vid högst två år efter nämnda dag när anståndstidens slut läggas till låne- särskilda förhållanden föranleder summan. det. Sålunda ränta skall upplupen vid anståndstidens slut läggas till lånesumman.

Förräntning och amortering skall, om förhållanden som avses i första stycket ej föranleder annat, ske i fonn av, såvitt möjligt, jämna annuiteter.

Denna kungörelse träder i kraft den l januari 197 .

Genom kungörelsen upphäves kungörelsen (1967:443) om statlig garanti för lån till maskinhållning inom jordbruket m. m.

24 SOU 1974: 30

Förslag till om ändring i kungörelsen (1968:377) om Kungl. Majas kungörelse statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering

har funnit (1968:377) om Kungl. Majzt gott att i fråga om kungörelsen statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering förordna,

dels att l, 2, 4, 5, 6, 8, 13, 14 och 22 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i kungörelsen skall införas två nya paragrafer, 11a § och 11 b §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Statligt stöd lämnas enligt den- Statligt stöd lämnas enligt denna na kungörelse för att underlätta kungörelse för att underlätta fifinansieringen av rationaliserings- nansieringen av rationaliseringsåtåtgärder inom trädgårdsnäringens gärder inom trädgårdsnäringens område. Sådant stöd lämnas också område. till förvärv av trädgårdsföretag Sådant stöd lämnas också till och inventarier till sådant företag I. förvärv av trädgårdsföretag samt till tillskottsförvärv av mark. och inventarier till sådant företag, 2. tillskottsförvärv av mark, 3. insats och förvärv av aktie eller annan andel i vissa sammanslutningar inom trädgårdsprøduktionen, 4. användning av maskiner vid flera företag och yrkesmässig maskinhállning inom trädgårdsnäringen.

SOU 1974: 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Med trädgårdsnäring förstås i denna kungörelse yrkesmässig framställning av trädgårdsprodukter eller must. Med trädgårdsprodukter avses köksväxter. frukt och bär, alster från träd- och plantskolor samt blommor och krukväxter.

Med samverkansrationalisering förstås i denna kungörelse rationalisering med positiv företagsekonomisk effekt genom att verksamhet som tidigare drivits enskilt sker gemensamt i samverkansföretag med två eller flera delägare.

4§ Statligt stöd lämnas l. enskild person som driver eller har för avsikt att driva företag inom trädgårdsnäringens område av sådan omfattning att han kan få sin huvudsakliga sysselsättning inom företaget,

2. ekonomisk förening, handels- 2. sambruksförening, ekonomisk bolag eller aktiebolag som driver förening, handelsbolag eller aktieeller har för avsikt att driva före- bolag, som driver eller har för avtag inom trädgårdsnäringens om- sikt att driva företag inom tradråde. gârdsnäringens område, 3. medlem eller delägare i sambruksförening som avses i 2 eller i sådan ekonomisk förening, handelsbolag eller aktiebolag som avses i 2 och som genomfört eller beräknas genomföra samverkansrationalisering.

Bestämmelserna i denna kungörelse om enskild person gäller i tilllämpliga delar även dödsbo såvitt avser statligt stöd till rationaliseringsåtgärd.

5§ Enskild person lämnas statligt stöd endast om han kan antagas vara i stånd att fullgöra med stödet förenade åtaganden. Vidare förutsätts att han eller, om han är underárig, den som i hans ställe sköter den verksamhet som avses med stödet har den yrkesskicklighet som behövs för en ändamålsenlig drift.

sammanslutning som avses i 4§ sammanslutning som avses i 4 § första stycket 2 lämnas statligt första stycket 2 eller medlem eller

26 SOU 1974: 30

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

stöd endast om förhållandena ger delägare som avses i 4 § första 3 lämnas statligt stöd enanledning att antaga, att samman- stycket kommer att bestå och dast om förhållandena ger anledslutningen ändamålsenligt driva det företag ning att antaga, att sammanslutför vilket stödet är avsett. ningen kommer att bestå och ändamålsenligt driva det företag för vilket stödet är avsett.

65 stöd lämnas ej, om med Statligt stöd lämnas ej, om med Statligt till investeringskostnadens hänsyn till investeringskostnadens hänsyn storlek eller sökandens ekonomiska storlek eller sökandens ekonomiska och kreditmöjligheter åt- ställning och kreditmöjligheter åtställning kunna bli genom- gärden bedömes kunna bli genomgärden bedömes förd på skäliga villkor utan sådant förd på skäliga villkor utan sådant stöd. I fråga om ekonomisk för- stöd. I fråga om sambruksförening, ening, handelsbolag eller aktiebo- ekonomisk förening, handelsbolag andelarna eller aktierna eller aktiebolag vari andelarna ellag vari direkt eller indirekt äges av ett ler aktierna direkt eller indirekt fåtal fysiska personer skall hänsyn äges av ett fåtal fysiska personer tagas också till deras och i fråga skall hänsyn tagas också till deras om dödsbo till delägarnas ekono- och i fråga om dödsbo till delägarmiska ställning. nas ekonomiska ställning.

8§

Garanti lämnas för lån som är avsett för 1. åtgärd som är ägnad att effektivisera och förbilliga driften och mera varaktigt förbättra ekonomibyggnader eller tekniska anordningar (rationaliseringslån), 2. förvärv av företag inom trädgårdsnäringens område eller tillskottsförvärv av mark som är nödvändig för rationalisering (förvärvslån), 3. inköp av inventarier, plantmaterial och gödsel eller för att täcka

andra nödvändiga utgifter för igångsättning, omläggning eller utvidg-

ning av driften (driftslån), 4. förvärv av maskin med till-

behör som skall användas vid flera anskaffande av

trädgårdsföretag, rörelsekapital i samband med yrkesmässig maskinhållning inom trädgårdsnäringen samt inköp-, ny- eller ombyggnad av byggnad för dylik maskinhållning (maskinlån), 5. insats och förvärv av andel i sambruksförening,

SOU 1974: 30 27

6. insats och förvärv av aktie eller annan andel i sammanslutning inom trädgårdsproduktionen, vilken genomfört eller beräknas genomföra samverkansrationalisering, 4. upprättande av driftsekono- 7. upprättande av driftsekonomisk plan i anslutning till ärende misk plan i anslutning till ärende om lånegaranti. om lånegaranti.

Den som ej uppnått 2.0 års ålder kan ej erhålla garanti för förvärvslån eller driftslån i fråga om företag i vilket han icke på grund av arv eller testamente äger del.

lla§ Garanti för maskinlån får avse högst ett belopp, som motsvarar kostnaden för förvärvet eller byggnadsâtgärden. Kostnaden skall vara godkänd av lantbruksnämnden. Uppgår köpesumman eller byggnadskostnaden till lägre belopp än 5000 kronor lämnas lånega-ranti endast om särskilda skäl föreligger. Garanti för maskinlán fär beviljas endast om lånet skall användas i samband med nyuppsättning eller Övertagande av maskinbestånd eller utvidgning av befintligt maskinbestånd. Om särskilda skäl föreligger kan lånegaranti även lämnas vid byte av maskin. Garanti för maskinlån får läm-

nas även för att anskaffa rörelse-

kapital vid start, Övertagande eller större utvidgning av yrkesmässig maskinhållning av större omfattning samt för att avhjälpa tillfälliga likviditetssvárigheter vid dylik maskinhållning.

1lb§ Lånegaranti för sådant ändamål som avses i 8 § 5 eller 6 får avse högst ett belopp som motsvarar hela insatsen eller förvärvskostnaden.

28 SOU 1974: 30

13§

statsbidrag utgår endast om åtstatsbidrag utgår endast om åtgärden som avses med bidraget sker i gärden som avses med bidraget samband med genomgripande och sker i samband med genomgripanrationalisering de och kapitalkrävande rationalikapitalkrävande och innebär en särskilt stor och i sering eller samverkansrationalisesom ring och innebär en särskilt stor tiden koncentrerad investering medföra och i tiden koncentrerad investekan antagas påfrestning på sökandens likviditet. ring som kan antagas medföra påfrestning pâ sökandens likviditet.

l4§

med ett statsbidrag utgår med högst ett statsbidrag utgår högst belopp som motsvarar 25 procent belopp som motsvarar 25 procent av den av lantbruksstyrelsen god- av den av lantbruksstyrelsen godkända kostnaden för kända kostnaden för åtgärden. Biåtgärden. dock ej, om bidrags- drag utgår dock ej, om bidrags- Bidrag utgår 3 000 kronor. beloppet understiger 3 000 kronor. beloppet understiger får 20000 Bidrag som ei utgår i samband Bidraget ej överstiga kronor. med samverkansrationalisering får ej överstiga 20000 kronor.

22§

skall hänsyn tagas till sökandens När amorteringsplanen göres upp, betalningsförmåga och den sannolika avkastningen av företaget.

får Amorteringsplanen får ej upp- Amorteringsplanen ej uppän 20 taga längre amorteringstid än åtta taga längre amorteringstid eller för- år för maskinlån för förvärv av år för rationaliseringslån värvslån och 15 år för driftslån. maskin, tio år för övriga maskin- Amorteringen skall börja, räknat Iån, 15 år för lån till insats eller från första senast förvärv av andel i sammanslutlyftningsdagen, efter tre år beträffande rationali- ning, 20 år för driftslån till samoch två år beträffande bruksförening eller samverkarwföseringslån retag och 15 år till annan låntaövriga lån. gare samt 20 år för rationaliseringslån eller förvärvslån. Amorteringen skall börja, räknat från första lyftningsdagen, senast efter ett år beträffande maskinlån, tre år beträffande rationaliseringslån och två år beträffande övriga lån.

kan medge att amorteringstiden för förvärvslån för- Kungl. Majat länges till 30 år, om särskilda skäl föreligger.

Ränta från och med Ränta erläggas från och med erlägges lyftningsdagen. Anstånd med rän- lyftningsdagen. Anstånd med rän-

SOU 1974: 30 29

tebetalning får medges under högst tebetalnjng får medges beträffantvå år efter nämnda dag :när sär- de maskinlån under högst ett år skilda förhållanden föranleder det. och beträffande lån under övriga Sålunda upplupen ränta skall vid högst två år efter nämnda dag anståndstidens slut läggas till låne- när särskilda förhållanden föransumman. leder det. Sålunda upplupen ränta skall vid anståndstidens slut läggas till lånesumman.

Förräntnjng och amortering skall, om ej förhållanden som avses i första stycket föranleder annat, ske i form av, såvitt möjligt, jämna annuiteter.

Denna kungörelse träder i kraft den l januari 197 .

30 SOU 1974: 30

Sammanfattning

år 1970 och slutfördes under U ndersökningsomrádet påbörjades hösten år 1973. Resultaten av undersök- I direktiven för utredningen angav departe- ningen har redovisats dels i betänkandet, mentschefen samverkan mellan flera perso- dels i två meddelanden från institutionen ner eller jordbruksföretag som en möjlighet för ekonomi och statistik vid lantbrukshögatt anskaffa kapital i jordbrukets primärpro- skolan. De sistnämnda utgavs i september duktion och en väg att göra jordbrukarens 1971 under rubriken Samverkan i jordbruarbete ekonomiskt konkurrenskraftigt i för- ket - möjligheter och problem” samt i dehållande till andra näringar. Mot denna cember 1972 under rubriken Gemensam direktiven - en studie av de företagsbakgrund har utredningen enligt jordbruksdrift haft att klarlägga orsakerna till att organi- ekonomiska förutsättningarna för driftssamsationsformen hittills ut- verkan i jordbruket. Meddelandena besambruksförening nyttjats i så ringa utsträckning och föreslå handlar endast samverkan över ägogränserlämpliga lagstiftningsåtgärder och andra åt- na. I betänkandet (2.32 och 4 kap.) återfinns gärder för att underlätta och stimulera till vissa delar av innehållet i det förstnämnda bildandet av fler sambruksföreningar. meddelandet som ligger till grund för utred- Efter en inledande av vissa ningens förslag vad gäller samverkan över kartläggning former av samverkan mellan jordbrukare i ägogränserna samt den del av undersökfann utredningen att ningen som avser sambruksföreningarna primärproduktionen dess undersökningar inte kunde begränsas (62). till och nu existerande sambruks- Utredningen har även tagit upp vissa tidigare föreningar. Det stod klart att en mera all- frågor som är väsentliga för flergårdsanmän översyn av de företagsekonomiska och vändningen av jordbruksmaskiner (7.2). organisatoriska problem som är förenade med drift av jordbruk i samverkan var nöd- Den löreragsekonomiska undersökningen vändig. Utredningens uppfattning delades Frågeställningar och underlag av departementschefen som medgav utreden företagsekonomisk Utredningens studier av samverkan över ningen att genomföra undersökning, omfattande dels samverkan ägogränserna har i princip inriktats på att inom i den hittills använda i möjlig mån söka besvara frågan under ägogiänsema formen av sambruksförening, dels samver- vilka förutsättningar den enskilde jordbrukan över ägogränserna inom jordbrukspro- karen uppfattar samverkan som ett realisduktionen. tiskt alternativ till eget företagande vare Den företagsekonomiska undersökningen sig det gäller nyetablering eller redan be-

SOU 1974: 30 31

stående företag. När det gäller redan be- 1971 publicerad rapport. Erfarenheterna stående företag har utredningen sökt ange från nämnda länder är i viss mån tillämpsituationer då samverkan föredras framför liga även på svenska förhållanden (5.2.2). fortsatt eget företagande som innebär ute- Den bild som här getts av läget på sambliven expansion. Förutsättningen är i det verkansområdet bl. a. i Sverige kan synas sistnämnda fallet att andra, mera lockande nedslående. Den är dock missvisande därutvecklingsvägar är stängda. Svaren på frå- för att den inte återger jordbrukarnas geställningarna är i huvudsak tillämpliga önskemål och förväntningar beträffande även på samverkan inom ägogränserna i den framtida utvecklingen på detta omexempelvis sambruksföreningens form. råde. Utredningen fann sålunda vid den Underlag för studierna erhölls dels från företagsekonomiska undersökningen och getidigare undersökningar i Sverige, dels ge- nom andra kontakter med företagare och nom intervjuer och på annat sätt inhämtade organisationer på jordbrukets område att uppgifter från medlemmar och delägare i intresset för drift av jordbruk i samverkan föreningar och bolag för samverkan, upp- ökat väsentligt på senare år. Vad som hörda såväl som bestående och planerade. behövs för att åstadkomma ökad sam- Vad gäller gemensam jordbruksdrift hade verkan är bl. a. större kunskaper bland födock ingen liknande undersökning utförts retagarna om de fördelar och de problem tidigare i landet. som är förenade med samverkan samt ett Som framgår av redogörelsen i avsnittet ökat stöd från statens sida i olika avseenden. 2.3 för samverkan i Sverige har det prak- Bristen på sådana och kunskaper på ett tiska underlaget för utredningens studier va- tillräckligt statligt stöd utgör i dag enligt rit begränsat på grund av den ringa före- utredningens mening trösklar som hindrar komsten av samverkansfall av någon bety- utvecklingen på detta från bl. a. strukturradelse. Sålunda påträffades företag för tionaliserings- och sociala viksynpunkter gemensam växtodling i tre fall med två tiga område. De och sambruksföreningar deltagare i varje företag. samverkansföre- andra samverkansföretag som bildats får tag för enbart mjölkproduktion fanns vid ses som pionjärer. undersökningstillfället endast i form av ca Mot nyssnämnda bakgrund har utred- 25 sambeten. hade Några andelsladugårdar ningen sett som sin uppgift att i betänkanupphört tidigare och några befann sig på det lägga fram en så grundlig redogörelse planeringsstadiet. Frånsett sambetena pågick för samverkansproblematiken som är möjgemensam animalieproduktion i fyra fläsk- lig i dag och anvisa lämpliga vägar för produktionsföretag. Några företag för ge- statens stöd till främjande av samverkan i mensam smågrisproduktion i drift redovisa- jordbruket. Vad beträffar statens stöd fäster des inte. samverkansföretag för såväl växt- utredningen inte minst vikt vid behovet av odling som mjölkproduktion påträffades i service, fortbildning och rådgivning (8.1l.2). fyra fall med sammanlagt tio deltagare. Av Samtidigt vill utredningen understryka att de sambruksföreningar som bildats efter till- ett betydande utvecklingsarbete alltjämt komsten av lagen (1948:218) om sam-bruks- återstår till dess erfarenheterna av samverföreningar hade tre upphört medan två be- kan breddats och fördjupats. Det kan härvid stod vid undersökningstillfället. Ytterligare röra sig om ett ganska långt inledande en sambruksförening har tillkommit under skede. Utredningen förutsätter att det skall år 1972. ankomma främst lantbrukspå den statliga Förhållandena är likartade i övriga organisationen dvs. och lantbruksstyrelsen OECD-länder. Av redogörelsen i punkten lantbruksnämnderna samt på lantbrukshög- 2.2.3 framgår att utvecklingen på samver- skolan att svara för detta utvecklingsarbete. kansområdet synes ha nått längst i Frank- I den associationsrättsliga delen av utredrike och Spanien. Redogörelsen grundas på ningens uppdrag har utredningen såsom en uppgifter som lämnades i en av OECD år konsekvens av breddnjngen av undersök-

32 SOU 1974: 30

ningsområdet behandlat inte endast sam- bunden ledighet och semester för företabruksföreningen utan även övriga aktuella gare m. m. företagsfonner så långt det varit möjligt. I tabell 6 redovisas schematiskt vad del- Utredningens förslag till lagändringar har tagarna i åtta gemensamma företag för växtdock begränsats till sambruksföreningen som odling och mjölkproduktion vunnit genom företagsform vid samverkan såväl inom som samverkan. Däri ingår även uppgifter rööver ägogränserna (6.4). Beträffande övriga rande kontanta inkomstökningar. Tabellen företagsformer lämnas vissa allmänna an- grundas pâ företagarnas egen bedömning. visningar och rekommendationer vad gäller Av sekretesskäl har uppgifterna om insamverkan över ägogränsema (5.5, 8.4). komstökningar återgetts summariskt. I öv- Dessa ger vid handen att olika associations- rigt har utredningen avstått från att i betänformer är lä-mpliga vid samverkan i jord- kandet redovisa uppgifter i nämnda hänbruksproduktion. seenden. För nämiare studium av lönsam- Vad slutligen gäller stimulansåtgärder av heten vid gemensam drift av vissa typer av olika slag för att åstadkomma fler sam- jordbruksföretag hänvisas till det förut bruksföreningar och andra former för drift nämnda, i december 1972 utgivna meddeav jordbruk i samverkan har utredningen landet från lantbrukshögskolans institution i princip begränsat sig till sammanslutningar för ekonomi och statistik. som genomfört samverkansrationalisering De företagsekonomiska förutsättningarna oavsett företagsformen (8 kap.). Med sam- för ett enskilt företag att ingå i samverkan verkansrationalisering avser utredningen ra- beror i första hand på uppbyggnaden av tionalisering med positiv företagsekonomisk företagets fasta resurser dvs. arbetskraften, effekt genom att verksamhet som tidigare byggnaderna och marken. Dessa resurser drivits var för sig av delägare i företaget är avgörande för vilka krav som måste övergår till att ske gemensamt. Samman- uppfyllas för att samverkan skall kunna slutningar som ej genomfört samverkansra- startas och för vilka konsekvenser som tionalisering har förutsatts skola i stödhän- samverkan kommer att medföra för det seende liksom f. n. behandlas på i princip enskilda företaget. samma sätt som företag drivna av enskilda Av undersökningen framgår bl. a. att arpersoner. Med hänsyn till vissa speciella betskraftssituationen och kraven på ersättvärden hos sambruksföreningen som före- ning för arbetsinsatsen är av avgörande betagsform har utredningen dock funnit sig tydelse för möjligheterna att starta gemenböra föreslå vissa undantag från nyssnämn- sam drift. Av särskild vikt är situationen da princip beträffande just den företagsför- vid arbetstoppar samt arbetskraftens bunmen (8.7.2). denhet i djurskötseln, främst i mjölkproduktionen. Arbetsmässiga fördelar kan ofta Huvudsakliga erfarenheter av samverkan vid samverkan uppnås genom att arbetslag över ägogränserna kan bildas, genom att regelbunden avlös- Undersökningen har visat att samverkan ning vid helger och semester kan åstadkomöver ägogränserna under vissa förutsätt- mas och genom att minskad arbetsinsats i ningar är en lämplig väg att utnyttja stor- jordbruket kan ge utrymme för ökat skogsleksrationaliseringens fördelar. Samverkan arbete inom företaget eller deltidsarbete kan sålunda göra det möjligt att bl. a. uppnå utanför detsamma. lägre kapitalkostnader för maskin- och Fördelar kan också nås genom att ägarbyggnadsinvesteringar, högre arbetsproduk- ansvaret delas. Detta är särskilt viktigt när tivitet för dem som är sysselsatta i jordbru- olika produktionsgrenar kräver olika kunket, förbättrade anskaffnings- och avsätt- skap och personligt ansvar. ningsbetingelser genom större kvantiteter På byggnadssidan ligger fördelar i att de samt bättre social situation i for-m av ord- bästa husen på de samverkande företagen nade arbetstider och möjligheter till regel- kan användas till den viktigaste produktio-

3 - SOU 1974: 30 33

nen i det samverkande företaget och att bör företagsformen underlätta administrabyggnadskostnaderna per djur kan hållas tionen av personväxlingar. I samband därlåga vid ny- och ombyggnad därför att hu- med kan det vara nödvändigt att staten sen blir större i gemensam än i enskild träder in med ekonomiskt stöd till företaget. drift. Om delägarna kan sätta in eget arbete Ett allmänt önskemål bland de jordbruvid byggandet är detta ytterligare en fördel. kare som intervjuats är att det skall vara När det gäller markresurserna är det inte lätt att starta och administrera företaget. ovanligt att ett tillarrende är för stort för Till de psykologiska förutsättningarna för att en företagare skall kunna klara såväl samverkan hör givetvis att deltagarna gedet ena företaget som den arrendelediga nomgående är positivt inställda till sammarken ensam. Gemensam jordbruksdrift arbete med andra företagare. Det har är då en lämplig form. Viktigt är dock, påståtts att den svenske jordbrukaren av särskilt vid byggnadsinvesteringar, att arren- tradition är negativt inställd härtill. Utreddet kan erhållas på tillräckligt lång tid. ningen anser att denna bedömning kan På maskinsidan kan som regel klara för- vara riktig beträffande vissa grupper av delar vinnas i samverkan genom lägre jordbrukare, särskilt äldre företagare som maskinskostnader per hektar än vid enskild är obenägna att ge sig in på nya arbetsdrift i mindre företag. metoder och arbetsformer och att ta vad Gemensam jordbruksdrift medför även de uppfattar som ekonomiska risker. De en hel serie problem främst av psykologisk nya generationer som börjat ta vid i jordoch administrativ art. Dessa behandlas när- bruket har enligt utredningens erfarenheter mare i kapitel 4. en mera öppen inställning Den härvidlag. I det i december 1972 utgivna meddelan- statliga lantbruksorganisationen kommer det från lantbrukshögskolans institution för därför att möta ökade krav på stöd och ekonomi och statistik har närmare belysts råd beträffande drift av jordbruksföretag i vilka faktorer i det enskilda företagets pla- samverkan. neringssituation som främst bör beaktas då Erfarenheter av sambruksföreningarnas övergång från enskild till gemensam drift verksamhet övervägs. Framställningen grundas på kalkyleringsarbete som utförts på företagstyper Undersökningen av sambruksföreningarnas vid vilka det bedömts vara relevant att välja verksamhet inriktades på att söka besvara mellan enskild och gemensam drift. Den frågan om föreningarnas medlemmar har innefattar även på kalkyler baserade jäm- fått del av den allmänna standardutveckförelser från lönsamhetssynpunkt mellan lingen såsom den kommer till uttryck i övergång till gemensam drift och storleks- utvecklingen av lantarbetarlönen. Som framökning i fortsatt enskild drift. går av undersökningen (6.2) har medlem- Till de avgörande förutsättningarna för marna i fyra av de fem undersökta föreatt samverkan skall lyckas hör enligt utred- ningarna haft en klar fördel av att vara ningens erfarenheter bl. a. att man väljer en med i denna samverkan jämfört med om de lämplig associationsform och inom ramen valt att förbli lantarbetare. I ett par av för denna organiserar företaget på lämpligt föreningarna var den utbetalade arbetssätt. Företagsformen bör bl. a. medge att lönen t. o.m. väsentligt högre än lantarbeföretaget kan utvecklas på ett enkelt sätt tarlönen under den period som undersökoch ge företaget stabilitet genom möjlighe- ningen omfattade. Därtill kommer att medter till begränsningar i deltagarnas utträdes- lemskapet i dessa fall medfört en högre rätt. Det sistnämnda kravet kan vara svårt grad av sparande genom kapitaluppbyggnad att uppfylla när deltagarna håller hårt på inom föreningarna än som eljest skulle sin självbestämmanderätt som egna företa- skett. Den femte undersökta föreningen gare och därför vill kunna utträda i stort uppvisade en sämre utveckling i bl.a. nu sett när det passar dem själva. I sådana fall nämnda avseenden beroende främst på ett

34 SOU 1974: 30

ovanligt ogynnsamt utgångsläge till följd verksamhet hänger samman med att den är av dåliga dräneringsförhållanden. Förening- speciellt konstruerad med tanke på de sären tvingades efter några år att träda i likvi- skilda förhållanden som föreligger när det dation. Av de fyra övriga föreningarna gäller gemensam disposition av mark för upphörde två efter sju respektive tio år berörda ändamål. Sambruksföreningen fördärför att marken togs i anspråk för annat blir till sin natur en ekonomisk förening ändamål. Två föreningar består alltjämt med uppgift att främja medlemmarnas ekoförutom den som kom till år 1972. nomiska intressen. Det skall ske genom att Erfarenheterna av sambruksföreningen föreningen för deras räkning gemensamt som företagsform har i stort sett varit goda. driver verksamhet av nämnt slag. Sambrukssvårigheterna att finna möjligheter att ut- föreningen kan användas som företagsfonn veckla företagen arealmässigt har dock med- för samverkan såväl över ägogränserna som fört problem. Det har visat sig vara svårt inom helt integrerade företag. Att verksamatt i takt med den fortgående rationalise- heten skall drivas för medlemmarnas räkringen upprätthålla kravet på sysselsättning ning innebär vid samverkan över ägogränför så många som fem medlemmar. Vidare serna att föreningen svarar för hela eller har önskemål framförts bl. a. om underlät- delar av driften vid de deltagande företagen. tande av personväxling i föreningarna. De senare ägs således härvid alltjämt av Samarbetet i föreningarna har i stort sett andra än föreningen. Inget hindrar att medfungerat väl. Sambruksföreningen har visat lernmarna i dessa fall förutom med mark sig vara en företagsforrn som efter vissa även deltar med andra produktionsresurser anpassningar till utvecklingen på jordbru- såsom arbetskraft, maskiner, kapital etc. kets ornrâde m. m. bör ha goda förutsätt- I helt integrerade företag har medlemmarna ningar att medge bl. a. från demokratiska däremot ej någon egen dispositionsrätt till utgångspunkter goda arbetsförhållanden för föreningens produktionsresurser. Dessa ägs medlemmarna. av föreningen eller arrenderas från andra än föreningens medlemmar. Föreningen tjänar då medlemmarnas ekonomiska intressen Huvudsaklig utformning av förslaget till lag genom att bereda dem sysselsättning i föreom sambruksföreningar taget och del i överskott på verksamheten Lagen i.nnehåller i princip endast sådana utöver arbetsersättningen. bestämmelser som skiljer den från lagen Liksom f. n. blir sambruksföreningen i (1951:308) om ekonomiska föreningar. I princip en personsammanslutning. Utredövrigt hänvisas till bestämmelserna i sist- ningen har emellertid ansett sig ej böra helt nämnda lag på ungefär samma sätt som utesluta möjligheten att medlem deltar enskett beträffande bostadsrättsföreningar i bart med kapitalinsats. Vederbörande bör 40-73 §§ bostadsrättslagen (1971:479). då tidigare ha varit knuten till föreningen Bl. a. till följd av denna omläggning har som medlem med insats av arbetskraft, utredningen funnit sig inte kunna begränsa mark el. dyl. och kapitalinsatsen utgöra en förslaget till ändringar i nuvarande lag om form av innestående fordran på föreningen. sambruksföreningar med vilken det eljest Sambruksföreningen blir vidare även i företer stora likheter. fortsättningen en i princip öppen företags- Sambruksföreningen behålls enligt försla- fonn. Medlemsantalet kan dock i praktiken get som en företagsform vilken är exklusiv begränsas mycket snävt genom att föreför företagande som innefattar användning ningen i stadgarna inskränker ramen för av .mark för jordbruk, i förekommande fall sin verksamhet. I fråga om minsta antalet kombinerat med skogsbruk, och för träd- medlemmar har utredningen funnit sig böra gårdsbruk samt för verksamhet som ha: gå ner från fem till tre med hänsyn till samband med jordbruk eller trädgårdsbruk. erfarenheterna från sarnbruksföreningarna. Att sambruksföreningen förbehålls sådan Här innebär förslaget visserligen något av

SOU 1974: 30 35

en överlappning av området för handelsbo- ansetts stötande vad gäller make, avkomlaget, vilket torde bli den vanligaste före- ling och adoptivbarn. Övergång av medlemtagsformen vid samverkan mellan tvâ perso- skap på dessa sker sålunda ej om vederner men är tänkbart också vid ett något börande inom viss tid överlåter andelen till högre delägarantal. Det kan dock enligt ut- föreningen mot lösen. Åtgärden innebär en redningens mening förutsättas att man i annullering av medlemskapet och har såleregel inte bildar en sambruksförening med des retroaktiv verkan. Under denna betänendast tre medlemmar, om det finns risk ketid har -- den fångesmannen dödsbo, för att medlemsantalet definitivt nedgår un- andra maken etc. - samma rättigheter och der detta antal annat än möjligen på lång skyldigheter som tidigare. Om föreningen sikt. Härför talar bl. a. de negativa konse- löser andelen, blir den skyldig att reglera kvenser i skattehänseende som uppstår i förhållandena gentemot fångesmannen per detta fall. den dag då andelen övergick. Motsvarande Några särskilda krav på medlemmarnas gäller förvärvaren, om denne övertar medpersonliga kvalifikationer uppställs ej till lemskapet. skillnad mot .nu med hänsyn till att med- Utredningen har ej ansett det nödvändigt lemmarna ej skall regelmässigt delta med att i lagen ta in några särskilda bestämmelegna arbetsinsatser. Såväl fysisk som juri- ser om nyssnämnda reglering eftersom den disk person kan bli medlem. Annan än är en följd av själva konstruktionen av svensk medborgare får inte antas utan till- medlemskapets övergång i ifrågavarande stånd av länsstyrelsen. fall. I praktiken torde dock problemen i Stor vikt har lagts vid regleringen av samband med medlemskapets övergång vid medlemsväxlingar i sambruksförening och medlems död m. m. ofta kunna lösas på ett minskning av antalet medlemmar. Reglerna enklare sätt genom överenskommelser, som om medlemskap bygger på grundsatsen att leder t. ex. till att andelsrätten transporteras medlemskapet och andelsrätten skall vara på föreningen mot lösen utan mellankomodelbara och inte kunna spjälkas från var- mande medlemskap. andra genom medlems död eller andelsrät- Till skillnad mot vad som gäller f.n. tens övergång pâ annat sätt. Överlåtelse fastslås i lagen klart att medlem äger rätt av andel till annan än föreningen eller med- att utträda oavsett om han kunnat finna lem som medgivits rätt därtill blir inte gil- .någon godtagbar förvärvare av sin andel tig annat än om förvärvaren antas till med- eller ej. I det sistnämnda fallet blir konselem efter ansökan därom. Från denna hu- kvensen härav att föreningen skall lösa anvudregel undantas förvärv av andel på exe- delen. För vissa föreningar kan derma fria kutiv auktion i vilket fall föreningen blir utträdesrätt innebära nackdelar om den utberättigad och ,skyldig att lösa andelen om nyttjas på ett oansvarigt sätt av medlemmarförvärvaren inte antas till medlem eller ej .na. En sådan förening kan i stadgarna ta in ansöker om medlemskap. I sådana fall kan förbehåll att uppsägning till utträde ej får alltså någon tid förlöpa under vilken med- ske förrän viss tid från inträdet. Tiden har lemskapet och andelsrätten är åtskilda. ej maximerats i lagen. Generationsväxlingen har av utredningen Liksom f. n. får förening möjlighet att i tillmätts särskild betydelse och föranlett stadgarna ta in s. k. hembudsklausul enligt vissa nykonstruktioner. I de vanligaste fal- vilken föreningen är berättigad att lösa len övergår sålunda medlemskapet utan an- andel som övergår till annan än föreningen. sökan. Det gäller i första hand dödsbo efter Vidare behålls självfallet rätten att utesluta medlem. Det gäller också make, avkomling medlem som försummat sina förpliktelser eller adoptivbarn som förvärvat andel i mot föreningen. Föreningen blir berättigad föreningen på grund av bodelning, arv eller att i stadgarna inta förbehåll att medlem testamente. Medlemskapet inträder vid an- kan uteslutas enligt där särskilt angivna ^ delens övergång. Inträdestvång har dock grunder. För beslut om uteslutning krävs

36 SOU 1974: 30

kvalificerad majoritet. litetskrav vid beslut på föreningssamman- I fråga om skiljemannaförfarande vid träde om ändring av stadgarna kan verka lösen av andel innebär förslaget ett par inskränkande på företagens förmåga att annyheter. Nuvarande möjlighet för part att passa sig till utvecklingen har reglerna om föra talan vid allmän domstol mot skilje- stadgeändringar mjukats upp. För de kvalimännens beslut slopas i konsekvens med ficerade fallen behålls kravet på två samreglerna i lagen (1929:145) om skiljemän. manträden då samtliga medlemmar ej sam- Beträffande kostnaderna för skiljemanna- tyckt på första sammanträdet, men pluraliförfarande anges som huvudregel att de teten har sänkts till tre fjärdedelar på sista skall bäras av föreningen. Skiljemännen kan sammanträdet i samtliga fall. Beträffande emellertid av särskilda skäl besluta annat. ändring av insatsernas storlek gäller dock Reglerna om reservfond innebär en större som nyss nämnts särskilda regler om godflexibilitet vid fonderingen än som f. n. är kännande. I fråga om okvalificerade fall av möjlig. Reservfondens bundenhet till taxe- stadgeändring har kravet på två sammanringsvärdet på föreningens fasta egendom träden slopats så att det räcker med ett upphör. I stället anpassas reservfonden till sammanträde, dock alltjämt med två tredjeföreningens skulder enligt balansräkningen delars majoritet bland de röstande. För eller till viss kvotdel av det bokförda värdet såväl de kvalificerade som de okvalificerade på föreningens tillgångar. Härvid tas hänsyn fallen kan emellertid föreningsstadgarna inäven till insatskapitalet upp till en viss nivå. nehålla ytterligare, skärpta villkor. Till nyheterna hör vidare bl. a. att gäld för I övrigt hänvisas praktiskt taget genomvilken viss kvalificerad säkerhet har läm- gående till lagen om ekonomiska föreningar. nats inte skall medräknas vid tillämpning Bl.a. kan nämnas att det även i fortsättav bestämmelserna om fondering. ningen avses finnas vissa möjligheter för I fråga om vinstutdelning innehåller för- förening att försätta verksamheten även om slaget ej någon begränsning av utdelning i medlemsantalet nedgâr under det medgivna. förhållande till inbetalat insatskapital vilket Det blir då fråga om en övergångsperiod i f. n. är fallet enligt sambruksföreningslagen. avvaktan på att medlemsantalet fylls. Ändringen har skett med tanke på före- Enligt övergångsbestämmelserna träder ningar som har medlemmar vilka i enlighet den nya lagen om sambruksföreningar i med vad förut nämnts deltar endast med stället för den nuvarande lagen. De förekapital. ningar som bildats före den nya lagens Vad gäller styrelse och firmateckning, ikraftträdande blir underkastade bestämårsredovisning och revision, föreningssam- melserna i den nya lagen i fråga om beslut manträde samt talan mot styrelseledamot som fattats efter ikraftträdandet. I fråga m. fl. hänvisas i huvudsak till lagen om om beslut som fattats tidigare tillämpas den ekonomiska föreningar. Det innebär bl. a. äldre lagen. den ändringen i förhållande till vad som I samband med den nya lagens ikraftträgäller nu att sambruksförening kan ge- dande upphävs kungörelsen (1948:219) om nom stadgebestämmelser differentiera med- registrering av sambruksföreningar. Regilemmarnas rätt att besluta i föreningens streringen övergår då från lantbruksstyrelangelägenheter om man inte vill hålla fast sen till länsstyrelserna enligt lagen. vid principen en man - en röst. För att hindra att förskjutnjngar uppstår i det in- Huvudsaklig utformning av rationaliseringsbördes förhållandet mellan insatserna framstödet till samverkansföretag m. m. för allt då rösträtten differentierats med hänsyn till dessas storlek ställs speciella För samtliga typer av samverkansföretag krav på medlemmarnas godkännande av finns motiv för utökade statliga rådgivändring av insatserna. ningsinsatser. Däremot har olikheter i sam- På gmnd av att nuvarande stränga plura- verkansrationalisering och därmed i graden

SOU 1974: 30 37

av önskvärdhet från allmän synpunkt be- av insats till utträdande medlem i ekonofunnits motivera skillnader i det ekonomiska misk förening. Lånegarantin har ej maximestödet enligt kungörelsen (1967:453) om stat- rats. Vid överlåtelse och lösen av andel i ligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. handelsbolag och sambruksförening kan (rationaliseringskungörelsen). Möjligheterna garantin vid behov motsvara andelens hela att under vissa förutsättningar erhålla låne- godkända överlåtelsevärde. Lägsta belopp garantier enligt ratio.naliseringskungörelsen blir liksom för lånegarantier i allmänhet skall finnas kvar beträffande samtliga typer 5 000 kr. Amorteringstiden blir densamma av samverkansföretag. Som ytterligare sti- som för vanliga driftslån dvs. högst 15 år. mulans till samverkansföretag som genom- Låntagaren bör i första hand ställa själv fört högre grad av samverkansrationalise- säkerhet för ifrågavarande lån. Som komring föreslås möjligheter till statsbidrag till pletterande säkerhet kan bl. a. förekomma investeringar i ekonomibyggnader och mark- personlig borgen. Samverkansföretaget som anläggni.ngar. sådant får däremot inte ställa säkerhet för Lånegaranti skall kunna lämnas samver- sådant lån till delägare. För lån till samverkansföretag för ändamål som anges i 10 § kansföretag för ifrågavarande ändamål får rationaliseringskungörelsen, t. ex. för inre även andra personer än delägarna i företarationaliseringslån till investeringar i ekono- get ställa personlig säkerhet. mibyggnader och rnarkanläggningar samt Statsbidrag skall kunna utgå till samverför driftslân till inköp av djur och maskiner kansföretag för såväl yttre som inre ratiooch anskaffning i övrigt av drifts- och rörel- nalisering. sekapital. Därutöver bör samverkansföretag Statsbidrag till yttre kan rationalisering kunna få garanti för jordförvärvslån för bli aktuellt bl. a. i form av värdeutjämningsförvärv av jordbruksfastighet eller annan bidrag för byggnader som blir överflödiga fastighet som sedan skall användas i före- då samverkansföretag förvärvar mark exemtagets verksamhet. samverkansföretag bör pelvis från delägare. vidare kunna lämnas garanti för yttre ratio- till inre rationalisering utgår Statsbidrag naliseringslån för förvärv av tillskottsmark enligt huvudregeln i 20 § rationaliseringstill en redan ägd jordbruksfastighet. Amor- kungörelsen endast om åtgärden sker i samteringstiden för driftslân ökas till 20 år band med genomgripande och kapitalkrämot normalt 15 år medan i övrigt samma vande föreyttre investering. Utredningen amorteringstider tillämpas som gäller i and- slår att statsbidrag för ändamålet skall kunra fall. Vad beträffar säkerheten för garanna utgå också i samband med vissa mera tilån föreslås bl. a. att personlig säkerhet samlade av samverkansföretag investeringar skall få ställas även av andra personer än även om de inte sker i samband med arealdelägarna i företaget. mässig yttre rationalisering i form av mark- På gmnd av de problem som kan uppstå tillköp utan i stället är kopplade till start i samband med personväxling i samver- mellan eller vidareutveckling av samverkan kansföretag i vilka gjorts större investe- skall kunna beviljordbmksföretag. Bidrag ringar föreslås att lånegaranti skall kunna som har samband med samjas till åtgärder utgå även för att underlätta nya delägares verkan och är orsakade av denna samt till kapitalinsatser jämte överlåtelser av aktier investeringar som föranleds av en utökning och andelar. Även person som redan är del- av samverkansföretaget. Bidragen skall få ägare skall kunna få detta stöd vid över- utgå till samverkansföretag som ger hög tagande av utträdande delägares andel eller av samverkansrationalisering. Härvid grad aktier. Vid lösen av andel i handelsbolag ifrågakommer bl. a. samverkansföretag som och sambruksförening skall samverkansfö- driver hela växtodlingen på två eller flera retaget som sådant också kunna få motsva- existerande eller genom samverkan upprande stöd. I undantagsfall skall lånegaran- hörda jordbruksföretag, samverkansföretag ti kunna få lämnas även vid återbetalning som driver hela eller större delen av anima-

38 SOU 1974: 30

men där del- bruksföretag i lantbruksnämndernas verklieproduktionen gemensamt fortfarande har enskild växtodling, samhet med jordbrukets och skogsbrukets ägarna som driver såväl hela strukturrationalisering. Lantbruksnämnd samverkansföretag som hela eller större delen av bör förvärva mark i avsikt att förstärka växtodlingen samt ge- även samverkansföretag. Vidare skall avanimalieproduktionen gemensamt mensam betesdrift. Beträffande sådana sam- slagsbeslut med stöd av 5 § jordförvärvslakvalificerar inte samverkans- gen (1965:290) kunna meddelas, när marbetesföretag enbart för bidrag utan ken bör tas i anspråk för att förstärka ett rationaliseringen här tillkommer sociala med samverkansföretag. Förvärvad mark bör synpunkter tanke att bereda familje- säljas till samverkansföretaget så snart dispå önskvärdheten från kan avgöras och företaget är jordbrukaren ledighet djurskötseln. positionen förvär- berett att förvärva marken. Staten skall Bidrag kan utgå både när företaget vat marken av delägarna och när det arren- emellertid ha möjlighet att i vissa fall arrenderar marken på tillräckligt lång sikt. I dera ut mark till samverkansföretag på nåfall har bidraget maximerats till got längre sikt än vad som eljest normalt är samtliga 25 av godkänd kostnad. fallet. Sådan mark skall föras upp på en högst procent Bestämmelsen för ändamålet särskild delfond unom maximibelopp för bidrag inrättad, till uppförande eller ombyggnad av eko- der jordfonden. skall samverkans- förslag föranleder vissa nomibyggnad ej gälla Utredningens ändringar i rationaliseringskungörelsen och företagen. Särskilda stödvillkor anges bl. a. beträf- trädgårdsrationaliseringskungörelsen. Vidare fande företagets organisation och fasthet föreslås att kungörelsen (1967:443) om statsamt dess ekonomi. Stödvillkor lig garanti för lån till -maskinhållning inom uppställs också vad gäller företagets inverkan på fas- jordbruket m. m. upphävs och ersätts av tighetsstrukturen. För att stöd skall utgå bestämmelser i rationaliseringskungörelsen till samverkansföretag vari ingår gemensam och trädgårdsrationaliseringskungörelsen. eller krävs Enligt de föreslagna bestämmelserna om växtodling animalieproduktion bl. a. att det bland delägarnas företag finns maskinlån erhålls likformighet med övrig utrymme för minst ett som kunnat vara lånegarantigivning till jordbruket. utvecklingsbart även vid en traditionell I fråga om avbytarverksamhet lägger utstrukturrationalisering. Uppfylls denna för- redningen ej fram något förslag då en särbehöver vidare skild utredning härom tillsatts. Utredutsättning, strukturprövning inte ske av delägareföretagen, även om des- ningen förordar emellertid att ett allmänt sa fortfarande avser att driva vissa delar av eller kollektivt ekonomiskt stöd lämnas till jordbruksproduktionen enskilt. Om ett sam- en kommande, organiserad avbytarverksamverkansföretag fyller nämnda krav men het. Forrnerna för och storleken av stödet skulle hindra en ändamålsenlig, mera tradi- bör bli föremål för överläggningar mellan tionell strukturrationalisering som ingått i staten och företrädare för jordbruksnäringen. lantbruksnämndens tidigare strukturplane- Med hänsyn till de speciella demokratiska måste nämnden före ev. stödgivning och sociala värden som kännetecknar förering, till bedöma vilken sambruksförening förordar utsamverkansföretaget tagsformen strukturrationaliseringsväg som är mest an- redningen att företag som valt denna förefrån allmän och har tagsform och medlemmar däri skall oavsett gelägen synpunkt största möjligheterna att kunna genomföras om de genomfört samverkansrationalisering inom rimlig tid. eller ej åtnjuta samma stöd i fråga om låneinnefattar även till lösen respektive Övertagande av Rationaliseringsstödet garanti vissa särskilda för att underlätta andel i föreningen och beträffande lantåtgärder markanskaffning. Stöd- bruksnämnds medverkan vid markanskaffsamverkansföretags berättigade samverkansföretag blir sålunda ning som föreslås gälla för företag som gejämställda med andra utvecklingsbara jord- nomfört samverkansrationalisering.

SOU 1974: 30 39

M edelsbeho v Utredningens förslag i fråga om stödgivningen till samverkansföretag m.m. beräknas tills vidare inte medföra behov av ökning av förslagsanslaget Tåckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti eller av lånegarantiramama. I fråga om ramarna under förslagsanslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. föreslås att ramen för bidrag till inre rationalisering ökas med 2 milj. kr. medan ramen för bidrag till yttre rationalisering föreslås oförändrad. Höjningen av den förstnämnda bidragsramen medför med något års förskjutning behov av motsvarande höjning av anslaget. Utredningens förslag i fråga om service, fortbildning och rådgivning beräknas belasta berörda anslag till den statliga lantbruksorganisationens verksamhet med sammanlagt 1 milj. kr. Däri ingår bl. a. kostnader för en särskild arbetsenhet för ändamålet inom lantbruksstyrelsens investeringsbyrå. På enheten skall ankomma bl. a. att utarbeta nomialavtal och informationsmaterial, leda rådgivningen, organisera undersökningar på vissa samverkansföretag m. m. Minst två kvalificerade befattningshavare, varav en agronom och en jurist, bör knytas till enheten.

40 SOU 1974: 30

och dess

1 Utredningsuppdraget genomförande

1.1 Direktiven m. m. fortsätta även om antalet medlemmar nedgått under vad nyss nämnts. För sambruksförenings Till statsrådsprotokollet över jordbruksären- förbindelser svarar endast föreningens tillgångar. I lagen om sambruksföreningar finns viden den 18 juli 1969 anförde statsrådet och dare regler om fondbildning och vinstutdelchefen för jordbruksdepartementet följande. ning m. m. I många avseenden överensstämmer reglerna om sambruksföreningar med dem Genom beslut av 1948 års riksdag (prop. som gäller för ekonomiska föreningar. 1948:58, lLloU l, rskr 99) antogs lagen om Det statliga stödet till jordbrukets rationalisambruksföreningar (SFS 1948:218, ändrad sering skall enligt beslut av 1967 års riksdag 1952:90, 1963:244). Ett viktigt motiv för till- (prop. 95, JoU 25, rskr 280) syfta till att bygga skapandet av sambruksföreningen som särskild upp rationella jordbruksföretag oavsett före- Organisationsform på jordbrukets område var tagsform. Omständigheterna i det särskilda strävan att tillgodose såväl det sociala önske- fallet skall vara avgörande för stöd. sambruksmålet att behålla självständiga näringsutövare föreningarna kan erhålla rationaliseringsstöd i jordbruket som det samhällsekonomiska kra- och deras speciella behov har beaktats genom vet på högsta möjliga effektivitet i produktio- att statlig kreditgaranti kan lämnas för bl.a. nen. Sambruksföreningen skulle göra det möj- viss del av medlemmarnas insats i sambruksligt särskilt för mindre jordbrukare samt lant- föreningen. arbetare att gemensamt äga och driva större Möjligheten att gemensamt driva jordbruk i jordbruksfastigheter. En sådan förening skulle har hittills utnyttjats endast sambruksförening sålunda kunna bildas antingen genom att gran- i begränsad omfattning. F. n. är endast två nar i en by skjuter samman sina ägor och sambruksföreningar verksamma, nämligen överlåter dessa på föreningen eller genom att Gudhem i Skaraborgs län och Hörnsjöfors i lantarbetare och andra jordbrukskunniga per- Västmanlands län. Föreningarna arrenderar soner bildar en förening som förvärvar eller mark av staten. Gudhems sambruksförening arrenderar en större jordegendom för gemen- arrenderar 147 ha åker och 133 ha betesmark, samt bruk. medan Hörnsjöfors sambruksförening arrende- Sambruksföreningarna skall enligt lagen om rar 181 ha åker jämte 13 ha betesmark. Båda centralt hos föreningarna har numera fyra medlemmar och sambruksföreningar registreras lantbruksstyrelsen. För registrering fordras redovisar god lönsamhet. bl.a. att en ekonomisk plan för föreningens Utvecklingen inom jordbruket går mot allt verksamhet antagits. Planen skall i samband större driftsenheter. Samtidigt sker en långtmed registreringen hos lantbruksstyrelsen prö- gående teknisk rationalisering av produktiovas från jordbruksekonomisk synpunkt. Med- nen där manuell arbetskraft ersatts av maskilemmarna i en sambruksförening är såväl ner av olika slag. Detta har medfört att jordatt själva delta i för- bruket blivit alltmer kapitalkrävande. Investeskyldiga som berättigade eningens verksamhet. Det skall finnas minst ringen per sysselsatt kan i det rationella jordfem medlemmar i föreningen, om inte Kungl. bruket uppgå till omkring 500000 kr., dvs. ett Majzt i särskilda fall medger att antalet får belopp som ligger högre än i många industrivara tre eller fyra. Lantbruksstyrelsen kan på branscher. Mot denna bakgrund tilldrar sig särskilda skäl att verksamheten får frågan om kapitalanskaffningen särskilt intresmedge

SOU 1974: 30 41

se. En möjlighet härvidlag torde vara sam- att jordbrukarna i likhet med andra yrkesgrup-

verkan mellan flera personer eller fastigheter. per kan beredas tillfredsställande möjligheter Den tekniska och ekonomiska utvecklingen till ledighet från arbetet. Eftersom även andra

medför vidare att ett stort antal jordbruks- grupper av företagare har att vidkännas lik-

företag årligen förlorar sin konkurrenskraft. nande olägenheter har det emellertid synts Det kan förutsättas att brukaren i åtskilliga fall mindre att tillsätta lämpligt en statlig utredskulle vara intresserad av att fortsätta inom ning som enbart skulle syssla med förhållan-

jordbruksnäringen om hans arbete där blir eko- den inom jordbruket. I likhet med jordbruks-

nomiskt konkurrenskraftigt i förhållande till utskottet (l969:42) har riksdagen dessutom an-

andra näringar. Även i dessa fall bör samver- sett det ligga närmare till hands för jordbru-

kan kunna vara en väg. kets egna organisationer att undersöka möjlig-

Mot denna bakgrund finns det enligt min heterna att lösa denna fråga.

mening anledning att undersöka orsakerna till Sedan ärendet senast behandlades av riksatt organisationsformen sambruksförening hit- till dagen har hithörande problem upptagits tills utnyttjats i så ringa utsträckning. Behovet närmare överväganden på olika håll. Sålunda av eventuella jämkningar i reglerna för samhar, såsom även framhålls i motionerna, inom bruksföreningarnas verksamhet bör prövas. Vi- Lantbrukarnas riksförbund sedan något år pådare bör utredas behovet och möjligheterna gått visst utredningsarbete i ämnet. På grundatt genom statliga insatser av olika slag stimu- val härav föreligger planer på att, under för-

lera till bildandet av sambruksföreningar. att kan utsättning finansieringsfrågan lösas, Sakkunniga bör tillkallas för att klarlägga igångsätta viss försöksverksamhet på området. nämnda förhållanden och lägga fram förslag Vidare har frågan om avbytare för jordbrutill de åtgärder som finnes lämpliga. De tanke- kare vid ledighet berörts vid en inom statens

gångar som var grundläggande för tillskapan- jordbruksnämnd företagen översyn av jordbrudet av sambruksföreningen som särskild orga- kets blockorganisation. Några definitiva förslag nisationsform på jordbrukets område bör självtill lösning av de i förevarande motioner akfallet beaktas av de sakkunniga. Samtidigt bör tualiserade problemen har dock ännu inte an-

de sakkunniga vid sina överväganden beakta setts kunna presenteras. Utskottet vill i detta de ändrade förutsättningar som blivit en följd erinra sammanhang om att möjligheterna till av utvecklingen bl.a. när det gäller lantarbeviss samverkan mellan jordbrukare i olika avtarkåren. Vidare bör kunna övervägas om ej seenden övervägs inom sambruksutredningen. den samverkan mellan flera personer som bör Utredningen har visserligen närmast att utreda ske inom en sambruksförening kan komma till rörande sambruksföreningar. frågor Ett viktigt stånd genom skilda former av kapital- och ar- motiv för tillskapandet av sådana föreningar betsinsatser. I utredningsarbetet bör ingå att se har emellertid varit strävan att tillgodose såöver lagen om sambruksföreningar och föreslå väl det sociala önskemålet att behålla självde åtgärder i lagstiftningshänseende som följer ständiga näringsutövare i jordbruket som det av de sakkunnigas överväganden. samhällsekonomiska kravet på högsta möjliga effektivitet i produktionen. Mot bakgrund här-

Kungl. Majzt har den 26 mars 1971 i en- av och med beaktande av vad i det föregående

redovisats synes skäl tala för att spörsmålet lighet med riksdagens beslut till utredningen om jordbrukarnas ledighetsförhållanden ägnas överlämnat motionerna till 1971 års riksbelysning även inom ramen för sambruksutdag nr 415, 419 och 998 jämte jordbruks- redningens arbete.

utskottets betänkande nr 6. Motionerna och

utskottets betänkande behandlar frågan om Vidare har Kungl. Majzt den 30 juni 1972

ett avlösningssystem för jordbrukare vid i enlighet med riksdagens beslut överläm-

sjukdom och semester. Utskottet anför föl- nat motionen nr 548 till 1972 års riksdag,

jande. såvitt motionen avser av vissa försäljning

arrendeegendomar till sambruksföreningar,

Motioner med yrkanden om utredning röjämte jordbruksutskottets betänkande nr 2. rande möjligheterna att bereda jordbrukarna Efter remiss har utredningen avgett ytttillfälle till ordnad ledighet för semester, vid randen till jordbruksministern den 28 maj sjukdom eller av andra skäl har behandlats av riksdagen såväl år 1969 som förra året utan 1971 över statens jordbruksnämnds utred-

att föranleda någon vidare åtgärd. Vid riksning Översyn av jordbrukets blockorganisadagsbehandlingen har framhållits att rådande tion och den 17 juni 1971 över publika arförhållanden inom jordbruket kan innebära rendeutredningens betänkande Publika jordbetydande olägenheter bl. a. vid företag med

djurhållning och att det givetvis är angeläget bruksarrenden (stencil Jo 1971:1).

42 SOU 1974: 30

1.2 U tredningsuppdragets genomförande 1.2.2 Företagsekonomisk undersökning

Genom svaren på rundskrivelsen till lant- 1.2.1 Kartläggning av samverkan bruksnämnderna erhölls en tillfredsställande Som en första åtgärd utsändes en rundskrikartläggning av de viktigaste formerna av velse till lantbruksnämnderna med anhållan samverkan över ägogränserna i det svenska om uppgifter rörande förekomsten av vissa jordbruket. Med utgångspunkt bLa. från former av samverkan mellan jordbrukare i denna kartläggning genomfördes en före-

primärproduktionen. tagsekonomisk undersökning rörande vissa

Uppgifterna gällde i första hand för flera samverkansformer. Undersökningen leddes jordbrukare gemensam jordbruksdrift samt av professor Ulf Renborg, lantbrukshöggemensamhetsanläggningar. Gemensam skolan, med agronomen Klas-Göran Bergjordbruksdrift definierades i rundskrivelsen man som assistent. I vissa delar av undersom sådan samverkan där jordbrukare som sökningsarbetet medverkade dessutom agrofrån början innehaft olika brukningsenheter nomerna Birger Jonsson och Lars Jakobsfortfarande äger eller arrenderar dessa enson. heter men samverkar i produktionen på så Den företagsekonomiska undersökningen sätt att växtodling och djurskötsel sker ge- i den traditionella omfattade dels samverkan mensamt och brukarna eller huvuddelen av sambruksföreningsformen, dels samverkan dessa är sysselsatta i det gemensamma före- över i form av ägogränserna gemensam taget. Vidare avsågs fall då exempelvis en jordbruksdrift, gemensam animalieprodukenhet svarar för mjölkproduktion och en tion och gemensam vallfodertorkning. Vad annan för uppfödning av rekryteringsdjur, beträffar samverkan över ägogränserna uppvarvid avtal i någon form träffats mellan delades undersökningen i två etapper, en enheterna. Med gemensamhetsanläggningar där de företagsekonomiska och organisatoavsågs anläggningar för en del av produk- riska och hindren för förutsättningarna tionskedjan vid jordbruksföretag vilka ansamverkan analyserades och en där förutläggningar drivs av olika slags sammanslutsättningarna för samverkan prövades kalningar av jordbrukare. Som exempel nämnkylmässigtJ des anläggningar för gemensam animalie- Med samverkan över ägogränserna avproduktion, betesdrift, lagring, fodertorksågs i undersökningen sådan fusionering av

ning m. m. företag som endast berörde driften och ej I rundskrivelsen begärdes även uppgifter av den fasta För att ägandet egendomen. om andra former av samverkan över ägo- förutsamverkan skulle anses förekomma gränserna som lantbruksnämnderna kunde sattes vidare dels att bindningen mellan de finna vara av särskilt intresse från bl. a. kostdeltagande företagen skulle vara så hård nadssynpunkt. Som exempel angavs gemen- ändrades att dessa företags uppbyggnad på sam användning av maskiner och arbetslång sikt, dels att de prestationer som utkraft. Beträffande gemensam maskinanfördes mellan de deltagande företagen skulle vändning skulle endast lämnas uppgifter vara regelbundet återkommande. Med gesom gav en översiktlig bild av förhållandena inom länen. Rent allmänt förutsattes 1 Materialet från den första etappen i del-

undersökningen har publicerats i lantbrukshöglantbruksnämnderna med tanke på deras institutionen för skolans meddelanden från arbetsbelastning begränsa sig till att lämna ekonomi och statistik under rubriken Samver- sådana som grundades på nämn- kan i jordbruket möjligheter och problem uppgifter (september 1971). Resultaten från den andra dernas omedelbara kännedom om förhållanetappen har redovisats i samma publikationsdena och som alltså ej krävde särskilda ut- serie under rubriken Gemensam jordbruksdrift från nämn- - en studie av de företagsekonomiska förutredningar eller undersökningar sättningarna för driftssamverkan i jordbruket dernas sida. Uppgifter skulle lämnas också (december 1972). Undersökningen om samom fall av samverkan som upphört av hos bruksföreningar föreligger i manuskript

skilda orsaker. lantbrukshögskolan.

SOU 1974: 30 43

mensam jordbruksdrift avsâgs i första hand tresse. I denna del har utredningen biträtts total integration av driften vid företagen av statskonsulenten Eric lant- Johansson, dvs. att animalieproduktion och växtodling brukshögskolan, och byrådirektören Perdrevs gemensamt samt att företag utan ani- Erik Lohm, lantbruksstyrelsen. malieproduktion drev växtodling gemensamt med övriga företag. Gemensam animalieproduktion innebar att flera gårdar gemensamt drev sådan produktion. Det gemensamma animalieföretaget förutsattes ej ha egen foderproduktion utan i stället anskaffa foder från de deltagande företagen eller köpa foder på marknaden. Med gemensam vallfodertorkning ásyftades att grönmassa från flera företag torkades i en gemensam hetluftstork. Underlag för den första etappen i delundersökningen av samverkan över ägogränserna erhölls såväl från tidigare undersökningar i Sverige rörande gemensam animalieproduktion och gemensam vallfodertorkning som genom intervjuer med företagare som hade erfarenhet av samverkan. Vad gäller gemensam jordbruksdrift i den mening som avsågs i undersökningen har ingen liknande undersökning utförts tidigare i Sverige. Erfarenheterna från undersökningarna angående gemensam animalieproduktion gav dock viss information om hur de företag ser ut som bäst lämpar sig för att ingå i gemensam jordbruksdrift.

1.2.3 studieresor Direkt information om förutsättningar och hinder för samverkan över ägogränserna har erhållits genom studiebesök i juni 1970 vid tvâ samverkansföretag i Södermanlands län, i juli 1970 vid fyra samverkansföretag och en sambruksförening i Skaraborgs län samt i juli 1971 vid tre samverkansföretag iKalmar län.

1.2.4 Viss expertis

Utredningen har även sökt bilda sig en uppfattning om hur stor den framtida flergårdsanvändningen av jordbruksmaskiner kan komma att bli samt vilka former av sådan maskinanvändning som är av störst in-

44 SOU 1974: 30

2 Nuvarande förhållanden i fråga om samverkan i

jordbrukets primärproduktion

Flera motiv kan 2.1 Inledning tag i livsmedelsbranschen. tänkas för denna form av vertikal integral länder med ett utvecklat näringsliv är tion. Syftet kan t. ex. vara att säkerställa så beroende av den öv- en jämn tillförsel av livsmedelsråvaror eller jordbruksnäringen riga ekonomin att det av olika skäl blivit att åstadkomma enhetliga och goda kvalitenödvändigt för företagarna att gå samman ter på produkterna. Man kan vilja utveckla i olika led i produktionskedjan. Denna inte- eller påskynda utvecklingen av en helt ny sker såväl vertikalt som horisontellt. produktgren i livsmedelsbranschen såsom gration t. ex. fallet varit med produktionen av broiler. Syftet kan också vara att kontrollera 2.1.1 Vertikal integration produktionskostnaderna i primärledet. Med vertikal integration menas ett samgå- I Sverige har den vertikala integrationen ende mellan två eller flera led eller alla på senare år kommit att omfatta flertalet leden jordbrukare. Orsakerna härtill är flera. En längs varans väg från råvaruproducent till detaljist. Vertikal integration kan viktig orsak är de ekonomiskt betingade ske såväl framåt som bakåt. kraven på en långt gående effektivisering som bygger ett samordnande av Ett typiskt exempel på integration framåt på bl.a. är jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse. aktiviteter inom och utom jordbruksföreta- Genom denna ingriper i efter- gen. Vidare tvingar den moderna livsmedelsjordbrukarna dvs. jordbrukspro- hanteringen fram en allt starkare samordföljande produktionsled dukternas förädling och distri- ning mellan primärproduktionen och verkuppsamling, bution. De säkerställer därmed ett tillräck- samheten inom förädlings- och distributionsligt inflytande över produktionskedjan. Syf- leden. Sett från den enskilde jordbrukarens tet med integration framåt kan vara såväl synpunkt kan denna samordning medföra att kunna marknaden i fråga som fördelar i bl. a. två viktiga hänseenden. Dels påverka att höja effektiviteten inom förädling och kan produktionskostnaderna nedbringas. distribution m. m. Det kan ske t. ex. genom att jordbrukaren service från en förening som han Som integration bakåt kan ses de fall då utnyttjar olika företag utanför det egentliga jordbru- tillhör för att få bättre och billigare varor karledet skaffar sig inflytande över det för- och tjänster än om han skall klara funktiosta ledet i jordbruksproduktionen dvs. pri- nerna själv. Dels kan avsättningen av prokan dukterna främjas bl. a. genom en bättre märproduktionen. Integrerande företag i sådana fall vara t. ex. olika förädlingsföre- samordning mellan å ena sidan aktiviteterna eller handelsföre- och å andra sidan tag såsom industriföretag i primärproduktionen

SOU 1974: 30 45

förädlingsverksamheten och marknadsfö- den vidare utvecklingen av den vertikala inringen. tegrationen. I sista hand borde föreningarna Den äldre, traditionella typ av vertikal själva kunna ta steget över till direkt konintegration som tagit form i jordbrukets traktsproduktion om så skulle visa sig vara ekonomiska föreningsrörelse har i allmän- ändamålsenligt. Det påpekades emellertid het inte inneburit något mera avgörande in- att detta stöter på vissa speciella problem gripande i fråga om driftsorganisationen vid vid nuvarande jordbrukskooperativ praxis de enskilda gårdarna. De moderna formerna av vertikal integration med kontrakts- 2.1.2 Horisontell integration bunden produktion avviker däremot radikalt i detta avseende. Exempel härpå är produk- Med horisontell integration menas att två tionen av slaktkyckling och fältmässig pro- eller flera företag i samma produktionsled duktion av köksväxter och grönsaker som drivs under gemensam ledning. När det gälråvaror för konservindustrin. Jordbrukaren ler horisontell integration i denna mening åtar sig därvid att producera råvaran un- i jordbrukets primärproduktion har några der strängt bestämda villkor i fråga om mera systematiska undersökningar tidigare bl. a. djurmaterial eller utsäde, foder eller inte företagits i Sverige. Inom 1960 års jordgödsling, skötsel, leveranstid och leverans- bruksutredning redovisades vissa allmänna pris. I gengäld får han avsättningen av synpunkter på denna fråga. Dessa var bl. a. produkterna förhandsgaranterad enligt följande. överenskomna priser. Maskinhållarverksamheten ansågs alltjämt Integrationsfrågorna i jordbruksnäringen äga relevans. Genom denna borde enligt utundersöktes i viss mån av 1960 års jord- redningen kunna skapas goda möjligheter bruksutredning. Utredningen pekade i fråga till fortsatt stark mekanisering och till ett om den vertikala integrationen bl.a. på att samtidigt nedpressande av kostnaderna. denna genom samarbetet mellan primärpro- Förutsättningarna för en snabbare utveckduktion och förädling kunnat underlätta fi- ling på hithörande område befanns bl.a. nansieringen av jordbruksproduktionen. I hänga samman med en rationell lösning av de fall vertikal integration sker genom kon- de organisatoriska problemen. trakt har det visat sig möjligt att något Vidare pekade man pâ att det även inom fördela de ekonomiska risker som är för- djurskötseln, särskilt mjölkproduktionen, enade med specialiserad produktion i större krävs stora företag för att utnyttja tekskala mellan å ena sidan förädlings- eller niska anläggningar och för att pressa ner distributionsföretagen och å andra sidan till byggnadskostnadema per produktionsenhet. dessa knutna odlare. I traditionellt jord- Undersökningar hade visat att mjölkprobruk söker man uppnå en riskfördelning duktionen har svårt att hävda sig utan en genom att differentiera produktionen på hög produktionsteknik som kräver omfatflera slag av produkter. tande kunskaper och erfarenheter av sina Beträffande den framtida utvecklingen utövare. En koncentration av mjölkprodukpå detta område ifrågasattes i jordbruksut- tionen till större enheter fann man vara en redningen om inte föreningsrörelsen möjli- sannolik effektiviseringsväg. Därvid skulle gen kan i ökad utsträckning medverka vid ett samgående mellan flera jordbrukare (anlösandet av finansieringsproblemen och för delsladugård) kunna vara en lämplig orgaatt bemästra de ökade ekonomiska riskerna nisationsform. Därigenom skulle också buninom jordbruksproduktionen. Utvecklingen denheten i det större familjejordbruket kuni bl.a. dessa avseenden liksom förenings- na minskas. Samgående skulle också möjföretagens möjligheter att utan direkta kon- liggöra en rationellare växtföljd gentemot traktsarrangemang tillgodose kraven på kva- vad fallet blir om nötkreaturen över huvud litet och Standardisering hos produkterna ej kommer in i planerna. På animalieombedömdes kunna bli av stor betydelse för rådet ansågs en horisontell uppdelning av

46 SOU 1974: 30

kom- ansluten skogsmarksareal av 2,0 milj. ha. en produktionskedja för vissa djurslag i det fram- Drygt 23 000 skogsägare var anslutna. ma att bli mera betydelsefull tida Det framhölls att även Gemensamhetsskog bildas genom fastigjordbruket. förutsätter en rationell hetsbildningsförrättning, varvid bl.a. bedetta organisationsstäms hur stor andel av gemensamhetsskoplan. erinrade man inom jord- gen som skall höra till varje fastighet. För I sammanhanget om att strävandena till verksamheten gäller ett reglemente med bebruksutredningen under senare år bli- stämmelser för förvaltning, rösträttsvillkor horisontell integration vit starkt framträdande inom m. m. I spetsen står en syssloman. Statsskatbondeskogsten uppgår till 15 % oberoende av inkomsbruket. För att bl. a. kunna tillämpa en rationell ten uppgår till 15 procent oberoende av inkomstens storlek. Den l 1972 drivningsteknik och därmed få god lönsam- januari het samverkar i olika former. fanns 56 gemensamhetsskogar med en areal Skogsägarna Genom resurssamverkan anskaffar flera av 117 700 ha. 12 omfattande 13 000 ha var maskiner eller an- under bildande. skogsägare gemensamt ställer arbetskraft. Sådan samverkan blir

alltmer nödvändig inom praktiskt taget hela till 2.2 Samverkan över ägogränserna i övriga privatskogsbruket följd av utvecklingen OECD-länder mot ökad användning av dyra maskiner med hög prestationsförmåga. Genom åt- 2.2.1 Den allmänna utvecklingen gärdssamverkan utför man gemensamt och för att kunna Förutom Sverige är följande länder medsamtidigt åtgärder utnyttja rationella och åstadkomma lemmar i OECD nämligen Australien, Beldrivningssystem större samlade virkesutbud. gien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenta

Flera för mera fast staterna, Grekland, Island, Irland, Italien, organisationsformer samverkan förekommer i skogsbruket. De Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbrivanligaste är Skogsbruksomrâden och sam- Norge, Portugal, verkansområden. Samverkan tannien, Västtyskland och Österrike. organiseras också byalags- eller skifteslagsvis. Den Den vertikala integrationen i jordbruksav samverkan är bil- produktionen och horisontella integrationen längst gående formen i leden efter primärproduktionen är numera dande av gemensamhetsskog. Skogsbruksomrâden organiseras i skogs- naturlig för jordbrukarna i länder med en ekonomisk utveckling som liknar vår. ägareföreningarnas regi. De bildas av medlemmar inom ett Den horisontella integrationen har däri skogsägareföreningen visst, geografiskt avgränsat område. För- emot hittills inte vunnit större insteg i jordhållandet mellan och förening- brukets primärproduktion i länder där skogsägaren avtal. Kon- jorden ägs enskilt. Orsakerna härtill är flera. en regleras genom ett skriftligt takter mellan medlemmarna och föreningen Jordbrukarna har inte förrän på senare år F. n. är ca till följd av den ekonomiska utvecklingen sker genom ett förtroenderåd. anslutna haft anledning att ge avkall på 64 000 medlemmar till skogsbruks- tvingande som omfattar totalt ha. sin traditionella individualism. En annan områden, 3,5 milj. samverkansomrâden förekommer faktor som inverkar hindrande i flertalet Skogliga länen nedanför länder är att skattelagstiftningen inte bei de fyra nordligaste gränfrämjar sådan samverkan. sen för s.k. svårföryngrad skog. Inom varje område utses ett förtroenderåd som skall Numera börjar man i Samgåendet se möjverka för ökat samarbete mellan medlem- att tillgodose företagens växande ligheter marna. Till skogliga åtgärder inom samver- behov av kapital och mark och lösa prokansområden samt av områ- blemen med arbetskraftens bundenhet. planläggning Det förefaller därför som om en utveckdena och viss rådgivning utgâr statsbidrag. Den l juli l972 fanns 786 områden med en ling mot ökat samgående i jordbrukets pri-

SOU 1974: 30 47

märproduktion är på väg i OECD-länderna även årliga medlemsavgifter och inträdesaväven om den sker mer eller mindre snabbt i gifter. Som företagsfonn för maskinringarna olika länder. I mera systematiskt organise- används såväl bolag som förening. Antalet rade former och i större skala inleddes den- maskinringar uppgår till ca 400 med omna utveckling till en början på maskin- och kring 60 000 medlemmar. arbetskraftsidan. Så småningom har det vi- Under vissa förutsättningar kan statliga sat sig att ett dylikt samgående kan leda bidrag utgå till start och driftsledning av till en integration även i fråga om utnyttmaskinring. Bidrag kan utgå under de fem jandet av marken. En sådan total fusione- första åren med 10-50 av kostnaprocent ring av driften har dock hittills inte nått den för en heltidsanställd driftsledare. någon nämnvärd utbredning mer än i ett fåtal länder, bl. a. Frankrike och Spanien. Frankrike I det följande ges först några exempel på utomlands använda former av samver- I Frankrike betraktas samverkan i syfte att kan på maskinsidan som är av visst in- sänka maskinkostnaderna som ett viktigt led tresse för svenska förhållanden. Därefter i den pågående rationaliseringsprocessen i för de franska jordbruket. Olika anlitas. redogörs och spanska typer vägar Spontant av samverkan där även marken arbetsbyte förekommer ofta. Arbets- och ingår. maskinbyte i organiserade former blir allt vanligare. Samköp och samägande av ma- 2.2.2 Maskinringar och liknande skiner grundat på överenskommelse mellan Västtyskland jordbrukare sker också. Man anlitar även I Västtyskland har maskinsamverkan orga- maskinstationer, antingen mera tillfälligt elniserats bl. a. i maskinringar. Målet för ler på kontraktsbasis. Kostnaderna härför dessa är i princip att så långt som möjligt anses emellertid ofta bli höga. En motsvautjämna skillnaden i mekaniseringsmöjlighe- righet till maskinringarna i Västtyskland är ter på gårdar av olika storlekar och med de s. k. arbetsbankerna. Den vanligaste och olika inriktning av driften. Det sker genom mest utvecklade formen av kooperativ samatt som har överskott eller verkan jordbrukare på maskinsidan är maskinföreningsunderskott på maskinkapacitet förbinder sig verksamheten. att i första hand erbjuda sina tjänster till De franska arbetsbankerna skiljer sig i andra deltagare i ringen respektive att vissa avseenden från de västtyska maskinsjälva i första hand anlita andra medlem- ringarna även om syftet är detsamma. Prinmar. Arbetet utförs av den jordbrukare cipen för arbetsbanken är att varje medlem som äger maskinen eller av förare som han skall få tillgång till en viss maskin till ett anställt. Ersättning betalas efter i förväg pris som täcker timkostnaden för maskinen. uppgjorda eller fastställda taxor. Betal- För att förenkla administrationen tillämpar ningen regleras genom överföringar mellan man därvid en poängskala för olika makonton hos jordbrukskassa eller annan bank skinarbeten. Grunddata kan kalkyleras fram dvs. utan användning av kontanter. Även t. ex. från maskinföreningarnas bokföring. yrkesmaskinhållare kan delta i maskinring. Sedan justeras dessa data med hänsyn till Förmedlingen av tjänster sker i större jordart, arrondering, användningstid m. m. maskinringar genom heltidsanställda drifts- inom det aktuella området. Som enhet anledare. I mindre ringar klarar man sig utan vänds en manstimme. En av medlemmarna utomstående hjälp. Vidare finns mellanfor- i arbetsbanken är kontaktman. För att förmer, t. ex. med förtroendemän och deltids- enkla redovisningen används speciella checanställd driftsledare. Kostnaden för förmed- kar. Då och då görs ett sammandrag över

ligen uppgår vanligen till 5-10 procent av medlemmarnas arbetsprestationer. För var-

det debiterade beloppet. Den betalas av den je år görs en saldering. Medlemmarna kan som utför arbetet. I vissa fall förekommer då ha fordran på eller stå i skuld till ar-

48 SOU 1974: 30

betsbanken men inte gentemot andra med- ning som då fanns för bildande av olika lemmar. Fordran eller skuld kan föras över typer av associationer var inte lämplig för i ny räkning till nästa verksamhetsår. Man samverkan i jordbruket med hänsyn till de kan också göra slutavräkning årligen i speciella ekonomiska och andra problem pengar genom kontaktmannen. som är förknippade därmed. På 1960-talet För den franska maskinföreningsrörelsen tillskapades emellertid en särskild associafinns en särskild lagstiftning. Antalet med- tionsform för ändamålet, ”groupement agrilemmar i en förening får vara lägst fyra cole dexploitation en commun eller här medan någon begränsning uppåt inte gäller kallad sambruksförening. Därefter har anannat än i den mån praktiska hänsyn så talet företag av detta slag ökat stadigt. kräver. Medlemmarna förbinder sig att an- Denna franska fonn av sambruksföreningar vända föreningens maskiner under deras har enligt utredningens mening åtskilliga avskrivningstid. Uppfyller medlem inte detta egenskaper som är av intresse även för åtagande, kan maskinföreningen kräva ska- svenska förhållanden. destånd av medlemmen för den kostnad Samgåendet i en sådan sambruksförening han vållat föreningen. Verksamheten kon- kan innebära antingen total eller partiell trolleras av regional statlig myndighet. integration av driften vid de deltagande fö- Maskinföreningarna äger maskinerna vil- retagen. Partiell integration kan ske t. ex. ka finansieras med andelar, lån och i vissa genom att medlemmarnas djurbesättningar fall subventioner. Lånen tas i jordbruks- samlas till en gemensamt ägd byggnad, mekassa till gällande ränta. subventioner ges dan var och en i övrigt fortsätter att bruka enligt avskrivningsprincipen till belopp va- sin egen gård. Ett annat exempel är att rierande mellan 5 och 20 procent av investe- ett antal grönsaks- eller fruktodlare organiringen. Upplöses föreningen, inträder åter- serar en gemensam odling av viss omfattbetalningsskyldighet. ning men i övrigt driver sina företag själva. Maskinföreningsverksamheten anses ge Sambruksförening består endast av medekonomiska fördelar genom att investerings- lemmar som deltar personligen i verksamkostnaden sänks avsevärt för medlemmar- heten. Medlemsantalet får vara minst två na. Föreningens rådgivning leder till att och högst tio. Begränsningen till tio medman väljer maskinerna bättre efter beho- lemmar beror på att syftet med sambruksven. Åtgângen av arbetskraft blir lägre. föreningarna i grunden är att hindra det Dessutom blir avskrivningstiderna kortare. hot mot familjejordbruken som utvecklingen F.n. finns i Frankrike omkring 13 500 anses innebära. Ett högre eller ett obegränmaskinföreningar med omkring 400000 sat medlemsantal anses kunna leda till att medlemmar och en omsättning på 200 milj. företaget förlorar familjeföretagets karakfrancs. Enligt uppgift tillhör ca 30 procent teristiska egenskaper. av alla skördetröskor och ca 35 procent av Medlemmarna erlägger insatser i företaalla pickuppressar maskinföreningar. get i form av naturaprestationer, kontanter eller yrkesskicklighet. Insatser in natura kan bestå av mark, byggnader, maskiner m.m. 2.2.3 Samverkansföretag som antingen överlåts på eller utarrenderas till föreningen. Överlåtelse av mark före- Frankrike kommer sällan men däremot krävs i prak- Frankrike hör som tidigare nämnts till de tiken att all mark får disponeras. Insatser länder där jordbrukarna kommit längst när i kontanter kompletterar och utjämnar skilldet gäller gemensam drift av jordbruks- nader mellan medlemmarna när det gäller företag. Intresset för detta sätt att lösa naturainsatser. Insats i form av yrkesskickjordbruksföretagens anpassningsproblem i lighet kan i vissa fall vara så värdefull för den moderna ekonomin vaknade i Frank- föreningen att medlemskap erhålls utan att

rike efter andra världskriget. Den lagstift- insatser in natura eller i kontanter lämnas.

4 - SOU 1974: 30 49

Sådan medlem har inte del i insatskapitalet Utdelning på övriga insatser sker endast om men är tillförsäkrad övriga rättigheter. företaget går med vinst. Trots att alla med- Bibehållandet av den individuella ägan- lemmarna arbetar i föreningen på heltid derätten till de i föreningen ingående går- kan stora skillnader föreligga i fråga om darna kan medföra praktiska problem. Ris- insatsernas storlek. Risk finns alltid för konflikter - arbete. Hittills har emellerken finns t. ex. alltid att någon av medlem- kapital marna lämnar föreningen. I regel tillåter tid detta förhållande inte medfört några föreningsstadgarna inte detta utan medgi- större olägenheter för föreningarna. Invande av övriga medlemmar och först efter tressekonflikter som uppstått har i regel en period av omkring 15 år. Om någon kunnat lösas. Ersättning till medlemmarna medlem föredrar att ändå lämna föreningen för deras arbetsinsatser utgår i regel med och betala föreskrivet skadestånd kan detta belopp som motsvarar gängse lön för resi värsta fall innebära att föreningen upp- pektive arbetsuppgifter. överskott som löses. I praktiken inträffar detta sällan. En uppstår delas ut till medlemmarna efter annan följd av den individuella ägande- avsättning till reservfond. För marken berätten till marken är att föreningen som talas en bestämd ersättning motsvarande sådan inte kan använda denna som säker- gängse arrende för liknande mark i trakhet för lån. Denna svårighet får man hjälp ten. Ränta på kapitalet utgår generellt med av myndigheterna att övervinna och vidare viss procent. Ytterligare överskott delas ut finns alltid möjligheten att enskilda med- i ett på förhand bestämt förhållande mellan lemmar om så behövs ställer personlig sä- kapital och arbete. kerhet för föreningens lân. Staten stöder sambruksföreningarna på Den individuella äganderätten till går- olika sätt. Stödet består främst av skattedarna kan också medföra andra svårig- lättnader, finansiell hjälp och anpassning av heter. Det är fallet bl. a. då föreningen vill företagslagstiftningen till jordbruksföretagöra investeringar t.ex. i byggnader som gens speciella krav. I skattehänseende befår till följd att värdet på något av de traktas föreningen som en samling av indideltagande företagen ökar väsentligt. Är viduella företag och inte som ett enda förestadgarna sådana att ägarens medgivande tag. Medlemmarna åtnjuter därför samma härtill krävs kan en enda medlem hindra skatteförmåner som enskilda jordbrukare investeringar som kanske är nödvändiga och drabbas inte av den hårdare företagsför föreningens fortbestånd. Om å andra beskattningen. Det finansiella stödet är detsidan övriga medlemmar kan tvinga ige- samma som utgår till enskilda jordbrukare nom investeringen mot ägarens vilja blir men föreningarna har lättare att uppfylla denne nödsakad att ersätta föreningen för villkoren för att få stöd bl. a. genom sin förbättringarna om och när han lämnar större markareal. Subventioner lämnas bl. a. föreningen. Föreningen har alltid options- i form av lägre ränta på krediter utom när rätt till mark som medlemmarna önskar det gäller köp av mark. Anpassningen av sälja och som ingår i samverkansföretaget. företagslagstiftningen innebär bl. a. att för- Arbetet i föreningen fördelas på med- eningarna är befriade från registreringsavlemmarna efter deras önskemål och per- giften som är särskilt hög i Frankrike. Visonliga kvalifikationer. Bokföringen sköts dare är medlemmarnas personliga betalofta av hustrun till någon av medlemmar- ningsansvar för föreningens skulder om na. Här kan inskjutas att inget hindrar att inget annat bestämts begränsat till ett behustrurna går in som medlemmar i för- lopp om högst två gånger insatskapitalet. eningen. Föreningarna kan också ha an- För att föreningarna skall kunna få erforställd arbetskraft. Ersättning till medlem- derlig jordbrukskredit kan de dock i prakmarna utgår på grundval av deras arbets- tiken nödsakas utvidga det personliga beinsatser samt deras insatser av kapital och talningsansvaret för medlemmarna så att mark. I första hand ersätts arbetsinsatserna. det blir obegränsat.

50 SOU 1974: 30

Antalet sambruksföreningar ökade från områden utan bevattning samt omkring 300 250-300 år 1966 till 2200 vid utgången ha i områden med bevattning. Företag av av år 1970. Vid sistnämnda tidpunkt om- denna storlek fungerar givetvis på ett delfattade föreningarna 220 000 ha och syssel- vis annat sätt än de medelstora och små satte 6000 jordbrukare. Detta motsvarade företagen. knappt 0,6 procent av det totala antalet En typ av medelstora samverkansföretag och 0,7 procent av den effek- är sådana med 6-10 medlemmar och en jordbrukare tivt utnyttjade jordbruksarealen. 90 procent areal av 150-300 ha i områden utan beav föreningarna bestod av helt integrerade vattning. Initiativet till bildandet av sådana företag medan återstoden svarade för en företag tas ofta av yngre jordbrukare för del av driften vid de deltagande företagen. att åstadkomma mekanisering och för att Två tredjedelar av föreningarna bestod av över huvud taget kunna fortsätta med jordmedlemmar av samma familj. Föreningar bruket. En annan typ av medelstora företag med endast två medlemmar övervägde i är sådana där en eller flera jordbrukare antal. Därnäst kom föreningar med tre med större gårdar går samman med ett anmedlemmar. Endast några få procent hade tal jordbrukare med mindre gårdar. De fler än fyra medlemmar. Hälften av för- förra kan på så sätt lösa arbetskraftsbristen eningarna hade inte några anställda arbe- medan de senare uppnår mekanisering viltare. ket annars inte skulle bli fallet. Genomsnittsbilden En typ av små samverkansföretag är av sambruksföreningen år 1970 motsvarades familjeföretag med 3-5 medlemmar och en av ett företag på areal av 100-150 ha i områden utan be- 105 ha åker som sysselsatte tre medlemmar och en anställd. medlem hade således vattning. Dessa företag liknar i vissa av- Varje med 35 ha. Eftersom seenden de franska sambruksföreningarna. bidragit jordbruken i Frankrike i medeltal omfattade omkring En speciell typ av samverkansföretag är sådana som enbart driver 19 ha visar detta att de företag som deltog djurproduktion. i sambruksföreningar låg över medeltalet De har i regel 3-8 medlemmar, jordbrui storlek. kare såväl som andra kategorier såsom veterinärer, köpmän och smâindustriägare. Jordbrukarna sätter här in arbete och mark, medan de övriga medlemmarna gör insat- Spanien ser av olika slag som anknyter till deras I Spanien började samverkan över ägogrän- huvudsakliga verksamhet. Dessa företag serna utvecklas på 1950-talet. Samverkan kräver endast markremycket begränsade avsåg i början ofta gemensamt utnyttjande surser. av maskiner vilket då var den huvudsak- När det gäller associationsformen kan de liga möjligheten till mekanisering. Under indelas i två spanska samverkansföretagen trycket av svåra ekonomiska förhållanden dels huvudgrupper, nämligen kooperativa och arbetskraftsbrist m.m. har de spanska företag, dels s. k. syndikat. De kooperativa jordbrukarna i vissa områden utvecklat en har utvecklats fritt utan företagen påvermängd olika typer av samverkansförtag, kan av staten vilket däremot inte är fallet från mycket stora sådana till företag av de i fråga om syndikaten. De förra är visserfranska sambruksföreningarnas typ och storligen inte så många till antalet - 318 vid lek. Detta har uppmuntrats av spanska sta- av år 1969 - men är av beutgången ten genom subventioner och kreditstöd tydande storlek. Vid nyssnämnda tidpunkt m. m. speciellt till spanmnålsproducerande omfattade de totalt 200000 ha. omkring företag. Vid utgången av år 1970 fanns omkring De stora kooperativa företagen kan ha 2400 syndikat med en genomsnittlig areal 30-50 medlemmar och omfatta en areal på av 140 ha. Det statliga stödet till syndika- 800-1000 ha, i vissa fall över 2000 ha, i ten inriktades från början på spannmåls-

SOU 1974: 30 51

producerande företag, framför allt vete- sker tvingas medlemmarna i fråga att erproducenter. sätta företaget för dessa förbättringar om I Spanien arbetar samverkansföretagen i och när de utträder. I regel har de dock vissa avseenden under andra betingelser än inte resurser härför och blir alltså bundna sambruksföreningarna i Frankrike. En vik- till företaget. Liknande förhållanden kan tig skillnad är att det i Spanien inte finns råda i franska sambruksföreningar. Tillskott någon särskild associationsform för sam- i kontanter från medlemmarna är inte vanverkan i jordbruket. Målsättningen är emel- liga i spanska samverkansföretag. lertid densamma. Jordbrukarna sätter in De franska sambruksföreningarna med kontanter och andra tillgångar samt arbets- deras begränsade medlemsantal styrs kolkraft och yrkesskicklighet i det gemensam- lektivt av medlemmarna. Så är av naturma företaget i syfte att dela vinsten. I fråga liga skäl inte fallet i de större spanska samom bildande och arbetssätt m. m. råder verkansföretagen med kanske uppemot 50emellertid vissa skiljaktigheter i förhållande talet medlemmar. Där svarar en styrelse i till de franska föreningarna. Dessa är bl. a. enlighet med deltagarnas beslut för driftsföljande. ledningen. Styrelsen kan också besluta om I de spanska samverkansföretagen kan intagande av nya medlemmar. I spetsen för även markägare som inte själva brukar sin styrelsen står en ordförande som tecknar jord gå in som medlemmar. De bidrar då fimian och som genom sin auktoritet kan med marken. Det gör att i Spanien jord- ha en mycket stark ställning i företaget. brukare med små gårdar som inte är lön- Anställda förekommer endast i mycket besamma kan upphöra med sitt eget jordbruk gränsad omfattning i spanska samverkanspå dessa utan att behöva sälja dem och låta företag. samverkansföretaget bruka jorden medan de Liksom i Frankrike ersätts arbetsinsatsersjälva tar annat arbete. På så sätt kan man na innan eventuellt överskott delas ut för utan kapitalkrävande markköp bilda före- övriga insatser. Det kan orsaka intressekontag med driftsekonomiskt tillfredsställande flikter mellan arbete och kapital, särskilt storlek. som det i spanska företag mycket väl Medlemsantalet i kooperativa företag kan förekomma att vissa medlemmar arskall enligt lagen uppgå till minst 15. Detta betar på annat håll men samtidigt vill ha krav upprätthålles emellertid inte alltid i utdelning på sina kapitalinsatser i företapraktiken när det gäller jordbruksföretag. gen. Även i Spanien har man emellertid I över 66 procent av de kooperativa jord- lyckats balansera de olika intressena mot bruksföretagen finns dock fler än 15 med- varandra. Kapitalinsatserna ersätts med en lemmar. Dessa företag omfattar en ännu bestämd ränta av omkring 5 procent. Upphögre andel av den brukade jorden. I syndi- står därefter överskott fördelas detta mellan katen är minimiantalet medlemmar endast deltagarna i förhållande till värdet av den tre. Någon gräns uppåt finns inte. Det låga mark som de bidragit med. minimiantalet medlemmar är en av huvud- Till skillnad från vad som gäller i Frankorsakerna till att det finns så många fler rike för sambruksföreningarna är de spansyndikat än kooperativa företag. I Spanien ska skattereglerna inte särskilt förmånliga i behåller medlemmarna i samverkansföretag fråga om kooperativen. samverkansföretaalltid äganderätten till sin jord vilket i prak- gen gynnas med särskilda subventioner till tiken är fallet även i Frankrike. Värde- utrustning i förhållande till arealen. Beringen av marken förenklas i Spanien av träffande den enskilde medlemmens ansvaatt den indelas i färre kategorier. I de righet för företagets skulder gäller att den stora spanska samverkansföretagen kan inte kan överstiga värdet av hans kapitalmedlemmarna i regel tvingas acceptera att insats. företaget gör investeringar som ökar värdet av deras individuella egendom. Om så

52 SOU 1974: 30

Övriga OECD-länder 2.2.4 Sammanfattning

Ännu så länge är Japan det enda land vid Av den föregående redogörelsen för samsidan av Frankrike och Spanien där sambruksföreningar och andra liknande samverkansföretag förekommer i nämnvärd omverkansföretag i OECD-länderna framgår fattning. År 1968 fanns i Japan närmare att utvecklingen frambringat skilda typer av 5 800 organiserade samverkansföretag. Näsföretag för varierande ekonomiska och sotan alla var små och endast delvis integreciala förhållanden. rade. Endast omkring 7 procent av dem De spanska kooperativa företagen tyder kunde betraktas som helt integrerade förepå att jordbrukare kan driftsmässigt slå tag. Antalet medlemmar var i genomsnitt samman oekonomiska brukningsenheter till åtta. Arealen var liten eftersom deltagarnas framgångsrika enheter av industriell storlek gårdar ofta understeg en hektar. Dessutom utan att uppge kontrollen över de egna förekom emellertid i risproduktionen över företagen. De medelstora företagen av ty- 6 000 fall där man tillämpade samverkan i pen spanska syndikat och större franska enklare former inom byarna. I denna samsambruksföreningar visar att det går att i verkan deltog ibland jordbrukare som arsamverkan genomföra nödvändiga driftsrabetade på deltid i annan verksamhet. tionaliseringar utan att deltagarna förlorar l övriga OECD-länder kan antalet regiäganderätten till marken. strerade samverkansföretag av ifrågavaran- Exemplen från Frankrike och Spanien de slag nästan räknas på fingrarna. I prakvisar också hur samverkansföretag kan artiken tillämpas dock samverkan i ett inte beta under skilda förutsättningar. Alternaobetydligt antal fall i mer improviserade tiven är många. Minimiantalet medlemmar former. Att samverkan hittills nått någon kan sättas lågt eller högt. Antalet medlemutveckling i endast ett par länder beror tromar kan maximeras eller vara obegränsat. ligen främst på att behov av samverkan Icke-jordbrukare kan vara medlemmar eller föreligger där i särskild grad men också utestängas från medlemskap. Medlem kan på att statsmakterna på olika sätt underöverlåta sin mark till företaget eller endast lättar samverkan i just dessa länder. ställa den till förfogande. Medlemmarna kan Vid sin undersökning av förhållandena vara tvungna att arbeta åt företaget eller få utomlands likaväl som i det svenska jordarbeta på annat håll och endast avstå disbruket har sambruksutredningen fått ett positionsrätten till marken. Företaget kan klart intryck att intresset för samverkan nuledas kollektivt eller hierarkiskt. Arbetet kan mera är mycket starkare bland jordbrukarväga tyngre än kapitalet och tvärtom. na än fallet var för endast ett tiotal år se- Som särskilt viktiga faktorer för tillkomdan. Detta förhållande återspeglas i den sten av samverkansföretag framstår bl. a. ökade uppmärksamhet som man från stalämpliga associationsformer, finansiellt stöd tens sida ägnar dessa frågor bl. a. i Västoch information samt gynnsamma skattetyskland, Norge och Finland. I det förstregler. I de länder, främst Frankrike och nämnda landet pågår undersökningar för Spanien, där den största satsningen i dessa att undanröja hinder för samverkan som avseenden gjorts från statens sida, har förefinns i skattelagstiftningen m.m. I såväl tagen utvecklats mest. Norge som Finland följer man vissa sam-

verkansföretag och analyserar verksamheten

i syfte att vinna erfarenheter. 2.3 Samverkan över ägogränserna i Sverige Karakteristiskt för de länder där utveck-

lingen område gått lång- Utredningen gör inte anspråk på att den på ifrågavarande sammast är bristen rörande förut under punkten 1.2.1 nämnda underpå information

samverkan. Informationen fungerar dåligt sökningen är fullständig. De siffror på an-

även länderna emellan. Det även talet samverkansfall som presenteras i det gäller Frankrike och Spanien. följande bör endast betraktas som unge-

SOU 1974: 30 53

färliga. Avvikelserna från de faktiska för- på ogräsbekämpning, spridning av stallgödhållandena torde dock knappast inverka sel, skördetröskning m. m. nämnvärt på totalbilden. Maskinsamverkan mellan jordbrukare fö- I följande redogörelse för förhållandena rekommer sedan gammalt i form av enkel i fråga om samverkan över ägogränserna i grannhjälp. Den kan bestå t. ex. i att man Sverige används samma terminologi som i lånar ut en maskin åt en granne mot sampunkten 1.2.1. Redogörelsen börjar med så- ma gentjänst. Ett annat sätt är att utföra dan samverkan som inte innebär arbeten åt varandra. integra- Sådan enkel grannhjälp tion av större eller mindre del av produk- är mestadels mera och är inte tillfällig tionen utan i stället enbart gemensam an- förenad med annat vinstsyfte än de fördevändning av produktionsmedel. Dylik sam- lar som nås genom själva samarbetet. verkan gäller främst av maski- Mera utvecklade former utnyttjandet av grannhjälp ner och arbetskraft. har uppstått på en del håll under senare år som en följd av utvecklingen mot allt större 2.3.1 Gemensam och dyrare maskiner. Syftet är att undvika användning av produktionsmedel överskottskapacitet och onödiga maskininköp. Metoderna varierar. En är att de samverkande jordbrukarna gemensamt köper el- Gemensam maskinanvändning ler eventuellt hyr större specialmaskiner som Jordbrukets maskiner och redskap represen- komplement till de individuellt basägda terar numera ett stort kapital som det är maskinerna. För denna av samverkan typ angeläget att utnyttja väl. För att reducera används i regel företagsformen enkelt bokapitalbehovet och kostnaderna för maski- lag. Det är inte ovanligt att man inte ens ner och redskap finns bl. a. möjligheten att har skriftligt avtal utan nöjer sig med ett flera gårdar använder samma maskin. För muntligt. Också formen ekonomisk förening denna metod används ibland termen fler- förekommer. gårdsanvändning. Härav förekommer i Sve- En annan mera avancerad form av grannrige tre huvudformer. De är maskinhâllar- hjälp som används är att två eller flera verksamhet, samverkan mellan jordbrukare jordbrukare köper in sina maskiner i samoch utlåning. Maskinhållarverksamhet och råd så att behovet för samtliga brukningsutlåning av maskiner och redskap kan i enheter täcks. Maskinerna på de olika brukvissa fall också betraktas som samverkan. ningsenheterna används och gemensamt Av maskinhållare finns två huvudtyper, därvid varandra. kompletterar Det kan gälla nämligen dels yrkesmaskinhållare, dels jord- t. ex. maskiner som används vid olika tidbrukare-maskinhållare. Yrkesmaskinhållaren punkter såsom skördetröska och pickupkan ha maskinhållningen som enda syssel- press eller maskiner för arbeten som kräver sättning. Det fordrar vanligen att verksam- att flera maskiner sätts in samtidigt, vilket heten kan baseras på maskiner som en stor är fallet bl. a. vid ensilering. Till skillnad del av traktens jordbrukare inte gärna skaf- från den metod som nämnts tidigare äger far för enbart eget bruk. Han kan emeller- jordbrukarna i dessa fall maskinerna inditid också driva annan verksamhet vid sidan viduellt. om eller i kombination med maskinhåll- Vid arbeten som kräver insats av flera ningen t.ex. reparation eller försäljning av maskiner samtidigt bildas lag av maskiner jordbruksmaskiner. Jordbrukaren-maskin- och förare. Därigenom uppnås bl.a. önskhållaren köper maskiner för eget bruk men värd snabbhet. använder dem också för arbeten åt gran- Samverkan mellan flera i jordbrukare nar. Vanligen gäller det någon enstaka ma- former som liknar de västtyska maskinringskin eller nâgra få maskiner och ett begrän- arna förekommer endast på enstaka håll i sat antal betjänade gårdar. Denna maskin- Antalet Sverige. deltagare i varje ring rör hållning är vidare i regel specialiserad, t. ex. sig omkring 15.

54 SOU 1974: 30

av maskiner kan ske som en derna inkl. sociala avgifter ligger i dag en- Utlåning form av Annars förekommer ligt uppgift mellan 130-150 kr. per dag. grannhjälp. sällan därför att det finns Avbytarkretsarna är oftast organiserade utlåning mera och hårdare med styrelse och stadgar. Administrationsrisker för eftersatt underhåll arbetet dvs. uppgörandet av turlistor och slitage. Detta har visat sig bl. a. då yrkesut maskiner utan fö- debitering av ersättningar m. m. sköts av maskinhållare lånat m. fl. Möjligheterna att rare. hushållningssällskap som anlitar ma- förbättra och utveckla verksamheten med Hur många jordbrukare en eller flera maski- avbytarkretsar har undersökts av Lantbruskinhållare, använder el- karnas Riksförbund i samverkan med bl. a. ner gemensamt med andra jordbrukare ler lånar maskiner är inte känt. Sannolikt lantbruksstyrelsen. Ett annat sätt att lösa problemet med ordberörs betydligt mer än hälften av gårdarflera av dessa nad för jordbrukare som driver na i landet av någon eller ledighet Samver- djurskötsel är gemensamhetsbeten under former av gemensamt utnyttjande. i form av gemen- sommaren. I stället för att ha ambulekan mellan jordbrukare av maskiner rande djurskötare drar man här samman samt ägande och utnyttjande i en mindre krets har troligen ökat under djuren på marker som ägs eller arrendesenare år. I våra bästa jordbruksområden, ras gemensamt. Det gäller särskilt mjölkkor har också ma- och ungnöt samt får men förekommer även främst Skåne och Halland, ökat. beträffande hästar. Djuren sköts antingen skinhållarverksamheten Större delen av flergårdsanvändningen av delägare som turas om med arbetet eller traktorer och till dem höran- av tillfälligt anställda. Den vanliga företagsgäller alltjämt de maskiner Även andra ma- formen är Oregistrerad förening. Enligt lantoch redskap. används av fle- bruksnämndernas uppgifter finns det i dag skiner, bl.a. skördetröskor, Närmare en ett femtiotal gemensamhetsbeten, främst i ra gårdar i stor omfattning. av jordbrukets större maskiner Västernorrlands län men även i Kopparfjärdedel torde användas i större eller mindre omfatt- bergs, Gävleborgs och Jämtlands län. Antalet deltagare överstiger i regel inte tio men ning på detta sätt. det finns fall med uppemot tjugotalet deltagare. Djurbesättningarna uppgår till i ge- Gemensam arbetskraftsanvändning nomsnitt omkring 50 kor eller 200 får eller

Samverkan vid användning av produktions- lamm.

medel förekommer vidare när det gäller arbetskraften. En enkel form härav är ar-

betsbyte mellan två eller ett fåtal grannar 2.3.2 Samverkansföretag med egen produki fråga om maskinanvändning, djurskötsel tion m.m. I företag med animalieproduktion har arbetsbyte betydelse som ett sätt att Inledning ge jordbrukarna möjlighet till ledighet. För att tillförsäkra sig en mera regel- All samverkan i jordbrukets primärprodukbunden ledighet året runt har en del jord- tion innebär att driften vid de deltagande brukare i s.k. avbytarkretsar. företagen påverkas på ett eller annat sätt. gått samman sådana kret- vinner därvid vissa fördelar men F. n. finns uppemot trettiotalet Deltagarna sar med ca 350 anslutna jordbrukare. Kret- måste kanske för att uppnå dessa finna sig sarna har i regel anställt en eller flera av- i vissa olägenheter som följer med anpassbytare som ambulerar mellan de anslutna ningen till övriga deltagare. Vad man uppturlistor. Deltagarnas kost- lever som olägenheter varierar naturligtvis gårdarna enligt motsvarar av- i de enskilda fallen, beroende bl. a. på pernader för avbytarna vanligen lön med för kretsens ad- sonlig läggning. Huvudvillkoret för att samtalsenlig tillägg ministrationskostnader. Enbart lönekostna- verkan skall komma till stånd och bestå är

SOU 1974: 30 55

självfallet att fördelarna betraktas som av jordbrukare finns

spridda över hela lan-

överlägsna nackdelarna. det. Som företagsform används såväl bo-

Det är också ganska självklart att sam- lags- som föreningsformen.

verkan normalt uppfattas som mindre kon-

fliktfylld eller i övrigt mindre negativ när Gemensam växtodl ing den inte på något mera genomgripande sätt

påverkar deltagarnas möjligheter att för- Samverkansföretag för gemensam växtod-

foga över sina företag och leda driften av ling av någon betydelse har påträffats i tre

dessa. Vid samverkan som innebär total el- fall med två deltagare i varje företag. I ler partiell integration av produktionen vid företag nr l drevs gemensam växtodling de deltagande företagen är problemen of- på tillarrenderad mark om 24 ha. Alla ma-

tast mera komplicerade och behovet av råd- skiner ägdes gemensamt. I företag nr 2 drevs

givning och stöd i allmänhet större än vid gemensam växtodling på egen och tillarrensamverkan utan dylik integration. Utred- derad mark om 130 ha. Skördetröska, tork

ningen har därför huvudsakligen inriktat och silo ägdes gemensamt. I företag nr 3

sina undersökningar på sådan samverkan drevs gemensam potatisodling på tillarrenmed integration av produktionen som resul- derad mark om 18 ha. Maskinerna för po-

terar i samverkansföretag med egen pro- tatisodling ägdes gemensamt.

duktion. Företagen låg inom Götalands slättbyg- I detta avsnitt skall utredningen söka ge der. Företagarna var mellan 35 och 50 år

en bild av läget i fråga om sådan De samverkade redan innan sam- gamla. den geverkan över ägogränserna som innebär bil- mensamma jordbruksdriften startade genom dande av samverkansföretag med egen pro- att använda maskiner gemensamt.

duktion. Antalet påträffade samverkansfall De deltagande företagens situation före av denna typ är begränsat. De fall som restart av samverkan och företagarnas måldovisas har studerats bl. a. genom intersättning med samverkan framgår översiktvjuer med deltagarna. ligt av tabell 1. Eftersom denna översikt grundas på den Vid sidan av den gemensamma växtodföretagsekonomiska undersökning som utlingen drev företagarna enskilt viss fläskredningen företagit följer den i princip samproduktion och även växtodling. ma indelning som undersökningen. Först Som framgår av tabellen var det främsta behandlas samverkansföretag där de deltaskälet för samverkan i dessa fall att sänka gande företagen har endast delar av växtmaskinkostnaderna. Man undvek övermekaodlingen gemensam. Därefter upptas samnisering och de deltagande företagen beverkansföretag som har hela växtodlingen hövde ej var för sig ha full uppsättning av gemensam och sedan företag för gemenmaskiner. På någon sikt kunde företagarna sam animalieproduktion. redovi- Slutligen byta ut befintliga maskiner mot färre och sas samverkansföretag för såväl växtodling effektivare. Alla tre samverkansföretagen som mjölkproduktion. hade kommit till stånd genom att ytterligare

mark kunnat anskaffas, främst genom ar-

rende. Eftersom företagarna redan tidigare Gemensam produktion i delar av växtodfått erfarenhet av fördelarna med gemenlingen sam maskinanvändning föll det sig natur- Delar av produktionskedjan i växtodlingen dessa fördeligt för dem att söka utnyttja drivs gemensamt i samverkansföretag som lar ännu mera genom att använda tillskottsuppfört olika typer av gemensamhetsanlägg- marken tillsammans. Ett annat viktigt skäl

ningar såsom potatislagerhus, spannmåls- för samverkan var att kunna arutnyttja torkar, grovfodertorkar m. m. Dylika an- betskraften effektivare. Bl. a. räknade man

läggningar som drivs av sammanslutningar med att kunna minska tidsförluster på grund

56 SOU 1974: 30

Tabell 1. Företagens kapacitet före start av samverkan för växtodling och målet för samverkan

Företag Företagets kapacitet Förväntade fördelar av samverkan nr Åker Djurhåll- Byggnader ha ning

1:1 15 300 svin- Bra Bättre maskinanvändning; större areal; arbetsplatser lag i sockerbetsodlingen 1:2 13 - Dåliga Bättre maskinanvändning; större areal; arbetslag i vissa arbeten 2:1 30 600 svin- Bra Bättre maskinanvändning; större areal; arbetsplatser lag i växtodlingen 2:2 20 300 svin- Dåliga Bättre maskinanvändning; större areal; arbetsplatser lag vid arbetstoppar; arbetskraften mindre bunden 3:1 25 9 mjölk- Dåliga Lägre maskinkostnader; större areal kor 3:2 20 700 svin- Bra Större areal; bättre maskinanvändning; ej beplatser hov av tillfällig arbetskraft

av omställningar mellan olika arbetsmoment en skördetröska och en torkanläggning ägdes gemensamt. Alla övriga maskiner ägdes alltså vilka är vanliga i mindre företag. enskilt av deltagarna. Denna uppdelning av För att bättre åskådliggöra företagen av äganderätten till maskinerna ansågs organisadenna typ lämnas här en utförligare redo- toriskt enkel med tanke på bl. a. en eventuell görelse för samverkansföretaget nr 2. Före- upplösning av samverkansföretaget. De gehar i tabellen betecknats som 2:1 mensamma investeringarna i skördetröskan och tagarna torkanläggningen uppgick till 70 000 kr. och 2:2. Beteckningarna ersätts nu med A Företagsformen för den gemensamma drifrespektive B. ten var enkelt bolag. Något skriftligt avtal hade dock inte upprättats mellan deltagarna. Er- Företagare A drev före starten av samver- forderliga krediter för driften måste skaffas kan enskild växtodling på 30 ha åker som han enskilt. Alla anskaffningar och försäljningar ägde. Vidare hade han fläskproduktion i bra sköttes också enskilt. Vid årets slut skedde en byggnader med 600 svinplatser. Han önskade utjämning av inkomster och utgifter mellan utöka sitt företag. Företagare B ägde 10 ha deltagarna. och arrenderade 10 ha åker. Han hade dess- Parallellt med växtodlingen drev både A utom 300 svinplatser i byggnader som var i och B enskilt fläskproduktion. Att de inte gått dåligt skick. Han hade vid ett tillfälle tidigare samman även i denna produktion hängde samprövat gemensamt arrende tillsammans med man med bl. a. svårigheter att skaffa mark för en bror. Även företagare B önskade utöka sitt gemensam byggnad. företag. Samverkan tillkom så att företagare A ombads av en granne att arrendera dennes jord. Gemensam animalieproduktion Eftersom A redan tidigare ägde en skördetröska gemensamt med B föreslog A att de skulle Samverkansföretag för enbart mjölkprodukarrendera marken gemensamt. Så småningom tion fanns vid undersökningstillfället endast blev ytterligare mark ledig som A och B i form av sambeten. Några andelsladugårockså arrenderade gemensamt. Efter hand tog de steget att ansluta även den mark som de dar hade upphört tidigare. Några befann sig disponerade enskilt till den gemensamma pro- på planeringsstadiet. Ett fåtal företag för duktionen. fanns i drift. fläskproduktion I det följande Den gemensamma driften omfattade 130 ha kommer att redogöras för de företag som åker. Halva arealen arrenderades. Resten ägstuderats av utredningen. Det gäller såväl des av deltagarna till ungefär lika stor del var. Alla maskiner användes gemensamt men endast företag i drift som upphörda eller plane-

SOU 1974: 30 57

rade företag. Först behandlas företag för Sambetena är en annan form av mjölk-

mjölkproduktion. Därefter följer företag för produktion som har vissa begränsade lik-

produktion av fläsk och smågrisar och ett heter med andelsladugårdsformen. De har

fårföretag. nämnts tidigare under punkten 2.3.1 som

en metod att lösa problemet med ordnad Som framgått av vad nyss nämnts fanns i drift då undersök- ledighet under sommaren i djurskötseln. inga andelsladugårdar De innebär emellertid också en viss inteningen företogs. Fyra andelsladugårdar hade funnits under 1950-talet men gration av de deltagande företagen och beupphört. Tre av dessa studerades handlas därför även här men nu något mera i undersökningen.

Produktionen omfattade 28, 20 ingående. respektive Sambeten som bedrev mjölkproduktion unoch 18 mjölkkor. der sommarperioden påträffades vid under- Situationen för de deltagande företagen sökningstillfället i ca 25 fall. Av dessa reföre starten av andelsladugårdarna var för dogörs för fyra sambeten som omfattade samtliga att de var små med 5-15 ha åker 70, 50, 50 och 25 mjölkkor. Antalet deltaoch 5-12 mjölkkor. Företagarna var hårt gande företag var respektive 5, 5, 4 och 3. bundna i animalieproduktionen. Genom att Några av de deltagande företagens situagå samman kunde de anställa djurskötare tion före starten av sambetena framgår av och få ordnad fritid. De hade samarbetat tabell 2. tidigare genom att använda maskiner ge- Som indirekt framgår av tabellen var simensamt och genom arbetsbyten. Idén att tuationen före starten av samverkan att starta andelsladugård kom i två av fallen deltagarna var hårt bundna av mjölkprofrån deltagare. I det tredje fallet krävde duktionen. De hade inte anställd arbetsdonationsvillkor att en andelsladugård kraft och hade svårt att få avbytare. De kom till stånd. enskilda besättningarna omfattade inte mer Av andelsladugårdar som planerats men än 9-18 mjölkkor. Vissa företag hade beej startats studerades fem. De planerade behov av ytterligare mark för att utöka fodersättningsstorlekarna i dessa företag variera- säd- och grovfoderodlingen. Därigenom de mellan 100 och 400 mjölkkor. Antalet skulle även mjölkproduktionen kunna utdeltagare i det största projektet var 90. I ökas.

de övriga uppgick antalet till mellan 5 och Initiativ till sambeten hade oftast tagits 20. av någon eller några av deltagarna. I ett av

Situationen för de företag som skulle del- de här återgivna fallen kom initiativet från

ta i projekten var före starten att besätt- en produktionsrådgivare.

ningarna var för små för att i längden ge Frånsett sambetena pågick vid undersök-

en djurskötare full sysselsättning. Antalet ningstillfället gemensam animalieproduktion

mjölkkor översteg i flertalet fall inte 25. endast i fyra fläskproduktionsföretag. Fö-

Det var också svårt att få kunniga djurskö- retagens produktion uppgick till 5 000,

tare. De företagare som inte hade anställd 2500, 2400 och 2300 svin per år. Anta-

arbetskraft var hårt bundna vid mjölkpro- let deltagare var respektive l0, 5, 4 och 2.

duktionen. De hade svårt att få avbytare. Några av de deltagande företagens situa- Byggnaderna var i regel omoderna med tion före starten av samverkan och företa-

nedsliten inredning. Att expandera inom med samverkan framgarnas målsättning befintliga byggnader var svårt. Lättast att går av tabell 3.

starta gemensam drift hade företag som ha- Till tabellen bör fogas kommentaren att

de alternativ användning för sina byggna- de deltagande företagen behövde expandera der, t. ex. för smågris- eller fläskproduk- för att kunna bestå på längre sikt. De före-

tion. Initiativet till diskussion om samver- tagare som var undersysselsatta önskade få

kan togs i regel av någon eller några av ytterligare arbetstillfällen i den gemensam-

deltagarna. ma produktionen. Vidare hade man obser-

58 SOU 1974: 30

Tabell 2. Företagens kapacitet före start av sambete för mjölkproduktion och målet för samverkan

Företag Företagets kapacitet Förväntade fördelar av samverkan nr Åker Djurhâll- Byggnader ha ning

1:l 42 18 kor Bra Mindre arbetsinsats 18 övr. nöt 2:1 35 13 kor Bra men Mindre bundenhet 19 övr. nöt omoderna 2 suggor 2:2 65 9 kor Bra specialisering på växtodling sommartid 15 övr. nöt 10 suggor 3:1 27 ll kor Bra Mindre bundenhet sommartid 15 övr. nöt 3:2 45 ll kor Bra men Mindre bundenhet sommartid 18 övr. nöt omoderna 4:1 24 14 kor Bra Expansion; mindre bundenhet 10 övr. nöt 4:2 33 12 kor Bra Mindre bundenhet; expansion 24 övr. nöt 4:3 30 9 kor Dåliga Mindre bundenhet 8 övr. nöt

verat från andra företag att en integrerad na var dåliga. Han önskade också öka sina drift mellan och inkomster genom samverkan. smågris- fläskproduktion Företagare C brukade 9 ha åker. Djurskötvar ekonomiskt fördelaktig. Initiativ till seln omfattade 6 mjölkkor samt några få samverkan togs av deltagarna själva. ungdjur och suggor. Han hade erfarenhet av Härefter följer en närmare beskrivning svinskötsel från tidigare verksamhet. Även han räknade med att öka sina inkomster genom av uppkomsten och driften av det näst störsamverkan. sta fläskproduktionsföretaget. Detta har i 20 ha åker. Han Företagare D arrenderade tabell 3 upptagits som nr 2 med bl. a. delta- hade 15 mjölkkor, 9 övriga nötkreatur och 9 gare 2:1, 2:2 och 2:3. Deltagarna betecknas suggor. Byggnaderna för dessa djur var bra. nu som företagare Han var intresserad av samarbete med andra A, B och C. Deltagare 2:4 nämns företagare och ville liksom de övriga på detta ej här. En femte deltagare besätt få ökade inkomster. tecknas som företagare D. Några av deltagarna hade tidigare samarbetat genom gemensam maskinanvändning och Före starten av samverkan drev företagare avbytarturer i mjölkproduktionen. Samverkan A mjölkproduktion med 7 mjölkkor samt till- tillkom efter diskussioner på en studiecirkel hörande växtodling på 8 ha åker. Dessutom samt vid gemensamma skogsarbeten. hade han 2 suggor. Byggnaderna var bra men Det gemensamma fläskproduktionsföretaget omoderna. Vid sidan av jordbruket drev han vid 2000 producerade undersökningstillfället skogsbruk som han var mycket intresserad av. slaktsvin i en gemensam nybyggnad som upp- Han hade redan tidigare samarbetat med gran- förts av deltagarna i egen regi för ca 200 000 nar i såväl djurskötseln som skogsarbetet. I kr. Arbetet med byggnaden hade till stor del mjölkproduktionen hade man gjort avbytar- utförts av dem själva. turer åt varandra. Hans avsikt med att starta Företagsformen var handelsbolag. En gång gemensam fläskproduktion var att öka sina in- varannan vecka samlades deltagarna till gekomster. mensamma överläggningar. En av dem hade Företagare B arrenderade 19 ha åker. Hans utsetts till driftsledare. Såväl avbytarturerna animalieproduktion omfattade 14 mjölkkor, som det extra arbetet vid vägningen av svineri 28 övriga nötkreatur och 7 suggor. Byggnader- sköttes gemensamt.

SOU 1974: 30 59

Tabell 3. Företagens kapacitet före start av samverkan för fläskproduktion och målet för samverkan

Företag Företagets kapacitet Förväntade fördelar av samverkan nr Åker Djurhåll- Byggnader ha ning

1:1 15 8 kor Bra Integration av smågris- och fläskproduktion 8 övr. nöt 15 suggor 1:2 9 9 kor Dåliga Stordriftsfördelar 3 suggor l 3 20 9 kor Bra men Expansion 20 suggor omoderna 2:1 8 7 kor Bra men Ej beredd expandera ensam 2 suggor omoderna 2:2 19 14 kor Dåliga God lönsamhet i fläskproduktion 28 övr. nöt 7 suggor 2:3 9 6 kor Dåliga Stordriftsfördelar; god lönsamhet 2 suggor 2:4 A n n at f ö r et a g önskade fortsatt jordbruk i bygden 2:5 20 15 kor Bra Högre inkomst 9 övr. nöt 9 suggor 3:1 15 30 suggor Bra God lönsamhet 4:1 55 22 kor Bra Integration av smågris- och fläskproduktion 25 övr. nöt 20 suggor 4:2 42 30 suggor Bra men Stordriftsfördelar omoderna 4:3 - 25 suggor Bra men omoderna 4:4 63 25 övr. nöt Bra Flera delägare hjälps åt vid byggandet 10 suggor 8 svinplatser

En utökning av produktionen hindrades av sträckor. Deltagarna hade redan tidigare bristen på arbetskraft. Några av deltagarna samarbetat genom att ha bl. a. maskiner för drev skogsbruk och kunde inte delta i större sockerbetsodling gemensamt. För några av utsträckning i arbetet. dem var målet för den gemensamma pro- Något företag för gemensam smågrispro- duktionen att utöka sina egna företag. Ytduktion i drift påträffades inte då under- terligare mark kunde inte anskaffas och sökningen företogs. Ett planerat sådant före- smågrisproduktionen erbjöd en möjlighet till tag studerades emellertid. Företaget berörde expansion. 5 deltagare med rationella företag på mellan I utredningens undersökning ingick även 40 och 70 ha åker och med en produktion ett gemensamt fårföretag som upphört. Föav 1 000-3 000 slaktsvin per år. Deltagarna retaget hade 8 deltagare. De drev enskilt hade svårigheter att anskaffa bra smågrisar små företag på ca 12-17 ha åker med en till sina företag. Smågrisama måste tas från animalieproduktion på uppemot 40 ungdjur. olika miljöer med olika risk för utfodring, Företagarna hade redan tidigare samarbetat smitta m. m. och transporterades ofta långa genom gemensam maskinanvändning. Mo-

60 SOU 1974: 30

Tabell 4. Företagens situation före start av samverkan för växtodling och mjölkproduktion och målet för samverkan

Företag Företagets kapacitet Förväntade fördelar av samverkan nr Åker Antal Byggnader ha mjölkkor

1:1 20 13 Dåliga Mjölkkorna kunde föras samman; befintliga byggnader kunde användas; bättre maskinanvändning; större areal; mer ordnad arbetstid 1:2 10 9 Bra men Större areal; fler arbetstillfällen; bättre maskinomoderna användning 2:1 16 10 Dåliga Arbetskraften mindre bunden; bättre maskinanvändning; större areal; gemensam upprustning av befintlig byggnad; långtidsarrende 2:2 24 10 Bra men Arbetskraften mindre bunden; gemensam uppomoderna rustning av befintlig byggnad; bättre maskinanvändning; större areal; rekryteringsuppfödning på den egna gården 2:3 24 10 Dåliga Arbetskraften mindre bunden; gemensam upprustning av befintlig byggnad; bättre maskinanvändning; större areal; rekryteringsuppfödning på den egna gården 3:1 29 9 Bra men Arbetskraften mindre bunden; bättre maskinomoderna användning; gemensam utökning och upprustning av befintlig byggnad 3:2 18 9 Bra men Arbetskraften mindre bunden; gemensam utomoderna ökning och upprustning av befintlig byggnad; bättre maskinanvändning; arbetslag vid arbetstoppar 4:1 10 8 Dåliga Bättre maskinanvändning; arbetstid över för skogsvård; gemensam nybyggnad; deltidsarbete utanför jordbruket 4:2 ll 9 Bra men mindre bunden; bättre maskin-

Arbetskraften

omoderna användning; gemensam bygg-

nybyggnad;_egna

nader används för smågrisproduktion; arbetslag för effektivare arbete 4:3 13 15 Dåliga Arbetskraften mindre bunden; gemensam nybyggnad; bättre maskinanvändning; större areal.

tivet för att starta samverkan i fårföretaget Först lämnas i tabell 4 en översikt av var främst att använda outnyttjad betes- de deltagande företagens situation före start mark. Vidare kunde arbetskraften utnyttjas av samverkan och företagarnas mål för bättre under vintern. Initiativet togs av en samverkan. Till tabellen lämnas kommenav företagarna. tarer för att komplettera bilden. Företagarna var mellan 30 och 45 år gamla. I fråga om målet för samverkan Gemensam växtodling och mjölkproduktion kunde de indelas i tre kategorier, nämligen Samverkansföretag för såväl växtodling sådana som ville expandera, sådana som som mjölkproduktion har påträffats i fyra ville upphöra med egen mjölkproduktion fall med sammanlagt tio deltagare. En när- och sådana som ville göra mindre arbetsmare beskrivning av tre av företagen läm- insats i jordbruket. nas i det följande. De företagare som ville expandera hade

SOU 1974: 30 61

kunnat göra detta genom att arrendera yt- skötseln omfattade 13 mjölkkor och 30 övriga mark med andra före- nötkreatur. Byggnaderna tillät inte rationell terligare gemensamt animalieproduktion. A önskade upphöra med tagare eller genom att utöka mjölkkobesättenskild mjölkproduktion och få ordnad arbetsningen i gemensam byggnad. Samtidigt tid. Han ville också nå bättre maskinanvändminskades maskinkostnaderna. Vidare blev ning. arbetskraften mindre bunden av animalie- Företagare B brukade 10 ha åker och hade därtill 3 ha bete. På l-2 ha av åkerarealen produktionen. odlade han potatis. Djurskötseln omfattade 9 I de fall där motivet främst var att uppmjölkkor och 10 övriga nötkreatur. Byggnahöra med egen mjölkproduktion var företa- derna var bra men inte rationellt inredda. B

gens önskade utöka arealen och få möjlighet att naturliga produktionsförutsättningar hålla moderna maskiner. Han ville också få sådana att mjölkproduktion borde bedrivas fler sysselsättningstillfällen än tidigare. i nära anslutning till företagen. På några Initiativet till samverkan togs av A. Föreföretag var byggnaderna dåliga. För alla tagarna hade redan visst samarbete i potatisföretagarna i denna kategori kunde mjölk- odlingen. Den gemensamma driften omfattade utökas 70 ha åker. Därav tillarrenderades 40 ha vid kobesättningarna i gemensamma lastarten av samverkansföretaget. Djurskötseln .dugårdan Även här kunde maskinkostnaomfattade 30 mjölkkor och 90 övriga nötkreaderna sänkas. Ett par företagare vann sam- tur. Samtliga mjölkkor hölls i Bzs ladugård. tidigt en arealmässig expansion. En fick Denna inreddes och mekaniserades av delta-

möjlighet att deltidsarbeta utanför jordbru- garna gemensamt. De övriga nötkreaturen skötket. tes i Azs byggnader. Mjölkproduktionen sköttes helt av B utom då A gjorde avbytarturer. För de företagare som ville göra en mind- ansvarade A för. Växtodlingen Den utökare arbetsinsats i jordbruket centra- des genom tillarrende gjorde så att även potatisodav mjölkproduktionen lingen kunde ökas. Alla maskiner lisering och gemen- ägdes gemensamt av deltagarna. sam maskinanvändning det möjligt att så- Företagsformen för den gemensamma drifväl minska som effektivisera den egna arten var enkelt bolag. Något skriftligt bolagsbetsinsatsen. avtal förelåg emellertid inte. Eftersom delta- I samtliga fall hade deltagarna tidigare garna gjort olika stora kapitalinsatser i samhaft samarbete i någon form. Samarbetet verkansföretaget hade de reglerat dessa vid starten. Det skedde genom att värdera insatbestod i gemensam maskinanvändning samt serna från respektive delägare och upprätta en hjälp med arbetskraft vid vissa tillfällen. skuldförbindelse på mellanskillnaden, ställd till Samarbetet hade haft stor betydelse för ini- den företagare som satsade mest. På denna tiativen till samverkan. Då tillarrende er- betalade samverkansföretaget ränta. Den gemensamma driften var förenad med bjudits företagare som ägt maskiner gemenvissa svårigheter. Största bekymret utgjorde rissamt hade det ansetts naturligt att arrenken att förlora tillarrendet, vilket var en fördera tillskottsmarken gemensamt. Där arutsättning för att skapa full sysselsättning åt betsbyte förekommit hade initiativet till båda deltagarna.

samverkansföretaget tagits av företagare Samverkansföretag nr 2 (deltagande föresom önskade minska sin bundenhet i produktionen tag 2:1, 2:2 och 2:3, som ägdes av respekeller som ville dela ansvaret i den tive företagare C, D och E): känsliga produktionsgrenen. Härefter följer en översiktlig beskrivning Före starten av samverkan brukade föreav de deltagande företagens situation före tagare C l6 ha åker. Han hade mjölkproduk-

starten av samverkan och av samverkans- tion med lO mjölkkor. Byggnaderna var då-

företagen. liga. Han räknade med att genom samverkansföretaget bli mindre bunden av djurskötseln Samverkansföretag nr 1 (deltagande föreoch få bättre maskinanvändning samt utöka tag 1:1 och 1:2 som ägdes av företagare A arealunderlaget.

respektive företagare B): Företagare D brukade 24 ha åker och drev mjölkproduktion med 10 mjölkkor. Byggna- Före starten av samverkan brukade företaga- derna var bra men omoderna. Han hade samre A 20 ha åker och hade vidare 5 ha bete. ma målsättning med samverkansföretaget som Pâ 5 ha av åkerarealen odlades potatis. Djur- A.

62 SOU 1974: 30

Företagare E brukade 24 ha åker och hade derna var bra. Hans avsikter med samverkan med 10 mjölkkor. Byggnader- var att bli mindre bunden av mjölkproduktiomjölkproduktion nen, att få möjlighet till mer rationell maskinna var dåliga. Hans avsikt med samverkan var att föra över mjölkkobesättningen till sam- användning, att gemensamt uppföra nybyggnad verkansföretaget och bli mindre bunden av för mjölkproduktionen och att kunna bilda ardenna produktionsgren. Vidare önskade han betslag i växtodlingen. nå bättre maskinanvändning och större areal- Företagare H ägde 13 ha åker och 2. ha underlag. bete. Mjölkproduktionen omfattade 15 mjölk- Samverkan uppkom genom att E erbjöds kor. Byggnaderna var dåliga. Hans mål med att arrendera en fastighet på 70 ha. På fastig- samverkan var främst att bli mindre bunheten skulle bedrivas animalieproduktion med den av mjölkproduktionen. Vidare önskade en enmansbesättning. D gick samman med E han genomföra gemensam nybyggnad. Han som han tidigare samarbetat med utanför jord- räknade även med att kunna sänka maskinbruket. C anställdes på heltid som djurskötare kostnaderna och få ett större arealunderlag. och hans markareal arrenderades av samver- Alla tre företagarna samarbetade redan tikansföretaget. D och E fick på detta sätt sin digare genom att de bildat ett bolag som ägde centraliserad. I övrigt drev de samtliga maskiner. Två av dem hade gjort mjölkproduktion sina egna företag enskilt. avbytarturer åt varandra. Arbetsbyte hade ock- 87 ha så förekommit. Samverkan i mjölkproduktio- Den gemensamma driften omfattade åker och 60 mjölkkor. Rekryteringsuppföd- nen kom till stånd efter det att företagarna ningen skedde enskilt hos två av deltagarna. länge känt behov av och haft planer på att En ladugård som fanns på den tillarrenderade uppföra en gemensam ladugård. för ca Samverkansföretaget brukade 45 ha åker fastigheten upprustades gemensamt 100 000 kr. Säkerheten för lån till investe- och hade dessutom 6 ha betesmark. Djurskötringen utgjordes av företagsinteckning och seln omfattade 40 mjölkkor och 75 övriga nötstatlig garanti. Vidare investerades 80000 kr. kreatur. Den nya gemensamma ladugården i torkanläggning och i traktor och vallskörde- uppfördes med anlitande av statsbidrag och maskin vilka således också ägdes gemensamt. med en gemensam investering av ca 120000 Företagsformen för den gemensamma drif- kr. Som säkerhet för krediten lämnades inteckten var handelsbolag. Till grund för bolagsav- ning i den fastighet på vilken ladugården upptalet låg det av lantbruksstyrelsen utformade förts. Alla maskiner ägdes gemensamt av manormalavtalet för andelsladugårdar. I avtalet skinbolaget. reglerades bl. a. frågorna om arbetslön, vinst- Företagsformen för den gemensamma drifoch överlåtelse ten var enkelt bolag. I bolagsavtalet hade man fördelning, ungdjursleveranser av andel i företaget. reglerat bl. a. ersättningen för arbetskraft, Till problemen i den gemensamma driften mark och byggnader samt hur sparat kapital hörde främst att den långsiktiga planeringen skulle fördelas vid eventuell likvidation. Bokförsvârades av att marken arrenderades. En föring och redovisning av arbetstimmar skötsammanslagning av driften av deltagarnas egna tes gemensamt. brukningsenheter hindrades av de långa av- Deltagarna var bröder. De angav inga spestånden mellan enheterna. Därför drevs ung- ciella problem för samverkansföretaget. djursuppfödningen enskilt.

I fråga om samverkansföretag nr 3 (del- 2.3.3 Sambruksföreningar (föreningstagande företag 3:1 och 3:2) hänvisas till jordbruk) uppgifterna i tabell 4. Samverkansföretag nr 4 (deltagande före- Tidigare utredningar tag 4:1, 4:2 och 4:3 som ägdes av respektive företagare F, G och H): vissa försök med för- I Sverige gjordes eningsjordbruk från slutet av första världs- Före starten av samverkan ägde företagare och in på l920-talet. Någon statlig kriget F 10 ha åker och hade dessutom 2 ha bete. om hjälp utgick inte till företagen. Frågan Djurskötseln omfattade 8 mjölkkor. Byggnaåtgärder för att främja samfällda jordbruksderna var dåliga. Hans mål med samverkan var att möjliggöra rationell maskinanvändning, företag behandlades första gången av riksatt gemensamt uppföra nybyggnad samt att få dagen år 1917 på grund av en motion. Jordstörre möjlighet till deltidsarbete utanför jord- bruksutskottet uttalade därvid att erfarenbruket. heten visat att den individuella bruknings- Företagare G ägde ll ha åker. Djurskötseln formen var den lämpligaste för idkande av omfattade 9 mjölkkor och 2 suggor. Byggna-

SOU 1974: 30 63

ett rationellt jordbruk. Motionen lämnades ekonomiska föreningar som avsåg gemenutan bifall av riksdagen. samt jordägande och sambruk. Vidare bor- Frågan behandlades av 1925 års kolonisa- de staten vid sidan av upplåtandet åt entionssakkunniga och av sociala jordutred- skilda av arrendeegnahem även kunna på ningen. På grundval av sociala jordutred- liknande sätt inrätta och upplåta större ningens förslag tillkom kungörelsen (1933: jordbruksfastigheter på arrende till ekono- 382) angående statsunderstödd samfälld miska föreningar av lantarbetare och andra jordbruksdrift. Kungörelsen upphävdes år mindre bemedlade yrkesutövare i jordbru- 1939 utan att ha tillämpats i något fall. ket. Dylika jordbruk skulle kunna inrättas År 1945 tillkallades en utredningsman antingen på jord som redan tillhörde staten jämte fyra sakkunniga för utredning röran- eller på lämpliga fastigheter som köptes de lagstiftning om föreningar för gemen- av staten för ändamålet. samt ägande och gemensam drift av jord- Utredningen fick till uppgift att kompletbruk. I direktiven för utredningsarbetet ut- tera lagstiftningen i nämnt avseende samt talade departementschefen, statsrådet Sköld, komplettera bestämmelserna rörande arrenfarhågor för vissa sociala konsekvenser av deegnahem. Utredningsmannen lade år 1946 utvecklingen mot stordrift på jordbrukets fram betänkande (SOU 1946:70) med förområde. Genom sammanläggning av mindre slag till lag om sambruksföreningar. brukningsenheter väntades den egentliga Beträffande behovet av speciallagstiftning bondeklassen gå tillbaka och det svenska om föreningsjordbruk pekade utredningsjordbrukets sociala struktur på längre sikt mannen på det förhållandet att ekonomisk få ett ökat inslag av storgodsägare å ena förening med syfte att driva ett för försidan och egendomslösa lantarbetare å and- eningens medlemmar gemensamt jordbruk ra sidan. Att medverka till en jordpolitik inte kunde bildas på grund av att föreningar med dylika konsekvenser mötte betänklig- enligt lagen (1925:219) angående förbud i heter från sociala synpunkter. Andra vägar vissa fall för bolag, förening och stiftelse måste därför prövas för att uppnå en ökad att förvärva fast egendom över huvud taget produktionseffektivitet med bevarande av inte tilläts förvärva jordbruksfastigheter. I en fri bondeklass. Mindre jordägare syntes och för sig borde hinder ej föreligga för kunna skörda vinsterna av stordriften ge- Kungl. Majzt att tillämpa bolagsförbudslanom långtgående samverkan i produktionen. gens generella dispensregel på förening för På liknande grunder borde lantarbetare få drivande av gemensamt jordbruk. Kravet möjlighet att i gemensamt ägande av större på en särskild rättslig reglering av ifrågavajordbruksfastigheter, drivna i sambruk, fin- rande slags föreningar gjorde sig emellertid na en form för en friare tillvaro än den starkt gällande enligt Utredningsmannen, som kunde ernås av anställda lönearbetare. som fann det mindre välbetänkt att med- Enligt departementschefen framstod för- verka till bildandet av sådana föreningar eningsjordbruket vid sidan av andra bruk- innan en speciallagstiftning för dem tillkomningstyper som en tänkbar framtida lös- mit. Lagen (l9l1:55) om ekonomiska förning av dilemmat mellan det sociala önske- eningar hänförde sig nämligen till sammanmålet att bibehålla självständiga näringsut- slutningar med vitt skilda syften och verkövare i jordbruket och det samhällsekono- samhet och innehöll därför endast stadganmiska kravet på högsta möjliga effektivitet den av i det stora hela allmängiltig innei produktionen. Föreningsjordbruk skulle börd. Lagen avsåg väsentligen att utgöra bildas genom sammanslutning av enskilda en ram inom vilken föreningarna kunde yrkesutövare i syfte att utnyttja de tek- fritt utveckla sig efter olika art och uppniska möjligheterna till rationalisering. Från gift. Utredningsmannen erinrade vidare om dessa utgångspunkter måste det betraktas att vissa speciella typer av ekonomiska försom en brist i lagstiftningen att det inte eningar, bl. a. bostadsrättsföreningar, tidifanns särskilda rättsliga grunder för sådana gare fått utförligare rättslig reglering. Detta

64 SOU 1974: 30

hade ansetts påkallat såväl i dessa förening- den allmänna föreningslagen skulle innebäars eget intresse som med hänsyn till de ra förenklingar endast skenbart. Att överenskilda medlemmarnas rättssäkerhet. För- låta åt föreningarna att reglera vissa spörseningar för drivande av gemensamt jord- mål i sina stadgar skulle ge större valfrihet bruk skulle komma att inta en utpräglad mellan olika lösningar men förutsätta en särställning i fråga om betydelsen för med- tämligen ingående granskning av tillsynslemmarna av deras intressen i sammanslut- myndigheten. Vissa övervägande admininingen. Medlemmarna skulle regelmässigt strativa föreskrifter borde tas upp i en särkomma att ägna hela sin livsgärning åt skild kungörelse. föreningens verksamhet. Man stod därför sammansatta första lag- och jordbruksutinför ett specialfall på föreningsrättens om- skottet pekade i sitt yttrande på att jordråde, där kravet på en särskild rättslig reg- bruksnäringen uppenbarligen skulle ha myclering var ännu starkare än när det gällde ket att vinna om föreningsjordbruket visade bostadsrättsföreningarna. sig vara en praktiskt användbar företagsform. Utskottet tillstyrkte huvudgrunderna i lagförslaget och underströk att förslaget Lagen om sambruksföreningar helt byggde på frivillighetens grund. 1948 års riksdag (prop. 1948:58, 1LUJoU I det följande lämnas en kort redogörelse 1948:1, rskr 1948:99) antog lagen (1948: för innehållet i sambruksföreningslagen med 218) om sambruksföreningar (ändrad 1952: tonvikt på vissa karakteristiska drag. 90, 1963:244, 1971:604, 1973:396). Lagen Som sambruksförening får inregistreras gäller alltjämt. förening med ändamål att bereda medlem- I prop. 1948:58 anförde departements- marna utkomst genom att låta dem bedriva chefen b1.a. att föreningsjordbruket kunde gemensamt jordbruk och annan i samband komma att utgöra ett medel bland andra därmed stående verksamhet (föreningsjordtill det svenska jordbrukets yttre rationalise- bruk) på fastighet som föreningen förvärring. Genom föreningsjordbruket skulle vat eller som föreningen arrenderat av staman kunna av små brukningsdelar skapa ten. Medlemmarna kan också bedriva förjordbruk där den moderna teknikens resur- eningsjordbruk på fastighet som föreningen ser kan utnyttjas helt. Samtidigt skulle det arrenderat av annan än staten, men i så kunna ge dugliga lantarbetare en självstän- fall krävs tillstånd av lantbruksstyrelsen för digare ställning utan en fortsatt uppdelning registrering. I fråga om markinnehavet är av jordbruksarealen i individuellt brukade huvudregeln således att föreningen skall äga småställen. Bildandet av sambruksföreningar jorden eller arrendera den av staten. Vid skulle helt vila på frivillighetens grund. arrende från annan än staten har en lång Från det allmännas synpunkt måste det en- arrendetid förutsätts. ligt departementschefen anses önskvärt att Såväl jordägare som personer som inte inhämta praktiska erfarenheter av denna äger jord kan bilda sambruksförening. Såföretagsform. lunda kan t. ex. småbrukare med ägor in- I fråga om lagstiftningen om gemensamt till varandra bilda en förening och överägande och gemensam drift av jordbruk låta eller utarrendera sin jord till föreningunderströk departementschefen vikten av en. Personer utan egen jord kan bilda en fasta och tillförlitliga rättsliga normer för förening som förvärvar en större jordbruksverksamheten. Denna kunde komma att fastighet med hjälp av medlemmarnas inavse förvaltning av mycket betydande vär- satser och lån. Medlemmarna kan alternaden i fast egendom och inventarier. Särskilt tivt arrendera en sådan fastighet. gällde detta de centrala frågorna om med- För sambruksföreningens förbindelser svalems intagande och avgång, bokföringsskyl- rar endast föreningens tillgångar. dighet, fondbildning och vinstutdelning samt Sambruksförening står i vissa avseenden revision av räkenskaperna. Hänvisningar till under tillsyn av lantbruksstyrelsen. Att en

5 - SOU 1974: 30 65

statlig myndighet utövar tillsyn av detta lantbruksstyrelsen vid särskilda skäl kan slag är unikt i associationsrätten. Det moti- medge att sambruksförenings verksamhet verades i förarbetena bl.a. med att sam- får fortsättas trots att antalet medlemmar bruksföreningarna intar en fullkomlig sär- nedgått under fem eller det lägre antal ställning i förhållande till andra föreningar som kan ha medgetts av Kungl. Maj:t. med avseende på betydelsen för medlem- Till villkoren för att sambruksförening marna av verksamhetens ekonomiska resul- skall vinna registrering hör vidare att förtat. eningen i enlighet med lagen om sambruks- För att vinna registrering skall sambruks- föreningar antagit ekonomisk plan för verkförening bestå av minst fem medlemmar en- samheten. I fråga om planen ställs särskilda ligt huvudregeln. Om lägre antal än fem krav som är karakteristiska för sambrukspersoner önskade påbörja ett samfällt jord- föreningen. Planen skall hänföra sig till bruk borde enligt utredningsmannen enkelt föreningens hela verksamhet och innehålla bolag bildas. Departementschefen framhöll upplysning i alla de avseenden som är av att hela organisationsformen med antagan- betydelse för bedömande av verksamheten. de av stadgar, val av styrelse, driftsledare I planen skall lämnas uppgift om de föroch revisorer m. m. förutsatte inte alltför pliktelser som kommer att åligga medlemobetydligt medlemsantal. Han uttalade sig marna. Sambruksförening får inte registrenärmast för att en sambruksförening bor- ras utan att den ekonomiska planen av lantde ha åtminstone ett tiotal medlemmar men bruksstyrelsen prövats från jordbruksekonofann inte tillräckliga skäl föreligga att för- rnisk synpunkt. orda högre minimiantal för sambruksför- Lagen om sambruksföreningar innehåller eningarnas del än för övriga ekonomiska även speciella villkor för medlemskap. Till föreningar. I likhet med departementsche- medlem får inte utan dispens antas annan fen ansåg utskottet att ett minimiantal av än svensk medborgare. Genom detta villfem medlemmar måste krävas. Detta antal kor slipper sambruksföreningarna att vid borde enligt utskottet kunna uppnås även fastighetsförvärv begära tillstånd av Kungl. om antalet brukningsenheter som slås sam- Maj:t enligt lagen (1916:156) om vissa inman till gemensam drift understiger fem skränkningar i rätten att förvärva fast egengenom att jämte mannen även andra i jord- dom eller gruva eller aktier i vissa bolag. bruket deltagande familjemedlemmar inträ- Då sambruksförening undantagsvis önskar der i föreningen. anta utländsk medborgare till medlem kan Kravet på ett minimiantal av fem med- Kungl. Maj:t lämna dispens enligt lagen lemmar mjukades upp genom lagändring år om sambruksföreningar. 1963 (1963:244) så att Kungl. Maj:t i sär- Dispens krävs även för att som medlem skilda fall får medge att antalet får vara anta andra personer än sådana som är kuntre eller fyra. Detta motiverades av de- niga i jordbruk eller äger annan för verkpartementschefen i prop. 1963:118 med att samheten erforderlig yrkeskunskap. Yrkesden fortgående driftsrationaliseringen min- kunskapen behöver inte nödvändigtvis vara skat behovet av manuell arbetskraft inom begränsad till jordbruket men bör under alla jordbruket och att det kunde möta oöver- förhållanden vara en tillgång för föreningstigliga svårigheter att frambringa en bruk- en. Sålunda kan t. ex. i vissa fall en skickningsenhet som kan bereda full sysselsätt- lig mekaniker få bli medlem. Dispens från ning åt fem medlemmar. I första hand bor- kravet på yrkeskunskap kan lämnas exemde dock eftersträvas att storleksrationali- pelvis bröstarvinge till avliden medlem. sera den aktuella brukningsenheten och upp- Denne förvärvar sedan erfarenhet av jordrätthålla kravet på minst fem medlemmar. bruksarbete i samband med sin arbetsin- Vidare borde tillses att insatskapitalet blir sats. Även personer som inte uppnått mynbetryggande trots det låga medlemsantalet. dig ålder kan antas som medlemmar. I lagen infördes samtidigt ett stadgande att Kravet på yrkeskunskap hänger samman

66 SOU 1974: 30

med att medlemmarna i sambruksförening rätten vid vissa förvärv kan begränsas i är skyldiga och berättigade att i mån av ar- stadgarna utom för make samt barn och betstillgång med egen arbetsinsats delta i adoptivbarn. Person som förvärvat andel i föreningens verksamhet såvitt inte sjuk- sambruksförening på annat sätt får inte dom, ålder eller liknande förhållande vållar vägras medlemskap, om han uppfyller de oförmåga därtill. Fordringarna på aktiv villkor för medlemskap som lagen och förarbetsinsats av medlemmarna motiverades eningens stadgar föreskriver och skäligen i förarbetena med själva syftet med lagen. bör tas för god som medlem. Den som Departementschefen fann dessa vara själv_- vägras inträde kan inom viss tid påkalla att fallna. Utskottet påpekade dock att ratio- frågan prövas av skiljemän enligt lagen om naliseringen inom jordbruket kunde göra skiljemän. Skiljemännens beslut kan inte att antalet medlemmar visade sig för stort överklagas. Antas han inte, blir överlåtelefter hand. Föreningen borde då ibland sen utan verkan. kunna utöka den brukade arealen eller Det särskilda syftet med sambruksförövergå till mera intensiv och arbetskrävan- eningen som associationsform motiverade de drift. Utskottet fann det vidare uppen- speciella regler beträffande medlems avbart att inte mer arbetskraft skulle bindas gång. Utredningsmannen framhöll att mot vid föreningsjordbruket än som fordrades varandra står den enskilde medlemmens för rationell skötsel. Det måste ankomma befogade krav på att vid fullt legitim anpå föreningen själv att på föreningssam- ledning till avgång kunna realisera sitt i manträde besluta om den lämpliga fördel- föreningen nedlagda kapital, vilket i regel ningen mellan medlemmarna av tillgängligt utgör hans egentliga tillgångar, och de övarbete. En garanti för att sambruksför- riga medlemmarnas lika befogade krav på enings verksamhet inte så småningom över- att inte hela företaget äventyras för att tillgår till att bedrivas med anställd arbets- godose en enskild medlems intressen. I lakraft ligger i att lantbruksstyrelsen kan hos gen anges tre fall då medlem kan utträda domstol yrka åläggande för föreningen att och därvid få ut sin andel i föreningens träda i likvidation. om verksamheten drivs samtliga kapitaltillgångar jämte insatsen. på ett sätt som står i uppenbar strid mot Medlem kan överlåta sin andel till annan förutsättningarna för föreningens registre- person som uppfyller lagens kompetenskrav ring. Om samtliga medlemmar är fullt sys- och föreningsstadgarnas villkor för medlemselsatta men mer arbetskraft behövs före- skap och som skäligen bör tas för god som ligger självfallet inget hinder att förening medlem. Vidare kan föreningen besluta att anlitar extra personal. annan medlem som är villig därtill förvär- Juridisk person kan inte vara medlem i var även den utträdandes andel. Slutligen sambruksförening. kan föreningen besluta att själv lösa in an- Fråga om antagande av ny medlem prö- delen. vas och avgörs kollektivt på föreningssam- Det bör observeras att sambruksförening manträde enligt de grunder som föreskrivits enligt lagen inte är skyldig att anskaffa i lagen om sambruksföreningar och för- efterträdare åt eller att själv lösa andelen eningens stadgar. Vidare skall innehållet i från medlem som vill utträda. Däremot är den ekonomiska planen beaktas. Vid vissa förening skyldig att lösa andelen från medtyper av förvärv får den som förvärvat an- lem som uteslutes, vilket kan ske vid grov del i förening inte vägras inträde såvida försummelse av förpliktelserna enligt lagen hinder inte möter på grund av bestämmel- eller föreningens stadgar. Lösenskyldighet serna i lagen. Det gäller vid förvärv genom för föreningen föreligger även i vissa andra bodelning eller arv samt då andel på grund fall. Kan inte överenskommelse träffas om av testamente övergått till testators make, lösenbeloppet får frågan hänskjutas till skilskyldeman inom arvslederna, adoptivbarn jemän. Om inte annat föreskrivits i stadeller adoptant. Den nu nämnda inträdes- garna kan tvisten därefter föras till dom-

SOU 1974: 30 67

stol. Andel som förvärvats av sambruksför- I fråga om beskattningen av vinst m.m. ening skall avyttras så snart det kan ske gäller bl. a. att belopp som sätts av till reutan förlust, om inte föreningen beslutar servfond beskattas endast hos föreningen. att minska medlemsantalet. Ränta på insatser beskattas två gånger i lik- Av central betydelse är vidare reglerna het med utdelning på aktier i ett bolag eller om fondbildning och vinstutdelning. Av på andelar i ekonomisk förening. Lönetillårsvinsten skall minst en femtedel avsättas lägg beskattas endast hos medlemmarna till reservfond till dess summan av reserv- eftersom sambruksförening enligt 22 § komfonden och inbetalat motsva- har avdragsrätt för dy-

insatskapital munalskattelagen

rar 40 procent av värdet på föreningens lika tillägg. fasta och 50 procent av värdet Verksamheten i sambruksförening utövas egendom på övriga tillgångar. Reglerna innebär star- genom vissa organ. Beslutande är föreningskare krav än som upp- sammanträdet. Verkställande är styrelsen. på kapitalbildning ställts i aktiebolagslagen. De överensstäm- Kontrollerande är revisorn eller revisorermer med utredningsmannens förslag. Enligt na. Särskilda firmatecknare skall utses. Fördenne borde det förhållandet att högre krav eningsmedlemmarnas rätt att delta i handökar svårigheterna för ny- havandet av föreningens angelägenheter utpå fondbildning tillträdande medlem att lösa in avgående övas på föreningssammanträde. Ingen medmedlems andel inte föranleda att kraven på lem har mer än en röst. Sistnämnda regel, kapitalbildning prutades ner. På denna som är tvingande, motiverades i förarbetena punkt borde man i stället få räkna med stat- bl. a. med att skillnader mellan medlemmarlig eller annan kreditgivning till den nye na i fråga om röstetal måste antas kunna medlemmen. ge upphov till slitningar och missnöje. Ut- Sambruksförenings ekonomiska resultat redningen fann inte skäl avvika därifrån kommer medlemmarna till godo i form av ens när medlemmarnas andelar genom överdels arbetslön, dels vinstutdelning. Arbets- låtelser av fastigheter av olika värde blir lön skall bestämmas under iakttagande av olika stora. Styrelsen eller föreningsmedlem all den varsamhet som betingas av önske- kan vid domstol föra klandertalan mot bemålet om en betryggande fondbildning. I slut av föreningen som de ej anser ha tillden ekonomiska planen skall ingå en kalkyl kommit i behörig ordning eller eljest strida över driftkostnaderna inklusive arbetslöner- mot lagen om sambruksföreningar eller förna. Anställningskontrakt bör upprättas mel- eningsstadgarna. lan föreningen och medlemmarna. I orten Sambruksförening är bokföringsskyldig. gällande kollektivavtal för lantarbetare har Styrelsen är skyldig att för varje räkenförutsätts kunna tjäna till ledning i allmän- skapsår redovisa förvaltningen av föreninghet. Utbetalade löner redovisas bland ut- ens angelägenheter genom balansräkning, gifterna för rörelsen och ingår alltså inte i vinst- och förlusträkning samt förvaltningsvinsten enligt bokslutet. Grunden för utdel- berättelse. Avskrift av dessa handlingar och ning av vinst på förenings verksamhet skall revisionsberättelsen skall insändas till lantanges i stadgarna. Beräknas utdelning i för- bruksstyrelsen. hållande till inbetalat insatskapital, får den Lagen om sambruksföreningar innehåller enligt lagen fastställas till högst 5 procent vidare bl. a. vissa regler om likvidation och på detta kapital. Om ytterligare överskott upplösning. Sambruksförening skall träda i finns efter vinstutdelning bör det i första likvidation bl. a. då antalet medlemmar nedhand användas för att betala lönetillägg gått under fem eller det lägre antal som till de medlemmar som deltagit i arbetet. kan ha medgivits av Kungl. Majzt samt till- Medlen kan även få användas för att öka räckligt antal medlemmar inte inträtt inom lönen till anställda som inte är medlemmar ett år och lantbruksstyrelsen inte heller t. ex. i syfte att öka deras intresse för för- funnit särskilda skäl medge, att föreningens eningens resultat. verksamhet likväl får fortsättas. I reglerna

68 SOU 19”4: 30

ingår vidare bestämmelser om skifte av arrenderades av staten. Djurbesättningen behållna tillgångar i samband med likvida- uppgick till 28 mjölkkor och 13 ungdjur. tion. Enligt dessa gäller att de som är med- Den arrenderade gården var i mycket dåligt lemmar i föreningen vid likvidationstillfäl- skick vid övertagandet, varför 43 ha måste let har rätt att få tillbaka sin insats eller, läggas i träda första året och 30 ha andra om tillgångarna inte räcker, vad som belö- året. På grund av översvämningar blev skörper på insatsen. Uppstår överskott, skall deresultatet kraftigt nedsatt de första åren. detta delas lika mellan de kvarstående med- År 1957 uppskattades skördeskadorna till lemmarna. Har medlemmarna olika stora 80000 kr. Föreningen rekonstruerades år andelar kan i stadgarna föreskrivas t.ex. 1960 med kapitaltillskott utifrån under namatt överskott vid likvidation skall fördelas i net Tarvs nya sambruksförening. Därefter förhållande till andelarnas storlek. inträffade år 1961 ytterligare skördeskador Sambruksförening skall registreras hos på ca 60000 kr. År 1963 gick föreningen i lantbruksstyrelsen. Närmare bestämmelser konkurs. härom finns i kungörelsen (1948:219) om Lessebo sambruksförening hade sex medregistrering av sambruksföreningar. lemmar. Föreningen arrenderade vid starten l14 ha åker och 65 ha bete. Marken arrenderades av kommunen. Djurbesättning- Bildandet av sambruksfäreningar enligt en uppgick till 37 mjölkkor, 50 ungdjur 1948 års lag och 40 slaktsvin. Arrendet omfattade perio- Efter tillkomsten av lagen om sambruks- den 1953-1960. Maskinparken förnyades har bildats sex sambruksför- därför inte. Antalet mjölkkor ökades efter föreningar eningar, nämligen år 1951 Ryds sambruks- hand till 58. Föreningen upphörde planenförening i Östergötlands län, år 1952 Tarvs ligt år 1960, då arrendetiden gick ut och sambruksförening i Stockholms län och kommunen tog marken i anspråk för annat Hörnsjöfors sambruksförening i Västman- ändamål. lands län, år 1953 Lessebo sambruksför- Hörnsjöfors sambruksförening hade vid ening i Kronobergs län, år 1959 Gudhems starten sex medlemmar. Två medlemmar har sambruksförening i Skaraborgs län samt år utträtt, en år 1961 och en år 1967. För- 1972 Stäholms sambruksförening i Västman- eningen arrenderade vid starten ca 200 ha lands län. Av dessa har Ryds, Tarvs och åker av staten. Första âret hölls 23 mjölk- Lessebo sambruksföreningar upphört. Kvar kor, 20 ungdjur, 5 suggor och 35 svin. År i dag finns Hörnsjöfors, Gudhems och Stä- 1960 hade besättningen ökat till bl. a. 31 holms sambruksföreningar. mjölkkor, 30 ungdjur och 6 hästar. Hästar- Ryds sambruksförening hade fem med- na användes till skogskörning. I dag omlemmar. Föreningen arrenderade vid star- fattar arrendet 223 ha åker och 13 ha bete. ten 110 ha åker och 20 ha bete. Marken Djurbesättningen uppgår till 45 mjölkkor arrenderades av kommunen. Arrendet av- och 55 ungdjur. såg endast en tioårsperiod. Därför förnya- Gudhems sambruksförening hade vid stardes inte maskinparken. Vid starten inköp- ten fem medlemmar. År 1968 utträdde en. tes 25 mjölkkor och 10 ungdjur. Därutöver Föreningen arrenderade från början 88 ha hölls 75 svin. Någon nämnvärd expansion åker och 213 ha betesmark av staten. Djurav företaget skedde inte. En påbörjad besättningen uppgick till 19 mjölkkor, 129 uppbyggnad av smågrisproduktion fullföljdes ungdjur, 1 häst samt ett antal suggor och inte. år 1963, då ar- svin. Föreningen har under årens lopp ex- Föreningen upphörde rendet måste lämnas därför att marken panderat. Den har i dag förutom de fyra togs i anspråk för bebyggelse. medlemmarna tre anställda. Arealen upp- Tarvs sambruksförening hade också fem går till 335 ha, varav 169 ha åker, 161 ha medlemmar. Föreningen arrenderade vid bete och resten tomt m. m. Djurbesättningstarten 153 ha åker och 15 ha bete. Marken en uppgår till 120 mjölkkor och 296 ung-

SOU 1974: 30 69

djur. Föreningen inköpte egendomen år driftsformer enligt vad erfarenheterna visat 1972. ger rationaliseringsvinster som kan komma Stäholms sambruksförening har tre med- både producenter och konsumenter till golemmar. Föreningen arrenderar 311 ha åker do. och 40 ha annan mark av staten på tioårs- Raiionaliseringskungörelsen m. m. arrende. Möjligheterna att bilda föreningsjordbruk De viktigaste bestämmelserna om statligt har således inte utnyttjats i någon större om- stöd till samverkan finns i kungörelsen fattning. De åtgärder för att underlätta bil- (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets

dandet av sambruksföreningar som vidtogs rationalisering m. m. (rationaliseringlskungö-

år 1963 efter förslag i prop. 1963:118 har relsen, ändrad 1969:186, 1971:382 och 1973: inte haft någon effekt. Här bör påpekas 527). att orsaken till att sambruksföreningar upp- Enligt 5 § i kungörelsen kan statligt stöd hört i två fall varit förlust av arrendet och lämnas till bl.a. sambruksförening, ekoendast i ett fall ekonomiska svårigheter vil- nomisk förening, handelsbolag och aktieboka dessutom betingades av ett ogynnsamt lag, som driver eller har för avsikt att driva utgångsläge. jordbruk eller på annat sätt framställer el- I utredningens företagsekonomiska un- ler har för avsikt att framställa jordbruksdersökning har ingått en analys av sam- produkter eller som driver eller har för bruksföreningarnas ekonomiska utveckling avsikt att driva jordbruk och skogsbruk under perioden 1951-1969. Analysen sam- eller som driver skogsbruk. manfattas i 6 kap. Därvid redogörs för fö- De nämnda företagsformerna är vad gälretagens utveckling och de faktorer som ler möjligheterna till stöd i princip jämfrämst haft betydelse för denna. ställda med enskilda personer. Något krav ställs inte på att samrnanslutningarnas verksamhet innebär samverkan mellan existe- 2.3.4 Statligt stöd till samverkan rande eller genom samverkan upphörda jordbruksföretag. Riktlinjerna för jordbrukspolitiken Förutom till traditionell jordbruksproduk- Tidigare gällde vissa begränsningar i fråga tion kan stöd utgå till sådan framställning om vilka kategorier av företagare eller före- av animaliska produkter, som helt eller i tagsformer som kunde få statligt stöd till huvudsak sker utan anknytning till växtrationalisering inom jordbruket. Enligt nu odling inom samma företag. Till jordbruksgällande, av 1967 ârs riksdag (prop. 1967: produktion räknas även verksamhet vid fö- 95, JoU 1967:25, rskr 1967:280) beslutade retag, som endast sysslar med en del av riktlinjer för jordbrukspolitiken har dessa den normala produktionskedjan vid jordbegränsningar slopats. I fråga om de fram- bruksföretag. tida driftsformerna i jordbruket har riks- För stöd till sammanslutningar gäller visdagen sålunda uttalat meningen att det sa särskilda villkor. fortsatta arbetet med jordbrukets rationa- Enligt 6 § rationaliseringskungörelsen får lisering i praktiken kommer att domineras sammanslutning stöd endast om förhållanav arbetet med att bygga upp bärkraftiga dena ger anledning anta att den kommer familjejordbruk. Allmänt sett skall emeller- att bestå och ändamålsenligt driva den tid statens medverkan till jordbrukets ra- verksamhet för vilken stödet är avsett. I tionalisering avse uppbyggnad av effektivare lantbruksstyrelsens anvisningar till kungöjordbruksföretag utan principiell begräns- relsen uppställs med anledning härav vissa ning till någon särskild företagsform. Bl. a. krav på företagsform, stadgar eller avtal, skall specialisering och övergång till drift yrkesskicklighet, ekonomisk planering och i större skala inom jordbruksproduktionen kontroll, beräknad lönsamhet likviditet

_och

främjas. Detta motiveras av att sådana m. m. Vad gäller lämplig företagsform skiljs

70 SOU 1974: 30

i anvisningarna mellan å ena sidan koopera- I anvisningarna sägs vidare att prövning och bör ske av yrkesskickligheten hos de för tiva sammanslutningar av jordbrukare utan di- företaget ansvariga och hos medlemmarna å andra sidan sammanslutningar driven eller delägarna. Ekonomisk plan för verkrekt samband med av delägare jord- Den senare är samheten skall upprättas och godkännas. bruksproduktion. gruppen i samband med samverkan och Vidare bör för ekonomiskt stöd krävas, att inte aktuell I sammanslutningen årligen till lantbruksbehandlas inte i denna sammanfattning. till av lantbruks- nämnden inlämnar berättelse över ekonosammanhanget hänvisas och nor- misk ställning och driftsresultat. Den ekostyrelsen utarbetade normalstadgar nomiska planen bör omfatta bl.a. lönsammalavtal. Som samman- hets- och likviditetsberäkningar. Nämnden exempel på kooperativa slutningar av jordbrukare nämns i första skall sedan kontrollera att planen inte frånani- sätt, att företagets bestånd hand sammanslutningar för gemensam gås på sådant eller för äventyras. Om stöd lämnas till större anmalieproduktion gemensam lagring eller hantering av jordbruksprodukter. läggning, kan det vara lämpligt att repreäven sammanslut- sentant för nämnden väljs som revisor el- Till denna grupp räknas betesdrift, för tork- ler att en av revisorerna är auktoriserad. ningar för gemensam av vallfoder samt för föreskrifter lämnas inte ning och brikettering Några preciserade om det egna kapitalets storlek, utan detta andra aktiviteter som hör till jordbruksproduktionen. sammanslutningar får bedömas från fall till fall. För att stöd Kooperativa som skall få lämnas, måste de ekonomiska konbör för att få stöd vara inregistrerade ekonomisk eller ak- sekvenserna för medlemmarna resp. delförening, handelsbolag beräknas bli tillfredsställande, även tiebolag. Eftersom de deltagande jordbru- ägarna måste relativt fast till när lönsamheten och likviditeten är i minikarna knytas dylika att aktiebo- mum i samband med normala variatiosammanslutningar, anges dock ner i produktpris m.m. Anslutningen till lag oftast inte är en lämplig företagsform. Om kraven som ekonomisk det gemensamma företaget skall vidare inför registrering bör denna av lönsamheten för medförening är uppfyllda, företags- nebära en förbättring form väljas. I annat fall kan handelsbolag lemmarnas resp. delägarnas egna jordbruk. vara aktuellt. Huvuddelen av de deltagande brukningsskall enheterna bör kunna bedömas uppfylla Stadgarna resp. avtalet godkännas för att stöd skall kunna utgå. Delägarna strukturkraven i rationaliseringskungörelsen bör bindas vid under och därmed ha eller inom en nära framtid företaget ej alltför bör medlem i ekono- väntas få förutsättningar för rationell drift. kort tidrymd. Sålunda misk bindas i fem år om det är Vidare bör inte den gemensamma investeförening Om en fasta- ringen anses komma att verka i hög grad fråga om större investeringar. hindrande yttre rationalisere bindning är önskvärd, bör den ske ge- på en önskvärd nom en kombination av relativt höga in- ring. satser och restriktivitet vad gäller utbetal- Enligt 7 § rationaliseringskungörelsen vid medlems utträde. skall en behovsprövning ske. Stöd skall ej ning av insatskapitalet Vidare kan medlemmarna få ställa reverser utgå om åtgärden bedöms kunna bli gesom den kan nomförd på skäliga villkor utan stöd på till föreningens förfogande använda som säkerhet för lån. grund av bl. a. delägarnas ekonomiska ställupptagna Vad gäller bolagsavtal för handelsbolag ning. hänvisas i anvisningarna till att ett sådant För stödgivningen till sammanslutningar avtal i övrigt de allmänna villkoren i rakan slutas på viss tid och att bolags- gäller Åtgärden vartill man då inte får säga upp avtalet när som tionaliseringskungörelsen. helst. Vidare kan avtalet vilka stöd utgår skall sålunda enligt 8 § vara ange under får sätta annan i önskvärd från allmän synpunkt, samhällsförutsättningar bolagsman sitt ställe. ekonomiskt motiverad och från företagseko-

SOU 1974: 30 71

nomisk synpunkt lönsam. Uppmärksamhet hantering av jordbruksprodukter det gäller måste därför vid stödgivningen ägnas åt undantaget, att amorteringstiden får utbl. a. marknadsutvecklingen samt undvikan- sträckas till 20 år. Längsta amorteringstid de av vattenföroreningar och besvärande för lån till insats eller lösen av andel i nyss lukt. nämnda sammanslutningar är 10 år. Stödet till sammanslutningar utgår prak- För garantilån skall ställas tillfredställantiskt taget helt i form av statliga lånegaran- de säkerhet. I regel skall denna utgöras av tier. Garantin är utformad som ett borgens- inteckning i av sökande ägd fastighet inom åtagande och ställs för lån hos kreditinrätt- dess uppskattade värde. Under vissa förutning som sökanden väljer. Garantisystemet sättningar kan inteckning godkännas även bygger på att i princip samma räntevillkor om den till någon del ligger utom detta skall tillämpas för garantilån som för lån- värde. Om godtagbar fastighetsinteckning givarens botten- eller enhetslån. För lån, inte kan ställas, bör företagsinteckning lämsom kan erhållas som botten- eller enhets- nas. Borgen får däremot endast accepteras lån, får garanti inte ställas. för inre rationaliseringsåtgärd. då sökanden Garanti kan lämnas för yttre rationalise- är arrendator, samt för lån som upptas av ringslån för tillköp av åker och skogsmark, sammanslutning. I senare fallet bör borför inre rationaliseringslån till investeringar gensmännen vara medlemmar av sammani ekonomibyggnader och markanläggningar, slutningen. Som säkerhet för garantilån som för driftslån för inköp av inventarier och upptas av ekonomisk kan som tidiförening för anskaffning av drifts- och rörelsekapi- gare nämnts även ställas reverser, som medtal i övrigt samt för jordförvärvslån för för- lemmarna överlämnat till föreningen. värv av jordbruksfastighet vid nyetablering. sammanslutning har liksom enskild per- Garanti för driftslån får lämnas endast i son möjlighet att erhålla vid statsbidrag samband med tillträde av förvärvad eller förvärv av mark för yttre rationalisering i arrenderad jordbruksfastighet, väsentlig ytt- form av s. k. för värdeutjämningsbidrag re rationalisering eller genomgripande pro- bl. a. överflödiga byggnader, bidrag för lantduktionsomläggning. Vidare får dylik ga- mäterikostnader m. m. ranti lämnas för att avhjälpa tillfälliga lik- När det gäller till för bidrag åtgärd viditetssvårigheter. inre rationalisering (investeringar i ekono- Lånegaranti kan även lämnas till insats i mibyggnader och markanläggningar) gäller sambruksförening eller i sammanslutning för sammanslutning liksom för enskild perför gemensam animalieproduktion eller för son att bidrag utgår endast om åtgärden lagring eller hantering av jordbruksproduk- sker i samband med genomgripande och ter. Sådan lånegaranti får avse högst 10 000 kapitalkrävande yttre rationalisering och inkr. och kan enligt lantbruksstyrelsens anvis- nebär en särskilt stor och i tiden koncenningar även lämnas för att lösa en företrä- trerad som kan antas medföra investering, dares andel. I begreppet andel kan härvid likviditet påfrestning på sökandens (20 §). ingå såväl insats som övrig andel i sam- Bidraget utgår med högst 25 procent av godmanslutningens tillgångar. känd kostnad. Till ekonomibyggnadsåtgärd Amorteringstiden för garantilån bestäms får bidraget normalt inte överstiga 50000 av den garantibeviljande myndigheten och kr. får vara högst 30 år för yttre och inre ra- Enligt anvisningarna till rationaliseringstionaliseringslån, högst 15 år för driftslån kungörelsen kan här avsedda statsbidrag och högst 35 år för jordförvärvslån. Amor- utgå till kooperativa sammanslutningar av teringsfri tid efter första lyftningsdagen är jordbrukare, om investeringen har samband högst två år för driftslån och högst fem år med sådan yttre rationalisering som avses i för övriga lån. För driftslån till sambruks- 20 § och som utförts eller utförs av huförening eller sammanslutning för gemen- vuddelen av medlemmarna. Vid tillämpsam animalieproduktion eller lagring eller ningen av 20 § kan därvid sammanslutning-

72 SOU 1974: 30

ens och delägarnas investeringar ses i ett författning kan lämnas till såväl enskild sammanhang. person som sammanslutning med högst 25

Större bidrag till inre rationalisering utgår procent av kostnaden för åtgärd som min-

vanligen som avskrivningslån med tio års skar vatten- eller luftförorening eller buller avskrivningstid. För större avskrivningslån från anläggning inom jordbruks- eller trädskall sökanden ställa tillfredsställande gårdsföretag, om miljövårdande myndighet kerhet. funnit åtgärden nödvändig. Bidrag utgår Från den l juli 1971 gäller inom norr- endast till anläggning eller del av anlägglandslänen, Kopparbergs och Värmlands ning som tagits i drift före den 1 juli 1972 län samt landskapet Dalsland vissa kom- och till produktion av sådant slag och sådan pletterande bestämmelser beträffande bi- omfattning som fanns vid företaget före dragsstödet till inre rationalisering. Även detta datum. Bidrag kan således inte lämom någon kapitalkrävande yttre rationalise- nas i samband med uppbyggnad av nytt ring inte företagits, kan nämligen bidrag företag eller ny produktion. De anläggutgå under vissa förutsättningar genom en ningar, vartill bidrag kan erhållas, är främst ökad tillämpning av den s.k. dispensbe- brunnar för urin och pressaft från ensilage, stämmelsen i 20 §. Förutsättningar härför gödselplattor och gödselbassänger jämte kaär bl.a. att strukturbedömningen kan gö- naler och tilloppsledningar utanför berörda ras med stor säkerhet och att erforderliga byggnader. Även anläggningar för luftvård tillskottsarrenden är säkerställda med i re- och reducering av buller kan komma i gel minst 5 års arrendeperioder. Arrendena fråga. skall vara belägna inom lämpligt bruknings- Stöd i form av lånegaranti och i vissa avstånd med hänsynstagande till övriga ut- fall statsbidrag kan vidare lämnas enligt vecklingsbara fastigheter. kungörelsen (1971:420) om rationaliserings- Speciella bidragsregler gäller i samband stöd till vissa jordbruk. Stödet är avsett med särskild rationalisering, vilken innebär till åtgärder, som kan förbättra försörjsamtidig och i tiden koncentrerad yttre och ningsmöjligheterna för brukaren under deninre rationalisering i förening med driftsra- nes återstående yrkesverksamma tid, och uttionalisering. Verksamheten avser bruknings- går till företag med begränsade utvecklingsenheter inom de nyss nämnda delarna av möjligheter i norrlandslänen, Kopparbergs landet. Inom dessa utväljs områden med och Värmlands län samt landskapet Dalsefter regionens förhållanden goda jord- land. I övriga delar av landet kan stöd utgå bruksförutsättningar men där omfattande, enligt kungörelsen (1972:247) om rationalimångsidiga och i tiden koncentrerade in- seringsstöd till vissa jordbruk med mjölkvesteringar behövs för att bygga upp ra- produktion. Avsikten med detta stöd är att tionella företag. Stöd till företag inom dy- underlätta fortsatt eller utvidgad mjölkprolika områden utgår efter vanliga regler i duktion hos företag som har begränsade utrationaliseringskungörelsen med undantag vecklingsmöjligheter. av att bidragsstödet till inre rationalisering Statlig lånegaranti till sådana sammanär förstärkt upp till 40 procent av kostna- slutningar, där samverkan sker mellan flera den och att vissa bidrag utgår till drifts- existerande eller genom samverkan upphörrationalisering. Motiven för utökade bidrag da jordbruksföretag, har efter den l juli är bl.a. att de stora och snabba investe- 1967 lämnats till bl. a. ett flertal föreningar ringar som förutsätts i detta sammanhang för hetlufttorkning av vallfoder eller för orsakar ovanligt stora påfrestningar på bru- lagring av potatis samt till några handelsbokarens likviditet. lag för gemensam jordbruksdrift eller ge- I detta bör även näm- mensam animalieproduktion. Stöd har visammanhang nas kungörelsen (1972:293) om statsbidrag dare lämnats till sammanslutningar som inte till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- innebär samverkan mellan flera jordbruksoch trädgårdsföretag. Bidrag enligt denna företag.

SOU 1974: 30 73

Maskinlånekungörelsen möjlighet att frambringa produkter eller fo- Flergârdsanvändningen av maskiner med dermedel med annat saluvärde eller annan tillbehör främjas av staten enligt kungörel- användning. I så fall behöver det inte besen (1967:443) om statlig garanti för lån traktas som ersättningsköp och maximal gatill maskinhållning inom jordbruket m.m., ranti kan alltså beviljas. kallad maskinlånekungörelsen. Enligt denna Garanti för maskinlån omfattar inte baskungörelse kan lantbruksstyrelsen och lant- maskiner som normalt bör finnas vid jordbruksnämnderna ställa statlig garanti för bruks- eller trädgårdsföretag och som blir lån till förvärv av jordbruksmaskiner med tillfredsställande utnyttjade där. Dit hör tillbehör som skall användas gemensamt för bl. a. vanliga traktorer med tillhörande redflera jordbruks- eller trädgårdsföretag (ma- skap för jordbearbetning. Maskinhållare skinlån) samt till inköp-, ny- eller om- som driver sin verksamhet yrkesmässigt kan byggnad av byggnad för yrkesmässig ma- dock få garanti för att anskaffa dylika maskinhållning (byggnadslån). För att garanti skiner. skall beviljas krävs bl. a. att åtgärden be- Garanti för maskinlån utgår inte om ködöms främja de allmänna strävandena till pesumman eller byggnadskostnaden uppgår rationalisering och effektivisering av nä- till lägre belopp än 5000 kr. Vidare beringen. Garanti kan beviljas såväl enskild viljas inte garanti för högre lånebelopp än person som sammanslutning i form av eko- som motsvarar 80 procent av köpesumman nomisk förening, handelsbolag eller aktie- eller byggnadskostnaden. Köpesumman avbolag. Garanti kan även beviljas flera en- ser hela det aktuella investeringsbeloppet. skilda personer som söker garanti och lån Det innebär att garanti kan beviljas för att gemensamt. För garanti för byggnadslån förvärva en maskin vars inköpspris underkrävs att sökanden driver yrkesmässig ma- stiger 5000 kr. om denna utgör del i en skinhållning vilket tolkas så att en eller investering som totalt uppgår till lägst flera personer bör vara heltidssysselsatta i nämnda belopp. verksamheten. I samband med ansökan om För lån enligt maskinlånekungörelsen lånegaranti skall lämnas uppgift om de skall ställas betryggande säkerhet. I första taxor sökanden avser att tillämpa vid ut- hand godtas tillfredsställande fastighets- elförandet _av maskinarbeten. ler företagsinteckning. Erbjuds i stället bor- Garanti för maskinlån avser endast lån gen fâr som borgensmän i allmänhet endast som skall användas för att sätta upp ett godtas personer som skriftligen förklarat nytt maskinbestånd eller utvidga ett befint- att de ämnar anlita sökanden för maskinligt maskinbestând. Begagnade eller renove- arbeten eller hyra maskiner av honom. I rade maskiner kan inte omfattas av låne- fråga om lån som lämnas sammanslutning garanti. Den kan inte heller gälla maskiner kan dessutom medlem eller delägare godsom ersätter tidigare innehavda likvärdiga tas som borgensman. I vissa fall kan även maskiner. Etablerad maskinhållare kan be- borgen av andra personer undantagsvis godtas. viljas garanti för maskinlån till anskaffande Amorteringsplan får inte avse kortare av ersättningsmaskin av samma slag som amorteringstid än fem år eller längre tid innehafts tidigare om den nya maskinen än åtta år för maskinlån och tio år för har klart större kapacitet. Garantin motsva- byggnadslån. rar då den del av investeringen som avser Lantbruksnämnderna kan hos Kungl. utökning av kapaciteten. Nämnda del måste Majzt begära medgivande att få lämna gauppgå till lägst 5 000 kr. Det maximala ga- ranti för lägre köpesumma eller byggnadsrantibeloppet utgör då 80 procent av skillna- kostnad än 5 000 kr. eller för högre andel den mellan priset på den nya maskinen och än 80 procent av sådan summa eller kostnad det aktuella priset för en maskin med en ka- eller utan att visst annat i kungörelsen anpacitet motsvarande den maskin som ersätts. givet villkor för garanti är uppfyllt. Härför Ibland innebär byte av maskin att man får skall föreligga särskilda skäl.

74 SOU 1974: 30

Trädgârdsrationaliseringskungörelsen Statsbidrag utgår enligt 13 § endast om Enligt kungörelsen (1968:377) om statligt åtgärden sker i samband med genomgripanstöd till trädgårdsnäringens rationalisering de och kapitalkrävande rationalisering och (ändrad 1969:187, 1971:383, 1972:585, 1973: innebär en särskilt stor och i tiden kon- 416) lämnas stöd för att underlätta finan- centrerad investering, som kan antas medsieringen av rationaliseringsâtgärder inom föra påfrestning på sökandens likviditet. trädgårdsnäringen samt till förvärv av träd- Bidraget utgår med 25 procent av godkänd gårdsföretag och inventarier till sådana fö- kostnad och är maximerat till 20000 kr. retag och till tillskottsförvärv av mark. Beslutande myndighet är lantbruksstyrel- Med trädgårdsnäring förstås därvid yr- sen som dock får överlämna åt lantbrukskesmässig framställning av trädgårdspro- nämnd att bevilja stöd. dukter och must. Begreppet trädgårdsprodukter definieras som köksväxter, frukt och bär, alster från träd- och plantskolor samt blommor och krukväxter. Bestämmelserna för stödet motsvarar i stor utsträckning reglerna i jordbrukets rationaliseringskungörelse. Sålunda lämnas stöd enligt 4 § förutom till enskild person även till ekonomisk förening, handelsbolag och aktiebolag. Bestämmelserna i 5 § om att sammanslutningen kan antas komma att bestå och om företagets ändamålsenliga drift motsvarar de som gäller för jordbruket. Enligt 6 § skall en viss behovsprövning ske enligt liknande regler som för jordbruksstödet. Dessa regler återkommer också i bestämmelserna om att åtgärden skall vara önskvärd från allmän synpunkt, samhällsekonomiskt motiverad och från företagsekonomisk synpunkt lönsam. Stödet till trädgårdsnäringen utgår praktiskt taget helt i form av lånegarantier. Sådana kan enligt 8 § lämnas till åtgärder för effektivisering och förbilligande av driften och mera varaktig förbättring av ekonomibyggnader och tekniska anordningar (rationaliseringslån), för förvärv av företag eller tillskottsförvärv av mark som är .nödvändig för rationalisering (förvärvslån) samt för inköp av inventarier, plantmaterial och gödsel eller för täckande av andra nödvändiga utgifter för igångsättning, omläggning eller utvidgning av driften (driftslån). För garantilån skall ställas tillfredsställande säkerhet. Amorteringstiden får normalt vara högst 20 år för rationaliseringslån och förvärvslån samt högst 15 år för driftslån.

SOU 1974: 30 75

3 i samverkan:

Rationalisering allmänna

förutsättningar

3.1 Inledning rigas slättbygder. I skogs- och mellanbygder-

na i samma regioner finns 39 procent och Samverkan över ägogränserna kan som sei norra Sverige 11 procent av åkerarealen. nare skall visas under vissa förutsättningar Arealen betesmark dvs. mark som kultivevara ett värdefullt alternativ när det gäller rats direkt i syfte att tillgodose ett betesatt få till stånd en långsiktig rationalisering behov och fortfarande nyttjas för detta änav driften vid jordbruksföretag. I detta och damål uppgår till ca 0,2 milj. ha. nästföljande kapitel redovisar och analy- Arealen produktiv skogsmark har under serar utredningen vissa faktorer som utreddet senaste decenniet ökat med 0,7 milj. ha ningen funnit vara mest väsentliga för uppoch uppgår nu till ca 23,0 milj. ha. Ökkomsten och fortbeståndet av samverkan i ningen beror bl.a. på att viss mark som jordbrukets primärproduktion. Dessa faktotidigare ingick i jordbruksproduktionen har rer återfinns såväl utom som inom föreskogsplanterats. Närmare hälften av arealen tagen. Många av dem har utredningen redan ägs av enskilda personer. Återstoden ägs snuddat vid i redogörelsen för samverkan till största delen av skogsbolag och av över ägogränserna i övriga OECD-länder. staten. Dessutom finns ecklesiastika och öv-

riga allmänna skogar.

I fråga om jordbrukets byggnader karak-

teriseras utvecklingen av starkt ökade kost-

nader främst genom prisstegringar på ma- 3.2 Jordbrukets utveckling efter år 1948 terial och arbete. För de enskilda jord-

bruksföretagen har kostnaderna ökat ytter- 3.2.1 Produktionsmedlen ligare till följd av att nybyggnadsverksam-

Enligt jordbruksräkningarna och lantbruks- heten blivit mer industrialiserad dvs. inte

registret minskade åkerarealen mellan åren längre i samma utsträckning som förut vilar

1951 och 1972 från 3,53 milj. ha till 3,0 och eget material. Kostpå egen arbetskraft milj. ha dvs. med ca 0,5 milj. ha. Takten i nadsutvecklingen har också påverkat inves-

nedläggningen har ökat från några promille teringarna i markanläggningar. Ca 30 pro-

per år i början av 1950-talet till ca 1 pro- cent av ákerarealen är täckdikad.

cent eller 28 000 ha per år. I skogsbygderna Ett framträdande drag i jordbrukets om-

är nedgången ca 2 procent per år. Den bru- daningsprocess är mekaniseringen. Medan

kade åkerarealen har alltmer förskjutits till antalet traktorer år 1945 var endast om-

slättbygderna. I dag finns 50 procent av kring 25 OOO är antalet nu uppe i ca 164 000,

landets åkerareal i södra och mellersta Sve- vilket innebär en praktiskt taget fullstän-

76 SOU 1974: 30

dig traktorisering. Antalet skördetröskor 3.2.2 Företagsstrukturen har ökat från drygt 6000 år 1950 till ca 42000. Under samma period har Den fortgående rationaliseringen har resuljordbrukets totala investeringar i maskiner terat i en kraftig minskning av antalet brukökat från drygt 250 milj. kr. till mer än 700 ningsenheter. Enligt jordbruksräkningarna milj. kr. Fältarbetena utom vad gäller vall- och lantbruksregistret minskade antalet enskörden är i dag mekaniserade så långt det heter med över 2 ha åker under perioden teknik. F. n. fortskrider 195.1-1972 från 282 000 till 144 000. Minskgår vid nuvarande inomgârdsmekaniseringen. ningen har skett i stigande takt. Från ca Jämte den mekanisering och effektivise- 18 procent under 1950-talet har takten ökat ring av produktionsmetoderna som genom- till ca 35 procent under 1960-talet. Starförs av jordbrukarna själva sker en effek- kast har minskningen varit i skogslänen, i form av tjänster som tillhanda- särskilt i landets norra delar där andelen tivisering hålls av utomstående specialister. Det gäl- små brukningsenheter är större än söderut. ler uppgifter som ligger vid sidan av den Minskningen av antalet brukningsenheter normala jordbruksproduktionen såsom täck- har framför allt gällt de lägsta storleksgrupdikning, ogräs- och skadedjursbekämpning, perna dvs. enheter med mindre än 20 ha rengöring av djurstallar, åker. Inom gruppen 20-30 ha har antalet byggnadsarbeten, bokföring, deklaration m. m. enheter varit i stort sett oförändrat. Grup- Arbetskraften i jordbruket har minskat perna däröver har ökat. I 1972 års lantstarkt under de båda senaste decennierna. bruksregister upptogs 64 800 enheter i stor- Enligt folkräkningarna minskade antalet leksgruppen 2-10 ha, 35 400 enheter i grupinom jordbruk förvärvsarbetande under pe- pen 10-20 ha, 17 500 enheter i gruppen rioden l950-1965 från 530000 till 271000 20-30 ha, 23 400 enheter i gruppen 30-100 dvs. med närmare 50 procent. Un- ha och 2800 enheter i gruppen över 100 personer der samma minskade ha åker. Ännu har alltså 70 procent av enperiod jordbrukets andel av samtliga förvärvsarbetande i lan- heterna mindre än 20 ha åker medan knappt det från 17,1 till 8 procent. Antalet för- 2 procent har över 100 ha. De minsta brukvärvsarbetande inom har efter ningsenheterna finns framför allt i norra näringen nämnda tid fortsatt att minska i mycket Sverige och i skogsbygderna i landets södra snabb takt. Norrlandslänen och mellersta delar. På slättbygderna är enjämte Kopparbergs och Värmlands län uppvisar i genom- heterna i regel något större. Den kultivesnitt 9,9 procent årlig minskning medan rade betesmarken finns till drygt 50 procent motsvarande siffra för de mera jordbruks- inom storleksgruppen 2-20 ha åker. betonade områdena i södra och mellersta Uppemot 90 procent av den odlade jor- Särskilt starkt den ägs av enskilda personer och dödsbon. Sverige ligger på 6,3 procent. har den lejda, avlönade arbetskraften mins- Återstoden är i offentlig ägo eller ägs av kat, nämligen från ca 90000 år 1951 till en- bolag och stiftelser. Huvuddelen av jorden dast ca 10000 år 1970. Den snabba av- brukas av dem som äger den. Mellan 35 och gången från jordbruket beror på den ökade 40 procent av den totala åkerarealen brukas sysselsättningen inom andra näringar, fram- dock pâ arrende. Andelen helt arrenderaför allt industrin, och på rationaliseringen de gårdar är förhållandevis högre för större inom jordbruket. gårdar än för mindre. Av brukningsenhe- Kapitalet dvs. de totala kapitalinveste- terna med mer än 30 ha åker är var fjärde ringarna inom jordbrukssektorn har realt utarrenderad. Arrendeformen är mest utändrats obetydligt under de båda senaste bredd i slättbygdema i mellersta Sverige decennierna. Jordbrukets andel av den na- där större gårdar är relativt vanliga. tionella kapitalstocken har emellertid sjun- Kombinationen jordbruk-skogsbruk är kit och fortsätter att sjunka. alltjämt vanlig även om en viss mindre nedgång pågår. Tre gårdar av fyra har till-

SOU 1974: 30 77

gång till skog. Ett relativt stort antal av har en omfattande kontraktsproduktion växt dessa gårdar har ganska små skogsarealer fram. där avkastningen endast täcker den egna Inom vegetabilieproduktionen har utveckförbrukningen av ved och virke. För många lingen under de båda senaste decennierna företagare innebär emellertid skogen eko- karakteriserats av en betydande koncentranomisk stadga och jämnare sysselsättning. tion mot spannmålsodling. Den nedskärning Vad gäller brukarna har den starka av- av âkerarealen som skett har praktiskt taget flyttningen från jordbruket medfört en lägre helt gällt vallodling, foderrotfrukter, socnyrekrytering. Detta återspeglas i en rela- kerbetor och potatis. Spannmålsarealen har tivt hög medianålder. I norra Sverige är an- däremot ökat något. Vidare har en viss fördelen yngre brukare genomgående låg, vil- skjutning skett från brödsäd till fodersäd. ket tyder på en svag nyrekrytering. Vidare Samtidigt har spannmålsskördarna förbättär medianåldern genomsnittligt högre för rats avsevärt genom bättre utsäden, effekbrukare vid mindre jordbruk. För storleks- tivare ogräsbekämpning samt en rikligare grupperna över 20 ha understiger median- och bättre användning av handelsgödselåldern 50 år. medel. En inte obetydlig del av brukarna har Förändringar i jordbruksproduktionens losysselsättning utanför jordbruket. kalisering har hittills inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Vissa undersökningar tyder på att Götalands skogsbygder hittills varit det tyngst vägande produk- 3.2.3 Produktionsinriktningen tionsområdet på animaliesidan. På vegeta- Animalieproduktionens andel av det totala biliesidan har motsvarande område legat i produktionsvärdet har sedan 1950-talets bör- nivå med Svealands slättbygder. En förjan legat på omkring 80 procent. Årspro- skjutning av vegetabilieproduktionen mot duktionen av mjölk har sjunkit från 4,4 milj. slättbygderna i Götaland och Svealand påton till omkring 3,0 milj. ton. Produktionen går. av nötkött har sedan 1950-talets ökat vid normalskörd har början Produktionsvolymen med ca 50 procent. Får- och lammköttpro- totalt sett strängt taget inte förändrats seduktionen har ökat med ca 30 procent och dan början av 1950-talet. Delvis beror detta fläskproduktionen med ca 35 procent. Vi- på en avsiktlig styrning av produktionen, dare har produktionen av broiler ökat myc- vilken underlättats av konkurrensen om arket kraftigt. betskraften. Strukturutvecklingen inom animalieproduktionen går relativt långsamt. Nötkrea- 3.2.4 Produktivitetsutvecklingen tursbesättningarna är i genomsnitt små. År 1972 hade 26 procent av besättningarna Jordbrukspolitiken under efterkrigstiden do- 1-3 kor, 34 procent 4-9 kor, 25 procent minerades av en strävan att nå inkomstlik- 10-24 kor och 15 procent mer än mellan och ställighet jordbruksbefolkningen 25 kor. Endast ett hundratal besättningar andra Detta befolkningsgrupper. mål prehade 100 kor eller mer. Blott ett tiotal be- ciserades som likställighet i fråga om arbetssättningar hade mer än 150 kor. På svin- inkomst mellan en viss kategori jordbrukare sidan är besättningarna ännu i allmänhet och industriarbetare i de lägre dyrorterna. små. De flesta har mindre än 50 svin. An- 1967 års riksdagsbeslut har som all- Enligt talet små besättningar minskar emellertid. män för riktlinje jordbrukspolitiken fast- Producenter med mer än 500 slaktsvin ställts målet att under så per långt möjår beräknas svara för 60 procent av fläsk- samma ligt betingelser som gäller för näproduktionen. På broilerområdet domine- ringslivet i övrigt till lägsta sammöjliga rades produktionen ända in på 1960-talet hällsekonomiska kostnad åstadkomma en av några få storföretag. Under senare år jordbruksproduktion av önskad storlek och

78 SOU 1974: 30

för de i jordbru- Det betyder m.a. o. att allt mer kapital samtidigt göra det möjligt ket sysselsatta att bli delaktiga i den all- ställs till den manuella arbetskraftens förmänna standardstegringen. Fortfarande gäl- fogande. ler alltså att de som är sysselsatta inom jordbruket skall kunna påräkna ekonomisk och social trygghet i samma utsträckning 3.3 Företagens utvecklingsvägar och som andra näringar erbjuder. utvecklingsproblem Storleks- och driftsrationaliseringen inom jordbruket kräver mycket stora investe- 3.3.1 Allmänna synpunkter ringar. Räknat per årsarbetare inklusive har det i företagen investerade Produktivitetsförbättringen i det svenska företagarna kapitalet sedan slutet av 1930-talet stigit jordbruket har inte i samma omfattning som från i genomsnitt 20 000 kr. till 100000 kr. i övriga högt industrialiserade länder skett Investeringen per sysselsatt är därmed nu i anslutning till en ökning av produktionsgott och väl i nivå med den i industrin. Vid volymen. Det hänger samman med att det större högmekaniserade jordbruk ligger in- i Sverige funnits en medveten strävan att vesteringen betydligt högre. Per företagare hålla produktionsvolymen ungefär inom ramen för är givetvis kapitalinsatsen större med va- självförsörjning. Tyngdpunkten riationer efter gårdens storlek, jordens bör- har i stället lagts på kostnadsreducering dighet, bruknings- samt överföring av mark och arbetskraft produktionsinriktningen, formen etc. Skuldsättningen i företagen är från jordbruket till andra näringar. i medeltal relativt liten, ungefär 25 pro- Vid sidan av rationalisering genom storcent. I exempelvis det danska jordbruket leksökning av företagen och specialisering är den betydligt högre. Det finns emeller- av produktionen har härvid arbetsrationalitid betydande variationer mellan företagen. seringen sedan länge tilldragit sig ett stort ökar med gårds- intresse i det svenska jordbruket. Den be- Skuldprocenten kraftigt storleken. står bl.a. i ökad förbättrad Den är över tre gånger högre för mekanisering, på över 100 ha åker än i stor- byggnadsteknik och rationellare byggnader, egendomar leksgruppen 2-5 ha. Variationer finns ock- effektivare arbetsorganisation, gynnsammaså mellan olika områden, bl. a. så att slätt- re arrondering m. m. Utbyte av manuellt en större skuld- arbete till höga kostnader mot maskinkraft bygdernas företag uppvisar procent än skogsbygdernas. Vidare växlar förutsätter ofta även storleksrationalisering skuldprocenten efter jordbrukarnas ål- för att uppnå ett ekonomiskt riktigt utnyttder. Yngre jordbrukare som nyligen skaffat jande av resurserna. sig en gård och starkt mekaniserat driften Jordbruksföretagens utvecklingsproblem framstår mot den i har ofta en betydande skuldbörda. angivna bakgrunden dvs. stort som en fråga om anpassning till kra- Arbetsproduktiviteten produktionsvärdet delat med arbetsinsatsen har enligt ven på. storleksrationalisering. Ekonomiskt vissa beräkningar under senare år ökat med sett kan företagens storlek ändras på olika ca 6 procent per år genom yttre och inre sätt. Det kan ske genom ändringar som rör rationalisering samt driftsrationalisering. själva fastighetskapitalet dvs. den produk- Motsvarande siffra för industrin är ca 5 tiva marken och därtill hörande fasta anprocent. Nettoproduktiviteten dvs. produk- läggningar. Företagsstorleken kan också äntionsvärdet delat med insatsen av samtliga dras bl. a. genom ökad insats av andra proproduktionsmedel torde uppgå till ca 1,5 duktionsmedel såsom byggnader, djur, arprocent under senare år. Gapet mellan ar- betskraft, maskiner etc. betsproduktivitet och nettoproduktivitet be- I förgrunden när det gäller att öka jordror på att en kraftig ökning av produktions- bruksföretagens storlek står arealkompletteresultatet per insatt arbetsenhet delvis åstad- ringen. Den ger särskilda möjligheter att kommes allt större utnyttja storleksrationaliseringens fördelar. genom investeringar.

SOU 1974: 30 79

Större areal drifts- arrende eller sambruk ger erfarenhetsmässigt och nybyggnad. ekonomiska fördelar. De fasta kostnaderna Sker ingen anpassning då kan stora felinför maskiner per hektar faller med ökad vesteringar göras. Noggranna överväganden gårdsstorlek trots högre mekaniseringsgrad. krävs i fråga om markanvändning, kom- Motsvarande gäller byggnadskostnaderna. bination av jordbruk och skogsbruk, kon- Framför allt är det svårt att utnyttja struktion och omfattning på anläggningar, arbetskraften effektivt vid mindre före- m. m. Som utgångspunkt för dessa övervätag. Arbetsförbrukningen är ungefär dub- ganden krävs en väl genomtänkt drifts- och belt så stor per ha vid gårdar om 2- utvecklingsplan. 10 ha som vid gårdar i storleken 50- Under senare år har en viss utveckling 100 ha. Delvis beror detta på skillna- skett mot specialisering i produktionen. der i mekanisering. I stor utsträck- Främst gäller detta animalieproduktion som ning sammanhänger emellertid de mindre är baserad på inköpta fodermedel och därgårdarnas högre arbetsförbrukning med för inte kräver direkt tillgång till större överskott på arbetskraft och dåligt utnytt- markarealer. En fördel härmed är att bejande av denna. Med ökad gårdsstorlek för- sättningarna kan byggas ut så att maskinella bättras också möjligheterna till specialise- och byggnadstekniska anordningar kan utring och arbetsfördelning. Vidare kan stör- nyttjas bättre. Vidare kan produktionstekre företag uppnå marknadsmässiga fördelar niken vidareutvecklas så att t. ex. foderbet. ex. genom att de kan köpa större kvanti- hovet per produktionsenhet kan nedbringas teter på en gång av olika varor och därvid och kvaliteten på produkterna höjas. få rabatter. En nackdel med specialisering är att drif- För att en fastighetsrationalisering skall ten blir mycket riskkänslig. I och med att få önskad effekt krävs i regel även en ra- specialisering på en viss produkt sker kan tionalisering av driften genom produktions- nämligen en prisnedgång på produkten oroch arbetstekniska förbättringar. En bedöm- saka stora inkomstbortfall. Är företagets ning av vilka krav som ställs i fråga om beredskap låg, kan likviditetskriser lätt uppkombinerad storleks- och driftsrationalise- stå inför nödvändiga utgifter för förnödenring vid jordbruksföretag för att uppnå in- heter, räntor o. dyl. En annan nackdel med dustriarbetarlön för det insatta arbetet gjor- specialisering i animalieproduktionen är att des i samband med 1960 års jordbruksutred- kapitalbehovet ofta är stort och att finannings arbete. Beräkningarna pekade när un- sieringsproblem därför kan uppkomma. dersökningen gjordes mot att ett sådant Utvecklingen har emellertid också resultemål kräver två till tre gånger så stora rat i en stark övergång till kreaturslös drift. kapitalinsatser och tre till fyra gånger så stor omsättning som genomsnittsföretaget. 3.3.2 Vissa utvecklingsproblem Undersökningarna visade också att det är möjligt att uppnå högre arbetsersättningar Inledning än industriarbetarlön. Betydligt större kapitalinsatser än i de mindre företagen är då Arbetsersättningen i jordbruket bör kunna nödvändiga. höjas om företagen storleksrationaliseras Samtidigt bör framhållas att det i effek- ytterligare samt blir föremål för en längre tiva företag krävs en ömsesidig anpassning driven teknisk och driftsorganisatorisk ramellan å ena sidan företagets storlek och tionalisering. När det gäller att genomföra kapitalutrustning och å andra sidan dess rationaliseringen av jordbruksföretagen födriftsinriktning och teknik. Annars leder religger emellertid stora praktiska svårigheden tekniska utvecklingen lätt till missan- ter. Vidare är de större företagens möjligpassning i detta avseende. En anpassning heter att existera under jordbrukets speciella kan lättast komma till stånd vid tidpunkten produktionsbetingelser också förenade med för arealkomplettering genom tillköp, vissa problem.

80 SOU 1974: 30

Enligt utredningens mening har företa- bör å andra sidan självfallet inte drivas gens utveckling främst att göra med möj- längre än vad som är driftsekonomiskt förligheterna att anpassa företagsledningen ef- svarbart. ter aktuella krav, att välja konkurrenskraf- Erfarenheterna från lantbruksnämndernas driftsformer samt att anskaffa mark rådgivningsverksamhet har visat att en ratiga och kapital för storleksökning. tionell driftsplan kan leda till en ökad arbetsersättning vid många företag. Utredningen har tidigare framhållit angelägenhe- Organisation och drift ten av att en sådan plan upprättas, framför När det gäller planering av företagets till- allt då arealen utvidgas och anläggningarna växt och anpassningsarbetet vid tillväxten förnyas. Vid sådana tillfällen är behovet det större företaget fördelar fram- av individuell rådgivning stort. erbjuder för det mindre. I det mindre företaget sva- En rationell driftsorganisation förutsätrar företagaren själv vanligen för både pla- ter att möjligheterna till kostnadssänknering och driftsledning. Eftersom drifts- ningar tillvaratas. Härvid kommer mekaniledningen och det manuella arbetet i regel seringen även i fortsättningen att tilldra tar hela arbetstiden i anspråk blir plane- sig stort intresse. Betydande utvecklingsringsarbetet gärna eftersatt. I stora företag möjligheter finns alltjämt i fråga om bl. a. kan däremot planering och löpande drifts- vallodlingen, inomgårdsdriften och transledning m. m. delas på olika personer. Det porterna. Mekanisering förutsätter emellerkan ske t. ex. så att företagaren själv sva- tid bl. a. rörlighet hos arbetskraften. Vid rar för planeringen medan en eller flera större gårdar kan fortfarande finnas vissa särskilda driftsledare sköter den dagliga led- möjligheter att frigöra arbetskraft i samningen av företaget eller driftsgrenar inom band med mekanisering. svårigheterna i detta. Det är heller inte otänkbart att vid detta avseende framträder mest vid medeldriftsplaneringen anlita utomstående råd- stora och mindre jordbruk, där brukaren givare. och hans familj utgör den huvudsakliga ar- Större företag ställer högre krav på kun- betskraften. Om en fortsatt mekanisering skaper hos ledningen. Goda insikter i bl. a. skall löna sig vid företag där man inte kan och arbets- friställa arbetskraft, måste sysselsättningen i företagsekonomi, arbetsplanering ledning behövs. Den svenska jordbrukarkå- företaget ökas. Det kan ske bl. a. genom att ren är relativt väl gynnad i detta avseende komplettera arealen eller öka djurhållningen genom de möjligheter till utbildning i lant- eller genom att gå över till en mera arbruksskolor och på annat sätt som erbjuds. betsintensiv drift. Ett alternativ är också Vidare innebär lantbruksnämndernas råd- att skaffa sysselsättning utanför företaget. givning att speciella behov av kunskaper och Arbetsförbrukningen kan ibland minskas stimulans som behövs i de enskilda fallen även utan fortsatt mekanisering. Ofta kan kan täckas på ett jämförelsevis billigt sätt. även maskinkostnaderna sänkas. Härför for- En utväg som företagsledningen har då dras i första hand en mera rationell arbetsproblemet helt enkelt är bristen på tid till organisation. I vissa fall kan företagaren planering är att överlåta vissa rutinuppgif- tjäna på att anlita specialister för att lägga ter såsom t.ex. bokföring och deklaration upp organisationen. Till åtgärder av ifrågapå andra personer inom eller utom före- varande typ hör även anlitande av maskintaget. Som tidigare nämnts har detta blivit station, gemensam maskinanvändning m. m. allt vanligare på senare år. Särskilt på maskinsidan har det blivit allt- Ett av de största problemen inom det mer angeläget att ta till vara dylika kostsvenska jordbruket är att man arbetar med nadssänkande organisatoriska lösningar på en stor outnyttjad kapacitet på många om- grund av de allt större och dyrare maskinråden, främst beträffande maskiner och konstruktioner som följt med den tekniska arbetskraft. Ett ökat kapacitetsutnyttjande utvecklingen. Utredningen har därför ägnat

6 - SOU 1974: 30 81

uppmärksamhet även åt denna fråga vid arealkomplettering är det främsta hindret sina överväganden i fråga om främjande bristen på ledig mark dvs. det begränsade av samverkan i jordbrukets primärproduk- utbudet. Detta kan te sig egendomligt tion. mot bakgrund av den snabba nedlägg- Ekonomibyggnaderna har blivit mycket ningen av jordbruksföretag. Den borde dyrbara produktionsmedel och är därför av leda till att mark friställs i motsvarande stor betydelse när det gäller att sänka pro- omfattning så att den kan förvärvas av duktionskostnaderna. Investeringskostnader- växande företag. Så sker givetvis i stor

na är i regel betydligt större per ha vid omfattning men inte i den utsträckning som

mindre gårdar än vid större. Byggnadskost- vore önskvärd från stmkturrationaliseringsnaderna per djurplats minskar med ökat synpunkt. Här föreligger hindrande eller antal djurplatser. Även arbetsbehovet per bromsande faktorer som består i att föredjur och flera andra kostnadsposter minskar tagarna även då lönsamheten är dålig i per enhet då företagsstorleken ökar. Stor- många fall stannar kvar i näringen och driftens fördelar anses väl utnyttjade vid alltså inte avhänder sig marken. Orsakerna gränsen för vad en man hinner sköta på härtill är flera, bl.a. målet att vara en dag. ökas djurbesättningen ytterligare jordbrukare, brist på sysselsättningsmöjligbör utbyggnaden ske med sikte på att helt heter utanför jordbruket, en låg skuldsättutnyttja två, tre eller flera man. Med stor ning, relativt hög ålder, bristande expansionsomsättning ökar möjligheterna att på ett lust m. m. Därtill kommer förväntningar om ekonomiskt riktigt sätt utnyttja maskinella kapitalvinster till följd av den fortlöpande anordningar och hög produktionsteknik. värdestegringen på mark. till kostnadssänkande åt- Nyssnämnda förhållanden kan möjligen Möjligheterna är av intresse även när det gäller komma att försvinna genom den kommande gärder såsom diken, vägar o. dyl. generationsväxlingen. Många av de brukare markanläggningar Ett annat område för besparingar är foder- som hör till ifrågavarande kategori lämnar staterna, särskilt inom nötkreatursskötseln. på grund av sin ålder jordbruket inom de Här har på senare år tillkommit nya me- två närmaste decennierna. Det är knappast toder för att förbilliga vinterfodret såsom troligt att generationen efter dem är så av höbriketter o. dyl. i an- inriktad på att vara jordbrukare att den i framställning av industriell karaktär. Utred- allmänhet är beredd att acceptera de mindre läggningar har studerat även sådana anlägg- gynnsamma ekonomiska och sociala förhålningen ningar och deras betydelse frân samverkans- landen som följer med ett fortsatt brukande synpunkt. av dessa företag. En generationsväxling i nämnda företag Markanskaffning genom köp behöver dock inte nödvändigtvis innebära Storleksrationaliseringen är inte en engångs- att mark i motsvarande omfattning frzställs företeelse utan en fortlöpande process som från företagen för försäljning. Det är mychänger samman med bl. a. teknikens utveck- ket vanligt att en jordbruksfastighet efter ling. Markanskaffningen blir därför en av ägarens död inte avyttras eller skiftas utan de allra viktigaste frågorna inom jordbruks- i stället behålls av dödsboet eller av arvinge sektorn under de närmaste decennierna. För med annan sysselsättning och arrenderas de företag som har behov av storleksratio- ut. Arrendatorn kan vara en delägare i nalisering gäller frågan om det finns till- dödsboet eller make till en delägare men skottsmark att köpa eller arrendera i till- det kan också röra sig om en helt utomräcklig omfattning, till rimliga priser och stående person, vanligen en granne. Att arinom lämpligt avstånd. Några av de hinder vingarna behåller äganderätten kan ha flera som råder i dessa avseenden skall här be- motiv, t. ex. pietetskänsla eller förhoppröras i korthet. ningar att tjäna på markvärdestegrhgen. När det gäller köp av tillskottsmark för Metoden att arrendera ut marken i stället

82 SOU 1974: 30

för att sälja den används också av många upp av konkurrens med andra markintresjordbrukare som inte själva vill eller kan sen. bruka sin jord. Det kan vara fråga om Det finns självfallet också andra betymarkägare som på grund av ålder eller delsefulla faktorer som gör att förutsättsjukdom inte längre kan fortsätta att driva ningarna att köpa mark för storleksratiositt eget företag eller som har fått annan nalisering begränsas. Hit hör bl. a. vissa sysselsättning utanför jordbruket som de inslag i skattelagstiftningen. hellre vill ägna sig åt. Till den senare kate- Sammanfattningsvis kan alltså slås fast gorin hör även sådana deltidsjordbrukare att möjligheterna att köpa jordbruksmark som upplåter delar av sin mark medan de för storleksrationalisering eller för nyetablefortsätter att själva bruka resten samtidigt ring i dag kraftigt inskränks framför allt som de har arbete utanför jordbruket eller av det begränsade utbudet på sådan mark i varje fall utanför sitt eget företag. Dessa samt av de höga priserna på mark som personer behåller äganderätten till sina fas- bjuds ut till försäljning. Det bör understrytigheter t. ex. för bostadens skull eller för kas att köpeskillingen för en bärkraftig att ha dem som stöd och reserv i händelse jordbruksfastighet inte sällan är så hög att av arbetslöshet. De kan också vara på väg den inte kan finansieras enbart med avut ur näringen varvid de avvaktar ett med kastningen från fastigheten. Till detta skall hänsyn till bl. a. prisutvecklingen lämpligt läggas påpekandet att ett ändamålsenligt tillfälle att avyttra sina gårdar. Många del- drivet jordbruksföretag i dag utöver kapitidsjordbrukare med mindre jordbruk och talbehovet för markanskaffning fordrar ett med heltidssysselsättning utanför jordbruket väsentligt större kapital än förr för övriga torde dock vara beredda att själva med fa- investeringar. miljens hjälp fortsätta att bruka sina gårdar. Orsaken härtill är bl. a. den ökade fritiden M arkanskaf fning genom arrende i andra yrken. Utbudet av mark begränsas vidare från svårigheterna att anskaffa mark för storden enskilde jordbrukarens synpunkt av den leksrationalisering genom köp har medfört hårda konkurrensen om marken. Dels råder att arrendeformen blivit en alltmer betydelkonkurrens mellan jordbrukarna inbördes, sefull faktor för utveckling av jordbruksdels konkurrerar andra intressen med jord- företag. Det största intresset tilldrar sig bruket om marken såsom skogsbruket, mark- sidoarrendena dvs. blandbruken där brukaexploateringsföretagen, kommunerna m. fl. ren äger jorden delvis och arrenderar res- Här erbjuder dock den fysiska riksplane- ten. ringen samt lagstiftning av olika slag visst Blandbruken dominerar i dag över den skydd för jordbruket, särskilt jordförvärvs- andra huvudtypen av arrenden dvs. arrendelagen (1965:290). gårdarna vilka arrenderas helt eller till hu- Markpriserna utgör också ett hinder ge- vudsaklig del. År 1972 uppgick antalet delnom att de ofta överstiger vad som är vis arrenderade brukningsenheter med mer företagsekonomiskt möjligt för den enskilde än 2 ha åker till ca 44 800, medan anjordbrukaren att betala. Inom jordbrukssek- talet helt arrenderade brukningsenheter uttom är det troligen framför allt efterfrå- gjorde ca 18 800. De rena arrendegårdarna gan på tillskottsmark vid växande företag befinner sig sedan länge på tillbakagång ansom inverkar höjande på markpriserna. En talsmässigt sett. Minskningen gäller emellerviktig faktor som påverkar markpriserna tid endast storleksklasserna upp till 20 ha är naturligtvis inflationen. Den leder som åker. Alla storleksklasser däröver ökar i anförut nämnts till att markägarna väntar med tal med någon övervikt för arrendebruk över att sälja i avvaktan på att få möjlighet att 50 ha. Det har gjort att genomsnittsarealen tillgodogöra sig kapitalvinster av märkvär- för arrendebruk ökat kraftigt. Ökningen av destegringen. Lokalt trissas markpriserna antalet blandbruk har emellertid mer än

SOU 1974: 30 83

kompenserat bortfallet av gårdsarrenden. investeringarna mera långsiktigt. Den sammanlagda andelen arrenderad Fr. o. m. den l januari 1972 gäller nya åker av den totala åkerarealen utgjorde bestämmelser om jordbruksarrende. Beår 1972 ca 37 procent. stämmelserna finns intagna i 8 och 9 kap. Ägare till sidoarrenderad jord är vanli- jordabalken. I syfte att stimulera utbudet gen dödsbon eller jordbrukare som upphört av mark för arrende har i de nya bestämmed sin verksamhet på grund av ålder. melserna införts vissa reformer i riktning Även kommunerna och de olika kyrkliga mot en ökad avtalsfrihet. Samtidigt har jordägarna samt i någon mån staten äger emellertid hänsyn tagits till arrendatorns åtskilliga jordar som upplåts som sidoarren- behov av skydd bl. a. när det gäller besittde. ningen. Som jämförelse med de svenska förhållan- Trots sina fördelar kan sidoarrendet ha dena kan nämnas att frekvensen av bland- vissa nackdelar från rationaliseringssynbruk företer en liknande utveckling i USA. punkt. Det är långtifrån säkert att sidoar- De nordamerikanska blandbrukens areal har rendet alltid leder till den bästa möjliga instigit utan avbrott medan de rena arren- delningen i brukningsenheter. Indelning som debruken minskat mycket starkt i såväl an- följer av sidoarrenden kommer i regel till tal som areal sedan slutet av 1930-talet. utan plan därför att den beror av tillfälliga Tendenser åt samma håll kan konstateras omständigheter. Sidoarrenden kan därför bl. a. i Danmark, Norge och England. hindra eller fördröja arronderingsförbätt- Äganderätt till marken innebär fördelar ringar på ägd mark, särskilt om avtalen jämfört med arrende bl. a. genom att ägan- tecknas för en längre tid. derätten rymmer flera och mer omfattande befogenheter än arrendet. I vissa lägen er- K apitalanskaffning bjuder emellertid arrendeformen fördelar som gjort att den blivit ett viktigt instru- Kapitalbehoven i jordbruksföretagen omfatment vid Bl.a. storleksrationaliseringen. tar dels medel för anläggningar anläggslipper arrendatom ifrån de stora kapital- ningskapital -- dels medel för den löpande kostnader som är förenade med markför- driften - De medel som rörelsekapital. värv. För kapitalsvaga jordbrukare som har används för att anskaffa anläggningar är svårt att på en gång finansiera såväl mark- bundna och kan i regel frigöras endast på köp som övriga investeringar i samband lång sikt. Medel för den löpande finansiemed storleksrationalisering innebär arrende- ringen av driften ligger däremot i mer eller formen obestridligen en väg till expansion. mindre likvida tillgångar likviditetsre- Samma fördelar av arrende har en jordbru- serven - och kan vid behov frigöras för kare vid nyetablering. att betala löpande utgifter under produk- Arrendeformen kan också innebära nack- tionens gång fram till försäljning. delar för såväl markägaren som arrenda- Vad gäller jordbruksföretagens behov av torn. Om arrendatorns ställning gentemot kapital för köp av mark, byggnader. mamarkägaren är för stark kan den senares skiner, djur m. m. ställer som förut nämnts intresse för utarrendering av marken avta. storleks- och driftsrationaliseringen stora Detta brukar markägarna skydda sig mot krav. Kapitalanskaffningen framstår därför bl.a. genom korta arrendeperioder. Den vid sidan av markanskaffningen som det vanliga arrendetiden är numera fem år. kanske viktigaste utvecklingsproblemet för Arrenden på tio år förekommer men är jordbruksföretagen. De viktigaste finansieovanliga inom den privata sektorn. Längre ringsvägarna är genom eget kapital, lån och arrendeperioder än tio år är mycket ovan- bidrag. liga över huvud taget. Korta arrendeperio- När det gäller att skaffa eget kapital der är till nackdel för arrendatorerna med minus dess skulder företagets tillgångar hänsyn till behovet att planera driften och har familjeföretag i regel ett övertag över

84 SOU 1974: 30

andra företagstyper genom att de först- över ägogränserna fått alltmer ökad aknämnda har särskilda förutsättningar att tualitet på senare år. Huvudmotivet för bilda internt kapital dvs. kapital som ut- samverkan är givetvis att denna brukningsverksam- form kan ge företagarna större förutsättgörs av överskott på företagets het som inte betalas ut till ägaren. Det be- ningar att fortsätta i produktionen eller ta ror speciella möjlig- upp ny produktion än om de skulle arpå familjeföretagens heter att konsumtionen och i beta enskilt. Det beror på att samverkan begränsa stället plöja ner skillnader mellan in- kan leda till ökade möjligheter att utnyttja komster och konsumtion i företagen genom storleksrationaliseringens fördelar. Att samatt satsa dem på investeringar och under- verkansformen ännu inte tagit fart i nämnhåll. Av samma har familjeföre- värd mån beror bl.a. på bristande erfarenanledning lättare att klara likviditetskriser än heter och kunskaper på området. Jordbrutagen t. ex. sådana storföretag som inte har en karkåren är dessutom sedan bygemenskastark ekonomi. Samtidigt bör påpekas att pen bröts inte inställd på samverkan i pri-

satsningen av egna medel i familjeföretag märproduktionsledet. Generationsväxlingar inte sällan sker i samband med en person- kan här gradvis leda till en attitydförändlig arbetsinsats som man av olika skäl inte ring till fördel för samverkansformen. sätter något marknadsmässigt pris på. Häri Diskussionen inom sambruksutredningen ligger alltid en risk för att från samhällseko- om jordbruksföretagens utvecklingsvägar nomisk mindre lämpliga investe- och utvecklingsproblem har till en början synpunkt av det egna ka- förts med särskild tanke på att utveckla ringar görs med utnyttjande sambruksföreningen som en för jordbruket pitalet. i vissa fall lämplig företagsform. Efter hand Nyssnämnda synpunkter gäller den redan etablerade företagaren. För den som av- som arbetet fortskridit har utredningen funnit att sambruksföreningen i den form den ser att starta eller överta ett jordbruksföreatt uppbringa hittills använts - nämligen samverkan inom tag är de vanligaste vägarna i stora eget kapital sparande ur löpande inkomster ägogränserna brukningsenheter samt av resurser från ett tidi- nu liksom tidigare har begränsade utvecköverföring Dessutom finns na- lingsmöjligheter på grund av bristen på gare innehaft företag. turligtvis sådana vägar som arv, gåva etc. lämpliga objekt. Såväl etablerade före- i utredningens arbete har som nytillträdande Tyngdpunkten tagare kan även tillföra företaget eget ka- inriktats på att undersöka förutsättningarna utifrån form för samverkan mellan flera fastigheter av pital genom att ingå någon med andra vilken vi ännu har ytterst begränsade erfaav kompanjonskap företagare. renheter. Sådan samverkan överensstämmer Dessa skjuter då till kapital. Ca hälften av de årliga investeringarna i med grundtanken bakom sambruksfördet svenska täcks i dag genom eningsformen om samverkan mellan jordjordbruket En avsevärd men minskan- brukare för att åstadkomma rationella föresjälvfinansiering. de del finansieras släktlån. Återsto- tag. När det gäller företagsfonner för samgenom den täcks genom lån hos kreditinstituten, verkan över ägogränserna har utredningen samt genom dock arbetat Det ligger delvis med statlig kreditgaranti, förutsättningslöst. emellertid i sakens natur att utredningen statliga bidrag. härvid i första hand undersökt sambruksföreningens lämplighet som företagsform 3.4 Utveckling i samverkan -- frågeefter viss anpassning av nuvarande regler till ställning dagens förhållanden. Beroende främst Utredningens undersökningar rörande på inträffade förändringar i de ekonomiska och sociala förutsättningar- samverkan över ägogränserna har i princip na för drift av jordbruksföretag har frågan inriktats på att i möjlig mån söka besvara om samverkan mellan företagare inom och följande fråga: Under vilka förutsättningar

SOU 1974: 30 85

uppfattar den enskilde jordbrukaren samverkan som ett realistiskt alternativ till eget företagande vare sig det gäller nyetablering eller redan bestående företag? När det gäller redan bestående företag innefattar frågeställningen spörsmålet: När föredras samverkan då det enda alternativet därtill är utebliven expansion, därför att andra utvecklingsvägar är stängda? Vid formuleringen av denna frågeställning utgår utredningen från förutsättningen att det ankommer på den enskilde jordbrukaren att själv ta ställning. Påtryckningar från samhällets sida bör enligt utredningens principiella uppfattning inte komma i fråga. Det utesluter inte att staten ger minst samma stimulans till samverkan som när det gäller andra former för rationalisering i jordbruket. Utredningen erinrar om att stödet till jordbrukets rationalisering enligt gällande jordbrukspolitiska riktlinjer skall avse uppbyggnad av effektiva jordbruksföretag utan principiell begränsning till någon särskild företagsform. Den angivna frågeställningen inrymmer överväganden av praktisk, ekonomisk och psykologisk natur. Intervjuundersökningen med jordbrukare som i dag praktiserar samverkan och den i anslutning därtill utförda företagsekonomiska undersökningen har gett visst underlag för en allmän bedömning av förutsättningarna för en intensifierad samverkan i primärproduktionen.

86 SOU 1974: 30

4 Samverkan över ägogränserna: utredningens

undersökning

4.1 Förutsättningar 4.2 Erfarenheter från tidigare undersökningar De allmänna förutsättningarna för under- 4.2.1 Inledning sökningen i denna del har angivits i punkten 1.2.2. Därav framgår att samverkan För att få en allmän kännedom om vad förutsatts föreligga främst då två krav horisontell innebär och om de integration uppfyllts, nämligen dels att bindningen mel- konsekvenser den medför för enskilda förelan de deltagande företagen är så hård att tag gjordes vid undersökningens början en företagens uppbyggnad påverkas på lång genomgång av svensk och utländsk litterasikt, dels att de prestationer som utförs mel- tur i ämnet. koncentrerades Genomgången lan företagen är regelbundet återkommande. i huvudsak till svenska undersökningar. Samverkan avgränsas således här från å Målet var att för litteraturgenomgången ena sidan ett lösare samarbete och å andra ser ut för de företag ange hur situationen sidan total fusionering. I det senare fallet som kan vinna fördelar av samverkan jämföreligger inte längre samverkan mellan en- fört med fortsatt enskild drift. Syftet med skilda företag utan mellan flera företagare. utförda de av utredningen intervjuunder- De former av samverkan som undersök- var främst att få informatiosökningarna ningen inriktats på representerar en glidan- ner om de faktorer som hindrar start och de skala när det gäller bindningen mellan drift av gemensamma företag. Därutöver de deltagande företagen. Den lösaste bind- eftersträvades att kartlägga problemen vid ningen föreligger vid gemensam vallfoder- start och utveckling av företagen planering, torkning. Den hårdaste förekommer vid ge- individuellt så som såväl som gemensamt mensam jordbruksdrift som innebär att såde uppfattats i den praktiska tillämpningen väl växtodling som animalieproduktion av samverkan. drivs gemensamt och vid gårdar utan animalieproduktion som driver växtodlingen 4.2.2 Gemensam jordbruksdrift gemensamt med övriga företag. Däremellan befinner sig den gemensamma animaliepro- Inledning duktion som drivs utan gemensam växtodhar då ej egen Som förut nämnts har svenska undersökling. Samverkansföretaget foderproduktion utan anskaffar foder från ningar om förutsättningarna för gemensam de deltagande företagen eller på markna- jordbruksdrift ej utförts tidigare. Erfarenden. heterna från gemensam animalieproduktion kan emellertid i vissa fall överföras till

SOU 1974: 30 87

denna samverkansform. I det följande samta ytterligare produktionsgrenar eller skaffa

manfattas bl. a. information som erhållits på mera mark. Ökad sysselsättning kan erhållas

detta sätt. Den genomgångna litteraturen även då företagen driver egna skogsbruk redovisas i lantbrukshögskolans meddelan- eller då det finns deltidsarbeten utanför den (september 1971). jordbruket eller skogsbruket.

Samverkan kan också ge möjlighet till

avlösning i arbetet då arbetskraften är hårt Del tids/ord bruk bunden i företaget, vilket är fallet särskilt

då animalieproduktion förekommer. Det- Arbetskraftssituationen är den viktigaste samma gäller vid sjukdom och olycksfall. faktorn vid planering för anslutning av del- En annan situation där samverkan kan tidsjordbruk till gemensam jordbruksdrift. Samverkan är sålunda ge fördelar är då ett företags resultat är möjlig för dessa födåligt i flera produktionsgrenar. Genom retag framför allt då företagaren önskar samverkan kan driftsledarinsatser erhållas minska sin arbetsinsats i jordbruket, då han önskar bli mindre från andra företag. Det kan eventuellt leda bunden av jordbruksprotill att företagaren kan gå över till annan duktionen samt då han vill ha avlastning sysselsättning helt eller delvis. vid arbetstoppar. I fråga om tillgången på byggnader och Om deltidsjordbrukaren vill fortsätta att mark och betydelsen därav vid arbeta i jordbruket i oförminskad omfatt- planering förutsätter start för gemensam drift kan vissa typsituationer ning av gemensam drift skisseras. att produktionen i företaget ökas. Det gäl- Företag med för liten markareal och dåler dock inte om det gemensamma företaget ger honom liga eller för små byggnader bör ha stora mera sysselsättning än vad som fördelar av att starta samverkan som innesvarar mot deltidsjordbrukets andel av bär ökade resurser i dessa avseenden. Gedetta. mensam drift kan t. ex. ge företaget större I regel medger deltidsjordbruk inte ett arealunderlag för växtodlingen. Om andra rationellt av maskiner utnyttjande och byggföretag som deltar i samverkan har bra nader därför att företaget är för litet. Dessa byggnader som kan användas gemensamt produktionsfaktorer kan då med fördel anskaffas kan företaget kanske få disponera dessa i i samverkan. Det gäller särskilt när erforderlig mån för driften. Krävs en nyomfattande investeringar i maskiner och byggnad är en investering härför lättare att byggnader är nödvändiga. genomföra gemensamt än enskilt.

Företag med för liten markareal men

tillräckliga och bra byggnader har fördel Familjeiordbruk av att starta samverkan främst när det gäl- De viktigaste faktorerna vid anslutning av ler förutsatt att växtodlingen samverkan familjejordbruk till gemensam jordbruks- ökar arealunderlaget för denna. drift är tillgången på arbetskraft, byggna- Företag med tillräcklig markareal men der och mark. Även företagets produktions- dåliga eller för små byggnader har intresse

inriktning kan ha betydelse. av samverkan som ger tillgång till större

När det gäller arbetskraftssituationen kan eller bättre byggnader.

målet vara att minska den aregna Företag med tillräcklig markareal samt betsinsatsen genom samverkan. En sådan tillräckliga och bra byggnader kan i regel minskning inträffar i regel. Om företagaren inte vinna väsentliga fördelar i dessa avå andra sidan önskar undvika en minskning seenden genom samverkan. Om arbetskrafav arbetsinsatsen finns olika vägar. En är ten är hårt bunden till produktionen eller att företagen storleksrationaliserar i samhar svårt att hinna med vissa arbetstoppar band med samverkan. Det kan ske t. ex. kan samverkan dock ge fördelar i enlighet genom att utöka animalieproduktionen, star- med vad som har nämnts i det föregående.

SOU 1974: 30

4.2.3 Gemensam animalieproduktion Storjordbruk

Förutsättningarna för en enskild storjord- Deltidsjordbruk att ansluta sitt företag till bruksföretagare varierar vid olika Liksom vid gemensam jordbruksdrift är för gemensam jordbruksdrift med avseende deltidsjordbruket arbetskraftsituationen den planeringssituationer på reoch mark. viktigaste faktorn vid planering för anslutsurserna arbetskraft, byggnader kan samverkans- ning till gemensam animalieproduktion. I fråga om arbetskraften Samverkan är möjlig för dessa företag särformen ge fördelar om företaget har svårt åt helårsanställd skilt då företagaren önskar minska sin aratt ge full sysselsättning situation är när det betsinsats i jordbruket och då han vill bli arbetskraft. En annan är svårt mindre bunden av produktionen. att organisera regelbundna avbyför den ordinarie arbetskraften i Önskar deltidsjordbrukaren fortsätta att tarturer I en större arbeta i jordbruket i oförminskad omfattanimalieproduktion. gemensam drift kan dessa svårigheter lättare klaras. ning förutsätter start av gemensam drift att

När kan företag produktionen i företaget ökas. För att åstaddet gäller byggnaderna av att starta komma detta måste antingen produktionen med dåliga sådana ha fördel samverkan med annat som har bra utökas utöver deltagarnas tidigare produkföretag tion eller andra deltagare begränsa sin arbyggnader som kan användas gemensamt. Alternativt kan kanske om- eller betsinsats i animalieproduktionen. gemensam kan vara Deltidsjordbruk som har svårt att ennybyggnad göras. En ombyggnad har ett skilt få tillgång till rationella byggnader, fördelaktig då något av företagen som kan användas t.ex. därför att företaget är för litet, kan lämpligt byggnadsskal underlätta anskaffandet av bättre byggnagemensamt. der genom samverkan. Särskilt gäller detta Vad gäller tillgången på mark saknas unför en när det annars är nödvändigt att göra omderlag i tidigare undersökningar av de situationer där samver- fattande investeringar i byggnader. beskrivning kan kan ge fördelar jämfört med fortsatt

enskild drift. Utredningen har emellertid

fått viss information om detta genom inter- Familjeiordbruk

och återkommer till fråvjuundersökningar För familjejordbruket är arbetskraftsitua-

gan i senare sammanhang. tionen av avgörande betydelse då anslutning

till gemensam animalieproduktion övervägs.

Centralisering av animalieproduktionen Sammanfattning medför nämligen att sysselsättningsvolymen är inom minskas. Detta ut- Av tidigare undersökningar att döma det egna företaget om tillräcklig förutsättningarna att vinna på att starta ge- gör självfallet inget problem störst beträffande i stället kan erhållas i den mensam jordbruksdrift sysselsättning Detta i de gemensamma produktionen eller om förefamiljejordbruk. gäller speciellt fall då företagen är för små för att kunna tagaren önskar göra en mindre egen arbets-

enskilt utnyttja stor]eksrationaliseringens insats än tidigare. fördelar. Problem kan däremot uppstå om före-

finns som önskar behålla samma arbetsvolym Inga tiiigare undersökningar tagaren för men inte får sysselsättning i belyser förutsättningarna gemensam som tidigare För resursen mark kan den gemensamma produktionen. I så fall drift i växtodlingen. lämnas om situa- måste han skaffa annan sysselsättning. Om därför ingen redovisning tioner han anslutit sin mjölkproduktion till en andär gemensam drift ger företagsekonomiska fördelar delsladugård kan han i stället ta upp t. ex. på annat sätt än att markarbetskraft- och maskin- fläsk- eller smågrisproduktion. Ett annat altillgången påverkar ternativ kan vara att öka arbetsinsatsen i användningen.

SOU 1974: 30

det egna skogsbruket. Möjligheter till alter- dåliga eller för små byggnader har fördel nativ sysselsättning kan kanske också fin- av samverkan som ger tillgång till bättre nas utanför det egna företaget. byggnader. Mjölk- och köttproducerande fö- I vissa situationer på arbetskraftssidan retag har fördel av samverkan om den egna ger samverkan speciella möjligheter att lösa arealen ej ger tillräckligt för beunderlag problem i mjölkproduktionen. En sådan si- tesproduktion. tuation som är vanlig där är att svårigheter med för Företag liten markareal men föreligger att klara arbetstoppar i vallskör- tillräckliga och bra byggnader har fördel av den. En annan är då företagaren önskar bli gemensam produktion som ger lättare tillmindre bunden av produktionsgrenen och gång till betesmark för mjölk- och köttdjur. inte kan klara detta på annat sätt, exem- Det gäller liksom i det ovan nämnda fallet pelvis med av ett hjälp avbytarsystem. om företaget saknar egna betesmarker eller Lättast att använda möjligheten att sam- om befintliga betesmarker avkastar dåligt verka i animalieproduktionen har företaeller ligger avlägset. Företagets egna bygggare som inte är starkt beroende av mjölk- nader bör kunna användas även sedan samproduktionen som inkomstkälla. Det gäller verkan startats. i första hand företagare med små besätt- Företag med tillräcklig markareal men ningar i förhållande till företagets storlek i eller för dåliga små byggnader har också övrigt. fördel av samverkan som ger tillgång till Företagare som tidvis är beroende av ar- bättre Om sådana byggnader. företag har betskraft utöver den egna familjen kan i brist på betesmarker för mjölk- och köttvissa situationer ha fördel av att genom djur har de givetvis behov av samverkan samverkan slippa detta beroende. Det gäl- med andra företag som har betesmarker. ler bl.a. då man ej kan erhålla kompetent Företag med tillräcklig markareal samt arbetskraft för säsongarbeten eller då kosttillräckliga och bra byggnader kan ha förnaderna för arbetskraften blir så höga att del av gemensam produktion om djurskötproduktionsgrenen i fråga har svårt att bä- seln omfattar mjölk- och köttdjur och tillra dem. räckliga betesmarker saknas. Även arbets- I vissa fall påverkas förutsättningarna kraftsituationen kan underlättas. De egna för samverkan av produktionsresultatet i byggnaderna förutsätts kunna användas det egna företaget. Är detta dåligt i en pro- även sedan samverkan startats. duktionsgren är samverkan ett mer konkurrenskraftigt alternativ än om produktions- Stor jord bruk resultatet är normalt. Ett annat motiv för samverkan, som har När det gäller storjordbruket är flera motiv samband med är produktionsinriktningen, för samverkan tänkbara. då samverkan kan ge vissa marknadsmässi- Situationen kan vara den att strävan att ga fördelar. Det gäller företag som behöver maximalt utnyttja den anställda arbetskraftrygga avsättningen av foder eller rekryte- ten medfört att vissa produktionsgrenar fått ringsdjur samt anskaffningen av kalvar eller en från andra synpunkter omotiverat stor smågrisar. För dessa företag kan horisonomfattning. Så kan exempelvis en utbyggtell integration ge i princip samma fördelar nad till full enmansbesättning i mjölkprosom vertikal integration ger i fråga om halv- duktionen medföra ett sämre totalresultat fabrikat och liknande produkter. för företaget som helhet än vad en mindre I fråga om tillgången på byggnader och besättning skulle ge om kostnaderna för armark och betydelsen därav vid betskraften kunde planering reduceras i motsvarande för gemensam animalieproduktion kan lik- mån. Samverkan kan göra det möjligt att som tidigare skett beträffande gemensam utnyttja storleksfördelarna i en enskild projordbruksdrift vissa typsituationer skisseras. duktionsgren, t. ex. mjölkproduktion i det Företag med alltför liten markareal och här tänkta och fallet, samtidigt nå bästa

SOU 1974: 30

resultat för som helhet. mellan deltidsjordbruk, familjejordbruk och möjliga företaget En annan situation är då företaget har storjordbruk görs därför ej här. Liksom i de flera omfattande Stora förut behandlade samverkansformerna påproduktionsgrenar. krav ställs Om ani- verkas förutsättningarna för anslutning av då på driftsledningen. förs över till ett gemen- enskilda företag till gemensam produktion malieproduktionen samt kan driftsledningen avlastas av situationen i fråga om arbetskraft, byggföretag vilket nader och mark. kan ge till resultat att ett bättre produktionsresultat nås i andra Den typ av vallfodertorkning som förutproduktionssätts här - - kan minska grenar i det egna företaget. hetluftstorkning av samverkan när arbetskraftbehovet vid såväl vallskörd som I fråga om betydelsen resurserna och mark utfodring. Den kan alltså vara till fördel för det gäller byggnader kan hänvisas till under rubri- företagare som önskar minska de egna arredogörelsen I dessa avseenden rå- betsinsatserna i dessa arbetsmoment eller ken Familjejordbruk. skillnad mel- arbetskraften på annat sätt under der nämligen i princip ingen sysselsätta lan de tre storleksgrupperna av företag. vallskörden. Vidare kan gemensam vallfodertorkning innebära en utväg för företag som behöver Sammanfattning nya lagringsutrymmen för grovfoder. I sam- Förutsättningarna för ett enskilt företag att band med anslutning till det gemensamma anslutas till animalieproduktion torkningsföretaget kan investeringar göras i gemensam påverkas av såväl arbetskraft- som bygg- nya lagringsutrymmen. nads- och marksituationen Dessutom underlättar hetluftstorkning avpå företaget. Vad arbetskraften hänför yttringen av vallfoder på marknaden vilket gäller sig förför samverkan främst till gör att kreaturslösa företag kan odla vall utsättningarna kravet på full sysselsättning, önskan att nå åt det gemensamma företaget bl. a. i syfte mindre bundenhet vid och att förbättra markstrukturen och bemästra produktionen svårigheter som för vissa företag följer av ogräsproblemet. att ha anställd arbetskraft. I fråga om byggnaderna påverkas förutsättningarna i hög grad av möjligheterna 4.3 Sambruksutredningens intervjuundertill rationell produktion i det egna företa- sökningar

gets byggnader. 4.3.1 Gemensam jordbruksdrift Beträffande markresursen är tillgången på betesmarker samt behovet av vall i växt- Inledning följden faktorer som har stor betydelse vid till omfattar i denna anslutning gemensam animalieproduk- Intervjuundersökningen tion. del 20 företagare som deltagit i någon form Tabell 5 visar schematiskt de situationer av gemensam jordbruksdrift. Dessa företakan vän- 8 gemensamma företag. 3 där gemensam animalieproduktion gare hade bildat tas ge fördelar framför enskild drift för av företagen omfattade endast växtodlingen här behandlade storleksgrupper av företag. medan 5 omfattade både mjölkproduktion och växtodling. De tre förstnämnda företabeskrivits i punkten 2.3.2 under gen har 4.2.4 Gemensam framställning av konstrubriken Gemensam växtodling. Av övriga torkat vallfoder fem företag har fyra beskrivits i nyssnämnrörande da avsnitt under rubriken Gemensam växt- Tidigare undersökningar gemensam framställning av konsttorkat vallfoder odling och mjölkproduktion. Beskrivningarhar inte gett vid handen att förutsättningar- na omfattar såväl de deltagande företagens na för samverkan olika situation före start av samverkan som föreskiljer sig åt mellan storleksgrupper av företag. Någon åtskillnad tagarnas mål för samverkan.

SOU 1974: 30 91

Tabell 5. Sammanställning av situationer där gemensam animalieproduktion kan väntas ge fördelar jämfört med enskild drift.

Deltidsjordbruk Familjejordbruk Storjordbruk

Alternativa arbetstillfällen kan = deltidsjordbruk erhållas Önskan att minska arbetsin- = deltidsjordbruk satsen

Enmansbesättningar ger sämre totalresultat Svårt att klara arbetstopp vid : deltidsjordbruk Bättre resultat uppnås i andra vallskörd grenar om en gren avlastas Arbetskraften är hårt bunden : deltidsjordbruk i produktionen

Resultatet i egen produktion : deltidsjordbruk Svårt att organisera avbytarär dåligt turer Behov av kalvar för egen upp- = deltidsjordbruk födning föreligger För liten animalieproduktion för att ge full sysselsättning åt anställd arbetskraft Nedslitna byggnader = deltidsjordbruk = deltidsjordbruk och familjejordbruk Inredningen nedsliten och : deltidsjordbruk : och famildeltidsjordbruk omodern jejordbruk För små byggnader : deltidsjordbruk = deltidsjordbruk och familjejordbruk Byggnaderna har alternativ : deltidsjordbruk = och famildeltidsjordbruk användning jejordbruk Betesmarker saknas, har låg = deltidsjordbruk = deltidsjordbruk och familavkastning eller ligger avläg- jejordbruk set Behov av vall i växtföljden = deltidsjordbruk = deltidsjordbruk och familföreligger jejordbruk Behov av att förädla bipro- = deltidsjordbruk = deltidsjordbruk och famildukter från växtodlingen före- jejordbruk ligger

Driftsorganisation i växtodlingsföretagen bokföring, varefter skillnader i inkomster

och utgifter reglerades vid årets slut. Som framgått av den tidigare beskrivningen I ett fall där alla maskinerna ägdes gestartades företagen för gemensam växtod- mensamt hade en särskild fördelningsnyckel ling bl. a. därför att deltagarna redan tidiuppställts för alla gemensamma intäkter och gare hade vissa maskiner gemensamt, fram- kostnader. Maskinkostnaderna delades proför allt skördetröskor. När erdeltagarna portionellt efter de deltagande företagens bjöds att arrendera grannfastigheter, fann andel i den totalt brukade arealen. I de man det naturligt att även utnyttja tillarren- enskilda företagens areal inräknades därvid det gemensamt. även andelen i den gemensamma arealen. Driftsledningen sköttes gemensamt. Bok- Intäkter och kostnader i den gemensamma föringen ombesörjdes i ett fall av en av växtodlingen delades lika mellan deltagardeltagarna tillsammans med en bokförings- na. För den händelse samverkan upphörde byrå. Annars skötte var och en sin egen hade man i detta fall kommit överens om att

92 SOU 1974: 30

dela likvida medel på samma sätt som ma- Kapitalinsatsen i den gemensamma proskinkostnaderna. Maskinerna fick lösas in duktionen hade fördelats lika mellan deltaefter med I två fall, där deltagarna inte hade av en av deltagarna avskrivning garna. lika goda möjligheter att satsa kapital, hade 10 procent per år. I ett annat fall brukades all mark gemen- skillnaderna utjämnats på så sätt att deltasamt, dvs. såväl deltagarnas egna arealer garna tillskjutit lika mycket eget kapital till som arrenderade arealen. det gemensamma företaget varjämte detta den gemensamt Detta berodde på att man byggt en gemen- lånat återstoden av den deltagare som hade Maskinerna större Lånet förräntades efsam torkanläggning. ägdes där- kapitalresurser. emot ej gemensamt. I stället fick deltagar- ter bankränta. varandra. var i ett av fallen hannas egna maskiner komplettera Företagsforrnen Skördetröskan delsbolag och i övriga fall enkelt bolag. ägdes dock gemensamt. var i dessa fall enkelt bo- Handelsbolaget hade bildats då man sökte Företagsformen statlig lånegaranti vilken sedermera lämnalag. des mot företagsinteckning. De företag som använde formen enkelt bolag hade bl. a. Driftsorganisation i växtodlings- och mjölkreglerat frågorna om hur arbets- och kapiproduktionsföretagen talinsatserna skulle ersättas och hur för-

hållandena skulle regleras vid gemenska- I de fyra fall som studerades i denna grupp var för att pens upphörande. I ett av dessa fall hade förutsättningen gemenskapen kunde centraliseras till den deltagare som ägde marken ensam tamjölkproduktionen I två fall hade en av ladugår- gemenskapens räkning mot inen ladugård. git lån för darna rustats be- teckning i sin fastighet. De andra deltagarupp för båda deltagarnas I ett fall ha- na hade förbundit sig att gottgöra låntagasättningar jämte viss utökning. mark rus- ren om lånet skulle visa sig utgöra en bede en ladugård på tillarrenderad lastning för honom. tats upp. I det fjärde fallet hade man byggt en ny ladugård. I tre av gemenskaperna in-

gick all mark i den gemensamma produk- i växtodlings- Företagsekonomiska fördelar tionen. I den fjärde gemenskapen, vari införetagen gick tre deltagare, omfattade den gemensamma endast en av deltagar- De företagsekonomiska fördelar som samproduktionen nas mark. De två andra drev verkan visat sig kunna ge företagen i denna. deltagarna sina företag enskilt. grupp hänför sig till maskinanvändningen, hade ordnats efter två marken, arbetskraften och det delade äga- Arbetsfördelningen modeller. I två av fallen hade en av del- reansvaret. medan På maskinsidan är huvudmålet att sänka tagarna utsetts att vara djurskötare de andra deltagarna gjorde avbytarturer vid kostnaderna. Det kan ske på två sätt. Om I de två andra fallen de deltagande företagen tidigare var för helger och semester. turades man om att sköta var sin varit övermekaniserade kan en del djuren sig med både maskiner tas ur produktionen och evenvecka. Detta system fungerade tuellt kan flera maskiner i de två och tre deltagare. säljas. Vidare Driftsledningen sköttes efter två alterna- deltagande företagen bytas ut mot färre men tiv. Det ena var att dela upp produktionen effektivare. Vinsterna genom samverkan på vilket då maskinsidan alltså i att maskinerna i ansvarsområden, ansågs lämpligt ligger me- kan bättre och därför ersättas en av deltagarna utsetts till djurskötare, utnyttjas dan arbetade i växtod- snabbare samt i att effektivare maskiner övriga deltagare Det andra var att driftsledningen kan kombineras med mera mark. lingen. sköttes Detta alternativ När det gäller markresurserna är det inte gemensamt. ansågs arbetar var sin vecka att ett tillarrende är för stort för lämpligt då deltagarna ovanligt att en företagare skall kunna klara såväl i djurskötseln.

SOU 1974: 30 93

det egna företaget som den arrendelediga dar arbetslag. marken ensam. Gemensam jordbruksdrift På byggnadssidan har det visat sig att kan då vara ett medel att dela upp mark- fördelar kan uppnås bl.a. genom att rusta resursema på ett lämpligt sätt. upp och inreda befintliga byggnader dem På arbetskraftsidan kan fördelar uppnås för ett större antal båsplatser än tidigare. genom att man bildar arbetslag eller byter Att använda befintlig byggnad för gemenav varandra. Exempel på odlingar där ar- sam mjölkproduktion är från byggnadssynbetslag med flera personer är lämpliga är en fördel punkt för de deltagande företasockerbets- och potatisodlingar. Såväl skör- garna endast om alternativet är enskild nyden som hanteringen därefter kan effektivi- byggnad eller ombyggnad. Att en eller flera seras. I stråsädesodlingen kan deltagarna ladugårdar inte längre kommer att använbyta av varandra så att maskinerna kan ut- das i mjölkproduktion till av samverföljd nyttjas bättre under arbetstopparna. Tids- kan innebär nackdel ingen för de berörda förlusterna vid omställningar mellan olika deltagarna om ladugårdarna saknar bruksarbetsmoment kan begränsas. värde eller man kan använda dem för an- Fördelarna med det delade ägareansvaret nan produktion, t. ex. rekryteringsuppfödär störst i produktionsgrenar som ställer ning åt det gemensamma mjölkproduktionssärskilda krav på kunskap och personligt företaget. ansvar. Samverkan med andra företagare En viktig erfarenhet på byggnadssidan av ger då större trygghet vid arbetstoppar än samverkan har varit att kapitalbehovet kunom tillfällig arbetskraft anställs. Dessutom nat minskas vid starten. Det beror på att inbesparas i regel stora kostnader för över- ombyggnad eller nybyggnad av den gementidsarbete som annars skulle uppkomma vid samma till stor del skett ladugården med arbetstoppar. egen arbetsinsats av de deltagande företa-

garna varvid kunnighet i byggnadsarbete givetvis haft stor betydelse. Företagsekonomiska fördelar i växtodlings- En annan erfarenhet är att det krävs och

mjölkproduktionsföretagen

långtidsarrende om mjölkproduktionen drivs Fördelarna av samverkan jämfört med fort- på en gemensamt arrenderad där fastighet satt enskild drift diskuteras här i anslut- ladugården rustas för upp ändamålet av ning till företagets situation beträffande ar- deltagarna. betskraften, byggnaderna, maskinanvänd- I fråga om maskinanvändning och markningen och marken. resurser hänvisas till redogörelsen i dessa På arbetskraftsidan finns olika motiv delar vad beträffar växtodlingsföretagen. för samverkan. I mjölkproduktionen är det främsta motivet att regelbundet ar- De enskilda företagens resultatförbättring frigöra betskraften från särskilt vid av samverkan produktionen, helger och semestrar. Det kan ske genom Tabell 6 visar schematiskt vad deltagarna avbytarturer i den gemensamma ladugården i de åtta gemensamma företagen vunnit i eller genom att arbetet i djurskötseln delas fråga om resurser och inkomster. I fråga lika mellan Lantbrukare som om lämnas företagarna. inkomstförbättringar en grov driver små företag kan få fler arbetstill- I kolumnen målsättuppskattning. övrig fallen genom att samverka med företagare ning upptas andra mål än företagets exsom vill minska sin egen arbetsinsats. De Målet har då främst varit pansion. att uppsenare kan i stället föredra att t. ex. göra höra med egen mjölkproduktion för att en ökad insats i det egna skogsbruket eller slippa bundenheten i denna produktion. I ta ett lönande deltidsarbete utanför de fall antalet utökats jord- mjölkkor samtidigt bruket. Liksom när det gäller icke-mjölk- har mjölkproduktionen centraliserats till en producerande företag kan dessutom arbetet byggnad inom I några fall gemenskapen. effektiviseras genom att flera företagare bil- trots att angav jordbrukarna lägre inkomst

94 SOU 1974: 30

Tabell 6. Företagarnas bedömning av vad de vunnit genom samverkan.

Djur Byggnader Brukad Kontant in_ Övriga mål Anmärkning Företag nr mark komstökning per år kr.

A 1 - ladugård + 6 ha i 0 Erhållit bostad

2 + ungdjur ,, + 35 ha 1 DOG-S 000 3 + 5 kor ,, + 33 ha 4 - ,, + 9 ha i 0 Ej mjölkkor B 5 + 2 kor ,. + 11 ha 1 000-5 000 Ej mjölkkor 6 + 6 kor ,, + 23 ha över 6 000 C 7 + 9 kor ,, + 13 ha över 6 000 Avbytare 8 + 10 kor ,, + 29 h-a i 0 Ej mjölk- Egen skog 9 + 10 kor ,, + 29 ha :t 0 kor D 10 + 3 kor ,, + 1 ha 1 0()0--5 000 Fritid 11 + 5 kor ,, + 12 ha över 6 000 E 12 + 5 kor ,, + 5 ha i 0 Deltidsarbete 13 + 3 kor ,, + 4 ha 1 000-S 000 Fritid 14 - 2 kor - 1 000--5 000 ,, F 15 - - + 12 ha över 6 000 Potatisodling 16 - - + 12 ha över 6 000 G 17 - - + 35 ha över 6 000 18 - - + 35 ha över 6 000 H 19 - + 8 ha över 6 000 Potatislagerhus odüng 20 - ,, + 9 ha över 6 000

antalet mjölkkor ökat. Den deltagare som Yttre faktorer som försvårar samverkan skötte ladugårdsarbetet hade då högre er- främsta Intervjuundersökningarnas kanske sättning för detta än vad företagaren själv värde ligger i att de visat på vissa faktorer hade i enskild drift. Skillnaden kan vara Dessom hindrar eller försvårar samverkan. betydlig. kan indelas i två huvudgrupper. sa faktorer Den ena utgörs av förhållanden som lig- Jämförelse med erfarenheterna från tidigare de enskilda företagen dvs. i den ger utanför undersökningar institutionella Den andra består av miljön. faktorer som beror av de enskilda företa- Erfarenheterna av intervjuundersökningarstor överensstämmelse med tidi- Här behandlas den förstna visar gens uppbyggnad. gare undersökningar vad gäller situationer nämnda gruppen vad gäller gemensam jorddär samverkan ger fördelar. Intervjuunder- bruksdrift. har emellertid De största problemen vid gemensam sökningarna gett några ytterligare erfarenheter med avseende på arbets- jordbruksdrift har visat sig hänga samman kraftsinsatserna. En viktig sådan är de förut med markanskaffningen, kreditanskaffningnämnda fördelarna med det delade ägare- en och företagsbeskattningen. När det gäller markanskaffningen är det ansvaret. En annan är värdet av kunnighet främst två som kräver särskild i byggnadsarbete då gemensam om- eller problem nybyggnad är nödvändig, framför allt vid uppmärksamhet. Det ena gäller drift av gegemensam animalieproduktion. problemet

SOU 1974: 30 95

mensamt företag på arrenderad mark. I Utredningen hänvisar för ytterligare syntidigare sammanhang har nämnts att arren- punkter till punkten 5.5.1l. deperioderna i regel inte överstiger fem år vid arrende av jordbruksmark. Det innebär Faktorer i de enskilda företagen som förgivetvis betydande svårigheter för planesvårar sam verkan ringen av driften om inte arrendet i praktiken tryggas för längre tid genom options- svårigheterna att få till stånd samverkan rätt. Korta arrenden är till nackdel särskilt eller fortsätta startad samverkan ökar givetdå större investeringar skall göras i maski- vis ju mindre fördelarna av samverkan är ner och byggnader, t.ex. vid arealbunden för de enskilda deltagarna. Hindrande fak-

gemensam animalieproduktion. Problemet torer kan föreligga i fråga om bl. a. vinstväxer givetvis ju större andelen sådan mark fördelningen, arbetskraften, byggnaderna. är. marken och produktionsinriktningen. Där- Det andra problemet hänför sig till ani- till kommer faktorer. psykologiska malieproducerande samverkansföretag som Till de grundläggande förutsättningarna skall uppföra byggnad för den gemensam- för att samverkan skall lyckas hör att konma driften. Frågan är då på vilken mark struera en lämplig metod för fördelning av byggnaden skall uppföras. Om det sker på den ekonomiska vinsten. Detta behöver i mark som ägs av en av deltagarna blir och för sig inte vara svårt i de flesta fall. byggnaden i regel inte avpassad för just den Under vissa förhållanden, bl.a. då skillna-

brukningsenheten. Byggnadens värde blir den i insatser i det gemensamma företaget då mer eller mindre beroende av att sam- mellan de deltagande företagen är stor, är verkansföretaget består om inte byggnaden denna uppgift emellertid grannlaga. har alternativ användning i den mån den När det gäller arbetskraftssidan uppstår inte kan användas av markens Om ägare. svårigheter om inte det gemensamma förebyggnaden uppförs på arrenderad mark blir taget kan ge tillräcklig åt delsysselsättning det nödvändigt att säkra en arrendetid som tagarna. I detta sammanhang bör också helst motsvarar tiden för byggnadens pla- uppmärksammas att företaget måste ha förnerade användning i den gemensamma drif- utsättningar att tillväxa exempelvis om delten. barn tagarnas så småningom skall delta i Problem med kreditanskaffningen har i arbetet. de studerade samverkansfallen endast Till problemen på byggnadssidan hör nämnts av företagare som driver bl. a. att samverkan kan försvåras eller gemensam animalieproduktion i det gemensamma före- omöjliggöras om byggnaderna ligger alltför taget. Upplåningen har då främst avsett en långt från varandra. I sådana fall kan det större byggnadsinvestering. I sådana fall er- vara att driva lämpligt animalieproduktiohålls inte statlig lånegaranti om inte före- nen enskilt. Vidare kan påpekas att före-

taget organiseras som juridisk i boperson tagare som nyligen gjort betydande bygglags- eller föreningsform. Utgörs markunnadsinvesteringar i regel är mindre benägna derlaget av arrenderad mark ställs vidare att gå med i gemensam jordbruksdrift där krav på ett långsiktigt arrendeavtal. animalieproduktion ingår än företagare som När det gäller beskattningen har det kan- har medelmåttiga eller dåliga byggnader. ske största problemet hittills i om- För att få med sådana legat företagare ställs i ställningen från deklaration enligt kontantregel mycket stora krav på värderingen av principen i det enskilda där detta företaget, de deltagande företagens tillgångar samt på använt denna princip, till deklaration enligt fördelningen av såväl vinsten i det gemenbokföringsmässiga principer i det gemen- samma företaget som ansvaret för företasamma företaget. Särskilt har detta gällt gets förbindelser. då det gemensamma företaget övertagit djur Beträffande marken kan svårigheter uppoch maskiner från de enskilda företagen. stå bl. a. då de deltagande företagen vid ge-

SOU 1974: 30

mensam har mycket olika stora ut dels efter geografiskt läge, dels efter växtodling arealer. Inkomsten arrendet till sättet att anskaffa arbetskraft. I tre av egna på kan vara fallen hade särskild arbetskraft anställts för samverkansföretaget otillräcklig för att stimulera företagare som har stor den gemensamma djurskötseln medan i det fjärde fallet medlemmarna själva utförde egen areal att delta i företaget. Olikheter i produktionsinriktning kan arbetet. också utgöra hinder för samverkan. Det bl. a. då det är fråga om samverkan Driftsorganisation gäller mellan företag med animalieproduktion och Vad gäller de företag för gemensam mjölkföretag utan animalieproduktion. För före- produktion som planerades men ej startaär syftet med des var avsikten att organisera dessa som tag med animalieproduktion samverkan att få avbytare i djur- ekonomiska föreningar. En styrelse skulle ju ofta skötseln. Växtodlare kan emellertid anse vara ansvarig för driften inför en årlig fördel av att vara av- stämma och ha till uppgift bl. a. att ge sig inte ha tillräcklig mot ordinär driftsledaren direktiv om i bytare i animalieproduktionen uppläggningen för detta arbete. Vidare finns stort av problemen. Som driftsledare skulle ersättning det risk för att företagarna får olika myc- anställas en välkvalificerad djurskötare med ket tid för den långt gående befogenheter i fråga om det tillgänglig gemensamma växtodlingen vilket är till nackdel för växt- dagliga arbetet. odlaren. De planerade besättningarna varierade En annan situation då skillnader i pro- mellan 100 och 800 mjölkkor. I samtliga kan hinder för fall ämnade man uppföra nybyggnad för duktionsinriktning utgöra samverkan föreligger när det gäller före- den gemensamma produktionen. Rekrytetag med mycket lönsamma produktionsgre- ringsuppfödningen till andelsladugårdarna nar. Sådana kan anse sig sakna ske på de enskilda gårdarna. Det företagare avsågs fördel av samverkan om inte särskild hän- gemensamma företaget och uppfödaren syn tas härtill vid konstruktionen av fördel- skulle på förhand besluta om hur uppfödningsnyckeln för vinsten i det gemensamma ningen skulle ske och till vilka priser rekryskulle levereras. Genom denna företaget. teringsdjuren Till faktorer som har en skulle deltagarna kunna utnyttde psykologiska uppfödning skall ja sina enskilda byggnader och betesmaravgörande betydelse för om samverkan av grovfoder till andelskomma till stånd hör självfallet att kompan- ker. Anskaffningen accepteras. Före- ladugårdarna skulle i flertalet fall ske så jonen eller kompanjonerna anser ofta att det är svårt att finna att deltagarna kontrakterades om viss kvantagarna rätt för att starta titet. De skulle sedan självständigt sköta båkompanjon gemensam de odling och transport till andelsladugårjordbruksdrift. den under vinterperioden enligt ett fastställt tidsschema. Ersättning för fodret skul- 4.3.2 Gemensam animalieproduktion le betalas efter kvalitetsprövning. En alter- Inledning nativ metod för anskaffningen av grovfoder Som av redogörelsen i punkten som planerades var att det gemensamma framgår 2.3.2 under rubriken Gemensam animalie- företaget skulle arrendera viss areal på de omfattade enskilda företagen för ändamålet och sköta produktion intervjuundersökningbåde odling och transport av fodret. Störst en i denna del sammanlagt 18 gemensamma Dessa bestod vid valet av alternativ tillmättes animalieproduktionsföretag. betydelse vid vallskörden, maav 8 planerade eller upphörda andelsladu- arbetskraftsituationen för grovfoderhanteringen samt gårdar, ett planerat smågrisproduktionsföre- skintillgången tag, fyra fläskproduktionsföretag i drift, tillgången på byggnader för lagring av grov-

fyra sambetesföretag i drift samt ett upp- fodret. hört fårföretag. Sambetesföretagen valdes Av de tre studerade företag med gemen-

7 - SOU 1974: 30 97

sam mjölkproduktion som upphört var ett sammanträdde en eller två gånger i månaorganiserat som ekonomisk förening medan den. Det förekom att samtliga deltagare var de tvâ övriga ej kommit överens om orga- medlemmar i styrelsen. När deltagarna arnisationsformen. I de två senare fallen före- betade i produktionen ersattes de per timme låg inget avtal mellan deltagarna om det härför. gemensamma företaget. Alla beslut fattades I sambetesföretagen utfördes arbetet i tre gemensamt av samtliga delägare. När an- fall av djurskötare som anställdes under delsladugârdarna startades överlät deltagar- sommarperioden. För tillsynen av sambetena sina djur till det gemensamma företaget. na svarade deltagarna under var sin pe- Djuren värderades och sedan reglerades del- riod. I det fjärde fallet skötte deltagarna tagarnas insatskapital så att var och en själva mjölkningsarbetet var sin vecka. Marfick lika stor andel i företaget. Besättningar- ken arrenderades i samtliga fall. Anläggna samlades i ladugården hos en av delta- ningar för mjölkproduktionen anskaffades i garna. I två fall användes befintliga bygg- den mån de inte redan fanns på platsen. nader. I ett fall uppfördes nybyggnad vid Avskrivningar på byggnader och andra anstarten. Besättningarna uppgick till 20-30 läggningar brukade man fördela per mjölkmjölkkor förutom rekryteringsdjur. Arbetet ko. Deltagarna betalade på så sätt anläggutfördes vanligen av anställda djurskötare. ningarna efter det antal kor var och en Det förekom emellertid också att deltagar- förde till sambetet. Arbets- och foderkostna skötte djuren var sin period på en till naderna fördelades efter mängden produtvå veckor. De nödvändiga cerad mjölk. Intäkterna fördelades avbytarturerna per ko gjorde deltagarna själva. Grovfoder anskaf- efter producerad kvalitet och kvantitet på fades av deltagarna enskilt. Fodret lagrades samma sätt som vid enskild drift. Genom pâ gårdarna. Ibland hjälptes flera deltagare sådana fördelningsmetoder kan deltagarna åt med skörden. Fodret transporterades till tillgodogöra sig produktionsresultatet från andelsladugârdarna vid behov under stall- sina egna kor. perioden. Det betalades endast efter mäng- Det gemensamma som upphörfârföretag den, inte efter kvaliteten. de innebar för deltagarna att en ny pro- Det gemensamma företag för smågris- duktionsgren startades. Ett stall byggdes för produktion som ej kom till stånd planerades en planerad produktion med ca 500 tackor. som ett helt självständigt företag. Produk- Alla djuren köptes gemensamt. Arbetet i tionen beräknades omfatta 600-700 moder- fårföretaget sköttes av deltagarna själva i suggor. För arbetet skulle anställas en högt perioder på en till två veckor. Grovfoder kvalificerad förman samt fyra till fem djur- till företaget odlades av deltagarna enskilt. skötare som skulle sköta avbytarturema Ersättningen för foder som levererades till självständigt. Företagsformen fastställdes in- företaget grundades pâ mängden utan kvalite. Såväl bolags- som föreningsform över- tetsprövning. vägdes. Deltagarna ämnade utse en styrelse som tillsammans med förmannen skulle an- Vämade eller faktiska företagsekonomiska svara för driften av företaget. fördelar De företag för gemensam fläskproduk- Vad beträffar de företag för gemensam tion som var i drift vid undersökningstill- mjölkproduktion som men ej planerades fället utgjorde helt självständiga företagsen- kom till stånd var målet för deltagarheter. Smågrisar anskaffades från smågris- na som tidigare visats främst att kunna förmedling eller från någon av deltagarna. utnyttja storleksrationaliseringens fördelar Fodret köptes fardigblandat. I tre av före- och få en ordnad fritid. Man räknade vidare tagen hade deltagarna själva uppfört bygg- med vissa andra fördelar. Bl. a. skulle vallnaderna. Företagsformen var handelsbolag odlingen kunna fortsätta på de enskilda eller ekonomisk förening. Företagen leddes företagen. Vissa företag skulle kunna få avav en av deltagarna utsedd styrelse som sättning för biprodukter från växtodlingen,

98 SOU 1974: 30

t. ex. betblast. Företagen kunde också få Den egna smågrisproduktionen hade kunfördelar i fråga om ungdjur m.m. från nat utökas. För vissa företag hade anslutandelsladugården. ning till det gemensamma företaget inne- Deltagarna i de företag som upphört med burit att driften kunde fortsätta längre än gemensam mjölkproduktion ansåg den vik- vad som annars skulle ha varit möjligt. tigaste fördelen med denna form av sam- Storleksrationaliseringens fördelar avspegverkan vara att bundenheten till mjölkpro- lar sig även i erfarenheterna av sambetesduktionen minskade. Dessutom uppnåddes företagen. Variationerna i arbetskraftbehoen effektivare arbetsorganisation. Vidare vet mellan olika delar av året minskar i kunde byggnadskostnaderna begränsas. Yt- de enskilda företagen. Deltagarna kan unterligare fördelar var att förnödenheter kun- der sommaren specialisera sig på växtodde inköpas till förmånligare priser och att lingsarbetet vilket är av särskild betydelse maskinerna för hanteringen av grovfoder i norra Sverige. Semester och helgledigheter kunde användas mer rationellt än i en- kan erhållas. Sambetena ger också möjligskild drift i mindre skala. Deltagarna hade het för de deltagande företagen att expangenom diskussioner med varandra i anslut- dera arealmässigt genom att betesarealen ning till den gemensamma driften stimule- kan bytas ut mot slåttervallar och foderrats att skaffa mer information inför vik- sädesodlingar. En följd därav är i sin tur att tiga beslut än tidigare. kreatursbesättningarna kan utökas. En an- Ett viktigt motiv för de företagare som nan följd av storleksrationaliseringen är planerade att starta gemensam smågrispro- vidare i dessa fall minskade kostnader per duktion var att nå lägre anläggnings- och enhet för gödselmedel, foder och stängsel. driftskostnader. Vidare räknade man med Kreditanskaffningen har underlättats när att kunna gemensamt anställa skicklig ar- deltagarna lämnat borgen för gemensamt betskraft. Avbytarfrågan skulle man lösa upptagna lån. Psykologiskt sett har den sinsemellan. Möjligheterna till ett bra ur- gemensamma djurhållningen betytt en stival av stamdjur ansågs större än vid en- mulans för deltagarna att söka nya proskild drift. Genom en enhetlig och känd duktionsmetoder. utfodring och skötsel vid smågrisproduktio- Liknande erfarenheter hade erhållits i det nen borde de enskilda fläskproducerande gemensamma fårföretag som upphört. Det företagen få bättre och jämnare smågrisar. gav deltagarna nya arbetstillfällen utöver svårigheterna vid smågristransporterna arbetet på de enskilda företagen, vilket var skulle undvikas eller reduceras till följd särskilt angeläget under vinterperioden. Anav det kortare avståndet till fläskproduk- läggningskostnaderna per djur hade nedtionsföretagen. bringats, framför allt i fråga om byggna- De företag för gemensam fläskproduk- der och stängsel. Vidare hade tidigare outtion som var i drift hade uppnått flera av nyttjad betesmark kunnat användas i prostorleksrationaliseringens fördelar. Det inne- duktionen. Produktionsresultatet hade efter bar bl.a. lägre kostnader per enhet och hand förbättrats genom gemensam planedärmed bättre lönsamhet. Vidare kunde del- ring. tagarna slippa bundenheten vid produktionen. Kreditanskaffningen till företagen hade underlättats genom att deltagarna gemen- Yttre faktorer som försvårar samverkan samt gått i borgen. Avsättningen av smågrisar från deltagarnas egna företag hade När det gäller yttre faktorer som försvårar tryggats. Det förekom att betalningen för samverkan i gemensam animalieproduktion smågrisarna låg över den officiella note- hänvisar utredningen till vad som anförts i ringen. Samverkan innebar dessutom en sti- detta avseende beträffande gemensam jordmulans för företagarna att söka nya me- bruksdrift. Därtill kommer emellertid vissa toder för fläsk- och faktorer som kommit fram vid smågrisproduktion. ytterligare

SOU 1974: 30 99

intervjuundersökningen av nu ifrågavaran- kunna göra en tillfredsställande långtidsde företagare. planering och erforderliga investeringar. På I flera av de planerade fallen av gemen- investeringssidan betraktade man det som sam mjölkproduktion var det främsta skälet ett hinder att statligt stöd hittills inte kuntill att samverkan inte kom till stånd att nat utgå till anskaffande av stängsel, mjölkmjölkproduktion under då rådande förut- ningsanläggningar och utfodringssystem. sättningar inte ansågs tillräckligt lönsam. Denna faktor vägde särskilt tungt då det Inre faktorer som försvårar samverkan gemensamma företaget förutsatte en större byggnadsinvestering som krävde stora ka- Vad gäller faktorer i huvudsak inom de pitalinsatser av deltagarna. Härtill kom kra- deltagande företagen som hindrar eller förvet att ett tillräckligt stort antal företagare svårar samverkan gav intervjuundersökninginom ett begränsat område måste ansluta en åtskilliga erfarenheter. sig till den gemensamma produktionen. En starkt bidragande orsak till att de pla- Till de mest besvärliga problemen hörde nerade gemensamma mjölkproduktionsförevidare bl.a. frågan om hur arrendatorer tag som tidigare nämnts inte kom till stånd lämnar kreditsäkerheter vid byggnadsinve- var osäkerheten om vilken företagsform steringar. som var lämpligast. Man saknade m.a.0. Problemen för de företag som upphört goda exempel på hur en andelsladugård bör med gemensam mjölkproduktion hängde organiseras. På den tekniska sidan ansågs framför allt samman med nödvändigheten grovfoderanskaffningen vara ett av de främatt utöka produktionen. Detta krav var en sta problemen. Det gällde såväl skörden följd av de stigande kraven på avkastning som lagringen och transporten av grovfofrån företaget. En utökning förutsatte en der. I de aktuella fallen försvårades transgemensam byggnadsinvestering. I de fall då porterna, framför allt av gödsel, av de stora produktionen bedrevs i byggnader som till- avstånden mellan de deltagande företagen. hörde en av deltagarna skulle investeringen I samband därmed uttalade några företagaha medfört problem med avseende på sä- re farhågor för att de skulle bli alltför kerheten för det kapital som satsats av del- bundna av skyldigheten att leverera foder tagarna. till och hämta gödsel från det gemensam- Orsaken till att det gemensamma företag ma företaget på tider som företaget besluför smågrisproduktion som planerades ej tade. Vad gällde arbetskraften befarade kom till stånd var miljövårdshänsyn. Fram- nâgra företagare att det skulle bli svårt att för allt kritiserades dock den långsamma anställa skickliga djurskötare i andelsladuhandläggningen av tillståndsfrågan och den gården. Till de betänkligheter som fördes mindre goda samordningen mellan de stat- fram hörde också att det kunde bli svårt för liga organ som handlade ärendet. den enskilde företagaren att i önskad ut- Nyssnämnda erfarenhet hade också gjorts sträckning följa det ekonomiska resultatet i av deltagarna i de företag som drev ge- andelsladugården. mensam fläskproduktion vid undersöknings- Grovfoderanskaffningen utgjorde ett antillfället. Kontakterna med myndigheterna i geläget problem även för de mjölkprodukfråga om byggnadstillstånd, registrering tionsföretag som upphört. Särskilt ansågs m. m. tog lång tid i anspråk. Vidare påtala- värderingen av fodret problematisk och des att andelssvinstall inte kunnat få stat- dessutom mycket arbetskrävande. Det fanns ligt stöd då deltagarna inte brukade bestå- också risk för att det bästa grovfodret inte ende företag. levererades till andelsladugården utan avytt- I fråga om sambetesföretagen framhölls rades på annat håll. Även i dessa fall kände vikten av att kunna anskaffa en större sam- sig deltagarna bundna av att på bestämda manhängande betesareal. En så lång arren- tider leverera foder, hämta gödsel och utdetid som möjligt ansågs nödvändig för att föra arbete åt det gemensamma företaget.

100 SOU 1974: 30

Till hörde vidare bl.a. att an- mycket lika dem som angetts för gemenproblemen för driftsledarfunktionen inte sam mjölkproduktion. Grovfoderanskaffsvarigheten för var organiserad på samma sätt som klarlagts tillräckligt och att ersättningen ningen varit dålig, även för andelsladugårdarna dvs. så att var och arbetet med driftsledningen en av deltagarna under vinterperioden skulnär det gällde bokföring och redovisning. Dessutom förekom olika svårigheter i sam- le leverera grovfoder enligt ett visst schema.

band med generationsskiften. Då barnen till

en deltagare vuxit upp och börjat aktivt 4.3.3 Gemensam framställning av konsttordelta i jordbruksarbetet kunde det bli mer kat vallfoder attraktivt att sköta animalieproduktionen

enskilt än att delta i andelsladugården. Mot- Inledning sättningar förekom också mellan olika geborde ske. av konsttorkat vallfoder benerationer om hur produktionen Framställning drivs av ett flertal gemensamma företag i Också i de företag som drev gemensam osäkra om landet. De flesta av dessa har startats unfläskproduktion var deltagarna der de senaste tre åren. Fyra föreningar har vilken associationsform som var mest lämför dem. Bl. a. befarades att antalet varit i drift under tre år eller mera. Endast pad vid användningen av företagsfor- företagare som är medlemmar i nyssnämndeltagare inte skulle kunna da fyra föreningar valdes ut för intervjumen ekonomisk förening önskade. För att undersökningen. Vidare ingick i denna förebegränsas så som man inom samma förstarta företag av denna typ krävdes enligt tagare som är verksamma erfarenheterna att det fanns någon som var eningars verksamhetsområden. Dessa grup-

Initia- väntades ha störst erfainitiativrik och drev på planeringen. per av företagare emellertid renhet av ifrågavarande verksamhet. Också tivtagare riskerar att få göra en stor och driftsledarna vid företagen samt föreningarmycket del av planeringsarbetet nas styrelseordförande intervjuades liksom ta ansvaret för detta. Det kan lätt hända att ersättningen för arbetet inte är skälig. rådgivare vid lantbruksnämnderna.

På den organisatoriska sidan framhölls vi-

dare risken för att företaget fungerar då- Allmänna förutsättningar ligt om medlemmarna har liten sammanär väl att starta och bedriva framträdesvana och om ärendena inte Möjligheterna förberedda till sammanträdena. ställning av konsttorkat vallfoder påverkas

hör att av en rad allmänna faktorer. Dessa är bl. a. Till sambetesföretagens problem

det kan vara svårt att fâ tag på van arbets- följande. Grundläggande är självfallet att det finns kraft för den gemensamma djurhållningen klimatiska förutsättningar för vallodling i under sommarperioden. Om deltagarna sköområdet. I nederbördsrika områden har ter djuren själva är det viktigt att arbetet funktionellt mellan dem. vallgrödorna större konkurrenskraft gentkan organiseras emot andra grödor. Det ökar förutsätt- Till svårigheterna hör också vissa företeelför fodertorkningsföretag. I västser som synes hänga samman med djurens ningarna som sig skördesäsongen för vallovana att gå i grupper av den storlek sverige sträcker vid sambete. Man har kunnat grödorna från slutet av maj till slutet av gäller påvisa månad. Den jämna tillväxten av bl.a. ett ökat antal stångskador, juverin- september större besvär med brunstkon- vallarna under denna period gör att torkflammationer, än kan utnyttjas väl. trollen och i vissa fall lägre avkastning anläggningarna En viktig faktor är givetvis att markuni enskild drift. är tillräckligt. Vidare förutsätter en De faktorer som hindrade det gemen- derlaget dels rationell hantering av grönmassan vid skörd samma fårföretaget att fortsätta var att fälten med vallgrödor inte driftsledarfunktionen, dels grovfoderan- och transport I båda avseendena var hindren är för små och olämpliga i övrigt för skörskaffningen.

SOU 1974: 30

demaskinerna samt att transportvägen från För eningens styrelse. det dagliga arbetet fält till torkanläggning inte är för lång. vid torkanläggningen svarar en särskilt an- Arealstorleken bör enligt erfaren- ställd driftsledare per fält i nära samråd med någon heterna inte ca 2 ha. Största understiga eller några personer i styrelsen. transportavstånd som kan komma i fråga Till medlem kan antas person eller samhar uppgivits till mellan 15 och 30 km be- fällighet som bedriver jordbruk inom föreroende på vägens beskaffenhet och på vil- tagets verksamhetsområde. Ansökan om inket transportfordon som används. träde prövas av styrelsen. Medlem deltar i Leverantörer till vallfodertorkar kan vara föreningen med viss insats för varje tecknat såväl företag med nötkreatur som företag hektar. Insatsen kontant vid anforerläggs utan sådana. Flera skäl talar för att före- dran. Vidare avlämnar medlem vid inträtag med nötkreatur bör utgöra den stora det en medlemsrevers på visst belopp per gruppen leverantörer. Dessa företag är på tecknat hektar. Reverserna kan av föreningsikt mera stabila vallodlare än andra före- en användas som säkerheter för upptagna tag och kan dessutom inte obehindrat lägga lån. kan utesluta medlem som bry-

Styrelsen

om växtodlingen efter ändringar i prisrela- ter mot stadgarna eller på annat sätt skationerna mellan olika grödor. Vidare dar föreningen och inte rättar gör de sig efter varåtertag från torkanläggningen vilket stärker ning av styrelsen. Medlem får inte utträda avsättningen. Företag utan nötkreatur som ur föreningen förrän tidigast fem år efter söker nå växtföljdsfördelar vallod- inträdet. medlem genom Avgången har enligt huling har också intresse av att leverera grön- vudregeln endast rätt att få ut inbetalda massa till torkanläggning. Företag av denna insatser. Då utträdet sker på grund av att typ blir allt vanligare bl.a. i Skåne men ändras eller därför stadgarna att föreningen även norrut, t. ex. i Östergötland. fusioneras med annan förening utfås även Torkanläggningar som tar emot mer grön- på den utträdande belöpande del av beslumassa än som motsvaras av avsättningsmöj- tad vinstutdelning. ligheterna för konsttorkat vallfoder inom Vinst som i verksamheten uppkommer upptagningsområdet måste naturligtvis söka skall, efter avsättning till reservfond, enligt avsättning för produkten även utanför upp- föreningsstämmans beslut fonderas eller förtagningsområdet. Det kan ske t. ex. genom delas mellan medlemmarna i förhållande att träffa överenskommelse med redan eta- till deras insatser. blerade marknadsföringsorgan om Förutom medlemmarnas insatser försälj- genom ning av viss kvantitet torkat vallfoder varje sker en stor del av företagens finansiering år. Marknaden påverkas självfallet av till- genom lån. Investeringarna i företag av komsten av ytterligare torkanläggningar. denna typ uppgår i regel till mellan l och 2 milj. kr. Låneandelen har i de studerade företagen uppgått till 90-95 procent. För- Dri f tsorgan isation eningarna har därvid erhållit bottenlån De torkanläggningar som utredningen stu- som motsvarar ca 25 procent av kapitalderat är alla organiserade som ekonomiska behovet. Resten har täckts genom lån mot föreningar med stadgar som anger med- säkerhet i medlemsreverser och lån mot lemmarnas rättigheter och skyldigheter. statlig garanti. Jämte stadgarna finns odlingskontrakt vilka Odlingskontraktet mellan och föreningen reglerar den tekniska organisationen av medlemmarna innebär bl. a. att medlemskörd, transport, torkning och brikettering marna är skyldiga att från sin tecknade av vallfoder från viss kontrakterad areal. areal leverera den totala skörden under hela Föreningar av denna typ kan ha ett gan- vegetationsperioden till föreningens anläggska stort antal medlemmar. Driftsledningen ning. Styrelsen ger anvisningar för odlingarär därför starkt centraliserad. Ansvaret för na. Fältbesiktning sker varje år. Vallskörden löpande verksamheten vilar förpå den sker genom föreningens försorg enligt

102 SOU 1974: 30

vid önskad tid. Investeringsbehovet för de leveransplan. Beträffande skördeupprättad önskemål i enskilda företagen har minskat. Enskilda tiden tas hänsyn till odlarens

mån. Odlaren äger rätt att kon- lagringsutrymmen har begränsats. Omfattanmöjlig de nyinvesteringar i anläggningar för kontrollera den vid torkanläggningen uppvägda att ta del servering av vallfodret har undvikits. Föremängden färdig produkt samt

som haft behov att odla av torkningsjournalerna. Priset på färdigtor- tag utan nötkreatur

och regleras vall har fått ökade möjligheter att försälja kad vara bestäms av styrelsen

slut. Det baseras grovfoder. Vallfodret har på så sätt blivit efter räkenskapsårets på en handelsvara. Genom att vallarealen utett vägavstånd upp till 10 km från anläggett intensivare har vallodlingens konningen. På längre avstånd tillkommer nyttjats

för- kurrenskraft gentemot andra grödor ökat. tillägg per kilometer. Om inte odlaren

Även kvaliteten på fodret har kunnat höjas brukar hela eller del av den konsttorkade

skall resten vilket förbättrar resultatet i animalieprogrödan för egen djurskötsel

genom föreningen. Od- duktionen. lagras och försäljas med Konsttorkning av vallfoder skulle trolilaren får därvid det pris som utvunnits och fall inte ha kommit till stånd avdrag för framställnings-, lagrings- gen i många

Avräkning sker först om det inte skett i samverkan. Deltagarna försäljningskostnader. anser att företag av denna typ innebär en efter avslutat räkenskapsår. stimulans för jordbruket i bygden även i Den korta användningstiden per år utgör för andra produktionsgrenar än vallodlingen. ett av de största problemen torknings-

företagen. Man söker därför nya använd-

ningsområden för övriga delar av året. Ett som försvårar verksamheten Yttre faktorer tänkbart sådant är att torka potatis under

Till som kan hindra start vinterhalvåret. Möjligheterna till alternativ de yttre faktorer

och drift av gemensam vallfodertorkning användning är emellertid än så länge be-

hör framför allt ogynnsamma avsättningsgränsade. förhållanden. Det gäller givetvis sådana fö-

större del retag som måste kunna avsätta en Företagsekonomiska fördelar för de delta- Denna anav sin produktion på marknaden.

gande företagen del ökar i takt med minskningen av mjölk-

och det stegrade behovet av Till den konventionella vallodlingens svå- produktionen

vid åtgärder. Företagen righeter hör framför allt arbetstoppen växtföljdsskyddande

att rationalisera möter således allt svårare avsättningsförskörden och svårigheterna

av grovfoder. Konsttorkningen hållanden. utfodringen en sådan väsent- Ett annat problem är att metoden är ny av vallfodret har medfört och föga prövad. Forskning och försök på lig förenkling i bl.a. dessa båda arbetsmoområdet Produktionen bedrivs därment att de enskilda företagen kunnat ex- pågår.

för under viss osäkerhet beträffande bl.a. pandera, givetvis inom ramen för tillgången

det tekniska genomförandet och vallfodrets på arbetskraft. Mjölkproducerande företag Fö- kvalitet. De som köper en torkanläggning har kunnat öka ut mjölkkobesättningen.

med har kunnat gå är av dessa skäl i viss mån i händerna på retag köttproduktion

över från extensiv betesdrift till intensiv säljarna. Kritiska har vidare riktats med stallutfodring. Andra vägar synpunkter produktion att öka mot användandet av företagsformen ekonotill storleksrationalisering har varit misk förening bl. a. därför att alltför stor ut arealen eller starta en ny animaliepro-

måste tas till individuella önskemål duktionsgren. hänsyn

med centraliserad i vissa frågor, t. ex. vid planering av skörde- Även andra fördelar

arbetet. I andra frågor anses handläggvallfodertorkning har konstaterats. Företag förbättra ta för lång tid. Företagare med desmed anställd personal har kunnat ningen sa åsikter menar att en begränsning av anpersonalens möjligheter att ta ut semester

SOU 1974: 30

talet deltagare i bolagsform med kontrakts- kerhet beträffande det konsttorkade vallodling av vallfodret vore att föredra. fodrets värde som fodermedel och i fråga om de framtida avsättningsmöjligheterna för detta foder. Det kan också vara svårt Inre faktorer som försvårar verksamheten att bedöma de totala ekonomiska konse- Ett av de besvärligaste problemen har kvenserna för det enskilda företaget av en nämnts tidigare, nämligen den ojämna aranslutning. Rådgivningen inför anslutning betsbelastningen över året. Den gör att an- bedöms som otillräcklig. Den enskilde föreläggningarna utnyttjas endast delvis och att tagaren kan också som av det framgått de fasta kostnaderna för den producerade befara föregående att få sin vallodling alltkvantiteten blir höga. Vidare är det svårt för hårt styrd av torkföretaget. att få tag på skicklig arbetskraft på grund av arbetets säsongmässiga karaktär. En annan faktor som kan medföra problem är nödvändigheten att i större eller mindre grad styra medlemmarnas vallodling för att torkanläggningen skall kunna utnyttjas rationellt. Styrningen kan medföra kollisioner mellan medlemmarnas och det gemensamma företagets intressen. Svårigheterna ökar om medlemmarna består av grupper med olikartade intressen t. ex. så att vissa medlemmar bara vill ta första vallskörden för att sedan plöja upp vallen medan andra medlemmar vill ta tre eller fyra skördar varje år. Belastningen blir då ojämn. Behovet att sälja en del av det producerade vallfodret på marknaden kan också medföra interna problem som hänger samman med kvaliteten på grönmassan. För att få fram en god kvalitet på det vallfoder som säljs måste leverantörerna av grönmassa få betalt efter kvalitet. Kvalitetsbetalning är av primärt intresse för de företagare som inte återtar sitt vallfoder från fodertorken. Företagare som återtar det foder de själva levererat till torken har däremot inte samma behov av denna kvalitetsbedömning. Häri kan ligga en motsättning. Svårigheter kan uppstå att få en rättvis fördelning av ett torkningsföretags kostnader mellan dessa båda grupper av leverantörer. Det finns också risk för att enskilda företagare i en förening med många medlemmar får svårt att kontrollera och påverka kostnadsberäkningen och prissättningen av vallfodret. Förhållanden som kan göra de enskilda företagarnas tveksamma inför en anslutning till ett gemensamt torkföretag är vidare osä-

104 SOU 1974: 30

5 Samverkan över ägogränserna: utredningens

kommentarer och slutsatser

betraktar samverkan som en osäker väg att 5.1 Uppgiften lösa utvecklingsproblemen. Mot denna har utredningen Huvuduppgiften i detta kapitel är att i möj- bakgrund besvara den i avsnittet 3.4 upp- funnit det angeläget att genom den företagslig mån ställda under vilka förutsättningar ekonomiska undersökningen dels belysa de frågan enskilda jordbrukare kan tänkas uppfatta ekonomiska och sociala aspekterna på vissa

samverkan som ett realistiskt alternativ till mera avancerade former av samverkan,

dels peka på problem av olika slag som eget företagande. vore enkel om det kunde förut- kan vara förenade med sådan samverkan. Uppgiften sättas att Utredningen hoppas att framställningen företagarna regelmässigt accepterar samverkan alternativ skall bidra till att skapa ökad klarhet på som ett lämpligt eko- en del punkter som är av större betydelse så snart den ger någorlunda påtagliga nomiska fördelar framför när det gäller att främja samverkan i frameget företagande. utländska som svenska erfarenheter tiden. I detta syfte ger utredningen även Såväl visar emellertid att frågan är betydligt mera synpunkter på tänkbara vägar att lösa vissa än så. De ekonomiska aspek- mera betydelsefulla problem som är vankomplicerad Här bör vidare understrykas_ att utterna är självfallet av mycket stor betydelse. liga. Till dessa måste emellertid andra förutsätter att ett långsiktigt arläggas redningen Dit för att utveckla samverkan i olika viktiga faktorer. hör jordbrukarkårens bete _ traditionella individualism som former kommer till stånd bl.a. inom den självfallet utgör en tröskel som kan vara svår att statliga lantbruksorganisationen. Förslag

komma över såväl i enskilda fall som all- härom läggs fram i 8 kap.

mänt sett. Vidare är samverkan ännu en

så pass ny arbetsform att kännedomen om

fördelarna och nackdelarna därmed alltjämt 5.2 Allmänna synpunkter på samverkan är bristfällig. Det är fel att säga att sam-

verkan befinner sig på experimentstadiet, 5.2.1 Erfarenheter från Frankrike och om man tar hänsyn även till de utländska Spanien erfarenheterna. I Sverige är det dock fort-

farande ovanligt med samverkan som inne- Ekonomiska och sociala resultat bär en mera långt gående integration av driften Man samverkan över av de deltagande företagen. Eftersom ägogränserna bör därför inte förvåna ännu är relativt ny i dessa länder saknas sig över att många svenska särskilt äldre en tillfredsställande statistik rörande såväl jordbrukare, sådana,

SOU 1974: 30 105

de ekonomiska förhållandena i de gemen- att öka produktionen. De spanska motsvasamma företagen som förändringarna i de righeterna ställer inte samma krav och där deltagande företagen till följd av samver- finns alltså möjligheten att ta sysselsättning kan. utanför det gemensamma företaget på hel- En allmän erfarenhet är att samverkans- tid eller deltid. företagen vanligen uppvisar bättre resultat De största förändringarna för deltagarän företag av jämförbar storlek som drivs na i samverkansföretag har skett på den enskilt. Detta anses bero framför allt på sociala sidan. Till de fördelar som vunnits den mänskliga faktorn men det är oklart om räknas bl. a. möjligheterna till ledighet ungrundorsaken är att dessa företagare i viss der veckoslut och vid Detta har helger. mån utgör en elit eller att specialiseringen varit av särskild betydelse för de franska på olika uppgifter medför ökad teknisk företagarna som i regel sysslar med animaskicklighet hos deltagarna. Den ekonomiskt lieproduktion. Vidare har kvinnorna ofta avgörande faktorn är naturligtvis den stor- sluppit ifrån Till fördelarna mjölkningen. leksrationalisering samverkan ger. I detta hör även att deltagarna kan ersätta varsammanhang bör påpekas att samverkan in- andra vid sjukdom. Den känsla av solidanebär helt nya förhållanden ur de deltagan- ritet och trygghet som på så sätt uppstår de företagens synvinkel. mellan medlemmarna kan få till följd att Ett av huvudsyftena med samverkan är man vågar ta större risker för att främja givetvis att utnyttja resurserna bättre. företaget än vid enskild produktion. Slutli- På marksidan innebär samverkan förde- gen har det visat sig att stisamgåendet lar i synnerhet då jorden är starkt splittrad mulerar deltagarna till att specialisera sig på olika brukare vilket är fallet t.ex. i men samtidigt skaffa sig ökade eller nya Spanien där splittringen utgör ett allvarligt kunskaper rörande administrativa, ekonoproblem. De ökade arealerna gör det möj- miska och tekniska frågor som berör föreligt att skaffa effektivare maskiner. Det taget såväl vad gäller den egna specialiteten har varit av stor i Spanien där som företaget i allmänhet. betydelse I regel finns det mekaniseringen annars inte nått särskilt möjlighet för deltagarna att t.ex. resa bort långt. I Frankrike har företagarna i regel för att genomgå kortare kurser. De medvarit förhållandevis väl rustade på maskinsi- lemmar som är mera kunniga än de övriga dan före och därför måst avsamgåendet kan fungera som rådgivare. yttra överskottsmaskiner. I nästan samtliga Erfarenheterna av samverkan i ifrågavafall av samverkan har maskinkostnaderna rande länder har visat att denna arbetsform per hektar sjunkit. kan innebära vissa risker av psykologisk På byggnadssidan har kraven på investe- natur. De består främst i att deltagarna ringar skapat problem liknande dem som kanske inte längre känner sig som fria föregällt i fråga om maskinerna. I de fall då tagare med den speciella självkänsla som de gamla byggnaderna inte kunnat användas följer därav utan som anställda. Risken har svårigheterna varit mer framträdande. härför anses vara mindre i företag med re- Det har särskilt varit fallet med större före- lativt få medlemmar där man har nära tag för animalieproduktion som fordrar nya, kontakt med varandra och ändå var och en moderna byggnader. svarar för sitt arbetsområde. I företag med För arbetskraften - och an- medlemmar ökar risken därför att företagare många ställda har samgåendet i regel inneburit de ledande funktionerna där måste förbeundersysselsättning. Den franska form av hållas ett relativt fåtal. Även i mindre föresambruksföreningar som beskrivits i punk- tag kan emellertid liknande förhållanden ten 2.2.3 förutsätter att alla medlemmar- att någon eller några domiuppstå genom na arbetar på heltid i det gemensamma före- nerar de övriga. De medlemmar som upptaget. För att undvika fortsatt undersyssel- lever samverkan som negativ i detta avseensättning måste man i dessa fall finna vägar de gör troligen sämre insatser än de annars

106 SOU 1974: 30

skulle ha gjort. Det anses därför angeläget tegrerade företag gått över till total inteatt presumtiva deltagare gör klart för sig gration. Innebörden härav är naturligtvis att sådana problem kan uppstå innan de inte att partiell integration regelmässigt är ger sig in i samverkan. ett förstadium till total sådan. Vidare bör observeras att partiell integration ofta används på animaliesidan, särskilt fläskpro- Expansionsvägar och utvecklingstendenser duktion, där man är i hög grad beroende av Samverkansföretagen expanderar främst ge- bl.a. en så föränderlig faktor som prisutnom att utöka arealen. Det sker huvudsak- vecklingen. ligen genom arrende. Redan genom sin stor- När det gäller de franska förhållandena lek har de ett naturligt övertag över sina är det också intressant att notera att sammindre grannar när det gäller att komma verkan i familjeföretag ökar i förhållande över mark. Markägare som inte vill sälja till samverkan i icke-familjeföretag. Fram utan arrendera ut sin jord till enskilda till år 1967 var dessa båda typer av samföredrar ofta att göra det till samverkans- verkansföretag ungefär lika många. Därefföretag. ter har familjeföretagen ökat så att de f. n. En annan möjlighet till storleksökning utgör omkring 65 procent av det totala anär att anta nya medlemmar som ställer talet. Familjeföretagen har den fördelen att mark och kanske kapital till förfogande. de hindrar marksplittring och över huvud Denna utväg används emellertid sällan i taget underlättar generationsskiften. Huvudpraktiken utom i de spanska syndikaten. syftet med familjeföretag är dock att bevara Att nya deltagare inte gärna tas in hänger företagen i familjens ägo och inte nödvänsamman med olika omständigheter av digtvis att skapa större företag. Icke-familpsykologisk, ekonomisk och finansiell natur. jeföretag i samverkan skapar däremot nya Ett psykologiskt hinder är ofta att man har och större brukningsenheter och har alltså svårt att glömma motsättningar med gran- en helt annan betydelse än familjeföretanarna vid starten. Ett vanligt ekonomiskt gen från strukturrationaliseringssynpunkt. hinder är svårigheterna att bereda nytill- I fråga om lagstiftningen rörande samträdande medlemmar sysselsättning i fö- verkan är särskilt den spanska mycket fri i retaget även om de ställer mer mark till fråga om företagsform m. m. Det har gjort förfogande. Detta gäller särskilt de franska att samverkansföretagen i Spanien oberoensambruksföreningarna som kräver arbetsin- de av styrelseskicket utvecklats utan större satser på heltid. I Spanien finns som restriktioner och kunnat i hög grad annämnts åtminstone den teoretiska möjlighe- passas efter lokala förhållanden. En del ten att ta sysselsättning utanför samverkans- nackdelar har emellertid uppstått genom företaget och endast ställa mark till dess att åtskilliga företag överträtt gällande lagdisposition. I praktiken kan dock även där stiftning i olika avseenden. Sedan man nu många jordbrukare vara förhindrade eller fått flera typer av företag prövade i praktiobenägna att göra detta på grund av sin ken anses det vara möjligt att här liksom i ålder eller av andra skäl. Ett svåröverkom- Frankrike åstadkomma en flexibel reglering ligt finansiellt hinder följer av att deltagar- av företagen i juridiskt avseende. na i samverkansföretag i regel under årens Bland internationell expertis diskuteras lopp gjort betydande investeringar i före- vissa tänkbara utvecklingslinjer för samvertaget och därför inte lätt kan lösas ut. kansföretagen i Frankrike och Spanien på Vad beträffar de franska samverkansföre- längre sikt. tagen är det påfallande att partiell integra- En sådan är att vissa former av samvertion förekommer endast i något tiotal kan etableras även mellan samverkansföreprocent av det totala antalet samverkans- tagen. Det gäller bl. a. inköp och försäljning företag. Andelen sådana företag minskar. samt informationsutbyte men kanske även Det kan förklaras av att många partiellt in- samordning av produktionen.

SOU 1974: 30 107

Vad gäller utvecklingen inom företagen ren, tillgången på arbetskraft, naturföri fråga om antalet medlemmar råder delade hållandena m. m. meningar. En teori är att samverkansföre- Man kan således inte utan vidare föra taget endast är en övergångsform till ett över erfarenheter från andra länder på större enskilt företag sedan alla deltagarna svenska förhållanden. När det gäller samutom en trätt tillbaka. Däremot talar åt- verkan i det franska jordbruket är det t. ex. minstone för de franska sambruksföre- karakteristiskt att förespråkarna härför som ningarnas del att övriga deltagare måste ett viktigt argument åberopar önskemålet lösas ut vilket är kapitalkrävande. Om nå- att bevara jordbrukarnas oberoende. Samgon av deltagarna dör finns emellertid möj- verkan betraktas m. a.o. som en väg att ligheten att fortsätta verksamheten utan att förhindra att kapitalintresset tar överhanersätta honom om ingen av arvingarna den så att människan endast betraktas som önskar ta vid. en produktionsfaktor bland andra. I Spa- Vid bedömningen av antalet samverkans- nien har samverkan växt fram främst ur företag som kan tänkas tillkomma under de nödvändigheten att motverka bristen på arnärmaste åren i Frankrike och Spanien iakt- betskraft i vissa regioner genom mekanisetas stor försiktighet. Man antar att vissa ring. I områden utan bevattning omfattar typer av företag som f. n. inte är aktuella de största samverkansföretagen här stora för samverkan av olika skäl, t. ex. storleken, arealer och många medlemmar. Mot denna kan bli det framöver på grund av ändrade bakgrund är det naturligt att de franska ekonomiska förhållanden. Därtill kommer sambruksföreningarna har ett maximerat, den psykologiska faktor som ligger i att relativt lågt medlemsantal men inte de spansamverkan efter hand som fler företag star- ska motsvarigheterna samt att de förra tas accepteras som företagsform av jord- men inte de senare förutsätter ett personbrukarna i gemen. ligt deltagande i jordbruket av samtliga Utvecklingen i övriga OECD-länder an- medlemmar. Även i Spanien finns emellertid ses också svår att bedöma. I Japan har en typer av samverkansföretag som företer påtaglig avmattning inträtt på senare år. många likheter med de franska sambruks- Den hänför sig nästan helt till de partiellt föreningarna. integrerade företagen med deltagare som Vad beträffar samverkan i det svenska inte är jordbrukare på heltid. Svårigheter jordbruket är erfarenhetsunderlaget ännu har uppstått att kombinera arbetet i det ge- alltför begränsat för att man skall kunna mensamma företaget med arbete utanför göra några närmare jämförelser med fördetta, bl. a. i de egna företagen. Sådana har hållandena i Frankrike och Spanien. De förekommit även i Frankrike och Spanien samverkansföretag som i dag finns i Sverige men inte i samma grad. förefaller att ha flera drag gemensamma med de franska sambruksföreningarna än med de spanska formerna. Det gäller bl. a. 5.2.2 Svenska förhållanden i fråga om deltagarantalet vilket här genomgående är mycket lågt samt arbetsin- Jämförelser med utländska förhållanden satserna som i regel helt eller delvis ägnas Förutsättningarna för samverkan i jordbru- åt det gemensamma företaget. Å andra sikets primärproduktion skiljer sig i vissa av- dan finns det vissa tecken som tyder på att seenden mellan å ena sidan Sverige och å. vi framdeles kan få typer av samverkansföandra sidan övriga här berörda OECD- retag i Sverige som mera liknar vissa länder liksom mellan de senare inbördes. spanska former. Utredningen syftar härvid Det beror dels på skillnader i politiska, so- främst på företag som inte sysselsätter alla ciala och andra förhållanden av allmän medlemmarna utan som har ett större eller natur, dels på olikheter som hänför sig mindre antal deltagare vilkas insatser bedirekt till näringen, såsom företagsstruktu- gränsas exempelvis till mark eller kapital.

108 SOU 1974: 30

att många jordbrukare betraktar samver- Med reservation för nu antydda skiljakför samverkan kan som en övervägande positiv lösning tigheter i förutsättningarna de många utvecklingsproblem. En såär det intressant att notera ge- på företagens mensamma beröringspunkter som förelig- dan utveckling bör enligt utredningens uppunderlättas genom att staten satde utländska och de svenska er- fattning ger mellan om samverkan och farenheterna. Utvecklingen av samverkan sar på ökad information för att främja samöver ägogränserna i Frankrike och Spanien på konkreta åtgärder har visat att denna brukningsforrn under verkan. en ändamålsen- En förutsättning för invissa betingelser kan vara grundläggande stordriftens fördelar i formationsverksamheten är att erfarenhetslig väg att utnyttja avseende. Ut- breddas och systematiseras. Det såväl ekonomiskt som socialt underlaget att detta bör ske bl. a. genom planmässiga studier av redningens undersökningar visar

är förhållandet även i Sverige. samverkansföretag. Med konkreta åtgärder för att främja

samverkan avser utredningen vissa åtgärder av bl. a. juridisk och ekonomisk natur. Till Sam verkan som alternativ till eget de förra hör bl. a. tillskapandet av lämpliga företagande om associationsformerna i den mån regler i det sådana inte redan finns i lagstiftningen. Till Mot bakgrund av vad som anförts de senare hör främst utformningen av det föregående om företagens utvecklingsvägar finner statliga ekonomiska stödet. och utvecklingsproblem utredningen återkommer med närmare att det föreligger ett behov att komplette- Utredningen och förslag till åtgärder i 6-8 kap. Innan dessa ra de traditionella brukningsformerna som byg- kan redovisas erfordras vissa överväganden företagstyperna med nya former mellan två eller flera fö- bl.a. rörande frågor som är av särskild ger på samverkan principiell vikt eller som är av kontroverretagare. kunna siell eller annat sätt tveksam eller Utredningen anser sig samtidigt på företagaren komplicerad natur. utgå från att den genomsnittlige i dagens svenska jordbruk sannolikt inte

accepterar samverkan framför eget företa-

gande annat än i vissa speciella situationer.

Två huvudgrupper av företagare kan en- 5.3 Särskilda förutsättningar för samverkan ligt utredningens mening förutsättas i prin- Den ena gruppen becip godta samverkan. 5.3.1 Ändamål med samverkan står av företagare som är fast beslutna att

fortsätta jordbruksdriften men i så fal] Deltagarnas syften måste tillföra sina företag ytterligare rebildas i princip för att surser i form av mark, byggnader, inven- Samverkansföretag bl. a. medlemmarnas ekonomiska tarier, arbetskraft, rörelsekapital m. m. och främja intressen. Motivet kan emellertid bedömas inte kan åstadkomma detta på andra vägar. ur två perspektiv. Renodlas de företagseko- Den andra gruppen utgörs av företagare blir samverkan helt som visserligen kan fortsätta att driva sina nomiska synpunkterna utan tillskott av resurser men enkelt ett ändamålsenligt sätt att utnyttja jordbruk storleksrationaliseringens fördelar. Därvid som genom att avstå från samverkan går förutsätts att deltagarna är positivt inställda miste om vissa ekonomiska och/eller sotill samverkan eller åtminstone inte har en ciala fördelar och inte känner så stark till samtveksamhet mot samverkan att de är be- förutfattad, negativ inställning_

redda att göra detta offer. verkan. andra tar hänsyn till På grund av generationsbyten m. m. är Det perspektivet faktorer hos de enskilda det troligt att bilden efter hand ändras så vissa psykologiska

SOU 1974: 30

deltagarna som innebär att samverkan ac- har social karaktär i form av ökad eller cepteras med förbehåll. Sålunda kan _vissa ordnad fritid för deltagarna m. m. företagare innerst inne vara negativa till För att avgöra om samhällets syften med samverkan och obenägna att ändra denna samverkan tillgodoses i det enskilda fallet grundinställning även efter gynnsamma er- krävs en strukturbedömning med utgångsfarenheter av samverkan ekonomiskt eller punkt i allmänna och samhällsekonopå andra sätt. Att sådana företagare ändå miska värderingar. Dessa värderingar kan går in i samverkansföretag beror i regel på skilja sig från deltagarnas. När det gäller att de ser detta som enda utvägen att stanna statligt stöd till jordbrukets rationalisering kvar i jordbruket och behålla sina företag. gäller vissa kriterier för denna strukturbe- För dessa företagare är samverkan m.a. o. dömning. Utredningen återkommer med det minst onda av två onda Andra närmare rörande ting. synpunkter dessa frågor företagare som inte är beroende av sam- vid behandlingen av det statliga stödet till verkan för att fortsätta i jordbruket men i 8 kap. samverkansföretag ändå deltar kan förutsättas ha en mera positiv inställning till samarbete med andra Verksamhetens art företagare. De ser kanske helt krasst samverkan enbart som en väg att öka sina in- Utredningens har undersökningar begränkomster eller att reglera sina arbetsförhål- sats till samverkan inom jordbruket med landen och få en ordnad fritid. särskild tanke på växtodling och animalie- Det är naturligtvis viktigt att psykolo- produktion. Erfarenheterna bör också i giska grundfaktorer av nyss nämnd art klar- viss mån kunna tillämpas på samverkan görs innan samverkan startas, åtminstone inom trädgårdsnäringen. På det senare omom den äriförenad med större investeringar rådet har vissa arbeten utförts bl. a. vid eller långsiktiga ekonomiska och andra åta- lantbrukshögskolan rörande möjligheterna ganden. Annars ökar givetvis riskerna för att bilda en ny form av samverkan, s. k. att företaget råkar i svårigheter eller miss- trädgårdsbyar där man utnyttjar gemenlyckas genom inbördes stridigheter mellan samma anläggningar för värme, vatten deltagarna eller därför att någon eller nâg- och transporter m. m. Undersökningarna ra av dem lämnar företaget. tydde på att en gemensam etablering av trädgårdsföretag bör kunna ge bättre lönsamhet och lägre kapitalbehov. Samhällets syften Vad beträffar skogsbruket finns som Enligt gällande jordbrukspolitiska riktlinjer nämnts redan vissa former för samverkan skall som förut nämnts statens medverkan etablerade, bl.a. och skogsbruksområden till jordbrukets rationalisering avse samverkansområden. Som av reupp- framgår byggnad av effektivare jordbruksföretag dogörelsen för den företagsekonomiska unutan principiell begränsning till någon sär- dersökningen i 4 kap. har utredningen tillskild företagsform. Bl. a. skall specialise- mätt skogsbruket vikt bl. a. i det avseendet ring och övergång till drift i större skala att det kan ge alternativ sysselsättning då inom jordbruksproduktionen främjas. I den samverkan leder till undersysselsättning i mån bidrar till att samverkansföretagen växtodlings- och animalieproduktionen. förverkliga dessa strävanden utgör de ett värdefullt alternativ till enskilt företagande 5.3.2 Deltagarna sett från samhälleliga synpunkter. Detta gäller inte endast den ekonomiska utan Samverkansföretag av maskinföretypen även den sociala sidan av storleksrationali- ningar och vallfodertorkföreningar har i reseringens fördelar. Utredningen vill sålunda gel fler medlemmar än företag för gemenunderstryka värdet av samverkansföretagen sam och gemensam animalieväxtodling även i de fall då den huvudsakliga vinsten produktion. Det hänger samman med att de

l10 SOU 1974: 30

får sysselsättning i företaget. Det är är serviceföretag åt deltagarnas egna före- garna emellertid inte alls otänkbart att sådana tag och alltså inte syftar till att ge sina medlemmar De kan betecknas företag kan drivas enbart med anställda. sysselsättning. som konsument- eller producentföreningar. Det förutsätter att deltagarna har sysselsättoch ani- ning utanför företaget eller består av juri- Företag för gemensam växtodling däremot i princip diska personer vilka i sin tur saknar delmalieproduktion syftar som har intresse av att arbeta i till att ge deltagarna sysselsättning i produk- ägare tionen och är alltså produktionssamman- jordbruket. Det realistiskt att Mot denna bör ovillkorliga slutningar. är knappast bakgrund räkna med att sådana företag kan ha ett krav på arbetsinsatser av deltagarna i det större antal om kravet på syssel- gemensamma företaget inte - såsom f. n. deltagare är fallet beträffande - Det framgår klart av sambruksföreningar sättning upprätthålls. hittillsvarande erfarenheter av svenska sam- ställas upp som villkor för statligt stöd. Det bör vara en bedömningsfråga i det enskilda verkansföretag, bl. a. sambruksföreningarna. Dessa deltagarantalet under fallet om och i vilken utsträckning persontyder på att nyssnämnda förutsättning i regel begränsas liga arbetsinsatser av deltagarna skall vara till högst fem. en förutsättning för att stöd får utgå. Den- Krävs inte arbetsinsatser av na ståndpunkt torde i stort inte innebära personliga som nu tillalla deltagarna i produktionssammanslut- något avsteg från de principer ningar kan antalet deltagare givetvis ökas. lämpas i fråga om stöd till juridiska perom antalet i samver- soner. Frågan deltagare har betydelse framför allt då En annan sak är att deltagarna själva kan kansföretag Antalet del- ställa krav på att få sysselsättning i föredet gäller val av företagsform. kan också inverkan är en intern meltagare ha psykologisk taget. Detta angelägenhet på olika sätt. Under förutsättning att en lan dem som självfallet bör regleras i bolämplig företagsform väljs bör dock svårig- lagsavtal eller föreningsstadgar. Deltagarna heter av sådan art i regel kunna undvikas. bör då emellertid ha klart för sig hur dessa Samverkan över ägogränserna kräver gi- krav påverkar förutsättningarna för företa-

vetvis att deltagarna disponerar över de gets bestånd även på längre sikt. Kraven på individuella eller storleksrationalisering är som tidigare framföretagen med äganderätt förutsätts hållits inte en engångsföreteelse utan en nyttjanderätt. Samverkansföretag kunna som medlemmar även anta personer fortlöpande process. I vissa fall kan ratio- - - inte komma till stånd på annat fysiska eller juridiska som endast bi- naliseringen sätt än genom minskning av arbetskraftsindrar med kapital. Särskild vikt bör vid satserna. Har företaget inga anställda måste självfallet läggas deltagarnas förmåga att samarbeta. Den någon eller några av deltagarna då gå över samar- till annan eller, om tiden är kan framgå t. ex. av att de tidigare sysselsättning bör betat i mera begränsad omfattning med lyc- lämplig, pensionera sig. Denna situation kat resultat. Om samverkan kommer till förutses i god tid så att de utträdande delkan ordna sina ekonomiska förstånd trots att det psykologiska klimatet tagarna från inte är helt ställs hållanden och så att inte företagets bestånd början gynnsamt ökade krav på driftsledningen. Vidare är det äventyras genom oväntade kapitaluttag. angeläget att så noggrant som möjligt reglera deltagarnas rättigheter och skyldighe- 5.3.3 Markinsatser och markanskaffning ter så att risken för verkliga eller inbillade orättvisor elimineras Allmänna förutsättningar så långt det går. för ut- För att samverkan över ägogränserna I punkten 3.3.2 om jordbruksföretagens i allmänhet har utredgemensam växtodling och animalieproduk- vecklingsproblem tion skall komma till stånd fordras i regel ningen anfört att arbetsersättningen i jordatt åtminstone bruket bör kunna om fönågon eller några av delta- höjas väsentligt

SOU 1974: 30 lll

retagen storleksrationaliseras ytterligare att fördelarna inte motverkas av nackdelar samt blir föremål för en längre driven tek- bl. a. från arbetskraftssynpunkt. Om arbetsnisk och driftsorganisatorisk rationalisering. kraft frigörs genom rationaliseringen, vilket Som också framhållits förutsätter stor- i regel blir fallet exempelvis vid gemensam leksrationalisering att det finns tillskotts- växtodling, måste denna arbetskraft få anmark att köpa eller arrendera i tillräcklig nan sysselsättning, ev. utanför jordbruket. omfattning, till rimliga priser och inom Detta problem minskar eller försvinner om lämpligt avstånd från expanderande företag. motivet för samverkan är att vinna lätt- Utredningen har konstaterat att möjlighe- nader i arbetsbördan. terna att köpa jordbruksmark för storleks- Situationen kan också vara rakt motsatt rationalisering eller nyetablering kraftigt in- den nyss angivna. Det är fallet t. ex. då en skränks framför allt av det begränsade ut- företagare blir erbjuden att köpa eller arbudet på mark. På grund härav har arren- rendera mera mark än han själv kan bruka, deformen blivit en alltmer viktig faktor för dock inte så mycket mark att den totala jordbruksföretagens utveckling. brukningsenheten blir så stor att arbetskraft För att samverkan över ägogränserna i kan anställas. form av hel eller partiell integration av de I detta läge finns naturligtvis andra utindividuella företagens drift skall vara att- vägar än samverkan med andra företagare raktiv för företagen och ur allmänna sam- för att utnyttja överskottsmarken. Om förehällsekonomiska synpunkter måste den ge tagaren är ointresserad av eller negativt infördelar framför övriga driftsformer. Vi- ställd till samverkan använder han sig gidare måste den utgöra en konstruktiv väg vetvis av dem. Om han köper marken kan att komma förbi lokala hinder för storleks- han t. ex. sälja de delar som han inte berationalisering. Hur samverkan kan fungera höver till grannar förutsatt att reglerna om i sistnämnda avseende belyses i det följande. fastighetsbildning och jordförvärvslagen Det sker genom ett par enkla modeller för m. m. inte lägger hinder i vägen. Arrendesamverkan med utgångspunkt i två in- rar han i stället marken, kan han sedan tressanta situationer i fråga om tillgången möjligen i sin tur arrendera ut överskottspå mark. Modellerna har hämtats från den marken till grannar. företagsekonomiska undersökningen. För Om dessa utvägar synes företagaren i frånärmare studier av hur samverkan kan fun- ga vara mest naturliga så är det inte säkert gera i dessa situationer hänvisas till redo- att grannarna alltid betraktar saken på görelsen i 4 kap. samma sätt. En vidgad bedömning av det optimala utnyttjandet av ledigbliven mark kan i vissa fall leda till andra slutsatser i fråga om dispositionen av marken än de Marksituationer före integration som dras av förvärvaren med utgångspunkt En vanlig situation är att företagen saknar i hans egna värderingar. När det gäller möjlighet att expandera därför att det inte mark som förvärvas med äganderätt ger finns någon tillskottsmark att få, åtminstone jordförvärvslagen vissa möjligheter att rätta inte på villkor som är tillfredsställande från till missförhållanden i detta avseende. Vid företagsekonomiska synpunkter. utarrendering av mark som ägs av staten I denna situation kan samverkan etableras kan dylika hänsyn också tas i viss utsträckmellan två eller flera jordbruksföretag utan ning. Däremot finns inga motsvarande möjatt något nytillskott av mark utifrån sker. ligheter beträffande mark som ägs av en- Sådan samverkan ökar företagarnas möjlig- skilda och arrenderas ut. Här kan samverheter att utnyttja storleksrationaliseringens kan komma in som en viktig, korrigerande fördelar bl. a. genom driftsrationalisering faktor. Utredningen återkommer med vissa och genom centralisering av icke arealbun- principiella synpunkter därpå i det närmast den produktion. Den förutsätter emellertid följande avsnittet. Först anläggs här några

112 SOU 1974: 30

praktiska synpunkter på det diskuterade bruket. Det gäller i första hand driften fallet. men på längre sikt också i fråga om ägandel den aktuella situationen kan företaga- strukturen. ren i stället välja att utnyttja den erbjudna Nuvarande politik för strukturrationalimarken i samverkan med sina grannar. Han seringen grundas på uppfattningen att statkan samverka exempelvis med en granne ligt stöd i princip kräver en äganderättssom är undersysselsatt på sin egen bruk- mässig sammanföring av jorden till större ningsenhet och själv inte har några möjlig- brukningsenheter. Under en övergångstid heter att komma över tillskottsmark. Sam- accepteras tillskottsarrenden som ett led i verkan kan omfatta enbart tillskottsmarken strukturrationaliseringen. Utredningen ifråeller såväl denna som företagarnas egna gasätter i och för sig inte riktigheten av brukningsenheter. I båda fallen vinner gran- nyssnämnda princip. Samverkan över ägonen på samverkan redan därigenom att han gränserna bör emellertid rätt utnyttjad kunfår ökad sysselsättning i jordbruket. I na bli ett värdefullt led i strukturrationalibästa fall får båda företagarna optimal seringen. Till stöd härför räcker det att sysselsättning. Dessutom vinner de gemen- hänvisa till de av utredningen påtalade samt på de möjligheter i övrigt att utnyttja hindren när det gäller markanskaffning gestorleksökningens fördelar som det ökade nom köp. Det är inte sannolikt att förhålmarkunderlaget ger dem. landena kommer att ändras nämnvärt i po- Utom här skisserade marksituationer före sitiv riktning inom överskådlig tid. Att låta integration av driften på två eller flera dessa förhållanden styra eller alltför mycket jordbruksföretag finns givetvis en rad and- påverka utvecklingen på driftsidan är enra kombinationer. Det skulle föra för långt ligt utredningens mening olämpligt bl. a. av att penetrera alla alternativ. Utredningen samhällsekonomiska skäl, om det finns vähänvisar i stället till den företagsekonomiska gar att eliminera eller motverka dem -undersökningen. t. ex. genom samverkan över ägogränserna. Det förutsätter dock att dessa vägar inte i sin tur medför olägenheter vilka gör dem Strukturrazionalisering genom samverkan till sämre alternativ än om inga åtgärder Utredningen har vid den tidigare diskussio- vidtas. nen om jordbruksföretagens utvecklings- Utredningens uppfattning kan mycket förproblem (3.3.2) påpekat att sidoarrenden enklat åskådliggöras genom följande exemlångtifrån alltid leder till den bästa möjliga pel. indelningen i brukningsenheter därför att de Om det finns möjligheter att skapa ett på i hög grad beror av tillfälliga omständig- lång sikt rationellt tvåfamiljsjordbruk geheter och inte kommer till efter någon dis- nom att äganderättsmässigt föra samman positionsplan. För sin del har utredningen två eller flera brukningsenheter så är detta inte anledning att gå in på frågan om beho- från allmänna stmkturrationaliseringssynvet av en reglering även beträffande dispo- punkter att föredra framför samverkanssitionen av markarrenden. Å andra sidan formen. Om å andra sidan den förstnämnda vill utredningen betona att samverkan kan möjligheten inte är aktuell på grund av hinvara en väg att brygga över motsättningar der i fråga om utbudet av mark, markprimellan grannar när mark blir ledig och att serna, företagarnas ekonomi m.m. men eliminera eller minska olämpliga struktur- praktiska, ekonomiska och psykologiska förförhållanden som kan uppstå bl.a. i sam- utsättningar för att åstadkomma ett ratioband med markarrenden. nellt tvåfamiljsjordbruk i samverkan före- Bl.a. mot denna bakgrund betraktar ut- ligger så bör samverkansformen stödjas av redningen samverkan över ägogränserna samhället. som en i vissa fall lämplig metod att I anslutning till detta exempel vill utredåstadkomma strukturrationalisering i jord- ningen understryka att samhällets främjande

8 - SOU 1974: 30 113

av samverkan över ägogränserna bör sät- samverkansföretag således i princip föregritas in redan i initialskedet. Om företagar- per och påskyndar den traditionella strukna t.ex. i den här skisserade situationen turrationaliseringsprocessen bör enligt utredinte är medvetna om de möjligheter samver- ningens mening tillmätas avgörande betydelkan ger att förverkliga tvåfamiljsföretaget, se vid stödgivningen till samverkansföretag. bör de informeras härom exempelvis när de Sett från samhällssynpunkt innebär samsöker rationaliseringsstöd. Dessutom bör na- verkansföretagen att ekonomiska vinster turligtvis allmän information om samverkan görs i fråga om utnyttjandet av de insatta lämnas på olika sätt. Informationen bör gi- resurserna, bl. a. marken. Dessa vinster movetvis i enlighet med vad utredningen tidi- tiverar enligt utredningens bedömning att gare anfört inte skapa intrycket att företa- samhället tar på sig vissa av de särskilda garna utsätts för påtryckningar att sam- ekonomiska risker som onekligen kan vaverka. ra förenade med denna driftsform. En del Värdet från traditionella strukturrationali- av dessa risker hänger samman med att seringssynpunkter av samverkan över ägo- samverkan ännu är en relativt oprövad gränserna ligger i att samverkan på driftsi- form för rationalisering och försvinner alltdan i många fall på sikt leder till att fastig- så med tiden. Andra risker är mera permaheterna slås samman även äganderättsmäs- nent förenade med samverkan. Dit hör bl. a. sigt. Det gäller framför allt i sådana fall då obenägenhet från deltagarnas sida att binda samverkan leder till en så hård bindning sig för längre tid samt vissa brister i säkermellan de individuella företagen att dessas hetsunderlaget för statliga lånegarantier. Utuppbyggnad påverkas på ett mera avgö- redningen återkommer till dessa frågor vid rande sätt. De kan då i regel inte brytas behandlingen av rationaliseringsstödet i 8 ut ur samverkansföretagen utan stora svå- kap. Därvid kommer utredningen att anvisa righeter även för ägarna eller eventuella vissa vägar för att eliminera eller minska förvärvare. riskerna för förluster i samband med det Den äganderättsmässiga sammanslagning- statliga stödet till samverkansföretag. en kan ske i ett sammanhang på så sätt att det gemensamma företaget efter en tid Gemensamt ägande eller gemensam drift förvärvar de individuella företagen med tillhörande mark. Den kan också ske succes- Utredningen bedömer att det stora flertalet sivt t. ex. så att en av deltagarna förvärvar av de svenska jordbrukare som startar samde andras fastigheter vartefter de utträder verkansföretag liksom hittills varit fallet ur företaget. Han står då till slut som en- kommer att gå in i dessa med den öppna sam ägare till samtliga fastigheter och sam- eller outtalade förutsättningen att de skall verkansföretaget upplöses när den siste behålla sin individuella äganderätt till gårkompanjonen lämnar det. Ett sådant suc- darna. Utredningen räknar härvid inte med cessivt Övertagande kan också ske inom ett sådana mera undantagsbetonade fall som samverkansföretag som äger samtliga fas- exempelvis då deltagare överlåter mark till tigheter. Vederbörande förvärvar visserligen samverkansföretag som apportegendom eller då inte fastigheterna utan andelarna i före- för gemensamhetsanläggningar. taget men slutresultatet blir detsamma. Äganderättsförhållandena i ett samver- Nyssnämnda exempel visar schematiskt kansföretag kan emellertid t. ex. enligt det att samverkan över ägogränserna i många mönster som här skisserats ändras efter fall kan utgöra ett synnerligen värdefullt hand sedan väl kommit företaget igång. mellanstadium i den Det gäller särskilt från äganderättsmässiga, om företaget redan yttre strukturrationaliseringen av jordbruks- början äger mark som bildar en stabil kärfastigheterna. Hur dessa fall kan se ut i na kring vilken företaget byggs upp. Denna praktiken har den företagsekonomiska un- kärna kan då utökas med successiva fördersökningen gett olika exempel på. Att värv av deltagarnas mark.

114 SOU 1974: 30

Samtidigt bör inte döljas att en sådan i pengar men att inget hindrar att man anutveckling som nyss nämnts i vissa fall vänder någon lämplig form av index, offikan strida mot deltagares personliga intres- ciellt eller konstruerat för ett visst fall. se av att förvärva tillskottsmark för att När det gäller mark som deltagarna arbygga ut det egna företaget. Om det finns renderar ut till samverkansföretag bör rimanledning att räkna med att företaget inga problem uppstå beträffande avligtvis framdeles kan vilja förvärva mark som del- talens långvarighet. Markägare som inte är tagarna annarsskulle ha kunnat förvärva beredda att arrendera ut sin mark till samsom tillskottsmark, bör dessa redan från på tillräckligt lång sikt är i verkansföretag början göra klart för sig hur mycket de är regel inte lämpliga som deltagare. I detta beredda att avstå när det gäller utvecklingen sammanhang vill utredningen påpeka att arav det egna företaget. rendeersättning till deltagare i princip inte Att tanken på samverkansföretagets bör överstiga den som är gängse för liknanmarkförvärv avvisas vid ett företags start de mark i trakten. Sätts ersättningen till behöver inte innebära att den förkastats högre belopp, innefattar den även viss vinstför alltid. Deltagamas bindning till före- bör emellertid inte utdelning. Vinstutdelning taget kan nämligen öka helt frivilligt om förekomma denna väg annat än som arrende erfarenhetsmässigt finner att detta ger detillägg efter vederbörliga avsättningar till dem större fördelar än enskilt företagande. fonder m. m. Vid intervjuundersökningen har från jordbrukarhåll föreslagits, att markägare som Markupplåtelsernas varaktighet ställer mark till förfogande med långsiktiga Ett samverkansföretag vars verksamhet till arrendekontrakt skall ges särskild ersättning avgörande del grundas på mark som arren- härför genom att samhället stöder ett högre deras av deltagarna eller utomstående är än vad som är vanligt vid norarrendepris givetvis angeläget om att tillförsäkra sig mala På så sätt skulle arrendeperioder. marken för om möjligt lika lång tid som tillgodogöras en de] av de förmarkägarna företaget väntas bestå. Långsiktigheten i ge- delar som långsiktigheten medför för sammenskapsföretagandet och i arrendeavtalen Denna tankegång saknar verkansföretagen. är m.a.o. intimt förknippade med var- relevans vad enligt utredningens mening andra. Särskilt viktigt är detta samband till deltagare i samgäller arrendeersättning bl. a. vid gemensamt brukande som innebär verkansföretag. Dessa får ju del av nyssinvesteringar i byggnader och djur med krav nämnda fördelar genom själva delägarskapå gemensam grovfoderodling. pet, bl.a. i form av vinstutdelning och ev. Fr. o. m. den 1 januari 1972 gäller nya be- kapitalvärdestegring. Däremot skulle ett dystämmelser om jordbruksarrende. Bestäm- likt arrendestöd möjligen kunna innebära en melserna finns intagna i 8 och 9 kap. jor- viss stimulans för utomstående markägare dabalken. I syfte att stimulera utbudet av att gå med på mer långsiktiga arrenden än mark på arrende har i bestämmelserna in- finner det dock från eljest. Utredningen förts vissa reformer i riktning mot ökad av- flera synpunkter betänkligt att slå in på dentalsfrihet. har hänsyn till fortlö- Samtidigt tagits na väg som ju också bl. a. innebär arrendatorernas behov av skydd bl.a. be- pande subventioner till markägare. träffande besittningen. Skyddet består i att Ett annat från intervjuundersökförslag arrendator med vissa undantag har för- är att markägare som ställer mark ningen längningsrätt vid gårdsarrende och vid si- till förfogande med långsiktiga kontrakt och doarrende på mer än ett år. Förlängnings- därefter inte själva deltar med arbetskraft rätten gäller för alla slag av arrendatorer i det gemensamma brukandet skall ges samdvs. bolag, föreningar o.dyl. likaväl som ma övergångsstöd som de markägare erenskilda personer. Här bör inskjutas att håller vilka säljer sina fastigheter och överarrendeavgiften visserligen skall bestämmas går till annan verksamhet. Motivet är att

SOU 1974: 30 ll5

strukturrationaliseringen befrämjas i båda samverkansföretag eller till de enskilda delfallen. Förslagsställarna syftar på det stöd tagarna blir beroende av omständigheterna i som kan utgå enligt kungörelsen (1967: 422) det enskilda fallet. Utredningen hänvisar till om särskilt övergångsbidrag och avgångs- de synpunkter som anförts under rubriken vederlag åt jordbrukare eller någon motsva- Gemensamt ägande eller gemensam drift. righet därtill. Utredningen anser att ett dy- Dessa kan sammanfattas så att ju mer inlikt stöd ej skulle ha någon uppgift att tegrerade de enskilda är i samföretagen fylla som stimulans för markägare att upp- verkansföretaget, desto större skäl föreliglåta mark på långsiktiga arrenden till sam- ger i regel att det senare får förvärva marverkansföretag. Det vore för övrigt att ken. skapa konstlade motiv för deltagande i Det ligger i inköps- och försäljningssamverkansföretag som ju bildas för att verksamhetens natur att förvärvade fastigfrämja deltagarnas ekonomiska intressen heter inte bör belasta jordfonden onödigt genom att utnyttja storleksrationaliseringens länge. När det gäller mark som upplåts till fördelar. sambruksförening har dock hittills förutsatts att den skall kunna behållas lång tid på jordfonden för att möjliggöra betryggan- Statlig medverkan till markanskaffning de arrende till dess föreningen kan Lantbruksnämndernas aktiva inköps- och förvärva marken. Vissa möjligheter härförsäljningsverksamhet har visat sig vara ett till bör enligt utredningens mening fineffektivt instrument i strävandena till stor- .nas även i om samverkansförefråga leksrationalisering i jordbruket. Verksam- tag som är beroende av visst markunheten innebär i princip att lantbruksnämnderlag men som övergångsvis har svårt att derna dels förvärvar som förvärva mark. brukningsdelar erforderlig Som typexempel behövs för att genomföra den yttre ratio- använder i på sådana företag utredningen naliseringen och i sin tur överlåter dem till den följande diskussionen större företag lämpliga förvärvare, dels fönnedlar överlå- för gemensam som krämjölkproduktion, telser av jord i rationaliseringssyfte från ver omfattande investeringar i byggnader den ene markägaren till den andre. Förvärv och djur samt ett garanterat markunderlag bör i princip ske endast när det föreligger för foderproduktionen. sannolikhet för att fastigheten i fråga rela- Att lantbruksnämnderna bör ha möjligtivt snart kommer att användas för rationahet att upplåta mark till bl. a. större mjölklisering. Inköp av fastigheter i syfte att få producerande företag på långsiktiga arrenerforderlig rationaliseringsreserv i anslut- den motiveras av att markunderlaget för ning till mer omfattande fastighetsregle- byggnader och foderproduktion hör till desringar bör avvägas med hänsyn till nämn- sa företags mest sårbara punkter. Probledernas personella resurser att inom över- men är i viss mån olika vad gäller å ena skådlig tid genomföra projekten. sidan företagets brukningscentrum med an- Fastigheter som förvärvats i ifrågavaran- m. m. och å andra sidan foderdelsladugård de syfte redovisas på jordfonden. Detsamma produktionen. Utredningen tar först upp gäller investeringar på sådana fastigheter. frågan om markunderlaget för bruknings- Jordfonden är en ren förlagsfond. Numera centrum. redovisas även fastigheter som ägs av staten vill erinra om Inledningsvis utredningen och upplåts till sambruksföreningar på jord- att mark för brukningscentrum kan erhålfonden. las genom upplåtelse i samband med för- Utredningen förutsätter att lantbruks- rättning enligt lagen (1966: 700) om vissa nämnderna i den aktiva inköps- och för- I förarbetena gemensamhetsanläggningar. säljningsverksamheten beaktar även sam- till denna lag uttalas nämligen bl. a. att verkansföretagens behov av mark. Huruvi- samt andelsladugårdar gemensamma lagda tillskottsmark bör överlåtas direkt till och rings- torkanläggningar i jordbruket

116 SOU 1974: 30

skulle kunna bli föremål för sådan för- på den inslagna vägen med att ta över del- Dessa är dock inte tagarnas fastigheter, kanske en efter en. rättning. anläggningar nämnda är avpassad Det är emellertid att hinder av detta i lagen, som främst troligt för Lantbruksstyrelsen slag för markförvärv bortfaller efter hand tätortsbebyggelse. har intagit ståndpunkten att den rättsliga som företaget stabiliseras och de enskilda bindningen av gemensamhetsanläggningar företagen integreras däri. Staten bör då gitill fastigheter inte är förenlig vetvis vara beredd att överlåta marken på delägarnas med den rörlighet och anpassningsbarhet företaget. från driftsekonomiska synpunkter och från Ett annat fall då staten kan behöva träsom bör eftersträvas i mo- da in är när fastighetsindelningen inte är struktursynpunkt dernt Ett mellan in- lämplig för brukningscentrum och inte heljordbruk. samgående tressenterna i form av ekonomisk förening ler kan anpassas därtill utom möjligen på eller innebär längre sikt. Om staten då äger marken, kan handelsbolag enligt styrelsens en smidigare Utredning- de delar av berörda fastigheter som behövs mening anordning. en delar i huvudsak lantbruksstyrelsens upp- för brukningscentrum på ett enkelt sätt och ser därför inte skäl föreligga arrenderas ut till företaget. Såvitt utredfattning att närmare som ningen kan bedöma bör dock dylika situagå in på de möjligheter lagen om vissa gemensamhetsanläggningar tioner uppstå endast mera undantagsvis. teoretiskt ger att lösa föreliggande problem. Som framgått av Synpunkterna i det före- Detta även den nya lagstiftning om gående finner utredningen det således inte gäller som träder i särskilt sannolikt att staten behöver i någemensamhetsanläggningar kraft den l juli 1974. gon större utsträckning binda mark i jord- I övrigt kan mark för brukningscentrum fonden enbart som underlag för brukningsförvärvas eller arrenderas. Den centra av typen andelsladugårdar och likantingen bör helst nande. Möjligheten härtill bör emellertid enligt utredningens uppfattning förvärvas av företaget. Eftersom förvärvs- uppenbarligen finnas. kostnaden är enligt utredningens mei regel utgör en mindre del av Intressantare de totala investeringarna bör denna lösning ning frågan om staten bör främja exempeli större i princip inte innebära .några svårigheter. vis gemensam mjölkproduktion Arrenderas mark för skala genom att arrendera ut mark som brukningscentrum, bör arrendetiden lika vederbörande behöver för sin foderi princip vara lång företag som byggnadernas avskrivningstid, dvs. 20- produktion. Enligt utredningens uppfattning arrendeavtal är kan statlig medverkan i detta avseende be- 30 år. Sâ pass långsiktiga av att hövas då ett inte kan säkra sin inte många markägare intresserade företag binda sig för, knappast ens deltagare i väl foderförsörjning enbart från egen mark och Tanken att inte har råd eller möjlighet i övrigt att integrerade samverkansföretag. av enskilda arrendera mark mark som behövs. för anläggning köpa till den ytterligare ut- Vidare förutsätter att bristen i av ifrågavarande slag är således enligt utredningen redningens mening orealistisk utom möj- foderförsörjningen inte kan täckas genom ligen i vissa speciella situationer. En sådan tillräckligt ekonomiskt förmånliga och långsituation leveranskontrakt med i kan vara att två företagare över- siktiga deltagarna i ladu- företaget och utomstående. Staten bör då går till gemensam mjölkproduktion gården på en av brukningsenheterna. ha möjlighet att utnyttja lämplig mark på Däremot kan det tänkas finnas fall, då jordfonden för utarrendering till företaget staten kan ha intresse av att träda emellan på så lång tid som behövs. Målet bör vara att utarrendera mark att marken så småningom förvärvas av föregenom för brukningscentrum. Det gäller bl.a. då deltagarna i taget eller ev. någon av deltagarna enligt företaget är obenägna att låta företaget som vad tidigare anförts. sådant förvärva mark. De kan t.ex. frukta I vilken omfattning staten bör på detta att företaget så småningom skall fortsätta sätt stödja samverkansföretag för mjölkpro-

SOU 1974: 30 117

duktion och liknande företag är utredningen produktion, vilket torde vara mest ekonointe beredd att uttala sig definitivt om. miskt, förutsätter ett betydande markun- Svaret på frågan är beroende av bl. a. vilka derlag. Möjligheterna att förvärva eller arsamhällsekonomiska vinster som står att rendera så stora brukningsenheter är beernå genom företagen och genom statens gränsade för enskilda företagare, beroende engagemang i dessa. F.n. saknar vi här i dels på ekonomiska hinder, dels på den Sverige praktiskt taget helt erfarenheter av splittrade ägandestrukturen och svårighestörre mjölkproduktionsföretag som bygger terna att få tillräckligt långsiktiga upplåpå samverkan över ägogränserna i den me- telser. Genom samverkan över ägogränserning utredningen avser. Eftersom sådan na bör man dock i åtskilliga fall kunna samverkan för med sig åtskilliga problem, komma ganska långt upp på skalan, särsom inte återfinns i helt integrerade före- skilt om staten medverkar på det sätt som tag, ger erfarenheterna från t. ex. Gudhems här förordats. Utredningen anser att eroch Hörnsjöfors sambruksföreningar och farenheterna av statens medverkan bör få andra större mjölkproduktionsföretag som bli vägledande när det gäller omfattningen finns i dag inte på långt när tillräckligt un- av ifrågavarande verksamhet över huvud derlag för att besvara den här ställda frå- taget. gan på ett mera slutgiltigt sätt. I detta sammanhang vill utredningen erin- Utredningen vill emellertid understryka ra om att staten redan i dag har möjligheatt svaret delvis beror av vilken ambitions- ter att medverka till bildandet av stora nivå man uppställer beträffande företagens mjölkproduktionsföretag genom ännu längstorlek. När det gäller gemensam mjölk- re gående åtgärder än de som utredningen produktion av den relativt ringa omfattning nu berört. När det gäller sambruksföreningsom enligt vad i det föregående visats re- ar har nämligen förutsatts att staten utdan praktiseras på några håll i landet an- arrenderar marken och som jordägare på ser utredningen att staten bör utnyttja jord- sedvanligt sätt förser brukningsenheten fonden för utarrendering av mark till före- med erforderliga byggnader och anläggningtagen. Utarrendering bör givetvis ske en- ar. dast i sådana fall där det behövs för företagens start och stabilisering. Så snart företagen har möjlighet därtill, bör de överta 5.3.4 Byggnader, djur, maskiner marken från staten. Arrendena bör få avse Allmänna synpunkter såväl mark till brukningscentra som för foderproduktion o. dyl. Som utredningen se- Ett av de största problemen inom jordnare återkommer till erfordras inte f.n. bruket är som förut nämnts att man alltnågon förstärkning av jordfonden för ifrå- jämt arbetar med en stor outnyttjad kapagavarande ändamål. citet på många områden. Det gäller bl.a. Höjs ambitionsnivån i fråga om mjölk- byggnader, djur och maskiner. Samtidigt inproduktionsföretagens storlek - nebär splittringen av jorden på ett stort anytterligare dvs. över den skala som praktiserats hittills tal mindre driftsenheter effektivitetsförlusoch som man har erfarenheter av - inne- ter, därför att man inte kan optimalt utbär detta givetvis ett risktagande för företa- nyttja de produktionsmedel som står till förgarna som sträcker sig utöver det vanliga. fogande genom teknikens framåtskridande. Anses en sådan produktion önskvärd från Betydelsen av samverkan över ägogränserna samhällets sida, är det naturligt att staten när det gäller utnyttjandet av bl. a. de nu också tar på sig en del av de ökade risker- nämnda produktionsmedlen är mot denna na, om det behövs för att stimulera till- bakgrund självklar. Den erinringen bör gökomsten av sådana företag. Företag av den- ras att ett ökat kapacitetsutnyttjande självna storleksordning som baserar sin foder- fallet inte bör drivas längre än vad som är försörjning helt eller i huvudsak på egen driftsekonomiskt försvarbart.

118 SOU 1974: 30

samt och om användning av befintliga Vad beträffar byggnader och djur teringar

har vid intervjuun- byggnader efter till- och ombyggnad. maskiner och redskap

inställ- En stor del av de ladugårdar som nu andersökningen påvisats en gynnsam

flertalet vänds är för gamla och för små för en ägande bland ning till gemensamt uppfattning lönsam produktion. Om vi vill upprätthålla företagare. Enligt utredningens en tillfredsställande mjölkproduktion i lanär det i vissa fall lämpligt och även natur-

förvärvar sådana det på lång sikt måste vi därför räkna med ligt att samverkansföretag om dels en viss fortsatt nyproduktion av laduredan från starten, produktionsmedel av befintliga ekoekonomiska förutsättningar härför förelig- gårdar, dels upprustning

I båda fallen krävs beger. Det gäller framför allt mjölkkobesätt- nomibyggnader.

investeringar som det kan vara samt större byggnader och maskiner tydande ningar svårt att få räntabla om byggnaderna blir som inte skulle ha införskaffats av deltagar-

na om inte samverkan kommit till stånd. I för små. Särskilt när det gäller nyproduk-

tionen av ekonomibyggnader kan samverkommer själva samverkan troligen övrigt kan över ägogränserna vara en lämplig väg att i många fall leda till att samverkansfö-

att lösa företagarnas investeringsproblem. retaget övertar fler av produktionsmedlen

Dessutom minskar samverkan riskerna för allteftersom de enskilda företagen integre-

bl. a. mindre att nyproduktionen inriktas på ekonomiras. Vissa produktionsmedel, som är underdimensionerade i och maskiner, kan det dock vara byggnader byggnader intresse för att för- förhållande till strukturrationaliseringskraav mindre företaget

värva. ven.

av den I detta sammanhang vill utredningen kny- Utredningen bedömer att problem

som kan ta an till de i närmast föregående avsnitt omfattning och svårighetsgrad

redovisade tankegångarna om att staten bör väntas i fråga om samverkansföretagens

markresurser inte bör beträffande stödja samverkansföretag för mjölkprodukuppstå ställa mark till byggnader, djur, maskiner och övriga inven- tion genom att övergångsvis

tarier. Det hindrar inte att åt- förfogande på arrende, där företagens egna naturligtvis resurser och markresurser inte rörande förvärv och ut- ekonomiska skilliga spörsmål räcker till. Detta stöd får inte leda till att av byggnader m.m. kan föreligga nyttjande av samver- om möjligheten att få i samband med start och drift företagen går miste

vid den stat- till inre rationalisering, exemkansföretag. Man bör därför statsbidrag

i för eller varaktig förliga rådgivningen ha sin uppmärksamhet pelvis uppförande

av ekonomibyggnad. Sådant statshög grad riktad även på dessa produktions- bättring

medel. bidrag bör därför få utgå i dessa fall, trots

i 20 § första att åtgärden ej såsom krävs

rationaliseringskungörelsen sker i stycket

Byggnader samband med genomgripande och kapital-

är det i krävande yttre rationalisering. Utredningen Som utredningen tidigare nämnt

vill samtidigt understryka att statliga markvissa fall lämpligt, kanske även nödvändigt, för ifrågavarande ändamål enatt samverkansföretaget äger byggnaderna dispositioner

driften. dast bör ske i form av tillskottsarrenden, för den gemensamma Det gäller gi-

vetvis bl.a. sådana som stör- inte som gârdsarrenden. byggnader

Huruvida vid start av samverkansföretag re lagerhus, spannmålstorkar, grovfodertor-

Det helt ekonomibyggnader bör uppföras kar och dylika anläggningar. gäller nya

eller om befintliga sådana bör rustas upp också, om än inte alltid, byggnader för ge-

för den gemensamma verksamheten är en mensam animalieproduktion. som måste avgöras från fall till Vad beträffar av det sist- fråga byggnader nämnda vill först foga fall. Bestämmer man sig vid start exempelslaget utredningen vis av samverkan för mjölkproduktion för kommentarer till vad som anförts i nâgra att rusta upp byggnader, som tillhör någon föregående kapitel om behovet av nyinves-

SOU 1974: 30

av deltagarna, bör brukningscentrum för- utredningen ej ansett sig ha anledning att värvas av samverkansföretaget om det är gå in på. möjligt. Äger företaget anläggningen, slip- Å andra sidan är individuellt av ägande per man nämligen besvärliga problem med djuren det normala i vissa fall, bl. a. när det bl.a. ersättning till uthyraren för disposi- gäller sambeten. Huruvida djuren bör ägas tionen av anläggningen och intrång samt gemensamt eller individuellt är i stort sett med av förhållandena mellan beroende regleringen av produktionstypen samt av i företaget och uthyraren vid ev. likvidation. vilken grad de enskilda företagen integre- Vidare underlättas företagets möjlighe- rats. Utredningen avstår från att lämna ter att låna pengar på anläggningen efter- några allmänna rekommendationer i detta som det kan lämna fastighetsinteckningar avseende. som säkerhet i stället för eller jämte företagsinteckningar. Maskiner I mindre företag med få deltagare kan det vara fördelaktigare att företaget hyr an- Även i fråga om maskiner är gemensamt läggningen av deltagarna. Det innebär i re- eller individuellt ägande beroende av omgel att lämpliga byggnader rustas upp och ständigheterna i de enskilda fallen. Den byggs till. Därigenom kan årskostnaderna torde bli en kombinavanligaste lösningen för anläggningen vänedbringas ganska tion av gemensamt ägande och användning sentligt jämfört med om helt nya byggnader av deltagarnas maskiner, åtminstone vissa uppförs. av dem. Vidare föreligger naturligtvis den Ett problem som utredningen tidigare att maskinerna helt eller delvis möjligheten snuddat vid är hur man bör förfara med hyrs från utomstående, maskinexempelvis byggnader som inte används i den gemen- hållare. samma produktionen och som blir överflö- Om samverkansföretag använder deltadiga för deltagarna som äger dem. Ibland garnas maskiner är det nödvändigt att ställa går det att finna en alternativ användning Kraupp klara regler för hyresförhållandet. för sådana byggnader som gör att ägaren ven skiljer sig i viss mån beroende på om inte förlorar något eller som begränsar för- maskinerna används uteslutande av samverlusterna väsentligt. Förekommer trots allt eller om de används både av kansföretaget mera påtagliga förluster bör deltagarna få företaget och deltagarna. I det sistnämnda någon form av kompensation härför av fallet bör maskinernas ägare svara för alla företaget om de påyrkar det. Ev. kan före- utgifter för maskinerna utom för drivmetaget lösa in byggnaderna av deltagarna och del och arbetsinsatser. Hyran bör så långt skriva av dem i sin rörelse. Om även mar- det går anpassas efter marknadspriset. ken förvärvas i detta sammanhang kan det Om maskinerna används enbart av sambli aktuellt med statligt värdeutjämnings- är det särskilt att verkansföretaget viktigt bidrag. klargöra vem som skall svara för reparationskostnaderna. Denna fråga kan annars bli en källa till irritation. Principen bör Djur vara att företaget svarar för alla driftskost- Utredningen har tidigare nämnt att djurbe- nader för maskinerna utom för försäkringar sättningar i regel bör ägas av samver- och skatter. När man bestämmer hyran för kansföretagen. Detta är regel när det gäller maskinerna bör man utgå från en relativt gemensam mjölkproduktion av typen an- kort avskrivningstid och även ta hänsyn till delsladugårdar och fläskproduktion i an- behovet att täcka räntan på maskinkapidelssvinstall. Individuellt ägande av djuren talet samt utgifterna för försäkringar och som innebär att de hyrs ut till företaget eller skatter. En annan irritationskälla kan vara i den formen att deltagarna hyr anlägg- osäkerhet om vilken standard som erfordningen av företaget för egen produktion har ras i fråga om maskinunderhållet. Detta

120 SOU 1974: 30

problem kan lösas t. ex. genom att före- som rätten att disponera över dessa i den taget förbinder sig att köpa in maskinerna mån den senare inte uppges till förmån för till ett bestämt pris efter ett antal år. samverkansföretaget. På så sätt kan delta-

garna känna ett mått av oberoende i förhållande till gemenskapen och uppleva 5.3.5 Kapitalanskaffning sig själva som egna företagare. Kapitalanskaffningen är en begränsande Detta dubbla förhållande har både förfaktor för jordbruksföretagens utveckling. delar och nackdelar. Den väsentligaste för- Påfallande är den betydelse som arrende- delen är den nyss antydda, att nämligen formen fått som instrument vid storleksraföretagare som inte accepterar tanken på tionaliseringen bl. a. därför att den inne- total integration av sina företag med andras bär att kostnaderna för markförvärv spa- får möjlighet att genom samverkan tillgodoras in. göra samma fördelar av sig i huvudsak Utredningen vill understryka att samver- stordriften utan att all sin uppge självkan över ägogränserna i nämnda avseende ständighet. Vi rör oss här med en mycket ger samma fördelar som arrende förutom faktor väsentlig psykologisk som enligt utatt den erbjuder möjligheter till väsentliga redningens mening har en avgörande betyreduceringar i kapitalbehovet för byggna- delse när det gäller att stimulera tillkomsten der och maskiner m. m. I samverkansföreav samverkansföretag. Denna faktor skapar tag underlättas vidare kapitalanskaffningen emellertid Dessa är inte samtidigt problem. genom de insatser som deltagarna regelmäs- så mycket av ekonomisk art annat än som sigt förutsätts skjuta till som komplement biprodukter av huvudproblemet som gältill det lånade kapitalet. Insatser förekom- ler upprätthållandet av goda relationer melmer i såväl bolag som ekonomiska före- lan och stabilitet. deltagarna företagens ningar. I aktiebolag motsvaras insatsen av Möjligheterna härtill beror i mycket hög aktier. Aktier likaväl som insatser i hangrad på hur företagen organiseras. delsbolag och förening kan betalas med om vilken - aktie- Frågan företagsform pengar eller med annan s. k. egendom, bolag, handelsbolag, kommanditbolag, enapportegendom. kelt bolag, ekonomisk förening, sambruks- Utredningen har ej funnit anledning att förening eller ideell förening - som är gå nämiare in på andra frågor rörande ka- mest lämpad vid olika typer av sampitalanskaffning till samverkansföretag än verkan över kan inte disägogränserna sådana som hänger samman med det stat- kuteras förrän vissa grundläggande synliga rationaliseringsstödet. I en senare dis- allpunkter på samverkansföretagens kussion om val av företagsform för samver- männa redovisats. Vilka organisationsfrågor kan återkommer utredningen dock till vissa dessa frågor är och hur de bör lösas vaspeciella frågor som har direkt samband rierar i viss mån mellan olika av typer med detta val. och vid olika av samverkansföretag grader integration mellan de deltagande företa-

gen. 5.4 Vissa organisationsfrågor vill Utredningen understryka angelägenheten av att varje samverkansföretag orga- 5.4.1 Utgångspunkter niseras på ett sätt som passar för deltagar- Samverkan över ägogränserna innebär en- na och för den verksamhet som företaget

ligt utredningens definition att två eller skall bedriva. Vikten härav ökar ju större flera företagare disponerar jord och andra investeringarna i företaget är och ju mer

produktionsmedel gemensamt för att främja företaget inverkar på utvecklingen av de sina ekonomiska intressen och uppnå vissa deltagande förhåller företagen. Samtidigt sociala syften. Samtidigt kan de behålla det sig så att samverkan över ägogränserna äganderätten till sina enskilda företag lik- ställer deltagarna inför många problem som

SOU 1974: 30 121

är gemensamma just för denna form av fö- Tid för företagets start

retagande oavsett vilken företagsform man Bekräftelse att företaget får disponera

väljer. Det är alltså i viss mån möjligt att deltagarnas produktionsmedel (mark, ställa upp principer eller krav som gäller maskiner byggnader, etc.) för den geför alla de företagsformer som kan bli mensamma verksamheten i den ut-

aktuella. Utredningen presenterar i följan- sträckning så är avsett

de punkt en lista på sådana frågor som i Deltagarnas skyldigheter mot företaget stort sett genomgående återkommer i sami fråga om verkansföretagen. En del av dessa frågor är a) kapitaltillskott

av den naturen att de bör lösas i bolags- b) arbetskraftsinsatser

avtal och stadgar. c) insatser av andra produktionsmedel Organisationsfrågorna kan också gruppe- d) förhandsbesked om utträde (tid,

ras på så sätt att de spaltas upp efter den form)

verksamhet företagen bedriver och de spe- Företagets skyldigheter i fråga om ciella problem som är förknippade därmed. a) förvaltning Upprättandet av avtal och stadgar underb) protokollföring och registrering lättas om det finns gemensamma normer c) bokföring och räkenskaper för dem. Med tanke på den statliga stödd) årsredovisning verksamheten och rådgivningen på omrâe) vinstredovisning det är det angeläget att lantbruksstyrelsen f) användning av och hushållning med utarbetar normalavtal och normalstadgar produktionsmedlen för de vanligaste typerna av samverkansfö- och arbetsvillkor g) löneförhållanden retag i den mån så inte redan är gjort. för andra än delägarna

10. Företagets redovisning och räkenskaper

5.4.2 Gemensamma organisationsfrågor avseende

a) kostnader för inköp av vissa pro- Utredningen lämnar här en lista över orgadukter (utsäde, handelsgödsel, benisationsfrågor som i stort sett är gekämpningsmedel m. m.) mensamma vid samverkan över ägogränb) brukningskostnader serna med integration av driften på de delc) förvaltningskostnader tagande företagen. Listan kan delvis tjäna d) kostnader som företaget står för som stomme för bl. a. normalavtal och nore) hyran för deltagarnas maskiner, malstadgar. Eftersom behov av styrelse och gällande helt och/eller partiellt utsärskild driftsledning inte föreligger regelnyttjande mässigt upptar listan inte några punkter f) deltagarnas arbetsinsatsen ersättdärom. Kompletterande synpunkter i bl. a. ning, försäkringar etc. dessa avseenden lämnas i stället efter lisg) kreditering av behållningen av förtan. Listan har formen av en uppräkning av säljning av produkter viktiga punkter i ungefär samma form som h) medel för oförutsedda utgifter föreskrifterna i föreningslagen om innehålll. Bestämmelser om godkännande av särlet i stadgarna för ekonomisk förening. skilda regler beträffande ev. individuell

verksamhet Datum för avtalet eller stadgarna 12. Formen för ändring av reglerna om Deltagarna (namn, hemvist)

PE-NE

räkenskaper och redovisning Företagets firma 13. Revision och revisorer Ändamålet med företagets verksamhet och verksamhetens art 14. Frågor som avgörs av skiljemän

5. Definitioner av begrepp och termer som 15. Verkan av deltagares död, konkurs och

används senare i texten i den mån tvek- utträde

samhet kan uppstå om deras innebörd 16. Företagets upphörande (likvidation)

122 SOU 1974: 30

Beträffande vissa av de frågor som tagits bolag gäller i den mån deltagarna inte avupp i listan har utredningen tidigare anfört talat om annat, dels på att det råder ovanprincipiella synpunkter. Dessa komplette- ligt goda relationer mellan deltagarna. ras i detta avsnitt och avsnittet 5.5 med När det gäller innehållet i samverkansavallmänna överväganden rörande vissa orga- tal vill utredningen erinra om att associanisationsfrågor som utredningen tillmäter tionslagstiftningen innehåller dels tvingande särskild vikt bl. a. i samband med den stat- bestämmelser, dels dispositiva bestämmelliga rådgivningen. Till dessa överväganden ser. Tvingande bestämmelser skall tillämpas läggs i 8 kap. mera detaljerade synpunkter oavsett om deltagarna i samverkansavtal på frågor som är av speciell betydelse i bestämt att andra bestämmelser skall gälla. samband med den statliga stödgivningen till Dispositiva bestämmelser kan av deltagarsamverkansföretag. na ersättas med andra bestämmelser så När utredningen i det följande talar om länge de håller sig inom området för assoassociationslagstiftningen avser utredningen ciationsformen i fråga. I den mån deltagarlagen (1944: 705) om aktiebolag, lagen na är nöjda med de dispositiva bestämmel- (1895: 64) om handelsbolag och enkla bolag serna kan de låta bli att ta in motsvarande samt lagen (1951: 308) om ekonomiska för- bestämmelser i avtalet. Eftersom tvingande eningar. Sambruksföreningslagen behandlas regler skall gälla under alla förhållanden särskilt i 6 kap. behöver inte heller de tas med i avtalet. När samverkansavtal upprättas, bör delta- 5.4.3 Samverkansavtal garna således göra klart för sig dels om avtalets bestämmelser är förenliga med lagens Utredningen vill understryka vikten av att tvingande bestämmelser, dels om de disposamverkansföretag av åtminstone någon sitiva bestämmelser i lagen som inte satts ekonomisk omfattning inte bildas utan att ur spel i avtalet är lämpliga som kompledeltagarna upprättar ett skriftligt avtal där- ment till avtalet. Annars finns det risk för om. I avtalet bör i princip bestämmas vil- att deltagarna går in i samverkansföretag ket slag av association det gäller, hur asso- utan att ha förutsättningarna helt klara för ciationen skall vara uppbyggd i olika av- sig. Normalavtal som utarbetas av lantseenden och vad slags verksamhet den skall bruksstyrelsen bör i möjlig mån utformas bedriva. Detta gäller oavsett om företaget så att de eliminerar riskerna för dylika är juridisk - dvs. som sådant kan missförstånd. person förvärva rättigheter och ikläda sig skyldig- Beträffande innehållet i samverkansavtal heter samt uppträda som part inför dom- hänvisar till den förut utredningen i övrigt stol -- eller ej. Föreskrifter beträffande så- redovisade listan över gemensamma organidana avtal finns i associationslagstiftningen. samt till sationsfrågor associationslagstift- Ideella föreningar regleras visserligen inte Eftersom om ningen. lagen handelsbolag av lag men blir enligt praxis inte juridiska och enkla bolag inte innehåller nämnare personer förrän de antagit stadgar och valt bestämmelser i detta avseende anser utredstyrelse. ningen sig böra peka på följande punkter Att utredningen gör detta påpekande om som särskilt att ta med i avtal om viktiga behovet att upprätta skriftliga samverkans- sådana bolag. avtal beror närmast på att flertalet av de samverkansföretag som finns i dag bygger 1. Bolagsmännens namn och bolagets firpå muntliga avtal eller mycket ofullstän- ma diga skriftliga avtal. Dessa företag har for- 2. Bolagsmännens kapitalinsatser vid starmen av enkla bolag och är alltså inte juri- ten och tiden när de skall betalas in diska personer. Att de trots bristen på 3. Uppgift om vem som skall leda rörelskriftliga avtal fungerar i praktiken beror sen och om övriga bolagsmäns arbetsdels på att lagen om handelsbolag och enkla uppgifter

SOU 1974: 30 123

4. Ev. arvoden till bolagsmän för deras t. ex. nämnas att föreningsstämmans upp-

arbete åt bolaget gifter i de största ekonomiska föreningarna

5. Uppgift om vem eller vilka som teck- i regel helt eller delvis övertagits av full-

nar bolagets firma mäktige bestående av ett mindre antal rep-

6. Reglering av förhållandena vid längre resentanter som valts av medlemmarna. Det

tids sjukdom hos någon av delägarna hänger samman med att en föreningsstäm-

7. Principerna för fördelning av vinst och ma kan ha svårt att fungera tillfredsställan-

förlust de när antalet medlemmar är mycket stort.

8. Räkenskapsår samt tid för revision, När det gäller enkla bolag och handels-

bokslut, utbetalning av vinstandelar bolag innehåller lagen inga motsvarande

osv. regler om uppdelning av beslutsfunktioner-

9. Regler om överlåtelse av andelar i bo- na mellan stämma och styrelse. Inget hind-

laget till utomstående. Bl.a. bör anges rar emellertid att man i bolagsavtalet tar

om kvarstående bolagsmän har rätt in bestämmelser där beslutsfunktionerna

att köpa en salubjuden andel och i så regleras på ett lämpligt sätt i den mån det

fall hur värdet av den skall fastställas är förenligt med lagens tvingande bestäm-

(t. ex. genom skiljemän) melser. Är antalet bolagsmän stort bör helst

10. Regler för hur man skall förfara om en styrelse för bolaget utses. I fråga om sty-

en bolagsman avlider eller om hans relsens befogenheter, ansvar och arbetsfor-

bolagsandel dras in i bodelning mer kan man i bolagsavtalet ange exempel-

ll. Bolagsavtalets giltighetstid och hur man vis att motsvarande regler i aktiebolagslagen

säger upp det. skall följas. Man kan också förfara t. ex. så

att en av bolagsmännen får i uppdrag att Dessutom bör man i avtalet ta med allt leda företaget medan de övriga får andra som kan få betydelse för att verksamheten uppgifter. skall kunna drivas så smidigt som möjligt I kommanditbolag svarar inte alla bolagsutan tvister eller missförstånd. Särskilt bör männen såsom i handelsbolag obegränsat klargöras hur bolagsmännen delat upp skylför bolagets förpliktelser. I sådana bolag digheter, rättigheter och ansvar. har vissa delägare, dock ej alla. förbehål- Utredningen anser sig kunna förutsätta lit sig att inte svara för bolagets förplikatt samverkansföretag av någon ekonomisk telser med mer än vad han insatt eller åtagit omfattning inte bildas utan anlitande av sig att insätta i bolaget. Sådana begränsat sakkunskap som biträder bl.a. när det gälansvariga bolagsmän, kommanditdelägare, ler upprättande av samverkansavtal. Beträffår inte delta i förvaltningen som handhas fande företag som får statligt stöd sker reav de obegränsat ansvariga bolagsmännen, gelmässigt en ingående granskning av samkomplementärerna. Man kan emellertid beverkansavtalen. Vad angår de närmare krav stämma annat i bolagsavtalet. som därvid bör ställas på innehållet i av- Beträffande aktiebolag och ekonomiska talen hänvisas till 8 kap. föreningar regleras beslutsfattandet på olika

nivåer ingående i lagstiftningen. Regel-

systemen är avpassade för större associa- 5.4.4 Beslutsfattandet tioner med många medlemmar och kan där-

Reglerna om beslutsfattandet hör till de all- för te sig omfattande och besvärliga för

ra viktigaste i samverkansavtalen. dem som inte har erfarenheter av dem.

Beslutsfunktionerna vilar i aktiebolag på Detta bör emellertid inte avskräcka dem

bolagsstämman och styrelsen samt i ekono- som ämnar starta samverkansföretag från

miska föreningar på föreningsstämman och att använda någon av dessa associationsfor-

styrelsen. Detta gäller i princip. I stora ak- mer. I praktiken finns det nämligen stora

tiebolag och föreningar kan vissa besluts- möjligheter att tillgodose de formella krav

funktioner åvila även andra organ. Det kan på beslutsfattandet som ställts upp i lag-

124 SOU 1974: 30

stiftningen utan att därför eftersätta be- råda en schablonmässig tillämpning av prinhovet av smidighet och effektivitet i för- cipen en man - en röst i samverkansfövaltningen av även mindre företag. retag. Då deltagarnas insatser av kontanter och produktionsmedel i form av mark, arbetskraft, byggnader, maskiner etc. i före- 5.4.5 Rösträtten taget varierar mera påtagligt kan det helt En fråga som enligt utredningens uppfatt- enkelt vara nödvändigt att differentiera ning troligen kommer att ställas under dis- rösträtten för att företaget skall kunna starkussion i många fall om utvecklingen på tas och fungera. Differentieringen kan ocksamverkansområdet tar fart är rösträtten. så vara nödvändig för att företaget skall Rösträtten kan antingen vara lika för alla kunna expandera genom att ta in nya deldeltagare eller differentieras på olika sätt tagare som tillför företaget kapital m. m. och på olika grunder. På aktiebolags stämma har varje aktieägare normalt en röst för 5.4.6 Driftsledningen varje av honom ägd aktie. I bolagsordning kan emellertid bestämmas att vissa aktier Till de avgörande förutsättningarna för att skall medföra högre röstvärde än andra en- samverkan över ägogränserna med integraligt olika alternativ. På denna punkt råder tion av driften skall kunna lyckas hör eralltså här i stort sett avtalsfrihet. Samma farenhetsmässigt att driftsledningen organiförhållande gäller beträffande ekonomiska seras på ett lämpligt sätt. Med driftsledning föreningar. Som alternativ kan där före- avser utredningen i detta sammanhang den komma t. ex. en röst för varje andel i dagliga ledningen av verksamheten. Vad föreningen eller att rösträtten sätts i relation utredningen syftar på och strax återkommer till den omfattning i vilken medlemmarna till är behovet av särskilda driftsledare, en begagnar sig av föreningens tjänster. Också eller flera, som är ansvariga inför styrelsen i fråga om handelsbolag och enkla bolag och styrelsens ordförande eller inför stämråder frihet att gradera deltagarnas rösträtt, man om styrelse saknas. t. ex. efter insatsernas storlek eller efter I vissa fall kan samverkansföretag klara det arbete som de utför åt bolaget. sig utan någon särskild driftsledning. De Av övriga aktuella associationsformer hör emellertid mera till undantagen. Som är det f. n. endast sambruksföreningen som exempel kan nämnas fall i verkligheten där är bunden till principen en man -- en röst. det gällt två deltagare som delat upp drif- Regeln är tvingande. Den motiveras av ten mellan sig så att var och en haft sitt önskemålet att undvika slitningar och miss- särskilda ansvarsområde, den ene animalienöje. Utredningen vill understryka att det produktion och den andre växtodling. I dyinte är någon tillfällighet att denna regel lika fall är det onödigt och kanske rentav skrivits in i sambruksföreningslagen. Sam- olämpligt att utse någon av deltagarna till bruksföreningar kan bildas för samverkan driftsledare. såväl över som inom ägogränserna men pro- I övriga fall bör särskild driftsledning blematiken i förevarande avseende är i stort utses. Om verksamheten inte är mycket omsett densamma i båda fallen. Innan man fattande och uppdelad på sinsemellan aven man - en röst vid som var och en frångår regeln gränsade produktionsgrenar bildande av samverkansföretag bör därför för sig kan behöva en särskild driftsledare de presumtiva deltagarna dels ha gjort bör det räcka med en driftsledare. Finns klart för sig hur en differentiering av röst- flera driftsledare, bör någon av dem vara rätten påverkar deras inflytande i företaget, närmast ansvarig inför styrelsen eller stämdels ha accepterat differentieringen som man. rättvis. Behovet av driftsledare gör sig särskilt Utredningen vill för sin del - trots så snart ett samverkansföretag har gällande - inte till- anställda arbetare. Det får inte regeln i sambruksföreningslagen föreligga

SOU 1974: 30 125

någon tvekan om ansvarsfördelningen inom givna än de mellan en driftsledare som själv företaget. Detta gäller i än högre grad då är delägare och övriga delägare. I det sedeltagarnas egna anställda utför arbete åt nare fallet ställs alldeles särskilda krav på samverkansföretaget för deltagarnas räk- driftsledarens personliga kvalifikationer i ning. olika avseenden. Det kan naturligtvis också Driftsledarens åligganden och ansvars- förekomma fall av motsatt natur där delområde bör anges i samverkansavtalet ägarna har lättare att acceptera en annan eller i särskilt avtal mellan företaget delägare än utomstående som driftsledare.

och driftsledaren. Åliggandena bör i princip Formella krav på att driftsledare skall

omfatta den löpande förvaltningen och finnas i association har uppställts endast driftsledaren skall givetvis vara skyldig att beträffande aktiebolag vilkas styrelse består följa de riktlinjer och anvisningar som sty- av tre eller flera ledamöter. Driftsledaren relsen eller stämman gett. Till den löpande kallas där verkställande direktör. Denne är i förvaltningen hör inte åtgärder som är regel en av bolaget anställd person som ägav ovanlig beskaffenhet eller stor betydelse nar hela sin tid åt att leda bolaget. Inget med hänsyn till omfattningen och arten av hindrar att man har driftsledare även i företagets verksamhet. Sådana åtgärder bör övriga associationstyper. driftsledare få vidta endast om han bemyndigats därtill av styrelsen eller stämman el- 5.4.7 Planeringen och redovisningen ler om bemyndigande inte kan avvaktas utan att det medför väsentliga olägenheter En mycket viktig del av samverkansföreför företagets verksamhet. Styrelsen eller tagets organisation är planeringsverksamhestämman bör underrättas om åtgärden så ten och uppföljningen av planeringen. Det snart det kan ske. förutsätter att företaget har en ordentlig Driftsledarens arbete kan underlättas om budget samt ett effektivt bokförings- och styrelsens ordförande får vissa befogenheter redovisningssystem. Regler om de krav som som gör att han kan stödja driftsledaren ställs i dessa avseenden i olika associationst. ex. i brådskande situationer. Hur långt former finns i associationslagstiftningen till ordförandens befogenheter skall sträcka sig vilken utredningen hänvisar. när det gäller ingripanden i driftsledningen Att utredningen nämner planeringen är tveksamt. Gränsdragningen mellan hans m. m. beror närmast på den psykologiska och driftsledarens befogenheter bör emeller- effekt som det kan ha om deltagarna i ett tid anges klart. samverkansföretag vid lämpliga tillfällen Om det bland samverkansföretagets del- kan förvissa sig om företagets ställning och tagare finns någon som är lämplig för de ekonomiska fördelar som företaget ger uppgiften som driftsledare bör denne kunna dem. Detta är ganska självklart om man utses därtill. Är sammanhållningen god och tänker på att det i regel är just dessa förflyter verksamheten smidigt bör driftsleda- delar som motiverar tillkomsten av samverren även kunna vara ordförande i styrelsen kansföretag. Bokföringen bör därför läggas eller kanske rentav ensam utgöra styrelsen upp så att deltagarna kan få klara besked vilket är tänkbart i företag med få delta- i första hand om företagets inkomster, utgare. gifter och tillgångar. Vidare bör de så I vissa fall kan det vara lämpligast att långt möjligt kunna följa företagets ekonoanställa en driftsledare som inte är deläga- miska utveckling på längre sikt och hur den re i företaget. Det gäller bl. a. då det inte påverkar deras egen ekonomiska ställning. finns någon lämplig person bland deltagar- Från företagsledningens synpunkt innena eller då det av psykologiska skäl är klo- bär en välordnad bokföring givetvis ökade kast att göra så. Det bör observeras att re- möjligheter att följa effekten av olika åtlationerna mellan en driftsledare och an- därefter och gärder och anpassa planeringen ställda i princip är mera självklara och till ändrade förhållanden.

126 SOU 1974: 30

5.5 Val av associationsform med tillfälliga svårigheter i rörelsen. Företaget bör så långt möjligt kunna själv- 5.5.1 Krav på associationsformen ständigt ta olika slags lån utan säkerhet i deltagarnas enskilda egendomar. Som allmänna krav på associationsform för samverkansföretag - avseende samver- 4. Associationsformen bör tillförsäkra den med hel eller delvis enskilde hans kan över ägogränserna deltagaren självbestämav driften - manderätt som egen företagare. Han bör integration gäller enligt utreddärför kunna när han så önskar säga ningens erfarenheter a) att den skall vara flexibel så att före- upp avtal med företaget och utträda ur taget kan utvecklas på ett enkelt sätt, detta så långt det kan ske med hänsyn stabilitet ge- till gemensamma investeringar som b) att den skall ge företaget nom att utträdesrätt gjorts och till avtal som upprättats begränsa deltagares den på annat sätt i den ut- därom. eller kringgärda sträckning så behövs i det enskilda fallet, 5. Associationsformen bör underlätta adc) att den skall ha deltagarnas förtroenministrationen av personväxlingar i förede som den lämpligaste i just deras fall. ekonomisk rekonstruktaget. En partiell Dessa allmänna krav kompletteras med tion bör därvid vara lätt att genomföra en lista på krav från jordbrukarhåll som antingen genom upplåning av nytt kapitagits fram vid den företagsekonomiska tal eller genom ökning av insatskapitalet undersökningen och som mera inträngande per deltagare eller, vid ökning av antalet belyser den i vissa avseenden ganska bedeltagare, genom att insatskapitalet per svärliga problematiken kring valet av assodeltagare minskas. ciationsform vid samverkan i jordbrukspro- 6. Associationsformen bör begränsa möjduktion. ligheterna för deltagare att utträda ur företaget i de fall då han deltagit i be- 1. Det bör vara möjligt slut om att ta emot statligt rationaliantingen seringsstöd, om den avsedda rationalisea) att bilda associationen mellan persoringen väsentligt försvåras genom utträner med olika intressen såsom t.ex. det. att få ersättning för arbete, mark 7. Associationsformen bör möjliggöra ofeller kapital eller att få inflytande i fentlig kontroll av företagets ekonomiska olika frågor, ställning och utveckling till skydd för eller tredje man i företagets affärskontakter. b) att associationen sluter avtal med per- 8. Associationsformen bör vara förmånlig soner som t. ex. ställer mark till förför deltagarna från skattesynpunkt. fogande mot att de får visst inflytande över markanvändningen eller mot att arrendet ställs i relation till resul- 5.5.2 Tillgodoseendet av deltagarnas tatet av rörelsen. intressen

2. Associationen bör kunna startas och ad- Som framgått av den tidigare diskussionen ministreras på ett enkelt sätt. Bildandet har utredningen kommit fram till uppfattav associationen får dessutom inte vara ningen att statligt rationaliseringsstöd i prinförenat med stora kostnader. cip bör kunna utgå till samverkansföretag 3. Associationsformen bör medföra att fö- oavsett vilka produktionsmedel deltagarna retaget bygger upp så stor andel eget sätter in i företaget. kapital som möjligt för att dels minska När det gäller samverkansföretag i vilka företagets beroende av de enskilda del- skall ingå deltagare som enbart satsar katagarna, dels minska riskerna i samband pital kan inte formen ekonomisk förening

SOU 1974: 30 127

användas. Den ekonomiska föreningen är tjäna till ledning. Om rörelsen går med nämligen en personsammanslutning, inte vinst, bör hinder ej finnas mot att markägasåsom aktiebolaget en kapitalsammanslut- ren får sin del exempelvis genom arrendening. För sådana samverkansföretag måste tillägg liksom den som deltar med arbetsnågon av bolagstyperna -- aktiebolag, han- prestationer bör få lönetillägg. Ett sådant eller - användelsbolag kommanditbolag arrangemang bör vara möjligt i såväl handas. Föreligger inte denna situation kan delsbolag som ekonomisk förening. vilken som helst av associationsformerna I detta sammanhang bör erinras, att ränta bolag eller förening användas med den re- inte utgår på kapitalinsats i ekonomisk förservationen i fråga om föreningsformen att ening och att vinstutdelning på sådan kadet måste finnas en personanknytning mel- pitalinsats inte får överstiga fem procent lan föreningens verksamhet och medlem- per år. När det gäller handelsbolag får därmarnas ekonomiska intressen. emot ränta utgå på insats vilket givetvis är Det är naturligtvis svårt att bedöma fördelaktigt från kapitalanskaffningssynhur pass vanligt det kan bli att samver- punkt. Om inget annat bestämts i bolagskansföretag behöver ta med deltagare som avtalet, utgår räntan med fem procent per enbart satsar kapital eller om det över hu- år. vud taget är tänkbart att man kan få tag på villiga finansiärer. Utredningen håller det i 5.5.3 Bildande, start och administration varje fall inte för uteslutet att det kan förekomma i viss utsträckning. Dessutom finns Synpunkten att associationen bör vara sånaturligtvis alltid den möjligheten att del- dan att den kan startas och administreras tagare som säljer sin mark till samverkans- på ett enkelt sätt samt att bildandet inte bör företaget t.ex. för att pensionera sig ändå vara förenat med stora kostnader finner utkan vilja ha kvar ett visst inflytande i före- redningen vara väsentlig. taget genom att låta köpeskillinger. eller en I och för sig kan vilken som helst av de del av den stå kvar som insats i detta. aktuella associationsformerna startas och Ett sådant arrangemang kan självfallet vara fungera på ett enkelt sätt om man vinntill stor fördel även för företaget. Är sam- lägger sig om att upprätta ett väl genomverkansföretaget då organiserat som ekono- tänkt samverkansavtal och därvid noga går misk förening, tvingas man byta till någon igenom hur associationen skall fungera. Om av bolagsformerna. Sådana byten av asso- ingen av deltagarna har några erfarenheter ciationsform kan vara förenade med avse- av sådan verksamhet bör emellertid sakkunvärda olägenheter. Om en situation av här skap anlitas i varje fall på detta stadium. nämnt slag kan förutses redan före starten Vissa kostnader i samband med starten av av ett samverkansföretag, bör man välja samverkansföretag går därför i regel inte att en lämplig bolagsform. komma ifrån. Enligt utredningens mening Bakom förslaget enligt l b) rörande sär- bör därför övervägas om inte lantbruksskilda förmåner för deltagare som ställer nämnderna i sin rådgivningsverksamhet elmark till förfogande ligger tanken att så- ler i samband med stödgivning till samverdana förmåner stimulerar anslutningen av kansföretag bör biträda företagarna i sådan markägare. Utredningen finner denna tanke sammanhang. Utredningen återkommer härriktig men vill understryka vad som ti- till i 8 kap. digare anförts, nämligen att arrendeersätt- Man kan dock enligt utredningens mening av företagsekonomiska skäl inte bör å ning inte komma förbi att aktiebolagsforpriori utgå med högre belopp än vad som men är förenad med vissa extra kostnader. är normalt i trakten. Av samma skäl bör Det beror på att själva bildandet av ett arbetsprestationer ersättas med avtalsenlig aktiebolag är så pass komplicerat att det lön eller på motsvarande sätt. I regel bör kräver särskild sakkunskap och dessutom därvid något lämpligt kollektivavtal kunna är förenat med vissa direkta kostnader som

128 SOU 1974: 30

inte belastar de andra associationsformerna. beror på att sådana företag i regel inte i sig Vidare behöver sakkunskap i regel anli- själva erbjuder tillräcklig garanti för att tas även senare, t.ex. för den årliga redo- långivarna skall kunna få täckning om visningen eller för att lösa skatteproblem lånen inte betalas. Har företagen ekonovid transaktioner mellan aktiebolaget och miska tillgångar exempelvis i form av fasaktieägarna. tigheter kan naturligtvis dessa utnyttjas som Formen ekonomisk förening är på många säkerheter. Utredningen har i tidigare samsätt enklare och billigare än aktiebolaget manhang från denna synpunkt pekat på både vad gäller start och administration lämpligheten av att samverkansföretag äger under förutsättning att organisationen läggs fast egendom som kan intecknas. Hur man upp på ett riktigt sätt redan från början. bör se på frågan om personliga säkerheter i Man har härvid hjälp av att föreningslagens form av borgen eller i deltainteckning regelsystem är relativt utförligt. garnas fastigheter el. dyl. i samband med Handelsbolaget erbjuder emellertid såvitt statliga lånegarantier återkommer utredutredningen kan finna de största fördelarna ningen till i 8 kap. från nu ifrågavarande synpunkter. Av den Anser deltagarna i ett samverkansföretidigare redogörelsen framgår att lagen om tag sig kunna bortse från det personliga anhandelsbolag och enkla bolag erbjuder en svaret för företagets skulder exempelvis mängd variationsmöjligheter administrativt därför att de vet att de måste teckna peroch i andra avseenden. Bildandet av han- sonlig borgen om de väljer aktiebolagsär inte heller förenat delsbolag med några formen kan de i stället välja handelsstörre kostnader frånsett att sakkunskap bolaget som associationsform. Härvid är som nämnts behöver anlitas bl. a. därför att märka att handelsbolaget, i motsats till att lagen är mycket knapphändig i fråga om det enkla bolaget, såsom juridisk person organisationen. Samma synpunkter gäller kan ha egna tillgångar och skulder. I ett enkla bolag. handelsbolag är bolagsmännen personligen ansvariga med obegränsat belopp för bolagets skulder. För skulderna svarar således 5.5.4 Ansvaret för skulder såväl handelsbolagets tillgångar som bolags- Vid val av associationsform för ett samver- männens enskilda Ansvaret förmögenheter. kansföretag kan det vara av betydelse att är primärt solidariskt dvs. handelsbolagets deltagarna inte blir personligen ansvariga fordringsägare kan kräva ut sin fordran anför företagets skulder och därför inte be- eller av vilken som tingen av handelsbolaget höver riskera hela sin förmögenhet om rö- helst av bolagsmännen och därvid begära relsen går omkull. Om man vill gardera sig betalning för hela fordringsbeloppet. Det häremot bör man välja formen aktiebolag, solidariska oberobetalningsansvaret gäller ekonomisk förening eller ev. ideell förening. ende av hur stora insatser i bolaget delägar- Det kan tilläggas att aktiebolaget av detta na gjort. Den som satsar t. ex. l 000 kr. i ett skäl allmänt kommit att bli en vanlig form ådrar lika stort behandelsbolag sig alltså även för små företag med litet antal del- talningsansvar för bolagets förbindelser som ägare trots att handelsbolag ofta från andra den som satsar 50000 kr. Frågan om vem synpunkter skulle ha varit en likvärdig eller som slutligen skall stå för en betalad fordbättre form. ran görs upp internt mellan handelsbolaget Samtidigt vill utredningen understryka att och bolagsmännen. betydelsen av friheten från personligt an- Kommanditdelägare i kommanditbolag svar för företagets skulder inte bör över- svarar som tidigare nämnts inte personligen skattas. I praktiken är det nämligen vanför bolagets skulder under förutsättning att ligt, särskilt när det gäller aktiebolag med de betalat sin avtalade insats. Komplemenett fåtal delägare, att dessa måste ställa tärerna svarar däremot för bopersonligen personlig borgen för företagets lån. Det lagets skulder på samma sätt som i ett van-

9 »- SOU 1974: 30

ligt handelsbolag. Varje kommanditbolag skjuta kapital till företaget och vilka möjmåste ha minst en komplementär. ligheter de har att återfå detta kapital om företaget går omkull eller om de lämnar företaget. 5.5.5 Eget kapital När det gäller aktiebolag kräver lagen att För att undvika att deltagarna belastas med delägarna tillskjuter ett aktiekapital, fördeatt lämna säkerheter för företagets krediter lat på aktier. Undre gränsen för aktiekapioch för att skapa en god likviditet som hål- talet är f.n. 50000 kr. Någon övre gräns ler inför fluktuationer i rörelsen kan före- för aktiekapitalet finns inte. Normalt skall taget bygga upp ett eget kapital. Vilka am- aktiekapital betalas i pengar med det kan bitioner man skall ha i detta avseende be- också tillskjutas i form av apportegendom ror på omständigheterna i det enskilda fal- såsom fastigheter, maskiner m. m. Aktiekalet. Är deltagarna överens och beredda att pitalet bestäms och offentliggörs när aktieskjuta till kapital vid behov samt att ställa bolaget bildas. Har inte hela aktiekapitalet sina fastigheter m.m. till förfogande som inbetalats inom viss föreskriven tid måste säkerhet för företagets kredit kan företagets bolaget upphöra med sin verksamhet. Aktieegna kapital begränsas. Frågan är emeller- kapitalet kan ökas. Även då skall man betid även beroende av rent praktiska samt stämma och offentliggöra beloppet av det psykologiska hänsyn som gör att företaget kapital som skall tillskjutas. bör bygga upp egna tillgångar oavsett om Aktiebolagets rörelse bedrivs utan pernyssnämnda förhållanden föreligger. Utred- sonligt betalningsansvar för aktieägarna. ningen hänvisar till de synpunkter rörande För att hindra att aktieägarna återtar aktiegemensamt eller individuellt ägande av pro- kapitalet till skada för fordringsägarna inneduktionsmedlen som anförts i avsnitten håller aktiebolagslagen även regler om ut- 5.3.3 o. f. betalningsförbud. Dessa regler bygger på I förevarande avseende ställer aktiebo- principen att det tillskjutna kapitalet inte lagslagen och föreningslagen vissa krav, får återbetalas till aktieägarna utan samtliga nämligen beträffande fondering av medel fordringsägares medgivande. Om större betill skydd för fordringsägarna. I den mån lopp än de som enligt balansräkningen utgör reglerna härom är tvingande kan deltagarna vinst i rörelsen utbetalas till aktieägare blir inte ta in avvikande bestämmelser i samver- de skyldiga att återbetala dessa. kansavtalet. Beträffande handelsbolag finns Även i fråga om ekonomiska föreningar inga motsvarande regler eftersom sådana finns regler om tillskottsplikt och utbetalinte behövs av hänsyn till fordringsägarna. ningsförbud. Eftersom man inte kan veta Bolagsmännen kan emellertid i bolagsavta- hur många medlemmar en ekonomisk förlet bestämma om fondering av vinsten eller ening skall få, går det inte att såsom vid del av vinsten varje år. Därigenom kan aktiebolag på förhand fastställa ett totalt bolagsmännen undvika att behöva göra yt- tillskottsbelopp. I stället fastställs ett minsta terligare kapitaltillskott om rörelsen något tillskottsbelopp per medlem, kallat insats. år skulle gå med förlust. Vinstmedel kan Varje medlem är enligt lagen skyldig att tillgivetvis fonderas även i andra syften, t. ex. skjuta en insats. Stadgarna kan också ge för att så småningom förvärva en anlägg- medlem rätt eller skyldighet att tillskjuta ning. fler insatser. Alla insatser är normalt lika stora men lagen förbjuder inte att man i stadgarna bestämmer att olika grupper av 5.5.6 Tillskottsplikt och utbetalningsförbud medlemmar skall betala olika stora insat- Vid val av associationsform för samver- ser. Samma resultat nås i regel om alla bör presumtiva insatser görs lika stora men varieras till kansföretag deltagare givetvis även göra klart för sig vilka krav som antalet. Någon högsta eller lägsta gräns för ställs på dem i fråga om skyldighet att till- insats är inte föreskriven i lagen. Normalt

130 SOU 1974: 30

skall insatserna betalas i pengar men inget pengar eller genom att bolagsmännen på hindrar bestämmer att annat sätt främjar Det att man i stadgarna bolagets verksamhet. insats kan med apportegendom. senare kan ske t. ex. i form av arbete eller fullgöras I stadgarna kan föreskrivas att hela insat- genom utlåning av byggnader, maskiner, sen skall betalas kontant vid medlemmens redskap etc. eller genom att gå i borgen för inträde men man kan också föreskriva en lån. Bolagsmännen bör då naturligtvis beför insatsen. Andra metoder stämma det ekonomiska värde som sådana amorteringstid att underlätta av insatser insatser skall beräknas till. inbetalningen finns också, t.ex. att insatserna delvis be- När det gäller kommanditbolag tar lagen innehåller me- däremot till talas genom att föreningen hänsyn fordringsägarna på så

del som annars skulle betalas ut till med- sätt att kommanditdelägare alltid svarar för

lemmarna på grund av föreningens rörelse. bolagets skulder upp till beloppet av sin in- Man kan t. ex. stadga att efterlikvid eller sats om han inte har betalat in denna eller återbäring skall föras över till medlemmens om han har återtagit den. insatskonto. Stadgebestämmelser om insat- I ideella föreningar förekommer sällan ser kan ändras t.ex. i skärpande riktning kapitaltillskott. Verksamheten finansieras i så att bl. a. beloppet av en insats höjs. Sär- huvudsak genom årsavgifter som betalas av skilda regler finns för hur sådana beslut medlemmarna. fattas och hur medlem som ej vill finna sig däri skall skydda sig. av vinst och förlust 5.5.7 Fördelning Något förbud mot att tillskjutet kapital återbetalas till medlemmarna finns inte i En annan viktig faktor vid valet av associa- Tvärtom tionsform för samverkansföretag är hur föreningslagen. stadgas att medlem som avgår ur ekonomisk förening har rätt vinst och förlust i företagets rörelse fördeatt få tillbaka sin insats om - enkelt ut- las på deltagarna. - ekonomi medger det. När det gäller aktiebolag delas vinst ut tryckt föreningens Det bör observeras att rätten endast gäller i förhållande till aktieägarnas kapitaltillden nominella insatsen. Stadgarna kan emel- skott på så sätt att ett visst utdelningsbelopp lertid inskränka denna rätt på olika sätt. fastställs för varje aktie i bolaget. I bolags- Man kan t. o. m. gå så långt att stadgarna ordningen kan stadgas att vissa aktier, kalföreskriver att avgående medlem lade preferensaktier, har företräde framför generellt inte äger få ut sin insats. Ett skäl härtill andra, kallade stamaktier, om tillgängliga kan vara att föreningen skaffat sig fasta an- vinstmedel inte är tillräckliga för att ge alla läggningar som inte kan minskas om med- aktieägarna önskad utdelning. lemsantalet minskar. En sådan bestämmelse I ekonomisk förening kan överskott på dessutom kre- rörelsen fördelas två sätt. ökar naturligtvis föreningens på i huvudsak eftersom hålls Det ena är att fördela överskottet i förhålditvärdighet insatskapitalet kvar i företaget. Mot detta måste vägas att lande till vars och ens insats i föreningen. bestämmelsen kan försvåra I lagen benämns denna metod vinstutdelrekryteringen av medlemmar. ning på insatser. Detta bör inte Beträffande innehåller förväxlas med ränta, vilket de ekonohandelsbolag lagen inga regler om tillskottsplikt och utbetal- miska föreningarna inte betalar på medlemningsförbud, eftersom sådana regler här inte marnas insatskapital bl. a. därför att passiva behövs i så fall skulle få samma förav hänsyn till fordringsägarna. La- medlemmar gen förutsätter att bolagsmännen kommer delar som aktiva. Det andra sättet att föröverens om hur stort skall dela överskott är genom efterlikvider eller kapital bolaget omfattha och hur mycket var och en av bolags- återbäringar, grundade på i vilken männen skall tillskjuta. Ingen är skyldig att ning medlemmarna tagit föreningens satsa mera än det man kommit tjänster i anspråk respektive deltagit i fökapital överens om. Insatserna kan betalas med reningens verksamhet. Har medlemmarna

SOU 1974: 30 l3l

deltagit mot lön kan beteckningen efterlik- vid upplösning av aktiebolag eller ekonovid ersättas med lönetillägg. Föreningslagen misk förening inte förslår för att återbetatillåter föreningarna att välja vilken som la det tillskjutna kapitalet, fördelas förlushelst av nämnda metoder eller kombina- ten mellan delägarna i förhållande till det tioner av båda. Andra former är också kapital var och en tillskjutit. I aktiebolag möjliga men spelar liten roll i praktiken. kan det förekomma att vissa aktier har fö- I handelsbolag skall vinst fördelas lika reträdesrätt till utbetalning vid upplösning. mellan bolagsmännen om man inte bestämt Förlusten drabbar då i första hand övriga något annat i bolagsavtalet. I kommandit- aktieägare. bolag är en likadelning inte rimlig därför I handelsbolag och kommanditbolag gäller att kommanditdelägarnas och komplemen- samma principer som vid fördelning av vinst. tärernas engagemang skiljer sig starkt. Eftersom lagen här inte anger någon fördel- 5.5.8 Personväxling och upplösning ningsgrund måste bolagsmännen bestämma en sådan i bolagsavtalet. På grund av de speciella förhållanden under Ideella föreningar drivs inte med något vilka ett i jordbrukets samverkansföretag

vinstsyfte. Någon vinstutdelning blir alltså primärproduktion kommer till och verkar

inte aktuell. är frågan om och utträde personväxling Beträffande fördelning av förlust finns ytterst betydelsefull. Å ena sidan kräver inte några särskilda regler vad gäller aktie- företagets stabilitet att möjligheterna till bolag och ekonomiska föreningar. Såväl i och utträde med personväxling kringgärdas aktiebolagslagen som föreningslagen finns betryggande garantier för att stabiliteten i stället ett system av regler till skydd för inte äventyras och för att övriga delägare företagens kapital. Huvudtanken i regel- inte blir lidande därigenom. Å andra sidan systemen är att man skall hos företaget be- innebär sådana garantier ibland en hämsko vara en nettobehållning, ett eget kapital, när det gäller rekryteringen av nya deltasom motsvarar summan av dels aktiekapi- gare vilket kan vara till nackdel för företatalet resp. inbetalda insatser, dels en viss gets expansionsmöjligheter. del av rörelsens överskott. Den del av rörel- Det dilemma som här antytts är natursens överskott som på detta sätt tvångsspa- om man tänker att ligtvis olösligt sig ras skall fonderas. Det sker regelmässigt i åstadkomma en företagsforrn som tillgodoen reservfond. I aktiebolag där skulderna ser både önskemålet att binda deltagarna är stora i förhållande till det egna kapitalet till företaget och önskemålet att deltagarskall också finnas en skuldregleringsfond. na skall kunna träda in och ut ur företaget Företagen kan också frivilligt fondera vinst- i stort sett som det passar dem. En memedel för olika ändamål. Så länge årsförlus- delväg är dock att undvika en individuell ter kan täckas av outdelade vinstmedel drab- av deltagarna till men bindning företaget bar förlusterna aktieägare resp. förenings- ändå garantera att företaget hela tiden bemedlemmar efter samma normer som gäller står av s.a. s. fullgoda Det kan deltagare. för vinstutdelningen. Blir förlusterna så stora ske bl. a. genom att deltagare får utträda att de inkräktar på det tillskjutna kapitalet ungefär när han vill men inte förrän han inträder ett nytt läge. Ett aktiebolag skall sett till att han ersätts av en annan som de träda i likvidation om aktiekapitalet går för- kvarvarande kan godta. lorat över en viss gräns och bristen inte Innan tar utredningen upp problemet fylls inom viss tid. Någon motsvarande re- med deltagarnas bindning till samverkansgel finns inte för ekonomiska föreningar företaget bör först lämnas en översiktlig remen ledningen i dessa kan straffas för för vilka dogörelse möjligheter som ges i vårdslöshet mot borgenärer om de inte i tid olika aktuella associationsformer. lägger ner föreningens rörelse då den går Aktiebolagen bygger i princip inte på med förlust. Om de behållna samverkan mellan tillgångarna personlig aktieägarna.

132 SOU 1974: 30

Här finns det således i regel inte anledning verksamhet på litet längre sikt utan att beatt förbjuda aktieägare att sälja sin aktie höva räkna med en risk för en snar minskoch därigenom sätta annan i sitt ställe. ning av medlemsantalet. Dispensmöjligheten Aktiebolagslagen ger därför aktieägare tillkom på grund av önskemål från vissa ovillkorlig rätt att sälja sin aktie om han jordbrukarorganisationer som har särskilda kan finna köpare till den. Om ett aktie- behov av en längre tids stabilitet. Liksom bolag har ett litet antal aktieägare som inte för aktiebolag gäller att medlemmarna i en vill släppa in någon utomstående i sin ekonomisk förening kan besluta med kvalikrets kan de inte åstadkomma detta genom ficerad majoritet att upplösa föreningen. att i bolagsordningen ta in ett förbud att Förening kan i stadgarna föreskriva vissa sälja aktier utan övrigas samtycke. Däremot inskränkningar rörande överlåtelse av ankan de uppnå samma resultat genom att i delar t. ex. att medlem ej får på andra bolagsordningen föreskriva att om utom- överlåta sin insats utan att först ha hemstående har köpt en eller flera aktier i bo- bjudit den åt styrelsen för inlösen av förlaget skall aktierna i fråga hembjudas till eningen. I sådant fall bör stadgarna uttömde kvarvarande aktieägarna. Dessa kan då mande reglera inlösningsförfarandet, sättet lösa till sig de överlåtna aktierna och hind- för värdering av andelar m. m. ra köparen att komma in i kretsen. Priset Handelsbolaget och kommanditbolaget är är i regel vad köparen utfäst sig att betala. i motsats till aktiebolaget och den ekono- Eftersom ett aktiebolags verksamhet of- miska föreningen tänkta som associationstast är avsett att vara lång tid krävs en former för samverkan inom en liten grupp kvalificerad majoritet bland aktieägarna för bolagsmän. I dessa fall av samverkan har ett beslut om att bolaget skall upplösas. deltagarnas personliga egenskaper stor bety- De ekonomiska föreningarna förutsätter delse för möjligheterna till samarbete. Det och är alltså konstruerade för ett växlande gäller kanske alldeles särskilt vid samvermedlemsantal. Reglerna om personväxling kan i jordbruket där hänsyn dessutom måste är därför här ganska enkla. I stadgarna för tas till att företaget är beroende av de en ekonomisk förening skall regelmässigt produktionsmedel i form av mark m. m. finnas föreskrifter som utvisar vilka perso- som deltagarna ställer till företagets förfoner som skall godtas som medlemmar. Kret- gande. Det är således naturligt att lagen sen kan i princip göras hur vid och snäv som huvudregel förbjuder en bolagsman i som helst. Ramen för verksamheten kan så- handelsbolag etc. att utan samtycke av lunda bestämmas exempelvis till en enda övriga bolagsmän överlåta sin andel i botraktor. Föreningen måste emellertid se- laget till utomstående. Det innebär att en dan vara öppen för alla som uppfyller kra- bolagsman inte kan sätta någon annan i ven. Den som gör det och ändå vägras in- sitt ställe utan att vara överens med övriga träde, kan med hjälp av domstol tvinga sig bolagsmän därom. Går de inte med därpå in i föreningen. kan han dock i princip säga upp bolags- Medlem i ekonomisk förening kan i prin- avtalet. Verkan därav blir att hela bolaget cip säga upp sig frivilligt när som helst. upplöses och att övriga bolagsmän måste Genom bestämmelser i stadgarna får en sluta nytt avtal om att fortsätta verksamekonomisk förening dock binda sina med- heten om de vill det. Huvudregeln om lemmar så att uppsägning inte får ske överlåtelse av andel i handelsbolag etc. kan förrän efter viss tid från medlemmens in- mjukas upp genom bestämmelser i bolagsträde. Denna tid får av föreningen sättas ordningen om man finner det lämpligt. till högst tvâ år. Länsstyrelsen kan i särskil- Det kan ske exempelvis så att bolagsman da fall tillåta att tiden sätts till högst fem får rätt att sätta annan i sitt ställe efter år. Syftet med en sådan bestämmelse om samråd med övriga bolagsmän och på villlängre uppsägningsfrist är att göra det kor att han kan göra sannolikt att den nya möjligt för en förening att lägga upp sin bolagsmannen har gott anseende och skall

SOU 1974: 30 133

samarbeta lojalt med de övriga bolagsmännen. kapitalprestationer av verklig betydelse för Till de viktigaste punkterna i ett bolags- företaget. Deltagare som enbart deltar med avtal hör frågan om avtalets giltighetstid normala insatser och med arbetsprestatiooch hur man säger upp avtalet. Innehåller ner bereder i regel inte företagen några bolagsavtalet inga bestämmelser om avtalets problem genom sitt utträde. giltighetstid, gäller det tills vidare med rätt En första avgränsning av personväxlingsför varje bolagsman att när som helst säga problemet ligger redan i formuleringen av upp avtalet. Bolaget skall då träda i likvi- frågan i 5.5.1 p. 4, nämligen orden så långt dation sex månader efter uppsägningen. det kan ske med hänsyn till gemensamma Man kan emellertid bestämma annan upp- investeringar som gjorts och till avtal som sägningstid i bolagsavtalet. Vidare kan det upprättats därom. I samverkansföretag förekomma att bolagsmännen redan från där gemensamma investeringar inte skett början kommer överens om hur länge bo- eller endast förekommer i begränsad omlaget skall existera. I så fall upphör bolaget fattning innebär en deltagares utträde inte vid den avtalade tidpunkten även om nå- några krävande anspråk på företagets eller gon uppsägning inte har skett. övriga deltagares kapitalresurser. Vad som Från de synpunkter varom nu är fråga är inträffar är i princip - om inte arrendeavbolagsformen klart fördelaktigare än for- tal upprättats som gäller trots deltagarens men med ekonomisk utträde förening. Väljer man att företaget förlorar den del av aktiebolaget som associationsform för ett markunderlaget som den utträdande deltasamverkansföretag kan man som förut garen tar med sig. Detta kan dock vara nämnts begränsa kretsen av aktieägare ge- kännbart nog för övriga deltagare som nom att i bolagsordningen ta in föreskrif- därigenom går miste om en del av storlekster om hembudsskyldighet vid försäljning rationaliseringens fördelar, om de inte kan av aktier till utomstående. Handelsbolaget kompensera sig genom att en annan deltagager i detta avseende samma trygghet mot re med motsvarande markresurser träder till. försäljning av andel till utomstående utan Som exempel på fall av detta slag kan nämatt föreskrifter därom ens behövs i bolags- nas samverkansföretag för växtodling där avtalet. man endast har vissa inte alltför dyra maski- För att den ekonomiska föreningen skall ner och byggnader gemensamt. Utredningen kunna ge en liknande trygghet för sam- kan emellertid inte finna att nâgra särskilda verkansföretagets bestånd krävs att uppsäg- åtgärder från samhällets sida av legal eller ningsfristen för medlemmarna vid behov ekonomisk art är motiverade i dessa fall. kan förlängas utöver nuvarande maximitid Associationsformen kan här vara såväl boav fem år. En uppsägningsfrist av fem år lag som ekonomisk förening. Är den ekonoär i regel tillräcklig när det gäller samverkan misk förening bör en dispenstid om fem år i fråga om maskiner och redskap som ju för utträde - dvs. enligt nuvarande regler har en relativt kort särskilt - räcka till i de flesta fall. avskrivningstid, om de används intensivt. Är det däremot Utredningen lämnar nyssnämnda samverfråga om samverkan som omfattar dyra kansfall därhän och övergår till att beproduktionsmedel med lång avskrivningstid, handla personväxlingsproblemet i de svåra t. ex. ladugårdar, är en så kort uppsägnings- fallen, nämligen sådana där gemensamma frist som fem år olämplig. I sådana fall kan investeringar skett i stor omfattning. Ett därför formen ekonomisk förening vara typexempel kring vilket diskussionen kan mindre lämplig. föras är när ett antal företagare, kanske 4-5, gått samman om en stor gemensam ladugård och därvid ställt mark och ka- 5.5.9 Problem vid större investeringar pital till förfogande i mera betydande om- En närmare analys krävs i fråga om sådana fattning. Två situationer kan bli aktuella. fall då personväxlingen påverkar mark och Den ena är att en deltagare utträder utan

134 SOU 1974: 30

att någon annan med någorlunda likvärdiga tagets disposition. resurser kan träda i hans ställe. Den andra Vad beträffar möjligheterna till mycket är att vederbörande kan ersättas på nyss- långsiktiga foderleverans- eller arrendenämnda sätt. kontrakt har utredningen tidigare ställt sig Om en deltagare i en större andelsladu- skeptisk med reservation för mera slumpgård utträder utan att någon annan fyller vis förekommande situationer. Det är mot luckan efter honom måste de kvarvarande denna bakgrund utredningen förordat att antingen skaffa fram kapital jordfonden får i viss utsträckning tas i andeltagarna motsvarande det som deltagaren tar med språk för långsiktiga arrenden till framsig ur företaget eller låta företaget gå i förallt större företag för mjölkproduktion likvidation. Ett alternativ kan möjligen vara vilkas markunderlag inte är tillräckligt säkatt fortsätta driften i begränsad omfattning rat från början. Med det förslaget närmar men det är inte intressant i detta samman- utredningen sig de tankegångar som ligger hang. Utträdet kompliceras om den utträ- till grund för uppbyggandet av sambruksdande deltagaren svarar för en så stor del föreningar av typen Gudhem och Hörnav markunderlaget att förlusten är känn- sjöfors. Skillnaden är dock att utredbar och kanske avgörande för företagets ningen förutsätter dels att staten inte skall fortbestånd. svara för hela markunderlaget, dels att före- Har den utträdande deltagaren enbart taget skall bekosta anläggningarna. Deltasatsat kapital i företaget, som inte är bun- garna bör också själva binda sig och sin det däri genom föreskrifter i samverkans- mark i företaget för tillräckligt lång tid och avtalet eller på annat sätt, inskränker sig på så sätt skapa en rimlig garanti för föreproblemet för de kvarvarande deltagarna tagets bestånd. Målsättningen bör som förut till att täcka kapitalförlusten. I dessa fall nämnts vara att staten så snart som möjligt bör statligt stöd få lämnas till kvarvarande överlåter marken till företaget. deltagare eller till samverkansföretaget för Om en deltagare i ett större företag för Övertagande av andelen i detta. Utredning- gemensam mjölkproduktion utträder ur föen återkommer härtill i punkten 8.7.2. retaget men kan ersättas av en annan del- Problemet med personväxlingen blir na- tagare, som förvärvar hans del i företaget turligtvis mycket svårare om en utträdande och ställer tillräckligt mycket mark till detdeltagare tar med sig så stor del av markun- tas förfogande, uppstår inga ekonomiska derlaget för produktionen att foderförsörj- problem för övriga deltagare. Ett typexemningen blir otillräcklig. Om inte företaget pel härpå är att den utträdande deltagaren kan kompensera detta genom att teckna säljer sin brukningsenhet till någon som kontrakt med foderleverantörer eller köpa får jordförvärvstillstånd och accepteras av upp foder på marknaden, omöjliggörs drif- kreditgivarna inkl. staten som delägare i ten och företaget måste gå i likvidation samverkansföretaget. Krediterna sägs då eller ev. lägga ner produktionen en kortare inte upp och företaget kan fortleva som tid tills nya möjligheter att skaffa fram fo- tidigare. Det alternativet kan också tänkas der öppnar sig. Fall av detta slag kan före- att den utträdande ersätts av en annan tag av ifrågavarande typ inte gardera sig markägare i trakten under samma förutsättmot på andra sätt än genom att teckna ningar beträffande kreditvärdigheten som mycket långsiktiga arrende- eller foderleve- nyss nämnts. ranskontrakt med deltagarna eller genom rigorösa bestämmelser om utträdesrätt och 5.5.lO Offentlig kontroll utträdestid i samverkansavtalet. Vid den förstnämnda lösningen förutsätts att kon- När det gäller frågan om offentlig kontroll trakten gäller oberoende av delägarskap i av samverkansföretags ekonomiska ställning företaget. I det andra fallet medför själva och utveckling till skydd för tredje man delägarskapet att även marken står till före- finner utredningen ej anledning till speciella

SOU 1974: 30 135

betänkligheter mot någon av de diskuterade komstredovisning före inträdet i samverassociationsformerna. Beträffande aktiebokansföretaget bör ske. Dylika överväganden lag ställs mycket höga krav i detta avseen- bör i samråd med göras sakkunskap på de i aktiebolagslagen. Även ekonomisk för- skatteområdet.

ening och handelsbolag skall registreras of- Samverkan av det slag att inkomsten är fentligt men uppgifterna i dessa register ger att hänföra till rörelse innebär inte sällan inte fordringsägarna tillnärmelsevis samma att delägarna i vid samverkansföretaget mängd informationer som aktiebolagsre- starten överflyttar vissa tillgångar, t. ex. gistret. Det spelar dock mindre roll efter- maskiner och djur, från den egna jordbrukssom kreditgivarna kan som förutsättning driften till det nya företaget. Vid överföring för långivningen kräva att företagen lämnar av detta slag får beaktas att så länge som den information i form av redovisning kontantprincipen och bokföringsmässig inm. m. som behövs i det enskilda fallet. kan förekomma komstredovisning jämsides, de skattemässiga effekterna kan bli 5.5.1] Skattesynpunkter olika beroende på redovisningsmetoden. Olikformigheten i nu berörda hänseen- K ontantprincipen den på skatteområdet kommer att upphöra och bok föringsmässiga grunder sedan samtliga lantbrukare övergått till bok-

föringsmässig inkomstredovisning, vilket i Verksamheten i samverkansföretag utgör princip skall ha skett den l januari 1977. normalt inkomst antingen av jordbruksfas- För de associationsformer som utredningtighet eller inkomst av rörelse. Inkomst av en funnit lämpliga för samverkansföretag jordbruksfastighet uppkommer när verk- skilda ett förhålgäller beskattningsregler, samheten bedrivs på av samverkansföretalande som måste beaktas vid valet av assoget ägd eller arrenderad jordbruksfastighet. ciationsform i det individuella fallet. I övriga fall blir inkomsten att hänföra till

rörelse. För inkomst av har Aktiebolag jordbruksfastighet fram till utgången av år 1972 gällt att den För aktiebolag gäller att vinsten blir förekunnat redovisas enligt den s.k. kontantmål för dubbelbeskattning på det sättet att principen eller enligt

bokföringsmässiga den dels beskattas hos aktiebolaget då den

grunder. Fr. o. m. den 1 januari 1973 skall och dels uppkommer hos aktieägaren då all inkomst av jordbruksfastighet redovisas den utdelas till honom. Den statliga inenligt bokföringsmässiga grunder, dock att komstskatten för aktiebolag utgör 40 proövergång till det bokföringsmässiga syste- cent. Skatteuttaget hos aktieägaren på utmet skall ske successivt under en femårsdelningen är avhängigt storleken av den inperiod. För övergång från kontantprincipen komst aktieägaren i övrigt har. I den mån till bokföringsmässig inkomstredovisning vinstmedlen inte utdelas utan ackumulegäller särskilda regler. I den mån lantras hos aktiebolaget inträder det andra lebrukare helt eller delvis upphör med sin det av dubbelbeskattningen vid den tidpunkt jordbruksdrift under den femåriga över- då bolaget upplöses genom likvidation. gångsperioden för att ingå i ett samverkans- Skatteuttaget sker då i form av utskiftföretag kan den skattemässiga effekten bli ningsskatt som f. n. uppgår till 40 proberoende av om vederbörande lantbrukare cent. Ett samverkansföretag bygger emelfortfarande redovisar enligt lertid normalt kontantprinci- på att delägarna utför pen eller om han redan har till övergått arbetsprestationer i företaget och uppbär bokföringsmässig inkomstredovisning. Det lön härför. I ett aktiebolag avpassas i såfinns därför för kontantmässigt redovisandana fall arbetsersättningen till delägarna i de lantbrukare undersöka huru- så att anledning regel ingen eller endast obetydlig vida en övergång till in- vinst redovisas bokföringsmässig för bolaget, varvid effekter-

SOU 1974: 30

helt eller hos föreningen, beskattas hos delägarna i na av dubbelbeskattningsprincipen delvis elimineras. Dubbelbeskattningsprinci- samband med att föreningen upplöses geleder dock till att vid nom likvidation. Den skattepliktiga inpen för aktiebolag transaktioner mellan aktiebolag och dess komsten utgörs då av det utskiftade belopom s. k. förtäckt kan pet efter avräkning av inbetald insats. Ockägare fråga utdelning om aktieägare tillför bolaget så skattereglerna för ekonomisk förening uppkomma, kräver alltså fortlöpande beaktande. tillgångar till ett pris som ligger över deras marknadsvärde eller tar ut tillgångar från bolaget till ett pris som ligger under marknadsvärdet. Förtäckt utdelning kan också Handelsbolag och kommanditbolag uppkomma om aktieägare tar ut ersättning från bolaget utan att ersättningen motsva- Handelsbolag och kommanditbolag utgör ras av arbetsprestation. Även i andra fall visserligen självständiga juridiska personer kan frågan om förtäckt utdelning aktualise- men resultatet av sådana bolags verksamhet ras. Aktiebolaget som företagsform ställer redovisas och taxeras direkt hos delägarna. om skat- Imotsatstillde nämnda associationsföljaktligen vissa krav på kunskap tidigare så att en transaktion mellan bo- formerna, aktiebolag och ekonomiska förtereglerna oväntade ifrågakommer alltså aldrig dubbellaget och dess ägare inte utlöser eningar, skatteeffekter. Ett påtagligt behov av fort- beskattning av vinster uppkomna i handelskontakt med skattesakkunnig före- eller kommanditbolag. Skatteuttagets storlek löpande ligger därför när samverkansformen är ak- blir i den mån delägarna är fysiska personer tiebolag. beroende av varje delägares inkomstförhäl-

landen i övrigt. All inkomst delägare åtnjuter från handels- eller kommanditbolag hänförs till den förvärvskälla eller de förvärvs- Ekonomisk förening källor (i samverkansföretag vanligen jord- För ekonomisk förening gäller i princip bruksfastighet eller rörelse) som bolaget beliksom att vinsten blir före- således även av delägare erför aktiebolag driver, uttagen mål för dubbelbeskattning. Den statliga in- för utfört arbete rubricerad som sättning komstskatten utgår med 32 procent för eko- lön eller ränta på insatskapital. nomisk förening. I den mån sådan förening är kooperativ i skattelagarnas mening, dvs. är öppen och tillämpar lika rösträtt, får den Enkelt bolag dock åtnjuta avdrag vid inkomsttaxeringen De tidigare i avsnittet diskuterade associaför utdelning av vinsten på den kooperativa verksamheten under att utdel- tionsformerna har samtliga varit självstänförutsättning I motsats till dessa ningen sker i förhållande till gjorda köp och diga juridiska personer. Man bör särskilt utgör som tidigare framhållits det enkla boförsäljningar. uppmärksamma att det endast är av juridisk person. Skatutdelning laget inte självständig verksamheten behandlas det enkla bolagets invinsten på den kooperativa temässigt som delägarnas inkomst. Var och en som intar denna förmånsställning. I koope- komst med av delägarna redovisar således i sin egen rativ förening få delägare inträffar ibland att föreningen som komplement dri- deklaration sin andel av bolagets vinst eller förlust. Det enkla konstruktion ver egen verksamhet som inte primärt grun- bolagets das på delägarnas samverkan för uppnåen- medför dessutom att varje delägare äger sin de av ekonomiska fördelar i deras verksam- andel av bolagets tillgångar, vilket bl. a. får heter. bedriven den effekten att kan tillämpa Vinst på sådan av förening delägarna verksamhet inte komma del- skilda och göra avkan i princip avskrivningsmetoder till utan dubbelbeskattning. skrivning med olika stora belopp på t. ex. ägarna godo Vinster, som inte utdelas utan ackumuleras maskiner och inventarier.

SOU 1974: 30 137

Överlåtelse av delägarskap oavsett vilken av de självständiga associa-

tionsfonnerna som väljs. Andra och mera Delägarskap i samverkansföretag, där förekomplicerade skattebedömningar tillkommer tagsformen är aktiebolag, ekonomisk förom associationsformen är aktiebolag eller ening, handels- eller kommanditbolag, kan ekonomisk förening på grund av att vinster överlåtas genom försäljning av aktierna så- hos dessa i princip dubbelbeskattas. Om en resp. andelarna. Skattemässigt bedöms fastighet förs in i ett aktiebolag eller en dan avyttring enligt realisationsvinstreglerekonomisk förening, blir vid en framtida na, vilket innebär att om aktierna eller anförsäljning av fastigheten situationen den att delarna innehafts kortare tid än två år hela den framkomna vinsten även om någon skattepliktig realisationsblir skattepliktig, vinst på fastigheten inte uppkommer i akom de innehafts mellan två och fem år den tiebolagets eller föreningens hand -- den skattepliktiga delen av vinsten avtrappas bokföringsmässiga vinsten på fastigheten successivt och om de innehafts längre tid inte kan tillföras delägarna utan skatteeffekt än fem år tio procent av köpeskillingen efantingen i form av skatt på utdelning eller ter avdrag för försäljningskostnaderna blir för aktiebolaget i form av utskiftningsskatt. skattepliktig. I sistnämnda fall föreligger Hade fastigheten inte överförts till aktiedock den spärregeln att om den verkliga vinsten bolaget eller föreningen utan varit i delägarinte överstiger fem procent av köpenas hand skulle försäljningen inte föranlett skillingen, någon beskattning inte inträder. skatteuttag. I normalfallet är det därför Överlåtelse av andel i enkelt bolag innefrån skattesynpunkt lämpligast att delägaren bär att delägare överlåter sin andel av de i samverkansföretaget själv äger fastigheten tillgångar som finns i bolaget. Beroende på och att samverkansföretaget arrenderar eller tillgångens natur utlöses beskattning inom ramen hyr fastigheten. Är samverkansföretaget akför de regler som gäller i förvärvstiebolag eller ekonomisk förening bör dock källan. Realisationsvinstreglerna för överlåbeaktas att förbättringskostnader nedlagda telse av andel tillämpas alltså inte. på fastigheten av bolaget eller föreningen

kan föranleda beskattning hos delägarna för Utnyttjande av fastighet den värdestegring som fastigheten genom

En fråga av särskild betydelse i de olika åtgärden undergått.

associationsfortnerna uppkommer då sam-

verkansföretaget skall utnyttja fastighet i 5.5.l2 Summering sin verksamhet. Problemet är då huruvida

samverkansföretaget skall äga fastigheten En summering av utredningens övervägan-

eller arrendera fastigheten av delägarna. En den i det föregående ger följande resul-

fastighetsöverlåtelse från delägare till sam- tat.

verkansföretaget innebär att realisations- Samverkansföretag som är beroende av

vinstbeskattning aktualiseras och att den eller angelägna att ta med deltagare som

hittills löpande realisationsvinstberäknings- bidrar enbart med kapitalprestationer måste

perioden bryts. Detta kan i sin tur leda till välja någon av bolagsformerna. Av dessa

ogynnsamma skattekonsekvenser vid en är handelsbolaget eller kommanditbolaget i

framtida försäljning av fastigheten från detta avseende att föredra framför aktiebo-

samverkansföretaget, eftersom ett eller flera laget därför att formaliteterna kring kapi-

av realisationsvinstberäkningsalternativen då taltillskotten är besvärligare i det senare.

är uteslutna, t. ex. 20 års-alternativet om Samverkansföretag som lägger stor vikt

samverkansföretaget innehaft fastigheten vid att associationsformen medger en enkel

kortare tid än 20 år. Också förmögenhets- start och administration och att bildandet

skatteeffekter kan utlösas vid överlåtelse inte är förenat med stora kostnader bör

av fastighet från delägare till samverkans- undvika aktiebolagsformen men kan välja

företag. De nu berörda problemen gäller mellan formen ekonomisk förening och

138 SOU 1974: 30

eller kommanditbolag med tagsformerna är så beskaffad att den ensam handelsbolag viss preferens för de två senare bolagsfor- kan tillgodose alla de krav som ställs i olika merna. avseenden. Det behövs ett register av asso- Samverkansföretag som önskar bygga ciationsformer som tillgodoser varierande upp en stor andel eget kapital kan i prin- krav och intressen. Det gäller att för varje som helst av de diskuterade samverkansfall söka sig fram till den form cip välja vilken associationsformerna. Därvid bör observe- som är lämpligast för rörelsen utan att de ras att aktiebolagslagen och föreningsla- interna frågorna av trivselkaraktär glöms. vissa formella krav beträffande I det arbete som den statliga lantbruksgen ställer fondering, medan lagen om handelsbolag organisationen förutsätts komma att beoch enkla bolag lämnar bolagsmännen fri- driva för att främja och utveckla sam» het att välja sätt för fondering. verkan bör ingå bl. a. att söka utveckla Samverkansföretag som ställer särskilda befintliga associationsformer så att de kan krav på möjligheterna till smidig personväx- användas på ett smidigt sätt för här avling måste räkna med att möjligheterna att sedda syften. Initiativ bör tas för att få till tillgodose dessa krav i hög grad hänger stånd lagändringar i den mån erfarenheterna på produktionsförutsättningarna. Generellt ger underlag härför. kan sägas att företag som bygger på stora gemensamma investeringar i anläggningar m. m. måste räkna med att kringgärda personväxlingen med olika restriktioner och garantier för företagets bestånd. I sådana fall är formen ekonomisk förening i regel inte lämplig. Handelsbolaget eller kommanditbolaget ger stora variationsmöjligheter att binda deltagarna för längre eller kortare tid. Formen ekonomisk förening kan passa också för företag som inte är beroende av att kunna binda deltagarna för någon längre tid. Vad slutligen gäller samverkansföretag som är beroende av att fordringsägarna kan få insyn i deras ekonomi så spelar associationsformen knappast någon roll alls. Syftet med de kortfattade skattesynpunkterna på de associationsforrner som kan ifrågakomma för samverkansföretag har varit att påpeka dels att beskattningsreglerna är olika, dels att skatteeffekterna måste beaktas vid valet av företagsform och dessutom kontinuerligt uppföljas så länge företaget består. Utredningen förutsätter att samverkansföretag av någon ekonomisk omfattning inte bildas och drivs utan anlitande av sakkunskap på skatteområdet. Slutintrycket av utredningens analys av frågan om lämpliga associationsformer för samverkansföretag kan förefalla något splittrat. Det beror i så fall på att förutsättningarna är så skiftande. Ingen av före-

SOU 1974: 30 139

Sambruksföreningen som associationsform

för samverkan i

jordbruket

6.1 Inledning verkan. I samtliga förutvarande och ännu

existerande sambruksföreningar har för- I 4 och 5 kap. har utredningen redovisat re- eningens jord arrenderats från andra än sultaten av den del av den företagsekono- medlemmarna och dessa har inte haft egna miska undersökningen som avser samverkan företag som engagerats i föreningarna. Som över ägogränserna med hel eller nämnts kan emellertid partiell tidigare (2.3.3) asintegration av de deltagande företagens drift. sociationsformen sambruksförening använ- Vidare har förutsättningarna för sådan sam- das även för samverkan över ägogränserna verkan analyserats, bl. a. i fråga om orga- t. ex. på så sätt att jordbrukare som har nisation av och associationsform för sam- varandra bildar ägor intill en förening och verkansföretag. Utredningen har även fört arrenderar ut, ev. försäljer sin jord till en principdiskussion om motiven för och föreningen. behovet av åtgärder från statens sida för Nyssnämnda förhållande att utredgör att främja samverkan över ägogränserna. ningens företagsekonomiska undersökning Innan till utredningen övergår att lägga rörande samverkan över ägogränserna likafram förslag rörande statligt stöd till gemen- väl som specialundersökningen av tidigare sam användning av vissa produktionsmedel och befintliga sambruksföreningar kan anutan integration av företagens drift (7 kap.) vändas som underlag för av bedömning respektive till samverkansföretag med egen förutsättningarna för att tillskapa fler samproduktion (8 kap.) skall här behandlas vissa bruksföreningar. Den förstnämnda underfrågor rörande associationsformen sam- är aktuell sökningen för sambruksföreningar bruksförening som speciellt berörts i direk- framför allt därför att sådana föreningar tiven. Utredningen har sålunda haft att efter nuvarande mönster kan tänknappast undersöka orsakerna till att denna organi- kas komma att bildas i något större antal sationsform hittills utnyttjats endast i ringa i framtiden om de inte byggs upp efter utsträckning samt vid behov föreslå lämpliga hand med början i samverkan över ägolagstiftningsåtgärder och statliga insatser för gränserna. Detta beror främst på att tillatt stimulera till bildandet av sambruksför- gången på för ändamålet och tilllämpliga eningar. räckligt stora lantbruk är begränsad. Utredningen erinrar om att sambruksför- lämnar i det en Utredningen följande eningen i sin nuvarande utformning kan kort redogörelse för och allmän bedömning användas som associationsform främst för av specialundersökningen rörande tidigare samverkan i helt integrerade Hitföretag. och befintliga sambruksföreningars ekonotills har den endast använts för sådan sam- miska utveckling.

140 SOU 1974: 30

av sambruksför- ar i byggnader kunnat ske utan att hela 6.2 Specialundersökningen investeringsbeloppet omedelbart belastat föreningarna eningarna. Investeringarna har dock själv- 6.2.1 Inledning fallet belastat föreningarna genom höjda

Gällande lag om sambruksföreningar trädde arrendekostnader. i kraft den 1 juli 1948. Endast sex sådana Den kunskap om den ekonomiska utveckhar varit verksamma hittills. År lingen hos sambruksföreningarna som efterföreningar återstod tre. Två i strävats har i 1973 av dessa ingår genom undersökningen ej Den bildades först första hand krävt en inriktning på en nogundersökningen. tredje 1972. grann analys av varje enskilt år hos var Jämfört med ordinära lantbruksföretag, och en av föreningarna. Det skulle dessutom stöta att ta fram dvs. familjeföretag och större företag med på praktiska svårigheter anställd har det omfattande material från lång tid tillarbetskraft, de företag som som haft baka som därvid erfordras. Av störst betybyggts upp sambruksföreningar vissa Sålunda har delse i sammanhanget har i stället varit att särdrag. föreningsföreatt fem till sex lant- studera den ekonomiska utvecklingen över tagen startats genom arbetare driften tiden. Härvid har självfallet enhetliga regler övertagit på en större brukningsenhet. De anställda har själva drivit använts för varje enskilt år samt för var och företagen utan att ha tidigare erfarenheter en av föreningarna. Till för undersökningen ligger en av eget företagande. I samtliga fall har grund arrendeformen använts. Medlemmarna har analysmetod som redovisats i ett arbete från haft inom och institutionen för ekonomi och statistik vid arbetsskyldighet föreningen anställda utanför familjekretsen har före- lantbrukshögskolan (Lantbrukshögskolans kommit i begränsad omfattning. meddelanden serie A nr 131, Uppsala 1970: Renborg-Magnusson: En översiktlig resul- Den följande analysen redovisar den ekonomiska för ut- tatanalys för lantbruksföretag). För att tillutvecklingen föreningarna ifrån och behovet av data för studien har föreningarnas föreningsmedlem- godose marnas Ev. kostnader som be- metoden i vissa avseenden förfinats och perspektiv. lastat samhället men företagsform och ej överförts på för- anpassats till den speciella som studien avser. eningarna har ej kunnat beaktas i under- frågeställning sökningen. Tänkbara sådana kostnader skulle kunna vara bl. a. mer arbete med organisa- 6.2.2 Frågeställningar torisk och ekonomisk rådgivning än för andra liknande in- Innan en utvärdering av sambruksföreningjordbruksföretag, lägre resultat måste situationen vid komster från arrenden än från andra lik- arnas görs, bildande Då förnande av staten ägda jordbruk, större kredit- föreningarnas klargöras. förluster än för andra liknande bildades hade de blivande medjordbruk eningarna tre valmöjligheter i det fall de etc. Utredningen har dock ej kunnat kon- lemmarna statera att dessa förhållanden haft någon även i fortsättningen ville ha sin försörjning större i flertalet fall eller att de inom lantbruket. Den ena var att förbli betydelse varit mer omfattande än vad som samman- lantarbetare. Den andra var att gå in som var medlem i sambruksföreningen och dela förehängt med att sambruksföreningsformen startades. med de övriga medlemmarna. ny när de första föreningarna tagarskapet På grund av att man vid starten ej haft Den tredje var att arrendera eller köpa ett

tillgång till sparade medel från tidigare jordbruk och börja som egen företagare. har andelen skulder vid sam- Vid utvärderingen är det naturligt att utgå företagsamhet bildande varit från medlemmarnas situation vid starten bruksföreningarnas mycket har arrenderats av staten och studera hur denna utvecklat sig under hög. Fastigheterna i fyra och av kommuner i två fall. Genom föreningens verksamhetstid. Med hänsyn till att arrendeformen och till svåutnyttjats har investering- tillgängliga utredningsresurser

SOU 1974: 30 141

righeterna att kalkylera konsekvenserna av del av denna i föreningen och byggt upp att varje medlem själv startar jordbruk har ett faktiskt eget kapital, som blivit större än utredningen avstått från att göra detta. Den det ackumulerade insatskapitalet, har detta i detta sammanhang viktiga fråga som ut- medfört att löneförmågan ökat under de redningen sökt besvara är därför: Har sam- åren följande på grund av att föreningen brzlksföreningarnas medlemmar fått del av då inte behövt låna så stort och kapital den allmänna standardutvecklingen såsom således inte haft så stora ränteutgifter. den kommer till i utvecklingen av Detta uttryck får ses som en positiv effekt av samlantarbetarlönen? Den följande redovisning- bruksformen. Om däremot medlemmarna en är uppbyggd för att ge svar på denna har tagit ut mer i arbetsersättning än vad fråga samt i viss mån peka på möjliga orsa- man tjänat in i föreningen sedan insatserna ker till utvecklingen i de olika föreningarna. förräntats, har det faktiska egna kapitalet Den i föreningen intjänade ersättningen blivit mindre än det ackumulerade insatskatill arbete sedan insatserna förräntats och Detta har medfört pitalet. att i föreningen dess jämförelse med lantarbetarlönen är det intjänad ersättning till arbete sedan insatsermått som bäst visar den ekonomiska kon- na förräntats har blivit av lägre på grund sekvens som medlemskapet i föreningen har att ränteberäkningen då skett på ett större medfört för medlemmarna jämfört med om kapital än det som verkligen funnits i förde valt att förbli lantarbetare. För att denna eningen. konsekvens skall komma till uttryck på ett En jämförelse mellan storleken på det för medlemmarna riktigt sätt har löneför- faktiska egna kapitalet och det ackumuleramågan beräknats på ett något annorlunda de insatskapitalet görs i punkten 6.2.4 -sätt än som är brukligt vid företagsekono- tabell 10 - i samband med jämförelsen miska Av denna an- mellan lantarbetarlönen analyser. anledning och i föreningarna vänds benämningen i föreningen intjänad intjänad ersättning till arbete sedan insatersättning till arbete sedan insatserna för- serna förräntats. räntats på det begrepp som närmast motsvarar löneförmågan. Awikelsen gäller rän- 6.2.3 Sammanfattande beskrivningar av teberäkningen på det egna kapitalet. Om föreningsföretagen medlemmarna hade valt att förbli lantarbetare antas att de skulle ha fått bankränta på I detta avsnitt lämnas i tabellform sammandet kapital de satsat som insats i förening- fattande beskrivningar av de studerade fören. Detta kapital skulle ha växt med räntan eningsföretagen. Dessa beskrivningar utgör för varje år. Räntan på det ackumulerade bakgrunden till de i nästa punkt redovisade insatskapitalet utgör medlemmarnas kapital- resultaten. inkomster vid dessa beräkningar. Räntan på omfattar Beskrivningarna föreningsföre-det ackumulerade insatskapitalet avdras i under tagens uppbyggnad tre år, nämligen undersökningen från summa intäkter minus år 1953, 1959 och 1969. 1953 är det första samtliga kostnader exkl. arbetskostnaderna. för vilket ett brett statistiskt finns underlag Därefter sker beräkningen av ersättningen samlat för fyra av de fem företagen. För år till arbete sedan insatserna förräntats sker. 1959 finns ett sådant material för samtliga Ingen hänsyn tas däremot till det faktiska fem För föreningar. år 1969 slutligen har egna kapitalet. Om detta awiker från det en sammanställning gjorts av uppbyggnaden ackumulerade beror det på insatskapitalet hos de företag som var i verksamhet under att de arbetslöner som föreningen betalat ut hela l960-talet. Genom att jämföra de tre inte har överensstämt med den i föreningen åren är det möjligt att i stort studera föreintjänade ersättningen till arbete sedan in- tagens utveckling när det gäller omfattningsatserna förräntats. en av resursinsatser. Om medlemmarna inte har tagit ut hela På flera punkter i tabellerna måste dock den intjänade ersättningen utan sparat en vid studium försiktighet iakttas. De värde-

142 SOU 1974: 30

Tabell 7. Sammanfattande beskrivning av sambruksföreningarna år 1953

Resurser: 120 180 114 165 - Åker, ha - 22 15 65 12 Betesmark, ha 31 31 37 27 - Mjölkkor

Djurvärde, kr. 73 600 97 700 79 200 76 900 - Maskinvärde, kr.

(efter 10 % avskrivning per år)

16 900 11 900 3 800 16 100 - Total arrendekostnad

Arbetsinsats: 14 000 12 700 15 600 16 300 - Medlemmar, mt l 600 500 1 400 - Lejd, mt 2 600

Kapital: 36 000 8 000 39 000 10 000 lnsatskapital 135 000 173 000 130 000 175 000 - Driftslån

Källa: Svenska Lantarbetareförbundets statistik

Tabell 8. Sammanfattande beskrivning av sambruksföreningarna år 1959

Resurser:

(efter 10 % avskrivning per år) Total arrendekostnad 17 000 17 000 6001 21 000 15 300

Arbetsinsats: mt 10 200 11 100 14 300 15 500 11 800

Mçdlemmar,

Leld, mt 1 800 500 - 700 1 600

Kapital: 86 200 21 000 67 300 26 600 15 000

Insêtskapiial

Dnftslån 67 400 133 000 43 300 102 700 161 700

Källa: Svenska Lantarbetareförbundets statistik * Föreningen var vid denna tidpunkt under avveckling på grund av att marken togs i anspråk för andra ändamål

sou 1974; 30 143 _

Resurser:

254 Hästar - - 2 -

Djurvärde, kr. - - - 94 700 308 800 Maskinvärde, k.r. - - lll 600 256 500 (efter 10 % avskrivning per år)

Total arrendekostnad - - - 38 600 60 000

Arbetsinsats: Medlemmar, mt - - ca 10 000 ca 10 000 Lejd, mt -- - - ca 500 ca 5 000

Kapital: lnsatskapital - - - 34 900 149 500 Driftslån - - - 81 900 109 S00

Källa: Svenska Lantarbetareförbundets statistik

uppgifter som är medtagna är index- fördelas ej gifter på föreningsföretagens 5--6 beräknade, varför jämförelser mellan olika kommer avvikelsema att få en medlemmar, år försvåras. De resultat som redovisas grun- mycket begränsad betydelse för bedömningdar sig självfallet helt på de data som fun- en av föreningarnas ekonomiska utveckling. nits tillgängliga vid Det rör undersökningsarbetet. sig om 500-800 kr. per medlem Vissa felkällor kan därvid utan vidare an- och år.

ges. Hit hör avvikelsema mellan bokförda Alltför bör inte grova generaliseringar och verkliga värden för maskiner och djur. byggas på dessa siffror då föreningar med

Då studien omfattar en tämligen lång tids- större verksamhet har innehaft ett större period minskar dock betydelsen av dessa maskin- och och således haft djurbestånd faktorer, framför allt vad gäller djur. För större möjligheter att skapa dolda reserver. maskinvärdet däremot kan avvikelsema ha Den dolda reserven i varulager har dock haft ganska stor betydelse trots att den stutagits fram för samtliga föreningar. derade tidsperioden varit lång. Uppgifter om

de verkliga maskinvärdena vid periodens slut har dock för flera av föreningsföretagen 6.2.4 Undersökningens resultat

ej funnits tillgängliga. För två av föreningsföretagen, som realiserat sina tillgångar vid A llmänt

auktion, har dock skillnaderna mellan bokfört Vid uppläggningen av resultatredogörelsen värde och försäljningsvärde vid auktion för och analyseras följande mått: djur maskiner funnits registrerade. Fördelas denna värdeskillnad det antal till på a) ersättning det i föreningen investeraår företagen varit verksamma erhålls en re- de kapitalet i procent av detta kapital,

sultatförbättring per år av ca 2 500-4000 b) i föreningen intjänad ersättning till arkr. per föreningsföretag. Då i den efterföl- bete sedan insatserna förräntats, jande resultatredovisningen dessa värdeupp- c) uttagen lön i förhållande till intjänad

144 SOU 1974: 30

Procent l

12W

_.1-

-2

Diagram 1. Ersättning till i föreningen investerat kapital i procent av detta kapital

till arbete sedan insatserna för- inte är direkt jämförbara med de förräntersättning räntats, ningsprocenttal som anges i jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). I JEU bed) skuldsättningsprocenten. aktas även fastighetskapitalet, medan denna Dessa mått definieras i respektive avsnitt. undersökning endast tar hänsyn till det to- Då syftet med redogörelsen inte är att tala kapital som föreningarna investerat. visa resultaten för varje enskilt år anges alla Fastighetskapitalet utnyttjar föreningarna mått som rullande treårsmedeltal. genom att betala arrendeavgifter. Som synes kan någon klar samstämmighet mellan föreningarna inte utläsas. En Ersättning till det i föreningen investerade tillfredsställande ersättning till det i förkapitalet eningen investerade kapitalet anses här föreav ersättningen till det i för- ut- Utvecklingen ligga då den uppgår till minst bankernas eningen investerade kapitalet för de under- lâningsränta. Endast förening nr 5 har uppsökta föreningarna 1. Er- nått en helt tillfredsställande nivå och är anges i diagram sättningen har beräknats som totala intäk- ien enda som har nått upp till och överter minskade med samtliga kostnader utom träffat den i driftsplanen förväntade. 1964räntekostnaderna. Den ersättningen beräk- 1967 sjönk dock nivån från 16 till 4 procent. - delvis nas i procent av det totala kapital eget Denna minskning beror troligen på - som den arrenderande för- under dessa år. plus lånat höjda löneuttag eningen satt in i företaget. Förening nr l har fr. o. m. år 1960 haft Det bör observeras att dessa procenttal en relativt tillfredsställande ersättning till

10 - SOU 1974: 30 145

det i föreningen investerade kapitalet. Under dvs. företagets samtliga. tillgångar minus perioden 1956-58 var utvecklingen kraf- samtliga skulder. Den uttagna arbetsersätttigt sjunkande. ningen kan emellertid vara såväl större som Efter att ha stigit kraftigt i fyra år in- mindre än den i föreningen intjänade ersättträdde en Stabilisering kring 10 procent var- ningen till arbete. I så fall minskas respekefter en minskning till 4 procent skedde. tive ökas det faktiska egna kapitalet i för- Räntan som betalades på det lånade kapi- hållande till de ackumulerade insatserna. talet var år 1968 5,7 procent. Det bör observeras att detta speciella sätt För de övriga föreningarna har ersätt- att beräkna i föreningarna ersättintjänad ningen till i föreningarna investerat kapital ning till arbete sammanhänger med den varit mindre tillfredsställande. Sämst har uppställda frågeställningen som avser att beden varit för förening nr 3 som t. o. m. haft lysa om föreningarna gett sina medlemmar en kraftigt negativ ersättning vissa år. För en ersättning motsvarande lantarbetarlön. förening nr 2 har ersättningen till i för- Det i andra sammanhang använda begreppet eningen investerat kapital varit positiv men företagets löneförmåga beräknas på annat sjunkande. Samtidigt har räntesatsen på det sätt. Det grundar sig nämligen på att kapilånade kapitalet mer än fördubblats. talkostnaderna då utifrån allt uppskattas Förening nr 4 var bara verksam under investerat kapital och inte endast gjorda insju år. Under denna tid var ersättningen till satser. i föreningen investerat kapital positiv men Inom samtliga föreningar utom nr 3 har ej tillräcklig. En viss förbättring kunde dock den intjänade ersättningen till arbete per förmâirkas under senare hälften av verksam- medlem överstigit lantarbetarlönen. Detta hetstiden. Under denna period ökade dock redovisas i diagram 2. räntesatsen på det lånade kapitalet snabbare För de fyra föreningar som var verksamän ovan nämnda förbättring. ma under senare hälften av 1950-talet var I sammanhanget kan konstateras att sam- utvecklingen av i företagen intjänad ersättbruksföreningarnas lönsamhet under perio- ning till arbete per medlem sämre än utden i stort överensstämde med den allmän- av lantarbetarlönen. vecklingen I några förna lönsamhetsutvecklingen i jordbruket. eningar sjönk den intjänade ersättningen till arbete, medan den i de övriga var relativt konstant. Eftersom ingen hänsyn har tagits I föreningarna intjänad ersättning till arbete till penningvärdeförsämringen har utvecksedan insatserna förräntats lingen mätt i köpkraft varit sämre än vad l föreningen intjänad ersättning till ar- undersökningen visar. I de två föreningar, bete har här beräknats som den totala som var verksamma under tiden 1960intäkten minskad med samtliga kostna- 1968, var utvecklingen av den intjänade erder utom utbetalad arbetsersättning. I till arbete mycket fram sättningen gynnsam totala intäkten inkluderas ersättning till till 1964. Per medlem steg den under denna arbete som föreningens medlemmar ut- tid tre gånger så mycket som lantarbetarfört utanför föreningens jordbruksdrift. lönen. Därefter skedde en stagnation och Exempel på sådan verksamhet är skogskör- även viss tillbakagång. ning med föreningens utrustning. Kapital- 1955 var i förening nr l den intjänade kostnaderna har beräknats som ränta på till arbete per medlem dubbelt ersättningen föreningens ackumulerade insatskapital. In- så hög som lantarbetarlönen. Utvecklingen satskapitalet vid starten har härvid succes- fram till 1958 var dock ogynnsam. Detta år sivt ökats med varje års ränta. Så länge var t. o. m. lantarbetarlönen något högre än föreningarna utbetalar löner som överens- i föreningen intjänad ersättning till arbete. stämmer med den intjänade ersättningen till Denna ökade därefter mycket fram kraftigt arbetet är det ackumulerade insatskapitalet till 1964 då en stagnation inträdde. lika stort som det faktiska egna kapitalet, Under tiden 1960-1968 har både kapi-

146 SOU 1974: 30

Kr per medlem och år

ll

40 000-

36 000-

32 000-

26 000-

24 000

20 000

16000 V... ____________ __ - 4 f lön __-K- 4

8000- ;nø§. 0... o..

4 000-

0 u n I 1952 -54 -56 -58 -60

2. I föreningarna intjänad ersättning till arbete sedan insatserna förräntats. Diagram Kr. per medlem och år

talintensiteten och med- ökade ladugårdens utnyttjandegrad från 60 omsättningen per lem fördubblats. Föreningen har lyckats till 75 procent under sin verksamhetstid. höja avkastningen kraftigt i både mjölk- var mjölkavkastningen oföränd- Samtidigt och spannmålsproduktionen under sin verk- rad. En viss ökning av antalet kor I förening nr 3 var den intjänade ersättsamhetsperiod. skedde också under senare hälft. till arbete vid starten högre än lantperiodens ningen Stor mängd arbete i annans skogsbruk har arbetarlönen. Efter ca 4 år var differensen i hög grad bidragit till föreningens ekonomi. utjämnad. Under större delen av den åter- Trots att endast ca en femtedel av den to- stående verksamhetstiden var lantarbetarlötala arbetstiden ägnats åt verksamhet utan- nen högre än i föreningen intjänad ersättför sambrukets jordbruksdrift har intäkten ning till arbete per medlem. Kapitalbehovet utifrån vissa år uppgått till hälften av den kom att klart överstiga det beper medlem utbetalade till föreningens räknade. Antalet kor sjönk och mjölkavarbetsersättningen medlemmar. kastningen försämrades under verksamhets- Den till arbete i tiden. Avkastningen i spannmålsodlingen utintjänade ersättningen förening nr 2 var vid starten betydligt högre vecklade sig otillfredsställande beroende på än lantarbetarlönen. Fram till 1960 minska- mycket dåliga dräneringsförhållanden. des differensen. Det 1961 får Den intjänade ersättningen till arbete i låga värdet anses bero på att föreningen var under av- förening nr 4 var något högre än lantarbeveckling. Under perioden har kapitalintensi- tarlönen och följde väl med i utvecklingen teten per medlem ökat något medan omsätt- av den senare. Kapitalbehovet per medlem ningen varit nästan oförändrad. Föreningen kom att helt överensstämma med det i pla-

SOU 1974: 30 147

har belastats med ränta på den del av det nen beräknade. Det sjönk dock något under av att medlem- ackumulerade insatskapitalet som överstiger verksamhetstiden på grund skulle det faktiska egna kapitalet. Om det faktiska marna var inställda på att föreningen öka utnytt- egna kapitalet sjunker under noll försämras upphöra. Föreningen lyckades av antalet koplatser från 70 inte den i föreningen intjänade ersättningen jandegraden var dock till arbete ytterligare. till 90 procent. Mjölkavkastningen Tabell 10 visar det faktiska sparande som hela tiden oförändrat låg. hela verksam- skett i föreningarna. Då medlemmarna inte I förening nr 5 har under till ar- har tagit ut hela den intjänade ersättningen hetstiden den intjänade ersättningen till arbete har sparandet varit positivt i förbete varit mer än dubbelt så hög som lant-

arbetarlönen. Det investerade kapitalet per eningarna nr 1, 2, 4 och 5. - från medlem ökade mycket kraftigt 55 000 till 155000 kr - medan omsätt- Förhållandet mellan uttagen län och i förningen fördubblades under verksamhetspe- till arbete eningarna intjänad ersättning rioden. Föreningen har lyckats öka mjölksom antalet kor har Detta förhållande redovisas i diagram 3. avkastningen samtidigt i spannmåls- kommentarer till diagrammet ökat kraftigt. Avkastningsnivån Följande produktionen har försämrats. kan göras.

När man ser på i föreningarna intjänad I förening nr 1 har vid periodens början och slut förhållandet mellan uttagen lön och ersättning till arbete är det också av intresse det faktiska i dessa. i föreningen intjänad ersättning till arbete att iaktta sparandet det faktiska menas skillna- sedan insatserna förräntats varit fördelak- Med sparandet det faktiska och tigt, dvs. den utbetalda arbetslönen har varit den mellan egna kapitalet Har det ersättningen till ardet ackumulerade insatskapitalet. lägre än den intjänade bete. Under en 5-årsperiod i slutet av 1950faktiska sparandet varit positivt har det förtalet var förhållandet omvänt, trots att bättrat den i föreningen intjänade ersättningden ränta som medlemmarna under denna tid sänkte sina en till arbete motsvarande ha fått betala om motsvarande arbetslöner. man skulle Om däremot det fak- I både förening nr 2 och 4 anslöt sig belopp hade lånats. varit - 3 medlemmarnas löner mycket nära till i förtiska sparandet negativt förening - till eningen intjänad ersättning till arbete. har i föreningen intjänad ersättning arbete försämrats av att resultat I förening nr 3 har löneuttaget kraftigt på grund

Tabell 10. Det faktiska sparandet i sambmksföreningama

Förening

1 2 3 4 5

1. Det ackumulerade insatskapitaleti vid slut? 11 600 8 200 7 900 46 500 26 900 verksamhetsperiodens

2. faktiska egna kapitalet vid verksamhets-

Det 93 000 -45 600 66 700 452 500

penodens slut? 47 000

2-1. (Det faktiska sparandet i föreningen) 35 400 84 800 -53 500 20 200 425 600 T0talt3 8 850 16 960 -10 000 4 040 85 120 Per medlem

Undersökningsperiodens längd 17 12 11 7 11 Antal år

1 varje års ränta.

Insatskapitalet startâret adderatmed

2 Vardet avser det sista året som ingår i undersökningen. 3 Sparandet innefattar ej den ev. dolda reserv som byggts upp i maskiner och djur. Se 6.2.3.

SOU 1974: 30

2,5 -

överuttag ,-

05 | l ä l I l v l I -56 -58 -60 -62 -64 -66 -68 -69 1952 -54

underuttag

l

lön dividerad med intjänad till arbete sedan insatserna Diagram 3. Uttagen ersättning förräntats

till ar- mot traditionell hänför sig även överstigit den intjänade ersättningen beräkning att den senare inte här till att fastigheten och därtill hörande bete (diagram 3) trots nämnvärt avvikit från lantarbetarlönen med inventarier ej medräknats i (dia- byggnader 2). det totala investerade kapitalet. gram - I förening nr 5 har den intjänade ersätt- Utvecklingen av andelen lånat kapital än - redovisas i dianingen till arbete varit avsevärt högre skuldsättningsprocenten löneuttaget. Mot slutet av verksamhetspe- gram 4. dock differensen. utveckling har varit rioden minskade Skuldsättningens att sam- i föreningarna nr 2, 4 och I sammanhanget bör observeras mycket gynnsam som juridiska personer 5. Föreningarna nr l och 3 har vid starten bruksföreningarna - ca 95 varit bundna av kollektivavtalet för jordbru- haft en högre skuldsättningsprocent att till - än de övriga. Under en period ket. Därmed har följt skyldighet procent medlemmarna vid lönetillfälle av 15 år har förening nr 1 minskat andelen varje utge minst i kollektivavtalet fastställda minimi- lånat kapital från ca 95 till ca 80 procent. löner. För det fall en förening ej kan bära Förening nr 3 har haft en mycket ogynnsam utveckling. Innan måste reen sådan lönekostnad, krävs särskild över- företaget enskommelse mellan och med- konstrueras var hela det egna kapitalet förföreningen lemmarna om innehållande av lönen. Med- brukat. lemmarna får därvid en motsvarande fordran på föreningen. 6.2.5 Summering av undersökningens resultat F öreningarnas skuldsättningsprocent Medlemmarna i föreningarna l, 2, 4 och 5 av förening- har haft en klar fördel av att vara med i Skuldsättningsprocenten utgörs ens lånade satt i relation till i för- denna samverkan jämfört med om de hade kapital totalt investerat Avvikelsen valt att förbli lantarbetare. Den utbetalade eningen kapital.

SOU 1974: 30 149

Sku|dsättningspr0cedt1) li

110-

100-

90-

80-

70-

60-

20-

10-

0 | t== År l I 1952 -54 -se -58 -so -62 -64 -ee -68

- Diagram 4. Skuldsättningsprocent andelen lånat kapital

arbetslönen har i samtliga dessa föreningar situation för föreningarna då det dels skulle varit högre, i ett par fall betydligt högre än ha blivit allt svårare att få krediter och vad lantarbetarlönen varit under motsvaran- dels riskkänsligheten skulle ha ökat i takt har dessa föreningar med Det har såde period. Dessutom skuldsättningsprocenten. byggt upp ett eget kapital som är större än ledes varit fråga om ett oundvikligt spadet ackumulerade insatskapitalet. Detta spa- rande. Medlemmarna skulle om de förblivit rande som medlemmarna gjort i föreningen lantarbetare dock inte haft möjlighet till genom att inte ta ut hela den i föreningen motsvarande kapitaluppbyggnad. Storleken intjänade ersättningen till arbete kan sägas av detta sparade kapital uppgår till mellan vara en direkt följd av medlemskapet. 4 000 och 85 000 kr. per medlem. Troligen skulle det inte ha varit möjligt För förening nr 3 var utvecklingen inte för föreningarna lika gynnsam. Medlemmarna har dock unatt betala ut hela det kapital som medlemmarna sätt sparat der hela verksamhetstiden tjänat in en arpå detta på grund av att det rör sig om i föreningen betsersättning som nära anslutit sig till lantarbetande Om medlemmarna arbetarlönen - 2. Man har dock kapital. tagit diagram ut hela den intjänade ersättningen till arbete tagit ut betydligt högre belopp diagram sedan insatserna förräntats, skulle 3. Vid föreningens likvidation hade den föreningarna tvingats att öka skuldsättningen i sam- därför ett underskott på 45 600 kr., dvs. ma takt som det investerade öka- skulderna översteg tillgångarna med nämnkapitalet de. Detta skulle snart ha lett till en ohållbar da belopp. Denna förening fick dras med

150 SOU 1974: 30

stora skördevariationer på grund av mycket med över 200 ha åker är ca 600. Endast ca 260 brukningsenheter har mer än 300 ha dåliga dräneringsförhållanden. Om man en jämförelse mellan de åker. gör Vidare har lantarbetarkåren undergått en föreningar som gått bra och de som inte markant minskning från 1950-talets början, har gått bra, finner man att de föreningar från ca 90 000 till omkring 10 000. som gått bra har nämligen haft andel lånat Dessutom är att märka att dagens lantarl. vid starten en lägre betare i motsats till dåtidens har löne- och kapital, dvs. stör- arbetsförhållanden som väl motsvarar ge- 2. haft en högre kapitalintensitet nomsnittet för liknande kategorier yrkesarre investerat kapital per medlem, betande. Det är mot den bakgrunden inte 3. haft en högre omsättning per medlem, förvånande att intresset bland lantarbetarna 4. haft väsentligt lägre avkastningsvariatioför bildande av sambruksföreningar i varje ner än de andra föreningarna, fall på senare år varit begränsat. Inte heller 5. hållit medlemmarnas anspråk på årliga bland småbrukare och arrendatorer har föruttag inom ramen för i föreningen intjäför samgående i samnad ersättning till arbete sedan insatser- sports något intresse bruksföreningar, i vart fall inte föreningar na förräntats. som redan från starten skulle ha utgjort helt

integrerade företag. Här bör dock tilläggas

att utredningen är övertygad om att bris- 6.3 Allmänna förutsättningar för bildande tande kännedom om möjligheten att bilda av sambruksföreningar i nuvarande form sambruksförening kan ha bidragit till den

förekomsten av sådana. Såvitt utredringa 6.3.1 Motiv för bildande av sambruksförkunnat finna har endast Svenska ningen eningar Lantarbetareförbundet bedrivit någon mera

omfattande informationsverksamhet eller Socialpolitiska motiv låg i stor utsträckning kom verkat aktivt på detta område. Det till grund då sambruksföreningslagen utpräglat är inte uteslutet att intensifierade insatser till. Dessa innebar som tidigare redovi-

i stort sett att egendoms- under senare år skulle ha lett till en ökning sats (2.3.3) lantarbetare och andra mindre be- av antalet bildade sambruksföreningar. lösa skulle Utredningen finner således att några somedlade yrkesutövare ges möjligav större motiv av den natur som låg heter till gemensamt brukande cialpolitiska bakom tillkomsten av nuvarande sambruksjordbruksfastigheter för att på så sätt finna Bakom föreningslag knappast längre är aktuella. en friare tillvaro än som anställda. för att Från denna synpunkt finns alltså inte några dessa tankegångar låg farhågor om- skäl att behålla företagsformen. Däremot strukturrationaliseringen på jordbrukets företagsekonomiska och sociala råde skulle kunna leda till ett ökat inslag föreligger motiv av den art som tidigare diskuterats i av å ena sidan storgodsägare och å andra samband med behandlingen av frågor om sidan egendomslösa lantarbetare m. fl. Utvecklingen har inte motsvarat nämn- samverkan över ägogränserna.

är antalet större Sett från företagsekonomiska och sociala da antaganden. Sålunda anser utredningen att sambruksbrukningsenheter som kan komma i fråga synpunkter under vissa förutsättningar kan över huvud taget alltjämt ytterst begränsat. föreningen medlem- vara väl så attraktiv för de enskilda delta- En sambruksförening med 3-5 mar kräver i regel åkerarealer som är betyd- garna som att vara löntagare. Utredningen

än 100 ha. Antalet grundar detta omdöme på erfarenheterna ligt större brukningsenöver 100 ha åker år av specialundersökningen av sambmksförheter med uppgick endast (6.2). Till nyssnämnda förutsätt- 1972 till ca 2 800, vilket motsvarade eningarna hör som förut nämnts främst att omkring 2 procent av det totala antalet ningar Antalet skuldsättningen vid starten kan hållas på en brukningsenheter. brukningsenheter

SOU 1974: 30

rimlig nivå och att omsättningen är till- driftssom äganderättsrnässigt helt integre-

fredsställande. Viktigt är självfallet också rade och som disponerar över tillräckliga att löneuttagen korresponderar väl mot de produktionsresurser för att sysselsätta och samlade arbets- och kapitalinkomsterna och försörja fler än 2-3 medlemmar är som kraven på kapitalbildning i föreningsföre- utredningen tidigare diskuterat begräntagen. sade. Härför erfordras högst betydande Här bör understrykas att vad utredningen resurser i form av mark, byggnader, manu berört är fördelar som normalt följer skiner, rörelsekapital o. d. Företag av denna med storleksrationalisering och samverkan storleksordning är inte och vanliga bjuds oberoende av företagsform. Utredningen har dessutom sällan ut på den allmänna markinte haft möjlighet att genom under- naden. De betingar priser som förutsätter

sökningar på fältet bedöma om sambruks- avsevärda kapitalresurser hos förvärvaren. föreningen som företagsform har egenska- Utredningen anser det vara mera realistiskt

per som i praktiken gör den bättre eller att flera kan sambruksföreningar komma sämre än andra företagsformer från företill stånd genom att bygga upp dylika före-

tagsekonomiska och sociala synpunkter. I hand tag efter på grundval av samverkan detta avseende har måst beutredningen över ägogränserna.

gränsa sig till att uppställa vissa kriterier Såsom framhållits i punkten 3.3.2 kan kapå grundval av den företagsekonomiska pitalkostnaderna vid start eller Övertagande undersökningen och tillämpa dessa teore- av

jordbruksföretag nedbringas väsentligt

tiskt på olika däribland företagsformer, om arrende kan ske i stället för förvärv.

sambruksföreningen (se 5.4 och 5.5). Möjligheterna till arrende inskränks emel- Därvid har framkommit att sambruksför- lertid bl. a. av att markägarna i regel är

eningslagen innehåller några regler som hit- att teckna obenägna tillräckligt långsiktiga tills varit speciella för denna företagsform arrendeavtal. Ett alternativ är att staten men som till följd av utvecklingen blivit såsom t. ex. i fråga om Stäholms sambruks-

överflödiga eller mindre lämpliga. Samtidigt träder förening in som mellanhand och förinnehåller lagen emellertid andra regler som värvar lämpliga egendomar samt arrenderar

i princip är fundamentala och nödvändiga ut dem till sambruksföreningar. Utredningatt behålla för att samverkan skall kunna en anser att möjligheter till sådana gårdsfungera i föreningsform där fastigheter in- arrenden från staten bör finnas även i fort-

går i verksamheten. Utredningen återkom- Motiven härför sättningen. är i princip demer härtill i avsnittet 6.4. Till nu anförda samma som utredningen redovisat i punkten synpunkter bör läggas påpekandet att utred- 5.3.3 under rubriken medverkan till Statlig ningen i senare sammanhang (8.11.2) för- markanskaffning vad gäller samverkan över

ordar att den statliga lantbruksorganisationen ägogränserna.

skall bedriva ett som utvecklingsarbete

grundas på vissa undersökningar och utred-

ningar vid befintliga samverkansföretag. Ut- 6.4 sambruksföreningar som företagsform

vecklingsarbetet skall syfta till att fördjupa i framtiden

kunskaperna om samverkansproblematiken samt skapa praktiska och konstruktiva lös- 6.4.1 Utredningens och överväganden

ningar på olika problem, däribland sådana förslag

som hänger samman med företagsformen. Sambruksföreningslagen bygger som tidigare

redovisats i hög grad på socialpolitiska mo-

6.3.2 Yttre tiv som gett innehållet en i vissa avseenden förutsättningar speciell karaktär. Lagen är sålunda i väsent- Förutsättningarna att bilda sambruksförliga delar konstruerad med tanke på att staeningar eller med annan associaföretag ten skall främja sambruksföreningarnas till-

tionsform som redan från starten är såväl komst och bestånd på ett sätt som går längre

SOU 1974: 30

andra före- att reglera deltagarnas in- och än vad som gäller beträffande möjligheter tagsformer. Bestämmelser av denna karaktär utträde m. m. Handelsbolaget är dock inte är bl. a. de som avser arrende av staten en lämplig företagsform när antalet deltaav lantbruksstyrelsen (3 §). gare närmar sig eller överstiger fem. Aktie- (1 §) och tillsyn Socialpolitiska motiv ligger också till grund bolaget är då lämpligare men har å andra arbetsin- sidan som visats i nyssnämnda avsnitt vissa för bestämmelserna om personliga satser av medlemmarna (4 §) samt vissa nackdelar som kan verka avskräckande på andra bestämmelser som saknar motsvarig- företagarna. Formen ekonomisk förening het i övriga associationslagar. Mot bakgrund enligt l95l års lag duger i regel inte, därför anfört att medlemmarna i en sådan förening inte av vad utredningen i det föregående om att socialpolitiska motiv inte längre är kan bindas till denna för längre tid än högst aktuella fem år. Det är också synnerligen viktigt att på samma sätt som vid tillkomsten av sambruksföreningslagen finner utred- observera att medlemskap i en ekonomisk ningen att här avsedda bestämmelser bör förening inte medför delaktighet i föreningföreskrifter bör i stäl- ens anläggnings- och övriga tillgångar på slopas i lagen. Dylika bestämmelser i lag samma sätt som är fallet bl. a. i en samlet i den mån tvingande inte hindrar det kunna tas in i förenings- bruksförening enligt gällande lag. Deltagare Motsvarande be- i samverkansföretag av den typ som nu stadgar. gäller naturligtvis träffande ekonomiska och bolag. diskuteras accepterar sålunda knappast att föreningar i gällande såsom gäller beträffande den ekonomiska Vad angår övriga bestämmelser har utredningen föreningen endast få ut sin insats om och lag om sambruksföreningar granskat dessa ingående med hänsyn till de när de utträder ur företaget. De går då särskilda förutsättningar för samverkan som miste om bl. a. sin andel av värdestegring redovisats i avsnittet 5.3 och de kriterier för på företagets fastigheter och byggnader. val av företagsform som ställts upp i av- I en särskild lag om sambruksföreningar snitten 5.4 och 5.5. Utredningen har därvid bör enligt utredningens mening i princip - endast tas in sådana bestämmelser som skilfunnit att vissa av dessa bestämmelser särskilt de som reglerar medlems in- och jer den från 1951 års lag om ekonomiska och vad därmed samman Utredningen anser sålunda att utträde hänger föreningar. - efter modifieringar bör vara mycket nuvarande sambruksföreningslag är onödigt för samverkansföretag likaväl som omfattande och att hänvisning till lagen om lämpliga helt integrerade företag. Det gäller i syn- ekonomiska föreningar bör ske efter ungefär på inne- samma som tillämpats för bostadsnerhet när verksamheten grundas grunder hav av fastigheter eller kostsamma byggna- rättsföreningar i bostadsrättslagen (1971: der med lång avskrivningstid och medlem- 479). Med denna metod kan lagen om sammarna måste kunna bindas till företaget för bruksföreningar på ett enkelt sätt läsas jämsides med lagen om ekonomiska föreningar. ganska lång tid. Bl. a. till av denna omläggning av Utredningen har ägnat stor uppmärksam- följd het åt frågan om en särskild lag om sam- sambruksföreningslagen är det mest lämpligt bruksföreningar behövs även i fortsättning- att ersätta den nuvarande lagen med en ny en och funnit att så är fallet. De väsent- som i princip äger tillämpning även på samsom registrerats enligt äldre ligaste motiven härför är följande. bruksförening har utarbetat förslag till en De bestämmelser i gällande sambruksför- lag. Utredningen bör Beträffande eningslag som enligt vad nyss nämnts ny lag om sambruksföreningar. behållas i sina huvuddrag är i och för sig nuvarande förhållanden hänvisas till tidigare av den karaktären att även handelsbolaget redogörelse (2.3.3). I fråga om den allmänna med fördel bör kunna användas som före- motiveringen hänvisas främst till utredningfallen. Som visats i ens kommentarer och slutsatser rörande tagsform i de avsedda avsnittet 5.5 om val av associationsform er- samverkan över ägogränserna i föregående bjuder nämligen formen handelsbolag vida kapitel.

SOU 1974: 30 153

6.4.2 Specialkommentarer till lagförslaget duktion som bygger på gemensamt utnyttjande av mark. Den begränsningen bör dock Allmänna bestämmelser göras att verksamheten i fråga skall ha samband med gemensamt jordbruk eller träd- 1§ gårdsbruk. Som exempel på verksamheter Med gemensam drift, gemensam framställ- som avses i 5. kan nämnas uppfödning av ning och annan gemensam verksamhet avses hästar för trav-, galopp- eller ridsportändasamverkan eller sambruk såväl inom helt mål, produktion av skogsplantor, drift av integrerade företag som över ägogränserna. mindre sågverk, m. m. I uttrycken driva och framställa ligger inte något krav att medlemmarna skall kan så- 2§ vara sysselsatta i företaget. Driften lunda ske med enbart egen eller enbart lejd 2 § och 9 § i gällande sambruksföreningslag arbetskraft eller med bådadera. Drift i form motsvaras av 2 § respektive 3 § i lagen om av utarrendering faller utanför begreppet ekonomiska föreningar. samverkan/sambruk och omfattas således Enligt 3 § i gällande sambruksföreningsinte av denna lag. lag skall sambruksförening stå under viss Vad beträffar begreppen jordbruk (l. tillsyn av lantbruksstyrelsen, hos vilken skall och 2.) och jordbruksprodukter (4.) är föras ett föreningsregister. I fråga om reinnebörden i huvudsak densamma som gäl- gistret gäller som tidigare nämnts kungöreller i fråga om dessa begrepp enligt rationali- sen (1948:219) om registrering av samseringskungörelsen. I lantbruksstyrelsens an- bruksföreningar. Utredningens förslag innetill rationaliseringskungörelsen bär att lantbruksstyrelsens tillsyn över visningar sammanfattas begreppen under beteckningen sambruksföreningar i hittillsvarande meoch innefattar all fram- ning slopas. Därmed upphör också bejordbruksproduktion av jordbruksprodukter, således även hovet av ett föreningsregister hos styrelställning sådan framställning av animaliska produkter sen. Paragrafen ersätts med en hänvisning som helt eller i huvudsak sker utan anknyt- till 4 § lagen om ekonomiska föreningar ning till växtodling inom samma företag. enligt vilken ekonomisk förening registreras Till jordbruksproduktion räknas även verk- hos länsstyrelsen som för föreningsregister samheten vid företag som sysslar med en- enligt 99-105 §§ och kungörelsen (1952: bart en del av den produktionskedja som 495) om förande av register för ekonomiska normalt ingår i framställningen vid jord- föreningar m. m. bruksföretag av den aktuella jordbruksprodukten. 3§ Med trädgårdsbruk (3.) och trädgårdsprodukter (4.) förstås på motsvarande sätt i Föreslagen lydelse av paragrafen innebär huvudsak detsamma som gäller enligt träd- att nuvarande bestämmelse i 4 § första stycgårdsnäringsrationaliseringskungörelsen. ket sambruksföreningslagen att Konungen i Motsvarigheten till vad utredningen avser särskilda fall äger medge att antalet medmed trädgårdsbruk benämnes i 2 § i kungö- lemmar i sambruksförening får vara tre relsen trädgårdsnäring varmed förstås yr- eller fyra i stället för minst fem ersätts med kesmässig framställning av trädgårdspro- en generell regel att antalet medlemmar skall dukter eller must. vara minst tre. Paragrafen motsvaras i lagen Associationsformen sambruksförening är om ekonomiska föreningar av dess 5 § enligt utformad med särskild tanke på att den vilken ekonomisk förening skall bestå av skall användas för och minst fem medlemmar, dock att antalet får jordbruksföretag trädgårdsföretag. Till sin konstruktion är vara tre eller fyra där minst tre medlemmar den emellertid sådan att den med fördel utgörs av föreningar som är juridiska persobör kunna användas även vid annan pro- ner. Minskningen av minimiantalet medlem-

154 SOU 1974: 30

mar i sambruksförening från fem till tre För länsstyrelserna skulle en sådan ordning har skett främst med tanke på att åtskilliga innebära att registreringen av sambruksförsambruksföreningar sannolikt kommer att eningar underlättades väsentligt. Utredningbildas i syfte att ge full sysselsättning åt del- en har dock funnit sig inte böra föreslå nå- I dessa fall är det av skäl som redo- got obligatoriskt krav att normalstadgartagarna. visats i punkten 6.3.2 mera sällan möjligt na skall följas som villkor för registrering. att vidhålla nuvarande krav på medlemsan- Härför talar bl. a. svårigheterna att utforma talet. normalstadgar som passar för olika typer Med till bestämmelserna i lagen av verksamhet. Utredningen förutsätter att hänsyn (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten länsstyrelserna utan särskild föreskrift däratt förvärva om samråder med lantbruksnämndema eller fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag behålls nuvarande krav genom dessa med lantbruksstyrelsen i tvekatt medlem i sambruksförening skall vara samma fall. De nonnalstadgar som förutsvensk medborgare. Därigenom undviks att sätts komma att utarbetas av lantbruksstyvarje sambruksförening skall begära Kungl. relsen bör vara till god ledning vid registre- Majzts tillstånd för fastighetsförvärv. I de ringen. fall då sambruksförening önskar anta ut- I detta sammanhang bör nämnas att lagländsk medborgare till medlem bör pröv- förslaget ej innehåller någon motsvarighet ningen åvila länsstyrelsen. Det kan erinras till föreskrifterna i 4 § första stycket och att länsstyrelsen under förutsättningar som 7 § i gällande sambruksföreningslag om ananges i 1 § tredje stycket nämnda lag får tagande av ekonomisk plan och planens lämna utländsk medborgare tillstånd att för- prövning av lantbruksstyrelsen som förutvärva fast egendom. Tillstånd får lämnas sättning för registrering. Utredningen förutbl. a. om egendomen förvärvas för att be- sätter som självklart att varje sambruksreda förvärvaren utkomst genom jordbmk föreningsföretag av någon omfattning gör åt vilket han kan antas komma att själv upp en ekonomisk plan för verksamheten ägna sig samt förvärvaren förut har varit oavsett om detta stadgas i lag eller ej. En svensk medborgare eller sedan två år har sådan plan är dessutom nödvändig så snart hemvist i Sverige. föreningen söker statligt stöd. I konsekvens med vad utredningen anfört I övrigt motsvarar paragrafen i huvudsak i punkterna 5.3.2 och 6.4.1 i fråga om per- 5 § i gällande sambruksföreningslag och 6 § sonliga arbetsinsatser av deltagarna i sam- i lagen om ekonomiska föreningar. Frågan verkansföretag, däribland sambruksför- om vilka närmare krav som bör ställas på eningar, har i förevarande förslag ej med- innehållet i föreningsstadgar och bolagsavkrav i 4 § andra och tredje tal har behandlats i punkterna 5.4.2 och tagits nuvarande styckena sambruksföreningslagen beträffan- 5.4.3. Vad gäller speciella krav på stadgar de yrkeskunskap och personliga arbetsinsat- och bolagsavtal i samband med lämnande av ser som villkor för medlemskap. statligt stöd anförs ytterligare synpunkter i 8 kap.

Stadgar och firma m. m. 5§ Paragrafen motsvarar 6 § i gällande sam- 4§ bruksföreningslag och 7 § i lagen om eko- Utredningen har övervägt att i denna paranomiska föreningar. graf ta in krav att sambruksförenings stadgar skall avfattas enligt normalstadgar som fast- 6§ ställts av lantbruksstyrelsen. Beträffande till bestämmelserna om ansösambruksföreningarnas behov av tillgång till Hänvisningen hänvisas kan om registrering och om medlemsförnormalstadgar till vad utredningen anfört i denna fråga under punkten 5.4.1. teckning i 8-10 §§ i lagen om ekonomiska

SOU 1974: 30 155

föreningar motiveras av förslaget enligt 2 § är odelbara. delsbolag Det innebär att dessa att sambruksförening skall registreras hos båda begrepp i princip inte kan spjälkas länsstyrelsen. från varandra genom medlems död eller an-

delsrättens övergång på annat sätt. Hinder

föreligger i och för sig inte att överlåta an-

Medlemskap del utan att medlemskapet översamtidigt förs. Överlåtelsen är emellertid i förslaget 7 § försett med det suspensiva villkoret att för- En nyhet i paragrafens första stycke är att värvaren antas till medlem.

även juridisk person skall kunna bli med- Från nyssnämnda är det nödvänprincip lem i sambruksförening. Detta överensstäm- digt att göra undantag för förvärv som sker

mer med de allmänna tankegångar i fråga på exekutiv auktion, eftersom endast andelsom deltagarna i samverkansföretag som rätt, inte medlemskap, kan utmätas och förredovisats i punkten 5.3.2. Sambruksförsäljas exekutivt. Vidare är det uppenbarligen cning kan dock hindra medlemskap för juri- stötande att införa till tvång medlemskap disk person t. ex. genom att i stadgarna upp- för person till vilken andel övergår på grund

ställa krav på deltagande med personliga av bodelning, arv eller testamente. Samtidigt arbetsinsatser i föreningens verksamhet. är det givetvis angeläget att även i dessa Föreslagen lydelse av paragrafens tredje fall frågan om medlemskapet så avgörs stycke innebär att det står föreningen fritt snabbt som omständigheterna tillåter. att låta antingen styrelsen eller förenings- Paragrafens första motsvaras vad stycke sammanträdet besluta om antagande av ny för dödsbo gäller medlemskap efter medlem medlem. Om inget annat sägs i stadgarna, av 15 § första stycket i gällande sambruks-

beslutar föreningssammanträdet. Utredning- föreningslag enligt vilket dödsbo tills vidare en finner denna ordning för skall anses som medlem i avliden lämpligare medlems sambruksföreningens del än att såsom gäl- ställe. Enligt nuvarande regler har dock en ler beträffande ekonomisk förening styrelsen medlems död samma verkan förgentemot beslutar om inget annat sagts i stadgarna. eningen som om han sagt upp sig till ut-

Sambruksföreningen kan nämligen ofta vän- träde. Den avlidnes andel i föreningen är tas ha ett relativt antal medlembegränsat en tillgång i dödsboet och övergår, om den mar som är beroende av en god sammaninte säljs under boutredningen, i anledning hållning på ett annat sätt än som i regel av dödsfallet på efterlevande make, arvinge erfordras i en ekonomisk förening. eller testamentstagare. Detsamma gäller en-

ligt 12 § i lagen om ekonomiska föreningar. . Utredningen har funnit att denna form av 8§ provisoriskt medlemskap för dödsbo efter I fråga om grunderna för denna paragraf får medlem är mindre särskilt för samlämplig utredningen anföra följande. bruksföreningar som bygger på samverkan Enligt lagen om ekonomiska föreningar över ägogränserna. Sålunda ägs som tidigare kan andelsrätten den rätt av ekonomisk framhållits många jordbruksfastigheter av natur som medlemmen har mot föreningen intakta dödsbon. Regeln om medlemskap på grund av insatser - överlåtas utan att för dödsbo efter medlem har i förslaget medlemskapet samtidigt överförs. Denna konstruerats så att dödsboet automatiskt blir ordning medför vissa problem som utred- medlem. Hur dödsboet skall kvarstå länge ningen funnit det angeläget att undvika för som medlem blir i princip beroende på dödssambruksföreningens vidkommande. De boets eget skön om inlösen ej sker. föreslagna reglerna i denna och närmast i första om automatiskt Förslaget stycket följande paragrafer bygger därför på förut- medlemskap även för make, avkomling och sättningen att medlemskapet o:h andelsrät- adoptivbarn vid förvärv av andel på grund

ten liksom i fråga om aktiebolag och hanav bodelning, arv eller testamente vilar på i

156 SOU 1974: 30

samma som när det gäller rättens odelbarhet upprätthålls. Samtidigt princip synsätt för dödsbo. En särskild rätt bibehålls nuvarande ordning med en viljemedlemskap till inträde för denna kategori personer gäl- förklaring från den berättigades sida fastän sambruks- omkastad. Passivitet medför att medlemler redan enligt 13 § i nuvarande som bildats enligt la- fr. o. m. andelsrättens överföreningslag. Förening skapet kvarstår kan i sina gång. Genom en aktiv viljeförklaring kan gen om ekonomiska föreningar ta in klausul som hindrar inträde i medlemskapet upphävas med retroaktiv verstadgar dessa fall (12 §). kan. Att medlemskap övergår till dödsbo efter Det är givetvis angeläget att föreningen medlem eller till make eller arvinge inne- inte behöver sväva i ovisshet om medlembär att vederbörande inträder i den avlidnes skapets övergång alltför länge. En tid av tre ställe såsom medlem i föreningen med sam- månader efter andelens övergång för att få som denne. detta konstaterat, eller negativt, får ma rättigheter och skyldigheter positivt enligt utredningens mening anses skälig för Ny insats skall inte erläggas. Bestämmelsen i andra stycket om anmä- båda parter. Försittes denna tid, blir vedertill dödsbo etc. börande medlem i föreningen enligt huvudlan av övergång av andel motiveras bl. a. av att föreningen måste få regeln och är då hänvisad att i fråga om kännedom om medlems död och om vem utträde följa de regler som gäller enligt som skall efterträda honom som medlem i lagen och stadgarna. Anmälan är som framgår av Under tiden till dess den i tredje stycket föreningen. för medlem- fristen samtredje stycket inte något villkor angivna löpt ut äger dödsboet Denna inträffar således ma rättigheter som tillkom medlemmen men skapets övergång. oberoende av om anmälan sker eller ej vid har också samma skyldigheter som åvilade

andelens övergång. Anmälan behöver inte denne. viss form annat än om särskilda lydelse av paragrafen innebär uppfylla Föreslagen föreskrifter därom finns i stadgarna. att den gäller även beträffande fång genom Regeln i tredje stycket att medlemskap bodelning av annan grund än medlems död. ej övergår på make, avkomling eller adoptivbarn som i samband med anmälan enligt 9 § andra stycket överlåter andelen till förening- Till följd av reglerna i 7-9 §§ är samen innebär ett skydd för såväl nämnda kate- bruksföreningen i princip en öppen assosom för föreningen. Det bör ciationsform till skillnad mot handelsbolaget. gori personer att inträdestvång i princip I praktiken kan dock en sambruksförening här understrykas uteslutande är till fördel. För liksom f. ö. även en ekonomisk förening föreningens arvinge kan inträdestvång sålunda vara till enligt 1951 års lag begränsa medlemsantalet nackdel bl. a. om vederbörande önskar und- mycket snävt genom att i stadgarna inskränför förfallna insats- ka ramen för föreningens verksamhet. gå betalningsansvar m. m. Andel kan då inte I förevarande fast att belopp i förening paragraf läggs klart tas emot som arvslott. med medlem får säga upp sig till utträde. En Olägenheterna en sådan Finns å motsvarande bestämmelse finns i 14 § första ordning är uppenbara. andra sidan mot med- stycket lagen om ekonomiska föreningar inga betänkligheter lemskap från någondera partens sida bör men saknas i gällande sambruksföreningskonstruktion av makes och i sambruksförening som vill här föreslagen lag. Medlem arvinges inträde i sambruksförening från utträda och därvid tillgodogöra sig andelens innebära klara ekonomiska värde är f. n. hänvisad att övergenerationsväxlingssynpunkt fördelar med nuvarande låta den till utomstående, om inte annan jämfört ordning vilken skall sökas inom medlem eller föreningen övertar den frivilenligt medlemskap Möjligheten att viss tid (15 §). ligt (11 § första stycket). överlåta den till utomstående begränsas av Förslaget i tredje stycket innebär sålunda ooh andels- att överlåtelsen inte blir förrän föratt principen om medlemskapets giltig

SOU 1974: 30 157

eningen antagit förvärvaren till medlem Samtidigt som förvärvaren inlämnar inträ- (16 § första stycket). Möjligheten att över- desansökan, bör överlåtaren säga upp sig låta andelen till annan medlem eller till till utträde. fâr då förutsättas Uppsägningen föreningen är också begränsad, eftersom gälla endast om förvärvaren erhåller meddessa inte kan tvingas att förvärva den. En lemskap, om inte överlåtaren uttryckligen annan sak är att de i praktiken ändå kan förklarat att den står fast ändå. I fråga om se sig nödsakade att göra detta om misshäl- punkterna 2. och 3. samt punkten 4. motligheter annars uppstår. svaras paragrafen av likartade föreskrifter i Värdet av ifrågavarande bestämmelse ll § första 16 § andra lig- stycket respektive ger bl. a. på det psykologiska planet. Utred- stycket i gällande sambruksföreningslag. ningen bedömer att den bör avsevärt minska de betänkligheter mot inträde i samsom nuvarande ll§ bruksförening bestämmelser sannolikt orsakar. Att till utmöjligheten Skyldigheten enligt denna paragraf för förträde ej kringgärdas med villkor på sätt som ening att lösa avgående medlems andel när nu är fallet behöver enligt utredningens me- vederbörande, efter iakttagande av ev. uppning inte medföra att associationsformen utträde sägningstid, sagt upp sig till utan mister sin stadga. En avgörande förutsätt- samband med överlåtelse av sin andel är ning härför är emellertid att föreningen får som förut nämnts en konsekvens av den såväl skyldighet som möjlighet att lösa en fria utträdesrätten enligt 9 §. Regler om rätt avgående medlems andel. Denna befråga till lösen för föreningen i olika fall finns i handlas i ll §. Vidare förevarande och metoden öppnar gällande sambruksföreningslag paragraf möjlighet för en förening som har som sådan är således ingen nyhet. Förslaget behov därav att i stadgarna införa ett tempo- kompletteras i senare sammanhang med förrärt uppsägningsförbud under viss tid efter slag om statligt stöd till sambruksförening medlems inträde. Ett liknande stadgande för lösen av andel i föreningen. Bestämmelfinns i 14 § första stycket lagen om ekono- sen om lösenskyldighet för föreningen efter miska föreningar. i överlåtelse av andel Uppsägningsförbud på exekutiv auktion stadgarna kan bli aktuella bl. a. för nystar- motsvaras av 16 § andra stycket i gällande tade sambruksföreningar som gör stora in- sambruksföreningslag. Ordet skyldig innevesteringar i mark, byggnader, djur, ma- bär i förevarande paragraf detsamma som skiner etc. Utredningen har övervägt att i att föreningen skall lösa andelen oavsett om lagen maximera tiden för uppsägningsför- den kanske helst skulle ha velat undvika bud sätt som skett exempelvis på samma det. F. n. uttrycks samma förhållande med beträffande ekonomisk förening enligt nyss- orden berättigad och skyldig. nämnda paragraf men avstått därifrån. Av Medlem vars andel utmätts kvarstår i denna i 28 § särskilda anledning uppställs föreningen i vanlig ordning till dess att ankrav i fråga om beslut angående ändring av delen sålts och förvärvaren vunnit inträde föreningsstadgar i bl. a. detta avseende. I eller föreningen löst in andelen av förvärva- 30 § ges medlem ovillkorlig rätt i vissa fall ren. En förutsättning härför är dock att att utträda utan hinder av uppsägningsför- inte har i sina föreningen stadgar intagit bud. förbehåll att utmätning av andel utgör grund för uteslutning och åberopar detta förbe- 10 § håll samt utesluter medlemmen. Motiven för bestämmelserna i denna para- Den som fått utmätning i andelsrätt kan graf framgår i huvudsak av kommentarerna få betalning för sin fordran ur vad som kan till 8 §. utfås vid försäljningen av andelsrätten på Överlåtelser i fall som avses i 7 § är regel- den exekutiva auktionen. Han kan också, mässigt villkorliga dvs. de sker under för- om han finner detta mera fördelaktigt, själv behåll att förvärvaren antas till medlem. ropa in andelen samt antingen söka inträde

l58 SOU 1974: 30

i föreningen eller påfordra att föreningen skifte i dödsbo övergår på efterlevande make löser in den. Om han söker inträde i för- eller arvinge. eningen, skall hans ansökan behandlas enligt 7 §. Avslås den, inträder skyldighet för att lösa andelen. Underlåter l3§ föreningen förvärvaren att söka inträde eller påfordra För ekonomisk förening gäller enligt 14 § inlösen, skall föreningen givetvis själv ta andra stycket i 1951 års lag att medlem får initiativ till inlösen. uteslutas på grund som kan vara bestämd i stadgarna. Beträffande uteslutning av medlem ur sambruksförening finns i ll § andra 12§ stycket gällande lag en generalklausul som Lagen om ekonomiska föreningar innehål- gör det möjligt att utesluta medlem även ler ej några bestämmelser om s. k. hembuds- utan stöd av bestämmelse i stadgarna, nämklausuler. I föreningsstadgar finns emeller- ligen om medlem grovt försummat sina förtid ibland dylika klausuler. De kan innebära pliktelser enligt lagen eller föreningens stadt. ex. att medlem ej får på andra överlåta gar. Klausulen har överförts i stort sett oförsin insats utan att först ha hembjudit den åt ändrad till förevarande paragraf. styrelsen för inlösen av föreningen. En hem- Föreslagen lydelse av paragrafen ger även budsklausul av detta innehåll erfordras ej möjlighet för sambruksförening att i stadvid den reglering av rätten att överlåta an- garna ta in förbehåll att medlem kan utedel som utredningen föreslår beträffande slutas enligt i förbehållet särskilt angivna sambruksförening. grunder. Uteslutningsgrund bör vara kon- I fråga om sambruksförening gäller enligt kret angiven och sådan att den klart visar l7 § i nuvarande lag att den i stadgarna får hur medlemmen visat sig vara olämplig göra förbehåll att föreningen skall vara be- utöver vad som följer av lagens generalklaurättigad att vid övergång av andel lösa den- sul. Som exempel på sådana grunder kan .na. Förutsättningen är att meddelande att nämnas att medlem försätts i konkurs, eljest föreningen vill lösa andelen lämnas den nye råkar på obestånd eller blir omyndig. andelshavaren inom två månader från det Varning som meddelas av styrelsen inneanmälan om andelens övergång gjorts hos bär inte någon inskränkning i medlems rät-styrelsen. tigheter. Uteslutning bör i regel inte tillgri- Föreslagen lydelse av denna paragraf in- pas längre tid efter det att föreningen fått nebär att nuvarande möjligheter att i stad- kännedom om de omständigheter som åbegarna för sambruksförening ta in hembuds- ropas som grund för uteslutningen. Av 31 § klausul behålls. Ett dylikt förbehåll kan rik- följer att medlem som anser sig ha blivit ta sig såväl mot den kategori förvärvare godtyckligt eller eljest felaktigt utesluten kan som enligt 8 § första stycket erhåller med- föra talan mot beslutet vid allmän domstol lemskap utan ansökan som mot den kategori med yrkande att få beslutet upphävt. som nämns i 7 §. I båda fallen vänder sig Beslut om uteslutning bör så snart ske kan föreningen härvid mot förvärvaren och lö- redovisas i form av utdrag av sammanser andelen samt hindrar vederbörande från trädesprotokollet och delges den uteslutne. att bli medlem. Beslutet bör innehålla uppgifter om vilken I vissa fall bör det vara möjligt för bestämmelse i lagen eller stadgarna som förening att i förväg komma överens med åberopas och de omständigheter som utgör förvärvare av andel om inlösen. Överlåtelsen skäl för uteslutningen. Härigenom får medav andelen kan sedan transporteras på för- lemmen möjlighet att ta ställning till om han eningen utan att förvärvaren blir medlem av skall föra talan vid domstol. denna. Nämnda metod kan självfallet inte Kravet på kvalificerad majoritet på förtillämpas i fråga om dödsbo men bör kunna eningssammanträde för beslut om uteslutanvändas t. ex. när andel vid bodelning och ning motiveras av att uteslutning ofta ingri-

SOU 1974: 30 159

sätt i medlemmens per på ett väsentligt liv, I 16 § anges som huvudregel att kostna-

särskilt ekonomiskt. derna för skiljemannaförfarande skall bäras

Föreningen kan inte genom föreskrift i av föreningen. Denna ordning motiveras av

beröva medlem som utesluts mer stadgarna att det i regel är föreningen som har fördel

av medlemskapet under tiden fram till med- av inlösenrätten. Som exempel på fall där

lemmens utträde än som föreskrivs i lagen, det kan vara berättigat att motparten helt dvs. rätten att delta i överläggningar och eller delvis svarar för dessa kostnader kan

beslut om föreningens angelägenheter. Den- nämnas inlösen av andel i samband med

na rätt förlorar han enligt paragrafens fjär- uteslutning av medlem 13 § eller vid enligt de stycke genast. Det innebär bl. a. att han medlems utträde enligt 9 §.

inte får närvara på föreningssammanträde

eller kvarstå i styrelsen om han är ledamot l7§ däri. Även andra förtroendeuppdrag som Paragrafen motsvarar i princip 18 § i gälmedför beslutanderätt i föreningens angelande sambruksföreningslag. Utredningen lägenheter upphör. Alla andra rättigheter har funnit det lämpligt att ange en längsta som hör till medlemskapet har han kvar tid för föreningens innehav av andel. Efter intill utträdet liksom de skyldigheter som den tiden skall frågan om andelens övergång ingår i medlemskapet. Bl.a. behåller han till kvarvarande medlemmar i samoavsett föreskrift regleras i stadgarna rätten att föra band med att medlemsantalet minskas. talan mot beslut av föreningssammanträde.

Han torde i regel också ha kvar rätten att intill l8§ utträdet nyttja föreningens anlägg-

ningar m. m. motsvarar Paragrafen 12 § första stycket i

gällande sambruksföreningslag. I de fall då

l4§ någon ekonomisk uppgörelse med föreningen ej erfordras, upphör medlemskapet under Bestämmelser motsvarande denna paragraf finns löpande räkenskapsår. Det gäller när någon i 14 § i gällande sambruksföreningsinträder i medlems ställe efter att ha förlag. värvat hans andel. Föreningens räkenskaps-

år anges i stadgarna. Den i 15 § i lagen om 15-16 §§ ekonomiska föreningar angivna längsta tiden Bestämmelser om för utträde, sex månader, skiljemannaförfarande har utredningen vid lösen av andel finns i 19 § i gällande funnit vara för kort när det gäller sambruks-

sambruksföreningslag. Bestämmelserna mot- förening. svarar 15 § med den skillnaden att utred-

ningen i förslaget slopat nuvarande möjlig- 19§

het för part att föra talan mot skilje- Paragrafen motsvarar 20 § i gällande sammännens beslut vid allmän domstol. Utbruksföreningslag. redningen erinrar om att lagen (1929:

145) om skiljemän inte äger tillämp- Reservfond och vinstutdelning m. m. ning pâ skiljeavtal som innefattar för-

behåll om rätt för parterna att klandra 20 §

skiljedomen. Här bör tilläggas att lagen om I 1911 års lag om ekonomiska föreningar

skiljemän innehåller stadganden att skilje- saknades preciserade regler om fondbildning dom är ogill under vissa förutsättningar av och vinstutdelning. Avsättning till reserv-

formell art. Skiljedom kan hävas av allmän fond förutsattes alltid ske. Lagen överlät domstol på parts talan till följd av formfel, emellertid åt den enskilda föreningen att i överskridande av och befogenheter, jäv sina stadgar närmare reglera såväl den årandra fel som inverkat Sker storlek som villkoren på utgången. liga avsättningens för detta, måste förfarandet tas om på nytt. att avsättningen skulle upphöra. Utdelning

160 SOU 1974: 30

av vinst fick enligt lagen ej ske i vidare det syfte som denna associationsform avses mån än att återstående tillgångar, enligt tjäna i framtiden. Förslaget innebär en anföreningens räkenskaper, översteg skulderna passning till vad som gäller enligt 1951 års med minst det belopp som motsvarade in- lag om ekonomiska föreningar. Bundenhebetalda eller till betalning förfallna insatser ten till taxeringsvärdet i fråga om fast egendom upphör. Två beräkningsgrunder för rejämte reservfond. Såväl i gällande sambruksföreningslag servfondens minimum anges. Förening får som i aktiebolagslagen och 1951 års lag om välja det alternativ som den finner lämpekonomiska föreningar finns relativt detalje- ligast. Alternativet med en reservfond som rade regler om fondbildning och vinstutdel- jämte inbetalat insatskapital utgör en kvotning. Grundregeln är genomgående att fon- del av det bokförda värdet på föreningens dering skall ske då skulderna överstiger det tillgångar bör i allmänhet vara lindrigare bundna är emeller- för en förening med stor skuldsättning än kapitalet. Regelsystemen tid olika. det andra alternativet där nämnda medel har i fråga om nuva- skall svara mot föreningens skulder enligt Kapitalbildningen rande sambruksföreningar satts i relation balansräkningen. Det senare alternativet bör till de tillgångar som normalt förekommer vara fördelaktigt för föreningar med stor i en sådan förening, nämligen dels jord- omslutning men litet främmande kapital. bruksfastighet, dels jordbruksinventarier En förening kan enligt förslaget välja olika och lager. Avsättning till reservfond skall alternativ för olika år. ske till dess summan av fonden och inbetalat Den för sambruksföreningar nya regeln insatskapital uppgår till 40 procent av i förslaget att gäld för vilken viss kvalififast cerad säkerhet har lämnats inte skall medtaxeringsvärdet på föreningen tillhörig egendom eller av bokförda värdet om detta räknas vid tilllämpning av bestämmelserna är högre samt 50 procent av det bokförda om fondering bör medföra väsentliga förvärdet på övriga tillgångar. delar för sambruksförening som bl.a. äger För ekonomisk förening gäller att reserv- fast egendom. fonden jämte inbetalat insatskapital i den I likhet med vad nu gäller beträffande mån detta ej överstiger tio gånger reserv- fondering i ekonomisk förening och aktiebofonden skall uppnå ett belopp som svarar lag har i förslaget getts möjlighet till dispens mot antingen 40 procent av det bokförda från fonderingsbestämmelserna. värdet på föreningens tillgångar eller mot Av paragrafens andra stycke framgår att skulder reservfond liksom f. n. skall vara bunden föreningens enligt balansräkningen. och således inte kunna användas fritt av I aktiebolag skall reservfonden uppgå till minst 20 procent av aktiekapitalet. Vid sidan föreningen. Den får emellertid nedsättas för av reglerna rörande till reserv- att täcka förlust enligt fastställd balansräkavsättning fond innehåller ning, om förlusten inte kan täckas av eget aktiebolagslagen utförliga till reservfond fritt kapital. Sådant fritt kapital kan bestå regler om fortsatt avsättning av vinstmedel som balanserats från föreeller avsättning till särskild skuldregleringsgående år eller av medel som fonderats vid fond, när bolagets skulder överstiger summan av reservfonden och sidan av reservfonden, t. ex. i dispositionsaktiekapitalet, skuldregleringsfonden. Bland skulderna skall eller vinstregleringsfond. därvid ej inräknas bl. a. gäld för vilken bosäkerhet av inteckning inom 21 § laget lämnat första överensstämmer i 60 procent av senast fastställda taxerings- Paragrafens stycke värdet för jordbruksfastighet. huvudsak med 18 § första stycket i lagen om ekonomiska - Föreslagna bestämmelser om reservfond föreningar. i sambruksförening medger en större flexibi- I förslaget förutsätts att möjligheter skall litet än nuvarande Detta finnas att nedsätta Vissa system. är enligt insatskapitalet. utredningens mening mindre lämpligt för regler därom finns i 29 § andra stycket.

ll - SOU 1974: 30 161

Liksom f. n. gäller beträffande såväl sam- suppleant alltid finnas för att undvika oläbruksförening som ekonomisk förening skall genheter i samband med dödsfall eller förföreningssammanträde besluta rörande för- hinder för ledamot. eningens vinst. Att beslutet fattas på ordi- Punkterna 3 och 4 motsvarar punkterna narie sammanträde av hänvisningen framgår 2 och 3 i 56 § bostadsrättslagen (1971: i 25 § till bl. a. 57 § i lagen om ekono- 479). miska föreningar. I fråga om styrelsens uppgifter och verk- Förslaget innehåller ej någon motsvarig- samhet får utredningen anföra följande allhet till den begränsning av utdelning i för- männa synpunkter. hållande till inbetalat insatskapital som gäl- Bestämmelserna i 24 § första stycket i ler enligt 22 § andra stycket sambruks- lagen om ekonomiska föreningar angående föreningslagen och 18 § andra stycket i styrelsens åligganden är inte uttömmande lagen om ekonomiska föreningar. Nämnda utan fastställer endast styrelsens skyldigheutdelning är där maximerad till högst fem ter i vissa viktiga avseenden. I första hand motiveras av skall procent per år. Begränsningen styrelsen sörja för att föreningen får att föreningarna inte är avsedda som kapi- en tillfredsställande organisation av sin verktalassociationer. Utredningen har i princip samhet. Vidare skall styrelsen vaka över att samma syn på sambruksföreningen som as- planeringen av verksamheten ändras allt sociationsform i framtiden. Det kan emel- efter skiftande förhållanden. Inom ramen lertid inte förnekas att sambruksföreningen för sina befogenheter enligt föreningssammed hänsyn till att dess verksamhet förut- manträdets beslut skall styrelsen fastställa sätter tillgång till mark i viss mån intar en riktlinjer för verksamheten och besluta om särställning i ifrågavarande hänseende. Där- åtgärder som är av stor betydelse för verkför har utredningen velat öppna vissa möj- samheten eller av mera ovanlig eller ny ligheter för sådana föreningar att i fortsätt- beskaffenhet. ningen ta med även deltagare som satsar En viktig uppgift är också att se till att enbart kapital. Exempel på fall där detta föreningen får tillräcklig, kvalificerad perkan bli aktuellt har lämnats i punkten 5.5.2. sonal. Styrelsen utövar tillsyn över befatt- Utredningen har inte funnit det nödvändigt ningshavare hos föreningen. Finns driftsatt i lagen införa någon bestämmelse om ledare eller arbetsledare skall styrelsen tillse maximering. att denne tämligen regelbundet lämnar uppgifter om befattningshavarnas verksamhet. Styrelsen bör fortlöpande hålla sig under- 22 § rättad om föreningens ekonomiska ställning, Förslaget innebär ej någon ändring i förverksamhetens omfattning, åtgärder av störhållande till vad som f. n. gäller enligt 23re vikt m. m. Eftersom föreningarna är bok- 25 §§ i sambruksföreningslagen. föringspliktiga ingår skyldigheten att sörja för föreningens bokföring i styrelsens ålig- Styrelse och firmateckning ganden. Kontrollen över medelsförvaltningen är en annan mycket viktig uppgift. 23§ Inom styrelsen har ordföranden mer än Hänvisningen till 21-37 §§ i lagen om någon annan ledamot att följa föreningens ekonomiska föreningar medför ej några verksamhet och meddela vad som styrelsen större ändringar i förhållande till vad som kommer till hans kännedom. Han bör vaka gäller enligt 26-32 §§ sambruksförenings- över att styrelsesammanträden hålls något lagen. Utredningen har funnit det lämpligt så när regelbundet utan alltför stora mellanatt behålla nuvarande bestämmelser om an- rum samt när det är påkallat av speciella talet ledamöter och om val av styrelse på förhållanden. Han måste ha starka skäl för föreningssammanträde. När styrelsen be- att neka att utlysa sammanträde om det består av endast en eller två ledamöter bör gärs av annan styrelseledamot.

162 SOU 1974: 30

om beslutförhet i 26 § ställas på sambruksföreningar i förevarande Av bestämmelserna första i lagen om ekonomiska för- avseende än som gäller för t. ex. ekonomisk stycket om inte kraven skärpts i förening och aktiebolag. Som nämnts i punkeningar följer, när mer ten 3.3.2 under rubriken Organisation och stadgarna, att styrelsen är beslutför drift hör bokföringen till de uppgifter som än hälften av hela antalet styrelseledamöter Med hela antalet med fördel kan överlåtas på särskilda fackär närvarande. styrelseledamöter avses det antal som skall finnas män utanför föreningen.

enligt föreningens stadgar. Anges i stadgarna endast ett ramantal, avses det antal inom nämnda ram som skall finnas enligt F öreningssammanträde föreningssammanträdets beslut. en ledamot 25§ I styrelser med endast uppnär det gäller beslutför- I fråga om föreningssammanträde har utstår inga problem heten. Består av två ledamöter liksom beträffande styrelsen funstyrelsen redningen måste båda vara närvarande för att styrel- nit sig kunna hänvisa till lagen om ekonosen skall vara beslutför. Närvaro av två miska föreningar. Bestämmelserna däri över-

medlemmar räcker också för beslutförhet ensstämmer i huvudsak med vad som gäller Har sty- På några i en styrelse med tre medlemmar. enligt sambruksföreningslagen. måste tre vara när- särskilda förerelsen fyra medlemmar, punkter innehåller förslaget varande. Detsamma gäller i en styrelse med skrifter beträffande sambruksföreningar. fem medlemmar osv. Innan dessa behandlas, får utredningen an-

föra följande allmänna synpunkter. Föreningssammanträdet har beslutanderätt rörande föreningens organisation och Årsredovisning och revision sådana inre angelägenheter som tillsättande 24§ och entledigande av de övriga organen dvs. och revisorer. Vidare beslutar för- Nuvarande regler i 33 och 34 §§ i sam- styrelse om årsredovisning och eningssammanträde i sådana viktiga frågor bruksföreningslagen Det be- som storleken av medlemsinsatserna, fondrevision är mycket knapphändiga. fastställande av årsredovisning, förror bl. a. på att 1911 års lag om ekonomiska bildning, saknade av uppkommen vinst, ändring av föreningar praktiskt taget regler delning ekonomiska stadgar samt upplösning av förom periodisk redovisning för föreningens som kunde vid eningen genom likvidation m. m. Föreningsföreningar tjäna till ledning i sammanträdet kan även ge styrelsen direkkonstruktionen av sambruksföreningslagen tiv i förvaltningsfrågor. Styrelsen skall rätta dessa delar. Utredningsmannen övervägde om det fanns skäl att efterbilda aktiebo- sig efter dessa direktiv om de inte strider lagslagens regler om värdering av tillgångar mot lagen eller stadgarna eller innebär något samt m. m. kriminellt eller strider mot goda seder. uppställande av balansräkning Han fann emellertid att bokföringslagens Beträffande antalet röster per medlem invärderingsregler i förening med betryggan- nebär hänvisningen till 56 § första stycket l om revision av sambruks- i lagen om ekonomiska föreningar att samde bestämmelser borde vara tillräckliga bruksförening i motsats till vad som nu är förenings räkenskaper fallet kan diffeför sambruksföreningarnas del. Föredragan- genom stadgebestämmelser att en rentiera medlemmarnas rätt att besluta i förde departementschefen ansåg också av aktiebolagslagens mera de- eningens angelägenheter. I fråga om motiefterbildning föreskrifter kunde undvaras. ven för denna ändring hänvisar utredningen taljerade Mot till punkten 5.4.5. bakgrund av de synpunkter på plaoch redovisning i samverkansföretag En fråga som utredningen ställt sig tveknering som anförts sam till är tillämpningen av jävsregeln i i punkten 5.4.7 finner utredningen det självklart att lägre krav ej skall 54 § första stycket i lagen om ekonomiska

SOU 1974: 30 163

som innebär att medlem föreningar, ej får sättas vara i mycket stor utsträckning besjälv eller genom ombud delta i behandling roende av föreningen i fråga om sina väav fråga rörande avtal mellan honom och livsvillkor. sentliga Det gäller såväl sysselföreningen. En snäv tolkning av denna re- sättning som utnyttjande av förmögenhetsgel skulle innebära att medlem ej får delta som han ställer till tillgångar föreningens ens i behandling av frågor som hänger sam- förfogande. man med hans skyldigheter och rättigheter Behovet av särskilda bestämmelser för som medlem i föreningen, t. ex. utarrendeifrågavarande situationer hänger samman ring av mark till föreningen, leverans av med att lagen om ekonomiska föreningar grovfoder, utförande av vissa arbetspresta- liksom f. ö. nuvarande sambruksföreningstioner mot ersättning etc. Utredningen förut- lag inte innehåller några regler om beslutsätter således att avtal som är en direkt följd förhet vid föreningssammanträde. Sådana av medlemskapet inte omfattas av jävsregeln. regler förutsätts finnas intagna i föreningens Denna tolkning bör gälla i synnerhet om stadgar. Har så inte skett, är föreningssamnämnda frågor regleras i stadgarna manträdet enligt i princip beslutfört med endast 4 §. en närvarande medlem, som är röstberät- Bestämmelserna i lagen om kallelse till tigad. Sammanträde kan alltså om hållas, föreningssammanträde och rörande tillhan- det finns ordförande, och protokollförare dahållande eller utsändande av handlingar en justeringsman närvarande samt en av kan förefalla onödigt tungrodda i många dessa är röstberättigad medlem. En avgöfall. Särskilt gäller detta föreningar med ett rande förutsättning härför är att kallelse till fåtal medlemmar. Det bör emellertid obser- sammanträdet skett i vederbörlig ordning. veras att föreningssammanträde, oavsett för- Punkten l. syftar till att hindra att försummelser i nämnda avseenden, alltid kan i det inbördes skjutningar uppstår förhålfatta beslut om alla medlemmarna är när- landet mellan insatserna framför allt då röstvarande på sammanträdet ändå och sam- rätten differentierats med hänsyn till insattycker till att beslut fattas i ärendena. Inne- sernas storlek. Även om så inte är fallet och börden härav är att beslut kan fattas med varje medlem äger en röst oavsett insatsens samtycke av samtliga föreningsmedlemmar storlek, kan förskjutningar i insat_sernas inutan iakttagande av föreskriven kallelsetid bördes förhållande vilka är mera väsentliga och övriga hithörande bestämmelser. I bolag få psykologiska effekter som inte är önskmed få aktieägare förekommer i praktiken värda. De kan också åberopas som skäl för rentav att ingen stämma hålls utan besluten att ändra till nackdel för rösträttsreglerna antecknas, ev. efter telefonöverenskommel- någon eller några medlemmar. Allmänt sett se, i ett protokoll som cirkulerar mellan innebär en garanti punkten för att kapitaldelägarna och undertecknas eller godkänns starka medlemmar inte andra överflyglar på annat sätt av dem. Dylika beslut sker medlemmar för vilka ett visst röstförhållanper capsulam. Utredningen tar dock för de varit en avgörande för införutsättning sin del inte ställning till giltigheten av beslut träde i föreningen. som fattas i denna senare form. Punkten 2. skulle i och för sig vara överflödig om det kunde förutsättas att missförstånd aldrig uppstår rörande innebörden 26§ av medlems upplåtelse till föreningen av I denna paragraf uppställs särskilda krav eller anser fastighet byggnad. Utredningen för giltighet av beslut på föreningssamman- emellertid att det finns så stora risker härför träde. Kraven motiveras av den speciella vid samverkan över ägogränserna att en karaktär som medlemskap i sambruksförgaranti måste finnas i lagen som hindrar att ening har i dag och kommer att behålla medlems fastighet eller byggnad utan hans även enligt utredningens förslag. Medlem i samtycke undergår ändring av mer än ringa sambruksförening kan sålunda i regel förut- betydelse. Större ändringar kan ev. få den

164 SOU 1974: 30

effekten att medlemmen inte kan utnyttja sammanträde. Frånsett dessa fall har utredfunnit att pluralitetskraven kan sänmarken eller byggnaden i fråga om han vill ningen kas vid beslut om ändring av sambruksförlämna föreningen. enings stadgar. Talan mot styrelseledamot, revisor, I andra stycket av denna paragraf anges vissa kvalificerade fall då beslut fattas på föreningsmedlem eller rästberättigad två sammanträden om inte samtliga med- 27§ lemmar förenat Fallen är sig om beslutet. i nuvarande sambruksföreningslag desamma som enligt nuvarande sambruks- Reglerna om talan mot och revisor och lagen om ekonomiska förstyrelseledamot föreningslag överensstämmer i huvudsak med motsva- eningar kräver tre fjärdedelars majoritet för- bland de röstande - 1. och 2. rande regler i lagen om ekonomiska punkterna I den senare lagen finns dessutom eller samtycke av samtliga röstande på det eningar. vissa sist hållna sammanträdet - 3. regler bl. a. om minoritetsrättigheter punkterna sätt kompletterar nu och 4. I förslaget är pluraliteten sänkt till som på ett lämpligt gällande bestämmelser. tre fjärdedelar av de röstande i samtliga nämnda fall. Även i fråga om okvalificerade fall gäller f. n. att beslut om ändring av stadgar Ändring av sambruksförenings stadgar skall fattas på två sammanträden men plura- 28§ litetskravet är här två tredjedelar av samt- 47 § i nuvarande sambruksföreningslag och liga röstande. Utredningens förslag i tredje in- innebär att endast ett sammanträde 67 § i lagen om ekonomiska föreningar stycket nehåller villkor för ändring med nämnda pluralitet behövs. Därigenom mycket stränga änd- undviks omgång och tidsutdräkt för av förenings stadgar. Ju mer ingripande onödig dessa enklare fall som ej mera påtagligt beringen ansetts vara, desto större är kraven. Om inte medlemmar förenar sig rör minoritetens eller enskilda medlemmars samtliga om ändringen krävs att beslut om intressen. skall fattas varandra föl- För såväl de kvalificerade som de okvaringen på två Vad gäller lificerade fallen av ändring kan föreningsjande föreningssammanträden. skall vidare minst ett av stadgarna enligt fjärde stycket uppställa ytsambruksförening sammanträdena vara ordinarie. Vid vissa terligare villkor. Sådana villkor kan gälla som inte sam- bl. a. en större pluralitet, två sammanträden ändringar ges rätt åt medlem tyckt till beslutet att utan hinder av före- eller medgivande av någon utomstående, eller skrift i stadgarna uppsäga sig till utträde. t. ex. Kungl. Maj:t, lantbruksstyrelsen finner lantbruksnämnden, en kommun eller någon Utredningen denna ordning mindre med hänsyn till kraven på företagens annan. lämplig förmåga att anpassa sig efter utvecklingen. 29 § En sådan anpassning kan bl. a. innebära omm. m. första stycke motsvarar 68 § läggningar av företagets organisation Paragrafens första i lagen om ekonomiska försom gör det nödvändigt att ändra stadgarna. stycket kan med nuvarande i tillämpliga delar liksom 48 § Sådana ändringar regler eningar En mycket liten första stycket i sambruksföreningslagen. vara svåra att genomföra. minoritet kan även utan sakliga skäl hindra Andra stycket motsvarar 68 § tredje stycsom är önskvärda ket i lagen om ekonomiska föreningar. Beändringar för föreningen och till fördel för alla medlemmar. stämmelsen syftar till att bereda borgenärer- 26 § i förslaget reglerar vissa speciella na ett visst skydd mot beslut som innefattar bl. a. sam- av insatsernas belopp eller lindfall, då särskilda förutsättningar, nedsättning oavsett när- skyldighet att erlägga tycke av samtliga medlemmar ring av medlemmarnas varo, krävs för giltigt beslut på förenings- insatser till föreningen.

SOU 1974: 30

30§ Registrering, besvär, skadestånd, straffbestämmelser, särskilda bestämmelser Paragrafen motsvaras vad gäller hänvisningen till punkterna 1 och 2 i 29 § andra 33--37 §§ stycket i förslaget av 48 § andra stycket i Skäl saknas att i förevarande avseenden besambruksföreningslagen samt 68 § andra träffande sambruksförening avvika från stycket i lagen om ekonomiska föreningar. reglerna i lagen om ekonomiska föreningar. sistnämnda lagrum upptar även punkterna 3 och 4 vilka tagits med i denna paragraf.

Talan mot beslut på färeningssammanträde

3l§

Hänvisningen till 69 § i lagen om ekonomiska föreningar innebär ej någon väsentlig ändring jämfört med vad som nu gäller enligt 49 § i sambruksföreningslagen.

Likvidation och upplösning

32§

Reglerna om likvidation och upplösning är i stort sett desamma i nuvarande sambruksföreningslag och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har varit tveksam om inte kraven enligt 50 § första stycket sambruksföreningslagen på en pluralitet av fyra femtedelar på det sist hållna sammanträdet vid beslut om likvidation bör behållas såsom avgjort mera betryggande än den majoritet av två tredjedelar som krävs beträffande ekonomisk förening. Utredningen har emellertid stannat för att huvudregeln bör vara den sistnämnda med hänsyn till att det inte möter hinder att i stadgarna om så behövs skärpa majoritetskravet ända upp till enhällighet. I paragrafen behålls den tidsfrist av ett år som gäller enligt 51 § första stycket l. i

sambruksföreningslagen då antalet medlem-

mar nedgått under Likaså minimigränsen. kvarstår möjligheten att förening ändå fortsätter verksamheten då den registrerande myndigheten finner särskilda skäl att medge detta.

166 SOU 1974: 30

stöd till användning av

7 Statligt gemensam

m.m.

produktionsmedel

7.2 F Iergårdsanvändning av maskiner 7.1 Inledning

7.2.1 Utvecklingstendenser Som framgår av uppgifterna i punkten 2.3.1

med sådan Det har visat sig att en ökad mekaniseringsär det i svenskt jordbruk vanligt

använd- insats i jordbruket sker bl. a. om kostnaden samverkan, som innebär gemensam ökar snabbare än kostnaden för men där delta- för arbete ning av produktionsmedel

driver var övriga produktionsrnedel, om rnarkpriserna

garna fortfarande produktionen och därmed kraven på det ekonomiska utför formerna av sådan sig. De viktigaste och arbetskraft. bytet per arealenhet ökar samt om kraven samverkan avser maskiner en bättre arbetsmiljö med Viss har också samverkan som stiger vad gäller betydelse såväl till olycksfallsriskerna och de innebär fördelning mellan två eller flera hänsyn

i arbetet som till jordbrukare av den normala produktions- fysiska påfrestningarna

för var och fritidsbehoven. Nyssnämnda och andra »fakkedjan och med specialisering

torer kommer enligt utredningens mening en på delar av denna kedja. Exempel på

att även i fortsättningen få en sådan fördelning är att en lantbrukare hål- sannolikt

och en annan föder sådan tyngd att flergårdsrnekaniseringen

ler enbart mjölkkor vissa förutsättningar bör kunna ut- Vidare kan t. ex. en under upp rekryteringsdjuren. som ett realistiskt alternativ till enlantbrukares växtodling till största delen vecklas

för leveranser till en annan skild mekanisering i allt flera fall. Till dessa vara anpassad

hör bl.a. vissa stimulansâtlantbrukares animalieproduktion. förutsättningar

re- från statens sida som utredningen Här nämnda former av samverkan gärder

sulterar inte i samverkansföretag med egen återkommer till i det följande.

Trots vara Beträffande formerna för flergårdsmekaproduktion. det kan de givetvis

är det enligt utredningens erfai hög grad önskvärda från allmän synpunkt, niseringen

renheter nödvändigt med ett ganska brett därför att de för med sig kostnadsbespa-

Det bör understrykas att samverringar eller sociala fördelar. Vidare kan de register.

till mera samverkan i kan i lättadministrerade former, grundad utvecklas fördjupad

mellan några få form av samverkansföretag med egen pro- på enkla överenskommelser

De bör därför utredningens företagare, säkerligen är betydligt vanligare duktion. enligt än vad som framgår av tillgänglig statistik. mening inta en viktig plats bl.a. i rådgiv-

Även mera direkta sti- Mera bundna former av maskinsamverkan ningsverksamheten. främst för medelstomulansåtgärder kan behöva sättas in. synes vara av intresse

ra och större företag, vilket kan bero på

att man i dessa känner ett starkare behov av

SOU 1974: 30

att planera på längre sikt. bringas samtidigt som denna utveckling I fråga om den geografiska spridningen påskyndas.

av vissa viktigare former av maskinsam- Stimulansåtgärderna bör inriktas på såverkan kan konstateras, att maskinhållar- väl maskinhållarverksamhet som direkt samverksamhet som drivs av yrkesrnaskinhål- verkan mellan jordbrukare. Beträffande lare i dag har sin största utbredning i våra lämpliga åtgärder har utredningen övervägt bästa jordbruksområden, främst i Skåne och såväl ekonomiskt stöd till som information

Halland, och synes kunna utvecklas vidare och rådgivning om maskinsamverkan.

där. I övriga delar av landet är det tvek- Ekonomiskt stöd till maskinsamverkan ut-

samt om sådana kan maskinhållarföretag går f. n. endast i form av statliga garantier mera allmänt få tillfredsställande lönsam- för maskinlån. I fråga om maskinlåneverkhet och sysselsättning genom utförande av samheten har vid utredningens undersök-

nonnala rnaskinarbeten i jordbruket. Det från ningar flera håll betonats att låneframgår bl. a. av att många av de s. k. ma- garantier bör kunna ges såväl för att ini-

skinstationer som tillkom i vissa tiera bygder gemensam maskinhållning som för under 1940- och 1950-talen numera har att bibehålla redan etablerad sådan. Önskeupphört. Enskilda jordbrukares maskinhål- mål har förts fram att möjligheter skapas larverksamhet bör däremot ha förutsätt- att stödja yrkesmaskinhållare med långsikningar att öka ytterligare i hela landet. tigt driftskapital på ungefär samma sätt Det samman hänger med att många me- som jordbrukare nu kan erhålla driftslån delstora och mindre har överjordbruk samt att stödja gemensam verksamhet för kapacitet vad gäller maskiner. I många fall reparationer och underhåll av maskiner. Ut-

finns ett stort behov av kompletterande sys- redningen lägger i punkten 7.2.3 fram för-

selsättning för den fasta arbetskraften. Ockslag till vissa ändringar i maskinlånekunså den direkta samverkan mellan jordbru- görelsen i syfte att tillgodose bl.a. nysskare i forrn av gemensamt ägda eller indi- nämnda önskemål vilka utredningen funnit viduellt ägda men gemensamt utnyttjade vara väsentliga. Beträffande stöd till föremaskiner bör kunna öka i omfattning i hela tag för gemensamma reparationer av malandet. skiner m. m. för utredningen fram förslag Det som här sagts om flergårdsanvänd- i punkten 8.2.2 som gör det möjligt att

ning av maskiner i jordbmket gäller i prin- lämna stöd för ändamålet normala enligt cip även maskinsamverkan inom den yrkesregler i rationaliseringskurtgörelsen. I sammässiga trädgårdsodlingen. ma avsnitt behandlas också stöd till investe-

ringar i gemensamma bevattningsanlägg-

ningar. Dessa räknas här liksom hittills varit fallet till 7.2.2 Allmänna synpunkter in- inre rationaliseringsåtgärder på statliga satser och inte till maskininvesteringar.

I fråga om maskinringar och liknande Statlig stimulans till utökad maskinsamver- former av maskinsaunverkan har utredningkan motiveras enligt utredningens mening en övervägt någon form av administrationsav samhällsekonomiska och företagsekonobidrag i syfte att stimulera tillkomsten av

miska skäl. Sålunda bör gemensam maskin- sådan samverkan

och underlätta verksamanvändning kunna bidra till att den kapa- heten i ett inledningsskede tills den stabicitet som inryms i det svenska jordbnikets liserats. Utredningens överväganden har

samlade maskininvesteringar bättutnyttjas motiverats av de fördelar som maskinre. Vidare bör de samhällsoch företags- ringarna visat sig ha bl. a. i Västtyskland ekonomiska nackdelar i form av övermeka- och Frankrike (jfr 2.2.2). Genom maskinnisering och negativa sysselsättningseffekter ringen kan enskilda jordbrukares överka-

m.m. som eljest följer med utvecklingen pacitet av maskiner nedbringas eller elimot allt effektivare maskiner kunna nedmineras och deras behov av kompletteran-

SOU 1974: 30

som en finna lämpliga former för ett sådant stöd. de inkomster tillgodoses samtidigt samverkan sker utan problem Vidare bör hänsyn tas till möjligheterna att organiserad för maskinerna. Bättre samordna maskinringsverksamheten med med skötselansvaret samt verksamheten i blockorganisationen för möjligheter ges att klara arbetstoppar att bilda med flera slag av ma- jordbruket. Utredningen förutsätter att lantarbetslag skiner i arbete De samhällseko- bruksstyrelsen överväger behovet av försök samtidigt. nomiska och vinster- med maskinringar och om så befinnes lämpföretagsekonomiska na med av maskiner ligt genomför dylika försök i samarbete flergårdsanvändning kunna i lika hög grad med bl.a. ovan nämnda institutioner m. fl. bör sålunda uppnås inom maskinringar som vid andra samver- samt vidtar de åtgärder som betingas av kansformer. Vidare bör de psykologiska erfarenheterna från försöken. Oavsett om hindren för samverkan vara mindre än vid nämnda försök kommer till stånd eller ej samverkansformer som innebär mera direk- bör särskild uppmärksamhet ägnas åt inforta ekonomiska Dessutom bör mation om maskinringar och liknande forengagemang. observeras att liksom vissa mer för maskinsamverkan inom ramen för maskinringar andra fonner av maskinsamverkan kan ut- den normala rådgivningsverksamheten (jfr

göra inkörsporten för en mera fördjupad 8.l1.2). samverkan mellan deltagarna som även Avslutningsvis vill utredningen erinra om omfattar att maskin- och arbetskostnaderna inom produktionen. Med till att erfarenheterna av jordbruket sammantagna uppgår till ungehänsyn fär 50-60 av jordbrukets totala maskinringar ännu är begränsade i Sverige procent och till de administrativa problem som är kostnader. Vid överväganden om samverkan med maskiner är det därför att förknippade med statliga bidrag till verk- väsentligt samheten med maskinringar har utredningen beakta även möjligheterna till samtidig samavstått från verkan med arbetskraft. att lägga fram något förslag härom. Utredningen vill emellertid i detta sammanhang ifrågasätta om inte den statliga lantbruksorganisationen bör undersöka 7.2.3 Förslag till ändringar i maskinlånemöjligheterna att utveckla maskinringen bestämmelserna som samverkansfonn. Det bör kunna ske bl. a. genom att stimulera till bildandet av Som framgått av tidigare redogörelse (2.3.4) i samarbete med lantbruks- för det huvudsakliga innehållet i maskinmaskinringar högskolan och statens maskinprovningar lånekungörelsen ger kungörelsen möjligheter samt Lantbrukarnas Riksförbund. På sam- för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnsom föreslås derna att lämna för lån till ma sätt i punkten 8.11.2 i statlig garanti om bör under- förvärv av jordbruksmaskiner med tillbehör fråga samverkansföretag och bedrivas i ett som skall användas gemensamt för flera sökningar utredningar eller trädgårdsföretag. Den antal maskinringar där man är villig att stå jordbrukstill förfogande. Därvid bör eftersträvas att statliga maskinlånegarantin har ersatt jorderhålla en så vidsträckt variation som möj- brukets maskinlånefond som avvecklades ligt i fråga om storleken på maskinringar- vid utgången av budgetåret 1966/67. na, företagsformerna, för Vid avvecklingen slopades även vissa förutsättningarna att såväl jordbrukare som yrkesmaskinhål- möjligheter till bidrag. Omläggningen inlare kan delta i samma av nebar vidare att räntan på lånen blev ring, lösningar om och admi- högre. Till följd härav samt på grund frågor verksamhetsledning nistration, förening med an- av i vissa hänseenden restriktiva bestämorganisatorisk nan samverkan som kan tänkas vara ak- melser har efterfrågan på maskinlånegarantuell osv. I bör även tier varit liten. Sålunda beviljades under uppgiften ingå att undersöka behovet av statligt stöd budgetåret 1972/73 garantier med sammant. ex. i form låneramen var 7 av administrationsbidrag och lagt 1,4 milj. kr., medan

SOU 1974: 30 169

milj. kr. Ramen är densamma för inneva- da garanti kunna lämnas i vissa fall även rande budgetår. för inköp av begagnad maskin, om lant- Utredningen har övervägt om det finns bruksnämnden bedömer köpet vara lämpskäl att återinföra någon form av bidrag till ligt. investeringar i maskiner som används på Det bör också finnas att bemöjlighet flera gårdar. En dylik stödform är dock vilja vid överlåtelse av ett malånegaranti ofrånkomligen förenad med vissa brister. skinbestånd med ev. tillhörande byggnader Sålunda är den administrativt tidskrävande i samband med att maskinhållarrörelse byoch svårhanterlig. Problem uppkommer ter ägare. Detta har i övrig lånegarantigivbl. a. med kontrollen av att en viss maskin ning till jordbruksföretag sin motsvarighet under tillräckligt lång tid används på flera i garantier för jordförvärvslån och driftslån gårdar. För att inte i åtskilliga fall behöva i samband med ägare- eller brukarebyte återkräva bidrag måste man vidare betala vid företag. ut bidrag fem-tio år efter maskinanskaff- En jordbrukare som dessutom är maskin-

ningen. Dessutom bör påpekas att utbetal- hållare kan i princip erhålla för garanti ningen av bidrag inte längre kan kopplas maskinlån endast för inköp av s.k. specialtill av lån ur en statlig maskiner slutamorteringen och ej för inköp av s. k. basmaskilånefond. Av bl. a. nu angivna orsaker har ner som han normalt behöver även för det utredningen inte ansett sig böra föreslå egna jordbruket. me- Enligt utredningens bidragsgivning till anskaffande av maskiner ning bör dock kunna lämnas till garanti för flergårdsanvändnnig. en kombinerad jordbrukare-maskinhållare I stället för införande av bidrag föreslår även för inköp av basmaskiner, t. ex. jordutredningen vissa ändringar av villkoren bearbetningsmaskiner, om de har större kaför maskinlånegarantierna i syfte att eller annat arbetssätt än de maskige pacitet avsedd effekt åt denna form av statligt ner som normalt fordras enbart för det finansieringsstöd till flergårdsanvändning av egna jordbruket. maskiner. Ändringarna framför allt gäller Vad gäller byte av maskin får enligt gälsådana bestämmelser i kungörelsen som in- lande bestämmelser lämnas enlånegaranti nebär av möjligheterna inskränkningar att dast för den del av investeringen som avlämna garanti på ett sådant sätt att en ser ev. utökning av kapaciteten. Bestämmelfullständig och sund finansiering kan ske. sen (3 § första st.) om ett lägsta investe-

Utredningens förslag kan i huvudsak ka- ringsbelopp av 5 000 kr. skall då gälla för rakteriseras som modifieringar för att göra denna del av investeringen. Dessa regler bör en mera flexibel normalt även handläggning möjlig. gälla i fortsättningen men Som en nyhet för systemet med maskin- vissa möjligheter bör ges att lämna garanti

lånegarantier föreslår att yrkesutredningen för större del av investeringen i fråga. Momaskinhållare skall kunna i vissa fall få tiv för dylika undantag kan t. ex. vara att lånegaranti inte bara för förvärv av maski- en rimlig av ett av en finansiering byte ner med ev. till rörelsen hörande byggna- dyrbar specialmaskin med snabb förslider (l § första st.) utan även för anskaf- ning inte utan lânegaranti kan genomföras fande av behövligt Detta av en maskinhållare med verksamhet rörelsekapital. som bör dock vara möjligt enbart vid start, över- från allmän synpunkt är i hög grad önsk-

tagande eller större utvidgning av en mera värd. Sökandens ekonomiska möjligheter omfattande maskinhållarrörelse. att genomföra företaget måste prövas med Vad beträffar kraven på förvärvade ma- särskild i sådana fall. omsorg skiner föreslår att utredningen uttrycket I fråga om minimi- och maximibelopp för nytt maskinbestånd (2 §) inte skall be- föreslår vidare att begaranti utredningen höva tolkas så att garanti får lämnas engränsningen av garantigivningen till 80 prodast till inköp av nya, obegagnade maskicent av köpesumman eller byggnadskostnaner. Enligt utredningens mening bör sålun- den (3 § andra st.) slopas. Därigenom erhålls

170 SOU 1974: 30

med lånegarantigivning 7.3 Gemensam arbetskraftanvändning likforrnighet övrig till jordbruksföretag vilken ger möjligheter till totalfinansiering. 7.3.1 Arbetsbyte

För att ytterligare förenkla lånegaranti- Arbetsbyte innebär att grannar, släktingar förordar utredningen att modigivningen och vänner bistår varandra vid arbetstopfieringar och förenklingar görs i de före- behövs och för par, när större arbetslag skrivna villkoren i syfte att kontrollera att bereda den andra parten ledighet. Ofta av maskiner som omfattas av användningen är arbetsbyte kombinerat med byte av ma- Det gäller bl. a. villkor om garantier. skinarbete och kan då vara exempel på såav blivande kunder att skriftlig förklaring dan samverkan som i mera utvecklad form de ämnar anlita sökanden, om lämnande av kallas maskinring. Arbetsbytesverksamheten vad gäller taxor som avses tilluppgifter har säkerligen betydande omfattning i jordlämpas och om årlig redovisningsskyldighet. Den torde den enklare mabruket. jämte kravet att maskinhållare som er- Speciellt skinringsverksamheten vanligen fungera bra hållit till maskinhållning skall lånegaranti av muntliga överenskommelser på grundval till lantbruksnämnden överlämna en årligen och ömsesidigt förtroende. I den mån mera redovisning över den med garantin avsedda organiserade former behövs kan normalavverksamheten kan verka betungande. Det tal för maskinringar tjäna till ledning. Lantbör därför ställas endast när klara motiv bruksnämndernas rådgivare bör givetvis stå finns härför. Även övriga här berörda villtill tjänst i sådana sammanhang. kor kan modifieras åtminstone om sökan-

den är deltagare i maskinring med stabil

verksamhet eller är en väl etablerad maskin- 7.3.2 Organiserad avbytarverksamhet hållare eller sammanslutning. Som redovisats i avsnitt 1.1 har till utred- Som framkommit bl.a. vid utredningens ningen överlämnats riksdagsmotionerna undersökningar rörande flergårdsanvändtorde visst behov finnas 1971: 415, 419 och 998 om ett avlösningsning av maskiner för jordbrukare vid sjukdom och av stöd till för flera jordbrukare gemen- system semester jämte jordbruksutskottets betänsam verkstad för reparationer och underkande 1971: 6 i anledning av nämnda mohåll av jordbruksmaskiner. Det blir troligen tioner. Jordbruksutskottet har anfört bl.a. aktuellt bl. a. i samband med maskinringar att skäl synes tala för att spörsmålet om och liknande former av samverkan. Stöd till liksom till jordbrukarnas ledighetsförhållanden ägnas dylika samverkansföretag belysning bl.a. inom ramen för sambruksgemensamma bevattningsanläggningar beutredningens arbete. handlas i 8 kap. (se bl. a. 8.2.2). Utredningen vill med anledning därav Utredningen föreslår slutligen den forrent allmänt hänvisa till de förslag om mella ändringen att hittillsvarande maskinstöd i olika former till främjande av samlånekungörelse författningsmässigt inarbetas verkan över ägogränsema i jordbruket som i rationaliseringskungörelsen. Eftersom ma-

skinlånekungörelsen även gäller för träd- utredningen lägger fram och som är ägnade att bl. a. skapa förbättrade sociala förhålgårdsnäringen föreslår utredningen också motsvarande landen för jordbmkarna i form av möjliginarbetning i trädgårdsrationaheter till ordnade ledighetsförhållanden liseringskungörelsen. De här föreslagna m. m. Dessutom bör emellertid enligt utändringarna i maskinlånebestämmelserna mening åtgärder vidtas för att bör därvid gälla även för trädgårdsnäringen redningens lösa problem i de fall där av i huvudsak samma skäl som anförts för ifrågavarande samverkan inte räcker till härför eller över jordbruket. huvud Det bör ske taget inte förekommer. genom att bygga upp en fast organiserad

och om möjligt landsomfattande avbytar-

1974: 30 171 SOU

verksamhet. En sådan verksamhet bör i lik- täckas sätt. Vidare på annat anser utredhet med andra av jämförbar natur, t. ex. ningen att sociala skäl kan anföras för att förädling och marknadsföring av produk- jordbrukarens andel minskas i ytterligare tionen, produktionskontroll, seminverksam- fa.ll då avbytare anlitas vid sjukdom och het osv., i första hand organiseras och den bedrivna produktionen har så liten omledas av näringen själv. En av utredningens fattning att den inte kan bära lönekostnader

ledamöter har deltagit i Lantbrukarnas motsvarande full lantarbetarlön. I samman- Riksförbunds av möjligheterundersökning hanget bör påpekas att lantarbetarlön för na att en allmän, landsomfatorganisera en hel arbetsdag oftast måste betalas för

tande avbytarverksamhet med särskilt an- en dags

avbytartjänstgöring även vid mindre

ställd arbetskraft. För egen del vill utredbesättningar, där den effektiva arbetstiden ningen här lämna några synpunkter på sta- är kortare än normalarbetsdagen för en tens intresse av att lösa avbytarfrågan och djurskötare. I praktiken har en avbytare

ev. ekonomiska engagemang härvid som utnämligen mycket begränsade möjligheter att redningen tillmätt särskild vikt. under samma arbetsdag sköta två besätt- Utredningen anser att en tillfredsställande ningar.

lösning av frågan om avbytarrnöjligheter Med hänsyn till anförda förhållanden vill

vid sjukdom samt semester och annan ledig- utredningen förorda att ett allmänt eller het är angelägen främst från sociala syn- kollektivt ekonomiskt stöd lämnas till en

punkter för de enfamiljsjordbrukare som kommande, organiserad avbytarverksamhet. driver animalieproduktion. Formema för och storleken av stödet bör I första hand gäller detta mjölkprodukenligt utredningens mening bli föremål för tion men motsvarande kan problem upp- överläggningar mellan staten och företräkomma vid skötsel av svin m. m. Behovet dare för

jordbruksnäringen. Det bör näm-

av avbytare ökar genom att den av stats- nas att medel till större delen av nu utmakterna stödda, fortsatta gående stöd till effektiviseringen avbytarutredningens förav produktionen leder till större besätt- söksverksamhet erhålles från prisregleringsningar även inom enfamiljsjordbrukets medel.

ram. Sårbarheten vid sjukdomsfall i dylik Vid de föreslagna överläggningarna mel-

produktion fordrar särskilt beaktande. På lan staten och jordbrukets organisationer någon sikt innebär sangenerationsväxlingen bör även övervägas en samordning av jordnolikt att möjligheter till blir en brukets avbyte blockorganisation och avbytarverkväsentlig förutsättning för att samheten mjölkpro- bl. a. i syfte att höja blockorgaduktion skall bedrivas inom familjejord- nisationens beredskapsvärde. En sådan sambrukets ram. ordning kräver att avbytarverksamheten an- Hittills vunna erfarenheter av avbytarut- passas till blockorganisationen vad gäller redningens försöksverksamhet visar att jord- ledning, områden osv. geografiska brukamas kostnader för att anlita avbytare Utredningen noterar att jordbruksminisblir relativt höga och ofta verkar avskräc- tern i januari 1974 tillkallat en särskild kande, särskilt för ägare av mindre besättutredningsman i avbytarfrågan. ningar. Det bör påpekas att i kostnaderna

ingår förutom avbytarens lön och sociala

kostnader även för hans resor ersättning och för 7.4 Fördelning av produktionskedjan mellan administration. Utredningen bedömer flera jordbrukare det som sannolikt att den genom-

snittlige mjölkproducenten anser sig kunna En fördelning av produktionskedjan mellan betala högst avtalsenlig lantarbetarlön, ev. flera jordbrukare på det sätt som skisserats inkl. sociala kostnader för avbytartjänstgö- i inledningen till detta kapitel (7.l) resul-

ring. Om verksamheten skall få önskvärd terar i en längre gående specialisering omfattning måste således övriga kostnader än vanligt. Denna samverkansform bör en-

SOU 1974: 30

ligt utredningens mening kunna innebära företagsekonomiska fördelar för deltagarna bl. a. genom att en från ekonomisk synpunkt fördelaktig specialisering underlättas och genom att nya inriktningar av produktionen blir möjliga. I vissa län har en organiserad rådgivning i dessa frågor bedrivits och värdefullt regionalt rådgivningsmaterial tagits fram. Utredningen anser att dessa aktiviteter bör fortsätta och om möjligt intensifieras. Dessa frågor bör vidare mer än vad hittills varit fallet uppmärksammas i forsknings- och försöksverksamheten samt av den centrala ledningen av rådgivningsverksamheten i samarbete med jordbrukets föreningsrörelse. För de vanligaste typerna av samverkan av ifrågavarande karaktär bör normalavtal utarbetas.

SOU 1974: 30 173

8 stöd till

Statligt samverkansföretag

8.1 Allmänna förutsättningar medlen kan ställas till samverkansföretagets

förfogande genom försäljning eller annan 8.1 .l sammanslutningar som genomfört överlåtelse, utarrendering, uthyrning, in-

samverkansrationalisering (samverkans- sats, anställningsförhâllande m. m.

företag) Företag som genomfört samverkansratio-

nalisering i den mening utredningen här Huvudvikten i utredningens arbete har lagts avser drivs givetvis som sammanslutning i på sådan samverkan som innebär total eller någon form. partiell integration av produktionen vid två

eller flera företag och som resulterar i

samverkansföretag med egen produktion. 8.1.2 sammanslutningar som ej genomfört

Dylika företag förutsätts ha genomfört samverkansrationalisering

samverkansrationalisering, varmed utred- Som företag som ej genomfört samverkansningen avser rationalisering med positiv rationalisering betraktar utredningen föreföretagsekonomisk effekt genom att verktag som ägs eller drivs av sammansamhet som tidigare drivits var för sig av slutning utan att samband finns eller delägare i samverkansföretaget eller av har funnits med jordbruksföretag som deras företrädare nu sker gemensamt. Vid total drivs eller tidigare drivits av delägarna själintegration av produktionen har de va. Sådana företag behandlas i gällande deltagande företagen i praktiken upphört rationaliseringskungörelse i stödhänseende som individuella företag. på i princip samma sätt som företag drivna Att företag samverkar innebär att samav enskilda personer. Detta bör enligt utband finns mellan delägarna och samverredningens mening gälla även i fortsättkansföretaget genom att ningen. Det bör således inte skapas större a) delägarna ställt eller fortlöpande ställer principiella möjligheter än nu att erhålla

produktionsmedel till företagets förfogande statligt stöd enbart av det förhålpå grund eller landet att flera personer, t. ex. syskon eller

b) delägarna fortlöpande mottar produk- föräldrar och barn eller kompanjoner, geter i form av varor eller tjänster från före- mensamt driver ett redan existerande företaget för användning eller vidareförädling i tag. Inte heller bör stödmöjligheterna öka

delägarnas egna jordbruksföretag. genom att t. ex. två makar bildar handels-

Exempel på produktionsmedel enligt a) bolag som svarar för jordbruksdriften eller är mark, byggnader, kapital, arbetskraft, ombildas till genom att ett jordbruksföretag djur och jordbruksprodukter. Produktions- aktiebolag.

174 SOU 1974: 30

Utredningen diskuterar inte vidare stödet Förutom maskinsamverkan kan samver-

till sanunanslutningar som ej genomfört kan i de nämnda fallen innefatta gemen-

samverkansrationalisering. samma investeringar i byggnader med till-

hörande tekniska anordningar eller i bevatt-

ningsanläggningar och gemensam använd- 8.2 Stödberättigade företagstyper ning av dessa investeringar. I övrigt är drif-

8.2.1 Inledning ten vid de deltagande företagen självständig.

Gränsen gentemot samverkan vid maskin- Som tidigare visats kan det förekomma ett flertal olika av eller arbetskraftanvändning kan vara flytantyper samverkansföretag de. Här avses dock alltid samverkan inom som genomfört olika grader av samverområdet för inre rationalisering i rationalikansrationalisering beroende främst på hur seringskungörelsens mening (investeringar i stor del av produktionen som företaget av samver- ekonomibyggnader, bevattningsanläggningar handhar. För samtliga typer m. m.). kansföretag finns enligt utredningens me- När det för verksamhet av ifrågavarande ning motiv för utökade statliga rådgivningstyp behövs mera kostnadskrävande investeinsatser. Däremot motiverar olikheter i ringar, bör en gemensam investering i en samverkansrationalisering och därmed i grastörre anläggning normalt. innebära betyden av önskvärdhet från allmän synpunkt dande rationaliseringsvinster såväl ekonoskillnader i det ekonomiska stödet. miskt som tekniskt. Sådan samverkan bör Samtliga typer av samverkansföretag har givetvis stimuleras av lantbruksnämnderna i dag möjligheter att under vissa. förutsättgenom rådgivning och bistånd vid samverningar erhålla lånegarantier enligt rationalikansföretagets bildande och drift. Statlig seringskungörelsen. Dessa möjligheter bör lånegaranti bör utgå enligt normala regler finnas kvar. Som ytterligare stimulans till vilket innebär att lånegaranti bör kunna samverkansföretag med högre grad av samlämnas för kapitalbehovet i sin helhet (anverkansrationalisering föreslår utredningen läggningar, maskiner, rörelsekapital). Detta möjligheter till statsbidrag till investeringar kan vid dylika företag innebära ett inte obei ekonomibyggnader och markanläggningar. tydligt risktagande från statens sida. I det följande definieras företag med olika Vad beträffar möjligheterna att även lämgrader av samverkansrationalisering och anna statsbidrag till dylika samverkansföretag ges i vilken mån de enligt utredningens mevill utredningen erinra om att stöd i form ning är kvalificerade för ekonomiskt stöd i av statsbidrag enligt 1967 års jordbrukspoform av enbart lånegarantier eller i form av litiska beslut skall begränsas till åtgärder både lånegarantier och statsbidrag. Med som är av väsentlig betydelse för strukturstatsbidrag åsyftar utredningen i princip rationaliseringen. Här avsedda företag har avskrivningslån. ingen omedelbar effekt på den yttre rationa-

liseringen eftersom de inte innebär någon 8.2.2 Gemensamt tillvaratagande av proarealförstärkning eller omarrondering för dukter från växtodling m. m. något av de deltagande företagen. Det bör

En viss samverkansrationalisering nås genom emellertid understrykas att de förhindrar

samverkan i enbart en av flera produktions- felaktiga investeringar i dessa.

processer i växtodlingen och tillvaratagan- Behovet av statsbidrag som stimulans till

det av växtprodukter, t. ex. i fråga om be- investeringar av ifrågavarande slag torde

vattning, skörd och torkning av vallfoder många gånger vara begränsat, eftersom lön-

eller spannmål eller lagring av t. ex. spann- samheten av investeringen ofta är uppenbar.

mål och potatis. Hit kan också räknas före- Speciellt gäller detta om det sker en för-

tag för gemensamma reparationer av jord- månlig lânefinansiering med hjälp av bot-

bruksmaskiner m.m., vilka kan bli aktuella tenlån och statliga garantilån. Enligt utred-

t. ex. i samband med maskinringar. ningens mening bör därför inte skapas några

SOU 1974: 30 175

speciella bidragsmöjligheter för denna typ arealer inte alltför begränsad, bör möjligheav samverkansföretag. Bidrag till investe- ter finnas att utöver lånegarantier även lämringar i ekonomibyggnader och bevattnings- na stöd i form av statsbidrag till gemensamanläggningar bör dock i undantagsfall kun- ma ekonomibyggnader och markanläggningna utgå enligt normala regler i 20 § rationa- ar. Ett villkor för bidrag bör vara att den liseringskungörelsen. Som villkor för bidrag rationalisering som sker är ändamålsenlig bör därvid gälla att huvuddelen av delägar- med hänsyn till bl.a. de olika arealernas na i samverkansföretaget nyligen företagit lägei förhållande till varandra. eller är i färd med att företa sådan yttre Tánkbart är att samverkansföretaget förrationalisering som avses i nyssnämnda pa- värvar mark från delägarna eller utöver delragraf. ägarnas mark även förvärvar eller tillarrenderar mark från utomstående. Om så sker, blir givetvis motiven ännu klarare för att 8.2.3 Gemensam växtodling bidrag lämnas till gemensamma byggnads- Högre på samverkansskalan än företag en- åtgärder och markanläggningar. Även i ligt punkten 8.2.2 ligger samverkan i växt- dessa fall bör det vara ett villkor för bidrag odling genom hela produktionsprocessen el- att storleken av påverkade arealer inte är ler i animalieproduktion. Här bör finnas alltför begränsad samt att arealerna är änmöjlighet att lämna såväl lånegaranti som damålsenligt inbördes. I samband belägna statsbidrag beroende på graden av samver- med tillköp av mark kan det även bli akkansrationalisering. Utredningen behandlar tuellt med direkt bidrag till yttre rationaliseförst samverkan i växtodling. ring i form av s. k. värdeutjämningsbidrag Om gemensam växtodling omfattar en- för överflödiga byggnader och bidrag till dast en mindre del av delägarnas egen växt- lantrnäterikostnader. odling, blir strukturrationaliseringseffekten vanligen inte så hög att det på grund av samverkan är motiverat med statsbidrag 8.2.4 Gemensam animalieproduktion till investeringar i byggnader och markanläggningar. Exempel härpå är gemensam Samverkan enbart i animalieproduktion kan potatisodling, kanske i anslutning till inves- gälla en eller flera animalieproduktionsgretering i ett gemensamt potatislagerhus. l nar. Växtodlingen bedrivs härvid enskilt. sådana fall bör emellertid lånegaranti kun- Sådan samverkan kan påverka delägarnas na lämnas för investeringar i samband med egna företag i olika grad. Den ena ytterligsamverkan i växtodlingen. När samverkan i hetstypen är att utökning sker med en ge- Växtodlingen omfattar endast tillköpt eller mensam produktionsgren, t. ex. fläskproduktillarrenderad areal, medan delägarnas ur- tion, och att gemensamma investeringar sprungliga arealer fortfarande utnyttjas en- görs för den men att animalieproduktionen skilt, synes själva samverkan inte motivera och växtodlingen på delägarnas företag blir bidragsstöd. Däremot bör i dylika fall de i huvudsak opåverkad. Möjligen kan växtnormala bidragsreglerna ibland kunna mo- odlingens inriktning och avsättningen av tivera att bidrag utgår. dess produkter påverkas och vidare kan kan- Ju större del av Växtodlingen som sker ske kompletterande erhållas. sysselsättning gemensamt, desto mer ökar den arealmäs- Den andra ytterlighetstypen föreligger när siga strukturrationaliseringseffekten av sam- hela den tidigare enskilda animalieprodukverkan. Vid helt gemensam växtodling är tionen övertas av samverkansföretaget i effekten liktydig med en brukningsmässig samband med gemensamma I investeringar. sammanslagning av de tidigare självständiga detta fall blir de enskilda företagen samt enheterna. Effekten bör vara likvärdig med deras och organisation produktion i hög tillköp eller tillarrendering verkställd av en- grad påverkade. Om samverkansföretaget skild brukare. Är storleken av påverkade också handhar skörden, blir den del av

176 SOU 1974: 30

växtodlingen som fortfarande är enskild en- ler inte är alltför begränsad och om arealerdast en mindre del av driften före sam- nas inbördes läge är ändamålsenligt bör härgåendet. vid stödmotiven vara starka. De skäl för Företagsekonomiskt motiverad samverkan statsbidrag som uppkommer genom den i animalieproduktion utan gemensamt d.ri- arealmässiga strukturrationaliseringen vid ven växtodling bör principiellt stimuleras gemensam växtodling förstärks om dessgenom rådgivning och service samt genom utom någon form av gemensam animaliedet normala rationaliseringsstödet. Det se- produktion motiverar investeringar i gemennare innebär lånegarantier samt - om hu- samma ekonomibyggnader. Om enskilda vuddelen av delägarnas företag uppfyller och tillsammans dyrare men i princip bikraven i 20 § rationaliseringskungörelsen dragsberättigade byggnadsinvesteringar därstatsbidrag till byggnadsâtgärder. igenom undviks, kan motiv finnas för högre Också om kraven enligt 20 § inte är upp- bidragsbelopp än normalt. Detta gäller än fyllda för delägarnas företag kan graden mer om såväl hela växtodlingen som animaav samverkansrationalisering enligt utred- lieproduktionen kunnat göras gemensam och ningens mening ibland vara så stor att till- samverkansföretaget dessutom självt utvidräkliga -motiv finns för att bidrag till bygg- gar sin brukade areal. Taket för bidrag till nadsåtgärder ändå utgår till samverkans- byggnader och markanläggningar bör då företaget. En stor samverkansrationali- relativt sett vara högre jämfört med vid sering uppkommer då de enskilda före- konventionell strukturrationalisering. I samtagens organisation och produktion på- band med marktillköp på vanligt sätt samverkas i hög grad i positiv riktning. Det manslås givetvis driften på två tidigare självkan ske när hela eller större delen av del- ständiga enheter, men det här skisserade ägarnas tidigare animalieproduktion förs kombinerade samverkans- och strukturratioöver till samverkansföretaget och när det naliseringsfallet kopplat till animalieprodukgeografiska läget för delägamas egna före- tion bör också kunna ge en betydande positag är ändamålsenligt i förhållande till sam- tiv struktureffekt. Det torde emellertid beverkansföretaget. I dylika fall skulle det i hövas en väsentlig stimulans i form av geneoch för sig även kunna finnas motiv för en rösa stödbestämmelser för att företag med än om det gällt dylika effekter skall bildas i större omfattnågot högre bidragsprocent enskilda företagare, nämligen om man ge- ning. nom den gemensamma investeringen und- Ett specialfall av samverkan i såväl växtviker totalt sett dyrare och i princip bidrags- odling som animalieproduktion är sambeten. berättigade investeringar vid delägarnas Där sker denna samverkan endast under en egna företag. Utredningen har dock funnit del av året. Eftersom en del av växtodlingen det lämpligt att i stället för införande av en är gemensam och regelmässigt förutsätter högre föreslå att taket för gemensamt tillskottsarrende eller tillköp av bidragsprocent bidrag till byggnadsåtgärder som anges i mark, uppkommer en viss arealmässig struk- 22 § andra stycket rationaliseringskungörel- turrationalisering. Att huvuddelen av anisen slopas. Detta behandlas i punkten 8.7.3. malieproduktionen sker gemensamt under en del av âret orsakar givetvis ytterligare samverkansrationalisering. Eftersom sambeten således ger delägarnas företag tillgång till större arealer, som därtill brukas gemen- 8.2.5 Gemensam växtodling och samt, och viss samverkansrationalisering animalieproduktion uppkommer i animalieproduktionen bör de kunna vara kvalificerade för såväl lånega- Samverkan fördjupas ytterligare när såväl rantier som vissa statsbidrag till byggnadsväxtodlingen som anirnalieproduktionen är åtgärder och markanläggningar. Det gäller gemensam. Om storleken av påverkade area- främst stängsel och mjölkningsanläggningar.

12 - SOU 1974: 30 177

8.2.6 samverkansföretag inom trädgårds- 8.3 Stödet och företagsformerna näringen Enligt 5 § rationaliseringskungörelsen har Enligt giv.na direktiv har utredningen hit- flertalet företagsfonner i princip möjlighet tills i huvudsak behandlat samverkansföre- att erhålla stöd i form av lånegaranstatligt tag enbart inom jordbruket. I 6 kap. har tier och i vissa fall statsbidrag. Detta gäller dock utredningen i 1 § i förslaget till ny såväl som drivs av enskild företag person lag om sambruksföreningar öppnat möjlig- som företag som drivs av sammanslutning heter att bilda sambruksförening även för i form av handelsbolag, aktiebolag, ekonogemensamt trädgårdsbruk. Vidare har i 7 misk och Till förening sambruksförening. kap. trädgårdsnäringen nämnts i avsnittet enkelt bolag och ideell förening lämnas inte om stöd till gemensam maskinhållning bl. a. stöd i bolagets eller föreningens namn. Ett av den orsaken att nuvarande maskinlåne- företag som drivs som enkelt bolag kan få kungörelse även gäller för trädgårdsnä- stöd att bolagsmännen gemensamt genom ringen. erhåller stöd som enskilda personer. Det- På grund av direktiven har utredningen samma kan möjligen gälla ideell förening. inte gjort några egna undersökningar om Vad nu sagts gäller såväl stöd till samversamverkan inom trädgårdsnäringen men kansföretag som stöd till företag som ej studerat tillgängligt material. I andra sam- orsakar men samverkansrationalisering manhang har sålunda gjorts vissa undersök- drivs av sammanslutning. ningar, bl. a. om s. k. trädgårdsbyar. Be- Som framgår av vad utredningen anfört i dömningen i fråga om val av företagsform avsnittet 5.5 om val av företagsform för torde vara i princip densamma för träd- samverkansföretag ställer samverkan i vissa gårdsbruk som för jordbruk. Vidare är det fall särskilda krav på företagets fasthet och statliga finansieringsstödet principiellt upp- bestånd och på möjligheterna för samverbyggt på samma sätt för de båda näringar- kansföretaget att under tillräckligt lång tid na. erhålla behövlig mängd produktionsmedel Samverkansföretag inom trädgårdsnä- eller få. avsättning för producerade varor ringen har i dag vissa möjligheter att er- och tjänster. För att statligt stöd skall få hålla lånegarantier enligt trädgårdsnärings- utgå till sådana företag krävs en företagsrationaliseringskungörelsen. Dessa möjlig- form som gör det möjligt att hindra att heter bör givetvis kvarstå. Utredningen fö- en delägare utan tillräckliga skäl lämnar reslår vidare att trädgårdsföretag med högre företaget, såvida han inte skaffar en likvärgrad av samverkansrationalisering skall dig ersättare. Vilka krav som bör uppfyllas liksom motsvarande jordbruksföretag kunna i bl. a. detta avseende utvecklas närmare i få möjligheter till statsbidrag för investe- avsnittet 8.4. ringar i ekonomibyggnader och markan- Stöd till samverkansföretag bör enligt utläggningar. redningens mening i första hand utgå till Exempel på här aktuella investeringar handelsbolag, aktiebolag, ekonomisk förinom ramen för samverkansföretag kan ening och den av utredningen föreslagna vara kylrum, arbetslokaler, värmecentraler, formen av sambruksförening. Ett enkelt lager- och förpackningscentraler, vattenan- bolag bör vanligen registreras som hanläggningar, vägar, bränsleupplag m. m. Om delsbolag för att få stöd. Ideell förden gemensamma investeringen är bety- ening bör i regel ombildas och redande och om enskilda och tillsammans gistreras som ekonomisk förening. Om kradyrare investeringar undviks på grund av ven på företagets fasthet och bestånd kan den gemensamma investeringen bör möjlig- uppfyllas inom enkla bolag och ideella heter finnas att lämna statsbidrag på i prin- föreningar bör det dock inte vara uteslutet cip samma sätt som föreslås i det följande att stöd under vissa förutsättningar utgår för samverkansföretag i jordbruket. som gemensamt stöd till två eller flera en-

178 SOU 1974: 30

skilda personer i sådana sammanslutningar. flertal skilda och till sin karaktär helt olika

Dessa förutsättningar behandlas i punkten sätt. Utredningen anser med hänvisning

8.4.7. därtill och till vad som anförts härom i av-

snittet 5.3 att relativt vida ramar bör accep- 8.4 S tädvillkor vad gäller företagets teras i ifrågavarande avseende vid stödorganisation och fasthet givningen till samverkansföretag. Därigenom ökas förutsättningarna för bildande 8.4.1 Prövning av bolagsavtal m. m. av samverkansföretag i så många situationer Bolagsavtal för handelsbolag, bolagsordsom möjligt. Delägare som bildar ett samning för aktiebolag och stadgar för ekono- önskar verkansföretag i regel själva i demisk förening eller sambruksförening måste talj utforma de krav på. sättet för deltaganregelmässigt prövas och godkännas i de i samverkan som bör gälla och själva samband med statlig stödgivning till uppställa övriga krav på delägare. Vid godsamverkansföretag. I vissa fall kan deskännande av bolagsavtal etc. bör den stödsa avtal m. m. behöva ändras för att beviljande myndigheten pröva om det elstöd skall kunna utgå. Beslutet om stöd kan ler de sätt för samverkan som föreskrivits

då skjutas upp till dess ändringarna genom- däri är godtagbara och om ev. övriga krav förts och i förekommande fall registrerats. som föreskrivits vad gäller deltagarnas per- Alternativt kan i beslutet om stöd som villsonliga egenskaper, verksamhet, hemvist osv. kor för stödet intas villkor om att ändringär lämpliga. Härvid bör bl. a. följande iaktarna genomförs och ev. registreras innan tas. stödet utgår. Vidare bör föreskrivas att änd- För att ett samverkansföretag i form av ring av bolagsavtal etc. inte får göras i aktiebolag skall vara stödberättigat bör av framtiden under tid som företaget innehar bolagsordningen framgå bl.a. att verksamlån med statlig garanti eller statligt avskriv- heten innebär samverkan på ett eller flera ningslån utan att ändringen godkänts av den av de definierade sätten mellan existerande

stödbeviljande myndigheten. Om själva bo- eller genom samverkan upphörda jordbrukslagsavtalet etc. innehåller en motsvarande företag. Stiftarna och de ursprungliga akbestämmelse, behövs den dock inte i beslutieägarna bör vara de personer genom vilka tet om stöd. den nämnda samverkan sker. Utredningen föreslår i enlighet med förut Om delägare deltar i samverkan genom redovisade tankegångar att normalavtal, att arrendera ut mark eller hyra ut byggnad norrnalbolagsordningar och norrnalstadgar till samverkansföretaget, måste särskilt avtal för olika företagsformer och olika typer av på tillräckligt lång tid träffas därom. Avtasamverkansföretag snarast utarbetas genom let bör om möjligt vara minst 10-årigt. I lantbruksstyrelsens försorg. I dessa avtal bolagsavtal för handelsbolag bör i dylika m. m. bör finnas alternativa lydelser av visfall dessutom intas motsvarande bestämmelsa paragrafer så att samverkansföretag som se, helst utan tidsbegränsning. är under bildande har valmöjligheter. Inom Det är tänkbart att stöd söks av samverlantbruksstyrelsen har tidigare utarbetats kansföretag vari deltar dels delägare med nonnalavtal för handelsbolag och normalexisterande eller genom samverkan uppstadgar för ekonomiska föreningar avseende hörda jordbruksföretag, dels andra delägare, vissa typer av samverkansföretag, nämligen som avser att medverka t. ex. genom arandelsladugårdar och andelssvinstallar. Desbets- eller kapitalinsats men utan att något sa avtal och stadgar bör vara till god led- enskilt helt eljordbruksföretag därigenom ning och i mån av behov ses över. ler delvis förs in i samverkansföretaget. Ett

dylikt förhållande bör kunna godtas under 8.4.2 Sätt för deltagande isamverkansföretag att samverkan emellan existeförutsättning Som antytts i avsnittet 8.1 kan delägare i rande eller genom samverkan upphörda

samverkansföretag medverka i detta på ett jordbruksföretag är det väsentliga inslaget i

SOU 1974: 30 179

Denna samverkan fastare vid samverkansföretag genom att företagets uppbyggnad. bör dessutom ha i möjligaste de gör ekonomiska åtaganden som de naturligtvis mån säkerställts för framtiden. Vidare bör inte utan vidare kan lösgöra sig från. de andra intressenternas kunna Det kan ske t. ex. genom att de träder in deltagande anses vara av värde för företaget. Drivs som borgensmän för företagets skulder, lämett sådant företag som handelsbolag, kan nar inteckningssäkerheter i egna fastigheter det organiseras som kommanditbolag. De i samma syfte eller ställer reverser till förei samverkan är då komp- att användas som säkerreella deltagarna tagets förfogande lementärer och deltar i bolagets förvaltning. het för lån.

8.4.3 Inskränkningar i delägares in- och Handelsbolag utträdesmöjligheter m. m. Ett huvudvillkor beträffande bolagsavtal för Allmänna synpunkter bör vara att det innehåller behandelsbolag I 6 § tredje stycket rationaliseringskungö- stämmelser om tillräckligt lång giltighetstid. relsen stadgas att stöd lämnas till samman- För bolag som gör omfattande investeringar endast om förhållandena bör man räkna med en giltighetstid av åtslutning ger ananta att den kommer att bestå och minstone tio år. Längre bindningstider kan ledning ändamålsenligt driva verksamheten. Ett i vissa fall tänkas verka hämmande på ingrundläggande villkor för stöd till samver- tresset för bildande av samverkansföretag. kansföretag bör självfallet vara att företaget Om bolaget innehar lån med statlig kreditkan väntas bestå under så lång tid framåt garanti eller statligt avskrivningslån kan i att gjorda investeringar kan utnyttjas på ett avtalet tas in en bestämmelse att uppsägtillfredsställande sätt. Eftersom delägarnas ning av avtalet inte får ske utan samtycke insatser av produktionsmedel eller motta- av den stödbeviljande myndigheten. Övergande av producerade varor eller tjänster är stiger amorteringstiden tio år, kan emellerför ett samverkansföretags tid en sådan bestämmelse ibland verka alltförutsättningen bestånd, måste delägarna som tidigare fram- för bindande. hållits till företaget så långt det är Lika viktigt är att bolagsavtal innehåller knytas och lämpligt. Vidare måste så goda för att bolagsman inte möjligt tillräckliga garantier garantier som möjligt överlåter sin andel till utomstående som är skapas för att lämpliga ersättare träder in i stället för avgåen- olämplig som bolagsman. Även om det i de delägare eller för att kvarstående del- och för sig följer av lagen bör i avtalet utandel och fortsät- stadgas att bolagsman inte får ägare löser en avgåendes tryckligen ter företaget, om förutsättningar för fortsatt utan övriga bolagsmäns samtycke överlåta drift föreligger efter en minskning av anta- sin andel till utomstående och att bolagsman skall hembjuda bolet delägare. För samverkansföretag som som vill utträda övriga drivs i föreningsform behövs vidare be- sin andel. Om en sådan bestämlagsmän gränsningar i öppenheten vid antagande av melse anses alltför kategorisk, kan i stället ytterligare medlemmar. föreskrivas att bolagsman har rätt att sätta Som villkor för stöd behövs således be- annan i sitt ställe efter samråd med övriga stämmelser i bolagsavtal, bolagsordning eller bolagsmän och på villkor att han kan göra stadgar som inskränker delägarnas in- och sannolikt att den nye bolagsmannen har gott eller alternativt säker- anseende och skall samarbeta lojalt med övutträdesmöjligheter ställer företagets fortsatta drift efter utträde riga bolagsmän. av delägare. Dessa bestämmelser behandlas Oavsett om bolagsavtal slutits på bestämd aktie- eller i vissa fall i det följande för resp. handelsbolag, tid ej kan handelsbolag bolag, ekonomisk förening och sambruks- tvingas träda i likvidation om inte regler Vid sidan av sådana bestäm- med motsatt effekt intagits i avtalet. Det förening. melser kan indirekt bindas bl. a. om bolagsman i strid med avdelägarna gäller

180 SOU 1974: 30

talet säljer sin andel till utomstående eller A ktiebol ag visar grov försummelse el.dyl. i bolagets och annan bolagsman på Aktiebolag har hittills inte ansetts vara angelägenheter därav bolagets försättande lämplig företagsform för samverkansföregrund påfordrar i likvidation. Det vidare bl.a. om tag med hänsyn till den enligt aktiebogäller bolagsman dör. Med tanke härpå bör i bo- lagslagen i princip fria rätten att överlåta aktier och därmed i förelagsavtal vanligen i enlighet med 30§ lagen delägarskap om handelsbolag och enkla bolag föreskri- taget. Utredningen anser dock att aktietrots detta kan vara ett anvas att bolaget i sådana fall inte skall gå i bolagsformen likvidation utan fortsätta mellan övriga bo- vändbart alternativ även för samverkansmed uteslutande av viss bolags- företag. Den kan som tidigare berörts emellagsmän man eller hans rättsinnehavare. För att en lertid vara administrativt betungande för krävs att och bör i regel inte användas ansådan föreskrift skall vara giltig delägarna avtalet också innehåller överenskommelse nat än när företagets drift och investeringar utlösande. är relativt omfattande. En förutsättning för om grunden för vederbörandes för utlösningen och grunderna statligt stöd till aktiebolag bör vara att bo- Tidpunkten av andelen måste noga anges. innehåller förbehåll enligt för värdering lagsordningen Vidare bör klargöras vilka som får överta 70§ aktiebolagslagen om lösningsrätt vid andelen och hur denna skall fördelas på övergång av aktie, då aktiebreven ställs till kvarvarande bolagsmän om fördelning är viss man. Om sådan aktie övergår till utomaktuell. Dessutom stående blir då aktieägarna berättigade att bör anges, om inlöst andel lösa aktien och kan på så sätt hindra inom viss tid får överlåtas på ny bolagsman. I samband med i form av andra att komma in i kretsen. Vidare kan stödgivning avskrivningslån kan man skapa ekonomisk med stöd av 177 § aktiebolagslagen göras motivering för bolagsman att kvarstå i före- förbehåll om att aktier i företaget inte får att i bolagsavtalet föreskriva genom överlåtelse förvärvas av aktiebolag taget genom att avskrivningslån till inte av- eller andra samfälligheter eller stiftelser företaget skrivs till någon del vid värdering av andel, eller av annan än svensk medborgare. med Att en aktieägare lämnar ett samverkansom företaget inlöser andel i samband utträde under den har vanligen bebolagsmans ur bolaget företag ingen avgörande för lånet bestämda tydelse om aktieägarens medverkan enbart avskrivningstiden. Även om bolagsmän i handelsbolag enligt grundar sig på genomförd försäljning av lagen är solidariskt ansvariga för bolagets mark till företaget. Består hans deltagande alla förbindelser och svarar för dessa med i att han arrenderar ut mark till företaget kan det finnas motiv hans avgång mindre, om det kvarsamtliga sina tillgångar betyder för att vid statlig stödgivning till samver- står en för företaget tillräckligt lång tid av med denna företagsform kräva arrendeperioden eller besittningsrätten inte kansföretag eller inteckning i bolags- Rent allmänt kan förutsättas att en personlig borgen bryts. för att därigenom bin- sällan sina aktier till mans egen fastighet aktieägare avyttrar da bolagsmännen fastare till företaget. Sä- någon olämplig person i en situation, då kerhet i bolagsmans egen fastighet kan dess- det innebär nackdelar för samverkansföreutom ren säkerhets- lämnar föha ett egenvärde från taget att just denne aktieägare med personligen ställda retaget utan att skaffa lämplig efterträdare. synpunkt. Systemet säkerheter torde vara mest användbart och Aktiernas saluvärde bör nämligen i ett såaccepteras lättast av bolagsmännen i bolag dant läge vara så lågt att en försäljning med ett fåtal delägare. Ju större antalet sällan kommer till stånd. är, desto större När det gäller aktiebolag föreligger ännu bolagsmän uppmärksamhet bör ägnas åt att åstadkomma tillräckligt fast större skäl än i fråga om handelsbolag att bestämmelser i bolagsavta- binda delägarna till företaget genom att de bindning genom let och utan personligt ställda säkerheter. ställer personlig säkerhet för dess krediter.

SOU 1974: 30 181

Dels är möjligheterna att genom bestäm- föreskriven tid, äger förvärvaren samma rätt melser i bolagsordning hindra aktieägare som i allmänhet tillkommer avgången medfrån att lämna företaget begränsade. Dels lem dvs. att utfå inbetalda insatser och anär en aktieägares personliga ansvarighet för del av beslutad vinstutdelning. bolagets förbindelser som tidigare nämnts Stadgarna bör också innehålla föreskrifi princip begränsad till det kapital han sat- ter som erfordras för att säkerställa att sat i aktierna. I samband med statligt stöd medlemmarna deltar i samverkan under tilltill aktiebolag med ett begränsat antal aktie- räckligt lång tid. Det kan ske genom att ägare bör regelmässigt krävas att aktieägar- utnyttja de möjligheter lagen ger att föna inträder som borgensmän eller ställer in- reskriva att uppsägning till utträde inte får teckningssäkerhet i egna fastigheter. Har ske förrän viss tid från inträdet. Om dispens företaget många aktieägare bör för att stat- av länsstyrelsen erfordras bör sådan inligt stöd skall få utgå utan ställande av per- hämtas. Vidare kan i stadgarna föreskrivas sonliga säkerheter förutsättas bl. a. att före- relativt höga insatser samt restriktivitet vid taget i sig självt är relativt kapitalstarkt och återbetalning av insatskapital då medlem utkan ställa tillfredsställande säkerheter samt träder. Det kan t. ex. bestämmas att avgångatt enstaka ur företaget en medlem inte får ut inbetalda insatser elaktieägares avgång inte har någon avgörande betydelse för ler revers på obetalda insatser annat än om dettas fortbestånd. han i sitt ställe sätter annan medlem som uppfyller kraven i stadgarna och godtas av styrelsen. Här bör dock inskjutas att insats Ekonomisk förening alltid skall betalas ut då 67§ andra stycket Om ett samverkansföretag drivs som eko- eller 96 § 2 mom. andra stycket föreningsnomisk förening måste villkoren för per- lagen är tillämpliga. Stadgarna kan också sonväxling klart anges i stadgarna. Som ti- innehålla bestämmelser om att medlemdigare kan kretsen av personer marna utöver de normala insatserna även påpekats som skall godtas som medlemmar i princip skall lämna reverser som föreningen får göras hur vid eller snäv som helst. Ett lämp- använda som säkerhet för lån. ligt sätt att begränsa öppenheten kan vara Krav på personligt ställda säkerheter i att i en inledande paragraf definiera för- form av borgensåtaganden eller inteckning eningens ändamål och verksamhetsområde i medlems egen fastighet bör begränsas till samt på vilket sätt eller vilka alternativa företag med relativt få deltagare, i regel fem sätt en medlem skall engagera sig i förening- eller i närheten av detta minimiantal. I ens verksamhet. Till denna paragraf kan se- övriga fall är sådana personliga säkerheter dan anslutas en bestämmelse om att till knappast lämpliga i samband med statligt medlem endast får antas person som kan stöd till samverkansföretag i föreningsform. väntas följa stadgarna samt bidra till för- För att få kompletterande säkerhet för kreverkligandet av föreningens ändamål. Mot- diter och binda medlemmarna fastare vid svarande bör gälla i fråga om dödsbo efter föreningen kan man i stället i stadgarna medlem samt den till vilken medlems andel som nyss nämnts ta in föreskrifter om lämövergått på grund av bodelning, arv eller nande av personliga reverser som kredittestamente. I stadgarna bör regelmässigt säkerhet. Reverserna skall vara löpande föreskrivas att ansökan om inträde skall skuldebrev och kunna pantsättas av förprövas av styrelsen. Här kan erinras att eningen. Om föreningen inte fullgör sina utomstående som förvärvar medlems andel förbindelser, kan kreditgivaren kräva att enligt 13 § föreningslagen skall ansöka om medlemmarna löser reversema. Reversernas inträde inom sex månader därefter. Bifalles belopp bör anges i stadgarna. Ränta bör ansökningen, inträder han omedelbart i normalt inte utgå. Reverserna bör endast överlåtarens ställe. Avslås ansökningen få begagnas som pant för lån av visst slag. eller underlåter han att söka inträde inom Man kan bestämma att de skall återläm-

182 SOU 1974: 30

nas när löst ett visst lån. Så kerheter i form av borgensåtaganden eller föreningen inteckning i medlems egen fastighet. Om långt föreningslagen medger det, bör villantalet medlemmar är större, bör i stället koren för avgången medlems rätt att återfå revers vara densamma som för normal in- personliga reverser användas i likhet med sats. vad som nämnts för ekonomisk förening.

Sam bruksförening 8.4.4 Insatser och aktiekapital

I utredningens förslag till ny lag om sam- Som påpekats i tidigare sammanhang (5.4, av 5.5) bör i bolagsavtal, bolagsordning eller bmksföreningar begränsas öppenheten bestämmelserna stadgar finnas bestämmelser om insats- eller i 7 §. Dessa bör i förmed närmare aktiekapitalets storlek och sättet för dess ineningens stadgar kompletteras bestämmelser om villkoren för medlem- betalning. Vilka krav som bör ställas beträffande storleken av andelen eget kapital skap och om sättet för deltagande i sam- Vidare kan vid start av samverkansföretag och finansieverkansföretaget. en preciseav verksamhetens ring av dess anläggningar blir i hög grad ring behövas omfattning beroende av den beräknade lönsamheten för att därigenom kunna avvisa sökande av medlemskap, när föreningens och likviditeten i företaget (jfr 5.5.5). Kaanläggningar ekonomiska enel. dyl. inte är dimensionerade för ytterli- pitalinsatsema jämte övriga behov. gagemang av delägarna bör givetvis alltid gare medlemmars bör även vara så stora att det inte kan råda något öppenheten begränsas genom tvivel om att beslutet att delta i samveratt i enlighet med 12 § i förslaget inta förbehåll är genomtänkt och seriöst i stadgarna om rätt för föreningen kansföretaget för samtliga delägare. För att tillatt lösa andel som övergår till annan. grundat 9 § i förslaget kravet på stabilitet hos ett företag Enligt får stadgarna inne- godose hålla förbehåll i form av handelsbolag bör eftersträvas att att uppsägning till utträde inte får ske förrän viss tid från inträdet. kapitalinsatserna bestäms till så höga belopp När stöd lämnas för som bolagsmännen accepterar och har ekostatligt investeringar nomisk att till. Bolagsoch föreningens bestånd är beroende av att möjlighet skjuta ett visst antal inom männen bör kunna satsa olika stora belopp, personer en begränsad krets i proportion till av är medlemmar, bör stadgarna inne- lämpligen utnyttjandet hålla förbehåll. Vid större investe- företaget. En bolagsmän som utarrenderar dylikt ringar och när samtidigt kretsen av tänk- mark eller ställer arbetskraft till förfogande bara medlemmar är för liten i förhållande i större utsträckning än övriga bolagsmän till behovet av underlag för verksamheten, bör kunna få göra en mindre kapitalinsats bör stadgas att uppsägning inte får ske om han så önskar. förrän minst tio år efter inträdet. I likhet med vad som tidigare nämnts för 8.4.5 Fondavsättningar handelsbolag bör även för sambruksförsom erhållit I handelsbolag kan det egna kapitalet ökas ening statligt avskrivningslån kunna föreskrivas i stadgarna, att lånet inte under verksamhetens gång genom att man i avskrivs till någon del vid av bolagsavtalet föreskriver att vinsten helt elvärdering andel som föreningen inlöser i samband ler delvis skall fonderas. Sådana bestämmelmed medlems utträde under den för lånet ser bör ofta vara ett krav för att statligt bestämda stöd skall få utgå. Vad beträffar ekonomisk avskrivningstiden. Därigenom skapas viss ekonomisk motivering för med- förening, sambruksförening och aktiebolag lemmarna att uppskjuta utträdet. innehåller berörda lagar och utredningens För sambruksföreningar med relativt få lagförslag vissa minimikrav för fondavsättmedlemmar, i regel inte över fem, bör vid ningar utöver vilka ytterligare krav inte behov ställas krav på personligt ställda normalt bör ställas i samband med stödgiv-

SOU 1974: 30 183

ning. Vid förnyad kreditgivning till ett större vid större investeringar, t. ex. i mark eller samverkansföretag i form av aktiebolag kan i nytt djurstall. det ibland vara aktuellt att ställa som vill- Undantagsvis kan det tills vidare alltkor att disponibla vinstmedel binds som jämt tänkas förekomma fall då statligt stöd fondemission. aktiekapital genom bör kunna utgå även till samverkansföretag som inte registreras som handelsbolag utan kvarstår som enkla bolag. Det kan gälla vid 8.4.6 Företagets förvaltning små investeringar och då relationerna mel- Som tidigare påpekats är det viktigt för ett lan bolagsmännen är speciellt goda. Stödet samverkansföretag att frågor om företagets kan då som förut nämnts inte utgå till det ledning och löpande förvaltning, ersättning enkla bolaget som sådant. I stället lämnas till deltagarna, vinstfördelning samt former- stödet till samtliga bolagsmän gemensamt na för beslutsfattande m. m. noggrant regle- och därvid skall alla underteckna förbindelras i stadgar etc. Vid stödgivning bör stad- ser som låntagare. Bolagsavtalet skall regelgarna m. m. granskas även i detta avseende. mässigt vara skriftligt. I avtalet skall i prin- Beträffande handelsbolag bör krävas att en cip ingå samma bestämmelser om inskränkstyrelse utses om antalet bolagsmän inte är ningar i bolagsmans in- och utträdesrätt etc. litet. I annat fall kan förvaltningen hand- som krävs i fråga om handelsbolag. Säkerhas av bolagsmännen gemensamt enligt vad het bör normalt krävas i bolagsmännens egsom bestäms i bolagsavtalet. För den lö- na fastigheter. pande förvaltningen bör normalt finnas en förvaltare. Det bör dock inte vara ett ab- Ideell förening solut villkor för stöd till handelsbolag med endast två eller tre bolagsmän. Beträffande Samma synpunkter som nyss anförts beaktiebolag, ekonomisk förening och sam- träffande enkla bolag bör tillämpas på ideelbruksförening hänvisar utredningen till den la föreningar. Förening som gör mera begällande och föreslagna lagstiftningen som tydande investeringar och som i första hand tämligen noggrant reglerar förvaltningen. främjar medlemmarnas ekonomiska intres- Yrkesskicklighet och övriga personliga sen bör regelmässigt registreras som ekokvalifikationer hos dem som är ansvariga nomisk eller sambruksförening för förening för samverkansföretagets förvaltning bör att statligt stöd skall få utgå. Om antalet också prövas vid stödgivning. Är samver- medlemmar år litet, kan ev. ombildning till kansföretagets drift beroende av att del- och registrering som handelsbolag komma i ägarna gör fullvärdiga leveranser av profråga. duktionsmedel vid rätta tidpunldter bör I vissa fall bör dock det nyssnämnda kraprövningen utsträckas även till övriga del- vet på registrering kunna eftergec. Det gälägare. ler sambetesföreningar och liknande, som gör begränsade investeringar, som inte förvärvar fastigheter och som utöver medlemmarnas ekonomiska intres- 8.4.7 Stöd till bolagsmän i enkelt bolag och sen även främjar deras sociala intresmedlemmar i ideell förening sen i form av ordnad fritid o. dyl. Stödet Enkelt bör då utgå till en eller flera enskilda medbolag lemmar i föreningen, varvid övriga med- Av de samverkansföretag som finns i dag lemmar inträder som borgensmän för lån. drivs många i form av enkelt bolag. Sådan förening skall ha antagit stadgar som I den mån statligt stöd blir aktuellt till av stödbeviljande myndighet och godkänts samverkansföretag som f. n. drivs som enkla som samtliga medlemmar skriftligen förbolag bör i princip krävas att dessa registre- bundit sig att följa. I stadgarna skall ingå ras som handelsbolag. Det gäller särskilt bl. a. behövliga inskränkningar i medlems

184 SOU 1974: 30

in- och utträdesrätt i enlighet med vad som 8.5.2 Ekonomisk kontroll och revision

anförts i fråga om ekonomisk förtidigare För stöd till med mer samverkansföretag ening. omfattande bör krävas att investeringar

företaget årligen till lantbruksnämnden in-

ger berättelse, varav företagets ekonomiska

8.5 Stödvillkor vad gäller företagets ställning och driftsresultat framgår. I fråga

lönsamhet m. m. om ekonomisk förening, sambruksförening

och aktiebolag innebär detta att företaget

8.5.1 Företagets lönsamhet och likviditet inlämnar den lagstadgade årsredovisningen

med balansräkning, resultaträkning samt Som framgår av utredningens synpunkter i förvaltnings- och revisio.nsberättelse. Även punkten 5.4.7 måste den företagsekonomisstörre handelsbolag bör årligen inlämna ka planeringen av verksamheten vid samvermotsvarande redovisningshandlingar till kansföretag ägnas stor uppmärksamhet. Inlantbruksnämnden. nan fråga om statligt stöd avgörs, bör all- Vid mera omfattande ekonomiskt stöd tid upprättas driftsplan, som visar såväl den till samverkansföretag kan det ibland vara beräknade företagsekonomiska lönsamheten lämpligt att som villkor för stödet kräva av företaget efter genomförandet av planebestämmelse i bolagsavtal, bolagsordning rade åtgärder som den beräknade likviditetseller stadgar som innebär att lantbruksmässiga utvecklingen. nämnden under tid som företaget innehar Beräknad lönsamhet och likviditet bör statligt garanti- eller avskrivningslån har vara tillfredsställande enligt de normer som rätt att utse en revisor eller, om det är fråtillämpas för stödgivning till jordbruksförega om handelsbolag utan styrelse, en gransktag i allmänhet. Särskild uppmärksamhet ningsman för kontroll och revision av rämåste ägnas åt den beräknade likviditeten kenskaper och förvaltning. Alternativt kan under de första åren. Är delägarna i sambestämmas att en av revisorerna i företaget verkansföretaget tillförsäkrade t. ex. viss erskall vara auktoriserad. sättning för leveranser eller gjorda presta-

tioner måste full hänsyn tas därtill vid lik-

viditetsberäkningen. Om dylika ekonomiska 8.5.3 Påverkan på delägareföretagens utfästelser inte gjorts, måste kalkylerna änlönsamhet och stödmöjligheter då utvisa att det ekonomiska utbytet för

kan be- Vid planering av ett samverkansföretag fördelägarna av samverkansföretaget i medeltal för utsätts ofta att delägarna skall fortsätta räknas bli tillfredsställande att driva som leveen följd av år. Blir så inte fallet, äventyras egna jordbruksföretag

bestånd eftersom ett mindre till- rantörer eller avnämare till samverkansföreföretagets av före- av statligt stöd till såfredsställande ekonomiskt utbyte taget. Vid prövning

taget säkerligen inverkar menligt på dess dant samverkansföretag bör genom kalkyler

kontrolleras att anslutningen till samverdrift och utveckling. krav lön- beräknas medföra ekonomis- Huruvida högre på beräknad kansföretaget och likviditet skall ställas vid stöd ka fördelar för delägareföretagen. Ett villsamhet

till än vid stöd till en- kor för statligt stöd till samverkansföretag samverkansföretag skilda kan diskuteras. Utredningen vill för- bör nämligen i enlighet med vad tidigare

finner sig orda att någon generell föreskrift om dy- anförts (5.3.1) vara att deltagarna

lika högre krav inte utfärdas och att be- ha positivt utbyte av samverkan.

härav får ske från fall till fall Om i fall som här avses stöd lämnas till dömningen med hänsyn till bl.a. företagets beräknade samverkansföretag, bör stöd vid senare till-

stabilitet i olika avseenden, dess riskkänslig- fälle inte lämnas även till delägareföretag

het samt önskvärdheten från allmän syn- på ett sådant sätt att samverkansföretaget

punkt av att det kommer till stånd. och dess framtida utveckling kan tänkas bli

SOU 1974: 30 185

negativt påverkat. Sålunda torde det i all- ligt stöd lämnas till från struktursynpunkt mänhet inte vara lämpligt att lämna såväl icke bestående företag (icke kärnfastigheter) samverkansföretag som delägareföretag stöd och till deltidsjordbruk. Bestämmelserna som avser samma produktionsgren. Där- motiveras av att inte skall stödgivningen emot kan det ibland vara lämpligt med stöd hindra en från allmän synpunkt önskvärd till sådan produktionsgren i delägareföretag strukturrationalisering av jordbruket. som kompletterar samverkansföretagets pro- En förutsättning för att stöd skall utgå duktion. till samverkansföretag vari ingår gemensam växtodling eller gemensam animalieproduk- 8.5.4 Prövning av behovet av stöd tion bör vara att det bland delägarnas före- Enligt 7 § rationaliseringskungörelsen läm- tag finns utrymme för minst ett, som kunnas inte statligt stöd om åtgärden med hän- nat vara utvecklingsbart även vid en tradisyn till investeringskostnadens storlek eller tionell strukturrationalisering. Uppfylls densökandens ekonomiska ställning och kredit- na förutsättning, behöver vidare strukturmöjligheter bedöms kunna bli genomförd prövning inte ske av delägareföretagen, även på skäliga villkor utan sådant stöd. I fråga om dessa fortfarande avser att driva vissa om handelsbolag, aktiebolag eller ekono- delar av jordbruksproduktionen enskilt. misk förening, vari andelarna eller aktierna Fall kan dock tänkas då ett samverkansdirekt eller indirekt ägs av ett fåtal fysiska företag uppfyller nyss angiven förutsättning personer, skall hänsyn tas också till dessa men ändå kan anses hindra en ändamålsenpersoners ekonomiska ställning. lig men mera traditionell strukturrationali- Nyssnämnda bestämmelser bör enligt ut- sering, som kanske ingått i lantbruksnämnredningens mening gälla även vid stödgiv- dens tidigare strukturplanering. I dylika fall ning till samverkansföretag och komplette- måste lantbruksnämnden före ev. stödgivras med motsvarande bestämmelser för sam- ning till samverkansföretaget göra en be- Innan stöd lämnas, bör så- dömning av vilken rationaliseringsväg som

brulcsförening.

lunda företagets egna medel och bot- är mest angelägen från allmän synpunkt tenlånemöjligheter utnyttjas i den mån och som har största möjligheterna att kunna företaget inte behöver använda dem för genomföras inom rimlig tid. Tidsfaktorn andra produktiva ändamål. Härvid bör inte torde därvid många gånger tala till samminst behovet av rörelsekapital uppmärk- verkansföretagets förmån. sammas. Beträffande aktie- Samverkansföretag som inte innefattar handelsbolag, eller anibolag eller sambruksförening med ett fåtal gemensam växtodling gemensam delägare bör ibland också kunna ställas malieproduktion torde utöva en relativt liten krav att medel och direkt påverkan på strukturrationaliseringen på delägares egna ev. även i inom området i fråga eller ingen påverkan bottenlånemöjligheter egen fastighet utnyttjas för till sam- alls. En indirekt negativ påverkan kan tänutlåning verkansföretaget, innan detta lämnas kas uppkomma av sådana samverkansföre- Ett dylikt krav bör dock inte tag genom att delägarna efter företagets lånegaranti. ställas om delägaren visar att nämnda me- bildande visar mindre intresse för åtgärder del eller lånemöjligheter behöver användas som främjar en från allmän synpunkt önskför produktiva eller från personlig värd arealmässig strukturrationalisering. synpunkt ändamål. Denna negativa effekt på strukturratioangelägna naliseringen torde dock oftast övervägas 8.6 Stödvillkor vad gäller företagets av den positiva effekten av samverkanspåverkan på fastighetsstrukturen företaget, om detta bedöms komma att fungera bra i framtiden och om huvuddelen 8.6.1 Kärnfastighet eller ej av det arealmässiga underlaget för sam- I 8 och 9 §§ rationaliseringskungörelsen verkan utgörs av utvecklingsbara brukfinns bestämmelser som hindrar att stat- ningsenheter. Vid sådana bedömningar bör

186 SOU 1974: 30

tas till möjligheten av att den på- vändigt att utlämna bidraget som avskrivhänsyn samverkan kan utvecklas och för- ningslån. Enligt lantbruksstyrelscns anvisbörjade i framtiden. Om den positiva effek- ningar utgår bl.a. värdeutjämningsbidrag djupas ten av samverkan bedöms överväga, bör i samband med yttre rationalisering som stöd kunna utgå till samverkansföretag av direkt bidrag. Detsamma gäller bl.a. bidrag däremot den ne- till kostnader för lantmäteriförrättning och här avsedd typ. Överväger bör stöd inte utgå. andra kostnader som hänger samman med gativa effekten, förvärvet. Om ett bidrag till inre rationalisering uppgår till högst 10000 kr. bör 8.6.2 Krav på struktureffekt av samverkan också detta utlämnas son1 direkt bidrag, Fastigheter som genom samverkan kommer såvida inte särskilda omständigheter föranatt ha helt gemensam växtodling, bör vara leder att avskrivningslåneformen bör väljas. sinsemellan ändamålsenligt belägna på så Detsamma gäller även om statsbidraget sätt att sambruk med gemensam arbetskraft överstiger 10 000 kr., om den med stödet avoch gemensamma maskiner kan ske utan sedda åtgärden inte kräver mera avsevärt större olägenheter. Bedömningen härav bör underhåll. Bidrag till maskin- och djuranvara i huvudsak likartad med bedömningen skaffning i samband med särskild rationai samband med stöd till traditionell struk- lisering bör regelmässigt lämnas i fonn av turrationalisering. avskrivningslån. Däremot bör bidrag till Lägesfaktorn måste uppmärksammas ock- övrig driftrationalisering (markkartering, så när samverkan sker utan gemensam avkastningskontroll. bokföring m. m.) lämväxtodling, eftersom anslutna bmkningsen- nas som direkta bidrag. heters läge i förhållande till varandra och till samverkansanläggningen påverkar bl. a. 8.7.2 Iánegarantier transportkostnaderna. Ändamål

Lånegaranti bör kunna lämnas samverkans- 8.7 Stödformer

gföretag för ändamål som anges i 10 § ra-

tionaliseringskungörelsen och med i huvud- 8.7.1 Inledning sak de villkor för olika typer av lånegaran- Enligt 2 § rationaliseringskungörelsen läm- tier som anges i kungörelsen. Garanti bör nas statligt stöd i form av statlig garanti sålunda kunna lämnas bl.a. för inre ratioför lån (lånegaranti) och i form av bidrag naliseringslån till investeringar i ekonomiav statsmedel (statsbidrag). För lån som byggnader och markanläggningar samt för omfattas av garanti svarar staten såsom driftslån till inköp av djur och maskiner och för egen skuld till dess lånet helt åter- anskaffning i övrigt av drifts- och rörelsebetalats. statsbidrag lämnas såsom avskriv- kapital. Dessa typer av garantilån torde bli ningslån eller i vissa fall utan villkor om de vanligaste för samverkansföretag. Däråterbetalning. utöver bör samverkansföretag kunna få ga.- Avskrivningslån avskrivs i regel sedan tio ranti för jordförvärvslån för förvärv av år förflutit från det lånet till fullo betalades jordbruksfastighet eller annan fastighet i ut. Annan avskrivningstid får bestämmas form av tomt med eller utan byggnader, när det befinna lämpligt. Ränta erläggs ej som sedan skall användas i företagets verkannat än på belopp som skall återbetalas. samhet. Vidare bör samverkansföretag kun- Enligt 44 § rationaliseringskungörelsen na lämnas garanti för yttre rationaliseringsfår statsbidrag utgå utan villkor om återbe- lån för förvärv av tillskottsmark till en retalning om det med hänsyn till den åtgärd dan ägd jordbruksfastighet. Tillskottsmarsom avses med ansökan, bidragsbeloppets ken bör kunna bestå av såväl jordbruksjord storlek eller annat förhållande ej är nöd- som skogsmark.

SOU 1974: 30 187

Som framgår av vad utredningen anfört i i samverkansföretaget torde detta vara ett punkterna 5.3.3-4 bör det från allmän syn- normalt krav. Ytterligare dylika krav bör punkt vara önskvärt att samverkansföretag då ej ställas. förvärvar mark, djur, maskiner m. m. av delägarna i företaget. Sådana förvärv kan Amorteringstid för garantilån ibland i sin helhet finansieras genom bottenlån och övertagna garantilån samt genom Enligt 35 § rationaliseringskungörelsen är kvittning mot delägares kapitalinsats i före- den maximala amorteringstiden 20 år för taget. Ev. återstående del av köpeskillingen driftslån till sambruksförening eller samkan ofta kvarstå utan olägenhet som del- manslutning för gemensam animalieprodukägares lånefordran mot samverkansföreta- tion eller lagring eller hantering av jordget, varvid säkerhet bör lämnas. Om deläga- bruksprodukter, 15 år för driftslån till anren behöver även denna del av köpeskilling- nan låntagare, 35 år för jordförvärvslån och en för att lösa ytterligare skulder eller för 30 år för övriga lån. För samverkansföreangelägna ändamål i övrigt, bör ny låne- tag föreslår utredningen samma maximala garanti kunna lämnas. Detta bör kunna amorteringstid för driftslån som nu gäller ske också i övrigt, om ett angeläget mark- beträffande bl. a. sambruksföreningar. l övförvärv från delägare inte bedöms kunna rigt bör samma maximala amorteringstider genomföras utan att lånegaranti beviljas. tillämpas för samverkansföretag som gäller Vid uppförande av byggnad, förvärv av i andra fall. befintlig byggnad eller investeringar i be- För inre rationaliseringslån för byggfintlig byggnad bör eftersträvas att samver- nadsinvesteringar vid samverkansföretag kansföretaget förvärvar hela fastigheten i torde dock en kortare amorteringstid än fråga eller en avstyckad tomt och därvid 30 år vanligen vara motiverad. Det beror på även förvärvar de ev. befintliga byggnader den relativt sett korta ekonomiska och tekvari investeringen görs. Det kan emellertid niska livslängd som investeringar vid samuppstå åtskilliga fall då samverkansföretag verkansföretag kan väntas ha på grund av uppför byggnad eller investerar i befintlig driftens specialisering, osäkerhet beträffanbyggnad på arrenderad fastighet eller då de ägareförhållandena och därmed driften samverkansföretag gör investeringar i för- på längre sikt osv. hyrd byggnad. För att statligt stöd skall få lämnas till dylika investeringar bör följande Säkerhet för garantilån förutsättningar vara uppfyllda. a) Arrende- eller hyresavtalet bör vara För lån till vilket garanti beviljas skall enminst tioårigt, oberoende av om ägaren ligt 30 § rationaliseringskungörelsen ställas till fastigheten resp. byggnaden är delägare tillfredsställande säkerhet. Säkerheten för ett i samverkansföretaget eller ej. Om det kan samverkansföretags garantilån bör i första beräknas att investeringen avskrivs och lå- hand utgöras av godtagbar fastighetsintecknet återbetalas på kortare tid, bör en kortare ning i företagets egendom. Är denna en tomt arrendetid kunna accepteras. eller annan mindre fastighet med en speciab) Om ägaren till fastigheten eller byggna- liserad anläggning, bör särskild uppmärkden är delägare i samverkansföretaget och samhet ägnas frågan om en dylik fastigdetta är handelsbolag bör i bolagsavtalet hets alternativvärde. För i första hand som tidigare nämnts tas in bestämmelser driftslån bör vidare möjligheterna till godom utarrenderingen eller uthyrningen som tagbar företagsinteckning i samverkansföresäkrar denna för erforderlig tid. taget utnyttjas. c) Ägaren till fastigheten eller byggnaden För att kravet på tillfredsställande säkerbör ställa säkerhet för det aktuella garanti- het skall vara uppfylld kan i många fall lånet i form av borgen eller godtagbar fas- även behövas komplettering med säkerheter tighetsinteckning. Om ägaren är delägare som delägarna i samverkansföretaget ställer

188 SOU 1974: 30

personligen. Därvid bör samtliga delägare Garantilånet kan då med stöd av 36 § ragöra åtaganden som i möjligaste mån är lik- tionaliseringskungörelsen sägas upp till återeller proportionella till delägarnas betalning men bör också kunna föras över värdiga utnyttjande av samverkansföretaget. Sådana på ny ägare, om långivaren medger detta. personligen ställda säkerheter är som tidi- Det senare alternativet bör vara möjligt gare nämnts också ett sätt att binda delägar- om den investering lånet gäller fortfarande na fastare vid företaget. Till skillnad från beräknas bli utnyttjad och det tidigare samvad som eljest gäller vid tillämpningen av verkansföretaget kan anses ha bidragit till rationaliseringskungörelsen bör personlig sä- en viss varaktig rationalisering, även om kerhet för garantilån till samverkansföretag denna inte längre sker i form av samverfå ställas även av andra personer än del- kan. Även den nya låntagaren bör givetvis ägarna i företaget. Personligen ställd säker- ställa tillfredsställande säkerhet. Bestämmelhet kan bestå av inteckning i egen fastighet, serna i 36 § skall tas in i beslutet om lånerevers eller borgen. För samma lån bör nor- garanti som särskilda villkor. malt endast en av dessa typer användas men om det är nödvändigt bör dock en bland- Lånegarami som stöd till delägares ning av borgen och fastighetsinteckningar kapitalinsats kunna accepteras. Absolut krav på fastighetsinteckning i stället för erbjuden borgen I punkten 5.5.9 har utredningen diskuterat bör normalt inte ställas. Reverser är aktuella vissa vid större investeringar i problem endast i samband med stöd till ekonomiska samverkansföretag som har samband med föreningar och sambruksföreningar. Beträf- personväxling. Mot bakgrund av där anfande vilka krav på ställande av personliga förda vill utredningen undersynpunkter säkerheter som bör ställas vid användning stryka behovet av att med statligt stöd unav olika företagsfonner för samverkansfö- derlätta nya delägares kapitalinsatser jämte retag hänvisar utredningen till de i punk- överlåtelser av aktier och andelar för att terna 8.4.3 och 8.4.7 anförda Synpunkterna. samverkansföretag skall bildas i tillräcklig utsträckning och sedan kunna fortsätta sin verksamhet i samband med ofrånkomliga Övriga villkor för lånegarantier delägarbyten. För lånegarantier till samverkansföretag Ifrågavarande stöd bör utgå som lånebör ställas samma villkor i övrigt som en- garanti och normalt lämnas delägaren ligt rationaliseringskungörelsen bör gälla personligen. Även person som redan är delför Det gäller bla bör kunna få detta stöd vid överstatliga lånegarantier. ägare villkor om brandförsäkring, tid för ingående av utträdande delägares andel eller tagande av låneavtal och företagets utförande, över- aktier. Vid lösen av andel i handelsbolag ensstämmelse med teknisk plan, möjligheter eller sambruksförening bör samverkansföreför lantbruksnämndens kontroll av utfö- taget som sådant också ha möjlighet att få randet, m.m. Dessutom motsvarande stöd. Vid återbetalning av inmiljöskyddsvillkor kan finnas behov av vissa ytterligare, för sats till utträdande medlem i ekonomisk speciella villkor som be- förening torde lånegaranti normalt inte samverkansföretag rörts tidigare. Det gäller bl. a. att bolagsav- behövas men bör dock i undantagsfall kuntal o. dyl. skall godkännas och inte får na utgå. Ny delägare skall för att få låneändras utan lantbruksnämnds medgivande garanti vara skyldig att delta i samversamt villkor om revision m. m. kansföretaget på sätt som kan godtas att förordat i av- I detta sammanhang finns anledning enligt vad utredningen beröra då samverkansföre- snittet 8.4.2. Kravet gäller även den som förfaringssättet eller övertar aktier i ett samverkansföretag och tag som innehar garantilån upplöses övergår i sådan ägo att samverkan enligt ut- söker garanti för att finansiera övertaganredningens definition inte längre föreligger. det.

SOU 1974: 30 189

Någon maximering av här avsedda låne- sering definition. enligt utredningens Lånegarantier är enligt utredningens inte mening garantin bör även i dessa fall kunna uppgå motiverad. Vid överlåtelse och lösen av an- till andelens hela godkända överlåtelsevärde del i handelsbolag eller sambruksförening och villkoren i övrigt bör överensstämma bör garanti vid behov kunna motsvara an- med de tidigare angivna. delens hela godkända överlåtelsevärde.

Lägsta belopp bör liksom för lånegarantier i allmänhet vara 5 000 kr. 8.7.3 Statsbidrag Amorteringstiden för lånen bör liksom för vanliga driftslån vara högst 15 år. Bidrag till yttre rationalisering Som säkerhet för ifrågavarande lån bör i första hand ställas Enligt 19 § rationaliseringskungörelsen kan godtagbar inteckning bidrag i samband med yttre rationalisering i fastighet som låntagaren själv äger. I andutgå i första hand i form av värdeutjämra hand kan tänkas företagsinteckning i eget företag. Som kompletterande säkerhet ningsbidrag för bl. a. överflödiga byggnader och bidrag till kostnader för lantmäterikan förekomma personlig borgen av andra förrättningar. Det bör enligt utredningens delägare i samverkansföretaget. År antalet mening vara från allmän synpunkt önskvärt delägare litet, bör helst samtliga meddelägaatt samverkansföretag i så stor utsträckning re teckna sådan borgen. Också andra persosom möjligt fördjupar samverkan bl.a. ner än delägare bör kunna få teckna bor- på de har så sätt att företaget förvärvar mark från gen om personlig anknytning till Däremot bör inte samverkansfö- såväl. delägare som andra markägare. I samdelägare. band med dylika förvärv bör nämnda biretaget som sådant ställa säkerhet för ifrålån till dragsmöjligheter utnyttjas. gavarande delägare. Beträffande säkerhet för garantilån till samverkansföretag för lösen av andel hänvisas till vad i Bidrag till inre rationalisering det föregående anförts under rubriken Säkerhet för garantilån. statsbidrag till åtgärd för inre rationalise- Om delägare som erhållit lånegaranti för ring utgår enligt huvudregeln i 20 § ratiohär avsett ändamål överlåter sina insatser endast naliseringskungörelsen om åtgärden eller aktier eller sin andel bör lånet normalt sker i samband med och genomgripande sägas upp till återbetalning. kapitalkrävande yttre rationalisering och Utredningen vill särskilt framhålla att innebär en särskilt stor och i tiden koncentden vad gäller stöd till kapi-talinsatser eller rerad investering som kan antas medföra Övertagande av andelar eller aktier inte likviditet. Bidrapåfrestning på sökandens föreslår stöd till delägare i sammanslut- till vissa gen skall dels verka som stimulans ningar som inte innebär samverkansrationa- från samhällets mer synpunkt angelägna lisering och som alltså inte är samverkans- samlade rationaliseringsåtgärder omfattande

företag enligt utredningens definition i av- såväl yttre som inre rationalisering, dels unsnittet 8.1. Härvidlag derlätta gör dock utredningen finansieringen och förbättra likundantag för sammanslutningar i sambruks- viditeten i samband med dylika mera sam-

föreningens form. lade investeringar. Här behandlad form av lånegaranti bör bör starka Enligt utredningens mening nämligen enligt utredningens uppfattning motiv för bidrag till inre rationalisering kunna lämnas till medlem eller framtida också i samband med vissa uppkomma medlem i sambruksförening eller till för- mera samlade av samverkansinvesteringar eningen själv för Övertagande lösen även resp. företag om åtgärden för inre ratioav andel i föreningen. Detta skall kunna ske nalisering inte sker i samband med areal-

även om föreningens bildande eller verk- i form av markmässig yttre rationalisering samhet inte inneburit samverkansrationali- utan i stället tillköp är kopplad till start

190 SOU 1974: 30

eller vidareutveckling av samverkan mel- företag bör för sina investeringar i ekonolan jordbruksföretag. Utredningen har tidi- mibyggnader för växtodlingen och i markdenna fråga i punkten 5.3.4 un- anläggningar kunna erhålla statsbidrag med gare berört der rubriken Byggnader. I avsnittet 8.2 högst 25 procent av godkänd kostnad. Bihar utredningen anfört att utökat statligt drag bör utgå både när företaget förvärvat stöd i form av statsbidrag till åtgärder för de sambrukade arealerna av delägarna och - i eko- när företaget arrenderar marken i fråga av inre rationalisering investeringar - villkor. nomibyggnader och markanläggningar delägarna på förut (8.42) angivna bör kunna som En förutsättning för bidrag bör vara att utgå till samverkansföretag genomfört hög grad av samverkansrationa- den arealmässiga påverkan som samverkan Vidare har utredningen sökt sär- utövar inte är alltför begränsad. Om samlisering. som verkansföretaget självt äger mark och förskilja vilka typer av samverkansföretag det här kan bli fråga om. värvar ytterligare mark från utomstående, För att bidrag skall utgå bör krävas att kan företaget i vissa fall bli bidragsberättiallmänna villkor för stöd är upp- gat enligt normala regler i rationaliseringssamtliga Här vill utredningen särskilt peka kungörelsen. Detta är även tänkbart under fyllda. på kravet enligt avsnitt 8.6 att de arealer vissa förutsättningar vid tillarrendering till skall vara än- i de norra delarna av landet där som påverkas av samverkan ägd mark damålsenligt belägna sinsemellan. Vidare ökad tillämpning av den s. k. dispensregeln i 20 § rationaliseringskungörelsen får ske i bör gälla det i rationaliseringskungörelsen angivna villkoret att åtgärden skall innebära detta sammanhang. en särskilt stor och i tiden koncentrerad Bidrag bör inte utgå till investeringar för som kan antas medföra påfrest- enskilt bedriven animalieproduktion av den investering, ning på sökandens likviditet. Om samver- anledningen att växtodlingen sker helt gekansföretag gör byggnadsinvesteringar eller mensamt. täckdikar fastighet eller gör b) Samverkansföretag som driver hela elpå arrenderad investeringar i förhyrd byggnad bör samma ler större delen av animalieproduktionen villkor vara uppfyllda, som enligt punkten gemensamt men där delägarna fortfarande 8.7.2 bör gälla för stöd i form av lånega- har enskild växtodling, bör kunna få bidrag ranti i samma situation. till inre rationalisering, om den normala Bidrag bör beviljas till åtgärder som har regeln om arealtillskott m. m. i 20§ ratiosamband med samverkan och är förorsaka- naliseringskungörelsen är uppfylld för hude av denna. Likaså bör bidrag kunna ut- vuddelen av de enskilda delägarna. Även gå till investeringar som är föranledda av om denna regel inte är uppfylld, bör bidrag en utökning av samverkansföretaget. Av kunna utgå med högst 25 procent av godpraktiska skäl kommer det i regel att från känd kostnad, om stor samverkansrationaliföretagets bildande eller utökning förflyta sering uppkommer genom den gemensamma någon tid, kanske ett flertal år, innan åtgär- animalieproduktionen. Detta kan anses ske derna utförs men detta bör givetvis inte om hela eller större delen av de enskilda utgöra hinder mot att bidrag beviljas. företagens tidigare animalieproduktion drivs På grundval av vad utredningen uttalat gemensamt på så sätt att dessa företags i avsnittet 8.2 föreslår utredningen att ut- organisation och produktion påverkas i hög över lånegarantier även bidrag får utgå till grad i positiv riktning. för inre till i det som driver såväl åtgärder rationalisering c) Samverkansföretag följande angivna hela växtodlingen som hela eller större detyper av samverkansföretag och med därvid angiven maximal andel av len av animalieproduktionen gemensamt, godkänd kostnad för åtgärden. bör kunna få bidrag till investeringar i ekosom driver hela och markanläggningar med a) Samverkansföretag nomibyggnader växtodlingen på två eller flera existerande 25 procent av godkänd kostnad. Bihögst eller genom samverkan upphörda jordbruks- drag bör kunna utgå både när företaget för-

SOU 1974: 30 191

värvat marken av delägarna och när det ar- ningslån inte avskrivs till någon del vid värrenderar marken enligt de regler som anges dering av andel vid utträde under den för i punkten 8.4.2. Den påverkan på arealens lånet bestämda avskrivningstiden (jfr 8.4.3). storlek som samverkan utövar får inte vara alltför begränsad. Om samverkansföretaget 8.7.4 Stöd till trädgårdsnäringen självt äger mark och sedan förvärvar yt- De villkor för stöd till samverkansföretag terligare mark från utomstående kan det i inom jordbruket som angivits i det förevissa fall bli bidragsberättigat enligt norgående bör i princip gälla även för samvermala regler i rationaliseringskungörelsen. kansföretag inom trädgårdsnäringen. Exemd) Vid sambeten är samverkan i växtodpel på sådana företag har lämnats i punkling och animalieproduktion som tidigare ten 8.2.6. nämnts endast partiell. Enbart samverkansrationaliseringen kvalificerar därför inte för till 8.8 Stöd i samband med särskild bidrag sambetesföretag. På grund av dels strukturrationaliseringseffekten rationalisering (8.2.5), dels sambetenas angelägna sociala uppgift att Om ett samverkansföretag ligger inom ombereda familjejordbrukaren ledighet från råde som godkänts för särskild rationalisedjurskötseln, föreslår dock utredningen att ring och om övriga förutsättningar för dylik vissa bidrag till inre rationalisering vid samrationalisering är uppfyllda, bör samverbetesföretag skall kunna utgå i form av av- kunna för särskilda kansföretaget utväljas skrivningslån, om de allmänna förutsättrationaliseringsinsatser. För att bidrag till ningarna för stöd är uppfyllda. Bidragspro- inre skall bör rationalisering utgå därvid, centen bör vara högst 25 procent. I många nämngivetvis någon av de i det föregående fall torde begränsad strukturrationaliserings- da förutsättningarna för dylikt bidrag vara effekt och relativt sett begränsade investeför handen. En förutsättning för särskilt ringar motivera en lägre bidragsprocent än är att rationaliseringsstöd investeringarna den maximala. skall vara omfattande. Om villkoren enligt det föregående för särskilt är Maximering av bidrag rationaliseringsstöd uppfyllda, bör bidragsreglerna och bestämmelserna i Bidrag som avser uppförande eller ombygg- vara de för den särskilda rationaliseövrigt nad av ekonomibyggnad får enligt 22 § ringsverksamheten normala. rationaliseringskungörelsen ej överstiga 50000 kr. eller, om byggnadsåtgärden från 8.9 Övriga stödformer allmän synpunkt är av särskild betydelse, 100000 kr. Utredningen föreslår, att be- Utredningens överväganden och förslag i stämmelsen om maximibelopp för bidrag föregående avsnitt av detta kapitel har häntill ekonomibyggnader tas bort vid bidrags- fört sig till rationaliseringskungörelserna för givning till samverkansföretag. I praktiken jordbruk och trädgårdsnäring. I vissa fall kommer bidraget räknat per deltagare säl- torde det bli aktuellt att undersöka lan att överstiga det angivna maximibelop- möjligheterna att lämna stöd till samverpet. kansföretag med tillämpning av andra för-

Övriga bestämmelser i rationaliserings- fattningar. Möjligheterna härvidlag synes

kungörelsen om bidrag till inre rationalise- vara begränsade. Sålunda kan bidrag enligt ring bör gälla oförändrade. Det gäller bl. a. kungörelsen (1972:293) om statsbidrag till minimibelopp för bidrag och principerna miljövårdande åtgärder inte lämnas i samför utlämnande av bidrag som avskrivnings- band med uppbyggnad av nytt företag eller lån. Om motiv finns för att binda delägarna ny produktion, som inte bedrevs före den 1 i ett handelsbolag starkare vid företaget, kan juli 1972. Dylika bidrag kan därför inte utdet i bolagsavtalet föreskrivas att avskriv- gå till samverkansföretag som bildats efter

192 SOU 1974: 30

med be- företag för att kunna följa med i den teknämnda datum. Stöd till företag kun- niska och ekonomiska utvecklingen ha tillgränsade utvecklingsmöjligheter enligt markunderlag och möjligheter att (1971:420) om rationaliseringsstöd räckligt görelsen utöka detta. Samhället har därför anledtill vissa jordbruk eller kungörelsen (1972:

om rationaliseringsstöd till vissa jord- ning att på olika sätt stödja markanskaff- 247) bruk kommer knap- ningen till utvecklingsbara samverkansföretag. med mjölkproduktion med samverkansföre- För stabiliteten och möjligheterna att göpast i fråga i samband skall ra långsiktiga investeringar är det som tiditag. För att stöd till samverkansföretag ut- angeläget att så stor del vara aktuellt, bör nämligen företagets gade framhållits i som möjligt av den brukade arealen ägs av vecklingsmöjligheter inte vara begränsade samverkansföretaget. För att rationalisedessa författningars mening. genom samverkan skall få önskvärd ringen är det dock nödvändigt att ac- 8.10 Beslutande myndighet omfattning

ceptera även arrendeformen. Som framgått av punkten 2.3.4 prövas an-

sökningar om statligt stöd till jordbmks- Efter Förvärv av mark från delägare företag vanligen av lantbruksnämnd.

författningsändring år 1973 prövar lant- av mark till samverkansföretag Försäljning bruksnämnd även ansökningar från juri- som bör är ett sätt att delta i samverkan. har dock diska personer. Lantbruksstyrelsen accepteras i samband med statligt stöd till

föreskrivit att vissa beslut att lämna stöd sådana företag (jfr 8.4.2). Fastighetsägare skall underställas styrelsen. Detta gäller annan sysselsom på grund av exempelvis bl. a. stöd till ett flertal typer av samver- eller inte önskar driva sättning hög ålder

kansföretag. eget jordbruk kan på så sätt vara delägare Enligt utredningens mening bör prövning i samverkansföretag. Samtidigt utökas sam-

av stöd till samverkansföretag i princip gö- verkansföretagens möjligheter att erhålla

ras av lantbruksnämnd. I likhet med vad tillräckligt markunderlag.

som .nu gäller bör dock lantbruksstyrelsen Förvärv av mark från delägarna bör un-

ha möjlighet att föreskriva underställnings- derlättas genom statligt stöd i form av lå-

skyldighet av sådana ärenden för vilka sty- I punkten 8.7.2 negarantier och statsbidrag.

relsens uppgifter att samordna och leda har angetts när garanti bör kunna beviljas i

verksamheten motiverar detta. Därvid har bl. a. utdylika sammanhang. Ärende angående statligt stöd till träd- bör kunna lämnas, om ett talats att garanti gårdsföretag prövas som nämnts i punkten markförvärv från en delägare angeläget 2.3.4 av lantbruksstyrelsen. Beslutar styrel- bedöms inte kunna utan att gagenomföras sen att bevilja lånegaranti, får styrelsen un- ranti beviljas. I punkten 8.7.3 har förut-

derställa Kungl. Majzt beslutet, om frågan satts att möjligheterna till värdeutjämnings-

är av principiell karaktär. Utredningen har i samband med samverkansbidrag utnyttjas ej funnit anledning att föreslå någon änd- strävanden att utöka det ägda företags ring av derma beslutsordning vad gäller markinnehavet.

stödet till trädgårdsföretagen. Ett speciella situationer i samband par med markförvärv skall här helt kort berö-

8.11 Markanskaffning, service, ras. Den ena gäller det fallet att en delägare

rådgivning m. m. att överlåta enbart sin åker och .är villig jordbruksjord till samverkansföretaför att underlätta övriga 8.1 1.1 Åtgärder eller en get men önskar behålla byggnaderna markanskaffning del av dessa jämte tomt i sin ägo. Detsam- Allmänna synpunkter förutma kan gälla skogsmark. Utredningen

Liksom andra under väx- sätter att de vanliga reglerna i fastighetsjordbruksföretag samverkans- bildningslagstiftningen bör vara tillfyllest ande måste stödberättigade

13 - SOU 1974: 30

i dylika fall. Den andra situationen före- Förvärv av mark från utomstående

ligger då annan än samverkansföretaget förvärvar Stödberättigade samverkansföretag bör vara jordbmksfastighet från delägare eller tidigare delägare i företaget i fråga och jämställda med andra utvecklingsbara jord-

förvärvstillstånd erfordras bruksföretag i lantbruksnämndernas verkenligt jordförsamhet med jordbrukets och i förekomvärvslagen. Om då samverkansföretaget mande fall skogsbrukets strukturrationalisehar behov av marken och denna är lämpring. Ett dylikt bör därligt belägen, bör avslag enligt 5 § jordför- samverkansföretag för kunna få nämndens bistånd för att utvärvslagen till förmån för samverkansföretaget bli aktuellt. Kommer förvärvaren att öka markunderlaget. Nämnden bör således

»söka förvärva mark i avsikt att förstärka gå in som delägare i samverkansföretaget även samverkansföretag. Vidare bör avoch ställa marken till dess förfogande mot långtidsarrende, kan även bifall bli aktuellt slagsbeslut med stöd av 5 § jordförvärvs-

men detta får bedömas från fall till fall. lagen kunna meddelas i fall där marken bör

Vidare tas i anspråk för förstärkning av ett samanser sig utredningen böra här nåverkansföretag. got diskutera en speciell ägandeform för Mark som lantbruksnämnden förvärvat samverkansföretags fastighetsinnehav. I det för rationaliseringsändamål och som är föregående har utredningen utgått i första lämplig för förstärkning av samverkansförehand från att samverkansföretaget som sådant äger företagets fastigheter. Ett alterna- tag bör i enlighet med de principella syn-

tiv kan vara att delägarna punkter som utredningen redovisat i punki företaget perten 5.3.3 under rubriken medversonligen äger ideella andelar i fastigheterna. Statlig Utredningen vill inte utesluta att den senare kan till rnarkanskaffning försäljas till före-

ägandeformen taget så snart dispositionen kan avgöras och undantagsvis kan accepteras i samband företaget är berett att förvärva marken. med statligt stöd, om det gäller Arrende av mark som ägs av staten kan ensamverkansföretag med få delägare. Sådaligt utredningens mening sålunda inte anses na företag är vanligen organiserade som eller befordra samverkan på ett bättre sätt än handelsbolag sambnilcsförerxing. Om den nämnda vad äganderätt till marken kan anses göra. ägandeformen innebär att lättare Även vad gäller förvärv från lantbruksnämnsamverkansföretaget eller snabbare kan få till den bör således samverkansföretag och entillgång mark, som skilt ägda utvecklingsbara företag vara i företaget i praktiken kommer att äga, bör den kunna Ett princip jämställda. Som framgår av vad uttillämpas. ytterligare skäl att använda redningen anfört i punkten 5.3.3 bör staten den kan vara att emellertid ha möjlighet att i vissa fall utdelägarna binds starkare till samarrendera mark till samverkansföretag på verkansföretaget. Å andra sidan är denna ägandeform förenad med vissa nackdelar något längre sikt än vad som eljest normalt är fallet. som bör observeras. Sålunda blir den formella ägandeformen olika Möjligheter bör givetvis finnas att lämna för fastigheterna statligt stöd i form av lånegaranti och statsoch för övriga tillgångar i samverkansförebidrag till samverkansföretags förvärv från taget, som då formellt arrenderar marken. Utträde utomstående (jfr 8.7.2-3). ur företaget eller Överlåtelse av

andel kan förorsaka med komplikationer bl. a. förekomst av olika delägare i fastighet Arrende av mark och samverkansföretag.

Företaget som sådant bör äga ev. fastig- I praktiken kommer säkerligen arrende av

heter i de fall där det är organiserat som mark både från delägare och från utom-

handelsbolag eller med stående att vara sambruksförening ett vanligt sätt för sammer än ett fåtal delägare eller som aktie- verkansföretag att anskaffa mark. Under

bolag eller ekonomisk förening. vissa förutsättningar bör detta också accep-

SOU 1974: 30

att 8.4.1 har utredningen föreslateras vid stödgivning. Det kan erinras I punkten

får i uppdrag att det utökade besittningsskyddet för arrenda- git att lantbruksstyrelsen

utarbeta nomialavtal, normalbolagsordningtorer enligt nya jordabalken ger bättre möjdelvis ratio- ar och normalstadgar för olika företagsforligheter att helt eller grunda mer och typer av samverkansföretag. Detta på arrenderad mark. Benaliseringsåtgärder arbete bör sättas igång snarast. Det bör träffande arrende av mark som ägs av kombineras med framställning av annat staten hänvisar utredningen till synpunkter-

infomiationsmaterial för att underlätta bilna i punkten 5.3.3.

bör ställas dandet av samverkansföretag. Vilka krav som vid stödgivning i samverkansföretag genom Vidare bör lantbruksstyrelsen genomföra på deltagande om bildande och drift av mark till företaget har an- fortbildningskurser utarrendering 8.7.2 har av samverkansföretag för lantbrukskonsugetts i punkten 8.4.2. I punkten krav som bör lent- och assistentpersonal på lantbruksvidare angetts vilka speciella

lämnas till nämnderna. Inte minst på associationsrätställas för att stöd skall kunna tens område torde fortbildningsbehovet vara investeringar i ekonomisamverkansföretags stort. Kurserna bör därför vara relativt ombyggnader eller markanläggningar på arrenfattande. I medeltal minst två tjänstemän derade fastigheter. vid varje nämnd bör delta i denna fortbild-

ning. Att utredningen lägger sådan vikt vid 8.112 Service, fortbildning och rådgivning med att denna verksamhet hänger samman

bristande kunskaper på området hos råd- Den framtida omfattningen av samverkan blir torde vara en av orsakerna till den enligt givarna i jordbrukets primärproduktion hittills omfattningen vad gäller bilmening i hög grad beroende av ringa utredningens hur stora resurser som ställs till förfogande dandet av samverkansföretag.

och sakkunnig När arbetet med norrnalavtal etc. gett för att bedriva en effektiv

om samverkan tillräckliga resultat och fortbildningsverkinformation och rådgivning samheten bör jordbmkarna i till lantbrukarna. genomförts,

natur att lant- samband med den normala rådgivningsverk- Det ligger i verksamhetens ett ut- samheten informeras om samverkan. Härskall bedriva bruksorganisationen med inriktning på att för- vid bör jordbrukets föreningsrörelse genom vecklingsarbete om samver- Lantbrukarnas Riksförbund och intresserade värva fördjupade kunskaper och kunna medverka. Bekansproblernatiken och skapa praktiska studieorganisationer i samordning bör givetvis ske med konstruktiva lösningar som kan tillämpas hövlig I detta information om maskinsamverkan och likrådgivningen och vid stödgivningen. i samverkan nande. Informationen om samverkansföresyfte bör lantbruksstyrelsen bedriva undersök- tag bör följas upp med individuell rådgivmed lantbrukshögskolan ning och service från lantbruksnämndernas ningar och utredningar på ett antal samveratt stå sida i alla de fall där planer finns bland en kansföretag där man är villig

på att bilda .någon till förfogande. Det blir fråga om bl.a. in- grupp jordbrukare

samlande av ekonomiska och tekniska data form av samverkansföretag. Det bör påpe-

om olika kas att all rådgivning måste vara förutsättsamt upplysningar slag av probör slutas med och att den i enskilda fall inte allblemlösningar. Avtal härom ningslös så i råd om att bilda samett antal lämpliga samverkansföretag tid bör utmynna

(jfr 5.3.3 under rubriken snart ske kan. Därvid bör intrångsersättnjng verkansföretag

efter överenskom- Strukturrationalisering genom samverkan). kunna utgå till företagen

melse. Vissa av dessa företag bör sedermera 8.12 Personalbehov vid lantbrukskunna användas även för demonstrations-

inord- styrelsen m. m. ändamål och kan därvid lämpligen innebär en ökad arnas i lantbruksnämndernas demonstrations- Utredningens förslag

betsbelastning på lantbruksstyrelsen. Uppgårdsverksamhet.

SOU 1974: 30

gifter som tillkommer är bl. a. att utarbeta Förslagsanslaget Bidrag till Jordbrukets normalavtal och informationsmaterial m. m., m. m. rationalisering, är för budgetåret anordna fortbildningskurser för tjänstemän, 1973/74 uppfört med 19 milj. kr. Under delta i organiserandet av rådgivningen inbudgetåret får statsbidrag beviljas till yttre om och utanför lantbruksorganisationen, rationalisering med högst 10 milj. kr. och till leda rådgivningen, organisera undersökning- inre rationalisering med högst 10 milj. kr. ar och utredningar på vissa samverkans- Ramen för bidrag till yttre rationaliseföretag och samordna datainsamling där- torde ring enligt utredningens bedömifrån m. m. inte ning behöva utökas med anled- För ifrågavarande bör uppgifter enligt ning av utredningens förslag. Däremot syutredningens mening en särskild arbetsenhet nes förslagen om bidrag till inre rationa-

organiseras inom lantbmksstyrelsen, förlisering vid samverkansföretag innebära att slagsvis inom investeringsbyrån. Till enheten ramen för bidrag till inre rationalisering till bör knytas minst två kvalificerade befatten början bör utökas med uppskattningsvis ningshavare, varav en agronom med ekono- 2 milj. kr. Ökningen begränsas genom att ett misk inriktning och en jurist med goda kun- utökat till bidragsstöd samverkansföretag skaper på associationsrättens område. Enhe- bör innebära en viss minskning av medelsten bör kunna utnyttja befattningshavare in- åtgången för bidragsstöd till enskilt ägda om lantbruksnämnderna som tillfälligt företag. En utökning av nämnda bidragstjänstgör inom lantbruksstyrelsen samt an- ram innebär givetvis med något års förskjutnan expertis som behövs t. ex. vad gäller ning behov av motsvarande höjning av an-

fastighetsbildnings- och arrendefrågor samt slaget.

psykologiska frågor. Arbetet inom enheten till Förslagsanslaget Bidrag trädgårdsnäbör utföras i nära samråd med vissa andra ringens rationalisering m. m, är för budgetinstitutioner och organisationer. Det bör året 1973/74 uppfört med 150000 kr. Utövervägas om inte en särskild rådgivande redningen anser det vara sannolikt att det nämnd bör inrättas med representanter från föreslagna bidragsstödet till samverkansbl. a. lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnderföretag inom trädgårdsnäringen kommer att na, lantbrukshögskolan, Lantbrukarnas på någon sikt medföra behov att höja an- Riksförbund, Svenska Lantarbetareförbunslaget. det och Sveriges Handelsträdgårdsmästare-

förbund.

8.13.2 Personalförstärkningar m. m.

I fråga om service, fortbildning, rådgivning

8.13 Medelsbehov och intrångsersättnmg till samverkansföre-

tag (8.1l.2, 8.12) bedömer utredningen att

årskostnaderna under de 8. l 3 .l Stödgivning till samverkansföretag närmaste åren kommer att uppgå till åtminstone 1 milj. kr. Förslagsanslaget Täckande av förluster på Därav ca 300000 belöper kr. på den föregrund av statlig kreditgaranti är för bud- slagna arbetsenheten inom lantbmksstyrelgetåret 1973/74 uppfört med 1 milj. kr. Gasen. Utredningen förutsätter att behovet av rantiramama utgör bl. a. 88 milj. kr. för förstärkningar kommer att närmare specifilån till yttre rationalisering, 95 milj. kr. för ceras i samband med remissbehandlingen av

lån till inre rationalisering, 40 milj. kr. för betänkandet.

jordförvärvslån och 55 milj. kr. för drift-

lån. Utredningens förslag i fråga om stöd- 8.l3.3 J ordfonden givningen till samverkansföretag torde tills

vidare inte medföra behov av utökade Till jordfonden har för budgetåret 1973/74 lånegarantiramar eller ökning av nämnda anvisats ett investeringsanslag av 1000 kr. anslag. Utredningen har i det föregående (6 kap.)

SOU 1974: 30

i princip inte skall förordat att jordfonden användas för verkligt långsiktigt ägande av mark som utarrenderas till samverkans- Under sådana förhållanden torde företag. inte komma att ytterligare bejordfonden ägande och lastas på grund av långsiktigt utarrendering av mark till samverkansföreförslag (5.3.3 och tag. Om utredningens medverkan till markan- 8.ll.l) om statlig användande av skaffning med övergångsvis kommer omsättarrendeformen genomförs dock att ningstiden för fastighetsinnehavet i sådana fall då detta arrangeförlängas förutsättning för mang är en avgörande av samverkansföretag av viss uppkomsten typ. Mark som förvärvats för utarrendering sikt till samverkansföretag bör på någon redovisas på en särskild delfond under jord- Mark som utarrenderas till samfonden. bör regelmässigt redovisas på bruksföreni-ng denna delfond.

SOU 1974: 30

Statens offentliga 1974 utredningar

Kronologisk förteckning

Orter i regional samverkan. A. Ortsbundna levnadsvillkor. A.

WPPPT

Regionala prognoser i planeringen: tjänst. A. Ortsbundna produktionskostnadar. A. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. U. Förenklad konkurs m. m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S.

E°.°°P

Rättegången i arbetstvister. A. Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. 10. Data och nåringspolitik. l. 11. Svensk industri. Dalrapport 1. I. 12. Svensk industri. Delrapport 2. l. 13. Svensk industri. Delrapport 3. I. 14. Svensk industri. Delrapport 4. I. 15. Sänkt pensionsålder m. m. S. 16. Neutral bostadsbeskattning. Fi. 17. solidarisk bostadspolitik. B. 18. solidarisk bostadspolitik. Bilagor. B. 19. Högskoleutbildning. Låkarutbildning för sjuksköterskor. U. 20. Förslag till skatteomläggning m. m. Fi. 21. Markanvändning och byggande. B. 22. Vattenkraft och miljö. B. 23. Reklam V. Information i reklamen. U. 24. Förslag till hamnlag. K. 25. Fri sterilisering. Ju. 26. Motorredskap. K. 27. Mindre brott. Ju. 28. Fläntelag. Ju. 29. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. A. 30. Jordbruk i samverkan. Jo.

KUNGL. BIBL.

STOCKHOLM

Statens utredningar 1974 offentliga

Systematisk förteckning

lndustridepartementet Justitiedepartementet Data och näringspolitik. [10] Förenklad konkurs m. m. [6] lndustristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Fri sterilisering. [25] Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport Mindre brott. [27] 4. 2. [12] 3. Svensk industri. Delrepport 3. [13] Räntelag. [28] Svensk industri. Delrapport 4. [14] Socialdepartementet Barn- och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder m. m. [15]

Kommunikationsdepartementet Förslag till harnnlag. [24] Motorredskap. [26] Fi. departementet Neutral bostadsbeskattning. [16] Förslag till skatteomläggning m. m. [20] Utbildningsdepartemente* Boken. Litteratu rutredningens huvudbetänkande. [51 Samhälle och trossemfund. Sammanställning av över betänkanden av 1968 års remissvttranden beredning om stat och kyrka. [9] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. [19] Reklam V. Information i reklamen. [23]

Jordbruksdepartementet Jordbruk i samverkan. [30]

Arbetsmarknadsdepartementet Expertgruppen för regional utredningsvarksamhet. 1. Orter i regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [3] 4. Ortsbundna produktionskostnader. [4] Rättegången i arbetstvister. [8] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29]

Bostadsdeparteme ntet Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. solidarisk bostadspolitik. [17] 2. solidarisk bostadspolitik. Bilagor. [18] Markanvändning och byggande. [21] Vattenkraft och miljö. [22]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.