Fastighetsdata betänkande. Bilagor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

-

Stockhotrvn

Betcåfnkcundc

av

Fosfighcztsdcttokommiüén

(såå

?/

m Statens

Q offentliga utredningar

@ % 1976257

WJ Justitiedepartementet

Fastighetsdata

Bilagor

Betänkande av fastighetsdatakommittén

Stockholm 1976

Omslag Roland Klang ISBN 91-38-031 l 3-2 ISSN 0375-250x Gotab, Stockholm 1976

Innehållsförteckning

Bilaga l Promemoria av CFD 1976-04-28, betecknad ”Fastighetsdatasystemet i samhällsplaneringen” . . . . . LA Bilaga 2 FADAKs skrivelse till myndigheter och andra angående FADAKs enkät våren 1975 samt enkäten . . . . . .. k) h-l Bilaga 3 Användningen av fastighetsanknutna uppgifter i olika verksamheter. ON »ni Bilaga 4 Registerinnehållet i framtida fastighetsregister och inskrivningsregister . . . . . . . . . . . xl Q) Bilaga 5 Promemoria av CFD 1975-08-08, betecknad ”Undersökningar av driftsystem 1 mm” . . . . . . . . . OO ha Bilaga 6 Promemoria av CFD 1976-02-20, betecknad ”Fortsatta undersökningar av driftsystem 1 mm” . . . . Bilaga 7 Indata till driftsystem 1 som rikssystem (Ds 1) och ett alternativt rikssystem lör fastighetsregistreringen (FRA) respektive for inskrivningsväsendet (IRA) . 113 Bilaga 8 Registerinnehållet i driftsystem 1(Ds l)som rikssystem samt i de alternativa rikssystemen för fastighetsregistreringen (FRA) respektive inskrivningsävsendet (IRA) . 129 Bilaga 9 Utdata i driftsystem 1 (Ds 1) som rikssystem samt i de alternativa rikssystemen for fastighetsregistreringen (FRA) respektive inskrivningsväsendet (IRA) 145 Bilaga 10 CFDs, domstolsverkets och lantmäteriverkets skrivelse till regeringen 1975-10-02 angående drift med rättsverkan med fastighetsdatasystemet, m m . . . . . . 157 Bilaga!! CFDs remissyttrande 1974-04-01 angående Datasamordningskommitténs (DASK) betänkande Olika systemstrukturer m m jämte promemoria 163

1 i

Bilaga Fastighetsdatasystemet samhällspla-

nenngen

1 Fastighetsregisterutredningens och statsmakternas förslag

beslut 1968

Fastighetsregisterutredningen behandlade i sitt betänkande ”Fastighetsregistrering” (SOU 1966:63) bl a behovet av en reform av samhällsbyggandets informationssystem. Bl a framhölls behovet av en bättre lägesredovisning av data. Vidare skisserades de krav som borde ställas på den framtida dataredovisningen i allmänhet. Koordinatmetoden bedömdes uppfylla de ställda kraven. Koordinatmetoden avser den systematiska avläsningen och redovisningen av objektets geografiska läge i ett enhetligt koordinatsystem samt utnyttjande av koordinaterna för bl a sammanställning av data inom valfritt avgränsade områden. Koordinatmetoden introducerades i den moderna datoranknutna versionen i Sverige år 1955 av professor Torsten Hägerstrand som använt den för bl a befolkningens mantalsskrivningsplats. Frågan om koordinatsättning av fastigheter togs upp (år 1959) av de kommittéer, som hade att utreda fastighets- och befolkningsregistreringens framtida utformning, nämligen 1954 års fastighetsbildningskommitté och uppbördsorganisationskommittén. Kommittéerna tillskrev 26 myndigheter och organisationer angående koordinatmetoden. Från praktiskt taget samtliga håll underströks möjligheten att via koordinatmetoden erhålla statistik för godtyckligt valda områden som särskilt betydelsefull. Flera av myndigheterna och institutionerna framhöll också den stora betydelsen av att på ett objektivt sätt via koordinatbestämning av fastigheter kunna lägesbestämma uppgifter i flera olika statistiska material såsom bostadsräkningar, folkräkningar, företagsräkningar, jordbruksräkningar m m. Flera tillfrågade verk och institutioner exemplifierade nyttan av koordinatmetoden inom sina verksamhetsområden. Fastighetsregisterutredningen genomförde mot denna bakgrund vissa för-

sök med användning av koordinatuppgifter for delar av Östergötlands län.

Arbetet skedde i samarbete med länsstyrelsen och avsåg i huvudsak en fördelning av befolkningen på kmz - och hektarrutor. Såväl totalbefolkningen som befolkningen i olika åldersklasser fördelades. Redovisningen skedde på rutkartor. En närmare beskrivning av försöksverksamheten, vunna erfaren- Avskrift av CFDs PM heter och resultat redovisades i en bilaga till betänkandet, ”Försöksverksam- 1974-04-28 betecknad het med koordinatmetoden” (Ju 1967:2). Fastighetsdatasystemet i Sammanfattningsvis framhöll fastighetsregisterutredningen att genom en samhällsplaneringen.

6 Bilaga I

generell koordinatregistrering av fastigheterna skulle en stor mängd data bli lägesbestämda, inte endast de uppgifter som finns eller blir redovisade i fastighetsregister utan också alla data i andra register som redovisas med anknytning till fastighetsindelningen. Av särskild betydelse ansågs befolkningsuppgifterna vara liksom uppgifter rörande fastighetstaxering, informationer om lagfarter och inteckningar i fastighetsböcker etc. Även uppgifter som i olika register redovisas per person skulle enligt utredningen bli indirekt lägesbestämda. På grund av vad som kommit fram under utredningsarbetet föreslog fastighetsregisterutredningen att fastighetsregisterreformen skulle innefatta en lägesredovisning enligt koordinatmetoden. Den närmare motiveringen för koordinatregistreringen var att man med denna skulle kunna framställa för samhällsplanering värdefullt planerings- och beslutsunderlag bl a i form av kartor över totalbefolkningen oberoende av den administrativa indelningen. Den föreslagna koordinatregistreringen tillstyrktes av praktiskt taget samtliga remissinstanser. Även departementschefen ansåg att förslaget borde genomföras och anförde att fastighetsregistret torde komma att spela en stor roll som basregister för integration av information inom många olika områden (prop 1968:1, bilaga 4). Tredje lagutskottet framhöll för sin del bl a att det ej hyste någon tvekan om att en redovisning av varje fastighets läge enligt koordinatmetoden innebar avsevärda fördelar såväl för fastighetsbildningsverksamheten som för samhällsplaneringen i övrigt. Förslaget bifölls av riksdagen (SU 1968:2, 3 LU 1968:5, rskr 1968:80) och arbetet med koordinatsättning påbörjades vid CF D år 1969.

2 Administrativa ADB-systems roll för samhällsplaneringens

informationsförsörjning

I de lösningar som därefter i olika utredningar diskuterats för att tillgodose samhällsplaneringens informationsbehov fortsätter de administrativa ADBsystemen att inta en central plats. Ett maximalt utnyttjande av dessa för samhällsplaneringsändamål med eller utan kompletterande kopplingar till särskilda planeringsinriktade system förutsätts. Inom överskådlig tid torde huvuddelen av databehoven för samhällsplaneringen emellertid behöva tillgodoses inom de administrativa ADB-systemen. Redan nu sker ett relativt omfattande utnyttjande av administrativa ADB-register för att framställa statistik och annan information för bl a samhällsplaneringsändamål. Merparten av den officiella statistiken sammanställs och produceras av statistiska centralbyrån (SCB). Som ett exempel på ett sådant utnyttjande kan nämnas det s k nyckelkodssystemet, vilket SCB på kommunernas uppdrag började ta i bruk år 1968. Genom detta speciella informationssystem kan man skaffa sig information på små områden efter eget val. Nyckelkodssystemet är för närvarande i drift vad gäller löpande befolknings- och inkomstuppgifter samt bilinnehav och stora delar av material från folk- och bostadsräkningarna. Systemet utnyttjas av mer än hälften av landets kommuner och omfattar totalt cirka 6 miljoner individer. De s k nyckelkodsområdena eller statistikområdena definieras av kommunerna med hjälp av riksskatteverkets (RSV) fastighetsnum-

Bilaga I 7

mer för de i varje delområde ingående fastigheterna. Fastighetsnummerordningen ändras emellertid ganska ofta, vilket inneburit ett betydande uppdateringsarbete för kommunerna fore varje statistikuttag. En annan nackdel med systemet är att det är beroende av justeringar av administrativa gränser. Arbeten pågår for att åstadkomma ett mer effektivt samordnat utnyttjande av olika ADB-system för bl a samhällsplaneringsändamål. Datasamordningskommittén (DASK) genomför inom ramen för sitt arbete med frågor kring samordning och kontroll av databanker projekt med syfte att i grova drag beskriva samhällsplaneringens informationsbehov och att mot bakgrund av tekniska och ekonomiska utgångspunkter belysa behovet av och möjligheterna till integration mellan befintliga och planerade eller förutsägbara ADB-system. En arbetsgrupp tillsatt av DASK har i en rapport sammanfattat nuläget och utvecklingstendenser i samhällsplaneringens informationsbehov (Integrerat informationssystem för samhällsplaneringen, maj 1974). Man framhåller där bl a att behovsutvecklingen medför krav på större detaljrikedom, tex för kommunal redovisning och utnyttjande av infonnation i ADB-modeller för prognos och analys (t ex för lokalisering), nya former för presentation (ofta översiktlig och lättillgänglig), tätare information på vissa områden och förbättrad tillgänglighet. En förutsättning för att de administrativa ADB-systemen skall kunna utnyttjas i planeringen är att de konstrueras på ett enhetligt sätt i fråga om kvalitet, datanormering etc så att samkörning kan ske mellan olika register och system. Detta kräver bl a att samma objektdefinitioner finns och att samma beteckningssystem används för att identifiera objekten i de olika registren och systemen. Om dessa förutsättningar är uppfyllda kan samkörning av registren ske genom s k matchningsförfarande där datorn söker ut samhörande objekt med gemensam identitet. Identitetsbegrepp som kan användas för integration brukar benämnas integrationsnycklar. Som integrationsnyckel kan tjäna exempelvis fastighetsbeteckning och personnummer. I rapporten ”Integrerat informationssystem for samhällsplaneringen framhålls bl a att samordningsåtgärderna i princip bör avse alla de ADB-system som utnyttjas eller skulle kunna utnyttjas för samhällsplaneringen. På kort sikt bör dock samordningsåtgärderna enligt utredningen koncentreras till vissa för samhällsplaneringen primära register. Härvid är enligt utredningen ett huvudintresse att samma beteckningssystem och objektdefinitioner används i systemet för folkbokföring och beskattning och fastighetsdatasystemet samt att möjligheter skapas för att knyta ett basregister över företag/ verksamhetsställen till person- och fastighetsregistren. Det bör understrykas att vissa problem återstår att lösa innan samhällsplaneringen fullt ut kan utnyttja de administrativa ADB-systemen. Problemen betingas till stor del av att samhällsplaneringen ofta utnyttjar informationen på annat sätt än vad de administrativa verksamheterna gör även om informationsbehoven i hög grad överlappar varandra och gränsdragningen kan vara oklar mellan planerande och administrativ verksamhet. I administrativa verksamheter är man primärt intresserad av uppgifter om den enskilda personen, företaget, fastigheten, fordonet etc som underlag for beslut och åtgärder. Betecknande for samhällsplaneringens databehov är behovet av aggregerad (sammanställd) information om olika företeelser för jämförelser mellan olika tidpunkter och olika geografiska områden. Informa-

8 Bilaga 1

tionen inom samhällsplaneringen måste kunna tillgodose olika slag av sammanställda data och vara tillräckligt flexibel för att medge uttag av såväl standard- eller basinforrnation av betydelse i de flesta planeringssammanhang som oförutsedda eller spontana uttag specifika för varje särskild planermgssituation. Mot bakgrund av de särskilda krav som ställs på informationsunderlaget för planeringsändamål har ibland under senare år framförts tanken på uppbyggnad av speciella informationssystem för samhällsplanering baserade på eller vid sidan av de system som byggs upp för administrativa ändamål. Lösningar i den vägen har studerats inom ramen för bl a DASKs arbete inkluderande kombinationer av regionalt eller centralt placerade statistikdatabaser där data hämtas från SCB, administrativa system etc, samt ”planeringsmetoder” för bearbetning av modeller, speciella beräkningar och sammanställningar. I yttrandet 1975-01-14 över RSVs principförslag om ADB inom folkbokföring och beskattning framhåller DASK att kommittén kommit till den uppfattningen att samordning vad gäller information eller data normalt inte bör ske i form av gemensam lagring och bearbetning av data för flera system utan i form av utbyte av data. Detta förutsätter enligt DASKs mening samordning i form av definitioner av data o d. Vidare kan en begränsad samordning i lagringen och bearbetningen vara lämplig då det gäller vissa data som är gemensamma för flera statliga administrativa ADB-system.

3 Fastighetsdatasystemets roll i samhällsplaneringen

Fastighetsdatasystemets uppgift att tillhandahålla informationsunderlag för planeringsändamål kan sammanfattas på följande sätt: För det första gäller det att fastighetsvis tillhandahålla sådan information som ingår i fastighets- och inskrivningsregistren eller data som i ett senare skede kan komma att tillföras systemet. Fastighets- och inskrivningsregistrens primära uppgift är att redovisa den rättsligt giltiga fastighetsindelningen tillsammans med grundläggande uppgifter om ägareförhållanden, rättigheter och skyldigheter knutna till fastigheten, tekniska data m m. Vid all planering och plangenomförande verksamhet som syftar till åtgärder betr mark och annan fast egendom (exempelvis exploatering, sanering, skapande av naturskyddsområden etc) måste vanligtvis i något skede fastighets- och inskrivningsregistren anlitas vid planeringsprocessen för att klargöra ekonomiska ovh rättsliga förutsättningar för markförfogande och för att underrätta berörda rättsägare om pågående planering. Kännedom krävs således om

planer och andra markanvändningsreglerande bestämmelser som direkt eller

indirekt är knutna till fastigheten. Genom fastighetsdatasystemet (driftsystem 1) kan denna typ av data enklare och snabbare än i det manuella systemet levereras till olika planerande organ. Förutom fastighetsdatasystemets betydelse i ovan nämnda avseende kommer för det andra dess roll som ett av basregistren när det gäller planering som avser investeringar och andra åtgärder, där alternativa bedömningar måste göras med tanke på den regionala strukturen, den geografiska fördelningen av befolkning, bebyggelse, ekonomiska resurser, service etc. Syste-

Bilaga 1 9

mets betydelse i dessa sammanhang hänger samman med att alla uppgifter som redovisas i anslutning till fastighetsindelningen är relativt väl lägesbestämda eftersom fastigheten utgör den minsta officiella (administrativa) enheten i markens indelning. Av särskilt intresse är att befolkningen sedan lång tid tillbaka folkbokförs och mantalsskrivs på fastighet. Genom att fastighetens beteckning inte utgör en matematiskt bearbetningsbar lägesangivning har de grundläggande analyserna av befolkningsdata m m fått ske för enheter som församlingar, kommuner och ibland tätorter trots att dessa enheter inte alltid varit relevanta i planeringssammanhang. l den utsträckning utredningar för andra områden än dessa enheter har skett d v s för funktionellt avgränsade områden, har stora kostnadskrävande manuella insatser erfordrats. Fastigheternas koordinatsättning medger däremot en matematiskt bearbetningbar lägesangivning av alla direkt eller indirekt fastighetsanknutna data i olika register vilket medger exempelvis 1) automatisk kartering av rumsliga fördelningar, 2) godtyckliga områdesavgränsningar och 3) avståndsanalyser.

4 Koordinatmetoden och dess fördelar

Fördelarna med koordinatsatta data har behandlats i ett flertal olika sammanhang, bl a i utredningen ”Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar” (SOU 1968:29). Fördelarna kan sammanfattas enligt följande, nämligen att koordinatmetoden 1. ger mer detaljerade upplysningar om förhållandena inom administrativa områden (län, kommun, församling) 2. ger i tiden konstanta redovisningsenheter, som blir oberoende av justeringar av administrativa gränser 3. möjliggör avgränsning av funktionella områden 4. underlättar sammanknytningar av data som är rumsligt lägesredovisade - 5. underlättar införandet av maskinella bearbetningar för detaljerade karteringar, bearbetning av stora datamängder och utnyttjande av geometriska komponenter 6. ger grundmaterial ”ur vilket statistiskt korrekta stickprov kan tagas vid studiet av olika slags lägesförhållanden” (Hägerstrand 1955) 7. förenklar moment inom viss statistikproduktion, exempelvis tätortsavgränsningar

Bland koordinatmetodens fördelar bör även följande aspekt framhållas.

Genom att koordinatmetoden ger möjligheter till enkla och billiga kartredovisningar av olika koordinatsatta data kan dessa påtagligt förenkla kommunikationen med förtroendemännen och allmänheten i planeringsarbetet. Kartredovisningar kan ersätta tunga och komplicerade men ofta ändå ofullständiga siffer- och textframställningar. Allmänhetens möjligheter att snabbt sätta sig in i olika planförutsättningar kan underlättas genom de möjligheter som koordinatmetoden medger.

10 Bilaga 1 SOU l976:57

5 Koordinatregistreringen vid CFD

Sedan fastighetsregisterutredningens forslag om koordinatregistrering av landets fastigheter bifallits av riksdagen 1968 påbörjades arbetet vid CFD. För varje fastighet, och i de fall en fastighet består av flera områden, för varje sådant område registreras koordinater i rikets koordinatsystem för en centralt belägen punkt (centralpunkt) inom området. Centralpunktens läge bestäms av operatören vid koordinatregistreringen. Dessutom registreras koordinater for vissa byggnader som redovisas på den karta som används vid registreringen. Några egenskapsdata om byggnader redovisas inte vid koordinatuttagningen. I vissa fall kombineras centraloch byggnadspunkt. Även samfálligheter koordinatregistreras. Koordinaterna ajourhålls med hjälp av aviseringar till CFD från registermyndigheterna och lagras i ett särskilt koordinatregister. Från detta register hämtas de uppgifter som skall föras in under rubriken omfång och läge i fastighetsdatasystemets huvudregister. För övrigt är koordinatregistret relativt fristående från driftsystem l. Koordinatregistreringen har hittills genomförts i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands och Gävleborgs län samt i Norrbottens läns kustland. Registrering pågår i Kalmar och Värmlands län. Ungefär hälften av landets fastigheter är därmed koordinatregistrerade.

6 Utrednings- och utvecklingsverksamhet betr

tillämpning

av .koordinatmetoden

På grundval av statsmakternas grundläggande beslut rörande CFDs verksamhet påbörjades vid CFD ett utrednings- och utvecklingsarbete med avsikt att genom samkörningar mellan register peka på konkreta utnyttjandemöjligheter av koordinatregistret inom samhällsplanering och andra verksamheter. Huvuddelen av utvecklingsarbetet har ägnats åt dels möjligheterna att till koordinaterna knyta data från länsstyrelsernas nuvarande system för folkbokföring, beskattning och fastighetstaxering, dels att bearbeta dessa koordinatsatta data genom olika slag av urval, sammanställning, analys och presentation, bl a olika former av kartor och diagram utritade med hjälp av för ändamålet anskaffad automatisk ritutrustning.

6.1 Samkörning med andra ADB-register Eftersom fastighetsdatasystemet (driftsystem l) skall innehålla taxeringsuppgifter har arbetet med samkörning i första hand ägnats åt att via koordinatregistret integrera fastighetsdatasystemet med länsstyrelsernas fastighetstaxeringsregister, det s k fastighetsbandet. Med integration avses här logisk integration, d v s en samordning som gör informationsutbyte möjlig, till skillnad från fysisk integration då registren smälts samman till ett register. Integrationen tillgår så att koordinatregistret samkörs med fastighets-

Bilaga 1 11

bandet. Resultatet av samkörningen blir ett s k nyckelband, som för varje fastighet innehåller både den officiella fastighetsbeteckningen och den numeriska fastighetsidentiteten i fastighetsbandet. Nyckelbandet ger tillgång till fastighetstaxeringsuppgifter, varav en del utgöres av data om byggnader. Nyckelbandet framställs för samtliga koordinatregistrerade län och uppdateras för närvarande en gång per år. Även om det civilrättsliga fastighetsbegreppet gäller också inom skatterättens område Föreligger vissa skillnader mellan det civilrättsliga fastighetsbegreppet enligt jordabalken och det skatterättsliga fastighetsbegreppet enligt kommunalskattelagen (KL). Den väsentligaste skillnaden gäller byggnad på ofri grund för vilken 4 § KL säger att bestämmelserna i nämnda lag om fastigheter skall äga motsvarande tillämpning på byggnad som är lös egendom, om ej annat föreskrives. I fastighetsbandet har detta lösts så att byggnad på ofri grund redovisas under den fastighet på vilken den ligger och att i ett särskilt specifikationsfált anges texten BYGGN Å” eller “HUS Å”. Trots att det inte föreligger några stora skillnader vad beträffar definition av objektet fastighet i de båda fastighetsbegreppen har de olika formerna för redovisning i fastighetsregister och fastighetstaxering samt olika identifikationsbegrepp medfört att integrationsproblem uppstått. I fastighetsregistret redovisas fastigheterna fastighetsvis medan de i fastighetstaxeringen utgör en eller flera redovisningsenheter som eventuellt sammanförs till taxeringsenheter. Vidare sker redovisningen i fastighetsregistret registerområdesvis inom vilket fastighetsbeteckningen är unik. I fastighetstaxeringen sker redovisningen församlingsvis inom vilken fastighetsbeteckningen inte nödvändigtvis är unik. Efter fastighetsbeteckningsreformen och övergången till ADB även inom fastighetsregistreringens omrâde försvinner det senare problemet eftersom kommun då blir registerområde. Vid samkörningen av koordinatregistret med fastighetsbandet erhålls en fellista i form av en förteckning över taxeringsenheter i fastighetsbandet som ej kunnat hänföras till fastighet i koordinatregistret. Vidare erhålls en motsvarande lista för koordinatregistret. En manuell genomgång av fellistan sker varvid rena skrivfel i namn eller nummer i koordinatregistret eller fastighetsbandet kan rättas. Uppemot hälften av antalet poster har dock kvarstått och har hittills lämnats obearbetade. Det innebär för hittills bearbetade län att 0,6-1,4 % av posterna i fastighetsbandet ej ingår i nyckelbandet och cirka 0,3-1,8 % av posterna i koordinatregistret saknar motsvarighet i nyckelbandet. En genomgång av de återstående posterna i fellistan ger vid handen att de nästan samtliga kan föras till någon av följande fyra grupper:

1. Obebyggda järnvägsfastigheter (dessa koordinatregistreras ej). 2. inom jordregisterområden för vilka enbart traktnamn och Fastigheter blocknummer men ej enhetsnummer anges i fastighetsbandet. 3. Tomtbeteckning (förutvarande administrativ tomt) använd som fastighetsbeteckning i fastighetsbandet. 4. Samfálligheter och områden för vissa allmänna byggnader anges med namn i fastighetsbandet. tex häradsallmänning, kyrka, kyrkogård.

12 Bilaga 1

För att förbättra integrationen inom ramen för nuvarande former för fastighetsredovisningen i fastighetstaxeringen sker fortlöpande kontakter mellan RSV och CFD. När integrationen mellan koordinatregistret och fastighetsbandet till stora delar lösts skulle i princip även andra register inom systemen för folkbokföring och beskattning kunna integreras med fastighetsregistret. De taxeringsuppgifter som skall införas i fastighetsdatasystemet avser året innan medan en integration med personbanden genomförs för att få en så aktuell lägesredovisning av befolkningen som möjligt. För att uppnå detta måste nyckelbandet uppdateras. Därtill kommer att ett inte oväsentligt antal personer är skrivna på fastigheter som har ofullständiga fastighetsbeteckningar eller är avregistrerade. För att få dessa korrekt lägesbestämda behövs manuella insatser. Ett annat problem utgör stora fastigheter för vilka det är svårt att fastställa en lämplig punkt som kan representera läget för de personer som är skrivna på fastigheten. Likaså bildas ibland mycket stora fastigheter. I Stockholms förorter finns exempel på fastigheter på vilka uppemot två tusen personer kyrkobokförs. Resultatet av samkörningen mellan koordinatregistret och fastighetsbandet utgörs som tidigare nämnts av nyckelbandet. På motsvarande sätt blir resultatet av samkörningen mellan koordinatregistret och personbandet ett register, som fått namnet koordinatsatt personband. Detta innehåller för varje individ uppgifter om personens mantals- och kyrkobokforingsfastighet och personidentitet (personnummer) samt koordinater. Det uppdateras f n en gång per år. Det koordinatsatta personbandet kan användas som källa för olika slag av bearbetningar och karteringar av befolkningsdata. Vid tidpunkten för datalagens ikraftträdande fanns det koordinatsatta personbandet för Uppsala, Skaraborgs och Gävleborgs län. CFD har hos datainspektionen ansökt om att få upprätta bandet för alla koordinatregistrerade län. I delbeslut 1974-10-23 förordnade datainspektionen bl a att någon ytterligare utvidgning av det koordinatsatta personbandet tills vidare inte fick ske. Befolkningskartor kan därför fn endast framställas för tre län. 1 skrivelse 1975-09-11 till regeringen anförde datainspektionen med hänvisning till pågående utredningar om centrala befolkningsregister m m att frågan om CFDs koordinatsatta personband borde prövas i ett större sammanhang. Frågan om tillstånd för registret överlämnades därför till regeringen för dess beslut om vidare handläggning av ärendet. Regeringen har ej meddelat beslut i ärendet. Förutom vid CFD förekommer utrednings- och utvecklingsarbete betr tillämpning av koordinatmetoden vid olika myndigheter och institutioner, tex expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU), statistiska centralbyrån, statens vägverk, Nordiska institutet för samhällsplanering (NORDPLAN) och Lunds universitet. På ERUs initiativ ägde ett arbete rum under 1972-1973 inom en arbetsgrupp för bearbetning av koordinatsatt statistik (”geodatagruppen”) med representanter för bl a ERU, SCB och CFD. Arbetsgruppen hade bl a till uppgift att tillgodose vissa av ERUs behov av tabeller och kartor till betänkandet ”Orter i regional samverkan” (SOU 1974:1), där regionala olikheter i befolkningssammanställning, sysselsättning, utbildning m m

Bilaga 1 13

påvisas. Kartorna framställdes genom bearbetning av uttag ur 1970 års folk- och bostadsräkningsmaterial som lägesredovisats med församlingskoordinater. 14 av dessa kartor återges i färg i en bilaga till betänkandet. Med hjälp av fastighetskoordinater kan motsvarande kartor konstrueras för mindre områden, exempelvis kommuner eller delar av kommuner för att ge underlag för olika former av kommunal planering. Sådana önskemål har under lång tid framförts i många sammanhang, såsom i ”Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar” (SOU 1968:29) och i rapporten från DASK “Integrerat informationssystem för samhällsplaneringens behov”. Vidare studerade geodatagruppen bl a möjligheterna att använda datorframställda kartor i den regionala forsknings- och utredningsverksamheten. Arbetsgruppens rapport redovisas som bilaga 6 till betänkandet, “Geodata som utredningsunderlag” (SOU 1974:2). Inom SCB startades hösten 1972 ett särskilt utredningsprojekt med sikte att klarlägga koordinatmetodens användningsmöjligheter inom statistikproduktionen. Som en del av detta projekt har SCB tillsammans med CFD utrett förutsättningarna för och genomfört försöksverksamhet med grafisk redovisning av statistik. I en delrapport som utkom i april 1976 redovisas det hittills uppnådda resultatet med exempel på grafisk redovisning av statistik ur lantbruksregistret. Så långt tillämpningen av sekretesslagstiftningen medger det, planeras vidare i samarbete med SCB försök rörande individdata ur folk- och bostadsräkningsmaterialet. SCB har ställt sig klart positiv till utvecklingen av metoder att utnyttja koordinatsatta data eftersom det möjliggör framtagning av nya statistiska produkter och presentation av information i lättöverskådlig form. SCB - liksom CFD - anser att både den beskrivning och den analys av samhället och samhällsutvecklingen som nu i princip kan åstadkommas med hjälp av datamaskinkartografi torde bli ett värdefullt komplement till den traditionella tabellredovisningen i samhällsplaneringens informationsförsörjning. SCB har vidare i samband med den av verket initierade utredningen om samordning och samarbete inom regionalstatistiken (SSRS) tillsammans med bl a länsstyrelser, kommuner och olika departement tagit upp till behandling hur koordinatdata och geografisk databehandling kan utnyttjas i den regionala och lokala planeringen. Med hjälp av särskilda databaser avser SCB kunna erbjuda bl a länsstyrelser och kommuner en mer anpassad statistik (RSDB-systemet). Vid statens vägverk pågår uppbyggandet av en koordinatbaserad vägdatabank och vid vissa länsstyrelser prövas koordinatmetodens användbarhet för planeringsändamål. Vid NORDPLAN pågår ett forskningsprojekt (NlMS) med sikte på att utveckla en prototyp för en analys- och planeringsmodell avseende en medelstor tätortsregion. l systemet lägesredovisas data med hjälp av koodinatsatta vägsegment. Slutligen kan nämnas den utveckling av datamaskinkartografi som främst bedrivs vid Lunds universitet och som har resulterat i bl a utveckling av fargbildskrivare och flera programpaket för bearbetning av koordinatsatta data. Sammanfattningsvis kan konstateras att intresset för koordinatsatt in-

14 Bilaga 1

formation är stort och att utvecklingsarbete bedrivs på många håll. Försök pågår att åstadkomma en samordning av verksamheten. Till CFDs ut-

vecklingsarbete knöts år 1972 en sakkunniggrupp bestående av represen-

tanter för planerande organ inom bl a kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter samt for forskningen. Det är angeläget att sådant samordningsarbete fördjupas.

6.2 Tillämpningar Den s k utvecklingsverksamheten vid CFD har inriktats mot att fullgöra de delar av CFDs uppgifter enligt instruktionen som avser registrens utnyttjande inom samhällsplaneringen samt komplettering av fastighetsoch inskrivningsregistren med sådana uppgifter om fastigheter och samfálligheter som nu icke ingår i motsvarande register eller att bygga upp andra register innehållande sådana uppgifter om fastigheter som är av betydelse for andra myndigheters forvaltande och planerande verksamhet. Enligt de senaste årens regleringsbrev skall CFD inom denna verksamhets ram svara för koordinatutnyttjande. Sedan hösten 1972 har utvecklingsverksamheten inriktats på kortsiktiga lösningar för att åstadkomma ett ökat koordinatutnyttjande. Eftersom koordinaterna i sig är ointressanta har ett omfattande arbete lagts ned på den i föregående avsnitt beskrivna integrationen med syfte att erhålla fastighetsanknutna data och därmed även s k koordinatsatta data. Vidare har metoder utvecklats for att utnyttja koordinaterna för grafisk redovisning av den geografiska fördelningen av befolkning och bebyggelse samt för grafisk presentation av statistik. Utvecklingsverksamheten under tiden 1972-74 beskrevs utförligt i den till justitiedepartementet överlämnade promemorian 1974-08-31 “Inriktning av utvecklings- och utredningsverksamheten vid CFD. I en särskild bilaga visades ett antal exempel på kartor och andra produkter som försöksvis framställts vid CFD. Promemorian utsändes senare under namnet ”Koordinater och offentliga data” till ett stort antal myndigheter och andra organ för kännedom och anhållan om synpunkter. De inkomna Synpunkterna har av CFD sammanställts i Yttranden 1975-08-19 över Koordinater och offentliga data”. CDF fick kraftigt stöd for det arbete som lagts ned för att åstadkomma ett utnyttjande av fastighetsdatasystemets register i samhällsplaneringen. En varning riktades dock mot att en utveckling av generella planeringsunderlag för användning i olika planeringssituationer lätt kan leda till att underlaget inte passar någon situation helt utan måste modifieras av användaren. Varje planeringssituation, hävdade man, kräver speciellt planeringsunderlag och utvecklingsarbetet vid CFD borde inrikta sig på aktuella planeringsproblem på kommunal nivå. Under våren 1975 gjordes i samband med handläggningsförsöket med driftsystem 1 i Uppsala län en uppföljning av koordinatutnyttjandet (PM 1975-08-20 ”Vissa undersökningar rörande koordinatutnyttjande m m”). Uppföljningen genomfördes av Statskonsult AB som fick i uppdrag att intervjua representanter for ett antal myndigheter som lämnat synpunktter på ”Koordinater och offentliga data” samt sådana som beställt pro-

Bilaga 1 15

dukter från CFD. 1 promemorian redovisas en Förteckning över beställare som ingick i intervjuserien, produkter som resp beställning avsåg samt de grundregister från vilka informationsinnehållet i resp produkt hämtas. Vid intervjun behandlades frågor om produktinformation, beställning och leverans, presentationsform, definition, aktualitet och precision i produkter, produktivitetseffekter samt slutligen organisatoriska och administrativa hinder att beställa produkter. Konsultens sammanställning av intervjuresultaten förstärker intrycket av intressenternas positiva bedömning av CFDs utvecklingsverksamhet och nyttan av de framtagna produkterna. De ger samtidigt besked om att informationsspridningen måste intensifieras och att en driftorganisation måste skapas om koordinaterna skall få en vidgad användning. Intervjuerna påvisar vidare problem rörande definitioner i olika register m m samt formella, administrativa problem rörande tex stel anslagsstruktur och tillämpning av sekretesslagstiftningen. Bland de produkter som hittills tagits fram inom CFDs utvecklingsverksamhet märks kartor över befolknings- och bebyggelsefördelning, underlag till fastighetsförteckningar. ortsprisunderlag och kartor över taxerat markvärde. Ett av de främsta motiven för koordinatregistreringen av rikets fastigheter var möjligheterna att utföra maskinella befolkningskarteringar med befolkningens fördelning redovisad på referensytor av valfri storlek och form. l avvaktan på att koordinatregistreringen skulle leda fram till en automatiserad framställning av befolkningskartor m m har karteringar gjorts av befolkningens mantalsskrivningsfastighet vanligtvis i form av rutkarta - på de flesta länsstyrelser. Dessa befolkningskartor har fått betydande användning i såväl den regionala som kommunala planeringen då man för många planeringsändamål anser den reguljära befolkningsstatistiken redovisad på administrativa områden vara alltför grov. Karteringar har huvudsakligen gjorts för tidpunkter som sammanfallit med folk- och bostadsräkningarna, d v s åren 1960, 1965 och 1970. Kostnaderna för sådana manuella insatser kommer att stiga med tiden, medan kostnaderna för maskinell bearbetning visar en tendens att minska. Sannolikt kommer man framledes dessutom att kräva oftare återkommande karteringar än vart femte år samt karteringar av olika urval ur totalpopulationen. En maskinellt utförd befolkningskartering skulle därför ge stora rationaliseringsvinster. Det koordinatsatta personbandet kan användas som källa för olika slag av bearbetningar och karteringar av befolkningsdata. Det kan användas för tex utritning av rutkartor, isaritmkartor och prickkartor avseende totalbefolkning och ett antal åldersgrupper kommunvis samt för vissa

specialbearbetningar, tex urval på valfria områden (polygoner).

Rutkartan och prickkartan ger en god översikt över befolkningsfördelningen. Genom att för dessa presentationsformer variera rutstorleken eller antalet enheter för varje prick, kan önskad detaljeringsgrad erhållas utan att man -i någon högre grad - behöver göra avkall på åskådligheten. En annan intressant presentationsform utgör isaritmkartorna, som är ett värdefullt hjälpmedel bl a vid bedömning av flera alternativ för lo-

16 Bilaga 1

kalisering av olika typer av serviceenheter. Genom att redovisa endast vissa åldersgrupper på kartan kan man få fram underlag för exempelvis skolplaneringen. Även for denna karttyp kan detaljeringsgraden varieras genom att variera referensytans storlek - större referensytor ger mer översiktlig bild av informationsunderlaget. Liknande redovisningar kan göras for andra uppgifter, tex taxerat markvärde, vissa bebyggelsedata och fornlämningsdata. Genom ADB-beredningsgruppens vid kommundepartementet försök 1975 med framställning av underlag till kommunöversikt i Lidköping har frågorna kring koordinatutnyttjandet i den kommunala planeringen på ett mer konkret sätt än tidigare belysts. I forsöksverksamheten framställdes ett betydande antal exempel på hur olika produkter kan utformas och användas. Försöksverksamheten, som bedrevs av en särskild arbetsgrupp under medverkan från CFD och RSV, inriktades på delar av det informationsbehov som den översiktliga planeringen i kommunerna medför och koncentrerades till nedanstående områden: l. Kartläggning av bebyggelsebestånd, bebyggelseutveckling, fastighetsbildning, markägoforhållanden och befolkningens fördelning som underlag för olika former av fysisk översiktsplanering (kommunöversikt, generalplan och kommunplaner). 2. Automatiska avgränsningar av tätbebyggda och tätbefolkade områden. Beskrivning av bebyggelsebestånd, ägoförhållanden, markprisnivåer m m inom tätorter eller delar av tätorter som underlag for bl a förnyelse- och saneringsprogram.

Gruppens arbete redovisas i lägesrapporten ADB inom samhällsplaneringen (Kommundepartementet 1976:1 och 2). Man har där bl a konstaterat att det finns goda förutsättningar for att utnyttja ADB-resurser och koordinatsatta data i planeringen. En intressant användning for samhälIsplaneringsändamål av administrativa ADB-register och koordinatsatta data är även den utredning av förnyelse av äldre villa- och fritidsbebyggelseområden som länsstyrelsen i Stockholms län bedriver tillsammans med Stockholms läns landsting, Stor-Stockholms planeringsnämnd, statens planverk samt, i ett inledande skede, CFD. Utredningen har både en generell inriktning, d vs en ambition att söka lösningar på generella planerings- och genomförandeproblem av t ex teknisk, ekonomisk och juridisk art, och en speciell inriktning på att ge underlag för lösningar av Stockholms-regionens problem. Förnyelseprogram indelas i tre huvuddelar, nämligen en kartläggningsoch analysdel, ett aktivt åtgärdsprogram och slutligen ett temporärt åtgärdsprogram av huvudsakligen restriktiv och passiv karaktär. I kartläggnings- och analysdelen i vilken CFD medverkar tas bl a fram interna områdeskarakteristika som består av tex permanentningsgrad samt antal permanentbebodda fastigheter, sanitär utrustning, graden av intensitet i markutnyttjandet (som bl a återspeglas i bebyggelsekvalitet, bebyggelsevärde, tomtstorlekar), markägoförhållanden, befolknings- och ägarestruktur m fl faktorer. Utredningen har delats upp i ett flertal olika delprojekt, bl a två mo-

1 17

Bilaga

dellstudier och ett antal specialstudier, och arbetsetapper. I en inledande kartläggningsetapp har ca 450 problemområden avgränsats och klassifrcerats efter vissa kriterier. l den forsta etappen har CFD tagit fram uppgifter om markanvändning, fastigheter och bebyggelse från 1970 års fastighetstaxering. Uppgifterna avser fastighetstyp (Villafastighet, fritidsfastighet, obebyggd fastighet etc), bebyggelsens storlek, ålder och standard, tomtstorlek, taxerat byggnads- och markvärde samt totalt taxeringsvärde. Uppgifterna har även redovisats i ett antal tabeller. Sådana sammanställningar har gjorts dels for varje områdesenhet, dels for samtliga områden inom varje kommun, dels för regionen som helhet samt dels för varje områdesklass. Tabellerna visar såväl enkla variabelfördelningar som samband mellan olika variabler så att fastighets- och bebyggelsebeståndet kan beskrivas och belysas ur olika aspekter. Bearbetningarna inkluderar beräkning av frekvenser, spridningsmått etc. l en andra etapp redovisades köpeskillingar för de fastighetsförvärv som inträffat i de avgränsade områdena 1972-74. Vidare har i en tredje etapp uppgifter om befolkning och fastighetsägare redovisats. Uppgifterna är tex ålder, ekonomiska resurser och ägarnas mantalsskrivningsförhållanden. Samband mellan dessa variabler inbördes och med tidigare framtagna variabler om fastigheter och bebyggelse skall belysas. Uppgifterna i denna etapp har hämtats från fastighetsband, inkomsttaxeringsband och kameralband. Redovisningen har huvudsakligen skett i listform men även viss kartredovisning med hjälp av CFDs ritmaskin planeras. Det framtagna materialet avses bl a nyttjas vid markanvändnings- och

lokaliseringsbeslut i den regionala och kommunala och översiktliga plane-

ringen och kommer därvid att komplettera de modellstudier som utförts inom fornyelseutredningen. Dessutom avses materialet bli nyttjat vid länsstyrelsens handläggning av forbuds-, plan- och dispensärenden, som berör regionens förnyelseområden. En närmare redogörelse för projektet lämnas i en lägesrapport 1974-03-14 från planenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län samt i en bilaga till ADB-beredningens lägesrapport. Projektet skall slutrapporteras under sommaren 1976. Ett ytterligare exempel på användningen i praktiska planeringssammanhang av koordinatregistret i samkörning med andra ADB-register är de underlag för fastighetsforteckningar och liknande förteckningar som maskinellt kan framställas vid CFD. Fastighetsförteckning skall enligt byggnadsstadgan bifogas upprättat förslag till stads- eller byggnadsplan resp generalplan som skall fastställas. Fastighetsförteckningens väsentligaste uppgift är att vara ett register över dem som skall erhålla personliga underrättelser i samband med planläggning etc. Förteckningen skall innehålla uppgifter om de fastigheter, samfälligheter och andra områden som berörs av förslaget, deras ägare samt servitut och andra rättigheter av betydelse for planläggningen. Fastighetsförteckning upprättas vidare bl a vid olika lantmäteriforrättningar, for kallelser av markägare som berörs av naturvårdsområden, jaktvårdsområden, fiskevårdsområden, anläggningssamfálligheter, vägföreningar samt vid fastighetsbildningsförrättningar, andelstalslängd, sakägareförteckning, delgivningsförteckning m m. Framställningen av underlag for fastighetsforteckningar går till så att

18 Bilaga 1

beställaren märker ut på karta det område som förteckningen skall omfatta. Kartberedningen sker efter särskilda anvisningar. Områdets (polygonens) hörnpunkter koordinatbestäms vid CFD och datamaskinen väljer sedan ut de fastigheter vars centralpunkter ligger inom områdets begränsningslinjer. Även till området gränsande fastigheter kan medtas. Den färdiga Förteckningen upptar samtliga koordinatregistrerade fastigheter inom det markerade området med officiell fastighetsbeteckning och resp taxerad ägares namn och adress. Manuell komplettering av förteckningen måste göras dels avseende vissa fastighetstyper som inte redovisas i koordinatregistret, dels avseende bl a förekommande avvikelser mellan taxerade ägare enligt fastighetsbandet och lagfaren ägare enligt fastighetsböckerna. Slutligen kan genom särskild bearbetning av primärmaterialet till fastighetsprisstatistiken underlag framställas för fastighetsvärdering och ortsprisutredning. CFDs ortsprisunderlag redovisar förvärv av fast egendom inom de områden som beställaren markerat på karta.

7 Sammanfattning och avslutande kommentar

En stor del av databehovet för samhällsplaneringen kommer att inom överskådlig tid behöva tillgodoses genom administrativa ADB-system. Uppgifter ur fastighets- och inskrivningsregistren är nödvändiga för samhällsplaneringen och därmed sammanhängande åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är exploatering, sanering och tillskapande av naturskyddsområden. I dessa sammanhang används fastighets- och inskrivningsregistren när man skall klargöra ekonomiska och rättsliga förutsättningar for markförfogande. Genom fastighetsdatasystemet (driftsystem 1) kommer uppgifter för dessa ändamål att kunna levereras på ett enklare och snabbare sätt än i det nuvarande manuella systemet. Eftersom fastigheten är den minsta administrativa enheten får tack vare koordinatregistreringen alla data som direkt eller indirekt kan knytas till fastighet en noggrann och matematiskt bearbetningsbar lägesbestämning. Olika uppgifter om befolkning, bebyggelse och fastigheter kan därför sammanställas, bearbetas och presenteras oberoende av den administrativa indelningen. CFD har framställt program för urval och sammanställning av koordinatdata för valfria områden. Vidare kan man med hjälp av automatisk ritutrustning framställa kartor och diagram över fordelningen av befolkning, bebyggelse etc. De nya metoderna och koordinatdata kan utnyttjas för att utveckla och framställa produkter som kan komplettera den traditionella statistikproduktionen. Uppföljningen av CFDs utvecklingsarbete visar att fastighetskoordinaterna har ett stort användningsfält och att utvecklingsarbetet har en god förankring hos samhällsplanerare och andra intressenter. De intentioner som låg bakom beslutet att koordinatsätta fastigheterna har till stor del kunna infrias; koordinaterna kan kopplas ihop med olika uppgifter om fastigheter som finns i fastighetsdatasystemets register och i andra ADB-register. De utredningar som under senare år behandlat samhällsplaneringens

Bilaga I 19

informationsforsörjning och CFDs kontakter med intressenterna har emellertid samstämmigt hävdat att en bättre samordning mellan existerande och även planerade administrativa informationssystem skulle ge väsentliga förbättringar. Både DASKs och Statskontorets utredningar har särskilt betonat vikten av samordning mellan fastighetsregistrering och fastighetstaxering med syfte att förenkla informationsutbytet mellan de två var för sig komplexa informationssystemen. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelser utfärdas om en gemensam fastighetsidentitet. I fråga om fastighetsdatasystemet har motioner och riksdagsbehandling i anslutning till fastighetsbeteckningsreformen lett till slutsatsen att endast officiell fastighetsbeteckning kan komma ifråga som fastighetsidentitet. Någon ytterligare ensning av det civilrättsliga och skatterättsliga fastighetsbegreppet är inte nödvändig. Av större betydelse både för fastighetsdatasystemets operationella del och dess användning inom samhällsplanering är sättet för redovisning inom fastighetstaxeringen. Varje redovisningsenhet bör endast omfatta en hel eller en del av en rättsligt bildad fastighet. Vid sammanslagning av redovisningsenheter till taxeringsenheter skall varje del kunna hänföras till den fastighet som denna del berör. För att fastighetsregistret skall fungera väl som ett basregister for samhällsplaneringens informationsförsörjning krävs förutom samordningen med främst fastighetstaxering och folkbokföring att uppgifter i fastighetsregistret kan väljas ut och sammanställas på ett flexibelt sätt. Sammanställningarna och urvalen skall kunna utföras med bestämd aktualitet och för såväl administrativa områden av storleken län och kommuner som för mindre områden avgränsade med koordinater. Något krav på s k riksåtkomst föreligger inte.

2 Krav och önskemål i ett

Bilaga fråga

om

riksomfattande system för fastig-

hetsregistrering m m

l Inledning

Fastighetsdatakommittén (FADAK) skall enligt sina direktiv pröva frågan om ett riksomfattande system för fastighetsregistrering mm. Kommittén har - i enlighet med vad som utvecklas närmare i det följande - funnit att uppdraget kräver en närmare av de krav som kartläggning olika tänkbara användare av ett sådant system ställer. Innan syftet med en sådan kartläggning tas upp närmare vill dock FADAK som en bakgrund i korthet erinra om tidigare och nu pågående arbete på det berörda området. Riksdagen godtog år 1968 och 1970 på grundval av bl a betänkandet “Fastighetsregistering” (SOU 1966:63) och betänkandet ”ADB inom inskrivningsväsendet” (SOU 1969:9) förslag till riktlinjer for en reform av fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Besluten innebar bl a övergång till automatisk databehandling och användning av en central dataanläggning. Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) fick till uppgift att leda reformarbetet. Efter försöksverksamhet lade CFD våren 1972 fram förslag till ett första driftsystem för ett centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister (driftsystem l) för vissa delar av landet, nämligen för Uppsala län, Gävle kommun, Stockholms län samt delar av Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. Fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna i dessa områden ansluts enligt förslaget genom terminaler till en central dator med centrala register, som i stort sett innehåller de uppgifter vilka redovisas i nuvarande fastighetsregister samt i nuvarande fastighets- och tomträttsböcker. Förslaget godtogs och för närvarande förbereds genomförandet av förslaget i Uppsala län. l 1973 års statsverksproposition anförde chefen förjustitiedepartementet bl a att en undersökning av alternativa lösningar till driftsystem l borde ingå som ett led - och ett mycket viktigt sådant -i arbetet på utvecklingen av ett rikssystem (driftsystem 2). Sedan vissa förstudier avseende ett riksomfattande system genomförts fick FADAK våren 1974 i uppdrag att pröva frågan om ett sådant system. Enligt FADAKs direktiv bör tidigare och pågående utredningsarbete 1 Avskrift av FADAKs med anknytning till ett riksomfattande system för fastighetsregistrering skrivelse till myndigheter kunna bilda utgångspunkt för en samlad bedömning av frågan om hur m ll ang. kommitténs fastighetsregister och inskrivningsregister skall ordnas i framtiden. En enkät våren 1975.

22 Bilaga 2

bedömning av vilken teknisk lösning som bör väljas bör dock enligt direktiven inte baseras enbart på sådana alternativ som hittills tagits fram. Bedömningen av tänkbara alternativ bör i stället göras förutsättningslöst. Det innebär enligt direktiven bl a att andra lösningar än sådana tekniskt avancerade ADB-lösningar som tidigare utredningsarbete avsett bör tas med i bedömningen. För att olika lösningar skall kunna jämföras är det vidare enligt direktiven viktigt att kostnads- och intäktsanalyser utförs.

2 Kartläggning av användares krav och önskemål

Valet av teknisk lösning för fastighetsregister och inskrivningsregister betingas enligt FADAKs mening bl a av de ändamål registren skall tillgodose, av de krav på registerinnehåll och åtkomstmöjligheter som de registerforande myndigheternas verksamhet ställer samt av motsvarande krav från andra registeranvändare. Exempel på sådana andra registeranvändare, som i varierande grad behöver tillgång till uppgifter ur registren i sin verksamhet, är fastighetsbildningsmyndigheterna, andra myndigheter, banker och andra organ inom fastighetskreditens och fastighetsomsättningens område, kommuner samt andra som bedriver planeringsverksamhet på olika nivåer. Verksamheten hos fastighetsbildningsmyndigheterna och sådana andra registeranvändare som nämnts nu ställer krav på registerinnehåll och åtkomstmöjligheter, som kan sammanfalla med registermyndigheternas krav men som också kan gå utöver dessa. Kraven på registerinnehåll och åtkomstmöjligheter, efterfrågefrekvens mm är emellertid styrande för vilka alternativa tekniska lösningar som kan komma i fråga när det gäller de framtida registren. Det är dessa krav som bestämmer hur kostsamma och tekniskt avancerade lösningar som behövs. I vilken omfattning olika krav, som går utöver vad som behövs för att tillgodose de primära ändamålen med registren, bör uppfyllas på kortare eller längre sikt får bedömas med denna utgångspunkt. Utformningen av ett nytt system för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet har tidigare remissbehandlats i olika sammanhang. FA- DAK har granskat de remissyttranden som avgetts tidigare i syfte att få en uppfattning om vilka krav på registerinnehåll och åtkomstmöjligheter mm som olika användare av registren ställer. Det har därvid visat sig att yttrandena visserligen ger en allmän bild av sådana krav och önskemål men att kraven och önskemålen enligt FADAKs mening inte är tillräckligt konkret uttalade för att kunna ligga till grund for den bedömning av alternativa tekniska lösningar, som FADAK enligt direktiven skall göra. Härtill kommer att det nu gått viss tid sedan remissyttrandena lämnades. varför det inte är uteslutet att nya faktorer har tillkommit, som kan tänkas föranleda andra uttalanden än de som gjorts tidigare. I syfte att få en aktuellare och mer uttömmande bild av krav och önskemål än som kommit fram i tidigare sammanhang när det gäller innehåll och möjligheter till åtkomst mm i fråga om framtida fastighetsregister och register hos inskrivningsmyndigheterna har FADAK ställt samman bifogade frågeformulär. Detta sänds till de myndigheter och organi-

Bilaga 2 23

sationer m ll som bedöms komma att främst ha intresse av hur registren byggs upp. Det är av stort värde för FADAK om frågorna i formuläret besvaras så fullständigt som möjligt. FADAK hemställer därför att formuläret fylls i enligt de anvisningar som finns i detta. Kommittén är medveten om att det tar tid och krävs arbetsinsatser för att besvara frågorna enligt formuläret. I syfte att förenkla formuläret och så långt som möjligt begränsa antalet frågor har FADAK därför provat formuläret under medverkan av några av de myndigheter rn fl som tagits upp i utsändningslistan. Förhoppningen är att det inte skall vara alltför tidskrävande att fylla i formuläret.

3 Frågeformulärets utformning

Vad gäller formuläret kan följande särskilt anmärkas. Formuläret tar sikte dels på krav och önskemål i fråga om registerinnehåll, dels på krav och önskemål närdet gäller möjligheterna till åtkomst av registeruppgifter mm. Formuläret innehåller bl a förteckningar över olika slag av uppgifter, som kan tänkas böra ingå i framtida register. Förteckningarna bygger delvis på det registerinnehåll som enligt nu gällande författningar skall ingå i fastighetsregister samt i fastighetsbok och tomträttsbok. Därutöver har emellertid åtskilliga uppgifter tagits med, som registermyndigheterna inte direkt synes behöva i sin verksamhet men som det enligt uttalanden i tidigare utredningar och remissyttranden ändå kan tänkas vara rationellt att registrera i denna ordning på grund av uppgifternas anknytning till den fasta egendomen. Ytterligare kan tilläggas att det i och för sig torde vara självklart att vissa av de uppgifter, som tagits med i förteckningarna, måste finnas med även i framtida register om dessa överhuvudtaget skall kunna fylla sina ändamål. Det gäller tex officiell registerbeteckning, uppgift om lagfaren ägare, om inteckningar och om andra inskrivningar i den fasta egendomen. Bl a för att få en så uttömmande och fullständig bild som möjligt, tex av krav och önskemål när det gäller sättet för åtkomst av uppgifterna, har det dock varit nödvändigt att ta med även sådana uppgifter. Allmänt bör vidare nämnas att frågeformuläret - såsom framgår av anvisningarna i formuläret - tar sikte på de krav och önskemål som olika verksamheter, vilka utnyttjar registren ställer. Av utsändningslistan framgår vilka verksamheter som är i fråga. Det är således meningen att formuläret skall besvaras med utgångspunkt från den verksamhet som angetts i utsändningslistan. I vissa fall förekommer emellertid samma myndigheter m fl under flera verksamheter. Detta gäller t ex kommunerna som tagits upp under såväl verksamheten ”Fastighetsvärdering” som under verksamheterna ”Planläggning/Annan planeringsverksamhet”, Miljö-

och naturvård, “Fastighetsförvaltning”, ”Projektering” och “Övrig

verksamhet”. Avsikten är att ett fullständigt frågeformulär i sådant fall skall fyllas i för varje typ av verksamhet. Kommittén utgår alltså från att svaren i de fall som angetts nu lämnas av skilda förvaltningsenheter och att dessa kan ha olika krav i fråga om uppgifterna. Det kan även vara nödvändigt att en ansvarig för bl a samordning och insamling av formu-

24 Bilaga 2

lären från berörda förvaltningar eller enheter utses i dessa fall.

Svaren på frågorna bör lämnas med utgångspunkt från de avgiftsformer som gäller nu inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Omfattningen av de uppgifter som skall ingå i framtida register, åtkomstmöjligheterna när det gäller uppgifterna mm påverkar emellertid - såsom berörts tidigare - kostnaderna for registreringsverksamheten. Det är därför inte uteslutet att det kan finnas anledning att ompröva även nuvarande former for finansieringen av verksamheten. Detta torde i särskild grad gälla om högt ställda krav skall tillgodoses. Om uppgiftslämnare som endast angetts under en verksamhet i utsändningslistan önskar besvara frågeformuläret med utgångspunkt från flera verksamheter möter det givetvis inte något hinder. Flera frågeformulär kan i sådant fall, liksom om flera formulär än det antal som sänts ut nu behövs av annan orsak, beställas från FADAK. Med hänsyn till den arbetsplan, som FADAK gjort, är det nödvändigt att formulären är FADAK till handa senast den 5 maj 1975.

Utsändningslista

Verksamhet: Folkbokföring och beskattning Riksskatteverket (se även O) Länsstyrelsen i Stockholms län (se även F)

Länsstyrelsen i Östergötlands län (se även F)

Länsstyrelsen i Kalmar län (se även F)

??>E>.>?>?>?>?>?>

Länsstyrelsen i Malmöhus län (se även F)

\O%\IO\UIJÄUJI\I-

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (se även F) Länsstyrelsen i Skaraborgs län (se även F) Länsstyrelsen i Värmlands län (se även F) Länsstyrelsen i Västernorrlands län (se även F)

w Verksamhet: Kreditgivning Svenska bankföreningen Svenska sparbanksföreningen Sveriges jordbrukskasseforbund Sveriges allmänna hypoteksbank Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

pøçøçøpøwuøwuøcøwuøw h)-*©\OOO\lO\Lh-hUJI\)›-

Post och Kreditbanken Skandinaviska Enskilda Banken Svenska Handelsbanken Götabanken Uppsala Sparbank Westmanlands Läns Sparbank _______ Örebro läns hypoteksförening B.13 Norra Roslags och Upsala stadshypoteksförening B. 14 Bostadsstyrelsen B.15 Länsbostadsnämnden i Jönköpings län B.16 Länsbostadsnämnden i Gävleborgs län

Bilaga 2 25

C Verksamhet: Försäkring C.l Svenska lörsäkringsbolags riksförbund C.2 Svenska försäkringsföreningen C.3 Länsförsäkringsbolagens förening C.4 Försäkrings AB Skandia C5 Försäkringsbolaget Allmänna Brand C.6 Länsförsäkringar Stockholm C.7 Folksam C.8 Trygg-Hansa

D Verksamhet: Fastighersöver/âte/se D.l Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund D.2 Svensk fastighetsformedling D.3 Svenska Sparbankernas Fastighetsbyrå AB

F” Verksamhet: F astighetsvärdering Samfundet for Fastighetsvärdering Statens Lantmäteriverk (se även F) Arboga kommun (se även F) Gävle kommun (se även F) Göteborgs kommun (se även F)

sllsøooxroxtm-bwm-

kommun (se även F)

WWWWFIWFTWWWWF

Helsingborgs Sollentuna kommun (se även F) Linköpings kommun (se även F) Luleå kommun (se även F) Lunds kommun (se även F) Malmö kommun (se även F) Haninge kommun (se även F) E.l3 Västerviks kommun (se även F) E14 Västerås kommun (se även F) Orrje & C0 (se även L)

Fn?” 3G VIAK AB (se även L)

T1 Verksamhet: Planläggning/ A nnan planeringsverksamher Statens Planverk Statens Naturvårdsverk (se även G) Statens Vägverk . Kungliga Lantbruksstyrelsen (se även I)

:s\OOO\lO\U1Äb-)l\)›-4

Kungliga Skogsstyrelsen (se även I)

TWTWTTWTTTVJW

Statens Lantmäteriverk (se även N) Svenska kommunförbundet Arboga kommun (se även G) Gävle kommun (se även G) Göteborgs kommun (se även G) Helsingborgs kommun (se även G) F.12 Sollentuna kommun (se även G) F.13 Linköpings kommun (se även G)

26 Bilaga 2

F14 Luleå kommun (se även G) F.l5 Lunds kommun (se även G) F.l6 Malmö kommun (se även G) F.l7 Haninge kommun (se även G) F.l8 Västerviks kommun (se även G) F.l9 Västerås kommun (se även G) F.20 Länsstyrelsen i Stockholms län (se även G)

F.21 Länsstyrelsen i Östergötlands län (se även G)

F.22 Länsstyrelsen i Kalma. län (se även G) F23 Länsstyrelsen i Malmöhus län (se även G) F.24 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (se även G) F.25 Länsstyrelsen i Skaraborgs län (se även G) F.26 Länsstyrelsen i Värmlands län (se även G) F.27 Länsstyrelsen i Västernorrlands län (se även G) F28 Bostadsdepartementet (Arbetsgruppen för vidare bearbetning av bygglagutredningens betänkande) F.29 Svenska Landstingsförbundet

9 Verksamhet: Miljö- och naturvård Statens Naturvårdsverk Länsstyrelsen i Stockholms län (se även H)

Länsstyrelsen i Östergötlands län (se även H)

X\IO\UIJÄb-II\)i-

Länsstyrelsen i Kalmar län (se även H)

999999999 Länsstyrelsen i Malmöhus län (se även H) Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (se även H) Länsstyrelsen i Skaraborgs län (se även H) Länsstyrelsen i Värmlands län (se även H) Länsstyrelsen i Västernorrlands län (se även H) Arboga kommun (se även K) Gävle kommun (se även K) Göteborgs kommun (se även K) Helsingborgs kommun (se även K) Sollentuna kommun (se även K) Linköpings kommun (se även K) Luleå kommun (se även K) Lunds kommun (se även K) Malmö kommun (se även K) Haninge kommun (se även K) Västerviks kommun (se även K) Västerås kommun (se även K) Miljödatanämnden

Verksamhet. Kulturminnesvârd Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Malmöhus län

Bilaga 2 27 sou 1976:57

H.6 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län H.7 Länsstyrelsen i Skaraborgs län H.8 Länsstyrelsen i Värmlands län H.9 Länsstyrelsen i Västernorrlands län

I Verksamhet: Planering, rationa/isering mm inom jord- och skogsbruket 1.1 Kungliga Lantbruksstyrelsen 1.2 Kungliga Skogsstyrelsen 1.3 Lantbruksnämnden i Hallands län 1.4 Lantbruksnämnden i Västerbottens län

1.5 Skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län

l.6 Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län

J Verksamhet: S tatistikproduktion J.l Statistiska Centralbyrån J.2 Stockholms statistiska kontor

7* Verksamhet: Fastighetsförvaltning Kungliga Byggnadsstyrelsen Domänverket Sveriges Fastighetsägareförbund

x\I@UI-ÄUJI\DI-

Arboga kommun (se även L)

33335333.”

Gävle kommun (se även L) Göteborgs kommun (se även L) Helsingborgs kommun (se även L) Sollentuna kommun (se även L) 9 Linköpings kommun (se även L) K.l0 Luleå kommun (se även L) K.1l Lunds kommun (se även L) K.12 Malmö kommun (se även L) K.l3 Haninge kommun (se även L) K.14 Västerviks kommun (se även L) K.15 Västerås kommun (se även L) K.16 Fortiñkationsforvaltningen K.17 Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsforeningars Riksförbund (HSB) K.18 Svenska Riksbyggen K.19 Stora Kopparbergs Bergslags AB K.20 Iggesunds Bruk AB

V Verksamhet: Projektering Arboga kommun (se även O) Gävle kommun (se även O) Göteborgs kommun (se även O)

7747777. \IO\Un-$sbJI\)›-

Helsingborgs kommun (se även O) Sollentuna kommun (se även O) Linköpings kommun (se även O) Luleå kommun (se även O)

28 Bilaga 2

L. 8 Lunds kommun (se även 0) L. 9 Malmö kommun (se även O) L.l0 Haninge kommun (se även O) L.l1 Västerviks kommun (se även O) L.l2 Västerås kommun (se även O) L.13 Skånska cementgjuteriet AB L.14 Kommunernas Konsultbyrå L.15 Orrje & C0 L.l6 VIAK AB

Verksamhet: Forskning och undervisning M.1 Kungliga Tekniska högskolan M.2 Universitetet i Lund M.3 Uppsala universitet M.4 Statens råd för byggnadsforskning M.5 Sveriges geologiska undersökning M.6 Nordiska insitutet lör samhällsplanering M.7 Skogshögskolan

Verksamhet. Fastighetsbildning N.1 Statens Lantmäteriverk N.2 Fastighetsbildningsmyndigheten i Sundsvalls distrikt N.3 Fastighetsbildningsmyndigheten i Katrineholms distrikt N.4 Fastighetsbildningsmyndigheten i Köpings distrikt N.5 Fastighetsbildningsmyndigheten i Ystads distrikt N.6 Fastighetsbildningsmyndigheten i Linköpings kommun N.7 Fastighetsbildningsmyndigheten i Norrköpings kommun N.8 Fastighetsbildningsmyndigheten i Kalmar kommun N.9 Fastighetsbildningsmyndigheten i Sollentuna kommun

O Övrig verksamhet

9 Riksskatteverket (exekutionsväsendet) Arboga kommun Gävle kommun Göteborgs kommun

99999999 Helsingborgs kommun Sollentuna kommun Linköpings kommun Luleå kommun Lunds kommun Malmö kommun Haninge kommun Västerviks kommun Västerås kommun (annan kommunal verksamhet än som angivits under A-N, t ex byggnadslovsgivning, utövande av förköpsrätt o dyl).

Nr noaønooaovc “fyll” °“ FASTIGHETSDATAKOMMITTEN FRÅGEFORMULÄR April 1975 (FADAK)

Krav på registerinnehåll m m i fråga om ett

nytt fastighetsregister och inskrivningsregister

Uppgiftslämnare:

Kontaktman: (namn och tel.)

VERKSAMHET VARI REGISTERUPPGIFTERNA ANVÄNDS Se bifogad utsändningslista (tillämpligt alternativ kryssmarkeras) VERKSAMHETENS ART

j Folkbokföring D Beskattning Kreditgivning

Försäkrings- Fastighets- Fastighets-

::] verksamhet [:] överlåtelse l ! värdering

Annan plane- Miljö- och

Planläggning I natur*åTd

::] | ringsverksamhet [:] Skogs- och Statistik-

3_ Kultur-minnesvärd | jordbruk D produktion

Fastighets- Projekterings- Forskning/

:l förvaltning D verksamhet D undervisning

__1 Fastighetsbildning

Annan verksamhet, nämligen:

(Kontaktmannens underskrift)

ANVISNINGAR

1. Frågeformuläret besvaras med utgångspunkt från uppgiftslämnarens verksamhet enligt den utsändningslista, som bifogats formuläret. Har uppgiftslämnaren antecknats under flera av de olika verksamheter, som anges i utsändningslistan, ifylls ett fullständigt frågeformulär för varje sådan verksamhet. (Forts. sida 2) Svar bör vara FADAK till handa senast 1975-OS-05

Postadress Gatuadress Telefon FADAK, c/o DON Apelbergsgatan 50, 2 tr 08 - 21 93 33 Fack 103 40 STOCKHOLM

30 Bilaga 2

2. Vid fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna redovisas fastighetsanknutna uppgifter dels i fastighetsregister samt i fastighetsböcker och tomträttsböcker, dels i akter. Vid fastighetsregistermyndigheterna finns dessutom kartmaterial. Frågeformuläret tar sikte på innehållet mm i fråga om framtida motsvarigheter till nuvarande skrivna fastighetsregister samt fastighetsböcker och tomträttsböcker. Utgångspunkten är emellertid att arkivhandlingar och kartmaterial kommer att finnas som komplement också i fortsättningen. Frågorna bör besvaras mot den bakgrunden. Om särskilda synpunkter finns på frågan hur den totala informationen bör delas upp på register, aktmaterial och kartor kan dessa lämpligen redovisas under rubriken Övriga kommentarer till fråga l - 4.

3. Innehållet i ett nytt fastighetsregister/inskrivningsregister kan tänkas vara mer eller mindre omfattande. Ett alternativ är att enbart sådana uppgifter som föreskrivs i författningar, vilka reglerar den nuvarande (manuella) verksamheten vid fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna, registreras också i fortsättningen. Ett annat alternativ är att därutöver åtskilliga uppgifter, som dessa myndigheter visserligen inte direkt behöver i sin verksamhet men som det ändå på grund av anknytningen till den fasta egendomen kan vara rationellt att registrera, ingår i registren.

På sidorna 3 - 30 finns ett sådant mer omfattande registerinnehåll förtecknat. Därvid har innehållet grupperats enligt följande:

A. Identifieringsuppgifter mm H. Taxeringsuppgifter B. Fastighets omfång och läge I. Gemensamhetsanläggningar C. Åtgärder J. Lagfartsuppgifter D. Historiska uppgifter K. Tomträttsuppgifter E. Samfällighetsuppgifter L. Inteckningar mm F. Rättigheter M. Uppgifter om bebyggelse G. Planer och bestämmelser N. Uppgifter om markanvändning

Förteckningarna bygger i huvudsak på hittills gjorda utredningar och avgivna remisgyttranden, som berört ett framtida registerinnehåll.

4. Ange för varje datagrupp vilka uppgifter som behövs i uppgiftslämnarens verksamhet, angelägenhetsgraden 0 s v i enlighet med frågorna på varje sida. - På sida 3l och 32 finns möjlighet att ange ytterligare uppgifter, som inte finns redovisade under någon datagrupp men som uppgiftslämnaren med hänsyn till sin verksamhet anser bör ingå i ett nytt fastighetsregister/inskrivningsregister.

5. Vissa av de uppgifter som finns förtecknade i frågeformuläret redovisas i dag i andra officiella register än fastighetsregister samt fastighetsböckar och tomträttsböçker. Detta gäller t ex taxeringsuppgifter. Frågorna bör besvaras mot den bakgrunden. Behovet etc av sådana uppgifter i framtida register inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet bör således redovisas om uppgiftslämnaren anser att uppgifterna även - eller i stället - bör ingå i dessa register,

Ö- Flera exemplar aV frågeformuläret kan vid behov rekvireras från FADAK .

A. IDENTIFIERINGSUPPGIFTER MM

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRÅGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN?

Officiell registerbeteckning (kommun, trakt, block, enhet) Uppgifterna behövs inte alla (övriga frågor på denna och nästa sida behover i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer Län vari fastigheten ligger längst ned på sidan)

Församling/kyrkobokföringsdistrikt vari fastigheten

ligger :l Samtliga uppgifter behövs

Jordregistersocken vari F-T Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fastigheten ligger FRÅGA2: HURANGELAGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1?

Byggnadskvarter vari fastigheten ligger .. .. . Uppgifterna nr . . . . . , . . Uppgifterna nr . . . _ _

:l ar mycket angelagna E:] är angelägna

Särskilt namn på fastigheten adress Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna Fastighetens FRÅGA Q: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA1 REDANNU? (gatuadress eller motsv)

Fastighetens jordnatur skatte eller frälse)

(krono, :ln

::] Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, nämligen om cirka . . . . . år

FRÅGA 4: FÖR uPP0IrTsLÄnNAREN EGET REGISTER övsn DE UPPGIFTER sou ANGETTS VID FRAGA1?

Ja

32m_ _ | I

Om svaret är ja Ånge; vårxfêaå och på vilket -aift Ãppáittern: xånaii.á?

Övriga kommentarer till frága 1 - 4:

Fortuättning pl unutlnndo aids

A. IDENTIFIERINGSUPPGIFTER M M (forts) 4

FRÅGA5; PÃ VILKET Emm; VILKA AV :mmm röarzcrcuxgz sån emövs (SKULLEBsHdvAs) TILLGÃNGTILL m: uppcxmra sov AHGETTS VID pmm 1 005 HURorm zrrspmms UPPGIPTEREÃA?

a) b) PÅ VILKET ELLERVILKA SÄTTBEHÖVS TILL- HUROFTAEEHÖVS TILLGÃNGTILL UPPGIFTERNA PÅ DETELLERDE SÄTTSOM GÅNGTILL UPPGIFTERNA? KARKERATS IRIDEP.5)? (Tillämpligt/tillämpliga alternativ kryss-markeras) (Ti11ä“P1i5°/ti11ä“P1i35 °1t°”3ti Flera gång- Någon gång Någon gång Någon gång Xågongäng kTYS=maPkePa5) er per dag per dag i veckan i månaden om âret

1 Muntligt per telefon .-1 Ja .-1 Ja -1 Ja F-l Ja -I Ja

skriftligen efter beställ-

-I ning i varje särskilt fall Ja Ja. Ja Ja

j j j j skriftligen i form av regel- 1 -l bundna aviseringar om ändringar j Ja -1 Ja -1 Ja j Ja

skriftligen efter beställnirw i

-I form av särskilda sammanställningar Ja Ja .-1 -1 -W Ja

På magnetband efter beställ-

ning i varje särskilt fall -l Ja Ja .Ia

j j På magnetband i form av regel- 1 j bundna aviseringar om ändringar Ja Ja Ja j j j På magnetband efter beställning 2 -1 i form av särskilda sammanställningar -I .Ia j Ja j Ja

“-1 Genomegen bildskärmsterninal .-1 Ja L_1 Ja “-1 Ja __1 Ja -1 Ja

.-1 Genomegen skrivande terminal _-1 Ja _-1 Ja __] Ja -1 Ja _-] Ja

På armat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

_pgic-A6; ENLIGTrr; unnar _ m AvsLurms om: 0:a 5x . jfr 19 kap 5:51 st .T3oc; _17 i 3 - - ni. TILL?? -, ... . HETEHS;mv PA AKTUALITIJT :um n ST GÄLLERDE LTFGII-UERSOMANGETTS TID FRAGAl?

Ja

I Nej

n svaret är nej motiveras svaret närmare:

FRÅGA7: ZGÄVERr Lak. JPPGIFTZR30:-!5:517: rm rs* 1 LL :orm Iiffáxf/.TAS n omm 0:a. R FÄSTIGf-ZT E? (SAbEBiLLIGIAETLTI, 02:42:42; sA:.1.=.cc-:r::;c-::;) ÅF. BELAGEII( s

Hej D Ja

_ _ On svaret är ja motiveras svaret närmare:

1 T ex för att ajourhålla eget arbetsregister 2 I ex sammanställningar av uppgifter avseende ett. flertal fastigheter (s k aggregerade data)

B. FASTIGHETENS OMFÅNG OCH LÄGE

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRAGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN?

l. Fastighetens landareal vattenareal Uppgifterna behövs inte alla (övriga frågor på denna och nästa sida

Fastighetens :I behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer

längst ned på sidan) Fastighetens totalareal

Antal delområden som fastigheten består av Samtliga uppgifter behövs Nummer på de delområden som fastigheten består av _-] Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FRÅGA 2: HUR ANGELAGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1? Delområdes areal

Beteckning på område som Uppgifterna nr . . . . . . . . _ UPP8ifterna nr . . . . . . . . tillkommit I] är mycket angelägna ar angelagna genom sämjedelning Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna Centralpunktskoordinater FRÅGA 1: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1 REDAN NU?

Hörnpunktskoordinater

Beteckning på registerkart- :lJa

blad varpå fastigheten finns redovisad ::] Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, 11. nämligen om cirka . . . . . år Anmärkning om att fastigheten utgör andelsfastighet “" FRÅGA 4: FÖR URPGIETSLÄRNAREN EGET REGISTER övERDE UPPGIFTER son 12. ANGETTS VID FRAGA 17 Ägoslagsfördelning (åker, äng, skog, berg m)

Eget---

_ Ja 13. Totalareal för fastighetens

Om svaret är ja anges v;ri§rån od; på vi1ket-aä§t dppéiftern; 1åEaiäaáT

särskilda fiskeområden (fristående fiske) 14. Nummer på fiskeområden

15. Uppgift om de samfälligheter fastigheten har andel i

16. Uppgift om att systematisk samfällighetsutredning ej är verkställd

17. Mantal eller annat skattetal

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på olutlande iida

B. FASTIGHETENS OMFÅNG OCH LÄGE (forts) 6

FRÅGA å: PÃ VILKET ELLEBVILKA AV IEDAN FCRTECKIEAQF SÄTTBHIOVS (SKULLE BEHGVAS) TILLGANG TILL DE IIPPGIFTEFZ 5702! AHGETTS VID FRÅGA 1 OCH HUR OFTA EPTERFPAGAS UPPGIFTERNA? a) b) PÃ VTLICETELLER VILKA SÄTTPEi-IÖVS TILL- mm OPM Emovs TILLcimc TILL UPPGIFTERNA PÃ DET ELLER EE sm son GÅNG TILL LTPGIFTERNA? MARKERATS YIIZDER a)? (Tillänpligt/tillâmpliga alternativ kryevzzrkera:) (Tilläapligt/tillämpliga alternativ Flera gång- Någon gång någon gång Någon gång Sågen gång kryñsmarkerasl er per dag per dag i veckan i månaden om âret

__] Muntligt per telefon -1 Ja h_1 Ja Ja Ja L_1 Ja

skriftligen efter beställ-

ning i varje särskilt fall -l Ja Ja Ja _.] Ja

Skriftligen i form av regel- 1

I bundna aviseringar om ändringar __1 Ja Ja Ja -1 Ja

Skriftligen efter beställning i form av särskilda samzanställningar Ja Ja Ja j På magnetband efter beställ-

__I ning i varje särskilt fall Ja Ja

“-1

På magnetband i form av regel- 1 bundna aviseringar om ändringar Ja På magnetband efter beställning 2 i form av särskilda sammanställningar Ja

.-1 Genom egen bildskärnsterninel -1 Ja .-1 Ja Ja Ja F-1 Ja

__] Genom egen skrivande terminal .-1 Ja __1 Ja _JJJJJJJJJ Ja _JJJJJJJJJ Ja __] Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

L nüoag: EXTLIGT :n: GALLL L EN AVSLUTATS OCn w.- IT » . VECKAN OCH EXPEDTPICI! SKALLTILL VE -. . P DAC- n.: . (jfr 19 kap sf; 1 st JE och__l7 5 3 st expeditionskungörelsen). TI Lsonosçn :FJ . L EETENS mv PA AKTUALITETHAR DET GALLER DE UPPGIFTER SOt-I ANGETTS VID I-RAGA 1?

l

Ja Nej m svaret är nej motiveras svaret närmare:

_FRÅGA z; KRÄVER VERKSAYJETEII ATT DE UPPGIFTER sov ADIGETTS VID FRÅGA 1 320.1. KLMIA I;.H;.::Tø.sj VID v1\.:-“.-I_I L157: ;_.:_ DIGHET OAVSETTVAR FASTIGHETEN (SAFUÅLLIGHETEH, GEP*NSAHHETSANLÃGGNINuw 2. ) AP. BELAGZN (s x nksaakcmsu?

:Jen _ ___C|J_a_____--__-____-__-__

0: svaret är ja motiveras svaret närmare:

1 T ex för att ajourhålla eget arbetsregister l ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k aggregerade data)

C. ÅTGÄRDER

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRÅGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? 1. Fastighetsrättsliga åtgärder (åtgärder som äger eller har Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida ägt betydelse för fastighe- behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer tens bestånd eller omfatt- längst ned på sidan) ning med uppgift om art, t ex avstyckning, sammanläggning, datum för registrering Samtliga uppgifter behövs i fastighetsregistret samt

aktbeteckning) -1 Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FRÅGA 2: HUR ANGELÄGNA AR DE UPPGIFTER som ANGETTS VID FRÅGA 1? Avskild mark (uppgift om fastighet eller del av fastighet som av- Uppgifterna nr . . . . . . . . Uppgifterna nr . . . . . . . . :I är mycket angelägna [::] är angelägna skilts)

Senaste avstyckning .-1 Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna

(datum för senaste avstyck- FRÅGA 5: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA1 REDAN NU? ning från fastigheten)

Tekniska åtgärder

:ha

(utredning, mätningstekniska undersökningar 0 dyl) ::] Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, Nybyggnadskarta nämligen om cirka . . . . . år (anmärkning om att nybyggnadskarta är upprättad för FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTSLÄMNAREN EGETREGISTER ÖVER DE UPPGIFTER sou ANGETTS VID FRÅGA 17 fastigheten)

:lJe:i.-_-_--_-_DJs

Om svaret är ja anges varifrån och på vilket-aätt dppgifterng inhidtad?

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning pl omstående sida

c. ÅTGÄRDER (forts) 8

mAGA : P” A VILKET ELLERVI ma: AV r. D E AN owsclcnigs ATT 13530! ( KULL s HOVF* ILLGAJG ILL 0= 1= 1 *s s z ., 7 z r g u?? GI R n 5.:.: _ means v10 FRAGA 1 ocn HUR orm EFTERFRAGAS UPPGIFTERNA?

a) b) PÅ VTLKET ELLERVILKA SÄTT BEEIÖVS TILL- ?HYR OFTA BEIHÖVS TILLGÃNG TILL UPFGIVPEFJJL_ PÃ DET ELLER?TE SPÅTT SOV GÅNGTILL UPPGIFTERJJA? MAPJJERATS UNDER a)? (Tillampligñ/tilláspliea alternativ krysszarkeras) (Tinänpligñ/ünänpliga alternativ Flera gång- Iiágon gång Ilågor. gång :lågor: gázxg *ligan g :g krysåmarkeras) er per dag per dag i veckan i månader. 0: åren

j Muntligt. per telefon F-l Ja j Ja -1 Ja -1 Ja j Ja skriftligen efter beställj ning i varje särskilt fall j Ja j Ja j Ja j Ja

skriftligen i form av regel- 1 j bundna aviseringar om andringar j Ja j Ja j Ja j Ja “ skriftligen efter állákg i g form av särskilda anstallningar Ja Ja Ja j j j j På magnetband efter beställ-

-I ning i varje särskilt fall .-1 Ja j Ja j Ja.

På magnetbami i form av regel- 1 bundna aviseringar om ändringar Ja Ja Ja

-1 j j j

På magnetband efter beställning 2 j i form av särskilda sammanställningar -l Ja j Ja -I Ja

1 Genom egen bildskärzsterzinel j J.: j Ja j Ja j Ja j Ja

j Genom egen skrivande terminal .-1 Ja -l Ja j Ja. j Ja -I Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

_FRÃGA 6: EIILIGT ?TJ 0.:; EN AVSLUTATS VECKAN OCH E). MI. rn- i; o.. : ._ (jfr 19 kap 5°§ 1 t JB ochnl? 5 3 s_t expeditionskungorelse S ). . ;mms KRAV PA AKTUALITET ?KAR om GALLER DE UPPGIFTER son: AIJGETTS VID F

;ha Il 5773:31: år Kejjzoñvâas _åvaret- närmare:

FRÅGA 7: ;gruvan i. AT v1 L r. 01mm om: TT VAR FASTI

3.” -_ _ _DJ3_------_--_-_--____-

Om svaxTet .år j-a motiver-.as :varat närmare:

1 I ex för att ajourhålla eget arbetsregister 2 T ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k aggregerade data)

D. HISTORISKA UPPGIFTER

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRÅGA l: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? 1. Fastighetens tidigare registerbeteckningar Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer Datum för omregistrering längst ned på sidan) Uppgifter om ej längre existerande fastigheter, (avseende t ex identifie- Samtliga uppgifter behövs ::] ringsuppgifter mm, omfångoch lägesuppgifter samt åt- Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . gärdsuppgifter (inklusive FRÅGA 2: HUR ANOELÄGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRAGA 1?

arkivaktsbeteckning) enligt A-C ovan) Uppgifterna nr . . . .. ... Uppgifterna nr . . . . . . . . :J ar mycket angelägna Ej är angelägna Registerbeteckning på fastighet i vilken ej längre -T Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna existerande fastighet upp- FRÅGA å: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA l REDAN NU? gått

Uppgift om alla tidigare

lagfarna ägare :ln

(hänvisning till inskrivningsakt) ::] Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, nämligen om cirka . . . . . år Uppgift om ej längre gällande inskrivningar mm FRÅGA EGETREGISTER ÖVER DE UPPGIFTER son t 4: FOR UPPGIFTSLÄENAREN (genom hänvisning till in- ANGETTS vn) FRAGA 1? skrivningsakt beträffande ej längre gällande beslut eller Ja

E Nej

anteckningar i inskrivnings- Om svaret är ja oeh på vi1ket-aätt

anges vgrifrån Gppglftern; xänäélaá?

ärende)

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på oletående sida

D. HISTORISKA UPPGIFTER (forts) 10

FRÅGA å: PÅ VILKET ELLE?VILKA Al NEDAII FORTECWAQE SÄTT EEIIÖVS (SKULLE BEHOVAS) TILLGÃNG TILL DF, UPPGIFTER S024. AISGETTS VID FRÅGA 1 OCH l-IUR OFTA EFTERFRAGAS UPPGIFPERNA?

a) b) PÅ VILKET ELLERVILKA sim* BEHOVS TILL- EUR orm BEHÖVS TILLGÃNG TILL IIPPGIFTERNA PÅ om ELLERm: sm son GÅNGTILL UPPGIFTERIGA? MARKERATS UNDER a)? (Tillempligt/tillänpliga alternativ kryzsmarxeras) (TiHäWPUEt/tinámf/“liga altelmati Flera gång- Någon gäng Någon gång :lägen gång :Iågon gång KPYSSMTKEPaS) er per dag per dag i veckan i månaden om året

L] Muntligt per telefon -I Ja j Ja .-1 Ja j Ja j .Ia

skriftligen efter beställj ning i varje särskilt fall Ja Ja Ja Ja

I j -I j

skriftligen i form av regel- 1

j bundna aviseringar om ändringar j Ja -1 Ja -1 Ja -1 Ja

skriftligen efter bestallning i 2 j form av särskilda sazsanstallningar Ja Ja Ja

.-1 j j

Pâ magnetband efter “bestall- .. ning i varje särskilt fall j Ja .Ia Ja

-l -I

På magnetband i for: av regel- 1

bundna aviseringar en ändringar -l Ja Ja Ja. j -l

På magnetband efter beställning 2

-l i form av särskilda sammanställningar j Ja l Ja j Ja

.I Genom egen bildsl-;ärnsterzinal j Ja. j Ja j Ja j Ja j Ja

Genom egen skrivande terminal Ja j Ja j Ja :I Ja j Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

i _ÅGA : GISWJRIIIG I FASTIGHITS IJ?

:CÃÅFT ( fr: 19 kap 3 § :t 1931. . :C VECKAI! OCH I. L TILL. .IEAR-KLAS INOM TVÅ IECKOR ?WMI D (jfr 19 kap 567; 1 st .rs och_ 17 f; 3 st expeditionskungörelsen) TILLGODOSW .. HET ns mv m AKIJALITET IIAR DET GALLER m: LYPPGIFTFR som ANGETTS VID man 1?

DN3J____________________

J58 m :Ear-tat ?är Kej-BOÃVeT-asTaVaret-nârmare:

FRÅGA 1: ;arg-bra »TM ATT ns: UPPGIFTER_ som møcsws *rm raw 1 sqLL 167W I§Ck{L\TA§“_ VID mmrT 5- .- DIGHET ons-LJ mm FASTIGrETLN (SAX-YHALLIGEHLTEIG, GEMIENSMLMJTSAIEAGGEIIIE ) AR 35mm: (s k nksámmscr

Den _ _ _GJ3-____--__-_----__-__

Om svar-et är ja motiveras :varat närmare:

1 T ex för att ajourhálla eget arbetsregister T ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (9 k aggregat-ade data)

E. SAMFÄLLIGHETSUPPGIFTER 11

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRAGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? 1. Officiell registerbeteckning bokstäverna Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida (kommun, trakt, behover 1 så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer s eller fs och enhetsnum- längst ned på sidan) mer)

Samfällighetens totalareal

:I Samtliga uppgifter behövs

Centralpunktskoordinater Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hörnpunktskoordinater FRÅGA 2: HUR ANGELÃGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1? Beteckning på registerkartblad varpå samfälligheten finns redovisad Uppgifterna nr . __ . . . Uppgifterna nr . . . . . . . .

3 ar mycket angelägna ar angelagna

Åtgärder beträffande samj Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna fälligheten och FRÅGA å: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1 REDAN NU? (fastighetsrättsliga tekniska åtgärder enligt C ovan)

:Ja

Samfällighetens art (väg, fiske osv) j NEJ, UPPSifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, nämligen om cirka . . . . . år Delägande fastigheter

Andelstal för delägande FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTsLÄnNAREN EGETREGISTER ÖVER DE UPPGIFTER son ANGETTS VID FRÅGA1? fastigheter Särskild förvaltning

(uppgift om att samfällig- 34m.- .- _ -Du

Om svaret a; ja ange; varifrån och på vil§et-sätt dppglftern: lnhidtaa: heten är ställd under särskild förvaltning)

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på onstlando rida

E. SAMFÃLLIGHETSUPPGIFTER (forts) 12

FRÅGAQ: FÃ VILKET ELLERVILKA AV HEDAN FORTECKEAQE SÄTT BEHOVS (SKULLEBEHOVAS) TILLGÄNG TILL DE UPPGIFTER so: ANGETTS VID FRAGA 1 OCH HUROFTA EFTERFRAGAS UPPGIFTERNA?

a) b) PÅ VILKET ELLERVILKA SÄTT BEHÖVS TILL- HUR OFTA BEHÖVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERNA PÅ DET ELLERDE SÄTT SOM GÅNGTILL UPPGIFTERNA? MARKERATS UNDERa)? (Tillämpligt/tillämpliga alternativ kryssnarkera:\ (T111ä“Pli5t/tillämpliga alt°“atiV Flera gång- Någon gång Någon gång Någon gång Sågen gång kTY5SmaTk9T33) er per dag per dag i veckan i månaden ca året

Muntligt per telefon __1 Ja .-1 Ja Ja Ja -1 Ja

Skriftligen efter beställning i varje särskilt fall Ja Ja Ja

__] Ja __1

Skriftligen i form av regel- 1

bundna aviseringar om ändringar __] Ja Ja Ja -1 Ja

Skriftligen efter beställning i 2 form av särskilda sammanställningar Ja Ja Ja ]

__l__l_J_J_l_l_l,.J_l

g_.I__l_J_l._J_J._l_I_J

På magnetband efter beställning i varje särskilt fall Ja Ja Ja

“-1

_IJJJJJJJJ

På magnetband i form av regel- 1 bundna aviseringar om ändringar Ja Ja Ja

“-1

På magnetband efter beställning 2 i form av särskilda sammanställningar Ja Ja __] Ja

Genom egen bildskärmsterminal -1 Ja -1 Ja Ja Ja -1 Ja

L-1

Genom egen skrivande terminal Ja Ja Ja

__] Ja .-1

annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

FRÅGA6: -HLIGT IM GALLAXDE REGLER SKALLT ISTRLEIIG I FACTI- 1 EN AVSLUTATS OCH WHUHT LAGA KRAFT(jfr 19 kap 3 § 1 2 L GSQAG . CKAN OCH EXPEDITIGN SKALLTILLHANDAHÃLLAS IHCM TVÅ VECKOR FRA. - Ä DAG DA AREHDET B jfr 19 kap 5_§ 1 st JB och 17 § 3 st expeditionskungörelsen). TILLGODOSLR NU NAMNDA REG HETENSKRAV PA AKTUALITET NAR DETGALLERDE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1?

Ja

:gl

[:] N33 _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ __ _ svar-et ?ir :Te j-mot-ivâaa ?vare t_ närmare:

FRÅGA 7: KRÄVERVERKSAHETEN ATT DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1 SKALLPCCNA VID VALFRI ILHÃPWA§ DIGHET OAVSETT VAR FASTIGHETEN (SAHFALLIGHETEN, GEHENSAHHETSAHLAGGNINGEN) AR BELAGEN(s k riksátkozct

:lm Elaa __

Om svaret är ja motiveras svaret närmare:

1 T ex för att ajourhålla eget arbetsregister

T ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k aggregerade data)

F. RÄTTIGHETER 13

FÖRTECKNING AV REGI STERINNEHÅLL FRÅGOR FRÅGA l: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? l. Officialservitut (enligt t ex byggnadslagen, Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida fastighetsbildningslagen, behöver i så. fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer längst ned på sidan) expropriationslagen) Avtalsservitut som inskrivits

:I Samtliga uppgifter behövs

Servitutets ändamål

el dyl) FRÅGA 2: HUR ANGELÅGNA AR DE UPPGIFTER SOMANGETTS VID FRÅGAl?

Officialnyttjanderätt (enligt t ex byggnadslagen, Uppgifterna nr . . . . . .. . Uppgifterna nr . . . . . . . . E:] är mycket angelägna |E:] är angelägna expropriationslagen)

Avtalsnyttjanderätt som l Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna

inskrivits FRÅGA f: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA l REDAN NU?

Nyttjanderättens ändamål (jordbruksarrende,

båtplats,:] J a

vattenhämtning 0 dyl)

Medlemskap i vägförening j Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, nämligen om cirka . . . . . år Deltagande i gemensamhetsanläggning EGET REGISTER ÖVER DE UPPGIFTER SOM FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTSLÃMNAREN ANGETTS VID FRÅGA1? Ledningsrätt Rätt till elektrisk kraft Ja

j_Ne_l_______

Om svaret. är ja anges varifrån OCT: på viliet-aâét u-ppgiftern; inhämtas?

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på omstående sida

F. RÄTTIGHETER (forts) T4

FRÅGA5: PÃ VILKET ELLER VILKA AV NEDAN FÖRTECICNADE sim BEHOVS (SKULLE BEHÖVAS) TILLGANG TILL DL UPPGIFTER som l mcamrs VID FRÅGA 1 ocn HUR orm EFTERFRÃGAS UPPGIFTERNA?

a) b) PÅ VILKET RLER VILKA SÄTT BEIHÖVS TILL- HUR OFTA BEHÖVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERNA PÅ. DET ELLER DE SÄTT SOM GÅNG TILL UPPGIFTERNA? HARJCERATS UNDER a)? (Tillämplig/tillämpliga alternativ krg/ssmarkeras) ä: (Tillämpligt/tinämpliga alternativ Flera gång- Någon gång Någon gång Ziågon gång ?Iágon gång küwsmarkeras) er per dag per dag i veckan i månaden 0:: âret

-l Muntligt per telefon -l Ja :I Ja _1 Ja .TI Ja j Ja

skriftligen efter beställ- -I ning i varje särskilt fall Ja Ja Ja. Ja

j j j -l

skriftligen i form av regel- 1

.-1 bundna aviseringar om ändringar :I Ja _ll Ja -I Ja -1 Ja

skriftligen efter beställning i

j form av särskilda sammanställningar j Ja -l Ja

_TI Ja På, magnetband efter beställ-

-T ning i varje särskilt fall j Ja Ja Ja

-1 _]

På magnettand i form av regel- 1 j bundna aviseringar om ändringar j Ja Ja Ja

j -l

På magnetband efter beställning 2 .-1 i form av särskilda sammanställningar -I Ja j Ja. j .Ia

j Genom egen bildskärmsterminal -l Ja j Ja _l Ja j Ja j Ja

-l Genom egen skrivande terminal j Ja. -I Ja j Ja j Ja j Ja

Pa annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

HTÃGÅ 62 EIJLICT :T7 GtlLL/-ÅTDÃ TEGLTI SKALL ÃGIÖTV :IG I FILSTIGHFWTT EN AVSLUTÄTS OCH VJÃÖÃIT Lf-.GA - VJK/ir? (gjfr 19 kap 3 “ä St Q 4 VECKJLN OCH EXPKDITIOL SKALL TILLFJTPHJAPUELÅS IfiOM TVÅ VE . DEU DAG DÅ ;XP r t? BA (jfr 19 kap S°§ l st .T3 och__17 5 3 st expeditionskungörelsen). TILLGODOS§R H1! IIAI-L TDA HETENS KRAV PA AKTUALITET NÄR DET GALLER DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA I?

BNej

:Ja

_ __ -__ _ m s-varlt Tar :Te j-:Ãiot-ivâasçssvaret- närmare:

FRÅGA 7: KRÄXTER ViäKñnkf-YEETLVW ATT DE UPPGIFTERHSOI-f AIIGETTS VID PWLÅGA 1 SKALL KLT-Ti/k VID VALFIII REGIST ITIHÅHTA§ DIGHET OAVSETT VA): FASTIGHETER (SAI-IIFALLIGIPETEN, GEf-ENSAFIHETSAITLAGGIIIIJGETI) AR BELAGEN (s k riksåtkomstH

:hy __ _-_I:I»L-›_____--__-____--_-__

Om svar-et är ja motiveras :var-et närmare:

T ex för att ajourhålla eget arbetsregister T ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k aggregerade data)

G. PLANER OCH BESTÄMMELSER 15

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÃLL FRÅGOR FRAGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? l. Planer som berör registerenheten behövs inte alls (övriga frågor på Henna och nästa sida mm) Uppgifterna (stadsplan, byggnadsplan benover 1 så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer langst ned på sidan) Markanvändnings- eller bebyggelsereglerande bestämmelser som berör registeren-

heten :l Samtliga uppgifter behövs

(enligt t ex vattenlagen, Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . lagen om fornminnen, bygg- SOM ANGETTS VID FRÅGA 1? FRAGA 2: HUR ANGELÃGNA AR DE UPPGIFTER nadslagen, lagen om byggnadsminnen, naturvårdslagen, väglagen, jaktlagen, Uppgifterna nr . . . . . . . . H Uppgifterna nr . . . . . . . . :I ar mycket angelägna CJ är angelägna lagen om fiskevårdsområden, miljöskyddslagen, gruvla-

i Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna

gen, skogsvårdslagen) SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1 REDAN NU? FRÅGA 5: BEHÖVS Skyldighet för ägare av fastighet att erlägga gatu-

marksersättning eller gatu- :ha

byggnadskostnadsbidrag enligt byggnadslagen och huru- ::] Nej, “PP%ifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, vida sådan skyldighet är nämligen om cirka . . . . . år fullgjord FRÅGA4: rön UPPGIFTSLÄENAREN EGET REGISTER övmn DE UPPGIFTER son Skyldighet för fastigheten ANGETTS VID FRAGA 1? att erlägga engångsavgift enligt lagen om allmänna

:l_“°J__--- _ -De

vatten- och avloppsanlägg- Om svaret är ja ange; varifrån och på vilket-aäft Eppálftern; inhämlaá? ningar och huruvida sådan skyldighet är fullgjord

Undantag från nybyggnadsförbud

Ersättningsbeslut (enligt t ex byggnadslagen, naturvårdslagen, expropriationslagen) Uppgift om att fornlämning finns på fastigheten Uppgift om att byggnadsminne finns på fastigheten

Pågående planarbete (beslut om ändring eller upprättan- Övriga kommentarer till fråga l - 4: de av plan)

Fortsättning på omstående sida

G. PLANER OCH BESTÄMMELSER (forts) 16

FRÅGA å: PÅ VILKET ELLER VILKA M TIEDAZJ FOHTECICIAQE SÄTT BEHOVS (SKULLE BEÃIÖWXS) TILLGÃNG TILL UL UNÖ-“J-IVEZJR :OH ANGETTS VID FRA-GA l OCH HIIR OFTA EHERFRAGAS UPPGIFTEPJJA?

a) b) PÃ VILKET ELLER VILKA särw BEHÖVS TILL- HUR OFTA BEHOVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERNA PÃ var LLER na SÄTT son GÅNG TILL UPPGIFTERHA? MARKERATS UEDER a)? (Tilllnpligt/tillaäpliga alternativ kryssmarkeras (Tinhpligt/tinhpliga alternativ Flera gång- ?lägen gång Någon gång någon gång ?Sågs-za gång KTYSSWEPKGTN) er per dag per dag i veckan i måxtaden 0.11 året

Muntligt per telefon j Ja .-1 Ja -l Ja j Ja t] Ja

skriftligen efter beställning i varje särskilt fall Ja Ja

j -l I j Ja .-1 Ja

skriftligen i form av regel- 1 j bundna aviseringar -rm ändringar j Ja Ja -l Ja Ja .I skriftligen efter teställir-^ i y -I form av särskilda SL1:a..“S.3.ll..1.12=.P Ja Ja Ja

.-1 j j

På magnetband efter beställning i varje särskilt fall j Ja Ja Ja

j -l

På magnetband i for: av regel- 1 j bundna aviseringar o: ändringar Je Ja Ju

j 1 -l

På magnetband efter beställning 2 j i form av särskilda sammanställningar .-1 Ja -1 Ja hu] Ja.

Genom acer: bilddcärmrter-:irxal -1 Ja j Ja .-1 Ja j Ja j Ja 4

Genom egen skrivande terminal Ja

j j __LJa j Ja Ja j Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

FRÅGA 6: EYLIGT 2: GÅ; _ “Tre I ras? c› GIS”“” EN AVSLUTATS (Jfr 17 kan 7, y VECKAN 005 L :ÄI7I0; , TIL; mAHÅLLLs Iñoñ Tv” v ?nån D . (jfr 19 kap 551; l s: JB ac 17 ä 3 ;t expeditionskungörelsen). TILLGOD . .v m.. , _ __ ,L24- HTENS KRAV PA AKTUALITET HAR 05? GALLER DE UPPGIFTER som ANGETTS VID FRÅGA1?

Ja

:gg

_ [:] Ngj _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ m s-vax-et år nej-moü veras-åváre t. närmare:

EEÅGA 2: KRÄVER N DIGHET »AR FASTIGluTE§

:Hei _ _E|»E-__________-_____-__

Om svaret är ja motiveras svaret närmare:

1 I ex för att ajourhålla eget arbetsregister

T ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fantigbeter (s k aggregerade data)

H. TAXERINGSUPPGIFTER 17

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRAGA l: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAHHETEN? 1. Fastighetens beskattningsnatur Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida (jordbruksfastighet eller behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer annan längst ned på sidan) fastighet) Taxeringsvärde

I taxeringsvärdet ingående :I Samtliga uppgifter behövs

byggnadsvärde

jFöljandeuppgifterbehövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Redovisning av de värdeen- FRAGA 2: HUR ANGELAGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1? heter som taxeringsenheten består av Uppgifterna nr . . . . . .. . Uppgifterna nr . . . . . . . . Värdet på varje värdeenhet :J är mycket angelägna E:] är angelägna Uppgift huruvida fastighet-

i Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna

en ligger inom tätort eller FRÅGA 3: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER son ANGETTS VID FRÅGA1 REDAN NU? ej Taxeringsenhetens samman-

sättning :ha

(uppgift om t ex taxeringsenheten består av en eller j Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, flera hela fastigheter, ut- nämligen om cirka . . . . . år görs av gemensamhetsanläggning eller består av hus på FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTSLÄUNAREN EGET REGISTER ÖVER ns UPPGIFTER sou ANGETTS VID FRAGA 17 ofri grund)

Typ av taxeringsenhet

småhus- 33e: ___-_ -Che

(industrifastighet, Om svaret är ja anges varifrån och på vilketlätt u-ppgiftern: inhämtas? fastighet, hyreshusfastighet exploateringsfastighet osv)

Fastighetens ägare enligt fastighetslängden (namn, personnumer, organisationsnummer, adress) 10. Ägare till hus på ofri grund (namn, personnumer, organisationsnummer, adress)

Övriga kommentarer till fråga l - 4:

Fortsättning på omstående sida

H. TAXERINGSUPPGIFTER (forts) 18

FRÅGA 5: PÄ VILKET ELLEg VILKA AV TJEDAN Tomscxcrmpr: SÄTTBEl-idvs (SKULLE BEHÖVAS) TILLGÃNG TILL os UPPGIFTER som ANGETTS VID FRAGA 1 ocn mm 01m. EPTERFRAGAS UPPGIFTERNA?

a) b) PÅ VILKET ELLER VILKA SÄTTBEHÖVS TILL- HUR OFTA BEHOVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERNA PÃ DET ELLER DE SÄTTSOM GÅNG TILL UPPGIFTERNA? MARKERATS LTEIDER a)? (Tillämplig/tillämpliga alternativ kryssmarkeras) (Tillämpligt/ti11ä“P1i3a alternativ Flera gång- Någon gång Någon gång någon gång Någon gång KPYSSWBPKEPBS) er per dag per dag i veckan i månaden om året

j Muntligt per telefon j Ja j Ja j Ja j Ja j Ja skriftligen efter beställ-

-l ning i varje särskilf fall .Ia Ja Ja Ja

-l -I j .I

skriftligen i form av regel- 1

p] bundna aviseringar om ändringar .-1 Ja -1 Ja :I Ja -1 Ja

skriftligen efter beställning i

-l form av särskilda sammanställningar -1 Ja j Ja Ja

j På magnetband efter beställ-

.I ning i varje särskilt fall j Ja Ja Ja

-1 -l

På magnetband i form av regel- 1 bundna aviseringar om ändringar Ja Ja Ja

-l I j j

På magnetband efter beställning 2 j i form av särskilda sammanställningar j Ja j Ja -l Ja

1 Genom egen bildskärmsterminal _I Ja -1 Ja j Ja j Ja. L-I Ja

Genom egen skrivande terminal LT

j -1 Ja I Ja j Ja Ja j Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

IVRÃGA 6: ENLIGT m c;;L:..::L v a. vers Tzxc- I FASTIGH”“RGIST" EN AVSLUTATS om: - .IT L/.GA .marc (jfr 19 kap 3 “ä 1 st BEL). i: vscmz: ocn EJXPEDITICEI 521mm. TILLmTm/umLLAs 1:024. TvA vncscoa FRA_ DEU Dl-.G DÅ ÅRE DET Bl-HAIFLA ,_ . r (jfr 19 kap 5a§ 1 :t .m och,_17 § 3 ;t expeditionskungörelsen). TILLc-ouosgn m EIAZ-UFDA REGLE R VERKSAMmums mv PA AKTUALITEJT :m2 DET GALLLR DE UPPGIFTER som ANGETTS VID FRAGA 1?

_ElNgá_____________________

;Ja m åaåt är nej-Tzioüveaâx-asäváret- närmare:

FRAGA 7: nam: VERKSAILHITEZI AT? us JPPGIFTER__SOX-! AIEGETTS VID FRÅGA 1 SKALL man. :par-mas vmvALz-zu REGISTER??- DIGHET OAVSETT VARFASTIGHETER (sArcmLLlcrmTsrl, mansAMHETSAHLAGGNINGHN) AR BELAGEN (s k. riksåtkomsd?

:Iman _ _CI-Is_____;________-_--__

Om svazTet. år ja m-oti-vexâs svaret närmare:

1 T ex för att ajourhålla eget arbetsregister T ex sammanställningar av uppgifter avseende ett. flertal fastigheter (s k sggregerade data)

I. UPPGIFTER OM GEMENSAMHETSANLÄGGNING 19

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRÅGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? 1. Gemensamhetsanläggningens beteckning bokstäverna Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida

(kommun, trakt, :I behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer

ga och enhetsnummer) längst ned på sidan)

Länstillhörighet Anläggningens ändamål

:I Samtliga uppgifter behövs

(väg, parkeringsplats,

tvättstuga osv) _-1 Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FRAGA 2: HUR ANGELAGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA1? Samfällighetsförenings firma

Förrättning eller annan åtgärd enligt C ovan som be- Uppgifterna nr . . . . . _ i i Uppgifterna nr . . . . . . . . :I ar mycket angelägna ü är angelägna rört gemensamhetsanläggningen

-T Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna

i FRÅGA 3: BEHOVS SAMTLIGA UPPGIFTER son ANGETTS VID FRÅGA 1 REDAN NU? Deltagande fastigheter gemensamhetsanläggningen Rättigheter som berör ge-

:ha

mensamhetsanläggningen på register- ::] Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, Beteckningen kartblad nämligen om cirka , :oc: år på vilket gemensamhetsanläggningen finns redovisad FRÅGA ““' 4: FOR UPPGIFTSLÄUNAREN EGETREGISTER ÖVER DE UPPGIFTER son ANGETTS VID ERAGA1?

Ja

::3_hei _ _ _ _ _ _ _ E:)

Om svaret är ja ange; vdrifrån och på vi1ict-aätt dppgifterng inhänpaeç

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på omstående sida

I. UPPGIFTER OM GEMENSAMHETSANLÃGGNING (forts) 20

FRÅGA 5: PÅ VILKET sLLzg VILKA AV :mm: romscramçs SÄTT BEHOVS (SKILLE BEHÖVAS) TILLGÃJJG TILL m: UPPGIFTER som ANGETTS VID maa 1 OCH mm orm. EFTERFRAGAS UPPGIPPERNA?

a) b) PÅ VILKET ELLERVILKA SÄTT BEHÖVS TILL- HUR OFTA BEHÖVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERNA PÃ DET ELLER DE SÄTTSOM GÅNGTILL UPPGIFTERNA? MARKERATS UNDER a)? (Tillampligt/tillämpliga alternativ kryssrnarkeras) (Tillämplig/tillämpliga alternativ Flera gång- ?Sågen gång E-åågon gang Någon gång :lägen gång KTYSSWa-Tkeras) er per dag per dag i veckan i månaden o.: året

Muntligt per telefon -I Ja h] Ja -I Ja -I Ja. Lä] Ja.

skriftligen efter beställ-

_| ning i varje särskilt fall -I Ja Ja Ja Ja

j -J j ä skriftligen i form av regel- 1 3

P1 bundna aviseringar om ändringar j Ja -I Ja -l Ja -1 Ja

skriftligen efter beställning i 1

-1 form av särskilda sammanställningar .-1 Ja -I Ja Ja

j

På magnetband efter beställ- _ 1

.-1 ning i varje sämkilt fall j Ja Ja. i Ja

På magnetband i form av rogel- 1

1 bundna aviseringar om ändringar j Ja -1 Ja j Ja

På magnetband efter beställning 2 j i form av särskilda sammanställningar .-1 Ja j Ja, -1 Ja

Genom egen bildskärzsterrninal -l J.: j Ja j Ja j Ja j Ja

j Genom egen skrivande terminal j Ja j Ja j Ja j Ja j Ja På. annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

FRÅGA 6: ETlIC-T 2: .- . . _cmrzurzc- I FACTPG . EN AVSLUTATS m. .om ma.: 2- (jfr 19 kap 9, i -. r.. ). vzcm: 0011 EFGVLDITIOII 514m. TlLsrAäTDlCrüiLLAs IT20!! TIL: IE-ICKOR mm (jfr 19 kap 5°§ 1 st .ra ochul7 5 3 gt expeditionskungörelsen). TILLGODOSER :m 2: HETENS mv PA AKTUALITET ;mn DET GALLERns UPPGIFTER SOM ANGETTS VID man 1?

;il-Ta

EIN_ei______________________

åvaz-et är He _jäoñvâas _svaret- närmare:

FRÅGA 7: KJÃÃUTR VTQRECSAKHITEF? ATT DE LTPPGIFTERHS H AIJGETTE TID FPÅGA 1 SKALLKLKTAIITHiU-(T/XS VID VALFFI ?LBCISTZTQZETI- DIGILET OAVSETT VAR FASTIGHLFPEN (SAPTALLIGHETEPI, GEIIIEIJSAI-HETSAIFLAGGIIIIÃGBI) AR BELAGEN (s k riksåtkomstH

:led -_|:|J..a---__-----___--__-_-

Om svaret är ja :Totiveras svaret närmare:

1 T ex för att ajourhålla eget arbetsregister

P ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k aggregcrade data)

J. LAGFARTSUPPGIFTER 21

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRÅGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? 1. Lagfaren ägares namn 2. Uppgift om namnändring Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida (beträffande j besvaras; obs dock utrymmet. för kommentarer lagt-aren äga_

?åägårnådsââfäåaånte

re) 3. Lagfaren ägares personnummer/organisationsnummer j samtliga uppgifter behövs 4. La faren g ä ares g adress 5. Lagfaren ägares civilstånd FRÅGA 2: HUR ANGELAGNA AR DE UPPGIFTER son ANGETTS v10 mAGA 17

6. Uppgift om lagfaren ägares eventuella Omyndighet Uppgifterna nr . . . . . . . . Uppgifterna nr . . . . . . . . _ j är mycket angelägna är angelägna. 7. Uppgift om annan än lagfaren ägare som sökt lagfart I Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna (namn, personnummer/orga- FRÅGA3: BEIHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER son ANGETTS VID FRÅGA 1 REDANmn nisationsnummer och adress)

8. Datum för ansökan om senast :J Ja beviljad lagfart 9. Datum för beslut om senast :I Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, beviljad lagfart nämligen om cirka . . . . . år 10. Dag då lagfart söktes för- _ FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTSLÄMNAREN som REGISTER ÖVER DE UPPGIFTER sou Stå gången På fastigheten ANGETTS VID FRÅGA 1? 11. Art av senast lagfaret fång och

(köp, gåvaeldyl) :I_NGJ____ __ _ _ __ _D-Yf _ _ _ _ _ __ _ _

fångeshandlingens datum Om svaret. är ja anges varifrån och på vilket sätt uppgifterna inhämtas:

12. Senaste köpeskilling 13. Beslut om vilandeförklaring eller avslag av lagfartsansökan 14. Anteckning om förd talan beträffande fastigheten (t ex enligt 19 kap 20 § 1 st och 2 st, 19 kap 14 §, 17 §, 18 § och 20 § 3 st, 20 kap 14 § jordabalken, 7 § lagen om inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom, 12 § jordförvärvs- 1 agen) .. Ovriga kommentarer till fråga 1 - 4: 15. Myndighet som förvaltar staten tillhörig egendom

Fortsättning på onståendo sida.

J. LAGFARTSUPPGIFTER (forts) 22

FRÅGA 5: PÃ VILKET ELLEB VILKA AV NEDAN röarscnzugz sim nmovs (SKULLE BEHÖVAS) TILLGÃNG TILL m: Uppcmaø. 30:4 means v10 pmm 1 ocn HUR oem EFTERFRAGAS UPPGIFTERNA?

a) b) PÅ VILKET ELLER VILKA SÄTTBEHÖVS TILL- HUR OFTA BEIHÖVS TILLGÃNG TILL UPPGITTEIRNA PÃ DET ELLER DE SÄTT SCH GÅNGTILL UPPGIFTERNA? HARKERATS IRIDER3)? (Tillämplig/tillämpliga alternativ kryssazkera:) (Tiuämphåt/ünämpliga altemativ Flera gång- låágon gång :Sagan gång Någon gång liågon gång KPYSSV-arkeras) er per dag per dag 1 veckan i månaden or: âret

-I Muntligtjer telefon j Ja. -i Ja -1 Ja j Ja j Ja skriftligen efter beställ-

hl ning i varje särskilt fall -I Ja -I Ja -l Ja _| Ja

skriftligen i form av regel- 1 -1 bundna aviseringar cm ändringar j Ja Ja -1 Ja -I Je. skriftligen efter beställning i j form av särskilda sammanställningar j Ja Ja Ja

-l j

På mgnetband efter beställj ning i Iarje särskilt fall j Ja Ja j Ja j På magnetband i form av regel- 1 j bundna aviseringar om ändringar _I Ja -J Ja j Ja

Pâ. magnetband efter beställning 2 j i form av särskilda sammanställningar j Ja j Ja j Ja

j Genom egen bildskärmsterminal j Ja j Ja H Ja j Ja j Ja

j Genom egen skrivande terminal -1 Ja j Ja j Ja -l Ja j Ja

På amat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

FRÅGA 6: ENLIGT?FJ GÄLLANDE REGLER SKALL REGISTRERIIIG I FACTIGHFJTSRPIGIS ›J SIIAFAST I-TOJLIC-T ST EN AVSLUTATS OCH VIIITI-IIT LAGA KRAFT (jfr 19 kap 3 § l_ st FBU. _ l-l . IIGSDAQ SEZALL HALLJ . VECKAN OCH EXPFIDITIOII SKALLTILLHAÖTDAHALLAS INOM TVÅ VECKOR FRÅN G DA AREDET EEELLJwLA _., (jfr 19 kap Sf) l st JB och__17 E? 3 ?et expeditionskungörelsen). TILLGODOS§R EU LUwENDA REGLER VERK-CS H- HETENS KRAV PA AKTUALITET NAR DET GALLERDE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA l?

üNej

;Ja

m s-i/az-_et år nejTnotTiveç-as-svareçnärmare:

?RIGA 7: mm; VERKSAMHETEN ATT 01-: uppcrmsngsor-z ANGETTS v10 Amar, 1 SKALLmmm rpm-nns_ VID vmm REGISTEFJZETJ- DIGHETOAVSETT VAR msnaanran (sAMFALuGHzTEn, GEHENSAMHETSAIlLAC-GNIIJGEII) AR BELAGEL (s x riksåtkomsd?

31293_ __ _ ___|:]J3__-__--__-____-__-_-

Om svaret är 37a motiveras svaret närmare:

1 l ex för att ajourhålla eget arbetsregister I ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k segregerade data)

K. TOMTRÄTTSUPPGIFTER 23

FÖRTECKNING AV RECISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRAGA l: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? Uppgift om att tomträtt är inskriven i fastigheten Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer Upplåtelsedag längst ned på sidan) Datum för ansökan om inskrivning av tomträttsupplåtelsen jämte aktnummer ::] Samtliga uppgifter behövs Beslut om inskrivning av -] Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . tomträttsupplåtelse FRAGA 2: HUR ANGELAGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1? Ändamålet med upplåtelsen

Köpeskilling Uppgifterna nr . . . .. .. . Uppgifterna nr . . . . . . . . :J ar mycket angelägna E:] är angelägna Avgäldsbelopp j Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna Tidsperiod som avses i FRÅGA 3: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA1 REDAN NU? 13 kap lO 5 och 14 § jordabalken

Inskränkning som avses i jaa

2l kap 4 § jordabalken ::] Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behöva först på längre sikt, 10. Inskrivning av avtal som nämligen om cirka . . . . . år avses i 13 kap 21 § jordabalken FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTSLÄMNAREN EGET REGISTER ÖVER DE UPPGIFTER son ANGETTS VID FRAGA 1? ll. Uppsägning av tomträttsavtal Ja

::]_Uej_ __ _ _ _ _ __|::]

12. Anmälan som avses i 13 kap

Om svaret är ja anges vårifrån och på vilket-aätt Jbpélrtärnå inhäitasr

25 § jordabalken 13. Nedsättning av lösesumma

14. Tomträttshavare (namn, personnummerlorganisationsnummer och adress)

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på omstående ;ida

K. TOMTRÃTTSUPPGIFTER (forts) 24

FRÅGA å: PA VILKET ELLERJILKA AV NEDAH FCRTECYJSADE SÄTT BEHÖVS (SKULLE BEHÖVAS) TILLGAICG TILL DE UPPGuTEF SOM ANGETTS VID FPÃGA l OCH HUR OFTA EFPFRHUxGAS TJPPGIWEPNA?

a) b) PÄ VILET ELLERVILKA SÄTT BEHÖVS TILL- HUR OPPA BEHÖVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERHA Pà DET ELLERDE SÄTT SOM GÅNG TILL UPPGIFTERNA? MARKERATS UTIDER a)? (Tillämplig/tillämpliga alternativ krvsszarkera:) {T111ä”P1i5t/til1ämP1i3a alternativ Flera gång- Hågon gång Någon gång Någon gång Xågon gäng KYYSSI-âfkerâs) er per dag per dag i veckan i månaden o: året

Fu] Muntligt per telefon F-1 Ja .-1 Ja -1 Ja _-1 Ja .-1 Ja

skriftligen efter best/ål*j ning i varje särskilt fall Ja Ja Ja Ja j j j j Skriftligen i form av regel- 1

j bundna aviseringar om ändringar Ja. .-1 -Ta j Ja -l Ja

Skriftliga: efter beställning i p form av särskilda sammanställningar Ja Ja Ja

å .-1 1 7

Pâ magretband efter bestall-

FT ning i varje särskilt fall j Ja j Ja j Ja

På mrgnetband i form av regel- 1

j bundna aviseringar on ändringar I Ja -l Ja j Ja

På magnctband efter beställning 2

nn] i form av särskilda sammanställningar .-1 Ja l Ja __1 Ja

Genom egen bildskärmsterminal -1 Ja -l Ja .-1 Ja -1 Ja C4 ›_\

Genom egen skrivande terminal j Ja j Ja j Ja :I Ja

C FN annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga. 5:

535335: EXLIGT rm GALL. .A . _ .M ne I FA;TIGHET$FEGIST5 ü EN AVSLUTATF can vU.;I? LAGA kun?? (jfr 19 kan 3 g i st FEL). g VECKAN OCH EXFEDITIOH SKALLTILLHAImAlLUlAS IXOH TVA VECKOR FRA (jfr 19 kap saa 1 st JB och 17 § 3 st expeditionskungörelsen). TILLGODOSLR NU . .- HETENS KRAV PA AKTUALITET NAR DET GALLERns UPPGIFTER som ANGETTS VID FRAGA 1?

Ja

I I Nej

m svaret är nej motiveras svaret närmare:

?iTLÃVER VIRKSAK-METEZIZ ATT DE-l UPPGIFTERHSOI-l I-.EE TTS VID FRÅGA l SKALLlCuTs-TÃA IIIHAMTAS VID VALFRI RESIS - __ __ _ DIGiU-IT OINSETT VAR FASTIGEYEATBJ (SAIVIIFALLIGHETETI, GEMENSAHHETSANLAGGNIIJGEII) AR BELAGEN (s k riksåtkomst

jue;- Du __________ ___

Om svaret är ja motiveras svaret närmare:

1 I ex för att ajourhålla eget arbetsregister T ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k aggregerade data)

L. INTECKNINGAR MM 25

FÖRTECKNING AV RECISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRAGA1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? Intecknings kapitalbelopp Inskrivningens art Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida (t ex inskrivet servituts behover i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer längst ned på sidan) eller inskriven nyttjanderätts ändamål eller art) Datum för ansökan om

inteck-j samtliga uppginer behövs

ning eller inskrivning

Beslut om inteckning eller -1 Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . , . , . , , , ,

FRÅGA 2: HUR ANGELAGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1? inskrivning Uppgift om vilka fastigheter eller in- Uppgifterna nr . . . 4› .. .. . Uppgifterna nr . . . . . . . . inteckning :J ar mycket angelägna E:] är angelägna skrivning besvärar

Innehavare av pantbrev el- i Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna

ler vilandebevis FRÅGA2: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA1 REDAN NU? (namn och adress)

Inskrivningsåtgärder :] Ja (utsträckning, nedsättning, dödning, relaxation mm) Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, eller nämligen om cirka . . . . . år Utbyte av pantbrev vilandebevis “ FRÃGA 4: rön UPPGIFTSLÄUNAREN EGETREGISTER ÖVER ns UPPGIFTER sou om anmälan en- ANGETTS VID FRAGA 1? Anteckning ligt 2 § lagen om upphörande av inteckningsansvar i Nej _ _ _ _ Ja _ _ _ - - _ _ _ ::] .4 fastighet som bildats av Om svaret är ja anges varifrån och på vilket sätt uppgifterna inhämtas: samfälld mark 10. Anteckning om förhållanden som avses i 19 kap 14 §, l7 §, 18 § och 20 § 3 st jordabalken ll. Redovisning av inskrivningar och inteckningar i gällande företrädesordning 12. Sammanlagt inteckningsbelopp 13. Anteckning om förhållanden som enligt lag eller författning skall antecknas i fastighetsboken (t ex en- Övriga kommentarer till fråga 1 - 4: ligt 19 kap 14 §, 17 5, 18 §, 20 § jordabalken, 13 § lagen om byggnadsminnen, 70 § och ll3 § byggnadslagen)

Fortsättning på omstående sida

L. INTECKNINGAR M M (forts) 25

FRÅGA å: PÄ VILKET ELLERVILKA AV NEDAN EöRTEcKNAgE SÄTTBEHOVS (SKULLE BEHÖVAS) TILLGÃNG TILL DE UPPGIFTER 30:-: AIJGETTS m) FRAGA 1 ocn HUR orm EPPERFRAGAS UPPGIPPERNA?

a) b) PÅ VILKET ELLERVILKA SÄTTBmövs TILL- HUR orm BEIHÖVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERNA PÅ DET ELLERDE SÄTT :on GÅNG TILL UPPGIFTERNA? MRKERATS UNDER a)? (Tillampligt/tillämpliga alternativ krjzsszarkera:) (Tiuâmpligt/tinämpnga alternativ Flera gång- Någon gång Någon gång Någon gång :lägen gång kWS-“ima-keraü er per dag per dag i veckan i månaden om året

Muntligt per telefon j Ja j Ja :I Ja j Ja. j Ja skriftligen efter beställ-

_I ning i varje särskilt fall -l Ja Ja Ja Ja j j -l

skriftligen i form av regel- 1 -I bundna aviseringar om ändringar j Ja -I Ja -1 Ja. Ja -I skriftligen efter beställning i j form av särskilda sammanställningar Ja Ja

_| Ja. -l j

På magnetband efter beställ-

-I ning i varje särskilt fall -I Ja Ja Ja -I _]

På. magnetband i form av regel- 1

j bundna aviseringar om ändringar j Ja -l Ja Ja

j På magnetband efter beställning 2

b-l i form av särskilda sammanställningar -1 Ja j Ja -I Ja

-l Genom egen bildskärmsterminal j Ja -I Ja j Ja -l Ja j Ja

j Genom egen skrivande terminal Ja -l Ja -1 Ja Ja. j -l j Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

FRÅGA 6: EIILIGT :v: 9.457 Z-fOJLIGI EN AVSLUTATS OCH VUHNIT LAGA KPAFT (jfr 19 kap 3 § 1 st FEL). I osnmo SKALL HÅLLAC. VECKAN OCH EDEDITIOII SKALLTILLHANDAHÃLLAS INOM TVÃ VECKCR FRÅN DEN DAG DÅ ÄREXDET BEHAJTDLAD (jfr 19 kap 5°§ l st JB ochül7 § 3 _s_t expeditionskungörelsen). TILLGOIUOSIVJR HU NAMZIDI. REGLER EETENSKRAV PA AKTUALITET NAR DETGALLER DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRAGA l?

;La

ss-var-et _.DN_eJ_______________________

?är Ke jTmtTiVÃas-sva-ret- närmare:

FRÅGA Z: KRÅÃVER VIIÖÃSAIETPZII ATT DE UPPGIFTERNS0I4 ANGETTS VID FRÅGA 1 SKALL KTIIRCA IIIHħTAS VID VALI-RI FLEG13TFJ II DIGHEIT OAVSETT VAR FASTIGHETER! (SAMFALLIGIETEN, GElüINSAI-WTSANLAGGNITJGEN) AR BELAGEN (s k riksåtkomsU?

:ilsa _ __|:|J_a-__..____--___--__-__

Om svaret :är j-a motiveras svaret närmare:

1 l ex för att ajourhálla eget arbetsregister 2 I ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flerta fastigheter (s k aggregerade data)

M. UPPGIFT OM BEBYGGELSE 27

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRAGA 1; VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? G a 1. Redovisning av byggnader pa fastigheten - b h* t all s å å u ppg1 erna e avs in e ft ( övriga fr gor p denna och nästa sida (antal, typ! materlal mm) behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer ,_ . . längst ned på sidan) 2. Lagenhetsredov1sn1ng (antal lägenheter, typ av lägenheter, storlek, standard mm) j Samtliga uppgifter behövs

3. beskaffenhet och ut- t_ _.

Tekniek -1 nüjmme\Wng“we,nawvs,nr:_ _. __ __ ._ __ __ .

?Ustnlng FRÅGA2: HUR ANGELAGNA AR m: UPPGIFTER SOM ANGETTS v10 FRÅGA 1?

4. Ålder

5. Särskilt Uppgifterna m . . . . . - . . Uppgifterna m* . . . . - . . . bevaringsvärde j ar mycket angelägna är angelägna (byggnadsminne, kulturhistoriskt värde mm) j Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna FRÅGA 3: BEHOVS SAMTLIGA UPPGIFTER son ANGETTS VID FRÅGA 1 12mm mn n_ Redovisning av anläggningar (broar, bryggor, idrottsplatser mm) :J Ja

j Nej, uppgifterna m . . . . . . . . . behövs först på limgre sikt, nämligen om cirka . . . . . år

FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTSLÄUNAREN EGETREGISTER ÖVER DE UPPGIFTER som ANGETTS VID mer 1?

:|Jeo__-.__ -- -DJs

Om svaret är ja anges vgrifrån och på vi1ket-aätt nnpéltterng inhämtaå?

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på omstående aids

- M. UPPGIFTER OM BEBYGGELSE (forts) 28

FRÅGA 2: PÅ VILKET ELLEQVILKA AV NEDAN IORTEMJAQE sm* Bmovs (SKIILLE BEHÖVAS) TILLGAJIG TILL DEI HHC-EFTER :oz: ANGETTS VID FRAGA 1 OCH HUR orm EFTEEFRAGAS UPPGIFTERIJA?

a) b) PÅ VILKET ELLERVILKA SÄTT BEHÖVS TILL- HUR OFTA BEHÖVS TILLGÃNG TILL UPPGIFTERNA PÃ DET ELLERDE SÄTT COM GÅNG TILL UPPGIFTERHA? MARKERATS UNDER a)? (Tillampligt/tillämpliga alternativ kr k (Tillämpligt/tillámpliga alternativ men gång_ rágon gång ;ågon gång någon gång kTY53m3PkeT35) er per dag per dag i veckan i månaden

_] Muntligt per telefon j Ja j Ja -l .Ia j Ja. j Ja

Skriftligen efter beställning i varje särskilt. fall Ja Ja Ja Ja

j j j .-1

Skriftligen i form av regel- 1

-I bundna aviseringar om ändringar __1 Ja _-1 Ja __] Ja .-1 Ja

\ skriftligen efter beställning i

-T form av särskilda 5anma1stállningar .-1 Ja Ja __] Ja *-1

På magnetband efter bestall-

-I ning i varje särskilt fall _ -1 Ja Ja __] Ja “-1

På magnetband i form av regel- 1 j bundna aviseringar om ändringar j Ja. j Ja. Ja j På magnetband efter beställning 2

i form av särskilda sammanställningar -1 Ja l Ja _-1 Ja

-l Genom egen bildskärmsterminal -l Ja -l Ja R1 Ja j Ja j Ja

.-1 L_1 L-1

Genom egen skrivande terminal Ja -1 Ja _-1 Ja Ja Ja -1

Pâ. annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

FRÅGA 6: ENLIGT :ru GALLAIIDL REGLLR SKALL“JGISTRZRIIJG I man SREGIS ZARAETT EN AVSLUTATS OCH VUTTNIT LACA 10m P (gin 19 kap 3 9 i st PBL). _ IV I: V VECKAN ocn EXPEDITIOIJ SKALLTILLHANDAELLLLAS 150m ?VA vscxon DEN DAG DA (jfr 19 kap 5_§ 1 st JB och__17 § 3 st cxpeditionskungörelsen). TILLGODOSER ?EU ; HETENS KRAV PA AKTUALITET NAR DET GALLER m: UPPGIFTER som ANGETTS VID FRAGA 1?

Ja

I Nej

m svaret är nej motiveras svaret närmare:

FRÅGA 7: mmm: VERKSAI-üETI-JII ATT ns UPPGIFTERHSOt-ä A3: ETTS VID FRÅGA ,FT , . . . . . .._... 1 SKALLregn Iznizurmsj VID HLR-LT .› DIGHET OAVSETT VAR FASTIGHIETI-IIS (sAImALLIGHLTLn, GEMEI-ISALIKETSAIILAGGIIINGEN) AR samme-arr: (s k riksåtkc

Nes- U Ja

Om svaret är ja motiveras svaret närmare:

1 T ex för att ajourhâlla eget arbetsrcgiater

I ex sammanställningar av uppgifter avseende ett flertal fastigheter (s k segregerade data)

N. UPPGIFT OM MARKANVÄNDNING 29

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÅLL FRÅGOR FRAGA 1: VILKA AV VIDSTAENDE UPPGIFTER BEHOVS FOR VERKSAMHETEN? 1. Nuvarande markanvändning (bostad, grönområde m) Uppgifterna behövs inte alls (övriga frågor på denna och nästa sida 2. om tillåten mark- behöver i så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommencarer Uppgift längst ned på sidan) användning enligt planer, särskilda tillståndsbeslut eller förordnanden

:I Samtliga uppgifter behövs

Markbeskaffenhet

(terängmodell, geologiska __1 Följande uppgifter behövs, nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

och geotekniska förhållan- FRÃGA 2: HUR ANGELAGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1? den mm)

Uppgifterna nr . . . . . . . . Uppgifterna nr . . . . . . . . I är mycket angelägna är angelagna

RUppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna FRÅGA 2: BEHÖVS SAMTLIGA UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRÅGA 1 REDAN NU?

:Ja

::] N93, Uppeifterna nr . . . . . . . . . behövs först på längre sikt, nämligen om cirka . . . . . år

FRÅGA 4: FÖR UPPGIFTSLÄUNAREN EGET REGISTER ÖVER ns UPPGIFTER sou ANGETTS VID FRAGA 1?

:l Nea _______|:jaa

Om svaret ä; ja anges varifrån och på vi1Ret-säit Jppáifterng iKnaáka5T

Övriga kommentarer till fråga 1 - 4:

Fortsättning på omstående sida

N. UPPGIFTER OM MARKANVÄNDNING (forts) 30

I FRÅGA5: PÃ VILKET ELLERVILKA AV :zz-:DAN FÖRTECICIAQE sim BEHOVS(SKULLEBEHÖVAS)TELGÃNGTILL n: IIPPGIFTEF.30:4 4 ANGETTS VID FRÅGA1 ocn HURorm EFTERFRAGAS UPPGIFTERNA?

a) b) PÅ VILKET ELLERVILKA SÄTTBEHÖVS TILL- HUROFTABEHÖVS TILLGÃNGTILL UPPGIFTERNA PÃ DETELLERDE SÄTTSOM GÅNGTILL UPPGIFTERNA? MARKERATS ?ITJDER a)? (Tillämplig/tillämpliga alternativ kryssmarkerae) (Tinüpligt/tinämpliga alternativ Flera gåág- Någon gång Någon gång :lågor: gång Ilágon gång KPYSSWUKGPBS) er per dag per dag i veckan i månaden 0:: året

_] Muntligt per telefon -l Ja -l Ja -I Ja. j Ja j Ja skriftligen efter beställ-

-I ning i varje särskilt nu Ja Ja Ja Ja

j -1 j -I

skriftligen i form av regel- 1 1 bundna aviseringar om ändringar j Ja j Ja j Ja. j Ja skriftligen efter beställning i 2 -I form av särskilda sammanställningar Ja .Ia Ja

-I j l

På magnetband efter beställ-

-l ning i varje särskilt fall -I Ja Ja Ja

-1 -I

På magnetband i form av regel- 1 j bundna aviseringar om ändringar j Ja j Ja Ja j På magrxetbaxxdefter beställning 2 j i form av särskilda sammanställningar _| Ja -I Ja 1 Ja

-I Genomegen bildskärmsterminal -J Ja j Ja j Ja -I Ja j Ja

.-1 Genomegen skrivande terminal j Ja j Ja j Ja j Ja j Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

FRÅGA6: ENLIGTUU GÄLLÅIIDEREWLECR TKALLÃEGICTIÃEKITÃG I FACTIGHFJTS EN AVSLUTATSOCHVIT: T LÅDArLRI-_YT 15 kap 3 *y st . _› CKANOCHEXPEDITIOTI SKALLTILLHANDI.XLLASIT70?!TVÅVECKORFRÅJIDEUDAGDAAF. :Jfr 19 kap 5°§ 1 :t J33och__l7 D 3 §t expeditionskungörelsen). TILLGODOSER 3.J KETENSIGUXV PA AKTUALITETNARDETGALLERDE ITPPGIFTEÃR SOMANGETTS VTDFRÅGAl?

|:|Iw_ga_____________________

än s-vaz-et?är :Tej-uaotriväas _svaret-närmare:

FRÅGAZ: KRÄW/ER VERKS/U-T .TFHATT DE UPPGIFTERNSOE-i ANGETTS VID FRÅGAl SKALLKLWNAIIJDTT-ZT/W VID VALFPI REGIST E DIGHETOAVSETTVARFASTIGHETEN (SAHFALLIGTHSTEXI, GEI-ENSAMHETSAITLAGGTIINGEN) AR BELAGEN(s k riksåtkom s t)?

31233_ _ __[:IJ3_____________--____.._

Omsvaret är ja motiveras svaret närmare:

1 I ex för att ajourhålla eget artetsregister l ex sammanställningar av uppgifter avseende ett fiertal fastigheter (s k aggregcrade data)

0. ÖVRIGA KRAV/UNSKEMÅL 31

FÖRTECKNING AV REGISTERINNEHÄLL FRÅGOR Följer-de andra uppgifter behövs (uppeif- FRÅGA 1; BEHÖVS ÄVEN ANDRA UPPGIFTER ÄN m: som ANGETTS UNDER A-N OVAN? “ terna numreras): Nej (övriga frågor på denna och nästa sida behöver 1 så fall inte besvaras; obs dock utrymmet för kommentarer längst ned på sidan)

-1 Ja, vidstående andra uppgifter behövs

FRÅGA 2: HUR ANGELÄGNA AR DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRAGA 1?

Uppgifterna nr . . . . . . . . Uppgifterna nr . . . . . . . .

är mycket angelägna l l är angelägna

1 Uppgifterna nr . . . . . . . . är mindre angelägna SAMTLIGA UPPGIFTER SOM AUEETTS VID FRAGA 1 REDAN NU? FRÅGA Q: BEHOVS

:Ja

I Nej, uppgifterna nr . . . . . . . . behövs först på längre sikt,

nämligen om cirka . . . . . . . . år UUÃÖA 4: FOR UPPGIFTSLAUNAREN EGET REGISTER OVER DE UPPGIFThR SÖK ANGETTS VID FRAGA 1?

jzlej__ __ Du

Om svaret är ja ange; varifrån-aan på vilEet Eat? uppgifterna inñämiasç

Övriga kommentarer till fråga l - 4:

Fortsättning på omstående sida

O. ÖVRIGA KRAV/ÖNSKEMÅL (forts) 32

FRÅGA 2: PÅ VILKET ELLEEVILKA AV SEDAN FQRTECKNAQE SÄXT EEHUVS (SKULLE BSHCVA3) TILLGAQU TILL DE U7?J{FTEL SSH AXGETTS VID FRAGA 1 OCH uxå DFTA EFTEHFRAGAS UFPGIFTEENA?

9) b) \ PÅ mmm ELLERVILKA sm BEHOVS ” TILL- GÅNG TILL UPPGIPTERNA? (Tillämpligt/tillämpliga alternativ Fler; gång_ [ågon gång gågon gårg 1 kTY$S5aFk9F35) er per dig per dag i vecka: |

Muntlint ner telefon __] Ja -1 Ja Ja

Skriftligen efter beställning i varje särskilt fall Ja C4 O

-I

Skriftligen i form av regel- 1

bundna aviseringar om andringar __1 Ja Ja

Skriftliga: efter tes°ll i:g i 3

_J__J._J_J_I_l

form av särskilda s tällningar Ja

På magnetband efter cestallning i varv särskilt fall

_JJJ_I_|__JJ_J_|

På magnetband i form av regel- 1 bundna aviseringar om ändringar Ja

PÅ magnetband efter beställning 2 i form av särskilda sammanställningar Ja

Genom egen bildskärzsterzinz. l Ja 5-4 p Ja

.-1 Genom egen skrivande terminal __] Ja l Ja Ja

På annat sätt, nämligen:

Övriga kommentarer till fråga 5:

måst.. 6: sparc? * “IEG I FAJTIGH“ 7 _ EN AVSLc;A; 5 19 kup 3 9 l _ VECKAH OCH EI _ .LL ._- TAHLLLAS TVA X CAOR P._ DUM EA” HA (jfr 19 kap 5°§ 1 sz JE och 17 § 3 st expedition-.;ngöre1:en). & nu . HETENSKRAV PA AKTUALITET HAR DET GALLER DE UPPGIFTER SOM ANGETTS VID FRAGA 1?

;J3-

m s-Gafet ?är .TejTnoür5as:xa.ret-nä;ma§e: BNjá_____________________

7: mixar-a va: 1 sr_ø.LL men IIIIiiJ-ZTAS VID vALra: i.. 1310321 omm AR EELÅGEII ETSAEILÄGGIJIIJGEJYJ) (s k riksåtko

Hej_

UJ3----_---_-__------_..

__ _ Om svaret är ia motiveras svaret nárzare:

1 T ex för aât ajourhálla eget arbetsregiscer

T ex samnunstállningar av :ppgifter avseende ett flertal fastigheter (5 k aggregercde data)

sou 1976:57 Bilaga 3 51

Bilaga 3 Användningen av fastighetsanknut-

na i olika verksamheter

uppgifter

Förutom berörda registermyndigheter finns ett stort antal olika verksamheter som använder fastighetsdata. Behovet av sådana data varierar givetvis mellan olika verksamheter. Den kartläggning FADAK genomfört hari första hand avsett verksamheter. som främst bedömts ha intresse av att utnyttja fastighetsdata och vilkas krav därför i forsta hand torde böra ligga till grund för frågan om hur registreringen av fastighetsdata skall ordnas i framtiden. l det följande redovisas översiktligt nämnda verksamheters behov när det gäller registerinnehåll. åtkomstmöjligheter m m. såsom detta enligt FADAKs uppfattning kommit till uttryck i kommitténs kartläggningsarbete.

1 Folkbokföring och beskattning

Folkbokföringens primära uppgift är att tillgodose samhällets behov av personuppgifter. För den löpande folkbokföringen kyrkobokföringen - svarar pastorsämbetena. Kyrkobokforing av en person skall ske i den församling och på den fastighet (taxeringsenhet). där personen är bosatt. Detta medför att pastorsämbetena måste ha tillgång till aktuella uppgifter om gällande fastighetsindelning. l beskattningssammanhang är det främst fastighetsbeskattningen som har behov av fastighetsdata. Till grund för fastighetsbeskattniitgen ligger fastighetstaxeringen, vid vilken i princip varje fastighet (taxeringsenhet) åsätts ett värde - taxeringsvärde. Detta värde bestäms med hjälp av olika uppgifter om fastighetens läge, köpeskilling, typ av bebyggelse osv. Sker ändringar i fastighetsindelningen är det därför nödvändigt att taxeringsmyndigheterna får kännedom om dessa förändringar. För att kunna beskatta rätt person och för att utifrån rådande marknadsvärde kunna fastställa taxeringsvärde behövs även uppgifter om fastighetsöverlåtelser. Såväl folkbokföringen som beskattningen får inom den nuvarande manuella verksamheten vid fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna författningsenligt regelbundna aviseringar om ändringar i fastighetsindelningen och äganderätten till fast egendom. Förutom de uppgifter som för närvarande aviseras till skattemyndigheterna torde beskattningsverksamheten ävenha ett visst behov av uppgifter om rättigheter eller rättsliga begränsningar som gäller för viss fastighet.

62 Bilaga 3

Aviseringen till folkbokförings- och skattemyndigheterna sker för närvarande skriftligt och kräver betydande manuella insatser. Det torde vara ett starkt önskemål att aviseringen från och in-

fastighetsregistreringen

skrivningsväsendet i stället sker på maskinläsbart medium (magnetband).

2 Kreditgivning

Vid belåning av fastigheter lämnas säkerhet genom att panträtt upplåts i berörd fastighet. Då ansökan om lån bedöms kontrolleras berörd fastighet ur kreditsäkerhetssynpunkt. Därvid krävs uppgifter ur fastighetsregister om tex areal, rättigheter. planer och bestämmelser. vilka berör fastigheten i fråga och ur fastighetsbok om lagfart. inteckning och andra inskrivningar. Uppgifter om taxeringsvärde och andra taxeringsuppgifter är också av betydelse. Uppgifter ur fastighetsboken tillhandahålls i allmänhet efter beställning hos inskrivningsmyndigheten i form av gravationsbevis eller äganderättsbevis, dvs i form av skrivna utdrag ur fastighetsboken. Som ett bevis på att viss fastighet utgör säkerhet för lämnad kredit utfärdas s k pantbrev. En snabb expedition av dessa dokument är önskvärd. Författningsenligt skall inskrivningsmyndigheten tillhandahålla nu nämnda handlingar inom fjorton dagar från den inskrivningsdag som är i fråga. Enligt företrädare för banker och andra kreditinstitut kan denna s k expeditionstid godtas. dock under förutsättningen att förseningar. vilket för närvarande är vanligt, inte förekommer. Vissa företrädare for kreditväsendet har framfört önskemål om att få tillgång till inskrivningsuppgifter direkt via terminal. Samtidigt har betonats att kostnaderna är direkt avgörande när det gäller att bedöma värdet av terminaler. De kostnadsuppskattningar som hittills gjorts har medfört att andra företrädare för kreditväsendet ifrågasatt huruvida terminaler bör utnyttjas inom verksamheten.

3 Försäkringsverksamhet

Vid försäkring av fast egendom (tex villaförsäkring, skogsforsäkring m m) skall berört försäkringsinstitut normalt fastställa ett försäkringsbelopp. För den skull behövs fastighetsuppgifter av olika slag. Dessa uppgifter ligger till grund för en värdering av fastigheten, vilket normalt är nödvändigt för att försäkringsbeloppet skall kunna fastställas. Enligt vad FADAK erfarit behövs i försäkringsverksamheten i första hand identiñerings. areal-, taxerings-, lagfarts- och tomträttsuppgifter samt bebyggelseuppgifter. Frågan hur dessa uppgifter bör tillhandahållas verksamheten har ansetts bero på registerinnehållet och ekonomiska faktorer. Skriftliga uppgifter behövs. såsom för närvarande, även i framtiden. Också önskemål om regelbundna aviseringar på magnetband har framförts. Om begärda uppgifter kan erhållas inom l4 dagar torde det vara godtagbart.

SOU |976:57 Bilaga 3 63

4 Fastighetsöverlåtelse

Vid fastighets- eller tomträttsöverlåtelse krävs att åtskilliga uppgifter om berörd fastighet inhämtas och att olika handlingar upprättas. En fastighetsaffär, som ofta ombesörjs av en fastighetsmäklare. inleds i allmänhet med en värdering av fastigheten i fråga. Uppgifter om fastigheten behövs för detta ändamål, for att informera presumtiva köpare, upprätta köpehandlingar, söka lån och överflytta lån. Fastighetsregistrets och fastighetsbokens innehåll är därvid av stor betydelse. Av intresse är också taxeringsuppgifter. Samlad tillgång till fastighetsregisten. inskrivnings- och taxeringsuppgifter har bedömts vara en fördel av företrädare för verksamheten. Det har ansetts tillräckligt att uppgifterna. såsom för närvarande. kan inhämtas muntligt per telefon eller genom skriftlig beställning.

5 Fastighetsvärdering

Fastighetsvärdering kan undantagsvis behöva göras utan samband med annan verksamhet men förekommer i regel som ett särskilt moment i samband med andra åtgärder. tex fastighetsöverlåtelse. fastighetstaxering, försäkringsverksamhet, fastighetsbildning, kreditgivning. För att utföra fastighetsvärdering krävs i allmänhet ett omfattande jämförelsematerial över andra likvärdiga fastigheter. Detta jämförelsematerial består i allmänhet av en ortsprisförteckning, som fastighetsvärderaren upprättat och som innehåller identifikations-, areal- och lägesuppgifter, taxeringsuppgifter, såsom värde. bebyggelsetyp m m och lagfartsuppgifter. såsom köpeskilling och överlåtelsedatum. Dessutom finns det ofta behov av uppgifter om rättigheter och skyldigheter samt planer och bestämmelser. För vissa värderingsuppgifter krävs också detaljerade uppgifter om bebyggelse och markanvändning. Härutöver kan tex uppgift om säljarens namn, köpeskillingskoefftcient och hyror behövas. lnte sällan omfattar ortsprisforteckningarna olika långa tidsperioder. Omfattarjämförelsematerialet endast ett fåtal fastigheter behövs uppgifter om försäljningar inom området under lång tid. Är materialet däremot mera omfattande behövs endast uppgifter om fastighetsförsäljningar inom området under kortare tid. Önskemål torde finnas om regelbunden avisering av uppgifter i form av sammanställningar för ett flertal fastigheter. Det har dock även uttalats att möjlighet att göra telefonförfrågningar eller skriftliga beställningar i varje särskilt fall är tillräckligt även i framtiden. Några kommuner har ansett det önskvärt med terminalåtkomst.

6 Planeringsverksamhet

Med begreppet samhällsplanering i vid bemärkelse avses i allmänhet all planering. som berör samhällsutvecklingen. Begreppet innefattar såväl

64 Bilaga 3

offentliga organs som enskilda företags planering på olika nivåer, såsom på riks-. Iäns- och kommunnivå. Planeringen kan avse speciella samhällssektorer och kallas då sektorplanering, tex vägplanering. skolplanering. planering för bostadsförsörjning, vatten- och avloppsplanering, fritids- och naturvårdsplanering. Planering som berör flera sektorer kallas sektorövergripande planering. tex ekonomisk planering, regionalpolitisk planering och fysisk planering (fysisk riksplan. generalplan, stadsplan. byggnadsplan). Inom den offentliga sektorn medverkar ett stort antal myndigheter i den fysiska planteringen. Samhällsplaneringen är en heterogen verksamhet. som bla kan innebära beskrivningar av demografiska. ekonomiska och sociala förhållanden. politiska målsättningar. inventeringarav mark- och naturresurser. utarbetande av detaljplaner. lokalisering av serviceanläggningar, investeringsplaner m m. Samhällsplaneringen ställer stora anspråk på tillgång till information. Verksamheten inleds i regel med en sammanställning som utgör en beskrivning av utgångsläget - bl a rörande individer. hushåll. bostäder och företag. För att sedan kunna göra analyser och prognoser krävs att denna information ställs samman från olika tidsperioder. Utmärkande för planeringsverksamheten är att den vanligen kräver information om en mängd enheter och att denna information måste bearbetas eller sam- A manställas. För regional samhällsplanering (fysisk planering) krävs tillgång till olika typer av data. tex beskrivning av befolkningens omfattning, struktur och förändring inkomstdata sysselsättningsdata redovisning av branchstruktur bostadsdata pendlingsdata hushållsdata transportdata offentlig service kommersiell service utbildingsutbud

För kommunernas fysiska planeringsverksamhet krävs i huvudsak samma typer av data som för den regionala samhällsplaneringen. Då det är fråga om samhällsplanerande verksamhet som innebär att i I mark skall tas i anspråk måste även data inhämtas om berörda fastigheter och de markanvändningsreglerande bestämmelser som direkt eller indirekt är knutna till dessa, t ex jord- och planpolitiska bestämmelser som knutits till fastigheterna. Detta förutsätter en inventering av gällande bestämmelser (planer. tillstånd. förordnanden osv) för att lämpliga handlingsalternativ skall kunna utformas. Planeringsverksamhet, som syftar till att mark skall tas i anspråk, kräver inte enbart kännedom om fastighetsbeståndet och möjligheterna att förfoga över fastigheten med hänsyn till de offentligrättsliga bestämmelserna. Särskilt inom tätorterna. där s k begränsade sakrätter, t ex ser-

SOU l976:57 Bilaga 3 65

vitut, nyttjanderätt och ledningsrätt, i allt större utsträckning kommit att belasta den fasta egendomen, är kännedom om sådana rättigheter av stor betydelse i planeringsverksamheten eftersom de i hög grad påverkar val mellan olika planläggningsalternativ. Med hänsyn till den för närvarande ofullständiga publiceringen av dessa rättigheter kan det dock vara svårt och tidsödande att reda ut vad som gäller i detta hänseende.

l ;ulttneringssammanhang är det också av stort intresse att kunna lägesange data. Eftersom all mark är indelad i fastigheter har referens till viss fastighet ansetts vara en relativt god lägesbestämning. Betydelsen härav kan exempliñeras med befolkningens redovisning på fastighet. Behovet av statistisk och statistiska bearbetningar i samhällsplaneringen, kommunvis. länsvis eller för andra administrativt bestämda områden. liksom för valfritt bestämda områden, medfor att koordinatsättningen av landets fastigheter är av stort intresse. När det i planeringsverksamheten gäller att i detalj lokalisera olika objekt (bostäder. grönområden, industri o dyl) måste hänsyn även tas till gällande markanvändning. t ex väganjärnvägar, industri 0 dyl. Dessutom krävs kännedom om markens beskaffenhet som tex dess topografiska och geologiska förhållanden. Information om eventuell bebyggelses art och beskaffenhet är också av stort värde. Sådan information inhämtas fn genom ett omfattande och arbetskrävande fältarbete, som resulterar i ett detaljerat kartunderlag. s k grundkarta. Grundkartan kan sägas vara en terrängmodell med redovisning av gällande fastighetsindelning, markanvändning samt vissa planer. bestämmelser och rättigheter. Planeringsverksamheten resulterar i ett konkret planförslag. Planförslaget ställs ut och berörda fastighetsägare underrättas om förslaget. För detta ändamål, men även för det tidigare inventeringsarbetet krävs forteckningar av olika slag. Vanligast är en s k markägareförteckning, som innehåller uppgifter om markägare, adress, fastighetsbeteckning och eventuellt rättigheter som berör fastigheten. I samband med att markägarförteckning upprättas kan det också finnas intresse av att dela upp markägandet efter tex olika ägarkategorier, (stat, kommun och enskilda). Det nu anförda torde visa att det i planeringsverksamheten föreligger behov av i princip all information som nu finns i fastighetsregister, fastighetsbok -och fastighetslängd, dock med undantag för historiska uppgifter och inteckningsuppgifter. Dessutom är lägesangivning genom koordinater mycket angeläget. Redovisning i något av dessa register av bebyggelse, mineralkoncentrationer och försörjningssystem (vatten och avloppsledningar, gatunät, elledningar) är exempel på ytterligare uppgifter som enligt företrädare för verksamheter, vilka arbetar med fysisk planering, skulle behövas. l den regionalekonomiska planeringen är behovet av fastighetsinformation begränsat till uppgifter om fastigheters omfång och läge (koordinater), taxering och i viss utsträckning lagfart och bebyggelse. Utmärkande for planeringsverksamheten är att den vanligen behöver uppgifter om ett stort antal fastigheter, presenterade i form av olika sammanställningar. För närvarande upprättas dessa sammanställningar skriftligt, vilket även i fortsättningen torde tillgodose de mest angelägna be-

66 Bilaga 3

hoven. Om ADB används for fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet är det dock enligt vad FADAK erfarit för planeringsverksamheten önskvärt att de tekniska fördelarna tillvaratas så att fastighetsinformation kan tillhandahållas på tex magnetband och så att informationsutbyte mellan ett fastighetsdatasystem och andra ADB-system - foretagsregister, vägdatabank och folk- och bostadsräkningen - kan ske via maskinellt läsbart medium.

7 Miljö- och naturvård

Information om den yttre miljön är av betydelse for ett stort antal intressenter bland vilka kan nämnas naturvårdsverket, länsstyrelser, kommunala myndigheter, olika forskningsorgan och allmänheten. För kontroll av den yttre miljön finns behov av information såväl om föroreningskällor som om utsläpp i luften och vatten från dessa källor samt om miljöns ursprungliga och aktuella beskaffenhet. Exempel på sådan information är uppgifter om anläggningar varifrån utsläpp påverkar miljön samt tillstånd till utsläpp med tillhörande villkor. uppgifter for att kontrollera vatten. tex beskaffenhet, grundvatten. vattenverk samt beslut enligt vattenlagen. Ytterligare exempel är uppgifter för bevakning av flora och fauna, tex av sällsynta och hotade arter av växter och djur, uppgifter om faktisk och planerad användning av naturresurserna mark och vatten samt tillgång till och förbrukning av olika naturtillgångar i landet, uppgifter om jordmåner samt uppgifter om de areella näringarna, tex om brukningsmetoder och åkerarealens förändring.

Åtskilliga av nu nämnda uppgifter har anknytning till fastighet. Detta

gäller i första hand restriktioner, såsom planer och bestämmelser rörande markanvändningen. Eftersom det finns behov av att lägesange olika uppgifter är fastighetsindelningen och koordinatsättningen av fastigheter av stort intresse. Enligt naturvårdslagen kan de naturvårdande organen bl a fatta beslut om vissa restriktioner när det gäller markens användning, tex beslut om att bilda naturreservat. Eftersom markägare och vissa rättighetshavare skall ges tillfälle att framställa erinringar mot sådana beslut finns behov av fastighets- och markägarforteckningar, med uppgifter om fastighetsindelningen, ägare, adress, rättigheter och rättighetshavare. Möjligheter bör enligt företrädare för miljö- och naturvärden även i framtiden finnas att få del av fastighetsanknutan uppgifter genom telefonforfrågningar eller efter skriftliga beställningar. Miljödata for kontroll av den yttre miljön - föroreningskällor, spridning av utsläpp i luft och vatten från dessa källor samt miljöns ursprungliga och aktuella beskaffenhet- skall enligt gällande planer lagras i ett särskilt informationssystem för miljövården, det s k miljövårdens informationssystem (MI), som är baserat på ADB. För lokalisering av miljöfarliga anläggningar kommer den fastighet, på vilken sådan anläggning finns, adressen samt länstillhörigheten att registreras i informationssystemet. Ett önskemål är att dessa senare uppgifter kan hämtas från fastighetsdatasystemet. Iövrigt är uppgifter om planer och bestämmelser av intresse

Bilaga 3 67

vid prövning av miljöfarliga anläggningar. Ett önskemål från miljödatanämnden, som har till uppgift att utveckla miljövårdens informationssystem, synes vara att kopplingsmöjligheter i framtiden finns mellan de båda systemen.

8 Kulturminnesvård

Central myndighet för den statliga kulturminnesvården är riksantikvarieämbetet. Regionala myndigheter är numera länsstyrelserna. Dessa myndigheter svarar för kulturminnesvården av bl a forn- och byggnadsminnen. som enligt särskilda Författningar skall skyddas. För att fullgöra denna verksamhet krävs kännedom om bl a forn- och byggnadsminnenas art och läge. Fornminnen och byggnadsminnen måste dessutom beaktas i ett flertal andra verksamheter som tex fastighetsbildning, planering samt projekterings- och byggnadsverksamhet. Förutom att de nämnda myndigheterna fullgör de direkt kulturvårdande uppgifterna är de också knutna till samhällsplaneringen, främst som granskande organ. Behovet av att redovisa och offentliggöra kulturminnen är stort, vilket bl a föranlett nuvarande författningsenliga krav på redovisning av fornminnen ijordregistret och pågående koordinatsättning av dessa minnen. Företrädare för kulturvärden har även uttryckt starka önskemål om en framtida redovisning av byggnader med särskilt bevaringsvärde i fastighetsregistret. Ett önskemål är vidare att ett framtida registerinnehåll skall omfatta planrestriktioner, tex begränsad byggnadsrätt, byggnadssom kulturminne. Häroch rivningsförbud, liksom att byggnad förklarats utöver har det ansetts vara av stor betydelse för kulturminnesvården att frågan om hur uppgifter från genomförda kulturhistoriska byggnadsinventeringar skall kunna kopplas till fastighetsdatasystemet på sikt beaktas. Länsstyrelsen kan meddela särskilda föreskrifter för att bevara fast fornlämnings helgd. Byggnad kan vidare förklaras som byggnadsminne enligt särskilt lagstiftning om fornminnen och byggnadsminnen. l nu nämnda fall kan finnas behov av kommunicering med berörd markägare. l samband med att byggnad förklarats som byggnadsminne kan även ersättningsfrågor aktualiseras. I nu nämnda fall behövs uppgifter om fastighetsägare och dennes adress. l ersättningssammanhang behövs ytterligare information, tex taxeringsuppgifter. Även uppgifter om inteckningsbelastning och innehavare av inteckning kan vara av betydelse eftersom utgående ersättning i vissa fall skall fördelas bland inteckningshavarna. Det har i allmänhet ansetts tillräckligt om möjlighet finns att få del av fastighetsanknutna uppgifter genom muntliga förfrågningar eller efter skriftliga beställningar. I viss utsträckning synes även behov av särskilda sammanställningar av begärda uppgifter finnas.

68 Bilaga 3 SOU l976:57

9 Planering, rationalisering m m inomjord- och skogsbruket

l varje län finns en lantbruksnämnd och en skogsvårdsstyrelse som är lantbruks- resp skogsstyrelsens regionala organ. Lantbruksnämnden svarar för lantbruksvården. Detta sker genom inre och yttre strukturrationaliseringsverksamhet och handhavande av jordförvärvsärenden samt låne- och bidragsärenden. Vidare svarar lantbruksnämnden för en omfattande rådgivningsverksamhet. Den yttre strukturrationaliseringen föregås normalt av en strukturpletnering. Denna planering syftar i regel till att långsiktigt bedöma vilka jord- och skogsbruk som kan komma att bestå och var statliga stödåtgärder kan behöva sättas in. Planeringen ligger sedan till grund för all verksamhet hos lantbruksnämnderna. I den yttre rationaliserittgcn ingår även lantbruksnämndernas förvärvs- och försäljningsverksztmltet när det gäller jordbruksfastigheter. För strukturrationaliseringen krävs bl a kännedom om fastigheter, ägare, läge, omfattning, ägoslag, förfogandebegränsningar, taxeringsuppgifter och även inskrivningsuppgifteri fall då lantbruksnämnden skall förvärva fastighet. Lantbruksnämnden skall i princip granska alla förvärv av jordbruksfastigheter. Förvärvaren skall inhämta s k förvärvstillstånd. l sådana tillståndsärenden krävs kännedom om förvärvaren (namn. ålder och adress). avsikten med förvärvet, huruvida förvärvaren äger annan jordbruksfastighet, taxeringsuppgifter, areal och ägoslag samt överlåtarens namn. adress m m. För lantbruksnämndens låne- och bidragsverksamhet behövs uppgifter som i allt väsentligt överrensstämmer med kreditgivningens behov. skogsvårdsstyrelsen svarar för övervakningen av skogsmarkens ändamålsenliga utnyttjande enligt skogsvårdslagen och för rådgivnings-, upplysnings- och statsbidragsverksamhet. Dessutom medverkar man ofta vid eller tar initiativ till bildande av skogsbrukssammanslutningar. tex gemensamhetsskog eller skogsbruksområde. Detsamma gäller frågor om

skogsbilsvägar, som tex planering av skogsbilvägnät och i viss mindre

utsträckning förrättningar enligt anläggningslagen. I denna verksamhet kan skogsvårdsstyrelsen behöva information om fastigheter. ägare. förfogandebegränsningar. markbeskaffenhet och taxeringsuppgifter. Syftet med bestämmelserna i skogsvårdslagen är att skapa en god skogshushållning. Om markägare inte iakttar dessa bestämmelser kan domstol i vissa fall föreskriva åtgärder för att ett nöjaktigt skogstillstånd skall garanteras. Från företrädare för den skogsvårdande verksamheten har framförts önskemål om att domstols föreskrifter i detta avseende registreras i fastighetsregistret. Möjligheter bör även i framtiden finnas att göra muntliga beställningar om fastighetsanknutna uppgifter och att få skriftliga sammanställningar om ett flertal fastigheter. Det har ansetts önskvärt med terminalåtkomst för lantbruksnämnderna om ekonomiska möjligheter ges.

Bilaga 3 69

10 Statistikproduktion

Statistik med anknytning till fastigheter avser i forsta hand planeringsändamâl, fastighetsvärdering, Iagfarts- och inteckningsstatistik samt lantmätcristatistik. Statistiska centralbyrån (SCB) svarar för denna statistik. Lagfarts- och inteckningsstatistiken förekommer i två olika former, nämligen dels i form av den officiella statistiken - rättsstatistiken - och dels i form av den inofficiella s k snabbstatistiken. Snabbstatistiken upprättas varje halvår, medan rättsstatistiken upprättas en gång per år. Underlaget erhåller SCB från inskrivningsmyndigheterna. Lantmäteristatistiken redovisar antalet verkställda förrättningar och därav föranledda förändringar i fastighetsregistret. Uppgifter om förrättningsverkszimheten erhåller SCB från fastighetsbildningsmyndigheterna. När det gäller statistik for bl a planeringsändamål och fastighetsvärdering finns stort intresse av att utnyttja koordinatuppgifterna i ett nytt fastighetsdatzisystem for att kunna framställa vissa former av lägesberoende statistik. Inte sällan behövs sådan statistik för olika tidsperioder. l verksamheten är det i allmänhet önskvärt att tillgång till fastighetsanknutna uppgifter i framtiden finns på magnetband.

11 Fastighetsförvaltning

Fastighetsförvaltning förekommer såväl hos statliga organ, såsom byggnadsstyrelsen och domänverket. som hos kommunala organ och enskilda. Allmänt sett finns inom denna verksamhet behov av flertalet uppgifter som nu finns i fastighetsregister, fastighetsbok och fastighetslängd. Möjligheter bör finnas att få tillgång till uppgifterna genom muntlig förfrågan eller skriftlig beställning. Större fastighetsförvaltande organ, som för egna register över det egna fastighetsbeståndet, har framfört önskemål om aviseringar av ändringar som sker i detta fastighetsbestånd.

12 Projekteringsverksamhet

Projekteringsverksamhet föregår byggande av anläggningar, byggnader och ledningar av olika slag. Verksamheten utförs i allmänhet av kommuner. exploatörer, konsultbyråer och enskilda. För verksamheten behövs uppgifter om den eller de fastigheter som berörs. fastighetens ägare, fastighetens omfång och läge, planer. bestämmelser och andra forfogandebegränsningar, t ex servitut. Vidare har uppgifter om inskrivningar och markslag men även mera detaljerade byggnadsdata ansetts vara av intresse. l verksamheten förekommer även visst behov av att kunna sammanställa ovan nämnda uppgifter i form av förteckningar. vanligtvis fastighets- och markägarförteckningar. Möjlighet bör finnas att få tillgång till fastighetsanknutna uppgifter efter skriftlig eller muntlig beställning.

70 3

Bilaga

13 Forskning och undervisning

För forskning och undervisning i vissa samhällsvetenskaper - tex fastighetsteknik, fastighets- och byggnadsekonomi, väg- och vattenbyggnad. arkitektur och kulturgeografi kan behov finnas av vissa mark- eller fastighetsanknutna data. Verksamheten måste då i regel inledas med en omfattande materialinsamling, tex om fastighets struktur, läge och omfattning, köpeskilling, taxeringsuppgifter samt om bebyggelse. Lägesredovisning genom koordinatmetoden liksom en eventuell byggnadsredovisning har angetts vara av stort intresse för forsknings- och utbildningsanstalterna när det gäller markanknutna data. Koordinatsättningen har ansetts böra genomföras så snart som möjligt. Till forskning och undervisning bör även hänföras verksamheter som mera kontinuerligt insamlar data om naturresurser, tex Sveriges geologiska undersökning och skogshögskolans riksskogstaxeringar. Därvid insamlas uppgifter som i mycket stor utsträckning kräver någon form av lägesredovisning. Möjligheter att såsom nu skriftligt beställa uppgifter om enstaka eller flera fastigheter önskas i allmänhet även i framtiden.

14 Fastighetsbildnings- och annan förrättningsverksanthet

Prövning av fastighetsbildningsärenden sker vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen. Denna prövning sker vid fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsmyndigheten handlägger även forrättningar enligt andra lagar, tex lagen om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Behovet av fastighetsinformation i förrättningsverksamheten är mycket stort. Bortsett från lokala variationer och variationer i de olika förrättningstyperna har verksamheten i stora drag behov av fastighetsuppgifterna i jord- och stadsregister, inskrivningsuppgifterna i fastighetsoch tomträttsbok, taxeringsuppgifter, uppgifter om planer och bestämmelser, adressuppgifter samt tillgång till kartor och uppgift om mätpunkter. Bestämmelserna i de olika forfattningarna som reglerar verksamheten medför inte att krav behöver ställas på snabb tillgång till uppgifterna. Däremot behövs ofta tillgång till information vid olika tillfällen under forrättningens gång. Vidare ställs speciella krav på tillförlitligheten, främst när det gäller information om fastighetsindelning, planer och bestämmelser samt ägare- och rätrighetsförhållanden. Förutom behov av ren registerinformation har forrättningsverksamheten dessutom ofta behov av att hämta information direkt från det ursprungliga registerunderlaget, dvs forrättningsakt, plan- och bestämmelsehandlingar m m. Flertalet företrädare for verksamheten har uttalat önskemål om terminalåtkomst till fastighetsanknutna uppgifter. Från detta huvudönskemål finns emellertid undantag. Företrädare for vissa såväl statliga som kommunala fastighetsbildningsmyndigheter har således ansett att regelbundna skriftliga aviseringar - veckovis eller månadsvis - om ändringar i fastighetsregistret såvitt gäller det egna verksamhetsområdet tillgodoser

Bilaga 3 71

de krav verksamheten ställer. l de enstaka fall mer aktuell information behövs kan detta behov enligt samma uppfattning tillgodoses genom muntlig förfrågan.

15 Övriga verksamheter

Förutom de verksamheter. som redovisats i det föregående, förekommer det ett flertal ytterligare verksamheter som har behov av information om fastighets- eller markdata. l allmänhet är dessa verksamheter av mindre omfattning, vilket normalt medför en lägre efterfrågefrekvens. När det nu nämnda verksamheter kan följande exempel redovisas. gäller Vid indrivningsuppdrag kan uppgift om fastighets beteckning samt om omfång och läge, rättigheter, taxeringsvärde, lagfan, tomtuppgifter rätt och inteckningar vara erforderliga. Tillgång till uppgifterna via terminal har angetts vara ett framtida önskemål även om kravet på skriftliga uppgifter måste behållas av formella skäl. Vid byggnadslovsgranskning måste de flesta fastighetsuppgifter som finns i nuvarande register, med undantag av taxerings-, lagfarts- och inteckningsuppgifter, finnas tillgängliga i samband med granskningen. Önskemål varierande mellan terminalåtkomst och möjlighet till skriftliga beställningar eller aviseringar har framförts. Vid kommunernas prövning av förköpsärenden synes i huvudsak uppgifter om fastighetsbeteckning samt uppgifter om omfång och läge, planer och bestämmelser, gemensamhetsanläggningar samt taxerings- och beliksom uppgifter om markanvändningen vara av inbyggelseuppgifter tresse. Vid förmedling av statliga lån synes flertalet uppgifter i nuvarande fastighetsregister och fastighetsböcker vara av intresse. Åtkomst genom månadsvis magnetbandsavisering anses av en kommun som önskvärt i framtiden i detta sammanhang. Vid hyres- och arrendeverksamheten i kommunal regi synes motsvarande behov finnas. Terminalåtkomst har av vissa kommuner även här angetts vara önskvärd.

sou 1976:57 73

Bilaga 4 Registerinnehållet i framtida fastig-

hetsregister och

inskrivningsregister

Av följande tabell framgår l. vilka uppgifter som finns i nuvarande jord- och stadsregister samt fastighets- eller tomträttsböcker; 2. vilka uppgifter som skall finnas i driftsystem l; 3. vilka uppgifter som enligt FADAKs bedömning bör finnas i framtida fastighets- och inskrivningsregister enligt tre olika prioritetsgrupper, nämligen a) prioritetsgrupp l (Gr l), enligt vilken uppgifterna bör finnas i ett nytt register redan från början; b) prioritetsgrupp 2 (Gr 2). enligt vilken uppgifterna bör medtas i en andra utvecklingsetapp. dvs när ett fungerande system genomförts. om det även då bedöms att uppgifterna behövs; inte. såvitt nu c) prioritetsgrupp 3 (Gr 3). enligt vilken uppgifterna kan bedömas. bör ingå i de framtida registren; 4. vissa ainmålrkniitgar beträffande fullständigheten i nuvarande redovisning och varifrån uppgifterna kan hämtas vid en registeromläggning. Förkortningar: JR = jordregister SR = stadsregister FB = fastighetsbok TB = tomtråittsbok FTL= fastighetstaxeringslängd PB = personband rk registerkarta (fastighetskarta) -- - redovisning saknas l ) =uppgifterna i nuvarande register är ofullständiga eller behäftade med andra svagheter.

74 Büaga 4 SOU l976:57

Förteckning över registerinnehåll a) b) C) d) Finnsi Skall FADAKs prioritering Uppg Anm nuva- finnasi från rande re-driftsys- Gr i Gr2 Gr3 gister tem l

[denri/ierirzgsttppgi/iez Officiell registerbeteckning (kommun, trakt, block, enhet) Nytt *Kommun ej re- Län vari fastigheten ligger JR/SR levant - register-

bak) Församling/kyrkobokföringsdis- område iir f n soc-

><><><

trikt vari fastigheten ligger FTL ken Jordregistersocken vari fastigheten ?Indirekt Hgger JR 3Ej relevant i SR Ut Byggnadskvarter vari fastigheten “Såvitt avser religger (JR/SR) dovisning i tomt- Särskilt namn på fastigheten JR bok Fastighetens adress (gatuadress el- 5Enbart

W857*

jordnaler motsv) turen krono Fastighetens jordnatur (krono. 6 Kommer att skatte eller frälse) JR framgå av koordinatsättningen Fasrigheløzzs (mi/äng och läge indi- 7Framgår Fastighetens landareal (JR/SR)

PWNfw

rekt

><>< ><><

vattenareal

><><

Fastighetens (JR/SR) 3 Bör sedan av. Fastighetens totalareal (JR/SR) vecklas Antal delområden som fastigheten består av X6 M Nummer på de delområden som fastigheten består av X6

Delområdes areal ><

NF” Beteckningen på område som till-

kommit genom sämjedelning X6

Centralpunktskoordinaier XX

Hörnpunktskoordinater Beteckning på registerkartblad varpå fastigheten finns redovisad (JR)/SR Anmärkning om att fastigheten utgör andelsfastighet (JR/SR) Agoslagsfördelning (åker. äng. skog. berg m m) (JR) Totalareal för fastighetens särskilda fiskeområden (fristående fiske) Nummer på ñskeområde Uppgift om de samfalligheter fastigheten har andel i (JR/SR) Uppgift om att systematisk samfällighetsutredning ej är verkställd Mantal eller annat skattetal JR

Åtgärder Fastighetsrättsliga åtgärder (åtgärder som äger eller har ägt betydelse för fastighetens bestånd eller omfattning med uppgift om art. tex avstyckning. sammanläggning. datum för registrering i fastighetsregistret samt aktbeteckning) (JR/SR) Avskild mark (uppgift om fastighet eller del av fastighet som avskilts) JR/SR Senaste avtyckning (datum for senaste avstyckning från fastigheten) JR/SR Tekniska åtgärder (utredning. mätningstekniska undersökningar 0 dyl)

Bilaga 4 75

Förteckning över registerinnehåll a) b) c) d) e) Finns i Skall FADAKs prioritering Uppg Anm nuva- finnas i e?? från rande re-driftsys- Gr l Gr 2 Gr 3 gister tem l

Nybyggnadskarta (anmärkning om att nybyggnadskarta är upprättad for fastigheten)

Hisloriska uppgi/iøl* Fastighetens tidigare registerbeteckningar JR/SR Datum for omregistrering JR/SR

5.” Uppgifter om ej längre existerande

fastigheter (avseende t ex identifieringsuppgifter m m. omfång- och lägesuppgifler samt åtgärdsuppgifter (inklusive arkivaktsbeteckning) enligt A-C ovan) JR/SR °Vad avser de Registerbeteckning på fastighet i uppgifter som vilken ej längre existerande fastig- skall redovisas på het uppgått JR/SR fastighet ijr resp Uppgift om alla tidigare lagfarna sr ägare (hänvisning till inskrivnings- l°l viss utsträckakt) FB/TB ning Uppgift om ej längre gällande in- “Kommun ej reskrivningar mm (genom hänvis- gisterområde ning till inskrivningsakt beträffan- 12 Vad avser förde ej längre gällande beslut eller an- rättningsservitut teckningar i inskrivningsärende) FB/TB *3 Redovisas i fastighetsbok Sam/ällighelsuppgi/ier 14Redovisas i Officiell registerbeteckning (kom- viss utsträckning mun. trakt. bokstäverna s eller fs i fastighetsbok och enhetsnummer) X” X X JR/SR Samfállighetens totalareal X X (JR)/SR Uppgift om delområde av samfäl- X X lighet enligt B ovan X X - Centralpunktskoordinater x _ Hörnpunktskoordinater Beteckning på registerkartblad varpå samfálligheten finns redovisad (JRl/SR Åtgärder beträffande samfälligheten (fastighetsrättsliga och tekniska åtgärder enligt C ovan) (JR/SR) Samfállighetens art (väg, fiske osv) lJRl/SR

><><>< ><><>< ><><><

Delägande fastigheter fJRl/SR Andelstal för delägande fastigheter (JRVSR Särskild förvaltning (uppgift om att samfålligheten är ställd under särskild förvaltning) X (JR/SR)

Rättigheter Ofñcialservitut (enligt tex byggnadslagen. fastighetsbildningslagen. expropriationslagen) (JR/SR)

Avtalsservitut som inskrivits >< >< FB/TB

?KN Servitutets ändamål (väg. dike.

kraftledning el dyl) (JR/SRV FB/TB Officialnyttjanderätt (enligt tex byggnadslagen, expropriationsla- Sen) FB/TB Avtalsnyttjanderätt som inskrivits FB/TB

76 Bilaga 4

Förteckning över registerinnehåll a) b) c) d) e) Finns i Skall FADAKs prioritering Uppg Anm nuva- finnas i från rande re-driftsys- Gr l Gr 2 Gr 3 gister tem 1

Nyttjanderattens ändamål (iord- ”Sedan 1974-07bruksarrende. båtplats. Vattenhämt- 01 ning 0 dyl) xl3 FB/TB Ö Redovisningen

Medlemskap i viiglörening >< >< (Lst) iir f n ofullståintlig

Deltagande i gemensamhetsanlägg- 7 Såvitt giiller ning Xl5 (JR/SR) VL. lag om forn- X

><>< ><><

Ledningsrätt .IR/SR minnen. Bl.. lag Rätt till elektrisk kraft Xl3 FB om byggnadsminne. NVL och Planer och bøslämrnefsei Våigl Planer som berör registerenheten X Redovisning (stadsplan, byggnadsplan m m) XIG (JR/SRV sker på bestäm- (rk) melsekarta Markanvändnings- eller bebyggel- l” Antecknas i sereglerande bestämmelser som befastighetsboken rör registerenheten (enligt tex vat- 20 Kan fås från tenlagen. lagen om fornminnen, särskilda register byggnadslagen. lagen om bygg- hos de kulturvårnadsminnen. naturvårdslagen, väg- dande myndighelagen. jaktlagen, lagen om fiske- terna vårdsområden, miljöskyddslagen. gruvlagen, skogsvårdslagen) (JR/SRV (rM/(FB) Skyldighet för ägare av fastighet att erlägga gatumarkersättning eller gatubyggnadskostnadsbidrag enligt byggnadslztgen och huruvida sådan skyldighet är fullgjord Skyldighet för fastigheten att erlägga engångsavgift enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och huruvida sådan skyldighet är fullgjord Undantag från nybyggnadsförbud Ersättningsbeslut (enligt tex byggnadslagen. naturvårdslagen, expro- X .. priationslztgen) Uppgift om fornlämning finns på fastigheten tik/stal” Uppgift om byggnadsminne finns på fastigheten Xl9 FB Pågående planarbete (beslut om âindring eller upprättande av plan)

TaxeringrsiIppgi/iør Fastighetens beskattningsnatur (jordbruksfastighet eller annan faslighet) FTL

Taxeringsvärde >< FTL

LHR) l taxeringsvärdet ingående bygg-

nadsvåirde FTL Redovisning av de värdeenheter som taxeringsenhelen består av X (FTL) u: Värdet på varje värdeenhet X (FTL) o Uppgift huruvida fastigheten ligger inom tätort eller ej (tätortskod) FTL Taxeringsenhetens sammansättning (uppgift om tex taxeringsenheten består av en eller flera hela fastigheter. utgörs av gemensam-

4 77 Bilaga

Förteckning över registerinnehåll a) b) c) d) e) Finns i Skall FADAKs prioritering Uppg Anm nuva- fmnasi az; från rande re-driftsys- Gr 1 Gr2 Gr 3 gister tem l

hetsanläggning eller består av hus

på ofri grund) X2 X FTL “d ViSS Ulslräçk- 8. Typ av taxeringsenhet(typkodHin- ning (4§ fââllg-

dustrifastighet, småhusfastighet. hetsdataktlngo FÖSC (SP5 1974hyreshusfastighet. exploaterings- X X FTL 1068)) fastighet osv) 9. 321 samma ut- Fastighetens ägare enligt fastighets- _4 _ _ 0r- strackmng som l längden (namn. personnummer. adress) X X FTL/PB 1 ganisationsnumnter, ÖFIRSXSICHW lO. 23 “direkt Ägare till hus på ofri grund (namn. personnummer. organisationsnum- 241nförs nuntera 11187. adress) X X suçceggiyq vid nya lagfarter I. Uppgi/Iel om gemensamhelsanlägg- 25 Kan erhânas Ilim: från folkbokföl. Gemensamhetsanläggningens be- ringssystemet teckning (kommun. trakt. bokstäverna ga och enhetsnummer) X X (JR/SR) 2. Länstillhörighet x” x x (JR/SR) 3. Anläggningens ändamål (väg. parkeringsplats. tvättstuga osv) X X X (JR/SR) 4. Samfallighetsförenings firma X X X (JR/SR) 5. Förrättning eller annan åtgärd enligt C ovan som berört gemensamhetsanläggningen X X X (JR/SR) 6. Deltagande fastigheten gemensamhetsanläggningen X X X (JR/SR) 7. Rättigheter som berör gemensamhetsanläggniiugen X X (JR/SR) 8. Beteckningen på registerkartblad på vilket gemensamhetsanläggningen finns redovisad X X X (JR/SR)

J. LagfáIIsztPlÅâi/i0r l, Lagfaren ägares namn X X X FB/TB 2. Uppgift om namnändring (beträffande lagfaren ägare) X x -25 3. ägares personnummer/or-

Lagfaren

ganisationsnummer X X x (FB/TB) 4. Lagfaren ägares adress X X _25 5. Lagfaren ägares civilstånd X X -25 6. Uppgift om lagfaren ägares eventu- * -25 ella omyndighet X x 7. Uppgift om annan än lagfaren ägare som sökt lagfart (namn. personnummer/organisationsnummer och adress) X X x ;rg/TB 8. för ansökan om senast be-

Datum

Vlljad lagfart X X x FB/TB 9, Datum för beslut om senast beviljad ldgfart x x X FB/TB lO. Dag då lagfart söktes första gången på fastigheten X x x [rg/TB ll. Art av senast lagfaret fång (köp. gåva el dyl) och fångeshandlingens datum X x x ;rg/TB l2. Senaste köpeskilling X X _ 13, Beslut om vilandeförklaring eller avslag av lagfartsansökan X X X FB/TB

78 Bilaga 4 sou 1976:57

F *eckning över registerinnehåll a) b) c) d) e) Finns i Skall FADAKs prioritering Uppg Anm nuva- finnasi i? från rande re-dnftsys- Gr l Gr 2 Gr3 gister tem l

14. Anteckning om förd talan beträf- 261 fastighetsbofande fastigheten (t ex enligt 19 kap ken 20 § l st och 2 51,19 kap 14 §1 17 §, 271 princip enbart 18 § och 20 § 3 st. 20 kap 14 §jorda- namn balken, 7 § lagen om inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom. 12 §j0rdforvärvslagen och 6 § lagen om förvärv av hyresfastighet m m X X X FB/TB 15. Myndighet som förvaltar staten till- X X hörig egendom

K. Tom/ränszzppgi/ier 1. Uppgift om att tomträtt är inskriven i fastigheten X” X X FB 2. Upplätelsedag X X X TB 3. Datum for ansökan om inskrivning av tomträttsupplåtelsen jämte aktnummer X X X TB 4. Beslut om inskrivning av tomträtts- X X X TB tipplåtelse 5. Andamålet med upplåtelsen X X X TB X - 6. Köpeskilling X 7. Avgäldsbelopp X X X TB 8. Tidsperiod som avses i 13 kap l0§ och l4§ jordabalken X X X TB 9. inskränkning som avses i 21 kap4§ X X X TB jordabalken 10. inskrivning av avtal som avses i X X X TB 13 kap 21 § jordabalken 11. av tomträttsavtal X X X TB Uppsägning 12. Anmälan som avses i 13 kap 25§ jordabalken X X X TB 13. Nedsättning av lösesumma X X X TB 14. Tomträttshavare (namn. personnummer/organisationsnummer och 27 X x (TB) X adress) 15. Uppgift om övriga lörhållanden enl J ovan i tillämpliga delar X X X

L. Inleckrzirzrzai m m 1. inteckningens kapitalbelopp X X X FB/TB 2. lnskrivningens art (tex inskrivet servituts eller inskriven nyttjanderätts ändamål eller art) X X X FB/TB 3. Datum for ansökan om inteckning eller inskrivning X X X FB/TB 4. Beslut om inteckning eller inskrivning X X X FB/TB 5. Uppgift om vilka fastigheter inteckning eller inskrivning besvarar X X X FB/TB 6. Innehavare av pantbrev eller vilandebevis (namn och adress) X X X FB/TB 7. lnskrivningsåtgärder (utsträckning. nedsättning. dödning. relaxation m m) X X X FB/TB 8. Utbyte av pantbrev eller vilandebevis X X X FB/TB

Bilaga 4 79

Föneckning över registerinnehåll c) d) FADAKs prioritering Uppg Anm från rande re-driftsys- Gr l Gr 2 Gr 3

Anteckning om anmälan enligt 2 § 23 Dessa uppgiflagen om upphörande av inteck- ter är av särskilt ningsansvar i fastighet som bildats intresse och bör i av samlälld mark FB/TB Första hand bli ro- Anteckning om förhållanden som remål For registreavses i l9 kap l4§, l7§. l8§ och i fastigring - 20 § 3 st jordabalken FB/TB hetsdatasystemet Redovisning av inskrivningar och eller i ett helt friinteckningar i gällande företrädes- stående system ordning 12. Sammanlagt inteckningsbelopp l3. Anteckning om Förhållanden som enligt lag eller författning skall antecknas i fastighetsboken (t ex enligt 19 kap l4§, l7§. l8§. 20§ jordabalken. l3§ lagen om byggnadsminnen; 70§ och ll3§ byggnadslagen) FB/TB

Uppgi/i om bebyggelse Redovisning av byggnader på fastigheten (antal. typ. material m m) Lägenhetsredovisning (antal lägenheter. typ av lägenheter, storlek. standard m m) Teknisk beskaffenhet och utrustning Ålder

95??

Särskilt bevaringsvärde (byggnadsminne. kulturhistoriskt värde m m) Redovisning av anläggningar (broar. bryggor. idrottsplatser m m)

UP/?Rl/i om markanvändning Nuvarande markanvändning (bostad. gtönområde m m) XZS Uppgift om tillåten markanvändning enligt planer. särskilda tillståndsbeslut eller Förordnanden X28 Markbeskaffenhet (terrängmodell. geologiska och geotekniska förhållanden m m)

5 Undersökningar av driftsystem l Bilaga

mm]

l Inledning

Fastighetsdatakommittén (FADAK) har under hand uppdragit åt centralnämnden för fastighetsdata (CFD) att belysa vissa frågeställningar om ett riksomfattande system för fastighetsregistrering m m. En av dessa rör problematiken med omläggning av nuvarande manuella system till ett system som baseras på ADB. En annan rör frågorna om en omformning av det s k driftsystem l till ett utbyggt system för hela landet. En tredje rör frågorna om kostnader och intäkter i ett på nyss nämnt sätt utformat rikssystem. De tre frågeställningarna behandlas i denna promemoria. Omläggningen av nuvarande manuella system till driftsystem l har i princip avslutats för Uppsala län. Med erfarenhet härifrån kan slutsatser dras om hur omläggningen bör organiseras, vilken tid och vilka kostnader som arbetet drar med sig osv. Systemen för drift inom driftsystem 1 är till stora delar utvecklade och provade i verksamhet inom Uppsala län. Studeras närmare vilket arbete som återstår för att driftsystemet skall vara fullt utvecklat och vilka modifieringar som behövs för att systemet skall kunna omformas till ett rikssystem kan tid och kostnader m m for denna del av arbetet beräknas. Genomförs slutligen en kostnads- och intäktsanalys torde grundläggande förutsättningar vara givna för att bedöma systemet, självständigt eller i jämförelse med alternativa lösningar. Det utredningsarbete som gjorts inom CFD i anledning av uppdraget har varit inriktat på att nå de syften i fråga om lämplig plan för verksamheten. beräkning av kostnader osv som här antytts. Det har varit en strävan att basera slutsatserna på säkrast möjliga erfarenhetsmaterial och att göra specialundersökningar där så kunnat ske. Detta torde ha medfört att gjorda beräkningar är relativt säkra. Det har emellertid inte varit möjligt att inom ramen för den tid som stått till förfogande penetrera alla frågor på ett ingående sätt. Uppskattningar och schabloner har måst tillgripas i en hel del fall. Ett par omständigheter skall här nämnas. i samarbete med andra - Fastighetsdataprojektet genomförs organ Avskrift av CFD:s PM domstolsverket (DOV), lantmäteriverket (LMV), inskrivningsmyndighe- 1975-08-08 betecknad ter (IM), fastighetsregistermyndigheter (FRM) m fl. De nämnda organen Undersökningar av i omläggnings- och genomforandearbetet. driftsystem l mm svarar för väsentliga uppgifter

82 Bilaga 5 SOU I976:57

Sedan system för omläggning till och drift av det nya systemet färdigställts torde takten i omläggningsarbetet i större utsträckning böra bestämmas utifrån förhållanden som mer anknyter till dessa organ än till CFD. Utan att mer ingående ha sammanvägt olika aspekter har genomförandetiden satts till tio år. Självfallet kan denna göras kortare eller längre. En undersökning härvidlag skulle ha varit önskvärd. Fastighetsdatasystemet (driftsystem 1) och nuvarande manuella system är inte att betrakta som varandras direkta motsvarigheter. Det nya systemet har ett vidare syfte än nuvarande system. Systemet har inte utformats enbart för att tillgodose verksamheter med fastighetsregistrering och inskrivningsväsende i de former och för de ändamål som dessa verksamheter bedrivs fn. Systemet är avsett att avhjälpa brister i och. i vidare mening, med dagens system. l fråga om tex innehåll skiljer sig de gamla systemen och det nya systemet i påtagliga hänseenden. Data har strukturerats om. Onödiga uppgifter har utelämnats. Uppgifter som bedömts väsentliga har tillförts. l fråga om funktion övertar driftsystemet arbetsmoment som idag utförs

manuellt. Övriga manuella rutiner förändras osv. Omläggningen av nu-

varande system har alltså i detta perspektiv en betydligt vidare innebörd än överföring av uppgifter till ADB. Jämförelser mellan systemen är svåra att göra. Att genomföra en fullständig kostnads- och intäktsanalys på ett i alla avseenden utbyggt driftsystem l kräver mycket stora insatser. Av de skäl som berörts är redan en analys inom områden besvärlig. Särskilt skall därför nämnas att den kostnads- och intäktsanalys som redovisas inte är en fullständig analys. Vissa uppgifter är osäkra och alltför många poster på intäktssidan är hittills okvantifierade. Detta senare gäller framförallt systemets användning inom samhällsplanering m m utanför lantmäteri- och inskrivningsväsen. Frågor av nu berört slag diskuteras mer utförligt under respektive avsnitt i det följande. En beskrivning av driftsystem l lämnas i bilaga ll. Ur bilagan kan utläsas relativt detaljerat dels hur systemet ser ut i färdigutbyggt skick. dels i vilket läge projektets olika delar befinner sig fn. Vissa jämförelser görs mellan dagens system och driftsystem l, t ex beträffande registrens innehåll. Bilagan upptar även beskrivningar av aviseringar och utdata i systemet.

2 Omläggning av nuvarande register till ADB

2.1 Inledning

I driftsystem 1 skall ingå uppgifter som hämtats från olika håll. från jordregister, stadsregister. fastighetsböcker, taxeringslängder. koordinatband

m fl. Överföringen av uppgifter från registren hos fastighets- och inskriv-

- av nuvarande - är alltså en ningsmyndigheter omläggningen register del i hela datainsamlingsarbetet. För datainsamlingen till driftsystemet används olika datainsamlings- eller datafångstsystem. Ett datafångstsys- Bifogas ej denna avskrift. tem har utformats för överföring av de uppgifter som hämtats från jordre-

Bilaga 5 83

gistren, ett annat system finns för överföring av uppgifter från stadsregistren osv. De olika datainsamlingssystemen berörs närmare i det följande. Datainsamlingen innehåller flera led. Materialet bereds för registrering, dataregistreras och kontrolleras. Slutledet i arbetet sätts vid att materialet i kontrollerat och på annat sätt helt färdigställt skick ñnns överfört på maskinläsbart medium, vilket i samtliga inom fastighetsdataprojektet förekommande fall är magnetband. I detta sammanhang skall något beröras sambanden mellan datainsamling för och drift av ADB-system. Sett från en principiell synpunkt kan arbetet med insamling av uppgifter till ett ADB-system ses fristående från arbetet med utvecklingen av program m m som behövs för systemets avsedda drift och användning. Om datainsamlingens slutled på sätt som nyss angetts sätts vid att materialet överförts till ett maskinläsbart medium, kan materialet tas om hand i olika driftsystem. Den datatekniska delen av insamlingsarbetet sker inom fastighetsdataprojektet med hjälp av olika datafångstprogram. För ADB-systemets drift och användning har utformats olika slags handläggnings- och registreringsprogram. Ett handläggningsprogram kan ändras utan att motsvarande datafångstprogram ändras och vice versa. I en vidare mening innebär detta att systemen för drift kan ges alternativa utformningar utan att systemen och metoderna för datainsamling behöver ändras. Som en sammanbindning mellan datainsamling och drift finns i fastighetsdataprojektet särskilda s k laddningsprogram. Med hjälp av dessa förs de uppgifter som genom datafångstprogrammen lagrats på magnetband in och lagras i de databaser - med skivminne som lagringsmedium - som ingår i driftsystemet. Laddningsprogrammen tar med andra 0rd hand om det insamlade datamaterialet, omformar det och lagrar det på sätt som avses för driftsystemet. Programmen utgör anpassningsbara förbindelselänkar mellan datainsamlings- och driftsystemen. Sett i ett annat perspektiv finns emellertid påtagliga samband mellan datainsamling till och drift av ett ADB-system. Sambanden gäller tex vilka uppgifter som med hänsyn till driftsystemets funktion och avsedda användning skall tas med i det nya systemet. Det kan gälla att utesluta data som bedöms vara av ringa eller inget intresse. Exempel kan hämtas från inskrivningsområdet däri princip bara aktuell information förs över. Uppgifter om äldre förhållanden tas med endast i form av hänvisning till akt. Det kan gälla att strukturera om uppgifter som finns i de äldre registren så att redovisning sker på lämpligare sätt. Exempelvis redovisas i det nya inskrivningsregistret inteckningar alltid i gällande företrädesordning. Det kan gälla att för driftsystemets lämpliga funktion tillföra uppgifter. Som exempel på uppgifter som är av betydelse i dessa fall inom inskrivningsverksamhet kan anges personnummer och taxeringsuppgifter. Motsvarande samband mellan datainsamling och drift finns inom andra områden.

2.2 Metod/râgor m m

Huvuddelen av de uppgifter som skall ingå i driftsystem l överförs från jord- och stadsregistren samt fastighets- och tomträttsböckerna. Sedan

84 Bilaga 5

projektets start har olika metoder för överföring prövats. För överföring till det tidigare försökssystemet i Uppsala. det s k driftsystem O, användes på fastighetsregistersidan hålkortsteknik och på inskrivningssidan en teknik med registrering on-line via terminalutrustning. Alternativa beredningsinsatser har prövats, allt ifrån total beredning, där aktuella data förts över på speciella registreringsunderlag, till användning av registerböcker utan beredning. Utvärderingarna av försöken har lett fram till en metodik som i sina huvuddrag innebär följande. Innan överföringsarbetet påbörjats inom ett område analyseras registren. Analysen tjänar som underlag för att anpassa beredningsinstruktioner, överföringsprogram m m till lokala variationer i registren. Därefter sker beredningen av registren. Denna utförs vid registermyndigheterna. Själva registreringsarbetet sker vid särskilda överföringscentraler dit böckerna utlånas under en kortare tid. För arbetet svarar särskild personal. Frågor om i vilken utsträckning arbetet behöver utföras av fackkunnig personal och en del andra frågor av organisatorisk art är fn under diskussion mellan berörda myndigheter. För registreringen används s k keyto-disc utrustning (minidatorsystem). vilket för uppgifterna ifråga visat sig överlägset andra prövade och kända metoder. Efter registreringsarbetet följer datorbearbetningar av det registrerade materialet. Dessa har flera syften och kan sammanfattas i de tre begreppen kontroller, genereringar och avstämningar. Kontrollerna omfattar rimlighetskontroller, kontroll av samband mellan fastigheter osv. Genereringarna innebär att kodifierade uppgifter genereras ut och påförs aktuella fastigheter m m. Avstämningarna medför bl a kontroller mellan olika register. Efter datorbearbetningarna återstår manuellt åtgärdande av fellistor. motläsning av kontrollistor och s k engångsajourföring. Engångsajourföringen innebär att materialet uppdateras för den tid som ligger mellan tidpunkterna för överföring och laddning. Det beskrivna arbetet sker i samarbete mellan berörda myndigheter. Uppgifterna som hämtats från jord- och stadsregistren samt fastighetsoch tomträttsböckerna tillförs i driftsystem 1 fastighetsregistrets huvudoch planregister samt inskrivningsregistret. En viss överföring av uppgifter från inskrivningssidan till fastighetsregistersidan sker i samband med omläggningen. Det nya inskrivningsregistret blir efter överföringen i princip komplett. Fastighetsregistrets huvud- och planregister avses däremot tillföras ytterligare uppgifter. Denna komplettering av fastighetsregistrets huvud- och planregister måste nästan genomgående föregås av utredningar eller sammanställningar av de uppgifter som skall föras in. Uppgifterna gäller i första hand planer. förbud och andra markreglerande bestämmelser. Program har utformats för registrering on-line från registermyndigheternas terminaler. En viss komplettering av registren har skett för Uppsala län. Koordinatregistreringen sker helt skild från övrigt dataregistreringsarbete. Arbetet tillgår på i princip följande sätt. Kartor bereds hos registermyndigheterna. Kartorna kompletteras i vissa avseenden av riksantikvarieämbetet. Registrering sker vid CFD med utnyttjande av särskild registreringsutrustning. Resultaten kontrolleras mot registerböckerna. Koor-

Bilaga 5 85

dinatregistret är upprättat för inemot halva landet, däribland Uppsala län. Adress-, kvarters- och gemensamhetsanläggningsregister har ännu inte upprättats och därmed har heller ingen datainsamling för dessa genomförts. Uppgifter om beskattningsnatur, taxeringsvärden m m som skall ingå i driftsystem 1 erhålls på magnetband (fastighetsband, FB) från riksskatteverket (RSV). Fastighetsbeständet på FB avstäms mot koordinatregister (KR) varefter uppgifterna redigeras på s k nyckelband (NB). Uppgifterna från KR och NB bearbetas i ett särskilt datafångstsystem före laddning. Uppgifter avseende 1974, som skall finnas i systemet under 1975, har tillförts systemet för Uppsala län. På ett liknande sätt tillförs systemet en del andra uppgifter, såsom uppgift om ägare i taxeringsbanden om denne är en annan än lagfaren ägare, vissa person- och adressuppgifter m m. Parallellt med registerreformen genomförs den s k beteckningsreformen. Som ett led i denna upprättas ett särskilt namnregister, innehållande gamla och nya beteckningar för fastigheterna. Namnregistret används vid beteckningsreformen för bl a aviseringar till berörda fastighetsägare. Vidare används namnregistret for kodifiering av namn vid beredning av fastighets- och inskrivningsböcker.

2.3 Omläggning avjord- och stadsregister De undersökningar och försök som gjorts beträffande lämpliga beredningsinsatser för fastighetsregistren har lett fram till en metod som innebär fullständig genomläsning av informationen på varje fastighet. l samband därmed införs koder for namn. klartexter, åtgärder etc. Detta minskar registreringsarbetet. Vidare sker en strukturering av materialet på visst sätt. Några omfattande utredningar sker inte i samband med beredningen. För beredningen av fastighetsregistren beräknas åtgå en tid av 2,3 minuter per fastighet. De program m m som avserjordregistret har använts vid överföring till driftsystem l inom Uppsala län. F n pågår en översyn av systemen med ledning av erfarenheter från denna överföring. Man vill bl a öka möjligheterna att göra maskinella kontroller och minska motläsningsarbetet. En viss översyn måste ske också p g a att ändrade riktlinjer införts för beteckningsreformen. Datafångstsystemet för stadsregister är under utveckling. Detta sammanhänger med att materialet rörande stadsregister inom Uppsala län konverterades maskinellt från driftsystem 0 till driftsystem 1. Det äldre system byggt på hålkortsteknik, som tidigare använts har modifterats för minidatorteknik. En försöksöverföring av Gävle stadsregisterområde har därefter skett. En särskild problematik med överföringen av stadsregistren är att dessa uppvisar relativt stora lokala variationer. Med ledning av Uppsalaoch Gävleforsöken utformas nu ett överforingssystem som skall kunna användas generellt. Samtidigt studeras möjligheter att ajourhålla registrerat material med hjälp av sk COM-teknik (Computer Output Microfilm). l registreringsarbetet med jord- och stadsregisterdata har använts inte registerkunnig personal. För registreringsarbetet har beräknats en tidsåtgång av 3.7 minuter per fastighet.

86 Bilaga 5

För Uppsala har tillämpats en fullständig motläsning efter överföringen. Som nämnts strävar man efter att fortsättningsvis göra endast selektiv motläsning. För motläsning åtgår en tid av 3,0 minuter per fastighet. För engångsajourföring finns off-line metoder. vilket betyder att materialet kan vara uppdaterat vid laddningen.

2.4 Omläggnittg av fastighets- och tomträttsböcker Beredningsinsatsen är väsentligt högre för inskrivningsregistret än för fastighetsregistret. Detta sammanhänger med att registren skall kontrolleras, kompletteras och struktureras på ett mer ingående sätt. Personnummer införs på lagfaren ägare. Samband mellan olika upplägg i registren måste kontrolleras och kompletteras. Inteckningar skall ordnas i företrädesordning osv. Vikten av uppgifternas riktighet har föranlett att vissa beredningsinsatser ansetts böra kontrolleras och signeras av behörig jurist. För beredningsinsatserna har beräknats åtgå en tid av 7.4 minuter per fastighet. Också registreringsarbetet är mer omfattande. Registreringsvolymen är ca 30 % större per fastighet. Ett moment av manuell kontroll av beredningen under registreringsarbetet har ansetts nödvändigt. Registreringsarbetet har för Uppsala skett genom registerkunnig personal. Tidsåtgången har beräknats till 6,0 minuter per fastighet. De system som använts för registeröverforingen i Uppsala län är på samma sätt som fastighetsregistersystemen föremål för översyn syftande till effektivisering. Metoden med verifiering medför att motläsning ej behöver ske. Engångsajourföring har för Uppsala skett från registermyndigheternas terminaler. I samband med översynen av överföringssystemen planeras en metodik med off-line uppdatering utformas också för inskrivningssidan. För engångsajourföring beräknas en tid av 0,08 minuter per fastighet.

2.5 Kostnader m m Frågan om kostnader m m for datainsamling behandlas mer ingående under avsnitt 4. På grundval av erfarenheter från Uppsala har följande beräkning gjorts för omläggning av nuvarande register för hela landet under en tioårsperiod. Tabellen bygger på att det vid slutet av överföringsperioden finns 4 milj fastigheter i fastighetsregistret (FR) och 3 milj fastigheter i inskrivningsregistret (IR).

sou l976:57 Bilaga 5 87

Personalbehov/år Kost- Kostnad Summa -e-nad/år totalt Antal Löneklass Milj kr Milj kr Milj kr

FR-tlala 4 milj fastigheter Beredning Ledning - Beredning 9 F 3 0,51 5,1 Registrering Ledning 3 F ll 0,22 2,2 Registrering 13 F 3 0,73 73 Motläsning och engångsajourföring

IR-daia 3 milj fastigheter Beredning Ledning 5

Beredning 20 H71 u..- N O

Registrering Ledning 3 9+9

H11 -w- w+w

Registrering u. b U1 Engångsajourföring 1 , Databehandling 0,6 35,8 Gemensam! Key-to-disc utrustning 0,35 Lokalhyra 0,7 Projektpersonal (registeranalys, administration, system- och programunderhåll) 1,5 Transport m m 0,5 30,5 101,7

3 Driftsystem 1 som rikssystem

3.1 Inledning

Driftsystem l har byggts upp för att betjäna delar av landet, högst ca l/3 av hela landet. Utredningsarbetet angående driftsystem 1 som ett system för hela landet har varit inriktat på framför allt tre frågeställningar - Kan driftsystem l i dess nuvarande tekniska utformning användas som rikssystem? Vilka alternativa systemskisser är i så fall möjliga? Vilka kostnader för systemutveckling, teknisk utrustning, underhåll och drift är förknippade med de olika alternativen? Läget i systemutvecklingsarbetet framgår närmare av bilaga l. Av driftsystemet är fn de systemavsnitt som rör fastighetsregistrets huvud-, plan- och koordinatregister samt inskrivningsregistret fardigutvecklade. En översyn av systemavsnitten pågår i anledning av erfarenheter vid användningen av systemen i nyligen genomförda handläggningsförsök. Koordinatregistret utnyttjas sedan en tid i försöksproduktion för områden även utanför Uppsala län.

88 Bilaga 5

Vissa uppgifter som ingår i driftsystem l tillförs systemet centralt genom CFDs försorg. Detta sker med bestämda tidsintervall. Sålunda tillförs tex vissa person- och adressuppgifter varannan vecka och taxeringsuppgifter en gång per år. Systemavsnitt härför utvecklas i samverkan med riksskatteverket. För driften av den datamaskinanläggning som används svarar Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) enligt avtal. Anläggningen utnyttjas i två skift fem dagar i veckan. Under första skift (kontorstid) är on-line systemet med anslutna terminaler i drift. Under andra skift (kvällstid) sker uppdatering av registren. bevisframställning och andra produktionskörningar. Tester kan pågå parallellt under båda skiften. Under driften av on-line systemet är två s k meddelanderegioner avdelade, dvs två terminaltransaktioner kan behandlas parallellt. Kvarvarande primärminne utnyttjas för satsvisa testkörningar Datamaskinsystemets centralenhet utnyttjas av on-line systemet i genomsnitt ca 10 % av on-line systemets drifttid per vecka. Det innebär att maskinsystemet kan hantera en större ärende- och datavolym än den i enbart Uppsala. Den ytterligare maskinutrustning som behöver anskaffas vid större volymer är i första hand skivminnesutrustning. Behovet av skivminnesutrymme for lagring och drift av de ca 100 000 fastigheterna i Uppsala län uppgår till ca 600 MB (= miljoner tecken). varav ca 400 MB för fastighetsdata och ca 200 MB för operativsystem. databas/datakommunikationssystem (IMS), SYSIN/SYSOUT. programbibliotek m m.

3.2 Tekniska undersökningar Som inledningsvis nämnts har en av huvudfrågorna varit om driftsystem 1 kan byggas ut till ett riksomfattande system. Analyser av systemets konstruktion och drift med avseende på vilka åtgärder som behövs för att få fram ett rationellt rikssystem har därför gjorts. Analyserna visar att systemet kan användas som rikssystem, men ett flertal modifieringar - avseende bl a uppdelning i databaser. tidsmässig förläggning av bearbetningar. antal meddelanderegioner och buffertstorlekar. IMS-systemet - är nödvändiga. Fortsatta detaljanalyser av dessa områden samt genomförande av erforderliga modifieringar beräknas resursmässigt ta sammanlagt ca 15 manår i anspråk. Till underlag för dimensionering av maskinsystem m m har antalet transaktionsbelastningar mätts och prognostiserats. Ur statistik från terminaldriften under handläggningsförsöket i Uppsala län har antalet transaktioner i genomsnitt per timme beräknats. Transaktionsvolymen under en s k bråd timme har bedömts ligga 50 % över genomsnittet. Antalet transaktioner under bråd timme beräknat på detta sätt utgör 400 st. Pâ grund av att rättelsearbeten och engångsajourföring av registren pågått under den tid mätningar pågått och att en del andra så att säga försöksmässiga förutsättningar förelegat under försöksverksamheten har uppmätta värden justerats. Viktigast härvidlag är att uppjusteringar skett för inskrivningssidan, bl a p g a förväntad ökad frågeverksamhet till systemet under drift med rättsverkan. dvs då den manuella registreringen

Bilaga 5 89

upphört. Efter vidtagna justeringar uppgår antalet transaktioner per bråd timme till 445 st. För beräkning av transaktionsvolymen för hela landet har använts bl a statistik inom inskrivningsväsendet. Volymen inom Uppsala län beräknas uppgå till omkring 3 % av hela landets volym. Beräkningarna ger l5 100 transaktioner per bråd timme för hela landet. De gjorda beräkningarna är osäkra och torde bättre kunna säkerställas efter en tids ytterligare drift. Undersökningarna kommer att fortsätta. l samband därmed kommer också försök att göras att bättre klarlägga inverkan av att systemet byggs ut - såväl innehållsmässigt som m a p anslutning av prestationsterminaler. På det underlag som finns har någon justering av transaktionsvolymen för sådan inverkan inte ansetts böra ske. Matningar har skett av hur datamaskinresurserna utnyttjas i dagens driftsituation. Mätningarna har givit uppgift om bl a CPU-tid (totalt samt per meddelanderegion och IMS kontrollregion). skivminneskanaltid och utnyttjande av skivminnesarmar. Av erhållna resultat har kunnat konstateras att de kritiska komponenterna i systemet är centralenhetens kapacitet och primärminnets storlek. En svårighet i utredningsarbetet har varit att fastställa högsta tänkbara CPU-utnyttjandegrad för fastighetsdatasystemet. Erfarenhetsmässigt bör utnyttjandegraden inte överstiga ca 65 % för den typ av system som fastighetsdatasystemet representerar. Vid ökad belastning erhålles köeffekter. vilka ger upphov till besvärande förlängningar av svarstiderna hos terminalanvändarna. Det är ett komplicerat problem att göra prognoser beträffande behov av datamaskinkapacitet även om det bara avser centralenheten. Det hade varit önskvärt med tillgång till en simuleringsmodell som beskriver fastighetsdatasystemt. Arbetet med en sådan har påbörjats men har av resursbrist ej kunnat avslutas. Den modell som i stället utnyttjats för att förutsäga behovet av centralkapacitet vid olika belastningsnivåer är till sin utformnning mer allmängiltig. Modellen har tillhandahållits av IBM Svenska AB och bygger på erfarenhetsmaterial från ett stort antal användare av IBM 370-utrustning med IMS och har i allmänhet givit god överensstämmelse med praktiska mätningsresultat. Metoden bygger på att CPU-belastningen kan uppskattas som en linjär funktion av transaktionsvolymen. Verksamheten i systemet approximeras därför till bearbetning av en genomsnittstransaktion för vilken beräknas det antal instruktioner som behöver exekveras. Genom att uppskatta den genomsnittliga instruktionstiden och med kunskap om transaktionsvolymen kan då den förväntade CPU-belastningen beräknas. Vid beräkningen av antalet exekverade instruktioner for genomsnittstransaktionen kan följande huvudsakliga komponenter urskiljas.

NBAS En baskomponent som representerar en ekotyp av transaktion där inget egentligt arbete mot databaser uträttas NTp En komponent som är proportionell mot transaktionsaktiviteten

90 Bilaga 5

NDL/i En komponent som är proportionell mot antalet databasanrop N1/0 En komponent som är proportionell mot antalet in/utmatningsoperationer NAp Antalet övriga instruktioner. dvs de som utföres i applikationsprogrammet = + +

NTRANS NBAs NTYP NDL/i + Ni/o + NAP

NTRANS = CPU-belastningen vad avser genomsnittstransaktionen

Resultatat av beräkningarna redovisas i följande tabell.

Uppsala län Fullt utbyggt Rikssystem driftsystem l Antal transaktioner per bråd timme ca 445 4 800 15000 Centralenhetsbehovinklpri» m/A inkl 1024 2 x m/A inkl 2 x m/B inkl märminne KB (nu instal- 2048 KB varde- 4096 KB varmad) ra (lera alt 5 x m/A inkl 2048 KB vardera Utnyttjandegrad % centralenhet 10 % 50 “n 52 “a resp 62 % Sklvminnesbehov antal miljoner tecken 600 4 600 l2 000

Teckenförklaring: m/A=centralenhet motsvarande nu installerad lBM 370/l55 med Processor Speed-up Unit (motsvarande lBM 370/158) m/B = centralenhet motsvarande lBM 370/168.

3.3 Beräkning av kostnader m m

I detta avsnitt beräknas kostnaderna for systemutveckling. teknisk utrustning, drift och underhåll för tre alternativa systemskisser avseende driftsystem 1 som rikssystem.

Alternativ] Central datordrift, två centralenheter Alternativ ll Central datordrift, fem centralenheter Alternativ Ill Datordriften regtonaliserad till fem ungefar lika stora regioner En ytterligare regionalisering är i och för sig tekniskt möjlig. Vid en ökning av antalet regioner stiger kostnaderna snabbt för teknisk utrustning och drift. De tre alternativen förutsätter riksåtkomst till registerinnehållet. Grovt kan skillnaderna mellan alternativen i kostnadshänseende sägas vara följande: - är i stort desamma för de tre altersystemutvecklingskostnaderna nativen. - kostnaderna för teknisk blir vad avser datamaskinutrustutrustning ning lägst i alternativet med tvâ centralenheter - beträffande driftkostnaderna erhålles lägre kostnader för personal och lokaler i de centrala alternativen. framför allt i alternativet med två centralenheter

sou 1976:57 Bilaga 5 91

- underhållskostnaden blir något högre för alternativen med fem centralenheter.

Resursbehovet för att utveckla system för adress-, kvarters- och GAregister har uppskattats till 20 manår. Även resursbehovet för vidareutvecklingen av övriga registertyper har uppskattats till ca 20 manår. Som tidigare nämnts beräknas ca 15 manår åtgå för de systemmodiñeringar som behövs för att kunna utnyttja driftsystem l som rikssystem. Modifieringarna är i forsta hand betingade av ökade ärende- och datavo- Iymer. För sammankoppling av anläggningarna har beräknats 5 manår. Totalt skulle utvecklingskostnaderna således motsvara ca 60 manår. 1 kalendertid beräknas de nu beskrivna utvecklingsinsatserna kunna vara avslutade ungefär tre år efter starttidpunkt. I följande tabell redovisas beräknade kostnader för teknisk utrustning. Beräkningarna är grundande på leverantörers gällande listpriser.

Köppriser (Mkr) Årlig serviceavgift (Tkr) Alt I Alt ll Alt [ll Alt l Alt ll Alt lll

Cen/ral da/anzasküzurrusrning Centralenheuer) 54,1 64,7 64,7 Sikrivminnesutrustning 20,5 21,8 21,8 Ovrig maskinutrustning (magentbandsutrustning, radskrivare m m) 4.7 10,6 10,6 l 820 2 000 2 000 Programvara 160 400 400 Totalt 79.3 97.1 97,1 1 980 2 400 2 400

Terminal!Ilrusming Bildskärmar (400 st) Skrivare (230 st) Totalt 18,3 18.3 18.3 845 845 845

Tø/e/iiz/er/ »zodønz Telelinjer. modem. koncentratorer och kommunikationsdatorerlinkl inträdesavgift) 5.0 5,0 5,0 2 100 2 100 2 100

Antalet tjänster för driften av ett rikssystem torde i alternativet med två centralenheter uppgå till ca 75 samt i alternativet med fem centralt placerade centralenhter till ca 100. För det fall driften regionaliseras till fem driftsenheter beräknas personalbehovet att uppgå till ca 175 tjänster. l kostnader för underhåll ingår personal för bl a felrättning, anpassning av systemet i samband med författningsändringar samt åtgärdande av uppenbara missformligheter. Personalbehovet för detta underhåll i alternativet med två centralenheter beräknas uppgå till ca 10 personer med en årskostnad av ca 1.2 milj kr. För de övriga alternativen är motsvarande resursbehov 15 personer dvs 1.8 milj kr årligen. Frågorna om kostnader behandlas närmare under avsnitt 4.

92 Bilaga 5

3.4 Kompletterande undersökningar Som tidigare har berörts bör vissa framtagna uppgifter följas upp vid den fortsatta driften. De beräkningar som redovisas bygger vidare på

förutsättningen att inga större modifieringar skall göras i driftsystem l.

Som framgått har värden från Uppsalaförsöken i stort sett extrapolerzits. Det har inte varit möjligt att på den tid som stått till förfogande analysera effekterna av punktvisa mer djupgående ingrepp. En uppföljning av framtaget material och analyser av berört slag har satts igång.

4 Kostnader och intäkter

4.1 Inledning Med ledning främst av de uppgifter som redovisats i tidigare avsnitt samt vissa resultat från utvärderingen av driftsystem 1 i Uppsala län kvantifieras så långt möjligt och sammanställs i detta avsnitt beräknade kostnader och intäkter for driftsystem l som ett rikssystem. Uppoffringar (kostnader) och nytta (intäkter) ställs mot varandra i form av en investeringskalkyl. Kalkylen är utformad som en beslutskalkyl. varför redan nedlagda kostnader inte redovisas. Beräkningarna baseras på material som funnits tillgängligt vid CFD. Några särskilda fáltundersökningar har inte genomförts. Som kalkylmetod har använts kapitalisering av kostnader och intäkter enligt nuvärdestekniken. Denna metod ger en god sammanfattande redovisning av de kvantiñerade effekterna. Kalkylmetoden förutsätter. åtminstone om den teoretiskt skall tillämpas riktigt. att kalkyllränta används. Det kan emellertid diskuteras om kalkylränta skall användas vid kalkylering av offentliga investeringar. framför allt hur hög kalkylräntan i så fall skall vara. För att få jämförbarhet med kalkyler över liknande ADB-projekt inom offentlig förvaltning har kalkylräntan satts till 8 9a. I avsnittet rörande känslighetsanalys redovisas emellertid även effekterna om kalkylränta inte används. Samtliga beräkningar är gjorda i 1975 års penningvärde. l beräkning av personalkostnader har använts 1975 års löneläge + 33 90 lönekostnadspålägg. Tidsåtgången för införandet av ett system av typen driftsystem l i hela landet är beroende av en rad faktorer av teknisk. organisatorisk och ekonomisk art. Organisatoriskt skulle en mycket kort genomförandeperiod kräva att mycket personal skulle behöva anställas för kort tid. Detta skulle medföra stora svårigheter av personaladministrativ natur. Möjligheterna att rekrytera ett större antal kvalificerade personer for genomförandet kan också anses begränsade. Sett från ekonomisk synpunkt kräver ett mycket snabbt genomförande betydligt större resurser totalt sett än ett något långsammare genomförande. En långt utdragen genomforandeperiod ger å andra sidan stora

SOU l976:57 Bilaga 5 93

driftkostnader för systemet under genomförandetiden, vilket även det ger dålig ekonomi totalt sett. Genomforandeperioden är ytterst också betingad av vilka resurser statsmakterna kan sätta av for reformen under varje enskilt budgetår. Någon total sammanvägning av ovanstående faktorer har inte gjorts. l kalkylen har emellertid antagits en 10-årig genomförandeperiod. Livslängden for ett ADB-system är beroende på typen av applikation samt på storleken av det arbete som läggs ned i form av systemunderhåll. Generellt brukar en livslängd på 8 år användas för offentliga ADB-system. Man börjar då normalt räkna från den tidpunkt då systemet är helt genomfört. Erfarenheterna av offentliga administrativa ADB-systems livslängd är inte många. Det nuvarande systemet för folkbokföring och beskattning utvecklades enligt riksskatteverket i sina huvuddrag under åren fore l963. Systemet planeras bli ersatt med ett nytt system med början 1978. Livslängden för det nuvarande systemet för folkbokföring och beskattning beräknas alltså bli 15 år. Livslängden för fastighetsdatasystemet har i kalkylen satts till 15 år.

Överföringen av uppgifter från de manuella registren till maskinläsbart

medium (datafångsten) är en basinvestering som beräknas ha längre livslängd än det tekniska driftsystemet. l kalkylen har datafångsten beräknats ha en ekonomisk livslängd på 30 år. Värdet av datafångsten efter 15 år har beaktats i kalkylen i form av ett restvärde (utrangeringsvärde) då 15 årsgränsen har passerats. En viktig begränsning vid kalkylens användbarhet är att en så liten del av intäkterna är kvantifierade. En kalkyl som omfattar intäktssidan på ett fullständigare sätt har inte varit möjlig att genomföra inom ramen för CFDs resurser under budgetåret 1974/75.

4.2 Kostnader m m Till det s k fastighetsdataprojektet hänförs ofta kostnader för skilda delreformer och åtgärder som har större eller mindre anknytning till införandet av fastighetsdatasystemet inom ett visst område. I denna promemoria har inte tagits med kostnader för sådana åtgärder som i och för sig inte behöver vidtas i samband med eller för reformens genomförande. Sådana åtgärder är följande:

l. Åtgärderi fastighetsregistren p g a införandet av fastighetsbildnings-

lagen avveckling av bihang C till stadsregistret och införande av S-förteckning till jordregistret m m. 2. Rättelser och komplettering av fastighetsregistren t ex arealkomplettering, införande av fullständigare information om servitut och samfälligheter. 3. Sanering av fastighetsböcker, dvs åtgärder varigenom innehållet i sak förändras. tex genom rättelse. dödning eller avförande i syfte att förbättra överskådligheten. 4. Upprättande av ny registerkarta. 5. Genomförande av den sk fastighetsbeteckningsreformen.

94 Bilaga 5

Det ligger emellertid i sakens natur att det är en fördel om åtgärder av typ sanering genomförs. l följande tre tablåer sammanställs kostnader som beräknats för projektet vid ett genomförande av de tidigare redovisade tre alternativa systemlösningarna. Tabellernas värden kommenteras i efterföljande text.

Alternativ l (milj kr)

År Datain- Koordinat- Investering Hyraoch System- System- Driftkost- Övriga samling registrering iteknisk underhåll utveckling underhåll nader kostnader utrustning av teknisk utrustning

Summa år 1-15 90 7,5 56,9 54,5 6,1 9,4 76.6 60

Alternativ ll (milj kr)

År Datain- Koordinat- Investering Hyra och System- System- Driftkost- Övriga samling registrering iteknisk underhåll utveckling underhåll nader kostnader utrustning av teknisk utrustning

Summa år 1-15 90 7.5 65,8 57 6,1 13.5 96.5 69

sou 1976:57 Bilaga 5 95

Alternativ lll (milj kr)

År Datain- Koordinat- Investering Hyra och System- System- Driftkost- Övriga samling registrering iteknisk underhåll utveckling underhåll nader kostnader utrustning av teknisk utrustning

26.7 Summa år 1-15 90 7,5 65,8 57 6.1 13.5 165 90

Datainsamling

Kostnader för överföring av uppgifter från de manuellt förda registren varierar direkt med antalet fastigheter. För närvarande beräknas antalet levande fastigheter uppgå till 2,7 miljoner. Antalet avregistrerade beräknas uppgå till 0,8 miljoner. Fastighetsbeståndet beräknas öka med ca 2 % per år. Med ett antagande om en sådan tillväxt skulle antalet levande fastigheter vid genomförandeperiodens slut uppgå till 3,3 miljoner. Antalet avregistrerade fastigheter vid samma tidpunkt skulle uppgå till 1,0 miljon. Vid en jämn överföringstakt skulle emellertid hälften av ökningen i fastighetsantalet föras in i fastighetsdatasystemet med hjälp av ajourförings- och handläggningssystemen. Endast hälften av ökningen skulle tillföras via datafångsten. Vid kalkylen har därför antalet levande fastigheter satts till 3 miljoner och antalet levande + avregistrerade fastigheter satts till 4 miljoner. Under avsnitt 2 har kostnaderna för överföring av hela landets fastighetsbestånd beräknats till 102 miljoner kronor. I denna siffra ingår även kostnader för ADB-bearbetningar. Kostnader för datorbearbetningar beräknas här på annat ställe. Beloppet bör därför reduceras till 88 miljoner kronor. Däremot tillkommer kostnader för att fullständiga innehållet i fastighetsregistrets huvud- och planregister samt datainsamling till kvarters-, adressoch GA-registret. Några erfarenhetsmaterial för resursåtgång för detta finns inte. Vad först gäller komplettering av huvud- och planregister har tidigare nämnts att system f1nns för registrering från terminal. Som framgår av bilaga l sker ajourföring av nytillkomna uppgifter. Sett i ett brett perspektiv kan den komplettering det är fråga om här jämställas med sådan komplettering som eljest sker efter utredningar m m hos registermyndigheten. Någon klar gräns dem emellan torde knappast kunna dras i praktiken. Möjligheten att

96 Bilaga 5

kunna föra in uppgifter och resultaten i ett register torde kunna ses som en fördel jämfört med dagens situation. Ett sådant synsätt bygger givetvis på förutsättningen att det är en fördel att uppgifterna finns lättillgängliga. Några kostnader tas inte upp här. Datainsamling av kvarters- och GA-registret torde komma att inlemmas

i överföringsverksamheten för jord- och stadsregister. Överföringskostnaden

räknas därför upp till 90 miljoner kronor. Adressregistret avses att upprättas där behov Föreligger och där det är förenat med fördelar att registret finns. Några kostnader för datainsamlingen har inte beräknats. Kostnader för utveckling av system för datainsamling tas upp på annat ställe. Kostnaderna för datainsamling beräknas fördela sig jämt under l0-årsperioden.

K oordinatregisrrering Särkostnaderna för att koordinatregistrera de återstående fastigheterna i landet beräknas uppgå till 7.5 miljoner kronor under den 10-åriga genomförandeperioden. Tillräcklig ADB-kapacitet finns beräknad även för upprättande av koordinatregistret under avsnitten rörande teknisk utrustning. Registreringen förutsätts ske med ett en-personssystem. ajourhållningen via registermyndighets terminal.

Teknisk utrustning Kostnaderna för teknisk utrustning är uppdelade på investeringskostnader samt årliga kostnader för service. hyror odyl. Enligt tidigare redovisning innefattas under rubriken teknisk utrustning dels den centrala datamaskinsutrustningen som centralenhet. programvara, skivminnen och radskrivare. dels terminalutrustningen - bildskärmar och skrivare vid registermyndigheterna -, dels övrig kommunikationsutrustning som telelinjer, modem och koncentratorer. Vid beräkningen av kostnaderna för teknisk utrustning har hänsyn tagits bl a till möjligheten att erhålla mängdrabatter på vissa av utrustningsslagen. Investeringsbeloppen har för den centrala maskinutrustningen sålunda beräknats till 40 (varav 10 för skivminnen) resp 48,9 (varav l0.9 för skivminnen) miljoner kronor för alternativ l resp alternativen lI och lll. På samma sätt har en realistisk investeringsnivå för terminalutrsutning och övrig kommunikationsutrustning beräknats till 16,9 miljoner kronor för övrigt. Det totala investeringsbehovet för teknisk utrustning blir således 56,9 resp 65,8 miljoner kronor. Investeringarna för centralenhet samt viss övrig central maskinutrustning har i alternativ l antagits ske med lika belopp år l resp år 6, medan investeringarna för alternativen II och III på motsvarande sätt fördelas på fem tillfällen med början år 1 samt därefter vartannat år.

Investeringar i övrigwutrustning, dvs framför allt skivminnen, terminaler

samt övrig kommunikationsutrustning bedöms fördela sig jämt under den 10-åriga genomförandeperioden. De kostnader förutom investeringar som förekommer för teknisk utrustning utgörs av serviceavgifter, maskin- och programhyror odyl. Dessa

SOU l976:57 Bilaga 5 97

kostnader ökar successivt år från år allteftersom tillkommande teknisk utrustning installeras.

Sysremtlrveckling och underhåll

Kostnaderna for systemutveckling och underhåll innefattar dels kostnader for viss nyutveckling, nämligen adress-, kvarters- och GA-register samt modifiering av koordinatregister, dels kostnader för underhåll av befintliga system och program. l systemutvecklingskostnaderna ingår även införandet av erforderliga modifieringar för att möjliggöra ett utnyttjande av driftsystem l som rikssystem. Tidigare har insatserna for nyutveckling uppskattats till 60 personår. Utvecklingstiden har bedömts till tre år (år l-3). Lönekostnaden for denna personalkategori har uppskattats till i genomsnitt 102 000 kronor per år och person, dvs lönegrad F 17. För underhåll av system och program beräknas åtgå 5 personer under de första åren. I alternativ l torde därefter erfordras 10 personer medan alterantiv II och Ill erfordras ytterligare 5 personer, dvs totalt 15 personer, fr o m det sjunde året. Lönekostnaden för denna personalkategori har uppskattats till i genomsnitt 75000 kronor per år och person, dvs lönegrad F 10.

Drift

I kostnaderna för drift ingår personal för i huvudsak for- och efterbehandling, maskindrift, kontaktfunktion mot registermyndigheter samt driftplanering. Driftpersonalen uppgår som tidigare nämnts till 75, 100 resp 175 personer i alternativ I, II resp III i ett fullt utbyggt driftsystem. Lönekostnad i genomsnitt 73000 kronor alternativ sker per år och person, dvs F9. I samtliga under genomförandeperioden en successiv uppbyggnad av organisationen for drift. l driftkostnaderna har i tabellerna ovan även inkluderats personal med ansvar for laddningsaktiviteter samt kostnader för lokaler, skivpackar, magnetband o dyl. Resursbehovet for laddning beräknas motsvara 5 personer under genomforandeperioden i samtliga alternativ. Lönekostnad i genomsnitt 85 000 kronor per år och person, dvs F 13. Kostnader for lokaler m m har för alternativen I och II beräknats till 0,5 miljoner kronor och i alternativet III till totalt 2,5 miljoner kronor årligen. Lokalkostnaderna i alternativet III ökar efter hand som ytterligare datacentraler tillkommer.

Övrig verksamhet

Under denna rubrik har tagits upp belopp for alternativ I 4,0, for alternativ kronor - som II 4,6 och for alternativ III 6,0 miljoner per år. Beloppet beräknats schablonmässigt - avser att täcka kostnader for basadministration (ekonomi, personal, planering och ledning) samt kostnader for sådan verksamhet (registrens innehåll och användning, koordinatutnyttjande m m).

98 Bilaga 5

Icke kvantifierbara (intangibla) negativa effekter

Införandet av fastighetsdatasystemet i hela landet medför också effekter hos myndigheter och organ som inte går att kvantiñera. Någon närmare kartläggning av dessa effekter har inge gjorts inom ramen för denna promemoria. Som exempel på effekter kan nämnas att registermyndigheterna normalt endast har tillgång till registren under kontorstid och att systemet under vissa perioder inte är tillgängligt pga maskinfel.

4.3 Intäkter Intäkterna redovisas i det följande under fyra rubriker - effekter på personalbehovet vid inskrivningsmyndigheter - effekter på personalbehovet vid fastighetsregistermyndigheter och fastighetsbildningsmyndigheter - icke kvantifierade effekter positiva - icke kvantilierbara effekter (intangibla) positiva

Ejfekter på personalbehovet vid inskrivningsmyndigheter Enligt en enkätundersökning till landets inskrivningsmyndigheter tjänstgjorde i slutet av 1972 147 jurister och 500 biträden vid landets inskrivningsmyndigheter. Sedan undersökningstillfället har ärendemängden vid inskrivningsmyndigheterna ökat med drygt 20 %. Inskrivningsmyndigheterna har också under de senaste åren tillförts ökade resurser varje budgetår. 1 kalkylen har förutsätts en motsvarande ökning av antalet tjänstemän vid inskrivningsmyndigheterna som ökningen i ärendemängden. Antalet tjänster vid inskrivningsmyndigheterna beräknas därför till fn 177 jurister och 600 biträden. Tidigare gjorda uppskattningar beträffande antalet jurister och biträden som krävs vid drift av driftsystem l i hela landet har ställts i relation till de resultat som framkommit i samband med det s k handläggningsförsöket. Denna jämförelse visar att de beräkningar som gjordes 1972 beträffande personalbehovet fortfarande står sig, trots den ökade ärendevolymen. Systemet har, enligt de begränsade undersökningar som kunnat genomföras i Uppsala län, således visat sig vara mer effektivt än vad som forutsattes 1972. I den ärendevolym som motsvarar dagens beräknas personalbehovet vid ett fullt utbyggt driftsystem l i hela landet att uppgå till 80 jurister och 300 biträden. Denna personalåtgång och fördelning förutsätter bl a vissa förändringar av rikets indelning i inskrivningsområden (lämplig enhetsstorlek) samt delegering av beslutanderätten i flertalet inskrivningsärenden. Efter ett genomförande av driftsystem l i hela landet skulle den personal som kan överföras till annan verksamhet inom domstolsväsendet uppgå till 97 jurister och 300 biträden. Personalkostnaderna för inskrivningsväsendet skulle efter ett genomförande av driftsystem 1 i hela landet reduceras med 26 miljoner kronor per år jämfört med dagsläget. Genomsnittslönen för en jurist har i denna beräkning satts till lönegrad F 15 + 33 % lönekostnadspålägg. Genomsnittslönen för ett domstolsbiträde har beräknats till

Bilaga 5 99

lönegrad F 1 + 33 % lönekostnadspålägg. Minskningarna i personalkostnaderna beräknas ske jämnt under den 10-åriga genomförandeperioden. Den sammanlagda minskningen av personalkostnaderna under systemets 15-åriga livslängd beräknas till 272,7 miljoner kronor.

Effekter på personalbehovet vid fastighersregistermyndigheter ochfasrig-

hetsbildningsmyndigheter Resultaten från handläggningsförsöket i Uppsala län är inte helt utvärderade vad beträffar de effekter införandet av systemet får vid fastighetsregistermyndigheter. Ett par olika mätningar föreligger. En preliminär bedömning ger vid handen att en minskning av resursbehovet med mellan en tredjedel och en fjärdedel uppstår för de manuella arbetsmoment som ersätts av terminalbehandling. Det minskade resursbehovet synes emellertid till stor del uppvägas av den utökning av registreringen av bestämmelser och avtalsservitut som sker i det nya systemet. Registermyndigheterna - särskilt de kommunala - för i växlande utsträckning olika slags sidoregister till fastighetsregistret. Någon undersökning av i vilken utsträckning dessa kan slopas vid införandet av fastighetsdatasystemet har inte kunnat genomföras under handläggningsförsöket. Effekterna hos fastighetsregistermyndigheterna kan alltså f n inte säkerställas. En undersökning som genomfördes av Statskonsult AB år 1973 pekar på en personalbesparing av storleksordningen 2 milj kr per år. Undersökningen hade emellertid liten omfattning. Eftersom fastighetsregistermyndigheterna är personellt sett små organisationer är vidare möjligheterna att realisera personalbesparingar begränsade. I samband med handläggningslörsöket studerades även i viss utsträckning hur fastighetsdatasystemet påverkade fastighetsbildningsmyndigheternas arbete. Dessa studier ger inte underlag för beräkningar av effekter vid ett införande av systemet i hela landet. Den nämnda undersökningen av Statskonsult AB år 1973 ger vid handen att den samlade tillgången till inskrivnings- och fastighetsregistren medför rationaliseringsvinster på ca 16 milj kr per år vid ett fullt utbyggt system. Studien bygger på ett mer utbyggt terminalsystem (terminal hos alla fastighetsbildningsmyndigheter) än vad som förutsätts i denna promemoria och dess resultat kan inte föras in i beräkningarna utan justeringar för detta. l den efterföljande kalkylen tas upp som en realiserbar personalinbesparing för fastighetsregister- och fastighetsbildningsmyndigheterna tillsammantaget 10 milj kr per år.

Icke kvantifierade positiva effekter

Införandet av fastighetsdatasystemet får även effekter for andra myndigheter och organ, som är användare av fastighetsdata. Att registerinnehållet finns lagrat på maskinläsbart medium ger möjligheter till olika typer av sammanställningar som kan vara resurskrävande att göra manuellt. Koordinatregistret ger möjligheter till lägesbestämning av data ur fastighetsdatasystemet och ur andra ADB-register och ger därmed vinster i olika avseenden. Fastighets- och markägarförteckningar samt befolkningskartor är

100 Bilaga 5

exempel på produkter. Möjligheten till terminalanslutning ger fördelar inom olika verksamheter, såsom kreditväsen, fastighetsförvaltning etc. Möjligheter till snabbare ärendehandläggning och förkortningen av expeditionstider har samma effekter. Skuggregister kan avskaffas osv. Handläggningsförsöket har gett antydningar om hur resursbehovet hos användare av fastighetsdzttzi påverkas i ovanstående och andra avseenden. Av försöket har framgått att effekterna uppstår både hos statliga, kommunala och privata organ. Någon långtgående kvantiñering av dessa effekter har dock inte kunnat göras inom ramen för handläggningsforsöket.

Icke kvanti/ierbara (intangib/a) positiva effekter

Fastighetsdatasystemet medför i betydande omfattning effekter av inte kvantifterbart slag. Överforande av rutinbetonade arbetsuppgifter till datorn, möjligheter till beslutsdelegering och liknande är exempel på sådana effekter utom och inom registermyndigheter. Inom en mer vidgad ram står andra exempel att finna.

4.4 Kapitalisering av kostnader och intäkter Kapitaliseringen av kostnader och intäkter har gjorts enligt nuvärdetekniken. Tekniken innebär att samtliga in- och utbetalningar under systemets livstid återförs till ett nuläge. Kapitaliseringen görs med den valda kalkylräntan, som ger ett uttryck för hur stora intäkter som måste betalas in idag for att ge motsvarande högre intäkter i en framtid efter visst förräntningskrav. Kapitaliseringen av kostnader och intäkter ger följande resultat (mkr):

Alt I Alt Il Alt 111 Kostnader

Hyra och underhåll av teknisk utrust-

Intäkter Effekter vid inskrivningsmyndighet 133,0 133,0 133.0 Effekter vid fastighetsregister- och fastighetsbildningsmyndighet 51,2 51,2 51,2 Icke kvantifierade positiva effekter b b b Icke kvantifierbara positiva effekter c c c

Summa 184,2+b+c 184,2+b+c 184,2+b+c

sou 1976:57 Bilaga 5 101

För att ett införande av fastighetsdatasystemet skall vara samhällsekonomiskt lönsamt skall således för alternativ I 184,2 + b + c 204,6 + a lör alternativ 11 184,2 + b + c 226,2 + a för alternativ III 184,2 + b + c 269,5 + a

4.6 Känslighersanabs avseende kalkylränta Som nämnts ovan kan det vara diskutabelt att använda kalkylränta vid samhällsekonomiska kalkyler. Om kalkylräntan som i beräkningarna ovan är 8 % i stället sätts till 0 % får man Följande resultat (mkr): Alt I Alt 11 Alt 111 Kostnader

Hyra och underhåll av teknisk utrust-

Intäkter Effekter vid inskrivningsmyndighet 272,7 272,7 272,7 Effekter vid fastighetsregister- och fastighetsbildningsmyndighet 105,0 105,0 105,0

lcke kvantiñerade positiva effekter b] b] bl

Icke kvantiñerbara positiva effekter cl cl cl

Summa 377,7+b1+c1 377,7+b1+c1 377,7+b1+c1

Lönsamhet uppnås vid en kalkylränta på 0 %

vid alternativ I om 377,7 + b] + cl 316,0 + al

vid alternativ 11 om 377,7 + + e] 360.4 + al

bl vid alternativ III om 377,7 + bl + cl 449,9 + a]

Bilaga 6 103

6 Fortsatta av driftsys- Bilaga undersökningar

tem 1 m m1

l Inledning

På uppdrag av fastighetsdatakommittén (FADAK) har Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) utrett och belyst vissa frågeställningar om ett riksomfattande system för fastighetsregistrering m m. En av dessa frågeställningar rör problematiken med omläggning av nuvarande manuella system till ett system som baseras på ADB. En annan rör frågorna om omformning av det s k driftsystem l till ett utbyggt system för hela landet. En tredje rör frågorna om kostnader och intäkter i ett på nyss nämnt sätt utformat rikssystem. Resultatet av CFD:s utredningsarbete har redovisats i promemorian 1975-08-08 Undersökningar av driftsystem 1 m m (augustipromemorian). De av CFD redovisade undersökningarna har under hösten 1975 varit föremål för överläggningar mellan FADAK och CFD. CFD har därvid tillhandagått FADAK med volymuppgifter och andra uppgifter, material som kunnat tjäna till ytterligare belysning av driftsystem l som rikssystem. samtidigt som det utgjort nödvändigt underlag för arbeten med att utforma

alternativa lösningar till ett sådant, riksomfattande system. överläggning-

arna har gällt också andra frågor, såsom metoder för omläggningsarbetet. modeller för kostnads- och intäktsanalyser m m. De frågor som behandlas i augustipromemorian har analyserats vidare inom CFD. Redovisade resultat har så långt möjligt kontrollerats och följts upp. På vissa punkter har, såsom förutskickades i promemorian, mer djupgående analyser skett. Detta senare gäller framför allt det tekniska systemet. Som anges i augustipromemorian bygger de beräkningar som redovisas i promemorian på förutsättningen att inga större modifieringar skulle ske i driftsystem l. Redovisningen baserades i denna del på värden från Uppsalaförsöken som i stort sett extrapolerats, medan en analys av effekter av punktvisa, mer djupgående ingrepp av tidsskäl måste anstå. Studier av sådana ingrepp har nu genomförts. FADAK har framställt önskemål om att CFD. på grundval av de överläggningar som forevarit samt den uppföljning och de fortsatta analyser som CFD gjort. sammanställer resultaten om driftsystem l som rikssystem. önskemål från FADAK bör CFD därvid också utifrån 1 Avskrift av CFD:s Enligt författnings- PM 1976-02-20 mässiga. tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga krav söka sambetecknad “Fortsatta manföra de olika alternativa lösningar som presenterats i augustiprome- undersökningar av driftmorian till ett enda alternativ som ur de nämnda Synpunkterna ter sig för- system l m m”

104 Bilaga 6

delaktigast. I denna promemoria sker en redovisning på sätt FADAK begärt. Framställningen ansluter till uppställningen i augustipromemorian.

2 Omläggning av nuvarande register till ADB

Några mer ingående analyser av arbetet med omläggningsproblemzttiken har inte skett i annan mån än vad som naturligen ingått inom ramen for det på-

gående arbetet med översyn av överforingssystemen. Översynen har nu nått

så långt att systemen för omläggning av jordregister samt fastighets- och tomträttsböcker inom kort skall provas slutligt vid en testöverforing av data inom Gävle kommun. En liknande försöksöverföring av stadsregisterdata inom Gävle har skett redan tidigare. Det är CFDs mening att redan det omläggningsarbete som ägt rum vid olika tillfällen i Uppsala län bildar ett bra underlag för avgörande av metodfrågor, beräkning av resursinsatser m m. Den uppföljning som skett i arbetet med överföringssystemen ger ingen anledning att justera lämnade uppgifter angående registeromläggningen. Uppföljningen har snarast bekräftat att arbetet kan hållas väl inom de tids- och kostnadsramar som anges i augustipromemorian. I augustipromemorian anges att takten i omläggningsarbetet och därmed omläggningstidens längd torde vara mer beroende av faktorer som knyter an till uppgifter som utförs av andra än CFD än till CFDs uppgifter. Här åsyftas arbete med beredningsinsatser, beteckningsreform m m. l promemorian anges att genomförandetiden utan mer ingående sammanvägning av olika faktorer satts till tio år. Den närmare uppföljningen som skett i fråga om genomförandetakt och genomförandetid pekar på att tio år för genomförande är en från sammanvägda praktiska och ekonomiska synpunkter lämplig genomförandetid. Förberedelsearbetets omfattning i form av beredningsinsatser, arbeten med beteckningsreformen. samordning med kartarbeten m m gör att genomförandet inte bör ske avsevärt snabbare. En avsevärt längre genomförandetid bör av andra skäl undvikas. Omläggning bör ske områdesvis. Vid avgörande av turordning områden emellan bör, vid sidan av sådana faktorer som registrens tekniska och innehållsmässiga kvalitet samt ärendevolymer, sambanden med arbeten inom kartläggningsverksamheten observeras. Detta hänger samman med att beteckningsreformen genomförs samtidigt med övergången till ADB-system. Lantmäteriverket studerar fn i samband med planläggning av arbeten inom den allmänna kartläggningen frågan om samordning mellan registerreformen och kanfrågorna. l de områden som enligt tidigare gjord planering står nännast i tur att inlemmas i ADB-systemet, Gävle kommun och Stockholms län. har omarbetning av det allmänna kartmaterialet redan påbörjats. Omliiggningen bör från denna synpunkt genomföras så snart som möjligt i dessa områden.

Bilaga 6 105

3 Driftsystem l som rikssystem

De mer djupgående tekniska undersökningar som förutskickades i augustipromemorian har inriktats mot främst två områden. l augustipromemorian konstateras att driftsystem l kan användas som rikssystem, men att ett flerär nödvändiga. att tal modifieringar Modifieringarnas syfte är i huvudsak öka säkerheten och genomströmningen av transaktioneri systemet. En undersökning har syftat till att mer i detalj klarlägga dessa frågor. En annan undersökning har syftat till att klarlägga om alternativ till det fn använda IMSför administration av databaser och terminaler kan effektivisera systemet driftsystemet. De båda undersökningarna har genomförts av en arbetsgrupp inom CFD under medverkan av konsulter från tre konsultföretag. Den unsom avsett alternativt styrsystem har dokumenterats i en särdersökning skild rapport 1976-02-09 DB/DC-system för driftsystem l som rikssystem. Den undersökning som avsett detaljstudium av erforderliga modifieringar av driftsystem l har bekräftat det tidigare i augustipromemorian beräknade resursbehovet för sådana modifieringar_ ca 15 manår. Den undersökning som avsett alternativt styrsystem har visat att det finns flera tänkbara alternativ till databas/datakommunikationssystem för driftsystem 1 som rikssystem. Till grund för jämförelser mellan dessa har legat en specifikation över de krav som bör ställas på styrsystem i fastighetsdatasystemet. Särskilt höga krav har ställts på säkerhet och återstartsmöjligheter. detta med hänsyn till den typ av data som lagras i systemet och de slag av verksamheter som systemet skall betjäna samt med hänsyn till de stora transaktions- och datavolymer som skall hanteras och känsligheten för driftavbrott. En annan förutsättning har varit att utbyte av styrsystem inte får medföra att tillämpningsprogram m m måste skrivas om. har funnit att en övergång till ett alternativt styrsystem är Arbetsgruppen Det system som gmppen funnit bäst lämpat för användning i gynnsam. 1 som rikssystem är AROS/ROSAM. De sammanfattande motidriftsystem ven för denna bedömning - vid sidan av att systemet uppfyller mycket högt ställda krav på säkerhet och tillgänglighet, som nyss berörts - är att kostnaderna vid övergång från IMS blir mindre än för något annat jämförbart system samt systemets prestanda. som gör att kostnaderna för främst teknisk utrustning blir lägre än om nuvarande system skulle användas. En övergång till ett alternativt styrsystem kräver anpassningar av teknisk natur i befintligt system och därmed systemutvecklingsarbete och kostnader. Arbetsgruppen har bedömt att resursinsatsen för utvecklingsarbetet till det av gruppen föreslagna alternativet inte kommer att överstiga 25 manår. innebär således att betydande fördelar Arbetsgruppens utredningsresultat står att vinna om ett alternativt styrsystem används för driftsystem 1 som Såvitt har kunnat utrönas hittills stöter ett införande av ett alterrikssystem. nativt styrsystem inte heller på sådana hinder av praktisk art att ett införande av denna anledning bör avrådas. Driftsystem 1 i dess nuvarande utformning har konstruerats för omkring en tredjedel av landets fastigheter, vilket ger möjlighet att inpassa en förändring i tiden för det fortsatta reformgenomförandet på olika sätt. l denna promemoria, vars syfte som nämnts i inledningen är att ange en

106 Bilaga 6

alternativ till driftsystem för landet, har de resultat som kommit fram genom arbetsgruppens arbete beaktats. Det har redan nämnts att systemutvecklingsarbetet vid införande av före-

slagetstyrsystem ökar med upp till 25 manår. De i augustipromemorian be-

räknade kostnaderna bör alltså ökas i motsvarande grad. Å andra sidan uförs annat systemutvecklingsarbete som tas upp i augustipromemorian redan nu. T ex skall enligt föreliggande planer adressregistret vara utvecklat under år 1976. Vidare kan sättas i fråga om ett särskilt kvartersregister skall byggas in i systemet sedan numera ändringar genomförts i beteckningsreformen. vilka innebär att kvartersnamn kan få finnas kvar. Utvecklingen av adress-, kvarters- och gemensamhetsanläggningsregister beräknades i augustipromemorian ta tillsammantaget 20 manår i anspråk. Om man antar att det i augustipromemorian angivna år 1 motsvarar kalenderåret 1977 torde resursinsatsen för återstående utvecklingsarbeten kunna reduceras till 10 manår. På ett motsvarande sätt reduceras tidigare beräknade resursinsatser för systemutveckling också inom andra områden genom redan pågående arbeten. främst systemutvecklingsarbetet för vidareutveckling av framtagna system. Också sistnämnda arbete beräknades i augustipromemorian ta 20 manår i anspråk. Någon reduktion i de avseenden som nu berörts införs inte i redovisningen i denna promemoria. Förhållandena bör emellertid beaktas då genomförandefrågorna behandlas och en tidpunkt för reformstart för rikssystemet lagts fast. Arbetsgruppens beräkning av maskinkapacitet visar att systemet kräver en centralenhet motsvarande IBM 370/168 inkl 4096 KB eller två centralenheter motsvarande IBM 370/158 inkl 2048 KB vardera. Det ligger i sakens natur att alternativ med flera mindre anläggningar är tänkbara. Vid en sammanvägning av tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga krav synes alternativet med två centralenheter att föredra. Enheterna bör placeras tillsammans, bla för att möjliggöra visst ömsesidigt reservutnyttjande. Förbindelse bör skapas mellan datorerna för utbyte av frågor och svar. Den ena datorn skall alltså kunna fungera som terminal åt den andra. Systemet medger härigenom riksåtkomst. Det uppföljningsarbete som skett sedan augustipromemorian avlämnades har innefattat noggrannare beräkningar på en del punkter som tidigare måst uppskattas mer schablonmässigt. Detta har fört med sig avvikelser i några fall och i ett par fall mer påtagliga sådana. Registervolymen har således visat sig bli mindre än vad som angavs i augustipromemorian och har numera beräknats till ca 8 miljarder tecken. Antalet terminaler har bedömts böra utökas och beräknas till för inskrivningsmyndigheter, fastighetsregistermyndigheter och fastighetsbildningsmyndigheter sammanlagt 500 bildskärmar och 250 skrivare. Resultatet av beräkningarna kan för rikssystemet sammanfattas enligt följande: Antal transaktioner per bråd timme 15000 Centralenhetsbehov inkl primär- 2 x motsvarande IBM 370/158 inminne klusive 2048 KB vardera Utnyttjandegrad % centralenhet vardera ca 70 9/0 under bråd timme Skivminnesbehov antal miljoner 8 000 tecken

sou 1976:57 Bilaga 6 107

Kostnaderna lör den tekniska utrustningen kan ställas samman enligt följande tabell. Kostnaderna är baserade på leverantörens gällande listpriser.

Köppriser Årlig ser- (Mkr) xriceavgift (Tkr)

Cenrra/ (laIamask/Iilnruslning Centralenhet 25,8 395 5,2 336 Sgkivminnen Ovrig maskinutrustning (magnetbandsutrustning, radskri-

Term/Iia/zumsmnzg) Bildskärmar (500 st) Skrivare (250 st) Summa 21 ,8 945

TeIeIin/er/ modem Telelinjer, modem. koncentratorer och kommunikationsdatorerlinkl inträdesavgift) 4,0 2510

4 Kostnader och intäkter

4,1 Kostnader 1 Följande tre tablåer sammanställs kostnader som beräknats for genomförande av den tidigare redovisade systemlösningen. Uppställningarna ansluter till redovisningen i augustipromemorian. Beräkningarna är gjorda För tre olika fall av ärendeutveckling inom inskrivningsväsendet - O 96, 4 % och 8 % per år. Vidare redovisas beräkningarna i 1976 års löner inklusive 36 % lönekostnadspâlägg och 1976 års priser. Kommentarer till de olika posterna i uppställningarna - i den mån några sådana har bedömts nödvändiga t ex på grund av att beräkningssättet Förändrats i förhållande till augustipromemorian -lämnas efter uppställningarna.

108 Bilaga 6

Driftsystem 1 som rikssystem 0 % ärendeutveckling

År Datain- Koordinat- Investering Hyra och System- System- Driftkost- Summa Övriga samling registrering iteknisk underhåll utveckling underhåll nader kostnader utrustning av teknisk utrustning

År 1987- 1991 » - - - 22,5 5,0 315 22,0 81,0

Summa år 1977-1991 97,0 7.5 54.8 51,1 7,2 14.1 78,4 66,0 376,1

Driftsystem l som rikssystem 4 % ärendeutveckling

År Datain- Koordinat- Investering Hyra och System- System- Driftkost» Övriga Summa samling registrering iteknisk underhåll utveckling underhåll nader kostnader utrustning av teknisk utrustning

År 1987- 1991 - - - 17,6 30,3 5,0 34,0 22,0 108,9

Summa år 1977-1991 97,0 7,5 90,8 62,5 7,2 14,1 82,2 66,0 427,3

sou 1976:57 Bilaga 6 109

Driftsystem l som rikssystem 8 % ärendeutveckling

År Datain- Koordinat- lnvestering Hyra och System- System- Driftkost- Övriga Summa samling registrering i teknisk underhåll utveckling underhåll nader kostnader utrustning av teknisk utrustning

År 1987- 1991 - - 39,5 44,5 - 6,5 43,0 23,6 157.1 Summa år 1977-1991 97,0 7,5 135,0 84,2 7,2 15,9 98,2 68,3 513,3

Teknisk utrustning Vid beräkning av kostnaderna för teknisk utrustning har hänsyn till möjligheterna att få mängdrabatter tagits endast beträffande kostnaderna för terminaler. I detta fall används den rabattsats som CFD har idag, 25 %. För övrig teknisk utrustning har leverantörernas listpriser för ny utrustning inklusive moms använts. Kostnader För terminaler hos registermyndigheter och fastighetsbildningsmyndigheter ingår i beräkningarna. Vid beräkning av datorkostnader har vid alternativen med 0 % och 4 % ärendeutveckling antagits att den andra datorn anskaffas 1980, vilket ger reservkapacitet och utrymme för datafångstbearbetningar m m. Vid alternativet med 4 % årlig ärendeutveckling måste centralenheterna bytas till m0deller med större kapacitet 1984 och 1991. Som kostnad dessa år har skillnaden i kostnad mellan den större och den mindre centralenheten tagits upp. Vid alternativet med 8 % ärendeutveckling anskaffas den andra datorn år 1979. Utbyte till större dator sker 1982 och 1984. Ytterligare en dator anskaffas 1987 som bytes mot en med större kapacitet 1990. Erforderlig utökning av skivminnen och kringutrustning (radskrivare etc) är beräknad. Under teknisk utrustning har beräknats erforderliga datorresurser for även datafângst- och systemutvecklingsarbete (dock ej key-to-discutrustning som ingår under Datainsamling).

Systemutveckling Vid beräkningarna har tagits hänsyn till de justeringar av återstående utvecklingsarbete som beskrivs under 3 ovan.

1 10 Bilaga 6

4.2 Intäkter

Ejfekreø pâ persona/behover vid inskrivningsmyndigherer*

Vid beräkning av nuvarande och framtida personalbehov inom inskrivningsväsendet har CFD utgått från den sammanställning över antalet personer inom olika personalkategorier som DON lämnat till FADAK. Lönekostnaderna per kategori har beräknats enligt linansdepartementets petitaanvisningar. Ett pålägg på 56 % för administration m m enligt FADAKs beräkningsnormer har skett. Kostnaderna for inskrivningsväsendet kan då beskrivas enligt följande tabell (tkr).

Personalkategori Antal Löne- Lön inkl 36 °/n klass lkp samt 56 % adm pålägg Rådman/fiskal 18 F 17 2917 Notarier 156 F 9 18 204

Resursbesparingarna vid IM vid ett införande av driftsystem l som rikssystem har beräknats till 50 % av de angivna kostnaderna.

4,3 Kapiralisering av kostnader och intäkter Kalkylräntan är i följande sammanställning 0 %. Ãrendeutveckling O % 4 % 8 % K os/nader

Hyra och underhåll av teknisk utrust-

In/äkler Effekter vid inskrivningsmyndighet 400,1 594,6 887,6 Effekter vid fastighetsregister- och fastighetsbildningsmyndighet 51,2 51,2 51,2 lcke kvantifierzlde positiva effekter b b b lcke kvantifierbara positiva effekter c c c

Summa 451,3+b+c 645,8+b+c 938,8+b+c

sou 1976:57 Bilaga 6 111

För att ett införande av fastighetsdatasystemet skall vara samhällsekonomiskt lönsamt skall vid 0 36 kalkylränta och 0 % årlig ökning av antalet inskrivningsärenden:45l +b+c 328+a vid 0 ”G kalkylränta och 4 % årlig ökning av antalet inskrivningsärenden:646+b+c37l +a vid 0 9%.kalkylränta och 8 % årlig ökning av antalet inskrivningsärenden:939+b+c465+a vid 8 % kalkylränta och 0 % årlig ökning av antalet inskrivningsärenden: 245 +

b1+c1 217 +a1

vid 8 % kalkylränta och 4 % årlig ökning av antalet inskrivningsärenden: 330 +

b1+ c1 239 + al

vid 8 % kalkylränta och 8 % årlig ökning av antalet inskrivningsärenden: 452 +

b1+ c1 282 + al.

Bilaga 7 Indata till Ds 1, FRA och IRA

Ds l FRA IRA Typ av indata

FR IR

I. FörräIIningshand/ingar _frân _fastighetsbildningsmyndighet Förrättningshandlingar rörande lantmäteriförrätt- X X ningar lämnas till fastighetsregistermyndigheten från fastighetsbildningsmyndighet och kan avse avstyckning, klyvning. sammanläggning, fastighetsreglering och fastighetsbestämning enligt fastighetsbildningslagen, förrättningsåtgärder enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen, äganderättsutredning och legalisering enligt lagen om äganderättsutredning och legalisering, förrättning enligt lagen om enskilda vägar samt vissa andra förrättningar, tex ensittarförrättning. Förrättningshandlingarna innehåller bl a karta och fastighetsrättslig beskrivning. Antalet ärenden som sagts nu kan beräknas till cirka 38 500 per år. Fastighetsbildningsåtgärder kan med relativt stor frihet kombineras med varandra. Det är därför inte ovanligt att t ex avstyckning kombineras med fastighetsreglering och fastighetsbestämning. Årligen nybildas cirka 68 000 fastigheter av sådana åtgärder. Dessutom berör dessa åtgärder cirka 113 000 fastigheter. Antalet tecken som behöver dataregistreras hos fastighetsregistermyndigheten kan beräknas till 225 för varje berörd fastighet. Samma antal gäller för varje nybildad fastighet.

X X 2. Expropriation Underrättelse om expropriation lämnas till fastighetsregistermyndigheten av fastighetsdomstol och av länsstyrelse. Åtgärdens omfattning och innebörd framgår av underrättelsen vilken bl a innehåller karta och beskrivning. Antalet expropriationsärenden kan uppskattas till ca 750 per år. Antalet tecken som behöver dataregistreras per ärende kan beräknas till i genomsnitt 450.

X X 3. Samfällighetsförening m m Underrättelse om att samfällighetsförening bildats för förvaltning av samfállighet eller gemensamhetsanläggning lämnas till fastighetsregistermyndigheten av länsstyrelse. Underrättelsen innehåller uppgift om föreningens namn samt om vilka

114 Bilaga 7 sou 1976:57

Typ av indata Dsl FRA lRA

FR IR

samfálligheter och gemensamhetsanläggningar m m som förvaltas av föreningen. Antalet underrättelser om samfallighetsföreningar uppskattas till ca 1 500 per år. Antalet tecken som behöver dataregistreras per underrättelse kan beräknas till 100.

4. Medlemskap i iväg/örening X X Underrättelse om fastighets medlemskap i vägforening enligt lagen om enskilda vägar lämnas till fastighetsregistermyndigheten från länsstyrelse. Antalet sådana underrättelser kan beräknas till cirka 50 per år. Antalet tecken som behöver dataregistreras per underrättelse kan beräknas till i genomsnitt 135.

5. Servirut a) Underrättelse om servitut enligt lagen innefat- X X tande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar samt enligt byggnadslagen och vattenlagen lämnas till fastighetsregistermyndigheten från domstol eller vederbörande förrättningsinstans. Antalet sådana servitut kan beräknas till ca 150 per år för hela landet. Antalet tecken som behöver dataregistreras per underrättelse kan beräknas till i genomsnitt 90. b) Vidare underrättar inskrivningsmyndigheten X X fastighetsregistermyndigheten om sökta inskrivningar av servitut och om inskrivningsmyndighetens beslut i ärendet samt om beslut som innebär att inskrivet servitut dödas helt eller till viss del. Antalet sådana servitut kan beräknas till ca 15 000 per år. Antalet tecken som behöver dataregistreras per servitut kan beräknas till i genomsnitt 65.

6. Underrätta/ser enligt rtalrenlagen m m Inskrivningsmyndighet får underrättelse från vattenrättsdomare enligt 2 kap 14 5, 62 § samt 6 kap 28 § vattenlagen (1918:523) om besvär eller last beträffande fastighets vattenområde, från byggnadsnämnd enligt 70§ och 113§ byggnadslagen beträffande avstående av mark för gata eller annan allmän plats, från riksantikvarien enligt 13 § lagen om byggnadsminnen. om byggnads förklarande for byggnadsminne, från fastighetsregisennyndighet enligt kungörelse (1973:1165) angående tillämpningen av anläggningslagen samt från länsstyrelse enligt l4§ expropriationskungörelsen (1972:727) såvitt avser underrättelse om att fastighet tagits i anspråk med nyttjanderätt eller servitutsrätt. (En del av ovan angivna uppgifter skall även redosivas i ett nytt fastighetsregister. Dessa uppgifter lämnas till fastighetsregistermyndigheten av inskrivningsmyndigheten.) Antalet sådana underrättelser kan beräknas till ca 800 per år for hela landet. Antalet tecken som be-

Bilaga 7 115

Typ av indata Ds 1 FRA IRA

FR lR

höver dataregistreras per underrättelse kan beräknas till i genomsnitt 135.

7. Underrättelse om nyttjanderätt x x Underrättelse om nyttjanderätt enligt lagen innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar eller enligt expropriationslagen lämnas till inskrivningsmyndigheten från fastighetsdomstol. Vidare underrättar länsstyrelse fastighetsregistermyndigheten om nyttjanderätt enligt byggnadslagen. (De uppgifter som även skall redovisas i ett nytt fastighetsregister överlämnas av inskrivningsmyndigheten till fastighetsregistermyndigheten.) Antalet sådana underrättelser kan beräknas till ca 300 per år. Antalet tecken som behöver dataregistreras per underrättelse kan beräknas till i genomsnitt 90.

8. Planer m m X x Underrättelse om stadsplan, byggnadsplan, fastställd generalplan, fastställd tomtindelning samt om avstyckningsplan lämnas till fastighetsregistermyndigheten från länsstyrelse. Antalet sådana underrättelser kan beräknas till ca 3 500 per år för hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras per underrättelse kan beräknas till 135.

9. Bestämmelser am marks användning x X Bestämmelser rörande marks användning enligt olika författningar redovisas till fastighetsregistermyndigheten enligt följande; nämligen enligt vattenlagen från vattendomstol, länsstyrelse eller särskilt förordnad förrättningsman, enligt lagen om fornminne, byggnadslagen, naturvårdslagen och väglagen från länsstyrelse samt enligt lagen om byggnadsminnen via riksantikvarien från inskrivningsmyndighet. Antalet underrättelser om sådana bestämmelser kan beräknas till ca 3 500 per år för hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras per underrättelse kan beräknas till 135.

x x 10. Utredning om garumarksersärrning m m Utredning om gatumarksersättning eller gatubyggnadskostnadsbidrag enligt byggnadslagen eller om engångsavgift enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten och avloppsanläggningar samt utredningar av motsvarande art enligt äldre bestämmelser lämnas till fastighetsregistermyndigheten med begäran om registrering av den kommunala myndighet som ansvarar för uppgifterna. __ Antalet sådana utredningar och uppgifter per år kan grovt uppskattas till 1000. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras per utredning mm kan beräknas till 135.

ll. Vissa bes/ur av lanrmäreriverker a) Lantmäteriverket kan besluta att fastighet, som X X finnes vara för sig bestående utan att såsom sådan

1 16 Bilaga 7

Typ av indata Ds l FRA [RA

FR IR

redovisas i fastighetsregistret. skall upptas i registret eller att redovisningen i fastighetsregistret skall kompletteras, om redovisningen beñnns vara ofullständig. Antalet sådana beslut kan beräknas till cirka 40 per år. b) Vidare meddelas beslut om rättelse av uppgift i fastighetsregister, som beñnns vara uppenbart oriktig, av Iantmäteriverket. Antalet sådana beslut kan beräknas till 150 per år. Nu nämnda beslut registreras av vederbörande fastighetsregistermyndighet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras for varje beslut om att fastighet skall upptas i registret kan beräknas till 215 och för varje beslut om rättelse till 90.

12. Beslut avfastighetsregistermyndighet om rättelse Beslut om rättelse av fel som uppkommit i fastighetsregistret till följd av skrivfel eller annat sådant förbiseende eller på grund av tekniskt fel meddelas och registreras av fastighetsregistermyndigheten. Antalet sådana beslut kan beräknas till ca 200 per år för hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras för varje beslut kan beräknas till 90.

13. Beslut om kvartersnamn Kommunfullmäktige eller den kommunala nämnd som fullmäktige utsett därtill beslutar om kvartersnamn. Sådant beslut registreras av fastighetsregistermyndigheten. Antalet beslut kan beräknas till ca 1000 per år för hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras for varje beslut kan beräknas till 135.

14. Upphörande av planer m m Upphör plan eller bestämmelse att gälla skall den avregistreras. Detsamma gäller byggnadskvarter som inte längre består och uppgift i adressregistret som inte längre är gällande (driftsystem l) samt anläggningsbeslut som upphävs eller förfaller. Sådana avregistreringar verkställs av vederbörande fastighetsregistermyndighet. Antalet avregistreringar kan beräknas till ca l 500 per år för hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras for varje avregistrering kan beräknas till 40.

15. Beställning av omv/ella registerutdrag och andra bevis a) Beställning av officiella skrivna registerutdrag från fastighetsregistret kan göras från registermyndighets terminal (motsv) och expedieras då från den centrala driftsorganisationen. Antalet sådana beställningar m m kan beräknas till ca 10 000 per år för hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras för varje beställning kan beräknas till 50. b) Beställning av skriftliga utdrag från inskriv-

Bilaga 7 l 17

Typ av indata Ds l FRA [RA

FR lR

ningsregistret görs i regel i samband med inskrivningsärende och kan då ses som en del av detta ärende. Antalet årliga sådana beställningar kan uppskattas till ca 430 000 for hela landet. Antalet särskilda beställningar av skriftliga utdrag uppskattas till cirka 218000 per år for hela landet. Antalet tecken som i genomsnitt behöver dataregistreras per beställning kan beräknas till 40.

16. Frågor _frán terminal u) Frågor till fastighetsregistret via terminal som besvaras på bildskärm eller skrivare ställs dels med anledning av registreringsverksamheten, dels med anledning av förfrågningar till fastighetsregistermyndigheten från olika registeranvändare. Vidare kan fastighetsbildningsmyndigheter, kommuner, banker och andra registeranvändare ansluta terminaler till systemet för frågeverksamhet. Antalet frågor kan beräknas till ca 500 000 per år for hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras per fråga kan beräknas till 20. b) Information ur inskrivningsregistret kan hämtas direkt via terminal. I det dagliga arbetet vid inskrivningsmyndigheterna används terminaler for att hämta fram önskade uppgifter, tex vid prövningen av lagfarts- och inteckningsärenden. Banker, kommuner och andra kan ansluta frågeterminaler. Det beräknas att registermyndigheterna och andra registeranvändare per år ställer ca 3 miljoner frågor från terminaler. räknat for hela landet. Antalet tecken som behöver dataregistreras vid terminal per fråga kan beräknas till 30.

17. Dagsgodkännande a) Registrering i fastighetsregistret verkställs i X driftsystem l av driftsorganisationen efter särskild anmälan (dagsgodkännande) från registermyndigheten. Dagsgodkännande lämnas med användande av terminal. Antalet sådana godkännanden kan beräknas till 20 000. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras för varje dagsgodkännande kan beräknas till 50. b) Registrering i inskrivningsregistret verkställs i driftsystem l av driftsorganisationen efter särskild anmälan (dagsgodkännande) från inskrivningsmyndigheten. Dagsgodkännande lämnas med användande av inskrivningsmyndighetens terminal. Antalet dagsgodkännande kan beräknas till lO 750 per år. Antalet tecken som behöver dataregistreras per godkännande kan beräknas till 50. c) l det alternativa rikssystemet for fastighetsregistreringen motsvaras dagsgodkännande av veckogodkännanden. vilka kan uppskattas till cirka 4000 per år. På inskrivningssidan innebär det alternativa systemet att inskrivningsmyndigheten fattar beslut med dagboksbladet som underlag. Antalet sådana beslut kan uppskattas till 1.6 miljoner per år. An-

118 Bilaga 7

Ds l FRA [RA Typ av indata

FR [R

talet tecken som dataregistreras per beslut uppskattas till i genomsnitt 50.

18. Avisering till inskrivningsmyndighet och lokal skanemyndighet Vid ändring i fastighetsregistret som rör indelningen i fastigheter eller som medför ny beteckning för fastighet lämnar fastighetsregistermyndigheten uppgift till inskrivningsmyndighet och lokal skattemyndighet. Sådana uppgifter framställs på begäran av fastighetsregistermyndigheten av driftsorganisationen. Antalet aviseringar beräknas årligen beröra 162 000 fastigheter. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras för varje begäran om avisering kan beräknas till 55.

19. Andringar I _fastighelsindelningen Vid ändring i fastighetsregistret skall fastighetsregistermyndigheten underrätta inskrivningsmyndigheten om de nya förhållandena i de fall registreringsâtgärd skall vidtas vid inskrivningsmyndigheten. Sådana underrättelser avser nybildade fastigheter samt fastigheter som varit föremål för fastighetsreglering eller motsvarande fastighetsbildningåtgärder. l driftsystem 1 lämnas underrättelse dagligen genom maskinell avisering från informationssystemet till skrivare hos inskrivningsmyndigheten, som därefter kompletterar den nybildade eller ändrade fastigheten med IR-uppgifter via terminal. l det alternativa rikssystemet sker maskinell avisering en gång i veckan på magnetband. Antalet aviseringar från fastighetsregistermyndigheten som föranleder registreringsåtgärd hos inskrivningsmyndigheten uppskattas till ca 93 000 per år för hela landet. Antalet tecken som registreras vid inskrivningsmyndigheten per avisering beräknas till i genomsnitt 280.

20. Lag/art och inskrivning av tomträtt Ansökan om lagfart görs hos inskrivningsmyndigheten av den som förvärvat fast egendom med äganderätt. Ansökan om inskrivning av tomträtt görs av den som fått tomträtt upplåten eller överlåten till sig. Antalet ärenden om lagfart och inskrivning av tomträtt kan beräknas till 295 000 per år. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras per ärende kan beräknas till 170.

21. Inteckning och annan inskrivning ifast egendom eller tomträtt Ansökan om inskrivning i fastighet (fast egendom/tomträtt) av visst penningbelopp (inteckning) görs hos inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller ansökan om inskrivning av servitut. nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Vidare förekommer efter ansökan av fastighetsägaren eller rättighetsinnehavaren ärenden om utbyte. utsträckning, relaxation eller nedsättning av inteckning

sou 1976:57 Bilaga 7 119

Typ av indata DS l FRA [RA

FR IR

m m. anteckning om innehav av pantbrev eller vilandebevis samt ärenden om dödning, helt eller till viss del av inskrivna rättigheter. cirka 1.3 miljoner per år. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras per ärende kan beräknas till 170.

22. Anteckningar X x Anteckning om olika rättsliga åtgärder m m beträffande fastighet görs av inskrivningsmyndigheten efter anmälan eller underrättelse av fastighetsägare. myndigheter m ll enligt föreskrift i lag eller annan författning. Sådana föreskrifter finns i en mängd författningar. 1 huvudsak gäller följande. - enligt 19 kap 20 §jordabalken skall rätten genast x X göra anmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning när talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av fast egendom eller tomträtt eller om bättre rätt till sådan egendom eller angående upplåtelse av tomträtt samt när dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft. - om lagfartssökandes förvärv är förenat med för- X X behåll, som inskänker hans rätt att överlåta egendomen eller söka inteckning eller upplåta rättighet i denna. eller om hans behörighet i sådant avseende är inskränkt på grund av annans rätt att nyttja egendomen på grund av testamente, skall enligt 20 kap 14 § jordabalken anteckning om inskränkningen göras när lagfart sökts eller när upplysning om inskränkningen därefter vinns. -om X X talan förs mot beslut i lagfartsärende som införts skall enligt 19 kap 14 § jordabalken besvären antecknas. När slutliga beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft skall även innehållet i beslutet antecknas. -enligt 19 kap 20§ 3 st jordabalken skall rätten X X genast göra anmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning även i fråga om annan tvist angående lagfart än talan om hävning eller återgång av förvärv av fast egendom eller om bättre rätt till fast egendom samt om dom eller slutligt beslut i sådan tvist när avgörandet vunnit laga kraft. -enligt 7§ lagen (1916:156) om vissa inskränk- X X ningar i rätten att förvärva fast egendom m m gäller att fast egendom som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhållanden att tillstånd till förvärvet krävts vid vanligt köp (förvärv av utlänning eller bolag). åter skall avyttras inom två år, såvida inte inroparen får tillstånd. Om egendomen inte avyttras inom föreskriven tid skall länsstyrelsen förordna om försäljning på offentlig auktion eller hänskjuta frågan till Konungens prövning. Anteckning om dessa bestämmelser skall enligt lagrummet göras när lagfart söks, om sökanden inte visar att avyttringsskyldigheten upphört. - enligt 5 § kungörelsen (l952:l69)om förfarandet X X vid införlivning av mark med eller avyttring av mark från häradsallmänning eller allmänningsskog i Norrland eller Dalarna skall länsstyrelsen. när förordnande om införlivning meddelats, oför-

120 Bilaga 7

Typ av indata Dsl FRA IRA

FR IR

dröjligen lämna skriftlig underrättelse om förordnandet till den inskrivningsmyndighet. inom vars område marken är belägen, för anteckning. Motsvarande gäller i tillämpliga delar då förordnande om införlivning upphävts eller enligt domstols dom är utan verkan. - enligt 12 §jordforvärvslagen (1965:293) gäller att jordbruksfastighet som forvärvats genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhållanden att tillstånd (av lantbruksnämnd) skulle ha krävts vid vanligt köp, åter skall avyttras inom två år. såvida inte inroparen får tillstånd. Om egendomen inte avyttras inom föreskriven tid skall länsstyrelsen på framställning av lantbruksnämnden förordna att egendom skall säljas på offentlig auktion. -Anteckning om dessa bestämmelser skall enligt forfattningsrummet göras när lagfart söks. om sökanden inte visar att avyttringsskyldigheten upphört. -enligt 7§ 1 st förköpslagen (1967:868) utövas kommuns förköpsrätt genom att kommunen underrättar säljaren och köparen om beslut till inskrivningsmyndigheten med företeende av bevis om underrättelserna. Enligt lagrummet gäller vidare att beslutet skall antecknas för varje fastighet som ingår i försäljningen. - enligt 9 § 2 st förköpslagen är kommun som utövat förköpsrätt skyldig att söka tillstånd till lörköpet (hos KM) om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten. Sådant bestridande skall anmälas hos inskrivningsmyndigheten för anteckning. -enligt 15§ lagen (1970:246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighet skall beslut om att fastighet skall ställas under tvångsförvaltning samt beslut om förlängning eller upphörande av förvaltning genast av hyresnämnden sändas till inskrivningsmyndigheten för anteckning. - enligt 10 §-12 § bostadssaneringslagen (1973:531) skall beslut om upprustningsåläggande eller användningsförbud genast av hyresnämnden sändas till inskrivningsmyndigheten för anteckning. -har staten eller kommun förvärvat Fastighet på vilken finns lägenhet som avses med upprustningsåläggande eller användningsförbud, skall på anmälan av staten eller kommunen göras anteckning att åläggandet eller förbudet förfallit. När åtgärd som avses med upprustningsåläggande vidtagits eller när åläggande eller användningsförbud förfallit skall kommunen genast anmäla det till inskrivningsmyndigheten för anteckning. Om kommun inte gör sådan anmälan skall hyresnämnden på ansökan av fastighetsägaren göra anmälan. -enligt 6§ lagen (1975:1132) om hyresfastighet m m. - enligt 2 kap 4§ 2 st jordabalken kan innehavare av företagsinteckning i vissa fall väcka talan om betalning och anmäla detta till inskrivningsmyndigheten, vilket då skall antecknas.

Bilaga 7 121

Typ av indata Ds l FRA IRA

FR

- enligt 19 kap 2l § l st jordabalken skall anteckning göras om fast egendom eller tomträtt utmätts, om fast egendom eller tomträtt, som ingår i konkursbo. begärts såld i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom, om utmätningen upphävts eller om frågan om egendomens försäljning förfallit av annat skäl. Anteckning om att egendomens försäljning förfallit av annat skäl. Anteckning om att egendomen sålts utmätningsvis skall göras när handling som visar köpskillingens fördelning inkommit. Uppgifter som skall föranleda anteckning som sagts nu lämnas till inskrivningsmyndigheten av domstol, överexekutor (länsstyrelsen) och utmätningsman, (l 3§ och 4§ kungörelsen (l97l:l097)0m exekution i fast egendom samt 46§ och 660§ utsökningskungörelsen (1971:1098)). -enligt 19 kap 21 § 2 st jordabalken skall anteckning göras om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försäljning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndighets fördelning av medel. Anteckning görs när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar förhållandet inkommit från vederbörande länsstyrelse. -enligt 19 kap 4 § jordabalken skall besvär över beslut om inteckning eller inskrivning av rättighet, som införts antecknas. När slutligt beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft skall anteckning ske om innehållet i beslutet. -enligt 5§ lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning av ersättning på grund av brandförsäkringsavtal åligger det länsstyrelsen att, sedan fördelning av ersättning vunnit laga kraft, omedelbart underrätta inskrivningsmyndigheten om utfall av betalning på pantbrevs belopp for anteckning. - enligt 13 § lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom skall. då talan väckts vid domstol om upplösning av bulvanförhållande, anteckning därom ske efter anmälan av domstolen. -enligt 7 14§ och 18§ ensittarlagen (upphör att gälla vid utgången av år 1976) skall länsstyrelse, förättningslantmätare eller domstol i vissa fall göra anmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning om förordnande av lantmätare för förrättning enligt lagen, fördelning av löseskilling. förrättningens avslutande eller - vid besvär- domstolens avgörande. -enligt 8 §-l1 13§, 14§ samt 16§ samt 17§ expropriationskungörelsen (1972:727) skall fastighetsdomstolen eller länsstyrelse underrätta inskrivningsmyndigheten för anteckning om stämning och vissa avgöranden m m angående expropriation, - enligt 8 kap 7 § fastighetsbildningslagen skall anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten göras till inskrivningsmyndighet för anteckning när frågan om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer.

122 Bilaga 7 sou 1976:57

Typ av indata DS l FRA IRA

FR IR

-enligt 2§ lagen (1970:990) om förmånsrätt för X X fordran på grund av fastighetsbildning skall anteckning efter underrättelse av fastighetsregistermyndigheten eller i vissa fall fastighetsbildningsmyndigheten göras om skyldighet for fastighetsägare att utge ersättning till annan sakägare och angående rätt for den som avträder skogsbevuxen mark att ta ut skog. -enligt 11 § lagen (1950:599) om ersättning för X X mistad liskerätt m m åligger det länsstyrelsen att ofördröjligen göra anmälan om betalning som utfallit å intecknings huvudstol till inskrivningsdomaren för anteckning om betalning och om att inteckning till motsvarande belopp är utan verkan. -enligt l §-4§ kungörelsen (1954:279) om in- X X skrivningsátgärder när jordbruksfastighet upplåtits enligt allmänna förfogandelagen skall anmälan, syn, klander och nedsättning av ersättningsbelopp enligt kungörelsen antecknas. - enligt 10 13 § och 14 § lagen (1972:85) om dö- X X dande av förkommen handling skall rätten underrätta vederbörande inskrivningsmyndighet, för anteckning om ansökan som avser dödning av pantbrev. intecknad fordringshandling eller vilandebevis och om rättens beslut i ärendet. Sedan utslag varigenom pantbrev dödats vunnit laga kraft skall inskrivningsmyndigheten enligt 10 § på ansökan utfärda nytt pantbrev som svarar mot det dödade samt göra anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken därom. Har intecknad fordringshandling dödats genom lagakraftvunnet utslag skall inskrivningsmyndigheten enligt 10 efter ansökan, på inskrivningsdag göra anteckning att ny handling. som utfärdats i stället för den dödade, medför den inteckningsrätt som tillkommit den dödade. -enligt 44§ gruvlagen skall länsstyrelsen oför- X X dröjligen göra anmälan hos inskrivningsmyndigheten för anteckning om betalning. som vid fördelning av ersättning för gruvmark utfaller på pantbrevs belopp. r - enligt 21 §k0nkurslagen (1921:225) skall så snart X X det kan ske. efter anmälan av konkursdomaren, anteckning göras om konkurs. då fast egendom finns i konkursboet. Om beslut om egendomsavträde upphävs av högre rätt skall enligt 26 § hävningsbeslutet, efter anmälan av konkursdomaren, antecknas. Om konkurs upphört på annat sätt utan att den fasta egendomen gått till försäljning skall detta - efter anmälan av fastighetsägaren - antecknas. - X X enligt 4 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall talan om lösningsrätt till ofri tomt i stad efter anmälan av fastighetsdomstolen antecknas. När dom eller slutligt beslut i målet vunnit lagakraft skall det. efter anmälan av fastighetsdomstolen. antecknas. (Upphör att gälla vid utgången av år 1988). -enligt 1 § och 2; lagen (1970:997) om upphö- X X rande av inteckningsansvari fastighet som bildats av samfálld mark svarar fastighet. som bildats

Bilaga 7 123

Ds l FRA lRA Typ av indata

FR

genom avsöndring. avstyckning eller enligt vissa andra regler. inte lör inteckning i stamfastigheten för fordran om inte inteckningen förnyas efter anmälan hos inskrivningsmyndigheten senast på sista inskrivningsdagen år 1976. Anmälan görs av borgenär, fastighetsägare eller vissa andra fordringshavare och skall antecknas. -enligt 9 kap 71 § vattenlagen skall länsstyrelse sedan utslag om ersättning lör inlösen av fast egendom. som besväras av inteckning eller inskriven rättighet, vunnit laga kraft och egendomen avträtts olördröjligen göra anmälan till inskrivningsmyndigheten lör anteckning. - enligt 9 kap 72 § vattenlagen skall. om ersättning för inlösen av samlällt strömfall bestämts att utgå medelst kraftöverföring och strömfallet besväras av inteckning eller inskriven rättighet. den lösande göra anmälan till lnskrivningsmyndigheten lör anteckning. -enligt 19 kap 22 § jordabalken får anteckning aviöras om anteckningen uppenbarligen inte längre är av betydelse. Antalet anteckningsärenden kan beräknas till ca 20 600 per år för hela landet. Antalet tecken som i genomsnitt behöver dataregistreras per anteckningsärende kan beräknas till 100.

23. Återupptagandet eller itiIande/örklaring eller uppskovsbeslttr lnskrivningsärende, som förklarats vilande, återupptas efter ansökan av sökanden i ärendet eller ex officio. lnskrivningsärende som uppskjutits till senare inskrivningsdag upptas utan ansökan till förnyad handläggning på den senare dagen. Antalet sådana ärenden. som ingår i tidigare redovisade antalsuppgifter. har inte beräknats särskilt.

24. Samman/äggningsärenden a) l sammanläggningsärenden underrättas inskrivningsmyndigheten av fastighetsbildningsinyndigheten om att ansökan om sammanläggning kommit in till den senare myndigheten. Anteckning görs i inskrivningsregistret. b) Vidare begär fastighetsbildningsmyndigheten, innan beslut fattas, yttrande av inskrivningsmyndigheten huruvida det föreligger något hinder mot sammanläggningen vad avser äganderätts- eller inskrivningsförhållanden. Att yttrande avgivits antecknas i inskrivningsregistret. c) lnskrivningsmyndigheten underrättas härefter av fastighetsbildninsmyndigheten om beslut i sammanläggningsärendet. Aven beslut antecknas i registret. Antalet anteckningar i sammanläggningsärenden uppskattas till 7 200 per år lör hela landet. Antalet tecken som behöver dataregistreras per ärende beräknas till i genomsnitt l70.

25. Rättelser Om intörning i inskrivningsregistret finnes inne-

124 Bilaga 7

Typ av indata Ds 1 FRA IRA

FR IR

hålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annan dylikt förbiseende eller till följd av tekniskt fel rättas felet genom inskrivningsmyndighetens försorg. Antalet sådana rättelser kan beräknas till ca 4 000 per år för hela landet. Antalet tecken som i genomsnitt behöver dataregistreras per rättelse kan beräknas till ca 130.

26. Uppgift om att bevis ska/l utfärdas m m Skall bevis utfärdas eller uppgift tillställas viss myndighet, visst register eller annan om inskrivningsmyndighetens beslut anger inskrivningsmyndigheten detta i särskilt anvisad ordning. Det åligger då driftsorganisationen att framställa och expediera beviset eller att framställa och översända uppgiften.

27. Annlälart av uppskovsbesltlt m m a) Uppskovsbeslut, beslut om vilandeförklaring, avslagsbeslut och beslut om att ansökan förklarats förfallen meddelas av inskrivningsmyndigheten och registreras i ett särskilt register (bevakningsregister). b) Vidare markerar inskrivningsmyndigheten med särskilda tidsintervall på en lista som sänds till inskrivningsmyndigheten från driftsorganisationen vilka ärenden som åtgärdats. Bestyrkt kopia av listan sänds till driftsorganisationen varefter markerade ärenden förs bort ur bevakningsregistret.

28. Anmärkning om att tomträtt upplåtils När inskrivning sökts på grund av tomträttsupplåtelse införs inskrivningsmyndighetens uppgift om att tomträtt upplåtits i fastigheten i fastighetsregistret.

29. Underrättelse om _vttrande eller bes/ut av annan inskrivningsmyndighet Berör sammanläggning eller vissa inteckningsärenden fastigheter som lyder under mer än en inskrivningsmyndighet avger en av inskrivningsmyndigheterna yttrande eller fattar beslut i ärendet. Denna inskrivningsmyndighet underrättar då övriga berörda inskrivningsmyndigheter om yttrandet eller beslutet för inforing i inskrivningsregistret.

30. Taxeringsztppglftel m m Underrättelse om fastighetslängdens innehåll lämnas av länsstyrelse centralt till driftsorganisationen en gång om året på magnetband. Av underrättelsen framgår -kod for beskattningsnatur - taxeringsvärde -byggnadsvärde (annan fastighet) -tätortskod - typkod - uppgift om person- eller organisationsnummer för annan ägare än lagfaren ägare

Bilaga 7 125

Dsl FRA lRA Typ av indata

FR IR

- namn - postadress lnforingen av uppgifterna ombesörjs av driftsorganisationen. Antalet fastigheter som berörs av nya uppgifter uppskattas till ca 300 000 per år for hela landet. Antalet tecken som registreras vid varje ajourföringstillfalle beräknas till ca 22,5 miljoner. Vart femte år lämnas dock nya taxeringsuppgifter för så gott som samtliga fastigheter. Antalet tecken som då registreras blir ca 225 miljoner för hela landet.

3 I. K oørdinatuppgifrer X X Uppgift som skall införas i koordinatregistret upptas i särskild Förteckning hos fastighetsregistermyndigheten och sänds för registrering till driftsorganisationen. Registrering planeras i driftsystem 1 också kunna ske med användande av terminal.

Antalet uppgifter kan beräknas till ca 1,1 miljoner per år för hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver dataregistreras per uppgift kan beräknas till 5.

32. Adressuppgifter m m X Uppgift om fastighets. samfállighets och tomts adress samt beteckning på kartblad varå enheten redovisas lämnas i adressförteckning eller annan handling som upprättats av den kommunala myndighet. som ansvarar för uppgifterna och överlämnas till fastighetsregistermyndigheten med begäran om registrering. Registrering verkställs av driftsorganisationen med ledning av handlingen. Uppgifterna kan alternativt registreras av fastighetsregistermyndigheten med användande av terminal. Antalet uppgifter kan beräknas till ca 40000 per år for hela landet. Genomsnittligt antal tecken som behöver registreras per uppgift kan beräknas till 50. 33. Anmärkning om fel Finner driftsorganisationen eller registermyndighet att uppgift i registret är behäftad med fel. som inte kan rättas omedelbart och som äventyrar systemets tillförlitlighet eller på annat sätt föranleder osäkerhet om rättsläget. infor driftorganisationen anmärkning om förhållandet i registret. Sådan anmärkning avförs så snart rättelse skett. Antalet anmärkningar som sagts nu har inte beräknats.

34. Beslu/ om ändring i den kommunala indelningen m m Beslutas ändring i den kommunala indelningen görs de ändringar i berörda registerenheters trakteller kvartersnamn och registernummer som är nödvändiga med hänsyn till att regisfêrenhet inte får ha samma beteckning som annan registerenhet. Lantmäteriverket beslutar om inrättande av ny trakt och om traktnamn.

126 Bilaga 7 sou l976:57

Typ av indata D51 FRA [RA

FR IR

35. Agares adress. eivilslând och omyndighel X X a) Länsstyrelse lämnar var fjortonde dag driftsorganisationen de uppgifter från länsstyrelsens register över befolkningen i länet (personbandet) och organisationsnummerregistret som behövs för att inskrivningsregistret skall kunna tillföras aktuella uppgifter beträffande lagfaren ägares, tomträttshavares och annan ägares postadress. b) För fysisk person som är lagfaren ägare eller X tomträttshavare aviseras uppgift om civilstånd och omyndighet, om sådan föreligger. Sådana uppgifter skall även registreras beträffande den som sökt lagfart eller inskrivning av tomträtt. Uppgifterna lämnas på magnetband och införs i registret av driftorganisationen. Antalet förändringar kan beräknas till 500 000 per år. Antalet tecken som registreras per förändring kan beräknas till 120.

36. Begäran om särskilda sammanställningar X X X X Driftorganisationen får efter särskild framställning från myndighet eller annan tillhandahålla utdrag och sammanställningar av särskilda uppgifter om ett flertal registerobjekt.

37. Begäran om underrättelse enligt 10 § daialagen X X X X Registrerad har i den ordning som anges i lO§ datalagen rätt att på framställning få uppgift från driftorganisationen om personuppgifter som finns i informationssystemet om honom.

38. lngivaruppgifier X X För att förenkla terminalbehandling. beställningsrutiner och reskontrarutiner finns en tabell över större ingivare till inskrivningsmyndigheten. lngivare identifieras med ett sexsiffrigt nummer. som bestäms av driftsorganisationen, till vilket knyts namn. adress och postadress.

39. M yndighelskoder m m x X X X Myndighetskoder och behörighetskoder fastställs av driftorganisationen.

Sammanställning av årliga indaia- Antal ärenden Antal tkn som reg. per volymer m m (motsv) ärende (motsv)

Indata lill _ fäst/ghetsregisrrel

3. Samfällighetsförening 1 500 100 4. Medlemskap i vägförening 50 135 5. Servitut - officialservitut 150 90 7_ avtalsservitut 15 000 65 6. Ovriga underrättelser från lM 800 135

Bilaga 7 127

Sammanställning Antal ärenden Antal tkn som reg. av årliga indata- (motsv) per ärende (motsv) volymer m m

7. Underrättelser om nyttjanderätt 300 90 8. Planer m m 3 500 135 9. Bestämmelser om marks anv. 3 500 135 10. Utredning om gatumarksersättning m m 1 000 135 ll. Vissabeslut av LMV 40+l50 2l5+90 12. Beslut av FRM om rättelse 200 90 13. Beslut om kvartersnamn l 000 135 14. Upphörande av planer m m l 500 40 15. Beställning av officiella reg. utdrag/bevis via terminal m m 10 000 50

19. Avisering till lokal skattemyn./lM 162 000 55 Summa: Driftsystem l 759 940 Alternativ 741 940 Antalet tecken som registreras per år a) Driftsystem HFR) ca 64 milj b) FRA ca 63 milj

Inda/a Iil/ inskrivnmgsregisrrer

21. Underrättelse från FRM 93000 280 22. Lagfart/inskrivn. av tomträtt 295 000 170 23. lnteckning/annan inskrivn. i fasL/egendom 1 300000 170 24. Anteckningar 20 600 100 25. Återupptagande efter vilande- - - förkl. m m 26. Sammanläggningsärenden 7 200 170 27. Beställning av utdrag 648 000 40 28. Frågor till registret via terminal 3 000 000 30

32. Uppgift om att bevis skall utfärdas m m - - l 33. Anmälan om uppskovsbeslut m m 34. Anmälan om att 1 tomträtt upplåtits Ingår i övriga volymuppgifter

128 Bilaga 7

Sammanställning Antal ärenden Antal tkn som reg. av årliga indata- (motsv) per ärende (motsv) volymer m m

35. Underrättelse om yttrande/beslut av annan IM - J) - -ll

Summa: Driftsystem 1: 5 378 550 Alternativ: 6 967 800 Antal tecken som registreras per år: Driftsystem HIR) ca 417 milj IRA ca 497 milj

Övriga indara 36. Taxeringsuppgifter m m (magnetband) 300 000 75 37. Koordinatuppgifter l 100000 5 38. Adressuppgifter m m 40 000 50 39. Anmälningarom fe] _ _2) _ _2) 40. Beslut om ändring i kommunal indeln. m m - J) - - 2) 41. Ägares adress. civilstånd, omyndighet (magnetband) 500 000 120 42. Begäran om särskilda sammanställn. m m _ _2› __2› 43. Begäran om underrättelse - -Zi - -Zl enligt 10 § DL 44. Ingivaruppgifter - 3) - J) 45. Myndighetskoder och lösen - -2› _ _2› Summa: Driftsystem l: 1 940 000 FRA/IRA: l 900 000 Antal tecken som registreras per år Driftsystem 1 ca: 90.2 milj FRA/IRA ca: 90.0 milj

Sammanställning: Driftsysrem I FRA /IRA l lngår i övriga volym- Antal ärenden (motsv)/år 8 078 490 9 109 740 uppgifter Antal tecken (motsv) som registreras/år 571 milj 590 milj 1) Volymerna är i dessa fall marginella

sou 1976:57 129

Bilaga 8 Registerinnehâllet i Ds 1 samt FRA

och IRA

Följande förteckning baseras beträffande Ds l på de författningar som rel i nuvarande utformning samt beträffande FRA och glerar driftsystem IRA på det registerinnehåll FADAK bedömt böra finnas i dessa system.

1 Fastighetsregister

1.1 H uvudregister och samjällighetsregister

l Dsl redovisas och samfalligheter i det s k huvudregistret. I fastigheter det separata systemet för fastighetsregistreringen (FRA) finns också ett huredovisas medan samfalligheter revudregister. vari dock enbart fastigheter dovisas i ett s k samfällighetsregister. l båda alternativen redovisas såväl levande som avregistrerade fastigheter och samfalligheter.

a) Följande uppgifter redovisas om levande fastigheter och samfälligheter:

Uppgifter i huvudregistret/samfállighetsregistret Fastig- Samfälligheter heter Ds l FRA Ds 1 FRA FR FR

Registerbeteckning registerbeteckning X x x x inskrivningsmyndighets anmärkning om att tomträtt är inskriven i fastighet

Administrativ tillhörighet m m län

><>< ><>< ><><1

församling eller kyrkobokföringsdistrikt socken kvarter i vilket enheten redovisas och tomt som enheten motsvarar

särskilt namn på fastighet ><

Tidigare registerbeteckning enhets tidigare registerbeteckning

datum för omregistrering >< >< >< ><

130 Bilaga 8 sou 1976:57

Uppgifter i huvudregistret/samfallighetsregistret Fastig- Samfälligheter heter

Dsl FRA Dsl FRA FR FR

Ursprung registerbeteckning för enhet eller enheter från vilken eller vilka den redovisade registerenheten härstammar X X uppgift om att fastighet är avskild från sämjelott eller har bildats genom sammanläggning där endast del av ursprungsenhet ingått X X

Adress enhets gatuadress eller annan lägesadress samt adressort (om flera adresser förekommer, anges endast en av dem i huvudregistret) X X

Omfång, läge enhets land-, vatten och totalareal X X X X enhetsområdes land-. vatten och totalareal X X nummer på enhetsområde X X antal registrerade områden X X beteckning på område som tillkommit genom sämjedelning X X uppgift om att ej arealredovisat vattenområde tillhör enhet eller enhetsområde X X X X koordinater m m för enhet eller enhetsområde X X X X beteckning på registerkartblad, på vilket eller vilka enhet eller enhetsområde redovisas X X X X anmärkning om att fastighet endast består av andel i samfálld mark eller av fristående fiske X X anmärkning om att redovisad arealuppgift är osäker X X X X

F ris/áende fiske totalareal for fastighets särskilda fiskeområden X nummer på fiskeområden X

A nde! i samfällighe! uppgift om i vilka samfálligheter fastigheten har andel anmärkning om att systematisk samfällighetsutredning ej är verkställd X X

Skarletal uppgift om mantal eller annat skattetal för fastighet x x*

Samjä//ighets art uppgift om art av samfállighet X X

Delägandefastigherer uppgift om fastigheter som har andel i samfälligheten eller, om särskilda skäl föranleder därtill. uppgift om skifteslag vari delägande fastigheter ingår X X uppgift om delägande fastigheters andel- eller skattetal X X uppgift om att samfälligheten är ställd under särskild förvaltning Övergångsvis Årgärder 3 Enbart fastighetsrätts- uppgift huruvida åtgärden är fastighetsrättslig eller . - 2 2 liga åtgärder. teknisk X X X X

Bilaga 8 131

Uppgifter i huvudregistret/samfállighetsregistret Fastig- Samfälligheter heter

Ds l FRA Ds l FRA FR FR

Anm. Med fastighetsrättslig åtgärd menas åtgärd som äger eller har ägt betydelse för enhets bestånd eller omfattning. Med teknisk åtgärd avses utredning, mätningsteknisk undersökning e dyl som berör enhet. uppgift om åtgärdens art, datum för registrering, fastställelse eller motsvarande, aktbeteckning samt, om det är lämpligt, förekommande beteckning enligt beskrivning i akten X2

A vski/d mark uppgift om fastighet eller del av fastighet som avskilts från enheten eller från ej registrerad samfällighet, i vilken enheten har andel

Rättigheter a) rättigheter som gäller till förmån för enhet eller tomträtt däri och som enligt förteckning nedan skall redovisas i huvudregistret uppgift om rättighetstyp, ändamål, tjänande enhet eller tomträtt, lagstiftning, aktbeteckning och, i de fall rättigheten gäller till förmån för tomträtt i enheten, anmärkning härom Anm. I fråga om ledningsrätt behöver tjänande enhet ej redovisas uppgift om ändring eller bestämning som berör rättigheten b) rättigheter som belasta enhet eller tomträtt däri och som enligt förteckning nedan skall redovisas i huvudregistret uppgift om rättighetstyp, ändamål, härskande enhet eller tomträtt, lagstiftning, aktbeteckning och, i de fall rättigheten belastar tomträtt i enheten, anmärkning härom Anm. l fråga om ledningsrätt behöver härskande enhet eller tomträtt ej redovisas uppgift om ändring eller bestämning som berör rättigheten c) rättighet som grundas på delaktighet i sammanslutning och som enligt förteckning nedan skall redovisas i huvudregistret uppgift om rättighetstyp, namn på vägförening och aktbeteckning eller registerbeteckning för gemensamhetsanläggning

uppgift om ändring som berör vägförening >< >< >< ><

Anm. Har systematisk utredning om rättigheter som avses under a)-c) ej verkställts. skall det anmärkas

Planer, bestämmelser uppgift om plan, bestämmelse eller utredning som skall redovisas i planregistret och som enligt vad som framgår av planregistret berör enheten X3 X3 uppgift om att koordinatregistrerad fornlämning berör enheten

Övrigaförhâ//anden uppgift om jordnaturen krono 3 Enbart planer och beuppgift om övriga förhållanden som är av bety- stämmelser

132 Bilaga 8

Uppgifter i huvudregistret/samfällighetsregistret Fastig- Samfälligheter heter Ds l FRA Ds l FRA FR FR

delse for enheten och som ej redovisad på annat ställe X - X -

Taxeringsuppgmer beskattningsnatur X4 X X4 X taxeringsvärde X4 X X4 X byggnadsvärde for annan fastighet X4 X X4 X tätortskod för annan fastighet X4 X X4 X typkod för annan fastighet X4 X X4 X fastighetsägare (namn, person-/organisationsnummer, adress) X4 X X4 X ägare till hus på ofri grund (namn, person-/organisationsnummer, adress) X4 X X4 X

I avdelningen för rättigheter i huvudregistret/samfallighetsregistret redovisas foljande rättigheter.

1. servitut som bildats enligt lagen (1902:71 s 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, lagen (1933:269) om ägofred, lagen (1939:608) om enskilda vägar, byggnadslagen (1947:385), fastighetsbildningslagen (1970:988), expropriationslagen (1972:719), anläggningslagen (1973:1 149) eller motsvarande äldre bestämmelser, servitut som inskrivits enligt 23 kap jordabalken eller motsvarande äldre bestämmelser, nyttjanderätt som tillkommit enligt lagen, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, byggnadslagen, expropriationslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, medlemskap i vägförening enligt lagen om enskilda vägar, deltagande i gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser eller i gemensam anläggning enligt 2 eller 4 kap lagen om enskilda vägar eller motsvarande äldre bestämmelser i den utsträckning uppgift härom framgår av GA-registret, 6. ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144).

Beträffande fastighet, som ingår i vägförening eller som deltager i gemensamhetsanläggning redovisas inte servitut som gäller till förmån for eller 4 belastar fastigheten i denna dess egenskap. Uppgifterna redovisas i driftsystem l, dock inte i b) Följande uppgifter redovisas om avregistrerade fastigheter och samhuvudregistret utan lagras särskilt. fálligheter:

sou 1976:57 Bilaga 8 133

Uppgifter i huvudregistret/samfállighetsregistret Fastig- Samfälligheter heter

Ds 1 FRA Ds l FRA FR FR

Regislerbeieckning m m registerbeteckning X X X X länstillhörighet X X X X enhets tidigare registerbeteckning X X X X datum för omregistrering X X X X

Ursprung registerbeteckning på fastighet varifrån den redovisade fastigheten härstammar X X uppgift om att fastigheten är avskild från sämjelott eller har bildats genom sammanläggning där endast del av ursprungsenhet ingått X X

A vregislrering registerbeteckning på fastighet vari fastigheten uppgått genom sammanläggning eller delats genom klyvning eller annan delning uppgift om att fastighet/samfállighet avregistrerats i annat fall X X

Omfång/läge anmärkning om att fastigheten endast består av andel i samfálld mark eller av fristående fiske X X

Skanetal mantal eller annat skattetal for fastigheten X X1

Samjällighets arr Dia/ägande fastigheter uppgift om fastigheter som har andel i samfälligheten eller, om särskilda skäl föranleder därtill, uppgift om skifteslag vari delägande fastighet ingår uppgift om delägande fastigheters andels- eller skattetal

Åtgärder uppgift huruvida åtgärden är fastighetsrättslig eller teknisk x x? x x 1 uppgift om åtgärdens art, datum för registrering, fastställelse eller motsvarande, aktbeteckning samt, om det är lämpligt, förekommande beteckning enligt beskrivning i akten X X X X

A vskild mark uppgift om fastighet eller del av fastighet som avskilts från enheten eller från ej registrerad samfällighet, i vilken enheten har andel X X X X

Övr/ggjörhziilariden _ Övergångsvis

uppgift om ovnga forhållanden som är av betydel- 2 _ __ se för enheten och som ej redovisas på annat ställe X X Emm famghelsmtts liga åtgärder.

134 Bilaga 8

Huvudregistret antas såväl när det gäller Ds l som FRA innehålla 4 milj levande och avregistrerade fastigheter och 0,5 milj samfálligheter. Antalet tecken i huvudregistret i Ds l beräknas till 2,0 miljarder. Denna siffra inbegriper även fastighetsbeteckningar som här lagras i kodad form. Till detta kommer ett tabellverk med fastighetsbeteckningar i klartext. Tabellverket är i Ds l gemensamt for FR och lR och innehåller 1,1 miljarder tecken. Antalet tecken i huvudregistret och samfällighetsregistret i FRA beräknas till 2,9 miljarder.

1.2 Planregistrer

Redovisningsenhet i planregistret är i fråga om såväl Ds l som FRA varje särskild plan, bestämmelse eller utredning varom uppgift skall redovisas i registret. I FRA redovisas dock inte utredningar. Redovisningsenhet betecknas i planregistret med beteckningen på planens, bestämmelsens eller utredningens arkivakt.

I planregistret redovisas uppgift om Ds l/FR FRA

a) stadsplan, byggnadsplan, fastställd generalplan, fastställd tomtindelning samt avstyckningsplan, X X b) bestämmelse beträffande marks användning som meddelats enligt vattenlagen (1918:523), lagen (1942:350) om fornminnen, byggnadslagen (1947:385), lagen (1960:690) om byggnadsminnen, naturvårdslagen (1964:822), väglagen (1971:948) eller motsvarande äldre bestämmelser, X X c) utredning om gatumarksersättning eller gatubyggnadskostnadsbidrag enligt byggnadslagen eller om engångsavgift enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt utredningar av motsvarande art enligt äldre bestämmelser. Redovisningen rörande enhet i planregistret innehåller uppgift om 1. beteckning på planens, bestämmelsens eller utredningens arkivakt, 2. län och registerområde, ö

><><><>< ><><><><

3. planens, bestämmelsens eller utredningens art, 4. datum för fastställelse eller beslut, 5. datum, då tidsbegränsad bestämmelse upphör att gälla, 6. aktbeteckning hos annan myndighet än fastighetsregistermyndigheten,

7. förlängning av tidsbegränsad bestämmelse, >< ><

8. särskilda anmärkningar rörande planens, bestämmelsens A eller utredningens innebörd och omfattning, 9. aktbeteckningen for plan eller bestämmelse som ändrats av eller förändrat den redovisade planen eller bestämmelsen, 10. fastighet, samfallighet och kvarter som berörs av planen, bestämmelsen eller utredningen, 11. beteckningen på registerkartblad, på vilket eller vilka planen, bestämmelsen eller utredningen redovisas. 1 stället for fastigheter och samfalligheter som berörs av plan, bestämmelse eller utredning får, om särskilda skäl föranleder Ä det, redovisas det registeromráde eller den trakt som berörs. Upphävs plan eller bestämmelse eller upphör den av annan anledning att gälla avregistreras enheten. X X

4 Ej utredning

Bilaga 8 135

Antalet tecken i planregistret i Ds l beräknas till 53 miljoner och i FRA till 48 miljoner.

l .3 K vartersregisrrer

Särskilt kvartersregister förs inte i FRA. Redovisningsenhet i kvartersregistret i Dsl är byggnadskvarter.

Byggnadskvarters beteckning i kvartersregistret utgörs av registerområdets namn och kvartersnamnet. Redovisningen rörande enhet i kvartersregistret innehåller uppgift om

1. kvarterets beteckning, nummer på tomt enligt gällande tomtindelning, 3. registerbeteckning för fastighet eller samfällighet som är helt eller delvis belägen i kvarteret, 4. beteckning for gemensamhetsanläggning som är helt eller delvis belägen i kvarteret, att fastighet motsvarar tomt, att samfállighet motsvarar samfállighetstomt,

§°9°.\9*$

tomts i adressregistret redovisade adress, tomts areal, beteckning på registerkartblad varå kvarteret helt eller delvis redovisas, 10. i planregistret redovisade planer, bestämmelser och utredningar som berör kvarteret, ll. namnbeslut, 12. övriga förhållanden av betydelse för kvarteret.

Byggnadskvarter som inte längre består avregistreras. Antalet tecken i kvartersregistret, GA-registret och adressregistret kan beräknas till totalt 200 miljoner.

1.4 Adressregisrrer

Särskilt adressregister fors inte i FRA. Redovisningsenhet i adressregistret i Ds l är fastighet, samfállighet och tomt. Redovisningen rörande enhet i adressregistret innehåller uppgift om

redovisningsenhetens beteckning, gatuadress eller annan lägesadress,

JåbalxJ›#

adressort, beteckning på kartblad varå enheten redovisas.

Uppgift i adressregistret som till följd av att ändring skett i namn eller beteckning på gata eller dylikt eller av annan anledning icke är gällande avförs ur registret. Antalet tecken i adressregistret, GA-registret och kvartersregistret kan beräknas till totalt 200 miljoner.

136 Bilaga 8

1.5 GA -regisrret

Redovisningsenhet i GA-registret är i fråga om såväl Dsl som FRA gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149) eller lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar. Såsom redovisningsenhet upptas även gemensam anläggning enligt 2 eller 4 kap lagen (1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre bestämmelser, då anläggningen berörts av åtgärd som enligt 45 § anläggningslagen skall redovisas i fastighetsregistret. Sådan anläggning får även i annat fall upptas i registret. Redovisningen får begränsas till uppgifter som finns tillgängliga. Redovisningsenhet hänförs till den trakt inom vilken enheten helt eller till huvudsaklig del är belägen. Redovisningsenhet får hänföras till byggnadskvarter i vilket enheten helt eller delvis är belägen.

Redovisningen rörande enhet i GA-registret innehåller upp- Ds 1/FR FRA gifter om l. gemensamhetsanläggningens beteckning, 2. län,

3. anläggningens ändamål, ><>< ><><

4. samfällighetsförenings firma eller namn på liknande sammanslutning enligt äldre bestämmelser, 5. förrättning eller annan åtgärd som berör anläggningen med uppgift om åtgärdens art, datum för registrering och aktbeteckning, X 6. fastighet eller annan deltagare i gemensamhetsanläggningen, X 7. rättighet som redovisas i huvudregistret och som berör gemensamhetsanläggningen med uppgift om rättighetstyp, ändamål, härskande eller tjänande enhet och aktbeteckning, 8. beteckning på registerkartblad, på vilket eller vilka anläggningen redovisas,

9. övriga förhållanden av betydelse för anläggningen. >< ><

Berörs tomt av åtgärd enligt anläggningslagen (1973:1149), redovisas åtgärden såsom avseende den fastighet i vilken tomträtten inskrivits. X X Upphävs eller förfaller anläggningsbeslut, avregistreras redovisningsenheten.

Antalet tecken i GA-register, kvarters- och adressregistret i Ds l kan beräknas till totalt 200 miljoner. FRA antas innehålla 50 000 gemensamhetsanläggningar. Antalet tecken i GA-registret beräknas till 30 miljoner.

1.6 Koordinarregisrret

Redovisningsenhet i koordinatregistret är i fråga om såväl Ds 1 som FRA fastighet och samfállighet eller. om fastighet eller samfällighet består av flera områden, sådant område. I koordinatregistret redovisas koordinater för fastighets eller samfällighets centralpunkt och bebyggelsepunkter. Består fastighet eller samfällighet av flera områden, sker redovisningen för varje sådant område. Uppgift i koordinatregistret avser förutom koordinaterna tillämpat koordinatssystem, punkternas beteckningar samt de ytterligare uppgifter

Bilaga 8 137

som lantmäteriverket bestämmer. Uppgift om fastighet eller samfállighet som avregistreras eller som utesluts ur fastighetsregistret avförs ur koordinatregistret. Antalet tecken i koordinatregistret kan beräknas till 210 miljoner för

hela landet.

2 Inskrivningsregister

I inskrivningsregistret redovisas i fråga om såväl Dsl som IRA inskrivningsförhållandena särskilt för varje levande fastighet enligt fastighetsre-

gistret. Redovisningen i inskrivningsregistret sker i följande avdelningar.

2.1 Avdelningen för fastighersuppgijfter

Ds l/lR IRA

-” X 1. fastighetsbeteckning 2. fastighetens mantal eller annat motsvarande skattetal samt i fråga om fastighet som utgörs av ofri tomt uppgift om - X detta förhållande 3. uppgift om när och hur fastigheten har bildats eller änd- - X rats 4. uppgift om fastighets ursprung och uppgift om fastighets -“ X eller del av fastighet som avskilts från fastigheten -” X 5. fastighetens areal 6. i fråga om fastighet som upplåtits med tomträtt. uppgift J X om att tomträtt är inskriven i fastigheten

a) l Ds l redovisas dessa uppgifter i fastighetsregistrets huvudregister.

Antalet tecken i avdelningen för fastighetsuppgifter beräknas i genomsnitt till 40 per fastighet eller totalt till ca 120 milj.

2.2 Avdelningen för uppgifter om lagfart

Dsl/IR IRA

1. sökandens person- eller organisationsnummer, där sådant finns, och namn 2. datum för ansökan om lagfart jämte aktnummer 3. beslut som innefattar bifall till ansökan om lagfart, om dagen för bifall icke är densamma som dagen för ansökningen

><><><><><

4. när ansökan om lagfart å andel av fastigheten bifalls, upp-

><><><><><><

gift om den andel som lagfarten avser 5. uppgift om fångets art och fångeshandlingens datum 6. uppgift om köpeskilling, om ej förvärvet omfattar del av fastighet 7. beslut som ej innefattar bifall till Iagfartsansökan, samt, om ansökan rör endast del av fastigheten. uppgift om den del av fastigheten som ansökningen avser 8. uppgift om namnändring beträffande den för vilken lagfart senast sökts eller beviljats

138 Bilaga 8

Ds l/lR IRA

9. hänvisning till ny ägares ansökan om lagfart på fastigheten eller del av den, om ansökan ej bifallits X X 10. uppgift om förhållanden som avses i följande författningsrum: 19 kap 20 § första och andra styckena 20 kap 14 §jordabalken samt. såvitt gäller lagfart. 19 kap 14 §, 17 §, 18§ och 20§ tredje stycket samma balk, 7 § lagen (1961:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m m, 12§ jordförvärvslagen (1965:290). samt 6 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m m X X Införs uppgift om att lagfart endast omfattar andel av fastigheten. skall uppgift om den däremot svarande inskränkningen i fångesmannens innehav införas X X I fråga om fastighet som bildats genom avstyckning införs uppgift om dag, då lagfart söktes första gången, om denna uppgift är av betydelse för att bedöma fastighets ansvar för däri gällande inteckningar X X Har lagfart beviljats eller sökts för staten, införs uppgift om vilken myndighet som förvaltar egendomen

Antalet tecken i lagfartsavdelningen kan såväl i fråga om Ds 1 som IRA beräknas till ca 844 milj.

2.3 Avdelningen _för uppgifter om tomträttsupplåtelse

Ds l/lR IRA

1. upplåtelsedag. X X 2. datum för ansökan om inskrivning av tomträttsupplåtelse jämte aktnummer. X X 3. beslut som innefattar bifall till ansökan om inskrivning av tomträttsupplåtelse, om dagen för bifall icke är densamma som dagen för ansökningen. X X 4. uppgift om ändamålet med upplåtelsen, X X 5. uppgift om det belopp med vilket avgälden skall utgå, X X 6. uppgift om de tidsperioder som avses i 13 kap 10 och 14 §§ jordabalken, X X 7. uppgift om sådan i upplåtelsehandlingen angiven inskränkning som avses i 21 kap 4§ jordabalken. X X 8. uppgift om inskrivning av avtal som avses i 13 kap 21 § jordabalken med angivande av avtalets innebörd, X X 9. uppgift om uppsägning av tomträttsavtalet, X X 10. uppgift om anmälan som avses i 13 kap 25 §jordabalken, X X 11. uppgift om nedsättning av lösesumma. X X 12. uppgift om förhållanden som avses i 19 kap 14, 17 och 18 §§ jordabalken såvitt gäller tomträttsupplåtelse. X X

I fråga om tomträtt på vilken, enligt vad i övergångsbestämmelserna till lagen (1953:415) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 26 s 1) om nyttjanderätt till fast egendom är stadgat, 4 kap sistnämnda lag skall äga tillämpning i sin äldre lydelse skall i inskrivningsregistrets avdelning för tomträttsupplåtelse införas dels de uppgifter om upplåtelsen som enligt kungörelsen (1907:122 s 1) om tomträttsböckers och vattenfallsrättsböckers upprättande och förande skall införas i tomträttsbok, dels tydlig anmärkning om att upplåtelsen avses tomträtt på vilken 4 kap lagen (l907:36 s l) om nyttjanderätt till fast egendom i dess förut

Bilaga 8 139 sou 1976:57

angivna lydelse är tillämpligt. - Vad som sagts nu gäller såväl Dsl som

IRA. Antalet tecken i avdelningen för tomträttsupplåtelse har såväl i fråga om Dsl som IRA beräknas till ca 3 milj.

2.4 Avdelningen för uppgifter om lomrrättsinnehav

För tomträttsinnehav skall följande uppgifter registreras Ds l/IR IRA

1. de uppgifter, som enligt vad som sagts under 1-9 under 2.2 ovan skall antecknas i avdelningen för uppgifter om lagfart varvid vad som där sägs om fastighet, ägare och ansökan om lagfart i stället skall avse tomträtt, tomträttshavare och ansökan om inskrivning av tomträtt X X 2. uppgift om förhållanden som avses i 19 kap 20§ första och andra styckena och 20 kap 14§ jämfört med 21 kap 7 § jordabalken samt, såvitt gäller inskrivning av tomträtt, 19 kap 14 §, 17 §, 18 § och 20§ tredje stycket samma balk, 7 § lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i att förvärva fast egendom m m, samt 6§ lagen (1975:1 132) om förvärv av hyresfastighet m m. X X

Om sökanden förvärvat tomträtten eller del av tomträtten genom flera förvärv, äger vad som sagts ovan under 2.2 om lagfart motsvarande till-

lämpning. Antalet tecken i avdelningen för uppgifter om tomträttsinnehav kan såväl i fråga om Dsl som IRA beräknas till ca 8 milj.

2.5 Avdelningen om inteckningar m m .för uppgifter

1 avdelningen för inteckningar mm införs Ds l/IR IRA

l. intecknings belopp med siffror X 2. uppgift om nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk

><><><

kraft för vilken inskrivning sökes samt beskaffenheten härav 3. datum för ansökan jämte aktnummer

><><

4. beslut som innefattar bifall till ansökan, om dagen för bifall icke är densamma som dagen för ansökningen 5. när inteckning besvärar flera fastigheter, uppgift dels om de fastigheter i vilka inteckningen sökts, beviljats eller utsträckts, dels om de fastigheter i vilka inteckningen gäller eller, i fråga om ansökan om inteckning eller utsträckning, de fastigheter ansökningen avser 6. beslut som ej innefattar bifall till ansökan om inteckning i fastigheten eller tomträtten 7. när ansökan rör endast del av fastighet, uppgift om den

><><><><>< ><><><><><

del av fastigheten som ansökningen avser 8. vid anteckning om innehav av pantbrev eller vilandebevis, hänvisning till akten jämte innehavarens namn och adress 9. uppgift om utsträckning, nedsättning, relaxation eller annan förändring av inteckning eller inskrivning av rättighet i fastigheten eller tomträtten 10. uppgift om utbyte av pantbrev eller vilandebevis ll. uppgift om anmälan enligt 2 § lagen (1970:997) om upphörande av inteckningsansvar i fastighet som bildats av samfälld mark X X 12. uppgift om förhållanden som avses i 19 kap 14 §, 17 18 § och 20 § tredje stycket jordabalken, såvitt gäller inteck-

140 Bilaga 8

l avdelningen för inteckningar mm införs Ds l/lR lRA

ning eller inskrivning av rättighet i fastigheten eller tomträtten X X lnföring i avdelningen skall ske på sådant sätt att inskrivning i förhållande till andra inskrivningar redovisas i gällande förteträdesordning. Gäller inskrivningar med lika rätt. skall det anges särskilt. Kan företrädesordningen icke med säkerhet klarläggas, skall anmärkning om det införas vid berörda inskrivningar X X l avdelningen skall särskilt anges det sammanlagda belopp. för vilket fastigheten eller tomträtten svarar på grund av inteckning som beviljats eller sökts däri. X X l fråga om redovisning i inskrivningsregister av inskrivning till säkerhet för rätt till avkomst eller annan förmån av fast egendom gäller bestämmelserna om redovisning av inskrivning till säkerhet for nyttjanderätt i tillämpliga delar. Besvärar inskrivningen flera fastigheter, skall dessutom anges de fastigheter i vilka inskrivningen gäller eller. i fråga om ansökan. de fastigheter ansökningen avser. X X Besväras fastighet eller tomträtt ej av sökt eller beviljad inteckning eller annan inskrivning, skall uppgift om det införas i avdelningen. X X

Antalet tecken i avdelningen för uppgifter om inteckningar m m har i Dsl beräknats till ca l 755 milj.

2.6 Avdelningen för uppgifter om anteckningar

l avdelningen för uppgifter om anteckningar införs Ds l/IR lRA

l. uppgift om förhållanden som enligt lag eller annan författning och med tillämpning av 7§ lagen (1973:98) om inskrivningsregister skall antecknas i inskrivningsregister och som ej skall införas i annan avdelning elleri fastighetsregister X X 2. datum för anteckning jämte aktnummer X X 3. uppgift om förhållanden som avses i 19 kap 14. 17 och 18 §§ jordabalken. såvitt gäller anteckning X X

Antalet tecken i avdelningen för anteckningar kan i fråga om såväl Dsl som lRA beräknas till ca 8 milj.

2.7 Avdelningför uppgifter om ä/dreförhâl/anden

I avdelningen för uppgifter om äldre förhållanden införs Ds l/IR lRA

1. hänvisning till akt då inskrivning eller anteckning dödats eller avförts X X 2. hänvisning till akt rörande beslut i inskrivningsärende, om beslutet icke längre innehåller upplysning om gällande förhållanden X X 3. hänvisning till akt rörande anteckning, om anteckningen inte längre är gällande X X 4. hänvisning till akt rörande inskrivning eller anteckning beträffande fastighet som uteslutits ur fastighetsregistret eller som avregistrerats

5. hänvisning till akt i annat fall. om detta är lämpligt >< ><

När hänvisning införts enligt ovan avförs inskrivningen eller anteckningen i fråga från den avdelning där den förekommer X X

Bilaga 8 141

Antalet tecken i avdelningen för uppgifter om äldre förhållanden kan i fråga om såväl Ds l som IRA årligen beräknas öka med 10 milj for hela landet.

2.8 Avdelningen för aktuella ärenden I fråga om IRA kommer i en särskild till inskrivningsregistret hörande avdelning att registreras uppgifter från oavslutade ärenden som berör fastighetens d v s ärenden som inte slutbehandlats vid den aktuella inskrivningsdagen.

2.9 Avdelningjörg/jzsiska och juridiska personer l fråga om IRA redovisas i en särskild avdelning varje fysisk/juridisk person som innehar lagfart, tomträtt, pantbrev, vilandebevis etc. I denna avdelning registreras

personnummer/organisationsnummer namn

.www-

adress hänvisning till fastighet.

3 Övriga register

3.1 Bevakningsregister l Ds 1 finns ett bevakningsregister som innehåller uppgifter om meddelade uppskovsbeslut. vilandeförklaringar och avslagsbeslut i fråga om inskrivningsärenden samt beslut om att ansökan i sådant ärende förklarats förfallen. Detta register motsvarar i IRA av andelningen för aktuella ärenden. Antalet tecken som registreras i bevakningsregistret kan beräknas till i genomsnitt ca 68 000.

3.2 M ellanlagringsregisrer Uppgifter som skall införas i fastighetsregistret eller inskrivningsregistret införs i fråga om Ds l, och såvitt gäller fastighetsregistret även FRA. av fastighetsregistermyndigheten eller inskrivningsmyndigheten och lagras i ett mellanlagringsregister. Sedan införingen godkänts av registermyndigheten sker ajourforing vid satsvis bearbetning efter kontorstid. Antalet tecken som i genomsnitt lagras i mellanlagringsregistret l driftsystem 1 kan beräknas till 15 milj per dag när det gäller fastighetsregisteruppgifter och till 44 milj per dag när det gäller inskrivningsuppgifter. Registret innehåller som mest ca 400 milj tecken.

3.3 Personreferensregister För uppgiftsskyldigheten enligt 10§ datalagen samt för lagring och ajourhållning av personuppgifter finns i fråga om Ds l ett särskilt person-

142 Bilaga 8

referensregister. Registret innehåller koppling till samtliga i fastighetsdatabanken förekommande personuppgifter samt information om på vilka fastigheter dessa förekommer. I registret finns även organisationsnummer. Antalet tecken i registret kan beräknas till ca 240 milj.

3.4 Ingivaretabe/l 1 fråga om såväl Dsl som IRA finns en särskild tabell över de ingivare av inskrivningsärenden som har stora ärende- eller beställningsvolymer. lngivare i tabellen identifieras med ett sexsiffrigt nummer till vilket knyts namn, adress och postadress. Antalet tecken i tabellen kan beräknas till ca 0,5 milj.

3.5 Hjälpregisrer 1 samband med uppdateringen lagras i fråga om såväl Ds 1 som FRA/1RA i ett speciellt hjälpregister dels nummer på dagboksblad dels beteckningarna på de fastigheter vilka påverkats av respektive ärende. Lagringen sker sekvensiellt fastighetsvis på magnetband. Registret används vid utskrift av listor som skall underlätta bl a informationssökning vid avbrottssituationer. Antalet tecken som hjälpregistret årligen tillförs kan beräknas till 175 milj.

3.6 Slatistikregiszer IR

Register förs i fråga om såväl Dsl som IRA och innehåller uppgifter för den månatliga redovisningen av ärendestatistik och inteckningsstatistik. Antalet tecken som lagras per månad kan beräknas till 24 milj för ärendestatistik och 10 milj för inteckningsstatistik.

3.7 S taristikregister* FR Vid varje förändring i fastighetsregistret samlas information om ärendena. Informationen lagras på magnetband. Statistik i form av tabeller skall enligt planerna tas fram per månad, kalenderår och budgetår. Antalet tecken som lagras i registret kan beräknas till 135 000 per månad. Registret töms regelbundet och beräknas högst omfatta ca 2,4 miljoner tecken.

3.8 Taxeringsuppgmer m m

Taxeringsuppgifter lagras i fråga om Ds 1 och FRA särskilt i informationssystemet. Antalet tecken kan beräknas till 119 miljoner.

3.9 Uppgift om annan ägare m m I Dsl lagras uppgifter om annan ägare än lagfaren ägare i informationssystemet. Antalet tecken kan beräknas till 131 miljoner.

Bilaga 8 143

4 Sammanställning av registervolymer (motsv)

Antal tecken (miljoner) Ds l/FR Ds 1/1R FRA 1RA i FasIig/zetsregislre!

5. Kvartersregistret

lnskrivningsregisrrer 10. Fastighetsuppgifter - 120 11. Lagfart 844 844

16. Aldre förhållanden (årlig ökning) 10 10 17. Aktuella ärenden - 0,06 - 240 18. Fysiska och juridiska personer 19. Statistikregister 34 34 20. Ingivartabell 0.5 0,5

Summa 2 662,5 3 022,56

Övriga register

25. Mellanlagringsregistret - - 26. Personreferensregistret _240 27. Fastighetsbeteckningar (tabell- 1 100 - verk) Summa 2 165,06 269 125

sammanlagda registervolymer totalt (miljoner)

Ds l Alternativ

9 Utdata i Ds 1 samt i FRA och IRA

Bilaga

Följande Förteckning baseras beträffande Ds l på de författningar som reglerar driftsystem 1 i nuvarande utformning samt beträffande FRA och [RA på det registerinnehåll FADAK bedömt böra finnas i dessa system.

1 Fastighetsbevis

Fastighetsbevis utfärdas såväl i fråga om Ds 1 som FRA särskilt för varje fastighet. Fastighetsbeviset innehåller i Ds 1 totala innehållet i fastighetsregistrets huvudregister och inskrivningsregistrets aktuella informationsinnehåll för en viss fastighet. l FRA innehåller fastighetsbeviset det totala informationsinnehållet i fastighetsregistrets huvud- och samfallighetsregister. Fastighetsbeviset innehåller i båda fallen txeringsuppgifter. Uppgifterna i fastighetsbeviset redovisas i avdelningar i följande ordning:

Ds l FR IR FRA IRA

Registerbeteckning X Administrativ tillhörighet m m X X Tidigare registerbeteckningar X X Ursprung X X Avregistrering X X Adress X Omfång, läge X X Fristående fiske X Andel i samfállighet X X Skattetal X X Åtgärder X X Avskild mark X X Rättigheter X X Planer, bestämmelser X X Taxering m m X X Annan ägare X Ovriga förhållanden som anmärkts i fastighetsregistrets huvudregister X Lagfart TomträttsuppIâteIse/tomträttsinnehav

><><><

Inteckningar m m Anteckningar

146 Bilaga 9

Ds l FR lR FRA IRA

Fastighetsbevis rörande fastighet som kvarstår i fastighetsbok innehåller upplysning om detta förhållande. X Av beviset framgår aktualitetsdatum, dvs datum för den senaste registreringsdag, beträffande vilka samtliga beslut och anteckningar införts i registret. X X X

Antalet fastighetsbevis kan i Ds 1 beräknas till ca 25 000 per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per bevis kan beräknas till 60. Antalet 25 000 respektive 60 innefattar även samfällighetsbevis, traktkort, registerområdeskort, plankort och anläggningskort, som berörs i det följande.

2 Gravationsbevis

Gravationsbevis utfärdas såväl i fråga om Ds l som IRA särskilt för varje fastighet och innehåller uppgifter i avdelningar enligt följande ordning.

Dsl FR E FRA IRA

Registerbeteckning Ursprung

><><><><

Totalareal Avskild mark Rättigheter, last

><><><><><><><><><><><

Taxering m m Lagfart Tomträttsupplåtelse Tomträttsinnehav

><><><><><

lnteckningar m m Anteckningar Av beviset framgår aktualitetsdatum

Antalet gravationsbevis kan i fråga om såväl driftsystem 1 som IRA beräknas till ca 550000 per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per bevis kan beräknas till 50.

3 Gemensamt gravationsbevis

Gemensamt gravationsbevis utfärdas i fråga om såväl Dsl som IRA för fastigheter som är belägna inom samma inskrivningsmyndighets område. Sådant bevis kan avse högst 50 fastigheter och innehålla uppgift om sammanlagt 200 inteckningar och andra inskrivningar. Fastighet i vilken tomträtt inskrivits omfattas inte av gemensamt gravationsbevis. Gemensamt gravationsbevis innehåller i övrigt samma uppgifter som gravationsbevis. Dock gäller att inteckningar och andra inskrivningar i gemensamt gravationsbevis redovisas i kronologisk ordning räknat från dagen för ansökan om inskrivning. Deras inbördes företräde anges där-

Bilaga 9 147

efter i en särskild avdelning för redovisning av företrädesordning. Redovisningen av inskriven rättighet som gäller i flera fastigheter får i gemensamt gravationsbevis inskränkas till de uppgifter om inskrivningen som förekommer på en av fastigheterna. Antalet gemensamma gravationsbevis kan i fråga om såväl Dsl som IRA beräknas till ca 25 000 per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per bevis kan beräknas till 200.

4 Samfállighetsbevis

Samfallighetsbevis utfärdas i fråga om såväl Dsl som FRA särskilt för varje samfállighet och innehåller i båda fallen uppgifter i avdelningar enligt följande ordning registerbeteckning administrativ tillhörighet m m tidigare registerbeteckning ursprung avregistrering adress omfång, läge samfallighets art delägande fastigheter åtgärder avskild mark rättigheter planer, bestämmelser taxering m m övriga förhållanden som anmärkts i fastighetsregistrets huvudregister (gäller endast Ds 1).

5 Traktkort

Traktkort innehåller i fråga om såväl Dsl som FRA de uppgifter som i fastighetsregistret redovisats på trakt i stället för på fastighet eller samfällighet i följande ordning

registerbeteckning för trakt län i avregistrering åtgärder rättigheter planer, bestämmelser övriga förhållanden som i fastighetsregistrets huvudregister redovisats på trakten (gäller endast Ds l).

148 Bilaga 9

6 Registerområdeskort

Registerområdeskort innehålleri fråga om såväl Ds l som FRA de uppgifter som i fastighetsregistret redovisats på registerområde i stället for på fastighet eller samfällighet i följande ordning registerbeteckning för registerområde län, avregistrering åtgärder rättigheter planer, bestämmelser övriga Förhållanden som i fastighetsregistrets huvudregister redovisats på registerområdet (gäller endast Ds l).

7 Plankort

Plankort innehåller i fråga om Dsl de uppgifter om plan, bestämmelse eller utredning som redovisas i planregistret. Med undantag av uppgift om utredning gäller motsvarande för FRA. Uppgifterna i plankort redovisas i följande ordning

beteckningen på planens, bestämmelsens eller utredningens arkivakt län och registerområde planens, bestämmelsens eller utredningens art datum for fastställelse eller beslut datum då tidsbegränsad bestämmelse upphör att gälla aktbeteckning hos annan myndighet än fastighetsregistermyndigheten förlängning av tidsbegränsad bestämmelse särskilda anmärkningar rörande planens, bestämmelsens eller utredningens innebörd och omfattning aktbeteckning för plan eller bestämmelse som ändrats av eller förändrat den redovisade planen eller bestämmelsen fastighet, samfällighet och kvarter som berörs av planen, bestämmelsen eller utredningen beteckning på registerkartblad, på vilket eller vilka planen, bestämmelsen eller utredningen redovisas.

Anm. I FRA redovisas inte utredning om gatumarksersättning m m då registerinnehâllet inte innefattar sådana uppgifter.

8 Kvarterskort

Kvarterskort finns endast i fråga om Ds 1 och innehåller de uppgifter om byggnadskvarter som redovisas i kvartersregistret. Uppgifterna i kvarteiskort redovisas i följande ordning

kvarterets beteckning nummer på tomt enligt gällande tomtindelning

Bilaga 9 149

registerbeteckning för fastighet eller samfällighet som är helt eller delvis belägen i kvarteret beteckning för gemensamhetsanläggning som är helt eller delvis belägen i kvarteret att fastighet motsvarar samfällighetstomt tomts i adressregistret redovisade adress tomts areal beteckning på registerkartblad varå kvarteret helt eller delvis redovisats i planregistret redovisade planer, bestämmelser och utredningar som berör kvarteret namnbeslut övriga förhållanden av betydelse för kvarteret

9 Anläggningskort

Anläggningskort innehåller i fråga om såväl Dsl som FRA de uppgifter om gemensamhetsanläggning som redovisas i gemensamhetsanläggningsregistret (GA-registret). Uppgifterna i anläggningskort redovisas i båda fallen i följande ordning

gemensamhetsanläggningens beteckning län anläggningens ändamål samlällighetsförenings firma eller namn på liknande sammanslutning enligt äldre bestämmelser förrättning eller annan åtgärd som berör anläggningen med uppgift om åtgärdens art, datum for registrering och kartbeteckning fastighet eller annan deltagare i gemensamhetsanläggningen rättighet som redovisas i huvudregistret och som berör gemensamhetsanläggningen med uppgift om rättighetstyp, ändamål, härskande eller tjänande enhet och aktbeteckning beteckning på registerkartblad, på vilket eller vilka anläggningen redovisas Övriga förhållanden av betydelse for anläggningen.

10 Bevis om beslut i inskrivningsärenden

Bevis om beslut i inksrivningsärenden utfärdas i fråga om såväl Ds 1 som IRA i form av pantbrev, vilandebevis och inskrivningsbevis. Bevis tillställs i båda fallen sökanden i inskrivningsärendet och utfärdas enligt följande.

150 Bilaga 9

Ansökan avser Beslut Bevis

Lagfart alla inskrivningsbevis Inskrivning av tomträtt alla inskrivningsbevis Inteckning bifall pantbrev vilandeförklaring, vilandebevis avvisning avslag, inskrivningsbevis förklaring att ansökan är förfallen Utbyte av pantbrev bifall pantbrev av vilandebevis bifall vilandebevis av pantbrev el- anvisning, inskrivningsbevis ler vilandebevis avslag, förklaring att ansökan är förfallen Utsträckning av beviljad bifall pantbrev inteckning av vilandeför- bifall vilandebevis klarad inteckning av beviljad el- avvisning inskrivningsbevis ler vilandeför- avslag, förklaring klarad inteck- att ansökan är ning förfallen Relaxation bifall pantbrev eller vilandebevis eller, i fall som avses i 22 kap ll § tredje stjordabalken, inskrivningsbevis avvisning, inskrivningsbevis avslag, förklaring att ansökan är förfallen Anteckning om alla inskrivningsbevis innehav Inskrivning av nyttjan- alla inskrivningsbevis derätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft Nedsättning av beviljad in- bifall pantbrev teckning av vilandeför- bifall vilandebevis klarad inteckning av beviljad el- avvisning inskrivningsbevis ler vilandeför- avslag, förklaring klarad inteck- att ansökan är förning fallen av inskriven alla inskrivningsbevis nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft Dödning alla inskrivningsbevis Dödning enligt 13§ la- alla inskrivningsbevis gen (l927:85) om dödande av förkommen handling Rättelse enligt 19 kap alla inskrivningsbevis 17 § jordabalken och 8 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister

Bilaga 9 151

Inskrivningsbevis och pantbrev utfärdas på blanketter enligt formulär som fastställs av domstolsverket. Vilandebevis utfärdas på blanketten för inskrivningsbevis. Pantbrev innehåller uppgift om inteckningens belopp med bokstäver och siffror den eller de fastigheter vari inteckningen beviljas eller utsträckts eller den tomträtt vari inteckningen beviljats den eller de fastigheter eller den tomträtt vari inteckningen gäller när pantbrevet utfärdas datum och nummer för inteckningsansökningen samt, om beslutet som ligger till grund för pantbrevets utfárdande meddelats på senare inskrivningsdag, datum och nummer för beslutet andra förhållanden som rör inteckningen och som är av betydelse för bedömandet av den rätt inteckningen medför enligt lag. Antalet bevis om beslut i inskrivningsärenden kan beräknas till ca 1,15 milj per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per bevis kan beräknas till ll.

11 Underrättelse om att beslut i inskrivningsärende gått sö-

kande emot

Sådana underrättelser utfärdas i fråga om såväl Dsl som IRA och kan beräknas till ca 40 000 per år för hela landet. Genomsnittligt antal skrivna rader per underrättelse kan beräknas till 19.

12 Underrättelse till tidigare innehav av pantbrev

Har ny innehavare av pantbrev antecknats sänds i fråga om såväl Dsl som IRA underrättelse om anteckningen till tidigare registrerad innehavare. Antalet sådana underrättelser kan beräknas till ca 54 000 per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per underrättelse kan beräknas till 14.

13 Upphävda planer och bestämmelser m m

Upphävs plan eller bestämmelse eller upphör den av annan anledning att gälla avregistreras enheten. Registerinnehållet överförs då i fråga om Dsl på plankort, som försvaras hos fastighetsregistermyndigheten. Motsvarande gäller utredning som inte längre är av betydelse samt byggnadskvarter som inte längre består och anläggningsbeslut, som upphävs eller förfaller. Antalet sådana plankort, kvarterskort och anläggningskort kan beräknas till ca 2 000 per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per kort kan beräknas till 30.

152 Bilaga 9

14 Kontrollblad

Över införingen i mellanlagringsregistret av uppgift som skall införas i huvudregistret, planregistret, kvanersregistret eller GA-registret i Ds l upprättas särskild uppgift- kontrollblad - med användande av terminalskrivare vid fastighetsregistermyndigheten. Motsvarande sker i FRA. Antalet kontrollblad kan beräknas till ca 120 000 per år for hela landet. Genomsnittligt antal skrivna rader per kontrollblad kan beräknas till 75.

15 Dagboksblad

Över inskrivningsärenden fors i fråga om såväl Ds l som IRA dagbok med terminalskrivare hos inskrivningsmyndigheten på blankett enligt formulär som fastställs av domstolsverket. En kopia av dagboksbladet används för renovationer. En kopia används i vissa fall for avisering till lokal skattemyndighet. Antalet dagboksblad kan beräknas till ca 1,35 milj per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per dagboksblad kan beräknas till 19.

Minneslista/Bevakningsunderlag

I Ds l framtar driftsorganisationen från inskrivningsregistret minneslista en gång varje vecka över samtliga av inskrivningsmyndigheten meddelade uppskovsbeslut, vilandeforklaringar, avslag och beslut om att ansökan förklarats förfallen. Antalet sådana listor kan beräknas till cirka 2 200 per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per lista kan beräknas till 40. I IRA finns en motsvarande Förteckning, som där kallas bevakningsunderlag.

17 Distributions- och uppbördshandlingar m m

I samband med utskrift av beställda dokument framställs i fråga om såväl Dsl som FRA och IRA även en debiteringsuppgift/följesedel per försändelse samt betalningshandlingar. Debiteringsuppgift/följesedel benämns debiteringsuppgift om försändelsen är avgiftsbelagd. Om försändelsen är avgiftsfri benämns dokumentet följesedel. Debiteringsuppgift/följesedel är en sammanställning över expedierade dokument och debiterade uppgifter. Expeditionsavgifter och stämpelskatter erläggs mot postförskott. De betalningshandlingar som framställs består av ett adresskort och ett optiskt läsbart inbetalningskort per försändelse. Antalet debiteringsuppgifter/följesedlar kan beräknas till ca 640000 per år. Genomsnittligt antal skrivna rader per uppgift kan beräknas till 19. Motsvarande uppgifter för adress/inbetalningskort är 540 000 och 7.

Bilaga 9 153

18 Fastighets- och markägarforteckningar m m

Genom utnyttjande av koordinatuppgifter kan i fråga om såväl Ds l som FRA efter särskild beställning fastighets- och markägareforteckningar for valfria områden tas fram. Genom att samköra koordinatuppgifter med befolkningsuppgifter m m f rån länsstyrelsens personband och fastighetstaxeringsband finns i båda fallen tekniska möjligheter att framställa olika typer av befolkningskartor och ortsprisforteckningar m m Dsl som underlag for planering på olika nivåer.

19 Informationsuttag via terminal

I fråga om såväl Ds l som FRA och IRA kan uppgifter erhållas på bildskärm eller terminalskrivare. De utskrifter som framställs genom terminalskrivare är avsedda endast som arbetshandlingar för terminalinnehavarens interna verksamhet. De viktigaste utskrifterna är i Ds l så kallade - VISA-utskrifter - PLAN-utskrifter - STAM-utskrifter - BESK-utskrifter

VISA-utskrifter kan omfatta all eller valfri del av informationen om en eller flera fastigheter eller samfälligheten_VISA-utskriftens text kan även presenteras på bildskärm. PLAN-utskrifterna innehåller i princip samma information som redovisas på plankortet men med annan redigering. I princip erhålls vid beställning av PLAN-utskrift all information om redovisningsenheten med undantag av uppgift om berörda fastigheter som samfálligheter samt kvarter. För de fall information om dessa förhållanden önskas, krävs att beställningen kompletteras med angivande av tex registerområde, trakt eller motsvarande för vilka redovisning önskas. STAM-utskrifter innehåller uppgifter om en fastighets historiska utveckling. På utskriften redovisas fastighetens äldre generation. För dessa anges beteckning, i förekommande fall även informationsgruppernas tidigare beteckning, avregistrering, mantal, åtgärder samt avskild mark. De olika generationerna numreras, varvid den givna fastigheten åsätts nummer ett, dess ursprung nummer två o s v. Generationsredovisningen avbryts när en fastighet har mer än en fastighet eller samfállighet angiven som ursprung eller då ursprung saknas. För vidare sökning måste därefter ny beställning göras. BESK är en transaktion, som används för att till skrivaren beställa underlag för registrering i fastighetsregistrets huvudregister, men skall även tjäna som hjälp för fastighetsbildningsmyndigheten. Om ett sådant underlag beställs vid t ex en avstyckningsförrättning erhålls på skrivaren en utskrift med alla i databanken tillgängliga uppgifter om stamfastigheten samt utrymme for uppgifter om styckningslott. Underlaget kan

154 Bilaga 9

beställas dels av fastighetsbildningmyndigheten, dels av fastighetsregistermyndigheten. Antalet VISA-, PLAN- och STAM-utskrifter kan beräknas till ca 3,5 milj per år för hela landet. Genomsnittligt antal rader per utskrift kan beräknas till 20 i fråga om 85 % av utskrifterna och till 50 i fråga om 15 % av utskrifterna. Antalet BESK-utskrifter kan för närvarande inte beräknas. Vad som sagts nu om VISA-, PLAN-, STAM- och BESK-utskrifter

i fråga om Ds 1 äger motsvarande tillämpning i fråga om FRA och IRA.

20 Aviseringar om ändringar i fastighetsindelningen m m

Vid ändring i fastighetsregistret som rör indelningen i fastigheter eller som medför ny registerbeteckning för fastighet skall fastighetsregistermyndigheten underrätta inskrivningsmyndigheten om de nya förhållandena.

l Ds 1 aviseras sådana ändringar till berörd inskrivningsmyndighets ter-

minalskrivare. Antalet sådana aviseringar kan beräknas till 93 000 per år för hela landet. Genomsnittligt antal skrivna rader i varje avisering kan beräknas till 15. FRA/IRA framställs aviseringen maskinellt och sänds från datacentralen till berörd inskrivningsmyndighet.

21 Uppgift till lokal skattemyndighet mfl

Uppgift till lokal skattemyndighet, byggnadsnämnd och fastighetsbildningsmyndighet framställs på begäran av fastighetsregistermyndighet av driftsorganisationen i fråga om såväl Ds l som FRA och överlämnas direkt till myndigheten. Sådan uppgift lämnas skriftligen i fyra exemplar. Lokal skattemyndighet skall i fråga om såväl Ds 1 som IRA underrättas om ansökningar och beslut i lagfartsärenden. Underrättelserna kan framställas på papper eller magnetband. Underrättelse om beslut i lagfartsärenden som avser jordbruksfastighet lämnas i båda fallen också till lantbruksnämnden. Antalet uppgifter som skall överlämnas till olika myndigheter kan beräknas till ca 650 000 per år för hela landet. Genomsnittligt antal skrivna rader per uppgift kan beräknas till 15.

22 Underlag till rättsstatistiken

En gång i månaden lämnas i fråga om såväl Ds l som FRA och IRA underlag till sättsstatistiken enligt anvisningar som statistiska centralbyrån meddelar i samråd med vederbörande centrala myndigheter. Underlagen avser dels s k ärendestatistik som skrivs på lista, dels inteckningsstatistik på magnetband.

Bilaga 9 155

23 Koordinatlistor

Uttag från koordinatregistret i dess helhet beräknas i Ds l ske en gång per år. Dessa uttag - koordinatlistor - erfordras för ajourhâllningen vid fastighetsregistermyndigheter och har formen av utskrift på förtryckt blankett. Motsvarande beräknas gälla för FRA. Antalet skrivna rader i koordinatlistorna kan beräknas till 1,5 per fastighet, totalt 4,5 miljoner rader/år.

24 Registerkort

Registerkort framställs i fråga om FRA i samband med ajourföring av fastighetsregistret. För varje fastighet, samfällighet, gemensamhetsanläggning och plan som berörs av ajourföring framställs nytt fastighetskort, samfällighetskort_ anläggningskort respektive plankort. Korten redovisar samtliga uppgifter som finns i det maskinella registret. Antalet fastighetskort uppskattas till ca 525 000 per år. Varje fastighetskort beräknas omfatta 60 rader. Antalet samfallighetskort uppskattas till ca 3 500 per år. Varje samfállighetskort beräknas omfatta 40 rader. Antalet anläggningskort uppskattas till ca 18 000 per år. Varje anläggningskort beräknas omfatta 30 rader. Antalet plankort uppskattas till ca 3 500 per år. Varje plankort beräknas omfatta 30 rader.

25 Förfrågan om utnyttjande av förköpsrätt

Om inskrivningsmyndigheten vid prövningen av ett lagfartsärende finner att kommunal förköpsrätt kan tillämpas markeras detta i fråga om IRA i beslutsunderlaget för ärendet. Detta medför att en förfrågan till kommunen om denna önskar utnyttja sin forköpsrätt framställs maskinellt i två exemplar och sänds till kommunen. Antalet sådana förfrågningar kan inte med säkerhet uppskattas.

26 Microficheunderlag

Vid varje förändring av uppgifter om fastigheter tas i fråga om IRA samtliga uppgifter om berörd fastighet fram ur registret, redigeras och skrivs ut på magnetband. Detta används för microficheframställning med s k COM-teknik.

27 Övrig utdata

För driftsledningsändamål, systemövervakning och systemunderhåll framställs såväl i fråga om Ds 1 som FRA och IRA fellistor, kontrollistor, statiskt m m.

156 Bilaga 9

28 Sammanställning av beräknade årliga utdatavolymer

Typ av utdata Antal Antal skrivna Ds l FRA [RA rader/uldata

. Fastighetsbevis . Samtällighetsbevis

><><><><

. Traktkort . Registerområdeskort 25 000

><><><><><><><

60 . Plankort

NDOO§IO\IJIAL›JP\)›-

. Kvarterskort Anläggningskort . Gravationsbesvis 550 000 50 . Gemensamt gravationsbevis 25 000 200 5 .Bevis om beslut i inskrivningsärenden 1 150 000 1l : .Underrättelse om att beslut i inskrivningsärende gått sökanden emot 40 000 19 12. Underrättelse till tidigare innehavare 54 000 14 13. Upphävda planer och bestämmelser m m 2 000 30

><><><><><><

14. Kontrollblad 120 000 75 15. Dagboksblad l 350 000 19

><><><><><><><><><><

16. Minneslista 2 200 40 17. Debiteringsuppgifter/Följesedlar 640 000 19 18. Adress/inbetalningskort 540 000 7 19. Fastighets-/markägarförteckningar m m 20. VlSA-, PLAN- och STAM-utskrifter (bild- 2 975 000 20 skärm) 525 000 50 h) . EESK-utskrifter 22. Aviseringar om ändringar i fastighetsindelning m m 93 000 15 23. Underlag till rättsstatistiken

><><><

><><><><

24. Uppgift till lokal skattemyndighet m m 650 000 15 25. Koordinatlistor 4,5 milj/år 26. Registerkort 550 000 _27. Förfrågan om utnyttjande av förköpsrätt 28. Aganderättsbevis

29. Microlicheunderlag X ><><

30- Övrig utdala 50 milj/ål

l Ds l kan beräknas antal utdatadokument och antalet skrivna rader per år fördelas på radskrivare och terminal enligt Följande:

Radskrivare Terminal

Antal utdata/år: 3,9 milj 5.4 milj Antal skrivna rader/år: ca 134 milj 144 milj

sou 1976:57 157

Bilaga 10 Drift med rättsverkan med fastig-

m1

hetsdatasystemet,

m

Domstolsverket, Centralnämnden for fastighetsdata (CFD) och lantmäteriverket (LMV) överlämnade genom skrivelse 1975-09-01 en rapport med utvärdering av försöksverksamheten med fastighetsdatasystemet i Uppsala län. 1 skrivelsen anmäldes att berörda organisationer arbetar med inriktning att systemet skall ges rättsverken 1975-11-01 och att en definitiv anmälan om tidpunkt för rättsverkan skulle inlämnas senare när den s k engångsajourforingen och vissa andra arbetsmoment som är av väsentlig betydelse för övergången till driftsystemet slutförts. Engångsajourföringen har nu avslutats. På de punkter där brister framkom under handläggningsförsöket har åtgärder vidtagits. Maskinsystemets tillgänglighet har förbättrats, reservrutiner utformats m m. Samtidigt har förberedelsearbetet inför driftstart i övrigt fortsatt. Förberedelsearbetet innefattar åtgärder som iordningställande av underrättelser till fastighetsägare om fastighetsbeteckningar, framtagande av informationsmaterial till allmänhet och andra inför driftstarten samt beställningar av blanketter för framställning av fastighetsbevis och andra utskrifter. Drift med rättsverkan kan därför ske från 1975-11-01. Organisations- och tjänstebeskrivningar rörande verksamheten vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala domsaga har 1975-09-11 överlämnats av domstolsverket till justitiedepartementet. Förslag till Författningsändringar har utarbetats av de tre berörda organisationerna i samråd och överlämnas härmed. Enligt en för de berörda myndigheterna gemensam föreskrift som intagits i regleringsbrevet för budgetåret 1975/76 avseende anslaget Centralnämnden för fastighetsdata får uppgifter om fastigheter i Gävle kommun inte utan särskilt medgivande av regeringen överföras till maskinläsbart medium som förberedelse för utvidgning av driftsystem l till Gävle kommun. Det arbete med översyn av systemen för överföring som ingår i förberedelsearbetet infor en utvidgning av området för driftsystemet befinner sig nu i sin slutfas. Som CFD berört i sin anslagsframställning beräknas överföring kunna påbörjas under våren 1976 (februari-mars). Arbetet kan ske inom ramen för medel som respektive myndighet satt av för ändamålet under budgetåret 1975/76. Medel för 120 000 kr inkl mervärdesskatt, har l Avskrift av CFDs, hyra av dataregistreringsutrustning, domstolsverkets och inräknats i CFDs verksamhetsplan. Iantmäleñverkels Skå_ Handläggningsforsöken i Uppsala har givit belägg för att fastighetsdata- ve|se m; ,egen-ngen systemet fungerar på avsett sätt. Med hänsyn härtill och av andra skäl 1975-10-02.

158 Bilaga 10

som CFD berör i sin anslagsframställning bör systemet utvidgas i enlighet med de planer som tidigare lagts fram. För att överföringsarbetet skall kunna påbörjas vid planerad tidpunkt måste vissa praktiska åtgärder vidtas inom kort. Besked måste lämnas till leverantör av dataregistreringsutrustning och till personal som engagerats för arbete med registeromläggning m m. CFD har i sin anslagsframställning (s 10-14) tagit upp frågor om lämpliga avstämningar mellan de verksamheten som CFD i samarbete med domstolsverket och LMV numera bedriver parallellt med fastighetsdatakommittén (FADAK). Domstolsverket och LMV står bakom de bedömningar och slutsatser samt den plan som CFD för fram. FADAK har 1975-09-30 yttrat sig över CFDs anslagsframställning samt domstolsverkets, CFDs och LMVs skrivelse till regeringen 1975-09- 01 angående drift med rättsverkan. Frågorna om avstämningar i verksamheterna och reformarbetets fortsatta förlopp har därvid ytterligare belysts. Domstolsverket, CFD och lantmäteriverket vill i anslutning till FADAKs yttrande lämna några kommentarer. Under rubriken FADAKs utredningsläge redovisas först vissa undersökningar som CFD gjort för att belysa driftsystem 1 utformat som ett rikssystem. Frågeställningarna har gällt omläggningen av nuvarande manuella system till ett system som baseras på ADB, belysning av möjligheterna att omforma driftsystem l till ett system för hela landet samt studier av kostnader och intäkter i ett på nyss nämnt sätt utformat rikssystem. Som FADAK återger i sitt yttrande (s 2) har någon sammanvägning av faktorer som styr tiden för genomförande av reformen inte skett. I de ekonomiska kalkyler som redovisats har genomförandetiden satts till tio år. 1 CFDs utredning uttalas härom att denna självfallet kan göras kortare eller längre. Som kostnader för genomförande redovisar FADAK därefter vissa kostnadsposter ur CFDs kostnads/intäktsanalys. Genomförande i den del det avser omläggning till och igångsättning av ADB-systemet uppgår till ungefär en tredjedel av den redovisade totalsumman. Huvuddelen av kostnaderna är kostnader för drift av systemet under en tioårsperiod. Mot kostnaderna som redovisas svarar vinster. FADAK uttalar att såvitt kommitténs hittillsvarande arbete gett vid handen talar övervägande skäl för att en ADB-reform bör komma till stånd inom såväl fastighetsregistreringen som inskrivningsväsendet. Samma slutsats har samfállt kommit fram under de snart 20-åriga försök med att komma till rätta med problematiken på andra vägar än genom ADB och det omkring 10-åriga utredningsarbete som gjorts inom berörda myndigheter och organ och tidigare kommittéer. FADAK undersöker därför i enlighet med direktiven om det är möjligt att genom något annat alternativ än driftsystem l som rikssystem minska kostnaderna och genomförandetiden. FADAK anger att kommittén arbetar med ett alternativ som innebär att möjligheterna att utveckla och successivt genomföra skilda system för fastighetsregistreringen respektive inskrivningsväsendet undersöks. Enligt kommittén förutsätter alternativet lägre ambitionsnivâ i fråga om teknik och registerinnehåll. FADAK pekar på att antalet ytterligare alternativ i den mening direktiven lägger i

Bilaga 10 159

begreppet alternativ är begränsat. Oaktat att FADAK anser det vara för tidigt att för sin del göra något uttalande om det alternativ som kommittén arbetar med när det gäller kostnader, rationaliseringseffekter och genomförandetider jämfört med driftsystem 1 som rikssystem bör det, som berörs närmare i det följande, redan nu kunna läggas fast att varje realistiskt alternativ innebär förlängda genomförandetider och försämrad ekonomi i projektet. Vad först angår genomförande av projektet har stor möda lagts ned på att finna bästa och mest ekonomiska metod för omläggningsarbetet. Olika tekniska hjälpmedel hålkortsteknik, registrering från terminal, keyto-disc utrustning - har prövats. Olika beredningsinsatser - allt från registrering från registerböckerna direkt till total beredning, då registerinnehållet förts över till särskilda registreringsunderlag - har också prövats. Metodmässigt är det av flera skäl fördelaktigt att genomföra reformen samtidigt inom fastighetsregistrering och inskrivningsväsende. Det får anses uteslutet att man genom fortsatta undersökningar skulle kunna finna gynnsammare omläggningsmetoder. Härtill kommer att de system som nu finns såväl för överföringsarbete som för drift är uppbyggda i alla sina grundläggande delar. Organisatoriska och personalmässiga förutsättningar för ett snabbt reformgenomförande föreligger. Att nu börja arbeta med denna problematik från teoretiska utgångspunkter kan inte gagna intressen av ett snabbt reformgenomförande eller reformens ekonomi. Det bör strykas under att frågorna om metoder och system för omläggning inte kan angripas utifrån enbart tekniska utgångspunkter, såsom beräkning av registreringsvolymer etc. På samma sätt bör frågorna om lämpligt system för drift angripas utifrån verksamheterna som systemet skall betjäna. De kostnader som ett system för med sig får ställas i relation till de fördelar och vinster som systemet i fråga ger. Inte heller här kan det bli fråga om ett snabbare och mer ekonomiskt reformgenomförande. FADAK räknar med att kommitténs arbete skall vara avslutat i mitten av år 1976 och att slutligt ställningstagande till frågan om rikssystem kan beräknas föreligga tidigast omkring mitten av år 1977. Detta i sin tur, påpekar FADAK, innebär att ett rikssystem av typen driftsystem 1, om en sådan lösning väljs, först då kan börja genomföras i full skala. Om däremot någon alternativ lösning väljs blir det sannolikt i stället fråga om ytterligare systemutveckling m m innan ett genomförande kan börja. Den plan som redovisats i CFDs anslagsframställning går ut på att driftsystem 1 byggs ut till mitten av 1979. Driftsystemet kan vid denna tidpunkt omfatta något mer än 1/3 av landet. Parallellt utvecklas under tiden ett rikssystem. Omläggningsarbetet kan därigenom fortsätta och avslutas inom en tioårsperiod. En sådan fortsatt utvidgning och slutförande av reformen förutsätter emellertid ett system vari hittills framkomna utredningsresultat och nedlagda utvecklingsarbeten tas till vara. I annat fall är det tveklöst fråga om ytterligare tid och kostnader för projektets fullföljande. Vad angår drift med rättsverkan inom Uppsala län uttalar FADAK att det är andra faktorer än FADAKs behov som bör bilda utgångspunkt för bedömningen av frågan. Som exempel nämns CFDs arbetsuppgifter intill

160 Bilaga 10 SOU l976:57

den tidpunkt då slutligt val av rikssystem föreligger, konverteringssvårigheterna vid en annan slutlig lösning än driftsystem l samt frågan i vad mån drift med rättsverkan innebär bindningar vid det slutliga valet. Om man vidgar begreppet CFDs arbetsuppgifter till uppgifterna inom hela den organisatoriska ram som projektet bedrivs i, till investeringar i teknisk utrustning 0 s v är problemen i denna del betydande - inte minst med ett ekonomiskt betraktelsesätt - och torde helt överskugga konsekvenserna av de andra nämnda faktorerna. Med konverteringssvårigheter och framtida bindningar torde FADAK ha avsett konverteringskostnader och bindningar av ekonomisk natur. Eftersom det av FADAK uppgivna alternativet förutsätter lägre ambitionsnivå, såväl i fråga om tekniken som registerinnehållet, torde de tekniska förutsättningarna för konvertering vara goda. Frågan om kostnader för konvertering kan för övrigt beräknas vara ungefär desamma oavsett om systemet har rättsverkan eller ej. Av statsmakterna har i olika sammanhang - senast i regeringens direktiv -lagts fast att frågan om ett rikssystem skall prövas förutsättningslöst och utan bindningar till driftsystem l. Det är uppenbart att kostnaderna för en eventuell konvertering är avsevärt lägre än att avstå från att införa driftsystem l med rättsverkan. Detta oavsett om man i så fall skulle välja att göra om datafångsten eller att föra ADB-register och manuella register parallellt. Hur stora kostnaderna skulle kunna bli kan beräknas först när något alternativ presenterats. I fråga om fortsatt parallelldrift mellan manuellt system och ADB-system vill berörda myndigheter framhålla att sådan, beroende på de olikheter som finns mellan systemen, kostnader m m, inte bör komma i fråga. Av skäl som förts fram i tidigare sammanhang och i denna skrivelse är en utvidgning av området för driftsystem 1 angelägen. Sett från ekonomisk utgångspunkt är det först vid en utvidgning av området som fördelarna kan väga upp kostnaderna. Som FADAK återgivit kan de direkta personalbesparingarna inom fastighetsregistreringsverksamheten som sådan beräknas bli marginella, men detta sammanhänger bl a med den utökade redovisningen av uppgifter som bedömts böra ske i ADB-systemet. Vid en förutsatt manuell registerföring av samma omfattning som i ADB-systemet skulle jämförelsen fallit ut annorlunda. På samma sätt skulle en för projektet mer gynnsam kostnadslintäktsjämförelse kunna redovisas om faktorer som prisutvecklingen för teknisk utrustning och utveckling av personalkostnader togs med i bilden. Effekterna inom andra områden än fastighetsregistrering är betydande. Frågan om utvidgning av området för driftsystem 1 kan i det tidsperspektiv som gäller för frågan om slutligt ställningstagande till rikssystem inte begränsas till en fråga om Gävle kommun. Den plan som lagts fram för 1976/77 innefattar omläggning av ungefär halva Stockholms län. Arbetet påbörjas under hösten 1976, alltså efter den tidpunkt då FADAK beräknas ha avslutat sitt arbete. Det är ur arbetssynpunkt för berörda myndigheter angeläget att FADAKs arbete slutfors senast vid beräknad tidpunkt. Det är angeläget också att ställningstaganden till framlagda planer, anslag m m som kan behöva ske innan FADAKs förslag är kända, sker på sådant sätt att projektet kan genomföras utan onödiga förseningar.

Bilaga 10 161

Vad beträffar tidsplanen för reformgenomförandet i Stockholms län bör utöver vad som har anförts i det föregående framhållas den koppling som föreligger mellan denna fråga och den förestående revideringen av den ekonomiska kartan för Stockholms län. Fältarbetet för denna revidering påbörjas sommaren 1976 och revideringsarbetet beräknas pågå tre år. För revideringsarbetet behövs klarhet i fastighetsbeteckningsfrågorna, helst redan i anslutning till fältarbetet. Med hänsyn till beteckningsfrågornas samband med reformen i övrigt skulle en försening av besked rörande tidsplanen för reformgenomförandet i stort betyda en försening av arbetet på revideringen av den ekonomiska kartan - något som LMV med hänsyn till det stora revideringsbehovet i ifrågavarande region skulle bedömas som synnerligen olyckligt- eller i vart fall en betydande fördyring av revideringsarbetet. I frågorna om funktionell utbyggnad av driftsystem 1 - adressregister, gemensamhetsanläggningsregister, koordinatregistrering - har FADAK kommit till samma slutsatser som varit vägledande vid verksamheternas planering. Problemen i dessa verksamheter är framför allt förknippade med den villrådighet som föreligger hos avnämargrupperna i avsaknad av slutligt ställningstagande till reformarbetet. Man intar naturligen en avvaktande attityd och tvekar eller avstår från att satsa på metoder som kan komma att förändras. Detta verkar starkt hämmande på verksamheten. Samma problem gäller om än i mindre uttalad grad de delar av driftsystemet som utgörs av fastighetsregister och inskrivningsregister i mera begränsad bemärkelse. Det är därför angeläget att statsmakterna så snart kan ske på punkt eller punkt lägger fast förutsättningarna för verksamheternas fortsatta bedrivande. Domstolsverket, CFD och LMV hemställer att regeringen beslutar om att införa drift av fastighetsdatasystemet med rättsverkan från 1975-11-01 för Uppsala län, att regeringen medger att uppgifter om fastigheter i Gävle kommun får överföras till maskinläsbart medium som förberedelse för utvidgning av driftsystem l samt att regeringen i ställningstaganden i övrigt till planer för reformens fortsatta bedrivande beaktar de synpunkter som förts fram. Anmälan om tidpunkt för drift med rättsverkan för Gävle kommun kommer att inlämnas senare.

Bilaga 11 163

11 CFD:s Data-

Bilaga remissyttrande över

samordningskommitténs (DASK)

rapport Olika systemstrukturer

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har genom remiss 1974-01-24 beretts tillfälle att avge yttrande över datasamordningskommitténs rapport Olika systemstrukturer. Med anledning härav får CFD framföra följande.

Rapporten behandlar de olika systemstrukturer som kan aktualiseras under den närmaste IO-årsperioden. CFD delar i huvudsak rapportens bedömningar av skilda systemstrukturers konsekvenser. l vissa avseenden som berörs i bifogade PM vill CFD dock komplettera gjorda bedömningar. CFD biträder de slutsatser som framförs i rapporten att det inte finns anledning att på kort sikt radikalt ändra den nuvarande systemstrukturen. CFD anser också att de särskilda utredningsomrâden som föreslås är väl valda. Ytterligare ett utredningsområde bör övervägas, nämligen ett utvecklingsprojekt avseende Systemanalys och system konstruktion. Ett sådant projekt är motiverat särskilt med hänsyn till att detta område förväntas begränsa möjligheterna att utnyttja ADB-teknik. CFD lämnar i bifogade PM även vissa synpunkter på inriktningen av de särskilda utredningsområden samt områdets systemutveckling. CFD vill också framhålla vikten av det utrednlngsområde om samordning av data i ADB-baserade informationssystem som DASK behandlar. lntegrationsfrågorna är av grundläggande betydelse för möjligheterna att utnyttja olika register för bl. a. planeringsändamål. l yttrandet berörs inte de konkreta samordningsproblem som CFD efter hemställan av DASK utreder i samarbete med Statskontoret och riksskatteverket (RSV). Ärendet har beretts av en arbetsgrupp inom CFD bestående av Ulf Bjälkefors, Bengt Cedheim, Sture Hallström, Thord Persson och Lennart Rönnqvist. Beslut i detta ärende har fattats av CFDzs styrelse. Därvid har deltagit styrelseledamöterna Lennart Holm, ordförande, Börje Alpsten, Sune Andersson, Torsten Lindskog, Erik Norberg, Rune Olsson och Carl-Anton Spak. Vid den slutliga handläggningen har även närvarit Allan Flood, Sture Hallström föredragande, Bo Lindén, Stig Rudhe och Olof Wastesson.

1 Avskrift av CFD:s remissyttrande 1974-04-01.

164 Bilaga 11

l Allmänt om olika systemstrukturerl

I detta avsnitt behandlas huvudsakligen sådan problematik som är förknippad med reelltidssystem.

1.1 Likformig regionalisering Systemstrukturen likformig regionalisering kan anses innehålla tre huvudfrågor eller variabler. Strukturen bör därför illustreras grafiskt på följande sätt i stället för det sätt som används i rapporten (s 63).

Grad av ADB-teknisk samordning

Antal och typ av regionalt serade ADBsystem

Grad av funktionell samordning

Antal och typ av regionaliserade ADB-system

Då det gäller vilka ADB-system som skall ingå i en regionalisering torde antalet system vara av mindre intresse än olika egenskaper hos dessa system. Bland dessa egenskaper är följande de viktigaste. Reelltidssystem eller satsvis arbetande system. Generellt kräver drift av reelltidssystem betydligt större insikt i funktionen hos berörda system än drift av satsvis arbetande system. Dessutom är vid reelltidssystem ofta en viss verksamhet, såsom tex inskrivningsverksamhet, helt beroende av systemets oavbrutna funktion. Detta förhållande ställer höga krav på hög tillgänglighet. I satsvis arbetande system är däremot i allmänhet längre tid tillgänglig för analys och åtgärd av fel. Systemens komplexitet. Härmed avses antal ingående delsystem, omfattningen av varje delsystem och graden av beroende mellan delsystemen. Systemens utvecklingsstadium. Här bör observeras de problem som uppstår då nya system och systemavsnitt tas i bruk. Nuvarande erfarenhet av regional systemdrift inom statlig förvaltning är i princip begränsad till ett system av stor komplexitet. Systemet använder 1 Avskrift av PM (in uteslutande satsvis bearbetning. CFDzs remissyttrande 1974-04-01.

Bilaga 11 165

Grad av ADB-teknisk samordning Man bör skilja mellan ADB-teknisk och funktionell samordning främst därför att betingelserna för de båda slagen av samordning är olika. De relevanta ADB-tekniska gränssnitten ändras i allmänhet relativt sällan. Förutsättningarna för ADB-teknisk samordning är också relativt lika inom olika verksamhetsområden, vilket medför att erfarenheter från olika användningsområden kan utnyttjas rörande ADB-teknisk samordning. Beträffande funktionell samordning finns fn mycket begränsad erfarenhet. Ambitionen beträffande ADB-teknisk samordning kan läggas på två olika nivåer. Den ena nivån innebär att separata maskinsystem utnyttjas för olika informationssystem. Samordningen begränsas då till att maskinsystemen eller delar därav kan utgöra reservanläggningar åt varandra. Graden av ”back-up” bestäms främst av maskinsystemens kompatibilitet. En samordning av detta slag är uppenbarligen mycket dyr beträffande både maskinutrustning och personal. Den andra ambitionsnivån innebär drift på gemensamma anläggningar med i detta fall en långtgående samordning av operativsystem, datakommunikations- och databashanteringssystem samt driftstandarder. En lägre nivå av samordning vid drift på gemensamma anläggningar måste anses medföra helt otillfredsställande driftsäkerhet. Särskilt skulle återstartsförfaranden och dataskyddsmöjligheter bli oacceptabla. Det bör också uppmärksammas att sådana programsystem och arbetsmetoder måste väljas (t ex beträffande databashantering och återstart) som erfordras för det mest komplicerade av de i samordningen ingående informationssystemen. Detta medför att driftskostnader för vissa system kommer att öka. Vid drift på gemensamma anläggningar med sådan långtgående ADBteknisk samordning som angivits kommer en relativt omfattande övergri-

pande styrning att erfordras. En sådan styrning måste inledningsvis omfatta

val och specifikation av programsystem och arbetsmetoder. I en senare fas måste driftplanering och driftstandarder specifieras. Ett annat viktigt arbete är dimensionering av maskinvaror. Efter driftstart måste den omfatta analys och åtgärd av fel, uppföljning av prestanda och tillförlitlighet samt löpande utvecklingsverksamhet. Statskonsult AB har i sin förstudie av CFD:s driftsystem 2 uppskattat detta arbete under utvecklingsskedet till ca 20-25 manår vid en ADB-teknisk samordning av CFD- och RSV-systemen. Statskonsult AB har också i förstudien uppskattat den försening i utvecklingsarbetet som skulle uppstå vid en sådan samordning. Förseningen uppskattas för CFD:s del till omkring 4 år med kostnader om ca 30 milj kr. I rapporten diskuteras antalet maskinleverantörer som kan komma ifråga vid likformig regionalisering och görs bedömningen att antalet leverantörer torde begränsas starkt. De krav som bör ställas upp kan preciseras till att samma programsystem (innefattande operativsystem, databashanteringssystem och applikationssystem) skall kunna användas på alla berörda anläggningar. De organ som ansvarar för systemutveckling och underhåll kommer annars att orsakas mycket stora kostnader. Detta torde i praktiken innebära att en gemensam leverantör måste anlitas för samtliga anläggningar. Givetvis kan dock olika leverantörer utnyttjas för olika systemkomponenter. Det bör också observeras att det måste ställas mycket höga krav på att

166 Bilaga 11

leverantören skall kunna erbjuda utrustning av varierande kapacitet inom den kompatibilitetsram som angivits. Detta är nödvändigt redan av det skälet att belastningen inom olika regioner torde variera kraftigt. Vidare måste anläggningarna kunna byggas ut om ytterligare informationssystem efter hand skall förläggas till dessa regionala anläggningar. Man bör i sammanhanget peka på de svårigheter och kostnader som uppstår då de regionala anläggningarna skall vara reservanläggningar åt varandra for reelltidssystem, även om anläggningarna uppfyller de höga krav på kompatibilitet som angivits ovan. Dessa svårigheter är av maskinvarumässigt slag, såsom behov av ytterligare linjeingångar och skivminnesstationer. Svårigheter uppstår också vid systemuppbyggnaden som i viss mån kompliceras av de förberedelser som måste göras. Användning av annan regions anläggning for belastningsutjämning får anses som helt utesluten vad beträffar reelltidssystem.

Grad av funktionell samordning

Funktionell samordning torde kunna åstadkommas genom dels gemensamma register, dels rutinsamordning. Vid användning av gemensamma register kan olika ambitionsnivåer urskiljas såsom mellanlagringsregister sökregister referensregister basregister andra dataregister I det informationssystem som CFD utvecklar (driftsystem l) ingår en långtgående samordning av gemensamma register mellan de ingående systemen för fastighetsregistrering och inskrivningsverksamhet. Enligt CFD:s erfarenhet innebär en sådan samordning bindningar mellan de ingående systemen i en mängd avseenden, som delvis är svåra att förutse. En rutinsamordning torde i allmänhet innebära en ännu längre gående samordning, genom att även bearbetningsdelama av de aktuella systemen måste specificeras och konstrueras gemensamt. En rutinsamordning får dessutom påverkan hos den personal som utnyttjar systemet. Erfarenhet av projekt med en hög ambition rörande funktionell samordning torde saknas helt. Det torde föreligga en betydande risk att sådana projekt inte kan genomföras.

Allmän funktionsduglighet

I rapporten bedöms kraven på hög allmän funktionsduglighet inte vara något hinder för systemstrukturen likfonnig regionalisering. Denna bedömning kan starkt ifrågasättas. Redan vid drift av ett fåtal system, med den lägsta grad av ADB-teknisk samordning som är nödvändig vid drift på gemensamma anläggningar, torde funktionsproblem uppstå. Som RSV påpekat i sin översyn av systemet för folkbokföringen och beskattning ställs inom ett enskilt system mycket stora krav på den personal som arbetar med sys-

Bilaga 11 167

temen. Visserligen kan inom vissa personalkategorier arbetet begränsas till ett system, men för andra kategorier, såsom operatörer, masteroperatörer och systemprogrammerare, torde detta inte vara möjligt. Man bör också observera den ökade komplexiteten och tidsåtgången vid felanalys, återstart och rekonstruktion av databaser.

1.2 Regionala datamaskincentraler Systemstrukturen regionala datamaskincentraler bör betraktas som ett antal distinkta alternativ som innebär mycket olika konsekvenser for de enskilda systemen. Den mest grundläggande formen av regionala datamaskincentraler inatt drift av ett informationssystem sker nebär, som påpekas i rapporten, på en datamaskincentral som utnyttjas huvudsakligen eller uteslutande for detta ändamål. En sådan utveckling har inletts bl a genom etablerande av den datamaskincentral som DAFA driver i Gävle för CFD:s driftsystem l. Även annan verksamhet, t ex for kommuner och landsting, bör i enlighet med förslagen i rapporten kunna ske vid sådana centraler. Detta torde vara möjligt oavsett om driften handhas av ett särskilt organ eller av en funktionsansvarig myndighet. En regionalisering av vissa större enskilda informationssystem inom denna ram torde inte orsaka några särskilda problem för utveckling eller drift av de berörda informationssystemen. Detta gäller dock endast under förutsättning att de olika maskinsystem som utnyttjas är kompatibla och på samma sätt som angivits ovan huvudsakligen eller uteslutande används för ändamålet i fråga. En viss samkörning av olika informationssystem på gemensamma datamaskincentraler torde också vara möjlig utan några avgörande komplikationer. En grundläggande förutsättning är dock att drift av ett visst informationssystem skall ske på kompatibla datamaskincentraler. Det är också viktigt att det från början klargöres om en sådan samkörning skall ske på en viss datamaskincentral, eftersom det bör påverka bl a val av maskinutrustning och programvaror samt organisationsform. En hög målsättning beträffande samkörningsmöjligheter och utnyttjande av reservanläggningar, så att drift av ett informationssystem skall kunna ske på flera typer av datamaskincentraler och så att centralema skall kunna utnyttja varandra som reservanläggningar, innebär en avgjord ökad svårighet. I princip uppstår samma problem som vid likforrnig regionalisering. En sådan högre målsättning bör alltså betraktas som en helt skild ambitionsnivå.

1 .3 Distributed systems Som framhålls i rapporten är konsekvenserna av systemstrukturen ”distributed systems” i motsats till övriga studerade systemstrukturer mycket svåra att förutsäga. Man bör dock skilja mellan konsekvenserna av stjärnformade system och system av nätverksstruktur. Stjärnformade system innebär i princip ingen ny teknik utan kan ses som en utveckling från nu tillämpad systemuppbyggnad for reelltidssystem,

168 Bilaga 11 SOU l976:57

där nuvarande erfarenhet kan nyttiggöras i många avseenden. Givetvis måste kunskap om och erfarenhet av minidatorer ökas, men ekonomiska skäl torde fn vara det största hindret mot denna systemstruktur. System av närverksstruktur representerar däremot i många stycken en helt ny teknik. Det finns därför anledning att instämma i den bedömning som göra i rapporten att ämnesområdet ”distributed systems” bör utredas och bevakas. Av särskilt intresse är därvid bl a frågor om gränssnitt mellan systemkompenenter i både teknisk och funktionell bemärkelse. Utan lämpliga sådana gränssnitt torde systemändringar bli mycket svåra eller praktiskt taget omöjliga att genomföra. Av avgörande betydelse är också frågor om felkänslighet i ”distributed systems”. Ett informationssystem som är beroende av data och ev även bearbetning av data i andra systemdelar är givetvis mycket känsligt för avbrott. För en hög tillförlitlighet torde redundans erfordras i både datalagring och kommunikationsvägar. Det bör också utredas huruvida tekniska nyheter snabbare kan tas i bruk vid användning av ”distributed systems” för de enskilda systemen. Ianspråktagandet av sådana nyheter kan försvåras om de avser stora delar av ett systemkomplex. Om nyheterna endast berör kompenenter i systemet torde de dock kunna tas i bruk tidigare och enklare.

2 Vissa ytterligare synpunkter

2.1 Förläggning av systemutveckling och underhåll Systemutvecklingen för de administrativa ADB-systemen bör även i fortsättningen bedrivas centralt. Utöver de skäl som anförs i rapporten kan nämnas den risk för varierande rättstillämpning i tex inskrivningsverksamhet som annars kan uppstå. Ett ytterligare skäl är den ökade belastningen i arbete med kravspecifikationer för de myndigheter som har funktionsansvar för systemen samt dessa myndigheters medverkan i systemkonstruktion och test. Det ökade behov av samordning som kan förutses och det behov av erfarenhetsutbyte som påpekas i detta remissvar medför också att en uppdelning av systemutvecklingsarbetet bör undvikas. Då det gäller frågan till vilken ort systemutvecklingsarbetet bör förläggas finns flera, delvis motstridiga, önskemål. Ett önskemål är nära kontakter med de myndigheter och organ som har funktionsansvar för systemet. Ett annat önskemål är att underlätta erfarenhetsutbyte och samordning mellan de olika organ som bedriver systemutvecklingsarbete. Då det gäller komplexa, reelltidsorienterade system torde det dock vara nödvändigt att systemutvecklingen förläggs till den ort där drift av systemet (eller delar av systemet) sker. Detta motiveras av dels att en långtgående anpassning till det aktuella maskinsystemet är nödvändig, dels kraven på ett snabbt och effektivt underhållsarbete. Som framhålls i rapporten bör regionala kompletteringar få förekomma. Dessa bör normalt utvecklas som relativt fristående systemavsnitt, dit dataavisering från grundsystem sker. På detta sätt undviks i möjligaste mån följdändringar i de regionala systemen vid funktionella eller ADB-tekniska ändringar i grundsystemen.

Bilaga 11 169

Beträffande underhåll av system i drift bör framhållas vikten av att systemen på olika regionala driftställen underhålls på att enhetligt sätt. Underhållsarbete vid de olika driftställena måste sannolikt begränsas till rättning av data samt felsökning i system och program, medan system- och programändringar görs uteslutande centralt. Undantag kan givetvis behöva göras vid enstaka tillfallen. Vid likformig regionalisering bör tex underhållsarbetets fördelning mellan utvecklingsorganisation och fáltorganisation avvägas med hänsyn till olika maskinleverantörers arbetssätt vid underhåll av programvaror.

2.2 Databashantering I rapporten konstateras att det är troligt att det under 1980-talet kommer att vara billigare att lagra och återvinna stora datamängder än det är idag. Det är emellertid inte självklart att kostnaden för dataåtervinning sjunker. I och med användning av databasteknik med stora flexibilitet och högt utvecklade säkerhetsfunktioner ökar komplexiteten i dataåtervinning. Kostnaderna for dataåtervinning torde också vara beroende av aktuell systemstruktur och samordningsnivå mellan olika system. Sannolikt har samordnade system inte krav på snabb åtkomst av samma typer av data. De kan sannolikt heller inte utnyttja samma sökteknik. Detta torde leda till att man måste upprätta relationer mellan data på ett sätt som inte skulle ha varit nödvändigt om databaserna enbart skulle betjäna ett system (logiska databaser). I den tekniska miljöstudien konstateras att effektiviteten i datalagring även i fortsättningen blir väsentlig för många applikationer. Som konstaterats ovan kommer effektiviteten i datalagring och dataåtervinning att minska vid hög grad av systemoberoende åtkomst. Särskilt bör observeras de olika krav som ställs på datalagring för objektvis och satsvis återvinning. Vid objektvis åtkomst krävs snabb åtkomst av små informationsmängder, ofta förenat med höga krav på sökmöjligheter med flera sökbegrepp och sökning med partiella sökbegrepp. Vid satsvis bearbetning är den tekniska åtkomsten till data om enskilt objekt ofta av underordnad betydelse medan däremot stora informationsmängder behandlas. Mot bakgrund av CFD:s erfarenheter är det mycket tveksamt om samma lagrings- och återvinningsmetoder bör användas för både objektvis datahantering i administrativa ADB-system och for bearbetningar for statistiska ändamål och planeringsändamål. Det är alltså inte självklart att sådana data om regionen som vid t. ex. likformig regionalisering lagras i administrativa ADB-system direkt kan användas för tex planeringsändamål. I stället skulle särskilda data kunna aggregeras och lagras i särskilda register för dessa ändamål.

2.3 Nuvarande utvecklingsmodell Vid utformning av ett ADB-system spelar tidigare vunnen erfarenhet en grundläggande roll. Val av systemstruktur, maskinsystem och programprodukter bör därför vara betydligt enklare i samband med ombyggnad av ett befintligt system än vid utfonnning av ett nytt ADB-system. För att

170 Bilaga 11

vinna erfarenhet byggs därför ofta upp försökssystem som ett led i konstruktionen av nya stora ADB-system. Detta arbetssätt förekommer tex ofta vid konstruktion av nya styrsystem m m hos maskinleverantörer. Även utveckling av större statliga ADB-system föregås ofta av försöksverksamhet. Val av maskinfabrikat och programsystem för denna försöksverksamhet sker ofta utan några särskilt ingående överväganden. Drift och eventuellt även systemutveckling förläggs till någon befintlig datacentral - inte sällan DAFA. Med forsöksverksamheten som bakgrund tas därefter ställning till utfonnning av ADB-systemet. Med hänsyn till bl a nedlagt kapital, önskemål att snabbt komma igång med verklig drift och vunnet allmänt positiva erfarenheter beslutas inte sällan att försökssystemet efter viss modifiering skall användas för verklig drift. På detta sätt tas viktiga frågor om systemstruktur och val av maskin- och programvaror ej upp till reella överväganden för beslut. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrunden att omfattningen av sådana modifieringar ofta underskattas. Försöksverksamhet som föregår ställningstagande till ett ADB-system bör behandlas som ett utredningsprojekt inför ett eventuellt införande av ett ADB-system. Vikten av att målsättningen med försöksverksamheten är klart uttalad samt att i försökssystemet nedlagda kostnader och bindningar till maskinleverantör, datamaskincentral och organ för systemutveckling inte är avgörande för ADB-systemets slutliga utformning bör därför särskilt understrykas. Det vore också värdefullt om alternativ till DAFA:s nuvarande maskinoch programutrustning kunde tillskapas, så att valmöjligheter finns for olika projekt. Detta gäller för både forsöksdrift och produktion. Sådana alternativ kan åstadkommas antingen inom DAFA eller genom annan organisation. Erfarenhetsutbyte i samband med utformning av olika ADB-system inom statsförvaltningen sker i dag inte i någon nämnvärd utsträckning. I den tekniska miljöstudien fråmhålls att de tekniska möjligheterna att använda ADB under 1980-talet med säkerhet kommer att begränsas betydligt mer av vår förmåga att klara systemutvecklingen än av tekniska och ekonomiska brister i fråga om maskinell utrustning. Ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika ADB-projekt torde underlätta systemutvecklingen. Erfarenhetsutbytet måste ökas mellan myndigheter som bygger system med den komplicerade systemstruktur som ofta blir resultatet av utveckling av databas- och datakommunikationssystem. Detta krav accentueras självfallet om olika system skall samordnas. Särskilt viktiga områden är O metoder för systemkonstruktion O erfarenheter vid behandling av stora datavolymer O erfarenheter av olika styrsystem bl a med avseende på prestanda och tillförlitlighet O erfarenhet av konvertering vid övergång till nytt ADB-system.

Bilaga 11 171 sou 1976:57

3 Särskilda utredningsområden

3.1 Systemoberoende dataâtkomst

I rapporten bedöms att en flora av databasspråk kommer att vara tillgängliga under 1980-talet. Detta kan komma att utgöra ett avsevärt hinder vid en strävan att samordna flera system. Problemet accentueras än mer om de olika systemen utnyttjar olika maskin- och programvaror, men ”korsvis” vill utnyttja data från varandras databaser. Frågan om databasspråk är också av grundläggande betydelse för att skydda investeringar i applikationsprogramvara vid tex byte av maskinutrustning. Mot denna bakgrund är det av intresse att utreda möjligheterna att i applikationsprogram på ett generellt sätt kunna efterfråga data både från det egna systemets databaser, andra systems databaser och från databaser som är gemensamma för olika system. Ett sådant arbete skulle naturligen kunna ingå i utredningsområdet ”systemoberoende dataåtkomst”. Målsättningen bör vara att etablera gränssnitt på en betydligt högre nivå än dagens databasspråk. Stor vikt måste därvid tillmätas flexibilitetskrav så att ändringar i olika avseenden kan genomföras säkert och utan krav att alla program och användare gör förändringar vid samma tidpunkt. Gränssnittet i olika nivåer inom varje system skulle kunna utarbetas för att -

- som administrerar de data som begärs avgöra vilket/vilka system - omformulera och anpassa sökbegreppen till kraven för aktuellt systems specifika databashanteringssystem - hämta data via aktuellt databashanteringssystem - strukturera om data, antingen till den form som förväntas av det system som begärde data eller till en generell presentationsfonn.

Applikationsprogram inom olika mer eller mindre samordnade system skulle på detta sätt i princip göras systemoberoende vad gäller databashantering inklusive databasspråk. Gränssnittrutinerna skulle således ligga på en nivå högre än databasspråken och sköta kommunikationen med dessa. Ovan skisserade teknik synes också kunna tillämpas på systemstrukturen ”distributed systems”. En väl utvecklad teknik beträffande gränssnitt mellan datalagrade och bearbetande systemkomponenter torde nämligen vara en avgörande förutsättning for denna systemstruktur.

3.2 Basregister

Med hänsyn till att ställningstaganden beträffande basregister kan komma att inverka på CFD-systemets framtida uppbyggnad ges här några synpunkter på problem som synes böra beaktas vid den fortsatta utredningen. En avgörande ambitionsfråga är huvuvida basregisterdata skall kunna hämtas i reell tid eller om data skall levereras på abonnemang och vid beställning. Eftersom reelltidssystem torde bli förhärskande under den aktuella tidsperioden, kan dubellagring undvikas endast om data är tillgängligt i reell tid. En annan viktig ambitionsfråga är datas aktualitet. I många fall torde inte ens för operativ verksamhet krävas särskilt hög aktualitet, ex

172 11 Bilaga

vis uppgift om en persons adress, medan i andra fall helt aktuella uppgifter krävs, tex beträffande en fastighets lagfartsförhållanden. För planeringsändamål och liknande torde aktu_alitetskraven aldrig vara särskilt framträdanden. Ett särskilt aktualitetskrav av uppgiften exemplifieras om taxeringsvärde för fastighet som underlag för stämpelskatteberäkning, där uppgiften avseende året före föregående år skall användas även om senare uppgift existerar. Om basregisterdata skall kunna hämtas i reell tid, bör både principbeslut och närmare beslut om genomförande fattas först de av rapporten föreslagna studierna av systemoberoende dataåtkomst slutförts. Rapporten pekar på två organisationsalternativ. Det ena innebär att särskilda fristående basregister inrättas. Det andra innebär att delar av befintliga system definieras som basregister. För det första alternativet talar bl a möjligheterna till förbättrade servicefunktioner. Möjligheterna till utsökning av data skulle väsentligen kunna förbättras genom korsregister. Vidare torde integritetsskyddet av samma skäl som anförs i rapportens avsnitt 8.6 lättare kunna tillgodoses i ett fristående system. Flera skäl talar emellertid mot organisatoriskt fristående Om basregister. basregisterdata skall uppdateras i reell tid eller över natten kan avisering från den funktionsansvariga myndigheten till basregistret inte medhinnas. Istället måste respektive funktionsansvarigt system direkt uppdatera berörda basregisterdata. Uppenbarligen måste i ett sådant fall både basregistersystemet och de uppdaterade systemen förses med utomordentligt långtgående säkerhetsmekanismer. Vidare kommer funktionsstöming i ett gemensamt basregistersystem att få mycket allvarliga återverkningar, om basregistren utnyttjas från många ADB-system. Denna problematik sammanfaller i många avseenden med frågeställningarna kring ”distributed systems”. Det andra alternativet, där delar av befintliga system definieras som basregister, torde vara opraktiskt om mer än ett mycket litet antal befintliga system skall tjänstgöra som basregister. Betydande nackdelar uppstår nämligen om ett system behöver etablera kontakt med flera andra system för att t ex kunna besvara en fråga. Bl a kommer datakommunikationskostnader och svarstider att stiga. Vidare måste de olika informationssystemen hålla kontakt med flera basregistersystem för systemutveckling och systemunderhåll.

3.3 Systemarbetsprocessen

Enligt rapporten kommer vår förmåga att klara systemutvecklingen att utgöra en begränsande faktor vid utnyttjande av ADB-teknik i framtiden. En starkt bidragande orsak till detta är den ökade komplexiteten i de system som är under uppbyggnad eller planeras. Vid utveckling av ett system måste dess målsättning i olika hänseenden klart uttalas redan i den inledande fasen av systemutvecklingen. Av avgörande betydelse är att dessa målsättningar inte successivt förändras. Systemarbetsprocessen efter genomförd förstudie kan delas upp i tre faser

Bilaga 11 173

O kravspecifikation O systemkonstruktion O programmering De största bristerna i dagens systemarbete ligger ofta i arbetet med kravspecifikationerna. Dessa brister beror ofta på avsaknad av egentlig arbetsmetodik, otillräcklig utbildning och på att de slutliga systemanvändarna inte deltar tillräckligt aktivt i specifikationsarbetet. Brister i kravspecifikationer upptäcks ofta inte förrän under programmering, då även relativt små brister kan få omfattande konsekvenser. Om antalet användare är stort kan problem uppstå att samordna de olika kraven. Särskilt om flera myndigheter och andra intressenter är inblandade kan de krav som ställs på systemet vara så divergerande att lång tid och stora resurser åtgår för samordning. Systemets samtliga komponenter måste specificeras så att en avgränsning av innehållet kan göras. Eventuella bortglömda komponenter kan annars förrycka den fortsatta systemutvecklingen med ofrånkomliga förseningar som följd. I kravspecifikationsfasen tas också den logiska databasstrukturen fram. Av stor betydelse är att de framställda kraven testas så att de tillsammans bildar ett tillfredsställande system. I många fall är en skrivbordstest, s k handläggningssimulering nödvändig för att verifiera kravspecifikationema. En viktig fas i en handläggningssimulering är att det tänkta systemet prövas och författningar och att eventuella av mot gällande anvisningar ändringar dessa redan i detta skede redovisas för berörda intressenter. Kravspecifikationsfasen får ses som en iterativ process. Vid en omstrukturering av den logiska databasen måste en ny handläggningssimulering göras vars resultat kan påverka någon annan del av systemet osv. Nästa fas i systemutvecklingsprocessen är systemkonstruktion. I detta arbete är det nödvändigt att formella och ”ingenjörsmässiga” metoder (enl Langefors etc) utnyttjas. Detta erfordras bl a for att ge möjlighet till systematiska analyser av olika samband, för att ernå flexibilitet och for att underlag för programmering skall lämnas på ett enhetligt och uttömmande sätt. Även i systemkonstruktionsfasen är det viktigt att systemanvändare deltar. Programmering är den del av utvecklingsarbetet som hittills ägnats störst intresse. Strukturerad programmering, modulprogrammering, testhjälpmedel och testmetodik är några av de områden som bör utvecklas. Arbetet med utformning av metoder i systemerings och programmeringsarbete pågår på flera håll, men några praktiska anvisningar hur ett effektivt systemarbete skall bedrivas finns ej i dag. Ett utredningsarbete avseende Systemanalys och systemkonstruktion borde därför initieras. Enhetlighet i systemarbetsteknik och systemdokumentation torde vara av stort värde vid en eventuell samordning mellan olika ADB-system. En annan viktig fråga i systemarbetsprocessen är hur information om förändringar i arbetet skall kunna delges och prövas av ansvariga beslutsfattare. Sådana förändringar kan avse frågor om målsättningar, registerinnehåll, möjligheter till utnyttjande, kostnader och tidsplaner. Fn är beslutsprocessen ofta så långsam att genomförandearbete påbörjas och i inte

174 Bilaga 11

oväsentlig utsträckning genomförs innan formella beslut fattats. Det skulle sannolikt också vara lämpligt att ställa krav på viss minimiredovisning efter bestämda skeden i utvecklingsarbetet, tex efter förstudie och försöksverksamhet. Sådana krav borde exempelvis avse kostnads/intäktskalkyler, planeringsunderlag och planeringsteknik. Härigenom skulle möjligheter till reell prövning av utvecklingsarbetet väsentligen förbättras. I detta sammanhang bör också uppmärksammas behovet av löpande information till politiska institutioner och till allmänheten. En medborgerlig insyn är av stort värde for att stora informationssystem skall kunna utformas for att tillgodose alla väsentliga samhällsintressen.

xk%›aâr KNGL.

e 0 KT 1975

i.

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiljölag. A. . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. . Rapport i psykosociala frågor. A. . Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A

mmxlçhüläwN-ø

. Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. Deltidsanställdas villkor, Ju. . Oeltidsarbete 1974. Ju. . Regionala trafikplaner - Iänsvisa sammanfattningar. K. Sexuella övergrepp, Ju. . Skolans ekonomi. U. . Bostadsbeskattning ll. Fi. . Företagens uppgiftslämnande. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. . Kårobligatorium? U. . Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö. . Folkhögskolan. U. . Skador i arbetet. A. . Lokala trafikföreskrifter m. m. K . Den militära underrättelsetjänsten. Fö. . Kultur åt alla. U. . Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. . Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975års långtidsutredning. Fi. . Produktansvar l. Ersättning för läkemedelsskada. Ju. . internationellt patentsamarbete ll. H. . Internationellt patentsamarbete II. Bilagor. H. . Bostadsverket. Samordningdecentralisering. 8. . Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års långtidsutredning. Fi. , Vattenkraft och miljö 3. B. . Verkstadsindustrins arbetsmarknad. l. . Använt kârnbränsle och radioaktivt avfall. Del l. l. , Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del ll. l. . Spent nuclear fuel and radioactive waste. I. . Musiken-människan-samhäIleL U. . Arbetstidsförkortning - när? hur? A. . Dryckesförpackningar och miljö. Jo. . Anonymitet och tvångsmedel. Ju. , Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. . Yrkesinriktad rehabilitering. A. . Hemvist, Fi. . Kommunal utveckling. Fi. . Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Bilagor. l. . Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtidsutredning. Fi. . Länskort i kollektivtrafiken. K. . Sjöfart och flagg. K. . Kommunernas ekonomi 1960-1972. Fi. . Skolhälsovården. U. . Färre brottmål. Ju, . Reklam och integritet. Ju. . Offentligt utredningsväsende. Fi. . Statligt oersonskadeskydd. S. . Modeller för samhällsekonomisk perspektivplanering. Bilaga 7 till 1975 års långtidsutredning, Fi. 52. Utbildning för konstvård och konservering vid konsthögsko» lans institut för materialkunskap. U. 53. Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol. S. 54. Om fondkommissionsrörelse m, m. Fi. 55. Kommunal energiplanering. I. 56. Fastighetsdata, Ju.

Statens offentliga 1976 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Delegationen för jämställdhetmellanmänochkvinnor 1.Deltids- Arbetsmiljöutredningen. 1.Arbetsmiljölag.[1] 2. Bakgrundtillföranställdasvillkor.[5] 2. Deltidsarbete1974.[7] slagom arbetsmiljölag. [2] 3. Rapporti psykosocialafrågor.[3] Sexuellaövergrepp.[9] 4. Internationellakonventionerinom arbetarskyddet.[4] Produktansvarl. Ersättningför Iäkeuie-*elsskadcm [23] Skadori arbetet.[17] Anonymitetoch tvångsmedel. [36] Arbetstidsförkortning- när?hur?[34] Färre brottmål.[47] Yrkesinriktadrehabilitering.[38] Reklamoch integritet.[48] Fastighetsdatakommittén. 1. Fastighetsdata. [56] Bostadsdepartementet

Försvarsdepartementet Bostadsverket.Samordningdeoentralisering. [26] Vattenkraftoch miljö 3. [28] Säkerhetspolitik och totaltörsvar.[5] Utbildningi förvaltninginom försvaret.Del 3. [15] Industridepartementet Denmilitära underrâttelsetjänsten. [19] Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Ake-utredningen. 1.Använtkårnbränsla ochradioaktivtavfall.Del Socialdepartementet I. [30] 2. Anvântkämbränsleochradioaktivtavfall.DellI.[31] 3. Statligt personskadeskydd. [50] Spentnuclearfuel and radioactivewaste.[32] 4. Använtkärn- Försäkringsrättoch försäkringsöverdomstol. [53] bränsleoch radioaktivtavfall.Bilagor.[41] Kommunalenergiplanering. [55] Kommunikationsdepartementet Regionalatrafikplaner- länsvisasammanfattningar. [8] Lokalatrafikföreskrifter.[18] Trafikbuller.Del 3. Bullerfrån fritidsbåtar.[21] Länskorti kollektivtrafiken. [43] Sjöfart och flagg.[44]

Finansdepartementet Bostadsbeskattning ll. [11] Företagensuppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnaderoch anläggningar.[13] 1975årslângtidsutredning. 1.Sverigesexport1975-1980.Bilaga 2 till 1975 års lángtidsutredning. [22] 2. Deninternationella bakgrunden.Bilaga1 till 1975 års långtidsutredning. [27] 3. Långtidsutredningensmodellsystem.Bilaga8 till 1975 års långtidsutredning.[42] 4. Modellerför samhällsekonomisk perspektivplanering.Bilaga7 till 1975 års Iångtidsutredning. [51] Smugglingsbrottoch tulltillägg.[37] Hemvist.[39] Kommunalutveckling.[40] Kommunernas ekonomi1969-1972. [45] Offentligt utredningsväsende. [49] Om fondkommissionsrörelse m.m. [54]

Utbildningsdepartementet Skolansekonomi.[10] Károbligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kulturåt alla.[20] Musiken-människan-samhället [33] Skolhälsovården. [46] Utbildningför konstvärdoch konserveringvid konsthögskolans institut för materialkunskap. [52]

Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och miljö.[35]

Handelsdepartementet Patentpolicykommittén. 1.Internationelltpatentsamarbete ll. [24] 2. Internationelltpatentsamarbetell. Bilagor.[25]

Anm. Siffrornainom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen

Nordisk 1976

utredningsserie (NU)

Kronologisk förteckning

. Nordiske naturgasudredninget . Maktstrukturer och styrelseformer inom teatern . Adult Education Nordisk samarbeide om energisparing i byggesektoren . Norden och fackpressen ILO og kvinner i arbeidslivet . Aikuiskasvatur Pohjoismaissa

qmu15uN_.owm\l_OtUI_buN-

. Cooperation Agreements between the Nordic Countries . Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation . Nordisk konvention om grånskomrnunalt samarbete . Sjøfartsmedisinsk forskning . Seminarium för jorunalistlärare . Nabospråksfu-ståelse i Skandinavia . Offentliga utredningar i Norden - katalog 1975 . FoU om engelskundervisning . FoU om specialundervisning

och Finland 18. Specialundervisningens elever 19. Bilmekanikerutbildningen i Norden 20. Glesbygden och kulturutbudet 21. NORDKOLT. Arbetsrapport fbr retapp ll

KUNGL. BIBL. 6 U KT 1976 f I

NW

LiberFörlag

ISBN 91-38-03113- Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X