Bidrag till kvinnoorganisationer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Bidrag

t|II_

kwnnç- _ organisationer

SEEMMOM

Statens offentliga utredningar @â% 1980:44

w Kommundepartementet

till

Bidrag kvinnoorganisationer

Betänkande om statsbidrag till kvinnoorganisationer Stockholm 1980

Omslag Johan Hillhom Jernström Offsettryck AB

ISBN 9l-38-()5853-7 ISSN (l375-25UX Gotab. Stockholm 1980

TILL STATSRÅDET OCH CHEFEN FOR MIGRNDEPARTEMENTET

Genom beslut den 15 november 1979 bemyndigade regeringen departementschefen statsrådet Boo

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om hur ett statligt stöd till kvinnoorganisationerna kan konstrueras.

Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 4 december 1979 såsom särskild utredare riksdagsledamoten Gunnar Björk, Gävle. Att såsom sakkunniga biträda utredaren förordnades den l januari 1980 departementssekreteraren Lars Erik Kalles och departementssekreteraren Eva Qvarlander. Som sekreterare förordnades från sama dag mellanstadieläraren Ulla Ericsson, Ringaru. Från den 1 juli har Ericsson biträtt utredaren som expert.

Arbetet skulle enligt utredningsuppdraget bedrivas i nära samarbete med kvinnoorganisationerna. Detta har skett främst vid ett antal överläggningar med olika kvinnoorganisationer. Dessutom har utredningen företagit studieresor inom landet för att studera kvinnoorganisationernas verksamhet främst på länsnivå. För inhämtande av uppgifter om de nordiska länderna har kontakter tagits med myndigheter och organisationer i dessa länder. En studieresa till Finland har företagits av utredningen.

4 Till Statsrådet och chefen för SOU 1980344 kommundepartementet Arbetet har kunnat genomföras på relativt kort tid, tack vare ett gott samarbete med kvinnoorganisationerna. Utredaren får härmed avge sitt Slutbetänkande. Stockholm i oktober 1980 Gunnar Björk Lars Erik Kalles Eva Qvarlander U11a Ericsson

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND TILL UTREDNINGEN

Innehåll STATLIGT STÖD TILL KVINNOORGANISATIONER 45 I DANMARK, FINLAND OCH NORGE

möjligheter att påverka organisationen Organisatorisk uppbyggnad och antal medlemar 50

utbredning 1978

SNWMMHWJTNING

Frågan om ett kontinuerligt statligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationerna har aktualiserats vid ett flertal tillfällen under senare år. Som motiv för bidrag har särskilt hänvisats .till organisationernas arbete för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Man har även hänvisat till organisationernas allmänna insatser för kvinnor i samhällsarbete och samhällsdebatt.

I november 1979 antog regeringen direktiv (Dir 1979:137) för utredning om statsbidrag till kvinnoorganisationer. I direktiven betonades kvinnoorganisationernas betydande insatser när det gäller att ställa kvinnornas problem i centrum och att driva på arbetet för ökad jämställdhet. Med hänsyn härtill borde kvinnoorganisationerna inte stå utanför det reguljära statliga stödet till folkrörelser. Utredningen skulle främst syfta till att lösa de tekniska problem som sammanhängde med ett statsbidrag till kvinnoorganisationer. Bidraget borde få formen av ett kontinuerligt verksamhetsstöd för organisationernas centrala arbete. Utredningen hade att överväga vilka typer av organisationer som borde komma i fråga för statsbidrag. Utredningen borde enligt direktiven bedriva sitt arbete i nära samarbete med kvinnoorganisationerna.

Utredningen har under utredningsarbetet haft kontakt med ett stort antal kvinnoorganisationer. Som en grund för utredningens arbete har en enkät genomförts hos ett 20-tal organisationer. I denna efterfrågades b1.a. organisationernas mål, uppbyggnad, storlek, geografisk utbredning, ekonomisk ställning etc.

Saxmnanfattning

Utredningen lämnar en kortfattad beskrivning av kvinnoorganisationernas framväxt, arbetssätt och betydelse för utvecklingen. Även olika samarbetsformer mellan kvinnoorganisationer inom och utom Sverige beskrivs i betänkandet.

Utredningen visar att de politiska kvinnoförbunden till stora delar finansierar sin verksamhet med egna avgifter och med bidrag från sina moderpartier. Övriga kvinnoorganisationer finansierar sin verksamhet främst med egna avgifter.

Av betänkandet framgår att det bland de nordiska länderna endast är i Finland som något kontinuerligt stöd utgår till kvinnoorganisationerna. Detta stöd är dock begränsat till de partipolitiska kvinnoorganisationerna.

Utredningen föreslår att följande krav skall ställas för att ett kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete skall utgå: Organisationen skall som främsta mål ha att verka för förbättring av kvinnans ställning i samhället och aktivt arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män. Organisationen skall till sin övervägande del bestå av kvinnor även om män kan vara medlemmar. Organisationen skall vara uppbyggd på individuellt medlemskap, där varje person som delar organisationens mål och stadgar, genom enskilt initiativ kan bli medlem. Medlemmen skall kunna påverka organisationens inriktning, verksamhet och uppbyggnad. Organisationen skall ha viss spridning i landet och omfatta ett visst antal betalande medlemmar.

Utredningen föreslår ett grundbidrag på 175 000 kronor för kvinnoorganisationer med mer än 3 000 medlemmar. Härutöver föreslås ett rörligt bidrag med 15 kronor per medlem i intervallet 3 000-40 000 medlemmar Ochlned 10 kronor per medlem för ett medlemstal över 40 000. För organisationer med ett medlemstal mellan l 500-3 000 medlemmar föreslås halvt grundbidrag. Den rörliga delen av bidraget skall utgå som för övriga organisationer. Den totala kostnaden för det föreslagna bidraget kan uppskattas till ca 4,5 miljoner kronor.

l BAKGRUND TILL UTREDNINGEN

Flertalet organisationer, såsom idrotts-, ungdoms- och nykterhetsorganisationer, erhåller i dag kontinuerligt stöd från samhället till sin ordinarie verksamhet. Stödet utgår ofta från såväl stat som landsting och kommuner. Förutom detta kontinuerverksamhetsstöd kan organisationer också få projektstöd för liga vissa särskilt angivna ändamål. En grupp organisationer som f.n., med några få undantag, inte har kontinuerligt stöd från samhället för sin ordinarie verksamhet är kvinnoorganisationerna.

Det stöd som hittills utgått till kvinnoorganisationerna har i stor utsträckning i stället varit projektstöd för särskilt an-

givna ändamål. Exempel på detta är bidrag för internationellt

biståndsarbete, bidrag för upplysning i sex- och samlevnadsfrågor och bidrag för information till invandrarkvinnor. Organisationer som får kontinuerligt verksamhetsstöd är t.ex. Riksförbundet internationella föreningen för invandrarkvinnor, Amningshjälpen och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Härutöver kan nämnas att de politiska kvinnoorganisationerna indirekt genom sina moderpartier förutsätts få del av det partistöd som utgår till riksdagspartierna. Detta stöd utgår dock inte automatiskt till de politiska kvinnoorganisationerna utan bygger på en överenskommelse mellan moderpartiet och dess kvinnoorganisation.

Frågan om ett kontinuerligt statligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationerna har aktualiserats vid ett flertal tillfällen under senare år. Kvinnoorganisationer har bl.a. vid konferenser och vid hos regeringen upp frågan om statsuppvaktningar tagit

10 till SOU 1930144 Bakgrund utredningen

bidrag. Som motiv för sådana bidrag har man särskilt hänvisat till organisationernas arbete för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Man har även hänvisat till organisationernas allmänna insatser för kvinnor i samhällsarbete och samhällsdebatt.

Sedan mitten av 1970-talet pågår inom regeringskansliet en allmän översyn av folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens samhälle. Arbetet har knutits till kommundepartementet som har det övergripande ansvaret för folkrörelsefrågorna. År 1977 fick riksdagsman Gunnar Björk regeringens uppdrag att se över den statliga bidragsgivningen till organisationslivet. I sitt betänkande (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser föreslår Björk att frågan om statsbidrag till kvinnoorganisationer skall tas upp till särskild utredning.

I november 1979 antog regeringen direktiv (Dir 1979:137, bilaga l) för utredning om statsbidrag till kvinnoorganisationer. I direktiven framhålls folkrörelsernas stora betydelse för utvecklingen av det moderna samhället i Sverige. Särskilt betonas kvinnoorganisationernas betydande insatser när det gäller att ställa kvinnornas problem i centru och att driva arbetet för ökad jämställdhet. Med hänsyn härtill bör enligt direktiven kvinnoorganisationerna inte stå utanför det reguljära statliga stödet till folkrörelser.

Utredningen skall enligt sina direktiv ses som en fortsättning och komplettering av det arbete som redovisas i betänkandet Bidrag till folkrörelser. Den skall främst syfta till att lösa de tekniska problem som hänger samman med ett statsbidrag till kvinnoorganisationer. Bidraget bör få formen av ett kontinuerligt verksamhetsstöd för organisationernas centrala arbete. Utredningen har att överväga vilka typer av organisationer som bör komma i fråga för statsbidrag. Härvid bör beaktas frågor om medlemsbegrepp och medlemstal, riksspridning och organisation samt stadgeenliga möjligheter för medlemmarna att påverka organisationens inriktning och verksamhet, uppbyggnad etc. Utredningen bör bedriva sitt arbete i nära samarbete med kvinnoorganisationerna. Kostnadskonsekvenserna av ett bidragssystem bör belysas

Bakgrund till utredningen 11

och utredningen bör innehålla en kartläggning av system för bidrag till kvinnoorganisationer som förekommer inom övriga nordiska länder.

I direktiven anges som en begränsning att försvarets kvinnoorganisationer inte bör omfattas av utredningen. Detta till följd av dessa organisationers ställning inom totalförsvaret, vilken b1.a. innebär att de vid behov skall ställa personal till totalförsvarets förfogande. Försvarets kvinnoorganisationer får i dag dessutom kontinuerligt stöd från försvarsanslagen. Organisationerna är redovisningsskyldiga direkt till överbefälhavaren.

I generella tilläggsdirektiv (Dir 1980:20, bilaga 2) till samtliga komittéer anges att utredningar bör visa hur framlagda förslag skall finansieras.

2 HUR UTREDNINGEN ARBEIKT

Utredningen har i enlighet med sina direktiv haft kontakt med ett stort antal kvinnoorganisationer. Särskilt i ett inledande skede var det värdefullt att få kontakter med olika typer av organisationer. Inga begränsningar har därvid gjorts utan utredningen har försökt få kontakt med kvinnoorganisationer som på något sätt arbetar med jämställdhets- och samhällsfrågor.

I början av utredningsarbetet inbjöds ett 30-tal kvinnoorganisationer till en genomgång av utredningens direktiv och diskussion om utredningens arbetsplan. Representanter för ett drygt 20-tal organisationer infann sig. Efter denna inledande kontakt har utredningen vid ytterligare två tillfällen haft överläggningar med kvinnoorganisationer. Utredningen har också gjort studiebesök hos ett tiotal olika kvinnoorganisationer på distriktsnivå för att få information om arbetsförhållanden och eventuella problem. Studiebesök i Finland har även ingått i utredningens arbete.

Som grund för sitt arbete har utredningen även använt material från betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Detta material har kompletterats med en enkät som b1.a. gick ut på att kartlägga organisationernas mål, organisatoriska uppbyggnad, antal medlemmar, ekonomi, antal anställda etc. Resultatet av enkäten redovisas i kapitel 5. De enskilda organisationerna redovisas i bilaga 3.

Utredningen har arbetat under en begränsad tid. Detta innebär att några längre redogörelser för de olika kvinnoorganisationernas historiska utveckling inte kan lämas i utredningen.

3 KVINNOORGANISATIONER I SVERIGE - EN KORTFATTAD BESKRIVNING

3.1 Framväxt

Mot slutet av 1800-talet bildades de första kvinnoorganisationerna i Sverige. Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildades l873 och Fredrika-Bremer-förbundet bildades 1884.

I början av 1900-talet bildades Kvinnliga Akademikers förening och Kooperativa Kvinnogillet (nuvarande Kooperativa Gillesförbudet). Då kom också de första fackföreningarna för kvinnor, såsom Sveriges sjuksköterskors allmänna pensionärsförening, Kvinnors fackförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund, Föreningen Kvinnor i statens tjänst och Svensk sjuksköterskeförening. Föreningen Frisinnade kvinnor (nuvarande Svenska kvinnors vänsterförbund), Sveriges Husmodersföreningars riksförbund (nuvarande Husmodersförbundet Hem och Samhälle) samt Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet bildades samtliga mellan åren 1900 och 1920. Yrkeskvinnors riksförbund bildades år 1931.

Genom riksdagsbeslut år 1918 infördes allmän rösträtt för kvinnor. Beslutet trädde i kraft 1921. Rösträttsåldern var 23 år. Även den kommunala rösträtten blev genom 1918 års beslut lika och allmän och med samma rösträttsålder.

Beslutet om rösträtt för kvinnor föregicks av en intensiv aktivitet bland kvinnoorganisationerna. Redan år 1903 hade Landsföreningen för kvinnors politiska rösträtt bildats. Föreningen blev en av stöttepelarna för kvinnornas kamp för rösträtten. En kamp som ofta var hänvisad till utomparlamentariska metoder för

16 i Sverige SOU 1980 44 Kvinnoorganisationer

att söka påverka opinionen. Kampen för rösträtt drevs dock främst genom tidningsartiklar, föredrag, debatter, petitioner och uppvaktningar.

De första partipolitiska kvinnoorganisationerna bildades kort efter att riksdagen beslutat om allmän rösträtt för kvinnor. Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund och Moderata kvinnoförbundet bildades båda år 1920. Svenska Landsbygdens kvinnoförbund (nuvarande Centerns kvinnoförbund) bildades 1933 och Folkpartiets kvinnoförbund 1935. Detta gällde bildandet av riksorganisationerna; de första bildades i allmänhet lokalföreningarna tidigare.

Under främst 1970-talet har ytterligare kvinnoorganisationer tillkommit. Bland dessa finns både organisationer av rikskaraktär och organisationer med mer lokal anknytning. Bland organisationer av rikskaraktär kan nämnas Grupp 8 bildad 1970 och Riksförbundet internationella föreningen för invandrarkvinnor

Allmän rösträtt var en viktig reform som gav kvinnor större möjlighet att påverka samhället.

Kvinnoorganisationer i Sverige 17

bildat 1974. Arbetets kvinnor, Kvinnofronten, Kvinnor i Väster-

botten och Kvinnohusgrupper är exempel på nya organisationer med mer lokal anknytning som framträtt under 1970-talet.

3.2 Betydelse för utvecklingen

Kvinnoorganisationerna hade delvis olika mål för sin verksamhet men gemensamt för dem var dock insatser för att ändra på de förhållanden som kvinnor levde i.

Kvinnoorganisationerna har verkat pådrivande på många olika samhällsområden. Bland sådant som genomförts kan nämas: Kvinnlig rösträtt, behörighetslagen, som gav kvinnor tillträde till sådana statliga tjänster som tidigare varit förbehållna männen, inrättande av Hemmets forskningsinstitut, hemsysterutbildning, utbildning av hemkonsulenter, Central giftinfonnation, barnkupéer på SJ, särbeskattning, liberalare abortlagstiftning, allmän förskola, utbyggd föräldraförsäkring, förbud mot försäljning av vissa krigsleksaker etc.

Bland de krav som ställs i dag kan nämas lika lön för lika arbete, kvinnors rättvisa representation på olika samhällsområden, kvinnors lika rätt till förvärvsarbete, styrd praktisk yrkesorientering i skolan, dvs. hälften av tiden skall eleverna praktisera i mansdominerade yrken och hälften i kvinnodominerade

yrken, ökad forskning om preventivmedel för kvinnor och män,

tillgång till effektiv smärtlindring vid förlossning dygnet runt, ökade resurser för mammografiundersökningar, språkundervisning med samhällsinformation och grundutbildning för hemarbetande invandrarkvinnor med låg utbildning, barnomsorg för invandrarbarn under tiden modern bevistar svenskundervisning, aktioner mot kvinnomisshandel etc.

För att kunna verka pådrivande krävs att kvinnoorganisationerna har en sådan ekonomisk bas att de bl.a. kan ha någon form av kursverksamhet. Många kvinnoorganisationer gör redan nu betydande insatser i utbildningen av kvinnor. Ofta satsas särskilt på kvinnor som inte tidigare varit med i föreningslivet eller som

13 Kvinnoorganisationer i Sverige

genom barnafödsel försvunnit ur föreningslivet. Kvinnor som inte har vana att arbeta i grupp framför allt inte i grupper som domineras av män kan få utbildning i sammanträdesteknik, argumentationsteknik och liknande. Utbildningen är en förutsättning för att fler kvinnor skall kunna engagera sig i samhällsutvecklingen och på sikt bli ledamöter i beslutande organ.

Det har visat sig att kvinnor som är aktiva i kvinnoorganisationer ofta även aktiverar sig i övrig föreningsverksamhet och i de politiska partierna. Kvinnoorganisationerna utgör härigenom en viktig rekryteringsbas för olika samhällsinsatser, exempelvis politiska uppdrag.

Kvinnoorganisationernas utbildningsverksamhet är alltså angelägen. En annan angelägen insats för att öka den kvinnliga representationen i beslutande organ är att satsa på flickor inom ungdomsverksamheten. I undersökningar gjorda på uppdrag av statens ungdomsråd har påvisats värdet av att ungdomar knyts till föreningslivet sâ tidigt som möjligt. Dessa undersökningar har nämligen visat att det är svårt att intressera äldre ungdomar och vuxna för föreningsliv, om de inte redan som yngre deltagit i sådan verksamhet. Undersökningar visar också att i föreningsverksamhet med medlemmar i tonåren eller yngre åldrar finns ungefär lika många flickor som pojkar. Kvinnorna är däremot oftast i minoritet i vuxenorganisationernas beslutande organ. Både flickor och pojkar bör stimuleras till ökat engagemang inom ungdomsverksamheten. Man bör satsa på fritidsaktiviteter, där flickor och pojkar kan vara tillsammans för att arbeta på samma villkor.

3.3 Arbetssätt

Flertalet kvinnoorganisationer har ett arbetssätt som är det vanligen förekommande inom svenskt organisationsliv. Verksamheten bedrivs i lokalföreningar och på läns- och riksplan.

I de lokala föreningarna genomförs regelbunden mötesverksamhet. Dessa sammankomster kan antingen vända sig enbart till medlemmar

Kvinnoorganisationer i Sverige 19

eller vara öppna för allmänheten. Frågor som diskuteras är både av allmänpolitisk natur, särskilda ”kvinnofrågor och frågor som är speciella för orten eller kommundelen. I de lokala föreningarna bedrivs ofta en del av verksamheten i form av studiecirklar.

Verksamheten på läns- och riksnivå är i regel inte lika regelbunden som den på lokalplanet. Dessa nivåer fungerar i stället ofta som en sammanhållande och informerande del av organisationens verksamhet. Lokalföreningarna kan ofta också påräkna service i olika frågor från läns- och riksplanet.

Med vissa intervaller hålls årsmöten, stämmor eller kongresser på läns- och riksplan. Vid dessa tillfällen bestäms organisationernas program. Då väljs också en styrelse som mellan dessa årsmöten är organisationens högsta beslutande organ på dessa plan. De enskilda väljer ombud till läns-

medlemmarna pâ lokalplanet

och riksplan. Medlemmarna har också i regel möjlighet att genom motioner föra fram sina åsikter till läns- och riksplan.

Bland de kvinnoorganisationer som bildats på 1970-talet finns som nämnts tidigare vissa som har verksamhet endast på ett fåtal orter i landet. Dessa organisationer har naturligtvis inte någon organisation på läns- och riksplan.

De partipolitiska kvinnoorganisationerna framför ofta sina krav genom moderpartierna. Men lika ofta agerar de som självständiga organisationer genom massmedia, egna tidningar etc. Andra organisationer agerar främst via massmedia, demonstrationer o.d. för att den vägen försöka påverka de politiska beslutsfattarna. Kvinnoorganisationerna är dessutom ofta remissorgan för statliga utredningar.

Arbetet för förbättring av kvinnans situation bedrivet av organisationer som helt, eller till största delen, består av kvinnor har ibland ifrågasätts. I den debatt som fördes framför allt under 1960-talet hävdade många att arbetet för jämställdhet borde ske genom organisationer som bestod av både kvinnor och män. Kvinnor och män skulle tillsammans driva jämställdhetsfrågorna,

20 Kvinnoorganisationer i Sverige

eftersom dessa frågor inte bara gällde kvinnans utan även mannens situation både i hemmet och ute i samhället.

Debatten fick till följd att några kvinnoorganisationer beslutade att förändra sin organisationsstruktur. Bland annat beslöt Folkpartiets kvinnoförbund 1964 att avskaffa medlemsavgiften till kvinnoförbundet och att skapa möjligheter för kvinnodistrikten att ombildas till s.k. kvinnoråd, bestående av både kvinnor och män. Kooperativa Kvinnogillet bytte 1969 namn till Kooperativa Gillesförbundet och inbjöd även män som medlemmar.

Andra ansåg dock att så länge det inte var möjligt för kvinnor och män att arbeta på sama villkor så var det nödvändigt att arbeta i särskilda kvinnoorganisationer. De framhöll att kvinnor genom att arbeta inom en särskild kvinnoorganisation har större möjligheter att lära sig att framföra sina åsikter och att agera i grupp. Dessutom ansåg de att de särskilda kvinnofrâgorna” bäst borde kunna drivas av kvinnoorganisationerna.

3.4 Samarbete i Sverige

Samarbete mellan olika kvinnoorganisationer har alltid förekommit. Samarbetet har skett i olika former. Några kvinnoorganisationer har formaliserat samarbetet medan andra har samarbetat informellt kring vissa särskilda frågor. Redan 1898 bildades den första samarbetsorganisationen, Svenska kvinnors nationalförbund. Därefter har olika samarbetsorgan bildats för att driva speciella frågor, t.ex. Husmödrarnas samarbetskommitté, Svenska kvinnoföreningarnas radiokommitté, Svenska kvinnoföreningars NF-kommitté, Civilförsvarets kvinnokomittéer och Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor.

Svenska kvinnors nationalförbund har som mål att arbeta för kvinnornas politiska, rättsliga och ekonomiska likställighet med männen, för sociala reformer och för en varaktig fred. Verksamhetsåret 1978 fanns åtta kvinnoorganisationer anslutna till förbundet, nämligen Föreningen Handarbetets Vänner, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Judiska kvinnoklubben i Stockholm,

SDU 1980:44 i Sverige 21 Kvinnoorganisationer

har arbetat tillsammans i Kvinnoorganisationerna gemensamma_ Ett exempel är kvinnoföreningarnas samarbetskomm1tte frågor. för där 15 organisationer ingår som har nykterhetsfrågor funnits sedan 1943.

Kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm, Lyceumklubben, Riksförbundet Sveriges lottakårer, Internationella kvinnoförbundet

för fred och frihet och Womens International Zionist Organiza-

tion.

Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor bildades l943. Dess huvudsakliga verksamhet är att anordna konferenser och sprida informationsmaterial i alkohol- och narkotikafrågor. Följande organisationer var anslutna till samarbetskommittén år 1979: Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Hushållslärarnas riksförening, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, IOCW-WTO-s hem och konsumentkommitté, Järnvägsmännens helnykterhetsförbunds kvinnoråd, Kvinnliga kontoristföreningen, Kvinnliga missionsarbetare, Moderata kvinnoförbundet, Motormännens helnykterhetsförbunds damklubbsnämnd, Svenska baptisternas kvinnoförbund, Sveriges kyrkliga kvinnoråd, Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund, Sveriges Unglottaförbund och Vita Bandet.

Civilförsvarets kvinnokommittéer bildades i slutet av 1930-ta-

22 i Sverige SOU 1980144 Kvinnoorganisationer

let. Sammanslutningens uppgift är att inom anslutna organisationer men även i övrigt sprida upplysning om civilförsvaret och övrigt civilt försvar. Vidare arbetar den för anordnande av självskyddskurser i samarbete med Civilförsvarsförbundet, Röda Korset och Brandförsvarsföreningen. Civilförsvarets kvinnokommittéer finns både centralt och regionalt. I dess förbundsråd finns representanter från Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Moderata kvinnoförbundet, Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund, Fredrika-Bremer-förbundet, Kooperativa Gillesförbundet samt organisationerna Tjänstemännens Centralorganisations kvinnor och Landsorganisationen i Sveriges kvin- HOT.

Samarbete förekommer också utan att särskilda samarbetsorgan har bildats. Man har gått samman för att bilda opinion i en viss fråga t.ex. genom tidningsartiklar eller genom uppvaktningar hos myndigheter och regering. Exempel på frågor som tagits upp på detta sätt är ökad kvinnorepresentation i politiska organ, kvinnoprästfrågan, liberalare abortlagstiftning m.m.

Samarbetet sker i huvudsak på central nivå men finns även på lokalplanet. Detta har bl.a. gällt aktioner för bättre barnomsorg, bättre kommunikationer eller aktioner mot kvinnomisshandel.

3.5 Nordiskt och internationellt samarbete

Kvinnoorganisationerna i Sverige har ett väl utbyggt samarbete med sina nordiska och internationella systerorganisationer.

De partipolitiska kvinnoorganisationerna har liksom sina moderpartier samarbetsorgan på nordisk och internationell nivå. Som exempel kan tas Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund, som ingår i Nordiska samarbetskommittén i Norden och Socialistinternationalens kvinnoråd. Motsvarande organ för Centerns kvinnoförbund är Nordens centerkvinnor och Nordens landskvinnor samt Landsbygdskvinnornas Världsförbund.

fvinnoorganisationer i Sverige 23

större icke har Även övriga partipolitiska kvinnoorganisationer samarbete med såväl nordiska som internationella organisationer. Fredrika-Bremer-förbundet samarbetar med motsvarande organisationer inom Nordiska Kvinnosaksföreningarnas Samorganisation. På det internationella planet arbetar förbundet inom Internationella Kvinnoalliansen.

Härutöver finns internationella organ inom vilka svenska kvinnoorganisationer arbetar tillsammans. Dessa organ har oftast inte enbart kvinnoorganisationer som medlemar. Exempel på detta är olika FN-organ.

4 KVINNOORGANISATIONER - ETT FURSÖK TILL INDELNING

I den tidigare framställningen har ordet kvinnoorganisation använts utan någon närmare definition och utan att någon hänsyn till att organisationerna har vitt skilda mål och oliktagits artad uppbyggnad. Möjligheterna att ansluta sig organisatorisk utgör en annan skiljelinje mellan kvinnoorganisationerna. I ka- 9 redovisar utredningen de krav som bör ställas på en pitel för att statsbidrag skall kunna utgå. I detkvinnoorganisation ta kapitel gör utredningen en gruppering av kvinnoorganisationerna, som främst bygger på organisation och medlemsrekrytering. vill i sammanhanget starkt framhålla att det inte Utredningen ligger några värderingar i den gruppering och i de benämningar som valts. Grupperingen är följande: Egentliga kvinnoorganisationer, kvinnoråd, kvinnogrupper, kvinnohusgrupper, kampanjkommittéer, sällskapsföreningar och paraplyorganisationer.

4.1 ”Egentliga” kvinnoorganisationer

är riksomfattande, vilket inne- Egentliga kvinnoorganisationer bär att man har lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskomuner. Lokalavdelningarna hålls samman av en organisation på läns- och riksplanet. Organisationen är demokratiskt med representativ demokrati med ombud valda från lokaluppbyggd till läns- och riksplan. De valda ombuden fastställer orplanet gemensamma mål. Den enskilda medlemmen kan genom ganisationens ombud påverka alla organisationsled. Organisationen är uppbyggd på frivilligt och enskilt medlemskap. Organisationen har egen ekonomisk förvaltning på de olika nivåerna.

26 Kvinnoorganisationer - ett försök till indelning

4.2 Kvinnoråd

Kvinnoråden har samma geografiska spridning som de egentliga kvinnoorganisationerna. Kvinnoråden står som organisation inte helt utan har nära till självständiga anknytning en moderorganisation. Kvinnoråden är demokratiskt uppbyggda.-Medlemmarnas möjligheter att påverka organisationens uppbyggnad är dock i vissa fall inte helt klar genom den nära som finns anknytning till moderorganisationen. Den ekonomiska kan ockförvaltningen så påverkas av moderorganisationen. Kvinnoråden är uppbyggda på frivilligt och enskilt medlemskap. Medlemskapet kan dock i vissa fall ha ett direkt samband med medlemskap i moderorganisationen.

4.3 Kvinnogrupper

Kvinnogrupper uppstår lokalt, ofta kring en speciell fråga. Någon organisation på läns- och riksplan finns inte. Enskilt medlemskap kan förekomma. Den enskilda gruppen svarar för sin egen ekonomi.

;Jul

IL l

Kvinnohus är en relativt ny form av aktiviteter som än bara finns på ett fåtal platser och som saknar riksorganisation.

Kvinnoorganisationer - ett försök till indelning 27

En form av kvinnogrupper, som framträtt under senare år är kvinnohusgrupperna. Dessa grupper, som finns på ett flertal platser i landet, arbetar för att få fram kvinnohus. På vissa platser, som t.ex. i Stockholm, ansvarar man för ett redan tillskapat kvinnohus. Kvinnohusgrupperna är lokala och i dag finns inget

etablerat samarbete mellan grupperna i form av en riksorganisa-

tion. Medlemskapet är enskilt. Hos vissa kvinnohusgrupper accepteras även att organisationer kan bli medlemmar. Kvinnohusgrupperna handhar sin egen ekonomi och har i vissa fall med bidrag från kommuner och landsting ansvar för driften av kvinnohus.

4.4 Kampanjkommittéer

Kampanjkommittéer bildas av grupper av kvinnor eller organisationer. Kommittêerna bildas främst för att under en begränsad tid driva vissa frågor, exempelvis kamp mot atomkraft, fredsfrägan eller kamp för fler daghem.

4.5 Sällskapsföreningar

Sällskapsföreningar kan vara riksomfattande eller enbart ha 10-

kal anknytning. Föreningarna kan utgöra en egen organisation, orden e.d. eller ha anknytning till en motsvarande organisation eller orden för män. Föreningarna tillämpar inval, dvs. medleminte enbart på en aktiv handling från den enskilde skapet bygger medlemmen.

4.6 Paraplxorganisationer

omsluter enbart andra organisationer. En Paraplyorganisationer bildas för samverkan mellan skilda organisaparaplyorganisation tioner främst på riksnivå. Samverkan kan vara av generell natur eller inriktad på en speciell fråga.

sou 1980:44

5 EN PRESENTATION AV ENSKILDA KVINNOORGANISATIONER

har som tidigare nämnts genomfört en enkät bland Utredningen Den ägde rum under våren 1980 och skall kvinnoorganisationerna. och uppdatering av de uppgifter som ses som en komplettering lämades i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. med undersökningen kan sägas vara tvâfaldigt. Dels får Syftet man en samlad av flera kvinnoorganisationer. En såbeskrivning dan sammanställning av aktuella uppgifter om kvinnoorganisationerna saknas i dag. Dels har enkätens resultat använts som en av i utredningens arbete och de väsentligaste utgângspunkterna överväganden.

I enkäten efterfrågades bl.a. organisationernas mål, uppbyggnad, storlek, geografisk utbredning, ekonomisk ställning, kanslire- SUTSGT etc .

Enkäten tillställdes 33 organisationer. Av dessa svarade 22 orges här en allmän redogörelse för ganisationer. Inledningsvis undersökningsresultatet. I bilaga 3 redovisas organisationerna var för sig. I bilaga 4 och 5 ges i tabellform sammanställningar över medlemstal, geografiska utbredning etc. organisationernas

De politiska kvinnoorganisationerna arbetar utifrån den politiska de företräder. Några kvinnoorganisationer, som grundsyn Fredrika-Bremer-förbundet och Husmodersförbundet Hem och Sammellan kvinnor och hälle, arbetar med inriktning på jämställdhet och samhälle. Andra har som huvudmän i yrkesliv organisationer mål någon särskild fråga som exempelvis aming, fredsarbete, kvinnohus etc. Gemensamt för kvinnoorganisationerna är dock att

En presentation av enskilda kvinnoorganisationer

de alla i olika former arbetar med att stärka kvinnans roll i samhället.

Bland de organisationer som besvarat enkäten finner man stora skillnader i medlemstal. Detta varierar från ca 75 000 medlemk mar i den största organisationen, Centerns till kvinnoförbund, ca 75 medlemmar i den lokala Kvinnofrontem i sammanslutningen, Stockholm. De flesta organisationer definierar medlem som en person vilken erlagt stadgeenlig avgift och förklarat sig villig att arbeta efter organisationens och för dess mål. stadgar Någon organisation har dock inget krav på medlemsavgift. Flertalet organisationer har endast kvinnliga medlemar men nägra ansluter också män. Männen utgör dock en liten andel av medlemstalet.

Om den geografiska spridningen kan allmänt sägas att de större organisationerna har lokalavdelningar inom de flesta landstingsområden. De mindre organisationerna och sammanslutningarna finns däremot oftast bara på en eller ett par orter.

Kvinnoorganisationerna arbetar på olika sätt för att stärka kvinnans ställning i samhället.

En presentation av enskilda kvinnoorganisationer 31

Organisationernas ekonomiska situation är mycket olika, vilket närmare kommer att belysas i kapitel 7. Detta förklaras b1.a. av medlemsantal, medlemsavgift, bidrag från andra organisationer etc. Endast de större organisationerna har fast anställd kanslipersonal.

6 SAMHÃLLETS STÖD - PRINCIPER OCH NORMER

Grunden för folkrörelsernas och organisationernas arbete är de enskilda medlemmarnas egna insatser. Då de första folkrörelserna, nykterhets-, frikyrko- och arbetarrörelsen bildades under 1800-talet var de egna medlemmarnas insatser både genom arbete och ekonomiska insatser förutsättningen för rörelsernas verksamhet. Den verksamhet som bedrevs motarbetades ofta av det etablerade samhället. Även under framväxten av det mycket breda organisationsliv som finns i dag har grunden varit de enskilda medlemmarnas vilja till ideella insatser och ekonomiska uppoffringar. Härigenom har också skapats det fristående organisationsliv som utgör en väsentlig garant för vårt demokratiska samhällsskick.

Samhällets stöd till folkrörelser och organisationsliv har utvecklats främst under de senaste årtiondena. Stödet har getts i olika former. Förutom rent ekonomiska bidrag till organisationernas direkta verksamhet utgår i dag ofta lokalstöd, utbildningsstöd, bidrag till olika projekt etc. Förutom dessa stöd försöker samhället att på olika sätt även i övrigt underlätta organisationernas verksamhet. Som exempel kan anges anläggningar av olika slag som byggts av samhället och som upplåtes till organisationerna på ofta mycket förmånliga villkor.

Stöd lämnas i dag av stat, landsting och kommuner. Den statliga bidragsgivningen kan omfatta bidrag såväl till organisationernas verksamhet på riksplanet som till verksamhet på regional och lokal nivå. Bidragen från landsting och kommuner ges i de flesta fall till verksamhet på respektive nivå. I många fall har kommunernas bidragsgivning ett direkt samband med den statliga bi-

34 Samhällets stöd - och normer principer

dragsgivningen, dvs. förutsättningen för kommunala bidrag är att även erhåller statliga bidrag. I andra fall organisationerna finns inte denna koppling utan bidrag utgår utan hänsyn till om organisationerna får bidrag från annan nivå.

För år 1979 uppgick statens stöd till ca 2 miljarder kronor. utgav samma år ca 450 miljoner kronor i direkta an- Landstingen till kulturell verksamhet, ungdomsorganisationer, idrottsslag verksamhet etc. Kommunernas direkta bidrag inom fritidssektorn kan för år 1979 uppskattas till ca 525 miljoner kronor. Inom kultursektorn uppgick motsvarande bidrag till ca 600 miljoner kronor.

Samhället har haft olika motiv för att stödja organisationerna. Organisationernas arbete med att engagera och utbilda sina egna medlemar är en av grundvalarna för den demokratiska uppbyggnaden i Sverige. Organisationerna utgör vidare ett alternativ till en alltmer kommersialiserad omvärld, där de egna initiativen ofta får stå tillbaka för passiverande kommersiellt utbud. Organisationerna kan i många fall komplettera eller utgöra ett alternativ till samhällets insatser på olika områden, exempelvis inom det sociala fältet.

En följd av det ökade samhällsstödet har blivit att organisationerna kunnat bredda sin verksamhet och även fått möjlighet att engagera sig på områden som från början inte legat inom organisationernas verksamhetsområden. I huvudsak har denna utveckling varit positiv. En förutsättning för denna positiva utveckling har varit och är dock att samhällets stöd inte innebär en styrning från samhället av organisationernas verksamhet utan att dessa får verka självständigt utifrån sina egna mål och värderingar.

För organisationerna har samhällets stöd inneburit en säkrare grund för mer långsiktig planering. Organisationerna har inte

enbart lita till sina egna medlemmars insatser och eko-

behövt nomiska uppoffringar.

Samhällets stöd - och normer 35 principer

I den debatt om samhällets stöd till organisationerna som förts under de senaste åren har framförts att staten borde eftersträva att koncentrera sin bidragsgivning till organisationernas verksamhet pá riksnivå medan landsting och kommuner borde ge bidrag till verksamhet på regional och lokal nivå. De flesta som haft anledning att ta ställning till denna bidragsprincip har varit positiva och flera har uttalat att denna princip bör genomföras successivt. Det uttalandet kommer från såväl organisationer som samhällets organ. Samtidigt har den reservationen gjorts att en övergång till den nya principen inte får innebära en total minskning av bidragen.

7 KVINNOORGANISATIONERNAS EKONOMI

7.1 Kostnader för central verksamhet

Av sammanställning A till detta kapitel framgår de totala kostnaderna 1978 för den centrala verksamheten för de ll kvinnoorganisationer som lämnat en mer utförlig redovisning för sin ekonomiska situation till utredningen. För Centerns och Socialdemokratiska kvinnoförbunden var dessa kostnader angivet år l 874 000 respektive 3 477 500 kronor. Husmodersförbundet Hem och Samhälles kostnader för den centrala verksamheten uppgick till 752 400 kronor medan Fredrika-Bremer-förbundets kostnader var 493 700 kronor. Som jämförelse kan nämnas att de centrala kostnaderna för en mindre organisation som Riksförbundet internationella föreningen för invandrarkvinnor var 78 000 kronor.

7.2 Finansiering

Kvinnoorganisationerna får i allmänhet inte något regvljärt stöd från samhället. Verksamhet drivs framför allt genom ideella insatser och egna ekonomiska bidrag. En följd av detta har blivit att många kvinnoorganisationer har en svår och osäker ekonomisk situation.

I sammanställning A redovisas även finansieringen av de direkta kostnaderna för den centrala verksamheten för de ll organisationerna. Till de kvinnoorganisationer som är anslutna till något studieförbund utgår liksom till andra organisationer bidrag för studiecirkelverksamhet.

38 Kvinnoorganisationernas ekonomi

7.2.1 De politiska kvinnoförbunden

Som framgår av samanställningen kan man finna stora likheter i finansiering mellan Centerns kvinnoförbund och Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Drygt 20 % av intäkterna kommer från medlemsavgifter. Mellan 55 och 60 % av verksamheten finansieras med bidrag, företrädesvis bidrag från moderpartiet. Den övervägande delen av övriga intäkter utgörs av lotteriintäkter från egna lotterier. Finansieringsbilden för Moderata kvinnoförbundet och Folkpartiets kvinnoförbund är något mer komplicerad. Som framgår av tabellen utgörs den övervägande delen av intäkterna av bidrag. Dessa bidrag kommer i huvudsak från moderpartiet. Några egna medlemsavgifter redovisas inte. Detta förklaras för Moderata kvinnoförbundet av att kvinnliga medlemar i moderpartiet automatiskt är medlemmar i kvinnoförbundet och omvänt och att samtliga medlemsavgifter redovisas till moderpartiet som sedan anslår medel för kvinnoförbundets verksamhet. Folkpartiets kvinnoförbund uttar inga medlemsavgifter utan moderpartiet svarar för merparten av förbundets kostnader.

Kvinnoorganisationerna hör till de ekonomiskt fattiga folkrörelserna.

ekonomi 39 Kvinnoorganisationernas

7.2.2 Övriga kvinnoorganisationer

För övriga kvinnoorganisationer spelar i allmänhet de egna medlemsavgifterna stor roll. Sålunda finansierar Husmodersförbundet Hem och Samhälle sin verksamhet till drygt 70 % med egna avgifter. Motsvarande andel för Fredrika-Bremer-förbundet och Yrkeskvinnors riksförbund är 55 % respektive 93 %. Kooperativa Gillesförbundet finansierar i huvudsak sin verksamhet med bidrag från Kooperativa förbundet. Rikföreningen internationella föreningen för invandrarkvinnor, som är en organisation under uppbyggnad, finansierar sin verksamhet i första hand med bidrag från invandrarverket.

7.3 Statens nuvarande bidrag

Som redan konstaterats utgår i dag sällan kontinuerligt statligt stöd till kvinnoorganisationerna för deras centrala verksamhet. I sammanställning B till detta kapitel redovisas de statsbidrag som utgått under treårsperioden 1977-79 till kvinnoorganisationerna. Av dessa bidrag kan man betrakta bidragen till Amningshjälpen, Internationella kvinnoförbumdet för fred och frihet och Vita Bandet som årligen återkommande verksamhetsbidrag. Riksförbundet internationella föreningen för invandrarkvinnor erhåller både verksamhetsbidrag 190 000 kronor och vissa projektbidrag. Övriga bidrag som redovisas är projektbidrag, dvs. bidrag som utgår till ett i förväg bestämt projekt. Bland projektbidragen kan man urskilja bidrag för internationell biståndsverksamhet och för information i sex- och samlevnadsfrågor.

Sammanställningen visar att det totalt under perioden har utgått nära 6,5 miljoner kronor till kvinnoorganisationerna. Härav utgör bidragen till internationell biståndsverksamhet ca 4 200 000 kronor, vilket motsvarar ca 65 % av det totala stöd som utgått till kvinnoorganisationerna. Av bidragen till biståndsverksamhet har den övervägande delen, 3 400 000 kronor, gått till det Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Bland de bidrag som utgått för projekt i Sverige kan man peka på bidragen till information i sex- och samlevnadsfrågor 663 000 kronor och

Kvinnoorganisationernas ekonomi SOU 1980344

Moder Svea har varit ganska restriktiv mot kvinnoorganisationerna. Medel har utgått bara som projektstöd.

bidragen för information till invandrarkvinnor 65 000 kronor och bidraget till abortförebyggande åtgärder 110 000 kronor. Sexoch samlevnadsbidragen har främst gått till Centerns kvinnoförbund och Socialdemokratiska kvinnoförbundet medan bidraget till abortförebyggande åtgärder gått till Sveriges kvinnors vänsterförbund.

Förutom dessa bidrag utgår från staten tidskriftsstöd till vissa kvinnoorganisationer för de tidningar och tidskrifter som de utger. Tidskriftsstödet framgår av samanställning C till detta kapitel. För perioden 1977-79 har totalt drygt 2 miljoner kronor utgått i bidrag till 10 organisationer.

ekonomi 41 Kvinnoorganisationernas

-cm N

numox

H

m;

oNm

NN

ämm må 0.8 0.2 så :nam

- -

aocopx

m

møowmpvam mcsmvmø

wcacaamumcmemm

Nov

Maggan

ooo

W 8:93_

N omm

m 8a

pxoHNo:N

mo

N

|wHmmmEoHwoz

omm

.

Honan

o; mm

mcpovmcpmox

m.: i? ämm

- -

NJN .ÄN mm NÅN Nå

ppm

mcou

powcsnanw

.E.E

Nouåäipouuoa

mHNmg»m

o.

S052

Nmpxmucd

Gñâm

QmN osm 1% 0.2

- - -

QRN

mmHpo

mHumsom0ox

NNN

Honp:pm;

&

mamcapoamcwcam

m

hm

HNHHEOU mums

...om 06m ...om

- -

0.08 man.

N.:

NJ: av 8

Nää N N

HOW

HOCOHM pocopx

pmvmcumox uwsoavoz HmpwHmm

N.

m...

N.oN

mgmm

m5

- -

§2 NR oáz QNE mä:

Hmpuooo Hmuuooo

Hmpucou

H H

napowmcumox

N.

u0;Emmx»o

N

hocoux

iNmN

äomN mSNH

H

då

oxå §3 ma? mg:

Nå

.m3

mm:po:oHummH:mmpoo::«x

how

momcm

momøw

H m

oom

:oo :oo

omm

po:cHxumaw:m>cH

ño

pâeüâäm

wzmcoümåoucN

wmma amma

:wmuåphümoamo

nmuâphomoêNå

många??

ä:

mñüøiâowamüom

pouxmucaqsouuoa

pomm

poøâøhüoâwi

H®© »mmm

uânâmoøñå

ä

powânâmágøsøgmáwmgøøgm

comummacamao

som

powâfâmpøvåmø:

mcpouwwwams mcpmuwamams

:oaähgmmøaâz pmmânâmmåm uâpämoäNê cmcoüháågoâ mmamcowpmcpoucw maosnåmox»

MCHCHHNHMCNENW

mpüutmâñom comcdcoxmm âümgoaoøv_

wsm>

mñouømu »Zmâam nämen.: momimä ha AN mm

42 Kv innoorganisat ionernas ekonomi SOU 1980 :44

3 S om

m5 mm_ än _m_ å_ cmw mm.. .öm ä»

225m

S..

m m

-magäov

4.:.: :m9: 2:3

m 8_ 8.

å.:

:oøpmgñm

mm $

wcündümââaw

mmårsuåsawwxsox,

42,29: :møpmgbm

m.: 5

-gm._.._§=..

om_ å.

?få

ÖHOCOHX

-om

.mäkta

ErraFE -mumcfue =om_oL›«m

á å

...mån :Z -

-x

ANHIOOO

...182 -..så _...252_ 2.. guugma o: o:

H å..

agotiå øgmguc:

om S.

:gäss 2.:.

.Gmlmhma 6.3

o: o:

..

Cühww m

colwegomc.

-.._3755

:ucuz:

i 8

:S so:

:sam 3 om cm

nuuwåo..

La...

8_ om: må

som.:

pocoaummaømmaooøcwå

_ .to

S m: Z ä om m_

-mucüøâ

å om.. 03

-§53 :mao: -..5923

m E..

Hawa.

u==nk$g3m=w›

uovgangøcoçcäv_ mpnmcozmcgmt... aoucangnwmøFgu

ssakzoccz;

-..W552i

*mucafmwoccmå mü.5mgv_osøw_.w..uom

...mig

/

_zzezzosrsv_

?få

mmâånmumpm

*mesemvwxogmgämv.25:

.

aims-am

gå

98:53.

..

youcaggnwwgouesma:

f..

wzmcozmzgmå_

Ensam

:ozummcmmga :ø3m2mu=.:_e« 2x::e:: Stztøaoox wøvcaghümvrc_ vcznsncoccmå_

E.:

comcmcogm*

.to

2:289 å: .xt attans: go==_›x mxmzoâ moBåå mi.) masam

ekonomi 43 Kvinnoorganisationernas

Sammanställning C Tidskriftsstöd (åren 1977-79, 1 000-tal kronor)

Samhälle

Internationella kvinnoför- 15 bundet för fred och frihet

Riksförbundet internationella 75 föreningen för invandrarkvinnor

kvinnoförbund Vita Bandet 50 Summa 673 1 340

sou 1980:44 ,

f

8 STATLIGT STÖD TILL KVINNOORGANISATIONER I DANMARK, FINLAND OCH NORGE

I direktiven anges att utredningen bör presentera en kartläggav det för till kvinnoorganisationer som ning system bidrag finns nordiska länder. För att få underlag till denna i övriga kartläggning har kontakter tagits med myndigheter och organisationer Finland och Norge. Studiebesök i Finland har i Danmark, även företagits.

8.1 Danmark

direkt statligt stöd utgår inte till kvinno- Något kontinuerligt Däremot for Kulturelle Anorganisationerna. ger Ministeriet liggender bidrag till olika ändamål och aktiviteter som skolor, seminarier, läger etc. Dessa bidrag bedöms kvinnohus, hyror, från fall till fall. utgår från ministeriets anslag för Bidragen kulturförmedlande åtgärder. Bidragen kan utgå till nya aktiviteter under en period av tre år. Därefter räknar man med att inga skall behöva Danske Kvinders Nationalraad, som är bidrag utgå. 40-tal erhåller en sammanslutning av ett kvinnoorganisationer, bidrag för sin verksamhet från bl.a. fonder och tipsmedel.

8.2 Finland

I Finland får kontide partipolitiska kvinnoorganisationerna stöd. Stödet, som tillkommit bl.a. efter ininuerligt statligt tiativ av rådgivande delegationen för jämställdhetsfrågor, utgår sedan år 1977. Stödet ges efter samma grunder som partistödet,

dvs. storleken av stödet grundas på moderpartiernas mandatför-

tas dock inte särskilt delning i riksdagen. Bidraget upp som ett utan som en del av det stöd som utanslag i statsbudgeten ingår

46 stöd - Finland Statligt Danmark, och Norge

går till moderpartierna. I statsbidragsbestämmelserna slås dock fast att en viss minimiandel av det totala bidraget skall utgå till kvinnoorganisationerna. Fördelningen av bidraget mellan partiernas organisationer ombesörjs av partierna själva. Staten kan kontrollera att partierna uppfyller sina förpliktelser mot kvinnoorganisationerna. År 1977 uppgick det totala partistödet till 20 000 000 mark. Härav skulle enligt statsbidragsbestämmelserna 2 000 000 mark gå till kvinnoorganisationerna dvs. 10 %. Åren 1978 och 1979 uppgick stödet till de politiska kvinnoorganisationerna till 2 875 000 mark resp. Z 810 000 mark. I

budget för

år 1980 har partistödet tagits upp till 38 000 000 mark, varav 3 082 000 mark (8,1 %) skall utdelas till kvinnoorganisationerna. Fördelningen av stödet från moderpartierna till de olika kvinnoorganisationerna kan variera något. För år 1978 varierade stödet mellan 8,1 % och 11,2 %.

Med hänvisning till att andelen kvinnor i riksdagen genom valet 1979 uppgår till 26 %, har Rådgivande delegationen för jämställdhetsfrågor i skrivelse till regeringen framhållit att stödet till de politiska kvinnoorganisationerna är för litet.

I övrigt utgår stöd från undervisningsministeriet till idrottsoch umgdomsuppfostringsarbete. Av stödet används en del för kvinnoorganisationernas verksamhet. Dessutom utgår inom ramen för stöd till yrkesutbildning bidrag till fem organisationer som sysslar med hemhushållningsrådgivning.

8.3 Norge

Kvinnoorganisationerna i Norge har möjligheter att få statsbidrag för speciella aktiviteter efter bedömning från fall till fall.

Även i Norge finns i likhet med vad som gäller i Danmark en paraplyorganisation för olika kvinnoorganisationer - Norske Kvinners Nasjonalråd. Paraplyorganisationen har de senaste åren fått ca 100 000 kronor per år i statsbidrag för att driva ett

stöd - Finland 47 Statligt Danmark, och Norge

presskontor som bl.a. har till uppgift att förmedla material av speciellt intresse för kvinnor.

Sammanfattningsvis kan sägas att i stort likartade förhållanden råder vad gäller statligt stöd till kvinnoorganisationer i Danmark, Norge och Sverige. Endast i Finland utgår kontinuerligt stöd. Detta är dock begränsat på så sätt att det enbart omfattar de partipolitiska kvinnoorganisationerna.

9 KRAV FÖR STATSBIDRAG

I direktiven till utredningen uttalas klart att syftet med ut-

redningen skall vara att konstruera ett system för ett kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Direktiven anger att utredningen särskilt bör beakta frågor som medlemsbegrepp, medlemstal, riksspridning, organisationens inriktning och verksamhet, uppbyggnad etc.

9.1 Medlemsbegrepp och medlemmarnas stadgeenliga möjligheter att påverka organisationen

I redovisningen av de krav som enligt utredningen bör ställas på kvinnoorganisationer som kan komma i fråga för statsbidrag har utredningen valt att börja med begreppen medlem och medlemmarnas möjligheter att påverka organisationen. Enligt utredningens mening avgör dessa två begrepp om en organisation kan anses ha en demokratisk uppbyggnad.

För att statsbidrag skall kunna koma i fråga måste enligt utredningens mening medlemsbegreppet innebära att varje enskild person skall kunna ansluta sig som delar organisationens grundvärderingar och mål och i övrigt accepterar organisationens stadgar. Medlemsfonner som innebär att en person måste rekommenderas som medlem genom andra medlemmar eller att det fordras ett speciellt yrke för att en person skall erhålla medlemskap kan alltså inte accepteras. Utredningen föreslår också att endast person som under kalenderåret fyller 15 år och erlagt stadgeenlig medlemsavgift bör räknas.

Varje medlem skall dessutom ha stadgeenliga möjligheter att på-

Krav för statsbidrag

verka organisationernas verksamhet, inriktning, uppbyggnad etc. vid exempelvis möten på lokalnivå och genom valda ombud på distrikts- och riksnivå.

9.2 Organisatorisk uppbyggnad och antal medlemmar

I direktiven sägs att syftet med utredningen var att konstruera ett kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Enligt utredningen avses med centralt arbete organisationernas arbete på riksnivå. Statsbidraget skall således inte gå till arbete på distriktsnivå eller lokal nivå. Detta medför att vissa krav måste ställas på antal medlemar och organisationsuppbyggnad, om man skall kunna tala om att en organisation arbetar på olika nivåer, riks-, distrikts- och lokalnivå.

En organisation bör enligt utredningen ha verksamhet genom föreningar och klubbar etc. i minst hälften av landets landstingsområden för att organisationen skall komma i fråga för statsbidrag. Härutöver bör också krävas att organisationen har ett visst minimiantal betalande medlemmar. Antalet kan diskuteras. Utredningen föreslår att en organisation bör ha minst 3 000 medlemmar för helt utbyggt statsbidrag. För att underlätta för kvinnoorganisationer som exempelvis befinner sig i ett uppbyggnadsskede skulle en viss del av statsbidraget kunna utgå till organisationer som har minst l 500 medlemmar och som i övrigt fyller kraven på geografisk utbredning etc.

9.3 Övriga krav

De framförda kraven räcker emellertid enligt utredningens mening inte för att klara ut Vilka organisationer som kan koma i fråga för ett eventuellt statsbidrag. Skall exempelvis ungdoms-, idrotts-, nykterhets- och fackliga organisationer eller invandrarorganisationer i allmänhet räknas till gruppen kvinnoorganisationer om majoriteten av medlemar är kvinnor? Enligt utredningens uppfattning bör de inte det. Skälen härtill är frånst att angivna organisationer inte i första hand arbetar för kvinnans ställning i samhället utan har andra huvudmål för sin verk-

k

SOU 1980144 Krav för statsbidrag F z I

ÖKAD

Fgásmnuo

PRgEVENUVMEDEL

samhet. Härutöver får åtminstone vissa av de angivna organisationerna redan i dag reguljärt stöd i olika former från samhällets sida.

9.4 Sammanfattning av krav

Utifrån vad som redovisats främst i detta kapitel anser utredningen att följande definition av en kvinnoorganisation bör gälla för att organisationen skall kunna komma i fråga för ett kontinuerligt verksamhetsstöd till sitt centrala arbete:

Organisationen skall som främsta mål ha att verka för en förbättring av kvinnans ställning i samhället och aktivt arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män. Organisationen skall till sin övervägande del bestå av kvinnor även om män kan vara medlemmar. Organisationen skall vara uppbyggd på individuellt medlemskap, där varje person som delar organisationens mål och stadgar, genom enskilt initiativ kan bli medlem. Medlemmen skall

S2 Krav för statsbidrag

knna organisationens inriktning, verksamhet och upppåverka skall ha viss spridning i landet och ombyggnad. Organisationen fatta ett visst antal betalande medlemmar.

10 FÖRSLAG TILL BIDRAGSSYSHH4

10.1 Projektbidrag

Redan i dag utgår som tidigare berörts, statsbidrag till kvinnoorganisationer, men i de flesta fall i form av projektbidrag. Ett stöd av detta slag utgör ett stöd i de fall då organisationen satsar på någon särskild fråga. Projektbidragen som är tidsbegränsade ger emellertid inte organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet på längre sikt. För mindre organisationer kan projektbidragen dessutom vara styrande för uppläggning och innehåll av organisationernas verksamhet under projekttiden. Också för större organisationer kan projektbidragen innebära en styrning av verksamheten, om än i mindre omfattning än för de mindre organisationerna. Vidare är det, med nuvarande bidragssystem, endast möjligt att få statsbidrag till sådan verksamhet som staten anser angelägen. Organisationerna kan alltså i ett sådant system endast vara genomförande och inte pådrivande. Vissa av projektbidragen exempelvis för internationell biståndsverksamhet innebär härutöver att organisationerna själva måste svara för en viss del av kostnaderna för projekten. Administrationen av projektbidragen kan vidare ta mycket av organisationernas tid i anspråk.

10.2 Reguljära bidrag

Reguljära bidrag kan utgå i olika fonner. De vanligaste formerna är att bidragen ges i förhållande till antal medlemar eller till antal genomförda aktiviteter. Kombinationer av dessa två bidragsgrundande faktorer finns också. En tredje fonn är ett generellt bidrag som årligen utgår med ett fast belopp.

54 Förslag till bidragssystem SOU 1980344

Ett sätt att stödja de politiska skulle kvinnoorganisationerna exempelvis kunna vara att i likhet med vad som gäller i Finland ge ett stöd i förhållande till mandatställningen i riksdagen. Nackdelen med ett sådant stöd är självfallet att det enbart kan komma de kvinnoorganisationer till del vars moderpartier är representerade i riksdagen. En sådan lösning på bidragsfrågan finner utredningen inte tillfredsställande.

Av de olika generella bidragsformerna föreslår ett utredningen bidrag baserat på antal medlemmar. Utredningen finner flera skäl härtill. Ett är att bidrag baserat på antal medlemmar utenligt redningen bäst underlättar för kvinnoorganisationerna att planera sin ekonomi på sikt. Bbdlemsantalet torde till skillnad från exempelvis antalet genomförda aktiviteter för de flesta organisationer vara lätt att överblicka. Utöver detta innebär ett bi-

drag per medlem inte någon styrning av en organisations verksam-

het. Ett generellt bidrag baserat på aktivitet innebär däremot att staten måste fastställa vilka aktiviteter som är bidragsberättigade. Dänned kan också staten mer direkt påverka en organisations verksamhet. Ett tredje skäl som utredningen anser viktigt är att ett bidrag baserat på antal medlemmar är mer lättadministrerat för såväl den enskilda organisationen som den bidragsgivande myndigheten. Ett ytterligare skäl är att en eventuell kontroll av bidragstilldelningen enligt bör utredningen vara enklare med ett system som baseras på antal medlemmar.

Bidragssystem grundat på antal medlemmar kan utformas på åtminstone två sätt. En utformning är att bidraget utgår i förhållande till antal medlemmar. Väljs denna form behöver den bidragsgivande myndigheten enbart bestämma det belopp som skall utgå per medlem. En annan utforming är att ett fast och lika stort belopp utgår till varje organisation som uppfyller bidragsnormerna. Den fasta delen av bidraget kompletteras sedan med en rörlig del baserad på antal medlemmar. Den sista formen för bidrag, som redan i dag tillämpas för exempelvis ungdomsorganisationerna, har den fördelen att den ger även relativt små organisationer möjlighet att bekosta vissa kostnader grundläggande

SOU 1980344 Förslag till bidragssystem SS

på central nivå, exempelvis ett kansli med en eller ett par anställda. Den rörliga delen av bidraget kan då sägas utgöra en kompensation för de högre rörliga kostnader som en större organisation har jämfört med en mindre. Utredningen tänker här på behovet av mer personal, större lokaler, högre administrativa kostnader m.m. En reducering av den rörliga delen av bidraget skulle kunna göras för mycket stora organisationer. Skälet härför kan vara att vissa centrala kostnader inte är direkt proportionella mot antal medlemmar utan att de i stället minskar per medlem för mycket stora organisationer. Exempel på sådana kostnader är personalkostnader och hyreskostnader.

Utredningen vill i samband med diskussionen om bidragssystem ta upp ett par angränsande frågor, som i olika sammanhang tagits upp under utredningsarbetet.

Den ena frågan är ett särskilt bidrag för resor till andra länder. Denna fråga har väckts av flera kvinnoorganisationer med många kontakter och verksamhet utomlands. Utredningen får konstatera att direktiven talar om ett kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Sedan är det de enskilda kvinnoorganisationerna som själva skall avgöra hur bidragen skall användas.

Den andra frågan gäller sambandet mellan ett statligt bidrag till kvinnoorganisationerna och bidrag på distrikts- och lokalnivå. Det är i dag vanligt att bidrag på distrikts- och lokalnivå ofta är direkt knutna till om organisationen får bidrag på riksnivå. Utredningen vill uttryckligen slå fast att denna koppling inte gäller i detta fall. Utredningen har haft till uppgift att utreda ett statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Det ankomer enligt utredningen på landsting och kommuner att själva ta ställning till sin bidragsgivning.

10.3 Förslag

Utredningen föreslår ett grundbidrag på 175 000 kronor till

56 Förslag till bidragssystem

kvinnoorganisationer med mer än 3 000 medlemmar och som i övrigt uppfyller bidragsvillkoren. Härigenom bör dessa organisationer ges möjlighet att ha ett centralt kansli med en eller ett par anställda. Utredningen föreslår härutöver att grundbidraget kompletteras med ett rörligt bidrag på 15 kronor per medlem i intervallet 3 000 - 40 000 medlemmar och på 10 kronor per medlem för ett medlemstal över 40 000.

Utredningens förslag innebär att de berörda kvinnoorganisationerna får lägre belopp än umgdomsorganisationerna både vad avser den fasta som rörliga delen av bidraget. Motivet för detta är främst att organisationer med vuxna medlemar bör ha större möjligheter att få bidrag till sin verksamhet från sina medlemmar än vad ungdomsorganisationerna har. Som framgår av kapitel 7 har också många kvinnoorganisationer hög självfinansiering av sin verksamhet. Utredningen förutsätter att denna självfinansiering inte kommer att förändras i någon större omfattning enbart av det skälet att ett nytt statsbidrag tillskapas.

I kapitel 9 berör utredningen frågan om ett stöd till kvinnoorganisationer som inte uppnått 3 000 medlemar. Utredningen föreslår halvt grundbidrag för organisationer med ett medlemstal mellan 1 500 och 3 000 medlemmar. Den rörliga delen av bidraget skall utgå som för övriga organisationer.

Som en ytterligare begränsning av de bidrag som skall kunna utgå till kvinnoorganisationerna föreslår utredningen att ingen organisation skall kunna få högre bidrag än 75 % av organisationens centrala kostnader. Utredningen förutsätter också en samordning mellan det statsbidrag som nu föreslås av utredningen och de statsbidrag som redan i dag utgår till vissa kvinnoorganisationers centrala verksamhet. Denna samordning får enligt utredningen inte innebära en försämring för dessa organisationer.

10.4 Exempel

I följande sammanställning ges exempel på vad utredningens för-

Förslag till bidragssystem 57 slag innebär för olika medlemstal. Antal Förslag (kronor) medlemmar

_ 175 000

i

30 000 175 000 450 000 625 000

45 000 175 000 i 650 000 825 000

000 175 000 I 950 000 1 125 000 |

§75

har beräknat att förslaget i dagsläget fordrar ett Utredningen statsbidrag på ca 4,5 miljoner kronor.

10.5 Bidragsfördelande myndighet

I betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser av den statliga administrationen av biföreslogs en översyn dragsgivningen. Utredningen återkommer mer utförligt till detta i kapitel 12. I avvaktan på en sådan översyn föreslår utredatt bidraget till kvinnoorganisationer skall fördelas av ningen komundepartementet. Skälet härtill är att kommundepartementet har det övergripande ansvaret för folkrörelsefrågorna inom statsförvaltningen.

sou 1980:44 59

ll KONTROLL AV BIDRAG

Ett ofta förekommande debattämne under senare år har varit hur samhället skall kunna kontrollera dels underlaget för dels användningen av olika bidrag. Det har ibland rått oklarhet om myndigheternas rätt att granska vissa bidrag och det underlag bidragen grudas på.

För att t.ex. få projektstöd krävs en redogörelse för hur medlen skall användas. Dessutom krävs i efterhand en redovisning av hur medlen har använts. Beträffande kanslistöd som är förknippat med bestämelsen att stöd kan utgå till högst 75 % äger tillsynsmyndigheten rätt att kontrollera den totala kanslikostnaden.

Vid flera tillfällen har Justititeombudsmannen (JO) tagit ställning till frågan om föreningars skyldighet att för kontroll av bidrag läma uppgifter till bidragsgivande myndighet om medlemar, verksamhet o.d. Av besluten framgår att JO anser det stå i strid med 2 kap. 2 § regeringsformen att en myndighet ålägger en politisk eller religiös organisation att lämna ut uppgifter om vilka som är dess medlemmar eller deltar i dess verksamhet.

I betänkandet Bidrag till folkrörelser framhålls att det system för kontroll som nu finns till stor del baseras på internkontroll och samverkan, dels mellan olika led inom organisationerna, dels mellan organisationen och myndigheterna. Internkontrollen kompletteras ofta med den kontroll som ligger i att organisationerna insänder uppgifter till bidragsgivande myndig-

60 Kontroll av bidrag

het om exempelvis ekonomin. Härutöver har de flesta organisationer revisorer som styrker bidragsgrundande uppgifter. Den sistnämnda kontrollformen gäller i första hand reguljära anslag till central verksamhet men oftast inte projektstöd.

För ungdomsorganisationerna, för vilka det finns väl reglerade former för bidragsgivning, finns omfattande system för internkontroll. Tillsynsmyndigheten statens ungdomsråd och organisationerna har tillsamans verkat för en sådan konfortlöpande troll.

Utredningen anser att kvinnoorganisationerna i första hand själva via sina demokratiskt valda organ och revisorer skall svara för kontrollen. Till bidragsgivande bör dock myndigheten varje år ifrån organisationerna insändas utvisande rapporter ekonomisk ställning, antal medlemmar i varje landstingsområde 0.d. Uppgift om medlemsavgift och influtna bör medlemsavgifter framgå av årsredovisningen. I övrigt ankommer det på tillsynsmyndigheten att lämna instruktioner om vilka uppgifter som krävs. Utredningen föreslår därför att de principer som hittills för kontroll gällt av statsbidrag till organisationer, även skall gälla för kvinnoorganisationerna.

sou 1980:44

12 FINANSIERING

»

har i tilläggsdirektiv (Dir 1980:20) till samtliga Regeringen kommittéer och särskilda utredare beslutat att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Detta innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras.

Här vill utredningen erinra om det förslag till översyn av administrationen av den statliga bidragsgivningen som föreslogs i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Skälet till en översyn är som framhålls i den utredningen att den bidragsgivningen präglas av splittring. Ett 40-tal statliga myndigheter och verk handhar i dag fördelningen av statliga till Härutöver är i vissa fall bibidrag organisationslivet. dragsnormerna oklara, vilket ytterligare understryker behovet av en översyn. I de remissvar som lämnats över betänkandet berör många remissinstanser frågan om administrationen av den statliga bidragsgivningen. Flertalet av dessa är positiva till en översyn av bidragsgivningen och uttalar förhoppningen att en sådan översyn skall innebära en förenkling av denna.

Den bristande samordningen i statens bidragsgivning har tidigare tagits upp vid olika tillfällen. Sålunda tog kulturutskottet första gången ställning för en översyn av samhällets stöd i sitt betänkande KrU 1973:41. Utskottet anförde därvid bl.a. följande.

Det är enligt utskottets mening uppenbart att det brister både i fråga om samordning av samhällets totala stöd till ung-

62 Finansiering

domsorganisationerna och i fråga om utformningen av det statliga stödet. Utskottet förordar att med anledning av riksdagen de nu föreliggande motionsyrkandena (fem motioner förelåg i frågan) uttalar sig för en skyndsam översyn av samhällets totala stöd till den inom olika organisationer bedrivna ungdomsverksamheten. Kulturutskottet har därefter sina krav upprepat i betänkandena KrU 1975/76:37 och KrU l976/77:34.

Härutöver har Svenska kommunförbundet i skrivelse år 1972 till statsministern begärt en utredning om bidragen till ungdomsorganisationerna. Kommuförbundet säger i sin skrivelse bl.a. att systemet med bidrag från stat, landsting och kommuner är uppbyggt utan någon helhetssyn.

Behovet av en samordning av bidragsgivningen togs också upp i statens umgdomsråds utredning Statligt stöd till ungdomsorgacentrala verksamhet

nisationernas (D nr 48 1974). I utredning-

en framhölls bl.a. följande:

”För att uppnå önskvärd effekt av de olika samhälleliga satsningarna på ungdomsorganisationerna är det nödvändigt att samordna bidragsgivningen. Den nuvarande situationen kan i vissa fall medföra att bidrag till samma kostnader utgår från flera bidragsgivare. Organisationerna blir också tvungna att bevaka möjligheterna att erhålla bidrag från stat, landsting och kommun samtidigt.

Problemet med samordningen av insatser för folkrörelserna har dessutom särskilt behandlats i riksdagen vid olika tillfällen. I en reservation av Hilding Johansson (s) m.fl. till konstitutionsutskottets betänkande KU 1978/79:9 anförde socialdemokraterna i utskottet följande:

”...åtgärderna från statens sida beträffande folkrörelsernas verksamhet är starkt splittrade på olika och deparutredningstementsinitiativ. Detta förhållande förstärks genom att folkrörelsefrågorna dessutom handläggs inom flera departement. Av-

Finansiering 63

sikten med det arbete som påbörjades 1975 och med upprättandet av en särskild folkrörelseenhet inom kommundepartementet var att uppnå en samlad bedömning av folkrörelsernas arbetsvillkor. Denna samordning har emellertid icke uppnåtts. Snarare har splittringen av statens handläggning i dessa frågor fortsatt och ökat.

I en interpellation till riksdagen 1979 framhöll Rolf Rämgård (c) följande:

Wkd fog kan hävdas att rekreations- och ungdomsfrågornas hantering i den statliga administrationen präglas av en splittring utan motstycke inom andra områden. Detta leder till betydande praktiska problem samt en svag position för fritidsfrâgorna gentemot andra samhällssektorer.”

Även från organisationerna själva har vid olika tillfällen riktats kritik mot nuvarande stödformer. I en skrivelse till socialdepartementet och socialstyrelsen 1978 med anledning av projektstöd ur allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med sommaraktiviteter ansåg en rad organisationer att det nu är dags att gå till aktion mot detta system med dess kortsiktiga mål och sammanpressade omloppstid“.

Utredningen finner med hänvisning till vad som redovisats ovan att en översyn av den statliga bidragsgivningen bör komma till stånd. Syftet med en sådan översyn bör vara att åstadkomma en förenkling och samordning av bidragsgivningen. Som grund för en sådan översyn kan läggas utredningen (Ds Kn 1978:1) om statliga bidrag till folkrörelser och organisationer. I ett allmänt trängt ekonomiskt läge är det enligt utredningen viktigt att man inte beskär de statliga anslagen till folkrörelserna. Administrativa förenklingar är däremot positiva. En ökning av det reguljära stödet på bekostnad av projektstöd bör som exempel enligt utredningens mening vara en åtgärd som minskar den statliga administrationen av bidragsgivningen.

54 Finansiering

De besparingar som en avbyråkratisering av bidragsgivningen kan ge bör enligt utredningen vara av den omfattningen att de väl täcker kostnaderna för ett statsbidrag till kvinnoorganisationerna. Regeringen bör enligt utredningen i avvaktan på en översyn inte avstå från att förelägga riksdagen förslag om ett

statsbidrag. Under en övergångstid kan i stället ses över möj-

ligheterna att använda vissa projektbidrag som en del av finansieringen av ett reguljärt stöd. Här vill utredningen även peka på den redovisning av olika projektbidrag som lämnades i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Med hänsyn till de krav på aktivt jämställdhetsarbete som finns i samhället i dag bör enligt utredningen därutöver framhållas att det föreslagna bidragsbeloppet är relativt blygsamt jämfört med många andra statsbidrag. Enligt utredningen är kvinnoorganisationerna bäst skickade att följa upp och vidareutveckla arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Bilaga 1

Kommittédirektiv EEE?

@

Dir 1979:137

Statsbidrag till kvinnoorganisationer

[Mrl979J37

Beslut vid regeringssammanträde l979-ll-l5.

Departementschefen, statsrådet Boo. anför. Folkrörelserna har haft stor betydelse for utvecklingen av det moderna samhället i Sverige. De växte fram i ett skede då den politiska demokratin och då stora delar av befolkningen levde under ännu inte hade genomförts svåra sociala och ekonomiska förhållanden. De byggde på de många människornas strävan efter förbättrade materiella och andliga villkor. Genom idéer fick man möjlighet att att gå samman och arbeta for gemensamma Stora medborgargrupper kom på detta sätt att påverka samhällsutvecklingen. och idéutveckling. Folkrörelserna har alltid haft aktivt ta del i samhällsarbete en ambition att få med människor som av ekonomiska skäl eller på grund av utbildning. sociala förhållanden e. d. har haft svårt att hävda sina bristfällig intressen. Folkrörelser har med framgång verkat pådrivande på samhällsutveck- Ofta har samhällets insatser varit ett resultat av lingen inom många områden. som folkrörelserna bedrivit. Genom att dessa fått den opinionsbildning många av sina krav lörverkligade. har deras egna fortsatta insatser på vissa områden efter hand kommit att kännas mindre angelägna och engagerande möter också folkrörelserna stark för medlemmarna. l dagens samhälle konkurrens från andra verksamheter då det gäller att dra till sig människors intresse och aktivitet. att förutsättningarna for folkrörelsernas arbete har Det kan konstateras förändrats Fortfarande har dock i hög grad under de senaste decennierna. folkrörelserna en viktig funktion att fylla för att vitalisera vår demokrati. har därför pâkallat uppmärksamhet från samhällets Deras arbetssvårigheter sida. Deras situation och roll har diskuterats i flera sammanhang under senare

år. Inom kommundepartementet pågår en allmän översyn av folkrörelsernas och av relationerna mellan dem och arbetsvillkor i dagens samhälle Arbetet bedrivs i kontakt med en referensgrupp med samhällsorganen. problemområden har företrädare för ett 40-tal organisationer. Sju särskilda

tagits upp till behandling. Ett av dessa är folkrörelserna och ekonomin. som har granskats av en särskild utredare. Denne avlämnade i augusti 1979 betänkandet (SOU l979:6()) Bidrag till folkrörelser. som f. n. remissbehandlas. En läng rad organisationer har i dag ekonomiskt stöd av staten. l nästan alla departements huvudtitlar tas upp särskilda statsbidrag for stöd till organisationer. Dessa bidrag har mycket olika art och syfte. De kan utgå som grundbidrag. organisationsbidrag, rörligt bidrag baserat på antal medlemmar, speciella projektbidrag etc. l betänkandet Bidrag till folkrörelser föreslås främst for att åtgärder förenkla och samordna statens stöd till folkrörelserna. Härutöver behandlas några typer av organisationer som f. n. inte har något fast stöd av staten. Utredaren föreslår att miljöorganisationer och radioorganisationer skall få ett årligt statsbidrag till sin centrala verksamhet och att frågan om ett motsvarande stöd till kvinnoorganisationer skall tas upp till särskild utredning. Frågan om stöd till kvinnoorganisationer har aktualiserats särskilt genom att man nu i hela samhället strävar efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns inte någon vedertagen bestämning av begreppet kvinnoorganisation. Utredaren lämnar närmare uppgifter (bilaga l i betänkandet) om en rad organisationer som med en vid begreppsbestämning kan hänföras till detta område. Det gäller de politiska kvinnoförbunden. flera organisationer på försvarets område och en hel rad andra sammanslutningar med skiftande verksamhet och uppbyggnad. Av dessa erhåller bara de på försvarets omrâde ett reguljärt stöd av staten. Andra kan i vissa fall få projektbidrag för speciella aktiviteter, och de politiska kvinnoorganisationerna torde indirekt få del av stödet till de politiska partierna. De stora variationerna i fråga om medlemsbegrepp. organisationens uppbyggnad regionalt och kommunalt etc. gör det omöjligt att till detta område utan vidare föra över bidragsregler som redan finns för andra organisationstyper. Det har inte legat i utredarens uppdrag att konstruera nya bidragssystem. Genom att ställa kvinnornas problem i centrum och driva på arbetet for ökad jämställdhet mellan kvinnor och män gör åtskilliga av kvinnoorganisationerna sådana betydande insatser i samhället att de inte bör stå utanför det reguljära statliga stödet till folkrörelser. Jag finner det därför angeläget att frågan om stöd till kvinnoorganisationer nu tas upp till utredning av en “ särskilt tillkallad utredare. Utredarens arbete skall ses som en fortsättning och komplettering av det arbete som redovisas i betänkandet Bidrag till folkrörelser. Det skall främst syfta till att lösa de tekniska problem som hänger samman med statsbidrag till kvinnoorganisationer. Skilda tekniska lösningar kan tänkas men syftet skall vara att ge kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete.

Utredaren bör också närmare överväga vilka typerav kvinnoorganisationer som bör komma i fråga för statsbidrag. l detta sammanhang måste beaktas frågor om medlemsbegrepp och medlemsantal. om riksspridning och organisation. stadgeenliga möjligheter för medlemmarna att påverka organisattionens inriktning och verksamhet. uppbyggnad etc. Försvarets kvinnoorgztnisationer bör inte omfattas av den nu föreslagna utredningen. eftersom de redan i dag får statsbidrag inom totalförsvarets anslag. Dessa bidrag överváigs dessutom inom 1978 års försvarskontmitté (Fö l978:02). Utredaren bör även visa på kostnadskonsekvenserna av ett nytt bidragssystem. Härvid bör beaktas de statsbidrag i form av främst projektbidrag som redan i dag går ut till vissa kvinnoorgzntisationer. Som bakgrund bör utredaren presentera en kartläggning av system för bidrag till kvinnoorganisationer som Förekommer inom övriga nordiska länder. Utredaren bör bedriva sitt arbete i itâira samarbete med kvinnorganisationerna. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om hur ettstatligt stöd till kvinnoorganisationerna kan konstrueras att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt den särskilde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till löredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommundepartementet)

63 Bilaga 2

@

Kommittédirektiv

EE

Fä

Dir 1980:20

Direktiv till kommittéer och särskilda utredare

samtliga

angående finansiering av reformer

Dir 1980:20

Beslut vid regeringssammantråide 1980-03-13.

Departementschefen. statsrådet Mundebo. anför. Enligt tilläggsdirektiv (Dir 1978:40) som utfärdades den 28 april 1978 ålades samtliga kommittéer och särskilda utredare att noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skulle kunna finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och omfördelning av befintliga resurser inom det område kommitténs förslag avser. Kommittéerna skulle också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom utredningsområdet och så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekterna i form av exempelvis ökad administration och byråkrati för myndigheter och enskilda som förslagen kunde medföra. [budgetförslaget för budgetåret l98tl/8l (prop. 1979/802100 bil. 2) anförde jag följande: En väsentlig faktor bakom statsutgifternas stegringstakt är de utredningar med förslag till reformer på olika (smräden som tas fram i kommittéform eller på annat sätt. l ett kårvt statsfinansiellt läge kan det finnas skäl att noga pröva på vilka områden och med vilken inriktning utredningsresurserna bör sättas in. Detta gäller såväl inom regeringskansliet som inom myndigheter och nu pågående utredningar. Det kommer enligt min mening att bli nödvändigt att i ökad utsträckning använda dessa resurser i effektivitetsfrämjzintle och omprövande syfte. l budgetförslaget framhålls också att det under de närmaste åren inte kommer att finnas något utrymme för en politik av kostnadskrävanpräglad de reformer eller löften. Det är i nuvarande ekonomiska läge angeläget att gällande statliga utgiftsåtaganden ges en förutsättningslös prövning. lntres» set bör sålunda inte i förstaihand koncentreras till på förslag i och för sig befogade ökningar av existerande anslag och nya insatser utan övervägandena bör i stället avse möjligheterna till begränsningar och omprioriteringar inom ramen för gjorda fitaganden. Enligt zinvisningzirna för myndigheternas anslagsframställningar avseende budgetåret 1981/82 skall myndigheterna för varje förslag som innebär en

Vs)

höjd ambitionsnivå redovisa hesparingsförslag som normalt motsvarar minst kostnaden för ambitionsnivåhöjningen. Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat finner jag att de kommittéer som arbetar f. n., på samma sätt som under 1978. bör få ytterligare riktlinjer för sitt arbete för att detta skall kunna bli meningsfullt i rådande statsfinansiella läge. Därigenom kan undvikas att ett antal förslag till åtgärder presenteras för regeringen för vilkas genomförande saknas resurser. Kommittéernas arbete bör i stället utnyttjas i effektivitetshöjande och omprövande syfte. Även de kommittéer som tillkallas i fortsättningen måste givetvis arbeta under realistiska ekonomiska förutsättningar. Deras direktiv får utformas med hänsyn hårtill. i Lltgångspuirkten skall vara att alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär att om kostnadskråvande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten. kommuner eller enskilda. Kommitté-erna bör så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis ökad administration och ökat krångel. som förslagen kan ntedföra för myndigheter och enskilda. I budgetförslaget för budgetåret 1980/81 framhålls att regeringen för sin del är inriktad på att i större utsträckning än tidigare vara restriktiv med krav på kommunala insatser. Riksdagen har i samband därmed uttalat (FiU 1979/80: 15) att en självklar utgångspunkt för riksdagens ställningstaganden bör vara att kommuner och landstingskommuner inte annat än undantagsvis ásamkas nya utgifter till följd av statliga beslut. 1 regeringsförklaringen i oktober 1979 betonades också att regeringen avser att noga granska de ekonomiska verkningarna för den kommunala sektorn av statliga beslut. Det är därför nödvändigt att olika reformers effekter på den kommunala verksamhetens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klarläggs. Mot denna bakgrund måste kommittéerna noga beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa ett genomarbetat ttnderlag som medger bedömningar i dessa avseenden. De förutsättningar för utredningsarbetet som jag nu dragit upp bör gälla för samtliga kommittéer och särskilda utredare oavsett vad som har sagts i enskilda kommittédirektiv. De kommittéer som på grund av särskilda skål inte anser sig kunna uppfylla kravet på att alla förslag skall hållas inom ramen för oförändrade resurser skall så snart som möjligt ttnmåla detta till det statsrad till vars ansvarsområde den hör. Det ankommer på regeringen att besluta om undantag i något särskilt fall kan medges.

Jag hemställer att regeringen beslutar att kommitléerna och de särskilda utredarna genom dcpartcmentens försorg ges till känna vad jag ;mfört i detta ärende.

Regeringen zmsluter sig till föredrugzrndens överväganden och bifaller hemstiillzrn. lBudgeldcrvenrtcnlcntct)

PRESENTATION AV KVINNOORGANISATIONER (i alfabetisk ordning)

Bilaga 3

AbNINGSHJÄLPEN

Bildad år: 1973

Mål: att få kvinnor att amma i större utsträckning.

Verksamhetens inriktning: Sprida kunskap om amning, stödja nyblivna föräldrar genom studiecirklar, öppet hus-verksamhet, telefonjour etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 755, därav 30 män Antal länsförbmd: 24 Antal lokalavdelningarz Antal anställda centralt: 1 (deltid) Bidrag från staten 1977-79: 69 000 kronor 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: Amningsnytt, 4 nr/år Ej ansluten till studieförbnd

Bilaga 3 73

ARBETETS KVINNOR (AK)

Bildad år: 1973

Mål: kvinnor är en socialistisk kvinnoorganisation som del- Arbetets och kvinnoförtryck. Arbetets kvinnor betar i kampen mot klasssom existerar i alla klaskämpar den borgerliga kvinnoideologi eftersom en sådan kamp på sikt också gynser och samhällsskikt Men det är arbetarkvinnan som har nar kampen för socialismen. mest att vinna och minst att förlora på att gå till kamp mot Därtill fordras emellertid medvetanklass- och kvinnoförtryck. Arbetets kvinnor vill därför bidra med de, styrka och kunskaper. om kvinnans i det kapitalistiska samhället kunskaper ställning för att öka kvinnornas självförtroende och självtillit i kampen. Vårt mål är ett socialistiskt samhälle med arbetarmakt och plaär en förutsättning och en nerad ekonomi där kvinnans frigörelse nödvändighet.

Verksamhetens inriktning: studier, möten om kvinnofrågor etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 90 länsförbumd: - Antal - Antal lokalavdelningar: - Antal anställda centralt: staten 1977-79: - Bidrag från - Övriga bidrag 1977-79:

Tidskrift: Rödhättan, 4 nr/år

Ej ansluten till studieförbund

74 Bilaga 3

AREA SWEDEN OF ZONTA INTERNATIONAL (ZONTAQ

Bildad år: 1975

Plålz att utgöra en föreningslänk mellan kvinnor i olika yrkesgrupper att sammanföra yrkesutövare av olika nationaliteter att arbeta för att stärka kvinnans i olika ställning avseenden att kontakt genom personlig i en anda av hjälpsamhet och förståelse verka för fred och sammanhållning mellan människor och nationer att stimulera medlemmarna att var och en på sitt område verka för standard hög etisk inom yrkeslivet och för en positiv samhällsinsats.

Zontaklubben skall vara i alla avseenden. opolitisk

Verksamhetens inriktning: Diskussioner, yrkesföredrag, studieresor, penninginsamlingar, kontaktträffar utöver eller klubbgränserna på svensk nordisk nivå.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemarz 1 366 Antal lokalavdelningar: 32 Antal anställda centralt: - Bidrag från staten 1977-79: - Övriga 1977-79: bidrag Tidskrift: finns ej Ej ansluten till studieförbund

Bilaga 3 75

CENTERNS KVINNOFÖRBUND (CKF)

Bildat år: 1933

Mål: att uppnå ett samhälle, där kvinnor och män har sama möjligheter att påverka samhällsutvecklingen, samma möjligheter och villkor i arbetslivet och samma skyldigheter och ansvar för barnens omvårdnad.

Verksamhetens inriktning: att väcka det politiska intresset hos kvinnor att förändra attityder och fördomar beträffande våra könsroller att genom utbildningsinsatser öka kvinnornas kunskaper i och intresse för samhällsfrågor att träna kvinnor som talare och debattörer att vid nomineringar arbeta för en bättre balans mellan kvinnor och män i samhällsarbetet att ge kvinnor stimulans och stöd i deras samhällsuppgifter

att påverka partiet att i sin politik verka för ett samhälle,

där kvinnor och män har samma möjligheter och villkor.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 74 798, därav ett fåtal män Antal länsförbund: 30 Antal lokalavdelningar: l 763 Antal anställda centralt: 12 Bidrag från staten 1977-79: 898 000 kronor Övriga bidrag 1977-79: 2 739 000 kronor Tidskrift: Budkavle till Sveriges kvinnor och män, 5 nr/år Anslutet till Studieförbundet Vuxenskolan

76 Bilaga 3

FOGELSTADHÖRBUNDET

Bildat år: 1925

Mål: att samla deltagare i Medborgarskolans kurser till fortsatt samarbete och samanhållning

Verksamhetens inriktning: att samla medlemmarna vartannat år till årsmöte då föreläsningar

över olika ämnen hållesx)

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 300 Antal länsförbund: - Antal lokalavdelningar: Antal anställda centralt: - Bidrag från staten 1977-79: - Övriga 1977-79: bidrag Tidskrift: Fogelstadförbundet, 4 nr/år Ej anslutet till studieförbund

X)Gä1ler efter 1954, då skolan upphörde

SOU 1980: 44 3 77 Bilaga

FOLKPARTIETS KVINNOFÖRBUND (PPK) Bildat år: 1935

Mål: Folkpartiets kvinnoförbunds uppgift är att i samverkan med Folkpartiet och Folkpartiets ungdomsförbund verka för en liberal samhällsåskådning och jämställdhet mellan kvinnor och män i familjen, på arbetsmarknaden och i samhällslivet samt för aktivering av kvinnor till politiskt arbete och en rättvis kvinnorepresentation i politiska församlingar. Verksamhetens inriktning: Politisk kvinnoorganisation

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: ca 15 000, därav ett mindre antal män Antal länsförbund: 24 Antal lokalavdelningar: ca 100 Antal anställda centralt: 2 Bidrag från staten 1977-79: 132 000 kronor Övriga bidrag: 360 000 kronor per år Tidskrift: finns ej Anslutet till Studieförbudet Vuxenskolan

78 3 Bilaga

FREDRI KA- BREMER- FÖRBUNDET (FBF)

Bildat år: 1884

Mål: att alla människor skall ha rätt och plikt att ansvara för sin egen och sina eventuella barns försörjning att kvinnor och män skall vara rättvist representerade på alla samhällsområden att all utbildning skall syfta bl.a. till jämställdhet mellan kvinnor och män att kvinnor och män skall ha samma rätt till förvärvsarbete att samlevnadsformerna skall bli sådana att de värnar om individens värdighet, jämställdhet och emotionella trygghet att barn skall ges en trygg utveckling i ett samhälle med jämställdhet mellan kvinnor och män att samhällsplaneringen skall utformas så att kvinnor och män på lika villkor kan kombinera förvärvsarbete, hemarbete och rekreation att massmediernas bild av kvinnors och mäns roller skall förändras så att den främjar ökad jämställdhet mellan kvinnor och män att lagarna skall utformas så att lika regler gäller för varje individ oberoende av kön eller civilstånd att kvinnor och män skall dela ansvaret för Sveriges försvar att det internationella samarbetet skall öka, som syftar till jämställdhet mellan kvinnor och män och förståelse, vänskap och fred mellan länder och folk.

Verksamhetens inriktning: att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män i hem, yrkesliv och samhälle.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 6 854, därav ca S00 män Antal kretsförbumd: 8 Antal lokalavdelningar: 63

3 79 Bilaga

Antal anställda centralt: 5 Bidrag från staten 1977-79: 923 000 kronor Övriga 1977-79: bidrag Tidskrift: Hertha, 6 nr/år Ej anslutet till studieförbund

80 3 Bilaga

GMPP8

Bildad år: 1970

Mål: Grupp 8 är en feministisk och socialistisk kvinnoorganisation som är en del av kvinnorörelsen. För oss är feminism medvetenhet om vår situation och det speciella kvinnoförtrycket. Det skär tider, samhällen och klasser och drabbar oss kvinnor genom olika för att vi är kvinnor. Likaså är feminismen medvetenheten just det behövs som riktar mot om att en självständig kvinnokamp sig detta En ekonomisk, och social omvälvning av förtryck. politisk samhället är nödvändig för kvinnans frigörelse. Därför är vi socialister. Vi vill ha ett samhälle där arbetet är en rättighet, barnen allas angelägenhet, hushållsarbetet gemensamt, sexualiteten befriad och ingen människa förtryckt eller utnyttjad.

Verksamhetens inriktning: Studiecirklar, möten, insamlingar, demonstrationer, utställningar, insändare etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 800 länsförbud: - Antal Antal lokalavdelningar: ca 60 Antal anställda centralt: 2 (deltid) Bidrag från staten 1977-79: 80 000 kronor 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: Kvinnobulletinen, 6 nr/år Ej ansluten till studieförbund

3 81 Bilaga

HUSNDDERSFÖRBINDET HEM OCH SAMHÄLLE (HS)

Bildat år: 1919

Mål: att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och skyldigheter i hem, yrkesliv och samhälle att verka för familjen som enhet att slå vakt om kultur och miljö att genom upplysnings- och studieverksamhet medlemmarnas främja intresse för hem- och samhällsfrågor.

Verksamhetens inriktning: Studieverksamhet, debatter och föredrag, remisser, motioner, skrivelser till och uppvaktningar av myndigheter lokalt och centralt i viktiga samhällsfrågor.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 30 347 mnal1ä5ñhbwM:23 Antal klubbar: ca 500 Antal anställda centralt: 6 Bidrag från staten 1977-79: 147 000 kronor Övriga 1977-79: bidrag Tidskrift: Hem och samhälle, Husmodersförbundets tidskrift, 5 nr/år Associerat med Folkuniversitetet

82 3 Bilaga

INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHT (IKFF)

Bildat år: 1919

Pål: att samla kvinnor av olika världsåskådningar och politiska inriktningar med allvarlig vilja att studera, sprida kännedom om och undanröja de politiska, sociala, ekonomiska och psykologiska orsakerna till krig samt att arbeta för en konstruktiv fred att verka för fullständig och universell avrustning, ett ersättande av våld utövat i tvister och konflikter med någon form av fredligt biläggande samt att stärka och utveckla en världsorganisation (FN) med syfte att förebygga krig, åstadkomma internationell lagstiftning och främja politiskt, socialt och ekonomiskt samarbete mellan folken att avlägsna sådana inskränkningar i friheten som kränker den mänskliga värdigheten och med fredliga medel skapa möjligheter för människorna att leva i fred och rättvisa, fria från fruktan för krig och nöd, liksom för diskriminering på grund av ras, kön, hudfärg, språk, nationell, etnisk eller social tillhörighet, fysiska särdrag, härkomst eller på grund av politisk, religiös eller annan övertygelse.

Verksamhetens inriktning: lmplysning om internationella frågor, studieverksamhet.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: l 000, därav ett fåtal män Antal klubbar: 18 Antal anställda centralt: 1 (deltid) Bidrag från staten 1977-79: 146 000 kronor 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: Fred och Frihet, 5 nr/år Ej anslutet till studieförbud

Bilaga 3 83

KOOPERATIVA GILLESFÖRBUNDET

Bildat år: 1907

Mål: att ge konsumentinformation samt debattera och bilda opinion i konsumentgagnande syfte att medverka till att den ekonomiska demokratin stärks och vidgas genom att upplysa om kooperativa idéer och principer att social främja utveckling genom att ägna sig åt frågor som rör hem, familj, fritid, inre och yttre miljö, kultur och föreningsliv samt verka för individernas fostran till samverkan, ansvar och medmänsklighet att ge insikter i samhällets uppbyggnad, organisation och funktion samt stimulera till samhällsâtgärder, som tjänar till att förbättra levnadsförhållandena för de stora folkgrupperna

att väcka och utveckla medlemmarnas intresse för en rättvis för-

delning av världens resurser samt stödja kooperativt internationellt uppbyggande arbete att vara ett språkrör för medlemmarnas synpunkter och förslag samt vidarebefordra dem till såväl samhälleliga som kooperativa organ.

Verksamhetens inriktning: U-landsinfonnation, konsumentupplysning, studiecirklar

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 13 141, därav ca l 000 män Antal länsförbund: 32 kretsar över hela landet Antal lokalavdelningar: 247 Antal anställda centralt: 7 (varav 2 deltid) Bidrag från staten 1977-79: 206 000 kronor Övriga bidrag: ca 600 000 kronor per år Tidskrift: finns ej Anslutet till Arbetarnas Bildningsförbund

84 Bilaga 3

KVINNLIGA AKADHMIKERS FÖRENING (KAP)

Bildad år: 1904

Mål: att arbeta för att tillvarata kvinnliga akademikers intressen att verka för förståelse och vänskap mellan kvinnliga akademiker i alla länder oberoende av ras, religion och politisk åskådning att främja internationellt arbete att främja tillvaratagandet av kvinnliga akademikers kompetens och yrkesskicklighet på alla plan inom samhällsutvecklingen såväl lokalt som i rikssammanhang

Verksamhetens inriktning: Stipendieverksamhet, diskussioner

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 400 Antal lokalavdelningar: 3 Antal länsförbumd: - Antal anställda centralt: från staten 1977-79: - Bidrag 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: finns ej Ej ansluten till studieförbund

3 85 Bilaga

KVINNOFRONTEN I STOCKHOLM

Bildad år: 1977

Mål: att kämpa mot kvinnoförtryck arbetar för: arbete åt alla - till kvinnan som reservarbetsnej kraft sex timmars arbetsdag åt alla med åtta timmars lön bra och gratis daghem och fritidshem åt alla barn försvar av demokratiska fri- och rättigheter alla folks och staters rätt till frihet och nationellt självbestämmande arbetar mot: kris och dyrtid pornografi och prostitution atomkraft och miljöförstöring

Verksamhetens inriktning: Studiecirklar, aktioner, tidningsförsäljning

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemar: 75 Antal klubbar: 4 Antal anställda centralt: från staten 1977-79: - Bidrag 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: Kvinnofronten, 1 nr/år Ej ansluten till studieförbund

86 3 Bilaga

KVINNOHUSGRUPPEN STOCKHOLMI)

Bildad år: 1976

Mål: att skaffa och driva kvinnohus i Stockholm i samarbete med andra kvinnoorganisationer att förmedla kontakt mellan enskilda kvinnor och mellan kvinnogTUPPeT att främja kvinnors organisering att stödja och samordna verksamheter som kan bidra till kvinnors personliga och kollektiva frigörelse på alla plan.

Verksamhetens inriktning: Anskaffa och driva kvinnohus

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 200 Antal länsförbund: finns endast i Stockholm Antal lokalavdelningarz l Antal anställda centralt: från staten 1977-79: - Bidrag 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: finns ej Ej ansluten till studieförbund

1)Kvinn0husgrupper finns på ett flertal platser i landet.

Kvinnohusgruppen i Stockholm har medtagits som exempel.

Bilaga 3 87

MODERATA KVINNOFÖRBUNDET GWKF) Bildat år: 1920 Mål: att åstadkomma och vidmakthålla en nära sammanslutning och enig samverkan mellan kvinnor som vill främja en politik i överensstämmelse med partiets samhällssyn och program. att fördjupa kvinnornas politiska kunnande och skapa förutsättningar för ökade insatser i partiorganisationen och aktivt engagemang i kommunalt och rikspolitiskt arbete. Verksamhetens inriktning: Politisk verksamhet, program och remissarbete, utbildningsverksamhet, jämställdhetsarbete och informationsarbete

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medelmar: 63 425 Antal länsförbundz 28 Antal lokalavdelningarz 176 Antal anställda centralt: 3 Bidrag från staten 1977-79: 30 000 kronor Övriga bidrag: ca 440 000 kronor per år Tidskrift: finns ej Anslutet till Medborgarskolan

88 3 Bilaga

RIKSFÖRBUNDET INTERNATIONELLA FÖRENINGEN FÖR INVANDRARKVINNOR (RIFFI)

Bildat år: 1974

Mål: att hjälpa invandrarkvinnor ur deras till ökad konisolering takt med det svenska samhället att stimulera invandrarkvinnorna att ställa krav på jämställdhet i hem, yrkesliv och i samhället i övrigt att anordna språkundervisning med samhällsinformation och grudutbildning för hemarbetande invandrarkvinnor med låg utbildning att få fram barnomsorg för invandrarbarn under tiden modern bevistar undervisning att-utöva uppsökande verksamhet att anordna diskussioner och informationsmöten för hela familjer på det egna språket

Verksamhetens inriktning: Social och psykologisk rådgivning, undervisning på modersmålet för vuxna kvinnor, få fram barnpassning då modern studerar, öppet husverksamhet, systuga, barnteater, målarkurser, samvaro i olika former, upplysningsverksamhet i olika som abortfrågor lagstiftning, aga, samlevnadsfrågor, folkomröstning, alkoholfrågor etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 5 000 Antal länsförbundz - Antal lokalavdelningarz 20 Antal anställda centralt: 2 (deltid) Bidrag från staten 1977-79: 305 000 kronor Övriga bidrag 1977-79:- Tidskrift: Invandrarkvinnan, 6-8 nr/år Ej anslutet till studieförbud

Bilaga 3

SVENSKA KVINNORS VÄNSTERFÖRBUND (SKVU

Bildat år: 1914

Piålz att verka för likställdhet mellan kvinnor och män fullständig och för kvinnornas deltagande i full utsträckning på alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet att verka för ett samhälle där alla barn kan känna trygghet och har lika värde, oavsett föräldrarnas ekonomiska och samhälleliga status att exploatering av människor bekämpa kommersiell att verka för att vår egen tids miljö och värna om framskydda tidens att verka för solidaritet mellan folken, för folkens nationella oberoende och för en värld fri från varje form av ekonomiskt socialt och kulturellt förtryck för allt framtidsarbetes mot kriget och att verka fred, grundval dess orsaker.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemarz 2 200, därav ca 100 män Antal länsförbund: - Antal lokalavdelningarz 30 Antal anställda centralt: 4 från staten 1977-79: 548 000 kronor Bidrag 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: Vi Människor, 6 nr/år Anslutet till Arbetarnas Bildningsförbund

90 Bilaga 3

SVERIGES SOCIALDEBDKRATISKA KVINNOFÖRBUND (SSKF)

Bildat år: 1920

Pål: Socialdemokratin vill bygga upp ett samhälle på frihetens och likställdhetens grund och ge varje människa möjlighet till ett rikt och meningsfyllt liv.

I sin strävan att en socialistisk i förverkliga samhällsomdaning det egna landet känner socialdemokratin samhörighet med dem som världen över kämpar för den demokratiska socialismens idé.

Verksamhetens inriktning: att på grundval av det socialdemokratiska samla partiets program och organisera kvinnor att inom sig skola nya krafter för samhällsarbete att bedriva agitation och upplysning om socialism, demokrati, facklig solidaritet, freds-, nykterhets- och kulturfrågor, kooperation och internationell samhörighet att på samhällets alla områden verka för jämställdhet mellan könen.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 47 389 Antal länsförbund: 27 Antal lokalavdelningar: 880 Antal anställda centralt: 19 Bidrag fran staten 1977-79: 4 097 000 kronor Övriga bidrag 1977-79: 5 700 000 kronor Tidskrift: Morgonbris, 8 nr/år Anslutet till Arbetarnas Bildningsförbund

Bilaga 3 91

SVERIGEUNIONEN AV SOROPTIMIST INTERNATIONAL

Bildad år: 1948

Mål: att upprätthålla en hög etisk standard inom yrkeslivet att verka för mänskliga rättigheter för alla människor och i synnerhet för kvinnans ställning att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse att bidraga till internationellt samförstånd

Verksamhetens inriktning: Yrkesföredrag, orientering om internationella problem, hjälpverksamhet med stipendiebidrag till utbildning av flickor och kvinnor i u-länder, studiebesök etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 1 064 Antal länsförbumd: 18 Antal lokalavdelningarz 41 Antal anställda centralt: från staten 1977-79: - Bidrag 1977-79: - Övriga bidrag Tidskrift: Soroptima, 6 nr/år Ej ansluten till studieförbud

92 Bilaga 3

SÄLLSKAPET NYA IDUN

Bildat år: 1885

Mål: att bereda bildade kvinnor inom olika verksamhetsområden tillfälle till enkla och innehållsrika samkväm.

Verksamhetens inriktning: Föredrag, diskussioner, upplåsning, deklamation, musik, utställning av konst- eller hemslöjdsföremål.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemarz 480 Antal lokalavdelningarz finns endast i Stockholm Antal anställda centralt: från staten 1977-79: - Bidrag l977v79: - Övriga bidrag Tidskrift: finns ej Ej anslutet till studieförbund

Bilaga 3 93

VITA BANDET Bildat år: 1901 Mål: att verka för samhällets fullständiga befrielse från alkoholdrycker att motarbeta bruket av narkotika som njutningsmedel att aktivt deltaga i arbetet för världsfred att väcka kvinnorna till ansvar för samhällets utveckling och stärka deras intresse för deltagande i dess styrelse. Verksamhetens inriktning: Ungdomsverksamhet, studiecirklar, fadderbarnsverksamhet etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 5 605 Antal länsförbundz 19 Antal lokalavdelningar: 160 Antal anställda centralt: 4 Bidrag från staten 1977-79: 848 000 kronor Övriga bidrag 1977-79: 330 000 kronor Tidskrift: Vita Bandet, 10 nr/år fnslutet till Nykterhetsrörelsens Bildningsförbund

94 Bilaga 3

YRKESKVINNORS RIKSFÖRBUND (YKR)

Bildat år: 1931

Mål: att alla, oavsett kön och civilstånd, ges lika rätt i varje form av lagstiftning att kvinnor utnyttjar sin rätt till politiskt och fackligt inflytande att lön knyts till arbete och inte till kön att lika rätt till befordringsmöjligheter genomförs även i praktiken att rättvis arbetsvärdering tillämpas så att exempelvis omrubricering av arbetsuppgifter för att kringgå likalönsprincipen inte blir möjlig att efter kön vad beträffar försäkringspremier och uppdelning övriga försäkringsvillkor upphör att all av könsroller i kommersiellt syfte motexploatering verkas att ansvar för hemarbete och vård av barnen delas lika mellan könen att resurser sätts in för att öka samhällets familerforderliga jeservice att flickor och pojkar genom uppfostran och utbildning förbereds för sina dubbla roller, yrkesrollen och familjerollen.

Verksamhetens inriktning: Remissbehandling, projekt för att ändra könsbundna yrkesval, besök i skolor, utställningar etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 1 777 Antal lokalavdelningar: 19 Antal anställda centralt: från staten 1977-79: - Bidrag 1977-79: - Övriga bidrag

sou 1980:44 3 95 Bilaga

Tidskrift: finns ej Ej anslutet till studieförbund

4 97 Bilaga

Kvinnoorganisationernas medlemstal 1978

. . Ant 1 .. . Anmarkning

Organisation medåemmar

755 Amingshjälpen Arbetets kvinnor 90 Area Sweden of Zonta International 1 366 Centerns kvinnoförbund 74 798 300 Fogelstadsförbundet kvinnoförbumd ca 15 000 inga betalande Folkpartiets medlemmar. Fredrika-Bremer-förbundet 6 854 8 800 Grupp Husmodersförbundet Hem och 30 347 Samhälle Internationella kvinnoförbundet l 000 för fred och frihet Gillesförbundet 13 141

Kooperativa

Akademikers förening 400 Kvinnliga Kvinnofronten i Stockholm 75 i Stockholm 200 Kvinnohusgruppen kvinnoförbumdet 63 425 avser antal kvinnliga Moderata medlemmar i Moderata Samlingspartiet. Härav uppbär kvinnoförbundet avgifter från ca 17 000 medlemmar. Avgifterna inlevereras till moderpartiet. Riksförbundet internationella 5 000 varav ca 3 000 betalande. föreningen för invandrarkvinnor Svenska kvinnors vänsterförbund 2 200 varav ca 1 600 betalande. Socialdemokratiska 47 389 i medlemsantalet ingår Sveriges kvinnoförbund ca 13 700 avgiftsbefriade pensionärer som varit medlemmar i minst 15 år.

Sverigeunionen av Soroptimist 1 064 International Nya Idun 480 Sällskapet Vita Bandet S 605 Yrkeskvinnors riksförbund 1 777

98 5 Bilaga SOU 1980 244

N m N w. IL m. UI M m N.. NN NN NN N: NNN NNN NNN NNN NNN NN..., NN... NN.. NNN NNN NNN w 10! m l. m. m N N N N N NN

N - - N N N - - - . m. U NN .Nm NN NN w. L m NN.. NN.. NNN NNN NNN

N N N

U N - - N N N N. - - - m. .ln w m m. 8 NN NN

.NS NN.. NNN m8 SN

N

u - - N - - N N - - J m... N.. NN .NN NN NN NN

NNN NNN âm ...NN NNN

N N N

...N - - N N N - s m m 8 NN oN NN NN NN

L u: M 08 S.. NNN NNN NNN

N N N

N N NN N - . - - L :w m. d. w N.. NN NN N: .Nm m... N,... NNN NNN NNN BN NNN

N N N N

N N .. N N w v» m. .D m NN S NN N: NN NN

m.. NNN ...NN NNN NNN NNN o: NNN

.. N N NNNN

N N N N .N N N Du w NN NN N... N.. NN N.. w m m m.. NNN NNN NN.. NNN NNN

NNNN N N

wmma

N N N N N N u m NN NN NN NN NN

D: H .l m NNN NN.. :N m5 NNN NNN ...NN NNN

m:N:voNnu:

N .N N N W SN NNN NNN NN NN NN NN S ...N t m. u. m u. NNN NNN NNN NNN NNN NNN

s W w UI m n N N N N NN

NN N... om NN

NNN NNN NNN NNN .NNN NNN s... N.: ...N NN.. NNN NNN NNN å NNN

NE:

mxmnwmamomm

N N N N N i. NN NN 8 N..

:.05

NNNap=NNv

NNE.:

N..2_._..N.:

N..2..._N._

?gåta

:Nå

NNE...

NNNEEEN...,

mN0:oNummN:mwuoo:cNx

:Ness:

.NNNEN

:E:

NNNNNNNNN

Nasse;

:va: NNE...

NNNNNSNNNNNNNN

NNN.:

NNE: NNNNNNN:

NmNeNNNoNow

.E

mNmIuNNosNuNNNuom

...NNN

Esngwtår_

NNENENNNNNNNN

NNNNN.:

så

.a

NNENNNNWNNNNNN-NNEE

.s

Nonâfmtäuoema:

mmmN

...NNWNNNNNNNNN

Näää

2:.. 2:225 NNNNNEN. NoPCmå

. . . . __ ._ . . __

244 Bilaga 5 99 SOU 1980

.p m p m m mp m.. mm mp .a pm

s w J mm.. m: pmm mmm mmp än å mmp

us .ut m. W W.

p p m m p mp mm mp pp .a p.. i.

w 0 s 2 m.. m: ppp m; mmm mmm

H M. W um p p p m

m a u p o p p u s u u mm á mp m pm

u: .x p H Wu m: .ä m: så m3

p p

p m o p › i mm 8 pm mm .a cm

u J mmm mmm å mmm ms mmp

u O w s m p p p m nu N H”

p m m - u p mp 2 m.. mp mp 3 pm

ut: nu w J W. H ^ mn mmm mmm ppp opp på m:

.p p p m

p m m m .. .. - u mm om mp mm

s M 9 M. w d W” pm mmm amp mmm mpm pmm mmm

m p m

p m m m p p

.z p.. S mp mm mm 8.

w. M l w M. s um mmm m.: mmp äp mmp m:

p p q n u c p

2 mm om pp s mop

w. I. 0 N 9 Mu mmp mmp omm mmm sm på

p m m a u m mm mp pp mp .a

nu s O. w W J um 9 .å mpm mmm mmm se s.. S_

p m m u - n u mm mm mm pp .a

ua .l .m J w. u D. Mm mmp mmp mmm mmm mom .öm pmm

m p m p

p m m p p mm mm mp om m.. pm mp

s Ö M Å pmp m: pmp .å .å mp0 mpm

um m. nu p m m m

m p .p m m

u m 8 pm mp pp mm mmp o.: ul m: mpm pmm mpm ppm pmm :p: mmp

1.» wumw

0 4 .KU w. ä? p p m p

m p .p p .p .p p m.. mm pp mp pm mp

pmm s.. pmm å .ä mmp

ut: l e.. M H - nu m m

:E:

Ez.:

13.37,; 753.6; p._m._._2.;

1232,;

:_55

pwcoppmcgopcp

:E:

uppmssmm psnezv: uâmgmpoczpt_ ?§23

E2:

Ess ?rasta 12:2:

:nå:

pmcoppmcgopcp

:E5

:E: 232.3

pmpsppqogom

;oo

pumzangmpmøpppm

pcâgâmá.

eo:

.._uz.e_8._:.z3

pså

pmucsggmpoccpê_

ä

:2_=,E:-._m_.w.m-mm:E:

pc

:ucapåøauoewaz

â=ocsmsamn

.spå

sa$2m2..=s mgozcpåmmxgp

2:25 259.303_ 3.230: øømpää

3.5 _. __ .. . . n __ = u

Statens offentliga 1980 utredningar

Kronologisk förteckning

. Fjorton dagars fängelse. Ju. . Skolforskning och skolutveckling. U. . l.arare i högskolan. U. . Preskriptionshinder vid skattebrott. B.

copymLnAuM-n

. Förenklad skoladministration. U, . Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. Kompensation för förvandlingsstraffet, Ju. lfrivatlivets fred. Ju. . Overgäng till fasta bränslen. I. . Ökad kommunal självstvrelse. Kn. . Vildsvin i Sverige. Jo, . Mineralpolitik. I. . Lönar det sig att tillsatta fluor i dricksvattnet? S. Kärnkraftens avfall, l. , Läromedlen i skolan. U. . Vissa frågor rörande flerhandikappade. S, . Datateknik och industripolitik. l. . Att vara skolledare. U. . Fler kvinnor som skolledare. U. . Jämställdhet i statsförvaltningen. B. . Hem och skola. U. . Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. . Statligt kunnande till salu. B. . Bättre miljöinformation, Jo. . Studiestöd. U, . Mot bättre vetande. U. . Barn och vuxna. S. . Massmediekoncentration. Ju . Vilt och trafik. Jo. . Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. U. . Offentlighetsprincipen och ADB. Ju. . Stödet till dagspressen. U. . Svensk Iäkemedelsindustri. I. . Handikappad-integrerad-normaliserad-utvärderad. U. . Energi i utveckling. EFUD 81. l. . Arbetskooperation. I. . Ny järnvägslagstiftning II. Ju. . Utbildning för uppdrag l u-land. UD. . Vattenplanering. Jo. . Vattenplanering. Exempel och bilagor. Jo. . Olja för kristid. H. . Arbetstagares uppfinningar. Ju. . Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. Bo. . Bidrag till kvinnoorganisationer. Kn.

1980 --l?° l

Statens 1980

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommundepartementet iiorton dagars fängelse. [1] Ökad kommunal självstyrelse. [10] (ompensation for forvandlingsstraflet. [7] Bidrag till kvinnoorganisationer. [44] rivatlivets fred. [8] viassmediekoncentration. [28] Jffentlighexsprincipen och ADB. [31] ulv järnvägslagstiftning ll. [37] krbetstagares uppfinningar. [42]

Jtrikesdepartementet Jtbildning för uppdrag i u-land. [38]

Socialdepartementet ,bnar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] fissa frågor rörande flerhandikappade. [16] larn och vuxna. [27]

Budgetdepartementet reskriptionshinder vid skattebrott. [4] lämstalldhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Jtbildningsdepartementet ikolforskning och skolutveckling. [2] .arare i högskolan. [3] renklad skoladministration, [5] .äromedlen i skolan. [15] Jtredningen om kvinnliga skolledare. 1,Att vara skolledare. [18] *. Fler kvinnor som skolledare. [19] lem och skola. [21] Studiestöd. [25] not battre vetande. [26] )en sociala selektionen till gymnasiestadiet, [30] itodet till dagspressen. [32] landikappad-integrerad-normaIiserad-utvärderad. [34]

lordbruksdepartementet akt- och viltvårdsberedningen. 1.Vildsvin i Sverige. [11] . Vilt och trafik. [29] Iättre miljöinformation. [24] attenplaneringsutredningen. 1.Vattenplanering. [39] . Vaitenplanering. Exempel och bilagor. [40]

iandelsdepartementet Jlja för kristid. [41]

krbetsmarknadsdepartementet Itbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

lostadsdepartementet rogram för energihushållning i befintlig bebyggelse, [43]

ndustridepartementet )ffentlig verksamhet och regional välfärd. [6] Nergång till fasta bränslen, [9] Ilineralpolitik, [12] ,ärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17] ivensk Iäkemedelsindustri. [33] nergi i utveckling EFUD 81. [35] trbetskooperation. [36] nm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

= *W431 Mas: *Ghana .›