Bidrag till folkrörelser

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Betänkande om statens stöd till folkröreiserna

708%

444-97

»ÅÄÖ

_42

fi 474? A/ÅzÃmM

/Ö\

Statens offentliga utredningar

WW 1979:60

§5] Kommundepartementet

till

Bidrag

folkrörelser

Betänkande om statens stöd till folkrörelserna Stockholm 1979

Omslag Jan Bohman Jenström OtTsettryck AB Teckningar Christine Hope

ISBN 91-38-05087-0 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1979

1979:60

Till statsrådet och chefen för komundepartementet

beslut av dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin den Enligt 1977 förordnades Gunnar Björk, 28 april undertecknad, riksdagsman till i statsrâdsberedningen med uppgift att göra en översakkunnig syn av statens stöd till folkrörelserna.

I samarbete med kommudepartementets referensgrupp för folkrörelsehösten av de statliga bidrafrågor genomfördes 1977 en kartläggning Arbetet resulterade i skriften Statgen till organisationslivet. liga bidrag till folkrörelser och organisationer (Ds Kn 1978:1). Skriften redovisar hur de statliga bidragen fördelats.

Fr.0.m. den 1 april 1978 överflyttades mitt sakkunnigförordnande från statsrådsberedningen till kommundepartementet. Efter regeringsskiftet hösten 1978 uppdrogs åt mig att fullfölja utredningsarbetet så att ett betänkande kunde föreligga hösten 1979. Enligt beslut av kommunminister Bertil Hansson den 4 januari 1979 förordnades

Lennart Elbe vid statens ungdomsråd att biträda mig i utrednings-

arbetet. Detta har bedrivits under benämningen Utredningen om statens stöd till folkrörelserna.

De statliga bidragen till organisationslivet präglas av en mycket stor för förenkling och samordning är därför splittring. Åtgärder nödvändiga, vilket också uttalats i de riktlinjer som angavs för Vissa förslag till sådana åtgärder lämnas i detta utredningsarbetet. betänkande. För vissa områden krävs dock ett ytterligare utredningsvilket inte kunnat inom ramen för mitt uppdrag, dels arbete, göras av den korta tid som stått till förfogande för mitt arbete på grund dels med hänsyn till de begränsningar som ett med denna utredning, enmansuppdrag innebär på detta breda område.

Jag får hänned avläma mitt slutbetänkande.

Stockholm den 23 augusti 1979

Gunnar Björk

/Lennart Elbe

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

SAMANFATTNING 5

1 UTHEDNINGSUPPDRAGET 7

2 BAKGRUNDEN TILL UTREDNINGSUPPDHAGEE 9

3 MOTIVEIN FÖR SAMHÄLLETS STÖD 13

4 UTVEEKLINGEN AV VISSA STATLIGA STÖD 19

5 PRINCIPER OCH NORMER FÖR BIDRAGS- 25 GIVNINGEN

6 DEN STATLIGA ADMINISTRATIONEN AV 31 BIDRAG TILL ORGANISATIONER

7 ORGANISATIONER UTANFÖR DE STATLIGA 37 BIDRAGSSYSTEWEN 7.1 Miljöorganisationer 37 7.2 Radioorganisationer 50 7.3 Kvinnoorganisationer 58

8 IITREDBIIDIGENS ÖVFIRVÄGAIJDEIIJ 67 8.1 Den statliga administrationen av 67 bidragsgivningen 8.2 Bidrag till ungdomsorganisationer 72 8.5 Bidrag ur allmänna arvsfonden 76 8.4 Vissa övriga bidrag 81 8.4.1 Bidraget till informationsverksam- 81 het om alkohol- och narkotikaproblem 8.4.2 Tidskriftsstöd 85 8.4.5 Bidrag till invandrarorganisationer 83 8.4.4 Stöd till viss internationell 85 verksamhet 8.4.5 Stöd till vissa nykterhets- 86 organisationer 8.4.6 Filmvisning i nya former 86 8.4.7 Medel till regeringens disposition 86 8.5 Förslag till konstruktion av statligt stöd till miljöorganisationer m fl 87 8.6 Förslag angående bidrag till radio- 90 organisationer 8.7 Frågan om statsbidrag till 93 kvinnoorganisationer 8.8 Principer och normer - överväganden 94 8.9 Kontroll av bidrag 97

SAMANFATTNING

målsättning har Varit att försöka finna former för Utredningens förenkling och samordning av statens stöd till folkrörelserna. som gjorts av utredningen kan sammanfattas i De överväganden

följande punkter.

O Den uppdelning Vi har idag med ett mycket stort antal mynfrågor om bidrag till folkrörelser dighetersonxhandlägger är inte tillfredsställande vare sig från organisationernas eller samhällets sida. Handläggningen av bidragsfrågor kan bli enklare, enhetligare och rättvisare om statliga stöd kan sammanföras hos en som nu ligger på skilda myndigheter med ett samlat ansvar för bidragsfrågor. Utredmyndighet ningen presenterar en modell för en sådan myndighet.

Bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet bör sammanslås till ett enda bidrag.

har det stöd som utgått till fri- Utredningen granskat tidsverksamhet ur allmänna arvsfonden och anser, att det vore en fördel om bidrag till utvecklingsarbete kunde fördelas med större hänsyn till olika skiftande behov. Behoven av utvecklingsarbete varierar nämligen stort både mellan olika delar av landet och mellan organisationer samt även inom dessa. Bestämmelserna för arvsfonden bör så att bidrag ur fonden fr 0 m ändras, 1981/82 kan fördelas av landstingen.

Medlen under bidraget till informationsverksamhet om alkohol- och narkotikaproblem - som i huvudsak kommer ungdomsorganisationerna till del - bör överföras till bidraget till centrala verksamhet. Proungdomsorganisationernas med stöd av bidraget har pågått sedan 1972. jektverksamhet

Tidskriftsstöd till fördelas nu av tre olika organisationer myndigheter - presstödnämnden, statens invandrarverk och statens kulturråd. Fördelningen av tidskriftsstöden bör på sikt hänskjutas till en och samma myndighet - presstödsnämnden.

6 Sammanfattning

Till invandrarorganisationer utgår från statens invandrarverk dels verksamhetsbidrag, dels projektstöd. Medel bör överföras från projektstödet till verksamhetsbidraget allteftersom erfarenheter av olika typer av försöksverksamhet samlats.

Bidrag till folkrörelsers verksamhet bör ej utgå ur speciella medel till regeringens disposition. Uppgiften att fördela statsbidrag bör ligga på myndighetsnivå. Medel som kan överföras från departements- till är myndighetsnivå de som disponeras av regeringen för folkrörelsernas kulturella kontakter med utlandet samt för filmvisning i nya former.

En särskild anslagspost bör uppföras under G 1 anslaget Kulturellt utbyte med utlandet för stöd till Svenska förbundet för internationella barnbyar.

Organisationsstödet till Vissa nykterhetsorganisationer bör i fortsättningen beräknas efter antalet medlemmar över 25 år. Motivet bakom detta förslag är att undvika dubbelräkning. Nykterhetsrörelserns ungdomsorganisationer får nämligen stöd från bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet baserat på medlemmar i åldern 7-25 år.

Ett särskilt statligt stöd för föreslås. miljöorganisationer

Stöd till vissa radioorganisationer bör ur bidraget utgå till centrala amatörorganisationer.

Frågan om ett särskilt stöd till kvinnoorganisationer bör snarast utredas.

Klara normer bör utarbetas för alla centrala kansli- och organisationsstöd.

Statliga bidrag bör endast i undantagsfall utgå till lokal verksamhet.

Specialdestinerade bidrag bör successivt avvecklas till förmån för generella bidrag.

0rganisatia1böI°få reguljärt statligt stöd från endast en myndighet Nya projektstöd bör ej inrättas utan att en långsiktig plan för bidragsgivningen görs För bidragsgivningen bör finnas enkla administrativa rutiner anpassade till organisationernas villkor. En förskottsrutin bör finnas för alla reguljära, återkommande statsbidrag. Beslut om bidrag bör meddelas i god tid före verksamhetsårets början.

Kontrollen av bidrag behandlas i ett särskilt avsnitt.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

I samband med beslutet i april 1977 om en översyn av statens stöd till folkrörelserna angavs vissa riktlinjer för utredningsarbetet.

Översynen bör enligt dessa riktlinjer syfta till att dels granska principerna för statens stöd till folkrörelserna, dels efter samråd med organisationer, myndigheter och departement föreslå åtgärder till samordning och förenkling av bidragsgivningen. Avsikten var i första hand att få till stånd en bättre användning av tillgängliga resurser.

Vidare framhölls i riktlinjerna följande:

På vissa områden har en översyn av principerna för det statliga stödet och av bidragsreglerna nyligen genomförts. Beträffande andra områden pågår utredning. Med hänsyn härtill undantas från uppdraget bidraget till handikapporganisationerna, tidskriftsstödet, nykterhetsorganisationerna, trossamfunden, folkhögskolor och det fria folkbildningsarbetet.

Tyngdpunkten i översynen kommer därmed att ligga på stödet

till ungdomsorganisationerna och till idrotten samt på mängden av bidrag till olika ideella ändamål beträffande vilka en samordning och förenkling är särskilt angelägen.

\\ \ Å

2 BAKGRUNDEN TILL UTREDNINGSUPPDRAGET

= I takt med den utveckling som skett av samhällets stöd till organisationslivet under 1970-talet har kraven på en översyn av samordning av bidragsgivningen ökat.

har vid ett flertal tillfällen krävts översyn av I riksdagen samhällets stöd till föreningslivet. Kulturutskottet tog första ställning för en utredning om samhällets stöd i gången betänkande KrU 1975:41, där utskottet bl a anförde följande:

Det utskottets att det brister är enligt mening uppenbart både i fråga om samordning av samhällets totala stöd till och i fråga om utformningen av det ungdomsorganisationerna stödet. Utskottet förordar att riksdagen med anstatliga ledning av de nu föreliggande motionsyrkandena (fem motiner förelåg i frågan) uttalar sig för en skyndsam översyn av samhällets totala stöd till den inom olika organisationer bedrivna ungdomsverksamheten.

Kulturutskottet upprepade detta krav i betänkanden 1975/76:57 och KrU 1976/77 :54.

Med anledning av erfarenheter bl a av statsbidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet begärde Svenska kommunförbundet i en skrivelse 1972 till dåvarande statsministern Olof Palme en utredning om bidragen till ungdomsor- Kommunförbundet ansåg att systemet för biganisationerna. från stat, landsting och kommun var uppbyggt utan någon drag helhetssyn. Starka skäl talade enligt förbundet för en allmän översyn av hela bidragssystemet genom en särskild utredning. För bundet menade att principerna därvid bör försöka

10 Bakgrunden till utredningsuppdraget

fastställas för ett enhetligt system av till bidrag ungdoms-

organisationerna från stat, landsting och primärkommuner.

Målet borde enligt kommunförbundet vara att bidrag till verk-

samhet på viss nivå endast skall från en av utgå bidrags-

givarna.

Behovet av en samordning av bidragsgivningen togs också upp

i statens ungdomsråds stöd till utredning Statligt ungdoms-

organisationernas centrala verksamhet (D nr 48 1974). I

förslaget frånutredningenframhölls bl a följande:

För att uppnå en önskvärd effekt av de olika samhälleliga satsningarna på ungdomsorganisationerna är det nödvändigt att samordna bidragsgivningen. Den nuvarande situationen kan i vissa fall medföra att till samma kostnader bidrag utgår från flera bidragsgivare. Organisationerna blir också tvungna att bevaka möjligheterna att erhålla från bidrag stat, landsting och kommun samtidigt.

Samordningssträvandena bör syfta till att försöka undvika den ovan nämnda av bidrag samt dubbleringen skapa förutsättningar för enkla bidragssystem på de olika samhällsnivåerna. Detta skulle även innebära att fick ungdomsorganisationerna bättre möjligheter till av sin verklångsiktig planering samhet;

Problemet med samordningen när det gäller insatser för folk-

rörelserna har dessutom behandlats särskilt i vid riksdagen olika tillfällen. I en reservation av Johansson Hilding m fl (s) till KU:s betänkande anförde socialdemo- 1978/79:9

kraterna i utskottet följande:

... åtgärderna från statens sida beträffande folkrörelsernas verksamhet är starkt splittrade på olika och deutredningspartementsinitiativ. Detta förhållande förstärks genom att folkrörelsefrågorna dessutom handläggs inom flera departement.

Avsikten med det arbete som påbörjades och 1975 med upprättandet av en särskild folkrörelseenhet inom kommundepartementet var att uppnå en samlad bedömning av folkrörelsernas arbetsvillkor. Denna samordning har emellertid icke Snauppnåtts. rare har splittringen av statens i dessa handläggning frågor fortsatt och ökat.

Bakgrunden till utredningsuppdraget 11

utskottets är det av största betydelse för Enligt uppfattning folkrörelsernas verksamhet att en samlad bedömning av dessa snarast kommer till stånd. Den eftersträvade samordfrågor måste därför snarast uppnås. Arbetet med att uppnå ningen denna bör bedrivas med skyndsamhet inom regeringen

till 1979 framhöll Rolf I en interpellation riksdagen

Rämgård (c) följande:

Med fog kan hävdas att rekreations- och ungdomsfrågornas i den statliga administrationen präglas av en hantering utan motstycke inom andra områden. Detta leder splittring till samt en svag position för betydande praktiska problem fritidsfrågorna gentemot andra samhällssektorer.

Även från själva har vid olika tillfällen organisationerna riktats kritik mot nuvarande stödformer. I en skrivelse till

socialdepartementet och socialstyrelsen 1978 med anledning ur allmänna arvsfonden till försöksverksamav projektstödet het med sommaraktiviteter - som fördelats sju år i rad- andet nu är dags att gå till aksåg en rad organisationer,att tion mot detta med dess kortsiktiga mål och sammansystem Undertecknarna menade att systemet för pressade omloppstid. och drar undan basen för tillväxten bidraget byråkratiserar och demokratin i folkrörelserna. Organisationerna vände sig mot medlens och yrkade på att desfrämst dagsländekaraktär sa i stället skulle utdelas som ett generellt utvecklings-

bidrag.

av bidrag diskuterades också vid en kon- Frågan om samordning ferens med ungdomsorganisationerna som statens ungdomsråd anordnade i februari Också här framkom önskei Björnrike 1979. mål om en bättre av det statliga stödet. samordning

3 MOTIVEN FÖR SAMHKLLEES smör

I olika tidigare utredningar har angivits motiv för samhällets stöd till föreningsverksamhet. I dessa sammanhang är det särskilt ungdomsorganisationernas roll som uppmärksammas.

Vi skall här kortfattat redogöra för några av de olika synsätt som redovisats.

1252 års utredning

Inför reformeringen av alkoholpolitiken i mitten av 1950talet tillsattes en utredning med syfte att stimulera ökad fritidsverksamhet bland ungdomar - särskilt den föreningslösa ungdomen. Tanken var bl a att skapa aktiviteter som kunde motverka de negativa effekter som den nya alkohollagstiftningen befarades få bland ungdom. I sitt betänkande Ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet framhöll utredningen, att organisationerna måste få sådan hjälp till utåtriktad verksamhet att de kan konkurrera med kommersiella nöjesföretag om ungdomens fritid.

Det var alltså främst ett socialpreventivt synsätt som här kom till uttryck.

Utredningens förslag antogs i huvudsak av riksdagen. Syftet

med och reglerna för det stöd till fritidsgruppsverksamhet,

som blev en följd av utredningen, återfinns i den s k ungdomskungörelsen av den 30 juni 1954 (SFS 1954:575).

14 Motiven för samhällets stöd

1962 års ungdomsutredning

n annan syn på motiven för samhällets stöd redovisades av 1962 års ungdomsutredning, som i sitt slutbetänkande Statens

stöd till ungdomsverksamhet (soU 1967:19) bl a anförde

följande:

Det är inte riskerna för att den som är ung skall misslyckas i fråga om social anpassning och personlig utveckling utan möjligheterna att ta till vara den enskildes inneboende förutsättningar och anlag som bör vara den främsta drivkraften bakom samhällets ungdoms- och fritidspolitik.

1259 års statsverksproposition

Denna förändrade som även innefattade syn, en markering av ungdomsorganisationernas betydelse och självständiga roll i samhället, återfanns också i 1969 års statsverksproposition. Här behandlas också förslagen i ungdomsutredningen. Föredragande statsrådet framhöll bl a följande:

I föreningslivets många organisationer ges ungdomen möjligheter att pröva demokratins arbetsformer och samverkan för insatser i samhällslivet.

Inom de olika organisationerna är det möjligt, statsansåg rådet, att skapa kontakt mellan ungdom och samhälle, och ungdomen får möjligheter att i organiserade former påverka samhällsutvecklingen. Informationen om samhället och världen kan på detta sätt nå ut till ungdomen. som i organisationslivet får en värdefull träning och demokratisk fostran.

Statens ungdomsråds utredningar

Motiven för samhällets stöd har utvecklats i utytterligare redningar om bidrag till ungdomsorganisationerna, som genomfördes av statens ungdomsråd i början av 1970-talet. I ut-

Motiven för samhällets stöd 15

om det statliga stödet till ungdomsorganisationernas redningen 1971) hävdades, att lokala Verksamhet (statens ungdomsråd

skälet för samhällets stöd till ungdomsorganisationernas

bör vara dess egenvärde i samhället. Organisatioverksamhet framhöll utredningen, att ge medborgarna nernas uppgift är, aktiv medverkan i debatten om samhällsfråmöjlighet till innebär en träning i att använda gorna. Föreningsarbetet och bidrar till att skapa kontakt demokratiska arbetsformer

och ökar förståelsen för andras uppfattmellan människor

i etiska, religösa, kulturella och politiska spörsningar verksamhet är dessmål. De ideella ungdomsorganisationernas motvikt till olika former utom en värdefull och oersättlig Dessa skäl motiverade enav kommersiell fritidsverksamhet.

ett samhällsstöd som måste ligt statens ungdomsråd kraftigt

att oberoende organisationer och ge dem syfta till skapa

att utveckla sin idémässiga särprägel. möjlighet

om statligt stöd till ungdoms- I direktiven för utredningen framhölls, att ett av centrala verksamhet organisationernas är att genom olika åtmålen för samhällets ungdomspolitik fritidsmiljö, i vilken gärder utveckla en gynnsam kulturell utveckling främjas. Vidare ungdomens sociala och personliga

för ett breddat ansvar och engaatt goda betingelser skapas I direktiven uttrycktes att i en gemang i samhällsarbetet. sådan ungdomspolitik måste ungdomens egna organisationer formulerade själv ett en central roll. Utredningen spela på följande sätt: övergripande mål för ungdomspolitiken

medverka till att utveckla demokratin, Ungdomspolitik skall skapa en bättre samhällsstimulera till samhällsengagemang,

mellan individer och mellan miljö och bidra till jämlikhet

i samhället. grupper

ett 1974 till utbild- Statens överlämnade förslag ungdomsråd med anledning av utredningsarbetet. ningsdepartementet

16 Motiven för samhällets stöd

1915 års statsverksproposition

I 1975 års statsverksproposition stållde i

sig regeringen huvudsak bakom förslagen från om det utredningen statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Föredragande statsrådet gjorde här också en genomgång av hur motiven för stödet till succesungdomsorganisationerna sivt förändrats. Statsrådet att av betonade, förändringen synen på ungdomsorganisationerna som skett grundats på en ökad medvetenhet om värdet av organisationernas insatser. Ett väl differentierat och omfattande med skifföreningsliv tande aktiviteter framhölls är, i statsverkspropositionen, en stor tillgång för såväl som samhället i dess ungdomen helhet. Föreningslivet kan erbjuda fritidsaltermånga olika nativ, betonades vidare. Organisationernas strävan är att få till stånd ett för frivaraktigt engagemang meningsfulla tidssysselsättningar och att skapa en social som gemenskap omfattar alla ungdomar oavsett förutsättningar och prestationer.

Övriga utredninggr

Även andra utredningar än de som citerats har understrukit värdet av stöd till de ideella organisationerna.

1968 års barnstugeutredning (SOU 1974:55) ansåg det önskvärt för barnens utveckling att redan möta ett ideellt intidigt riktat arbete.

Utredningen om skolans inre arbete - SIA - (sou 1974:90) fann det vara en angelägen för skolan att de uppgift stödja ideella organisationerna och det fritidsliv som ungdomen själv organiserar. Arbetet inom organisationer och föreningar ger inte enbart pedagogisk stimulans, påpekade utredningen. Det bidrar även till att skapa social och förstågemenskap else mellan grupper. Det ger träning i demokratiska arbetsformer och tillgodoser behov ungdomarnas av engagemang.

Motiven för samhällets stöd 17

Alkoholpolitiska utredningen (sou 1974:90) gjorde sina bedömningar med tanke på det förebyggande alkoholpolitiska arbetet. Föreningslivet kan, betonade utredningen, göra insatser i det direkta informationsarbetet och skapa stimulerande fritidsoch kulturmiljöer.

Statens kulturråd

Statens kulturråd fördelar i likhet med statens ungdomsråd olika bidrag till föreningsverksamhet. I sin utredning Stödet till centrala amatörorganisationer (Rapport från kulturrådet 1977:5) anger statens kulturråd följande motiveringar för samhällsstödz

Genom Verksamhet i amatörgrupper kan vi uttrycka våra upplevelser, utveckla Våra anlag och använda konstnärliga uttrycksmedel som instrument för att ge åsikter till känna. Den ger möjlighet till inlevelse, engagemang och ökad medvetenhet. Arbete i amatörgrupp innebär ett aktivt umgänge med andra människor och en chans att motverka den passivitet som t ex massprnducerad kultur inbjuder till. Mot passivt lyssnande och konsumerande ställs aktivitet och eget skapande. Detta är speciellt viktigt när det gäller barn och ungdom.

4 UTVECKLINGEN AV VISSA STATLIGA STÖD

av olika statliga bidrag till En översiktlig sammanställning och reglerna för dessa bidrag har presenterorganisationer rats i skriften anslag till av kommundepartementet Statliga Stat-

folkrörelserna 1978$)I en samtidigt utgiven skrift

till folkrörelser och organisationer redovisaliga bidrag des de olika statliga bidragen i sifferform.

att närmare Av kommundepartementets sammanställning framgår 1,7 miljarder kronor utbetalades i kontanta statliga bidrag under Alla till olika föreningar och organisationer 1977/78. utom ett hade sär-

statsdepartement (ekonomidepartementet)

skilda till upptagna i sina hustatsbidrag organisationer vudtitlar. 58 myndigheter. centrala verk och an- Sammanlagt dra organ handlägger enligt kommundepartementets kartläggom bidrag till organisationer och folkrörelser. ning frågor Ett sextiotal olika statsbidrag redovisades.

skrifter dessutom att vill- Av kommundepartementets framgår koren för olika bidrag varierar. Organisationer med en mångoch varierande verksamhet kan också få bidrag från sidig olika anslag och myndigheter.

av den ökade förståelsen från samhällets En positiv följd sida då det värdet av organisationernas insatser och gäller verksamhet är att samhällets stöd till folkrörelserna krafökat de senaste åren. Det gäller i stort sett alla omtigt råden där bidrag utgår. Som exempel kan nämnas att de generella till ungdomsorganisationerna ökat statliga bidragen från kr 1971/72 till 152,6 milj kr 1979/80. 29,7 milj X) Har även utkommit 1979.

20 Utvecklingen av statliga stöd

Samtidigt med att samhällets stöd ökat har emellertid också antalet blivit allt större. bidrag En utveckling som kännetecknat 1970-talet är att vi successivt fått ett ökat antal s k projektbidrag med öronmärkt stöd för olika särskilt angivna ändamål. Det har fått till följd att bilden av bidrag till vissa grupper av organisationer ibland har uppfattats som svåröverskådligt.

Projektstödet har bl a omfattat följande områden: 0 Information i alkohol- och narkotikafrågor 0 Omsorg om särskilda grupper 0 Utvecklingsarbete och försöksverksamhet 0 U-landsinformation o Biståndsarbete 0 Filmvisning i nya former 0 Utställningsverksamhet 0 Stöd till anläggningar 0 Olika kulturella ändamål De sammanlagda projektbidragen uppgick 1978/79 till 518 milj kr (jämför sammanställning på. sid 23 ).

En grupp av organisationer som har fått vidkännas en snabb utveckling när det gäller olika former av statsbidrag är ungdomsorganisationerna. Här skall ges en kortfattad översikt över utvecklingen av de bidrag som de senaste åren helt eller delvis stått till förfogande för ungdomsorganisationerna .

Samtidigt med att ett nytt centralt stöd och ett nytt ledarutbildningsbidrag infördes för ungdomsorganisationerna fr 0 m 1969 beslöts om ett särskilt för Verksamhet anslag inom speciella och till ungdomsgrupper utveckling av nya verksamhetsformer. Detta sistnämnda anslag omvandlades

Utvecklingen av statliga stöd 21

fr 0 m budgetåret 1975/76 till ett särskilt bidrag för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationer. Bidraget upphörde fr 0 m 1978/79.

Från och med 1971 gjordes det s k fritidsgrtzppsstödet om till ett rent sammankomstbidrag, varvid bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet inrättades. Detta

år började också bidrag att delas ut ur allmänna arvsfonden

till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i åldern 7-12 år (den s k året-runt-verksamheten). Stöd utgick till sådan Verksamhet t 0 m 1975.

Från och med 1972 har särskilda medel fördelats från statens ungdomsråd till upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågor. Senare kom också ett kompletterande anslag till informationsverksamhet på alkoholområdet med socialstyrelsen som tillsynsmyndighet.

Sedan 1973 har från socialstyrelsen utgått arvsfondsmedel för försöksverksamhet med sommaraktiviteter.

1978 och 1979 har socialstyrelsen också disponerat medel för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter.

Av det statsbidrag som utgick till allmän fritidsverksamhet i kommuner 1977/78 fick ungdomsorganisationerna stöd till sin verksamhet både centralt och lokalt.

Slutligen kan nämnas att statens ungdomsråd fördelat bidrag till särskilda försöksprojekt i Olofsträm, Köping, Mölndal och Östersund 1972-74, i Gävle 1975-77 samt i Finspång och Västerås fr 0 m 1978.

Eät annat område där utvecklingen gått snabbt när det gäller statliga bidrag är kulturscktorn. Statens kulturråd fördelar bidrag ur ett flertal olika anslag till skilda grupper av organisationer. Även vissa ungdomsorganisationer har fått

22 Utvecklingen av statliga stöd

del av bidragen från statens kulturråd. Dessutom utgår stöd från Förmedlingsbyrån för kulturprogram till olika program inom föreningslivet.

Från och med 1977 finns också tre olika former av tidskriftestöd som organisationer kan få del av. Presstödsnämnden fördelar statligt stöd till organisationstidskrifter (57,5 milj kr 1979/80). Statens kulturråd ger bidrag till kulturtidskrifter (7 760 000 kr 1979/80), medan statens invandrarverk är ansvarig myndighet för statligt stöd till tidningar på andra språk än svenska (5 500 000 kr 1979/80).

Vissa ansatser har på senare år gjorts för att få till stånd en samordning och reformering av det statliga stödet till organisationer. Från och med 1975 sammanfördes t ex bidragen till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och ledarutbildning till ett enda centralt stöd. Från och med 1978 fördes de särskilda medel som fanns för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationerna in under det centrala stödet till dessa organisationer. Olika bidragsgivande myndigheter har också kontinuerligt sett över villkoren för de bidrag de haft att fördela.

De initiativ som hittills tagits för att se över den statliga bidragsgivningen har emellertid i allmänhet varit begränsade till en viss typ av bidrag och organisationer. Fortfarande präglas den statliga bidragsgivningen av en stark splittring. Detta har gett upphov till ett flertal krav på åtgärder för förenkling och en övergripande samordning av statens stöd till organisationslivet.

av statliga stöd 25 Utvecklingen

(Tusental kronor)

FÖRTEBKNING ÖVER PROJEKTBIDRAG Anslagsbelopp

Departement Bidrag/ändamål 1911118 1918119

kontaktverksamhet 119 151 JU Frivård,

UD Bilateralt utvecklingsarbete, 70 000 90 000 enskilda organisationer

Information genom enskilda 9 900 10 700 organisationer Allmänna arvsfonden 40 700 40 000(ca) S 1 470 1 620 Hälsovårdsupplysning

Rehabilitering av alkoholnarkotikaskadade 3 100 5 575 eller

Alternativa behandlingsformer för missbrukare bland ungdoms-

vårdsskoleelever

Upplysning och information

på alkoholområdet 2 500 5 000 Socialstyrelsen Statens 4 000 4 000 ungdomsråd

Kulturprogram inom före- 15 665 16 915 ningslivet

U Experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verk- 2 000 2 000 samhet bland amatörer

Amatörensemblers utlands- 295 510 turneer

Konferenser, kurser, gästspel, vissa turneer och festivaler, 490 565 studiebesök

Försök med filmvisning i 1 527 1 750 nya former åtgärder bland Läsfrämjande 200 200 barn och ungdom

med utlandet 549 586 Kulturellt utbyte

Uppsökande verksamhet på arm m 15 000 25 000 betsplatser 1 000 1 100 Folkrörelseforskning 1 025 1 125 Jo Miljövårdsinformation till idrotten 56 370 55 400 Anläqgningsstöd

Invandrar- och minoritets- A 2 100 5 100 organisationer till anskaffande av Kn Bidrag trossamfund 9 000 10 000 lokaler för

Stöd till allmänna samlings- BO 45 157 64 729 lokaler Summa kr 261 945 517 786

sou 1979:60

5 PRINCIPER OCH NORMER FÖR BIDRAGSGIVNINGEN

En huvudprincip för samhällets stöd till folkrörelser och organisationer är att staten ger bidrag till riksorganisalandsting till regionala organisationer samt kommutioner, ner till lokala föreningar och klubbar.

Det finns dock ett flertal undantag från denna huvudprincip. till lokala verksam- Statsbidraget ungdomsorganisationernas het t ex skall i sin helhet komma det lokala föreningslivet till del. Det står klart i bestämmelserna för biuttryckt Olika bidrag som utgått ur allmänna arvsfonden draget. - t ex stödet till sommaraktiviteter - har främst avsett verksamhet som bedrivs av kommuner och lokala föreningar. Vissa till verksamhet lokalt fördelas också av stabidrag tens kulturråd - exempelvis bidrag till experiment och utvecklingsarbete bland amatörer.

I den debatt som förts om samhällets stöd till folkrörelser och organisationer har ofta talats om å ena sidan generella och å den andra Generella bidrag är bidrag projektbidrag. sådana som är automatiskt verkande och som utgår med på förhand bestämnda belopp. Exempel på sådana anslag är bidragen till centrala och lokala verksamhet. ungdomsorganisationernas Projektbidrag är specialdestinerade för olika typer av prooch fördelas efter jämförande bedömning av jektverksamhet om medel. av ansökningar Exempel på och en sammanställning återfinns i föregående avsnitt. projektstöd

Debatten har ofta för och emot systemet med gällt argument Vi skall här kortfattat ange några av de synprojektbidrag. punkter som anförts.

26 Principer och normer

Riks-

Stat øW

organisationer

/// z I

organisauoner

s/

Lokal-

Kammun

,i

avdelningar

Ovanstående skiss illustrerar huvudprincipen för samhällets stöd till folkrörelserna. Ett flertal finns dock undantag från denna huvudprincip, t ex bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet samt flertalet av projektbidragen.

Principer och normer 27

Ett för är att de kan medverka till argument projektbidrag att få aktiviteter på områden där det finns särskilda igång har det också varit behov av insatser. Genom projektbidrag lättare att medel för sådana ändamål som samhället frigöra funnit angelägna att ge stöd åt.

De som varit kritiska mot har hävdat, att projektbidragen dessa och likriktar organisationernas verksamhet till styr bestämmer. Det har också anaktiviteter som myndigheterna att försvårar för organisationerna att setts projektstöden

bedriva en verksamhet som har kontakt med de verkliga beho-

ven och med förutsättningar få en lokal och varaktig förank- Ett annat ofta anfört argument mot projektbidragen är ring. till inom både och att de ger upphov byråkrati organisationer myndigheter.

En allmän tendens som f n kan iakttas är att utvecklingen i stort går mot en avveckling av olika speoialdestinerade och emot överhuvudtaget. Det gälbidrag en statlig styrning ler även andra områden än bidrag till folkrörelser och or-

ganisationer.

föreslog i sitt del- Kommunalekonomiska utredningen (KEU 76) av till kombetänkande Översyn de speciella statsbidragen att vissa statsbidrag skulmunerna (SOU 1977:48) speciella och att kommunerna och landstingskommunerna i le slopas tillföras medel i mer former. Ewt stället skulle generella stort antal remissinstanser ställde sig bakom det förslaget.

1978/79:95 (Den kommunala ekono-

I regeringens proposition statsrådet Ingemar Mundebo i utmin) instämde föredragande för bidragsgivningen. Han uttalade sig redningens principer att ett antal statsbidrag avvecklas och också för speciella att bidrag till kommuner och landstingskommuner nya speciella endast bör införas i Statsrådet ansåg också undantagsfall. av vissa bidrag är ett att ett slopande specialdestinerade sätt att minska och krångel såväl för verksamt byråkrati staten som för kommuner och landstingskommuner. Riksdagen

28 och normer Principer s0U 1979:60

anslöt sig till den principiella syn på de specialdestinerade bidragen som redovisades i propositionen.

Det kan också nämnas att statskontrollkommittén f n ser över de särskilda statliga bidragen till kommunerna i att syfte finna förenklingar. Enligt vad som erfarits komöverväger mittén olika förslag som syftar till att förenkla statsbidragen till kommuner och ta bort onödiga kontrollbestämmelser.

Är 1977 genomförde kommundepartementet en enkät till statsdepartementen om samhällets ekonomiska stöd till folkrörelser. Av svaren på enkäten framgick att det saknades klart angivna normer för ett stort antal statliga bidrag till organisationslivot. Brist på klara normer för bidragsgivningen innebär planering och möjligheter att få stöd utan medför dessutom risker att organisationer kan bli alikartat behandlade.

När det gäller normer för bidrag har både kommuner och landsting en annorlunda utgångspunkt än staten. Kommunförbundet och landstingsförbundet har var för sig utarbetet förslag på riktlinjer för bidragsgivning med ett begränsat antal bidrag. Förbundens förslag har också i stor utsträckning helt eller delvis godtagits.

I samband med den nämnda enkäten angavs olika av normer slag för bidragsgivningen. Följande olika alternativ nämndes: o enligt riksdagsbeslut 0 enligt Svensk författningssamling 0 enligt regleringsbrev 0 efter ansökan o enligt bestämmelser av vederbörande eller myndighet fördelningskommitté o speciella ändamål o enligt särskild kungörelse

Principer och normer 29

Av detta framgår också att olikheter råder i fråga om vem som fastställt bidragsnormer i den mån sådana finns. I vissa fall är det regering eller riksdag, i andra fall de bidragsfördelande myndigheterna själva.

Mera konkret går det att tala om fyra olika typer av normer för bidragsgivning. Kortfattat kan dessa beskrivas på följande sätt:

Automatiskt verkande bidragssystem, vilket innebär att bidragsbelopp utgår efter vissa fastställda beräkningsgrunder. Sådana bidrag kan basera sig på antalet medlemmar eller antalet genomförda aktiviteter. Exempel är de generella bidragen till ungdomsorganisationerna samt organisationsstödet till vissa nykterhetsorganisationer.

Bidrag med av regeringen på förhand fastställda belopp för bidragsberättigade organisationer. Exempel är stödet till frivilliga försvarsorganisationer.

Bidrag som bygger på någon form av budgetbehandling. Exempel är det stöd som utgår från Sveriges riksidrottsförbund till specialförbunden inom RF. Det kan också nämnas att vissa kommuner - t ex Mölndal och Växjö över till fördelning av bidrag med hänsyn till orgått planerade verksamhet för kommande kaganisationernas lenderår. Vid ansökan inlämnar organisationerna sina budgetar till fritidsförvaltningen.

J; Bidragsgivning efter fri prövning. Exempel är flertalet av projektbidragen samt stödet till centrala amatörorganisationer.

50 Principer och normer

För att få underlag för en rättvis bedömning vid fördelning av bidrag i samband med budgetbehandling eller fri prövning krävs en omfattande och ofta administrativt betungande redofrån själva. Ä andra sidan kan en visning organisationerna av ver budgetbehandling med krav på redovisning planerad samhet innebära fördelar för organisationerna genom att dessa kan få rutiner för en bättre planering av sin kommande verksamhet. En sådan rutin ställer emellertid krav på att organisationerna har en väl utbyggd administrativ apparat och kan, särskilt för barn- och ungdomsorganisationer, innebära en stor belastning för verksamheten.

51 son 1979:60

6 DEN STATLIGA ADMINISTRATIONEN AV BIDRAG TILL ORGANISATIONER

nämnts kartläggning gjord av Som tidigare handläggs, enligt om bidrag till organisationer och kommundepartementet, frågor folkrörelser av 38 olika myndigheter, centrala verk och andra I kontanta statliga bidrag till föreningar och organisaorgan. tioner utgick 1978/79 drygt 2 miljarder kronor.

En ofta brist vad gäller statens stöd till organisapåtalad tioner är att någon övergripande samordning av bidragsgivännu inte kommit till stånd. Det innebär bl a olika ningen och villkor för och svårigheter för regler bidragsgivningen att hålla sig informerade om skilda bidrag. organisationerna

Vi skall här ge några exempel på hur den statliga bidragsgivningen är uppdelad.

till centrala och lokala Bidragen ungdomsorganisationernas verksamhet fördelas av statens ungdomsråd. Rådet har också sedan 1972 fördelat medel för alkohol- och narkotikainformation inom främst ungdomsorganisationer. Särskilda bidrag inom bl a ungdomsorganisationer har till projektverksamhet också från genom fördelning av utgått Socialdepartementet bl a verksamhet med medel ur allmänna arvsfonden. Det gäller försöksverksamhet med särskilda fritidsaksommaraktiviteter, tiviteter och information Bidrag till på alkoholområdet. vissa har dessutom utgått från SIDA ungdomsorganisationer

biståndsverksamhet och u-landsinformation) samt statens

(till

kulturråd (till experiment och utvecklingsarbete).

32 Administrationen av bidrag soU 1979:60

Idrottsrörelsen får organisationsstöd från jordbruksdepartementet. Medlen fördelas till specialförbunden och vissa utanför idrotten stående organisationer av Sveriges riksidrottsförbund (RF). Lokalt aktivitetsstöd till idrotten från utgår statens ungdomsråd. Idrotten har också i viss utsträckning fått projektstöd från socialdepartementet arvsfon- (allmänna den). Från statens naturvårdsverk utgår till idrottsbidrag och friluftsanläggningar som ägs av organisationer eller kommuner.

Det beloppsmässigt största bidraget till folkrörelser är stödet till studiecirkelverksaruhet kr (59333 milj 1978/79). Tillsynsmyndighet för bidraget är skolöverstyrelsen (SÖ). Innan bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet fördes över till statens fördelaungdomsråd des dessa av SÖ. Utöver är SÖ nu tillstudiecirkelbidraget synsmyndighet för följande bidrag till organisationer: bidrag till Vissa organisationers centrala kursverksamhet, organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer, till bidrag centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning samt bidrag till vissa elevorganisationer. Det kan nämnas att också statens ungdomsråd fördelar bidrag till elevorganisationer.

Även stöd till organisationernas internationella kontakter utgår från ett flertal anslag. Förutom de tidigare nämnda SIDA-bidragen kan följande anslag nämnas: B 4 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer, anslagsposten vissa internationella organisationer, G 1 Kulturellt utbyte med utlandet. G 5 Bidrag till internationella kongresser i Sverige och G 8 Bilateralt nordiskt kultursamarbete.

Ett problem som upplevts av vissa organisationer i samband med internationell verksamhet är, att Vilka organisationer är anslutna till studieförbund ej kan få bidrag för u-landsinformation direkt från SIDAS anslag för detta ändamål.

Administrationen av bidrag 55 SOU 1979360

Ytterligare ett exempel på uppslittringen av bidragsgivningen

är att till organisaticnsskrifter f n fördelas statsbidrag av tre olika myndigheter (jämför avsnitt 4).

om - eller kan diskuteras - I ett flertal fall råder osäkerhet

ur vilket eller från vilken myndighet bidrag skall utgå anslag till vissa organisationer. Detta problem bar bl a uppmärksam-

i samband med ansökningar hos statens ungdomsråd om att mats bli som bidragsberättigad ungdomsorganisation. Rådet godkänd vid av sina ansökningar från ett har behandling petita prövat flertal av organisationer som inte gått att klassificegrupper ra som ungdomsförbund - t ex miljöorganisationer, radioorgani-

med inriktning på viss kulturell verksationer, organisationer samhet samt organisationer med huvudsaklig inriktning på inter-

mationella aktiviteter. Vissa av dessa organisationer har upp-

de krav som gäller i fråga om medlemmar och spridning, fyllt av sin Verksamhetsinriktning inte ansetts men de har på grund Det gäller bl a Konkunna godkännas som ungdomsorganisation.

taktnätet för icke kommersiell kultur och Riksförbundet Unga

Musikanter vilka hittills fått statsbidrag från statens (RUM),

Kulturråd.

I sin petita för 1979/80 anförde statens ungdomsråd följande

beträffande dessa båda organisationer:

Enligt rådets mening bör det ifrågasättas om organisationer med den Verksamhetsinriktning som kontaktnätet och RUM har, också skall få bidrag från anslaget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Denna fråga om huvudmannaskap bör rådet utredas. Statens ungdomsråd har enligt ytterligare när det ansökningar från Kontaktnätet och RUM haft gäller med statens kulturråd. Kulturrådet har i sin överläggningar för framhållit att behovet är stort av en petita 1979/80 av bidragen till amatörorganisationer och kraftig uppräkning Statens ungdomsråd anser i arrangerande musikföreningar. likhet med kulturrådet att det är väsentligt med en förstärkav det stöd som nu utgår till den verksamhet Kontaktnäning tet och RUM bedriver. Med ett sådant förstärkt stöd från kulturrådet bör statens bidrag ej utgå till enligt ungdomsråd Kontaktnätet och RUM från anslaget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

54 Administrationen av bidrag s0U 1979:60

Ett problem för dessa båda organisationer - förutom frågan om myndighetstillhörighet - är att de ej kan få bidrag från och kommuner landsting i samma utsträckning som ungdomsorganisationer, trots att deras verksamhet i nånga avseenden kan jämföras med den inom ungdomsorganisationer. För anslag från landsting och kommuner ställs ofta krav dinämligen på att striktorganisationen och lokalavdelningen skall tillhöra en statsbidragsberättigad ungdomsorganisation.

De problem som ovan redovisats för Kontaktnätet och RUM gäller i stort sett också för miljö- och radioorganisationer.

I detta sammanhang bör också de utanför uppmärksammas Sveriges riksidrottsförbund stående organisationer som får statsbidrag genom RF. Det är följande organisationer:

Cykel- och mopedfrämjandet, De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund, Friluftsfrämjandet, Ridfrämjandet, Svenska båtunionen, Svenska livräddningssällskapet/Simfrämjandet, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska ponnyföreningen och Sveriges fritidsfiskares riksförbund.

Sammanlagt utgick 7 435 000 kronor i organisationsstöd til] dessa under 1978/79. Vid olika tillfällen har framförts önskemål från organisationerna om en omprövning av frågan gällande huvudmannaskap för bidragsgivningen.

Exempel finns också på att bidrag av typen eller organisationskanslistöd utgår till samma organisation eller till moderoch ungdomsorganisation från olika anslag. Följande iakttagelser kan noteras:

0 Vissa invandrarorganisationer får verksamhetsbidrag från statens invandrarverk och samtidigt ur bidrag stöden till ungdomsorganisationerna från statens ungdomsråd.

© å Ä IJ

56 Administrationen av bidrag SOU 1979350

0 Vissa nykterhetsorganisationer får dels organisationsstöd från samarbetsnämnden får av statsbifördelning drag till nykterhetsorganisationer m fl, dels stöd från bidragen till ungdomsorganisationerna.

o Vissa handikapporganisationer får till allmän bidrag verksamhet från socialdepartementet (efter av förslag statens handikappråd) och bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet från statens ungdomsråd. Eåt par, men inte alla har sätskilda handikapporganisationer, ungdomsförbund.

0 Vissa frivilliga som får statsförsvarsorganisationer bidrag från anslaget till dessa under försvarsdepartementet har ungdomsorganisationer som får från bidrag statens ungdomsråd.

Nämnas kan att en översyn inom Försvarsstaben pågår angående bidragen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Härvid

ifrågasätts om samtliga de organisationer som nu får bidrag

från anslaget F 19 Frivilliga verkliförsvarsorganisationer gen skall hära hemma i bidragshänseende under detta anslag.

I den enkät som kommundepartementet statsdegjorde 1977 till partementen om det ekonomiska stödet till folkrörelser ombads

departementen uppskatta hur stora personalresurser omräknat i

övrigt administrera det statliga stödet till folkrörelserna

inom departement och underlydande myndigheter. Med ledning av

de uppgifter som härvid inkom samt senare informationer kan

antalet årsarbetskrafter uppskattas till 100. drygt

Det är särskilt de s k projektbidragen som kräver personella resurser och omfattande administrativ En erfahandläggning. renhet däremot av hanteringen av bidragen till ungdomsorganisationerna är att generella stöd kan vara förhållandevis smi-

diga att administrera. Som exempel kan anföras att statens

ungdomsråd kunde ta över från handläggningen SÖ av bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksanhet

(sammanlagt 132,6 milj kr 1979/80) utan någon som helst

personalförstärkning för ändamålet. Emt annat statsbidrag som är

förhållandevis enkelt att administrera är anslaget till vissa

nykterhetsorganisationer vilket - liksom det centrala stödet

till ungdomsorganisationerna - efter antalet medlenmar. utgår

7 ORGANISATIONER UTANFÖR DE STATLIGA BIDHAGSSYSTENEN

stöd till central verksamhet utgår till ett flertal Statligt av - t ex centrala amatörorganisationer, typer organisationer frivilliga försvarsorganisationer, handjkapporganisationer, invandrarorganisationer och ungdomsidrottsorganisationer, Alltjämt finns dock grupper av organisationer organisationer. som står utanför möjligheterna att få generella, återkommande bidrag trots att de uppfyller kravet på riksomfattan statliga de spridning.

I det följande ges exempel på sådana typer av organisationer.

7.1 Miljöorganisationer

debatten om energi- och har un- Som en följd av miljöfrågorna der 1970-talet bildats ett flertal riksomfattande miljöorgavilka i allmänhet uppstått genom samgående av lonisationer, kala Framväxten av dessa organisationer har aktionsgrupper.

skildrats i bolken för miljön (Centrum för tvärve-

Kampen 1979) Härutöver finns vissa äldre organisationer tenskap, och naturvård som en central del i verksamhete n. med naturskydd

De statsbidrag som står till förfogande för organisationer med inriktning och miljövårdsarbete är i huvudsak på naturföljande:

från H4 Miljövårdsinformation till verk- Bidrag anslaget och för inom Svenska natursamhet naturvårdsupplysning Riksförbundet för hembygdsvård och skyddsföreningen, Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar

58 Org utanför bidragssystemen

0 Bidrag från anslaget H4 Miljövårdsinformation anslagsposten Viss övrig information - efter särskilt regerings-

beslut (jordbruksdepart ement et)

0 Bidrag till Riksförbundet för dels ut anslahembygdsvård get B4 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer, anslagsposten Centrala amatörorganisationer, dels ut anslaget B41 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader o Vissa bidrag ur jaktvårdsfonden

Frågan om ett särskilt statligt stöd till med organisationer inriktning på miljövård har tidigare behandlats av Statens naturvårdsverk i samband med redovisning av Kungl Maj:ts uppdrag 1974-06-28 om statligt stöd till hembygdsföreningar för aktiva miljövårdsinsatser. I skrivelse 1975-11-18 till statsrådet och chefen för naturvårdsjordbruksdepartementet ansåg verket, att det statliga stödet till miljövårdsinformation borde ändras så att det ges till inriktade riksorganisationer på miljövård samt utgå direkt till dessa. I sin anslagsframställning för 1976/77 föreslog naturvårdsverket, att det stöd som utgår från anslaget: Information inom miljövårdsområdet ändras till ett rent organisationsstöd under ett nytt anslag förslagsvis benämnt: Bidrag till vissa naturvårdsorganisationer. Ett sådant förfarande skulle underlätta administrationen av medlen, ansåg naturvårdsverket.

De bidragsbelopp som utbetalats ur nyss nämnda anslag för 1978/79 har fördelat sig på följande sätt:

Bidrag till naturvårdsupplysning

Svenska Naturskyddsföreningen 650 000 Riksförbundet för hembygdsvård 350 OOO Svenska förbundet för koloniträdgårdar 45 OOO Bidrag efter särskilt regeringsbeslut

Jordens vänner 45 000 Miljöförbundet 55 OOO / Miljöcentrum och Miljögruppernas riksförbund 50 000 Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar 5 000

utanför 39 Org bidragssystemen

Bidrag till knlturverksamhet inom organisationer Riksförbundet för hembygdsvård 54 000

Riksantikvarieämbetet. förvaltningskostnader Riksförbundet för hembygdsvård 156 000

Bidrag ur Jaktvårdsfonden Svenska 11 110 OO0 Jägareförbundet 5 206 000 Länsjaktvårdsföreningarna Svenska 250 000 naturskyddsföreningen

kommer att

Det kan nämnas att administrationen på jaktområdet

behandlas särskilt i det arbete som bedrivs inom Jakt- och viltvårdsberedningen.

I samband med det genomförda utredningsuppdraget har anordm fl för diskussion nats ett möte med miljövårdsorganisationer om bidragsfrâgor.

var representerade vid sammankomsten, Följande organisationer rum i den 1979: Framtiden i som ägde riksdagshuset 7 mars våra händer, Friluftsfrämjandet, Jordens vänner, Miljöförriksförbund (MIGRI), Riksförbundet bundet, Miljögruppernas för Svenska naturskyddsföreningen, Svenska för- Hembygdsvård, bundet för och fritidsbyar, Sveriges frikoloniträdgårdar tidsfiskares riksförbund samt Älvräddarnas samorganisation. Utredningen har också särskilt haft kontakter med Sveriges fältbiologiska ungdomsföreningen. Uppgifter om inriktning, medlemsantal m m hos vissa av dessa organisationer lämnas på sid

Vid de diskussioner som fördes vid nyssnämnda sammankomst uttalade flertalet organisationer för ett fast, obundet sig stöd till central verksamhet. statligt

Efter sammankomsten har också några organisationer skriftlämnat till utredningen på frågan om ett ligt synpunkter eventuellt nytt statligt stöd till miljöorganisationer.

40 Orgutanför bidragssystemen

Svenska naturskyddsföreningen (SNF) har därvid att anfört, när det kretsen gäller av bidragsberättigade organisationer i ett nytt bidragssystem måste minimikrav ställas på organisatorisk stabilitet, medlemskader, geografisk spridning, kontroll av medlemsförvaltning m m.

Bidraget bör enligt naturskyddsföreningen vara konstruerat som ett organisationsbidrag, som får anvädas efter den mottagande organisationens gottfinnande. Bidraget bör utgå enligt någon generell form, t ex antalet medlemmar. Ett nytt bidragssystem får dock inte medföra att SNF får ett försämrat stöd, understryker naturskyddsföreningen vidare.

Framtiden i våra händer anser, att ett fast stöd till central administration bör finnas som alternativ till projektbidrag. Organisationen framhåller att det nu krävs mycket energi för att söka statligt stöd från olika myndigheter och att utforma projektet som passar in i prioriterade områden. Detta hämmar den egentliga utåtriktade verksamheten, säger Framtiden i våra händer.

Älvräddarnas samorganisation välkomnar ett statligt stöd som kan bidra till att täcka kostnader för ett centralt kansli.

Jordbruksdepartementet har enligt beslut 1979-05-12 överlämnat till det utredningen tidigare nämnda uppdraget angående ett statligt stöd till för aktiva hembygdsföreningar miljövårdsinsatser.

42 Org utanför bidragssytemen

gggmtiden i våra händer Inriktning och verksamhet Målsättningen är att arbeta för solidaritet med världens fattiga, varvid u-ländernas behov är utgångspunkten. Rörelsen arbetar också för en bättre hushållning med ändliga resurser. Organisationen är en svensk till den avläggare norska folkrörelsen med samma namn. Bildad 1976 Antal medlemmar Ca 2 300 Regional och lokal organisation Ca 50 lokala grupper Tidskrift Ny livsstil (norsk) jämte medlemsblad Samhällsbidrag 1228112

gntal anställda centralt 1 1/2 tjänst

Org utanför bidragssystemen 43

Jordens vänner Inriktning och verksamhet Miljöorganisation Bildad 1971 Antal medlemmar Ca 3 OOO Regional och lokal organisation Lokalgrupper och kontaktgrupper (små lokalgrupper) i Hela landet. Tidskrift Jordvännen, medlemstidning utkommer med 6 nummer/år. Samhällsbidra 1 8 Ca 100 000 kronor för särskilda projekt Kostnader för central verksamhet Ca 50 OOO kronor Antal anställda centralt 5 personer deltid

44 Org utanför bidragssystemen SOU 1979,6o

Miljöförbundet Inriktning och verksamhet Riksorganisationen för 75 lokala miljögrupper och för enskilda personer som arbetar med miljöfrågor. Arbetar främst med frågor rörande energi, trafik, skog och Har utarbearbetsmiljö. tat miljörörelsernas alternativa i samarbete med energiplan Jordens Vänner och Stående i verksam- Fältbiologerna, inslag heten är miljöläger. Bildat 1976 av de miljögrupper som lämnat MIGRI Antal medlemmar Drygt 10 OOO Regional och lokal organisation 75 lokala miljögrupper Tidskrift Miljötidningen med åtta nummer per år

§amhällsbidrag 1218112

Engångsbidrag från Energisparkommittén

Kostnader för central verksamhet

93 221 kr 1977

ggtgg anställda _entralt Fem personer varav en t v betald av Länsarbetsnämnden i Uppsala län och tre knutna till förbundets tidning.

Org utanför bidragssystemen 45 sou 1979:60 / Miljögruppernas riksförbund (P/IIGRI) Inriktning och Verksamhet Samarbets- och serviceorgan för miljöintresserade organisationer. Aktion 1 kostfrågor, kampanjer mot miljögifter nch mot kärnkraft. Bildat 1971 Antal medlemmar Medlemsbegreppet kan f n ej preciseras Regional och lokal organisation Ca 25 grupper anslutna till förbundet Tidskrift Miljö och framtid, som utges av stiftelsen Miljö och Framtid Kostnader för central Verksamhet Personal och lokaler tillhandahålles av stiftelsen MILJÖ- CENTRUM

46 Org utanför bidragssystemen

Riksförbundet för hembygdsvård

Inriktning och verksamhet Främjande av svensk miljö- och landskapsvård samt bygdekultur. Riksorganisation för den svenska hembygdsrörelsen. l \. Bildad 1916 Antal medlemmar I lokala hembygdsföreningar beräknat till 400 000. Dessutom ca 4 000 direktanslutna medlemmer.

Regional och lokal organisation 24 läns/landskapsförbund, vilka som medlemmar har ca 1 500 lokala hembygdsföreningar.

Tidskrift Bygd och natur - tidskrift för hembygdsvård

Samhällsbidra 1 8

Antal anställda centralt 2 heltidstjänster, 1 deltid, 2 timanställda samt 4 AMS-avlönade tjänstemän

Org utanför bidragssystemen 47

Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar

Inriktning och verksamhet Verka för att och fritidsbyar skapas och nya koloniträdgårdar områden härför tas med i general-, områdes- och stadsplaner samt att befintliga områden bibehålles. Påverka lagstiftning i för viktiga frågor. Stödja anslutna koloniträdgårdsrörelsen i deras verksamhet.Vda press, radio och TV sprida föreningar kännedom om koloniträdgårdsrörelsen. Verka för en bättre boende- och fritidsmiljö samt goda relationer mellan människan och naturen.

Bildad 1921

Antal medlemmar 15 299

Regional och lokal organisation Lokal verksamhet - 10 Regional verksamhet i 8 regioner. centralföreningar och 115 föreningar.

Tidskrift

Kostnader för central verksamhet 422 065 kronor Antal anställda centralt 1 halvtid och 1 5/4 tjänst

48 Org utanför bidragssystemen

Svenska naturskyddsföreningen (SNF) Inriktning och verksamhet Naturskydd och naturvård. Kampanjer mot nedsmutsning av mark och vattendrag och mot användning av biocider i jord- och skogsmark. Propagerar mot ökad energiproduktion genom kärnkraft. Bildad 1909 tal medlemmar Ca 66 000 direktanslutna samt 15 000 i anslutna föreningar. Regional och lokal organisation 200 lokalkretsar på kommunal nivå samordnade i länsförbund.

Tidskrift Sveriges Natur med sju nr/år. Dessutom en årsbok.

Samhällsbidrag 12[8([2 630 000 kr fr från Naturvårdsverket till miljövårdsinformation; 250 000 kr från jaktvårdsfonden. Kostnader för central verksamhet 6,5 milj kr Antal anställda centralt 16 personer

Org utanför bidragssystemen 49

Älvräddarnas Samorganisation (ÄLVS)

Inriktning och verksamhet ÄLVS vill av de få återstående strömstoppa exploateringen mande vattendragen och sprida kunskap om miljö-, rekreationsoch kulturvärden som organisationen anser förstörs om vattenfår fortsätta. Älvräddargrupperna samlas kraftutbyggnaderna

ca 4 gånger per år och utarbetar riktlinjer för gemensamma

projekt, remissvar och aktioner.

Bildad 1974

Antal medlemmar Ca 1 500

Regional och lokal organisation i vanlig utan en ÄLVS är inte en centralorganisation mening, samarbetsform mellan 27 självständiga lokala älvråddargrupper från utbyggnadshotande älvdalar i hela landet.

Tidskrift

Samhällsbidra 1 8 Industridepartementet 30 000:- (Brochyr Varför bevara våra älvar)

Kostnader för central verksamhet ÄLVS har central verksamhet (enl ovan). Kostnaden för ingen och telefonsamtal under 1978 uppgick till material, porton drygt 18 000 kronor.

Antal anställda

50 Org utanför bidragssytemen

7.2 Radioorganisationer

Frågan om ett statligt stöd till har radioorganisationer varit uppe i olika - bl a i en motion till sammanhang riksdagen 1979 av Margit Odelsparr och Gösta Andersson (0). Ansökningar om statsbidrag till radioorganisationer har också prövats av statens ungdomsråd i samband med petitabehandling av bidragen till ungdomsorganisationerna.

Enligt vad utredningen erfarit finns f n fem radioorganisationer med riksomfattande Dessa spridning. är följande: DX-alliansen Frivilliga radioorganisationen (FRO) Föreningen Sveriges Sändareamatörer (SSA) Radioorganisationen Tellus Svenska privatradioförbundet

Uppgifter om dessa organisationers medlemmar m m verksamhet, återfinns i bilagor i anslutning till detta avsnitt. Uppgifterna bygger på organisationernas egna redovisningar.

AV de nämnda organisationerna är det endast FRO som f n får reguljärt statligt verksamhetsstöd. FRO har för 1978/79 tilldelats 260 000 kronor till allmän ledning och förbandsverksamhet samt 1 435 OOO kronor till ur anslaget F 19 utbildning Frivilliga försvarsorganisationer. Övriga organisationer har enbart fått statsbidrag i form av stöd till tidskrifter.

Till Riksförbundet DX-alliansen har tidigare utgått statligt stöd ur bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet - senast 1976/77 då förbundet fick som s k bidrag tröskelorganisation.

sou 1979;60 Org utanför bidragssytemen 51

I sin petita för 1979/80 behandlade statens ungdomsråd ansökningar om bidrag ur anslagen till ungdomsorganisationerna från fyra olika radioorganisationer. Det kan också nämnas att ett visst samarbete inletts mellan radioorganisationerna, vilket bl a tagit sig uttryck i samarbetsavtal mellan Tellus och DX-alliansen samt mellan FRO och SSA.

Utredningen har den 17 april 1979 haft en sammankomst med radioorganisationerna för diskussion om bidragsfrågor. Vid sammankomsten deltog alla nämnda organisationer utom FRO. Organisationerna framhöll under överläggningen att bl a bredden av deras verksamhet motiverar ett samhällsstöd. De påpekade att deras verksamhet inte enbart är knuten till begreppet radio - den omfattar också verksamhet av social karaktär med insatser bland handikappade, sjukvårds- och vägsamaritverksamhet, livräddning och skadebegränsning.

Från organisationerna uttalades också, att en lämplig stödform vore en konstruktion liknande den som gäller för bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Det är dessutom viktigt, ansåg organisationerna, att få stöd även på det lokala planet.

RKÖBÅNKFN KOMw-

RIKÖBANKEN KOMuo

sou 1979:60 Org utanför bidragssystemen 53

Frivilliga radioorganisationen.(FRO)

Sxftegmålsättning Att utbilda signalister till bl a tjänstgöring i hemvärnet. Huvudsaklig verksamhet - Grundutbildning för avtalspersonal, kompletteringsutbildning för Värnpliktig och avtalsslutande personal i radiotelefoni och radiotelegrafi. - Informationsverksamhet vid bl a utställningar. - av stationer. Utrustning Bildad 1945 Antal medlemmar totalt Ca 4 000 Antal medlemmar [-25 år 1 100 Regional och lokal organisation FRO har lokalavdelningar i alla landstingskommuner.

Samhallsbidrag 1978/79 1 695 000 kronor ur bidraget F 19 Frivilliga försvarsorganisationer Antal anställda centralt

54 Org utanför bidragssystemen

Föreningen Sveriges sändareamatörer

Inriktning;och verksamhet En politiskt ochreligiöstobunden sammanslutning av personer som sysslar med radioexperiment på av statliga myndigheter upplåtna frekvensområdmi SSAhar bl a till ändamål att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen och befrämja en snabb utveckling av verksamheten att den består och vidgas. att bland medlemmarna verka för ökade tekniska kunskaper och god radiotrafikkultur för att därigenom åstadkomma en kår av kunniga sändareamatörer. Bildad 1925 Antal medlemmar Äldre = 5 537 Ungdom = 1 624 Regional och lokal organisation Landet är uppdelat i åtta distrikt enligt televerkets indelning. En distriktledare, DL och en vice DL leder verksamheten i resp distrikt (distrikts och samrådsmöten). Lokala klubbar spridda i samtliga landsting. Tidskrift QTC, tolv nummer/år Samhällsbidrag Distributionsstöd för 1978, 16 810 kronor Kostnader för central verksamhet Cirka 600 000 kronor varav cirka 560 000 kronor täcks av medlemsavgifter och resterande huvudsakligen genom räntor och viss försäljningsverksamhet. Antal anställda (endast centralt) 2 st på heltid och 5 st på deltid. SSA är anslutet till International Amateur Radio Union, IARU. Region I. Världen är indelad i tre regioner i likhet med Internationella Tele Union, ITU. De nordiska länderna samarbetar inom ett organ, Nordiska Amatör Radio Unionen, NRAU.

Org utanför bidragssystemen 55

Riksförbundet DX-alliansen (DX-ing = att lyssna på utländsk radio)

Inriktning och verksamhet Internationellt kultur- och informationsutbyte via radiolyssnade. Förbundet skall sprida information om utlandslyssnandets möjligheter, verka som riksförbund, producera radioprogram (fast sändningstid i svenska programmet från Polens Radio, Deutschlandfunk, Köln och Andernas Röst, Ebuador), engagera utländska föreläsare, anordna träffar och interkringresande nationella möten årligen, sälja utrustning till självkostnadspris, ge ut tidningar samt ta fram kurser för grundskolans Fritt Valt Arbete och SIA. Internationell Verksamhet: Varje år i Sverige arrangeras stort internationellt radiomöte.

Bildad 1956 bildades DX-alliansen av ett antal svenska radioklubbar och slogs 1969 samman med Sveriges DX-Förbund till Riksförbundet DX-alliansen.

Antal medlemmar 2 281 vid årskskiftet 1978/79 (härav ca 65 procent under 25 år).

Regional och lokal organisation Förbundet har 41 lokalavdelningar (klubbar). Lokalavdelningarna är indelade i distrikt omfattande 3-4 län, distrikten anbl Flera klubbar har också bildat ordnar a regionala möten. lokala samarbetsgrupper då man samarbetar om t ex tidningsutgivning, närradio, lyssnarläger m m.

Tidskrift Efter-Aktuellt, 10 nr á 40-72 sidor, offsettryckt, artiklar, reportage, konsumenttester, föreningsinformation, lyssnarm m, STREDAK, 6 nr á 3-51 sidor med debatt och informatips tion om förbundets verksamhet (tillsänds alla funktionärer och lokalavdelningar). Flertalet lokalavdelningar ger dessutom ut egna tidningar.

Samhällsbidrag Tidskriftsstöd 1978 7 035 kronor

Kostnader för central verksamhet bokslut 114 652 kr (omfattande kalender- Enligt 78-12-51: året 1978)

Antal anställda centralt Genom samarbetsavtal med Svenska Radioföreningen Tellus utsex samt en tjänst som arbetsledare för nyttjas arkivtjänster central administration, tryckning, distribution etc.

56 Org utanför bidragssystemen sou 1979:60

Svenska Privatradioförbundet (SPRF) Inriktning och verksamhet Förbundets uppgifter är: att vara en ideell riksorganisation inom privatradioverksamheten att främja och utveckla som kommunikationsprivatradion medel och därvid tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen att initiera samt hjälpa och bistå klubbar och distrikt med dess verksamhet särskilt bland barn och ungdom att representera i internationella Sverige privatradiofrågor. Bildad 1970

Antal medlemmar

16 320 (1979-05-12)

Regional och lokal organisation Distrikten är för närvarande i ett uppbyggnadsskede, ca 50 % klara. Lokalavdelningar - omfattar en klubb. (f n 138 klubbar)

Tidskrift Svensk Privatradio utges med sex nummer per år och distribueras av postverket till alla medlemmar. är TS- Tidningen reviderad och har en medelnettoupplaga för 1978 av 15 626 exemplar.

Samhällsbidrag Presstöd 1978/78 50 855 kronor

Kostnader för central Verksamhet 271 981:95 Antal anställda centralt

Org utanför bidragssystemen* 57

Svenska radioföreningen Tellus

Inriktning och verksamhet är en ideell opolitisk sammanslutning av radio- Föreningen intresserade med ändamål att: Dels svara för radiokommunikationer i samband med tävling och annat arrangemang Dels biträda med radiokommunikation i samband med samhällsinsatser för livräddning eller skadebegränsning, såsom skalleller verksamhet av annan art. gång, spaningsverksamhet Dols med ledning av bestämmelserna för genom trafikledning, verka för att medlemmarnas radiotrafik sker med radiotrafik, god radiodisciplin och korrekt handhavande av radioanläggning. Dels bedriva ungdomsverksamhet, med såväl radio och handhavande, som allmän inriktning. Dels bedriva verksamhet, som befrämjar aktiviteter för handikappade. Dels verka för utvecklande av samaritverksamhet.

Bildad 1972 Antal medlemmar medlemmar samt ett antal för närvaran- Ca 5 000 direktanslutna kollektivt anslutna medlemmar. de ej specificerade

Regional och lokal organisation

För närvarande 17 distrikt (landstingsområden) samt ett 40-tal regioner (avdelningar).

Eidskrift Tellus-nytt 6 nr/år Tellus Produkt-Info 6 nr/år

Samhällsbidrag Tidskriftsstöd för Tellys-Nytt

Kostnader för central verksamhet 1978 290086:67 Antal anställda centralt Tio anställda varav en kamrer och arbetsledare samt sex arkivanställda resterande beredskapsarbete för ungdom. plus

58 Org utanför bidragssystemen

7.3 Kvinnoorganisationer

Sommaren 1977 gjordes i anslutning till utredningsuppdraget en enkät bland kvinnoorganisationer i att få en bild syfte över organisationsstrukturer hos dessa. Följande uppgifter framkom därvid.

Medlemsdefinition

Medlemsdefinitionen varierar. Det är i många fall oklart om med medlem avses betalande medlem eller i verksamdeltagare het.

Det bör också nämnas att ett flertal har organisationer män som medlemmar.

Några av de nya kvinnoorganisationerna saknar centrala uppgifter om hur många medlemmar som finns. Medlemsantal framgår av bilaga 1.

Lokal förankring

Stor Variation förekommer då det gäller spridning regionalt och kommunalt.

Statligt stöd

Av bilaga 2 framgår vilka organisationer som fått statsbidrag.

De enda som får reguljärt centralt stöd är försvarets kvinnoorganisationer. För de övriga rör det sig om enstaka projektbidrag.

Org utanför bidragssytemen 59

Ledamotskap i statliga utredningar

organisationer har uppgett att de är representerade Följande i statliga utredningar: Sveriges Lottakår Svenska Kvinnors Vänsterförbund BRIS - Barnens Rätt I Samhället CKF - Centerns Kvinnoförbund YRK - Yrkeskvinnors Klubb FPK - Folkpartiets Kvinnoförbund Blå Stjärnan Fredrika Bremer Förbundet Hem och Samhälle Moderata Kvinnoförbundet Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund

Flertalet av de stora kvinnoorganisationerna som är rikstäckande har alltså möjlighet att delta i utredningarbete på central nivå.

Statligt stöd till kvinnoorganisationer i Danmark, Norge och Finland

Till i Danmark, Norge och Finland utgår kvinnoorganisationer statligt stöd över respektive statsbudget enligt följande: Danmark stöd till kvinnoorganisationer utgår från ett anslag Statligt benämnt Stöd till kulturförmedlande arbete (støtte till kul-

turformidlende arbejde). Anslaget handhas av kulturministe-

riet för kulturelle anliggender). Det har de (Ministeriet

budgetåren 1975/76 - 1977/78 uppgått till följande belopp *) Bud etår Ansla i danska kronor Svenska kronor

1975776 §89 126 652 174

1976/77 998 000 752 055 1977/78 1 040 000 762 840

vid till svenska kronor har använts säljkurs för (* omräkning respektive valuta per den 21 juni 1977)

60 Org utanför bidragssystemen

Det bör dock anmärkas att hela inte har använts till anslaget att stödja kvinnoorganisationer. Någon uppgift rörande den andel av stödet som avsett andra organisationer har dock inte kunnat erhållas.

Förutom över statsbudgeten kan stöd till kvinnoorganisationerna utgå från den danska

tipstjänsten (Dansk tipstjenste).

Storleken av dessa anslag bestäms från fall till fall.

Norge Tillpolitiska kvinnoorganisationer utgår stöd via moderpartiet. Stödets storlek står i relation till partiställningen i stortinget. Hur detta stöd fördelas inom partiet mellan bl a ungdomsorganisationer och kvinnoorganisationer är dock inte känt.

Till andra kvinnoorganisationer än de politiska utgår inget särskilt stöd i deras egenskap av kvinnoorganisationer. Däremot kan de få statsbidrag för sitt upplysningsarbete och för enskilda projekt enligt samma regler som för andra intresseorganisationer. I vilken utsträckning sådant stöd utgått till kvinnoorganisationerna har dock inte kunnat beräknas. Finland Statligt stöd utgår endast till politiska kvinnoförbund vars moderparti är representant i riksdagen. Stödets storlek bestäms härvid med utgångspunkt från i rikspartiställningen dagen. Det totala stödet till dessa kvinnoorganisationer uppgår under budgetåret 1976/77 till 2 milj finska mark (2 175 000 kronor). Sammanfattning Följande former av statsbidrag har utgått till kvinnoorganisationerz 1. Indirekt stöd via partistödet till politiska kvinnoförbund

Org utanför 61 bidragssystemen

2. Bidrag till försvarets kvinnoorganisationer 3. Projektstöd (t ex u-landsinformation via studieförbunden och för sex och samlevnad) eller direkt för andra aktiviteter 4. Tidskriftsstöd 5. Indirekt utbildningsstöd via respektive studieförbund

Ett par frågor är oklara när det att ta till gäller ställning ett eventuellt statsbidrag till Till kvinnoorganisationer. exempel hur definieras en kvinnoorganisation? Är det en organisation som består av majoriteten kvinnor eller en organisation som arbetar för jämställdhet? Vilka kategorier av organisationerbör få del av ett eventuellt stöd? Kan manliga medlemmar inräknas i ett bidragsunderlag? Går det att åstadkomma ett gemensamt medlemsbegrepp?

Dessa är några av de frågor som närmare bör övervägas.

62 Org utanför bidragssystemen Bilaga 1

MEDLEMSANTAL I KVINNOORGANISATIONER 1977

De politiska partiernas.kvinn0förbund.m m Centerns Kvinnoförbund 75 491 Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund 62 00o(35 000 bet) Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund 46 OOO(ca) Folkpartiets Kvinnoförbund 26 200(ca) Svenska Kvinnors Vänsterförbund 214 (partipolitiskt obundet) Frivilliga kvinnliga försvarsorganisationer Sveriges Lottákårers Riksförbund 60 OOO(ca) Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 11 200(ca)

Svenska Blå Stjärnan V) 1511) (7 900)

Övriga

Husmodersförbundet Hem och Samhälle 40 OOO(ca) Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor O0O(ca)

Fredrika Bremer förbundet 7 9811)

Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund 2 OOO(ca) Internationella Kvinnoförbundet för

Fred och Frihet ca 8001)

BRIS - Barnens Rätt I Samhället 801 (798) Grupp 8 ca 40 lokalavd Odd Fellows Damklubb ca 20 lokalavd Sällskapet Nya Iiun Svenska Soroptimisterna Zontorna Kvinnocentrum Svenska Kvinnors Nationalförbund Befria mannen i Umeå Kvinnofolk* Grekiska föreningens kvinnoavdelning Föreningen Kvinnokultur Jugoslaviska Kvinnokommittén Åsa Kvinnoförbund

Org utanför bidragssystemen 63

Föreningen Amazon Lesbisk Front Svenska Kvinnors Filmförbund Författarförlaget för kvinnoskirbentfrågor inom författarförbundet för kvinnliga författare Arbetsgruppen för kvinnohus i Stockholm Arbetsgruppen för Nordisk Kvinnohögskola Arbetets kvinnor

1) Därav ett mindra antal män anslutna till organisationen

Anm. Många av de övriga kvinnoorganisationerna är verksamma enbart i Stockholm och är alltså inte rikstäckande.

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund 46 000 Husmodersförbundet Hem och Samhälle 40 000 (kvinnor + män) Folkpartiets Kvinnoförbund 26 200 Bilkåristerna 11 200 Blå Stjärnan 9 151 (pojkar anslutna) Fredrika Bremer Förbundet 7 981 (100 män) Riksförbundet Internationella 5 000 (10 000 inkl män) Föreningen för Invandrarkvinnor Svenska Kvinnors Vänsterförbund 4 214

Nxkterhetsstöd (Utb dep)

Kvinnoförbundets samarbetskommitté för nykterhetsfrågor 100 000

Allmän fritidsverksamhet Blå Stjärnan 13 000 Sveriges Unglottor 27 000

Sex- och Samlevnadsstöd

Gotländskt samarbete för samlevnad 100 000

Husmodersförbundet Hem och Smnhälle 20 000 Centerns Kvinnoförbund 75 000

Org utanför bidragssystemen 65

Kulturrådet Riksförbundet Internationella föreningen för invandrarkvinnor 000 Flickkören Treklangen 000

mm

Grupp 8, Jönköping 600

Kari och Karin 20 000

De dansande systrarna 000

Centralt stöd Försvarshuvudtiteln Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 1 457 000 Sveriges Lottakårers Riksförbund 6 381 OOO Blå Stjärnan 76 000

Arbetsmarknadsdepartementets totalförsvarsverksamhet Blå Stjärnan 905 000 Sveriges Lottakårers Riksförbund 64 000 Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 769 000

U-landsinformation

Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 92 000

Forskningsrådsnävnden - folkrörelseforskning Fredrika Brenerförbundet m fl 82 000

Internationell verksamhet SSK? - Iooperativa Gillesförbundet 70 000 (delvis kvinnofrågor)

sov 1979:60 67

8 UTREDNINGENS ÖVERVÃGANDEN

8.1 Den statliga administrationen av bidragsgivning

Av redogörelsen i de inledande avsnitten framgår att administrationen av de statliga bidragen till organisationslivet präglas av en stark splittring. Det har gett upphov till en bristande helhetssyn och samordning vad gäller det statliga stödet.

Splittringen i fråga om insatser från samhällets sida gäller f ö fritidssektorn i stort.

Rådande ordning har naturligtvis åtskilliga nackdelar. Några har kortfattat berörts i tidigare avsnitt. Vidare kan framhållas att den nuvarande uppdelningen av de statliga insatserna för organisatiunlivet och fritid i allmänhet kräver omfattande administrativa resurser och försvårar rationella beslutsprocesser. Kontakterna mellan lokalt verksamma inom fritidssektorn och den statliga administrationen blir komplicerad. Fritidsfrågorna får genom en splittrad central administration också en omotiverat svag position i samhället.

Allmänt kan sägas ett den uppdelning vi har idag med ett mycket stort antal myndigheter som handlägger frågor om bidrag till folkrörelser inte är tillfredsställande vare sig från folkrörelsernas eller samhällets sida.

Enligt utredningens mening bör därför en översyn i syfte att förenkla och samordna den statliga bidragsgivningen kopplas

68 Utredningens överväganden

till en total översyn av den statliga administrationen för fritids- inklusive folkrörelsefrågorna. En sådan översyn kan leda till att ett stort antal olika nu splittrade resurser och tjänster sammanförs.under en statlig myndighet med ett sammanhållet

ansvar för bl a bidragsgivning och kontakter med organisations-

livet. Utredningen vill här utan att gå in på något detaljerat förslag till organisation ange några områden och uppgifter som kan sammanföras i ett sådant organ.

Inom detta kan inrättas sektioner med ansvar för ungdomsfrågor, idrott, folkbildning, miljö/natur och administration/samordning. Dessutom bör en enhet för information finnas.

Följande uppgifter kan ingå i de olika sektionernas ansvarsområden.

Sektion för ungdomsfrågor

Här ingår uppgifter som nu handläggs av statens ungdomsråd. Centrala uppgifter för sektionen blir bidrag till ungdomsverksamhet och kontakt med ungdomsorganisationerna. Statens ungdomsråds utredande uppgifter bör överföras till parlamentariskt sammansatta kommittéer. Däremot kan underlag för utredningar rörande ungdom och fritid tas fram av sektionen.

Sektion för idrott

Idrottsrörelsens anslagsäskanden (bidragen till idrottens organisationer fördelas liksom nu av Sveriges riksidrottsförbund). Friskvårds- och hälsovårdsverksamhet. Idrottssociala frågor. Idrottsrörelsens internationella kontakter. Stöd till idrotts- och friluftsanläggningar.

Utredningens överväganden 69

Sektion för folkbildning

Bidrag till studiecirkelverksamhet och till vissa organisationer med riksomfattande på kulturområdet - t ex spridning centrala amatörorganisationer.

Sektion för miljö/natur

Handläggning av det föreslagna nya stödet till miljöorganisationer m fl. Bidrag till de organisationer utanför Sveriges riksidrottsförbund som nu får stöd genom RF. Frågor som nu handläggs av Statens naturvårdsverk rörande fritidsbåtar, vandringsleder och stöd till anläggningar för turism och rekreation.

Sektion för administration och samordning

och normer för bidragsgivning samt frågor rörande sam- Regler ordning av statligt stöd. Tekniskt ansvar för bidragsfördelning. Övrig administration.

Genom att bgdrag som nu ligger på skilda myndigheter smmnanförs hos en myndighet med ett samlat ansvar för bidragsfrågor kan enhetligare och rättvisare handläggning och klarare normer uppnås för den statliga bidragsgivningen.

För att möjliggöra smidiga kontakter mellan organisationslivet och denna nya myndighet för fritidsfrågor bör dennas storlek vara begränsad. Ingen av sektionerna bör ha mer än 5-10 anställda. Den totala personalstyrkan bör ej överstiga 50 personer. Den beräknade personalstyrkan för den föreslagna torde på ett ungefär motsvara det antal personer myndigheten de redovisade berörda som idag handlägger frågorna på olika och organ. En gemensam administration av de aktumyndigheter ella borde innebära en väsentlig besparing och förfrågorna enkling i olika avseenden.

70 Utredningens överväganden

Organisatoriskt föreslås myndigheten sortera under kommundepartementet, eftersom detta departement har det övergripande ansvaret för folkrörelsefrågor.

Utredningen föreslår, att de frågor som här redovisats angående en myndighet med samlat ansvar för m m bidragsgivning snarast blir föremål för en detaljerad utredning. Utredningsarbetet bör bedrivas med utgångspunkt från att den nya myndigheten skall kunna börja träda i funktion fr 0 m budgetåret 1281{82.

v

;mm

w .v år 14 * ÃÖ/ - 1 ä;

/

453A

.Wi

//á/ ..:,\.-;

72 Utredningens överväganden SOU 197H6O

8.2 Bidrag till ungdomsorganisationer

Från och med budgetåret 1975/76 sammanfördes till bidraget ungdomsorganisationernas centrala verksamhet med bidraget till ungdomsledarutbildning till ett enda centralt stöd till ungdomsorganisationerna. Därefter har två olika generella statsbidrag utgått till ungdomsorganisationerna - förutom det centrala stödet även bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Utvecklingen beloppmässigt av dessa båda bidrag framgår av nedanstående sammanställning: stödet Lokala stödet

Centrala

Det centrala stödet är avsett för kostnader som riksorganisationen har för personal, kontor och lokaler, utbildning, information samt övrig nationell och internationell verksamhet. Lokala stödet däremot skall oavkortat de lokala gå till föreningarna. Som tidigare nämnts avviker detta mot principen att lokal verksamhet skall stödjas av samhället genom kommunala bidrag.

Bidragen till ungdomsorganisaticnernas centrala och lokala verksamhet redovisas till statens ungdomsråd och utbetalas vid i stort sett samma tidpunkt på året efter redovisningeoch utbetalningsmodeller som i mycket påminner om varandra. De som handlägger bidragen inom organisationerna har alltså två olika statsbidrag att hantera samtidigt. Särskilt det lokala sötdet kräver en omfattande administration inom organisationerna under sommaren.

Utredningens överväganden 75

Enligt utredningens medning bör utvecklingen nu gå mot att ungdomsorganisationerna får statsbidrag till sin verksamhet genom ett enda generellt stöd.

Utredningen har övervägt olika modeller för ett sådant sammanslaget bidrag till ungdomsorganisationerna.

Bidraget bör för det första utgå med ett grundbidrag, lika för alla statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer.

Ett rörligt bidrag bör även i fortsättningen bibehållas. Det kan antingen beräknas på antalet aktiviteter eller medlemmar - eller efter en kombination av dessa båda normer med särskilda vägningstal. Utredningen vill för sin del avvisa det sistnämnda alternativet med de motiven, att det dels kan uppfattas som komplicerat och förorsaka oklarheter, dels kan bli mindre rättvist än övriga alternativ.

Fördelen med att beräkna det rörliga bidraget efter antalet sammankomster är att det kan stimulera organisationerna till aktiviteter. Dock finns denna stimulans också genom de kommunala sammankomstbidragen. Då det gäller antalet medlemmar som bidragskriterium kan anföras, att det i första hand är medlemmarna och inte deltagarna i öppen verksamhet som är med och formar beslut inom föreningen. En anslagsform som stimulerar till ett ökat antal medlemmar kan bidra till att ge ett ökat antal ungdomar möjlighet delta i den träning i demokratiska beslutsformer son föreningslivet kan erbjuda. Medlemmar är ofta också lättare att redovisa än aktiviteter.

Frågan om medlemmar eller aktiviteter/verksamhetsintensitet som fördelningskriterium diskuterades också av statens ungdomsråds utredning om det statliga stödet till ungdomsorga-

74 Utredningens överväganden

nisationernas centrala verksamhet. I betänkandet anfördes bl a följande i denna fråga:

Vi kunde ganska snart konstatera att det var allför många svårigheter förknippade med att finna en lämplig aktivitetsmätare. Den relativt enkla fonn som finns för den lokala aktivitetsstödet, var inte adekvat i detta sammanhang. All den verksamhet som bedrivs på andra nivåer än den lokala, skulle inte kunna medräknas i så fall. Den omfattande utbildningsverksamhet som framförallt sker i central och regional regi skulle inte heller bli bidragsgrundande. Naturligtvis skulle aktiviteterna i samtliga organisationsled kunna räknas in i bidragsunderlaget, men detta skulle medföra definitionsoch avgränsningsproblem, samtidigt som det skulle ge upphov till en gigantisk rapporteringsapparat inom organisationerna. Merarbetet för organisationerna kunde förväntas bli av en sådan omfattning att en stor del av statsbidragets positiva effekter skulle gå förlorade.

Utredningen finner f n heller inte skäl att frångå medlemsantalet som fördelningskriterium.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utredningen en sammanslagning av bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet. Det nya anslaget bör benämnas Bidrag till ungdomsorganisationer och utgå med ett grundbidrag på förslagsvis 400 OOO kr och ett rörligt bidrag baserat på antalet medlemmar. Sammanslagninøen av bidrag bör ske fr o m budgetåret 1981/82.

Det nya samnanslagna statsbidraget skall kunna användas till kostnader för sådan verksamhet som de båda nuvarande bidragen avser. Hur medlen fördelas inom organisationerna avgörs av dessa själva, men skall redovisas i samband med rekvisition av bidraget. Organisationerna kan alltså fördela bidrag till lokal verksamhet som hittills eller på annat lämpligt sätt stimulera reguljär verksamhet eller utvecklingsarbete i de lokala föreningarna.

Utredningens överväganden 75

Storleken av stödet till de ungdomsorganisationer som får

bidrag med särskilt fastställda belopp (f n Elevförbundet,

Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar, Sveriges Eüevers Centralorganisation och Svenska samernas riksungdomsförbund) prövas på sedvanligt sätt i tillsynsmyndighetens budgetbehandling.

Samtidigt bör storleken av bidragen till samarbetsorganisationerna särskilt prövas. Dessa får inte del av stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Sveriges ungdomsorganisationers landsråd (SUL) får f n stöd till central verksamhet med ett belopp som motsvarar två grundbidrag; Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap och Sveriges kristna ungdomsråd med ett belopp som motsvarar ett grundbidrag. Det bör också prövas om nuvarande skillnader i fråga om bidragsbeloppens storlek samarbetsorganisationerna emellan skall gälla även i fortsättningen. Det kan i detts sammanhang erinras om att statens ungdomsråd i sin tidigare omnämnda utredning om centrala stödet till ungdomsorganisationerna ansåg, att samarbetsorganens Verksamhet i huvudsak borde stödjas ekonomiskt av medlemsorganisationerna.

Beteckningen på det nuvarande bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet är inte hclt relevant, eftersom endast ca 20 % av bidraget fördelas bland ungdomsorganisationerna. Resten utgår till Sveriges riksidrottsförbund (RF).

Med hänsvn härtill föreslår utredningen, att ett belopp som minst motsvarar bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet 1980/81 fördelasgprocentuellt mellan RF och ungdomsorganisationerna budgetåret 1981/82 enligt samma procentuella fördelning dem emellan som gällt i fråga om bidragsbeloppet förstnämnda budgetår.

76 Utredningens överväganden

Beloppet till ungdomsorganisationerna ingår i det föreslagna nya bidraget till dessa, medan beloppet till RF kan läggas på organisationsstödet till idrotten. De medel som utgår till Sveriges riksidrottsförbund fördelas efter RFs beslut bland de organisationer som hittills fått lokalt aktivitetsstöd genom RF. Vid en omläggning av stödet till de organisationer utanför Sveriges riksidrottsförbund som nu får bidrag genom RF bör ett belopp som motsvarar deras andel av lokala stödet överföras till dessa.

8.3 Bidrag ur allmänna arvsfonden

En bidragskategori som ofta diskuterats de senaste åren är det stöd som utgått ur allmänna arvsfonen. En av de frågor som särskilt diskuterats är, som tidigare nämnts, stödet till försöksverksamhet med sommaraktiviteter. Bidragen från fonden har också behandlats i riksdagen i anslutning till ett par riksdagsmotioner (jämför lagutskottets betänkande 1976/77:6 och 1978/79:17).

I det sistnämnda betänkandet gjordes följande sammanfattning av gällande ordning för allmänna arvsfonden samt för bidrag ur denna: ”Enligt ärvdabalken är arvsrätten begränsad till bröstarvingar, make, föräldrar, syskon samt far- och morföräldrar och deras barn. Kusiner och avlägsnare släktingar ärver inte. Saknas arvsberättigade släktingar till den avlidne tillfaller arvet allmänna arvsfonden. Arvsordgzingen l-:a.n.åsidosättas genom förordnande i tes- 1 tamente. Egendom kan tillföras arvsfonden även genom gåva och testamente. Järn re bestämmelser om arvsfonden finns i lagen (1928:281) om l Enligt 1 § skall son egendom, til alle . D W eller testamente, förvaltas av kaazarkollegiet so: en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn och ungdom sant omsorg 0: handikappade. En tiondel av de medel son inflyter under ett räkenskapsår skall läggas till fonden. Ãterstoden skall till S annans med årets avkastning från och :ed nästfölande J l äkenskansår _ vara till:änli b E: g för

Utredningens överväganen 77

lyftning. I 2 § stadgas att understöd ur fonden utdelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer samt att understöd inte får ges för åtgärd som det åligger stat eller kommun att bekosta.

Fondens rätt till egendom skall bevakas av kammarkollegiet (3 §). Kammarkollegiet får på fondens vägnar godkänna testamente till annan än fonden. Godkännande kan ske även om anledning till klander föreligger eller testamentet inte bevakats i föreskirven ordning under förutsättning att testamentet kan antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja (4 §). Arv som tillfallit fonden kan avstås helt eller delvis till annan om det med hänsyn till arvlåtarens uttalanden eller andra särskilda omständigheter kan antas överensstämma med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall kan arv avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som stått arvlåtaren nära om det kan anses billigt. Beslut om avstående fattas av kammarkollegiet. I vissa fall när fast egendom ingår i kvarlåtenskapen krävs riksdagens medverkan (5 §). Lagen innehåller härutöver vissa bestämmelser om förfarandet när egendom tillfallit fonden.

De vanligaste formerna för bidrag ur arvsfonden är anordningsbidrag, som kan utgå till uppförande eller inköp av byggnad, till om- och tillbyggnad samt till förbättringsarbeten, och inventariebidrag, som kan utgå till inköp av inventarier och annan lokalutrustning. Som exempel på ändamål till vilka bidrag utgått kan nämnas snmmargårdar (barnkolonier), fritidslokaler för barn och ungdom, inköp och utrustning av mindre segelbåtar för sjöscouter m fl, parklekstugor, försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i åldern 7-12 år samt åtgärder som är ägnade att förhindra eller bryta de handikappades isolering eller är ägnade att eljest underlätta deras levnadsvillkor. Också till forskning inom området för bidragsgivningen kan understöd utgå ur fonden.

Som en illustration till den bidragsfördelning som gjorts ur fonden redovisas här fördelningen av utdelat stöd 1977/78.

A Sommargårdar (barnkolonier) 105 000

B Försöks- och utvecklingsverksamhet (barn och ungdom)

1 Delegationen för social 1 959 000 forskning

2 Viss försöksverksamhet 1 157 000 inom skolans område

78 Utredningens överväganden

Socialstyrelsens nämnd 5 000 000 för alkoholfrågor för informationsverksamhet m m

Försöksverksamhet med 5 552 000 fritidsaktiviteter för barn, företrädesvis i åldrarna 7-12 år

Försöksverksamhet med 1 058 OO0 föräldrautbildning

Övrigt (huvudsakligt 12 478 OOO 26 984 000

stöd till centr myndigheter och kommuner för försöksverksamhet med bl a barnomsorg)

C Fritidssysselsättning för barn och ungdom (ancrdningsoch inventariebidrag)

1 Scoutorganisationer 1 244 900

2 Religösa sammanslutningar tillhörande:

råd 4 Annan huvudman 126 500 4 146 400 D Omsorg om handikappade 1 Rekreation, fritidsan- 310 000 läggningar Försöks- och utvecklings- 6 296 000 verksamhet (varav 1 251 OOO till delegationen för social forskning Information 1 169 000 Administration 575 000

O\\J|-$›\N

Tekniska hjälpmedel 61 000 Diverse 8 444 000 40 679 400

Utredningens överväganden 79

De medel som gått till försöks- och utvecklingsverksamhet samt till nämnd för alkoholfrågor har huvudsocialstyrelsens fördelats bland olika organisationer. Särskilt då sakligen det till olika typer av försöksverksamhet med gäller bidrag fritidsaktiviteter har en betydande del av bidragsbeloppen gått till ungdomsorganisationerna.

till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för Bidraget barn har de senaste åren varit avsett för sommaraktivitcter. Även stödet i övrigt, t ex bidraget till alkoholinformation, har varit öronmärkt enligt vissa givna bestämmelser.

Ehligtutredningensmening är det principiellt felaktigt, att staten kontinuerligt skall styra organisationer och kommuner till en för alla bidragsmottagare i stort sett likartad typ av lokal verksamhet. Det bör framhållas att behoven av utvecklingsarbete och insatser särskilt bland barn och stort både mellan olika delar av landet och ungdom varierar mellan samt även inom dessa. Medan det i visorganisationer sa delar av landet kan finnas skäl att särskilt satsa på t ex sommaraktiviteter kan det i andra regioner finnas helt andra behov - det kan bl a vara insom är viktiga prioritera satser i glesbygd eller bland invandi nya bostadsmarknaden, rare. anser därför att det vore en klar fördel om Utredningen till fritidsaktiviteter för barn och ungdom kunde förbidrag delas med hänsyn till de olika skiftande behov som finns.

av bestämmelserna för allmänna arvsfonden bör där- En ändring för ske så att bidrag till viss fritidsverksamhet kan fördelas som i första hand vore lämpliga att regionalt. Bidrag fördela efter regionala behov är de som utgått till sådan verksamhet som avses under punkterna B 3 och B 4 i sammanställningen på föregående sida - d V s sådana bidrag som till stor del kommit ungdomsorganisationer och idrottsrörelsen till del.

80 Utredningens överväganden sou 1979 :60

Utredningen föreslår, att bestämmelserna för allmänna arvsfnnden ändras, så att bidrag ur fonden till fritidsaktiviteter för barn och ungdom fr o m budgetåret 1981/82 kan fördelas av landstingen. För detta budgetår bör förslagsvis tio miljoner kronor ur allmänna arvsfonden ställas till landstingens förfogande för stöd till vissa fritidsaktiviteter. Landstingen skall därefter fördela bidrag med hänsyn till de speciella behov och önskemål i fråga om insatser för barn och ungdom som finns i landstingsområdet.

Landstingen övertar på så sätt stödet till sådana insatser under B i den redovisade sammanställningen som hittills i huvudsak genomförts av organisationslivet.

De bidragsbelopp som utgår till landstingen kan fördelas bland dessa efter antalet ungdomar i åldern 7-12 år.

Beslut om vilken typ av verksamhet som skall få stöd bör föregås av samråd mellan landsting, kommuner och organisationer.

Vid fördelningen av bidrag från landstingen bör eftersträvas enklast möjliga administration. Utredningen vill peka på möjligheten att i vissa fall fördela bidragen efter någon generell princip - t ex antalet medlemmar i bidragsberättigade organisationer. Även idrottsrörelsens behov av stöd bör beaktas.

Sådana bidrag som här avses bör fortsättningsvis i sin helhet komma organisationerna till del.

Frågan om huvudmannaskap för övriga medel ut allmänna arvsfonden bör tas upp till utredning i ett senare sammanhang.

Utredningens överväganden 81

8.4 Vissa övriga bidrag

8.4.1 Bidraget till informationsverksamhet om alkoholoch narkotikaproblem

Statens ungdomsråd har sedan 1972 fördelat ett särskilt bidrag till upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågor. Bidraget är härigenom ett av de s k projektstöden som utgått under en längre tid.

Syftet med ett projektbidrag är att det skall få en stimulerande effekt på ett visst område. Pågår projektverksamhet alltför lång tid får den i regel karaktär av permanent verksamhet. Därför bör projektstöd efter en viss tids försöksverksamhet inordnas i lämpligt reguljärt stöd.

Bidraget till informationsverksamhet om alkohol- och narkotikaproblem har huvudsakligen utgått till ungdomsorganisationer. 1979/80 har bidraget helt fördelats bland dessa organisationer med undantag av ett belopp på 400 OOO kr till Sveriges riksidrottsförbund (jämför sid 82).

föreslår. att medlen under ifrågavarande bidrag

gtredningen

fr o m 1980/81 överförs till bidraget till ungdomsorganisa-

tionernas centrala verksamhet. Eftersom Sveriges riksidrotts-

årligen fått del av informationsanslaget bör 400 000 kr

förbund

utgå till RF som ett påslag på organisationsstödet.

Det kan nämnas att statens ungdomsråd har en särskild sekreterare (på e 0 tjänst fr 0 m 1979-07-01) för bl a kontakt med organisationerna i frågor som gäller alkohol- och narkotikaupplysning. Genom denna tjänst möjliggörs fortsatta kontakter med organisationerna i dessa frågor.

82 Utredningens överväganden Statens ungdomsråds fördelning av bidrag till inforamtion om alkohol- och narkotikaproblem 1979/80

relses ungdomskommittée (DKSN)

ungdomssektionen Ungdomens Nykterhetsförbund, 275 000 IOGT-NTOS juniorförbund (UNF) Jugoslaviska riksförbundet 50 000 Kristen Demokratisk Ungdom (KDU) 50 000 Motorförarnas Helnykterhetsförbunds 000 ungdomsförbund (MF)

Förbund (SFEF) Sveriges Blåbandsungdom 40 000 Sveriges Elevers Central- 125 000 organisation (SECO) Sveriges riksidrottsförbund (sn) 400 000 Sveriges Socialdemokratiska 375 000 ungdomsförbund (SSU)

Utredningens överväganden 83

8.4.2 Tidskriftsstöd

I avsnitt 4 har redogjorts för de tre olika former av tidskriftsstöd som organisationer kan få del av. Bidragen fördelas av presstödsnämnden (stöd till organisationstidskrifter), statens kulturråd (kulturtidskrifter) och statens invanrarverk (tidningar på andra språk än svenska).

Utredningen föreslårp att fördelningen av dessa tre olika tidskriftsstöd på sikt bör hänskjutas till en och samma myndighet - presstödsnämnden. I en första etapp bör stödet till kulturtidskrifter överföras till nämnden. Stödet till tidskrifter på andra språk än svenska kräver viss speciell sakkunskap om språkförhållanden m m och bör därför under en övergångstid ligga kvar på statens invandrarverk. I en senare etapp bör också detta stöd överföras till presstödsnämnden.

8.4.3 Bidrag till invandrarorganisationer

Från statens invandraverk utgår verksamhetsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer samt projektstöd dels till sådana sistnämnda organisationer, dels till svenska ideella organisationer och institutioner. Verksamhetsbidraget uppgår 1979/80 till 3 425 000 kr och projektstödet till

3 700 000 kr. (Det tidigare stödet till tidningar på andra

språk än svenska är 1979/80 3 500 000 kr.)

Projektstödet har i stor utsträckning fördelats till ett mindre antal lokala projekt som genomförts av invandrar- och minoritetsorganisationer, trossamfund, fackförbund och andra svenska organisationer samt kommuner och landsting.

PRESSTÖDS- KULTUR HJVANDRAR.

NÄMNDEN RÅDET VERKET -

(ä: Qv-;a

“E” a) CD

Utredningens överväganden 85

Utredningen föreslår, att medel överförs från projektstödet till verksamhetsbidraget så att detta blir det beloppmässigt dominerande bidraget; Projektstödet bör successivt minska - till förmån för ökat verksamhetsbidrag - allteftersom erfarenheter av olika typer av fösöksaktiviteter samlats.

En viktig fråga när det gäller bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer är kravet på samverkan. Samverkan är ett av de inom invandrar- och minori-

övergripande målen

tetspolitiken. I all verksamhet som kommuner eller svenska organisationer bedriver med och för invandrare måste samverkan med invandrarorganisationer ske i någon form. Detta krav bör vid alla former av stöd till verksamhet bland ingälla vandrare. Det ger en garanti för att de rätta målgrupperna nås och för att verksamheten förankras, samtidigt som det skapar ökade kontakter med invandrarorganisationerna.

8.4.4 Stöd till viss internationell verksamhet

Under anslaget G 1 Kulturellt utbyte med utlandet, anslagsposten Till regeringens disposition, har bl a medel beräknats för stöd till folkrörelsernas kulturella kontakter med utlandet. Beslut om bidragsfördelning fattas av utbildningsdepartementet.

Utredningen föreslår, att tillsynsansvaret för dessa medel överförs till den nya myndighet som föreslås få ett samlat ansvar för fördelning av statliga bidrag till organisationslivet.

Utredningen föreslår vidare, att en särskild anslagspost uppförs under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet för bidrag till Svenska förbundet för internationella barnbyar. Förbundet får f n bidrag ur dispositionsposten under nämnda anslag.

86 Utredningens överväganden

8.4.5 Stöd till vissa nykterhetsorganisationer

Enligt beslut av samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till nykterhetsorganisationer m fl utgår organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer efter antalet medlemmar inom organisationerna. Tillsynsmyndighet för bidraget är SÖ. Vissa av dessa organisationer har särskilda ungdomsförbund, som får bidrag till central Verksamhet från statens ungdomsråd. Detta bidrag baseras på antalet medlemmar i åldern 7 - 25 år.

Utredningen föreslår, att organisationsstödet till vissa nykterhetsorganisationer m fl i fortsättningen beräknas efter antalet medlemmar över 25 år.

8.4.6 Filmvisning i nya former

Regeringen har till sin disposition ett anslag på 600 OOO kr att användas för filmvisning i nya former. Anslaget fördelas till föreningslivet efter hörande av barnfilmområdet. Enligt utredningens uppfattning är det naturligt att barnfilmrådet, som har ett speciellt ansvar för den statliga barnfilmpolitiken, fördelar dessa medel så länge ifrågavarande försöksverksamhet pågår. Inom barnfilmrådet finns dels personella resurser för ändamålet, dels möjligheter till naturliga kontakter med de organisationer som sysslar med filmverksamhet.

Utredningen föreslår, att de medel som står till regeringens disposition för filmvisning i nya former överförs till barnfilmrådet.

8.4.7 Medel till regeringens disposition

En allmän restriktivitet bör intas vad gäller att via speciella medel till regeringens disposition fördela anslag till folkrörelserna direkt från regeringen. Bara ett fåtal folk-

Utredningens överväganden 87

rörelser känner till de möjligheter som finns att på detta speciella sätt få bidrag. Det innebär samtidigt en onödig byråkrati inom departementen. Det bör inte i första hand vara en regeringsfråga att fördela anslag till folkrörelser. En sådan uppgift bör i stället ligga på myndighetsnivå.

8.5 Förslag till konstruktion av statligt stöd till miljöorganisationer m fl

En utgångspunkt för samhällets stöd till folkrörelserna är att organisationerna skall ha förtroende att själva avgöra hur bidragsmedel skall användas. En fri bidragsgivning är alltså ett uttryck för ett förtroende från samhällets sida och ger dessutom organisationerna möjlighet genomföra satsningar som de vid olika tidpunkter själva bedömer angelägna.

De organisationer som till utredningen lämnat synpunkter på det statliga stödet till insatser på miljöområdet har allmänt uttalat sig för ett stöd i form av ett obundet bidrag till central verksamhet. Även statens naturvårdsverk har som tidigare nämnts föreslagit, att bidraget till miljövårdsinformation ändras till ett generellt organisationsstöd.

Statens ungdomsråds tidigare omnämnda utredning om statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet angav vissa principer som vägledande för ett bidragssystem. Det framhölls att ett sådant system bör kännetecknas av enkelhet, att det ej styr Verksamheten, att det skapar rättvisa mellan organisationerna samt att det är möjligt att kontrollera.

Enligt utredningens mening bör dessa principer också vara vägledande för ett statligt stöd till miljöorganisationer.

Utredningen föreslår mot bakgrund av vad som anförts, att ett generellt, centralt stöd tillmiljöaganisationer inrättas. Ext sådant stöd kan åstadkommas genom att anslagsposterna 2-5 under anslaget H 4 Miliövårdsinformation sammanförs till ett anslag,

88 Utredningens överväganden

förslagsvis benämnt Bidrag till miljövårdsorganisationer m fl. bör till detta nya anslag överföras medel som f n ut-

Vidare

går till Riksförbundet för hembygdsvård under nionde huvudtiteln.

Som modell för det nya bidraget bör i huvudsak gälla den konstruktion som är tillämplig för bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

Bidrag bör utgå till organisationer som av regeringen förklarats berättigade till bidrag. Med miljöorganisation menas sådan organisation som huvudsakligen bedriver verksamhet med inriktning på miljö- och naturfrågor.

Det nya statsbidraget bör utgår fr 0 m budgetåret 1980/81.

Som villkor för bidrag föreslås att organisationen har minst 1 500 medlemmar och aktiva lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner- Med aktiv lokalavdelning bör menas avdelning som anordnar minst 25 sammankomster under ett år. Några särskilda åldersgränser bör ej gälla vid beräkningen av medlemsunderlaget.

Vad beträffar medlemsbegreppet bör gälla samma definition som i fråga om medlem i ungdomsorganisation. Det innebär att som medlem räknas den som o är ansluten till en lokalavdelning o har stadgeenliga möjligheter att påverka beslut rörande organisationens verksamhet och inriktning 0 har betalat avgift till organisationen närmast föregående redovisningsår. Bidraget föreslås utgå med dels ett grundbidrag lika stort för alla bidragsberättigade organisationer, dels ett rörligt bidrag med ett fast belopp per medlem i intervallet överstigande 1 500 medlemmar. För 1980/81 föreslås grundbidraget bli 25 000 kr och det rörliga Vidraget 12 kr per medlem. Bidrag bör utgå med högst det belopp som svarar mot 75 % av organisationens kostnader för central verksamhet för den verk-

s0U 1979:60 Utredningens överväganden 89

samhetsår som upphörde under redovisningsåret närmast före det för vilket statsbidraget utgår. Med kostnader för central verksamhet avses personalkostnader (löner, sociala avgifter, resor och traktamenten), lokal- och kontorskostnader (hyra, telefon, porto, kostnader för lokalvårdare, kontorsmaterial etc), kostnader för ledarutbildning, information, utvecklingsarbete samt för övrig nationell och internationell verksamhet.

Bidragsgrundande uppgifter skall styrkas av ordförande, förbundssekreterare eller kassör samt revisor. Bidragsberättigad organisation skall vara skyldig att avlämna verksamhetsberättelse till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighet bör bli den myndighet som enligt kap 8.1 föreslås få ett samlat ansvar för bidrag till folkrörelser. Under tiden fram till dess att denna myndighet träder i funktion bör bidraget handläggas av statens naturvårdsverk.

Tillsynsmyndigheten lämnar förslag till regeringen på organisationer som bör bli godkända för bidrag.

Organisationer som i första hand bör prövas då det gäller att bli bidragsberättigad är följande:Framtideni våra händer, Jordens vänner, Miljöförbundet, Miljögruppernaå riksförbund (MIGRI), Riksförbundet för Hembygdsvård, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar samt Älvräddarnas samorganisation.

Sveriges fältbiologiska ungdomsförening, som nu får statligt stöd genom bidraget till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet, bör även i fortsättningen få bidrag som ungdomsorganisation.

För de organisationer som i framtiden blir berättigade till bidrag föreslås en intrappningsperiod med enbart grundbidrag under det första året organisationen är bidragsberättigad. Andra året utgår fullt statsbidrag.

90 Utredningens överväganden

För de organisationer som ej längre uppfyller villkoren för statsbidrag föreslås en avtrappningsregel, som innebär att organisationen under det första året den ej uppfyller bidragsvillkoren enbart får grundbidrag. Kan organisationen ej heller det andra året uppfylla villkoren för bidrag utgår inget stöd.

Avsikten är att det föreslagna bidraget skall ersätta de olika anslag som nu utgår till central verksamhet för nämnda organisationer.

Ett statsbidrag till miljöorganisationer m fl med den konstruktion som föreslagits kan f n beräknas till ca 2 milj kronor. Hänsyn bör då tas till att nyssnämnda organisationer erhöll ca 1,6 milj kr i statsbidrag från olika anslag 1978/79.

8.6 Förslag angående bidrag till radioorganisationer

I samband med den under avsnitt 7.2 nämnda överläggningen med radioorganisationerna diskuterades bl a frågan om huvudmannaskap för ett eventuellt stöd för sådana organisationer. Olika meningar i den frågan framfördes härvid från organisationerna, vilket kan bero på att dessa, trots det gemensamma begreppet radio, har skilda inriktningar och verksamheter. Detta framgår också av de uppgifter som redovisats om organisationerna i särskilda bilagor under 7.2.

Utredningen anser att de tidigare nämnda radioorganisationerna bedriver en verksamhet av sådan art och omf attning att ett statligt stöd till dessa är motiverat. Utredningen har därför övervägt olika former av stöd till radioorganisationer. Mot bakgrund bl a av olikheterna i organisationernas inriktning är dock utredningen inte beredd föreslå något särskilt statligt bidrag till radioorganisationer. Däremot bör ett stöd till dessa inordnas i någon nu redan existerande bidragsform.

FRO får som tidigare nämnts f n stöd från bidraget till Frivilliga försvarsorganisationer och bör även fortsättningsvis

Utredningens överväganden 91

få bidrag på detta sätt. Eftersom alla radioorganisationer i något sammanhang ansökt om att bli godkända som statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer kan det inte anses uteslutet att någon framdeles blir upptagen som sådan. Allmänt sett bör dock en annan stödform gälla i detta fall. Av nu utgående statliga stöd synes bidraget till centrala amatörorganisationer vara det anslag som närmast kunde vara tillämpligt för sådana radioorganisationer som inte får bidrag till central verksamhet på annat sätt.

Riktlinjer för bidraget till centrala amatörorganisationer har angivits i rapporten Stödet till centrala amatörorganisationer (rapport från kulturrådet 1977:5). Här anges bl a följande krav för statsbidrag till sådana organisationer:

- skall i huvudsak samla utövande amatö- Organisationerna rer. Detta skall framgå av ändamålsparagraf i organisationens stadga och/eller av verksamheten i de lokala grupperna. Amatörverksamheten skall främst avse ord, ton, bild, dans- och teaterområden. - skall före- Organisationen ha rikstäckning. Kulturrådet slår inte att ett Visst antal län eller regioner skall täckas av verksamhet. Frågan om vad som kan anses vara rimlig rikstäckning får avgöras från fall till fall. - skall vara demokratiskt och dess Organisationen uppbyggd stadgar så formulerade att medlemmarna garanteras ett faktiskt inflytande över organisationen. Årsmöte eller motsvarande skall samlas regelbundet och valda organ stå under löpande kontroll. - skall ha en självständig ekonomisk för- Organisationen valtning. - skall till del täcka sina kostnader Organisationen någon via insatser från sina medlemmar. Dessa insatser bör ha formen av medlemsavgifter som fastställs av årsmöte eller motsvarande. Medlemsavgifterna skall stå i rimlig proportion till den av medlemmarna godkända kostnadsnivån för organisationens verksamhet.

Av nedanstående sammanställning framgår vilka organisationer som fått stöd ur bidraget till centrala amatörorganisationer de senaste åren.

92 Utredningens överväganden

B i d r a 5 Organisation 1977/78 1978/79 1979/30

förbund

Riksförbund

Musikkårer Sveriges Spelmäns Riksförbund 68 000 80 000 90 OO0

Sveriges Dragspelares Riksförbund 38 000 46 000 51 000

Amatörteaterns Riksförbund 84 000 130 000 151 000 Riksförbundet Svensk foto- 35 000 43 000 50 000 grafi- Sveriges fotoklubbar Sveriges schackförbund 140 000 155 000 169 000 Svenska - - 5 000 filmfrämjandet - 5 000 6 000 Metodistkyrkans Sångarförbund Sveriges Smalfilmsförbund 10 000 25 000 28 000 Fosterlands- - 17 000 Evangeliska 15 000 stiftelsens musikverksamhet Riksförbundet för - 30 000 34 000 Hembygdsvård

x) inkl bidrag till RUM

Utredningens överväganden 95

Med hänsyn till vad som anförts föreslår utredningen, att statsbidrag till sådana radioorganisationer som inte får statligt stöd till central verksamhetppå annat sätt fr o m budgetåret 1980/81 utgår ur bidraget till centrala amatörorganisationer.

Då det f n saknas klara normer för bidraget till centrala amatörorganisationer är det svårt att exakt beräkna storleken av ett stöd till radioorganisationer. Utredningen utgår dock från att ett stöd till dessa bör ligga på minst 50-100 OOO kr per organisation.

Utredningen får också hänvisa till vad som sägs angående centrala amatörorganisationer under avsnitten 8.1 och 8.8.

8.7 Frågan om statsbidrag till kvinnoorganisationer

Av den redogörelse angående kvinnoorganisationerna som lämnats i kap 7.5 framgår, att några fasta stöd f n ej utgår till kvinnoorganisationer som sådana. Endast försvarets kvinnoorganisationer har direkta kansli- eller verksamhetsstöd. Andra organisationer är hänvisade till s k öronmärkta pengar.

I debatten om jämställdhet har bl a ställts krav på ett särskilt stöd till jämställdhetsorganisationer. Enligt utredningens mening är det dock svårt att göra en avgränsning då det gäller sådana organisationer. Bland annat kan de politiska kvinnoförbunden hävda, att de är jämställdhetsorganisationer med de krav som dessa förbund har att i partiarbetet i praktisk handling arbeta för jämställdhet i samband med nomineringar m m. Under förutsättning att ett statligt stöd till kvinnoorganisationer konstrueras bör även de politiska kvinnoförbunden och andra kvinnoorganisationer omfattas av detta- Frågan om ett statsbidrag till kvinnoorganisationer bör därför snarast bli föremål för utredning i särskild ordning.

94 Utredningens överväganden

8.8 Principer och normer - överväganden

En uppenbar brist i statens stöd till folkrörelserna är att bidragsgivningen i stor utsträckning kännetecknas av oklarhet i fråga om normer. En bidragsgivning utan klara normer och fördelningskriterier medför, som tidigare nämnts, osäkerhet och svårigheter vad gäller planering inom organisationerna. Dessutom torde det vara en mycket svår uppgift för en bidragsfördelande myndighet att utan klara normer göra en rättvis fördelning på grundval av ansökningar från organisationer, som är likvärdiga vad gäller demokratisk uppbyggnad och samhällsnyttig verksamhet. Fördelning av bidrag föregås i regel av en noggrann och omsorgsfull beredning inom vederbörande myndighet eller organ. Det utesluter ändå inte att bristen på klara riktlinjer för bidragsgivningen kan ge utrymme för subjektiva och ej helt rättvisa bedömningar. Att så är fallet finner utredningen klart otillfredställande.

De bidrag som är avsedda för viss projektverksamhet är i allmänhet så konstruerade, att de förutsätter en fri prövning. Det ligger också i projektbidragens natur. Så länge en stor del av statens stöd till folkrörelserna utgörs av projektbidrag kommer kravet på fasta normer inte att kunna uppfyllas genomgående. Utredningen skall senare i detta avsnitt återkomma till vissa synpunkter på projektbidragen. Krav på klara normer bör i synnerhet kunna ställas på bidrag av typen centralt kansli- eller organisationsstöd. I avsnitt 5 har olika typer av normer för bidragsgivning beskrivits. Något normsystem som kan sägas vara fulländat för alla typer av bidrag är säkert svårt att finna. Utredningen anser dock att automatiskt verkande bidragssystem (exempel är bidragen till ungdomsorganisationerna) är att föredra, eftersom de garanterar de bidragsmottagande organisationerna en viss trygghet i planeringen. Under alla omständigheter bör fri prövning av centrala kanslioch organisationsstöd ej förekomma. Utredningen är medveten om att många synpunkter kan läggas på denna fråga. Invändningar

Utredningens överväganden 95

kan t ex riktas mot att antalet medlemmar inte är ett fullgott mått på en organisations verksamhet. Det bör dock fram hållas att erfarenheterna från handläggningen av bidragen till ungdomsorganisationerna är mycket goda. Eñt sextiotal ungdomsorganisationer med sammanlagt över en miljon medlemmar och med olika inriktning får statsbidrag till sin centrala verksamhet baserat på antalet medlemmar. Kan enhetliga normer uppnås på central nivå är förutsättningarna stora för en likvärdig behandling av organisationerna när det gäller stöd också på landstingskommunal och lokal nivå.

Anslag som bör ses över i syfte att få klarare normer är bidragen till invandrarorganisationer, handikapporganisationer och centrala amatörorganisationer.

Då det bidraget till centrala amatörorganisationer har gäller utredningen dessutom gjort följande överväganden. Stöd till kulturell amatörverksamhet bör utgå till vederbörande huvudorganisation och ej till specialförening inom denna. Bidrag som är avsett för sådan verksamhet bör alltså disponeras av huvudorganisationen. Enligt utredningens mening bör amatöraktiviteter inte betraktas som något separat inom organisationernas verksamhet. Musik- och andra kulturprogram är nämligen naturliga inslag i de flesta folkrörelsers ordinarie verksamhet. Denna princip utesluter naturligtvis inte att särskilt stöd utgår till amatörorganisationer utan anknytning till huvudorganisation som får bidrag på annat sätt.

En annan princip för bidragsgivningen som bör eftersträvas är att statliga bidrag inte mer än undantagsvis bör utgå till lokal verksamhet. Utredningen har t ex uppmärksammat att statsbidrag utgått till ett flertal mindre projekt med bidragsbelopp under 5 000 kr för experiment och utvecklingsarbete lokalt. Utredningen anser det tveksamt om så begränsade projekt skall stödjas av statliga medel.

96 Utredningens överväganden

Vad gäller projektbidragen i allmänhet får utredningen anföra följande. En målsättning för det statliga stödet till organisationslivet bör vara att de specialdestinerade bidragen successivt avvecklas till förmån för bidrag i mer generella former. Vissa förslag i sådan riktning har lämnats i det föregående. En utgångspunkt bör också vara att statsbidrag av ren projektkaraktär ej bör utgå under längre tid än en rimlig försöksperiod - förslagsvis fyra maximalt fem år. Stödet bör därefter inordnas i lämpligt reguljärt bidrag. Utredningen får i detta sammanhang hänvisa till vad som sagts om projektstöd under 8.4.1. Projektbidrag bör vidare kontinuerligt omprövas så att den verksamhet som bedrivs med stöd av bidraget verkligen svarar mot uppställda mål.

En brist som kunnat iakttas i fråga om projektbidrag är att det i samband med tillkomsten av sådana stöd sällan gjorts någon långsiktig plan för bidragen och den verksamhet den varit avsedd för. Inget projektstöd bör enligt utredningens mening inrättas utan att samtidigt de långsiktiga målen för bidraget anges - bl a bör klargöras hur stödet skall kunna övergå i generell form.

Oavsett vilka normer som gäller för bidrag bör de administrativa rutinerna för bidragsgivningen i möjligaste mån anpassas till organisationernas behov. Som stöd för den ekonomiska planeringen inom organisationerna bör för reguljära återkommande statsbidrag förskott utgå till organisationerna under förutsättning att bidraget inte kan utbetalas i sin helhet vid budgetårets början. Det kan nämnas att för bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet gäller, att ett förskott med ett belopp som motsvarar 75 % av organisationens bidrag närmast föregående budgetår utgår i samband med slutregleringen av nämnda budgetårs bidrag.

Viktigt är också för organisationerna att få besked om myndigheternas beslut angående bidrag i god tid före verksamhetsårets början.

Utredningens överväganden 97

hemställer med hänvisning till vad som anförts, Utredningen att uttalar sig för att följande principer och regeringen normer skall gälla för statens stöd till organisationslivet:

Klara normer bör utarbetas för alla centrala kansli_ och organisationsstöd

- bör endast i undantagsfall utgå till lokal Statliga bidrag verksamhet

- bidrag bör successivt avvecklas till Specialdestinerade förmån för generella bidrag

- bör få reguljärt statligt stöd från endast Organisation en myndighet

- Projektstöd bör ej inrättas utan att en långsiktig plan för bidragsgivningen görs

- Enkla administrativa rutiner för bidragsgivningen anpassade till villkor. En förskottsrutin bör organisationernas finnas för alla reguljära, återkommande statsbidrag. Beslut om bidrag bör meddelas i god tid före verksamhetsårets början.

8.9 Kontroll av bidrag

En ofta förekommande fråga i debatten om de statliga stöden är kontrollen av bidrag. Det har ibland rått oklarhet om myndigheternas rätt att granska vissa bidragsgrundande uppgifter. Vid ett flertal tillfällen har därför Justitieombudsmannen fått ta ställning till frågan om föreningars skyldighet lämna uppgifter till bidragsgivande myndighet om medlemmar och verksamhet för kontroll av bidrag.

98 Utredningens överväganden

Följande beslut av JO kan nämnas i detta sammanhang. 0 Skyddet för enskilds åsiktsfrihet vid medlemskontroll i ärende om landstingsbidrag till ungdomsorganisation (Unga Örnar). JO beslut dnr 570/75 0 Kommunala myndigheters krav på deltagarförteckningar för

bidrag till ungdomsledarutbildning (Kommunistisk ungdom)

JO beslut 1975-01-27 (dnr 67/75) 0 Anmälan mot Stockholms park- och idrottsnämnd angående kränkning av åsiktsfriheten (Ängby sportklubb) JO beslut 1975-11-21 (dnr 2197/75) 0 Fritidsnämndens i Lund avslag på ansökan om kommunalt

bidrag (Kommunistisk ungdom) JO beslut 1977-06-08

(dnr 1590/76) 0 Ungdomsstyrelsens i Borås krav på namnuppgifter på deltagare i utbildningsverksamhet som politiskt ungdomsförbund anordnar (CUF, FPU, KU, MUF, SSU) JO beslut 1979-01-24 (dnr 855/78).

Av dessa beslut framgår bl a att JO anser, att det står i strid med 2 kap 2 § regeringsformen om myndighet ålägger en politisk eller religiös organisation att lämna uppgifter om vilka som är dess medlemmar eller deltar i dess verksamhet.

De system som nu gäller för statens bidrag till folkrörelserna baserar sig på ett förtroende för organisationerna. De bygger till stor del på självkontroll och samverkan dels mellan olika led i organisationerna, dels mellan organisationerna och myndigheterna. Denna självkontroll förstärks genom att bidragsgrundande uppgifter i regel är styrkta av organisationernas revisorer. Det kan nämnas att flertalet av de statsbidragsberättigade ungdomsorganisationerna har auktoriserade revisorer.

Trots detta har vid olika tillfällen hävdats att kontrollen är otillräcklig. Med anledning härav sammankallade statens ungdomsråd sommaren 1977 ungdomsorganisationerna och Sveriges riksidrottsförbund till en konferens angående kontrollen av bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (lokala aktivi-

överväganden 99 Utredningens

tetsstödet). De diskussioner som här fördes resulterade i en överenskommelse, att organisationerna vid redovisningen av bidragsgrundande uppgifter för lokala stödet också skall ange på vilket sätt de handlägger den interna kontrollen av dessa uppgifter.

och RF har sedan dess vid två redovis- Ungdomsorganisationerna ningstillfällen (1978 och 1979) rapporterat till statens ungdomsråd hur den interna kontrollen fungerar.

Många olika modeller för kontroll har redovisats. Här är några - presenterade i korthet. - av närvarolistor och protokoll. Jämfö- Stickprovskontroll relse mellan insända ansökningshandlingar och medlemsantal för att kontrollera sannolikheten av redovisade sammankomster - in av klubbar som har ökat antalet Terminsprogram begärs sammankomster markant. Stickprov tas bland klubbar som redovisat mer än ett visst antal sammankomster - av en viss procent av lokalavdelningar- Slumpvis granskning na varje âr. Härvid granskas närvarokort och protokoll från sammanträden där verksamheten planerats. - Anvisningar och information kontinuerligt vid ledarträffar. av särskilt utbildade instruktörer vid Personlig hjälp bidragsredovisningen I ett stort antal sker kontrollen i första hand organisationer genmndistriktskonsulenterna som i allmänhet har god kännedom om de olika lokalavdelningarna inom sina distrikt. Vissa organisationer har också utarbetet särskilda promemorior som stöd för distriktskonsulenterna vid kontrollen av bidragsgrundande uppgifter. Som exempel redovisas på sid 100 en av RF utarbetad PM.

Utredningens överväganden

PM för distiktsförbundens/konsulentens kontroll av lokalt aktivitetsstöd

1. Ext antal föreningar väljs slumpvis ut för kontroll.

RF och berörd kommun meddelas vilka föreningar som uttagits för kontroll.

De uttagna föreningarna meddelas att kontroll kommer att företas. Samtidigt infordras närvarokorten från föreningarna.

Närvarokortens riktighet kontrolleras mot redovisningsblanketten. Eventuellt tas kontakt med kommunens fritidskontor för efterhörande om föreningens verksamhet.

Bedöms närvarokorten överensstämma med redoviningsblanketten samt övriga uppgifter vara tillfredsställande, godkänns redovisande sammankomster.

Misstänks felaktig redovisning i något avseende skall föreningen kontaktas.

Vid kontakt, ev sammanträde, med misstänkt förening skall verksamhetsplanen för redovisad verksamhet kontrolleras.

Om verksamhetsplanen ej överensstämmer med redovisad verksamhet eller framkommer det att oriktiga uppgifter lämnats skall redovisade sammankomster minskas i motsvarande grad. Bidrag bör utgå till genomfört verksamhet. Minskning av bidraget skall ske då det framkommit att lämnade uppgifter är oriktiga. Minskning sker med belopp som överstiger vad som skulle utgått om uppgifterna varit Missbruk riktiga. eller uppsåtligt lämnande av oriktiga uppgifter kan medföra att förening avstängs helt från bidrag.

DF-styrelse bör informeras och om så erfordras besluta om minskning av antalet sammankomster.

10. När minskning av antalet sammankomster skett, skall föreningen underrättas härom. Föreningen skall också få reda på att DF-beslut får överklagas hos riksidrottsstyrelsen.

11. Riksidrottsstyrelsen prövar på begäran av berörd förening om av DF beslutad minskning av bidraget är riktig.

101 sou 1979 :60 Utredningens överväganden

Utredningen anser att etttijlfredsställande och väl fungreande kontrollsystem uppnåtts när det gäller lokala aktivitetsstödet. Utöver de redovisningar som lämnas tar statens ungdomsråd årligen kontakt med vissa organisationer för diskussion om kontrollen. Detta system borde kunna tjäna som exempel även för vissa andra typer av bidrag. Genom det system som tillämpas för lokala stödet undviks en krånglig och administrativt ohanterlig kontrollapparat för den bidragsfördelande myndigheten.

Vad som nu sagts utesluter inte att missbruk eller uppsåtligt lämnande av oriktiga uppgifter kan leda till att lokal organisation avstängs från bidrag eller på annat sätt ställs till ansvar. Utredningen kan i detta sammanhang hänvisa till vad som anförts av.IOi.tidigare nämnda beslut 1975-11-21 angående ansvar enligt brottsbalken. Det bör också framhållas att även ett begränsat missbruk kan leda till försämrade möjligheter för en positiv utveckling av bidragsbeloppens storlek. Utredningen får slutligen erinra om vad som uttalats av statens ungdomsråd i skrivelse till ungdomsorganisationerna 1979-03-15 angående kontrollen av lokala aktivitetsstödet.

Ungdomsrådets uppfattning och erfarenhet är att organisationernas kontroll i stort sett är tillförlitligt. Men då några enstaka fall upptäcks och uppmärksammas på tidningarnas första-sidor och löpsedlar skadas tilltron till organisationerna överlag. Ungdomsrådet måste således göra klart att överträdelser och försök att kringgå regler och föreskrifter kan få till följd att staten tvingas ompröva den öppna attityden gentemot organisationerna. Eät medvetet missbruk - även om det sker i enstaka fall - kan medföra, att en väsentlig skärpning av kontrollen måste ske. Rådets uppgift är att stävja sådant missbruk. Vi vill således uppmana organisationerna att på olika sätt, exempelvis i samband med instruktörskurser och genom olika interna informationskanaler ägna denna fråga stor uppmärksamhet. Detta gagnar oss alla och bidrar till att kontrollapparaten inte behöver byggas ut utöver de årliga stickprovsundersökningar av enstaka organisationer som nu görs. Utredningen föreslår, att de principer som uttalats i detta kapitel skall gälla i fråga om kontroll av bidragsgrundande pppgifter. I den mån liknande kontroll inte tillämpas inom andra myndigheter bör detta övervägas.

Statens offentliga 1979 utredningar

Kronologisk förteckning

. Utbyggt skydd mot höga vârd- och Iäkemedelskostnader. S. 54. Hushållning med mark och vatten 2. Del l. överväganden . Naturmedel för injektion. S. Bo. , Regional laboratorieverksamhet. Jo. 55, Hushållning med mark och vatten 2. Del Il. Bakgrundsbeskriv-

coxioipiawn_

, Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. ning. Bo. Konsumentinflytande genom insyn? H. 56. Steg på väg. . , A. Polisen. Ju. 57. Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S4 . Tandvården i börian av 80-talet. S. 58. av särskilda S. Barnomsorg. Redovisning undersökningar. . Löntagarna och kapitaltillväxten l. Löntagarfonder - bakgrund 59. I livets slutskede. S, och problemanalys. E. 60. Bidrag till folkrörelser. Kn. (D . Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets» fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknadenen introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E. 10. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. E . Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen ideologi och verklighet. E. 12. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn, . Konkurs och rätten att idka näring. Ju. 14. Naturvård och täktverksamhet. Jo. 15. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. 16. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. 17. Kulturhistorisk bebyggelse « värd att vårda. U. 18. Museiiärnvägar. U. 19. Jaktvårdsområden. Jo. 20. Anhöriga. S. 21. Plötslig och oväntad död - anhörigas siuklighet och psykiska reaktioner. S. 22. Barn och döden. S. 23. Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. 24. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A. 25, Nya namnregler. Ju. 26. Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. 27. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla, Bilagedel. A. 28. Barnolycksfall. S. 29. Lotterier och spel. H. 30. Lotterier och spel. Bilagor. H. 31. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. 32. Fastighetstaxering 81. B. 33. Fastighetstaxering 81. Bilagor. B. 34. Bilarna och Iuftföroreningarna. Jo. 35. Rationellare girohantering. E. 36. Konsumenttjänstlag. Ju, 37. Aktivt boende, Bo. 38. Lagerstöd. A, 39. Vattenkraft och miljö 4. Bo, 40. Malmer och metaller. I. 41. Barnen i framtiden. S. 42. Vår säkerhetspolitik. Fö. 43. Ren tur. Program för miliösäkra siötransporter. Jo. 44. Ren tur. Program för miliösäkra sjötransporter. Bilagor 1-8. Jo. 45. Ren tur. Program för miliösäkra sjötransporter, Bilagor 9-13. Jo. 46. Koncernbegreppet m. m, Ju. 47. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U. 48. Arbetstiderna inför 80-talet. A. 49. Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. 50. Huvudmarinaskapet för specialskolan. U. 51. Öst Ekonomiska Byrán. H. 52. Viltskador. Jo. 53. Nytt skördeskadeskydd, Jo.

Statens utredningar 1979

offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet ter, Bilagor1«B.[44] 3. Rentur. Programför miljösäkrasjötransporter.Bilagor9-13145] Avskildhetochgemenskapinomkriminalvården. [4] Nytt skördeskadeskydd. [53] Polisen. [6] Konkursoch rattenatt idkanäring.[13] Nyanamnreglerr [25] Handelsdepartementet Konsumenttiänstlag. [36] Konsumentinflytande genominsyn?[5] Koncernbegreppet m.m.[46] Lotteriutredningen. 1.Lotterierochspel.[29] 2. Lotterierochspel. Grundlagsskyddad yttrandefrihet,[49] gilagor.[30] OstEkonomiska Byrán.[51]

Försvarsdepartementet Vårsäkerhetspolitik. [42] Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 14 Ökad sysselsättning.Finansiella effekterI offentligasektom]16]2.Sysselsättningspolitik för arbete Socialdepartementet [ l] åt alla.[24] 3. Sysselsättningspolntik for arbeteåt alla,Bilagedel. Utbyggtskyddmot hogavárd-ochläkemedelskostnader. [27] Naturmedelför iniektion.[2] Lagerstöd.[38] Tandvårdenl börianav 80-talet,[7] Arbetstidernainför 80-talet.[48] Utredningenrörande vissa frågor beträffandes|ukvärdl livets Stegpå väg.. . [55] slutskede.1.Anhöriga.[20]2. Plötsligochoväntaddöd- anhörigas sjuklighetochpsykiskareaktioner.[21] 3. Barnochdöden.[22] 4. I livetsslutskede.[59] Bostadsdepartementet Siukvárdensinreorganisation- entdépromemoria. [26] Aktivt boende.[37] Barnolycksfall. [28] Vattenkraftoch miljö4. [39] BarnenI framtiden.[41] Hushállningmedmarkochvatten2. Dell. överväganden. [54] Planeringsgruppen for barnomsorg.1.Barnomsorg- behov,efter- Hushállning medmarkochvatten2. Delll. Bakgrundsbeskrivning. frågan_planeringsunderlag. [57] 2. Barnomsorg.Redovisningav [55] sarskildaundersökningar. [58] Industridepartementet Ekonomidepartementet Malmeroch metaller.[40] Utredningenomlontagarnaochkapitaltillväxten. 1.Löntagarnaoch kapitaltillvaxtenl. Lontagarfonder-bakgrund ochproblemanalys.[8] Kommundepartementet 2. Löntagarnaochkapitaltillväxten2. Densvenskaförmögenhets Svenskakyrkansgudstjänst.Band4. Evangelieboken. [12] fordelningensutveckling,Lontagarfonder ochaktiemarknaden- en Bättrekontaktermellanenskildaochmyndigheter.[31] introduktion.Internationellakoncerneroch löntagarfonder.[9] 3. Bidragtill folkrörelser.[60] Lontagarnaochkapitaltillvaxten 3. Loner,lönsamhetochsoliditetl svenskaindustriföretag.Vinstbegreppet. Denlokalalönebildningen ochforetagetsvinster- enpreliminäranalys]10]4.Löntagarnaoch kapitaltillväxten 4, Lantbrukskooperationen wideologiochverklighet.[ 11] Rationellare girohantering. [35]

Budgetdepartementet Avgifterl staten- nulágeochutvecklingsmonigheter. [23] 1976 års fastighetstaxeringskommitté, 1, Fastighetstaxering 81. [32] 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor.[33]

Utbildningsdepartementet Kulturhistoriskbebyggelse--vardatt vårda.I 17] Museiiarnvagar. I 18] Dokumentation och statistikom hogskoleutbildning. [47] Huvudmannaskapet for specialskolan. [50]

Jordbruksdepartementet RegionalIaboratorieverksamhet. [3] Naturvårdskommittén. 1. Naturvårdoch táktverksamhet. [14] 2. Naturvårdochtaktverksamhet. Bilagor,[15] Jakt«och viltvárdsberedningen. l Jaktvárdsomräden. [19] 2. Vill skador.[52] Bilarnaoch Iuftfororeningarna. [34] Milioriskervid sqotransporter. 1. Rentur. Programför miliösäkra siotransporter. E43]2› Rentur. Programfor miliösäkrasiötranspor-

Anm Siffrornainomklainnierbetecknarutredningarnas nummeri denkronologiskaforteckningen.

:snuten øiâäâfli

,mi *amma ,, »r