SOU

Prisreglering mot inflation? slutbetänkande. Bilagor 7-12

Beteckning: SOU 1981:42
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1982:47: Löntagarna och kapitaltillväxten, avsnitt 3 och 6
SOU 1989:36: Inflationskorrigerad inkomstbeskattning, avsnitt 6

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

SME

. .

Bilagdr

7-12 ?

?till slutbetänkande av

prisregleringskommitten

Statens offentliga utredningar

@% 1981:42 §§

Handelsdepartementet

mot

Prisreglering

inflation?

Bilagor 7-12 till slutbetänkande

prisregleringskommittén

Stockholm 1981

Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38436359*- 91-3274903 v/-y (F) ” ISSN 0375-250x

Gotab, Stockholm 1981

Innehåü

Förkortningar

Bilaga 7 i utlandet - en översikt av internationella Pris- och löneregleringar erfarenheter. Av departementsrådet Jan Herin

1 Inledning

2 Sammanfattning och slutsatser 2.1 Den internationella bakgrunden . 2.2 mål och medel . . . . . . Inkomstpolitikens 2.3 Inkomstpolitik i OECD-länderna under 1970-talet 2.4 Hur inkomstpolitiken är tänkt att verka 2.5 Inflationens drivkrafter . . . . . . . . . . . . . 2.6 av pris- och löneregleringars stabilise- Empiriska undersökningar ringspolitiska effekter

3 Den internationella . . . . . . . . . . . bakgrunden 3.1 Tillväxt i potentiell och faktisk BNP inom OECD-länderna 3.2 Världshandelns . . . . . . . . . . . utveckling 3.3 Pris-, löne- och vinstutvecklingen inom OECD-länderna 3.4 . . . . . . Det internationella betalningssystemet 3.5 De ökade balansproblemen och kraven på inkomstpolitik

4 Inkomstpolitikens mål och medel 4.1 mål . . Inkomstpolitikens 4.1.1 Stabiliseringspolitiska mål 4.1.2 Allokeringspolitiska mål 4.1.3 Fördelningspolitiska mål 4.2 Inkomstpolitikens medel

i OECD-länderna under 1970-talet 5 Inkomstpolitik 5.1 Belgien 5.2 Danmark 5.3 Finland 5.4 Frankrike 5.5 Italien

4 Innehåll

5.6 Kanada 112 5.7 Nederländerna 113 5.8 Norge 116 5.9 Storbritannien 118 5.10 USA 121 5.11 Österrike 125 5.12 Sammanfattning 126

6 Hur inkomstpolitiken är tänkt att verka 129

7 Inflationens drivkrafter . . 139

7.1 Prisbildningen 141 7.2 Lönebildningen . 148 7.3 Pris- och lönebildningen 154

8 Empiriska undersökningar av pris- och löneregleringars stabilise-

ringspolitiska effekter . . . . . . . . . . . . . . . . 167

8.1 Principiell uppläggning av ekonomiska studier av pris- och lönekontrollers effekter . . 167 8.2 Resultat av undersökningar i USA 176 8.2.1 Kontrollåtgärdernas utformning 177 8.2.2 Gordons undersökningar 185 8.2.2.1 Prisekvationen 188 8.2.2.2 Löneekvationen . . . . . . 191 8.2.2.3 Slutsatser av Gordons undersökningar 194 Bosworths undersökningar 196 8.2.3.1 Lönebildningen 197 8.2.3.2 Prisbildningen 199 8.2.4 McGuires undersökning 202 8.2.5 Darbys undersökning . . . 203 8.2.6 Feige och Pearces undersökning 204 8.2.7 Slutsats . . . . . . . . 205 Resultat av undersökningari England . . . . . . . . 206 8.3.1 Den engelska ekonomins utveckling under 1960- och 1970-talen . . . 207 8.3.1.1 Åren 1960-1967 207 8.3.1.2 Åren 1968-1972 207 8.3.1.3 Åren 1972-1978 208 8.3.1.4 Sammanfattning . 210 8.3.2 Ink0mstpolitikiEngland . . . 213 8.3.3 Effekter av inkomstpolitik i Englan 221

Bilaga 8 SPK:s prisövervakning 227

1 Den formella bakgrunden till prisövervakningen 227

1.1 1956 års lagstiftning . . . . 227 1.2 1970-1971 års prisstopp . . . . . . . . 229 1.3 1971 års uppdrag att övervaka prisutvecklingen 23 1 1.4 1973 års ändring i instruktionen för SPK 232

sou 1981:42 Innehåll 5

1.5 1977 års kompletterande riktlinjer för prisövervakningen 1.6 Uttalanden av riksdagens finansutskott rörande tillämpningen av prispolitiken 2 Prisövervakningssystemet 2.1 Anmälningsförfarandet

2.2 överläggningar

2.3 Information

3 Sambandet mellan SPK:s prisövervakning och av regeringen införda prisregleringar

Bilaga 9 Prisregleringar i Sverige sedan år 1972. Av prisregleringskommitténs huvudsekreterare Lennart Göranson

1 Undersökningens uppläggning och avgränsning

2 Förekomsten av prisregleringar i Sverige under åren 1973-1980

3 Prisregleringarnas omfattning under åren 1973-1980

4 Trävaror, snickeriermm . . . . . . . . . . . . . 4.1 Bakgrunden till prisregleringarna på trävaror, snickerier m m 4.1.1 Produkterna . 4.1.2 Konkurrenssituationen . 4.1.2.1 Säljarkoncentrationen 4.1.2.2 Köparkoncentrationen 4.1.2.3 Importkonkurrens 4.1.2.4 Prisbildning . . . 4.1.2.5 Sågade och hyvlade trävaror 4.1.2.6 Fönstersnickerier 4.1.2.7 Dörrsnickerier 4.1.2.8 Inredningssnickerier 4.1.2.9 Monteringsfärdiga trähus 4.1.2.10 Spånskivor . . . . 4.1.2.11 Träfiberskivor (board) . . . . . Bakgrunden till införandet av prisstopp på sågade trävaror, träbaserade skivmaterial, snickerier och monteringsfärdiga trähus 1973-09-07 . . . . . . 4.1.3.1 Prisutvecklingen före 1973-09-07 4.1.3.2 Regeringens motiv för införandet av prisstopp på trävaror, snickerier m m 1973-09-07 Administrationen av prisregleringen under åren 1973-1974

4.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari prisregleringens

omfattning och av formen för prisreglering . .

4.2.2 Dispensansökningar och besvär över avslagna dispensan-

sökningar 4.2.3 Genomförda prisändringar under prisregleringsperioden. Planerade prishöjningar som inte kunnat genomföras under prisregleringsperioden

6 Innehåll sou 1981:42

4.2.3.1 Sågade och hyvlade trävaror . . . . . . 295 4.2.3.2 Fönstersnickerier . . . . . . . . . 296 4.2.3.3 Dörrsnickerier . . . . . . . . . . 297 4.2.3.4 Inredningssnickerier . . . . . . . . 298 4.2.3.5 Monteringsfärdiga trähus . . . . . . . 299 4.2.3.6 Spånskivor . . . . . . . . . . . . 301 4.2.3.7 Träfiberskivor (board) . . . . . . . . 302 4.3 Avvecklingen av prisregleringen år 1974 och återinförande av prisreglering år 1976 . . . . . . . . . . . . . . 303 4.3.1 och motiv för avvecklingen Förutsättningar av prisregleringen år 1974 . . . . . . . . . . . . . . 303 4.3.2 Bakgrunden till införandet av obligatorisk förhandsanmälan av planerade prishöjningar på sågade och hyvlade trävaror, träbaserade skivmaterial, snickerier och monteringsfärdiga trähus 1976-06-16 . . . . . . 4.3.2.1 Prisutvecklingen under perioden 1974-12- 21-1976-06-16 . . . . . . . 4.3.2.2 Av regeringen redovisade motiv för införandet av obligatorisk förhandsanmälan av planerade prishöjningar på trävaror, snickerier m m 1976- 06-16 . . . . . . . . . . . 4.3.2.3 Prisutvecklingen under 1976-06perioden 16-1976-09-08 . . . . . . . 4.3.2.4 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på sågade och hyvlade trävaror i sågverksledet 1976-09-08 . . . Administrationen av prisregleringen samt genomförda prishöjningar från och med år 1976 4.4.1 Sågade och hyvlade trävaror 4.4.2 Snickerier . . . . . . . . . Effekter av prisregleringarna ur samhällssynpunkt 4.5.1 Prisregleringarnas effekter på prisutvecklingen 4.5.2 Prisregleringarnas effekter på marknadsstrukturen, konkurrenssituationen, produktsortimentet m m Effekter av prisregleringen för företagen 4.6.1 Effekter på företagens produktion 4.6.2 Effekter på sysselsättningen i företagen 4.6.3 Effekter på företagens lönsamhet 4.6.4 Effekter på företagens investeringar 4.7 Effekter av prisregleringen för myndigheterna

5Mjöl0ch matbröd . . . . . . . . . . . . 5.1 Bakgrund till prisregleringen på mjöl och matbröd 5.1.1 Produkterna . 5.1.1.1 Mjöl 5.1.1.2 Matbröd Företagen . . . . . 5.1.2.1 Kvarnföretagen

Innehåll 7 sou 1981:42

5.1.2.2 Bageriföretagen . . . . . . . . Konkurrenssituationen Marknadskoncentrationen . . . . . . 5.1.3.1 5.1.3.2 Jordbruksregleringen på spannmål och spann- . . målsprodukter . . . . 5.1.3.3 Prisbildningen på mjöl . . . . . . 5.1.3.4 Prisbildningen på matbröd av andra konkurrensmedel än 5.1.3.5 Tillämpningen . . . . . . priset . . . . 5.1.3.6 Konkurrensbegränsningar till införandet av prisstopp på mjöl och 5.1.4 Bakgrunden matbröd 1974-03-15 Administrationen av prisregleringen . . . 5.2.1 Prisregleringens omfattning . . . .

5.2.2 Ändringariformen för prisreglering

5.2.2.1 Bageribranschens förslag om s k K-bröd om s k K-bröd 5.2.2.2 SPKs synpunkter på förslaget 5.2.2.3 Förhandsanmälningsskyldighet och prisutfästelser from 1974-12-21 . . . . . . . 5.2.2.4 och matbröd fr 0 rn 1976- Prisstopp på mjöl

5.2.3 Dispensansökningar, besvär över avslagna dispensansökningar, förhandsanmälningar, prisöverträdelser

5.2.4 Genomförda prisändringar under prisregleringsperioden

t0mår1977 Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt effekter . 5.3.1 Prisregleringens på prisutvecklingen effekter kon- 5.3.2 Prisregleringens på marknadsstrukturen, kurrenssituationen, produktsortimentet m m Effekter av prisregleringen för företagen Effekter av prisregleringen för myndigheterna . . . . . . . . 5.5.1 Effekter på SPKs verksamhet 5.5.2 Praktiska eller formella vid införandet, adminisproblem trationen och upphävandet av prisregleringen

. . . . . . . . . . .

6 Byggnadsmaterial

6.1 Bakgrunden till prisregleringarna på byggnadsmaterial Produkterna . . . . . . . 6.1.1 6.1.2 Konkurrenssituationen 6.1.3 Företagen 6.1.3.1 Cement 6.1.3.2 Mineralull 6.1.3.3 Lättbetong 6.1.3.4 Planglas 6.1.3.5 Cellplast . . 6.1.3.6 Golvmaterial av plast 6.1.3.7 Färger och lacker 6.1.3.8 Lim och klister

8 Innehåll sou 1981:42

6.1.4 till införandet Bakgrunden av prisstopp på vissa byggnadsmaterial 1974-03-15. Prisutvecklingen före 1974- 03-15 och förväntade efter 1974-03-15 prishöjningar 6.1.4.1 Cement . . . . . . 6.1.4.2 Mineralull 6.1.4.3 Planglas 6.1.4.4 Lättbetong 6.1.4.5 Cellplast . . 6.1.4.6 Golvmaterial av plast 6.1.4.7 Färger och lacker 6.1.4.8 Lim och klister . . . . . . . . 6.1.5 Av regeringen redovisade motiv för införande av prisstopp på vissa byggmaterial 1974-03-15 Administrationen av prisregleringarna . . . . . . 6.2.1 Prisregleringarnas omfattning. Andringari prisregleringarnas omfattning och av formen för prisreglering 6.2.2 Dispensansökningar, besvär, prisöverträdelser 6.2.3 Genomförda prisändringar under prisregleringsperioden 1974-03-15-1975-12-21 6.2.3.1 Cement 6.2.3.2 Mineralull 6.2.3.3 Lättbetong 6.2.3.4 Planglas 6.2.3.5 Cellplast . . 6.2.3.6 Golvmaterial av plast 6.2.3.7 Färger och lacker 6.2.3.8 Lim och klister . . . . 6.3 Avvecklingen av prisregleringarna år 1974 och 1975 6.3.1 Förutsättningar och motiv för avvecklingen av prisregleringarna 6.3.1.1 Avvecklingen av vissa prisstopp 1974-12-21 6.3.1.2 Avvecklingen av prisstopp på vissa områden 1975-04-01 och 1975-06-18 samt anmälningsskyldighet på vissa områden 1975-06-18 6.3.1.3 Avvecklingen av den obligatoriska förhandsanmälan av planerade prishöjningar 1975-12-21 Utvecklingen efter avvecklingen av prisregleringarna 6.3.2.1 Cement 6.3.2.2 Mineralull 6.3.2.3 Lättbetong 6.3.2.4 Planglas 6.3.2.5 Cellplast 6.3.2.6 Plastgolv 6.3.2.7 Färger och lacker 6.3.2.8 Limoch klister . . . . . . . . 6.4 Prisreglering på vissa byggnadsmaterial för isoleringsändamål år

Innehåll 9

6.4.1 Bakgrunden till införandet av obligatorisk förhandsanmälan av planerade prishöjningar på vissa byggnadsmaterial för isoleringsändamål 1977-03-25 6.4.1.1 Mineralull och glasull 6.4.1.2 Isoleringsmaterial av plast 6.4.1.3 Isolerrutor . . . . . . . . . . . . Förväntade prishöjningar efter 1977-03-25 . . . . Av regeringen redovisade motiv för införandet av obligatorisk förhandsanmälan av planerade prishöjningar på för isoleringsändamål 1977-03vissa byggnadsmaterial

Prisregleringens omfattning. Ändringari prisregleringens

omfattning Genomförda prisändringar från och med 1977-03-25 6.4.5.1 Mineralull 6.4.5.2 Cellplast 6.4.5.3 Isolerrutor . . . . . Effekter av prisregleringarna ur samhällssynpunkt 6.5.1 Prisregleringarnas effekter på prisutvecklingen 6.5.1.1 Cement 6.5.1.2 Mineralull 6.5.1.3 Lättbetong 6.5.1.4 Planglas . . . 6.5.1.5 Cellplast . . . . 6.5.1.6 Golvmaterial av plast 6.5.1.7 Färger och lacker

6.5.1.8 Lim och klister . . . . . . . . . .

6.5.2 Prisregleringens effekter på marknadsstrukturen, konkurrenssituationen, produktsortimentet m m Effekter av prisregleringen för företagen . . . 6.6.1 Effekter på företagens produktion och försäljning 6.6.2 Effekter på sysselsättningen i företagen 6.6.3 Effekter på företagens lönsamhet 6.6.3.1 Cement 6.6.3.2 Mineralull 6.6.3.3 Lättbetong 6.6.3.4 Cellplast . 6.6.3.5 Färger och lacker 6.6.3.6 Lim och klister . . . . . 6.7 Effekter av prisregleringen för myndigheterna

7 Gödselmedel . . . . . . . . . . 7.1 Bakgrunden till prisregleringen på gödselmedel 7.1.1 Produkterna . 7.1.2 Konkurrenssituationen . . . . . . . . 7.1.2.1 Företag och marknadskoncentration . 7.1.2.2 Prisbildningen och kopplingen till PM-index 7.1.2.3 Konkurrensbe gränsnin gar

10 Innehåll

7.1.3 Bakgrunden till införandet av prisstopp på gödselmedel 1974-09-11 . . . . . . . . 7.1.3.1 Prisutvecklingen före 1974-09-11 7.1.3.2 Förväntade prishöjningar efter 1974-09-11 7.1.3.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på gödselmedel 1974-09-11 Administrationen av prisregleringen . .

7.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari

prisregleringens omfattning 7.2.2 Dispensansökningar, besvär över avslagna dispensansökningar, prisöverträdelser . . . . . . . . . . 7.2.3 Genomförda prisändringar under prisregleringsperioden. Planerade prishöjningar som inte kunnat genomföras under prisregleringsperioden Avvecklingen av prisregleringen . . . . . . . . . . 7.3.1 Förutsättningar och motiv för avvecklingen av prisregle-

7.3.2 Utvecklingen efter avvecklingen av prisregleringen 7.4 Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt 7.5 Effekter av prisregleringen för företagen 7.6 Effekter av prisregleringen för myndigheterna

8 Elektriska hushållsapparater . . . . . . . . . . . . . 8.1 Bakgrunden till prisregleringen på elektriska hushållsapparater 8.1.1 Produkterna 8.1.2 Företagen . 8.1.3 Konkurrenssituationen . . 8.1.3.1 Marknadskoncentrationen 8.1.3.2 Prisbildningen . . . . . . . . 8.1.3.3 Tillämpningen av andra konkurrensmedel än priset . . . . . . . . . 8.1.3.4 Konkurrensbegränsningar . . . . . . Bakgrunden till införandet av prisstopp på spisar och ugnar 1974-03-15 och på vissa andra hushållsapparater 1974-12-20 . . . . . . . . . . . . 8.1.4.1 Prisutvecklingen före 1974-03-15 respektive 1974-12-20 . . . . . . . . . 8.1.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1974-03-15 respektive 1974-12-21 . . . . . 8.1.4.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet 1974-03-15 respektive 1974-12-21 av prisstopp för vissa hushållsapparater . . . . 8.2 Administrationen av prisregleringen . . . . . . .

8.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari

prisregleringens omfattning 8.2.2 Dispensansökningar, besvär över avslagna dispensansökningar samt prisöverträdelser

Innehåll 11 sou 193142

8.2.3 Genomförda prishöjningar under prisregleringsperioden. Prishöjningar som inte kunnat genomföras under prisre- . .

gleringsperioden

. . . . . . . . . . 8.3 Avvecklingen av prisregleringen 8.3.1 Förutsättningar och motiv för avvecklingen av prisregle-

8.3.2 Utvecklingen efter avvecklingen av prisregleringen Effekter av prisregleringen från samhällssynpunkt 8.4.1 Prisregleringens effekter på prisutvecklingen effekter kon- 8.4.2 Prisregleringens på marknadsstrukturen, kurrenssituationen, produktsortimentet m m Effekter av prisregleringen för myndigheterna 8.5.1 Effekter . . på SPKs totala kostnader Effekter . . . . . . 8.5.2 på SPKs övriga verksamhet Praktiska eller formella vid införandet, adminis- 8.5.3 problem trationen och upphävandet av prisregleringen

9Margarin 9.1 Bakgrunden till prisregleringen på margarin 9.1.1 Produkterna 9.1.2 . . . Företagen 9.1.3 Konkurrenssituationen . . . . 9.1.3.1 Marknadskoncentrationen 9.1.3.2 . . . . . . . . . . Prisbildningen av andra konkurrensmedel än 9.1.3.3 Tillämpning . . . . . . priset . . . . . . 9.1.3.4 Konkurrensbegränsningar till införandet av obligatorisk förhandsan- Bakgrunden 1975mälan av planerade prishöjningar på margarin

9.1.4.1 Prisutvecklingen före 1975-05-28 9.1.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1975-05-28 förhandsanmälan av 9.1.4.3 Införandet av obligatorisk på margarin 1975planerade prishöjningar 05-28 . . . . . . . . Administrationen av prisregleringen

9.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari prisregleringens

omfattning 9.2.2 Förhandsanmälningar av planerade prishöjningar, prisöverträdelser 9.2.3 Genomförda prisändringar under regleringsperioden . . . . . . . . . . Avvecklingen av prisregleringen 9.3.1 Förutsättningar och motiv för avveckling av prisreglering-

en 9.3.2 Utvecklingen efter avvecklingen av prisregleringen Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt effekter . 9.4.1 Prisregleringens på prisutvecklingen effekter kon- 9.4.2 Prisregleringens på marknadsstrukturen, kurrenssituationen, produktsortimentet m m Effekter av prisregleringen för företagen

12 Innehåll sou 1931:42

9.5.1 Effekter på företagens . . . . . . . 474 produktion 9.6 Effekter av prisregleringen för myndigheten . . . . . . 475 9.6.1 Effekter på SPKs totala kostnader . . . . . . . 475 9.6.2 Praktiska eller formella problem vid införandet, administrationen och upphävandet av prisregleringen . . . 476

10 Lastbilstransporter . . . . . . . . . . . . . . . . 477 10.1 Bakgrunden till prisregleringen på lastbilstransporter . . . 477 10.1.1 Produkterna . . . . . . . . . . . . . . 477 10.1.2 Företagen . . . . . . . . . . . . . . . 479 10.1.3 Konkurrenssituationen . . . . . . . . . . . 480 10.1.3.1 Marknadskoncentrationen . . . . . . 480 10.1.3.2 Prisbildningen . . . . . . . . . . 482 10.1.3.3 Tillämpningen av andra konkurrensmedel än priset l0.1.3.4 . . . . . .

Konkurrensbegränsningar 485

Bakgrunden till införandet av prisstopp på lastbilstransporter 1975-09-02 . . . . . . . . . . . . . 486 10.1.4.1 Prisutvecklingen före 1975-09-02 . . . . 486 10.1.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1975-09-02 . 493 10.1.4.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på lastbilstransporter 1975-09-02 497 Administrationen av prisregleringen . . . . . . . . . 497 10.2.1 Prisregleringens

omfattning. Ändringari prisregleringens

omfattning . . . . . . . . . . . . . . . 497 10.22 Dispensansökningar, besvär över avslagna dispensansökningar, prisöverträdelser . . . . . . . . . . 500 10.2.3 Genomförda under prishöjningar prisregleringsperioden . . . . . . Avvecklingen av prisregleringen . . . . . . . . . . 10.3.1 Förutsättningar och motiv för avvecklingen av prisregle-

10.3.2 efter

Utvecklingen avvecklingen av prisregleringen

Effekter av prisregleringen ur samhållssynpunkt 10.4.1 Prisregleringens effekter . på prisutvecklingen 10.4.2 Prisregleringens effekter konpå marknadsstrukturen, kurrenssituationen, produktsortimentet m m Effekter av prisregleringen för myndigheterna 10.5.1 Effekter på SPKs totala kostnader 10.5.2 Effekter på SPKs övriga verksamhet . . . 10.5.3 Praktiska eller formella problem vid införandet, administrationen och upphävandet av prisregleringen

11.1 Bakgrunden till prisregleringen på matpotatis 11.1.1 Produktion och konsumtion 11.12 Produkterna . . 11.1.3 Marknadsförhållanden . . 11.1.3.1 Distribution av matpotatis

sou 1931:42 Innehåll 13

11 . 1 .3.2 Matpotatisregleringens utformning 11.1.3.3 Kvalitetskontroll och klassificering av matpota-

Bakgrunden till införandet av högstprisreglering på 1975-11-24 . . . . . matpotatis 11.1.4.1 . . . . . . . . . Försörjningsläget 11.1.4.2 Pris- och marginalutveckling före 1975-11-24 11.1.4.3 Förväntad prisutveckling efter 1975-11-24 11.1.4.4 Av regeringen redovisade motiv för införandet av högstprisregleringen på matpotatis Administrationen av prisregleringen . . . . . . . 1].2.1 Högstprisregleringens införande och omfattning 11.2.2 Fastställda högstpriser och ändringar härav 11.2.3 . . . . . . . . . Importregleringen 11.2.4 Utfästelse om högstpriser på importerad matpotatis 11.2.5 Dispensansökningar 11.2.6 Prisöverträdelser . . . . . . . . . . . . . 11.2.7 Genomförda prishöjningar under högstprisregleringsperioden . . . . . . av prisregleringen . . . . . . . . . . Avvecklingen 11.3.1 Förutsättningar och motiv för aweckling av prisregleringen 11.4 Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt 11.4.1 effekter på prisutvecklingen . Prisregleringens 11.4.2 Prisregleringens effekter på marknadsstrukturen, konkurrenssituationen, mm . . . produktsortimentet 11.4.3 Observerade effekter av prisregleringen relaterade til regeringens motiv härför 11.5 Effekter av prisregleringen för företagen 11.6 Effekter av prisregleringen för myndigheterna 11.6.1 Effekter . . . . . . . på SPKs totala kostnader 11.6.2 Praktiska eller formella problem vid införandet, administrationen och upphävandet av prisregleringen

12 Konserverade och djupfrysta livsmedel mm . . . . . . . 12.1 Bakgrunden till prisregleringen på konserverade och djupfrysta

12.1.1 Företagen och produkterna 12.1.2 Konkurrenssituationen . . . . . 12.1.2.1 Marknadskoncentrationen 12.1.2.2 Prisbildningen . . . . . . . . 12.1.2.3 av andra konkurrensmedel än Tillämpningen priset och förekommande konkurrensbegräns-

Bakgrunden till prisstoppet på konserverade och djupfrysta livsmedel m m 1976-03-03 12.1.3.1 Prisutvecklingen före 1976-03-03 12.1.3.2 Förväntade prishöjningar efter 1976-03-03

14 Innehåll sou 1981:42

12.1.3.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på konserverade och djupfrysta livsmedel m m 1976-03-03 Administrationen av prisregleringen . . . . . . . . .

12.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari

prisregleringens

12.2.2 Dispensansökningar, besvär över avslagna dispensansökningar, prisöverträdelser . . . . . . . . . . 12.2.3 Prisändringar under Planerade prisregleringsperioden. prishöjningar som inte kunnat genomföras under prisregleringsperioden . . Avvecklingen av prisregleringen . . . . . . . . . . 12.3.1 Förutsättningar och motiv för avvecklingen av prisregle-

12.3.2 Utvecklingen efter avvecklingen av prisregleringen Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt . 12.4.1 Prisregleringens effekter på prisutvecklingen, marknadsstrukturen, konkurrenssituationen, produktsortimentet

12.42 Observerade effekter av prisregleringen relaterade till regeringens motiv för prisregleringen Effekter av prisregleringen för företagen Effekter av prisregleringen för myndigheterna 12.6.1 Effekter på SPKs totala kostnader . . . . . 12.6.2 Praktiska eller formella problem vid införandet och administrationen av prisregleringen

13 Personbilar, bilreservdelar m m 13.1 Bakgrunden till prisregleringen 13.1.1 Produkterna . 13.1.2 Företagen . 13.1.3 Konkurrenssituationen . . . 13.1.3.1 Marknadskonccntrationen 13.1.3.2 Prisbildningen . . . . . . . . 13.1.3.3 Tillämpningen av andra konkurrensmedel än priset . . . . . . 13.134 Konkurrensbegränsningar . . . . Bakgrunden till införandet av prisstopp på personbilar, bilreservdelar m m 1976-08-04 . . 13.1.4.1 Prisutvecklingen före 1976-08-04 13.1.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1976-08-04 13.1.4.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på personbilar, bilreservdelar m m 1976-08-04

13.2 Administrationen av prisregleringen

13.2.1 Prisregleringens omfattning . . . . . . . . . 13.22 Dispensansökningar, besvär över avslagna dispensansökningar samt prisöverträdelser

Innehåll 15 sou 1981:42

13.2.3 Genomförda prishöjningar under prisregleringsperioden . . . . . . . . . 13.3 Avvecklingen av prisregleringen av prisregleringen . 13.3.1 Motiv för avvecklingen 13.32 Prisutvecklingen efter avvecklingen av prisregleringen 13.4 Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt effekter . 13.4.1 Prisregleringens på prisutvecklingen effekter kon- 13.4.2 Prisregleringens på marknadsstrukturen, kurrenssituationen, produktsortimentet m m 13.5 Effekter av prisregleringen för myndigheterna . . . . . . . 13.5.1 Effekter på SPKs totala kostnader Praktiska eller formella vid införandet, adminis- 13.5.2 problem trationen och upphävandet av prisregleringen

14Kyckling 14.1 Bakgrunden till prisregleringen på fryst och kyld hel kyckling 14.1.1 Produkterna . . . . . . . . . 14.1.2 Företagen och marknadskoncentrationen . . . . . . . . . . . . . 14.1.3 Prisbildningen 14.1.4 Tillämpningen av andra konkurrensmedel än priset . . . . . . . . . . 14.1.5 Konkurrensbegränsningar 14.1.6 Bakgrunden till utfästelser om högsta pris på kyckling . . . . . . . . . . från och med 1976-09-06 14.1.6.1 Prisutvecklingen före 1976-09-06 14.1.6.2 Marknadsförhållandena våren 1976 14.1.6.3 Införandet av ett statligt prisstöd och gjorda . . prisutfästelser . . . . . . .

Administrationen av prisregleringen

14.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari prisregleringens

omfattning 14.2.2 utfästelser om priser på kyckling och broiler Förnyade under åren 1977 och 1978 samt den 1 januari 1979 14.2.3 Medgivande att frångå gjorda utfästelser, prisöverträdelsermm 14.2.4 Genomförda prisändringar under regleringsperioden 14.3 Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt 14.3.1 Prisregleringens effekter på prisutvecklingen effekter kon- 14.32 Prisregleringens på marknadsstrukturen, kurrenssituationen, produktsortimentet m m . . . . . 14.4 Effekter av prisregleringen för myndigheterna 14.4.1 Effekter på SPKs totala kostnader och övriga verksam-

Praktiska eller formella vid införandet och 14.4.2 problem administrationen av prisregleringen

Bilaga 10 studie av effekter på den

En ekonomisk prisregleringspolitikens

svenska inflationen under 1970-talet. Av Ingemar Hansson och Lars

Jonung

16 Innehåll

2 Metoder att mäta

de stabiliseringspolitiska effekterna av priskon-

troll

3 Prisregleringspolitikens omfattning i Sverige under 1970-talet

4 En inflationsmodell

för Sverige 4.1 Inflationens förklaringsvariabler 4.2 Den fullständiga inflationsmodellen

5 Skattningen av inflationsekvationen .

5.1 Skattningen av icke-priskontrol[funktionen . . . 5.2 En jämförelse med andra studier av den svenska inflationen

6 Priskontrollpolitikens effekter på inflationstakten

6.1 Skattningen av simuleringsekvationen 6.2 Resultaten från simuleringarna . . . . 6.3 Några simuleringar av alternativa inflationsförlopp

7 av resultaten .

Sammanfattning

Litteraturförteckning

Bilaga ll

Inflationsprognoser och intlationsutfall.

En studie av konjunkturinstitutets prisprognoser. Av Hansson Ingemar och Lars Jonung

1 Inledning

2 Konjunkturinstitutets prisprognoser

3 Precisionen hos några inflationsprognoser

Sammanfattning

Bilaga 12 Effekterna av prisreglerande åtgärder Av konsulpå vissa områden. terna Edgar Hansen, Christina Simonsson och Margit Wallsten, Statskonsult Oganisation AB

1 Bakgrund och genomförande

2 Undersökningsresultat

3 Slutsatser

Appendix 1

Appendix 2

VISSA FÖRKORTNINGAR I BILAGOR TILL SLUTBETÃNKANDET KBL Lag (1953:603, ändrad b1.a. 1956:244) om motverkande i vissa fa11 av konkurrensbegränsning inom näringsiivet, (konkurrensbegränsningsiagen) Kooperativa förbundet Konjunkturinstitutet Konsumentombudsmannen Konsumentverket Konsumentprisindex Köttbranschens riksförbund Lantbrukarnas riksförbund Marknadsdomstoien Näringsfrihetsombudsmannen Pris- och karteiifrågor Statens priskontroiinämnd Aiimän prisregieringsiag (1956:236, ändrad b1.a. 1973:301) Sveriges bygg- och trävaruhande1sförbund Statistiska centralbyrån Sveriges grossistförbund Sveriges industriförbund Sveriges köpmannaförbund Svenska iantmännens riksförbund Statens pris- och karteiinämnd Statens pris- och karteiinämnds författningssamiing Sveriges 1ivsmedeishandiareförbund

BILAGA 7

PRIS- OCH LÖNEREGLERINGAR I UTLANDET - EN ÖVERSIKT AV INTER-

NATIONELLA ERFARENHETERU

Av departementsrådet Jan Herin

INLEDNING

Under 1970-taiet har regeringarna i nästan samtiiga OECD-länder använt sig av o1ika former av inkomstpoiitik. I de fiesta fa11en har det rört sig om ingripanden i såväl pris- som iönebiidningen med 01ika grad av bindande karaktär - från samtidiga pris- och iönestopp ti11 mer friviiiiga överenskommeiser om en eftersträvad pris- och iöneutveckiing. Regieringarna har i vissa av iänderna enbart varit koncentrerade till priserna och i några enstaka fa11 enbart varit inriktade pâ iönerna. Syftet med regieringarna har främst varit att dämpa infiationstakten men åtgärderna har även haft andra må] såsom att påverka inkomstfördeiningen e11er resursaiiokeringen. Huvudsyftet med denna bilaga är att de1s beskriva pris- och löneregieringarnas utformning i ett antai utvecklade industriiänder, dels redovisa vissa utvärderingar av pris- och iöneregieringarnas effektivitet i nâgra av dessa 1änder. För detta ändamå1 har biiagan disponerats på föijande sätt:

I avsnittet_§ ges en översikt av den ekonomiska utveckiingen inom OECD-området under 1970-taiet. Därefter redovisas viika ekonomiska baiansprobiem som OECD-iänderna stäiits inför under de senaste åren samt anaiyseras hur dessa probiem förstärkt motiven för mer permanenta ingripanden i pris- och 1önebi1dningen.

1) Värdefuiia synpunkter på denna bilaga har erhåiiits av b1.a. Pa11e Scheide Andersen vid OECD, av Lars Caimfors och Assar Lindbeck, båda vid Institutet för Internationeii Ekonomi, av Lars werin vid Nationaiekonomiska Institutionen i Stockhoim samt av Karl-01of Faxên vid SAF.

20 Bilaga 7

I avsnittet 4 definieras begreppet inkomstpolitik till att gälla olika direkta statliga regleringar av pris- eller lönebildningen. Huvuddelen av avsnittet redovisar denna politiks mål och medel. Utav målen studeras de stabiliserings-, allokerings- och inkomstfördelningspolitiska. Bland medlen berörs främst pris- och lönestopp samt olika typer av oris- och lönekontroller.

Avsnittet 5 beskriver de viktigaste inkomstpolitiska åtgärderna i OECD-länderna under l970-talet. Dels redovisas vissa typiska drag i inkomstpolitiken, dels sker en genomgång ländervis_

Avsnittet 6 analyserar de motiv som legat bakom olika länders ingrepp i pris- och lönebildningen samt granskar genom vilka mekanismer man tänkt sig att dessa åtgärder skall verka. Den vanliga föreställningen bland föresprâkarna för inkomstpolitik är att de reglerande åtgärderna inte bara dämpar symptomen, t.ex. en stigande prisnivå utan även stoppar de drivkrafter som orsakar inflationen.

Bakom varje rekommendation att använda pris- och löneregleringar som ett medel att bekämpa inflationen måste det finnas en modell över inflationsprocessen. Det är även nödvändigt att känna till inflationens drivkrafter vid en utvärdering av regleringarnas effektivitet. I avsnittet 7 beskrivs därför, pá grundval av modern ekonomisk teori, vad som bestämmer pris- och lönebildningen i små och öppna ekonomier respektive stora och mer slutna ekonomier.

I avsnittet 8 granskas, på basis av gjorda undersökningar, hur

effektiva pris- och löneregleringar varit när det gällt att bekämpa inflationen i nâgra OECD-länder av olika storlek (USA och England).Vid en utvärdering av inkomstpolitikens framgång kan olika metoder användas. I detta avsnitt diskuteras därför för- och nackdelar med olika metoder för att om möjligt klargöra utvärderingarnas svagheter. Den metodik som ekonomer oftast förordar stödjer sig på en ekonometrisk ansats. Det är endast

Bilaga 7 21 sådana ekonometriska utvärderingar som redovisas i detta avsnitt. Nedan fö1jer först en sammanfattning av de viktigaste siutsatserna i respektive avsnitt.

Bilaga 7 23

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Huvudsyftet med denna bilaga är dels att beskriva pris- och löneregleringars utformning i ett antal utvecklade industriländer, dels att granska hur effektiva dessa pris- och löneregleringar varit, när det gällt att bekämpa inflationen.

I detta sammanfattas de viktigaste slutsatserna i reskapitel pektive avsnitt.

2.l Den internationella bakgrunden

OECD-ländernas utveckling under l970-talet skiljer sig från l960 -talets utveckling bl.a. genom en rad unika störningar, som kan få âterverkningar långt in på l980-talet. Till de viktigaste hör:

l) en osedvanligt snabb och väl synkroniserad internationell konjunkturuppgâng l972-73 en internationell inflation av en omfattning och varaktiginte under het som tidigare upplevts efterkrigstiden en dramatisk övergång från ett system med fasta till ett med rörliga växelkurser kraftiga relativprisförändringar i samband med oljeprishöjningarna 1973-74 och l979-80 samt livsmedels- och råvaruprishöjningarna l972-74 och en därpå följande internationell inkomstfördelning, som givit upphov till bytesbalansproblem för nästan samtliga länder den kraftigaste internationella recessionen sedan trettiotalet åren 1974-75 med lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomierna samt en hög och kvardröjande arbetslöshet en låg lönsamhet till följd av en kraftig inkomstomfördelfrån vinster till löner, som främst medfört en osedvanning ligt låg investeringsaktivitet.

Världsekonomin har sålunda utsatts för en rad kraftiga störningar som ställt OECD-länderna inför större ekonomiska balansproblem än som varit fallet på mycket länge. Möjligheterna att bedriva en traditionell antiinflationspolitik har därmed försvârats un-

24 Bilaga 7

l970-talet. Kostnaderna för att bekämpa inflationen och återföra den till 60-talsnivå har i genom en efterfrågeåtstramning de flesta länderna ansetts för höga i form av förlorad ekonomisk tillväxt och stigande arbetslöshet. Mot denna bakgrund har olika slag av direkta statliga ingripanden i pris- och lönebildningen blivit allt vanligare.

2.2 Inkomstpolitikens mål och medel

Begreppet Inkomstpolitik kan karakteriseras som åtgärder vilka vid sidan om generell efterfrågepolitik syftar till att påverka pris-, löne- och vinstutvecklingen i ekonomin. Med denna vida definition inryms en rad åtgärder inom inkomstpolitikens ram. Man kan till att börja med göra en åtskillnad mellan permanent och tillfällig inkomstpolitik.

En permanent inkomstpolitik syftar till att samordna och begränsa olika inkomsttagares krav på andelar i det totala produktionsresultatet. Den permanenta inkomstpolitikens viktigaste uppgift är att på förhand klargöra för olika resursanvändare (dvs. företagare, löntagare, offentlig sektor) att staten inte kan garantera full sysselsättning om olika inkomsttagargrupper tillsammans försöker lägga beslag på mer än hundra procent av nationalinkomsten och resultatet blir en alltför kraftig pris- och lönestegringstakt.

Ett nödvändigt inslag i en permanent eller mer långsiktig inkomstpolitik är att det läggs någon form av förutbestämd spärr eller återhållande faktor på pris- och lönebildningen. Denna kan tänkas vara utformad på många olika sätt: en fast växelkurs i ett litet land (t.ex. Sverige), en förutbestämd av ökning penningmängden i större länder (t.ex. Västtyskland och England) eller överenskommelser mellan arbetsmarknadens och staparter ten gällande utrymmet för pris- och löneökningar (som i Norge och Österrike).

En tillfällig inkomstpolitik kan beskrivas som kortsiktiga statliga ingrepp i pris- och lönebildningen. Denna typ av in-

Bilaga 7 25

kan omfatta aiit från iagstadgade pris-, iöne- eikomstpoiitik ler tiii mer friviiiiga överenskommeiser meiian vinstregieringar arbetstagare och staten gäiiande pris-, iöne-, eiier företag, vinstutveckiingen kontrakt). Även uttaianden om (s k. sociaia riktiinjer för pris- eiier iöneutveckiingen (s.k. guideiines) utgör en miid form av inkomstpoiitik.

I denna biiaga inskränks begreppet inkomstpoiitik tiii att främst sådana mer kortsiktiga statiiga åtgärder som vid sidan av gäiia

finans-, penning- och växeikurspoiitik avser att direkt styra

pris- och/eiier inkomstutveckiingen.

Man kan säga, att dessa åtgärder främst skiijer sig åt i den utsträckning de arbetar med eiier emot marknadskrafterna. De icke pris- och iöneregieringarna har ofta kombinerats lagstadgade med andra främst kostnadsreducerande åtgärder riktade mot företag eller hushåii i syfte att köpa dessa parters friviiiiga i inkomstpoiitiken. Så har t.ex. vissa länder använt deitagande sänkta indirekta eller direkta skatter, ökade subventioner eiier offentiiga utgifter, eiier specieiit utformad offentiig priseiier för att få arbetsmarknadens parter att gå med iönepoiitik på att upprätta friviiiiga inkomstpoiitiska måi.

Ett eller som av probiemen med skattesänkningar utgiftsökningar sker i utbyte mot en långsammare pris- och iöneutveckiing är att dessa åtgärder kan bidra tiil att öka expansiviteten i finanspoiitiken och därmed öka infiationstakten om ekonomin befinner sig nära kapacitetstaket. Vid samtidig arbetsiöshet och inflation är detta inget probiem utan då kan det vara iämpiigt att sänka t.ex. de indirekta skatterna viiket kan reducera kostnaderna och iöneökningskraven samtidigt som åtgärderna ökar produktion och sysselsättning. I den mån inkomst-poiitiska uppgöreiser gör det omöjiigt att under en avtaisperiod använda skatteförändringar som ekonomisk-poiitiskt medei skapas emeiiertid betydande svårigheter för stabiiiseringspoiitiken.

I den internationeiia diskussionen om inkomstpoiitik framkommer att denna nyttjas för att uppnå stabiiiserings-, aiiokerings-

26 Bilaga 7

och fördelningspolitiska mål.

De stabiliseringspolitiska målen, som varit tongivande, gäller främst inflationstakten och betalningsbalansen. Pris- och lönekontroller syftar främst till att dämpa pris- och kostnadsstegringar utan att detta behöver leda till ökad arbetslöshet. Inkomstpolitikens främsta uppgift kan därmed sägas vara att mildra konflikten mellan stabilt penningvärde och full sysselsättning. Pris- och och lönekontroller har även använts med motivet att förstärka konkurrenskraften och hindra en försämring av bytesbalansen eller för att motverka ett hotande kapitalutflöde. I samband med devalveringar har regleringar införts för att om möjligt hindra uppkomsten av spekulativa prisstegringar och åtföljande förväntningar om en fortsatt hög inflationstakt.

Pris- och lönekontroller har även nyttjats för att oåverka resursernas fördelning vid en viss tidpunkt eller deras fördelning över tiden. Genom kontroller har syftet varit att åstadkomma en omfördelning av resurserna mellan olika användningar så att resursutnyttjandet förbättras. Hyreskontroller, jordbruksprisreglering och lâgräntepolitik är exempel på prisregleringar med sådana allokeringspolitiska motiv.

Olika kombinationer av pris- och lönekontroller används även för att påverka såväl den personella som den funktionella inkomstfördelningen, dvs. inkomsternas fördelning mellan olika inkomsttagare respektive fördelningen mellan löner och vinster. Exempel på åtgärder med sådana motiv är ränte- och hyresregleringarna samt priskontrollen på baslivsmedel.

Inflationen får skadeverkningar på inkomst- och förmögenhetsfördelningen när hushåll och företag har bristande kunskap om den framtida pris- och kostnadsutvecklingen samt när priser, löner och räntor hindras att anpassa sig snabbt till förändringari den faktiska inflationstakten. Inflationens skadeverkningar blir svårare ju högre och mer varierande inflationstakten är. Ur denna synpunkt kan inkomstpolitiken ha en funktion att fylla om den kan hålla nere inflationstakten och begränsa dess variabilitet.

Bilaga 7 27

2.3 Inkomstpolitik i OECD-länderna under 1970-talet

I detta avsnitt beskrivs främst den inkomstpolitik som förts i OECD-länderna främst under 1970-talet.

Man kan urskilja vissa gemensamma drag i inkomstpolitiken under efterkrigstiden. OECD-länderna har i princip accepterat en fri prisbildning. Tre typer av priser har emellertid under långa perioder varit föremål för regleringar i flertalet länder nämligen: växelkurser, räntor samt hyror. Dessutom är det främst tre perioder under efterkrigstiden som kännetecknas av mer omfattande ingrepp i pris- och/eller lönebildningen:

l) Den första perioden var direkt efter kriget och innefattade huvudsakligen en successiv avreglering av krigskontrollerna.

Den andra perioden var under l960-talets början då inkomstfrämst inriktades på att hälla lönestegringarna politiken inom ramen för produktivitetstillväxten. Regeringen utfärdade normer för lönestegringstakten (s.k. guidelines) och i något fall satte man in direkta löneregleringar om normerna överskreds. I vissa länder infördes dessa guidelines för att inte bytesbalansen och konkurrenskraften skulle försämras. I andra länder framställdes kraven på löneåterhållsamhet som nödvändig för att uppehålla en hög sysselsättning.

1970-talet har, mot bakgrund av de växande inflations- Under löneregleringar allt

problemen, pris- och/eller blivit mer

2.1 beskriver den mångfald av inkomstpolivanliga. Diagram i olika OECD-länder under tiska åtgärder som tillgripits denna period.

När den internationella inflationen sköt fart kring år l97l införde flertalet OECD-länder någon form av priskontroll. Regleringarna avskaffades tillfälligt när den internationella konjunkturen avmattades under år l972, men de återkom i stor skala i samband med den kraftiga konjunkturuppgången 1973. Sedan denna tidpunkt kan man säga att någon form av pris- och/eller lönereglering blivit ett så gott som permanent inslag i den ekonomiska politiken (se diagram 2.l).

Man kan urskilja några typiska egenskaper under l960- och 70-ta-

lens regleringsperioderz

under 1960-talet hade mer frivillig karaktär Regleringspolitiken och var inriktad mot lönerna snarare än mot priserna. Det ansågs administrativt lättare att reglera lönerna än priserna. Genom de kollektiva inslagen i lönebildningen blev det färre beslut att

28 Bilaga 7

møzoucwtouoz :Eccmuinöam

55mm xäEcmo vass. oxtxcwi 5:3_ anacmv_ »Eksem :øEwnw m_v_m›§m _toäo

ucuz_ nå.. 0902 m3

_||l|.lll

.S539

aaoämco_

Tlllllllllll_

2.»

›m ...m3 o

r o

itu_

.0__o::oxm_..n

.min

.ei

m:__._uu»

23:05:

nuoänuix:

_ . .

_mñänuco_

25251020_

.::oxm:.o._

m8_

. om .öva .SE

. . .

.I .

W .EC ›m

:E5

.Zcoxutm

.O:N›n:

5:042...

. .

:o::oxu:o_

4. o sa

00:0_

I Ju,

_ .min ago; man_ .zi

:oo å.. .

Em_

.nämnas

__o::oxmm.›I

:nzEoxmtm

nzocozo:

.ma:.:_o:m:n

.ri :w

umäämøco_

... .

:vroEEmäoa

“§53

_Ii_

._2555

o { om q .

_ _ .. 4 . _

:mcmåua

j: _

aaoämta

I ,::oxä:_›

.ma:›I

5. :nu:

25355_

.få acc_ I uno;

,S339

Tal.

:ua

måcsmêmso __oå:ox_ø:_

aaåêa ämm

mnñäøätü.

F.:( .

5:9_ Eañxw

.min :oo L

.. .. _

m5_

å..

_x__aøm=_=_u:_=

__o::o._m_._al.

.W722

,.13

:uoåcmj

.v5 . ...oo . b:o_ m: os.

J . r

.__o::o.__m:_m.w:=u:_

5:0_ 1 r at:

. Jr, .min ana; .NCOJ ages. I.

__0253_

Haümwâxauø

.att

__o::a._u:o_

. swtmJ _

.was

:ifatt:

.min

muizEJ

...lll

_oucwwoumo

.Sctåmf

m5_

:cozzi:

:u: .i .

:tunn __9523_

_cnmtnxwpc :_3550: :E0559:

.min

5.553.

2.9.0 J. L

Til.

F E0 av

0:221:

:E2533

=o::9. SEO :oäcox

at..

»mumuwaáro

_ 4 _w_›

_ .r .

_ääcoxuim

§2 .cwE: ago;

m:.:xm:u›om:a

.25

23:02:_

L .

mêâiêåc..

mmmää:

.ovana

annica _mitümcc_

EnE=

en »nu .

III

:oo o

__o::Oxm_.: m_c8:u.n

__o::o..o:o_

T : :oo

2.0 .min

aaozJ

:o::cxø:a

. u nu 35 .min n .

m5.

va .

.um:_5_©v:o_

.s§:_oa:so._=_

.ill

_Eacaxmtn aaoäøia 9:55.90..

.w=:_.=:

måcxmêmåøaco_

_EnnD :E50:

__o::o._. :Samco:

.min ...oo o

u:.u_w:_u._m::m:.›

J. .. m_ .m

23:25: mciâtuuz __o::o..w_._._

.min

.E_a.

5333:0_

nu: _mSm ›_..u_ ›m _ am l_

T|I|||l

En J

UnxEEåJ _zzäoxmta

NS.

m:_:..m›._0›©m_:a

. .

axtzzx..

m2.: n_

__o=:oxø:...:

._00

?_5553

. ..

cxwuco_

men .min

m o

__0253_

m:_:v:mw:o_

.min .. .mza :oo

:oo n_

5.0.3.5_

.min 52a ;Cl ›m

vill

_i_

f_ mmm .min

:ua .

2:325: :cozzi

.oE

:_2252 _E2235_

5:2. n_

bank...

3093::

F J. E:

.||.I||.I||I

.Ewing 55.02.:

an:

vmll|l lll.

__o::o

n» m: ›m

:Siena:

.få

__o::oxm_._a

nå.: use_ :ån: 3.52

:wEwam

:o_m_wm

xäEcmo

uses... mumcwv_

uøzâom

wx_._v_:m._n_ 8.536

uçmzäzmw

mcrøucmröuoz :m_::m:..n._oum

sou 1981:42 Bilaga 7 29

kontrollera. Under l970-talets inledning riktades regleringsåtgärderna främst mot priserna och åtgärderna var av mer tvingande karaktär. Det förefaller vara så att myndigheterna under l960talets slut inte längre ansåg det möjligt att ensidigt ingripa i lönebildningen. Genom förbättrade arbetslöshetsunderstöd och prioriteringen av sysselsättningsmålet ökade fackföreningarnas motståndskraft mot denna politik. Strejkvapnet blev allt oftare använt under l960-talets slut och l970-talets början.

Mot denna bakgrund koncentrerade sig myndigheterna i stället på att reglera prisbildningen varigenom man indirekt hoppades kunna styra löneutvecklingen om företagarsidan genom priskontroller tvingas hålla emot alltför starka lönehöjningskrav.

Under de senaste åren av l970-talet finns tendenser till att man i vissa OECD-länder givit pris- och löneregleringarna en lösare karaktär (t ex. USA, England). Man har frångått lagstadgade direkta ingripanden i pris- eller lönebildningen och i stället, med olika åtgärder, försökt köpa löntagares och företagares frivilliga deltagande i en inkomstpolitik.

OECD-sekretariatet har sedan år l962 fortgående rekommenderat olika former av ingrepp i pris- och lönebildningen som ett bland flera medel att bekämpa inflationen. Mccracken-rapporten, som utarbetades inom OECD av en grupp fristående ekonomer, har emellertid avvisat sådana ingrepp, annat än i mycket speciella krislägen. Man förespråkar i stället en mer långsiktig ekonomisk politik, i vilken det klargörs för arbetsmarknadens parter, att inte kan garantera full sysselsättning vid för höga regeringarna pris- och lönestegringar. I stället för direkta regleringsåtgärder rekommenderar Mccracken-gruppen mer generella spärrar på och lönebildningen. Länderna får i detta avseende söka sig prisfram på olika vägar för att finna hur sådana spärrar lämpligen bör utformas. För ett litet land med stor utrikeshandel är det att en fast växelkurs kan fungera som en sådan återhållanmöjligt de faktor för Man kan säga att EFO-modellen tilönebildningen. digare fungerat på detta sätt för Sverige. I ett stort land som USA eller Tyskland kan en förutbestämd ökning av penningmängden

30 Bilaga 7

eller ett krav på balans i den offentliga budgeten fungera som en sådan återhållande faktor. Samtliga dessa spärrar syftar till att klargöra för arbetsmarknadens parter att myndigheterna inte kommer att spä på den totala efterfrågan så att en för hög kostnadsutveckling kan förverkligas vid bibehållen sysselsättning.

I avsnittet 5 beskrivs de olika ingrepp i pris- och lönebildningen som skett under l970-talet i elva OECD-länder. Det är i stort sett bara Tyskland och Schweiz som avhållit sig från direkta ingrepp i pris-/lönebildningen. Det kan vara en slump att just dessa länder har den lägsta inflationstakten. England, som använt denna politik i störst omfattning, har också haft de allvarligaste inflationsproblemen.

Ingripandena har emellertid skilt sig åt markant mellan olika länder och under olika perioder. Generellt kan dock sägas, att länder som Sverige, Belgien, Frankrike, Italien Och Österrike valt att reglera priserna medan lönerna fått anpassa sig fritt. Få länder har koncentrerat inkomstpolitiken till att enbart gälla lönerna samtidigt som priserna fått ett fritt spelrum. Möjligen kan man säga, att länder som USA, Canada och Australien har lagt tyngdpunkten vid att kontrollera löneökningarna. Det vanligaste fallet är emellertid att länderna kombinerar prisoch lönekontroller. I vissa länder (England, Finland och Nederländerna) har inkomstpolitiken under senare tid haft formen av frivilligt ingångna överenskommelser (s.k. sociala kontrakt) mellan regering, arbetsgivare och arbetstagare med angivna mål för pris- och löneutvecklingen. I andra fall (t.ex. i USA, Canada, Norge och Danmark) har myndigheterna ingripit med stöd av lagstiftning och föreskrivit pris- och lönestopp eller angivit normer för pris- och löneutvecklingen.

Regeringar i flertalet länder har påfallande ofta ingripit i prisbildningen, t.ex. genom allmänt eller selektivt prisstopp, när ett politiskt val varit förestående (t.ex. Sverige 1970; USA och Frankrike l972; England l974) samtidigt som man fört en relativt expansiv ekonomisk politik. Ett av skälen till att prisstopp används inför ett val kan vara att politikerna därigenom

Bilaga 7 31

vill visa handlingskraft. De politiska fördelarna med ett prisär att de positiva effekterna med åtgärden - främst prisstopp stabiliteten - omedelbart, medan de ekonomiska och registreras politiska kostnaderna kommer först senare, efter valet, vanligen i form av en kraftig prisuppgång när regleringarna avlägnas. Regeringarna kan på detta sätt sägas köpa sig popularitet på kredit. Om generell ekonomisk politik skulle ha använts i stället så gäller det omvända uppoffringen i form av

förhållandet,dvs.

ökad arbetslöshet kommer så gott som omedelbart medan en dämpad inflationstakt först kan uppnås med betydande tidseftersläpning.

2.4 Hur inkomstpolitiken är tänkt att verka

Direkta statliga ingripanden i pris- och lönebildningen har, som framgått av föregående avsnitt, blivit allt vanligare inom OECDländerna under l970-talet. Ingripandena har sin förklaring i att konflikten mellan full sysselsättning och stabilt penningvärde förvärrats. En viss önskad sysselsättningsnivå kan nu endast uppnås vid en högre pris- och lönestegringstakt än tidigare. Kostnaden för att åstadkomma en bestämd dämpning av pris- och lönestegringstakten, mätt i form av ökad arbetslöshet, har därmed blivit allt högre i flertalet länder. I detta läge har många länder tillgripit pris- och lönekontroller i förhoppningen att kunna dämpa pris- och kostnadsstegringarna på ett sådant sätt att detta inte sker på bekostnad av sysselsättningen. Tanken är att dessa åtgärder inte bara skall dämpa symptomen på inflationsproblemet, dvs. en allmänt stigande prisnivå, utan även i de mekanismer som ligger bakom inflationen och därmed ingripa dess drivkrafter. Det är främst med tre olika motiv som stoppa ländernas regeringar valt att direkt ingripa i pris- och löneför att hindra uppkomsten av exogena pris- eller bildningen: (l) lönestegringar (2) för att hindra att en pris- eller lönestegöverförs från en marknad till en annan (3) för att ringsimpuls dämpa inflationsförväntningarna.

I det följande utvecklas dessa olika motiv närmare.

32 Bilaga 7

l) Det första motivet är att förhindra uppkomsten av autonoma pris- eller lönestegringar. Genom en ökad dominans på en marknad av ett fåtal stora företag anses möjligheterna vara större för dessa att genomföra prisökningar som inte motiveras av t.ex. kostnadsökningar utan som enbart syftar till att öka vinsten.

Motivet att stora och dominerande företag är speciellt bidragande till inflationen (monop0lmotivet) får inte stöd i den ekonomiska forskningen. Empiriska studier ger inte belägg för att prisstegringstakten är högre i branscher med stor koncentrationsgrad. Fortgáende autonoma prishöjningar kräver en ständigt växande monopolgrad i form av kontinuerlig kartellisering eller fusionering samt att myndigheterna hela tiden ökar den totala efterfrågan i takt med de höjda priserna och lönerna. Genom den internationella konkurrensens framväxt samt tillkomsten av allt närmare substitut till olika varor har man funnit att koncentrationsgraden på flertalet varumarknader fallit och minskat företagens monopolställning.

I fråga om arbetsmarknaden synes monopolmotivet ha större relevans. Arbetsmarknaden är vanligen mer sluten är varumarknaden och till följd av fackföreningarnas växande marknadsstyrka är det större risk att löneinflation skapas. Undersökningar i USA har påvisat att löneökningstakten är högre i branscher med större organisationsgrad än i branscher med mindre grad av fackföreningsdeltagande. Motiven synes sålunda vara starkare för ett ingripande pâ arbetsmarknaden än på varumarknaden.

2) Det andra motivet till att använda pris- och löneregleringar som ett medel att bromsa inflationen är att man därigenom kan förhindra spridningen av prisstegringsimpulser från en marknad till en annan och hindra genomförandet av olika typer av kompensationskrav som annars lätt kan uppstå (smittohärdste0rin). Företagare och löntagare strävar efter kompensation för tidigare kostnadsökningar eller för att andra grupper (löntagare, företagare eller staten) lagt beslag på en relativt större andel av produktionsresultatet. Genom att ingripa i pris- och lönebildningen avser man att bryta den pris- och lönespridningsprocess

Bilaga 7 33

som annars iätt kan få en kumuiativ karaktär. Processen hålls vid iiv genom att 01ika agenter fortgående försöker bibehâiia e11er förbättra sin Pe1atiVa_DOSiti0n.

3) Det tredje motivet tili pris- och 1önereg1eringar är att dämpa infiationsförväntningarna samt att reducera de effekter dessa har på infiationstakten. Löntagare och företagare agerar utifrân sina förväntningar om den framtida prisstegringstakten och försöker på förhand gardera sig mot att reaiiönen eiier reaipriset urholkas. I iönebiidningen kommer höjda infiationsförväntningar från arbetsgivare och arbetstagare att 1eda ti11 högre iönekrav från arbetstagarnas sida samt ti11 större vi11ighet från arbetsgivarnas sida att gå med på iöneökningar, som de sedan förväntar sig kunna väitra över på priserna. På motsvarande vis tenderar höjda infiationsförväntningar hos företagarna att ieda ti11 faktiska prisstegringar på förhand specie11t om även andra företag väntas anpassa sina priser ti11 den aiimänna infiationstakten.

Erfarenheterna från 1970-taiet visar att infiationen genom förväntningsbiidningen kan hä11as vid liv även under perioder när konjunkturen varit svag.

Pris- och iöneregieringars effekter på infiationsförväntningarna beror heit på hur förväntningarna biidas. Om förväntningarna bestäms av inf1ati0nsutveck1ingen under den närmast föregående tiden kan regieringsâtgärder få en dämpande effekt på förväntningarna.

Sammanfattningsvis kan man säga, att motiven för direkta ingripanden i pris- och/e11er iönebildningen synes bygga pâ tvâ utgângspunkter:

För det första antas infiationen vara orsakad av c0st-pushfaktorer.

För det andra bedöms inf1ationsförväntningarna tiiikomma på annan grund än utifrân en fuiiständig kunskap om ekonomins funktionssätt.

34 Bilaga 7

2.5 Inflationens drivkrafter

För att utvärdera inkomstpolitikens effektivitet i inflationsbekämpningen är det nödvändigt att diskutera olika inflationsteorier. Oenighet om inkomstpolitikens effekter har sin främsta förklaring i olikheter i synen på inflationens drivkrafter.

Man torde emellertid kunna säga, att de teoretiska slutsatserna från olika inflationsmodeller är att man inte kan påverka den långsiktiga inflationstakten utan denna bestäms främst av sådana faktorer som den internationella inflationens samt växelkursens utveckling i mindre och mer konkurrensutsatta ekonomier eller efterfrågan samt penningmängdens utveckling i större och mer slutna ekonomier.

Huruvida inflationen kan pâverkas på kort sikt beror främst på hur förväntningsbildningen sker. Det är möjligt att pris- och löneregleringar kan påverka anpassningsvägen från t.ex. en högre till en lägre inflationstakt och därmed minska den temporära arbetslöshetens storlek. När priser och löner är starkt beroende av inflationsförväntningarna, vilka i sin tur bestäms av den historiska prisutvecklingen, kan pris- och löneregleringar ge en engångschock på prisförväntningarna och tillfälligt bryta inflationsspiralen samt påskynda âtergângen till en lägre inflationstakt utan att detta behöver gå ut över en långvarig arbetslöshet. Det är t.ex. möjligt att pris- och lönekontroller i kombination med en restriktiv politik medför att förväntningarna samt pris- och lönebildningen dämpas snabbare än om enbart restriktiv politik vidtas. Därmed skulle arbetslösheten inte behöva bli så stor som när enbart en kontraktiv politik bedrivs.

Inflationsmodellerna1) visar att regleringsâtgärdernas effekti-

vitet i hög grad bestäms av hur inflationsförväntningarna bildas.

l) En sammanfattning av de teoretiska modellerna ges i den följande finstilta texten.

35 Bilaga 7

Detta är en empirisk fråga, som endast kan avgöras av undersökningar på tidsseriedata för Tänder som använt sig av inkomstpo1itik. I nästa avsnitt redovisas resultat av sådana empiriska under- . sökningar.

Med hjälp av den moderna Phillipskurvteorin kan man illustrera hur inkomstpolitik är tänkt att verka. Phillipskurveanalysen gör en åtskillnad mellan inflationsmekanismerna i små och stora ekonomier. Låt oss till att börja med utgå från en större ekonomi som är mer avskärmad från internationell konkurrens i vilken löneoch prisbildningen bestäms av följande samband:

Å A A

(1) . pg + . f(u) + a .q

al az 3

(2›i› vil-å

(3) ;S al . ;Se + . f(u) . å;

az +(1-a3)

Ekvationen (1) visar att lönestegringstakten (Ö) beror av pris-

stegringsförväntningarna (te), arbetslösheten (u) samt produk-

tivitetstillväxten (å). Arbetslöshetens inflytande är i allmänhet relativt svagt medan förväntningsbildningen spelar en relativt stor roll. En snabb sänkning av lönestegringstakten kräver därför en kraftig ökning av arbetslösheten. En liten ökning av arbetslösheten kan endast ge en lönesänkning om den högre arbetslösheten bibehålles under en längre tidsperiod. I ekvation (2) antas priserna bli bestämda genom ett pålägg på arbetskostnaden per producerad enhet. Prisstegringstakten blir då lika med skillnaden mellan lönestegringstakten och produktivitetstillvämten. Något direkt inflytande på prisbildningen från efterfrågevariationer på varumarknaden antas inte förekomma. Om uttrycken (1) och (2) slås samman erhålls den kortsiktiga Phillipskurvan, som motsvarar uttrycket (3) ovan när detta representeras som sambandet mellan prisstegringstakten och arbetslösheten.

36 7 S()lJ 1981:42 Bilaga

Den mest allmänna motiveringen för inkomstpolitik utgår från förhållandet att kostnaderna för en allmän efterfrågedämpande mellan och politik har ökat. Den förvärrade konflikten inflation arbetslöshet märks utåt samt att

genom att Phillipskurvan skiftat

sambandets minskat, dvs. Phillipskurvan har blivit flalutning tare.

0 Den kortsiktiga har skiftat utåt till följd

Phillipskurvan av bl.a. högre inflationsförväntningar, minskad penningillusion, ökad indexering samt sänkt produktivitetstillväxt Kostnaden att en stram

(a 1 , pe , q ). genom efterfråge-

till tidigare inflationstakter har därmed ökat. politik återgå

ha blivit flatare ). Lönerna

Phillipskurvan förefaller (ag

mindre i arbetslösheten. Detta kan reagerar på förändringar bl.a. bero om en efterfrågepolitik som blir på förväntningar mer expansiv när arbetslösheten ökar, strukturella förändringar ökade arbetslöshetsunderstöd§ höjda mipå arbetsmarknaden, nimilöner.

synes ha blivit mer icke linjär. Den minskade Phillipskurvan som blir av en ökad arbetslöshet är mindre inflation följden än den ökade inflation som erhålles av motsvarande minskningar av arbetslösheten. Orsaken kan vara strukturella förändringar som gör att löner och priser reagerar snabpå arbetsmarknaden bare på efterfrågeöverskott än på utbudsöverskott.

I modellen kan inkomstpolitik tänkas påverka inflationstakten dels koeffioienterna,dels genom att påverka genom att förändra de oberoende variablernas värde.

1) Regleringsåtgärder kan ge en temporär dämpning av förväntninga och löner. Avsikten är att na genom att direkt påverka priser skall åstadkomma en engångssänkning av pris-, inkomstpolitiken och kombinerat med en restriktiv politik, Ä löneökningarna som, får kumulativt sänkande effekter på pris-lönespiralen.

annat är att denna kan leda 2) Ett argument för inkomstpolitik till strukturella i det prisbildningssystem som förändringar

Bilaga 7 37

presenterats ovan och därmed påverka parametrarna i pris-lönebildningen. De strukturella koejiicienterna i systemet ovan bygger på ett beteende hos löntagare och företagare som präglas av perioder då regeringarna inte var tillräckligt restriktiva i den ekonomiska politiken för att kunna bekämpa inflationen. Om myndigheterna däremot demonstrerar en kraftfull ickeackommoderande efterfrågepolitik kan man uppnå förändringar i koefficienterna samt i förväntningarnas storlek och inverkan på pris-lönebildningen. Inkomstpolitiken skulle därmed leda till en permanent eller tillfällig sänkning och ”feedback”-effekten från priser till löner eller till att företag hindras att i samma utsträckning övervältra lönekostnaderna på priserna.

Phillipskurvan kan även tänkas bli brantare. Man ökar då inflationens känslighet för variationer i efterfrågan.

Diskussionen ovan har gällt pris- och lönebildningen i en sluten ekonomi. I en öppen ekonomi med fast växelkurs är Phillipskurvan flatare än i den slutna ekonomin. Förändringar i efterfrågan får därmed mindre ef?ekt på inflationstakten. Den inhemska inflationstakten bestäms i hög grad av den internationella prisutvecklingen. Möjligheterna att påverka inflationstakten genom inkomstpolitik är därmed mer begränsade.

2.6 Empiriska undersökningar av pris- och löneregieringars stabi1iseringspo1itiska effekter

Empiriska undersökningar av ink0mstp01itikens effekter på inf1ationstakten har gjorts i ett antai 1änder b1.a. i USA, Eng1and, Canada, Norge och Sverige. I dessa studier används ekonometriska pris- och 1önebi1dningsmode11er av den typ som redovisas i avsnitt 2.5. I detta avsnitt behandias inledningsvis vissa met0dprob1em vid

mätning av inkomst63Titikens effekter. En viktig fråga gä11er

vad inf1ati0nstakten hade varit om man inte infört regieringsåtgärderna. För att faststäiia detta måste man ha en mode11 som kan

38 Bilaga 7

avbilda inflationens drivkrafter korrekt och generera den verkliga inflationsutvecklingen. Därutöver måste man kunna fastställa vilken ekonomisk politik som skulle ha bedrivits utan regleringar. Man kan därvid tänka sig olika jämförelsesituationer:

a) en oförändrad ekonomisk politik i fallen med och utan kontroller, t.ex. samma tillväxt i penningmängden, b) oförändrad real utveckling i ekonomin med och utan kontroller dvs. oförändrad arbetslöshet, tillväxt m.m. Detta förutsätter att det förs en ackommoderande ekonomisk politik, en mer restriktiv ekonomisk politik utan kontroller. I verkligheten kombineras inkomstpolitik ofta med en mer expansiv ekonomisk politik.

I de flesta undersökningarna antar man att den reala utvecklingen i ekonomin är oförändrad i fallen såväl med som utan kontroller. Detta innebär en mer restriktiv politik med kontroller och en mer expansiv utan, dvs. i undersökningarna överskattas snarare än underskattas regleringsåtgärdernas dämapnde effekter på inflationsmkmn.

Huvudfrâgan i de empiriska studierna gäller om kontrollátgärderna har tillfälliga eller permanenta effekter på inflationstakten. Föresprâkare för regleringsåtgärder menar att något av följande resultat är möjligt att uppnå.

sou 1981:42 Bilaga 7 39

Diagram 2.2

Prisnivå utan kontroller

pris/ lönestopp

I detta fall har pris- och/eller löneregleringarna sänkt såväl a) prisnivån som infiationstakten. b) Prisnivån sänks medan infiationstakten lämnas oförändrad. c) Prisstegringarna dämpas tillfälligt men återgår sedan till vad som skulle blivit fallet utan kontroller. har i ett flertal fall De empiriska undersökningarna givit följande resultat (för bl.a. USA, England, Canada).

Diagram 2.3 Prisnivå med kontroller z

utan kontroller

pris/Iönestopp

40 Bilaga 7

Under själva prisstoppet (alt. är prisnivån lönestoppet) tämligen

oförändrad om kontrollperioden är kort. När regleringarna upphör

skjuter inflationen fart och prisnivå samt inflationstakt kan någ-

ra kvartal efter det att bort den regleringarna tagits överstiga

utveckling som skulle ha erhållits utan regleringsåtgärderna.

De internationella erfarenheterna av lagstadgade pris- och/eller

lönekontroller är sålunda allmänt sett inte särskilt Fä goda. seriösa empiriska studier tyder på att pris- och/eller löneregle-

ringar varaktigt lyckats dämpa inflationstakten. De negativa

resultat som framkommer i olika är främst av fölundersökningar

jande slag:

a) Kontrollerna kan utlösa pris- eller lönestegringar pá förhand, dâ företagare och löntagare lär sig att förutse regle-

ringsâtgärderna (anticipatoriska effekter). Därmed omfördelas endast pris- och lönestegringarna i tiden.

Kontrollen kan leda till högre inflationstakt (än vad som skulle blivit fallet utan efter det att en avkontroller) reglering skett.

Detta beror främst på att ofta regleringsátgärderna kombinerats med en alltför finansexpansiv och penningpolitik. En expansiv politik kan bli för att nödvändig få löntagarnas acceptans till den förda politiken. I vissa fall läser man den ekonomiska politiken (t.ex. skatter eller utoffentliga gifter) genom inkomstpolitiska uppgörelser och finanspolitiken kan av detta skäl bli alltför expansiv. Allmänt prisstopp har t.ex. i vissa fall införts inför ett val och i skydd av detta har en expansiv politik kunnat införas.

Ett allmänt problem med regleringar är att de eliminerar de normala makroekonomiska och lockar varningssignalerna regeringarna till att föra en mer expansiv än vad de politik annars skulle vågat.

Genom regleringarna kan relativprisernas anpassning hindras, vilket sätter marknadsmekanismen ur spel och leder till att fysiska kapacitetsbrister uppstår. Ofta måste en anpassning av relativpriserna ske inom ramen för regleringspolitiken för att eliminera de värsta negativa allokeringseffekterna (varubrister Om detta inte sker etc.). kan man få en prisexplosion när regleringarna upphävs. kan även Felaktiga relativpriser medföra stora ekonomiska kostnader genom att hindra strukturomvandlingen och näringslivets anpassning.

Vinsterna kan pressas vid varvid prisreglering investeringarna hämmas och produktivitetstillväxten blir lägre. Resultatet kan då bli att inflationstakten blir efter högre regleringsperiodens slut (ex. råvaru- och jordbruksprisstegringarna i USA l973-75).

Bilaga 7 41

8) Lönerelationerna kan påverkas på ett icke marknadskonformt sätt under regleringsperioden. En minskning av lönedifferenserna är ofta nödvändig för att löntagarna skall acceptera en inkomstpolitik. Relativlönerna kan sedan inte anpassas under kontrollperioden, vilket gör att man kan få en lönespiral eller kraftig löneglidning efter det att kontrollerna tagits bort.

Uteblivna under en regleringsperiod kan medprisanpassningar föra att en övervärderad växelkurs bibehålles. När denna förr eller senare måst anpassas drivs inflationstakten upp.

Vid en utvärdering effekter måste av pris- och löneregleringarnas man se till såväl den samhällsekonomiska kostnads- som intäktssidan. Det är sålunda tveksamt om intäktssidan är positiv. Det är inte

säkert, att kontrollåtgärder varaktigt kan dämpa inflationstakten. I bästa fall och lönekontroller leda till att pristycks prisomfördelas i tiden - i sämsta fall till att inoch lönestegringar flationstakten förvärras. Därtill kommer regleringsåtgärdernas kostnadssida, dvs. de negativa effekter dessa har på resursalloke- Slutsatsen måste därmed bli att det är mycket tveksamt ringen. om pris- och löneregleringar ur samhällets synvinkel har några effekter eller för att citera slutsatsen i en bestående positiva amerikansk undersökning: The short run success of a control program

guarantees its long run failures.

Om man skall framhäva några positiva sidor hos regleringspolitiken såsom de framkommer i olika undersökningar så kan det vara att:

kostnaderna för skall jämföras med kostnaderna att politiken bekämpa inflationen med andra åtgärder (t.ex. genom arbets- Det är inte rättvist att jämföra inkomstpolitik med löshet). fallet när man inte gör något alls åt inflationen

kan komma åt inflationsförväntningarna kan om inkomstpolitik de få en positiv effekt; speciellt om åtgärderna kombineras med en relativt restriktiv ekonomisk politik. Inkomstpolitik kan tänkas förkorta till mer normal inflaanpassningsvägen tionstakt. Man kan säga, att regleringsåtgärderna kan ge en chock på pris- och lönebildningssystemet om de inengångs te används för ofta

det är möjligt att ett uttalande om en antiinflationspolitik kan bli mer effektivt om det kombineras med någon form av in- Det är önskvärt att signalerna om en stram efkomstpolitik. priser och löner direkt innan en terfrågepolitik påverkar ökad arbetslöshet behöver uppstå. Inkomstpolitiken kan i detta samanhang göra de signalerna mer synliga

makroekonomiska

samt betona allvaret med politiken

42 Bilaga 7

pris- och löneregleringar kan kapa av tillfälliga bubblor på pris- och lönekurvorna (som t.ex. orsakas av en tillfällig uppgång i spotmarknadspriset pá oljeprodukter). Ekonomins reaktion på en prishöjning kan även bli mindre destabiliserande om denna genom regleringsätgärder sprids ut över en längre tidsperiod inkomstpolitik kan utnyttjas kortsiktigt för att stoppa inflationen och ge beslutsfattarna tid att sätta in andra efterfrâgedämpande åtgärder som ofta verkar med viss tidseftersläpning. I detta fall kan inkomstpolitik ses som ett komplement till den allmänna efterfrâgepolitiken regleringsátgärder kan bara användas under en relativt kort tid. Ju längre tid de används desto svårare är det att få dem accepterade av löntagare och företagare. De politiska kostnaderna blir för höga. Man kan inte förvänta sig nâgra permanenta effekter. Pris- och löneregleringar kombinerade är mer verksamma än enbart prisregleringar. Enbart löneregleringar är förmodligen mest effektiva då en nominell lönenivä som en gäng höjts är omöjlig att sänka. Löneregleringar är emellertid svåra att få politiskt accepterade regleringar kan användas i samband med växelkursförändringar. Åtgärderna kan leda till att förväntningarna stabiliseras.

Sociala kontrakt eller guidelines är visserligen mer flexibla än obligatoriska pris- och löneregleringar men även de kan ge upphov till problem.

Ett sådant är att åtgärderna kan bli oförenliga med de finanspolitiska målen. Skattesänkningar, offentliga utqiftsökninqar etc. som kan vara nödvändiga lockbeten för att nå enighet om en in-

komstpolitisk uppgörelse kan leda till att finanspolitiken blir

för expansiv. Därmed skapas betydande svårigheter för stabiliseringspolitiken då det blir omöjligt att använda t.ex. skatteskärpningar som ekonomiskt-politiskt medel. Desto större blir då kraven pä en âtstramning av oenningpolitiken, vilket riskerar att finans- och penningpolitik kommer i obalans. Allt för mycket av anpassningsbördan läggs på den senare.

Risker finns att även en mjukare inkomstpolitik stör lönerelationerna och skapar strukturella obalanser på arbetsmarknaden, vilket förr eller senare kan ge sig till känna i löneexplosioner.

sou 1981:42 Bilaga 7 43

Formella överenskommelser om löneökningarnas storlek kan ge upphov till högre löneökningar än vad som skulle blivit fallet utan dessa kontrakt. Det är främst tva faktorer som kan bidra till detta. För det första fokuserar formella överenskommelser löntagarnas intresse för lönerelationerna, vilket kan öka kampen om inkomstfördelningen och accentuera lönespiralen. För det andra kan löneökningsnormer komma att uppfattas såsom miniminiváer för löneökningarna, som ingen fackförening kan gá under. Detta kan försvåra nödvändiga förändringar i lönerelationerna. Risken finns även att vissa fackföreningar vill visa sin styrka genom att löneökningsnormen. Än värre är kanske också att utöyerskriga satta riktmärken för löneökningarna som överenskommits med regeringen kan befria fackföreningarna från ansvaret för sysselsättningssituationen. Det är viktigt att detta ansvar finns kvar även efter det att en inkomstpolitisk uppgörelse löpt ut, så att inte fackföreningsledarna tror att staten kan hålla full sysselsättning oavsett löneökningstakten. Utländska erfarenheter visar att riskerna är stora, att det skapas en känsla av att allt är fritt fram” när ett avtal löpt ut, vilket kan ge upphov till löneexplosioner.

âammanfattningsvis l) Regeringar bör ta till pris- och lönekontroller i akuta krislägen för att bryta tillfälliga prisuppgângar, för att hindra inflationsförväntningar som kan starta en accelererande inflationsprocess samt för att ge tid till att sätta in andra mer traditionella ekonomisk-politiska medel som påverkar orsakerna till problemen. I övrigt synes möjligheterna att lyckas vara större om regeringarna i inflationsbekämpande syfte verkar för a) att skapa en ekonomisk miljö där fria avtalsförhandlingar kan uppnå rimliga ökningar av realinkomsten utan att de nominella löneökningarna behöver bli för stora b) att begränsa monopolgraden pá arbets- och varumarknaden C) att staten bör göra klart för arbetsmarknadens parter att de även har ett ansvar för sysselsättningen; regeringen kan inte garantera fu l sysselsättning oavsett vad lönesteg-

44 7 Bilaga

ringarna b1ir. Regeringen gör klart för parterna på arbetsmarknaden hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut (genom angivande av växeikurspolitik, penningmängdsökning, mål för budgetunderskottet etc.) samt anger att man inte kommer att ackommodera ökningar utöver den angivna ramen. Genom denna väg söker man nå consensus om lönestegringstakten i stä11et för att genomföra en f0rme11 inkomstpoiitik.

sou 1981:42 Bilaga 7 45

DEN INTERNATIONELLA BAKGRUNDEN])

3.1 Ti11växt i potentie11 och faktisk BNP inom OECD-1änderna

När man betraktar ti11växtprob1emen inom OECD-länderna är det att ski1ja me11an ekonomiernas ti11växtp0tentia1 á ena 1ämp1igt sidan och den faktiska á den andra. I produktionsutveck1ingen diagram 3.1 a anges hur dessa två har utveck1ats i vo1ym under åmn1%049%.

ti11växt stimu1eras ge- Den potentie1la bruttonati0na1produktens nom ett ökat användande av arbetskraft, kapita1 och naturresurav tekno1ogisk och organisatorisk kunser, utvidgat utnyttjande ti11 förändringar i inhemsk och skap samt av strukturanpassning ut1ändsk Som ett genomsnitt för perioden 1960-1980 efterfrågan. beräknas att hä1ften av OECD-1ändernas potentie11a ti11knappt växt kan ti11skrivas en ökad kapita1stock och arbetsinsats. Resterande hä1ft förk1aras av en förbättrad kva1itet hos arbetskraft och kapita1 samt av överf1yttningsvinster, dvs. en omförfrån mindre ti11 mer effektiva brande1ning av produktionen scher.

Den potentie11a bruttonationa1produkten inom OECD-1änderna uppskattas i genomsnitt ha vuxit med drygt 4 procent per år under 1960-1980. Jämför man ti11växten under 1960- och 1970perioden ta1en finner man att ti11växten under den senare perioden har bromsats 3.1 a). Den högre ti11växten under upp något (se diagram 1960-ta1et i jämföre1se med 1970-ta1et kan förk1aras av att arbetskraftsresurserna ökade mer under 1960-ta1et samt att en snabb sektorie11 och regiona1 strukturomvand1ing, möj1iggjorde en högre produktivitetsti11växt i de större OECD-1änderna.

1) beskrivningen bygger pá: J. Herin m.f1., Den

Den historiska

1nternat1one11a bakgrunden, SOU 1976:27, J. Herin, Den ink0njunkturutveck1ingen och strukturomvand-

ternatione11a

1ingen, Ds Ju samt P. Mccracken m.f1., Towards fu11

1970:1

Emp1oyment and Price Stabi1ity, OECD 1977. Report on Inf1ation, Counci1 on wage and Price 2) A Specia1 Stabi1ity, OECD. 1977.

46 Bilaga 7

Den faktiska bruttonationalproduktens utveckling inom OECD, som anges i diagram 3.l a, bestäms utav ländernas totala efterfrågan så länge som man befinner sig under kapacitetstaket. Stabiliseringspolitikens huvudsakliga uppgift är att styra den faktiska produktionsutvecklingen så att den så nära som möjligt ansluter sig till den potentiella utan att bytesbalans eller inflationsproblem uppstår. Att få den totala efterfrågan att fullständigt sammanfalla med den totala kapaciteten lyckas inga länder med. Under kraftiga högkonjunkturer, såsom åren l966 och l969, slår den faktiska BNP i kapacitetstaket och utlöser inflationistiska effekter. På motsvarande sätt utmärks lågkonjunkturår, som åren l97l och l975, av en betydande avvikelse mellan faktisk och potentiell BNP, Detta kan avläsas i diagram 3.l b där BNP-gapet beräknatsom den procentuella differensen mellan faktisk och potentiell BNP. BNP-gapet har fortgående minskat mellan perioderna l960-l962 och l966-1968 då det genomsnittligt 4 respektive utgjorde 0,5 procent. BNP-gapets genomsnittliga storlek under l970-talet kan beräknas till 7 procent och är sålunda markant större än under l960-talet.

De konjunkturella variationerna i den faktiska BNP-tillväxten framträder tydligt i diagram 3.l c. Varje gång BNP-gapet sluts unde en konjunkturuppgång ökar den faktiska tillväxttakten och överstiger den potentiella till följd av det ökade kapacitetsutnyttjandet i ekonomierna. På motsvarande sätt kommer den faktiska BNP-tillväxttakten att understiga den potentiella i en konjunkturnedgång.

Under l960-och l970-talen varierade den faktiska BNP-tillväxten inom OECD-omrâdet kraftigt. Detta både under av gäller loppet tidsperioden och mellan de olika länderna. Den snabbaste tillväxten uppnâddes under perioden l960-l965 då den uppgick till i genomsnitt drygt 5 procent per år och var påfallande jämn mellan länderna. Under l960-talets senare del emellertid sjönk den genomsnittliga tillväxten till ca 4,5 procent, samtidigt som spridningen blev större. Den snabba tillväxten under l960-talets första hälft kan förklaras av produktionskapacitetens tillväxt samt av det, genom en expansiv ekonomisk politik, ökande kontinuerligt

Bilaga 7 47

i OECD-1änderna och då specie11t i USA. kapacitetsutnyttjandet Under 1960-ta1ets andra häift hade 1änderna ett genomsnittligt högt kapacitetsutnyttjande varför den faktiska BNP-ti11växten i stort sett sammanfö11 med den potentie11a.

Den gen0msnitt1iga produktionsti11växten för perioden 1970-1980, de angivna tendenserna ti11 ca 3 procent per år, tyder på att en fa11ande faktisk BNP-ti11växt ytter1igare förstärkts. Denna period präg1as främst av en omkastning från ökningar i BNP på 5-6 procent under 1972 och 1973 ti11 stagnation e11er t.o m. minskningar under åren 1974 och 1975, som b1ev efterkrigstidens djupaste konjunktursvacka. I mitten av år 1975 1ades den ekonomiska po1itiken om i expansiv riktning i de större 1änderna varvid konjunkturen vände uppåt och produktionen och vär1dshande1n började växa igen under åren 1976 och 1977. Ti11växten i produktionen b1ev dessa båda år 5 respektive 4 procent. Styrkan b1ev eme11ertid mer begränsad under åren 1978-1979. i uppgången

Arbets1ösheten, som under högkonjunkturåren 1972-1973 uppgått ti11 ca 8 mi1joner i OECD-området som he1het, ökade ti11 personer första ha1våret vi1ket motsvarade ungefär 17 mi1joner 1975, ca 6 procent av arbetskraften. Fortfarande är kapacitetsutnyttjandet mycket 1ågt, vi1ket avspeg1as i ett BNP-gap på ca 8 procent samt att ca 15 mi1j0ner personer är arbets1ösa inom OECD- 1änderna. Den främsta orsaken ti11 denna utveck1ing har varit att de större 1änderna ansett en 1ångsam återhämtning vara den säkraste vägen ti11baka ti11 stabi1 ti11växt utan för hög inf1ation. Länderna har därför över1ag, med undantag för USA, bedrivit en återhå11sam ekonomisk po1itik. En högkonjunktur av traditione11 har därför inte infa11it trots att fyra år för1öpt typ sedan den senaste konjunkturnedgången nådde sin botten.

I ett ti11bakab1ickande perspektiv har den ekonomiska ti11växten under 1960-ta1et varit mycket gynnsam. Gränsen för BNP:s faktiska ökningstakt sattes av ti11växten i den potentie11a produktionskapaciteten. Den tekniska utveck1ingen och strukturomvand1ingen var mycket snabb. Detta förk1aras främst av att Europa och Japan hämtade in USA:s tekno1ogiska försprång genom import och imitation

48 Bilaga 7

av mer överlägsen amerikansk teknologi. Investeringarnas andel av BNP ökade i betydande grad under decenniet, vilket kahöjde pitalintensiteten inom näringslivet. De snabba omställningar som ägde rum i ekonomierna uppfattades också pá det hela taget som tämligen problemfria. En väsentlig förklaring härtill var att den arbetskraft som sysselsattes i verksamheter som slogs ut under omvandlingsprocessen hela tiden kunde sugas upp i andra, expanderande delar av näringslivet.

Den snabba produktionsökningen i förening med de internationella överenskommelser som träffades i svfte att liberalisera handeln mellan länderna skapade även förutsättningar för en mycket snabb tillväxt i världshandeln. Flera av de drivkrafter som bidrog till den höga tillväxttakten under l960-talet, t.ex. teknologigapet och handelsliberaliseringarna, förbrukades under denna period. I dag är det i stället länderna bakom den teknologiska fronten, dvs. främst rikare som hämtar u-länder, in det teknologiska gapet gentemot i-länderna och därigenom uppnår de högsta tillväxttakterna.

Sammanfattningsvis framträder följande tendenser i OECD-ländernas tillväxtmönster: Den potentiella tillväxttakten, dvs. kapacitetstakets tillväxt i OECD-länderna, har sänkts från ca 5 procent under l960-talet till ca 4 procent under l970-talet. Orsak till detta synes bl.a. vara att a) Europa och Japan har hämtat in USA:s teknologiska försprång, b) strukturomvandlingens och handelsliberaliseringens vinster har minskat och c) investeringskvoten har fallit. Den faktiska tillväxttakten har minskat från ett genomsnitt på ca 5 procent under 1960-talet till ca 3 procent under l970-talet. Denna minskning beror emellertid inte pá att den potentiella tillväxten fallit och blivit gränssättande för den uppnådda tillväxten utan det är i stället ländernas

regeringarf

som under l970-talet av olika skäl varit att bedriva ovilliga en så expansiv politik att den fulla kapaciteten utnyttjats.

Bilaga 7 49

Diagram 3.1 och potentiell BNP,

Faktisk exoorttiilväxt

och iöneutveckiing I OECDsamt prisländerna 1960 - 1980.

a Faktisk och potentiell BNP för OECD-länderna 1963 års priser och växelkurser

--- potentiell BNP faktisk BNP

b BNP-gap i OECD

c Real BNP-tillväxt i procentuell ökning från föregående år i OECD

50 Bilaga 7 sou 1931:42 Diagram 3.1, forts.

Procent d Export från utvecklade marknadsekonomier procentuell volymökning från föregående år

10s_ 3_ 4.. 2.. O 1960 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 2 -44 Procent e Världsexportprisindex på färdigvaror

A samt BNP-deflator för OECD-länderna

årlig proeentuell ökning (inh valuta) 20- Världsexportprisindex 15- 10- _ __ ____. 5_ BNP-deflator l I I I I I T” AT I

1960 62 64 66 684r 70 72 74 76 78 80

Procent f Lönekostnadsökning per timme i OECD-länderna årlig procentuell ökning 20 15 10

5 .-"§\\u-=”

IIIrIIIIIIIIIfIITII | 1960 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80

Källa: OECD-material, Monthly Bulletin of Statistics Anm: uppgifterna för år 1980 är prognoser

sou 1981:42 Bilaga 7 51

3.2 Världshandelns utveckling

Internationaliseringsprocessen under 1960- och 1970-talen har utmärkts av en snabbt växande handel med varor och tjänster och av omfattande faktorrörelser. Speciellt två faktorer har bidragit till den snabba handelstillväxten: dels tillkomsten av olika internationella organisationer som minskat osäkerheten i handeln samt reducerat omfattningen av olika typer av handelshinder, dels tekniska innovationer som lett till sänkta transport- och informationskostnader. Tillväxten i hande1n har volymmässigt varit snabbare än BNP-tillväxten, varför flertalet länder blivit alltmer beroende av ut1ändska marknader för såväl avsättning som försörjning med varor och tjänster. För OECD-länderna som grupp framgår det även i diagram 3.1 d att den totala exportens vo1ymti11växt samvarierar tämligen väl med avvikelsen mellan faktisk och potentiell BNP. Ju närmare kapacitetstaket länderna är, desto större andel av den inhemska efterfrågan spiller över och blir till en efterfrågan gentemot utlandet och leder därmed ti11 en ökad total export för 1ändergruppen. För små öppna ekonomier gäller också det omvända sambandet, dvs. exporten startar tillväxtprocessen och driver upp kapacitefsutnyttjandet. Sammantaget leder dessa båda faktorer till att exportti11växten samvarierar tämligen väl med BNP-gapets storlek även om den påverkas av vilka komponenter som expanderar i respektive lands faktiska efterfrågan. Därtill kommer att en liberalisering av den internationella handeln genom en successiv avveckling av olika handelshinder kontinuerligt förstärker sambandet mellan faktisk BNPtillväxt och exporttillväxt. Mellan perioderna 1960-1965 och 1965-1970 ökade exportelasticiteten, dvs. kvoten me11an exportens volymtillväxt och den faktiska BNP-tillväxten, från 1,4 till 2,2 främst till följd av det högre kapacitetsutnyttjandet under den senare perioden men också som ett resultat av den ökande internationella handelsintegrationen. För åren 1970-1980 har exportelasticiteten för OECD-länderna fallit till ca 1,75, vilket b1 a. kan ses som ett resultat av ett lägre genomsnittligt

52 Bilaga 7

kapacitetsutnyttjande under denna period samt av att protektio-

nistiska tendenser börjat göra sig gä11ande.])

Den vo1ymmässiga utvecklingen i vär1dshande1n var under 1960-ta1et i genomsnitt 8 procent per år. Vär1dsproduktionen ökade samtidigt med 5,5 procent per år vi1ket innebar att vär1dshande1sti11växten var betyd1igt snabbare än ti11växten i vär1dsprodukti0nen. Under perioden 1970-1973 ökade vär1dshande1n ännu snabbare e11er med drygt 9 procent per år (se diagram 3.1 d). Bi1den av utveck1inqen under 1970-ta1ets första år präg1as av den uppdrivna högkonjunkturen 1973 och den ökning av hande1n som kapacitetsbristerna medförde. I samband med konjunkturnedgången 1974-1975 minskade vär1dshande1n med drygt 4 procent i vo1ym. Vär1dsproduktionen minskade samtidigt med ca 3 procent i vo1ym, dvs. något mindre än den g10ba1a hande1n. Den internatione11a hände1nS återhämtning från chockerna i vär1dsekonomin under 1970-ta1ets första år har varit 1ångsam. Vär1dshande1n ökade visser1igen med ca 12 procent i vo- 1ym 1976 men för åren 1977-1980 uppgick ökningen ti11 inte mer än drygt 5 procent i genomsnitt.

De utveck1ade marknadsekonomiernas export består ti11 tre fjärdede1ar av den snabbt växande industrivarugruppen. Som framgår av dian gram 3.2 har dessa Tänder värdemässigt ökat sin ande1 av den t0ta1a vär1dsexporten under 1960-ta1et från 61 procent ti11 67 procent. Huvudde1en e11er ca två tredjede1ar av industri1ändernas export går ti11 andra industri1änder och genom den ökade regiona- 1a hande1sintegrati0nen har denna hande1 som framgår av diagrammet svarat för he1a ökningen.

Utveck1ings1ändernas export består ti11 tre fjärdede1ar av den mer Tångsamt växande råvarugruppen. Dessa Tänders ande1 av vär1ds-

1) Under de protektionistiska åren 1929-1936 var ungefär hä1ften av vär1dshande1n föremå1 för hande1spo1itiska restriktioner av o1ika s1ag, vi1ket b1.a. bidrog ti11 att exporte1asticiteten under åren 1913-1948 uppgick ti11 endast en fjärdede1. Under denna period minskade så1unda den internatione11a specia1iseringen, se B Ba1assa, The New Protectionism and the Internationa1 Economy, Journa1 of Nor1d Trade Law, V01. 12, No. 5, Sept/Oct. 1978 samt R B1ackhurst, N Marian och J Tum1ir, Trade Libera1izati0n, Protectionism and Interdepence, GATT, No 5, Nov. 1977.

Bilaga 7 53 sou 1981:42

har därför fa11it från 21 procent ti11 17 procent unexporten der 1960-ta1et. U-1ändernas export ti11 de industria1iserade marknadsekonomierna, som utgör ca två tredjede1ar av deras tota- 1a export, har minskat i mindre omfattning än deras export ti11 andra u-1änder, varför i-1ändernas betyde1se för dem som exportmarknader har ökat. De centra1p1anerade ekonomiernas ande1 av vär1dshande1n har under samma period varit svagt stagnerande.

De utveck1ade marknadsekonomierna har sá1unda svarat för en a11t större de1 av vär1dshande1n under 1960-ta1et. Denna utveck1ing som varit markant under he1a efterkrigstiden har ti11fä11igt avstannat under 1970-ta1et (se diagram 3.2). Genom prisstegringar på råvaror och då i synnerhet pá o1ja samt på grund av den djupa 1âgk0njunkturen under åren 1974-1976 steg de underutveck1ade marknadsekonomiernas ande1 av vär1dsexporten från 17 ti11 23 under åren 1970 ti11 1978. Denna ökning, som främst konprocent ti11 har gått ut över centrerats de o1jeexporterande 1änderna, OECD-1ändernas internhande1 vars ande1 av vär1dsexp0rten sänkts i motsvarande grad.

Hande1ns varumässiga och geografiska utveck1ing har vid sidan av pr0dukti0nsti11växten även påverkats av hande1spo1itiska Den hande1s1ibera1isering som bedrivits under 1960åtgärder. och 1970-ta1en utmärks av att avveck1ingen av hande1shindren har koncentrerats ti11 tu11ar på industrivaror medan tu11ar på råvaror samt övriga hande1shinder uppmärksammats mindre. Avveckav industritu11arna har även koncentrerats ti11 hande1n 1ingen me11an de utveck1ade industri1änderna. Härigenom har en internatione11 arbetsförde1ning skapats som medfört att de utveck1ade 1änderna a11tmer kommit att specia1isera sig på export av färdigvaror och import av råvaror från u-1änderna.

Den re1ativt 1ibera1a hande1sp01itik som i-1änderna fört i hande1n med industrivaror har eme11ertid 1ett ti11 att vissa u-1änder under 1970-ta1et a11tmer uppträtt på vär1dsmarknaden som starka konkurrenter ti11 i-1änderna i hande1n med industriprodukter. är koncentrerade ti11 ett begränsat anta1 re- Exportframgángarna 1ativt utveck1ade u-1änder (de s.k. NIC-1änderna), vi1ka satsat

54 Bühga 7

på en exportinriktad tillväxt av industriproduktionen samt koncentrerat verksamheten främst till mer arbetsintensiva industrivaror (t.ex. teko, elektronik), men de har även börjat producera och exportera mer kapitalintensiva standardiserade produkter (t.ex. järn och stål, båtar, bilar). Från att år l969 svarat för ca 4 DVOC av världsexporten av industrivaror svarar NIC-länderna år l978 för ca 8 procent av världsexporten.

Sammanfattningsvis framträder under l960- och l970-talen följande tendenser i det internationella handelsmönstret: Förbättrade internationella kontakter, fallande transportkostnader, tullavveckling samt ökade vinster av en internationell arbetsfördelning har bidragit till att världsexportens volymutveckling varit snabbare än BNP-utvecklingen. Den mest påtagliga förändringen av världshandelns sammansättning har varit en fortlöpande ökning av andelen industrivaror och bränslen på bekostnad av livsmedel och råvaror (speciellt mineraler). Då de utvecklade ländernas export till tre fjärdedelar består av den snabbt växande industrivarugruppen medan de underutvecklade ländernas export till tre fjärdedelar består av den långsamt växande råvarugruppen har i-ländernas andel av världshandeln vuxit medan u-ländernas andel fallit. I samband med l973-l974 bröts detta mönster,

oljekrisen tillfälligt

då u-länderna som grupp i ett slag höjde sin andel med 6 procent av världsexporten. Därefter har handelstillväxten återgått till det tidigare mönstret. Förändringen i specialisering har varit störst för färdigvarorna. Huvudsakligen har denna specialisering kommit till stånd genom en växande handel inom i-länderna. Under senare år och då speciellt under lågkonjunkturen l974-l978 har vissa u-länder, bl.a. till följd av en exportinriktad tillväxtstrategi, snabbt ökat sin andel av världsexporten av industrivaror. U-ländernas handel med industrivaror var betydligt mindre påverkad av recessionen än i-ländernas och de bidrog därför till att hålla uppe världshandeln. U-ländernas andel av färdigvaruexporten uppgår ännu så länge enbart till ca 8 procent av världshandeln och ländergruppen är värdemässigt tre gånger större köparej än säljare av industrivaror.

sou 1981:42 - Bilaga 7 55

Den procentuella fördelningen av världsexporten av varor på Iändergrupper 1960.

1970 och 1977.

Löpande priser.

1960 2,4% 84% Utvecklade Cemm marknads- 4 pmm-Wade ekonomier 2,4% ek°°mi°

14,9% 1,0%

16,3% 1,0%

4,9° U-Iandsekonomier

1970 6,4% Utvecklade 2,6% Central 3 * marknads- planerade

ekonomier 2,5% O ekonomier

12,9% 1,0%

12,7%

@s%

U-Iandsekonomier

1978 3,3% 5,4% Utvecklade 47,9% z marknads- 2,6% ek°n°mlel ekonomier

17,0% 0,9%

13% 16,0%

5,5%

U-landsekonomier

: Varje cirkels yta är proportionell mot ländergruppens internhandel och varje pils bred proportionell mot handeln mellan ländergrupperna. De anger procentuella andelar av världshandeln respektive år. Utvecklande marknadsekonomier: Västeuropa inkl. Jugoslavien, Nordamerika, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland och Japan. Underutvecklade marknadsekonomier: Afrika exkl. Sydafrika, Latinamerika exkl. Kuba, Asien exkl. Japan, Kina, Nord- Mongoliet, vietnam och Nordkorea samt Oceanien exkl. Australien och Nya Zeeland. Centralplanerade ekonomier: Östeuropa. Sovjetunionen, Kina, Mongoliet, Vietnam och Nordkorea.

56 Bilaga 7 sou 1981:42

3.3 Pris-, löne- och vinstutvecklingen inom OECD-länderna

Som framgår av diagram 3.l e steg prisstegringstakten inom OECD, mätt med BNP-deflatorn, från ca 3,5 procent per år i genomsnitt under l960-talet till ca l0 procent per år under perioden l970l979. Motsvarande höjning i prisindex för världsexporten var från l,5 procent till l4 procent per år. Bakom den trendmässigt ökade inflationstakten döljer sig ett återkommande konjunkturmönster. Detta typiska mönster belyses av samvariationen mellan prisutvecklingen och kapacitetsutnyttjandet inom OECD-området beskrivet i diagram 3.1 b. Såväl BNP-deflatorn som prisutvecklingen för exporten av industriella färdigvaror stiger under högkonjunkturerna, dvs. år med lågt BNP-gap. Med viss tidsfördröjning i förhållande till konjunkturtopparna när inflationstakten sin höjdpunkt. I detta läge är färdigvarornas inflationstakt praktiskt taget lika med den inhemska prisstegringstakten inom OECD mätt med BNP-deflatorn. Annars överstiger BNP-deflatorns tillväxttakt prissegringarna på färdigvaror då prisspridningen från varor i internationell handel går via lönebildningen till prisutvecklingen inom den frân utländsk konkurrens skyddade sektorn. Denna prisspridningsprocess kan pågå ett par är efter det att en internationell prisimpuls initierats.

Prisutvecklingen under högkonjunkturáren l972-l973 avvek från det mönster som tidigare gjort sig gällande främst till följd av oljekrisen och prishöjningarna på råvaror. Priserna pá världsexporten steg år l973 med 7 procent, dvs. i ungefär samma takt som den inhemska BNP-deflatorn inom OECD-området. Med det växande BNP-gapet kunde man förvänta en lägre prisstegringstakt på världsexporten under åren 1974-1975. Emellertid ökade världsexportpriset under l974 med 22 procent, främst till följd av de rubbningar från

utbudssidan som världsekonomin utsattes för under närmast föregáenf

de år. ökningstakten för världsexportpriset kom därvid att överstiga den inhemska BNP-deflatorns ökningstakt för första gängen under l960- och l970-talen. Detta förhållande har även upprepats i samband med den nya kraftiga oljeprishöjningen l979-l980.

Büaga 7 57

Vid sidan av de speciella händelser på olje- och råvaruomrádet under l970-talet och som behandlas mer som gjorde sig gällande i det kvarstår att förklara de tendenser till utförligt följande en permanent ökande inflationstakt som framkommer i diagram 3,] e, konjunktursvacka tycks under l960- och l970-talen starta Varje från en allt högre inflationsnivå. Detta nya prismönster torde för det första främst sammanhänga med det allt högre kapacitetsi OECD-länderna under l960-talet och l970-talets tre utnyttjandet första år (se diagram 3.l a). Detta ökade kapacitetsutnyttiande i sin tur samman med den kraftiga omfördelning av resurhänger ser till den offentliga sektorn som genomförts inom flertalet OECD-länder. En allt starkare strävan att uppnå full sysselsätthar att driva en kostnadsanpassad finansning tvingat regeringarna och penningpolitik, dvs. en politik som medfört en omfördelning av resurser till den offentliga sektorn, varvid en expanderande blivit Framför allt penningmängd samt prisstegringar följden. USA och Västtyskland svarade för det allt högre kapacitetsutnyttunder 1960-talet. viktig var den amerikanska exjandet Speciellt i samband med Vietnam-kriget och de sociala reformerna pansionen i anslutning till president Johnsons Great Society-program. Under slutet av l960-talet och början av l970-talet bidrog detta till ökade underskott i den amerikanska betalningsbalansen och därmed till en kraftig likviditetsökning i omvärlden. I hela 0ECD-området ökade l97l-l972 med i genomsnitt ca penningmängden Bland annat inflationen till 15 procent per âr. härigenom spreds

andra delar av världen.])

Den ökade inflationstakten i OECD-området kan sålunda fram till l970-talets början förklaras av en expansiv ekonomisk politik som wedförde ett ökat kapacitetsutnyttjande främst i USA. Det är emellertid troligt att inte bara nivån på kapacitetsutnyttjandet utan även dess förändringstakt samt sammansättning mellan och inom

Inflation - international l) Se t.ex. Assar Lindbeck, global, and national aspects, G Eyskens lecture given March l9-23, l979 at the Katholieke Universiteit, Leuven, Belgium.

58 Bilaga 7

länderna påverkar inflationstakten. En snabb konjunkturuppgáng leder lätt till att “flaskhalsar” i produktionen, uppstår speciellt inom rávarubranscherna, vilket utlöser inflationsimpulser. Konjunkturuppgängen l972-l973 var ett exempel på detta förhållande då konjunkturen startade frán en låg nivá på kapacitetsutnyttjandet i samtliga branscher utom i rávaruindustrierna och utvecklades samtidigt och snabbt inom de större OECD-länderna.

En andra till

trolig förklaring de permanenta inflationstendenserna är att löntagare och företagare lärt sina lönesig anpassa och priskrav till mer stigande inflationsförväntningar. Strävandena att uppnå kompensation för inträffad eller förväntad inflation har förstärkts. En förklaring kan vara att graden av ”penninglöneillusion har minskat med de allt högre inflationstakter-

na.”

En tredje faktor som kan ha bidragit till den trendmässiga ökningen i inflationstakten under senare är är övergången till ett friare växelkurssystem under åren l97l-l973. Införandet av friare växelkurser i viktiga länder kan ha mildrat betalningsbalansrestriktionen för vissa regeringar som därmed fört en mer expansiv politik än som annars skulle vara möjlig. Inflationstakten i världsekonomin som helhet skulle härigenom ha blivit Det högre. är emellertid svårt att exakt ange det fria växelkurssystemets bestående effekter på inflationstakten. Systemet har inneburit att den inhemska prisutvecklingen har frigjorts från omvärlden. Denna frihet har t.ex. medfört att Englands inflationstakt kunnat öka då pundet skrivits ner och Tysklands inflationstakt kunnat hållas lägre än i omvärlden då D-marken revalverats. Vilken nettoeffekten blir på den globala inflationstakten är svårt att uttala sig om då detta beror av ländernas relativa vikt i världsekonomin. Det troliga är emellertid att själva införandet av det friare växelkurssystemet har haft en engángshöjande effekt pá inflationstakten i och med att betalningsbalansrestriktionen mjukats

l) Med penninglöneillusion menas att samma reallön anses vara mer värd ju högre den nominella lönen än

sou 1981:42 Bilaga 7 59

upp, varvid 1änderna kunnat föra en mer expansiv ekonomisk po1itik som avspeg1ats i ett högt kapacitetsutnyttjande b1.a. i samband

med högkonjunkturen 1973.1)

Inf1ati0nsacce1erationen under åren 1973-1975 áterspeg1ar de1s som behandde mer permanenta tendenser ti11 ökad inf1ationstakt 1ats ovan, de1s ti11 icke obetyd1ig de1 de mer ti11fä11iga hände1de1ser pá 01je-, rävaru- och 1ivsmede1s0mrádena som råkade inträffa under dessa âr.

För10ppet startade 1972 då vär1dskonjunkturen var pá uppgång från en svacka under är 1971 (se diaqram 3.1_b1. Konjunkturuppgången var mycket vä1 synkroniserad i de o1ika OECD-1änderna och den faktiska ti11växten i BNP var i genomsnitt omkring 6 procent. Ti11 följd av den snabba faktiska ti11växten i förhå11ande ti11 den potentie11a minskade BNP-gapet snabbt. Detta gav upphov ti11 f1askha1sar“ i vissa strategiska industrier, specie11t inom rávarusektorn. Den kraftiga expansionen under år 1972 och i början av 1973 1edde som väntat ti11 en snabb expansion av vär1dshande1n (se diagram 3.1 d), Exportens vo1ymti11växt var ca 12 procent under 1973, vi1ket kan jämföras med en genomsnittsti11växt på 6 procent under åren 1970-1978. Hande1sexpansionen kunde eme11ertid ej hindra pressen mot kapacitetstaket ti11 fö1jd av den samtidiga ökningen av den inhemska efterfrågan i de 01ika 1änderna. I många fa11 spädde t.0.m. exportefterfrágan på kapacitetsbegränsningarna ytter1igare.

Som framgår av diagram 3.3 ökade råvarupriserna kraftigt under åren 1972 och 1973. F1era faktorer bidrog ti11 denna utveck1ing. För det första var redan i utgángs1äget 1agerhá11ningen i producentoch förbrukar1änderna 0sedvan1igt 1ág. För det andra hade inte kapaciteten i rávaruproduktionen byggts ut under de föregående åren, främst ti11 fö1jd av en re1ativt 1ág förväntad avkastning

1) J Herin, A Lindbeck och J Myhrman (ed.), F1exib1e exchange rates and stabi1izati0n po1icy, McMi11an, London 1977. Se specie11t artik1arna av Corden samt C1assén.

60 Bilaga 7 x i. l a i l å -4 på investeringar i råvaruutvinning. Politisk oro i vissa råvaru- 4 producerande u-länder bidrog bl.a. till detta. Varken lagerhållning eller ledig produktionskapacitet kunde därmed mätta den efterfrågan som samtidigt uppstod i Nordamerika, Europa och Japan. Under tidigare konjunkturuppgångar hade kapacitetsbristen inom råvarusektorn inte blivit så akut, då ekonomierna inte samtidigt arbetat under högt kapacitetsutnyttjande. Åren l972-l973 var emellertid konjunkturuppgången ovanligt väl synkroniserad.

För livsmedel hade även utbudsbegränsningar en kraftig inverkan på prisstegringstakten (se diagram 3.3). Under år l972 medförde en global missväxt att världsproduktionen av vete föll samtidigt som efterfrågan ökade, dels till följd av inkomst- och befolkningstillväxten, dels som följd av att Sovjet uppträdde som en stor uppköpare på världsmarknaden. Kombinationen av utbudsbegränsningar och en stigande efterfrågan ledde till att livsmedelspriserna tredubblades mellan åren l972 och l974.

Råvaruprisökningarna skulle troligen inte ha blivit så stora om inte den internationella likviditeten samtidigt växt kraftigt och växelkurssystemet konmit i obalans, båda sakerna främst orsakade av det stora utbudet av dollar, vilket i sin tur hängde samman med det amerikanska bytesbalansunderskottet. Prisökningarna på råvaror kan därför till viss del ses som ett resultat av att företag disponerade om sina ökade finansiella tillgångar genom att t.ex. minska innehavet av osäkra valutor och öka sin lagerhållning av råvaror. Lagerökningarna, som sålunda dels bottnade i rädsla för ytterligare prisökningar, dels syftade till att minska osäkerheten i de finansiella tillgångarna, drev i sig själva tillfälligt upp råvarornas prisstegringstakt.

Till följd av kapacitetsbegränsningar och en restriktiv ekonomisk politik vände konjunkturen nedåt i de större OECD-länderna efter mitten av år l973. Samtidigt fyrdubblades oljepriset vilket utgjorde ytterligare en broms på den faktiska tillväxten dels genom de inledande utbudsbegränsningarna, dels genom minskningen av den effektiva efterfrågan i OECD-länderna. Det uppkomna efterfrågebortfallet, som sålunda inte motverkades av en expansiv ekonomisk

Bilaga 7 61 “ ram 3.3 *IIÃRLDÃ-;EXPORTPRISINDEK UUTVIS KLIUG FOR OLIKA VARUGRUPPuJR 2“*““ 1965-1980 (index är 1965 = 100)

1200-1

1100- j Å Bränslen 1000- ; K I I 900- g I 2 800- ;g X .l 5 700- :v K § X 600-

_Wwx

550- X __ å 500

xx av “sekä

450- g

V .. . Fardcgvaror u: 400-

å I Livsmedel I I 350- 5

I x I ä

300_ g

å | åmRåvaror x , 5

250- å

.32

200- § o

180- §5

160-

140-

120-*

30...: ,z x \\,

100_ x . E

i,.J

W,na°=***““,

90- q I. \J I

Vv/V

80 I I 1 | I I I

1955 1970 1976 1980

gållggz Färdigvaror (SITC 5-8). Monthly Bulletin of Statistics, olika årgångar samt OECD: Economic Outlook, December 1975. Råvaror (SITC 2, 67, 68), Livsmedel (SITC 0, 1, 4, 22) samt bränslen (SITC 5) Intereconomics Iiamburg, olika årgångar.

62 Bilaga 7

p01itik, uppskattades ti11 ca 2 procent av industri1ändernas BNP. I de större 1änderna beräknas ökningen av 1ivsmede1s- och rávarupriserna ha bidragit med ca 3 procent av stegringen i konsumentprisindex ökningstakt me11an åren 1972 och 1974 och 01jeprishöjningen med ca 2 procent. Därti11 kommer sedan de krav på 1önekompensation som dessa prishöjningar ut1öste.

Under konjunkturnedgângen 1974-1975 sjönk råvaru- och 1ivsmede1spriserna ha1vvägs ner ti11 den nivå de hade innan prisexp1osionen år 1973. De förb1ev ungefär trendmässigt konstanta under 1975 men har sedan börjat stiga igen under åren 1976-1977, ti11 föijd av konjunkturuppgången. Det är påtag1igt att inf1ati0nsförväntningar och tidigare erfarenheter gjort priserna på råvaror och 1ivsmede1 mer känsiiga för svängningar i den t0ta1a efterfrågan än de varit tidigare. Vid de ti11fä11en under den senaste återhämtningendå efterfrågan ökat kraftigt på kvarta1sbasis - i s1utet av åren 1975 och 1976 samt i början av år 1979 har råvaru- och 1ivsmede1spriserna stigit snabbt (se diagram 3.3). Infiationstakten mätt med BNP-def1at0rn i diagram 3.1 e, har sakta börjat minska ti11 föijd av det stora BNP-gapet, men motverkats av de krafter som med viss tidsefters1äpning verkar via 1önebi1dningen. Detta kan ses som ett 1ed i en pris-/1önespira1, som initierades redan under högkonjunkturen och som hå11s vid 1iv av ingrodda inf1ationsförväntningar, vi1ka är svära att bryta. I och med fördubb1ingen av 01jepriset 1979-1980 i samband med Irankrisen har OECD-1änderna utsatts för en andra o1jeprischock som ytter1igare kommit att förvärra inf1ationsspira1en.

Bytesförhå11andet me11an råvaror (ink1. 1ivsmede1, bräns1en och minera1er) och färdigvaror som sett ur råvaruexportörernas synvinke1 försämrades under 1950-ta1et och förb1ev konstant under 1960-ta1et förbättrades kraftigt under 1970-ta1et. Denna förändring i bytesförhå11andet gav upphov ti11 ett beta1ningsba1ansunderskott för OECD-1änderna re1ativt omvär1den och medförde en minskning av den rea1a efterfrågan, som inte motverkades med _ en expansiv ekonomisk poiitik. Vissa bedömare menar att den trend- 5 mässigt ökade inf1ationstakten ti11 viss de1 kan förk1aras med

sou 1931:42 63 Bilaga 7

förstärkta saxningseffekter mellan och prisutvecklingen på råvaror

och prisutvecklingen för färdigvaror.]) Den senare varugruppens

prisutveckling är, som framgår av diagram 3.3, kontinuerligt växande medan råvarorna uppvisar växlingar mellan prisstegringar och prisfall. Det är troligt att kombinationen av mycket flexibla râvarupriser och färdigvarupriser som är relativt orörliga nedåt leder till en trendmässigt högre inflationstakt än vad som skulle vara

fallet om rávarupriserna vore mindre flexibla eller om färdigva-

rornas priser vore mer rörliga nedåt. Varje gång rávarupriserna höjs leder detta vid till kostnadsövervältring prishöjningar på färdigvaror. De gånger rávarupriserna faller erhålls inte någon motsvarande prissänkning för färdigvarorna.

Lönekostnadsökningarna (se diagram 3.l f) var under l960-talet i genomsnitt ca 6 procent per ár, men kom under slutet av detta ärtionde och i början av l970-talet att höjas markant till ca l2 procent. I Japan och Frankrike nästan fördubblades löneökningstakten l968-l969, och i Belgien, England, Italien, Västtyskland och Sverige ökade lönerna kraftigt är l969-l970. En mängd olika skäl har anförts för attförklara varför blev så lönestegringarna kraftiga vid denna tid och varför det skedde i de flesta samtidigt länderna. Man tycks vara enig om att vid denna tidlöneökningarna punkt inte kan förklaras av för högt efterfrágetryck på arbetsmarknaden eller av försök till för kompensation tidigare kostnads-

ökningar.2) Många har i stället pekat på att en ny social oro

gjorde sig gällande. Denna oro inleddes med den franska revolten och generalstrejken i maj l968 samt följdes av l969-l97O års strejkvágor i flertalet europeiska länder. Inkomstfördelningskonflikterna tycks även vid denna tidpunkt ha skärpts mellan olika grupper. Åren innan “löneexplosionen hade vinstandelen växt på löneandelens bekostnad i samtliga länder utom i USA (se tabell 3.2).

l) Se t.ex. N Kaldor, Inflation and recession in the world economy, Economic Journal, Nov l976 samt B Lindström,bilaga l till betänkande.

prisregleringskommittêns

2) G L Perry, Determinants of wage inflation around

the world,

Brookings Papers on Economic Activity, No. 2,l975

och W Nordhaus, worldwide

The wage explosion, Brookings Papers on Economic Ac-

tivity, No. 2,l972, s. 43l-464_

64 Bilaga 7 sou 1981:42

Detta har föregåtts av en trendmässig omfördeining ti11 iönernas förmån. Ett ökat utrymme för iöneökningar skapades därmed av denna tiiifäiiiga vinstuppgång, viiken i sin tur huvudsakligen var ett resuitat av de prishöjningar pá varor i internationeii handei som drevs fram av den ökade ekonomiska aktiviteten i USA. Orsakskedjan kan därmed ha varit att ett ökat kapacitetsutnyttjande i USA resuiterade i höjda världsmarknadspriser och ökade

vinster i Europa, viiket utiöste 1öneexp1osi0nen.])

I många länder drev även fackföreningarna vid 1960-taiets siut sina krav a11t hårdare. Ett tecken på detta var den ökade frekvensen strejker. Fackföreningarnas ökade styrka kan ha berott på 1960-talets kraftiga poiitiska betoning av sysselsättningsmäiet i de fiesta OECD-länderna. Därigenom minskade rädsian för arbetsiöshet i betydeise som iöneäterháiiande faktor. De förbättrade arbetsiöshetsunderstöden kan även ha bidragit tili detta. Löneökningarna kan också utiösas genom demonstrationseffekter meiian iänder, dvs. när fackföreningarna i ett iand iyckas driva igenom stora iöneökningar ökar detta iönekraven hos iöntagarorganisationerna i andra iänder. Löneökningar i utiandet kan även göra arbetsgivarna mer benägna att gå med på höga iönekrav när de vet

att konkurrenterna utomiands drabbats av samma iönekostnadsök-

ningar. De kraftiga höjningarna av den aiimänna iönenivän kan dessutom ha orsakats av de förskjutningar inom iönestrukturen som skett under senare är och som inte skapats av ändrade marknadsförhäiianden utan som drivits fram av t.ex. oiikheter i infiations förväntningar, variationer i organisationsgrad inom oiika iöntagargrupper samt olikheter i 1ängd på iönekontrakt meiian oiika grupper av inkomsttagare. Dessa förändringar i iönestrukturen har i sin tur iett ti11 att oiika grupper inom iönekoiiektivet försökt återta eiier förbättra sina reiativa positioner, viiket medfört att de aiimänna iöneökningarna drivits upp då ingen grupp önskat sänka den nomineiia iöneniván när andra höjt densamma.

Infiation - internationai and nationai 1) Se A Lindbeck, g1oba1, aspects, op cit.

sou 1981:42 Bilaga 7 65

Under åren 1974-1975 nådde 1önekostnadsstegringarna inom OECDomrâdet sin andra topp under 1960- och 1970-ta1en då kompensation utkrävdes för de prisökningar som ut1östs av högkonjunkturen 1973 samt av de samtidiga o1je-, rävaru- och 1ivsmede1sprishöjningarna (se diagram 3.1 f). Inte minst de senare kom att väcka kraftiga kompensationskrav i f1erta1et av de 1änder där 1ivsmede1spriserna inte var reg1erade genom priskontro11er e11er subventioner. I räds- 1a för en pris-/1önespira1 började nu f1era av de stora 1änderna föra en restriktiv po1itik samt i många fa11 även reg1era prisoch 1önebi1dningen (t.ex. i USA och Eng1and).

Under perioden 1973-1975 ökade spridningen i pris- och 1önestegringstakt me11an OECD-1änderna (se tabe11 3.1). Rea11önernas ökningstakt hö11s någor1unda vä1 uppe under dessa år trots den kraftiga försämringen av bytesförhâ11andet ti11 fö1jd av o1je- och råvaru-

1 prishöjningarna. Efter år 1975 in1eddes en uppbromsningsprocess i i och med den restriktiva och det försämrade

efterfrágepo1itiken 1 i f1erta1et 1änder. Lönernas har arbetsmarknads1äget ökningstakt 1 1 därmed minskat markant och mer än prisernas, vi1ket medfört att 1 rea11önernas ti11växt fa11it i förhá11ande ti11 den tidigare trenden 1 (se tabe11 3.1). År 1978 är den genomsnitt1iga 1öneökningstakå nivå ten i OECD-1änderna nästan ti11baka ti11 den genomsnitt1iga 1 som gä11de för perioden 1962-1972. Prisstegringstakten är däremot nästan dubbe1t så hög som genomsnittet under samma period. Trots dämpningen i inf1ationstakt är spridningen i pris- och 1öneökningar i OECD-1änderna mer än dubbe1t så stor som genomsnittet för perioden 1962-1972. Denna ökade spridning har möj1iggjorts av det friare växe1kurssystemet. Sänkningen i rea11önestegring - som i vissa 1änder inneburit ett fa11 i rea11öneniván - har inte medfört någon pâtag1ig höjning av vinstande1en då produktivitetens genomsnitt- 1iga ti11växt sänkts markant under perioden 1973-1978 i förhá11ande ti11 den genomsnitt1iga ökningstakten för åren 1962-1972.

I 1ändernas strävan att efter o1jekrisen 1973-1974 bringa ned rea1- 1önestegringarna i jämnhöjd med produktivitetsti11växten kan man främst urski1ja två o1ika mönster. I vissa av 1änderna, främst de större, har produktivitetsti11växten bibehá11its re1ativt hög ti11 priset av en kraftigt ökad arbets1öshet. I andra 1änder, främst

66 Bühga 7 S()lJ 1981:42

.m=Lmu:m_-øumo _

mpme mm.w oo.m mm.o om.v mr.m mw.m mm.o ›w.« o«.. nm.o

gmmcwgucmgnw

mr.vr

cmmcw_xumu=mumu_>_ux:voLa

m›-mmm.

wm.« mo.w mm.o mm.m Pm.m «m.o mm.e om.« mm.o m_.« mm.. mm.o

m__m=u=wuoxa

;Em

_.u

:oo

u=m_u_m$ooxm:owpmvLm u:m_uwmmmoxm=o_ummLm

.pmmwox

p:m_uwmmmoxmco_uuwLø

-m_La

om_oxw»muLmu:mum mm_mxw»muLøu=mum mmFmgw»mu;mn:øum mmFmx_»mu;mn=mpm

mco

mmmyuumcmeocmø pumcmsocmm uuwcmsocmm pawcmsocmm uuwcweocmm

.-m=m4 _.Lm

._mmLmpøe-aumo

_.m

Ill -mwgapcoszmcox m:w_xomp:m:n4 -u=m:pF_mom sw_px=uoLm mc__xumu:mump

m:wFxump: mc_nxum

__maøp m__mz

Bilaga 7 57 sou 1981:42

mindre och mer konkurrensutsatta ekonomier, har anpassningen

skett genom en sänkt reallönestegring samt genom en mindre höj-

ning av arbetslösheten, vilket fått till följd att produktivitetstillväxten fallit kraftigt.

Resultatet av denna utveckling inom OECD-länderna har blivit att den allmänna lönsamhetsnivån i näringslivet fallit trendmässigt under 1970-talet vilket bromsat expansionstakten och ökat arbetslösheten. Flera faktorer har medverkat till detta. För det första har lågkonjunkturen l974-1977 medfört ett lågt kapacitetsutnyttjande i näringslivet, vilket hindrat företag från att utnyttja eventuella stordriftsfördelar. För det andra har i vissa av de mer konkurrensutsatta länderna lönenivån och växelkurserna kommit ur fas med varandra efter oljekrisen, vilket pressat ner lönsamheten under en nivå som lockar fram expansionen. För det tredje har starka fackföreningar kunnat höja reallönen snabbare än produktivitetstillväxten varvid löneandelen ökat på vinstande-

l lens bekostnad.

Lönsamheten i näringslivet beräknad såsom bruttovinstandel eller

räntabilitet har trendmässigt fallit under l970-talet i de flesta

i av OECD-länderna. I nedanstående tabell 3.2 visas räntabilitetens

l utveckling i några av dessa länder.

›

l I

Sänkningen av lönsamheten inom näringslivet är mest påtaglig i l 5 och USA och minst för Japan. Övriga länder Tyskland tydlig ligger däremellan. Även om man korrigerar ländernas lönsamhetsmâtt för 1 variationer i kapacitetsutnyttjandet kvarstår en fallande trendutveckling. Lönsamhetsminskningen under 1970-talet är därmed främst ett resultat i obalanser i pris- och löneutvecklingen. Ett negativt trendbrott i utvecklingen tycks föreligga för flera länder kring ár l970. För Sverige och Kanada kom råvaruboomen l972l973 att tillfälligt öka vinsterna år l973-l974, varefter lönsamheten återgick till den fallande trenden. En fallande bruttovinstandel innebär att det fortgående under l970-talet skett en omfördelning av inkomster från vinster till löner.

68 Bilaga 7					S()lJ 1981:42
Iabe11 3.2 Räntabilitetens	(industrin samt privata tjänster) USA	Japan Västtysk- Enq1and Kanada SVE	utveck1ing 1 sex 0ECD«1änder, 1955-1975 land
E953	35.2	32.1	45.3	l6.b	21.0	15.
1956	53.6	38.9	43.5	15.9	21.3	15.
1957	51.8	&	42.4	15.3	18.3	ISJ
1958	29.1	36.7	40.3	14.8	6.8	15.
1959	32.0	37.á	40.8	15.4	17.0	l5u
1960	31.5	45.2	40.4	16.6	16.2	1á.
1961	31.0	45.3	7.2	15.2	16.2	14.
1962	32.0	39.8	34.5	14.5	16.7	13.
1963	31.5	39.7	32.2	15.3	17.2	12.
1964	33.7	40.7	31.8	16.0	18.1	13.
1965	34.7	37.2	32.5	15.5	1713	13U
1966	3á.2	40.7	31.3	14.4	16.8	12.
1967	32.0	44.9	30.5	14.2	15.8	12.
1968	31.4	49.7	33.0	14.7	16.3	13.
1969	29.1	50.8	32.0	13.8	15.9	13.
1970	2 .O	51.1	31.1	12.6	14.6	13.
1971	26.0	45.9	29.6	12.7	14.4	10.
1972	26.5	44.7	29.0	13.4	15.0	10.
1973	6.4	4á.9	28.4	13.4	17.6	11.
1974	2ü.S	40.7	27.7	10.8	16.4	12.
1975	25.2	40.3	26.9	9.5	14.1	10.

Kä11a: Peter Hi11, Profits and Rate of Return, OECD, 1979,

Anm. 1 tabe11en bör t01kas med viss dä

Uppg1fterna försiktighet ;

1 det

br1ster statistiska materia1et, främst vad avser vär-

der1ngen av kap1ta1stocken samt o1ikheter i mätteknik me11an _

1anderna, kan ge upphov ti11 fe1.

Bilaga 7 69

Man måste vara försiktig vid tolkningen av olika avkastningsmått då det stora mätproblem. Det är därför lämpligt att föreligger samtidigt studera flera olika mått på lönsamheten för att undersöka om det föreligger motstridiga tendenser. Jämför man lönsamhetsmått såsom räntabiliteten på det nyinvesterade eller totala kapitalet, bruttovinstandelen, avkastningen på eget kapital eller utvecklingen av lönekostnader och produktivitet återfinner man i fall tendenser som pekar mot att lönsamheten fallit under samtliga senare år. En strukturell obalans mellan reallöne-, produktivitets- och vinstutvecklingen leder till en låg investeringsaktivitet och kan utgöra ett hinder mot ökad sysselsättning. Försök att expandera ekonomin i en sådan situation för främst med sig en ökad inflation utan att arbetslösheten minskar.

3.4 Det internationella betalningssystemet

Med ett allt starkare internationaliserat ekonomiskt system i

l världsekonomin å ena sidan och å andra sidan politiska system I som är baserade på suveräna nationalstater växer de ekonomiska

länderna emellan. För att lösa de ekonomiska konflik-

spänningarna ter som uppstår krävs antingen väl fungerande automatiska anpassmellan länderna, såsom rörliga växelkurser, eller r ningsmekanismer z l mera samarbete, dvs. en bättre koordinering av den ekonomiska politiken i de enskilda länderna. Som ett resultat av ländernas svål att samordna den ekonomiska politiken har det internal righeter tionella valutasystemet under l970-talet genomgått en nödvändig l omvandling från fasta till mer rörliga växelkurser. Systemet med fasta och av centralbankerna garanterade valutakurser, som tillämpats under större delen av efterkrigstiden, utsattes redan under l960-talets sista år för stora påfrestningar. Orsaken var att de officiella växelkurserna mellan stora industrinationer som

Storbritannien, Västtyskland, Japan och USA inte tillräckligt

snabbt kunde anpassas till realistiska nivåer i anslutning till respektive länders interna ekonomiska utveckling. I och med att även USA-dollarn, som utgjorde hörnstenen i det fasta Bretton Wood-systemet, både i egenskap av reservvaluta och såsom den största industrinationens valuta, successivt kom att bli alltmer övervärderad i relation till övriga valutor och till guld bröt syste-

70 Bilaga 7 sou 1981:42

met definitivt samman. En akut krissituation först sommauppstod ren 1971, vi1ket 1edde ti11 att den amerikanska regeringen i augusti bes1öt att upphäva do11arns utbytbarhet mot gu1d. Det nya 1äge som härigenom uppstod för beta1ningssystemet 1edde i december 1971 ti11 att man inom 10-1andsgruppen kom överens om nya växe1kurser, som b1.a. innebar en deva1vering av do11arn samt en uppskrivning av DM och yen. Efter ytter1igare en nedskrivning av do11arn i februari 1973 övergavs det fasta växe1kurssystemet he1t. Centra1bankerna upphörde att stödja rådande pariteter, och växe1kurserna har sedan mars 1973 fått röra sig mer e11er mindre fritt me11an o1ika va1utab1ock, som ett resu1tat de1s av marknadskrafternas spe1, de1s av de interventioner som vissa centra1banker genomfört under o1ika perioder.

En bidragande orsak ti11 att det fasta växe1kurssystemet övergavs var att a11tför få paritetsförändringar vidtogs under 1960-ta1et för att bota de rådande strukture11a oba1anserna i utrikesbeta1ningarna. Dessa oba1anser uppstod främst som en fö1jd av ski11nader i o1ika 1änders pris- och produktivitetsti11växt. Dessutom uppvisade reservva1uta1andet, USA, under denna period ett stigande underskott i sin beta1ningsba1ans. Tidigare hade ett underskotts1and tvingats deva1vera sin va1uta senast då va1utareserven och andra internatione11a 1ånemöj1igheter tog s1ut. Men USA hade en outtöm1ig va1utareserv genom do11arns stä11ning som reservva1uta och hade ej samma tvång att vidta åtgärder. USA hävdade att prob1emet med dess underskott därför sku11e 1ösas genom att de 1änder, som hade motsvarande överskott, ti11ät en högre inf1ationstakt e11er apprecierade sina va1utor. Dä underskotts1andet USA och överskotts1änderna, främst Västtysk1and och Japan, inte kunde enas om hur anpassningsbördan sku11e förde1as me11an dem, upphörde va1utasystemets anpassningsmekanism för jämvikt i de internatione11a transaktionerna att fungera ti11fredsstä11ande. 1960- 5 1 ta1ets andra hä1ft präg1ades därför av a11t svårare beta1ningsprob1em, som fick dramatiska ins1ag av va1utakriser genom speku- 1ativa kapita1röre1ser. V Sammanbrottet framka11ade även att reservva1uta1andet i ett system med fasta växe1kurser kunde få betydande inf1ytande på vär1dens

Bilaga 7 71

penningmängd och därmed påverka den globala prisnivån. Härigenom förlorade övriga länder i ett system med fasta växelkurser i viss mån kontrollen över sin egen penningmängd och prisnivå. USA fick fungera som internationell centralbank så länge det stabiliserade prisnivån, men mot slutet av l960-talet igångsatte det allt större amerikanska betalningsbalansunderskottet en högre inflationstakt genom att öka omvärldens penningmängd.

Sammanfattningsvis var det reservvalutans tilltagande övervärdering, anpassningsmekanismens tröghet samt USA:s betalningsbalansunderskott som undergrävde systemet med fasta växelkurser baserade på dollarn som reservvaluta.

Det nya växelkurssystem, som nu tillämpas, kännetecknas inte av fullständigt fritt flytande växelkurser. Vissa länder har intervenerat systematiskt för att hålla en fast relation gentemot nå- ) got lands valuta eller till en korg av valutor. Andra har valt ! “ att föra en valutapolitik i deprecierande eller apprecierande rikt-

ning (t.ex. Storbritannien respektive Västtyskland); en del länder har i huvudsak låtit sin växelkurs röra sig fritt (t.ex. USA). : sedan l973 är alltså ett blandat § Det valutasystem som tillämpats

dominerat.])

system där inslaget av rörliga kurser Dollarn har i detta behållit rollen som reservvaluta.

E system

l Utmärkande för åren med fria växelkurser har varit betydande svängningar i växelkursernas nivå (se diagram 3.4). Uverskottsländernas valutor, främst då japanska yen, tyska mark och schweizerfranc, har i stället ett tryck i apprecierande riktning skapats. Den s.k. stabiliserande spekulation som förväntades uppkomma vid flytande växelkurser tycks ha varit otillräcklig för att ge en jämn l) Bland medlemsländerna i IMF var det i mitten av år l978 95 länder som höll en fast växelkurs - 63 till en annan valuta, l5 till SDR samt l7 till en valutakorg. 38 länder hade fritt flytande växelkurs. Om man ser till antalet länder är det fler som tilllämpar fasta växelkurser. Ser man till ländernas vikt i världsekonomin dominerar de rörliga växelkurserna. Mindre än en femtedel av världsexporten sker under fasta kurser.Se IMF, Annual Report l978, sid. 38.

72 Bilaga 7 sou 1981:42

INDEX JPÖR VIKTIGARE VALUTAKURSER MOT Diagram 3.4 KRONAII 1971-1980

(index januari 1971 = 100)

2. :z

220-

5 E,____ _

,x 4 Schw.franc .S 15- g l : i!

200-

D-mark

I l l 1 l l l J 1973 1974 I 1975 I 1976 1977 1978 1979 1980

Dollar

Bilaga 7 73 S()lJ 1981:42

över- och underskott kvarstår även i de enoch lugn anpassning. skilda OECD-ländernas betalningsbalanser. Dessa obalanser har emellertid utjämnats i betydande omfattning genom växelkursernas anpassning. De bestående underskotten på de löpande betalningarna för OECD-området som helhet förklaras till stor del av oljepris- Det är inte möjligt att eliminera detta samlade underhöjningen. skott genom en växelkursanpassning, dvs. genom en devalvering av de övriga marknadsekonomiernas valutor gentemot de oljeproducerande ländernas valutor, eftersom en substitution av OECD-varor för OPEC-varor i vardera ländergruppen inte påskyndas genom en sådan åtgärd.

OECD-ländernas samlade bytesbalans, som återfinns i tabell 3.3, visade fram till år l973 ett visst överskott medan de oljefattiga u-länderna hade ett underskott. Som följd av oljeprishöjningen kom både OECD-länderna och de oljefattiga u-länderna år l974 att få

ett underskott dollar, vilket motsvarades av ett på ca 60 miljarder l I bytesbalansöverskott för OPEC-länderna.

l aktiviteten i OECD-länder-

Den kraftiga nedgången i den ekonomiska l i l na l975 innebar att dessa länders totala bytesbalansunderskott stort sett eliminerades. Fortsatta ökningar i u-ländernas och stats handelsländernas importöverskott absorberade återstoden av OPEC:s överskott, ca 30 miljarder dollar l975, vilket skall jämföras med ett i stort sett dubbelt så stort överskott l974. Den ökade aktivitetsnivån i OECD-länderna l976 medförde att 0ECD:s underskott detta år återigen ökade kraftigt. OECD-ländernas totala bytesbalansunderskott uppgick l977 till i stort sett samma belopp som 1974.

Fallande realpris på olja samt kraftig importtillväxt i OPECländerna vände mellan l977 och l978 OECD-ländernas bytesbalans till överskott. Genom den senaste fördubblingen av oljepriset försämrades OECD-ländernas bytesbalans med 80 miljarder dollar mellan l978 och l980. Samtliga OECD-länder, med undantag för Italien, uppvisar år l980 underskott i bytesbalansen, vilket lägger en stark restriktion på den ekonomiska politikens utformning.

74 Bilaga 7

Tabe11 3.3 Bytesba1ans för 01ika 1ändergrupper 1970-1980 Mi1jarder do11ar, 1öpande priser

1970 1975 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 OvJCD 6.811,9 -50.5 -0.2 48.7 -25,5 9.8 -54 -75 Statshandels- 1 .I länderna -4 -7 -15 -9 -9174- _823-

-1-4 -1174-

opmc- A staterna -o,5 72- 59;; 27 565 29 5 6a 116 Utvecklingsländerna (exkl. opmc_ staterna) -8.1 -6 -23-§- _57-3; -255 -24 _25 -35 -50

Anm.: Med bytesba1ans avses här nettot av varu- och tjänstetransaktioner samt privata och offent1iga transfereringar. Förhá11andet att bytesba1ansen för vär1den som he1het ej b1ir 0 beror på systematiska fe1 i den statistik som 1igger ti11 grund för beräkningen av tabe11uppgifterna. Kä11a: Economic 0ut1ook, dec. 1978, dec. 1979, ju1i 1980.

3.5 De ökade ba1anspr0b1emen och kraven ga inkomstp01itik

1970-ta1et kännetecknas av en rad unika hände1ser i vär1dsekonomin:

1) en 0sedvan1igt snabb och vä1 synkroniserad konjunkturuppgâng 1972-1973, 2) en internati0ne11 inf1ation av en omfattning och varaktighet som inneburit något he1t nytt, 3) en dramatisk övergång från ett system med fasta ti11 ett system med rör1iga växe1kurser, 4) kraftiga re1ativprisförändringar i samband med o1je-, râvaru- och 1ivsmede1sprishöjningarna, 5) den kraftigaste internatione11a recessionen sedan trettiota1et åren 1974-1975 med hög och 1ângvarig arbets1öshet samt ett 1ägt kapacitetsutnyttjande i nästan a11a marknadsekonomier samt 6) en kraftig ink0mstförde1ning från vinster ti11 1öner som främst medfört en 0sedvan1igt 1åg investeringsaktivitet.

Ti11 fö1jd av dessa hände1ser har OECD-1änderna under 1970-ta1et stä11ts inför större ekonomiska ba1ansprob1em e11er má1konf1ikter än som varit fa11et på många år. Varje 1and tvingas i denna si-

sou 1931:42 Bilaga 7 75

tuation att söka finna en ekonomisk poiitik, viiken áterför ekonomin ti11 en stabii tiilväxt som garanterar en hög sysseisättning i kombination med en lägre prisstegringstakt samt med baians i utrikesbetainingarna. Prioriteringarna av oiika mäisättningar skiijer sig emeiiertid åt me11an oiika Tänderna och de ekonomiskpoiitiska medien används oiika. Som ett gemensamt drag framträder dock att de större Iänderna, möjiigen med undantag för USA, varit rädda att för hastigt öka den ekonomiska aktiviteten. Man vi11 härigenom främst undvika att den fortfarande höga infiationstakten ytteriigare späds på och att detta ännu en gång måste föijas av en ytterligare djup konjunkturnedgång samt en iângsam återhämtning. Erfarenheterna av de negativa konsekvenser som en iángvarigt hög infiation har pâ sysseisättning, inkomstfördeining och resursaiiokering har skiftat över prioriteringarna ti11 förmån för inflationsbekämpning. De negativa utvecklingstendenserna samt , de skärpta måikonflikterna synes också ha medfört att viiikoren å för den traditioneiia infiationsbekämpande ekonomiska poiitiken ; successivt har försvárats under 1970-taiet och kostnaderna för j dess utövande har ökat mätt i termer av ökad arbetsiöshet och ute-

biiven ekonomisk tiiiväxt. Biand de faktorer som gjort det a11t ? svårare att bekämpa pris- och iönestegringar med en a11mänt kon- § traktiv poiitik nämns främst: a) infiationsförväntningarna, : och iönesteiheter, c) förändringar pá arbetsmarknaden

5 b) pris-

i och d) iângsiktigheten i kontraktsbiidningen. De diskuteras i det föijande avsnittet.

Under 1950- och 1960-taien föijdes varje konjunkturnedgång av ökad arbetsiöshet samt av en sänkning av pris- och iönestegringstakten. På grund av dessa återkommande konjunkturavmattningar kunde den genomsnitt1iga prisstegringstakten häiias nere på en reiativt 1åg nivå pá iängre sikt. Från siutet av 1960-taiet har inte prisoch iönestegringstakten avtagit i samma utsträckning som under tidigare iâgkonjunkturer. Det förefalier även som infiationstakten i f1erta1et iänder numera acceiererar vid en betydiigt iägre efterfrágenivä samt att den stiger a11t snabbare ju fortare efterfrågan växer. En starkt bidragande faktor ti11 dessa fenomen är de förväntningar om en fortsatt infiationsprocess som spritt

76 Bilaga 7 sou 1981:42

sig bland företagare och löntagare.]) Företagare har

troligtvis börjat tro mer på en i framtiden högre inflationstakt. De är, åtminstone i den skyddade sektorn, mer säkra än tidigare på att kunna kompensera sig för löne- och andra kostnadshöjningar genom prishöjningar. Bland löntagarna har förväntningar om fortsatta prisstegringar fört med sig kompensationskrav, som förstärkts genom de progressiva skatterna. Möjligheterna att driva igenom sädana kompensationskrav ökar om arbetsgivarna i sin tur tror att de kan kompensera sig genom prishöjningar.

Förväntningarna tycks inte ha haft så starkt inflytande under tidigare år då prisstegringstakten var lägre. I slutet av l960talet passerades troligen ett tröskelvärde. De tidigare förväntningarna baserades erfarenheter på l5 års av en prisstegringstakt på omkring 2-3 procent. När den internationella inflationen började stiga justerades förväntningarna uppåt. Det är troligt att företagare och löntagare vid en lägre inflationstakt inte fann det lönsamt att skaffa sig mer exakt information om storleken av de förväntade prisstegringarna. Prisstegringarna negligerades och under sådana förhållanden kom de ej heller att påverka handlandet. Nu när inflationstakten passerat ett kritiskt värde blir det däremot av kostnadsskäl att skaffa förbättrad nödvändigt sig information och söka bilda sig korrekta förväntningar om framtida pris- och löneutveckling.

Om prisstegringsförväntningarna bestäms utifrån den faktiska inflaÄ i tionstakten under föregående år, vilket synes vara fallet enligt flera empiriska undersökningar, tar det tid att förväntlång bryta ningarna vid en konjunkturnedgång, då prisstegringstakten annars har en tendens att falla till av minskad

följd total efterfrågan.2›

En period med accelererad inflationstakt är speciellt allvarlig i kombination med förväntningar då dessa efter ett antal perioder anpassar sig till den faktiska inflationstakten och bidrar till att den högre prisstegringstakten kan förverkligas, även om andra ekonomiska krafter, såsom ekonomisk politik, verkar i motsatt

l) Learning the lessons of inflation, Challenge No.2,

§9g6Solow,

2) Se L Jonung, bilaga ll till betänkande. prisregleringskommitténs

Bilaga 7 77 S()lJ 1981:42

varuriktning. När sedan prishöjningarna sprider sig genom oiika ied krav iöner, viiket i sin tur överväitras på uppstår på höjda om fortsatta prisstegringar. Ti11 priserna och högre förväntningar av denna kumuiativa kan en snabb föijd pris-/1önestegringsprocess under t.ex. ett e11er två anpassning tiii en iägre infiationstakt år inte ske utan a11var1iga konsekvenser för sysselsättningen. Det är också att förväntningsbiidningen inte bara reagerar möjiigt utan att den även är asymmetrisk och reiångsamt i en nedgångsfas agerar extra snabbt i en uppgångsfas.

bara infiexibiiitet nedåt och Det är inte prisförväntningarnas som försvårat stabiiiseringspoiitiken utan höga röriighet uppåt och iöners bristande flexibiiitet, i form av en oröräven priser

prob1em.])

har bidragit ti11 detta Pris- och iönesteilighet nedåt, minskar ekonomiernas förmåga att absorbera kraftiga relativheter som t.ex. utan att infiationsprisförändringar, oijeprisökningarna, takten ökar. Ett skäi ti11 specieiit iönernas minskade röriighet nedåt är att riskerna för en iångvarig recession av 30-taistyp vi1ket såväl företagare som iöntagare mindre beminskat, gjort att sänka e11er iönenivån. Löntagarna i flertaiet nägna prisdet som omöjiigt att höja iänder synes i princip även betrakta iönen så mycket att arbetsiöshet uppstår eftersom regeringarna ekonomisk ser tiil att efterfrågan ökar genom en föijsam poiitik i takt med höjda iöner och priser.

inträffat i Det har också i många iänder viktiga förändringar utbuds- och efterfrågeförhåilanden. Ett tecken arbetsmarknadens är att antaiet vakanser samt anta1et arbetsiösa trendmässigt härpå faktorer såsom den ändrade sammansättningen av arökat. Fiera ökade arbetsiöshetsunderstöd, minskade iönedifferenbetskraften, ökade minimiiöner samt minskad röriighet hos arbetskraften ser, ti11 att man i vissa sektorer av arbetsmarknatycks ha bidragit som man i andra de1ar har den har brist på arbetskraft samtidigt en a11tmer svåröverskott. Arbetsiöshetssiffrorna ger härigenom

1 tiil prisregieringskommitténs be- 1) Se B Lindström, bilaga tänkande.

78 Bilaga 7

tolkad information om vad som är en rimlig vilket efterfrågenivå, komplicerar den ekonomiska politiken.

Dessutom har varu-

kontraktsbildningen på såväl som arbetsmarkna-_

den blivit alltmer långsiktig och centraliserad, vilket bidragit till att priser och löner inte förändras så snabbt vid ändrade marknadsförhållanden. En minskad samtidighet i olika gruppers löneuppgörelser kan även bidra till en ökad kapplöpning mellan olika gruppers löneökningar.

Sammanfattningsvis tycks svårigheterna vara extra stora att med en kontraktiv politik dämpa pris- och lönestegringstakten under följande omständigheter:

1 Prisförväntningarna formas på basis av den historiska utvecklingen för priser och löner. Det råder asymmetrier i förväntningsbildningen, dvs. i en uppgångsfas med snabba vinstökningar justeras lönekraven snabbt uppåt medan de i en nedgångsfas inte sänks lika snabbt då de baseras på den historiska utveck- «lingen och då löntagare och företagare förväntar sig att myndig heterna skall garantera full sysselsättning. 2 Pris- och speciellt lönekontrakt är låsta för en längre period och överlappande i tiden. 3 Arbetstagarna tror inte att och fallande kraftiga löneökningar vinster gör jobben osäkra utan de förväntar sig att regeringen för en sysselsättningsbevarande politik oavsett vad pris- och löneutvecklingen blir. 4 Löneförhandlingarna är höggradigt decentraliserade och ekonomin är skyddad från internationell konkurrens. I små öppna ekonomier med en mer centraliserad arbetsmarknad tycks lönerna reagera snabbare än priserna på ett ökat kapacitetsöverskott. I stora slutna ekonomier synes, å andra sidan, priserna reagerasnabbare än lönerna i motsvarande siutation.

Enskilda länders förmåga att bringa ner inflationstakten har under l970-talet varierat bl.a. beroende på olikheter i graden av öppenhet i ekonomin, på grund av varierande trögheter i pris- och löne-

sou 1981:42 Bilaga 7 79

bildningen samt till följd av olikheter i institutionella och politiska förhållanden. Av diagram 3.5 framgår att USA och Kanada synes ha haft det svårt att snabbt dämpa pris- och lönestegringstakten troligen beroende på långsiktiga och överlappande lönekontrakt samt på grund av att kraftiga löneökningar inte betraktas som ett hot mot sysselsättningen då stora delar av dessa ekonomier är skyddade från internationell konkurrens. Prisstegringstakten i USA tycks vara mer känslig än löneökningarna för den kraftiga sänkning av kapacitetsutnyttjandet som genomfördes

åren l975-l976. I mindre och mer öppna ekonomier, såsom de nor- . diska, synes lönerna reagera snabbare än priserna förmodligen på grund av att en försämrad konkurrenskraft upplevs som ett hot mot sysselsättningen samt beroende på att lönekontrakten är relativt korta och förhandlas centralt samt är samordnade i tiden. Av diagram 3.5 framgår även att länderna utformat den kontraktiva politiken för att bringa ner inflationstakten på olika sätt. Länder såsom USA, Japan, Tyskland, Italien, Belgien och Frankrike valde att kortsiktigt och snabbt driva fram en kraftig ökning av arbetslösheten medan främst de mindre länderna samt England och Kanada följde strategin att försöka överbrygga lågkonjunkturen l975-l976 och i stället långsamt dra ner kapacitetsutnyttjandet över en längre period. De länder som genomförde en kraftig åtstramning synes också allmänt sett varit mest framgångsrika i sin bekämpning av inflationen. Det är möjligt att diskontinuiteter i pris- och lönebildningen gör att det krävs drastiska kortsiktigasänkningar av efterfrågan för att man snabbt skall kunna minska inflationstakten.

På grund av svårigheterna och kostnaderna att med generell ekonomisk politik snabbt dämpa inflationstakten har kraven på inkomstpolitik i form av direkta statliga ingripanden i pris- och lönebildningen växt sig allt starkare. Införandet av pris- och lönekontroller motiveras ofta utifrån föresatsen att eliminera förväntningarna om en fortsatt hög pris- och lönestegringstakt

samt att stoppa pris-/lönespiralenL

80 Bilaga 7

Diagram 3.5

INDUSTRIPRODUKTIONEN I RELATION TILL EN LÃNGSIKTIG TREND LÖNEKOSTNAD (Q), PER rn-nas (w) 0011 KONSUMErrEPHI-sun I TOLV LÄNDER 1972-1980. (P),

Kvot USA Kvot KANADA Q 1.10 -10 g

1.05 0

1.00 : a : : : .- 1.00

0.9s{

0.95 0.90 0-90 Procent Procent 15 w 15 w 10 s

g)*\_-..._ P §._-p- _- I I

5 f???

f; §§._§F_- 5

: : 4 7 : : s :a: a : : a : : - 72 73 74 75 4. 76 77 78 79 80 72 73 74 75 76 77 78 79

Kvot VÃSTTYSKLAND 1.10

1.05 Q 1.00 0.95 0.90

Procent 20 15 W

10a

, _--_-§Pç_z:.-______uu1 I I l l l Å l I

727374 75 7e777s'79'a

ITALlEN Kvot

1 - 1ävot 1.10 sToR3R|TANN|EN

O O

Bilaga 7 31 sou 1931:42

Kvot SVERIGE Kvot FINLAND 1.1 O Q 1.05 1.0 0.95 0.9 Procent 2

BELGIEN

i L .n I I I V I E | I 72 73 74 75 76 77 78 79 80

Kvot	NEDERLÄNDERNA	Kvot	FRANKRIKE
140		110	Q
1.00	Q	1.05
1.05		1.00
0.95		0-95
0.90		0.90 Procent 20	W

10 .=-_-,ss

of, P§“*--_--ø.

_- 5 A | A I A A I g |

727374'75'7e'77'7a'79'a0'

säsongrensad, i relation till långsiktig trend, som ggg: lndustriproduktionen, är beräknad av ett 5-års ovägt, centrerat, glidande medeltal. Beräkningarna är gjorda av OECD. Lönekostnad timme i tillverkningsindustrin mätt i inhemsk ger valuta. Genomsnittlig årlig förändring. Konsumentpriser, alla varor, genomsnittlig årlig förändring. De prickade linjerna avser förändring från april 1979-

april 1980. Main Economic Indicators, OECD. U.S. Department of Labor 1978., Källor: A Lindbeck, Eyskens Lecture, op.cit samt Ekonomidcpartementet.

82 Bilaga 7 sou 1981:42

Många menar så1unda, att grund1äggande strukture11a förändringar b1.a. av den typ som diskuterats ovan, under senaste åren gjort

de traditione11a ekonomisk-p01itiska med1en mindre effektiva.])

Vissa drar därav s1utsatsen att marknadsmekanismen fungerar a11t sämre och att se1ektiva mede1 såsom direkta ingripanden i prisoch 1önebi1dningen måste användas för att om möj1igt bidra ti11 at 1ösa de ökande ekonomiska och p01itiska spänningar och oba1anser

för vi1ka inf1ation är ett av de viktigaste sympt0men.2)

Andra menar att inf1ationsprob1emen under 1970-ta1et mer är beroen

de av en serie ti11fä11igheter och ekonomisk-po1itiska missgrepp.3

Den expansionistiska finans- och penningpo1itik som bedrevs i ett anta1 1änder 1970-1972, fyrdubb1ingen av o1jepriset som OPEC genom förde 1973-1974, den extremt restriktiva ekonomiska p01itiken i ett anta1 1änder 1974-1977 för att främst få bukt med inf1ationen, fördubb1ingen av o1jepriset 1979-1980 är i samt1iga fa11 exempe1 på åtgärder som ett anta1 1änders regeringar sjä1va genomfört. Man menar så1unda, att störningarna i det ekonomiska systemet under de senaste åren huvudsak1igen orsakats av regeringarnas hand1ande. Po1itikerna har av o1ika an1edningar haft bristande vi1ja e11er förmåga att ta ti11 de rätta åtgärderna.

En förk1aring ti11 detta förhå11ande kan vara de korta va1perioderna, som inte ger po1itikerna tid att bedriva en mer 1ångsiktigt p1an1agd efterfrågepo1itik. Resu1tatet b1ir i stä11et kraftig väx1ingar me11an en stimu1anspo1itik som är po1itiskt nödvändig inför va1en och en åstramningsp01itik som är ekonomiskt nödvändig me11an va1en (s.k. Att stop-go-po1itik). denna utveck1ing gä11t för de större OECD-1änderna framgår av diagram 3.6, som visar, att finans- och penningpo1itiken varit året innan specie11t expansiv

1) K.0. och priser

Faxéni Löner på 80-ta1et, ingår i V. Bergström

och B. Ryden, Vagva1 i svensk po1itik, SNS, 1979. 2) Se t.ex. H Skån1and, Mu1igheter och begränsningar i inntektsp01itikken, föredrag vid Nordiskt nationa1ekon0miskt möte 1978 , Ekonomisk Debatt nr. 6, 1978. 3) Se t.ex. A Lindbeck, Mccracken-rapporten - en kommentar, Ekonomisk Debatt, nr. 2, 1978, S. 109-119.

Bilaga 7 33 sou 1981:42

samt samma år som vai håiiits (se t.ex. åren 1967, 1975 samt 1979 vaien i USA, Tyskiand och Japan). Me11an vaitidpunkterna har inför

den ekonomiska varit mer restriktiv. I de foijande av-

politiken snitten skail vi försöka besvara frågan om inkomstpoiitik är 1ösningen på de ändrade ekonomiska förutsättningar och ba1anspr0b1em som OECD-iänderna stäiits inför under 1970-taiet.

84 Bilaga 7

Diagram 3. 6

valcYkelnf BNP- och penningmängdtillväxt samt finanspolitiska

effekter inom OECD 1965-1980.

Procent av

v I k I 1975 70 70

(daeâluåtrora OECD-länderna) 1

1 l 9 2 60- i* - -i -50 3 * å å å S 8 3 50- -50

E .t . .a

3 i i å 3 40-4 E E ;_40 i i i å

30-			-30
20* e	8 ä	m 3	-20

g * 10- __ -10 i å ET 5, c al .T c 3 J c s ä å = ?r 5 i 7= a ä å §2 . . 5 ä _ 0

19l55l6l3lå7l68 2 73l74|7'5l7s 777'8'7'9l80

ä *

Swââämâüiâfrføüfåäülâinålm“ma” p

f_öränd- 6 -I 6

r|ng(%) i

4 ›-4 i* 2 _2

°I ° I l I l

1965 66 67 68 Wi 70 71 72 73 74 78 79 80

69 75 77 76

:lärde- öränd- p -- u - *m*

““”°“*

eäâälflfâiüldâåââiltååä2l°“°“

rang (%› 20 -20

16 -16 r- 12 -12 _ 8 -g

4 :4

7 a I I I I I I I 77 I

1965 ss67e8'a9'7o 7172 73 74 75 76 7778l79180

Not: Valcykeln gäller nationella val; i länder med fler än en kammare andrakammarval; i USA avser dock valcykeln presidentval. De länder som är medtagna i beräkningen av den finanspolitiska effekten är de sju angivna i det övre diagrammet. Penningmängdens ökningstakt samt finanspolitikens effekt är beräknad för de sju stora OECD-länderna. Källor: Bjurelrapporten (dei l, bilaga l, sid. 61) Utrikespolitiska institutet, Economic Policy Committee (OECD), Economic Outlook, International financial statistics.

Bilaga 7 85

INKOMSTPOLITIKENS MÅL OCH MEDEL

Vi skall i detta avsnitt först kortfattat presentera inkomstpolitikens mål och medel för att i följande avsnitt kritiskt granska hur de olika medlen är tänkta att påverka målen.

Allmänt kan begreppet inkomstpolitik karakteriseras som åtgärder, till att vilka, vid sidan om generell efterfrågepolitik, syftar löne- och vinstutvecklingen i ekonomin. Med denna påverka pris-, vida definition en rad åtgärder inom inkomstpolitikens ram. inryms att med göra en åtskillnad mellan permanent och Man kan till börja Den permanenta inkomstpolitiken kan tillfällig inkomstpolitik. till att samordna och begränsa de krav på andelar sägas syfta i det totala som reses från olika inkomstproduktionsresultatet gruppers sida. Den permanenta inkomstpolitikens viktigaste uppär att i detta sammanhang på förhand klargöra för olika ingift företagare, löntagare och offentliga sekg komsttagargrupper (dvs. att staten inte kan garantera full sysselsättning oavsett å torn) och löneutvecklingen blir i landet när olika inkomstå vad prisl försöker att beslag på mer än hundra procent av grupper lägga nationalinkomsten. §

Ett i en permanent eller mer långsiktig inkomstnödvändigt inslag är att det någon form av förutbestämd spärr eller politik läggs återhållande faktor och lönebildningen. Denna kan instipå pristutionaliseras sätt: en fast växelkurs i ett litet på många olika land en förutbestämd ökning av nationalinkomsten (som i Sverige), eller i större länder (som i Västtyskland) eller penningmängden återkommande överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och

staten gällande utrymmet för pris- och löneökningar (som i Norge vars förutoch Österrike). Denna typ av permanent inkomstpolitik, att bl.a. beror klimatet samt sättningar lyckas på det politiska i avtalsförhandlingarna, skall inte begraden av centralisering inskränks

handlas närmare i denna bilaga.]) I vår framställning

l) Det är svårt att kvantifiera den permanenta inkomstpolitikens effekter beroende på att det oftast inte existerar några jämförande perioder utan sådan politik.

86 Bilaga 7

begreppet inkomstpolitik till att gälla mer kortsiktiga statliga åtgärder, som vid sidan om finans-, penning- och växelkurspolitik, avser att direkt styra pris- och/eller Ininkomstutvecklingen. komstpolitiken kan i detta fall innebära lagstadgade pris-, löneeller vinstregleringar eller ta formen av frivilliga avtal mellan företag, arbetstagare och staten (s.k. socialkontrakt) gällande pris-, löne- eller vinstutvecklingen under en period. Även uttalanden om riktlinjer för pris- och löneutvecklingen (s.k. ”guide lines) utgör en mild form av inkomstpolitik. Man kan säga att dessa åtgärder främst skiljer sig åt i den utsträckning de arbetar med eller emot marknadskrafterna. De icke lagstadgade prisoch löneregleringarna har ofta kombinerats med andra främst kostnadsreducerande åtgärder riktade mot företag eller hushåll i syfte att köpa dessa parters frivilliga deltagande i inkomstpolitiken. Så har t.ex. vissa länder använt sänkta indirekta eller direkta skatter, ökade subventioner eller offentliga utgifter, samt speciellt utformad offentlig pris- eller lönepolitik för att få arbetsmarknadens parter att gå med på att upprätta frivilliga inkomstpolitiska mål.

En återhållsam prispolitik i den offentliga sektorn i utbyte mot att vissa pris- och löneökningsnormer följs har tillämpats i olika länder som t.ex. England och Frankrike under l970-talet. Sänkta indirekta skatter samt ökade subventioner har också använts som en del av olika ex. inkomstpolitiska uppgörelser (t i Sverige, Norge, Danmark, Frankrike, Irland och Kanada). Subventioner har även nyttjats för att tillse att prisutvecklingen hållit sig inom ramen för vad som föreskrivits i löneuppgörelser mellan regeringen: och arbetsmarknadens parter (t.ex. i Sverige).

Vanligast har dock varit att regeringarna i olika länder med mer centraliserade löneförhandlingar sänkt de direkta skatterna i utbyte mot lägre nominella löneökningar (t.ex. i Sverige, Norge och Danmark). Kombinationen av ett progressivt skattesystem som inte är indexerat och hög inflation gör att staten genom skattesänkningar kan garantera en reallöneökning efter skatt utan att sänka

Bilaga 7 87 sou 1981:42

de totala skatteintäkterna samt utan att öka lönekostnaderna för l) företagen.

med mer decentraliserade löneförhandlingar har till- Även länder metoden med direkta skattesänkningar kopplade till lönelämpat i England och USA). Det är emellertid svårt uppgörelser (t.ex. att utforma ett system som bestraffar eller belönar individuellt snarare än kollektivt lönebeteende. Syftet med denna typ av inär att skall bestrafkomstpolitik regeringen genom skattehöjningar

fa företag eller löntagare som har drivit fram pris-/löneökningar

som överstiger den föreskrivna normen samt belöna, genom skatteeller subventioner, de företag eller löntagare som sänkningar

håller sig inom pris- eller lönenormens ram.2) Sådana lösningar

emellertid problem samt orsakar störningar

skapar administrativa

vilket främst drabbar expansiva branscher på relativpriserna, som måste för att dra till sig arbetskraft. bjuda upp lönerna

Ett med skattesänkningar eller utgiftsökningar som av problemen sker i utbyte mot en långsammare pris- och löneutveckling är att dessa kan bidra till att öka expansiviteten i finansåtgärder och därmed öka inflationstakten om ekonomin befinner politiken nära Vid samtidig arbetslöshet och inflation sig kapacitetstaket. är detta utan då är det främst lämpligt att sänka inget problem de indirekta skatterna vilket reducerar kostnaderna och löneökningskraven samtidigt som åtgärderna ökar produktion och syssel-

isättning. I den mån inkomstpolitiska uppgörelser gör det omöjligt

att använda som ekonomisk-politiskt medel skaskatteförändringar betydande svårigheter för stabiliseringspolitiken. pas emellertid

I den följande av inkomstpolitikens mål och medel behandlingen att inskränkas till att gälkommer sålunda begreppet inkomstpolitik i pris- och/eller lönebildla sådana kortsiktiga statliga ingrepp

Se t.ex. Public Trends: Studies in Resourceallocal) Expenditure tion, no. 5, OECD, June l978. av olika av s.k. tax based incomes 2) För en genomgång typer on Economic Activity, l978:2. policies se Brookings Papers Se även diskussionen under avsnitt 5.10 om inkomstpolitiken i USA under åren l978-l979.

88 Bilaga 7

ningen, vilka antingen är lagstadgade eller frivilliga.

4.l Inkomstpolitikens mål

I den internationella diskussionen om inkomstpolitiken framkommer det att denna nyttjas för att uppnå stabiliserings-, allokeringsoch inkomstpolitiska mål. Inledningsvis granskas vart och ett av dessa mål.

4,l.l Stabiliseringspolitiska mål

De stabiliseringspolitiska målen gäller huvudsakligen inflationstakten,arbetslösheten och betalningsbalansen. Pris- och lönekontroller anses främst kunna dämpa pris- och kostnadsstegringarna utan att detta behöver gå ut över arbetslösheten. Pris- och lönekontroller har ofta tagits till vid när man ansett att tidpunkter en rimlig grad av prisstabilitet inte uppnås genom en minskning av den totala efterfrågan via t.ex. en kontraktiv finans- och penningpolitik eller då man ansett att kostnaderna för prisstabilitet i form av produktionsbortfall och ökad arbetslöshet blivit alltför höga. Inkomstpolitiken sålunda i detta fall syftar till att mildra konflikten mellan stabilt penningvärde och full sysselsättning. Fördelen med pris- och lönekontroller skulle vara att de kan fås att verka snabbt. får Samtidigt då myndigheterna tid att vidta andra inflationsdämpande vilka avses få en åtgärder verkan på litet längre sikt.

Pris- och lönekontroller har även brukats i syfte att hindra ett hotande underskott i betalningsbalansen och därav följande minskningar i valutareserven. Vid en fast växelkurs kommer en alltför snabb pris- och lönestegring i förhållande till omvärlden att framkalla ett underskott i bytesbalansen. Genom pris- och lönekontroller försöker man få den inhemska att anprisutvecklingen passa sig till den internationella prisutveckling som ges vid den fasta växelkursen. Detta innebär att nivån för och kostpriser nader,inte bara deras förändringstakt,blivit ett mål. Även i samband med devalveringar har regleringar införts för att hindra uppkomsten av spekulativa prisstegringar och åtföljande förväntningar om en fortsatt hög inflationstakt.

Bilaga 7 89

4.1.2 Allokerinqsoolitiska mål

Pris- och lönekontroller har även nyttjats i syfte att påverka vid en viss tidpunkt samt över tiden. Den resursallokeringen grundläggande tanken är att samhällets resurser, vid en önskad inkomstfördelning, skall utnyttjas på det ur samhällets synvinkel mest effektiva sättet. Genom kontroller vill man få till stånd en omfördelning av resurser mellan olika användningar så att resursutnyttjandet förbättras. Hyreskontrollen, jordbruksregleringen och lâgräntepolitiken är exempel på prisregleringar med sådana allokeringsmässiga motiv. Syftet med dessa och andra regleringar har även varit att omfördela resursernas utnyttjande i tiden. Genom att t.ex. införa ett lönestopp utan samtidigt prisstopp har man försökt bromsa konsumtionstillväxten och ge utrymme för en ökad investeringstillväxt i syfte att stimulera den totala pro-

dukti0nstillväxten.1)

Allmänt att en hög inflationstakt ofta medför stora förgäller i relativpriserna vilket framkallar osäkerhet och inändringar formationsbrist hos företag och hushåll. När prissystemet på detta sätt deformeras av inflationen krävs allt större resursinsatser från och hushålls sida för att registrera de verkföretags i relativpriserna, vilka är nödvändiga att känliga förändringarna na till om resursallokeringen skall fungera på det mest effektiva sättet. Informationsbristen tenderar därför dels leda till en felfördelning av konsumtionsuppgifterna med motsvarande felallokering av produktionsresurserna, dels till att de totala produktionsminskar, dvs. resultatet blir att den ekonomiska möjligheterna effektiviteten försämras.

4.1.3 fördelnipQ§R9ljtjska_mål

kombinationer och lönekontroller används även för att Olika av prisden personella såväl som den funktionella inkomstfördelpåverka ningen,dvs. fördelningen mellan olika inkomsttagare respektive

Om arbetsutbudet reagerar negativt på en sådan åtgärd är det l) att tillväxten bromsas upp i stället för att stimumöjligt leras.

90 Bilaga 7

fördelningen mellan löner och vinster. Exempel på åtgärder med sådana motiv är jordbruks-, ränte- och hyresregleringarna. De omedelbara fördelningseffekterna av en allmän priskontroll torde vara att de omfördelar inkomster från vinster till löner. När det gäller selektiva priskontroller på t.ex. baslivsmedel är motivet att omfördela inkomster från hög- till Denna låginkomsttagare. effekt skulle uppstå genom att en större del av låginkomsttagarnas än av höginkomsttagarnas utgifter läggs på baslivsmedel. Liknande motiv har legat bakom en reglering av hyrorna även om det inte är helt klart att denna gynnar låginkomsttagare. Fördelningseffekterna av en allmän lönekontroll, som inte kombineras med priskontroll, torde vara att vinstandelen växer relativt löneandelen. Detta kan tänkas påverka investeringsutvecklingen och tillväxttakten i ekonomin. Ett pris- och lönestopp med samtidig produktivitetstillväxt bör även leda till en omfördelning till vinstandelens fördel. Dessa exempel har velat belysa de vanligaste inkomstfördelningsmässiga motiv som legat bakom olika kontrollers införande. Hur inkomstfördelningen påverkas av kontrollåtgärder speciellt på lång sikt är emellertid svårt att uttala sig om. Problemet är att man inte med bestämdhet kan säga hur inkomstfördelningen skulle se ut om inte kontrollåtgärderna vidtogs samt om denna inkomstfördelning är så mycket sämre än den som erhålles med regleringarna införda.

En stabil och av företag och hushåll förväntad inflationstakt är inte lika skadlig ur inkomstfördelande synpunkt som en oförutsedd

och varierande inflationstakt.1) Om t.ex. försäljningspriserna

stiger snabbare än förväntat och lönekontrakt ingås i nominella termer på basis av den lägre förväntade inflationstakten så medför prisstegringarna att vinsterna i företagen växer medan reallönen faller. Om det i motsvarande situation istället är lönerna som stiger och priserna vilka anpassar sig långsamt genom stelheter i kontraktsbildningen, då inträffar det omvända, dvs. vinsterna faller och reallönerna stiger.

En inkomstomfördelning från långivare till låntagare sker när

l) R.J. Gordon, Steady anticipated inflation: Mirage or oasis?, Brookings Papers on Economic Activity, l97l 2,

Bilaga 7 91

kontrakt dem emellan skrivs på basis av en felaktig förväntad inflationstakt samtidigt som priser och löner går upp medan räntorna släpar efter i anpassningen. Generellt gäller att den som slutit ett kontrakt i nominella termer vinner eller förlorar beroende blir högre eller lägre än förväntat. Det på om inflationen hela resulterar sålunda i en transferering av inkomst eller förmögenhet från en grupp till en annan och denna inkomstomfördelbehöver ej medföra att samhällets produktionsresultat minskar. ning Det är sålunda bristande information om den framtida pris- och samt stelheter i anpassningen av priser, lökostnadsutvecklingen ner och räntor som orsakar dessa oväntade förmögenhets- och in-

komstomfördelningar.

Det framhålls ofta att inflationen medför svåra individuella orättvisor i form av godtyckliga och oförutsebara omfördelningar av inkomster vilka skulle konma till stånd och förmögenheter, aldrig demokratiska beslut. Det blir inflationen som genom sedvanliga inkomst- och förmögenhetsfördelningens utseende i stället avgör för riksdagen. Orättvisorna gäller främst att olika individer har varierande kunskap att förutse inflationstakten samt förmåga att sig mot den. Om samtliga individer har fullt korrekt gardera om den framtida inflationen och möjlighet att anpassa sig kunskap därtill samt om priser, löner och räntor är fullständigt rörliga då skulle samtliga kontrakt reflektera inflationsutvecklingen och de negativa inkomst- och förmögenhetsomfördelande effekterna

elimineras.])

Det förutsätts då att även stat och kommun anpassar sina skatter l) och bidrag. Vid oförändrade skatteskalor orsakar annars inflationen en inkomstomfördelning från skattebetalarna till staten. Se L.Calmfors, N.Lundgren, L.Matthiessen och A. Nordin, Den onödiga inflationen, Stockholm l976, kap. 2. Även om den allmänna inflationen är korrekt förutsedd och samtliga marknader anpassar sig flexibelt, så ger inflationen upphov till vissa kostnader. Inflationen fungerar bl.a. som en skatt på vilka inte hålls räntebärande. Kostnaden för att hålla pengar, likvida och icke räntebärande medel blir lika med inflationstakten. Dessa kostnader torde emellertid inte ha någon större betydelse i relation till de omfördelningseffekter som uppkommer då inflationen inte är korrekt förväntad. För en diskussion av i detta sammanhang, se E. Jonung, Inflationen som en skatt, frågor Ekonomisk Debatt l976 8.

92 Bilaga 7

Inflationens kostnader torde öka ju mer varierande och mer svår-

bestämd inflationstakten är.]) Det är möjligt att

en genomsnittligt hög men stabil inflationstakt är att föredra framför en ge-

nomsnittligt låg men mycket varierande inflationstakt.2) Ur denna

synpunkt kan pris-/lönekontroller ha en funktion att fylla om sådana åtgärder kan stabilisera inflationsutvecklingen.

Av de förda resonemangen framgår det att inflationen har olika slag av skadeverkningar vilka blir allt svårare ju högre och mer varierande inflationen är. Skadeverkningarna förvärras även då inflationstakten inte är korrekt förutsedd av alla parter i ekonomin samtidigt som priser, löner och räntor hindras i sin anpassning av läsningar i kontrakt vilka löper under längre perioder. Det är emellertid kostsamt att hejda inflationsförloppet oavsett vilka medel man väljer. Man bör därför jämföra kostnaderna att på olika vägar bromsa inflationen med de kostnader individerna åsamkas av att leva med den.

4.2 lnkomstpolitikens medel

De medel som används för att direkt styra pris- och/eller lönebildningen kan variera mellan olika länder främst beroende på institutionella olikheter. En prisreglering kan ta formen av åtgärder som ingriper mer eller mindre hårt i prisbildningen. Följande typer av prisreglering tycks vara vanligen förekommande

inom OECD-länderna:3prisstopp, marginalreglering, högstpriser,

prisutfästelse, anmälningsskyldighet samt prisövervakning.

l) Inflationen kan vara varierande i tiden samt varierande mellan olika varugrupper. Inflationens variabilitet öka tycks ju högre den genomsnittliga inflationstakten är. Se G.Ackley, The Costs of inflation, American Economic Review, l978. May, 2) För en diskussion av dessa frågor se D. Jaffee och E. Kleiman, The welfare implications of uneven inflation, i E. Lundingår berg (ed.) Inflation theory and antiinflation policy, IEAconference in Saltsjöbaden, McMillan l977. 3) För en genomgång av olika typer av prisregleringar i Sverige samt deras verkningar se bilagorna 5 och 10 till prisregleringskommittêns betänkande.

Bilaga 7 93

Med prisstopp menas att säijaren inte får överskrida det pris som han hö11 vid ett visst datum (dvs. stoppriset). Myndigheterna bestämmer viiket dagspris som skal] gälia såsom stoppris. Därmed ges även möjiighet ti11 retroaktiva prisstopp, dvs. priset för en vara kan iikstäiias med ett pris som gäiide vid en tidigare tidpunkt än då prisstoppet besiutades. Syftet med ett retroaktivt prisstopp är b1.a. att hindra att företagen när de förväntar sig prisstopp kanske försöker gardera sig mot detta genom stora prishöjningar i förväg.

Marginairegiering utformas vaniigen genom att det maximait tiiiåtna driftsöverskottet faststäiis i kronor e11er i procent av föräd-

1ingsvärdet.1› Priserna b1ir därmed bestämda av kostnaderna och

varje kostnadsökning får siå igenom på priset.

Med högstpriser menas att ett enhetiigt föreskrivet högsta pris får tas ut för en viss vara oavsett var varan säijs.

Prisutfästeise innebär att prismyndigheten och säijaren når en överenskommeise om ett visst högsta pris. Anmäiningsskyidighet innebär att säijaren har skyidighet att i förväg anmäia pianerade prishöjningar samt att ange skäien för prishöjningen. Vid pris; övervakning har företagen uppgiftsskyidighet om b1.a. pris- och kostnadsförhåiianden.

De olika prisregierande åtgärdernas varaktighet och omfattning kan variera. För det mesta endast den skyddade sektorns regieras produkter. Av naturiiga skäi är det svårt att regiera export- och importpriser. Det är även vaniigt att man iåter vissa typer av kostnadsökningar (t.ex. en avtaiseniig iöneökning) väitras över på priserna. I sådana fa11 kommer ett prisstopp att iikna en marginairegiering.

På motsvarande sätt kan iöner och kapitaiinkomster (t.ex. utdeiningar) regleras. Det kan röra sig om iönestopp eiier angiveiser

1) Driftsöverskottet är iika med förädiingsvärdet minus iönekostnader. Bruttovinstmarginalen utgör driftsöverskottets procentueiia ande] av förädiingsvärdet.

94 Bilaga 7 sou 1981:42

av normer för högsta tiHåtna avta1sen1iga eHer 1öne- 1önehöjning gHdning. Dessa åtgärder medför de1s att företagens kostnadsstegringar dämpas, de1s att 1öntagarnas köpkraft inte stiger lika snabbt som annars skuHe vara faHet. En 1önereg1ering kan givetvis också kombineras med en prisreg1ering.

Bilaga 7 95

INKOMSTPOLITIK I OECD-LÃNDERNA UNDER l970-TALET])

i tidigare avsnitt har de senaste årens växande balanssom framgått bl a. med en mer utpräglad stagflation, dvs. en kombination problem av snabba och samtidig hög arbetslöshet, skapat ett prisstegringar förnyat intresse i OECD-länderna för användande av inkomstpolitiska medel. mål och medel skiljer sig åt mellan Inkomstpolitikens olika länder beroende bl.a. på ländernas ekonomiska, politiska och institutionella förhållanden vid tidpunkten för åtgärderna. 3 Man kan emellertid urskilja vissa gemensamma drag i inkomstpolitiken under l970-talet. I detta avsnitt ges en översiktlig be-

skrivning av vad för slags inkomstpolitik som förts i 0ECD-län-

derna under denna period. En redovisning av inkomstpolitikens resultat följer i ett senare avsnitt.

industriländerna under l950-, l960- I princip har de västerländska och l970-talen en marknadsmässig prisbildning och huvudaccepterat förlitat till konkurrensen som prisregulator. Tre sakligen sig i flertalet länder varit föremål för typer av priser har dock kontroll under nämligen: (l) växelkurser, (2) ränlånga perioder, tor Pris- och löneregleringar har också använts å och (3) hyror.

i vid olika tillfällen under efterkrigstiden i syftet att komplet-

För en genomgång av inkomstpolitiska åtgärder i vissa OECDl) länder under l950- och l960-talen, se L Ullman och R J Flanawage restraint, A study of incomes policies in western gan: Europe, University of California Press l972, A Romanis Braun, The role of incomes policy in industrial countries since world Nar II, IMF Staff Papers March, l975 samt referenser däri, A Romanis Braun, Incomes in industrial countries since l973, IMF, DM/78/8, A Romanis Braun, Some reflections on Incomes policy and the international payments system, IMF DM/79/58, E Schiff, Incomes policies abroad, part I and II, American Enterprise Institute, l97l och l972. Ullmans och Flanagans systematiska genomgång av inkomstpolitiken leder fram till slutsatsen att in none of the i Västeuropa countries has incomes so far succeeded in its fundamenpolicy tal of making full employment consistent with a reaobjective sonable degree of price stability. Samma undersökning menar att trots allt fungerar bäst vid överskottskainkomstpolitik i ekonomin men varnar för att regleringsperioder were pacitet followed by wage and price explosions which somefrequently times blew up the policies themselves, op.cit. sid 2l6-223.

96 Bilaga 7

tera den traditionella ekonomiska hos politiken. Inställningen de ansvariga för den ekonomiska politiken tycks under l970-talet, mot bakgrund av de skärpta målkonflikter som uppstått, ha förändrats radikalt till förmån för direkta statliga ingrepp i prisoch lönebildningen.

Sedan andra världskriget är det speciellt under tre som perioder pris- och löneregleringar förekommit flitigt i OECD-länderna. Den första perioden var direkt efter den andra kriget, perioden löpte under 1960-talets början och den tredje är under perioden l970-talet.

Efter andra slut världskrigets var produktionsapparaten i stor utsträckning sönderslagen och det rådde en brist på flertalet varor. Pris- och lönebildningen styrdes i de flesta länderna mycket hårt från statens sida, bl.a. för att hindra spekulation i knappheten på varor och tjänster. Mot bakgrund av det kritiska läge som rådde just efter kriget stöddes av såväl regleringspolitiken företagare som arbetstagarorganisationer och enighet kunde nås kring den förda politiken.

Under l960-talets början inriktades i flertalet länder politiken på att hålla lönestegringarna inom ramen för produktivitetstillväxten. utfärdade normer för

Regeringar lönestegringstakten]) och

satte in löneregleringar om normerna överskreds. Denna politik gjorde det möjligt för relativpriserna inom olika sektorer att förändras till följd av olikheter i produktivitetsutvecklingen. I England, Nederländerna och Norge infördes dessa normer för att konkurrenskraften och bytesbalansen inte skulle försämras. I andra länder såsom Västtyskland och USA framställdes kraven på löneåterhållsamhet såsom nödvändiga för att uppehålla en hög sysselsättning. Det största värdet med dessa s.k. ”guide var att de posts påvisade att förbättringar i realinkomsten begränsades av produktivitetens tillväxt och om de nominella lönerna översteg produktivitetstillväxten uppstod inflation. Denna politik skapade

l) På engelska kallades dessa lönehöjningsnormer för guidelines eller guide posts.

Bilaga 7 97

emellertid även problem främst för resursallokeringen då incitamenten till återhållsamhet mot kostnadsökningar begränsades då betraktade det som möjligt att övervältra dessa på priserföretagen na. Man betraktade även produktivitetstillväxten som ett golv för och lönerelationer kom att låsas istället för löneökningarna att återspegla ändrade marknadsförhållanden.

under l960-talets början hade mer karaktären Regleringspolitiken av rekommendationer och var inriktad mot lönerna snarare än mot främst beroende på att prisstegringstakten inom OECDpriserna, länderna var relativt låg. 1) Detta var i sin tur ett resultat av relativa framgång. Till följd av det låga kapacilönepolitikens tetsutnyttjandet i världsekonomin, och då främst i USA, föll priserna på råvaror under l960-talets första år medan världsexportprisindex för färdigvaror steg mycket långsamt. Bytesförhållandet utvecklades därmed till OECD-ländernas förmån och gav möjlighet till vinstökningar eller oförändrade vinster när lönerna steg i takt med eller något översteg produktivitetstillväxten. Det visade sig även vara administrativt mycket lättare att reglera lönerna än priserna. Genom de kollektiva inslagen i lönebildningen blev det färre beslut att kontrollera. _

Under slutet av l960-talet och under början av l970-talet införde länder som Finland och England pris- och lönekontroller av betal- (se diagram I något fall vidtogs dessa åtgärder

ningsbalansskäl 5.1).

i andra fall kom i förhoppning att kunna undvika devalveringar, regleringsåtgärderna att införas i samband med växelkursjusteringar.

Till av den internationella inflationens uppgång, främst följd att orsakad av expansionen i USA, kom någon form av priskontroll i så gott som samtliga OECD-länder kring år l97l. Belgien, tillämpas Danmark, Frankrike, Island, Nederländerna, Norge och Sverige införde i slutet av år 1970 mer eller mindre omfattande prisstopp eller l) Se avsnittet om den internationella bakgrunden och speciellt diagram 3,1 e,

98 Bilaga 7

a:._ou:w_._øuo

:o_::a._.a..8m uasxâzø?

Ewa

.aEcm

U .u Cu_

ux_._v.ca._u_ oxEmwu

_ C0_ C

UCECE

uuucmv. Nmogzuw

w _ Cm _ :m m

m D _ m _ h wa

u_ Z W (WD 0

r _

.nosdmx

ma_ _ .y 5. m8_

.=X©0CO_

a=m

80:80_

Tlllillll_

TIIII.

. ›m

_ o o

_ _

.äozcoxucn

{ .[ Sim ...a

u.:_xuo»

E..

maücoüå

anoäøo.

2.2.2.2.

_ . .

E2320_

m8.

mcimcfmoøuøncmwxmuu

.::o._ø=.._._ Eoiømäo

I _

1 . 8 . . .EE .y m2:

I .

vill

:E52:

...mucüâmro

__o:..o..»=o.

u . _ _

:www

Åql.

amma

TIII..

_ 58 a

E: _

_özcoxøuir

2.295:

_ E:

:aäcoxutm

.wmc_:._wgmta

.nä .m a

S_B_›mo:o_

møüwøøø

J_ c.

Tilull.

Ål.

.vrvøciwamøn

2:95:

_ _ o 4 T om . .

2.22:

Till. .::oxsuc_›

.I k.: _ _

annu” . Tl..

23255..

.min .SSI

ana:

mnaxnzüm

:oo

__o:._o..§._› Tull_

...acura

unêoøätm. uemm

5:9_ ,N E=

Eañxw

_ ,min :ua

ma_

. .. .

mTcB_

.x__nuu:_:_n:.=(

_Ãmnmmommwmg_

osm.

ÖCOJ ä.: Å. s.. .. .F

. p! han_

__.oZ:ox_w:_m.mE.m:_

2:35:

. .22

_ ann: så.. uno:

satin.:

:EEox

. . .Så _ _

__o:=oxuco_

.att

.smanmuønuøumo

ü.. . r!

.F 59._

Till..

00:03._

.oncmwoumo

_ . .En ;su itu

.uøztuäâ

ma_

anozøta

.to _

m5_

Eitaxøê

.att

.aåxw

:OZEOH

QQOGJ

22.022.

.oägmiøä

.EH _ . . .

auiäøucm_

_ _ . x .V 3.9.0 .

E0 o.. _ _

agent.. T|I|IIL

8=... :E20:

. .min

_ A4. _n.›

Tllnll

_ .

.UMHÖOHHQEO

Em_

595:..

.wm:_:_o:m_._n _Bacoäcm

.F _

Ewsu›uua:_:_w.E:

m:::.m.0›om:a

at.. uno: E2

2.325:

.ovana mcizuêgo

å.:

_uiäuuco_

3932._

u).

TIIII..

En...?

Tllslnll

.95

naorlm.

_ _ :a um mmm

_ . å.. . ._

:uu s _

__o.._.:oxu_._m

›II||.|I|.||.||||.

H:_o:mu.m __o::o..u=m_

:oo

2.0 .to

uno:

__o::o..ø:m

n E= .na _ ma .min

m8_

. . _

. F

m8_

axm:__â§=o..=_

Tull .mø:_:xom:o.

_Ezcoautm mfcmcwxmøn

:ozcox .m=:_._.:. aaoñca

›n R

måcxutoøxwøczm.

uwHmoaaâ

__a._=._o..4

:oo

.||||L

_ at...

I||I|||IIL

aaozåm..

_ J q 2_ _man_ . o

n.:m.um:_m.ñ»:.mEH.

:En ;uoñ

r å... . _ _

. m.:

...räaxmtm

.att r .25

EM.

5.525:

. .

.sååå

nu: .så :n: .

_ Mu .§2 . ›m

vmxåEwmD

En F[

NS_

måcxwêmå

_ m

nä_

325W.

m5_ . U.

. l .. __

mcimcnöøn

_ _ .. F t.. J

._ s. i _ _

I.. .

anoämta

E0 m o

.ML :nu _

mc_:v__uu=o_

møwadwmumøgeüm

I.. :oo .En ;om

00982..:

.ut

ill.

mm:o..n_.:ox

N_ . _

_S_

sl|n|lll

man. .min

Em_

:OO

2.225:

›Z

monark.

...mcocmz

.os

52.63%

så

_ _ i. n...

..._0525

v.55.

vil.

_ _

.mig :SEO: E... .mza 88. r E:

.wmcixowrau

.Ill

.mt

_ .acw

.EEK

,tum 08m

E.: _

Em_

T||||I..

umxåEaab I

.så ›n

:obêuxutm __o:coxm_._n

uuoadwvs

J _ mwms _R_ m==Ik m5: J _

auucmx

222mm

...§2 0:2... mD

fmEcmo

:än:

vasa.:

:uEuam

oxcxcmk_ äoâzuw WXTCDHwÖ

mc._oucm_._ouoz us2x§Em =o_::8_._n._oä

Bilaga 7 99

andra priskontroller. I vissa fall kompletterades priskontrollerna som i Nederländerna, Finland och med någon form av lönekontroll USA.

Till en början tillämpades i direkt stabiliseringssyfte kortvariga som i de flesta fall avskaffades när den internationella p prisstopp, l972. följdes emellertid

konjunkturen avmattades under Prisstoppen i eller övervakande åtgärder. Prisstopav mer permanent reglerande också i stor skala i samband med den kraftiga konpen återkom år l973. Sedan denna tidpunkt kan man säga att junkturuppgången eller lönekontroll blivit ett så gott som någon form av prisi den ekonomiska vilket framgår av permanent inslag politiken,

diagram 5.l.

1970-talets skiljer sig från 1960-talets genom att kontrollperiod varit mer intensiv. En annan skillnad är att den förra mycket var av mindre ingripande karaktär och inrikl960-talets politik lönerna, främst genom angivande av riktlintades på att påverka för löneutvecklingen medan 1970-talets åtgärder huvudsakligen jer tagit formen av direkta ingripanden i prisbildningen.

kom helt att förändras mellan Villkoren för pris- och lönepolitiken Under 1960-talet var den internationella inflal960-och l970-talen. för den inhemska prisutvecklingen i tionen en dämpande faktor USA höll en låg inflationstakt. Under 1970- Europa främst genom att blev de internationella prisstegringarna inflatalet däremot för de länder som hade en fast växelkurs mot dollarn. tionspådrivande tycks även ha blivit alltmer betydelsefulla Prisförväntningarna därför som nödvändigt att för lönekraven. Många länder såg det i förhoppningen att denna åtgärd skulle bromsa prisstegringarna minska fackföreningarnas lönekrav.

hade också under 1960-talets slut förändrats såtillvida Klimatet i flertalet länder inte längre ansåg det möjligt att myndigheterna att i lönebildningen. Genom förbättrade arbetslöshetsuningripa derstöd och regeringarnas prioritering av sysselsättningsmålet ökade fackföreningarnas aggressivitet och förhandlingsstyrka.

100 Bilaga 7

Strejkvapnet blev allt oftare använt under 1960-talets slut och l970-talets början. Mot denna bakgrund koncentrerade sig

myndigheterna i stället på att reglera prisbildningen vari-

genom man indirekt hoppades kunna styra efterlöneutvecklingen som företagarsidan genom priskontroller tvingas hålla emot allt-

för starka

lönehöjningskrav.])

Den internationella organisationen OECD har sedan år 1962 fort-

gående rekommenderat inkomstpolitik som ett medel för att be-

kämpa inflationen.2) Som motiv har OECD-sekretariatet

angivit att inkomstpolitiken, vid sidan av annan ekonomisk politik, kan bidra till att bryta pris-/lönespiralen, dvs. förhållandet att priserna genom kompensationskrav påverkar lönebildningen som i sin tur via kostnadsövervältring påverkar priserna. Därtill kommer att inkomstpolitik kan hejda höga inflationsför-

väntningar på ett sådant sätt att det inte behöver gå ut över sysselsättningen. OECD bygger även sin rekommendation på de er-

farenheter man har av inkomstpolitikens resultat i vissa av medlemsländerna. Man pekar på att bromkontrollåtgärder lyckats sa pris- och lönestegringstakten under l-2 år i vissa av med-

lemsländerna. Kontrollåtgärdernas mer långsiktiga effekter på

inflationstakten anser man vara mer tveksamma. OECD menar även att pris- och lönekontroller i någon form kan ha gynnsamma effekter på inkomstfördelningen genom att skapa samförståndslösningar som dämpar olika motsättningar om inkomsternas fördel-

ning. OECD-sekretariatet anser emellertid att inkomstpolitiken inte fungerar när det råder ett högt efterfrågetryck i ekonomin, utan ett nödvändigt villkor för att inkomstpolitiken skall bli framgångsrik är att den kombineras med en restriktiv ekonomisk politik.

._._..__..._._...__._.

l) Det är möjligt att denna politik är en betydelsefull förklaring till vinstandelens trendmässiga minskning i flertalet 5 _ OECD-länder under l970-talet.

2) Se t.ex. Inflation, the present problem, OECD 1970, olika nummer av OECD Economic Outlook samt M Fratianni and J C Pattison, The economics of the OECD som ingår i K Brunner och A Meltzer (ed.), Institutions, policies and economic performance, North Holland l976.

Bilaga 7 101

I en nyligen utkommen OECD-rapport, den s.k. McCracken-rapporten,1)

avvisas varaktiga ingrepp i pris- och lönebildningen såsom ett medel att dämpa inflationstakten. De vinster man kan erhålla i form av en tillfälligt förbättrad trade off mellan inflation och arbetslöshet överväger inte de kostnader som orsakas av kontrollåtgärdernas negativa effekter på resursfördelningen. I vissa mycket speciella krislägen finner rapporten att tillfälliga pris- och lönestopp kan som en nödåtgärd om dessa åtgärder kombi-

motiveras

neras med en ändamålsenlig efterfrågepolitik. Den nuvarande stagflationsperioden anförs som ett exempel på ett sådant nödläge. Kontrollåtgärdernas syfte är att snabbt bryta pris-/lönespiralen samt att bromsa och eventuellt sänka inflationsförväntningarna. Gruppen pekar på vissa problem med kortsiktiga pris- och lönestopp. Om kontrollerna anticiperas så kan inflationen accelerera innan dessa hinner införas. Kontrollåtgärder lockar ofta regeringarna till att föra en expansiv politik då denna inte automatiskt ger sig till känna i höjda priser och löner utan enbart märks i form av lägre arbetslöshet. Vanligen följs kontrollperioden av en prisoch löneexplosion när marknadskrafterna åter tillåts verka.

Gruppen avvisar sålunda direkta ingrepp i pris- och lönebildningen och är i stället helt inriktad på samförståndslösningar på grundval av information till parterna på arbetsmarknaden om den faktiska utvecklingen och om regeringarnas avsikter med den ekonomiska politiken. Exempel på sådana samförståndslösningar är de sociala kontrakt som upprättats i England åren 1975-1977.

McCracken-gruppen betonar att regeringarnas politik mäste bli stabilare och få ett mer långsiktigt perspektiv än tidigare, så att man kan undvika fortsatt s.k. stopp-go politik med de tvära kast i den ekonomiska politiken som denna för med sig. Det är viktigt

att arbetsmarknadens parter får klart för sig att staten inte

kan garantera full sysselsättning oavsett vad pris- och löneutvecklingen blir i landet. Det krävs därmed någon form av på för-

l) Towards full exployment and price stability, OECD l977, kap. 8. Till skillnad från 0ECDs permanent återkommande rapporter, som skall godkännas av medlemsländerna, har Mccrackenrapporten utarbetats av en grupp fristående ekonomer från olika länder.

102 7 sou 1981:42 Bilaga

hand utannonserad återhåiiande faktor på pris- och iöneutveck- 1ingen för att undvika en påtvingad restriktiv ekonomisk poiitik när priser och iöner redan sprängt ramarna. Mccrackengruppen diskuterar hur sådana återhåiiande faktorer iämpiigen ska11 utformas. Det är troiigt att o1ika Iänder därvid får söka

sig fram efter ski1da vägar.])

För små iänder med stor utrikeshandei, som t.ex. i Sverige, är det möjligt att en fast växeikurs i förhåiiande ti11 något stort land e11er ti11 en vaiutakorg kan tjänstgöra som återhå11ande faktor för lönebildningen och hindra kostnadsstegringar utöver en viss nivå, vi1ken inte är föreniig med den fasta växeikursen och full sysseisättning. Den utlandskonkurrerande deien i en iiten öppen ekonomi fordrar ett visst bestämt förhå11ande me11an växe1kurs och iönenivå. Om t.ex. iönenivån biir för hög i förhå11ande ti11 växêikursen uppkommer stagnation eller ti11bakagång för produktion, sysseisättning och investeringar. Man kan säga att den svenska EFO-mode11en fungerat som en sådan indirekt inkomstpoiitisk signai ti11 återhåiisamhet i iöne- och prisbiidningen.

I iänder som USA, Tyskiand och Schweiz med en stark och oberoende centra1bank kan en i förväg annonserad penningpoiitik, t.ex. i form av en förutbestämd ökning av penningmängden i kombination

med en f1ytande växeikurs tjäna som en återhå11ande fakt0r.2›

I Tysk1and tycks man ha Iyckats påverka iöneökningarna så att de iigger inom det utrymme som de förhandsannonserade penningmängdsförändringarna och produktivitetsti11växten ti11åter. En i förväg annonserad penningpoiitik kan fungera som en inkomstpoiitisk signai tiil viika arbetsmarknadens parter tvingas

1) Se A. Lindbeck, Mccracken-rapporten - en kommentar, Ekonomisk Debatt nr 2, 1978.

2) Se t.ex. L. Jonung, En stabil stabiliseringspoiitik, Ekonomisä

1978:1. Jonung föresiår att den svenska

Debatt, ekonomiska poi

ska11 baseras

iitiken på ett iångsiktigt mâi för den svenska inflationstakten som uppnås genom att Riksbanken hå11er en

Jamn t111vaxt 1 penningmänden.

Bilaga 7 103

anpassa sig om de vill undvika arbetslöshet.1) Under de två senas-

te åren har även Italien och Frankrike försökt följa denna politik. Framgången har emellertid inte varit så påtaglig inom dessa länder då deras centralbanker inte är så politiskt oberoende och starka såsom i Tyskland och Schweiz för att kunna hålla emot ej förutbestämda ökningar av penningmängden.

En tredje väg till återhållsamhet kan vara att regeringen i förväg annonserar en maximal utveckling för den nominella nationalinkomsten. Den ekonomiska politiken riktas då in så att den målsatta tillväxten och inflationstakten nås. Om lönerna skulle höjas över utrymmet blir resultatet att priskomponenten i nationalinkomsten ökar medan volym- eller sysselsättningskomponenten minskar i motsvarande grad. Myndigheterna har därmed på förhand klargjort för arbetsmarknadens parter att man inte kommer att spä på den totala efterfrågan genom en mer expansiv ekonomisk politik så att den högre kostnadsutvecklingen kan förverkligas vid oförändrad sysselsättning.

En fjärde metod kan vara att sätta ett tak för de offentliga uttillväxttakt eller för budgetunderskottet. I t.ex. USA gifternas har diskussioner förts att i konstitutionen skriva in kravet att den offentliga sektorns budget skall balansera.

En femte strategi, slutligen, är att regeringen genom frivilliga överenskommelser med arbetsmarknadens parter direkt söker påverka pris- och lönebildningen. I England synes inkomstpolitiska uppgörelser under senare år ha verkat som en återhållande faktor på prisoch löneutvecklingen. Inkomstpolitiska uppgörelser tycks endast fungera när de är frivilliga och stöds av samtliga parter. Som en viktig del i denna typ av samhällskontrakt ingår att regeringen klargör vilken grad av kostnadsackomodering man är beredd att vidmål är att maximera lönen vid bibel) Om löntagarorganisationernas hållande av en viss sysselsättningsnivå så fungerar den icke anpassande ekonomiska politiken. Om emellertid löntagarna söker maximera lönenivån utan beaktande av konsekvenserna för sysselsättningen kan denna icke-anpassande ekonomiska politik få det svårare att fungera. Det Vpreventiva syftet med politiken går förlorat. Se C-E Odhner, McCracken-rapporten, Ekonomisk Debatt, nr.2, l978.

104 Bilaga 7

taga och i fall kostnadsstegringarna stiger däröver kommer regeringen inte att anpassa sin efterfrågepolitik till den högre inflationstakt som uppstått. För att locka främst löntagarna till dylika avtal brukar dessa uppgörelser ofta kombineras med i skattesänkningar eller låglönesatsningar.

Gemensamt för samtliga lösningar ovan är att regeringen klargör på förhand att den inte tänker anpassa sin penning- och finanspolitik till en högre prisnivå än vad som är målsatt. Om prisoch lönenivån höjs därutöver kommer arbetslöshet att uppstå. Genom denna politik görs arbetsmarknadens parter ansvariga för den arbetslöshet som uppstår. Vitsen med att på förhand eftersträva någon form av återhållsamhet är att man undviker att för höga pris- och löneökningar uppstår, vilka sedan eventuellt måste bekämpas med ökad arbetslöshet.

Efter denna genomgång av de mer allmänna dragen i inkomstpolitiken skall vi i det följande titta något närmare på de olika former av ingrepp i pris- och lönebildningen som skett under l970-

talet i några av OECD-länderna.]) I avsnittet beskrivs främst

vilka olika regleringsåtgärder som brukats samt hur dessa fungerat och administrerats.

5.l Belgien

De belgiska myndigheterna har använt sig av prisregleringar i den ekonomiska politiken sedan slutet av andra världskriget. Nya regleringsformer har successivt tillkommit samtidigt som myndigheterna i ökad omfattning utnyttjat de möjligheter till ingrepp som lagstiftningen medgivit. Lönebildningen i Belgien är, liksom

i Danmark och Italien, indexerad till prisutvecklingen.2) Inkomst-

l) Kommentarerna hänför sig till den sammanställning som

åter-

finns i diagram 5.l och bygger dels på material från

natio-

nella källor som via UD insamlats och av pris-

sammanställts

regleringskommittên, dels på uppgifter som erhållits från OECD.: 2) A Romanis Braun,Indexation of wages and prices in the developed economies, IMF Staff Papers, March l976.

Bilaga 7 105 sou 1981:42

har därvid varit att man lämnat fritt politikens uppläggning för lönebildningen men att denna på indirekt väg påverspelrum kats genom olika typer av prisregleringar.

tillåter ekonomiministeriet att använda tre olika reg- Prislagarna leringsinstrument: (l) obligatorisk anmälningsplikt om prishöjmaximala och maximala pålägg samt (3) conningar, (2) priser trats dvs. överenskommelser om viss prisutveckde programme, ling.

övervakats med hjälp av ett system med Sedan år l959 har priserna Anmälan om prisökning skall i förobligatorisk anmälningsplikt. tid ställas till ekonomiministeriet. Genom att reglera aviseringspå olika tid. tiden kan ekonomiministeriet skjuta upp prishöjningar Under de år anmälningssystemet varit i kraft har aviseringstiden mellan två och sex månader. När ekonomiministeriet unvarierat dersökt om prishöjningar varit befogade har bedömningen i regel Vid tre tillfällen har man emellertid stramat åt varit liberal. normerna, nämligen under åren l970-l97l, l973-l974 samt i mitten av år l975 då ett infördes. Under perioden från april prisstopp l976 till årets slut infördes ett obligatoriskt inkomstpolitiskt i vilket löneindexeringen bröts för högre inkomsttagare program utöver oförändrad reallön beskattades och samt där lönestegringar överfördes till en fond för utbetalning av löner skatteuppbörden Aktieutdelningar begränsades till att till förtidspensionerade. inte den högsta nivån under de tre föregående åren. överstiga

har ekonomiministeriet även kunnat ingå avtal om Sedan år l969 med enskilt eller branschorganisation. I avprispolitiken företag talen ministeriets motpart att inte höja priserna förpliktar sig annat än under särskilt angivna betingelser, medan ministeriet lovar att inte fastställa maximipriser eller maximala pålägg under Avtalet löper i regel på ett år för företaget avtalsperioden. fanns branschavtal för ett tjugotal varuoch vid årsskiftet l975/76 Exempelvis styrdes prissättningen av petroleumprodukter, grupper. elektriska hushållsapparater, radio- och importerade trävaror, sätt. Sedan slutet av år l976 har löntagar- TV-apparater på detta samt regeringen beslutat att konti- .och företagarorganisationerna

106 Bilaga 7

nuer1igt över1ägga för att finna inkomstpo1itiska 1ösningar.

5.2 Danmark

I Danmark har man under en fö1jd av år indexerat 1önerna ti11 prisutveck1ingen. Lönebi1dningen har fram ti11 år 1975 varit fri och regeringen har främst ingripit direkt i prisbi1dningen. Efter år 1975 har regeringen a11tmer även 1önebörjat reg1era biidningen. I maj 1970 införde den danska regeringen ett prisstopp på tjänster ti11 fö1jd av den acce1ererande inf1ationstakten. I oktober samma år av1östes denna reg1eringsåtgärd av a11mänt Detta prisstopp. ingick som en punkt i ett ekonomiskt krisprogram, som regeringen presenterade för att försöka stabilisera pris- och 1öneutveck1ingen och för att minska underskottet i bytesba1ansen. Stoppet var utformat på så sätt att priserna inte fick höjas av orsaker som hade inhemsk Jämgrund. fört med tidigare reg1eringar var detta ett strängt prisstopp och dispensmöj1igheterna var små.

I apri1 1971 hävdes prisstoppet i samband med att en ny pris- och margina11ag infördes. Priserna inom varuområdet reg1erades i stä11et av ett system med bindande för vi1ka ka1ky1reg1er de tidigare stopprisen tjänade som utgångspunkt. Bestämme1serna var så utformade att de i vissa fa11 framtvingade prissänkningar.

I januari 1974 infördes genere11t prisstopp. Avsikten var återigen att hindra inhemska kostnadsoch margina1höjningar att resu1tera i prisstegringar. Vidare vi11e man få andrum för att utforma en mer 1ångsiktig prispoiitik. I februari samma år ersattes både prisstoppet och 1971 års pris- och margina11ag med den nu aktue11a 1agen om priser och margina1er. De f1esta prisstoppen upphörde i mars 1974 och av1östes av specie11a branschuppgöre1ser.

I januari 1975 strandade avta1sförhand1ingarna och en avta1suppgöreise syntes av1ägsen. Regeringen bestämde då att med1arens förs1ag ti11 1öneuppgöre1se med vissa smärre sku11e förändringar gä11a för de båda åren 1975-1976. infördes och Samtidigt pris-

Bilaga 7 107

under denna period. När pris- och 1önekon-

margina1k0ntro11er

1öpte ut i s1utet av 1976 infördes nya 0b1igatotro11perioden i början av år riska normer för pris- och 1önestegringstakten två år framåt, dvs. ti11 början av år 1979. Reg1e- 1977 att gä11a ringarna innehöii bestämmeiser om maxima1a år1iga 1öneökningar 1öneindexeringar samt skärpt pris- och vinstpå 6 %, begränsade utöver den bestämda normen beskattas och kontro11. Löneökningar ti11 AP-fonden. Under avta1sperioden har den danska överförs kronan hitti11s deva1verats med tota1t 12 %.

5.3 Fin1and

den finska marken deva1verades i oktober 1967 I samband med att befarade man

prisstopp.])

infördes a11mänt Efter deva1veringen att den inhemska sku11e öka (b1.a. som fö1jd prisstegringstakten av indexk1ausu1er i 1öneavta1en) och att de positiva verkningarna därför sku11e b1i av kortvarig natur. Mot denna av deva1veringen bakgrund antog riksdagen i apri1 1968 en särski1d 1ag om tryggan-

de av den ekonomiska utveck1ingen, även ka11ad stabi1iserings1a-

fick omfattande fu11makter att reg1era priser, gen. Regeringen samt att de mycket van1iga indexavgifter, 1öner och hyror bryta Liknande stabi1iserings1agar, som bindningarna i 1öneavta1en. ti11 he1hetsuppgöre1ser e11er överenskomme1ser kopp1ats po1itiska fram ti11 våren 1974. med arbetsmarknadens organisationer, gä11de

antogs i apri1 1968 I samband med att första stabi1iserings1agen a11mänt Genom bes1ut 1969 och 1971 införde regeringen prisstopp. successivt och ersattes av en omfattande avtrappades prisstoppet Då en ny pris1agstiftning infördes pris- och margina1övervakning. från 1974 bes1utade regeringen om a11mänt prisstopp. Åtgäraprii även samman med en centra1 1öneuppgöre1se som träffades den hörde I detta avta1 tog regeringen aktiv för resten av 1974 och 1975. i utbyte mot minskade 1öneökde1 genom att sänka inkomstskatten 1975 och av1östes av ningskrav. Prisstoppet hävdes i september

intensifierad prisövervakning. av den finska inkomstpoiitiken se T Tyr- 5 För en beskrivning väinen Price in Fin1and 1968-76, och I Pyyhtiä, regu1ation Bu11etin, August 1976, No. 8. Bank of Fin1and, Month1y

108 Bilaga 7

När regeringen i januari 1976 över1ämnade en proposition ti11 riksdagen om ny pris1ag införde man samtidigt prisstopp fram ti11 ha1vårsskiftet 1976. Företagens möj1igheter att erhå11a dispens från stoppet var ringa jämfört med vad som gä11t under tidigare prisstopp. Endast när kostnadstrycket på företagen b1ir så kraftigt att sysse1sättningen hotas ska11 dispens för prishöjning 1ämnas.

Under resten av avtalsperioden, från 1976 ti11 ju1i februari 1977, skärptes pris- och margina1övervakningen. En ny förordning för anmä1ningsförfarandet har ökat myndigheternas möj- 1igheter att ingripa mot s.k. Den väoskä1iga prishöjningar. sent1igaste ändringen rör företagens kompensation för ökade 1önekostnader. Endast 1/3 av 1öneg1idningen kan övervä1tras genom höjda priser.

5.4 Frankrike

Den franska inkomstpo1itiken har främst varit riktad mot prisbi1dningen särski1t i de större företagen. Under 1950- och 1960-ta1en reg1erades priserna i varierande och under omfattning 1970-ta1et har tendensen varit att ökat. Man har prisingreppen huvudsak1igen använt sig av prisstopp samt bestämme1ser om maxima1a vinstmargina1er, vi1ka gä11t he1a ekonomin e11er riktat sig mot vissa produktgrupper e11er hande1s1ed.

Vad beträffar 1970-ta1ets reg1eringar kan man urski1ja o1ika fyra reg1eringssystem som gä11er: ti11verkning av industrivaror, förav varor i grossistsä1jning och deta1jhande1s1eden, tjänster samt jordbruksvaror.

»- › Prisreg1eringar för industriföretag avser att bromsa priserna inom produktions1edet och gä11er samt1iga företag med över 20 an-

-wsaz-,um-uwnggsn;

stä11da. Som grund för reg1eringen 1igger en överensk0nme1se från september 1971, då branschorganisationer ans1utna ti11 v arbetsgivar- och industriförbundet åtog sig att de1ta i en frivi11ig antiprishöjningsaktion, varigenom prishöjningarna under en sexmånadersperiod sku11e begränsas ti11 1,5 %.

Bilaga 7 109

Fr.o.m.april l972 började staten reglera priserna genom att ingå programavtal med olika industribranscher. Avtalen varierade något, men gemensamt för dem var att de gällde ett år och att prishöjningarna totalt sett under avtalsåret inte fick överstiga 3 %. Om företag inte följde sin branschorganisations uppgörelse kunde priserna fastställas av finansministeriet. Liknande överenskommelser träffades för perioderna april l973 - mars l974 och aprilseptember l974. övre gränsen för prishöjningar höjdes emellertid något.

När avtalen skulle förnyas hösten l974 ändrade man principen för överenskommelserna. I avtalen skrevs in vilka maximala prishöjningar under avtalsåret som företagen kunde företa för olika varugrupper. Maximihöjningarna offentliggjordes för allmänheten och prismyndigheterna anser att publiceringen underlättat prisövervakningen. Samtidigt som man ändrade prisregleringsmetoden undantogs några varuområden från statlig kontroll. Således regleras inte längre priserna på investeringsvaror och inte heller på vissa insatsvaror, medan priserna på konsumtionsvaror fortfarande var föremål för statlig kontroll.

Även för grossist- och detaljhandelsföretag utgör ovan nämnda antiorishöjninqsaktion från år l97l grunden för prisingrepp. Regleringarna har emellertid ensidigt beslutats av myndigheterna genom att finansministeriet fastställt maximala vinstmarginaler för företagen. År l975 stadgades att vinstmarginalen för enskild vara inte fick överskrida den marginal varan haft den 2 december l974. I oktober ändrades emellertid bestämmelserna på så sätt att vinstmarginalen inte längre skulle stoppas vara för vara, utan företagsvis. Utgångspunkt för marginalberäkningarna är senaste räkenskapsår.

Många företag undantas från de generella bestämmelserna genom att vinstmarginalen i stället fastställs genom direkta förhandlingar. Detta gäller främst företag som marknadsför säsongbetonade varor eller produkter, vilka regeringen bedömer ha särskild inverkan på den allmänna prisnivån. Bl.a. prisreglerades dagligvaror och kläder på detta sätt.

110 Bilaga 7

Centrala prismyndigheten utfärdar varje år allmänna riktlinjer för prissättningen inom tjänstesektorn. Anvisningarna varierar för olika branscher och kan även skifta mellan olika geografiska regioner. Något egentligt ingrepp i prisbildningen innebär emellertid inte föreskrifterna, då bestämmelserna inte är bindande.

Producentpriserna för jordbruksvaror bestäms huvudsakligen av överenskommelser inom EG. I detaljhandelsledet reglerar staten direkt priserna på sådana viktiga varor som mjölk, bröd, kött m.fl., medan man för andra jordbruksprodukter träffar avtal med detaljhandelsorganisationerna om vinstmarginalutvecklingen.

I september l974 gjorde den franska regeringen ett speciellt utspel i kampen mot inflationen, operation prisbromsning. Åtgärden gick ut på att dels öka befolkningens intresse för kampen mot inflationen och därigenom dämpa inflationsförväntningarna, dels att få handeln att under en tremånadersperiod sänka priserna med 5 % på vanliga förbrukningsvaror (speciellt mat- och hsuhållsvaror samt konfektion). Hälften av landets detaljhandelsbutiker anslöt sig till operationen som föregicks av en omfattande presskampanj.

I september l976 infördes den s.k. Barreplanen vars syfte var att motverka inflationen, återställa externbalansen samt att stabilisera valutakursen. I planen ingick bl.a. ett under prisstopp det första kvartalet l976 samt under första halvåret l977. Myndigheterna rekommenderade även att löneutvecklingen i den privata sektorn under år l977 skulle följa avtalsuppgörelsen i den offentliga sektorn, varvid man lät denna sektor bli löneledande. Syftet med dessa åtgärder var att bringa ner inflationstakten under år l977 till 6,5 %. För år l978 utfärdade regeringen en frivillig norm för pris- och lönestegringstakten på 6 %. Priskontrollerna i industri- och detaljhandelsleden fortsatte att gälla till mitten av år l978. Under senare delen av samma år samt under böri-an av år l979 har Frankrike inlett ett borttagande av praktiskt taget samtliga direkta regleringar på pris- och löneområdet och i stället övergått till att styra utvecklingen med hjälp av rekommendationer.

Bilaga 7 111

5.5 Itaiien

När krigs- och efterkrigstidens prisregleringar upphörde inieddes en poiitik som var grundad på fri prissättning. Varor och tjänster som har avgörande inverkan på levnadskostnaderna b1ev eme11ertid föremå1 för statiig kontro11. Såiunda har man under en fö1jd av år haft prisstopp på bröd, mjölk, smör, socker, bensin, eiektricitet m.m.

Våren 1973 inieddes en stramare hå11ning i prispoiitiken för att försöka dämpa infiationen och på samma gång kontroiiera de prishöjningar som var förestående i samband med att mervärdeskatt infördes. Prismyndigheten å1ades av regeringen att på iämpiigt sätt övervaka och kontro11era priserna på vaniiga konsumtionsvaror. Man genomförde detta genom att införa marginaistopn för grossist- och deta1jhande1n.

Under första haivåret 1973 steg priserna kraftigt, de1s genom prisimpuiser från utiandet b1.a. orsakade av 1irans devaivering på grund av inhemska förhåiianden. Regeringen lade därför i juii 1973 fram ett ekonomiskt krisprogram, vi1ket b1.a. innehö11 vissa riktiinjer rörande prispoiitiken. Förordningarna är ännu i kraft och föreskriver: (1) Prisregiering av de van1igaste iivsmedien. Ett 20-ta] varugrupper prisstoppades under tre månader 1974. Om priset därefter ska11 kunna höjas måste detta först godkännas. (2) Prisregiering av stora industriföretag. Bestämmeiserna gä11er för ca 300 s.k. prisiedande företag och säger att samtliga prisökningar i förväg måste godkännas. (3) Hyresreg1ering.

Itaiien hör ti11 de Iänder som trots sina stora inf1ationsprob1em inte använt prisregieringar i någon större omfattning. Lönereg1eringar har även förekommit i mycket begränsad utsträckning. I stä11et har man föriitat sig tili frivi11iga överenskomme1ser i vi1ka iönerna a11tmer kommit att automatiskt indexeras ti11 kostnadsutvecklingen. Under början av år 1977 slöts så1unda ett avta] me11an företagare, Iöntagare och regeringen om âterhåiisamhet i pris- och iönebiidningen. Detta s.k. mini social contract kan

113 317084 7 sou 1981:42

ses som ett första steg ti11 en mer genomgripande Tösning av de ekonomiska prob1emen i den eftersträvade historiska kompromissen (compromesse storico).

5.6 Kanada

När Kanadas regering i oktober 1975 utförde kontro11 av prisoch Tönesättningen i Tandet var det första gången sedan krigsåren man använde sig av en genere11 reg1ering som instrument i den eko 1) har man sedan nomiska po1itiken. Däremot 1973 prisreg1ering på o1ja och naturgas.

Under 1960-ta1ets senare de1 ökade den kanadensiska inf1ationstak ten snabbt. Regeringen ti11satte därför 1969 en kommission, Pric and Income Commission, som fick ti11 uppgift att de1s försöka utröna orsakerna ti11 inf1ationen, de1s arbeta fram förs1ag ti11 en pris- och inkomstpo1itik. Kommissionen konstaterade i sin rapport att 1960-ta1ets inf1ation ti11 stor de1 synes vara importerad främst från USA. De båda 1änderna har ett omfattande ekonomiskt utbyte. De externa faktorerna förk1arar eme11ertid inte he1a prisstegringen, utan inhemska förhå11anden har även varit av betyde1se.

För att få kontro11 över de inf1ationsdrivande krafterna anordnade kommissionen ett f1erta1 rundabordssamta1 me11an representanter för närings1iv, myndigheter och arbetstagare. Där diskuterades vi1ka möj1igheter som före1åg för att på frivi11ighetens väg nå en dämpning av pris- och 1öneökningarna.

I februari 1970 undertecknades ett prisstabiTiseringsprogram som b1.a. innehö11 ett 1öfte från företagen att under 1970 endast genomföra sådana prishöjningar som förorsakades av ökningar av sådana kostnader som företagen inte sjä1va direkt kontr011erade. Detta gä11de exempe1vis râmateria1 och avta1sen1iga 1öner, Samma_ överenskomme1se gä11de för stat1iga och kommuna1a nyttigheter. 1) Se M. wa1ker (ed), The i11usion of wage and price contr01 The Frazer Institute, 1976 och which way ahead, Canada after wage and price contro1, The Frazer Institute 1977.

sou 1931:42 Bilaga 7 113

Kommissionen följde upp stabiliseringsprogrammet genom en intensiv prisövervakning.

Ett av detta blir prisstabiliseringsprogram slag enligt rapporten - knappast effektivt om det inte på något sätt kopplas till återhållsamhet beträffande löneökningar. Kommissionen började därför undersöka möjligheten att använda skattesystemet för att begränsa dessa. Den linje man arbetade efter innebar att löneökningar utöver en viss angiven procent skulle bli föremål för en speciell och progressiv skatt. Denna skatt borde minska arbetstagarnas intresse för att yrka löneökningar utöver stipulerad procentsats. Det visade sig emellertid alltför dyrbart och invecklat att administrera en sådan skatt, varför förslaget avskrevs.

När prisstabiliseringsprogrammet löpte ut vid årsskiftet l970-l97l ansåg regeringen det inte meningsfullt att verka för en förlängning. Kommissionen fick i stället till uppgift att mot bakgrund av vunna erfarenheter lägga fram förslag om alternativa former för kontroll av priser och löner. Detta arbete resulterade i att regeringen i oktober l975 presenterade ett anti-inflationsprogram som innehöll pris- och lönekontroller. Syftet med programmet var att under en treårsperiod, eller till utgången av år l978, successivt dämpa inflationen. Programmet innehåller riktlinjer för prissättning och som allmän bestämmelse föreskrivs att endast prishöjningar som föranleds av ökade kostnader kan tolereras. För löneområdet är målsättningen att medelst detaljerade direktiv samt genom indexering av skatteskalorna begränsa löneökningarna till 8 % under första året, 6 % under andra året och 4 % under tredje året. Programmet gäller alla företag med mer än 500 anställda samt för fria yrkesutövare. Undantagna från priskontroll är exportvaror samt jordbruks- och fiskeprodukter.

5.7 yederländgrna

Bland västländerna har förmodligen inte myndigheterna i något annat land så aktivt och direkt deltagit i pris- och lönebildningen som i Nederländerna. Fram till senare delen av l960-talet inriktade man huvudsakligen kontrollerna på löneområdet. Priserna

114 Bilaga 71 sou 1981:42

ansågs mindre påverkbara då 1andets prisutveck1ing, genom ekonomins öppenhet, i hög grad styrs av prisutveck1ingen i ut1andet. Under senare år har man eme11ertid para11e11t använt sig av prisoch 1önek0ntro11er.

1961 antogs en pris1ag som ännu är i kraft och vi1ken ger ekonomiministeriet möj1igheter att: (1) införa pris- och margina1stopp, (2) föreskriva att priser e11er margina1er ska11 nedsättas ti11 en nivå som gä11t vid ett tidigare datum, (3) faststä11a maximipriser, (4) faststä11a ka1ky1reg1er samt (5) faststä11a föreskrifter om prismärkning.

I augusti 1970 införde regeringen anmä1ningsp1ikt för vissa prishöjningar. P1anerade prisökningar, som var större än företagens kostnadsökningar på insatsvaror, sku11e en månad i förväg anmä1as ti11 ekonomiministeriet. För storföretag gä11de anmä1ningsp1ikt för samt1iga prishöjningar, men prisökningar som 1åg inom ramen för godkända kostnadsökningar behövde inte anmä1as i förtid. I augusti 1971 hävdes prisreg1eringen och ersattes av en intensifierad prisövervakning] Efter fjorton månader av nära nog fri prissättning infördes mot s1utet av 1972 två reg1eringar. Från november återinfördes anmä1ningsp1ikten. Om en prishöjning var större än inträffad kostnadsökning sku11e anmä1an dessutom aviseras en månad i förväg. I december kom varusektorn att omfattas av en variant av margina1stopp, som innebar att maxima1t 75 % av ett företags 1öneökningar kunde påverka företagets priser resterande de1 fick kompenseras genom ökad produktivitet.

Prisingreppen var en fö1jd av att regeringen träffat ett centra1avta1 med arbetsmarknadens parter för 1973. I avta1et förutsatte man att priserna under avta1såret inte sku11e stiga med mer än 5,75 % (senare reviderat ti11 7,5 %) så att ett 1öfte om en garanterad höjning av rea11önen kunde uppfy11as.

Efter några månader bedömde regeringen att det sku11e b1i svårt att hå11a nere prisökningstakten i en1ighet med avta1et och i maj 1973 skärpte man därför prispo1itiken. Den variant av margina1stopp som hitti11s endast gä11t varusektorn utökades ti11 att ock-

Bilaga 7 115

så gä11a tjänster. Även anmä1ningsp1ikten utökades, så att samt- 1iga prishöjningar sku11e anmä1as en månad i förväg. I september 1973 apprecierades även va1utan i syfte att stänga ute de1ar av den ökade internatione11a inf1ationstakten.

1 januari 1974 infördes på grund av o1jekrisen en specie11 fu11makts1ag, som gav regeringen vittgående befogenheter att styra den ekonomiska utveck1ingen, specie11t inom 1öne- och prisområdena. Lönerna 1åstes vid den nivå som gä11t i december 1973 med vissa nomine11a ti11ägg specie11t för de 1ägre inkomsttagarna. Gä11ande prisreg1eringar hävdes och regeringen gav nya rikt1injer för prisp01itiken och införde: (1) anmä1ningssky1dighet om prishöjningar en månad i förväg, (2) ka1ky1reg1er för prissättning, som innebar att närings1ivet först efter 4-8 veckor fick övervä1tra kostnadsökningar på priserna. Löneökningar fick dock inte överväitras

i prisstegringar annat än ti11 1/3 inom varusektorn och 3/4 inom

tjänstesektorn, (3) maximipriser på o1jeprodukter.

Anmä1ningssky1äigheten och ka1ky1reg1erna gä11de endast för storföretag. I ju1i 1974 mi1drades prisföreskrifterna på så sätt att

företagen fick större möj1igheter att kompensera sig för 1öneök-

ningar. Livsmede1shande1n undantogs he1t från bestämme1serna. Regeringen ti11ämpade i övrigt sin re1ativt strama prispo1itik praktiskt taget oförändrad under he1a 1975.

Under år 1976 infördes 1önekontr011er vid sidan av priskontro11erna, då avta1sförhand1ingarna under året inte 1edde ti11 någon 1ösning. Lönerna ti11äts under 1976-1977 växa med ca 8 % per år. Ar 1977 siäpptes 1önebi1dningen fri samtidigt som priskontro11erna ti11fä11igt skärptes. Under 1978 har o1ika försök gjorts för att komma fram ti11 frivi11iga överenskomme1ser me11an 1öntagaroch företagarorganisationerna gä11ande 1öner och priser. Regeringen upprättade guide1ines för 1öneutveck1ingen, vi1ka eme1- 1ertid överskreds i den ko11ektiva 1öneuppgöre1sen för 1978-1979. Prisk0ntro11erna har samtidigt mjukats upp något för att ti11åta företagen öka de tidigare pressade vinstmargina1erna.

116 Bilaga 7 sou 1931:42

5.8 Norge

Norge har sedan 1945 haft sex perioder med re1ativt omfattande

prisstopp.]› Den första perioden sträckte sig från krigsslutet

ti11 1954 och var en fö1jd av den ekonomiska situationen som rådde under åren efter kriget.

I januari 1970 infördes mervärdeskatt och denna åtgärd föregicks av ett två månader 1ångt a11mänt prisstopp. Efter prisstoppet å1ades ca 300 storföretag att anmä1a ändringar av priser och på1ägg.

I december 1970 införde regeringen åter a11mänt PF1SSt0PP- Pris reg1eringen ingick i ett aktionsprogram vars må1 var att försöka dämpa inf1ationen. Programmet ti11kom efter över1äggningar me11an regeringen, 1andsorganisationen, arbetsgivarföreningen och andra närings1ivsorganisati0ner. Uppgöre1sen omfattade också reduktioner i budgetens utgiftssida, kreditåtstramning samt förbud mot 1önegiidning. I prisstoppsbestämme1serna fanns inskrivet att priserna kunde höjas under vissa betinge1ser. Så1unda accepterades prisökningar på rå- och insatsvaror som orsak ti11 prishöjning på företagens färdigprodukter. Efter fyra månader mi1drades bestämme1serna och företagen kunde också ti11 viss de1 få ökade 1önekostnader kompenserade genom höjda priser. Prisstoppet hävdes i oktober 1971 och av1östes av att storföretag å1ades anmä1ningsp1ikt om ti11tänkta prishöjningar.

Nästa prisstoppsperiod sträckte sig från september 1972 ti11 januari 1974. Bakgrunden ti11 regieringen var den onorma1t kraftiga prisutveck1ingen under 1972, en prisökningstakt som var hög även internatione11t sett. Prisstoppsbestämme1serna svarade i huvudsak mot de reg1er som gä11t under prisstoppsperioden under 1970-1971. När stoppet hävdes vid årsskiftet 1973-1974 förväntade man visser1igen att inf1ationstakten sku11e förb1i på en hög nivå. Regeringen va1de att ändå avveck1a prisstoppet, då den a11männa norska meningen är att prisstopp bör vara kortvariga. 1) Se Om prisstoppti1tak, NOU 1973:42, Om prisprob1emene, NOU 1973:36 samt A.J. Isachsen, Inntektspo1itikk og inf1asjon i Norge, Ekonomisk Debatt nr. 1, 1978.

Bilaga 7 117

att den restriktiva dispensgivningen sku11e kunna Dessutom ansågs I en1ighet med tidikomma att verka men1igt på sysse1sättningen. av ett anmä1ningssystem för prisgare prispo1itik av1östes stoppet

höjningar.

I samband med en ekonomisk he1hetsuppgöre1se me11an regeringen, 1andsorganisationen, arbetsgivareföreningen och jordbrukets organisationer i mitten av 1975, införde regeringen a11mänt prisstopp att ti11 årsskiftet 1975-1976. Beträffande dispensmöj1ighetergä11a det sku11e vara ett stopp och att prishöjna angavs att strängt kunde företas av ökade 1önekostnader. För ningar inte på grund det 1öfte om en ca treprocentig år1ig ökning av rea1a att uppfy11a i 1öneavta1en för 1976-1978 införde disponib1ainkomsten som ingick ett under sista kvarta1et 1976 samt under myndigheterna prisstopp 1977 i samband med att den norska kroandra och tredje kvartalet Vid av år 1978 deva1verades den norska nan deva1verades. ingången 8 % och ett prisstopp infördes samkronan ytter1igare kortvarigt ett 15 månader 1ångt pris- och tidigt. I september 1978 infördes dvs. inti11 av år 1979, samtidigt deva1verades 1önestopp, utgången att förbättra kostnads1äget i förhå11ande ti11 kronan 4 % i syfte konkurrenterna.

dessa av re1ativt kortvarig natur förekommer inom Förutom prisstopp bestående Så1unda är produkter som subnågra områden reg1eringar. ventioneras av staten underkastade priskontro11 (främst jordbruksvaror). Subventionerade varor reg1eras i rege1 genom att statsmynfaststä11er e11er ka1ky1reg1er för prisdigheterna maximipriser

sättning.

sedan för branscher Vidare före1igger 1961 specia1bestämme1ser e11er har en dominerande stä11ning. där företag företagsb1ock Det råder förbud mot att konkurrensbegränsade sammans1utningar bindande e11er priser, margina1er, rabatter medde1ar väg1edande 1ämnat godkännande. 1967 e11er dy1ikt, om inte prismyndigheterna förbud för dessa sammans1utningar att utan ti11stånd infördes e11er Produkter som på detta sätt höja sina priser margina1er. och pappersprodukter, k0nstgödse1, trävaror, reg1erats är papper ö1, tobak, m.f1. 01jeprodukter, 1astbi1stransp0rter,

118 Bilaga 7

5.9 Storbritannien

Storbritannien är det 1and som haft erfarenhet 1ängst av pris-

och 1önek0ntro11er.]) A11tsedan 1945 har brittiska regeringar i

varierande grad sökt påverka 1öne- och prisutveck1ingen. Under efterkrigstiden kan man främst urski1ja två perioder med o1ika grader av ingrepp i pris- och 1önebi1dningen. Den första perioden sträckte sig me11an 1966 och 1970, den andra började 1972 och varade ti11 1980.

1966 antogs en temporär pris- och inkomst1ag, som gav regeringen fu11makt att införa pris- och 1önestopp. Den ti11ät också regeringen att å1ägga företag att i förhand anmä1a pris- och 1öneökningar ti11 prismyndigheten. 1967 och 1968 antogs nya 1agar av samma innebörd som 1agen från 1966. Sommaren 1966 infördes ett

sex månaders 1ångtpris- och 1önestopp, vi1ket av1östes av förhands

anmä1ningsp1ikt av p1anerade prishöjningar.

När det konservativa partiet 1970 fick regeringsansvaret upphörde såvä1 kontro11- som undersökningsverksamheten. Kraftiga prisstegringar föran1edde eme11ertid samma regering att i ju1i 1972 ta upp förhand1ingar med representanter för arbetsmarknadens parter för att söka nå en frivi11ig begränsning av 1öne- och prisstegringarna. Förhand1ingarna bröt samman i november samma år och fyra dagar senare införde regeringen ett nittio dagars pris- och 1önestopp med möj1ighet ti11 sextio dagars för1ängning. Åtgärden baserades på en tidigare under året stiftad fu11makts1ag, the Counter-Inf1ation Act. Stoppet som senare kom att ka11as fas I i regeringens inf1ationsp1an, omfattade samt1iga 1öner, priser och tjänster, med undantag av färska matvaror. Regeringen motiverade ingreppen b1.a. med att man vi11e få en respittid för att utarbeta en permanent pris- och 1önepo1itik. I januari 1973 presenterade regeringen sitt ti11 sådan förs1ag po1itik. En ny 1ag infördes, som gav regeringen fu11makt att kontro11era 1öner, pri-

1) Se S.Britton och P.Li11ey, The de1usion of incomes p01icies, London, 1977. För en diskussion av ink0mstpo1itikens resu1tat se avsnitt 8.2. .

Bilaga 7 119

under tre år. Samtidigt inrättades två ser, utde1ningar och hyror för att administrera 1öne- och priskontro11erna, the myndigheter the Price Commission. Pay Board respektive

innebar en för1ängning av Andra fasen i stabi1iseringsprogrammet 1öne- ti11 s1utet av mars 1973, och prisstoppen. Lönestoppet gä11de varade t.o.m. 1973. Orsaken ti11 att prismedan prisstoppet apri1 var att en mervärdeskatt infördes från stoppet behö11s 1ängre 1973. Under maj-oktober 1973 intensifierades prisapri1 perioden prissättningen av nära nog övervakningen. Samtidigt reg1erades i the Price Code. Viktiga undana11a varor, genom bestämme1ser och exportvaror samt färska 1ivsmede1. tag var import-

The Price Code innehö11 o1ika s1ags bestämme1ser för prissättningen. för Endast vissa Där fanns b1.a. reg1er om grunder prishöjningar. kostnadsökningar fick föran1eda höjda priser såsom prishöjningar på För 1öner dessutom att endast 50 % av rå- e11er insatsvaror. gä11de fick tas ut i form av prishöjningar på de avta1sen1iga ökningarna bestämme1ser nettovinstmargina1er, vi1ka inråvaror. Andra gä11de för de två bästa åren under de fem te fick överstiga genomsnittet sista före 1973. Vidare innehö11 the Price Code räkenskapsåren ti11äts höja priserna så vissa garantiföreskrifter. Företagen mycket att man erhö11 en förräntning av eget kapita1 på 5 %.

samt1iga företag, men med an- Prissättningsbestänme1serna gä11de inde1ades företagen i tre grupper. 1edning av kontro11möj1igheterna Landets 200 största företag å1ades att i förväg ansöka om godkännande av ti11tänkta Dessutom sku11e de rege1bundet prishöjningar. om kostnader, priser och vinster. För de mede1- 1ämna information nämnda informationssky1dighet, medan de stora företagen stadgades endast underkastades stickprovsvis kontro11. minsta företagen

I november 1973 in1eddes tredje fasen av stabi1iseringsprogranmet och regeringen 1ade fram en ny Price and Pay Code. Väsent1igaste ski11naden inom prisområdet innebar att kontro11en i högre grad vinster. Lönerna indexerades ti11 kostnadsriktades mot företagens vi1ket i samband med 01jekrisen och råvaruprisökningutveck1ingen arna 1edde ti11 kraftiga automatiska 1önestegringar.

120 Bilaga 7

När labourpartiet övertog regeringsmakten i mars l974 efter kraftig opposition från löntagarna mot inkomstpolitiken togs lönestoppet bort medan prissättningsbestämmelserna skärptes. Inga tillverkningsföretag fick höja sina priser oftare än var tredje månad, utom i fall då de totala kostnaderna ökat mer än l0 % under tremånadersperioden. Vidare infördes speciella prissättningsregler för baslivsmedlen mjölk, smör, bröd, ost, te och mjöl. Dessa varor subventionerades genom the Price Act l974. Tidigare hade, som ovan nämnts, livsmedelsområdet varit undantaget från prisreglering.

I november l974 mildrades bestämmelserna i the Price Code. Man försökte stimulera investeringsvilligheten inom industrin genom att viss del av nyinvesteringsutgifter generellt fick föranleda prishöjningar.

Enligt tidigare regler fick företagen endast ta upp 50 % av lönekostnadsökningar genom prishöjning. Återstående del ansågs kompenserad genom ökad produktivitet. Enligt de nya bestämmelserna ändrades fördelningen så att företagen till 80 % kunde kompensera sig genom höjda priser.

Regeringen fortsatte att subventionera viktiga baslivsmedel. Vidare fastställdes maximipriser för dessa varor, då detaljhandeln funnit prissättningsbestämmelserna alltför invecklade.

Efter pundets kursfall och på grund av kraftiga prisstegringar och ökad arbetslöshet lade regeringen i juli 1975 fram ett inkomstpolitiskt program, the Attack on Inflation, för de närmaste tolv månaderna (fas I). Det främsta målet med programmet var att få ner inflationstakten under l976 till l0 %. Statsmakterna träffade en uppgörelse med arbetstagarorganisationerna om frivillig be-

gränsning av löneökningarna till 6 pund per vecka.]) För den

totala lönesumman motsvarar denna ökning ca l2 %. Vissa inkomstfördelande åtgärder vidtogs samtidigt. Genom ändringar i the Price Code tilläts företagen att genom höjda priser till fullo

l) Det s.k. sociala kontraktet.

Bilaga 7 121 sou 1931:42

för dessa löneökningar. Inga kompensationer tilläts kompensera sig för kostnadsökningar som översteg normen.

lade i juli 1976 fram programmet för anti-inflationsp0- Regeringen andra dvs. för de närmaste tolv månaderna till auguslitikens fas, inom löneområdet var att löneökti 1977. Den väsentligaste punkten till 5 % och detta kopplades till en utlovad ningarna begränsades skattelättnad som delvis gjordes beroende av att löntagarna accepterade lönenormen. slöt ett avtal med industrin för Regeringen att The Price Code begränsa prisökningarna på konsumtionsvaror. ändrades samtidigt för att främja investeringar och arbetstill- Fas två i det sociala kontraktet löpte ut i augusti 1977 fällen. och under denna period ökade lönerna med 9 % och priserna med 16 %, vilket ledde till att reallönerna sänktes trots skattesänkningarna. inleddes om en tredje fas som innebar att Samtidigt förhandlingar fick bli 10 % till augusti 1978. Något forlönestegringarna högst mellt socialkontrakt kunde inte slutas, trots löften om direkta skattesänkningar, utan lönerna steg med ca 15 % under denna period. 1978 till 1979 har regeringen utan fram- För perioden augusti juli nå en överenskommelse med fackföreningsrörelsen att gång försökt skall begränsas till 5 % under en fjärde fas. lönestegringarna Detta krav har under vintern 1978-1979 utlöst stor oro på arbets-

marknaden med bl a. omfattande strejker.

5.10 ;Ls/g

Om man bortser från under andra världskriget samt i regleringar samband med Koreakrisen har man i USA ända fram till 1970-talet

undvikit att direkt reglera pris- och lönebildningen.]) Efter

misslyckade försök att med stöd av generella ekonomisk-politiska Nixon tvingad att från medel stoppa inflationen såg sig president 1971 införa ett pris- och lönestopp som sedan följdes augusti av ett för varierande ingripanden i pris- och lönebildprogram över

ningen fram till april 1974.2) Detta program som löpte fyra

Se Incomes in the United States: Historical review l) policies and some issues, Congressional Budget Office, Nash.DC,May 1977. av dessa regleringsåtgärders effekter, se 2) För en diskussion avsnittet 8.1.

122 Bilaga 7

faser (I ti11 IV) har b1ivit mycket för sin uppmärksammat systematiska upp1äggning och även bi1dat sko1a för en mer konsekvent pris- och 1önep01itik.

Administrationen av detta program kom att 1igga på tre myndigheter: The Cost of Living C0unci1 bar ansvaret för de a11männa må1sättningarna, the price Commission skötte prispo1itiken och the Pay Board hade 1önesidan som arbetsfä1t. Med stöd av en specie11t för programmet stiftad 1ag, the Economic Stabi1ization Act, införde presidenten i augusti 1971 1önepris-, och hyresstopp. Reg1eringarna sku11e vara i kraft i nittio dagar och enda undantagen från prisreg1ering var obearbetade jordbruks- och fiskeprodukter. För importvaror godtogs tre skä1 för prisökningar, en nyinförd importavgift, va1utakursändringar och höjda vär1dsmarknadspriser. Exportvaror var undantagna från prisk0ntro11en. Denna dei av anti-inf1ationspr0grammet ka11ades fas I.

Fas II varade från november 1971 och fram ti11 1973 januari och bestod i en omfattande reg1ering av priser och 1öner. Må1sättningen var att vid 1972 års ha sänkt utgång den år1iga inf1ationstakten ti11 ca 3 %.

Inom prisområdet utfärdades prisföreskrifter för varor och tjänster, med undantag av 1antbruks- och fiskeriprodukter samt exportoch importvaror. Förutom direkta prisföreskrifter innehö11 programmet restriktioner för företagens vinst- och hande1smargina1er. Vinstmargina1reg1eringen innebar att företagen inte ti11äts överskrida den högsta genomsnitt1iga vinstmargina1 de haft under två av de tre närmast föregående The Price Commission räkenskapsåren. utfärdade kontro11bestämme1serna och inde1ade för kontro11ändamå1 företagen i tre av stor1ek. kategorier på grundva1 I kategori I återfanns storföretagen, dvs. de med f1er än 5 000 anstä11da e11er med en årsomsättning överstigande 100 mi1j. do11ar. Kategori II bestod av företag med me11an 1 000 och 5 000 anstä11da e11er med en årsomsättning ti11 uppgående me11an 50 och 100 mi1j. do11ar. Övriga företag ingick i kategori III.

Bilaga 7 123

som ti11hörde I sku11e i förväg ha godkännande av Företag kategori the Price Commission att vidta prishöjningar. Verksamheter i kate- II var sky1diga att anmä1a genomförda prishöjningar och om gori inte visade sig vara kostnadsmotiverade, e11er om de höjningarna stred mot den övergripande må1sättningen, kunde kommissionen bes1uta om retroaktiv sänkning av priserna. Företag i dessa två å1ades dessutom att i form av kvarta1svisa rapporter kategorier redovisa sin pris-, kostnads- och vinstutveck1inq. Företaq i kategori III kontr011erades stickprovsvis. Reg1eringssystemet innebar att det var företagsenheter och inte enski1da varugrupper som reg1erades.

I 1ikhet inte he11er 1önekontro11en med prisreg1eringen syftade ti11 att de individue11a 1önerna, utan i stä11et ko11ekreg1era tivavta1en. Gränsen för den ti11åtna årliga 1öneökningen sattes ti11 med f1er än 1 000 anstä11da å1ades att rappor- 5,5 %. Företag tera 1öneökningar ti11 the Pay Board.

Mot slutet av 1972 bedömdes att en modifiering av regelsystemet var nödvändig. En fortsättning sku11e kunna inverka negativt på produktivitet och investeringsbeslut. Dessutom var de produktion, tota1a administrativa kostnaderna för programmet höga.

I januari 1973 in1eddes därför den tredje fasen av stabiliseringsinnebar detta att den direkta konprogrammet. För prisområdet tro11en begränsades ti11 ett fåta1 produkter. Anmä1ningsp1ikten för avskaffades nästan he1t, däremot behö11 man syprishöjningar stemet med kvarta1svisa och maximering av vinst- och rapporter försökte få företag och arbetshande1smargina1er. Myndigheterna att hå11a nere kraven på ökade priser och 1öner. tagare frivi11igt Oavsett om så skedde kraftigt under 1973, b1.a. besteg priserna roende regeringen förde en för expansiv ekonomisk p01itik på att av att d011arn deva1verades i februari. Prishöjningsamt på grund arna föran1edde regeringen att i juni 1973 införa ett 60 dagars omfattade de f1esta varor och tjänster, där prisstopp. Åtgärden de viktigaste undantagen var hyror och obearbetade jordbruks-

produkter.

124 Bilaga 7

Prisstoppet av1östes i augusti 1973 av stabi1iseringsprogrammets fas IV och begränsade 1öne- och prisökningar kunde företas. Anmäl ningsp1ikt för prishöjningar återinfördes och fö1jde i stort de normer som gä11t under fas II. Dock skärptes bestämme1serna för de me11anstora företagen på så sätt att ti11tänkt prishöjning måste anmälas en månad i förtid och först godkännas av the Price Commission.

Kontro11verksamheten avveck1ades successivt för att i apri1 1974 he1t upphöra. Förenta staterna hade då i varierande omfattning haft pris- och 1önekontr011 sedan 1971. augusti Den 30 maj 1974 ut1öpte the Economic Stabi1ization Act och samt1iga tre myndigheter som administrerat stabi1iseringspr0grammet avskaffades.

Under år 1978 steg inf1ati0nstakten i USA från ca 6 % ti11 drygt 9 %. Mot denna bakgrund ansåg sig administrationen dödsakad att införa en ny period av inkomstp01itik, som denna gång ti11 ski11nad från perioden 1971-1974 bygger på ett frivi11igt de1tagande. I det program för dämpning av pris- pch 1önestegringarna som president Carter 1ade fram i oktober 1978 ingår fö1jande de-

1ar.]›

- Löneökningarna för år 1979 frivi11igt begränsas ti11 högst

bör

7 %. Om prisökningarna sku11e komma att överstiga 7 % under år 1979 garanteras de 1öntagare som fö1jer 1önenormen en säkrad rea11ön genom att en skatteåterbäring utgår som är 1ika med ski11naden me11an den faktiska inf1ationstakten och 1önetaket på 7 %. Ingen straffskatt utgår på de 1öner som höjs över normen på 7 %. - Prisökningarna rekommenderas att högst uppgå ti11 den genomsnitt1iga höjningen under 1976-1977 minus en ha1v procent. - Löneökningar för offent1igt anstä11da begränsas ti11 5,5 % för år 1979; 1önestopp införs för kongress1edamöter och chefer i 0ffent1ig förva1tning.

1) Economic Report of the President 1979, s. 9.

Bilaga 7 sou 1981:42 125

Borttagande av prishöjande offent1iga reg1eringar. Åtgärder som genomförts är t.ex. övergången ti11 fri prisbi1dning på inti11 avreg1eringar på bi1transport- samt rikesf1yget. Förs1ag på järnvägstransportområdet har presenterats.

5.11 Österrike

i Österrike har en 1ång tradition som främst Ink0mstpo1itiken byggt på frivi11iga överenskomme1ser me11an arbetstagarorganisationer, närings1ivet och regeringen (det s.k. Sozia1partneråren 1972-

schaft).1)

Sådana överensk0mme1ser nåddes t.ex. under handhas 1973 (den s.k. Sa11inger-Benya pakten). Inkomstpo1itiken av den s.k. Paritätskommissionen, som har två underavde1ningar: den ena för av 1önerna och den andra för övervakning av behandling Kommissionen består av representanter från regeringen och priserna. arbetsmarknaden. Dess främsta syfte är att koordinera o1ika prisoch 1önebes1ut samt att informera om den ekonomiska utveck1ingen samt om den ekonomiska po1itiken. Regeringen har också med stöd av en särski1d prisreg1erings1ag under många år kontr011erat prisav vissa som 1igger ti11 grund för konsumentsättningen produkter fungerar på så sätt att prishöjprisindex (ca 20 %). Reg1eringen för dessa varor först måste godkännas av hande1sministern ningar innan de kan träda i kraft. Om sedan hande1sministern finner att begärd höjning inte kan förk1aras av anförda kostnadsökningar faststä11es maximipris för varan.

I samband med om1äggning av den indirekta skatten i september 1972 - - från omsättningsskatt ti11 mervärdeskatt skärptes prispo1itiken och en 1ag med prissättningsbestämme1ser infördes. Reg1evar att företag inte utan dispens kunde föreringens huvudrege1 om inte kunde motiveras med ökade ta prisökningar, höjningarna kostnader. var ämnad att gä11a ett år men för1ängdes så att Lagen den kom att vara i kraft under två år. Motiveringen ti11 för1ängvar att ökat subventionerna på viktiga konsumningen regeringen

1) Se H. Suppranz,Die österreichische Einkommenspo1itik, Konjunk- 4, 1971, E. Spitä11er, Incomes p01icy in Austria, turpo1itik IMF Staff samt H. Suppranz och D. Robinson, Prices Papers and incomes p01icy: The Austra1ian experience, OECD, Paris 1972_

126 Bilaga 7

tionsvaror samt sänkt vissa tullar och genom prissättningsbestämmelserna viiie försäkra sig om att kom konsumenter åtgärderna na tillgodo.

Genom ändringar i prisregleringslagen i januari 1975 ökade handel ministerns regleringsmöjligheter. Sålunda kan ministern för en tid av sex månader prisstoppa varor, om ministeriet finner företagna prishöjningar oskäliga.

Prisbestämmelserna skärptes ytterligare i samband med att prisregleringslagen förnyades i april l976. Handelsministern kan hädanefter under vissa betingelser ålägga att sänka företag priset på en vara. Denna befogenhet ges för produkter som tidigare är underkastade reglering och där det konstateras att priset på någon av produktens insatsvaror sjunkit. Under år 1976 älades t.ex. producenterna att sänka och kött. priset på bränslen Inkomstpolitiken i Österrike liknar i viss den utsträckning svenska där man genom ingrepp i prisbildningen och genom en fast växelkurs indirekt försöker påverka lönebildningen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis framgår att så gott som samtliga OECD-länder på ett eller annat sätt har påverkat pris- och/eller lönebildningen genom statliga ingrepp i syfte att begränsa inflationstakten. Västtyskland synes vara det enda undantaget. Inpgripandena har emellertid skilt sig åt markant mellan olika länder och under olika perioder. Generellt kan dock sägas att länder som Sverige, Belgien, Frankrike, Italien och Österrike valt att reglera priserna medan lönerna får anpassa sig fritt. Löneglidning och avtalsenlig lönehöjning styrs emellertid indirekt genom att företagarna till följd av priskontrollerna tvingas hålla mot igen löneökningskraven när dessa inte helt kan övervältras på priser-

na. Få länder har koncentrerat till att enbart

inkomstpolitiken gälla lönerna, samtidigt som priserna fått ett fritt spelrum. Möjligen kan man säga att länder såsom USA, Kanada och Australien har lagt tyngdpunkten vid att kontrollera Det löneökningarna. vanligaste fallet är emellertid att länderna kombinerar pris- och

Bilaga 7 127

iönekontroiier. I vissa länder (Engiand, Finiand och Nederiänderunder senare tid haft formen av friviiiigt na) har inkomstpoiitiken överenskommeiser (s.k. sociaia kontrakt“) meiian regeingångna och arbetstagare med angivna måi för pris- och ring, arbetsgivare iöneutveckiingen. I andra fa11 (t.ex. i USA, Kanada, Norge och Danmark) har myndigheterna ingripit och med stöd av iagstiftning föreskrivit och iönestopp e11er angivit normer för prisprisoch iöneutveckiingen.

En förutsättning för att de o1ika formerna av inkomstpoii-

viktig

tik skaii ha en möjlighet att fungera är att ingripandena stöds och inte motarbetas av näringsiiv e11er arbetstagarorganisationer. Ofta för erforderiiga för är regeringsinsatser inkomstutjämning att uppnå samförstånd specieiit med arbetstagarorganisationerna. råda ett nära samband me11an inkomstfördeiningens ut- Det tycks seende i de 01ika OECD-länderna och den grad av samförstånd om inkomstpoiitiken som kunnat uppnås. I ena änden av skaian iigger länder som Nederiänderna, Sverige och Norge med den jämnaste och den högsta graden av samförstånd och i inkomstfördeiningen den andra sådana iänder som Frankrike och Itaiien med den ojämnas-

te fördeiningen och där samförstånd är svåra att uppnå.]) Trots

en reiativt inkomstfördeining och en spiittrad fackföreojämn har de oiika parterna i Storbritannien b1.a. genom ningsröreise oiika inkomstöverföringar tiil iägre inkomsttagare iyckats s1uta

sociaikontrakt åren 1975-1977?)

Man kan också konstatera att inkomstpoiitiken, om den ska11 ha någon förutsättning att 1yckas,*måste stöttas av begränsningar i och kostnadsstegringar, dvs. det krävs ackommodationen av prisen reiativt återhåiisam ekonomisk De senaste årens ekopoiitik. är iiiustration innomiska poiitik i Engiand och Danmark på att kan nå viss om den kombineras med en komstpoiitiken framgång

1) Se C-E Odhner, op.cit. med inkomstpoiitik under 70-ta- 2) De engeiska missiyckandena iets första häift berodde tiii stor dei på de dåiiga re1ationerna me11an regeringen och fackföreningarna. Koigruvestrejken inför va1et 1974 var ett exempe1 på detta.

128 Bilaga 7

restriktiv finans- och penningpo1itik. Erfarenheterna från USA åren 1971-1974 pekar detta fa11 på samma samband_i genom att inkomstpo1itiken b1ev verknings1ös då denna kombinerades med en a11tför expansiv ekonomisk po1itik.

Det tycks vara van1igt att regeringar i f1erta1et Iänder nyttjar o1ika reg1eringar och då specie11t av po1itiska skä1 prisstopp inför ett va1. Därmed synes po1itikerna vi1ja visa att krafttag tas mot inf1ationen och att a11mänheten som fö1jd härav kan dämpa sina inf1ationsförväntningar. Det po1itiska spe1et kan inbjuda ti11 åtgärder av detta s1ag då vä1jare tycks b1i attraherade av att p01itikerna visar sig hand1ingskraftiga. En av de största po1itiska förde1arna med ett prisstopp är att de positiva effekterna med åtgärden - främst prisstabi1iteten - registreras omede1bart medan de ekonomiska och p01itiska kostnaderna kommer först senare, efter va1et, van1igen i form av en prisexp1osion när reg1eringarna av1ägsnas. Om genere11 ekonomisk po1itik sku11e använts istä11et så gä11er det omvända förhå11andet, dvs. uppoffringarna i form av en ökad arbetsiöshet kommer så gott som omede1bart medan en dämpad inf1ationstakt först ger sig ti11 känna med betydande tidsefters1äpning.

Det förefa11er så1unda som om regeringarna i f1era 1änder 1agt va1taktiska aspekter på k0njunkturpo1itiken och infört prisstopp i samband med att va1 varit förestående. Inför va1en i USA, Ita- 1ien och Frankrike år 1972 infördes prisstopp och myndigheterna bedrev samtidigt en expansiv ekonomisk p01itik för att minska arbets1ösheten. Samma typ av åtgärder vidtogs i Eng1and inför va1et 1974 (se diagrammen 3.6 och 5.1). Aven i Sverige infördes ett prisstopp under hösten 1970 i nära ans1utning ti11 ett va1.

Bilaga 7 129

HUR INKOMSTPOLITIKEN ÄR TÄNKT ATT VERKA

Direkta statliga ingripanden i pris- och lönebildningen har, som framgått av tidigare avsnitt, blivit allt vanligare inom OECDländerna under senare år. Det främsta skälet till att inkomstpolitik kommit att användas mer intensivt är att kostnaderna att genom en allmänt restriktiv efterfrågepolitik tvinga ner inflationstakten till l960-talets nivå ökat kraftigt.

Problemen har uppstått då konflikten mellan full sysselsättning och stabilt penningvärde förvärrats. Phillipskurvan, dvs. sambandet mellan prisstegringstakten och arbetslösheten,har förskjutits utåt under l970-talet. En viss önskad sysselsättningsnivå kan nu endast vid högre pris- och lönestegringstakt än uppnås tidigare. Kostnaden för att uppnå en bestämd dämpning av prisoch lönestegringarna, mätt i termer av ökad arbetslöshet, synes

också ha blivit allt högre i flertalet länder.1) För att få ner in-

flationstakten med hjälp av traditionell finans- och penningpolitik måste en mycket restriktiv politik föras vilket går ut över som för övrigt med tiden prioriterats allt krafsysselsättningen, I detta läge har många länder tillgripit olika typer av tigare. pris- och lönekontroller i förhoppningen att kunna dämpa prisoch kostnadsstegringarna på ett sådant sätt att detta inte sker på bekostnad av sysselsättningen. Tanken är att dessa åtgärder inte bara skall dämpa symptomen på inflationsproblemet, dvs. en allmänt stigande prisnivå, utan även ingripa i de mekanismer som ligger bakom inflationen och därmed stoppa dess drivkrafter. Det är främst med följande tre som olika länder valt att in-

motiv

gripa direkt i pris- och lönebildningen: l Ett första motiv är att inkomstpolitik skall förhindra uppkomsten av pris- eller kostnadsstegringsimpulser. I många sammanhang betonas att kostnadsinflation synes bli allt vanligare i industriländernas ekonomier. Genom en växande koncentration Beräkningar för USA kommer till slutsatsen att det är nödvänl) hålla arbetslösheten vid 8 % under fem till sju år digt att för att minska inflationstakten till 3 % per år. A. Okun, Efficient desinflationary policies, American Economic Review, May l978.

130 Bilaga 7

på varu- och arbetsmarknaden har möjligheterna ökat dels för företagen att genomföra autonoma prishöjningar, dels för löntagarorganisationerna att driva igenom autonoma lönehöj-

ningar.]) Pris- och lönekontroller har förts fram som åtgär-

der, vilka kan hindra att denna process leder till en allmän höjning av prisnivån.

2 Det andra motivet är att kan förhindra regleringsåtgärder spridning av prisstegringsimpulser från en marknad till en annan. En prisökning i ett produktionsled, orsakad av t.ex. en kostnadsökning, sprider sig till följande led i produktionssystemet samt till lönebildningen där kompensationskrav kan uppstå. Pris- och lönekontroller används i syfte att stoppa sådana pris- och lönespiraler.

3 Ett tredje motiv är att

bryta inflationsförväntningarna.

Höjda prisstegringsförväntningar späder på inflationstakten. Pris- och lönestopp motiveras ofta med hänvisning till att de kan dämpa och reducera inflationsförväntningarna.

Låt oss se något närmare på dessa tre motiv, som i allmänhet ligger bakom rekommendationerna om direkta ingripanden i prisoch lönebildningen. I det första fallet anfördes att växande marknadskoncentration på arbets- och varumarknaderna ökar möjligheterna till autonoma pris- och löneökningar, dvs. engângsökninga utöver den pris- och lönenivå som skulle kunna uppstå om kon-

kurrens rådde pâ dessa båda typer av marknader. autono

Fortgående ma pris- och löneökningar kräver emellertid en kontinuerligt växa de monopoliseringsgrad samt att myndigheterna hela tiden ökar den

totala efterfrågan i takt med de höjda priserna och lönerna.2)

I många länder har myndigheterna tagit till olika pris- och löne-

l) Med autonom. pris- och löneökning menas här sådana förändringar som orsakas av andra faktorer än uppkomna efterfrågeöverskott på varu- respektive arbetsmarknaden, eller annorlunda uttryckt sådana pris- och löneökningar som inte skulle komma till stånd om marknadskrafterna lämnades fritt spelrum. 2) Se T. Gylfason och A. Lindbeck, Cost Inflation and macroeconomi Theory, Institute for International Economic Studies, Seminar paper No. l33.

sou 1931:42 Bilaga 7 131

regieringar i förhoppningen att kunna bromsa denna infiationsprocess. I vissa fail är man medveten om att autonoma pris- och iöneökningar endast kan brytas genom en restriktiv ekonomisk politik, men då ti11 priset av produktionsbortfaii och ökad arbetslöshet. Myndigheterna har emeiiertid uppfattat kostnaderna för att på denna väg uppnå en dämpning av pris- och iönestegringstakt som a11tför höga och man har istället föriitat sig ti11 pris- och iönekontrolier. Dessa åtgärder har under hot om en ökad monopoiiseringsgrad och därmed stigande prisnivå främst riktat sig mot varumarknaden, trots att konkurrensen i fiertaiet fa11 inskränkts mer på arbetsmarknaden. Genom den ökande internationaiiseringen på varumarknaden tiil föijd av b1.a. handeins iiberaiisering, faliande transportkostnader och ökande internationeiia kontakter har koncentrationsprocessen begränsats i fiertaiet branscher. Denna tendens bekräftas även av empiriskt materiai över vinstutveckiingen, som visar en faiiande trend under de senaste femton åren. Integra tionen har av naturiiga skäi inte kunnat drivas 1ika iångt på arbetsmarknaden.

Företag strävar efter att maximera vinsten b1.a. med hänsyn tili

konkurrenssituationen. Marknadsförhåiiandena begränsar såiunda

prishöjningsmöjiigheterna. Ukar monopoiiseringsgraden tiii föijd av en minskad konkurrens så ges möjiigheter tili höjningar av prisnivån. För att erhåiia en kontinueriig prisökning som utiöses av ett monopoibeteende måste marknadsförhâiiandena fortiöpande förändras. Det är inte heiier troiigt att företagen kan genomföra prishöjningar och därigenom tvinga fram en expansiv ekonomisk poiitik, som så att säga i efterhand rättfärdigar prishöjningarna. Det brukar också framhåiias att stora företag i koncentrerade branscher med ringa konkurrens är mer benägna att kontinueriigt genomföra autonoma prisökningar för att höja vinsterna än vad som är faiiet för små konkurrerande företag. Emoiriska undersökningar

visar emeiiertid inte att infiationstakten är högre i branscher

som prägias av iåg konkurrens än i dem 50m har hÖ99Pad19 k0nkUP

132 Bilaga 7 SOU 1931:42

rens.]) kan hålla

Monopolföretag en högre prisnivå men denna

prisnivå ökar inte snabbare än i branscher med fåtalskonkurrens,

vilket skulle krävas om monopolföretagen skulle vara den främsta

orsaken till inflationen.

Det torde vara annorlunda med lönebildningen och förhållandena

på arbetsmarknaden. Löntagarorganisationerna synes i många fall

sträva efter en så hög nominell

lönenivå som möjligtz) och har

därför inte motivet att hålla löneökningarna inom ramen för det

utrymme som är förenligt med full sysselsättning. Löntagarorga-

nisationerna hämtar sitt stöd från dem som har arbete och ju mer

centraliserade avtalsförhandlingarna är desto större möjligheter torde löntagarorganisationerna ha att driva igenom sina krav.

Företagarnas motståndskraft mot alltför höga löneökningar blir

förmodligen starkare ju svårare de har att vältra över lönekost-

nadsökningarna på priserna. Om lönerna pressas upp mer än vad

pris- och produktivitetstillväxten ger utrymme till blir resul-

tatet att arbetslösheten ökar om inte de ekonomisk-politiska

myndigheterna, för att värna om sysselsättningsmålet, ökar den

totala efterfrågan i nominella termer i takt med löneökningarna

och därmed accepterar den inflation som uppstår.För att undvika

denna utveckling har myndigheterna i vissa länder ingripit i löne-

l) R.

§e Belas, Concentrated industries, administrated prices and

inflation. A survey of recent empirical research, Council of

wage and price stability, wash. 1975.

Vad gäller lönebildningen har vissa

emellertid undersökningar i USA visat att löneöknings-

takten ar hogre i branscher med organiserade

fackföreningar an 1 de branscher som i större utsträckning är oorganiserade. Se G.L. Perry i J. ingår Sheahan: The wage-price guide posts, wash. 1967.

2) Målet tycks inte vara att maximera lönesunman utan snarare att

maximera lönenivån även om det går ut över sysselsättningen. Den solidariska lönepolitiken t.ex. gäller ju enbart villkoren för dem som har arbete. Den förbättrar inte möjligheterna för de arbetslösa att få arbete. Centraliserade förhandlingar det heller inte att

gör möjligt ta hänsyn till olikheter i

ldnebetalningsförmåga inom olika branscher och därmed kan man

inte göra en avvägning mellan för löneökning dem som har arbete och arbete för dem som är arbetslösa. G. Haberler, Incomes policies and inflation, An analysis of basic principles, American Enterprise Institute, Nash. l97l.

Bilaga 7 133 sou 1981:42

och försökt iöneökningarna så att dessa ökat i biidninqen styra takt Sådana åtgärder tycks eme11ermed produktivitetstiiiväxten. tid inte kunna bota orsakerna ti11 autonoma kostnadsstegringar utan enbart iindra För att hindra autonoma kostnadsöksymptomen; måste på varu- och arbetsmarknaden motningar monopoitendenserna verkas genom åtgärder som ökar konkurrensen.

Sammanfattningsvis taiar fyra skäi för att iöntagarorganisationertiii autonoma push) är större nas möjiigheter iöneökningar (wage och aiivariigare för infiationsutveckiingen än företagens möjiigheter ti11 autonoma prisökningar (profit push).

Koncentrationen är starkare och den internationeiia konkurrena) sen svagare på arbets- än på varumarknaden. Starka iöntagaroch kräva att organisationer kan negiigera marknadskrafterna staten anpassar den ekonomiska poiitiken ti11 organisationernas

agerande. har betonats a11t kraftigare varib) Fu11a sysseisättningsmåiet genom arbetsiöshetsrisken har minskat i betydelse som iöneåterhåiiande faktor. Om staten fu11 sysseisättning obegaranterar roende av viiken iönenivå organisationerna iyckas åstadkomma b1ir resuitatet ett ökat motstånd mot iönesänkningar samt en ökad infiationstakt.

1önepositionen.])

ser a11tmer ti11 den relativa När c) Löntagarna en grupp förändrar sin stäiining vi11 andra grupper kompenseatt återstäiia vad de uppfattar som en rättvis 1öra sig för försök att rubba inkomstreiationerna kan nereiation. Varje som i sin tur kan 1eda ti11 en utiösa en löne-iöne-spirai infiationsprocess om iöneökningarna ackomoderas. kontinueriig utgör kapitaiavkastningens ande1 av bruttonad) I-OECD-iänderna tionaiinkomsten ca 20 % medan iöneandeien utgör ca 80 %. Om iönenivån ökar iika som vinstnivån vid ett ti11många procent fä11e då inget utrymme för vare sig iöne- e11er vinstökningar föreiigger, då kommer höjningen av iönerna få en fyra gånger som vinstnivåökningen. så kraftig engångseffekt på infiationstakten

1) Se G.L. Perry, op.cit.

134 Bilaga 7

Det andra motivet för eiier pris- iöneregieringar är att dessa åtgärder kan stoppa infiationsspiraien genom att medverka ti11 att minska kompensationskraven. Oiika typer av kompensationsmekanismer kan uppkoma. Företagen för kompenserar sig tidigare kostnadsökningar genom att höja priserna i motsvarande mån. Löntagarnas krav kan därmed drivas att upp i försök nå kompensation för höjning av ievnadskostnaderna. Som en föijd av redan inträffade pris- och iönestegringar och därmed sammanhängande förskjutningar i iönereiationerna meiian oiika också grupper uppkommer kompensationskrav från eftersiäpande grupper. Syftet med ingripandena i pris- och iönebiidningen är att bryta denna prisspridningsprocess som annars kan få kumulativ karaktär.

Infiationstakten förvärras även av att nomineiia och 1öpriser ner i många fa11 är steia nedåt. Förekomsten av oiigopoi på varumarknaden och iöntagarmonopoi på arbetsmarknaden bidrar tiii att göra priser och iöner trögröriiga nedåt samt medverkar troiigen tiii att höja reaktionssnabbheten i en spirai av pris- och kostnadsstegringar. Genom reiativprisförändringar ska11 jämviktsskapande utbuds- och efterfrågeförändringar För marknadsuppnås. ekonomins funktion är det därför nödvändigt att prisreiationen meiian oiika varor kan förändras, att förhåiiandet meiian oiika gruppers iöner är rörligt samt att reaiiönerna är fiexibla. Ju svårare nomineiia priser och löner har att falia, i desto större utsträckning måste förändringar i reiativpriser ske genom höjning av pris- och lönenivån. Infiationstakten bestäms därvid av hur pass fiexibia priser och iöner är nedåt samt av hur pass stora kraven är på förändringar

av prisre1ationerna.]) Vid fu11-

ständig infiexibiiitet nedåt kommer varje reiativprisförändring att höja den aiimänna prisnivån.

Sammanfattningsvis är det tänkt att pris- och iöneregieringar skaii reducera de faktiska pris- och iöneökningar, viika genom

1) För att nå fu11 sysseisättning i en infiationsekonomi är det inte nödvändigt att iöne- och prisnivån är röriig nedåt. Det kan räcka med att pris- och är fiexibei

iönestegringstgktgn

och kan sänkas. För att undvika infiation vid fu11 sysseisättning krävs emeiiertid sänkningar av pris- och/eiier iönenivån.

Bilaga 7 135

kan höja kostnaderna och därmed leda till fortkompensationskrav satta prisstegringar.

Det tredje motivet till en reglering av pris- och lönebildningen hänför sig till förväntningarnas roll. Det är känt att prissteghar ett direkt inflytande på pris- och löneringsförväntningarna Löntagare och företagare agerar utifrån sina förväntbildningen. ningar om den framtida prisstegringstakten. Ju högre inflationssom råder desto högre blir den faktiska pris- och förväntningar under i övrigt oförändrade förhållanden. Vid löneutvecklingen kommer höjda inflationsförväntningar från arbetslönebildningen och arbetstagare att leda till högre lönekrav från arbetsgivare tagarnas sida samt till en större villighet från arbetsgivarnas sida att som sedan kan vältras över gå med på de löneökningar, på priserna. Företagarna brukar även i förhand ta ut förväntade särskilt när prisbesluten av olika skäl fattas kostnadsökningar, med långt mellanrum.

Pris- och lönestopp motiveras ofta med hänvisning till att de kan bryta inflationsförväntningarna och därmed förskjuta Phillipskurvan inåt så att man vid en given arbetslöshet erhåller en lägre inflationstakt. Effekten av sådana åtgärder beror emellertid helt förväntningarna bildas. Är förväntningarna ratiopå hur nella och bildas utifrån en korrekt kunskap om hur ekonomin fungerar, då är det mindre troligt att inflationsförväntningarna dämpas enbart av t.ex. ett pris- och lönestopp. För att få effekt på förkrävs det att kombineras med en reväntningarna pris-/lönestoppet striktiv ekonomisk politik, som är den enda vägen genom vilken

rationella inflationsförväntningar kan dämpas.])

Om däremot och företagares förväntningar inte är ralöntagares tionella utan bestäms på annat sätt, t.ex. av de pris- och löneunder det möjligt att stegringar som gällt tidigare perioder,är dylika kontrollåtgärder tillfälligt kan få en dämpande effekt på inflationsförväntningarna. Det har hävdats att pris- och lönekontroller i kombination med en restriktiv politik har den fördesom stabiliseringspolitiskt inl) Se L. Jonung, Prisreglering strument, Ekonomisk Debatt, l973:7, sid. 435.

136 Bilaga 7

len att förväntningarna dämpas snabbare än om enbart en restrik-

tiv politik vidtas.]) Därmed skulle kostnaden för att bekämpa

inflationen, dvs. främst den ökade arbetslösheten, inte behöva bli så stor som när en kontraktiv politik är den enda åtgärden. Pris- och lönekontroller är tänkta att och hushåll göra företag medvetna om myndigheternas allvar när de deklarerar sin avsikt att bekämpa inflationen.

Företag och hushåll lär sig emellertid efter ett känna tag att igen olika ekonomisk-politiska åtgärder och deras verkningar. Inlärningseffekten medför att åtgärdernas verkningar så småningom avtar. Det är t.ex. inte att omöjligt företagare och löntagare finner att âterkomnande pris- och lönestopp inte kan dämpa inflationstakten annat än under själva stopperioden såvida inte andra ekonomisk-politiska åtgärder sätts in samtidigt. När kontrollerna lyfts stiger inflationstakten och förväntningarna återgår till en högre nivå. Kontrollerna har då inte haft någon annan effekt än att omfördela prisstegringarna i tiden.

Förväntningar om priskontroller kan också utlösa prishöjningar på förhand. Företagen eftersträvar att starta kontrollperioden med så hög prisnivå som möjligt.

Som en fördel med pris-/lönereglering brukar anföras att dessa åtgärder kan bromsa inflationstakten snabbt jämfört med traditionell ekonomisk politik. Det visar sig vara nämligen mycket svårt att på kort tid sätta in finans- och penningpolitiska åtför att motverka en

gärder inflationsutveckling.2› Att det tar

tid innan dessa medel verkar behöver inte vara om allvarligt pris- och kostnadsnivån kunde sänkas lika lätt som den höjs. Genom speciellt lönernas stelhet nedåt är det emellertid i princip omöjligt att åstadkomma en sänkning av pris- och kostnads-

l) Man kan uttrycka det som att pris- och lönekontroller gör den kortsiktiga Phillipskurvan brantare och förskjuter den snabbare mot origo när förväntningarna dämpas. (För en diskussion av

Phillips-kurvan se avsnitt 7L

2) Se B. Lindström, Prisregleringars möjligheter, begränsningar och faror, bilaga l i prisregleringskommittêns betänkande.

Bilaga 7 137 sou 1981:42

nivån utan konsekvenser för sysseisättningen. Pris- och a11var1iga iönekontroiier kan därför användas för att hejda en befarad infiai väntan på att andra åtgärder som vidtas får såti0nstuveck1ing dana effekter att infiationens drivkrafter stoppas. Pris- och 1önekontr011er kan aiitså eniigt detta motiv under en kortare period kompiettera andra ekonomisk-poiitiska medei men inte i sig sjäiv undanröja infiationens drivkrafter.

Sammanfattningsvis synes motiven för direkta ingripanden i prisoch iönebiidningen bygga på två utgångspunkter: För det första antas infiationen vara orsakad av cost-push faktorer. För det andra bedöms infiationsförväntningarna skapas på annan grund än utifrån en fuiiständig kunskap om ekonomins funktionssätt.

Bilaga 7 139

INFLATIONENS DRIVKRAFTER

man har om inflationens orsaker kan man Alltefter den uppfattning

till olika slutsatser nödvändigheten av att komma fram gällande

och lönebildningen för att hindra inflationens ingripa i pris-

framfart och skadeverkningar.

har skrivits om inflationens orsaker men någon fullständig Mycket

har man knappast kommit fram till.1) Det finns snarare olika

enighet som från olika söker förklara inflationens skolor utgångspunkter

studerar främst och beto-

drivkrafter. En skola arbetsmarknaden

nar att en alltför på arbetskraft driver upp löhög efterfrågan

nerna. I många fall menar man även att starka fackföreningar

utan att det råder brist på arbetslyckas pressa upp lönerna,

så att det verkar inflationsdrivande. Andra betonar förkraft, och hävdar på motsvarande sätt att en hållandena på varumarknaden

alltför på varor eller att stora monopolföretag hög efterfrågan bär skulden till inflationen. En tredje grupp på denna marknad studerar och menar att inflationen beror på allt-

penningmarknaden

Varje av inflation har för stora penningmängdsökningar. period alltid - åtminstone på lite sikt - varit förbunden med en expan-

detta skulle emellertid sion av penningmängden. Enligt synsätt

även på kort sikt utgöra driven alltför expansiv penningpolitik

bakom inflationen. Analysen utgår från att centralbanken kraften

av pengar och allmänheten bestämma efterfrågan kan styra utbudet

är relativt stabil i förhållande till utpå pengar. Efterfrågan kan därmed förklara förändbudet. Förändringar i penningutbudet

i totala efterfrågan på varor och tjänster och prisnivån. ringar

finns olika förklaringar till vad som orsakar Att det samtidigt

inflation behöver ej betyda att den ena eller andra tolkningen

är de olika marknaderna - arbetsmarknad, är felaktig. I princip

modernare översiktsartiklar om inflationen såsom: l) Se t.ex. H. Frisch Inflation Theory l963-l975. A Second Generation Journal of Economic Literature, Dec. l977, vol.XV, Survey, R.Gord0n, Recent developments in the No. 4, s. l289-l3l7. Journal of Monetary ECOtheory of inflation and unemployment, s. 6l-80. D. Laidler och M.J. nomics, April l976, 38 (l49), Economic Journal, Dec.l975, 85 Parkin, Inflation a Survey, (340), s. 74l-809.

140 Bilaga 7

varumarknad samt penningmarknad - inbördes beroende. En inflationistisk störning kan utlösas på en av marknaderna och få sekundära konsekvenser för de andra. Under olika har också perioder de utlösande faktorerna bakom prisutvecklingen varit olika och därför krävt olika typer av förklaringar. Så kan t.ex. den stigande inflationstrenden under 1960-talet förklaras av ett genomsnittligt allt kraftigare efterfrågetryck i OECD-länderna. Den höjda inflationstakten i början av 1970-talet sammanföll med och kanske utlöstes av en kraftig expansion av den internationella likviditeten i samband med det internationella valutasystemets sammanbrott. Prisstegringarna i samband med högkonjunkturen 1972-1973 orsakades av stora efterfrågeöverskott på främst råvarumarknaderna samt monopoliseringen av oljemarknaden. Under loppet av l974 vände konjunkturen och övergick i en djup depression. Prisstegringarna fortsatte ett tag på hög nivå, b1,a, till följd av kompensationsmekanismer i lönebildningen. Sedan föll prisstegringstakten när de stora utbudsöverskotten och den ökade arbetslösheten gjorde sig gällande. Av denna beskrivning framgår att inflationens drivkrafter synes variera från en tidpunkt till en annan.

För att i ett senare avsnitt kunna utvärdera inkomstpolitikens effektivitet är det nödvändigt att här något närmare beröra olika inflationsteorier och utifrån dessa belysa hur man ingripit i pris- och lönebildningen. Det är svårt att generellt ange de faktorer som bestämmer prisbildningen respektive lönebildningen i de länder som skall studeras i det följande. Likheter finns mellan länderna, men valet av modell pâverkas av det land eller den situation som ska studeras. I ett iand som USA, som har en stor del av sitt näringsliv skyddat för internationell konkurrens, är det lättare för företagen att föra en mer självständig prissättning och övervältra t.ex. lönekostnaderna på priserna. För en liten,öppen ekonomi av Sveriges typ med en stor konkurrensutsatt sektor gäller inte alltid dessa möjligheter. Även lönebildningen påverkas av institutionella olikheter i länderna. I USA är fackföreningsrörelsen inte så koncentrerad och det råder mer av konkurrens i lönebildningen. I Sverige däremot, med starkt centraliserade löntagarorganisationer, styrs lönebildningen även

Bilaga 7 141

av andra faktorer än de rent marknadsmässiga. Innan vi går in på ski11naderna me11an infiationens drivkrafter i stora och små ekonomier presenteras först en mer a11män ana1ys av prisbi1dningens drivkrafter,däreftergörs motsvarande anaiys av 1önebi1dningen. behandias det ömsesidiga beroendet me11an pris- och S1ut1igen diskuteras främst driviönebiidningen. I ana1ysen följande fyra krafter bakom inf1ati0nen:

a) ett efterfrågeöverskott (på varu- och/e11er arbetsmarknaden), autonoma höjningar av pris- och iönenivån som b1.a. orsakas b) av en ökad koncentration på varu- respektive arbetsmarknaden, en ökad internatione11 infiationstakt. samt c) d) förväntningar hos företag och hushå11 om en hög inf1ationstakt

Erisbiidningen

Vid en studie av prisbiidningens bestämningsfaktorer kan man främst

tänka sig två aiternativa ansatser:]) den ena betonar efterfråge-

som den viktigaste förk1aringsfaktorn för 1äget på varumarknaden prisbiidningen medan den andra ansatsen Iägger tyngdpunkten på utbudssidan, dvs. företagens kostnadsförhå11anden.

De som betonar efterfrågetrycket på varumarknaden som den viktiför prisbi1dningen tänker sig att priset gaste bestämningsfaktorn kommer att stiga så snart det råder ett efterfrågeöverpå en vara skott och sjunka då det föreiigger ett utbudsöverskott. När efterfrågan i ekonomin är så stor att denna pressar produktionen utöver normait ieder detta ti11 högre prokapacitetsutnyttjande duktionskostnader och priser. Nu påverkas eme11ertid prisförändringstakten av den marknadsstruktur, som råder på deimarknaderna. desto mer 1ättrör1iga torde priserna Ju högre grad av konkurrens, Man kan testa denna ansats i vara vid jämviktsbrist på marknaden. ett samband me11an prisstegringstakten å ena sidan och en indikator å den andra. Efterfrågeöverskottet kan pâ efterfrågetrycket med BNP-gapet, dvs. ski11naden me11an på makropianet uppskattas

1) 0. Eckstein (ed ), The econometrics of price determination, Washington 1972.

142 Bilaga 7

den faktiska och den potentie11a bruttonationaiprodukten. Även arbetsiöshetens nivå kan utgöra en indikator på kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Hög arbetsiöshet indikerar iågt kapacitetsutnyttjande och omvänt. För fiertaiet länder har man med empiriska testningar konstaterat att det före1igger ett samband me11an ini fiationstakt och BNP-gap. Perioder med högt kapacitetsutnyttjande ieder ti11 en högre inf1ati0nstakt än perioder då den aiimänna i ekonomin a efterfrågan är låg. Acceieration e11er retardering av prisutvecklingen tycks föija förändringar i BNP-gapet med ca ett års eftersiäpning. Ju snabbare BNP-gapet sluts desto snabbare tycks också priserna stiga. Ofta varierar

efterfrågetrycket

meiian branscher, vissa har efterfrågeöverskott som samtidigt andra har utbudsöverskott. När den totaia efterfrågan expanderar för att uppnå fu11t kapacitetsutnyttjande i samtliga branscher så kommer vissa branscher att erhåiia ett efterfrågeöverskott och om priserna är mer trögröriiga nedåt än uppåt kommer den tota1a prisstegringstakten att b1i det totaia högre ju ojämnare efterfrågeöverskottet är fördeiat.

På marknader med ofuiiständig konkurrens leder efterfrågeförändringar snarare ti11 utbudsän prisförändringar när det finns ledig kapacitet. I sektorer som prägias av fâtaiskonkurrens bestäms priserna från Priserna kan öka utan att kostnadssidan. det skett någon förändring av efterfrågan. Orsaken kan här vara att produktionskostnaderna ökat e11er att vinstmarginaierna höjts. När priserna utiöses av 01ika kostnadsökningar e11er av en ökad

monopoiiseringsgrad, taiar man om Denna skii-

kostnadsinfiation.

jer sig från som ju utiöses av ett

efterfrågeinflgtignen efter-

frågeöverskott på varumarknaden. Efterfråge- och kostnadsinfia-

tion hänger väi ihop. Ofta orsakas iöneökningar av ett efterfråge- i

överskott på arbetsmarknaden. biir i

Löneökningen ti11 en kostnads-

ökning för företagen och väitras över på priserna. Varken kostnads- e11er efterfrågeinfiation kan bli bestående utan att den totaia ökas i monetära termer. efterfrågan Om prisökningar genomdrivs i en situation där den av staten regierade efterfrågan inte expanderar så ieder ti11 en minskad rea] efprisökningarna terfrågan och arbetsiöshet uppstår. För att få en bestående in-

Bilaga 7 143 sou 1981:42

fiation utiöst från utbuds- eiier efterfrågesidan, så måste myndigheterna rättfärdiga prisökningarna genom en expansiv finansoch penningpoiitik. över en iängre period är en expanderande för en fortskridande infiapenningmängd en nödvångig förutsättning tion.

Företagen på marknader med ofuiiständig konkurrens tiiiämpar ofta någon form av påiäggsprissättning, dvs. utgår från styckkostnaderna och gör sedan ett procentueiit pålägg på dessa. Påiäggets storiek varierar vaniigen med marknadens efterfrågeförhåiianden. Prisök-

ningsimpuiser utiöses därmed av kostnadsökningar eiier av en ökad bruttovinstandei. Antag att iönerna utgör den viktigaste kostnadsfaktorn. Om iönernas och vinstens andei av förädiingsvärdet skaii vara konstant, måste priserna öka i samma takt som skiiinaden meiian iönekostnads- och produktivitetsökningstakten. Påiäggsprissättning kan därmed förkiara varför prisökningar kan ske i en re-

i cession med iåg efterfrågan. Om t.ex. styckkostnaderna är beroen-

de av produktionsvoiymen kan en iågkonjunktur med minskad efterfrågan och produktion innebära ökade styckkostnader viiket vid kostnadsprissättning för med sig högre priser.

De intgrnationeiia prisstegringarna siår igenom på hemmaprisnivån

; via importprisindex förändring, deis tiii föijd av att priserna på å

i importerade insats- och konsumtionsvaror stiger, deis genom att den

hemmamarknadsindustrin kan höja sina i

E importkonkurrerande priser

motsvarande mån. Även en höjning av exportpriserna kommer att på-

verka konsumentpriserna uppåt, då många företag säijer på både | i export- och hemmamarknaden. Om inte det inhemska priset föijer

i exportpriset kommer en förskjutning från hemmaproduktion tiii

i i i exportproduktion att äga rum, viiket ieder tiii ett efterfrågei överskott varigenom utrymme skapas för prisi på hemmamarknaden, De internationeiia prisernas betydeise bestäms av hur höjningar. stort utrikesberoendet är.

Osäkerhet om framtida varu- och faktorpriser samt om produktivi-

tetsutveckiingen gör att företagarnas även påverkar

Q förväntningar

den faktiska prisstegringstakten. Ju högre t.ex. prisstegringsä ° förväntningarna är, desto snabbare biir också den faktiska pris-

144 Bilaga 7

stegringstakten. Om företagarna förväntar sig att priserna på insatsvaror och arbetskraft kommer att stiga under planeringsperioden medför detta ofta att dessa i förväg höjer priserna för att gardera sig mot framtida kostnadshöjningar. I den förväntade lönekostnadsutvecklingen tas då även hänsyn till den förväntade tillväxten i arbetsproduktiviteten då man ser till den förväntade lönekostnadsökningen per produktionsenhet. Prisbesluten fattas ofta med långa tidsmellanrum på grund av att prisförändringar i sig själva är kostsamma. Det kan t.ex. vara dyrbart med alltför täta prisvariationer på grund av olika anpassnings- och informationskostnader. Förväntningar om lönehöjningar inverkar även på prisstegringstakten därigenom att företagarna utgår ifrån att efterfrågan växer till följd av lönehöjningarna och att priserna därför kan höjas. Speciellt gäller detta om samma förhållande även drabbar andra företag så att konkurrensläget inte förändras. Ett företag kan även höja sin prisnivå i takt med den allmänna förväntade inflationstakten utan att den relativa prisnivån förändras.

För att undersöka hur företagarnas pris- och lönestegringsförväntningar bildas samt för att fastställa förväntningarnas inverkan på den faktiska prisökningstakten kan i princip två olika

metoder utnyttjas.1) Antingen använder man direkt observerade

data på prisförväntningarna eller så får man på indirekt väg härleda dessa förväntningar.

I en vanligt förekommande indirekt ansats antas att prisstegrings-

förväntningarna bildas på basis av den tidigare faktiska prisut- i

l vecklingen, dvs. företagarna antas förvänta sig att den framtida

ökningstakten i priset, på den vara de säljer, kan relateras till

hur prisutvecklingen har varit. För att bestämma denna 1

tidigare relation använder man vanligtvis någon form av adaptiv förväntningsmekanism i vilken förväntningarna antas anpassa sig med en

l) För en översiktlig diskussion av förväntningarnas inverkan på inflationen se D. Laidler och M.Parkin, Inflation: A survey, Economic Journal, No.l, l976.

Bilaga 7 145

viss proportion av det senaste förväntningsfelet, som utgörs av differensen mellan faktisk och förväntad inflation i den tidigare perioden.

En annan indirekt metod att skatta inflationsförväntningarna är att studera relationen mellan priserna på reala och finansiella tillgångar. Ju högre inflation som förväntas, desto större differens bör t.ex. råda mellan avkastningen på obligationer och den å direkta avkastningen på aktier. Detta samband bör gälla då värdepå längre sikt anses ge kompensation för stegringen på aktier inflationen, medan motsvarande kompensation inte erhålles på obligationer. Olika undersökningar har påvisat att spridningen mellan avkastningen på obligationer och direktavkastningen på

aktier ökat stadigt under 1970-talet.]) Detta resultat är sålun-

da en indikator på ökade inflationsförväntningar. En annan och kanske bättre jämförelse vore att se på relationen mellan avkastningen på nominella tillgångar, t.ex. obligationer, och på realvärden, t.ex. fastigheter. Om en ökad prisutvecklingen inflationstakt förväntas minskar efterfrågan på pengar och obsamt ökar efterfrågan på reala tillgångar. Priserna ligationer på de senare bör då drivas upp relativt prisutvecklingen på nominella fordringar och differensen dem emellan utgör ett mått på inflationsförväntningarna.

Genom att studera ränteförändringarna på de finansiella marknaderna kan man även på indirekt väg få en uppfattning om inflationsförväntningarna. På en oreglerad kreditmarknad kommer den förväntade prisutvecklingen att âVSPe9lñ Sig i ränteniväns utveckling. Om inflationstakten förutses stiga kommer efterfrågan på krediter att öka samt utbudet av krediter att minska. Räntan kommer därmed att höjas. På motsvarande sätt faller räntenivån vid fört om en minskad prisstegringstakt. Genom att studera väntningar l sambandet mellan tidigare prisökningar och den korta och långa räntans nominella utveckling kan man få en uppfattning om hur de kort- respektive långsiktiga prisstegringsförväntningarna förändras. Se t.ex. L. Calmfors och E. Lundberg, Inflation och arbetsl) läshet, SNS 1974, s. 204.

146 Bilaga 7

Slutligen kan man använda sig av direkt observerade data gällande företagarnas prisförväntningar. I Sverige existerar endast konjunkturinstitutets kvalitativa uppgifter om företagarnas förväntningar om den egna prisutvecklingen. Konjunkturbarometern ger information om prisförväntningar på varor sålda på hemmamarknaden respektive exportmarknaden. Dessa är uttryckta i nettotal, dvs. man får information om differensen mellan det antaprocentuella let företag som väntar en prishöjning och det antalet procentuella som förväntar en prissänkning. Man har då p*oblemet att översätta dessa kvalitativa uppgifter till kvantitativa data. I USA har man emellertid under en lång period regelbundet samlat in kvantitati-

va uppgifter om föregångarnas prisstegringsförväntningar.1)

Sammanfattningsvis leder de olika teorierna för till prisbildning att prisutvecklingen i ekonomin kan antas vara beroende av:

l) efterfrâgetrycket på varumarknaden Efterfrågevariationerna på varumarknaden kan mätas med en hel rad olika variabler som BNP-gapet, arbetslösheten, antalet vakanser eller med något mått på kapacitetsutnyttjandet i ekonomin 2) förändringar i arbetskraftskostnader per producerad enhet Här spelar lönekostnaderna och arbetsproduktivitetsutvecklingen in. Om lönernas och därmed vinsternas andel av förädlingsvärdet skall förbli konstant, måste priserna öka i samma takt som skillnaden mellan lönekostnadernas och produktivitetens tillväxttakt 3) förändringen av utländska priser En uppgång av export- och importpriser får ett direkt genomslag på samt spridningseffekter till den inhemska prisnivån. Ju större utlandsberoende, desto starkare inverkan får de internationella prisstegringarna på den inhemska prisutvecklingen

l) Inom ramen för prisregleringskommittêns

utredning genomförs för första gången i Sverige en mer fullständig undersökning av hushållens inflationsförväntningar. Se bilagorna 3 och 4.

Bilaga 7 147

4) prisförväntningarna Ju större pris- och lönestegringar som företagare väntar sig,

desto högre bör också prisstegringstakten b1i. Ofta antas att

prisstegringsförväntningarna är ett vägt mede1ta1 av tidigare

prisstegringar med motiveringen att förväntningarna om komman-

de prisstegringar vaniigen biidas på basis av den historiska

prisutveckiingen.

E I För att anknyta ti11 de empiriska regressionstudier som gjorts Q av prisbi1dningen ska11 vi med hjäip av symbo1er redovisa dessa

faktorer som direkt antas påverka prisstegringstakten:

ñ : W (39 se) 1)

PM:

där 4 l l ñ = procentueii förändring i konsumentprisindex me11an två på I varandra fö1jande perioder

i BNP-gap = differensen me11an faktisk och potentie11 BNP I dividerad med p0tentie11 BNP

me11an procentue11 och W - q = differensen 1önek0stnadsökning å i dvs. i iönei procentueii pr0duktivitetsti11växt, förändring

kostnad per producerad enhet i E U I| förändring i importprisindex pr0centue11 I

pe förväntad prisstegringstakt i procent

i Uppskattade prisekvationer av denna typ synes ha fungerat vä1,

E deis för att förk1ara den historiska, de1s för att prognostise-

ra den framtida inf1ationsutveck1ingen. Den senaste tidens infla-

tionserfarenheter tycks såiunda inte bero på någon avgörande

prisbi1dningsmekanismen.1)

l strukture11 förändring i Vi ska11 i I f senare avsnitt använda denna typ av prisbi1dningsmode11 för att

studera inkomstpoiitikens effektivitet i b1.a. USA och Eng1and.

av empiriska resuitat gäilande prisbi1dningen i 1) En redovisning f1erta1et OECD-länder återfinns i Infiation the present probiem OECD, Paris 1970 e11er E. Spitä11er, Prices and unempioyment in seiected industriai countries, IMF-Staff papers, 1971, s. 528-565.

148 Bilaga 7 sou 1981:42

7.2 Lönebi1dningen

Löneökningar kan vara inf1ati0nsdrivande på två sätt: de1s genom att öka ett eventue11t rådande efterfrågeöverskott, de1s genom att ut1ösa kostnadsövervä1tringar på priserna. För att för- 1 stå inf1ationens drivkrafter är det även därför väsent1igt att känna ti11 1önebi1dningens bestämningsfaktorer. ; 1 å Van1igtvis brukar man förk1ara och den avta1s- 1 1öneg1idningen 1 mässiga 1önehöjningen var för sig då dessa båda kan ha o1ika

drivkrafter. Löneg1idningen är mer ett resu1tat av arbetsgivarnas konkurrens om arbetskraften i och reagerar därför snabbare på arbetsmarknads1äget. De avta1smässiga 1önehöjningarna, som

ofta berör en 1ängre tidsperiod, präg1as mer av arbetsmarknads-

organisationernas mon0p01stä11ning och arbetsmarknads1äget kan därmed få en svagare inverkan på denna de1 av 1önebi1dningen. 1 När man studerar sambandet me11an å ena sidan avta1smässig 1öne- 1 i höjning samt 1öneg1idning och å andra sidan arbetsmarknads1äget 1 mätt med arbetslösheten

erhå11es den s.k. Phi11ipskurvan.1) Som I

framgår av diagram 7.1 där den svenska Phi11ipskurvan visas, 1eder en minskad arbets1öshet ti11 en ökad 1önestegringstakt och vice versa.

1) Kurvan har sitt namn efter den brittiske ekonomen A.w.Phi11ips som år 1958 presenterade en studie av sambandet me11an arbetsiösheten och 1önestegringstakten i Eng1and. Se A.N. Phi11ips, The re1ationship between unemp10yment and the rate of change of money wages in the UK, 1961-1957, Economica 1958.

Bilaga 7 149

Diagram 7.1

Phillipskurvor för Sverige, industriarbetare. Estimationsperiod

1955-1970. Observationer inritade för perioden 1955-1978

%w 11-4

% Arbetslöshet

»s 1:0 1.1 1.2 1:3 1:4 1.5 1:6 1.7 1.8 1.9 270 2.1 2.2 2:3 2.4

x 1971 5_

x 3_ 1976 x 2.. % Arbetslöshet * I I I I I I I I | I I (vägd arbetslöshet Å 1 0 . 1. 1 T2 1! . .3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.9 1.9 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 periodernatoch 1.11_ WA se n (31975

1 G,

10- N 4 3

7 (D 1971/73

2 x 9aArbetslöshet (medeltal 4 kv. WWW-

1.0 1.1 1.2 173 3.4 1:51.15 1.7 138 1:9 2.0 2.1 232 2:3 2.4

2:3

® = faktiska observationer ej inkluderade i Å estimationsperioden W = årlig Iönekostnadsökning i procent (Summan ,. av Iöneglidning samt avtalsenlig lönehöjning under året) Y_VLG= löneglidning i procent WA = avtalsenlig Iönehöjning i procent

Källa: A. Lindbeck, Svensk ekonomisk politik, Aldus 1975, s 168 samt egna data.

150 Bilaga 7

Phiiiipssambandet ger en ganska god statistisk beskrivning av iönegiidningen. Det är emeiiertid uppenbart att iönekostnadsökningarna fr.c.m. 1970 underskattas av de estimerade sambanden för tidigare år. Det ser ut som om sambandet me11an iönestegringar och arbetsmarknadsiäge förskjutits uppåt under 1970-ta- 1et. En sådan förskjutning av Phiiiippssambanden tycks samtidigt ha ägt rum i de fiesta industriiänderna och kan främst förkiaras av föijande faktorer:

a) Ökade internationeiia prisstegringar I siutet av 1960-taiet ökade den åriiga prisstegringen på värTdsmarknaden från i genomsnitt ca 1 procent ti11 omkring 10 procent under 1970-taiet. Detta har påverkat pris- och iöneutveckiingen deis direkt genom att importvarornas priser höjts i snabbare takt, dels genom att och exportpriserna därmed företagens lönebetainingsförmåga ökat snabbare än tidigare. Höjningen av den internationella infiationstakten har sannoiikt också påverkat de inhemska infiationsförväntningarna uppåt. U \_/ Stegrade infiationsförväntningar Under den tidigare perioden med Tåg infiationstakt betydde infiationsförväntningarna inte så mycket. Men när prishöjningarna under de senaste åren stegrats, tycks företagare och iöntagare ha biivit instäiida på en fortsatt snabb inflation. Löntagarna försöker i förväg kompensera sig för väntade höjningar av ievnadskostnaderna. Företagarnas motståndskraft mot lönekrav dämpas. då man förväntar sig att kunna höja i priserna motsvarande utsträckning. Ju större prisstegringsförväntningarna är desto högre bör Philiipskurvan Tigga. Om penning-

i11usi0n]) inte förekommer på företagar- e11er

iöntagarsidan, kommer varje procents ökning av den förväntade prisstegringstakten ieda ti11 att Phiiiipssambandet förskjuts uppåt en procent vid varje given arbetsiöshetsnivå.

Med penningiiiusion menas att företagar- och iöntagarsidan bestämmer arbetsefterfrågan respektive arbetsutbud på basis av den nomineiia i stäiiet för den reaia lönen.

Bilaga 7 151

C) Förstärkta kompensationsmekanismer Löntagare och företagare har under senare år i ökad utsträckning kunnat kompensera sig för ökade levnads- respektive produktionskostnader. Genom fackföreningarnas snabba tillväxt och starka som utbjudare av arbetskraft har monopolposition dessa vid ett givet arbetsmarknadsläge lyckats höja lönerna mer än tidigare. Ett annat skäl till de autonoma lönekostnadsökningarna är sannolikt att man allt mer börjat förhandla om lönerna efter skatt. Då inkomstskatterna är starkt progressiva försöker inkomstttagarna kompensera sig för de skattehöjningar som de råkar ut för vid höjda inkomster. Detta har i viss mån

accepterats av arbetsgivarsidan samt av myndigheterna,1› vil-

ket kan ha bidragit till förskjutningen i Phillipskurvan. En fråga man ställer sig i detta sammanhang är, om företagens vilja att acceptera högre lönehöjningar beror på att de fått ökade att höja priserna. Det påstås ofta att en möjligheter ökad koncentration i näringslivet med framväxten av ett fåtal stora, ofta multinationella företag verkat inflationsdrivande. större förändringar tycks emellertid inte ha ägt rum i Några

prissättningsbeteende.2)

Snarare är det så att emföretagens data till och med ger belägg för motsatsen, dvs. att piriska internationaliseringsprocess minskat möjligheterna företagens till Företagens vinstmarginaler har också prishöjningar. fallit under det senaste decenniet. Däremot är trendmässigt den stigande löneandelen belägg för löntagarnas allt starkare

förhandlingsposition.

ökade strukturella spänningar på arbetsmarknaden De arbetslösa under senare år ha passat ihop allt sämre tycks som finns. Strukturomvandlingen har medmed de lediga platser fört att olika av t.ex. regionala och yrkesmässiga obatyper lanser När samtidigt arbetskrafuppstått på arbetsmarknaden. tens rörlighet minskat har vi fått en ökad lönestegringstakt

av typ Haga-överenskommelserna tycks re- I och med uppgörelser i olika länder ha uppmuntrat löntagarna att förhandgeringar la om reala löneökningar efter skatt. I avsnittet om prisbildningen att l\) \_/ påpekades prisekvationen ha varit stabil även under perioder med snabbare intertycks nationell inflation.

152 Bilaga 7 sou 1981:42

även vid given total arbetslöshet. En ökad strukturomvandlingstakt har alltså i kombination med bristande faktorrörlighet lett till att Phillipssambandet förskjutits uppåt.

Mot bakgrund av dessa erfarenheter, som varit gemensamma för fler-

talet länder, har man vid av de totala testning lönekostnadernas bestämningsfaktorer kommit att arbeta med följande variabler:

l) arbetsmarknadsläget I botten gäller ett samband av den typ som Phillipskurvan beskriver. Löneglidningen som i stor är ett utsträckning resultat av marknadskrafterna samvarierar med arbetsmarknadsläget, mätt som andelen arbetslösa. Även den avtalsenliga lönehöj-

ningen påverkas av arbetsmarknadsläget. Ju lägre tiex. arbets-

lösheten är desto lättare torde det vara för löntagarorganisationerna att i förhandlingar driva igenom löneökningar.

Till följd av strukturella och ökade förändringar obalanser på arbetsmarknaden tycks de tidigare skattade sambanden mellan

lönekostnadsökningar och arbetslöshet inte längre vara stabila. För att ta hänsyn till dessa strukturella förskjutningar på ar-

betsmarknaden har man i vissa empiriska arbetat 1

undersökningar med andra mått på arbetsmarknadsläget, vilka anses spegla detta

bättre än de officiella arbetslöshetssiffrorna.]) Skillnaden

mellan antalet arbetslösa och antalet vakanser vara övertycks lägset arbetslöshetsprocenten när det gäller att mäta efter-

frâgeläget på arbetsmarknaden. I andra fall har man utvecklat

alternativa mått pâ arbetslösheten som korrigerar för förändl ringar i arbetslöshetens fördelning mellan olika grupper. ; l

2) förväntningsvariabler l

Förväntade prisstegringar samt skatteförändringar tycks ha ett direkt inflytande bl.a. på löneökningarna genom löntagarnas försök att förhandla om reallönen efter skatt samt för-

söka att kompensera sig i förväg. Det är troligt att prishöjningar pâ viktiga konsumentvaror såsom livsmedel och bostäder :ut

7) M- Wâchtâr,

The changing cyclical responsiveness of wage in-

flati0n,8rook1ngs Papers and Economic l976:l. Activity,

Bilaga 7 153 sou 1981:42

har större för hushåiiens kompensationskrav än andra betydeise å sin sida, baserar sitt agerande på varugrupper. Företagarna, om iöneskattens och försäijningsprisers utveckiing. förväntningar

För att bestämma hushåiiens samt företagarnas prisstegringsförhar man i princip två möjligheter: antingen använder väntningar man direkt observerade data e11er så får man på indirekt väg härieda Direkt observerade kvanprisstegringsförväntningarna. titativa uppgifter om hushåiiens och företagens prisstegrings-

förväntningar finns inte att tiiigå annat än i USA.1›En1igt

den andra metoden, dvs. den där man på indirekt väg härieder infiationsförväntningarna finns det, såsom framgick i prisbiidningsavsnittet, några oiika tiiivägagångssätt.

OJ Det är troiigt att den faktiska och förväntade vinstutveckiingen x/ inverkar Om iöneandeien ska11 växa i takt med på iönebiidningen. vinsterna måste iöneökningstakten vara iika med summan av den förväntade pris- och produktivitetsutveckiingen. Ju högre vinster som förväntas desto högre b1ir iönekraven från arbetstagarnas sida. torde även i detta iäge vara vi11iga Arbetstagarna att acceptera stora iönehöjningar - därav fö1jer att 1öne- och

vinstutveckiingen bör samvariera positivt.

Liksom faiiet var i prisbiidningen så påverkas iönebiidningen deis av marknadskrafterna, deis av en mer centraiiserad besiutssom är ett resuitat av den rådande marknadskoncentraprocess tionen. När löntagarna i förhandiingar tar ut mer i iöneökningar än vad marknaden tå] biir resuitatet arbetsiöshet om inte staten den ekonomiska poiitiken tiil arbetsmarknadsoranpassar agerande och rättfärdigar deras beteende ganisationernas öka den totaia efterfrågan i nomineiia termer i genom att till kostnadsökningarna. Därmed accepteras iöneproportion höjningarna för att upprätthåiia fu11 sysseisättning.

förväntningsbiidninqen i Sverige, se biiagorna 3 och 4. 1) Angående

154 Bilaga 7 SOU 1981 :42

Sammanfattningsvis kan man vid en empirisk testning skriva lönebildningssambandet under följande form:

W m - u, pe, ;se + qe› 2)

i: lönekostnadsökning i procent (summan av löneglidning och avtalsenlig lönehöjning) differensen mellan antalet lediga platser och antalet arbetslösa ll förväntade prisstegringstakten Prisstegringsförväntningarna brukar skattas på basis av den tidigare faktiska prisökningstakten om inte direkta observationer på förväntningarna finns att tillgå. I vissa undersökningar skiljer man på prisförväntningar från hushållens respektive företagens sida förväntningar om vinstutvecklingen Det är möjligt att det inte är förväntningar om framtida prisökningar som påverkar lönehöjningen utan snarare förväntningar om den framtida vinstutvecklingen. Denna kan skattas utifrån den historiska vinstutvecklingen

7.3 Pris- och lönebildningen

I föregående avsnitt har vi studerat pris- och lönebildningen partiellt utan att ta hänsyn till det samspel som råder mellan de olika variablerna. Simultaniteten i pris-/lönebildningen framgår av följande principskiss där pilar visar hur lönerna pâverkar priserna och priserna påverkar lönerna. l) Löneekvationer av denna typ har testats för olika länder. Se t.ex. E. Spitäller, Semi-annual wage equations for the manufacturing sector in six major industrial l965 countries, l) l972 2). Resultaten påvisar att lönestegringarna i vissa länder blivit större mot slutet av l960-talet än vad man haft anledning att förvänta sig på basis av denna typ av modell. Det är ännu osäkert att uttala sig om det rör sig om en strukturell förändring i lönebildningen eller om det kan förklaras inom ramen för samma typ av modell. Det är troligt att vissa faktorer tillkommit, vilka tidigare inte varit av så stor betydelse (t.ex. eftersträvade förändringar i lönerelationerna).

Bilaga 7 155

7_2“ Samspeiet meilan pris- och iönebiidningen Diagram

Exogena variabler

Världsmarknadspriserna Endogena Variabh, .- PM

i i

i ?Ö Prisbildningen

i __ Efterfrågeöverskott på

1 ^ varumarknaden i P BNP-gap

i i

Prisförväntningarna Efterfrågeöverskott på arbetsmarknaden . De v-u

Lönebildningen 4

:ggctlkwgâts-

LD v,

Genom att substituera löneekvationen (2) i prisekvationen (1) erhå11es en reducerad form som tar hänsyn tiil sinu1tanitetcn,dvs. samspeiet me11an

pris- och Iönebiidningen och uttrycker prisutveckiingen som en funktion av

de exogena variab1erna:]

= v -

p f(BNP-gap, u, q, ae) (3)

pm,

1) Om prisförväntningarna (be) bestäms av tidigare prisstegringar

kommer dessa vid varje tidpunkt vara givna av den historiska

prisutveckiingen. I uttrycket (3) ovan borde be, som är en endo-

gen variabei, ersättas av ett uttryck som anger hur förväntningarna biidas. För en genomgång av m0de11er över förväntningsbildningen se L. Jonung, biiagorna 3 och 11 tiii denna utredning.

156 Bilaga 7 sou 1981:42

Denna reducerade form förklarar sambandet mellan prisstegringstakten och efterfrågeläget på varu- och arbetsmarknaderna samt sambandet med utlandspriserna, produktivitetstillväxten och pris-

förväntningarna.

Uttrycket (3) kan skrivas under en enklare form.1›

Ovanstående samband visar att prisstegringstakten är beroende av

arbetslöshetens storlek samt av prisförväntningarna. Det framgår

även att skillnaden mellan faktisk och förväntad inflationstakt

är en funktion av arbetslöshetens storlek, dvs. när arbetslös-

heten varierar måste inflationsförväntningarna vara felaktiga.

l) Om prisekvationen (2) förenklas något så att prisbildningen antas ske genom ett konstant pålägg på arbetskostnaderna per enhet erhålles att: _ _ p=w-q (M

Prisstegringstakten blir därmed lika med skillnaden mellan löne- | stegringstakten och produktivitetstillväxten. Vi bortser från ev. | prisimpulser från utlandet samt från variationer i efterfrågan. Antag vidare att löneförändringen bestäms av följande samband snarlikt uttrycket (3) ovan

w = f(U› + apa + b-a

(5) där u = arbetslösheten i procent av arbetskraften a,b = konstanter Konstanten a visar i vilken utsträckning den förväntade inflationstakten kan övervältras i form av en löneökning. Om uttrycket (5) substitueras i (4) erhålles den kortsiktiga Phillips-kurvan som motsvarar uttrycket (3) ovan

ø=uo+aa°-omwa (M ›

I denna modell blir lönekostnadsökningarna drivande i inflationsprocessen medan priserna endast anpassar sig till kostnadssidan. Något direkt inflytande på prisbildningen från efterfrågan på

marknaden varu-l

anses då inte förekomma. 1 Koefficienten framför prisförväntningstermen kan tolkas som en förväntningselasticitet som visar hur mycket av varje procentenhets ökning av den förväntade inflationstakten som leder till en högre prisstegringstakt. Förväntningselasticiteten kan ligga mellan noll och ett. På längre sikt när pris- och lönestegringarna är upptäcki ta av alla och inflationsförväntningarna anpassat till den faksig tiska inflationstakten, dvs. p = pe, gäller att:

v-wêa-Huwiäl-ö

Om a l existerar en långsiktig trade off mellan inflation och ar betslöshet. Om a=l så blir den långsiktiga vertikal Phillips-kurvan och går genom den naturliga arbetslösheten (se t.ex. diagram 7,3)

Bilaga 7 157

Sambandet visar att det på kort sikt existerar ett val mellan arbetslöshet och inflation vid varje given förväntad inflationstakt. I varje tidpunkt är det möjligt för myndigheterna att reducera arbetslösheten genom att föra en tillräckligt expansiv ekonomisk Problemet är emellertid att inflationstakten ökar politik. och inflationsförväntningarna justeras upp med den stigande faktiska inflationstakten. Ju högre den förväntade inflationstakten är desto Phillips-kurvan och desto svårare blir det högre ligger att kombinera en låg arbetslöshet med en låg inflationstakt. På kort sikt existerar det dock ett val mellan inflation och arbetslöshet, men på längre sikt, när förväntade prisstegringar helt anpassats till de faktiska, så är det inte troligt att ett

val existerar,]) Sambandet mellan arbetslöshet och infla-

sådant tionstakt som råder när de faktiska prisstegringarna är förutsedda, är som framgår av diagram 7.3 helt vertikalt. På lånq sikt råder konflikt mellan arbetslöshet och inflationstakt. Det är såingen lunda att minska arbetslösheten till den natur-

möjligt nennenene

arbetslösheten, när faktisk och förväntad inflationstakt liga överensstämmer. Om man driver ner arbetslösheten under denna nivå att revideras Uppåt OC den kortslk kommer inflationsförväntningarna förskjuts utåt. Det är alltså omöjligt att tiga Phillips-kurvan under den naturliga arbetslösheten utan att det permanent ligga leder till att inflationen accelererar. Den naturliga arbetslösheten (eller strukturarbetslösheten) bestäms av utbuds- och efterfrågeförhâllanden på olika delarbetsmarknader, arbetskraftens rörlighet mellan olika delmarknader, graden av monopol på arbetsoch varumarknaden etc. Genom en effektivare arbetsmarknadspolitik kan t.ex. den långsiktiga Phillips-kurvan förskjutas åt vänster, det blir möjligt att hålla en lägre långsiktig arbetslöshet. varigenom

forts not l) föreg.sida Denna arbetslöshet är förenlig med varje så länge

inflationstakt kort-

som denna förutses korrekt. I uttrycket (3 ) ovan har det siktiga sambandet (6) utnyttjats med a=l. Om arbetslösheten är lägre än den naturliga så accelererar inflationstakten kontinuerligt. På motsvarande sätt erhålles ett allt snabbare prisfall om arbetslösheten överstiger den naturliga. Huruvida den långsiktiga Phillips-kurvan är vertikal eller ej är en fråga. Flera undersökningar har under senare tid konmit empirisk fram till att så är fallet. l) Se föregående not.

158 Bilaga 7

För att beskriva dessa tar probiem vi tvâ exempei som iiiustreras i diagram 7.3. I det första exempiet antar vi att en ekonomi med

rggjig växelkurs, t.ex. USA, startar en expansiv ekonomisk poiitik. vidare att Antag vi har en iångsiktig jämvikt i utgångsläget

(punkt A). Säg att penningmängden i detta iäge växer med 13 % per år samt att produktionens tiiiväxt är 5 % . Den rådande infiations I

takten, som är aiimänt förväntad, biir då 10 % per år. i

Diagram 7.3 a 7.3 b Diagram I nflati onstakt Inflationstakt * (ö) lång sikt lång sikt i (3)

15% - - - - 15%

---- - - 1 10% - - - - - - i I

kort sikt kort sikt

; arbets- $ arbets t Iöshet i Iöshe naturlig naturlig arbetslöshet arbetslöshet

Genom en omiäggning tiii exnansiv poiitik ökar nu penningmängden

med 20 % per år t.ex. tiii föijd av ett bestående budgetunderskott, vilket finansieras genom iån i centraibanken. Efterfrågan på arbetskraft ökar och arbetsiösheten minskar, viiket driver upp iöne- och prisstegringstakten. En förfiyttning rum iängs

äger den rådande kortsiktiga ti11 Phiiiips-kurvan punkten B. Prissteg-

ringsförväntningarna, som skapats utifrân den tidigare rådande 1

infiationstakten, påverkas med viss tidseftersiäpning och efter ett tag kommer såväi arbetstagare som arbetsgivare successivt att

anpassa prisstegringsförväntningarna tiii den rådande inhögre fiationstakten. Därvid ä förskjuts Phiiiips-kurvan uppåt.

Genom de stegrade infiationsförväntningarna och den iägre arbets-

iösheten drivs iöneoch prisstegringarna upp över penningmäng-

sou 1981:42 Bilaga 7 159

dens ökningstakt, varför produktionen faller och arbetslösheten ökar. En återgång sker till punkten C där den ursprungliga naturliga arbetslösheten återupprättas. Inflationstakten har stigit till l5 % i den nya jämviktspunkten och överstiger omvärldens prisstegringstakt som fortfarande är l0 %. Valutakursen, som är rörlig, kommer kontinuerligt att devalveras med 5 % per år.

l Vid en fast växelkurs (diagram 7.3 b) kan den inhemska inflationstak-

i i ett

I ten inte avvika från den internationella prisstegringstakten

l långsiktigt jämviktsläge. Antag att landet, såsom i det första

fallet, expanderar penningmängden från ett läge i punkten A där den inhemska inflationstakten är allmänt förväntad och lika med omvärldens prisstegringstakt. Jämvikt råder därför i bytesbalansen | i utgångsläget. I syfte att minska arbetslösheten ökar nu myndig- 1 heterna penningmängdens ökningstakt från l5 % till 20 %. En för- I därvid rum från A till B. Prisstegringstakten ökar flyttning äger i och förväntningarna justeras uppåt. Antag att prisstegringsförvänt-

5 ningarna åter är korrekta i punkten C. Mot varje arbetslöshetsnivå

svarar nu en högre prisstegringstakt än tidigare. Den inhemska prisstegringstakten i punkten C överstiger nu, vid rådande växelkurs, omvärldens inflationstakt som antas vara oförändrad. Den konkurrensutsatta sektorns konkurrenskraft försämras successivt och produktion och sysselsättning minskar. Bytesbalansen försvagas samtidigt kontinuerligt och valutareserven minskar. Denna försvagning av bytesbalansen gör det omöjligt för de ekonomisk-p0litiska myndigheterna att - vid en given växelkurs - föra en expansiv ekonomisk politik. Den totala arbetslösheten måste därför börja öka och anpassningen från C till A starta. Med ökad arbetslöshet dämpas pris- och lönestegringstakten och prisstegringsförväntningarna justeras successivt nedåt. Så småningom återförs ekonomin i sitt ursprungliga läge i punkten A där den inhemska infla- [ tionstakten svarar mot den utländska och inflationsförväntningarna i . är riktiga samt där arbetslösheten befinner sig på sin naturliga nivå.

160 Bilaga 7 sou 1981:42

Exemplen ovan visar att det inte går att på längre sikt avvika från den naturliga arbetslösheten. Vid rörlig växelkurs kommer den inhemska inflationstakten på sikt tendera gå mot den utländska korrigerad för växelkursförändringar. Vid en fast växelkurs måste den inhemska inflationstakten överensstämma med omvärldens.

På lång sikt råder sålunda ett bytesförhållande mellan en lägre arbetslöshet än den naturliga och en kontinuerligt ökande inflationstakt. Vid den naturliga arbetslösheten kan en anpassning ske från en hög inflationstakt till en takt som är förenlig med omvärl dens utan en permanent ökning av arbetslösheten. Det är inflations förväntningarnas anpassningshastighet som avgör om en tillfäll1g_i ökning av arbetslösheten krävs under avpassningsvägen. Ju snabbare inflationsförväntningarna anpassar sig desto mindre blir den temporära arbetslösheten vid en anpassning till den lägre inflationstakten. Korrekta förväntningar etableras troligen snabbare vid en stabil än en varierande inflationstakt. Det är tänkbart att en tillfällig pris- och lönereglering kan underlätta och skynda på denna nödvändiga anpassning av förväntningarna. Vinsten med dessa åtgärder skulle kunna vara att istället för att förväntningarna tvingas ner genom en stram ekonomisk politik som skapar arbetslöshet så kan dessa påverkas genom regleringsåtgärderna. Idealt skulle förväntningsbildningen kunna ändras samtidigt i hela ekonomin genom en samordning av den planerade stabiliseringspolitiken och inkomstpolitiken så att en rörelse sker automatiskt

nedåt längs den vertikala Phillips-kurvan.])

De föregående modellerna för pris- och lönebildningen är främst utformade för större och mer slutna ekonomier som t.ex. USA och England med en mindre andel av ekonomin engagerad i utrikeshandel. När det gäller att förklara inflationsutvecklingen i mer utrikeshandelsberoende ekonomier som t.ex. Sverige eller Norge passar inte denna typ av modell, då den inte tar hänsyn till viktiga ömsesidiga internationella beroendeförhållanden. Ekonomins öppenl) Den ideala förväntningsbildningen skall vara asymmetrisk. När

inflationstakten ökar vill man inte att denna skall vara all-

mänt förväntad - i så fall sker anpassningen genom tillfällig sänkning av arbetslösheten till den verkliga inflationstakten korrekt förutses.

Bilaga 7 161

het påverkar t.ex. prisbiidningen. I USA är den för internatione11 konkurrens utsatta sektorn 1iten. Detta gör det iättare för företagen att övervä1tra kostnadsökningar på priserna. I små öppna ekonomier kan inte kostnadsökningar väitras över i den konkurrensutsatta sektorn då prisutveckiingen är mer e11er mindre bestämd på väridsmarknaden. I den skyddade och samhäiisreglerade sektorn kan eme13 iertid i alimänhet fu11 kostnadsöverväitring ske. På motsvarande sätt måste iöntagarna i den 1i11a öppna ekonomin ta hänsyn ti11 att för stora 1öneökningar försvårar den internatione11a konkurrenskraften, viiket kan 1eda ti11 arbets1öshet. I t.ex. USA är inte betainingsbaiansrestriktionen så bindande genom do11arns stä11ning som reservvaiuta. Fackföreningarna har därför inte behövt vara så rädda att stora iöneökningar ska11 utiösa en restriktiv po- 1itik i syfte att återstäiia jämvikten i beta1ningsba1ansen.

I de större iänderna med iitet utrikeshandeisberoende har såiunda oiika inhemska faktorer större betydeise för den 1ångsiktiga infiationstakten än i små utrikeshandelsberoende ekonomier där de internati0ne11a förhâiiandena betyder mer.Gemensamt för små och stora 1änder är eme11ertid att inf1ati0nstakten på iång sikt tenderar

att utjämnas i förhå11ande ti11 omväriden vid en fast växeikurs.

Mekanismerna genom viiket detta sker är dock o1ika i de o1ika ekonomierna.

Den s.k. EF0-m0de11en1)kan sägas bestämma den 1ångsiktiga huvud-

kursen för pris- och iönebiidningen i en Iiten öppen ekonomi. I denna m0de11 de1as ekonomin upp i två sektorer: den för ut- 1ändsk konkurrens utsatta K-sektorn samt den mot utiändsk kon- 3) 1öne1edande kurrens skyddade S-sektorn. K-sektorn antas vara och 1önestegringstakten där tycks åtminstone på 1itet 1änore sikt bestämmas av summan av den internationeiia prisökningstakten och

1) EFO-mode11en har utformats av de tre ekonomerna Gösta Edgren, Kari-01of Faxên och Ciaes-Erik Odhner, verksamma inom resp. TCO, SAF och LO och pubiicerats i boken Lönebiidning och samhäiisekonomi, Rabén och Sjögren 1970. För Norge har en 1iknande m0de11 konstruerats av 0. Aukrust, se L. Krause och w.s. Saiant (ed.), woridwide infiation, Brookings inst. 1977. 2) I K-sektorn ingår export- och importkonkurrerande branscher. S-sektorn innehå11er främst tjänsteproduktionen samt den offentiiga sektorn.

162 Bilaga 7

K-sektorns produktivitetstillväxt. Bruttovinstandelen antas vara i stort sett konstant. Då produktivitetsförbättringarna i S-sektorn är långsammare än i K-sektorn måste samma lönekostnadsökningar i denna sektor leda till något snabbare prishöjningar än i K-sektorn, om vinstmarginalerna skall kunna bibehållas. Resultatet blir att den långsiktiga genomsnittliga prisstegringstakten i Sverige bestäms av den internationella prisökningstakten samt av skillnaden i produktivitetstillväxt i K-sektorn och S-sektorn.

Mer exakt kan de grundläggande mekanismerna i EFO-modellen beskrivas på följande vis. Lönehöjningar i den konkurrensutsatta sektorn antas bli bestämda av prisökningarna samt av produktivitetsutvecklingen i samma sektor. Vi har att = +

WK ñK ÖK

där och är lön, pris respektive produktivitet i K-sek-

WK, pK qK

torn och hattarna ovanpå betyder såsom tidigare procentuell förändring. Sambandet innebär att löneökningarna tas ut så att bruttovinstandelen blir oförändrad. Löneökningarna i S-sektorn

blir av samma storlek som i K-sektorn till följd av den soli-

(WS) dariska lönepolitiken och konkurrensen om arbetskraft mellan sektorerna, dvs. =

wK WS

Priserna i S-sektorn är kostnadsbestämda så att vinstandelen bibehålles. Prisökningarna blir därför lika med differensen mellan löne- och produktivitetsökningstakten i denna sektor, dvs. = = *

Ps Q5 qs ÖK ak qs

Prisökningstakten i S-sektorn är sålunda även lika med summan av prisstegringstakten i K-sektorn och differensen i produktivitetstillväxt mellan sektorerna. Då produktivitetsökningstakten i Ssektorn är lägre än i K-sektorn stiger priserna i den förra sektorn betydligt snabbare än i den senare.

Den totala prisökningstakten i ekonomin (5) erhålles genom att väga ihop och vikter som anger sektorernas

pK psmed genomslag

sou 1981:42 Bilaga 7 163

på den totala prisnivån. Vikterna, och svarar ungefär mot

vs VK,

sektorproduktionens andel av den totala ekonomiska aktiviteten:

P=VKñk+vsñs=vk'ñk*vs(ñk*qk' QS)

Då summan av vikterna är lika med ett erhålles att

pzñK+vs(qK C15)

Inflationstakten bestäms, som framgår av ovanstående uttryck, av , prisstegringarna på världsmarknaden, av produktivitetsdifferensen i K- och S-sektorn samt av S-sektorns relativa storlek. Växelkurs-

l i politik är enligt EFO-modellen det enda medel som har någon in-

; verkan på den långsiktiga trenden i prisstegringarna. Penning-

E och finanspolitik kan enbart åstadkomma kortsiktiga variationer

kring prisernas och lönernas huvudkurs.

EFO-modellen har empiriskt visat sig kunna beskriva den svenska pris- och löneutvecklingen över längre perioder med tämligen god precision. Olika anpassningsmekanismer har med viss tidseftersläpning återfört utvecklingen till modellens huvudkurs. På kortare sikt, t.ex. från ett år till ett annat, kan emellertid betydande

temporära avvikelser förekomma från EFO-modellens huvudkurs.

Inkomstpolitikens uppgift i denna typ av ekonomi kan enbart vara att få pris- och kostnadsstegringarna att inte avvika uppåt från “huvudkursen“ eller till att under en tid åstadkomma en avvikel-

se nedåt.]) I det första fallet hindrar man att landets interna-

tionella konkurrenskraft drabbas av en försämring. I det senare

fallet åstadkommer man en förbättring av konkurrenskraften. Inkomstpolitiken kan däremot inte böja ner den långsiktiga inflationstrenden som vid en given växelkurs bestäms av utlandets ›

l prisstegringstakt. Inkomstpolitiken kan ej heller pressa ner de

i långsiktiga under den inflationstakt inflationsförväntningarna som vid fasta växelkurser främst bestäms av omvärldens inflationstakt. Möjligen kan direkta ingrepp i pris-/lönebildningen hjälpa till att snabbare ställa om förväntningarna i ett läge när t.ex.

l) Se B. Lindström, Prisregleringars

möjligheter,_begränsningar

och faror, bilaga l till prisregleringskommittens betankande.

164 Bilaga 7

den internationella inflationstakten plötsligt faller och därmed bidra till att snabbt få den inhemska pris- och löneutvecklingen anpassad till omvärldens. Följande exempel, som anknyter till diagram 7.4, skall belysa detta.

Antag att vi har fast växelkurs och befinner oss i ett jämviktsläge i punkten A där löneökningarna i ekonomin är lika stora som summan av pris- och produktivitetsökningen i K-sektorn och där den rådande inflationstakten är allmänt förväntad. I punkten A råder det även jämvikt i betalningsbalansen.

Diagram z;g Lönestegringstakt I A A A ^ ^ Wo = - Wo PK qK C

arbetslöshet f naturlig arbetslöshet

Antag att utrymmet för nominella löneökningar, som anges av den horisontella linjen i figuren ovan faller från till t.ex.

wo w]

till följd av en sänkt internationell inflationstakt. Det nya långsiktiga jämviktsläget enligt EFO-modellen måste vara i punkten B där lönerna åter stiger i takt med det minskade och inflautrymmet tionsförväntningarna åter är riktiga. Frågan är nu genom vilken anpassningsväg den svenska inflationstakten skall tvingas tillbaka till den nivå som svarar mot prisstegringstakten utomlands. Anpassningsvägen bestäms dels av hur förväntningarna bildas samt dels av hur pass snabbt de anpassar sig till de verkliga förhållandena. Om förväntningarna främst bestäms av den inhemska utvecklingen och är sena att anpassasig kommer de faktiska att löneökningarna ligga

Bilaga 7 165

kvar vid trots att utrymmet för löneökningar krympt till

wo w].

Därvid kommer bruttovinstandelen i K-sektorn att falla. Produktionen i K-sektorn minskas och arbetslösheten ökar, dvs. vi förflyttar oss åt höger till punkten C på den kortsiktiga Phillips-

kurvan.]) Betalningsbalansen visar i detta läge ett underskott.

Inflationsförväntningarna och den kortsiktiga Phillips-kurvan börjar nu pressas nedåt till följd av den minskande lönestegringstakten som i sin tur beror på den ökande arbetslösheten. Till slut drivs prisförväntningarna under det internationella utrymmet och arbetslösheten kan åter minska tills vi återgår till B. Under anpassningsförloppet har sålunda arbetslösheten ökat tillfälligt. Om förväntningarna i stället bestäms av den internationella inflationstakten och anpassar sig snabbt till de nya förhållandena kan förflyttningen ske direkt från A till B utan att detta orsakar någon tillfällig ökning av arbetslösheten. Målet med in-

komstpolitiska åtgärder är i detta sammanhang att påverka inflai I tionsförväntningarna så att anpassningen kan ske utan större produktionsförluster.

Sammanfattningsvis framgår att pris- och löneregleringar inte klarar av att hålla nere inflationstakten utan denna bestäms i en liten öppen ekonomi pâ längre sikt av växelkursen och inflationstakten i utlandet samt på kortare sikt av finans- och penningpolitiken. Regleringsåtgärderna kan möjligen efter det att en inhemsk eller utländsk störning inträffar påverka prisförväntningarna och därmed anpassningsvägen från en huvudkurs till en annan. Syftet med regleringsåtgärderna kan därmed sägas vara att hindra företagare och löntagare att på grund av felaktiga förväntningar etablera för höga priser och löner och därmed skapa arbetslöshet, lönsamhet och underskott i bytesbalansen. I stället för att låg låta förväntningarna långsamt justeras nedåt av besvikelser beträffande sysselsättningen skulle regleringsåtgärderna driva fram

. . . . N

15 dvs. sambandet mellan lone-

Den kortsiktiga Phillips-kurvan, stegringstakten och arbetslösheten är troligen mindre brant i små öppna ekonomier än i stora slutna ekonomier. I en limed fast växelkurs kommer en betydande del ten öppen ekonomi av varje efterfrågeförändring att läcka ut i form av import. Se J. Myhrman, Nya perspektiv på konjunkturpolitikens villkor, Ekonomisk Debatt, nr l, l977.

166 Bilaga 7

den pris- och iönenivå som marknaderna hade etabierat om företagare och iöntagare korrekt hade förutsett framtiden och den eko-

nomiska p01itiken.1) Om detta lyckas påverkar pris- och iöneregie-

ringarna främst den temporära arbetsiöshetens storiek samt inkomstfördeiningen under sjäiva anpassningen snarare än infiationstakten.

1) V. Bergström, E. Lundberg, N. Lundgren samt J. Myhrman, Kiarar Sverige kostnadskrisen, SNS-konjunkturrapport 1976-77.

Bilaga 7 167

8 EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR AV PRIS- OCH LUNEREGLERINGARS STABILISERINGSPOLITISKA EFFEKTER

För ett fiertai Tänder finns det undersökningar av pris- och iönekontroiiers effekter på infiationstakten och sysseisätt- I vissa faii har dessa undersökningar varit grundade på ningen. modeiier av pris- och iönebiidningen av den typ som empiriska behandiats i föregående avsnitt. Det är främst i Engiand och USA som man finner sådana kvantitativa utvärderingar. Men även för _

i mindre och mer utrikeshandeisberoende iänder som Österrike,

Holland och Norge förekommer dyiika undersökningar.

I detta avsnitt skaii vi först gå igenom hur ekonometriska studier av pris- och iönekontroiiers effekter principieiit är uppvad de har för brister m.m. Därefter redovisas resultaiagda, ten från några av de undersökningar som gjorts i USA och Engiand. Resuitatredovisningen avser kontroiiåtgärdernas effekter på den aiimänna pris- och iönenivån, dvs. det är enbart intäktssidan i en kaikyi av kontroiiåtgärdernas samhäiishäiisbiekonomiska verkningar som granskas. Regieringarnas negativa redovisas i mycket iiten omfattning i dessa studier. verkningar i Vi återkommer därför i ett senare avsnitt ti11 kontroiiåtgärder- I i viiken måste om man sku11e göra en nas kostnadssida, uppskattas

i utvärdering av åtgärdernas samhäiisekonomiska verkningar. ›

studier av

8.1 uppiäggning av ekonometriska Principieii och iönekontroiiers effekter i prisu

Det existerar oiika metoder för att undersöka pris- och iönereg-

i effekter En metod som ofta anieringars på infiationstakten. vänds är att jämföra den verkiiga pris- och iöneutveckiingen i i under med motsvarande utveckiing innan och kontroiiperioden i i I andra fa11 brukar man jämföra prisefter kontroiiperioden. och iöneutveckiingen under och efter kontroiiperioden med ut- ? i jämförbara iänder som inte haft några kontroiier. veckiingen Dessa typer av jämföreiser kan inte säga något om pris- och iönekontroiiers verkningar. Probiemet med dessa jämföreiser är att man inte kan konstanthåiia och få jämförbarhet meiian de övriga faktorer som vid sidan av kontroiiåtgärderna påverkar pris- och iöneutveckiingen. Oiikheter i t.ex. finans- och penningpoiitik

168 Bilaga 7 sou 1981:42

påverkar via efterfrågeförändringar betingelserna för och prislöneutvecklingen. Varje försök att på detta sätt direkt avläsa eventuella effekter av pris- och lönekontroller är därför dömda att misslyckas. Med hjälp av ekonometriska modeller över prisoch lönebildningen är det i princip möjligt att kvantitativt undersöka regleringsåtgärdernas effekter under och efter en kontrollperiod och samtidigt hålla övriga faktorer oförändrade, dvs. man kan undersöka vad pris- och löneutvecklingen skulle blivit om regleringsåtgärderna inte införts, samtidigt som t.ex. den ekonomiska politiken varit densamma som vid kontroller.

För att mäta de effekter pris- och lönekontroller kan tänkas ha på pris- och löneutvecklingen måste man bygga på en pris-/löne-

modell av den typ som behandlats i föregående avsnitt.]) Modellen

består av två ekvationer där den ena ekvationen beskriver de fak-

torer som bestämmer prisutvecklingen och den andra ekvationen redogör för de variabler som förklarar löneutvecklingen. Dessa ekvationer skattas med ekonometriska metoder och kan sedan generera förlopp för pris- och löneutvecklingen när vissa värden på förklaringsfaktorerna antas givna och substitueras i uttrycken. Den estimerade modellen skall i princip ge ett tänkt för förlopp pris- och lönebildningen i det fall regleringar inte hade införts. Detta utvecklingsförlopp jämförs sedan med den faktiska pris- och löneutveckling som erhålles när kontrollerna är införda.

I undersökningar av pris- och lönekontrollers effekter har man huvudsakligen arbetat med två olika slags metodik. I det ena fallet har man utnyttjat en teknik som använder s.k. vadummy riabler. Pris- och löneekvationerna estimeras i detta fall på

basis av data som erhållits innan såväl som under kontrollperioden. I ekvationerna ingår dummy variablerna som förklarings- 4 variabler vilka antar värdet ett under kontrollperioden och är 1 lika med noll under den övriga delen av estimationsperioden.

1) ingår som ett

Pris-/lönemodellen vanligen av flera block i i

en total modell over ekonomin. Även pris-/lönemodellen kan där- 5 för i vissa en alltför

avseenden ge partiell bild av de fakto-

rer som påverkar inflationstakten.

sou 1981:42 Bilaga 7 169

De koefficienter som estimeras framför dummy variablerna ger en uppskattning om kontrollåtgärdernas effekter. Man kan se det som att kontrollåtgärderna parallellförskjuter pris- och lönesambanden nedåt och koefficienterna framför dummy variablerna mäter därvid hur mycket sambandens intercept förändras. Denna förändring tolkas som kontrollåtgärdernas effekter på inflationstakten. Metoden har emellertid några allvarliga brister. För det första utgår man ifrån att de estimerade koefficienterna i pris- , och löneekvationen är desamma såväl innan som under själva kon-

f trollperioden. Det är enbart interceptet som antas bli påverkat.

Det är emellertid möjligt att kontrollåtgärderna förändrar fler samband i pris- och lönebildningsmekanismen. Det är t.ex. känt

att samtliga parametervärden (inkl. interceptet) i en skattad

eller löneekvation kan ändras när estimationsperioden förprislängs. För det andra är det möjligt att koefficienterna framför variablerna fångar in verkningar av förändringar i andra dummy l bakomliggande variabler än själva kontrollåtgärderna. Koefficienternas storlek antas emellertid helt bli bestämda av kontrollåtgärderna.

undersöka och

I ett alternativt tillvägagångssätt för att prislönekontrollernas inverkan på inflationstakten baserar man estimationerna enbart på data som föregår kontrollperioden. Det faktiska dataunderlaget som genereras under kontrollperioden utnyttjas inte för estimationerna. Den estimerade modellen används sedan för att förutsäga vad pris- och löneutvecklingen skulle ha varit under och efter kontrollperioden om inte kontrollerna hade införts (s.k. ex post-simulering). Skillnaden mellan den prog- | nostiserade och den faktiska pris- och löneutvecklingen utgör › en uppskattning av kontrollåtgärdernas effekter på inflations- › l takten. Ex post-simulering är att föredra framför dummy variabelmetoden främst då man i den senare metoden förutsätter Ã I att kontrollernas verkan på inflationstakten är densamma i varje Genom ex post-simulering är det möjligt att studera

E period.

kontrollernas verkningar från period till period och även efter själva kontrollperioden. Den senare möjligheten är av speciell

betydelse då det är vanligt att priser och löner stiger mycket

_kraftigt efter det att kontrollerna avlägsnats. Om de ekonomet-

170 Bizaga 7 sou 1981:42

riska förutsättningarna som den estimerade pris- och lönemodellen bygger på är uppfyllda, dvs. främst krävs att de strukturella sambanden håller, då är ex sålunda att post-simulering

föredra framför dummy variabelmetoden.])

Vid användande av ex post-simuleringsmetoden kvarstår emellertid 1 problemet att välja jämförelsesituation, dvs. att fastställa vilken ekonomisk politik som skulle ha förts om inte kontrollåtgärderna hade satts in. Olika antaganden kan i detta avseende ge motsägelsefulla resultat om vad som skulle hänt utan kontroller. Man måste sålunda välja ett ceteris-paribus“-alternativ och här finns olika möjligheter.

a) Man kan anta att den ekonomiska politiken, dvs. främst finans- och penningpolitiken , är oförändrad i förhållande till den faktiska politik som förts med kontroller. Därmed menas att de penningpolitiska samt finanspolitiska är parametrarna oförändrade. Vid ex post-simulering kommer då realekonomiska effekter att uppstå. Arbetslösheten blir t.ex. större om priserna stiger snabbare i fallet utan kontroller, då den reala efterfrågan blir lägre vid en given ekonomisk politik. Vid simulering av pris-/lönemodellen måste man ta hänsyn till så-

dana effekter.2)

U x, Man kan anta att myndigheterna för en anpassande finans- och penningpolitik, dvs. den nominella efterfrågan varieras i proportion till de prisförändringar som uppstår i fallet när inte kontroller införs. Några reala effekter kommer därmed inte att uppstå. Efterfrågeöverskotten på arbets- och varumarknaderna, vilka ingår som förklaringsvariabler i pris-lönemodellen, blir t.ex. opåverkade.

l) w.Y.0i, On measuring the impact of wage and price controls: l

l A critical approach, ingår i The econometrics of price and l _ wage controls, Carnegie-Rochester Conference Series on Public Policy, North-Holland, l976_ I\J \_/ Helst borde man arbeta med en fullständig makromodell för att korrekt uppskatta de komplexa kedje-effekter som uppstår. Pris#] lönemodellen är utan * tvekan en behändig utgångspunkt vid en analys av inkomstpolitikens effekter. Den säger emellertid inget om vilka faktorer som styr den totala och efterfrågan därmed också arbetslösheten.

Büaga 7 171

kan antas att myndigheterna driver c) I simuleringsaiternativet en mer restriktiv ekonomisk poiitik i förhåiiande ti11 den

faktiska. I många fa11 tycks pris- och 1önek0ntro11er utgöra

än vad som sku11e varit en grund för en mer expansiv poiitik fa11et utan kontro11er. Myndigheterna tycks i fiertalet iän-

der anse att kontroiiåtgärderna iöser infiationsprobiemet och

| att man därför kan bedriva en mer expansiv ekonomisk poiitik l i kombination med någon form av inkomstpoiitik.

krävs i dessa ka1ky1er ett antagande om sam- Sammanfattningsvis Ä bandet meiian och den ekonomiska poiitiken. I kontro11åtgärderna ! de f1esta undersökningar antas att den rea1a produktionen och

därmed är oförändrad i båda faiien, dvs. med

sysseisättningen * och utan kontro11er. Detta svarar mot fa11et b) ovan där myndighe-

terna anpassar finans- och penningpo1itiken så att förkiaringsva-

riablerna i pris-/1önemode11en utveck1as på samna sätt som den

I faktiska utveckiingen varit.

Vid undersökningar av inkomstpo1itikens effekter på pris- och å främst att om kon-

iönenivåns utveckiing har det gä11t beiägga

tro11erna haft ti11fä11iga e11er verkningar. Innan vi permanenta redovisar resu1tat från o1ika empiriska undersökningar kan det

vara av värde att principie11t beiysa några typfa11 gä11ande pris-

och iönekontroliers effekter i detta avseende.

E för inkomstpoiitik menar att den-

1) De ivrigaste förespråkarna na politik kan ge en permanent sänkning av infiationstakten

och därmed en i framtiden iägre a11män prisnivå än vad som

sku11e erhå11its utan kontro11er. Detta kan åskådiiggöras i

nedanstående figur som visar kontroiiåtgärdernas verkningar j antas den faktis-

1 på prisnivån.]) Under prisregieringsperioden

ka prisnivån vara konstant, t.ex. ti11 fö1jd av ett prisstopp. [

r När k0ntro11erna siäpps börjar den faktiska prisnivån att öka,

men i en 1ägre takt än vad som sku11e ha varit fa11et om pris- ; kontro11erna inte hade ti11ämpats. I detta fa11 har såiunda : fått effekter på prisnivåns ut-

regieringsåtgärderna permanenta

av resonemang kan föras gä11ande effekterna på iöne- 1) Samma typ

nivån,

172 Bilaga 7 sou 1981:42

veckling och på inflationstakten. Detta resultat motiveras främst med att regleringsåtgärderna dels bryter pris-/lönespiralen, dels förskjuter Phillipskurvan nedåt då inflationsförväntningarna hos företagare och löntagare reduceras. Diagram 8.l visar detta fall.

Diaqram 8.1

Prisnivån

;i prisnivåns utveckling

utan regleringar

prisnivåns utveckling med regleringar

; Tiden prisregleringsperiod

2) I ett andra fall är det möjligt att kontrollerna har perma: nenta effekter på prisnivåns men endast utveckling tillfälliga effekter på inflationstakten. Diagram 8-3 VlSaV detta fäll-

3) En tredje möjlighet är att priskontrollerna får tillfälliga effekter på prisnivån samt att inflationstakten efter kontrollernas upphörande ökar, varvid efter ett antal prisnivån perioder återhämtas. I diagram 8.3 visas detta fall då priskon-

trollerna endast omfördelar inflationseffekterna i tiden och då prisnivån enbart påverkas tillfälligt.

I 1 i

Bilaga 7 173 sou 1981:42

Diagram 8.g

Prisnivån

prisnivåns ut veckling utan regleringar l l l i prisnivåns utveckling med regleringar

t Tiden regleringsperiod

Diagram 8.3

Prisnivån l

prisnivåns utveckling utan regleringar

prisnivåns utveckling med regleringar

å Tiden regleringsperiod

174 Bilaga 7 sou 1981:42

4) De flesta undersökningarna visar på att prisnivån startar från en lägre nivå efter kontrollperioden samt att denna efter några kvartal återtar den nivå som skulle rått om kontrollerna ej införts. I en efterföljande har emellertid rekyl prisnivån skjutit över den nivå som skulle utan kontroller. Den gällt vinst som då erhölls i form av lägre under prisstegringstakt kontrollperioden äts upp när prisstegringstakten börjar överstiga den utveckling man skulle erhållit utan kontroller. För att mäta om nettoeffekterna av kontrollerna varit positiva bör man jämföra de streckade ytor som begränsas av den faktiska prisutvecklingen med kontroller och den beräknade prisutvecklingen som skulle erhållits utan kontroller i diagram 8.4. I flertalet finner man att undersökningar denna stabiliserings-

effekt är nära noll eller negativ.])

5) I vissa fall påvisas att inflationstakten blivit permanent högre till följd av kontrollåtgärderna. Detta i âskådliggörs diagram 8.5. Som skäl för denna utveckling anförs att pris-

kontrollernaz) genom minskade vinstmarginaler dämpar investe-

ringsaktiviteten och därmed kapacitetsutbyggnaden. Efterfrågan slår därvid snabbare i kapacitetstaket och inflationistiska effekter uppstår. Om det även är så att den ekonomiska politiken bedrivs mer expansivt i skydd av priskontroller än vad som skulle varit fallet om den verkliga prisstegringstakten varit känd, kan en permanent höjning av inflationstakten bli följden. Det visar sig också att regeringar i vissa fall kombinerar inkomstpolitik med mer expansiv ekonomisk Det politik. är därför viktigt att undersöka kontrollernas effektivitet under dessa förutsättningar, dvs. då man i det ena fallet kombinerar en expansiv politik och regleringsåtgärder och i det andra fallet för en mer kontraktiv men regleringsfri politik. A priori torde denna jämförelsesituation leda till att kontrollåtgärdernas effektivitet blir lägre än om t.ex. den ekonomiska politiken strävat efter att hålla samma arbetslöshet med och utan kontroller. l) Man bör då observera att dessa mätningar endast om l gäller regleringarnas intäkter är positiva eller negativa. 1 Regleringspolitiken har även en kostnadssida som inte behandlas i detta g avsnitt. 2) Lönekontroller torde inte ge denna effekt

Bilaga 7 175 sou 1981:42

Diagram 8.4

Prisnivån

A prisnivåns utveckling utan regleringar

prisnivåns utveckling med regleringar

__...

.__ b Tiden e regleringsperiod

Diagram 8.5

Prisnivån « A Ä prisnivåns utveckling ; med regleringar

prisnivåns ut- : veckling utan regleringar

l I I I I I l I l I T. Iden ›

regleringsperiod

176 Bilaga 7 SOU l°8lr42

Sammanfattningsvis bör påpekas att metodiken för att undersöka inkomstpolitikens effekter på inflationstakten givetvis är tehäf-

tad med svagheter.]) För det första kan variabler ha utelämrats i

pris-/lönemodellen varvid denna blir felspecificerad.2 Till

viss del bör detta förhållande när modellen under avslöjas prövas estimationsperioden. För det andra kan det uppstå mätfel av variablerna. Under regleringar tenderar pris- och lönevariablerna att påverkas av t.ex. kvalitetsförändringar. För det kan, tredje som framgick ovan, de exogena variablerna påverkas av kontrollåtgärderna. I de flesta experimenten antas att de reala variablerna är opåverkade av kontrollåtgärderna. Det är emellertid sannolikt att den verkliga jämförelsesituationen är den där en mer expansiv ekonomisk politik förs med regleringsåtgärder och en mindre expansiv politik förutan dessa. På kort sikt tycks dock Phillipskurvan vara tämligen flat varför olika om arbetslösantaganden hetens utveckling vid ex post-simulering inte får så stor effekt

på inflationstakten.3) På längre sikt blir resultaten mer avhängi-

ga av den ekonomiska politik som skulle ha bedrivits utan regleringar.

8.2 Resultat av undersökningar i USA

I USA har ett flertal ekonomer med hjälp av pris- och lönemodeller undersökt de kort- och långsiktiga effekter som olika kontrollåtgärder under l970-talet haft på pris- och lönenivåns utveckling. I detta avsnitt skall av dessa några undersökningars uppläggning och resultat granskas. Eftersom det finns alternativa modeller som är avsedda att belysa dessa frågeställningar så kommer också slutsatserna om kontrollåtgärdernas verkningar att variera. Det tycks dock råda en utbredd enighet om att kontrollåtgärderna minskade inflationstakten i USA under l972-l973 och därmed för-

l) Valet av metod styrs främst av att andra har tillvägagångssätt ännu större svagheter. 2) Oenighet om den riktiga modellspecifikationen är den faktor som främst gjort att man i olika undersökningar kommit fram till olika resultat gällande effektivitet. kontrollåtgärders 3) Se t.ex. Gordons undersökningar, vilka redovisas i följande avsnitt.

S()lJ 1981:42 Bilaga 7 177

stärkte den reala efterfrågan.Samtidigt lockades myndigheterna att föra en mer expansiv ekonomisk politik i skydd av kontrollåtgärderna, vilket bidrog till att förstärka högkonjunkturen. När sedan kontrollerna lyftes av under år l974 accelererade inflationstakten och bidrog därmed till att förstärka fallet i real efterfrågan i samband med oljekrisen och råvaruprisökningarna, vilket senare ledde till efterkrigstidens djupaste recession. Resultatet av pris- och lönekontrollerna blev att de verkade “procykliskt och förstärkte konjunkturcykelns reala utveckling. Det råder delade meningar om kontrollåtgärderna haft några varaktiga effekter på prisnivåns utveckling eller om prisstegringarna enbart omfördelats i tiden. Flertalet resultat pekar på att en lugnare prisutveckling erhölls under själva kontrollperioden men att denna utveckling mer än väl åts upp av prisstegringar efter det att kontrollerna släppts - allt i jämförelse med den prisutveckling som skulle erhållits utan kontroller. Några undersökningar kommer fram till att lönekontrollerna fick en bestående dämpande effekt på löneutvecklingen inom den organisera-

de delen av arbetsmarknaden.1) Flera kvartal efter det att löne-

kontrollerna tagits bort i januari l973 låg lönenivån för organiserade arbetare på en lägre nivå än vad som skulle ha varit fallet utan kontroller.

8.2.1 59013311 létsiwâsaeâ ;ägnades

Det ekonomiska program med bl.a. pris- och lönekontroller som president Nixon införde i augusti l97l och som sträckte sig 2,5 år framåt i tiden stöddes till att börja med av såväl arbetstagarorganisationer som av näringslivet. Det rådde vid denna tidpunkt ett utbrett missnöje med den höga inflationstakten och den stora arbetslösheten. Kontrollåtgärderna betraktades till att börja med som ett kraftfullt kortsiktigt medel som vid sidan om annan ekonomisk politik skulle bidra till att dämpa inflationstakten utan att det behövde gå ut över sysselsättningen.

l) I USA är«ca en fjärdedel av de yrkesverksamma fackligt organiserade.

178 Bilaga 7

K0ntro11pr0grammet var inde1at i fyra faser (I ti11 IV) vi1ka innebar mer e11er mindre a11var1iga ingrepp i pris- och 1öne-

bi1dningen.]) Under fas I,som sträckte sig över ett kvarta1, rådd

ett så gott som tota1t pris-, 1öne- och vinststopp. Som framgår av nedanstående tabe11 8.1 var över 90 % av samt1iga varor ingåen

de i konsumentprisindex med prisstopp 1971.24

be1agda under hösten Tabe11 8.1 Pr0centue11 ande1 av konsumentprisindex som priskontro11erades åren 1971-1974

	1971	1972	1973	1974
Januari	0	81,8	47,7	42,6
Februari	0	81,3	47,7	42,6
Mars	0	80,8	47,7	28,0
April	O	80,2	47,7	12,1
Maj	0	72,2	47,7	0
Juni	0	69.8	66,9	0
Juli	0	67,3	91,2	0 I
Augusti	45,6	64,9	66,9	0
September	91,2	62,4	42,6	O
Oktober	91,2	60,0	42,6	0
November	90,4	57,6	42,6	0
December	84,5	55, 1	42 ,6	O
1) En översiktsbeskrivning		av he1a kontro11programmet återfinns i

M. Koster, Contro1s and inf1ation, The economic stabi1izati0n program in retrospect, American Enterprise Institute 1975, e1- 1er Incomes po1icies in the United States: Historica1 review and some issues , Congressi0na1 Budget Office, Washington DC, 1977. För en specia1studie av fas I se A. Weber, In pursuit of price stabi1ity, wage price freeze of 1971, Brookings In-

stitution, Washington DC, 1973. En motsvarande studie av fas IH återfinns i R.F. Lanze10tti, M.T.Hami1ton och R.B.Roberts, 1

Phase II in review. The price commission experience , Brooking Institution, Washington DC, 1975. Fas IV behand1as av P. 3 Mccracken, The Economy and phase IV , American Enterprise Institute, 1973.

export-S

2) Undantagna från prisstoppet var 1ivsmede1sråvar0r samt och importvaron f 1

Bilaga 7 179

Pris- och 1önestoppet under fas I kom som en överraskning för arbetsgivare och 1öntagare och var menat som en avky1ningsperiod för att dämpa inf1ationsförväntningarna samt att ge myndigheterna tid under vi1ken det mer fu11ständiga k0ntro11programmet utarbetades. Som framgår av diagrammet 8.6 samt 8.7 dämpades pris- och 1önestegringstakten under fas I i förhå11ande ti11 kvarta1en dessför-

innan.]) De prisökningar som genomfördes under perioden härrör-

de från de undantagna områdena (t.ex. 1ivsmede1) samt från skattehöjningar. Löneökningarna orsakades främst av tidigare bes1utade 1öneökningar. Många f1erårskontrakt gjordes upp under 1970-1971.

Inför fas II, som 1öpte från 15 november 1971 ti11 den 10 januari 1973 uppstä11des normer för pris-, 1öne- och vinstutveck1ingen:

1) Lönerna fick maxima1t höjas med 5,5 % per år.

mätta i procent av omsättningen, fick inte 2) Vinstmargina1erna, överstiga genomsnittet under de två föregående åren. Vinstmargina1rege1n gä11de ej i företag som hö11 konstanta priser i e11er sänkte priset. I dessa företag kunde vinsten öka ti11

; fö1jd av sänkta kostnader e11er ökad försä1jning. I ti11äts maxima1t stiga i takt med de tota1a kostnadså 3) Priserna under att inte vinstmargina1erna väx-

ökningarna förutsättning ;

te. Priserna kontro11erades främst i större företag.2) För att

inte 1åsa prisre1ati0nerna genom reg1ering av varje varas pris faststä11des en maxima1 prisökningsnorm för den genomsnitt- 1iga prisstegringen i företaget. Denna norm sattes van1igtvis i jämnhöjd med produktivitetsti11växten inom branschen (dvs. ti11 ca 3 % per åry

kan man dock inte dra s1utsatsen att pris- och 1önek0n- 1) Härav tr011erna var nödvändiga för att dämpa inf1ationstakten. Det är möj1igt att denna sku11e ha b1ivit ännu 1ägre utan reg1e- 3 1 ringsåtgärderna. Data tyder på att pris- och 1önestegringstakten började bromsas upp under år 1971. För att utröna reg1eringarnas effekter på inf1ationstakten måste man göra mer fu11- , ständiga ekonometriska testningar. 2) Med större företag menades de ca 1 700 företag som hade över 5 000 anstä11da. Denna grupp av företag svarade för ca hä1ften av närings1ivets produktionsvärde.

180 7

Bilaga

_mtaê

w m_ _

mumvmawuuøåx

.mmmn|omma

_n____m$mw___v$mw___m»m________.___

.umwzwuuzmuww

.Anmmnnmuw

maaHxumzøunxmvcwmMuauamsømcov_

maamzucmuoua

NS.

mwwaum ovmcxmpmm:

_S_

mctvcføw

Em_

_Eawcøoorm

Ewuwmaø

s: m_

Bilaga 7 181

_ucsik1

m8_

m5_

“______._______"______“___"

.umauumsvcm

umvwamuufømv

v8_

mwa

.Ammmnnmum

.mcwpvcmuww

E95 mk:

.mwmcmmøm

umwcacxwmwmcumoxwcwg

nä_

UGMHHDU

:møuøwooua

ovmcxmpmr.:

§9

»Jaaa

?Spam

mctucwøâw»

_ m6

Naamvø

_ E2

:osv: w

Emuwmaø

80k_

m. u_ FF s:

182 Bilaga 7

Myndigheternas må] med dessa åtgärder var att minska infiationstakten från de 6 % som rådde under år 1971 tili ca 2-3 % i slutet av fas II. Med en produktivitetstiilväxt på 3 % per år och en iönestegringstakt på 5,5 % sku11e iönekostnaderna per producerad enhet öka 2,5 % per år. Om då priserna tiilåts stiga i takt med lönekostnadsökningarna per enhet erhå11es en infiationstakt på ca 2,5 % per âr. När priserna fick föija kostnadsökningarna rådde i princip ingen effektiv restriktion på prisstegringarna så iänge som inte efterfråge- e11er utbudsförändringar gav möjiighet ti11

prisökningar och vinstökningar utöver vad som var ti11åtet.1)

Syftet med kontroiiprogrammet under fas II var därför främst att genom återhå11samhet på iönesidan åstadkomma en iägre prissteg-

ringstakt.2› Lönekostnaderna upptar den största deien av produk-

tionskostnaden och en permanent uppbromsning av inflationstakten kan inte nås på annat sätt än genom iångsammare iönestegringar. Eftersom vinsterna utgör en reiativt 1iten andei av totaikostnaden så kommer även en kraftig minskning av vinstnivån endast att åstadkomma en reiativt 1iten engångssänkning av inf1ati0nstakten.

De mest synbara resultaten av 1önekontr011erna var att de mycket stora löneökningar som tidigare tagits ut i vissa branscher he1t eiiminerades samt att iönekontraktens iängd över iag förkortades. Det var också van1igt att man i iönekontrakten skrev in att nya förhandlingar sku11e tas upp så snart iöne- och prisregieringarna eiiminerades eller att man försedde avtaien med indexk1ausu1er.

Möjiigheterna att kringgå dessa bestämmeiser synes ha varit stora. Begränsningen i form av en högsta ti11åten vinstmarginai kunde undvikas genom en skick1ig hantering av bokföringen, t.ex. genom förändrad iagervärdering e11er omfördeining av fasta kostnader. Lönekontroilerna tycks också ha varit tämiigen enk1a att kringgå 1) Trävaru-, iäder- och oljeindustrin var de branscher som främst begränsades av vinsttaket i sin prispoiitik. 2) De fack1iga representanterna i de oiika kontrollorganen uttryckte även sitt missnöje över 1önek0ntr011erna under fas II. Man önskade strängare priskontroiier ifa11 1önekontr011erna sku11e förbii i den form de hade under fas II.

Bilaga 7 183 sou 1981:42

fann detta lönsamt. Antaom såväl arbetsgivare som arbetstagare let arbetade timmar kunde t.ex. överrapporteras eller så kunde befordras till ett betalt arbete utan att en arbetstagare högre förändrades. Priskontrollerna innebar inte att arbetsuppgifterna varornas kvalitet övervakades. Företag som t.ex. hade för avsikt att höja priset mer än den högsta tillåtna prishöjningen på % kunde i stället sänka kvaliteten så att styckkostnaderna 2,5 och den önskade uppnåddes. Så länge som sänktes vinstmarginalen kvalitetssänkningarna och de därav följande kostnadsminskningarledde till att den högsta tillåtna vinstmarginalen överna inte skreds så ingrep inte myndigheterna. Kvalitetsförändringarna torde ha medfört att den sanna prisnivån, dvs. prisnivån korrigerad för kvalitetsförsämringen, kom att ligga över den faktiskt

redovisade prisnivån.])

Fas II var trots allt relativt framgångsrik såtillvida att den officiella sjönk till drygt 3 % samt löneprisstegringstakten stegringstakten till ca 6 % per år.

- l2 juni l973 medförde lindrigare for- Fas III (ll januari l973)

mer av regleringar och mer generell övervakning.2) Prishöjningar

behövde anmälas Lönehöjningsnormen på 5,5 % blev ej på förhand. Man kan därför eliminerades medan kvar. säga att priskontrollerna var i kraft under fas III. Resultatet blev att lönekontrollerna under med 9 %. Priserna höjdes därpriserna denna period steg som ökade med ca 6 %. Flera faktorer med mer än lönekostnaderna till denna kraftiga För det försp tycks ha bidragit prisstegring. och vinstmarginalökningar ackumulerats

l av pris-

ta hade ett behov vilket resulterade i en under den föregående kontrollperioden, efter det att kontrollerna släpptes. För det andra prisexplosion

Det officiella prisindexet tycks ha underskattat den verkliga l) under fas II med ca kvalitetsk0rrigerade“ prisutvecklingen 2,5 % per år enligt uppskattningar som gjorts av M.Darby, The illusion of wage and price controls, Fraser Institute, l976. med fas III var att successivt avveckla 2) Det egentliga syftet hade inställningen att priskontrollåtgärderna. Myndigheterna och lönekontroller inte fick användas under för lång tidsperiod med tanke på skadeverkningarna på resursfördelningen_

184 Bilaga 7

1edde ökade o1je-, råvaru- och 1ivsmede1spriser ti11 att inf1ationstakten drogs upp. fördes Samtidigt en expansiv finans- och penningpo1itik och det var en kraftfu11 i omkonjunkturuppgång vär1den. Do11arn deva1verades även vid denna tidpunkt, vi1ket höjde export- och importpriserna.

Den högre prisstegringstakten under fas III gjorde att myndigheterna införde ett nytt under två månader prisstopp (13 juni 1973 - 11 augusti 1973). Under denna period ti11äts eme11ertid 1önerna

att stiga en1igt den tidigare ti11ämpade 1öneökningsn0nnen på 4,4 %. Ti11 ski11nad från den tidigare under stopperioden fas I, då 1önestegringarna 1åstes medan priserna fick stiga inom vissa gränser, var det i detta fa11 fråga om ett effektivt prisstopp med frihet för 1önerna att växa inom vissa gränser. Prisstoppet b1ev eme11ertid kaotiskt med syn1ig brist på vissa varor (t ex. 1ivsmede1, bensin). O1ika s1ags snedvridningar i pris- och inkomstre1ationerna b1ev under detta a11tmer prisstopp uppenbara. Åtgärderna fick ett minskat stöd från närings1iv, arbetstagarorganisationer och p01itiker. Myndigheterna därför ti11 övergick fa§_11 (12 augusti 1973 - 30 apri1 1974), som rege1mässigt mer kom att 1ikna fas II med 1öneökningsnormer samt krav på förhandsanmä1an av prisökningar. Förutom vid kostnadsökningar fick nu priserna höjas om det rådde brist på varorna. Vinstmargina1reg1eringen togs därmed i praktiken bort. Mot s1utet av fas IV avveck1ades kontro11erna successivt (se tabe11 8.1). Som framgår av diagram 8.6 steg inf1ationstakten a11tmer under fas IV och nådde sitt högsta 1äge under i s1utet efterkrigstiden av år 1974 då prisstegringstakten var på årsbasis 14 %. Sammanfattningsvis påvisar diagram 8.6 att inf1ationstakten hö11s ti11baka under faserna I och II (tr01igen främst ti11 fö1jd av överskottskapacitet i ekonomin), men att den sköt fart under faserna II och IV samt efter det att kontro11erna s1äppts.

1) Darby, op.cit., menar att sänkningen av inf1ationstakten under faserna I och II endast är en statistisk i11usi0n. När man å korrigerar för kva1itetsförsämringen kommer inf1ationstakten i jämnhöjd med den som rådde innan kontro11erna infördes.

Bilaga 7 185

Vid undersökning av de olika kontrollåtgärdernas effekter på prisoch lönestegringstakten jämförs den faktiska utvecklingen med en bästa skattning av vad som skulle hända utan kontroller. Inget definitivt svar kan emellertid ges på dessa frågor speciellt som det är osäkert vad pris- och löneutvecklingen hade varit utan kontroller. framhölls i tidigare avsnitt. För det Två problem första kan kontrollåtgärderna inverka på hur den ekonomiska politiken förs. Det är därför svårt att med säkerhet förutsäga vad den ekonomiska politiken och utvecklingen for löner och priser skulle vara utan kontroller. För det andra är de modeller som används för att beräkna pris- och loneutvecklingen behäftade med fel som gör att de har svårt att förutsäga inflationstakten. Olika uppskattningar har dock gjorts med hjälp av modeller av pris- och lönebildningen. I det följande avsnittet redovisas nâgra av dessa undersökningar.

l) 8.2.2 Gordgns undersökningar

Gordon undersöker i ett flertal uppsatser effekterna av pris- och lönekontroller genom att jämföra den faktiska pris-/löneutveckmed den utveckling som skulle ha erhållits utan kontroller. lingen Gordon estimerar för ett anen pris-/lönemodell på kvartalsdata tal år innan det att kontrollerna infördes och utnyttjar denna för jämförelsen. Modellen är i princip uppbyggd på samma grundsom diskuterades i avsnittet om inflationens drivkrafprinciper ter. Gordons modell består av en prisekvation samt en löneekvation vilka samverkar i inflationsprocessen. Den drivande kraften i modellen är främst lönekostnaderna. Prisbildningen bygger på

att vinst-/löneandelen på lång sikt är konstant och att priserna

T) R.J. Gordon, Inflation in recession and recovery, Brookings on Economic Activity, vol.2,l97l, s. 105-58. Papers R.J. Gordon, Wage price controls and the shifting Phillips curve, Brookings Papers on Economic Activity, vol.2,l972, s. 385-421. R.J. Gordon, The response of wages and prices to the first two years of controls, Brookings Papers on Economic Activity, vol.3,l973, s. 765-78. R.J. Gordon, The impact of aggregate demand on prices,Bro0kings on Economic Activity, vol.3,l975, s. öl3-62. Papers R.J. Gordon, Can inflation in the l970:s be explained?, on Economic Activity, vol.l,l977, s. 253-79. Brookings Papers R.J. Gordon, world inflation and monetary accomodation in eight countries, Brookings Papers on Economic Activity, vol.2,l977, s. 409-468.

186 Bilaga 7 sou 1981:42

i stort sett följer produktionskostnadernas Detta utveckling.

skall dock inte tolkas som att efterfrågesidan är avunderordnad

betydelse. Snarare kan det vara så att kostnadsökningarna kan utlösas av ett för högt efterfrâgetryck på faktormarknaderna. På kortare sikt kan även priserna påverkas av efterfrågan då påläggsprocenten varierar med efterfrågeläget och kapacitetsutnyttjandet. Löneökningarna bestäms, med viss tidseftersläpning, främst av efterfrågeöverskottet på arbetsmarknaden samt av prisstegringsförväntningarna. Modellen är estimerad på kvartalsdata för perioden l954:2-l97l:2, dvs. estimationsperioden startar efter det att verkningarna av Korea-krisen ebbat ut och löper fram till den tidpunkt då kontrollerna infördes. Under kvartalen mellan l97l:3 till l976:4 utnyttjas modellen för att beräkna vilken pris- och löneutveckling som skulle ha erhållits utan l) pris-/lönekontroller under förutsättningen att de exogena variablerna i modellen (främst arbetslösheten) utvecklas på samma sätt som den faktiska utvecklingen varit. För ex post-simuleringen innebär detta i sin tur att den ekonomiska politiken anpassas så att den givna faktiska utvecklingen för de exogena

variablerna

erhålles.

I tabell 8.2 återges den faktiska utvecklingen för priser och löner under perioden l969-l976. Den första kolumnen visar utvecklingen innan kontrollerna införs l97l. Den andra, tredje och fjärde kolumnen belyser pris- och löneutvecklingen under kontrollperioden, dvs. dels de båda kvartal då det rådde pris- och lönestopp samt dels de båda år då olika typer av kontroller var verksamma. Slutligen visar tabellen hur priser och löner utvecklats efter det att kontrollerna tagits bort.

Som framgår dämpades konsumentprisutvecklingen under åren l97ll972 men steg igen under l973-l975 varefter den föll tillbaka år l976 till följd av recessionen. Motsvarande utveckling uppvisar BNP-deflatorn rensad för livsmedels- och energipriser. Gordon

1 använder detta prisindex som beroende variabel i prisekvationen då störningarna på livsmedelsområdet genom den globala missl) Kontrollperioden sträcker sig från l97l:3 till l974:2.

S()lJ 1981:42 Bilaga 7 187

-pmm

Amuoa wcmnvcm Nnamma quonma

çumsmd quonoa

covoanwnmaouucoxuouum

«u«AmH anamma

«mAoA u«AaH

ovmxzmaacz |o=mAnwmun

anamma

uøAA0uucox

qnuhma qumñma

n W M

quwoma

mumaaouucox

ummcmuvamuww

ummum :mama qA›mA «N›mH

:mwc«Axuou=o=mA

.nam

uønaoumocwa

.AAAmH

mAAø=u=0uoum

anamma qnasma

immun

mmm

:oo

uaaouucox

immun wmqanm

covomuøa «momH Nnanma

.coouoø

:masa

|mwA

umadmz

MJMIMMMAMH

:oo nun

nmmuaucmezmcoz

:mmm

apoumawuuumzm xøucwmvmøumoxucma

xmvcmmmum

uopmmAovuE Anoummmuo=0 umcumoxmcwq

xwwcm vmmøouv msemu

188 Bilaga 7 sou 1981:42

växten 1972-1973 samt o1jekrisen 1973-1974 utgjorde faktorer av engångskaraktär, vi1kas orsaker är exogena och därför svåra att fånga in.

Lönekostnadsutveckiingen per timme, som visas i tabe11en anvä 8,2,

såsom beroende variabe1 i 1öneekvationen. Detta index är korri- =

gerat för övertidsersättning, förskjutningar i sysse1sättningens sammansättning samt för förändringar i fringe benefits. Löneökningarna uppvisar en 1ägre variabi1itet än priserna. Lönerna acce1ererar t.ex. inte 1ika mycket som priserna under 1974 samt minskar inte i ti11växttakt i samma utsträckning som priserna under recessionsåren 1971-1972 och 1974-1976.

8.2.2.1 Prisekvationen

Gordon antar att priserna bestäms genom ett på1ägg på

produktions-I

kostnaderna samt att stor1ek varierar på1äggets med efterfråge1ä- §

get på varumarknaden. Kostnaderna består av arbets-, materia1- i

samt kapitalkostnader. överförs prisnivåns bestämningsfaktorer i procentue11a förändringar erhå11es att prisstegringstakten i procent (D) beror av:

1) Förändringen i arbetskraftskostnaderna per enhet (W GT), dvs. differensen me11an 1önekostnadernas timme ökning per (W) och arbetsproduktivitetens trendti11växt Den 1ångsik- (WT). tiga trenden i pr0duktivitetsti11växten anses vara av större betyde1se för prisökningstakten än de kortsiktiga produktivitetsförändringarna. Arbetsk0stnadsvariabe1n inverkar på prisstegringstakten med några kvarta1s tidsefters1äpning. Om vinst-/1öneande1en är konstant på 1änare sikt skall koefficienten framför 1önekostnadstermen b1i 1ika med 1önek0stnadens ande1 av produktionsvärdet. 2) Insatsvarornas prisökningstakt Denna term uppskattas

(pi).

genom att beräkna prisutveck1ingen för industrie11a råvaror som ti11 viss de1 även importeras. I en s1uten ekonomi b1ir koefficienten framför insatsvarupriset no11 då den beroende variabe1n mäter prisutveck1ingen för föräd1ingsvärdet. Den är större än no11 om insatsvarorna e11er importeras om prisekvationen skattas för en de1sekt0r i ekonomin.

Bilaga 7 189

Priset på kapita1-

3) Prisökningstakten på kapitaltjänster (pk).

tjänster delas upp i tre komponenter: a) priset på investeringsvaror, b) kapita1kostnaden (dvs. ränta plus avskrivning, c) effektiva företagsskatten.

avvike1se från produktivitets- 4) Produktivitetsti11växtens trenden - ser ej enbart ti11 produktivi- (Q Företagarna

aT).

tetens trendti11växt när de skattar arbetskostnaden per

(dT)

producerad enhet utan beaktar, på kort sikt, även ti11fä11iga avvike1ser från trenden, vi1ka medför att trenden successivt kan därför utiösas på kort sikt anpassas. Prisförändringar avviker från när den kortsiktiga pr0duktivitetsti11växten trenden.

i indirekta skatter och subventioner 5) Förändringar (EI). Koefficienten framför denna term anger kostnadseffekten av indirekta skatter, dvs. den anger i viiken utsträckning höjda de indirekta skatterna överväitras på priserna.

Som mått på det tota1a ef- 6) Efterfråge1äget på varumarknaden. har Gordon prövat oiika variab1er såsom orterfrågetrycket i förhåilande ti11 försäijningen, orderstock i förderingång hå11ande ti11 kapaciteten etc. men fastnat för kapacitetsutnyttjandet mätt som differensen me11an faktisk och potentieil produktion satt i re1ation ti11 den p0tentie11a produktionen Y - Y* _ (-*ç;“_)

Vid estimation för perioden av prisekvationen på kvartalsdata

1954:2-1971:1 framkom följande resu1tat1):

P=].Q-(w- . + 0,50 . _ . - +

0,09 (Q

qT)+O,O3 pi ;K QT)

(20.0) (1,74) (4,34) (-1,70) Y + (M3 + 036

i-HY*

EI s E = 0 0021

(2,18) 0,05) n.w. = 2,20

ti11 den estimerade ekvationen anges t-värdet, 1) I ans1utning mede1fe1et (S.E.) samt Durbin-Watson värdet (0.w.).

190 Bilaga 7 1981:42 sou

Resultaten visar att he1t vä1tras 1önekostnadsökningar på sikt över på priserna och att 1öne- och vinstande1en sikt på 1ängre b1ir konstant. Men även efterfråge1äget har en signifikant inverkan på prisstegringstakten genom att påverka pâ1äggsfaktorn.

Vinstmargina1en som bestäms av re1ati0nen me11an priser och produktionskostnaderna per enhet påverkas av produktivitetsti11växtens avvike1se från trenden samt av efterfrâge1äget på varumarknaden. Vinsterna kommer att växa i en konjunkturuppgång när efterfrågeöverskottet pressar upp priset samtidigt som den stigande produktivitetsti11växten hå11er ti11baka 1önekostnadsstegringarna. Efter hand pressas vinsterna ti11baka ti11 den 1ångsiktiga vinstande1en när efterfrågetrycket 1ättar, produktivitetsti11växten fa11er och produktionskostnaderna per enhet stiger.

I diagram 8.8 jämförs den estimerade och faktiska prisutveck- 1ingen. Under estimationsperioden 1954 2-1971:2 är anpassningen täm1igen god. Prisekvationen skrivs även fram för att visa vad prisutveck1ingen sku11e ha varit om kontro11erna inte hade införts. Som framgår av figuren bromsades den faktiska prisutveck1ingen under kontro11perioden och kom att under den skattade ut- 1igga veck1ingen med tota1t ca 2,5 % under de sex kvarta1en ti11 och med 1972 års utgång. Man kan därför säga att kontro11erna under 1971-1972 hö11 nere inf1ationstakten med ca 2,5 %.

När sedan kontro11erna mjukades under upp och senare s1äpptes 1973-1974, sköt den faktiska prisutveck1ingen över den förväntade (utan kontro11er) och under perioden 1973:1 ti11 1975:1 sku11e inf1ationstakten varit drygt 6 % 1ägre (kumu1ativt) utan kontro11er. Tota1t har därmed kontro11åtgärderna drivit upp inf1ationstakten under perioden 1971:2-1975:1 med ca 3,5 %. Det är

tyd1igt att företagarna efter k0ntro11peri0dens s1ut tagit igen de prishöjningar man hindrades vidta under sjä1va kontro11peri0den och övervä1trat historiska och förväntade kostnadsökningar snabbare och i större omfattning än tidigare. Prisexp1osionen under år 1974 kan så gott som utes1utande förk1aras av pris-/

i Bilaga 7 191 sou 1981:42

och en strävan att återta den förlorade vinstanlönekontrollerna delen. Kontrollerna ner vinstmarginalerna under perioden tryckte l97l 2-l973 följdes av en höjning under perioden l973:3 3, vilket till l975:2.

8.2.2.2 Löneekvationen

I sin konstruktion av löneekvationen utgår Gordon ifrån att hushållens arbetsutbud bestäms av den förväntade reala disponibla dvs. realinkomsten efter direkt skatt. Detta innebär inkomsten, försöker utverka för såväl förvänatt löntagarna lönekompensation tade som faktiska pris- och skatteökningar. Företagens planerade bestäms av relationen mellan den förefterfrågan på arbetskraft väntade lönekostnaden (inkl. löneskatter) samt det förväntade pro- Genom dessa samband blir lönestegringstakten bestämd duktpriset. av efterfrågeöverskottet på arbetskraft samt av de förväntade pris- och skatteförändringarna, dvs. även om efterfrågeöverskottet är litet (t.ex. i en lågkonjunktur) kan lönerna växa om pris- Å eller förväntas. I löneekvationen är dessa variab-

E skattehöjningar

ler skattade på följande vis:

Lönestegringstakten antas vara proportionell mot efterfrâgel) som skattas med tre olika mått: överskottet på arbetskraft, av antalet arbetslösa timmar under a) Ett vägt genomsnitt innevarande och föregående kvartal (U).

arbetslösheten Vid sidan om den öppna b) Den dolda (UD). arbetslösheten finns en dold arbetslöshet (t.ex. latent arbetssökande och partiellt arbetslösa), som under senare år ökat i förhållande till den öppna och inverkat på löne- Det dolda arbetslöshetsmåttet anses bättre bildningen. efterfrâgeläget på arbetsmarknaden än det officiella spegla måttet på den öppna arbetslösheten.

Bristande rörlighet mellan c) Arbetslöshetens spridning (US). olika delarbetsmarknader mellan olika yrken eller (t.ex. samt bristande information hos företagare och regioner) arbetslösheten blir ojämnt fördelad arbetstagare gör att mellan de olika delarbetsmarknaderna. Om den totala arbets-

192 Bilaga 7

iösheten är konstant men biir a11t ojämnare fördeiad melian deiarbetsmarknaderna bör iönestegringstakten öka. Spridningsmåttet mäter förskjutningen i arbetsiöshetens fördeining. 2) Infiationsförväntningarna A När utbud och efterfrågan på arbetskraft planeras utifrån den förväntade reaiiönen konmer prisstegringar. I mode11en vili man undersöka om företagare och löntagare har oiika inf1ationsförväntningar. Det förefaiier rimiigt att Töntagarna främst ser ti11 konsumentprisindex medan företagarna torde skapa sina förväntningar på basis av producentprisindex. Om det inte förekommer någon penningiiiusion kommer varje procentenhets höjning av den förväntade att prisstegringstakten ieda ti11 en enprocentig höjning av iönestegringstakten, vid varje givet efterfrågeöverskott på arbetskraft. Koefficienten framför prisförväntningstermen blir då iika med ett i å

1öneekvati0nen.]) I iöneekvationen prövas 01ika mått på in-

fiationsförväntningarnaz a) Ett vägt genomsnitt av BNP-defiatorns tiliväxt-

(5BNP)

takt under ett antai föregående kvartai. Prisstegringarna påverkar t.ex. iöneökningarna då iöneavtaien i många fa11 innehåiier indexkiausuier, varigenom iöneökningar direkt utiöses efter det att priserna stigit. b) Skiiinaden i BNP-defiatorn och konsumtionsdefiatorns

(ñBNp)

ti11växt i form av ett under ett an-

(Öc) vagt genomsnitt

tai föregående kvartai. Om produktpriset stiger så växer även vinsten och företagarna har möjiighet att betaia en högre 1ön. Företagarna knyter därför främst sitt intresse ti11 BNP-defiatorn. Löntagarna försöker vid formulering av sina iönekrav främst kompensera sig för faktiska e11er förväntade höjningar av konsumentpriserna. Genom att studera koefficienten framför termen kan man avgöra vems

ñBNP oc

förväntningar som är mest betydeisefuiia i Iönebiidningen.

1) Detta 1eder tiii att den iångsiktiga Phiiiips-kurvan b1ir vertikai.

Bilaga 7 193

3) Förändringar i direkt och indirekt skatt Såväl företagare som löntagare försöker utverka kompensation för olika skattehöjningar genom att övervältra dessa pâ motparten. Löntagarna strävar efter att motverka direkta skatteökningar genom att försöka höja lönen innan skatt så att den disponibla inkomsten efter skattehöjningen blir opâverkad. På motsvarande sätt önskar företagarna påverka lönenivån så att en höjning av löneskatten inte påverkar företagens totala lönekostnader. För att mäta i vilken utsträckning sådana förväntade eller faktiska förändringar av direkta eller indirekta skatter övervältras på löneökningstakten (innan skatt) in-

förs den vägda förändringen i dessa skattevariabler (t) i löne-

ekvationen. Koefficienten framför skattevariabeln anger hur stor andel av skattesatsen som på kort sikt övervältras på lönerna.

Estimation av löneekvationen gav följande reslutat på kvartalsdata för perioden l954:2-l97l:l.

z. W=-0;02 -U 0,15 _ +

0UD-0,04 oU-Oizz

(-0,86) BNP PC) (-2,52) (-0,78) (_1,55) Å ^ + 1,0 0 0 si = °°°3

(22,0§BNP +(10g)t

D.w. = 1,50

Resultatet visar att den dolda arbetslösheten samt prisstegringsförväntningarna har en signifikant inverkan på lönestegringstakten. Prisförväntningselasticiteten är ett, vilket betyder att en enprocentshöjning av BNP-deflatorn ger upphov till samma höjning av lönestegringstakten. Det tycks också vara så att det är konsumenternas snarare än producenternas inflationsförväntningar som betyder mest i lönebildningen. Vid ex post-simulering av denna löneekvation under perioden l97l:3-1976:4 fann Gordon, vilket framgårav diagram 8.9, att de faktiska löneökningarna under kontrollperioden blev något högre än vad som skulle ha varit fallet om inte kontrollerna hade införts. Den tillämpade löneökningsnormen under kontrollperioden (5,5 %) uppfattades därmed som ett golv

194 Bilaga 7 sou 1981:42

och drev upp 1önestegringstakten. Däremot har den faktiska 1öneutveck1ingen b1ivit 1ägre än den beräknade efter det att kontro11erna s1äppts (se diagram 8.9). Recessionen tycks därmed ha varit mer effektiv att hå11a ti11baka 1önerna än vad simu1eringen anger. Gordon drar härav s1utsatsen att råvaru- och 01jeprisexp1osionen 1973-1974 inte kan ha påverkat 1öneutveck1ingen i form av höjda kompensationskrav.

8.2.2.3 S1utsatser av Gordons undersökningar

Sammanfattningsvis påvisar Gordons undersökningar att priskontr011erna haft en ti11fä11ig effekt genom att under k0ntro11perioden hå11a nere prisstegringstakten. Efter det att kontro11erna s1äppts, återtar priserna den nivå som sku11e ha rått utan k0ntro11er och skjuter t.o.m. över denna nivå. Lönekontro11erna

synes ha haft en omkastad och något pervers effekt på 1önerna

med högre faktiska 1önestegringar under k0ntro11perioden och 1ägre 1önehöjningar därefter.

Om man approximativt mäter vinstande1en som re1ationen me11an prisnivån och 1önekostnaden så har kontro11perioden inneburit en omförde1ning av inkomsterna från vinster ti11 1öner i förhå11ande

ti11 vad som sku11e varit fa11et utan kontr011er.]) Konjunkturupp-

gången 1971-1973 förstärktes därmed av kontro11åtgärderna genom att inf1ationstakten hö11s nere. Utan k0ntro11er hade tro1igen konjunkturuppgången b1ivit 1ångsammare och kapacitetsbristen år 1973 hade tro1igen b1ivit mindre a11var1ig. När k0ntro11erna s1äpptes steg priser och vinster mer än vad som torde ha b1ivit fa11eti frånvaro av pris-/1önekontrol1er. Konjunkturnedgången 1974-1975 förvärrades därmed.

8.8 och 8.9 framgår att kvoten me11an pris- och 1) Av diagrammen 1öneutveck1ingen (he1dragna kurvorna i fig.) är 1ägre under åren 1971-1973 än motsvarande kvot utan k0ntro11er (prickade kurvorna i fig.).

sou 1981:42 Bilaga 7 195

Diagram 78:8 Den faktiska och estimerade prisstegringstakten 1969-76. Årliga förändringar i procent.

Faktisk prisutveckling

Pro nostiserad

2 .. Estimerad prisutveck- prisutveckiing

ling (estimations- (estvmationsperiod 1954:24 712) period 195417-1971?) l J 1 1 | l

IelgllI7bIII71||r;2||I71álII7]4II|IIIIII

Källa: Gordon BPEA 1977:1 sid. 262.

Diagram 8.9 Den faktiska och estimerade löneökningetakten 1969-76. Årliga förändringar i procent.

Prognostiserad v_ 12 Iöneutveckllng g . (estimations riod of: °-_ 1954:1497 2) g .

10 - -. .O

Faktisk Iöne- °._ utveckling 3 ..

Estimeradlöneutveck- z _-° g _-

ling (estimations- . _- °_ _- - period 1954:1-19712)

am,- -._,-

Illillli! I4IIII:III;III:III:TIF 69 70 71 72 73 74 75 76 Källa: Gordon , Brookings Papers on Economic Activity 1977:1, sid. 271.

196 Bilaga 7

8.2.3 1) Boâwgrths ungersgkgigggr_ Bosworth finner i sina undersökningar att pris- och 1önekontro11erna under åren 1971-1973 haft en dämpande effekt på inf1a-

tionstakten.2› Bosworth studerar endast kontro11åtgärdernas even-

tue11a intäktssida och använder i detta syfte en pris-/iönemodeii vars uppgift är att generera en jämförbar pris- och iöneutveck- 1ing i frånvaro av regeringar.

Den utebiivna dämpningen av främst 1önestegringarna under 1971-1972 års recession ut1öste en 1iv1ig diskussion om orsakerna ti11 Phi11ipskurvans mer ogynnsamma 1äge, vi1ken senare 1edde fram ti11 bes1ut om direkta ingripanden i pris- och 1öneutbi1dningen. Syftet med de införda reg1eringsåtgärderna var, en1igt Bosworth, att hå11a nere pris- och iönestegringstakten samtidigt som myndigheterna stimu1erade den ekonomiska aktiviteten för att minska arbets1ösheten. Bosworth menar att jämföreiser av den faktiska prisoch 1öneutveck1ingen innan och efter kontroiiperioden inte kan ge ti11räck1ig grund för att dra s1utsats om kontro11ernas effekter, specie11t som o1ika faktorer, vi1ka påverkat inf1ationsutveck1ingen, inte var oförändrade under dessa båda perioder. Samtidigt som reg1eringarna infördes i augusti 1971 påbörjades en mer expansiv ekonomisk po1itik, som minskade arbets1ösheten från 6 % ti11 4,5 % i s1utet av år 1973. Under samma period devaiverades do11arn två gånger och den internatione11a konjunkturen var i kraftig upogång under åren 1972-1973. För att skatta den sanno1ika utveck- 1ingen utan regieringar använder sig Bosworth av en PP1S-/1önem0de11.

1) B. Bosworth, Phase II, the U.S. experiment with an incomes po1icy, Brookings Papers on Economic Acticity, v01. 2,1972. B. Bosworth och N. wroman, An appraisa1 of the wage-price 1 contro1 program, ingår i J. Popkin, of in- (ed.), Anaiysis f1ation: 1965-1974, Nationa1 Bureau of Economic Research, 1977. i 2) Det bör påpekas att Bosworth, efter det att dessa undersökningar gjordes vid Brookings Institution, b1ev chef för USAs motsvarighet ti11 SPK, dvs. The Counci1 of Hage and Price Stabi1ity.

Bilaga 7 197

8.2.3.1 Lönebi1dningen Löneekvationen, som är estimerad på kvarta1sdata under perioden 1956:1 - 1969:4, har fö1jande form:

- -

vi = 1,29 0,10 -u + 0,31-f›e 0,32 c

(15,85) (6,68) (5,21) (8,66) S.E. = 0,11 D.w. = 0,60

där

ü = 1önek0stnadsökningar inom industrin i procent, kvarta1svis = arbets1ösheten i procent för män i å1dern 25-64 år (prime aged men) = förändring i den förväntade inf1ati0nstakten;

59 procentue11

av konsumentprisindex förändring under de vägt genomsnitt fyra föregående kvarta1en G = dummy-variabe1 för Kennedy-Johnsons guidepost-period åren 1962:2-1966 2

Som framgår av den estimerade 1öneekvationen har samt1iga variab1er ett signifikant inf1ytande och anpassningen ti11 estimationspe-

- R2 och mede1fe1et ca 0,1 %

rioden är täm1igen god är över 0,8 per kvarta1. Det råder eme11ertid hög positiv seriek0rre1ati0n är för 1åg), vi1ket tenderar att ge en överskattning av (D.w. t-värdena. Resu1tatet visar att 1ägre arbets1öshet samt ökade inf1ationsförväntningar höjer 1önestegringstakten. Den 1ångsiktiga Phi11ipskurvan är inte vertika1 då koefficienten framför prisförväntningstermen är mindre än ett. Kennedy-Johnsons guidepost minskade 1önestegringstakten med ca en tredjede1s procent per kvarta1. ti11 år 1971 ökar Om estimationsperioden utsträcks prisbetyde1se medan arbets1öshetens fa11er. stegringsförväntningarnas Det är tänkbart att det finns något s1ags kritiskt tröske1värde för inf1ati0nstakten vid vi1ket förväntningarna börjar göra sig mer gä11ande. Ju snabbare prisstegringstakt desto större betyde1se har förväntningarna re1ativt arbetsmarknadsvariabe1n.

Löneekvationen utnyttjas för att prognostisera 1öneutveck1ingen kvarta1svis under perioden 1969-1973 under förutsättning att de exogena variab1erna utveck1ats på samma sätt som den faktiska

198 Bilaga 7 sou 1981:42

utvecklingen varit. I diagram 8.10 återges den faktiska samt den beräknade löneutvecklingen. Resultaten att påvisar den verkliga lönestegringstakten redan år l969 börjar bli snabbare än den löneutveckling som kalkylerats på basis av den historiska utvecklingen med hjälp av löneekvationen. Denna utveckling bryts när lönekontrollerna införs och den faktiska och beräknade löneutvecklingen närmar sig varandra för att helt sammanfalla i slutet av år l973. Bosworth drar av dessa resultat slutsatsen att löneutvecklingen bringats tillbaka till den normala utveckling som rådde under l960-talet samt att kontrollerna sänkte lönestegringstakten med )

drygt 2 % per år.] Sammanfattningsvis har lönekontrollerna en-

ligt Bosworth sänkt lönestegringstakten så att denna hållit sig inom normen. Åtgärderna har även minskat lönespridningen mellan olika grupper samt förkortat lönekontraktens löptid. Diagram 8.lO och prognostiserad

Faktisk löneutveckling.

Årlig procentuell förändring

Procent 12.0 .__ __... faktisk Iöneförändringstakt j? prognostiserad Iöneförändringstakt 8.0-- p __________,\ a \ f \\__ ø..-z .I 4.0-- -

c 1 I 1 I l 1969 1971 1973

Källa: B. Bosworth och M wroman, op.cit., s, 178_

l) Denna siffra erhålls genom att jämföra löneekvationens genomsnittliga residualer under perioden l970:2-l97l:l med motsvarande residualer för kontrollperioden l97l:2-l973:4.

Bilaga 7 199

8.2.3.2 Prisbiidningen

I syfte att undersöka priskontroliernas verkningar på prisbiiddeiar Bosworth in ekonomin i tre sektorer: parti- och ningen verkstadsindustrin samt iivsmedeisindustrin. detaijhandeisiedet,

Prisekvationer estimeras för dessa tre sekt0rer.1

på kvartaisdata

För företag i parti- och detaijhandeisiedet medförde priskontroilerna att de inte fick höja de procentueiia vinstmarginaierna utöver de som rådde under prisstoppsperioden. Endast om kostnaderna för insatsvaror tiiiäts företagen att höja priserna i mothöjdes svarande utsträckning. En viss nedpressning av iönsamheten uppstod då hande1s1edet hade svårare att öka produktiviteten i samma takt som inom industrin medan iönekostnadsökningarna b1ev desamma i de båda sektorerna. Denna nedpressning av vinstmarginaierna iedde emeiiertid ti11 att höjdes desto mer efter det att konpriserna troiierna eiiminerades. Bosworth drar siutsatsen att priskontroilerna haft några återhåiiande effekter på prisstegknappast ringstakten inom hande1s1edet.

Inom tjänstesektorn tycks priskontroiierna ha dämpat prisstegiäkar- och tandvårdsavgifter i förhåiiande ringarna på hyror, tili vad som sku11e biivit fa11et utan kontroiier.

inverkan prisutveckiing ana- Regieringarnas på verkstadsvarornas med hjäip av en prisekvation med insatsvaru- och iöneiyseras kostnader samt produktivitetstiiiväxt och kapacitetsutnyttjande som förkiaringsvariabier. Vid simulering av denna prisekvation skiiinaden me11an den faktiska och prognostiserade utvisar sig veckiingen praktiskt taget vara no11.

Livsmedeispriserna speiade en centrai ro11 i reg1eringspr0grammet.2)

Deis på iivsmedei en betydande dei av hushåiisutgör utgifterna iättare budgeten och dels kan prishöjningar på denna varugrupp varor och de kan därför antas observeras än prishöjningar på andra i särskiit hög grad. De kraftiga prispåverka kompensationskraven föra för iångt att redovisa samtiiga prisekvationer, 1) Det sku11e se B. Bosworth och W. Nroman, op.cit., Appendix A och B. 2) Jordbruksråvaror var undantagna prisreglering.

200 Bilaga 7

stegringarna på livsmedelsprodukter under år l972 ledde till krav på att samtliga varor inom jordbruksledet skulle regleras. Prisstegringarna orsakades av en global missväxt i kombination med en kraftig efterfrågeökning som speciellt uppstod när Sovjetunionen på grund av livsmedelsbrist inträdde som storköpare på världsmarknaden. Bosworths slutsats från de estimerade prisekvationerna är att kontrollen av livsmedelspriserna hade mycket små verkningar främst på grund av att reglerna var så utformade att samtliga kostnadsökningar kunde övervältras på priserna. Priskontroller kan inte hindra prishöjningar i bristsituationer utan att kraftiga störningar uppstår i resursfördelningen, speciellt gäller detta på jordbruksmarknaden som präglas av höggradig konkurrens.

Sammanfattningsvis finner Bosworth att prisregleringarna totalt haft en svag återhållande effekt på prisstegringarna. De lägre prisökningarna kan ha minskat kompensationskraven i lönebildningen och därmed hållit nere kostnadsökningarna. Det framkommer även att lönekontrollerna varit mer effektiva än priskontrollerna. Om regleringar har påverkat inkomstfördelningen så bör dessa ha medfört en sänkt reallön.

Gordons och Bosworths undersökningar, som är de mest genomarbetade bland de amerikanska, skiljer sig resultatmässigt åt. Gordon finner att lönekontrollerna varit ineffektiva medan priskontrollerna haft en verkan under kontrollperioden. Därefter har prisökningarna skjutit iväg så kraftigt att de överträffat den prisutveckling som skulle ha erhållits utan kontroller. Bosworth når emellertid resultatet att lönekontrollerna verkat mest återhållande medan prisregleringarna givit en svagt återhållande effek under regleringsperioden. Bosworth kan inte finna att vinstandelen pressats ner av kontrollåtgärderna, vilket emellertid är Gordons slutsats. Skillnaden i resultat härrör främst från följande faktorer:

l) Olikheter i de underliggande pris- och löneekvationerna som genererar den tänkta utvecklingen utan kontroller.

1981:42 Bilaga 7 201 sou

dataunder1ag har använts. Gordon undersöker BNP-def1a- 2) 01ika torn rensad från inf1ytande av 1ivsmede1s- och energipriser. Bosworth studerar i stä11et reg1eringsåtgärdernas effekter på konsumentprisindex. 3) Bosworths undersökningsperiod s1utar vid utgången av år 1973, dvs. innan kontrollprogrammet he1t har avveck1ats. Han har därför inte, såsom Gordon, undersökt vad som orsakade de kraftiga inf1ationseffekter som erhö11s när kontro11erna togs bort.

Den sista förk1aringen torde vara den viktigaste. Gordon avvisar såsom en s1utsats he1t användandet av pris- och 1önereg1eringar och menar att the short-run success for the c0ntro1 program guarantees its 1ong-run fai1ures. Bosworths s1utsatser å andra sidan innebär fö1jden1igt en mer positiv instä11ning ti11 prisoch 1önekontro11er som ett mede1 att bekämpa inf1ationen. Om det råder efterfrågeöverskott, menar Bosworth att kontro11åtgärderna endast ger upphov ti11 ransonering, svarta marknader e11er andra störningar på resursfördelningen. I en sådan situation är en restriktiv efterfrågepo1itik det enda effektiva med1et. Men under stagf1ati0n, dvs. när priserna stiger och arbets1ösheten är hög, som under åren 1970-1971, kan en restriktiv po1itik för att bekämpa inf1ationen b1i mycket kostsam i form av en hög arbets1öshet. Inf1ationen beror i detta fa11 på tidseftersiäpningar i pris- och 1önebi1dningen, höga prisförväntningar, försök från 1öntagarna att återstä11a rea11önen samt att åstadkomma en rättvis 1önestruktur etc. I sådana fa11 är kontro11åtgärder motiverade, en1igt Bosworth, om de syftar ti11 att stabi1isera den re1ativa 1öne- och prisstrukturen vid en 1ägre inf1ationstakt. Om utbudsbegränsningar orsakar inf1ation, som var fa11et på jordbruksområdet år 1972, kan inte k0ntro11åtgärder vara ti11 någon hjä1p för att 1ösa pr0b1emen. En restriktiv po1itik kan å andra sidan vara en mycket kostsam åtgärd om inte efterfrågan på jordbruksvaror har en hög ink0mste1asticitet.

202 Bilaga 7

8- 2- 4 )

Mcêuirssgmderáökning]

Liksom i de föregående undersökningarna använder McGuire av sig en pris-1önemode11 för att göra ex post-simu1eringar, vi1ka sedan jämförs med den faktiska pris- och 1öneutveck1ingen. Mcâuires kvarta1smode11, som är estimerad för perioden 1956:1-1971:1, består de1s av en pris- och 1öneekvation av normai deis av typ, ett samband som bestämmer den förväntade inf1ati0nstakten som en funktion av ränteutveck1ingen på de finansie11a marknaderna. Genom att studera sambandet me11an den nomine11a räntan och tidigare prisökningar kan man få en uppfattning om hur prisstegringsförväntningarna ändras. Dessa ingår sedan som förk1aringsvariab- 1er i pris- och 1öneekvationen. Ti11 ski11nad från Gordon, som använder en van1ig minsta kvadratmetod i sina estimationer, så utnyttjar McGuire en kompiex estimationsmetod som utnyttjar förhå11andet att prisförväntningsvariabein ingår i de tvâ övriga ekvationerna. Det är känt att en sådan estimationsmetod är mer effektiv om mode11en är riktigt specificerad, men kan å andra sidan 1eda ti11 o1ika sorters fe1skattningar om så inte är fa11et. I detta sammanhang kan man ifrågasätta om förväntningarna hos agenterna på varu-, arbets- och penningmarknaderna måste vara identiska. Denna restriktion gör att måste prisförväntningarna fa11a när räntorna fa11er, vi1ket t.ex. skedde under perioden 1970:2-1971 1, precis innan den tidpunkt då kontr011erna infördes. Prisekvationen uppvisar också en underskattning av den faktiska inf1ationstakten under dessa kvarta1, vi1ket minskar ex post-simu1eringens ti11för1it1ighet. Under de tre första kvarta- 1en 1971 underskattar Mc Guires mode11 konsumentprisindex ökningstakt med i genomsnitt 1,3 %. Därefter sänktes inf1ati0nstakten när reg1eringsåtgärderna sattes in 1971:3. Den maxima1t dämpande effekten på prisnivån (omkring 1,5 %) erhö11s under 1972:2. Under de efterfö1jande kvarta1en när kontr011erna iättade steg den faktiska infiationstakten kraftigt och sköt över den som sku11e erhå11its utan kontro11er. I mitten av år 1974,som

1) T.N. McGuire, On estimating the effects of contro1s, ingår i K.Brunner och A.H. Meitzer, The economics of price and wage contro1s, Supp1ement to the Journai of Monetary Economics, 1976, vo1. 2.

Bilaga 7 203 sou 1931:42

är den tidpunkt prognoserna sträcker sig ti11, var prisnivån än den ok0ntr011erade Kva1itativt är ca 5 % högre prisnivån. dessa resu1tat desamma som Gordons men kvantitativt 1igger de avsevärt En orsak ti11 denna ski11nad kan vara att McGuires högre. även innehå11er 1ivsmede1s- och o1jepriser. En annan prisindex kan vara att McGuires prisekvation underskattar prisutveck1ingen 1971:1 ti11 1971:3. Om man adderar fe1et under dessa kvarta1 ti11 finner man att resu1taten b1ir mer samt1iga kvarta1sprognoser Tika Gordons. Den kumu1ativa dämpande effekten på prisnivån var under ca 2,5 %. Därefter höjdes den faktiska k0ntr011peri0den inf1ati0nstakten så att den Tåg ca 2 % över den ka1ky1erade i mitten av år 1974.

Darb1s_undgr§ökning])

inte någon pris- och 1önem0de11 av n0rma1t s1ag Darby specificerar utan använder i stä11et av en reducerad form ti11 en icke sig närmare monetär mode11. Denna bygger på den moderna kvaangiven Titetsteorin som förk1arar hur f1uktuationer i penningmängden

påverkar nationa1inkomstens och prisnivåns utveck1ing?) Darby stö-

der sig på dessa samband och estimerar en kvarta1smode11 i vi1ken beror av penningmängdens ökningstakt under de prisstegringstakten föregående åren. Vid ex post-simu1ering av denna mode11 finner Darby att pris- och 1önek0ntro11erna bringat ner den faktiska så att den vid det sista kvarta1et för simu1eprisstegringsnivån 1973:3 ca 3 % under den prognostiserade. Darby sturingen 1igger derar ej prisexp1osionen efter det att k0ntro11erna e1iminerats.

1) M.R. Darby, Price and wage contro1s: The first two years och Price and wage contro1s: Further evidence, ingår i K Brunner och A.H. Me1tzer, The economics of price and wage c0ntr01s, s. 235-263 respektive s. 265-268. M.R. Darby, The U.S. op.cit. economic stabi1ization program of 1971-74, ingår i J. Carr et a1., The i11usi0n of wage and price contro1, Frazer Institute 1976. om detta samband är stabi1t på kort sikt. På 2) Det är tveksamt 1ång sikt är samvariationen me11an penningmängd och inf1ati0nstakt starkare.

204 Bilaga 7

8-2-6

E6192 96h. Eeerseá gnéezsäkainsi)

Feige och Pearce undersöker ifall pris- och lönekontrollerna haft någon effekt på inflationstakten under fas I och II (dvs. från augusti l97l till slutet av l972). För detta ändamål använder sig författarna av en tidsseriemodell baserad på månadsdata. Grovt sett innebär en tidsseriemodell att man förklarar inflationsutvecklingen utifrån den historiska i vilprisutvecklingen ken man försöker finna återkommande stabila mönster. Tidsseriesambanden används sedan för att beräkna vilken och löneprisutveckling som skulle ha erhållits utan kontroller. Resultatet av Feige och Pearces analys återges i nedanstående tabell 8.3, so visar den faktiska och den på detta sätt beräknade och löneprisstegringstakten. Analysen visar att pris- och lönestoppet under fas I var framgångsrikt och minskade konsumentprisindex ökningstakt med ca 2 %. Sedan pris- och lönestoppet hävdes i början av fas II eliminerades hela denna framgång på prissidan. Lönestegringarna synes emellertid ha dämpats något. Slutomdömet blir att kontrollåtgärderna inte tycks ha haft någon framgång om man ser över programmets båda faser. Varken inflationstakten eller arbetslö heten blev annorlunda mot vad de skulle ha varit utan kontroller och konflikten mellan dessa båda mål har inte mildrats med hjälp av kontrollâtgärderna.

Tidsseriemodellerna, som är tämligen nya och under utveckling,

har emellertid vissa svagheter. En av dessa är att mo-

svagheter dellen tillskriver kontrollâtgärderna alla som är förändringar nya i förhållande till den historiska inflationsutvecklingen. Vi vet t.ex. att finansoch penningpolitiken var expansiv l97l-l972 och att devalveringarna av dollarn höjde prisnivån. Eftersom t.ex. dollarn inte devalverades under estimationsperioden har detta inte fogats in i tidsseriemodellen. Det är därför troligt att Feige-Pearces modell underskattar inflationstakten under l972 Och som följd härav underskattas kontrollåtgärdernas å effekt.

l) E.L. Feige och D.K. Pearce, Inflation and incomes policy: An application of time series models, ingår i K. Brunner och A.H. Meltzer, op. cit., s. 273-294. E.L. och D.K. Feige Pearce, The wage-price control experiment - Did it work?, Challenge, July-August l973, s. 40-44.

S()lJ 1981:42 Bilaga 7 205 Tabell 8 3 Faktisk och beräknad inflationstakt under fas I och II Fas I Fas II Summa Konsumentprisindex

Faktisk	1,70	3,49	3,16
Prognos	3,65	3,07	3,19
Beräknad politikeffekt	-1,95	0,42	-0,02

Grosshandelsprisindex

Faktisk	-1,29	6,94	5,39
Prognos	3,95	3,95	3,95
Beräknad politikeffekt	-5,24	2,99	1,43

Löneindex

Faktisk	2,16	7,25	6,29
Prognos	7,13	7,11	7,11
Beräknad politikeffekt	-4,97	0,14	-0,82

Kälia: E.L. Feige och D.K. Pearce, The wage-price controi experiment - Did it work? , 0p.cit., s. 43.

8.2.7 âiutsats

Man kan inte säga att det råder någon helt entydig uppfattning om vi1ka effekter pris-1önekontr011er har på infiationstakten i USA. Oiika forskare har som synes för USA:s dei nått fram ti11 olika siutsatser. Det är därför tveksamt om undersökningar, som baseras enbart på pris-/lönemodeiier, kan ge otvetydiga besked. Som framgår ovan finns det aiternativa modeiier, viika är avsedda att förkiara pris- och 1önebi1dningen och för dem a11a gä11er att det är förenat med vissa probiem att enbart förkiara den historiska utveckiingen.

Ett annat probiem med ana1ysen är att denna genom att enbart studera pris-/iönebiidningen biir a11tför partieii. Man bör heist anaiysera denna inom ramen för en större m0de11 som beskriver heia ekonomins funktionssätt,annars finns det risk att resu1taten b1ir missvisande.

206 Bühga 7

Trots att det råder o1ika uppfattningar om vi1ka faktorer som bestämmer pris- och 1önebi1dningen och trots att regressionsana1ysen har vissa svagheter så kan man ändå hävda att det finns en viss samstämmighet me11an mode11resu1taten. Ett sådant resu1tat är att det synes vara mycket tveksamt om pris- och 1önekontr011erna har haft inverkan och 1önenågon bestående på prisutveck1ingen i USA. Under fas I och II bromsades inf1ationstakten upp något men när kontro11erna s1äpptes b1ev inf1ationen desto snabbare och sköt förmod1igen över den nivå som sku11e erhå11its om pris- och 1önekontro11erna inte införts. Detta innebär att intäktssidan i en cost-benefit-ana1ys av kontro11åtgärderna inte med säkerhet är positiv utan tro1igen negativ. Det är eme11ertid uppenbart, att åtgärderna har en kostnadssida. För USA:s de1 kan man därför utan överdrift hävda, att prisoch 1önekontro11erna 1971-1974 inte varit samhä11sekonomiskt effektiva.

8.3 Resu1tat av undersökningar i Eng1and

Inkomstpo1itiken i Eng1and måste ses mot bakgrund av den a11männa

ekonomiska po1itik som förts i 1andet.]) I detta avsnitt fö1jer

därför först en kort beskrivning av den enge1ska ekonomins utveck1ing under 1960- och 1970-ta1en. Presentationen anknyter ti11 diagram 8.11 som för samma period beskriver finansoch penningpo1itikens inriktning samt återger pris-, 1öne- och växe1kursutveck1ingen. I ett andra avsnitt beskrivs kortfattat den inkomstpo1itik som förts i Eng1and under efterkrigstiden. Avs1utningsvis granskar de utvärderingar av inkomstp01itikens verkningar på inf1ati0nstakten som gjorts under denna period.

1) Kä11or: En beskrivning av den enge1ska ekonomins inf1ationsprob1em under 1960- och 1970-ta1en ges i R.J. Ba11 and T. Burns, The Inf1ationary iiechanism in the U.K. Economy, D. Laid1er, Inf1ation in Britain: A Monetarist Perspective, M.H. Mi11er, Can a Rise in Import Prices Be Inf1ationary and Def1ati0nary? och J. wi11iamson and G.E. wood, The British Inf1ation: Indigenous or Imported?. Samt1iga dessa artik1ar återfinns i American Economic Review, Sept. 1976.

Büaga 7 207

8. 3.1 Den sngelsktekonominzuêveckiins gnge: mo; gen 1911x2122

I den enge1ska ekonomiska utveck1ingen under 1960- och 1970-ta1en kan man urski1ja tre de1perioder: Den första sträcker sig över åren 1960-1967 då den ekonomiska po1itiken var a11mänt expansiv, vi1ket 1edde fram ti11 att pundet s1ut1igen deva1verades inom ramen för det fasta växe1kurssystemet. Den andra perioden omfattar åren 1968-1972 då inf1ationen acce1ererade samtidigt som man bibehö11 en fast växe1kurs. Den tredje perioden sträcker sig från år 1972 då Eng1and började använda en rör1ig växe1kurs ti11 år 1978. Under dessa år var den ekonomiska po1itiken in1edningsvis expansiv vi1ket resu1terade i en markant höjning av pris- och 1önestegringstakten. Efter år 1975 1ades po1itiken om i restriktiv riktning och som fö1jd härav har inf1ationstakten dämpats och arbets1ösheten ökat.

8.3.1.1 Åren 1960 - 1967

Under perioden 1960-1967 var enge1ska inf1ationstakten i genomsnitt 3,2 % per år. Exportpriserna steg under samma period med 2,2 % per år. Denna prisstegringstakt översteg eme11ertid konkurrent- 1ändernas med ca 1 % per år. Under perioden minskades successivt gapet me11an faktisk och potentie11 produktion. Den genomsnitt1iga arbets1ösheten var ca 1,9 % och översteg a1drig 2,6 %. I USA var arbets1ösheten ungefär dubbe1t så hög under samma period. Den expansiva ekonomiska po1itiken förde med sig att den enge1ska prisstegringstakten översteg omvär1dens. Den enge1ska bytesba- 1ansen försämrades fortgående och i varje högkonjunktur uppvisade denna ett a11t större underskott. År 1967 uppgick bytesba- 1ansens underskott ti11 ca 10 % av BNP trots att regeringen infört en importskatt. När samtidigt va1utautf1ödet ökade kraftigt ti11 fö1jd av va1utaspeku1ation fann sig regeringen tvingad att deva1vera pundet med 15 % i juni 1967.

8.3.1.2 Åren 1968 - 1972

Ti11 fö1jd av punddeva1veringen steg export- och importpriserna kraftigt. Detta smittade av sig på den inhemska pris- och 1önebi1dningen. Finans- och penningpo1itiken var eme11ertid re1átivt stram åren 1967-1969 i syfte att begränsa den inhemska efterfrå-

208 Bilaga 7

gan och för att ge p1ats för en exportti11växt i samband med deva1veringen. I statsbudgeten 1968 och 1969 minskades de offent- 1iga utgifterna och höjdes skatterna. Budgetsaidot svängde om från ett underskott på 4,7 % av BNP år 1967 ti11 ett överskott på 1,6 % år 1969. Samtidigt var penningpo1itiken mycket stram och minskade åren 1968-1969. Den återhå11samma ekonomiska

poiitiken medförde att efterfrågeti11växten under dessa år b1ev 1ägre än den potentie11a pr0duktionsti11växten varför arbets1ösheten ökade och översteg år 1971 1 miijon för första gången under efterkrigstiden. Bytesba1ansen vändes samtidigt från underti11 ett överskott. Trots recessionen började iönerna stiga snabbt efter år 1969. Lönestegringstakten var åren 1970-1972 ca 15 % per år, vi1ket ska11 jämföras med genomsnittet för åren 1961-1967 på ca 7 % per år. Det var främst fyra faktorer som gjorde att iöneökningarna b1ev så höga trots att arbets1ösheten samtidigt ökade. För det första hade arbetsiöshetsunderstödet förbättrats markant efter år 1966, vi1ket b1 a. torde ha 1ett ti11 att den naturiiga arbets1ösheten ökat från kanske 2 % ti11 4 %. För det andra tycks infiationsförväntningarna ha ökat efter deva1veringen. För det tredje 1edde deva1veringen ti11 att vinstandeien ökade temporärt, vi1ket kan ha minskat företagarnas motstånd mot 1öneökningar. För det fjärde hade 1önereg1eringarna åren 1966-1968 hå11it igen 1öneökningarna och påverkat 1önere1ationerna, varför borttagandet av reg1eringarna medförde att dessa sköt extra fart efter år 1968.

8.3.1.3 Åren 1972 - 1978 Den ökande arbets1ösheten under 1970-ta1ets första år och betoningen av mâ1et om fu11 sysseisättning tvingade fram en omiäggning ti11 en mycket expansiv finansp01itik som främst finansierades genom 1ån i centra1banken för att inte driva upp räntan. Den offentiiga sektorns uppiåningsbehov växte från 4,5 % av BNP år 1972/73 ti11 7 % år 1973/74 samt ti11 ca 10 % vardera åren 1974/75 respektive 1975/76. Penningmängden steg i nomine11a tai med ca 50 % och rea1a termer med ca 30 % me11an åren 1972 och 1974. Avveck1ingen av vissa i banksystemet reg1eringar år 1971 (t.ex. borttagandet av utiåningstaket genom the Competition and Credit C0ntro1 Act) gjorde det svårt att begränsa penningmängdsexpan-

Bilaga 7 209

sionen. Den expansiva ekonomiska po1itiken fick en dramatisk inverkan på arbets1ösheten som fö11 från 3,8 % i början av år 1972 ti11 2,2 % 18 månader senare. Priser och 1öner steg snabbt under denna period trots införandet av inkomstpo1itik åren 1972-1974. Bytesba1ansen försämrades kraftigt och Eng1and fick överge en fast växe1kurs i juni 1972 varefter pundkursen

fö11.

Den expansiva po1itiken, en fa11ande växe1kurs samt stigande vär1dsinf1ati0n gav upphov ti11 snabbt stigande export- och importpriser under åren 1974-1975. Med ett års tidsefters1äpning reagerade den inhemska pris- och 1öneutveck1ingen på dessa hände1ser och under år 1975 steg 1önerna med ca 30 % och priserna med ca 25 %. Orsakssambanden synes ha varit att den expansiva ekonomiska po1itiken drev ner växe1kursen under år 1973 vi1ket höjde importpriserna och satte igång en pris- och 1önespira1 b1.a. ti11 fö1jd av att 1önerna indexerats ti11 prisutveck1ingen. 01je- och råvaruprisökningarna och det försämrade bytesförhå11andet möttes med en expansiv ekonomisk p01itik under år 1974 för att hå11a uppe sysse1sättningen. På detta sätt bibehö11s en ti11fä11igt 1âg arbets1öshet under året ti11 priset av en ökad pris- och 1önestegringstakt. Resu1tatet b1ev även att bytesba1ansen försämrades samt att pundet ytter1igare deprecierades.

Försöken att överbrygga den internatione11a iågkonjunkturen hade eme11ertid endast en kortvarigt uppehå11ande effekt på sysse1sättning och produktion. För det första var inte den ekonomiska po1itiken ti11räck1igt expansiv för att motverka den kraftiga försämringen av bytesförhå11andet. För det andra steg sparkvoten vi1ket dämpade den tota1a efterfrågan. För det tredje minskade vär1dshande1ns v01ym under åren 1974-1975 och därmed drogs även den enge1ska importen ned. Arbetsiösheten fördubb1ades som fö1jd härav från ca 3 % under dessa år. En a11t större de1 av budgetunderskotten finansierades genom Upp1ån1n9 1 den P1Vat3 sektorn samt utom1ands. Ränte1äget pressades upp när penningmängdens ökningstakt fö11 ti11 ca 10 % per år under perioden 1975-1977.

210 Bilaga 7

Under åren 1975-1977 har den ekonomiska varit re1ativt po1itiken stram. Arbets1ösheten har kvar 1egat kring ca 6 % samtidigt som inf1ationstakten minskat i förhå11ande ti11 åren 1975-1976. Växe1kursen har stabi1iserats och bytesba1ansen har vänts i ett överskott.

8.3.1.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis torde det vara be1agt att inf1ati0nsutveck- 1ingen under 1960-ta1et fram ti11 år 1967 var ett resu1tat av en Å a11tför expansiv ekonomisk politik. Inf1ati0nstakten ökade succes-1 sivt och översteg genomsnittet i konkurrent1änderna. Det he1a ku1- 1

minerade i deva1veringen år 1967. Pris- och kostnadshöjningarna

åren 1968-1972 orsakades främst av deva1veringen och den ökade ; internatione11a inf1ationen. Efter år 1973 har inf1ati0nsprob1e-

3 1

men i stor utsträckning varit sjä1vförvå11ade. Den expansiva finansp01itiken och den monetära expansionen 1972-1974 1edde ti11 en kraftig deva1vering av va1utan samt höga importprisstegringar. Inf1ati0nen späddes sedan ytter1igare på av råvaru- och o1jeprishöjningarna. Dessa faktorer ut1öste i sin tur en pris-/1önespira1. En re1ativt återhå11sam finans- och penningpo1itik åren 1975-1978 samt den internatione11a recessionen har medfört att pris- och lönestegringstakten dämpats ti11 ca 10 procent under 1978-1979.

Bilaga 7 211

Diagram 8.11

Årlig förändring av konsumentpriser och timersättning 1961-1969

Procent 3°“

20--

1 10 Timersättning Konsumentpriser ,..-\ I \/^ p-

\__\ ____ \\_\ ...ll

5-1_ _- I I \ 0 _ .., s l l l I I l A l l U I I I I I I I 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

1 Procent .. .. .. . . .. . . . f, Arbetsloshet, forandnng av pennlngmangdensamt flnanspolmkens effekt 4_6 30V

5 25-- “-5 i L 20-- --4 å å å __3 15 _ ; Arbetslöshet (högra skalan) ,Iäää _____---_-___-u 10-- v -2 å 1 -ø9___l i 5-- . .. -1 1 Penmngmangd 1 (vänstra skalan) °. . ._ - n l 1 L | 1 L .H a I f | | | I utv- r ;I n.. .c r 1961 1962 1963 1964 1965 1967 1968 1969 1 196_6,- . I Finanspolitikens effekt Effektiv växelkurs, import- och exportpriser (höwa Skakm)

I :°f° l d n ex

OT 1977 = 100

i Effektiv växelkurs 5._ “11

; 30-- (högra skalan) 0,.

--10 å 1 “9 1 20--

--8

lmportpris (vänstra A --7 10 -. I \ skalan)

Exportpris -76 (vänstra skalan) _ ____-_ - 5 I _ ... _. _ .. .. _ _ _ é

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1961 §\\/ 1963 1962 _5__

212 Bilaga 7

Årlig förändring av konsumentpriser och timersättning 1970-1978

Procent \ I , \-_-

30-T \

I \ Ti mersättning \ \

20--

Konsumentpriser I

\\_o

l 1 I | 1 i : : u: 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Arbetsiöshet, förändring av penningmängden samt finanspolitikens effekt Procent Procent 3°

-,/*«..- n

,O Penningmängd a”, __5 (vänstra I skalan) // m *4

Arbetslöshet ,z ,

(högra I ,I skalan) I ...3 2993

10-- --2 Finanspolitikens ,u ..___ effekt (högra skalan) 1

l ... O 1970 ,v 1971 1972 1973 1974 u ..o°° 1976 1977 1978 1975

Procent .°

_.°° Effektiv växelkurs, imürt-

40W

. d., /I\\ I d n ex

\ 1970 = 100 ,/ I importpris I \\ (vänstra skalan) 30_ \ 1 1 Effektiv växelkurs / (högra skalan) \

l/ \

--10

20-- --9

° 7 \ \ nu. o 00 \._ uu- Exportpris än... uuou _hs (vänstra skalan) s_*_ l \ 0 | 1 I l u \ j å* : i 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977

sou 1981:42 Bilaga 7 213

Anm.: - i Timersättning tillverkningsindustrin - i av antalet arbetslösa, Arbetslöshet, registrerad, procent kvartalsdata, årlig förändring -

_enninggänqd är definierad som M2 + quasi-money),

(M1

kvartalsdata, årlig förändring - i

inansgolitikens effekt (Impact of Budgetary Changes) procent

av föregående års BNP i fasta priser. Beräkningarna är gjorda av OECD - medeltal

tiektiv qggelkurg, 1961-1969 exportvägt av pundets

kurs mot USA-dollarn, D-marken, svenska kronan och Canada dollarn, årsdata. 1970-1976 enligt MERM, International Statistics, kvartalsdata - och är baserat och jggort- iggortgriser på varor tjänster, Implicitprisdeflator

Källor:

Main Economic Indicators, OECD National Accounts, OECD Occasional Studies, Budget Indicators, July 1978 OECD Economic Outlook, 24,1978,0ECD

8.3.2 lnkpmstpglitik_i_England_

England torde vara det land som, vid sidan av Nederländerna, mest regelbundet använt sig av pris- och löneregleringar. Inkomstpolitik har brukats av både labour och konservativa. Regleringarna har till sin utformning varit såväl lagstadgade som frivilliga, partiella som totala. Under efterkrigstiden kan man främst urskilja följande perioder med inkomstpolitik (se tabell 8.4).

l. Den första inkomstpolitiska perioden efter kriget var den s.k.

Cripps perioden, åren l948-l950, uppkallad efter den dåvarande finansministern Sir Stafford Cripps, som lyckades få

214 Bilaga 7

MOCOHUUUHUWCH

nxomw

muåøcmw øaámâsøuøm

voe

uwaao

xmauoummwano

mwüuüáah xmüopømäao xmüoumoüao xmüoumoäno müdâä mnükáå mdiâä mdgnä mHAHHxøHHw

mcaummwm

10:3

.uound

Auåumå HJ

xmüxøh arga

Tata:

nmwum

w w w w w w w

.oowmv

Dxümnm Q» md

0.:. Q3 få m5 0.5”

29-22:

xmwøxøh mødøñ

umuumxm

nmäm

:oo än m än

uçmzwå hva:

“om

maunfosmu

amâdømm

usd

nwwanm møümøwa Uâäm

många

w w \

3:3

?ä

§09

:mo:

§02 H Sö? n w S m

åfoapmsovz:

mcdaxuouom

H HH HHH .

mona mnwonm møum mmum

mwma -22 :E2 R2 :E2 E2 :E3 ES :R3 22 -mp2 RS -§2 :QS

.im

.22

vwmdwnme

oz aaamø Hauå än oz nå. 35m S2. då då då Så 2% .Åsa än

:ä: .w

Bilaga 7 215

IGH ?mom

.E8

mmeooøH

u a u u.

uwøoüøuümøw

mmoüm

.. .. .. ..

wmøoüøz äøoümz

n a u u

mmñ mmâ mmsoo nom van

mcämnäøumu

nxümw

Bonusam

mn .nmz .noz mn mn mn mn mn

va.:

uødm

xmanoummåano xmwuopmmwwno xmwäwmmwwao xmüouømwano

mwdüáä müwdáå müüâå mndâä ?diam mwdwâå

mâuømøm amñmmøox umñomsox

äöâq M53 mi» §83 §83 .S33 §33 .SBS

.mama

üåumaw

.§9

w w w w w w w w

TN m; m; i» 10 3. 3 0.»

xmüäm mødüñ ...acw

amüm

üxümüw

.OOuHä

w w w w w w

im wa. än NJ m8 ñm ...m od

225:: xmääm. mødüñ .äqw w

5.8._

82 zoo

uääå

mä

uümwäüåø

nom

w w +

:mama

“om

.SU w u w n

mwumxå

gonna Hwmaum mødüñ

.w ..

209m doz Amf/w 3A Qmnm doz

.Hm wzm

EOS ma: 9b m5

wwwzoawmsoxcw

:mn

195.”

v52:

055.038 åøoüä 8533cc uøøâuüm pâñümøm coümxmwmm madamn uawmåmo...

cases

nmâüo såsom wvmoaq 053m mumoä

.82

;SS amma 83 182 SS :GS 29 .im -min 83 -83 §2 -§2 83 -S3

nom §0 56 mHmE än §0 08 .Ãøn §6 omv än .Enn dä. üäm Zuma då

.E58 uownmm

.w .m .m .w .m .m .w

216 Bilaga 7

arbetstagare och arbetsgivare att frivilligt begränsa löne-

ökningarna respektive aktieutdelningarna. Speciellt löneökningarna begränsades i samband med devalveringen i september 1949 och den frivilliga inkomstpolitiken hölls vid liv ända tills den internationella prisuppgången i samband med Koreakrisen.

2. År l96l hamnade England i en betalningsbalanskris och den konservativa regeringen vädjade om ett frivilligt lönestopp under året.

3. De följande åren l962-l964 upprättades guidelines för prisoch löneutvecklingen. Det föreslogs att lönerna inte skulle

höjas mer än 2,0 - 2,5 % per år, vilket angavs som produktivitetens tillväxttakt. Dessa guidelines var frivilliga men man« inrättade the National Incomes Commission för att övervaka utvecklingen. Fackföreningarna motarbetade inkomstpolitiken varför den maximala utökades löneökningen till 3,5 % under år 1963. Inför valet år l964 avvecklades inkomstoolitiken.

4. Den nya labour-regeringen slöt för åren l965-1966 ett frivil-

ligt avtal med fackföreningarna och arbetsgivareföreningen som innebar att löneökningarna skulle frivilligt begränsas till 3,0 - 3,5 % per år samt att prisökningarna skulle vissa följa normer i utbyte mot att att regeringen avsåg verka för en ökad tillväxt i ekonomin. The National Board for Prices and Incomes bildades år 1965 med uppgiften att övervaka att pris- och löneutvecklingen höll sig inom de angivna normerna.

5. På grund av den ökade inflationstakten och pundkrisen i juli

l966 infördes under åren l966-l967 för första

gången obljggtg:

_ri§ka pris- och lönekontroller. Under det andra halvåret l966 rådde ett totalt vilket lönestopp, följdes av föreskrivna normer om maximala lönehöjningar för första halvåret l967. Inga prisökningar fick genomföras utöver vad som motiverades av höjda produktionskostnader.

6. Åren 1967-1968 innebar en uppmjukad förlängning av de båda föregående årens politik med frivilliga begränsningar av pris- och löneökningarna. Myndigheterna behöll möjligheten att kunna uppskjuta pris- och löneökningar under månader. högst sju

Bilaga 7 217

7. Under åren 1969-1970 infördes en frivi11ig 1öneökningsnorm på maxima1t 3,5 4,5 %. Undantag gjordes för 1åginkomsttagare samt för fa11 där högre produktivitetshöjningar kunde uppvisas. När det konservativa partiet kom ti11 makten i juni 1970 avveck- 1ades a11a pris-/1önekontro11er och därmed avslutades i praktiken en obruten tioårsperiod med någon form av pris- e11er 1önereg1ering. Den enda typ av restriktion som behö11s var den s.k. ”n-1 strategin, som föreskrev att varje 1öneavta1 i den offent1iga sektorn sku11e understiga det föregående 1öneavta1et med 1 %. Denna po1itik ko11apsade eme11ertid genom gruvarbetarnas strejk och 1önehöjning med 25 % i februari 1972.

8. Den konservativa regeringen under 1edning av Edward Heath införde i november 1972 ett ob1igat0riskt inkomstpo1itiskt program i tre steg: Steg I innehö11 ett sex månaders 1önestopp för perioden november 1972 - apri1 1973

Steg II som 1öpte från apri1 1973 - november 1973, föreskrev

att 1önerna maxima1t fick höjas med 1 pund per vecka p1us 4 % under året, dock maxima1t med 250 pund per person och år. Kostnadsökningar fick endast ti11 hälften vä1tras över på priserna Steg III som 1öpte från november 1973 - juii 1974, föreskrev ett maxima1t 1önepås1ag på 7 % p1us automatisk 1önekompensation om inf1ationen sku11e överstiga 7 %. Steg III sattes ur spe1 när den konservativa regeringen för- 10rade va1et i mitten av år 1974 efter det att k01gruvearbetarna strejkat och den enge1ska industrin tvingats ti11 tredagarsvecka. 9. Den nya 1ab0ur-regeringen, under Haro1d wi1s0ns 1edning avveck1ade i ju1i 1974 de ob1igat0riska pris- och 1önereg1eringarna och s1öt ett s0cia1 Contract med fackföreningarna, som innebar att 1öneökningarna frivi11igt sku11e begränsas i utbyte mot en rea11önegaranti åstadkommen b1.a. genom en sänkning av den direkta skatten.

218 Bilaga 7 sou 1981:42

10. Den senaste in1eddes ink0mstpo1itiska perioden i ju1i 1975. Detta program, som är frivi11igt,har innehå11it fö1jande fyra faser: Fas I ju1i 1975 - ju1i 1976, frivi11ig begränsning av 1öneökningarna ti11 6 pund per vecka (motsvarande 10 % genomsnittlig 1öneökning). .â-g Fas II ju1i 1976 - ju1i 1977, frivi11ig av 1önebegränsning 1 1 ökningarna ti11 5 %. I utbyte erhå11er 1öntagarna

vissa sänkningar av den direkta skatten. Fas III ju1i 1977 - ju1i 1978; begränsning av iöneökningarna ti11 10 %. Eas_L! ju1i 1978 - ju1i 1979; 1öneökningstakten föres1ås maxima1t b1i 5 %.

När man studerar inf1ationsutveck1ingen under perioder med kontro11er kan man inte urski1ja någon systematisk tendens för inf1ationen att vara 1ägre under kontro11peri0der.Snarare ger diagram 8. intrycket av att det motsatta förhå11andet råder. Av tabe11 8.4 framgår även att 1öne- och prisstegringstakten överskridits i de fa11 specifika normer angivits. Några s1utsatser kan man eme11ertid inte dra från sådana jämföre1ser utan för att få svar på frågan om inkomstpo1itiken haft några dämpande effekter på inf1ationstakten måste man undersöka vi1ken prisutveck1ing man sku11e ha erhå11it utan inkomstpo1itik. Sådana ana1yser har gjorts i några undersökningar av inkomstpo1itikens effekter i Eng1and. Vi ska11 i nästa avsnitt granska undersökningsresu1taten närmare.

En annan egenskap som framträder vid en genomgång av den enge1ska inkomstpo1itiken är att regeringen i så gott som varje inkomstpo1itisk uppgöre1se sökt nå överenskomme1ser med fackföreningsröre1sen. I några fa11 har detta inte 1yckats såsom åren 1961-1963 samt under åren 1978-1979.

Det pris regeringen har fått beta1a för att få fackföreningsröre1sen att stä11a upp bakom den förda inkomstpo1itiken har stigit med åren. I början av perioden krävdes pris-, vinst- och

Bilaga 7 219

vid sidan av iöneregieringarna. Under de seutdeiningskontrolier nare åren har man därutöver t.ex. krävt skattesänkningar, 1ågiönesatsningar, förbättrade arbetsiöshetsunderstöd och pensioner, vidgande av fackföreningarnas 1ega1a rättigheter samt förstatliföretag och industrier. Resuitatet av detta har i gande av oiika många fa11 biivit att den ekonomiska poiitiken fått en a11tför expansiv inriktning under perioder med inkomstpolitik.

En annan gemensam faktor med de 01ika inkomstpo1itiska åtgärderna har varit att de i många fa11 införts i samband med att pundet varit i devaiveringsfara e11er de facto devaiverats. Bakgrunden har då varit att den engeiska pris- och iöneutveckiingen överstiomväridens och som föijd härav har pundkriser utlösts. Med git och 1önereg1eringen har myndigheterna avsett att bringa inpris-

flationsutveckiingen i takt med omväriden.

Pris- och iöneregieringarna har även med tiden biivit mer kompiexa, och för att sköta har man såvä1 på pris- som på iönesidan poiitiken tvingats upprätta a11t större administrativa enheter.

220 Bilaga 7 s 0 W m M

måHxmwn .muoumoavcH

âøämnü

G50

som

oäöcoom

om mm

øñøamäm

cam:

Hwøoauwnâaoupøox

âuxmu

.omrzäcøEan

gemen: uoadmøm

§2

:E4 H

Añmømdøügxv

_ w

_ _ _ . _ n _ “ å _ .J u m: _ › _ R

23-82

m: _

u a _ á ._ _ E _

m _ E

mcñu u

x...

nom

a C_ _ u .k .:. -. . .. . 2 \I m a x

umwønmoxwøna

.Ik .. u

x _ E _ _

:U0

mo w

8 ü

ummümuømâmøox

s \/ B

8 u

å _

mcaänmgøu

8 _

såå mdä

_S_

wcoooi +3

.Nim

-S -E

sagan;

Bilaga 7 221 sou 1931:42

8.3.3 Efjektgr_av inkomstpg1itik_i_Englang

För Eng1and har även studier gjorts över pris- och 1önereg1eringars effekter på inf1ationstakten. De är av samma metodo1ogiska karaktär som de som gjorts i USA. Det finns därför inte anledning att här gå igenom den grund1äggande metodens utformning.

Resu1taten från de enge1ska undersökningarna är mer entydiga än de amerikanska. Inte någon av de enge1ska, som redovisas i detta avsnitt, kan påvisa, att inkomstpo1itiken haft någon bestående

effekt när det gä11t att dämpa inf1ationstakten.1)

Lipsey och Parkinz) studerade inkomstpo1itikens effekter på pris-

och 1önebi1dningen i Eng1and under perioden 1948-1967. De estimerade pris- och 1öneekvationer på Kvarta1sdata de1s för de perioder då ink0mstpo1itiken var i kraft(po1icy-0n) och de1s för de pe-

rioder då inte någon inkomstpo1itik verkade (po1icy-off).3) Ko-

efficienterna i pris- och 1öneekvationerna jämfördes i de båda fa11en och s1utsatser om inkomstpo1itikens effekter kunde därmed dras.

De empiriska resu1taten visar, att ink0mstpo1itiken försvagade 1änken me11an 1önestegringstakten och efterfråge1äget på arbetsmarknaden, dvs. inkomstpo1itiken gjorde Phi11ipskurvan f1atare, som visas i diagram 8.13.

medförde inte att 1önestegringstakten b1ev 1ägre 1nkomstpo1itiken vid varje arbets1öshetsnivå utan under en viss arbets1öshetsnivå

1) Se M. Parkin, M.T. Summer och R.A. Jones, A Survey of the Eco-

nometric Evidence of the Effects of Incomes Po1icy on the Rate of inf1ation, ingår i M.Parkin och M..Summer, op. cit. 2) R.G. Lipsey och M. Parkin, Incomes po1icy - a reappraisa1, Economics, May 1970, ingår i M. Parkin och M.T. Summer, op.cit. 3) “P01icy-offperioden omfattade fö1jande kvarta1: 1950 4 t11 1 H 1954 (4) och 1957 (1) ti11 1961 (2). Po1icy-onperioden omfattade: 1948 (3) ti11 1950 (3) 1956 1 ( ) t111 1956 (4) och 1961 (3) ti11 1967 (2).

222 Bilaga 7 sou 1981:42

Diagram 8.13 PhiHipssamband vid pohcy-off och pohcy-on

Lönestegringstakt (%) A

- - - - - - - - 4% - policy-on

policy-off Arbetslöshet (se)

Bilaga 7 223 SOU 1981142

sänker lönestegringstakten samt över samma nivå inkomstpolitiken så driver inkomstpolitiken upp lönestegringstakten.Resu1tatet kan förklaras med att inkomstpolitiska uppgörelser om en högsta lönestegring riskerar att, för vissa grupper av inkomsttagare,

sättas högre än vad som skulle ha uppnåtts utan inkomstp01itik.]

från och Parkins undersökning har inte stått Resultaten Lipsey

Summerz) en ny skattning av pris- och löne-

oemotsagda. gjorde för men delade upp denna i två ekvationen policy-off-perioden delperioder - 1950-1955 samt 1957-61. Sambandet mellan arbetslösvar stabil medan sambandet mellan heten och lönestegringstakten under den andra Om en jämlöner och priser försvann delperioden. mellan och policy-on-perioden framförelse görs denna period

står inkomstpolitikens effekter som mer verkningslös. Tay1or3)

arbetslöshetsmåttet - även ta hänsyn till den vidgade genom att

dolda arbetslösheten - i syfte att bättre mäta efterfrågeläget

När denna variabel infördes och skattades på på arbetsmarknaden. data framkom att Phillipskurvan inte förändrades

Lipsey-Parkins

med och utan dvs. Taylor kunde mellan perioder inkomstpolitik,

inte finna att denna politik hade någon effekt på inflationstakten.

och 0rmerod4) har studerat inkomstpolitikens effekter med

Henry Med denna metod undersöks om hjälp av dummy variabel-metoden. interceptet - snarare än hela det strukturella sambandet - i pris-

löneekvationen förändrats under perioder med inkomstpolitik.

1) Resultaten strider mot de erfarenheter som nu gäller näm1igen att kan bli om den komen inkomstpolitik aldrig framgångsrik bineras med en alltför expansiv efterfrågepolitik. and the 2) M.T. Summer: Aggregate demand, price expectations Phillipscurve, ingår i Parkin och Summer op.cit. Incomes Policies, the Structure of Unemployment and 3) J. Taylor, the The UK Experience, 1953-70, ingår i M. Parkin Phillipscurvez och M.T. Summer, op. cit., 1972. och P.A. Ormerod, Incomes Policy and Nage Inflation, 4) S.G.B.Henry Evidence for the UK, 1961-77, National Institute Eco- Empirical nomic Review, 85, August 1978.

224 Bilaga 7 sou 1931:42 z Henry och Ormerod fann för perioden 1961-1977 att de inf1ati0nsbegränsande effekterna under perioder med ink0mstp01itik he1t e1iminerades av den extra av inf1ationstakten höjning som uppstod efter det att ink0mstp01itiken upphävdes. S1utsatsen b1ev att inkomstpo1itikens återhå11ande effekt på 1önestegringstakten endast var ti11fä11ig.

Ett mer a11mänt prob1em med “dummy variabe1-metoden är att denna speg1ar inkomstp01itikens genomsnitt1iga effekt men den kan inte

ange de eventue11a effekter de ink0mstp01itiska har

åtgärderna 1 4

under enski1da de1ar av reg1eringsperioden. Detta avprobjem hjä1ps om ink0mstp01itikens effekter testas

genom en ex postsimu1ering, i vi1ken man använder pris-/1önem0de11en för att förutsäga vad inf1ationen sku11e varit i varje period utan reg1eringar.

Sådana testningar har gjorts inom 0ECD.]) Pris- och 1öneekvati0-

ner har skattats på ha1vårsdata för perioden 1959-1976. I tabe11 8.5 anges differensen me11an den förändring i inf1ati0nstakten (konsumentprisindex) som förutsägs av pris-/1önem0de11en och förändringen i den faktiska inf1ationstakten vi1ken är resu1tatet av reg1eringsåtgärderna. Residua1ernas utveck1ing före och efter reg1eringsperi0derna kan avs1öja eventue11a anticipatoriska effekter respektive återhämtningseffekter av ink0mstpo1itiken.

Positiva differenser innebär att den faktiska prisstegringstakten (med reg1eringar) överstiger den inf1ati0nstakt som pris-/1önemode11en förutsäger sku11e ha erhå11its utan reg1eringarna. Efter pris- och 1önest0ppet under andra ha1våret 1966 och första ha1våret 1967 synes inf1ati0nen med ca 7 procent ha skjutit över den takt som annars sku11e ha rått. Detta ska11 jämföras med att dämpningseffekten under reg1eringsperioden inskränkte sig ti11 ca 2,5 %. Inkomstp01itiken förvärrade i detta fa11 inf1ati0nsprob1emen. Erfarenheterna från år 1973 pekar eme11ertid på en viss dämpning av inf1ationstakten vi1ket framgår av tabe11 8.5. Borttagandet av kontro11erna 1edde även i detta fa11 ti11 att inf1ationen sköt över den inf1ationstakt som sku11e ha erhå11its utan k0ntro11åtgärder. Nettoeffekten b1ev dock positiv.

1) Se Economic 0ut100k, ju1i 1980.

Bilaga 7 225 Tabe11 8.5 Ink0mstp01itikens effekter på inf1ati0nstakten i Eng1and Förändring i inf1ationstakt (+ = ökning; - = minskning)

Prediktion	Faktisk	Differens
1966 II -1,8	-4,2	-2,4
1967 I -2,8	-3.0	-0,2
1967 II -3,4	+0,6	+4,0
1968 I -3,6	-0,6	+3,0
1973 I +0,7	+0,6	-0,1
1973 II +4,8	+2,6	-2,2
1974 I +3,5	+4,0	+0,5

Kä11a: OECD, Economic 0ut100k, juli 1980.

226 Bilaga 7 sou 1981:42

Slutsatsen av dessa studier för England måste att det bli, inte finns något empiriskt belägg för att haft en inkomstpolitiken bestående stabiliserande effekt på prisnivå eller inflationstakt.

Inkomstpolitiken lyckas i bästa fall dämpa inflationen under själva kontrollperioden, men vinsterna elimineras genom att priser och löner efter kontrollperiodens slut skjuter över den inflations-

som skulle 4

utveckling ha erhållits utan regleringar.]) Slutresul- .

tatet kan även bli att pris- och sikt lönegivåg på något längre J permanent drivs upp genom inkomstpolitik, varvid politikens syf- J ten helt motverkas.

l l l

l) Detta bekräftas även av Parkin och Carlsson som fann att guidelines inte hade någon effekt på inflationsförväntningarna. Se M.Parkin och J.A. Carlsson, Inflation

expectations,

Economica, May, l975.

BILAGA 8

SPK:s PRISÖVERVAKNING

DEN FORMELLA BAKGRUNDEN TILL PRISUVERVAKNINGEN

1956 års 1agstiftning

Under 1940-ta1et och början av 1950-ta1et förekom en förhå11andevis omfattande prisreg1erande och prisövervakande verksamhet, som administrerades av statens priskontro11nämnd (PKN). Är 1954 ti11- - 1954 års priskontro11utredning sattes en offent1ig utredning med uppgift att verkstä11a utredning och avgiva förs1ag i fråga om behovet av en fortsatt stat1ig priskontro11 och grunderna för den prisreg1erande verksamhet, som kan finnas erforder1ig. Utredningens förs1ag, som redovisades i december 1955 i betänkandet (SOU 1955:45) Konkurrens och priser, 1ades ti11 grund för 1956 års 1agstiftning på pris- och konkurrensområdet.

1956 års 1agstiftning bygger på grundsynen att en effektiv konkurrens är den ur samhä11sekonomisk synpunkt bästa prisregu1atorn. Priskontro11utredningen konstaterar dock att konkurrensen av o1ika skä1 inte a11tid är ti11räck1igt verksam som prisregu1ator. Mot denna bakgrund föres1ogs i propositionen (1956:147) med förs1ag ti11 a11män prisreg1erings1ag, m.m. b1and annat att möj1igheten sku11e bibehâ11as att snabbt införa prisreg1ering när ett ti11spetsat 1äge uppkommit e11er hotade. Vidare föres10gs att samhä11et under n0rma1a tider sku11e verka för sund prisbi1dning genom b1.a. konkurrensfrämjande verksamhet och konsumentupp1ysning i prisfrågor. Departementschefen anförde i propositionen fortsättningsvis b1.a. fö1jande.

En förutsättning för att den konsumentupp1ysande verksamheten ska11 kunna bedrivas på önskvärt sätt är att samhä11sorganen får ti11räck- 1iga möj1igheter fö1ja prisutveck1ingen och omständigheterna vid

228 Bilaga 8

prissättningen. Detta är också ett villkor för att samhället skall kunna utöva en effektiv p r i s ö v e r v a k n i n q, en verksamhet som nu bedrives av priskontrollnämnden och som en-

ligt utredningens förslag skall bli en permanent statlig uppgift. Detta förslag har ej mött allvarligare under gensagor remissbehandlingen. För egen del vill jag betona att om man vill välja den linjen att prisreglering skall kunna tillgripas blott i extraordinära fall, det är av särskild att betydelse samhället under normala tider får tillräcklig insyn i prisbildningen för att kunna bedöma om konkurrensen har erforderlig effektivitet som prisregulator. Enligt förslaget skall den statliga verksamheten i detta hänseende liksom nu bestå i inhämtande av uppgifter om priser, marginaler, kostnader m.m., analys av prisutvecklingen samt specialundersökningar i prisfrågor. Detta finner jag ändamålsenligt.

Den konsumentupplysande verksamheten och prisövervakningen förutsätter, såsom redan antytts, att samhället får tillräcklig insyn beträffande prissättningen. Därför måste skyldighet föreligga för företagarna att lämna uppgifter i dessa hänseenden. Utredningen har också utarbetat till förslag en lag om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden som bl.a. tillgodoser detta behov.---

Uppgiften att bedriva en permanent lades prisövervakning på den fr.o.m. den l januari l957 nyinrättade myndigheten statens prisoch kartellnämnd (SPK).-I samband därmed tillkom lagen (l956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden

(uppgiftsskyldighetslagen, se vidare bilaga 5, kap.6).

Enligt regeringens första instruktion för SPK (l956:5ll) fick SPK

till uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom

om pris- och konkurrensförhållandena inom näringslivet, utom så-

vitt avser bank- och fondväsendet samt

försäkringsväsendet.1) En-

ligt denna första instruktion det vidare ålåg nämnden särskilt,

med avseende på prisförhållandena,

att insamla och registrera uppgifter om priser för olika för-

nödenheter och tjänster inom landet;

att genom bearbetning och sammanställning av dylika uppgifter

ävensom av prisuppgifter från utlandet klarlägga prisutvecklingen; samt

att, där prisutvecklingen, konkurrensförhållandena eller andra

omständigheter ger anledning därtill, utföra undersökning

rörande prisbildningen inom visst område av näringslivet.

l) Dessa områden övervakas av bankinspektionen förrespektive säkringsinsoektionen.

Bilaga 8 229

Vissa ändringar gjordes i instruktionen för SPK åren 1961 och

1965.1) Dessa innebar dock inte någon väsentiigare ändring i

förutsättningarna för SPK:s prisövervakning ti11 och med utgången av 1960-ta1et.

1.2 1970-1971 års prisstgpp

Den 28 augusti 1970 bes1öt regeringen sätta a11männa prisreg1erings1agen i ti11ämpning för första gången sedan 1agens ti11k0mst. Samtidigt infördes prisstopp på vissa 1ivsmede1. Den 12 oktober samma år utvidgades prisstoppet ti11 a11mänt prisstopp.

SPK fick uppgiften att svara för administrationen av prisreg1eringen och regeringen utfärdade särskiida rikt1injer för denna administration.

I februari 1971 hävde regeringen prisstoppet för vissa varor och tjänster, varefter det kom att gä11a främst på varuområden av direkt betyde1se för den enski1de konsumenten. Ytter1igare inskränkningar av prisstoppet skedde i juni, augusti, oktober och december samma år. Den 5 februari 1971, i samband med den första begränsningen av 1970-1971 års a11männa prisstopp, medde1ade regeringen nya rikt1injer för prisreg1eringen. Genom dessa rikt1injer föreskrev regeringen b1.a. att SPK, beträffande sådana varor och tjänster som inte omfattas av prisstopp, sku11e övervaka utveck- 1ingen av priser och margina1er. Särski1t sku11e nämnden härvid uppmärksamma de områden där det finns an1edning antaga att prissättningen är påverkad av konkurrensbegränsande åtgärder. Sku11e anmärkningsvärda höjningar av priser e11er margina1er framkomma, en1igt rikt1injerna SPK att utan dröjsmåi anmä1a detta å1åg det ti11 regeringen.

Det område som omfattades av SPK:s pris- och margina1övervakning så1edes successivt under år 1971, i takt med att a11t utvidgades f1er varu- och tjänsteomrâden undantogs från prisstoppet.

1) Ändringarna i instruktionen för SPK redovisas utför1igare i bi1aga 5, kap. 7,

230 Bilaga 8

I rikt1injerna för prisstoppet av den 5 februari 1971 föreskrevs b1.a. att höjning av 1öner e11er arbetsgivaravgift inte fick föran1eda medgivande att överskrida stoppris annat än efter särski1t bes1ut av regeringen. Denna bestämme1se ändrades genom bes1ut av regeringen den 30 juni 1971. En1igt rikt1injerna från juni 1971 fick den höjning av 1öner och 1önebik0stnader, som fö1jde av ko11ektivavta1, föran1eda medgivande att överskrida i den mån företagen

stoppris bedömdes inte kunna bära höjningen. Utgångspunkt för sådan bedömning sku11e vara 1önekostnads1äget

1 1 och produktivitetsutveck1ingen hos ratione11t arbetande företag.

Rikt1injerna från juni 1971 innebar så1edes b1.a. de1s att 1öne- 1 ökningar utöver vad som faststä11ts i k011ektivavta1 - dvs. så ; 1 ka11ad - 1öneg1idning inte sku11e beaktas vid beräkning av prishöjningsbehov, de1s att avdrag sku11e göras för produktivitetsutveck1ingen hos ratione11t arbetande företag vid beräkning av företagens 1önek0stnadsökning. I syfte att få ett operati0ne11t mått på vad som sku11e anses vara produktivitetsutveck1ingen hos ratione11t arbetande företag beräknade SPK för varje berörd p bransch den genomsnitt1iga, 1ångsiktiga produktivitetsutveck1ingen. Under1aget för detta mått utgjordes av de1s branschens faktiska, genomsnitt1iga produktivitetsutveck1ing under de senaste fem åren,;

de1s den av 1ångtidsutredningen angivna förväntade produktivitets-°

utveck1ingen inom branschen under de närmast fö1jande fem åren. Ti11ämpningen av denna princip innebar en utjämning över tiden 1 så att företagen under tider med 1ägre produktivitetsökning än

den;

under en tioårsperiod gen0msnitt1iga inte kunde fu11t ut kompensera 1önekostnadsökningen genom prishöjningar. Under tider med högre produktivitetsökning än den gen0msnitt1iga - t.ex. på grund av ökande försä1jningsvo1ymer - kunde företagen däremot ti11godogöra sig det härigenom uppkomna intäktsöverskottet. Dessa rikt1injer för prisstoppet, som regeringen utfärdade i juni 1971, har också varit väg1edande vid SPK:s bedömning av företagens behov av prishöjningar inom områden som omfattas av pris- och margina1övervakningen.

sou 1981:42 Bilaga 8 231

1.3 1971 års uppdrag att övervaka prisutveck1ingen

I och med utgången av år 1971 upphävdes 1970-1971 års prisstopp he1t. I samband med avveck1ingen av prisstoppet uppdrog regeringen den 17 december 1971 åt SPK att, i en1ighet med vad som ditti11s skett beträffande sådana varor och tjänster som inte omfattades av prisstoppet, upprätthå11a en utvidgad och intensifierad prisövervakning.

Regeringen pekade i uppdraget b1.a. på att de senaste årens erfarenheter understrukit betyde1sen av att utveck1ingen på o1ika varuoch tjänsteområden noga fö1js och att en hög hand1ingsberedskap vidmakthå11s, som möj1iggör ett snabbt ingripande om tendenser ti11 en inf1ationistisk utveck1ing på nytt sku11e visa sig före- 1igga. En1igt uppdraget ska11 övervakningen avse utveck1ingen av priser och margina1er för varor och tjänster inom samt1iga föräd1ings- och distributions1ed. Särski1t bör SPK beakta utveck1ingen

av priser och margina1er på varor och tjänster som är av betyde1se

för konsumenterna. Vidare å1igger det SPK, en1igt uppdraget, att fort1öpande underrätta regeringen och informera a11mänheten om pris- och margina1utveck1ingen inom de övervakade områdena samt att anmä1a ti11 regeringen om utveck1ingen av prisnivån påka11ar särski1d åtgärd.

I samband med att 1970-1971 års prisstopp upphävdes och ersattes med SPK:s utvidgade och intensifierade prisövervakning utfärdade ett anta1 större närings1ivsorganisationer vissa rekommendationer. Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Hantverks- och Industriorganisation, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund uppmanade så1edes i december 1971 sina med1emmar och med1ems0rganisationer att de1s medverka ti11 att den övervakning av priser och margina1er som sku11e komma att genomföras av SPK under1ättas, de1s iaktta största möj1iga återhå11samhet vid ka1ky1ering och prissättning på varor och tjänster. Kooperativa Förbundet ti11stä11de sina med1emsorganisationer motsvarande uppmaning.

1) Regeringens uppdrag av den 17 december 1971 behand1as utför- 1igare i bi1aga 5, kap. 8.

232 Bilaga 8 sou 1981:42

Regeringens uppdrag ti11 SPK den 17 december 1971 har gä11t under he1a den tid som omfattas av prisreg1eringsk0mmittêns utvärdering. Den 18 december 1980 upphävdes uppdraget i samband med att regeringen medde1ade nya rikt1injer för prisövervakningen.

1973 års ändring i instruktionen för SPK

I SPK:s petita för budgetåret 1972-1973 hemstä11de nämnden om en översyn av sin organisation. Mot bakgrund härav bes1öt regeringen i mars 1972 att 1åta utreda frågan om nämndens organisation m.m. I januari 1973 redovisades resu1taten av den genomförda översynen. Ungefär samtidigt fram1ades i departementspromemorian Prisreg1e-

ring som stabi1iseringspo1itiskt instrument (Ds H 1972:4) förs1ag 3

om vissa ändringar i a11männa prisreg1erings1agen. Regeringens Ä proposition - med de1s förs1ag ti11 i

(1973:58) 1ag om ändring a11männa prisreg1erings1agen, de1s förs1ag om ändrad organisation

av SPK - utgick i huvudsak från de förs1ag som framförts i organisa4

tionsutredningen respektive den nämnda departementspromemorian.

Som bakgrund ti11 den föres1agna ändringen i SPK:s organisation])

anförde föredragande departementschefen i propositionen (1973:58) b1.a. fö1jande.

För egen de1 vi11 jag framhå11a att det under senare år har skett en tyngdpunktsförskjutning i nämndens verksamhet i riktning mot mera aktiv prisövervakning. En av SPK:s huvuduppgifter kommer även i fortsättningen att vara att aktivt övervaka priser och margina1er i samt1iga föräd1ings- och distributi0ns1ed. Syftet med verksamheten bör vara att påverka prissättningen i en för konsumenterna --gynnsam riktning.

Den i propositionen föres1agna organisationsändringen genomfördes - utom vad avser SPK:s informationsverksamhet - genom ny instruktion för nämnden från och med den 1 ju1i 1973. Förutom att den nya instruktionen gav nämnden en organisation bättre anpassad ti11 den intensifierade prisövervakningen ti11k0m vissa stadganden med avseende på prisövervakningen.

För det första anges in1edningsvis i 1973 års instruktion att nämnden är centra1 förva1tningsmyndighet för frågor*rorande_pris- 1) Ändringen i SPK:s organisation redovisas utför1igare i bi- 1aga 5, kap. 7.

1981:42 Bilaga 8 233 sou

För det andra åiäggs nämnden särskiit att insamia

övervakning.

för förnödenheter

och anaiysera uppgifter om priser g§h_margina1er

och distributionsied inom iandet. och tjänster i_gJika förädiings- För det nämnden att genom över1äggningar med företag, tredje åiäggs och andra söka påverka prissättningen i organisationer prissättare en för konsumenterna gynnsam riktning. I övrigt är SPK s åligganden

i huvudsak oförändrade i förinom ramen för prisövervakningen håiiande ti11 tidigare instruktion.

1.5 1977 års riktiinjer för prisövervakningen kompietterande

år 1977 införde alimänt prisstopp i sam- Den 2 september regeringen band med en nedskrivning av svenska kronans värde i förhåilande

vissa andra valutor. Prisstoppet faststäildes att gäiia tiil ti11 samma år. Inför avveckiingen av detta a11och med den 31 oktober faststäiide genom ett uppdrag ti11 männa prisstopp regeringen, riktiinjer för SPK den 20 oktober 1977, fö1jande kompietterande som nämnden ska11 bedriva efter den 31 oktoden prisövervakning

ber 1977.

Det åiigger nämnden att övervaka och försöka påverka prisutveckså att ej sker som kompensation för lingen några prishöjningar s.k. iöneglidning.

som vidtas som kompensation för förväntade kostnads- Prishöjningar ökningar är inte föreniiga med kravet på en stabii prisutveckiing. ska11 därför inriktas på att förhindra sådana prisövervakningen höjningar.

bör vidare ta sikte på att förhindra prishöjningar, övervakningen avsedda att kompensera för minskad försä1jningsvo1ym.

ti11 besiutet att faststä11a kompietterande rikt- I en kommentar för framhö11 handeisministern att iinjer SPK:s prisövervakning veiat prishöjande fakregeringen genom uppdraget peka på några torer som var särski1t a11var1iga från ekonomisk-poiitisk synpunkt.

Handeisministern anförde i sin kommentar vidare föijande.

är ett hot mot en stabii kostnadsnivå. Det är vi- Lönegiidningen dare högst 01yck1igt ur stabiiiseringspolitisk synpunkt om prisför att företagen för kostnadsökhöjningar genomförs kompensera som ännu inte har inträffat - och kanske inte konmer att ningar inträffa. SPK ska11 därför verka för att förhindra sådana pris-

stegringar.

234 Bilaga 8

På grund av de mycket höga fasta kostnaderna som företagen har att utgå ifrån när de gör priska1ky1er, så finns det en tendens att kompensera minskad försä1jningsvo1ym med höjda priser. Sådana prishöjningar motverkar eme11ertid möj1igheterna att genom ökad försä1jningsvo1ym täcka dessa kostnader. Det är bakgrund ti11 att regeringen fäst uppmärksamheten på denna typ av prishöjningar i riktlinjerna ti11 SPK.

Bestämmeiserna i 1977 års komp1etterande rikt1injer för prisövervakningen innebar inte någon förändring i inriktningen av prisövervakningen utan kan snarare ses som en forma1isering av principer som redan tidigare ti11ämpats.

De komp1etterande rikt1injerna gä11de - vid sidan av 1971 års regeringsuppdrag och instruktionen för SPK - fram ti11 den 18 december 1980 då de båda regeringsuppdragen ersattes med nya rikt1injer för prisövervakningen.

1.6 Utta1anden av riksdagens finansutskott rörande ti11- 1ämpningen av prisp01itiken

I samband med behand1ingen av frågor om prispo1itikens inriktning och utformning har riksdagens finansutskott gjort vissa utta1anden 3 om ti11ämpningen av prisreg1ering och prisövervakning.

I november 1974 anförde så1unda finansutskottet

(FiU 1974:38) 2

att det är en grann1aga för den ekonomiska

uppgift po1itiken 1

att ti11se att varken de kraftiga prisf1uktuati0nerna 1 på den internatione11a marknaden e11er inhemska förhå11anden 1eder ti11 0skä1iga prisstegringar inom 1andet. Utskottet förutsatte samtidigt att eventue11a prisreg1eringsâtgärder även framgent ti11- 1ämpas smidigt och avveck1as så snart marknadssituationen ti11- 1åter detta utan kraftiga som fö1jd. Utskottet prisstegringar betonade också vikten av att prisövervakning sker på sådant sätt att om prisstopp måste införas detta kan ti11ämpas utan e11er i varje fa11 med så 1iten retroaktiv verkan som möj1igt.

I november 1975 underströk utskottet vikten

(FiU 1975/76:15) av

att SPK 1iksom hitti11s prövar framstä11ningar om prishöjningar med största möj1iga hänsyn ti11 inom o1ika kostnadsutveck1ingen

Bilaga 8 235 sou 1981:42

branscher. Liksom år betonade utskottet dels vikten föregående avvecklas så snart detta av att genomförda prisregleringsåtgärder kan ske utan större som följd, dels att prisstopp prisstegringar normalt ej bör införas med retroaktiv verkan.

finansutskottet att det I december 1976 (FiU 1976/77 4) framhöll utskottets är en självklarhet att, i de fall allenligt mening detta sker i effektiva formänna prisregleringslagen tillämpas, mer.

I december l977 anförde utskottet (FiU l977/78:10) - med anledning

av propositionen (1977/78:45) om inriktningen av den ekonomiska i - att prisreglering enligt utskottets mening är ett politiken vissa situationer nödvändigt medel i den ekonomiska politiken. Utskottet framhöll samtidigt att det dock finns vissa nackdelar av skilda - särskilt om prisingreppen med prisregleringar slag blir En intensiv prisövervakning bör enligt utskottet långvariga. bedrivas. Utskottet konstaterade att regeringen i självfallet det föreskrifter kompletterat SPK:s normasyftet genom särskilda la övervakning av priser och marginaler. Utskottet konstaterade vidare att det ingår i övervakningsskyldigheten att självfallet för när enligt nämndens mening ytterligare åtanmäla regeringen bör vidtas som kräver regeringsbeslut. Utskottet förutsatte gärder sålunda att den ansvariga myndigheten och regeringen även fortföljer prisutvecklingen med uppmärksamhet och att sättningsvis erforderliga ytterligare åtgärder vidtas.

Bilaga 8 237

2 PRISÖVERVAKNINGSSYSTEMET

Det av SPK tillämpade systemet för pris- och marginalövervakning omfattar tre skilda moment. Genom ett anmälningsförfarande får SPK information om planerade eller genomförda prisändringar. Med anledning av anmälningar om prisändringar genomför nämnden i vissa fall överläggningar med prissättarna i syfte att dels klarlägga orsakerna till prisändringarna, dels påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning. Som underlag för överläggningarna sker vid nämnden dels en analys av de kostnadsfaktorer och andra förhållanden som ligger till grund för anmälda prisändringar, dels en bedömning av vilken prisändring som motiveras av redovisade kostnadsändringar. Slutligen informerar SPK bl.a. regeringen och allmänheten om genomförda prisändringar och utvecklingen av den allmänna prisnivån. Regeringen informeras också om sådan fara för allvarliga prisstegringar som kan motivera särskilda åtgärder.

2.1 Anmälningsförfarandet

I samband med att regeringen i december l97l uppdrog åt SPK att bedriva en utvidgad och intensifierad övervakning av priser och marginaler på varor och tjänster inom samtliga förädlings- och distributionsled gjordes inom nämnden en utvärdering av redan befintligt material rörande prisändringar. Främst undersöktes om de prisuppgifter som regelbundet insamlas av statistiska centralbyrån (SCB) för beräkning av konsumentprisindex (KPI) skulle kunna tänkas komma till användning för att fullgöra övervakningsuppdraget. Utvärderingen gav till resultat att redan befintligt prisstatistiskt material endast i mycket begränsad utsträckning kunde utnyttjas i detta sammanhang.

Regeringens uppdrag kräver dels en hög täckningsgrad av övervakningssystemet, dels möjlighet att snabbt kunna erhålla information om pågående prisrörelser. Ytterligare krav som ställs på övervakningssystemet är att de prisändrande företagen skall vara identifierbara och att möjlighet skall finnas att dra slutsatser om de genomförda prisändringarnas betydelse i relation till såväl

238 Bilaga 8 sou 1981:42

de berörda företagens totala försäljning som hela den inhemska försäljningen av ifrågavarande varor eller tjänster. Dessutom skall prisrörelserna kunna följas i olika distributionsled. Då dessa krav inte kan tillgodoses genom en uppföljning av prisrörelserna med hjälp av KPI eller grunduppgifterna till denna index, fann nämnden det nödvändigt att bygga upp ett eget system för att erhålla snabb information om prisändringar.

SPK:s anmälningsförfarande innebär att ett stort antal företag skriftligen anmodats att anmäla prisändringar till nämnden senast en vecka efter det att beslut fattats om den aktuella prisändringen. Genom att prisändringar, av bl.a. administrativa skäl, många gånger inte hinner genomföras förrän efter en längre tid än en vecka efter prisändringsbeslutet, får nämnden härigenom i åtskilliga fall information om prisrörelser redan innan de hunnit träda i kraft. Anmodan att anmäla prisändringar meddelas med stöd av uppgiftsskyldighetslagen, som ger SPK möjlighet att inhämta uppgifter om bl.a. priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaffenhet att inverka på prisbildningen. I den mån inhämtade uppgifter är av sådant slag, att ett offentliggörande kan lända företagaren till skada, skyddas de enl ligt sekretesslagen.

Anmälningsförfarandet omfattar i princip samtliga varor och tjäns-T l

ter som säljs till respektive utförs åt enskilda konsumenter. Dessutom har vissa andra varuområden av betydelse för allmänna konsumentprisnivåns utveckling inlemmats i anmälningsförfarandet, bl.a. olika slag av byggnadsmaterial, lantbruksmaskiner, lastbilstransporter, tunga eldningsoljor, pappersmassa, papper och emballage.

På varusidan omfattar anmälningsförfarandet i första hand tillverkar- och importörledet. För att begränsa arbetet med anmälningsförfarandet för såväl SPK som näringslivet har anmälningsskyldigheten så långt möjligt begränsats till de marknadsledande företagen. Inom varje bransch har således endast de företag, som tillsammans svarar för upp till 80 procent av den totala försäljningen i branschen, anmodats att anmäla prisändringar. Genom att

sou 1981:42 Bilaga 8 239

koncentrationen inom många branscher är hög har detta urvalsförfarande inneburit att flertalet småföretag inte behöver besväras av anmälningsskyldighet. På varusidan har anmälningsskyldigheten sålunda begränsats till ca 900 tillverkande och importerande företag. Trots denna begränsning av anmälningsförfarandet i fråga - som framgått om antalet berörda faller av ovanstående företag endast en mindre del av den totala försäljningen av konsumentvaror utanför anmälningsförfarandet. Enligt SPK s bedömning torde prissättningen på de varor som säljs av icke anmälningsskyldiga företag - med hänsyn till den rådande konkurrensen - inte i nämnvärd grad kunna avvika från prissättningen på den större andel av försäljningen av respektive vara som härrör från de marknadsledande, anmälningsskyldiga företagen. SPK anser sig på detta sätt genom anmälningsförfarandet få en god uppfattning om prisrörelserna inom hela konsumentvaruområdet.

På tjänstesidan är i allmänhet marknadskoncentrationen lägre än på varusidan, vilket innebär att marknadsledande företag ofta saknas. På de tjänsteområden där stora och marknadsledande företag förekommer - t.ex. restauranger - har anmälningsförfarandet begränsats på samma sätt som på varusidan. På flertalet tjänsteområden har emellertid denna urvalsmetod inte kunnat tillämpas. I stället har ett statistiskt sannolikhetsurval av företag gjorts inom varje sådan bransch, vilka anmodats anmäla prisändringar. Sammanlagt har ca l 600 företag anmodats anmäla prisändringar på tjänstesidan. I princip täcks därmed hela det privata konsumenttjänstområdet. Uppgifter om pris- och avgiftsändringar på offentliga tjänster inhämtas direkt från respektive verk respekti- ve - i fråga om kommunala tjänster genom att ett 50-tal kommuner anmodats anmäla ändringar i vissa taxor och avgifter.

Anmälningsskyldiga företag har att för alla de varor som omfattas av anmälningsförfarandet - och som anges i en särskild varuförteck; ning - anmäla dels försäljningsprisändringar, dels påläggsändringar, dels produktändringar och dels nya konsumentprodukter.

Med försäljningsprisändring avses varje förändring av försäljningspriset per enhet, av varans kvalitet, mängd etc. eller i betal-

240 Bilaga 8 sou 1981:42

ningsvillkoren för varan som innebär att någon typ av köpare får betala ett högre eller lägre pris än tidigare. Detta innebär att t.ex. en förändring av förpackningsstorleken som får till följd att en varas pris per styck, volym- eller viktenhet ändras är att betrakta som prisändring och skall anmälas till nämnden. Även omläggning av rabatt- och bonussystem, som innebär en prisändring för någon typ av köpare, skall anmälas. Tillfälliga prissänkningar under viss på förhand bestämd tid - högst l4 dagar - av typen introduktionspris, kampanjpris, extrapris etc. skall inte anmälas. Prisändringar till följd av ändringar av dröjsmålsräntan skall inte heller anmälas.

För varor som inköps från utlandet direkt eller via agent som inte har egen fakturering skall ändringar av procentpåläggen anmälas. Anmälan om ändrat procentpålägg skall göras oavsett om ändringen innebär ett förändrat försäljningspris eller ej. Påläggs-

ändringar av tillfällig natur, dvs. ändringar som gäller högst l

l l4 dagar, behöver inte anmälas.

För vissa, särskilt angivna varor skall anmälan av produktändring \ - dvs. ändring av en varas förpackning, volym, vikt, innehåll, kva- - skall w litet etc. göras. Anmälan om produktändring göras oavsett

om ändringen leder till annat försäljningspris per styck, vikt- 1

eller volymenhet än tidigare. Då helt nya produkter för försälj-

ning till enskild konsument - som tillhör någon av de särskilt an-2

givna varugrupperna - introduceras på den svenska marknaden lämnas anmälan därom.

De företag som omfattas av anmälningsförfarandet skall utan ytter-= i ligare anmodan från SPK fortlöpande anmäla alla ovan nämnda prisoch påläggsändringar på och produktändringar av varor i Varuförteckningen samt anmäla helt nya konsumentprodukter då dessa introduceras på den svenska marknaden. Anmälan skall göras senast en vecka efter det att en ändring har beslutats eller en ny konsumentprodukt har introducerats. Skyldigheten att anmäla ändringar enligt ovan upphör först efter särskilt meddelande från SPK.

Bilaga 8 241

Anmälan sker på särskilda blanketter som SPK tillställer de anmälningsskyldiga företagen. Förutom blanketter för pris- eller påläggsändring, produktändring respektive ny konsumentprodukt har särskilda blanketter utformats för prisändringar på tjänster, marginaländringar och pris- eller marginaländringar från vissa företag eller företagskategorier.

Anmälan om prisändring skall - förutom uppgift om ändringens storlek för varje berört varuslag - även innehålla uppgifter om bl.a. huvudsakliga orsaker till prisändringen och senaste räkenskapsårets nettoförsäljning av respektive vara på svenska marknaden. Genom uppgifterna om försäljningens storlek kan en viss prisändring ställas i relation till dels företagets hela försäljning, dels den totala försäljningen inom landet av den berörda varan. Härigenom kan genomslaget på den allmänna prisnivån i konsumentledet av varje anmäld prisändring beräknas.

Anmälningsblanketterna skall i förekommande fall kompletteras med företagets information till kunderna om de vidtagna ändringarna, dvs. kundmeddelanden, nya prislistor, produktbeskrivningar etc.

Om ett visst företag med hänsyn till speciella förhållanden önskar annan teknisk utformning för anmälan än den som följer av de standardiserade blanketterna, kan en överenskommelse träffas med SPK om rapportering i annan form.

SPK:s anmälningsförfarande har således tyngdpunkten förlagd till

tillverkar- och importörledet. Härigenom får nämnden i allmänhet information om pågående prisrörelser innan dessa hunnit slå igenom i konsumentledet. Genom olika undersökningar har SPK kunnat konstatera att handeln i stor utsträckning arbetar med fasta procentpälägg. En slår i sådana fall igenom i kon-

leverantörsprisändring

sumentledet med samma procenttal. För att kunna ta hänsyn till eventuella avvikelser från tillämpningen av oförändrade procentpålägg på leverantörsprisändringar måste nämnden inhämta information om förekommande påläggsändringar. Detta sker bl.a. genom att rekommenderande cirkaprislistor för olika handelsbranscher insamlas. Branscher där prissättningen i stor utsträckning styrs

242 Bilaga 8

administrativt genom centrala prislistor är bl.a. dagligvaruhandeln, färghandeln och järnhandeln. Genom att SPK följer prisoch marginaländringar genom de inhämtade cirkaprislistorna behöver butikerna i allmänhet inte besväras med anmälningsskyldighet. Butikernas följsamhet till de rekommenderade cirkapriserna undersöks genom särskilda, återkommande utredningar. Dessa utredningar l

har visat att cirkaprisföljsamheten i allmänhet är mycket hög och att de små avvikelser som kan förekomma vanligen är konstanta över å tiden. Ändringar i cirkaprislistornas nivå motsvaras därför i allmänhet av lika stora ändringar i den faktiska prisnivån. :

På vissa områden har det visat sig nödvändigt att komplettera an- l

mälningsförfarandet med särskilda, periodiska mätningar av prisoch marginalutvecklingen. På dagligvaruområdet skapar det stora | antalet prisändringar - i kombination med avsaknaden av uppgifter om årsomsättningen för olika varor fördelat i

på skilda företag detaljhandelsledet svårigheter att med utgångspunkt från anmäl-

ningsförfarandet göra beräkningar av genomslaget av prishöjningar på enskilda varor på den genomsnittliga prisnivån för olika varugrupper och för den totala privata konsumtionen. Inom dagligvaruområdet utförs därför länsvis genom priskontorens försorg två gånger per månad per den 15 och per den sista i varje månad mätningar av prisutvecklingen på grundval av cirkapriser från den kooperativa och enskilda handeln. Mätningarna omfattar ett drygt j hundratal s.k. representantvaror - dvs. varuvarianter som repre- § N senterar ett visst varuslag - som vägs samman med hjälp av vägningstal baserade på nationalräkenskapernas beräkningar av den privata konsumtionen. Samma vägningstal används också vid beräkningen av KPI.

På textil-, sko- och möbelområdena kompletteras anmälningsförfaran-i det med periodiska undersökningar av pris- och påläggsutvecklingen i på grund av särskilda mättekniska problem. Prissättningen på textila beklädnadsvaror och skor sker vanligen två gånger per år vår och höst - i samband med att ett nytt sortiment introduceras. Priserna bibehålls i allmänhet oförändrade så länge sortimentet saluförs i butikerna. När detta sortiment följande säsong ersatts g av nya varor kan det nya sortimentets priser inte utan vidare jäm-

sou 1981:42 Bilaga 8 243

föras med föregående sortiments priser, eftersom en viss vara i allmänhet inte återfinns i butikerna under mer än en säsong. Anmälningsförfarandet har därför på textil- och skoområdet kompletterats med undersökningar som två gånger per år mäter hur genomsnittspriserna och -påläggen för olika i sortimentet ingående varuslag utvecklats sedan föregående säsong. På motsvarande sätt undersöks utvecklingen av priser och pålägg på möbler en gång per år.

På personbilsområdet bestäms utvecklingen av de faktiskt uttagna konsumentpriserna inte endast av de nominella prisändringar, som inom ramen för anmälningsförfarandet rapporteras av importörer och inhemska tillverkare, utan även i hög grad av ändringar i de rabatter som återförsäljarna medger. Anmälningsförfarandet kompletteras därför på detta område av periodiska undersökningar av rabatternas utveckling.

Vissa undersökningar som kompletterar anmälningsförfarandet genomförs i samarbete med SCB och ligger också till grund för beräkningen av KPI. Detta gäller bl.a. områdena färsk fisk, frukt, grön-

saker och rotfrukter, fjärrvärme, hyror samt vissa egnahemskost-

nader.

Som framgått av den tidigare redovisningen innebär anmälningsförfarandet att vissa, särskilt anmodade företag är skyldiga att anmäla prisändringar senast en vecka efter det att beslut om prisändringen fattats. Det föreligger således en klar skillnad mellan anmälningsskyldigheten inom ramen för anmälningsförfarandet och den anmälningsskyldighet som kan föreskrivas av regeringen genom prisregleringsformen obligatorisk förhandsanmälan. Då obligatorisk förhandsanmälan införts på visst område gäller anmälningsskyldighet för i princip samtliga företag som säljer respektive utför berörda varor eller tjänster. Vidare gäller vid obligatorisk förhands- - således anmälan att en planerad prishöjning inte prissänkning inte utan SPK:s medgivande får genomföras förrän viss tid - i all- - efter det att anmälan och mänhet en månad om prishöjningen motiven för denna inkommit till nämnden. Även om anmälningsförfarandet formellt innebär att anmälan skall göras först efter det

244 Bilaga 8 sou 1981:42

att prisändring beslutats, har ett flertal ledande friföretag villigt åtagit sig att anmäla planerade prishöjningar i sä god tid vanligen en månad innan ändringarna avses - att genomföras rådrum ges för meningsfulla med SPK. överläggningar

När obligatorisk förhandsanmälan av planerade prishöjningar är föreskriven på visst område utgör dessa anmälningar för underlag nämndens överläggningar med prissättare, beräkning och redovisning av prisutvecklingen samt information om genomförda prisändringar

på samma sätt som anmälningarna inom ramen för anmälningsförfarandet. De företag som ingår i anmälningsförfarandet behöver givetvis inte göra dubbel anmälan om prishöjningar då obligatorisk förhandsanmälan gäller. Däremot kvarstår i sådana fall skyldigheten att inom ramen för anmälningsförfarandet anmäla prissänkningar, produktändringar etc., som inte omfattas av den obligatoriska för-

handsanmälningsskyldigheten.

2.2 överläggningar

Då en anmälan om prisändring har inkommit till SPK analyserar nämnden de kostnadsändringar och andra förhållanden som företaget anfört som motiv för prisändringen. I den mån tillräckligt underlag för analysen inte inkommit i samband med anmälan har nämnden möjlighet att med stöd av uppgiftsskyldighetslagen inhämta erfor-

derliga uppgifter. Om ett offentliggörande av inkomna uppgifter å skulle lända företaget till skada skyddas dessa genom

sekretesslagenå

För att SPK skall ha möjlighet att ingående analysera prisändl ringens storlek och motiven för prisändringen erfordras vanligen i första hand en produktkalkyl som visar förändkalkylposternas ringar sedan föregâende prisändringstillfälle. Kalkylen utgår normalt från oförändrad vid produktionsvolvm de båda ändringstillfällena, dvs. effekter av eventuellt ändrad produktionsvolym särskiljs i analysen. Av kalkylen bör framgå faktorprisförändringarnas effekter på priset. För att kunna sätta in produktkalkylen i sitt resultatmässiga inhämtar sammanhang nämnden många gånger även en resultatredovisning för den senast avslutade räken-

skapsperioden. Enligt nämnden anpassas uppgiftskraven så långt möjligt till de kalkylmetoder som används inom respektive företag för att inte onödigtvis betunga företagen.

sou 1981:42 Bilaga 8 245

I vissa fall då det av företaget redovisade materialet inte ger vid handen att prisändringen är kostnadsmässigt motiverad tar SPK upp överläggningar med företaget. överläggningarna syftar till att dels i detalj klarlägga motiven för planerade eller genomförda prisändringar, dels ge nämnden möjlighet att i enlighet med sin instruktion påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning. Enligt SPK s uppskattningar inhämtas kompletterande uppgifter rörande ca en fjärdedel av det totala antalet anmälda prisändringar medan ca en tiondel av samtliga anmälningar leder till överläggningar med företaget.

överläggningar med företag och andra prissättare initieras således vanligen genom anmälningar till nämnden om beslutade prisändringar inom ramen för anmälningsförfarandet. Det förekommer emellertid också att SPK på eget initiativ tar upp överläggningar med företag, t.ex. då inträffade kostnadsändringar kan motivera prissänkningar. Nämnden har vanligen möjlighet att genomföra överläggningar och söka påverka beslutet innan prisändringen genomförts. Även en prisändring som redan genomförts kan givetvis återtas, men det kan i sådana fall vara förenat med större besvär och kostnader för företaget då prislistor redan kan ha tryckts upp m.m. Många företag har mot denna bakgrund funnit det ligga i linje med det egna intresset att på eget initiativ ta upp överläggningar med SPK rörande prisändringsplaner på ett så tidigt stadium att de synpunkter nämnden kan ha att framföra kan beaktas utan att detta medför större administrativa svårigheter för företaget. Ett antal marknadsledande företag inom betydelsefulla branscher har frivilligt utfäst sig att anmäla planerade prishöjningar och skälen för dessa till SPK senast en månad innan de avses träda i kraft. Det är också vanligt att företag avvaktar med genomförandet av en planerad prishöjning till dess att överläggningarna med SPK hunnit slutföras.

SPK:s överläggningar inom ramen för prisövervakningen berör i allmänhet endast de företag som ingår i anmälningsförfarandet. Vad beträffar handeln förs i allmänhet överläggningarna med de branschorganisationer som genom prisrekommendationer utövar ett dominerande inflytande över prissättningen inom respektive bransch. Genom

246 Bilaga 8 sou 1981:42

att påverka de prisledande företagens och organisationernas prissättning påverkar nämnden i praktiken indirekt prisbildningen inom hela det berörda varu- eller tjänsteomrâdet.

Vid överläggningarna sker en genomgång av de motiv som anförts för den aktuella prisändringen. Bland annat granskas den kostnadsutveckling som företaget redovisat mot bakgrund av de uppgifter om kostnadsutvecklingen för olika produktionsfaktorer som nämnden förfogar över genom den löpande prisövervakningen. Vidare informerar nämnden om de faktorer som enligt regeringens k0mplette4 rande riktlinjer för prisövervakningen inte bör läggas till grund för prishöjningar.

I allmänhet leder genomgången av olika kostnadsfaktorer m.m. till | att företaget och SPK kommer till en gemensam uppfattning om stor-i leken av den prisändring som skall göras. I vissa fall inträffar dock att företaget och nämnden kommer till skiljaktiga uppfattningar. I sådana fall redovisar SPK för företaget storleken på den prisändring som enligt nämndens mening är kostnadsmässigt motiverad. Nämndens beräkning baseras därvid på den faktiskt inträffade kostnadsändringen för företaget sedan närmast föreg gående prisändringstillfälle, varvid lönekostnadsutvecklingen Ä

justeras för den på ovan angivet sätt beräknade normala genomsnittliga produktivitetsutvecklingen. I enlighet med regeringens kompletterande riktlinjer för prisövervakningen beaktar p

SPK inte löneglidning, minskad försäljningsvolym eller förväntade kostnadsökningar vid beräkning av eventuellt föreliggande prisi höjningsbehov. Sedan SPK redovisat sin uppfattning beslutar företaget om man skall beakta de av SPK framförda synpunkterna eller genomföra en prisändring som avviker från den av SPK beräknade.

Om företaget väljer att genomföra en prishöjning som överstiger den som enligt SPK:s beräkningar är kostnadsmässigt motiverad anmäler nämnden omgående detta till regeringen. Detta har emellertid endast inträffat i ett - i förhållande till totala antalet prisanmälningar och genomförda överläggningar mycket begränsat antal fall. Det har således i praktiken visat sig att

Bilaga 8 247

de företag. som berörs av över1äggningar inom ramen för SPK:s i a11mänhet begränsar sina prishöjningar ti11 prisövervakning, vad som nämnden finner motiverat.

2.3 information

En1igt regeringsuppdraget av den 17 december 1971 ska11 SPK b1.a. fortlöpande underrätta regeringen och informera a11mänheten om pris- och margina1utveck1ingen inom de övervakade områdena samt anmäla ti11 regeringen om utveck1ingen av prisnivån påka11ar särski1d åtgärd.

Den 1öpande av pris- och margina1utveck1ingen sker

redovisningen

främst genom nämndens månat1iga rapport Prisutveck1ingen. I rapporten redovisas in1edningsvis ett sammanfattande mått på utveck- 1ingen av den a11männa prisnivån i k0nsument1edet under 1oppet av den månad rapporten avser. Vidare redovisas pâ vi1ka områden prisändringar av större betyde1se förekommit under månaden. I den mån särski1da mätningar s1utförts under månaden, som avser prisröre1ser under en 1ängre period än den senaste månaden, redovisas resu1tatet av dessa mätningar separat.

Utveck1ingen av den a11männa prisnivån från årets början ti11 och med redovisningsmånaden anges de1s tota1t, de1s med angivande av ti11 vi1ken de1 prisnivåns förändring är hänför1ig ti11 prisändringar på dag1igvaror, övriga varor respektive tjänster. Vidare ana1yseras ti11 vi1ken de1 prisutveck1ingen sedan årets början kan hänföras ti11 1everantörsprisändringar - i sin tur förde1at på varuområden - ändrade Även viktigare respektive hande1smargina1er. den de1 av den tota1a prisutveck1ingen som är hänför1ig ti11 prisändringar på tjänster förde1as på viktigare områden, b1.a. bostadskostnader.

Prisutveck1ingen sedan årets början redovisas - förutom för den tota1a privata konsumtionen - även för dag1igvaror - som förutom 1ivsmede1 även omfattar tobak, kemisk-tekniska varor, mjukpapper och 1iknande produkter som sä1js i större a11ivsbutiker -, 1ivsmede1 samt subventionerade bas1ivsmede1 - dvs. mjö1k, ost, kött, f1äsk och charkuterivaror.

248 Bilaga 8

Prisutvecklingen sedan årets början jämförs, på var och en av de olika redovisningsnivåerna, med motsvarande tal från föregående år. Utvecklingen i Sverige jämförs vidare med dels motsvarande utveckling inom vart och ett av de åtta länder som är Sveriges största handelspartners, dels den genomsnittliga prisutvecklingen bland OECD-länderna totalt, de europeiska OECD-länderna respektive EGländerna.

I syfte att på ett enkelt sätt åskådliggöra hur enstaka prisänd- l ringar inom dagligvaruområdet påverkas av ändrade leverantörspriser, ändrade handelsmarginaler och därav följande ändringar i mervärdeskatteuttaget redovisas i tablåform exempel på prisändringar

uttryckta i kronor och ören med fördelning på de nämnda förkla- 1

ringsfaktorerna. Dessa prisexempel avser KF:s respektive ICA:s rekommenderade cirkapriser i Stockholm, Göteborg och Malmö samt ytter ligare två städer som varierar från månad till månad.

De redovisningar och analyser av prisutvecklingen under den

senasteå

månaden och från årets början som lämnas i SPK:s månadsrapport utsom baseras

går från beräkningar på dels uppgifter från nämndens

anmälningsförfarande, dels särskilda mätningar på olika områden. i

Uppgifterna avser hela den privata konsumtionen, varvid anmälningar;

om prisändringar och mätningar på olika delområden vägs samman Å med hjälp av vägningstal baserade på nationalräkenskapernas beräk- J ningar. Vid en jämförelse mellan de av SPK redovisade talen och SCB:s konsumentprisindex kan konstateras att avvikelser kan före- j i komma för enstaka månader medan myndigheternas beräkningar av uti vecklingen under längre tidsperioder, t.ex. hela kalenderår, visar

förhållandevis god överensstämmelse. Förekommande skillnader mellan;

SPK:s beräkningar av prisutvecklingen och KPI analyseras månad för

månad av nämnden. Av dessa analyser har framgått att skillnaderna till övervägande del kan förklaras av olikheter i mätperioderna. SPK:s mätningar avser nämligen prisutvecklingen under perioden från och med den första till och med den sista dagen i varje månad medan SCB mäter utvecklingen mellan en mätvecka i mitten av en månad - vanligen den vecka då den l5 infaller - och motsvarande mätvecka påföljande månad.

Bilaga 8 249

Efter redovisningen av prisutvecklingen följer i SPK:s månadsrapport en redogörelse för de viktigare leverantörsprisändringar oå konsumentvaror och -tjänster som genomförts under månaden. Nämnden redovisar härvid det prisändrande företagets firma, vilka varor som berörs av prisändringen, prisändringens storlek uttryckt i procent eller - i vissa fall - kronor och ören samt de huvudsakliga motiven för prisändringen. För dagligvaror anges dessutom huruvida efterföljande handelsled bibehållit eller ändrat handelsmarginalen uttryckt i ören.

Redovisningen av leverantörsprisändringar på varor och tjänster baseras främst på anmälningar inom ramen för anmälningsförfarandet och på de informationer som inhämtas i samband med överläggningar med prissättarna. Informationen avses bl.a. bidra till ökad pris-

kännedom och ökat prismedvetande hos konsumenterna. Informationen

utgör också ett led i SPK:s instruktionsenliga skyldighet att påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning.

SPK:s månatliga rapport över prisutvecklingen publiceras i allmänhet den 9 eller l0 i månaden efter den månad redovisningen avser. Från och med början av april l979 har en samordning med SCB skett så att SPK:s rapport över prisutvecklingen till och med den sista dagen i föregående månad publiceras sanma dag som KPI för tiden fram till mitten av föregående månad.

SPK:s rapport över prisutvecklingen överlämnas till regeringen och sprids samtidigt till bl.a. samtliga riksdagsledamöter, massmedia, olika myndigheter och organisationer samt ett större antal intresserade privatpersoner utan kostnad. Den totala upplagan uppgår till ca 6 000 exemplar. I samband med publiceringen informeras också massmedia genom särskilt pressmeddelande.

Vid sidan om månadsrapporten lämnas information om allvarliga prisstegringar eller risker för prishöjningar som kan motivera särskilda åtgärder till regeringen via handelsdepartementet. Informationen - som sker i enlighet med regeringsuppdraget av den l7 december l97l - sker genom dels skriftliga redovisningar, dels per-

250 Bilaga 8

sonHga föredragningar. Sâ1unda har b1.a. prishöjningar som inte varit förenliga med regeringens k0mp1etterande riktHnjer för prisövervakningen av den 20 oktober 1977 rege1mässigt anmä1ts tiH regeringen. Vidare har vid några tiHfäHen muntHga redogörelser för SPK:s prisövervakande verksamhet Tämnats inför riksdagens finansutskott.

Bilaga 8 251

3 SAMBANDET MELLAN SPK:s PRISÖVERVAKNING OCH AV REGE- RINGEN INFÖRDA PRISREGLERINGAR

Som tidigare redovisats behandlades i regeringens proposition till allmän m.m., bl.a. (1956:147), med förslag prisregleringslag l954 års priskontrollutrednings förslag att en effektiv prisövervakning fortsättningsvis skulle bli en permanent statlig uppgift. bl.a. att “--- om Departementschefen betonade i propositionen man vill välja den linjen att prisreglering skall kunna tillgrii extraordinära fall, det är av särskild betydelse att pas blott samhället under normala tider får tillräcklig insyn i prisbildningen för att kunna bedöma om konkurrensen har erforderlig effektivitet som prisregulator.---“ Riksdagen beslöt i enlighet med att inrätta statens pris- och regeringens proposition (l956:97) kartellnämnd med uppgift att bl.a. svara för en permanent prisövervakning.

SPK:s prisövervakning hade under 1950- och l960-talen en passivt registrerande karaktär. Branschutredningar, prisundersökningar var dominerande i och konsumentupplysning i prisfrågor inslag nämndens verksamhet.

Under l970-talet har prisövervakningen fått en annan, aktivare karaktär. Den innefattar numera även överläggningar med företagen i syfte att påverka deras prissättning. Samtidigt har prisövertill ändamål att ge underlag för beslut om ingrepp envakningen ligt prisregleringslagen.

Behovet av intensifierad prisövervakning då prisreglering inte råder betonades först genom regeringens tidigare redovisade riktlinjer för prisregleringen av den 5 februari l97l respektive uppatt övervaka av den 17 december l97l. I drag prisutvecklingen riktlinjerna från februari l97l betonas särskilt att SPK:s prisäven innefattar skyldighet att utan dröjsmål anmäla övervakning till regeringen om “anmärkningsvärda höjningar av priser eller marginaler skulle framkomma. Enligt regeringsuppdraget från december l97l skall anmälan till regeringen ske om utvecklingen av prisnivån påkallar särskild åtgärd”.

252 Bilaga 8 sou 1981:42

Genom ändringen i SPK:s instruktion från och med den 1 ju1i 1973

preciserades för första gången att det är en uppgift för SPK:s

prisövervakning att genom över1äggningar söka påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning.

Riksdagens finansutskott har i o1ika utta1anden pekat på sambandet

me11an SPK:s prisövervakning och av regeringen införda prisreg1e- 1 ringar. B1and annat betonade utskottet i november

1974 (FiU 1974:381

vikten av att prisövervakning sker på sådant sätt att om

orisstoppi

måste införas detta kan ti11ämpas utan e11er i varje fa11 med så 1

1iten retroaktiv verkan som möj1igt. Utskottets utta1ande har

föran1ett

1 SPK att utforma sin prisövervakande verksamhet så att

prishöjningar som kan föran1eda regeringsingripande så 1ångt möj-

1igt kan anmä1as ti11 regeringen redan innan de hunnit genomföras.

I december 1977 anförde utskottet (FiU att en inten-

1977/78:10) siv prisövervakning sjä1vfa11et bör bedrivas. Utskottet konstate-

rade vidare att det 1 sjä1vfa11et ingår i övervakningssky1digheten

att anmä1a för

regeringen när en1igt nämndens mening ytter1igare

åtgärder bör vidtas som kräver regeringsbes1ut. Härigenom betonas | att en viktig för uppgift SPK s prisövervakning är att förse re- J 1 geringen med under1ag för bes1ut om eventue11a prisreg1erande åt-

gärder. J

I praktiken har SPK i a11mänhet anmä1t prishöjningar som varit

högre än som nämnden funnit motiverat av faktiskt inträffade

e11er i övrigt kända kostnadsökningar - efter avdrag för norma1

gen0msnitt1ig produktivitetsutveck1ing - sedan närmast föregående 1

prisändringsti11fä11e. Som framgår av redovisningen av prisreg1e- J 1 varu- 1 ringar på o1ika och tjänsteområden i bi1aga 9 har regeringens 1 4 bes1ut om prisreg1erande i a11mänhet fattats åtgärder mot bakgrund 1

av informationer som SPK inhämtat inom ramen för I

prisövervakningen. 1

I oktober 1977 angav regeringen i de komp1etterande rikt1injerna för prisövervakningen vissa s1ag av prishöjningar som SPK fick

ti11 uppgift att söka förhindra. Vid de ti11fä11en då företag - trots SPK:s erinringar - bes1utat genomföra som prishöjningar inte varit fören1iga med regeringens komp1etterande rikt1injer

Bilaga 8 253

har SPK anmä1t detta till regeringen. Regeringen har 1 Hera sådana faH infört prisstopp eHer annan prisreg1erande åtgärd på det berörda varu- eHer tjänsteområdet.

BILAGA 9

PRISREGLERINGAR I SVERIGE SEDAN ÄR 1972 Av prisregleringskommittêns huvudsekreterare Lennart Göranson

UNDERSUKNINGENS UPPLÄGGNING OCH AVGRÄNSNING

Enligt direktiven för prisregleringskommittên skall utvärderingen av prispolitiken bl a avse de prisregleringsåtgärder som har vidtagits sedan år l972. Kommitténs uppgift är därvid bl a att

klarlägga huruvida prisregleringarna haft åsyftad verkan och i

vilken utsträckning sådana negativa sidceffekter som ibland sägs förekomma har uppträtt.

l Som underlag för kommitténs utvärdering redovisas i föreliggande

l bilaga ett material som syftar till att bl a klarlägga det fak-

i samband med införandet, administra-

tiska händelseförloppet tionen och avvecklingen av olika prisreglerande åtgärder. Bilagan har utarbetats av kommitténs sekretariat och kommitténs hu-

för innehållet.

l vudsekreterare svarar självständigt

Bilagan inleds med en sammanfattande redogörelse för dels vilka

prisregleringar som har förekommit under den aktuella perioden,

* dels totala under olika delar regleringsåtgärdernas omfattning

av perioden uttryckt som de prisreglerade varu- och tjänsteom- Vidare redovi-

rådenas andel av den totala privata konsumtionen. sas i bilagan händelseförloppet i samband med införandet, administrationen och avvecklingen av prisregleringar på vissa varuoch tjänsteområden. Redovisningen har baserats på dels material som ställts till sekretariatets förfogande av statens pris- och kartellnämnd (SPK), dels kompletterande informationer som har inhämtats från olika näringslivsorganisationer och Kooperativa Förbundet. Av tids- och resursskäl har denna del av bilagan inte kunnat utsträckas till att omfatta samtliga de prisreglerande åtgärder som förekommit sedan år l972. Redovisningen omfattar så- - i enlighet lunda med beslut av kommittén prisreglerande åtgärder på följande varu- respektive tjänsteomrâden.

256 Bilaga 9 S()LJ 1981:42

Trävaror, snickerier m m - och matbröd Mjöl - Byggnadsmaterial - Gödselmedel - Elektriska hushållsapparater - Margarin - Lastbilstransporter - Matpotatis - Konserverade och djupfrysta livsmedel m m - Personbilar, bilreservdelar m m - Kyckling

Beskrivningarna av prisreglerande åtgärder på dessa områden har granskats och kommenterats av följande organisationer i den mån området ligger inom respektive organisations verksamhetsfält. - Industriförbund Sveriges (SI) - Grossistförbund Sveriges (SGF) - Sveriges Köpmannaförbund (SKFB) - Sveriges Livsmedelshandlareförbund (SSLF) - Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) - Köttbranschens Riksförbund (KR) - Förbundet Kooperativa (KF)

Dessa organisationer har i sin tur inhämtat synpunkter från anslutna organisationer och företag. Industri AB Euroc har i skrivelse (1979-10-04) direkt till prisregleringskommittên delgivit kommittén synpunkter på beskrivningen av prisregleringen på byggnadsmaterialomrâdet.

Prisstoppet på vissa subventionerade baslivsmedel har tidigare redovisats i prisregleringskommittêns delbetänkande Prisstoppet

på vissa baslivsmedel - en översyn (Ds H l978:2).

Beskrivningen av prisregleringar pâ olika varu- och tjänsteomráden inleds med en redogörelse för bakgrunden till prisregleringen. Här beskrivs bl a de olika produkter som omfattats av regleringen och områdets försäljningsmässiga betydelse. Vidare redogörs för de viktigaste företagen på den berörda marknaden. Konkurrenssituationen på området beskrivs genom redovisningar av marknadskoncentrationen - dvs de största företagens andel av den totala försälj-

sou 1981:42 Bilaga 9 257

ningen -, prisbildningen, tillämpningen av andra konkurrensmedel än priset och förekomsten av konkurrensbegränsande åtgärder. Tyngdpunkten i beskrivningen av marknads- och konkurrenssituationen har lagts på en redovisning av de förhållanden som rådde vid tiden för införandet av prisreglering på området.

Bakgrundsbeskrivningen avslutas med ett delavsnitt som redogör för den direkta bakgrunden till att prisreglering införts på det berörda varu- eller tjänsteomrádet. Här redovisas först prisutvecklingen för ifrågavarande produkter fram till införandet av prisreglering. Vidare anges vilka prishöjningar som - mot bakgrund av anmälningar till SPK eller andra informationer som inhämtats inom ramen för den löpande prisövervakningen - kunde förväntas genomföras om prisreglering inte skulle införas. Slutligen återges de motiv regeringen redovisat för sitt beslut att I införa prisreglering. Dessa redovisade motiv återfinns vanligen i pressmeddelanden som utges av handelsdepartementet i samband med att regeringen fattar beslut om prisreglerande åtgärder.

I ett andra avsnitt i omrâdesbeskrivningarna redogörs för administrationen av prisregleringen. Här redovisas inledningsvis vilka varor eller tjänster som omfattades av prisregleringen och

l eventuella ändringar i regleringens omfattning eller formen av l prisreglering. Vidare redovisas dispensansökningar som behand-

lats av SPK under prisregleringen, eventuella besvär som före-

i tag anfört hos regeringen med anledning av SPKs beslut i dispenssamt prisöverträdelser - dvs brott mot prisreglerings-

E ärenden

E bestämmelserna - som kommit till SPKs kännedom. Slutligen redo- : görs för de prishöjningar som i enlighet med SPKs medgivande genomförts under prisregleringsperioden, respektive sådana prishöjningar som företagen begärt att få genomföra men där SPK inte medgivit dispens.

Det tredje avsnittet avser avvecklingen av prisregleringen. Avsnittet omfattar dels en redogörelse för de förhållanden som låg till grund för regeringens beslut att upphäva prisregleringen, dels en redovisning av de prisändringar som skedde efter det att prisregleringen upphört.

258 Bilaga 9

I det fjärde avsnittet analyseras olika effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt. Analysen bygger helt pâ faktiska observationer som gjorts i samband med prisreglerande åtgärder och avser endast kortsiktiga effekter. Analysen avser vidare endast de effekter som kan knytas till en viss prisreglerande åtgärd - således inte eventuella effekter av att prisregleringar

sedan år l973 har blivit ett mer allmänt utnyttjat medel i den ekonomiska politiken.

Redovisningen av effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt behandlar bl a prisregleringens effekter

på prisutvecklingen. Den analysmetod som härvid tillämpats för vissa av de undersökta om- ; rådena innebär att de prisändringar som faktiskt genomförts under prisregleringsperioden jämförs med de prisändringar som bedöms skulle ha inträffat om prisreglering inte införts. Dessa teoretiska prisändringar har beräknats på tre olika sätt. För det 1 första baseras beräkningen på planerade prishöjningar som enligt

anmälningar till SPK företagen hade för avsikt att genomföra, men som förhindrades genom att prisreglering infördes. I vissa fall 1 * genomfördes sådana prishöjningar innan regeringen hann fatta beslut om prisreglering men átertogs senare på grund av att prisstoppsdagen utsattes retroaktivt, dvs till en viss dag innan höjningen genomfördes. För det andra baseras beräkningen - för sådana branscher där prisutvecklingen i Sverige är avhängig av export- prisernas utveckling på den internationella prisutvecklingen för det berörda varuområdet under prisregleringsperioden. För det tredje baseras beräkningen på sådana dispensansökningar som avslagits eller endast delvis beviljats av SPK.

Den beräkning av skillnaden mellan faktiska och teoretiskt beräknade prisändringar som baseras på de båda förstnämnda beräkningsgrunderna torde med tämligen hög säkerhet visa de kortsiktiga och direkta effekterna på prisutvecklingen av respektive prisreglering. I den utsträckning beräkningen baseras på dispensansökningar kan det vara mer osäkert om företagen - t ex på grund av marknadsskäl - i verkligheten hade kunnat genomföra de begärda prishöjningarna. Det bör i sammanhanget dock noteras att flera företag själva i sina årsredovisningar beräknat de ekonomiska effekterna av ute-

sou 1981:42 Bilaga 9 259

blivna prishöjningar genom att utgå från avslagna dispensansökningar. En annan osäkerhetsfaktor vid beräkningen av prisregleringarnas effekter på prisutvecklingen är huruvida uteblivna prishöjningar på ett reglerat område skapat marknadsmässigt utrymme för motsvarande, högre prishöjningar på andra, icke reglerade områden. Detta skulle emellertid innebära att icke kostnadsmotiverade prishöjningar inträffat på andra områden, vilket borde ha uppdagats och motverkats genom SPKs löpande prisövervakning. Ytterligare en osäkerhetsfaktor kan vara möjligheten att effekterna på prisutvecklingen under prisregleringsperioden omintetgörs genom högre prishöjningar än som annars skulle ha inträffat efter det att regleringen upphört. Utvecklingen efter prisregleringens upphävande följs dock genom SPKs prisövervakning och redovisas - som ovan nämnts - i det närmast föregående tredje avsnittet i områdesbeskrivningarna.

Med hänsyn till de nämnda osäkerhetsfaktorerna bör således bet räkningarna av prisregleringarnas effekter på prisutvecklingen

tolkas med en viss försiktighet. För de områden där särskild osäkerhet i bedömningen råder har mot denna bakgrund inte någon

kvantifiering av effekterna gjorts utan redovisningen stannar

vid en allmän bedömning. Trots att viss osäkerhet om effekternas storlek kan råda i det enskilda fallet torde detta slag av analys ändå i stora drag ge en bild av regleringarnas kortsiktiga och direkta verkningar på prisutvecklingen. En sammanräkning av de på ovan angivet sätt beräknade effekterna av de prisregleringar som förekommit under åren l973-l980 ger sålunda vid handen att köparna - främst konsumenter och företag - genom uteblivna prishöjningar fått en utgiftsbesparing på i storleksordningen sex miljarder kronor. Detta belopp utgör givetvis samtidigt uteblivna intäkter för de säljande företagen. Häri har inte inräknats effekterna av prisstoppet på vissa baslivsmedel som har haft till ändamål att säkerställa att subventioner på i storleksordningen fyra miljarder kronor per år skulle komma konsumenterna i tillgodo.

Redovisningen av effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt omfattar vidare en genomgång av de effekter på marknadsstruktu-

260 Bilaga 9

ren, konkurrenssituationen, produktsortimentet m m som har kommit ti11 SPKs e11er de ovan nämnda näringslivsorganisationernas kännedom.

I avsnitt 5 redogörs för vissa effekter av prisregieringen för företagen. I den män effekter observerats pá företagens produk-

tion, produktivitet, investeringar e11er iönsamhet, på syssei-

sättningen i företagen, på iöneutvecklingen i branschen, pá

företagsetabieringar e11er fusioner e11er i form av företagsned- Iäggningar redovisas dessa här. Redovisningen baseras på de1s obä servationer som kan ha gjorts av SPK, de1s uppgifter som lämnats av de oiika närings1ivsorganisationerna m m i samband med att dessa beretts ti11fä11e att framföra synpunkter på omrädesbe- Ä skrivningarna. å Det sista avsnittet - avsnitt 6 - behandlar effekter av prisreg-

leringen för myndigheterna, dvs i första hand SPK. Härvid redo- j

visas bl a effekter av prisregieringen pâ nämndens totaia kostna- i

för even-

der och på nämndens övriga 1

verksamhet. Vidare redogörs

tueila praktiska e11er forme11a probiem som kan ha uppstått i i

samband med införandet, administrationen och upphävandet av prisregieringen.

Med hänsyn ti11 de särskiida förhåiiandena i samband med prisregleringarna på vissa områden avviker dispositionen för några av de följande avsnitten något från den ovan redovisade normaidispositionen.

sou 1981:42 Bilaga 9 261

FUREKOMSTEN AV PRISREGLERINGAR I SVERIGE UNDER ÅREN 1973 - 1980

Förekomsten av prisreg1eringar i Sverige under áren 1973-1980 pá 01ika varu- och tjänsteomrâden framgår översikt1igt av figur 2.1 Inom respektive område har i vissa fa11 mindre ändringar förekommit i reg1eringens omfattning - t.ex avseende de varus1ag som

omfattas respektive inte omfattas av regleringen - som inte framl går av figuren. Dessa ändringar redovisas dock i de fö1jande om-

rådesbeskrivningarna.

Under år 1972 förekom inga prisreg1erande ingrepp. Genom regeringens bes1ut den 21 december 1972 sattes a11männa prisreg1erings1agen (PL) i ti11ämpning. Lagen har genom för1ängning av ti11ämpningstiden med ett år i taget varit i ti11ämpning sedan dess. Den 1 januari 1973 trädde det prisstopp på vissa subven- 1 tionerade bas1ivsmede1 i kraft, som för f1erta1et av de berörda

produkterna upphävdes den 22 oktober 1980 men som beträffande mjö1k fortfarande gä11er. Den 1 ju1i 1973 genomfördes vissa ändringar i PL, som möj1iggjorde de1s att 1agen kunde sättas i ti11- 1ämpning då fara för a11var1ig prisstegring uppkommit på vikti-

gare varu- e11er tjänsteomrâde, de1s två nya prisreg1eringsf0rmer, näm1igen ob1igatorisk förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar respektive utfäste1se om högsta pris.

Under senare de1en av år 1973 infördes prisstopp på trävaror och 1 snickerier i september. Samtidigt infördes 0b1igatorisk förhands- 1 1 anmä1an av p1anerade prishöjningar på b1 a papper, papp, vissa s1ag av pappersförpackningar, pappersmassa och massaved. I oktober samma âr infördes ob1igat0risk förhandsanmä1an för b1 a ben- 1 sin och e1dnings01ja och i december ersattes förhandsanmä1an för

petro1eumpr0dukterna av högstprisreg1ering.

1 Under år 1974 infördes prisstopp i mars på de1s mjö1 och matbröd,

1 de1s b1öj0r, de1s vissa s1ag av byggnadsmateria1. Prisstopp in- \ fördes i mars också pâ tidningspapper och mjukpapper, som tidigare 1egat under ob1igat0risk förhandsanmä1an. I juni upphävdes

262 Bilaga 9

% M v m w N

F.. | i

.| a: :i s...

Illlllll Illlllnl

mumhwnnn: :innan: .luøanuu uiduluu.. :zlatan: ..|||||a..

n.. :u

-nullin

omm.. l Emma

. _ 086l SUVN BZ DVOddOiSSIUdTVW91 - StjVW62 ddOLSSNicLLNVW á V 4

I N n:

|| u..

.nnânuu

25min_

-nnluuøl

l .NE aan

________:äq::_:_:__:_____:

v||TII|IøIIlI|

uuanllllnl

r||||||||l ..IIWI|I||III| nuulllll

?Emp

---Ilunul

mi:

!.|I|..||I ---uluuul

m8. ;E

|..|I|||||

:Emm

I..|..|I

cc. _wF_

||||I

Iluklllll

måna

:mvmgsomumcmnp

l || mm s_ mi_

.in

§0 II ull S_

lllll

_Gamia_ 2:52?

lllll

||II| ||II|

IIII |I|I| ||II|

vmxm..

IIIIIII

lllllllil

m5_

m e!

I.|||||.Il

;oo

u u. m n m c

u p u m u m

5.:; LLGLIlSODDV 92 OVGddOLSSlHd UBSOLXO LC- UEHWBldSSZJdOLSSIHdlNVINTTV _ _ .

l :mm _am_ n. . man l .Il ll

Em_ 2 i _

8.50 LLGLSUVWLESVGddOLSSIHd TVW LC- WIHdV L ddOLSSIUç!LNVWWTV T

1 E

Sv_

...Emm

uou I

mEmn

m mm

ma m w ...

.w _F_ 3_

l..ll|l

| . vn

Illnlq .uhrlsuuuu

vina_

lilllllllil

l :E: m:

...III

man EE må “

I|..1|I||||.l..n|||_

.BE

owmTmmm_

0 C om

m2.:

E... mm EE

m3:

mn uou cm_

. un...

åvpu

n aan_

:må

›o: §0 Su

______::_::___::__:___:::j\:__:_I_

5.::

llwlslmn

vn _:. ...om *

lllllll |||||||W|x

||||

camio_

:iom

mm .

Näsan_

ca_

m5_

.EES

a.:

Euøu

Elllilllnlll

.n C

_ . .Ev

annan

m .

omfoå

oc E:

:lll

nä

.Q9

mxcåom

_mE wxw

_ .in .in

...Så

IIIIIIII

_. v5. .EE

mtno.

IIIIII|

min åns

:Eon

. min

.I nu» ns

m5.. V...? lI .alomm

;mmcimpmwgmwga

n n .

Eason . E

;män _øvoEmz_

E E E

fasa ..o._m›

m__occm._n._ouo.c

vu E E

.u_ou›.8o.

›

aagtaåu .oEEZmnu

px..m._mo

EE._o_.wv_u_:m.._Em›w._h

.ozoñ

wo4måomrmzáatåm

Iam: .

.oExmaEmx=._nE3 .otonêüuznuå

3.5.2:

Esaamagäaâ

.uåxømøcmzmzaaz _mtoamEmumcmmå_

:sin

mxm_cv_øv.v_m_Eov.

mucoauaåøco

:oo

Smmêøöaaøm

.tax

mzmuoüuå .mmEcEm cm=ac3..om _ouøsäâmo

:§0

.små 32835_

...svar

xâs_ .ncox 55m :Se:

›

.§0 x .§2 s_ s_

;sol

v. . N m v m m h w m 2 C Nr mn e.. m. m.. 5 m.. m.. om ä nu nu vu

Bilaga 9 263

på tidningspapper och mjukpapper, och omrâdet lades prisstoppet äter under obligatorisk förhandsanmälan. I juli infördes obligatorisk förhandsanmälan för menstruationsskydd. I september upphävdes prisstoppet på trävaror och snickerier, och ersattes av obligatorisk förhandsanmälan. Vidare infördes i september prisstopp på lantbruksmaskiner och gödselmedel. I november ersattes den obligatoriska förhandsanmälan för pappersmassa med prisstopp. I december l974 infördes prisstopp på elektriska hsuhâllsapparater. Samtidigt ersattes prisstoppet med obligatorisk förhandsanmälan för dels mjöl och matbröd, dels vissa av de varor som omfattades av byggmaterialprisstoppet. I fråga om matbröd mottog SPK prisutfästelser i enlighet med 3 a § PL avseende vissa varianter i samband med att prisstoppet upphävdes. Utfästelserna kom genom successivt förnyade utfästelser att gälla till och med utgången av är l975. Slutligen avvecklades i december den obligatoriska förhandsanmälningsskyldigheten för trävaror och snickerier.

Under år l975 infördes obligatorisk förhandsanmälan för margarin i maj. I juni infördes prisstopp på kemisk-tekniska varor och avvecklades de kvarvarande delarna av prisstoppet på byggmaterial. Prisreglering på byggmaterialomrâdet fortsatte dock att gälla i form av obligatorisk förhandsanmälan. Vid halvårsskiftet avvecklades högstprisregleringen på petroleumprodukter. I juli infördes dels obligatorisk förhandsanmälan för kaffe, dels prisstopp på vissa slag av pappersförpackningar. I september infördes prisstopp på lastbilstransporter. I oktober upphävdes prisstoppen på gödselmedel och blöjor. För det senare omrâdet fortsatte prisregleringen i form av obligatorisk förhandsanmälan. I november infördes högstprisreglering för svensk och samtidigt mottog SPK prisutfästelser avseende matpotatis importerad matpotatis. I december l975 upphävdes dels prisstoppen på elektriska hushållsapparater och vissa pappersförpackningar, dels förhandsanmälan för menstruationsskydd, vissa obligatorisk byggnadsmaterial och massaved.

I februari l976 prisstoppet på lantbruksmaskiner. I upphävdes mars infördes prisstopp på konserverade och djupfrysta livsme-

264 Bilaga 9

de1 och 0b1igat0risk förhandsanmä1an för hudar och skinn samt upphävdes prisstoppet på kemisk-tekniska varor. I juni infördes ob1igatorisk förhandsanmä1an för b14a menstruationsskydd, trävaror, snickerier, sågtimmer och massaved. Vidare upphörde i juni högstprisreg1eringen på matpotatis i och med att 1975 års skörd ersattes av vårens färskpotatis. I ju1i infördes prisstopp på dels mjöl och matbröd, de1s kraftpapper, finpapper och kartong. Dessa områden hade tidigare omfattats av obligatorisk förhandsu anmäian. Vidare upphävdes i ju1i prisstoppet på 1astbi1stranspor-

ter. I augusti infördes prisstopp på personbi1ar och bi1reservde1ar m m. I september ändrades den ob1igat0riska förhandsanmä- 3 1an för sågade och hyv1ade trävaror ti11 prisstopp - dock endast avseende sågverksiedet. Vidare mottog SPK i september prisutfäste1ser på kyck1ing, som därefter successivt förnyats t.0.m. utgången av år 1980. I december 1976 upphävdes prisstoppen på de1s konserverade och djupfrysta 1ivsmede1, de1s personbi1ar och bi1reservde1ar.

Under år 1977 upphävdes i mars de1s prisstoppet på kraftpapper, kartong, finpapper och pappersmassa, de1s den ob1igatoriska förhandsanmä1an på menstruationsskydd, b1öjor och övriga icke pris- - inom stoppade produkter pappersområdet. Vidare infördes i mars 0b1igatorisk förhandsanmä1an för minera1u11, isoieringsrutor och ce11p1ast. Under apri1 och maj gä11de a11mänt prisstopp. Från och med juni återinfördes de omede1bart före det a11männa prisstoppet gä11ande prisreg1eringarna utom den ob1igatoriska förhandsanmä1an för margarin. I ju1i ersattes den ob1igatoriska förhandsanmä1an för kaffe med prisstopp, vi1ket upphävdes i augusti. Under september och oktober rådde åter a11mänt prisstopp, varefter prisreg1eringarna återgick ti11 vad som gä11t före det a11männa prisstoppet. I december 1977 infördes prisstopp på betongtakpannor.

I januari 1978 infördes prisstopp på mur- och fasadtege1. I mars

infördes a11män ob1igat0risk förhandsanmä1an på i princip a11a

varor och tjänster som inte omfattades av prisstopp. I maj upphävdes det prisstopp på sågade och hyv1ade trävaror som gä11t i sågverks1edet. I augusti infördes prisstopp på p1ang1as. I oktober begränsades den a11männa förhandsanmä1ningssky1digheten ti11

att omfatta varor och tjänster som samman1agt svarar för ca 48 pro-;

Bilaga 9 265

cent avden totala privata konsumtionen. Vidare infördes i oktober prisstopp på dels golvbeläggningsmaterial av plast, dels blöjor, dels hushâlls- och sanitetspapper, medan prisstoppen på betongtakpannor respektive planglas upphävdes samma månad. I november l978 infördes prisstopp på dels bensin och eldningsolja m m, dels startbatterier.

Prisstoppen på blöjor, hushálls- och sanitetspapper samt startbatterier upphävdes i januari l979. I februari l979 ersattes prisstoppet på petroleumprodukter med högstprisreglering. I mars infördes prisstopp på köksskâp och garderobsskäp av trä. I maj upphävdes prisstoppet på golvbeläggningsmaterial av plast och infördes prisstopp pá dels kaffe, dels uthyrning av hotellrum. Vidare undantogs de tunga eldningsoljorna från högstprisregleringen. I till att även omfatta

juli utvidgades åter högstprisregleringen tunga eldningsoljor. Prisstoppet på uthyrning av hotellrum uppä % hävdes i september. I december infördes prisstopp på inrikes med lastbil.

fjärrtrafik l i I februari l980 upphävdes prisstoppet på kaffe. Samtidigt skedde vissa inskränkningar i omfattningen av den obligatoriska förhandsl I anmälan. I mars infördes ett allmänt prisstopp, vilket upphävdes

i maj. De prisregleringar, som gällt före införandet av det all- J männa prisstoppet, äterinfördes härvid utom vad beträffar prisstoppet på köksskâp och garderobsskâp av trä. I juni infördes pris- : ; stopp på spânskivor. Högstprisregleringen på vissa petroleumpro- E dukter för och den obligatoriska förhandsanmälan övriga petroi september. I oktober

leumprodukter upphävdes upphävdes prisbaslivsmedel stoppet pâ samtliga subventionerade utom mjölk dvs på kött, fläsk, charkuterivaror och hårdost. Vidare upphävdes i oktober prisstoppet på mjöl och matbröd samt på spânskivor. I december upphävdes prisstoppet på inrikes fjärrtrafik med lastbil.

Som framgår av ovanstående redovisning och figur 2.l har den svenska prisregleringspolitiken sedan är 1973 i huvudsak kännetecknats av selektiva ingripanden på begränsade varu- och tjänsteomrâden som snabbt ändrats vad avser regleringens omfattning och formen av prisreglering då förhållandena pâkallat detta. Generella inhar förekommit dels i form av allmänt - i samband grepp prisstopp

266 Bilaga 9

med nedskrivningar av svenska kronans värde under perioderna april-maj och september-oktober l977 samt i syfte att underlätta pågående lönerörelse under perioden mars-maj l980 -, dels i form av allmän obligatorisk förhandsanmälan av planerade prishöjningar under perioden mars-oktober l978. De mest använda prisregleringsformerna har varit prisstopp och obligatorisk förhandsanmälan. Högstprisreglering och utfästelsepriser har förekommit på vissa områden petroleumprodukter och matpotatis respektive matbröd, kyckling och importerad matpotatis.

Prisstoppen har i allmänhet varit korta. Med undantag för prisbaslivsmedel - som var direkt knutet till de utstoppet på vissa gående subventionerna på detta omrâde - och prisstoppet på mjöl och matbröd - som motiverades av motsvarande förhållanden på detta område - har prisstopp som varat under längre tid än ett år endast förekommit på varuområdena byggnadsmaterial, trävaror, pappersmassa, blöjor, lantbruksmaskiner och gödselmedel.

Olika prisregleringsformer - främst prisstopp och obligatorisk l - har i stor

förhandsanmälan utsträckning avlöst varandra, varigenom prisregleringen på ett visst varuområde kunnat skärpas

respektive mildras vid behov. Vidare har olika varuslag som ingår 1

i ett varuområde undantagits från eller införts under en pågående prisreglering när omständigheterna påkallat detta. I ett par fall har utfästelsepriser förekommit parallellt med - och som komplement till - annan form av prisreglering.

Bilaga 9 267 S()lJ 1981:42

PRISREGLERINGARNAS OMFATTNING UNDER ÄREN 1973 - 1980

under åren l973-1980 framgår över- Prisregleringarnas omfattning siktligt av figur 3.l. Av denna framgår sålunda de prisreglerade andel av den totala privata konsumtiovaru- och tjänsteområdenas månad under den redovisade Varunen vid slutet av varje perioden. andel har beräknats med hjälp av samma vägoch tjänsteområdenas som de som används vid beräkningen av konsumentprisindex ningstal och som baseras på nationalräkenskaperna. I

Denna form av redovisning av prisregleringarnas omfattning är inte helt fullständig med hänsyn till att prisreglerade varueller tjänsteomráden som inte ingår i den privata konsumtionen - - t ex insatsvaror som vidareförädlas i senare produktionsled inte ingår i beräkningen. Någon alternativ beräkningsgrund som finns emellertid för närva-

även inkluderar icke-konsumentvaror rande inte tillgänglig. En beräkning baserad på försäljningsvär- § det för olika varor skulle innebära en dubbelräkning, då insats-

varornas utgör en del av färdigvarornas för- [ försäljningsvärde ! säljningsvärde. Denna felkälla skulle undvikas om beräkningen kunde baseras i respektive led. Tillgänglig

på förädlingsvärdet statistik över förädlingsvärden är dock inte så finfördelad på varuomräden som den aktuella redovisningen kräver.

Av figur 3.1 framgår de prisreglerade varu- och tjänsteområdenas andel av den privata konsumtionen dels totalt, dels fördelat på baslivsmedel, prisstopp på övriga varu- och prisstoppet på vissa

tjänsteområden, högstprisreglerade områden och områden där obliga- I l torisk förhandsanmälan av planerade prishöjningar råder. Områden omfattas inte av redovisningen, eftersom denmed prisutfästelser na form av prisreglering inte införs för all försäljning av vissa p för de företag som gjort

varor eller tjänster utan endast gäller Ä utfästelserna.

Under år l973 gällde under de tre första kvartalen på konsumentvaruområdet endast prisstopp på vissa subventionerade baslivsmedel. Dessa varor svarade för 7,5 procent av den totala privata konsumtionen. Genom införandet av prisreglering på petroleumprodukter

268 Bilaga 9

t:\\\\\\\\\\\\\

mmm_

cswscmmuåeo*

cmcoEszmcov_

\.\\\\\\\\\\\\_\\\N§\w\\W\\\\\\\\_\\\\\\\\\\

mmm.

xøzoäm=no

nu??

mumiä

L_\\\\\\\\\\\\\

Lmpmcmnp

mmm_

233 L§\\\\\\\\\\\\“

;oo :ou

Log?

who_

_mncm

mvøäämgmwga

mgmumcmnu

.to

:Bmucm

.82 .

mg??

u .

å. .um

ma_

_ovoEmzzmn

cha.

\\\

.så

mnmLmFmwLPE* uosâfmmwa måpxmgmm;

has_

mwmöcozcmäuam

aaoumzm

msn_

§m>

\_\\\\\\\\\\\ m S

Bilaga 9 269

- först i form av obligatorisk förhandsanmälan, därefter högstprisreglering - ökade under årets tre sista månader prisregleandel till ca 12 procent av den privata konsumtionen. ringarnas

Från och med mars 1974 ökade prisregleringarnas andel av konsumtionen till ca 14 procent genom att prisstopp infördes på bl a mjöl och matbröd. 1 december 1974 ökade prisregleringarnas andel av den privata konsumtionen till ca 15 procent, bl a genom att infördes på elektriska hushållsapparater samtidigt som prisstopp

på mjöl och matbröd ändrades till obligatorisk prisregleringen Q förhandsanmälan.

Under första halvåret 1975 skedde endast mindre ändringar i prisregleringarnas andel. Vid halvårsskiftet avvecklades högstpris- | regleringen på petroleumprodukter. I juli infördes obligatorisk

i förhandsanmälan för kaffe. Sammantaget innebar dessa åtgärder

E att andel från och med andra halvåret 1975

prisregleringarnas sjönk till ca ll procent av den privata konsumtionen. I december å 1 sjönk andelen ytterligare till ca 10 procent, bl a genom att prisl stoppet på elektriska hushållsapparater upphävdes. I

I mars 1976 ökade åter prisregleringarnas andel till ca 14 procent av den totala privata konsumtionen till följd av att prisstopp \ dels infördes för kon-

dels upphävdes för kemisk-tekniska varor, serverade och djupfrysta livsmedel. I juni och juli förekom vissa å i prisregleringens omfattning som sänkte andelen till ca

l ändringar

12 procent. Genom prisstoppet m m i augusti 1976

på personbilar 1 ökade prisregleringarnas andel av den privata konsumtionen till 18 procent. I december samma år sjönk siffran åter till knappt drygt 9 procent genom att prisstoppen på konserverade och djupfrysta livsmedel respektive personbilar m m upphävdes.

Under år 1977 - med undantag för de båda perioderna med allmänt - andel av den privata konsum- 3 prisstopp sjönk prisregleringarnas ä tionen successivt från ca 9 procent vid årets början till ca 7 procent vid årets slut. De subventionerade baslivsmedlen svarade för huvuddelen av de prisreglerade varuområdena - 5,5 procentenheter.

270 Bilaga 9

Det a11männa prisstoppet under apri1 och maj omfattade ca 74 proÅ

cent av den privata konsumtionen. Områden som inte omfattades av det a11männa prisstoppet var b1 a bostadshyror, vissa kommuna1a taxor och avgifter, 1äkemede1, vin och spritdrycker samt vissa färskvaror såsom fisk, frukt, grönsaker och rotfrukter. Det a11männa prisstoppet under september och oktober 1977 omfattade ca 78 procent av den privata konsumtionen. I motsats ti11 vad som var fa11et under vårens a11männa prisstopp omfattades därvid även 1äkemede1 samt vin och spritdrycker av prisstoppet.

Från upphävandet av det a11männa prisstoppet från och med november 1977 ti11 och med september 1978 infördes inget nytt prisstopp på konsumentvaruområdet. Den tota1a ande1en prisreg1eringar ökade eme11ertid i mars 1978 från ca 7 ti11 ca 78 procent i och med införandet av a11män ob1igatorisk förhandsanmä1an. I oktober undantogs vissa områden från anmä1ningssky1digheten så att denna prisreg1eringsforms ande1 av den privata konsumtionen minskade från ca 71 ti11 1 ca 43 procent under resten av året. I oktober och november infördes - 1 prisstopp på vissa nya områden b1 a b1öjor, hushâ11s- och sanitetspapper samt petro1eumprodukter varigenom prisreg1eringarna tota1t omfattade ca 54 procent av den privata konsumtionen vid årets s1ut.

Under de fyra första månaderna 1979 skedde ingen större förändring i prisreg1eringarnas tota1a ande1. Däremot ändrades re1ationen me11an o1ika prisreg1eringsf0rmers ande1 genom att prisstoppet på petro1eumprodukter i februari ersattes med högstprisreg1ering. I maj 1979 ersattes anmä1ningssky1digheten för b1 a kaffe med prisstopp. Vidare infördes i maj ob1igatorisk förhandsanmä1an

för pers0nbi1ar. Prisreg1eringarna under resten av året kom därmed t0ta1t att omfatta ca 57 procent av den privata konsumtionen.

1 I februari 1980 minskade prisreg1eringarnas ande1 av konsumtionen genom upphävandet av de1s prisstoppet på kaffe, de1s förhandsanmä1ningssky1digheten på vissa områden - ti11 ca 47 procent. Under det a11männa prisstoppet från och med mars 1åg ande1en på nära 80 procent och återgick därefter - från och med s1utet av - ti11 maj 47 procent. I september minskade ande1en ti11 knappt

so_u 1981:42 Bilaga 9 271

41 procent genom upphävandet av högstprisreg1eringen på petro1eumprodukter. I oktober ändrades prisreg1eringen på de subventionerade bas1ivsmed1en kött, f1äsk, charkuterivaror och hårdost samt på mjö1 och matbröd från prisstopp ti11 ob1igatorisk förhandsanmä1an. Detta ändrade dock inte prisreg1eringens t0ta1a ande1 av den privata konsumtionen. Däremot sjönk ande1en prisstoppade varor från drygt 6 ti11 ca 1 procent av den tota1a privata konsumtionen.

Under perioden januari 1973 - mars 1977 förekom endast se1ektiva prisreg1erande ingrepp. Under denna period varierade prisreg1eringarnas tota1a ande1 av den privata konsumtionen me11an knappt 8 och knappt 18 procent. I genomsnitt under perioden fram ti11 och med mars 1977 omfattades 12 procent av konsumtionen av någon form av prisreg1ering. Förde1at pâ o1ika prisreg1eringsformer gä11de i genomsnitt under perioden januari 1973 - mars 1977 prisstopp för knappt 9 procent - varav prisstoppet på visa subventionerade bas1ivsmede1 inte fu11t 7 procentenheter -, högstprisreg1ering för ca 2 procent och ob1igatorisk förhandsanmä1an för knappt 2 procent av den t0ta1a privata konsumtionen.

Från och med apri1 1977 har - vid sidan av de se1ektiva ingrep- - förekommit under vissa pen genere11a prisreg1erande åtgärder perioder i form av de1s a11mänt prisstopp, de1s a11män ob1igatorisk förhandsanmä1an. Av figur 3.1 framgår att de se1ektiva ingreppens ande1 av den privata konsumtionen även under den senare perioden 1egat i stor1eksordningen omkring 10 procent. En k1ar âtski11nad me11an vad som bör betraktas som se1ektiva respektive genere11a ingrepp 1âter sig eme11ertid knappast göra för den sista de1en av perioden, dvs från och med begränsningen i förhandsanmä1ningssky1digheten i oktober 1978.

Prisreg1eringarnas ande1 av den privata konsumtionen i genomsnitt för he1a perioden 1973-1980 - dvs ink1usive perioderna med genere11a - ti11 prisreg1erande åtgärder uppgår drygt 30 procent. Härav svarar prisstopp för drygt 12 procentenheter - varav prissubventionerade bas1ivsmede1 stoppet på vissa 6 procentenheter högstprisreg1ering för ca 2 procentenheter och ob1igatorisk förhandsanmä1an för inte fu11t 17 procentenheter.

sou 1981:42 Bilaga 9 273

TRÃVAROR, SNICKERIER M.M

Bakgrunden ti11 prisreg1eringarna på trävaror, snickerier m m

Produkterna

Efterfrågan på trävaror, snickerier m m bestäms i huvudsak av nyproduktionen av bostäder och andra byggnader. Bostadsproduktionen i Sverige ökade under 1960-ta1et från omkring 70 000 1ägenheter i början av decenniet ti11 omkring 110 000 1ägenheter år 1969. Under 1970-ta1et har anta1et igångsatta 1ägenheter minskat kraftigt. Samtidigt med vo1ymminskningen har bostadsproduktionens struktur ändrats mot en större ande1 småhus av tota1a bostadspro- I duktionen. Åtgången av träbaserade byggmateria1 är större vid pro- 1 duktion av småhus än vid produktionen av f1erfami1jshus.

Trävaror, board och spånskivor har en stor internatione11 marknad vi1ket minskar beroendet av den inhemska bostadsproduktionen. J Dörrsnickerier har börjat exporteras i ökad utsträckning under

1 1970-ta1et. Den ut1ändska är 1iksom den inhemska i

I efterfrågan I 1 a11t väsent1igt beroende av byggnadsproduktionens omfattning. 1 I

i Sågade och hyv1ade trävaror är en internatione11 stape1vara som

i a11a tider varit utsatt för kraftiga konjunktursvängningar be- % roende på de1s förändringar i byggvo1ymen i de viktigaste avnä-

mar1änderna, de1s 1agerspeku1ation. Förändringar i priserna på { * får trävaror effekt på priserna såvä1 på snickeriprodukter som på träbaserade skivor (träfiberskivor, spånskivor och p1ywood).

De produkter som omfattades av prisreg1eringarna 1973-1974 respektive 1976-1977 var fö1jande, näm1igen ; sågade och hyv1ade trävaror, spånskivor, - träfiberskivor (board), piywood och kryssfanêr, fönstersnickerier,

274 sou 1981:42 Bilaga 9

dörrar, - sammansatt parkettstav, - (skåpsnickerier) och inredningssnickerier monteringsfärdiga trähus.

Konkurrenssituationen

4.1.2.1 Sä1jark0ncentrationen

Säijarkoncentrationen är i a11mänhet hög för de berörda produkt- Ett undantag utgör sågverksindustrin som omfattar me1grupperna. 1an 800 och 900 aktiva företag.

Snickerisektorn omfattar ett f1erta1 ur användarsynpunkt homogena produktgrupper, t ex innerdörrar, ytterdörrar och garageportar. Traditi0ne11t har företagen inriktat sin försä1jning anting-

en på återförsä1jare (1agermarknaden) e11er på försä1jning direkt

ti11 större byggnads- och småhusindustri (objektmarknaden).

Inom vissa branscher är antaiet verksamma företag förhå11andevis

stort samtidigt som ett fåta1 företag svarar för större de1en av Försä1jningen av innerdörrar är t ex i stort sett försä1jningen. koncentrerad ti11 fyra företag varav det största svarar för ungefär 65 procent av försä1jningen. Inredningssnickerier domineras av tre företag som ti11sammans svarar för 50 procent av försäljav fönstersnickerier fa11er ti11 ungefär 65 ningen. Försä1jningen procent på 10 företag.

har en marknads1edande position inom snickerisekålgå-koncernen torn. Svenska Dörr AB, som är ett försä1jningsb01ag för tre större snickerifabriker, varav två ti11hör STAB-koncernen, svarar för av försä1jningen av innerdörrar. svaomkring 65 procent Företaget rar också för ungefär 50 procent av försäijningen av ytterdörrar i standardutförande.

Marboda1 AB är iandets största ti11verkare av in- STAB-företaget Fönster ti11verkas av dotterb01aget Starfönsredningssnickerier. ter AB som är en av de större 1everantörerna i 1andet. Karakte-

Bilaga 9 275

ristiskt för STAB-koncernens företag är produktion av snickerier i standardutförande som sä1js huvudsak1igen på objektsektorn, dvs direkt ti11 större byggnads- och småhusindustri.

STABs dominerande stä11ning byggdes upp under 1960-taiet i samband med bostadsproduktionens kraftiga expansion. Bostadsproduktionen dominerades av mycket stora byggnadsprojekt, viiket stä11de stora krav på ieveranskapacitet. Ti11verkningen kom att ske i iånga serier med hög standardiseringsgrad. STAB fick genom skaiförde1ar en prisiedande ro11, som b1ev särskiit markant beträffande dörr- och inredningssnickerier.

STAB-koncernen har genom Eurodoor Eiement AB den 1 augusti 1978 övertagit de1s AB Gustaf Kährs dörrti11verkning, dels AB Gustaf Kährs aktier i Svenska Dörr AB.

Til] Statsföretagsgruppen hör en av de större ti11verkarna av inredningssnickerier - Ka1mar Kök AB - samt en av de större fönstertiiiverkarna, Etri Fönster AB. Enligt uppgift i dagspressen (DN

1979-04-07) har Etri Fönster AB övertagit HSBs fönsterfabriker

i Sparrehoim, Ryssby och Uddeva11a.

Bergvik och A1a, som ti11hör Stora Kopparbergskoncernen, äger landets största producent av fönster, SP Snickerier AB, som genom sina dotterboiag även har en dominerande stä11ning på marknaderna för garageportar och ytterdörrar.

ti11 1974 fem snickeriföretag. Företagets dörrfa- §§§ ägde fram brik, som tiiiverkade innerdörrar i standardutförande,så1des1974 til] STAB. Genom en överenskommeise meiian STAB och A11t för Byggnadsfacket, som är HSBs grossistföretag, bestämdes att HSBs he1a behov av byggmateria1 - exkiusive fönster - sku11e täckas genom köp från STAB-företag. Detta avtai har dock senare uppsagts. HSB hade tidigare en begränsad ti11verkning även av inredningssnickerier. Denna iades dock ned kort tid efter försäijningen ti11 STAB. Kvar har HSB en fönstertiiiverkning uppdeiad på två fabriker samt småhustiiiverkning. Som fönsterieverantör ti11hör HSB de större företagen på marknaden. Kapaciteten överstiger vida HSBs eget be-

276 Bilaga 9

hov varför produkterna i huvudsak säijs i konkurrens med andra företag. Företaget arbetar huvudsakiigen på objektmarknaden.

Antaiet sä1jare inom skivindustrin är 1itet. Boardindustrin omfattar 9 företag och spånskiveindustrin 14. Inom båda branscherna svarar de 4 största företagen för omkring 70 procent av försäijningen. Båda branscherna har en markerad exportinriktning. Spånskiveindustrin är i förhå11ande tiii boardindustrin en förhåiiandevis ung bransch och har haft en kraftigt siegrad efterfrågan år från år. Ny kapacitet har tiiikommit på senare tid och konsumtionen beräknas växa ytteriigare.

Inom board- och spånskivebranscherna förekommer ett relativt omfattande samarbete meiian företagen i oiika marknadsfrågor. Boardindustrin har sedan iänge haft ett karteiiregistrerat prissamarbete omfattande såväi pris1istor som rabatter. Inom spånskiveindustrin tiiiämpar samtiiga företag - ink1usive importföretagen samma Jistpriser. Företagen har i princip enats också om gemensam-

ma grundrabatter. Tidvis har tiiigången på spånskivor vida över-

skridit efterfrågan viiket 1ett ti11 kraftigt ökade rabatter för

större köpare.

I fråga om spånskivor har fö1jande avta] införts i SPKs karte11register: 1) Avtai me11an ti11verkarna angående prissättning på spånskivor. 2) Avta1 meiian ti11verkarna (med undantag av ett företag) angående kvotering i frâga om spånskivor. 1 3) Avtai me11an Förhandiingsgruppen för de svenska spânskiveproducenterna och Sponp1ateindustriens Forening, Norge, respektive de finska spånskiveproducenterna angående prissättning

på spånskivor.

Industrin, som ti11verkar monteringsfärdiga småhus, omfattar ett hundratai företag och dess produkter är särprägiade för varje företag. De sexton största företagen svarar för omkring 60 procent av den totaia försäljningen.

Bilaga 9 277

4.1.2.2 Köparkoncentrationen

Efterfrågan på träbaserade byggnadsmaterial är spridd på ett stort antal köpare, såsom byggnadsindustri, småhusindustri och privatkonsumenter. En betydande del av inköpen på svenska marknaden är emellertid koncentrerad till ett 30-tal större företag inom byggnads- och småhusindustrin.

Byggnadsindustrin är den mest betydelsefulla köpargruppen. Antalet verksamma företag är drygt 4 000, varav flertalet är småföretag. Ungefär 70 procent har färre än l0 anställda och deras sammanlagda andel av nyproduktionen av bostäder är mindre än l0 procent. De svarar däremot för en betydande del av reparations-, omoch tillbyggnadsverksamheten (ROT-sektorn). De gör sina inköp genom byggmaterialhandeln.

Ett fåtal stora företag inom byggnadsindustrin - l5 stycken - svarar för omkring hälften av dess produktionsvärde. De svarar för större delen av nyproduktionen av flerfamiljshus och har under senare år i ökad omfattning börjat producera småhus i form av gruppbebyggelser. Antalet byggda småhus, för vilka dessa byggnadsföretag själva svarat för materialupphandling, uppgår till omkring l0 000 per år under senare år. Utöver rena bostäder producerar de också andra typer av hus.

De större byggnadsföretagen köper sina varor genom direkta kontakter med leverantörerna. Kompletteringsköp görs genom byggmaterialhandeln.

De större småhusföretagen gör sina inköp direkt från materialleverantörerna. De mindre köper dels genom byggmaterialhandeln, dels direkt från mindre snickeriindustrier med utpräglat lokal verksamhet.

4.l.2.3 Importkonkurrens

Den faktiska importkonkurrensen har inom de här berörda branscherna varit förhållandevis liten under l97D-talet. Tillfällig im-

278 Bilaga 9 sou 1931:42

portkonkurrens har dock förekommit inom flertalet av de berörda produktgrupperna. Både Finland och Norge har en väl utbyggd skogsförädlande industri. En betydande import av spånskivor har tidigare förekommit. Denna var koncentrerad till Stockholmsregionen och de västra delarna av Sverige. LRF har i en kommentar anfört följande beträffande importkonkurrensens betydelse.

Byggnadskonjunkturen vek sig i hela Europa efter högkonjunkturen l973-74 och det kom att föreligga en betydande överkapacitet inom de flesta grenar av den svenska trävaru- och snickeriindustrin.

Vissa produkter är mer eller mindre importskyddade genom olika standardkrav i Sverige jämfört med andra länder.

För stapelvaror som trävaror, spånskivor och träfiberskivor gäller dock ej detta utan dessa varor är starkt konkurrensberoende.

För sågade trävaror är importvolymen visserligen nominellt liten men påverkar ev. öyerkapacitet i finsk sågverksindustri prisläget i Sverige i så måtto att exempelvis större brädgårdsföretag i Stockholm hellre köper till underpris erbjudna finska trävaror än svenska av motsvarande kvalitet. Exportförsäljningar blir via agenter snabbt bekantgjorda för större köpare och säljare i Europa och prissänkning är därför riskabel att genomföra då den slår igenom på hela prisnivån för fortsatta leveranser. En underhandsaffär om ett förmånligt pris till ett svenskt företag inom byggmaterialsektorn kan dock göras konfidentiellt utan att få genomslagskraft för övriga försäljningar. Detta byggmaterialföretag påverkas härigenom i sin inköpspolitik mot svenska leverantörer.

För spånskivor betyder som nämnts i arbetsmaterialet importkonkurrensen mycket för det svenska företagets prispolitik. En ensidig svensk prispolitik går ej att föra i en marknad med nordisk överproduktion på spånskivor.

För LRFs sida menar vi alltså att man i arbetsmaterialet för såväl sågade trävaror som spånskivor underskattat importkonkurrensens betydelse i form av dels latent, dels verklig import.

SPK har anfört att importen av trävaror är marginell medan det

för spånskivor förekommer en viss import som dock numera är upp- W

bunden till den svenska prisnivån. Enligt nämndens mening innebär det ingen underskattning att beteckna den faktiska importkonkurrensen inom berörda branscher som förhållandevis liten under l970talet.

Bilaga 9 279

4.1.2.4 Prisbiidning

Försäijningen av snickerier och träbaserade skivor baseras i a11t väsent1igt på o1ika typer av pris1istor. Prisdifferentiering me1lan o1ika kundgrupper sker genom o1ika höga rabatter.

Norma1t utfärdar 1everantören en fabrikspris1ista, vi1ken biidar bas för försä1jningen. Rabattsystemet har oftast utformats så att fabrikspriserna också kan utgöra bas för byggmateria1hande1ns prissättning vid direkt1everanser, som utgör omkring 40 procent av den tota1a byggmateria1försä1jningen. Hänsyn tiil byggmateria1hande1ns margina1krav har därvid oftast tagits i 1everantörens rabattsystem. Ofta varierar o1ika ieverantörers priser inom ramen för ett fåta1 procentenheter vid n0rma1a marknadsförhå11anden. Som ett komp1ement ti11 fabrikspriserna utfärdar leverantören of- . ta en iagerprisiista, som är vägiedande för byggmateriaihandeins från är satta i samråd med

försä1jning eget 1ager. Lagerpriserna i a11t större

byggmateria1hande1n, vars prissättning omfattning och föriagts ti11 ett särskiit

centra1iserats organ, Bygghandeins Prisboksystem AB. 5

-Prissättningen är vaniigtvis starkt centraiiserad. Karteiibundet samarbete meilan ieverantörer förekommer för fiera byggmateria1.

I de fa11 ett samarbete i prisfrågor inte förekommer föreiigger n0rma1t ett starkt pris1edarskap. I hande1s1edet har samarbetet \ me11an företagen tagit formen av ett prisboksystem.

i Prisbiidningen på trävaror ski1jer sig från prisbiidningen på i träbaserade byggnadsmateria1 i a11mänhet. Sågverkspriserna varierar me11an 01ika de1ar av 1andet beroende b1 a på skogens kva1itet. Priserna på hemmamarknaden fö1jer i a11mänhet exportpriserna. Praktiskt taget a11 inhemsk försäijning av trävaror kana1iseras genom trä- och byggvaruhandein. Trävarupriserna faststä11s av respektive 1oka1förening inom Sveriges Bygg- och Trävaruhandeisförbund (SBT). Prisiistorna är avsedda att användas för konsumentförsäijning. Ofta bi1dar de dock bas för a11a typer av försäijningar.

280 Bilaga 9

En väsentlig faktor för prisbildningen inom byggmaterialomrâdet är den tidigare nämnda uppdelningen av försäljningen på två olika segment objektmarknad och lagermarknad - med väsentligt skilda karakteristika vad gäller prisbildningens bestämningsfaktorer.

till objektmarknaden - av bostäder - Försäljningen nyproduktion bygger på direkta förhandlingar mellan leverantör och förbrukare. Köparkoncentrationen är hög och större delen av objektmarknadsförsäljningen går till de större byggnadsentreprenörerna. Med det minskade bostadsbyggandet under l970-talet har priskonkurrensen ökat på objektmarknadsförsäljningen. Samtidigt har svårigheter uppstått för företagen att på kort sikt ställa om produktionsinriktningen alternativt skära ned produktionskapaciteten. Objektmarknadens produkter kan vanligtvis inte med någon större framgång säljas på lagermarknaden där ofta andra faktorer än priset är avgörande för produktvalet.

Under l960-talet och en bit in på 1970-talet utgjorde objektmarknaden den dominerande delen av byggmaterialförsäljningen. Med det minskade flerfamiljshusbyggandet har objektmarknadsvolymen inte bara minskat utan ändrat struktur och bl a fått en större geografisk spridning än tidigare.

- Försäljningen genom återförsäljare lagermarknaden - bedöms i allmänhet av fabrikanterna som lönsam. Priskänsligheten hos den slutliga köparen är låg, vilket gör att prisändringar vanligen kan göras utan nämnvärt motstånd samtidigt som genomslaget av en genomförd prisändring kommer omedelbart. Antalet köpare är stort. Liksom hos de slutliga konsumenterna är priskänsligheten hos återförsäljarna låg så länge som prisändringarna från leverantör i full omfattning kan tas ut i de egna försäljningsprisernå. Detta bereder handeln normalt inga större problem genom att prissättningen i allt större omfattning har centraliserats eller lagts hos leverantörerna.

Trä- och byggmaterialhandelns prissättning bygger normalt på bruket av fasta procentuella påslag. Påslagen är avsedda att ge före-

Bilaga 9 281

tagen inte endast täckning för företagens konstnader utan också möj1ighet ti11 en betydande grad av prisdifferentiering för o1ika kunder mede1st rabatter. Pås1agen faststä11s centra1t av bygghande1ns prisbokskommittê på täm1igen schab10nmässiga grunder.

Bruket av fasta procentue11a pås1ag förekommer även i viss utsträckning vid byggmateria11everantörernas ka1ky1ering. Detta gä11er oavsett om företagen ti11ämpar sjä1vk0stnads- e11er bii dragska1ky1ering.

4.1.2.5 Sågade och hyv1ade trävaror

Sa1uvärdet av ti11verkningen av sågade och hyv1ade trävaror upp- 1972 ti11 2,6 mi1jarder kronor. År 1973 ökade sa1uvärdet ti11 ; gick E 3,7 mi1jarder kronor, e11er med 42 procent. Exporten uppgick 1973 ti11 ca 3,1 mi1jarder kronor, motsvarande 84 procent av ti11verkningens sa1uvärde. År 1976 uppgick sa1uvärdet av ti11verkningen ti11 ca 4,6 mi1jarder kronor och exporten ti11 ca 3,3 mi1jarder kronor e11er 72 procent av ti11verkningens sa1uvärde.

Den kvantitativa utveck1ingen me11an 1972 och 1977 framgår av nedanstående tab1å 4.1.

4.1 Produktion, import, export och ti11förse1 ti11

Iabjå

svenska marknaden av sågade och hyv1ade trävaror

i 1 000 m3 under tiden 1972-1977

Produktion Import Export Ti11förse1 ti11 svenska marknaden tota1t varav 1agerförändring vid sågverken

		65	8 429 4 484	- 946
1972	12 848
1973	13 793	122	9 383 4 532	- 311
1974	14 008	94	7 397 6 705	+ 1 397
1975	10 548	63 156	5 293 5 318 6 607 4 982	+ 287 - 776
1976	11 433

282 Bilaga 9

Exporten steg med 11 procent me11an 1972 och 1973 medan ti11förse1n ti11 svenska marknaden var i stort sett 1ika stor de båda åren. År 1972 exporterades 67 procent av ti11verkningen, medan exporten 1973 uppgick ti11 70 procent av ti11verkningen räknat på kvantiteterna respektive år. Exporten sjönk sedan drastiskt 1974 och 1975 samtidigt som sågverken tvingades bygga upp stora 1ager dessa år. År 1976 ökade exporten något men sjönk åter 1977

ti11 en nivå om 6,1 mi1j m3 vi1ket med undantag för 1975 är den

1ägsta nivån sedan 1967.

Anta1et sågverk med mer än 5 årsanstä11da uppgår ti11 ca 800.

De största företagen - med en årsproduktion över 50 000 m3 per

år - svarar ti11sammans för ungefär en tredjede1 av tota1a ti11verkningen i 1andet. De är huvudsak1igen inriktade på exportförsäijning.

Av sågverkens 1everanser på hemmamarknaden används ca 90 procent av industrie11a förbrukare och ca 10 procent av enski1da konsumenter. Ungefär 60 procent av sågverkens 1everanser går direkt ti11 industrie11a förbrukare medan ca 40 procent går via grossister och deta1jister ti11 industrie11a förbrukare e11er konsumenter. De mest betydande industrie11a förbrukarna av virke är byggnadsindustrin, snickeriindustrin, trähusindustrin och emba11ageindustrin.

Sågverkens branschorganisation, Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen, bi1dades 1974 genom en sammans1agning av Svenska Trävaruexportföreningen (STEF) och Sågverkens Riksförbund (SR).

Anta1et trä- och byggvaruhand1are uppgår ti11 ca 700. Så gott som

samt1iga trä- och byggvaruhand1are i 1andet är ans1utna ti11 re-

giona1a föreningar, vi1ka i sin tur är sammans1utna i Sveriges Bygg- och Trävaruhande1sförbund (SBT).

Sågverken utger van1igtvis inga pris1istor utan priserna faststä11s vid direkta förhand1ingar me11an köpare och sä1jare.

Büaga 9 283

Priserna varierar med hänsyn tiii ett f1erta1 faktopå trävaror rer som kva1itet, dimension, bearbetning, växtort m m.

Sågat virke sorteras i fem kvaiitetskiasser, nämiigen furu 0/s, 0/s, furu V (kvinta), gran V (kvinta) och furu/gran utskott. gran att av nämnvärd stor1ek sorterar utskotts- LRF har påpekat sågverk kvaiiteten skiit på furu och gran. Vissa exportmarknader är näm- 1igen nästan enbart köpare av furu - såsom t ex Spanien - och i andra av gran - t ex Ho11and. Även inhemska köpare kan ibiand 2 I utskott av furu e11er gran. Furun kan t ex i motsats efterfråga till granen tryckimpregneras.

Med utgångspunkt från vissa basisdimensioner tiiikommer ti11ägg

4 och avdrag för andra dimensioner. Tiiiägg utgår för hyviing, m m. Furu 0/s förädias huvudsak-

Q kiyvning, spontning, paketering

: ti11 snickerivirke medan kvinta och utskottsvarorna huvudiigen 4 sakiigen används inom byggnadsindustrin. Kvaiiteten på sågat vir- § ke inom en och samma kvaiitetskiass kan vara oiika inom o1ika de- 1ar av iandet och även me11an sågverk inom ett och samma geogra- * fiska område. Trävaror från Ångermaniand, Medeipad och Häising- ;

E 1and samt vissa trakter i Daiarna och Gästrikiand, s k Nederbot-

tenvaror, har ett högre pris än virke från södra regeimässigt Sverige som huvudsakiigen används som byggnadsvirke.

4.1.2.6 Fönstersnickerier

Den sammaniagda försäijningen av fönstersnickerier på svenska marknaden uppgick 1974 ti11 omkring 350 miij kronor och 1977 ti11 ca 565 miij kronor. Den internationeiia hande1n med fönstersnickerier är reiativt biygsam. Ti11 stor dei förkiaras detta av de ski11nader i måttstandard som råder me11an oiika iänder.

av den totaia av fönster är s k ob- Ca 40 procent försäijningen och ca 30 procent iagerförsäijning. Resterande jektförsäijning ti11 husfabriker, i vissa faii internt ca 30 procent går direkt inom respektive koncerner.

284 Bilaga 9

De f1esta mindre fönsterfabrikanterna är i huvudsak inriktade på 0bjektförsä1jning. De största fabrikanterna, som sä1jer på objektmarknaden, är Starfönster AB, Etri Fönster AB samt HSB-Industrier AB. Försä1jningen baseras van1igen på anbudsprissättning med kontrakt som indexreg1eras.

Lagermarknaden domineras av två inhemska snickeriföretag, näm1igen SP-Snickerier AB och Myresjöfönster AB som ti11sammans svarar för 75 procent av 1agerförsä1jningen. Av dessa är SP-Snickerier den största ti11verkaren och är att betrakta som pris1edande på marknaden. Under senare år har Starfönster mer och mer börjat inrikta sig på 1agermarknaden.

Inom standardsortimentet ti11verkar företagen he1t jämförbara fönster. Det som kan avvika me11an företagen är den typ av bes1ag och gångjärn som används. Fabrikanternas pris1istor 1igger därför när det gä11er standardfönster på samma nivå. Under de senaste åren har ti11verkningen av is01errut0r ökat kraftigt.

4.1.2.7 Dörrsnickerier

Den t0ta1a försä1jningen av dörrsnickerier i Sverige uppgick 1974 ti11 ca 350 mi1j kronor. Exportens värde uppgick ti11 omkring 60 mi1j kronor, medan importen var 0betyd1ig. År 1977 uppgick den inhemska försä1jningen ti11 ca 490 mi1j kronor.

Den svenska dörrmarknadens förde1ning på 01ika typer av dörrar 1974 framgår av fö1jande tab1â 4.2.

S()lJ 1981 42 Bilaga 9 285

Tab1å 4.2 Försäijningen av o1ika dörrsnickerier 1974, mkr

Innerdörrar 140 Standardytterdörrar ink1usive kä11ardörrar 80 Ytterdörrar i övrigt (diverse mer påkostade dörrar) 30 Garageportar 30 Dörrar för institutioneiia byggnader 35 Övriga typer av dörrar 35

T0ta1t 350 mkr

Företagskoncentrationen inom ovan angivna marknadssegment är genomgående hög. Inom varje delmarknad av dörrsnickerisektorn finns ett marknadsiedande företag vars prissättning föijs av övriga företag. För motsvarande de1ar av sortimentet har företagen ungefär samma priser.

Svenska Dörr AB ti11verkar huvudsak1igen innerdörrar i standarutförande. Företaget svarar för ungefär 65 procent av den samman1agda försäijningen av innerdörrar inom iandet. De övriga företagen fö1jer i sin prissättning he1t Svenska Dörr.

Försä1jningen av standarddörrar kan de1as upp i tre ungefär 1ika stora de1ar, nämligen försä1jning på iagermarknaden (via återförsäijare), försä1jning ti11 husfabrikanter samt försä1jning på objektmarknaden. Försä1jningen på objektmarknaden baseras he1t på anbudsgivning och förhandiingsprissättning direkt me11an ti11verkare och entreprenör. Såväi försäijningen ti11 husfabriker som försäijningen genom återförsä1jare baseras n0rma1t på de av 1everantörerna utarbetade fabrikspris1istorna.

De 01ika 1everantörerna ti11verkar standardiserade innerdörrar medan ytterdörrarna kan skilja sig åt genom o1ika design.

286 Bilaga 9 sou 1981:42

4.1.2.8 Inredningssnickerier

Ti11 inredningssnickerier hör i första hand bänk-, vägg- och högskåp av o1ika typer. Den tota1a produktionen av inredningssnickerier uppgick 1974 ti11 ca 500 mi1j kronor och 1977 ti11 600 drygt mi1j kronor. En viss export förekommer medan importen är ringa.

Distributionen av inredningssnickerier sker i huvudsak genom tre kana1er, nämligen objektförsä1jning ti11 nybyggnadsmarknaden, 1agerförsä1jning genom återförsä1jare samt försä1jning ti11 husfabriker. Ca hä1ften av den tota1a försäijningen går genom återförsä1jare medan resterande ca 50 procent förde1ar sig med ca 35 procent ti11 objektmarknaden och ca 15 procent ti11 husfabriker.

Försä1jningen ti11 objektmarknaden domineras av ett fåta1 stora företag, av vi1ka det STAB-ägda AB Marboda1 är det största och pris1edande företaget. 0bjektförsä1jning sker rege1mässigt genom angudsgivning och förhand1ing varefter priserna reg1eras med index.

F1erta1et mindre skåpfabrikanter är i huvudsak inriktade på 1agermarknaden men även här dominerar de stora företagen med Marboda1 som det pris1edande. Genom att 1agermarknaden n0rma1t vänder sig ti11 reparationssektorn ger den utrymme för en produktdifferentiering som framför a11t de små företagen kan utnyttja. Försä1jningen baseras på av företagen utgivna cirkapris1istor.

4.1.2.9 Monteringsfärdiga trähus

Försä1jningen av monteringsfärdiga trähus för permanent- e11er fritidsbostadsändamå1 uppgick 1973 ti11 ca 1,6 mi1jarder kronor, varav 1,3 mi1jarder för permanentbostadsändamå1. Importen var 1973 1iten medan exporten uppgick ti11 125 mi1joner kronor. Av de tota1t drygt ett hundra ti11verkarna svarade de 16 största för en samman1agd försä1jning av ca 1 mi1jard kronor. Branschorganisationen Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, STR, omfattar 28 av de 1edande ti11verkarna, som ti11sammans svarar för mer än

sou 1931:42 Bilaga 9 287

2/3 av trähusförsä1jningen i 1andet. År 1976 uppgick försä1jningen av monteringsfärdiga trähus ti11 ca 2,1 mi1jarder kronor, varav ca 1,9 mi1jarder avsåg permanentbostäder.

Av den sam1ade småhusproduktionen 1973 svarade trähusindustrin för hä1ften, e11er omkring 22 000 småhus. Återstoden utgjordes huvudsak1igen av p1atsbyggda trähus samt stenhus. Denna ande1 har förb1ivit ungefär oförändrad sedan 1973. Trähusföretagens försä1jning avser huvudsak1igen enstaka hus, styckehus.

4.1.2.10 Spånskivor

Den inhemska produktionen av spånskivor uppgick 1974 ti11 ca

1 000 000 m3. Avsättningen på svenska marknaden var ca 650 000 m3,

vi1ket motsvarade ca 300 mi1j kronor i försä1jningsvärde. Produktionen under 1974 ökade i förhå11ande ti11 1973 med ungefär 20 procent och konsumtionen i 1andet med ungefär 14 procent. Exporten utgjorde 1974 ungefär 40 procent av den inhemska produktionen,

dvs 400 000 m3, medan importen uppgick ti11 ca 50 000 m3 e11er un-

gefär 8 procent av den inhemska konsumtionen.

År 1977 uppgick den inhemska produktionen ti11 ca 1 200 000 m3.

Försä1jningen på svenska marknaden uppgick ti11 ca 770 000 m3

vi1ket motsvarade ca 400 mi1j kronor i försä1jningsvärde.

Anta1et inhemska företag är för närvarande 11 med samman1agt 16 produktionsan1äggningar. De största företagen är Södra Skogsägarna AB, Ry AB och ASSI.

Spånskivor förbrukas huvudsak1igen av byggnads-, möbe1- och snickeriindustrin. Det finns o1ika typer av spånskivor och exempe1vis produkter avsedda för byggnadsindustrin kan inte användas i möbe1industrin. För jämförbara de1ar av sortimentet har ti11verkarna samma nomine11a priser. Rabatternas st0r1ek varierar dock me11an företagen.

spånskivor sä1js av ti11verkarna i viss utsträckning direkt ti11 förbrukare, t ex småhusindustri, men den huvudsak1iga försä1jning-

288 Bilaga 9 sou 1981:42

en, ca 80 procent, sker genom större byggmateria1hand1are och särski1da grossister. Varje fabrikant har en mer e11er mindre exk1usivt verkande försä1jningsorganisation baserad på ett mindre anta1 huvudrepresentanter, som har ansvar för marknadsföringen av 1everantörens produkt inom sitt område. Leverantörerna strävar efter att få respektive grossist och byggmateria1hand1are att enbart sä1ja ett fabrikat.

4.1.2.11 Träfiberskivor (board)

Produktionen av board uppgick 1974 ti11 690 000 ton, vi1ket mot- * svarade ett sa1uvärde på drygt 500 mi1j kronor. Exportens värde uppgick 1974 ti11 omkring 250 mi1j kronor, medan importen var År 1977 uppgick ti11 ca 565 000 ton, vi1- | obetyd1ig. produktionen ket motsvarade ett försä1jningsvärde på ca 430 mi1j kronor. Anta- 1et inhemska ti11verkare är nio, av vi1ka ASSI, Kar1ho1ms AB (KF) och Masonite AB är de största. i

1 Board förbrukas huvudsak1igen av byggnadsindustrin - framför a11t som tak- och väggbek1ädnad - och av snickeriindustrin. Försä1jningen av board sker i viss utsträckning direkt ti11 förbrukare men huvudde1en av försä1jningen, ca 70 procent, går genom återförsä1jare. Fabrikanterna har därvid inde1at 1andet i ett anta1 försä1jningsområden. Inom vart och ett av dessa har fabrikanten utsett en grossist e11er större trä- och byggvaruhand1are att sköta försä1jningen ti11 1oka1a trä- och byggvaruhand1are, s k p1atsförsä1jare. Fabrikanternas distriktsrepresentanter benämns i a11mänhet distriktsombud.

De f1esta av fabrikanterna har ti11de1at sina distriktsombud ex-

k1usiv rätt ti11 försä1jningen av sina produkter. Ungefär 90 procent av fabrikanternas försä1jning genom âterförsä1jare går via - med undantag distriktsombud. Boardfabrikanterna för Masonite - 5 \ ti11ämpar gemensam cirkapris1ista för board i standardformat. Masonites priser 1igger ca 5 procent högre än de övriga fabrikanternas, vi1ket motiveras av en annan ti11verkningsteknik, som ger en något högre kva1itet.

sou 1981:42 Bilaga 9 289

Bakgrunden ti11 införandet av prisstopp på sågade trävaror, träbaserade skivmateria1, snickerier och

montsringsfändisâ_ :räh2s_127â-99;0Z ____ _ _

4.1.3.1 Prisutveck1ingen före 1973-09-07

Prise^na på sågade och hyv1ade trävaror fö1jde en i jämföre1se med andra producentvaror 1ugn utveck1ing under 1960-ta1et. Under hösten 1972 märktes tendenser ti11 en acce1ererad prisstegring. Denna utveck1ing förstärktes under 1973. Me11an oktober 1972 och maj 1973 höjdes priserna med ca 65 procent. Priserna steg därefter med ytter1igare 20-30 procent ti11 september 1973.

I samaand med att det a11männa prisstoppet upphävdes under hösten 1971 gjorde industrins och handeins huvudorganisationer ett frivi11igt åtagande gentemot regeringen om återhå11samhet i prissättningen under 1972. Mot s1utet av 1972, då det visade sig att inå dustrins åtagande inte hade haft avsedd effekt på trävaruområdet, 1 intensifierades SPKs prisövervakning på detta område.

Den kraftiga prisstegringen på sågade och hyv1ade trävaror under

andra ha1våret 1972 och under 1973 var ett resu1tat av den starka västeuropeiska och nordamerikanska byggnadskonjunkturen samt en kraftig 1ageruppbyggnad hos importörer i ut1andet.

Byggnadskostnadsindex för f1erfami1jshus steg med ca 7 procent per år under åren 1969-1972. Under motsvarande tid steg byggnadsmateria1de1en i nämnda index också med ca 7 procent per år.

Under 1973 steg byggmateria1priserna betyd1igt mer än under något av åren 1969-1972. Byggnadsmateria1index steg med 14 procent me1- 1an januari 1973 och september 1973, medan tota1a byggnadskostnadsindex steg med 8 procent under samma tid. Trävaror och snickerie, som representerar 20 procent av materia1k0stnaderna i nämnda index, svarade för ca 40 procent av ökningen i materia1index.

290 9 SOU 1981242

Den kraftiga prisutveck1ingen på trävaror 1edde ti11 svårigheter för svensk snickeriindustri. De ständigt stegrade exportpriserna innebar att sågverken kraftigt ökade exportvo1ymen medan ti11förse1n ti11 hemmamarknaden drogs ned. Snickeriindustrin ökade i sin tur sina priser som fö1jd av de ökade råvarukostnaderna. Under tiden me11an 1970 och maj 1973 steg priserna på snickerier med i stor1eks0rdningen 15 procent. Me11an maj 1973 och september 1973 steg priserna med me11an 12 och 20 procent.

4.1.3.2 Regeringens motiv för införandet av prisstopp på trävaror, snickerier m m 1973-09-07

Vid f1era ti11fä11en under första ha1våret och sommaren 1973 hade hande1sdepartementet och SPK över1äggningar med företrädare för de o1ika branscherna om prisutveck1ingen på trävaror m m och den 7 september 0ffent1iggj0rdes regeringens bes1ut att införa prisstopp på trävaror, wa11board, spånskivor, p1ywo0d, byggnads- och inredningssnickerier samt monteringsfärdiga trähus. Som stoppriser sku11e gä11a de priser som vederbörande sä1jare ti11ämpade den 2 maj 1973. J 1

Motivet för prisstoppet var en1igt utta1anden från regeringen att i

I återföra priserna ti11 det 1äge de hade under våren 1973 och att därigenom e1iminera de kraftigt ökade priserna under de senaste drygt fyra månaderna.

Regeringen kombinerade prisstoppet på sågade och hyv1ade trävaror | med ett uppdrag ti11 kommersko11egium att övervaka den svenska

marknadens försörjning med dessa produkter. Sku11e tendenser ti11 en bristsituation uppstå, sku11e ko11egiet 0mede1bart anmä1a detta ti11 regeringen. ! 1 1 De över1äggningar med företrädare för sågverksindustrin, som ägde J rum under första ha1våret och sommaren 1973, innefattade även frå- 4 gan om försörjningen av svenska marknaden med erforder1iga kvantiteter av sågade och hyv1ade trävaror. Efter över1äggningar med hande1sministern gjorde sågverksindustrin i oktober 1973 ett åta-

Bilaga 9 291

gande som innebar att den svenska marknaden sku11e förses med ti11räck1iga kvantiteter trävaror så 1änge som prisstoppet sku11e komma att bestå (se vidare avsnitt 4.2.2).

4.2 Administrationen av prisreg1eringen under åren 1973-1974

Prisreg1eringens omfattning. Ändringar i prisreg1eringens omfattning och av formen för pris- , regering _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Prisreg1ering i form av prisstopp gä11de för de under avsnitt 4.1.1 nämnda varugrupperna me11an den 7 september 1973 och den 11 september 1974, därefter i form av förhandsanmä1ningssky1dighet fram ti11 och med den 20 december 1974.

Utmärkande för trävaruprisstoppet var den re1ativt omfattande retroaktiviteten. Redan avs1utade affärstransaktioner påverkades dock inte av prisstoppet. Inte he11er påverkades redan ingångna avta1 där priset bestämts ti11 visst be1opp,

Med hänsyn ti11 den efters1äpning i 1everanser och prissättning som n0rma1t förekommer me11an 01ika 1ed anpassades - efter dis- - för pens av SPK stoppriserna företag i efterfö1jande 1ed, t ex snickeriindustrin,ti11 den prisnivå som baserades på kostnadsnivån per den 2 maj 1973. Detta innebar för vissa företag att pris- 1istor från juni faststä11des som stoppris1istor medan för andra

branscher och företag priserna per ju1i månad faststä11des som

stoppriser.

4.2.2 Dispensansökningar och besvär över avs1agna dispensansökningar

Kort tid efter prisstoppets införande kontaktades SPK av både trävaruhande1ns branschorganisation, nuvarande Sveriges Bygg- och Trävaruhande1sförbund (SBT) och individue11a trävaruhand1are vi1ka framhö11 de1s att sågverken vägrade 1everera virke ti11 2-maj-

292 Bilaga 9 sou 1981:42

priser, dels att handeln för egen dei måste få överskrida stopppriserna för de kvantiteter virke som inköpts ti11 högre priser än sågverkens 2-maj-priser. Handeln framhö11 att företagen avsåg att förse i första hand byggnadsindustrin med virke och att företagen inte kunde garantera önskade kvantiteter till enskiida konsumenter.

Beträffande denna senare försäijning fattade SPK den 21 september ett interimistiskt besiut för tiden fram ti11 den 15 oktober 1973.

1 Besiutet innebar att företag eiier inom SBT som 1 iokaiföreningar

utgav egna prisiistor och som önskade överskrida stoppriserna i sku11e inkomma med individue11a dispensansökningar före den 15 oktober. Under tiden fick trävaruhandein dispens att ti11ämpa de prisiistor som gäiide vid prisstoppets ikraftträdande den 7 september 1973 förutsatt att priserna i dessa 1ist0r sänktes med 10 procent, dock att prisiistor ti11ämpade den 1 juni e11er tidigare 1 kunde ti11ämpas oförändrade. Besiutet innebar ett hänsynstagande

tiil den efters1äpning me11an 01ika 1ed som normait förekommer i

inom branschen. Handeins prisiistor baseras regeimässigt på in-

köpspriser från sågverken som avser förhåiiandena en ti11 två må-

nader tidigare.

En bidragande orsak ti11 vissa sågverks tveksamhet att ieverera virke ti11 handein var att de inte hade några ieveranser kring den 2 maj. För dessa sågverk gäiide eniigt SPKs tiiiämpningsföreskrifter - att de skuiie tiiiämpa gängse pris på den ort eller inom den region inom vi1ken röreisen bedrevs. Mot bakgrund av den snabba prisröreisen under våren 1973 kunde det i vissa fa11 vara svårt att klariägga vad som var gängse pris.

SPK kom i början av oktober överens med Trävaruexportföreningen

(STEF) och Sågverkens Riksförbund (SR) om de maximaia gängse pri- å ser som sku11e gä11a för de sågverk som inte hade några egna ie-

veranspriser per den 2 maj. Ti11stånd att få tiiiämpa dessa pri-

ser sku11e sökas hos SPK.

De maximaia gängse priser som bestämdes framgår av föijande tabiå 4.3.

sou 1981:42 Bilaga 9 293

Tablå 4.3 Maximala gängse priser under trävaruprisstoppet 1973/74

Kvalitet kr/m3

Utskott 430 Gran V 5l0

Furu V 550

Svenskt byggnadsvirke, sågfallande 530 5

E Gran o/s 560

Furu 0/s 720

Samtidigt med att frågan om priser för sågverk som saknade egna stoppriser kunde lösas träffade handelsministern en överenskommelse med Trävaruexportföreningen och Sågverkens Riksförbund som innebar att dessa organisationer åtog sig att trygga den svenska marknadens behov av sågade och hyvlade trävaror.

De till STEF och SR anslutna producentföretagen åtog sig att tillföra hemmamarknaden minst samma kvantitet sågade och hyvlade trä- ; varor som under 1972. Åtagandet, som skulle gälla så länge pris- { stoppet bestod, innebar också att varje företag skulle leverera minst 20 procent av företagets beräknade produktion under år l974 till hemmamarknaden. Detta medförde dels att företag som helt el-

ler till större delen var inriktade på export kom att anpassa sin

produktion efter de på hemmamarknaden efterfrågade sortimenten, dels att den svenska marknaden under l974 kom att tillföras vä- 3 * sentligt större kvantiteter än under l972. För att kunna övervaka den svenska marknadens försörjning byggde kommerskollegium i samråd med SPK upp ett rapportsystem avseende sâgverkens kvantitativa leveranser på export respektive hemmamarknad. Detta rapportsystem kunde efter hand avvecklas.

I maj l973 hade byggmaterialhandeln ännu inte ändrat sina priser med hänsyn till det högre kostnadsläget som uppstått under våren l973. Traditionellt förekommer inom handeln, som tidigare nämnts, en i förhållande till sågverkspriserna relativt lång eftersläp-

294 Bilaga 9

ning. De under sommaren 1973 utfärdade pris1istorna avspeg1ade i rege1 kostnadsförhåiiandena i maj 1973.

Med ovan nämnda överenskommeiser med industrin som grund fattade SPK - efter överiäggningar med iokaiföreningarna inom SBT - bes1ut om de definitiva stoppriser som sku11e gä11a för trävaruhande1n. Bes1uten innebar huvudsakiigen att pris1istor daterade den 1 juii e11er tidigare fick bibehåiias oförändrade medan priserna i prisiistor av senare datum sku11e sänkas med 5 procent vid försäijning ti11 byggmästare och med 12 procent vid försäijning ti11 enskiida konsumenter.

Även priserna på snickeriprodukter, träbaserade skivor och småhus anpassades genom dispenser av SPK ti11 den kostnadsnivâ som rådde i början av maj 1973. De priser som ti11ämpades av företagen i början av maj 1973 var genomgående baserade på kostnadsförhå11andena för råvaror omkring årsskiftet e11er tidigare. l 4 T0ta1a anta1et dispensansökningar från sågverk, snickeri-, trähus- och skivmateriaiindustrin samt trävaruhandei uppgick ti11 t0ta1t ca 1 600 under he1a träprisstoppet. Huvuddeien av ansökningarna avsåg faststäiiande av stoppriser och den största de- 1en av dispensansökningarna kom från sågverk som saknade egna stoppriser och som ansökte om dispens att få ti11ämpa de överenskomna gängse stoppriserna. Huvuddeien av ifrågavarande ansökningar bifö11s av SPK. Det rörde sig i första hand om större exportsågverk, vilka efter det att dispens hade erhå11its, kunde ti11föra hemmamarknaden betydande kvantiteter trävaror.

Antaiet besvär över SPKs bes1ut uppgick under heia prisstoppspe-

rioden ti11 totait 72. Av dessa återkaiiades 13. Av resterande

59 besvär föran1edde 52 ingen ändring av nämndens besiut medan 7 besvär 1edde ti11 ändring av nämndens besiut. För tre av dessa 1 hade nya omständigheter ti11kommit varför SPK förordade en ändring av sitt tidigare besiut.

sou 1981:42 Bilaga 9 295

Genomförda prisändringar under prisreg1eringsperioden. P1anerade prishöjningar som inte kunnat

genomfäráaundslzpsi:regleringzpsrioáea _ _ _ _ _

4.2.3.1 Sågade och hyv1ade trävaror

Prisnivån för sågade och hyv1ade trävaror förb1ev i huvudsak oförändrad under he1a prisstoppsperioden. Exportpriserna fortsatte att öka under hösten 1973 och ku1minerade under februari 1974. Då prisstoppet avveck1ades i september 1974 var exportpriserna på V Under våren 1975 sjönk exportpriserna under den nivå som

1 väg ned.

hade gä11t under prisstoppet.

1 Exportprisernas utveck1ing me11an september 1973 och augusti 1975 i jämföre1se med de maxima1a gängse priser som gä11de under prisstoppet framgår av nedanstående tab1å 4.4.

Tab1å 4.4 Exportpriser netto fob för s k Nederbottenvaror under

1	september 1973 - augusti 1975 och maxima1a gängse priser den 2 maj 1973, kr/m3
Kva1itet Maxima1a gäng-	se priser den 2 maj 1973	sept 1973 febr 1974 aug 1975	Exportpriser
__	kr/m3	kr/m3	kr/m3	kr/m3
Furu 0/s 720		790	800	590
Gran 0/s 560		650	680	460
Furu V	550	685	690	495
Gran V 510		585	590	330

Genom införandet av prisstoppet på trävaror fick den inhemska prisutveck1ingen på trävaror ett jämnare för10pp. Prisstoppet e1iminerade de extremt höga priser som beta1ades på den internatione11a marknaden under sommaren och hösten 1973 samt under vintern 1974.

296 Bilaga 9

Ski11naden me11an maxima1a gängse priser och exportprisnivån

uppgick i februari 1974 ti11 me11an 80 och 140 kr/m3.

4.2.3.2 Fönstersnickerier

När i september 1973 - med retroaktiv verkan

prisstoppethinfördes

från den 2 maj - sku11e fabrikanterna återgå ti11 sina pris1istor från mars 1973. Mot bakgrund av de stora prishöjningarna på trävaror under våren 1973 medgavs eme11ertid fabrikanterna dispens att ti11ämpa de pris1istor som var daterade i juni 1973 som stopppris1ist0r. Dessa pris1istor innebar en anpassning av priserna ti11 ä inköpsprisnivån på trävaror den 2 maj.

Senare under hösten 1973 ansökte fabrikanterna om dispens att få överskrida sina stoppriser med ca 25 procent. Som skä1 för denna

prishöjning angav företagen i första hand en fortsatt prisökning

på trävaror. Fabrikanterna önskade basera sina försä1jningspriser på de höga trävarupriser som gä11de i Sverige strax innan prisstoppet på trävaror infördes. Det var eme11ertid endast för mindre kvantiteter som företagen hade fått beta1a dessa priser, som 1åg upp ti11 20 procent över de av SPK faststä11da maxima1a gängse priserna på trävaror. Företagen hade dessutom under de senaste åren haft en mycket god vo1ymutveck1ing vi1ket avsevärt förbättrade deras resu1tat. En1igt SPKs bedömning före1åg inte några synner1iga skä1 att överskrida gä11ande stoppriser, i en1ighet med regeringens rikt1injer för prisstoppet, varför nämnden avs1og företagens ansökningar. I

5 I maj 1974 återkom fönsterfabrikanterna ti11 SPK med ansökningar

om att få överskrida stoppriserna med ca 12 procent. Förutom öka- 1

de kostnader för 1öner och bes1ag räknade i sina i

företagen ka1ky- 1er med en margina1förbättring. Mot bakgrund av regeringens rikt- * 1injer och med hänsyn ti11 inträffade och kända kostnadsökningar medgav SPK företagen i ju1i 1974 dispens att överskrida stoppriserna med 4 procent. Samtidigt förband sig företagen att hå11a de nya priserna oförändrade minst t o m den 1 januari 1975.

sou 1931:42 Bilaga 9 297

Om prisstopp inte hade införts i september 1973 hade fönsterfabrikanterna, en1igt SPKs bedömning, med stor sanno1ikhet genomfört en prishöjning under hösten 1973 på i st0r1eksordningen 25 procent.

4.2.3.3 Dörrsnickerier

I maj 1973 genomförde Svenska Dörr en prishöjning på 10-15 procent på en de1 av sitt sortiment. Efter det att prisstoppet in- _ fördes i september 1973 fick Svenska Dörr dispens av SPK att de1s sin daterad i maj 1973, de1s att å ti11ämpa pris1ista på den de1 1 som inte av sortimentet prishöjdes i maj - höja priserna med 10- : ti11 15 procent. Genom SPKs bes1ut anpassades priserna företagets kostnadsnivå per den 2 maj 1973.

Senare under hösten 1973 sökte Svenska Dörr dispens att få överskrida stoppriserna på en de1 av sortimentet med me11an 12 och 25 procent. Företaget önskade basera sina försä1jningspriser på de höga trävarupriser som gä11de i Sverige strax innan prisstoppet på trävaror infördes. Mot bakgrund av att dessa höga träpriser endast avsåg margina1kvantiteter avslog SPK företagets ansökan. Svenska Dörr överk1agade detta bes1ut, men regeringen 1ämnade besvären utan bifa11.

Mot bakgrund av stora kostnadsökningar på andra råvaror än trä samt ökade avta1sen1iga 1önekostnader medgav SPK i mars 1974 Svenska Dörr rätt att för en mindre de1 av sitt sortiment få höja priserna med me11an 15 och 22 procent.

I oktober 1974, dvs efter prisstoppets avveck1ing, anmä1de Svenska Dörr en prishöjning ti11 SPK på 5-10 procent. Efter över1äggningar med nämnden förband sig företaget att hå11a de nya priserna, som var kostnadsmässigt motiverade, oförändrade minst t 0 m december 1975.

Eftersom Svenska Dörr, när det gä11er innerdörrar, har en mark-

nadsande1 på ca 65 procent har företaget norma1t mycket stora

298 Bilaga 9

möj1igheter att sjä1v bestämma prisnivån. Mot bakgrund av de kraftigt höjda trävarupriserna under sommaren och hösten 1973 hade därför Svenska Dörr - om inte prisstoppet på b1 a dörrsnickerier hade införts en1igt SPKs bedömning sanno1ikt genomfört den prishöjning på 12-25 procent som företaget begärde att få genomföra under hösten 1973. I mars 1974 bevi1jade SPK företaget dispens för en prishöjning med 15 procent på en dei av sortimentet. Denna prishöjning var motiverad av ökade 1önekostnader och stora materia1k0stnadsökningar på fanêr m m som företaget fick vidkännas under början av 1974. Om Svenska Dörr sjä1v hade fått sätta sina priser hade företaget - förutom prishöjningen under hösten 1973 en1igt SPKs bedömning sanno1ikt genomfört ytter1igare en prishöjning under våren 1974 på uppskattningsvis 10 procent.

4.2.3.4 Inredningssnickerier

Marb0da1s st0ppris1ista var daterad i januari 1973. I augusti 1973 aviserade företaget sina kunder om en prishöjning på i genomsnitt 15 procent fr 0 m den 1 november. Efter det att prisstoppet införts i september medgavs Marboda1 dispens att överskrida stopppris1istan från januari 1973 med 12 procent, i stä11et för aviserade 15 procent. De nya priserna innebar en anpassning ti11 företagets kostnads1äge per den 2 maj 1973.

I december 1973 återkom Marboda1 med en begäran om att få höja priserna med resterande 3 procent. Efter över1äggningar med företaget och mot bakgrund av ökade avta1sen1iga 1önekostnader bevi1- Jade SPK i februari 1974 denna ansökan samtidigt som företaget förband sig att hå11a de nya priserna oförändrade minst t 0 m september 1974.

Marboda1 begärde i september 1974 dispens att få överskrida stopppriserna med ytter1igare ca 12 procent. Med hänsyn ti11 de kostnadsökningar som företaget hade drabbats av medgav SPK Marboda1 dispens att fr 0 m januari 1975 överskrida stoppriserna med ytter- 1igare 10 procent. Företaget utta1ade samtidigt att de nya priserna sku11e hå11as oförändrade under minst första ha1våret 1975.

Bilaga 9 299

Efter det att prisregieringen på bi a inredningssnickerier upphörde i december 1974 genomförde Marbodai fr 0 m juii 1975 en prishöjning på ca 6 procent. Denna prishöjning motiverades av ökade iöne- och materiaikostnader.

Genom prisstoppets inverkan kom Marbodais priser att, eniigt SPKs bedömning, sannoiikt iigga minst 5 procent under den nivå som skuiie ha gäiit om inte inredningssnickerier hade varit föremåi för prisregiering. Eftersom Marbodai är det prisiedande företaget V g torde även övriga företag i branschen ha höjt sina priser ungefär iika mycket som Marbodai och såiedes hade prisstoppet ungefär mot- ! svarande effekt på prisnivån för dessa företag som för Marbodai.

4.2.3.5 Monteringsfärdiga trähus

- Mot bakgrund av trävarornas stora kostnadsandei omkring 25 procent - av totalkostnaden för ett monteringsfärdigt trähus kunde trähustiiiverkarna inte absorbera de kraftiga kostnadsökningarna

f på trävaror som inträffat under 1973. Föijden biev att ett stort

antai trähustiiiverkare ansökte om dispens att få tiiiämpa de prisiistor som var i kraft när prisstoppet infördes.

Grundiäggande för SPKs behandiing av dispensansökningarna var att bedömningarna gjordes individueiit för varje företag. Något genereiit medgivande att tiiiämpa priser som tog hänsyn tiii trävaruprisuppgången gavs ej av SPK, bi a beroende på att fiera trähusföretag hade iångtidskontrakt med sågverk och trävaruhandiare om på virke. Vidare karakteriseras monteringsfärdiga trähus priset av att endast en dei av det materiai som ingår i byggsatsen - t ex trävaror, snickerier och träbaserade skivor - omfattades av prisstoppet, medan en stor mängd kompietteringsmateriai - t ex gips- skivor, mineraiuiisisoiering samt köks- och badrumsutrustning

var oregierade 1). Beroende på förtiiiverkningsgrad och ieverans-

omfattning åberopades kostnadsändringar på sådana kompietteringsvaror i varierande utsträckning som skäi för dispens att överskrida stoppriserna. i) Från i974-03-15 omfattades även sådant byggmateriai av prisstopp.

300 Bilaga 9

En för köpare - och säljare - viktig delfråga i samband med prisstoppet på trähus var effekten av prisstoppet på de kontrakt som ingåtts före prisstoppets införande med förbehåll om prishöjningar baserade på förändringen av index från kontraktsdagen till leveransdagen. Genom att den i branschen vid denna tid vanligen tillämpade indexklausulen anknöt till prisutvecklingen för trävaror och snickerier skulle indextilläggen uppgå till betydande belopp om kontraktets klausuler tillämpats. Under prisstoppstiden medgav SPK inte att indextillägg uttogs utan särskild dispens, om säljarens stoppris därigenom kom att överskridas.

Under prisstoppet medgav SPK trähusföretag dispens att överskrida stoppriserna i förhållande till stopprislistorna med i genomsnitt ca ?O procent, varav ett par procentenheter härrörde från ökad leveransomfattning och konstruktionsändringar. Prishöjningarna var framför allt betingade av höjda priser på trävaror och snickerier, men även av prisstegringar på övrigt material samt avtalade lönekostnadsökningar.

En av de faktorer som efter en tid talade för en avveckling av prisstoppet var att flera trähustillverkare, som ett naturligt led i produktutvecklingen, presenterade nya konstruktioner och nya hustyper. Om denna utveckling fortgått en längre tid hade prisstoppet kunnat bli mindre verkningsfullt.

Under l974 planerade flera företag att utöka byggsatsens leveransomfattning med exempelvis tjockare isolering, el- och VVS-produkter m m. Företagen ansökte hos SPK om kompensation för denna leveransutökning. En alltför restriktiv bedömning i dessa fall från SPKs sida skulle ha kunnat förhindra en önskvärd produktutveckling och en utveckling mot nyckelfärdiga trähus.

Mot bakgrund av bl a ovanstående faktorer upphävde regeringen prisstoppet på monteringsfärdiga trähus i september l974.

Under prisstoppsperioden ansökte företagen hos SPK om överskridande av stoppriserna som med i genomsnitt l3 procent översteg de prishöjningar som medgavs av SPK.

sou 1981:42 Bilaga 9 301

I samband med avveck1ingen av prisstoppet på trähus i september 1974 infördes sky1dighet för företagen att ti11 SPK anmä1a prisminst en månad före ikraftträdandet. Ett trettiota1 föhöjningar retag förhandsanmä1de prishöjningar med i genomsnitt ca 5 procent under tiden september - december 1974, vi1ket motsvarade ca 3 procents prishöjning på samt1iga företags försä1jning. I december 1974 avveck1ades prisreg1eringen he1t på monteringsfärdiga trähus.

4.2.3.6 spånskivor

Under 1973 höjde fabrikanterna priserna i två omgångar, näm1igen § med 8 procent i juni och med 12 procent i augusti.

När prisstoppet infördes i september med retroaktiv verkan från den 2 maj ti11ämpade fabrikanterna en pris1ista, som var daterad oktober 1972. SPK medgav eme11ertid fabrikanterna rätt att ti11- 1ämpa en pris1ista från juni 1973 vi1ken avspeg1ade kostnadsnivån per den 2 maj.

Mot s1utet av 1973 ökade efterfrågan på spånskivor. Mot bakgrund härav och i tron att prisstoppet sku11e upphävas aviserade fabrikanterna i december 1973 sina kunder om prishöjningar om ca 20 procent. Då prisstoppet för1ängdes i december 1973 begärde fabrikanterna rätt att få överskrida juni-pris1istan med 20 procent. SPK medgav i februari 1974 företagen rätt att överskrida denna pris1ista med 4 procent. Vissa av fabrikanterna begärde därefter att få höja priserna med ytter1igare me11an 7 och 14 procent, vi1ket SPK avs1og. Dessa bes1ut överk1agades, men regeringen 1ämnade besvären utan bifa11. I ju1i 1974 återkom fabrikanterna med en begäran om att få höja sina priser med ca 15 procent. Mot bakav ökade råvarukostnader medgav SPK vid detta ti11fä11e fögrund retagen rätt att överskrida stoppriserna med 10 procent.

Prisstoppet på b1 a spånskivor upphävdes i september 1974 och ersattes av en månads förhandsanmä1an ti11 SPK av p1anerade prishöjningar. Efter det att prisstoppet upphävdes anmä1de fabrikanterna ti11 nämnden prishöjningar om ca 5 procent. Mot bakgrund av de1s att fabrikanterna redan hade fått kompensation för in-

302 Bilaga 9

träffade kostnadsökningar, de1s att marknads1äget för spånskivor medfört ökade rabatter, ansåg SPK inte prishöjningen vara motiverad. Fabrikanterna återtog mot denna bakgrund sin anmä1an och utta1ade att de inte hade för avsikt att höja priserna förrän tidigast i apri1 1975. Då genomförde fabrikanterna en vid denna tidpunkt kostnadsmotiverad prishöjning om 7,5 procent.

4.2.3.7 Träfiberskivor (board)

Boardfabrikanternas st0ppris1ista var daterad i oktober 1972. I september 1973 medgav SPK fabrikanterna rätt att ti11ämpa en pris- 1ista från ju1i 1973 som st0ppris1ista. Denna pris1ista avspeg1ade företagens kostnadsnivå per den 2 maj 1973, dvs stopprisdagen.

Fabrikanterna återkom i oktober 1973 ti11 SPK med en begäran om att få överskrida ju1i-pris1istan med 6 procent. Då SPK inte fann att synner1iga skä1 en1igt regeringens rikt1injer före1åg och den önskade prishöjningen var baserad på förväntade kostnadsökningar avs1og nämnden företagens begäran.

I januari 1974 återkom fabrikanterna ti11 SPK med ansökningar om att få överskrida ju1i-pris1istan med ca 15 procent. SPK medgav i mars 1974 fabrikanterna rätt att överskrida ju1i-pris1istan med 3 procent. Detta bes1ut överk1agades av fabrikanterna, men regeringen 1ämnade besvären utan bifa11.

Boardfabrikanterna begärde i september 1974 dispens att få överskrida stoppriserna med ytter1igare 12 procent. Mot bakgrund av risk för sysse1sättningen ti11 fö1jd av de under året kraftigt ökade råvarukostnaderna medgav SPK företagen dispens att överskrida stoppriserna med 10 procent. Samtidigt utta1ade fabrikanterna att de hade för avsikt att hå11a de nya priserna oförändrade minst t 0 m juni 1975.

Under he1a prisreg1eringsperioden steg priserna på exporten med ca 47 procent. Under motsvarande tid steg priserna i Sverige med ca 30 procent.

Bilaga 9 303

Genom prisstoppets inverkan torde så1unda prisnivån ha 1egat uppskattningsvis minst 15 procent under den nivå som sku11e ha gä11t om inte board hade varit föremå1 för prisreg1ering.

4.3 Avveck1ingen av prisreg1eringen år 1974 och återinförande av prisreg1ering år 1976

4.3.1 Förutsättningar och motiv för avvecklinggrpax Briszeysringen ?_1275 _

Under sommaren 1974 hade exportpriserna för sågade och hyv1ade så mycket att inte

trävaror sjunkit ett upphävande av prisstoppet I bedömdes få några drastiska effekter. Den 11 september bes1öt därför regeringen att prisstoppet på trävaror m m sku11e avveck1as. Samtidigt infördes sky1dighet för företagen att ti11 SPK minst en månad i förväg anmä1a p1anerade prishöjningar samt skä1en för dessa. Genom anmä1ningssky1digheten erhö11 regeringen möj1igheter ti11 snabba ingrepp om förutsättningarna sku11e ändras. Anmä1ningssky1digheten upphävdes den 20 december 1974.

4.3.2 Bakgrunden ti11 införandet av ob1igatorisk förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar på sågade och hyv1ade trävaror, träbaserade skivmateria1, snicke-

E1å*“_°Sh_m2E9L1E9åfäVÅ1Qajfähuâ l9Z6;°§-l6_ _ _ _

4.3.2.1 Prisutveck1ingen under perioden 1974-12-21-- 1976-06-16

När prisstoppet hävdes i september 1974 var försä1jningen av trävaror 1iten. Under hösten 1974 och början av 1975 sjönk priserna på hemamarknaden och i augusti 1975 1åg hemmamarknadspriserna för o1ika kva1iteter 10-35 procent under de stoppriser som gä11de på hemmamarknaden under prisstoppsperioden.

Under tiden augusti 1975 - apri1 1976 steg priserna på sågade och hyv1ade trävaror på såvä1 hemma- som exportmarknaderna för o1ika kva1iteter med me11an 20 och 55 procent. Prisnivån 1åg i apri1

304 Bilaga 9 sou 1981:42

1976 på ungefär samma e11er något över den nivå som gä11de på hemmamarknaden under prisstoppet 1973/74.

Den starka prisökningen under hösten 1975 och våren 1976 kunde främst här1edas ti11 en förbättrad byggkonjunktur på de västeuropeiska marknaderna och i USA.

Härti11 kunde 1äggas vissa ins1ag av speku1ativ 1ageruppbyggnad på kontinenten mot bakgrund av förväntningar om fortsatt snabb prisuppgång på trävaror.

Denna prisuppgång var av samma karaktär som den som inträffade i början av 1973 och som 1edde ti11 att regeringen i september 1973 bes1utade om prisstopp på sågade och hyv1ade trävaror.

4.3.2.2 Av regeringen redovisade motiv för införandet av ob1igatorisk förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar på trävaror, snickerier m m 1976-06-16

Mot bakgrund av de förväntningar som på senvåren 1976 fanns hos såvä1 sä1jare som köpare om en fortsatt prisuppgång på trävaror bes1utade regeringen den 13 juni om sky1dighet för sä1jare av sågade och hyv1ade trävaror att ti11 SPK minst en månad i förväg anmä1a p1anerade prishöjningar och skä1en för dessa. Den anmä1ningssky1dighet som bes1utades beträffande trävaror kom också att omfatta sågtimmer, massaved och byggnadssnickerier 1iksom träbaserade skivor och monteringsfärdiga trähus.

I pressmedde1ande från hande1sdepartementet 1ämnades b1 a fö1jande kommentar ti11 regeringens bes1ut.

--- träområdet får Prisreg1eringen på ses mot bakgrunden av att en uppgång i priserna kunnat noteras sedan en tid ti11baka. Genom de nu bes1utade åtgärderna får statens pris- och karte11nämnd möj- 1ighet att nära fö1ja prisutveck1ingen.

sou 1981:42 Bilaga 9 305

4.3.2.3 Prisutveckiingen under perioden 1976-06-16-- 1976-09-08

Me11an juni och september 1976 steg hemmamarknads- och exportpriserna på sågade och hyv1ade trävaror 2-5 procent. Tendenser ti11 ytteriigare prishöjningar förorsakade av kraftigt stegrade råvarukostnader föreiåg.

LRF har beträffande orsakerna ti11 de förväntade prishöjningarna anfört följande.

Eniigt LRFs mening är trävaruprisernas utveckiing i huvudsak beroende av ti]igång-efterfrågeba1ansen för sågade trävaror på världsmarknaden. Då svenska sågverk ti11 stor del kan vä1ja export som i snitt svarar mot 2/3 av den svenska sågverksindustrins totaia produktion mot hemmamarknadsförsäijning ti11 t ex grossister biir exportoch hemmamarknaderna kommunicerande kär1. Ett högt svenskt kostnadsiäge i förhåilande tili våra konkurrent- 1änder p g a iöner e11er råvarupriser kan en1igt LRFs mening icke överväitras på våra kunder utom1ands. De ser ej någon aniedning att av sådant skäl beta1a mer för svenska trävaror än för jämförbara aiternativ från andra 1änder.

Sågverksindustrin täcker sitt behov av råvaror tili i genomsnitt ca 70 procent genom köp av sågtimmer och ti11 ca 30 procent genom köp av skog på rot. För enbart södra Sverige är ande1en skog på rot större e11er ca 50 procent. Skog på rot köps i huvudsak direkt från skogsägare medan sågtimmer köps de1s från skogsägareföreningar, deis direkt från skogsägare. Sågverken i södra Sverige köper större de1en av sitt sågtimmer direkt från skogsägare.

De avta1sen1iga priserna på massaved och sågtimmer vid försäijning från skogsägareföreningar ti11 skogsindustrin faststäiis en gång per år. Avtaisåret sträcker sig vaniigen från första augusti ti11 sista juli året därpå. Definitiva avta1 me11an skogsägareföreningarna och skogsindustrin träffas som rege1 först vid s1utet av respektive avtaisår. Under tiden innan s1ut1igt avta] träffas tiiiämpas garantipriser, dvs preiiminära priser som debiteras iöpande ieveranser ti11 dess s1ut1iga priser faststä11ts. Skog på rot säijs norma1t via anbudsförfarande.

306 Bilaga 9

En1igt LRF har garantiprissättning på rundvirke otvive1aktigt b1ivit van1igare under 1970-ta1et p g a köparepartens bristande respekt för avta1ade priser i direkt upphand1ing från skogsägare av såvä1 skog på rot som 1everansvirke. LRFs bedömning är dock att de senare årens för1uster inom huvudde1en av svensk skogsindustri och pågående koncentration på köparesidan för råvaruinköp ska11 1eda ti11 en återgång ti11 tidigare ti11ämpade och ur p1aneringssynpunkt önskvärda fasta prisavta1 träffade på hösten inför respektive virkessäsong.

Under våren 1976 genomförde Södra Skogsägarna ek.för. - b1 a mot bakgrund av i början av 1976 inträffade prishöjningar på skog på

rot - en retroaktiv prishöjning på sågtimmer med 30 kr/m3, motsva-

rande en prishöjning med ca 15 procent.

Efter Södra Skogsägarnas prishöjning genomförde skogsägareföreningarna Mä1arsk0g och Me11ansk0g retroaktiva prishöjningar med

15 kr/m3, motsvarande en prishöjning med ca 7 procent, trots att

avta1 om s1utpriser redan tecknats med köparna. Detta innebar att

sågverk som önskade fortsatta timmer1everanser tvingades att be-

ta1a ett högre pris än vad som tidigare överenskommits. Vänerskog genomförde inte några ändringar av priserna för säsongen 1975/76 men beta1ades en efter1ikvid ut ti11 med1emmarna om 15

gäremot

kr/m .

Sammantaget över a11a skogsägareföreningar innebar s1utpriserna på sågtimmer för avta1såret 1975/76 en prishöjning med i genomsnitt ca 9 procent jämfört med s1utpriserna för avta1såret 1974/ 75.

Priserna på massaved, som steg med ca 50 procent under säsongen 1974/75, var oförändrade under säsongen 1975/76 fram ti11 den 1 ju1i 1976.

Efter att det i juni 1976 införts krav på förhandsanmä1an ti11 SPK av p1anerade prishöjningar på b1 a sågtimmer och massaved anmä1de samt1iga skogsägareföreningar ti11 SPK garantipriser att gä11a för föreningarnas med1emmar för avta1såret 1976/77.

sou 1981:42 Bilaga 9 307

Södra Skogsägarna anmä1de för avta1såret 1976/77 i stort oförändrade garantipriser för sågtimmer jämfört med s1utpriserna för föregående avta1sår. övriga föreningar höjde sina garantipriser ti11 Södra Skogsägarnas nivå. Dessa garantipriser innebar en prishöjning sett över a11a skogsägareföreningar med i genomsnitt ca 7 procent jämfört med föregående avta1sårs s1utpriser.

För massaved anmä1de samt1iga skogsägareföreningar garantipriser för avta1såret 1976/77, som med ca 10 procent översteg

föregåen-

de avta1sårs s1utpriser.

Försä1jningen av skog på rot har under de senaste åren varierat kraftigt. Under avta1såret 1975/76 var försä1jningen av skog på rot 1ägre än n0rma1t.

Den 1ägre försä1jningen av skog på rot under 1975/76 berodde b1 a på att skogsägarna under de två föregående säsongerna - 1973/74 och 1974/75 - så1de re1ativt stora vo1ymer ti11 förhöjda priser

och därigenom ackumu1erade stora intäkter på sina skogskonton1)

varför de under 1975/76 inte 1ängre hade 1ika stort intresse av

att sä1ja skog. Mot bakgrund av den framtida råvarusituationen

bedömde skogsägarna dessutom att värdet av befint1iga skogsti11gångar sku11e komma att öka.

En1igt LRFs mening var de tyngsta skä1en ti11 det minskade virkesuttaget för det första DDT-förbudet, som innan andra verksamma mede1 framkommit 1eder ti11 att skogsägarna vä1jer att skjuta på s1utavverkningarna ti11s ti11fredstä11ande mede1 mot snytbaggarna åter igen finns på marknaden. För det andra har LRF nämnt den mi1jödebatt som fördes under samma tid där icke minst ka1hyggen framstä11des som något motbjudande. Vidare har LRF, för det tredje,

1) På grund av att skogsinkomsterna kan variera kraftigt från år ti11 år har skogsägarna givits möjiighet att jämna ut inkomsten över åren genom att använda särski1da s k skogskonton. På skogskontot får skogsägarna sätta in en viss maximerad ande1 av 1ikviden för förså1d skog. Uttagen måste göras inom 10 år och det är först när skogsägaren tar ut pengar från skogskontot som han måste ta upp intäkterna ti11 beskattning.

Bilaga 9

pekat på debatten om överavverkningar samt kommande virkesbrist. Dessa faktorer sammantaget med en intensiv information i pressen om de vikande konjunkturerna påverkade, en1igt LRF, natur1igtvis Skogsägarna i den riktningen att det var bättre att hå11a ti11baks avverkningarna när skogsindustrin hade ett svårt avsättnings- 1äge.

Eftersom priserna hade stigit mycket kraftigt behövde skogsägarna inte avverka 1ika stora vo1ymer som tidigare för att uppnå en norma1 årsinkomst. Skogsägarna bedömde dessutom under sommaren 1975 marknaderna för sågade och hyv1ade trävaror som mycket svaga. Av den an1edningen stämp1ades då re1ativt sett mindre kvantiteter än norma1t ut för försä1jning.

Under 1973 och 1974 expanderade sågverksindustrin kraftigt som fö1jd av den ökade 1önsamheten. Detta 1edde ti11 en överkapacitet inom sågverksindustrin.

Det minskade utbudet av skog på rot ti11sammans med den ökade kapaciteten inom sågverksindustrin gav som resu1tat att vissa sågverk, främst i Små1and, där beroendet av ti11gång på skog på rot är störst, drabbades av råvarubrist.

Genom råvarubristen steg priserna på skog på rot så kraftigt att de kom att 1igga betyd1igt över vad som motsvarades av skogsägareföreningarnas garantipris1istor på sågtimmer. Även priserna på sågtimmer vid vissa direktaffärer me11an skogsägare och sågverk hade i södra Sverige höjts ti11 en nivå som i varierande utsträckning översteg skogsägareföreningarnas prisnivå.

För att begränsa efterfrågan på råvara och därigenom söka dämpa ytter1igare prisökningar på råvaran bes1öt Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen (SSTF) att genomföra en produktionsbegränsning i sågverksindustrin. 1976 års produktion sku11e därvid anpassas så att den genomsnitt1iga produktionen under 1975 och 1 1976 inte översteg 75 procent av produktionen 1973 e11er 1974.

Bilaga 9 309

LRF anfört att även om ett motiv var att söka förhindra en

har

uppåtgående pristrend på sägtimmer e11er att anpassa produktionen vid sågverken ti11 ett väntat råvaruutbud så var huvudmotivet att marknad för en större produktion av sågade trävaror saknades. LRF har härvid påpekat att den finska sågverksindustrin under 1976 sänkte sin produktion med ca 40 % trots att råvaru1äget där var något bättre än i Sverige.

AB Sågverkens Biprodukter (SÅBI), som är en intresseorganisation för huvudde1en av de enski1da sågverken i södra Sverige och vars mediemmar svarar för ungefär en fjärdedei av iandets sågverksproduktion, gav i början av september 1976 ut en inköpspris1ista på sågtimmer för sina mediemmars räkning. Priserna i den utgivna

pris1istan 1åg 20-25 kr/m3, e11er ca 10 procent, över de priser

för avta1såret 1976/77 som Södra Skogsägarna anmä1de ti11 SPK i juni 1976.

Den 2 september 1976 bes1öt regeringen att införa prisstopp på sågade och hyv1ade trävaror vid försä1jning från sågverk. Prisstoppsdagen utsattes ti11 den 1 september och prisstoppet trädde i kraft den 8 september.

4.3.2.4 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på sågade och hyv1ade trävaror i sågverks1edet 1976-09-08

Regeringen framhö11 i pressmeddeiandet i samband med prisstoppet på trävaror att risk uppstått för betydande prisstegringar på skogsråvara. Om sådana prisstegringar inträffade sku11e det uppstå en betydande risk för prishöjningar i efterfö1jande 1ed. Prisstoppet på sågade och hyv1ade trävaror syftade ti11 att förhindra en sådan utveckiing.

310 Bilaga 9

4.4 Administrationen av prisreg1eringen samt genomförda prishöjningar från och med år 1976

§ågade_och_hXvlage_trävaror

Efter det att prisstoppet på sågade och hyv1ade trävaror vid förfrån infördes den 8 september sä1jning sågverk 1976 var pris1äget i sågverks1edet på hemmamarknaden stabi1t och endast tio företag ansökte hos SPK om dispens för prishöjningar under prisstoppsperioden. Dessa ansökningar avsåg en anpassning ti11 den prisnivå som genere11t sett gä11de på stopprisdagen.

Priserna på hemmamarknaden förb1ev så1unda i stort sett oförändrade sedan prisstoppet infördes i september 1976. Den såvä1 internati0ne11a som inhemska efterfrågeökning på trävaror som förutsågs ti11 våren 1978 inträffade inte utan efterfrågan 1åg kvar på en jämföre1sevis 1åg nivå. Några tendenser ti11 prisökningar före1åg inte he11er. Mot den bakgrunden upphävde regeringen prisstoppet på trävaror den 4 maj 1978. Samtidigt överfördes varuområdet ti11 den 0b1igat0riska anmä1ningssky1digheten som infördes för varor och tjänster i a11mänhet i mars 1978.

4.4.2 §nickerig:

Under hösten 1976 och under 1977 anmä1de företag inom snickeriindustrin p1anerade prishöjningar på o1ika snickerier. Prishöjningarna och skä1en för dessa ana1yserades av SPK som i f1erta1et fa11 fann prishöjningarna vara kostnadsmotiverade. För fönstersnickerier genomfördes eme11ertid prishöjningar som en1igt nämndens uppfattning inte var kostnadsmotiverade.

Efter den s k energikrisen under åren 1973-1974 har ökade krav stä11ts på iso1ering av bostäder. Fr 0 m den 1 ju1i 1977 gä11er krav på treg1asfönster i nyproducerade fastigheter. Under 1977 1ade därför fönsterti11verkarna om sin produktion. Försä1jningen av tvåg1asfönster beräknades under 1977 minska med ca 50 procent, samtidigt som ti11verkningen av treg1a$fönster av produktionstekniska skä1 inte kunde ske i fu11 omfattning.

Bilaga 9 311

Under 1975 höjde fönsterfabrikanterna priserna de1s i februari med i genomsnitt 6 procent, de1s i december med i genomsnitt 10 procent. I juni 1976, kort innan regeringen införde sky1dighet att ti11 SPK förhandsanmä1a planerade prishöjningar på b1 a snickeriprodukter, genomförde fönsterti11verkarna en prishöjning med i genomsnitt 10 procent.

Under november 1976 anmä1de b1 a SP Snickerier AB - som är mark- - att nads- och pris1edare på den s k 1agermarknaden företaget fr 0 m januari 1977 hade för avsikt att höja priserna med i ge- 4 5 nomsnitt 13,5 procent.

SP motiverade prishöjningen fr 0 m januari 1977 med de1s förväntade kostnadsökningar under 1977 för framför a11t 1öner, g1as och trä, de1s ökade styckkostnader genom den ti11fä11iga vo1ymnedgången som en fö1jd av produktionsom1äggningen. Dessutom motiverade SP prishöjningen med att företaget under det senaste året gått med på ökade rabatter ti11 byggmateria1hande1n.

SPK reste invändningar mot SPs sätt att basera sin prissättning 1 kostnadsökningar, en ti11fä11ig v01ymnedgång och på förväntade en ökad rabattgivning. Mot bakgrund av ovanstående menade SPK att SP borde reducera prishöjningen från 13,5 ti11 7,5 procent. Företaget vidhö11 eme11ertid sin aviserade prishöjning.

4.5 Effekter av prisreg1eringarna ur samhä11ssynpunkt

4. 5.1 _Eriszeg1 eringaznâs-_eifskâen Rå_P:1âUEVå°E1l§°E

Leveranserna av sågade och hyv1ade trävaror var ca 6 mi1j m3 under den tid 1973/74 varade. De svenska tor-

prisstoppet kunderna

de under denna tid med största sanno1ikhet ha fått beta1a samma priser som exportkunderna om inte prisstopp hade gä11t. Den besparing de svenska kunderna kan beräknas ha erhå11it genom pris-

stoppet uppgick ti11 1ågt räknat 50 kr/m3 e11er tota1t ca 300

mi1j kronor. Genom att prisreg1ering gä11de även för efterfö1jande 1ed torde he1a kostnadsbesparingen ha ti11förts de s1ut1iga

312 Bilaga 9

köparna. Förutom att prisstoppet medförde jämförelsevis inlägre köpspriser för efterföljande led ledde det även till att de prishöjningar i dessa led som motiverades av egna inträffade kostnadsökningar kunde begränsas.

Totalt skulle därmed de svenska förbrukarnas besparing kunna beräknas ha uppgått till i storleksordningen 400 milj kronor under den tid prisstoppet på trävaror och snickerier m m var i kraft.

LRF har i en kommentar till uppskattningen av trävaruprisstoppets effekter på prisutvecklingen anfört följande. Genom en konstlad inhemsk prisnivå i förhållande till exportpriserna skapas en naturlig strävan att minska effekten av statsmakternas prisreglering. Trävaror är enligt LRFs mening utomordentligt svårreglerade. Genom ändrad specifikation, bearbetningsgrad osv. torde det finnas stora möjligheter att minska effekterna av ett prisstopp. De högsta priser som kunde erhållas på export i slutet av högkonjunkturen gällde relativt små volymer och importörernas lagerökning var vid denna tidpunkt känd. Det är därför knappast troligt att de högsta exportpriserna slagit igenom på den svenska marknaden om prisreglering ej funnits. Av dessa skäl anser LRF att besparingar för konsumenterna i realiteten varit betydligt mindre än de teoretiskt framräknade 400 miljoner kronorna.

SPK har anfört att den angivna siffran - 400 milj kronor - förefaller vara lågt räknad. Enligt nämndens mening skulle en jämförelse med de högsta exportpriserna - vars genomslag på svenska marknaden givetvis kan ifrågasättas - ha givit en större differens till resultat. SPK har vidare anfört att ett kringgående av prisstoppets effekter genom ändrad specifikation, bearbetningsgrad etc kräver att även köparna accepterar ett sådant förfarande. Det finns enligt SPKs mening ingen anledning att antaga att detta har skett.

under tiden l976 - Prisstoppet på trävaror september maj l978 ha-

de främst till syfte att förhindra tendenser till förhöjda hemma- i marknadspriser utöver exportprisnivån till följd av förhöjda råvarukostnader. Den besparing de svenska kunderna kan ha erhållit X av detta prisstopp är svår att beräkna, på grund av att någon en- § 5 tydig utveckling av exportpriserna ej förelåg. Priserna på furu 0/s

Bilaga 9 313

steg på export med totalt ca 5 procent medan priserna på furu V och utskott i stort sett låg stilla på samma nivå mellan september l976 och maj l978.

LRF har anfört att hemmamarknadspriserna i en icke prisreglerad marknad enligt förbundets mening inte kan överstiga exportpriseri i i na. Enligt LRF betingas de skillnader som finns av eftersläpningi ar i prisutvecklingen för i tidigare prisläge tecknade kontrakt. Då dessa ofta gäller längre perioder på hemmamarknaden än på export är det, enligt förbundet, i medeltal större tröghet i prisändringsprocesser uppåt och nedåt på hemmamarknaden än på export.

4.5.2 Prisregleringarnas effekter på marknadsstrukturen,

_°E<E'EeE$§.lE“§_tl°EF-°E=_P:°E“Etâ°EtimEEeE m m _ _

Den kraftiga prishöjningen på trävaror under slutet av l972 och början av l973 ledde bl a till att sågverk som traditionellt avsatt större delen av sin produktion inom landet i ökad utsträckning sökte sig ut på exportmarknaden. Detta hotade den inhemska försörjningen. Genom den överenskommelse som i oktober l973 gjordes med framför allt exportsågverken (se avsnitt 4.2.2) säkrades den inhemska försörjningen.

Någon förändring av leveransmönstret i övrigt - utöver vissa övergångsproblem som snabbt kunde lösas inom ramen för SPKs tillämpning av prisstoppet - hos olika företag inom sâgverks- och träförädlingsindustrin till följd av prisregleringarna har inte kunnat konstateras. Fördelen för leverantörerna av stabila kundrelationer övervägde alternativet att temporärt söka nya marknader och köpare där högre priser hade kunnat erhållas. Detta förhållande var särskilt uppenbart för kontraktskunder vars priser relativt andra köpare ofta blev fördelaktiga. Vid förnyelse av långtidskontrakt medgav SPK företagen rätt att utan särskild dispens komma överens om nya priser innebärande att kontraktspriserna fick maximalt öka med samma procentsats som de dispenser SPK medgivit säljaren för den löpande försäljningen.

314 Bilaga 9

Några förändringar i de prisstoppade varornas kva1itet ägde inte rum under prisstoppet. Några nämnvärda förändringar av försä1jnings- och 1everansvi11kor inträffade inte he11er. Det fanns dock en viss tendens ti11 att sä1jarna började ti11ämpa ti11äggsdebiteringar av o1ika s1ag som tidigare ink1uderats i priset vid försä1jning av trävaror. Dessa ti11äggsdebiteringar var dock av margine11 betyde1se.

KF har anfört fö1jande beträffande prisreg1eringens inverkan på marknadsförhå11andena.

“Beträffande övriga trävaror inom byggmateria1hande1n vi11 förbundet framföra sin erfarenhet av att prisreg1eringen 1973 medförde vissa störningar på marknaden av icke önskvärd karaktär. Sâ1unda förekom, dock inte från kooperationens sida, b1and annat 1everansvägran. Vidare gick mycket 1ång tid vid prisstoppets införande innan önskvärd ba1ans me11an priserna på importerade produkter och egenproduktion kunde uppnås. Det ära11tså KFs mening att prisreg1eringen på rubricerade varor inte enbart hade en gynnsam inverkan utan för branschen störande ins1ag förekom och bör beaktas.

4.6 Effekter av prisreg1eringen för företagen

4.6.1 Effekter på företagens produktion

Genom prisstoppet 1973/74 och den samtidiga överenskomme1sen med sågverksindustrin om försörjningen av den svenska marknaden kunde f1era branscher, t ex fönstersnickeriindustrin och möbe1industrin,i huvudsak genomföra p1anerad produktion under 1973/74. Den bristsituation avseende dessa industriers råvaruinköp som uppstod under våren 1973 kunde så1edes e1imineras. Exportsågverken fick i viss mån stä11a om sin produktion vid anpassningen ti11 hemmamarknadens behov. Någon förändring i övrigt av produktionen inom sågverks- och träföräd1ingsindustrin ti11 fö1jd av prisreg1eringarna har inte kunnat konstateras.

v Bilaga 9 315

4.6.2 §ffekter_p§.§y§sglsättninggn_i_förgtagen

Totalt ökade sysselsättningen inom sågverksindustrin med 7-8 procent mellan oktober l973 och januari 1974. Mellan sistnämnda månad och oktober l974 minskade sysselsättningen med l-2 procent. Sysselsättningen inom branschen påverkas huvudsakligen av volymutvecklingen på export.

Inte något företag inom sågverks- och träförädlingsindustrin har anfört att prisstoppet skulle ha inneburit minskad sysselsättning vid någon anläggning.

LRF har i en kommentar till redovisningen av prisregleringens effekter på produktion och sysselsättning anfört följande.

“l973-74 fanns full avsättning för sågade trävaror och tillräcklig tillgång på sågtimmer för att utnyttja sågverkens fulla kapacitet. I ett sådant läge är det naturligt att produktion och sysselsättning ej påverkas negativt av en prisreglering förutsatt att regleringen ej skapar sådana lönsamhetsproblem att produktion och sysselsättning påverkas. LRF vill med skärpa framhålla att vi nu har ett väsentligt ändrat läge, i och med de stora förluster som svensk sågverksindustri har drabbats av under senare år. En ev. prisreglering i nu rådande läge kan väntas påverka såväl produktion som sysselsättning inom svensk sågverksindustri i betydande grad.

4.6- 3 Eiiektâtpå iözezaaensjänâamhü

Olika skäl bidrar till att något entydigt samband mellan prisreglering och lönsamhet inte har kunnat konstateras. Flera branscher inom sågverks- och träförädlingsindustrin är huvudsakligen exportinriktade och lönsamheten beror således till största delen av exportens volym- och prisutveckling. Även för hemmamarknadsinriktade företag är lönsamheten beroende av ett flertal faktorer där priset endast utgör en faktor. För att illustrera lönsamhetsutvecklingen inom sågverksindustrin redovisas i nedanstående tablå 4.5 ett sammandrag av intäkts- och kostnadsuppgifter för åtta medelstora s k köpsågverk, dvs sågverk utan egen råvara, i mellanoch södra Sverige för perioden l970-1977.

316 Bilaga 9

3311.5 Intäkts- och kostnadsuppgifter för åtta st sågverk i me11an- och södra Sverige, 1970-1978.

Kr per m3 sågat virke

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Nettointäkt Trävaror 303 482 Biprodukter 34 36 37 41 68 112 113 117 108 Summa intäkter Rör1iga kostnader

Râvara	155 164 166 196 303 358 410 493 469
Arbete	49 52 54 57 62 81 89 101 102
Omkostnader	16 17 19 25 37 53 51 57 57
Administration	11 12 13 14 15 24 21 24 24

Summa rör1iga

kostnader	231 245 252 292 417 516 571 676 652
Kapita1k0stnader	27 27 30 35 54 92 94 123 119
Summa kostnader	258 272 282 327 471 608 665 799 771

+ 4 - 2 - 7 +17 +79 -48 -77 -131 -101 över/underskott

Eftersom såqverken ti11 huvudde1en avsätter sin produktion på export påverkas 1önsamheten ti11 den övervägande de1en av exportens kvantitativa och prismässiga utveck1ing.

Lönsamheten inom sågverksindustrin förbättrades kraftigt under 1973 och 1974 ti11 fö1jd av de kraftigt ökade exportpriserna fr 0 m hösten 1972 och en kraftig v01ymökning på exporten under 1973. Under 1974 ökade hemmamarknads1everanserna i betydande omfattning. År 1975 försämrades resu1tatet och f1era sågverk erhö11 under 1975 inte täckning för erf0rder1iga avskrivningar. Detta förhå11ande accentuerades under 1976 och 1977. Den sjunkande efterfrågan på export resu1terade under tiden 1975-1977 i den pro-

Bilaga 9 317

duktionsbegränsning som för den aktue11a perioden bes1utades av medlemmarna i Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen. Produktionen under respektive 1975, 1976 och 1977 begränsades ti11 ca 75 procent av produktionen 1973 e11er 1974,

Lönsamheten inom snickeriindustrin varierade under prisstoppstiden kraftigt me11an de1s o1ika branscher, de1s enski1da företag inom en och samma bransch.

SP Snickerier ABs avkastning på arbetande kapita1 under perioden 1972/73 - 1977 redovisas i nedanstående tab1å 4.6.

Tab1å 4.6 SP Snickeriers ABs avkastning på arbetande kapita1 under tiden - 1977 (%) 1972/73

1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976 1977

(8 mån) Avkastningsgrad 27 35 19 14 19 10

Samtidigt som SP Snickerier kunde uppvisa en re1ativt god 1önsamhet fanns det mindre fönstersnickerier vars 1önsamhet var betyd- 1igt 1ägre.

Lönsamheten hos de tre dörrti11verkande företag som sä1jer genom Svenska Dörr AB var sammantaget negativ under 1974. Det största företaget hade ett positivt resu1tat medan de två mindre företagens resu1tat var negativt. Lönsamheten förbättrades under 1975 och 1976.

Lönsamhetsutveck1ingen inom trähus- och byggnadssnickeriindustrin 1970-1976 redovisas i nedanstående tab1å 4.7.

318 Bilaga 9 S()lJ 1981:42

Ig§l§_4.7 Lönsamhetsutveck1ingen inom trähus- och byggnadssnickeriindustrin för homogena företag med minst 20 anstä11da (SNI 33112) under åren 1970-1976

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976_

Bruttointäkter av röre1sen, mkr 951 1 780 1 570 1 976 2 506 2 983 3 201 Röre1seresu1tat efter avskrivningar, mkr 24 35 69 130 160 116 160 Röre1seresu1tat i % av bruttointäkter 2,5 2,0 4,4 6,6 6,4 3,9 5,0

Resu1tatet i procent av omsättningen ökade under 1972 och 1973 men sjönk under 1974 och 1975.

Lönsamhetsutveck1ingen inom spånskiveindustrin framgår av fö1jande tab1â 4.8 som visar spånskiveindustrins sa1uvärde, kostnader - exk1 avskrivningar och finansie11a kostnader - och bruttovinst i mi1j kronor för tiden 1970-1975.

Tab1å 4.8 Spånskiveindustrins ti11verkning, kostnader och bruttovinst (mkr) samt bruttomargina1 (bruttovinst i procent av ti11verkningens sa1uvärde), 1970-1975

1970 1971 1972 1973 1974 1975

Ti11verkning, mkr 139 182 231 329 452 435 Kostnader, mkr 94 119 145 185 269 327 Bruttovinst, mkr 45 63 86 144 183 108 Brutt0margina1, % 32 35 37 44 41 25

Bruttovinsten i procent av ti11verkningens sa1uvärde uppnådde sitt högsta värde under 1973. Lönsamheten har efter 1973 sjunkit ti11 en nivå som för f1erta1et spånskivefabriker innebär ett negativt resu1tat efter avskrivningar och finansie11a kostnader.

sou 1981:42 Bilaga 9 319

Lönsamhetsutveck1ingen under tiden 1970-1975 inom träfiberskiveindustrin framgår av nedanstående tab1å 4.9.

Tab1å 4.9 Träfiberskiveindustrins ti11verkning, kostnader och bruttovinst (mkr) samt bruttomargina1 (bruttovinst i procent av ti11verkningens sa1uvärde) 1970-1975

Ti11verkning, mkr 340 341 379 448 511 434 Kostnader, mkr 260 263 268 294 378 376 Bruttovinst, mkr 80 78 111 154 133 58 Bruttomargina1, % 24 23 29 34 26 13

Träfiberskiveindustrin uppvisar ett med spånskiveindustrin 1ikartat mönster. Lönsamhetsförsämringen fr 0 m 1974 har dock gått snabbare inom träfiberskiveindustrin än inom spånskiveindustrin. Lönsamhetsutveck1ingen i såvä1 träfiberskive- som spånskiveindustrin är främst beroende av exportutveck1ingen.

LRF har anfört fö1jande beträffande trävaruprisstoppets effekter på företagens 1önsamhet.

Huvudde1en, ca 2/3, av den svenska sågverksindustrins produktion sä1jes på export. Variationerna är eme11ertid mycket betydande me11an 01ika sågverk och regioner. Många sågverk har nära 100 % hemmamarknadsförsä1jning och i Norr1and med 1iten 1oka1 konsumtion exporterar de stora kustsågverken ca 90 % av sin produktion. Det är uppenbart att konkurrenssituationen b1ir starkt snedvriden om man genom prisreg1ering skapar en specie11 1ägre prisnivå för 1everanser på hemmamarknaden och påtvingar företagen att upprätthå11a sin tidigare nivå på hemmamarknadsförsä1jningarna. Den negativa effekten härav kan i sämre 1önsamhets1äge 1eda ti11 obestånd för sågverk som är inriktade på hemmamarknadsförsä1jning samtidigt som andra sågverk erhå11er god 1önsamhet som medger resurser för expansion. Det synes LRF vara betyd1igt mer attraktivt om en reg1ering ska11 genomföras att få denna så utformad att a11a företag inom branschen s01idariskt får bära bördan 1ika per producerad m3. Det är dock väsent1igt att reg1erna får en sådan utformning att svenska sågverksindustrin ej ekonomiskt urho1kas med sänkt konkurrenskraft gentemot 1änder som är

320 Bilaga 9

befriade från dylika regleringar. Om dessa konsekvenser vill undvikas men samhället samtidigt önskar en jämnare prisutveckling i Sverige bör alltså man välja en form som gör att medel infryses för företagen under högkonjunktur för att i stället återfås under tider med sämre pris- och avsättningsläge.

LRF vill kraftigt understryka den dåliga lönsamhet som svensk sågverksindustri haft under senare år med i många fall en farligt låg soliditet. Den intäktsökning som kan erhållas genom prishöjningar synes branschen i detta läge behöva för att kunna återställa en acceptabel soliditet och skapa resurser för den förnyelse av anläggningarna som förslitning, utvecklingoch konkurrens framtvingar. Om detta ej kan ske stangerar branschen och pengar till ökad vidareförädling saknas. Samtidigt är uppenbart att sysselsättningen inom branschen i ett sådant fall starkt hotas.

Även inom spånskive- och träfiberindustrin har lönsamhet och soliditet nedgått starkt under senare år och överkapaciteten inom träfibersektorn måste åtgärdas då den framtida efterfrågan succesivt bedöms sjunka. Prisreglering kan därför inom dessa branscher få stora återverkningar på sysselsättning även om staten och KF har stora intressen inom dessa sektorer. Inom snickeriindustrin och för monteringsfärdiga trähus synes lönsamhetsförsämringen under senare år ej ha varit lika drastisk även om variationer mellan olika företag är stora.

SPK har beträffande sågverksindustrins lönsamhet anfört att den

dåliga lönsamheten under åren närmast efter prisstoppet till stor del är en följd av de ökade kapitalkostnader som sågverken tog på

sig genom omfattande investeringar i maskiner och anläggningar under och efter högkonjunkturåret 1974 samtidigt som efterfrågan sjönk drastiskt under ovan nämnda år.

KF har i en kommentar anfört följande.

Boardindustrin präglades under l960- och -70-talen av mycket svag lönsamhet beroende på överproduktion och hård konkurrens från öststater och andra lågprisländer. Dessutom uppträdde andra skivmaterial som substitut. I i l Under rådande marknadssituation uppfattades det därför något föri vånande från industrins sida att träfiberskivorna inkluderades i prisstoppet l973. Detta framför allt på grund av att prishöjningar på träfiberskivor under den aktuella perioden varit mycket måttliga. Däremot hade stora prishöjningar skett på sågade och hyvlade trävaror.

KF vill dock betona att de årsavtal som redan förelåg vid stoppets införande med stora köpare begränsade de verkningar som prisstoppet annars hade inneburit. Viss verkan på företagens lönsamhet medförde emellertid regleringen.

sou 1981:42 9 321 Bilaga

§ffektgr_p§ företagens_invgsterjngar

Investeringarna inom sågverksindustrin var i stor1eksordningen 200 mi1j kronor per år under de första åren av 1970-ta1et. År 1973 ökade investeringarna ti11 ca 750 mi1j kronor.

Genom de kraftiga investeringarna under 1973 och 1974 kom sågverksindustrin att bygga upp en kapacitet som senare inte kunnat utnyttjas och som 1ett ti11 de1s ett försämrat röre1seresu1tat för sågverken, de1s prishöjningar på sågråvaran.

Investeringarna inom trähus- och byggnadssnickeriindustrin redovisas i nedanstående tab1å 4.10.

Tab1å 4.10 Investeringar inom trähus- och byggnadssnickeriindustri för homogena företag med minst 20 anstä11da (SNI 33112), mkr, 1970-1976

1970 1971 1972 1973 _ 1974 1975 1976

Investeringar i materie11a an1äggnings-

ti11gångar (mkr 40 76 90 116 116 120 122

Investeringarna inom trähus- och byggnadssnickeriindustrin uppvisade inte samma starka f1uktuationer som investeringarna inom sågverksindustrin.

Inte något företag inom sågverks- e11er träföräd1ingsindustrin har framfört att prisstoppet sku11e ha hindrat företaget att genomföra p1anerade investeringar.

LRF har anfört att investeringarna inom sägverksindustrin i Sverige under högkonjunkturen 1973-74 endast i ringa mån påverkades av prisstoppet p g a att det före1åg de1s god 1önsamhet, de1s god marknad. Dessutom förväntades av statsmakterna en inriktning på

322 9 Bilaga

sk0gsp01itiken som sku11e möj1iggöra överavverkningar under de närmaste 20 åren i förhå11ande ti11 skogarnas ti11växt. I dagens 1äge bedömer LRF de negativa konsekvenserna på investeringsvi1jan av en ev prisreg1ering vara betydande.

4.7 Effekter av prisregieringen för myndigheterna

Administrationen av prisreg1eringarna på trävaror m m kunde i huvudsak ske inom ramen för de personeiia och ekanomiska resurser som var ti11gäng1iga vid införandet av prisreg1eringarna. Prisreg1eringarna innebar inte senare1äggning av utredningsprojekt e11er 0mförde1ning av arbetsuppgifter utöver vad som normait förekommer. Prisreg1eringarna medförde inte he11er några probiem av praktisk e11er forme11 natur vare sig vid införandet e11er upphävandet av prisreg1eringarna och inte he11er vid hand1äggningen av dispensärenden 0 dy1.

Bilaga 9 323

MJUL OCH MATBRUD

5.1 Bakgrund ti11 prisreg1eringen på mjö1 och matbröd

5.1.1 Produkterna

Det tota1a konsumtionsvärdet för hushå11smjö1 och gryn var 1974 ca 365 mi1j kronor. Den förså1da vo1ymen uppgick ti11 148,9 mi1j kg för dessa produkter. Därti11 kommer övriga mjö1produkter av typ makaroner, mixer m m med ett konsumtionsvärde av ca 380 mi1j kronor på en vo1ym av 42,8 mi1j kg. År 1977 var motsvarande värden för hushå11smjö1 och gryn ca 510 mi1j kronor och ca 172 mi1j kronor kg samt för övriga mjö1produkter 535 mi1j kronor och ca 47 mi1j kg. Kvarnarnas försä1jning av bagerimjö1 uppgick år 1974 ti11 ca 350 mi1j kronor för att 1977 ha ökat ti11 ca 450 mi1j kronor. Import av mjö1 förekommer i form av de1s import av specia1mjö1 i stor1eken 500-600 000 kg, de1s import av hushå11smjö1 från Norge genom den gränshande1 som förekommer. LRF har uppgivit att det norska hushå11smjö1priset, beroende på den norska subventi0nspo1itiken, 1igger på ca hä1ften av det svenska. Förbundet uppskattar stor1eken av den import som sker på detta sätt ti11 åtski11iga mi1j kg. Export av mjö1 förekommer i 1iten utsträckning, b1 a genom SIDA. Däremot finns viss import av Spagetti.

Den största de1en av hande1skvarnarnas mjö1försä1jning går ti11 de svenska Den resterande de1en av det i Sverige förbagerierna. så1da mjö1et för humankonsumtion är hushå11smjö1. Hembakningen - och därmed konsumtionen av hushå11smjö1 - har ökat under senare år. Under perioden 1974-1977 har konsumtionen av hushå11smjö1 ökat med 14 procent i vo1ym. Bagerimjö1et har minskat i vo1ym. Av det t0ta1t förså1da mjö1et i Sverige för humankonsumtion ut- 1977 bagerimjö1et ca 70 procent och hushå11smjö1et ca 30 gjorde procent.

324 Bilaga 9

Produktionsutveck1ingen under åren 1974-1977 redovisas i tab1å 5.1.

Tab1å 5.1 Hande1skvarnarnas 1everanser av bageri- och hushå11smjö1 under tiden 1974-1977

Tota1t 1eve- Därav

Hq§hå11S-

rerat bageri- bageri- mJ01S1eoch hushå11s- mjö1 veranser mjö1 i 1andet

ton	ton	ton
1974 359 345	249 287 69,4	110 058	30,6
1975 361 820	251 583 69,5	110 237	30,5
1976 365 891	247 843 67,7	118 048	32,3
1977 374 140	248 358 66,4	125 782	33,6

Samt1iga nio kvarnföretag i Sverige ti11verkar bagerimjö1. De större företagen har ett sortiment som omfattar ett 20-ta1 o1ika varianter. Det stora antalet varianter beror b1 a på o1ika utma1ningsgrad och råvaruursprung.

Utma1ningsgraden är ett mått på utbytet vid ma1ningen, dvs hur mycket av mjö1kärna, ska1 och grodd som kommit med. Ett mjö1 av 1åg utma1ningsgrad innehå11er huvudsak1igen de inre de1arna av mjö1kärnan och är mycket 1just i färgen. Med stigande utma1ningsgrad b1ir mjö1et mörkare ju mer av de mörka ska1skikten som fö1- - ca 70 procent jer med. Den 1ägsta utma1ningsgraden ger 1jusa, stärke1serika mjö1typer, t ex kondit0rivetemjö1, kexmjö1 och hushå11smjö1. Bagerimjö1er har oftast utma1ningsgrader me11an 75 och 78 procent och innehå11er därmed det mesta av de g1utenbi1dande proteinerna. Vissa rågsiktstyper och mörka vetemjö1er har utma1ningsgrader me11an 79 och 85 procent. 100 procent utma1ning har de samma1da mjö1erna, dvs he1kornsmjö1erna av vete och råg där ingenting är bortsiktat. Hit hör grahamsmjö1 som är ett samma1et vetemjö1.

Hushå11smjö1 i konsumentförpackning produceras av Kungsörnen, Juve1, Västsvenska Kvarn, Bröderna Abdon och Berte Qvarn.

sou 1931:42 Bilaiga 9 325

Den svenska kvarnindustrins avsättning har sedan 1920-ta1et präg- 1ats av vikande efterfrågan har dessutom sedan på mjö1, Marknaden 1930 varit i stort sett iso1erad från inverkan från ut1andet. Den vikande efterfrågan har a11mänt förk1arats med att inkomstökningen i samhä11et medfört ändrade kostvanor i riktning mot successivt ökande ande1 konsumtion av anima1iska produkter och grönsaker. LRF har påpekat att en svängning av efterfrågan på mjö1 har skett i början av 1970-ta1et. Som framgår av tab1å 5.1 ovan har de tota1a 1everanserna av bageri- och hushå11smjö1 i 1andet ökat något under perioden 1974-1977.

5.1.1.2 Matbröd

Försä1jningsvärdet i deta1jist1edet av samt1iga bageriprodukter år 1974 ti11 ca 3,4 mi1jarder kronor. Knappt hä1ften, e1uppgick 1er ca 1,6 mi1jarder utgjordes av matbröd. År 1977 hade försä1jökat ti11 ca 4,6 mi1jarder kronor, varningen av bageriprodukter av matbröd svarade för ca 2,3 mi1jarder kronor. Vo1ymen av samt1ibageriprodukter uppskattas av statens jordbruksnämnd ga förså1da att år 1974 ha uppgått ti11 401 mi1j kg varav matbröd 292 mi1j kg. Motsvarande siffror för år 1977 är 440 mi1j kg för he1a bageriproduktionen varav 288 mi1j kg matbröd.

är i stor utsträckning en hemmamarknadsnäring. Vär- Bagerinäringen 1974 ti11 ca 79 mi1j kronor. var det av exporten uppgick Importen mindre e11er ca 72 mi1j kronor 1974. 1977 var motsvarande något värden 88 respektive 112 mi1j kronor.

Matbrödet inde1as van1igtvis i mjukt och hårt bröd samt tunnbröd. Det mjuka matbrödet uppde1as i varugrupperna vitt matbröd, VRbröd (vete-råg) och grovt matbröd. Av tab1å 5.2 framgår konsumtionens förde1ning på de 01ika varugrupperna år 1974.

326 Bilaga 9 Tabiå 5.2 Konsumtionen av matbröd fördelad på varugrupper år 1974. Procentueii andei av matbrödsförsäijningen. % andei

Vitt matbröd	40
VR-börd	34
Grovt matbröd	8
Sza mjukt matbröd	82
Hårt bröd	15
Tunnbröd	3
Sza matbröd	100

Tendensen under 1970-ta1et vad gä11er förändring av konsumtions-

mönstret för matbröd är att vitt matbröd

varugrupperna och grovt matbröd ökar någon procentenhet på bekostnad av VR-brödet.

Inom de oiika varugrupperna finns ett stort antal skiida varianter. Att ange ett exakt tai för antaiet matbrödsvarianter i iandet är omöjiigt. Om varje varianter räknas som bageriföretags skiida produkter sku11e emeiiertid det totala antaiet varianter matbröd i iandet uppgå till ca 30 000.

Förbättrad förpackningsteknik och förbättrad distribution har möjiiggjort att färskvaran mjukt matbröd idag kan produceras på ett stäiie och säijas över heia iandet. Som närmare redovisas i det föijande sker dock huvuddeien av matbrödsproduktionen fortfarande vid iokaia eiier regionaia bagerier. Hårt matbröd, även benämnt knäckebröd eiier spisbröd, är en mer iagringsdugiig produkt och har därför sedan iänge kunnat distribueras och försäijas över heia iandet och även exporteras.

Bilaga 9 327 sou 1981:42

5.1.2 Företagen

5.1.2.1 Kvarnföretagen

I 1andet finns 17 hande1skvarnar. Av dessa ti11hör 7 det av jordbrukets föreningsröre1se ägda Kungsörnen AB och 3 det KF-ägda Kvarn och Bageri AB Juve1. De resterande 7 kvarnarna som 1igger utanför dessa b1ock har under perioden 1972/73-1974/75 ökat sin marknadsande1 från 9 ti11 15 procent. Av dessa 7 mindre kvarnar är det de två nyetab1erade kvarnarna Skåne-Mö11an AB (etab1erad 1972) och Bröderna Abdon AB (etab1erad 1973) som svarat för ökningen av gruppens marknadsande1.

Under samma period minskade motsvarande ande1ar för KFs kvarnar 27 ti11 och för kvarnar från 64 ti11 från 26 procent Kungsörnens har 1978 förvärvat Västsvenska Kvarn ABs 59 procent. Kungsörnen mjö1röre1se, vi1ket innebär att Kungsörnens marknadsande1 stiger med ca 2 procent. KFs kvarnar sä1jer i stort sett sitt mjö1 enbart ti11 konsumentkooperativa bagerier och butiker och konkurrerar sâ1edes ej med övriga kvarnar.

5.1.2.2 Bageriföretagen

Anta1et inom bagerinäringen beräknades år 1974 ti11 ca företag 1 800 och anta1et sysse1satta ti11 ca 18 000. År 1977 hade såvä1 anta1et företag 1iks0m anta1et sysse1satta minskat.

År 1974 fanns samman1agt 21 stycken konsumentkooperativt ägda bavarav 7 omsatte mer än 20 mi1j kronor. Samman1agt omgeriföretag satte de konsumentkooperativt ägda bagerierna 1974 ca 325 mi1j kronor, vi1ket motsvarade ca 15 procent av den tota1a_bageriproduktionen. För matbröd var omsättningen ca 175 mi1j kronor och hade år 1977 ökat ti11 marknadsande1en ca 17 procent. Omsättningen tota1t 392 mi1j kronor varav matbrödet svarade för 242 mi1j kronor. Anta1et företag hade samma år minskat ti11 18 stycken.

På den enski1da sidan finns 10 företag e11er företagsgrupper med

328 Bilaga 9 S()lJ 1981:42

en omsättning som överstiger 20 milj kronor per år. Företagen redovisas med omsättning och marknadsandelar i tablå 5.3.

Tablå 5.3 Omsättning och marknadsandelar för de tio största

enskilda bageriföretagen 1974 och 1977

Omsättning Andel i pro- Andel i pro- 1974 och cent av to- cent av to- 1977 milj tal bageri- tal matbrödskronor produktion produktion 1974 1977 1974 1974 1 1 247 301 11,6 17,9

Skogaholmskonäernen 2

Pågengruppen	233 318 10,9		11,6
Nasabröd AB	197 253	9,3	19,2
Göteborgs Kex AB	97 114	4,6	0,0

NK-Åhlén AB

(EPA-bagerierna)	67 96	3,1	4,0
AB ICA-bagerier	48 52	2,2	2,9
C W Schumacher AB	28 33	1,3	1,7
Delicato AB	27 47	1,2	0,0
Pricks Bageri AB	21 25	1,0	0,0

Hägges Specialbageri AB 21 36 1,0 0,0

Förutom de konsumentkooperativa bagerierna är två av de tio största privatägda bagerierna ägarmässigt knutna till dagligvaruhandeln. AB ICA-bagerier ägs av AB Hakon Swenson och EPA-bagerierna ägs av NK-Åhléns AB.

Jordbrukskooperationen, som är bageriindustrins viktigaste råvaruleverantör, har under de senaste åren köpt flera i företag branschen. Skogaholmskoncernen ägdes under åren 1974-1978 till

1) I omsättningsuppgifterna för år 1974 ingår uppgifter från Diwongs Bageri AB och Unos Bröd AB som inköptes år 1975 samt Mästerbagarna AB som inköptes år 1978. I omsättningsuppgifterna för år 1974 ingår Pågens Familjebageri AB, Pååls Bröd AB samt Lockarps Bageri AB och Växjöbagarn AB som inköptes år 1977.

Bilaga 9 329 sou 1981:42

vardera av AB Aritmos och Kungsörnen AB. AB Aritmos är 50 procent ett 1ivsmede1sindustrikong10merat, där de två största aktieägarna är LRF som äger 28 procent av aktierna och KF som äger 11 procent av aktierna. Kungsörnen AB är ett d0tterb01ag ti11 Svenska Lantmännens Riksförbund som är en ekonomisk förening ans1uten ti11 LRF. I oktober 1978 medde1ade Kungsörnen AB att företaget köpt samt1iga AB Aritmos Aktier i Skogah01mskoncernen. Hägges Specia1- AB ägs sedan 1976 av G1acebo1aget AB som i sin tur ägs bageri ti11 70 procent av fem mejeriföreningar inom den svenska jordbrukskooperationen och ti11 30 procent av det mu1tinatione11a företaget Uni1ever. Pågens Fami1jebageri AB har per den 1 januari 1979 förvärvat aktierna i Hägges Specia1bageri AB.

Pricks Bageri AB ägs av AB C1oetta. övriga större bageriföretag är 1iksom f1erta1et företag i branschen fami1jeföretag.

av de större bageriföretagen domineras av ut1ändska intres- Inget sen. LRF har påpekat att Pågenkoncernens aktier är p1acerade i ett ho1dingb01ag i H011and. En1igt uppgift från SPK ägs dock detta företag - Pågen Internationa1 - av en svensk fami1j.

5.1.3 Konkurrenssituationen

5.1.3.1 Marknadskoncentrationen

Den svenska bagerinäringen kan inde1as i fyra de1branscher efter företagens produktionsinriktning, näm1igen (1) bagerier som producerar mjukt matbröd och kaffebröd, (2) spisbrödsti11verkare, (3) tunnbrödsbagerier och (4) kexti11verkare. De1bransch 1 består av de1s ieveransbagerier, de1s butiksbagerier.

Av tab1â 5.4 framgår bageribranschens struktur år 1974. Några större förändringar av denna bi1d har ej skett därefter.

330 Bilaga 9

Tab1å 5.4 Anta1 och sysse1satta företag samt ti11verkning i mi1j kronor i o1ika de1branscher år 1974

Delbranscher Anta1 Egen ti11verkning mi1j kr

åååiå ?Iâåa äâääe

1 a Leveransbagerier 9 900 703 522 1 225 b Butiksbagerier 6 000 134 329 463 Spisbrödsti11verkare 7 1 350 219 - 219 Tunnbrödsbagerier 93 300 . 27 - 27 4 Kexti11verkare 36 900 - 191 191 Summa 1 800 18 450 1 083 1 042 2 125

F1erta1et av de bagerier som producerar matbröd och kaffebröd är små och driver en hantverksmässig produktion i 1iten ska1a. 60 procent av produktionen utförs dock hos ett 20-ta1,större företag med re1ativt automatiserade an1äggningar.

Spisbrödsti11verkningen i 1andet är koncentrerad ti11 wasabröd AB som svarar för ca 90 procent av produktionen.

är förhå11andevis - Samt1iga tunnbrödsbagerier små företag inget av dessa hade 1974 ett över bagerier ti11verkningsvärde 5 mi1j kronor. Sex av de samman1agt 93 företagen i de1branschen svarade 1974 för 50 procent av produktionen.

Kexti11verkarna ti11verkar inte matbröd.

5.1.3.2 Jordbruksreg1eringen på spannmå1 och spannmå1sprodukter

J0rdbruksprisreg1eringen på spannmå1 syftar ti11 att garantera svenska jordbrukare ett visst pris på deras producerade spannmå1. Även spannmå1sprodukter som mjö1 och bröd är ink1uderade i reg- 1eringssystemet genom ett gränsskydd.

Bilaga 9 331 SOU 1931:42

på spannmåi omfattar deis ett gränsskydd Jordbruksprisregieringen i form av införseiavgifter, viika fungerar som importtuiiar och den inhemska marknaden från utiändsk konkurrens, deis den skyddar som uttas på förmaida kvantiteter vete s k förmainingsavgiften, Förmainingsavgiftens syfte är i huoch råg inom kvarnindustrin. vudsak att täcka kostnader för export och iagring av överskotts- Efter den 1 juii 1976 har staten gått in produktion av spannmâi. för att subventionera förmainingsavgiften och därmed budgetmedei och bröd. med begränsa prishöjningarna på mjöl

bi a mjöl och f1erta1et bröd- Vidareförädiade spannmåisprodukter, är skyddade genom införseiavgifter och tu11ar. I en1igprodukter, het med Sveriges frihande1savta1 med EG har tuiien på bi a bagerivaror successivt avveck1ats fram ti11 den 1 juii 1977 när det gäi- 1er handein med EG-1änder. För mjöi och gryn ti11kommer en kompensationsavgift, som motsvarar den inhemska förmainingsavgiften. beiastas varor med samma kostnader för Härigenom importerade spannmå1sreg1ering som de inhemskt producerade.

De medei som infiyter från införsei- och förmainingsavgifterna på fonderas och förvaitas av regieringsföreningen Svensk brödsäd Spannmåishandei.

Den svenska bageriindustrin påverkas av jordbruksprisregieringen att i aiimänhet medför högre råvarukostnapå så sätt regieringen der i jämföreise med väridsmarknadspriset. För att inte den svenska industrins konkurrensförmåga gentemot ut1ändska tiiiverkare ska11 försämras, när det gä11er produkter vars tu11ar har avskafhar o1ika åtgärder vidtagits. I samband med fats, prisutjämnande ti11 EFTA år 1960 infördes s k intern prisut- Sveriges ansiutning för vissa varor vars tu11skydd skuiie avveckias. Denna jämning interna gä11de bi a biscuits och wafers samt choprisutjämning klad- och konfektyrvaror. Prisutjämningen finansieras genom att en särskiid tas ut på dessa varor såväi vid inutjämningsskatt Från skattebeioppet får avdrag göhemsk tiiiverkning som import. för de vid inhemsk tiiiverkning använda ras för prisutjämning av vissa jordbruksprodukter. Prisutkvantiteterna prisregierade

332 Bilaga 9

jämningsbeloppen kvittas mot utgående utjämningsskatt. Systemet medför i genomsnitt att berörda industrier erhåller sina råvaror till världsmarknadspriser.

l973 infördes i enlighet med Sveriges avtal med EG s k extern prisutjämning för bröd, exkl biscuits och wafers. Extern prisutjämning innebär att rörliga avgifter tas ut vid och motsvaimport rande betalas vid bidrag export. Den rörliga avgiften bestäms efter den mängd av olika jordbruksråvaror som ingår i färdigvaran och med fastställda prisutjämningsbelopp för de olika råvarorna. Härigenom blir råvarorna i importvarorna fördyrade på samma sätt som motsvarande svenska råvaror.

5.l.3.3 Prisbildningen på mjöl

Drygt 70 procent av allt försålt mjöl i landet är som tidigare nämnts bagerimjöl. Den största delen av detta levereras mjöl direkt från kvarn till bageri. Kvarnarna ger ut nettoprislistor på vilka kvantitetsrabatter och bonus utgår. I och med den ökade konkurrensen i kvarnbranschen har på senare år prisuppgörelser förekommit allt oftare mellan kvarnar och bagerier där de generella rabatt- och bonusvillkoren icke En mindre del tillämpats. av bagerimjölet säljs via grossister framför allt till konditorier och mindre bagerier. Här är avvikelserna från villkor generella mindre vanliga.

Hushållsmjöl säljs till största delen från kvarn till dagligvarugrossister för vidare försäljning till detaljhandeln. Här finns också ett system med nettopriser och generella kvantitetsrabatter. Speciella avtal mellan kvarnarna och deras kunder har även på detta område blivit mer frekventa än förut. till detta Förklaringen förhållande är, förutom den ökade också konkurrensen, detaljhandelns ökade intresse för hushållsmjöl som kampanjvara.

De faktorer som bestämmer är främst konsumentpriserna på mjöl spannmålspriset - som i sin tur bestäms av jordbruksavtalet, skör-

dens storlek och kvalitet, världsmarknadspriset samt förmalnings-

Bilaga 9 333 sou 1981:42

avgiften - subventionens storlek, kvarnarnas kostnader (exkl rå-

vara) samt parti- och detaljhandelns marginaler.

5.1.3.4 Prisbildningen på matbröd

I det närmaste samtliga leveransbagerier tillämpar vid försälj-

nettopriser]

till återförsäljare på vilka detaljhandeln bening räknar sina marginaler.

Samma nettopriser av de flesta bagerier gentemot samttillämpas kunder. En viss differentiering sker av dessa priser genom liga att rabatter och bonus och vissa baleveransbagerierna tillämpar gerier frakttillägg eller dylikt.

och AB ICA-bagerier, som har ett flertal till- Skogaholmskoncernen tillämpar skilda nettoprislistor för olika reverkningsenheter, gioner. Nettoprislistorna bygger på den enskilda tillverkningsenhetens sortiment och priserna varierar delvis mellan tillverkningsenheterna.

finns i stor cirkaprislistor som För detaljhandeln utsträckning rekommenderade till konsument. Cirkaprislistorna för anger priser bröd är i flertalet fall av de olika bagerierna, vilka ofutgivna tast även beräknat cirkapriserna efter detaljhandelsorganisationernas rekommenderade vanligtvis uttryckta i s k ommarginaler, Cirkaprislistorna för bröd skiljer sig härvid från räkningstal. för det övriga dagligvarusortimentet, för vilcirkaprislistorna ket detaljhandelsorganisationerna själva räknar fram cirkapris En av anledningarna till det annorlunoch utger cirkaprislistor. med cirkaprislistorna för bröd är det stora da förfaringssättet antalet leverantörer och varianter.

- och är Omräkningstalet uttrycker relationen nettopris cirkapris den faktor som nettopriset (exkl moms) skall multipliceras med vid av cirkapris (inkl moms). Vid framräkning av cirframräkning

till återförsäljare innan rabatter och bonus frånl) Listpriser För närmare beskrivning av de olika använda pris- och tagits. marginalbegreppen, se figur 5.l.

334 Bilaga 9

Figur 5.1_ Grafisk illustration av de olika använda och prismarginalbegreppen

Prisaxel

5_cirkaprisa avvikelse

från cirkaprislista

cirkaprisavvikelse .. Kf = faktiskt uttaget konsumentpris

bruttomarginal ?brutmmafginal

rekommenderad marginal

- = nominellt netto- Nn pris från prislista

- Nf = faktiskt nettopris (efter avdragav rabatter)

F°“e Teckenförklaring K =

konsumentpris

l) Rekommenderad marginalx): (K, _ Nn) x 100 N = BHOPTIS (K, och Nn exkl moms)

Nn 2: çåláägánenderat

n = nominellt 2) Partiell bruttomarginal: K _ N (Kf och Nn exkl moms) f

3) Bruttomarginal: K _ N (Kf och Nf exkl moms) f

“Praktiskt användesomräkningstalet (Kr x 100 där Kr är inkl moms och Nn exkl moms) för att utifrån Nn Nn exkl moms med rekommenderad marginal erhålla K, inkl moms

Bilaga 9 335 sou 1981:42

bröd multipliceras omräkningstalen med ett netkapriser på mjukt som ej reducerats med eventuella rabatter. Det innebär topris, att endast uttrycker nominell marginal och att omräkningstalen genom rabatter erhåller högre procentmånga detaljhandelsföretag marginal på bröd än vad omräkningstalen anger.

År l974 var det vanligtvis SSLFs regionala enheter som rekommenefter vilka de olika fastställderade de omräkningstal bagerierna de cirkapriserna. Genom att cirkaprislistorna utges av bagerierna en större än till enbart medlemmar i hade de emellertid spridning SSLF. har successivt kommit att självständigt handha Bagerierna inte enbart prismärkningen utan även själva cirkaprissättningen. Höjningar av omräkningstalen, dvs höjda procentuella marginaler i handeln, torde således ha företagits av många bagerier utan fökontakt från handelns sida. Under den senare hälften av regående l970-talet har de ledande blocken inom enskilda dagligvaruhandeln - ICA och Dagab - successivt tagit över initiativet i prissättningsfrågor från SSLF.

butikerna erhåller från KFs De konsumentkooperativa prislistor eller lagercentraler även för de varuvarianter som inbagerier från enskilda Prislistorna från KFs bagerier är köpts bagerier. att betrakta som prislistor inom företagen och ej som Cirkaprislistor.

Förutom de rabatter och bonus som bageriföretagen lämnar på sina nettopriser - som konsumenten inte får del av - tillkommer kamsom direkt leder till sänkningar av konsumentpriset. panjrabatter

De faktorer som har ett avgörande inflytande på konsumentpriserna på matbröd är följande.

nivå och förändring - framför allt för mjöl, Råvaruprisernas som hade en andel av matbrödets totalkostnad på ca 28 procent år l977.

Lönekostnaden och dess förändring. Lönernas andel av totalkostnaden vid matbrödsproduktion var ca 36 procent år l977.

336 Bilaga 9

Detaljhandelns marginaler. Trots att tillverkarna pätagit sig funktioner av typ prismärkning, och returer, som upplockning detaljhandeln vanligtvis står för när det gäller andra varor, har bröd om leverantörsrabatter medräknas högre procentuella marginaler än livsmedelssortimentet i genomsnitt.

5.1.3.5 Tillämpningen av andra konkurrensmedel än priset

För matbröd svarar samtliga för leveransbagerier cirkaprismärkning av produkterna. Vissa företag svarar därutöver för upplockning av bröd i butikernas hyllor, utbyte av gammalt bröd samt annan service som exempelvis tillhandahållande av skyltmaterial.

När det gäller mjöl säljer kvarnar i stort konsumentkooperationens sett bara till konsumentkooperativa eller och föreningar företag konkurrerar således ej med de jordbrukskooperativt eller enskilt ägda kvarnarna.

SPK har i en av NO begärd utredning särskilt studerat Kungsörnens konkurrensmedel. Enligt utredningen har företagets direkta konkurrensmetoder under perioden l974-1977 inte lett till större några kundförluster för de mindre kvarnarna. I utredningen konstateras dock att Kungsörnen genom sin dominerande delvis ställning, uppnådd genom successiva företagsförvärv, givetvis påverkar konkurrensförhållandena i kvarnbranschen. Företaget har i syfte att stärka sin marknadsställning bl a - dels förvärvat landets största enskilda mjölkonsument, Skogaholmskoncernen, som i sin tur köpt upp ett flertal mindre bageriföretag. Samtliga Skogaholmsgruppens tillverkningsanläggningar har efter förvärvet fått Kungsörnen som mjölleverantör. LRF har uppgivit att Skogaholmsgruppen under ett stort antal år till lO0 procent inköpt sitt mjöl från Kungsörnenkvarnar, således även före Kungsörnens förvärv av Skogaholmskoncernen. Enligt uppgift från SPK hade emellertid två av de bageriföretag, som Skogaholmsgruppen köpt upp, vid eller strax innan förvärvet annan mjölleverantör än Kungsörnen, - dels träffat exklusivavtal med Pågens Familjebageri AB, vilket

Bilaga 9 337

gett företaget stäiining som ensamieverantör av mjöi också tili iandets näst största enskilda förbrukare av mjö1, de1s genom deiägarskap i grossistföretaget Kåkå AB, det i praktiken enda speciaigrossistföretag som har en transportapparat stor nog att k1ara ieveranser ti11 merparten av 1andets många små bagerier och konditorier, skaffat sig en stark stä11ning på denna dei av marknaden. Kåkå saiuför numera endast Kungsörnens mjöler. LRF har anfört att Kåkå även före aktieförvärvet enbart distribuerat mjöier från Kungsörnen.

Härti11 kommer att de enski1da dagiigvarugrossisterna Dagab och ICA har Kungsörnen som huvud1everantör av mjöi, vi1ket begränsar möjiigheterna ti11 avsättning av hushåiismjöl för de mindre företagen.

Denna stäiining som huvudieverantör tiil de rikstäckande dag1igvarukedjorna har Kungsörnen uppnått genom att företagen b1 a de1s kan upprätthåiia hög 1everansberedskap för mjöi, dels - vid sidan av mjöi - kan erbjuda ieveranser av andra cerea1ieprodukter, t ex mixer, makaroner och gryner.

5.1.3.6 Konkurrensbegränsningar

I SPKS karteiiregister har ett f1erta1 konkurrensbegränsande avta] registrerats inom kvarn- och bageriindustrin.

De viktigaste är föijande.

Avtaiet meiian Kungsörnen AB och AB Aritmos i aniedning av köpet av Skogahoimskoncernen. I detta avta1 har Aritmos förbundit sig att Margarinboiaget ABs verksamhet inom bageriproduktområdet icke kommeratt utvidgas. Margarinboiaget ägs ti11 häiften av Aritmoskoncernen. Kungsörnen å sin sida ska11 verka för att inga engagemang görs av jordbrukskooperationen inom bageribranschen. Parterna har även förbundit sig ömsesidigt att ti11se att Skogahoimsboiagen erhå11er de gynnsammaste viilkor från Kungsörnen respektive Margarinboiaget, som

338 Bilaga 9

nämnda 1everantörer ti11ämpar för jämförbara 1everanser. Avta1et ingicks 1974 och gä11de t o m 1984 med för1ängning i femårsperioder. I och med Kungsörnen ABs köp av samt1iga Aritmos aktier i Skogaho1mskoncernen, vi1ket medde1ades i oktober 1978, upphörde avta1et fr 0 m oktober 1978.

Avta1et me11an AB Marabou och Skogaho1ms Bröd i Eski1stuna AB i samband med Skogaho1ms förvärv av Marabous dotterföretag Diwongs Bageri AB. I över1åte1seningickicke den de1 av röre1sen, som omfattar ti11verkning och försä1jning av kakor. Denna röre1sede1 har överf1yttats ti11 Marabous an1äggningar i Sundbyberg. Marabou förband sig att fr 0 m den 21 februari 1975 och under tio år framåt icke direkt e11er indirekt i Sverige ti11verka och försä1ja mjukt matbröd och ej he11er utan Skogaho1ms medgivande intressera sig i något företag, som utövar sådan verksamhet.

Skogaho1ms förvärv omfattade den röre1se för ti11verkning och försä1jning av mjukt matbröd, som bedrivits av Marabous dotterbolag Diwongs Bageri AB, däremot icke sjä1va bo1aget.

Efter ingripande av NO åtog sig Skogaho1ms att förkorta konkurrensk1ausu1en ti11 tre år, dvs ti11 den 21 februari 1978.

Avta1et me11an Kungsörnen AB och Pågens Fami1jebagerier AB med d0tterbo1ag. Avta1et ingicks 1971 och kunde sägas upp tidigast 1980. Pågens har förbundit sig att inköpa a11t mjö1 från Kungsörnen, vidare att icke direkt e11er indirekt bedriva e11er finansiera kvarnröre1se i Sverige, Norge, Danmark e11er Fin1and. Kungsörnen har åtagit sig att icke utan samråd på tidigt stadium med Pågens direkt e11er indirekt bedriva e11er finansiera bageriröre1se i Sverige, Norge, Danmark e11er Fin1and. Finansiering må ej he11er ske genom 1ämnande av onorma1t 1ånga krediter. Genom ti11äggsavta1 i apri1 1975 ut1öper 1971 års avta1 den 1 mars 1978. Sku11e ingendera parten ha uppsagt avta1et ti11 upphörande senast to1v ka1endermånader före avta1stidens utgång, för1ängs avta1et att gä11a för ett år i sänder. ti11äggsavta1et borttogs också Kungsörnens för-

Bilaga 9 339 sou 1981:42

p1ikte1ser vad gä11er åtaganden inom bagerinäringen. Avta1et har, då det icke sagts upp, automatiskt för1ängts ti11 den 1 mars 1981.

5.1.4 Bakgrunden ti11 införandet av prisstopp på

ma?_°sh_m2tE*^äd_127i-Q3;1â _ _ _ _ _ _ __

Under år 1973 steg fabrikantpriserna på matbröd med 7,0 procent och på kaffebröd med 5,6 procent. Vid ett f1erta1 ti11fä11en under år 1973 medde1ade SPK ti11 företrädare för bageribranschen sin oro över att priserna på matbröd steg snabbare än vad kostnadsutveck1ingen gav orsak ti11. Priserna på kaffebröd hö11s ti11baka trots att k0stnadsutveck1ingen för denna produkt varit kraftigare än för matbrödsproduktionen. Under januari 1974 steg fabrikantpriserna på matbröd med 4,1 procent medan priserna på kaffebröd steg med 3,7 procent. Samma tendens som under 1973 kunde a11tså iakttas.

Mot s1utet av februari 1974 aviserade 1everansbagerierna nya prishöjningar på matbröd i samma st0r1eksordning som de som genomförts under januari 1974.

Den 8 mars 1974 medde1ade regeringen att man bes1utat utvidga prisstoppet på bas1ivsmede1 ti11 att gä11a även matbröd och mjö1. Som stoppriser sku11e gä11a de priser som togs ut den 7 mars 1974.

Som motiv angav regeringen i sitt pressmedde1ande att bes1utet innebar ett försök att begränsa hushå11ens kostnader för maten. Därti11 angavs att ti11tänkta prishöjningar förhindrades som annars sku11e ha b1ivit mycket kännbara för konsumenterna.

Prisstoppet inträffade i ett 1äge då ca en tredjede1 av 1everanshöjt priserna på matbröd strax innan stopprisdagen i bagerierna an1edning av de förväntade 1önek0stnadsstegringar som det nya k011ektivavta1et kunde komma att innebära. Avta1et b1ev pre1iminärt k1art den 9 mars 1974. Det pre1iminära avta1et hade med anav det införda prisstoppet vi11k0rats från Bageri- och 1edning

340 Bilaga 9

Konditoriarbetsgivareförbundets (BKA) sida. Arbetsgivarparten förutsatte för avta1ets ikraftträdande och gi1tighet att fu11 kompensation för kostnader i an1edning av avta1et sku11e medgivas av SPK. I samband därmed sökte företrädare för såvä1 de privata som konsumentkooperativa bagerierna dispens för de bageriföretag som inte höjt sina priser i månadsskiftet februari/mars.

5.2 Administrationen av prisreg1eringen

5.2.1 Prisreg1eringens omfattning

Prisreg1eringen på cerea1ieområdet avgränsades under den aktue11a perioden ti11 att gä11a mjö1 av spannmå1, dock ej av majs, ris, hirs e11er sorghum samt matbröd.

Den 10 apri1 1974 bes1öt SPK om ändrade stoppriser på matbröd efter att ha fått bemyndigande från Kung1 Majrt att beträffande stoppriser på matbröd ”pröva fråga om sådan föreskrift e11er sådant ti11stånd som avses i 3 §, 2 mom a11männa prisreg1erings1agen (1956:326). Som ny stopprisdag faststä11des den 27 februari 1974 och på de nya stoppriserna medgavs en dispens på 1,5 procent som kompensation för b1 a kostnader ti11 fö1jd av det nya 1öneavta1et. Bes1utet innebar att de bagerier som höjt sina priser med mer än 1,5 procent me11an den 27 februari och den 7 mars 1974 fick sänka sina priser.

Ändringar_1_formgn_för_pri§rgglerigg

5.2.2.1 Bageribranschens förs1ag om s k K-bröd

Under våren 1974 utta1ade de större och marknads1edande företagen inom bageribranschen genom sina branschföreträdare att de var beredda vidta vissa åtgärder - införande av vissa standardbrödvarianter, s k K-bröd - om prisstoppet på matbröd avveck1ades.

En1igt förs1aget sku11e de konsumentkooperativa bagerierna och de största privata 1everansbagerierna, som ti11sammans svarade för

Bilaga 9 341 sou 1981:42

ca 70-80 av ieveransbageriernas produktion, förbinda sig procent att tiiihandahåiia en VR-iimpa (vikt 800 g) och ett formbröd ti11 ett som skui- (vikt 400 g), båda sorterna oskurna, högstpris ie faststä11as av SPK efter samråd med Sveriges Bageriförbund och Kvarn och Bageri AB Juvei. Erforderiiga anvisningar rörande receptur etc skuiie bestämmas av SPK.

Skyidigheten att tiiihandahåiia konsumenterna omnämnda brödtyper skuiie anses även i sådana faii där baeniigt försiaget uppfyiit träffade överenskommelse med annat bageri om att detta geriet

skuiie svara för att brödet fanns tiligängiigt. Sku11e påtagiiga

kostnadsförändringar inträffa ägde nämnden e11er ovannämnda organisationer pâka11a förhandiingar för att justera priserna. Eniigt försiaget förutsattes att såväi bageriernas nettopris som detaljhandeismarginaien skuiie vara enhetiiga över heia iandet. Detaijhandeins sku11e faststäilas efter samråd med Sveriges marginaler Livsmedeishandiareförbund. sku11e förbinda sig att Bagerierna tiiihandahåiia ifrågavarande brödtyper under tiden från den 1 1974 fram ti11 den 31 december 1974. Uppsades inte avtaiet ju1i en månad dessförinnan av endera parten, skulie det föriängas med sex månader. Sku11e prisstoppet på subventionerade basiivsmedei skuiie dock eniigt försiaget avtaiet upphöra vid denna upphöra, tidpunkt.

Sedermera föresiog bagerierna att man även skuiie utfästa sig att tilihandahåiia en grov rågiimpa (vikt 800 g).

Vad gäiier föresiogs att det grova rågbrödet och formreceptur sku11e ha ungefär samma recept som gängse varianter. Vad franskan föresiogs en reduktion av sirapen för att på så gäiide VR-iimpa sätt brödet mindre sött. Kryddtiiisatser sku11e iämnas utangöra för receptbestämmeiserna.

3 matbrödsvarianter ingick således i försiagetz Föijande 1 K-grova (grov râgiimpa, 800 g) 2 himma (vwimmm %0g) 3 K-franska (formfranska, 400 g)

342 Bilaga 9 S()lJ 1981:42

Det mjuka matbrödets tre varugrupper Grovt rågbröd, VR-bröd och Vitt matbröd sku11e alitså en1igt förs1aget representeras av var sin variant. Priset på standardbrödet sku11e hå11as vid den nivå som gä11de den 27 februari 1974, dvs prisstoppsdagen. Den me11ansvenska prisnivån skulle b1i väg1edande. Det övriga matbrödssortimentet, som en1igt förs1aget sku11e frisiäppas från prisstoppet, sku11e en1igt bageribranschen stiga i pris med ca 6 procent.

Förs1aget innebar sammanfattningsvis att de stora bagerierna i samband med ett upphävande av prisstoppet sku11e garantera att prisbi11igt K-bröd fanns ti11gäng1igt för konsumenterna. För marknadsföringen av standardbrödet skuiie branschorganet Brödinformation satsa 250 000 kronor.

5.2.2.2. SPKs synpunkter på förs1aget om s k K-bröd

En1igt SPKs mening måste ett system med s k K-bröd för att få avsedd effekt på prisbiidningen på matbröd omfatta

a) skivat formbröd, som voiymmässigt är större än det icke skivade, och

en garanti för att standardbrödsvarianterna sku11e få en betydande ande] av den t0ta1a matbrödskonsumtionen.

Ett sätt att garantera voiym var eniigt nämndens mening att som standardbröd (K-bröd) i princip ha respektive bageriers mest så1da varianter inom de tre varugrupperna grovt rågbröd, VR-bröd och vitt matbröd.

Bageribranschens företrädare avvisade de krav som nämnden stä11t beträffande skivad formfranska och vo1ymgaranti.

Nämndens s1ut1iga bedömning b1ev att ett genomförande av branschens försiag om standardbröd utan någon som he1st voiymgaranti inte sku11e vara tili förde] för konsumenterna e11er samhäiiet. Uver-

Bilaga 9 343

1äggningar med bageribranschen fortsatte eme11ertid under hösten 1974 i avsikt att på annat sätt garantera en för konsumenten 1ugn prisutveck1ing om prisreg1eringen i form av prisstopp sku11e avveck1as.

5.2.2.3 Förhandsanmä1ningssky1dighet och prisutfäste1ser fr 0 m 1974-12-21

Under december 1974 enades bageribranschens företrädare och SPK om att föres1å regeringen att prisreg1eringen i form av prisstopp sku11e ersättas med förhandsanmä1ningssky1dighet på en månad. I samband härmed utfäste sig ett 30-ta1 av 1andets största bagerier jäm1ikt 3 a § a11männa prisreg1erings1agen att, om inte SPK medgav annat, under sex månader fr 0 m den 21 december 1974 hå11a oförändrat pris på respektive företags tre van1igaste varianter av mjukt matbröd. Regeringen bes1öt att fr 0 m samma datum ändra

formen av prisreg1ering från prisstopp ti11 ob1igat0risk förhands-

anmä1an av p1anerade prishöjningar.

De tre matbrödsvarianterna, som uttogs av SPK från varje företag individue11t, var i a11mänhet de omsättningsmässigt sett största inom det mjuka matbrödets tre varugrupper VR-bröd, vitt bröd och grovt/mörkt bröd.

Landets största ti11verkare av hårt matbröd (knäckebröd) utfäste sig samtidigt att icke utan SPKs medgivande höja priserna på sina matbrödsprodukter under samma period.

Vidare träffades en överensk0mme1se me11anSPK och företrädare

för deta1jhande1n. Deta1jhande1ns öresmargina1er sku11e en1igt överenskomme1sen inte höjas på sådant mjukt matbröd vars prissättning var föremå1 för utfäste1se en1igt 3 a § a11männa prisreg1erings1agen. Beträffande dessa produkter innebar överenskomme1sen dessutom att en höjning av fabrikantpriset på VR-bröd och grovt/mörkt matbröd, som SPK medgav den 17 december 1974, inte sku11e föran1eda ändrat konsumentpris. Uverenskomme1sen gä11de perioden 21 december - 20 juni 1975.

344 Bilaga 9

Den 28 apri1 1975 utfäste sig berörda bagerier att för1änga gä1- 1ande prisutfäste1ser på mjukt matbröd ti11 den 31 december 1975. Därvid medgav SPK en höjning av 1everantörspriset med 7 procent som kompensation för kostnadsökningar, b1 a förhöjd förma1ningsavgift och ökade 1önekostnader. fördes Leverantörsprishöjningen av deta1jhande1n vidare med oförändrade öresmargina1er.

Bagerierna förutsatte vid denna för1ängning av utfäste1sen på vissa van1iga brödsorter att SPK sku11e komma att medge prisjustering vid förhöjd förma1ningsavgift e11er annan väsent1ig råvaruprisförändring.

SPK medgav under sommaren och hösten prishöjningar om tota1t 5 procent på de s k utfäste1sebröden i samband med två ytter1igare mjö1prishöjningar, båda beroende på höjning av förmalningsavgiften. Detta innebar att 1everantörspriserna på utfäste1sebröden samman1agt fick höjas med 12 procent under 1975.

Leverantörspriserna på övrigt mjukt matbröd hos bagerier med utfäste1sebröd höjdes med ca 20 procent under de första tio månaderna 1975. Den vägda prishöjningen för he1a matbrödssortimentet hos dessa 1edande bagerier b1ev därigenom ca 17,5 procent. övriga bagerier höjde under samma period sina priser med ca 20 procent.

Leverantörspriserna på hårt matbröd (knäckebröd) höjdes under de första tio månaderna 1975 med ca 17,5 procent.

Konsumentpriset på matbröd påverkades vidare av den margina1förbättring som SPK medgav hande1n i juni 1975. Tota1t höjdes därmed konsumentpriserna på matbröd med i genomsnitt 18,1 procent under de första tio månaderna 1975. Konsumentpriserna på övriga bageriprodukter såsom kaffebröd och konditorivaror höjdes under perioden i genomsnitt med ca 17 procent.

Kostnadsstegringarna för bagerierna hade en1igt SPKs beräkningar under årets tio första månader varit ca 14 procent vi1ket efter beaktande av den 1ångsiktiga pr0duktivitetsutveck1ingen motsvara-

sou 1931:42 Bilaga 9 345

de prisökningar om ca 12 procent. Som redovisats höjde eme11ertid företagen i a11mänhet sina priser på det inte prisreg1erade sortimentet mer än vad som svarade mot under perioden inträffade genomsnitt1iga kostnadsökningar.

Från de konsumentkooperativa bageriernas sida anfördes att man sku11e ha haft en något större kostnadsökning än branschen i övrigt. Samtidigt hade prishöjningarna på det hos dessa bagerier stora sortimentet av kaffebröd och konditorivaror icke givit avsedd intäktsförstärkning då dessa produkter tappat vo1ym.

SPK accepterade inte dessa invändningar utan medde1ade branschen att överkompensationen från 1975 sku11e beaktas i prissättningen för 1976.

Utfäste1seprissystemet på matbröd hade två syften, nämligen

att garantera konsumenterna en 1ugn prisutveck1ing på vo1ymmässigt stora varianter och

att ha en återhå11nade effekt på prisutveck1ingen på annat matbröd.

En1igt SPKs bedömning vid s1utet av 1975 hade endast det första av dessa syften uppnåtts. Mot denna bakgrund bes1öt nämnden att inte verka för några nya prisutfäste1ser från bagerierna fr 0 m den 1 januari 1976.

Samtidigt bes1öt SPK genom en särski1d ti11ämpningsföreskrift att gä11ande förhandsanmä1ningsp1ikt för prishöjningar fr 0 m den 1 januari 1976 sku11e begränsas ti11 att omfatta endast de bagerier från vi1ka nämnden tidigare mottagit prisutfäste1ser avseende vissa sorter av matbröd.

Mot bakgrund av de kostnadsökningar som drabbade företagen vid årsskiftet 1975/76 medgav SPK att bagerierna utan av iakttagande förhandsanmä1ningssky1digheten fick höja sina priser från 1 januari 1976 med högst 3 procent.

346 Bilaga 9

Efter över1äggningar med bageriförtagen under januari och februari 1976 bes1öt SPK medge ytter1igare prishöjning från den 1 mars 1976 med 4 procent. Därvid beaktades att företagen under 1975 . höjt sina priser mer än vad som svarade mot inträffade kostnadsökningar. Samtidigt medde1ade SPK att branschen därigenom en1igt SPKs uppfattning icke sku11e behöva företa ytter1igare prishöjningar under året.

5.2.2.4 Prisstopp på mjö1 och matbröd fr 0 m 1976-07-01

Under s1utet av maj och början av juni 1976 inkom samt1iga förhandsanmä1ningssky1diga bagerier med anmä1an om prishöjningar som sku11e genomföras i början av ju1i 1976 med me11an 2 och 4 procent. Därutöver angavs behov av ytter1igare höjningar i ju1i om mjö1priserna sku11e höjas på grund av höjd förma1ningsavgift. Företagen kunde vid över1äggningar med SPK inte förete kostnadsökningar som skä1 för de anmä1da prishöjningarna utan motiverade i a11mänhet dessa med att 1önsamheten behövde förbättras.

Regeringen bes1öt mot denna bakgrund den 17 juni 1976 att införa prisstopp på matbröd och mjö1 fr 0 m den 1 ju1i 1976. Stoppriser var de priser som ti11ämpades den 17 juni 1976.

Samtidigt ans1ogs budgetmede1 för subvention av förma1ningsavgiften för spannmå1. Det innebar att mjö1priserna i stä11et för att höjas i en1ighet med vad som överenskommits i j0rdbruksuppgöre1sen kunde sänkas med i genomsnitt 1,5 procent. Mjö1prissänkningen innebar att kostnaderna för produktion av matbröd sjönk med ca 0,4 procent. Med hänsyn ti11 att vissa kostnadsökningar samtidigt inträffade e11er kunde förutses under sommaren gjordes ingen sänkning av stoppriserna på bröd.

avveck1ades av regeringen fr 0 m Prisstoppet på mjö1 och matbröd och den 22 oktober 1980. Redovisningen av prisreg1eringar på mjö1avser dock främst matbrödsområdet i före1iggande kapite1

utveck-

under det första prisstoppet år 1974, den fo1jande perio- 1ingen och utfäste1sepriser samt den den med ob1igatorisk förhandsanmä1an andra - från ha1VåYS5k1ft9t år tidigare de1en av det prisstoppet 1976 t 0 m utgången av år 1977.

sou 1981:42 Bilaga 9 347

5.2.3 Dispensansökningar, besvär över avsiagna dispensansökningar, förhandsanmä1ningar, prisöverträde1ser

Under perioden 15 mars 1974 - 22 oktober 1980 har 848 dispensansökningar inkommit ti11 SPK. Av dessa har 384 he1t och 144 de1vis bifa11its. Av de återstående har 145 ej bifa11its, 126 1ämnats utan åtgärd, 27 1ämnats utan erinran och 22 avskrivits.

13 företag har besvärat sig ti11 regeringen över SPKs bes1ut. I fyra fa11 återka11ades besvären. I samt1iga övriga fa11 har regeringen 1ämnat besvären utan bifa11.

Under den tid förhandsanmä1ningssky1dighet gä11de, 21 december 1974 - 30 juni 1976, inkom 578 anmä1ningar ti11 SPK.

Under 1974 anmä1des ti11 SPK prisöverträde1ser i 82 fa11. De f1esta av dessa anmä1ningar, 76 fa11, kom från 1änsstyre1sernas priskontor och resterande, 6 fa11, från konsumenter och deta1jhand1are. Av anmä1ningarna 1ämnades 8 utan vidare åtgärd. I 74 fa11 fick företagen en erinran att iaktta prisreg1eringsbestämme1serna.

Under 1975 anmä1des ti11 SPK 7 fa11 av prisöverträde1se - i samt- 1iga fa11 var priskontoren anmä1are. I 6 fa11 1edde anmä1an ti11 erinran. Det återstående fa11et 1ämnades ti11 åta1. Fä11ande dom medde1ades i Svea Hovrätt den 11 november 1977.

Under 1976 inkom inga anmä1ningar om prisöverträde1ser.

Under 1977 inkom 18 anmä1ningar om misstänkt prisöverträde1se från priskontoren. 11 fa11 1ämnades utan vidare åtgärd och 7 fa11 1edde ti11 erinran.

Under 1978 inkom 1, under 1979 7 och under 1980 10 anmä1ningar ti11 SPK rörande prisöverträde1se på mjö1- och matbrödsområdet. I samt1iga dessa fa11 erinrade SPK företagen om sky1digheten att iaktta prisreg1eringsbestämme1serna.

348 Bilaga 9

5.2.4 Genomförda prisändringar under prisreg1eringsperioden t 0 m år 1977

Från det att prisreg1eringen infördes i mars 1974 fram ti11 årets s1ut ti11äts genom en genere11 dispens i apri1 1974 producentpriserna på matbröd stiga med 1,5 procent. Denna dispens medgav deta1jhande1n oförändrad öresmargina1. Tota1t under he1a år 1974 steg producentpriserna på matbröd med 5,9 procent, medan konsumentpriserna steg med 6,4 procent.

Under prisreg1eringsperioden år 1974 sänktes producentpriserna på mjö1 med ca 7,5 procent. Under he1a 1974 sjönk producentpriserna med ca 5,8 procent. Konsumentpriserna på mjöi sjönk under he1a 1974 med 3,4 procent. Orsaken ti11 prissänkningen var att SPK genom bemyndigande av regeringen föreskrev sänkning av mjö1priserna på grund av sänkning av förma1ningsavgiften i september 1974.

Under 1975 steg producentpriset på det s k utfäste1sebrödet genom tre dispensbes1ut med ca 12 procent. övrigt mjukt matbröd steg under 1975 med ca 20 procent i pris. Producentpriserna på hårt matbröd steg med ca 17,5 procent. Konsumentpriserna på matbröd steg under år 1975 med 18,0 procent.

Under det första ha1våret 1976 gavs två dispenser för bageribranschen att utan iakttagande av prishöjningsfristen på en månad genomföra prishöjningar på samman1agt 7 procent. Från den tidpunkt då prisstoppet återinfördes ti11 s1utet av år 1976 gavs inga genere11a dispenser varför de samman1agda producentprishöjningarna på matbröd under år 1976 stannade vid 7 procent.

Konsumentpriserna på matbröd steg under år 1976 med 9,5 procent.

På mjö1 gavs en dispens i mars 1976 att utan iakttagande av prishöjningsfristen på en månad höja priset med ca 1,8 procent.

I samband med regeringens bes1ut att subventionera mjö1priserna bemyndigades SPK att sänka mjö1priserna. Sänkningen med ca 1,5

Bilaga 9 349

procent ägde rum i ju1i 1976. Denna sänkning medförde - ti11sammans med den ovan nämnda prishöjningen med 1,8 procent i mars samma år - att producentpriset under 1976 samman1agt steg med 0,3 procent. Konsumentpriserna på mjö1 steg under år 1976 med 3,6 procent.

Producentpriserna på matbröd ti11äts under år 1977 genom två dispensbes1ut höjas med 6,8 procent. Konsumentpriserna steg med 5,6 procent under 1977.

Genom två dispensbes1ut höjdes producentpriserna på mjö1 under 1977 med 4,2 procent. Konsumentpriserna steg med 4,4 procent.

Prisutveck1ingen för prisreg1erade cerea1ieprodukter för åren 1973-1977 framgår av tab1å 5.5.

Tab1å 5.5 Producentpris- och k0nsumentprisutveck1ingen för matbröd, kaffebröd och mjö1 åren 1973-1977. Producentprisutveck1ingen en1igt SPKs beräkningar. Konsumentprisutveck1ing en1igt KPI. Prisutveck1ing i procent

Matbröd Kaffebröd Mjö1 Produ- Konsu- Produ- Konsu- Produ- Konsucent- ment- cent- ment- cent- mentprisänd- prisänd- prisänd- prisänd- prisänd- prisänd-

ringar ringar		ringar ringar ringar ringar
%	%	%	%	% %
7,0	6,4	5,6	6,3	- 0,9
5,9	6,4	15,8	14,6 - 5,8 - 3,4
18,2 18,2		12,1	19,4	18,0
7,0	9,5	9,5 10,2		3,6
6,8	5,6	8,7 11,5		4,4

350 Bilaga 9

5.3 Effekter av prisregieringen ur samhäiissynpunkt

frisregigringens_effekter_på_prisutvgckjingen

På grund av den vikande efterfrågan på kaffebröd och konditorivaror har bagerierna av marknadsmässiga skäi önskat genomföra mindre prishöjningar på dessa produkter än vad som varit kostnadsmässigt motiverat. Företagen har samtidigt hävdat att ett marknadsmässigt utrymme för större prishöjningar än vad som varit kostnadsmässigt motiverat funnits vad gäiier matbröd. Prisregieringen har förhindrat företagen att genomföra icke kostnadsmässigt motiverade höjningar på matbröd, viiket skuiie innebära en dämpad prisstegring på matbröd förutsatt att företagens bedömning av det marknadsmässiga utrymmet för prishöjningar var korrekt. Av tab1å 5.5 framgår att prisnivån för matbröd stigit snabbare än priserna på kaffebröd när prisbiidningen varit fri e11er endast regierats i begränsad utsträckning - åren 1973 och 1975 - medan motsatsen gä11t under perioder med prisstopp - åren 1974, 1976 och 1977.

Därtiii har prisregieringen omöjliggjort sådana automatiska marginaihöjhingar i detaijhandein som sku11e kunnat inträffa om deta1jhandein kunnat tiiiämpa traditioneiia procentmargina1er.

5.3.2 Prisregieringens effekter på marknadsstrukturen,

konkgrsensâizuâtionen›_p:°éu5t2°:tim§n:e: m m _

Det har inte framkommit några beiägg för e11er indikationer på att den sedan många år fortgående strukturomvandiingen inom bageriindustrin sku11e ha påverkats av prisregieringen.

Inom kvarnindustrin har inget framkommit som tyder på att prisregieringen sku11e ha haft några effekter på struktur, konkurrenssituation, sortiment etc.

KF har i en kommentar anfört att prisregieringen, eniigt förbundets erfarenhet, har haft en inverkan på bageribranschsstruktu-

Bilaga 9 351

ren. Någon konkretisering av innebörden av denna inverkan har inte 1ämnats av KF.

5.4 Effekter av prisreg1eringen för företagen

Det har inte framkommit några be1ägg för e11er indikationer på att prisreg1eringen sku11e ha negativt påverkat företagens produktion, sysselsättning, investeringar, 1önsamhet e11er 1öneutveck1ing i branschen. Ej he11er har någon påverkan kunnat konstateras på företagsetab1eringar, fusioner e11er företagsned1äggningar. KF har - utan närmare konkretisering - anfört att prisreg1eringen under de senaste åren har haft en inverkan på 1önsamheten i branschen.

Företagen har en1igt SPKs bedömning genom prisreg1eringen fått ett ökat incitament ti11 insatser för att öka produktiviteten. De marknads1edande enski1da och konsumentkooperativa matbrödsbagerierna som ingår i SPKs anmä1ningsförfarande och som 1974 hade en samman1agd omsättning på knappt 1 mi1jard kronor, hade me11an åren 1973 och 1974 en på 3,8 procent

produktivitetsökning

och me11an åren 1974 och 1975 en produktivitetsökning på 7,0 procent.

KF har anfört att ett direkt sambandskonstaterande me11an prisreg1eringen och branschens pr0duktivitetsutveck1ing svår1igen 1åter sig göras, detta med tanke på bedömningssvårigheterna att definiera ett a1ternativ i siffror där reg1ering inte förekommer. KF har även understrukit att markanta förändringar skett i sortimentssammansättningen under den här aktue11a perioden.

5.5 Effekter av prisreg1eringen för myndigheterna

5.5.1 Effekter på SPKs verksamhet

Prisreg1eringen på matbröd har krävt ökade pers0ne11a resurser för SPK motsvarande ungefär 1,5 årsanstä11d hand1äggare. Denna ökning har inrymts i den t0ta1a kvot på 30 tjänster för administrationen av prisreg1eringar, som statsmakterna medgivit SPK ut-

352 9 Bilaga

över nämndens ordinarie organisation. Dessutom har under vissa perioder assistentpersonai och nämndens fäitorganisation tagits i anspråk för k0ntr011.

Några effekter av prisregieringen på SPKs övriga verksamhet har inte kunnat konstateras.

5.5.2 Praktiska e11er f0rme11a probiem vid införandet, administrationen och upphävandet av prisregieringen

01ika medel har använts för att påverka prisutveckiingen för mjöi och matbröd. För matbröd har den nuvarande prisregieringsiagens samtiiga möjiigheter, utom högstpriser, prövats.

Aniedningen ti11 att så många vägar prövats är att ingen av de använda metoderna har fungerat he1t tiiifredsstäilande. Detta har i sin tur berott på föijande förhåiianden.

Ti11ämpningen av genereiia prisregierande åtgärder som prisstopp och förhandsanmälan har för det första försvårats av branschens struktur. En individue11 behandling av varje företag inom ramen för en obiigatorisk förhandsanmälan e11er ett prisstopp som omfattar heia branschen är nämiigen å ena sidan förenad med vissa svårigheter i en bransch med f n ca 1 700 företag. Genere11 behandiing å andra sidan försvåras av att företagen har oiika produktionsmetoder, a11tifrån arbetsintensiv och hantverksmässig produktion i mindre enheter tiil kapita1intensiv högautomatiserad industriproduktion i stor skaia. Därti11 kommer det mycket stora och oiikartade sortimentet alitifrån basiivsmedei som knäckebröd, tunnbröd och iimpor ti11 kex, wienerbröd och tårtor. Vidare finns det de1s företag som tiiiverkar och försäijer de fiesta varusiagen inom brödområdet, de1s sådana som har speciaiiserat sig på enstaka varusiag.

För det andra har tiiiämpningen av genere11t verkade prisregieringar försvårats av kostnads- och prisstrukturen inom branschen. Den vikande marknaden för kaffebröd och konditorivaror har lett

sou 1981:42 Bilaga 9 353

tili att företagen i största möjiiga utsträckning sökt kompensera sig för kostnadsökningar genom prishöjningar på matbrödssortiment. Under tider av prisstopp har denna effekt kunnat stoppas. Samtidigt har under prisstoppens ikraftvarande företagen kunnat erhåiia högst varierande intäktsökningar genom höjningar på de produkter av kaffebröds- och konditorivarutyp som iegat utanför prisstopp, beroende på att dessa produkter har en företagen emei- 1an mycket olikartad ande1 av produktionsvärdet.

Tiiiämpningen av övriga prisregierande åtgärder utfästeisepri- ser och förhandsanmäiningsskyldighet för endast vissa företag har försvårats av konsumenternas bristande information och företagens handiande. En prisregiering som enbart omfattar vissa produkter från vissa företag - som skett i utfästeiseprissystemet eiier enbart vissa företag - som skett i det begränsade förhands- anmäiningssystemet förutsätter, för att få önskvärd effekt, en informerad och priskänsiig konsument. Eniigt företagen noterades under tiden då utfästelseprissystemet tiilämpades ingen ökning av försäijningsvoiymen för varianter med utfästeisepriser, trots att dessa varianter hade en endast hä1ften så stor prisökningstakt.

Informationen till konsumenten om bageriprodukter sker de1s genom annonser från ti11verkare och säijare, de1s genom aktiviteter i detaijhandein. Eftersom priset på utfästeisevarianterna hö11s nere genom de1s iägre nettopriser från bagerierna, de1s iägre procentmarginaier i detaijhandein kan utfästeiseprodukterna ha b1ivit mindre intressanta att marknadsföra. Konsumenten kan såiunda ha informerats mindre om dessa produkter än om andra jämförbara men inte prisreg1erade varianter. Dessutom marknadsfördes andra jämförbara produkter aktivt genom b1 a kampanjer - varvid priset temporärt sattes ned, i många fa11 under utfäste1sevarianternas pris - viiket kan bidra ti11 att förkiara varför utfäste1seprissystemet inte biev så effektivt som avsikten var. Siutiigen uppkom vissa avgränsningsprobiem vid valet av de tre utfästeisevarianterna. Principen att varje bageris största variant inom de tre matbrödsgrupperna grovt och vitt matbröd samt VR-bröd skulie

354 Bilaga 9

utväijas stäHdes mot det b] a ur informationssynpunkt önskvärda i att ha samma namn, vikt m m på respektive variant. S1utresu1tatet biev en kompromiss meHan dessa principer varvid även hänsyn togs tiH vissa företags specieHa produktionsinriktning vid 011ka anläggningar.

sou 1981:42 Bilaga 9 355

BYGGNADSMATERIAL

6.1 Bakgrunden ti11 prisreg1eringarna på byggnadsmateria1

6.1.1 Produkterna

Bruttoinvesteringarna i byggnader och an1äggningar uppgick 1974 ti11 32 mi1jarder kronor, vi1ket motsvarade 13,5 procent av bruttonationa1produkten. Häri ingår även reparationer och underhå11 av byggnader och an1äggningar som 1974 uppgick ti11 ett värde av 9 mi1jarder kronor. År 1977 uppgick bruttoinvesteringarna i byggnader och an1äggningar ti11 ca 42 mi1jarder kronor motsvarande 11,9 procent av bruttonationa1pr0dukten. Därav svarade reparation och underhå11 för ca 17 mi1jarder kronor.

Av det tota1a byggandet svarade bostadssektorn 1974 för drygt 35 procent e11er ungefär 12 mi1jarder kronor. År 1977 var motsvarande ande1 knappt 35 procent e11er 14 mi1jarder kronor. Uvrig husbyggnadsverksamhet utgjorde ungefär 35 procent 1974 och ca 20 procent 1977 av det tota1a byggandet, medan_an1äggningsverksamheten svarade för ca 30 procent 1974 och ca 45 procent 1977.

Bostadssektorn expanderade kraftigt under 1960-ta1et. Under s1utet av 1960-ta1et färdigstä11des ca 100 000 1ägenheter varje år varav omkring 30 procent i småhus. Sedan 1971 har det tota1a bostadsbyggandet minskat, varvid dock småhusbyggandet ökat både re- 1ativt sett och i abso1uta ta1 medan byggandet av f1erfami1jshus minskat kraftigt. Under 1974 färdigstä11des ca 85 tusen 1ägenheter varav 55 procent i småhus. Den nedåtgående trenden i bostadsbyggandet fortsatte också under 1975 då 74 000 1ägenheter färdigstä11des, varav 63 procent i småhus. Under 1976 och 1977 har ca 55 000 iägenheter färdigstä11ts per år, varav närmare 75 procent i småhus.

Minskningen av det tota1a byggandet har 1ett ti11 motsvarande minskad efterfrågan på resurser för byggande, exempe1vis byggnadsmateria1. I viss utsträckning har denna nedgång för byggnadsindu-

356 Bilaga 9

strin kunnat kompenseras genom ökad utiandsförsäijning. I många fa11 har dock produktionen i stä11et fått dras ner. har Samtidigt omfördeiningen i bostadsbyggandet mot ökat småhusbyggande medfört förskjutning i efterfrågan me11an oiika byggvaruområden. Exempeivis har efterfrågan på stommateriai, t ex fabriksbetong, med föijande cementförbrukning minskat medan efterfrågan på exempeivis takpannor av betong ökat ti11 föijd av den större sammaniagda takyta som fö1jer av en ökad småhusandei. Genereiit åtgår vidare mer instaiiations- och inredningsmateriai vid ökat småhusbyggande.

Av den sammaniagda kostnaden i det totaia byggandet utgörs melian 40 och 45 procent av byggmateriai. Byggmateriai i denna betydeise omfattar produkter från fiera industrisektorer såsom järn- och ståiindustrin, verkstadsindustrin, kemisk-tekniska industrin, jord- och stenindustrin och träindustrin. Träindustrin behandias i kapitei 4. I föreiiggande kapitei 6 behandias produkter som i huvudsak är hänföriiga ti11 jord- och stenindustrin.

De byggmateriai som omfattades av prisregieringen under 1974 och

1975 var i huvudsak föijande.

Cement Fabriksbetong Mineraiuii Gipspiattor Varor av 1ättbetong Kaiksandsten Piattor av asbestcement Mur- och fasadtegei Tegei- och betongtakpannor Lacker och färger Lim och klister P1ast- och papperstapeter Piast- och iinoieummattor Ce11p1ast

3Y99PêPP

Bilaga 9 357

Plangias och isoierrutor Piaströr Värmepannor och radiatorer Badkar och diskbänkar Sanitetsporsiin Elektriska Varmvattenberedare och radiatorer Isoierad tråd och kabe1

6.1.2 Konkurrenssituationen

F1era av byggmateriaiindustrins 01ika deibranscher kännetecknas av hög koncentrationsgrad och begränsad priskonkurrens. Såiunda var 1974 exempeivis Cementa AB ensam ti11verkare av cement, AB Gyproc ensam ti11verkare av gipsskivor och AB Emmaboda G1asverk ensam ti11verkare av p1ang1as. Vidare var Ytong AB och AB Siporex enda ti11verkare av iättbetong, Guiifiber AB och Rockwool AB enda ti11verkare av minera1u11siso1ering samt Ifö AB och AB Gustavsberg (KF) enda tiiiverkare av sanitetsporsiin. Gustavsberg var den dominerande ti11verkaren i iandet på VVS-området. I fiera fal] saknades importkonkurrens medan den i andra fa11 var av viss betyde1se.

Inom vissa deiar av jord- och stenindustrin är antaiet ti11verkare stort. Detta gä11er exempelvis tegelindustrin, som år 1974 omfattade ca 30 bruk. Dessa uppträder i viss utsträckning gemensamt varav det största är Tegeicentraien i genom försä1jningsb01ag, Skåne, som omfattar åtta tegeibruk. Den kraftiga minskningen av ti11 fö1jd av byggnadsverksamhetens ökaefterfrågan på murtege1, de industriaiisering, har i viss mån kunnat kompenseras genom en ökad avsättning av fasadtegei. Tegeiindustrins reiativa småföretagskaraktär hänger b1and annat samman med produktionstekniken, bristen på stora 1ertäkter samt i många fa11 geografiskt avgränsade marknader.

Ett annat område inom jord- och stenindustrin som har 10ka1 anknytning är fabriksbetongindustrin. Även denna bransch är beroende av närheten ti11 de viktigaste råvarorna, förutom cement även

358 Bilaga 9

grus och sten. Samtidigt är betongen en tung och kostnadskrävande vara att transportera vi1ket geografiskt begränsar avsättnings-

marknaden. Härutöver ti11kommer tekniska hinder att 1everera be-

tongmassa på 1ånga avstånd, t ex att betongen härdar. Tota1t fanns i 1andet år 1974 omkring 160 ti11verkare av fabriksbetong. Dessa företag svarade för ca 60 procent av den tota1a cementförbrukningen i 1andet.

Ti11 bi1den av koncentrationen inom b1and annat ovannämnda de1ar av byggmateria1industrin ti11 färre och större enheter hör även den integration som sker genom företagsköp etc. Stora de1ar av byggmateria1industrin är sam1ad i två koncerner, Industri AB Euroc och Yxhu1t AB.

Euroc-koncernen omfattade 1974 fö1jande verksamhetsgrenar, näm1i-

gen Cementa (cement, bruksbindemede1, torrprodukter och ka1k),

Sabema (sand,fabriksbetong och makadam), Ifö (sanitetsp0rs1in,

badkar, diskbänkar, storköksutrustningar, armatur m m), Dynapac (vibratorer och jordpackningsmaskiner), A-betong (betonge1ement

m m), Siporex (1ättbetong), Gyproc (gipsskivor), Teknoterm (värme-

pumpar, värmepannor) och Eternit (asbestcementp1attor). Euroc in-

nehade dessutom omkring en tredjede1 av aktiekapita1et i AB Betongindustri. Sedan 1974 har Eternit 1agts ned. I övrigt har koncernens verksamhet på byggmateria1området varit i stort sett oförändrad även om koncernen ti11 vissa de1ar omorganiserats. Koncernen har också etab1erat sig på andra områden än byggmateria1, b1 a materia1transporter.

Yxhu1t-koncernen omfattade 1974 Ytong AB (1ättbetong, Mexi ka1ksandsten, marmor samt entreprenader baserade på egna produkter),

Norr1ands Ytong AB (1ättbet0ngti11verkning i Ske11eftehamn, för-

värvad år 1975 av Siporex), AB Ytonghus (ti11verkning och uppfö-

rande av småhus), Intong AB (internatione11 verksamhet, b1 a 1icensförsä1jning), Nordiska Red1and AB (betongtakpannor och takkonstruktioner) samt Ste11ana P1ast AB (p1astprodukter). Koncernens Verksamhetsinriktning är i stort sett oförändrad. En successiv avveck1ing av Ytonghus pågår dock. Vidare har Ste11ana P1ast

Bilaga 9 359 sou 1981:42

ABs tillverkning av tekniskt formgods i polyester överlåtits till Perstorp AB.

När det gäller cement, lättbetong och mineralull är importen av liten eller ingen betydelse. Inom andra delar av byggmaterialindustrin förekommer en inte oväsentlig import. Denna utgör emellertid i många fall ingen reell priskonkurrens. Beträffande sanitetsporslin är importen från Finland betydande, men av föga betydelse för konkurrensen då Ifö är majoritetsägare i importföretaget, Värme & Sanitets AB Ido.

Även på de konkurrensutsatta delarna av byggmaterialindustrin är i stor utsträckning låst genom prisledarskap, åtprissättningen minstone vad gäller listpriser. Konkurrensen tar sig på dessa marknader huvudsakligen uttryck i rabattgivning o dyl. Då en potentiell importkonkurrens kan vara minst lika stark som en etablerad import kan bedömningen utifrån de faktiska importandelarnas storlek ge en ofullständig bild. Man bör också ta med i bilden att förhållandena kan skifta snabbt. Exempelvis har Pilkingtons etablering i Halmstad år 1976 med ett av världens största floatglasverk kommit att påverka konkurrenssituationen i fråga om planglas. Det prisledarskap som Emmaboda tidigare haft, har därigenom kommit att övertas av Pilkington. Redan tidigare hade Pil- - i syfte att etablera sig på den nordiska marknaden - en kington betydande import från sitt engelska moderbolag.

Byggnadsmaterialtillverkarna tillämpar som regel fabriksprislistor med tillhörande rabattsystem. Försäljningen sker dels direkt till storförbrukare, dels via återförsäljare. Leveranserna sker i stor utsträckning direkt till förbrukarna. Endast en mindre del är s k lagerförsäljning, dvs försäljning över disk. När det gäller försäljning till större förbrukare tillämpas antingen gällande prislista med avdrag för öppna rabatter och eventuell förhandlingsrabatt eller långtidskontrakt där priset förhandlas fram med utgångspunkt från prislistan. Såväl fastprisavtal som avtal med indexreglering förekommer. Prissättningen till återförsäljare följer normalt ett fastställt mönster till samtliga återförsälja-

360 Bilaga 9

re. Eftersom avvikelser från det generella mönstret förekommer på olika delmarknader skall ovanstående illustreras med några exempel.

Cementa, som är ensamtillverkare, tillämpar öppna och tillgängliga prislistor för cement i enlighet med det avtal med staten som träffades i samband med Cementas Övertagande av Gullhögens Bruk. Prislistorna innehåller uppgift om priset fritt avhämtat vid någon av de fem fabrikerna eller l4 depåerna för lös respektive säckad cement. Priserna vid repektive utlastningsort är differentierade bland annat med hänsyn till fraktkostnaderna. Frakten från utlastningsstället till förbrukningsstället debiteras separat enligt gällande transporttaxa. Cementa använder i huvudsak

lejda åkare. Huvuddelen av cementen förbrukas i fabriksbetongin-

dustrin. En mindre del säljs i säckar via byggmaterialhandeln.

Lättbetongförsäljningen går i stor utsträckning direkt till förbrukarna, dvs byggnadsindustrin. De naturliga avsättningsområden som finns för respektive fabrik utgjorde 1974 grunden för en formell delning av marknaden i s k Ytong- respektive Siporex-distrikt. Marknadsföringsbolaget Lättbetong AB svarade för en gemensam prislista. Numera har marknadsföringsbolagets verksamhet upphört. Lättbetong säljs fritt fabrik och frakterna debiteras separat. Försäljningsvillkoren vid försäljning direkt till förbrukare kan variera medan rabatter och bonusar till återförsäljarna regleras i särskilda standardiserade återförsäljaravtal. Endast en liten del av leveranserna går över återförsäljarens lager.

Mineralullförsäljningen går däremot till störstadelen via återförsäljare. Några i kartellregistret intagna konkurrensbegränsande överenskommelser mellan de båda dominerande tillverkarna, Gullfiber och Rockwool, finns inte, men priserna och försäljningsvillkoren är enhetliga. Leveranser i större poster sker fraktfritt. Tillverkarna tillämpar fabriksprislistor för sin egen försäljning och lagerprislistor till ledning för återförsäljarnas lagerförsäljning.

Bilaga 9 361

6.1.3 Företagen

6.1.3.1 Cement

Ende ti11verkare av cement är sedan 1974 Cementa AB.

Cementa AB utgör en divisionsenhet inom byggmateria1koncernen Euroc. Verksamheten omfattar ti11verkning och försä1jning av främst cement och ka1k. Huvudde1en av produktionen avsätts på svenska marknaden.

I samband med Cementas förvärv av Gu11högens Bruk 1973 träffades ett avta1 me11an Cementa och staten rörande b1and annat rikt1injerna för det framtida samarbetet. I korthet innebär överenskomme1sen i detta avseende b1and annat att

1) Cementa ska11 drivas efter n0rma1a företagsekonomiska principer,

Cementa ska11 ti11ämpa en prissättning som innebär att dess marknaden ej missbrukas. Det förutstä11ning på den svenska sätts att de rationa1iseringsmöj1igheter, som kommer att uppstå, ti11varatas i den utsträckning som kan anses rim1ig med hänsyn ti11 Euroc-koncernens finansie11a resurser. De ekonomiska effekterna härav ska11 i skä1ig utsträckning påverka prissättningen. Cementa har i detta sammanhang förbundit sig att f0rt1öpande informera SPK om företagets kostnads- och marknadssituation och ti11 nämnden medde1a p1aner på prishöjti11 den svenska marknaden samt skä1en för ningar på cement dessa. Anmä1an om p1anerad prishöjning ska11 ske senast 30 dagar före ikraftträdandet.

Cementförsä1jningen i Sverige uppgick - efter en expansionsperiod under he1a 1960-ta1et - ti11 ca 4 mi1j ton år 1970.

Under de fö1jande åren har den inhemska cementförbrukningen successivt minskat ti11 fö1jd av den stagnerande byggnadsverksamheten.

362 Bilaga 9 S()lJ 1981:42

År 1974 avsattes 3,2 mi1j ton cement i Sverige. Förbrukningen minskade ti11 ca 2,5 mi1j ton 1977. B0rtfa11et i cementförsä1jningen på svenska marknaden har Cementa de1vis kunnat kompensera genom ökad ut1andsförsä1jning. Denna minskade eme11ertid kraftigt under 1977. Cementas tota1a försä1jning av cement uppgick 1974 ti11 3,7 mi1j ton och 1977 ti11 ca 2,6 mi1j ton. Försä1jningen under 1974 och 1977 framgår av nedanstående tab1å 6.1.

Tab1å 6.1 Cementas försä1jning i Sverige på export 1974 och 1977

Cmmmzmhkhnmr, Sverige tton mkr

Cement och k1inker, export tton mkr 40

Ti11verkningen av cement skedde 1974 vid sju fabriker som var be- 1ägna i Skövde, Limhamn, Hä11ekis, Köping, Stora Vika, S1ite och Degerhamn. Av de samman1agt 19 cementugnar som var i drift var 12 våtugnar. Gen0msnittså1dern hos Cementas ugnar var omkring 20 år. Den tota1a tekniska produktionskapaciteten uppgick vid årsskiftet 1974/75 ti11 ca 4 200 tton per år. Cementa påbörjade 1974 en investering i en stor an1äggning i S1ite som togs i bruk 1979. Ti11 fö1jd av det minskade byggandet har efterfrågan på cement minskat. Detta har 1ett ti11 att cementfabrikerna i Köping, Limhamn och Hä11ekis har 1agts ned.

6.1.3.2 Minera1u11

Försä1jningen av minera1u11 på den inhemska marknaden uppgick 1974 ti11 omkring 350 mi1j kronor, varav ungefär 250 mi1j kronor representerade produkter avsedda för byggnadsändamå1. Resterande de1 används i huvudsak ti11 s k teknisk is01ering. År 1977 hade

sou 1981:42 Bilaga 9 363

den sammanlagda mineralullsförsäljningen ökat till ca 700 milj kronor. Utrikeshandeln med mineralull är blygsam. Någon import förekommer inte och exporten är koncentrerad till ett företag, Rockwool AB.

Mineralull tillverkades år 1974 endast av Gullfiber AB och Rockwool AB som har omkring 55 respektive 45 procent av försäljningen. De två tillverkarnas produkter är funktionellt likvärdiga men de tillverkas av olika råvaror och med olika teknik. Gullfibers produkter baseras på glasull medan Rockwools produkter baseras på stenull som framställs av diabas. Gullfiber tillverkar sina produkter efter ett patent ägt av den franska glaskoncernen Companie de Szt Gobain. Denna koncern äger ett betydande minoritetsintresse i Gullfiber. I licensrätten ligger en begränsning av licenstagarens utrikeshandel.

I kartellregistret har införts avtal mellan A/S Rockwool, Danmark, och Rockwool AB, Skövde, angående bl a visst hemmamarknadsskydd i fråga om mineralullsprodukter. Avtalet ingicks den l oktober l975 i samband med att Statsföretag AB av A/S Kähler & Co, Danmark, förvärvade 50 procent av aktierna i Rockwool AB. Härigenom blev Rockwool AB helägt av Statsföretag AB

Distributionen av mineralull sker praktiskt taget uteslutande genom återförsäljare, vanligen byggmaterialhandlare. Båda tillverkarna har byggt upp en extern försäljningsorganisation av likartat utseende. Företagen tillämpar samma priser på jämförbara produkter och tillämpar samma rabattsystem.

Återförsäljarna indelas efter funktion i tre grupper med olika inköpsvillkor. Försäljningen baseras på en fabriksprislista som utgör bas för den differentierade prissättningen. Inom en och samma återförsäljarkategori tillämpas identiska priser. Prissystemet tilllämpas i allmänhet strikt. Någon förändring av rabatternas storlek har inte förekommit under l970-talet. Vid sidan av fabriksprislistan utfärdar leverantörerna också en lagerprislista med syfte att vara vägledande för återförsäljarnas lagerförsäljning. Lagerpri-

364 Bilaga 9

serna är re1aterade ti11 fabrikspriserna genom ett på1ägg på 60 procent. På1äggets stor1ek är faststä11t i samråd med företrädare för bygghande1n.

Konsumtionen av minera1u11 har under 1970-ta1et ökat med 5-6 procent per år. 01jekrisen 1973-1974 förde med sig en ökad medvetenhet om betyde1sen av en förbättrad iso1ering. Detta har b1and annat fört med sig en snabbare övergång ti11 tjockare isoiering. Genom o1ika åtgärder stimu1erades efterfrågan på iso1ermateria1. Efterfrågan på minera1u11 ökade på kort tid mycket kraftigt. Leveranstiderna b1ev under 1974 1ånga och en markant sä1jarnas marknad uppstod.

Konsumtionen av minera1u11 väntas på 1ång sikt ytter1igare öka. Under första ha1våret 1975 minskade eme11ertid, som en reaktion på den kortsiktiga men mycket kraftiga efterfrågeökningen under 1974, 1everanserna jämfört med första ha1våret 1974.

LRF har påpekat att ett f1erta1 företag utöver Rockwoo1 och Gu11fiber genomfört e11er har p1aner på att genomföra investeringar för produktion av minera1u11. Det kan därför förväntas att konkurrensen kommer att b1i betyd1igt skärpt i förhå11ande ti11 tidigare 1äge då Gu11fiber och Rockwoo1 ensamma behärskade den svenska marknaden. Det synes också, en1igt LRF, värt att påpeka att Gu11fiber och Rockwoo1 trots sin he1t dominerande marknadsposition icke utnyttjat denna ti11 att skaffa sig oskä1iga vinster.

6.1.3.3 Lättbetong

Försäijningen av 1ättbetong uppgick 1974 ti11 ca 170 mi1j kronor och 1977 ti11 ca 220 mi1j kronor. Ti11verkningen av 1ättbet0ng, som är en ti11 ursprunget svensk produkt, är koncentrerad ti11 två företag, Ytong AB och Siporex AB. Företagen bedrev tidigare försä1jning genom ett gemensamt företag, Lättbetong AB. Samarbetet inom Lättbetong AB har dock numera minskat i betydeise då försäijningen sedan 1971 sker genom respektive ti11verkares regionkontor.

Bilaga 9 365

Ytong AB ingår i Yxhult-koncernen, som omfattar även annan byggmaterialtillverkning såsom kalksandsten och betongtakpannor samt försäljning av lättbetonghus. Siporex AB ingår i Euroc-koncernen. Tillverkningen av Ytongs produkter sker vid fabriker i Hällabrottet och Falköping samt i den fabrik i Skelleftehamn som under l975 övertogs från Siporex. Siporex har under 1975 vidare lagt ned sin produktion av lättbetong i Södertälje varefter Siporex endast har en svensk fabrik kvar, i Dalby. I samband härmed har företagets huvudkontor förlagts till Bryssel.

Genom det konkurrensbegränsande avtal angående gemensam försäljning som tidigare gällt under en följd av år har några förutsättningar för priskonkurrens ej förelegat vid försäljning av lättbetong. Prishöjningarna har regelmässigt följts åt mellan företagen, både tids- och beloppsmässigt. Lättbetongförsäljningen har dock påverkats av konkurrensen från substitutmaterial och - under de senaste åren - av en stagnerande byggnadsverksamhet.

6.l.3.4 Planglas

Totala försäljningen av planglas i Sverige uppgick l974 till ca 50 milj kronor och l977 till ca 80 milj kronor. AB Emmaboda Glasverk, dotterbolag till Saint-Gobain, var den enda svenska tillverkaren av planglas och svarade för ca 60 procent av den totala försäljningen på den svenska marknaden. Resterande 40 procent svarade huvudsakligen Gränges-ägda Scanglas (Danmark) för genom dotterbolaget Svenska Scanglas AB. Både Emmaboda och Scanglas tillverkade dessutom isolerrutor.

Emmaboda och Scanglas tillämpade tidigare en särskild marknadsordning med bl a aggregationsrabatter. Avtalet härom upphörde att gälla l974-07-Ol. Trots att något avtal om prissamarbete därefter ej förelåg ledde - såsom vanligen är fallet på en duopolmarknad med homogena varor - en prisförändring från det ena företaget omedelbart till en motsvarande ändring från konkurrentens sida.

Konkurrenssituationen på planglasmarknaden ändrades under l976 då det engelska företaget Pilkington startade en stor tillverknings-

366 Bilaga 9

enhet i Ha1mstad för f10atg1as. Denna an1äggning har ensam en kapacitet som sku11e kunna ti11god0se he1a den svenska marknaden.

Redan under 1975 började Pi1kingt0n - i syfte att bygga upp sin

marknad - föra in betydande mängder g1as från sin enge1ska produktion. Även andra g1asverk exporterar ti11 Sverige. Emmaboda och Scang1as har i ökad utsträckning inriktat sig på ti11verkning av iso1erg1as och ti11godosåg 1976 ca 70 procent av den svenska iso- 1erruteförbrukningen.

I syfte att möta konkurrensen från Pi1kington genomfördes vid årsskiftet 1976/77 en fusion me11an Emmaboda, Scang1as och Drammens G1assverki Norge. Företagen ägs av ett ho1dingbo1ag, Scan-Gobain G1ass A/S, Danmark. Sedan Gränges i juni 1978 1ämnat sina ägarintressen är ho1dingb01aget he1ägt av den franska Saint-G0bain-koncernen.

P1ang1as används huvudsak1igen som fönsterg1as. G1aset sä1js de1s ti11 is01erruteti11verkare, de1s direkt ti11 fönsterti11verkare, de1s via specie11a g1asgr0ssister ti11 g1asmästerierna för inmontering på p1atsen i nybyggnation e11er ti11 reparationssektorn.

Prisbi1dningen i grossist- och g1asmästeri1eden styrs i stor utsträckning av g1asverkspris1ist0rna, på vi1ka efterfö1jande 1ed norma1t ti11ämpar vissa schab1onpå1ägg. En re1ativt stor rabattgivning förekommer, de1s kvantitetsbaserad, de1s i form av objektrabatter.

6.1.3.5 ce11p1ast

Försä1jningen av ce11p1ast för is01eringsändamå1 uppgick 1974 ti11 omkring 40 mi1j kronor och har i stort sett varit oförändrad sedan dess. Utrikeshande1n är av ringa omfattning. Försä1jningen av ce11p1ast svarar för ca 10 procent av den tota1a försä1jningen ti11 is01ermateria1marknaden, dvs huvudsak1igen minera1u11 och ce11p1ast. Fö1jande fyra företag är de största svenska ti11verkarna.

Bilaga 9 367

Gu11fiber AB Rockwoo1 AB U1vex AB Svensk Sundo1itt AB

Gu11fiber innehade 1974 en marknads1edande stä11ning och svarade för omkring 60 procent av försä1jningen.

Produkterna sä1js nästan utes1utande genom byggmateria1hande1n. Ti11verkarna ti11ämpar ett enhet1igt försä1jningssystem. Företagens priser är enhet1iga och rabatterna varierar föga.

6.1.3.6 Go1vmateria1 av p1ast

Den samman1agda försä1jningen av go1vbe1äggningsmateria1 uppgick 1974 ti11 omkring 34 mi1joner kvm. P1astgo1v svarade för omkring 14 mi1joner kvm och 1ino1eumgo1v för 2 mi1joner kvm. Försä1jnings-0 värdet för p1astgo1v uppgick 1974 ti11 omkring 175 mi1j kronor och för 1in01eumgo1v ti11 omkring 25 mi1j kronor. År 1977 uppgick försä1jningen av p1astgo1v ti11 ca 300 mi1j kronor. Anta1et 1everantörer är förhå11andevis stort men två företag, Forbo-Forshaga AB och Tarkett AB, svarar för en dominerande de1 av försä1jningen.

Produktutbudet från o1ika 1everantörer är kva1itetsmässigt re1ativt homogent. Företagen konkurrerar huvudsak1igen med produkternas formgivning. Priskäns1igheten vid konsumentförsä1jning betraktas av 1everantörerna som 1åg. Likvärdiga produkter från o1ika 1everantörer uppvisar därför en förhå11andevis stor prisspridning.

6.1.3.7 Färger och 1acker

Försä1jningen av färger och 1acker på svenska marknaden uppgick 1974 ti11 ca 700 mi1j kronor och 1977 ti11 ca 1 000 miij kronor. Viss import förekommer - i första hand från de nordiska 1änderna men den övervägande de1en av försä1jningen härrör från de svenska ti11verkarna. De tre största företagen - AB A1fort & Cronho1m

368 Bilaga 9

(A1cro), AB wi1he1m Becker (Beckers) och Nordsjö-Nordström & Sjögren AB (Nordsjö) - dominerar och har en samman1agd marknadsande1 om ca 80 procent.

A1cr0 är förutom ti11verkare av färger också grossist och distributör av kemika1ier, kemisk-tekniska artik1ar, väggbek1ädnadsmateria1 samt andra färghande1svaror. I A1cro-koncernen ingår också ett anta1 färghande1sbutiker samt ett företag för försä1jning av färger och be1äggningsmateria1 inom rostskyddsområdet. A1cr0 förvärvade 1975-01-O1 samt1iga aktier i den fjärde störste ti11verkaren, K1int, Bernhard & C0 AB.

Beckers består av tre divisioner, näm1igen färgdivisionen, industridivisionen och akustikdivisionen. Färgdivisionens försä1jning går ti11 deta1jhande1, därib1and vissa egna butiker, och yrkesmä- 1eri, medan industridivisionen riktar sig ti11 bi1-, varvs-, verkstads- samt snickeri- och byggnadsindustrier. Majoritetsägare i Beckers är Beijerinvest, som också förvärvat 18 procent av A1cros aktier.

Nordsjö är det enda av de stora färgföretagen som ägs av ett ut- 1ändskt företag, Farbenfabriken Bayer AG, Västtysk1and, som 1973 förvärvade 80 procent avNordsjös aktiekapita1. Nordsjö ti11verkar förutom färger och 1acker även go1v- och bek1ädnadsmateria1.

Av den tota1a försä1jningen på ca 700 mi1j kronor 1974 utgjorde färger ti11 meta11- och träindustrin ungefär hä1ften, drygt en tredjede1 gick ti11 konsumenterna via deta1jhande1n medan yrkesmå1arna svarade för resten. A1cr0 är störst när det gä11er försä1jningen ti11 konsument medan Beckers dominerar försä1jningen ti11 industrin.

6.1.3.8 Lim och k1ister

Den år1iga försä1jningen av 1im och k1ister på svenska marknaden uppgick 1974 ti11 ca 250 mi1j kronor och har i stort sett varit oförändrad sedan dess. Såvä1 import som export förekommer och har

sou 1981 :42 Bilaga 9 369

stor betydelse på några delmarknader. Det är vanligt att företagen genom specialisering dominerar vissa delmarknader. Marknaden som helhet domineras av de svenska tillverkarna AB Casco, Bostik AB och AB Hernia.

AB Casco är helägt dotterbolag till KemaNobel AB. Casco har dotterbolag i Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Företaget tillverkar lim och andra kemisk-tekniska för produkter träbyggnadsoch emballageindustrierna och kemikalier för pappersindustrin och lantbruket. Företaget är landets enda tillverkare av spånharts som används vid tillverkning av spånskivor. Vidare tillverkar företaget lim och klister för hushållsändamål.

Bostik AB ägs av USM Corporation, USA. Koncernen har företag även i Köpenhamn och Oslo. På tillverkningsprogrammet har Bostik lim och fogmassa för hantverk och industri samt för hushåll, kemiska byggprodukter samt skovårdsmedel och andra hushållsprodukter. Företaget säljer både till industri och återförsäljare.

AB Hernia är ett familjeägt företag. inde- Företagets produktion las i industrilim och bygglim. Industrilim till bokbinderisäljs er, emballageindustrier, pappersindustrier m m, medan bygglim säljs till återförsäljare, hantverkare, snickerier, tapetfabriker etc.

LRF har påpekat att kostnaden för lim stigit kraftigt under l970talet och att denna kostnad utgör en betydande andel av spånskivornas råvarukostnader.

6.1.4 Bakgrunden till införandet av prisstopp på vissa byggnadsmaterial l974-03-15. Prisutvecklingen före 1974-

Q3:lä 20h föüälllaäejlllâhäiülE9â“_eÃtâL1§73Q3:7§ _

Under inverkan av höjda råvarupriser på metaller och oljebaserade råvaror (basplaster m m) samt ökade energikostnader steg priserna på flera betydelsefulla byggmaterial under andra halvåret l973 och de första månaderna l974.

370 Bilaga 9

Priserna på basp1aster ökade från september 1973 ti11 januari 1974 med me11an 60 och 100 procent. Orsaken ti11 den kraftiga prisuppgången kunde sökas i de1s de ökade priserna på ingående råvaror, de1s bristande kapacitet i förhå11ande ti11 den ökande efterfrågan.

Vär1dsmarknadspriserna på non-ferr0meta11er steg successivt under he1a 1973 för att efter en viss ti11bakagång strax efter årsskiftet 1973/74 fortsätta att stiga fram ti11 maj 1974. Priserna på hande1sstå1 steg från oktober 1973 ti11 mars 1974 med me11an 20 och 30 procent.

Byggnadskostnadsindex för f1erfami1jshus av sten, de1index materia1kostnad, steg under andra ha1våret 1973 med 11 procent. Under de första månaderna 1974 fortsatte materia1priserna att stiga. Risk före1åg att ytter1igare prishöjningar på byggnadsmateria1 sku11e komma att inträffa som fö1jd av förväntningar om framtida prisökningarpå råvaror m m.

6.1.4.1 Cement

Prisutveck1ingen för cement var 1ugn under 1960-ta1et, vi1ket b1 a berodde på den kraftiga vo1ymökningen under denna period. Från 1963 t 0 m 1969 ökade cementpriset med 11 procent. Från 1970 t 0 m mars 1974 genomfördes prishöjningar en1igt fö1jande tab1â 6.2.

Tab1å 6.2 Prishöjningar på cement januari 1970 - mars 1974

Tidpunkt Prishöjningens stor1ek

1970 januari + 5 procent 1971 januari “ 1972 mars 1973 ju1i 1974 februari 1974 mars

sou 1931:42 Bilaga 9 371 Ti11 fö1jd av förväntningar om fortsatta 01jeprisstegringar kunde ytter1igare cementprishöjningar väntas. 6.1.4.2 Minera1u11 Sedan 1969 hade priserna på minera1u11 ökat en1igt fö1jande tab1å 6.3. Tab1å 6;§ Prishöjningar på minera1u11 1970-1974 (före mars)

År	Prishöjningens stor1ek
1970	0 procent
1971	6
1972	0
1973	13
1974	16

(före mars)

Efter att ha genomfört mått1iga prishöjningar sedan 1970 fram ti11

s1utet av 1973 genomfördes i december 1973 en prishöjning med 7

procent. I februari 1974 höjdes priserna med ytter1igare 16 procent. Företagens avsikt med de båda prishöjningarna i december 1973 respektive februari 1974 var att de1s nå en fu11ständig kompensation för inträffade och förväntade kostnadsökningar, de1s erhå11a oförändrad 1önsamhet. Ti11 fö1jd av förväntade kostnadsökningar kunde ytter1igare prishöjningar under 1974 förväntas.

6.1.4.3 P1ang1as

Efter en prishöjning i januari 1973 höjde Emmaboda och Scan-g1as i början av 1974 priserna på p1ang1as med 16 procent. Ytter1igare prishöjningar kunde förväntas beroende på b1 a förväntningar om fortsatta råvaruprisstegringar.

372 Bilaga 9

6.1.4.4 Lättbetong

Under 1973 höjdes 1ättbetongpriserna en1igt nedanstående tab1å 6.4.

Tab1å 6.4 Prishöjningar på 1ättbetong under 1973

Armerad Oarmerad 1 februari 1973 5 procent 5 procent 1 augusti 1973 5 0 17 december 1973 10 5

Ytter1igare prishöjningar på 1ättbet0ng var en1igt aviseringar från företagen att vänta under mars 1974.

6.1.4.5 Ce11p1ast

Fabrikanterna - ti11 höjde fö1jd av höjda råvarukostnader i omgångar sina produktpriser under hösten 1973 och början av 1974. Då prisstoppet infördes den 7 mars 1977 hade de mindre ti11verkarna U1vex och Sund01itt ny1igen höjt sina priser med omkring 35 procent. Gu11fiber och R0ckwoo1 hade inte genomfört motsvarande prishöjningar men aviserat sina kunder om högre priser.

6.1.4.6 G01vmateria1 av p1ast

Ti11 fö1jd av kraftiga - framför a11t prisstegringar på råvaror PVC - höjde 1everantörerna av go1vbe1äggningsmateria1 av p1ast sina priser med omkring 20 procent kring årsskiftet 1973/74. Under början av 1974 höjde b1 a Tarkett sina priser med ytter1igare 5 procent. Forbo-Forshaga hade aviserat sina kunder om en prishöjning av motsvarande stor1ek då prisstoppet infördes.

6.1.4.7 Färger och 1acker

Under andra ha1våret 1973 började priserna på färgråvaror - som huvudsak1igen är petr01eumbaserade - att stiga. Prisstegringarna

sou 1981:42 Bilaga 9 373

fortsatte i ökad takt under början av 1974. De stora råvaruprishöjningarna var huvudorsak ti11 att färgfabrikanterna i oktober 1973 och januari 1974 höjde priserna på konsument- och yrkesmåierifärger med sammaniagt 20-25 procent. För industrifärger var prishöjningarna något större. Då råvarupriserna fortsatte att stiga fanns förväntningar om ytter1igare prishöjningar på färger och iacker då prisstoppet infördes i mars 1974.

6.1.4.8 Lim och kiister

Från hösten 1973 fram ti11 mars 1974 inträffade råvarukostnadsökningar som medförde kraftiga prishöjningar på 1im och klister. På iim- och kiisterprodukter avsedda för konsumenter och yrkesförbrukare steg priserna under denna period med 15-25 procent. För iim och klister för industriändamå1 var prishöjningarna något större. I mars 1974 fanns förväntningar om att råvarupriserna sku11e fortsätta att stiga varför ytteriigare prishöjningar på 1im och k1ister var att vänta.

Av regeringen redovisade motiv för införande av

Brisstgpe Bå_Vl$§a_bX9§mâtE“i3l l9Z4;0å-l5_ _ _

Samtidigt med prisstoppet på byggmateriai infördes också prisstopp på vissa iivsmedei och pappersprodukter. I ett gemensamt pressmeddelande för de berörda varuområdena framhö11 dåvarande handeisministern bi a föijandez

Med de här besiuten fortsätter vi vår poiitik att begränsa hushåiiens kostnader för maten och bostaden. Prisstoppet innebär att tiiitänkta prishöjningar förhindras, som annars sku11e ha b1ivit mycket kännbara för konsumenterna. Men vi bör samtidigt inse att de kostnadsökningar som är en direkt fö1jd av stigande internationeiia priser inte kan troiias bort av prisregiering. För vissa av de nu prisstoppade produkterna kan det b1i nödvändigt att ta hänsyn ti11 exempeivis höjda priser på oija och piastråvaror och iåta dem slå igenom i produktpriserna. Däremot bedömer jag att företagen i stort sett för de här aktue11a produkterna kompenserat sig för avtalsuppgöreisernas kostnader genom redan genomförda prishöjningar.

374 Bühga 9

6.2 Administrationen av prisreg1eringarna

6.2.1 Prisreg1eringarnas omfattning. Ändringar i prisreg1e-

EÅESEVDÅE.9Wf?E?E1E9_9Eh_?1 f9EW§_f§?_PK1âfS9l?E1E§

Under inverkan av höjda råvarupriser på meta11er och o1jebaserade råvaror (basp1aster) samt ökade energikostnader steg som nämnts priserna på f1era betyde1sefu11a byggmateria1 under andra ha1våret 1973 och de första månaderna 1974. Regeringen bes1öt mot denna bakgrund den 1 mars 1974 att införa prisstopp på f1erta1et byggmateria1. Prisstoppet trädde i kraft den 15 mars 1974 och stopprisdati11 den 7 mars. Med detta prisstopp och det tigen faststä11des i september 1973 införda prisstoppet på trävaror m m täckdigare tes i stort sett a11a viktigare basmateria1 inom byggsektorn utom inom och stå1området. Mot bakgrund av de1s den vi-

produkter järn-

kande konjunkturen för träindustrin, de1s att de kraftiga prisstegringstendenserna under 1973 hade stoppats bes1öt regeringen senare under 1974 att upphäva prisstoppet på trävaror.

i mars 1974 omfattade cement, fabriksbetong, 1ättbe- Prisstoppet tong, tege1, ka1ksandsten, gipsskivor, minera1u11, ce11p1ast, p1aströr, asfa1tmassa, eternit, 1im, p1astmattor, byggpapp, p1ang1as, kab1ar, 1edningar, radiatorer, badkar, sanitetspors1in, värme1edningspannor, diskbänkar, spisar, färg och tapeter. Prisstoppet omfattade försä1jning av de berörda varorna i samt1iga distributions1ed. Utanför prisstoppet 1åg järn- och stå1varor.

Regeringen upphävde fr 0 m den 21 december 1974 prisstoppet på huvudde1en av byggnadsmateria1en. Prisstoppet ersattes med 0b1isky1dighet för företagen att ti11 SPK senast en månad i gatorisk förväg anmä1a p1anerade prishöjningar samt skä1en för dessa. För cement, 1ättbetong, gipsskivor, minera1u11 och ce11p1ast bibehö11s dock prisstoppet ti11s vidare.

Fr 0 m den 1 apri1 1975 upphävdes prisstoppet på cement, 1ättbeoch gipsskivor och ersattes med ob1igat0risk förhandsanmä1an. tong Kvar under var endast minera1u11 och ce11p1ast. Fr 0 m prisstopp

Bilaga 9 375

den l8 juni 1975 upphävdes prisstoppet även för dessa produkter och ersattes med obligatoriskförhandsanmälan. Vid samma tidpunkt avvecklades förhandsanmälningsplikten för tapeter, sanitetsporslin, värmepannor, elektriska Varmvattenberedare, fabriksbetong, kalksandsten, tegel, betongtakpannor, planglas, plastmattor, linoleummattor och radiatorer.

Förhandsanmälningsplikten gällde fr 0 m den l8 juni l975 således - förutom mineralull och cellplast - byggpapp, lim och klister, färger och lacker, elradiatorer, diskbänkar och badkar, plaströr, kablar och ledningar, lättbetong och gipsskivor.

Fr 0 m den 21 december l975 upphävdes prisregleringen på byggmaterial helt. Genom SPKs löpande prisövervakning skedde dock även fortsättningsvis en uppföljning av prissättningen inom byggmaterialområdet.

6 - 23 R1 åpsnáansäkei 292m äeevêu grisävsrzrädâlâe:

Kort tid efter prisstoppets ikraftträdande den l5 mars l974 inkom flera av de ledande företagen inom respektive branschavsnitt med ansökningar till SPK om dispens att överskrida stoppriserna. Dispenser beviljades, i enlighet med regeringens riktlinjer, i den mån synnerliga skäl förelåg.

Under den tid byggmaterialprisstoppet varade, dvs för perioden den l5 mars 1974 - den l7 juni 1975, inkom sammanlagt 309 dispensansökningar till SPK. Därav bifölls 46 helt och 127 delvis. lll ansökningar avslogs medan 25 lämnades utan erinran.

Under prisstoppstiden inkom till regeringen 40 besvär_över SPKs beslut. Därav ändrade regeringen nämndens beslut i 8 fall. I dessa fall hade nya omständigheter rörande företagets kostnadssituation eller sysselsättningsläge inträffat efter SPKs beslut. I 23 fall lämnade regeringen besvären utan bifall medan 9 besvär återtogs, avskrevs eller inte föranledde någon åtgärd av annat skäl.

376 Bilaga 9

6.2.3 Genomförda prisändringar under prisreg1erings-

Be:i9ds_127å-93;1â-:127â-l2;2l _ _ _ _ _ _ ._

De prishöjningar som genomfördes under s1utet av 1973 och första ha1vâret 1974 berodde ti11 stor de1 på de prishöjningar på rävaror och insatsvaror som var en fö1jd av den s k o1jekrisen. Råvaruprishöjningarna var i f1era fa11 så omfattande att de rör1iga kostnaderna hos föräd1ande företag kom att överstiga gä11ande stoppriser. För att inte produktionen av för konsumenterna e11er

bostadsproduktionen väsentliga varor sku11e äventyras och för att

undvika fristä11ning av persona1 vid de berörda företagen medgav SPK vissa dispenser från prisstoppet.

6.2.3.1 Cement

Cementa ansökte om dispens att överskrida stoppriserna med 10 procent 1975-01-03. SPK medgav i februari 1975 en prishöjning med 3,6 procent, huvudsak1igen baserad på höjda energipriser och ökade socia1a kostnader. Den 1 apri1 1975 avveck1ades prisreg1eringen på cement he1t.

6.2.3.2 Minera1u11

Sedan prisstoppet införts i mars 1974 1åg priserna sti11a under resten av året. I samband med över1äggningar me11an SPK och Gu11fiber respektive Rockwoo1 under hösten 1974 aktua1iserades frägan om en avveck1ing av prisstoppet och en eventue11 utfäste1se från företagens sida om prisstabi1itet i samband härmed. Någon överensk0mme1se kom eme11ertid inte ti11 stånd.

Prisstoppet på minera1u11 för1ängdes i december 1974. Leverantörerna, som förmodade att prisstoppet på minera1u11 sku11e upphöra under december, hade under december aviserat sina kunder om prishöjningar på me11an 20 och 25 procent. Dagarna efter det att prisstoppet hade för1ängts inkom Gu11fiber och Rockwoo1 ti11 SPK med ansökningar om dispens att få överskrida sina stoppriser med 22 respektive 27 procent. Leverantörerna åberopade ökade kostna-

Bilaga 9 377

för råvaror - bindemedel m m - samt energi, löner och der soda, emballage.

Företagens dispensansökningar beviljades delvis av SPK. I februari l975 medgavs Gullfiber rätt att överskrida gällande stoppriser med 7 procent på byggnadsisolering och l2 procent på övrig isolering av mineralull. Rockwool medgavs samtidigt rätt att överskrida stoppriserna med 9 procent på byggnadsisolering och med l5 procent på övrig isolering.

Båda företagen anförde besvär över SPKs beslut hos regeringen. I mars l975 tog Gullfiber kontakt med SPK med anledning av att överenskommelse träffats med Svenska Fabriksarbetareförbundet om införande av månadslön vid två av företagets anläggningar. överenskommelsen innebar sådana ändringar i företagets kostnadssituation att prisökningar var motiverade. Den l8 mars erhöll således Gullfiber dispens att överskrida stoppriserna på mineralull för byggisolering med ytterligare 2 procent och på teknisk isolering med ytterligare 3 procent. Samtidigt uttalade Gullfiber att företaget ej tänkte ansöka om ytterligare prishöjning under l975, med undanför vad som kunde komma att motiveras utifrån resultatet av tag l975 års löneförhandlingar. Företaget meddelade också att man ämnade dra tillbaka sina besvär hos regeringen.

I juni 1975 erhöll Gullfiber och Rockwool dispens att överskrida stoppriserna med ytterligare 5 respektive 6 procent som följd av l975 års ökade lönekostnader. Prisstoppet ersattes den 20 juni l975 med skyldighet för företagen att senast en månad i förväg anmäla planerade prishöjningar och skälen för dessa.

6.2.3.3 Lättbetong

Kort tid efter prisstoppets införande i mars l974 inlämnade Ytong och Siporex ansökningar till SPK om tillstånd att överskrida stopppå armerade och oarmerade produkter med 7 respektive ll priserna procent. SPK medgav l974-05-08 ett överskridande av stoppriserna med ll på oarmerade produkter, medan ansökan beträffande procent armerade produkter avslogs.

378 Bilaga 9

SPKS besiut hos regeringen överk1agades av Siporex men däremot ej av Ytong, som 1974-06-08 hos SPK ansökte om ti11stånd att överskrida stoppriserna på armerade produkter med 8 procent. Sistnämnda ansökan avs1ogs av SPK.

Efter SPKs bes1ut inträffade nya omständigheter rörande sysse1sättningen inom Siporex. 1974-06-28 medgav regeringen mot denna bakgrund Siporex rätt att överskrida stoppriserna materipå armerat a1 med 5 procent. Ytong begärde i skrive1se 1974-07-02 att SPK sku11e ompröva sitt tidigare bes1ut. SPK stod fast vid sitt tidigare bes1ut varefter Ytong besvärade sig över detta bes1ut hos regeringen. Besvären 1ämnades utan bifa11 av regeringen. I augusti 1974 ansökte Siporex om en prishöjning med 3 procent på armerade produkter och i september begärde Ytong en prishöjning med 8 procent. SPK avs1og ansökan från Efter med Siporex. över1äggningar Ytong medgav SPK en prishöjning för Ytong med 4 procent i november 1974.

Ytong och Siporex ansökte - i ans1utning ti11 för1ängningen av prisstoppet i december 1974 - om ytter1igare prishöjningar på armerat materia1. SPK medgav efter med ytter1igare över1äggningar företagen i februari 1975 3 procents prishöjning för och Siporex i mars 2,5 procents prishöjning för Ytong. I samband med de över- 1äggningar som bedrevs i ans1utning ti11 dispensen i mars 1975 förk1arade Ytong att vid en eventue11 företaget avveck1ing av prisstoppet endast sku11e konma att kompensera sig för inträffade 1önekostnadsökningar hänför1iga ti11 1975 års avta1. Prisstoppet avveck1ades 1975-04-01 och ersattes med

förhandsanmä1ningssky1dighet,

vi1ken upphörde 1975-12-21.

6.2.3.4 P1ang1as

I juni 1974 ansökte Emmaboda om att få höja priset på p1ang1as med 12 procent. Emmaboda motiverade sin ansökan med att företaget önskade uppnå samma täckningsbidrag som under 1973. Företaget framhö11 även att det risk för föreiåg sysseisättningen om dispens inte medgavs.

sou 198i:42 Bilaga 9 379

Vid SPKs bedömning av Emmabodas ansökan framkom att den i början av 1974 genomförda prishöjningen ej siagit igenom i verkiigt uttagna priser tiii mer än cirka tre fjärdedeiar, deis på grund av iångtidskontrakt, deis beroende på att Scangias genomfört sin prishöjning först en tid efter Emmaboda.

Vid bedömningen tog SPK hänsyn ti11 de kostnadsökningar för energi och iöner som Emmaboda drabbats av. Då SPK bedömde att synneriiga skäi föreiåg medgav nämnden att stoppriserna fick överskridas med 3,4 procent. Företaget besvärade sig över besiutet, men regeringen iämnade besvären utan bifaii.

Scangias ansökte i september 1974 om en prishöjning med 6 procent. I oktober medgavs Scangias ett lika stort överskridande av stopppriserna som Emmaboda e11er 3,4 procent. Båda företagen genomförde prishöjningen i oktober 1974. Den tidigare medgivna dispensen tiii Emmaboda hade av konkurrensskäi ej kunnat utnyttjas av företaget.

Vid SPKS överiäggningar med respektive företag i samband med behandiingen av företagens dispensansökningar uttaiade båda företade - vid en eventueii gen att avveckiing av prisstoppet avsåg att iigga stiiia med priserna åtminstone fram ti11 den 1 aprii 1975.

Prisstoppet på piangias upphävdes i december 1974 och ersattes av förhandsanmäiningsskyidighet.

6.2.3.5 Ceiipiast

Då prisstoppet infördes i mars 1974 hade de mindre tiiiverkarna Uivex och Sundoiitt nyiigen höjt sina priser med omkring 35 procent. De tvâ iedande företagen - Guiifiber och Rockwooi - hade inte genomfört några motsvarande prishöjningar men hade aviserat sina köpare om högre priser. Sundoiitt ansökte inte under prisstoppstiden om någon dispens att överskrida stoppriserna. Uivex ansökte i aprii 1974 om dispens att överskrida stoppriserna med 7-8 procent. Företagets ansökan avsiogs av SPK i maj 1974.

380 Bilaga 9

Både Gu11fiber och Rockw001 ansökte 0mede1bart efter prisstoppets införande i mars 1974 hos SPK om ti11stånd att få överskrida sina stoppriser med 35 procent. K0stnadsutveck1ingen på råvaran åberopades som skä1 för den begärda prishöjningen.

SPK medgav i apri1 1974 företagen rätt att överskrida sina stopppriser med 10 procent mot bakgrund av att risk annars före1åg att företagen ej 1ängre sku11e kunna ti11handahå11a varor på svenska marknaden.

Företagen besvärade sig hos regeringen över SPKs bes1ut. I sitt remissyttrande ti11 hande1sdepartementet ti11styrkte SPK en höjning av Gu11fibers stoppriser med ytter1igare 15 procent, dvs tota1t ca 25 procent. Detta skedde mot bakgrund av b1 a att 1änsarbetsnämnden i Söderman1ands 1än och Svenska Fabriksarbetareförbundet framfört a11var1iga farhågor för sysse1sättningen inom företagets produktionsenhet för ce11p1ast i Katrineh01m. För att säkra ti11gången på produkterna ti11styrkte nämnden att även Rockw0o1 sku11e få överskrida sina stoppriser med ytter1igare 15 procent. Regeringen bes1öt i juni att företagen fick överskrida sina stopppriser med t0ta1t 25 procent.

I augusti 1974 återkom Gu11fiber med en ny begäran att få höja sina priser med ytter1igare 5 procent ti11 fö1jd av höjda råvarupriser. SPK avs1og företagets ansökan. Gu11fiber besvärade sig över nämndens bes1ut. Regeringen 1ämnade Gu11fibers besvär utan bifa11 i januari 1975.

I början av 1975 ansökte Gu11fiber om att få överskrida sina stopppriser med ytter1igare 27,5 procent. Ansökan bevi1jades de1vis av SPK. I bes1ut den 19 februari medgavs företaget rätt att ytter1igare överskrida sina stoppriser med 12 procent mot bakgrund av inträffade kostnadsökningar sedan senaste prishöjningsti11fä11e samt med hänsyn ti11 den risk för sysse1sättningssvårigheter som före- 1åg vid företagets fabrik i Katrineh01m. I mars 1975 ansökte Rockw001 om dispens att överskrida stoppriserna även1edes med 12 procent. Efter överensk0mme1se med företaget behand1ade SPK detta

Bilaga 9 381

ärende tiiisammans med företagets ansökan att höja minera1u11spriserna. Detta medförde att Rockwoois priser på ce11p1ast höjdes med 12 procent under sommaren 1975.

Prisstoppet på ce11p1ast upphävdes den 20 juni och ersattes med skyidighet för företagen att minst en månad i förväg anmäia pianerade prishöjningar och skäien för dessa. I samband härmed utta- 1ade företagen att de inte avsåg att genomföra ytteriigare prishöjningar under 1975. Guilfiber framhö11 också sin avsikt att trygga sysseisättningen vid företagets anläggningar i Katrinehoim.

6.2.3.6 Go1vmateria1 av piast

Forbo-Forshaga hade då prisstoppet infördes aviserat sina köpare

om en prishöjning med 5 procent, en prishöjning av ungefär samma storiek som den som genomförts av f1erta1et övriga ieverantörer i början av 1974. Forbo-Forshaga ansökte om dispens att överskrida sina stoppriser med omkring 5 procent. SPK avsiog företagets ansökan. Företaget besvärade sig över nämndens bes1ut. Regeringen 1ämnade besvären utan bifa11.

Utöver Forbo ansökte under he1a prisstoppsperioden endast ett få- ta1 mindre ieverantörer huvudsakiigen importörer - om dispens, vi1ka i viss utsträckning beviijades företagen. Ifrågavarande dispenser påverkade ej genereiit sett prisnivån för p1astgo1v, som så1edes under he1a prisstoppsperioden var i stort sett oförändrad.

6.2.3.7 Färger och 1acker

De råvaruprisstegringar, som orsakat kraftiga prishöjningar på färg under siutet av 1973 och början av 1974, fortsatte efter prisstoppets införande i mars 1974 och SPK gav - i syfte att säk- ra tiiigången på produkterna ti11stånd ti11 prishöjningar på upp ti11 ca 10 procent. Fr 0 m tredje kvartaiet 1974 avstannade prishöjningarna på de för färgtiiiverkningen betydeisefuiia råvarorna varefter prissänkningar på vissa råvaror kunde noteras. Regeringen avveckiade mot denna bakgrund prisstoppet 1974-12-21.

382 Bilaga 9

Under första kvarta1et 1975 höjde färgfabrikanterna sina priser med ca 5 procent. Under oktober - 1975 höjde b1and de större fö- - Beckers retagen och Nordsjö sina priser efter över1äggningar med SPK med 3,5 respektive 2,0 procent. De sänkta råvarukostnaderna bidrog ti11 att prishöjningarna på färg under andra ha1våret 1975 kunde begränsas trots de kraftiga lönekostnadsökningar som 1975 års avta1sröre1se medförde.

6.2.3.8 Lim och k1ister

Råvaruprisökningar orsakade kraftiga prishöjningar på 1im och k1ister under s1utet av 1973 och första ha1våret 1974. SPK gav under prisstoppet ti11stånd ti11 vissa överskridanden av gä11ande stoppriser för att säkra ti11gången på produkterna. De medgivna dispenserna varierade från några procent upp ti11 40 procent för enski1da produkter. Råvaruprisstegringarna avstannade under tredje kvarta1et 1974 varefter icke obetyd1iga råvaruprissänkningar kunde konstateras.

Den 21 december 1974 upphävdes prisstoppet på 1im och k1ister. Prisstoppet ersattes med sky1dighet för företagen att ti11 SPK minst en månad i förväg anmä1a p1anerade prishöjningar och skä- 1en för dessa.

Under första kvarta1et 1975 höjde fabrikanterna efter över1äggningar med SPK 1im- och k1isterpriserna med me11an 5 och 10 procent. Under tredje kvarta1et 1975 över1ade företagen på nytt med SPK. Företagen bes1utade efter dessa över1äggningar att avvakta med ytter1igare prishöjningar ti11 1976.

Bilaga 9 383

6.3 Avveck1ingen av4prisreg1erinoarna år 1974 och 1975

6.3.1 Förutsättningar och motiv för avveck1ingen av

Briszeygringazng _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

6.3.1.1 Avveck1ingen av vissa prisstopp 1974-12-21

Under sommaren 1974 hade huvudde1en av de kraftiga råvaruprishöjningarna ebbat ut. Prisstegringarna på basp1aster hade av1östs av vissa mindre prissänkningar. För f1era betyde1sefu11a meta11er såsom koppar, mässing och zink hade omfattande prissänkningar inträffat. Priserna på hande1sstå1, som steg kraftigt under våren/ somaren 1974, bedömdes b1i oförändrade under resten av 1974.

Inför en eventue11 avveck1ing av prisstoppet på byggnadsmateria1 tog SPK under hösten 1974 upp över1äggningar med ti11verkare och importörer av aktue11a produkter. Uver1äggningarna begränsades ti11 de branscher och produktgrupper inom vi1ka SPK bedömde att risker före1åg för prisstegringar i samband med en eventue11 avveck1ing av prisstoppet. För vissa produktgrupper, näm1igen fabriksbetong, tege1, byggnadspapp, kab1ar och 1edningar samt radiatorer bedömdes kostnads- och marknadssituationen vara sådan att några risker för prishöjningar i ans1utning ti11 en avveck- 1ing av prisstoppet inte före1åg. Några över1äggningar med ti11verkare och importörer av dessa produkter ägde därför inte rum. - Detsamma gä11de för andra varugrupper asbestcementp1att0r, p1astmattor, p1aströr samt färger och 1acker - där 1äget var mera osäkert men några ansökningar om prisökningar inte var aktue1- 1a.

Utfäste1ser om prisstabi1itet vid en eventue11 avveck1ing av gä1- 1ande prisstopp 1ämnades vid över1äggningar under hösten 1974 av ti11verkare och importörer av fö1jande produkter, näm1igen ka1ksandsten, betongtakpannor, p1ang1as, värmepannor, e1ektriska varmvattenberedare, e1radiatorer, diskbänkar, badkar, sanitetsp0rs1in, tapeter samt 1im och k1ister. I f1erta1et fa11 gä11de utfäste1serna fram ti11 den 1 apri1 1975.

384 Bilaga 9

För fyra produktgrupper, nämligen lättbetong, gipsskivor, mineralull och cellplast hade vid överläggningar med respektive tillverkare några utfästelser om prisstabilitet vid en eventuell avveckling av prisstoppet inte gjorts. Riskerna för markanta prishöjningar vid ett slopande av prisstoppet bedömdes därför av SPK vara påtagliga på dessa områden.

Flertalet företag inom dessa fyra varuområden hade också - trots en i många fall vikande efterfrågan - direkt uttalat att de avsåg att höja sina priser i anslutning till ett upphävande av prisstoppet. För t ex mineralull hade prishöjningar i storleksordningen 20-30 procent aviserats, medan tillverkarna av gipsskivor och lättbetong hade uppgivit att de avsåg att höja sina priser l0-l2 procent. Förklaringen till att ifrågavarande tillverkare ansåg sig kunna höja sina priser trots en vikande efterfrågan var att branscherna karakteriseras av monopol- eller duopolsituationer. I huvudsak är endast fyra företag eller koncerner verksamma inom de fyra produktområdena, nämligen Euroc (lättbetong och gipsskivor), Ytong (lättbetong), Gullfiber och Rockwool (mineralull och cellplast). Orsaken till de aviserade prishöjningarna var i flera fall att de på respektive marknad verksamma företagen ansåg sin lönsamhetssituation otillfredsställande.

Ett varuområde där monpolsituation råder men där några prishöjningar inte hade aktualiserats under prisstoppet var cement. Uttalanden om Eurocs lönsamhet från koncernledningens sida tydde emellertid på att risker förelåg för prishöjningar i anslutning till en eventuell avveckling av prisstoppet. En prishöjning på cement skulle - utöver de direkta effekterna - äventyra den prisstabilitet som var rådande beträffande fabriksbetong liksom den utfästelse om prisstabilitet som gjorts av tillverkarna av betongtakpannor.

Regeringen upphävde den 2l december 1974 prisstoppet på huvuddelen av byggnadsmaterialen. Prisstoppet ersattes med obligatorisk skyldighet för företagen att till SPK senast en månad i förväg anmäla planerade prishöjningar och skälen för dessa. Mot bakgrund

Bilaga 9 385

av kvarstående risker för prishöjningar bibehö11 regeringen ti11s vidare prisstoppet för cement, iättbetong, gipsskivor, minera1u11 och ce11p1ast.

Euroc har i en kommentar ti11 beskrivningen av avveck1ingen av

prisreg1eringen på byggnadsmateria1området b1 a anfört fö1jande.

“Från myndigheternas sida sägs ofta att prisstoppen ska11 vara kortvariga. Prisstoppet på byggnadsmateria1 infördes den 15 mars 1974 och varade för cement, gipsskivor och 1ättbetong ti11 den 1 apri1 1975, a11tså mer än ett år. Prisstoppet s1äpptes eme11ertid endast på vi11kor att företagen utfäste sig att inte höja sina priser inti11 utgången av 1975 med mer än vad som behövdes för att kompensera avta1sen1iga 1öneökningar. Eftersom SPK även under prisstoppstiden medgav kompensation för avta1sen1iga 1öneökningar är det faktiska förhå11andet att prisstoppet varade ti11 utgången av 1975 e11er i nära två år. Därefter har det ersatts av en kontinuer1ig prisreg1ering, ib1and i form av krav på förhandsanmä1ningar av p1anerade prishöjningar, ib1and i form av direkta prisstopp och ib1and endast i form av anmä1an av uppgiftssky1dighet vid genomförda prishöjningar.

SPK har i rea1iteten under he1a perioden från mars 1974 utövat ett prisreg1erande inf1ytande där SPKs maktmede1 varit att i perioder då prisstopp icke har gä11t förhand1a med företagen. Dessa förhand1ingar har från SPKs sida skett med det utta1ade e11er outta- 1ade hotet att, om inte företagen frivi11igt anpassar sig ti11 SPKs synpunkter beträffande prissättningen, risk finns att regeringen inför prisstopp e11er skärper reg1eringen. Denna form av förhand1ingsverksamhet är ur många synpunkter fariigare än de öppna prisstoppen. Vid de öppna prisstoppen måste regeringen åtminstone taga det po1itiska ansvaret för konsekvenserna av ett prisstopp. SPKs förhand1ingsverksamhet är undandragen den öppna kontro11en och även det po1itiska ansvaret. I stä11et vä1tras ansvaret över på företagen och detta utan att det dokumenteras i form av motiverade myndighetsbesiut.

SPK har i detta sammanhang erinrat om att prisstoppets 1ängd måste ses mot bakgrund av att företagen inom de här berörda branscherna inte var beredda att visa återhå11samhet i prissättningen under 1974 och början av 1975. Ett tidigare upphävande av pris-

reg1eringen sku11e så1unda ha inneburit att företagen hade genomfört större prishöjningar än som var kostnadsmässigt motiverat. En1igt SPKs bedömning sku11e den bristande konkurrens som råder i berörda de1ar av byggmateria1branschen ha gjort det möj1igt för

386 Bilaga 9

företagen att i praktiken genomdriva de p1anerade prishöjningarna på marknaden.

6.3.1.2 Avveck1ingen av prisstopp på vissa områden 1975-04-01 och 1975-06-18 samt anmä1ningssky1dighet på vissa områden 1975-06-18

Vid över1äggningar i februari 1975 me11an SPK och Euroc-företagen - Cementa AB, AB Gyproc och Siporex AB - .iksom med Ytong AB erhö11 nämnden från dessa företag utta1anden om att inga prishöjningar - utöver vad som kunde motiveras av inträffade avta1sen1iga 1öneökningar - sku11e genomföras vid en eventue11 avveck1ing av prisstoppet på cement, 1ättbetong och gipsskivor. Cementa förband sig dessutom att under 1975 ti11 SPK anmä1a p1anerade prishöjningar senast 2 månader i förväg.

Prisstoppet på cement, 1ättbetong och gipsskivor avveck1ades mot denna bakgrund den 1 apri1 1975 och ersattes - med undantag för cement där de1s ett avta1 me11an staten och företaget före1åg,

de1s en särski1d uppgöre1se träffats - med sky1dighet för före-

tagen att senast en månad i förväg anmä1a p1anerade prishöjningar och skä1en för dessa.

Vid över1äggningar i mars och apri1 1975 me11an SPK och Gu11fiber AB respektive Rockwoo1 AB erhö11 nämnden utta1anden från dessa företag om att inga prishöjningar - utöver vad som kunde motiveras av inträffade avta1sen1iga 1öneökningar för 1975 - sku11e genomföras vid en eventue11 avveck1ing av prisstoppet på minera1u11 och ce11p1ast.

Prisstoppet på minera1u11 och ce11p1ast avveck1ades mot denna bakgrund den 18 juni 1975 och ersattes med sky1dighet för företagen att senast en månad i förväg anmä1a p1anerade prishöjningar och skä1en för dessa.

Inom samt1iga anmä1ningsp1iktiga varuområden inom byggmateria1området - med undantag för radiatorer - inkom företagen under våren

sou 1981:42 Bilaga 9 387

1975 ti11 SPK med anmä1ningar om prishöjningar. I samband med dessa anmä1ningar tog nämnden upp över1äggningar med de 1edande företagen inom respektive produktområde. De prishöjningar som genomfördes efter över1äggningarna fann SPK vara kostnadsmässigt motiverade. Inom f1erta1et produktområden utta1ade företagen att de inte avsåg genomföra ytter1igare prishöjningar under 1975.

För tvâ varuområden - radiatorer och p1astmatt0r - före1åg inte några utta1anden från företagen om prisstabi1itet under resten av 1975. SPK bedömde dock risken för prishöjningar inom dessa områden som 1iten, b1 a med hänsyn ti11 den stabi1itet som inträtt beträffande råvaru- och andra materia1priser.

För de områden där det antingen från företagen före1åg utta1anden om prisstabi1itet under 1975 e11er där risken för prishöjningar bedömdes vara 1iten avveck1ades sky1digheten för företagen att i förväg anmä1a p1anerade prishöjningar den 18 juni 1975. De varuområden som omfattades av denna avveck1ing var fö1jande: tapeter, sanitetspors1in, värmepannor, e1ektriska Varmvattenberedare, fabriksbetong, ka1ksandsten, tege1, betongtakpannor, p1ang1as, p1astmattor, 1in01eummattor och radiatorer.

6.3.1.3 Avveck1ingen av den ob1igat0riska förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar 1975-12-21

För andra produktområden, där påtag1iga risker för ytte1igare prishöjningar under 1975 bedömdes före1igga, bibehö11s ti11s vidare gä11ande sky1dighet för företagen att senast en månad i förväg ti11 SPK anmä1a p1anerade prishöjningar och skä1en för dessa. De områden detta gä11de var:

388 Bilaga 9

byggpapp, lim och klister, färger och lacker, elradiatorer, diskbänkar och badkar, plaströr, kablar och ledningar, asbestcementplattor, lättbetong, gipsskivor, mineralull och cellplast.

Endast vissa mindre prishöjningar på enstaka varor genomfördes på dessa områden under hösten l975. I och med att prisutvecklingen stabiliserats bedömde SPK att prisövervakningen av berörda varor skulle kunna ske inom ramen för nämndens allmänna prisövervakningssystem. Mot denna bakgrund upphävde regeringen prisregleringen på byggnadsmaterial helt den 21 december l975.

gtvecklinggn_ejtgr_avvgcklingen_av_pri§rggleringarna

Avvecklingen av prisregleringarna skedde som ovan redovisats successivt och efter överläggningar mellan SPK och de marknadsledande företagen. Därigenom kunde eventuella risker för prishöjningar i anslutning till avvecklingen av prisstoppen undvikas.

6.3.2.1 Cement

Prisregleringen på cement avvecklades helt den l april l975. Cementa är enligt avtalet med staten skyldig att till SPK anmäla planerade prishöjningar och skälen för dessa senast en månad före ikraftträdandet. Under l975 utsträcktes denna tidsfrist genom överenskommelse mellan Cementa och SPK - till två månader.

I juni 1975 höjde Cementa priserna med 8,3 procent. Höjningen berodde på ökade lönekostnader och höjd energiskatt samt ökade öv-

sou 1981:42 Bilaga 9 389

riga ti11verknings- och distributionskostnader. Under 1976 höjdes cementpriserna i januari med 10,4 procent och i november med 3,5 procent. Skä1en härför var ökade ti11verknings- och distributionskostnader. Ytterligare kostnadsökningar under 1977 medförde cementprishöjningar i januari med 5,6 procent och i ju1i med 4,2 procent. I januari 1978 höjdes cementpriserna med 7,6 procent. Samt1iga prishöjningar har genomförts efter över1äggningar med SPK.

6.3.2.2 Minera1u11

Prisreg1eringen på minera1u11 upphävdes he1t den 21 december 1975.

I mars 1976 höjdes efter över1äggningar med SPK minera1u11spriserna med 8 procent. Prishöjningen baserades främst på de kostnadsökningar som inträffat sedan den senaste prishöjningen i juni 1975. Gu11fiber och Rockwo01 höjde därefter priserna vid årsskiftet 1976/77 med 9,5 procent. Först i mitten av januari ti1Istä11des SPK ett materia1 som kunde 1igga ti11 grund för en bedömning av prishöjningen. Prishöjningen baserade sig b1 a på förväntade kostnadsökningar för 1977. En1igt SPKs uppfattning borde prishöjning- en - på basis av inträffade kostnadsökningar uppgå ti11 högst 6 procent. SPK sökte påverka företagen att begränsa prishöjningen ti11 detta be1opp men dessa vidhö11 den genomförda prishöjningen.

Mot bakgrund av det förs1ag ti11 förstärkningar av det stat1iga energisparstödet som regeringen 1ade fram i början av mars 1977 och den risk för omotiverade prishöjningar som den väntade efterfrågeökningen kunde medföra införde regeringen den 25 mars sky1dighet för sä1jare av energibesparande byggmateria1, b] a minera1u11, att minst en månad i förväg ti11 SPK anmä1a p1anerade prishöjningar och skä1en för dessa. I november 1977 anmä1de företagen ti11 SPK att de avsåg att höja priserna med ca 11 procent. Efter över1äggningar med nämnden genomfördes i januari 1978 en prishöjning med 6 procent.

390 9 S()U 1981:42 Bilaga

6.3.2.3 Lättbetong

Efter det att prisreg1eringen på 1ättbetong upphört den 21 december 1975 höjdes efter över1äggningar med SPK priserna i apri1 1976 med 10 procent. I januari 1977 genomfördes en prishöjning med 10 procent och i augusti samma år höjdes priserna med ytter- 1igare 6 procent. Som skä1 för prishöjningarna anfördes av det marknads1edande företaget ökade materia1- och 1önekostnader, vid den senare prishöjningen dessutom behov av förbättrad 1önsamhet. Inträffade kostnadsökningar motsvarade en1igt SPKs bedömning en prishöjning om 3 procent i augusti. SPK sökte påverka det 1edande företaget att begränsa prishöjningen ti11 högst detta ta1 men företaget vidhö11 - med åberopande av ett negativt röre1seresu1tat i ti11verkningen - den genomförda prishöjningen.

6.3.2.4 P1ang1as

I juni 1975 upphörde prisreg1eringen på p1ang1as. I augusti 1976 höjdes efter över1äggningar med SPK priserna med ca 13 procent huvudsak1igen på grund av inträffade materia1- och 1önek0stnadsökningar. Priserna hö11s därefter oförändrade ti11 augusti 1977 då de höjdes med 3 procent ti11 fö1jd av ökade materia1- och 1önekostnader. Även denna höjning genomfördes efter över1äggningar med SPK.

I januari 1978 genomfördes prishöjningar på 8 procent. En1igt företagen baserades prishöjningen på de1s inträffade kostnadsökningar sedan föregående prishöjningsti11fä11e, de1s tidigare ej kompenserade kostnadsökningar. En1igt SPKs uppfattning borde prishöjningen för de g1astjock1ekar som användes för ti11verkning av iso1errutor begränsas ti11 3,5 procent. Företagen vidhö11 ene11ertid den genomförda prishöjningen.

Den 1 juni 1978 anmä1de Pi1kingt0n en prishöjning om 10 procent på samt1iga g1astjock1ekar att genomföras den 1 augusti 1978. Som skä1 för - förutom prishöjningen angav företaget kostnadsökningar - 1önsamhet och att de svenska 1åg 1ägre än priserdå1ig priserna

sou 1931:42 Bilaga 9 391

na på samma produkter i de övriga nordiska 1änderna. De av företaget anförda kostnadsökningarna motsvarade en prishöjning med i genomsnitt ca 5 procent. En1igt SPKs uppfattning var en prishöjning om högst 3 procent kostnadsmotiverad.

Den 3 augusti 1978 införde regeringen prisstopp på p1ang1as med prisstoppsdag den 31 ju1i.

6.3.2.5 Ce11p1ast

Efter det att prisreg1eringen he1t upphört för ce11p1ast den 21 december 1975 höjdes priserna i oktober 1976 med 8 procent. Under 1977 höjdes priserna i november med ca 8 procent. Prishöjningarna var motiverade av ökade materia1- och 1önekostnader.

6.3.2.6 P1astg01v

Prisreg1eringen för p1astg01v avveck1ades he1t den 18 juni 1975. Under december 1975 höjdes priserna med ca 10 procent som fö1jd av ökade råvarupriser. Under 1976 höjdes priserna med ca 8 procent, huvudsak1igen ti11 fö1jd av ökade råvaru- och 1önekostnader. Prishöjningarna under 1977 uppgick ti11 ca 18 procent och i januari 1978 höjdes priserna med ca 6 procent. Som skä1 för prishöjningarna under 1977 och 1978 anförde företagen ökade 1öne- och materia1k0stnader samt vid den senare prishöjningen ökning av resurserna för marknadsföring samt behov av förbättrad 1önsamhet.

En1igt SPKs mening saknades grund för företagens i januari 1978 genomförda prishöjning. Företagen medde1ade dock nämnden att man inte var beredda att återta prishöjningen.

6.3.2.7 Färger och 1acker

Prisreg1eringen för färger och 1acker upphörde he1t i december 1975. Under 1976 höjdes färgpriserna med ca 11 procent. Under 1977 har prishöjningar om ca 8 procent genomförts. Under maj ju1i 1978 höjdes priserna med me11an 5 och 8 procent hos de mark-

392 Bilaga 9

nads1edande företagen. Bakgrunden ti11 de genomförda prishöjmingarna har främst varit ökade materia1- och iönekostnader. Samt1iga prishöjningar har skett efter över1äggningar med SPK.

6.3.2.8 Lim och k1ister

Prisreg1eringen för 1im och k1ister upphörde he1t i december 1975. Priserna på 1im och k1ister höjdes under 1976 med 6 procent, under 1977 med ca 4 procent och i januari 1978 med ca 4 procent. Ökade materia1- och 1önekostnader har 1egat bakom prishöjningarna. Prishöjningarna har genomförts efter över1äggningar med SPK.

6.4 Prisreg1ering på vissa byggnadsmateria1 för iso1eringsändamå1 år 1977

Bakgrunden ti11 införandet av ob1igatorisk förhands-

anmä1an av p1anerade prishöjningar på vissa byggnads-

5319:1âLfäL1â°leE1E9âäEdâmå1J27Z93:2å _ _ _ _ _ _

6.4.1.1 Minera1u11 och g1asu11

Under 1975 och 1976 höjde Gu11fiber och R0ckwoo1 sina priser med t0ta1t 27 procent. I december 1976 anmä1de företagen, först Rockw0o1 och senare Gu11fiber, att de fr 0 m årsskiftet avsåg att höja sina med i genomsnitt 9,5 procent. Först i mitten av priser januari 1977 ti11stä11des SPK ett materia1 som kunde 1igga ti11 grund för en bedömning av prishöjningen.

Företagen motiverade prishöjningen i januari med i första hand förväntade kostnadsökningar under 1977, främst vad gä11er råvaror, energi och 1öner. Vidare motiverade Gu11fiber prishöjningen med att de fasta kostnaderna under 1976 ökat betyd1igt mer än vad företaget hade budgeterat.

sou 1981:42 Bilaga 9 393

6.4.1.2 Iso1eringsmateria1 av p1ast

Priserna på ce11p1ast höjdes i oktober 1976 med ca 8 procent. Innan förhandsanmä1ningsp1ikten trädde i kraft i mars 1977 ägde inga ytteriigare prishöjningar rum.

6.4.1.3 Iso1errutor

Under 1975 och 1976 höjdes priserna på isoierrutor med samman1agt 25,6 procent. Under 1977 skedde inga ytter1igare prishöjningar innan förhandsanmä1ningsp1ikten trädde i kraft.

6.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1977-03-25

Genom att minera1u11sfabrikanterna redan vid sin prishöjning i januari vä1 kompenserat sig för förväntade kostnadsökningar, förväntades inga ytteriigare prishöjningar under första haivåret 1977. Däremot kunde - mot bakgrund av en förväntad efterfrâgeöksamt ökade råvaru- och 1önekostnader - från ning prishöjningar såvä1 is01erruteti11verkarna och ce11p1astti11verkarna förväntas under andra e11er tredje kvarta1en 1977.

6.4.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av 0b1igatorisk förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar på

E252 9292625962851gijävçisolezin9§änd2måi_127Z-93;2â

I pressmedde1ande från hande1sdepartementet anfördes som motiv för den bes1utade anmä1ningssky1digheten b1 a fö1jande.

År 1974 infördes stat1igt stöd ti11 energibesparande åtgärder i bostadshus, b1 a beträffande förbättrad iso1ering i väggar, fönster och bjä1k1ag. I proposition ti11 riksdagen den 3 mars i år har regeringen 1agt fram förs1ag om förbättringar och förstärkningar av det stat1iga energisparstödet. Genom det utvidgade energisparstödet kan efterfrågan på isoiermateria1 väntas öka markant. Detta kan i sin tur väntas 1eda ti11 en press uppåt på priserna. I en kommentar ti11 bes1utet framhå11er hande1sminister Staffan Burenstam Linder att det fordras särski1d uppmärksamhet på pris-

394 Bilaga 9

utveck1ingen på det här området med hänsyn ti11 den väntade efterfrågeökningen och koncentrationen i pr0duktions1edet. Omotiverade prishöjningar får ej ti11åtas 0möj1iggöra de energibesparande insatserna. Samtidigt understryker hande1sminister Staffan Burenstam Linder att prispo1itiken ej får utformas så att företagen hindras göra nödvändig kapacitetsutbyggnad.

LRF har i sin kommentar givit uttryck för en bedömning som avviker från regeringens. Förbundet anför fö1jande.

Med hänsyn ti11 att stat1igt stöd införts år 1974 ti11 energibesparande åtgärder i bostadshus har efterfrågan på iso1ermateria1 ökat kraftigt. För att minska 1andets energiberoende bör en1. LRFs mening dy1ikt stöd vara motiverat även i framtiden. Genom att anta1et ti11verkare ökar och efterfrågan synes utan att brist har uppstått kunnat täckas förefa11er risken för starka prisstegringar vara överdriven.

6.4.4 Prisreg1eringens omfattning. Ändringar i

Brlsieâ]âVl§9Q5_°EfâtEi"S_ _ _ _ _ _ _

Från och med den 25 mars 1977 omfattades is01eringsmateria1 av minera1u11 och g1asu11, ce11p1ast samt iso1errutor av ob1igatorisk förhandsanmä1an. Någon ändring av prisreg1eringarnas omfattning för de berörda varuområdena har inte skett förutom vad som fö1jt av de a11männa prisstopp som gä11de de1s 31 mars 1977 - 31 maj 1977, de1s 26 augusti 1977 - 31 oktober 1977. Fr o m den 18 mars 1978 uppgick prisreg1eringen på detta område i den a11männa förhandsanmä1ningssky1digheten på i princip samt1iga varu- och tjänsteomrâden.

§eg0mförga_prisändringar_från och med_l9Z7:0§-gå

6.4.5.1 Minera1u11

I mitten på november 1977 anmä1de Gu11fiber och Rockwoo1 att man avsåg att höja priserna på minera1u11 den 20 december med ca 11 procent. Efter över1äggningar med SPK bes1öt företagen att höja priserna med 6 procent den 1 januari 1978.

1981:42 Bilaga 9 395 sou

6.4.5.2 Ce11p1ast

Sundo1itt anmä1de i augusti 1977 sin avsikt att i september höja sina priser med 11 procent. Motsvarande anmä1an inkom också från U1vex.

Genom det a11männa prisstoppets införande den 2 september kunde de anmä1da prishöjningarna inte genomföras. Efter över1äggningar med SPK bes1öt företagen - efter prisstoppets upphörande - att den 1 november 1977 höja priserna med ca 8 procent. Motsvarande prishöjning genomfördes i december av Rockwoo1. Bakgrunden ti11 prishöjningen var ökade kostnader för materia1 och 1öner.

6.4.5.3 Iso1errutor

I juni 1977 höjde Scang1as och Emmaboda priserna på iso1errut0r med 7 procent. Som skä1 angav företagen kostnadsökningar för såvä1 1öner som materia1 samt behov av förbättrad 1önsamhet. En1igt företagen motsvarade kostnadsökningarna en prishöjning om ca 10 procent. På grund av konkurrens från iso1erruteti11verkare i Norge och snickeriindustrins egen ti11verkning av is01errutefönster ansåg sig företagen eme11ertid tvungna att begränsa prishöjningen ti11 7 procent.

En1igt SPKs beräkningar motsvarade inträffade och kända kostnadsökningar en prishöjning om 7-8 procent.

6.5 Effekter av prisreg1eringarna ur samhä11ssynpunkt

6.5.1 Erjsregierjngarngs_effgkter_på_p§j§utvgck1ingen

De direkta vinsterna för konsumenterna av prisstoppen påbyggnadsma teria1 är svåra att beräkna beroende på de1s att byggnadsmateria1 inte i någon större utsträckning exporteras, varför det inte finns någon internatione11 prisnivå att jämföra med, de1s det förhand- 1ingssystem beträffande hyressättningen i bostadsfastigheter som för närvarande gä11er (bruksvärdesystemet). Med utgångspunkt från

396 Bilaga 9

helt eller delvis avslagna skulle emellertid dispensansökningar byggmaterialprisstoppet kunna beräknas ha besparat köparna av byggnadsmaterial utgifter i storleksordningen l00 milj kronor.

KF har anfört att förbundet inte har något att invända mot stor-

leksordningen på denna approximativt beskrivna summa. Förbundet har dock lämnat följande kommentar till den redovisade beräkning- EH.

Det framgår inte av promemorian i vad mån denna, här benämnda besparing, även medfört eller tvingat fram extra kostnader att betalas ur statskassan i form av subventioner eller Om dylikt. så skulle vara fallet är det förbundets att mening om möjligt även en uppskattning härav ges i den slutliga skrivningen. Vidare nämns inte i vad mån man skulle ha kunnat räkna med en generering av dessa 100 miljoner i nya investeringar inom branschen som hade kunnat gagna sysselsättning och Det är förbundets köpare. förhoppning att beräkningsgrunderna för den uppgivna besparingen redovisas så klart som möjligt med hänsyn taget till vad som kunnat vara en alternativ utveckling inom branschen. Ett ceteris paribus-resonemang kan i ett sådant här fall lätt leda till misstolkning.

Euroc har i sin skrivelse till prisregleringskommittên lämnat föl-

jande redogörelse för företagets syn på prisregleringarnas effekter på prisutvecklingen.

Vid införandet av prisstoppet i mars l974 framhöll handelsministern att beslutet syftade till att begränsa hushållens kostnader för maten och bostaden. En angelägen uppgift borde ha varit att utreda om dessa syften Promemorians uppnåtts. analys av prisregleringens effekter för prisutvecklingen inskränker sig emellertid till tio rader. Författaren konstaterar endast att de direkta vinsterna för konsumenterna av prisstoppet på byggnadsmaterial är svåra att beräkna men uppskattar att av byggnadsmaterial köparna besparats utgifter i storleksordningen l00 milj kr.

âyggátgpeezaeifskte: eâbxsgkgstnzdârnajârâumberâ

Den till synes beaktansvärda summan av l00 milj kr i besparingar ter sig mindre imponerande om man sätter den i relation till de totala kostnaderna för byggnadsmaterial i landet.

Med utgångspunkt från promemorians egna uppgifter att bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar år 1974 var 32 miljarder kr kan den prisbromsande effekten av prisstoppet under ifrågavarande år räknas i bråkdelar av procent på landets byggnadskostna-

sou 1931:42 Bilaga 9 397

der. Även om Euroc-koncernen har uppfattningen att intäktsbortfallet för byggnadsmaterialindustrin var väsentligt större än 100 milj kr - enbart Euroc-koncernens intäktsbortfall under 1974 p g a prisstoppet uppgick till ca 50 milj kr - förändrar detta inte huvudintrycket att prisstoppets påverkan såväl på prisstabiliteten i landet som på konsumenternas levnadskostnader varit försumbar.

ha: entreprenörerna elle: hyzeáeäszezns záânâtpâ erisgtgpeez?

Först skall konstateras att anläggnings-, industri-, handels- och offentligt byggande svarar för en mycket stor andel i de totala byggkostnaderna i landet. En väsentlig del av de sparade 100 miljonerna har således gått till stat, kommuner och industri. Promemorian anser själv att av det totala byggandet svarade bostadssektorn för endast drygt 35 %, vilket tyder på att besparingarna inom denna sektor endast skulle ligga i storleksordningen 35 milj kr.

Men det kan starkt ifrågasättas om ens denna kraftigt reducerade del verkligen har kommit hushållen till del i form av lägre boendekostnader. Promemorian tar själv upp denna fråga men försöker inte besvara den. I stället glider författaren i sin fortsatta redogörelse på definitionerna på ett sätt som lätt kan vilseleda läsaren. Tidvis anger han att köparna av byggnadsmaterial besparats utgifter medan på andra ställen det anges att det är konsumenternas utgifter för byggnadsmaterial som minskat. Det bör därför påpekas att köpare av byggnadsmaterial till allra största delen är byggentreprenörföretag. Med konsumenter torde promemorian åsyfta hyresgästerna. Vid ett tillfälligt prisstopp är det köparen-entreprenören som i första hand drar fördel av de lägre priserna. Byggherren drar endast fördel av dessa lägre priser i den mån entreprenören enligt byggkontraktet skulle haft möjlighet att vältra över en eventuell prisökning på byggherren. Hyresgästen, slutligen, drar endast nytta av de lägre priserna om byggherrens totala kostnader för byggnaden blivit lägre och detta dessutom enligt den s k bruksvärdesprincipen för hyressättning skulle ha påverkat hyran. För tillämpningen av denna princip har den faktiska byggkostnaden för en viss byggnad ingen direkt betydelse. Det är därför i själva verket sannolikt att en stor del av de angivna besparingarna, i stället för att komma hyresgästerna till godo, har ökat entreprenörernas eller byggherrarnas vinster.

Prisregleringen torde sålunda, sammanfattningsvis, haft en ytterst marginell, för att inte säga helt försumbar, effekt på utvecklingen av boendekostnaderna.

Boendekostnaden måste angripas med andra medel än isolerade Brisgtgpe Bâbzggnâdámâtâriâl _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

För att erhålla en för konsumenten kännbar effekt måste boendekostnaden angripas med helt andra medel än prisstopp på vissa byggnadsmaterial. Räntan är för boendekostnaden en mycket betydelsefull faktor. Ett flertal utredningar har dessutom visat att materialkostnadsandelen av produktionskostnaden relativt sett minskat medan andra kostnadsslag såsom löner, platsomkostnader, byggherrekostnader och kostnader till följd av statliga och kom-

398 Bilaga 9

muna1a bes1ut ökat. Av sjä1va kapita1k0stnadsande1en av hyreskostnaden representerar byggnadsmateria en alltmer minskande ande1 och utgör nu endast ca en tredjede1. Om vi tar ett prisstopp på cement som exempe1, kan k0stnadsande1en för cement beräknas ti11 ca 1 % av byggkostnaderna för en n0rma1 1ägenhet. Den hyrespâverkande effekten av en utebliven prishöjning på 10 % på cementpriset b1ir omkring 5 kr/år (förutsatt fu11 övervä1tringseffekt på konsumentiedet), vi1ket motsvarar några tionde1s promi11e av den t0ta1a boendekostnaden. När man dessutom kan konstatera att driftsoch underhå11skostnaderna svarar för bortåt 2/3 av hyreskostnaden_ framstår ett prisstopp på byggnadsmateria1 som ett föga effektivt mede1 att begränsa boendekostnaden.

Det bör även framhå11as att önskar man med någ0r1unda snabb effekt bromsa prisutveck1ingen för konsumenterna är även med hänsyn ti11 tidsaspekten ett prisstopp på byggnadsmateriai ett av de minst effektiva med1en man kan finna. Genom att byggnadsmateria1 utgör de1komponenter i en nyttighet som konsumenten betaiar för först när han som hyresgäst f1yttar in i det färdigstä11da huset, förf1yter 1ång tid innan prisstoppet överhuvud taget får någon effekt för konsumenterna. För t ex cement får man räkna med att i genomsnitt me11an 6 månader och ett år förf1yter innan priset på det för byggnaden inköpta materia1et kan tänkas hinna påverka hyresgästens 1evnadsk0stnader.

Även LRFhar kommenterat den uppskattade besparingen genom byggma-

teria1prisstoppet på i stor1eksordningen 100 mi1j kronor. Förbundet anför fö1jande.

En1. LRFs uppfattning är be1oppet överskattat och kan man inte utes1uta att företag 1ockas att ti11 SPK anmä1a större prisökningar än vad man i en fri marknad sku11e ha genomfört. Man bör också här beakta att en ev. indragning av 100 mi1j. kronor men1igt kan påverka företagens investeringsvi1ja och investeringskraft vi1ket kan 1eda ti11 dyrare varor för konsumenterna på 1ängre sikt.

6.5.1.1 Cement

Genom prisstoppet b1ev prisutveck1ingen på cement 1ugnare än som annars torde ha varit fa11et. Prishöjningen under 1975 - 12 procent - var 1ägre än prishöjningen under 1974 - och försköts genom

reg1eringen senare i tiden. Prisreg1eringen medförde under 1975 att förbrukarnas utgifter för cement b1ev 15 mi1j kronor 1ägre än de sku11e ha b1ivit om den av Cementa begärda prishöjningen hade

genomförts.

SOU 1981242 399 Bilaga 9

6.5.1.2 Minera1u11

Under februari och juni 1975 medgavs företagen dispens att överskrida stoppriserna på minera1u11 med samman1agt ca 16 procent. Om prisstopp inte hade införts torde priserna under påverkan av de1s ti11fä11igt ökade råvarukostnader, de1s ökad efterfrågan, dels ökade 1önekostnader utöver avta1 ha gett upphov ti11 en högre prisjustering under prisstoppsperioden än den som faktiskt medgavs. Den samman1agda prishöjningen under perioden mars 1974 december 1975 torde - med utgångspunkt från företagens dispensansökningar - ha b1ivit 25-30 procent. Därmed sku11e köparna av minera1u11 kunna beräknas ha besparats utgifter på ca 55 mi1j kronor räknat på årsbasis.

6.5.1.3 Lättbetong

Utveck1ingen under 1974 och 1975 medförde att vissa dispenser från prisstoppet bevi1jades av SPK (jfr avsnittet 6.2.3.3). Prisutveck1ingen på 1ättbet0ng b1ev dock avsevärt 1ugnare än den företagen ansåg motiverad med hänsyn ti11 den sjunkande 1önsamheten. Prisstoppet sku11e kunna beräknas ha minskat konsumenternas utgifter för 1ättbetong med 10 mi1j kronor under den tid prisstoppet varade.

6.5.1.4 P1ang1as

Under prisstoppstiden hindrades en prishöjning i stor1eksordningen 8-9 procent - motsvarande 6 mi1j kronor på årsbasis - att s1å igenom.

6.5.1.5 Ce11p1ast

Under prisstoppet ökade priset på ce11p1ast med ca 35 procent, vi1ket motiverades av kraftigt ökade råvarukostnader som, i kombination med den redan tidigare svaga 1önsamheten för ce11p1astproduktionen, med stor sann01ikhet sku11e 1ett ti11 nedskärning av sysse1sättningen om de ej kunnat kompenseras genom prishöj-

400 9 Bilaga

ningar. Råvarupriserna var, när prisstoppet upphävdes i juni 1975, ti11baka som gä11de vid prisstoppets införande i mars på den nivå - 1974. Det är sanno1ikt att företagen - om prisstopp ej hade gä11t under hösten 1974 sku11e ha höjt priserna med ytter1igare ca 15 procent med hänsyn ti11 de ti11fä11igt stegrade råvarupriserna under denna tid. Genom prisstoppet torde effekterna på färdigvarupriserna av den ti11fä11iga och kraftiga prishöjningen på råvaran På årsbasis sku11e för köparha begränsats. kostnadsinbesparingen na kunna beräknas motsvara ca 5 mi1j kronor.

6.5.1.6 Go1vmateria1 av p1ast

Under prisstoppet medgav SPK inga dispenser som påverkade prisnivån. Om inte införts sku11e prisnivån för en stor de1 prisstopp av marknaden ha höjts med omkring 5 procent under våren tro1igen 1974. Det är - mot bakgrund av att vissa råvaruprisökningar inträffade under sommaren 1974 - tro1igt att branschen sku11e ha genomfört under året om inte prisstopp hade ytter1igare prishöjningar sku11e kunna beräknas ha medfört att köparna gä11t. Prisstoppet kronor av go1vmateria1 av p1ast besparats utgifter på ca 15 mi1j räknat på årsbasis.

6.5.1.7 Färger och 1acker

Under prisstoppet begärde färgti11verkarna att få höja priserna med drygt 15 procent. K0stnadsutveck1ingen - framför a11t utveck- - från pris- 1ingen av råvarukostnaderna nödvändiggjorde dispenser vi1ka innebar att företagen fick överskrida stoppriserna stoppet med ca 7 procent.

sku11e - omräknat ti11 årsbasis - kunna beräknas ha Prisstoppet minskat köparnas utgifter för färger och 1acker med ca 25 mi1j kronor.

6.5.1.8 Lim och k1ister

under prisstoppstiden att få höja priserna med Företagen begärde vad som motsvarades av inträffade råvaru- och emba11agekostnads-

Bilaga 9 401

ökningar. Mot bakgrund av framför a11t råvarukostnadsökningar medgav SPK vissa dispenser från prisstoppet, huvudsak1igen för spånharts. Prishöjningar som föijd av ti11fä11iga råvarukostnadsökningar under andra och tredje kvartalen 1974 undveks genom prisstoppet.

Prisstoppet sku11e - omräknat ti11 årsbasis - kunna beräknas ha minskat köparnas utgifter för 1im och k1ister med ca 13 mi1j kro- HOI”.

6.5.2 Prisreg1eringens effekter på marknadsstrukturen, hoakgrxenseizuâtionenLvzøáuktâontimenze: m m _

Vid de kontakter som SPK haft med dels branschorganisationer, de1s marknads1edande och andra företag såvä1 under som efter den aktue11a prisregieringen har ingenting framkommit som sku11e tyda på att marknadsstrukturen e11er konkurrenssituationen ändrats ti11 föijd av prisreg1eringen. Inte he11er har några förändringar av konkurrensmed1en e11er i produktsortimentet ti11 fö1jd av prisreg1eringen kunnat konstateras.

De risker för övervä1tringseffekter och kva1itetsförsämringar som ib1and anförs som argument mot prisreg1eringar torde en1igt SPKs bedömning inte ha någon förankring i verkiigheten då det gä11er byggmateria1. De företag som ti11verkar byggnadsmateria1 är norma1t huvudsakligen inriktade på enbart dessa produkter och några andra produkter finns van1igen inte att väitra över prishöjningar på. Genom de kva1itetskrav som stä11s på byggnadsmateria1 finns vidare ytterst små möj1igheter att över huvud taget ändra på kva- 1iteten. På grund av varornas karaktär av standardiserade stape1varor torde några do1da förändringar i kostnadsbesparande syfte ej vara genomförbara. Några ändringar av byggvaror i syfte att skapa nya produkter som sku11e kunna fa11a utanför det reg1erade området har inte kunnat konstateras.

KF har 1ämnat fö1jande kommentar ti11 den ovan redovisade bedömningen.

402 Bilaga 9

KFs uppfattning är här att man svåriigen kan se hur en prisregiering kan på kort sikt påverka marknadsstrukturen inom en bransch som denna med iånga produktionsserier och ofta oiigopoisituation.

Vidare menar KF att konkurrenssituationen inom branschen som oftast är oiigopoiistisk innebär ett beroendeskap på marknaden där konkurrentens agerande är av markerad betydeise. Det vi11 säga att ett av SPK medgivet pris eventueiit inte kan reaiiseras därför att det inom branschen minsta ti11âtna prispåsiag kommer att b1i rådande. Regieringen påverkar a11tså i en mindre dei konkurrenssituationen..

Det är även KFs uppfattning att produktsortinentet i ringa utsträckning påverkas av prisregieringar inom en bransch som är så ur sortimentsutveckiingssynpunkt präglad av iångsiktiga serier, dvs iång utveckiingsparameter.

LRF har anfört att en temporär stark försämring av en branschs iönsamhet genom statsmakters ingripande får iångsiktiga negativa konsekvenser som är svåra att mäta. Samtidigt är LRF medveten om att koncentrationen inom vissa sektorer är så pass stark att en övervakning av att företagen icke utnyttjar sin maktposition på marknaden tiil att ta ut oskäiiga priser är motiverad. I regei torde det eniigt LRFs uppfattning här räcka med att myndigheterna noga föijer händeiseutveckiingen och underhand kiargör för berörda företag att missbruk av deras maktposition kan komma att föranieda statiiga ingripanden.

Euroc har i sin skriveise ti11 kommittén utveckiat sin syn på prisreg1eringens effekter på marknadsstrukturen m m eniigt föi-

jande.

Även här får i promemorian aiimänt håiina påståenden ersätta en seriös anaiys. Formuieringen tyder på att författaren endast ytiigt satt sig in i effekterna av en prisregierinp. Det torde vara mycket säiian som en prisregiering får omedeibara och påtagiiga effekter i form av konkurser, företagsnediäggningar e11er fusioner, även om, som nedan skaii redovisas, nediäggningen av Södertäijefabriken 1974 hade direkt samband med prisstoppet. De negativa effekterna av en prisregiering är av mycket mera iångsiktig och mindre spektakuiär art. En försämring av företagens soiiditet och 1ikviditet kan siå ut i synbara, negativa resuitat såsom sysseisättningsminskning, företagsnediäggning m m först många år efter ett prisstopp.

Som exempel kan nämnas att prisstoppet 1974 medförde en drastisk nedskärning av he1a investeringsprogrammet inom Euroc-koncernen

sou 1981:42 Bilaga 9 403

genom att likviditetssituationen drastiskt försämrades. Uteblivna eller senarelagda investeringar visar sig självfallet först efter hand i form av försvagad konkurrenskraft och försenad utveckling. En långvarig prisreglering medför dessutom att inte endast förmågan utan även viljan till satsningar på nya produkter och rationellare processer minskar. Varför taga risker och investera om myndigheterna ändå sätter tak på den lönsamhet som företaget får uppnå?

Ett prisstopp som endast drabbar viss bransch eller vissa branscher får därtill en inom näringslivet snedvridande effekt. Företagens möjligheter att dra till sig pengar genom aktieteckning och lån är beroende på den räntabilitet och den Soliditet som företagen kan uppvisa. De företag som drabbas av prisstopp ställs här i en sämre ställning än resten av industrin. Särskilt allvarligt blir detta om endast vissa delar av en bransch regleras och icke alla. Prisstoppet på byggnadsmaterial täckte långtifrån hela området av sinsemellan konkurrerande material. Bland Euroc-koncernens svåraste konkurrenter i form av substitutmaterial är t ex stål- och aluminiumindustrin som helt lämnades utanför prisregleringen.

Prisstoppet l974-75 blev särskilt allvarligt för byggnadsmaterialbranschen eftersom det lades på företag som redan på grund av en vikande marknad kämpade med lönsamhetsproblem. Som klart framgår av promemorians egen redogörelse hade byggnadsmaterialbranschen icke själv genererat någon prisstegringsvåg utan var endast offer för en allmän prisstegring på sina råvaror till följd av oljekrisen. Verkningarna av att ha prisstopp på de egna produkterna men inte på de egna inköpen blev liktydigt med en extra skatt på industrigrenen.

Prisregleringen har därefter med olika medel de facto upprätthållits för ett stort antal byggnadsmaterial. Med så långvariga prisregleringar kan myndigheterna inte undgå att långsiktigt påverka strukturen inom branschen. En av de allvarligaste invändningarna som kan riktas mot prisregleringen är därför att SPK indirekt styr eller starkt påverkar förnyelseförmågan i de branscher eller företag som är underkastade prisregleringen utan att den närings- eller industripolitiska sidan ligger inom SPKs kompetensområde.

Den form av smygande strukturpåverkan som en prisreglering - och särskilt en långvarig sådan - får för de drabbade företagen, drabbar självfallet i sista hand även samhället i form av lägre investeringsaktivitet, minskad rationaliseringstakt och minskad sysselsättning. Siporexfabriken i Södertälje - ett exempel på direkt gfjektgv prisstoppet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Siporexfabriken i Södertälje tvingades att lägga ner driften hösten l974. Promemorian tar upp detta fall men avvisar det med påståendet att nedläggningen hade inget samband med prisstoppet utan får ses mot bakgrund av den strukturella förändring som skett inom byggandet.

404 Bilaga 9

Det är i och för sig riktigt då man i promemorian säger att en anpassning av tiilverkningsstrukturen var ofrånkomiig inom iättbetongindustrin som en föijd av överkapaciteten i branschen som uppstod under s1utet av 1960-taiet och början av sjuttiotaiet. Lättbetongindustrin iöste också denna strukturrationa1isering successivt, först genom nediäggningen av Duroxföretaget och därefter genom nediäggning av ett par omoderna e11er mindre väl beiägna enheter. Beträffande Södertäijefabriken var 1äget ett annat. Det var en bra 1oka1iserad fabrik som med ratione11a transporter ti11 1åga kostnader försåg det viktiga Stockhoimsområdet med iättbetong. Betydande investeringar hade gjorts i fabriken men man hade vissa tekniska svårigheter och hög omsättning på arbetskraft. Oiika åtgärder vidtogs och fabriken var på god väg att iösa sina probiem när prisstoppet kom. Redan ekonomiskt försvagat av den nedgående byggmarknaden hade Siporex, då det stäildes inför konsekvenserna av ett prisstopp på obestämd tid, inte iängre ekonomiska möjiigheter att fortsätta arbetet att förbättra Södertäijefabriken. Prisstoppet aktua1iserade en kris, som stä11de företagsiedningen utan va1 och rådrum. Hade företaget inte drabbats av prisstoppet utan fått ti11räck1igt rådrum, är det icke osannoiikt att nediäggningen av Södertäijefabriken kunnat undvikas. Vad som inträffade var nämiigen att Södertäijefabrikens kapacitet för armerade produkter försvann och Ytong med sin fabrik i Kvarntorp, Närke, fick överta försäijningen i Me11ansverige inkiusive Stockho1msområdet. Detta iedde senare tiil att Ytong fick investera i Närke för att ersätta bortfaliet av de produkter som tiiiverkades i Södertäijefabriken. Resuitatet har ur samhäiisekonomisk synpunkt b1ivit att Stockhoimsområdet inte iängre kan tili 1åga transportkostnader förses från Södertälje utan måste förses med lättbetong från Närke samt att en kapita1förstöring har skett i Södertä1je som fått ersättas med nya kapitaiinvesteringar i Närke. Från sociai synpunkt innebar nedläggningen stora påfrestningar för personaien i Södertä1je, även om f1erta1et kunde ompiaceras e11er finna nya arbeten. Det är högst sannoiikt att en bättre och mjukare iösning på Iättbetongindustrins strukturprobiem hade kunnat uppnås om företaget givits mer tid och icke stä11ts i en akut ekonomisk krissituation.

Södertäijefaiiet är särski1t anmärkningsvärt om man jämför det med den samhä11ssyn som annars råder beträffande strukturförändringar inom krisbranscher. Inom t ex texti1-, varvs- och ståiindustrin, har staten trätt in med ekonomiska stödåtgärder för att under en övergångstid hjäipa företagen att trots föriuster fortsätta rörelsen så att samhä11sacceptab1a iösningar kan uppnås. I Södertäijefaiiet gick staten genom sin prispoiitik - trots varningar - fram på motsatt sätt och framkaiiade en akut kris.

Beträffande Siporex-fa11et har SPK framhåiiit föijande.

Det kan konstateras att Iönsamhetsprobiemen vid Södertäijefabriken uppkom iångt tidigare än prisstoppet i mars 1974 ti1i föijd av det sjunkande bostadsbyggandet. Siporex erhö11 under prisstoppet dispens för kostnadsmässigt motiverade prishöjningar. Mot denna bakgrund kan inte prisstoppet anföras som skäi för ned1äggningen av Södertä1jefabriken.

Bilaga 9 405 sou 1931:42

Detta konstaterades för övrigt även av fabrikschefen vid Södertäljefabriken i uttalanden för lokalpressen under hösten 1974.

Statskonsult Organisation AB, som på prisregleringskommittêns uppdrag genomfört fördjupade studier av prisregleringarnas effekter inom vissa branscher, uppger sig ha kunnat konstatera att den tidigare i detta sammanhang diskuterade nedläggningen av Siporex Södertäljefabrik inte kan sägas ha berott på det införda prisstoppet.

Sammanfattningsvis pekar sålunda tillgängliga uppgifter på att på byggnadsmaterial inte medförde några andra meprisregleringen ra väsentliga, direkta effekter ur samhällssynpunkt än att pris- - och fortfarande torde vara nivån för berörda varor var lägre än om prisregleringen inte hade införts.

6.6 Effekter av prisregleringen för företagen

6.6.1 §fjektgr_p§_företagens_proguktion_och_jörsälgning

När det gäller leveransutvecklingen kan inte några särskilda effekter härledas ur prisregleringen. Någon omfördelning till extill förfång för hemmamarknaden inträffade inte. portmarknaden Med hänsyn till byggmarknadens institutionaliserade karaktär kan heller inte någon uppgång av leveranserna till följd av något lägre prisnivå relativt substitutmaterial konstateras. Byggnadsindustrin är som köpare en stark motpart till byggmaterialindustrin och byggmaterialhandeln varför leverantörerna under alla förhållanden är utsatta för en stark prispress. Denna tar sig dock mest uttryck i de rabattvillkor och andra förmåner som kan förhandlas fram individuellt för ett företag eller ett stör-

för

som sådana stöter däremot re byggnadsobjekt. Prisnivåförändringar i liten utsträckning på motstånd hos förbrukarna då sådana förändringar ofta kan vidareföras genom de indexklausuler som vanligen fogas till entreprenadkontrakten.

KF har i sin kommentar poängterat att i en bransch som denna är den långsiktiga karaktären anledning till att betrakta en till-

406 Bilaga 9

fällig prisreglering som en relativt liten faktor som kan påverka den normala strukturförändringen. Förbundet har även betonat att prisregleringen inte haft en avgörande inverkan på företagens struktur och produktionsutveckling. Andra faktorer har haft mer markerad inverkan på lönsamhet och efterfrågan.

§ffektgr_p§_syssgl§ättningen_i_förgtgggg

Vid SPKs handläggning av prisstoppen har - i enlighet med direktiven - särskild hänsyn tagits till bl a de risker för sysselsättningsminskningar som kunnat påvisas. Inte i något fall har företag vägrats prishöjning då en utebliven sådan skulle kunna hota sysselsättningen. De produktionsinskränkningar som vidtogs under prisstoppsperioden, t ex då Siporex lade ned sin lättbetongtillverkning i Södertälje, torde som ovan redovisats under avsnitt

6.5.2 inte ha varit avhängigt av prisstoppet utan får ses mot bak-

grund av den strukturella förändring som skett inom byggandet och som fört ned efterfrågan på lättbetong långt under den nivå som rådde under l960-talets senare hälft.

I vissa branscher har kapaciteten ökats sedan 1974. Detta gäller t ex mineralullsbranschen. Inom cementindustrin har - samtidigt med en vikande efterfrågan under l970-talet - en strukturrationalisering genomförts genom en större investering i Slite.

KF har lämnat följande synpunkter rörande prisregleringens effekter på sysselsättningen.

Beträffande sysselsättningens påverkan av prisregleringen är det KFs åsikt att denna, dvs sysselsättningen, måste ses som en effekt på lönsamhet och efterfrågan. Ur den synpunkten måste man fråga sig om man som tidigare nämnts besparat 100 miljoner kronor genom relgeringen utan att någon som helst påverkan skett på den sysselsättning som annars skulle ha varit rådande i en bransch som redan före regleringens införande präglades av relativt låg lönsamhet. Möjligen kan ett studium av lönsamheten och sysselsättningen inom andra företag som inte berördes i sin verksamhet av prisreglering utan i stället erhöll stimulansåtgärder ge vissa jämförande informationer.

Bilaga 9 407

6.6.3 §ffektgr_p§_företagens_jön§amhgt

Lönsamheten sjönk för flertalet byggmaterialproducenter under l974. Flera faktorer har samverkat till denna utveckling och det torde vara omöjligt att isolera effekten av en av dessa, t ex eventuella effekter av ett prisstopp. Den tidigare nämnda volymminskningen och den därav följande överkapaciteten innebar intäktsbortfall som inte kunde kompenseras. Härvid hade inte minst bortfall av exportförsäljning betydelse.

En anledning till att lönsamheten sjunker vid snabbt stigande kostnader är - generellt sett - att en prishöjning regelmässigt ej ger motsvarande intäktsökning. En icke oväsentlig eftersläpning följer automatiskt av att ingångna fastprisavtal måste fullföljas. Vidare fordras alltid viss övergångstid innan högre priser kan tas ut. Det är kutym att order som tecknats före viss tidpunkt levereras till de gamla priserna oavsett att en prishöjning har trätt i kraft.

KF har anfört att de berörda företagen självklart måste ha märkt viss påverkan på sin lönsamhet om den nämnda besparingen på l00 miljoner kronor kunnat komma till stånd i en bransch präglad av skärpt konkurrens.

För några av de mera betydelsefulla byggnadsmaterialen lämnas i det följande beskrivningar av lönsamhetsutvecklingen under l970talet.

Euroc har i en kommentar anfört invändningar mot redovisningen av lönsamhetsutvecklingen för berörda delar av byggnadsmaterialområdet. Företaget anför bl a följande.

Beräkningsmässigt knyter man an till den av SPK tillämpade beräkningsmetodiken som bl a innebär att rörelseresultatet belastas med planenliga avskrivningar i stället för kalkylmässiga. Med lönsamhetstalen synes man vilja påvisa att prisregleringen icke föranlett någon nedgång i lönsamheten. Tidshorisonterna i redovisningen är olika; för Euroc-koncernen nöjer man sig med åren l970-l973; för Cementa åren 1973-1975 medan Siporex lönsamhet belyses under en femârsperiod l97l-l975. Anmärknings-

408 Bilaga 9

värt är att man för Euroc-koncernens de1 endast omnämner att resu1tatet sjönk med ca 40 % under 1974 men det faktum att även 1önsamheten (avkastningen på arbetande kapita1 en1igt SPKs v0kabu1är) sjönk kraftigt, 1ämnar man därhän. Promemorian anger och betonar endast räntabi1itetsuppgången under de tre första åren av 1970ta1et med 1973 som bästa år. Att överhuvudtaget icke med ett ord beskriva 1önsamhetsnedgången de båda prisstoppsåren 1974-1975, som ju är de intressanta årta1en i detta sammanhang, är högst anmärkningsvärt.

Som framgår av Eurocs verksamhetsberätte1se försämrades räntabi1iteten på tota1t kapita1 under dessa är med 2-3 procentenheter och dessa år understeg förräntningen bankräntan. Denna räntabiiitetsnedgång kan ti11skrivas prisstoppet. Hade priserna fått höjas i p1anerad omfattning, sku11e koncernens räntabi1itet på tota1t kapita1 före skatt i en1ighet med det beräkningssätt Euroc ti11ämpar, ha varit inemot 2 procentenheter bättre 1974 och 1 procentenhet bättre 1975. - Den negativa avkastningsgraden åren 1974-1975 med Eurocs beräkningsteknik - hade vänts i positiva ta1 (2 respektive 1 %). Den räntabi1itetsförbättring Euroc-koncernen successivt uppnått a11tsedan prisstoppet 1970 bröts så1unda ånyo tvärt av prisreg1eringen 1974. So1iditeten sku11e ha ökat med 0,5 procentenheter.

För Cementas de1 redovisar promemorian i stort sett vidmakthå11en avkastning på arbetande kapita1 1974-1975 (en1igt SPKs metod) kring 13 %. Som utredningen omnämner, ingår prisstegringar i 1ager i 1974 års resu1tat med onorma1t höga 35 mkr (1973: 5 mkr och 1975: 2 mkr). Att 1åta inf1ationsbetingade ökningar av 1agervärdena ti11godoräknas Cementas räntabi1itet är missvisande, i a11 synnerhet som det är fråga om ett konstant 1ager som företaget måste hå11a, e11er, om det förbrukas, ersätta ti11 det högre priset. Exk1uderas prisstegringar i 1ager från resu1tatet, innebär 1974 en ree11 räntabi1itetsförsämring med ca 3 procentenheter. Detta återspeg1as också i att avkastningsgraden, beräknad en1igt Eurocs metod, sjönk från 5 % ti11 4 % 1974.

6.6.3.1 Cement

Resu1tatutveck1ingen inom Euroc-koncernen var under perioden 1970- 1973 - trots att den svenska byggmarknaden under denna tid stagnerade - inom Euroc-kongynnsam. Avkastningen på arbetande kapita1 - beräknad ]) cernen en1igt k0nventione11 metod uppgick 1973 ti11 8,7 procent medan den åren 1970-1972 var 4,5-6,0 procent. Den främst bidragande orsaken härti11 var koncernens starka expansion

1) Röre1seresu1tat efter p1anen1iga avskrivningar och finansie11a intäkter i re1ation ti11 genomsnitt1ig ba1ansoms1utning ink1usive an1äggningsreserver minus icke räntebärande kortfristiga sku1der.

Bilaga 9 409

på den ut1ändska marknaden. Ut1andsförsä1jningen uppgick 1973 ti11 37 procent av koncernomsättningen.

För 1974 redovisade Euroc-koncernen en försämring av nettoresu1tatet (ink1 prisändringar i 1ager) med närmare 40 procent jämfört med 1973. Resu1tatnedgången får främst ses mot bakgrund av den kraftiga nedgången av den internati0ne11a byggnadskonjunkturen i förening med snabba materia1prisstegringar. V01ymnedgången på den svenska marknaden var under 1974 inte främst k0njunkture11t utan strukture11t betingad. För att möta den förutsedda stagnationen på den svenska marknaden expanderade f1era företag - och i särski1t Euroc-koncernen - sin verksamhet utomhög grad kraftigt 1ands. Den v01ymminskning som drabbade Euroc-koncernen under 1974 sammanhängde så1edes främst med en stark nedgång av byggnadsverksamheten i Västeuropa, särski1t i Danmark, Västtysk1and, Frankrike och Eng1and.

Euroc har i sin kommentar anmärkt på att prisstoppet inte nämns b1and orsakerna ti11 koncernens försämrade nett0resu1tat år 1974. En1igt Euroc är detta så mycket mera anmärkningsvärt som Eurockoncernen i sin årsredogöre1se för 1974 k1art redovisade att prisstoppet medfört ett resu1tatb0rtfa11 under detta år på ca 50 mi1j kronor. Utan detta resu1tatb0rtfa11 sku11e - been1igt företagets dömning - nett0resu1tatet för 1974 ha förbättrats med ca 13 % i förhå11ande ti11 1973 i stä11et för att fa11a med 40 %.

- som framgår - För Cementa uppgick av fö1jande tab1å 6.5 en1igt SPKs beräkningar, anknutna ti11 k0nventione11a ana1ysmetoder, avkastningen på arbetande kapita1 under 1973 och 1974 ti11 ca 12 respektive ca 13 procent. År 1975 uppgick avkastningen även1edes ti11 ca 13 procent.

410 Bilaga 9

Tab1å 6.5 Cementas försä1jning, röre1seresu1tat och avkastning på arbetande kapita1 1973-1975

1973 1974 1975

Försä1jning (mkr) 432 556 594 Röre1seresu1tat efter p1anen1iga avskrivningar och finansnetto (ink1 prisförändringar i 1ager) mkr 58,8 86,0 77,1 Avkastning på arbetande kapita1 (%) ca 12 ca 13 ca 13

I röre1seresu1tatet för åren 1973 och 1974 ingår prisförändringar i 1ager med 5 respektive 35 mi1j kronor. Avkastningen på arbetande kapita1 under 1975 1åg på samma nivå som under 1974. Prisförändringar i 1ager uppgick detta år ti11 1,8 mi1j kronor.

6.6.3.2 Minera1u11

Gu11fiber har under 1970-ta1et varit mera 1önsamt än R0ckw001. Avkastningen på arbetande kapita1 för R0ckwo01 respektive Gu11fiber under räkenskapsåren 1971/72-1975/76 av nedanståenframgår de tab1å 6.6.

Tab1å 6.6 R0ckwoo1s och Gu11fibers avkastning på arbetande kapita1 1971/72-1975/76

1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 R0ckw0o1 9 % 10 % 7 % 7 % 6 % Gu11fiber 18 % 28 % 22 % 6 % 16 %

Gu11fibers 1önsamhet 1975/76 förbättrades i förhå11ande ti11 1974/ 75 medan R0ckw001 1åg på ungefär samma nivå båda verksamhetsåren. Företagen har dock ej uppnått 1972/73 års nivå.

Bilaga 9 411

6.6.3.3 Lättbetong

Avkastningen på arbetande kapita1 för Ytong respektive Siporex under tiden 1971-1975 framgår av nedanstående tab1å 6.7.

Tablå 6.7 Ytongs och Siporex avkastning på arbetande kapita1 1971-1975

1971 1972 1973 1974 1975

Ytong neg 17 % 16 % 3 % 9 % Siporex 2 % 2 % 3 % 4 % neg

En1igt Eurocs skrive1se ti11 kommittén var Siporex resu1tat före räntor, boks1utsdisp0sitioner och skatter fö1jande, räknat i mi1j kronor. 1971 1972 1973 1974 1975 -6,6 +0,5 -5,7 -23,1 -13,0

De av Euroc angivna uppgifterna som hämtats ur Siporex årsredo- - kan inte direkt visningar jämföras med den ovan, för Siporex och andra företag, redovisade avkastningen på arbetande kapita1. Euroc har vidare anfört att de stora för1usterna 1974 och 1975 ti11 stor de1 var direkta och indirekta konsekvenser av prisreg1eringen. Om inte Euroc-koncernen under dessa år pumpat in pengar i hade - en1igt från Euroc - i kon- Siporex, uppgift företaget gått kurs.

Lättbetongföretagens resu1tatförsämring under 1974 respektive 1975 sammanhänger med den nedgång av 1everansvo1ymerna som successivt skett som en fö1jd av övergång ti11 andra byggnadsmateria1 och minskat byggande. Den ned1äggning som skett av Siporexfabri- 1 ken i Södertä1je har b1 a samband med den svaga marknadsutveck- § 1ingen i St0ckh01msregionen. En anpassning av ti11verkningsstruk-

E turen torde ha varit ofrånk0m1ig som fö1jd av den uppkomna över-

kapaciteten i branschen.

4 l 2 Bilaga 9 S()U 1981:42

6.6.3.4 Ce11p1ast

Försäijningen av ce11p1ast har hos såvä1 Rockw0o1 som Gu11fiber under 1974 och 1975 visat negativt resu1tat och endast i begränsad omfattning bidragit ti11 täckande av företagens fasta kostnader.

6.6.3.5 Färger och 1acker

För de tre största färgti11verkarna har 1önsamheten - definierad som avkastning före skatt arbetande på genomsnitt1igt kapita1 under perioden 1971-1974 successivt förbättrats. Lönsamhetsförbättringen 1974 var kraftig. Detta år uppgick avkastningen ti11 me11an 15 och 20 procent för de tre största färgti11verkarna. Lönsamhetsförbättringen 1974 förk1aras ti11 stor de1 av prisstegringsvinster på inneiiggande 1ager ti11 fö1jd av höjda råvarupriser. Under 1975 sjönk avkastningen på arbetande kapita1 ti11 me1- 1an 10 och 15 procent för de tre marknads1edande företagen.

6.6.3.6 Lim och k1ister

Lönsamheten - definierad som avkastning före skatt på genomsnitt- 1igt arbetande kapita1 - har för de 1imti11verkande företagen utveck1ats 01ika under perioden 1971-1974. Exempe1vis har Cascos 6 1önsamhet successivt förbättrats medan 1önsamheten för Bostik varit re1ativt konstant. Företagen har en något varierande inriktning där Bostik mer än Casco vänder sig ti11 konsumentmarknaden.

6.7 Effekter av prisreg1eringen för myndigheterna

Administrationen av prisreg1eringen på byggnadsmateria1 har he1t kunnat ske inom ramen för de persone11a och ekonomiska resurser som SPK förfogade över vid införandet av prisstoppet. Prisreg1eringen har så1edes inte medfört behov av ti11äggsans1ag e11er nyanstä11ningar. Inte he11er innebar prisreg1eringen senare1äggning av SPKs utredningsprojekt e11er omförde1ning av arbetsuppgifter inom nämnden utöver vad som n0rma1t förekommer. Genom SPKs erfa-

Bilaga 9 413

renhet av de1s aHmän dels prisreg1eringar medprisövervakning, förde inte prisreg1eringen på byggmaterial några pr0b1em av praktisk eHer formeH natur vare sig vid införandet eHer upphävandet och inte heHer vid av disav prisreg1eringen handTäggningen pensärenden 0 dy1.

sou 1981:42 415 Bilaga 9

GUDSELMEDEL

7.1 Bakgrunden ti11 prisreg1eringen på gödse1mede1

7.1.1 Produkterna

Gödse1mede1 inde1as i enk1a och sammansatta beroende på om de innehå11er ett e11er f1era av de s k huvudnäringsämnena kväve (N), fosfor (P) och ka1ium (K). De enk1a gödse1med1en innehå1- 1er antingen endera av kväve, fosfor e11er ka1ium. De sammansatta gödse1med1en innehå11er kväve någon av sammansättningarna + fosfor (NP), fosfor + ka1ium (PK) e11er kväve + fosfor + ka- 1ium (NPK). Utöver dessa huvudnäringsämnen kan såvä1 enk1a som sammansatta gödse1mede1 innehå11a ett e11er f1era mikronäringsämnen såsom koppar, bor och mangan. För närvarande sä1js ca 55 01ika typer av gödse1mede1. Medan försä1jningen av enk1a gödse1mede1 minskat har försä1jningen av sammansatta gödse1mede1, framför a11t NPK-gödse1mede1, ökat kraftigt. Det största enski1da förså1da gödse1med1et är ka1ksa1petern, vi1ket svarade för 26 procent av den tota1a försä1jningen 1976/77. Gödse1med1en används inom jord- och skogsbruk, för trädgårdsändamå1 samt, beträffande vissa typer, även för industrie11a ändamå1, t ex urea vid framstä11ning av färg-, p1ast- och 1impr0dukter.

7.1.2 Konkurrenssituationen

7.1.2.1 Företag och marknadskoncentration

Försä1jningen av gödse1mede1 på svenska marknaden uppgick gödse1året 1976/77 (1 juni 1976 - 31 maj 1977) ti11 ca 1,7 mi1j ton. Jordbrukets kostnader för gödse1mede1 samma år uppgick ti11 drygt 900 mi1j kronor.

Den svenska gödse1marknaden kännetecknas av en betydande koncentration såvä1 i producent- som i distributi0ns1edet. Efter strukturrationa1iseringen av gödse1mede1sindustrin 1970 - då de tre dåvarande gödse1mede1sti11verkarna fusionerades - återstår en-

416 Bilaga 9

dast en inhemsk ti11verkare, Supra AB, ägt av Bo1iden AB med 47 procent, Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) med 32 procent och KemaNord med 21 procent av aktierna. Bo1iden har dock rösträtt för 61,5 procent av aktiekapita1et.

Supra-koncernen, med ca 1 400 anstä11da och ca 690 mi1j kronor i omsättning, ti11verkar år1igen ca 1,2 mi1j ton gödse1mede1 vid fabriker i Landskrona, Norrköping, Köping och Kvarntorp. Exporten utgjorde 1976 drygt 96 000 ton, motsvarande 9 procent av de tota1a 1everanserna av egna gödse1mede1.

Resterande de1 av det svenska gödse1mede1sbehovet täcks genom import och kommer så gott som utes1utande från det av norska staten majoritetsägda Norsk Hydro A/S.

Norsk Hydro har sedan 1änge haft en vä1 inarbetad stä11ning på svenska marknaden, främst beroende på dess stä11ning som ka1ksa1peter1everantör. Norsk ka1ksa1peter svarade gödse1året 1976/ 77 för ca 80 procent av den tota1a svenska förbrukningen av ka1ksa1peter.

I samband med strukturrati0na1iseringen av svensk gödse1mede1sindustri ingicks ett kvoteringsavta1 me11an producenterna Supra och Norsk Hydro som reg1erade parternas 1everanser av göse1mede1 ti11 den svenska marknaden gödse1åren 1971/72 - 1975/76. Därefter för1ängdes avta1et ett år avseende gödse1året 1976/77. För perioden 1 juni 1977 - 31 maj 1982 har avta1sparterna ingått ett nytt avta1 innehâ11ande även reg1ering av företagens gemensamma 1everanser av skogsgödse1mede1. Norsk Hydro ska11 en1igt avta1et ha en marknadsande1 av 23,8 procent och Supra en marknadsande1 av 76,2 procent. Avta1et me11an Norsk Hydro och Supra kan efter den 31 maj 1982 för1ängas två gödse1år (1 juni - 31 maj) i sänder, såvida avta1et inte uppsagts minst två år före avta1stidens utgång.

Den främsta an1edningen ti11 att endast Norsk Hydro och inga andra större ut1ändska 1everantörer vunnit insteg på svenska markna-

Bilaga 9 417

den är det samarbete me11an de västeuropeiska gödseimedeisfabrikerna som bedrivs inom ramen för den internationeiia karte11en NITREX. Parterna inom karteilen ti11ämpar biand annat marknadsuppdeining för att skydda sina respektive hemmamarknader. Norsk Hydro är ansiuten ti11 NITREX medan Supra står utanför karteiien.

Viss margine11 konkurrens förekommer genom det i början av 1970-talet nystartade importföretaget Scandinavian Fertiiizers AB, Scanfer. Scanfer, som bi a importerar biliigare fiytande gödseimedei från USA, har en marknadsandei på 2-3 procent.

Cirka 75 procent av handein med gödseimedei ti11 det svenska jordbruket går via Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) och därti11 ansiutna 19 Lantmännenföreningar. De enskiida spannmåisgrossisterna har ett företag, Svenska Konstgödnings AB (SKAB), för gemensamma inköp av importvaror, b1 a från Norsk Hydro.

Supras egen försäijningsavdeining säijer endast ti11 enskiida grossister och spannmå1shand1are i framför a11t Skåne medan SLR endast säijer ti11 ansiutna Norsk Hydros

Lantmännenföreningar.

försäijningskanaier är SLR och SKAB. Vissa mindre kvantiteter av Norsk Hydros produktion säijs genom Supra.

7.1.2.2 Prisbiidningen och kopp1ingen ti11 PM-index

Det svenska gödse1året börjar den 1 juni varje år och pågår tili och med maj månad året därpå.

Gödse1mede1sindustrin är en processindustri med produktion året om. För att utnyttja maskiner, arbetskraft och transportmedei ratione11t under he1a året samt trygga en kontinuer1ig produktion utan a11tför stora kostnader för 0frånkom1ig me11an1agring har i Sverige i iikhet med i andra västeuropeiska iänder införts ett staffiat, d v s ett stegvis ökande, pris- och distributionssystem som syftar ti11 att stimuiera köparna att göra sina inköp av gödseimedei så tidigt som möj1igt och i sådan takt att ieveranserna fördeias så jämnt som möjiigt under gödseiåret.

418 Bilaga 9

Jordbrukaren får om han köper gödseimedei i siutet av gödselåret beta1a en merkostnad jämfört med om han köper ti11 baspris i juni månad. Under gödse1året 1975/76 uppgick denna merkostnad ti11 kr 2,90 - 9,30 per deciton beroende på viiket gödseisiag som köptes. Merkostnaden utgör oberoende av gödse1s1ag ca 11 procent av baspriset i juni månad. Prissystemet utarbetas av Supra och Norsk Hydro i samförstånd med SLR.

Inför varje nytt gödse1år pub1icerar Supra en återförsä1jarpris- 1ista för produkter som ti11verkas och sä1js av företaget. Denna pris1ista redovisar priset för varje gödseisiag månad för månad under gödseiâret. Priserna gä11er 1everanser fritt fabrik vid någon av Supras aniäggningar. För 1everanser vid icke ti11verkande ort ti11kommer ett ti11ägg på 6 kr/ton.

De gödseimedeispriser som i början av varje gödseiår faststä11es av Supra och Norsk Hydro för respektive månad under året bryts ogärna under sjä1va gödselåret. Endast på grund av extraordinära omständigheter - t ex de kraftiga råvaruprishöjningar som inträffade under -

gödse1året 1973/74 justeras gödse1mede1spri-

serna mitt under sjäiva gödse1året.

Supra och Norsk Hydro 1ämnar återförsä1jarna en prisfaiisgaranti som innebär att de kompenserar återförsä1jarna för prisfa11 på inne1iggande osålt iager vid gödse1årets s1ut.

SLR svarar som tidigare nämnts för ca 3/4 av a11 handei med gödse1mede1 i Sverige. Inför varje gödseiår inhämtar SLR uppgifter från centra1föreningarna om deras behov av gödse1mede1. Därefter träffas avta1 om inköp från Supra och Norsk Hydro. SLR har på Supras produkter en pr0centue11 kontraktsrabatt vi1ken ska11 fråndragas Supras âterförsä1jarpriser för att SLRs inköpspriser ska11 erhåilas. Denna kontraktsrabatt är procentue11t Tika stor oavsett typ e11er pris på gödse1mede1. Ti11 dessa nettopriser ti11kommer SLRs margina1 för att SLRs priser ti11 centra1föreningar och iantmannaförbund ska11 erhâiias. Även SLRs margina1 är procentueiit lika stor oavsett typ och pris på gödsei-

Bilaga 9 419

med1et. Centra1föreningarna har varierande hande1smargina1er, b1 a beroende på deras geografiska 1äge. Som de1ägare i Supra har SLR insyn i företagets priska1ky1ering och prissättning.

Höjda priser på gödse1mede1 medför iförsta hand ökade kostnader för jordbrukarna. Genom såväi det tidigare som det nuvarande j0rdbruksavta1ets konstruktion är priserna på de 1ivsmede1 som kommer från jordbruket kopp1ade ti11 förändringar i b1 a de viktigaste kostnadsposterna för produktionen. Jordbruksavta1et innebär så1edes b1 a att jordbruket får indexbaserad kompensation för kostnadsökningar. Ti11 grund för denna kompensation 1igger det inom 1antbruksekonomiska samarbetsnämnden beräknade produktionsmede1sprisindexen (PM-index). Den näst största de1posten i denna index är hande1sgödse1 (ink1 ka1k), som ingår i indexen med vikten 10,9 procent.

Jordbruksavtaiets konstruktion medför att prisutveck1ingen på jordbrukets pr0dukti0nsmede1 får en direkt effekt på 1ivsmede1spriserna, a1ternativt på de stat1iga subventionerna ti11 jordbruket.

7.1.2.3 Konkurrensbegränsningar

NO och SPK har under senare år hand1agt vissa ärenden rörande av Supra AB och Norsk Hydro A/S samt Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) vidtagna konkurrensbegränsandeåtgärder i fråga om gödse1mede1. Under 1971 anmä1de det då nyetab1erade företaget Scandinavian Ferti1izers AB (Scanfer) hos NO att företaget b1ivit utsatt för 01ika åtgärder i syfte att försvåra dess import och vidareförsä1jning av gödse1mede1. Bakom påtryckningarna på Scanfers 1everantörer sku11e en1igt Scanfer stå Supra.

Den utredning som SPK 1972 på hemstä11an av NO genomförde i ärendet visade b1 a att det pris- och distributionssystem som byggts upp av gödse1mede1sindustrin i Västeuropa är sårbart.

Även 0betyd1iga kvantiteter kan, om de utbjuds under pågående

420 Bilaga 9

gödse1år ti11 ett 1ägre pris än det som ti11ämpades vid gödse1årets början, störa prissättningen. För att kunna upprätthå11a den s k månadsprissättningen under gödse1året önskar gödse1mede1sindustrin i varje 1and ha i det närmaste fu11ständig kontro11 över marknaden. Samarbete har därför sedan 1änge förekommit me11an de västeuropeiska gödse1mede1sproducenterna för att skydda sina respektive hemmamarknader. Supra betraktade därför Scanfers import från Östeuropa som ett hot mot sitt pris- och distributionssystem.

För att skydda detta tog Supra kontakt med Scanfers 1everantörer och försökte få dem att avbryta 1everanserna. Supra framhö11 att de vidtagna åtgärderna sku11e ses mot bakgrunden av att Scanfer sa1uförde importerade gödse1mede1 ti11 dumpingpriser. Detta bestreds av Scanfer. NO avskrev ärendet sedan de av Scanfer hos NO påta1ade konkurrensbegränsningarna undanröjts.

I samband med SPKs ovan nämnda utredning i ärendet uppmärksammade N0 det me11an producenterna Supra och Norsk Hydro ingångna kvoteringsavta1et avseende de båda företagens sam1ade 1everanser av egenti11verkade produkter ti11 svenska marknaden. Supra ska11 som nämnts en1igt avta1et ha en marknadsande1 av 76,2 procent och Norsk Hydro en marknadsande1 av 23,8 procent. Ett sådant avta1 kan en1igt NO antagas medföra skad1ig verkan i konkurrensbegränsnings1agens mening. På hemstä11an av N0 genomförde SPK 1976 en utredning rörande innebörd och effekter av kvoteringsavta1et. Ärendet har ännu inte varit föremâ1 för marknadsdomsto- 1ens prövning.

Under våren 1975 aktua1iserades på nytt frågan huruvida konkurrensbegränsning vid import av gödse1mede1 från Östeuropa förekommit. En1igt Scandinavian Ferti1izers (Scanfer) sku11e företagets för den svenska skogsindustrin under gödse1året 1975/76 avsedda import av ammoniumnitrat (AN) från Rumänien b1ivit hindrad och försvårad genom aktioner från SLR och Supra. Såvä1 Supra som SLR bestred att de agerat i sådant syfte.

Bilaga 9 421

Även i detta ärende genomförde SPK på hemstä11an av NO en utredning rörande hände1seför1oppet av det aktue11a konkurrensbegränsningsfa11et. Inte he11er detta fa11 har hitti11s varit föremå1 för prövning i marknadsd0msto1en.

7.1.3 Bakgrunden ti11 införandet av prisstopp på gödse1mede1 1974-09-11

7.1.3.1 Prisutveck1ingen före 1974-09-11

Råvarornas ande1 av gödse1mede1spriset utgör me11an 50 och 60 procent vi1ket medför att kraftiga råvaruprisändringar direkt inverkar på det s1ut1iga gödse1mede1spriset. Dominerande råvaror vid gödse1mede1sti11verkning är fosfat, ka1i, ammoniak och 01ja.

A11 produktion av fosforha1tiga gödse1mede1 bygger på brytning av fosfat i någon form - råfosfat i Afrika och USA, apatit i Sovjet. Priserna på fosfat var fram ti11 årsskiftet 1973/74 i stort sett oförändrade sedan 1952. Under 1973 minskade USA och Sovjet kraftigt sina export1everanser. Som en fö1jd därav kom Marocko att närmast uppnå m0nopo1stä11ning på vär1dsmarknaden. Den 1 januari 1974 höjdes priserna för råfosfat med ca 250 procent. Under första ha1våret 1974 höjdes priset med ytter1igare ca 100 procent.

Ka1i importeras huvudsak1igen från Västtysk1and och Frankrike. Från den 1 juni 1973 fram ti11 prisstoppets införande ökade ka1ipriserna med ca 85 procent.

Den svenska gödse1mede1sindustrin har egen ti11verkning av ammoniak, men denna räcker inte ti11 för gödse1mede1sproduktionen, varför stora mängder måste importeras. Den bristsituation på ammoniak, som har rått på vär1dsmarknaden, medförde kraftigt ökade priser under 1973 och 1974.

Ti11verkningen av gödse1mede1 är mycket energikrävande. Framför a11t ti11verkningen av kvävegödse1mede1 drabbades av de kraftigt

422 Bilaga 9

ökade o1jepriserna i samband med o1jekrisen hösten 1973 och våren 1974 då råo1jepriset tredubb1ades.

Inför gödse1året 1973/74 höjdes priserna med i genomsnitt 10 procent den 1 juni 1973. Den 1 december 1973 höjdes priserna ytter1igare med i genomsnitt 11 procent och den 1 maj 1974 med i genomsnitt 17,5 procent. För kvävegödse1med1en, b1 a ka1kammonsa1peter, höjdes priserna dessutom med 5-6 procent den 1 september 1974.

7.1.3.2 Förväntade prishöjningar efter 1974-09-11

Mot bakgrund av den osäkra råvarusituationen fanns risker för ytter1igare kraftiga râvaruprisstegringar. Förväntningar om detta återspeg1ades även i gödse1mede1sti11verkarnas p1aner på

fortsatta prishöjhingar.

7.1.3.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på gödse1mede1 1974-09-11

Regeringen bes1öt den 6 september 1974 att mot bakgrund av de kraftiga prisstegringarna på gödse1mede1 under 1973 och 1974 införa prisstopp på samt1iga oorganiska gödse1mede1 från och med den 11 september. Som stopprisdag faststä11des den 2 september 1974.

I pressmedde1ande från hande1sdepartementet i samband med införandet av prisstopp på gödse1mede1 anförs b1 a fö1jande.

Prisstoppet på 1antbruksmaskiner och gödse1mede1 ska11 ses mot bakgrund av att priserna på dessa produkter stigit kraftigt under senare tid. Detta medför i första hand ökade kostnader för jordbrukarna. Därmed påverkas även priserna på 1ivsmede1. Genom den överensk0mme1se me11an staten och jordbrukets organisationer som gä11er från den 1 ju1i i år är priserna på de 1ivsmede1 som kommer från jordbruket direkt k0pp1ade ti11 förändringar i de viktigaste kostnadsposterna för produktionen. Det är därför ange1äget för he1a fo1khushå11et att så mycket som möj1igt hå11a nere kostnaderna för maskiner och andra produkti0nsmede1 som används i jordbruket.

193142 Bilaga 9 423 sgu

7.2 Administrationen av prisreg1eringen

7.2.1 Prisreg1eringens omfattning. Ändringar i

Briszeäsringensymfatining _ _ _ _ _ _

Prisstoppet omfattade minera1iska och kemiska kvävegödse1mede1, fosforgödse1mede1 och ka1igödse1mede1 samt andra gödse1mede1 i förpackningar på mer än 10 kg. Omfattningen av prisstoppet ändrades inte under prisstoppsperioden.

7.2.2 Dispensansökningar, besvär över avs1agna dispens-

ansökningar›_P:i§ö1e:t:ä9elssr _ _ _ _ _ _ _ _ _

0mede1bart efter det att regeringens bes1ut den 6 september 1974 om införandet av prisstopp på gödse1mede1 pub1icerats inkom förfrågningar ti11 SPK från ti11verkare, importörer och återförsä1jare av gödse1mede1 huruvida det staff1ade prissystemet för gödse1mede1 sku11e kunna ti11ämpas under prisstoppet. I 1ikhet med förhå11andena under det a11männa prisstoppet 1970, då denna fråga även aktua1iserades, bes1öt SPK att det staff1ade prissystemet sku11e få ti11ämpas även under nu gä11ande prisstopp. Månadsti11äggen fick dock högst vara de som framgick av det av Supra uppgjorda staff1ingsschemat.

Under prisstoppstiden den 11 september 1974 - den 21 oktober 1975 hand1ade SPK tota1t 31 dispensansökningar. F1erta1et av dessa avsåg trädgårdsgödse1mede1, chi1esa1peter, skogsgödse1mede1 och ka1igödse1mede1. Samt1iga dispenser som medgavs av nämnden hade ringa e11er ingen betyde1se för det svenska jordbru-

kets kostnader för gödse1mede1. Av dispensansökningarna bifö11s

16 he1t och 9 de1ujs. Två ansökningar avs10gs medan återstoden 1ämnades utan åtgärd, utan erinran e11er återka11ades av företaget.

I december 1974 inkom Supra med ansökan om dispens att överskrida samt1iga stoppriser på gödse1mede1 ti11 jordbruket med 7,6 procent med hänvisning ti11 råvarukostnadsökningar och förväntade 1önek0stnadsökningar under 1975.

424 Bilaga 9

Inför gödse1året 1975/76 begärde Supra i maj 1975 ti11stånd att förändra sina pris- och 1everansvi11kor på vissa punkter. Samman1agt sku11e dessa förändringar i pris- och 1everansvi11koren ge Supra en merintäkt på drygt 7 mi1j kronor.

Då synner1iga skä1 en1igt regeringens rikt1injer inte bedömdes före1igga avs10g SPK båda dispensansökningarna.

Några besvär från företag över avs1agna dispensansökningar inkom inte ti11 hande1sdepartementet under prisreg1eringsperi0den. Några prisöverträde1ser rapporterades inte he11er ti11 SPK under prisreg1eringsperi0den.

7.2.3 Genomförda prisändringar under prisreg1eringsperioden. P1anerade prishöjningar som inte kunnat genomföras

me: Eriszewsringsgerigdsn _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Med undantag av bevi1jade dispenser för chi1esa1peter och ka1igödse1mede1 - vi1ka svarar för ca 1,5 procent av den tota1a för- brukningen av gödse1mede1 1åg priserna för samt1iga jordbruksgödse1mede1 sti11a under he1a prisstoppsperioden.

Om inte prisstopp på gödse1mede1 införts torde den svenska gödse1mede1sindustrin under prisreg1eringsperioden ha genomfört prishöjningar på 8-10 procent med åberopande av ökade kostnader för råvaror, emba11age och 1öner.

7.3 Avveck1ingen av prisreg1eringen

Föåutsättningar och motiv för avveck1ingen av

.Eriszewsringen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Under prisstoppstiden sjönk priserna för de viktigaste råvarorna vid gödse1mede1sti11verkning. Vid över1äggningar me11an å ena sidan SPK och å andra sidan Supra respektive SLR under hösten 1975 utta1ade dessa företag att - vid ett eventue11t s1opan- de av prisstoppet inga priser sku11e höjas under gödse1året

sou 1981:42 Bilaga 9 425

1975/76. Mot bakgrund av att risk för prishöjningar så1edes ej före1åg vid ett eventue11t s1opande av prisstoppet, bes1öt regeringen att fr 0 m den 22 oktober 1975 upphäva prisstoppet.

7.3.2 gtvegklingen_ejtgr_avveckJingen_av_pri§rggleringgn

Under prisreg1eringen och efter avveck1ingen av densamma stabi- 1iserades kostnadsutveck1ingen för råvaror och energi. Detta ti11sammans med den rådande efterfrågesituationen medförde en 1ugn prisutveck1ing på gödse1mede1 efter avveck1ingen av prisreg1eringen i oktober 1975. Som ovan nämnts utta1ade Supra och SLR i samband med avveck1ingen av prisstoppet att inga prishöjningar sku11e genomföras under resterande de1 av gödse1året 1975/76, dvs fram ti11 den 31 maj 1976. Inför gödse1åren 1976/77 och 1977/ 78 var de genomsnitt1iga priserna på Supras produkter oförändrade. Vissa höjningar av priset på kväve och vissa sänkningar av priserna på fosfor och ka1i tog ut varandra.

I samband med den svenska kronans deva1vering hösten 1977 höjde Supra gödse1mede1spriserna med ca 4 procent.

7.4 Effekter av prisreg1eringen ur samhä11ssynpunkt

Som tidigare nämnts bedöms att den svenska gödse1mede1sindustrin

sku11e ha genomfört prishöjningar på 8-10 procent om prisstopp inte införts. Prisstoppet på gödse1mede1 sku11e därmed, under de 13 månader det var i kraft, kunna beräknas ha besparat det svenska jordbruket utgifter om ca 55-60 mi1j kronor.

Förändringar i de1posten hande1sgödse1 (ink1 ka1k) i PM-index bestäms av prisutveck1ingen för de i de1posten ingående 15 representantvarorna. Endast för en representantvara höjdes priset under prisstoppsperioden. De av SPK medgivna dispenserna på chi1esa1peter medförde en höjning av de1posten hande1sgödse1 i PM-index med 0,9 procent. Utveck1ingen av de1posten hande1sgödse1 (ink1 ka1k) i PM-index under perioden oktober 1973 - oktober 1975 framgår av nedanstående tab1å 7.1.

426 Bilaga 9

Tab1å 7.1 Utveck1ingen av de1p0sten hande1sgödse1 (ink1 ka1k) i PM-index under tiden oktober 1973 - oktober 1975

Period oktober1973- apri11974- okt0ber1974- apri11975apri11974 oktober1974 apri11975 oktober1975

Ändring % 10,37 49,53 0,9 0

Jordbruket kompenseras för kostnadsökningar för produktionsmede1 två gånger om året, b1 a baserat på ändringar i PM-index under oktober - - oktober. Genom den perioderna apri1 respektive apri1 överenskomme1se som träffades me11an SPK och gödse1mede1sbranschen i samband med prisstoppets upphävande kom ingen ändring att inträffa under kompensationsperioden oktober 1975 - apri1 1976.

7.5 Effekter av prisreg1eringen för företagen

Supra ABS tota1a 1everanser av egna gödse1mede1 under tiden 1971- 1976 framgår av nedanstående tab1å 7.2.

Tab1å 7.2 Supra ABS t0ta1a 1everanser av egna gödse1mede1 under åren 1971 - 1976

År 1971 1972 1973 71974 1975 1976

Egna 1everanser, tton 1 113 1 254 1 210 1 315 1 129 1 117 Därav export, % 7,3 17,3 2,8 17,9 8,9 8,7

Som framgår av tab1ån har Supras 1everansutveck1ing av egna gödse1mede1 åren 1971 - 1974 varit gynnsam. Under 1975 minskade försä1jningen på svenska marknaden med 14 procent jämfört med 1974, i huvudsak beroende på tidigare1äggning av inköpen under 1974 på grund av väntade prishöjningar under andra ha1våret. Försä1jningen 1976 var i stort sett oförändrad jämfört med 1975.

Värdemässigt var försä1jningen under 1975 8 procent högre än under 1974 främst beroende på att prisnivån för januari perioden

1981:42 Bilaga 9 427 sou

juni 1975 var ca 44 procent högre än motsvarande period föregående år. Under 1976 sjönk den värdemässiga försä1jningen med 3 procent jämfört med 1975.

Försä1jningen på exportmarknaden var, ti11 fö1jd av avsättningssvårigheter på vär1dsmarknaden, väsent1igt 1ägre under 1975 och 1976 än under tidigare år.

Resu1tatutveck1ingen inom Supra-koncernen har under perioden 1971- 1974 varit gynnsam. Avkastningen på tota1t kapita1 uppgick 1974 ti11 26,3 procent och på arbetande kapita1 ti11 30,3 procent. Denna avkastningsgrad kan jämföras med åren 1971-1973 då avkastningen på tota1t kapita1 varierade me11an 6,5 och 10,0 procent och avkastningen på arbetande kapita1 varierade me11an 7,6 och 10,8 procent. Under 1975 sjönk avkastningen på tota1t och arbetande kapi-

ta1 för att under 1976” uppgå ti11 ca 11 procent på t0ta1t kapi-

ta1 och ca 13 procent på arbetande kapita1. Den kraftiga minskningen under 1975 var främst en fö1jd av kraftigt minskad exportförsä1jning.

Supra har år1igen under perioden 1971-1975 investerat 15-25 mi1j kronor i egna an1äggningar i Sverige. Investeringarna under 1976 uppgick ti11 ca 50 mi1j kronor, då omfattande förbättringar av an1äggningarna i Landskrona och Köping genomfördes. Någon nedgång i Supras investeringar ti11 fö1jd av prisstoppet på gödse1mede1 har så1edes inte inträffat.

LRF har redovisat två negativa effekter som en1igt förbundets mening varit en fö1jd av prisstoppet. Förbundet anför fö1jande.

På grund av prisstoppet har en 1åsning av prisnivåerna me1- 1an o1ika distributionsformer - bu1k småsäck, storsäck, skett. Detta har verkat hämmande på utveck1ingen av framför a11t bu1khanteringen vi1ket på 1ängre sikt medför en fördyrning och snedvridning av distributionen.

Avkastningssiffrorna för 1976 avser moderbo1aget då koncernuppgifter ti11 fö1jd av omstruktureringar inom koncernen inte redovisats i årsredovisningen. Detta har dock inte bedömts påverka jämföre1ser me11an åren.

428 Bilaga 9

Prisstoppet har för Lantmännenföreningarna inneburit att fuii kostnadstäckning för gödseihanteringen inte har kunnat uppnås. Detta har då inneburit att andra varugrupper beiastats med en dei av gödseikostnaderna viiket medfört minskad konkurrenskraft inom dessa varuområden.

en kommentar ti11 LRFs synpunkter har SPK anfört föijande.

SPK motsatte sig endast sådana förändringar av pris- och ieveransviiikoren under prisstoppet som innebar en merintäkt för företagen. Som ovan nämnts skuiie den dispensansökan från Supra, om förändring av pris- och ieveransviiikoren, som avsiogs i maj 1975 ha inneburit en merintäkt på drygt 7 miij kronor för företaget. Dispens från prisstoppet kunde inte medges då synneriiga skäi eniigt regeringens riktiinjer ej förelåg.

Prisstoppet på gödseimedei föregicks av kraftiga prishöjningar. Mot bakgrund av det procenttänkande som råder i handeisiedet för gödseimedei uppnådde Lantmannaföreningarna kostnadstäckning innan det kortvariga prisstoppet. Det bör i detta sammanhang påpekas att Lantmannaföreningarna i aiimänhet inte kan särredovisa verksamheten för gödseimedei.

7.6 Effekter av prisregieringen för myndigheterna

Administrationen av prisregieringen på gödseimedei har heit kunnat ske inom ramen för de personeiia och ekonomiska resurser som var tiiigängiiga inom SPK vid införandet av prisstoppet. Prisregieringen har såiedes inte medfört behov av ytteriigare tiiiäggsansiag e11er nyanstäiiningar vid den administrerande myndigheten. Inte heiier innebar prisregieringen senareiäggning av utredningsprojekt e11er omfördeining av arbetsuppgifter utöver vad som normait förekommer. Genom SPKs erfarenhet av deis aiimän prisövervakning, de1s prisregieringar medförde inte prisregieringen på gödseimedei några probiem av praktisk eiier formeii natur vare sig vid införandet eiier upphävandet av prisregieringen och inte heiier vid handiäggningen av dispensärenden 0 dyi.

sou 1981:42 9 429 Bilaga

8 ELEKTRISKA HUSHÅLLSAPPARATER

8.1 Bakgrunden ti11 prisreg1eringen på e1ektriska hushå11sapparater

8.1.1 Brgdukterna

Den särski1da prisreg1ering på e1ektriska som hushä11sapparater, i två etapper infördes under 1974 och som kom att ti11 s1ugä11a tet av 1975, avsåg i huvudsak s k tyngre hushå11sapparater. Försäljningen i Sverige av dy1ika apparater uppgick 1977 ti11 inte fu11t 2 mi1jarder kronor räknat i konsumentpriser. Under 1970-ta- 1et har försä1jningen av spisar och ky1skåp stagnerat, vi1ket förk1aras av att 90 procent av hushå11en redan 1969 beräknades ha e1e11er gasspis och ky1skåp. för Försä1jningsutveck1ingen frysskåp och diskmaskiner har varit mera positiv, beroende dessa på att apparater introducerades på bred front först under 1960-ta1et. Även försä1jningen av tvättmaskiner för hushå11sbruk har ökat, om än i 1ångsammare tempo.

E1ektriska hushå11sapparater sä1js på två 01ika nämde1marknader, 1igen de1s ti11 den s k styckemarknaden, de1s ti11 byggmarknaden. En1igt en SPK-undersökning - E1ektriska hushå11sapparater - försä1jning och reparationer, pub1icerad i oktober 1972 - gick knappt hä1ften av försä1jningen av ky1skåp ti11 nyproducerade bostäder. Den nedgång av försä1jningen av främst ky1- och frysskåp, som varit en fö1jd av minskat under bostadsbyggande 1970-ta1et, har kompenserats med en ökad reparations- och ombyggnadsverksamhet.

Av tabe11 8.1 framgår den tota1a försä1jningen i Sverige av vissa hushå11sapparater under perioden 1969-1977 en1igt branschorganisationens E1ektriska Hushå11sapparat1everantörer (EHL) statistik.

9 SOU 19811312 430 Bilaga

Tabe11 8.1 Försä1jning av tyngre e1ektriska hushå11sapparater 1969-1977, 1 000 stycken

Varus1ag	1973 1974
E1spisar	222 245
Ky1skåP	310 302

Frysskåp och

-boxar	175 164
Diskmaskiner	59 73
Tvättmaskiner	163 171

T0rktum1are och torkmaskiner 55 5? Spisf1äktar Kä11a: EHL

Värdet av den svenska produktionen av i tabe11 8.1 upptagna e1ektriska hushå11sapparater uppgick 1976 en1igt SCBs industristatistik ti11 närmare 1 200 mi1j kronor. Knappt hä1ften e11er 560 mi1j kronor av denna ti11verkning exporterades. Samma år importerades dy1ika för 345 mi1j kronor. apparater

8.1.2 Företagen

Den svenska ti11verkningen och försä1jningen av tyngre e1ektriska hushå11sapparater har genomgått en snabb koncentrationsprocess de senaste åren. År 1970 fanns 14 svenska ti11verkare medan det vid s1utet av år 1977 återstod 6. Utöver dessa finns ett tiota1 företag, som marknadsför importerade produkter.

Marknaden för tyngre e1ektriska hushå11sapparater domineras så- 1unda av ett fåta1 stora 1everantörer. Den kan betraktas som o1i- Den största 1everantören svarade 1977 för me11an en gop01istisk. femtede1 och hä1ften av försä1jningen inom varuomrâdena diskmaskiner, tvättmaskiner, ky1- och frysenheter samt e1spisar.

De tre största 1everantörerna - E1ectro1uxk0ncernen, Husqvarnakoncernen och AB Asea-Skandia - hade 1977 ti11sammans ca tre

sou 1931:42 Bilaga 9 431

fjärdede1ar av försä1jningen av hushå11skapita1varor i Sverige. Vid årsskiftet 1977/78 inför1ivades Husqvarnakoncernen med E1ectro1uxkoncernen. Asea-Skandia är he1ägt dotterföretag ti11 Asea AB, som äger 49,5 procent av aktierna i E1ectro1ux. Huvudde1en av de produkter dessa företag marknadsför är av svensk ti11verkning. De största importörerna av e1ektriska hushå11sapparater är E1ektriska AB AEG, Svenska AB Phi1ips, Siemens AB och Robert Bosch AB.

E1ectro1uxkoncernens tota1a försä1jning uppgick 1977 - exk1usive - Husqvarnade1en ti11 9,2 mi1jarder kronor. Av försä1jningen hänförde sig 2,2 mi1jarder kronor ti11 kunder i Sverige.

Koncernens största produkt1inje är de s k K-produkterna, näm1igen ky1- och frysenheter, e1spisar, disk- och tvättmaskiner, torkskåp, strykmang1ar och e1värmepane1er.

Koncernförsä1jningen av K-produkter uppgick 1977 ti11 3,5 mi1jarder kronor. Detta utgjorde 38 procent av koncernens tota1försä1jning. Den övervägande de1en av E1ectro1uxkoncernens försä1jning av K-produkter sker på ut1ändska marknader.

Vid sidan av K-produkterna är städ- och rengöringsmaskiner ink1usive serviceverksamhet det största produktområdet inom koncernen. Även vissa kontors- och industriprodukter ingår i koncernens sortiment.

Koncernens ti11verkning av K-produkter sker huvudsak1igen i Sverige, Danmark, Storbritannien, Frankrike och Schweiz. Den svenska ti11verkningen sker ti11 stor de1 i Mariestad och Mota1a. E1ectro- 1ux importerar viss de1 av sitt sortiment av hushå11sapparater från företag, som ej ti11hör koncernen.

E1ectro1uxkoncernen marknadsför sina hushå11sapparater genom E1ectro1ux Svenska Försä1jnings AB, AB E1ektro He1ios samt AB Vo1ta.

Husqvarnakoncernens tota1a försä1jning uppgick 1977 ti11 1,3 mi1jarder kronor, varav ungefär hä1ften avsåg export. Koncernens verksam-

432 Bilaga 9

het är i huvudsak uppbyggd på områdena hushållsprodukter, symaskiner, motorprodukter och kommersiella kylprodukter. Försäljningen av hushållsprodukter svarar för drygt 40 procent av koncernens totala försäljning. Omkring 30 procent av försäljningen av hushållsprodukter sker på utländska marknader.

AB Asea-Skandia har inom marknaden för tyngre elektriska hushållsapparater betydande andelar främst avseende disk- och tvättmaskiner. De av Asea-Skandia saluförda disk- och tvättmaskinerna tillverkas av Junga Verkstäder AB i Vara. Asea-Skandia importerar även kyl- och frysenheter från Norge samt saluför under eget märkesnamn elspisar tillverkade inom Elextroluxkoncernen. Asea-Skandias totala försäljning uppgick 1977 till 686 milj kronor. Härav avser ca 20 procent försäljning av hushållsapparater. Huvuddelen av Asea-Skandias försäljning utgörs av elinstallationsmaterial.

Under de senaste åren har företagskoncentrationen på hushållskapitalvarumarknaden blivit än starkare genom att Husqvarnakoncernen införlivats med Electroluxkoncernen. Samtidigt har Aseakonsernen, dit Asea-Skandia hör, köpt Junga verkstäder, det företag som varit Asea-Skandias främste leverantör av hushållsapparater. Något tidigare uppgick Osby-Pannan AB och Osby Kök AB, båda verksamma inom hushållsapparatsektorn, i AEG-koncernen.

Som en illustration till den fortgående koncentrationen på tillverkarsidan för elektriska hushållsapparater kan tjäna utvecklingen inom spistillverkningen. År l968 då det fanns fem svenska tillverkare - Electrolux, Husqvarna, Kockums, Håkanssons (Åmål) och Ankarsrum - dessa samman i en kartell gick i syfte att dela upp leveranserna av fullhöjdsspisar för hushållsbruk till den svenska marknaden. Importen av dylika spisar har varit och är alltjämt liten, till väsentlig del beroende på att de svenska specifikationerna skiljer sig från dem i flertalet andra länder.

Syftet med avtalet angavs vara att skapa en från sysselsättningssynpunkt nödvändig stabilitet i den svenska spisproduktionen och därigenom förutsättningar för en på längre sikt nödvändig struk-

sou 1981:42 Bilaga 9 433

turrationalisering. Avtalet gav också parterna möjligheter att begränsa sortimentet och att stärka konkurrenskraften imgentemot porten.

Mot bakgrundav spiskartellens konkurrensbegränsande effekt upptog NO avtalet till Efter granskning. förhandlingar med NO upphävde spiskartellens parter först den paragraf som stadgade att gemensamma nettopriser skulle tillämpas och därefter, i och med l972 års utgång, hela avtalet. Vid denna tidpunkt fanns dock endast två av parterna kvar som självständiga företag - Electrolux och Husqvarna -, varvid Electrolux svarade för två tredjedelar av marknaden. Ankarsrum och Håkansson hade köpts av Electrolux och Kockums hushållsapparatsektor av Husqvarna. Från 1978 ingår Husqvarna i Electroluxkoncernen.

Efter fusionen har Electroluxkoncernen över tre av fjärdedelar marknaden för kyl- och frysenheter samt spisar. För disk- och tvättmaskiner är koncernens dominans inte lika uttalad.

Tyngre elektriska hushållsapparater säljs, som nämnts, dels på styckemarknaden, dels på byggmarknaden.

Försäljningen på styckemarknaden sker huvudsakligen genom fristående återförsäljare som i sin tur säljer direkt till konsument. Viss mindre del av försäljningen sker bugenom leverantörsägda tiker. Detaljistförsäljning med hushållsapparater sker genom ett stort antal olikartade butiker såsom el- och belysningsaffärer, elinstallatörer, järnaffärer, radio- och tv-handlare, varuhus och stormarknader.

Ca en tredjedel av försäljningen av tyngre elektriska hushållsapparater sker direkt från leverantörer till Andebyggmarknaden. len är störst för produktgrupperna elspisar samt kyl- och frysenheter, ca 25 respektive 50 procent. Härutöver sker leveranser i viss utsträckning även till byggmarknaden via detaljhandeln.

Den övervägande delen av försäljningen till byggmarknaden sker till ett mindre antal stora köpare, nämligen AB Entreprenör-ma-

434 9 Bilaga

terial (ABEMA), Allt för byggnadsfacket AB - ett företag inom HSB-gruppen -, BPA Byggnadsproduktion AB och AB Skånska Cementgjuteriet.

8.1.3 Konkurrenssituationen

8.l.3.l Marknadskoncentrationen

Som nämnts har marknadskoncentrationen för tyngre elektriska hushållsapparater sedan lång tid tillbaka varit påfallande stark på flertalet produktområden. Intill dess fusionen mellan Electrolux och Husqvarna kom till stånd hade dock dessa båda företag liksom vissa importföretag konkurrerat med varandra.

8.l.3.2 Prisbildningen

Leverantörerna tillämpar vid försäljning till styckemarknaden priser på vilka olika former av rabatter utgår. Rabatternas storlek varierar för olika återförsäljare. Vidare tillämpas olika bonussystem där bonusens storlek är beroende av respektive kunds inköp under ett år. Även rabatter avseende inköpsmängden per inköpstillfälle förekommer.

Leverantörernas prislistor reviderades tidigare vanligen i början av varje kalenderår. Fr 0 m år l973 har dock prishöjningar genomförts av flertalet leverantörer vid ytterligare minst ett tillfälle under året. Som skäl för de upprepade prishöjningarna har de svenska tillverkarna därvid främst angivit ökade kostnader för råvaror, material och komponenter utöver dem som var aktuella närmast föregående prissättningstillfälle. Importörernas prishöjningar har motiverats främst av höjda priser från utländska tillverkare.

Rekommenderade cirkapriser förekom tidigare allmänt från leverantörernas sida vid försäljning av hushållsapparater till detaljhandeln. Numera förekommer rekommenderade cirkapriser endast liten utsträckning. Leverantörsprishöjningar slår vanligen ej igenom med full effekt och omedelbar verkan i detaljistledet.

sou 1931:42 Bilaga 9 435

Ett konsekvent genomfört system med seiektiv försäijning ti11ämpas endast av E1ectro1ux Svenska Försäijnings AB vars försäijningssystem är baserat på geografisk ensamförsäijningsrätt för återförsäijare.

Priserna ti11 de stora köparna på byggmarknaden faststä11s efter förhandlingar. Även om importörernas ande1 av försäijningen ti11 byggmarknaden är förhå11andevis iiten anser de större leverantörerna att vissa importörers prispoiitik har en prispressande effekt på byggmarknaden. Försä1jningsvi11kor och priser i regieras avta1 där priserna under - ett år - är avtalsperioden van1igen fasta. Om avtaien inte sägs upp av endera de för parten föriängs ett år, varvid de nya priserna regieras vissa indexkiausueniigt 1er.

Prissättningen vid försäijning ti11 de mindre köparna på byggmarknaden samt vid försäijning ti11 specifika baseras byggobjekt på en av respektive 1everantör uppgjord byggprisiista som vaniigen revideras varje kvartai. De priser som avta1as med utgångspunkt från denna byggprisiista är van1igen fasta under ett år.

För direktieveranser ti11 köparna på byggmarknaden har utbi1dats en särski1d prisnivå som iigger väsentiigt under den som ti11ämaffärer 1everantör - Ski11naden pas vid deta1jhande1. me11an priset för t ex ett kombinerat ky1- och frysskåp vid ieverans ti11 en mindre detaijist och tili de mest gynnade byggkunderna kan uppgå ti11 20-25 procent av Ieverantörens grundnettopris.

8.1.3.3 Ti11ämpningen av andra konkurrensmedei än priset

I marknadsföringen av e1ektriska hushåiisapparater iämnas utför- 1iga uppgifter om apparaternas prestanda Iiksom om garantiåtaganden och serviceorganisation. Även förändringar i design och färgsättning kan utgöra försäijningsargument. Med iängre e11er kortare tidsmeiianrum ianseras nya program för en hei serie av o1ika hushå11sapparater. Exempel härpå är Eiectroiuxkoncernens med betydande rekiaminsatser understödda marknadsföring av deras New

436 Bilaga 9

Generation hushå11sapparater hösten 1975 1iks0m även motsvarande om än något mera begränsade satsning av Husqvarnakoncernen på ett de1vis nytt sortiment år 1973.

Karakteristiskt för hushå11sapparatmarknaden är den brokiga f10ran av märken och m0de11er. En1igt den nämnda SPK-undersökningen från oktober E1ektriska - 1972, hushå11sapparater försä1jning och reparationer, ti11handahö11s 1971 på svenska marknaden för ky1skâp 24 märken med 206 m0de11er, för frysskåp 22 märken med 139 m0de11er, för fu11höjdsspisar 14 märken med 116 m0de11er, för tvättmaskiner 24 märken med 78 m0de11er och för diskmaskiner 21 märken med 55 m0de11er. M0de11erna förekom dessutom i varierande design och färg.

Apparaterna sä1js ofta under andra namn än ti11verkarens. Produkter med samma namn kan i sjä1va verket härstamma från 01ika producenter.

Av nedanstående diagram 8.1 och 8.2 framgår märkessp1ittringen inom marknaderna för ky1skåp och tvättmaskiner i början av 1970ta1et.

sou 1931:42 Bilaga 9 437

Diagram 8.1 Leverantörer och ti11verkare för ett anta1 ky1skåpsmärken första haivåret 1971

Leverantörer: Märken: Tillverkare:

ATLAS ATLAS ?ie- SCAN-ATLAS (Danmark)

ELECTROLUX \ ?i ELECTROLUX ELECTROLUX (Sverige) (Storbritannien)

ELEKTROHELIOS *t* ELEKTROHELIOS

/ PH|L|PS ?ri PHILIPS *tmE (Italien)

ASEA-SKANDIA S ASEASKANDIA

\ TRANSFER ------ BAUKNECHT BAUKNECHT (Österrike) / HUSQVARNA HUSOVARNA en HUSOVARNA (Sverige)

Som synes så1des kyiskåp ti11verkade av E1ectr01ux under märkena E1ectro1ux, Eiektroheiios, At1as, Phi1ips och Asea-Skandia. Samtidigt fanns det kyiskåp märkta Philips men ti11verkade av IRE. Kyiskåp märkta Bauknecht så1des av Asea-Skandia och Transfer. Bauknechts kyiskåp förekom också under märket Husqvarna. Husqvarna hade även egen ti11verkning av kyiskåp.

438 Bilaga 9

Diagram 8.2 Leverantörer och ti11verkare för ett anta1 tvättmaskinsmärken första ha1våret 1971

Leverantörer: Tillverkare:

ELECTROLUX ELUX/MIELE MIELEWERKEN (Västtyskland)

ELECTROLUX ELECTROLUX (Sverige) Ä ELEKTROHELIOS ELEKTROHELIOS Kl R K-HOJA-ELEKTR I K (Danmark) / /

§ ZANUSSI ZANUSSI ZAN USSI (Rahm

»----//// HOOVER HOOVE R HOOVER (Storbritannien)

Tvättmaskiner av märket E1ectro1ux kunde vara ti11verkade av E1ectr01ux e11er av Zanussi. Zanussiti11verkade maskiner så1des förutom under den egna beteckningen Zanussi och under märket E1ectr0- 1ux under märkena E1ektr0he1ios, At1as, Hoover och Naonis. Märkena E1ektr0he1ios och At1as ti11verkades också av E1ectr01ux och Kirk-Hoja. Hoover hade även en egen tvättmaskin med beteckningen Hoover. Tvättmaskiner från Mie1ewerken så1des av E1ectro1ux under märket E1ux/Mie1e.

Åtski11iga förändringar i utbudet av apparater av 01ika märken har inträffat sedan 1971 men torde inte ge en i stort annan marknadsbi1d.

Det är uppenbart att det stora utbudet av märken och m0de11er samt den omständigheten att i princip samma produkter från en och sam-

Bilaga 9 439 sou 1981:42

ma ti11verkare förekommer under o1ika märkesnamn försvårar för konsumenten att göra adekvata pris- och kva1itetsjämföre1ser.

8.1.3.4 Konkurrensbegränsningar

Sedan spiskarte11en upphävdes från årsskiftet 1971/72 finns inga konkurrensbegränsande avta1 registrerade me11an 1everantörer av hushå11sapparater ti11 den svenska marknaden. En tidigare överensk0mme1se me11an Junga Verkstäder och Asea-Skandia om att Junga inte fick sä1ja disk- och tvättmaskiner på den svenska marknaden ti11 någon annan köpare upphävdes i och med att Junga från årsskiftet 1977/78 övertogs av Svenska E1gr0ssist AB SELGA, ett annat företag inom Aseakoncernen. E1ectro1ux Svenska Försä1jnings AB har sedan 1ång tid ti11baka ett avta1 med sina återförsä1jare, vi1ket begränsar deras möj1igheter att sä1ja andra apparater än av märket E1ectro1ux 1iksom att bedriva aktiv försä1jning av dy- 1ika apparater utanför eget försä1jningsdistrikt.

8.1.4 Bakgrunden ti11 införandet av prisstopp på spisar och ugnar 1974-03-15 och på vissa andra hushå11sgpgagage: 19143220 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

8.1.4.1 Prisutveck1ingen före 1974-03-15 respektive 1974-12-20

Leverantörspriserna på tyngre e1ektriska hushå11sapparater såsom spisar, ky1- och frysskåp samt disk- och tvättmaskiner ökade under 1973 med i genomsnitt 5,5 vid försä1jning ti11 stycke-

procent

marknaden.

F1erta1et 1everantörer av hushå11sapparater genomförde prishöjningar ti11 styckemarknaden de1s under första kvarta1et 1974, de1s vid ytter1igare minst ett ti11fä11e under året. Som skä1 ti11 prishöjningarna anfördes av de svenska ti11verkarna främst kostnadsökningar för råvaror, komponenter och 1öner samt av importörerna höjda priser från ut1ändska ti11verkare.

440 Bilaga 9 S()lJ 1981:42

Den sammanlagda effekten av dessa prishöjningar blev för 1974 en genomsnittlig prishöjning med 13,2 procent.

Av tabell 8.2 nedan framgår de genomsnittliga leverantörsprishöjningarna inom olika produktgrupper 1973 och 1974 vid försäljning till styckemarknaden.

Tabell 8.2 Genomsnittliga husleverantörsprishöjningar på vissa

	hushållsapparater	1973 och 1974
Produktgrupp	Genomsnittlig leverantörsprishöjning 1973, % 1974, % 1973-74, %
Kyl och frys	5,4	15,6	21,8
Diskmaskiner	. 6,9	9,5	17,0
Tvättmaskiner	5,6	14,5	20,9
Elspisar	4,8	8,8 a)	14,0
Totalt	5,5	13,2	19,4
a) Produktförändringar	orsakade av planverkets bestämmelser om

barnsäkerhet medförde prishöjningar under året på ytterligare ca 4 procentenheter.

De större leverantörernas genomsnittliga prishöjningar på tyngre hushållsapparater 1973 och 1974 framgår av tabell 8.3 nedan.

Tabell 8.3 Genomsnittliga prishöjningar för vissa leverantörer av tyngre hushållsapparater 1973 och 1974

Företag Genomsnittlig

leverantörsprishöjning

1973, % 1974, % 1973-74, % Electroluxkoncernen 4,1 16,2 21,0 Husqvarna-

koncernen	3,8	11,3	15,5
Asea-Skandia	8,9	6,9	16,4
AEG	7,5	13,3	21,8
Siemens	6,1	12,9

19,8

Bilaga 9 441

Ti11sammans svarade de fem företag, vi1kas prishöjningar finns redovisade i tabe11 8.3, för drygt 80 procent av försäljningen av hushå11sapparater i Sverige.

Vid försä1jning ti11 byggmarknaden reg1eras - som tidigare nämnts - i a11mänhet avta1. Eftersom 1epriserna genom tidsbundna varje verantör s1uter särski1da avta1 med den enski1da kunden finns ett stort anta1 överensk0mme1ser med sinseme11an varierande prishöjningar. Exempe1 på pristrenden i dessa avta1 under 1973 är den prishöjning med 4,6 procent som en av marknadens större 1everantörer genomförde gentemot en av sina största kunder. Under 1974 höjde de största 1everantörerna sina priser ti11 byggmarknaden med 11-13 procent.

8.1.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1974-03-15 respektive 1974-12-21

Nya prishöjningar för b1 a e1spisar aviserades ti11 andra kvarta- 1et 1974. Under december 1974 aviserade f1erta1et större 1everantörsföretag prishöjningar ti11 deta1jhande1n på i genomsnitt drygt 10 procent att genomföras i början av 1975.

Avta1en på byggmarknaden är så konstruerade att de, om uppsägning inte sker tidigt under hösten, för1ängs på ett âr, vi1ket innebär att avta1ens indexk1ausu1er ut1öses. En1igt gä11ande k1ausu1er sku11e för de avta1 som inte uppsagts, vi1ket var f1erta1et, prishöjningar under 1975 ha kunnat genomföras med 17,1 procent. Leverantörerna hävdade också att de hade för avsikt att genomföra prishöjningar i denna stor1eksordning.

8.1.4.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet 1974-03- 15 respektive 1974-12-21 av prisstopp för vissa hushå11sapparater

Prisstoppet på spisar och ugnar 1974-03-15 ingick som en de1 i ett prisstopp på byggnadsmateria1 och produkter av betyde1se för byggande och inredning av bostadshus. Redan tidigare gä11de prisstopp

442 9 Bilaga

för trä och trävaror. I ett medde1ande från dåvarande hande1sministern påpekades att den genomsnittliga prisstegringen för byggnadsmateria1 under perioden mars 1973 - mars 1974 uppgått ti11 ungefär 26 procent. Hande1sministern förk1arade samtidigt att regeringen med bes1utet om prisstopp på byggnadsmateria1 1iks0m det samtidiga bes1utet om prisstopp för matbröd och mjö1 samt vissa

mjukpappersprodukter fortsatt sin po1itik att söka begränsa hus-

hå11ens kostnader för bostaden och maten. Prisstoppet innebar, framhö11 hande1sministern, att ti11tänkta prishöjningar förhindrades, som annars sku11e ha b1ivit mycket kannbara för konsumenterna .

Från 1974-12-21 upphävdes prisstoppet för f1erta1et byggmateria1 och ersattes med 0b1igat0risk förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar. Vissa byggmateria1 behö11s dock under prisstopp, därib1and e1spisar.

I en kommentar framhö11 dåvarande hande1sministern att det varit möj1igt att s10pa prisstoppet för större de1en av byggmateria10mrådet därför att marknadsförhå11andena b1ivit avsevärt 1ugnare. En rad företag hade så1unda stä11t i utsikt en stabi1 prisnivå under de närmaste månaderna. För de varor som behå11its under prisstopp gä11de en1igt hande1sministern att ett e11er ett fåta1 företag dominerade marknaden och att f1erta1et av dessa hade aviserat kraftiga prishöjningar om prisstoppet hävdes.

Samtidigt som prisstoppet hävdes för f1erta1et byggnadsmateria1 utvidgades prisstoppet för hushå11sapparater ti11 att omfatta b1 a ky1- och frysskåp, diskmaskiner, tvättmaskiner och torkmaskiner. Det utökade prisstoppet motiverades av hande1sministern med att företagen inom branschen aviserat SPK om betydande prishöjningar från årsskiftet utöver de höjningar som tidigare skett under året.

Bilaga 9 443 sou 1981:42

8.2 Administrationen av prisreg1eringen

8.2.1 Prisreg1eringens omfattning. Ändringar i pris-

:eygringenaømfgttning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Prisreg1eringen för e1ektriska hushå11sapparater infördes i två omgångar. Den första, gä11ande från 1974-03-15, avsåg endast spisar och ugnar och ingick som en de1 i ett prisstopp som omfattade praktiskt taget a11a typer av byggnadsmateria1, ink1usive sådana fasta inventarier som värmepannor och radiatorer, badkar och diskbänkar samt e1ektriska varmvattenberedare. För vissa byggnadsmateria1 upphävdes prisstoppet 1974-12-21, dock ej för spisar och ugnar 1iksom inte he11er för f1erta1et av de ovan nämnda fasta inventarierna.

Från samma tidpunkt, dvs 1974-12-21, utvidgades prisstoppet på e1ektriska hushå11sapparater ti11 att omfatta frys-, ky1- och sva1skåp, frysboxar för hushå11sbruk, diskmaskiner för hushå11sbruk, tvättmaskiner och torkmaskiner för hushå11sbruk samt spisf1äktar med kåpa. Det utvidgade prisstoppet på hushå11sapparater så1unda ti11 att gä11a sådana varor som norma1t ti11begränsades hör bostadens fasta inredning. Utanför prisstoppet 1åg vissa större hushå11sapparater såsom mang1ar, pressmaskiner m m samt mindre hushå11sapparater såsom dammsugare, e1vispar, kaffebryggare, brödrostar m m 1iksom reservde1ar ti11 de prisstoppade varorna.

Prisstoppet på spisar och ugnar upphävdes 1975-10-22 och ersattes med 0b1igatorisk förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar. Förhandsanmä1ningssky1digheten för spisar och ugnar och prisstoppet för övriga hushå11sapparater upphävdes 1975-12-21.

Ti11 de prisreg1erade apparaterna hörde endast apparater avsedda för hushå11sbruk, a11tså inte sådana som används i storkök av något s1ag, inom sjukhus och andra institutioner e11er i tvätterier för kommersie11t bruk. Ti11 tvättmaskiner och torkmaskiner för hushå11sbruk hänfördes dock även apparater uppstä11da i för ett f1erta1 hyresgäster inrättade gemensamma tvättstugor.

444 Bilaga 9

8.2.2 Dispensansökningar, besvär över avsiagna dispens-

anâöhninaa: áamtjziâöxesträáelser _ _ _ _ _ _ _

Fram ti11 den 21 december 1975, då prisreg1eringen upphävdes, hade 89 ansökningar inkommit om ti11stånd att överskrida gä11ande stoppriser på hushåiisapparater. 5 av dessa hade inkommit före den 21 december 1974 och såiunda enbart avsett elspisar.

I 6 fa11 biföiis dispensansökningarna he1t, i 37 fa11 b1ev de deivis bifa11na medan de i 15 fa11 ej bifö11s. I 10 fa11 återka11ades ansökningarna, i 11 fa11 1ämnades de utan åtgärd och i 10 fa11 iämnades framstäliningen utan erinran.

F1erta1et av de dispensansökningar som iämnades utan åtgärd inkom strax innan prisstoppet upphävdes. De dispensansökningar som iämnades utan erinran avsåg oftast sådana apparater som SPK, efter samråd med konsumentverket, ansåg sig kunna betrakta som nya produkter och som därmed inte fö11 under prisstoppet.

Ett särski1t pr0b1em i dispensprövningens initialskede uppkom då de företag som hade avtal med större byggföretag vi11e - utan att begära dispens genomföra de prishöjningar för 1975 som kunde utiösas en1igt i avtaien ingående indexk1ausu1er. Häremot invände de iedande köparföretagen att en konsekvens av ti11ämpningen av prisstoppet borde vara att priserna i deras avtal sku11e bestå oförändrade även under år 1975.

Frågan prövades av SPK som i början av februari 1975 meddeiade att en konsekvent t01kning av prisstoppsreglerna innebar att ieverantörsföretagen medgavs rätt att höja sina priser ti11 byggföretagen med högst det procentta1 med vi1ket ieverantörsföretagens nettopriser tili återförsäijare på styckemarknaden höjts under tiden mars-december 1974, dvs under den tid priserna ti11 byggmarknaden varit Iåsta genom iångtidsavtal.

De härigenom medgivna prishöjningarna på byggmarknaden var avsevärt mindre än de prishöjningar som sku11e ha genomförts om indexklausuierna utiösts.

SOU 193142 Bilaga 9 445

En annan principie11t viktig fråga, som aktua1iserades under prisreg1eringsperi0den, var frågan om när en produktändring var så betydande att den ändrade produkten kunde anses som ny vara och därmed fa11a utanför prisstoppet.

Genomgripande förändringar i 1everantörernas sortiment av hushå11sapparater sker norma1t med åtski11iga års me11anrum. Det torde därför vara praktiskt 0möj1igt för en 1everantör av hushå11sapparater att under ett prisstopp, som varar under en begränsad tid, förändra utbudet av apparater så att prisstoppet därigenom b1ir mindre effektivt. Det krävs också ett omfattande utveck1ingsarbete med avsevärda investeringar innan en ny mode11serie kan introduceras på marknaden.

Efter f1era års förberede1ser hade Husqvarna hösten 1973 introducerat en ny serie tyngre hushå11sapparater. E1ectro1ux introducerade sin New Generation av hushå11sapparater under den tid prisstoppet var i kraft, näm1igen under hösten 1975. Även Asea-Skandia presenterade under 1975 en ny serie tvättmaskiner, utveck1ade av Junga Verkstäder. Enski1da importföretag introducerade vidare under prisstoppsperioden vissa apparater som de betraktade som nya varor. Anta1et under 1975 anmä1da nya produkter inom hushå11sapparatsektorn var ungefär detsamma som under åren närmast före prisstoppet.

Vid bedömningen av om en hushå11sapparat var att betrakta som en ny vara och därmed ej omfattades av prisstoppet an1itade SPK teknisk expertis inom konsumentverket, som genom sin testverksamhet skaffat sig betydande erfarenhet inom hushå11sapparatsektorn. Konsumentverket avgav ut1åtanden, av vi1ka framgick vi1ka tekniska förändringar som genomförts jämfört med tidigare mode11er samt huruvida dessa förändringar kunde anses ha ti11fört produkten ett ökat värde från konsumentsynpunkt. Nämnden tog därefter stä11ning ti11 frågan huruvida produkten - från prisreg1eringssynpunkt - var att betrakta som ny vara e11er ej.

I fem fa11 överk1agade vederbörande företag SPKs bes1ut i dispensärenden hos regeringen. I ett fa11 återtogs besvären, i tvâ fa11

446 Bilaga 9

iämnade regeringen besvären utan bifa11 och i ytteriigare ett fa11 konstaterade regeringen vid sin prövning att prisstoppet på ifrågavarande produkter redan upphävts. I det femte och sista ärendet meddeiade regeringen att det besiut av SPK som vederbörande företag överkiagat hade avsett en anmodan ti11 företaget att iaktta gäiiande prisstoppsbestämmeiser. En sådan anmodan kan inte överkiagas.

Ett fåta1 företag överskred under prisstoppsperioden gäiiande stoppris utan att ha erhåiiit dispens härför. I samtiiga dessa fa11 hade vederbörande företag missförstått gäiiande bestämmeiser. Efter påpekande anpassadede sina priser så att de kom att överensstämma med gäiiande stoppriser. Intet av dessa fa11 anmäides tili åtai.

Sysseisättningsskäi anfördes i ett fåtai fail som motiv för dispens under prisstoppsperioden. I de fa11 risk för a11var1ig sysseisättningsminskning kunde påvisas medgav SPK dispens i eniighet med regeringens riktiinjer för prisstopp. Berörda företag har inte hävdat i sina kontakter med SPK att prisstoppet på hushålisapparater skuiie ha varit orsak ti11 några fristäiiningar.

8.2.3 Genomförda prishöjningar under prisregieringsperioden. Prishöjningar som inte kunnat genomföras under prisregieringsperioden

Som tidigare nämnts hade fiertaiet större ieverantörer av hushåiisapparater aviserat detaijhandein att de avsåg att genomföra prishöjningar i storieksordningen 10 procent från någon tidpunkt i början av år 1975. För byggmarknaden räknade ieverantörerna med att en ut1ösning av gä11ande indexavtai sku11e medföra prishöjningar pâ ca 17 procent.

I mars 1975 hade prisstoppet på eispisar varat i ett år samtidigt som förhåilandevis kraftiga kostnadsökningar inträffat. Några medgivanden om prishöjningar på styckemarknaden hade då ej iämnats av SPK med undantag för att vissa ieverantörer av eispisar fått

Bilaga 9 447 sou 1981:42

möjlighet att kompensera sig för ökade kostnader i samband med införandet av obligatorisk barnsäkerhetsutrustning. Som en konsekvens av att prisstoppet hade haft en förhållandevis lång varaktighet och att inte obetydliga kostnadsökningar inträffat under prisstoppsperioden samt med hänsyn till övriga i respektive fall aktuella omständigheter medgav SPK i april l975 och under tiden närmast därefter prishöjningar på elspisar i storleksordningen 5 procent.

Under tiden för prisstoppet medgav SPK prishöjningar för andra hushållsapparater än spisar med i genomsnitt 2 procent i leverantörsledet. Dessa dispenser för prishöjningar gavs i huvudsak under andra halvåret l975. Därvid tog SPK hänsyn även till utfallet av l975 års lönerörelse med beaktande av produktivitetsutvecklingen.

Prishöjningarna från leverantörerna tilläts i allmänhet slå igenom i detaljhandeln med samma belopp i kronor och ören. Den genomsnittliga prishöjningen till konsument för prisstoppade hushålls- - andra än spisar - l975 till apparater uppgick l,7 procent.

Av tabell 8.4 nedan framgår prishöjningarnas storlek på styckemarknaden för olika produktgrupper l975.

Tabell 8:5 Genomsnittliga prishöjningar på styckemarknaden för vissa hushållsapparater 1975

Produktgrupp Leverantörspris- Detaljhandelns

	höjning, %	prishöjning, %
Diskmaskiner	1:5	l,2
Tvättmaskiner	0,9	0,7
Kyl- och frysenheter	l,8	l,5
Elspisar	5,6	4,7

448 Bilaga 9

Som tidigare nämnts förhindrades 1everantörerna att från ingången av 1975 på byggmarknaden ut1ösa de indexk1ausu1er som sku11e ha kunnat innebära prishöjningar med upp ti11 17 procent. De prishöjningar som 1everantörerna ti11äts genomföra - utan att begära dispens - motsvarade de prishöjningar som genomförts på styckemarknaden under tiden mars-december 1974, a11tså före prisstoppet. Dessa prishöjningar uppgick ti11 i genomsnitt 4 procent. Senare under år 1975 gav SPK 1everantörsföretagen möj1ighet att genom förhand1ingar med respektive motparter på byggmarknaden göra ytter1igare prishöjningar. Den tota1a prishöjningen ti11 byggmarknaden under året kom att i genomsnitt uppgå ti11 11 procent.

Av tabe11 8.5 nedan framgår de genomsnitt1iga 1everantörsprishöjningarna ti11 byggmarknaden 1975 för o1ika produktgrupper.

Tabe11 8.5 Genomsnitt1iga prishöjningar på byggmarknaden för vissa hushå11sapparater 1975

Produktgrupp	Leverantörspris- höjning, %
Diskmaskiner		6
Tvättmaskiner		11
Ky1- och frysenheter		14
E1spisar		9

Trots prisstoppet på hushå11sapparater stagnerade försä1jningen av dessa apparater under 1975 jämfört med 1974. En obetyd1ig försä1jningsökning kunde registreras för ky1- och frysprodukter samt för diskmaskiner samtidigt med en mått1ig minskning för e1spisar och tvättmaskiner.

8.3 Avvecklingen av prisregleringen

8.3.1 Förutsättningar och motiv för avvecklingen av Briszeglsringea _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Sedan det under hösten l975 vid överläggningar mellan SPK och de ledande leverantörerna av prisstoppade elektriska hushållsapparater klarlagts att leverantörerna av elspisar var beredda att hålla oförändrade priser i första hand till årets slut, beslöt regeringen att upphäva prisregleringen för dessa produkter från den 22 oktober l975. Samtidigt ålades företagen att till nämnden anmäla eventuella prisändringar senast en månad innan prisändringarna var avsedda att träda i kraft.

SPK fortsatte därefter överläggningarna beträffande övriga prisstoppade hushållsapparater. De ledande leverantörerna förklarade sig därvid beredda att begränsa sina prishöjningar under åtminstone större delen av l976 till i genomsnitt högst 6 procent på styckemarknaden och 5 procent på byggmarknaden, under förutsättning att prisstoppet snarast hävdes. Vidare förklarade dessa leverantörer sig beredda att vid fri prisbildning löpande hålla SPK informerad om försäljnings- och kostnadsutvecklingen samt till nämnden senast en månad i förväg anmäla planerade prishöjningar samt skälen till dessa. Mot bakgrund av dessa uttalanden beslöt regeringen att upphäva prisstoppet på elektriska hushållsapparater från l975-l2-2l.

8.3.2 ytvegklinggn_eftgr_avvgçkljngen av_prisrggleringgn

Av tabell 8.6 framgår prisutvecklingen på styckemarknaden för de viktigaste produktgrupperna som omfattades av prisregleringen på hushållsapparater.

450 Bilaga 9

Tabe11 8.6 Genomsnitt1ig pr0centue11 prishöjning på vissa e1ektriska hushå11sapparater åren 1973-1978 på styckemarknaden

Produktgrupp 1973 1974 1977 1973- 1978 Diskmaskiner 6,9 9,5 6,2 36,5 Tvättmaskiner 5,6 14,5 1C,0 49,6 Ky1- och frys-

enheter	5,4 15,6	11,0 56,0
Elspisar	4,8 8,8	12,4 6,8 55,9
Tota1t	5,5 13,2 2,3	10,2 4,7 46,8

Prisutveck1ingen på byggmarknaden har i stort sett skett 1ikf0rmigt med utveck1ingen på styckemarknaden. Möj1igen har under de Senaste åren den tidigare betydande differensen me11an 1everantöpriser ti11 styckemarknaden och motsvarande priser ti11

rernas

byggmarknaden i viss mån reducerats, vi1ket kan förk1aras av att den tidigare varit större än som rent kostnadsmässigt kunnat motiveras.

Som nämnts reducerades den av de 1edande 1everantörerna under de första månaderna 1975 på styckemarknaden aviserade prishöjningen för de viktigaste produktgrupperna på i stor1eksordningen 10 procent så att prisstegringen under 1975 underskred 2 procent utom för För dessa hade prisstoppet satts in tidigare - varspisarna. för prishöjningarna under 1974 varit 1ägre än för övriga produkter, medan SPK i gengä1d medgav något större prishöjningar under 1975 än för övriga produkter.

Inte he11er under 1976 nådde prishöjningarna den nivå som 1everantörerna aviserat redan från början av 1975. Genom SPKs prisövervakning begränsades prishöjningarna såvä1 1976 som 1977 ti11 högst vad som nämnden fann vara kostnadsmässigt motiverat.

Av tabe11en kan ut1äsas att 1everantörerna genomgående genomfört

sou 1981:42 Bilaga 9 451

de största prishöjningarna för spisar, dvs för den produktgrupp där konkurrensen från utlandet varit minst, medan de varit mer återhållsamma vid prissättningen för tvättmaskiner och i all synnerhet diskmaskiner. Importföretagen har på dessa delmarknader varit och är alltjämt mera framgångsrika än på marknaden för spisar samt kyl- och frysenheter.

8.4 Effekter av prisregleringen från samhällssynpunkt

8.4.1 frisregleringens_effgkter

på_pri§utvgcklingen

Som framgår av föregående avsnitt blev den omedelbara effekten av en dämpning prisregleringen av prishöjningarna jämfört med de som hade aviserats - för sådana prishöjningar hushållsapparater som hör till hemmens fasta inventarier. De prishöjningar som hade aviserats för spisar till våren l974 och för övriga produkter till början av l975 kunde sålunda inte genomföras under prisstoppsperioden.

De prishöjningar som kom till stånd i anslutning till prisregleringens upphävande var kostnadsmotiverade och låg inom ramen för de överenskommelser som SPK och leverantörerna hade träffat under tiden omedelbart före prisstoppets upphävande.

De ledande leverantörerna saluför även andra varor än sådana hushållsapparater som var prisstoppade. Flertalet av dessa andra varor omfattas av SPKs anmälningsförfarande inom ramen för den löpande prisövervakningen. De prishöjningar som genomfördes på dessa varor var kostnadsmässigt motiverade och företagen kompenserade sig sålunda inte för de begränsade prishöjningarna på prisstoppade varor genom att höja priserna desto mer på övriga. Exempel härpå är de måttliga prishöjningar som under 1975 och följande år genomfördes av Electrolux på dammsugare och av Husqvarna på symaskiner - de viktigaste kategorierna av hushållsapparater som lämnades utanför prisregleringen.

452 Bilaga 9

8.4.2 Prisregieringens effekter på marknadsstrukturen,

Eonkyrrensêituêtionen›_proéulstâortimentet rn rn

Inga tecken har framkommit på att den tiiifäiiiga prisregieringen på hushåiisapparater skuiie ha påverkat marknadsstrukturen, konkurrenssituationen e11er produktsortimentet. Koncentrationen på ieverantörssidan fortgick, uppenbariigen oberoende av prisstoppet och andra tiiifäiiiga omständigheter. Inte heiier har några förändringar i konkurrensiäget kunnat konstateras, i vad avser reiationerna meiian svensktiiiverkade varor och importvaror.

Vad gäiier prisstoppets eventueiia effekt på produktsortimentet pianeras som nämnts normait mera genomgripande förändringar i detta sortiment på iång sikt. Därtiil kommer att SPK vid sin dispensprövning omsorgsfuiit prövar huruvida även en mindre produktändkan anses ha ändrat produktens värde och samtidigt medfört ring sådana kostnadsändringar att en prishöjning respektive prissänkning är motiverad även under prisstoppsperioden. I de enstaka fa11 en viss apparat bedömts som ny vara och därmed biivit föremåi för fri prissättning, torde detta förhåiiande inte i nämnvärd utsträckning ha påverkat den aiimänna prisnivån, eftersom varje i ett större och därmed enskiid apparat ingår produktsortiment antingen den betraktas som ny vara eiier ej - har prissatts i relation tiii övriga apparater inom sortimentet.

KF har i en kommentar anfört föijandez

En risk som aiitid finns vid ingrepp i marknadsekonomin är att ti11 sku11e kunna ieda ti11 att varor exempei prisregieringar siås ut på marknaden, försvinner, just beroende på prisregieringen. Det är KF:s uppfattning att så icke har varit faiiet inom detta område. Sammanfattningsvis kan förbundet konstatera att prisregieringen för konsumenten inte medfört några negativa effekter. För företagen verksamma inom branschen torde en prisregiering aiitid medföra merarbete och kostnadsstegringar. Detta gäiier dock genereiit och inte specieiit för detta varuområde.

sou 1981:42 Bilaga 9 453

8.5 Effekter av prisregieringen för myndigheterna

8.5.1 §fjektgr_på §P§s_tgtgJg kostnader

Av de 30 extratjänster för administration av rådande prisregieringar som SPK iöpande har möjiighet att utnyttja togs, under den tid prisregieringen för hushåiisapparater upprätthöiis, en tjänst i anspråk.

Härutöver kan inga påtagiiga effekter på SPKs totaia kostnader konstateras av den här ifrågavarande prisregieringen.

8.5.2 §ffektgr_p§_§P§s_övriga verksamhet

Eniigt SPKs erfarenheter har de iedande ieverantörerna av hushåiisapparater efter det att prisregieringen upphävts varit mer benägna än tidigare att beakta de synpunkter om återhåiisamhet i prissättningen, som nämnden haft ti11 uppgift att framföra inom ramen för den iöpande prisövervakningen.

8.5.3 Praktiska e11er formeila probiem vid införandet,

administratigngn_ogh_upphävandgt_av grisregigringen

Några praktiska eller forme11a probiem uppkom inte vid administrationen av prisstoppet på hushåiisapparater, åtminstone inte vad gäller den s k styckemarknaden. Prisstoppet omfattade vä] avgränsade apparattyper. Viss tveksamhet kunde dock i initiaiskedet uppkomma vid bedömningen av huruvida en viss apparat var avsedd för hushåiisbruk e11er inte.

Vidare krävde bedömningen av huruvida en viss vara var att betrakta som ny särskiid uppmärksamhet eftersom en ständig produktutveck- 1ing pågår inom området för hushåiisapparater. Genom samarbete med konsumentverket, som förfogar över särskiid expertis för bedömning av värdet från konsumentsynpunkt av eventue11a förändringar, kunde dock hithörande frågor iösas på ett smidigt och - eniigt SPKS bedömning - för berörda parter tiiifredsstäiiande sätt.

454 Bilaga 9

Långtidsavtalen på byggmarknaden vållade vissa problem när prisregleringen infördes. I avtalen ingick regelmässigt indexklausuler, så utformade att leverantören kunde höja priserna efter avtalstidens slut - oftast vid nästkommande årsskifte - med visst procenttal beräknat med utgångspunkt från givna, för ändamålet mer eller mindre lämpade indexserier såvida inte endera parten för sin del sagt upp avtalet med visst antal månaders varsel. När prisstoppet - för flertalet hushållsapparater - trädde i kraft i slutet av december l974, hade i flertalet fall någon avtalsuppsägning inte skett. Om inte prisstoppet kommit emellan skulle sålunda de nya högre priserna ha gällt från årsskiftet. Enligt SPKs tillämpningsföreskrifter angående prisstopp gäller beträffande tillämpningen av indexklausuler i kontrakt avseende prisstoppad vara att stoppris inte får överskridas utan särskilt tillstånd, oberoende av om kontraktet slutits före eller efter prisstoppet.

Från leverantörshåll hävdades att de indextal vilka man ville åberopa för prishöjningar från årsskiftet hade uppnåtts redan under

hösten l974, alltså innan prisstoppet infördes,och att dessa in-

dextal och deras konsekvenser för prissättningen varit kända för berörda byggnadsföretag utan att dessa utnyttjat sina möjligheter att säga upp avtalen för att uppnå ändrade villkor. Byggföretagen hävdade i sin tur att företag som tecknat långtidsavtal inte genom prisstoppet borde komma i ett ogynnsammare läge än övriga köpare. Byggföretagen önskade sålunda att priserna i långtidsavtalen skulle frysas under prisstoppstiden. Leverantörerna genmälde att detta skulle kunna få orimliga konsekvenser, eftersom de under den tid långtidsavtalen gällt kunnat höja sina priser på styckemarknaden. Om priserna i långtidsavtalen behölls oförändrade, skulle differensen mellan dessa priser och priserna på styckemarknaden ökas kraftigt trots att kostnadsökningarna under avtalsåret i princip varit desamma på båda marknaderna.

SPK beslöt, sedan nämnden hört parterna, att indexklausulerna i dylika avtal inte fick automatiskt utlösas men att leverantörerna hade rätt att höja priserna i dessa avtal med högst det pro-

sou 1981:42 Bilaga 9 455

centta1 med vi1ket 1everantörsföretagens nettopriser tiH återförsäLjarna på styckemarknaden höjts under tiden mars-december 1974, dvs under den tid priserna tiH byggmarknaden varit låsta genom 1ångtidsavta1. De f1esta avta1en för 1974 hade nämhgen inte undertecknats av parterna förrän ett stycke in på 1974.

Bilaga 9 457

MARGARIN

9.1 Bakgrunden ti11 prisreg1eringen på margarin

9 .1 - 1 gfâdäkleFâ

Margarin är en emu1sion bestående av en fettb1andning och vatten. De nuvarande ti11verkarna använder dock huvudsak1igen skummjö1k i stä11et för vatten. Vidare ingår mindre kvantiteter salt, färgoch smakämnen m m. Fettb1andningen domineras av vegetabi1iska 01jor, främst soja-, kokos- och rapso1ja, men även marina o1j0r e11er sjödjurso1ja och smörfett kan ingå. Produktsortimentet inom marknaden har ökat snabbt sedan 1965 då det första vid ky1skåpstemperatur bredbara margarinet introducerades. De viktigaste produkttyperna av margarin för direkt konsumtion framgår av tab1å 9.1.

Tab1å 9.1 Produkttyper inom margarinsortimentet

Produkttyp Fettha1t Förpack- Introduk- % ningstyp tionsår _

Hushå11smargarin	80	Fo1ie	ca 1900
Bordsmargarin	80	Bytta	1965
Lättmargarin	40	Bytta	1972

Förutom de angivna produkttyperna ti11verkas för direkt konsumtion mindre kvantiteter f1ytande margarin. Vidare finns specie11a margarinsorter och förpackningar för bageriändamå1, storhushå11 etc.

Förde1ningen me11an de o1ika produkttyperna 1975 framgår av tab1å 9.2. Under de senaste åren har framför a11t 1ättmargarinerna ökat sin ande1 något på bekostnad av hushå11smargarinerna.

458 Bilaga 9 S()lJ 1981:42 Tab1å 9.2 Vo1ymmässig förde1ning av försä1jningen av o1ika produkttyper inom margarinsortimentet år 1975 Ande1 % 1975

Hushå11smargarin	48
Bordsmargarin	31
Lättmargarin	7
Bagerimargarin	14

Summa

9.1.2 Företagen

De år 1975 verksamma företagen med anknytning ti11 margarinindustrin framgår av tab1å 9.3.

Tab1å 9.3 Företag med anknytning ti11 margarinindustrin år 1975

Företag Ande1 av Anmärkning margarinprodukti0nen,%

01jeväxtföräd1ande företag

EXAB AB Liva Fabriker EXAB ägs ge- AB Pe11erin/Zenith mensamt av mar- AB Kar1shamns 01je- garinti11verfabriker karna. Företa- Fabriks AB Viktoria get pressar och A1ba Fabrikers AB och extraherar för deras räkning o1jeväxt- 01jeväxtföräd1ande och margarin- frö ti11verkande företag

AB Liva Fabriker Svenska Uni1ever AB 31 AB Pe11erin/Zenith AB Aritmos 23 MIQMSMMS Kooperativa För- 01jefabriker bundet 23

Bilaga 9 459

Margarintiiiverkande företag, utan oijeväxtförädiande verksamhet Företag Ägare Andel av Anmärkning margarinproduktionen,% Ar1a (3 aniägg- Jordbrukskoopeningar), Skåne- rationen 13 mejerier och Nedre Norriands Producentförening Fabriks AB Margarinboiaget Uvertagandet Viktoria AB skedde 1975- 01-01 A1ba Fabrikers AB Famiijen Virgin AB N0rdbake1s Emu AG Schweiz

Försäijningsbolag Margarinbo1aget AB AB Liva Fabriker (54) AB Peiierin/ Zenith 100

Karishamns Oijefabrikers aniäggning är den enda som omspänner samtiiga produktionsprocesser från oijeväxtförädiing ti11 färdigt margarin, dvs pressning, raffinering, hydrering, omestring, vinterisering, fraktionering, biandning och förpackning av margarin m m.

Peilerin/Zenith och Liva har raffineringsaniäggningar och utrustning för margarintiiiverkning. övriga ti11verkare har enbart utrustning för tiiiverkning och förpackning av margarin.

Samtiiga margarintiiiverkande företag köper sina huvudsakiiga kvantiteter av vegetabiiisk oija direkt från Karishamns 01jefabriker eiier genom detta företag.

Margarinboiaget är numera inte enbart försäijningsboiag utan även ett ti11verkande företag sedan Margarinboiaget AB med verkan från den 1 januari 1977 övertagit rörelserna vid AB Pe11erin/Zenith och AB Liva Fabriker och även förvärvat aktierna i dessa företag.

460 Bilaga 9

Margarinb01aget är i sin tur numera ti11 hä1ften ägt av vardera Svenska Uni1ever och Aritmos.

1976 ti11k0m en ny margarinproducent, Pågens Margarin AB. Företagets marknadsande1 uppgick 1977 ti11 ca 5 procent.

9.1.3 Konkurrenssituationen

9.1.3.1 Marknadskoncentrationen

Produktion och försä1jning av margarin i Sverige domineras av ett fåta1 företag. Margarinb01aget svarade år 1975 ink1usive Victoria för ca 55 procent av försä1jningen, Kar1shamns 01jefabriker för ca 20 procent och mejerierna för ca 15 procent. övriga ti11verkare hade ti11sammans en ande1 av den t0ta1a försä1jningen på ca 5 procent medan importen svarade för ca 5 procent.

Företagens ande1ar av produktion och försä1jning har undergått vissa förändringar sedan år 1975, då prisreg1eringen på margarin infördes. En1igt uppgift från KF var företagens marknadsande1ar för konsument-, st0rhushå11s- och bagerimargarin fö1jande år 1978.

Ia§1å 9.4 Margarinföretagens marknadsande1ar år 1978, en1igt uppgift från KF

Margarinb01aget	47
Ar1a	21
övriga	26
Import	4

A1ba N0rdbake1s 1 100

Margarinb01agets och Kar1shamns 01jefabrikers dominans är särski1t stark på marknaden för konsumentprodukter. Margarinb01aget sä1jer sina produkter genom den enski1da deta1jhande1n och Kar1shamns 01jefabriker genom den konsumentkooperativa hande1n. Företagen kon-

sou 1931:42 9 461 Bilaga

kurrerar härigenom inte direkt med varandra. Den konkurrens de får vidkännas kommer huvudsakligen från mejeriernas produkter som förutom bords- och lättmargarin (Bregott respektive Lätt och Lagom) utgörs av smör. Smörets andel av den totala av matförsäljningen fett har under senare år legat kring 20 procent.

KF har invänt mot denna beskrivning av konkurrenssituationen och anfört följande.

Matfett är numera en attraktiv inropsvara i detaljhandelns marknadsföring och konkurrensen mellan de olika margarintillverkarnas produkter är hård. Det konkurrensmedel som nästan uteslutande används är prisnedsättningar, där tillverkare och detaljhandel bidrar med ungefär hälften var. Några entydiga gränser mellan kooperativ och enskild detaljhandel när det gäller konsumenternas val av inköpsställe finns inte. Man måste därför se konkurrensen mellan olika margarinmärken över hela detaljhandeln och inte uppdelad i ett kooperativt och ett enskilt block.

Vid försäljning till enskilda och offentliga storförbrukare - baoch storhushåll - konkurrerar gerier Margarinbolaget och Karlshamns Oljefabriker. På denna marknad är även konkurrensen från de mindre margarinproducenterna större. KF har anfört att även SMR deltar i konkurrensen på storförbrukarmarknaden och att SMR här tillämpar speciell rabattering av smörinnehållet i sina produkter.

9.1.3.2 Prisbildningen

Den inhemska produktionen av margarin påverkas av fettvaruavgifter och av manufaktureringstullar.

Fettvaruavgifterna syftar i första hand till att möjliggöra en inhemsk odling av oljeväxtfrö. Genom att avgifterna marfördyrar garinet underlättar de också avsättningen av smör och smörfett till de priser som förutsätts i jordbruksuppgörelserna. Fettvaruavgiften har genom sin konstruktion en stabiliserande effekt på den inhemska kostnadsnivân vid kraftiga internationella prisfluktuationer på oljor.

462 Bilaga 9

Det svenska tuiiskyddet har gestaitats 1ika som det EG har för motsvarande produkter. Manufaktureringsskyddet för margarinproduktionen är konstruerat som en värdetu11. Tu11satsen uppgår för färdigt margarin ti11 25 procent, vi1ket gör skyddet heit prohibitivt. För margarinråvaror är tu11satsen iägre och varierar med föräd1ingsgraden på 01j0rna. Tu11skyddet infördes 1973 för att förhindra en befarad dumpingimport från 1änder med eget tu11skydd för hemmamarknaden. Genom tu11skyddet avsåg statsmakterna att skapa garantier för att den inhemska fettföräd1ingsindustrin sku11e över1eva eftersom den sjäiv ej kunde få tiiigång ti11 exportmarknader.

För import från EFTA-iänder finns en tu11fri kontingent på 7 200 ton margarin per år. Kontingenten utnyttjas huvudsak1igen av Svenska Mi11sbo1aget AB för import av norskt margarin.

Konkurrenssituationen på margarinområdet har medfört att likartade margarinsorter har i det närmaste identiska 1istpriser i såvä1 1everantörs- som konsumentieden. En1igt en kommentar från KF är de i det närmaste identiska priserna en konsekvens av användningen av samma siags råvaror och högrationaiiserade produktionsan-

1äggningar med ungefär samma kostnadsbi1d. Prisutveckiingen är

vidare para11e11, såväi med avseende på stor1eken av genomförda prishöjningar som datum för dessa. I 1everantörs1edet kan Margarinb01aget betecknas som pris1edare. Prissättningen i detaijhande1s1edet styrs av de cirkapris1istor som utges av partihande1n respektive deta1jhande1ns centra1a organisationer. Därvid ti11ämpas normait procentueiia omräkningstai på samma sätt som för f1ertaiet andra dag1igvaror.

Ti11fä11iga prisnedsättningar, s k kampanjpriser, förekommer reiativt ofta. Nedsättningarna finansieras i a11mänhet gemensamt av tiilverkare och handei.

sou 1981:42 9 463 Bilaga

9.1.3.3 Tillämpning av andra konkurrensmedel än priset

Under den senaste tioårsperioden har en betydande sortimentsoch förpackningsutveckling ägt rum på margarin. Företagen har därvid strävat efter att differentiera olika ifrån varandmargarinsorter ra genom att bl a försöka inrikta konsumtionen på olika produkttyper vid olika konsumtionstillfällen. som Speciella margariner är bredbara även vid kylskåpstemperatur och de s k lättmargarinerna, som innehåller mindre fett och mer vatten, har introducerats. De nya margarintyperna har lanserats på marknaden i nya typer av förpackningar, s k bordsaskar. Sortimentet har vidare breddats genom att samma margarinmärke kan förekomma både som normal-, extraoch osaltat.

Bland övriga använda konkurrensmedel märks på margarinmarknaden omfattande särskilt reklamkampanjer, i samband med produktlanseringarna.

9.l.3.4 Konkurrensbegränsningar

Ãgareförhållandena för företagen karakteripå margarinmarknaden seras av att konkurrerande har ett omfattande direkt företag eller indirekt inflytande på varandra.

Som angetts ovan ägs den dominerande margarinproducenten, Margarinbolaget AB, till hälften av AB Aritmos. AB Aritmos är ett s k konglomeratföretag inom livsmedelsbranschen med intressen i bl a kött-, bageri- och fiskindustrin. Företagets största aktieägare är Lantbrukarnas Riksförbund som genom den jordbrukskooperativa mejeriindustrin tillverkar med Margarinbolaget konkurrerande produkter. Den näst största aktieägaren i Aritmos är KF, som även äger Karlshamns Oljefabriker.

Margarinbolagets andra ägare, Svenska har ock- Unilever-gruppen, så gemensamma ekonomiska intressen med konkurrerande företag. Svenska Unilever äger således tillsammans med mejeriindustrin Glace-Bolaget AB.

464 Bilaga 9

I mars 1979 infördes i SPKs karte11register avta1 me11an AB Aritmos och Svenska Uni1ever Förva1tninçs AB om samgående i Margarinbo1aget AB i fråga om ti11verkning och försä1jning av margarin mm.

Parterna har hos regeringen anfört besvär över registreringsbes1utet och även gjort framstä11ning om sekretess.

har också ett 1ångtgående sam- De margarinti11verkande företagen arbete vad gä11er inköp och föräd1ing av råvaror. Förutom samarbetet inom reg1eringsföreningen Sverirespektive de1ägarskapet ges 01jeväxtintressenters förening (S01) och EXAB har margarinfabrikanterna ett avta1 med mejeriindustrin om att överta vissa överskottskvantiteter smöro1ja. Avtaiet har ti11k0mmit för att förhindra att mejerierna vid ti11fä11iça överskott av smör01ja sänker för att få avsättning för större kvantiteter smör. priserna Vidare finns ett konkurrensbegränsande avta1 me11an Margarinbo1aoch A/S Mustad & Son i Norge. Genom avta1et, som träffades get år 1960, förvärvade Mustads samt1iga intressen inom marköparna med visst undantag. I samband härmed förband sig garinindustrin Mustad gentemot köparna och det av dem gemensamt ägda Margarinbo- AB att under år icke bedriva ti11verkning i Sveri- 1aget tjugofem e11er 1iknande fettemu1si0ner, ej he11er att bege av margarin under sådana fordriva försä1jning i Sverige av sådana produkter mer, som uppenbarligen sku11e innebära konkurrens med Hargarinbo- 1aget.

9.1.4 ti11 införandet av ob1igat0risk förhands- Bakgrunden anmä1an av p1anerade prishöjningar på margarin

1915:9528 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _.

9.1.4.1 Prisutveck1ingen före 1975-05-28

råa o1jor som används vid mar- Me11an 1970 och 1972 1åg de f1esta stabi1 prisnivå. Från början av garinti11verkning på en re1ativt 1973 ti11 s1utet av 1974 ökade priserna på dessa o1j0r stadigt. var den 01ja som ökade mest i pris. Orsakerna ti11 des- Kok0s01ja

Bilaga 9 465

sa kraftiga prisökningar är att söka i ett f1erta1 hände1ser som inträffade under åren 1972 och 1973. De svåra hungerkatastroferna i Afrika och Asien 1972 1edde ti11 ökad efterfrågan på b1 a fiskoch sojaprotein på vär1dsmarknaden. Fisket utanför Peru, som har stor betyde1se för ti11gången på fiskprotein och fisko1jor, s1og fe1 samma år. 1973 införde USA exportrestriktioner på soja, vi1ket medförde att exporten därifrån ha1verades. Sammanfattningsvis kom den ökade efterfrågan på fisk- och sojaprotein att sammanfa1- 1a med minskat utbud på marknaden, vi1ket också gav brist på 01jor med dessa råvaror som ursprung. Detta 1edde ti11 de1s höjda priser på soja- och fisko1ja, de1s - eftersom o1jorna i margarinti11verkningen i viss utsträckning är substituerbara - att efterfrågan skiftade över ti11 andra o1jor varvid priserna också på dessa steg.

Priset på rapso1ja, som utgör under1aget för faststä11ande av fettvaruavgiften, 1åg under större de1en av 1974 på en så hög nivå att ingen fettvaruavgift utgick. Under denna period s1og förändringar i vär1dsmarknadspriserna igenom direkt i företagens kostnader. Från början av 1975 sjönk vär1dsmarknadspriserna på o1jor snabbt.

Utveck1ingen av konsumentpriserna på 1ivsmede1, matfett, hushå11smargarin och bordsmargarin en1igt konsumentprisindex under perioden 1970-1975 framgår av fö1jande tab1â 9.5.

Tab1å 9.5 Utveck1ingen av konsumentpriserna på 1ivsmede1, matfett, hushå11smargarin och bordsmargarin under åren

1970-1975 en1igt	konsumentprisindek.		Index 1970=100
Livsmede1 Matfett		Hushâ11s- Bordsmar- margarin	garin
100	100	100	100
111	114	116	112
120	122	122	114
127	127	129	117
137	141	155	132
154	157	173	146

466 Bilaga 9

Som framgår av tab1ån ökade margarinpriserna under perioden 1970- 1973 i stort sett para11e11t med övriga 1ivsmede1. Detta förhå1- 1ande upphörde fr 0 m 1974 då priserna på hushå11smargarin börjar stiga snabbare än övriga 1ivsmede1. Denna utveck1ing kan för 1974 ti11 viss de1 förk1aras av stigande råvarupriser på vär1dsmarknaden. Fettvaruavgiften hade fr 0 m den 1 februari 1974 med undantag för några veckor i apri1 ej uttagits varför vär1dsmarknadss10g igenom direkt i företagens kostnader. prisutveck1ingen

Av tab1å 9.6 framgår 1everantörsprisernas utveck1ing hos de två största företagen på marknaden. Förutom de 1istprishöjningar företagen genomfört framgår också vi1ken ande1 av dessa höjningar som utgörs av ökningar i n0rma1fettvaruavgiften, eftersom denna verkar direkt höjande på kostnadsnivån.

av tab1å 9.6 det marknads1edande företaget sina Som framgår höjde 1everantörspriser under åren 1970-1973 i a11mänhet en gång per år, 1974 höjdes priserna två gånger och 1975 tre gånger. Tota1t för 1970-1975 steg konsumentpriserna procentue11t 1ika perioden

som fabrikantpriserna. Detta innebär att hande1n ökat si-

mycket och ören räknat. Tas hänsyn ti11 na margina1er i kronor höjningarna av norma1fettvaruavgiften har, som framgår av tab1ån, margarinpriserna ökat något mindre än genomsnittet av 1ivsmed1en Detta är natur1igt med hänsyn ti11 att en1igt konsumentprisindex. 01jeväxtföräd1ingen och margarinti11verkningen är en ti11 stor de1 högautomatiserad processindustri med hög arbetsproduktivitet. I en sådan industri är kostnadsstegringen på grund av b1 a ökade 1öner 1ägre än i industrier med 1åg produktivitet.

Under 1974 och början av 1975 skedde en mycket kraftig höjning av margarinpriserna. Motivet var ovan nämnda råvaruprisökningar.

Från våren 1975 fö1jde som ovan angivits en snabb nedgång i vär1ds Detta medförde att fettvarumarknadsnoteringarna på råa o1jor. åter men kostnadsnivån, beräknad som återanskaffavgift utgick, ningsvärde av o1j0r ink1usive fettvaruavgift, sänktes.

sou 1981:42 Bilaga 9 467

Tab1å 9.6 Höjningar i 1everantörspr1ser och n0rma1fettvaruavgift på margarin 1970-1975

Margarinb01a et Kar1shamns 01jefabriker Än- Änta1 ta1 Hush Bords änd- Mi1da F10ra änd- Eve Eve ring- öre/ öre/ ring- öre/ öre/ ar kg % kg ar kg kg % 1970 1 50 16 39 A 3 50 39 9 Därav fettv avg 11 11 11 11 Nettohöjn 39 28

1971 Därav fettv avg Nettohöjn

1972 Därav fettv avg Nettohöjn

1973 Därav fettv avg Nettohöjn

1974 Därav fettv avg Nettohöjn

1975 Därav fettv avg Nettohöjn 1970-1975 Därav fettv avg Nettohöjn

468 9 SOU 1981 :42 Bilaga

Som skä1 för att höja margarinpriserna i maj 1975 angav företagen att de drabbats av ka1ky1för1uster för råvaror under 1975 på grund av att råvarupriserna sjönk mycket snabbt och anskaffningspriset på detta sätt kom att betyd1igt överskrida återanskaffningspriset. Situationen förvärrades en1igt företagen av att fettvaruavgiften dessutom hunnit höjas under tiden me11an inköps- och användningsti11fä11e.

SPK hävdade vid över1äggningar med margarinti11verkarna att vid användandet av samma ka1ky1metod vid upp- respektive nedgångar i råvarupriserna bör ka1ky1vinster respektive -för1uster i viss mån kompensera varandra och att den uppkomna situationen eventue11t borde föran1eda prissänkningar med hänsyn ti11 de kraftiga prishöjningar som tidigare vidtagits. För att få k1arhet rörande detta anmodade nämnden företagen att inkomma med ytter1igare materia1. Innan det begärda materia1et kommit SPK ti11handa och nämnden sâ1unda haft ti11fä11e att ana1ysera detta höjde företagen priserna.

SPK anmä1de i detta 1äge ti11 regeringen att betydande prishöjningar genomförts på margarin och att företagen inte redovisat en godtagbar motivering för prishöjningarna.

9.1.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1975-05-28

Eftersom företagen redan före den 28 maj 1975 vidtagit prishöjningar, vars skä1ighet nämnden inte getts möj1ighet att utreda, förväntades inga ytter1igare prishöjningar under den närmaste tiden därefter, förutom en höjning föran1edd av höjningar i norma1fettvaruavgiften i samband med jordbruksuppgöre1sen vid ha1vårsskiftet.

9.1.4.3 Införandet av ob1igatorisk förhandsanmä1an av p1anerade prishöjningar på margarin 1975-05-28

Mot bakgrund av ovan redovisade prishöjningar på margarin införde regeringen fr 0 m den 28 maj 1975 ob1igatorisk förhandsanmä1an

sou 1981:42 Bilaga 9 469

av prishöjningar på margarin. I ans1utning ti11 bes1utet gjordes inga särski1da utta1anden där regeringens motiv för prisreg1eringen redovisades.

9.2 Administrationen av prisreg1eringen

9.2.1 Prisreg1eringens omfattning. Ändringar

1 eriszeg1_eringenaomfâtáning _ _ _ _

Prisreg1eringen - i form av ob1igatorisk förhandsanmä1an - omfattade margarin, konstister och annat berett ätbart fett. Reg1eringen omfattade a11a hande1s1ed. Någon ändring i omfattningen e11er formen av reg1ering förekom under ej reg1eringsperioden 28 maj 1975 - 6 apri1 1977.

9.2.2 Förhandsanmä1ningar av p1anerade

erishöininga:›_P:i§ö1e:t:ä2elssr

Tota1t inkom under reg1eringsperi0den 28 maj 1975 - 6 apri1 1977 17 förhandsanmä1ningar ti11 SPK. Av dessa hänförde sig 12 ti11 producentledet och 5 ti11 hande1n.

De 12 förhandsanmä1ningarna från producentföretagen innefattade två prishöjningar per företag under Vid desreg1eringsperioden. sa ti11fä11en bes1utade SPK att efterfö1jande 1ed utan särski1d anmä1an fick höja sina priser så mycket att deras i margina1er kronor och ören räknat b1ev högst oförändrade.

De förhandsanmä1ningar som inkom från hande1n avsåg margina1höjningar.

Under reg1eringen förekom inga anmä1ningar om prisöverträde1ser.

§enomf§rga_prisandringar_undgr_regleringsperiogen

Under reg1eringsperi0den 28 maj 1975 - 6 apri1 1977 höjdes priserna på margarin vid två ti11fä11en, näm1igen i ju1i 1975 och i november 1976. Den 1 ju1i 1975 höjdes 1everantörspriserna på margarin

470 Bilaga 9

med 13 öre per kg för vanligt margarin och med 7 öre per kg för lättmargarin. Priset på Bregott höjdes med l3 öre per kg. Höjningarna var en direkt följd av att normalavgiften för fettvaror höjdes i enlighet med jordbruksuppgörelsen. Handelns marginaler blev högst oförändrade i kronor och ören räknat.

Därefter förblev priserna på margarin oförändrade i närmare ett och ett halvt år. Bidragande till detta var dels stabila och i vissa fall sjunkande världsmarknadspriser för fett, dels kostnadsrationaliseringar inom produktionen.

Den l november l976 höjdes leverantörspriserna på margarin med i genomsnitt 30 öre per kg. Höjningarna var i allmänhet något högre för storförbrukar- och bagerimargarin än för hushålls-, bordsoch lättmargarin. Även vid detta tillfälle var handelns öresmarginal 0förändrad.

Prishöjningarna, som motiverats med ökade tillverknings- och distributionskostnader, föregicks av omfattande överläggningar mellan SPK och berörda företag. Företagen anmälde ursprungligen höjtill den ningar på ytterligare ca 30 öre per kg med hänvisning höjda fettvaruavgiften. Fettvaruavgiften är kopplad till den internationella prisnivån på rapsolja. Avgiften hade höjts kraftigt då priset på rapsolja sjönk under hösten. Då priserna på de oljor, främst sojaolja, som importeras för margarinproduktion inte utvecklats parallellt med rapsoljepriset, vilket i princip är förutsatt i regleringen, steg den inhemska kostnadsnivån för margarinråvaror. SPK accepterade emellertid inte att konsumentprisnivån på margarin skulle höjas av detta skäl. Om företagen inte tillfälligt kunde bära kostnadshöjningen borde, enligt SPK, en tillfällig sänkning av fettvaruavgiften ske.

Under överläggningarnas gång närmade sig den internationella prisnivån på soja- och rapsolja varandra. Företagen återtog då den av detta skäl aviserade prishöjningen.

Den l juli 1977 genomfördes en ändring av principerna för beräkning av fettvaruavgiften innebärande att rapsoljenoteringen an-

1981:42 Bilaga 9 471 sou

vänds som under1ag så 1änge den understiger soja01jen0teringen med högst 15 kr per 100 kg. Om differensen sku11e b1i större bör däremot användas noteringen för s0ja01ja med avdrag för 15 kr per 100 kg. Raps01jen0tering överstigande noteringen för sojao1ja beaktas inte.

Av tab1å 9.7 framgår förändringarna i prisnivån för margarin under förhandsanmä1ningsperioden och det under två månader därefter fö1jande a11männa prisstoppet. Som jämföre1se anges även prisutveck1ingen för samt1iga 1ivsmede1 under perioden.

Tab1å 9.7 Förändringar i konsumentpriserna på margarin under förhandsanmä1ningsperioden och det därefter fö1jande a11männa prisstoppet en1igt konsumentprisindex. Index 1970:100

	Livsmede1 Index Föränd- Index Föränd- ring, %	Hushå11smargarin ring, %	Bordsmargarin Index Föränd- ring, %
1975-06-30	145	167	141
1975-12-31	154	172	145
1976-12-31	171	178	151

ökning under förhandsanmä1ningsperioden 1975-05-28-- 1977-04-06

1977-05-31

T0ta1 ökning under reg1eringsperioden 1975-05-28-- 1977-05-31

Konsumentpriserna på margarin ökade under förhandsanmä1ningsperi0den med i genomsnitt 7 procent. T0ta1t under reg1eringsperioden, dvs ink1usive det fö1jande a11männa prisstoppet, ökade konsumentpriserna på margarin med i genomsnitt 9 procent. I dessa siffror

472 Bilaga 9

har ökningen för hushå11smargarin och bordsmargarin sammanvägts. Prisnivån för samt1iga 1ivsmede1 ökade under förhandsanmä1ningsperioden med 17 procent och tota1t under reg1eringsperioden med 28 procent.

9.3 Avveck1ingen av prisreg1eringen

9.3.1 Förutsättningar och motiv för avveck1ing

gvgmiáreslerinss _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Inför avveck1ingen av det a11männa prisstopp som gä11de under perioden 7 apri1 1977 - 31 maj 1977 och som för margarin ersatte förhandsanmä1ningssky1digheten hade prisstegringstakten på margarin kommit in i ett 1ugnare skede. Företagen hade under reg1eringsperioden visat större benägenhet att 1ämna under1ag för SPKs 1öpande prisövervakning: Regeringen fann mot denna bakgrund inte an1edning att återinföra margarin under ob1igatorisk förhandsanmä1an efter det att det a11männa prisstoppet upphörde i och med utgången av maj månad 1977.

9. 3 . 2 gtvegklinggn_eftgr_avvgck1ingen avjrisregleriggg

Den 10 maj 1977 medgav SPK, under då rådande prisstopp, att hande1n ti11 fö1jd av höjd moms och som kompensation för ökade kostnader fick överskrida sina stoppriser. SPKs bes1ut, som innebar att prisnivån inom dag1igvaruhande1n fick höjas med högst 4,4 procent fr o m den 1 juni 1977, ingick i den överenskomme1se om vissa margina1höjningar som nämnden under våren träffat med företrädare för parti- och deta1jhande1n.

Den 1 ju1i 1977 höjdes 1everantörspriserna på margarin med i genomsnitt 8 öre per kg ti11 fö1jd av den i j0rdbruksuppgöre1sen bes1utade höjningen av fettvaruavgiften. Då även hande1ns margina1er höjdes uppgick den tota1a höjningen i k0nsument1edet ti11 ca 15 öre per kg ink1usive moms e11er ti11 ca 1 procent.

I januari 1978 höjde margarinti11verkarna sina priser med i genomsnitt 2,9 procent med hänvisning ti11 ökade kostnader för pro-

sou 1931:42 Bilaga 9 473

duktion och distribution. Höjningen föregicks av över1äggningar me11an SPK och de Iedande företagen. I ju1i höjdes åter priset på margarin - denna gång med i genomsnitt 1,7 procent - ti11 fö1jd av höjda fettvaruavgifter en1igt jordbruksuppgöre1sen. Vid båda ti11fä11ena har hande1n i a11mänhet höjt sina öresmargina1er. Konsumentpriserna steg under 1978 med samman1agt 5 procent.

Prisutveck1ingen för margarin efter reg1eringsperioden framgår av tab1å 9.8.

Tab1å 9.8 K0nsumentprisutveck1ingen på margarin efter reg1eringsperioden en1igt konsumentprisindex. Index 1970:100

Livsmede1 Hushâ11smargarin Bordsmargarin Index Föränd- Index Föränd- Index Föränd-

		ring, %	ring, %	ring, %
1977-05-31		185	183	152
1977-12-31		199 + 8	192 + 5	158 + 4
1978-06-30		207 + 4	199 + 4	162 + 3
9.4	Effekter av prisreg1eringen ur samhä11ssynpunkt
9.4.1	Erisregieringens_ejfgkter

på_pri§utveckJingen

Som framgår av ovanstående genomgång av prisutveck1ingen för margarin sedan år 1970 var prisstegringstakten under prisreg1eringsperioden betyd1igt Iångsammare än under de år som föregick prisreg1eringen. Genom reg1eringen fick SPK bättre möj1igheter att påverka prisutveck1ingen. Något under1ag för att direkt kvantifiera den is01erade effekten av denna påverkan finns ej.

9.4.2 Prisreg1eringens effekter på marknadsstrukturen,

åonkarzensáizuâtionen›_P:°éu5t§°:tim2n:e2 m m _

Inga av de förändringar i marknadsstrukturen som skedde under pris- - ABs inträde och reg1eringsperioden Pågens Margarin på marknaden den förändring som skett i Margarinb01agets organisation och verksamhetsinriktning - kan ti11skrivas prisreg1eringen.

474 9 sou 1981:42 Bilaga

9.5 Effekter av prisreg1eringen för företagen

9.5.1 §ffektgr_p§_jöretagens_prpguktion

Av tab1å 9.9 framgår v01ymutveck1ingen för matfett under perioden 1970-1977.

Tab1å 9.9 Produktionen av matfett 1970-1977 uppde1ad på margarin och smör

1970 1973 Mi1j Mi1j % kg % kg Margarin 144,2 77 148,3 82 (ink1 mejeriernas margarin) Rent smör 44,1 23 33,1 18 T0ta1t mat- 188,3 100 181,4 100 fett Index 100

Margarin (ink1 mejeriernas margarin) Rent smör 32,4 17 31,5 29,5 15 T0ta1t mat- 100 188,0 100 191,0 193,5 100 fett Index 99 100 101 103

Den t0ta1a matfettkonsumtionen hö11 sig på i stort sett oförändrad nivå under den studerade perioden. De förändringar som skedde var att smörkonsumtionen minskade ti11 förmån för margarinkon-

Bilaga 9 475

sumtionen. Förhå11andet me11an smör- och margarinkonsumtion med hänsyn tagen ti11 smörinnehå11et i mejeriernas margarin framgår av tab1å 9.10.

Tab1å 9.10 Förde1ning me11an margarin och smörkonsumtion 1970-1977

1970 1972 1973 1974 % % % % Margarin (ink1 75 79 79 80 veg fett för mejerimargarin) Smör ink1 smörinnehå11 i mejeriernas margarin 100 100 100 100 100 100 100

Frånsett den nedgång i den t0ta1a konsumtionen av smörfett som skedde me11an 1970 och 1971 var re1ati0nen me11an konsumtionen av smörfett och margarin oförändrad under perioden. De förändringar som skett på matfettsmarknaden och som medfört ökad marknadsande1 för margarin skedde före prisreg1eringsperi0den. Det har vidare inte framkommit att prisreg1eringen sku11e ha haft någon inverkan på sysse1sättningen inom företagen, företagens produktivitet, investeringar och 1önsamhet e11er 1öneutveck1ingen inom branschen.

9.6 Effekter av prisreg1eringen för myndigheten

9.6.1 §ffek;gr_på_§P§s_tgta1a kostnader

Prisreg1eringen har medfört visst merarbete för berörd persona1 på SPK. Genom att uppgifter från företagen de1vis kunnat utnyttjas i en para11e11t med reg1eringen pågående utredning om branschens struktur och konkurrensförhå11anden har reg1eringen t0ta1t sett för nämnden inte medfört något nämnvärt merarbete.

476 Bilaga 9

9.6.2 Praktiska eHer formeiia probiem vid införandet, adminiâtratigngnjghjgpgálandgtjg grisregigringeg

Några nya praktiska eHer formeiia probiem har inte uppkommit vid införandet eHer upphävandet av prisregieringen på margarin. Administrationen av regieringen har underiättats av att branschen består av ett fåtai tiHverkare med varor som är iätta att definiera och identifiera.

sou 1931:42 Bilaga 9 477

LASTBILSTRANSPORTER

Bakgrunden ti11 prisreg1eringen på 1astbi1stransporter

Produkterna

Lastbi1stransp0rterna har under en 1ång fö1jd av år ökat sin ande1 av det inrikes godstransportarbetet. Så1unda har 1astbi1stransporterna en1igt uppgifter i prop 1977/78:100 under perioden 1960- 1976 i genomsnitt ökat med närmare 8 procent per år medan det tota1a inrikes godstransportarbetet under samma period i genomsnitt ökat med 4,8 procent. Lastbi1stransporternas ande1 av det tota1a transportarbetet har ökat från 29 procent 1960 ti11 46 procent 1976, medan järnvägens ande1 under samma period minskat från 47 ti11 33 procent.

De svenska 1astbi1arnas inrikes transportarbete uppgick år 1975 ti11 20,2 mi1jarder tonkm och 1976 ti11 20,6 mi1jarder tonkm. Den t0ta1t transporterade godsmängden uppgick 1975 ti11 360 mi1joner ton och 1976 ti11 404 mi1j0ner ton. Jord-, sand- och grustransporter svarade för ungefär hä1ften av den transporterade godsmängden.

Godstrafik med 1astbi1 utförs de1s för andras räkning mot ersättning, s k yrkesmässig 1astbi1strafik, de1s för 1astbi1sägarnas egen räkning med s k firmabi1ar. Av den tota1t transporterade godsmängden beräknades under båda åren den yrkesmässiga trafiken svara för 72 procent, medan den yrkesmässiga trafikens ande1 av transportarbetet var något större, 79 procent 1975 och 80 procent 1976.

År 1975 svarade den yrkesmässiga 1astbi1strafiken, dvs exk1usive firmabi1ar, för ett transportarbete av 16,0 mi1jarder tonkm och 1976 för 16,4 mi1jarder tonkm. För detta transportarbete erhö11 den yrkesmässiga 1astbi1strafiken fraktintäkter på 4,7 mi1jarder kronor 1975 och 5,4 mi1jarder kronor 1976, varti11 kommer intäkter från förmed1ing av transporttjänster i stor1eksordningen 0,5 mi1jarder kronor. Härav framgår att prissättningen i den yrkesmäs-

478 sou 1981:42 Bilaga 9

siga lastbilstrafiken i hög grad påverkar kostnadsnivån inom näringslivet och i sista hand även de enskilda hushållens kostnader.

För närvarande finns ungefär l60 000 lastbilar och 200 000 släp- g fordon och andelen lastbilar i yrkesmässig trafik uppgår till en fjärdedel av hela antalet. Den omständigheten att en drygt av antalet lastbilar svarar för närmare 80 procent av fjärdedel totalt beror på bl a att lastbilarna i transporterad godsmängd yrkesmässig trafik har större lastkapacitet och utnyttjas effektivare. Om till lastbilar räknas endast bilar med en egentliga av minst tvâ ton och därmed bortses från det stora lastkapacitet antalet skåpbilar och liknande Småbilar inom lastbilssektorn, uppstår en nästan mellan bilar i yrkesmässig trafik jämn fördelning och firmabilar. År l976 uppgick antalet sådana större och medelstora lastbilar i yrkesmässig trafik till 35 000 och motsvarande bilar i annan trafik till 37 000.

Yrkestrafiken dominerar klart bland de större lastbilarna. Av lastbilar med en lastkapacitet av över l2 ton är l2 l00 sysselsatta trafik och 3 300 i annan trafik. Av antalet i yrkesmässig lastbilar med en mellan 2 och 4 ton är däremot

lastkapacitet

3 500 sysselsatta i yrkesmässig trafik och l2 300 i annan trafik.

Fraktintäkten per lastbil i yrkesmässig trafik uppgick l976 till i genomsnitt 86 500 kronor för lastbilar mellan 2 och 4 ton och till i genomsnitt l93 000 kronor för lastbilar över l2 ton. För samtliga lastbilar i yrkesmässig trafik - över 2 ton - uppgick den genomsnittliga trafikintäkten till 156 000 kronor.

I den yrkesmässiga lastbilstrafiken brukar man skilja mellan lokaltrafik och fjärrtrafik, varvid transporter pâ sträckor under l0 mil hänförs till lokaltrafik och transporter över längre avstånd till fjärrtrafik. Enligt en av SPK år 1975 publicerad ut- Lokala - taxor - priser - rabatredning, lastbilstransporter ter, svarar lokaltrafiken för ca 30 procent av antalet tonkm och fjärrtrafiken för ca 70 procent.

sou 1981:42 Bilaga 9 479

10.1.2 Företagen

Det finns ca 20 000 åkeriföretag som bedriver 1astbi1syrkesmässig trafik. Dessa beräknas förfoga över ca 45 000 bi1ar. En1igt upp-

“w

gifter som sammanstä11ts av Svenska Åkeriförbundet hade 1976 70 procent av åkeriföretagen endast en 1astbi1 och 24 procent 2-5 1astbi1ar. Under tiden efter 1960 har re1ativt små förändringar

.-,..o,-

v skett me11an åkeriföretag av 01ika stor1ek. Ande1en enbi1sföretag, m som 1960 utgjorde 68 procent, ökade ti11 72 procent 1973 men har därefter minskat ti11 70 procent.

Företagskoncentrationen inom den yrkesmässiga 1astbi1strafiken

.yu-apn,.mnvwpagwswwø-.uw-aiupøyyme-mzøsø-wn-.r

har främst skett i andra former än genom bi1dandet av företag med stora bi1parker. För 1oka1trafiken sker koncentrationen genom att företagen s1uter sig samman ti11 1astbi1scentra1er och för fjärrtrafiken därigenom att det övervägande anta1et fjärrbi1såkare erhå11er sina transportuppdrag genom förmed1ing av endera av de båda inom fjärrtrafiken he1t dominerande transportförmed1ingsföretagen AB Svenska G0dscentra1er (ASG) och AB Godstrafik och Bi1spedition. AB Godstrafik och Bi1speditions firma är numera Bi1spedition AB.

Tota1t fanns 1976 nära 270 1astbi1scentra1er, varav 33 arbetade 1 som aktiebo1ag och övriga som ekonomiska Vid samma föreningar. ä . .v tidpunkt var 9 500 åkerier e11er 48 procent av anta1et trafikutövare i yrkesmässig 1astbi1strafik ans1utna ti11

...«_a«,r.›.mmwv.

1astbi1scentra- 1er. Dessa åkerier förfogade över 16 200 e11er ca 37 procent av u E F tota1a anta1et 1astbi1ar.

Det är främst de mindre åkerierna som är ans1utna ti11 1astbi1scentra1er. Av åkerier med en 1astbi1 var 1976 nästan 50 procent ans1utna ti11 1astbi1scentra1er, av åkerier med 2-5 1astbi1ar 46 procent och av åkerier med 6-10 bi1ar 35 procent. Ans1utningen var betyd1igt 1ägre hos mede1stora och större åkerier. Ti11 1astbi1scentra1er var så1unda ans1utna 29 procent av åkerier med 11-15 1astbi1ar och 14 procent av åkerier med mer än 15 1astbi1ar.

480 9 Bilaga

Enligt Åkeriförbundets strukturstatistik omfattade 1976 en iastbiiscentrai i genomsnitt 35 åkerier med sammaniagt 62 biiar. I genomsnitt är 12 personer anstäiida på en iastbiiscentrai, vari då inte ingår iastbiisägarna och deras anstäiida chaufförer. Några större förändringar i strukturen har inte skett under senare år.

Ett storföretag inom den 1oka1a iastbiistrafiken är SJs dotterföretag Sveiast med ca 900 biiar, inkiusive biiar hos Sveiasts egna dotterboiag. Ett annat dotterföretag ti11 SJ - GDG biitrafik AB - har ca 250 iastbiiar.

Antaiet åkerier i fjärriasttrafik uppgår ti11 1 200 med ti11sammans 4 000 iastbiiar, nästan a11a med en iastkapacitet över 12 ton. Av dessa äkerier är ca 1 000 med sammaniagt 3 500 biiar sammansiutna i två s k transportörföreningar, viika träffar samarbetsavtai med ASG respektive Biispedition.

10.1.3 Konkurrenssituationen

10.1.3.1 Marknadskoncentrationen

Vid en beskrivning av marknadskoncentrationen är det naturiigt att skiija me11an 10ka1- och fjärrtrafiken.

I iokaitrafiken finns visseriigen ett stort anta] enskiida åkerienheter men på fiertaiet orter är konkurrensen begränsad genom samverkan inom ramen för iastbiiscentraiernas verksamhet. Samverkan tar sig uttryck i områdesindeining, transportuppdragsfördeining, anbudssamverkan, tiiiämpning av gemensamma taxor m m. Kunderna är där i reaiiteten hänvisade ti11 att vända sig ti11 resiastbiiscentrai för att få sina körsior utförda, i den pektive mån de inte kan utföra transporten med egna fordon. På orter som Stockhoim, Göteborg och Maimö speiar däremot befintiiga 1astbi1scentraier e11er andra samarbetsorgan meiian åkeriföretag en mindre ro11.

9 481 Bilaga

Karakteristiskt för konkurrenssituationen inom lokaltrafiken är att endast kunder med stora transportbehov har en reell valmöjlighet, nämligen att antingen utföra transporter med egna fordon eller utnyttja åkeriföretagens tjänster. Detta förhållande påverkar naturligtvis konkurrenssituationen. Det är relativt vanligt att stora företag väljer att själva ombesörja viss del av sin transportverksamhet medan de för andra delar utnyttjar befintliga âkeriföretags tjänster.

I fjärrtrafiken är läget ett annat. Här dominerar de båda transportförmedlingsföretagen ASG och Bilspedition. I ASG har SJ det dominerande intresset. Bilspedition ägs till övervägande del av enskilda åkare och sammanslutningar av dessa. Fraktarna Godstransport AB, tidigare tillhörande Malmros-koncernen, numera ingående i AGA-koncernen, utövar dock en med de båda ledande företagen konkurrerande verksamhet. S k kyltransporter i fjärrtrafik utförs av dels Coldsped AB, numera helägt dotterföretag till Bilspedition, dels Frigoscandia Transport AB, tidigare liksom Fraktarna ingående i Malmros-koncernen men under l977 övertaget av AGA-koncernen.

Samtliga ovannämnda företag bedriver huvudsakligen förmedlingsverksamhet medan det egentliga transportarbetet utförs av enskilda åkeriföretag. De båda dominerande transportförmedlingsföretagen har var sitt nät av lokala åkeriföretag som genom kontrakt är bundna till att utföra transporter för ettdera av förmedlingsföretagen. Kontakten med kunderna, inklusive överläggningar om priser och övriga transportvillkor, ombesörjs av förmedlingsföretagen. Marknadskoncentrationen är sålunda betydande inom fjärrtrafiksektorn. De båda stora transportförmedlingsföretagen har också tills helt nyligen tillämpat gemensamma tariffer med identiska priser och övriga transportvillkor.

Till bilden av marknadsläget hör att det stora flertalet åkerier tillhör Svenska Åkeriförbundet och att förbundet utövar ett betydande inflytande på företagens agerande gentemot såväl kunder som myndigheter. Förbundet har 14 000 medlemmar med 30 000 lastbilar eller drygt 2/3 av vagnparken i yrkesmässig trafik. Den enda kon-

482 9 Bilaga

kurrerande organisationen är Åkeriföretagarnas centra1förbund med ca 400 medlemmar, huvudsak1igen 1oka1iserade ti11 Storstockhoimsområdet.

Som en motpart ti11 Åkeriförbundet och de båda stora transportförmed1ingsföretagen har under senare år uppträtt Näringsiivets tra- (NTD), vari främst ingår representanter för industrifikdelegation och grossistföretag med stora transportbehov privata företag, producent- och konsumentkooperativa företag sJvä1 som statiiga företag.

10.1.3.2 Prisbiidningen

Svenska Åkeriförbundet, som är branschorganisation för den yrkesmässiga 1astbi1strafiken, utfärdade fram ti11 1 januari 1976 ett stort anta1 norma1taxor som 1åg ti11 grund för fraktberäkningarna i branschen. Vad gä11er fjärrtrafiken gjordes taxorna upp i samförstånd med de två dominerande transportföretagen ASG och Biispedition. För 1oka1trafiken upprättades taxor för o1ika regioner omfattande ett e11er f1era 1än. De av förbundet framräknade rekommenderande taxorna övertogs oförändrade av förbundets 1änsföreningar även om taxorna ib1and utgavs i 1änsföreningarnas namn. Även enski1da 1astbi1scentra1er och åkeriföretag övertog i sin tur de av förbundet e11er 1änsföreningarna utfärdade normaitaxorna. Det fanns också motsvarande norma1tax0r för ett stort anta] specia1transport0mrâden, t ex möbeitransporter, containertranvirkestransporter, vissa internatione11a transporter osv. sporter, I individue11a avta1 me11an åkeriföretag och sammans1utningar av sådana å ena sidan och deras kunder å andra sidan kunde avsteg från normaitaxorna förekomma.

En1igt 1940 års yrkestrafikförordning (YTF) får yrkesmässig trafik bedrivas endast efter vederböriigt ti11stånd (trafiktiiistånd). Trafikti11stånd ska11 innefatta föreskrift om det anta1 bilar och varmed trafiken får bedrivas, samt om den största iast s1äpf0rdon, som får befordras med varje bi] e11er s1äpfordon.

9 483 Bilaga

Vid meddelande av tillstånd till för beställningstrafik godsbefordran skall dels bestämmas den ort på vilken bil som brukas i trafiken skall vara stationerad (stationsort), dels angivas ett lokalområde för trafiken. Lokalområde skall utgöras av län eller sammanhängande delar av ett eller flera län.

Trafiktillstånd för godstransport med bil får meddelas av länsstyrelse endast om rörelsen finnes behövlig och sökanden lämplig. Tillstånd skall ställas ut på viss fysisk eller juridisk person. I samband med meddelande av tillstånd för transportförmedling skall anges de orter, mellan vilka regelbundna får transporter äga rum samt de villkor och bestämmelser i övrigt som prövas nödvändiga.

Fram till den l januari l972 fastställde vissa länsstyrelserna maximitaxor för främst den lokalt betonade lastbilstrafiken. Denna ordning hade sin grund i bestämmelserna enligt 29 § yrkestrafikförordningen. Maximitaxorna gällde för viss beställningstrafik med lastbil som hade en maximilast under l2 ton. Sedan 1964 har lastbilar under 4 tons lastförmåga varit från bestämundantagna melserna om maximitaxor.

Taxor för godsbefordran i fjärrtrafik

och andra speciella taxor har aldrig varit underkastade någon motsvarande reglering.

Initiativ till taxeändring för lastbilstrafiken - i realiteten så gott som uteslutande taxehöjningar - har regelmässigt utgått från Åkeriförbundet. Det har gällt såväl den offentligt reglerade lastbilssektorn som lastbilstrafiken i övrigt. Förbundet har därvid utgått från ett kalkylschema som ursprungligen - år 1961 - hade utarbetats gemensamt av dåvarande Svenska Lasttrafikbilägareförbundet och Svelast - till SJ - i visst dotterbolag samarbete med dåvarande statens biltrafiknämnd.

Under den tid statens biltrafiknämnd verkade, l95l-l976, var denna nämnd remissorgan åt länsstyrelserna vid deras handläggning av taxeärenden för lastbilstrafiken. Nämnden utgick i sina beräkningar av erforderliga taxenivåer från det nämnda kalkylschemat vilket successivt justerades, senast l966.

484 9 Bilaga

SPK, som när biitrafiknämnden upphörde med sin verksamhet kom att utnyttjas av iänsstyreiserna som remissorgan vid handläggningen av hithörande taxefrågor, har konsekvent hävdat att det ka1ky1schema som Åkeriförbundet åberopat som stöd för sina önskemåi om taxehöjningar med åren biivit aiitmera oreaiistiskt, bi a med hänsyn ti11 att de rationaiiseringar som genomförts i iastbiistrafiken efter 1966 inte beaktats.

De tariffer som Åkeriförbundet vid oiika tidpunkter rekommenderat sina ansiutna mediemmar att ti11ämpa har genomgående grundats på förändringar i de kostnadsposter som ingår i det ursprungiiga kaikyischemat, varigenom förbundet veiat fortiöpande anpassa prissättningen ti11 kostnadsutveckiingen. Tarifferna har dock aiitid haft karaktären av maximitariffer. Det har sedan ankommit på det enskiida åkeriföretaget att bedöma huruvida det tariffeniiga priset för viss transport varit sådant att kunden kunnat vara beredd att beta1a det.

Det har varit - och är aiitjämt - karakteristiskt för prissätt-

ningen på transporttjänster att betydande rabatter iämnas på de

tariffeniiga priserna. SPK har vid oiika ti11fä11en undersökt storieken av dessa rabatter.

Eniigt den tidigare omnämnda år 1975 av SPK utförda utredningen Lokaia iastbiistransporter - taxor - priser - rabatter uppgick de genomsnittiiga rabatterna i iokaitrafiken under andra och tredje kvartaien 1974 ti11 24 respektive 20 procent medan medianrabatten under de båda kvartaien iåg i intervaiiet 25-30 procent. Nämnden insamiade för samma period uppgifter från ett antai kommuner och jämförde priserna vid kommunai upphandiing av transporttjänster med de av Åkeriförbundet rekommenderade timtarifferna och fann därvid att rabatternas storiek varierade avsevärt me11an o1ika kommuner men att rabatterna i aiimänhet överskred 25 procent.

Inom fjärrtrafiken iåg rabatterna eniigt samstämmiga uppgifter från och större kundföretag i intertransportförmediingsföretagen va11et 20-40 procent.

SOU 1931:42 Bilaga 9 485

10.1.3.3 Tiiiämpningen av andra konkurrensmedei än priset

Inom transportverksamheten är priset endast en av de faktorer som bestämmer viiket företag som erhåiier visst uppdrag. För transportkunden gäiier det att väija en transportiösning som totait sett ger den iägsta kostnaden. Därvid är det av stor betydeise viiken samlad service ett transportföretag kan ge. Det kan förutom sjäiva transporten gäiia embaiiering, magasinering, tidsåtgång, säkerhet under transporten och annat som gör den ena transportlösningen mer fördeiaktig än den andra. De enskiida åkeriföretagen såväi som iastbiiscentraier och transportförmediingsföretag ägnar stort intresse åt att ta fram transportiösningar som tiiifredsstäiier efterfrågan från näringsiivet.

10.1.3.4 Konkurrensbegränsningar

Det har otviveiaktigt inneburit en form av konkurrensbegränsning att gemensamma tariffer under iång tid har gäiit för iastbiistransporter, där dyiika tariffer varit praktiskt användbara och att tarifformen i samtiiga faii byggt på ett kaikyimateriai som tagits fram inom Åkeriförbundet - för fjärrtrafiken i nära samråd meiian förbundet och de båda stora transportförmediingsföretagen. Den reeiia konkurrensen åkeriföretagen emeiian har därför i hög grad inriktats på erbjudanden om rabatter på de vedertagna tariffpriserna och på oiika typer av serviceerbjudanden.

I karteiiregistret infördes i december 1977 redogöreise för av Biispedition AB och AB Svenska Godscentraier utgivna, iikartade frakttaxor och fraktviiikor för inrikes godstransporter på iandsväg.

En i iokaitrafiken väsentiig konkurrensbegränsning har iegat däri att en kund ofta inte haft ree11 möjiighet att aniita någon annan transportör än ortens iastbiiscentrai. Ett engagemang av ett åkeriföretag på annan ort har varit nära nog ogöriigt, eftersom ett dyiikt företag skuiie bii tvunget att debitera - utöver de av transportuppdraget direkt betingade kostnaderna - även kostnaden för

486 Bilaga 9 sou 1981:42

fram- och återkörning. SPK har uppgivit att det vid kontakter med enskilda transportkunder, däribland även kommunala förvaltningar, ofta har visat sig att kunden inte ansett sig ha något alternativ, eftersom det förelegat ett lokalt monopol för vederbörande lastbilscentral.

Den omständigheten att inom fjärrtrafiken i stort sett endast två förmedlingsföretag uppträtt på marknaden och att till yttermera visso dessa företag haft ett intimt samarbete vid utformningen av priser och övriga transportvillkor har lett till ett duopol inom denna sektor av lastbilstrafiken. Här har det reella valet för transportkunden oftast stått mellan att utnyttja antingen ett av de båda transportförmedlingsföretagen eller SJ, varvid dock den begränsningen förelegat att järnvägstrafiken är avsevärt mera linjebunden än lastbilstrafiken. Det är däremot mindre vanligt att kunderna utnyttjaregen bilpark för långväga transporter.

l0.l.4 §akgrugd§n_tjll_införandgt_av pris§tgpp_på_last-

RUSEVWÃPEVIEL l9Ã5:°29Ã

l0.l.4.l Prisutvecklingen före 1975-09-02

Sedan mitten av 1960-talet har SPK i olika remissärenden framfört kritiska synpunkter av principiell natur på det ovan omnämnda kalkylschemat liksom på beräkningen av vissa däri ingående kostnadsposter. Kritiken har bl a gällt det i kalkylen tillämpade schablonmässiga förfarandet att beräkna kostnader för administration, oförutsedda kostnader samt marginaler såsom procentuella pålägg på vissa andra kostnader samt att låta varje uppkommen kostnadsökning resultera i motsvarande taxehöjning utan hänsyn till den produktivitetsstegring som ägt rum i de tekniska och administrativa funktionerna.

Det allmänna prisstopp som gällde från oktober l970 till utgången

av l97l omfattade även transporter. Ehuru prisstoppet successivt

avvecklades för olika varu- och tjänsteområden under loppet av år l97l behölls det för lastbilstransporter till dess prisstoppet i

sou 1931:42 Bilaga 9 487

sin he1het avveck1ades vid årsskiftet 1971/72. Under denna tid hade SPK ett avgörande inf1ytande på taxeutveck1ingen på godstransportområdet. Det äiåg näm1igen 1änsstyre1serna under den tid prisstoppet gä11de att samråda med SPK när respektive 1änsstyre1se sku11e faststä11a taxa e11er avgift för vara e11er tjänst som omfattades av prisstoppet (SFS 1970:612).

Taxehöjningarna i 1oka1trafiken i11ustreras i det föijande utifrån de taxeändringar som genomförts i timtariffen. Även om transporter debiterade efter timtaxa en1igt ti11gäng1iga uppgifter svarar för knappt hä1ften av det tota1a transportarbetet kan man på goda grunder anta att ackordstaxorna - som för övrigt 1egat utanför de tidigare av 1änsstyre1serna faststä11da maximitaxorna - och andra taxor i betydande utsträckning samvarierar med förändringar i timtariffen och att så1unda en förändring av timtariffen ti11 stor de1 s1år igenom i o1ika former av prestationsberoende taxesättningar.

SPK ti11styrkte en höjning från 1971-03-01 av timtariffen i 1oka1trafik med 2-8 procent, varierande med fordonsst0r1ek, som kompensation för ökade drivmede1skostnader och höjd fordonsskatt och en höjning från 1971-10-01 med ytter1igare 7-9 procent ti11 fö1jd av b1 a ökade 1önekostnader. När Åkeriförbundet efter prisstoppets upphörande begärde en höjning av timtariffen från 1972-03-01 med 12-19 procent fö1jde 1änsstyre1serna vad SPK anfört i ett yttrande över förbundets framstä11ning, näm1igen att höjningen borde begränsas ti11 6-8 procent. Genom bes1ut av 1972 års riksdag s1opades som tidigare nämnts fr o m 1972-10-01 bestämme1serna om maximitaxor för vissa former av godsbefordran. Från denna tidpunkt gä11er så1unda i princip fri prissättning inom he1a godstrafiksektorn.

Sedan det a11männa prisstoppet och 1änsstyre1sernas sky1dighet att faststä11a vissa godstaxor upphört har SPK fö1jt taxe- och prisutveck1ingen på transportområdet inom ramen för den 1öpande prisövervakningen.

488 Bilaga 9 sou 1931:42

Så snart den 0ffent1iga reg1eringen upphörde 1972-10-01 gick Åkeriförbundet ut med en rekommendation ti11 de ans1utna företagen att dessa omgående sku11e höja sina timtariffer för 1oka1a transporter med i genomsnitt 4 procent. Förbundet informerade om denna rekommendation med så kort varse1 att det inte b1ev ti11fä11e ti11 några meningsfu11a över1äggningar med SPK innan den nya norma1taxan pub1icerades.

Åkeriförbundet rekommenderade en ytter1igare taxehöjning i 1oka1trafiken 1973-03-01. Hur stor den genomsnitt1iga höjningen b1ev har varit föremå1 för o1ika uppfattningar me11an förbundet och SPK beroende på hur sammanvägningen sker me11an de varierande höjningarna i o1ika ton-k1asser. Åkeriförbundet ansåg för sin de1 att höjningen uppgick ti11 i genomsnitt 8,5 procent medan SPK med ett annat beräkningssätt kom fram ti11 en gen0msnitt1ig taxehöjning av ca 11 procent. Den samman1agda taxehöjningen 1972-10-01 och 1973-03-01 var under a11a förhå11anden större än den som en1igt SPKs mening kunde motiveras med hänsyn ti11 kostnadsstegringar som inträffat sedan 1972-03-01 då 1änsstyre1serna sista gången faststä11de taxorna.

De över1äggningar som förekom me11an SPK och Åkeriförbundet innan förbundet i mars 1973 träffade sitt s1ut1iga bes1ut om 10ka1trafiktaxan 1edde ti11 att den taxehöjning förbundet s1ut1igen stannade för b1ev något mindre än vad den annars sku11e ha b1ivit.

När det gä11de den s k fjärrtrafiktaxan, som inte under mera norma1a förhå11anden varit underkastad offent1ig kontro11, hade SPK genom upprepade över1äggningar med Åkeriförbundet och de båda 1edande företagen på detta område - ASG och Bi1spedition - sökt betaxehöjningarna ti11 vad som ansågs oundgäng1igen nödvängränsa digt med hänsyn ti11 inträffade kostnadsstegringar.

1972-07-01 höjde Åkeriförbundet fjärrtrafiktaxan med 7-8 procent utan att dessförinnan ha berett SPK möj1ighet ti11 över1äggningar.

När en ny taxehöjning b1ev aktue11 i början av år 1973 förekom över1äggningar me11an å ena sidan Åkeriförbundet och de båda nämn-

Bilaga 9 489

da transportförmed1ingsföretagen, å andra sidan SPK. Även i fråga om fjärrtrafiktaxan hävdade nämnden att den taxehöjning som kom ti11 stånd 1973-03-01 och som uppgick ti11 ca 7 procent, sett mot bakgrunden av taxehöjningen 1972-07-01, b1ev större än som var motiverat med hänsyn ti11 k0stnadsutveck1ingen. I någon mån begränsades dock höjningen genom ändrade reg1er för avståndsberäkning.

Vid detta ti11fä11e tog SPK upp ti11 särski1d behand1ing frågan om rabattgivningen inom fjärrtrafiken. En1igt samstämmiga uppgifter rådde en stor ski11nad me11an de i fjärrtrafiktaxan rekommenderade priserna och de faktiska priser som togs ut efter förhand1ingar me11an respektive förmed1ingsföretag och kund. I vissa fa11 uppgick dessa rabatter ti11 40 procent e11er mer. Från Åkeriförbundets sida var man medveten om att taxesystemet 1ed av betydande svagheter och man förberedde därför en taxereform som sku11e innebära en bättre överensstämme1se me11an n0mine11 taxa och uttaget pris.

1973-11-26 utfärdade Åkeriförbundet en rekommendation om genere11a taxehöjningar i form av ett ti11fä11igt drivmede1sti11ägg med i genomsnitt ca 4,5 procent för a11a typer av trafik. SPK gavs inte ti11fä11e att i förväg bedöma skä1igheten i dessa höjningar.

I mitten av januari 1974 medde1ade Åkeriförbundet att man avsåg att genomföra en kraftig höjning av såvä1 fjärrtrafiktaxan som 10ka1trafiktaxan från 1974-03-01, dvs från den tidpunkt då ett nytt 1öneavta1 trädde i kraft. De ka1ky1er och övrigt materia1 som förbundet därvid över1ämnade ti11 SPK var eme11ertid av pre1iminär natur och k0mp1etterades därför successivt med ytter1igare informationer. Under de över1äggningar som därefter ägde rum riktade SPK på en rad punkter invändningar mot de av förbundet presenterade ka1ky1erna och erinrade vad gä11de fjärrtrafiktaxan särski1t om det 0ti11fredsstä11ande i ett taxesystem där man rekommenderade höga genere11a taxor som sedan kraftigt underskreds genom individue11a rabatter. Motsvarande gä11de för övrigt i 1oka1trafiken även om rabattnivån där var 1ägre.

En risk med det då ti11ämpade taxesystemet var en1igt SPK b1 a att kundföretag utgick från de 0fficie11t medde1ade taxehöjningarna

490 Bilaga 9

vid budgeteringen av sina kostnader och även åberopade dessa genere11a taxehöjningar vid över1äggningar med nämnden om sin prissättning trots att de s1ut1iga faktiska kostnadsökningarna för respektive transporter många gånger b1ev åtski11igt 1ägre än en- 1igt de rekommenderade taxorna.

Vad gä11de fjärrtrafiktaxan gav Åkeriförbundet 1974-01-30 besked om de taxehöjningar förbundet avsåg att rekommendera 1974-03-01 och som ASG och Bi1spedition avsåg att ti11ämpa från samma tidpunkt. Höjningen uppgick ti11 drygt 14 procent, varifrån sku11e avräknas det ti11fä11iga drivmede1sti11ägget från s1utet av november med 4,5 procent. Den rekommenderade höjningen var betyd1igt större än den som SPK för sin de1 kunnat beräkna på grundva1 av presenterat materia1. Med hänsyn ti11 b1 a produktivitets- och vo1ymutveck1ingen inom denna transportsektor borde taxehöjningen en1igt nämnden ha kunnat begränsas ti11 ett fåta1 procent utöver den i november genomförda ti11fä11iga taxehöjningen.

Vad gä11er 1oka1trafiktaxan hade Åkeriförbundet 1974-02-13 medde- 1at att taxehöjningen definitivt faststä11ts ti11 i genomsnitt 14 procent med avdrag för den tidigare omnämnda temporära taxehöjningen som i timtaxan uppgick ti11 2 procent. Höjningen varierade i o1ika de1ar av 1andet me11an 11 och 17 procent. SPK ansåg för sin de1 att en avsevärt mindre taxehöjning var motiverad med hänsyn ti11 inträffade och kända kostnadsökningar.

Med an1edning av det inträffade sände SPK 1974-03-01 en skrive1se ti11 statsrådet och chefen för hande1sdepartementet, vari en utför1ig redovisning 1ämnades för de över1äggningar som förts me1- 1an nämnden och Åkeriförbundet. Nämnden framhö11 däri att med dåvarande - vi1ken ordning en1igt taxesättningen på he1a godstrafiksektorn var fri och nämndens möj1igheter att påverka prissättningen inskränkte sig ti11 att vid över1äggningar med Akeriförbundet och enski1da trafikföretag söka påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning - måste man räkna med att förbundet även i framtiden sku11e komma att, utan större hänsyn ti11 eventue11a invändningar från SPK, faststä11a sina taxor utifrån förbundets egen bedömning av kostnadsutveck1ing och marknads1äge.

sou 1981:42 Bilaga 9 491

SPK framhöii vidare i skrivelsen att prisutveckiingen inom denna sektor hade stor betydeise för den aiimänna ekonomiska utveckiingen inom iandet. Även om prishöjningar på godstransporter inte omede1bart avspegiades i exempeivis höjda konsumentpriser, siog ökade transportkostnader förr e11er senare igenom i ökade priser på praktiskt taget a11a varuområden. I åtskiiiiga fa11 var transportkostnaden en betydande del av priset, t ex för vissa byggnadsvaror och basiivsmedei, medan den för högt förädlade produkter utgjorde en mindre dei.

Med hänsyn tili de betydande taxehöjningar som särskiit under de båda senaste åren rekommenderats av Åkeriförbundet och som i aiit väsentiigt hade siagit igenom i de enskiida transportavtaien ansåg SPK att det fanns aniedning att överväga om prissättningen för godstrafik med iastbii även i fortsättningen skuiie ske utan varje insiag av offentiig regiering. Nämnden pekade därvid på att taxorna för motsvarande persontransporter i a11t väsentiigt var offentiigt regierade.

Som framgår av vad som ovan anförts utfärdade Åkeriförbundet omedeibart när den offentiiga regieringen av taxorna för vissa 1oka1transporter upphörde en ny normaitaxa innebärande en taxehöjning med ca 4 procent i genomsnitt, viiken höjning motiverades med att man under tiden för den offentiiga regieringen inte haft möjlighet att genomföra de taxehöjningar som förbundet ansett erforderiiga. Även därefter hade förbundet rekommenderat taxehöjningar av en storieksordning som knappast sku11e ha kunnat godkännas om den ofoffentiiga taxeregieringen bestått.

Det var eniigt SPKs uppfattning inte nödvändigt att en offentiig regiering sku11e ske i samma ordning som tidigare gäiit för den 1oka1a godstrafiken, nämiigen att det skuiie åiigga iänsstyreise att godkänna taxorna för vissa typer av transporter. Även om statens biitrafiknämnd upphört kunde man tänka sig att ett nytt statligt organ kunde inrättas med huvudsakiig uppgift att granska taxesättningen inom den privata godstrafiken eventueiit även taxesättningen inom persontrafiken. SPKs erfarenhet var nämiigen den att det krävdes betydande personeiia och andra resurser för

492 Bilaga 9 sou 198I ;42

det e11er de statliga organ som skuiie anaiysera och bedöma kostnadsutveckiingen och prissättningen inom transportsektorn. Det gälide a11de1es särskiit godstrafiken. Nämnden föresiog därför i skrivelsen att frågan om hur man i framtiden skuiie kunna åstadkomma en prissättning inom godstrafiksektorn, där hänsyn tiil a11a för prissättningen reievanta faktorer skuiie tas, borde förutsättningsiöst prövas. Det framhöiis också att nämnden med oro såg på en utveckiing där transportkostnaderna fortsatte att kraftigt öka utan att man från det aiimännas sida hade några reeiia möjiigheter att påverka utveckiingen i en för konsumenterna gynnsam riktning.

SPK var medveten om att det på vissa delområden inom transportsektorn rådde konkurrens både me11an åkeriföretag inbördes och mei- Ian dessa och exempeivis SJ och att konkurrensen i dessa fa11 otviveiaktigt gynnsamt påverkade prissättningen. Det var emeiiertid, eniigt nämnden, åtskiiiigt som taiade för att det endast var vissa grupper av transportköpare med en stark förhandiingssituation som förmådde att ti11 sin förde] utnyttja konkurrenssituationen medan åtskiiiiga andra företag och enskiida personer med en svagare stäiining på marknaden tvangs att acceptera prishöjningar på transporter som framstod som onödigt stora.

I januari 1975 presenterade Åkeriförbundet för SPK visst kaikyimateriai som skuiie komma att iigga ti11 grund för förbundets aviserade besiut i fråga om både ny iokaltrafik- och fjärrtrafiktaxa. SPK riktade vid detta ti11fä11e - iiksom vid tidigare tiiifäiien invändningar såväi mot kaikyimetoden som mot oiika komponenter i ifrågavarande kaikyier. Nämnden vände sig bi a mot att förbundet i kaikyiunderiaget räknat in vissa ökade iönekostnader, som eniigt förbundet kunde förväntas b1i resuitatet av pågående iöneförhandiingar inom transportområdet, och hävdade i detta - iiksom i andra sammanhang - att som motiv för aviserade prishöjningar endast redan inträffade och ti11 beloppet kända kostnadsökningar sku11e åberopas.

SPK upprepade vidare sin kritik mot att Åkeriförbundet rekommenderade höga genereiia taxor som sedan kraftigt underskreds genom

sou 1981:42 Bilaga 9 493

individuella rabatter. Nämnden hävdade därför att förbundet denna gäng borde kunna avstå från generella taxehöjningar och i stället inrikta sig på en sanering av rabattstrukturen, en struktur för vilken ingalunda alltid fanns rationella företagsekonomiska motiv.

Åkeriförbundet beslöt emellertid att oberoende av SPKs invändningar utge en ny lokaltrafiktaxa, innebärande en höjning av taxenivån med i genomsnitt drygt l5 procent räknat från l975-03-Ol. Vad gällde fjärrtrafiktaxan hade förbundet såtillvida tagit fasta på nämndens kritik mot den orealistiska rabattstrukturen att förbundet beslutat behålla oförändrad taxa för fjärrtransporter. Förbundet uppmanade dock samtidigt medlemsföretagen att minska utgående rabatter med belopp motsvarande en av förbundet uppskattad kostnadsökning av l4,5 procent.

SPK beslöt denna gång att i ett cirkulärmeddelande l975-02-24, vilket i första hand var riktat till de centrala näringsorganisationerna och till transportmarknadens parter, redovisa sin uppfattning i taxefrågorna. Nämnden underströk särskilt att Åkeriförbundet inte hade något stöd hos nämnden för uppräkningen av kostnaderna, vilket inte heller hävdats av förbundet. Nämnden ansåg emellertid att det för undvikande av varje missförstånd var angeläget att klarlägga det faktiska förhållandet, nämligen att förbundet träffat sina beslut såväl beträffande lokaltrafiktaxan som fjärrtrafiktaxan utan att beakta invändningar från nämndens sida.

l0.l.4.2 Förväntade prishöjningar efter l975-09-02

I juli l975, dvs mindre än ett halvt år efter det att Åkeriförbundet senast utfärdat rekommendationer om prishöjningar, beslöt förbundet att rekommendera prishöjningar att träda i kraft l975-09-Ol. Den rekommenderade höjningen av de nominella taxorna i lokaltrafiken uppgick till l5 procent medan motsvarande höjning i fjärrtrafiken uppgick till 6,5 procent.

SPK tog omedelbart upp överläggningar med Åkeriförbundet med anledning av de aviserade nya taxehöjningarna. Vid dessa överlägg-

9 SOU 1981242

ningar hävdade nämnden att motiv saknades såvä1 i fråga om 10ka1 trafiken som fjärrtrafiken för en omede1bar ytter1igare höjning av taxenivån. Åkeriförbundet vidhö11 dock sin tidigare uppfattning om stor1eken av de prishöjningar som förbundet avsåg att rekommendera.

Med hänsyn inte minstti11 de verkningar på den a11männa prisnivån i 1andet som ökade fraktkostnader medför ansåg sig SPK böra ånyo rikta statsmakternas uppmärksamhet på taxeutveck1ingen inom den yrkesmässigt bedrivna godstrafiken med 1astbi1. Detta skedde i en skrive1se 1975-08-26, stä11d ti11 statsrådet och chefen för hande1sdepartementet.

Åkeriförbundets rekommendation om en höjning av gä11ande taxor i fjärrtrafiken hade främst motiverats med att 1önekostnaderna i avta1et med Transportarbetarförbundet b1ivit större än Äkeriförbundet räknat med vid faststä11andet av den nya taxenivån 1975-03-01. En1igt av förbundet över1ämnad deta1jredovisning angavs det verk- 1iga behovet av taxeökning - ti11 fö1jd av ökade 1öne- och 1önebikostnader under 1975-03-01--1976-03-01 - 12-månadersperioden vara 10,2 procent.

I den prishöjning som rekommenderades från 1975-03-01 hade ingått en höjning med 6,9 procentenheter baserad på förväntade pers0na1kostnader under 1975. Eftersom de nya högre fraktpriserna av förbundet föres1ogs b1i ti11ämpade först från 1975-09-01 ansåg förbundet att utgående frakter borde höjas inte med ski11naden me1- 1an tidigare uttagen kompensation baserad på förväntad 1önekostnadsökning och erforder1ig kompensation baserad på faktisk 1önekostnadsökning, dvs 3,3 procent, utan med 6,6 procent för att kompensera med1emmarna för den en1igt förbundet a11för 1åga prisnivå

dessa ti11ämpat under de sex första månaderna av 12-månadersperio-

den 1975-03-01--1976-03-01.

En1igt SPKs uppfattning var en sådan omräkning obefogad då en inte oväsent1ig de1 av ökningen av 1önekostnaden under den ifrågavarande 12-månadersperioden, motsvarande en taxehöjning i stor-

495 Bilaga 9

1eksordningen 3 procent, inträdde först 1975-09-01. Med hänsyn ti11 att redan prishöjningen 1975-03-D1 inneburit en överkompensation samt ti11 att Akeriförbundet he1t bortsett från den produktivitetsökning som förekom i åkerinäringen hade nämnden kommit ti11 den s1utsatsen att bärande motiv för några den taxehöjning i fjärrtrafiken som förbundet rekommenderat från 1975-09-01 inte före1åg.

Vad gä11de taxan för 1oka1trafiken hade Åkeriförbundet aviserat en taxehöjning med ca 15 procent. Även när det gä11de denna åberopade förbundet som enda motiv en högre 1önekostnadsökning än förbundet räknade med när taxan senast faststä11des. Beträffande 1oka1trafiken var dessa ti11k0mmande kostnader för förare av den stor1eksordningen att de motsvarade en taxehöjning med 4-6 procent, varierande b1 a efter ford0nsst0r1ek.

Åkeriförbundet hade ti11 grund för de tariffer för 10ka1trafiken som rekommenderades med1emsföretagen utgått från ett nytt ka1ky1schema vi1ket i vissa avseenden ski1de från det sig ka1ky1schema som förbundet tidigare utgått från vid sina Vid beräkningar. ti11ämpningen av sitt tidigare ka1ky1schema hade förbundet i sina tariffer utgått från en uttagsprocent som 1egat ca 5 procent under de beräknade ka1ky1värdena. När förbundet nu 1ade ett nytt ka1ky1schema ti11 grund för sina tariffer gjorde förbundet ingen motsvarande reduktion. Jämföre1ser i tiden av kostnadsändringar me11an 1975-03-01 och den tidpunkt i ju1i månad då förbundet gjort en avstämning av inträffade kostnadsökningar, kunde en1igt SPKs uppfattning göras med utgångspunkt antingen från det ä1dre ka1ky1schemat e11er det senast ti11ämpade. Oberoende av vi1ket ka1ky1schema som ti11ämpades fann nämnden att ytterst obetyd1iga kostnadsändringar inträtt me11an de båda tidpunkterna - bortsett från ovan nämnda höjning av 1önek0stnaderna.

SPK hävdade för sin de1 att det inte var att införande av rim1igt ett nytt ka1ky1schema sku11e medföra en betydande taxeökning. Varje dy1ikt ka1ky1schema kunde en1igt nämndens uppfattning endast användas som ett mede1 för att mäta förändringar i tiden av vissa viktigare kostnadsposter men kunde inte utgöra grunden för en i någon mening objektiv prissättning. Detta bekräftades också av

496 9 sou 1931:42 Bilaga

att betydande rabatter iämnades på utgående taxor. Förbundet hade också vid detta ti11fä11e iiksom vid tidigare tiiifäiien starkt understrukit att dess rekommenderade tariffer endast sku11e ge ett visst underiag för de enskiida åkeriföretagens individueiia prissättning och på intet sätt vara bindande för mediemsföretagen. Erfarenheter från tidigare av förbundet rekommenderade taxehöjningar visade emeiiertid att dyiika rekommendationer brukade vinna efterföijd.

När SPK våren 1975 uttaiat sig kritiskt mot den av Åkeriförbundet då genomförda taxehöjningen inom iokaitrafiken hade nämnden framhåiiit att vid en taxeändring hänsyn borde tas ti11 det förhåiiandet att betydande rabatter utgick i denna trafik. Nämnden hade då försiktigtvis räknat med en rabattnivå om i genomsnitt ca 10 procent. Sedan dess hade nämndens tidigare nämnda undersökning av rabattnivån inom iokaitrafiken siutförts. Därvid hade framkommit under att den genomsnittiiga rabattnivån undersökningsperioden andra och tredje kvartaien 1974 - uppgått ti11 betydiigt högre Eniigt nämndens uppfattning måste hänsyn ti11 rabattprocenttai. nivån tas vid taxesättningen inom iokaitrafiken. Med hänsyn bi a härtiii ansåg nämnden att motiv saknades även för en taxehöjning inom iokaitrafiken.

Med hänsyn tili de erinringar som SPK riktade mot deis tiiiämpade principer för taxesättningen inom åkerinäringen, de1s genomförda och pianerade höjningar av taxor för både fjärrtransporter och 10ka1a transporter ansåg nämnden att åtgärder borde övervägas från statsmakternas sida i syfte att åstadkomma en mer reaiistisk taxenivå. SPK viiie därför i sin skriveise ti11 regeringen på nytt aktuaiisera frågan om hur man från det aiimännas sida sku11e kunna inom godstrafiksektorn i en för konsumenpåverka prissättningen terna gynnsam riktning.

Eniigt SPKs uppfattning motiverade inträffade kostnadsökningar inom åkerinäringen sedan senaste taxehöjningstiiifäiie inga taxehöjningar vare sig i fjärrtrafiken e11er iokaitrafiken.

9 497 Bilaga

10.1.4.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på 1astbi1stransporter 1975-09-02

Den 0mede1bara fö1jden av SPKs ovannämnda skrive1se 1975-08-26 ti11 hande1sministern b1ev att regeringen 1975-08-28 bes1öt att införa prisstopp på inrikes 1astbi1stransporter. Som stoppriser sku11e gä11a de priser som vederbörande sä1jare 1975ti11ämpade 08-15. Prisstoppet innebar vidare att rabatter tidigare gä11ande och andra förmåner inte fick ändras ti11 nackde1. Prisköparens stoppet kom f0rme11t att gä11a från 1975-09-02.

Det framhö11s i regeringskommunikên att prishöjningarna i inrikes 1astbi1strafik varit mycket kraftiga sedan 1972. Senast 1975-03-01 hade prishöjningar skett med ca 15 procent och Åkeriförbundet hade nu rekommenderat sina med1emmar att 1975-09-01 höja priserna ytter1igare - i 1oka1trafiken med ca 15 procent och i fjärrtrafiken med ca 6 procent. Regeringen hade, framhö11 dåvarande hande1sministern i en kommentar ti11 regeringens bes1ut, i 1ikhet med SPK inte funnit att de kostnadsstegringar som inträffat sedan senaste prishöjningsti11fä11e motiverade några ytter1igare taxehöjningar. Höjningar av den stor1ek Åkeriförbundet rekommenderade sku11e, en1igt hande1sministern, få betydande återverkningar på varupriserna i a11mänhet och därmed även på de priser den enski1de konsumenten beta1ade.

10.2 Administrationen av prisreg1eringen

10.2.1 Prisreg1eringens omfattning. Ändringar i

erisreäsrinsenssmfetining _ _ _ _ _ _

Prisstoppet gä11de för godstransport med 1astbi1 inom Sverige och då även när utfördes av sä1jare av vara transporten med egen 1astbi1 i de fa11 frakt debiterades särski1t. Ti11 räknades transport även godshantering i omede1bar ans1utning ti11 1astbi1stransp0rt. Inrikes varutransport med 1astbi1 var så1unda under även prisstopp när befraktaren över1ät 1astning och 10ssning av godset jämte arbetet däreme11an ti11 annan.

498 9 Bilaga

meiian och utiandet inte För godstransport Sverige gäiide prisens för den dei av transporten som skedde inom Sverige, stoppet såvida skedde med utnyttjande av genomgående fraktdotransporten kument. Detta innebar dock inte att fraktförare (åkare), som ombeenbart av sådant gods inom Sverige, kunde hösörjde deitransport ja sitt pris utöver stoppriset. Speditionstjänster som avsåg tranme11an Sverige och utiandet omfattades inte av prisstoppet. sporter

vid stuveriarbete eiier transporter inom en arbets- Godshantering e11er bearbetning) omfattades inte av piats (t ex vid iagring prisstoppet. Inte heiier föreiåg prisstopp för terminaitjänster i de fa11 fraktförare, speditör e11er befraktare sjäiv upphandiade eiier ombesörjde transport tiii eiier från terminaien. Ersättför inkiusive kyiiagring, eiier magasinering omfatning iagring, tades ej he11er av prisstoppet.

i prisstoppets var en direkt De nämnda begränsningarna omfattning konsekvens av formuieringen av regeringens beslut. Härutöver besiöt SPK att av praktiska skä1 undantawfrån prisstoppet vissa ty-

per av transporter såsom renhåiiningsarbete inom- och utomhus,

vi1ka utfördes med s k entreprenadmaskiner, snöröjning, siamsugtankrengöring samt biibärgning som utfördes med särskild ning, bärgningsbii. Däremot gäiide prisstoppet renhåiiningstransporter och avfaiishämtning, som huvudsakiigen avsåg industrier och företag, iiksom snötransporter vid snöröjning.

I november 1975 skrev Åkeriförbundet ti11 SPK och begärde att särskiid med 5 öre per kg sku11e Iämnas för transporter av dispens

1ivsmede1 (kyitransporter). Det framhöiis därvid att

tempererade man inom denna sektor av iastbiistransporter redan före prisrehaft iönsamhetsprobiem. En aniedning härtiii gieringen betydande hade varit att av en överetabiering av termofordon och på grund obaians i trafiken inom en kontinueriigt växande fraktpriserna denna deimarknad inte kunnat höjas i takt med de merkostnader som transportörerna hade tvingats anpassa fordonsuppstått genom att och service ti11 de av statsmakterna besiutade skärpta utrustning bestämmeiserna i iivsmedeisiagen om temperaturhåiining och varu-

sou 1981:42 Bilaga 9 499

vård. I de över1äggningar me11an SPK och Åkeriförbundet som kom ti11 stånd som en fö1jd av framstä11ningen gavs exempe1 på att ky1transportförmed1ingsföretagen och deras transportörer i enstaka fa11 tidigare 1ämnat rabatter taxor på sina med 50 procent e11er mer.

Med hänsyn ti11 ange1ägenheten av att dessa för a11mänheten väsent- 1iga 1ivsmede1stransporter kunde fortgå utan störningar 1iksom ti11 att transportkunderna inom denna sektor i huvudsak utgjordes av vä1organiserade producent- och konsumentkooperativa företag, 1ivsmede1skedjor e11er andra större företag ansåg SPK kunna sig ti11styrka att dy1ika transporter undantogs från Reprisstoppet. geringen undantog från 1975-12-21 dessa transporter från prisstoppet.

Så snart regeringens bes1ut Åkeriförbundet före1åg föres1og på uppdrag av sina med1emmar att sku11e förmed1ingsföretagen höja taxor och fraktpriser för ky1tranporter med 28,8 procent, vari ink1uderades höjda drivmede1sti11ägg. De båda 1edande i branföretagen schen Co1dsped och Frigoscandia bes1öt att Åkeriförbundets fö1ja rekommendation.

Detta föran1edde i sin tur SPK att i en cirku1ärskrive1se ti11 transportköparna påpeka att transportföretagens kundmedde1anden utformats på sådant sätt att det kunde uppfattas som om nämnden godkänt ifrågavarande prishöjningar e11er bedömt dem som rim1iga. Detta var dock inte fa11et.

Som ett 1ed i sin 1öpande SPK därutöver prisövervakning upptog över1äggningar med de båda transportförmed1ingsföretagen för att förvissa sig om att de nya transportavta1 med enski1da som kunder, kom att träffas, baserades på ree11a kostnadsgrunder.

Inför vintersäsongen 1975/76 framfördes från såvä1 Åkeriförbundet som stora väghå11are, därib1and statens om vägverk, förfrågningar hur prisstoppsbestämme1serna sku11e to1kas och ti11ämpas vid snöröjning och därmed förenade transporter. De avta1 som träffas om

9 S()lJ 1981:42 500 Bilaga

dy1ika transporter brukar anpassas ti11 kostnads1äget under en viss vintersäsong. De avta1 som gä11t vintersäsongen 1974/75 saknade därför aktua1itet. Behovet av dy1ika tjänster bestäms dessutom fort1öpande av väder1äge och snöförhå11anden.

SPK fann för sin de1 motiv för att prisstoppet sku11e hävas för transporter i samband med snöröjning, sandning och sa1tning. Regeringen undantog från 1975-12-21 dessa transporter från prisstoppet.

10.2.2 Dispensansökningar, besvär över avs1agna

Qiâpâäâüsâküiügâüs BVÅSLVEVEVÄEÅÖEEGL _

Under perioden 1975-09-02--1976-07-13, dvs under prisstoppets gi1inkom 570 dispensansökningar ti11 SPK. Eftersom det tighetstid, är förhâ11andevis van1igt inom 1astbi1sbranschen att transportavta1 träffas avseende som redan pågått under en förtransporter hå11andevis 1âng tidsperiod, vi1ket så1unda innebär att avta1et får retroaktiv verkan, inkom ytter1igare to1v dispensansökningar under hösten 1976 och ännu senare. Den sista dispensansökan avseinkom så1unda 1977ende prisstoppsperioden 1975-09-02--1976-07-13 06-06, dvs nästan ett år efter prisstoppsperiodens s1ut och avsåg ett transportavta1 som 1öpte under perioden 1976-06-01--1977-05- 31.

Av t0ta1t inkomna 582 ärenden b1ev 344 he1t bifa11na och 157 de1vis bifa11na. Av övriga ansökningar 1ämnades 21 utan bifa11 medan 60 avskrevs antingen därför att de återtogs e11er ej avsåg prisstoppad transport.

Under den tid prisstoppet gä11de gav SPK de1s en genere11 dispens innebärande att de transportföretag som inte hunnit e11er 1yckats

genomföra prishöjningen i 1oka1trafiken per 1975-03-01 respektive

rabattsänkningen i fjärrtrafik från samma tidpunkt gavs möj1ighet att genomföra dessa åtgärder även efter 1975-09-02, de1s genere1- 1a dispenser för inträffade drivmede1sprishöjningar under hösten 1975 och vintern 1975/76, de1s s1ut1igen dispens för vissa gene-

Bilaga 9 501 sou 1981:42

rella prishöjningar per l976-03-Dl. Därmed var i stort sett ramarna givna för de prishöjningar företagen kunde genomföra under prisstoppsperioden. Dispensansökningarna avsåg därför så gott som undantagslöst frågan huruvida överenskomna prishöjningar i individuella transportavtal var förenliga med de generella dispenserna. Detta förklarar den höga andelen bifallna ansökningar.

SPKs beslut föranledde i l3 fall besvär hos regeringen. Av dessa besvär lämnades l0 utan bifall medan 3 besvär återtogs.

Även om åtskilliga fall av misstänkta prisöverträdelser rapporterades till länsstyrelsernas priskontor eller direkt till SPK ledde de därav föranledda undersökningarnai intet fall till att nämnden anmälde någon prisöverträdelse till åtal. Förklaringen till att någon anmälan om åtal inte blev aktuell var antingen att den som rapporterat den ifrågasätta prisöverträdelsen inte hade full kännedom om av SPK meddelade dispenser eller att ifrågavarande transportföretag omedelbart återtog en aviserad prishöjning sedan det klarlagts att prishöjningen inte rymdes inom ramen för meddelade generella dispenser.

l0.2.3 §enomförga_prishöjningar_undgr_priâregleringsperioden

Redan under september l975 begärde Åkeriförbundet överläggningar med SPK med den motiveringen att åtskilliga företag såväl inom fjärrtrafiken som lokaltrafiken dittills inte hade lyckats genomföra de prishöjningar respektive rabattsänkningar som förbundet rekommenderat inför l975-03-Ol. Sedan dokumentation inkommit beslöt SPK l975-l0-03 efter samråd med såväl förbundet som de ledande transportförmedlingsföretagen ASG och Bilspedition att åkeriföretagen inom fjärrtrafiken skulle medges rätt att fullfölja den per 1975-03-Ol aviserade rabattsänkningen. Ett liknande samråd med Åkeriförbundet skedde innan SPK 1975-l0-31 gav lokaltrafikföretagen motsvarande rätt att genom överläggningar med kunderna genomföra per l975-03-Ol aviserade prishöjningar.

Med anledning av de under hösten och vintern höjda drivmedelskostnaderna gav SPK vidare generella dispenser i tre omgångar med

502 9 Bilaga

vid varje ti11fä11e 1 procent. Nämnden medde1ade samtidigt att kompensationen för höjda drivmede1spriser sku11e avräknas i samband med stä11ningstagandet ti11 frågan om eventue11a prishöjningar från 1976-03-01, dvs i ans1utning ti11 avta1smässiga 1önehöjningar.

I skrive1se 1975-11-26 ti11 dåvarande hande1sministern 1ämnade Åkeriförbundet utför1iga kommentarer ti11 den skrive1se från SPK av 1975-08-26, som föregick regeringens bes1ut 1975-08-28 om prisstopp på 1astbi1stransp0rter. Åkeriförbundets skrive1se föran1edde ingen åtgärd från hande1sministern.

I s1utet av december 1975 togs över1äggningar upp me11an SPK och Åkeriförbundet om dispens för prishöjningar i samband med att nytt 1öneavta1 trädde i kraft 1976-03-01. 1976-01-29 hade över1äggningarna förts så 1ångt att fu11 enighet rådde om stor1eken av de sakkostnadsökningar sedan 1975-03-01 som kunde åberopas som grund för en taxejustering 1iksom om stor1eken av kostnadshöjningar som berodde av de höjda socia1a avgifterna från 1976-01-01 och de höjda kontant1önerna från 1976-03-01. Åkeriförbundet hävdade att hänsyn dessutom borde tas ti11 s k okompenserade 1önek0stnadsökningar från såvä1 1975-03-01 som 1975-09-01. Från SPKS sida hävdades att fu11 kompensation för kostnadshöjningar i samband med 1975 års 1öneröre1se redan erhå11its genom tidigare genomförda och medgivna prishöjningar.

SPK gick dock såti11vida Åkeriförbundet ti11 mötes att den medgivna genere11a dispensen genom bes1ut 1976-02-11 räknades upp från 7,7 ti11 8 procent i fjärrtrafiken och från 6,4 ti11 7 procent i 1oka1trafiken. Ti11 detta kom de samman1agt 3 procent, som under tiden oktober 1975 - januari 1976 bevi1jats som kompensation för höjda drivmede1spriser. De högre priserna sku11e få tas ut från 1976-03-01.

I fjärrtrafiken svarade av den tota1t medgivna prishöjningen om 11 procent höjda pers0na1kostnader för 4,5 procentenheter, höjda drivmede1sk0stnader för 2,9 procentenheter och övriga kostnader

Bilaga 9 503

för 3,6 procentenheter. I 1oka1trafiken svarade av den tota1t medgivna prishöjningen om 10 procent höjda persona1k0stnader för 7,2, höjda drivmede1skostnader för 0,5 och övriga höjda kostnader för 2,3 procentenheter. Åkeriföretagen hade så1unda i 1oka1trafiken genom de successiva bes1uten om höjda priser på grund av under hösten och vintern inträffade ökningar av drivmede1sk0stnaderna b1ivit överkompenserade. Som ovan nämnts svarade i 10ka1trafiken de höjda drivmede1skostnaderna för endast 0,5 procentenheter av den t0ta1t medgivna prishöjningen om 10 procentenheter, medan åkeriägarna under hösten och vintern medgetts rätt att vid tre ti11fä11en höja sina taxor med vid vardera ti11fä11et 1 procent. Detta var den främsta orsaken ti11 att den genere11a dispensen i 10ka1trafiken b1ev 1ägre än i fjärrtrafiken.

Åkeriförbundet anförde 1976-02-24 besvär över SPKs bes1ut hos regeringen. SPK avgav 1976-03-23 yttrande över förbundets besvär, vari en deta1jerad redovisning 1ämnades såvä1 för nämndens över- 1äggningar med förbundet som för nämndens skä1 att endast de1vis bifa11a förbundets dispensansökan. SPK hemstä11de att Åkeriförbundets besvär sku11e 1ämnas utan bifa11.

Regeringen bes1öt 1976-06-17 att 1ämna Åkeriförbundets besvär över SPKS bes1ut i dispensfrågan utan bifa11.

Åkeriförbundet hade vidare hemstä11t om justering per 1976-03-01 av högsta ti11äggsavgifter i 1oka1 1astbi1strafik för fordonsmonterad tipputrustning, fordonsmonterad 1astapparat och p1attf0rms- 1yft samt för transport av sten och steniga massor. Efter närmare granskning av det ka1ky1materia1 som åtfö1jde ansökan bes1öt SPK 1976-03-08 att bifa11a förbundets hemstä11an.

I skrive1se ti11 SPK 1976-02-17 hemstä11de ASG och Bi1spedition att den expeditionsavgift om 1 kr per fraktsede1 som företagen ti11ämpade gentemot sina kunder sku11e höjas med 2 kr ti11 3 kr. Genom bes1ut 1976-04-20 bes1öt nämnden såti11vida ti11mötesgå företagens önskemå1 att expeditionsavgiften sku11e få höjas med 1 kr ti11 2 kr per fraktsede1. Bi1spediti0n och ASG anförde

504 sou 1981:42 Bilaga 9

l976-04-20 respektive l976-04-23 besvär hos regeringen över SPKs beslut. Regeringen beslöt l976-10-29 att lämna besvären utan bifall.

I detta sammanhang bör erinras om att Åkeriförbundet under hösten l975 successivt upphörde med att utfärda av förbundet eller dess länsföreningar rekommenderade taxor, så att samtliga dylika taxor hade upphört att gälla från årsskiftet l975/1976. Förbundet avsåg att i stället ge sina medlemsföretag erforderlig vägledning för deras prissättning genom att inom ramen för ett kalkylsystem lämna uppgifter om ändrade faktorpriser. Under överläggningarna med SPK hade förbundet förklarat sig berett att efter upphävande av prisregleringen inför nämnden i detalj redovisa hur dessa kalkyluppgifter framtagits och beräknats.

Genom Åkeriförbundets beslut att inte längre utfärda rekommenderade taxor hade förbundet tillmötesgått ett från NO tidigare framfört önskemål. Enligt vad som redovisats för NO rörande det kalkylsystem som fortsättningsvis skulle utges till medlemmarna fanns inte anledning till antagande att därigenom skulle uppkomma en sådan central prisstyrning från förbundets sida som kunde medföra skadlig verkan i konkurrensbegränsningslagens mening. Ärendet föranledde därför enligt N0s beslut l975-l2-ll inte då någon ytterligare åtgärd från dennes sida.

10.3 Avvecklingen av prisregleringen

l0.3.l Förutsättningar och motiv för avvecklingen

swniârsglezinsân _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

överläggningar med syfte att undersöka förutsättningarna för en avveckling av prisstoppet på lastbilstransporter ägde under våren och försommaren l976 rum mellan SPK och Äkeriförbundet. De ledde till att förbundet bl a förklarade sig berett att - vid en eventuell avveckling av prisstoppet - verka för att de prishöjningar från l976-09-01 som föranleddes av det slutna löneavtalet inte skulle överstiga i fjärrtrafik i genomsnitt 6,3 procent

sou 1981:42 Bilaga 9 505

- varierande beroende på transportavstånd - och i lokaltrafik 4,7 procent på timtaxan.

I meddelande till medlemsföretagen uppmanade Åkeriförbundet dessa att respektera det av förbundet gjorda åtagandet.

Som ett ytterligare resultat av överläggningarna mellan SPK och Åkeriförbundet åtog sig förbundet att medverka till ett tillförlitligt prisövervakningssystem för lastbilstrafiken. Detta innebar att förbundet skulle låta SPK i förhand granska av förbundet sammanställt kostnadsmaterial innan detta som information utsändes till medlemsföretagen. Förbundet åtog sig vidare att samla in prislistor som utgavs av medlemsföretagen. Nämnden förklarade sin avsikt att välja ut och följa ett antal normgivande avtal på speciella transportområden. Nämnden skulle också i anslutning härtill följa resultatutvecklingen för ett mindre antal ledande transportföretag. Åkeriförbundet uppmanade i ett cirkulärmeddelande de medlemsföretag, som skulle komma att beröras av övervakningssystemet, att verka för ett smidigt samarbete med SPK.

Efter det att SPKs överläggningar med Åkeriförbundet avslutats beslöt regeringen att med verkan från l976-07-l4 upphäva prisstoppet på lastbilstransporter. I en kommentar till beslutet anförde dåvarande handelsministern bl a följande: Bakgrunden till beslutet är att SPK och Svenska Åkeriförbundet nu har kommit överens om den prisändring som är tänkt att genomföras i anslutning till vissa avtalsenliga höjningar av förarlönerna l976-09-0l. Fraktpriserna kommer därefter att ligga stilla åtminstone fram till l977- 03-Ol. SPK har tillsammans med Åkeriförbundet utarbetat ett system för prisövervakningen på området, som medger en tillfredsställande kontroll av prissättningen hos företagen.

l0.3.2

gtvegklinggn_ejtgr_avvgcklingen av_prisregleringen

Efter upphävandet av den särskilda prisregleringen för lastbilstransporter diskuterade Åkeriförbundet med SPK de kostnadsförändringar som förbundet ansåg att medlemsföretagen skulle kunna åberopa som motiv för prisändringar. Vid de överläggningar som där-

506 Bilaga 9 sou 1981:42

vid förekom uppnåddes enighet me11an Akeriförbundet och SPK om st0r1eken av de kostnadsändringar som sku11e kunna motivera ändrade transportpriser.

För 1oka1trafiken innebar det information om kostnadshöjningar med 6,5 procent från 1977-03-01, med 9,2 procent från 1977-09-01 och med 6,5 procent från 1978-02-16. För fjärrtrafiken gavs motsvarande information om kostnadshöjningar med 6,75 procent från 1977- 05-01 och med 9,2 procent - för ASG och Bi1spedition - från 1978- 01-16. De båda 1edande transportförmed1ingsföretagen inom fjärrtrafiken införde från 1977-09-01 he1t nya tariffsystem, vi1ka inte beräknades medföra någon höjning av den genomsnitt1iga tariffnivån. För övriga företag som bedriver inrikes fjärrtrafik 1ämnade Akeriförbundet den informationen att kostnadsändringarna i fjärrtrafiken utgjorde 6,2 procent per 1977-09-01 och 5,5 procent per 1978-01-16.

Inom ASG anses det i hög grad tveksamt om det nya tariffsystem som började ti11ämpas 1977-09-01 verk1igen innebar en oförändrad genomsnitt1ig prisnivå. Åtski11igt tyder en1igt ASG på att det nya tariffsystemet i stä11et medförde prissänkningar med några procent. Bi1spedition räknar inte för sin de1 med nâgra 1iknande konsekvenser av det nya tariffsystemet.

Utveck1ingen efter den tidpunkt då prisreg1eringen för 1astbi1stransporter upphävdes var gynnsam ur köparsynpunkt såti11vida att Åkeriförbundet inte 1ängre ti11stä11de med1emsföretagen kostnadsuppgifter som indikerade större prishöjningar än som SPK funnit motiverade - detta i motsats ti11 utveck1ingen under åren närmast före prisreg1eringens införande.

SPK bevi1jade vid två ti11fä11en 1astbi1strafiken genere11a dispenser för kostnadsbetingade prishöjningar under de korta perioder under 1977 då a11mänt prisstopp rådde för att därmed undvika rubbningar i det tidsschema som n0rma1t gä11t för anpassningen av transportpriserna ti11 rege1bundet återkommande kostnadshöjningar, framför a11t som resu1tat av träffade 1öneavta1.

Bilaga 9 507

Även om sålunda den centrala information som Åkeriförbundet lämnat till medlemsföretagen under tiden efter upphävandet av den särskilda prisregleringen för lastbilstransporter har skett i enlighet med de riktlinjer som SPK och förbundet var överens om vid överläggningarna sommaren l976, har prissättningen på lastbilstransporter under tiden efter prisregleringen enligt SPKs uppfattning ändå inte skett på ett till fullo tillfredsställande sätt.

Sålunda har svenska kommunförbundet gjort SPK uppmärksam på att

enskilda transportföretag i sina kontakter med kommunerna som upp-

köpare av transporter aviserat och i åtskilliga fall debiterat kommunerna prishöjningar som legat avsevärt över dem som enligt Åkeriförbundets information till medlemsföretagen kunnat anses vara kostnadsbetingade. Detta har varit särskilt påtagligt där kommunen varit hänvisad till en enda på orten verksam transportsäljare. Enligt kommunförbundet har dylika transportföretag hårt utnyttjat sitt lägesmonopol vid prisförhandlingar. Även ett visst prissamarbete mellan transportföretagen på länsnivâ har medverkat till att försvåra kommunernas upphandlingar.

När SPK haft kontakt med Åkeriförbundet med anledning av vad som sålunda framkommit har förbundet förklarat sig ha begränsade möjligheter att garantera en prisutveckling i enlighet med mellan nämnden och förbundet träffade överenskommelser. Detta gäller särskilt orter där endast en transportsäljare verkar. Kommunala och andra transportköpare på sådana orter har i vart fall på kort sikt inga transportalternativ vid sidan av den lokala lastbilscentralen.

l0.4 Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt

l0.4.l frisregleringegs_effgkter på_prisutvecklingen

Som framgått av den tidigare redovisningen tillkom prisregleringen mot bakgrund av en serie upprepade och kraftiga prishöjningar för lastbilstransporter, prishöjningar som regelmässigt initierades av Åkeriförbundet - inom fjärrtrafiken i nära samarbete med

sou 1981:42 508 Bilaga 9

de båda ledande transportförmedlingsföretagen ASG och Bilspedition. Endast hade under l970-talet de ini begränsad omfattning vändningar mot tidpunkten för och storleken av planerade prishöjsom av SPK framförts vid överläggningar med förbundet beningar aktats. Priserna hade stigit kraftigt och på lastbilstransporter därigenom även påverkat den allmänna prisnivån.

I de fall de rekommenderade prishöjningarna framstått som uppenbart orealistiska hade detta inte föranlett sänkta taxor utan kunderna hade kompenserats för den alltför höga taxenivån genom individuellt rabatter. Det gällde alldeles särskilt inanpassade där rabatter 40-50 kunde föreom fjärrtrafiken upp till procent komma. Men även inom lokaltrafiken var det regel att rabatter på l0-20 lämnades till enskilda kunder. procent

Även om det inte är osannolikt att den genomsnittliga prisnivån vid en behar stigit i något långsammare tempo än som framkommer ifrån de rekommenderade tarifferna, medräkning med utgångspunkt förde mot allt större och mera differentierade rautvecklingen batter - i den mån dessa inte motsvarades av ökade prestationer från kundernas egen sida - vissa olägenheter ur allmän synpunkt. det för den enskilde kunden blev allt svåra- En olägenhet var att re att bedöma rimligheten i avgivna anbud, samtidigt som risken ökade för att vissa skulle komma att utsättas för kundkategorier framför allt mindre eller födiskriminering. Det gällde företag retag med tillfälliga eller begränsade transportuppdrag.

Därtill påpekats, risken för att kundföretag kom, som tidigare som önskade sina på av dem levererade varor mer än höja priser som motsvarade faktiska kostnadsökningar, kunde åberopa höjningar av den allmänna taxenivån för lastbilstransporter även i de fall företagen kunnat förhandla sig fram till lägre transportän som motsvarade höjningen av den allmänna kostnadsökningar taxenivån. försvårades möjligheterna för deras kunder Därigenom att av aviserade liksom även bedöma skäligheten prishöjningar att varuområden bedriva en effek- SPKs möjligheter på respektive tiv prisövervakning.

sou 1981:42 Bilaga 9 509

Av redogöre1sen har framgått, vi1ka rekommendationer om prishöjningar som sku11e ha utfärdats av Akeriförbundet under den aktue1- 1a perioden, om någon prisreg1ering inte införts. Därav fö1jer eme11ertid inte att dessa prishöjningar a11tid sku11e ha kunnat genomföras på marknaden. Som tidigare påpekats är dock erfarenheten från tidigare ti11fä11en då Akeriförbundet rekommenderat prishöjningar med vissa procentta1 att med1emsföretagen 0mede1bart hos kunderna påyrkat prishöjningar med motsvarande procentta1 - och att de även i stor utsträckning 1yckats få gehör för sina förs1ag härom.

Som framgår av vad som tidigare sagts hade Åkeriförbundet under sommaren 1975 aviserat prishöjningar från 1975-09-01 i 1oka1trafiken med ca 15 procent och i fjärrtrafiken med ca 6 procent. De aviserade prishöjningarna hade motiverats med före nämnda tidpunkt inträffade kostnadsökningar. SPK fann för sin de1 att några motiv för dessa prishöjningar inte förefanns, och regeringen utta1ade i samband med införandet av prisstoppet 1975-09-02 att den de1ade nämndens uppfattning. De genere11a dispenser som gavs under tiden september-oktober 1975 avsåg att ge de åkeriförtag som inte tidigare 1yckats genomföra Åkeriförbundets rekommenderade prishöjningar per 1975-03-01 att genom över1äggningar med respektive kundföretag i efterhand genomföra dessa prishöjningar. De dispenser för höjda drivmede1skostnader om samman1agt 3 procent som 1ämnades under hösten och vintern och de ytter1igare prishöjningar med 8 procent i fjärrtrafiken och 7 procent i 1oka1trafiken som medgavs genom genere11a dispenser 1976-03-01 var motiverade av de kostnadsökningar som inträffat efter prisstoppets införande. Detsamma gä11de om de prishöjningar per 1976-09-01 om i genomsnitt 6,3 procent i fjärrtrafiken och 4,7 procent i 1oka1trafiken, varom överenskomme1se träffades me11an nämnden och förbundet, innan regeringen bes1öt att upphäva prisstoppet.

Prisutveck1ingen för 1astbi1stransporter var under åren närmast efter det att prisreg1eringen upphörde jämföre1sevis 1ugn. Det kan finnas många orsaker härti11. Den dämpade konjunkturen kan vara en bidragande orsak. Möj1igen har också begränsningen av

510 Bilaga 9

möjiigheterna att på egen hand genomföra prishöjningar ökat transportföretagens intresse av att effektivisera företagsstrukturen och arbetsmetoderna. Eniigt SPKs erfarenheter är det en a11män bedömning b1and transportföretagens kunder att rationaiiseringen inom iastbiissektorn tidigare inte drivits med samma kraft som inom fiertaiet andra näringsområden.

10.4.2 Prisregieringens effekter på marknadsstrukturen,

koakgrzensái:uátionen›_p:°Qu5t§°:tim2n:e: m m _

Prisregieringen för iastbiistransporter gäilde under drygt 10 månader. Redan på ett tidigt stadium togs överiäggningar upp meiian SPK och branschföreträdare om förutsättningarna för en avveckiing av regieringen. Det var därför inte att vänta att några mera påtagiiga effekter i fråga om marknadsstruktur, konkurrenssituation och produktsortiment sku11e ha inträtt under prisregieringsperioden eiier att förhåiiandena i dessa avseenden efter prisreg1ering-

ens avveckiing sku11e ha undergått nämnvärda förändringar. Det har

he11er inte framkommit att några sådana effekter, som kan hänföras ti11 prisstoppet på Tastbiistransporter, sku11e vara kända av SPK eiier berörda näringsiivsorganisationer.

10.5 Effekter av prisregieringen för myndigheterna

§ffektgr_p§_§R§s_tgtg]g kostnader

Prisregieringen på iastbiistransporter var jämföreisevis arbetskrävande sett i reiation ti11 vissa andra därför prisregieringar att SPK hade att handiägga ett stort antai dispenser om prishöjningar i enskiida transportavtai. Vid dispensprövningen måste ett detaijerat kostnadsmateriai anaiyseras, ett materia] som skiijde sig åt tili sitt innehå11 från avta] tiii avtai. Av de 30 extratjänster för och prisstopp som SPK iöpande har

prisövervakning

möjiighet att utnyttja under en viss tre togs period i anspråk för prisregieringen på iastbiistransporter.

Härutöver kan inga påtagiiga effekter på SPKs totaia kostnader konstateras av prisstoppet.

sou 1981:42 Bilaga 9 511

l0.5.2

§ffekter_på §P5s_övrlgg verksamhet

Som framgått av den tidigare redovisningen hade SPK under en följd av år före prisregleringens införande haft upprepade överläggningar med bl a Svenska Åkeriförbundet, där nämnden oftast förgäves sökte påverka förbundet och dess medlemsföretag att visa återhållsamhet i prissättningen.

Åkeriförbundet och därtill anslutna ledande har efåkeriföretag ter det att varit prisregleringen upphävdes mer benägna än tidigare att beakta de synpunkter SPK framfört vid inöverläggningar om ramen för den löpande prisövervakningen.

l0.5.3 Praktiska eller formella vid problem införandet, administrationen och upphävandet av prisregle- :ingen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vid SPKs prövning av dispenser under prisregleringen på lastbilstransporter framkom ibland att enskilda åkeriföretag utförde regelbundna transporter för en kunds räkning utan att ett definitivt träffats. prisavtal I åtskilliga fall kunde många månader, ibland ett halvt år, gå innan dylika förhandlingar fördes till slut, vilket medförde att kundföretaget kunde bli att skyldigt betala retroaktiva betydande ersättningar. För SPKs dispensprövning verkade det försvårande att ingen klar överenskommelse mellan parterna förelåg om vilket pris som var att anse som stoppris.

Bilaga 9 513

11 MATPOTATIS

11.1 Bakgrunden ti11 prisregieringen på matpotatis

11.1.1 Produktion och konsumtion

Den svenska matpotatisodiingen är koncentrerad ti11 södra och meiiersta Sverige där omkring 70 procent av iandets potatisareai finns.

Matpotatisskörden normait meiian utgör 700 000 och 900 000 ton per år varav 50 000-100 000 ton härröra från per år beräknas enskiida trädgårdar, koioniiotter etc. Importen uppgår i genomsnitt ti11 omkring 40 000 ton per år medan exporten med undantag för år med exceptioneiit god skörd och gynnsamma priser utomiands är mycket biygsam. Tiiiförsein sker såiedes ti11 största de1en genom inhemsk odiing.

Den åriiga potatiskonsumtionen beräknas uppgå ti11 530 000-540 000 ton. Härutöver konsumeras åriigen 140 000 ton i form av omkring potatischips, pommes frites, potatismos etc. Såvä1 den tota1a konsumtionen som konsumtionen per capita av obearbetad har potatis sjunkit under de senaste årtiondena medan konsumtionen av bearbetade potatisprodukter ökat.

Skiiinaden meiian skördens och konsumtionens storiek förkiaras främst av det svinn som uppstår vid sortering av potatisen samt av att en de] av skörden åtgår ti11 utsäde. Vid överskottsår användes deiar av skörden även ti11 stärke1seproduktion och kreatursfoder.

11.1.2 Produkterna

Potatisen kan efter säsong indeias i färsk och höst- e11er potatis vinterpotatis. Färsk potatis definieras därvid som potatis som saiuförs före den 1 oktober det år den skördats. beövrig potatis nämns höst- e11er vinterpotatis.

9 514 Bilaga

De vanligaste potatissorterna är Bintje, King Edward och Magnum Bonum, vilka beräknas svara för mellan 80 och 90 procent av höstoch vinterkonsumtionen. Av nämnda sorter är Bintje den mest sålda.

För odling av tidig färskpotatis finns särskilda sorter. Vidare finns det sorter som lämpar sig särskilt väl för biodynamisk od- Den biodynamiskt odlade potatisen betingar högre pris än ling. vilket främst sammanhänger med att odlingens avövrig potatis kastning per arealenhet är lägre.

Huvuddelen av potatisskörden säljs sorterad och packad i förpackom l-25 varav de största förpackningarna främst avser ningar kg, till storhushåll. En blygsam men ökande del av skörförsäljning den säljs tvättad. Vidare förekommer att särskilt stora potatisknölar sorteras ut och säljs som s k bakpotatis.

ll.l.3 garkgagsförhêllandgn

ll.l.3.l Distribution av matpotatis

Mellan 50 och 60 procent av matpotatiskonsumtionen distribueras medan återstoden antingen konsumeras genom potatisgrosshandeln av odlare eller säljs av odlare till fast detaljhandel, kringoch torghandel eller direkt till konsument. föringshandel

som distribueras genom partihandeln sorteras antingen Matpotatis hos odlare eller hos den uppsamlande partihandeln. Efter uppsamfraktas till packerier som ofta har även uppsamlingen potatisen lande funktioner. I samband med packningen sker kvalitetsmärkning. Från sänds potatisen till distribuerande partihandel, packerierna varifrån leverans till detaljhandel sker.

De största och distribuerande företagen är Lantmännens uppsamlande AB Solanum, Förbundet (KF), ICA Frukt Försäljnings Kooperativa och Grönsaker AB och ASK/Dagab.

sou 1981:42 Bilaga 9 515

So1anum är jordbrukets centra1a försäijningsboiag för potatis och bedriver sin verksamhet i södra och me11ersta Sverige. Inom övriga de1ar av 1andet sker motsvarande verksamhet hos Lantmännenföreningarna. Soianum köper potatis såvä1 sorterad som osorterad från odlare/mediemmar och ombesörjer även sjäiv sortering. Företaget sä1jer potatis packad e11er opackad ti11 de oiika handelsbiocken och ti11 fristående grossister. Solanum är med en marknadsande1 i partiiedet på ca 50 procent iandets största potatisdistribuerande företag. I SPKs karte11register har införts avtalet me11an deiägarna i Lantmännens Försäijnings AB Soianum (Svenska Lantmännens Riksförbund och vissa av dess mediemmar) om b1 a samgående i fråga om handei med potatis.

KF har kontrakt med odiare som normait svarar för ca 65 procent av totaia potatisförsäijningen i den konsumentkooperativa detaijhande1n. Denna potatis packas av KF och distribueras ti11 iagercentraier och butiker. Omkring en tredjedei av den potatis som säijs i konsumentkooperativ deta1jhande1 köps från jordbrukskooperativa och privata potatisodiare, vi1ka ombesörjer för packning KFs räkning. Aterstoden köps direkt av KFs iagercentraier e11er konsumentföreningar från oiika potatishandiare, främst Soianum.

ICA Frukt och Grönsaker AB är ett ti11 ICA AB. Födotterföretag retaget svarar sjäiv för en mindre de1 av potatisieveranserna ti11 ICA-butikerna via distributionscentra1er och ombesörjer därvid packning. Denna potatis köps från potatisodiare. Huvuddelen av den potatis som säijs i ICA-butikerna köps av ICAs distributionscentraier från o1ika potatishandiare, främst Soianum. Dessa Ieverantörer ombesörjer packning, varvid Soianum endast packar under ICAs varumärke en1igt avta1.

ASK/Dagab köper potatis från både odiare och potatishandiare och ombesörjer numera i mindre utsträckning sjäiv packning. S01anum är största ieverantören.

Den från 0d1ar- och detaijhandeisintressen fristående potatishandein är organiserad i Sveriges Potatishandiares Riksförbund med

516 9 Bilaga

ett 30-ta1 med1emmar. F1erta1et med1emsföretag är små och har i första hand en uppsam1ande verksamhet.

Import av potatis sker främst av de företag som köper potatis även från svenska od1are, t ex So1anum, KF, ICA och ASK/Dagab. Importen utgör ett komp1ement ti11 od1ingen av svensk potatis och sker huvudsak1igen under våren då inhemsk höst- och vinterpotatis tagit s1ut och färskpotatis ännu inte skördats.

11.1.3.2 Matpotatisreg1eringens utformning

Den kontinuer1iga matpotatisreg1eringen i Sverige administreras av statens jordbruksnämnd. Den syftar ti11 att hå11a priserna på en sådan nivå att 0d1arna garanteras en viss minimiinkomst för sin verksamhet och ti11 att samtidigt ti11försäkra konsumenterna rim1iga priser. Ett annat syfte är att stimu1era ti11 jämnare utbud och säsongsmässig 1agring under reg1eringsåret som börjar den 6 ju1i och s1utar den 5 ju1i påfö1jande ka1enderår.

Reg1eringen är uppbyggd kring ett system med gränser för priset ti11 od1are som successivt höjs under reg1eringsåret. Detta inde1as i fyra tidsperioder, där prisgränserna 1975/76 under den sista perioden var 13 öre högre än under den första. Periodinde1ning och prisgränser framgår av tab1å 11.1 som avser reg1eringsåret 1975/76.

Tab1å 11.1 Matpotatisreg1eringens gränser för priset ti11 od1are reg1eringsåret 1975/76

Period Prisgränser öre/kg

- 14/11 - 6/7 32,00 45,00 15/11 - 31/1 36,50 - 49,50 - 31/3 - 1/2 41,00 54,00 45,00 58,00

Bilaga 9 517

När det inhemska odiarpriset under regieringsåret 1975/76 iåg meiian prisgränserna var införseiavgiften 24,5 öre/kg. Under perioden 6 juni - 5 juii utgår ingen införseiavgift för importerad färskpotatis. Däremot utgår under denna period tuii härför med 20 öre/kg. Införseiavgiften kan ändras om odiarpriset iigger utanför prisgränserna.

Jordbruksnämnden föijer prisutveckiingen på matpotatis i odiariedet genom det s k prisbevakningspriset. Detta baseras på uppgifter om odiarpriserna i södra och me11ersta Sverige som insamias av jordbruksnämnden från de större företagen inom den uppsamiande partihandein. De avser under höst- och vintersäsongen, dvs perioden oktober - fritt för maj, odiarpriset sorteringsplats matpotatis av kvaiitet Prima, exk1usive embaiiage och märkningskostnader. Under perioden juni september, då kvaiitetsmärkning inte förekommer, baseras prisbevakningen på odiarpriset för färskpotatis. Prisbevakningspriset utgör ett vägt medeitai av de insamiade priserna, varvid de av företagen inköpta kvantiteterna utgör vägningstai.

11.1.3.3 Kvaiitetskontroii och k1assificering av matpotatis

Svensk matpotatiskontroii (SMAK) biidades 1953. Det är ett statiigt organ och har bi a ti11 uppgift att verka för kvaiitetsförbättring av matpotatis. SMAK tiiihandahåiier etiketter för kva1itetsmärkning av matpotatisförpackningar och kontroiierar att SMAKmärkt matpotatis uppfy11er fordringarna för de o1ika kvaiitetskiasserna. Kvaiitetskontroii utförs hos odlare, packerier och detaijhandei.

Sedan den 1 oktober 1974 är kvaiitetsmärkning av matpotatis obiigatorisk. Detta gäiier dock inte färskpotatis.

Föijande kvaiitetskiasser finns: Extra Prima, Prima, Ordinär och Okiassificerad. Matpotatis av högre kvaiitetskiass betingar i a11mänhet högre pris än matpotatis tiiihörande en iägre kvaiitetskiass.

9 sou 1981:42 518 Bilaga

11.1.4 Bakgrunden ti11 införandet av högstprisreg1ering

BåJIâtBOEaEE 191531-2414 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

11.1.4.1 Försörjnings1äget

under hösten 1975 sku11e potatisskörden En1igt uppskattningar 1975 b1i avsevärt mindre än norma1t. Den beräknades ti11 me11an 650 000 och 675 000 ton jämfört med 728 000 ton 1973 och 885 000 ton 1974. (1975 års skörd visade sig senare ha uppgått ti11 endast 562 000 ton). På grund härav bedömdes en kraftig ökning av importen nödvändig för försörjningen. Importen uppgick reg1eringsåret 1973/74 ti11 omkring 70 D00 ton och reg1eringsåret 1974/75 i ti11 36 D00 ton. Importen under reg1eringsåret 1975/76 beomkring räknades ti11 me11an 100 000 och 150 000 ton (den visade sig senag * re ha uppgått ti11 122 000 ton).

Den internatione11a marknaden präg1ades av att f1erta1et europeiska 1änder hade onorma1t 1iten potatisskörd 1975 med prisstegringar som fö1jd. Särski1t a11var1igt bedömdes 1äget vara i H011and som traditione11t stora kvantiteter ti11 1änder med exporterar 1iten egen od1ing, b1 a Väst-Tysk1and och Storbritannien.

11.1.4.2 Pris- och margina1utveck1ing före 1975-11-24

Den kvantitativt sett on0rma1t 1975 med- 1åga matpotatisskörden förde konsumentpriser under sommaren och hösten betyd1igt högre detta år än tidigare år. Prisstegringen orsakades dock som visas nedan även av ökade hande1smargina1er.

av konsumentpriserna på matpotatis de närmaste måna- Utveck1ingen derna före högstprisreg1eringens införande jämförs i tab1å 11.2 med motsvarande ta1 för de båda närmast föregående åren.

l sou 1931:42 Bilaga 9 519

Tab1å 11.2 Riksmede1spris på potatis i 2 kg-påse, öre/kg, en1igt KPI under månaderna ju1i - november 1973-1975

År	Ju1i	Augusti September Oktober November
1973	190	159	136	130	135
1974	140	123	115	114	115
1975	240	222	206	200	205
Prisbevakningspriset		för matpotatis, dvs od1arpriset, var i bör-

jan av oktober 1975, då säsongen för höst- och vinterpotatis började, 63,50 kr/100 kg och steg därefter. Sista noteringen före högstprisreg1eringens införande var 78,50 kr/100 kg. Detta innebar att jordbruksprisreg1eringens övre prisgräns kraftigt överstegs och att od1arpriset ökat mer än vad som kunde motiveras av det sämre skördeutfa11et. Under motsvarande period 1974 var prisbevakningspriset me11an 31 och 33 kr/100 kg.

Som en första åtgärd för att dämpa prisutveck1ingen borttogs införse1avgiften. Då importpriset redan då 1åg över den inhemska prisnivån och var stigande fick detta eme11ertid ingen påtag1ig effekt på den inhemska marknaden. För att förhindra export av svensk potatis infördes vidare en export1icensiering, som administrerades så att det i praktiken b1ev ett exportstopp.

ökningen av konsumentpriserna på potatis orsakades förutom av höjda od1arpriser även som nämnts av ökade margina1er för parti- och deta1jhande1 samt packerier. En1igt SPKs bedömning ökade priser och margina1er i dessa 1ed mer än vad som svarade mot inträffade kostnadsökningar.

Den uppsam1ande partihande1ns prissättning innebar en1igt SPKs beräkningar att branschens margina1er ökade med me11an 5 och 10 öre per kg mer än vad kostnadsökningarna motiverade. Dessa beräkningar baserades på de1s ka1ky1er som inhämtats av SPK från 1edande företag i branschen, de1s jämföre1ser me11an å ena sidan statens

S20 Bilaga 9

jordbruksnämnds och Lantbrukarnas Riksförbunds producentprisnoteringar och å andra sidan Stockh01ms partiprisnotering för matpotatis. En1igt KFs bedömning är det mycket tr01igt att denna överkompensation kan ha påverkats av subventioneringen av den importerade matpotatisen. Från SPK har dock påpekats att den nämnda k0ntro11en av margina1utveck1ingen genomfördes innan subventioneringen av importpotatisen hade införts.

Packeriernas kostnadsökning me11an ka1enderåren 1974 och 1975 beräknades av SPK ti11 me11an 6 och 8 öre per kg. Uppgifter som SPK inhämtade från företag inom branschen visade att även packerierna 1975 i vissa fa11 ökade sina margina1er mer än vad kostnadsökningen motiverade.

Inom den distribuerande partihande1n förekommer såvä1 pr0centue1-

1a på1ägg som örespå1ägg för matpotatis. ökningen av öresmargina-

1en hos detta hande1s1ed me11an ka1enderåren 1974 och 1975 beräknades ti11 omkring 2 öre per kg i de fa11 örespå1ägg ti11ämpats och ti11 minst 5 öre per kg i de fa11 pr0centue11a på1ägg ti11- 1ämpats. KF har anfört att ökningen av öresmargina1en, i de fa11 pr0centue11a på1ägg ti11ämpats, en1igt förbundets erfarenhet uppgick ti11 3 öre per kg. Häremot ta1ar dock det förhå11andet att priset ti11 partihande1 ökade med 50 öre och det ti11ämpade på- 1ägget uppgick ti11 minst 10 procent. Den automatiska ti11ämpningen av pr0centue11a margina1er gav hande1s1edet större kompensation än vad som svarade mot inträffade kostnadsökningar.

Deta1jhande1n ti11ämpar för matpotatis som rege1 pr0centue11a på- 1ägg, vi1ket innebär att prishöjningar i tidigare 1ed ger ökad marginai räknat i kronor och ören. Dessutom höjde under 1975 större de1en av 1ivsmede1sdeta1jhande1n sina procentue11a på1ägg med hänvisning ti11 ökade kostnader för b1 a 1öner. Den härigenom erhå11na margina1ökningen me11an oktober 1974 och oktober 1975 uppgick, en1igt SPKs beräkningar, ti11 me11an 15 och 20 öre per kg.

Pris- och margina1utveck1ingen på potatis me11an hösten 1974 och hösten 1975 i11usteras i tab1å 11.3. I tab1ån finns som jämföre1-

Bilaga 9 521

närma_

mumgmims

steam

mcExumagnm

Inllllillu

munen

2:05_

asså

97m

.||||

mEOS_

msTâ

m._mE__8wD

men?

åzm _INF

..EFEE.EFix

mEEaw

:Sov

pwwimå

_tan_ En.: Eno.

:oo

I|lllllllllllllllllllllll|l|ll

m..

m _twm En.:

mEos_ 84_

mBmpoQ toxowm nä.: Sån

:Son mwlou

wnpcwm

En.:

toxomn_

En.:

.E825

?IC

En.. nä.: En.:

mvcwmwâ

Im mv mv

.E395

Il E. +

.mvpmü

E255 øcm._mm_.n

F! E9.:

:wxoma mmuâ

cmvgm

EuE

[Ill]

».50 0.50

måga :m:n._o›O:

man

...ä

m |

252.2 1.952

.E825

mumppmxwaq:

mäE

.wmimâ

| 3 8

Evas... m:m._mm_._a

Evmz

m_.n._m_n0

0:52

om I

om un

gazsuo

mxwupxøø. §9 axoø S» m8_ 8.25 mv m5.

9 522 Bilaga

se även angivet hur motsvarande potatispris ti11 konsument var uppbyggt efter högstprisreg1eringens införande. Det bör observeras att prisgränserna me11an vecka 41 och reg1eringens införande vecka 48 en1igt gä11ande reg1er höjdes med 4,5 öre per kg.

11.1.4.3 Förväntad prisutveck1ing efter 1975-11-24

Prisbi1dningen på matpotatis är fri i f1erta1et europeiska 1änder. Då prise1asticiteten för potatis är förhå11andevis 1åg ger variationer i skördeutfa11 och ti11gång i a11mänhet kraftiga uts1ag på priset.

Potatisskörden 1975 hade som nämnts s1agit fe1 i he1a norra och västra Europa med kraftiga prisstegringar som fö1jd. En1igt bedömningar som gjordes i oktober och november 1975 fanns det an- 1edning att räkna med en fortsatt, men något 1ångsammare prisuppgång under vintern och våren 1975/76. Under1aget i form av skör- 1 deuppskattningar från o1ika 1änder var eme11ertid vid den tidpunkten osäkert och terminsmarknaden för potatis präg1ades av försiktighet med få avs1ut.

Den inhemska prisutveck1ingen i parti1edet kunde ti11 fö1jd av det stora importbehov som före1åg väntas fö1ja prisutveck1ingen i övriga Europa. I annat fa11 sku11e import inte kunna ske och försörjningssvårigheter uppstå. Konsumentpriserna kunde genom procentue11a margina1er i efterfö1jande hande1s1ed väntas öka utöver vad som svarade mot prishöjningarna i 1everantörs1edet.

11.1.4.4 Av regeringen redovisade motiv för införandet av högstprisreg1eringen på matpotatis

Regeringens motiv för införande av högstprisreg1ering framgår av fö1jande utdrag ur pressmedde1ande från hande1s- och jordbruksdepartementen 1975-11-18.

Priset på matpotatis har nära fördubb1ats sen föregående år. Ti11 en de1 beror detta på att den svenska skörden är 1ägre i år samtidigt som priserna på importerad potatis stigit kraftigt.

Bilaga 9 523

Priset i odlarledet har dock stigit mer än vad som motiveras av skördeminskningen. Vidare har parti- och detaljhandeln i många fall höjt sina pålägg mer än vad som krävs för att täcka ökade kostnader.

I en kommentar till regeringens beslut säger statsrådet Kjell- Olof Feldt:

Bakgrunden till beslutet är de onormala förhållanden som just nu råder på marknaden. Potatisen är ett av våra baslivsmedel. De prisstegringar på upp emot l00 procent som ägt rum inom loppet av ett år har bara delvis varit kostnadsmässig motiverade. De drabbar särskilt barnfamiljer och låginkomsttagare. Det framstår därför för regeringen som angeläget att genom reglering sänka potatispriset till en mer skälig nivå.

ll.2 Administrationen av prisregleringen

11-2-1 5625911 arsslezingsnâ iniözands 26h gmiastnine

Genom regeringens förordning (l975:970) bemyndigades SPK att fastställa högstpriser på matpotatis. Samtidigt anslogs medel för subventionering av import av matpotatis och uppdrogs åt statens jordbruksnämnd att administrera importregleringen.

Med stöd av regeringens bemyndigande införde SPK högstprisreglering på matpotatis fr 0 m l975-ll-24. Regleringen omfattade oskalad matpotatis av sorterna Bintje, King Edward och Magnum Bonum i alla kvalitetsklasser. övriga potatissorter, skalad potatis samt potatisprodukter såsom pommes frites, chips, potatismospulver och potatis i konservburk omfattades inte av regleringen. Inte heller berördes sådan konsumentförpackad potatis som säljs under benämningen bakpotatis och uppfyller SMAKs bestämmelser för sådan potatis. Vidare omfattades inte statsplomberad utsädespotatis av regleringen. SPK beslöt 1975-l2-ll att undantaga biodynamiskt odlad potatis från högstprisregleringen.

524 Bilaga 9

11-2-2 Eaststäildâ hössspzise: 2011 änáringa: hära:

SPK faststäiide efter samråd med statens jordbruksnämnd och kontakter med företrädare för berörda branschorganisationer högstpriser på den regierade matpotatisen. Högstpriserna baserades på grundpriser ti11 viika gjordes kostnadsbaserade sort-, områdesoch förpackningstiiiägg samt ti11ägg e11er avdrag för kvaiitet.

Grundpriset vid försäijning ti11 uppsamiande partihandei och pac kerier faststäiides så att det översteg matpotatisregieringens övre prisgräns med 15,5 öre per kg. Motiveringen härför var en- 1igt uttaiande av dåvarande handeisministern att ge odiarna kompensation för minskade försäijningsintäkter ti11 föijd av onormait iåg skörd. Vidare beaktades eniigt handeisministern att jordbrukarna under tidigare år inte aiitid fått ut fuiit pris för sin potatis.

Grundpriset vid försäijning ti11 konsument och annan förbrukare faststäiides med utgångspunkt från grundpriset ti11 uppsamiande partihandei och packerier samt av SPK beräknad handeismarginai. Priserna vid försäijning ti11 övriga handelsled, t ex försäijning tili detaijist, var inte direkt regierade. Bakgrunden härtiii var svårigheter att exakt fördeia marginaien me11an fristående potatisgrossister, annan partihandei och detaijhandei med hänsyn tiii att oiika funktioner kan fördeias på skiida sätt me11an ieden.

Ti11ägg för sort gjordes för sorterna King Edward och Magnum Bonum. Båda sorterna fick samma tiiiägg. Grundpriset utgick från potatis av kvalitet Prima, som i handein är den vaniigaste förekommande kiassen. För okiassificerad potatis och kvalitet Ordinär gjordes avdrag och för kvaiitet Extra Prima tiiiägg. För områdestiiiägg indeiades landet i fem områden. I det sydiigaste området utgick inget områdestiiiägg vid försäijning av prisregierad matpotatis. I det nordiigaste utgick det högsta områdestiliiägget. Detta system motiverades av skiiinader me11an oiika områden i fråga om fraktkostnader. De södra deiarna av iandet är i stort sett sjäivförsörjande medan nordiigare deiar för sin mat-

sou 1931:42 Bilaga 9 525

potatisförsörjning är beroende av 1everanser från sydiigare. Förpackningsti11äggen faststä11des så att mindre förpackningar erhö11 högre ti11ägg än större per kg potatis räknat. SPK bes1öt 1975-12-11 att även införa ti11ägg för tvättad, vattenborstad matpotatis.

Grundpriserna, ti11äggen och avdragen baserades på kostnadska1ky- 1er som inhämtats från 1edande företag i branschen. Detta innebar att hande1n och packerier i de fa11 man höjt margina1erna mer än vad som svarade mot k0stnads1äget fick genomföra sänkningar. LRF har anfört att samma gä11de för de företag som för inne1iggande 1ager ti11 0d1are under hösten avräknat dessa en1igt gä11ande notering. Uppköpande hande1 förorsakades härav, en1igt LRFs bedömning, mycket stora varuför1uster. Högstprisreg1eringens införande innebar därmed att konsumentpriserna på matpotatis i a11mänhet sänktes med 25-50 öre per kg.

Under den tid högstprisreg1eringen varade ändrades högstpriserna vid två ti11fä11en. Därvid höjdes grundpriset vid försä1jning ti11 uppsam1ande partihande1 och packerier i en1ighet med de i jordbruksavta1et faststä11da höjningarna av prisgränserna. Grundpriset vid försä1jning ti11 konsument och annan förbrukare höjdes vid de båda ti11fä11ena med 4 respektive 5 öre mer per kg än höjningen av grundpriset vid försä1jning ti11 uppsam1ande partihande1 och packerier, varigenom hande1ns margina1er ökade. Syftet härmed var att kompensera hande1n för kostnadsökningar, inträffade efter högstprisreg1eringens införande. Vidare ändrades under perioden 0mrådesinde1ningen och höjdes vissa områdesti11ägg för att täcka ökade fraktkostnader.

Grundpriser, ti11ägg, avdrag och områdesinde1ning samt ändringar och tidpunkt härför framgår av tab1åerna 11.4 och 11.5.

526 Bilaga 9 Tab1å 11.4 Grundpriser, ti11ägg och avdrag exk1 mervärdesskatt under högstprisreg1eringen på matpotatis, öre/kg

Tidsperiod Grundpriser R4/11 1975-18/1 1976 19/1-14/3 1976 15/3-23/6 1976 vid försä1jning ti11 uppsam- 1ade partihande1 och packeri 65 70 74 vid försäLjning ti11 konsument och annan förbrukare 107 116 125

SorttiHägg

Bintje 0 0 0 King Edward och Magnum Bonum 10 10 10 Kva1itetsti11ägg resp -avdrag

0k1assificerad, avdrag	12	12	12
Ordinär, avdrag	7	7	7
Prima	0	0	0
Extra Prima, ti11ägg	5	5	5

FörpackningstiHägg Säck, 50 kg 2 2 2 Säck, 25 kg 4 4 4

Påse, 8 - 15 kg		20	: 20 i	20
Påse, 4 - 7 kg		25	25	25
Påse, 2 - 3 kg		32	32	32
mindre än 2 kg			45	45
Eåse	bmw_ »45 24/11-14/12 1975		15/12 1975-23/6 1976

Ti11ägg för tvättad vatten-

borstad potatis	0	7
_0mrådesti11ä9g	_53/11-14/12 1975\|15/12 1975-14/3 1976I15/3-23/s7es
Område 1	0	0	0
Område 2	5	5	5
Område 3	9	9	9
Område 4	12	12	13
Område 5	15	15	17
Område 6		20	22

sou 1981:42 Bilaga 9 527

Tab1å 11.5 Områdesinde1ning under högstprisreg1eringen på matpotatis

Område 1: Ma1möhus, Kristianstads, B1ekinge, Ka1mar, Kronobergs och Ha11ands 1än 24/11 1975 - 23/6 1976.

Göteborgs och Bohus, Ä1vsborgs, Skaraborgs, Jönköpings, Ustergöt1ands och Got1ands 1än 24/11 1975 - 23/6 1976.

Område 3: Söderman1ands, Stockho1ms, Uppsa1a, Västman1ands, örebro och Vänn1ands 1än 24/11 1975 - 23/6 1976.

Område 4: Kopparbergs, Gäv1eborgs och Jämt1ands 1än 24/11 1975 - 14/3 1976; Kopparbergs och Gäv1eb0rgs 1än 15/3 - 23/6 1976.

Område 5: Västernorr1ands, Västerbottens och Norrbottens 1än 24/11 - 14/12 1975. Västernorr1ands och Västerbottens 1än 15/12 1975 - & Västern0rr1ands, Västerbottens och Jämt1ands 1än 15/3 - 23/6 1976.

Område 6: Norrbottens 1än 15/12 1975 - 23/6 1976.

1mportreg1§ringen

För att under1ätta importen av potatis ti11 gä11ande högstpriser ans1og regeringen mede1 ti11 särski1da importbidrag. Reg1eringen administrerades av statens jordbruksnämnd som även hade ansvaret för försörjnings1äget.

Vid införandet av högstprisreg1eringen faststä11des importbidraget ti11 25 öre per kg. P g a kraftigt stigande priser ut0m1ands höjdes det successivt under vintern för att som högst uppgå ti11 100 öre per kg.

9 528 Bilaga

tiii Sverige kom under säsongen i första hand från H01- Importen iand. Under siutet av säsongen då tiiigången på europeisk potatis var mycket knapp importerades potatis även från USA. Den hade ett men var samtidigt av sämre kvaiitet. Fiera partier av iägre pris den amerikanska potatisen var vidare skadad av ringröta, viiket medförde ett 0norma1t stort svinn för importörer och grossister.

11.2.4 §tjä§tg]§e_om högstpriser på_impgrte:ag_matpgtatis

var ti11 viss dei av andra sorter än de Den importerade potatisen som omfattades För att att såav högstprisregieringen. garantera dan importpotatis som fick importbidrag såides ti11 gäiiande infördes ett med prisutfästeiser från och med högstpriser system 1975-12-01.

Som vi11kor för att skuiie utgå stäiides att imporimportbidrag tören utfäste 3 a § alimänna prisregieringsiagen att sig eniigt vid av sådan tiiiämpa högst det pris som gäiiförsäijning potatis de vid av Bintje av motsvarande kvaiitet. Prisutfäsförsäljning teise kunde i vissa faii baseras även på högstpriset för King Å Edward och Magnum Bonum.

Vidare besiöt SPK att senare 1ed vid försäijning av sådan potatis fick utta högstpriser för respektive sort och kvahögst gäiiande iitet.

Under iämnade ett 15-tai företag prisutfästeiregieringsperioden ser tiii SPK.

11.2.5 Dispgnsansökningar

varade inkom 20 ansökning- Under den period högstprisregieringen ar ti11 att överskrida högstpriser. Av SPK om dispens gä11ande dessa bifö11s två he1t och fem deivis. En ansökan avansökningar slogs, eiva iämnades utan åtgärd och en avskrevs.

De bifaiina och fyra av de deivis bifaiina ansökningarna avgjorbesiut avseende bi a tvättad, des genom att SPK fattade genereiia

sou 1931:42 Bilaga 9 529

vattenborstad potatis och biodynamiskt od1ad Bes1utet anpotatis. gående den ej bifa11na ansökningen som gä11de ändrad områdesinde1ning överkiagades av sökanden. SPK avstyrkte bifa11 ti11 besvären. Regeringen iämnade besvären utan bifa11.

F1erta1et av de ärenden som av SPK iämnades utan åtgärd gä11de frågor som inte fö11 inom ramen för medan högstprisregieringen återstoden avgjordes genom de genere11a besiuten.

Erisövgrträdgiser

Under inkom ti11 högstprisregieringsperioden SPK 108 anmäiningar om prisöverträdeiser på högstprisregierad matpotatis. Härav avsåg 107 försäljning ti11 konsument och den återstående försä1jning av importerad matpotatis tiii detaijhandei. 75 av anmä1ningarna föraniedde erinran från SPK ti11 medan återståifrågavarande företag ende 33 ej föraniedde någon åtgärd. Inget fall anmäides ti11 åta1.

SPK genomförde vid upprepade ti11fä11en prisundersökningar i detaijhandein i syfte att kontro11era föijsamheten ti11 gä11ande

högstpriser. En1igt den första undersökningen som genomfördes en-

dast en vecka efter regieringens ikraftträdande var andelen butiker som överträdde gä11ande förhå11andevis stort. högstpriser Uverpriserna uppgick emeiiertid i a11mänhet ti11 mycket små be- 1opp, 5 ä 10 öre per kg, och berodde på att butiksinnehavarna/föreståndarna hade bristande kunskap om gä11ande framför regier, a11t rörande kvaiitetsmärkning. Såiunda ofta ti11ämpades högstpriset för potatis av kva1itet Prima på vara i 1ösvikt e11er på påse utan godkänd vi1ket strider märkning mot SMAKS regier oavsett om potatisen är av mycket god kvalitet e11er ej.

Efter hand som informationen nådde ut ti11 butikerna och handein iärde sig ti11ämpa gä11ande föreskrifter förbättrades också efterievnaden väsentligt. Eniigt SPKs undersökningar var efterievnaden bättre inom kooperativ än inom enski1d hande1 och bättre i stora butiker än i små. Detta förhä11ande kan deivis förkiaras av ski11naden i andeien centralt prissatt och/e11er me1prismärkt potatis Ian 01ika butikskategorier.

sou 1981:42 530 Bilaga 9

Vidare kan skillnaden i butikernas inköpsvillkor ha påverkat efterlevnaden. I vissa fall motiverades nämligen prisöverträdelser med att inköpspriset var så högt att butikens marginal vid gällande högstpriser blev mycket låg eller t 0 m uteblev. Dessa förhållanden gällde mindre butiker som saknade reguljär anknytning till visst block eller grossist med färskvaruleveranser, t ex grönsaksaffärer, och därmed inte garanterades tillförsel av potatis vid tillfälliga knapphetssituationer. (Se även avsnitt ll.4 och ll.5). Flertalet av de anmälningar om överträdelser som inkom till SPK avsåg också försäljning vid dessa typer av butiker eller vid torghandel. Uverträdelserna vid torghandeln kunde i allmänhet hänföras till felaktigt tillämpade kvalitetstillägg.

SPKs prisundersökningar visade vidare att underskridande av gällande högstpriser var mycket vanliga. Detta sammanhängde i allmänhet med att butikerna inte helt utnyttjade de kostnadsmässigt motiverade möjligheterna att differentiera priset efter sort, kvalitet och förpackningsstorlek.

av kvalitet

Således förekom att man tog samma pris för potatis

Extra Prima som för Prima eller samma kg-pris för l kg som för 3 kg.

SPK genomförde vidare efter anmälningar om misstänkta överträdelser vissa kontroller av prissättningen vid försäljning från odlare till uppsamlande partihandel. Vid undersökningarna kunde inga överträdelser fastställas.

ll.2.7 Genomförda prishöjningar under högstprisreglerings- 29112112 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Priserna matpotatis höjdes vid två tillfälpå högstprisreglerad len, l976-0l-l9 och l976-03-l5, då SPK beslöt om höjningar av företogs omedelbart efter SPKs beslut högstpriserna. Höjningar till en nivå som i stort sett motsvarade de nya högstpriserna. Detta innebar att konsumentpriset på matpotatis vid det första tillfället steg med 4 procent och vid det andra med 3 procent.

sou 1931:42 Bilaga 9 531

Av tab1å 11.5 framgår det genomsnitt1iga konsumentpriset på matpotatis under högstprisreg1eringen. Ski11naden me11an förändringarna av riksmede1priset en1igt KPI och av SPK bes1utade höjningar, som vid båda ti11fä11ena uppgick ti11 11 öre per kg i konsument- 1edet, kan förk1aras av de1s variationer i fö1jsamheten ti11 reg1eringen (anta1 underskridande), de1s variationer i sortsammansättningen me11an mättidpunkterna.

Tab1å 11.5 Riksmede1pris på potatis i 2 kg-påse, öre/kg en1igt KPI

År	Nov Dec Jan Febr Mars Apri1 Maj
1975	205 176
1976	177 185 190 198 195
11.3	Avveck1ingen av prisreg1eringen

11.3.1 Förutsättningar och motiv för avveck1ing

§V_PI1åV§9l?E1E9§F _ _ _ _ _ _ _ _ ______

Med stöd av regeringens tidigare bemyndigande bes1öt SPK 1976-06- 21 i samråd med statens jordbruksnämnd att högstprisreg1eringen på matpotatis sku11e upphöra att gä11a fr 0 m 1976-06-24. Samtidigt bes1öt SPK att anmä1a ti11 regeringen att nämnden ansåg syftet med p0tatisprisreg1eringen uppnått. En1igt nämndens bedömning sku11e marknaden under den kommande sommaren på ett ti11fredsstä1- 1ande sätt kunna försörjas med färskpotatis. Med hänsyn ti11 den väntade goda skörden ansåg SPK vidare förutsättningar före1igga för att priset på svensk färskpotatis snabbt sku11e sjunka ti11 en acceptabe1 nivå.

Avveck1ingen skedde vid en tidpunkt då 1975 års skörd av höstoch vinterpotatis i det närmaste var s1utsâ1d och då färskpotatis som inte omfattades av högstprisreg1eringen börjat sa1uföras.

Samtidigt med avveck1ingen av reg1eringen upphörde importsubventioneringen av matpotatis. 1976-07-05 upphävdes export1icensieringen.

532 Bilaga 9

Priserna på matpotatis sjönk e11er var oförändrade de närmaste åren efter högstprisreg1eringen. Det genomsnitt1iga konsumentpriset var i december 1976, dvs 1 år efter reg1eringens införande, i stort sett 1ika med priset i december 1975 och i december 1977 några procent 1ägre. Vid utgången av de fö1jande säsongerna, dvs i maj 1977 och 1978, var potatispriset i stort sett oförändrat jämfört med nivån i maj 1976.

Orsaken ti11 att konsumentpriserna trots kraftigt stigande kostnader i produktions- och distributi0ns1ed kunde förb1i oförändrade är att skörden ökat och att 0d1arnas priser sjunkit. Så1unda uppgick skörden 1976 ti11 758 000 ton, jämfört med 562 000 ton 1975, och var därmed av motsvarande st0r1ek som skördarna närmast före högstprisreg1eringen. Skörden 1977 uppgick ti11 880 000 ton och gav ett förhå11andevis stort överskott på matpotatis i 1andet.

Hande1smargina1erna för matpotatis översteg i vissa fa11 under början av säsongen 1976/77 de som gä11de i högstprisregleringens s1utskede och som en1igt SPKs överenskomme1se med hande1n sku11e gä11a även under 1976/77. Orsaken ti11 de höjda margina1erna var att vissa de1ar av hande1n ej hade sänkt sina priser i samma takt som od1arpriserna sjönk.

Mot bakgrund härav upptog SPK över1äggningar med företrädare för såvä1 potatishande1n som parti- och deta1jhande1sb10cken. Hande1ns representanter vitsordade därvid att de hande1smargina1er som framräknats av SPK och som 1åg ti11 grund för högstprisreg1eringen var rim1iga och ej behövde överskridas under innevarande säsong. Hande1n åtog sig att i de fa11 överskridande skett verka för en återgång ti11 överenskomna margina1er. En sådan anpassning av margina1erna skedde också.

sou 1981:42 9 533 Bilaga

ll.4 Effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt

ll.4.l

frisregleringens_effgkterpå_pri§utvgcklingen

Införandet av högstprisregleringen innebar att konsumentpriserna i allmänhet omedelbart sänktes med mellan 25 och 50 öre per kg. De av SPK beslutade höjningarna av högstpriserna under regleringsperioden innebar vid båda tillfällena höjningar av konsumentpriserna med l0 öre per kg för en del av de högstprisreglerade varianterna och med ll öre per kg för återstoden.

Odlarpriset sänktes vid högstprisregleringens införande med mellan l0 och l5 öre per kg. De båda av SPK beslutade av höjningarna högstpriserna innebar stegringar av odlarpriset med 5 respektive 4 öre per kg.

ll.4.2 Prisregleringens effekter på marknadsstrukturen,

honkgrrensâisuâtionen›_r›:°9u5t2°:tim2n:e: m m _

Frågan huruvida högstprisregleringen kan ha inverkat på marknadsstrukturen och konkurrenssituationen är svår att bedöma. Enligt uppgift från branschföreträdare ökade andelen potatis som säljs av odlare direkt till konsument under säsongen l975/76. KF har anfört att denna andel, enligt förbundets ökade maruppfattning, kant under ifrågavarande säsong. ökningen noterades emellertid redan före högstprisregleringens införande och torde mer vara en följd av bristsituationen och den därav följande höga prisnivån än av prisregleringen som sådan. Om man antar att odlarnas och ä konsumenternas intresse av att sälja respektive köpa direkt är r i beroende av marginalerna C i de mellanliggande handelsleden kan det vara möjligt att den sänkning av marginalerna som regleringen innebar snarare minskade än ökade incitamenten till direktförsäljning. Enligt LRFs bedömning är det inte troligt att så var fallet. . Det är emellertid också möjligt att odlarna genom ökad direktförsäljning försökt kompensera sig för intäktsbortfall i form av lägre skörd och vid regleringens införande tillfälligt lägre priser. Någon möjlighet att objektivt mäta detta slag av eventeulla effekter föreligger dock inte.

534 Bilaga 9 sou 1981:42

Högstprisregleringen kan vidare tänkas ha inverkat på produktsortimentet genom systemet med tillägg och avdrag för kvalitet. Detta system medförde att matpotatis av högre kvalitet åsattes högre pris än matpotatis av lägre kvalitet. En sådan prissättning hade visserligen tillämpats även tidigare men inte i samma utsträckning som under regleringen. Högstprisregleringen torde, enligt SPKs bedömning, till denna del ha stimulerat till framsortering och märkning av kvalitetspotatis. Genom regleringen fick konsumenterna en omfattande information om kvalitetsskillnader på potatis vilket kan ha gett positiva effekter för kvalitetsarbetet med potatis även på sikt. LRF har anfört invändningar mot denna bedömning med hänvisning till att högstprisregleringen ej hade någon effekt på kvalitetsmedvetandet, eftersom den bästa potatisen såldes direkt mellan odlare, konsument och annan direktköpare, t ex storhushåll och handel. Den reguljära handeln försörjdes däremot - [RF - i huvudsak enligt med importerad potatis som framför allt under l976 var av låg och ojämn kvalitet, eftersom exportländerna sålde utan fasta kvalitetsnormer. SPK har häremot anfört att importen inte svarade för en dominerande del av handelns försäljning under regleringsperioden.

Under högstprisregleringen sjönk konsumtionen per capita av potatis något som en följd av dels den förhållandevis höga prisnivån, dels den i vissa fall låga kvaliteten på främst importerad

potatis.i

Samtidigt ökade försäljningen av substitutvaror som ris, makaroner och spagetti. Konsumtionsförändringen har i stort sett be- Y stått även efter regleringen trots att förhållandena på potatis- l marknaden normaliserats.

Dessa effekter kan emellertid inte tillskrivas högstprisregleringä en. Snarare torde de ha blivit starkare om potatispriserna vid fri prisbildning hade stigit väsentligt mer.

Den reguljära odlingen av matpotatis torde ej ha påverkats i någon större utsträckning av förhållanden under året med högstprisreglering. Däremot kan såväl prisnivån, förekomsten av dålig potatis samt den omfattande publiciteten kring potatis ha bidragit till en ökad husbehovsodling.

sou 1931:42 Bilaga 9 535

11.4.3 Observerade effekter av prisreg1eringen re1ate-

1698:6111 :egezinsânâ mom häzfär_ _ _ _ _

Högstprisreg1eringen och importsubventioneringen innebar att försörjningen av matpotatis tryggades. Samtidigt kunde priserna hâ1- 1as på en skä1ig nivå, vi1ket var regeringens motiv för införande av reg1eringen.

I jämföre1se med f1erta1et övriga europeiska 1änder som drabbades av fe1s1agen potatisskörd k1arade Sverige krisen bättre. Genom att beräkna ski11naden me11an den prisnivå, som sku11e ha etab1erats med utgångspunkt från den internatione11a prisnivån för potatis och den faktiska prisnivån för på svenska marknaden avsatta kvantiteter - i genomsnitt under reg1eringsperioden en ski11nad på ca 44 öre per kg - kan högstprisreg1eringen beräknas ha medfört en utgiftsminskning för konsumenterna med omkring 240 mi1j0ner kronor. Statens utgifter för importsubventioneringen uppgick ti11 omkring 75 mi1j kronor. Vidare beräknas statens inkomst av mervärdesskatt ha minskat med omkring 50 mi1j kronor ti11 fö1jd av de prissänkningar högstprisreg1eringen innebar.

11.5 Effekter av prisreg1eringen för företagen

Högstprisreg1eringens införande innebar som nämnts sänkningar av od1arpriserna med me11an 10 och 15 öre per kg. Högstpriset vid försä1jning ti11 uppsam1ande partihande1 och packerier översteg

dock matpotatisreg1eringens övre prisgräns med 15,5 öre per kg

vi1ket motsvarade ett inkomstti11skott för p0tatisod1arna på omkring 75 mi1j kronor.

i För hande1n innebar högstprisreg1eringen att deta1j- och partihan-

de1ns margina1er, som stigit kraftigt under hösten 1975, sänktes V ti11 en nivå som svarade mot vad som överenskommits våren 1975

2 me11an SPK och dag1igvaruhande1ns organisationer. Vidare fast-

; stä11des margina1erna för uppsam1ande hande1 och packerier ti11 vad som svarade mot kostnads1äget.

536 Bilaga 9

Genom att priserna sänkts vid högstprisregleringens införande minskade värdet av matpotatis inköpt före regleringens införande. Som kompensation härför utgick visst importbidrag för matpotatis som importerats månaderna före regleringens införande l975-ll-24. Däremot kompenserades inte företagen för värdeminskning av lager av svensk matpotatis. I allmänhet var denna värdeminskning inte faktisk utan kalkylerad för vara som icke slutavräknats med odlaren, dvs summan av potatisens inköpspris och pålägg översteg ej gällande priser under högstprisregleringen. LRF har anfört att förlusten för lager som var avräknade med odlaren blev mycket betydande för uppköpande handel. SPK har häremot anfört att även slutavräknad potatis kunde ha köpts till pris på eller under högstpriset. Enligt SPK kan LRFs erfarenheter inte generaliseras till hela den uppköpande handeln.

Eftersom priserna vid försäljning till distribuerande partihandel och till detaljhandel inte var direkt reglerade kunde de tidigare leden höja priserna så att marginalerna för köparna sjönk kraftigt. Som ovan nämnts förekom detta endast inom vissa delar av handeln och drabbade då i första hand detaljhandelsledet som på grund av högstprisregleringen inte kunde kompensera inköpsprishöjningar. SPK övervägde med anledning härav att besluta om högstpriser även vid försäljning mellan parti- och detaljhandelsleden men fann efter överläggningar med företrädare för handeln att detta var tekniskt mycket svårgenomförbart. I stället valde nämnden att i de fall dylika prishöjningar uppmärksammades ange hur den totala marginalen borde fördelas med hänsyn till respektive parters prestationer i det speciella fallet. För åtminstone de större företagen och butiksgrupperingarna lyckades man därvid, enligt SPKs uppfattning, i förekommande fall nå en för alla parter acceptabel uppgörelse. a

Bristen på matpotatis i Europa framtvingade import från utomeuropeiska länder, främst USA. Matpotatis importerad från USA visade sig ofta vara av så låg kvalitet att den för att kunna konkurrera med annan högstprisreglerad matpotatis måste åsättas ett pris som understeg inte endast högstpriset utan även skillnaden mellan im-

sou 1981:42 Bilaga 9 537

portpriset och importbidraget. Härigenom åsamkades vissa företag förluster. I några fall kompenserades importföretagen härför genom särskilda importbidrag.

ll.6 Effekter av prisregleringen för myndigheterna

ll.6.l

§ffektgr_p§ §P§s_tgtala kostnader

Genomsnittligt under regleringsperioden samt månaden närmast före införandet krävde SPKs administration av regleringen - bortsett från berörd - resurser motsvarande en handbyråledning personella läggare. Under vissa perioder engagerades även assistentpersonal och - för kontroll och speciella undersökningar - nämndens fältpersonal. Ingen nyanställning eller förlängning av någon tillfällig anställning skedde dock på grund av högstprisregleringen. De ekonomiska resurser som togs i anspråk för trycksaker, databearbetning, resor etc var förhållandevis små.

I samband med högstprisregleringens införande tillsattes en arbetsgrupp för matpotatisfrågor bestående av representanter för jordbruks- och handelsdepartementen, statens jordbruksnämnd samt SPK. Den upplöstes då regleringen upphörde.

ll.6.2 Praktiska eller formella problem vid införandet,

edministzaâigneruoshgiephäxandsáax erisreglsringen

Högstprisregleringen medförde inte några större administrativa problem. Antalet dispensansökningar var ringa. De inkomna anmälningarna om prisöverträdelser krävde inte några omfattande utredningar. De båda höjningarna av grundpriserna under regleringsperioden anslöts till de enligt matpotatisregleringen fastställda höjningarna av prisgränserna. Härigenom samordnades de båda regleringarna.

Den valda regleringsformen och regleringens uppläggning fungerade enligt bl a SPKs bedömning i huvudsak bra. LRF har pekat på att detta inte minst hade sin grund i producentkooperationens och öv-

538 9 sou 1981:42 Bilaga

rig reguijär handeis hand1äggning av regleringen. En1igt LRF organiserades dock ieveransinstälieiser av vissa odiargrupper i meiiersta och norra Sverige. En snabbt övergående 1everansvägran förekom även i Sydsverige.

Med hänsyn ti11 produktens karaktär och marknadsförhâ11andena har övriga ti11gäng1iga prisreg1eringsformer bedömts vara direkt o1ämp- 1iga. LRF har emeiiertid anfört att prisreg1eringen borde ha införts redan i början av oktober månad, eftersom skördeiäget redan då var k1ar1agt. Regieringen hade en1igt LRF vid denna tidpunkt kunnat begränsas ti11 enbart prisstopp i stä11et för de drastiska åtgärder som vidtogs i november månad. 0d1are och hande1 hade därvid haft fu11 förståe1se och motivation för nödvändigheten av vidtagna åtgärder. Denna förståe1se saknades eniigt LRF såväi inom handeln som bland od1arna på grund av att samtiiga priser sänktes i stä11et för prisstoppades.

sou 1981:42 Bilaga 9 539

KONSERVERADE OCH DJUPFRYSTA LIVSMEDEL M M

Bakgrunden ti11 prisregieringen på konserverade och djupfrysta 1ivsmede1 m m

företagen 26h ergduksezng

Industrieiit förädiade 1ivsmede1 benämns vaniigen Iivsmedeistekniska produkter. Ti11 produktgruppen räknas kött-, grönsaks-, fisk- och fruktkonserver, juice, saft, syit och barnmat samt djupfrysta grönsaker, bär, fisk och skaidjur. Vidare omfattar gruppen soppor och såser, diverse mjöiberedningar och mixer, kakaopulver samt choklad- och konfektyrvaror. Någon kiar avgränsning av de i gruppen ingående produkterna finns inte, men den utgörs i stort av sortimentet hos de marknadsiedande företagen inom konserv- och djupfrystindustrin samt konfektyrindustrin.

Produktgruppen utgör drygt 5 procent av den totaia privata konsumtionen och drygt 20 procent av Tivsmedeiskonsumtionen i Sverige.

De marknadsledande företagen inom det 1ivsmede1stekniska området - med undantag av chokiad- och konfektyrindustrin - har en starkt diversifierad produktion. Många av de större företagen är utiandsägda. De iedande tiiiverkningsföretagen på det iivsmedeistekniska området framgår av nedanstående tabiå 12.1.

540 Bilaga 9

Tablå 12.1 Större tillverkningsföretag på det livsmedelstekniska området med angivande av ägare, omsättning och viktigare produkter år 1977 . l Ägs av Omsätt- Viktigare produk- Företag ning 1977, ter milj kr AB Findus Nestlé, Schweiz 718 Djupfryst, konserver AB Felix Cavenham, England 435 Potatisprodukter, ketchup, konserver Semper AB Jordbrukskoope- 339 Barnmat, välling, rationen ost Foodia AB KF 267 Djupfryst, konserver Novia Livsmedels- Unilever, Holland, 190 Soppor, soft industrier AB England drinks, pulverprodukter Abba AB Beijerinvest 156 Fiskkonserver Bob Industrier AB ICA 139 Saft och sylt CPC Svenska Livs- CPC, Schweiz 106 Sillinläggningar, medel AB ättika, soppor, såser

Cadbury Slotts AB Cadbury, England 84 Senap, juice, l

fruktdrycker, kex 2 AB Marabou A/S Freia, Norge 514 Choklad, praliner, l l och fam Throne-Holst sockerkonfektyrer l AB Nordchoklad KF 362 Choklad,

praliner, l

sockerkonfektyrer l l Cloetta Familjebolag 211 Choklad 0 praliner l l l Fazer-Mazetti AB Fazer, Finland 170 Choklad, kakaopulver, praliner F Ahlgrens Familjebolag 82 Sockerkonfektyrer

Utöver de i tablån angivna företagen finns på marknaden ett flertal tillverkningsföretag som företrädesvis är specialiserade inom ett eller ett par produktområden, t ex sylt och saft, fiskkonserver och grönsaksinläggningar. Vidare finns företag som tillverkar produkter för enbart storköksmarknaden. Import av färdiga varor sker både genom importföretag och direkt av de ledande handelsblocken, dvs KF, ICA och DAGAB.

_ Bilaga 9 541

12.1.2 Konkurrenssituationen

I2.1.2.1 Marknadskoncentrationen

Marknadskoncentrationen i ti1IverkningsIedet är hög inom flerta- Iet deIbranscher på det 1ivsmede1stekniska området.

Fiskberedningsindustrin, som omfattar konserverad och djupfryst fisk samt skaidjur, domineras av Abba AB som svarar för ungefär häIften av försäijningen på den svenska fiskkonservmarknaden. En förhåIIandevis stor produktion inom området har också Findus, KFs industrier Foodia AB och AB Nordhav, CPC Svenska Livsmedei AB och Västkustfisk SVC AB. Vidare finns ett flertal mindre företag på marknaden.

Av den tota1a konsumtionen av konserverade och djupfrysta fiskoch skaIdjursprodukter importeras omkring 75 procent.

På barnmatsmarknaden - burkbarnmat och vä11ing - finns 2 företag, AB Findus och Semper AB, som har omkring 50 procent vardera av marknaden. Sempers burkbarnmat 1egotiI1verkas av AB Fe1ix. Importkonkurrens saknas.

Marknaden för djupfrysta och konserverade köksväxter, dvs grönsaks- och potatisprodukter, domineras av Findus, Fe1ix och Foodia. En Iedande stä11ning har också AB Toppfrys som enbart sä1jer djupfrysta grönsaker och pommes frites. Importen består huvudsak1igen av konserver, t ex champinjoner, sparris, tomater och bönor.

Frukt- och bärindustrin omfattar deIs vissa större företag speciaiiserade på frukt- och bärprodukter (Bob Industrier AB, AB Unos, Novia LivsmedeIsindustrier AB och Ekströms LivsmedeIsprodukter AB), de1s de Iedande konserv- och djupfrysningsföretagen (Findus, Foodia, Cadbury-Siotts). Vidare finns ett f1erta1 mindre saftti11verkare och musterier av vi1ka många är i drift endast en del av året. Råvarorna tiI1 industrin är huvudsak1igen importerade, framför a1It från öststaterna. Förutom råvarorna importeras

542 Bilaga 9

djupfrysta bär - jordgubbar, ha11on, biåbär 0 dy1 - för direkt konsumtion. För tiliverkning av apeisinsaft och juice importeras juice av citrusfrukter från främst Brasiiien, USA och Israei.

Chokiad- och konfektyrindustrin domineras av fem tiiiverkare av viika AB Marabou är den största. Vid sidan av dessa fem företag finns ett f1erta1 mindre fabrikanter och importörer inom framför a11t området sockerkonfektyrer. Ungefär en fjärdedei av konsumtionen av chokiad- och sockerkonfektyrer utgörs av direktimporterade produkter. Dessutom importeras kakaobönor och kakaosmör som är viktiga insatsråvaror i industrin.

Den svenska marknaden av nöt- och fiäskköttkonserver domineras av import huvudsakiigen från öststaterna. De svenska siakteriföreningarnas produktion marknadsförs av Tre Kök AB och utgör ungefär 20 procent av den svenska konsumtionen. Det iedande importföretaget är Beijerägda AB 0 Annerstedt, som b1 a är generaiagent för po1ska köttkonserver.

12.1.2.2 Prisbildningen

I 1ivsmede1sindustrin som helhet är råvarukostnadsandeien betydande. Priset på vissa produkter är därför i hög grad beroende av priset på råvaran. Detta gä11er för bi a juice, djupfryst fisk, importerade grönsaker och bär, kakao och chokiadkonfektyrer.

Fiskkonservindustrin är arbetsintensiv och priserna påverkas så- Tunda i hög grad av Iönekostnaderna.

F1erta1et av de större företagen har på he1a e11er deiar av sitt sortiment en prisiedande funktion. Som exempei kan nämnas Abba (fiskkonserver), Marabou (choklad och praiiner), Findus (djup-

fryst fisk, djupfrysta grönsaker), Fe1ix (grönsaksiniäggningar,

potatisprodukter, ketchup), Cadbury-Siotts (senap) och Fazer- Mazetti (kakao).

Marknaden för barnmat är en duopo1istisk marknad där företagen,

Bilaga 9 543

Findus och Semper, i allmänhet genomför i stort sett lika stora prishöjningar vid samma tidpunkt.

Det är ovanligt att fabrikanterna på det livsmedelstekniska området genom prisrekommendationer påverkar den ordinarie prissättningen i senare handelsled. Däremot påverkar fabrikanterna ofta konsumentprissättningen i samband med kampanjer och extrapriserbjudanden.

Partihandelsledet inom dagligvaruhandeln rekommenderar Cirkapriser till konsument för i stort sett alla varugrupper inom det livsmedelstekniska området och följsamheten till dessa rekommendationer är mycket stor. Cirkapriserna beräknas med hjälp av procentuella pålägg på inköpspriserna. Det procentuella påläggets storlek varierar mellan olika varugrupper. För konserver och djupfryst ger prisrekommendationer i allmänhet en detaljhandelsmarginal på 25-26 %. Den genomsnittliga detaljhandelsmarginalen uppgår för dagligvaror till ca 22 %.

l2.l.2.3 Tillämpningen av andra konkurrensmedel än priset och förekommande konkurrensbegränsningar

Pâ det livsmedelstekniska området förekommer - utöver den ordinarie prissättningen - ett flertal olika former av konkurrensmedel. De vanligaste formerna är s k kampanj- eller extrapriser under vissa perioder. Då bidrar ofta såväl butiken och grossisten som fabrikanten till den aktuella prissänkningen.

Andra konkurrensmedel som fabrikanterna använder sig av är märkesannonsering, direktreklam, demonstrationer, produktutveckling, förpackningsutformningar samt butikskonsulenter som hjälper till med uppackning och prismärkning m m. Vidare finns på marknaden en flora av rabattsystem, bl a kvantitets- och värdemässigt betingade rabatter för enskilda kunder och för de ledande handelsblocken, dvs ICA, KF och DAGAB, samt rabattkuponger som delas ut till hushållen.

544 Bilaga 9

Förekomsten av egna varumärken, s k private brands, påverkar i viss utsträckning konkurrenssituationen. KF har egna varumärken inom f1era områden, vi1ket ger motsvarande mindre utrymme i de kooperativa butikerna för andra fabrikanter. Även DAGAB, Åh1êns/ Tempo och ICA har egna varumärken. Bob, som ti11verkar saft och sy1tprodukter, och AB Svea Chok1ad, som ti11verkar chok1ad och sockerkonfektyrer, ägs av ICA-förbundet.

På det 1ivsmede1stekniska området före1igger pr0duktionsavta1 me1- 1an vissa marknads1edande företag. Som angetts ovan 1egoti11verkar Fe1ix burkbarnmat åt Semper. Findus och Fe1ix har ett 1everansavta1 som b1 a innebär att Fe1ix ska11 köpa he1a sitt behov av ärter hos Findus. Toppfrys 1egoti11verkar pommes frites och å djupfrysta ärter åt Foodia och pommes frites åt Åh1êns/Tempo. 3

12.1.3 Bakgrunden ti11 prisstoppet på konserverade

20h Qiäpirxsâa 1iVâmsdâ1_m_m_127§-Q3:°§ _ _

12.1.3.1 Prisutveck1ingen före 1976-03-03

Under 1974 steg 1ivsmede1spriserna med i genomsnitt 8,8 procent. För de aktue11a 1ivsmede1tekniska produkterna var prisstegringen samma år 17,7 procent. Den stora ski11naden förk1aras framför 1 a11t av att samt chok1ad- och konfek-

priserna på fiskkonserver

tyrvaror ökade med 25,3 procent p g a kraftigt höjda råvarupri- 1

ser.

Under 1975 ökade 1ivsmede1spriserna med i genomsnitt 12,3 procent medan priset på de 1ivsmede1stekniska produkterna steg med 12,8 procent. Fiskkonserver samt chok1ad- och konfektyrvaror hade under 1975 en något 1ägre prisökningstakt - 11,6 procent - än 1ivsmede1 i genomsnitt. Prisnivån för resterande de1 av produktområdet ökade under 1975 med 14,8 procent.

Under de två första månaderna 1976 steg priserna på de 1ivsmede1stekniska produkterna med i genomsnitt 3,5 procent,

Bilaga 9 545

12.1.3.2 Förväntade prishöjningar efter 1976-03-03

Under februari 1976 hade f1era av de marknads1edande företagen ti11 SPK aviserat ytter1igare prishöjningar utöver de höjningar som - som ovan nämnts - hade genomförts under början av året.

Dessa höjningar sku11e uppgå ti11 5-6 procent på berörda produkter, vi1ket motsvarade 1-2 procent på dessa företags he1a sortiment. En1igt SPKs bedömning före1åg risk att ytter1igare höjningar, utöver de redan aviserade, sku11e anmä1as inom den närmaste tiden.

12.1.3.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av

prisstopp på konserverade och djupfrysta 1ivsmede1 m m 1976-03-03

Regeringen bes1utade den 26 februari 1976 att fr 0 m den 3 mars 1976 införa prisstopp på det 1ivsmede1stekniska området. Stopppriser b1ev de priser som ti11ämpades den 25 februari 1976.

I pressmedde1ande från hande1sdepartementet.redovisades fö1jande

motiv ti11 införandet av prisstoppet.

Prisstegringarna på dessa produkter har varit betydande under 4 1974 och 1975. Så1unda har priserna på barnvä11ing, barnmat på å burk och köttkonserver E stigit med ca 30 procent. Kaviar och fiski konserver har ökat i pris med 35-40 procent och djupfryst fisk 1 med 15 procent. Priserna på sy1t, mos och marme1ad har ökat med 2 närmare 50 procent, på saft med 40 procent och på chok1ad, konfektyr och sötningsmede1 för diabetiker med 20-25 procent. Dessa prishöjningar har de1vis varit kostnadsmässigt betingade, de1vis 1ett ti11 ökad 1önsamhet hos företagen av vi1ka f1era är ut1andsägda. Redan under de två första månaderna 1976 har priserna pâ dessa 1ivsmede1 stigit med ytter1igare i genomsnitt 3,5 procent och f1er prishöjningar har aviserats.

I en kommentar framhå11er statsrådet Kje11-01of Fe1dt att prisstegringstaken inom 1ivsmede1sindustrin har varit a11tför hög. Genom prisstoppet önskar regeringen komma ti11 rätta med omotiverade prishöjningar. Statsrådet understryker vidare att prisstoppet inte kan b1i abso1ut. För närvarande diskuterar så1unda statens pris- och karte11nämnd med hande1n om kompensation för kostnadsstegringar. Detta torde 1eda ti11 vissa om än re1ativt begränsade prishöjningar på det aktue11a sortimentet. Regeringen har dock funnit det ange1äget att nu ingripa då f1era producen-

546 Bilaga 9

ter trots den ökade 1önsamheten p1anerat genomföra ytter1igare prishöjningar inom den närmaste tiden.

12.2 Administrationen av prisreg1eringen

12.2.1 Prisreg1eringens omfattning. Ändringar i

Briszewerinsenaomfátsning _ _ _ _ _ _ _

Prisstoppet, vi1ket som nämnts infördes den 3 mars 1976, omfattade i huvudsak frysta och konserverade frukter, bär och grönsaker, juice, saft och sy1t, barnmat, fryst, beredd e11er konserverad fisk ink1 kaviar, konserverade ska1djur, konserverade kött- och korvprodukter, diverse pu1ver och mixer ink1 kakao, konfektyrer samt senap, såser och soppor.

Prisstoppets omfattning i deta1j framgår av tab1å 12.2.

Tab1å 12.2 Prisstoppets omfattning, med hänvisning ti11 brysse1nomenk1aturen i tu11taxan, vid införandet 1976-03-03 ur 03.01 * Fisk, fryst

07.02 Köksväxter (aven kokta), frysta

08.10 Frukter (även kokta), frysta 11.05 Mjö1, gryn och f1ingor framstä11da direkt av potatis ur 16.01 andra e11er b1od i 1 Korv o d av kött, djurde1ar hermetiskt s1utna p1åtburkar I

ur 16.02 Kött och andra djurde1ar, beredda, i hermetiskt g

s1utna p1âtburkar i

16.04 Fisk, beredd e11er konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersättning 16.05 Kräftdjur och b1ötdjur beredda e11er konserverade ur 17 Sockerkonfektyrer ur 18 Kakaopu1ver samt chok1ad och 1ivsmede1sberedningar innehå11ande kakao, dock ej g1ass, g1asspu1ver och g1asspasta 19.02 Beredningar av mjö1, stärke1se e11er ma1textrakt, av sådana s1ag som används som barnmat, för dietiskt

Bilaga 9 547

ändamåi e11er för mat1agningsändamâ1, även med ti11sats av kakao ti11 mindre än 50 viktprocent 20.01 Köksväxter och frukter, beredda e11er konserverade med ättika e11er ättiksyra 20.02 Köksväxter beredda e11er konserverade på annat sätt än med ättika e11er ättiksyra 20.05 Syiter, fruktge1êer, marmeiader, fruktmos och fruktpastor, beredda genom kokning, med e11er utan ti11sats av socker 20.06 Frukter, beredda e11er konserverade på annat sätt, med e11er utan ti11sats av socker e11er sprit 20.07 Fruktsaft och köksväxtsaft, även med ti11sats av socker e11er jäst och ej innehå11ande sprit 21.03 Senapspu1ver och beredd senap 21.04 Såser, biandningar utgörande preparat för smaksättning 21.05 Soppor och buijonger i f1ytande e11er fast form e11er i puiverform ur 21.07 Konfektyrer och sötningsmedei.

Från och med den 21 juni 1976 upphävde regeringen prisstoppet på skaidjur, si11- och fiskkonserver, kaviar 0 dyl samt kaka0pu1ver, chokiad och konfektyrer.

Avveck1ingen av prisstoppet på dessa områden föregicks av över- ; Iäggningar me11an SPK och de ledande företagen inom respektive bransch. Företagen inom chokiad- och konfektyrbranschen, av vi1ka flertaiet erhâ11it dispens för inträffade kakaoprishöjningar, förk1arade därvid att de - vid en eventue11 avveck1ing av prisstoppet - inte sku11e genomföra ytteriigare prishöjningar under året under förutsättning att inga väsentiiga förändringar inträffade på råvarusidan. Även företag inom fiskkonservindustrin, viika också erhå11it dispenser för ökade råvarukostnader, förklarade vid kontakter med SPK före avveck1ingen av prisstoppet att de inte sku11e genomföra ytteriigare prishöjningar förrän tidigast mot siutet av året och då efter över1äggningar med nämnden.

548 sou 1981:42 Bilaga 9

Den 25 oktober 1976 iämnade SPK ett genere11t medgivande för ti11verkare och importörer att överskrida gä11ande stoppriser på sådana varor inom det iivsmedeistekniska området som i första hand hade utformats med sikte på förbrukning i storhushå11. I de fa11 dessa produkter distribuerades via återförsä1jare i parti- e11er deta1jhande1s1eden fick dessa överskrida sina stoppriser så att deras margina1 i kronor och ören räknat b1ev högst oförändrad.

12.2.2 Dispensansökningar, besvär över avsiagna

áiâpânâansâkninsárs grisävsrzrädsige: _

inkom under prisstoppet 456 dispensansökningar ti11 Samman1agt SPK 188 bifö11s he1t och 156 deivis, medan 20 dispensansök-

varav

ningar avslogs av nämnden. Flertaiet återstående dispensansökningar iämnades utan åtgärd, främst på grund av att prisstoppet efter

det att ansökan inkom hade upphävts för den aktue11a varugruppen E

e11er att produkten inte vid något ti11fä11e hade omfattats av

prisstoppet. 5

Av dispensbesiuten överkiagades två ti11 regeringen varav ett å återka11ades av kiaganden och ett upphävdes av regeringen. Det senare ärendet avsåg tiiiverkningsersättningar vid iegoproduktion av barnmat. Eniigt regeringen sku11e denna räknas som ersättning för en tjänst och fö11 därför utanför det aktue11a prisstoppet.

Under prisstoppsperioden rapporterades tio prisöverträdeiser ti11 å SPK varav sex 1edde ti11 erinran ti11 företaget om skyidigheten att iaktta prisstoppsbestämmeiserna. Fyra anmäiningar om prisöverträdeiser iämnades utan åtgärd. I inget fail anmäides en inrapporterad prisöverträdeise ti11 åtai.

12.2.3 Prisändringar under prisregieringsperioden. Pianerade prishöjningar som inte kunnat genom-

55:a: me: eriszegisringsaesigdân ____ _ _

När prisstoppet infördes pågick överiäggningar me11an SPK och representanter för hande1n om kompensation för inträffade och kända

sou 1931:42 Bilaga 9 549

kostnadsökningar. I mars lämnade nämnden en dispens till detaljhandeln som innebar att fick djupfrysta produkter höjas med högst 1,9 procent samt konserver och specerier med högst l,7 procent.

Som tidigare nämnts upphävdes prisstoppet på fisk- och skaldjurskonserver samt choklad- och konfektyrvaror den 21 juni 1976.

Under tiden fram till den Zl juni beviljade SPK dispenser, framför allt mot bakgrund av kraftigt stigande för föråvarupriser, retag inom fiskkonservbranschen på mellan 3 och 5 procent.

Dispen-

ser beviljades till producenter av djupfryst fisk mot bakgrund av kraftiga prisstegringar på fiskråvara med 6-7 procent.

Beträffande chokladvaror beviljade SPK under perioden fram till den Zl juni dispenser till producentledet, i samband med kraftigt stigande kakaopriser, med 6-8 procent.

I övrigt lämnades under prisstoppet dispenser som för företagen möjliggjorde kompensation för kostnadsökningar föranledda av lönekostnadsökningar enligt avtal eller lag, jordbruksavtalets utlösning den l juli 1976 - vilket bl a innebar en ökning av socker- priset med 23 öre/kg höjda frakttaxor och ökade råvarukostnader. Under hösten steg importpriserna kraftigt på bl a bär och grönsaker från Europa på grund av svår torka under sommaren.

De företag som aviserat prishöjningar vid prisstoppets införande sökte omgående dispens hos SPK för att få genomföra dessa. I vissa fall medgavs - till följd av inträffade - diskostnadsökningar g pens motsvarande de anmälda prishöjningarna. I andra fall avslog nämnden ansökningarna eller medgav en mindre höjning än den som ursprungligen aviserats.

Av nedanstående tablå 12.3 framgår prisutvecklingen i konsumentledet för prisstoppade varor under prisstoppsperioden.

550 Bilaga 9

Tab1å 12.3 Prisutveck1ingen i konsument1edet för prisstoppade produkter inom 1ivsmede1stekniska området under tiden februari - december 1976

Produktgrupp	Prisökning feb-dec 1976 %
Specerier	4,2
Konserver (ej fisk)	3,2
Djupfryst	4,2
Saft och juice	3,6
Gmwmmñttförovmr		f
stående produktgrupper	3,7	v
Fiskkonserver	9,0	1
Ch0k1ad och konfektyrer	9,4

Under perioden februari - december 1976 ökade 1ivsmede1spriserna med i genomsnitt 7,8 procent. Samtidigt steg priserna på de produkter inom 1ivsmede1stekniska området som var prisstoppade under he1a perioden med i genomsnitt 3,7 procent.

Priserna på fiskkonserver och chok1ad- och konfektyrvaror, vi1ka undantogs från prisstoppet i juni, steg snabbare än på 1ivsmede1 i genomsnitt. Den kraftiga prishöjningen för fiskkonserver och chok1ad och konfektyrvaror bör ses mot bakgrund av att råvarupriserna inom berörda produktområden steg kraftigt under 1976.

12.3 Avveck1ingen av prisreg1eringen

12.3.1 Förutsättningar och motiv för avveckiingen

gvjzigrgglezigggn _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Under hösten 1976 tog 1edande företag i o1ika de1branscher kontakt med SPK i syfte att undersöka förutsättningarna för en eventue11 avveck1ing av prisstoppet. Som en fö1jd härav fördes över- Iäggningar me11an å ena sidan SPK, å andra sidan vart och ett av företagen Cadbury-Slotts, CPC, Fe1ix, Findus, Foodia, Novia och Semper. Vid över1äggningarna redovisade företagen b1 a sina kost-

Bilaga 9 551

nads- och intäktsberäkningar för 1977. Företagen angav också vi1ka genomsnitt1iga prishöjningar man med hänsyn ti11 då kända förhå11anden avsåg att genomföra under första ha1våret 1977, prishöjningar som främst syftade ti11 kompensation för de1s vid årsskiftet 1976/77 ökade s0cia1a avgifter och 1öner, de1s kända kostnadsökningar i övrigt. Härutöver förk1arade sig företagen beredda att under resten av 1977 inte höja sina priser mer än vad som motiverades av inträffade kostnadsökningar.

Uver1äggningarna resu1terade i att företagen dek1arerade sin avsikt att under första ha1våret 1977 höja priserna med i genomsnitt 5-6 procent. På st0rhushå11spr0dukter avsåg företagen att höja sina priser något mindre. Eventue11a prisökningar för andra ha1våret förutsattes som ovan nämnts he1t baseras på inträffade kostnadsökningar.

Efter det att SPK hade 1ämnat information om resu1taten av överläggningarna bes1öt regeringen att avveck1a prisstoppet från och med den 21 december 1976.

gtvegklinggn_eftgr_avveck1ingen av_prisregleringgn

Av nedanstående tab1å 12.4 framgår konsumentprisutveck1ingen under 1977 för de prisstoppade produkterna.

Tab1å 12.4 Konsumentprisutveck1ingen under 1977 för under 1976 prisstoppade produkter inom det 1ivsmede1smhñüaomåwt

Produktgrupp Prisökningar under tiden 1976 - 1977

december

gecember

Specerier	16,2
Konserver (ej fisk)	13,9
Djupfryst	17,9
Saft och juice	34,8
Fiskkonserver	13,6
Ch0k1ad och konfektyrer	21,1

552 Bilaga 9

Under 1oppet av 1977 steg priserna på dag1igvaror med i genomsnitt 16,9 procent. Prishöjningen kan efter bak0m1iggande orsaker de1as upp en1igt fö1jande tab1å 12.5.

Tab1å 12.5 Konsumentprisutveck1ingen på dag1igvaror under 1977 förde1ad på bak0m1iggande orsaker

Effekt på dag1igvaruprisnivån, procentenheter

Höjd mervärdeskatt	2,7
Jordbruksavta1et	2,8
Höjd tobaksskatt	0,9

Höjd skatt på ma1t- och 1äskedrycker 0,4 Kaffeprishöjningar 2,6 övriga 1everantörspris-

höjningar	4,4
Höjda hande1smargina1er	3,
Tota1t	16,9
Leverantörsprishöjningarna	på dag1igvaror under 1977 var ti11

stor de1 en fö1jd av höjda importpriser i samband med den svenska kronans deva1vering. Därutöver steg priserna på importerade råvaror kraftigt. Särski1t stora var prishöjninqarna på juice, övriga fruktråvaror, fisk och kakao. Dessa höjningar var orsaken ti11 att priserna på 1ivsmede1stekniska produkter i vissa fa11 steg snabbare än genomsnittet för dag1igvar0r. 1

12.4 Effekter av prisreg1eringen ur samhä11ssynpunkt

12.4.1 Prisreg1eringens effekter på prisutveck1ingen, marknadsstrukturen, konkurrenssituationen,

grgdgktsgrtimegtgmmj _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Under prisstoppet medgivna dispenser möj1iggj0rde för företagen att kompensera sig för inträffade råvarukostnadsökningar, t ex ti11 fö1jd av jordbruksavta1ets ut1ösning, ökade importpriser på bär och grönsaker, avta1ade 1önek0stnadsökningar och höjda

Bilaga 9 553

frakttaxor. En1igt SPKs bedömning, som i första hand baseras på omfattningen av ej bifa11na e11er bara de1vis bifa11na dispensansökningar, sku11e priserna på berörda produkter ha stigit snabbare om prisreg1ering ej införts. Som framgår av tab1å 12.3 var den gen0msnitt1iga prisstegringen på de produkter som var prisstoppade under he1a perioden 1ägre än prisstegringen för 1ivsmede1 tota1t under prisreg1eringsperioden, näm1igen 3,7 respektive 7,8 procent.

En1igt SPKs ana1yser och erfarenheter hade prisreg1eringen inga effekter på marknadsstrukturen, konkurrenssituationen e11er produktsortimentet.

12.4.2 Observerade effekter av prisreg1eringen re1atera- 20111 regeringens 90:11 fö: _Eriszeysringea _

Regeringen angav som motiv ti11 införandet av prisstoppet att prisstegringarna på konserverade och djupfrysta 1ivsmede1 de1s hade varit betydande under 1974 och 1975, de1s visat en fortsatt stigande tendens under början av 1976. Vidare angavs att prishöjningarna de1vis hade varit kostnadsmässigt betingade, de1vis hade 1ett ti11 ökad 1önsamhet hos företagen. Regeringen önskade genom prisstoppet komma ti11 rätta med omotiverade prishöjningar. En1igt SPKs bedömning uppfy11des detta syfte.

Av nedanstående tab1å 12.6 framgår 1ivsmede1sprisernas utveck1ing under tiden 1974-1977 samt prisutveck1ingen för de 1ivsmede1stekniska produkter som prisstoppades fr 0 m den 3 mars 1976 under samma period. De prisstoppade produkterna har de1ats upp i två grupper med avseende på prisstoppsperiodens 1ängd.

9 Bilaga

Tab1å 12.6 År1ig prisökning i procent under tiden 1974-1977 för de1s 1ivsmede1, de1s de under 1976 prisstoppade 1ivsmede1stekniska produkterna

År Livsmede1 Konserver och Produkter	djupfryst, prisstopp fr 76-03-03		prisstoppa- de t 0 m de t 0 m 76-06-20		Produkter prisstoppa- 76-12-20
1974 8,8		17,7		25,3		13,0
1975 12,3		12,8		11,6		14,8
1976 11,5		7,6		10,5		5,9
1977 16,2		19,0		19,4		18,7

Som framgår av tab1ån ökade under 1974 och 1975 de produkter som i

prisstoppades den 3 mars 1976 mer i pris än 1ivsmede1 i genomi snitt. Under 1976 var däremot ökningen för de prisstoppade produkterna betyd1igt 1ägre än genomsnittet för samt1iga 1ivsmede1.

De under 1976 prisstoppade produkternas högre prisökning under 1977 sammanhänger he1t med de kraftiga råvaruprisökningarna på fisk, kakao och juice. Konsumentpriserna på djupfryst fisk, juice och chok1adkonfektyrer steg under 1977 med i genomsnitt 33,4 procent. Resten av de under 1976 prisstoppade produkterna steg under 1977 med 16,2 procent, dvs 1ika mycket som 1ivsmede1 i genomsnitt.

12.5 Effekter av prisreg1eringen för företagen 1

KF har i en kommentar betonat att prisreg1eringssystemet a11tid 1eder ti11 administrativt extraarbete för företagen. För vissa varuområden, t ex konserverade och djupfrysta 1ivsmede1, gör sortimentets stora djup och bredd att detta b1ir markant. Vidare har prisreg1eringen en1igt KFs uppfattning 1ett ti11 en ojämn margina1utveck1ing inom deta1jhande1n.

Någon konkretisering av effekterna på hande1smargina1erna av på konserverade och djupfrysta 1ivsmede1 har inte prisstoppet kommit ti11 kommitténs kännedom.

Bilaga 9 555

SPK har anfört att de ändringar i handelsmarginaierna som medgavs under prisstoppsperioden skedde inom ramen för överenskommeiser meiian nämnden och dagiigvaruhandein om prissättningen på he1a sortimentet. Någon skiiinad i den sakiiga behandiingen me11an prisstoppade och icke prisstoppade delar av sortimentet skedde eniigt nämndens mening inte, viiket sku11e ta1a mot att snedvridningseffekten av detta siag hade förekommit. SPK har vidare erinrat om att prisstoppet på konserverade och djupfrysta 1ivsmede1 varade knappt 10 månader, viiket eniigt nämnden är en a11tför kort period för att påtagiiga snedvridningseffekter på handeins marginaistruktur ska11 hinna uppstå.

12.6 Effekter av prisregieringen för myndigheterna

§fjektgr_p§§R§s_tgtaJa_kostnader

Prisstoppets införande den 3 mars 1976 medförde att - utöver de två handiäggare vid SPK som tidigare arbetade med prisövervakning- en på detta område ytteriigare två handiäggare på heitid togs i anspråk för arbetet. Resursförstärkningen skedde inom ramen för de särskiida medel som nämnden disponerar för prisregierande åtgärder. Vidare ökade arbetsbeiastningen på byråns registrator och skrivpersonai.

12.6.2 Praktiska e11er forme11a probiem vid införandet och

26h gdministzasignsmax arisnegisringen _ _ _ _

Prisregieringen avsâgs omfatta försäijning av industrieiit förädiade 1ivsmede1. Enligt gäliande bestämmeiser kan avgränsning av det prisregierade området ej ske ti11 produktion eiier försäijning vid vissa företag utan måste göras på produktnivå. Därvid används tuiitaxans statistiska ramnummer eniigt brysseinomenkiaturen för att skiija ut de aktue11a produkterna.

Om prisstoppet avser endast vissa produkter inom ett statistiskt nummer uppstår svårigheter om ingen k1ar gränsdragning kan ske.

556 sou 1981:42 Bilaga 9

Ett probiem är att en viss råvara kan hänföras ti11 oiika statistiska nummer beroende av beredningsgrad. Ett konkret exempei på detta är kräft- och biötdjur. Prisstoppet omfattade beredda ei- 1er konserverade kräft- och biötdjur (stat nr 16.05) men ej kräft- och b1ötdjur med e11er utan ska1, färska, kyida, frysta, saitade elier torkade; kräftdjur med ska1 endast kokta i vatten (stat nr 03.03). Detta föranledde att färska e11er frysta kräft-

och biötdjur som endast är kokta och skalade? undantogs från pris-

stoppet. Dessa avgränsningar medförde toikningssvårigheter för företagen.

Ett är att I annat probiem samma siag av produkter kan, på grund av något varierande råvarusammansättning, hänföras ti11 oiika statistiska nummer i tuiitaxan. Ett exempei på detta förhåiiande är saft. Prisstoppet omfattade frukt- och köksväxtsaft (stat nr 20.07). Hit hänförs produkter av naturiig råsaft med 0betyd1iga ti11satser av socker, citronsyra, konserveringsmedel 0 dy1. Saft som framstäiits av konstgjorda ämnen med smak och aromtiiisatser e11er som har så stora tiiisatser av socker, citronsyra 0 dy1 att detta har förändrat dess ursprungiiga karaktär hänförs ti11 stat nr 21.07. Ur 21.07 omfattades konfektyrer och sötningsmede1 av prisstopp. Detta innebar att vissa sorters safter omfattades av prisstopp medan andra inte gjorde det.

Ovan redovisade avgränsnings- och to1kningsprob1em medförde visst merarbete för berörda företag men var ej avgörande för prisregieringens effektivitet. Några extra kostnader för SPKs administration av prisregieringen uppstod inte på grund av här berörda prob1em.

sou 1981:42 Bilaga 9 557

13 PERSONBILAR, BILRESERVDELAR M M

13.1 Bakgrunden ti11 prisreg1eringen

13.1.1 Produkterna

Motorbranschen är en tung bransch i det svenska närings1ivet. Det beräknas att den tota1a omsättningen i branschen år 1977 uppgick ti11 ca 43 mi1jarder kronor. Av den tota1a omsättningen fa11er ca 17,7 mi1jarder kronor på försä1jningen av nya och begagnade personbi1ar och ca 4,2 mi1jarder på reservde1ar, ink1usive reservde- 1ar ti11 1astbi1ar och bussar. Såsom framgår av tabe11 13.1, som redovisar försä1jningen i deta1jhande1s1edet, har omsättningen i motorbranschen ökat kraftigt, e11er med 60 procent, me11an åren 1974 och 1977.

Tabe11 13.1 Omsättning i motorbranschen

1974 1975 1976 1977 Mi1jarder kronor T0ta1 försä1jning 27 33 40 43 Försä1jning av nya personbi1ar 6,3 7,8 10,3 9,1 Försä1jning av begagnade

personbi1ar	5,2	6,2	7,8 › 8,6
Försä1jning av andra fordon	2,9	4,1	5,1	6,3
Försä1jning av reservde1ar	2,4	3,0	3,5	4,2

Försä1jning av reparationsr tjänster 2,3 2,9 3,5 3,7 Försä1jning av bi1ti11behör och bi1gummi 1,1 1,2 1,4 1,5 Försä1jning av drivmede1 6,4 7,5 8,0 9,0 KäI1a: Motorbranschen, 1975:4, 1976:5, 1977:4, 1978:4

De svenska bi1ti11verkarna Vo1v0 och Saab har sedan många år ti11baka svarat för en väsent1ig ande1 av anta1et så1da nya personbi- 1ar på den svenska marknaden. Sâ1unda uppgick ande1en svenskti11verkade personbi1ar år 1974 ti11 39,4 procent av det tota1a anta- 1et, 1975 ti11 38,4 procent, 1976 ti11 37,7 procent och 1977 ti11

558 9 Bilaga

35,4 procent. I dessa siffror är inräknade de personbi1ar som Vo1vo sedan några år ti11baka ti11verkar i Neder1änderna. Vo1vo har där övertagit den personbiistiiiverkning som tidigare bedrevs av ho11ändska DAF-koncernen.

Vo1vos och Saabs re1ativt starka stä11ning på den svenska personbilsmarknaden understryks ytter1igare av att de svensktiliverkade bi1arna ti11 övervägande del utgörs av bi1ar med re1ativt hög tjänstevikt och därmed också bi1ar i relativt höga prisiägen. Ande1en i försä1jningsvärde för nya personbiiar är såiunda större än andelen av totaia anta1et så1da biiar.

13.1.2 Företagen

- det Statens trafiksäkerhetsverk för ett register s k biiregistret - över a11a bi1ar som är i trafik. Vid varje av försä1jning ny e11er begagnad bi1 1ämnas uppgift ti11 biiregistret om den nye ägaren av bi1en. Dessa uppgifter är offent1iga.

AB Bi1statistik, som drivs av Sveriges Bi1industri- och Biigrossistförening, månadsvis s k nyregistreringsstatistik för utger personbi1ar, 1astbi1ar, bussar, traktorer, husvagnar och motorcyk1ar, varav framgår hur många nya fordon av visst fabrikat och från visst ti11verkar1and som av respektive genera1agent så1ts E under närmast föregående månad.

De 18 generalagenter som har en mera omfattande försä1jning av personbiiar i Sverige utgörs av deis dotterföretag ti11 svenska ti11verkarföretag - Vo1vo och Saab - de1s svenskägda företag som uppträder som generalagenter för utiändska ti11verkarföretag såsom Phi1ipsons Bi1 AB, Förenade Bi1 AB och Toyota Autoimport AB - det senare tiiihörande Sa1ên-koncernen - de1s dotterföretag ti11 internatione11a biikoncerner såsom Ford Motor Company AB, Genera1 Motors Nordiska AB och Svenska AB Fiat, de1s slutiigen företag som ägs gemensamt av svenska och utiändska biikoncerner såsom Svenska Voikswagen AB som ti11 en tredjedei ägs av ti11verkarföretaget i Tyskiand och ti11 två tredjede1ar av Saab-k0ncernen.

Bilaga 9 559

De detaijister som säijer nya personbilar och i viss utsträckning även begagnade biiar utgörs av regionait och 1oka1t verksamma företag, viika antingen ägs och drivs av genera1agenterna e11er innehar underagenturer för dessa. har under Utveckiingen en fö1jd av år gått i den riktningen att generaiagenterna fått ett a11t större ägarinfiytande över detaljistföretagen. Såiunda svarar av generaiagenterna direktägda detaijistföretag för mer än häiften av försäijningen av personbiiar av de båda mest såida märkena Vo1vo och Saab. Voikswagen äger direkt sin största återförsä1jare - den i Stockhoimsområdet.

Phiiipsons säijer så gott som utesiutande genom 1oka1a dotterföretag medan Ford och Generai Motors konsekvent eftersträvar att säija genom fristående detaijistföretag, detta i eniighet med genere11t tiiiämpade riktiinjer för respektive koncerners försäijning i hemiandet såväi som i väriden i övrigt.

Företagsbiiden är en he1t annan när det gäiier ti11verkning och försäijning av reservdeiar. Här verkar vid sidan av generaiagenterna och deras regi0na1t och 10ka1t verksamma en agenturföretag - - som producenter, rad fristående företag svenska och ut1ändska grossister och detaijister. Vissa av dessa fristående företag tiilverkar och sä1jer ett brett register av reservdelar medan andra är speciaiiserade på ett fåta1 produkter.

En översikt1ig bild av den svenska marknaden för personbi1ar och reservdeiar återges i figur 13.1. Där har personbiisbranschen med hänsyn tagen ti11 varufiöden och integrationsförhåiianden indeiats i två system, nämiigen ett s k märkessystem och ett s k “fristående system.

Märkessystemet omfattar företag som är antingen bi1ti11verkare, generaiagenter ti11 dessa e11er auktoriserade återförsäijare ti11 generaiagenterna. Det fristående systemet omfattar företag som är verksamma inom personbiis-, reservdeis- e11er reparationsmarknaderna, men som inte hänförs ti11 märkessystemet.

560 9 Bilaga

Piiarna i figuren representerar varufiöden. De stora rektangiarna åskådiiggör de vaniigaste företagsuppdeiningarna i de vertikaia systemen och de små rektangiarna representerar aktiviteter inom de oiika företagen.

13.1 Uversiktsbiid av den svenska marknaden för Figur personbiiar och reservdeiar

MÄRKESSYSTEMET FRISTÅENDE SYSTEMET UNDERLEVERANTÖRER UNDERLEVERANTÖRER Reservdels- oda komponent- , Reservdeis- och komponenttillverkning tillverkning .

v i!

BILFABRIKER Biltiil- Reservdeis- _ verkning försäljning

ii 1 1 GENERALAGENTER Gnossisren Bilför- Reservdels- Reservdeissäljning försäljning försäljning

v v ir ., ÅTERFÖRSÄLJARE ÅTERFÖRSÄLJARE ÅTERFÖRSÄLJARE Bilför- - ›- _

säünins §.°*?{Y°4°* - isservéek- ?áiiåêg

Ofsa W719 v forsaijnnng Begagnade

âdáâoázâiüe

AL g ; Reparations- VERKSTÅDER verksamhet Reparationsverksamhet

v W V 1 W KONSUMENTE R Konsumtion

Käiiaz Handein med biireservdeiar - kostnader och iönsamhet SPK 1977

sou 1981:42 561 Bilaga 9

Reservdeiar till importerade personbiiar köps huvudsakiigen från de utländska bi1ti11verkarna. En mindre dei av de reservdelar som de importerande genera1agenterna säijer har köpts från svenska tiiiverkare e11er från reservdeisgrossister inom det fristående systemet. Reservdeiar ti11 de svenskti11verkade biiarna ti11handahåiies av Saab och Vo1v0. Reservdeiarna härrör de1s från egen ti11verkning, deis från inköp från andra svenska eiier utiändska ti11verkare och reservdeisgrossister.

Generaiagenterna säijer nya personbilar och reservdeiar via återförsäijare som vaniigen genom avta] erhå11it rätt att ensamma svara för marknadsföringen av generaiagentens produkter inom ett geografiskt avgränsat område. Antaiet märkesåterförsäijare i Sverige uppgår ti11 ca 1 300. Exkiusivavtai me11an generaiagenter och återförsäijare hindrar dock inte att en viss försäijning över distriktsgränserna kan förekomma. I de större städerna - där samma generaiagent kan representeras av fiera återförsä1jare - är en sådan försäijning vaniigt förekommande.

Det kan ifrågasättas om återförsä1jarna genom avtal vaniigen erhåliit rätt att ensamma svara för marknadsföringen av generaiagentens produkter inom ett geografiskt område. I återföravgränsat säijarkontrakten används ofta enbart uttrycket rätt att säija inom visst område.

Reservde1sförsä1jningen hos återförsäijarna inom märkessystemet sker ti11 stor de1 via egna reparationsverkstäder. De s1ut1iga avnämarna är dels biiar ti11hörande egen biiuthyrning, deis företagens begagnade personbi1ar för försäijning, de1s kunders biiar.

På motsvarande sätt som inom märkessystemet är ett stort antai

reservdeisföretag inom det fristående systemet verksamma utanför i Sverige som tiiiverkare respektive under1everantörer ti11 reservdeisgrossister. Anta1et importerande eiier tiiiverkande reservdeisgrossister utanför märkessystemet i Sverige uppgår för närvarande ti11 ca 40. De svarar tiiisammans för ca 30 procent av

562 Bilaga 9 sou 1981:42

den totaia reservde1sförsä1jningen ti11 personbi1ar på den svenska marknaden .

En stor dei av de utiändska reservde1sti11verkarnas försäijning går direkt från huvudgrossister, som är verksamma utomiands, ti11 svenska och utiändska biifabriker som de1s monterar komponenterna i nya personbilar, deis vidarebefordrar reservdeiarna via märkessystemet ti11 den svenska reservdeismarknaden. De utiändska reservdeistiiiverkarna säijer även, vaniigen via egna dotterboiag i Sverige, reservdeiar ti11 grossister inom det fristående systemet. Dessa säijer sedan reservde1arna vidare ti11 ett stort anta1 detaijister såsom bensinstationer samt tiiibehörs- och reservdeisbutiker. Ca 6 procent av de reservde1ar som säijs via det 5 fristående systemet säijs via postorderföretag vi1ka har en biandad grossist- och deta1jistfunktion. I aiimänhet kan det vara svårt att inom det fristående systemet skiija me11an grossister och detaijister eftersom grossisterna säijer både tiil detaijister och direkt ti11 konsumenter.

13.1.3 Konkurrenssituationen

13.1.3.1 Marknadskoncentrationen

Ett förhåiiandevis stort antai företag som ti11verkar e11er importerar personbi1ar uppträder på den svenska marknaden. Under en följd av år har de båda svenska tiiiverkande företagen Voivo och Saab ti11sammans svarat för ca 40 procent av försäijningen med en k1ar dominans för Vo1vo. De tre största importmärkena Ford, Generai Motors och Voikswagen - har svarat för meiian 25 och 30 procent av försäijningen i Sverige. För resterande 30-35 procent svarar ett förhåiiandevis stort antai märken representerade deis

av svenska importföretag såsom Phiiipsons (Mercedes och Simca)

och Toyota Autoimport (tiiihörande Saiên-koncernen), deis av dotterföretag ti11 utiändska biikoncerner såsom Fiat och Renauit.

Av nedanstående tabe11 13.2 framgår marknadsandeiarna 1976 och 1977 för de mest såida personbilsmärkena i Sverige.

sou 1931:42 Bilaga 9 563

Tabe11 13.2 De tio mest så1da personbi1smärkena 1976 och 1977

Märke 1976 Märke 1977 Ande1 Ande1 % % )

Vo1v0]	24,48	V01vo	23,07
SAAB	12,63	Vw/Porsche Audi	12,62
Vw/Porsche Audi	11,54	SAAB	12,29
Ford	10,10	Ford	10,79
0pe1	9,64	0pe1	8,80
Mercedes-Benz	4,39	Mercedes-Benz	3,87
Fiat	4,34	Toyota	3,35
Renau1t	3,00	Mazda	3,34
Toyota	2,87	Fiat	3,31
Simca	2,52	Renau1t	3,25
Övriga	14,32	Övriga	15,19

1) Ink1 ho11andsti11verkade V01v0.

Det ovan beskrivna förhå11andevis strikta märkessystemet innebär en form av marknadskoncentration på så sätt inom f1erta1et

att

1oka1a områden ett enda deta1jistföretag sä1jer personbi1ar av visst märke. 01jek0nsumenterna - OK - gjorde 1968 ett försök att via sitt dotterföretag St0ckho1ms Bi1varuhus (BIVA), sedermera Bivahuset AB, få rätt att sä1ja personbi1ar av samt1iga 1edande märken på samma vi11k0r som de regu1jära märkesåterförsä1jarna. De berörda genera1agenterna Vo1v0, Saab och Vo1kswagen vägrade eme11ertid att Ieverera. Ärendet bragtes 1970 under dåvarande näringsfrihetsrådets prövning men avgjordes a1drig s1ut1igt inför denna myndighet eftersom BIVA under förmed1ing av Näringsfrihetsombudsmannen 1972 accepterade en kompr0miss1ösning, en1igt vi1ken företaget fick möj1ighet att sä1ja bi1ar av märkena V01v0, Saab och Vo1kswagen såsom återförsä1jare ti11 märkesåterförsä1jarna. Detta visade sig vara ett för BIVA ogynnsamt arrangemang, varför BIVA 1978 sagt upp ifrågavarande avta1 med respektive genera1agenter.

Vad gä11er försä1jningen av reservde1ar framgår av det föregående

sou 1981:42 564 Bilaga 9

att ett mycket stort antai företag uppträder på svenska marknaden. Även här medför dock det strikta märkessystemet tiiisammans med kraftiga marknadsföring av reservdeiar, som generaiagenternas ti11handahå11s direkt eiier indirekt av dem sjäiva, en form av marknadskoncentration.

Vissa reservdeiar tiiiverkas av ett fåtai större företag utomiands, även om de på den svenska marknaden ti11handahå11s genom 01ika försäijningskanaier. Det gä11er exempeivis batterier och o1ika eiektriska utrustningsdetaijer.

13.1.3.2 Prisbiidningen

Varje bi1mode11 anses av respektive ieverantör vara en unik produkt med egenskaper som skiijer den från biiar av varje annat märke men även från tidigare mode11er tiiiverkade av samma ieverantör. Det iigger i ieverantörens, generaiagentens och återförsäijarens intresse att starkt understryka såväi förbättringarna i varje ny mode11 jämförd med tidigare årsmodeiier som ski11naderna me11an den egna produkten och andra ieverantörers produkter inom samma marknadssegment. Därför är det svårt för den enskiide konsumenten att göra rättvisande prisjämföreiser me11an o1ika erbi1mode11er. Enkia prisjämföreiser försvåras också av bjudna skiiinader i utrustning me11an oiika bi1m0de11er, i garantiåtaganden, i bränsieekonomi, i reparationsdyrhet och serviceorganisai beräknad och i förväntat inbytespris vid en tion, iivsiängd framtida försäijning.

Det är såiunda inte endast det aktue11a inköpspriset som är avgörande för bedömningen av värdet av en nyköpt bi1. En bi1 av visst märke och viss modeii kan få rykte om sig att innebära ett gott av ett fördelaktigt inköpspris, ett köp genom en kombination andrahandsvärde, gynnsamma reservdeispriser och en väi utgott och effektiv serviceorganisation. För en enskiid kund är byggd det nästan ogöriigt att bedöma huruvida ett sådant rykte är grundat på faktiska förtjänster. Bedömningen kompiiceras ytteriigare av att en rättvis bedömning av värdet av en ny biimodeii rätteborde anstå ti11s mode11en hunnit brukas under några år. iigen

Bilaga 9 565

Det är 1ätt att konstatera att en viss bi1mode11 inte sä1js i konkurrens med samtiiga andra bi1mode11er på marknaden utan att den ree11a konkurrensen gä11er ett begränsat anta] bi1mode11er inom samma marknadssegment. Det kan i och för sig vara svårt att avskiija oiika marknadssegment från varandra. Hur än gränsen dras me11an o1ika marknadssegment, hamnar åtski11iga bi1mode11er inom gränsområden. Det är dock obestridiigt att den faktiska konkurrensen biimodeiier eme11an sker inom reiativt vä1 avgränsade segment. I en utredning av SPK år 1977, Handein med bi1reservde1ar - kostnader och 1önsamhet, gjordes en uppdeining av de vaniigast förekommande bi1mode11erna i fem marknadssegment (kiasser) med utgångspunkt från tjänstevikten - en k1ass för bi1ar med en tjänstevikt under 850 kg, en för bi1ar med en tjänstevikt me11an 850 och 999 kg, en för bi1ar med en tjänstevikt me11an 1 000 och 1 199 kg, en för bi1ar med en tjänstevikt me11an 1 200 och 1 399 kg och s1utligen en för bilar på 1 400 kg e11er mer. Endast för någon enstaka mode11 uppkom diskussion huruvida m0de11en i fråga hamnat i fe1 marknadssegment.

Utifrån en segmentering av marknaden kan 1ättare bedömas huruvida ett visst bi1märke e11er en viss bi1mode11 har en så väsentiig dei av marknaden att den kan förväntas fungera som prisiedare. När hänsyn tas ti11 dy1ik segmentering erhâ11s också en annan biid av marknadskoncentrationen än vad som tota1t sett gä11er.

I den nämnda SPK-utredningen redovisade uppgifter om o1ika mode1- 1ers ande1 av försä1jningen inom respektive segment avsåg förhâ1- 1andena år 1975. I k1ass 5 - de tyngsta biiarna - svarade då Phiiipsons (Mercedes) för 60 procent av marknaden och Vo1vo för 3 10 procent. I kiass 4 svarade Vo1vo för över 50 procent, Saab för nära 25 procent och GM (0pe1) för dryga 10 procent. I k1ass 3 sva-

rade Saab, Ford, GM (0pe1) och Phi1ips0ns (Simca och Audi) ti11-

sammans för 65 procent samt i kiass 2 Voikswagen för 37 procent och Ford för 12 procent. I den iättaste kiassen s1ut1igen, där endast ett fåtai märken och mode11er återfinns, svarade Fiat för exakt häiften av försäijningen.

566 9 Bilaga

En generalagent kan sålunda ha ett starkt inflytande på prisbildningen inom ett för vederbörande agent betydelsefullt marknadssegment, även om generalagenten i fråga endast har en måttlig andel av försäljningen av personbilar i allmänhet.

Bestämmande för prisbildningen på svensktillverkade personbilar är de inhemska kostnaderna för löner och material samt kostnaden för importerade komponenter. För importerade personbilar beror priset till konsument bl a av importörens avräkningspris (cifpris), av hans kostnader för marknadsföring, för eventuell extrautrustning som är obligatorisk i Sverige och för garantiåtaganden etc. De importerande generalagenterna har att betala de pri- : ser som den utländske leverantören fastställer - i vissa fall ef-

ter Leverantören tar därvid i viss

förhandlingar. utsträckning f

hänsyn till marknadsläget i Sverige och kan ibland - såsom varit I

fallet efter l977 - reducera priset till general- 3

devalveringarna i agenten mer än som betingas av hans kostnadsläge, detta för att om möjligt behålla sin marknadsandel.

Eftersom bilar i den näst tyngsta klassen - mellan l 200 och l 399 kg - sedan åtskilliga år tillbaka dominerat försäljningen på den svenska marknaden, har i första hand Volvo men även Saab haft stort inflytande på prisbildningen på personbilar. Detta har tagit sig uttryck bl a däri att de importerande generalagenterna oftast avvaktat något offentligt besked från Volvo - och Saab - om eventuella prisändringar, innan de tillkännagett sina egna priser. Dylika prisändringar har regelbundet initierats vid modellårsskiftena omedelbart efter semesterperiodens slut och oftast även - åtminstone under senare år - under kalenderårets första månader. Storleken av de svenska tillverkarnas prishöjningar har därvid tillmätts stor betydelse vid utformningen av importföretagens egen prissättning - i varje fall för modeller inom samma eller näraliggande marknadssegment. Volvo och Saab har emellertid i sin prissättning tvingats ta viss hänsyn till vad som vid respektive tidpunkt varit känt om den förväntade internationella prisutvecklingen för personbilar inom det aktuella marknadssegmentet.

567 Bilaga 9

När det gäller prissättningen på reservdelar är det att angeläget peka på att flertalet reservdelar säljs i samband med reparationer, vilket innebär att det är den reparerande verkstaden snarare än kunden som väljer reservdel. Det innebär i realiteten att kunden endast i begränsad utsträckning har något inflytande av på valet reservdelar - och därmed på prissättningen på dessa. Kunden har däremot i stort sett valmöjlighet när det gäller om vilken frågan verkstad som skall anlitas vid uppkommande fel på bilen eller vid rutininspektioner. Denna valmöjlighet begränsas dock av att generalagenterna genom reklamåtgärder eller på annat sätt söker styra reparations- och inspektionsuppdrag till sina auktoriserade märkesverkstäder och samtidigt avråda sina kunder för att på den fria marknaden inköpa reservdelar, s k piratdelar.

För personbilar utfärdas som regel inga cirkapriser utan det förväntas att varje detaljist skall fastställa sitt eget pris med hänsyn till sitt kostnadsläge. I realiteten kommer emellertid de priser som exempelvis de stora återförsäljarföretagen i Stockholm och vissa andra huvudorter aviserat att fungera som ett slags normalpriser, särskilt i de fall generalagenterna själva står som ägare till detaljistföretagen på dessa orter. Prisbilden kompliceras emellertid av att de av detaljistföretagen officiellt angivna priserna ofta är att betrakta som ett slags maximipriser, varifrån sedan viss rabatt avdrages efter förhandling mellan företaget och kunden. SPK gör årligen undersökningar av storleken av dessa rabatter hos enskilda återförsäljare. Under en följd av år har dessa för privatpersoner legat på en genomsnittlig nivå av mellan 5 och 8 procent. För företag som under ett och samma år köper ett större antal bilar är rabattnivån avsevärt högre.

Prisbilden kompliceras av att inköp av ny bil oftast sker i samband med inbyte av en begagnad bil. Enligt SPKs utredning Priserna på nya och begagnade personbilar våren l977 ingår en inbytesbil som delbetalning vid 85 procent av alla nybilsköp med privatpersoner som kunder. Det innebär att nettopriset på den nya bilen framkommer som en differens mellan det egentliga nybilspriset och värdet av den begagnade bilen, vilket i sin tur beror av bilens

568 9 Bilaga

å1der, körsträcka och kondition men också av storieken av det 1ager av begagnade bi1ar som har.

återförsäijaren

Vid försäijning av reservdeiar är det rege1 att ieverantören åsät-

ter reservde1en ett cirkapris, i vart fa11 om reservdeien tiiihan- i

dahâ11s av respektive generaiagent. De prisundersökningar som SPK vid oiika ti11fä11en utfört visar att cirkapriserna på biireservde1ar i stor utsträckning 1igger.ti11 grund för prissättningen i deta1jhande1n. Egentiig priskonkurrens på reservdeiar i detaijistiedet förekommer därför endast i begränsad utsträckning.

13.1.3.3 Tiiiämpningen av andra konkurrensmedei än priset

Av vad som sagts i det föregående framgår att priset endast är ett av fiera konkurrensmedei vid försä1jningen av personbiiar. En försäijning av en personbii innebär egentiigen en försäljning av ett transportpaket. I paketpriset ingår förväntade kostnader för biiens utnyttjande under ett visst antal år - inkiusive kostnader för drivmedei, iöpande avskrivningskostnader och kostnader A för inspektioner och reparationer med hänsyn tagen även ti11 ti11-

gängiigheten av en effektiv serviceorganisation. Det är därför na- 5

A turiigt att biiföretagen i sina försäijningsansträngningar fäster stor vikt vid sådana argument som förekomsten av garantiservice för ett visst anta1 år, försäkringskostnader för enskiida modelier, uppgifter från Svensk Biiprovning om genomsnittiig iivsiängd j liksom om frekvensen av fei vid år1iga besiktningar samt uppgifter

om viss bi1mode11s andrahandsvärde vid framtida försäijning. j

Bi1hande1n är en förhåiiandevis rekiamintensiv bransch. Rekiamen L är sâiunda ett viktigt konkurrensmedei iiksom även utformningen av reklambudskapet. Här har på senare tid skett en förskjutning av rekiambudskapets innehåii, såtiiivida att rena prisjämföreiser me11an biimodeiier inom samma marknadssegment biivit aiitmera vanliga.

Upprätthå11andet av en rikstäckande försäijnings- och serviceorganisation är ett viktigt konkurrensmede1 i biiförsäijningen.

Bilaga 9 569

Härti11 har bidragit att de iedande generaiagenterna som regei varit ovi11iga att iåta dem av sina återförsäijare som varit intresserade härav säija konkurrerande märken. Det har därför erbjudit vissa svårigheter för ett biiföretag som tidigare varit orepresenterat på den svenska marknaden att vinna insteg på denna. Ofta har det krävts betydande investeringar för att få ti11 stånd ett eget återförsäijarnät och en egen serviceorganisation. Detta har kunnat ske antingen i den formen att ett befintiigt svenskt företag åtagit sig generaiagenturen såsom Saiên & Wikander AB för Toyota (numera Toyota Autoimport AB) e11er Hedströms Motor AB för Mazda (numera Olle 01ss0ns Biiimport AB) eiier genom att det utiändska bi1företaget iåtit ett nybiidat dotterföretag b1i generaiagent på den svenska marknaden såsom Datsun genom Datsun Sverige AB e11er den ryska biiindustrin genom Matreco Handeis AB.

Den omständigheten att praktiskt taget a11a biimärken med någon inte aiitför obetydiig ande1 av den internationeiia personbiismarknaden numera är representerade i Sverige, även om representationen är av skiftande omfattning, visar dock att den konkurrensbegränsning som iigger i svårigheten att få tiiigång ti11 en vä1 utveckiad försäijnings- och serviceorganisation inte utgjort något avgörande hinder för nya personbiisföretag att etab1era sig på den svenska marknaden.

Även på reservde1smarknaden är andra konkurrensmedei än priset av betydeise. Eftersom en högst betydande dei av reservdeisförsäljningen sker i ans1utning tili reparations- och inspektionsverksamheten, är det angeiäget för den som ti11handahå11er reservde- 1ar att ha god kontakt med de verkstäder som utför dessa reparationer och inspektioner. Praktiskt taget aiia märkesåterförsäijare bedriver sådan verksamhet, viiket innebär att dessa i första hand förmediar reservde1ar ur det sortiment som generaiagenten för.

För fristående tiiiverkare, importörer och grossister inom reservdeisomrâdet gä11er det att kunna erbjuda märkesäterförsäljare, smärre reparationsverkstäder och bensinhandiare så gynnsamma ra-

570 Bilaga 9

battvillkor att dessa blir benägna att köpa reservdelar direkt från dessa företag.

l3.l.3.4 Konkurrensbegränsningar

Det finns för närvarande inga konkurrensbegränsande avtal registrerade mellan leverantörer av personbilar till den svenska marknaden. Däremot förekommer tekniskt samarbete mellan leverantörer i olika länder om t ex gemensam utveckling av nya motorer. Volvo deltar i sådant samarbete. En viss samverkan förekommer också mellan Saab och Volkswagen genom att Saab-koncernen äger tvâ tredjedelar av Volkswagens generalagent i Sverige, Svenska Volkswagen AB, medan den resterande tredjedelen ägs av det tyska tillverkningsföretaget. Saab har också ett indirekt samarbete med Fiatkoncernen i Italien genom att Saab är generalagent för Lancia, vilket företag numera ingår i Fiat-koncernen.

Tidigare förekom vissa konkurrensbegränsningar, även avtalsmässiga sådana, i återförsäljarledet, såtillvida som flertalet generalagenter uppställde såsom villkor för sina återförsäljare att dessa inte skulle få bedriva aktiv försäljning utanför respektive försäljningsdistrikt och inte heller skulle få sälja konkurrerande märken. Efter ingripande från NO i samband med det ovan redovisade BIVA-ärendet har huvuddelen av dessa formella konkurrensbegränsningar i återförsäljarledet upphävts. Det oaktat föreligger alltjämt vissa reella konkurrensbegränsningar. Som regel är även efter ovannämnda formella endast

upphävandetav begränsningar 3

en försäljare av visst märke verksam på en och samma ort. Försäll jare av bilmärken med mera betydande marknadsandelar är också i realiteten förhindrade att sälja konkurrerande märken. 0K-företaget BIVAs försök att sälja personbilar av olika märken ledde som framgår av tidigare avsnitt inte till åsyftat resultat.

Ett flertal återförsäljarkontrakt inom bilhandeln är fortfarande upptagna i SPKs kartellregister. I vissa kontrakt finns således bestämmelse om att återförsäljaren inte skall bedriva aktiv försäljning utanför sitt distrikt. I flera fall har dock enmärkesklausulen modifierats.

sou 1981:42 Bilaga 9 571

13.1.4 Bakgrunden ti11 införandet av prisstopp på

29152191 135 då] 5929999131 E E l9Ã5;°§Qi

13.1.4.1 Prisutveckiingen före 1976-08-04

Försä1jningen av nya personbi1ar hade ökat markant under åren närmast före prisstoppet. Från en försä1jningsvo1ym av 226 000 nya ;

1 bi1ar 1973 hade vo1ymen ökat ti11 260 000 1974 och 285 000 1975.

) Under de sex första månaderna 1976 överträffades försä1jningssiffrorna från motsvarande månader 1975 med 23 000 e11er 19 procent.

Samtidigt hade priserna på nya personbi1ar ökat i snabbare takt än tidigare. Den genomsnitt1iga prishöjningen - mätt som ett vägt genomsnitt för de tio mest så1da bi1mode11erna - för 1974 års mode11er, dvs mode11er introducerade fr 0 m augusti 1973, hade uppgått ti11 11,6 procent medan motsvarande prishöjning för 1975 års mode11er uppgått ti11 16,4 procent. Den samman1agda prishöjningen för de båda mode11åren var så1unda 29,9 procent.

För de mode11er som introducerades hösten 1975 hade den genomsnitt- 1iga prishöjningen fram ti11 årsskiftet 1975/76 uppgått ti11 7,2 procent. Det innebar att den genomsnitt1iga prishöjningen för personbi1ar under en period av 2 1/2 år uppgått ti11 39,3 procent. Under samma period hade konsumentprisindex stigit med knappt 28 procent. Med de ytter1igare prishöjningar som genomfördes under de första månaderna 1976 b1ev den tota1a genomsnitt1iga prishöjningen för 1976 års mode11er 12,0 procent, varigenom prishöjningen för en fu11 treårsperiod kom att uppgå ti11 45,5 procent. Denna kraftiga prishöjning ägde rum under en period då försä1jningsvo1ymen stadigt ökade. Karakteristiskt för prisutveck1ingen var också att de svenska bi1märkena genomförde avsevärt större prishöjningar än f1erta1et konkurrerande ut1ändska märken.

SI har anfört att en jämföre1se på årsbasis me11an nybi1sprisindex och konsumentprisindex ger en annan bi1d än den som ovan redovisats. De av SI 1ämnade uppgifterna framgår av tabe11 13.3 nedan.

572 Bilaga 9 sou 1981:42

Tabe11 13.3 Av Sveriges Industriförbund 1ämnade uppgifter om nybi1sprisindex och konsumentprisindex under åren 1974-1976

År	Nybi1sprisindex %		KPI %	Nybi1sprisindex minus KPI, %
1974		+ 11,9	+ 10,5		+ 1,4
1975		+ 9,8	+ 10,1		- 0,3
1976		+ 7,8	+ 9,4		- 1,6

dec 1975 juni 1976 + 6,6 + 6,0 + 0,6

Priserna på reservde1ar hade under tiden januari 1974 - december 1975 - a11tså under en tvåârsperiod - ökat med drygt 27 procent.

SPK har 1ämnat fö1jande kommentar ti11 de av SI redovisade upp-

gifterna.

SPK hävdar att dessa beräkningar bygger på uppgifter som 1ämnats av bi11everantörerna sjä1va. De prishöjningar som redovisas i promemorian utgör vägda genomsnitt för de tio mest frekventa mode1- 1erna. Det är för nämnden 0k1art på vi1ket sätt SIs nybi1sprisindex beräknats. Det framgår inte av SIS materia1 huruvida prisökningarna avser försä1jning ti11 återförsä1jare e11er ti11 konsument, vi1ka vikter som använts och huruvida samt1iga bi11everantörer och bi1mode11er ingår i beräkningarna e11er ej.

Prishöjningarna under denna period motiverades av de svenska ti11verkarna med ökade kostnader för materia1 och 1öner och av importörerna med ökade priser från de ut1ändska 1everantörerna.

SI har i en kommentar anfört fö1jande.

En1igt bi1branschen förk1aras prishöjningarna under 1974 ti11 1976 b1 a av höjda materia1priser p g a efterverkningarna från o1jekrisen 1973/74. Under perioden har också vissa mi1jö/och säkerhetsbestämme1ser skärpts. På 1974 års mode11er infördes bestämme1ser om ru11bä1ten för samt1iga sittp1atser i framsätet och ob1igatoriska strå1kastarrengörare. På 1975 års mode11er infördes bestämme1ser om ru11bä1ten för samt1iga sittp1atser och 1976 nya avgas- och stö1dskyddsbestämme1ser. Bakom prishöjningarna 1igger också produktändringar, nya mode11er och teknisk ut-

sou 1981:42 Bilaga 9 573

veck1ing. Bi11everantörernas garantiåtaganden har också utökats. I promemorian behand1as dock endast en höjning av sjä1vriskpremier för den så ka11ade vagnskadegarantin.

SPK har i detta sammanhang anfört att nämnden a1drig förnekat att de ökande kostnaderna för materia1 och 1öner vid nybi1sti11verkning och nybi1simport ti11 viss de1 hade sin grund i vidtagna säkerhets- och mi1jöförbättringar, t ex i form av strå1kastarrengörare. Nämnden har dock betonat att de svenska ti11verkarna under tiden 1974-1976 som huvudsak1igt motiv för prishöjningarna redovisade faktorprisökningar avseende materia1 och 1öner. SPK har dessuzom framhå11it att övergång ti11 ny ârsm0de11 inte i sig utgör grund för prishöjning. En1igt SPK beaktas i prisövervakningen samt1 ga inträffade och kända kostnadsändringar, ink1usive de kostnadsökningar som kan vara föran1edda av mode11ändringar.

En1ig: en av SPK våren 1976 utförd beräkning hade den genomsnitt- 1iga avkastningen på det arbetande kapita1et hos de 12 största bi11everantörerna i Sverige ökat från 11,6 procent 1974 ti11 15,4 procent 1975. Den gen0msnitt1iga avkastningen på justerat eget kapita1 hade uppgått ti11 22,7 procent 1974 och 32,1 procent 1975. Resu1:atförbättringen under 1975 hade främst berott på de ökade försä2jningsvo1ymerna.

Den genomsnitt1igt beräknade avkastningen under de två aktue11a åren hade dock påverkats negativt av att det me11an vissa ut1ändska moderbo1ag och deras he1ägda d0tterb01ag i Sverige ti11ämpades avräkningssystem som tog sikte på att minimera dotterb01agens vinst. I samma riktning verkade det förhå11andet att vissa företag i branschen inte öppet redovisat st0r1eken av de avsättningar ti11 agerreserven som gjordes under 1975.

Avkastningen på såvä1 arbetande som eget kapita1 varierade avsevärt ne11an de o1ika företagen. Avkastningen på arbetande kapita1 var sá1unda - - för Citroen E 1975 1ägst 2,5 procent AB och högst å - 23 procent - för Phi1ipsons Automobi1 AB. Avkastningen på eget

kapita1 varierade samma år me11an mindre än 1 procent för Citroen och 70 procent för Ford Motor Company AB.

574 Bilaga 9

SPKs instrukti0nsen1iga sky1dighet att söka påverka företagens prissättning i en för konsumenterna gynnsam riktning 1edde endast i begränsad utsträckning ti11 åsyftat resu1tat.

Vad som ovan sagts om prisutveck1ingen för personbi1ar gä11de också prisutveck1ingen för reservde1ar.

Vid de över1äggningar som under senvåren och försommaren 1976 ägde rum me11an SPK och 1edande bi1företag framkom att företagen avsåg att inför det nya mode11året fu11t ut genomföra tidigare aviserade prishöjningar - i vissa fa11 större höjningar än som aviserats.

13.1.4.2 Förväntade prishöjningar efter 1976-08-04

De av Vo1vo och Saab aviserade prishöjningarna i ans1utning ti11 introduktionen av det nya mode11årets pers0nbi1ar uppgick ti11 i genomsnitt 3 respektive 4,2 procent för he1a m0de11programmet. Från båda företagens sida förutskickades re1ativt kraftiga ytter- 1igare prishöjningar från närmaste årsskifte.

Importörerna av utiändska pers0nbi1ar aviserade i många fa11 från det nya mode11årets ingång avsevärt större prishöjningar med b1 a den motiveringen att deras prishöjningar under närmast föregående period varit mindre än de svenska huvudkonkurrenternas.

Även för reservde1ar aviserades betydande prishöjningar inför hös-3

ten 1976 och nyåret 1977. i

13.1.4.3 Av regeringen redovisade motiv för införandet av prisstopp på personbi1ar, bi1reservde1ar m m 1976-08-04

I en regeringskommunikê den 28 ju1i 1976 1ämnades uppgifter om de ovan redovisade prishöjningarna för pers0nbi1ar och reservde1ar under närmast föregående period. Det påpekades att bi11everantörerna, samtidigt som deras priser under m0de11åren 1974-1976 stigit kraftigt, hade haft en gynnsam försä1jningsutveck1ing. Under år 1975 hade så1ts 285 000 nya personbi1ar, vi1ket var den högsta

sou 1981:42 Bilaga 9 575

årssiffra som noterats. Under de sex första månaderna l976 hade försäljningen av nya personbilar överträffat motsvarande försäljning l975 med 23 000 bilar, eller l7 procent.

I kommunikên erinrades om att flera ledande billeverantörer, trots den gynnsamma volymutvecklingen under första halvåret l976 och prishöjningar i början av l976 i storleksordningen 6-7 procent, hade aviserat ytterligare prishöjningar om 3-5 procent till i början av augusti.

Regeringen hade därför beslutat införa prisstopp på personbilar. Eftersom det fanns ett nära samband mellan prissättningen på bilar och reservdelar skulle prisstoppet omfatta även reservdelar till personbilar. Som stoppriser skulle gälla de priser som tilllämpades den 27 juli l976.

I en kommentar till beslutet framhöll dåvarande handelsministern att en ytterligare allmän höjning under året av priset på personbilar inte var förenlig med regeringens prispolitik. Beslutet syftade bl a till att förhindra en sådan generell höjning. Självfallet kunde inte uteslutas att det för något enstaka bilmärke kunde bli fråga om dispens från prisstoppet under hösten.

Handelsministern tillade att regeringen tidigare under âret bi-

F bragts uppfattningen att marknadsledande företag varit beredda

att visa återhållsamhet beträffande ytterligare prishöjningar under l976. De till hösten aviserade

prishöjningarna visade ingen sådan återhållsamhet.

X framhöll handelsministern att beslutet också måste ses Slutligen mot bakgrunden av den svenska bilmarknadens snabba expansion. Det kunde självfallet inte accepteras att de svenska bilköparna via

l betydande prishöjningar skulle stå för eventuella förluster på

A den internationella marknaden.

9 576 Bilaga

13.2 Administrationen av prisreg1eringgg

13.2.1 Erisregigrjngens_omfattning

Personbiien kan som produkt reiativt iätt avgränsas från andra produkter. Vid registrering av ny bi1mode11 - sådan registrering - trafiksäkerhetsverket om mode11en ska11 är obiigatorisk avgör k1assas som personbii e11er 1astbi1. Ti11 personbii räknas även s k kombibii e11er herrgårdsvagn.

för innefattade inte begagnade bilar. Pri- Prisstoppet personbiiar set biiar står normait i viss, reiativt fast relation på begagnade ti11 Ett för nya biiar bör därför dipriset på ny bi1. prisstopp rekt prissättningen även på begagnatmarknaden. Härti11 påverka kommer att ett prisstopp för begagnade bi1ar är svårt att praktiskt administrera, eftersom varje begagnad bi1 är unik med hän- g syn ti11 åider, körsträcka och kondition.

Att avskilja reservde1ar ti11 personbiiar från reservdeiar ti11 1astbi1ar, andra fordon, maskiner e11er redskap kan vara svårt. 4 Vid det här aktue11a gjordes en uppde1ning med

prisstoppet utgângs-3

2 från rubrikerna i gä11ande tu11taxa. I de fal] en och samma punkt reservdei kunde oförändrad användas i såväl personbii som i iastbi1 e11er annat fordon e11er redskap ansågs den fa11a inom prisregieringens ram.

ändringar i prisregieringens omfattning skedde under pris- Inga stoppsperioden.

13.2.2 Dispensansökningar, besvär över avsiagna dispens-

gnáökninga: samtpniâöxestzäáelsgr _ _ _ _ _ _ _

Under den tid gä11de inkom 77 dispensansökningar ti11 prisstoppet och 41 reservde1ar. Av de 77 ären- SPK, varav 36 avsåg personbi1ar dena hann 72 behand1as under den tid prisstoppet gä11de medan fem ärenden avskrevs eftersom prisstoppet upphört att gäiia innan resärende b1ivit föremåi för s1ut1igt besiut. pektive

sou 1981:42 Bilaga 9 577

Av de 72 dispensärendena blev 29 helt bifallna, 13 delvis bifallna och 26 ej bifallna. Tre dispensansökningar avskrevs eftersom de avsåg prishöjningar på produkter som ej omfattades av prisstoppet medan en dispensansökan återtogs innan den blev föremål för slutligt avgörande.

I fem fall överklagades SPKs beslut hos regeringen. I ett av fallen besvären återtogs sedan nämnden med hänsyn till inträffade omständigheter delvis hade bifallit ansökan, i ett fall hann regeringen inte slutbehandla ärendet innan meprisstoppet upphörde, dan regeringen i resterande tre fall lämnade besvären utan bifall. Ett av sistnämnda tre ärenden avsåg besvär från & Söner Philipson AB över SPKs beslut att - efter bemyndigande från regeringen och i enlighet med 3 § 2 mom allmänna prisregleringslagen - sänka stoppriserna på vissa l977 års modeller av märket Simca.

Ett företag, Toyota Autoimport AB, hade hos handelsdepartementet överklagat SPKs beslut angående prishöjningar på personbilar. Mot bakgrund av nämndens i det följande omnämnda dispensbeslut i slutet av oktober l976 meddelade företaget att man återkallat besvären.

I intet fall konstaterades någon prisöverträdelse under den tid prisstoppet gällde.

l3.2.3

§enomförda_pri§h§jningar_under_prisregleringsperioden

Flertalet billeverantörer begärde omedelbart efter prisstoppets införande dispens att få genomföra de prishöjningar som företaget aviserat före prisstoppets införande. Dessa ansökningar avslogs av SPK. Däremot bifölls några som avsåg höjdispensansökningar ningar av självrisken i den s k vagnskadegarantin. I några fall skedde en omfördelning av priserna mellan leverantör och återförsäljare, men på ett sådant sätt att konsumentpriserna blev oförändrade. I de fall en höjd accis blivit aktuell för en viss bilmodell, därför att en viss viktgräns överskridits, lämnades dispens för motsvarande prishöjning.

578 Bilaga 9 sou 1981:42

Sedan prisstoppet bes1utats ti11k0m två omständigheter, näm1igen de1s försäkringsbo1agens höjningar av premierna för vagnskadeförsäkring från den 1 oktober 1976, de1s reva1veringen av den västtyska marken den 18 oktober 1976.

Försäkringsföretagen genomförde från den årsförfa11odag som inträdde den 1 oktober 1976 e11er senare betydande premiehöjningar ti11 enski1d bi1ägare för vagnskadeförsäkring. Samtidigt genomförde försäkringsföretagen, av vi1ka några va* ut1ändska, motsvarande höjningar av premierna för de av bi1företagen tecknade vagnskadegarantiförsäkringarna. Detta föraniedde bi11everantörerna att hos SPK begära dispens att överskrida respektive stoppriser med motsvarande be1opp. Kostnadsökningen varierade för o1ika märken me11an några kronor och 1 340 kr per bi1 och år. Genom en av nämnden genomförd undersökning av premieutveck1ing, premienivå och sjä1vrisknivå hos fem försäkringsföretag k1ar1ades att det genomgående var förde1aktigare för bi1ägaren att ha sitt försäkringsskydd ordnat via bi11everantörernas garantisystem än via vagnskadeförsäkring hos försäkringsföretagen. Mot denna bakgrund medgav nämnden den 27 oktober de importerande genera1agenter som för sin vagnskadegaranti var âterförsäkrade hos försäkringsbo1ag rätt att överskrida gä11ande stoppris med be1opp motsvarande inträffad premiekostnadshöjning.

Genom den västtyska markens reva1vering höjdes fr 0 m den 18 oktober mede1paritetsta1et för DM-kursen med 3 procent, från 170,85 ti11 175,98 kr.

På grund av den västtyska markens reva1vering inkom berörda impor- 1

törer - Genera1 Motors Nordiska AB, Ford Motor Company AB, Svenska Vo1kswagen AB, Förenade Bi1 Import AB samt Phi1ipsons Automobi1 AB - med begäran om dispens för prishöjning på tyskti11verkade pers0nbi1ar ti11 fö1jd av va1utakursändringen.

SPK medgav den 27 oktober 1976 berörda bi11everantörer rätt att överskrida gä11ande stoppriser med be10po motsvarande det ökade inköpspriset ti11 fö1jd av va1utakursändringen. Vid beräkningen

sou 1981:42 Bilaga 9 579

av dessa be10pp utgick nämnden från av respektive företag tidigare ti11ämpad ka1ky1kurs och gä11ande dagskurs den 26 oktober. Ti11 föijd av 01ikheter i tidigare ka1ky1kurs me11an företagen kom kursändringen att medföra en pr0centue11 höjning med me11an 0,1 och 2,8 procent på priset ti11 återförsä1jare.

De av SPK medgivna dispenserna ti11 fö1jd av ökade premiekostnader för vagnskadegaranti och höjd kurs på västtyska marken medförde en höjning av den genomsnitt1iga prisnivån ti11 konsument på nya pers0nbi1ar med ca 1,1 procent. Detta påverkade den a11männa prisnivån i konsumentiedet med ca 0,05 procent.

Endast ett fåta1 företag inkom under prisstoppsperioden med ansökninga^ om dispens för prishöjningar på reservde1ar. De av dispenserna föraniedda prishöjningarna hade så begränsad att omfattning de in:e påverkade den a11männa prisnivån för reservde1ar.

13.3 Avveck1ingen av prisreg1eringen

M0tiv_jör avvegklingen_av_prisregigringen

g Efter över1äggningar me11an SPK och de 1edande under bi1företagen november och första hä1ften av december 1976 om företagens p1anerade nrissättning bes1öt regeringen den 15 december att prisreg1eringen för pers0nbi1ar och bi1reservde1ar sku11e upphöra från och med den 21 december 1976.

En1ig: en regeringskommunikê utfärdad den 15 december var bakgrunden ti11 bes1utet den 1ugna prisutveck1ing som kunde förutses efter över1äggningarna me11an SPK och de 1edande ti11verkarna i 1andet. i11 kom en1igt kommunikên att inom bi1-

detta marknads1äget

branschen och konkurrenstrycket i sig sjä1vt förväntades motverka försäjningshämmande prishöjningar. Inga prishöjningar förutsågs å före Jen1 februari 1977. De genomsnitt1iga ti11 konhöjningarna ? sumen: som därefter kunde komma att genomföras på 1977 års mode1- § 1er med an1edning av höjda ti11verkningskostnader och ökade im- Y p0rtpiser beräknades uppgå ti11 högst ca 3,5 procent.

580 Bilaga 9

Av kommunikên framgick vidare att återförsä1jare av nya personbi- 1ar och reservde1ar en1igt överiäggningarna med SPK sku11e visa samma återhå11samhet i sin prissättning som bi11everantörerna. Det medde1ades också att SPK efter prisstoppets avveck1ing sku11e bedriva en intensiv övervakning av prissättningen i samt1iga 1ed av bi1- och reservde1shande1n.

13.3.2 Prisutveck1ingen efter avveck1ingen av

Brisseysringen ________ _ _ __

för efter prisstoppets upphävan- Av prisutveck1ingen personbiiar Det gä11er a11de framgår att takten i prishöjningarna dämpats. de1es särski1t de svenska ti11verkarna. De prishöjningar för personbiiar under den tid 1977 års mode11er sa1uförsom genomfördes som genera1agenterna aviserat indes motsvarade de prishöjningar för introduktionen av det mode11er hösten 1976. Det innya årets nebar att de aviserade kom ett ha1vår senare än prishöjningarna vad vederbörande 1everantör Än viktigare var att den p1anerat. av prishöjningar som under en fö1jd av år brukat äga påspädning rum vid e11er omede1bart_efter årsskiftet uteb1ev. Den genomsnittav de tio mest så1da per- 1iga prishöjningen på 1977 års mode11er sonbi1smärkena stannade så1unda vid 7 procent.

för importmärkena under 1977 Den återhå11samma prisutveck1ingen bröts ti11 viss de1 under våren och försommaren 1977 som en fö1jd av den svenska kronan de båda va1utor av deva1veringen gentemot som framför andra på importbi1ar, näm1igen den påverkar priserna marken och den japanska yenen. För Vo1kswagen och Audi, västtyska som numera sä1js genom samma svenska genera1agent, höjdes priser- ; na avsevärt mer redan för 1977 års mode11er än för övriga bi1märken. I samband med introduktionen av 1978 års mode11er genomföräven för bi1ar des betydande prishöjningar övriga tyskimporterade 1iksom för och franska bi1ar. Dessa höjningar motiverajapanska des av merkostnader ti11 fö1jd av deva1veringen och ink1uderade inte för under prisstoppet utebiivna prishöjningar. kompensation kan erinras om att under de båda kortvariga a11- I sammanhanget oktober-november 1977 männa prisstoppen under apri1-maj respektive dispens bevi1jades för prishöjningar föran1edda av höjda genere11 på grund av ändrade va1utakurser. importkostnader

Bilaga 9 581

Priset på D-marken steg efter prisstoppets avveck1ing vid årsskiftet 1976/77 ti11 nästkommande årsskifte med 28 procent och priset på yenen med 40 procent. Samtidigt steg priserna på Mercedes med 26 procent, på V01kswagen med 24 procent, på 0pe1 och Ford övervägande tyskti11verkade bi1ar - med 13-15 procent, på Mazda och Datsun med 23 procent och på Toyota med 15 procent. Priserna på de tyska och japanska bi1arna steg sâ1unda inte 1ika mycket som va1utakurserna eftersom genera1agenterna tvingades att vid prissättningen ta hänsyn ti11 de mått1iga prishöjningarna på svenskti11verkade bi1ar. Den genomsnitt1iga prishöjningen under 1977 för de tio mest så1da märkena b1ev 14,9 procent. För Vo1vo b1ev prishöjningen 9,2 procent och för Saab 12,3 procent.

Ti11 den förändrade bi1den av den svenska bi1marknaden hör också att den kraftiga vo1ymökning som karakteriserade marknaden t 0 m år 1976 - detta år uppgick försä1jningen ti11 313 000 personbi1ar, 28 000 f1er bi1ar än under det närmast rekordåret föregående därefter förbyttes i sin motsats. Den gynnsamma v01ymutveck1ingen avbröts redan under de första månaderna 1977. När året var s1ut kunde konstateras att endast 241 000 bi1ar så1ts - en nedgång med 23 procent. Vo1ymen var även mindre än under åren 1974 och 1975. V01ymnedgången fortsatte under 1978 då försä1jningen uppgick ti11 201 000 bi1ar jämfört med 241 000 under 1977. Det innebar en ytter1igare minskning med 17 procent.

Prishöjningarna på reservde1ar ti11 personbi1ar var mått1iga under första ha1våret 1977. Den genomsnitt1iga höjningen b1ev ca 7

procent. För he1a år 1977 b1ev eme11ertid den genomsnitt1iga pris-

ökningen ca 16 procent ti11 fö1jd av b1 a de båda deva1veringarna av svenska kronan under året. Även under årets första månader 1978 genomförde e11er aviserade åtski11iga 1everantörer betydande prishöjningar på reservde1ar, vi1ka huvudsak1igen kan förk1aras av kvardröjande effekter av svenska kronans deva1vering och andra va1utakursändringar.

9 582 Bilaga

13.4 Effekter av prisregleringen ur samhällssvnpunkt

l3.4.l Erisreglgringens_effgkter›på_prisutvecklingen

Som har framgått av föregående avsnitt blev den omedelbara effekten av prisregleringen en dämpning av prishöjningarna på nya personbilar och reservdelar. De prishöjningar som hade aviserats eller planerats till sensommaren och hösten l976 kunde sålunda inte genomföras under prisstoppsperioden. De begränsade prishöjningar på personbilar, för vilka dispens erhölls och som motiverades av höjda kostnader för vagnskadegarantier respektive höjda inköpspriser på grund av revalveringen av D-marken, torde om prisstoppet inte gällt med största sannolikhet ha genomförts utöver tidigare aviserade eller planerade prishöjningar. De dispenserade prishöjningarna på reservdelar under prisstoppsperioden var så marginella att de inte påverkade den genomsnittliga prisnivån för reservdelar på ett märkbart sätt.

De prishöjningar som kom till stånd i anslutning till prisregleringens upphörande var sådana som SPK inte hade haft några invändningar mot i samband med överläggningar mellan nämnden och leverantörsföretagen under tiden omedelbart före prisstoppets upphävande. I enlighet med vad som framkommit vid dessa överläggningar genomfördes prishöjningarna tidigast från den l februari l977 och med begränsade belopp. Som redan nämnts blev genomslaget på priserna för l977 års modeller i genomsnitt för de tio mest sålda märkena 7 procent.

Även i ett något längre perspektiv visade det sig att prishöjningstakten, som en konsekvens av prisstoppet, dämpades för personbilar. Detta skedde trots att en ytterligare devalvering av den svenska kronan genomfördes i augusti l977 - med därav föranledda höjningar av priserna på de importerade bilarna och indirekt även på de svensktillverkade bilarna, för vilka åtskilliga komponenter köps utomlands. Detsamma gäller i allt väsentligt om prisutvecklingen för reservdelar.

sou 1981:42 Bilaga 9 583

SI har framfört en förmodan att orsaken ti11 de re1ativt b1ygsamma prishöjningarna på personbi1ar under 1977 var en he1t annan än prisstoppet, näm1igen en ändrad prisstrategi från V01v0s och Saabs sida i syfte att stärka sina marknadsande1ar.

SPK har i detta sammanhang anfört att bi11everantörerna efter prisstoppet 1976 i större utsträckning än tidigare vid p1anerade prishöjningar bemödat sig om att dokumentera de kostnadsändringar som åberopats. Även om Vo1v0 och Saab under 1977 ändrade sin prisstrategi i Sverige för att stärka sina marknadsande1ar, verkade - en- 1igt SPKS mening - den bättre anknytningen av priserna inom branschen ti11 faktisk k0stnadsutveck1ing också dämpande på nybi1sprishöjningarna.

13.4.2 Prisreg1eringens effekter på marknadsstrukturen,

tonkurrensáizuátionencpsoáuttáontimsnze: m m _

Eftersom prisreg1eringen för personbi1ar och reservde1ar hade kort varaktighet - ca 4 1/2 månader - borde den inte märkbart ha påverkat marknadsstrukturen, konkurrenssituationen e11er än mindre produktsortimentet. De förändringar som inträdde främst under 1977 och början av 1978, t ex beträffande v01ymutveck1ingen och den ökade preferensen för mindre och mera bräns1esnâ1a bi1ar, torde därmed ha haft andra förk1aringsgrunder.

Den snabba förändringen i försä1jningssiffr0rna för personbi1ar torde så1unda främst hänga samman med den dämpade konjunkturen med åtfö1jande sänkning av rea1ink0msten för stora f01kgrupper och den Övermättnad av marknaden för nya bi1ar som skapats genom den kraftiga nybi1sförsä1jningen under 1975 och 1976.

övergången ti11 mindre och mera bräns1esnå1a bi1ar kan förk1aras

av att den tidigare personbi1en av s k norma1st0r1ek typ V01vo 240 och Saab 99 - genom upprepade prishöjningar under 1970-ta1et kommit att framstå som a11t mindre attraktiv ur prissynpunkt samtidigt som övriga bi1kostnader - för reservde1ar, reparationer, försäkringar, skatt och drivmede1 - ökat i motsvarande mån för bi1ar av denna typ.

584 9 Bilaga

Bilåterförsäljarnas lager av begagnade bilar ökade snabbt åren före prisstoppet men också under prisstoppsperioden och lagren förblev på en förhållandevis hög nivå fram till år l978 då de åter började minska. Till ökningen av lagren av begagnade bilar har åtskilliga faktorer medverkat. En faktor är den under närmast föregående period exceptionellt snabba ökningen av leasing av personbilar, vilket lett till att bilâterförsäljarna från sina leasingkunder fått tillbaka ett stort antal bilar av närmast föregående årsmodell. Dessa bilar skiljer sig från de inbytesbilar som vanligen erhålls vid nybilsförsäljning. Inbytesbilarna har ofta använts under ett flertal år och även körts en längre sträcka än återlämnade leasingbilar. Det blev under hösten l976 en viss anhopning hos återförsäljarna av begagnade bilar av relativt sena årsmodeller.

Samtidigt betingade l977 års bilmodeller genom prisstoppet i stort

sett samma pris som l976 års modeller. Detta torde emellertid jämfört med övriga omständigheter - endast i mindre utsträckning ha återverkat på bilhandelns lager av begagnade bilar.

Häremot har SI anfört följande.

Lagret av begagnade bilar ökade kraftigt under prisstoppsperioden. I promemorian förklaras ökningen av en exceptionellt snabb ökning av antalet registrerade leasingbilar. En sådan förklaring kan dock inte dras med ledning av befintlig statistik. SPK har i detta sammanhang anfört att lagren av begagnade bilar stadigt ökade vid l970-talets mitt till följd av en ökande nybilsförsäljning. Denna utveckling fortsatte också under prisstoppsperioden. Det stora lager av begagnade personbilar som fanns vid prisstoppsperiodens utgång var således en följd av flera år av omfattande nybilsförsäljning. Även utan prisstopp hade begagnatlagren varit stora enligt SPKs uppfattning.

Vad gäller prisstoppet för reservdelar och dess konsekvenser för marknadsstrukturen, konkurrenssituationen och produktsortimentet motiverades det fåtal dispenser som under prisstoppet gavs till

Bilaga 9 585

enski1da 1everantörer av reservde1ar av att prisstoppet inte sku1- 1e få 1eda ti11 att sådana 1everantörer s1ogs ut, som gjorde en i och för värdefu11 insats - utöva konsig på marknaden genom att kurrens e11er sa1uhå11a prisbi11iga varor - men som hade begrän-

sade ekonomiska resurser att tå1a utifrån kommande kostnadsökningar ens under en så kort tid som prisstoppet gä11de.

SI har i fö1jande kommentar sammanfattat förbundets syn på pris-

stoppets effekter på marknadsförhå11andena.

Prisstoppet tycks så1edes ha medfört en rad störningar på marknaden. För det första b1ev prisre1ationerna me11an nya och begagnade bi1ar annor1unda än vad som är van1igt. För det andra kunde inte prisre1ationerna me11an de o1ika årsmode11erna bibehå11as. Ett importföretag har uttryckt detta på fö1jande sätt:

det prisstopp som genomfördes 1976 innebär b1 a att för priset 1977 års m0de11 under en tid var oförändrat i förhå11ande ti11 de utgående 1976 års mode11erna. En sämre tidpunkt för prisstopp kan knappast vä1jas vad beträffar pers0nbi1ar, då kunderna förutsätter en prisdifferens i stor1eksordningen 5 procent me11an två årsm0de11er. Detta innebar att genera1agenterna och återförsä1jarna ti11fördes betydande merkostnader för utförsä1jning av 1976 års mode11. För he1a branschen ta1ar vi om merkostnader på mångmi1jonbe1opp.

Ett annat importföretag har gjort motsvarande iakttage1se och konstaterar:

den först kännbara störningen på grund av prisstoppet b1ev ökade svårigheter att avveck1a 1agren av utgående årsm0de11er. Detta givetvis avhängigt konsumenternas möj1igheter att köpa bi1ar av den nya årsmode11en ti11 samma e11er obetyd1igt högre priser än för den föregående.

Man menar också:

för begagnade bi1ar innebar stoppet en starkt minskad efterfrågan på yngre objekt eftersom prisdifferensen ti11 nya bi1ar b1ev onatur1igt 1åg. Som en fö1jd härav b1ev dessa begagnade bi1ar stående i 1ager a11tför 1änge och dessa 1ånga 1agringstider medförde i sin tur oförutsedda ränte- och hanteringskostnader.

Man tycks också inom branschen vara överens om att prisstoppet skapade en ryckighet på marknaden som påverkat branschen under he1a 1977. De stora 1agren av begagnade bi1ar har medfört att återförsä1jarna, b1 a på grund av finansie11a svårigheter, inte kunnat sä1ja nya bi1ar i en omfattning som de önskat.

sou 1981:42 586 Bilaga 9

SPK har i detta sammanhang framfört att inför introduktionen av en ny årsmodeii prisnedsätts a11tid den tidigare årsmode11en om den finns kvar i iager. Det är ett sätt att rensa iagren från äidre årsmodelier för att ge utrymme för den nya årsmodeiien. Det är eniigt SPKs uppfattning omöjiigt att bedöma huruvida prisnedsättningen hösten 1976 b1ev större än den sku11e ha varit utan prisstopp. SPK anför att nämnden inte kan acceptera det synsätt som ett importföretag för fram via SI, nämligen att prisdifferensen me11an två årsm0de11er - oavsett faktiska kostnadsförhåiianden - a11tid ska11 vara ca 5 procent. Att prisstoppet infördes vid ett årsm0de11sskifte var eniigt SPKs uppfattning naturiigt eftersom det utgör den ordinarie tidpunkten för prisändringar på marknaden. Beträffande påta1ade svårigheter med stora begagnatiager, hänvisar SPK tiil det förhåiiandet att iageriäget vid ingången av 1977 var en föijd av stor nybiisförsäijning under ett fiertai år och inte av prisstoppet.

13.5 Effekter av prisregieringen för myndigheterna

13.5.1 §ffektgr_p§ §P5s_tgtaJa kostnader

Någon nyanstäilning av särskiid personai för administrationen av prisstoppet på personbiiar m m skedde inte under den tid prisstoppet varade. Anledningen härti11 var b1 a att prisövervakningen avseende pers0nbi1ar har varit synneriigen intensiv under de år som närmast föregick prisstoppet. De ordinarie resurserna för övervakning av personbiisområdet var därför ti11räck1iga även för administrationen av prisstoppet.

13.5.2 Praktiska eiier f0rme11a probiem vid införandet, ad-

ministratigngn;ogh_upphävandgt_av.prisregigringen

Det siutiiga priset ti11 konsument.på personbiiar beror av deis ieverantörens pris ti11 återförsäijaren, de1s återförsäijarens - netto efter avdrag för rabatt ti11 kunden - och evenmarginai tue11t överskott e11er underskott vid s1ut1ig försäijning av inbytesbii. Det är praktiskt ogöriigt att för varje enskiid trans-

sou 193142 Bilaga 9 587

aktion avgöra huruvida återförsäljaren tillämpat en oförändrad nettomarginal i kronor och ören och i övrigt oförändrade villkor, såsom formellt föreskrives vid prisstopp. SPK, som regelbundet undersökt de genomsnittliga rabatterna och inbytesbilpriserna såväl när prisstopp förelegat som vid andra tidpunkter, har därvid konstaterat att införandet eller upphävandet av prisstopp inte i nämnvärd mån har påverkat den allmänna rabattnivån eller sättet att värdera inbytesbilar.

SI har i en kommentar bl a anfört följande.

Om marknadskrafterna inte satts ur spel av prisstoppet skulle återförsäljarna anpassat sina priser på begagnade bilar. Inbytespriset skulle ha varit avsevärt lägre för att relationen nytt-begagnat skulle bibehållas. Återförsäljarna tycks i stället haft oförändrad prisnivå på inbytesobjekten. Detta ledde bl a till exceptionellt stora lager av begagnade bilar.

Prisregleringen på personbilsområdet omfattade inte endast personbilar utan också reservdelar till dessa. De problem som möter vid en prisreglering av reservdelar skiljer sig åtskilligt från dem som uppkommer vid en prisreglering av bilar och andra liknande kapitalvaror. Antalet reservdelar på bilområdet är mycket stort liksom antalet leverantörer och återförsäljare. De senare är dessutom verksamma på en rad sinsemellan skiftande delmarknader. Dessa omständigheter kunde i sig ha försvårat såväl SPKs dispensprövning som övervakningen av att prisöverträdelser ej skedde när det gällde enstaka produkter i ett stort sortiment. Till inte oväsentlig del underlättades dock uppföljningen och övervakningen av prisregleringen av det förhållandet att en betydande del av reservdelarna levereras och säljs genom samma kanaler som personbilarna nämligen av billeverantörerna/generalagenterna genom deras återförsäljarnät - och ytterligare en relativt stor andel genom oljeföretagen och till dem knutna bensinstationer med en mer eller mindre omfattande bilvårdsservice. SPK hade bedrivit en löpande prisövervakning av denna del av marknaden även före prisregleringen.

Vid införandet av prisregleringen hösten l976 visade det sig att

588 Bilaga 9

åtski11iga leverantörer av reservdeiar höjt sina priser ti11 grossister och detaijister utan att dessa i sin tur hunnit höja sina priser ti11 de s1ut1iga avnämarna. Det förekom också att mindre ieverantörer erhå11it betydande prishöjningar på de råvaror e11er komponenter som ingick i deras produkter utan att dessa kostnadsökningar ännu siagit igenom i de egna priserna. Vid sin prövning av inkommande dispensansökningar hade SPK att ta hänsyn ti11 dy- 1ika förhå11anden för att undvika att sysseisättningen inom enski1da företag sku11e hotas e11er prisbi11iga varor sku11e riskera att försvinna från marknaden.

Bilaga 9 589

KYCKLING

Bakgrunden ti11 prisreg1eringen på fryst och ky1d he1 kyckiing

Produkterna

Fram tiii mitten av 1950-ta1et bestod konsumtionen av fjäderfäkött heit av äidre värphöns och ungtuppar. Köttet sâides i aiimänhet som färskvara. År 1952 påbörjades i Sverige uppfödning av specie11a kycklingar för slakt. Aveismateriaiet ti11 djuren kom från USA där sådan uppfödning hade stor omfattning. Kycklingen som även i Sverige gick under den amerikanska beteckningen broiier - nu används uttrycken och broiier - hade gödkyckiing synonymt mycket goda tillväxtegenskaper och såides i aiimänhet i fryst skick. Härigenom skapades förutsättningar för rationeli produktion och distribution och därmed en prisbi11igare vara.

Produktionen och konsumtionen av gödkyck1ing ökade kraftigt under 1960-taiet och kom snabbt att dominera marknaden för fjäderfäkött. Därefter har marknadstiliväxten genomsnittiigt sett skett i en långsammare takt. Vissa år under 1970-taiet har produktionen och konsumtionen sjunkit.

Av tabiå 14.1 framgår utveckiingen av produktion, konsumtion och export av gödkyckiing under åren 1958-1978. Importen av fjäderfäkött är försumbar.

590 Büaga 9 Tab1å 14.1 Den svenska produktionen, konsumtionen och exporten av br0i1er under åren 1958-1978, mi1j kg.

År	Produktion	Konsumtion	Export
1958	1.2
1960	3,0
1962	5,4
1964	9,2
1965	12,0	12,0
1966	14,5	15,1
1967	16,7	15,3
1968	22,5	20,7
1969	23,5	21,4	1,85
1970	21,0	22,3
1971	21,7	21,6
1972	25,8	25,4
1973	29,4	28,7
1974	33,7	31,4
1975	33,2	33,5
1976	34,6	32,7	0,7
1977	32,7	32,4	2,0
1978	34,0	32,5
1979	35,0	35,5	0,4

Under 1950- och 1960-ta1en dominerades marknaden he1t av fryst he1 kyck1ing. Därefter har försä1jningen av färdiggri11ade kyck- 1ingar och frysta styckade kyck1ingde1ar ökat. Sedan 1974 sä1js även ky1d färsk kyck1ing i den ordinarie hande1n.

Försä1jningsvo1ymens förde1ning me11an o1ika produktvarianter under första ha1våret 1977 framgår av tab1å 14.2.

Bilaga 9 591 Tablå l4.2 Försäljningen av kyckling första halvåret l977 fördelad på olika produktvarianter

Djupfryst gödkyckling	55 procent
Grillkyckling	26 “
Styckade delar	ll
Färsk kyckling	8

Sverige har i förhållande till andra länder haft en låg konsumtion av fjäderfäkött. För att belysa detta har i nedanstående tablå 14.3 en jämförelse gjorts med länder som har ungefär samma industriella utveckling som Sverige.

Tablå lQ;§ Konsumtion av fjäderfäkött i vissa OECDländer l97l och 1976, kg per person

l97l l976

Sverige	3,5 4,7
Danmark	5,0 8,3
Nederländerna	5,7 6,8
Belgien-Luxemburg	8,7 l0,6
Västtyskland	8,7 8,8

Storbritannien

10,4 ll,6 Frankrike

l 14,8 l4,7

USA 22,6 22,4

Av tablån framgår att den svenska konsumtionen av fjäderfä l97l på 3,5 kg per person var en jämförelsevis låg konsumtionsnivå. : l Fem av de sju jämförelseländerna hade en konsumtion som var mer än dubbelt så stor som den svenska. I USA var konsumtionen sex gånger så stor. l976 hade Sverige, relativt sett, ökat sin konsumtion mer än flera av de övriga länderna. Konsumtionen i Frankrike och USA hade minskat men var ändå tre respektive fem gånger § så stor som i Sverige. Det bör framhållas att uppgifterna avser fjäderfäkött, dvs vid sidan av kyckling även höns, anka, kalkon, gås m fl. I Sverige består konsumtionen av kött från fjäderfä till ca 85 procent av kyckling.

592 Bilaga 9

14.1.2 företagen_och_marknagskoncentratjpgen

Uppfödning av ave1shöns samt produktion och k1äckning av ägg sker vid ett fåta1 an1äggningar och företag. I Sverige finns tota1t sex k1äckerier som 1evererar daggam1a kyck1ingar ti11 ca 200 uppfödare. F1erta1et uppfödare bedriver sin verksamhet i mycket stor ska1a. som producerar 25 000 - 50 000 djur per s1akt- An1äggningar omgång, vi1ket ger 150 000 - 300 000 djur per år är van1iga.

År 1978 fanns to1v företag för s1akt av broi1er och kyck1ing vid av 1ivsmede1sverket kontro11erade s1akterier. Av dessa hade sex av broi1er och kyck1ing 1 000 ton år. en produktion på över per Dessa sex företags ande1ar av produktionen 1977 framungefär1iga går av nedanstående tab1å 14.4.

Tab1å 14.4 Kyck1ings1akterier och deras ande1ar av produktionen år 1977

Företag Ande1 av produktionen 33 Å AB Kronfåge1 AB Ivo Food 31

AB Got1andspr0dukter	10	j
Gu1dfåge1n AB	8	g
Va11a Broi1er AB	7
H Anderssons Fjäderfäprodukter	5	å

övriga företag ___§_ 100

AB Kronfåge1 hör ti11 den jordbrukskooperativa företagsgruppen. Det ägs gemensamt av Sveriges S1akteriförbund och Svenska Ägghande1sförbundet. Företaget bi1dades 1970 genom sammans1agning av ett mindre anta1 producentkooperativt ägda s1akterier.

AB Ivo Food bi1dades 1971 genom fusion av ett anta1 företag av vi1ka Ivars Broi1er var det största. Namnet Ivars finns fortfarande kvar som märkesnamn på kyck1ingprodukterna. Sedan årsskiftet 1976/77 är AB Ivo Food he1ägt d0tterbo1ag ti11 Kema N0be1 AB.

sou 1981:42 Bilaga 9 593

AB Gotlandsprodukter med ca l0 procent av produktionen ägs av Koopêrativa Förbundet och startade broilerproduktion redan på 1950-talet.

Guldfågeln AB har en produktionsandel på ca 8 procent. Företaget började producera i begränsad skala våren 1975.

Under l960- och 1970-talen har ett antal mindre och medelstora slakterier lagt ner sin verksamhet. Det största av dessa var AB Findus som 1976 överlät sin fjäderfäverksamhet till AB Kronfågel.

Integration mellan olika produktionsled förekommer i viss utsträckning. Bl a har några slakterier egen uppfödning. Vidare förekommer att slakterier svarar för kostnader för daggamla och fokycklingar der och ersätter uppfödaren för arbete och kapitalkostnader. Den vanligen förekommande integrationen består i att slakteriet har kontrakt med uppfödaren som innebär att slakteriet säljer den

daggamla

kycklingen till uppfödaren och köper tillbaka den slaktfärdiga kycklingen, medan uppfödaren svarar för foder, arbete,stallk0stnader etc.

l4.l.3

Erisbildninggn

l § Fjäderfäkött omfattas av jordbruksprisregleringen. Vid omläggning- E en av detta regleringssystem år 1956 gavs prisregleringen för fjä-

i derfäkött

en jämförelsevis enkel utformning med hänsyn till pro-

duktionens ringa omfattning.

s Prisgränser fastställdes inte och införselavgifter utgick med en I viss procent av varans införselvärde. Under början av 1960-talet ökade emellertid fjäderfäköttets betydelse och samtidigt erhölls ett tillfredsställande regleringsunderlag i form av prisnoteringar. Med anledning härav infördes i september l962 för fjäderfäkött - broiler och kalkon - i princip samma system med prisgränser och fasta införselavgifter som redan tidigare för tillämpats andra köttvaror.

Gränsskyddet för fjäderfäkött utgår numera i form av införselav-

9 594 Bilaga

gifter som är fasta så iänge det inhemska priset befinner sig mei- 1an fastiagda prisgränser. Om det inhemska priset sjunker under den nedre prisgränsen ska11 jordbruksnämnden vidta åtgärder för att återföra priset me11an prisgränserna. I första hand ska11 införseiavgiften höjas. Om den nedre prisgränsen underskridits ti11 föijd av onormai produktionsutveckiing inom landet, och import av betydeise inte förekommer, kan dock viss återhåiisamhet iakttas med åtgärder. Om den övre prisgränsen överskrids sänks e11er s1opas införseiavgiften. Exportregierande åtgärder kan också införas.

Den 1 januari 1979 var den nedre prisgränsen 857 öre per kg och å den övre 1009 öre per kg. Gränsskyddet i form av den s k normalavgiften, dvs den avgift som gä11er när prisbevakningspriset befinner sig me11an prisgränserna, var samtidigt 532 öre per kg.

Den aktue11a inhemska prisnivån registreras av jordbruksnämnden genom ett s k prisbevakningspris. För kyckiing är detta ett vägt medeipris av de sju största siakteriernas försäljning av samtiiga typer av hei fryst gödkyckiing och griiikyckiing efter avdrag _ * för utgående rabatter.

Partipriserna på kyckiing sätts av de oiika siakteriföretagen. Med undantag för AB Gutebroiier, som säijer he1a sin produktion tiil konsumtionsföreningarna, får de oiika grossist- och deta1jistkedjorna i a11mänhet ieveranser från fiera siakterier. Något tydiigt prisiedarskap finns ej i siakteriiedet.

De ordinarie konsumentpriserna i butik styrs i hög grad av de cirkaprisiistor som utges av grossistföretagen. Därvid tiiiämpas i aiimänhet ungefär samma procentue11a omräkningstai som för övriga frysta iivsmedei.

Karakteristiskt för prissättningen inom branschen är att huvudde- 1en av produktionen säijs ti11 s k kampanjpriser. Prisnedsättningarna, som utgörs av rabatter från både producent- och handeisieden, uppgår i detaijhandeisiedet ofta ti11 me11an 10 och 25 procent av det ordinarie priset.

sou 1981:42 Bilaga 9 595

14.1. 4 liliämpningen _av_a_ndra_kgnkurrg_n§mgdg1_än priset

Priset har varit det huvudsak1iga konkurrensmediet vid försäijning av kyckiing medan produktutveckiing och marknadspåverkan kommit i andra hand. Djupfryst kyck1ing är därför i hande1n en reiativt standardiserad vara utan k1ara märkespreferenser.

Vissa försök har gjorts att ta fram nya produkter. År 1974 riksianserade AB Kronfågei färsk kyck1ing, som från en biygsam start nått reiativ stor försäijning. Produkten är bekvämare för konsumenten än den djupfrysta broiiern. Färsk kyck1ing ievereras nu i begränsad omfattning av ytteriigare ett par siakterier.

14.1.5 Eonkurrensbegränsnjngar

Med hänsyn tiii bi a överproduktion och stagnerande konsumtion besiöt regeringen i juni 1976 att broi1ernäringen sku11e ti1iföras ett särskilt stöd. Samtidigt erhöii branschen exportbidrag från i jordbrukets prisregleringskassa för att minska det stora iagret 1 I av djupfryst kyckiing. å

I detta skede fattades också besiut om produktionsbegränsning. På initiativ av Broi1er-Intressenters förening och i samråd med å v besiöts jordbruksnämnden om nedskärning av produktionen med 10

procent under första haivåret 1977. Bas för produktionsbegräns- “ ningen var siakteriernas under produktion perioden september

december 1976 och beräknades av jordbruksnämnden. En1igt uppgift från jordbruksnämnden nåddes en produktionsminskning på ca 9 proi i cent.

Broiier-Intressenters förening ändrade namn ti11 Föreningen Fågei-

köttsproducenterna (FKP) från årsskiftet 1977/78. Namnbytet skedde bi a av det skäiet att ordet broiier för många anses ha fått en negativ innebörd. Föreningen har ti11 ändamåi att främja sina mediemmars intressen genom att med upp1ysning och propaganda popuiarisera konsumtionen av svenskt fjäderfäkött, bevaka branschens intressen inför myndigheter, institutioner och andra samt in-

596 sou 1981:42 Bilaga 9

formera medlemmarna om läget och utvecklingen inom branschens olika områden.

Medlemmarna i föreningen indelas i fyra grupper, nämligen

uppfödare av broiler, 69 medlemmar producenter av daggamla kycklingar, 2 medlemmar

.boom-a

slakterier och/eller partihandel, 10 medlemmar, samt tillverkare och/eller säljare av foder, veterinärmedicinska byggnader eller utrustning, l4 medlemmar. preparat,

inte är medlem i FKP. Valla har ock- LRF har påpekat att Kronfågel så sagt upp sitt medlemskap i och med att Kronfågel köpte företa- Däremot är ett flertal av Kronfågels uppfödare individuella get. medlemmar.

l4.l.6 Bakgrunden till utfästelser om högsta pris

på_kyckling_från_ogh_mgd_lg7§-Q9:D§ _ _ __

l4.l.6.l Prisutvecklingen före l976-09-06

på broiler var i stort sett oförändrade under Konsumentpriserna hela 1960-talet, samtidigt som priserna på de vanligaste substii vissa fall fördubblades. Denna utveckling förtutprodukterna klaras av de stora rationaliseringsvinster som gjordes i produktionskedjans olika led - bättre djurmaterial, effektivare foder, i stor skala, delvis mekaniserad slakt och utbyggd uppfödning distribution av frysta varor.

Under l970-talet har emellertid livsmedelssubventioner på vissa varor gjort att priset på kyckling kommit att jordbruksreglerade snabbare än priset på kött och fläskvaror. Däremot stiga något har priserna på kyckling stigit långsammare än priserna på t ex fiskprodukter och konserver.

Av nedanstående tablå l4.5 framgår pris- och marginalutvecklingen för kyckling åren 1969-1976. Som partipris har använts jordbruks-

Bilaga 9 597

nämndens prisbevakningspris. Detta är som nämnts ett vägt mede1pris av de sju största s1akteriernas försä1jning av he1 fryst kyck1ing efter avdrag för utgående rabatter. Som konsumentpris har använts uppgifter från konsumentprisindex.

Tab1å 14.5 Pris- och margina1utveck1ingen för kyck1ing åren 1969-1976 l Är Partipris, Konsument- Margina1, Margina1

1 kr

pris (ink1 exk1 moms, exk1 moms, moms), kr öre

1969	5,33	7,89	177	24,9
1970	5,59	8,36	193	25,7
1971	5,62	8,97	200	26,2
1972	6,01	9,63	218	26,6
J 1973	6,51	10,39	232	26,3

1974	7,02	10,99	232	24,3
1975	7,12	11,43	260	26,7
1976 jan- 7,48		12,28	296	28,4

aug

Som framgår av tab1ån steg partipriset under perioden 1969-1976 med 2,15 kr per kg e11er med ca 40 procent. Konsumentpriset ink1 moms steg under samma tid med 4,39 kr per kg. Exk1usive moms som höjdes fr o m den 1 januari 1971 från 11,1 ti11 17,65 procent steg konsumentpriset med 3,34 kr per kg e11er med 47 procent. Margina1en i ören exk1 moms ökade under den aktue11a tiden med 119 öre per kg medan den procentue11a margina1en steg från 24,9 ti11 28,4 procent.

Som framgår av tab1ån varierar margina1en förhå11andevis kraftigt

me11an åren. Vid beräkningar på kortare perioder, t ek månader,

b1ir detta ännu mer markerat. Förhå11andena kan i första hand förk1aras av variationer i kampanjverksamheterna.

593 Bizaga 9 sou 1981:42

14.1.6.2 Marknadsförhå11andena våren 1976

Under åren 1972-1974 ökade produktionen av broi1er kraftigt. Konsumtionen steg dock inte i motsvarande grad vi1ket iedde ti11 en successiv uppbyggnad av stora 1ager.

F1era företag hade under åren 1970-1974 räknat med att antingen kraftigt öka sin marknadsande1 e11er att den tota1a konsumtionen sku11e öka snabbare än vad som visade sig b1i fa11et.

Lageruppbyggnaden innebar en jämföre1sevis stor ekonomisk be1astning för företagen. Samtidigt ökade produktionskostnaden kraftigt, främst ti11 fö1jd av ökade 1öner och frakter. Uverproduktionen begränsade eme11ertid företagens möj1igheter att prismässigt kompensera sig för de ökade kostnaderna. Detta avspeg1ade sig b1 a i

j0rdbruksuppgöre1serna där man vid förde1ning av jordbrukets kost-

nadskompensation på o1ika produkter under 1970-ta1ets första hä1ft torde ha 1agt mindre på kyck1ing än vad kostnadsökningarna motiverade.

Under 1975 ökade konsumtionen av kyck1ing förhå11andevis kraftigt trots att kött- och f1äskvaror samtidigt ti11fördes betydande subventi0nsbe1opp. Konsumtionsökningen innebar att 1agren kunde sänå

kas något men gav, då priserna samtidigt var jämföre1sevis 1åga, E

inte någon 0mede1bar förbättring av företagens ekonomi. 2

14.1.6.3 Införandet av ett statiigt prisstöd och gjorda 1 prisutfäste1ser

Mot bakgrund av ovan redovisade svårigheter inom branschen bes1öt regeringen i juni 1976 att br0i1ernäringen sku11e ti11föras ett särski1t stöd på högst 20 mi1j0ner kr för reg1eringsåret 1976/77. Stödet syftade ti11 att de1s e1iminera den i jordbruksuppgöre1sen den 1 ju1i åsyftade prishöjningen på 30 öre per kg, de1s möj1iggöra en sänkning av partipriset med 25 öre per kg. Med hänvisning ti11 att br0i1erindustrin i hög grad är 1oka1iserad ti11 sysse1sättningssvaga regioner angavs särski1t att stödet delvis var att betrakta som ett sysse1sättningsstöd.

sou 1981:42 Bilaga 9 599

Samtidigt med det statliga stödet erhöll branschen 10 milj kronor i exportbidrag från jordbrukets prisregleringskassor för att nedbringa det stora lagret av djupfryst broiler. Branschen hoppades att härigenom kunna minska lagren från 6 000 till 3 000 ton vilket är ett för verksamheten normalt lager.

I samband med dessa åtgärder fattades, som tidigare nämnts, också ett beslut om produktionsbegränsning. I samråd med jordbruksnämnden beslöt branschen att under första halvåret l977 minska produktionen med l0 procent.

Efter regeringens beslut om ekonomiskt stöd till broilernäringen tog SPK på regeringens uppdrag upp överläggningar med berörda företag och organisationer om hur prissättningen på bidragsberättigade produkter skulle ske. Uverläggningarna syftade till att säkerställa att den av regeringen förutsatta prissänkningen kom till stånd samt att prissättningen även därefter anpassades till kostnadsutvecklingen.

överläggningarna resulterade i en överenskommelse mellan berörda parter om att priserna_i slakteriledet skulle regleras genom prisutfästelser enligt 3 a § allmänna prisregleringslagen. l l I Det omedelbara resultatet av prisregleringen blev att partipriserl na på broiler och kyckling sänktes med 25 öre per kg från och med

I den 6 september 1976. Enligt jordbruksuppgörelsen per den l juli

l976 skulle annars partipriserna ha höjts med 30 öre per kg. Slak-

§ teriföretagen hade härutöver förväntningar om att inom ramen för gällande prisgränser under hösten kunna öka sina priser mer än å vad som angivits i jordbruksuppgörelsen.

Prisregleringen utgjorde också en garanti för att de överenskomna produktionsbegränsningarna och den av samhället finansierade lageravvecklingen inte skulle leda till omotiverade prishöjningar.

600 sou 1981:42 Bilaga 9

Administrationen av prisreg1eringen

Prisreg1eringens omfattning. Ändringar

l 13153991Ei9eE5_°EfâtE"i"9 _ _ _ _

Med stöd av regeringens bemyndigande bes1öt statens jordbruksnämnd den 31 augusti 1976 att prisstöd i form av pristi11ägg sku11e utgå för kyck1ing och broiier som s1aktats den 6 september 1976 e1- 1er senare. Pristi11ägget utgick med 67 öre per djur e11er 72 öre per kg.

Som vi11kor för rätt ti11 pristi11ägg gä11de att s1akterierna individue11t sku11e 1ämna skrift1ig utfästeise eniigt 3 a § a11männa prisreg1erings1agen ti11 SPK att ti11ämpa vissa priser under perioden 6 september 31 december 1976.

Prisutfäste1serna innebar att s1akterierna sku11e sänka sina individue11a priser på he1 gri11- och gödkyck1ing samt ky1d färsk kyckiing med 25 öre per kg jämfört med priserna under andra hä1ften av juni månad 1976. För att nå denna effekt sku11e siakteriföretagen sänka de 1istpriser som gä11de vid försä1jning ti11 grossist under vecka 25 och 26 1976 med i genomsnitt 25 öre per kg. Vidare fick siakteriföretagen ej överskrida denna prisnivå e11er i övrigt under resten av 1976 ti11 kundernas nackde1 ändra de för- _

sä1jningsvi11k0r som gä11de under veckorna 25 och 26. Detta inne- i

bar att rabatter, kampanjbidrag etc sku11e 1igga kvar på minst I oförändrad nivå.

Prissättningen i senare 1ed var ej föremå1 för prisutfäste1ser. Vid över1äggningar med SPK förkiarade eme11ertid företrädare för deta1jhande1n att de sku11e verka för att konsumentpriserna exk1 moms sku11e sänkas med 1ägst samma öreta1 som partipriserna.

De nya priserna innebar trots sänkningen en viss margina1förstärkning för s1akterierna. Såiedes uppgick ski11naden me11an de i jordbruksavta1et förutsatta priserna och utfästeisepriserna ti11 55 öre per kg medan pristi11ägget uppgick ti11 72 öre per kg.

Bilaga 9 601

Prisutfäste1serna för perioden september-december 1976 avsåg priset för ett genomsnitt av s1akteriernas sortiment av he1 kyck1ing. De prisändringar som medgivits en1igt förnyade prisutfäste1ser 1977, 1978 och 1979 har avsett ett genomsnitt för var och en av de tre produktgrupperna fryst gödkyck1ing, fryst gri11kyck1ing respektive färsk kyck1ing.

14.2.2 Förnyade utfäste1ser om priser på kyck1ing och br0i1er under åren 1977 och 1978 samt den

l laüuâri 1929 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

En1igt jordbruksprisuppgöre1serna den 1 januari och den 1 ju1i 1977 och 1978 samt den 1 januari 1979 har priserna på kyck1ing höjts. Höjningarna har uppgått ti11 50, 25, 40, 23 respektive 10 öre per kg. Pristi11ägg utgick t o m november 1977 med 67 öre per st varefter det sänktes ti11 ca 48 öre per st, fr 0 m januari 1979 höjdes pristi11ägget ti11 55 öre per st, som är det be10pp som svarar mot det bes1utade stödet ti11 broi1ernäringen med 20 mi1j kronor per år. Under det första reg1eringsåret kunde pristi11ägget per enhet göras högre genom att det började utbeta1as först i september.

LRF har i detta sammanhang påpekat att subventionen från regeringens sida har givits i form av ett år1igt ans1ag om 20 mi1j kronor, oavsett hur många kyck1ingar som under reg1eringsåret sku11e komma att s1aktas. Detta är an1edningen ti11 att subventi0nsbe10ppet har höjts och sänkts i f1era omgångar så att man kunnat avpassa det tota1a subventionsbe1oppet ti11 20 mi1j kronor per reg1eringsår. subventionen under andra kvarta1et 1979 sänktes från 55 ti11 45 öre per st, varigenom drygt 1 mi1j kronor av det reg1eringsårets subventionsbe1opp innehö11s för att i stä11et användas för en för branschen gemensam PR-aktivitet under andra ha1våret 1979. Från och med den 1 ju1i 1979 var subventionen 50 öre per st, vi1ket med en beräknad mede1vikt av 930 g motsvarar 53,8 öre per kg s1aktad vikt.

I ans1utning ti11 jordbruksprisuppgöre1serna har SPK överenskom-

602 9 Bilaga

mit med broi1ernäringen att prisutfäste1serna sku11e för1ängas med 6 månader i taget. Utfäste1sepriserna har därvid höjts med de i j0rdbruksprisuppgöre1serna angivna be1oppen. Företagen har vidare genom prishöjningar kunnat kompensera sig för sänkta pristi11ägg.

LRF har härvid påpekat att subventionen den 1 ju1i 1979 sänktes ti11 50 öre per st, utan att SPK medgav någon höjning av försä1jningspriserna. Jordbruksnämnden gjorde inte he11er någon motsvarande justering av importavgift och prisgränser.

Prissättningen i efterfö1jande hande1s1ed har behand1ats inom ramen för de genere11a över1äggningar om hande1smargina1erna för icke prisreg1erade varor som SPK år1igen har fört med företrädare \ för hande1n.

14.2.3 Medgivande att frångå gjorda utfäste1ser,

erisävsrzrädsâe: m m ______ _ _ _

Från reg1eringens införande t 0 m apri1 1979 har tre företag ansökt om att få överskrida sina utfäste1sepriser med hänvisning ti11 att priserna varit 1åga jämfört med övriga s1akteriföretags. SPK har he1t e11er de1vis bifa11it företagens framstä11ningar. De medgivna höjningarna har för de o1ika produkterna och företagen varierat från 28 öre ti11 1 kr per kg.

Vidare har SPK, som angivits ovan, i oktober 1977 medgivit att företagen genom prishöjningar fått kompensera sig för sänkta pristi11ägg. I ans1utning härti11 medgavs företagen dessutom en genere11 kompensation om 5 öre per kg för inträffade kostnadsökningar.

Vid faststä11ande av nya utfäste1sepriser i ans1utning ti11 jordbruksuppgöre1serna har SPK efter individue11a framstä11ningar från vissa företag medgivit en omförde1ning av prishöjningarna me11an de tre varugrupperna. För andra ha1våret 1978 bevi1jade nämnden tre företag sådana 0mförde1ningar och för första ha1våret 1979 har två företag bevi1jats sådana omförde1ningar.

SOU 1981 :42 Bilaga 9 603

§egomf§rga_pri§agdringgr_undgr_rggleringspgriogen

S1akteriföretagen har under reg1eringsperi0den i a11mänhet ti11- 1ämpat de priser som angivits i utfäste1serna. Detta innebär att priserna i 1everantörs1edet från reg1eringens införande t 0 m första kvarta1et 1979 i genomsnitt har stigit med 147 öre per kg. Samtidigt har eme11ertid s1akteriernas rabatter, som en1igt utfäste1serna ska11 vara 1ägst oförändrade, för vissa företag och produkter och under vissa perioder stigit, vi1ket medfört att det gen0msnitt1iga faktiska priset i 1everantörs1edet har stigit något mindre än vad som angivits ovan.

Höjningen av rabattnivån var särski1t påtag1ig under s1utet av 1976 och början av 1977 då branschen fortfarande hade jämföre1sevis stora 1ager av fryst kyck1ing samtidigt som konsumtionen började stagnera. Under 1977 exporterades över1agret av kyck1ing med hjä1p av bidragen från reg1eringskassorna. Härigenom minskade utbudstrycket och en mer normal pris- och rabattnivå kunde återstä1- 1as. Under s1utet av 1978 och början av 1979 byggdes ett nytt över1ager av kyck1ing upp ti11 fö1jd av en förhå11andevis kraftig produktionsökning.

Konsumentprisernas utveck1ing under åren 1976-1979 framgår av tab1å 14.6. Prisstegringen förk1aras förutom av höjda 1everantörspriser av höjda hande1smargina1er och höjd moms. Som framgår av tab1ån varierar konsumentpriserna re1ativt kraftigt från månad ti11 månad. Detta är i första hand en fö1jd av att priskampanjerna på kyck1ing får o1ika genoms1ag i prismätningarna. Förhå11andet försvårar en mätning av hande1smargina1ens utveck1ing. Gjorda ana1yser pekar dock på att denna i a11mänhet 1egat inom ramen för e11er under de ta1 som överenskommits me11an SPK och företrädare för hande1ns organisationer.

604 Bilaga 9

Ig§l§_j4;§› Genomsnitt1iga konsumentpriser på kyck1ing under åren 1976-1979, kr per kg

Jan febr mars apr maj juni ju1i aug sept okt nov dec 11,91 11,96 12,02 12,50 12,42 12,44 12,43 12,55 12,34 12,38 11,99 12,22 1977 12,09 12,47 12,82 12,03 12,11 13,06 13,63 13,99 13,28 14,04 13,51 14,00 1978 13,63 14,09 13,90 14,47 14,58 14,12 14,85 15,47 15,59 15,22 14,98 15,23 1979 15,27 14,39 15,09 13,87 14,86 14,51 14,98 15,49 15,33 14,52 15,30 15,67

14.3 Effekter av prisreg1eringen ur samhä11ssynpunkt

14.3.1 Prisreg1eringens effekter på prisutveck1ingen

Som framgått av tidigare avsnitt har reg1eringen syftat ti11 att b1 a säkerstä11a den prissänkning som förutsatts av statsmakterna i bes1utet om stat1igt stöd ti11 branschen. Därefter har reg1eringen avsett att garantera att förekomsten av subventioner i form av pristi11ägg, exportstöd och av statsmakterna sanktionerade produktionsbegränsningar inte sku11e 1eda ti11 omotiverade KF har häremot invänt att avsikten - förbunprisökningar. en1igt dets mening - när subventioner infördes var att uppnå ba1ans i ekonomin för uppfödare och s1akterier som gick med för1ust. Därefter har en1igt KF avsikten varit att hå11a ti11baka prisutveckiingen.

Prisreg1eringens effekt på prisutveck1ingen har ana1yserats av SPK med utgångspunkt från de1s prisutveck1ingen på med kyck1ing substituerbara produkter i a11mänhet, de1s uppgifter från företag verksamma i branschen. En1igt denna ana1ys sku11e priserna i såvä1 parti- som k0nsument1ed ha stigit mer än vad som nu b1ivit fa11et om en reg1ering ej införts vi1ket, såsom LRF har påpekat, innebär att kyck1ingpriserna inte har kunnat utveck1as fritt me11an prisgränserna på det sätt som j0rdbruksavta1et i princip förutsätter. Orsakerna härti11 sku11e en1igt ana1ysen i första hand vara att priserna på substitutprodukter stigit snabbare och därmed skapat ett marknadsmässigt utrymme för höjningar samtidigt som utbudet av kyck1ing på svenska marknaden genom pro-

Bilaga 9 605

duktionsbegränsningar och exportstöd minskat. KF har i sin kommentar dock pekat på att stora lager fanns intill juli l979 och att exportstödet gäller fr 0 m den l juli l979.

Under vissa perioder av regleringen har utfästelsepriserna begränsat utrymmet för kampanjprissättning. Härigenom har regleringen bidragit till en sanering av pris- och rabattförhållanden på marknaden. LRF har häremot invänt att man upplever pris- och rabattsituationen lika besvärlig nu som vid prisregleringens införande l976. KF har pekat på att mellan 80 och 90 procent av produktionen säljs till kampanjpriser. Enligt KF har de av SPK högsta medgivna priserna inte kunnat tas ut - priset ligger ca l krona under ett nödvändigt pris.

LRF har - utöver vad som ovan redovisats - att de kraftitillagt ga kostnadsstegringar, som branschen haft under l978 och l979, inte har blivit kompenserade i jordbruksförhandlingarna, eftersom det på grund av överproduktion bedömdes att man då inte prismässigt kunde ta ut eventuella höjningar av importavgifterna. Slakteriföretagen har därför, enligt LRF, under första halvåret l979 gått med förlust.

LRF har vidare anfört att branschen under våren l979 kom överens om en ny produktionsbegränsning för regleringsåret l979/80.

Detta, tillsammans med en kraftig konsumtionsökning under första halvåret l979 - ca l0 procent - och att en mindre export kom till stånd med hjälp av regleringsmedel från jordbruksförhandlingarna per den första juli l979, gjorde enligt LRF att marknaden kom i balans. Priserna kunde därigenom höjas upp till det av SPK lagda pristaket, men eftersom detta inte höjts tidigare i takt med kostnadsstegringarna så förblev prisnivån, enligt LRF, trots detta olönsam.

606 Bilaga 9

14.3.2 Prisregieringens effekter på marknadsstrukturen,

åonkgrrensái:uiztionen›_p:°9u5t§°:tim2n:e: m m _

Några effekter på marknadsstruktur, konkurrenssituation, produktsortiment etc som kan hänföras ti11 prisregieringen har ej kunnat konstateras. Under regieringsperioden har branschens tidigare struktureiia omvandiing fortsatt.

14.4 Effekter av prisregieringen för myndigheterna

14.4.1 Effekter på SPKs totaia kostnader och

ävzigâuvsrksgmne: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Prisregieringen på kyckiing har kunnat administreras inom ramen för vid SPK befintiiga resurser. I genomsnitt under regierings- E 1 perioden har en handiäggare använt ca 25 procent av sin arbetstid på prisregieringen av detta varuområde.

Några påtagiiga effekter på SPKs övriga verksamhet av prisregieringen på varuområdet kyckiing och broiier har inte kunnat konstaterats.

14.4.2 Praktiska eiier formeiia probiem vid införandet

âch EdEiEiEtKÖEiWEVLaX & _ _ _ _

Regieringen synes såväi praktiskt som f0rme11t ha fungerat ti11fredsstäiiande. Genom systemet med utfästeisepriser - i stäiiet för t ex prisstopp har regieringen forme11t kunnat begränsas ti11 ett iitet antai företag i siakteriiedet samtidigt som eftersträvad prisstabiiitet har uppnåtts.

Prisutfästeisernas utformning har vidare givit företagen vissa möjiigheter att utan ett dispensförfarande göra marknadsmässiga anpassningar av priserna på kyckiing, t ex vad gäiier fördeining på viktkiasser.

Med hänsyn ti11 att kyckiing är en förhâiiandevis enhetlig produkt har högstpriser i ett e11er fiera ied diskuterats som aiter-

Bilaga 9 607

nativ reg1eringsf0rm. Härigenom sku11e ovan redovisade problem med att vissa företag vid ingången av utfäste1serna hade extremt låga priser undanröjas. Reg1eringen skuiie vidare automatiskt omfatta eventue11a nya sä1jare på marknaden samt b1i mer överskåd- 1ig och 1ättare att k0ntro11era.

Från branschens sida har dock hävdats att de o1ika företagens produkter i flera fa11 ski1jer sig åt. Vidare förekommer ett stort antai vikts- och kva1itetsk1asser hos varje producent. Som en föijd härav sku11e anta1et högstpriser b1i förhå11andevis stort.

BILAGA l0

EN EKONOMETRISK STUDIE AV PRISREGLERINGSPOLITIKENS EFFEKTER PÅ DEN SVENSKA INFLATIONEN UNDER l970-TALET I Av Ingemar Hansson och Lars Jonung I

l INTRODUKTION | Denna bilaga till att

syftar empiriskt kartlägga effekterna på den svenska inflationstakten av l970-talets prisregleringspoliå tik.

i Undersökningen bygger på en rad ekonometriska skattningar

vilka söker spåra den utveckling som den svenska prisnivån skulle fått om priskontroller inte hade införts. Förebilden för dessa skattningar är en rad utländska undersökningar som utvärderar effekterna på inflationen av priskontroller genom att använda oli-

ka ekonometriska modeller och tekniker1). Denna bilaga tillhör

denna typ av studier av priskontrollpolitik.

Bilagan är uppbyggd på följande vis. Avsnitt 2 presenterar olika metoder som nyttjats för att studera verkningarna av priskontrollpolitik. Avsnittet utmynnar i en rekommendation att välja en simuleringsansats. I avsnitt 3 följer en beskrivning av priskontrollpolitikens omfattning i Sverige under l970-talet. I avsnitt 4 konstrueras en prisekvation. I avsnitt 5 skattas denna för ett lämpligt tidsintervall. Med utgångspunkt från den skattade regressionsekvationen beräknas sedan en s.k. simuleringsekvation som används för att spåra utvecklingen i den svenska prisnivån under perioder då priskontrollpolitiken antas ha haft ett inflytande på inflationsutvecklingen. Skillnaden mellan den faktiska och den simulerade inflationstakten beskrivs och tolkas som ett möjligt resultat av priskontrollpolitiken. En rad mått på effekterna på inflationen av regleringspolitiken beräknas.

Olika utländska studier beskrivs i bilaga 7.

610 10 Bilaga

Särski1t intresse ägnas åt verkningarna av de kortvariga men omfattande reg1eringar som infördes 1970-1971 samt under 1977 i samband med deva1veringarna av den svenska kronan. Simu1eringsekvationen utnyttjas också ti11 att beskriva den inf1ation som sku11e inträffat om den ekonomiska po1itiken hade neutra1iserat de inf1ationsdrivande effekter som den internati0ne11a inf1ati0nen och det höga kapacitetsutnyttjandet gav upphov ti11 under åren 1973-1974. Det sista avsnittet sammanfattar och t01kar resu1taten från de empiriska studierna.

Bilaga 10 611

METODER ATT MÃTA DE STABILISERINGSPOLITISKA EFFEKTERNA AV PRISKONTROLL

Den prisregleringspolitik som prövats under l970-talet i Sverige kan väntas ha haft effekter på resursallokeringen, den ekonomiska tillväxten, inkomstfördelningen och den stabiliseringspolitiska utvecklingen. En analys av dessa verkningar är ett nödvändigt element i en totalbedömning av de samhällsekonomiska kostnaderna och intäkterna av prisregleringspolitiken. Inom den nationalekonomiska forskningen har en rad ekonometriska metoder utvecklats för att mäta dessa effekter. Huvuddelen av detta arbete har rört den stabiliseringspolitiska aspekten, i första hand verkningarna av prisregleringar på inflationstakten, på såväl kort som lång sikt. Denna bilaga är koncentrerad på detta problem. Effekter på resursallokeringen, inkomstfördelningen och den ekonomiska tillväxten behandlas således inte här.

Det centrala problemet vid en analys av prisregleringars inflytande på prisbildningen är att konstruera det alternativa förlopp som prisnivån skulle ha följt om inte priskontroller införts. Problemet är att beskriva den kontrafaktiska processen under såväl som efter kontrollperioden. Denna uppgift illustreras i diagram 2.l, vilket anger dels den faktiska svenska inflationstakten under åren l970-l979, dels olika hypotetiska inflationsförlopp utan någon priskontrollpolitik.

Den heldragna kurvan F i diagrammet visar den svenska inflationstakten beräknad som den procentuella förändringen från ett kvartal till samma kvartal ett år senare i konsumentprisindex under l970talet. Under hela detta årtionde med undantag för perioden fram till tredje kvartalet l970 var någon typ av direkta eller indirekta regleringar i kraft. Samtidigt har den genomsnittliga inflationstakten under detta decennium varit högre än under något annat årtionde med fred i svensk prishistoria, åtminstone sedan l700-

talets första hälft”.

l) Denna slutsats bygger på statistik över den svenska prisnivån

under perioden l732-l972. Se Jonung (l976).

612 10 Bilaga

Hur skulle då inflationen ha utvecklats om dessa kontroller inte funnits? Man kan här tänka sig en rad olika inflationskurvor beroende på vilka antaganden som görs beträffande effekterna av priskontrollpolitiken och beträffande de ekonomisk-politiska åtgärder som skulle vidtagits om inte priskontrollpolitiken funnits. Några sådana hypotetiska förlopp presenteras i diagram 2.l.

Det första hypotetiska förloppet innebär att inflationstakten i g stort sett skulle varit densamma såväl utan som med priskon- i trollerna, dvs. den process som kurvan F beskriver skulle också V gällt utan några signifikanta avvikelser även om inga priskon- 5 troller använts. Detta är en tolkning som ligger i linje med vissa utländska undersökningar

Ett annat hypotetiskt förlopp illustreras av kurvan A, där inflationen antas ha varit högre utan priskontrollerna under hela l970-talet. Här har således regleringarna åstadkommit en sänkning av inflationstakten. Kurvan B representerar en tredje tänkbar utveckling där inflationstakten skulle varit lägre under hela l970-talet utan priskontroller. Olika argument kan stödja en sådan slutsats. Den allmänna stabiliseringspolitiken skulle ha bedrivits mer restriktivt utan priskontroller än den faktiska med prisregleringar. Detta är en möjlighet som framförts i den utländska debatten. Prisregleringar kunde vidare ha medfört lägre tillväxt genom att reducera lönsamheten och följaktligen investeringsverksamheten och därmed, ceteris paribus, bidragit till högre inflation.

Ytterligare ett förlopp är exemplifierat av kurvan C. Här medförde den första priskontrollperioden i Sverige, som kom under hösten l970 och varade till slutet av l97l, en markant sänkning av av den faktiska inflationstakten. Under l972 inträffade en återhämtning i den faktiska inflationstakten. Den blev högre än vad den skulle ha varit utan kontrollerna under l970-l97l. Deras effekt blev således att skjuta prisutvecklingen framför sig i tiden, dvs. att ändra den tidsmässiga profilen för inflationstakten utan att ändra den genomsnittliga långsiktiga inflations-

10 613 Bilaga

I m å

ma_

_km_

omm_ omm..

.Fêzcmn

uszmcox

ma_

umn:Lm

U""|UU*UU"UU"'N

-m_øpLmx

.räsggmm Lwnsmâc

:oo _.

çmpmm;

-Eo:mmw_mpLmx

m _ T

.pmsemgmmru

W :mn

. m F

.aao_Lnwmco_um_wc_

Lmvçz

Km..

Lmm:_Lu:m

:mv :mn

2.8.0.3_

G _

øc;o;3x

øcgmmcwgucn

=mpxm__mu

pwmgx

vnm_

pcmuoä 888.3

ll||||l

mu:mLmmuoE

Lo__m

os.

:E __Lam

v.. m_

xwp__oamm=_Lm_mm;m_;a

. Lø

vNm.

mxmwpmpoazg

ømw_Lm .muxowm

I .

som

.xmucwmwgapcmssmcox

:rv :vu Nxm_

;mm:_;v:m;nwuoumE

;mn

m5_ ___p

:mv :wLw

mac?

;mpswggmm

;oo

?saw

som

pçwuoga

psøm :må La; :må _ _mm_

mu:m__mc;nw

|\| n. m_

v5_

_ | Lw

gognmcoüu=amcox

:wc

umcxmgmn

W -

mNm_-oNm_

|\I|

:mv

cmm:_:xumpmn

mwmmmuurunummmu

“Lmuxc:au_u

_;ø:;nom

n s- ;mm

___p

Loxgmcowpszmcov_ Loxmåcowuszmcov_

pcmuoga

:muxm___p mwpxmamo;

gcouoga

u gm _

|||\u\c

m8.

mcwgmumzn

m I

mmw;mm

xmvcwmwgapcmszmcox

=wLç

mn:mn_n»

m_ _.N_

mmu;n%:_

:mL:x

mmixmå;

:c__wE

mac_

.aao_Lmwmco_pw_+:w

mxm_uxø+

Uunl

mega _.wp ___p

:ommz

N22

mmExEø mmBätE,

vw som

mmppmmao

um__:m

N_ m_

mvh:

gxçmm

:mv .gm

m:_:upmm:mEsmm

mouxonm

=wm:__xump=m=o_pm_$cH

wa m.. m.. çwxç =m;+

al-

;mm

Lwmcm

.ÖZOhHCOXmTE

F5..

mncmmmmgnm

Kâuoâ.

mxmwumuoaxc

mEoE mEoE mEoE

pm___m%__Th

mega

mao;

:mpxmpmco_pøFm:H .:wmc_=xmLm>nm_;m

.um_mp-omm_

pmuuwcmsocmm =mm:_cppmxm

vad.: Uwm: www: Unn: cam:

:mL:g

ppwcm mcwco_p

2 AN Am Ae Am Ao m

:Sx

ugmpcmssox

_.m

Emcoimzc_ _fax_

Emxmmwa

614 Bilaga 10

takten under och efter kontro11perioden. Under åren 1973-1979 beskriver sedan kurvan C ett för1opp där inf1ationstakten sku11e varit 1ägre om inga reg1eringar funnits.

Denna to1kning K0ntro11erna förutbygger på en rad antaganden. sätts ha reducerat ti11växttakten i samhä11sek0n0min. Kontro11eroch 0k1arheter och bidrog därmed na antas ha skapat osäkerhet ti11 ste1heter och försiktigheter i marknadsföring, utveck1ingsoch investeringar. Den prisövervakning som infördes i p1anering februari 1971 i samband med avveck1ingen av 1970-1971 års priskontro11 förutsätts inte ha haft någon märkbar dämpande effekt under 1972. Vidare förutsätts företagen ha Ä på inf1ati0nstakten anpassat sig efter införandet av 1973 års 1ag om prisreg1eringar g i ti11 förekomsten av priskontro11er genom att sätta priserna högre än annars som en metod att gardera sig mot förväntade reg1e-

ringar.

kurva C sku11e så1edes den initia1a kortsiktiga effekten En1igt b1ivit en sänkning av inf1ati0nstakten. Den av priskontro11erna 1ångsiktiga effekten för he1a 70-ta1et av he1a priskontr011p01i- 4 tiken sku11e detta föriopp ha b1ivit en högre ; en1igt hypotetiska 1 inf1ati0nstakt under detta årtionde. Andra möj1iga genomsnitt1ig kan också konstrueras men kurvorna A, B, C och inf1ati0nsför1opp F representerar fyra intressanta huvuda1ternativ.

Vi1ket inf1ationsför1opp sku11e ha inträffat om prisk0ntro11under 1970-talet? Litteraturen om po1itik inte använts i Sverige anger i grova drag fyra metoder för att besvara priskontr011er wa1ter Oi (1976) fö1jande: (1) fa11denna fråga. Dessa är en1igt

studiemetoden, (2) tabe11ariska före-efter jämföre1ser, (3) dummy-Ä

Eftersom hans beskrivvariabe1tekniken och (4) simu1eringsmet0den. av dessa former av utvärdering är inträngande, fö1jer den ning

fortsatta diskussionen i detta avsnitt hans framstä11ning]).

Fa11studiemet0den. innebär att man söker bedöma effekten av priskontro11p01itiken på grundva1 av en enstaka undersökning av reg1e- M

diskussionen i bi1aga 7 rörande ana1ysen av 1) Se också effekter av prisk0ntro11po1itik.

Bilaga 10 615

ring på en viss marknad. Man kan t.ex. undersöka av den

effekten

priskontroll på kaffe som infördes i Sverige under l977. Det är emellertid vanskligt att med utgångspunkt från erfarenheterna från en enda vara eller från en enda industrigren dra några generella slutsatser om effekten på den allmänna prisnivån. Denna typ av undersökningar ger emellertid ofta värdefulla kunskaper om de mikroekonomiska aspekterna på prisregleringar, t.ex. enskilda företags reaktioner till regleringar och om den priskontrollerande myndighetens uppträdande.

Den andra metoden enligt Oi bygger på en jämförelse mellan inflationstakten före, under och efter priskontrollperioden. Ibland presenteras också jämförelser med inflationsprocessen i andra länder. Man granskar sedan dessa förlopp och gör uttalanden om effekterna av regleringarna. Metoden tar inte upp data över storheter som kan tänkas påverka inflationstakten. Det finns därför föga möjlighet att bedöma effekterna av kontroller. En utvärdering

l förutsätter nämligen tillgång till information om utvecklingen av

de faktorer som är centrala för inflationsprocessen, såsom penning- och finanspolitiken, lönebildningen samt valutapolitiken.

De båda sista metoderna i Ois schema - dummyvariabel- och simuleringsmetoden - är de mest intressanta. Det är också dessa som flitigast kommit till användning vid utvärderingen av effekterna

på pris- och lönebildningen av priskontrollåtgärder i utlandet1).

Bägge metoderna förutsätter att en ekonometrisk modell konstrueras och skattas. Skattningarna används sedan för att kvantifiera

l effekterna av kontrollpolitiken.

Dummyvariabeltekniken innebär att man undersöker en tidsrymd som omfattar dels en period utan priskontrollen dels en period med kontroller. För den sammanlagda tidsrymden skattas sedan en ekonometrisk modell med en dummyvariabel för kontrollperloden- Om denna visar sig statistiskt signifikant, kan detta tolkas som att regleringspolitiken har haft en påverkan på pris- och lönebildningen.

l) En detaljerad beskrivning av dessa studier finns i bilaga 7.

616 10 Bilaga

En rad förhållanden gör att användbarheten av dummyvariabeltekniken bör Denna innebär som regel att hela effekifrågasättas. ten av införandet av priskontrollpolitiken och enbart denna i en konstantterm, som ändrar interceptet för prisekvatiofångas nen, samt att effekten på inflationstakten är lika stor för varje tidsperiod med priskontrollpolitik. Detta är restriktiva antaganden. Priskontrollpolitiken kan t.ex. påverka storleken på koefficienterna för förklaringsvariablerna samt ändra de tidsmässiga

systemet]).

sambanden i det ekonomiska Dummyvariabeltekniken bör således användas med viss försiktighet.

Simuleringsmetoden innebär att man först skattar de centrala sambanden i inflationsprocessen, i första hand prisekvationen, med å

data hämtade från perioder utan priskontroller. Prisekvationen E

för används sedan för att beräkna den å icke-priskontrollperioden

inflationstakt som skulle förekomnit i avsaknad av priskontroller.

värden inflations- Sedan jämförs på den så beräknade hypotetiska takten med den faktiskt inträffade prisstegringen för att få ett mått på priskontrollpolitikens effekter på inflationsutvecklingen.

Två typer av simuleringar kan göras. Den ena formen, ex post sienligt Oi (l976), använder sig av faktiskt registrerade mulering värden dvs. man antar att förklaringspå förklaringsvariablerna, faktorerna i prisbildningsmodellen inte har påverkats av kontroll- Denna förutsätts således enbart verka på inflationen politiken. och inte på några andra variabler såsom kapacitetsutnyttjandet och lönenivån. Den andra typen av simuleringar, s.k. ex ante siinnebär att man tilldelar förklaringsfaktorerna andra muleringar, värden än de registrerade i syfte att studera t.ex. effekterna av olika former av stabiliseringspolitik. Mopå inflationstakten dellen används då till simuleringsexperiment för att visa hur inflationen skulle ha varit om man hade bedrivit en annan konän vad som historiskt varit fallet. junkturpolitik

är att rekommendera framför dummyvariabel- Simuleringstekniken metoden. kan man spåra den tidsmässiga utveck- Genom simuleringar

1) Se 01 (1975).

Bilaga 10 617

lingen av prisnivån i avsaknad av priskontrollpolitiken. Det är då möjligt att undersöka om och hur effekterna av kontrollpolitiken varierat under kontrollperioden. I Sverige har regleringspolitiken varierat i omfattning under l970-talet. Diagram 3.l och tabell 3.l visar stora variationer för den andel av den privata konsumtionen som varit reglerad under olika kvartal. En dummyvariabel kan i bästa fall enbart fånga den genomsnittliga effekten av dessa olika regleringar medan simuleringstekniken kan spåra utvecklingen från kvartal till kvartal. simuleringsansatsen liksom dummyvariabeltekniken gör det också möjligt att beräkna effekterna av alternativa typer av konjunkturpolitik på prisnivån.

Den ekonometriska studie som presenteras i denna bilaga syftar till att kvantifiera effekterna på inflationstakten av den svenska prisregleringspolitiken under l970-talet med hjälp av en simuleringsmodell. Denna modell uppskattar effekterna av priskontrollerna för de faktiska värdena på förklaringsvariablerna under antagandet att den estimerade modellen beskriver den inflation som skulle uppkommit i avsaknad av priskontroller. Det är en öppen fråga i vilken utsträckning som denna förutsättning är uppfylld. Under l970-talet har en rad institutionella förändringar ägt rum, främst på arbetsmarknaden, som gör att man kan diskutera tillförlitligheten hos en simuleringsmodell som i huvudsak är skattad för l960-talet och som appliceras på l970-talet såsom fallet är i denna bilaga. En simuleringsmodell förefaller dock vara den mest givande tekniken för att kvantifiera effekterna av den svenska prisregleringspolitiken. Diskussionen rörande de ekonometriska skattningarna behandlar också olika tolkningsfrågor och de l) . invändningar som kan riktas mot tekniken

Denna diskussion har också rört uppkomsten av eventuella mätl) fel i olika prisindex. Prisindex kan t.ex. underskatta den sanna inflationstakten under perioder med prisregleringar. Detta problem bortses ifrån i denna bilaga. De indexserier över priser som används för l970-talet antas ge en korrekt bild av inträffade prisrörelser.

Bilaga 10 619

PRISREGLERINGSPOLITIKENS OMFATTNING I SVERIGE UNDER 1970-TALET

Som en följd av andra världskriget infördes ett system av priskontroller och ransoneringar i Sverige. Detta kontrollsystem avvecklades successivt efter krigsslutet. En del regleringar blev emellertid permanenta inslag i den ekonomiska politiken såsom hyresregleringen och valutakontrollen. Frânsett dessa karakteriseras l950- och 1960-talen av få ekonomisk-politiska ingrepp som : direkt sökte varor och tjänster i syf-

reglera priser på enskilda $ te att påverka den allmänna prisnivån.

Som en följd av en stigande inflationstakt har olika prisregleringar prövats i Sverige under 1970-talet. Omfattningen och utformningen av dessa har varierat betydligt vilket framgår av diagram 3.l. Detta diagram beskriver de prisreglerade varornas och tjänsternas andel av den totala privata konsumtionen. Diagrammet bygger på tabell 3.l

Man kan urskilja två perioder med priskontrollpolitik som byggt under l970-talet. Den första omfattar andpå prisregleringslagen ra halvåret l970 och hela l97l. Inga direkta kontroller förekom l972. En ny period med direkta kontroller inleddes l973 och varade under resten av l970-talet. Denna andra priskontrollperiod täckte i allmänhet en lägre andel varor och tjänster än den första.

Markanta toppar i diagram 3.l inträffar under l977 i april-maj och i september-oktober. Detta mönster är ett resultat av de kontroller som infördes i samband med devalveringar av den svenska kronan. Under mars-september l978 gällde en omfattande obligatorisk förhandsanmälan. Denna topp i diagram 3.l återspeglar ett försök att hålla inflationen inom de gränser som angavs i löneavtal. Uverskreds dessa skulle omförhandlingar ingällande ledas. Den relativt höga regleringsnivån under l979 bör ses mot dels av en förhållandevis hög faktisk inflation, dels bakgrund av riksdagsvalet i september detta år.

620 Bilaga 10

C VÄ \

oiåxms

uzmmnouu

.So

cmamnxsmw

vamønouu

många» oc=u22wx

:meønuuwammzmqmza

m«mniiamz

om um

amg

mämx

mos mäns

mmwmaw_ gmzcml

mcgoamzämqmao amåmaaumzäma:

m ö:

vxäwmmäwmam

§2..

2::

mzamrw:

oo:

.mä

uiøaixámwzázc

nwämnouumn.

cazäâam_

amaamoäumaø:

:Såå

så

§10?

amnmavmx

uxfmaäxäxzäsm

nlmwmgmxmam

om:

ma;

on:

caaäm

uzmnoun_

on: .mä .39

ammsmnmxm

zmämnwmzam.

amg §19.

å;

:_2245

88: _\\\\\\\\\.\

nwmwümxw

on:

335.5...

umzcmj.

.mä 83m_

32853..

annan?

v1wmm2mx:_=a3c«cm1

13.253.

.Soma

så sä

am:

88:

.83 :mä

.Sw

G3 L

-amnmacmw

.SSE

2:30

\\\\\\N\

am:

.03

m l

mmscmza

u3.mmmw<m_â:.:om=

så

93.53 .oxåmg

._8255

.mä

wmmuámzma.

msjmn

amg.

§5

xozmcsiozm: _âsmcaiozmz

\\\ \\ \\\\Q

...mmmlzmmcuuawma

nmvm: :ga

m; 2:3

.mä \_\\\\\\

vomäma

xxa

m2 3..

nlmxmâmlsomgmum:

.So

qmmmcnos

\\\\\\_

.mmo ä»

sou 1931:42 Bilaga 10 621

Sedan januari 1972 har praktiskt taget hela den privata konsumtionen av varor och tjänster utom boendet varit föremål för s.k. prisövervakning. Prisövervakningen har således existerat jämsides med de prisregleringar som tillämpats enligt prisregleringslagen. Prisövervakningen, som tillkom på regeringsuppdrag som

SPK tilldelades under 1971”, har b1.a. omfattat skyldighet för

ett stort antal företag att anmäla prisändringar till SPK inom en vecka efter ändringen gjorts samt överläggningar mellan SPK och företag. 1

Man kan diskutera i vilken utsträckning prisövervakningen skall betraktas som en form av prisreglering. Om den uppfattas som identisk med övriga former av regleringar som införts enligt prisregleringslagen, måste man konstatera att prisregleringen varit I total under hela perioden 1972-1980 jämfört med bilden av de regl l I lerade varornas och tjänsternas andel av konsumtionen i diagram 3.1. Det är rimligt att beteckna prisövervakningen som en något

i form

svagare av prisreglering än t.ex. prisstopp och högstpris. 1 I Det är således svårt att finna ett mått

entydigt på den totala omfattningen av prisregleringar i Sverige under 1970-talet på | grund av förekomsten av många olika former av prisregleringar. Man kan emellertid konstatera att 3.1 och tabell 3.l

diagram ger ett minsta mått på omfattningen av prisreglerande åtgärder. I

den fortsatta diskussionen om de ekonometriska skattningarna be-

F handlas i första

hand de prisregleringsâtgärder som beskrivs i I tabell 3.1. Med priskontroller och prisregleringar menas således

de åtgärder som vidtagits med stöd av prisregleringslagen. Pris-

1 eventuella effekter behandlas övervakningens separat.

r Denna bilaga studerar effekten av priskontrollpolitiken på inflationstakten genom att först konstruera och skatta en inflationsmodell för perioder utan priskontroll. Därefter appliceras modellen för perioder med priskontroll. Valet av icke-kontrollperioden har gjorts med utgångspunkt från diagram 3.1. För det första har kvar-

l) Se bilaga 8 för en närmare beskrivning av SPK:s prisövervak-

ning och bilaga 9 för en redogörelse för de av regeringen införda prisregleringarna.

622 Bilaga 10 S()lJ 1981:42

-oz

-moon

ooooooo

oçmuooo

.mxmzgpmcox

_.o_ _.o_ _.o_ _.o_ o.o_ o.o_ o.__ o.__ o.__ _.o_

pm__:o

_.__ _.__

uooooooaso

oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_

.owm_

»oo

uocos

:oo ooo oos ;oo omg ;so oso ooo oxo oo ooo

om_ooLo:oxoo;a

_so

;mm

Lmneoomu

.m:o_xuox ocmoooo ocwuooo pooaoocx

u ®®(\1(\JC\J(\Jf<f<f<f<fr- SCDONOWCOCD%@I\I\I\I\ n n n n a. o o .- o n a a a n n 0 n n n u a.. n n

(\lC\Jd<'<f<TQ'<f<f<rLO NKOGNGNLDKDKOKDGGGG o

.:m_mE:oovco;;nm

r--u--r-v-n-u-r-ø-ø-u-ø-r- mvrxnxr<r<r<r<r<r<r<r

oNm_

o_omm

omsooo

ouws

oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_ ooo_

oxozcon cocws vocme ooooço

oooeoo

;oo ooo ;oo ;oo omg :so _so oso ooo oxo oo ooo ;oo ooo ;oo ooo ooe :so _oo oso ooo oxo oo ooo

mucon_n+

oo;

xmogouomoono

pommc

cwcoopszocox

o. n 0 a a n vx na o. r- n n n v- 0 mo

S_ I\I\I\I\I\I\I\I\I\C\JL\JC\J fñfü<fl\l\l\l\f\l\l\f\

oopuomso

,_,_.,_. LOLO LDLOLOLOLOLOLDLDUÖLD

omv

oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ :oo .co__mo ooooop wocws umcms

ooo ooo ooo ooo oso ooo oxo oo ooo ooo Los ooo oos osm ooo oxo oo ooo

:m__wnoe

:oo :so _so ;oo :so _so

.;mo_;amo_opom»o:

oooaummmg

oomv:o__m;Lno

:mv

pcmuo

^.vmcwE

o N N o o o 0 F _

._.m

0 o o o n u 0 n a n 0 n r. n o

L o o o o o o o o o o o o L o 0 N N N o.x N N N o o o

o D. I\I\I\I\I\I\I\QLDLO

owuco

.aaopooooa

Eoomoou

oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_

wopxmaooL

oocm:o

oowoocono

vocms uocws

;oo ooo oos ;oo ooe :so _so ooo ooo oxo o: ooo :mo ooo Los ooo oos os. _s% osm Mxo oo oo ooo

com:o:u:m:o

“om

pxoomoom

momwu

ocooooo uoo;m__mEm

;oo

umusom mozo

Lmvcz

oooLo

:m_Lxomn

oo;

_xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ _xo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_ xxo_

ooooomso

;woø

uocme ooo oos ooo ooo nmcms

:oo oos :so _so oso oxo o: ooo :oo ooo ;oo ooo oo: oo. _sw oso Mxo oo oo ooo om

cmmooomcogwommo

mumgmommgmogm

Lmo_oawo_moomo

.ooooooa

ocgogooomv cm__opo» :m_omoo»

ocmuo

ocouooo

U7LOCUW7OÖCVUÄIKOKDkDKDCÖ 0 a n o. n n u a o. a n n

o ox ox r-ø-r-r-r-r-r-r-r-r-r-

o.m

ooopcmseox

oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_ oxo_

o_mnmH uocms vocws

;oo ooo oos ooo ooo :so _so oso ooo oxo oo; ooo ;oo ooo Los ;oo oo; :oo _so oso ooo oxo oo ooo

623 Bilaga 10

talen l958:l-l970:2 inkluderats i estimeringen av inflationsmodellen. Under dessa kvartal användes inga priskontroller. Så var också fallet med hela året l972 med undantag för prisövervakningen. Avvecklingen av l970-l97l års kontroller kan emellertid ha påverkat prisbildningen under l972. Detta år har därför uteslutits ur icke-kontrollperioden.

§ År l973 diskuterades, infördes och tillämpades en ny prisregle-

E ringslag. Detta år uteslöts därför ur estimeringsperioden för

icke-kontrollfunktionen. Eftersom kontrollerna hade en relativt

i liten omfattning under l974-l976 inkluderades först hela denna

1 period i estimeringsperioden. Dessa estimeringar gav emellertid

i betydande feltermer för kvartalen l974:l-l975:l, varför dessa

i kvartal uteslöts. Den slutliga estimeringen gjordes därför för

l perioden l958:l-1970:2 och 1975:2-1976:41).

Estimeringsperioden har valts så att den exkluderar de perioder under vilka det förefaller mest troligt att l970-talets pris- 2 kontrollpolitik påverkat inflationstakten, nämligen det första (l) priskontrollexperimentet l970-l97l, (2) eventuella avvecklings- E effekter under l972, (3) introduktionen av priskontroller l973l974 grundade pâ 1973 års prisregleringslag samt (4) användningen av mer omfattande kontroller under åren l977-l980 i samband med bl.a. devalveringarna.

l) En stabilitetstest (s.k.Chow-test) ger stöd för hypotesen att samma inflationsmodell gällde för första och andra delen av estimeringsperioden.

sou 1931:42 Bilaga 10 625

EN INFLATIONSMODELL FÖR SVERIGE

Detta avsnitt presenterar en modeii för den svenska inflationstaktens bestämning. Modeiien skattas empiriskt i avsnitt 5. Den skattade infiationsekvationen iigger till grund för konstruktionen av den s.k. simuieringsekvation som används i jämföreisen meiian den faktiskt registrerade infiationstakten och den infiationsutveckiing som sku11e uppkommit utan priskontroiier. Ski11naden meiian dessa bägge infiationsförlopp anaiyseras i avsnitt 6 för att bedöma effekterna av priskontroiipoiitiken på infiationstakten.

Infiationsmodeiien är konstruerad som en kvartaismodeii. Detta periodvai gör det möjligt att reiativt noggrant föija infiationsutveckiingen under perioder med och utan priskontroiier. Ett al- , ternativ är att använda en årsmodeli. En sådan modeii sku11e ge aiitför få observationer och mindre information än en kvartaisä modeii. i I Den grundiäggande tanken bakom infiationsekvationen är att infia-

i tionstakten motsvarar den förväntade infiationstakten vid från-

varon av icke-jämviktsskapande störningar inom den svenska e11er å 3 internationeiia ekonomin. Denna syn på prissättningsprocessen

återfinns i den moderna stabiiiseringspoiitiska iitteraturen. § Se t.ex.Friedman (1968) samt teorin om rati0ne11 förväntnings-

bildning”.

4.1 Infiationens förkiaringsvariabier

Det finns en rad förkiaringsfaktorer som kan tänkas påverka den svenska infiationstakten. Vid konstruktionen av infiationsekvationen har vi vait att undersöka föijande variabierz (1) kapacitetsutnyttjande, (2) ändring i kapacitetsutnyttjande, (3) ändring i iönenivå, (4) ändring i penningmängd, (5) internationeii infiationstakt, (6) ändring i varubeskattning samt (7) säsongmässiga förändringar. Dessa sju variabier ingår tiiisammans med infia- 1) Teorin om rationeiia förväntningar diskuteras även i biiaga 3. Se också Barro (1977) och Lucas (1972).

626 Bilaga 10

tionstakten i skattningarna av inflationsekvationen. Resultaten från dessa regressionsberäkningar används sedan för att konstruera den slutliga inflationsekvationen.

l) Graden av kapacitetsutnyttjande (Kap). Ett visst kapacitets-

utnyttjande, KapJ, antages vara konsistent med makroekonomisk jäm-

vikt när den rådande inflationstakten, P, motsvarar den förväntade

inflationstakten, Pf. Varje annan nivå på kapacitetsutnyttjandet

antas påverka inflationstakten. Om det faktiska kapacitetsutnyttjandet är högre än jämviktsnivån, förväntas företagen höja sina priser, vilket ger en högre inflationstakt. Ifall kapacitetsutnyttjandet är lägre, så finns en tendens till lägre inflationstakt.

Det är rimligt att antaga att kapacitetsutnyttjandet påverkar inflationstakten med en viss tidsfördröjning. Det tar tid att upptäcka att kapacitetsutnyttjandet ligger på en nivå som avviker från den normala och att till följd därav ändra priser. Av detta skäl har kapacitetsutnyttjandet under föregående kvartal, också införts i inflationsekvationen som en förklarings-

Kap_],

variabel. Inflationstakten under ett visst kvartal antas således påverkas av kapacitetsutnyttjandet under innevarande samt före- 5 i gående kvartal. å l 2) Ändringar i kapacitetsutnyttjandet (Kap Enligt tra-

-Kap_1).

ditionell ekonomisk teori är priset på en vara en positiv funk-

_ i

tion av marginalkostnaden, vilken i sin tur är en positiv funk-

tion bör inflationstakten 3 av kapacitetsutnyttjandet. Följaktligen

vara en positiv funktion av förändringarna av kapacitetsutnytt-

jandet vid sidan av effekten från nivån för kapacitetsutnyttjandet.§

I Skillnaden mellan dessa bägge typer av störningsfaktorer kan illustreras med följande exempel. Ett permanent högt kapacitetsutnyttjande (industrin kör för fullt) skapar ett inflationistiskt tryck genom störningsfaktor (l) men inte genom störningsfaktor (2). Den sistnämnda faktorn utövar ett inflytande på inflationstakten enbart vid förändringar i kapacitetsutnyttjandet.

Inom ramen för kvartalsmodellen är den relevanta marginalkostnaden den extra kostnad som uppstår vid kortsiktiga ändringar av

Bilaga 10 627

kapacitetsutnyttjandet. Det är därför rimligt att mäta ändringar

i kapacitetsutnyttjandet med variablerna -Kap) och

(Kap+1

(Kap dvs. förändringen från innevarande till nästkommande

-Kap_1),

kvartal och från det närmast föregående till innevarande kvartal.

Inflationseffekterna av nivån för och ändringarna i graden av kapacitetsutnyttjande inkluderas genom att kapacitetsutnyttjandet i nästkommande, innevarande och närmast föregående kvartal |

används som förklaringsvariabler i inflati0nsekvationen1).

| Det förefaller troligt att inflationstakten är mera känslig för ändringar av kapacitetsutnyttjande vid ett högt än vid ett lågt å 5 kapacitetsutnyttjande. Variabeln inkluderas därför med transfor-

å mationen l/(l00+i-Kap)2). Denna typ av icke-linjära funktions-

3 former återfinns bl.a. i olika av sambanempiriska skattningar det mellan inflationstakt och arbetslöshet, dvs. vid skattningar 2 av Phillips-kurvan. Analogin med Phillips-kurvan ligger nära till hands eftersom kapacitetsutnyttjandet och arbetslösheten i regel uppvisar en stark samvariation. Vår formulering innebär att inflationsekvationen inkluderar ett kortsiktigt Phillips-samband.

3) Ändringar i lönekostnader De ändringar av

nominella (Lön).

lönekostnaderna som avviker från (dvs. är större eller mindre än) den jämviktsskapande ändringen kan också påverka inflationstakten. Lön är den procentuella ändringen i nominella lönekostnader och

trend]° den trendmässiga tillväxten i reala lönekostnader. Denna

sistnämnda term återspeglar tillväxten i produktiviteten för ar-

betskraften. Vid jämvikt är således Lön lika med summan av Pf

och trend]ö . Termen (Lön-P -trend 16) ingår således som en stör-

ningsfaktor i inflationsekvationen.

Under ett kvartal kan det förekomma ändringar i lönekostnaderna

l) Det är omöjligt att statistiskt särskilja effekterna av nivån för och ändringar i kapacitetsutnyttjandet. Se Hansson (1980). 2) Några preliminära estimeringar gav stöd för den på förhand valda icke-linjära funktionsformen med i=l för Kap-variabeln jämfört med en linjär funktionsform. Därefter valdes värdet 5 för i-parametern, eftersom detta gav det lägsta standardfelet.

628 10 sou 1981:42 Bilaga

till vilka företagen inte omedelbart kan anpassa sina priser. De kan då försöka kompensera sig för tidigare inträffade ändringar av reallönen, RLön, i nästföljande kvartal. Ett sådant beteende kan tas med i inflationsmodellen genom att inkludera tidsfördröjda termer av ändringar i reallönen. Dessa återspeglar prissättarnas försök att i efterhand kompensera sig för icke-förväntade lönekostnadsändringar. Vi väntar oss att tidsmässigt närliggande variabler har en större effekt på inflationen än mer avlägset inträffade förändringar på lönesidan. Reala lönekostnadsstegringar ett till två kvartal tillbaka i tiden bör således få ett kraftigare inflytande på inflationstakten än de som registrerades för säg tre till fem kvartal sedan. I regressionsberäkningarna ingår tidsförskjutningar på upp till sex kvartal.

4) Ändringar i penningmängden (Pen). Ändringar i penningmängden § som avviker från den jämviktsskapande tillväxten utgör en annan möjlig störningsfaktor. Denna störningsfaktor låter sig represen-

teras av termen (Pen-Pf -trendpen), där Pen är den procentuella

tillväxten i den nominella penningmängden och trendpen jämvikts-

tillväxten i den reala penningmängden. Det finns starka empiriska skäl att antaga att ändringar i penningmängden utöver inflationstakten, RPen, påverkar prisnivån med en lång tidsförskjutning. En tidsfördröjd effekt på upp till tio kvartal har därför medta- . i gits i modellen.

Enligt en tolkning av teorin om rationella förväntningar kan man vänta sig en relativt kort tidsfördröjning mellan fullständigt förväntade ändringar i penningmängden och deras effekter på prisnivån. Enligt denna teori skall förväntade ändringar i penningmängdens tillväxttakt direkt påverka prisnivån medan icke-förväntade ändringar också påverkar produktionen och sysselsättning-

en]). I vår inflationsmodell görs inget försök att diskriminera

mellan den mera traditionella synen på penningpolitikens effekter och den rationella förväntningsteorins tolkning. Genom att tidsupp till tio kvartal ingår i inflationsekvationen fördröjningar finns det utrymme för bägge synsätten.

l) Se t.ex. Lucas (l972) och Barro (l977).

Bilaga 10 629

5) Den internationella inflationen (Pint). För ett litet land som Sverige med en omfattande utrikeshandel brukar man anse att utländska prisimpulser är en väsentlig del av förklaringen till den inhemska inflationsutvecklingen. Denna störningsfaktor återges i

modellen av termen (Pint-Pf-trendint), där Pint är den internationella inflationstakten och trendint den långsiktiga skillnaden

mellan den internationella och den svenska inflationstakten. En sådan differens kan motiveras med hjälp av exempelvis EF0-m0-

dellen1). För att inkorporera tidsfördröjda effekter av interna-

tionella har tidsfördröjda variabler av termen

prisstegringar

(RPint-trend1nt) införts i inflationsekvationen, där RPint är in-

ternationell inflationstakt utöver den svenska inflationstakten.

Den genomsnittliga inflationstakten i USA och Västtyskland har valts som mätare på den internationella inflationstakten. Detta val motiveras av den centrala ställning som dessa bägge länder har i det internationella valutasystemet och i världshandeln.

6) Ändringar i varubeskattningen (Skatt). Under den aktuella tidsperiod för vilken modellen skattas genomfördes en rad förändringar av omsättnings- och mervärdeskatterna. Inflationsmodellen inkluderar därför variabeln Skatt som mäter förändringarna i den ge-

l nomsnittliga oms- eller momssatsen för varor och tjänster som är

l inkluderade

i konsumentprisindex.

l skillnader S3 och S4). Inflationstakten

7) Säsongmässiga (S2, upp-

l variationer. Av detta skäl har tre

visar troligtvis säsongmässiga

l det det

dummyvariabler införts, S2, S3 och S4, för andra, tredje och det fjärde kvartalet.

4.2 Den fullständiga inflationsmodellen

Diskussionen ovan kan nu sammanfattas i följande modell, den s.k. inflationsekvationen, för bestämningen av inflationstakten, P.

P = f(Pf, Kap Kap, (Lön-Pf), (Pen-Pf), (1)

+1 Kap_], (RLön_i),

(RPen_ ), (Pint-Pf), Skatt, sz, ss, 54) l (RPint_1),

l) Se Aukrust (l977) och Edgren m.fl. (l973).

630 Bilaga 10 sou 198142

Indexet i markerar tidsfördröjda variabier. De oiika konstanterna har utesiutits eftersom de fångas upp av intercepttermen i skattningarna.

Den förväntade inflationstakten, variabein Pf, är inte direkt

mätbar. Denna storhet måste därför estimeras indirekt. Den förväntade infiationstakten antas vara en funktion av tidigare infiationstakter och samtiiga störningsfaktorer som ingår i infiationsekvationen ovan. Prisförväntningsekvationen kan skrivas som: f P = Lön, Pen, g(P_ , Kap, (2)

i Kap+], Kap_1, RLön_i,

Pint, Skatt, S2, S3, S4).

RPen_i, RPint_i,

Insättning av (2) i (1) ger föijande reducerade form för inflationsekvationen vid antagande om Iinjär funktionsform för de diskuterade variaöierna och den transformerade variabein för kapacitetsutnyttjande: S2 3 S4 Skatt

P ac + a S2 + as S3 + a S4 + a Skatt + (3)

i . .. 6 .. .

+ Z aL°Lön + E aL°n1RLön + aPenPen +

aKap°]Kap

+ i j 1:-] i=1 . . 10 . . 10 . 10 g

+ + aP]tPint + E + + e

aP1nt°1RPint_1 aP”1P_i

Z Z

2ZaPen1RPen_i i=1 i=1

1=] där e är en feiterm.

Varje variabei påverkar infiationstakten på två sätt, dels genom en direkt effekt på infiationstakten. deis genom påverkan på den förväntade infiationstakten, viiket ger en indirekt infiationseffekt. Koefficienterna i ekvation (3) fångar båda dessa effekter. Inf1ationsekvati0nen (3) ligger ti11 grund för de ekonometriska skattningarna.

Bilaga 10 631

SKATTNINGEN AV INFLATIONSEKVATIONEN

Det föregående avsnittet beskrev en modell för inflationens bestämningsfaktorer. Denna modell skall nu skattas empiriskt. De ekonometriska resultaten från modellen jämförs sedan med några andra empiriska studier av den svenska inflationstakten.

5.1 Skattningen av icke-priskontrollfunktionen l Modellen för den svenska inflationstaktens bestämning sammanfattas av ekvation (3). Ekvationen skattas här för perioden l958:l-l970:2 och 1975:2-1976 4, enligt resonemanget i avsnitt 3. En rad sammanslagningar och restriktioner gällande de tidsfördröjda variabler-

na introduceras i syfte att minska förluster av frihetsgrader och för att reducera problem med multikollinearitet. Skattningarna Å till likartade resultat. Det visade sig att standard-

f gav upphov

, felen för många av förklaringsvariablerna var höga i förhållande så-

till de estimerade koefficienterna. I åtskilliga fall går det ! ledes inte att förkasta att koefficienten för variabeln hypotesen ifråga är lika med noll. Syftet med undersökningen är emellertid inte att studera varje enskild variabel för sig utan att finna den ekvation som är lämplig för att förutsäga inflationstakten under priskontrollperioden. Av detta skäl är det i första hand av intresse att studera hela skattningen och då se om tecknen för de enskilda koefficienterna har en rimlig ekonomisk tolkning.

5 Regressionsresultaten för ekvation (3), som återges i tabell 5.l, valdes som den representativa skattningen av inflationsekvationen, efter det att variabler med mycket låg signifikans utelämnats. { D Ekvationen sammanfattar väl de resultat som framkom i olika esti-

3 meringar. Den representativa ekvationen består av en konstantterm,

\ av dummyvariabler för säsongsvariationerna samt av lönekostnads-

632 Bilaga 10

ändringar, internationell inflationstakt och tidsfördröjd in-

hemsk inflati0n1).

Tabell 5.1 Den representativa inflationsekvationen

(4) P = -0,689 - 0,752 sz - 0,280 s3 - 0,354 34 + 0,921 Skatt

+3,078;

(0,449) (0,225) (0,252) (0,234) (ones) (3,070)3

l +l,978 Kap +0,091 Lön +0,072 RLön +D,578 Pint

1 4 +0,713_§

(3,123) (0,039) (0403) (0,239) (0,202);“

5. 2 = S.E. = 0,551 R 0,736 i

Kommentar: Koefficienten för P-1 anger summan av parametrarna för tio kvartals tidsfördröjd inflation skattade med linjärt Almon-lag. RLön4 står för genomsnittlig ändring i real lön under de fyra närmast kvartalen.

Standardavvikelsen inom parentes? föregående .

Dummyvariablerna för kvartalen 2-4 visar högst inflationstakt under det första kvartalet. Detta beror på att ett stort antal prishöjningar genomförts vid årsskiftet, vilka inkluderas i den regi-

strerade inflationstakten för det första kvartalet. Ofta börjar nya avtal att gälla vid kalenderårets början som under en inflationsperiod innebär påslag på priserna. Skattehöjningar och avgiftshöjningar kommer också som regel vid årsskiftet. Det kan dessutom vara lämpligt för prissättare i allmänhet att genomföra olika höjningar när prisnoteringar ändå ändras.

l) En närmare beskrivning av skattningarna och valet av funktionsformer finns i Hansson (1980).

2) Den använda Skattningsmetoden, s-k multipel regression, kan ge bias i de estimerade koefficienterna genom att inflationstakten kan tänkas påverka vissa av förklaringsvariablerna (s k simultan ekvationsbias). Detta är speciellt relevant för de icke tidsfördröjda lönekostnads- och penningmängdsvariablerna. Skattningsmetoden två-stegs-minsta-kvadrat undviker denna bias. Denna skattningsmetod gav varierande tecken för bias för lönekostnads- och penningvariablerna, vilket indikerar att bias är relativt liten. De här rapporterade resultaten bygger därför på traditionell multipel regression.

Bilaga 10 633 S()lJ 1981:42

Den skattade koefficienten för skattevariabeln låg i regel kring värdet ett. I den representativa ekvationen i tabell 5.l är den 0.921. Detta bör tolkas som att varje ändring i skattesatsen fär ett direkt genomslag under samma kvartal i konsumentpriserna. Det sker med andra ord en i det närmaste fullständig och omedelbar övervältring i konsumentledet.

Koefficienterna för kapacitetsutnyttjandet ett kvartal fram i tiden var som regel statistiskt insignifikanta och hade ibland negativa tecken. Denna term har därför uteslutits från inflationsekvationen. Det samtida och det ett kvartal tidsförskjutna kapacitetsutnyttjandet har bägge stora standardfel men är ändå medtagna eftersom tecknet för koefficienterna är konsistent med våra hypoteser.

Koefficienterna för samtida och fördröjda värden på lönekostnadsvariabeln blev positiva i enlighet med vår hypotes men koefficienterna är förvånansvärt låga.

Den skattade koefficienten för ändringar i penningmängden var som regel negativ och nära noll. Penningmängdsvariablerna har därför

uteslutits från inflationsekvationen. Koefficienten för

samtidig internationell inflation var som regel positiv och förhållandevis hög. Den internationella inflationen förefaller således utöva ett direkt inflytande på den svenska inflationen. Tidsförskjutna värden på den internationella inflationstakten fick låga och ibland negativa koefficienter. Tidsförskjutna värden för den svenska inflationstakten är en central förklaringsfaktor. I tabell 5.l är koefficienten förhållandevis stor. Den har det tecken som hypotesen föreskriver.

Estimeringarna utmynnar i slutsatsen att inflationen till stor del är bestämd av tidigare inhemsk inflation samt av internationell inflation. Inflytandet från den historiska inflationstakten kan tolkas som effekt av förväntad inflation. Löner och kapacitetsutnyttjande har endast en svag självständig roll efter det att man tagit hänsyn till inhemsk fördröjd och internationell inflation.

634 10 Bilaga

5.2 En jämförelse med andra studier av den svenska inflationen

Det finns endast ett fåtal studier av den svenska prisnivåns bestämningsfaktorer som är av intresse för jämförelser med de skattningar som presenteras i denna bilaga. De studier som diskuteras här är Calmfors (l977), Jonung och wadensjö (l979) och Wells (l978). Det bör påpekas att jämförelser mellan olika ekonometriska skattningar måste göras med viss försiktighet beroende på skillnader i specifikationer av modellerna, i data, i estimeringstekniker och estimeringsperioder.

Calmfors finner att kapacitetsutnyttjandet har ett relativt svagt inflytande på inflationen medan Wells finner en statistiskt signifikant effekt för den variabel som representerar förändringar av efterfrågetrycket. Detta inflytande är dock mycket svagt. Jonung och wadensjös prisekvation innefattar ingen efterfrågevariabel.

Samtliga dessa tre studier drar slutsatsen att internationell inflation mätt med olika typer av export- och importprisindex utövar ett betydande inflytande på den inhemska prisutvecklingen. Det finns dock betydande skillnader mellan de skattade koefficienterna. Den förväntade inflationen representeras i Calmfors samt Jonung och wadensjös modell av inflationen under föregående

år, vilket är ett relativt grovt mått. Den mindre restriktiva i

estimeringen i tabell 5.l ger upphov till en betydligt starkare effekt för tidsfördröjd inflation.

Lönernas inflytande är betydligt större i Calmfors samt Jonung och Wadensjös estimeringar, medan Wells inte finner någon effekt för lönevariabeln. Calmfors estimerar en koefficient i intervallet (0,2l - 0,36) medan Jonung och wadensjö får intervallet (0,374 - 0,604). En möjlig förklaring till dessa betydligt högre koefficienter är att lönekostnadsvariabeln fungerar som en indikator på förväntad inflation och internationell inflation i Calmfors samt Jonung och wadensjös modeller som en konsekvens

Bilaga 10 635

av deras restriktiva sätt att specificera effekten av tidsfördröjd infiation samt deras va1 av variabier för internationeii infiation. Detta skuiie kunna förkiara varför koefficienterna för tidsfördröjd och internationeii infiation i deras studier är så iåga jämfört med skattningarna i tabeii 5.1. Detta resonemang stöds av att koefficienten för lönevariabein får en högre koefficient när importprisindex används som mått på internati0ne11 infiation i stäiiet för genomsnittet av USA s och Västtyskiands inflationstakter.

Trots svårigheten att göra jämföreiser meiian oiika modeiier biir intrycket att den infiationsmodeli som skattats i detta avsnitt är förenlig med de resuitat som framkommit i andra ekonometriska studier av den svenska infiationsutveckiingen.

SOU 1931:42 Bilaga 10 637

PRISKONTROLLPOLITIKENS EFFEKTER PÅ INFLATIONSTAKTEN

6.1 Skattningen av simuleringsekvationen

Inflationsekvationen för icke-priskontrollperioden skattades i föregående avsnitt. Denna modell visade att internationell inflation och tidigare inflation utövade det centrala inflytandet på inflationstakten. Den representativa inflationsfunktionen är emellertid mindre lämpad för att simulera den inflationsutveckling som skulle ägt rum under kvartal med priskontroll eftersom den skattade funktionen inkluderar nominella lönekostnadsändringar som en förklaringsvariabel. Priskontrollpolitiken kan nämligen ha påverkat löneökningarna genom att ha dämpat inflationsförväntningarna. Simuleringsekvationen bör därför skattas med utgångspunkt från en inflationsekvation utan någon lönevariabel.

Inflationsmodellen (3) estimerades på nytt för samma tidsperiod utan några lönevariabler. Den nya ekvationen kan tolkas som en reducerad form, där lönevariablerna ersatts med bestämningsfaktorerna för lönebildningen. Den representativa simuleringsekvationen (5) är återgiven i tabell 6.l. Den tidigare skattade inflationsekvationen (4) liknar simuleringsekvationen (5). Koefficienterna för nästa kvartals kapacitetsutnyttjande och för tidsförskjuten internationell inflation ökade och inkluderades därför i den representativa simuleringsekvationen. Effekterna av lönevariablerna i ekvation (4) fångas således delvis av kapacitetsutnyttjande och internationell inflation i den reducerade formen (5).

Tabell 6.1 Skattningen av den representativa simuleringsekvationen.

Å (5) P= -0,600 -0,730 S2 -0,566 S3 -0,400 S4 +0,900 Skatt +l,556 +2,9l6 Kap+

Kap+]

(0,599)(O,24l) (0,256) (0,249) (0,l76) (3,403) (3,4l7) +l,203 +0,670 Pint +0,29s + 0,958

Kap_1 RPint8 pg

(3,275) (0,255) (0,439) (0,242)

S.E. 0,576 R2 = 0,717

Kommentar: Ekvationen är skattad med multipel regression med ett linjärt Almon-lag för tio kvartal tidsfördröjd inflation. RPint är genomsnittlig internationell

inflationstakt u§över svensk inflationstakt under

de åtta närmast föregående kvartalen.

638 Bilaga 10

6.2 Resultaten från simuleringarna

Med utgångspunkt från simuleringsekvationen (5) uppskattades den inflationsutveckling som skulle inträffat om inga prisregleringar funnits under l970-talet. Resultaten redovisas i tabellerna 6.2 och 6.3. Tidigare simulerad inflation används här som mått på tidsförskjuten inflation under kvartal med priskontroller i kolumn (2) i tabell 6.2 och 6.3. Effekten av priskontrollerna uppskattas i kolumn (3) som skillnader mellan faktisk och simulerad inflation, dvs. kolumn (l) - kolumn (2). Om priskontrollpolitiken dämpat inflationstakten under ett visst kvartal så ger detta en tendens till låg simulerad inflation under kommande kvartal. Tidigare dämpningar har därför indirekta dämpande effekter för senare kvartal. I kolumn (5) i tabellerna 6.2 och 6.3 mäts tidsfördröjd inflation istället som den faktiska inflationstakten. Denna kolumn utesluter därför de indirekta effekterna från tidii estimerade av inflationstakten, dvs. kolumnen vi- i gare dämpningar l sar de direkta effekterna av priskontrollerna för varje enskilt kvartal.

Simuleringsekvationen (5) omfattar nâgra centrala - men givetvis a inte samtliga - faktorer som bestämmer inflationen vid frånvaro ; av priskontroller. övriga faktorer fångas upp av feltermen. En- 3 ligt tabell 6.1 är standardfelet 0,576. De skattade effekterna å av prisregleringspolitiken i kolumn (3) i tabellerna 6.2 och 6.3 omfattar inflytandet från dessa uteslutna variabler. De estimerade koefficienterna är också förknippade med fel vilket är ytterligare en felkälla. Standardfelet för simulerad inflation inklusive felen i de estimerade koefficienterna rapporteras i kolumn (4) i tabellerna 6.2 och 6.3. Användningen av tidigare simulerade inflationstakter vid beräkningen av simulerad inflation i kolumn (2) är en ytterligare felkälla som inte är medtagen i

standardfelet i kolumn (4). Ett approximativt 95-procentigt kon- i

fidensintervall erhålles genom att multiplicera standardfelet i kolumn (4) med två.

Tabell 6.2 antyder följande effekter av prisregleringspolitiken för perioden l970:3-1976:4. Införandet av prisregleringar under

Bilaga 10 639

xwwuxmw

uxmwww

.Hmwvumvcmum

umaaouucoxwmwa

Uhmhvhmwv ?OSSE

...Q6 ,A36 666m; 166

uxwuaa

ä: 86 666 §6 §6 §6 86 26 86 36 §6 26 §6 36 NNÃ 26 .56 066 86 36 26 86 Nmá

- - - - - - - - - - - u - - -

gumwumumxá Ivumvcmum

Hmm t; §6 36 §6 §6 S6 S6 §6 86 S6 S6 86 §6 .36 §6 .36 86 §6 26 §6

50m

uwmum

IükrHiHHvCHrxIHHbEElEEDmENÄpHWDkDH

uxmuwcowumáucq

Acoaumawcw

_uwmuøumwv

uxmwwo

umaaouucox

vmuwaaøim

86 S6 .§6 ,.36 N06 §6 86 E6 S6

vwumasøim

ÄV

amuoH

ä;

5 - n - a a u - u

:ömma

1 C00

xmmuxmw

muowma Iwaøewm

øowumzcq

vmmuvumw cowumawcw

cmuowpma

?nu

:M39:

hbu

vmuwaøemm

:Din

vmczwxm

pmm 26 ma; 86 26 ...U vmE UNH A8 S; 26 N66 ä; 86 R6

amupmxøx

coqumawøa xwauxwm

Ad 6; S6 §6 D; .N66 mm; E; §6 Q6 S; 26 36 §6 S6 §6 26 §6 S6 S6

goa

å; ä; ä; å; ä; å; :Å

HMHGNHWE

u -

.u 0 3

i m m .i m m i N T i N m .i m m i u m i

Hmuumxøm xwmumumd

449g möts 1:2 ?§9 722 62:2 122 §32

nå. x x

.1\\1

640 Bilaga 10 SOU 1931:42

hösten 1970 med början i augusti och med en utvidgning i oktober - se tabe11 3.1 - hade ingen nämnvärd inverkan på inf1ati0nstakten under 1970. Den estimerade effekten, mätt som ski11naden me1- 1an faktisk och simu1erad infiationstakt är 1iten jämfört med standardfe1et för kvarta1en 1970:3-1970:4. De uppskattade effekterna 1igger därför he1t inom fe1margina1en. Resu1taten för första och andra kvarta1et 1971 pekar på en signifikant inf1ations-

dämpande effekt av prisreg1eringsp01itiken]?Under resten av året

förekommer ingen sådan effekt. Den simu1erade inf1ati0nen 1igger mycket nära den faktiska. Beräkningarna för senare de1en av 1971 och 1972, då priskontro11po1itiken en1igt prisreg1erings1agen avveck1ades, visar inte några kompenserade prishöjningar under e11er

efter avveck1ingen, ko1umn (5)2). Införandet av prisövervakningen

med början i februari 1971 kan ha bidragit ti11 detta resu1tat.

En jämföre1se me11an effekterna av priskontro11en i ko1umn (3)

och i ko1umn (5) i tabe11 6.2, visar att den skattade dämpningen E

av inf1ationen under 1971:3-1972:4 i ko1umn (3) i huvudsak beror pá indirekta effekter av den estimerade dämpninqen av inf1ati0å nen under kvarta1en 1971 1-2. ä 1 Estimeringarna antyder så1edes att prisk0ntr011en knappast hade 5 någon direkt effekt på inf1ati0nstakten under 1971:3-1972:4. á Sammanfattningsvis visar skattningarna att priskontr011en 1970-1971 dämpade inf1ationen 1971:1-2, medan de direkta effek-

1 i

I 1) Det kan dock inte utes1utas att denna dämpande effekt - som här * l ti11skrivs prisreg1eringspo1itiken - he1t e11er de1vis är knutenj ti11 den osedvan1igt hårda åtstramningspo1itik som bedrevs i 1 av 1970-ta1et. * början 2) Sådana kompenserande prishöjningar konstaterades för USA av Gordon (1975, 1977) och McGuire (1976). I USA fö1jdes dock inte avskaffandet av priskontr011er av någon typ av priskon- 5 tro11er 1iknande det svenska systemet med prisövervakning.

Bilaga 10 641

terna var små för övriga kvarta1 under 1970-19721).

I januari 1973 infördes prisstopp på subventionerade bas1ivsmede1. En 1agändring i ju1i 1973 möj1iggj0rde se1ektiva prisstopp. I september 1973 användes den nya 1agen för första gången. Omfattningen av prisreg1eringen en1igt prisreg1erings1agen framgår av tabe11 3.1 och diagram 3.1. I rege1 har täckningsgraden .

f varit kring 10-15 procent av den privata konsumtionen under åren

1973-1976. Man kan diskutera 01ika hypoteser rörande effekterna av ti11komsten och användningen av den nya 1agstiftningen. En hypotes är att den reducerat den förväntade inf1ationstakten och därmed den faktiska inf1ationstakten. En a1ternativ hypotes säger att 1agen ökat inf1ati0nstakten genom att företag och andra prissättare garderat sig mot förväntade prisk0ntr011er genom extra A prishöjningar.

6.2 och 6.3 den direkta effekten av Ko1umn (5) i tabe11 anger från och med 1973 när tidsfördröjd inf1ation mäts priskontro11erna som faktisk inf1ation. Eventue11a indirekta effekter av 1970-1971 års är därför utes1utna. En granskning av ko1umn prisreg1eringar visar att faktisk inf1ati0n är 1ägre än simu1erad för sju av (5) de tio kvarta1en 1973:1-1975:2. Ski11naden 1igger utanför fe1margina1en för två kvarta1, näm1igen 1974:3 och 1975:1. För perioden 1975:3-1976:4 i ko1umn (5) är mönstret det omvända. Nu är faktiska inf1ati0nen i a11mänhet något högre än den simu1erade inf1ationen.

av priskontro11erna estimerades också med importpris- 1) Effekterna index som mått på internatione11 inf1ati0n. Även denna estimering visade en dämpad inf1ati0n för 1971 1-2 (direkta effekter: -2,11 och-2,17) med små direkta effekter för övriga kvarta1. För he1a perioden 1970:3-1976:4 visar dessa estimat en inf1ationsdämpande effekt för 12 av de 26 kvarta1en medan ko1umn (5) i tabe11 6.2 visar en dämpning för 16 av kvarta1en. Den genomdirekta effekten är -0,34 för estimaten snitt1iga uppskattade baserade och -0,45 för ko1umn (5). Detta på importprisindex innebär att estimaten med importprisindex indikerar en ännu svagare gen0msnitt1ig effekt av priskontro11erna för he1a denna period.

642 Bilaga 10

Ski11naden är dock inte signifikant för något kvarta1. Beräkningarna för åren 1973-1976 kan to1kas som att introduktionen och användningen av den nya priskontro11agen eventue11t hade en något inf1ationssänkande effekt under 1973 och 1974 medan estimeringarna antyder att priskontro11erna inte haft någon effekt andra ha1våret 1975 och ti11 och med 1976. Se även diagram 7.1 nedan.

Perioden 1977 1-1980 2 var konjunkturpo1itiskt sett dramatisk. Den svenska va1utan deva1verades tre gånger och mer e11er mindre he1täckande priskontro11er infördes i samband med den andra och tredje deva1veringen, näm1igen i apri1-maj 1977 och i september - oktober 1977. Under våren 1978 infördes 0b1igat0risk förhandsanmä1an av prishöjningar för en omfattande ande1 av den privata konsumtionen. Den prisreg1erade de1en av privat konsumtion 1åg kring 55 procent under he1a 1979. Den tota1a ande1en av privat konsumtion som var föremå1 för någon typ av prisreg1ering en1igt prisreg1erings1agen ökade så1edes under perioden 1977-1979 jäm-

fört med åren 1973-1976. Se också diagram 3.1 och tabe11 3.1. 1

Tabe11 6.3 visar resu1taten av en simu1ering från kvarta1et med den första deva1veringen, 1976:4, ti11 1980:2. Ko1umn (3) och (5) visar estimerad effekt av priskontro11er och deva1veringar ink1usive respektive exk1usive indirekta effekter från estime- V

rade effekter för tidigare kvarta1 inom denna period. Den upp- 2

3 skattade extra inf1ationen för 1976 4-1978:1 är re1ativt 1iten i förhå11ande ti11 den tota1a deva1veringen på ca 19 % under denna period. För senare kvarta1 visar estimeringarna i ko1umn (3) och (5) varierande tecken för effekterna av deva1veringar 3 ” och priskontro11er. Effekterna för he1a perioden 1976:4-1980:2 är i a11mänhet små jämfört med uppskattade standardfe1, dvs. fe- 1en kan oftast hänföras ti11 s1umpmässiga variationer i inf1ationstakten. De mest markanta avvike1serna uppkom för 1980:1-2 och hade motsatt tecken. De direkta effekterna i ko1umn (5) visar inf1ati0nsstimu1erande effekter för 9 av de 15 kvarta1en 1976:4-1980:2 med ett gen0msnitt1igt fe1 mycket nära no11 (0,03).

S()lJ 1981 :42 Bilaga 10 643

;oo

m uws

xm_pxm+

pxmçwm

LmFFoLpcoxm_La Løm=w;m_m>mv

unngugnw =o_pm_»=_

xmucrm_Lau=mE:m:ox

pxm;_o

Law

-ugøuçmpm

mcwgucm

pm_mç Amy

__m=p:ouoLa

umLm_:s_m

Løm:wLm_m>mu

pxmçwm

gm__oLu:oxm_La

Amy

uhngugnwv ?o:mr:._

.:ox_uw_oa__oLu:oxmwLa

5 Nm.o ««.o mo.. «m.c e.o qm.o _m.o No.o __.o mm.c Nw.o No.o mo.o mN._ mm._

.auch ;oo ^_V

vas -cv

mkm.

unngngnoau.:

um;mF=E@m :o_pm_mc* um;m_:e_m

cats:

Lmpxmmwm

v_mNm_

.mp;mx

mum;o_=Ewm xm_pxmm =o_pø_ç=w

;ma

m.o

CUCÖQ ø-(UCÖQT r-CVCOQ :-(\I

__wnmH _mp;mx

d) ON S l\ l\ ® Ch C3 OH r- ;- ;-

644 Bilaga 10

Tabell 6.3 visar således i regel små skillnader mellan faktisk och simulerad inflationstakt. Detta resultat är i och för sig värt att betona. Den ursprungliga modellen skattades huvudsakligen för l960-talet. Trots detta har den en god förmåga att simulera inflationen under sista hälften av l970-talet - vilket är

en period med omfattande prisregleringar, prisövervakning samt en rad konjunkturpolitiska störningar. Den simulerade inflations-

takten svänger runt den faktiska med relativt små avvikelser]). 3

i Å i 1 Huvudintrycket är därför att den faktiska inflationen ungefär Ä i följt den simulerade inflationen efter rimliga korrigeringar i för effekterna av devalveringarna 1976-l977. Prisregleringspolitiken i form av generella priskontroller under april-maj och

september-oktober l977 och i form av selektiva priskontroller för övriga kvartal synes således inte ha haft någon större eller varaktig effekt på inflationstakten. Samma slutsats kan man dra beträffande systemet med prisövervakning.

6.3 Några simuleringar av alternativa inflationsförlopp

Beräkningarna hittills har syftat till att simulera den prisutveck-? ling som skulle inträffat om ingen priskontrollpolitik hade förekommit. Simuleringsekvationen (5) kan emellertid också användas i a 1 A för att beskriva andra Två sådana 1 inflationsförlopp. förlopp Å studeras här. 1 Det första bygger på att den jämviktsstörande effek- ”i

ten från internationell inflation elimineras. Detta förlopp kan i

tolkas som att en växelkurspolitik bedrivs som neutraliserar internationella inflationsimpulser. Det andra simulerade förloppet utgår från att kapacitetsutnyttjandet kontinuerligt ligger på

1) Utvecklingen av inflationstakten simulerades också

för

skattningen med importprisindex som mått på internationell inflation. Eftersom detta index inkluderar effekterna av devalveringar ger skillnaden mellan

faktisk

och denna simulerade inflation en direkt uppskattning av priskontrollens effekter. Estimeringarna visade en dämpad inflation för 8 och en stimulerad inflation för 7 av kvartalen 1976 4-1980 2 med ett svagt positivt genomsnittligt fel, 0,15. Även denna uppskattning indikerar således att priskontrollerna inte har haft någon nämnvärd effekt under denna tidsperiod.

sou 1981:42 Bilaga 10 645

den jämviktsskapande nivån, vilken antas vara lika med det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet under l978:l-l979:4.

Resultaten sammanfattas i tabell 6.4. Åren l973 och l974 har valts som simuleringsperiod. Kolumn (3) visar att en eliminering av de internationella prisimpulserna medför en allt kraftigare dämpning av den inhemska inflationstakten under l973 och l974. Detta förklaras av att simulerad inflation beror på tidsfördröjd simulerad inflation. En dämpad inflation ger därför en tendens till lägre simulerad inflation för senare kvartal. Kolumn (5) i tabell 6.4 visar liknande men betydligt svagare effekter. l973 och l974 var högkonjunktursår då kapacitetsutnyttjandet var högre än 1 det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet, vilket ökade infla- Ã tionstakten. En neutralisering av denna effekt skulle således 1 ha reducerat inflationen enligt kolumn (5).

Tabell 6.4 Simulerade inflationsförlopp. l973-l974

Kvartal Simulerad Internationell Effekt Kapacitets- Effekt inflation inflationsstör- (2)-(3) utnyttjande- (4)-(l) ning eliminerad störning eliminerad (1) (3) (3) (4) (5)

1973:1 2,547 2,240 -0,307 2,501 -0,046 :2 2,235 1,519 -0,7l6 2,158 -0,077 :3 2,174 1,759 -0,415 1,996 -0,266 :4 2,690 1,725 -0 ,965 2,424 -0 ,266

1974:1 2,779 1,506 -1,272 2,363 -0,4l6 :2 1,093 0,242 -0 ,85l 0,564 -0 ,529 :3 4,083 ?s 4 -1,0s4 3,628 -0,460 :4 4,288 3,: 1 -1,247 3,963 -0,352

Simuleringarna i tabell 6.4 ger stöd för att inflauppfattningen tionstakten kan styras genom olika stabiliseringspolitiska åtgärder. En revalvering skulle till bidragit en lägre inflationstakt. En revalvering med en procentenhet ger enligt simuleringsekvationen en dämpning av den svenska prisnivån med mer än en procentenhet på lång sikt. Detta antyder att revalveringar kan genomföras utan att försämra den svenska industrins konkurrens-

646 Bilaga 10

kraft. Som framgår av k01umn (5) kan stabi1iseringsp01itiska åtgärder som infiuerar också påverka inf1a-

kapacitetsutnyttjandet

tionstakten. Här finns det sâ1edes en möjlighet för finans- och penningpo1itiken att styra inf1ationsutveck1ingen.

Inf1ationsmode11en ger också en rad specifika slutsatser rörande den svenska inf1ationsprocessen. Den tidigare inf1ati0nstakten och å den internati0ne11a inflationstakten utövar bägge ett starkt inf1ytande på dagens svenska inf1ati0n. Det är rim1igt att betrakta den historiska inf1ationsutveck1ingen som en mätare på inflationsförväntningarna hos a11mänheten, företagen och organisationerna. Denna uppfattning får stöd av den kart1äggning av den svenska allmänhetens prisförväntningar vi1ken presenteras i bi1aga 3 och 4.

Bilaga 10 647

7 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN De ekonometriska beräkningarna rörande prisregleringspolitikens effekter på inflationstakten under l970-talet pekar på att priskontrollerna under den första hälften av detta decennium hade en viss inflationsdämpande effekt. Under den senare hälften förefaller prisregleringspolitiken emellertid inte ha haft någon klar och entydig verkan på inflationstakten. Den faktiska inflationen följer den simulerade inflationen med förhållandevis små differenser. Resultaten bör tolkas som att prisregleringspolitiken enligt prisregleringslagen inte haft någon märkbar långsiktig effekt på den svenska inflationstakten. Samma bedömning bör göras beträffande systemet med prisövervakning, Detta är en slutsats som för övrigt väl sammanfaller med utvärderingen i bilaga 7 av de utländska erfarenheterna av prisregleringar under l970-talet. Det bör också poängteras i detta sammanhang att priskontrollerna under åren l977-l979 var betydligt mer omfattande än under de första åren med selektiva kontroller l973-l976.

Enligt modern stabiliseringspolitisk teori har ett ekonomisktpolitiskt medel större effekt när det först används jämfört med när samma medel används igen eller utnyttjas mer kontinuerligt. Vid senare tillfällen har nämligen företag, organisationer och allmänheten kunnat anpassa sitt uppträdande till det. Konsekvensen blir att medlets effektivitet försvagas med tiden.

Resultaten av de ekonometriska skattningarna kan tolkas i termer av ovanstående resonemang. På lång sikt när allmänheten och föreoch anpassat sitt uppträdande till användningen av tag förväntat priskontroller och prisövervakning, bör man således vänta sig att detta regleringssystem inte får något.märkbart inflytande på in-

flationstakten1 .

l) lät göra en enkätundersökning av ett 30-tal större svenska §NS under hösten l980 rörande företagens inflations-

industriföretag

Undersökningen drog slutsatsen att de undersökta

forvantningar.

inte ansåg att SPK påverkade deras

foretagen prisförväntningar,

darför att företagen med tiden lärt hantera

bl.a. sig prisreg-

leringen. Detta resultat stöder diskussionen här ovan om priskontrollens effekter. Se Bentzel m.fl. (l980, s. 57-59).

648 Bilaga 10

Diskussionen i denna bi1aga om prisreg1eringsp01itikens effek-

ter på den svenska inf1ati0nen har rört verkningarna på infla-

tionstakten. Det finns andra effekter av priskontroiierna rörande ti11växten, resursa110keringen och inkomstfördeiningen vi1ka inte behand1as i denna bi1aga, men som bör uppmärksammas i en fu11ständig utvärdering av den svenska prisk0ntr011p01itiken under 1970talet.

sou 193142 Bilaga 10 649

LITTERATURFURTECKNING

Aukrust, 0.,(l977),Inflation in the Open Economy: A Norwegian Model, in L. Krause och N. Salant (red), worldwide Inflation, Washington. Barro, R.,(l977),Unanticipated Money Growth and Unemployment in the United States, American Economic s.l0l-ll5. Beyiew, Bentzel, R.,m.fl.,(l980),Stabiliseringspolitik för 80-talet, Konjunkturrådets rapport l980-8l, Stockholm.

Carlmfors, L.,(l977),Inflation in Sweden, i L. Krause och

W. Salant (red), worldwide Inflation, Washington. Edgren, E.,m.fl.,(l973),wage Formation and the Economy, Allen and Unwin. London.

Friedman, M.,(l968),The Role of Monetary Policy, American Eco-

nomic Review, s.l-l7. Gordon, R.,(l975),The Impact of Aggregate Demand on Prices, Brookings Papers on Economic Activity, s. 6l3-62.

Gordon, R.,(l977),Can the Inflation of the l970s Be Explained?

Brookings Papers on Economic Activity, s. 253-77.

Hansson. I.,(l980),Swedish Inflation and Price Controls, stencil,

Nationalekonomiska institutionen, Lund. Jonung, L.,(l976),Money and Prices in Sweden l732-l972, Scandinavian Journal of Economics, s. 40-58. Jonung, L. och wadensjö, E.,(l978),wages and Prices in Sweden, 1922-l97l, Economy and History, s. l04-l3. Lucas, R.,(l972),Expectations and the Neutrality of Money, Journal of Economic Theory, s. l03-24. McGuire, T.,(l976).“0n Estimating the Effects of Controls, i K. Brunner och A. Meltzer (red), The Economics of Price and wage Controls, Carnegie-Rochester Conference Series in Public Policy, vol. 5, North-Holland. Oi, w.,(l976),0n Measuring the Impact of wage and Price controls: A Critical Appraisal i K. Brunner och A. Meltzer (red), The Economics of Price and Hage Controls, Carnegie-Rochester Conference Series in Public Policy, vol. 5 , North-Holland. Wells, C.,(l978),0ptimal Fiscal and Monetary Policy, Lund Economic Studies XVI, Lund.

S()lJ 1981:42

BILAGA ll

INFLATIONSPROGNOSER OCH INFLATIONSUTFALL. EN STUDIE AV KONJUNKTURINSTITUTETS PRISPROGNOSER

Av Ingemar Hansson och Lars Jonung

*› l INLEDNING

Inflationsförväntningarna och de processer som styr inflationsförväntningarna spelar en central roll i diskussionen om priskon-

trollpolitikens effekter1). Längre tidsserier över allmänhetens

förväntningar om inflationsutvecklingen i Sverige saknas emellertid. Det finns en metod att med empiriskt material studera inflationsförväntningar för Sverige, nämligen att använda de prognoser som konjunkturinstitutet (KI) regelbundet publicerat. Man bör då hålla i minnet att dessa prognoser inte representerar samma typ av inflationsförväntningar som analyseras i bilagorna 3 och 4, vilka behandlar den av allmänheten uppfattade och förväntade inflationsutvecklingen.

med denna bilaga är att jämföra KI:s prisprognoser med de Syftet som framkommer i olika modeller för inflationsförväntprognoser Bilagan är organiserad på följande vis. Efter denna inningar. ledning beskrivs de prisprognoser som KI har gjort. Sedan jämförs dessa med de prisprognoser som genereras av några alternativa Resultaten i denna bilaga anknyter till diskussioprognosmodeller. nen i bilagorna 3, 4 och l0.

Värdefulla synpunkter på denna bilaga har lämnats av Jonas *) Antti Suvanto, Björn Thalberg, Eskil wadensjö samt Ranstam, inom konjunkturinstitutet av i första hand Lars Lindberger och Edward Palmer. Författarna vill rikta ett särskilt tack till Lars Lindberger för givande kommentarer. En diskussion av detta problem finns i bilaga 4. Denna behandl) lar kort åren l978-l980. Se dock en mycket period, nämligen också 2 till 4 som kortfattat beskriver en appendix bilaga serie över allmänhetens inflationsförväntningar för l97l-l980.

SOU 1931:42 Bilaga Il 653

KONJUNKTURINSTITUTETS PRISPROGNOSER

Sedan första hälften av l960-talet har den preliminära nationalbudgeten regelbundet innehållit konsumentprisprognoser sammanställda efter i stora drag enhetlig metodik. Prognoserna har utarbetats i december månad och avsett utvecklingen av konsumentprisnivån under nästkommande kalenderår. Metodiken utformades ursprungligen inom finansdepartementets ekonomiska avdelning men sedan l974 har KI lagt fram prognoser beträffande konsumentpriserna inte blott till höstrapporten utan även till preliminär

och reviderad nati0nalbudget]). Prisprognosen i den preliminära

nationalbudgeten har sedan utgjort ett underlag för den ekonomiska politiken.

Det bör påpekas att KI:s prisprognos tillkommer som summan av enskilda prognoser för olika komponenter av konsumentprisindex. Den slutliga prognosen är dessutom avstämd med övriga prognoselement i KI:s totala konjunkturprognos. Den ansats som KI utvecklat betonar i första hand kostnadsaspekter. KI summerar således väntade förändringar av skilda kostnader vid konstruktionen av den slutliga prisprognosen. Importpriser och övriga internationellt be-

stämda priser ingår bland dessa kostnadselementz). Prisprognosen

bygger på förutsättningen att den ekonomiska politiken ej ändras. Redan kända ekonomisk-politiska åtgärder är emellertid uppmärksammade i prognoserna.

Det har ifrågasatts i vad mån KI:s prognoser reservationslöst kan och bör tolkas som en bedömning gjord av ett självständigt institut snarare än av en organisation som står ekonomidepartementet nära. Analysen i den här bilagan utgår emellertid ifrån att KI:s prognoser är rena prognoser i den bemärkelsen att de mäter den prisutveckling som KI förväntar sig som det mest realistiska utfallet - om inte den ekonomiska politiken ändras. Sedan får analysen avgöra hur korrekt denna syn är.

l) De prisprognoser som finns i KI:s höstrapporter har sedan början av 1960-talet varit baserade på samma metodik som prognoserna i den preliminära nationalbudgeten. 2) En närmare presentation av KI:s prisprognoser och den metodik som dessa vilar på finns hos Lindberger (l979).

654 Bilaga I l S()L1 1981:42

En1igt en a1ternativ to1kning sku11e prisprognoserna utgöra ett mede1 att påverka förväntningsbi1dningen genom att KI presenterar en prognos som snarare 1igger i underkant än i överkant i syfte att reducera inf1ationsförväntningarna hos a11mänheten och arbetsmarknadens parter. Om a11mänheten så småningom genomskådar en sådan po1itik, minskar dock dess eventue11a effekter på inf1ationsförväntningarna. i 1 i Den av konjunkturinstitutet förväntade inflationen för åren 1963- i 1 i 1981 återges i tabe11 3.1. När den pre1iminära nationa1budgeten å 7 innehâ11er f1era prognoser, anges det genomsnitt1iga värdet. i z i c Ko1umn (6) i tabe11 3.1 visar den faktiska inf1ati0nstakten mätt x 1. a som procentue11a förändringen i konsumentprisindex från december 5 Ä ti11 december respektive år. Som en enke1 beskrivning av precisio- i i J nen i prisförväntningarna jämförs dessa med den faktiska inf1a-

tionstakten i diagram 2.11). Se också k01umn (7) i tabe11 3.1.

I detta prognos-utfa11sdiagram 1igger korrekta prognoser 1ängs

45°-1injen, där den faktiska inf1ationen sammanfa11er med den för-

väntade. Observationer som 1igger ti11 vänster ovanför 45°-1injen

representerar överskattningar av inf1ationstakten i prognoserna,

punkter ti11 höger nedanför 45°-1injen utgör underskattningar av

den faktiska utveck1ingen.

Diagram 2.1 visar att KI som rege1 underskattar infiationstakten_ Av de 18 prognoserna för åren 1963-1980 har 14 underskattat inf1ationstakten. De fyra överskattningarna gjordes vid 1967, 1968, 1971 och 1978 års bedömningar. Avvike1serna me11an överskattningarna och den faktiska inf1ati0nstakten är eme11ertid små: 0,1, 2,0, 0,6 och 0,6 procentenheter för 1967, 1968, 1971 och 1978 i nu nämnd ordning en1igt tabe11 3.1.

Man kan såsom Hu1tcrantz (1971, s. 144) säga att en fu11träff har åstadkommits, . ., när man 1yckats prognostisera den faktiska

1) Här ana1yseras KI:s prisprognoser en1igt den pre1iminära nationa1budgeten. Prisprognoserna i Klzs höstrapport, som pub1iceras i oktober, granskas av Lindberger (1979). Man borde vänta sig en bättre precision i den pre1iminära nationa1budgeten eftersom den görs efter höstrapporten.

Bilaga Il 655

förändringen inom en fe1margina1 av 30,5 procentenheter .. .

Är utfa11et numerärt större än i5,0 procent ti11åter jag avvike1-

ser nedåt e11er uppåt på högst en tionde1 av utfa11ssiffran, dvs. i interva11et - % betecknas som fu11träffar prognoserna 6,3 7,7 vid ett utfa11 av 7,0 %. Om man använder denna definition på “fu11träff i anknytning ti11 bi1den i diagram 2.1 kan man konstatera att det finns tre fu11träffar i materia1et och att dessa sammanfa11er med tre överskattningar som KI gjort, näm1igen 1967, 1971 och 1978.

Diagram 2.1 Konjunkturinstitutets prognos för inf1ationstakten och den faktiska inf1ationen under åren 1963-1980.

Prognostioerad inflationstakt procent/är

gg.. 800 78. 75. 7_ 710 076 740 77. 6.. 73. 5* 790 4.4 530 720 66. 67. 3- 650 700 63 Q 064 2_ 069 1_

Faktisk in-

1 å å Ä E å 7 å å 110 11 12 13 14 flationstakt

iprocent/år

Kä11a: Se tabe11 3.1.

sou 1981:42 Bilaga 11 557

PRECISIONEN HOS NÅGRA INFLATIONSPROGNOSER

Detta avsnitt behand1ar precisionen hos några inf1ationsprognoser för perioden 1963-1977. Dessa prognoser jämförs inbördes för att studera vi1ken typ av förväntningsbi1dning som ger den största graden av precision. Fem prognosmetoder behand1as här: konjunkturinstitutets prognos, två prognosekvationer samt två naiva prognoser. De senare utgör enk1a framskrivningar av den inträffade inf1ationstakten. Dessa fem prognoser för 1963-1977 är beskrivna i

tabe113.1]).

Prognosmetoderna för det kommande årets inf1ati0n är av fö1jande s1ag:

1. Konjunkturinstitutets prognos. Denna bedömning av den framtida inf1ationen är återgiven i ko1umn 1 i tabe11 3.1. Siffran för 1964 anger således den inf1ationstakt som KI väntade sig sku11e råda under detta år. Denna prisprognos producerades i december 1963 och pub1icerades i den pre1iminära nati0na1budgeten i januari 1964.

2. Prognosekvation I. Detta är den inf1ationstakt som förutsägs av en prognosekvation som skattas för perioden 1958-1976 utan några dummy-variab1er för åren med priskontr011er. I denna skattning av prognosekvationen används den faktiskt inträffade inf1ationstakten som den beroende variabe1n, dvs. skattningen sker med facit i hand. Genom denna teknik förväntar man sig att prognoserna får en god precision.

Med utgångspunkt från mode11en för inf1ationens bestämningsfaktorer,s0m presenteras i bi1aga 10, skattas fö1jande ekvation för den föredragna formen av den optima1a prognosekvationen, där den faktiska inf1ationen under respektive år är den beroende variabe1n:

1) De ursprung1iga beräkningarna gjordes våren 1978. Data för åren 1978-81 har ink1uderats i tabe11 3.1 i samband med en s1ut1ig revidering våren 1981.

658 Bilaga 11

0,30 Skatt + 3,48 Kap + l,90 Kap l * 0,48) (0,73)

+ 2,45 Pint + 6,32 P . m _1 (m3) (030)

Z H 0,75, standardavvikelsen inom parentes.

Skattningsperiod: l958-l976.

Variabeln Skatt är ändring i momssats under första kvartalet _ för Variablerna är kapacitetsut-

prognosåret. Kap och Kap_]

nyttjandet under första kvartalet för prognosåret respektive 3 under sista kvartalet närmast föregående kvartal. (Se bilaga å l0 för en närmare beskrivning av ekvationen.) är genom-

Pint]0 å

snittlig inflation i USA och Västtyskland utöver den svenska 2

i inflationstakten de senaste l0 kvartalen, fram till och med sista kvartalet för året före prognosåret. är ett vägt

5_i

genomsnitt av tidsfördröjd inhemsk inflation för de senaste 24 kvartalen, beräknat med en linjär Almon-lag fram till och med sista kvartalet året före prognosåret. Den skattade koefficienten på 6,32 betyder således att den förväntade inflationen från denna del av ekvationen för nästa år är ungefär sex gånger högre än den genomsnittliga inflationen under tidigare kvartal.

3. Prognosekvation II. Denna prognos på inflationstakten baseras på en ekvation som skattas med data, tillgängliga för tiden före respektive prognosår. Till skillnad från prognosek-

vation I används således endast data för tidigare inflation, i

Z kapacitetsutnyttjande etc. vid skattning av prognosekvationen för respektive âr. Prognosekvation II har därför lägre precision än prognosekvation I. Eftersom skattningarna för perioden l958:I-l964:I gav upphov till en orimlig storlek på koefficienterna, har prognosen för 1963 och 1964 satts lika med den faktiska inflationen under l962 respektive l963.

11 659 Bilaga

...m

.BL

om.: .å

.BL

.momp

-få

_øpxmäräwgaucwezmcov_

WC_

.§59

20.52%:

gmnsmumu

:mesäcowumiçw

mcmgmorlo

gmnsmumuåmm.

mocmoå_ v.25.

xsmsmpmmumcms

v05

Lmnemuou

Lmnsmomn

.mami

:Buff: .umuiuon

Lmnsmuou

xmixmu_ n_

:mi:

:må

2069:3

5.5 S

mFCuFm

:mvåzáuøe

pmicm

mocmoga

3.3 NMS

;wnemomu

?Ez

335m

om.:

_Fmzucouogm

:må än

mxwsmsøum

Lmxumu

mocmoga

ag 2a

:E:

wmcxmgmn

?Ez 22

mom_

.RmTmmmF

2 å.

LP. ;m

#753

mocmoå_

m? Nmá

.Bm

cmmocmogn_

“Siam

xmsrtMrapcoeamcov_

_...513_

H _.

gmmocmogamcowpøCcw

mocmogn_

cowpøicw

.xmucürpxapcmsamcox

Läzgpçsmnmuwppgov_

?us

umcxwcmn

Lapxcsncov_ mpmuzfumf

xmBxøh_

Em...

mocmoå_

85 ooá 8.0

:mp5 ”Lmpcmesox

ma_ S? 82

660 11 sou 1931:42 Bilaga

Prognosekvationen II får o1ika utseende för olika år. För senare år visar ekvationen stora iikheter med prognosekvation (1), vilket också framgår av de näriiggande värdena i koiumnerna (2) och (3) i tabe11 3.1.

4. Naiv prognos I. Ett enkeit sätt att producera en prognos är att sätta förväntad infiation för nästkommande år iika med innevarande års inf1ation_ Denna prognos, som finns återgiven i ko1umn (4), utgör en s.k. statisk förväntningsbiidning.

5. Naiv prognos II. En annan typ av enkei prognos beskrivs i koiumn (5). Här är prognosen för infiationstakten under det kommande året 1ika med innevarande års infiationstakt

(P:+])

muitipiicerad med kvoten me11an nuvarande års inflations-

(Pt)

takt och föregående års infiationstakt dvs.

(Pt_1),

Denna prognos innebär en extrapolering av

Pt-(Pt/Pt_1).

den senaste infiationstakten. Har ti11 exempei infiationstakten varit stigande från det föregående ti11 det innevarande året, väntar man sig att nästa års infiation ska11 vara högre än innevarande års infiation.

Skiiinaden me11an faktisk och prognoserad infiation utgör feiet hos respektive prognos. Denna ski11nad är underiaget för oiika mätningar av precisionen för de fem prognosmetoderna i tabe11 3.2. De tre övre raderna i denna tabeii redovisar tre mått på ski11naden me11an utfa11 och prognos, nämiigen det genomsnittiiga kvadratsummefeiet, rad (1), det genomsnittiiga abso1uta feiet, rad (2) och Theils femte oiikhetskoefficient, rad (3).

Mått 1 och 3 i tabe11 3.2 ger föijande rangordning för de fem prognosernas precision: (1) prognosekvation I, (2) naiv prognos I, (3) prognosekvation II, (4) KI:s prognos och (5) naiv prognos II. Det andra måttet ger samma rangordning med undantag av att naiv prognos I fiyttas ti11 näst sista piats. Prognosekvation I ger den bästa bedömningen av framtida inflation. Detta är ett icke oväntat resultat eftersom prognosekvation I skattats med data för he1a perioden 1963-1977, medan prognosekvation II använder enbart data

sou 1981:42 Bilaga 11 661

Tabe11 3.2 Precisionen hos fem inf1ationspr0gnoser för 1963-1977

Prognostyp: Konjunk- Prognos Prognos Naiv Naiv turinsti- ekvation ekvation Prognos prognos tutet I II I II (1) (2) (3) (4) (5)

. Genomsnitt- 1iga kvadratsummefe1et 2,55 1,67 2,32 2,26 4,50 2. Genomsnitt- 1iga abso- 1utfe1et 1,83 1,22 1,79 1,94 3,28 3. Thei1s femte o1ikhetskoefficient 0,20 0,12 0,17 0,16 0,27 4. Genomsnittsfe1et 1,65 0,30 0,75 0,54 -1,05

Det genomsnitt- 1iga kvadratsummefe1et uppde1at på:

5. Bias (um) 0,42 0,03 0,11 0,06 0,06

6. 01ika varians (U5) 0,07 0,23 0,04 0,05 0,14 7. 01ika kovarians (UC) 0,51 0,73 0,86 0,89 0,80

8. Regressionskoefficienten (b) för ekvationen A1: a + b-P1 1,00 1,16 0,84 0,86 0,30

Kommentar: Det kvadratsummefe1et de1as upp i tre

gengmsnittliga

komponenter: Um, U och U på raderna 5-7 en1igt fö1jande. Det kvadratsummefe1et = genomsnitt1iga _ 1 _ 2 , där är prognosen och det faktiska utfa11et.

Kiwi A1) Pi Ai

Dessa de1as upp i fö1jande komponenter: 2 2 .. 1 1 + - + - dar 17 = Ä = (P - Ä)

(sp 5A) 2(1-r)sP 5A ñZPi, 52,41_

och s står för standardavvike1sen och r är korre1ati0nskoefficienten me11an prognos och utfa11. Dessa termer divideras med kvadratsummefe1et: 2

u+us+u°=idäru“=qls-_Ä)-_-,us=

ñz(P1.-A1.)

(s -s )2 2(1-r)s . s P ^

ochUC=----L-A

T_____2 .

Kiwi A1)

Jñz(P1.-A1.)2

Um är den de1 av o1ikheten me11an prognos och utfa11 som ti11-

skrivs bias, U5 den de1 som ti11skrivs o1ika varians och UC den de1 som ti11skrivs o1ika kovarians. Se Thei1 (1966).

662 Bilaga 11 sou 1981:42

tillgänglig vid prognostillfället. Det är mer anmärkningsvärt att prognosekvation II, som är skattad för data som finns tillgängliga vid respektive prognostidpunkt, har en bättre precision än KI:s prognos.

Det bör också noteras att en enkel framskrivning av årets inflationstakt, dvs. naiv prognos I, ger upphov till prognoser med förvånansvärt hög precision enligt det första och tredje måttet. Den fjärde raden visar genomsnittsfelet. Raden visar att KI:s prognos har störst underskattning. Den uppgår till l,65 procentenheter. Den naiva prognosen I har till exempel en underskattning som bara är en tredjedel av KI:s genomsnittsfel.

Det genomsnittliga kvadratsummefelet kan delas upp i tre olika typer av fel. Rad (5)-(7) visar andelarna för de tre felkomponenter-

na: bias, olikheter på grund av olika varians och olikheter genom

olika kovarians. Summan av andelarna för felen är lika med ett. Se kommentaren till tabell 3.2. Denna uppdelning visar att avvikelserna mellan denfaktiska och den av KI förväntade inflationstakten till stor del kan förklaras av en bias, dvs. KI gör en prognos som systematiskt ligger under den faktiska inflationen. Underskattningen är i genomsnitt l,65 procentenheter enligt rad 4 i tabell 3.2.

Beräkningarna i tabell 3.2 omfattar åren l963-l977, eftersom endast data för denna period var tillgängliga när de ursprungliga beräkningarna genomfördes. Senare beräkningar för l978-l980 stöder de tidigare slutsatserna. Prognosekvation II har bättre precision än KI även för denna period enligt mått (l)-(4) i tabell 3.2. Naiv prognos I är likvärdig med KI:s prognos, medan naiv prognos II åter visar sämst resultat. Den genomsnittliga underskattningen i KI:s prognos ökar från 1,65 till l,99 när l978-l980 inkluderas.

Värdet ett på regressionskoefficienten vid skattning av faktisk inflation som en linjär funktion av prognoserad inflation - se E rad (8) i tabell 3.2 - visar att underskattningen är lika stor vid en hög som vid en låg prognoserad inflation. En ad hoc upp-

Bilaga 11 663

med 1,65 skulle därför ha justering av prognosen procentenheter gett en avgjort bättre inflationsprognos.

Det finns således bias i KI:s Denna en påtaglig prisprognoser. bias är inte resultatet av en ad hoc manipulering utan den är, av Lindbergers studie, till stor del en konsesom framgår (1979) kvens av metodiken för uppbyggnad. Indirekt beskattprognosernas - och för övrigt också räntenivå liksom växelkurs - förutning sätts av KI bli oförändrad under prognosperioden, om inte annat aviserats. I KI:s prisprognoser ingår en internationell prisfaktor till KI:s för internationell hansom är kopplad prisprognoser del och däribland speciellt import till Sverige. Det visar sig att inte blott tillväxten av det indirekta skattetrycket utan även utvecklingen av den internationellt bestämda prisfaktorn har underskattats i KI:s under perioden 1963systematiskt prognoser

1978”.

Enbart indirekt skatt svarar för inemot en tredjedel av posten avvikelsen i KI:s man till den systematiska prisprognoser. Lägger detta av prisutvecklingen inom internationell hanfelbedömningen del - härav härledda effekter vad gäller det indirekta jämte - tre lokaskatteuttaget i Sverige kan gott och väl fjärdedelar liseras av de systematiska avvikelserna mellan prognos och ut-

fall i KI:s priskalkylerz).

l) KI har gjort för antaganden vad avser utvecklingen av

låga

internationella priser.

2) För en närmare beskrivning se Lindberger (l979). Lindbergers analys höstrapporternas prognoser men torde i avgörangäller de utsträckning också vara tillämpbar på prognoserna i den preliminära nationalbudgeten vilka behandlas i denna bilaga.

664 Bilaga 11

KI:s prognosresultat kunde ha blivit avsevärt bättre om institutet tillåtits att göra bedömningar av ändringar i den ekonomiska politiken, såsom ändringar i indirekt beskattning, växelkurser och diskontot. Som officiellt prognosinstitut har emellertid konjunkturinstitutet ansett sig förhindrat att göra prognoser på icke-publicerade ändringar av den ekonomiska politiken, vilket bidragit till en betydande del av underskattningen av den framtida inflationen i KI:s prognoser. Prognoser med bättre precision hade i själva verket kunnat nås genom andra prognosmodeller såsom prognosekvation II ovan.

sou 193142 Bilaga II 665

SAMMANFATTNING

De prognoser rörande inflationsutvecklingen som konjunkturinstitutet publicerat utgör de enda längre tidsserier med numeriska värden på prisförväntningar som finns för Sverige. Prognoser i den preliminära nationalbudgeten för perioden l963-l977 användes här för en undersökning där KI:s prisprognoser jämfördes med prognoserna från fyra andra modeller. KI:s bedömningar av den framtida inflationstakten hade en mindre god precision i denna jämförelse. Granskningen av skillnaden mellan utfall och KI:s prognos visade på en negativ bias i KI:s förväntningar. Orsakerna till denna underskattning står att finna i metodiken bakom KI:s prisprognoser. Dessa bygger bland annat på antagandet om oförändrad ekonomisk politik. Detta har t.ex. inneburit att den trendmässiga ökningen i indirekt beskattning inte medtagits i prognoserna. Vidare har den internationella prisutvecklingen blivit systematiskt underskattad.

Bilaga 11 667

LITTERATURFURTECKNING Hu1tkrantz, G., (1971), Prognos och ekonomisk verklighet, s. 104-63 i E. Lundberg (red.), Svensk finanspohtik i teori och praktik, Lund, 1971. Lindberger, L., (1979), Prognos och utfaH för KPI årsvis 1963-1978, stencil, Konjunkturinstitutet. Theil, H., (1966), ggpiied Economic Forecasting, Amsterdam.

BILAGA 12

EFFEKTER AV PRISREGLERANDE ÅTGÄRDER PÅ VISSA OMRÅDEN Av konsuiterna Edgar Hansen, Christina Simonsson och Margit waiisten, Statskonsult Organisation AB

1 BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE

Våren 1980 diskuterade i fiera omgångar prisregieringskommitténs sekreterare, Lennart Göranson, och företrädare för Statskonsuit Organisation AB uppiäggning av och innehâii i undersökning avseende negativa effekter av kortvariga prisstopp. Undersökningen, som skuiie beröra negativa sidoeffekter i form av konkurrenshämmande producentsamarbete och snedvridande effekter på produktion och distribution, skuiie utföras under sommarhaivâret med avrapportering snarast, dock senast hösten 1980.

Studien begränsades tiil fem branscher vaida av kommittén. De vaida branscherna och prisstoppsperioderna var

Dörrsnickerier (1973-09--1974-09) Lättbetong (1974-03--1975-03) Gödseimedei (1974-09--1975-10) Elektriska hushåilsapparater (spisar och ugnar 1974-03--1975-10 samt frys, kyi, tvätt, disk 1974-12--1975-12) Personbiiar, biireservdeiar m.m. (1976-08--12)

Statskonsuit Organisation AB erbjöd sig i offert i mars 1980 att utföra rubricerade studier främst genom medverkan av konsuiterna Edgar Hansen, Christina Simonsson och Margit waiisten.

670 Bilaga 12 S()IJ 1981:42

Uppläggningen av undersökningen skulle enligt uppdraget ske i enlighet med prisregleringskommittêns promemoria Kompletterande undersökningar av effekter av prisreglerande åtgärder på vissa områden (appendix l). Den närmare planeringen skedde efter diskussioner med kommitténs sekretariat och visst samråd med företrädare 3 för berörda näringslivsorganisationer. I planeringen slogs fast i att arbetet inom undersökningens ram skulle bedrivas parallellt i enligt två linjer: statistisk undersökning på branschnivå samt å i intervjuer och analyser på företagsnivå. Målsättningen för undersökningen skulle vara att söka klarlägga om eventuella observerade effekter direkt kan hänföras till prisregleringen eller om de är en följd av andra omständigheter. Som delområden att belysa närmare urskiljdes:

a) marknadsstrukturen inom branschen b) konkurrenssituationen inom branschen c) produktsortimentet på varu-/tjänsteområdet d) företagens produktion e ) svsselsättningen i företagen h ) företagens produktivitet ) företagens investeringar

?KD ) företagens lönsamhet (avkastning på arbetande kapital)

.a löneutvecklingen ) i branschen j) företagsetableringar och fusioner inom branschen k) företagsnedläggningar inom branschen l) produktutvecklingens inriktning inom företagen.

Val av företag skedde i samråd med företrädare för berörda näringslivsorganisationer. Sammanlagt har ett tjugotal företag intervjuats (appendix 2).

Företagskontakterna har genomförts med ledning av ett intervjuformulär för att belysa angivna olika delar av undersökningsomrâdena. Formuläret utsändes i förväg till utsedda företag och intervjupersoner varefter intervjuerna i samtliga fall utom ett genomfördes vid personligt besök på respektive företag. Vid ett tillfälle genomfördes samtalet som telefonintervju.

Bilaga 12 671

Kontakterna på företagsnivâ har därefter följts upp genom såväl studier av insamlad dokumentation i form av årsredovisningar och andra siffersammanställningar som statistisk bearbetning av finansstatistik på företagsnivá. Berörda företag har benäget ställt finansstatistiskt materia] arkiverat hos SCB till värt förfogande. I nägra fall (främst för branscherna elektriska hushållsapparater samt personbilar, bilreservdelar m.m.) har det inte ansetts som befogat eller meningsfullt att genomföra denna statistiska analys, utan man har från företagshâll i stället bidragit med denna typ av information.

Företag och branschorganisationer har varit mycket tillmötesgående och bidragit till uppgiftsinsamlingen genom personliga samtal, speciella sammanställningar samt genom att söka i gammalt ofta nu arkiverat material i form av brevväxling med SPK, säljunderlag, prislistor etc. Endast ett företag som utvalts för närmare undersökning och intervju vägrade att lämna önskade uppgifter.

Effektstudien inleddes med ett samtal med företrädare för vissa näringslivsorganisationer som Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Livsmedelshandlareförbund, Kooperativa Förbundet samt Lantbrukarnas Riksförbund. Dessa samtal genomfördes i flera fall gemensamt av konsult och prisregleringskommittêns sekreterare. De har sedan också följts upp med kontakter på branschföreningsnivâ som exempelvis EHL (Elektriska Hushällsapparat Leverantörer), Bilgrossist & Bilindustriföreningen, Kemikontoret, Industrins Byggmaterielgrupp och SNIRI

(Snickerifabrikernas Riksförbund).

I merparten av dessa samtal betonades att det är intressant och viktigt att undersöka eventuella negativa effekter av de kortvari- Det hade för näringslivsorganisationernas del dessga prisstoppen. utom varit intressant att studera t.ex. det långvariga prisstoppet pâ baslivsmedel och också belysa effekter av den intensifierade prisövervakningen, vilken i vissa fall av företagen jämförs med prisreglering. Från näringslivsorganisationernas sida var man mån om att framhålla att de får höra talas om och får bevis för snedvridande effekter men att dessa oftast är svåra att konkret be-

672 Bilaga 12 sou 1931:42

lägga med siffror eller på annat sätt kvantifiera utan att komma in pâ uppgifter som företagen av konkurrensskäl eller annat inte vill lämna ifrån sig.

UNDERSUKNINGSRESULTAT

Resultatet av de branschvisa undersökningarna har redovisats i speciella arbetsrapporter till kommittén. I dessa rapporter återfinns konfidentiella lönsamhetssiffror för företagen som det av konkurrensskäl inte ansetts lämpligt att offentliggöra. Dessa branschvisa redovisningar innehåller jämförelser inom resp. förtecknade delområden för åren före, under och efter studerade prisstopp både med utgångspunkt från offentlig statistik, företagsinterna uppgifter samt finansstatistik på företags- och branschnivå.

3 SLUTSATSER

De slutsatser som redovisas i detta avsnitt bygger på de branschvisa sammanställningarna i resp. arbetsrapporter. Vi har därvid inte sökt dra nâgra generella slutsatser för samtliga fem branscher vilkas produkter varit kortvarigt prisstoppade under l970-talet. Utvalda branscher skiljer sig i struktur, marknadsberoende och tillverkningsteknologi. Företagen som valts för närmare studium är också sinsemellan mycket olika. ›

Ett påpekande av generell natur som vi ändå vill göra är att det endast i branscher som präglas av ensartad tillverkning och inom vilka just den enda produkten är prisstoppad är möjligt att dra slutsatser om negativa effekter av kortvariga prisstopp med utgångspunkt i offentlig statistik och allmänt redovisningsmaterial. I övriga branscher är det svårt att på den nivån renodla prisstoppseffekter från andra effekter till följd av exempelvis konjunkturutveckling och valutaförändringar. Mot bakgrund av dessa å allmänna påpekanden tycker vi oss ändå ha fått underlag för vår bedömning, att det inom samtliga fem studerade branscher har fun-

Bilaga 12 573

nits företag som vidkänts 1ångtgående negativa effekter av införda prisstopp. Dessa effekter har främst kommit ti11 uttryck på 1önsamhetssidan. Röre1seresu1taten har i några fa11 starkt påverkats under resp. prisstoppsperiod men även en tid efter denna. Så- 1unda uppvisar t.ex. bi1företagen stora intäktsborfa11 i samband med prisstoppet på bi1ar och bi1reservde1ar vi1ka inte kunde kompenseras genom vo1ymökning. Ett studerat företag i denna bransch uppskattar sitt intäktsbortfa11 för 1976 ti11 närmare 35 mi1j.kr. varav ca 80 procent var att hänföra ti11 nybi1sförsä1jning och den t0ta1a effekten på 1önsamheten (intäktsb0rtfa11, begagnatstöd, ökade räntekostnader etc.) under samma år ti11 omkring 50 mi1j. kr. För år 1977 uppskattas denna effekt på 1önsamheten i företaget ti11 me11an 35 och 40 mi1j. kr. Ett annat av undersökta bi1företag kände av en bruttovinstminskning på 30-50 mi1j. kr. hösten 1976, trots att företaget så1de ungefär 50 procent f1er personbi1ar än norma1t av 1977 års bi1mode11. Liknande 1önsamhetsbortfa11 för enski1da företag ti11 fö1jd av införda prisstopp återfinns även i andra undersökta branscher. För dörrsnickerier minskade röre1seresu1tatet i procent av omsättningen i samband med prisstoppsperioden 1973-09--1974-09. Detta är ett nycke1ta1 som bör påverkas av prisstopp genom dess margina1effekt. Nedanstående sammanstä11ning indikerar en stagnation i 1önsamhetsutveck1ingen under 1973 och 1974 samt en kraftig minskning av röre1seresu1tatet i förhå11ande ti11 omsättningen för perioden 1975 och 1976 varefter en återhämtning sker. Avmattningen är större än branschgenomsnittet i f1erta1et fa11. Det bör påpekas att även konjunkturutveck1ingen påverkar denna bi1d och vi gör inte anspråk på att här1eda 1önsamhetsutveck1ingen enbart ti11 infört prisstopp.

Liknande negativ 1önsamhetsutveck1ing återfinns för he1a gödse1mede1sindustrin under prisstoppsåret 1975. Också företag inom övriga tvâ studerade branscher, e1ektriska hushâ11sapparater och 1ättbetong,uppvisar motsvarande nedgång i 1önsamhetsutveck1ingen i samband med prisstopp.

674 Bilaga 12

Tabe11 3.1 Röre1seresu1tat/omsättning (trähus och byggnadssnickerier) Undersökta År

företag	1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978
1	12,1 10,4 18,7 4,2 3,1 12,0 10,9
2	23,1 21,9 20,1 4,2 5,0 10,2 17,3
3	17,1 19,7 21,0 14,7 13,4 12,3 11,5
4	0,2 1,6 0,1 1,5 0,8 1,3 0,2
5	- - 3,2 8,0 -3,0 8,5 -4,0
6	13,0 14,7 18,7 3,0 -0,4 -2,9 5,6

Branschen tota1t - 8,8 9,6 5,4 7,1 6,0 6,0

Våra undersökningar har också antytt att investeringsbenägenheten i nägra fa11 påverkats i negativ riktning. Införande av prisstopp har bidragit ti11 att öka osäkerheten i företagens framtidsbedömningar, och därigenom kunnat påverka vi1jan ti11 och bes1ut avseende investeringar. Endast i ett fa11 har förts fram företagsuppgifter som kunnat be1ägga att faktiskt p1anerade investeringar uppskjutits underhänvisning ti11 infört prisstopp. Det finns å andra sidan uppgifter som tyder på att det inom exempe1vis bi1hande1n och verkstadssidan gjordes vissa nyinvesteringar under prisstoppsperioden med an1edning av den stora v01ymökningen på nybi1ssidan och växande 1ager av begagnade bi1ar. Detta har bedömts 1ett ti11 bek1ag1ig överetab1ering inom branschen mot bakgrund av under senare de1en av 1970-ta1et sjunkande försä1jningsvo1ymer.

I åtminstone ett fa11 kan infört prisstopp anses ha 1ett ti11 företagsfusion. Detta gä11er E1ectro1ux Övertagande av Husqvarna AB. Det senare företaget vidkändes starka kostnadsökningar under prisstoppsperioden för vi1ka det ej kunde kompensera sig prismässigt trots erhâ11na dispenser eftersom övriga företag på marknaden ej sökte e11er ej fick sådana upp ti11 samma nivå. Husqvarna hade dessutom få möj1igheter att i en vikande byggkonjunktur via vo1ymökningar på den svenska marknaden hämta in intäktsb0rtfa11et. Det kunde inte he11er utnyttja exportmöj1igheter. E1ectro1ux hade genom sin re1ativt starka position på exportmarknaden dessa möj1igheter och vi1ja att inkorporera Husqvarna.

sou 1931:42 Bilaga 12 675

I en bransch som pers0nbi1sbranschen med organiserad eftermarknad har varu1agren i denna de1 kommit att öka b1.a. ti11 fö1jd av prisstoppet på nybi1smarknaden. Diagrammet nedan visar hur 1agret av begagnade bi1ar i Sverige utveck1ats under åren 1975-1979.

Figur 3.1 Lager av begagnade bi1ar 1975 - 1979 1 000-tal personbilar

1 “IOJ

Momshöjning 1/6 l I 100_ r-Prisstopp-*l I

90-

80-

60-

50- 30/6 I

JÃn Turni Jaln Julni Jån Jåni Jån JJni Jan

76 77 78 79 75 bi1reservde1ar m.m. Arbetspromemoria. Kä11a: Prisstopp på personbi1ar, Sture Larsson, Sveriges Industriförbund. 1979-11-30.

Lagerökningen under senare hä1ften av 1976, vi1ken sammanfö11 med prisstoppet, förk1aras de1vis av att det infördes ett prisstopp pä nya bi1ar under en period av stark bi1försä1jning och att den psyko10giska ski11naden i pris me11an nya bi1ar av ny mode11,

vi1ken introducerades vid samma tidpunkt som prisstoppet inför-

des, och nya bi1ar av tidigare mode11 b1ev a11tför 1iten. Detsamma gä11de förhâ11andet me11an nya och begagnade bi1ar. Fö1jden b1ev ökad 1agerhä11ning. Anta1et begagnade bi1ar i 1ager b1ev större, samtidigt som det b1ev kva1itativt bättre (och då dyrare) begagnade bi1ar som hamnade i hand1arnas 1ager medan nybi1sför-

676 Bilaga 12

säljningen ökade. Räntekostnaderna ökade och vinsterna minskade både till följd av detta och de extraordinära stödåtgärder som bilföretagen fick göra för att kunna uppehålla försäljningen av begagnade bilar och nya bilar av äldre årsmodell. Ett av de studerade företagen bedömer att dess begagnatstöd uppgick till ca 2,5 milj. kr. år l976 och närmare 8 milj. kr. l977. Samma företag

beräknar att det fått ökade räntekostnader för begagnade bilar i E

lager på totalt omkring 8 milj. kr. för åren l976-l977. Dessutom subventionerades innestâende lager av nya bilar av äldre årsmo- Å dell. Vad denna subventionering kostade har ej kunnat uppskattas. Prisstoppet kan sägas ha bidragit till en accentuerat ryckig försäljning av personbilar med tidigareläggning av bilbyten bland konsumenterna och annan fördelning av bilparken. Detta fär äterverkning under flera år både pá försäljning och vad gäller serviceoch reparationsverksamhet. §

Ovanstående visar således på icke önskvärda sidoeffekter vad avser marknaden för personbilar. Liknande effekter kan konstateras inom gödselmedelsbranschen där prissättningssystemet inte är anpassat till externa ingripanden i prisbildningen. I övrigt har vi inte kunnat finna belägg för att ett kortsiktigt prisstopp medfört direkt snedvridande marknadseffekter. Ej heller tycks det i ha förekommit försök till eller genomförts produktförändringar l med anledning av införda prisstopp. å 1 I något fall har dock produktsortimentet förändrats så att exempelvis en viss spistyp försvann ur marknaden under prisstoppsperio- Ä den. 1

5 Negativa kortsiktiga sidoeffekter av övriga undersökta slag som sysselsättning, produktion och företagsetableringar resp. ned- ; läggningar har inte heller framkommit. Vi har således kunnat konstatera att den tidigare i detta sammanhang diskuterade nedläggningen av Siporex Södertäljefabrik inte kan sägas ha berott på det införda prisstoppet. Dock kan återges företagssynpunkter enligt vilka företagen tagit sig an att hantera de negativa effekterna av detta slag. Företagen gör stora ansträngningar för att

Bilaga 12 677

överleva eller motverka negativa effekter av ett prisstopp. Dessa effekter kan således inte bevisas på samma sätt som om företagen hade underlâtit att vidta åtgärder av detta slag.

av de studerade företagen har sett införda prisstopp och Några den intensifierade prisövervakningen som skäl till att förstärka administrativ och administrativa rutiner. Ett företag kompetens har sålunda med hänvisning till infört prisstopp ändrat styrelsesammansättningen och tillfört tvâ profesionella styrelseledamöter. Ett annat av företagen har dragit den lärdomen av tidigare prisatt löpande och mer noggrant följa kostnadsutveckstoppsperiod lingen på låg detaljeringsnivâ och att hålla sig ä jour med vilka som gäller, vilket kalkylunderlag som krävs etc. för att regler om prisändringar. De adsnabbt kunna göra eventuella anmälningar ministrativa kostnaderna har härigenom höjts.

Avslutningsvis kan framhållas att det bortsett från den negativa svårt att direkt härleda lönsamhetsutvecklingen är mycket uppmärksammade förändringar till införda prisstopp. Dessa kan sägas till och kanske viss utveckha bidragit förändringarna päskyndat utan att de för den skull kan anges som enda orsak eller utling lösande faktor. Flera av kontaktade företag finner det angeläget att vara väl förberedda avseende marknadsâtgärder också på prismen anser det vara svårt att ha en företagsintern beredomrâdet, Ett införande kan inte förutses eller bedömas skap. av prisstopp pâ samma sätt som t.ex. valutaförhállanden och konjunkturutveckling, inom vilka områden det finns en upparbetad företagsekonomisk tradition och kunskap.

SOU 1981142 Bilaga 12 679

APPENDIX 1

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR AV EFFEKTER AV PRISREGLERANDE ÅTGÄRDER PÄ VISSA OMRÅDEN

1 BAKGRUND

I direktiven för prisregieringskommittén anges b1.a. att kommitténs aiimänna uppgift bör vara att k1ar1ägga huruvida de prisregieringsåtgärder som har vidtagits och den prisövervakning som har bedrivits sedan år 1972 har haft âsyftad verkan samt i Vi1ken utsträckning sådana negativa sidoeffekter som ibland sägs förekomma har uppträtt. Departementschefen har därvid anfört att han i första hand tänker på konkurrenshämmande producentsamarbete och snedvridande effekter på produktion och distribution.

I eniighet med kommitténs gäliande arbetspianer har kommittén genomfört särskiida undersökningar av händeiseförioppet i samband med införandet, administrationen och avveck1ingen av prisreg1erande åtgärder på ett anta1 varu- och tjänsteomráden. Dessa omrâdesbeskrivningar avses utgöra ett underiag för kommitténs överväganden och pubiiceras i bilagedeien tiil kommitténs huvudbetänkande. Eniigt den fastiagda dispositionen för områdesbeskrivningarna ska11 dessa b1.a. omfatta avsnitt som behandiar effekter av prisreg1eringen ur samhälissynpunkt respektive för företagen. Påvisade fall av konkurrenshämmande producentsamarbete och snedvridande effekter på produktion och distribution - iiksom övriga eventue11a för samhäiiet e11er företagen negativa sidoeffekter av prisreg1e- - avses redovisas under dessa avsnitt. ringen

Omrâdesbeskrivningarna utarbetas av kommitténs sekretariat. De baseras pá underiag som stäiis tiil sekretariatets förfogande av de1s den myndighet som svarat för administrationen av prisregieringarna - SPK -, de1s berörda företag genom förmediing av dessas centraia organisationer. Utgångspunkten har varit att negativa sidoeffekter av betydelse borde vara kända inom åtminstone endera av SPK e11er berörda företag och deras organisationer.

680 Bilaga 12 sou 1981:42

Vid sammanträde den 4 januari l980 beslöt kommittén att ta upp frågan om en komplettering av de hittills genomförda undersökningarna genom fördjupade studier av effekter av prisreglerande 4 åtgärder på vissa områden.

1 I det följande redovisas förslag till av sådana komuppläggning pletterande undersökningar.

2 UNDERSUKNINGARNAS INRIKTNING

Undersökningarna bör syfta till att belysa effekter i följande avseenden.

Effekter pâ: marknadsstrukturen inom branschen, konkurrenssituationen inom branschen, produktsortimentet på varu-/tjänsteområdet,

-hitøñfbQñUm

företagens produktion, sysselsättningen i företagen, företagens produktivitet, 4 företagens investeringar, 3 företagens lönsamhet (avkastning på arbetande kapital), löneutvecklingen i branschen, företagsetableringar och fusioner inom branschen,

_xçh

företagsnedläggningar inom branschen, produktutvecklingens inriktning inom företagen.

Av dessa effekter kan punkterna a-c främst hänföras till effekter av prisregleringen ur samhällssynpunkt medan punkterna d-l i första hand ses som effekter för företagen. Även effekter för företagen kan dock givetvis - om de är av större betydelse - få sam- g hällsekonomiska följder.

Målsättningen för undersökningarna bör vara att klarlägga om observerade effekter i de ovan nämnda avseendena direkt kan hänföras till prisregleringen eller om de kan vara en följd av andra omständigheter som skulle ha påverkat utvecklingen även vid fri

sou 1981:42 Bilaga I2 681

Att fastställa sådana orsakssamband kan givetvis i prisbildning. praktiken många gånger vara svårt mot bakgrund av den ständiga utvecklingen och förändringen inom näringslivet och alla de olika faktorer som inverkar pâ denna utveckling.

för kan vara att dels klarlägga En utgångspunkt undersökningarna i de ovan nämnda avseendena före, under och efter utvecklingen dels jämföra denna utveckling med motsvaprisregleringsperioden, rande utveckling inom icke prisreglerade områden respektive näringslivet i dess helhet. En sådan kartläggning måste emellertid kommed fördjupade analyser i varje enskilt fall som beaktar pletteras dels eventuella andra orsaker till avvikelser från en trendmässig utveckling eller stabila förhållanden, dels möjligheten att effekten av prisregleringen kan bestå i en utebliven förändring eller avvikelse från tidigare förhållanden, dels de speciella förhållanden som kan gälla för ett visst företag inom den berörda branschen, förhållanden som kan gälla för den berörda brandels de speciella schen i förhållande till de icke prisreglerade områden som utgör jämförelsematerial respektive näringslivet i dess helhet.

I den mån negativa sidoeffekter av prisregleringen observeras bör vidare klarlägga huruvida effekten antingen är en oundvikanalysen som sådan eller skulle ha kunnat undlig följd av prisregleringen vikas genom annorlunda utformad administration av prisregleringen, t.ex. genom andra principer för beviljande av dispens.

Eventuella uttalanden från företagshåll om negativa sidoeffekter, som framkommer under undersökningsarbetet, bör givetvis föranleda i kvantitativa termer i syfte att klarlägga en fördjupad analys om de uppgivna omständigheterna är en sidoeffekt av prisregleringen eller kan hänföras till andra orsaker.

3 UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING

De områden som skall till föremål för kompletterande undergöras har utvalts av kommittén vid sammanträde l980-02-Zl. sökningar

682 Bilaga 12 sou 1981:42

Följande områden skall sålunda göras till föremål för kompletterande undersökningar:

dörrsnickerier lättbetong gödselmedel - elektriska hushållsapparater personbilar, bilreservdelar m.m.

De områden som skall undersökas har valts bland de varu- och tjänsteområden som behandlats i ovan nämnda områdesbeskrivningar. Resultaten av de kompletterande undersökningarna kan därmed inarbetas i motsvarande bilageavsnitt som behandlar prisregleringen på det berörda området.

4 METOD FÖR GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGARNA ä Undersökningarna bör genomföras av en fristående konsult på uppdrag av prisregleringskommittén. En förutsättning för detta tillvägagångssätt är att handelsdepartementet ställer erforderliga medel till kommitténs förfogande. Konsulten bör planera och genomföra undersökningarna i löpande och nära samarbete med kommittén i syfte att säkerställa att dels kommitténs intentioner tillgodoses, dels undersökningarna samordnas med kommitténs övriga undersökningar.

Konsulten bör inledningsvis utarbeta en offert och tidplan som kan ligga till grund för kommitténs framställning om medel. Under förutsättning att kommittén beviljas tillräckliga medel för undersökningarna uppdrar kommittén ät konsulten att genomföra undersökningarna. Därefter bör en detaljerad arbetsplan utarbetas, som skall godkännas av kommittén.

Innan det egentliga undersökningsarbetet påbörjas bör konsulten tillsammans med kommitténs sekretariat uppta överläggningar med berörda näringslivsorganisationer i syfte att erhålla stöd eller medverkan i samband med framtagande av material, kontakter med

Bilaga 12 683

företag m.m. I första hand bör kontakt tas med följande organisationer som beretts tillfälle att lämna synpunkter på ovan nämnda

omrâdesbeskrivningar.

Sveriges Industriförbund - Grossistförbund Sveriges - Sveriges Köpmannaförbund - Livsmedelshandlareförbund Sveriges - Förbundet Kooperativa - Lantbrukarnas Riksförbund.

För det fortsatta arbetet kan det i vissa fall finnas anledning att kontakt med branschförbund e.d. - anslutna till ovanupprätthålla nämnda organisationer - som har mer direkt beröring med förhållandena pâ de fem undersökta varuomrâdena.

Undersökningarnas första steg bör avse insamling och sammanställav ett objektivt siffermaterial på de punkter där detta är ning l) Beträffande punkterna a, d, e, f, g, h, i, j, och k möjligt. bör i första hand prövas möjligheten att med hjälp av offentlig statistik, årsredovisningar o.d. redovisa utvecklingen före, under och efter på respektive område. Om detta viprisregleringen sar sig inte vara möjligt - t.ex. på grund av att tillgänglig statistik inte särredovisar de delbranscher som undersökningarna avser - får i andra hand övervägas en enkätundersökning till berörda företag avseende d, e, f, g, h, och i. En sådan evenpunkterna tuell bör avse insamling av det siffermaterial som undersökning inte kunnat hämtas i officiella källor. Punkterna a, j och k torde - vid eventuell avsaknad av offentligt siffermaterial kunna belysas genom intervjuer med branschkunniga personer.

I det första bör konsulten vidare insamla underlag avseende steget punkter, dvs. punkterna b, c och l. Utvecklingen i dessa övriga avseenden torde emellertid inte kunna kvantifieras på samma sätt som beträffande de tidigare nämnda punkterna. Utvecklingen bör dock till dels branschkunna belysas genom kvalitativa frågor

Jämför redovisningen under avsnitt 2 ovan av de olika effekl) ter undersökningarna bör avse.

684 Bilaga 12

kunniga personer, dels de berörda företagen. Liksom fallet är beträffande de tidigare nämnda punkterna bör undersökningarna i detta steg inte primärt inriktas inhämta på att företagens bedömningar av om negativa sidoeffekter uppkommit till följd av prisregleringen. Undersökningarna bör i stället syfta till att så objektivt som möjligt redovisa utvecklingen i de berörda avseendena före, under och efter prisregleringen. Denna redovisning skall sedan läggas till grund för konsultens - och senare kommitténs bedömning av om effekter som kan hänföras till prisregleringen kan observeras avseende de undersökta variablerna.

I ett andra steg bör konsulten det analysera insamlade faktaunderlaget i syfte att identifiera tänkbara effekter av prisregleringen. Denna analys bör avse dels en undersökning av eventuella avvikelser från en trendmässig stabila utveckling respektive förhållanden, dels jämförelser med icke områden prisreglerade respektive näringslivet i dess helhet.

De tänkbara effekter av prisregleringen som framkommer genom undersökningarnas andra steg bör i ett tredje i varje enskilt steg fall närmare analyseras i syfte att det eventuella klarlägga orsakssambandet med prisregleringen. Analysen bör så långt möjligt omfatta en genomgång av alla övriga faktorer som kan tänkas ha påverkat utvecklingen i det berörda avseendet med målsättningen att isolera effekten av prisregleringen under i övrigt lika förhållanden. Vidare bör analyseras om eventuellt effekter klarlagda varit en oundviklig följd av prisregleringen eller om de hade kunnat undvikas genom t.ex. Det bör dispensgivning. i sammanhanget observeras att regeringens riktlinjer för innebär prisstoppet att regleringen bör administreras sådant sätt att snedvridpâ ett ning av produktion och distribution sâvitt möjligt motverkas.

sou 1981:42 Bilaga 12 685

APPENDIX 2

INTERVJUADE FÖRETAG

Dörrsnickerier

- ASSI, Hornda1 - BOR-dörren AB, Bor - B0xh01ms Dörr, Boxholm - Da1adörren, Gagnef - AB, Vännäs Nya Vännäs Dörr - Ske11efteâ Snickericentra1, Ske11eftehamn - SP-snickerier, Edsbyn - Svenska Dörr AB, Göteborg

g Lättbetong

- AB Siporex - AB Ytong

Gödse1mede1

- Norsk AB Hydro Sverige - AB Supra

E1ektriska hushá11sapgara§gr

- AEG hem och hushâ11 AB - Asea-Skandia, AB - AB E1ectr01ux, - Siemens AB hushâ11sapparater

Pers0nhi1ar, bi1reservde1ar

- Ford Motor Company AB - AB Toyota Autoimport - SAAB - V01v0 AB

Statens offentliga 1981 utredningar

Kronologisk förteckning

. HS 90: Hälsorisker. S. . HS 90: Ohälsa och vårdutnyttiande. S. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. HS 90: utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. S. Ny arbetstidslag. A. Översyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. . Lag om vård av missbrukare i vissafall. S. . Översyn av siölagen 1. Ju. . Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. . Datateknik i verkstadsindustrin. l. . Datateknik i processindustrin. i. . Inrikesflyget under 1980-talet. K. . Närradio. U. . Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. Kn. . Grundlagsfrågor. Ju . Film ochTV i barnens värld. U. . Industrins datorisering. A. . Minskat tobaksbruk. S. . Översyn av radiolagen. U. . Omprövning av samvetsklausulen. Kn. . Internationellt patentsamarbete lll. H. . Siukersåttningsfrågor. S. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. U. . Socialförsäkringens datorer. S. . Bra daghem för små barn. S. . Omsorger om vissa handikappade. S. . Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagförslag, specialmotiveringar. S. 28. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo. 29. Forskningens framtid. U. 30. Forskarutbildningens meritvärde. U. 31. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. 32. Fluor i kariesförebyggande syfte. S. 33. Effekter av investeringar utomlands. I. . Fristående skolor för skolpliktiga elever. U. 35. Siukresor. S. 36. Begravningsverksamheten. Kn. 37. Företags obestånd ll. B. 38. Om hets mot folkgrupp. A. 39. Svenk krigsmaterielexport. H. 40. Prisreglering mot inflation? H. 41. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. H. M12. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-10. H.

Statens offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommundepartementet Översynav siölagen 1. [8] Översynav lagenom församlingsstvrelse.[6] Grundlagsfrågor.[15] Reformeretkyrkomöte,kyrklig lagstiftningm. m. [14] Avtalsvillkormellan näringsidkare.[31] Omprövningavsamvetsklausulen. [20] Begravningsverksamheten. [36] Socialdepartementet [Hälscøochsjukvårdinför 90-talet.1.Hälsorisker.[1]2.Ohälsaoch vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv.[3] 4. Utgångspunkteroch riktlinjer för det fortsatta

arbetet.[4] ; i Lagom vård av missbrukarei vissafall. [7] i Minskattobaksbruk.[18] Sjukersättningsfrågor,[22] n Socialförsäkringensdatorer. [24] Bradaghemför små barn. [25] Omsorgskomminén.1. Omsorgerom vissahandikappade.[26] 2. Omsorgerom vissa handikappade.Sammanfattning,lagförslag,specialmotiveringar.[27] Fluor i kariesförebyggandesyfte. [32] Siukresor.[35]

Kommunikationsdepartementet lnrikesflygetunder 1980-talet.[12]

Budgetdepartementet FöretagsobeståndII. [37]

Utbildningsdepartementet Enhetligthuvudmannaskapför högskolan.[9] Nârradio.[13] Film och TV i barnensvärld. [16] Översynav radiolagen.[19] Tekniskahjälpmedelför handikappade.[23] Utredningenom forskningensoch forskarutbildningenssituation. 1. Forskningensframtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde.[30] Friståendeskolorför skolpliktigaelever.[34]

Jordbruksdepartementet Turism och friluftsliv. Detcentralamyndighetsansvaret.[28]

Handelsdepartementet InternationelltpatentsamarbeteIII. [21] Svenskkrigsmaterielexport.[39] Prisregleringskommittén. 1. Prisregleringmot inflation?[40] 2. Prisregleringmot inflation?Bilagor1-6. [41]3. Prisregleringmot inflation?Bilagor7-10. [42]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny arbetstidslag.[5] Industrinsdatorisering.[17] Om hetsmot folkgrupp.[38]

Industridepartementet Data›och elektronikkommittén.1. Datatekniki verkstadsindw strin. [10] 2. Datatekniki processindustrin.[11] Effekterav investeringarutomlands.[33]

Anm. Siffrornainom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

LiberuFörlag

|SBN 91 -38-06341 -7

å å ISSN 0375-25OX Allmänna Förlaget

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

7 Inflationens drivkrafter . . 139

1 Den formella bakgrunden till prisövervakningen 227

2.2 överläggningar

4.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari prisregleringens

4.2.2 Dispensansökningar och besvär över avslagna dispensan-

5.2.2 Ändringariformen för prisreglering

5.2.4 Genomförda prisändringar under prisregleringsperioden

6 Byggnadsmaterial

6.5.1.8 Lim och klister . . . . . . . . . .

7.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari

8.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari

9.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari prisregleringens

12.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari

13.2 Administrationen av prisregleringen

14.2.1 Prisregleringens omfattning. Ändringari prisregleringens

4 En inflationsmodell

5 Skattningen av inflationsekvationen .

6 Priskontrollpolitikens effekter på inflationstakten

2.9.0 J. L

2.0 .min

0 Den kortsiktiga har skiftat utåt till följd

1960 62 64 66 684r 70 72 74 76 78 80

5 .-&quot;§\\u-=”

1970 och 1977.

1955 1970 1976 1980

1 prishöjningarna. Efter år 1975 in1eddes en uppbromsningsprocess i i och med den restriktiva och det försämrade

5 E,____ _

5 b) pris-

5 f???

727374 75 7e777s&#39;79&#39;a

1 - 1ävot 1.10 sToR3R|TANN|EN

10 .=-_-,ss

1965 66 67 68 Wi 70 71 72 73 74 78 79 80

4 :4

1965 ss67e8&#39;a9&#39;7o 7172 73 74 75 76 7778l79180

4.1.3 fördelnipQ§R9ljtjska_mål

1 . 8 . . .EE .y m2:

1 G,

1.0 1.1 1.2 173 3.4 1:51.15 1.7 138 1:9 2.0 2.1 232 2:3 2.4

5 ningarna åter är korrekta i punkten C. Mot varje arbetslöshetsnivå

15 dvs. sambandet mellan lone-

1 på prisnivån.]) Under prisregieringsperioden

8.2.1 59013311 létsiwâsaeâ ;ägnades

2 .. Estimerad prisutveck- prisutveckiing

59 procentue11

202 Bilaga 7

3 1

8.3.2 lnkpmstpglitik_i_England_

82 zoo

055.038 åøoüä 8533cc uøøâuüm pâñümøm coümxmwmm madamn uawmåmo...

1.2 1970-1971 års prisstgpp

2.3 information

1974 (FiU 1974:381

1 SPK att utforma sin prisövervakande verksamhet så att

1 Under år 1974 infördes prisstopp i mars på de1s mjö1 och matbröd,

8.50 LLGLSUVWLESVGddOLSSIHd TVW LC- WIHdV L ddOLSSIUç!LNVWWTV T

233 L§\\\\\\\\\\\\“

1 1970-ta1et. Den ut1ändska är 1iksom den inhemska i

1 000 000 m3. Avsättningen på svenska marknaden var ca 650 000 m3,

1 Besiutet innebar att företag eiier inom SBT som 1 iokaiföreningar

1 väg ned.

1 Exportprisernas utveck1ing me11an september 1973 och augusti 1975 i jämföre1se med de maxima1a gängse priser som gä11de under prisstoppet framgår av nedanstående tab1å 4.4.

5 I maj 1974 återkom fönsterfabrikanterna ti11 SPK med ansökningar

15 kr/m3, motsvarande en prishöjning med ca 7 procent, trots att

4.4.2 §nickerig:

4.6.2 §ffekter_p§.§y§sglsättninggn_i_förgtagen

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976_

6 - 23 R1 åpsnáansäkei 292m äeevêu grisävsrzrädâlâe:

6.6.1 §fjektgr_p§_företagens_proguktion_och_jörsälgning

6.5.2 inte ha varit avhängigt av prisstoppet utan får ses mot bak-

6.6.3 §ffektgr_p§_företagens_jön§amhgt

8.3.2 ytvegklinggn_eftgr_avvgçkljngen av_prisrggleringgn

8.5.1 §fjektgr_på §P§s_tgtgJg kostnader

8.5.2 §ffektgr_p§_§P§s_övriga verksamhet

1 eriszeg1_eringenaomfâtáning _ _ _ _

9.5.1 §ffektgr_p§_jöretagens_prpguktion

9.6.1 §ffek;gr_på_§P§s_tgta1a kostnader

252.2 1.952

5 .-"§\\u-=”

727374 75 7e777s'79'a

1965 ss67e8'a9'7o 7172 73 74 75 76 7778l79180