SOU

Kommunerna och civilförsvaret fristående sammanfattning av betänkande Ds Fö 1983:10

Beteckning: SOU 1983:68
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1984/85:49: om ändring i civilförsvarsiagen (1960:74), m.m., avsnitt 1 och 6
SOU 1984:57: Kommunerna i totalförsvaret [gemensam ledning] : [samordnad planläggning, grundutbildning och övning] : betänkande, avsnitt 2.6

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Kommunerna

och

Civilförsvarei

PraCK enn;

Fristående sammanfattning av betänkande Ds Fö 198310

Symbo|en på: omslagets

framsida förestaHer civilförsvarets internationella kännetecken.

® Statens offentliga utredningar

§E§ 1983:68

% Försvarsdepartementet

Kommunerna och

Civilförsvaret

?Awølfá/»mød

m/Åt

/Møáwá/wygá/w/w

/O/um/oámuáaââ/Mvt*

//cøv/rwmø/VWW/Wák

Fristående sammanfattning av betänkande Ds Fö 1983:10

Stockholm 1983

Omslag Förlagsateljen Arne Öström ISBN 91-38-07991-7 ISSN O375-250X mlnab/goub Stockholm 1983 78433

Förord

Regeringen bemyndigade i juni 1982 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att behandla frågor som har samband med genomförandet av 1982 års totalförsvarsbeslut angående civilförsvaret och kommunerna. Kommittén antog benämningen Provplanläggningskommit-

tén - Civilförsvaret och Kommunerna (Pro CK). I oktober 1983 överlämnade kommittén till försvarsministern betänkandet (Ds Fö 1983: 10) Kommunerna

och Civilförsvaret - och planläggning Ledning på lokal nivå. Under kommitténs arbete har från många håll framhållits att det föreligger ett stort behov av och intresse för att ta del av kommitténs överväganden och förslag. Man har framfört att det skulle vara av stort värde om kommitténs förslag kunde sammanfattas och spridas i en lättillgänglig form. Mot denna bakgrund har kommittén utarbetat föreliggande publikation som utgör en relativt fyllig sammanfattning av innehållet i betänkandet.

Stockholm i november 1983 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

Innehåü

1. Bakgrund 2. Ledning 3. Planläggning m.m. 4. Ekonomi 5. Lagändringar m.m. 6. Sammanfattning av förslagen 7. Särskilda yttranden Bilaga 1 Kommitténs sammansättning

1 Bakgrund

Även om civilförsvaret har genomgått många förändringar under tiden efter andra världskriget har lednings- och ansvarsförhållanden inte nämnvärt ändrats sedan tillkomsten av 1960 års civilförsvarslag. Ett antal faktorer talar emellertid nu för en förändring i dessa avseenden. De viktigaste faktorerna redovisas nedan. D Antalet kommuner i landet har minskat kraftigt. I dag finns 284 kommuner. 1960 var antalet drygt 1 000. Kommunerna har fått ett ökat ansvar inom olika områden av samhällsplaneringen och för kommuninvånarnas trygghet. El Nästan alla fredstida förberedelser för totalförsvarets verksamhet bygger på principen att den som har ett ansvar för en verksamhet i fred bör även i krig ha motsvarande ansvar om denna verksamhet skall fortsätta då. El Enligt 1982 års totalförsvarsbeslut skall strävan vara att åstadkomma en Vidare bör man stark samhällsanknytning av civilförsvarsverksamheten. för befolkningen att aktivt delta i verksamheten. En skapa förutsättningar dessa önskemål är att förankra god lösning när det gäller att tillgodose verksamheten hos de ordinarie samhällsorganen och där möjliggöra ett politiskt inflytande.

Frågan om ett ökat kommunalt ansvar för ledningen av civilförsvaret på lokal nivå har utretts mycket grundligt. Det skedde först i interna utredningar inom civilförsvarsstyrelsen i början av 1970-talet. När 1978 års försvarskommitté intresserade sig för frågan tog diskussionen fart på allvar. En särskild expertgrupp inom försvarskommittén, den s.k. CK-gruppen, fick i uppdrag att utreda frågan och utarbetade två rapporter. Försvarskommitténs förslag Riksdagen beslutade därvid låg till grund för 1982 års totalförsvarsbeslut. bl.a. om följande tre väsentliga förändringar för civilförsvarets del: EI Kommunerna skall med början senast under budgetåret 1984/85 ta över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. t: Lokala skyddsplaner skall upprättas i samtliga kommuner. D En hemskyddsorganisation skall byggas upp under 1980-talet.

I försvarsbeslutet betonades att övergången till det ökade kommunala ansvaret skall samordnas med att hemskyddsorgan-isationen införs och arbetet med skyddsplaner. I försvarsbeslutet uttalades klart att civilförsvaret även i fortsättningen

8 Bakgrund

skall vara en statlig angelägenhet. Enkelt uttryckt kan man säga att staten uppdrar åt kommunerna att mot ekonomisk vissa ersättning genomföra förberedelser i fred för att under beredskap och i krig kunna leda civilförsvarsverksamheten på lokal nivå. Staten är således även i fortsättningen huvudman för civilförsvaret. Riksdagen tog inte ställning till storleken av statens ersättning till kommunerna och formerna för denna. För att genom en provplanläggning praktiskt pröva den framtida ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och kommunerna, kostnadsfrågan m.m. beslöt regeringen att tillkalla en kommitté. Denna kommitté, parlamentarisk Provplanläggningskommittén

Civilförsvaret och Kommunerna (Pro CK), tillsattes i juni 1982. Den fick till

uppgift att med utgångspunkt i den inriktning av civilförsvarsverksamheten som framgår av totalförsvarsbeslutet leda provplanläggningen samt att överväga och lämna förslag om EI fördelningen av ansvaret mellan länsstyrelserna och kommunerna för olika planer och andra därmed sammanhängande beredskapsåtgärder i fred när det gäller såväl civilförsvarsverksamheten inom den enskilda kommunen som den civilförsvarsverksamhet som skall samordnas över kommungränser, D hur ledningen av den civilförsvarsverksamhet.som skall samordnas över kommungränser bör organiseras, EI innehåll och utformning av de olika planerna för civilförsvarsverksamheten, EI erforderliga författningsbeståmmelser för genomförande av riksdagens beslut i fråga om civilförsvaret och kommunerna samt EI regler som bör gälla för ersättning till kommunerna för deras civilförsvarsverksamhet i fred.

Provplanläggningen

För att få underlag för våra överväganden och förslag har 22 kommuner i Malmöhus och Kopparbergs län genomfört en provplanläggning under vår ledning. Valet av län och kommuner har gett goda möjligheter till en bred behandling av frågor om civilförsvarsplanläggning. Sålunda har olika problem kunnat belysas såväl i stora och medelstora kommuner som i mindre kommuner av glesbygdskaraktär.

De kommuner som deltagit i provplanläggningen är i Malmöhus län: Burlöv, Eslöv, Hörby, Höör, Lomma, Lund, Kävlinge, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge samt i Kopparbergs län: Borlänge, Gagnef, Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Säter, Vansbro och Älvdalen.

Figuren på sidan 9 visar översiktligt samverkansformerna under provplanläggningen. I ett första steg utarbetade de centrala fackmyndigheterna förslag till regler (föreskrifter och allmänna råd) för olika planer. Sedan vi hade godkänt reglerna att ligga till grund för provplanläggningen översändes dessa till de båda länsstyrelserna. Dessa överlämnade de fastställda reglerna till kom-

Bakgrund

munerna tillsammans med erforderligt regionalt planeringsunderlag. Därvid presenterade länsstyrelserna innehållet i reglerna och underlaget. Redan tidigare hade länsstyrelserna lämnat information till berörd personal avseende civilförsvarets organisation och verksamhet och dessutom genomfört en viss utbildning av samma personal. Svenska kommunförbundets länsavdelningar informerades kontinuerligt om och medverkade i viss omfattning i provplanläggningen. Under provplanläggningen begränsade vi våra direktkontakter med provplanläggningskommunerna i fråga om det konkreta planläggningsarbetet. Kontakterna till oss kanaliserades i stället via länsstyrelserna för att ge en bild av en bedömd framtida planeringssituation. Däremot genomfördes uppföljning av erfarenheterna från provplanläggningen i direktkontakt mellan bl.a. kommunerna och oss. Länsstyrelserna hade under hela provplanläggningen den viktiga uppgiften att på olika sätt bistå kommunerna. Förutom att ansvara för planläggningsunderlaget, vilket krävde en relativt stor arbetsinsats, genomförde länsstyrelserna inledningsvis de tidigare berörda informations- och utbildningsinsatserna. Dessutom utvecklades en rutin genom vilken den enskilda kommunen snabbt kunde få svar på olika frågor och diskutera uppkomna problem.

SAMVERKAN UNDER PROV-

PLANLÄGGNINGEN

Sv. Kommunförb. lönsavd i M län

Sv. Kommunförb. lüns-

avd i w lön

Underlagslüm-

I det föliande redovisas kortfattat våra viktigaste överväganden och förslag rörande ledning, planläggning, ekonomi, lagändringar och tidsförhållanden.

Ledning

av civilförsvarsverksamheten inom kommun

Ledning

Vi anser att kommunstyrelsen skall ha det Övergripande ansvaret för all på kommun ankommande totalförsvarsverksamhet under beredskap och i krig. Härigenom uppnås goda förutsättningar för en nödvändig samordning och ledning av verksamheten. Vi föreslår att i samtliga kommuner skall finnas en civilförsvarsstab som skall verka under beredskap och i krig. Denna är kommunstyrelsens stabsorgan för ledningen av civilförsvarsverksamheten inom kommunerna. I civilförsvarsstaben bör sakkunniga från vissa av kommunens förvaltningar ingå. Kommunstyrelsen och civilförsvarsstaben utgör tillsammans kommunens civilförsvarsledning. Kommunen bör ha ett avgörande inflytande när det gäller krigsplacering av personal i civilförsvarsstaben. Vi anser att chefen för civilförsvarsstaben skall ha ansvaret för den operativa ledningen av civilförsvarsverksamheten inom kommun. Ansvaret för andra uppgifter bl.a. för att anordna skydd, för information och för röjning - bör kunna anförtros andra kommunala organ. Exempel på kommuns krigsorganisation framgår av figuren på sidan 12.

av civilförsvarsverksamheten inom

Ledning civilförsvarsregion

Behov finns av samordning under beredskap och i krig av civilförsvarsverksamheten mellan kommuner. Vidare föreligger behov av samordning med annan totalförsvarsverksamhet inom ett större område än den enskilda

kommunen. Behovet av sådan samordning torde variera i olika delar av

landet och med hänsyn till lägets krav. Inom en del län torde dessutom antalet kommuner vara så stort att länsstyrelsen i akuta situationer inte har möjlighet att svara för erforderlig ledning och samordning. Nuvarande förordning om rikets indelning i civilförsvarsområden behöver ersättas med en ny förordning i vilken regeringen fastställer antalet civilförsvarsregioner och vilka kommuner som skall ingå i varje region. Det bör föreligga synnerliga skäl från totalförsvarssynpunkt om därvid den frivilligt överenskomna indelningen i räddningstjänstregioner skall frångås. Oavsett de fredstida formerna för samarbete inom räddningstjänstregio-

12 Ledning

_ _ _ _ _ _ _ _ . r _.

-__›_u

_møüuü

-S

2... se

-mnzmcx

uses:

.öEox

-muccmmä

ezøuâxm-

aäuâxm.

see:

:utgå

ükmüäøacwww_

.ömczxå

_. m m u

. ..

_, m m

:än

-mnzmcx

32e_ ämzu

.uüuwwwøwü

mhmüd...

FIIIIII|II|IIIII_II

äazømmøx-

Enn.. cases_

;många

329_

:a :Eco

:cc

-_22

.ta

.zssxa›w_o›m.n_

cmcaseox

...§2 :mmm

_Eenc2ø›m._o_mmü__u.

ucuqäsøaa-

cozâzes- *m_a.:nå- ocEPöEøm. uucaseox

-séeox

gscwusaag-

:mcøx

mmñtcmcaeaox

cm.:

*mcøzmuøcmwzabuv

mn_

sugen:

_ I

umgås.

wow.:

.wEøms-um

.to

:musen

I ø

*mcø.zmnc_cqmm-

.mcwzwgeeg

gotoamcøgw-

_ _

.ötöx

øxücxww-

um_uume›_._a.cmcaeeox

mvcømâäucøcso..

*mcu_.:m_._2øz.-sømx.öw_ø>m._n:_›_u

o |

.Wåxnäs

saraaa.:

-Ecom

qñzmmê_

.Ecox

-om

äcEoecm

I ä o

...x ?ä

mzazzov_

m . m m u n

*mucpâwøöcwm

.to soc_

zoåuzåaommzav_

.ønäücsso cozømcmüö

á g

2.8._ :Em:

IIIIL åçmøssh

-Em

-_38

.om

mmñäâmr_

EEE_

.anses

ace?

m m u n m o

...x

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ J

Ledning 13

nerna måste för civilförsvarsregion en regionledning vara förberedd och omgående kunna krigsorganiseras för att samordna och leda civilförsvarsverksamheten under beredskap och i krig. När det gäller regionledningens uppgifter bör förtroendevalda från kommunerna inom regionen ha ett gemensamt ansvar för civilförsvarsverksamheten. Regionledningen skall under länsstyrelsen svara för att verksamheten blir samordnad inom regionen och att den bedrivs med enhetlig inriktning. Vidare skall regionledningen svara för att regionens olika resurser för verksamheten vid behov blir omfördelade mellan kommunerna och utnyttjade så att försvarsansträngningarna främjas. Regionledningen måste kunna fatta beslut som blir bindande för kommunerna i regionen. Detta kräver författningsmässigt stöd. Vi föreslår att regionledningen skall bestå av en politikergrupp och en beredningsgrupp. I politikergruppen skall en förtroendevald och en ersättare för denne ingå från var och en av de kommuner som ingår i regionen. Beredningsgruppen, som i regel sammansätts av tjänstemän, skall utgöra politikergruppens stabsorgan. Genom denna sammansättning av regionledningen skapas en god grund för kommunal samverkan inom civilförsvarsregionen. En sådan regionledning bidrar dessutom till en stark samhällsanknytning av civilförsvarsverksamheten, vilket är strävan i 1982 års totalförsvarsbeslut. Politikergruppen utser inom sig ordförande och vice ordförande. I brådskande lägen skall ordföranden ensam eller den som ersätter honom kunna fatta beslut. Genomförandet av regionledningens beslut skall enligt vår mening ankomma på civilförsvarsledningen i kommun såvida

vederbörande inget_

annat överenkoms mellan länsstyrelsen, regionledningen och kommunen. Beredningsgruppen är en enhet i civilförsvarets krigsorganisation. Av länsstyrelsen i samråd med kommunerna inom regionen utsedda personer bör således vara civilförsvarspliktiga och erhålla utbildning och övning för sina uppgifter med stöd av denna plikt. Regionledningen samgrupperas med civilförsvarsstaben i den resursstarkaste kommunen inom regionen, dvs. i regel i nuvarande huvudcentral. För att begränsa kostnaderna bör den kommun där regionledningen uppehåller sig genom sin civilförsvarsstab ge den stabs- och sambandsservice m.m. som kan erfordras för såväl regionledningens politikergrupp som dess beredningsgrupp. Regionindelningen m.m. illustreras i följande figur.

14 Ledning

inom

Ledning

civilförsvarsregion

Länet indelas vid behov i civlltörsvarsregioner. Exemplet vlsar ett Ian med fyra regioner (A - D). l region A Ingår, som framgår av exemplet, kommunerna a) b) och c). Reglonlednlngen där består av tre förtroendevalda och tre ersättare för dessa från de tre kommunerna samt ett stabsorgan I form av en beredningsgrupp om 5-10 personer.

Reglonlednlngens uppehållsplats

är clvllförsvarets ledningscentral l kommunen b), som tldlgare utgjorde den s k huvudcentralen I clvllförsvarsområdet.

Ledning av civilförsvarsverksamheten inom län

Beträffande länsstyrelses ledning och samordning av civilförsvarsverksamheten har vi inte funnit anledning att ändra nuvarande ordning. Däremot är en närmare precisering önskvärd av länsstyrelses uppgifter och befogenheter i förhållande till kommunerna. En sådan precisering framgår av vårt förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen där vi har utvecklat länsstyrelsens ledningsansvar och dess roll i de fredstida förberedelserna.

3 Planläggning

m.m.

Syfte med

civilförsvarsplanläggningen

Syftet med civilförsvarsplanläggningen i fred är att E1 skapa ett grundläggande beslutsunderlag för ledningen av Civilförsvarsverksamheten i krig, E1 ange de åtgärder som bör vidtas när försvarsberedskapen behöver förstärkas samt D utgöra grund för förberedelser i fredstid, exempelvis att bygga skyddsrum och att bedriva övningsverksamhet.

Planläggning på olika nivåer

Förberedelser i form av fredstida planläggning för totalförsvaret måste utgå från av riksdag och regering utfärdade författningar. Regeringen utfärdar också särskilda anvisningar för den operativa inom krigsplanläggningen totalförsvarets civila delar. Anvisningarna ligger till grund för de centrala totalförsvarsmyndigheternas planläggning och utgör dessutom utgångspunkt för de föreskrifter m.m. som dessa myndigheter har att utfärda för krigsplanläggningen på regional och lokal nivå. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att förberedelserna sker för krigstida förhållanden. I krigsplanläggningen måste kraven från bedömda krigstida förhållanden vara styrande. Regeringens anvisningar för den operativa krigsplanläggningen anger att planläggningen på alla nivåer skall vara så samordnad att försvaret kan föras med enhetlig inriktning och så att de olika försvarsfunktionerna kan stödja varandra. En väsentlig erfarenhet från provplanläggningen är just behovet av samordnad planläggning på olika nivåer. Som exempel kan här nämnas nödvändigheten av att både civilområdes- och länsplaner för utrymning och inkvartering utarbetas som grund för den kommunala planläggningen och att dessa planer på både lokal och regional nivå är väl samordnade med totalförsvarets planläggning i övrigt. Figuren på sidan 16 illustrerar översiktligt planläggningsansvaret på olika mvaer.

16 m. m. sou 193353

Planläggning

r? Rogcrlngon I ln fo do n

opuntlva kclçüglfnlagâfvüngzn

f:::.,.'.:2.'.:f.':'“;'; g ggnlng

F a

Clvllområdouplanor for clvlllonvarnvovkoamhoton A . g n|vaer ; Lanuplanu for clvlltársvars- N vorkonmhcun |

N E Rcglonplnnor för clvllionvarlvukuamhot :om skall samordnat s over kommungransor s

I 0 Kommunplanu for clvlllouvnra- n vorkulmhoton

I Länsplaner for t ex utrym- IErforderllgt plan-

och laggnlngsunderlag

Länssty_ nIng/lnkvarierlng

byggnadstjanst for

relsen kommunernas

samt planlaggnlng bl a utarbetar H .I I Regionplaner for civilfor- OFQBMSMWHSPN t ex Öl Valle K°mm“ svarsreglonerna, utrymning/inkvartering och undsättning

:Ledningsplan Ilnformationsplan IPIan för personal- och underhållstjansten Kommunen Iskyddsplan utarbetar Iundsättningsplan :Moblllseringsplan

:Kommunala beredskapsplaner

m. m.

Planläggning

Av figuren framgår att kommunerna enligt vår mening skall upprätta sex olika civilförsvarsplaner. Innehållet i stort i dessa redovisas senare. Länsstyrelsen skall ansvara för att upprätta organisationsplan för varje kommun inom länet. I denna plan anges den civilförsvarsorganisation som tilldelas kommun och andra grundläggande förutsättningar för kommuns civilförsvarsverksamhet. Länsstyrelsen skall vidare ha ansvaret för erforderlig civilförsvarsplanläggning på länsnivån och för planläggningen för civilförsvarsregionerna. Vidare skall länsstyrelsen utarbeta och delge kommun det planläggningsunderlag som krävs för att kommun skall kunna V upprätta sina planer.

Underlag för kommunernas planläggning

Kommunernas civilförsvarsplanläggning måste utgå från den centrala och regionala inriktningen av civilförsvarsplanläggningen. Härvid utgör de målanalyser som civilbefälhavarna i samråd med militärbefälhavarna har utarbetat viktiga grundvärden. Analyserna omformas av länsstyrelserna till en riskbedömning, som i sin tur utgör ett väsentligt underlag för kommunernas planläggning. Länsstyrelserna har således en viktig roll när det gäller att förse kommunerna med erforderligt underlag före planläggningens början. Det är även angeläget att länsstyrelserna fortlöpande under arbetets gång bistår kommunerna.

Innehåll i kommunernas

civilförsvarsplanläggning

Plan för kommuns övergripande ledning av verksamheten under beredskap och i krig

Planen innehåller en förteckning över kommunens uppgifter i stort i krig och beredskapsuppgifternas fördelning inom den kommunala förvaltningen. Vidare redovisas kommunens krigsorganisation och hur övergången till krigsorganisation skall ske. I övrigt innehåller planen de ändringar i arbetsordningen som de krigstida förhållandena bedöms medföra inom kommunen samt besluts- och delegationsregler. Lokalbehov, lokalfördelning för kommunens krigsorganisation och en redovisning av sambandsmöjligheterna ingår också i planen. Vi föreslår att denna plan helt samordnas med motsvarande del inom den kommunala beredskapsplanläggningen.

Plan för kommunal information

Denna planläggning skall säkerställa resurser och fastställa samverkansformer för all den information som kommunen har ansvaret för under beredskap och i krig - inkl. information om civilförsvarsverksamhet. Vi anser att även denna plan helt bör samordnas med den kommunala beredskapsplanläggningen.

18 m. m.

Planläggning

Plan för personal- och underhållstjänst för

civilförsvarsorganisationen

Personal- och underhållstjänst är verksamhet med syfte att vidmakthålla civilförsvarsorganisationens funktionsduglighet under beredskap och i krig. Det kan t.ex. gälla att fylla vakanser i krigsorganisationen (rekrytering, inskrivning) eller att säkerställa att civilförsvarsorganisationen har tillgång till materiel, livsmedel, drivmedel m.m. Även denna plan kan enligt vår mening helt eller till större delen samordnas med den kommunala beredskapsplanläggningen.

Undsättningsplan för kommun

Syftet med undsättningsplanläggningen är att med utgångspunkt i en kartläggning av risker och andra förhållanden ge kommunens Civilförsvarsledning underlag för användning av disponibla undsättningsresurser. Undsättningsplanen inrymmer planläggningen för räddningstjänsten i fred och innehåller därutöver uppgifter om territoriell indelning, grupperingsför civilförsvarsenheter och lokala samverkansorgan m.m. av platser betydelse vid undsättning.

Skyddsplan

Under andra världskriget gjordes omfattande insatser i Sverige för att genom olika förstärkningsåtgärder åstadkomma skydd för befolkningen i byggnader i de dåvarande städerna. Principen har sedan dess och fram till år 1979 varit att inom en skyddsrumsort skall nya byggnader av viss minsta storlek förses med skyddsrum. Under denna period skedde vissa förändringar i samhället som påverkade skyddsrumsbyggandet. T.ex. skedde det en boendeutglesatt det uppstod överskott på skyddsrumsplatser i vissa ning som medförde områden. Under senare delen av perioden byggdes också färre flerfamiljshus medan antalet småhus ökade. Eftersom ägarna till de senare var undantagna från skyldighet att anordna skyddsrum uppstod det i villaområden brister på skyddsrum och totalt sett minskade produktionen i hela landet. Från 1979 grundar sig skyddsrumsproduktionen på en mer allsidigt behovsinriktad planering för skyddsrumsorten. För varje skyddsrumsort skall kommunen upprätta en skyddsrumsplan. Den skall omfatta ortens hela bebyggelse och bör dessutom innefatta områden som är planlagda för framtida bebyggelse eller områden där bebyggelse kan förväntas. Planeringen skall förutom produktionen av skyddsrum i anslutning till uppförande av ny anläggning eller byggnad också avse åtgärder för att avhjälpa brist på i redan bebyggda områden. Skyddsrumsplanen är således skyddsrumsplatser ett grundläggande underlag för produktionen av skyddsrum. Den som avser att uppföra en ny anläggning eller byggnad inom en skyddsrumsort skall anmäla detta till kommunen. Denna prövar sedan anmälan bl.a. med utgångspunkt i behovet enligt skyddsrumsplanen samt tillgängliga medel och lämnar därefter den byggande besked om han behöver bygga skyddsrum och hur stort detta behöver vara. Den som blivit ålagd att anordna skyddsrum ersätts av staten för sina merkostnader. Genom de nya principerna för att bygga skyddsrum har man i skydds-

m. m.

Planläggning

rumsorterna skapat ett system för produktion av skyddsrum i fred. l Emellertid kvarstår en del problem att lösa. Detta gäller t.ex. frågan om hur man skall se på skyddsfrågan i områden utanför skyddsrumsorter. Vidare gäller det att finna ett system för att genom omflyttning utnyttja befintliga överskott på skyddsrumsplatser samt att skapa bättre möjligheter att kunna anordna skyddade utrymmen i bristområden när försvarsberedskapen skall förstärkas. År 1981 lade 1975 års skyddsrumsutredning fram ett förslag att lokala skyddsplaner skall upprättas i varje kommun. En skyddsplan anger både de åtgärder som bör vidtas i form av att i fred bygga skyddsrum i skyddsrumsorterna och andra åtgärder för att förbättra befolkningsskyddet i kommunen när försvarsberedskapen skall förstärkas. Syftet med skyddsplaneringen är att skapa underlag för beslut om olika skadeförebyggande åtgärder och att förbereda deras genomförande. Kommuns skyddsplan skall i olika avseenden omfatta hela kommunens yta och innefatta de skadeförebyggande åtgärder som är lämpliga och möjliga med hänsyn till förutsättningarna i det område planläggningen avser. Skyddsplanen kan illustreras med följande figur.

SKYDDSPLANENS INNEHÅLL

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

(Tillhandahålls delvis cv länsstyrelsen)

SKYDDSPLAN

OMRÅDESINDELNING

SKYDDSANALYS

SKYDDSRUMSPLAN FCI? SKADE-

PtANER

FOREBYGGANQE BE- REDSKAPSÃTGARDER

Byggmcstjönst

Hänvisning

Ömflyttning

Utrymning/lnkvurt

Utdelning av skyddsmnsker

Med planeringsförutsättningar avses bl.a. det planläggningsunderlag som länsstyrelsen lämnar till kommunen. Detta innefattar t.ex. en bedömning av de risker som anses föreligga för olika områden i kommunen.

20 m. m.

Planläggning

Områdesindelningen innebär att kommunen indelas i hemskyddsområden. Varje hemskyddsområde utgör därvid ett planeringsområde för skadeförebyggande åtgärder av olika slag. Hemskyddsområdena klassificeras med hänsyn till läge och risk. Skyddsanalysen innebär en kartläggning för varje hemskyddsområde beträffande behovet av skyddsplatser samt möjligheterna att anordna skydd och att genomföra omflyttning m.m. Skyddsrumsplanen har inte varit föremål för provplanläggning. Det erfordras enligt vår mening dock även framdeles en plan för att styra den fredstida skyddsrumsproduktionen. Erfarenheterna från arbetet med skyddsanalysen innebär att den delvis kan ersätta nuvarande skyddsrumsplan. Det bör även i övrigt vara möjligt att förenkla de befintliga skyddsrumsplanerna. Planerna för de skadeförebyggande beredskapsåtgärderna syftar till att så långt möjligt i fred förbereda åtgärder och säkerställa resurser så att verksamheten under beredskap och i krig kan genomföras med erforderlig snabbhet och säkerhet.

Planläggningen för E1 byggnadstjänsten omfattar såväl byggnadsåtgärder avseende skydd för befolkningen (skyddade utrymmen) som utbyggnad av krigsbranddammar och skydd för civilförsvarsorganisationens enheter, E1 hänvisning till skydd omfattar åtgärder för att göra det möjligt för människor att från sina bostäder och arbetsplatser snabbt kunna komma i skydd, D omflyttning syftar till att utarbeta ett beslutsunderlag så att tillgängliga skydd i så stor utsträckning som möjligt kan utnyttjas, D utrymning och inkvartering omfattar en dokumentation rörande utrymningi olika hemskyddsområden alternativt möjligheterna till inkvartering i dessa. Av planläggningen skall också framgå organisationen för att genomföra utrymning och inkvartering, D utlämning av skyddsmasker omfattar en kartläggning av behovet samt åtgärder för att dela ut skyddsmaskerna.

Mobiliseringsplan för civilförsvarsorganisationen

Mobiliseringsplanens syfte är att kommunens civilförsvarsorganisation skall kunna mobiliseras inom fastställd tid och under förutsättning att beredskapslarm ges utan att beredskapshöjande åtgärder har vidtagits tidigare. måste därför ge konkreta handlingsregler för ett Mobiliseringsplanen tidsbegränsat verkställighetsskede. Mobiliseringsplanen innehåller mobiliseringskalender samt vid behov en mobiliseringsöversikt. Mobiliseringskalendern utgör underlag för att genomföra mobilisering av mobiliseringsenhet. Denna består av personal, materiel och fordon sammanförda till en för mobilisering lämplig styrka. Mobiliseringsöversikten innehåller en samlad redovisning av de väsentligaste delarna av de olika mobiliseringskalendrama. Den är avsedd för kommuns civilförsvarsledning.

Planläggning m. m. 21

Ambitionsnivå för m.m.

planläggningen

Enligt 1982 års totalförsvarsbeslut skall en hög beredskap mot överraskande angrepp säkerställas. Det primära syftet med civilförsvarsplanläggningen i fred är att skapa ett grundläggande beslutsunderlag för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig. För att åstadkomma detta måste de fredstida förberedelserna bl.a. omfatta en organisations- och resursplanläggning. Därutöver måste nödvändiga basfakta, främst beträffande befolkningsläge och skyddsmöjligheter, dokumenteras. På så vis anger de olika planerna ramar och villkor för att beslut skall kunna fattas och genomföras under beredskap och i krig. Ett tillfredsställande beslutsunderlag för starten av verksamheten är dock det primära. Eftersom möjligheterna att förutse utvecklingen av tänkbara lägen är mycket begränsade bör planläggningen inte drivas så långt att den låser verksamheten till olika beredskaps- och krigssituationer i detaljer och fasta mönster. I ett verkställighetsskede måste det rådande läget och de lokala förhållandena styra besluten. De planläggningsregler och modellen att länsstyrelserna utarbetat regionalt planläggningsunderlag som legat till grund för provplanläggningen bör i allt väsentligt kunna användas vid kommande civilförsvarsplanläggning i kommunerna. I planläggningsreglerna har samordning med hemskyddsorganisationens verksamhet tillgodosetts bl.a. genom reglerna för indelning av kommunerna i hemskyddsområden. Provplanläggningen har gett många erfarenheter. Beträffande planläggningsreglerna bör vissa ändringar och kompletteringar göras inför kommande planläggning. Vi anser att bl.a. följande inriktning bör gälla vid arbetet med en slutlig utformning av planläggningsreglerna D precisering av hur datorstöd bättre skall kunna nyttjas, E! klarare regler för inventering av lämpliga lokaler och platser för att anordna skyddade utrymmen, E1 bättre regler för hur resursplanläggningen skall genomföras samt E1 klarare regler för samordningen med den kommunala beredskapsplanläggningen.

Härutöver bör enligt vår mening även lämpliga planläggningsexempel utarbetas. Vidare måste ambitionsnivån för vissa av planerna ses över. När det gäller de nu befintliga skyddsrumsplanerna kan dessa förenklas.

Samordningsmöjligheter

Det föreligger goda möjligheter att samordna civilförsvarsplanläggningen med den kommunala beredskapsplanläggningen. Vi anser som tidigare nämnts att vissa av ovan redovisade planer helt eller till större delen kan samordnas. Möjligheter till ytterligare samordning torde emellertid finnas. Dessa kan dock bedömas först när formerna för en anpassning av den kommunala beredskapsplanläggningen till de nya förutsättningarna för denna planläggning bättre har klarlagts.

22 Planläggning m. m. sou 1983:68

Hemskyddsorganisationen

Hemskyddsorganisationen är en yttäckande organisation som omfattar hela riket och bygger på en indelning av kommunerna i hemskyddsområden. Organisationen är avsedd att under beredskap och i krig fungera som en länk mellan invånarna och kommunens ledning främst beträffande Civilförsvarsverksamheten men även vad gäller andra kommunala myndigheters verksamhet. Hemskyddsorganisationen är en del av civilförsvarsorganisationen och leds av civilförsvarsstaben. Denna reglerar hemskyddsorganisationens samverkan med övriga lokala totalförsvarsorgan efter riktlinjer som lämnas av kommunstyrelsen. Hemskyddsorganisationens lydnadsförhållanden m.m. illustreras i följande figur.

QEMSKYDDSORGANISATIONEM

Kommun-

styrelsen

Civil- Andra kommuförsvars, nala förvaltstaben

ningar i

kommunens

krigsorgu-

En nisotion

hemskyddsgrupp

svarar för verksamheten inom

sitot

hemskyddsomrude

(500-2000 inv)

H: Ett hemskyddsombud

svarar för verksamheten

inom sitt hemskydd

(S0 200 inv)

När kommunerna tar över ansvaret för civilförsvarsverksamheten på lokal nivå innebär detta ett samlat ansvar för befolkningsskyddsåtgärder. Skyddsplanen ger underlag för beslut om och genomförande av sådana åtgärder. Härvid utnyttjar kommunen sin kunskap om de lokala förutsättningarna för att komplettera skyddsåtgärderna. Skyddsplanen grundar sig huvudsakligen på de förhållanden som råder i

Planläggning m. m. 23

fred. När skyddsåtgärder skall genomföras måste dock aktuellt beslutsunderlag finnas. I det sammanhanget har hemskyddsorganisationen en viktig uppgift. Hemskyddsgrupper och hemskyddsombud orienterar sig om läget i sitt område vad gäller t.ex. boende, sysselsatta och vilka verksamheter som finns där och stämmer av detta mot skyddsplanens uppgifter. Resultatet rapporteras till kommunens civilförsvarsledning som då kan justera sitt beslutsunderlag. Enligt totalförsvarsbeslutet 1982 skall utbildning av hemskyddsorganisationen om möjligt förläggas till hemkommunerna. Erfarenheterna från provplanläggningen har understrukit behovet av lokalt anpassat underlag för utbildningsverksamheten. Vi anser att utbildningen av hemskyddsorganisationen skall genomföras med utgångspunkt i den egna kommunens totalförsvarsplanläggning och att skyddsplanen härvid bör utgöra ett viktigt underlag. Det bästa resultatet erhålls om både grundutbildning och övningar genomförs i hemkommunen. Härigenom får hemskyddsorganisationen redan i fred god kunskap om förhållanden och resurseri det område där den skall verka under beredskap och i krig. Vi vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av att övningstillfällena även utnyttjas för att ge underlag för revidering av kommunens totalförsvarsplanläggning.

Uppskov för personal i kommunerna m.m.

Vi har tidigare redovisat vår syn på kommunstyrelsens ledande roll i kommunens krigsorganisation. Vi har även redovisat behovet av sakkunskap från vissa kommunala förvaltningar i civilförsvarsstaben. Det är enligt vår mening oundgängligen nödvändigt att uppskov ges för den nyckelpersonal, som erfordras för viktiga funktioner i kommunens krigsorganisation. Brandförsvarets personal har en betydelsefull ställning i civilförsvarets lednings- och undsättningsorganisation. Tillgången till denna personal är av största vikt för möjligheterna att upprätthålla en tillfredsställande beredskap i samband med mobilisering. Frågan om uppskov för brandförsvarets personal måste därför lösas snarast. Behovet av uppskov är lika klart uttalat såväl i fråga om heltids- som deltidspersonal. Vi vill även peka på vikten av att personalförsörjning för barnomsorgen i krig i kommunerna blir tillgodosedd. I samband med provplanläggningen har bl.a. flera kommuner framhållit betydelsen av att barnomsorgen fungerar för att tilltron till övriga beredskapsförberedelser skall kunna upprätthållas.

Behov av grundutbildning och övning

Kommunernas fredstida planläggning av civilförsvarsverksamheten är enbart en del i totalförsvarsförberedelserna på lokal nivå. Andra förberedelser måste också genomföras. Bland dessa intar utbildningsverksamheten en särställning genom att den bl.a. kan tillföra planläggningen värdefulla erfarenheter. Vi har inte haft till uppgift att behandla utbildningsfrågor men vill ändå framhålla betydelsen av att möjligheter skapas för en väl fungerande

24 Planläggning m. m.

grundutbildning och en regelbundet återkommande övningsverksamhet för förtroendevalda och tjänstemän som har uppgifter i kommunens krigsorganisation.

4 Ekonomi

för ekonomisk till kommunerna

Regler ersättning

Vi anser att det föreligger starka samband mellan planläggningen av civilförsvarsverksamheten och planläggningen av den kommunala beredskapen. En integrering eller samordning av planläggningen är nödvändig. Det föreligger så starka samband att en utebliven samordning skulle kunna undergräva trovärdigheten av planläggningens syfte. Vi anser därför att det är lämpligt att lägga en helhetssyn på kostnaderna. Vi föreslår således att full ersättning skall utgå till kommunerna för kostnaderna för att utarbeta civilförsvarsplanema och att göra en nödvändig anpassning av de kommunala beredskapsplanerna samt för att fortlöpande hålla planerna aktuella. Ersättningen skall till större delen fördelas mellan rikets kommuner som en fast schabloniserad ersättning. Den sammanlagda ersättningen till kommunerna för att upprätta civilförsvarsplanema och att anpassa den kommunala beredskapsplanläggningen bedöms uppgå till ca 60 milj.kr. i 1983 års prisläge. Ersättningssystemet bör utformas enligt följande: D Varje kommun erhåller ett grundbelopp på 20 000 kr. E! Varje kommun erhåller utöver grundbeloppet ett rörligt belopp på 5 kr. per invånare. EI De kommuner som kan styrka högre kostnader än vad som svarar mot den schabloniserade ersättningen och som dessutom uppfyller vissa närmare redovisade kriterier kan erhålla ytterligare ersättning. Beslut om ersättning bör fattas av civilförsvarsstyrelsen efter prövning av länsstyrelse. E! Schablonersättningen enligt de två förstnämnda punkterna bör kunna utbetalas successivt och slutregleras när resp. kommun har färdigställt sin planläggning. Den ytterligare ersättningen enligt den tredje punkten kan beräknas först när i princip alla kommuner har färdigställt planläggningen.

Värdet av planläggningen från totalförsvarssynpunkt är helt beroende av att planerna hålls aktuella samt att kunskaperna hålls levande hos alla som har att handha planläggningen. Uppföljningen av planläggningen är således av vital betydelse. Kostnadsnivån för att fortlöpande hålla planerna aktuella bör av olika skäl kunna bestämmas med utgångspunkt i valet av en lämplig ambitionsnivå. Vad gäller de enskilda kommunerna bör den årliga ersättningen bestå av ett belopp på 20 000 kr. och därutöver en krona per invånare.

26 Ekonomi

Den årliga ersättningen uppgår på så vis totalt för riket till ca 14 milj.kr. i 1983 års prisläge. Ersättningen till kommunerna för att fortlöpande hålla planerna aktuella skall utgå från och med året efter det är då planläggningen har färdigställtsi kommunerna. Vi vill framhålla att de ovan framlagda förslagen rörande ersättning till kommunerna utgår från en helhetssyn. Ersättningen för nyplanläggningen kan således inte ses isolerad från ersättningen för att hålla planläggningen aktuell och omvänt. Inte heller bör man som vi tidigare framhållit se civilförsvarsplanläggingen och den kommunala beredskapsplanläggningen var för sig. Om man således skulle ändra formerna eller grunderna för ersättningen måste även de samlade bedömningar vi gjort i våra överväganden och förslag tas under förnyad prövning. Dessutom bedömer vi att kommunernas benägenhet att medverkai planläggningen är starkt beroende av att ersättningsfrågan kan lösas utifrån denna helhetssyn. Framtida erfarenheter kan ge upphov till ändringar i ersättningssystemet. Det är därför nödvändigt att lägga in en kontrollstation för att göra en eventuell översyn av ersättningssystemet. En sådan kontrollstation bör läggas in i anslutning till utgången av den första treårsperioden som systemet har varit i drift. Följande figur redovisar sammanfattat nuvarande regler för ersättning till kommunerna samt vårt förslag.

Kommunal Civilförsvars-

beredskaps- planlaggning planläggning

Várt Idag förslag Idag Várt förslag

Nyplan- 90 °/. av Länsstyrel-

|ä n| k d _ F serna utför P gg ng

osmaá:

huvuddelen a ms s av arbetet 1)

Ingen Länsstyrel- F serna utför F ersätt-

Revkjering

ning huvuddelen av arbetet 1) utgår

F = Full ersättning till kommunerna 1) Skyddsrumsplaner utarbetas dock av kommunerna. Ingen ersättning utgår härför.

5 Lagändringar

m.m.

Grundläggande bestämmelser om civilförsvaret meddelas i civilförsvarslagen

och verkställighetsföreskrifter till denna, främst i civilförsvarskungörelsen.

Lagen om kommunal beredskap och verkställighetsföreskrifter till denna i kommunala beredskapskungörelsen reglerar i huvudsak kommunernas uppgifter i fråga om övrigt civilt totalförsvar. Vad som nu bör författningsregleras kan sammanfattningsvis anges till tre huvudfrågor, nämligen kommunernas skyldighet i fråga om civilförsvarsplanläggning, ledningsansvaret och rätten till ersättning för kostnader. Enligt 1982 års totalförsvarsbeslut är staten fortfarande huvudman för civilförsvaret även när kommunerna övertar ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå och planläggningsansvaret härför. Detta medför att det är nödvändigt att staten genom föreskrifter styr verksamheten. Eftersom verksamheten och förberedelserna för denna sker för krigstida förhållanden är det dessutom nödvändigt, bl.a. med hänsyn till att försvarsansträngningar måste samordnas och föras med en enhetlig inriktning, att statsmakterna reglerar kommunernas verksamhet relativt detaljerat. Enligt 8 kap. 5§ regeringsformen skall grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer bestämmas i lag. I lag skall också föreskrifter meddelas om kommunernas i övrigt och om deras befogenheter åligganden. De nya kommunala uppgifterna kan författningsregleras på flera olika sätt. Oavsett vilken lagteknisk lösning som väljs måste de nuvarande bestämmelserna i civilförsvarslagen om civilförsvarsverksamheten ändras. Vi har därför funnit det vara lämpligt att de nya kommunala uppgifterna regleras i civilförsvarslagen med vissa följdändringar i lagen om kommunal beredskap. Eftersom flera pågående utredningar kan komma att beröra denna lagstiftning får våra förslag ses som en övergångsvis lösning. Förutom utredningarna om räddningstjänsten i fred samt den kommunala beslutsprocessen vid beredskap och krig kan nämnas utredningen om samordning av den centrala ledningen för räddningstjänsten i fred och civilförsvarsverksam-

heten. Det kan också nämnas att i betänkandet (Ds C 1983:15) Kommunal-

förbund lämnas förslag till ett förenklat sätt att samverka över kommungränserna. Detta kan få betydelse för våra förslag beträffande samordning av civilförsvarsverksamhet som berör flera kommuner. I framtiden är det således nödvändigt med en genomgripande översyn av

28 m. m.

Lagändringar

de författningar som berörs av våra förslag. Nu är det dock viktigt att kommunerna kan genomföra planläggningen och ta över ledningen av civilförsvarsverksamheten och att reglerna för ersättning härför klarläggs. Lagförslaget tillgodoser dessa krav men ger också möjlighet för kommunerna att ta över verksamheten när så erfordras samtidigt som det nuvarande systemet övergångsvis lever kvar, vilket är nödvändigt från beredskapssynpunkt. Mot bakgrund av våra överväganden och förslag redovisar vi erforderliga ändringar i civilförsvarslagen och i lagen om kommunal beredskap.

Tidsförhållanden för planläggningen

Inför starten av planläggningen är det nödvändigt att vissa informations- och utbildningsaktiviteter genomförs. De viktigaste målgrupperna härvid är förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna samt personal vid länsstyrelsernas försvarsenheter. En övergripande information om innebörden av 1982 års totalförsvarsbeslut för kommunernas del har redan inletts av Svenska kommunförbundet och civilförsvarsstyrelsen. Enligt vad vi har inhämtat kommer utbildning inför planläggningen att genomföras under 1984 så att kan påbörjas i kommunerna hösten 1984. Då beräknas ett planläggningen bl.a. beträffande ansvaret för civilförsvarsplanläggning och riksdagsbeslut ersättning till kommunerna föreligga. Vi anser att det regler för ekonomisk krävs en period om ca två år för att samtliga kommuner i landet skall ha

Tidsförhállanden I stort för kommunernas Övertagande av Iednlgsansvaret och förberedelser Inför detta

1 983 1 984

Provplanläggnlng l 22 kommuner Remiubonandllng av Pro cKzs PfOpObotlnkando smon Riksdags. beslut Utbildning av personal vid Kommunerna över-

Eárâzáfäâåe,

tar lednlngsanimör Phan_ __ Planlaggning l kommunerna svaret senast uggnlngen 31/12 1986

Utbildning av personal l kommunernas krigsorg

Utblldnlng av hemskyddsorganlsationen -__›

sou 1983:68 m. m.

Lagändringar 29_

genomfört den civilförsvarsplanläggning som vi har föreslagit. Detta innebär att kommunerna bör kunna överta ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå senast vid utgången av år 1986. Under denna tvåårsperiod måste utbildning påbörjas av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna även för deras krigstida uppgifter. Figuren på föregående sida illustrerar översiktligt de beskrivna tidsförhållandena.

Organisation av arbetet vid och kommun länsstyrelse

Kommunernas nya ansvar i vad gäller civilförsvarsplanläggning i fred medför att länsstyrelsens arbetsuppgifter och ansvar delvis ändras. Vissa av de direkta planläggningsuppgifter som i dag åvilar länsstyrelsen kommer - enligt vad vi föreslår - att utföras av kommunerna i framtiden. Dessutom kommer kommunerna att svara för skyddsplaneringen, vilken inte har någon motsvarighet i dag. Mot denna bakgrund kommer således länsstyrelsens arbetsformer inom berörda områden att bli av mera inriktande och stödjande karaktär i framtiden. Under provplanläggningen gjordes omfattande erfarenheter rörande länsstyrelsens nya arbetsformer, organisationen av arbetet inom kommunen och vid länsstyrelses försvarsenhet samt formerna för samverkan mellan länsstyrelse och kommun. Vi är medvetna om att förhållandena under provplanläggningen har skilt sig från de förhållanden som kan antas komma att råda då planläggningsarbetet genomförs i rikets samtliga län och kommuner. I framtiden torde bl.a. längre tid stå till förfogande för att genomföra planläggningen och reglerna för planläggningen vara bättre utformade. Detta ger en gynnsammare planeringssituation än vad som har varit fallet under provplanläggningen. Vi anser dock att erfarenheterna från provplanläggningen är så allmängiltiga och av så stort intresse att de kan delges berörda myndigheter. De läsare som är intresserade av våra erfarenheter och rekommendationer bör ta del av vårt

betänkande (Ds Fö 1983:10, avsnitt 5.5 och bilaga 6).

6 av

Sammanfattning förslagen

Sammanfattningsvis innebär våra förslag att Cl inom varje kommun skall under beredskap och i krig finnas en civilförsvarsledning som består av kommunstyrelsen och en civilförsvarsstab, kommunstyrelsen skall ha det övergripande ansvaret för all på kommunen ankommande totalförsvarsverksamhet, chefen för civilförsvarsstaben, som i regel bör vara kommunens brandchef, skall utöva den operativa ledningen av civilförsvarsverksamheten inom kommunen, nuvarande indelning av riket i civilförsvarsområden skall ersättas med en indelning i civilförsvarsregioner, i varje civilförsvarsregion skall under beredskap och i krig finnas en regionledning, som består av en politikergrupp med en beredningsgrupp som stabsorgan, regionledningen skall leda den civilförsvarsverksamhet, som måste samordnas över kommungränser, det primära syftet med civilförsvarsplanläggningen skall vara att skapa ett grundläggande beslutsunderlag för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig och att planläggningen skall begränsas till att omfatta erforderligt beslutsunderlag för starten av verksamheten, kommun skall upprätta sex olika civilförsvarsplaner, nämligen ledningsplan, informationsplan, plan för personal- och underhållstjänst, skyddsplan, undsättningsplan och mobiliseringsplan, kommuns civilförsvarsplanläggning skall samordnas med den kommunala beredskapsplanläggningen, länsstyrelse skall utarbeta och lämna planläggningsunderlag för kommuns planläggning, länsstyrelse skall upprätta en organisationsplan för varje kommun samt civilförsvarsplaner för civilförsvarsregion och för länsnivån, vi har - med utgångspunkt i reglerna som legat till grund för provplanläggningen - lämnat inriktning för en slutlig utformning av planläggningsreglerna, mobiliseringsplanen och skyddsplanen (i vad avser skyddsrumsorternas avgränsning) skall fastställas av länsstyrelsen, övriga civilförsvarsplaner som upprättas av kommunen skall fastställas av kommunfullmäktige, full ersättning skall utgå till kommunerna för att upprätta civilförsvars-

32 Sammanfattning av förslagen

planerna och anpassa de kommunala beredskapsplanerna samt för att fortlöpande hålla planerna aktuella, D ändringar görs i civilförsvarslagen och i lagen om kommunal beredskap samt att 4 ü kommunerna övertar ledningsansvaret senast vid utgången av år 1986 och att en tvåårsperiod dessförinnan avsätts för att genomföra planläggning m.m.

7 Särskilda

yttranden

Särskilda yttranden har lämnats av ledamoten Sture Palmgren och experten Eva Blomgren-Edenstrand.

Av Palmgrens särskilda yttrande framgår bl.a. att E] ett genomförande av ett kommunanknutet civilförsvar enligt föreliggande betänkande bl.a. skulle innebära en förstärkt försvarsberedskap de merkostnader som uppstår vid ett genomförande bör kunna kompenseras av en begränsning av resurserna på central och regional nivå det är nödvändigt att kommunerna erhåller full ersättning för de nya uppgifter man på statens uppdrag skall genomföra enligt förslaget såväl ersättningen för den grundläggande planläggningen som för en fortlöpande reviderings- och utbildningsverksamhet är en förutsättning för att ett genomförande skall vara meningsfullt samt att om det statsfinansiella läget ej skulle medge att full ersättning utgår för kommunernas kostnader avseende grundläggande planläggning och revidering bör förslaget ej genomföras eftersom kommunerna ej skall åläggas nya uppgifter utan att de erhåller ersättning.

Av Blomgren-Edenstrands yttrande framgår bl.a. att

EI det är logiskt och rationellt att, som kommittén föreslår, behandla civilförsvarsplaneringen och den kommunala beredskapsplaneringen samlat och på ett enhetligt sätt hon inte delar kommitténs uppfattning i fråga om principer för kostnadsersättning till kommunerna och att enligt hennes mening samma principer bör tillämpas på civilförsvarsplaneringen som sedan lång tid tillämpats på den kommunala beredskapsplaneringen - dvs. statsbidrag med 90 % av planläggningskostnaden och ingen ersättning för revision av planerna.

1 Kommitténs

Bilaga sammansättning

Ledamöter Förordnad Entledigad Pettersson, Harald landshövding, ordf 1982-06-21 Dahlén, Bertil f. d. riksdagsledamot 1982-06-21 Hammarsjö, Göran landstingsråd 1982- 12-09 Holmqvist, Sture fastighetschef 1982-06-21 Palmgren, Sture borgarråd 1982-06-21 Skantz, Anna-Greta f. d. riksdagsledamot 1982-06-21 Sundström, Gudrun f. d. riksdagsledamot 1982-12-09

Sakkunnig Gyllö, Sture A. f. d. avdelningschef 1982-06-21

Experter Ahrland, Nils försvarsdirektör 1982-06-21 Backlund, Hans försvarsdirektör 1982-06-21 Bengtsson, Gunnar försvarsdirektör 1983-01- 101 Bjurman, Ulf kansliråd 1982-06-21 Blomgren-Edenstrand, Eva departementssekreterare 1982-06-21 Byström, Hans försvarsdirektör 1983-01-101 Cedmark, Jan kanslichef 1982-06-21 Danell, Ingemar byråchef 1983-01-101 Eliasson, Lars-Mårten överingenjör 1982-06-21 Fischer, Ola major 1982-06-21 1982-10-01 Frank, Aage kansliråd 1982-06-21 Frödin, Sven-Erik avdelningsdirektör 1982-06-21 Janson, Björn hovrättsassessor 1982-1 1-1 1 Lewensjö, Åke sektionschef 1982-06-21 Lindberg, Lennart organisationsdirektör 1982-06-21 Nordmark, Bengt major 1982-10-01 Rudbert, Lars säkerhetschef 1983-01-101 Sjöstrand, Bengt 1. vice brandchef 1983-01-101

Huvudsekreterare Dahlén, Rune byråchef 1982-06-21

1 Har främst deltagit i vissa arbetsgrupper

36 Bilaga 1 sou 1983:68

Sekreterare Mattsson, Sture byrådirektör 1982-06-21 Norrmann, Sten-Inge avdelningsdirektör 1982-06-21 Zetterberg, Evert sekreterare 1982-06-21

[sekretariatet har även ingått assistent Ann-Britt Schönning samt under vissa perioder assistent Inger Karlsson

Statens offentliga 1983 utredningar

Kronologisk förteckning

. Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. 59. Kreativ finansiering. Fi. Nytt militärt ansvarssystem. Ju. . Återvinning i konkurs. Ju. . Skatteregler om traktamenten m. m. Fi. 61. Handlingsoffantlighet utanför myndighets områden. C. Om hälften vore kvinnor. A. 62. För gammal för arbete? A. Koncession för försäkringsrörelsa. Fi. . Utslagning i grundskolan. U. Radon i bostäder. Jo. . Ledighet för anhörigvård. S. . Ersättning för miljöskador. Ju. 65. Översyn av upphuvsrättslagstiftningen. Delbetânkande 2. . Stämpelskatt. Fi. Ju. . Lagstiftningen på kärnenergiområdet. l. . Svenska kyrkans fond. Fi. . Användning av växtnäring. Jo. G7. Rennäringens ekonomi. Jo. , Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Jo. . Kommunerna och civilförsvaret. Fö. . Former för upphandling av försvarsmateriel. Fö. . Att möta ubätshotet. Fö. . Barn kostar. S. . Kommunalforskning i Sverige. C. . Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. l. . Näringspolitiska effekter av internationella investeringar.

. Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. A. . Den stora omställningen. I. . Bättre miljöskydd ll. Jo. . Vilt och jakt. Jo. . Utbildning för arbetslivet. A. . Lag om katteansver. Fi. . Ny konkurslag. Ju. . Internationella faderskapsfrågor. Ju. . Bestrålning av livsmedel. Jo. . Bilar och renare luft. Jo. . Bilar och renare luft. Bilaga. Jo. . lnvandringspolitiken. A. . Utbyggd havandeskapspenning m. m. S. . Familjeplanering och abort. S. . Företagshälsovård för alla. A. . Kompetens inom hälso- och siukvården m.m. S. . Information som styrmedel. l. . Patentprocassen och sanktionssystemet inom patentrâtten. Ju. 36. Effektivare föratagsrevision. Ju. 37. Fastighetsbildning 1. Aweckling av samfällda vågar och diken. Ju. 38. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrbgor. Ju. 39. Politisk styrning-administrativ självständighet. C. 40. Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. Fi. 41. Kontroll av rådgivare. Ju. 42. Barn genom insemination. Ju. . Områden för turism och rekreation. Jo. . Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. Fi. 45. Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. Jo. . Bulvanlag. Ju. 47. Skatteregler., Om reservering för framtida utgifter. Fi. . Egenföretagares sjukpenning m. m. S. 49. Vattenkraft. l. 50. Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gäldenärsbrott. Ju. 51. Ensamföräldrarna och deras barn. S. 52. Företagshemligheter. Ju. 53. Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. Fi. . Skall matmomsen slopas? Fi. 55. Församlingen i framtiden. C. 56. Naturresursers nyttjande och hävd. Jo. 57. Olika ursprung - gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. U. . Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. U.

Statens 1983

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet ning av växtskadegörare och ogräs. [11] Nytt militärt ansvarssvstem. [2] Bättre miljöskydd ll. [20] Ersättning för miljöskador. [7] Vilt och jakt. [21] Ny konkurslag. [24] Bestrålning av livsmedel. [26] Internationella faderskapsfrågor. [25] Bilavgaskommittén. 1. Bilar och renare luft. [27] 2. Bilar och Patentprocessen och ktionssystemet inom patenträtten. renare luft. Bilaga. [28] [35] Områden för turism och rekreation. [43] Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Effektivare före- Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. [45] Naturresursars nyttjande och hävd. [56] tagsravision. [36] 2. Kontroll av rådgivare. [41] 3. Bulvanlag. [46]4. Återvinning i konkurs. [60] Rennäringens ekonomi. [67] Fastighetsbildningsutredningen. 1. Fastighetsbildning 1. Avveckling av samfällda vägar och diken. [37] 2. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. [38] Arbetsmarknadsdepartementet Barn genom insemination. [42] Om hälften vore kvinnor. [4] Översyn av lagstiftningen om förmöganhetsbrott utom gälde- Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [18] närsbrott. [50] Utbildning för arbetslivet. [22] Företagshemligheter. [52] lnvanderingspolitiken. [29] Översyn av upphovsrâttslagstiftningen. Delbetänkande 2. [65] FÖ|6KBQShä|SOVåTd för alla. [32] För gammal för arbete? [62]

Försvarsdepartementet Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] lndustridepartementet Att möta ubåtshotet. [13] Lagstiftningen på kärnenergiområdet. [9] Kommunerna och civilförsvaret. [68] Direktinvesteringskommittén. 1. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. [16]2. Nåringspolitiska effekter av internationella investeringar. [17] Socialdepartementet Den stora omställningen. [19] Barn kostar. [14] Information som styrmedel. [34] Utbyggd havandeskapspenning m. m. [30] Vattenkraft. [49] Familjeplanering och abort. [31] Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. [33] Egenföretagares sjukpenning m.m. [48] Civildepartementet Ensamföräldrerna och deras barn. [51] Kommunalforskning i Sverige. [15] Ledighet för anhörigvård. [64] Politisk styrning-administrativ självständighet. [39] Församlingen i framtiden. [55] Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. [61] Finansdepartementet Skatteregler om traktamenten m. m. [3] Koncession för försäkringsrörelse. [5] Stämpelskatt. [8] Lag om skatteansw.. [23] Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. [40] Kapitalplaceringer på aktiemarknaden. [44] Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. [47] Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. [53] Skall matmomsen slopas? [54] Kreativ finansiering. [59] Svenska kyrkans fond. [66]

Utbildningsdepartementet Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1] Språk- och kulturarvsutredningen. 1. Olika ursprung - gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. [57] 2. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. [58] Utslagning i grundskolan. [63]

Jordbruksdepartementet Radon i bostäder. [6] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket m. m. 1.Användning av växtnäring. [10]2. Bekär p-

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

. .a . vrå. :wii