Kommunerna i totalförsvaret [gemensam ledning] : [samordnad planläggning, grundutbildning och övning] : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Kommynerna

I

tofu Iförsva ref

Gemensam |edning

Samordnad

p|an- Iaggning, grundutoch

bi|dning

ovnung

SIM] Z9=t786l

Betänkande

provp|an-

av Civi|-

Iaggningskommitten-

Försvaret och kommunerna ( Pro CK )

/54

Statens offentliga utredningar 1984:57

ggg g Försvarsdepartementet

Kommunerna i

totalförsvaret

Betänkande av provplanläggningskommittén Civilförsvaret och kommunerna (Pr0CK) Stockholm 1984

Omslag: Förlagsateljén [SBN 91-38-08396-5 ISSN 0375-250X Liber Tryck Stockholm [984 327379

Till Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

Med stöd av regeringens bemyndigande den l7 juni 1982 tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en kommitté med fem ledamöter med uppdrag att behandla frågor som har samband med genomförandet av 1982 års totalförsvarsbeslut angående civilförsvaret och kommunerna. Genom beslut den 9 december 1982 förordnades ytterligare tvâ ledamöter att ingå i kommittén.

l oktober 1983 överlämnade kommittén sitt betänkande Ds Fö 1983:10 Kommunerna och Civilförsvaret - Ledning och planläggning på lokal nivå.

Genom beslut den 17 november l983 utvidgade regeringen kommitténs uppdrag att omfatta bl.a. frågorna om samordning av civilförsvarsplanläggning med annan kommunal beredskapsplanläggning och behov av utbildning för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna.

Kommitténs sammansättning framgår av bilaga 2.

Kommittén har antagit Provplanläggningskommittén - Civilförsvabenämningen ret och Kommunerna (Pro CK).

Kommittén får härmed överlämna sitt kallat Kommunerna i total-

betänkande

försvaret. Betänkandet är enhälligt. Kommitténs arbete är därmed slutfört.

Stockholm i juli 1984

Harald Pettersson

Bertil Dahlén Göran Hammarsjö Sture Holmqvist

Sture Palmgren Anna-Greta Skantz Gudrun Sundström

/Rune Dahlén

Evert Zetterberg

.Ä Sid ° Sammanáattnáng 7 F(;/Lfiat/tming/565/Lfliag 23

l. UPPDRAGET OCH ARBETETS UPPLÄGGNING l.l Hittills genomfört arbete 25 1.2 Vårt tilläggsuppdrag 26 1.3 Arbetets i stort 27 uppläggning 1.14 Avgränsning av provplanläggningen 28

2. KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING 2.1 Nuvarande kommunala 29 beredskapsplanläggning 2.2 Allmänna råd för provplanläggningen 30 2.3 Omfattning av provplanläggningen 32 2.14 Syfte med och val av ambitionsnivå för den kommunala 33 beredskapsplanläggningen 2.5 Områdesvis redovisning 34

2.6 Övriga erfarenheter från 70

provplanläggningen

3. SAMORDNING MELLAN CIVILFÖRSVARSPLANLÄGGNING OCH ANNAN KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING 3.1 Inledning 75 3.2 Utformning av de centrala 76 myndigheternas inriktning och allmänna råd för kommunernas beredskapsförberedelser 3.3 Arbetsgång i planläggningsarbetet 80 3.14 En för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad 86 redovisning av planläggningen 3.5 Samordnad utbildning före 87 planläggningsstarten

4. TOTALFÖRSVARSUTBILDNING FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH TJÄNSTEMÄN I KOMMUNERNA 0.1 Nulägesbeskrivning 89 10.2 Avgränsning av vårt arbete 95 “ 4.3 Utbildningsdelegationens arbete 97 4.1: med grundutbildning Syfte och övning 99 14.5 Förslag till utbildningssystem m.m. för förtroendevalda och tjänstemän 100

6 Innehåll

Sid 4.6 med civilförsvarets utbildnings- och 103 Samordning övningsverksamhet 14.7 Innehåll i stort i grundutbildning och övningar 105 4.8 Deltagare i grundutbildning och övningar 107 14.9 och organisation lll Planering 4.10 Länsstyrelsernas resurser 111+ 14.11 Kostnader för grundutbildning och övningar 117 4.12 Tidsförhållanden för förberedelser och genomförande 121

5. EKONOMISK ERSÄTTNING TILL KOMMUNERNA 5.1 125 Inledning 5.2 125 Resursuppföljning 5.3 Bedömning av kostnaderna 126 5.4 128 Förslag

1 Kommlttêdlaekllv 129 Bilaga 2 Kommlllênb Aammanbällnlng 133 Bilaga 3 Cent/Lala myndlghelea 40m han medveakat 135 Bllaga l hommltlênA aab ate 4 Redov/L4 ning av allmänna add 40m han 137 Bilaga tillämpa/fb uld p/Lavplanlägg nlng en

SAMMANFATTNING

VÅRT UPPDRAG OCH ARBETETS UPPLÄGGNING

I vårt förra betänkande Ds Fö 1983:10 Kommunerna och Civilförsvaret - Ledning och planläggning på lokal nivå tog vi bl.a. upp frågorna om samordning av civilförsvarsplanläggning med annan kommunal beredskapsplanläggning och behov av utbildning för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna.

Mot bakgrund av detta utvidgade regeringen värt uppdrag genom beslut den 17 november 1983. Tilläggsdirektiven (Dir 1983:63) redovisas i bilaga l.

Vi har genomfört en provplanläggning av den kommunala beredskapen i Borlänge, Eslövs, Malmö och Mora kommuner. Härvid har kontakterna från kommittén till stor del kanaliserats via länsstyrelserna i Malmöhus och Kopparbergs län. 11+ centrala myndigheter har medverkat i vårt arbete, främst med att utarbeta förslag till allmänna råd för provplanläggningen.

På grund av den korta tid som kunde disponeras för provplanläggningen - tre månader - att antalet områden som ansåg vi att det var nödvändigt begränsa skulle provplanläggas. Vi uteslöt därvid de områden inom den kommunala beredskapsplanläggningen som vi då bedömde ha mindre betydelse för samordningen med kommunernas civilförsvarsplanläggning.

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

Nuläge

Den kommunala beredskapsplanläggningen regleras i lagen (l963:6l+) om kommunal beredskap. Underlaget för den nuvarande kommunala beredskapsplanläggningen utgörs av ett anvisningsverk som består av två delar - allmänna anvisningar och fackanvisningar för olika planläggningsområden.

Redan innan vi fick vårt tilläggsuppdrag hade riksnämnden för kommunal beredskap initierat en översyn av nuvarande anvisningsverk. För vår del blev vi under vårt arbete alltmer medvetna om behovet av en sådan översyn. Samhällsutvecklingen har medfört ökade och delvis nya krav på beredskapsplanläggningen.

Den förändrade synen på principerna för utrymningar och kommunernas komman-

de ansvar för civilförsvarsverksamheten samt kraven från översynsförordningen

8 Sammanfattning

(1981:305) på större klarhet i fråga om bindande föreskrifter och allmänna råd för kommunernas verksamhet har verkat i samma riktning.

Som förberedelse inför provplanläggningen genomfördes under vår ledning en revidering av de allmänna råden, varvid de förändrade förutsättningarna beaktades.

Omfattning av provplanläggningen

Provplanläggningen har omfattat följande områden:

- Socialtjänst - Skolverksamhet - Kollektiv utspisning - Befolkningsregistrering - Kommunalteknisk verksamhet (eldistribution, gas- och värmeförsörjning, Vattenförsörjning och avlopp, reservanordningar samt gatu- och väghållning) - Miljö- och hälsoskydd - Gravtjänst

Därutöver har vissa frågor rörande kollektivtrafiken belysts i Malmö kommun.

Personal- och sambandsplanläggning har ingått i samtliga ovan redovisade områden. En sammanfattning av planläggningen har fogats till ledningsplanen.

Syfte med och val av ambitionsnivå för beredskapsplanläggningen

Vi anser att syftet med den kommunala beredskapsplanläggningen främst bör vara att

- ett för av kommunens skapa grundläggande beslutsunderlag ledningen verksamhet under beredskap och i krig,

ange de åtgärder som bör vidtas när beredskapen behöver höjas samt

utgöra en grund för övriga förberedelser i fredstid, t.ex. att bedriva övningsverksamhet.

SOU 1984: 57 Sammanfattning 9

När det gäller ambitionsnivån för planläggningen anser vi att planläggningens innehåll kan begränsas till att säkerställa en organisation och erforderliga resurser samt till att dokumentera nödvändiga basfakta.

Erfarenheter från provplanläggningen samt överväganden och förslag

En generell erfarenhet av de reviderade allmänna råden är att dessa i allt väsentligt uppfyller kommunernas behov av planläggningsregler. Vissa ändringar och kompletteringar behöver dock göras såväl i de föreskrifter och allmänna råd som låg till grund för provplanläggningen av civilförsvarsverksamheten som i de allmänna råden för annan kommunal beredskapsplanläggning.

Det är angeläget att ändringar och kompletteringar av de allmänna råden görs tidigt under hösten 1984 så att ett fullständigt planläggningsunderlag föreligger vid den utbildning som skall föregå planläggningsarbetet. Det sammanhâllande ansvaret för kompletteringarna bör åvila riksnämnden för kommunal beredskap.

Provplanläggningen har också visat på betydelsen av att civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplanläggning samordnas. Vi har fått erfarenheter av hur en sådan samordning bör ske. Vi har även fått erfarenheter beträffande lämpligt tillvägagångssätt i planläggningsarbetet. Både samordningsbehovet och arbetsgângen behandlas mer ingående i det följande.

Provplanläggningen har visat att planläggningen av befolkningsregistrering och begravningsväsendet i krig bör genomföras av de myndigheter som har det fredstida ansvaret för verksamheten, dvs. i första hand de kyrkliga kommunerna. Vi föreslår därför att de borgerliga kommunerna inte får planläggningsansvar för dessa områden. Däremot bör de borgerliga kommunerna vara beredda att bistå de kyrkliga kommunerna i ett verkställighetsskede. Det har också visat sig att det inte krävs någon särskild plan för kommunernas reservanordningar inom de kommunaltekniska områdena. Frågor om reservanordningar bör i stället behandlas direkt i de olika planerna för dessa områden.

Det fredstida samhället har genom utvecklingen rent allmänt blivit mera sårbart. Sårbarheten föreligger i än högre grad under beredskap och i krig. Enligt vår mening är det därvid särskilt allvarligt om den kommunaltekniska försörjningen utsätts för allvarliga störningar. Det är således nödvändigt att ägna ökad uppmärksamhet åt reservanordningar. Vi föreslår därför att riksnämnden för kommunal beredskap får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samt

10 Sammanfattning

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbeta för att förslag förbättra driftssäkerheten inom den kommunaltekniska under beförsörjningen redskap och i krig. I uppdraget bör ingå att belysa nyttan av olika typer av reservanordningar för såväl fredsverksamheten som under krigsförhällanden och att överväga om en ändring av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun bör ske. För att resultatet av en sådan utredning skall kunna användas under den kommande bör riksnämnden redovisa planläggningen sina förslag före den l april 1986.

En erfarenhet som gjorts av alla provplanläggningskommuner är att lokalfrågan är ett stort i samband problem med planläggningen av skolverksamheten. Ett betydande antal skollokaler är uttagna för andra totalförsvarsmyndigheters behov. Skyddsrum finns i allmänhet men otillräcklig kapacitet hos dem begränsar i vissa fall skollokalernas utnyttjande.

Eftersom problemet är generellt och därför helst bör behandlas enligt enhetliga principer föreslår vi att Överstyrelsen för ekonomiskt försvar i samråd med vederbörande Svenska kommunförbundet myndigheter, och Landstingsförbundet ser över frågan. Översynen bör utmynna i kompletterande anvisningar till de myndigheter som har planläggningstillstånd för att kunna ta i anspråk kommunala lokaler, främst skolor. Syftet bör vara att åstadkomma en omprövning av hittills meddelade planläggningstillstånd. Vi vill i sammanhanget vikten av understryka att kommunerna i största möjliga får behålla de resurser som de utsträckning behöver för att kunna lösa sina totalförsvarsuppgifter. Den föreslagna översynen måste under 1984 med hänsyn till genomföras den tidsplan som gäller för planläggningen.

Vi föreslår vidare att skolor som är belägna i skyddsrumsorter och som saknar till när skyddsrum tillgång skyddsrum prioriteras enligt 40 § civilförsvarslagen byggs. Härigenom kan även skyddssituationen inom barnomsorgen i vissa fall förbättras.

Provplanläggningen har gett oss anledning att även redovisa vissa övriga synpunkter som har anknytning till kommunal beredskapsplanläggning och till utbildning av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna. Sålunda har provplanläggningen visat på hemskyddsorganisationens betydelsefulla roll som länk mellan allmänhet och kommunledning när det gäller såväl civilförsvarsverksamhet som social m.m. Kommunerna har verksamhet, försörjning i provplanläggningen räknat med att hemskyddsorganisationen skall biträda den kommunala krigsorga-

SOU 1984: 57 Sammanfattning 11

nisationen med bl.a. socialtjänst och miljö- och hälsoskydd samt att hjälpa allmänheten med praktiska frågor som rör den enskildes försörjning, exempelvis vid el- och vattenransonering. Hemskyddsorganisationen har vidare en viktig när det gäller att hålla kommunens ledning orienterad om de villkor och uppgift förhållanden som kan för befolkningen inom kommunens olika delar. gälla Omvänt utgör hemskyddsorganisationen en väsentlig kanal för information från den kommunala ledningen till allmänheten.

Vi har också funnit anledning att peka på behovet av bevakning av anläggningar för den kommunaltekniska försörjningen. Överbefälhavaren ser för närvarande över m.m. för bevakningstjänsten. l detta sammanhang vill vi riktlinjerna framhålla betydelsen av att bevakningen av kommunala försörjningsanläggningar ägnas ökad uppmärksamhet mot bakgrund av de erfarenheter som vi har gjort under provplanläggningen.

I samband med provplanläggningen har frågan om sekretessbelagd information till kommunerna ånyo aktualiserats. Vi behandlade den frågan i vårt förra betänkande och föreslog då bl.a. att frågan om personalkontroll av företrädare för kommunerna bör klarläggas. Det är enligt vår mening angeläget att ett sådant klarläggande görs i god tid innan övningsverksamheten i kommunerna startar år 1987.

SAMORDNING MELLAN CIVILFÖRSVARSPLANLÄGGNING OCH ANNAN KOM- MUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

Inledning

En av våra uppgifter är att överväga och lämna förslag om hur en samordning mellan kommunernas civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsbör åstadkommas. Nedan redovisas de åtgärder vi föreslår. planläggning

En gemensam publikation

En viktig åtgärd är att samla de centrala myndigheternas inriktning och allmänna råd för kommunernas beredskapsförberedelser i en gemensam publikation. Detta bör enligt vår mening göras av riksnämnden för kommunal beredskap. Publikationen skall ses som ett komplement till de lagar och förordningar som reglerar kommunernas totalförsvarsuppgifter. De planläggningsregler i form av allmän samt föreskrifter och allmänna råd, som har legat till grund för de inriktning

12 Sammanfattning

båda provplanläggningarna under åren 1983 och 1981+, bör utgöra stommen till en sådan publikation.

Arbetsgång vid planläggningen

Vi har bedömt det vara angeläget att redovisa vår syn på arbetsgângen i den kommande planläggningen. Våra rekommendationer är generellt utformade. Vi är medvetna om att regional och lokal anpassning måste göras med hänsyn till bl.a. kommunernas olika storlek, struktur och organisation av nämnder, styrelser och förvaltningar.

- Arbetet kan lämpligen delas in i fyra steg, nämligen områdesindelning skyddsanalys - verksamhetsplanläggning sammanfattande arbete. Planläggningsarbetet skall vara slutfört före 1986-12-31, dvs. före den tidpunkt när kommunerna övertar ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå.

I — Steg omndduindetning

Det konkreta planläggningsarbetet bör inledas med att göra en översiktlig och att dela in kommunen i hemskyddsområden. Det torde vara ledningsplan ändamålsenligt att ha en så långt möjligt sammanfallande indelning av kommunen i hemskyddsomrâden, socialdistrikt, områden för social hemtjänst (motsv.) och rektorsområden m.m. under beredskap och i krig. Detta är viktigt inte minst med tanke på att en stor del av hemskyddsorganisationens verksamhet kommer att bedrivas i samverkan med exempelvis företrädare för socialtjänsten. De administrativa gränsdragningarna för främst socialtjänsten bör därför vara. styrande vid indelningen i hemskyddsområden. Under detta steg är det också nödvändigt att preliminärt utreda barnomsorgens och skolverksamhetens lokalisering med hänsyn till skyddskrav och skyddstillgângar.

Steg 2 - Alzyddzsanalga

Arbetet under detta främst skyddsanalysen i skyddsplaneringen. I steg omfattar skyddsanalysen dokumenteras bl.a. kommunens befolkningsläge, riskbedömning

ochl- -

i skyddsrumsorter tillgång på skyddsrum. Resultatet av analysen bildar en nödvändig grund för merparten av såväl civilförsvarsplanläggning som annan kommunal beredskapsplanläggning.

Sammanfattning

En fortsatt samordning med planläggningen för socialtjänsten och

skolverksam-

heten är viktig under detta steg för att fördelning av skyddsrumsplatser till verksamheter och boende skall kunna ske på ett lämpligt sätt.

Arbetet med steg 2 bör avslutas under hösten 1985.

3 — Steg we/Ll2Aamhe1fAp£anUiggn/Lng

Under detta steg bör planläggningen av socialtjänst och skolverksamhet slutföras tidigt.

Övrig verksamhetsplanläggning omfattar

planer för den kommunaltekniska verksamheten, civilförsvarsplanläggning i form av undsättningsplan och åtgärdsplanerna i skyddsplanen, plan för kristidsförvaltning, plan för miljö- och hälsoskydd, - (i berörda plan för hamnrörelse kommuner), - samt mobiliseringsplan - (t.ex. kommunala övrig planläggning bostadsbolag).

Under detta steg är det angeläget att behovet av samordning mellan olika planer uppmärksammas.

4 - a/Lbete Steg »sammanáattande

Under detta steg fullföljs arbetet med personal- och sambandsplanläggningen. Underlag för arbetet har framkommit i de tidigare stegen. av sammanställningar denna planläggning bör ingå i ledningsplanen, som tillsammans med informationsplanen, är de delar av planläggningen som bör göras sist.

Innan planerna antas resp. fastställs av kommunfullmäktige utarbetas en sammanfattande redovisning av planläggningen enligt vad som närmare beskrivs i det följande. Denna redovisning bör ingå i ledningsplanen.

En för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av planläggningen

För att åstadkomma en god samordning mellan och civilförsvarsplanläggning

14 SOU 1984: 57 Sammanfattning

annan kommunal är en samlad redovisning av kommuns beredskapsplanläggning alla Syftet med en sådan redovisning är att totalförsvarsuppgifter angelägen. och övriga och nämnder samt de förvaltningar som kommunstyrelsen styrelser översiktligt och i lättillgänglig form skall ha ingår i kommunens krigsorganisation till verksamhet och andra väsentliga förhåltillgång uppgifter om organisation, landen inom de olika verksamhetsområden, som kommunen har ansvaret för under beredskap och i krig.

Vi föreslår att redovisningen fogas till ledningsplanen som bör finnas tillgänglig vid alla styrelser och nämnder i kommunens krigsorganisation.

Samordnad utbildning före planläggningsstarten

för att åstadkomma en önskad är att Ytterligare en viktig åtgärd samordning berörd utbildning före planläggningsstarten. En sådan personal ges en lämplig bör ges såväl förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna som utbildning personal vid länsstyrelsernas försvarsenheter.

Vi vill framhålla att det är av särskild vikt att det fredstida planläggningsarbetet i denna utbildning. Det är vidare angeläget att ägnas tillräcklig uppmärksamhet som behandlar betraktar komman i de utbildningsavsnitt planläggningsarbetet, munens samlade och inte som tidigare skiljer mellan totalförsvarsuppgifter civilförsvarsverksamhet och annan kommunal beredskap.

TOTALFÖRSVARSUTBILDNlNG FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH TJÄNSTE- MÄN

Bakgrund

Erfarenheterna från vårt arbete visar klart att kommunernas Övertagande av för civilförsvarsverksamheten i krig och de fredstida förberedelserna ledningen härför starkt påverkar annan kommunal beredskapsplanläggning och ledningen av kommunernas övriga krigstida verksamhet.

Mot bedömer vi att bakgrund av de nya och ökade kommunala uppgifterna nuvarande utbildningsverksamhet är otillräcklig. En utökning av såväl grundutbildning som regelbundet återkommande övning är enligt vår mening nödvändig för att nå de mål som anges i det senaste totalförsvarsbeslutet.

Sammanfattning 15

Syfte med grundutbildning och övning

Grundutbildning och övning av förtroendevalda och tjänstemän i kommunens krigsorganisation måste enligt vår mening grundas på den huvudinriktning av totalförsvarsverksamheten som anges i 1982 års totalförsvarsbeslut. Av särskild vikt i detta sammanhang är kraven på förmåga hos ledningsorganisationen att kunna handla med hänsyn till det aktuella läget även i så svåra situationer som ett överraskande angrepp medför.

Lika viktig är också förmågan hos ledningsorganisationen att kunna utnyttja de samlade resurserna för kommunens Härvid totalförsvarsuppgifter. spelar samverkan med andra lokala myndigheter en viktig roll.

För att uppnå erforderliga kvalifikationer är det nödvändigt att bedriva både grundutbildning och övningar. Grundutbildningens huvudsyfte bör vara att till nuvarande och nytillkommande förtroendevalda och i kommuns tjänstemän krigsorganisation ge en god introduktion i totalförsvaret och dess verksamhet med särskild uppmärksamhet på kommuns ansvar och uppgifter.

Sedan grundutbildningen har genomförts är det enligt vår mening nödvändigt med en med jämna mellanrum återkommande övningsverksamhet för att ge och hos den lokala ledningen vidmakthålla en kompetens som motsvarar önskad nivå ifråga om kunskaper och improvisationsförmâga.

Förslag till m.m. för kommunalt förtroendevalda utbildningssystem och tjänstemän

Mot bakgrund av det tidigare angivna syftet föreslår vi ett utbildningssystem som består av grundutbildning och övningar.

Systemet innebär att grundutbildning av nuvarande förtroendevalda och tjänstemän koncentreras till de närmaste tre åren och avslutas före den tidpunkt när kommunerna övertar ledningen i krig av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå. Grundutbildning av tillkommande nyvalda förtroendemän och nyanställda tjänstemän genomförs därefter under första året i varje Grundutmandatperiod. bildningen omfattar tre dagar.

Övningar genomförs dels som gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret

på lokal nivå, dels som beredskapsdagar. Ledningsövningarna omfattar två dagar

16‘ Sammanfattning

och genomförs en gång varje mandatperiod, helst under periodens första år. Beredskapsdagarna genomförs årligen och omfattar en dag. Under denna genomförs såväl överläggningar mellan kommunen och länsstyrelsen som ett kort övningsmoment.

Till skillnad från huvuddelen av kommunens totalförsvarsuppgifter är civilförsvarsverksamheten en verksamhet som för kommunen tillkommer under beredskap och i krig. Kommunstyrelsen måste vid övningar i fred ges tillfälle att pröva och lära känna den enhet för beredning, ledning och genomförande av civilförsvarsverksamheten som den förfogar över under beredskap och i krig. På samma sätt bör civilförsvarsstaben lära känna sin roll som en integrerad del i den kommunala krigsorganisationen, där staben främst skall svara för Civilförsvarsverksamheten, men även, beroende på lägets krav, skall kunna medverka i andra kommunala verksamheter enligt de prioriteringar som kommunstyrelsen kan behöva göra. Vi bedömer att dessa syften med övningsverksamheten bäst uppnås att civilförsvarsstabens övningsverksamhet till delar samordnas med de genom gemensamma ledningsövningarna och med de årliga beredskapsdagarna.

Antalet i grundutbildningen måste av praktiska och ekonomiska skäl deltagare begränsas. Vi föreslår att under de närmaste åren sammanlagt ca 3 200 förtroen-

devalda och ca 2500 tjänstemän ges en tredagars grundutbildning. Antalet

deltagare per kommun bör relateras till kommunens storlek invânarmässigt. Enligt vår mening bör ca l 200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän genomgå utbildningen innan planläggningen påbörjas. Denna grundutbildning utökas därefter enligt vårt förslag till att omfatta ytterligare ca 2 000 förtroendevalda. Strävan bör vara att genomföra all denna grundläggande totalförsvarsutbildning före den l januari 1987, som är den tidpunkt då den nya ledningsstrukturen på kommunal nivå skall införas.

Antalet deltagare i de båda typerna av övningar bör enligt vår mening uppgå till 20 - 25 deltagare/kommun. Det är nödvändigt att både förtroendevalda och tjänstemän deltar. Till detta antal kommer företrädare för samverkande totalförsvarsmyndigheter och övningsledning. Sammantaget kan detta innebära 1+0 -50 deltagare vid den gemensamma ledningsövningen.

Planering och genomförande av utbildning

Vi anser att det är lämpligt att en central myndighet samordnar den utbildningsverksamhet som bedrivs för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna. Riks-

Sammanfattning

nämnden för kommunal beredskap bör vara den samordnande centrala myndighet som i samråd med Svenska kommunförbundet och berörda centrala myndigheter rullar en treårig plan för utbildningsverksamheten.

Genomförandet av grundutbildningen bör organiseras så att kommunförbundets länsavdelningar administrerar och länsstyrelserna ansvarar för att genomföra utbildningen. Därutöver har vi funnit det angeläget att hos länsavdelningarna kommunerna understryker betydelsen av och sprider kännedom om utbildningen.

När det gäller övningsverksamheten bör ansvaret för att planera och genomföra övningarna ligga hos länsstyrelserna. Dessa bör upprätta rullande treåriga övningsplaner i samarbete med berörda regionala myndigheter och kommuner och redovisa dessa planer till riksnämnden för kommunal beredskap.

Länsstyrelsernas resurser

Under senare år har en successiv reducering av resurserna vid länsstyrelsernas försvarsenheter skett. För att totalt sett åstadkomma ett effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser föreslår vi att civilförsvarsstyrelsen snarast prövar ett system som innebär att övningsledare ställs till länsstyrelsernas förfogande.

Kostnader för grundutbildning och övningsverksamhet

Vid våra överväganden har som gemensamma utgångspunkter legat att

personer som grundutbildas och övas med stöd av civilförsvarsplikt ersätts i särskild ordning,

- kostnaderna för de samverkansmyndigheter som deltar i de gemensamma ledningsövningarna för totalförsvaret på lokal nivå regleras på samma sätt som för närvarande sker (myndigheterna svarar själva för eventuella kostnader),

- kommunen helt för att de förtroendevalda kompenseras deltar i grundutbildning och övningar,

- vi räknar med att i kommunerna tjänstemän fullgör grundutbildningen (totalt tre dagar) och deltar i övningarna (totalt fem dagar/treårsperiod) i tjänsten utan att ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas. Vi vill

18 Sammanfattning

emellertid starkt understryka att en förutsättning för tjänstemännens deltagande i tjänsten är att ersättning till kommunerna för nyplanläggav planer utgår i full omfattning i enlighet med våra ning och revidering tidigare framlagda förslag,

- kommunens kostnader för den sektorutbildning av förtroendevalda och tjänstemän, som vissa centrala myndigheter genomför, i huvudsak regleras sätt som f.n. Det innebär att den centrala myndigheten och på samma Svenska kommunförbundet inför sektorutbildningen upprättar ett avtal beträffande utbildningens omfattning och innehåll samt rörande de ekonomiska frågorna samt

- länsstyrelserna tillförs extra ekonomiska resurser för sin medverkan.

Vi beräknar att kostnaderna för den av oss föreslagna övergripande totalförsvarsutbildningen fr.o.m. budgetåret 1985/86 varje år uppgår till ca 3,5 milj. kr. Vi har då förutsatt att ca l 200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän i kommunerna redan under budgetåret 1984/85 har genomgått grundutbildning till en kostnad om ca 8 milj. kr.

Kostnaderna kan inte täckas inom nuvarande anslag till riksnämnden för kommunal beredskap. Enligt vår bestämda uppfattning är de föreslagna utbildningsinsatserna av sådan angelägenhet, att behovet av resurser för föreslagen utbildningsverksamhet måste beaktas vid fördelningen av totalförsvarsresurserna.

EKONOMISK ERSÄTTNING TILL KOMMUNERNA FÖR PLANLÄGGNING

l vårt förra betänkande berörde vi svårigheterna att särskilja kostnaderna för och beredskapsplanläggningen. Med utgångspunkt i civilförsvarsplanläggningen den resursuppföljning som vi genomförde i de 22 provplanläggningskommunerna beräknade vi kostnaderna för en riksomfattande civilförsvarsplanläggning till 45 milj. kr. Vad gäller kostnaderna för samordningen med den kommunala beredsaknade vi då underlag för egentliga kostnadsberäkningar. Vi skapsplanläggningen gjorde emellertid bedömningen att den tillkommande kostnaden för att anpassa de kommunala beredskapsplanerna kunde vara av storleksordningen 15 milj. kr. Mot bakgrund av de förhållanden som vi redovisade ansåg vi att ersättningen till kommunerna för att upprätta civilförsvarsplanerna och att anpassa den kommunala beredskapsplanläggningen kunde bedömas uppgå till ca 60 milj. kr. i 1983 års prisläge.

-T~*-‘2 € fl’S’.“!¢F!"fl

tm Sammanfattning

För den löpande revideringen av planerna föreslog vi en ersättning till kommunerna pâ ca lll milj. kr. att utgå i form av ett grundbelopp på 20 000 kr. samt därutöver en krona per invånare, allt per år och kommun.

Vår totala bedömning av kostnaderna och därigenom till kommunerersättningen na ger oss inte anledning att frångå de förslag som vi lämnade i vårt förra betänkande. Däremot innebär våra förslag angående av kommunalt utbildning förtroendevalda och tjänstemän att ersättningen till kommunerna bör höjas.

LAGÄNDRINGAR

Vi föreslår tre lagändringar.

Den första lagändringen innebär att kommuns skyldighet att för planlägga befolkningsregistrering under beredskap och i krig upphör. Ansvaret för denna uppgift bör enligt vår mening ligga kvar hos de kyrkliga myndigheterna och folkbokföringen.

Den andra lagändringen innebär att kommun och landstingskommun blir skyldiga att vidtaga reservanordningar även för värmeförsörjning och avloppshantering. F.n. omfattar denna skyldighet endast gas-, vatten- och elektricitetsförsörjning samt de särskilda eller förberedelser anordningar för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövs med hänsyn till i planlagd inkvartering kommunen eller innebär

landstingskommunen. Ändringen också att hänvisningen

till planlagd inkvartering utgår ur lagtexten med hänsyn till den förändrade synen på utrymning och därav betingad inkvartering.

Den tredje lagändringen avser ett förtydligande av den allmänna tjänstepliktslagen. I detta anges att regeringen har möjlighet att förordna om tjänsteförlängning, dvs. skyldighet att stanna kvar i sitt arbete, för att tillgodose ändamål av synnerlig vikt för totalförsvaret. Härigenom att även kommunala klarläggs tjänstemän kan åläggas tjänsteförlängning under beredskap och i krig.

Sammanfattning av våra viktggste ffirslgg

- kommunerna genomför civilförsvarsplanläggning och anpassar annan kommunal beredskapsplanläggning under åren 1985 och I986,

— det med den kommunala primära syftet beredskapsplanläggningen skall

20 Sammanfattning

vara att skapa ett grundläggande beslutsunderlag för ledningen av kommunens verksamhet under beredskap och i krig. Planläggningen skall begränsas till att omfatta erforderligt beslutsunderlag för starten av verksamheten,

en samordning skall ske mellan civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplanläggning,

de centrala myndigheternas inriktning och planläggningsregler för kommunernas fredstida beredskapsförberedelser samlas i en gemensam och enhetligt utformad publikation,

vi har lämnat inriktning för en slutlig utformning av allmänna råd för kommunal beredskapsplanläggning,

i skyddsplanen angivna grundvärden, främst beträffande riskbedömning, befolknings- och skyddsläge, skall användas för all övrig kommunal beredskapsplanläggning,

vi rekommenderar i planläggningsarbetet en arbetsgång, som tillgodoser att styrande faktorer och krav på samordning för olika planläggningsområden klarläggs tidigt i arbetet,

vi vidhåller vår tidigare beträffande storleken bedömning av den ersättning som skall utgå till kommunerna för att upprätta och civilförsvarsplaner anpassa andra kommunala beredskapsplaner samt för att fortlöpande hålla planerna aktuella,

ca 3 200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän som nu är verksamma i kommunerna skall genomgå en tredagars grundutbildning i totalförsvarsfrågor under de närmaste tre åren. Vissa nyvalda och nyanställda skall därefter genomgå motsvarande utbildning vars genomförande anpassas till mandatperioderna,

en regelbundet återkommande övningsverksamhet genomförs i kommunerna. Denna omfattar vart tredje år en tvådagars gemensam ledningsövning för totalförsvaret på lokal nivå och därutöver en årligen återkommande beredskapsdag,

innehållet i den grundläggande utbildningen och i övningarna utformas så

vwtm-ørw-wøwxyøm SOU 1984: 57 Sammanfattning 21

^r

m» att både civilförsvarsverksamhet och annan kommunal verksamhet under beredskap och i krig behandlas,

- i kommuns en sammanfattning av övrig planläggning för ledningsplan ingår att ge kommunstyrelsen ett lättillgängligt och översiktligt beslutsunderlag,

- full till kommunerna för de förtroendevaldas i ersättning utgår deltagande grundutbildning och övningar,

- i kommunerna deltar i och i tjänstemännen grundutbildning övningar tjänsten utan att ersättning för avsatt arbetstid utgår till kommunerna samt

- om kommunal och i allmänna erforderliga ändringar görs i lagen beredskap tjänstepliktslagen.

Författningsförslag 23

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

Lag om ändring_ i lagen 0964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960263) om kommunal beredskap”

de_ls att lt § skall upphöra att gälla,

dels att 6 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

kommun och att redan i fredstid vidtaga de Det åligger landstingskommun förberedelser som erfordras för att kommunen eller landstingskommunen skall

kunna såväl sina enligt l, 2 och Q §§ samt 5 § första stycket fullgöra uppgifter denna eller utöva annan för totalförsvaret viktig verksamhet, lag som upprätthålla kommunen eller enligt särskild lag eller vilken åligger landstingskommunen eller eljest bedrives av kommunen eller landstingskommunen. författning

Kommun eller som ombesörjer distribution av gas, värme, landstingskommun, eller elektricitet eller renhållning eller ansvarar för samfärdsvatten ombesörjer kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan därmed jämförlig leder, skall även förberedelser för att verksamheten i erforderlig verksamhet, vidtaga omfattning skall kunna återupptagas efter krigsskador.

förordnande Efter länsstyrelsens förordnande ä; Efter länsstyrelsens fig kommun och kommun och landstingskommun skyllandstingskommun att reservanord- diga att vidtaga reservanordningar skyldiga vidtaga och elektri- för gas-, värme-, vatten- och elektningar för gas-, vattensamt de särskil- rlcitetsförsörjningen samt avlopgscitetsförsörjningen eller förberedelser hanteringen. l fråga om kommuns da anordningar för och den all- skyldighet att vidta reservanordvattenförsörjningen männa hälsovården som behövs med ningar som är avsedda uteslutande för civilförsvarsverksamhetens förhänsyn till planlagd inkvarteringi med vatten gäller dock kommunen eller landstingskom- sörjning om kommuns 140 § l mom. b) civilförsvarslagen munen. I fråga skyldighet att vidta reservanordningar som (1960:714).

är avsedda uteslutande för

brandförsvarets försörjning med

vatten dock ll-0§ l mom. b) gäller civilförsvarslagen (l960:7#).

Såvitt avser förberedelser andra stycket skola förberedelserna ske under enligt beaktande av den risk för krigsskador, för vilken verksamheten kan antagas vara

utsatt.

Denna i kraft den l januari 1985. lag träder

l) Lagen omtryckt 1977:1417

24 Författningsförsiag

Förslag till

Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:820)

Härigenom föreskrivs att 2 § allmänna tjänstepliktslagen (1959:233) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordnande jämlikt 4, 5, 8 eller 9 § Förordnande jämlikt 1+, 5, 8 eller 9 § får meddelas för att tillgodose fâr meddelas för att tillgodose ändaändamål av synnerlig vikt för mål av vikt för totalförgç_t synnerlig allmänna, såsom folkförsörjningen svaret. Sådant förordnande får dock eller samfärdseln eller försvars- inte gälla vapentjänst vid försvarsmaktens eller civilförsvarets utrust- makten. ning, underhåll eller anläggningsoch regarationsarbeten. Sådant förordnande fâr dock inte gälla vapentjänst vid försvarsmakten.

Om tillgodoseende av den civila hälso- och sjukvårdens, den allmänna hälsovårdens samt veterinärverksamhetens behov av personal vid krig, krigsfara och sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig gäller vad därom är särskilt stadgat. För tillgodoseende av sådant behov får förordnande som omförmäles i första stycket inte meddelas.

Denna lag träder i kraft den l januari 1985

l) Senaste lydelse 1981:293

l. UPPDRAGET OCH ARBETETS UPPLÄGCNING

l.l Hittills genomfört arbete

bemyndigade den 17 juni 1982 chefen för försvarsdepartementet att Regeringen tillkalla en kommitté att behandla frågor som har samband med genomförandet av 1982 års totalförsvarsbeslut civilförsvaret och kommunerna. I angående direktiven till kommittén (Dir 1982:39) avgränsades uppdraget till planläggning m.m. av kommunernas civilförsvarsverksamhet. I uppgiften ingick således inte av den kommunala beredskapen. inte heller ingick att behandla planläggningen utbildningsfrågor.

- Civilförsvaret och Kommu-

Vi antog benämningen Provplanläggningskommittén

nerna (Pro CK) och redovisade den 31 oktober 1983 våra överväganden och Ds Fö 1982:10 Kommunerna och civilförsvaret förslag i betänkandet Ledning och planläggning på lokal nivå. En fristående sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:68) publicerades under november 1983. Innehållet i betänkandet till stor del på erfarenheter från en av oss ledd provplanläggning av grundades civilförsvarsverksamheten, som hade genomförts i sammanlagt 22 kommuner i Malmöhus och Kopparbergs län.

l betänkandet framhöll vi att det föreligger goda möjligheter att integrera och samordna civilförsvarsplanläggning med annan kommunal beredskapsplanläggning. l skrivelse i september 1983 till chefen för försvarsdepartementet anmälde vi dessa erfarenheter från provplanläggningen och redovisade samtidigt en del erfarenheter beträffande utbildningsfrågor. l skrivelsen hemställde vi om regerörande lämpligheten av att utvidga vårt uppdrag med en ringens övervägande begränsad provplanläggning av den kommunala beredskapen och att i samband därmed överväga och lämna förslag om

- av och innehåll i den kommunala beredskapsplanläggningen och omfattning hur därvid samordning mellan kommunens civilförsvarsplanläggning och den kommunala beredskapsplanläggningen bör åstadkommas,

- hur utformningen av en för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av planläggningen bör ske samt

- och omfattning av, innehåll i och kostnader m.m. för den organisation

26 Uppdraget och arbetets uppläggning

utbildning och övning beträffande totalförsvarsfrâgor som förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna bör genomgå.

1.2 Vårt tilläggsuppdrag

Genom beslut den 17 november 1983 utvidgade regeringen värt uppdrag. I tilläggsdirektiven (Dir 1983:63) anförde föredragande statsrådet bl.a. följande:

Med hänsyn till de ändrade förutsättningarna för den kommunala beredskapsplanläggningen, som är en följd av 1982 års totalförsvarsbeslut, delar jag kommitténs uppfattning om behovet av en kompletterande provplanläggning för den verksamhet som åligger kommunerna enligt lagen om kommunal beredskap. Provplanläggningen bör genomföras i Malmöhus och Kopparbergs län. Antalet kommuner bör bl.a. av kostnadsskäl begränsas till fyra. För den kommunala beredskapsplanläggningen bör i tillämpliga delar gälla vad som i kommitténs direktiv har angetts för civilförsvarsplanläggningen. Kommittén bör överväga och lämna förslag om dels hur en samordning mellan kommunernas civilförsvarsplanläggning och den kommunala beredskapsplanläggningen i övrigt bör åstadkommas, dels hur utformningen av en för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av planläggningen bör ske.

Beträffande behovet av utbildning och övning av personalen i kommunernas krigsorganisation kan jag i huvudsak ansluta mig till de synpunkter och förslag som kommittén har redovisat. Ledningsorganisationen måste ha förmåga att handla med hänsyn till det aktuella läget och att utnyttja de samlade resurserna för befolkningens skydd. För att detta skall bli möjligt och för att beredskapsplanläggningen skall vara meningsfull bör den i kommunernas krigsorganisation krigsplacerade personalen ges utbildning och övning. Detta bör gälla både förtroendevalda och tjänstemän. Med hänvisning till vad jag nu har anfört bör kommittén pröva behovet av utbildning och övning i vad avser totalförsvarsfrågor som kommunalt förtroendevalda och tjänstemän bör erhålla samt ange hur denna verksamhet i princip bör organiseras. En utgångspunkt bör därvid vara att utbildnings- och övningsverksamheten i så stor utsträckning som möjligt bör bedrivas regionalt och lokalt.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det bör redovisas senast den l juli 1981+.

Uppdraget och arbetets uppläggning 27

Kommitténs tilläggsdirektiv och sammansättning redovisas i bilaga l resp. bilaga 2.

1.3 Arbetets uppläggning i stort

Enligt tilläggsdirektiven var det vår uppgift att genomföra en kompletterande för den verksamhet, som åligger kommunerna enligt lagen om provplanläggning kommunal beredskap. På förslag av de båda länsstyrelserna frågade vi Borlänge, Eslövs, Malmö och Mora kommuner om de hade möjlighet att delta i den Alla fyra kommunerna förklarade sig vara kompletterande provplanläggningen. beredda att medverka.

Vårt utredningsarbete har varit indelat i tre skeden, vilka framgår av nedanstående figur.

UTREDNINGENS TRE SKEDEN

1983 1984

Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

SKEDE 1 Förberedelser SKEDE 2

Provplanlüggning och

analys av utbildningsbehov SKEDE 3

Utvärdering och

överväganden

Under skede l utarbetades erforderligt planläggningsunderlag, främst allmänna råd för provplanläggningens olika områden. Arbetet genomfördes i nära samverkan med de centrala myndigheter som är fackansvariga för de olika planläggningsområdena. Därutöver medverkade företrädare för provplanläggningskommunerna samt länsstyrelserna i Malmöhus och Kopparbergs län. I bilaga 3 redovisas de centrala myndigheter som har medverkat i vårt arbete.

Under skede 2 fastställde vi de allmänna råd som skulle tillämpas under Denna genomfördes därefter av kommunerna med stöd av provplanläggningen. länsstyrelserna.

28 Uppdraget och arbetets uppläggning

Under detta skede utarbetade vi utkast till kapitel 4 i vårt betänkande. Underlaget för övervägandena rörande grundutbildningen inhämtades till stor del från utbildningsdelegationen, som är ett planeringsorgan för totalförsvarsutbildning av kommunalt förtroendevalda och tjänstemän. l delegationen ingår företrädare för Svenska kommunförbundet, civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden för kommunal beredskap och länsstyrelserna.

Under skede 3 analyserade vi erfarenheter, utarbetade våra förslag och sammanställde föreliggande

betänkande.

Under vårt utredningsarbete har vi på olika sätt haft kontakter med berörda myndigheter och organisationer. Vi har sålunda genomfört tre informationsträffar, till vilka de centrala arbetstagarorganisationerna har inbjudits att närvara. De centrala myndigheterna som utarbetade utkast till allmänna råd för provplanläggningen har lämnats tillfälle att följa provplanläggningen dels vid två av oss särskilt anordnade uppföljningssammanträden, dels under hand vid av länsstyrelserna anordnade sammanträden.

Vi har fört diskussioner på sekretariatsnivâ med CESAM-kommittén (Kn 1982:141 och Fö 1983:11), som slutförde sitt uppdrag i mars 1984. Vid diskussionerna har i första hand behandlats utbildningsfrågor och länsstyrelsernas resurser. Vi har också haft överläggningar med utredningen om den kommunala beslutsprocessen m.m. under beredskap och krig.

1.16 Avgränsning av provplanläggningen

Pâ grund av den korta tid som stod till förfogande för provplanläggningen - tre månader ansåg vi att det var nödvändigt att begränsa antalet områden som skulle provplanläggas. Vi uteslöt därvid de områden inom den kommunala beredskapsplanläggningen som vi då bedömde ha mindre betydelse för samordningen med kommunernas civilförsvarsplanläggning. Denna bedömning resulterade i att bl.a. områdena kristidsförvaltning, kommunala bolag och renhållning inte har provplanlagts. Vi återkommer till dessa områden i kapitel 2.

SOU 1984:58 29

Z. KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

I detta behandlar vi den kommunala beredskapsplanläggningen mot kapitel kommunerna om bakgrund av de uppgifter som åligger enligt lagen (1964263) kommunal beredskap. Vi redovisar först nuläget beträffande denna planläggning samt förbereddes och genomfördes. Därefter behandlas hur provplanläggningen kortfattat de olika varvid erfarenheter från planläggningsomrâdena, redovisas och vâra förslag till ändringar av de allmänna råd, provplanläggningen Sist i kapitlet redovisar vi som låg till grund för provplanläggningen, presenteras. vissa övriga frågor med anknytning till provplanläggningen.

2.1 Nuvarande kommunala beredskapsplanläggning

Den kommunala regleras i lagen om kommunal beredberedskapsplanläggningen i en kommunal beredskapsplan, som vanligen innehåller skap och redovisas följande delplaner.

Innehåll i stort Benämning

Plan för kommunstyrelse med Redovisar kommunens lednings- och kansli förvaltningsorganisation

Plan för informationsverksamhet Redovisar organisation och förberedelser för kommunens informationscentral

Plan för inkvarterings- och Redovisar organisation och åtgärder för registreringskontor inkvartering och befolkningsregistrering

Plan för kollektiv Redovisar kommunens förberedelser för utspisning kollektiv utspisning

Redovisar och verksamhet Plan för byggnadsförvaltning organisation för t.ex. gatu- och väghållning samt renhållning

30 Kommunal beredskapsplanläggning

Benämning Innehåll i stort

Plan för skolverksamhet Redovisar organisation och verksamhet för den obligatoriska skolan

Plan för socialförvaltning Redovisar organisation och verksamhet för kommunens socialtjänst och krigshjälp

Plan för hälsovårdsförvaltning Redovisar organisation för kommunens åtgärder beträffande hälsovård

Plan för teknisk förvaltning Redovisar organisation och verksamhet inom de tekniska funktionerna, t.ex. energiverk

Plan för kristidsförvaltning Redovisar organisation och förberedelser för ransonering

Underlaget för den nuvarande kommunala beredskapsplanläggningen utgörs av ett anvisningsverk, som består av dels allmänna anvisningar som har utarbetats av riksnämnden för kommunal beredskap, dels fackanvisningar för de olika delplanerna. Fackanvisningarna har utarbetats av ansvariga centrala myndigheter. Anvisningsverket är heterogent utformat i vad avser detaljeringsgrad och utformning för de olika delplanerna. Aktualiteten hos respektive anvisningar är skiftande. Någon anvisning är från slutet av 1960-talet, andra är relativt moderna.

2.2 Allmänna råd för provplanläggningen

Redan innan vi fick vårt tilläggsuppdrag hade riksnämnden för kommunal beredskap initierat en översyn av det nuvarande anvisningsverket för den kommunala beredskapsplanläggningen. Skälet till detta var i första hand att det inom åtskilliga fredstida kommunala ansvars- och verksamhetsområden skett en sådan utveckling att de gällande anvisningarna nu är mindre väl anpassade till

Kommunal beredskapsplanläggning 31

rådande förhållanden inom vissa områden. Exempel på områden där utvecklingen varit särskilt märkbar är barnomsorgen samt äldre-och handikappomsorgen. Det bör också noteras att det i dag inte finns nâgra anvisningar för barnomsorgen i krig. Allt fler vårdnadshavare är numera ute på arbetsmarknaden, vilket bl.a. har medfört förändringar i den fredstida kommunala barnomsorgen. Beredskapsplanläggningen måste självfallet ta hänsyn till sådana förändringar, när den skall möta de ökade kraven under beredskap och i krig.

Ãldre- och handikappomsorgen har utvecklats enligt principen att vårdtagarna i största skall bo och leva ute i samhället. Detta har medfört -— möjliga utsträckning att ett väsentligt större antal människor som kräver bistånd i olika situationer numera finns spridda över hela kommunens yta. Biståndsbehovet i krig är större än det fredstida. Följden blir krav på en väl förberedd organisation som kan klara detta. De gamla planeringsanvisningarna är inte tillämpbara.

Även på det kommunaltekniska området har en stark utveckling ägt rum t.ex. på fjärrvärmeområdet. Fjärrvärmen svarar för en allt större andel av uppvärmningen av våra bostäder och lokaler. Alltfler kommuner berörs. Där verksamheten redan är etablerad ökar volymen. Detta ställer krav på en utbyggd beredskap.

Det bör också noteras att den alltmer komplicerade teknik som kommunerna använder sig av skapar behov av service- och reparationsresurser och reservanordningar i en ökad utsträckning.

Vi har under provplanläggningens gång blivit alltmer medvetna om att redan samhällsutveckligen i sig ställer ökade och delvis nya krav på den kommunala beredskapsplanläggningen och nödvändiggör en revidering av nuvarande anvisningsverk. Härtill kommer även andra faktorer som aktualiserar en revidering, nämligen

- den förändrade för utrymning, synen på principerna

- kommunens för civilförsvarsverksamheten Övertagande av ledningsansvaret i krig på lokal nivå och det pianläggningsansvar i fred som hänger samman härmed samt

- (1981:305) med krav klarhet i fråga om översynsförordningen på större föreskrifter och allmänna råd. Förordningen anger bl.a. att nuvarande

32 Kommunal beredskapspianläggning

anvisningar från myndigheter skall ersättas med allmänna råd och att bindande regler som behövs skall utfärdas som föreskrifter i den mån myndigheten har behörighet att utfärda sådana.

l samband med den provplanläggning av civilförsvarsverksamheten som vi genomförde under budgetåret 1982/83 underströks ytterligare behovet av revidering av anvisningsverket. Utöver ovan nämnda faktorer var det främst konsekvenser av skyddsplaneringen för övrig totalförsvarsplanläggning på lokal nivå som klargjordes.

l samband med att underlaget för provplanläggningen utarbetades tog vi hänsyn till de krav som legat till grund för riksnämndens påbörjade arbete och tillgodosåg de-krav som kommit fram vid vårt tidigare arbete. Därutöver var vår strävan att åstadkomma enhetlighet i de allmänna råden och att göra planläggningsunderlaget lätt att använda. Vi har funnit att det varken är möjligt eller lämpligt att utforma de allmänna råden så att de täcker alla planläggningssituationer i alla kommuner oavsett storlek, struktur och situation i övrigt. Särskilda förhållanden kan tvinga till avsteg från de mål som formulerats i de allmänna råden. Sådana avsteg kan bli aktuella speciellt i orter där undantag från skyldighet att anordna enskilda skyddsrum har förelegat. Där sådana tillämpningsproblem uppstår bör de lämpligen lösas genom att kommunen tar kontakt med länsstyrelsen som har en särskild skyldighet att bistå kommun i sådana fall.

De allmänna råden för provplanläggningen utarbetades i nära kontakt med ansvariga centrala myndigheter och företrädare för berörda länsstyrelser och de fyra provplanläggningskommunerna. Underlaget delades in i dels en gemensam inriktning, dels allmänna råd för de olika planläggningsområdena.

De allmänna råd som tillämpades under provplanläggningen redovisas i bilaga 4.

2.3 Omfattning av provplanläggningen

I kapitel l har vi beskrivit vår arbetsplan och den avgränsning som vi gjorde i arbetet med hänsyn till den korta tid som disponerades för provplanläggningen.

Provplanläggningen har omfattat följande områden:

- Socialtjänst

Kommunal beredskapsplanläggning 33

- Skolverksamhet - Kollektiv utspisning - Befolkningsregistrering - Kommunalteknisk verksamhet (eldistribution, gas- och värmeförsörjning, Vattenförsörjning och avlopp, reservanordningar samt gatu- och väghållning) - Miljö- och hälsoskydd - Gravtjänst

Därutöver har vissa frågor rörande kollektivtrafiken belysts i Malmö kommun.

Personal- har gjorts för ovan redovisade och sambandsplanläggning samtliga områden. En sammanfattning av denna planläggning har fogats till ledningsplanen som har behandlats även i denna planläggningsomgâng.

2.4 med och val av ambitionsnivå för den kommunala Syfte beredskapsplanläggningen

Vi anser att med den kommunala beredskapsplanläggningen främst bör syftet vara att

- ett beslutsunderlag för ledningen av kommunens skapa grundläggande verksamhet under beredskap och i krig,

- ange de åtgärder som bör vidtas när beredskapen behöver höjas samt

- förberedelser i fredstid, t.ex. att bedriva utgöra en grund för övriga övningsverksamhet.

När ambitionsnivån för har vi inte funnit skäl att det gäller planläggningen frångå vårt tidigare ställningstagande. Vi anförde då bl.a. att planläggningens innehåll kan begränsas till att säkerställa en organisation och erforderliga resurser samt till att dokumentera nödvändiga basfakta. På så vis utgör de olika planerna beslutsunderlag för att handla under beredskap och i krig. Planläggninginte drivas att den verksamheten för olika en bör således så långt styr och och låser handlandet i detaljer och fasta beredskaps- krigssituationer mönster. I ett måste det rådande läget och de lokala verkställighetsskede förhållandena styra nödvändiga beslut.

34 Kommunai beredskapsplanläggning

Det är angeläget att i planläggningen utgå från de fredstida arbetsformerna.

Ändringar av dessa bör göras endast om det är nödvändigt med hänsyn till de

krigsmässiga förhållandena.

2.5 Områdesvis redovisning

I det följande redovisar vi områdesvis erfarenheter från provplanläggningen samt våra överväganden och förslag.

2.5.1 Planläggning av socialtjänst

§a_kE|’L‘_d Socialtjänstens olika mål under beredskap och i krig är desamma som i fred. Lagstiftningen gäller oförändrad. Med hänsyn till de förhållanden som kan komma att råda i krig måste dock verksamheten koncentreras till de mest angelägna uppgifterna. Hit hör bl.a. barnomsorgen som har mycket stor betydelse för vårdnadshavarnas insatser i totalförsvaret. En betydande volymökning av omsorgen kan här förutses.

Samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården har också stor betydelse för totalförsvaret.

Verksamheten måste bedrivas så att riskerna blir så små som möjligt. Detta kan medföra omlokalisering om godtagbart skydd inte kan beredas eller utnyttjas i fredstida lokaler och bostäder.

Sammantaget innebär detta att en omfattande planläggning måste genomföras i fred om socialtjänsten skall kunna bedrivas på ett godtagbart sätt i krig.

A1_Irnéi_m1a_r§.L

Planläggningens syfte anges i de allmänna råden vara att så snabbt som möjligt kunna anpassa socialtjänstens verksamhet till de krav som ställs under beredskaps- och krigsförhållanden samt att säkerställa resurser för socialtjänstens behov. Vidare anges bl.a. att planläggningen så långt som möjligt bör bygga på den fredstida verksamheten.

De allmänna råden omfattar författningsunderlag, planläggningsunderlag, information samt planläggning inom olika områden av socialtjänsten.

Kommunal beredskapsplanläggning 35

Det sistnämnda avsnittet behandlar delområdena socialt behandlingsarbete, omomsorg om äldre och handikappade samt hem för vård sorg om barn och ungdom, eller boende.

Råden har utarbetats av socialstyrelsen och godkänts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

§r_fa_r:nbe_t~:r_fr_5n 2r9vp1_an1f2iggr1ir1ssn_ De allmänna av socialtjänst har av deltagande kommuner råden för planläggning i allt bedömts motsvara kommunernas behov av och länsstyrelser väsentligt planläggningsregler.

är att de En allmän erfarenhet som gjorts av provplanläggningskommunerna som nu används inom barnomsorgen, mycket ofta saknar skyddsrum eller lokaler, på alltför stort avstånd från skydd. Detta har lett till att man i vissa fall ligger har tvingats att acceptera mindre goda lösningar.

har anmälts att man finner 200 meter vara ett alltför Från ett par kommuner för de barn som omhändertas av barnomsorgen. Ca stort skyddssökningsavstând 100 meter anges som ett lämpligare avstånd vid planläggningen.

En annan erfarenhet som framförts är att de allmänna råden bör omfatta förslag till i de fall och lösningar, som angetts som planläggningsinriktning åtgärder lämpliga, inte kan åstadkommas.

Personalbehovet för verksamheten kan enligt samtliga kommuner täckas. Dock kunnat rådet att fördubbla inom barnomsorhar man generellt frångå personalen är inte nödvändiga. Kommunerna gen. Några preciserade krav på personalökning som krävs. anser sig själva kunna beräkna den personalökning

kommuner har betonat att man vid indelningen i hemskyddsområden Samtliga inom socialtjänsten. Detta är angeläget noga måste beakta distriktsindelningen att man funnit en samverkan helt nödvändig inte bara mellan med hänsyn till utan också mellan dessa funktioner och hemprimärvården och socialtjänsten Kommunerna har starkt påtalat behovet av en praktiskt skyddsorganisationen. verksamhet mellan dessa tre funktioner ute på fältet i ett taget integrerad särskilt vad gäller omsorgen om äldre och handikappade. verkställighetsläge, endast översiktligt till sin Denna verksamhet kan enligt kommunerna planläggas

36 Kommunal beredskapsplanläggning

volym och måste därför bygga på en lämplig och väl anpassad fältorganisation för att kunna genomföras under beredskap och i krig. Insatser i form av utbildning och/eller information inom dessa samverkande funktioner betraktas som nödvändiga.

En kommun har anfört att planläggningen beträffande hem för vård eller boende bör åvila landstingskommun.

§v_e:v_5ga9d_en 2c_h _fb.rs_1ezs De allmänna råd för planläggning av socialtjänst som tillämpats under provplanläggningen har i allt väsentligt visat sig vara ändamålsenliga och svara mot kommunernas behov av planläggningsregler inom detta ansvarsområde. Vi föreslår därför att dessa förslag till allmänna råd läggs till grund för en slutlig utformning av allmänna råd inom området. Härvid bör dock beaktas vad kommunerna anfört om personalbehovet inom barnomsorgen.

Som en erfarenhet har anförts att ett största skyddssökningsavstånd om 200 meter vid planläggning av barnomsorgen är orealistiskt och att ca 100 meter kan vara ett lämpligare avstånd.

Gångavstândet 200 meter resp. 130 meter som gäller i vissa orter med kortare förvarningstid härrör från gällande bestämmelser för produktion av skyddsrum och är enligt vår uppfattning inte bindande vid planläggning av skydd för grupper som har särskilda svårigheter i samband med skyddssökning, t.ex. små barn, rörelsehandikappade etc.

Vi föreslår att civilförsvarsstyrelsen ser över reglerna för att upprätta skyddsplan så, att möjlighet att göra lokala bedömningar i detta avseende framgår klart.

Vi föreslår också att civilförsvarsstyrelsen i samband med produktion av skyddsrum enligt ll-O § civilförsvarslagen prioriterar byggnader som inrymmer lokaler för barnomsorg. Vi har också i avsnittet om planläggning av skolverksamhet föreslagit att skolor utan skyddsrum skall prioriteras i detta avseende. Dessa prioriteringar strider inte mot varandra, eftersom skolor är lämpliga att utnyttja som lokaler för barnomsorg, i de fall fysiskt skydd inte kan anordnas i eller i omedelbar anslutning till de ordinarie lokalerna.

Kommunal beredskapsplaniäggning 37

I erfarenheterna har påtalats att det i vissa planeringssituationer inte helt går att följa de riktlinjer som anges i de allmänna råden. Råden behöver följaktligen med hänsyn till sådana behov. Vi vill i detta sammanhang även kompletteras hänvisa till har anfört om avsteg från de allmänna råden i avsnitt vad vi tidigare 2.2.

Vi vill också starkt understryka vikten av att kommun i samband med indelning i hemskyddsområden skall ta hänsyn till distriktsindelningen inom socialtjänsten. Vi har noterat att civiiförsvarsstyrelsen observerat detta förhållande och därför avser att ändra skyddsplanereglerna.

Vi vill också de iakttagelser kommunerna har gjort om behovet av understryka samverkan mellan socialtjänst-, primärvârds- och hemskyddsorganisationerna. Goda för en sådan samverkan skapas, som vi ovan sagt, om förutsättningar till socialtjänstens distriktsindelning. Kunskap om hemskyddsområdena anpassas samverkansbehovet bör sedan kunna ges i sektorutbildningen för resp. organisationer och lokal information. Några samövningar torde inte kunna genom anordnas i fredstid. Däremot bör information ömsesidigt lämnas i samband med utbildnings- och övningsverksamhet.

En kommun har att planläggningen av hem för vård eller boende bör föreslagit vara ett landstingsansvar. Som vi har anfört i annat sammanhang har skyddsplanen en styrande funktion, när det gäller stora delar av annan beredskapsplanlägginom kommunen. Detta innebär enligt vår mening att primärkommunen ning måste ha ansvaret för att beredskapsplanläggningen av hem för vård eller boende anpassas till skyddsplanen. Detta gäller främst utnyttjandet av befintliga lokaler och verksamhetens eventuella omlokalisering. Självfallet måste vederbörande huvudman förse kommun med nödvändigt planeringsunderlag.

2.5.2 Planläggning av skolverksamhet

êakgryrzd Skolverksamheten under beredskap och i krig regleras genom förordningen (1983:724) om skolverksamhet under krig och vid krigsfara. Förordningen ligger till för den skolplanering för som i nuläget gäller i alla grund krigsförhållanden kommuner och behandlar verksamhetens inriktning, omfattning, organisation m.m.

38 Kommunal beredskapspianiäggning

Den omplanering som skett i samband med provplanläggningen berör väsentligen verksamhetens omfattning med hänsyn till den förändrade synen i fråga om skydd och utrymning och de krav på skydd för verksamheten som härrör från riskbedömningen och skyddsanalysen.

êllrnägaajâd_ Planläggningens syfte anges i de allmänna råden vara att göra det möjligt för kommun att under beredskap och i krig bedriva den skolverksamhet som åvilar kommun enligt lag och förordning. Verksamheten skall anpassas till den krigsmiljö som förutsatts för totalförsvaret.

De allmänna råden omfattar författningsunderlag, omfattning av planläggningen, planläggningsunderlag och organisation. Skyddsaspekten behandlas i avsnittet om planläggningsunderlag.

Råden har utarbetats av skolöverstyrelsen och godkänts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

f:1r.fa_r:nbe.t<:r_fr.39 2r9uLan1§gsr1ir2g.2r1 De allmänna råden för planläggning av skolverksamhet har av deltagande kommuner och länsstyrelser bedömts motsvara kommunernas behov av planläggningsregler för verksamheten i fråga.

En erfarenhet som gjorts av alla provplanläggningskommuner är att lokalfrågan är ett stort problem i samband med skolplanläggningen. Ett betydande antal skollokaler är uttagna för andra totalförsvarsmyndigheters behov. Skyddsrum finns i allmänhet men otillräcklig kapacitet hos dem begränsar i vissa fall skollokalernas utnyttjande.

En annan erfarenhet är att särskolans är direkt beroende av planläggning kommunens planläggning av skolverksamheten.

Likaså är planläggningen för omsorg om barn och ungdom i väsentliga delar kopplad till planläggning av skolverksamheten. Rektorsomrâdena kan i vissa fall behöva justeras vid övergång till krigsorganisation inte minst för att minimera behovet av Skolskjutsar. Personalbehovet inom skolan kan tillgodoses i tillräcklig omfattning.

Kommunal beredskapspianläggning 39

l vissa fall måste man acceptera en sänkning av ambitionsnivån med hänsyn till

lokala förhållanden.

Qxesvéaancien ecb _f6_rs-.1223 råd för av skolverksamhet som tillämpats under De allmänna planläggning visat sig vara ändamålsenliga och svara provplanläggningen har i allt väsentligt mot kommunernas behov av planläggningsregler inom detta ansvarsområde.

Vi föreslår därför att dessa allmänna råd läggs till grund för en slutlig utformning av de allmänna råden.

I för skolan, särskolan och omsorgen om barn Den samordning av planläggningen har framstått som nödvändig, måste och ungdom, som under provplanläggningen om särskolans verksamhet i beaktas. Vi förutsätter då, trots att någon förordning likväl kommer till stånd för Särskolan i krig ännu inte finns, att en planläggning samband med kommunernas planläggning av skolverksamheten.

Vi föreslår att riksnämnden för kommunal beredskap kompletterar avsnitt A, i de allmänna råden för kommunal beredskapsplanläggning med Allmän inriktning ett avsnitt som behandlar behovet av samverkan och samordning när vissa

delplaner upprättas.

Det är uppenbart att lokalfrågan på grund av uttagningar är skolplanläggningens svåraste Det är tveksamt om skolplanläggningen och för övrigt även problem. för om barn och ungdom i kommunerna kan nå en planläggningen omsorg bristen på lämpliga lokaler för acceptabel nivå, om inget görs för att undanröja dessa verksamheter.

Vi har diskuterat om det är lämpligt att länsstyrelserna var och en för sig försöker att förbättra skollokaler genom att ompröva och tillgången på främst återkalla som i dag är lämnade till eventuellt planläggningstillstând på skolor andra totalförsvarsmyndigheter. Eftersom vi har funnit att problemet är geneoch därför helst bör behandlas enhetliga principer föreslår vi att rellt enligt för ekonomiskt försvar i samråd med berörda myndigheter, Svenska Överstyrelsen och ser över frågan. Översynen bör kommunförbundet Landstingsförbundet utmynna i kompletterande anvisningar till de myndigheter som har planläggningsfrämst skolor. Syftet bör tillstånd för att kunna ta i anspråk kommunala lokaler, vara att åstadkomma en omprövning av hittills meddelade planläggningstillstånd.

40 Kommunal beredskapsplanläggning

Vi vill i sammanhanget understryka vikten av att kommunerna så långt möjligt får behålla de resurser som de behöver för att kunna lösa sina totalförsvarsuppgifter.

Den föreslagna översynen måste genomföras under 1981+ med hänsyn till den tidsplan som gäller för planläggningen.

Vi föreslår vidare att skolor som är belägna i skyddsrumsorter och som saknar tillgång till skyddsrum prioriteras när skyddsrum enligt 40 § civilförsvarslagen byggs. Härigenom kan även skyddssituationen inom barnomsorgen i vissa fall . förbättras.

2.5.3 Planläggning av kollektiv utspisning

§a_|sryn_d Nu gällande anvisningar för planläggning av kollektiv utspisning är fastställda år 1977 av statens jordbruksnämnd. Skyldighet för kommunen och landstingskommunen att planlägga gäller endast inom kommun där planläggning för slutlig utrymning har skett för utrymningsort(er). Den kollektiva skall där utspisningen avse personal som ingår i kommunens respektive landstingskommunens krigsorganisation.

Därutöver skall kommun med ort(er) för vilken (vilka) beredskaps- eller slutlig utrymning har planlagts genomföra planläggning för viss ytterligare kollektiv utspisning. Denna skall kunna ske i en katastrofsituation under högst tre dygn och avse 20 96 av ortens(ernas) beräknade befolkning efter beredskapsutrymning.

lnom övriga kommuner skall ingen särskild planläggning för kollektiv utspisning ske.

Aumâyaâuâd_ Inför provplanläggningen har vi i samråd med statens jordbruksnämnd utarbetat nya allmänna råd. I dessa har skyldigheten att till planlägga anpassats den förändrade synen på utrymning och utvidgats till alla kommuner. Hänsyn har tagits till risken för bl.a. långvariga elavbrott och behovet av att anordna fortlöpande kollektiv utspisning för vissa civilförsvarsenheter.

Planläggningens syfte är att inventera och i viss säkerställa utsträckning

Kommunal beredskapsplanläggning 41

och materiel för att kollektiv utspisning skall kunna ske för följande personal kategorier (om de inte själva kan ombesörja sin utspisning):

- för civilförsvarspersonal grupperad i ledningscentral eller vid Fortlöpande civilförsvarsbas.

- för personal i kommunernas krigsorganisation. Fortlöpande

- för utrymmande från egen eller annan kommun (utrymmande, Tillfälligt flyende och flyktingar).

- vid nödsituationer för dem som uppehåller sig i kommunen Tillfälligt (personer som blivit hemlösa på grund av krigshandlingar eller saknar egna möjligheter att laga mat till följd av t.ex. långvarigt elavbrott).

I_‘1r_fa_r:nbe_te.r_fr_éu 2r9vpLar_fl§ggr1ir1gsn_ Samtliga fyra kommuner har uppgett att de allmänna råden är ändamålsenliga. De har alla valt att ge skolförvaltningen ansvaret för kollektiv utspisning.

kollektivt viss civilförsvarspersonal, vilket är Delsyftet att fortlöpande utspisa i planläggningen, bedöms väl kunna inom ramen för en av nyheterna uppnås planläggningen.

§1e5v_5gand_en .9c.b .förslag

Vi föreslår att de allmänna råd som har tillämpats under provplanläggningen till för av allmänna råd för planläggning av läggs grund slutlig utformning kollektiv utspisning.

2.5.4 Planläggning av befolkningsregistrering

êâksryqd Kommuns skyldighet att under vissa förhållanden genomföra befolkningsregistrei 4 § lagen om kommunal beredskap samt 2 och 3 §§ kommunala ring regleras har ingen fredstida motsvarighet. Befolkberedskapskungörelsen. Skyldigheten ersätter inte folkbokföringen som så långt som möjligt skall ningsregistrering fortgå även i krig.

för befolkningsregistrering är utfärdade av riksskat- Nu gällande fackanvisningar

42 Kommunal beredskapsplanläggning

teverket år 1971. Anvisningarna kompletteras med föreskrifter om genomförande av befolkningsregistrering. Dessa är fastställda av dåvarande centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden år 1967.

Vissa förberedelser har vidtagits för att inför beredskap trycka de blanketter som skall användas vid befolkningsregistrering.

/_\1_J15_r1a_r§d Under provplanläggningen har tillämpats allmänna râd som har utarbetats i samråd med riksskatteverket och fastställts av oss. I dessa råd har bl.a. hänsyn tagits till att en hemskyddsorganisation kommer att införas.

Syftet med registreringen är i första hand att skapa en förutsättning för kontakt med och mellan alla de människor som vid samhällets omställning för krig byter vistelseort. Registreringen skall även ge möjligheter för arbetsmarknadsorganen att tillgodose behovet av personal för uppgifter av skilda slag. Syftet är överfört i oförändrat skick från nu gällande fackanvisning.

Planläggning för befolkningsregistrering skall ske i alla kommuner. Följande

kategorier skall omfattas av registreringen, nämligen

- från annan kommun samt från personer egen eller flyktingar annat land vilka varaktigt bytt bostad på grund av omflyttning eller inkvartering oavsett om bytet har skett frivilligt eller till följd av förordnande enligt civilförsvarslagen,

personer som har intagits för vård på beredskapssjukhus/annex,

- som vistas i särskild personer förläggning i kommunen, dvs. provisoriskt anordnad förläggning där vård och omsorg bedrivs dygnet runt.

§r.fa.re.nbe_te_r._fr.ån 2r9v_r1_ae1§ggr1ing§n Samtliga provplanläggningskommuner har uppgett att de allmänna råden i stort sett är ändamålsenliga. Man har dock efterlyst klarare definitioner på de kategorier som skall omfattas av befolkningsregistrering. Det framgår sålunda inte fullt tydligt att t.ex. försvarsmaktens och civilförsvarets inte skall personal registreras.

SOU 1984 : 57 Kommunal beredskapspi anläggning 43

Ingen av provplanläggningskommunerna har valt att förbereda ett särskilt registreringskontor. Man har i stället hänfört uppgiften som en tilläggsuppgift till annan förvaltning.

Planläggningen har varit lätt att genomföra. I stort sett har den endast omfattat beräkningar av antalet personer för verksamheten och det antal blanketter av olika slag som kan komma att behövas. Enkla beräkningsnormer för detta har ingått i de allmänna råden.

Qxesvégaadsn 9c_h _f6_rs_1:2g Vi känner stor tveksamhet inför behovet av en särskild befolkningsregistrering under beredskap och i krig med kommunen som huvudman. Den förändrade synen på utrymningar, enligt vilken befolkningen i stor utsträckning bedöms vara kvar i hemkommunen, har bidragit till vår tveksamhet. Enligt den ansvarsprincip som allmänt sett gäller för totalförsvaret bör ansvaret under beredskap och i krig ligga kvar på den myndighet som har uppgiften i fred. Huvudansvaret för befolkningsregistrering bör därför ligga kvar hos de kyrkliga myndigheterna och folkbokföringen. Sedan man väl genomfört planläggning för den kyrkliga beredskapen torde förutsättningar finnas för de kyrkliga kommunerna att behålla sitt registreringsansvar. Därvid bör samarbete med postverket säkerställas.

Man bör vidare lägga ansvaret på den enskilde att göra anmälan om adressändring i samband med mera varaktigt byte av vistelseort. Samma blanketter och rutiner som utnyttjas i fred synes i stort sett användbara. Personer som vistas på anstalt (särskild förläggning) får förutsättas bli registrerade i erforderlig omfattning genom anstaltsledningens försorg.

Om uppehållet i en annan kommun blir mycket långvarigt kan i och för sig behov föreligga av särskild registrering. Sådana situationer synes dock inte åtkomliga för planläggning i fred. Särskilda beslut torde då krävas om någon form av speciell mantalsskrivning där teknik och genomförande får anpassas till den rådande situationen. Även en sådan särskild registrering bör åligga den kyrkliga myndigheten. Om hjälp behövs, t.ex. för uppsökande verksamhet, bör sådan kunna ges av borgerlig kommun genom socialförvaltningen eller hemskyddsorganisationen.

Vi föreslår således att den lagstadgade skyldigheten i 4 § lagen om kommunal beredskap för kommun att genomföra befolkningsregistrering under beredskap

44 Komrnuna1 beredskapsplanläggning

och i krig upphävs. l konsekvens härmed skall alltså kommunerna fortsättningsvis inte planlägga för befolkningsregistrering. Det bör âligga riksskatteverket att utfärda erforderliga råd för hur befolkningsregistrering bör förberedas enligt den av oss redovisade synen.

2.5.5 Planläggning av eldistribution

§a_kgryn_d För planläggning av elenergiförsörjningen under beredskap och i krig är landet territoriellt indelat i elområden och elblock. Elblocken omfattar som regel flera kommuner. Provisoriska anvisningar för planläggningen har utarbetats av statens vattenfallsverk. Anvisningarna riktar sig till kraftföretagen, oavsett om dessa är privata, statliga eller kommunala.

Den planläggning som är grundad på dessa anvisningar måste gälla även i fortsättningen.

Någon kommunal planläggning med syfte att vid elbortfall prioritera elleveranser inom kommunen har hittills inte gjorts. Vi har emellertid ansett att en sådan planläggning är angelägen för att man inom den enskilda kommunen dels skall ha kunskap om vilka tekniska möjligheter som föreligger att tillgodose olika delar av kommunen alternativt speciellt viktiga mottagare med elleveranser, dels ha ett beslutsunderlag för att vid behov kunna göra erforderlig prioritering.

£\1_1n1a_nr1a_réd De allmänna råden har utarbetats av statens vattenfallsverk och godkänts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

Syftet med planläggningen är att sammanställa underlag som gör det möjligt för kommunstyrelsen att under beredskap och i krig prioritera elleveranser inom kommunen.

Planläggningen skall innehålla uppgifter om

ledningsorgan, - den fredstida elenergiförsörjningen, -

formerna för prioritering av elleveranserna under beredskap och i krig samt

reservmöjligheter för matning av särskilt viktiga behov av elenergi.

Kommunal beredskapsplanläggning 45

Om det bedöms ändamålsenligt kan kraftföretagens beredskapsplan biläggas planen för eldistribution.

êrfqenfnzterjén 2r9v_ol_ae1§ggr1ir1s§n De allmänna råden för planläggning av eldistribution har i stort sett visat sig motsvara kommunernas behov av planläggningsregler. Man anser dock att en bör ske med ett avsnitt om reservanordningar så att behovet av komplettering sådana för elförsörjning behandlas i direkt anslutning till denna planläggning.

Från provplanläggningskommunerna har denna typ av planläggning för beredskap och krig bedömts medföra bonuseffekter för åtgärder vid långvariga fredstida elavbrott.

Någon kommun har framfört att prioritering av elenergi genom periodiska bortkopplingar kräver mycket personal. Detta förhållande kombinerat med kravet på att kontinuerligt kunna bedriva samhällsviktig verksamhet i kommunen kan innebära svåra provplanläggningskommuner och de avvägningar. Samtliga båda länsstyrelserna har understrukit behovet av reservanordningar för elförsörjning.

Splitterskydd för transformatorer har ansetts som en viktig beredskapsåtgärd liksom bevakning och tekniskt skydd av känsliga knutpunkter. Man har vidare framhållit att reparationsberedskapen liksom tillgång till kompetent/behörig personal har stor betydelse för kommunens möjligheter att snabbt få elenergiförsörjningen att fungera efter krigsskador. Det är därvid angeläget att möjligheterna till samordning av planläggningen mellan kraftföretagen och kommunerna beaktas. I vissa kommuner sammanförs nämligen kommunala reparations-, fordons- och förrâdsresurser till lämpliga platser mot bakgrund av den riskbedömsom ligger till grund för den kommunala beredskapsplanläggningen. En ning samplanering av sådana resurser kan vara fördelaktig för båda parter.

har man påtalat vikten av att vid elavbrott snabbt kunna informera om Slutligen det aktuella läget.

.Q‘~Le:v_'.igand_e2 9c_h .färgas De allmänna råden som har tillämpats under provplanläggningen har i stort sett varit Vi föreslår därför att de läggs till grund för slutlig ändamålsenliga. av allmänna råd inom området. Dock bör komplettering av råden för utformning

46 Kommunal beredskapsp1an1‘aggn1ng

planläggning av reservanordningar för elfunktionen göras. Vidare bör framgå möjligheterna att samordna planläggning mellan kommunen och kraftföretaget(n).

För att säkerställa snabb och korrekt information vid elbortfall är det enligt vår mening angeläget att samverkanslinjer redan vid planläggningen klarläggs mellan kommunens energiverk (motsv.) och informationsfunktion.

I likhet med planläggning av övrig kommunalteknisk försörjning bör behovet av kompetent/behörig personal för elfunktionen särskilt uppmärksammas. Det är angeläget att lägga ned extra omsorg på att klarlägga tillgången på lämplig personal, som inte tas i anspråk av försvarsmakten i krig, så att tillräckliga resurser säkerställs.

Beträffande frågan om reservanordningar redovisas våra överväganden och förslag samlat för den kommunaltekniska verksamheten senare i detta kapitel.

2.5.6 Planläggning av gas- och värmeförsörjning

êakgryrtd Med gasförsörjning avses produktion av stadsgas vid gasverk och distribution till abonnenter samt distribution av naturgas.

Med värmeförsörjning avses produktion av värme vid värmeverk samt distribution till och mottagning av värme hos abonnenter. Med värmeverk förstås fjärrvärmeverk, kraftvärmeverk eller annan värmeproducerande anläggning, t.ex. blockcentral, kvarterscentral.

Gas- och värmeförsörjningen påverkas av tillgång till elenergi och bränslen samt tillgång till kompetent personal, reservmateriel samt verktyg och maskiner.

Nuvarande regler för planläggning av gas- och värmeförsörjning fastställdes av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar år 1971.

Utvecklingen i samhället leder till att fjärrvärme svarar för en allt större andel av uppvärmningen av våra bostäder och lokaler. Allt fler kommuner berörs. Där verksamheten redan är etablerad ökar volymen. Dessa förhållanden ställer krav på en utbyggd beredskap.

Kommunal beredskapsplanläggning 47

L*l_lrné‘=i_nr;a_r§d De allmänna råden har utarbetats av överstyrelsen för ekonomiskt försvar och godkänts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

Syftet med planläggningen enligt råden är att skapa förutsättningar för att upprätthålla gas- och värmeförsörjning under beredskap och i krig.

De allmänna råden innehåller i övrigt redovisning av författningsunderlag, vissa förutsättningar för planläggningen beträffande behovsberäkningar samt vissa dimensioneringsregler för personal och arbetsredskap.

Er_fa_r:nDe_t2r.fr_3n 12r9v_DLar_!l‘c_iggr1im1§n Gasförsörjning Av provplanläggningskommunerna är det bara Malmö kommun som producerar och distribuerar stadsgas. Kommunen beräknar att stadsgasen år 1985 kommer att ersättas med naturgas. Detta kommer att innebära ökat utlandsberoende som i sin tur påverkar beredskapen på lokal nivå. Kommunernas möjligheter att påverka gasförsörjningen minskar. Problem kan uppstå genom oklara ägandeförhållanden, reparationsansvar, osäkra leveranser m.m.

Gasförsörjningen är mycket känslig för sabotage. Sabotage på anläggning eller ledning kan även medföra direkta personskador.

Värmeförsörjning Kommunerna har en beredskapsplan för störningar i fred av fjärrvärmeförsörjningen, t.ex. jour för maskinister m.fl. En sådan beredskapsplan bör efter det att de övergripande planläggningsförutsättningarna har beaktats även kunna användas under beredskap och i krig. Förutsättningen för att värmeförsörjningen skall kunna upprätthållas under beredskap och i krig är att den personal som ansvarar för verksamheten i fred kan behållas samt att erforderliga reservdelar finns tillgängliga vid eventuella skador. Tekniskt skydd av väsentliga delar bedöms som nödvändigt. Transportbehov för fasta bränslen _till produktionsanläggningar bör klarläggas.

Behov av sambandsmedel mellan och inom förvaltningar, t.ex. för driftpersonal, bör säkerställas. För såväl gas- som värmeförsörjningen måste eltillförseln fungera i stort sett som i fred.

48 Kommunal beredskapspianläggning

Enligt uppgift är det inte möjligt att genom reservelverk hålla t.ex. fjärrvärmeleveranserna i gång. Reservelverk behövs dock för att förhindra t.ex. frysskador på distributionssystemet.

Kommunerna har för att säkra fredsleveranser av fjärrvärme förberett för möjligheter till omfördelning och ringmatning, vilket även har effekt vid eventuella krigsskador.

En kommun har anmält önskemål att de allmänna råden redovisas i två separata delar, eftersom gasförsörjningen har mycket olika förutsättningar jämfört med försörjningen med fjärrvärme. Man har även efterlyst planläggningsexempel/mall för att underlätta arbetet.

§\Le:v_5ga9d_e2 .o9h_f§r_-flee.

De allmänna råden som har tillämpats vid provplanläggningen har i stort sett motsvarat kommunernas behov av planläggningsregler. De bör dock enligt vår mening redovisas i två separata delar. Planläggningsexempel bör utarbetas och bifogas råden. Även för detta planläggningsområde bör de allmänna råden kompletteras med råd för reservanordningar.

Vi föreslår att de allmänna råden läggs till grund för en slutlig utformning av allmänna råd för de båda områdena och att därvid de nämnda justeringarna beaktas.

2.5.7 Planläggning av Vattenförsörjning och avlopp

§a_|gryn_d Kommunernas nuvarande planläggning för Vattenförsörjning har skett med ledning av statens planverks fackanvisning Vattenförsörjning och avlopp, utfärdad år 1977. Vi fann i början av vårt arbete att denna fackanvisning är ofullständig. Vi fann också att även andra centrala myndigheter än statens planverk borde medverka i arbetet.

Normal service med vatten och avlopp bör så långt som möjligt eftersträvas även under beredskap och i krig.

Man kan emellertid räkna med att krigsskador på VA-anläggningar, förändringar i verksamheten för sjukhus, industrier, kommunala inrättningar m.m. kommer att

Kommunal beredskapsp1an1aggn1‘ng 49

försvåra eller omöjliggöra en normal drift. Planläggning i fred för dessa extraordinarie förhållanden är därför nödvändig.

L\l.1rnéi_nr;a_r§d De allmänna råden har utarbetats av statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk och fastställts av oss att gälla för provplanläggningen.

Syftet med planläggningen är att skapa förutsättningar för att i det längsta säkerställa tillfredsställande Vattenförsörjning och Sanitära anordningar, i första hand genom fungerande VA-system.

omfattar begränsning av vattenförbrukningen genom ransonering.

Planiäggningen

I planläggningen ingår också att förteckna reservvattentäkter. Avloppshanteringen och konsekvenserna av avbrott på ledningsnät och vid reningsverk skall klaras ut i planläggningen. Reparationsberedskap, reservförfarande och reservanordningar inkl. reservmateriel, pumpar m.m. skall genomgås och beskrivas i planen.

Åtgärder för bevakning och skydd av anläggningar skall förberedas.

Planläggningen bör ske i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden bl.a. i vad gäller hygieniska aspekter beträffande vattenförsörjningen.

§r_fa_r9nLwe_t:r_fr_?1n 2r9‘a1_an1§gsI1ir2gs=n De allmänna råden för Vattenförsörjning och avlopp har av deltagande kommuner och länsstyrelser i allt väsentligt bedömts motsvara kommunernas behov av planläggningsregler.

Reservvattentäkter bör förtecknas i planen. I den bör också klaras ut hur provtagning och eventuell klorering kan ske.

Reparationsberedskapen bör genomgâs och eventuella avtal som finns med andra kommuner och företag i fred bör kontrolleras med hänsyn till de krav som ställs på reparationsberedskapen under beredskap och i krig.

Behov av reservanordningar för vatten- och avloppshanteringen bör förtecknas och prioriteras. Behov av tankbilar bör förtecknas och avtal träffas. Säkerhetsskyddet bör klaras ut och åtgärder vidtas för skyddet av vattenanläggningarna i en beredskapssituation.

50 Kommunal beredskapspianiäggning

§\;e_I:v_é2.aL1d_en 2c_h .förslag Provplanläggningen har visat att planläggning av Vattenförsörjning och avlopp är en viktig del av kommunernas beredskapsförberedelser.

De allmänna råd som har tillämpats under provplanläggningen har i stort sett visat sig vara ändamålsenliga. Vi föreslår därför att dessa läggs till grund för av allmänna råd för planläggningen. De erfarenheter som slutlig utformning redovisats tidigare bör tas tillvara vid detta arbete.

2.5.8 Planläggning av reservanordningar

§a_kgryn_d har medfört att risken för störningar av olika funktioner i Utvecklingen samhället har ökat. Samhällets sårbarhet har i flera sammanhang påtalats och debatterats. Två händelser under senare tid, som har orsakat stor uppmärksami Skåne 1979 och det omfattande elavbrottet i december 1983. het, är Snöovädret Sårbarheten mot bakgrund av det i allt högre grad datoriserade samhället har också framhållits. Redan i fredstid finns således betydande risker för störningar, som kan medföra materiella förluster och stora olägenheter för näringsliv, enskilda människor, myndigheter m.fl.

Under och i krig ökar riskerna, t.ex. på grund av sabotage och beredskap skadegörelse av olika vapeninsatser. Det är inte svårt att föreställa sig verkningarna av krigshandlingar. Bl.a. bidrar massmedia genom sina reportage och bilder från olika krigsskådeplatser starkt till att öka insikten härom.

På olika sätt vidtas för att upphäva eller begränsa verkningarna av åtgärder används bl.a. begreppet reservanstörningar. I planläggningen av totalförsvaret ordningar. Med detta begrepp förstås anordningar

- som behövs för att i befintliga fredssystem snabbt ersätta maskiner o.d. som förstörts samt för att bevara verksamheter t.ex. genom sektionering av nät eller avstängning av flöden eller

- som på annat sätt än det fredsmässiga tillgodoser de behov som produktionen eller distributionen täcker, t.ex. reservelverk, reservvattentäkter.

Kommunernas och landstingens skyldigheter att vidta reservanordningar regleras

SOU 1984: 57 Kommunal beredskapspi anl äggning 51

i 6 § i lagen (1963:614) om kommunal beredskap, där det anges att kommun och landstingskommun är skyldiga att vidta reservanordningar för gas-, vatten- och samt de särskilda anordningar eller förberedelser för elektricitetsförsörjningen vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövs med hänsyn till i kommunen eller landstingskommunen. Förberedelserna planlagd inkvartering skall ske under beaktande av den risk för krigsskador, för vilken verksamheten kan antas vara utsatt.

Motsvarande i vad avser värmeförsörjning och avloppshantering är skyldighet inte reglerad i lagen.

Kommunernas att vidta reservanordningar för beredskaps- och skyldigheter knyts i lagen till ett statsbidrag om 90 96. krigsförhållanden

Riksnämnden för kommunal beredskap har tidigare genomfört en provplanläggi Sundsvalls och Timrå kommuner. Under den nu ning av reservanordningar provplanläggningen hemställde vi att kommunerna skulle ange storgenomförda investeringskostnader för reservanordningar. Som leksordningen på erforderliga bakgrund för bedömningen angav vi en ambitionsnivå, som innebär att de primära behoven av vatten, mat och värme skulle tillgodoses. Ambitionsnivån är mycket till normal fredsstandard. Uttrycket överlevnadsnivå har låg i förhållande använts i våra diskussioner.

£\l.1n15_nr;a_r§.d_ De allmänna råden har utarbetats av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och fastställts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

med enligt de allmänna råden är att ge kommunen Syftet planläggningen för att vidta reservanordningar, som kan öka möjligheterna att även underlag efter på anläggningsdelar tillgodose kommunalteknisk försörjning. krigsskador Vid svåra skador på kommunala produktions- och distributionsanläggningar kan det bli nödvändigt att göra prioriteringar till förmån för verksamheter som är särskilt viktiga för befolkningens överlevnad och för totalförsvaret.

Planläggningen bör också ge underlag för bedömning av angelägenhetsgrad och kostnader för olika åtgärder.

52 Kommunal beredskapsplanläggning

§r_fa_r9nbe_t9r_fr_3a EF9!PL3fl1§_8SQi]E§“ Provplanläggningen har bekräftat att kommunerna vid elavbrott är i stort behov av reservkraft såväl vid fredskriser som under beredskap och i krig. De verksamheter som kommunen skall fortsätta att bedriva under beredskap och i krig och som behöver säkrare eltillförsel än vad som normalt kan erhållas i fredssystemet måste ha egen reservkraft. Med egen reservkraft avses t.ex. mobila eller stationära reservelverk.

Även behov av andra reservanordningar än reservelverk har påtalats. Av särskild betydelse för den kommunaltekniska försörjningen är reservvattentäkter, vattentankar, tekniskt skydd av särskilt viktiga anläggningar och distributionssystem.

Behovet av reservanordningar och därmed kostnaderna varierar från kommun till kommun beroende av hur omfattande den kommunaltekniska försörjningen är, samhällsviktig verksamhet som skall bedrivas under beredskap och i krig, den risk för krigsskador kommunen kan bedömas bli utsatt för o.s.v.

Provplanläggningen i Sundsvalls och Timrå kommuner samt vår egen provplanläggning kan inte läggas till grund för några långtgående slutsatser beträffande omfattningen av de totala kostnaderna för att anskaffa reservanordningar i hela landet. Provplanläggningarna indikerar dock att de totala kostnaderna för riket sannolikt skulle bli mycket stora även för att tillgodose den låga ambitionsnivå som vi angav som förutsättning.

En slutsats som däremot kan dras är att det beträffande vissa reservanordningar finns sammanfallande intressen mellan kommunernas fredstida ansvar och ansvar för totalförsvaret i krig. I många fall finns överensstämmelse mellan objekt/anläggningar som är angelägna för totalförsvaret och objekt/anläggningar som i fred är angelägna för kommunerna.

Som underlag för en sammanställning av kostnader för reservanordningar är det av stor vikt att kommunen bl.a. utifrân skyddsplanen redan i fred har klarlagt prioriterade abonnenter under beredskap och i krig.

En enig uppfattning bland provplanläggningskommunerna är att de allmänna råden för planläggning av reservanordningar bör inarbetas i råden för olika kommunaltekniska verksamheter. Några separata allmänna råd för planläggning av reservanordningar krävs således inte.

Kommunal beredskapsplanläggning 53

;Özesvêigamien gcb .fiir-des

Vi vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i september 1983 uppdrog åt totalförsvarets chefsnämnd att utreda hur totalförsvarets intressen skall kunna i den fredstida samhällsplaneringen. Uppdraget har rubricerats Betillgodoses redskapshänsyn i samhällsplaneringen.

vår är det angeläget att man i arbetet med detta uppdrag i hög Enligt mening beaktar kommunernas ansvar för samhällsplaneringen liksom de statliga grad beslut som delvis eller helt låser kommunernas planering.

har visat att nâgra separata allmänna råd eller någon särskild Provplanläggningen inte behövs för reservanordningar. En sådan särskild plan innebär enligt plan kommunerna ett dubbelarbete. Vi föreslår därför att allmänna råd för planläggning av reservanordningar inarbetas i råden för de olika kommunaltekniska verksamheterna. Det är emellertid enligt vår mening angeläget att förteckna behoven av reservanordningar sammanfattat och i prioritetsordning som underlag för eventuell anskaffning.

Som tidigare nämnts regleras kommunernas skyldighet att vidta reservanordningar i 6 § i lagen om kommunal beredskap. Motsvarande skyldighet i vad avser värmeförsörjning och avloppshantering är inte reglerad i lagen. Vi anser att reservanordningar för dessa områden är av stor betydelse för försvarsberedskapen och föreslår därför att 6 § i lagen om kommunal beredskap ändras på så sätt att kommunerna blir skyldiga att vidta reservanordningar också för värmeföroch avloppshanteringen. Som nämnts är kommunerna enligt samma sörjningen skyldiga att vidta vissa särskilda anordningar som behövs med hänsyn paragraf till planlagd inkvartering. På grund av den förändrade synen på utrymning kommer kommunen inte längre att planlägga inkvarteringen. Några särskilda tekniska för den inkvartering, som ändock kan komma att ske i anordningar kommun, behövs inte. Den nämnda bestämmelsen kan därför utgå ur paragrafen.

om kommunal beredskap reglerar sedan 1961+ kommunernas skyldighet att Lagen vidta reservanordningar. Några anskaffningar har dock inte skett med stöd av Orsaken till detta är främst att statliga medel inte har avsatts för statsbidrag. detta ändamål.

Det fredstida samhället har genom utvecklingen rent allmänt blivit mera sårbart. Sårbarheten föreligger i än högre grad under beredskap och i krig. Enligt vår

Kommunal»beredskapsplanläggning

mening är det därvid särskilt allvarligt om den kommunaltekniska försörjningen utsätts för allvarliga störningar. Det är därför nödvändigt att ägna ökad uppmärksamhet åt reservanordningar jämfört med dagsläget. Kommunerna kan bedömas ha fredsnytta av många reservanordningar som anskaffas för beredskaps/krigsförhållanden. Någon jämförande värdering mellan fredsnytta och nytta för beredskap och krig har dock inte gjorts.

Frågan om att vidta reservanordningar är komplicerad. Både primär- och landstingskommuner berörs. Flera centrala myndigheter har sektorintressen i frågan. Vi har av tidsskäl inte haft möjlighet att närmare utreda detta område.

Åtgärder för att under beredskap och i krig tillgodose primärbehoven i fråga om

vatten, mat och värme är av utomordentlig betydelse för att möjligheten överleva och därmed för försvarsviljan. Den kommunaltekniska försörjningen kan vara avgörande för att sådana åtgärder skall kunna vidtas. Den är också mycket viktig för kommunens möjligheter att sörja för sina invånare och stödja övriga delar av totalförsvaret, t.ex. hälso- och sjukvården, försvarsmaktens underhållstjänst och annan krigsviktig verksamhet. Frågan om reservanordningar är därför enligt vår mening av sådan angelägenhet att den måste utredas ytterligare. Statens ansvar för sådana anordningar bör självfallet bestå. Vi anser att man från statens sida bör driva denna fråga på ett mer aktivt sätt än vad som hittills har varit fallet. Eftersom vi bedömer att kommunerna har viss av fredsnytta reservanordningar som vidtas för krigstida förhållanden är det att rimligt överväga om en annan kostnadsfördelning mellan stat och kommun än vad som anges i lagen om kommunal beredskap kan leda till en ökad anskaffning av reservanordningar.

Vi föreslår därför att riksnämnden för kommunal beredskap får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbeta förslag för att förbättra driftssäkerheten inom den kommunaltekniska försörjningen under beredskap och i krig. l uppdraget bör ingå att belysa nyttan av olika typer av reservanordningar för såväl fredsverksamheten som under krigsförhållanden och att överväga om en ändring av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun bör ske. För att resultatet av en sådan utredning skall kunna användas under den kommande bör riksplanläggningen nämnden redovisa sina förslag före den l april 1986.

Kommunal beredskapsplanläggning 55

2.5.9 Planläggning av gatu- och väghållning

§a_ks.r;m_d i varje län) planlägger för väghållning under bered- Vägverket (vägförvaltningen skap och i krig genom att i fred upprätta bl.a. krigsvägplan och krigsorganisationsplan.

den från fredsförhållanden ändrade inriktningen av. I krigsvägplanen redovisas drift- och byggnadsverksamheten, som totalförsvarets behov av vägförbindelser kräver. uppmärksamhet. Behovet av plogbilar Vinterväghållningen ägnas särskild tillgodoses bl.a. genom avtal med i fred kontrakterade plogbilsentreprenörer.

redovisas hur Vägverkets resurser I krigsorganisationsplanen egna och tillförda Stor överensstämmelse med fredsorganisationen eftersträvas. disponeras.

som vägsektion. behålls de

Vägförvaltningen ingår i krigslänsstyrelsen Lokalt

fredstida arbetsområdena med vägmästare som chef, vilket från samverkanssynbör beaktas vid den kommunala beredskapsplanläggningen. För

punkt reparation

av skadade konstbyggnader (broar och viadukter) och utbyggnad av ersättningsförbindelser särskilda arbetsenheter. organiseras

på förnödenheter säkerställs dels genom den lagerhållning Vägverkets tillgång överenskommelser om leveranser som normalt sker i fred, dels genom särskilda För att ersätta broar finns särskild. vid beredskap och i krig. krigsskadade reser vbromateriel.

efterhör hos vägförvaltningen om särskild krigsvägplan skall upp- Länsstyrelsen rättas av kommun. I så fall meddelas kommun detta i samband med att

överlämnar sitt Planläggningen utförs i

länsstyrelsen planläggningsunderlag. efter de särskilda som har utfärdats av samråd med vägförvaltningen anvisningar vägverket. Krigsvägplanen kan lämpligen fogas till planen för gatu- och väghållning som bilaga.

omfattar endast områden för Kommunens planläggning av gatu- och väghållning vilka kommunen är väghållare. inriktningen av planläggningen skall vara att hålla för totalförsvaret gator och vägar i trafikdugligt skick. viktiga

56 Kommunal beredskapsplanläggning

Allmänna råd De allmänna råden har utarbetats av vägverket och fastställts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

Syftet med planläggningen för gatu- och väghållning är att

- i fred vidta de förberedelser som behövs för att upprätthålla krigsviktig gatu- och väghållning,

viss nyanläggning/vägförbättring skall kunna ske samt

röjning av viktiga trafikleder skall kunna utföras.

‘De allmänna råden behandlar bl.a. hur ansvaret för fördelas

planläggningen mellan stat och kommun, rekommendationer om kommunens för organisation gatu- och väghållning samt råd om uppehâllsplatser och lokaler m.m.

Kommunens planläggning bör ske i samråd med vägförvaltning så att statens och kommunens planläggning blir samordnad.

§r_fae_n*_1e_te;r_fr_5n 2r9vJ1_ar_Il§sgr1iussn De allmänna råden har väl motsvarat kommunernas behov av stöd för planläggning av gatu- och väghållningen.

Det är angeläget att planläggningen av gatu- och väghållning är samordnad med planläggningen av civilförsvarets undsättande verksamhet så att kraven på öppna vägar tillgodoses.

De avtal som kommunerna träffar med entreprenörer, m.fl. behöver bilföretag ses över. Det har i provplanläggningen framkommit att flera intressenter har avtal om samma arbetsmaskiner.

Qxezvéaancieu 2c_h .fördes

En förutsättning för att gatu- och väghâllningen skall fungera är att erforderliga behov av fordon (inkl. arbetsmaskiner) och personal Erfarenheterna tillgodoses. från provplanläggningen har påvisat oklarheter beträffande disposition av arbetsmaskiner.

Kommunal beredskapspianläggning 57

Vi föreslår att riksnämnden för kommunal beredskap, i den allmänna delen .av den publikation där de allmänna råden skall ingå, kompletterar avsnittet 6 Motorredskap, fordon och transporter och därvid utnyttjar den av överbefälhavaren efter samråd med transportrådet och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för av fordon inom totalförsvaret utgivna publikationen Riktlinjer uttagning 1984 års upplaga.

Beträffande personal för gatu- och väghållning kan det vara svårt att tillgodose behovet av förare av arbetsmaskiner och tunga fordon. Det är enligt vår mening angeläget att lägga ned stor omsorg på personalplanläggningen när det gäller dessa kategorier, eftersom de är begärliga även för andra delar av totalförsvaret. Möjligheterna att i personalplanläggningen noggrant inventera tillgången på lämpliga personer som inte tas i anspråk av försvarsmakten i krig måste tillvaratas.

De allmänna råden som har legat till grund för provplanläggningen har mottagits väl och inga erinringar har gjorts mot underlaget. Vi föreslår därför att dessa allmänna råd läggs till grund för slutlig utformning av allmänna råd för denna planläggning.

2.5.l0 Planläggning av miljö- och hälsoskydd, livsmedelshygien och veterinärtjänst

§é;|gr2n_d Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet är i allt väsentligt densamma under beredskap och i krig som i fred. Beredskaps- och krigsmiljön kan dock förutses medföra starkt ökade krav på insatser inom delar av verksamheten och skulle ABC-stridsmedel komma till användning uppstår helt nya uppgifter. Dessa ökade krav kan uppkomma med dramatisk snabbhet på grund av fientlig verksamhet eller hot om sådan.

Behovet av särskilda krigsbetingade insatser inom miljö- och hälsoskyddets område kan komma att variera starkt mellan kommunerna. Möjligheterna är begränsade att med god säkerhet göra några förutsägelser om var belastningen blir stor. Planläggningen måste därför inriktas på probleminventering, organisatoriska åtgärder och resursförteckningar som sammantagna ger en rimlig handlingsberedskap.

58 Kommunal beredskapsplanläggning

£\1_1rn‘a_nr;a_r§d Planläggningens syfte anges i de allmänna råden vara att göra det möjligt för miljö- och hälsoskyddsnämnden att under beredskap och i krig bedriva den verksamhet som åvilar nämnden enligt lag och förordning. Verksamheten skall anpassas till den krigsmiljö som har förutsatts för totalförsvaret.

I de allmänna råden redovisas författningsunderlag, miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsuppgifter, vilka uppgifter som kan få ökad omfattning, särskilda förutsättningar för verksamheten, omfattning av planläggningen och resursbehov.

De allmänna råden har utarbetats av socialstyrelsen i samråd med naturvårdsverket, livsmedelsverket och lantbruksstyrelsen och godkänts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

§r_fé.1_r§_nbe_t:r .från ergviølanläggairmsn De allmänna råden för planläggning av miljö- och hälsoskydd m.m. har av flertalet kommuner och av berörda länsstyrelser bedömts motsvara kommunernas behov av planläggningsregler.

Från en kommun har dock framförts synpunkten att råden är alltför allmänt hållna och att det har varit svårt att avgöra för vilket krisläge man skulle

planlägga samt att önskad detaljeringsgrad har varit svår att fastställa.

En erfarenhet som har gjorts av såväl kommuner som länsstyrelser är att allmänna råd för hur man praktiskt ordnar renhållning under beredskap och i krig också borde ha utarbetats och gjorts till föremål för provplanläggning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ju i detta avseende endast en tillsynsuppgift.

Samtliga provplanläggningskommuner har påpekat att någon planläggning av miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet i samband med att kommunen berörs eller hotas av ABC-stridsmedel inte har skett, då kunskap inom detta område helt saknas inom kommunens organisation. Kommunerna framhåller att berörd personal måste ges utbildning om de skall kunna ta ansvar för planläggning och verksamhet inom detta område.

.Qzesväaanien Qcb .förslag

De allmänna råd för planläggning av miljö- och hälsoskydd, livsmedelshygien och

Kommunal beredskapsplanläggning 59

veterinärtjänst som har tillämpats under provplanläggningen har i allt väsentligt visat och svara mot kommunernas behov av planläggsig vara ändamålsenliga ningsregler. Vi föreslår därför att dessa allmänna råd läggs till grund för slutlig utformning av allmänna råd inom området.

Vi delar kommunernas att särskild information och utbildning är uppfattning för att miljö- och hälsoskyddsnämnderna och deras personal skall nödvändig kunna planlägga och genomföra sin verksamhet och lösa sina uppgifter även i en ABC-miljö. Denna utbildning kan lämpligen anordnas av ansvariga sektormyndigheter. utrustning behövs för att uppgifterna skall kunna lösas Frågan om särskild även i denna miljö kräver en särskild utredning. Vi vill i detta sammanhang dock att samverka med civilförsvarets AC-enheter och primärpeka på möjligheten vårdens organisation.

Vi föreslår också att riksnämnden för kommunal beredskap låter utarbeta allmänna råd för planläggning av renhållning.

2.5.1 l Planläggning av gravtjänst

§3_8”L1_d Den kyrkliga kommunen skall enligt lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap under fredstid planera för beredskaps- och krigsuppgifter. l denna planläggning ingår begravningsväsendet. De kyrkliga kommunernas planläggning av begravningsverksamheten sker vanligen på pastoratsnivå.

Riksnämnden för kommunal beredskap har sedan den l juli 1983 samordningsansvaret på central nivå för den kyrkliga beredskapen. Allmänna råd och handledning för den kyrkliga beredskapen har under 1983 utgetts av riksnämnden.

Gravtjänst är en ny kommunal verksamhet, som har föreslagits av kyrkobered-

skapskommittén. Gravtjänsten kan definieras som en kommunal verksamhet som behövs i krig i ett extraordinärt läge, när antalet döda civilpersoner har blivit så stort att den ordinarie begravningsverksamheten inte kan fungera utan tillskott av personal och maskiner från andra organ på lokal nivå. Personalbehovet för gravtjänsten skall i första hand tillgodoses med personal som i fred är sysselsatta med begravningsfrâgor i de kyrkliga kommunerna.

har utgått från ett förslag till lag om begravningsväsendet i Provplanläggningen

60 Kommunal beredskapsplanläggning

krig som ännu inte är antagen. Enligt förslaget kan borgerlig kommun överta ansvaret för samordning av begravningsväsendet under beredskap och i krig. Verksamheten benämns då gravtjänst. För detta skall efter länsstyrelsens beslut den borgerliga kommunen, efter samråd med kyrkliga kommuner som förvaltar allmänna begravningsplatser, upprätta en plan av vilken skall framgå gravtjänstens alla resurser, hur dessa skall samordnas och hur övergången till gravtjänsten skall ske. Urvalet av kommuner som skall upprätta plan för gravtjänst grundas på en riskbedömning som utförs av länsstyrelsen.

£\1_hna_nr;a_r_«‘=‘1d De allmänna råden för planläggning av gravtjänst har utarbetats av riksnämnden för kommunal beredskap och fastställts av oss att gälla för provplanläggningen. Utgångspunkt för arbetet har varit de allmänna råd för begravningsväsendet/gravtjänsten i krig som tidigare utarbetats av kyrkoberedskapskommittén.

Syftet med planläggning av gravtjänst enligt de allmänna råden är att göra det möjligt för borgerlig kommun att i krig omhänderta döda civilpersoner i de fall den ordinarie begravningsorganisationen är otillräcklig.

Planläggningen omfattar transport av döda, att anordna bârstationer, att registrera döda och att iordningsställa begravningsplatser. Planläggningen skall ske i samverkan med de kyrkliga kommunerna.

Planläggning för gravtjänsten skall ske i de fall då länsstyrelsen bedömer att den fredstida organisationen och den planläggning som sker enligt lagen om kyrklig beredskap inte är tillräcklig.

I dessa fall skall de personella, materiella och andra resurser som ingår i begravningsverksamheten i fred samordnas och underställas den borgerliga kommunens ledning. Den administrativa fullmaktslagen ger möjlighet att personal m.m. i den kyrkliga kommunen överflyttas.

§r_fa.r:nbe.t<:r_f.r_5n 2r9v_Dl_auléggr;ir_Igsn Kommunerna har tillämpat de allmänna råden på olika sätt.

I Malmöhus län har planläggningen skett enligt de allmänna råden. Gravtjänst har planlagts dels av kyrkogårdsförvaltningen i Malmö, dels av Eslövs kommuns tekniska funktioner. Kommunerna anser att de allmänna råden och handledningen

Kommunal beredskapsplanläggning 61

kan utgöra riktlinjer för planläggningen.

Kommunerna anser dock att reglerna för dimensioneringen av antalet bårstationer och dessas lokalisering behöver ses över. En fråga som inte är löst i de allmänna råden är hur kistor skall anskaffas i en katastrofsituation. Man anser också att ett planläggningsexempel behövs.

l Kopparbergs län har länsstyrelsen bedömt att risken för ett stort antal döda som inte kan tas om hand av det ordinarie begravningsväsendet är liten. Planläggningen har därför skett i de kyrkliga kommunerna. Den borgerliga kommunen tillhandahåller vid behov personal och maskiner via kommunernas tekniska förvaltningar.

êzezväaaedsn _c.b .färdas Vi har analyserat förslaget till lag om begravningsväsendet under beredskap och i krig och funnit att behov av en särskild lag för detta ändamål inte torde föreligga. Skälet härför är att de kyrkliga kommunerna enligt lagen om kyrklig beredskap under fredstid skall vidta de förberedelser som behövs för att de under beredskapstillstånd och krig skall kunna fullgöra de uppgifter som enligt lag eller annan författning ankommer på dem eller eljest handhas av dem. Begravningsväsendet är i princip en uppgift för den kyrkliga kommunen. l nâgra fall ansvarar dock borgerliga kommuner för begravningsväsendet.

De kyrkliga kommunerna skall vid förberedelsearbetet samverka med den borgerliga kommunen och andra kyrkliga kommuner som är belägen inom denna.

Domkapitlet skall se till att förberedelsearbetet och de kyrkliga kommunernas verksamhet under beredskap och i krig samordnas med annan beredskapsplanlägg- . ning. I samordningsfrâgor skall domkapitlen samråda med länsstyrelserna. Om domkapitlet med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse anser att en kyrklig kommuns förberedelser bör redovisas i en särskild plan, får domkapitlet besluta att en sådan plan skall upprättas.

Kyrklig kommun får under beredskap och i krig övergå till krigsorganisation. Domkapitlet kan också besluta att kyrklig kommun skall övergå till krigsorganisation. Efter övergång leder kyrkorådet verksamheten.

Vi anser att en tillräcklig beredskap bör åstadkommas om kyrkliga kommuner

62 Kommunal beredskapsplanläggning

som är belägna i kommuner med skyddsrumsorter upprättar särskild plan för begravningsväsendet under beredskap och i krig. Domkapitlet bör även kunna besluta att en av de kyrkliga kommunerna (som regel församling) skall upprätta plan för begravningsväsendet för hela den borgerliga kommunen.

En grundläggande princip som vi har lagt vikt vid i vårt arbete är att ansvarsprincipen skall gälla i så stor utsträckning som möjligt. Härav följer att de kyrkliga kommunerna i princip skall ha ansvar för begravningsväsendet även under beredskap och i krig.

Enligt l § civilförsvarslagen, i det förslag som vi tidigare lagt (Ds Fö 1983:10) och som f.n. bereds inom regeringskansliet, omfattar civilförsvarsverksamheten också bistånd åt andra samhällsorgan i fråga om bl.a. brådskande begravningshjälp. Den förstärkning som kan behövas för begravningsväsendet âstadkommes sålunda med stöd av den föreslagna ändringen av civilförsvarslagen och genom den kyrkliga kommunens samverkan med den borgerliga kommunen. Vi anser att i de fall det inom en borgerlig kommun finns kyrklig kommun som skall upprätta särskild plan för begravningsväsendet, det är tillräckligt att i den borgerliga kommunens krigsuppgiftsförteckning notera denna förberedda bistândsuppgift. Det bör sålunda, efter domkapitlets beslut, åligga den kyrkliga kommunen att i upprätta särskild plan för begravningsväsendet under beredskap och i krig.

Vi anser slutligen att beteckningen gravtjänst inte skall användas. Det bör âligga riksnämnden för kommunal beredskap att överarbeta de allmänna råd och den handledning som använts vid provplanläggningen med hänsyn till ovan angivna förhållanden.

2.5.l2 Planläggning av lokaltrafik

I samband med vårt arbete uppkom önskemål från Malmö kommun att genomföra provplanläggning av lokaltrafiken i Malmö. Transportplanläggning ingår ju inte i den kommunala beredskapsplanläggningen. För att få underlag beträffande vilket samband som föreligger mellan den kommunala beredskapsplanläggningen och lokaltrafiken beslöt vi efter kontakt med transportrådet att ändå under provplanläggningen behandla frågan. Vi hemställde därför att Malmö kommun skulle belysa vissa frågor rörande lokaltrafiken.

Behovet av transporter bedöms bli stort under beredskap och i krig. Transportfö-

Komnunai beredskapsplanläggning 63

retag registreras därför i det ekonomiska försvarets register över krigsviktiga företag. Bland dessa återfinns privata, statliga och kommunala företag.

Ca 40 kommuner har en mera omfattande lokaltrafik som bedrivs dels genom dels genom aktiebolag. I Malmö kommun utgör lokaltrafiken egna förvaltningar, en egen förvaltning, som har ca 900 anställda (varav ca 700 bussförare) och ca 250 bussar. Lokaltrafiken i Malmö är registrerad som krigsviktigt företag.

l krig har länsstyrelsen ett ansvar för samordning och prioritering av transportverksamheten. Länet är indelat i ett antal vägtrafikomrâden. lnom vart och ett av dessa finns vägtrafikombud för person- resp. godstransporter på landsväg. ger länsstyrelsen underlag om transportläget och för ut Vägtrafikombuden länsstyrelsens prioriteringar till transportföretagen.

Beredskapsplanläggningen av transportföretagen initieras av länsstyrelsen, men i princip av företagen själva. För att tillgodose personalbehovet sker genomförs därvid ett nära samarbete med länsarbetsnämnderna. Behovet att detaljreglera är litet. Planläggningens främsta syfte är att säkerställa en landsvägstransporter organisation och erforderliga resurser för transporterna under beredskap och i krig.

Vi har under vårt arbete erfarit att ansvariga centrala myndigheter inte anser att nâgra ändringar bör göras beträffande ansvarsförhållandena för beredskapsav transportverksamheten. Vi delar den uppfattningen, men anser planläggningen samtidigt att det är nödvändigt att i planläggningen beakta vissa krav från de kommuner, som bedriver lokaltrafik i egen regi. Mot bakgrund av den förändrade synen på omfattningen av utrymningar bedöms kommuninvånarna i stor utsträckkvar i tätorterna. Detta förhållande och andra faktorer såsom att ning stanna ransonering av drivmedel sannolikt införs och att arbetstider ändras m.m., medför ökade krav från kommunerna att utnyttja lokaltrafiken. Vi anser därför att de kommuner som har en mera omfattande lokaltrafik skall ta del av och i påverka företagens beredskapsplanläggning.

vår mening bör således ansvaret för beredskapsplanläggningen av de Enligt som bedriver lokaltrafik inte ändras. Däremot föreslår vi företag (förvaltningar) att berörda länsstyrelser initierar en revidering av nuvarande beredskapsplanav dessa företag. Revideringen bör ske sedan kommunerna har utarbetat läggning huvuddelen av sin skyddsplan, så att vissa grundvärden beträffande bl.a. riskbe-

64 Kommunal beredskapsplanläggning

dömning och befolkningsläge kan ligga till grund för arbetet. Länsstyrelsen bör i samband härmed anordna överläggningar mellan kommunen, transportföretaget, länshuvudmannen för lokaltrafiken och chefen för krigslänsstyrelsens transportsektion. Härvid bör även företrädare för länsarbetsnämnden delta.

2.5.l3 Personalplanläggning

§a_kgr2n_d Nu gällande regler för personalplanläggning finns i allmänna anvisningar för kommunal beredskapsplanläggning, fastställda av riksnämnden för kommunal beredskap år 1977.

Den nuvarande planläggningen har i huvudsak skett manuellt. Arbetet är jämförelsevis tidskrävande och har koncentrerats till att säkerställa s.k. nyckelpersonal och specialister. För övrig kommunal personal i krigsorganisationen har en

mera översiktlig planering gjorts.

Arbetet med att upprätta och revidera personalplaner har av flera kommuner ansetts vara betungande. Med hänsyn härtill har arbetet på flera håll delvis eftersatts. Man kan alltså med fog ifrågasätta om personalplanläggningen i många kommuner har den aktualitet som krävs för att kommunerna på ett tillfredsställande sätt skall kunna lösa sina beredskapsuppgifter.

A1_lrnI=1_nr;a_r§d De allmänna råden för personalplanläggning har utarbetats av arbetsmarknadsstyrelsen och godkänts av oss att ligga till grund för provplanläggnlngen. Avsikten med de allmänna råden är att på ett enkelt och konkret sätt ge vägledning om tillvägagångssätt vid personalplanläggning samt att ge handlingsregler som har anpassats till det redovisningssystem som flertalet kommuner tillämpar.

Syftet med personalplanläggningen enligt de allmänna råden är att

- behovet av personal för den verksamhet som kommunen skall kartlägga

kunna fullgöra under beredskap och i krig,

- hos kommunen efter försvarsmaktens och Civilförkartlägga personalläget svarets mobilisering och då samhället i övrigt ställts om för krig och

Kommunal beredskapsplaniäggning 65

- vidta och förbereda olika för att i erforderlig utsträckning åtgärder säkerställa den personal som behövs för den planlagda verksamheten.

De allmänna råden innehåller i övrigt metodanvisningar, vilka i huvudsak överensstämmer med de rekommendationer som finns i nu gällande allmänna anvisningar.

Pâ grund av att delar av personalplanläggningen är tids- och arbetskrävande har arbetsmarknadsstyrelsen tillsammans med Kommundata AB utvecklat, en planesom gör det möjligt att använda datorstöd. Alla kommuner som i ringsmodell fredstid har sin personaladministration datorbaserad kan utnyttja modellen. För att underlätta modellens användning har arbetsmarknadsstyrelsen också utarbetat en särskild handledning.

Er_fa_re_nhe_te_r .från 2r9vp.1_ar11§ggr1ir_Ig§n Provplanläggningskommunerna har ansett att de allmänna råden är ändamålsenliga och att de har utgjort en god vägledning för planläggningen.

Modellen för maskinell bearbetning har endast utnyttjats av Borlänge och Mora kommuner. Detta sammanhänger med att man i Malmö och Eslövs kommuner hade påbörjat en genomgripande översyn av personalplanläggningen redan innan provplanläggningen startade. Då modellen - efter viss försöksverksamhet presenterades hade arbetet i Malmö och Eslövs kommuner med manuella rutiner framskridit så långt att vidare maskinell bearbetning var onödig.

Från både Borlänge och Mora kommuner har inhämtats att genomförd maskinell

bearbetning enligt modellen har varit arbetsbesparande. Man anser vidare att

modellen har varit relativt enkel att tillämpa. Den särskilda handledning som har utarbetats för att tillämpa modellen har - efter vissa kompletteringar - ansetts vara enkel och klarläggande.

Genom att utnyttja modellen kan disponibilitetskontroll utföras maskinellt. Modellen medger också att man maskinellt kan producera personalförteckningar som är anpassade till kommunens krigsorganisation. Vidare får man på ett enklare och säkrare sätt fram underlag för att söka erforderliga uppskov.

Provplanläggningen har påvisat det lämpliga i att kommunens samtliga förvaltningar, oavsett storlek, aktivt bör delta i personalplanläggningen, men att

66 Kommunal beredskapsplanläggning

kommunkansliet bör vara sammanhållande. l de allmänna råden för olika planläggningsområden bör en hänvisning ske till de allmänna råd för personalplanläggning som återfinns i den allmänna inriktningen. Vidare är det angeläget att tidigt i arbetet klarlägga personalbehov och -tillgång för barn- och äldreomsorgen.

En annan viktig erfarenhet gäller personalplanläggningen för de kommunaltekniska verksamheterna. Den personal som arbetar inom dessa områden är ofta starkt tekniskt specialiserad. Samtliga provplanläggningskommuner har kraftigt understrukit nödvändigheten av att ha tillgång till kompetent personal inom dessa områden under beredskap och i krig. De erfordras för att upprätthålla driften inom verksamheter som har betydelse för kommuninvånarnas överlevnad, t.ex. el-, värme- och Vattenförsörjning. Dessa verksamheter har emellertid även stor, ibland avgörande betydelse, för kommunens möjligheter att stödja totalförsvaret i övrigt såsom hälso- och sjukvården, försvarsmaktens underhållstjänst och annan krigsviktig verksamhet.

§v_eLv_éaand_er1 9c_h _f°_rs_1a.g Vi föreslår att de allmänna råd som har tillämpats under provplanläggningen läggs till grund för slutlig utformning av allmänna råd för personalplanläggning och att därvid våra erfarenheter beaktas.

Vi föreslår också att man i de slutliga allmänna råden kraftigt understryker de fördelar som kan erhållas om man utnyttjar maskinell hantering enligt den modell som använts i Borlänge och Mora kommuner. Såvitt vi har kunnat finna innebär den första uppdateringen enligt modellen att en lika stor arbetsinsats krävs som vid den hitillsvarande manuella hanteringen. Då det däremot gäller att årligen eller med annan periodicitet revidera personalplanläggningen kommer arbetsinsatsen att reduceras väsentligt.

Vidare föreslår vi att den handledning till modellen som har utnyttjats under provplanläggningen i Borlänge och Mora kommuner läggs till grund för en slutlig version av handledningen.

Provplanläggningen har klart visat att kommunerna måste ha tillgång till kompetent och behörig personal för den kommunaltekniska försörjningen under beredskap och i krig. Enligt vår mening är kommunernas möjlighet att upprätthålla livsnödvändiga funktioner för kommunens invånare och stödja övriga

Kommunal beredskapspianläggning 67

totalförsvarsdelar starkt relaterad till tillgången på sådan personal. Vi anser att man i personalplanläggningen och i eventuella uppskovsframställningar skall ta stor hänsyn till dessa förhållanden.

Vi har övervägt behovet av att komplettera nuvarande regler beträffande tjänsteplikt för tjänstemän i kommunerna. De möjligheter som därvid har diskuterats är att

- stifta för tjänstemän i kommunerna en ny lag som innebär tjänsteplikt (jfr lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m.),

göra ett tillägg i lagen (1961+:63) om kommunal beredskap,

- om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänsttillämpa lagen (1984:272) göra utanför civilförsvaret på tjänstemän i kommunerna,

- om offentlig att även omfatta utvidga lagen (1976:600) anställning tjänstemän i kommunerna i vad avser tjänsteplikt i krig eller vid krigsfara och

- allmänna (1959:830). förtydliga tjänstepliktslagen

Det är enligt vår mening, bl.a. mot bakgrund av kommunernas ökade ansvar för totalförsvarsuppgifter, önskvärt att författningsmässigt förtydliga tjänsteplikten för tjänstemän i kommunerna.

Att stifta ytterligare en pliktlag eller införa en tjänsteplikt i lagen om kommunal beredskap anser vi inte vara lämpligt med hänsyn till att konkurrens mellan de olika pliktlagarna kan uppstå. Den av riksdagen nyligen antagna lagen om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret kan i och för sig användas i viss utsträckning, framför allt i sådana fall där personal saknas och behöver tillföras verksamheten. Lagen bör dock enligt vår mening inte tillämpas för en generell tjänsteförlängning.

Lagen om offentlig anställning reglerar i huvudsak förhållanden som rör statstjänstemän. På den kommunala sidan regleras arbetsförhållandena genom avtal som i och för sig utformas så nära som möjligt bestämmelserna i lagen om offentlig anställning. Det är enligt vår mening inte lämpligt att bryta upp den

68 Kommunai beredskapsplanläggning

princip som nu råder genom att reglera kommunaltjänstemännens arbetsförhållanden i lagen om offentlig anställning. Av alternativen återstår då endast att se om den allmänna tjänstepliktslagen är den lagstiftning som bör reglera kommunalanställdas tjänsteplikt under beredskap och i krig.

2 § allmänna tjänstepliktslagen får förordnande som avses i bLa. 8 § Enligt meddelas för att tillgodose ändamål av synnerlig vikt för det allmänna såsom folkförsörjningen eller samfärdseln eller försvarsmaktens eller civilförsvarets utrustning, underhåll eller anläggnings- och reparationsarbeten. I 8 § föreskrivs att regeringen får förordna att arbetstagare efter föreläggande av arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnd inte får lämna sin anställning utan särskilt medgivande eller lägga ned arbetet (tjänsteförlängning). Av förarbetena till lagen (prop. 1959:38) framgår att tjänsteförlängning kan användas för att tillgodose behov av arbetskraft som är av synnerlig vikt för det allmänna. Det torde innebära att lagen kan bli tillämplig på flertalet av de tjänstemän som finns i kommunerna. Eftersom det dock råder en viss tveksamhet i frågan föreslår vi i brist på klarläggande i praxis att 2 § omformuleras så att den kan användas för all personal i kommunen som har uppgifter som är av synnerlig vikt för totalförsvaret. Någon begränsning i detta hänseende till kommunal personal bör inte göras utan denna tjänsteplikt bör omfatta alla som har uppgifter för totalförsvaret om inte lagen i övrigt gör vissa undantag. Förslag till lagändring har lämnats i enlighet med det anförda. Beträffande innebörden av begreppet totalförsvar kan ledning hämtas i annan lagstiftning. Det förekommer t.ex. i förfogandelagen (prop. l977/78:72 s 87) och i 19 kap. 5 § brottsbalken (prop. 1979/80:l76, s 8-9, 49-50, 52-53 och JuU l98l/82:8 s 26-27). Det bör dock här nämnas att frågan om tjänsteplikt som nu berörts bör bli föremål för behandling i delegationen för att leda den fortsatta planeringen av den administrativa beredskapen på arbetsrättens område som finns knuten till arbetsmarknadsdepartementet.

2.5.14 Planläggning av samband

§a_kgryn_d Nuvarande allmänna anvisningar för kommunal beredskapsplanläggning innehåller regler om planläggning av telekommunikationer. Kommunernas Övertagande av ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå innebär nya och ändrade krav på telekommunikationer för kommunernas del. Det är således fortsättningsvis i än högre grad nödvändigt att vidta fredstida förbere-

Kommunal beredskapspl anl äggni ng 69 SOU 1984: 57

inom detta område. En del i dessa förberedelser är att varje kommun delser upprättar en sambandsplan.

_/f~l_ln1éi_rIr1a_r§d_ De allmänna råden har utarbetats av televerket och fastställts av oss att ligga till grund för provplanläggningen.

av samband råden vara att Syftet med planläggningen anges i de allmänna

- hur sambandet mellan kommunens ledningsorgan, egna förvaltklarlägga och andra totalförsvarsmyndigheter skall säkerställas, ningar/enheter

- kommun redan i fred skall redovisa behov av kompletterande teleanordi en teleutbyggnadsplan och ningar

- behov av radiotjänster. klarlägga

För kommunen innebär detta att en sambandsplan skall upprättas utifrån kommunens och uppehållsplatser. Sambandsplanen skall krigsorganisationsplan biläggas planen för övergripande ledning.

Sambandsplanen skall omfatta tre delar - trâdsamband, teleutbyggnadsplan och radlotjänster.

!§r_fa_r.e_nbe_te_r .från 2r9vp1_an1§ssuir;gsn till för provplanläggningen av samband har De allmänna råd som har legat grund motsvarat kommunernas behov av planläggningsregler. Planläggningsexemplet bedömts som värdefullt. bör dock vara representativt för en har Exemplet medelstor kommun, vilket inte var fallet under provplanläggningen.

bedömer att man även under beredskap och i krig i första hand Kommunerna måste lita till trådförbindelser. Mot bakgrund av bl.a. krigsskador och krav på med och sidoordnade är det dock önskvärt samband länsstyrelsen myndigheter med radioförbindelser i ökad utsträckning.

Direktförbindelse mellan kommunstyrelsens uppehâllsplats och förvaltningar/enheter bedöms som nödvändig.

70 Kommunal beredskapsplanläggning

Man har påtalat behov av tekniskt skydd för kommunens växel och behov av reservkraft.

Qxezväaandsn 9C_h_f5_F~‘;1§S Provplanläggningen har visat att förberedelser för och installation av sambandsmedel redan i fred är av grundläggande betydelse för kommunernas möjlighet att leda verksamheten under beredskap och i krig.

Vi biträder kommunernas uppfattning om behovet av direktförbindelse mellan

kommunstyrelsens uppehållsplats och förvaltningar/enheter. Vi anser att direkt-

förbindelse mellan kommunstyrelsens uppehållsplats och civilförsvarets ledningscentral är av särskilt stor betydelse. Vid bedömning av behov av direktförbindelser bör man dock uppmärksamma de möjligheter som den teletekniska utvecklingen erbjuder.

Installationer i fred av sambandsmedel innebär investerings- och driftskostnader. Installationer i kommunerna för den framtida ledningsstrukturen på lokal nivå bör ses som en beredskapsåtgärd ägnad att effektivisera hela den civila försvarsberedskapen. Vi föreslår därför att riksnämnden för kommunal beredskap ges i uppdrag att äska medel för detta ändamål. Underlag för anslagsframställningen bör tas in via länsstyrelserna som har överblicken över behoven i länen. De särskilda kostnader för sådant samband som avses för gemensamt bruk för totalförsvaret inom kommunerna bör bestridas av anslaget för vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen (anslag I 1+).

De allmänna råden som har legat till grund för provplanläggningen har i stort sett visat sig vara ändamålsenliga. Vi föreslår därför att dessa, med justering av planläggningsexemplet som tidigare nämnts, läggs till grund för slutlig utformning av allmänna råd för planläggning av samband.

2.6 Övriga erfarenheter från provplanläggningen

2.6.1 Områden som inte har provplanlagts

Med hänsyn till den korta tid som disponerades för vårt arbete uteslöt vi vissa verksamheter från provplanläggningen. Provplanläggningskommunerna har framfört att det skulle ha varit värdefullt att behandla hur man praktiskt ordnar renhållning under beredskap och i krig.

beredskapsplanl äggning 71

”Kommunal

I kommunernas kommande arbete med att anpassa den kommunala beredskapstill de ändrade är det angeläget att även de planläggningen förutsättningarna områden, som inte har provplanlagts, ingår. Det bör enligt vår mening åligga riksnämnden för kommunal beredskap att tillse att allmänna råd finns tillgängli-

ga även för dessa områden.

Det har inte ingått i vårt uppdrag att behandla landstingens beredskapsförberee delser. Vi vill ändå i detta framhålla betydelsen av att de nya sammanhang som vi har redovisat får förutsättningarna för beredskapsplanläggning, tidigare, genomslag även i den landstingskommunala beredskapsplanläggningen.

2.6.2 Hemskyddsorganisationen

5:Tl5EY§‘l59S3*_§?1ti_°_‘e,D$.U.PEb_Y88D®

l vårt tidigare betänkande (Ds Fö 1983:10) redovisade vi hemskyddsorganisationens omfattning och uppbyggnad samt organisationens uppgifter och lydnadsförhållanden. I detta sammanhang pekade vi på hemskyddsorganisationens koppling till kommunernas samt, mot denna bakgrund, fördelarna med skyddsplanering Mot bakgrund av de erfarenheter vi lokal utbildning av hemskyddsorganisationen. uppgifter i gjort vid provplanläggningen angående hemskyddsorganisationens kommunens har vi funnit det angeläget att även i detta krigsorganisation, betänkande redovisa vissa synpunkter på hemskyddsorganisationen. Synpunkterna bl.a. av organisationens och utbildning som avser den planering uppbyggnad civilförsvarsstyrelsen har redovisat.

har i sin programplan 1984/89 lagt fast målet för hem- Civilförsvarsstyrelsen kvantitativa Detsamma gäller inriktning och skyddsorganisationens uppbyggnad. under 1984/85 omfattning av hemskyddsgruppernas grundutbildning budgetâren och 1985/86 samt den tidpunkt - budgetåret 1987/88 - då övningsverksamheten

skall påbörjas.

Målet är att hemskyddsorganisationen, vad avser hemskyddsgrupperna, skall vara fullt 1989/90. räknar uppbyggd vid utgången av budgetåret Civilförsvarsstyrelsen med att är uppbyggda till drygt 60 % då kommunerna hemskyddsgrupperna övertar ledningsansvaret för civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå.

har under våren 1984 fastställt en preliminär instruktion Civilförsvarsstyrelsen

72 Kommunal beredskapsplanläggning

för hemskyddsgruppernas verksamhet som grund för grundutbildningen under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Denna grundutbildning, som omfattar två veckor, är huvudsakligen inriktad på hemskyddsgruppernas civilförsvarsuppgifter.

Enligt civilförsvarsstyrelsen kommer en översyn att ske med utgångspunkt i erfarenheter från kommunernas skyddsplanering samt i våra överväganden och förslag rörande samordning av kommunernas civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplanläggning. Översynen skall särskilt beakta hemskyddsorganisationens tillkommande totalförsvarsuppgifter samt de olika uppgifter kommunerna i sin planläggning kan komma att lägga på samverkansgrupperna för samordning m.m. av hemskyddsorganisationens verksamhet.

§ym_uLII_t<:r_D§ he.rn§|.v§d§<_re.ar_1i§a_ti2rv_en Vi vill inledningsvis erinra om vad som anförs rörande hemskyddsorganisationen i 1982 års totalförsvarsbeslut.

I totalförsvarsbeslutet framhålls att hemskyddsorganisationens hemskyddsgrupper kan bli en viktig länk mellan olika myndigheter och för befolkningen ledningen i krig inte enbart i vad gäller civilförsvarsverksamhet utan även för totalförsvaret i dess helhet. Av totalförsvarsbeslutet vidare att hemframgår skyddsorganisationen till sin huvuddel skall införas under försvarsbeslutsperioden, att alla de tre befattningshavare som ingår i i hemskyddsgruppen skall utbildas i fredstid och att utbildningen om möjligt skall förläggas till hemkommunerna.

Hemskyddsorganisationen byggs upp relativt snabbt, i huvudsak under en femårsperiod, och organisationen måste ha en rimlig omfattning vid den tidpunkt då kommunerna övertar den lokala ledningen i krig av civilförsvarsverksamheten. Hemskyddsorganisationens utbildning borde redan från början inriktas mot kornmunens totalförsvarsuppgifter. Vi delar emellertid civilförsvarsstyrelsens uppfattning att man bör avvakta erfarenheterna från kommunernas skyddsplanering och anpassningen av den kommunala beredskapsplanläggningen innan det slutliga innehållet i utbildningen bestäms. Vi kan därför biträda civilförsvarsstyrelsens planering och ambition för budgetåren 1984/85 och 1985/86, men vill understryka nödvändigheten av att kommunens totalförsvarsuppgifter i utbildåterspeglas , ningens innehåll efter denna inledande period. Vi utgår dock ifrån att våra synpunkter och erfarenheter från provplanläggningen angående hemskyddsorganisationens roll i kommunens krigsorganisation redan nu kan tas tillvara som underlag för grundutbildningen.

Kommunal beredskapsplanl äggning 73

Provplanläggningen har visat på hemskyddsorganisationens betydelsefulla roll som länk mellan allmänhet och kommunledning när det gäller såväl Civilförsvarsverksamhet som social verksamhet, försörjning, m.m. Kommunerna har i provplanläggningen räknat med att hemskyddsorganisationen skall biträda den kommunala krigsorganisationen med bl.a. socialtjänst, miljö- och hälsoskydd samt hjälpa allmänheten med praktiska frågor som rör den enskildes försörjning, exempelvis vid el- och vattenransonering. har vidare Hemskyddsorganisationen en viktig uppgift när det gäller att hålla kommunens ledning orienterad om de villkor och förhållanden som kan gälla för befolkningen inom kommunens olika delar. Omvänt utgör hemskyddsorganisationen en väsentlig kanal för information från den kommunala ledningen till allmänheten.

De uppgifter hemskyddsorganisationen får varierar beroende på de risk-, befolknings- och skyddsförhållanden som gäller för kommunens olika delar och för kommunen som helhet. Skillnader i kommunernas krigsorganisation i övrigt påverkar även hemskyddsorganisationens uppgifter. Dessa förhållanden pekar på att hemskyddsutbildningen måste ges en mycket lokal vår uppfattprägel. Enligt ning tillgodoses detta i första hand inom ramen för övningsverksamheten. Grundutbildningen kan också fortsättningsvis vara relativt kort. Även denna bör dock vara lokalt anpassad och så långt möjligt bedrivas i resp. hemkommun.

Övningsverksamheten måste helt till de förhållanden

anpassas som gäller för den kommun eller kommundel där skall verka hemskyddsgruppen i krig. Den lokala anpassningen av övningsverksamheten innebär även att företrädare för kommunen med ansvar för beredskapsplanläggningen aktivt måste i hemengageras skyddsgruppernas övningar.

När det gäller hemskyddsorganisationens lydnadsförhâllanden anser vi att organisationen bör lyda under chefen för civilförsvarsstaben. Denne hemreglerar skyddsorganisationens verksamhet efter de riktlinjer som lämnas av kommunstyrelsen. Civilförsvarsstyrelsen har dimensionerat civilförsvarsstaberna för uppgiften att leda hemskyddsorganisationen. Detta förhållande utesluter emellertid inte att kommuner, beroende på de uppgifter de ålägger i hemskyddsgrupperna, vissa avseenden sammankopplar hemskyddsorganisationen med andra delar av den kommunala krigsorganisationen. Det har i provplanläggningen t.ex. visat sig fördelaktigt att i vissa avseenden koppla samman med hemskyddsorganisationen kommunens verkställande enheter för socialtjänst.

74 Kommunal beredskapsplanläggning

2.6.3 Bevakning av kommunala anläggningar

av den kommunaltekniska försörjningen har visat på dessa Provplanläggningen för bl.a. sabotagehandlingar samt vilka konseförsörjningssystems känslighet kvenser för samhällsverksamheten som uppkomna skador leder till. Driftsstörvatten- och avloppsanläggningar direkt ningar vid el-, gas-, värme-, påverkar allmänhetens levnadsvillkor och återverkar omedelbart på verksamheten vid industrier och andra krigsviktiga anläggningar, vilket i sin tur försvårar sjukhus, och begränsar de militära förbandens verksamhet liksom annan viktig verksamhet inom totalförsvaret i övrigt.

För närvarande genomförs förändringar och översyner av bevakningstjänsten inom totalförsvaret. och regeringens beslut överförs civilför- Enligt riksdagens svarets till försvarsmakten fr.o.m. budgetåret 1984/85. bevakningsuppgifter i civilförsvarsorganisationen avvecklas i takt med att Bevakningsverksamheten organiseras. Överbefälhavaren ser för närvarande nya militära bevakningsförband l detta sammanhang vill vi framhålla över riktlinjer m.m. för bevakningstjänsten. betydelsen av att bevakningen av kommunala försörjningsanläggningar ägnas mot bakgrund av de erfarenheter som vi har gjort under ökad uppmärksamhet provplanläggningen.

2.6.4 Fastställelse, antagande och ändring av kommunala beredskapsplaner

I vårt förra betänkande lämnade vi förslag om hur fastställelse och ändring av bör ske. Den nu genomförda provplanläggningen har inte civilförsvarsplanerna gett anledning till någon ändring av vårt förslag.

Beträffande andra kommunala beredskapsplaner bör kommunfullmäktige enligt fastställa dessa. Innan så sker skall vår mening för att få erforderlig förankring samråd Planerna skall efter fastställelse insändas till ske med länsstyrelse. länsstyrelsen.

bör våra förslag beträffande Civilförsvars- När det gäller översyn och revidering i vårt förra betänkande (Ds Fö 1983:10 s 197) även gälla övrig planerna kommunal beredskapsplanläggning. Dessa förslag innebär att kommunerna årligen och att, om förhållandena till bör göra en översyn av planerna ger anledning detta, länsstyrelsen har möjlighet att förordna om revidering.

3. SAMORDNING MELLAN CIVILFÖRSVARSPLANLÄGGNING OCH ANNAN KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

3.1 Inledning

En av våra uppgifter är att överväga och lämna förslag om hur en samordning mellan kommunernas civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplanläggning bör åstadkommas. För att få underlag för våra förslag har vi i första hand haft överläggningar med företrädare för de fyra provplanläggningskommunerna och länsstyrelserna i Malmöhus och Kopparbergs län. Vi har även dragit slutsatser från diskussionerna vid de uppföljningssammanträden som genomfördes i samband med den tidigare provplanläggningen av civilförsvarsverksamheten och remissbehandlingen av vårt förra betänkande (Ds Fö 1983:10). Slutligen har vi fått synpunkter från centrala myndigheter som har deltagit i vårt arbete. Sammanfattningsvis har vi funnit att följande fem åtgärder bör kunna leda till önskad samordning:

- av centrala och allmänna råd Enhetlig utformning myndigheters inriktning för kommunernas beredskapsförberedelser i gg gemensam och enhetligt utformad publikation.

- Användning i planläggningsarbetet av en arbetsgång, som tillgodoser att styrande faktorer och krav på samordning för olika planläggningsomrâden klarläggs tidigt i arbetet.

- Gemensamma främst beträffande samt förutsättningar riskbedömning befolknings- och skyddsläge.

- av en för kommuns alla samlad redovis- Utformning totalförsvarsuppgifter ning av planläggningen.

- En till innehållet samordnad före utbildning planläggningsstarten för personal vid länsstyrelserna samt för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna.

I det följande behandlar vi åtgärderna i särskilda avsnitt.

76 SOU 1984 :57 Samordning

av de centrala inriktning och allmänna 3.2 Utformning myndigheternas råd för kommunernas beredskapsförberedelser

3.2.1 En gemensam publikation

mellan och annan För att åstadkomma samordning civilförsvarsplanläggning föreslår vi att centrala myndigheters inriktkommunal beredskapsplanläggning och allmänna råd för planläggningen samlas i en gemensam publikation. ning ses som ett till de lagar och Denna skall enligt vår mening komplement kommunernas totalförsvarsuppgifter. Den inriktning förordningar som reglerar har använts under redovisar vi i och de allmänna råd som provplanläggningen betänkande. Denna jämte den motsvarande redovisbilaga it till vårt redovisning som vi lämnade i bilaga till vårt ningen av regler för civilförsvarsplanläggningen förra betänkande bör utgöra stommen till den gemensamma publikationen.

i två avsnitt. l det första avsnittet redovisas den Publikationen bör indelas av beredskapsplanläggningen. Denna inriktning bör visa de allmänna inriktningen t.ex. kommunernas roll i totalförsvaallmängiltiga grunderna för planläggningen, under och i krig, krigsorganisation samt ret, kommunernas uppgifter beredskap och lokaler. Här beskrivs också den grundläggande totalförsvarsuppehållsplatser som förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna bör utbildning och övning avsnittet redovisas allmänna råd (föreskrifter förekommer delta i. I det andra inom för planläggningen av de olika områden

dock civilförsvarsplanläggningen)

inom vilka kommunerna har uppgifter under beredskap och i krig.

och allmänna råd som redovisas i bilagor till våra betänkanden De föreskrifter överarbetas av de centrala med ledning av de kommer att myndigheterna som har vunnits under och som vi har redovierfarenheter provplanläggningarna I den närmast av innehållet i den gemensamma sat. följande beskrivningen tar vi därför endast upp synpunkter och erfarenheter av principiell publikationen natur när det gäller att överarbeta nu föreliggande underlag.

3.2.2 Allmän inriktning

verksamhet som en viktig del i landets totalförsvar. Total- Kommunernas ingår som det svenska fredssamhället omställt för krig. Därvid försvaret bör betraktas den som har ett ansvar för en uppgift i fred skall ha motsvarande gäller att kvarstå då. De militära och civila delarna av ansvar i krig, om uppgiften skall

sou 1984:57 Samordning 77

totalförsvaret skall samverka med varandra och samordnas så att största försvarseffekt uppnås. För att säkerställa en effektiv samverkan möjliga och mellan totalförsvarets olika delar och därigenom få en god samordning är det av stor vikt att förberedelser vidtas i fred i kommunerna. beredskap Därvid är samt grundläggande totalförsvarsutbildning och övning planläggning väsentliga åtgärder.

Vi anser att den beskrivning av den allmänna inriktningen som har använts vid i princip kan till grund för en slutlig utformning av provplanläggningen ligga synpunkter bör dock därvid enligt vår mening särskilt publikationen. Följande beaktas.

När det och serviceverksamheten bör tillfogas att behov av gäller reparationsi första hand skall kommubyggnads- och anläggningsarbeten tillgodoses genom nens egna resurser. Vidare bör anges att kommun, som vid planläggningen kan förutse behov av att i inledningen av ett beredskapsskede få så omfattande utförda att särskild planläggning bedöms erforderlig, via länsbyggnadsarbeten styrelse skall lämna behovsuppgift till vederbörlig BRB-myndighet. Exempel på som kan kräva sådan särskild planläggning, är att anordna byggnadsarbeten, skyddade utrymmen och att bygga provisoriska branddammar. Kommunen kan också anlita BRB för tillfälliga byggnads-, anläggnings- och reparationsarbeten, som - exempelvis vid inträffade krigsskador - inte kan utföras med egna resurser.

som framförts är att - En generell synpunkt vid provplanläggningen krigsmiljön dvs. den stora förändringen av samhället som uppkommer i krig - bör beskrivas utförligare i. avsnittet än vad som nu är fallet. Behovet av kännedom om

krigsmiljön bör dock i första hand enligt vår mening tillgodoses i den fortlöpande

utbildnings- och övningsverksamheten.

I kapitel 4 behandlar vi totalförsvarsutbildning för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna. Innehållet i kapitlet bör på lämpligt sätt fogas in i den gemensamma publikationen.

3.2.3 Allmänna råd för beredskapsplanläggning

De allmänna råden bör ge underlag för planläggningen av de olika områden inom vilka kommunerna har uppgifter under beredskap och i krig.

78 Samordning

I kapitel 2 har vi behandlat varje planläggningsområde för sig varvid erfarenheter från provplanläggningen har redovisats. l samma kapitel redovisar vi också våra förslag till ändringar av de allmänna råd som låg till grund för provplanläggningen.

Med utgångspunkt i det utkast till gemensam publikation som är redovisat i bilaga 1+ bör dock vissa ytterligare kommentarer lämnas.

De allmänna råden för övergripande ledning, samband och kommunal information bör samordnas med avseende på civilförsvarsplanläggningen och annan kommunal beredskapsplanläggning. I de reviderade allmänna råd för övergripande ledning som kommer att upprättas bör ett avsnitt med allmänna råd för den samlade redovisning av planläggningen som vi närmare belyser i avsnitt 3.14 i detta kapitel inarbetas.

Vi har i föregående kapitel redovisat att nâgra separata planer för befolkningsregistrering, reservanordningar och begravningsväsendet i krig inte behöver upprättas av kommunerna. Inte heller behöver enligt vår mening någon särskild plan för personal- och underhâllstjänst för civilförsvarsorganisationen upprättas.

Detta medför att några separata allmänna råd för de tre först nämnda verksamheterna inte behöver finnas med avseende på kommunernas ansvar. Vi kan däremot se vissa fördelar med att särskilda allmänna råd för planläggning av personal- och underhållstjänsten utarbetas även om inte någon särskild plan härför upprättas i kommunerna utan integrering sker med andra planer. Med tanke pâ att civilförsvarsverksamheten är en ny uppgift för kommunerna bör det underlätta arbetet med planläggningen om separata allmänna råd finns att tillgå.

3.2.4 Disposition i stort

Vi anser sammanfattningsvis att den gemensamma och enhetligt utformade publikationen i stort sett bör utformas enligt dispositionen på följande sida.

Samordning 79

CENTRALA MYNDIGHETERS INRIKTNING OCH ALLMÄNNA RÅD FÖR KOM- MUNERNAS BEREDSKAPSFÖRBEREDELSER

A ALLMÄN INRIKTNING

Kommunerna i totalförsvaret Kommuns krigsorganisation och uppgifter under beredskap och i krig Fredstida beredskapsplanläggning Personalplanläggning

OONGUIGWNF-

Uppehållsplatser och lokaler Motorredskap, fordon och transporter Reparations- och serviceverksamhet Totalförsvarsutbildning för förtroendevalda och tjänstemän

ALLMÄNNA RÅD FÖR BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

Övergripande ledning av verksamheten under beredskap och i krig (innefat-

tar samband) Kommunal information Civilförsvarsverksamhet 3.1 Skyddsplan 3.2 Undsättning 3.3 Personal- och underhållstjänst 3.4 Mobilisering Socialtjänst Skolverksamhet

OO\lU\VI-P

Kollektiv utspisning Kristidsförvaltning Kommunalteknisk verksamhet 8.1 Eldistribution 8.2 Gasförsörjning 8.3 Värmeförsörjning 8.14 Vattenförsörjning och avlopp 8.5 Gatu- och väghållning 8.6 Renhållning 9 Miljö- och hälsoskydd 10 Hamnrörelse ll Övrig verksamhet (kommunala bostadsbolag m.m.)

80 Samordning sou 1984 ; 57

Det åvilar enligt vår mening riksnämnden för kommunal beredskap att ombesörja att ändringar enligt våra förslag och övriga erforderliga kompletteringar genomförs. Däribland bör särskilt observeras behovet av allmänna råd för de verksamheter som inte varit föremål för provplanläggning.

3.3 Arbetsgång i planläggningsarbetet

3.3.1 Förutsättningar för kommande planläggning

att utveckla vår syn på arbetsgången. Våra Vi har bedömt det vara angeläget utformade. Vi är medvetna om att regional och rekommendationer är generellt lokal måste bl.a. kommunernas olika storlek, anpassning göras med hänsyn till struktur och organisation av nämnder, styrelser och förvaltningar.

Både den tidigare genomförda provplanläggningen av civilförsvarsverksamheten av den kommunala beredskapen har och den nu genomförda provplanläggningen har provplanläggningskommunerna haft skett under stark tidspress. I praktiken sex resp. tre månader till förfogande för dessa planläggningar. Förutsättningarna för kommunerna inför planläggningen 1985 och 1986 kommer att vara väsentligt mer Detta inte minst tidsförhållandena, där längre tid gynnsamma. gäller kommer Blanketter och planläggningsexempel kommer att att stå till förfogande. datorstöd m.m. Information och ha utvecklats, bedöms kunna ges under arbetet av förtroendevalda och i kommunerna kommer före utbildning tjänstemän att ha genomförts med ett innehåll som bygger på vunna planläggningsstarten erfarenheter.

Vår syn på lämplig arbetsgâng bygger på dessa förutsättningar. Före planläggkommer således flertalet ledamöter i kommunstyrelsernas arbetsutningsstarten skott och, beroende på kommunens invånarantal, 6 - 20 tjänstemän per kommun Vidare kommer de att ha genomgått en tredagars grundläggande utbildning. centrala myndigheternas inriktning och allmänna råd som har legat till grund för att ha reviderats med hänsyn till erfarenheterna från denna. provplanläggningen Dessutom kommer vid länsstyrelsernas försvarsenheter att ha utbildats personal för att kunna ge kommunerna erforderligt stöd i arbetet.

3.3.2 Utgângsläge inför planläggningen

Vid arbetets början är ovan redovisad grundläggande totalförsvarsutbildning

I Samordning 81

genomförd. Centrala myndigheters inriktning och allmänna råd för planläggningen föreligger i reviderat skick. Länsstyrelserna har underlag för att kommunvis presentera en organisationsplan, som bl.a. redovisar fördelning av civilförsvarsenheter inkl. hemskyddsgrupper samt uppgifter om verkskyddsplikt och verkskyddsenheter enligt de nya normerna. Underlag finns också för att kommunvis redovisa vilken verksamhet som övriga totalförsvarsmyndigheter avser att bedriva och resultatet av genomförd målanalys och riskbedömning. Länsstyrelserna har också utarbetat underlag för att kommunvis redovisa dels samhällsviktig verksamhet, dels vilka totalförsvarsmyndigheter som har planläggningstillstånd att ta i anspråk fastigheter i kommunen.

Av de planer som skall upprättas är det främst följande fyra som har ett starkt inbördes beroende, nämligen

planen för övergripande ledning, skyddsplanen, - för socialtjänst och planen - för skolverksamhet. planen

En del av dessa planer har dessutom en styrande effekt på den övriga planläggningen.

Arbetet kan lämpligen delas in i fyra steg, nämligen områdesindelning -skyddsanalys - verksamhetsplanläggning - sammanfattande arbete. Planläggningsarbetet skall vara slutfört senast vid utgången av kalenderåret 1986, dvs. före den tidpunkt när kommunerna övertar ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå.

Arbetsgången redovisas översiktligt i figuren på nästa sida.

3.3.3 - Steg l omrâdesindelning

Vid arbetets inledning bör länsstyrelsen på lämpligt sätt medverka till att kommunen delges olika förutsättningar för arbetet. l dessa bör ingå en presentation av länets totalförsvar och kommunens roll däri. Försvarsmaktens planläggliksom från sjukvårdshuvudmannen och polisen är också väsentliga ning underlag delar i förutsättningarna. För att ge möjlighet till personkännedom och främja kommande kontakter bör helst representanter från dessa myndigheter (motsv.)

82 Samordning

n u

E..

:o: 38

caamzoo

:m¢mn ._23

:Innan

moazmzsxzn

933:

m_.xmna:m+.

oaoamozoamioa ca.M.,zmm:.am.

z:

xw_.ummN,zm»

u_o:_moo2=om.

on:

amaoaaaq.

manna

ma. Eel

Bmzo-

xoaaca.

.

Eb. 3%-

.. _. u n

_

:so

o

2b. Pi.

556 m_8_o. scam:

o..am+o.u.. oaamama. :am_:_:o

:Samui:

.o.ma__:_a

xe.:.n.6o:3a

o._2.mn_mm.:n_m_-

woaacsma.

.

cn3oamo_.a

mo3:.n._=m-

_o_8:mm_.3o

o

m_.xmos:m+

zmsmxfiam-

S.-

o

.83:

ä-

on...

u u u

on:

ass. omao.

£z:.,m.mz_zmm

93% :Som:

moaoaaao

n.._...m3m.

3=3_:am_.n.5m

m3dn_mo_..o:.m

mxanm..cam:__-

mxa..._mo:o_<mm:

19.3..

o==.mamm_:n_mT

Baum...

:woman:

Eb.

&

&

&

on: så .mm

on: Sr å am-

w_

_. u. u a

ZS

2:8 ._25

v33. Ease. Juan.. 22.2

mosoaaao

acsnzmxa. Seaman

»Kaxouuså

u_o:_ono:_:o

m_.xm.na:m.+m.

mxnEmo:o:.mm:.

3.3. w

3.. on... a..

22.2. am

En..- 42..

3a- :så

88.-

amzoa

2_

.83..

n a

am

.nanm

måna

ucaaam-

Beams.

.mccain

ao:mz.=_m. _um_.mo:n_-

553.12:

aEamu_o:m..

moaaaadxoa-

33_.ao:o:mo_n:..

Eámä _åaåma

EEE.. a an: on:

252.3.

a.- mos-

me..-

i” sou 1984:57 Samordning 83

redovisa förutsättningarna.

Sjukvårdshuvudmannens underlag bör bl.a. omfatta uppgift om eventuell förändring av verksamheten i kommunen i förhållande till fredstida förhållanden och hur behovet av barnomsorg påverkas därav. Uppgift bör vidare lämnas om huruvida verksamhet flyttas till annan kommun, om hur utskrivningar från och begränsad intagning på sjukhus påverkar den sociala hemtjänsten, om vilka önskemål som finns beträffande teknisk försörjning och renhållning för sjukvårdshuvudmannens anläggningar, om behov av samverkan med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunen samt om vilka lokaler som ianspråktas som beredskapssjukhus och -annex.

Inledningsvis bör kommunen besluta sig för vilket statistiskt underlag (vilken detaljeringsgrad) och vilket kartmaterial som skall användas i planläggningen. Kommunen bör också tidigt inventera egen samhällsviktig verksamhet och klarlägga hur kommunens lokalbestånd är disponerat. l många kommuner har andra myndigheter inom totalförsvaret erhållit planläggningstillstånd att ta i anspråk skolor och andra fastigheter . Erfarenheterna från provplanläggningen visar att en tidig kartläggning av tillgängliga lokaler har stor betydelse för att själva planläggningsarbetet skall löpa smidigt. Av kartläggningen måste skyddsrumtillgångarna framgå. I samband med denna kartläggning är det nödvändigt att översiktligt belysa barnomsorgens och skolverksamhetens lokalisering med hinsyn till skyddskrav och skyddstillgångar.

Kommunen bör under denna fas också översiktligt utarbeta sin ledningsplan så

att kommunens krigsorganisation och uppgiftsfördelning inom denna finns till-

gänglig. Ur denna översiktliga plan bör ansvarsfördelningen för de olika planläggningsområdena kunna utläsas. l samband härmed bör också den kommunalt anställda personalens disponibilitet klarläggas.

Det konkreta planläggningsarbetet bör börja med att kommunen delas in i hemskyddsområden. Det torde vara ändamålsenligt att ha en så långt möjligt administrativ indelning i hemskyddsområden - socialdistrikt - områden gemensam för social hemtjänst (motsv.) - rektorsområden - etc. Detta är angeläget inte minst med tanke på att en stor del av hemskyddsorganisationens verksamhet kommer att bedrivas i samverkan med exempelvis företrädare för socialtjänsten. De administrativa gränsdragningarna för social-och skolverksamheten bör därför väga tungt vid indelningen i hemskyddsområden. Indelningen bör i detta steg av

84 Samordning SOU 1984: 57

arbetet vara preliminär.

3.3.4 - Steg 2 skyddsanalys

Arbetet under detta steg omfattar främst skyddsanalysen i skyddsplaneringen. Resultatet av analysen bildar en nödvändig grund för merparten av såväl civilförsvarsplanläggning som annan kommunal beredskapsplanläggning. För kommun med flera och stora skyddsrumsorter kan arbetet få en betydande omfattning. Av skyddsanalysen framgår riskbedömningen för kommunen och tillgången till skyddsrum. Dessa förhållanden reglerar i stor utsträckning ambitionsnivån i och inriktningen av den övriga planläggningen.

Vi har erfarit att civilförsvarsstyrelsen har planerat att med hjälp av statistiska centralbyrån erbjuda kommunerna datorproducerat underlag som grund för främst skyddsanalysen. Detta underlag kommer att innehålla uppgifter om befolkning och fastigheter och bör i avsevärd grad kunna minska och underlätta arbetet i flertalet kommuner. Statistikuppgifterna kommer att kunna tas fram under våren 1985 när kommunernas indelning i hemskyddsområden har genomförts.

En fortsatt samordning med planläggningen för socialtjänsten och skolverksamheten är viktig under detta steg för att fördelning av skyddsrumsplatser till verksamheter och boende skall kunna ske på ett lämpligt sätt.

Sedan skyddsanalysen gjorts kan indelningen i hemskyddsområden efter eventuella justeringar fastställas slutgiltigt.

Arbetet enligt steg 2 bör avslutas under hösten 1985.

3.3.5 Steg 3 - verksamhetsplanläggning

Under detta steg bör planläggningen av socialtjänst och skolverksamhet slutföras tidigt. Erfarenheterna från provplanläggningen visar att det är lämpligt att anknyta arbetet med planen för kollektiv utspisning till planläggningen av skolverksamheten.

Övrig verksamhetsplanläggning omfattar

sou 1984:57 Samordning 85

- verksamheten, planer för den kommunaltekniska - i form av undsättningsplan och âtgärdsplaner i civilförsvarsplanläggning skyddsplanen, plan för kristidsförvaltning, - och hälsoskydd, plan för miljö- - (i berörda kommuner), plan för hamnrörelse - samt mobiliseringsplan - (t.ex. kommunala bostadsbolag). övrig planläggning

Under detta steg är det angeläget att behovet av samordning mellan olika planer En viktig uppgift för den befattningshavare i kommunen som uppmärksammas. har det sammanhâllande ansvaret för planläggningen är att tillse att överläggmellan företrädare för olika verksamheter kommer till stånd för att ningar tillgodose detta behov.

I det följande ges exempel på olika behov av samordning.

Socialtjänsten och skolverksamheten bör i stort sett vara planlagda innan av den kommunaltekniska försörjningen påbörjas eftersom de planläggningen först nämnda verksamheterna så långt som möjligt bör prioriteras i vad gäller kommunalteknisk försörjning. Inriktningen av den kommunaltekniska verksamheten, t.ex. vid val av uppehållsplatser för arbetsenheter och förrâdsplatser, bör ha sin utgångspunkt i den riskbedömning som är gjord för kommunen.

Planläggningen av personal- och underhållstjänst för civilförsvarsorganisationen bör helt kunna inarbetas i övriga förvaltningars planer.

Beträffande åtgärdsplanen för byggnadstjänst är det angeläget att avsätta tid för en dialog mellan kommunen och länsstyrelsen om resursbehov och resurstillgång.

bör samordnas med planen för gatu- och väghållning för att Undsättningsplanen därigenom göra det möjligt att klarlägga insatsvägar för undsättningsenheterna.

av miljö- och hälsoskyddet är beroende av utgångsvärden från Planläggningen skyddsplanen, planen för renhållning samt planen för Vattenförsörjning och avlopp.

Innan arbetet i detta steg avslutas bör en återkoppling ske till skyddsanalysen för

86 Samordning sou 1934 ; 57

att kontrollera om grundvärdena beträffande bl.a. befolkning och skyddstillgångar har uppmärksammats i tillräcklig omfattning.

3.3.6 Steg 1+ - sammanfattande arbete

Under detta steg fullföljs arbetet med personal- och sambandsplanläggningen. för arbetet har framkommit i de tidigare stegen. Sammanställningar av Underlag denna planläggning bör ingå i ledningsplanen, som tillsammans med informationsplanen är de delar av planläggningen som bör göras sist.

Innan planerna antas resp. fastställs av kommunfullmäktige utarbetas en samlad av planläggningen enligt vad som närmare beskrivs i nästa avsnitt. redovisning Denna redovisning bör ingå i ledningsplanen.

3.14 En för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av planläggningen

Syftet med en för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av är att kommunstyrelsen, övriga styrelser och nämnder samt de planläggningen förvaltningar som ingår i kommunens krigsorganisation översiktligt och i lättillform skall ha tillgång till uppgifter om organisation, verksamhet och gänglig andra väsentliga förhållanden inom de olika verksamhetsområden, som kommunen har ansvaret för under beredskap och i krig. Planen bör i koncentrerad form till information om de olika uppgifter som kommunen ansvarar för ge tillgång under beredskap och i krig. Vissa grundläggande förutsättningar och förhållanden bör redovisas i planen. Sålunda bör kommunens krigsorganisation ingå liksom en krigsuppgiftsförteckning och uppgifter om författningsunderlag. När det gäller utformningen av en samlad redovisning av planläggningen har vi prövat en modell

enligt vilken i ledningsplanen tas in en sammanfattning av de olika planläggnings-

områdena. Vi har funnit att denna modell är lämplig.

Det är angeläget att för fredstida användning ange dels vilken person som är sammanhällande för all beredskapsplanläggning i kommunen, dels vilka som ansvarar för de enskilda Man bör redovisa såväl den aktuella delplanerna. tjänsten som den aktuelle tjänstemannen i kommunen. Det bör också redovisas vem som svarar för verkställigheten i den mån detta ansvar inte sammanfaller med planläggningsansvaret.

SOU 1984 : 57 Samordning 87

Av den utökade ledningsplanen bör även framgå de olika former av samverkan som erfordras under beredskap och i krig. Generellt bör kommunstyrelsen svara för samverkan inom den egna organisationen. Vad beträffar samverkan med andra civila och militära myndigheter på lokal nivå bör redovisning göras i planen. Det är också önskvärt att samverkan mellan å ena sidan hemskyddsorganisationen och å andra sidan socialtjänsten, primärvården och polisen kan åskådliggöras.

Vi föreslår att en för kommunens alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av planläggningen i stort kan byggas upp på följande sätt:

- Författningsunderlag - Krigsuppgiftsförteckning - av kommunens Redovisning krigsorganisation - Koncentrat av innehållet i de olika planerna - och sambandsplanläggningen Separat sammanställning av personal- - Kommunens indelning i hemskyddsområden - Samverkan - Planläggningsansvar

Redovisningen bör åtföljas av lämpliga sammanställningar på kartor och i tabeller.

Den på detta vis disponerade samlade redovisningen bör finnas tillgänglig vid alla styrelser och nämnder i kommunens krigsorganisation. Det bör däremot enligt vår mening vara tillräckligt orn de fullständiga delplanerna för de olika verksamheterna finns tillgängliga vid resp. förvaltning.

3.5 Samordnad utbildning före planläggningsstarten

En av grunderna för att åstadkomma en önskad samordning mellan Civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplanläggning är att berörd personal ges en lämplig utbildning före planläggningsstarten. En sådan utbildning bör ges såväl förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna som personal vid länsstyrelsernas försvarsenheter.

Vad beträffar utbildning av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna redovisar vi utförligt våra överväganden och förslag i kapitel 4. Här kan därför _

i 88 Samordning

endast konstateras att våra förslag innebär att en tredagars grundläggande totalförsvarsutbildning av ca 1200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän genomförs innan planläggningen påbörjas. Denna utbildning utökas därefter enligt vårt förslag till att omfatta ytterligare ca 2 000 förtroendevalda. Strävan bör vara att all denna grundläggande totalförsvarsutbildning är genomförd före den l januari 1987, som är den tidpunkt då den nya ledningsstrukturen på kommunal nivå skall införas.

Även syftet med och innehållet i utbildningen behandlas i kapitel 4. Vi framhåller där att det är av särskild vikt att det fredstida planläggningsarbetet ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Vi vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att man i utbildningen utgår ifrån en samlad syn på kommunens totalförsvarsuppgifter och därvid betonar att civilförsvarsverksamheten utgör en integrerad del av den kommunala beredskapen.

Vad beträffar utbildning av personal vid länsstyrelsernas försvarsenheter har vi erfarit att en tredagars utbildning skall genomföras i september l98ü i fem

utbildningsomgångar. För huvuddelen av länsstyrelserna sker utbildningen civil-

områdesvis. Civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden för kommunal beredskap, som är ansvariga för utbildningen, har som föreläsare och handledare bl.a. engagerat personal ur provplanläggningskommittén samt länsstyrelserna i Malmöhus och Kopparbergs län. Detta bör enligt vår mening bidra till att nödvändigheten av samordning mellan civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplanläggning blir väl belyst.

ll. TOTALFÖRSVARSUTBILDNING FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH TJÄNSTEMÄN I KOMMUNERNA

I detta kapitel behandlar vi frågan om totalförsvarsutbildning för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna. Efter en nulägesbeskrivning redovisar vi hur vi har avgränsat vårt arbete. Därefter behandlar vi syftet med utbildningen och föreslår ett systern för utbildningsverksamheten. Sedan följer ett avsnitt om vår syn på samordningen med övningar för civilförsvarsstaber. I särskilda avsnitt behandlas frågorna om deltagare och innehåll i stort i grundutbildningen och övningsverksamheten. Avslutningsvis redovisas våra överväganden och förslag beträffande planering, organisation och kostnader samt tidsförhållanden för att genomföra verksamheten.

I kapitlet använder vi uttrycket utbildning som ett överordnat begrepp, men avser med detta såväl grundutbildning som övningar.

4.1 Nuléigesbeskrivning

Den utbildning för kommunala företrädare som hittills har bedrivits kan delas in i de tre delarna planläggarutbildning, sektorutbildning och gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå.

4.1.1 Planläggarutbildning

Riksnämnden för kommunal beredskap anordnade under åren 1971-78 samt 1981 nio tredagars kurser i kommunal beredskapsplanläggning med sammanlagt 190 deltagare. Syftet med kurserna var att kursdeltagarna efter avslutad utbildning skulle kunna genomföra beredskapsplanläggning i kommunerna.

Underlaget för utbildningen utgjordes av erforderligt författningsunderlag, allmänna anvisningar för kommunal beredskapsplanläggning utgivna av riksnämnden för kommunal beredskap och fackanvisningar utfärdade av de ansvariga centrala myndigheterna. Utbildningen var i första hand avsedd för de kommunala tjänstemän som skulle genomföra planläggningen. Så var också fallet under de senare kurserna, medan däremot deltagarna i början till största delen utgjordes av konsulter, som kommunerna engagerat för att i samarbete med berörda kommunala förvaltningar genomföra kommunal beredskapsplanläggning.

90 Totalförsvarsutbiidning

Deltagarnas kostnader täcktes av statsbidraget för den kommunala beredskapsplanläggningen.

4.1.2 Sektorutbildning

Med sektorutbildning avses i detta sammanhang utbildning som syftar till att ge förtroendevalda och tjänstemän specialutbildning inom de olika sektorerna i kommunerna, t.ex. skolverksamhet, socialtjänst och kristidsförvaltning.

Hittills genomförd sektorutbildning omfattar kurser för hälsovårdsberedskap (numera hälsoskyddsberedskap), kristidsförvaltning och kommunal informationsverksamhet. Kurser i socialtjänst har inplanerats under kommande femårsperiod.

t*§ls_o§kxLd§b9r_e<1ska2_- §o.ci_a1_ti.%.in_st_

Beträffande hälsoskyddsberedskap har socialstyrelsen sedan 19714 anordnat kurser, vars syfte dels är att ge kunskaper om de speciella hälsoskyddsproblem som kan uppstå under beredskap och i krig, dels är att ge ökad kännedom om de åtgärder som miljö- och hälsoskyddsnämnden har att vidta. Spörsmål rörande exceptionella störningar av hälsoskyddsberedskapen i fredssamhället behandlas vid kurserna. Den fältepidemiologiska gruppen (en läkare, en hälsovårdsinspektör, en veterinär), som har till uppgift att i krig utreda epidemier och epizootier inom länet, deltar i spel för att belysa samverkansfrâgor.

Socialstyrelsen har under tiden 1974-19814 anordnat sammanlagt 46 sådana kurser om tre dagar, varvid 750 nämndledamöter, företrädesvis ordförande och/alternativt vice ordförande samt 260 hälsovårdsinspektörer, har deltagit i kurserna.

Socialstyrelsen har i sin programplan för perioden 1984/85 - 1988/89 planerat in 25 kurser i hälsoskyddsberedskap och 20 kurser i socialtjänst (barn- och äldreomsorg) under krigsförhållanden. Kurser av den sist nämnda typen har tidigare inte genomförts. Totalt beräknas vid kurserna i hälsoskyddsberedskap ca 400 nämndledamöter och ca 100 hälsovårdsinspektörer samt vid kurserna i socialtjänst ca 400 nämndledamöter och tjänstemän få utbildning.

Kurserna i hälsoskyddsberedskap bedrivs sedan 1982 i samarbete med Svenska

Totalförsvarsutbildning 91

kommunförbundet, vars länsavdelningar administrerar kurserna. För femârsperioden 1984/85 — 1988/89 har socialstyrelsen avsatt ca 4,5 milj. kr. för dessa båda kurstyper.

59n;rauL1a_1 in£°_rrna_ti_°r1

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och riksnämnden för kommunal beredskap genomförde under 1980/81 konferenser om kommunal information. Vid sammanlagt elva endagskonferenser deltog 450 förtroendevalda och tjänstemän.

Syftet med konferenserna var dels att informera om fackanvisningen om kommunal information samt den handledning i ämnet som hade utarbetats under 1979/80, dels att informera om det psykologiska försvaret och om informationstjänstens anknytning till andra samhällsfunktioner på lokal och regional nivå.

Beredskapsnämnden avser att under 1981}/85 genomföra uppföljning av planläggningen av den kommunala informationsfunktionen.

Er_is_ti9s_f5_r\LaitninsL

Länsstyrelserna har under 1970-talet genomfört utbildning av de förtroendevalda och tjänstemän som har uppgifter i kommunens kristidsförvaltning.

Underlag för utbildningen har utarbetats av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, jordbruksnämnden och transportrâdet.

4.1.3 Gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå

_5_y_ft_e_c_h_d§11a.:?.@:r§

Riksnämnden för kommunal beredskap och överbefälhavaren har utarbetat anvisningar för uppläggning och genomförande av gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå. Enligt anvisningarna bör övningar genomföras vart tredje år.

Syftet med de gemensamma ledningsövningarna är att skapa former för

92 Totalförsvarsutbiidning

_

samverkan och samordning, att informera om de lokala totalförsvarsmyndigheternas uppgifter, organisation, resurser och gruppering samt att skapa personkontakter.

De lokala ledningsövningarna har bedömts vara så betydelsefulla att de planläggs och leds av länsstyrelsen och försvarsomrâdesbefälhavaren gemensamt. Utöver till dessa i - om erforderliga medhjälpare ingår övningsledningen faller inom deras ansvarsområde - för övningsmomenten representanter sjukvårdshuvudmannen och andra regionala myndigheter.

med övningarna antalet övningsdeltagare kan bli stort. Följande i Syftet gör att respektive krigsorganisation ingående befattningshavare bör enligt anvisningarna ges möjlighet att delta.

Kommunstyrelsens ordförande jämte övriga direkt berörda förtroenvalda och chefstjänstemän från kommunerna Civilförsvarschef med ställföreträdare Polischef Vägtrafikombud (gods- och persontransporter) Vägmästare Sjukhusdirektör (motsv.) Chefläkare/ Distriktsläkare Krigstjänsteveterinär Trafikchefer SJ och lokaltrafik Fältarbetsledare (televerket) Postmästare Tullförvaltare eller tullmästare V Distributionschef (Drivmedelscentralen AB) Lokalombud (det försvaret - har numera ur psykologiska utgått organisationen) Distriktskontorschef (arbetsförmedlingen) Överblockledare (jordbruk) Företrädare för kyrkan Representant(er) för industri och handel Militär(a) chef(er) Kretshemv.‘2irnschef(er) och/eller hemvärnschef(er) Lokal(a) driftvärnscheñer) Ortsreparationsledare Chef för frivilligorganisationernas lokalkansli/frivilligombud

Totalförsvarsutbildning

Härutöver kan det enligt anvisningarna vara angeläget att öva andra befattningshavare med hänsyn till lokala förhållanden.

Under åren 1974-19814 har sammanlagt 1435 övningar av denna typ genomförts. Huvuddelen av dessa övningar har omfattat en och en halv dag - en halv dag för förutbildning och en övningsdag - och har vanligen genomförts kommunvis. Av landets 281+ kommuner har 119 deltagit i en övning, 126 kommuner i två 20 kommuner i tre och en kommun övningar, övningar i fyra övningar. 18 kommuner har ännu inte deltagit i någon övning. Målet enligt anvisningarna att kommunerna skall delta i övningar vart tredje år har således inte uppnåtts.

59s1n§d_er_ Lö: gemsr§arr1rr1a_ls:d2in$«§vninaa:

För berörd och kommunal fredsanställd har

statlig personal ledningsövningarna

endast medfört rese- och traktamentskostnader.

För krigsplacerad personal hos länsstyrelsen - t.ex. chefer för sektioner och

detaljer - har länsstyrelsen disponerat särskilda medel för att ersätta tjänstgöringsdagar i fred.

Civilförsvarschef och vägtrafikombud erhåller ett årligt arvode för att hålla sig orienterade om sina uppgifter.

Andra regionala myndigheter än länsstyrelserna har inbjudits till övningarna. Dessa myndigheter har förutsatts själva bestrida kostnaderna för sina deltagare.

De övningsdeltagare som inte har kunnat kallas till övning har inbjudits att delta i övningen. t.ex. Inbjudna, representanter för företag, har stått för sina egna kostnader.

Övningarna har som regel genomförts i lokaler som kommunen disponerar, varför inga extra kostnader för lokalhyra har uppkommit.

Under de senaste åren har riksnämnden för kommunal äskat beredskap årligen 200 000 kr. för de gemensamma ledningsövningarna. Riksnämnden har därvid utgått ifrån att huvuddelen av deltagarna deltar i övningarna i tjänsten utan ersättning för förrättningsersättning eller förlorad arbetsinkomst. Några medel har dock inte beviljats riksnämnden, då dessa medelsbehov budgetmässigt har

94 Totaiförsvarsutbildning SOU 1984 :57

förutsatts ingå i anslag som länsstyrelserna disponerar.

4.1.4 Uppföljning av den kommunala beredskapsplanläggningen

och länsstyrelser i Vid den kontaktverksamhet som äger rum mellan kommuner behandlas bl.a. frågor med anknytning till den kommunala totalförsvarsfrâgor Kontaktverksamheten kan sägas ge vissa utbildberedskapsplanläggningen. I vissa län har man därutöver anordnat särskilda uppföljningsdaningseffekter. i vilka direkt berörda förgar för den kommunala beredskapsplanläggningen, troendemän och chefstjänstemän har deltagit.

ü.l.5 Sammanfattning av nuvarande utbildningsverksamhet

Sammanfattningsvis innebär den nuvarande utbildningsverksamheten

- att 190 planläggare har utbildats,

- att sektorutbildning har genomförts inom tre områden,

- att för huvuddelen av kommunerna tar gemensamma ledningsövningar två gånger under den senaste tioårsperioden och genomförts

- sker i anslutning till len att uppföljning av den kommunala beredskapen kontaktverksamheten i totalförsvarsfrâgor mellan kommmer regelmässiga och länsstyrelser.

utbildningsverksamhet ifrån Kostnadsmässigt utgår nuvarande

- att staten i huvudsak svarar för planering, administration och genonförande,

- att den övervägande delen av deltagarna fullgör utbildningen i tjänsten och

- att staten under senare år har avsatt ca 0,5 milj. kr. per år. Dessa medel är avsedda för socialstyrelsens kurser i hälsoskyddsberedskap. De kostnader som har belastat länsstyrelserna för de gemensamma ledningsövnhgarna har inte närmare kunnat fastställas, eftersom något specialdestintrat

Tota1f‘orsvarsutb1‘1dn1'ng- 95

anslag för detta ändamål inte finns.

l4.l.6 Bedömning av nuvarande utbildningsverksamhet

Enligt 1982 års totalförsvarsbeslut skall strävan vara att åstadkomma en stark samhällsanknytning av civilförsvarsverksamheten. Vidare bör man skapa förutsättningar för befolkningen att aktivt delta i verksamheten. En god lösning är därvid att förankra verksamheten hos de ordinarie samhällsorganen och där möjliggöra ett inflytande från förtroendevalda.

l totalförsvarsbeslutet ställer statsmakterna även ökade krav på beredskap mot överraskande angrepp.

Bl.a. dessa strävanden och krav låg till grund för beslutet att kommunerna skall överta ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed.

l vårt första betänkande framhöll vi betydelsen av att möjligheter skapas för en väl fungerande grundutbildning och en regelbundet återkommande övningsverksamhet för förtroendevalda och tjänstemän, som har uppgifter i kommunens krigsorganisation. l vårt fortsatta arbete har vår uppfattning i denna fråga ytterligare bestyrkts.

Erfarenheterna från vårt arbete visar klart att kommunernas Övertagande av ledningen för civilförsvarsverksamheten i krig och de fredstida förberedelserna härför starkt påverkar annan kommunal beredskapsplanläggning och ledningen av kommunernas övriga krigstida verksamhet.

Mot bakgrund av de ökade kommunala uppgifterna bedömer vi att nuvarande utbildningsverksamhet är otillräcklig. En utökning av såväl grundutbildning som regelbundet återkommande övning är enligt vår mening nödvändig för att nå de mål som anges i det senaste totalförsvarsbeslutet.

4.2 Avgränsning av vårt arbete

I våra direktiv anges: Ledningsorganisationen måste ha förmåga att handla med hänsyn till det aktuella läget och att utnyttja de samlade resurserna för befolkningens skydd.

Totaiförsvarsutbiidning

För att detta och för att beredskapsplanläggningen skall vara skall bli möjligt meningsfull bör den i kommunernas krigsorganisation krigsplacerade personalen och övning. Detta bör gälla både förtroendevalda och tjänstemän. ges utbildning bör kommittén behovet av Med hänvisning till vad jag nu har anfört pröva som kommunalt förtroenutbildning och övning i vad avser totalförsvarsfrågor devalda bör erhålla samt ange hur denna verksamhet i princip och tjänstemän bör organiseras. En utgångspunkt bör därvid vara att utbildnings- och övningsbör bedrivas och verksamheten i så stor utsträckning som möjligt regionalt

lokalt.

har de kunskaper och erfarenheter som behövs Förtroendevalda och tjänstemän för att klara vid normal fredstida verksamhet. Utbildningsbehosina uppgifter vet bör därför bedömas utifrån de tilläggskrav som ställs på denna personal

under beredskap och i krig.

Det ena avser utbildning för att Tilläggskraven genererar två utbildningsbehov. t.ex. skolverksamhet, miljö- och hälsohandha det egna förvaltningsområdet, utifrån de ändrade förutsättningar som bedöms

skydd, informationstjänst,

denna komma att råda under beredskap och i krig. Vi benämner fortsättningsvis sektorutbildning. Det andra behovet avser utbildning för att på ett utbildning kunna samordna och leda totalförsvarsverksamheten övergripande plan dels dels samordna kommunens verksamhet med verksamheten inom egen kommun, hos sidoordnade och organisationer på lokal nivå. Vi benämner myndigheter fortsättningsvis denna utbildning övergripande totalförsvarsutbildning.

Behovet varierar i hög grad för olika områden. På central av sektorutbildning ett stort antal anser vi att behovet av nivå berörs myndigheter. Principiellt sätt än nu bör kunna tillgodoses i grundläggande sektorutbildning på ett bättre samhällets Ansvaret härför åvilar på central reguljära utbildningsverksamhet. och universitets- och högskoleämbetet. Inom vissa områnivå skolöverstyrelsen denna sektorutbildning. Ansvaret för denna den finns behov av att komplettera t.ex. komplettering bör enligt vår mening åvila berörda centrala myndigheter, för psykologiskt försvar, civilförsvarsstyrelsen, skolöverstyberedskapsnämnden statens vattenfallsverk, transportrådet och Överstyrelrelsen, socialstyrelsen, sen för ekonomiskt försvar.

till för at: lösa vårt På grund av den begränsade tid, som har stått förfogande att närmare behandla sektorutbilchingen. Vi uppdrag, har vi inte haft möjlighet

Totaiförsvarsutbildning 97

behandlar fortsättningsvis således enbart den övergripande totalförsvarsutbildningen. l avsnitt 4.9 lämnar vi dock förslag om hur samordningen på central nivå av all totalförsvarsutbildning för kommunerna bör ske.

Den övergripande totalförsvarsutbildningen delar vi in i grundutbildning och övningar. För den enskilda deltagaren är grundutbildningen en engångsföreteelse medan övningarna är en regelbundet återkommande verksamhet.

l vårt förra betänkande föreslog vi att nuvarande indelning av riket i civilförsvarsomrâden skall ersättas med en indelning i civilförsvarsregioner. Vi föreslog vidare att det i varje civilförsvarsregion under beredskap och i krig skall finnas en regionledning för att leda den civilförsvarsverksamhet, som måste samordnas över kommungränser. Regionledningen består enligt vårt förslag av en politikergrupp med en beredningsgrupp som stabsorgan.

Enligt vad vi har erfarit bereds f.n. frågan om regionledningens organisation m.m. i särskild ordning i regeringskansliet. Vi behandlar mot denna bakgrund inte frågan om utbildning av regionledningar.

14.3 Utbildningsdelegationens arbete

1982 inrättades efter en överenskommelse mellan Svenska kommunförbundet, civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden för kommunal beredskap en gemensam utbildningsdelegation för att samordna, prioritera och planera utbildning i totalförsvarsfrâgor för kommunalt förtroendevalda och kommunala tjänstemän som inte kommer att tas i anspråk med civilförsvarsplikt. l utbildningsdelegationen ingår, förutom företrädare för ovan nämnda uppdragsgivare, även en företrädare för länsstyrelserna. Delegationen påbörjade sitt arbete i september 1982.

Sedan vi hade erhållit vårt tilläggsuppdrag diskuterades medverkan från delegationen i vad gäller utbildningsfrågor och hur hittills gjorda erfarenheter skulle tillvaratas i vårt arbete. Diskussionen ledde fram till en överenskommelse enligt vilken delegationen under hand skulle delge oss resultatet av sitt hittills utförda arbete. Dessutom skulle delegationen slutföra arbetet med två försökskurser för förtroendevalda och vissa andra förberedelser inför planerad grundutbildning av förtroendevalda och tjänstemän.

98 Totalförsvarsutbiidning_

Den grundutbildning som har planerats av delegationen föreslås omfatta ca l 200 förtroendevalda ur kommunstyrelserna och ca 2 500 tjänstemän. Målgrupperna har beräknats enligt nedanstående tabell.

DELTAGARE VID GRUNDUTBILDNING

Kommunstoriek Totalt Antal för- Summa Antal Summa (antal invånare) anta1 troendeva1- förtro- tjänste- tjänstekommuner da/kommun ende- män/ män valda kommun

Utbildningstiden vid kommunförbundets kursverksamhet varierar från en till fem kursdagar per tillfälle. De flesta kurser avsedda för kommunstyrelseledamöter är på tre dagar. Denna utbildningslängd kan anses utgöra en realistisk grund för planering av grundutbildning. Erfarenheterna visar att kommunstyrelseledamöter på grund av tidsbrist har svårt att delta i utbildning som pågår

under längre tid.

Grundutbildningen bör enligt utbildningsdelegationen vara inriktad på de speciella förhållanden som bedöms komma att råda i krig.

Delegationen har sammanfattat angett utbildningsmâlet vara att

- om det regelverk som reglerar verksamheten under beredge kännedom skap och i krig,

- om kommuns och verksamhet under ge kunskap egen organisation beredskap och i krig samt kännedom om samverkande myndigheters organisation och verksamhet,

S.0U 1984:57 Totalförsvarsutbildning 99

— om förberedelsearbetet i fred dvs. planläggning, rekrytering, ge kännedom utbildning och övning samt

- till för att underlätta samverkan inom ge möjlighet personkontakter totalförsvaret.

Kommunförbundets länsavdelningar skall enligt utbildningsdelegationen i samråd med länsstyrelserna svara för planering, kallelser och administration medan länsstyrelserna genomför utbildningen.

Föreläsare, och övrig personal tillhandahålls av länsstyrelsen, förspelledare svarsomrâdesbefälhavaren, landstinget och kommunförbundets länsavdelning.

4.4 Syfte med grundutbildning och övning

Grundutbildning och övning av förtroendevalda och tjänstemän i kommunens krigsorganisation måste enligt vår mening grundas på den huvudinriktning av totalförsvarsverksamheten som anges i 1982 års totalförsvarsbeslut. Av särskild vikt i detta sammanhang är kraven på förmåga hos ledningsorganisationen att kunna handla med hänsyn till det aktuella läget även i så svåra situationer som ett överraskande angrepp kan medföra. Man kan också uttrycka det som krav på god handlingsberedskap och improvisationsförmâga.

Lika viktig är också förmågan hos ledningsorganisationen att kunna utnyttja de samlade resurserna för kommunens totalförsvarsuppgifter. Härvid spelar samverkan med andra lokala myndigheter en viktig roll.

Dessa krav kan uppfyllas av en lokal ledning som har kännedom om olika tänkbara beredskaps- och krigsmiljöer, som är insatt i totalförsvarets organisation och sin egen roll däri och som har kunskap om egna och samverkande myndigheters m.fl. uppgifter och resurser. Ledningen måste också behärska en för verksamheten lämpad arbets- och beslutsmetod inklusive informationsteknik. Utbildningsverksamheten måste följaktligen ges ett innehåll som ger de önskvärda kunskaper och den överblick som här har beskrivits.

Ett annat sätt att beskriva utbildningsverksamhetens syfte är att den skall ge ledningsorganisationen en sådan förmåga att lösa sin uppgift att investeringarna i det lokala kan utnyttjas optimalt. Härmed avses då befolkningsskyddet

100 Totaiförsvarsutbildning

satsningar såväl på utbildnings- och övningsverksamhet som på planläggning, materiel och anläggningar.

För att uppfylla de redovisade kraven är det nödvändigt att bedriva både och övningar. Grundutbildningens huvudsyfte bör vara att till grundutbildning nuvarande och nytillkommande förtroendevalda och tjänstemän i kommuns krigsorganisation ge en god introduktion i totalförsvaret och dess verksamhet. Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kommuns ansvar och uppgifter. bör vara upplagd så att den skapar förståelse och motivation Grundutbildningen för ledningsuppgiften och den återkommande övningsverksamheten. I den grundsom kommer att genomföras under budgetåret 1984/85 är det särskilt utbildning angeläget att det fredstida planläggningsarbetet behandlas.

Sedan grundutbildningen har genomförts är det enligt vår mening nödvändigt att med jämna mellanrum övningar för att ge och vidmakthålla en genomföra kompetens som motsvarar önskad nivå ifråga om kunskaper och improvisationsförmåga. Härvid bör särskilt avseende fästas vid samordningskraven mellan civilförsvarsverksamhet och annan kommunal verksamhet under beredskap och i krig.

14.5 Förslag till utbildningssystem m.m. för förtroendevalda och tjänstemän

Efter en inledande grundutbildning av drygt l 200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän kommer civilförsvarsplanläggningen och revideringen av den kommunala beredskapsplanläggningen att genomföras. Vi anser att denna grundutbildning är nödvändig för att öka kunskapen i kommunerna inför planläggningsarbetet.

Omfattningen i den av utbildningsdelegationen planerade utbildningen är enligt vår mening otillräcklig. Vi föreslår att antalet förtroendevalda ökas till ca 3 200 och återkommer till denna fråga i det följande.

Ytterligare behov av grundutbildning uppstår i ett fortlöpande system genom omsättningen av förtroendevalda och tjänstemän. Bland förtroendevalda har vi räknat med 20 96 omsättning för varje mandatperiod. För tjänstemän bedöms omsättningen vara mindre. Vi har räknat med 10 96 under en treårsperiod.

Totalförsvarsutbildning 101

Grundutbildning av nyvalda och nyanställda bör genomföras i början av mandatperioden. I många län blir det nödvändigt att av rationella skäl genomföra omsättningsutbildningen med deltagare från flera kommuner samtidigt.

Vi har tidigare pekat på betydelsen av en regelbundet återkommande övningsverksamhet. Denna bör anpassas till mandatperioderna. Vi anser att det är att för totalförsvaret nivå lämpligt en tvâdagars ledningsövning på lokal under varje mandatperiod. Övningen bör som regel genomföras genomförs kommunvis. Den benämns fortsättningsvis LTL-övning (_Ledning Iotalförsvaret som är av tillämpningskaraktär föreslår vi [._okal nivå). Utöver denna övningstyp anordnas en beredskapsdag företrädare för kommuatt det årligen då, förutom för försvarsomrâdesbefälhavaren och nen och länsstyrelsen, även representanter deltar. Företrädare för andra delar av totalförsvaret landstinget regelmässigt nivå inbjuds vid behov. Både den gemensamma ledningsövningen och på lokal den årliga beredskapsdagen bör enligt vår mening tids- och innehållsmässigt samordnas med övningarna för kommunens civilförsvarsstab.

Vårt till utbildnings- och övningssystem redovisas i figuren på nästa förslag sida.

102 Totalfbrsvarsutbfldning

. _ 2 :

-*0-

oc:

å.

22m:

Ea

9=.__.._o

mmsmamoa

393.9 måla..

xoaacamasn

_ _

maaqåzaaa m2ac:.._%__a

-mm

oc.:

a..

mosoaaoa

_mqannma

cmamqmxoumaoo.

_ _

\

än

§12

_8=_83§_.8

mcsü

ø n -ä o

så I I

229.55%

z8.§_§..8

_maaanma

:am3amm6~

&

m:_..m+ma:3a

ø

33_3Bo8+ a1_.om.amo_n_o

on:

%czoSw_Ez_zm

31_.om_amnEo

-ä

z:

a..

/\

e...

-3

as_3_.mo_.m<m_.xmaa_.m3:

um

mcü

&

on: _

on:

_oxø_ .in

n_:3_.m<a..mm3cm:.

zoaa_.32_

.::m:m:_mam_mm. €

-8

åoawwøzaø

no

22m.

zaafimaaa.

. _oxo_

_®

-3

P9

zasafia

.in _.:D

:damåsø:

:n:

moaoaana

um /\

m:

\

-s

._

oc:

on:

_own_

8333 E:

az_zm%

så z:

3o_.ao € m1on_

33.

32m. ä.. -8

am.

33:3

xoaacamwao

52525-

_®

ö..

_ /

Totalförsvarsutbildning 103

4.6 Samordning med civilförsvarets utbildnings- och övningsverksamhet

I vårt betänkande (Ds Fö 1983:10) föreslog vi att personalen i tidigare civilförsvarsstaben skall skrivas in, utbildas, krigsplaceras och övas med stöd av Civilförsvarsstaben således som en särskild enhet i civilförsvarsplikt. ingår civilförsvarets och grundutbildas och övas enligt det system krigsorganisation som gäller för denna organisation.

Vi också att kommunstyrelsen skall svara för den övergripande föreslog och att chefen för civilförsvarsstaben under kommunstyrelsen skall ledningen utöva den direkta ledningen av civilförsvarsverksamheten.

Detta förhållande innebär att chefen för civilförsvarsstaben självständigt skall fatta de beslut som är erforderliga för bl.a.

- och alarmering, förvarning

- av liv och egendom, viss första hjälp åt undsättning (räddning inbegripet skadade och brandsläckning) samt

- av kommunstyrelsens beslut i fråga om befolkningsförflyttgenomförande skyddstillgângarnas utnyttjande osv. ningar,

Vidare skall chefen för civilförsvarsstaben bl.a.

- utöva den ledning i övrigt som kommunstyrelsen bestämmer,

- bereda ärenden för kommunstyrelsens beslut angående civilförsvarsverksamheten,

- samverka med lokala civila och militära chefer samt organimyndigheter sationer som berörs av civilförsvarsverksamheten inom komoch företag munen samt

- samverka med förvaltningar (kontor osv.) inom övriga krigsorganiserade kommunen.

Från dessa bör övningsverksamheten för civilförsvarsstaben utgångspunkter

104 Totaiförsvarsutbildning

främst avse

- inför beslut av såväl kommunstyrelse som chefen för civilförberedning svarsstaben,

- samverkan med såväl m.m. inom kommunen som lokala förvaltningar totalförsvarsmyndigheter m.fl. utanför den egna kommunala organisationen,

- i de avseenden chefen för civilförsvarsstaben skall fatta beslutsträning egna beslut samt

- genomförande och uppföljning av fattade beslut.

Till skillnad från huvuddelen av kommunens är Civilförtotalförsvarsuppgifter svarsverksamheten en verksamhet för kommunen som tillkommer under beredskap och i krig. Vi anser att civilförsvarsstabens uppgifter som beredningsorgan till kommunstyrelsen liksom samverkan inom den kommunala organisationen särskilt måste uppmärksammas vid utformningen av stabens övningsverksamhet. Kommunstyrelsen måste vid övningar i fred ges tillfälle att pröva och lära känna den enhet för beredning, ledning och genomförande av civilförsvarsverksamheten som den förfogar över under beredskap och i krig. Pâ samma sätt bör civilförsvarsstaben lära känna sin roll som en integrerad del i den kommunala krigsorganisationen, där staben främst skall svara för civilförsvarsverksamheten, men även, beroende på lägets krav, skall kunna medverka i andra kommunala verksamheter enligt kommunstyrelsens prioriteringar. Vi bedömer att dessa syften med övningsverksamheten bäst uppnås genom att Civilförsvarsstabens övningsverksamhet till delar samordnas med de gemensamma ledningsövningarna (LTL) och med de årliga beredskapsdagar som vi föreslår. Dock bör, liksom med civilförsvarsstaben tidigare, övningarna i stor utsträckning avse att leda och genomföra civilförsvarsverksamheten.

För närvarande enhetsövas hela civilförsvarsstaben vart fjärde år. Ledande i staberna övas dessutom i en särskild personal övning en gång mellan enhetsövningarna. Den ledande personalen övas således vartannat år. Därutöver genomförs särskild övning med chefen för staben och dennes ställföreträdare varje år. Enhetsövningarna omfattar tre dagar för ledande personal och tvâ dagar för övrig personal. De särskilda övningarna omfattar två dagar. Länssty-

Totaiförsvarsutbildning 105

relsen genomför samtliga övningar. Civilförsvarscheferna deltar dessutom som regel i nuvarande gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå.

Vi föreslår att enhetsövningarna med civilförsvarsstaber samordnas med de gemensamma ledningsövningarna (LTL). Vi anser att det finns betydande fördelar med att en kommun vid ett och samma tillfälle övningsmässigt kan belysa frågor rörande hela sin verksamhet mot bakgrund av de totala resurser kommunen disponerar under beredskap och i krig. Enhetsövningarna bör inledas med intern övning av stabens olika funktioner medan övningarna därefter samordnas med den lokala ledningsövningen, varvid ett eller flera civilförsvarsmoment genomförs. Dessa övningsmoment bör avse beredning och samverkan som leder till beslut av kommunstyrelsen. Momenten bör vara av den arten att de engagerar såväl civilförsvarsstaben som andra organ i den kommunala krigsorganisationen. Samordning på detta sätt bör även underlätta förberedelser och genomförande av övningarna. Samordningen ger förutsättningar för kraftsamling till en kommun vid ett tillfälle för deltagande militära och civila samverkansmyndigheter. Vidare kan de övningsledarresurser som står till länsstyrelsens förfogande för civilförsvarsövning mer effektivt utnyttjas vid förberedelser och genomförande av en samordnad övningsverksamhet.

De årliga beredskapsdagarna bör pâ samma sätt samordnas med särskilda övningar för civilförsvarsstaben. Vid dessa tillfällen bör särskilt aktuella planläggningsfrâgor och civilförsvarsorganisationens beredskap uppmärksammas. Vidare kan övningen omfatta tillämpningsexempel eller spel som belyser samspelet inom kommunens krigsorganisation.

Den årliga särskilda övningen för civilförsvarsstaben kan omfatta tvâ dagar för chefen och dennes ställföreträdare samt personal inom ledningsfunktionen för handläggning av skydds-, undsättnings- och hemskyddsfrågor.

4.7 Innehåll i stort i grundutbildning och övningar

4.7.1 Innehåll i stort i grundutbildningen

l vårt förra betänkande föreslog vi att kommunstyrelsen skall ha det övergripande ansvaret för all den totalförsvarsverksamhet som kommunen har ansvar för under beredskap och i krig.

106 Tota1fo‘rsvarsutb11dn1‘ng SOU 1984 :57

och övningar bör till innehållet av detta Både grundutbildning präglas övergri- För att underlätta samverkan inom totalförsvaret bör dessutom pande ansvar. alla möjligheter till personkontakter och personkännedom tillvaratas.

Vi föreslår att grundutbildningen ges ett sådant innehåll att den ger deltagarna insikt om kommunernas nya roll i totalförsvaret och det ökade ledningsansvar därav. I grundutbildningen bör behandlas bl.a. landshövdingens och som följer försvarsområdesbefälhavarens gemensamma syn på totalförsvaret i länet, det regelverk -lagar, förordningar m.m. - som gäller för beredskaps- och krigsförhållanden, den egna kommunens och samverkande myndigheters organisation och verksamhet under beredskap och i krig samt de fredstida beredskapsförberedelserna i kommunen.

Grundutbildningen bör så långt som möjligt aktivera deltagarna genom rollspel, och diskussioner. I övrigt hänvisas till utbildningsmålet för den grupparbeten tredagarsutbildning för förtroendevalda och tjänstemän som utbildningsdelehar utarbetat och till de erfarenheter från genomförda försökskurser gationen som redovisas längre fram. Den fortlöpande utbildningsverksamheten behöver dock inte på samma sätt ta sikte på att presentera införandet av ett nytt lokalt ledningssystem för civilförsvarsverksamheten i krig och därmed sammanhängande start-och uppbyggnadsproblem, utan bör inriktas mot att deltagarna skall kunna fungera i ett etablerat system.

Innehållet i grundutbildningen kan i stort vara identiskt för förtroendevalda och tjänstemän. Dock bör tjänstemännen ges möjlighet att ägna förhållandevis mer tid åt frågor rörande fredstida förberedelser, främst planläggning.

4.7.2 Innehåll i stort i Övningsverksamheten

Övningsverksamheten bör ta sikte på själva ledningsfunktionen. Detta innebär att moment som belyser följande ämnen bör behandlas, nämligen

- olika tänkbara och krigsmiljöer, beredskaps-

- inom ramen för totalförsvaret inklusive den egna verksamheten övergripande ledning av civilförsvarsverksamheten,

- samverkan,

Totalförsvarsutbildning 107

- arbets- och beslutsmetoder samt

- informationsverksamhet.

Övningarna bör som tidigare nämnts vara uppdelade i dels tvådagars ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå som återkommer vart tredje år, dels årliga beredskapsdagar.

De gemensamma ledningsövningarna (LTL) bör byggas upp kring alternativa förutsättningar, där åtgärder belyses dels innan kommunen har krigsorganiserats, t.ex. åtgärder inom ramen för fredssamhället och åtgärder när lägre beredskapsgrader har anbefallts, dels när kommunen har intagit sin krigsorganisation. Stor vikt bör läggas vid frågor som behandlar beredskapshöjningar och överraskande angrepp. Vid den första övningen som genomförs bör huvudvikten läggas vid kommunens ledning av civilförsvarsverksamhet.

Den årliga beredskapsdagen bör innehålla

- information inom totalförsvaret. Även sådana ämnen kring aktuella frågor som att beakta totalförsvarsfrâgor i samhällsplaneringen bör tas upp,

- av planaktualitet och revisionsbehov samt genomgång

genomförande av ett applikatoriskt exempel eller spel med förutsättningar enligt samma alternativ som vid den gemensamma ledningsövningen.

4.8 Deltagare i grundutbildning och övningar

14.8.1 Deltagare i grundutbildning

Liksom utbildningsdelegationen anser vi att följande fyra målgrupper bör delta i grundutbildningen:

- Kommunstyrelseledamöter.

- Övriga förtroendevalda.

- i kommunen. Chefstjänstemän

108 Totalförsvarsutbildning

- med handläggaruppgifter i fred rörande totalförsvaret. Tjänstemän

Vi förutsätter att alla som genomgår grundutbildning ingår eller kommer att ingå i kommunens krigsorganisation.

l vår bedömning har vi funnit det rimligt att begränsa de två första kategorierna till ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott resp. till ledande förtroendevalda i de nämnder/styrelser som har särskilt viktiga uppgifter från totalförsvarssynpunkt.

Till antalet innebär detta för riket ca l 750 ledamöter i kommunstyrelsernas arbetsutskott och ca l 400 förtroendevalda ur nämnderna/styrelserna. Som grund för det sist nämnda antalet har vi räknat med i genomsnitt fem förtroendevalda per kommun. Variationer förekommer kommunerna emellan beträffande nämnd/styrelseorganisationen. I vissa fall föreligger personalunion mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och nämnder/styrelser. Variationerna och personalunionen bör till del uppväga varandra, varför vi bedömer ett antal om fem förtroendevalda per kommun som rimligt. Sammanlagt innebär detta att ca 3 200 förtroendevalda ges grundutbildning.

Beträffande tjänstemännen delar vi utbildningsdelegationens bedömning och föreslår totalt för riket ca 2 500 tjänstemän enligt den fördelning med hänsyn till kommunstorlek som tidigare har redovisats.

Vi vill i detta sammanhang peka på önskvärdheten av att all grundutbildning av nuvarande förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna är genomförd senast under kalenderåret 1986, dvs. före den tidpunkt när kommunerna skall överta

ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå.

l ett fortlöpande system behövs grundutbildning av de tillträdande förtroendevalda och tjänstemännen. Omsättningen under en treårsperiod (mandatperiod) har vi bedömt till 20 96 för förtroendevalda och 10 96 för tjänstemän med utgångspunkt i det totala antal som har redovisats ovan. För riket innebär detta ett behov av grundutbildning för ca 640 förtroendevalda och ca 250 tjänstemän vart tredje år. Strävan bör vara att genomföra denna grundutbildning under det första året i varje mandatperiod.

Totalförsvarsutbildning 109

4.8.2 Deltagare i övningar

Vad gäller övningar bör målgruppen från kommunen vid de gemensamma ledningsövningarna på lokal nivå i första hand vara densamma som för grundutbildningen. Detta innebär ca 20 deltagare per kommun, vilket stämmer väl överens med antalet deltagare från kommunerna vid huvuddelen av de gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå som har bedrivits hittills. Önskemål kan dock finnas att ytterligare tjänstemän deltar i övningarna för att snabbt kunna utarbeta beslutsunderlag. Det kan då röra sig om experter som i och för sig inte har något behov av särskild totalförsvarsutbildning. Hur många som kan och bör delta i en övning blir i viss mån beroende av övningens uppläggning och tillgången på lämpliga lokaler. l denna övningsform ingår också personal från samverkande myndigheter och organisationer vilket rent tekniskt kan innebära en begränsning av det kommunala deltagandet. Variationerna kan bli betydande från kommun till kommun.

Vad gäller de föreslagna årliga beredskapsdagarna, som främst skall ta sikte på samarbetet inom kommunens krigsorganisation, bör deltagarantalet begränsas till högst 25 personer. Kommunerna äger självfallet att avgöra hur de vill låta sig representeras, men vi anser att denna form inte har samma aktualitet för tjänstemän med handläggaruppgifter som för övriga målgrupper. Dock bör planansvariga tjänstemän närvara med hänsyn till de frågor som kan komma upp i samband med att planaktualitet och revisionsbehov behandlas.

4.8.3 Särskilda utbildningsbehov

Vi har tidigare delat upp utbildningsverksamheten i sektorutbildning och övergripande totalförsvarsutbildning. De förslag om deltagare som redovisats ovan hänför sig enbart till den övergripande totalförsvarsutbildningen. Vi har därvid av praktiska och ekonomiska skäl begränsat antalet deltagare. Vi är medvetna om att det krävs utbildning i totalförsvarsfrågor för ett större antal förtroendevalda och tjänstemän än vad vi har föreslagit. Sådana behov torde i synnerhet finnas i de större kommunerna, där man har decentraliserat förvaltningen inom vissa områden, t.ex. inom socialförvaltningarna.

Vi anser att särskild uppmärksamhet i fortsättningen bör ägnas åt utbildningsbehovet i decentraliserade förvaltningar. På central nivå bör det i första hand åligga berörda centrala myndigheter att anordna sektorutbildningen så att även

f 110 Totalförsvarsutbildning

detta behov blir tillgodosett. Även riksnämnden för kommunal beredskap har ett ansvar för att initiera sådan utbildning i enlighet med det samordningsansvar, som vi senare i detta kapitel föreslår skall åvila riksnämnden.

På regional nivå bör länsstyrelsen vid uppläggningen av övningsverksamheten även ta hänsyn till behovet av att belysa verksamheten i decentraliserade förvaltningar.

På kommunal nivå bör enligt vår mening totalförsvarsfrågor och de uppgifter under beredskap och i krig som de olika förvaltningarna har belysas i samband med den ordinarie fredstida internutbildning och informationsverksamhet, som genomförs i kommunerna.

4.8.4 Kommunernas medverkan i utbildningsverksamheten

en lagstadgad för förtroendevalda och Vi har övervägt om det behövs plikt tjänstemän i kommunerna att delta i totalförsvarsutbildning. I lagen om kommunal skyldighet att redan i fredstid vidta beredskap anges i § 6 kommuns beredskapsförberedelser. Detta författningsstöd är enligt vår erforderliga Vi förutsätter att kommunerna tillser att berörda förtroenmening tillräckligt. devalda och tjänstemän ges möjlighet att genomgå erforderlig grundutbildning och regelbundet delta i övningsverksamheten. Vi anser således inte att något behov av lagstadgad plikt föreligger.

Staten bör vara skyldig att tillhandahålla kommunerna erforderlig utbildning enligt det system som vi har föreslagit. I fråga om den kommunala beredskapen företräds staten närmast av länsstyrelserna. Av länsstyrelseinstruktionen (1971:460) framgår att det åligger länsstyrelsen särskilt att ta befattning med den civila försvarsberedskapen. Enligt vår mening innefattas i detta ansvar även att anordna erforderlig utbildning för kommunerna i vad avser uppgiften totalförsvarsfrågor.

I samband med att vi i kapitel 2 behandlade personalplanläggningen (avsnitt 2.5.13) redovisade vi också våra överväganden beträffande behovet av att nuvarande rörande tjänsteplikt för tjänstemän i kommunerkomplettera regler na. Av fem alternativ valde vi att föreslå ett som förtydligar den allmänna (l959:83). Ändringsförslaget har redovisats i våra författtjänstepliktslagen ningsförslag.

Totaiförsvarsutbiidning 111

4.9 Planering och organisation

direktiven skall en utgångspunkt för våra överväganden Enligt och förslag vara att utbildnings- och övningsverksamheten i så stor utsträckning som möjligt bör bedrivas regionalt och lokalt.

4.9.1 Erfarenheter från försöksverksamhet

Under mars och april 1984 genomfördes två tredagars försökskurser i totalförsvar för kommunalt förtroendevalda i Kalmar och Västernorrlands län. Kurserna administrerades av Svenska kommunförbundets länsavdelningar i de båda länen medan länsstyrelsen svarade för att genomföra utbildningen. Föreläsare, spelledare och övrig personal tillhandahölls av de båda länsstyrelserna samt resp. försvarsområdesbefälhavare och landsting.

Försökskurserna har utvärderats och erfarenheterna har sammanställts i en rapport Kommunerna i totalförsvaret - för ledamöter i försöksutbildning kommunstyrelser, utvärdering daterad 1984-04-25. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp inom utbildningsdelegationen.

Utvärderingen av försökskurserna har gett vid handen att

- behovet av ökade om kommunernas roll i totalförsvaret kunskaper är stort,

de uppsatta utbildningsmålen inte nåddes helt och att de därför bör omformuleras för att bättre anknyta till kurslängd, ämnesområdets omfattning och deltagarnas förkunskaper,

- från kommunerna deltagarna bör ingå i kommunens krigsorganisation och att det är angeläget att kommunstyrelsens ordförande deltar,

- - tre sammanhängande utbildningstiden dagar ansågs lämplig,

det är lämpligt med skilda kurser för förtroendevalda och tjänstemän samt att

det är angeläget med representation från försvarsmakten och sjukvårdshu-

Totalförsvarsutbildning

vudmannen bland lärarna och föreläsarna så att samverkan och samordning inom totalförsvaret kan belysas.

har värdefulla erfarenheter bl.a. Utöver dessa övergripande synpunkter gjorts beträffande förberedelser inför utbildningen, organisation och ansvarsförhâllaninnehållet i olika kursavsnitt samt val av pedagogik och den vid genomförandet, stegringsföljd i utbildningen.

försvarsenheter avdelade förhållandevis stora resurser De båda länsstyrelsernas förbereda försökskurserna. Vid kommande kurser då för att och genomföra innehållsmässigt och i andra avseenden kan förväntas vara komplett underlaget från den först genomförda kursen samt då erfarenheter och delar av underlaget bedöms arbetsinsatserna dock kunna reduceras avsei resp. län kan utnyttjas värt.

visar utvärderingen att försöksverksamheten som helhet Sammanfattningsvis väl i båda länen. De erfarenheter och förslag till förbättringar som utföll redovisas bör därför betraktas som i rapporten enligt utbildningsdelegationen underlag för att detaljutforma utbildningen.

redovisas även kostnader för försökskurserna. Vi I rapporten över utvärderingen återkommer till denna fråga i det följande.

Vi biträder i stort de synpunkter och förslag som har framförts i utbildningsdeoch vi anser att den bör läggas till grund för slutlig legationens rapport utformning av den kommande grundutbildningen.

4.9.2 Genomförande av utbildning

i det av oss Även vid genomförandet av den grundläggande utbildningen bör erfarenheterna från försöksverksamheten beaktas. Vi föreslagna systemet anser sålunda, i likhet med vad som framkommit vid utvärderingen av försöks_- _ att Svenska kommunförbundets länsavdelningar bör ansvara för att kurserna, administrera kurserna och att länsstyrelserna bör ansvara för att genomföra kurserna. Därutöver har vi funnit det angeläget att länsavdelningarna hos kommunerna understryker betydelsen av och sprider kännedom om utbildningen.

Det att försvarsmaktens och medverkan är viktigt sjukvårdshuvudmännens

Totalförsvarsutbildning 113

säkerställs. Förutom medverkan från den aktuella militära krigsförbandschefen är det önskvärt att försvarsområdesbefälhavaren deltar.

4.9.3 Genomförande av övningsverksamhet

bör som regel kommunvis. De gemensamma ledningsövningarna genomföras Därigenom blir de förutsättningar, möjligheter och begränsningar som gäller för kommunen Problem och lösningar konkrebäst belysta. på dessa kan härigenom tiseras, vilket bör vara positivt för deltagarnas motivation och leda till att bra för revidering av totalförsvarsplanläggningen tas fram. Möjlighet bör underlag dock finnas att övningarna regionvis om länsstyrelsen och berörda genomföra kommuner finner detta lämpligare.

De årliga beredskapsdagarna bör alltid genomföras kommunvis.

vår mening bör länsstyrelsen ha det sammanhållande ansvaret för att Enligt i samverkan med i första hand försvarsområgenomföra övningsverksamheten desbefälhavaren. Detta förhållande stämmer väl överens med nuvarande ordning för att genomföra de lokala ledningsövningarna. Ett länsstyrelseansvar underlättar också med civilförsvarsstabens som vi har den samordning övningar eftersom redan inarbetade samverkansrutiner mellan länsstyrelsen föreslagit, och civilförsvarsstyrelsen då inte behöver ändras.

4.9.4 Planering av grundutbildning och övning

att - riksnämnden för Vi anser att det är lämpligt Q] central myndighet kommunal beredskap - samordnar den utbildningsverksamhet som bedrivs för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna. Detta gäller både den grundutoch de övningar som vi föreslår samt den kompletterande sektorutbildning som olika centrala myndigheter bedriver. Riksnämnden bör i samarbete bildning med Svenska kommunförbundet och berörda centrala myndigheter upprätta rullande Central som treåriga planer för utbildningsverksamheten. myndighet avser att bedriva sektorutbildning av personal i kommunernas krigsorganisation anmäla detta till riksnämnden, som sedan i samarbete med Svenska bör årligen kommunförbundet och berörda myndigheter samordnar planerad utbildning med avseende och belastningen på kommunala och berörda på utbildningsbehoven regionala myndigheter och organisationer.

114 Totalförsvarsutbildning

När det gäller övningsverksamheten bör huvudansvaret för att planera och genomföra övningarna ligga på länsstyrelserna. Dessa bör upprätta treåriga rullande i samarbete med berörda regionala myndigheter och övningsplaner kommuner och redovisa planläggningen till riksnämnden.

Det bör ankomma på riksnämnden att äska medel för den av oss föreslagna grundutbildningen och övningsverksamheten medan övriga centrala myndigheter äskar medel för sektorutbildningen inom respektive område. Enligt vår mening bör också riksnämnden i sin årsredovisning till regeringen samlat redovisa erfarenheterna från genomförd utbildning för kommunerna och i detta sammanhang redovisa sin syn på den utveckling av utbildningen som kan behövas inom olika områden. Totalförsvarets chefsnämnd bör därutöver årligen ges information.

Vi föreslår att riksnämnden för kommunal beredskap ges i uppdrag att närmare utarbeta rekommendationer för innehållet i utbildningen samt hur den bör och genomföras. Dessa rekommendationer bör utarbetas med utgångsplaneras punkt i våra förslag och i den tidigare nämnda rapporten från utbildningsdelegationen. Därvid bör samordningen med civilförsvarsstabens övningar särskilt uppmärksammas. Rekommendationerna bör utgöra en del av den gemensamma centrala inriktning som riksnämnden efter samråd med ansvariga centrala myndigheter och i samarbete med Svenska kommunförbundet fastställer att ligga till grund för kommunernas beredskapsförberedelser.

4.10 Länsstyrelsernas resurser

Länsstyrelsen är enligt sin instruktion den högsta civila totalförsvarsmyndigheten i länet. Enligt instruktionen åligger det länsstyrelsen att särskilt ta befattning med den civila försvarsberedskapen och räddningstjänsten.

I länsstyrelseinstruktionen anges vidare länsstyrelsens samordnings- och tillsynsansvar rörande försvarsberedskapen i länet. Det föreslagna övningssystemet kommer enligt vår mening att förbättra möjligheterna för länsstyrelserna att utöva sin tillsyn.

Det system för grundutbildning och övning som vi föreslår innebär en viss utökning av utbildningsinsatserna jämfört med dagens system. För närvarande finns för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna inte någon motsvarig-

Totalförsvarsutbildning 115

het till den grundutbildning som vi föreslår. Även de årliga beredskapsdagarna kan innebära en viss utökning. Vi anser att den av oss föreslagna sägas är ett minimum för att förtroendevalda och utökningen ge kommunernas ledande de kunskaper rörande totalförsvar som krävs för att lösa tjänstemän av utbildningsinsatserna är dock enligt vår sina utökade uppgifter. Utökningen mening blygsam. Systemet innebär att vissa förtroendevalda och ett begränsat avsätter för övningar. Därtill komantal tjänstemän fem dagar per treârsperiod om tre dagar som grundutbildningen innebär. mer den engångsinsats

kommer vårt att svara för huvuddelen av Länsstyrelserna enligt förslag resurser för att och övning. Jämfört erforderliga genomföra grundutbildning från länsstyrelserna innebär vårt förslag volym- och med dagens resursinsatser kvalitetsmässigt en utökning av insatserna. Vårt förslag är främst uppbyggt med den förändrade för civilförsvaret på lokal nivå. hänsyn till ledningsstrukturen - de årliga beredskapsdagarna som tidsmässigt samordnas med Vissa övningar civilförsvarsstabernas särskilda övningar - kan i dag genomföras i Civilförsvarsområde och i vissa fall för ett helt län. Då kommunerna skall förberedas för att lokalt leda bl.a. civilförsvarsverksamhet i krig bör denna typ av övningar i fortsättningen genomföras kommunvis.

Mot av de utökade som ålagts kommunerna i 1982 års bakgrund uppgifter totalförsvarsbeslut anser vi att den redovisade volymökningen är ofrånkomlig.

Försvarets undersökte i mitten av 1970-talet försvarsenrationaliseringsinstitut heternas Denna undersökning lades till grund för regeringens personalbehov. beslut 1978 rörande försvarsenheternas organisation och personalinnehåll. En

successiv av försvarsenheternas personal har skett sedan detta

reducering beslut fattades. Reduceringen är betingad av regeringens besparingsdirektiv, sådana de har uttryckts i anvisningar för länsstyrelsernas budgetarbete.

Såvitt vi har kunnat finna har varken regeringens eller de centrala uppgiftsställande (försvarsenhetens) insatser myndigheternas anspråk på länsstyrelsens reducerats i förhållande till personalminskningar. Tvärtom har genomförda och ett ökat ansvar lagts på länsstyrelserna. Här må ytterligare arbetsuppgifter som exempel nämnas regeringens beslut om vissa övningar inom räddningstjänstens omrâde samt regeringens beslut om vissa övningar med den krigsorganiserade länsstyrelsen. Till dessa redan beslutade förändringar läggs nu även de av oss föreslagna insatserna vid grundutbildning och övning.

116 Totalförsvarsutbildning

En del av civilförsvarsplanläggningen kommer att föras över från länsstyrelserna till kommunerna. Den dominerande delen av kommunernas planläggning avser skyddsplanen. Denna planläggning är emellertid till sin huvuddel ny och har således tidigare inte genomförts av länsstyrelserna. Avlastningen på länsstyrelserna blir därför begränsad.

Länsstyrelserna bibehåller ansvaret för specialplaner och ansvarar vidare för länsplaner inom flera områden. Under perioden fram till den tidpunkt när kommunerna övertar ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå måste länsstyrelserna lämna ett starkt stöd i planläggningsarbetet till kommunerna. Därutöver krävs av länsstyrelserna under samma period omfattande insatser i den grundutbildning av förtroendevalda och tjänstemän, som vi har föreslagit. I en etablerad decentraliserad ledningsstruktur kommer krav på resursinsatser från länsstyrelserna att ställas kontinuerligt i första hand för att genomföra övningar med kommunerna. Länsstyrelserna måste också avdela resurser för att stödja kommunerna i deras arbete med att hålla planläggningen aktuell. Länsstyrelsens insatser måste också ses mot bakgrund av ansvaret för god beredskap inom övriga civila delar av totalförsvaret.

Vi vill i detta sammanhang erinra om att CESAM-kommittén, med utgångspunkt i förslaget om decentraliserad övningsverksamhet för civilförsvarsorganisationen, föreslår ett kompetensutbyte vid länsstyrelserna så att de tillförs utbildningsresurser från civilförsvarsstyrelsen.

De övningsledargrupper, som i dag ställs till länsstyrelsernas förfogande av civilförsvarsstyrelsen för övningar med civilförsvarsorganisationen, bör enligt vår uppfattning redan nu kunna disponeras friare av länsstyrelserna. Successivt bör övningsledare knytas närmare till länsstyrelserna. En sådan ordning leder enligt vår mening till ett totalt sett effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser för utbildning, bl.a. för den av oss föreslagna grundutbildningen och övningsverksamheten. Vi föreslår därför att civilförsvarsstyrelsen snarast prövar ett system som innebär att övningsledarna ställs till länsstyrelsernas förfogande. l detta sammanhang finns det anledning att erinra om de åtgärder för personalutveckling som kan behöva vidtas för försvarsenheternas nuvarande personal.

Totaiförsvarsutbiidning 117

31.1 l Kostnader för grundutbildning och övningar

4.1 l .l Utgångspunkter

Vid våra överväganden har som gemensamma utgångspunkter legat att

personer som grundutbildas och övas med stöd av civilförsvarsplikt ersätts i särskild ordning,

- kostnaderna för de samverkansmyndigheter som deltar i de gemensamma ledningsövningarna för totalförsvaret på lokal nivå regleras på samma sätt som för närvarande sker genom att myndigheterna själva svarar för eventuella kostnader,

- kommunen helt för att de förtroendevalda kompenseras deltar i grundutbildning och övningar,

- i kommunerna tjänstemän fullgör grundutbildningen (totalt tre dagar) och deltar i övningarna (totalt fem dagar/treårsperiod) i tjänsten utan att ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas. Vi vill emellertid starkt understryka att en förutsättning för tjänstemännens deltagande i tjänsten är att ersättning till kommunerna för nyplanläggning och revidering av planer utgår i full omfattning i enlighet med förslagen i vårt förra betänkande,

- kommunens kostnader för den sektorutbildning av förtroendevalda och tjänstemän, som vissa centrala myndigheter genomför, i huvudsak regleras på samma sätt som f.n. Det innebär att den centrala myndigheten och Svenska kommunförbundet inför sektorutbildningen upprättar ett avtal beträffande utbildningens omfattning och innehåll samt rörande de ekonomiska frågorna. För att underlätta arbetet med avtalen och för att få enhetligare utformning av avtalstexten bör ett principavtal som reglerar förhållandet mellan staten och kommunerna upprättas samt

- tillförs extra ekonomiska resurser för sin medverkan. länsstyrelserna

Med dessa utgångspunkter som grund har vi gjort en bedömning av utbildningskostnaderna, som redovisas i följande avsnitt.

118 Totalförsvarsutbildning

4.ll.2 Kostnader för grundutbildning

Vi särredovisar kostnaderna för grundutbildning av nuvarande personal och grundutbildning av tillkommande personal ( omsättningsutbildning).

_Gr_und_ut_bi_1d_ni_ng §v_n_u\La:a_n1e.f§r1r£n§exa1<1a_os*Ltjérssruée

Totalt antal i grundutbildningen enligt tidigare redovisning är ca deltagare 3200 förtroendevalda och ca 2500 tjänstemän. I dessa antal ingår den av ca 1200 förtroendevalda och ca 2500 tjänstemän som grundutbildning utbildningsdelegationen har föreslagit.

för våra kostnadsberäkningar har legat utvärderingen av de Som utgångspunkt försökskurser som genomfördes i Kalmar och Västernorrlands län under mars och april 1984. För att nedbringa administrationskostnader bör enligt vår mening strävan vara att kurserna i genomsnitt omfattar 25 deltagare.

Vi räknar med en kostnad om 650 kr. per dag och förtroendevald, dvs. l 950 kr. för en tredagarsutbildning. I denna kostnad inkluderas förrättningsersättning och resekostnader.

För såväl förtroendevalda som tjänstemän uppkommer kostnader för kost och övernattningar), eftersom grundutbildningen beräknas genomföras i logi (tvâ internatform. Vi räknar med att kostnaderna härför uppgår till 800 kr. per person. För administration av grundutbildningen räknar vi med 150 kr. per person och kursdag.

Den totala kommunala kostnaden för grundutbildningen blir enligt denna modell:

3 200 x 3 200 = lO 240 000 kr. 2 500 x l 250 = 3125 000 kr.

Summa = 13 365 000 kr.

Länsstyrelsernas försvarsenheter kommer enligt vårt förslag att ansvara för att genomföra kurserna. Med hänsyn till att kurserna bör genomföras i internatform uppkommer kostnader även för länsstyrelsernas representanter för kost, logi och resor. Vi har räknat med en kostnad härför om 7 000 kr. per kurs. Vid en

Totalförsvarsutbildning 119

kursstorlek på i genomsnitt 25 deltagare blir den totala kostnaden för länsstyrelserna på så vis ca 1,6 milj. kr. (5 700 deltagare totalt med 25 deltagare per kurs ger 228 kurser. 228 kurser x 7 000 kr. = 1,6 milj. kr). §r_und_ut_bi.1d_ni_ng 3v_till_|<<;n1n1an<i_e_f9‘_r:r9e9<iexefl<1a_<sh_ti%i2s4«:rr1éin Vi räknar med följande utgångsvärden: Totalt antal berörda förtroendevalda 3 200 av dessa under en treårsperiod 20 96 640 Omsättning Totalt antal berörda tjänstemän 2 500 Omsättning av dessa under en treârsperiod 10 96 250 Vi räknar med samma kostnader som för grundutbildningen av nuvarande förtroendevalda och tjänstemän. Den totala kommunala kostnaden för grundutbildning av tillkommande personal blir enligt denna modell således: Förtroendevalda: 640 x 3 200 = 2 0158 000 kr. Tjänstemän: 250 x l 250 = 312 500 kr. Den totala kommunala kostnaden för treårsperioden är således ca 2 360 000 kr. och den kostnaden ca 790 000 kr. Som vi tidigare har framhållit bör årliga strävan vara att denna grundutbildning under det första âret i en genomföra Även för dessa kurser räknar vi med internat- och resekostnader mandatperiod. för länsstyrelserna med 7 000 kr./kurs. Den totala kostnaden för länsstyrelserna uppgår sålunda till ca 250 000 kr. för en treårsperiod eller ca 85 000 kr. per år. 4.113 Kostnader för övningsverksamhet Qsrueesstm _1e_h1iry§§ö_vr1irm_f§r_t2t21§ö_rsyârgtyê 10522.!nixå_ Vi räknar i den ekonomiska kalkylen med att en medelstor kommun deltar med

120 Totalförsvarsutbildning

21 personer varav 8 förtroendevalda och 13 tjänstemän. (Se tabell nedan).

Övningen genomförs i hemkommunen, varvid inga extra kostnader för kost och logi behöver uppkomma. Vi räknar med en kostnad per dag på 650 kr. för de förtroendevalda, dvs. l 300 kr. per person och ledningsövning.

För samtliga 2814 kommuner blir den kalkylerade kostnaden för en treârsperiod således 8 x 284 x l 300 = 2 9514 000 kr. och den årliga kostnaden ca 985 000 kr.

5:113 bzrsdéksaséas

Vi räknar i den ekonomiska kalkylen med att kommunen deltar med samma antal förtroendevalda och tjänstemän som vid den gemensamma ledningsövningen (LTL).

Vi räknar även här med en kostnad per dag på 650 kronor för de förtroendevalda.

För samtliga 284 kommuner blir den kalkylerade kostnaden således 8 x 284 x 650 = l 475 000 kr.

Tabell över deltagare vid gemensam ledningsövning och årlig beredskapsdag

F = F5’°°de‘ Kommunstyrelsen (au) Kommunkansliet Valda T = Tiänstemän Skolstyrelsen Socialnämnden

_._...›_._.g;

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Tekniska kontoret (motsv.)

Byggnadsnämnden Brandstyrelsen Övriga förvaltningar 5

SUMMA 8 13

Antalet deltagare avser inte kommuner med mer än 100000 invånare. I övningar för dessa kommuner blir antalet deltagare sannolikt större.

Totalförsvarsutbildning 121

4.1 1.14 Summering

Engångskostnaden för grundutbildningen av nuvarande förtroendevalda och tjänstemän uppgår till ca 15 milj. kr. varav ca 13,14 milj. kr. belastar kommunerna och ca 1,6 milj. kr. länsstyrelserna. Grundutbildningen bör emellertid inte genomföras under ett och samma år utan spridas ut i tiden. En strävan bör vara att slutföra denna utbildning före 1986-12-31, dvs. den tidpunkt när kommunerna skall ta över ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå. Därvid fördelas kostnaderna på tre statliga budgetår. En lämplig fördelning mot bakgrund av bl.a. belastningen på berörda myndigheter kan vara ca l 200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän under budgetåret 1984/85 och ca l 000 förtroendevalda under vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Med de förutsättningar som redovisats ovan beräknar vi att kostnaderna för den av oss föreslagna övergripande totalförsvarsutbildningen fr.o.m. budgetåret 1985/86 varje år uppgår till ca 3,5 milj. kr. Vi har då förutsatt att ca l 200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän i kommunerna redan under budgetåret 1984/85 har genomgått grundutbildning till en kostnad av ca 8 milj. kr.

Om de kommunala kostnaderna fr.o.m. budgetåret 1985/86 fördelas med lika stora kostnader per kommun blir det årliga beloppet ca ll 500 kr. Det förefaller rimligt och rationellt att ersätta kommunerna för kostnaderna genom en schablonmetod. En möjlighet till en sådan lösning är att efter avrundning koppla samman den nu aktuella ersättningen med det fasta belopp som i vårt förra betänkande föreslagits utgå för revidering av planläggningen.

Kostnaderna kan inte täckas inom nuvarande anslag till riksnämnden för kommunal beredskap. Enligt vår bestämda uppfattning är de föreslagna utbildningsinsatserna av sådan angelägenhet, att behovet av resurser för föreslagen utbildningsverksamhet måste beaktas vid fördelningen av totalförsvarsresurserna.

4.12 Tidsförhållanden för förberedelser och genomförande

Med hänsyn till de tidsförhållanden som gäller för övergång till kommunal planläggning och ledning av civilförsvarsverksamhet och till kraven på samordning mellan civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplan-

122 Totalförsvarsutbildning

har en nära samverkan under utredningens gång varit nödvändig mellan läggning de båda anslagsframställande myndigheterna, riksnämnden för kommunal beredskap och civilförsvarsstyrelsen.

vad vi har erfarit har denna samverkan bl.a. medfört att civilförsvarssty- Enligt relsen och riksnämnden i sina för budgetåren 1985/90 och programplaner för budgetåret 1985/86 kommer att redovisa en samordanslagsframställningar nad planering för förberedelser och genomförande av såväl civilförsvarsplansom annan kommunal beredskapsplanläggning samt för införande av läggning den utbildningsverksamhet vi föreslår.

För att den kommunala planläggning som behandlas i detta betänkande skall kunna påbörjas under budgetåret 1985/86, krävs att riksnämnden i den anslagsframställning som lämnas till regeringen under hösten 1984 begär medel för ersättning till kommunerna enligt de grunder som vi har föreslagit. Vidare bör riksnämnden, på samma sätt som civilförsvarsstyrelsen gjort i sin programplan 1984/89, i programplan 1985/90 beräkna erforderliga medel under hela planeringsperioden. Enligt vad vi har erfarit kommer riksnämnden att göra dessa beräkningar och äskanden.

Som vi tidigare har framhållit måste vissa grundläggande överväganden redan i samband med skyddsanalysen göras rörande verksamheten inom främst socialtjänsten och skolverksamheten om önskvärd samordning med civilförsvarsplanskall kunna uppnås. Civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden har läggningen beaktat detta förhållande genom att samordningsfrâgorna ges särskild uppmärksamhet i den information och grundutbildning av länsstyrelsepersonal samt av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna som enligt de båda myndigheternas planering skall genomföras med början hösten 1984.

Vi anser, utifrån redovisad planering, att det är nödvändigt att övriga berörda centrala myndigheter, med utgångspunkt i erfarenheterna från provplanläggoch i de förslag vi lämnar, tidigt under hösten 1981+ överarbetar de ningen allmänna råden så att dessa kan ligga till grund för höstens utbildning och beaktas under den planläggning som därefter skall påbörjas. Slutlig utformning av de allmänna råden kan ske först senare, när riksdagsbeslut föreligger om de förslag vi har lagt fram.

Huvuddelen av civilförsvarsplanläggningen och erforderlig revidering av annan

Totalförsvarsutbildning 123

kommunal planläggning skall vara genomförd till utgången av kalenderåret 1986. Den av oss föreslagna övningsverksamheten bör således kunna påbörjas ha tyngdpunkten av civilförsvarsverksamhet. I 1987 och inledningsvis på ledning de avseenden som vi har tagit del av riksnämndens och civilförsvarsstyrelsens har riksnämnden beräknat medel enligt våra förslag för programplanering ledningsövningar och årliga beredskapsdagar från och med budgetåret 1987/88. Civilförsvarsstyrelsen planerar att övning med den nya civilförsvarsstaben skall under samma budgetår med den samordning vi föreslår. påbörjas

För den av oss föreslagna grundutbildningen av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna kommer riksnämnden enligt vad vi har erfarit att äska medel från och med budgetåret 1985/86 med utgångspunkt i de beräkningar vi har gjort.

5. EKONOMISK ERSÄTTNING TILL KOMMUNERNA

5.1 Inledning

I vårt förra betänkande berörde vi svårigheterna att särskilja kostnaderna för civilförsvarsplanläggning och annan kommunal beredskapsplanläggning. Med uti den som vi gångspunkt resursuppföljning genomförde i de 22 provplanläggningskommunerna beräknade vi kostnaderna för en riksomfattande Civilförsvarsplanläggning till 45 milj. kr. Vad gäller kostnaderna för samordningen med den kommunala beredskapsplanläggningen saknade vi då underlag för egentliga kostnadsberäkningar. Vi gjorde emellertid bedömningen att den tillkommande kostnaden för att anpassa de kommunala beredskapsplanerna kunde vara av storleksordningen 15 milj. kr. Mot bakgrund av de förhållanden som vi då redovisade ansåg vi att ersättningen till kommunerna för att upprätta civilförsvarsplanerna och att anpassa annan kommunal kunde bedömas beredskapsplanläggning uppgå till ca 60 milj. kr. i 1983 års prisläge.

För den löpande av planerna revideringen föreslog vi en ersättning till kommunerna på ca 10 milj. kr. att utgå i form av ett grundbelopp på 20 000 kr. samt därutöver en krona allt per invånare, per år och kommun i 1983 års prisläge.

5.2 Resursuppföljning

I den nu aktuella provplanläggningen av den kommunala och beredskapen samordningen med civilförsvarsplanläggningen i fyra av de tidigare berörda provplanläggningskommunerna har vi genomfört en resursuppföljning av motsvarande slag som vid föregående provplanläggning. Vi anser det därför inte nödvändigt att närmare presentera tillvägagångssättet utan hänvisar till i vårt bilagedelen tidigare betänkande Ds Fö 1983:10.

Utfallet av resursuppföljningen visar att kostnaderna för kommunernas provplanläggning uppgår till ca 900 000 kr. Fördelat per invånare i de fyra berörda kommunerna tillsammans (323 082 inv.) blir kostnaden ca 2:80 kr. Vid en motsvarande kostnad per invånare för hela riket skulle den totala kostnaden uppgå till ca 23 milj. kr. Kostnaden per timme för hela provplanläggningen är ca 105 kr. En redovisning över antalet nedlagda timmar och fördelning på olika planläggningsområden lämnas på nästa sida.

126 Ekonomisk ersättning

SAMMANSTÄLLNING AV RESURSUPPFÖLJNING

Antal timmar Mora Eslöv Malmö Totalt Summa timmar Borlänge 186 147 913 l 887 3 133 Information, administration, förbere-

delser inför provplanläggningen samt pro-

jektledning 64 62 45 117 288 Övergripande ledning, samband 47 63 - 319 429 Personalplanläggning 404 75 561 745 1 785 Socialtjänst 336 125 77 254 792 Skolverksamhet 86 26 10 76 198 Kollektiv utspisning 7 14 2 38 61 Befolkningsregistrering 194 465 182 644 1 485 Kommunalteknisk verksamhet 73 25 144 63 305 Miljö- och hälsoskydd 4 4 28 159 195 Gravtjänst

1 401 1 006 1 962 4 302 8 671 Summa timmar

och Malmöhus län redovisat 392 Därutöver har länsstyrelserna i Kopparbergs respektive 1 017 timmar för arbetet med provplanläggningen.

är socialtjänsten, skolverksamheten och den Som framgår av redovisningen verksamheten de tidsmässigt mest krävande planläggningsomkommunaltekniska rådena.

5.3 Bedömning av kostnaderna

av de totala kostnaderna för en planläggning i samtliga Vid en bedömning förhållanden beaktas. kommuner i landet bör enligt vår mening nedanstående

bör ledningsplanen samt sambands- och informationsplanerna Enligt våra förslag kan de 288 timmar som samordnas med civilförsvarsplanläggningen. Härigenom

Ekonomisk ersättning 127

redovisas i den föregående tabellen utgå ur beräkningen. l avsnitten 2.5.4 och 2.5.ll föreslår vi att någon särskild planläggning inte behöver göras för befolkningsregistreringen och gravtjänsten. För denna planläggning har 61 resp. 195 timmar redovisats i provplanläggningen.

Därutöver bedömer vi att 500 timmar som nedlagts på information, administration, projektledning o.s.v. bör frånräknas då samordningsvinster med Civilförsvarspianläggningen kan göras. En motsvarande bedömning bör göras för personal- och underhålistjänsten. Denna krävde i provplanläggningen av civilförsvarsverksamheten en insats av 324 timmar i de fyra nu berörda kommunerna. Vi bedömer att, vid en sammanfattande uppskattning av kommunernas kostnader, hälften av insatsen, dvs. 162 timmar, kan utgå ur kostnadsberäkningen, då personal- och underhållstjänsten kommer att inarbetas i planerna för den kommunaltekniska verksamheten och övriga förvaltningars planer.

De ovan redovisade förhållandena motsvarar en resursinsats på l 206 timmar, vilket motsvarar en kostnad på ca 126 000 kr., eller 0:40 kr. per invånare. För riksnivån motsvarar detta ca 3,3 milj. kr.

Som redan har nämnts i det föregående bedömde vi i vårt förra betänkande att den tillkommande kostnaden för att anpassa de kommunala beredskapsplanerna kunde vara av storleksordningen 15 milj. kr. i 1983 års prisläge (ca 16 milj. kr. i 1984 års prisläge).

Den nu genomförda resursuppföijningen indikerar en kostnad för hela riket på ca 20 milj. kr., vilket i 1984 års prisläge ger en skillnad på ca 4 milj. kr. jämfört med vår tidigare bedömning. Det är emellertid enligt vår mening av väsentlig betydelse att här beakta de åtgärder som vi redovisade i kapitel 3 angående samordning mellan civilförsvarsplanläggning och övrig kommunal beredskapsplanläggning. Dessa åtgärder avser bl.a.

- av centrala och allmänna råd enhetlig utformning myndigheters inriktning för kommunernas planläggning i _e_n gemensam och enhetligt utformad publikation,

användning av en arbetsgång i planläggningsarbetet, vilken tillgodoser att styrande faktorer och krav på samordning för olika planläggningsområden klarläggs tidigt i arbetet,

Ekonomisk 128 ersättning

- främst beträffande riskbedömning, befolkgemensamma förutsättningar nings- och skyddsläge samt

- en till innehållet samordnad utbildning före planläggningsstarten för persosamt för förtroendevalda och tjänstemän i kommunal vid länsstyrelserna nerna.

faktorer av en reducering av kostnaderna Ytterligare som påverkar bedömningen med våra förslag kommer att är dels att de centrala myndigheterna i enlighet dels att förbättra de allmänna råd som legat till grund för provplanläggningen, rekommendationer om lämpliga arbetsmetoder har utarbetats.

har fått genomföras under Det är också viktigt att beakta att provplanläggningen Det arbete som nu har fått utföras under en mycket pressade tidsförhâllanden. kan i den riksomfattande planläggningen fördelas på ett år tremånadersperiod En smärre kostnadseller mera. Detta ger möjligheter att begränsa kostnaderna. blir aktuell vad gäller främst renhållökning jämfört med provplanläggningen och kristidsförvaltning. Dessa områden ingick inte i provplanningsverksamhet läggningen.

5.4 Förslag

av kostnaderna och därigenom ersättningen till kommuner- Vår totala bedömning att de förslag som vi lämnade i vårt förra na ger oss inte anledning frångå betänkande.

innebär av kommunalt förtroendevalda Däremot våra förslag angående utbildning till kommunerna bör höjas. Vi förordar där en och tjänstemän att ersättningen lösning som innebär att grundbeloppet höjs med ca ll 500 kr. per år och kommun Med hänsyn till att utbildningen påbörjas före den löpande i 1984 års prisläge. av planerna innebär detta en ersättning om ca ll 500 kr. per år och revideringen för 1985/86 och 1986/87. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 kommun budgetåren förordar vi en lösning som innebär att grundbeloppet höjs till ca 31 500 kr. per år och kommun.

av ovanstående belopp bör ske dels för att beloppen nu är angivna i Korrigering olika prislägen, dels för framtida prisförändringar.

SOU 1984: 57 129

BILAGA l

@

Kommittédirektiv BESS

E}?

Dir. 1983:63

till kommittén 1982:04) med

Tilläggsdirektiv (Fö uppatt behandla frågor som har samband med

drag ge-

nomförandet av 1982 års totalförsvarsbeslut angående

civilförsvaret och kommunerna

Dir. 1983:63

Beslut vid regeringssammanträde 1983-11-17.

T.f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Boström. anför.

inledning Med stöd av regeringens bemyndigande den 17 juni 1982 tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en kommitté med uppdrag att behandla frågor som har samband med genomförandet av 1982 års totalförsvarsbeslut angáende civilförsvaret och kommunerna. Enligt utredningsdirektiven (Dir. 1982:39) skall kommittén med utgångspunkt i den inriktning av civilförsvarsverksamheten som framgår av 1982 års totalförsvarsbeslut (prop. 1981/82:102. bil. 2, FöU 18. rskr 374) leda en provplanläggning av civilförsvarsverksamheten i Malmöhus och Kopparbergs län samt överväga och lämna förslag om - av ansvaret mellan och kommunerna för fördelningen länsstyrelserna olika planer och andra därmed sammanhängande beredskapsåtgärder i fred när det gäller såväl civilförsvarsverksamheten inom den enskilda kommunen som den kommungränsövergripande civilförsvarsverksamheten. hur ledningen av den kommungränsövergripande civilförsvarsverksamheten bör organiseras. innehåll och utformning av de olika planerna för civilförsvarsverksamheten. erforderliga författningsbestämmelser för genomförande av riksdagens beslut i fråga om civilförsvaret och kommunerna samt regler som bör gälla för ersättning till kommunerna för deras Civilförsvarsverksamhet i fred. . Provplanläggningen bör utföras med utgångspunkt i en samlad syn på

130 Bilaga l

kommunernas ansvar för ledningen i krig av kommunernas samtliga uppgifter inom totalförsvaret. l utredningsuppdraget ingår också att överväga och föreslå principer som bör gälla för utformningen av en för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av förefintligzt planer. Det är härvid angeläget att civilförsvarsplanläggningen på den kommunala nivån så långt som möjligt integreras med nuvarande kommunala beredskapsplanläggning.

Kommitténs förslag [skrivelse den 19 september 1983 till chefen för försvarsdepartementet har kommittén anmält att erfarenheterna från provplanläggningen visar att den nuvarande kommunala beredskapsplanläggningen måste revideras grundligt om det skall vara möjligt att få till stånd en god samordning (integrering) mellan denna och civilförsvarsplanläggningen samt att lämna förslag om utformningen av en för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av de olika planerna. Det främsta motivet härför är att 1982 års totalförsvarsbeslut ändrat de förutsättningar som gällde när den nuvarande

kommunala beredskapsplanläggningen kom till. Ändringarna innebär bl. a.

att förmågan att möta verkningarna av ett överraskande angrepp skall förbättras. att ökad uppmärksamhet måste ägnas åt skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel samt att ledningsorganisationen måste ha förmåga att handla med hänsyn till det aktuella läget och att utnyttja de samlade resurserna för befolkningens skydd. Förutsättningarna skiljer sig även i vad avser synen på utrymmningar och därmed på det befolkningsläge, som bl. a. den kommunala beredskapsplanläggningen bör grundas på. Kommittén anser således att den önskade samordningen mellan civilförsvarsplanläggningen och den kommunala beredskapsplanläggningen kräver en omarbetning av den senare med utgångspunkt i de nya förutsättningarna enligt 1982 års totalförsvarsbeslut och erfarenheterna från provplanläggningen. främst i vad gäller skyddsplanens områdesindelning och skyddsanalys. Kommittén

anser att en kompletterande provplanläggnirig av den kommunala bered-

skapsplaneringen bör genomföras i Malmöhus och Kopparbergs län i några av de kommuner som har deltagit i provplanläggningen av civilförsvarsverksamheten. Kommunerna bör vara olika till storlek och struktur. Kommittén har även redovisat en del erfarenheter från provplanläggningen i vad avser utbildningsfrågor. Dessa visar entydigt på behovet av information till samt utbildning och övning av den kommunala personal (förtroendevalda och tjänstemän), som i sin krigstida uppgift kommer att ha ansvar för civilförsvarsverksamheten och övrig totalförsvarsverksamhet inom kommunen. Kommittén anser att den handlingsberedskap mot överraskande angrepp, som statsmakterna kräver i 1982 års totalförsvarsbe-

Bilaga 1 151

slut. bl. a. måste tillgodoses genom en utbildnings- och övningsverksamhet som är väl avvägd gentemot andra beredskapsförberedelser. Kommittén erinrar i skrivelsen om att uppgiften till kommittén är avgränsad till planläggning av kommunernas civilförsvarsverksamhet. l uppgiften ingår således inte motsvarande uppdrag beträffande den kommunala beredskapsplanläggningen. [nte heller ingår i kommitténs nuvarande uppgift att behandla utbildnings- och övningsfrågor för kommunala förtroendevalda och tjänstemän. Med hänvisning till det anförda hemställer kommittén att regeringen överväger lämpligheten av att låta kommittén fortsätta sitt uppdrag med att genomföra en begränsad provplanläggning av den kommunala beredskapen och att i samband därmed överväga och lämna förslag om - av och innehåll i den kommunala omfattning beredskapsplanläggningen och hur därvid samordning mellan kommunens civilförsvarsplanläggning och den kommunala beredskapsplanläggningen bör åstadkommas - hur utformningen av en för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av planläggningen bör ske organisation och omfattning av. innehåll i och kostnader m. m. för den utbildning och övning i vad avser totalförsvarsfrågor som kommunalt förtroendevalda och kommunal personal bör genomgå.

överväganden

Förberedelserna för att genomföra 1982 års totalförsvarsbeslut i fraga om civilförsvaret och kommunerna är omfattande och berör såväl beredskapsplanläggningen inom olika totalförsvarsområden som utbildning och övning av personalen i ledningsorganisationen på lokal nivå. Beträffande beredskapsplanläggningen är det enligt min mening väsentligt att kommunernas planer för civilförsvarsverksamheten och beredskapsplanerna för kommunernas uppgifter enligt lagen (1964263) om kommunal

beredskap är samordnade med varandra och bygger pa samma förutsättning-

ar i fråga om riskbedömning och befolkningsläge. Kommunernas beredskapsförberedelser måste ske från gemensamma utgångspunkter. så att planerna för och verksamheten under beredskap och i krig kan ges en enhetlig inriktning. Med hänsyn till de ändrade förutsättningarna för den kommunala beredskapsplanläggningen. som är en följd av 1982 års totalförsvarsbeslut. delar jag kommitténs uppfattning om behovet av en kompletterande provplanläggning för den verksamhet som åligger kommunerna enligt lagen om kommunal beredskap. Provplanläggningen bör genomföras i Malmöhus och Kopparbergs län. Antalet kommuner bör bl. a. av kostnadsskäl begränsas till fyra. För den kommunala beredskapsplanliiggningen hör i

132 Bilaga l sou 1984:57

delar gälla vad som i kommitténs direktiv har angetts för tillämpliga civilförsvarsplanläggningen. Kommittén bör överväga och lämna förslag om dels hur en samordning mellan kommunernas civilförsvarsplanläggning och den kommunala beredskapsplanläggningen i övrigt bör åstadkommas. dels hur av en för kommuns alla totalförsvarsuppgifter samlad utformningen redovisning av planläggningen bör ske. Beträffande behovet av utbildning och övning av personalen i kommunernas krigsorganisation kan jag i huvudsak ansluta mig till de synpunkter har redovisat. måste ha och förslag som kommittén Ledningsorganisationen att handla med hänsyn till det aktuella läget och att utnyttja de förmåga samlade resurserna för befolkningens skydd. För att detta skall bli möjligt och för att beredskapsplanläggningen skall vara meningsfull bör den i kommunernas krigsorganisation krigsplacerade personalen ges utbildning Detta bör både förtroendevalda och tjänstemän. Med och övning. gälla till vad nu har anfört bör kommittén pröva behovet av hänvisning jag och övning i vad avser totalförsvarsfrågor som kommunalt utbildning förtroendevalda och tjänstemän bör erhålla samt ange hur denna verksamhet En utgångspunkt bör därvid vara att utbildningsi princip bör organiseras. i så stor som möjligt bör bedrivas och övningsverksamheten utsträckning regionalt och lokalt. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det bör redovisas senast den l juli 1984.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar det uppdrag som tidigare har lämnats kommittén i enlighet med vad jag nu har förordat.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

DEPARTEMENTENS REPROCENTRAL Stockholm 1933

Bilaga 2 133 KOMMITTENS SAMMANSÄTTNING

Palmgren, Skantz, Anna-Greta f.d. riksdagsledamot 1982-06-21 Sundström, Gudrun f.d. riksdagsledamot 1982-12-O9

Sakkunnig Gyllö, Sture A f.d. avdelningschef 1982-06-21

Experter Ahrland, Nils försvarsdirektör 1982-06-21 Backlund, Hans försvarsdirektör 1982-06-21 Cedmark, Jan kanslichef 1982-06-21 Frank, Aage kanslirâd 1982-06-21 Janson, Björn hovrättsassessor 1982-11-11 Åke sektionschef 1982-06-21

Lewensijö,

Nilsson, Roland avdelningsdirektör 1983-11-25

Huvudsekreterare Dahlén, Rune byrâchef 1982-06-21

Sekreterare Zetterberg, Evert sekreterare 1982-06-21

l sekretariatet har även ingått assistent Inger Karlsson

Bi1aga 3 135

Centrala myndigheter som har medverkat i kommitténs arbete

Arbetsmarknadsstyrelsen Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar Civilförsvarsstyrelsen Jordbruksnämnden Lantbruksstyrelsen Riksnämnden för kommunal beredskap Riksskatteverket Skolöverstyrelsen Socialstyrelsen Statens livsmedelsverk Statens naturvârdsverk Statens vattenfallsverk Transportrâdet Vägverket Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

sou 1984:57 137 Bilaga I;

REDOVISNING AV ALLMÄNNA RÅD SOM HAR TILLÄMPATS VID PROVPLANLÄGGNINGEN

(138 BHaga 4 sou 1984:57

INRIKTNING AV OCH

ALLMÄNNA RÅD FÖR

KOMMUNAL BERED-

SKAPSPLANLÄGGNING

UTGÖR UNDERLAG FÖR PROVPL LÄGGN 1 M OCH ENL] BESLUT AV 0 CK

Bilaga 4 139

Provplanläggningskommittén Civilförsvaret och Kommunerna (Pro CK)

INRIKTNING AV OCH ALLMÄNNA RÅD FÖR KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

Innehåll

A. Allmän inriktning

l. Kommunerna i totalförsvaret 2. Kommuns krigsorganisation och uppgifter under beredskap och i krig 3. Fredstida beredskapsplanläggning lt. Personalplanläggning 5. Uppehållsplatser och lokaler 6. Motorredskap, fordon och transporter 7. Reparations- och serviceverksamhet 8. Utbildning och övning (utarbetas senare)

Allmänna råd för beredskapsplanläggning

l. Övergripande ledning av verksamheten under beredskap och i krig Ehligt

2. Kommunal information Pro CKs 3. Civiiförsvarsverksamhet tidigare 3.1 Allmänt förslag 3.2 Skyddsplan DS Fö 3.3 Undsättning 1983:10 3.4 Mobilisering Bilagor l) 3.5 Personal och underhållstjänst li. Socialtjänst 5. Skolverksamhet 6. Kollektiv utspisning 7. Befolkningsregistrering 8. Kristidsförvaltning 2) 9. Kommunalteknisk verksamhet 9.1 Elenergiförsörjning 9.2 Gas- och värmeförsörjning 9.3 Vattenförsörjning och avlopp 9.4 Reservanordningar 9.5 Gatu- och väghållning 9.6 Renhållning 2) 10. Miljö- och hälsoskydd ll. Hamnrörelse 2) 12. Gravtjänst 13. Övrig verksamhet

1) I detta utkast redovisas endast allmänna råd för planläggning av samband. Sambandsplanen ingår som bilaga till plan för övergripande ledning.

2) Ej föremål för provplanläggning. Redovisas därför inte här.

140 4 Bilaga

INRIKTNING OCH ALLMÄNNA RÅD FÖR KOMMUNAL BEREDSKAPSPLAN- LÄGGNING

publikation innehåller samlat de centrala myndigheternas inriktning Föreliggande och allmänna råd för kommunernas i fred. Innehållet bör beredskapsplanläggning ses som ett till de i lag och förordning stadgade åliggandena för komplement kommunerna i vad avser totalförsvarets verksamhet.

I det första avsnittet - Allmän inriktning - redovisas allmängiltiga grunder för planläggningen. Här beskrivs också den utbildning och övning som förtroendevali kommunerna i för att förbereda sina da och tjänstemän bör deltaga sig inför krigstida uppgifter.

I det andra avsnittet redovisas allmänna råd för planläggningen för de olika områden, inom vilka kommunerna har uppgifter under beredskap och i krig.

att i samråd med kommunerna komplettera förelig- Det åligger länsstyrelserna gande underlag utifrån regionala totalförsvarssynpunkter.

A. ALLMÄN INRIKTNING

l. KOMMUNERNA I TOTALFÖRSVARET

1.1 Bakgrund och inriktning

Totalförsvaret kan definieras som det svenska fredssamhället omställt för krig.

Därvid att den som har ett ansvar för en uppgift i fred skall ha gäller motsvarande ansvar i krig, om uppgiften kvarstår i krig. Kommunernas verksamhet ingår som en viktig del av landets totalförsvar.

De militära och civila delarna av totalförsvaret skall samverka med varandra och samordnas så att största möjliga försvarseffekt uppnås.

I statsmakternas totalförsvarsbeslut anges grundläggande principer för inriktning av totalförsvaret.

Det skall

- vara så förberett för krig att det verkar fredsbevarande 1

B1laga 4 141

— snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styrka - mot skador och säkerställa den för individens överskydda befolkningen levnad och samhällets funktion viktigaste försörjningen.

Verksamhetens betydelse skall styra tilldelning av personal och materiel.

Hotet om ett överraskande angrepp och en samtidigt påbörjad krigsorganisering skall ligga till grund för planläggningen. Sjukvård, socialtjänst, polisväsende, kommunikationer m.m. skall anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade försvarsansträngningarna.

För att säkerställa en effektiv samverkan och samordning mellan totalförsvarets olika delar och därigenom få en god beredskap är det av stor vikt att förberedelser vidtas i fred. Därvid är planläggning, utbildning och övning samt information till allmänheten väsentliga aktiviteter.

1.2 Krigsförhållanden

Erfarenheterna visar att civilbefolkningen har drabbats i ökande utsträckning för varje krig som har utspelats. skyddsåtgärder som förbereds i fred är därför alltmer nödvändiga. Även om konventionella vapen i första hand bedöms komma att utnyttjas kan insatser av kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel inte uteslutas. skyddsåtgärder mot dessa stridsmedel måste således också förberedas.

I tätorter och platser som bedöms bli särskilt utsatta i krig skall befolkningen i första hand ges erforderligt skydd i skyddsrum eller skyddade utrymmen (enklare typer av skydd).

Avspärrning av landets gränser kan komma att innebära uppoffringar och

minskade möjligheter för samhället att upprätthålla normal fredsstandard under lång tid.

Det kan i krig uppstå sådana skador på elförsörjning, vattenledningar, fjärrvärmeanläggningar, vägar m.m. att samhället inte längre kan fungera i fredstida former.

En omställning av landets samlade resurser för krigsförhållanden innebär en omvälvande förändring av fredssamhället. Industri och handel anpassas till de 2

142 4 Bilaga

ändrade för verksamheten. Ca 800 000 människor inkallas till förutsättningarna det militära försvaret och ca 150 000 till civilförsvaret. Myndigheternas verksamhet anpassas till det rådande läget etc. Kommunerna och deras förvaltningar utgör en väsentlig del av och har att verka i detta förändrade samhälle.

Det är den ovan beskrivna krigsmiljön som skall vara styrande för de fredstida beredskapsförberedelserna inom totalförsvaret.

Näringslivet samt statliga och kommunala myndigheter har även viktiga uppgifter vid fredskriser och avspärrning av landets gränser. En del av de fredstida förberedelserna inriktas i första hand på sådana uppgifter. Detta gäller exempelvis lagring av förnödenheter och ransoneringsförberedelser. Även övriga förberesom bakgrund kan emellertid i vissa delar delser som genomförs med krigsmiljön vara av värde vid fredskriser.

1.3 Civilförsvarsverksamhet - en ny uppgift för kommunerna

ta över ansvaret för ledningen av Enligt beslut av riksdagen skall kommunerna civilförsvarsverksamheten i fred på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar som hänger samman härmed. Övertagandet skall samordnas med att en heminförs och med att arbetet med skyddsplaner påbörjas i skyddsorganisation kommunerna.

Civilförsvarets verksamhet avser att skydda och rädda liv och egendom vid krig eller eller andra förhållanden som är föranledda av krigsfara utomordentliga krig.

För att under beredskap kommunens resurser i och i krig på bästa sätt utnyttja form av personal, materiel, lokaler, fordon m.m. krävs en samlad syn på kommunens i totalförsvaret. Denna syn bör bl.a. resultera i en för uppgifter kommunens väl samordnad planläggning. Därvid bör samordsamtliga uppgifter med den ordinarie kommunala verksamheten ningen av civilförsvarsverksamheten uppmärksammas.

1.4 Ledning och samordning

Centrala och regionala totalförsvarsmyndigheters beslut måste i krig kunna genomföras med betryggande snabbhet och säkerhet. 3

Bilaga 4 143

Huvuddelen av besluten leder till åtgärder på lokal nivå. För att kommunernas verksamhet skall kunna samordnas med annan för totalförsvaret viktig verksamhet krävs samverkan mellan ett flertal myndigheter, bl.a. på lokal nivå, vilket framgår av följande bild.

144 Bilaga 4

.s

_.28_ :68 I38

nu:

_.mm_o:o_ _.mn_o:n_ :ann

m:

nm::.nS _maaåms

+3_

a_.a6:m+m_.

22m

.

:min:

:_o 32m

k» :tå

.L

B

:_55

Ea.

ae..

..ixa_3oa

...oamnzmn

3_:3..cm3_:oo..m

3:29.

w+_.amo_.:uun:£.

_..mam_.:m93

§2

ü

2:9

n__%%mSn

m=m..

D=a_.m<o_.mm:=.

92_

qmwm

22?

.EST

nmmmazomz

&

n_xmommz

i

3om_.:6m_8:m=£

:ä:

_=.a8m_8n:o=

canon

mxozozza

33%

3:,$%w2~E

xoaacaoä

He..

_.a:mm2_.m_mm_..

_maaanmonnoa _3:_:nmoBn:

Q:_um3=.o<o..m

a$2_3.

3 :

on:

_oaamzå

Rm.

oâB

EEE...?

8nmn

v.m.§o5m_m§

on:

a.

an:

sumo

:

ammo

uom2.nmm:n_m+

xznmm_.cxm..amz.

n_=o

D396

annan

.ipaq

182%

Eaazom-

n_:a

ass

uozm-

s

33-

Bilaga 4 145

1.5 Författningsstöd

Kommunernas uppgifter i totalförsvaret regleras främst i lagen om kommunal beredskap (l964:63) och den kommunala beredskapskungörelsen (1964:722), den administrativa fullmaktslagen (1942287) och dess tillämpningskungörelse (l91+3:1 37), lagen om lokal kristidsförvaltning (1973:861) och kungörelsen om kristidsnämnder (1978:863) samt i civilförsvarslagen (l960:7l+) och civilförsvarskungörelsen (1960:377).

Ovan angivna författningar m.fl. återfinns i totalförsvarets författningshandbok (TFH).

2. KOMMUNS KRlGSORGANISATION OCH UPPGIFTER UNDER BERED- SKAP OCH l KRIG

2.1 Kommuns krigsorganisation

Den krigsorganiserade kommunen bör ge möjligheter att snabbt anpassa verksamheten efter lägets växlingar, så att arbetet kan bedrivas effektivt och samordnas under kommunstyrelsen som övergripande ledningsorgan. Även övriga kommunala organ, som ingår i krigsorganisationen har då organisatoriskt anpassats efter sina beredskapsuppgifter. Vissa organ, såsom civilförsvarsstaben, saknar motsvarighet i fredsorganisationen. Motsvarande gäller för kristidsnämnden. Denna kan emellertid behöva organiseras innan krigsorganisationen intagits.

Kommunstyrelsen får följande särskilda befogenheter sedan kommunen övergått till krigsorganisation

- meddela kommunens nämnder och andra organ inom och utom krigsorgani- - dock inte fullmäktige sationen - föreskrifter hur verksamheten skall inriktas och bedrivas, - fördela kommunens mellan tillgångar i fråga om personal och utrustning de organ som ingår i krigsorganisationen efter uppkommande behov.

Kommunstyrelsens befogenheter utvidgas således i betydande omfattning jämfört med normala fredstida förhållanden.

146 Bilaga 4

Beslut om övergång till krigsorganisation förutsätter - till den del övergången medför ändringar i den fredstida obligatoriska nämndorganisationen - att regeringen med stöd av administrativa fullmaktslagen utfärdat de särskilda förordnanden som krävs för detta. Samma förutsättning gäller också i fråga om de som tillkommer kommunstyrelsen enligt vad som vidgade ledningsuppgifter tidigare nämnts.

Ett exempel på kommuns krigsorganisation visas på sid 8. Exemplet avviker på flera sätt från fredsorganisationen.

Som tidigare nämnts innebär ansvarsprincipen att var och en som har ansvar för en uppgift i fred skall lösa motsvarande uppgift i krig om uppgiften då skall behållas. Härigenom underlättas övergången från freds- till krigsorganisation, samtidigt som planläggningen i fred underlättas.

efter till Kommunstyrelsen får enligt exemplet betydande befogenheter övergång krigsorganisation. Pâ skissen har detta markerats genom att kommunstyrelsen övertar uppgifterna för civilförsvarsnämnden, brandstyrelsen och byggnadsnämnden. Den heldragna orderlinjen från kommunstyrelsen går till civilförsvarsstaben, tekniska kontoret, kommunkansliet, ekonomikontoret och byggnadskontoret. Den streckade linjen som markerar kommunstyrelsens övergripande ledning går till övriga nämnder och styrelser i exemplet. Detta gäller för miljö- och hälsoskyddsnämnden, Skolstyrelsen, socialnämnden, kristidsnämnden, elverksstyrelsen, kommunala bolagsstyrelser och hamnmyndigheten. Dessa behåller direktivrätten gentemot sina resp. förvaltningar, t.ex. skolkontoret.

Kommun är under beredskapstillstånd skyldig att utöva verksamhet också till förmån för annan kommuns befolkning som till följd av krigsskada, utrymning m.m. måste uppehålla kommunen. Bland de övriga uppgifter som sig inom tillkommer i den krigsorganiserade kommunen bör framhållas skyldigheten att svara för registrering av befolkning som uppehåller sig i kommunen annat än tillfälligt.

Förhållandena i de enskilda kommunerna kan naturligtvis variera avsevärt i ett Vid markstrider och om exempelvis kemiska stridsmedel används kan krigsläge. det vara svårt att organisera och bedriva annan kommunal verksamhet än sådan som svarar mot de mest akuta behoven - överlevnaden.

148 Bilaga 4

2.2 Kommuns uppgifter under beredskap och i krig

Utifrån ansvarsprincipen inom totalförsvaret - att var och en som har en uppgift i fred skall lösa denna även i krig om uppgiften då skall behållas - har varje kommun goda möjligheter att själv välja den krigsorganisation och den uppgiftsfördelning som är lämplig utifrån kommunens egna förutsättningar.

I det följande beskrivs kommunens krigstida uppgifter översiktligt utifrân det tidigare redovisade exemplet på krigsorganisationen.

Ledning

Kommunstyrelsen är under beredskap och i krig det högsta ledningsorganet för verksamheten inom kommun. Uppgifterna är härvid att inrikta verksamheten mot de för tillfället viktigaste behoven, samordna verksamheten inom kommun, samverka med andra lokala myndigheter och organ samt fördela befintliga resurser.

Arbetsformer, administration och beslutsprocess inom kommun bör förenklas jämfört med fredstida förhållanden (detta utvecklas när resultatet ytterligare föreligger från utredningen om den kommunala beslutsprocessen under beredskap och i krig).

Kommunkansliet bör under kommunstyrelsen svara för ledning och samordning av all på kommun ankommande totalförsvarsverksamhet. Kansliet svarar även för personal- och posttjänst samt befolkningsregistrering.

För att utöva en effektiv ledning krävs bl.a. tillgång till telekommunikationer (trâd- och radiosamband). Eftersom små möjligheter föreligger att under beredskap och i krig utföra erforderliga installationsarbeten är det nödvändigt att genomföra huvuddelen av dessa i fred.

Informationsverksamhet

Under beredskap och i krig kan förutses att behovet av snabb och korrekt information ökar kraftigt, t.ex. information till allmänheten om nya och förändrade förhållanden. Exempel på områden där ökad information får stor betydelse är

Bilaga 4 149

ransonering - kommunalteknisk försörjning, t.ex. el, vatten och värme - kommunikationer - social service. - civilförsvarsverksamhet m.m.) (skyddssökning, utrymning/inkvartering

Utöver kommuns informationscentral utgör hemskyddsorganisationen en viktig informationsresurs, bl.a. för direktkontakt med enskilda människor samt för att lämna och inhämta information.

Civilförsvarsverksamhet

Civilförsvarsverksamheten omfattar bl.a. åtgärder för att varna befolkningen vid fara, anordna skydd (för befolkningen) i skyddsrum och skyddade utrymmen samt då skydden är otillräckliga, utrymma personer ur riskomrâden och inkvartera dem på annan plats. Civilförsvarsverksamheten omfattar vidare räddningsåtgärder vid nödlägen inbegripet brandsläckning och viss första hjälp åt skadade.

I civilförsvarsverksamheten ingår även att svara för särskilda åtgärder för skydd av befolkningen mot verkan av kärnvapen och kemiska stridsmedel

Huvuddelen av denna verksamhet genomförs av en civilförsvarsorganisation, som tillförs kommunen vid beredskap. Den direkta ledningen utövas under kommunstyrelsen av en civilförsvarsstab. Vissa delar av civilförsvarsverksamheten kan bedrivas av andra kommunala förvaltningar. Detta gäller främst åtgärder som rör iordningställande av skyddsrum och anordnande av skyddade utrymmen, viss försörjning av civilförsvarsorganisationen samt förläggning och utspisning av nödställda.

Beträffande anordnande av skydd bör, utöver dispositionen av de kommunala resurser som kan användas för ändamålet, särskilt beaktas den rådgivningsverksamhet som måste bedrivas till fastighetsägare eller andra enskilda inom kommunen.

Ekonomisk verksamhet

Den ekonomiska verksamheten förutses fortgå på samma sätt som i fredstid. En tillkommande uppgift för kommun är dock att tillgodose de behov som Civilför-

150 Bilaga 4

svarsorganisationen ställer. Ekonomikontoret bör ansvara för kommuns kassatjänst. De rutiner för vilka kommun avser använda ADB i krig måste kunna utföras manuellt om elförsörjning och/eller telekommunikationer inte fungerar.

Kommunalteknisk verksamhet m.m.

Den kommunaltekniska försörjningen omfattar el-, värme-, Vattenförsörjning och avlopp. Därtill kommer gatu- och väghållning, materialtjänst, drivmedelsoch bränsletjänst, transporter, röjningstjänst och gravtjänst.

Tekniska kontorets inriktning bör vara att lägst klara den kommunaltekniska försörjningen för individens överlevnad.

Social verksamhet

Omsorgsverksamheten inom socialtjänsten (t.ex. barn-, äldre- och handikappomatt vara viktiga arbetsuppgifter för socialkontoret. Omhändersorg) fortsätter av hemlösa från egen och annan kommun samt flyktingar liksom tagande utbetalning av krigshjälp/ekonomiskt bistånd är exempel på tillkommande viktiga arbetsuppgifter liksom vidgad samverkan med primärvården.

Byggnadsverksamhet

Åtgärder för att skydda befolkningen utgår från vissa bedömningar av hur vårt

land kan drabbas av krigshandlingar. För att skydda befolkningen iordningställs de skyddsrum som byggts i fred och anordnas skyddade utrymmen för att öka skyddstillgångarna.

Kommun skall upprätta en förteckning över egna resurser som kan utnyttjas för byggnadstjänst.

Nyproduktion av bostäder upphör praktiskt taget helt. Skyddsrum och skyddade utrymmen samt fastighetsförvaltning skall prioriteras.

Skolverksamhet

Skolverksamheten under beredskap och i krig omfattar grundskole- och gymnasieutbildning. Utbildning i gymnasieskola skall bedrivas i den utsträckning

SOIU 1984:57 Bilaga 4 151

förhållandena medger.

Skolstyrelsen skall ansvara för förplägnadstjänst såsom anskaffning av livsmedel, utspisning m.m. Detta gäller förutom skolelever även civilförsvarsorganisationen.

Det kan övervägas att inordna verksamheter inom vissa förvaltningar, t.ex. fritids- och kulturnämndsverksamhet, under skolstyrelsens ansvar.

Miljö- och hälsoskydd

i form av trångboddhet, sanitära missförhållanden m.m. kan Bostadsproblem under beredskap och i krig bli mycket stora. Detta gäller framför allt i kommuner där många människor inkvarteras.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer att behöva utöva omfattande tillsyn och åt bostadshygieniska frågor. Detsamma gäller beträfägna stor uppmärksamhet fande renhâllning, smittrening samt kontroll och besiktning av livsmedel.

Medverkan i åtgärder för skydd mot ABC-stridsmedel kan också bli nödvändig.

Kristidsförvaltning

Kommun får tillsätta särskild kristidsnämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara kristidsnämnd. I annat fall har kommunstyrelsen detta ansvar.

Kristidsnämnden skall bl.a. lämna biträde åt det ekonomiska försvarets myndigheter för att trygga försörjningen av livsmedel och andra viktiga förnödenheter. En viktig uppgift är därvid att medverka vid ransonering av bränsle, drivmedel, livsmedel och andra dagligvaror. Ransonering av främst bränsle och drivmedel kan också bli nödvändig i fred.

Hamnrörelse

Hamnrörelse skall kunna bedrivas i minst den utsträckning som anges av Sjöfartsverket.

152 Bilaga 4

Gravtjänst

Gravtjänsten under beredskap och i krig innebär av döda omhändertagande civilpersoner i de fall den fredstida begravningsorganisationen är otillräcklig.

Kommunen skall därvid ombesörja transport av döda, anordna bårstationer, registrera döda samt iordningställa begravningsplatser. Samverkan skall ske med de kyrkliga kommunerna samt - beträffande identifiering - med lokal polismyndighet.

Övrig verksamhet

Övriga verksamheter, som inte omfattas av planläggningsskyldighet, men som

kommun bedömer under angelägna beredskap och i krig planläggs enligt kommunens bestämmande. Exempel pâ sådana verksamheter är lokaltrafik samt fritids- och kulturverksamhet. l övrig verksamhet bör också inrymmas de verksamheter som bedrivs av kommunala bolag, exempelvis och renhållning fastighetsförvaltning.

Sammanfattat kan kommuns uppgifter under beredskap och i krig åskâdliggöras med nedanstående figur.

l

1 Vissa |

uppgifter

utgår, t. ex.

projektering och byggande

l

De flesta uppgifter som

kommunen har i fred

Vissa uppgifter

skall lösas civen under

övergår “fill

och i f°V°”

beredskap krig

C-“Pdra

ningar, t. ex. kulturverksamhet

Vissa uppgifter tillkommer,

tex. civilförsvarsverksamhet och

kristidsförvaltning

Bilaga 4 153

3. FREDSTIDA BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

3.1 Syfte med kommunens totalförsvarsplanläggning

l föregående avsnitt har bl.a. kommunernas uppgifter och krigsorganisation behandlats. För att under beredskap och i krig ha tillgång till erforderligt beslutsunderlag och snabbt kunna verka i krigsorganisationen måste förberedelser vidtas i fredstid. Planläggning av verksamheten inom olika funktioner är därvid en viktig del.

Syftet med planläggningen i fred är att

- för kommunens av verksamskapa grundläggande beslutsunderlag ledning heten i krig, - som bör vidtas när försvarsberedskapen behöver förange de åtgärder stärkas samt - i fredstid, exempelvis att bygga skyddsrum utgöra grund för förberedelser och att bedriva övningsverksamhet.

Enligt 1982 års totalförsvarsbeslut skall en hög beredskap mot överraskande angrepp eftersträvas. För att åstadkomma detta måste de fredstida förberedelserna bl.a. omfatta en organisations- och resursplanläggning. Därutöver bör nödvändiga basfakta - främst beträffande riskbild, befolkningsläge och skyddsmöjligheter - dokumenteras. På så vis anger de olika planerna ramar och villkor för att beslut skall kunna fattas och genomföras under beredskap och i krig. Ett tillfredsställande beslutsunderlag för starten av verksamheten är dock det primära. Eftersom möjligheterna att förutse utvecklingen av tänkbara lägen är mycket begränsade bör planläggningen inte drivas så långt att den låser verksamheten till olika beredskaps- och krigssituationer i detaljer och fasta mönster. I ett verkställighetsskede måste det rådande läget och de lokala förhållandena styra besluten.

3.2 Underlag för planläggningen

Förberedelser i form av fredstida planläggning för totalförsvaret måste utgå från av riksdag och regering utfärdade författningar. Regeringen utfärdar också särskilda anvisningar för den operativa krigsplanläggningen inom totalförsvarets civila delar. Anvisningarna ligger till grund för totalförsvarsmyndigheternas

154 Bilaga 4

planläggning och utgör dessutom utgångspunkt för de föreskrifter och allmänna råd som centrala myndigheter har att utfärda för krigsplanläggningen på regional och lokal nivå.

Mot bakgrund av centrala myndigheters och civilbefälhavarens riktlinjer utarbetar länsstyrelsen det ytterligare planläggningsunderlag som krävs för att kommunen skall kunna göra sin totalförsvarsplanläggning. Härvid utgör de målanalyser som civilbefälhavarna i samråd med militärbefälhavarna har genomfört viktiga grundvärden. Målanalyserna har resulterat i en bedömning av vilka totalförsvarsobjekt och vilka geografiska områden som en motståndare kan tänkas vilja bekämpa. Analyserna omformas av länsstyrelsen till en riskbedömning, som i sin tur utgör ett väsentligt underlag för kommunernas planläggning. En annan viktig del i länsstyrelsens underlag utgörs av en organisationsplan för kommunens civilförsvar. I denna plan anges den civilförsvarsorganisation som tilldelas kommunen och andra grundläggande förutsättningar för kommunens civilförsvarsverksamhet.

Annat viktigt underlag för planläggningen finns tillgängligt i kommunerna. Det gäller främst befolkningsförhållanden och tillgången på personal, skyddsrum, lokaler och arbetsmaskiner.

Den kommunala beredskapsplanläggningen bör resultera i ett för kommuns alla totalförsvarsuppgifter gemensamt beredskapsverk. För att nå detta mål är det angeläget att samma grundvärden används för olika planläggningsområden. Befolkningsläget utgör vid sidan om riskbedömning och skyddstillgångar de viktigaste grundvärdena.

Statsmakternas inriktning innebär beträffande skydd för befolkningen att denna i största möjliga utsträckning skall stanna kvar i ordinarie bostäder och på ordinarie arbetsplatser och där beredas skydd i skyddsrum och skyddade utrymmen. Utrymning skall ses som en kompletterande åtgärd om de fysiska skyddsmöjligheterna är otillräckliga. Denna inriktning beträffande skydd och utrymning utgör tillsammans med riskbedömningen m.m. basen för kommunens skyddsplan.

I skyddsplanen redovisas kommunens indelning i hemskyddsområden och befolkningsläget i dessa. För varje område görs en skyddsanalys, i vilken dokumenteras möjligheterna att i olika avseenden förbättra skyddet. Både indelningen i hemskyddsområden och skyddsanalysen utgör grundvärden för annan beredskaps-

Bilaga 4 155

inom kommunen. Härigenom får skyddsplanen en starkt styrande planläggning effekt på övrig planläggning. Det innebär att skyddsplanen tidsmässigt måste utarbetas före övriga planer.

l den mån sekretessbelagd information överlämnas till kommunen måste reglerna i sekretesslagen (1980:100) beaktas. Om omfattningen av denna information är liten bör strävan av praktiska skäl vara att meddela den muntligt. När sekretessbelagd information behandlas kan publikationen FA Säk (Föreskrifter, anvisningar och allmänna råd om tillämpningen av säkerhetsskydd) vara till hjälp även för kommunerna, trots att den enbart äger tillämpning på statliga myndigheter. Publikationen har utgivits av överbefälhavaren och rikspolisstyrelsen gemensamt. Enligt lO § förordningen (1438:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter åligger det överbefälhavaren och rikspolisstyrelsen att på begäran lämna råd om säkerhetsskyddet bl.a. till kommuner. Av praktiska skäl kan sådana råd lämnas via länsstyrelsen.

3.3 Omfattning av kommunernas planläggning

Av nedanstående sammanställning framgår de olika funktioner som kommunen bör planlägga. Funktionerna har tidigare belysts översiktligt i avsnitt 2.2

l. Övergripande ledning av verksamheten under beredskap och i krig (l denna funktion ingår även att sammanställa personalplanen och sambandsplanen) 2. Kommunal information 3. Civilförsvarsverksamhet 3.1 Skyddsplan 3.2 Mobilisering 3.3 Undsättning 3.4 Personal- och underhållstjänst 4. Socialtjänst 5. Skolverksamhet 6. Kollektiv utspisning 7. Befolkningsregistrering Kristidsförvaltning Kommunalteknisk verksamhet 9.1 Elförsörjning 9.2 Gas- och värmeförsörjning

156 Bilaga 4

9.3 Vattenförsörjning och avlopp 9.4 Reservanordningar 9.5 Gatu- och väghållning 9.6 Renhållning 10. Miljö- och hälsoskydd ll. Hamnrörelse 12. Gravtjänst 13. Övrig verksamhet

3.14 Genomförande av planläggningen

Det är en avgjord fördel om planläggningen genomförs av kommunens egen personal. Själva planläggningsarbetet ger goda kunskaper och därigenom positiva beredskapseffekter. För att tillvarata dessa kunskaper bör man eftersträva att i planläggningen använda personal som avses krigsplaceras i kommunen. Tilltron till planläggningen blir sannolikt bättre vid egenplanläggning än om konsulter anlitas för arbetet. Möjligheterna till en bred förankring bland kommunernas förtroendevalda och de chefstjänsternän som inte direkt har deltagit i planläggningen torde också öka om arbetet utförs av kommunens egen personal. Även det fortlöpande revideringsarbetet för att hålla planläggningen aktuell underlättas om den grundläggande planläggningen har utförts av kommunens egen personal (revideringsfrâgan avses utvecklas när erfarenheter vunnits från den grundläggande planläggningen).

5. PERSONALPLANLKGGNING

Detta avsnitt beskriver den fredstida planläggningen av personal till kommunens krigsorganisation. Planläggning för att tillgodose civilförsvarsverksamhetens personalbehov åvilar i fredstid länsstyrelsen och behandlas närmare i de allmänna råden B 3.

14.1 Syfte

Syftet med personalplanläggningen är att

- behovet av personal för den verksamhet som kommunen skall klarlägga kunna fullgöra under beredskap och i krig - hos kommunen efter försvarsmaktens och Civilförkartlägga personalläget

Bilaga 4 157

svarets mobilisering och då samhället i övrigt omställts för krig, - vidta och förbereda olika för att i erforderlig åtgärder utsträckning säkerställa den personal som behövs för den planlagda verksamheten.

4.2 Författningsunderlag m.m.

Personalplanläggning inom kommunerna grundar sig på lagen om kommunal beredskap samt på uppskovskungörelsen (SFS 1973:939).

Underlag i övrigt för planläggningen framgår dels i detta avsnitt, dels av arbetsmarknadsstyrelsens utarbetad handledning för personalplanläggningen (ännu inte färdigställd).

14.3 Ansvarsförhâllanden

Vid beredskapstillstånd och i krig reduceras kommunernas personal genom att vissa anställda med stöd av pliktlagar kallas till tjänstgöring vid försvarsmakten, i civilförsvaret eller i den krigsorganiserade hälso- och sjukvården. Vidare kan viss personal som medgivits teckna särskilt avtal som medlemmar i en frivillig försvarsorganisation komma att kallas till tjänstgöring. För att tillgodose personalbehovet inom kommunerna är det därför nödvändigt att i fredstid genomföra en personalplanläggning.

Ansvaret för att detta sker och för att planläggningen hålls aktuell âvilar resp. kommuner. Arbetsmarknadsstyrelsen har det övergripande ansvaret för totalförsvarets behov av civil personal samt utövar den allmänna tillsynen över uppskovsväsendet och har att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter. Det åligger länsstyrelsen att tillse att förberedelsearbetet vid kommunerna bedrivs på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas med annan beredskapsplanläggning. Länsstyrelsen är också uppskovsmyndighet för kommunerna inom sitt län. De närmare bestämmelserna i detta sammanhang framgår av AMS anvisning 52.25.05 Personalplanläggning och uppskovshantering inom uppskovsgrupp 3 (länsmyndigheter m.fl.).

Personalplanläggningen bör sammanhâllas av kommunkansliet. Arbetet med att upprätta planer för de olika funktionerna bör däremot - särskilt för områden med stor personalstyrka - utföras av någon ansvarig inom varje fackområde.

158 4 Bilaga

4.14 Två olika modeller för personalplanläggning

kan genomföras med eller utan datorstöd. Personalplanläggningen

För kommuner med ADB-resurser har ett komplett datorbaserat system utarbetats av arbetsmarknadsstyrelsen tillsammans med Kommundata AB. Systemet fredstida uppgifter som är av intresse utnyttjar befintliga personaladministrativa liksom i befolkningsregistret. Sammanför planläggningen, beredskapsuppgifter och brister/överskott sker maskinellt. räkningar av personalbehov, tillgångar underlättas avsevärt. Systemet blir således mycket tids- och Revideringar arbetsbesparande.

Kommuner kan kontakta Kommundata AB för att få med egna ADB-system erforderlig information om systemet.

Kommuner utan ADB-resurser planläggningen manuellt. genomför

4.5 Personalbehov och personaltillgång

Kommunen skall i anslutning till varje delplan också upprätta en personalplan. Personalbehoven för de olika funktionerna beräknas med hänsyn till den verksamhet som skall bedrivas normer i de allmänna råden och för övrigt i och enligt delar efter fredstida erfarenheter. Bedömningen av behoven skall tillämpliga göras restriktivt.

Behoven i första hand med kommunens egna i fredstid anställda och tillgodoses förtroendevalda som inte är värnpliktiga eller för annan beredregistrerade skapsuppgift.

om vilka av kommunens anställda som på grund av värnplikt eller annan Uppgift inte disponeras efter en allmän mobilisering och då samhältotalförsvarsuppgift inhämtas av kommuner med let i övrigt omställs för krig (disponibilitetskontroll) ADB-resurser - KDAB:s eller egna - genom samkörning av eget personregister Kommuner utan ADB-resurser kan erhålla och länsstyrelsens befolkningsregister. biträde med motsvarande kontroll genom att vända sig till länsarbetsnämndens försvarsenhet.

För att tillgodose personalbehovet och ersätta personal som under beredskap och

Bilaga 4 159

i krig inte är disponibla prövas först följande åtgärder:

- av kvarvarande omfördelning personal inom och mellan förvaltningarna, överenskommelse om tjänstgöring med lämpliga personer, t.ex. anställda som pensionerats eller i övrigt slutat sin anställning utan att övergå till annan krigsviktig verksamhet (se 4.6 ang beredskapsregistrering), - av vapenfri iansprâktagande tjänstepliktig som grundutbildats inom kommunal verksamhet och som efter slutförd utbildning disponeras för krigsplacering i sin hemkommun och - med länsarbetsnämnden om att i ett överläggningar möjligheterna verkställighetsskede täcka brister genom arbetsförmedlingens medverkan.

Sedan dessa åtgärder prövats bör kommunen söka tillgodose eventuellt kvarstående behov av nödvändig personal (nyckelpersonal) genom framställning om hävning av registrering för beredskapsuppgift utanför kommunens krigsorganisation. För värnpliktiga och reservofficerare (vid försvarsmakten fast anställda) innebär detta framställning om uppskov.

Enligt av AMS utfärdade handlingsregler skall kommunalt anställd personal, som inte är Värnpliktig och som är viktig för kommunens egen krigsorganisation, inte tas i anspråk för andra totalförsvarsuppgifter utan kommunens medgivande. Det förutsätts dock att kommunen i en konkurrenssituation har förståelse för vikten av andra beredskapsuppgifter.

För personal som inte erfordras för planlagd verksamhet gäller att den skall stanna kvar vid kommunen om den inte ianspråktas för annan totalförsvarsuppgift.

Beträffande behov av särskilt som inte är K-företag viktiga entreprenörer d.v.s. registrerade som krigsviktiga företag i Överstyrelsens för ekonomiskt försvar register, vilket länsstyrelsen kan ge information om - kan kommuner säkerställa personal som inte är Värnpliktig genom personlig överenskommelse (se 4.6 ang beredskapsregistrering).

4.6 Beredskapsregistrering

Beredskapsregistrering sker för att markera att en viss person reserverats för en helt annan beredskapsuppgift än funktionen som anställd vid krigsviktig myndig-

160 4 Bilaga

het eller K-företag. Personal som i fred är anställd hos kommunen skall således inte beredskapsregistreras.

Beredskapsregistrering skall däremot ske av sådana personer som inte är anställda i kommunen men med vilka kommunen träffat överenskommelse om tjänstgöring i krigsorganisationen (t.ex. pensionsavgångna, entreprenörer m.fl., se 4.5).

Beredskapsregistrering sker genom länsarbetsnämnden, som har det administrativa ansvaret, medan registreringen tekniskt sett är knuten till länsstyrelsens dataenhet (folkbokföringen).

4.7 Redovisning och analys

- - som Personalplanläggningen skall utmynna i en sammanställning personalplan för varje delplan utvisar kommunens behov av och tillgång pâ arbetskraft. Den närmare utformningen framgår av handledningen.

Efter genomförd planläggning bör kommunen göra en analys av möjligheterna att fungera under beredskap och i krig. Resultatet av bedömningen förs in i h beredskapsplanen.

4.8 Information

Kommunen skall informera sina anställda om planerade beredskapsuppgifter. Det bör därvid klargöras vilka uppgifter m.m. under beredskap och i krig som personalen kommer att åläggas oavsett om den ingår i kommunens krigsorganisation eller inte.

5. UPPEHÅLLSPLATSER OCH LOKALER

5.1 Val av uppehållsplats

Med uppehâllsplats för en organisatorisk enhet förstås dess arbetsplats under beredskap och krig. För reparations- och serviceorgan är dock uppehållsplatsen den plats, varifrån enheter utgår för att lösa sina uppgifter.

Uppehållsplatser för kommunens organ och enheter skall utses vid planlägg-

Bilaga 4 161

ningen.

De kommunala organen och enheterna bör bibehålla fredsarbetsplatserna som uppehâllsplats när detta är möjligt och lämpligt med hänsyn till beredskapsuppgiften och behovet av skydd.

Vid val av uppehållsplats för ett kommunalt organ bör kommunernas behov av samverkan med lokal militär chef och lokal sjukvårdsmyndighet uppmärksammas.

Med hänsyn till kravet på snabba och samordnade beslut inom totalförsvaret bör samgruppering i civilförsvarets ledningscentral eftersträvas för särskilt betydelsefulla ledningsorgan.

Vid val av uppehållsplats bör främst sådana lokaler utnyttjas, där befintliga teleanordningar är tillräckliga, så att kostnadskrävande komplettering och utbyggnad i fred av teleanläggningarna så långt möjligt undviks.

Inom skyddsrumsort bör uppehållsplats väljas så att tillgång till skyddsrum kan erhållas.

För lednings- och förvaltningsorgan som inte har tillgång till skyddsrum skall en alternativ uppehållsplats planläggas.

Personal förutsätts behålla ordinarie bostad eller utnyttja anvisad omflyttningsbostad. Av kommunen planlagd förläggning erfordras i regel endast för kommunaltekniska enheter som skall kunna bistå vid röjning.

5.2 Lokaler

Lokalbehoven tillgodoses i första hand genom utnyttjande av kommunens egna byggnader (lokaler). Även annan byggnad kan utnyttjas om så erfordras. I det senare fallet måste dock planläggningstillstånd sökas hos länsstyrelsen.

Ansökan om planläggningstillstånd inlämnas till länsstyrelsen på blankett ÖEF V 383. Före sådan framställning bör kommunen hos ägaren/innehavaren förvissa sig om att annan myndighet inte fått planläggningstillstånd för byggnaden.

Om annan totalförsvarsmyndighet beviljats planläggningstillstånd för kommunägd

ll 22

162 Bilaga 4

som bedöms erforderlig för krigsorganisationen bör kommun anmäla byggnad, detta till länsstyrelsen. I vissa fall får kommunen acceptera att annan totalförsvarsmyndighet ges företräde, även när det gäller byggnad som kommunen äger.

Av länsstyrelsen meddelat planläggningstillstånd bifogas berörd delplan.

5.3 Redovisning av uppehållsplatser

l delplanerna bör ingå erforderliga uppgifter om uppehållsplatserna. Om så bedöms lämpligt markeras uppehållsplatserna på karta som bifogas delplanerna. Redovisningen får inte ske på sådant sätt att delplanen blir hemlig handling.

En översiktlig sammanställning över uppehållsplatserna i form av en organisationstablå och eventuellt en karta med kommunens samtliga uppehållsplatser utmärkta bör ingå i planen för övergripande ledning.

6. MOTORREDSKAP, FORDON OCH TRANSPORTER

6.1 Motorredskap, fordon

Kommuns behov av motorredskap och fordon efter krigsorganisering skall klarläggas. Beräkningar av behoven bör ske enligt de grunder som ges i de allmärna råden eller eljest i tillämpliga delar efter fredstida erfarenheter.

Behoven tillgodoses i första hand med kommunens egna resurser (eventuellt efter omfördelning mellan kommunens förvaltningar). Kommunens egna motorredskap och fordon kan komma att ianspråktas genom uttagning för annan totalförsvasuppgift. Detta skall klarläggas i fred.

6.2 Transporter

Godstransporter, som inte kan ske med egna fordon, beställs på samma sätt son i fred. Om det anlitade företaget inte kan ombesörja transporten skall kommuren vända sig till vägtrafikombudet.

Större eller särskilt angelägna transportbehov som bedöms inte kunna tillgodozes med kommunens bör anmälas till länsstyrelsen i samband rred egna fordon beredskapsplanläggningen.

Bilaga 4 163

6.3 Anmälan om överskott

För att de begränsade tillgångarna på motorredskap och fordon skall kunna utnyttjas av totalförsvaret på mest ändamålsenligt sätt, skall kommun, som vid planläggningen finner att den disponerar fler motorredskap och fordon än som erfordras för krigsorganisationen, anmäla överskottet till länsstyrelsen.

Redovisning kan lämpligen ske med hjälp av RKB framtagna blanketter.

7. REPARATlONS- OCH SERVICEVERKSAMHET

Behoven av reparations- och serviceverksamhet under beredskap och i krig tillgodoses genom att kommunen anlitar det företag (den entreprenör) som i fred tillhandahåller dessa tjänster eller annat företag i branschen. Om kommunen inte kan finna entreprenör som åtar sig reparations- eller serviceverksamhet som den bedömer viktig för sin beredskap, kan länsstyrelsen tillfrågas om lämplig entreprenör.

Centrala myndigheter har ansvaret för att företag, som utövar riksomfattande eller regionalt omfattande reparations- och serviceverksamhet av stor betydelse för totalförsvaret, blir planlagda. Länsstyrelsen kan på förfrågan meddela, om visst företag planlagts på detta sätt. Ehuru företag som tillhandahåller dataservice eller reparation och service på datorer är planlagda, kan tillgången på sådana tjänster förutsättas bli knapp under beredskap och i krig. Härtill kommer akut brist på reservdelar. Kommunen kan därför bli nödsakad att lägga om sina fredstida administrativa rutiner till manuell behandling, så långt detta är möjligt. Det kan sålunda bli nödvändigt att avsevärt sänka ambitionsnivån beträffande redovisning m.m. Se anvisningar för planläggning av informationsbehandling i krig utgivna av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (Anv Infob K).

Kommun, som har oundgängligt behov av kontinuerliga externa tjänster (entreprenad) från företag som ej planlagts centralt, skall anmäla detta till länsstyrelsen.

Om sådant entreprenadföretag i sin verksamhet för kommunen behöver tillgång till motorredskap och fordon jämte förare/motsvarande, skall till anmälan fogas uppgift om dessa behov. Länsstyrelsen meddelar sedan kommunen eventuellt vidtagen eller erforderlig planläggningsåtgärd.

164 Bilaga 4 Länsstyrelsens meddelande om planläggningssätt och de planläggningsâtgärder som kommunen vidtagit införs i resp. delplaner. Planläggningshandlingar som erhållits från länsstyrelsen fogas i förekommande fall till berörd delplan. Redovisning kan lämpligen ske med hjälp av RKB framtagna blanketter. 8. UTBILDNING OCH ÖVNlNG Avsnittet utarbetas senare. (På s. 114 i detta betänkande föreslår vi att riksnämnden för kommunal beredskap utarbeta: detta avsnitt med utgångspunkt i våra förslag i kapitel li).

Bilaga 4 165 B. ALLMÄNNA RÅD FÖR BEREDSKAPSPLANLÄGGNING B.l Allmänna råd för planläggning av samband

gravtjänst

Innehållet ovan avses kompletteras under hösten 1984 med allmänna råd för planläggning av

- av de allmänna råd övergripande ledning Revidering pågår - kommunal information som låg till grund för Pro CKs - civilförsvarsverksamhet provplanläggning 1983

- Dessa områden är inte föremål kristidsförvaltning renhållning för provplanläggning - hamnrörelse

L..

166 Bilaga 4

Pro CK B.l Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Komm unerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av samband

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

Bilaga 4 167 lnnehåll Sid l. Planläggningens syfte l 2. Trådsamband l 2.1 Krigstelekatalog l 2.2 Prioriterade abonnemang 2 2.3 Teleutbyggnadsplan 2 3. Radiotjänster L! 4. Länsalarmeringscentral (LAC) 5

Bilagor: l. Blankett Enstaka telefonabonnemang 2. Blankett Telefonväxelabonnemang 3. Blankett Tillstånd att inneha och använda radiosändare 4.1 Exempel på kommuns krigsorganlsation 4.2 Exempel på förteckning över sambandsbehov utifrån kommuns krigsorganisation (Exempel på sambandsplan för Malmö kommun utdelas separat)

168 Bilaga 4

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV SAMBAND

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Syftet med planläggningen är att

- hur sambandet mellan kommuns och klarlägga ledningsorgan, egna enheter andra totalförsvarsmyndigheter skall säkerställas, - kommmun redan i fred skall redovisa behov av kompletterande teleanordningar i en teleutbyggnadsplan, - kommuns klarlägga behov av radiotjänster

För kommun innebär detta att en sambandsplan skall upprättas utifrân kommuns krigsorganisationsplan och uppehâllsplatser. Sambandsplanen bör biläggas planen för övergripande ledning. Sambandsplanen skall omfatta följande delar:

- tråd teleutbyggnadsplan - där kommuns radiokommunikationsnät redovisas i form av radiotjänster, radionätskiss, anropssignaltabeller och/eller anropsnummertabeller samt samtrafikmöjligheter. (Exempel se bilaga 3)

2. TRÅDSAMBAND

2.1 Krigstelekatalog

Kommun skall upprätta en telekatalog med tele- och gatuadresser/motsvarande för ledningsorgan, egna enheter och för de totalförsvarsorgan med vilka kommunen närmast har att samverka. Katalogen bör vid planläggningen upprättas i koncept. Vid övergång till krigsorganisation kompletteras, och mângfaldigas distribueras katalogen till berörda organ och institutioner.

Uppgift om teleadresser till totalförsvarsorgan med hemlig grupperingsplats lämnas vid behov av länsstyrelsen i samband med kommunens krigsorganisering.

I trâddelen redovisas också de kontor, som har telex och/eller förvaltningar telefax.

Bilaga 4 169

2.2 Prioriterade abonnemang (P-abonnemang)

Då störningar av olika slag på telenätet inte kan undvikas under beredskap och i vidtas från televerkets sida vissa förberedande åtgärder beträffande krig, (P-abonnemang) för att i möjligaste mån totalförsvarsprioriterade abonnemang störningarna. Under beredskap och i krig undantas P-abonnemang från begränsa vid överbelastning i telenätet. P-abonnemang erhåller vidare förtur avstängning vid reparation av teleanordningar samt ges vissa möjligheter att få trafik utväxlad via reservteleanläggning.

Uppgift om prioriterade abonnemang infordras vartannat år av länsstyrelse, som efter av materialet överlämnar detta till berört telekontor för komgranskning pletteringar och slutlig utskrift av krigsabonnentplan.

2.3 Teleutbyggnadsplan

Med hänsyn till den avgörande betydelse goda och säkra telekommunikationer har för den kommun, skall dess oundgängliga behov under krigsorganiserade beredskap och i krig av kompletterande teleanordningar klarläggas.

Härvid skall behovet av och tillgång till samband med länsstyrelsen och kommuns civilförsvarsledning uppmärksammas.

Om befintliga teleanordningar (ljud, text, data, bild och radio) behöver kompletteras/flyttas eller byggas ut, bör detta ske redan i fred, då televerkets resurser under beredskap och i krig inte räcker till för omfattande nyinstallationer. Utbyggnad under beredskap och i krig skall undvikas. Televerkets begränsade resurser måste då koncentreras på att sätta i drift teleanordningar, som är särskilt viktiga för totalförsvaret och som förberetts i fred.

l lokaler som i fred disponeras av kommun, bör de nya anordningarna monteras permanent.

I lokaler som kan utnyttjas först efter krigsorganisering, bör kabeldragning och montage såväl utom- som inomhus ske i största möjliga utsträckning (förmontage) redan i fred.

Om kabeldragning och montage skall ske för krigsuppehållsplats i skyddsrum,

170 Bilaga 4

skall civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser för skyddsrum följas, så att skyddsvärdet inte försämras.

Teleanordningar som inte kan monteras på platsen, förrådsställs genom kommuns försorg.

Televerket lämnar uppgifter om de krav som gäller vid förrâdsställningen. Kommun svarar för materielens transport från förrådslokalen, när utrustningen skall tas i bruk. Montering och inkoppling utförs av televerket om inte annat överenskommits.

Erforderlig komplettering och utbyggnad av teleanordningar redovisas i teleutbyggnadsplan enligt bilaga l Enstaka telefonabonnemang och i bilaga 2 Telefonväxelabonnemang.

Teleutbyggnadsplanen skall upprättas efter samråd med televerket och vid behov länsstyrelsen.

Upplysningar härom kan lämnas av telekontorets marknadssektion vid val av teleanordningar samt av dess försvarsenhet i beredskapsfrâgor.

Ett exemplar av teleutbyggnadsplanen skall tillställas berört telekontors försvarsenhet, sedan kommunen antagit den samlade beredskapsplanen.

Råd i övrigt för planläggningen ges i televerkets handbok Planering i fred av telekommunikationer i krig (PTK).

Teleutbyggnadsplanen bör omfatta följande:

- vilka som skall teleanordningar flyttas med anledning av omgruppering i samband med att kommun krigsorganiserar, - vilka som bör förberedas för så att de kan teleanordningar flyttning användas i kommuns ledningscentral t.ex. manöverförbindelser för radio, anslutningar för telex och/eller telefax, - förbindelse(-er) för anslutning av ledningscentral som anknytning under kommuns växel, kompletterande utbyggnad av ledningscentralens huvudabonnemang (gäller mindre centraler utan egen växel).

Bilaga 4 171

3. RADIOTJÄNSTER

Kommun, som i fred disponerar radiosändare och behöver denna även under beredskap och i krig, planlägger härför. Planläggningen - som bör ske i samråd med länsstyrelsen - bör bl.a. omfatta:

- av såväl basstations- som antennplats för användning i Sådan lokalisering fred, att dessa uppfyller kraven för användning även under beredskap och i krig. För koordinering av eventuellt ny antennplats med televerket insänds ansökan om tillstånd till radiodivisionens huvudkontor, - - i förekommande fall och efter televerkets godkännande - av flyttning basstation och antenn till ny lokalisering, - av alternativ (manövercentral) för basstaiordningställande manöverplats tion avsedd att användas under beredskap och i krig. installation av erforderliga anslutningsdon och trådförbindelse mellan basstation och den alternativa manöverplatsen bör ske redan i fred.

Ovanstående gäller även kommun som planerar anskaffning av radiosändare.

Ansökan om tillstånd att inneha och använda radiosändare insänds på blankett enligt bilaga till radiodivisionens huvudkontor, tillståndskontoret, 123 86 FARSTA.

Om kommun redan i fred meddelats tillstånd att inneha och använda radiosändare, gäller tillståndet även under beredskap och i krig, om inte särskilda regler givits i de allmänna bestämmelserna, som upphäver tillståndet.

För t.ex. personsökaranläggningar inom 27-29 MHz-bandet gäller sändningsförbud i krig. Sändningsförbud i krig gäller även för kommunala företag som ej registrerats som K-företag.

Till sambandsplan skall i förekommande fall fogas beviljat tillstånd att inneha och använda radiosändare (kommunikationsradio). Till uppgiften fogas nätskiss.

Anläggningar för helautomatisk mobiltelefon (system NMT) byggs successivt ut i hela landet. Via dessa anläggningar kan telefonsamtal föras mellan abonnenter i t.ex. fordon och abonnenter i det allmänna telefonnätet.

172 Bilaga 4

Televerket har också utvecklat ett mobilsökningsnät (MBS), som täcker hela landet.

Beträffande bestämmelser för utnyttjande av NMT och MBS under beredskap och i krig bör kontakt tas med televerkets radiodivision, kommersiella radiosektionen, kontoret för landmobil radio, 123 86 FARSTA. (Jämför bilaga 3 - blankett Tillstånd att inneha och använda radiosändare)

4. LÄNSALARMERINGSCENTRAL (LAC)

Cesamkommittén har i uppdrag att behandla frågan om SOS Alarmering ABs och dess länsalarmeringscentralers roll under beredskap och i krig. Föreliggande allmänna råd kommer eventuellt att kompletteras i detta hänseende när Cesamkommitténs betänkande föreligger.

Anvisningar:seblankettensbaksida. _sou 1984:57 4 173

Kommun KOMMUNAL ?Haga _

TELEUTBYGGNADSPLAN Lsgfnumme, aga 1 51 d 1 ( l)

Handläggare Uppgjord,datum Adress,telefon Granskad,godkänd,datum ‘av (sign.)

ENSTAKA TELEFONABONNEMANG 1 Objektochdessadress 2 ;avseddför ___________________________________________________________________________________

3 Toloomrade 4 Anslumingsstatiun (enl.uppgiftHanteleverketl 5 Erforderligateleanordninger Nvtt huvudabonnemang ü P-Hbonnemanü Komplettering fi"“"m°

j befintligt huvudabonnemang . __ _ _ _______ __. . m P-abonnemang

6 Behovavtillsatsanordningar lankn.,sidoapp.,jacketc)

7 Lokalskiss [Bilaganr Huvudabonnemanget ltillsatsanordningarnal placerasenligtbifggadlokalskiss 8 Tillståndfrån fastighetsägaren an utföra förmontagei fred

-1 erhållet n ej erhållet

9 Kontaktmanför kommunen Kontaktmanpåinstallationsplatsen

10 Övrigaupplysningar

11 auäknwg lEngångsevgifter Abonnemangsavgifter perår kostnader 12 Kopior [Ort [datum IOrt [datum

13 Beställning Beställningsdatum lñegärdlärdigtidpunkt

14 Rikningsadrosalochräknängsadress

71_oo384(i974)

f,

Anvisningar:seblankettensbaksida. Bflaga 4

kläm. KOMMUNAL |§9ynul§n8e$57

TELEUTBYGGNADSPLAN Biiaga 2 Sid 1 (1) Handläggare Uppgjord,datum

Adress,telefon Granskad,godkänd,datum av (sign.)

TELE FONVÄXELABONNEMANG l Objektochdessadress 2 Avseddför

3 Teleområde 4 Anslutningsstation (enl.uppgiftfrån teloverket)

5 Erforderligateleanordningar j Nytt telefonväxelabonnemang [j P-abonnernang Kompletteringav fif"“m" befintligt mlefonväxelabonnemang . . . . E) P-abonnemang Abonnentväxtyp

n Behovavgruy.

[Befintliga ‘Nye Antalexpedition,.‘ . . . . .. . .. ... .. . . . . . .. l I Antalhuvt‘ , F i Antalanknytningar a Behovavtillsatsanordn , lankn.,sidoapp.,jacketc)

7 Lokalskiss Bilaga nr -luvudabonnemanget (tillsatsanordningarna) placerasenligtbifogad1- 3 Tillståndfrån fastighetsägaren att utföra förmontagei fred erhållet ej erhållet y Konzaktmanför kommunen Kontaktmanpåinstallationsplatsan

IO Övrigaupplysningar

[1 Beräknade I Engångsavgifter Abonnemangsavgifter perår kostnader I2 Kopior Ort datum Felekontoret(driftsektionen)i [Ort datum

l3 Beställning [Beställningsdatum |Begärdfärdigtidpunkt

I4 Räkningsadressat ochräkningsadress

m

SinastiIITeIeverketsRedioevdelninq, Ena a 4 175 1-n--- V Tillsundskonlorot,123aa FARSTA DIARIENUMMER

g

ANSÖKAN

lcswomuis Bh

NOGAANVISNINGARNA 1 (1) aga 3 sid PA BLANKETTENSBAKSlDA:one IFYLLANDET

TILLSTÅND ATT INNEHA OCH ANVÄNDA RADiOSÄNDARE

J I Sverigeinregrstreratforetag Kommunalnwndignet i ,Statlig myndighet I Annanstatus Namn

Utdelningsadress (gata,vag.box,facketc.) (postnummerochortnamn)

[Ortsaoress

Telefon i Foretaqet Radiostationen Ixontaktman inomlounge! (Ivenriktnummer) f

Foretaqetsverksamhet

Ansokanavser X Onskattrafikslaq Inneharqailandetillstånd 2

i nvtt radionát förändringavredionát Enfrekvens Tvåfrekvens Ja Nej

Sandaranlaqgningens andamal 3 4 Radioieverantor Erforderlig räckviddi km Samarbete pianerasmed(företagetsnamn) 5

5‘“’°“""“""" m INTYG FRÅN SAMARBETANDEFÖRETAGSKALL BIFOGASDENNA ANSÖKAN

STAT|ONSUTRUSTNINGAR (totalt) ° Antal fast belägnastationer Basstationer Relastationer Fastastationer Andrastationer stationsslag

“°‘““°"° -“°“"° FOR VARJE FAST BELÄGENSTATION IFYLLS EN ANSOKNINGSBLANKETT

Antal mobila stationer (inkl. reservstationer)

1 I installeradei | l Installeradei Barbara i V id ; iglngsâttning r I i fordon l barbara vid Ti fordon [bärbara I Yidounkt Efter 3 i full utbyggnad

UPPGiFTER OM FAST BELÄGEN STATION

uppgift 7 Lan Annm_ FYOCISMIU Tomat-ms; (postnummerochortnamn) a, plats .

ILONGITUD LATITUD 7 Antennen:geografiska position i l Höjdöverhaveti meter i igrader(Greenwich) 9 E , N till antennmestensfot 10 .. n 1 2 .. Menhogd l Antennhomover i Antennen; I Amennbanng i meter ”f rnedeirnerknive i meter polarisation igrader .. | . . u Sandgren: AntennvmstI aa | Franantennen | s uteffekt i watt (förstärkning) umråledeffekt iWett (ERP) - Motstationvid fasttrafik 15‘V

övrigaupplysningar(Särskildskrivelsekanbifogas) 16 8 o n v

2 i é s “v I Ort ochdatum ‘ å . PN I T. Firmetøcknare - ~ F I i 2 Namnförtydligande T . E

176 B11aga 4

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ i

r _I_

n n m n m m u m .

_.z._.:o-

u.

. OOUI

mXm3_umr

.

m+1m—mm

.

:masa

o..

mag-

m_8_-

Txmvwmmxfi?

.

Kama

on

:m3:

.

_A_u_m_|mODmZ_m>._._OZ

.

20335 Q__3..m<oa-

on:

.

amazon

om=o333.am+

.

_I||||I.|

.

en:

n_=3a.m<n_.m<m_._ao3-

m u n J =83

_u o

..

Mza

.

mosoane.

3._.:o-

m o

$9352.33 -x_,6mE..n._ €

xozä..

mona.-

-mo%:3_§ wflwomxaam-

m_.

XOZZCZM

xo33c:m:.o_._3mn_m_m-

-o3:.n.5n_m3noo:am

on:

x

o:

||

fi.<.o..3m

33;:

.839. saa_

_ m

3:.m.uo_.

:__u._.o8_m:w:m+ rzo.+m1m:_.a:m+

amg

IOOOIOOIIQOOOIOOIIOOIOOIOVIIOIIOOOOOI

.

x._.:o-

n

_..o_wowxan_

93-3-3

o

& 3.3.

en: on:

u.._3a_.m_dm:

.235.

xOD+O_.

I I

_..m3_amo

omøxo_m._.

-mo_.u_oa:oam:o_..m+

no

xo33c:mJ...m_mm

..3.8:oam:o3_a

msoa

._2_=%::...%...

:d:

:_k_ynTa=mn_.m=a3a_

35.32:

mmom2_m:.m+

m

xo33n:am

:nam:

.3335-

-_:3..3n:o:

-vm_.mo:o5a:m+

xo33::m:

a_.m,aam_.x8a:£

mom: :Sa

n

|lllIl_I|||Il|I|I.IIIII|_

om:

33.- os- n

z

nano:

.

CIOOOOOIIOICOOOIOIIIOVOOIIOCIIIOOIOIIIOIOOOI

m.8:o3T

m

.832.

-.3$o:.3§

|l.a.._.._.__..m

xoaac:

..

HE

38338.8.

“hängas

“u_~_..fi_m..._..w

xoaa.

rena..

xzmzaø-

mi;

UO—D@:._.3.

mo.: Rm

man:

a

m m m

n...

sun..

.ges

u u m

åxzaao..

_...53.___a3 3__...i:=.

.såg

mm3_...un:nm

m

-m3a3:_a gångna-

m_m..x

.u4E.m_mm xlmzam-

:maa

s. &

aa

3.3. 33

S-

_mq_._3u

_a._...s.__

L _ _ ._ _ J _ _ _ ü _ _ _ i 3..-

Bilaga 4 177

Bilaga 4:2 Exempel på förteckning över sambandsbehov utifrån kommuns krigsorganisation Funktioner Tråd Radio Andra Sambandsbehov samband Övergripande x x Kommuns ledning, totalförsvarsmyndigheter Ledning x x Samtliga enheter samt övergripande ledning/totalförsvarsmyndighet Civilförsvars- x x Kommuns ledning organisation Tekniskt kontor Tekniskt kontor x x Kommuns ledning Civilförsvarsorganisation Socialkontor m.fl.

l övrigt se exempel från Malmö kommun som kan användas i lämpliga delar.

178 Bilaga 4

Pro CK B.3 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

Civilförsvarsverksamhet

I en slutlig version av föreliggande publikation bör vissa för Civilförsvarsverksamheten speciella förutsättningar redovisas utöver allmänna råd för kommunernas civilförsvarsplanläggning.

Bland dessa förutsättningar bör bl.a. personalförsörjningen till civilförsvaret och länsstyrelsens organisationsplan ingå.

(De föreskrifter och allmänna råd som vi redovisade i bilaga till vårt förra betänkande kommer att ingå i denna del - B.3 - sedan erforderlig revidering gjorts).

BHaga 4 179

E Pro CK 5.4 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNlNG Allmänna råd för planläggning av socialtjänsten

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

180 4 Bilaga Innehåll SJ l. Planläggningens syfte 2. Författningsunderlag 3. Planläggningsunderlag 4. Planläggningen inom olika områden av socialtjänsten 4.1 Socialt behandlingsarbete 4.2 Omsorg om barn och ungdom 4.3 Omsorg om äldre och handikappade 4.4 Hem för vård eller boende ll Infor mation 12

Bilaga 4 181

ALLMÄNNA RÅD FÖR SOCIALTJÄNST

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Syftet med planläggningen är att så snabbt som möjligt kunna anpassa socialtjänstens verksamhet till de krav som ställs under beredskaps- och krigsförhållanden samt säkerställa resurser för socialtjänstens behov. Planen bör präglas av enkelhet och flexibilitet. Planläggningen bör så långt möjligt bygga på den fredstida verksamheten.

Socialtjänstens mål under beredskap och i krig är i princip desamma som i fred, att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i nämligen levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. l krig måste verksamheten dock koncentreras till de då mest angelägna uppgifterna. Socialtjänsten får särskild betydelse dels när det gäller att tillgodose vårdbehovet för patienter som av olika skäl inte kan beredas vård på akutsjukhus, dels för att utöka möjligheterna att ta tillvara personal för arbete inom totalförsvaret. Det är t.ex. därvid av stor betydelse att barnomsorgen fungerar. Enligt 1982 års totalförsvarsbeslut har således barnomsorgen prioriterats men också frågan om samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, särskilt vad avser äldreomsorgen.

Socialtjänsten måste för att kunna fungera och erbjuda nödvändig service under beredskap och i krig

- koncentrera verksamheten till de nödvändiga uppgifterna, - och fördela resurserna inom så att det ökade disponera socialtjänsten hjälpbehovet kan tillgodoses, - bedriva arbetet med flexibilitet, enklare metoder och med andra prioriteringar så att godtagbar kvalitet kan uppnås, - säkerställa att ordinarie personalen så långt möjligt fortsätter med sina arbetsuppgifter, - säkerställa lokalbehoven och - för en och flexibel samverkan med hälso- och sjukvår-

planera kontinuerlig_

den, skolan, civilförsvaret - särskilt hemskyddsorganisationen - och den kommunala beredskapsorganisationen i övrigt.

182 Bilaga 4

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG

Författningar som reglerar kommuns ansvar för socialtjänsten under beredskap och i krig är lagen om kommunal beredskap och den kommunala beredskapskun- Bestämmelser som socialtjänsten finns i socialtjänstlagen görelsen. reglerar (1980:621), SoL, (1980:621), med särskilda bestämmelser om vård av unga lagen (LVU) och lagen (1981:1203), om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vidare innehåller socialtjänstiörordningen (1981:750), SoF, föreskrifter om vård och andra insatser enligt SoL och LVU. Lagen (1967:940) angående omsorger om vissa utvecklingsstörda reglerar landstingens ansvar för vården under det att socialtjänstlagen reglerar kommuns ansvar för samma individer vad gäller socialtjänsten. Båda lagarna är således tillämpliga på de utvecklingsstörda inom en kommun under beredskap och i krig.

Lagen om krigshjälp (1966:500) reglerar bl.a. kontant utbetalning som utgår av medel i form av underhållsbidrag, bostadsbidrag, särskilt bidrag och statliga Föreskrifter för av lagen har regeringen bebegravningsbidrag. tillämpningen socialstyrelsen efter samråd med RKB och övriga berörda myndigheter myndigat att meddela.

3. PLANLÄGGNINGSUNDERLAG

till kommunerna. 1 detta under-

Länsstyrelsen lämnar ett planläggningsunderlag

lag finns bl.a. en riskanalys som innehåller en bedömning och en allmängiltig redovisning av de risker som anses föreligga för de olika områdena i konmunen. Med riskanalysen som grund upprättas sedan i varje kommun en skyddsplan med (hemskyddsområden). Varje område eller del av område är områdesindelningar klassificerat med hänsyn till läge och bedömd risk. Hur riskbedömninger pâverkat planläggningen för socialtjänsten framgår av resp. avsnitt i det följance.

De allmänna råden från socialstyrelsen avser att vara en utgångspuwkt för beräkningar av idividernas förändrade servicebehov under beredskap ocl i krig. De nödvändiga materiella och personella resurser som behövs i en beredskapseller också av råden. De allmänna principer sorr ställts krigssituation framgår upp i råden och den grundsyn som redovisats måste självklart anpassas efter som gäller för skydd och skyddssökning inom varje komnun. En förutsättningar av civilförsvarsplanläggningen och socialtjänstplanläggningen blir samordning således nödvändig redan i inledningsskedet.

Bilaga 4 183

En särskild del av planläggningsunderlaget för socialtjänsten utgörs av allmänna råd för primärvården. Den samverkan mellan primärvården och socialtjänsten som i fredstid kunnat förverkligas bl.a. på äldreomsorgsområdet skall tillvaratas även under beredskap och i krig. Detta gäller även samverkan med barnhälsovården inom barnomsorgen. Samverkan mellan socialtjänst och primärvård skall utvecklas under beredskap och i krig så långt som möjligt. Detta gäller även samverkan med icke offentliga organisationer och andra organ, som har liknande verksamheter.

4. PLANLÄGGNINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN AV SOCIALTJÄNSTEN

I det följande behandlas de fyra olika områdena för vilka planläggning bör ske, nämligen

- socialt behandlingsarbete omsorg om barn och ungdom, omsorg om äldre och handikappade, - hem för vård eller boende.

För alla fyra områdena gäller att den fredstida organisationen bör bibehållas så långt möjligt i fråga om ledning av verksamheten. Strävan bör också vara att behålla personalen både inom administrationen och på fältet.

Generella regler för personalplanläggning och lokalförsörjning framgår av avsnitten Al+ och A5 ovan.

I planläggningen bör för varje område redovisas organisation, personal, lokaler och övriga för verksamheten väsentliga förhållanden. Redovisningen kan lämpligen ske med hjälp av tablåer och kartor. Beträffande personal skall nyckelpersonal anges namneligen. Personalbehovet i övrigt klarläggs beträffande antal och yrkeskategorier.

4.1 Socialt behandlingsarbete

Grundsyn

Kommun har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta gäller även under beredskap och i krig.

184 Bilaga 4

Härvid har socialnämnden således samma skyldigheter att pröva och besluta orr olika former av bistånd till enskilda som under fredstid.

Vilka behov av hjälp och stöd som måste tillgodoses påverkas självklart av der aktuella situationen. Generellt sett är det inte troligt att efterfrågan på insatser inom det öppna sociala behandlingsarbetet kommer att öka. Vissa grupper kommer dock att behöva förstärkta insatser. Det är också sannolikt att människor, som tidigare inte har varit i kontakt med socialtjänsten, kommer att söka hjälp. Behovet av rådgivning kommer troligen att öka kraftigt, fler människor måste få hjälp med krisbearbetning etc. Så långt möjligt bör kontaktpersoner m.fl. inom socialtjänsten fortsätta sina klientkontakter. Särskilt utsatta grupper att ta hänsyn till är bl.a. barn och ungdom, handikappade och invandrare.

Uppgifter m.m.

Beredskap och krig ställer stora krav på en effektiv organisation och administration av socialtjänsten. Det är nödvändigt att socialnämnden gör en prioritering av arbetet för att med begränsade resurser kunna tillgodose de mest angelägna behoven bland befolkningen. Bland de uppgifter som i fredstid âvilar socialtjänsten och som kommer att kvarstå eller att accentueras ytterligare ingår att

- föra register över personer som är i behov av stöd i olika former, - till enskilda sprida information och grupper om den hjälp och det stöd som kan ges, - stöd och rådgivning till enskilda och familjer samt ge möjlighet ge personal till särskild krisbearbetning, - kontakter och förmedla kontakter med olika upprätthålla organ inom och utom socialtjänstens område och - bedriva verksamhet för att nå dem som själva inte är i stånd uppsökande att söka hjälp.

För att kunna klara behov - hos enskilda eller grupper - vid akuta kriser eller katastrofer bör, om så bedöms nödvändigt, en särskild akut- eller beredskapsgrupp bildas inom socialförvaltningen. Gruppen skall kunna agera med mycket kort varsel och kunna fungera på ett flexibelt sätt.

Bilaga 4 185

Personal

Personalen bör i största möjliga utsträckning utgöras av ordinarie befattningshavare. I samverkan med hälso- och sjukvården bör övervägas om personalen behöver kompletteras med viss medicinsk och psykologisk kompetens.

Minst två tredjedelar av befintlig personal bör behållas om en lägsta godtagbar standard skall kunna upprätthållas.

Lokaler

I första hand bör verksamheten bedrivas i fredstida lokaler. Om dessa ligger inom riskområde utan tillgång till skydd, måste alternativa lokaler utnyttjas. Vid val av lokaler måste hänsyn tas till kravet på förvaring av sådana allmänna handlingar som är hemliga. I lokalerna bör finnas utrymme för enskilt samtal i avskildhet.

4.2 Omsorg om barn och ungdom

Grundsyn

En planering för omsorg om barn under beredskap och i krig måste grundas på kunskap om barns behov, barns rättigheter och barns reaktioner på kriser. De bestämmelser som finns i fred angående barnomsorg skall i tillämpliga delar gälla även under beredskap och i krig.

Under kris- och krigsförhållanden kan stora grupper småbarnsföräldrar komma att förvärvsarbeta i större utsträckning än under normala förhållanden. Kommunen har ett huvudansvar för att alla barn i kommunen - oavsett om de har plats i kommunens barnomsorg eller ej — får den vård och omsorg de behöver.

En viktig princip för barnomsorgsverksamheten under beredskap och i krig är nämligen att så långt möjligt söka hålla samman familjerna och att kontakten mellan barnen och en av föräldrarna bibehålls. Vid en katastrof är det väsentligt att inte i onödan och under kaotiska former bryta barnens kontakt med sin närmiljö och med sina kamrater. Tryggheten i kamratgruppen kan kompensera den glesa kontakten med föräldrarna och kan bilda bas för en konstruktiv krisbearbetning.

V186 Bilaga 4 sou 1984:57

l krig är det nödvändigt att systematiskt försöka motverka risken för att barnen drabbas av inre kaos. Det är därför nödvändigt att än mer än i fredstid försöka ge barnens dagliga liv en fast struktur och ett bestämt innehåll. I krig är risken stor att barn lämnas ensamma med sina upplevelser och att de därför inte orkar ta itu med dem på ett adekvat sätt. Det är nödvändigt att barnets rädsla och traumatiska upplevelser bearbetas. Närheten till föräldrar är nödvändigt för att barn skall klara kriser på ett bra sätt.

Den kommunala planläggningen bör utgå från att så långt möjligt erbjuda de tillsynsformer i familjedaghem eller inom kollektivt ordnad barnomsorg som bäst svarar mot barnens behov.

l riskområde får barnomsorgsverksamhet endast bedrivas i lokaler som har skyddsrum eller där skyddsrum i angränsande byggnad kan nås inom angiven förvarningstid. l skyddsrumsorten i övrigt bedöms tillgång till skyddat utrymme vara tillräckligt för att verksamhet skall kunna bedrivas.

Om det är nödvändigt att flytta verksamheten bör nya lokaler med tillfredsställande skydd sökas så nära ordinarie lokal som möjligt. En strävan bör därvid vara att flytta hela barngruppen tillsammans med den ordinarie personalen.

Under beredskap och i krig bedöms behovet av öka. Som ett barnomsorg riktvärde för erforderlig kapacitetsökning bör kommunen planera för en ökning med 25 96. l en del kommuner kan behovet bli avsevärt större eller mindre, varför även andra planeringstal kan bli aktuella på grund av lokala förhållanden.

En del av kapacitetsökningen kan sannolikt åstadkommas genom att inskrivningew till barnomsorgen ökar, s.k. överinskrivning. En viss del av omflyttningsbehovet på grund av bristen på skydd kan sannolikt också klaras genom överinskrivning pâ andra institutioner. Under de speciella förhållanden som råder under beredska) och i krig bör en överinskrivning på 50 96 kunna accepteras. Tillgången till skydd sätter dock en övre gräns för möjligheten att ta hand om fler barn vid resp. institution.

Beredskaps- och krigssituationen ställer också stora krav på kommunen att anordna dygnet-runt-service inom barnomsorgen pâ grund av förlängda arbetstider och ökat Skiftarbete. Av planläggningen skall framgå vilka institutioner somi första hand är lämpliga för dygnet-runt-verksamhet.

SOU 4984:57 Bilaga 4 187

De principer som angetts för barn inom barnomsorgen bör grundläggande tillämpas även för barn mellan 7-15 år. Kommunen bör planera för att barnen om får stanna kvar i skolan även på fritid. Denna omsorgsverksamhet kan i möjligt akuta lägen behöva utsträckas över hela dygnet.

i åldern 16-18 år kan få olika uppgifter inom totalförsvaret, Lex. att Ungdomar biträda med olika uppgifter inom skola och socialtjänst. I planläggningen bör dock uppmärksammas att en del ungdomar kommer att få stora svårigheter att klara Detta gäller bl.a. de ungdomar som under fredstid är omhändersig själva. i olika vårdformer inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. tagna Ungdomar med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan också vara i behov av särskilda insatser. Kommunen bör i sin planläggning ange hur denna verksamhet skall organiseras med utgångspunkt i tillgängliga resurser.

Personal

Det är viktigt att personal som har kunskap om barns behov har huvudansvaret för barn även i krig. Det är särskilt viktigt med kunnig och stabil personal. Personalen bör ha kunskap om barns reaktioner i svåra situationer och ha vetskap om att barn styrs av de vuxnas reaktioner. Personalbehovet inom barnomsorgen beräknas för barn i åldrarna 0-6 år samt 7-15 år. l personalplanläggningen bör observeras att arbetstiderna kan förlängas och att skifttjänstgöring kan införas. Personalbehovet kommer troligen att öka på grund av dygnet-runt-vistelse och därför att fler barn skall tas om hand. Planläggningen bör utgå från att personalen sannolikt behöver fördubblas.

När det gäller barn med särskilda behov kan personalbehovet öka ytterligare.

Elever under utbildning till förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare eller dagbarnvårdare kan placeras inom barnomsorg. Vidare kan gymnasieelever och pensionärer ifrågakomma. Därutöver tillkommer de vapenfria tjänstepliktiga som har fullgjort sin tjänsteplikt inom barnomsorgen.

Lokaler

I första hand bör de lokaler användas som är byggda för ändamålet såsom daghem, fritidshem etc. I andra hand bör lämpliga lokaler användas i villor, lägenheter, skollokaler m.m. Det är önskvärt att lokalerna är belägna i närheten

188 Bilaga 4

av bostäderna.

16.3 Omsorg om äldre och handikappade

Grundsyn

Socialtjänstlagens bestämmelser som är vägledande för socialnämndens arbete i fred skall i tillämpliga delar gälla även under och i krig om inte andra beredskap föreskrifter meddelas genom särskild lag.

Kommunens ansvar för beredskapsplanläggningen av om de äldre omsorgen omfattar samtliga âlderspensionärer inom kommunen oavsett om de i fred nyttjar någon form av service eller bistånd. Kommunen har samma ansvar i detta hänseende för personer som har någon form av funktionsnedsättning. Ansvaret gäller såväl skyddsaspekter som behov av socialtjänstens bistånd. Utvecklingsstörda personer räknas även till denna grupp trots att deras behov i vissa avseenden tillgodoses av annan huvudman, nämligen landstinget.

Med äldreomsorg avses här social hemtjänst och serviceboende med eller utan för helinackordering ålderspensionärer. En del av dessa personer har även behov av hemsjukvård eller långtidssjukvård. Omsorgen om personer med funktionshinder - - tar ofta handikappomsorgen i anspråk insatser av samma art. Under beredskap och i krig sammanfaller oftast de äldres och de handikappades behov, varför insatserna från socialtjänsten och hälso- och - särskilt sjukvården primärvården - måste samordnas. Samordningen kan bl.a. komma till uttryck i en gemensam planering för att tillgodose äldre och handikappade sociala och medicinska behov. Dokumentation av befintliga resurser, principer för arbetsfördelning samt former för samverkan och uppföljning av verksamheten bör utnyttjas. Den fredstida ledningsstrukturen och samarbetsformerna mellan kommun och landsting bibehålls. Exempel på samarbetsformer är bl.a. vårdplaneringsgrupper som etablerats i många kommuner.

För en grupp handikappade - de psykiskt utvecklingsstörda - har landstinget ett särskilt vårdansvar enligt omsorgslagen. Jämsides härmed har kommunen ansvar enligt socialtjänstlagen även för dem som får hjälp och stöd enligt omsorgslagen. Det är angeläget att samverkan mellan kommun och landsting fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Bilaga 4 189

En strävan inom socialtjänsten är att dessa grupper i största möjliga utsträckning skall kunna bo kvar i sin invanda miljö även om en funktionsnedsättning ger upphov till efterfrågan på olika former av stöd. Omfattande omflyttningar och från etablerade sociala miljöer kan innebära allvarliga störningar och uppbrott medföra risker för social och medicinsk ohälsa, och bör därför undvikas.

Planläggning

Inom riskområde får verksamheten bedrivas endast om skyddsrum finns och om skyddssökning kan ske på ett betryggande sätt av dessa grupper. Omlokalisering bör därför planläggas där behov föreligger. Nya lokaler utanför riskomrâde bör i första hand sökas inom samma ort. Utanför riskområde inom skyddsrumsort bedrivs verksamhet under förutsättning att skydd finns. Saknas skydd flyttas verksamheten till lokaler med skydd, alternativt skyddade utrymmen, eller till lokaler utanför skyddsrumsort. Uppstår behov av flyttning till annan kommun, förutsätter detta nära samarbete i planläggningen mellan berörda kommuner, landsting och länsstyrelser. Den individuella förmågan att söka skydd måste dock i ett verkställighetsläge vara avgörande för valet av åtgärd.

Kunskap om var i kommunen äldre och handikappade i behov av särskilda insatser under beredskap och i krig bor är av betydelse för planläggningen. För att omfattningen av omflyttningsbehovet på grund av bristande skyddssökningsförmåga skall kunna beräknas måste planläggningen utgå från en översiktlig bedömning av antalet personer som kan komma i fråga för sådana åtgärder. Bedömningen kan göras utifrån den kunskap om fredstida förhållanden som finns samlad hos specialförvaltningens personal, i hemhjälpsregister m.m. Man måste emellertid uppmärksamma att personer som i fredstid inte erhåller sådant bistånd kan vara i behov av detta under beredskap och i krig. Det är inte uteslutande rörelsehindrade eller sängbundna personer som är i behov av hjälp. Utvecklingsstörda, synskadade behöver också hjälp att ta sig ur och från bostaden vid skyddssökning.

Personal

Vårdbiträden, hemvårdsassistenter, föreståndare vid servicehus och dagcentraler m.fl. personalkategorier inom de primärkommunala handikapp- och äldreomsorgerna utgör de ordinarie resurser som under beredskap och i krig utgör basen för dessa omsorger. Socialtjänstens personal bör så långt möjligt behållas i sina

Mu

.,._m..«..-,-..._:._..,

190 Bilaga 4 .

ordinarie arbetsuppgifter.

Vid en planlägging av personalförsörjningen inom handikapp- och äldreomsorgerna uppmärksammas möjligheterna att utöka arbetstiden genom ökat utnyttjade av deltidsanställda och genom förlängning av arbetstiden. Elever under utbildnng för verksamheten inom äldre- och handikappomsorgerna bör kunna placeras in-m dessa. Vid planläggningen av personalbehoven bör exempelvis pensionärs- ch att biträda beaktas. I samråd ned handikappsorganisationernas möjligheter organisationerna beräknar kommunen vilka resurser som kan stå till förfogade för frivilliga insatser.

_ Lokaler

Under beredskap och i krig kommer en betydande utskrivning av patienter, bla. âlderspensionärer att ske frân akutsjukvården. Hela denna grupp kommer att ha behov av sociala hemtjänstens bistånd. Underlag för denna planläggning lämnas av sjukvårdshuvudmannen.

Vid planläggningen beaktas särskilt behovet av jour- och nattservice, hissir, trygghetslarm och tekniska hjälpmedel m.m. Alternativa lösningar måste finna i händelse av driftstopp. Av planläggningen skall framgå behovet av utölat serviceboende. Detta behov kan till viss del tillgodoses genom överinskrivning, omflyttning m.m. Inventering bör ske av samtliga lokaler som kan användas in-m handikapp- och äldreomsorg. Lokal med god skyddsstandard bör finnas både ör boende och för gemensamma funktioner, bl.a. matservice. Samplanering lör härvid ske med andra kommunala organ, t.ex. med skolan och med tidigxe nämnda organisationer.

Ovrigt

Personer med funktionsnedsättningar bör i största möjliga mân få behäla färdtjänsten. Planläggningen bör klargöra i vilken omfattning färdtjänsten lan upprätthâllas. Samverkan bör ske med sjukvârdshuvudmannen. Resultatet av denna planläggning bör noga beaktas vid avvägningen mellan olika vârdalternaiv i äldre- och handikappomsorgen.

Bilaga 4 191

4.4 Hem för vård eller boende

Grundsxn

De hem för vård eller boende, som kommer att vara i drift under beredskap och i krig, bör så långt möjligt fortsätta sin verksamhet på samma sätt som i fredstid med den ordinarie personalen. Omflyttningar bör företas endast om det är nödvändigt från skyddssynpunkt. Omflyttningar bör göras på ett sådant sätt att existerande grupper av klienter sammanhålls och att kontakter med föräldrar och kan bibehållas. Detta är särskilt när det barn anhöriga viktigt gäller och unga. Vård av spädbarn bör i avvaktan på utplacering i familjehem ske på särskild spädbarnsavdelning i hem för vård eller boende. Barn bör inte vårdas tillsammans med vuxna missbrukare.

Planläggning

Enligt socialtjänstlagen har landsting och kommuner ett gemensamt ansvar för planläggning av institutionsresurserna i resp. län. Samma ansvar bör gälla även för planläggningen av krigsorganisationen. bör alltså Beredskapsplanläggningen samordnas med institutionsplaneringen. Precis som när det gäller institutionsplaneringen kan kommun, som inte ingår i landstingskommun, ha ett eget ansvar för beredskapsplanläggningen. Vid bedömning av behovet av måste vårdplatser utgångspunkten vara att hem för vård eller boende är en av flera biståndsformer, som kan ges såsom komplement till socialt behandlingsarbete i öppna former.

Följande indelning kan göras bland de klientkategorier som vårdas för på hem vård eller boende

l. Vuxna missbrukare, 18 år och äldre. 2.a) Unga missbrukare och lagöverträdare, l2 - 18 år. b) Tonåringar som beretts vård på grund av brister i hemmiljö etc. c) Barn 3 - 12 år. d) Spädbarn 0 - 3 år.

När det gäller klientel med särskilda behov och problem bör en bedömning ske från fall till fall av kommunens att mellan möjligheter göra en lämplig avvägning olika krav i planläggningen. Om kommunen finner att inte kan lämpliga lösningar uppnås med egna resurser bör samråd tas med länsstyrelsen.

192 Bilaga 4

En del hem för vård eller boende kommer att ligga inom riskområden, andra kan ligga mindre lämpligt till på grund av svårigheter att upprätthålla transporter och försörjning. Hem som ligger inom riskområde skall användas endast om möjlighet till skydd finns.

Personal

Den ordinarie personalen behålls i största möjliga utsträckning. Förutom behovet av personal för omvårdnad och tillsyn bör i planen redovisas bemanningen för att täcka behovet av administrativ personal och personal med uppgift att handha underhåll, fastighetsskötsel och transporter. Man bör beakta i vilken utsträckning föräldrar och anhöriga till klienterna kan gå in i verksamheten.

Lokaler

Om det finns hem för vård eller boende som är så belägna att de inte rimligen kan användas för sitt ändamål i krig kan man antingen planera för en överbeläggning av de hem som kan vara i drift eller söka andra lokaler som är lämpliga som hem eller vård för boende.

5. INFORMATION

Behovet av information inom socialtjänsten kommer att öka under beredskap och i krig. Förutsedda behov av information skall redovisas i kommunens informationsplan.

BHaga 4 193

Pro CK B.5 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av skolverksamheten

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för

proviplanléiggning i

M och W län

194 Bilaga 4 Innehåll gg

Organisation 14.1 Skolledning och skolorganisation 4 4.2 Personal lt 4.3 Lokaler 5 4.14 Utrustning, läromedel 6 4.5 Skolskjutsar, Skolmåltider 6 4.6 Samråd kommun - 6 länsmyndigheter

Bilaga 4 195

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV SKOLVERKSAMHETEN

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Planläggningen skall möjliggöra för kommun att under beredskap och i krig bedriva den skolverksamhet som åvilar kommun enligt lag och förordning. Verksamheten skall anpassas till den krigsmiljö som förutsatts för totalförsvaret.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG

Enligt lagen om kommunal beredskap (SFS 1964:63, 6 §) åligger det kommunen att redan i fredstid vidta de förberedelser som erfordras för att under beredskapstillsånd kunna upprätthålla eller utöva för totalförsvaret viktig verksamhet, vilken åligger kommunen enligt nämnda lag eller särskild lag eller författning eller eljest bedrivs av kommunen.

Till sådan verksamhet hör grundskolan och gymnasieskolan enligt förordningen om skolverksamhet under krig och vid krigsfara (SFS 1983:724).

För grundskolan och gymnasieskolans verksamhet gäller följande:

2 § Skolstyrelsen i en kommun skall sörja för att alla skolpliktiga barn som vistas i kommunen får föreskriven utbildning i dess grundskola.

3 § Skolstyrelsen får göra sådana jämkningar i grundskolans timplaner och kursplaner som kan behövas för att utbildningen skall kunna bedrivas.

1+ § Utbildningen i gymnasieskolan skall bedrivas i den utsträckning som förhållandena medger.

7 § En kommuns planläggning enligt 6 § 0964:63) lagen om kommunal beredskap skall, i fråga om skolverksamheten, ske efter samråd med länsskolnämnden.

8 § Länsskolnämnden skall underrätta länsstyrelsen om skolans behov av lokaler under krig och vid krigsfara. Länsstyrelsen beslutar jämlikt förordningen (1978:561) om förberedelser för krigsanskaffning vilka lokaler som får användas för skolans behov.

196 Bilaga 4

Verksamheten inom särskolan skall, enligt SFS 1984:00, bedrivas (införs när förordningen kommer).

Ansvaret för att planläggningen inom kommun sker skall enligt lagen om kommunal beredskap (13 §) vila på kommunstyrelsen. Det närmaste ansvaret under kommunstyrelsen tillkommer emellertid i princip det kommunala organ som vid verkställighet har att svara för uppgiften, i fråga om skolväsendet således skolstyrelsen.

Det åligger kommunstyrelsen eller det kommunala organ, som styrelsen bestämmer, att genom anvisningar till planläggande organ sörja för att erforderlig samordning kommer till stånd mellan olika förvaltningar och verksamhetsgrenar.

3. OMFATTNING - PLANLÄGGNINGSUNDERLAG

Länsstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag till kommunerna. I detta underlag finns bl.a. en riskanalys som innehåller en bedömning och en allmängiltig redovisning av de risker som anses föreligga för olika områden i kommunen. Med riskanalysen som grund upprättas sedan i varje kommun en skyddsplan med områdesindelningar (hemskyddsområden). Varje område eller del av område är klassificerat med hänsyn till läge och bedömd risk.

För hemskyddsområden av olika typer (se kap 3 i föreskrifter och allmänna råd för skyddsanalys) bör följande inriktning gälla för planläggning av skolverksamheten under beredskap och i krig.

Inom riskområde i skyddsrumsort bör verksamheten för grundskolan och särskolan endast bedrivas i lokaler som har skyddsrum eller där skyddsrum bedöms kunna nås inom fastställd förvarningstid. Inom skyddsrumsort i övrigt bör verksamheten för grundskolan och särskolan kunna bedrivas om tillgång finns till skyddat utrymme. I riskområde utanför skyddsrumsort skall skolverksamhet överhuvudtaget inte planeras om inte riskområdet är markstridsområde. l sådant fall kan skolverksamheten fortgå i befintliga lokaler till dess länsstyrelsen fattar beslut om utrymning.

För särskolan bör en gemensam planering göras av såväl som undervisning elevhemsboende.

Bilaga 4 197

att tillhandahålla undervisning i särskola kvarstår Landstingskommuns skyldighet i ett beredskapsläge. Landstingskommunen skall i samråd med kommunen planera boende och undervisning.

Verksamheten bör bedrivas i de lokaler som skolan normalt nyttjar, såvida dessa inte i anspråk för arbetsmarknadsutbildning. Inom tagits för grundskolan eller riskområde bör verksamheten endast bedrivas i lokaler som har skyddsrum eller i lokaler där skyddsrum bedöms kunna nås inom fastställd förvarningstid. Inom i övrigt bör verksamheten kunna bedrivas om tillgång finns till skyddsrumsort skyddat utrymme.

skall inte ske för att elever i gymnasieskolan skall Någon särskild planläggning erhålla fortsatt undervisning då de ordinarie lokalerna inte kan utnyttjas. Det är dock angeläget att Skolstyrelsen har en beredskap att organisera en lämplig studieverksamhet för eleverna. Detta bör lämpligen ske i samarbete med bildningsorganisationerna på orten.

Vad här sägs om gymnasieskolor gäller även för gymnasieskola med landsting som huvudman och för utbildning för vårdyrken inom kommunal högskola.

För samtliga skolformer gäller att tillgången till skydd avgör hur många elever som samtidigt kan beredas undervisning eller annan aktivitet i lokalerna.

omställningen från freds- till krigssamhälle innebär att ambitionsnivân för ibland måste sättas lägre än i fred. Målet bör dock undervisningsverksamheten vara att vidmakthålla fredsambitionerna så långt möjligt.

Bestämmelser för skolstyrelsens arbete i fred skall i tillämpliga delar gälla även under beredskap och i krig om inte andra föreskrifter meddelas av regeringen eller av myndigheter som regeringen bestämmer.

Planläggning av skolverksamheten under beredskap och i krig skall i första hand skolan för den egna kommunens elever. Skolstyrelsen har gälla den obligatoriska dock ansvaret för att elever från andra kommuner, som vistas i skolpliktiga kommunen, får utbildning i dess grundskola. Skolplanering för dessa elever får ske i verkställighetsskedet.

198 Bilaga 4

4. ORGANISATION

4.1 Skolledning och skolorganisation

Den i fred organiserade skolledningen och systemet med rektorsområden och skolenheter bör bibehållas under beredskap och i krig. Skolkansliets (skolkontorets) och rektorsexpeditionernas personalorganisation samt rektorsområdenas klasser redovisas i organisationstablå i delplanen.

Organisationen av de enskilda skolenheterna torde i många fall inte kunna följa reglerna för den fredsmässiga skolverksamheten, främst beroende på svårigheterna att få disponera undervisningslokaler. Bristen beräknas i på skollokaler många fall medföra att tillgängliga lokalutrymmen måste utnyttjas i långt större utsträckning än normalt. Det kan bli att en lärare undervisar nödvändigt exempelvis två elevgrupper samma dag och att flera lärare använder samma lokal under olika tider på dagen.

Skolhälsovården torde under beredskap och i krig inte kunna bedrivas i samma utsträckning som i fred. Prioritet måste därför ges profylaktisk verksamhet, såsom tillsyn av hygieniska anordningar i provisoriska lokaler (inklusive vatten-, och avloppsanordningar) samt att beakta psykologiska och fysiologiska störningar bland eleverna och risker för infektionssjukdomar.

4.2 Personal

Såsom framgår av avsnitt A4 ovan skall personalbehovet i första hand tillgodoses med den personal som är anställd i fred. Den brist, framförallt på lärare, som kan uppstå under beredskap och i krig bör så långt möjligt täckas genom omfördelning av lärare från andra skolformer, pensionerade lärare och personer med pedagogisk vana.

i en kommun bör innefatta en sammanställning Planläggningen över skolledningsbehovet (rektor, studierektor) samt en beräkning av lärarbehovet

specificerat på

olika lärarkategorier. Behovet av elevvårdspersonal bör även kartläggas (skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog) liksom behovet av övrig personal.

Med hänsyn till att en del av skolans personal är krigsplacerad inom annan del av totalförsvaret och att bristen på sådan personal beräknas bli stor bör skol-

Bilaga 4 199

efter söka träffa överenskommelse med idrotts-, styrelsen krigsorganisering ideella, och fackliga organisationer om bistånd i undervisfortbildings-, religiösa Gymnasieelever torde även kunna nyttjas för delar av den ningsverksamheten. obligatoriska undervisningen.

Befattningarna i krigsorganisationen indelas i kategorierna nyckelpersoner och övriga.

Till nyckelpersoner hänförs bl.a. skolchef, rektor, studierektor, skolkamrer, Skolsköterska, skolpsykolog. Skolsköterska bör krigsplaceras i sin ordinare befattning genom socialstyrelsens försorg.

Om nyckelperson i anspråk för beredskapsuppgift inom annan del av tagits totalförsvaret får åtgärder vidtas enligt avsnitt Al} ovan.

15.3 Lokaler

för att tillgodose lokalbehov ges i avsnitt A5 ovan. Regler

skollokaler användas för skolverksamhet även I princip skall kommunens egna

under beredskap och i krig. Åtskilliga skolor är dock genom utfärdade planlägg-

reserverade för andra ändamål än undervisning. De skolor som ningstillstånd avses bli tagna i anspråk av totalförsvaret endast för en kortare tid, t.ex. under mobiliseringsskedet, kan därefter utnyttjas för undervisning och därför vid planläggningen betraktas som disponibla.

Om annan totalförsvarsmyndighet beviljats planläggningstillstând för kommunägda skollokaler som Skolstyrelsen bedömer oundgängligen nödvändiga för skolverksamheten - lokaler för eller exempelvis specialutrustade högstadieundervisning för undervisning av handikappade - skall kommunen vända sig till länsstyrelsen med begäran om omprövning av planläggningstillstândet och därvid om möjligt föreslå andra lokaler i utbyte.

l varje kommun bör en inventering av lämpliga undervisningslokaler genomföras så att en meningsfylld skolverksamhet kan organiseras. När inventeringen skall lokaler tas ut för skolverksamheten. Samråd sker genomförts lämpliga därvid med Kommunens egna disponibla lokaler bör utnyttjas länsstyrelsen. intensivare än under fredstid genom förlängning av den totala undervisningstiden

200 Bilaga 4

per dag. Möjligheterna att förhyra provisoriska lokaler bör undersökas. Exempel på lokaler som kan användas för ändamålet är kyrkor, missionshus, föreningshus, idrottsgârdar, fritids- och kvartersgårdar, bygdegårdar, stugbyar med gemensamhetslokaler, verkstadslokaler, gillestugor och hobbyrum i enskilda fastigheter samt nedlagda skolor. Planläggningen bör - när det gäller andra lokaler än sådana som är specialutrustade för högstadieundervisning eller för av undervisning - till att kommunen handikappade syfta efter en bedömning av lokalernas skick och ändamålsenlighet fastslår var undervisningen bör bedrivas. Samråd bör här ske med länsskolnämnden.

4.14 Utrustning, läromedel

Kommunernas uppsättning av läromedel i fred kommer i vissa fall inte att täcka behovet för skolverksamhet under beredskap och i krig. Det är därför önskvärt att en mindre del av skolornas under fredstid utbytta men fortfarande användbara läromedel om detta läggs i förråd med hänsyn till disponibla utrymmen kan ske. I övrigt torde utrustningsfrågan få lösas genom improvisationer.

4.5 Skolskjutsar, skolmåltider

Med hänsyn till svårigheterna att överblicka elevernas boendeplatser i förhållande till skolenheternas samt ovissheten belägenhet om tillgången på transportmedel skall skolskjutsverksamhet inte planläggas. Skolskjutsfrågan får lösas genom improvisationer i verkställighetsläget. Om skolverksamheten planläggs långt från boende, så att skolskjutsverksamhet är oundviklig, bör transportfrâgan beaktas vid planläggningen.

Sedan lokaltillgângen för skolverksamheten klarlagts planläggs hur behovet av Skolmåltider skall tillgodoses. Samordning bör så långt möjligt ske med annan liknande verksamhet (kollektiv utspisning).

4.6 »Samråd kommun -

länsmyndighet

Särskilda förhållanden inom kommunen kan ge anledning till avvikelser från ovan angivna allmänna råd. Samråd skall då ske med länsskolnämnd och länsstyrelse.

SOU 1984: 57 Bi1aga 4 201

Pro CK B.6 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av kollektiv utsgisning

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

202 B1°1aga 4 Innehåll §4 l. Planläggningens syfte

Författningsunderlag

2. 3. Uppgifter 4. Planläggningsunderlag 5. Organisation 5.1 Organisatoriska enheter 5.2 Personal 5.3 Livsmedel 5.4 Lokaler 5.5 Samband 5.6 Utrustning

Bilaga 4 203

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV KOLLEKTIV UTSPISNING

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Planläggningens syfte är att inventera och i viss utsträckning säkerställa personal och materiel för att fortlöpande eller tillfälligt kunna kollektivt utspisa nedan angivna kategorier människor inom kommunen.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG

Kommuns skyldighet att under vissa förhållanden anordna kollektiv utspisning framgår av lagen om kommunal beredskap och den kommunala beredskapskungörelsen.

3. UPPGIFTER

Planläggning för kollektiv utspisning skall ske i alla kommuner.

Kollektiv utspisning skall kunna ske för följande kategorier om de inte själva kan ombesörja sin utspisning:

- för civilförsvarspersonal i ledningscentral eller vid fortlöpande grupperad civilförsvarsbas, - för personal i kommunens fortlöpande krigsorganisation, - för från eller annan kommun tillfälligt utrymmande egen (utrymmande, flyende och flyktingar), - vid nödsituationer för dem som i kommunen tillfälligt uppehåller sig (personer som blivit hemlösa p.g.a. krigshandlingar eller saknar egna möjligheter att laga mat till följd av t.ex. långvarigt elavbrott).

Fortlöpande utspisning bör ske med minst tvâ mål lagad mat per dygn. Tillfällig utspisning ges så god kvalitet som omständigheterna medger.

4. PLANLKGGNINGSUNDERLAG

Underlag för dimensionering av verksamheten erhålls i första hand ur kommunens organisationsplan för civilförsvarsorganisationen, skyddsplan och länsplan utrym-

204 Bilaga 4

ning/inkvartering. Länsstyrelsen lämnar också visst planeringsunderlag, bl.a.

uppgifter om försvarsmaktens och landstingets stationära resurser för kollektiv utspisning.

5. ORGANISATION

5.1 Organisatoriska enheter

Med hänsyn till hur kommunens krigsorganisation är utformad beslutas vilken

nämnd/förvaltning som skall ansvara för kollektiv utspisning. Planen kan utgöra

egen delplan eller ingå som bilaga till annan delplan. Civilförsvarsenheter med resurser för fältmässig kollektiv utspisning, vilka är grupperade inom kommun/regionen, förtecknas i planen.

5.2 Personal

Personal i administrativa och arbetsledande befattningar avseende fredstida kollektiv utspisning betraktas som nyckelpersonal.

Om behovet av fortlöpande kollektiv utspisning efter krigsorganisering kan förutses bli av betydande omfattning säkerställs ytterligare personal för uppgifterna. Följande riktvärde kan då tjäna som vägledning:

Behovet av arbetskraft för fortlöpande kollektiv utspisning av lOOO personer med minst tvâ mål lagad mat per dygn - under förutsättning att verksamheten bedrivs i tvåskift - beräknas vara:

Köksföreståndare l Biträdande köksföreståndare Kockar/kokerskor 14 Ekonomibiträden 18

Personalbehov för tillfällig kollektiv utspisning behöver inte beräknas.

5.3 Livsmedel

Planläggningen skall utgå från att livsmedel i första hand kan tillhandahållas av kommunens ordinarie fredstida leverantörer. Kommun bör i samband med kon-

Bilaga 4 205

traktsteckning kontrollera leverantörens möjlighet att tillgodose de särskilda behoven i krigstid. I de fall leveransbehoven inte kan tillgodoses lämnas hänvisning av länsstyrelsen.

5.4 Lokaler

Vid planläggningen skall befintliga lokaler/anläggningar med resurser för matlagning eller enbart för uppvärmning av färdiglagad mat samt utspisningsmöjligheter inventeras och förtecknas. I första hand förtecknas härvid kommunens egna tillgångar (skolkök, anläggningar för äldreomsorg etc). Därutöver inventeras och förtecknas kommersiella näringsställen med större kapacitet. Även landstingets och försvarsmaktens fasta anordningar för fredstida kollektiv utspisning bör tas upp i förteckningen. Av denna bör framgå följande:

a) belägenhet inom riskområde eller övrigt område. l första hand används anordningar i övriga områden b) om anläggningen för sin drift är helt elberoende c) om resurser finns för tillagning av mat eller bara för av uppvärmning färdiglagad mat d) kapacitet i antal portioner per dygn under förutsättning att verksamheten bedrivs i tvâ skift e) förvaringsmöjligheter för råvaror f) möjligheter till utspisning i anslutning till tillagningsplatsen.

Planläggningen skall genomföras i samverkan med ansvariga för elförsörjning och reservanordningar.

Lokaler för fortlöpande kollektiv utspisning säkerställs hos länsstyrelsen genom planläggningstillstând (gäller inte kommunala lokaler).

Lokaler som tidigare inte använts för tillagnings- och utspisningsändamâl skall bedömas av hälsovârdsnämnden.

5.5 Samband

Några sambandsresurser utöver fredstida telefonabonnemang behöver inte planläggas.

l 206 Bilaga 4 sou 1984:57 _

5.6 Utrustning

I samband med lokalinventeringen klarläggs också befintliga tillgångar på isöle-

och andra resurser för att transportera färdiglagad mat. ringskärl

i

Bi1aga 4 207

Pro CK B.7 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av befolkniggsrggistrergg

Fastställda av Pro CK att a till rund för groglanläggng g i M och W län

208 Bilagá 4 Innehåll - SÅ l. Planläggningens syfte l 2. Författningsunderlag l 3. l

Arbetsuppgifter

(4. Planläggningsunderlag l 5. Organisation 2 5.1 Organisatoriska enheter 2 5.2 Personal 2 5.3 Lokaler 3 5.1+ Samband 3 5.5 Utrustning 3

Bilaga: Beräkningsnormer för behov av blanketter m.m.

sou 1984:57 Bflaga 4 209

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV BEFOLKNINGSREGISTRERING

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Kommuns skyldighet att under beredskap och i krig registrera viss befolkning har ingen fredstida kommunal motsvarighet. Befolkningsregistrering ersätter inte folkbokföringen, som i krig avses fortgå i viss omfattning.

Syftet med registreringen är i första hand att skapa en förutsättning för kontakter med och mellan alla de människor, som vid samhällets omställning för krig byter vistelsesort. Registreringen skall även ge möjligheter för arbetsmarknadsorganen att tillgodose behoven av personal för uppgifter av skilda slag.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG

Kommuns skyldighet att under vissa förhållanden registrera befolkningen inom kommunen framgår av lagen om kommunal beredskap och den kommunala beredskapskungörelsen.

3. REGISTRERINGENS OMFATTNING

Planläggning för befolkningsregistrering skall ske i alla kommuner. Följande kategorier skall omfattas av registreringen:

- från annan kommun samt från annat land personer egen eller flyktingar vilka varaktigt bytt bostad på grund av omflyttning eller inkvartering oavsett om byte av bostad skett frivilligt eller till följd av förordnande i enligt civilförsvarslagen, - som intagits för vård på beredskapssjukhus/annex, personer - som vistas i särskild d.v.s. anordnad personer förläggning, prmflsoriskt förläggning, där vård och omsorg dygnet runt bedrivs i kommun.

Särskilda metodanvisningar för befolkningsregistrering utfärdas av riksskatteverket.

4. PLAN LÄGGNIN GSUNDERLAG

Underlag för planläggningen erhålls i första hand ur kommunens skyddsplan samt

210 Bilaga 4 .

länsplan utrymning/inkvartering. Ytterligare underlag kan finnas i kommunens beredskapsplan för socialtjänst (vård och omsorg i särskild förläggning). Länsstyrelsen lämnar också visst planeringsunderlag och förmedlar bl.a. uppgifter ur landstingets planläggning för beredskapssjukhus.

5. ORGANISATION

5.1 Organisatoriska »enheter

Med hänsyn till hur kommunens krigsorganisation är utformad beslutas vilken nämnd/förvaltning som skall ansvara för befolkningsregistrering. l samband härmed beslutas också om särskilt registreringskontor skall förberedas eller om befolkningsregistrering kan skötas som tilläggsuppgift av viss förvaltning eller organisationsenhet.

Underlag för registreringen rapporteras från hemskyddsorganisationen, beredskapssjukhusen/annexen och eventuella särskilda förläggningar (särskild förläggning avses upprättas för dem som förflyttas från sjukhem för långvarigt kroppssjuka eller psykiskt sjuka, vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda, vårdhem för alkoholmissbrukare, barnhem, ungdomsvårdsskola, särskola eller skola för syn-, hörsel- eller talskadade).

5.2 Personal

Vid registreringskontor leds verksamheten av en chef och en biträdande chef. Dessa personer utses vid behov i samband med planläggningen och betraktas som nyckelpersonal.

För att biträda vid verksamheten på registreringskontoret erfordras ytterligare personal. Man kan; räkna med att det krävs ett biträde för det första påbörjade 1000-talet personer som kan komma att omflyttas inom eller inkvarteras i kommunen. Därutöver beräknas ett biträde för varje ytterligare ZOOO-tal omflyttade eller inkvarterade.

Biträdespersonal tillförs registreringskontoret då verksamheten skall börja. Personalbehovet täcks i första hand genom omfördelning av personal inom kommunens krigsorganisation. Av planen skall framgå från vilken (vilka) förvaltning(-ar) personalen skall utväljas.

Bilaga 4 211

5.3 Lokaler

Lokaler skall väljas så att samverkan med andra kommunala organ och lokala myndigheter kan ske. Om befolkningsregistrering skall utföras som tilläggsuppgift av viss förvaltning eller organisationsenhet måste tillgängliga utrymmen medge att även ordinarie arbetsuppgifter kan lösas.

5.0 Samband

Tillgång till telefoner skall finnas på registreringskontoret.

5.5 Utrustning

I samband med planläggningen skall göras en överslagsberäkning 100-tal) (jämna av det antal blanketter som kan erfordras för verksamheten. Beräkningen sker under den förutsättningen att alla befolkningsomflyttningar enligt skyddsplanen och länsplan utrymning/inkvartering genomförs. Därutöver beräknas en reserv på 20 96. Beräkningsnormer framgår av bilaga l.

212 Bilaga 4

Tillhör Allmänna råd för planläggning av befolkningsregistrering

Beräkningsnormer för behov av blanketter m.m. Bilaga l

Blanketter m.m. Beräkningsnorm

Blanketter för befokningsregistre- En blankett per ornflyttad/inkvarterad ringshandlingar 1) (jfr avsnitt 5.5) samt lO för varje vârdplats på beredskapssjukhus/annex.

Föreskrifter om genomförande av 3 exemplar för clvilförsvarsstaben, befolkningsregistrering 2) 3 exemplar per hemskyddsgrupp och 25 exemplar för registreringskontoret utgör samtidigt reserv).

Anvisningar för ifyllande av be- 3 exemplar för civilförsvarsstaben, folkningsregistreringshandlingar 3 exemplar per hemskyddsgrupp, bered- (särtryck ur ovannämnda före- skapssjukhus/annex och särskild skrifter) 2) förläggning samt 25 exemplar för registreringskontoret (utgör samtidigt reserv).

3) 100 st Efterforskningskort

Utdrag ur skyddsplanen som visar Ett exemplar kommunens indelning i hemskyddsområden samt uppgift om hemskyddsgruppernas grupperingsplatscr med telefonadresser 4)

l) Tillhandahålls av länsstyrelsen senast vid civilförsvarsberedskap 2) Tillhandahålls av länsstyrelsen i samband med planläggningen 3) Beställs från närmaste postanstalt vid civilförsvarsberedskap 1+) Tillhandahâlls av kommunens civilförsvarsstab senast vid Civilförsvarsberedskap

Bflaga 4 213

Pro CK B.9.l Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING

Allmänna råd för planläggning av elenergiförsörjning

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

214 B11aga 4 Innehåü 1. Planläggningens syfte 2. Kommunens fredstida elenergiförsörjning 3. Elenergiförsörjning i krig 4. Prioritering av elleveranserna i krig 5. Reserver vid elavbrott 6; (ivrigt

sou 1984:57 Bilaga 4 215 i

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Syftet med planläggningen i fred är att sammanställa underlag som underlättar för kommunstyrelsen att ange inriktningen av elenergiförsörjning under beredskap och i krig.

Planläggningen skall innehålla uppgifter om

ledningsorgan, - den fredstida elenergiförsörjningen, elenergiförsörjningen i krig, - formerna för prioritering av elleveranserna i krig och reservmöjligheter för matning av särskilt viktiga behov av elenergi.

När det gäller planläggning för elproducenternas och elleverantörernas verksamhet i krig hänvisas till vattenfallsverkets allmänna råd.

2. KOMMUNENS FREDSTIDA ELENERGIFÖRSÖRJNING

Beskrivningen skall belysa

- ansvaret för eldistributionen inom kommunen, hur elenergibehovet tillgodoses, egna mottagningsstationer och fördelningsnät, - det totala och maximal samt elenergibehovet belastning - särskilt skyddade anläggningar.

3. ELENERGIFÖRSÖRJNINGEN l KRIG

Målet för energiförsörjningen är bl.a. att behoven i kriser och krig av bränslen, drivmedel och el - för åtminstone befolkningens överlevnad (värme och oundoch för samhällets funktioner - skall gängliga transporter) övriga nödvändiga kunna tryggas.

Samhällets omställning till krig påverkar elenergibehoven. Exempel härpå är bl.a. befolkningsomflyttningar, ändrad industriproduktion och i krig tillkommande viktiga totalförsvarsobjekt.

216 Bilaga 4

I förekommande fall redovisas hur ändrat elenergibehov påverkar behovet av bränsle för elenergiproduktion.

lt. PRIORITERING AV ELLEVERANSERNA I KRIG

Uppkommer situationer med brist på elenergi måste den tillgängliga energin fördelas på de mest angelägna behoven eller så att minsta skada uppstår möjliga för den enskilde eller för samhällsfunktionerna.

Av planläggningen skall därför framgå vilka elkonsumenter eller grupper av elkonsumenter som är av stor betydelse i krig. Vidare skall hur klarläggas kommunen indelas i områden som var för sig skall kunna kopplas bort från elleveranser. Syftet med denna indelning är att skapa sådant beslutsunderlag för kommunstyrelsen, som underlättar ställningstagande till hur den tillgängliga elenergin bör fördelas i bristsituationer.

Indelningen skall göra så att tekniska förutsättningar föreligger för att kunna genomföra periodiska områdesbortkopplingar.

Denna planläggning skall ske i samverkan med elleverantören och vid behov även med elblockchefen.

I en bristsituation meddelar kommunstyrelsen riktlinjer för av prioritering elleveranser efter samråd med elleverantören.

5. RESURSER VlD ELAVBROTT

Särskild rörande behovet av reservanordningar bedömning bör göras.

Planläggningen genomförs i enlighet med de av överstyrelsens för ekonomiskt försvar utfärdade allmänna råden om reservanordningar.

6. ÖVRIGT

Elproducenter och elleverantörer - statens vattenfallsverks upprättar enligt allmänna råd - beredskapsplan för egen verksamhet under krig. Om det bedöms ändamålsenligt kan sådan beredskapsplan biläggas planen för elenergiförsörjning.

Büaga 4 217 FREDBY KOMMUN

BEREDSKAPSPLAN DELPLAN: ELENERGIFÖRSÖRJNING EX5

Exemgl Upprättat VATTENFALLSVERKET 1984-01-l2 Beredskapssektionen av

218 Bilaga 4

FREDBY KOMMUN FASTSTÄLLELSE OCH FÖRDELNING

Delplan: ELENERGIFÖRSÖRJNING Bladet upprättat Signatur 1984-01-19 CON

Åtgärd Datum Protokoll, skrivelser o d Sign

Upprättad 844-01-16 Kommunstyrelsens protokoll CON § +02

Antagen 84-01-18 Kommunfullmäktige protokoll CON § 238

Delplanens revidering

Datum Revideringens omfattning Anteckningar (Blad och bilaga

Delplanens fördelning

Exemplar nr Tilldelat

Kommunstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen

00\l0\UI-l?\»Y\)D-°

Kommunstyrelsens sekreterare Fredby kommunala Elverks AB Fredby Kraft AB Elblockchefen Elbefälhavaren

sou 1984:57 Bilaga 4 219 FREDBY KOMMUN Blad 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delplan: Bladet upprättat Signatur ELENERGIFÖRSÖRJNING 1984-01-12 CON Innehåll Blad nr Bilaga nr FASTSTÄLLELSE OCH FÖRDELNING 2 INNEHÅLL 3

situationer under krig Reservkraftaggregat 4.5

220 Bilaga 4

FREDBY KOMMUN Blad 14.1

FACKOM RÅ DESBESK RIVNING

Anvisningar för blankettens ifyllande, se baksidan Delplan: Bladet upprättat Signatur l ELENERGIFÖRSÖRJNlNG 1984-01-12 Con

ELKRAFTMYNDIGHETER

Ledningsorgan centralt

ELFÖRSÖRJNINGSNÄMNDEN Jämtlandsgatan 99 Vid fredskris 100 87 VÃLLINGBY Telefon 08/739 39 39 Telex 16150 EFN S Under beredskap och krig. Meddelande till EFN sänds till elblockchefen för vidarebefordran.

Ledningsorgan regionalt

Elbefälhavaren i Mellersta området Storgatan 8 Under fred 400 01 VÄSTERÅS Telefon 021/40 10 Ol Telex 23270 ELOM S ------------- -- Under beredskap och krig. Meddelande till elbefälhavare sänds till } elblockchefen för vidarebefordran.

Elblockchefen i Östgötablocket Under fred, beredskapstillstând och krig.

Kraftgatan 4 300 02 MOTALA Telefon 014/174 00

Biiaga 4 221

FREDBY KOMMUN Blad 4.2

FACKOMRÅDESBESKRIVNING

Anvisningar för blankettens ifyllande, se baksidan Delplan: Bladet upprättat Signatur ELENERGIFÖRSÖRJNING 1984-01-12 CON

ELENERGIFÖRSÖRJNINGEN INOM KOMMUNEN

Distribuerande företag

FREDBY KOMMUNALA ELVERKS AB Stora gatan 13 371 01 FREDBY Telefon 01142/223 1+1 Chef Dir John Watt

FREDBY KRAFT AB Elgatan 12 372 O2 FREDBY Telefon 0142/224 33 Chef Dir Viktor Volt

RÅKRAFTLEVERANTÖR till de båda eldistributörerna âr Åköpings Kraftverk

ELDISTRIBUTIONSOMRÅDEN framgår av bilaga 1.

BEREDSKAPSPLANER för elverket och FREDBY KRAFT AB finns hos resp företag.

222 Bilaga 4

FREDBY KOMMUN Blad 4.3

FACK OM RÅDESBESK RIVNING

Anvisningar för blankettens ifyllande, se baksidan Delplan: Bladet upprättat Signatur ELENERGIFÖRSÖRJNING 1984-01-12 CON

ELKRAFTBEHOVET I K RIG

Elkraftbehovet i krig beräknas undergä endast obetydliga förändringar i förhållande till behoven i fred.

Utrymning av tätorten Fredby planeras ej, varför en belastningsminskning bedöms uppstå endast till följd av att vissa industrier nedlägger sin verksamhet i krig.

Inom landsbygdsområdena räknas med ett något ökat elkraftbehov till följd av

utrymningar bl.a. från Åköping.

SÄRSKlLT VIKTIGA EL-ABONNENTER

Vattenverken i Fredby, Bro och Holma Reningsverken i Fredby, Bro och Holma Telestation i Fredby och Holma Sjukhuset Fredby Motorverkstad, Fredby Metallgjuteriet, Holma Slakthuset i Bro

OMRÅDESINDELNlNG FÖR PERIODISK BORTKOPPLING

Karta utvisande områdesindelningen samt beskrivning av de olika områdena framgår av bilaga 2.

Bilaga 4 223

FREDBY KOMMUN Blad 4.4

FACKOMRÅDESBESKRIVNING

Anvisningar för blankettens ifyllande, se baksidan Delplan: Bladet upprättat Signatur ELENERGIFÖRSÖRJNING 1984-01-12 CON

PRIORITERING AV ELKRAFTLEVERANSER I BRISTSITUATIONER UNDER KRIG Den centrala elkraftmyndigheten EFN väntas för verksamheten i krig meddela prioriteringsregler i princip motsvarande följande

EXEMPEL på prioriteringsregler som kan komma att utfärdas av EFN l. Akuta totalförsvarsbehov. 2 SJ, tele, beredskapssjukhus. 3. Kommunaltekniska anläggningar. 4 K-företag för slutförande av processtillverkning samt sådana företag, som enligt ÖEF och JN har betydelse ur rikssynpunkt på kort sikt. E Detaljdistribution till hushåll, lantbruk m.f1. 6. K-företag i övrigt samt efter hand K-företag ingående i grupp 1+. 7. Övriga företag.

Anm l lägen med kortvarig kraftbrist åligger elblockchef och elbefälhavare att inhämta länsstyrelses respektive civilbefälhavares beslut om den tillgängliga kraftens fördelning. Kraftbehov för objekt ingående i grupperna 2-6 kan enligt sådant beslut komma att hänföras till grupp 1.

De regionala elkraftmyndigheterna - elbefälhavare och elblockchefer - åligger att efter samråd lmed civilbefälhavare resp. länsstyrelse meddela kompletterande regler för prioritering inom eget område.

På det lokala planet anger kommunstyrelsens inriktning för tillämpning av de regionala prioriteringsreglerna. Elleverantörernas - elverket och kraftbolaget verkställer beslutad inriktning för fördelning av tillgänglig elkraft.

224 Bilaga 4 SOU 1984 :57

FREDBY KOMMUN Blad 4.5

FACKOMRÅDESBESKRIVNING

Anvisningar för blankettens ifyllande, se sidan Delplan: Bladet upprättat Signatur ELENERGlFÖRSÖRJNING 1984-01-12 CON

RESERVKRAFTAGGREGAT

Här redovisade uppgifter är hämtade från den planläggning som genomförts betr behov av reservanordningar.

Vattenverk Fredby l x 130 kVA Stationärt Vattenverk Holma l x 80 kVA Stationärt Televerket l x 25 kVA Stationärt 1 x l0 kVA Stationärt Sjukhuset l x 250 kVA Stationärt Grusåsen l x 250 kVA Mobilt Elverket 2 x 250 kVA Mobilt Fredby Kraft AB l x 250 kVA Mobilt

FÖR KRIG BÖR FÖLJANDE AGGREGAT anskaffas:

5 Vattenverk l x 130 kVA 4 x 80 kVA 5 Reningsverk l x 160 kVA 2 x 50 kVA 2 x 30 kVA l Vârdhem l x 100 kVA

Bilaga 4 225

Bilaga l DISTRIBUTIONSOMRÅDEN OCH LEDNINGAR

F R E D K O M M U N FREDBY KRAFT AB FREDBY ELVERKS DISTRIBUTIONSOMRÅDE DISTRIBUTIONS- OMRÅDE

TÄTORTEN

= kommungräns - - — — - = gräns för tätorten -o__o- = gräns för distributionsomrâden ___K = kraftledningar och transformatorstationer

Fredbx Kraft AB distributionsområde matas från Åköpings kraftverk på en 40

kV-ledning. Inom området fördelas kraften från mottagningsstationen på två 10 kV-ledningar och därefter på ett flertal ledningar med lägre spänning.

Fredbx elverks distributionsomrâde matas pâ en 1+0 kV-ledning och en 20 kV-

ledning. Vid mottagningsstationerna sker nedtransformering till 10 kV. Distribution sker på ett flertal ledningar och kablar med lägre spänning.

226 Bilaga 4

Bilaga 2 OMRÅDESINDELNING FÖR PERIODISK BORTKOPPLING

IV V

I

II

III

OMRÅDESBESKRIVNINGAR I Omfattar tätortens norra del med i huvudsak eluppvärrnd ny villabebyggelse. I området ligger telestationen och Fredby motorverkstad. Omfattar tätortens södra del med i huvudsak äldre villabebyggelse men med vissa inslag av eluppvärmda nya villor. Reningsverket, vattenverket och sjukhuset ligger inom området. Omfattar i allt väsentligt lantbruk och nâgra mindre industrier. I omrâdet ligger vattenverk, reningsverk, telestation och metallgjuteriet. Omfattar spridd bebyggelse, lantbruk, nya eluppvärmda villor och enstaka mindre verkstäder. I omrâdet finns vattenverk, reningsverk samt ett större slakthus.

‘ i s sou 1984:57 Bi1aga4 227

Bilaga 2 Sid 2

V Omfattar huvudsakligen spridd fritidsbebyggelse och ett antal större lantbruk samt anläggningar för uppfödning av svin och fjäderfä. I omrâdet ligger även fängvârdsanstalten.

VI Omfattar fritidsbebyggelse - eluppvärmd - och ett antal lantbruk. spridd Inom området finns vattenverk, reningsverk och en teiestation.

228 Bflaga 4

Pro CK B.9.2 Provplanläggningskommittén - Civilf6r— svaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av gas- och värmeförsörjning

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

Bilaga 4 229 Innehåll §19 ._. . Planläggningens syfte 2. Författningsunderlag 3. Förutsättningar för planläggningen ü. Planiäggningens omfattning 5. Organisation 5.1 Arbetsuppgifter 5.2 Dimensionering 5.3 Personal 6. Uppehâilsplatser och lokaler 7. Arbetsredskap och fordon 8. Varuförsörjning

A,_A__4;;J ,

. e 230 Bilaga 4

1. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Planläggningens syfte är att skapa förutsättningar för att upprätthålla gas- och värmeförsörjning under beredskap och i krig samt efter krigsskador.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG

Enligt 6 § lagen (l96l4:63) om kommunal beredskap åligger det kommun att i fredstid vidta förberedelser för att under beredskap och i krig upprätthålla för totalförsvaret viktig verksamhet som åligger kommun enligt särskild lag eller författning eller som kommunen eljest bedriver. Förberedelserna skall även omfatta åtgärder för sådan reparation av krigsskadade anläggningar som är nödvändig för att i erforderlig omfattning återuppta driften.

Ovan angivna åligganden ankommer på varje kommun som driver gas- eller värmeverk oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi, genom kommunalt bolag eller genom avtal uppdragits åt enskilt företag.

Ansvaret för att planläggningen sker åvilar enligt lagen om kommunal beredskap kommunstyrelsen. Det närmaste ansvaret under kommunstyrelsen tillkommer i princip den förvaltning som under beredskap och i krig har att svara för verksamheten.

3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANLÄGGNINGEN

Med gasförsörjning avses produktion av stadsgas vid gasverk och distribution till abonnenter samt distribution av naturgas.

Med värmeförsörjning avses produktion av värme vid värmeverk samt distribution av värme till abonnenter. Med värmeverk förstås fjärrvärmeverk, kraftvärmeverk, dvs. värmeverk även inrättat för generering av elkraft samt annan värmeproducerande anläggning, t.ex. blockcentral, kvartercentral och annan fast eller mobil värmeanläggning av sådan betydelse att särskild planläggning kan anses erforderlig.

För gas- och värmeförsörjningen under beredskap och i krig gäller

- att om så erfordras skall kunna produktionen ske med utnyttjande av

Lhasa

Bilaga 4 231

inhemska bränslen,

- skall upprätthållas i den omfattning som är att produktion och distribution (motsv.) och erforderlig med hänsyn till behoven för krigsviktiga företag för befolkningen,

- att ändringar kan ske beträffande den folkmängd och de företag (motsv.) som anläggningarna skall förse med gas och/eller värme,

- att ransonering kan få tillgripas för att minska gas- resp. värmeiörbrukningen vid brist på råvaror för gasproduktion och petroleumprodukter,

- kan få ändras och att temperaturen att gaskvaliteten på den distribuerade värmen kan få sänkas,

- att underhåll av anläggningarna och distributionsnäten bör fredsmässigt eftersträvas samt

- att skall organiseras för att i erforderlig omfattning reparationsresurser kunna återuppta driften efter krigsskador.

Utifrån i länsstyrelsens planläggningsunderlag och kommunens uppgifterna skyddsplan beräknas behoven av gas resp. värme för hushåll, restauranger, allmänna inrättningar och dylikt enligt följande.

Gasbehov för matlagning beräknas till högst 70 96 av den fredsmässiga genomsnittliga förbrukningen per person och dygn.

Gas- resp. värmebehov för varmvattenberedning beräknas till högst 25 96 av den fredsmässiga genomsnittliga förbrukningen per person och dygn. Inom denna ram varmvattenbehov vid främst och allmänna inrättskall tillgodoses restauranger såsom vårdanstalter, bad m.m. ningar,

för uppvärmning av bebodda fastigheter skall förutsättas Gas- resp. värmebehov komma till 85 96 av den fredsmässiga motsvarande att tillgodoses förbrukningen, ca 3 graders temperatursänkning.

I planläggningsunderlaget meddelar länsstyrelsen vid vilka beredskapssjukhus,

232 [Bilaga 4 sou 1984:57

industrier m.m. verksamhet planlagts pågå under beredskap och i krig.

Länsstyrelsen lämnar i planläggningsunderlaget uppgift om behoven av värme för försvarsmaktens fasta anläggningar.

4. PLANLÄGGNINGENS OMFATTNING

Samordnad planläggning bör eftersträvas mellan kommunal och enskild förvaltning av värmeverk i alla de fall, där en bättre resursanvändning kan uppnås härigenom.

l de fall planläggning och förberedelser för privatägda värmeverks verksamhet under beredskap och i krig beslutas av centralmyndighet kan dessa allmänna råd tjäna som ledning.

Planläggning redovisas antingen i separat plan för gasförsörjning och/eller värmeförsörjning eller i annan plan, t.ex. för elenergiförsörjning.

Av planen bör framgå

prognoser över gas- och värmebehovet under beredskap och i krig samt

uppgift om möjligheterna att använda ersättningsråvaror resp. inhemska bränslen samt den omställningstid som behövs för till övergång ersättningsråvaror och inhemska bränslen. För kraftvärmeverk skall anges hur samordningen av värme- och elkraftförsörjningen sker.

Behovet av reservanordningar utöver vad som krävs för drift fredsmässig redovisas i en särskild plan.

5. ORGANISATION

5.1 Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna omfattar drift av gas- och värmeverk med tillhörande distributionsnät.

Vid krigsskador omfattar uppgifterna avstängning och sektionering samt repara-

Bilaga 4 233

tion för återupptagande av driften i den omfattning som det finns behov av. l Till arbetsuppgifterna hör också att vid behov genomföra omställning till inhemska bränslen. Förberedelser vidtas i de fall importbränsle används för gasoch värmeproduktion. För värmeproduktion genomförs även omställningsplanering vid användning av importbaserad spillvärme och elenergi.

5.2 Dimensionering

De riktlinjer och normer för beräkning av resursbehoven för gas- och värmeverk, som ges i det följande för dimensionering av organisationen, bör följas såvida inte lokala förhållanden motiverar avvikelser, t.ex. genom att verksamheten samordnas med annan kommunalteknisk verksamhet.

l princip skall organisationen motsvara fredsorganisationen i alla de hänseenden som fordras för att genomföra arbetsuppgifterna.

5.3 Personal

De resurser i fråga om personal, arbetsredskap och fordon, som kommunen disponerar i fred för reparationsverksamhet, bör vara normgivande vid dimensioneringen av arbetsstyrkan. Företag som normalt anlitas kan behöva ingå i krigsorganisationen. Övriga regler för personal anges under avsnitt AU.

6. UPPEHÅLLSPLATSER OCH LOKALER

Driftpersonal och depåpersonal bör ha tillgång till skyddsrum eller skyddade utrymmen. Övriga regler anges under avsnitt A5.

7. ARBETSREDSKAP OCH FORDON

Kommunens resurser i fråga om arbetsredskap för underhålls- och reparationsverksamheten i fred kan utgöra norm för underhålls- och reparationsverksamheten under beredskap och i krig samt för reparationer efter krigsskador.

De fredstida fordonsresurserna kan utgöra norm för beräkning av behoven i organisationen med avseende på transporter för lednings-, drift- och repara-

tionsverksamhet m.m. Övriga regler anges under avsnitt A6.

234 Bilaga 4 8. VARUFÖRSÖRJNING De varor som är av särskild betydelse, förutom råvaror för gasframställning och värmeproduktion, är driv- och Smörjmedel, rör och rördelar samt reservdelar i allmänhet. Vilka varor i övrigt som skall anses viktiga får bedömas efter lokala förhållanden, eftersom olika gasverk liksom olika värmeverk arbetar enligt tekniskt skilda metoder eller system och under skilda förutsättningar samt även skiljer sig avsevärt i storlek. Kommunen bör i planen förteckna sina fredstida leverantörer av viktiga varor. Vid övergång till krigsorganisation bör kommunen hålla leverantörerna underrättade om sina eventuellt ändrade behov. Upphandling skall förutsättas ske som i fred.

i

l

.B11aga 4 235

Pro CK B.9.3 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av Vattenförsörjning och avlggg

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

41,_.._._,n-..._.‘_..5

236 B11aga 4 * Innehåll _5i_d l. Planläggningens syfte 2. Planläggningens omfattning 3. Riskbedömning 4. Uppgifter 14.1 Vattenförbrukning, ransonering till och prioritering av konsumenter 4.2 Reservvattentäkter 4.3 Hygieniska synpunkter 4.4 Avloppshantering 4.5 Reparationsberedskap 0.6 Reservförfarande och reservanordningar 4.7 Reservmateriei, pumpar m.m.

4.8 Åtgärder för bevakning och skydd av anläggningar m.m.

5. Organisation 5.1 Personal 5.2 Uppehållsplatser

Bilaga 4 237

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Syftet med planläggningen är att

skapa förutsättningar för att i det längsta säkerställa tillfredsställande Vattenförsörjning och sanitära anordningar, i första hand genom fungerande VA-system.

2. PLANLÄGGNINGENS OMFATTNING

Planläggningen bör så långt som möjligt omfatta

bedöma risken för allvarliga konsekvenser av driftavbrott i befintligt VA-system under beredskap och i krig, inventera och förteckna råvattentillgângar och reservvattentäkter, tillse att överskådliga och tillförlitliga ritningar och kartor över vattenoch avloppssystem finns tillgängliga, förteckna punkter för avloppsutsläpp från reningsverk och bräddavlopp i förhållande till râvattenintag, förbereda/planera reparationsberedskapen för att klara störningar i verksamheten, utifrân riskbedömningen överväga behovet av reservmateriel, kemikalier, pumpar, rör och vattentankar m.m. samt överväga behovet av erforderlig komplettering av lager och tillförsel, överväga och förbereda möjligheter av ransonering till och prioritering av konsumenter, planera och säkerställa desinfektion av vatten och distributionsmateriel, säkerställa personal för verksamheten, klarlägga samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnd och andra berörda kommunala enheter, klarlägga behov av skydd och bevakning, planera och förteckna åtgärder som bör prövas inför ett skärpt läge innan beredskapstillstånd anbefallts.

238 Bilaga 4

3. RISKBEDÖMNING

En viktig del av planläggningen är att förberedelserna och skyddsåtgärderna inriktas på sådana anläggningar och förhållanden där risk för driftstörningar bedöms vara särskilt stor och/eller får allvarliga konsekvenser.

I planläggningen är det därför viktigt att inventera de risker som bedöms vara störst med hänsyn till de speciella förhållanden på varje ort. Riskerna kan variera mycket starkt. Några exempel ges nedan

- râvattentäkt särskilt utsatt från havererad p.g.a. risk för utsläpp avloppsanläggning, industri eller andra förhållanden, - råvatten som normalt är förorenat och därför behöver avancerad rening vilken lätt utsätts för störningar, - osäker elkraftsförsörjning, stora anläggningar som saknar reservanläggningar, - för dricksvatten eller som har huvudledningar råvatten, avloppsvatten utsatt läge och saknar dubblering (t.ex. ledning under bro), anläggningar som är särskilt känsliga för sabotage, - distributionsnät som saknar ringmatning, - avsaknad eller brist på ventiler som möjliggör av skadade delar avstängning av ledningsnät, - reservoarer eller sådana som är särskilt lätta att skada (t.ex. otillräckliga vattentorn), - otillfredsställande kemikalieförråd och desinfektionsanläggningar, närhet till anläggningar som kan bli bekämpningsmål i krig.

lt. UPPGIFTER

4.1 Vattenförbrukning, ransonering till och prioritering av konsumenter

Så länge som möjligt bör man eftersträva normal service med vatten och avlopp genom att driften vid befintliga VA-anläggningar upprätthålls helt eller delvis.

Om betydande omflyttningar av människor och om förändringar i verksamheten

för sjukhus, industrier och andra företag m.m. sker kan dock svårigheter uppstå genom att en VA-anläggning kan komma att få betjäna en väsentligt större folkmängd och andra inrättningar än i fred.

sou 1738457 Bilaga 4 239

Planerna måste också omfatta förberedelser för en akut nödsituation där dricksvatten endast räcker för direkt konsumtion som dryck och till beredning av livsmedel samt för enkel personlig hygien. Därutöver kan försörjningen till vissa anläggningar som sjukhus, livsmedelsindustrier och krigsindustrier behöva prioriteras.

Att vattenförbrukningen hos enskilda konsumenter genom att uppmana begränsa Vid stor brist på vatten eller om till sparsamhet bedöms ge ett osäkert resultat. distributionsnätet förstörts kan det därför bli nödvändigt att ordna Vattenförsörjeller genom att vatten distribueras i tankar; ningen genom centrala tappställen

Andra för att begränsa vattenförbrukningen, t.ex. reducerat vattenåtgärder tryck eller avstängning vissa tider, kan behöva övervägas.

För enskilda personer torde i en akut nödsituation en Vattenförbrukning av tio liter per dygn vara tillräcklig.

Till för av vattenbehovet kan också användas uppgifter om grund beräkning befolkningsförhâllanden i kommunernas skyddsplan och uppgifter i länsstyrelsens planläggningsunderlag om vilken verksamhet vid industrier, sjukhus m.m. som beräknas pågå under beredskap och i krig.

för civilförsvarets vattenbehov skall planläggas i

Åtgärder som är av betydelse

samråd med brandchefen.

Om med djur är ansluten till kommunalt nät bör behov av fortsatt gård vattenleverans beräknas för den.

14.2 Reservvattentäkter

Förteckning bör upprättas över reservvattentäkter som kan användas i krig. bör omfatta både kommunala och enskilda täkter. Följande kan Förteckningen därvid behöva uppmärksammas:

- att föredra då de oftast är från hygienisk synpunkt är grundvattentäkter avsevärt bättre skyddade mot föroreningar, - enskilda brunnar som endast är avsedda för hushållsförbrukning har ofta otillfredsställande kapacitet,

240 Bilaga 4

- det är särskilt viktigt att förteckningen innehåller uppgifter om vattentäkter som tillåter större Vattenuttag, uppgifter om grundvattentäkter, särskilt bergborrade brunnar, inklusive möjliga Vattenuttag, kan erhållas från brunnsarkivet vid Sveriges geologiska undersökning i Uppsala, - vid strömavbrott kan det vara svårt eller omöjligt att få ut vatten från borrade brunnar. Tankbil som hämtar vatten från sådana brunnar kan därför behöva förses med elgenerator, - inför ett skärpt läge innan beredskapstillstånd anbefallts är det angeläget att planerade vattentäkter undersöks bakteriologiskt, - det är en stor fördel om äldre kommunala vattenförsörjningsanläggningar som tagits ur drift hålls i stånd så att de relativt snabbt åter kan tas i bruk.

4.3 Hygieniska synpunkter

Det är nödvändigt att så långt som möjligt upprätthålla den mikrobiologiska kvaliteten hos vatten som är avsett för konsumtion och för av beredning livsmedel.

Behovet av mikrobiologiska av dricksvatten kan väntas laboratorieundersökningar öka i krig. Resurser för provtagning, transport och undersökning bör planeras tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden och gärna i samarbete med det laboratorium som normalt utnyttjas i fred.

Instruktioner att koka vatten eller att desinficera med t.ex. klortabletter åtföljs inte alltid och kan därför resultat. ge ett osäkert Kokning kan omöjliggöras vid strömavbrott. Sådana instruktioner till konsumenterna bör dock förberedas och lagring av desinfektionstabletter bör övervägas.

Ökade krav måste ställas på desinfektion av allt dricksvatten och anordningar för distribution av vatten, särskilt som det ofta inte kommer att bli möjligt att i tid göra bakteriologiska undersökningar av misstänkta föroreningar.

Lagerhållning av klor och andra vattenreningskemikalier bör anpassas med hänsyn till att leveranssvårigheter kan uppstå.

Möjighet att desinficera (klorera) vattnet bör finnas vid alla kommunala vattenverk även om vattnet normalt inte desinficeras.

sou 1984:57 Bilaga 4 241

Utrustning bör finnas för extra desinfektion av ledningar för distribution av dricksvatten och av vatten i ledningsnätet, att användas t.ex. efter reparation och ledningsbrott.

Reservutrustning och kemikalier för mätning av vattnets klorhalt bör lagras i erforderlig utsträckning.

Kraven på vattnets kvalitet från estetisk och teknisk synpunkt kan mildras av miljö- och hälsoskyddsnämnden.

I vissa fall kan det vara lämpligt att förbereda möjlighet till extra kemisk rening, t.ex. med aktivt kol.

4.14 Avloppshantering

Planläggningen bör inriktas på att befintliga avloppssystem med ledningar och reningsverk i det längsta skall kunna drivas helt eller delvis.

För att klara avloppshanteringen vid driftavbrott på ledningsnätet eller vid reningsverket bör man vid planläggningen utreda möjligheterna till och/eller konsekvenserna av

reparation förbikoppling med hjälp av slangar, rör och pumpar omkoppling av spillvatten till dagvattensystem bräddning eller dikesutsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten provisorisk rening, t.ex. dosering av kemikalier begränsad rening vid reningsverket osäker elkraftsförsörjning.

Platserna för avloppsutsläpp kartläggs med hänsyn till intagsplatserna för råvatten för dricksvattenförsörjning. Detsamma bör gälla vid val av platser för bräddning och dikesutsläpp. Reningsverk med utsläpp uppströms och i närheten av râvattenintag prioriteras vid reparation, kemikalietilldelning, drift och skötsel m.m.

Ges möjlighet till prioritering av avloppshanteringen bör avlopp från hus i första hand behandlas.

242 Bflaga 4 i sob 1984:57

Avstängning av vattentoalett kan bli aktuellt, t.ex. vid vattenransonering, avbrott i vattendistributionen, risk för olägenheter på grund av stopp eller brott i avloppssystemet eller då risk för förorening av vattentäkt föreligger. Planeringen i detta avseende bör ske i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Frågor om toalettvagnar, latrintunnor, torrtoaletter och andra Sanitära anordningar för att ersätta vattentoaletter som inte är brukbara liksom hanteringen av avfallet från dessa, planeras i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden.

16.5. Reparationsberedskap

Störningar i VA-funktionerna kan uppstå genom krigshandlingar, sabotage eller av andra orsaker.

Avgörande för en god reparationsberedskap är

personal - maskiner och fordon. redskap, Om planläggningen visar att fredstida innehav av redskap m.m. inte räcker skall planen redovisa hur erforderliga mängder (antal) skall kunna erhållas. Vid behov upprättas krigsleveransavtal. Detta dock först efter medgivande av kommunledningen.

De åtgärder mot driftsbrott, som av driftstekniska skäl vidtagits för drift under fredsmässiga förhållanden, bör förstärkas och anpassas till svårare förhållanden.

Det är nödvändigt att personalen har tillgång till överskâdliga och tillförlitliga ritningar och kartor över alla anläggningar.

0.6 Reservförfarande och reservanordningar

Om reparation av en skada bedöms vara så omfattande och tidskrävande att ett långvarigt stopp av VA-funktionerna inte går att undvika skall reservförfarande kunna tillgripas. Reservförfarandet bör syfta till att kunna förse befolkningen, djurbesättningar och från totalförsvarssynpunkt viktiga industrier med oundgängligt behov av vatten och Sanitära anordningar.

Planläggningen bör redovisa alternativa exempel på förfaringssätt att utnyttja

Bilaga 4 243

reservmateriel som rör, slangar, pumpar och vid behov vattencisterner för att få fram vatten från såväl ordinarie vattentäkter som reservvattentäkter,

Elförsörjningen bör säkerställas. Dubblerade inmatningspunkter bör installeras eller planeras.

Vidare bör reservkraftaggregat anskaffas eller behovet förtecknas och anmälas till länsstyrelsen.

Se vidare i Allmänna råd för reservanordningar för kommunalteknisk försörjning.

15.7 Reservmateriel, pumpar m.m.

En av förutsättningarna för att reparationstjänsten skall kunna fungera är på reservmateriel. Fredslagret av sådan materiel torde inte vara tillgången Sådan materiel, som i ett krisläge tar lång tid att anskaffa, bör i tillräckligt. mån av ekonomiska resurser lagras i fred. I övrigt bör av planeringen framgå hur materielen skall anskaffas, t.ex. köp, lån, rekvisition och/eller krigsleveransavtal.

Exempel på materiel som bör behandlas i planen: materiel som erfarenhetsmässigt erfordras för normal drift, materiel som normalt har liten åtgång men som kan behövas i samband med krigsskada, kemikalier av olika slag som erfordras för desinfektion av vatten och distributionsmateriel samt för i förekommande fall laboratorietjänst, pumpar, rör och slangar, vattentankar, (stationära och på hjul).

14.8 Åtgärder för bevakning och skydd av anläggning m.m.

Riskerna för sabotage är särskilt stora under beredskap och i krig samt i samband med krigsutbrott.

mot vattenförsörjningen kan bl.a. ske genom sprängning eller annan Sabotage åverkan, så att längre eller kortare avbrott uppstår i systemet i sin helhet eller lokalt. Vattenförsörjningen är beroende av kontinuerlig elkraftsleverans.

Sabotage kan även åstadkommas med bakteriologiska eller kemiska medel genom engângs- eller kontinuerlig dosering i någon del av vattenförsörjningssystemet

244 Bilaga 4 v

(vattentäkt, vattenverk, ledningsnät, tryckökningsstationer etc).

Något absolut säkert skydd mot sabotage kan inte byggas upp. Skyddsnivân kan dock avsevärt höjas inom ramen för rimliga tekniska, personella och ekonomiska resurser.

Åtgärder bör förberedas för att i möjligaste mån hindra obehöriga tillträde till

anläggningarna. Större och/eller särskilt störningskänsliga sådana bör avspärras och ges ökad tillsyn främst genom driftpersonalens egen försorg. Senast vid övergång till krigsorganisation bör personalen ges god kunskap om medel, metoder och målsättning för sabotage med bakteriologiska och kemiska medel.

5. ORGANISATION

5.1 Personal

l kommunens organisation för Vattenförsörjning och avlopp skall personalbehoven tillgodoses för ledning, drift, avstängning och reparation.

Av delplanen skall framgå vilken personal som hänförs till nyckelpersoner resp. övriga. Chef och ställföreträdare är nyckelpersoner liksom verkmästare och driftmästare/motsvarande. Maskinist kan vara antingen nyckelperson eller tillhöra kategorien övriga, beroende på arbetsuppgifter och kvalifikationer.

De resurser i fråga om personal, som disponeras i fred för drift- och reparationsverksamhet bör utgöra stommen för verksamheten.

5.2 Uppehållsplatser

Planen skall redovisa lämpliga uppehällsplatser för personalen. Skyddsmöjligheter ,bör beaktas.

Bilaga 4 245

Pro CK 8.9.4 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av reservanordniggar

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

246 Büaga 4 Innehåll âé p_ . Planläggningens syfte 2. Författningsunderlag b!. Planläggningens omfattning 4. Planläggningens genomförande 5. Övrigt

Bilaga 4 247

1. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

syfte är att ge kommunen underlag för att vidta reservanord- Planläggningens ningar, som kan öka möjligheterna att även efter krigsskador på anläggningsdelar tillgodose kommunalteknisk försörjning. Vid svåra skador på kommunala produktions- och distributionsanläggningar kan det bli nödvändigt att göra prioriteringar till förmån för verksamheter, som är särskilt viktiga för befolkningens överlevnad och för totalförsvaret.

Planläggningen bör också ge underlag för bedömning av angelägenhetsgrad och kostnader för olika åtgärder.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG

Enligt lagen om kommunal beredskap åligger det kommun och landstingskommun att, efter förordnande av länsstyrelse, vidta reservanordningar för att under beredskapstillstånd kunna upprätthålla den gas-, vatten- och elektricitetsförsörjav kommunen. l) l den mån kommun inte är distributör ning som i fred bedrivs av de nämnda försörjningsslagen så bör planläggningen genomföras av kommunen i samråd med berörd distributör.

Samordnad planläggning för alla aktuella försörjningsslag bör eftersträvas även om ansvaret för något eller några av dem under beredskapstillstånd tillkommer skilda organ.

Vidare ansvarar kommun för att vidta reservanordningar, som här avses, där den kommunaltekniska verksamheten bedrivs av ekonomisk förening eller bolag, där kommun har ett bestämmande inflytande. Samma gäller där den kommunaltekniska verksamheten bedrivs av enskilt företag enligt avtal med kommunen.

Om den kommunaltekniska verksaheten bedrivs av kommunalförbund skall kommunala bestämmelse om ansvar för kommun att vidta reservberedskapslagens i stället (lagen om kommunalförbund 1977:181, 2 anordningar gälla för förbundet §).

l) avses så att den i detta avseende även omfattar Lagen kompletteras värmeförsörjningen.

248 Bilaga 4

Bestämmelser om statsbidrag finns intagna i lagen om kommunal beredskap.

3. PLANLÄGGNINGENS OMFATTNING

Med begreppet reservanordningar förstås anordningar

- som behövs för att i befintliga fredssystem snabbt ersätta maskiner o.d. som förstörts, t.ex. kabelboxar, transformatorer, fläktar, kraftproduktionsaggregat inkl. styr- och regleranordningar samt för att bevara verksamheter, t.ex. genom sektionsindelning av nät, strypning eller av avstängning flöden etc,

som på annat sätt än det fredsmässiga tillgodoser de behov som produktionen eller distributionen täcker. Sådana anordningar kan vara mobila eller i särskilda fall stationära reservelverk, men också reservvattentäkter och vattentankar, allt med erforderliga inkopplingsanordningar.

Planläggning för reservanordningar bör indelas i fackområdena el-, gas-, värme-, i Vattenförsörjning och avlopp.

Fackområdesbeskrivningarna bör innehålla

en översiktlig beskrivning av distributions- och i förekommande fall produktionsanläggningar,

en redovisning (översiktlig) av befintliga reservanordningar som tillhör verken,

prognoser över försörjningsbehov under beredskapstillstånd; försörjningsbehov som behöver prioriteras bör Det är därvid att anges. angeläget kommuns och landstingskommuns samordnas planläggning så att sjukvårdsinrättningarnas behov av reservanordningar beaktas.

lt. PLANLÄGGNINGENS GENOMFÖRANDE

- För varje tekniskt försörjningssystem upprättas en kortfattad beskrivning av produktion och distribution med tonvikt på sådant som har betydelse för systemets funktion efter krigsskador Ex: för

(fackomrâdesbeskrivning).

s

Bilaga 4 249

produktion t.ex. förekomsten av reservvattentäkter, för distribution t.ex. förekomsten av dubbla huvudledningar och extra pumpar, för detaljdistribution t.ex. förekomsten av sektionering på näten, anläggningsdelarnas skydd inkl. särskilda skyddsanordningar.

För andra system än elförsörjningen beskrivs hur elförsörjningen sker. Ex: matning från nätet, dubbla ledningar, anslutningsmöjligheter för reservkraftverk etc.

Diskutera hur den tekniska elförsörjningen skall kunna upprätthâllas där olika anläggningsdelar i det berörda tekniska försörjningssystemet slås ut. Därvid bör beaktas bl.a. krigsskyddet, reparationsberedskapen, tillgång till reservmateriel, reservanordningar och möjlighet till omkopplingar.

Ange vilka objekt som skall prioriteras om normal försörjning inte kan upprätthållas. I första hand mäste den kommunaltekniska försörjningen säkerställas för verksamheter som är särskilt väsentliga för befolkningens överlevnad, t.ex. vattenförsörjningens minimibehov, sjukvårdsinrättningar, kollektiva bespisningslokaler etc. Ange också behovet av reservanordnlngar för att dessa objekt skall kunna försörjas.

Planen skall redovisa användningen av befintliga reservanordningar samt behovet av nyanskaifningar och kostnader för dessa.

5. ÖVRIGT

I Sundsvalls och Timrå kommuner har en provplanläggning gjorts för reservanordningar.

Till ledning för detta arbete utfärdade Överstyrelsen för ekonomiskt försvar allmänna råd. Dessa och en rapport över provplanläggningen översänds i särskild ordning och kan användas i tillämpliga delar i provplanläggningen.

250 Bilaga 4

Pro CK B.9.5 I Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av gatu- och väghållning

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

SOU Bilaga 4 251

1984:57

Innehåll _5_i.1 l. Planläggningens syfte 2. Författningsunderlag m.m. 3. Ansvarsförhâllanden 3.1 Statens planläggning 3.2 Kommunens planläggning 4. Organisation 4.1 Organisatoriska enheter 4.2 Resursbehov 4.3 Ledning 4.14 Arbetsstyrka för drift 4.5 Depå 5. Uppehâllsplatser, lokaler

6. Övrigt

Bilaga l: Exempel på väghållningens omfattning Bilaga 2: Exempel på byggnads- och andra anordningar

252 Bilaga 4

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV GATU- OCH VÄGHÅLLNING

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Syftet med planläggningen är att

- i fred vidta de förberedelser som behövs för att upprätthålla krigsviktig gatu- och väghållning, viss nyanläggning/vägförbättring snabbt skall kunna ske samt att röjning av viktiga trafikleder skall kunna utföras.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG M.M.

Bestämmelser om gatu- och väghållning beträffande allmänna gator och vägar återfinns i väglagen (1971:948), byggnadslagen (1947:385) och lagen om kommunal beredskap (l964:63 med ändring 1977:417).

Väghållare för det allmänna är staten eller vägnätet kommun, som enligt 5§ väglagen har ansetts bör vara väghållare inom hela eller viss del av kommun. Efter särskilt förordnande kan staten vara väghållare inom kommunens väghållningsområde i dess helhet eller inom viss del därav.

Statens väghållning handhas av statens vägverk och dess vägförvaltningar.

Där kommun är väghållare handhas väghållningen av den kommunala nämnd eller styrelse, som utsetts därtill under överinseende av vägförvaltningen i länet.

Enligt byggnadslagen ankommer det på kommun att i omrâde för vilket stadsplan upprättats ställa gata eller annan allmän plats till allmänt begagnande.

I område där staten är väghållare skall motsvarande bestämmelser gälla staten.

Planläggningen redovisas antingen i en fristående delplan, GATU- OCH VÄG- HÅLLNING, eller tillsammans med annan kommunalteknisk verksamhet i delplan för kommunalt verk (byggnadskontor eller motsvarande).

sou 1984:57 Bfiaga 4 253

3. ANSVARSFÖRHÅLLANDEN

3.1 Statens planläggning

Statens i varje län) planlägger vägverk (vägförvaltningen för väghållning under beredskap och i krig genom att i fred upprätta bl.a. krigsvägplan och krigsorganisationsplan.

I krigsvägplanen redovisas den från fredsförhâllanden ändrade inriktningen av drift- och byggnadsverksamheten, som totalförsvarets behov av vägförbindelser kräver. Behovet Vinterväghållningen ägnas särskild uppmärksamhet. av plogbilar tillgodoses bl.a. genom avtal med i fred kontrakterade plogbilsentreprenörer.

I krigsorganisationsplanen redovisas hur vägverkets egna och tillförda resurser disponeras. Stor överensstämmelse med fredsorganisationen eftersträvas.

Vägförvaltningen ingår i krigslänsstyrelsen som vägsektion. Lokalt bibehålls de fredstida arbetsområdena, med vägmästare som chef, vilket från samverkanssynpunkt bör beaktas vid den kommunala beredskapsplanläggningen. För reparation av skadade konstbyggnader (broar och viadukter) och utbyggnad av ersättningsförbindelser organiseras särskilda arbetsenheter.

Tillgången på förnödenheter inom statens vägverk säkerställs dels genom den lagerhâllning som normalt sker i fred, dels genom särskilda överenskommelser om leveranser i krig. För att ersätta krigsskadade broar finns särskild reservbromateriel.

3.2 Kommuns planläggning

Inriktning och omfattning.

Gatu- och väghâllningen under beredskap och i krig skall inriktas på att hålla för totalförsvarets viktiga gator och vägar i trafikdugligt skick.

Detta innebär i stort sett följande:

- Den fredsmässiga utrednings- och nyanläggningsverksamheten upphör praktiskt taget helt. l början av ett beredskapsskede dock av igângsätts

254 Bilaga 4

beredskapshöjningen påkallade nyanläggnings- och förbättringsarbeten, - barmarksunderhåll samt eftersträvas för fredsmässigt vinterväghållning gator och vägar, som är viktiga för totalförsvaret, - och iståndsätts i den utsträckning som övriga gator och vägar underhålls tillgängliga resurser medger, - inom omrâde där kommun enligt 5 § väglagen är väghållare organiseras reparationsresurser för att i erforderlig utsträckning istândsätta gator och efter krigsskador. Organisationen skall vid krigsskador kunna utföra vägar röjning av i första hand trafikleder i samband med undsättningsverksamhet, - där kommun sätt än vad som avses i 5 § väglagen är väghållare på annat och där resurser finns för väghållning i fred, utnyttjas dessa inom den kommunaltekniska beredskapsorganisationen i den utsträckning resurserna inte tagits i anspråk av annan myndighet. Erforderlig väghållning tryggas eljest genom avtal med annan kommun, vägförvaltningen, enskilt företag eller enskild person. Kan avtal inte erhållas görs anmälan till länsstyrelsen.

Väghållningens omfattning

Gatu- och vägnätets längd inom stadsplanelagda områden i kommunen redovisas i delplanen på särskild blankett (Exempel i bilaga l).

Krigsvägplan för kommun

Länsstyrelsen efterhör hos vägförvaltningen om särskild krigsvägplan skall upprättas av kommun. l så fall meddelas kommun detta i samband med att länsstyrelsen sitt planläggningsunderlag. Planläggningen utförs i

överlämnar

samråd med vägförvaltningen efter de särskilda anvisningar som utfärdats av statens vägverk. Krigsvägplanen kan lämpligen fogas till delplanen som bilaga.

Innehåller planen hemliga delar bör dessa handhas och förvaras enligt rikspolisstyrelsens föreskrifter.

Byggnads- och andra anordningar

Vid beredskapstillstånd kan särskilda byggnads- eller andra anordningar behöva vidtas. Sådana kan exempelvis vara iordningställande av uppehållsplatser för personal, skyddsrum, uppställningsplatser för fordon, vägmärken, trafiksignaler,

markeringsmålning m.m. Behovet bör kortfattat redovisas i delplanen. Är det av

sou 1984:57 Bilaga 4 ‘Z55

mindre omfattning kan en anteckning göras i planen om fördelning av arbetsuppgifterna. Om större resurser erfordras för utbyggnader kan en mera detaljerad redovisning vara lämplig. (Exempel i bilaga 2).

4. ORGANISATION

4.1 Organisatoriska enheter

l kommuns organisation för gatu- och väghållning skall personalbehoven tillgodoses för:

ledning - för drift arbetsstyrka depå l delplanen redovisas organisationen schematiskt i särskild bilaga.

14.2 Resursbehov

Har kommun egna resurser för att bedriva verksamheten bör fredsorganisationen så långt som möjligt bibehâllas liksom benämningarna på befattningar m.m.

Av delplanen skall framgå vilken personal i krigsorganisationen som hänförs till nyckelpersoner resp. övriga.

4.3 Ledning

Ledningens personalstyrka och erforderliga fordon anpassas efter gatu- och väglängd och lokala förhållanden.

Där verksamheten omfattar större områden eller där geografiska förhållanden så påkallar, kan indelning i arbetsområden göras. l vissa fall kan särskild ledning för arbetsområde behövas. Denna bör om möjligt vara gemensam för flera kommunaltekniska verksamheter. Enheter ur arbetsstyrkan skall kunna tilldelas annat arbetsområde för sin verksamhet.

4.1} Arbetsstyrka för drift

Arbetsstyrka avsedd för erforderligt barmarksunderhâll och vinterväghållning

256 Bilaga 4

samt för istândsättande av trafikleder efter krigsskador skall organiseras inom område där kommun enligt väglagens bestämmelser (5 §) är väghållare.

Vid beräkning av arbetsstyrkans sammansättning skall särskild hänsyn tas till att den efter krigsskador skall kunna utföra röjning av i första hand trafikleder i samband med undsättningsverksamhet. Lämpliga maskiner härför är fyrhjulsdrivna hjullastare med 2-3 m3 skopvolym, väghyvlar försedda med schaktblad och grävmaskiner.

Om de fordon som ingår i organisationen inte räcker till för att utföra vinterväghâllning bör i första hand resurser inom andra kommunaltekniska verksamhetsområden utnyttjas. I andra hand träffas avtal med de entreprenörer som i fred utför vinterväghâllning på gator och vägar samt på av kommun underhâllna enskilda vägar. För att så långt som möjligt säkerställa att de kontrakterade fordonen kan disponeras även under beredskap och i krig gör i kommun varje år anmälan till resp. länsstyrelse om vilka fordon som behövs för i i i vinterväghållning. 1 J a 1 Ä i Om behov föreligger av att under beredskap och i krig kontinuerligt anlita i l

entreprenadföretag eller motsvarande sker planläggning enligt avsnitt A5 ovan.

4.5 Depå

För förråd, verkstäder m.m. bör en strävan vara att åstadkomma en samordning eller sammanslagning med motsvarande verksamheter inom andra kommunaltekniska verksamhetsområden.

5. UPPEHÅLLSPLATSER, LOKALER

Vid val av lokaler och uppehéllsplatser bör skyddsplanen vara vägledande. l avsnitt A5 ovan har allmänna regler för uppehållsplatser och lokaler redovisats.

Vid val av uppehällsplatser för reparationsorganen skall särskild hänsyn tas till uppgiften att kunna utföra röjning av trafikleder i samband med undsättningsverksamhet. Samverkan med vägförvaltningens närliggande arbetsområden skall även beaktas.

Biiaga 4 257 6. ÖVRIGT Regler för att tillgodose behovet av arbetsredskap och fordon, samt reparationer och service har redovisats ovan i avsnitten A6 och A7.

258 Bilaga 4

Bilaga l

Exempel

Kommun Väghållningens omfattning Storköping

Delplan Bladet upprättat Signatur Gatu- och väghållning 1984-03-15 NJn

Tätort väghållare Gatu- och väg Anteckningar (område) längd km

l 2 3 4

Storköping 87 12 Genomfartsled Riksväg Vägförvaltningen /4 Enl avtal Väg 212 Summa 16

Övriga statsbi- Kommunen 136 dragsberättigade gator och vägar Ej statsbidragsberättigade gator och vägar 188 Summa 3214 324 km grundläggande för arbetsstyrkans dimensio- I_O1AI_._T_S_U_l\_M\iA__ _ _342 nering

Norrhamn Statens vägnät Vägförvaltningen 8 Ej statsbidrags- Kommunen 4 berättigade gator och vägar Avtal med entreprenör 12

§u_r_nma

Lunda Statens vägnät Vägförvaltningen 7 Ej statsbidrags- Kommunen 6 berättigade ga- Avtal med vägförvalttor och vägar ningen

Summa l3

Enskilda vägar Kommunen 21 çatukontoret 7 Overenskommelse med på landsbygden lantbrukare Summa 28

Bilaga 4 259

Bilaga 2

Exempel

Kommun Byggnadstjänst Storköping

Bladet upp- Signatur Delplan Gatu- och väghållning rättat Njn 1984-03-15

eller annan anordning Beräknad ar- Anteckningar Byggnadsbetstid

Skyddat utrymme vid samtliga upl 3 dagar per Utföres av egna arbetssom saknar skyddsrum, enligt plats styrkor ^ kommunens plan för byggnadstjänst

- Uppställningsplatser för fordon l-2 dagar vid samtliga upl per plats

vid motorverkstad/ 3 månader Utföres av entreprenör. Skyddsrum förråd i kvarteret Väghyveln Bör utföras i samband med nybyggnad i fredstid

260 Bilaga 4

Pro CK B.l0 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av miliö- och héil_s_oEdd, livsmedelshzgien och veterinärqgmnst

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggningen i M och W län

Bilaga 4 261

Innehåll §15!

Planläggningens syfte Författningsunderlag

\.»|l\|*—-

MHN:s arbetsuppgifter Särskilda förutsättningar för verksamheten och omfattning av provplanläggningen 4.1 Bostäder 4.2 Vattenförsörjning och avlopp 4.3 Livsmedel 4.4 Renhållning

\l\l\)O\O\O\4?\.9\al\aJ

4.5 ABC-skydd 4.6 Smittrening 4.7 Ohyra och skadedjur 4.8 Epidemi- och epizootiberedskap 4.9 Omhändertagande av flyktingar 4.10 Omhändertagande av undanförda djur och flyktingdjur 4.11 Omhändertagande av döda människor 4.12 Omhändertagande av döda djur Resursbehov 5.1 Personal 5.2 Uppehållsplatser och lokaler 5.3 Arbetsredskap, fordon och transporter 5.4 Varuförsörjning 5.5 Reparations- och serviceverksamhet

262 Bilaga 4

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV MlLJÖ- OCH HÄLSOSKYDD, LIVSMEDELSHYGIEN OCH VETERINÄRTJÄNST

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Den fredstida planläggningen skall göra det möjligt för miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) att under beredskap och i krig bedriva den verksamhet som åvilar nämnden enligt lag och förordning. Verksamheten skall anpassas till den krigsmiljö som förutsatts för totalförsvaret.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG

Det åligger kommunen enligt lagen om kommunal beredskap att redan i fredstid vidta de förberedelser som erfordras för att under beredskapstillstånd kunna upprätthålla eller utöva för totalförsvaret viktig verksamhet enligt nämnda lag eller särskild lag eller författning eller eljest bedrivs av kommunen. Till enligt sådan verksamhet hör miljö- och hälsoskydd.

Verksamheten skall enligt samma lag under beredskapstillstånd utövas jämväl till förmån för befolkning från annan del av riket, som till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden tagit uppehåll inom kommunen.

Det åligger också kommunen att bistå den som under nyssnämnda förhållanden blivit i behov av särskilt bistånd, i den mån hans behov inte skall tillgodoses genom civilförsvarets försorg eller enligt särskild lag eller författning genom annan än kommunen. Skyldigheten gäller under förutsättning att den hjälpbehövande varaktigt uppehåller sig i kommunen.

Avvikelser från dessa allmänna råd kan behöva ske med hänsyn till särskilda förhållanden inom kommunen.

De bestämmelser som är vägledande för MHN:s arbete i fred skall i tillämpliga delar gälla även under beredskap och i krig, om inte andra föreskrifter meddelas genom särskild lagstiftning eller av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Bilaga 4 263

3. MHN:s ARBETSUPPGIFTER

MHN skall under beredskap och i krig, liksom i fred, utöva tillsyn över miljön och i kommunen. och rådgivning från MHN:s sida kan under hälsoskyddet Tillsyn beredskap och i krig förutses få ökad omfattning med hänsyn till bostadsproblem anordningar för vattenföri samband med befolkningsomflyttningar, provisoriska med renhållning, smittrening och sörjning och livsmedelshantering, svårigheter skadedjursbekämpning, omhändertagande av flyktingar och djur m.m. Särskilt framträdande blir detta i kommuner där inkvartering kan komma att ske.

I nedanstående tabell som kan få ökad ges exempel på tillsynsverksamheter omfattning under beredskap och i krig.

Verksamhet Utökade arbetsområden beträffande

Bostäder Bostäder för enskilt inkvarterade, särskilda förläggningar och skyddsrum.

Smittskydd Desinfektion, sanering och provtagning.

Provtagning av vatten i reservvattentäkter. Vattenförsörjning Övervakning av vattendistribution.

Livsmedel och information. Tillverknings-, förråds- Rådgivning och utspisningslokaler, som upprättas på grund av krigsförhållanden. Övervakning av distribution.

Renhållning Särskilda förläggningar, skyddsrum, beredskapssjukhusens annex, sjukhärbärgen samt nya offentliga toaletter, deponeringsplatser för latrin och slamtömningsplatser, civilförsvarsbaser.

Djurskydd Övervakning vid undanförsel av djur.

264 Bilaga 4

4. SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN OCH OMFATT- NING AV PLANLÄGGNINGEN

4.1 Bostäder

Bostadsproblemen kan under beredskap och i krig bli mycket stora. Detta gäller framför allt i kommuner där många kommer att inkvarteras. Av kommunens skyddsplan framgår planlagd inkvarteringskapacitet i kommunen.

Trângboddhet och eventuell skadegörelse genom flyganfall och sabotage kan medföra stora Sanitära svårigheter.

Efter genomförd bör MHN utöva omfattande befolkningsomflyttning tillsyn och ägna stor uppmärksamhet åt bostadshygieniska frågor. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skyddsrum.

4.2 Vattenförsörjning och avlopp

för den tekniska Planläggning VA-försörjningen bör göras av de kommunala organ som har ansvar för verksamheten i fred. Syfte med och omfattning av planläggningen framgår av allmänna råd för området.

MHN har att tillse att hälsoskyddsaspekterna beaktas vid planläggningen av den tekniska VA-försörjningen.

l planläggningen skall reservvattentäkterna kartläggas. MHN bör också förbereda utökad kontroll av vattenledningsnät och vattenhämtningsställen.

11.3 Livsmedel

Ändrade förhållanden i fråga om tillverkning m.m.

Livsmedelsförsörjningen är en starkt prioriterad verksamhet i totalförsvaret. Som expertorgan inom kommunen på livsmedelsomrâdet får MHN en nyckelroll. De normala förutsättningarna för livsmedlens tillverkning, lagerhâllning, beredning och distribution pâverkas i varierande omfattning. Undanförsel av livsmedel, direkta och indirekta krigsskador på produktionsanläggningar, utnyttjande av provisoriska tillverknings- och lagerlokaler och alternativ livsmedelsproduktion

Bilaga 4 265

är exempel på förhållanden som kan medföra stora livsmedelshygieniska problem och behov av starkt ökade insatser från MHN:s sida beträffande bl.a. livsmedelskontrollen. Ett ökat behov av rådgivning och information till allmänhet och företag kan förutsättas. Dessa förhållanden bör särskilt beaktas när nämnden bedömer sitt personalbehov.

Efter framställning från länsstyrelsen skall MHN medverka vid planläggning av lokaler som under beredskap och i krig skall användas för utspisning samt för beredning och lagerhållning av livsmedel ävensom för slakt.

Köttbesiktning

De förändrade förhållandena kan göra det nödvändigt med ökad slakt utanför de centrala slakterierna och att återkalla medgiven befrielse för kommunen från skyldigheten att anordna egen köttbesiktningsbyrå liksom av beslut om slakteritvång.

I planen bör därför förtecknas lokaler som kan användas för köttbesiktning. Sådan planläggning bör utföras i samråd med länsveterinären.

14.4 Renhållning

Kommunstyrelsen skall besluta om vilket kommunalt organ som skall planlägga renhâllningsverksamheten under beredskap och i krig. Den lagstiftning som reglerar avfallshanteringen under fredstid skall så långt som möjligt följas även under beredskap och i krig. Detta gäller också de kommunala bestämmelser som har utfärdats med stöd av kommunens renhållningsordning, och de särskilda reglerna för hantering av miljöfarligt avfall, riskavfall etc.

MHN bör samverka med det organ som _svarar för renhållningen ikommunen och därvid verka för att de sanitära kraven blir tillgodosedda.

MHN kan med stöd av renhållningslagen meddela undantag från renhållningsord-

ningens föreskrifter. Under förhållanden, som försvårar eller omöjliggör en planerad avfallshantering, skall nämnden tillse att den provisoriska avfallshanteringen så långt som möjligt tillgodoser krav på miljö- och hälsoskydd.

r 266 Bi1aga 4

Förvaring av avfall

Under tider då den normala hämtningen av avfall inte går att genomföra, kan det vara nödvändigt att förvara avfallet där det uppkommer under längre tid och till större Planläggningen skall beakta behovet av extra förvamängd än normalt. ringskärl som säckar, containrar m.m. så att förvaringsbehovet kan tillgodoses. Härvid bör särskilt beaktas att vissa typer av avfall, såsom matavfall och latrin, har kortare lagringstid än oorganiskt avfall innan besvärande olägenheter uppstår och att detta kan vara särskilt uttalat i skyddsrum och på andra platser där ett stort antal människor vistas. På dessa sistnämnda platser kan separering av avfallet behöva tillgripas. Planläggningen bör också avse den mängd avfall som under fredsförhâllanden, ca i kg sopor och ca l kg latrin per person och gäller dygn.

För sådant avfall som inte förorsakar direkta och omedelbara miljö- och hälsoskyddsproblem, bör platser för tillfällig förvaring eller uppläggning planläggas.

Insamling av avfall

l vissa lägen kan avfallshämtningen komma att upphöra helt eller delvis. Resurserna kan behöva inriktas på att tillgodose hämtnlngsbehovet från vissa platser eller endast av vissa avfallsslag och med andra fordon och på annat sätt än normalt.

Av planen skall framgå vilka områden och inrättningar som skall prioriteras i vad gäller hämtning och på vilket sätt insamlingen kan genomföras med hänsyn till fordon, personal etc.

Mottagningsplatser där avfall kan lämnas för kommunens vidare transport bör redovisas.

Behandling av avfall

Med hänsyn till risken för krigsskador på anläggningar för behandling av avfall, såsom förbränningsugnar och dylikt samt till att kommunens befolkning - och därmed mängden avfall - kan komma att öka under vissa tider, bör alternativa behandlingsplatser eller upplag redovisas. Möjligheterna till samarbete med

sou 1984:57 Bilaga 4 267

andra kommuner om avfallsbehandlingen bör klarläggas. Vid planläggningen skall beaktas att avfallets normala karaktär och sammansättning kan komma att förändras. Så bör t.ex. behandlingsmäiligheter för ökade mängder latrin och slam klarläggas. Denna planläggning genomförs i samråd med det organ som ansvarar för avfallshanteringen.

4.5 ABC—skydd

MHN har ett särskilt ansvar för att information kan lämnas vid beredskap och i krig till allmänheten och till personal inom försörjningsviktiga funktioner om kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel, deras verkningar och skadereducerande åtgärder. Råd om lämplig förvaring av livsmedel har t.ex. stor betydelse. MHN bör vidare medverka i skyddsåtgärder mot t.ex. förtäckt biologisk krigföring riktad mot livsmedelsförsörjningen.

4.6 Smittrening

I planläggningen skall ingå att förteckna desinfektionsanläggningar som kan utnyttjas av kommunen. Uppgiften bör omfatta adress, ägare, kapacitet etc. Vidare bör instruktion för skötsel finnas tillgänglig vid desinfektionsanläggning.

Om det inom kommunen finns transportabla aggregat för rengöring och desinfektion av lokaler m.m. genom högtrycksânga eller dylikt, bör dessa förtecknas.

0.7 Ohyra och skadedjur

Det kan befaras att ohyra och skadedjur ökar i mängd under de försämrade hygieniska förhållanden som uppstår i krig.

MHN bör noggrant följa upp situationen och låta genomföra bekämpning i ett så tidigt skede som möjligt. Kommun med karantänshamn bör planlägga för utökad kontroll av hamnen och ankommande fartyg och för utrotning av råttor inom berörda områden.

Beträffande bekämpningsmedel, desinfektionsmedel och tjänster från desinfektionsföretag hänvisas till avsnitt4.5.

268 Bilaga 4

14.8 Epidemi- och epizootiberedskap

MHN:s åtgärder vid befarad eller inträffad epidemi eller epizooti under beredskap och i krig skiljer sig inte från samma verksamhet i fred och behöver därför inte planläggas särskilt.

Samverkanslinjer med primärsjukvården och krigstjänsteveterinärerna inom kommun bör dock klarläggas i planläggningen. Vidare bör den regionala fältepidemiologiska gruppen beaktas som en tillkommande resurs vid större epidemier eller epizootier.

l;.9 Omhändertagande av flyktingar

Det ankommer på kommunen att i den mån regeringen så förordnar omhänderta flyktingar. Planläggningsunderlag för flyktingmottagning lämnas av länsstyrelsen. I planen skall redovisas lämpliga lokaler som kan användas som badhus eller för personsanering.

_ 14.10 Omhändertagande av undanförda djur och flyktingdjur

MHN har att utöva tillsyn över djurhållning i samband med djurundanförsel. Kommun som av länsstyrelsen bedömts kunna bli mottagningsområde vid undanförsel skall utse en person med uppgift att leda tillsynen av djuren.

4.11 Omhändertagande av döda människor

Ansvaret för att omhänderta döda människor under beredskap och i krig åvilar i princip de ordinarie samhällsorganen och genomförs så långt som möjligt efter fredstida normer. För planläggning av denna verksamhet hänvisas till Allmänna råd för planläggning av gravtjänst. Särskild planläggning för MHN:s del erfordras inte.

14.12 Omhändertagande av döda djur

Massdöd bland djur kan under beredskap och i krig inträffa vid bl.a. epizootier, i samband med djurundanförsel eller vid biologisk krigföring. Enligt epozootikungörelsen skall MHN anvisa plats för nedgrävning av döda djur.

Bilaga 4 269

Grundvattenförhållanden, vattentäkter och andra omgivningshygieniska förhållanden kan ha ett avgörande inflytande pâ möjligheten att gräva ned djur. I princip skall nedgrävning av djur på grund av epizooti ske utan onödig transport eller förflyttning och helst på den lantegendom där djuren dött.

I den kommun som av länsstyrelsen bedömts kunna bli mottagningsomrâde för undanförda djur eller flyktingdjur bör lämplig nedgrävningsplats rekognoseras och förtecknas. I övriga kommuner räcker det med en översiktlig redovisning av områden där nedgrävning på grund av befintliga vattentäkter eller andra förhållanden inte får ske.

Innan denna planläggning påbörjas skall samråd tas med länsstyrelsen. I delplanen bör antecknas att rapport skall sändas in till länsstyrelsen då ett större antal djur grävts ned.

5. RESURSBEHOV

5.1 Personal

Av planen skall framgå hälsovârdsnämndens organisation och indelning i administrativa enheter. Allmänna regler för hur personalbehovet skall tillgodoses anges i avsnitt A4 ovan.

För MHN:s del gäller bl.a. att personal som oundgängligen behövs för miljö- och hälsoskyddet skall erhålla beteckningen nyckelpersoner. Om MHN har läkare, veterinär och/eller hälsovârdsinspektör anställd bör normalt en sådan tjänsteman inom varje yrkesgrupp anses vara nyckelperson. Saknas sådan tjänsteman hänförs en av nämndens ledamöter till denna kategori.

För läkare, veterinär och hälsovârdsinspektör gäller särskilda bestämmelser. De hänförs enligt lagen om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. (1981:292) till i krig tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal. Krigsplacering av läkare och hälsovârdsinspektörer sker genom Socialstyrelsens och av veterinärer genom lantbruksstyrelsens försorg.

Hälsovârdsinspektör är krigsplacerad antingen i egen eller annan kommun eller på annan befattning inom totalförsvaret.

270 Bilaga 4

Kommunen behöver i regel inte vidta några åtgärder för krigsplacering av hälsooch sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal. Om kommunen har vägande skäl för ändring av vederbörandes krigsplacering skall anmälan beträffande läkare och hälsovårdsinspektör insändas till socialstyrelsen och beträffande veterinär till lantbruksstyrelsen.

I kommun som bedöms bli mottagningsomrâde vid undanförsel av boskap skall MHN utse en person med uppgift att leda tillsynen av undanförda djur, inräknat s.k. flyktingdjur.

5.2 Uppehållsplatser och lokaler

Allmänna regler för uppehållsplatser och lokaler har angetts ovan i avsnitt A5.

I planen skall redovisas hur följande behov avses tillgodoses:

- administrationslokaler för hälsovårdsförvaltningen. Krigsorganisationen är underlag för denna planläggning. Om MHN under beredskap och i krig skall upprätta expedition, laboratorium etc. i andra lokaler än i fred bör ritning, skiss eller förteckning över dessa lokaler tas in i planen. Om lokalerna inte är belägna i kommunens egen byggnad, mäste dispositionen säkerställas redan i fred genom planläggningstillstånd, - lokaler för lagerhållning, beredning och utspisning av livsmedel samt för slakt, - lokaler för köttbesiktning, - eller deponeringsplats destruktionsanläggning för avfall, plats för deponering av latrin samt slam, - för undanförda samt uppställningsplats djur och flyktdjur platser för nedgrävning av döda djur eller områden där nedgrävning inte får ske.

För beskrivna lokaler och platser skall MHN tillse att de uppfyller krav enligt gällande bestämmelser.

5.3 Arbetsredskap, fordon och transporter

Regler för att tillgodose behoven av arbetsredskap och fordon ges i avsnitt A6 ovan.

sou 1984:57 Bilaga 4 271

för MHN:s verksamhet beräknas efter fredstida normer. Transportbehoven

5.14 Varuförsörjning

För MHN:s verksamhet bör tillgång till desinfektions- och bekämpningsmedel samt laboratorier och diagnostikutrustning av förbrukningskaraktär (i förekommande fall) säkerställas genom lagring eller avropsavtal. Leverantörer förtecknas i planen.

5.5 Reparations- och serviceverksamhet

Regler för att tillgodose behov av reparations- och serviceverksamhet ges i avsnitt A7 ovan.

Behoven av service för MHN:s verksamhet gäller huvudsakligen följande

- och desinfektion av lokaler och desinfektion i desinfektionsanrengöring läggning, - samt bekämpning av ohyra och skadedjur - av prov vid laboratorier. undersökning

Behoven av verksamhet för rengöring och desinfektion eller ohyres- och skadedjursbekämpning under beredskap och i krig tillgodoses i första hand genom hänvändelse till det företag som anlitas i fred. Om företaget inte kan utföra uppdraget kontaktas annat företag inom branschen. I sista hand kontaktas länsstyrelse om hur behovet skall tillgodoses.

Prov av olika till de laboratorier som anlitas i fred intill dess att slag insänds andra direktiv erhålls. Notering om detta förs in i planen.

272 Bi1agå4 sou 1984:57

Pro CK B.l2 Provplanläggningskommittén - Civilförsvaret och Kommunerna

KOMMUNAL BEREDSKAPSPLANLÄGGNING Allmänna råd för planläggning av gravtiänst

Fastställda av Pro CK att ligga till grund för provplanläggning i M och W län

4 273 Bnaga Innehåll . E 1. syfte 1 Planläggningens 2. l Författningsunderlag 3. l Planläggningsunderlag 4. Arbetsuppgifter/omfattning 2 5. Resurser 2 5.1 Personal 2 ‘ 5.2 Lokaler 3 5.3 Samband 3 5.4 Transporter, arbetsredskap m.m. 3

274 Bilaga 4

ALLMÄNNA RÅD FÖR PLANLÄGGNING AV GRAVTJÄNSTEN

l. PLANLÄGGNINGENS SYFTE

Planläggningen skall göra det möjligt för kommun att under beredskap och i krig omhänderta döda civilpersoner i de fall den begravningsorganisation som finns i fred är otillräcklig.

Kommunen skall därvid ombesörja transport av döda, anordna bârstationer, registrera döda och iordningställa begravningsplatser. Samverkan skall ske med de kyrkliga kommunerna och - beträffande identifiering - med lokal polismyndighet.

2. FÖRFATTNINGSUNDERLAG M.M.

Dessa allmänna râd innehåller underlag för planläggning av gravtjänsten under beredskap och i krig. Mer detaljerade råd och rekommendationer finns intagna i Handledning GRAVTJÄNST.

De författningar som reglerar begravningsväsendet i fred gäller även under

beredskap och i krig, om inte annat föreskrivs. Vidare regleras de kyrkliga l l .. kommunernas ansvar för begravningsverksamheten under beredskap och i krig i 1 i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap.

Gravtjänsten regleras i lagen (1984: ) om begravningsväsendet i krig (lagen ännu inte antagen).

Enligt At § lagen om begravningsväsendet i krig kan borgerlig kommun överta ansvaret för samordning av begravningsväsendet under beredskap och i krig. För detta skall efter länsstyrelsens beslut den borgerliga kommunen, efter samråd i med kyrkliga kommuner som förvaltar allmänna begravningsplatser, upprätta en plan. Av denna skall framgå gravtjänstens alla resurser, hur dessa skall samordnas och hur övergången till det nya ansvaret för gravtjänsten skall ske.

3. PLANLÄGGNINGSUNDERLAG

Efter länsstyrelsens beslut skall den borgerliga kommunen upprätta och anta särskild plan för gravtjänst.

sou 1984:57 Bilaga 4 275

Urvalet av kommuner inom vilka plan för gravtjänst skall finnas grundas på en bedömning av riskerna för omfattande skadegörelse med plötsliga och stora förluster i människoliv bland befolkningen. Därvid tas hänsyn till troliga militära operationsriktningar, närheten till militära anfallsmål, bebyggelse- och befolkningsförhållanden, skyddsmöjligheter m.m.

Planläggningen för gravtjänsten skall samordnas med annan lokal beredskapsplanläggning, bl.a. med berörda delar av verksamheten inom civiliörsvaret, polisen, transportväsendet samt hälso- och sjukvården.

Planläggning skall anpassas efter de lokala förhållandena och göras så enkel som möjligt.

u. DEN KYRKLIGA KOMMUNENS ANSVAR

Enligt 2 § lagen om kyrklig beredskap skall de kyrkliga kommunerna under fredstid planera för beredskaps- och krigsuppgifter i samverkan med borgerlig kommun, andra kyrkliga kommuner inom denna och övriga kristna trossamfund. Vid behov övergår den kyrkliga kommunen till krigsorganisation.

Kyrklig kommun är, enligt 3 §, skyldig sörja för att mark finns för gravplatser. Planering för detta skall ske efter samråd med borgerlig kommun och övriga kyrkliga kommuner inom denna samt med länsstyrelse och försvarsområdesbefälhavare.

5. RESURSER

5.1 Personal

Allmänna regler för personalplanläggning framgår av avsnitt All ovan.

- Den borgerliga kommunen skall utse chef och ställföreträdare för gravtjänsten som regel kyrkogårdsförestândare (motsv.). Dessa personer räknas som nyckelpersonal.

Personalresurser för övrig ledning, administration och genomförande skall också_ planläggas.

276 Bilaga 4 Personal tas i första hand ut bland dem som i fredstid arbetar med begravningsverksamheten i de kyrkliga kommunerna. Därutöver skall förstärkning förberedas frân den förvaltning som kommunen anvisar. 5.2 Lokaler Lokaler för expedition och b3rstation(-er) skall säkras för verksamheten enligt avsnitt A5 ovan. 5.3 Samband Utöver fredsmässigt samband erfordras ingen ytterligare planläggning. 5.1; Transporter, arbetsredskap m.m. Transportbehoven tillgodoses i första hand genom att utnyttja för ändamålet befintliga fredsresurser. Ytterligare behov tillgodoses med kommunens och civilförsvarsorganisationens fordon. Behov av arbetsredskap, maskiner, verktyg m.m. tillgodoses inom ramen för ordinarie resurser. härför erfordras inte

kommunens Någon särskild planläggning

i fred.

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

. Sociala aspakter på regional planering. I. . Personal för framtidens hälso- och sjukvård. Underlagssti . värdepappersmarknaden. Fi. die. S. Domstolar och eko-brott. Ju. 51. Datateknik och industriell förnyelse. I. Lângtidsutredningen. LU M. Huvudrapport. Fi. 52. Svensk sydafrikapolitik. Ud.

.‘°.°°.“.°‘.‘.“"""

. Sektorstudier. LU 84.Bilagedel 1.Fi, . Föreningarnas radio. U. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. Fi. . Tvångsmedel - Anonymi* ^ - Integritet. Ju. Långtidsutredningen. LU 84.Bilagedel 3. Fi. 55. I rätt riktning. A. Nåringstillstånd. Ju. . Folkrätten i krig. Fö. Förslag till lag om Kooperativa föreningar. l. 57. Kommunerna i totalförsvaret. Fö. Kompletterande motstándsformer. Fö. Rösträtt och medborgarskap. Ju. Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. Ju. . Samordnad narkotikapolitik. S. . RFl0:5. Ju. . Ekonomisk brottslighet i Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. Ju. . Förvärv i god tro. Ju. . Sveriges internationella transporter. K. . Arbetsmarknadsstriden I. A. . Arbetsmarknadsstriden ll. A. . Datorer och arbetslivets förändring. A. . Förenklad självdeklaration. Fi. . Panträtt. Ju. . Folkbibliotek iSverige. U. . En bättre information om kemiska produkter. Jo. . Ny konsumentköplag. Ju. . Ny Banklagstiftning. Del 1. Bankrörelselag. Fi. . Ny Banklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslag. Fi. . Ny Banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. Fi. . Ny Banklagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. Fi. . LÅS MERA! u. . Arbetsmarknadspolitik under omprövning. A. . Nya alternativ till frihetsstraff. Ju. . Handla med tjänster. Ud. . Bostadskommitténs delbetänkande. Sammanfattning. Bo. . Bostadskommitténs delbetänkande. Del i. Bo. . Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. Bo. . Rullande fastighetstaxering m m Del l. Fi. . Rullande fastighetstaxering m m Del 2. Fi. . Hâlso- och sjukvård inför 90›talat. (HS 90) Huvudrapport. S. . Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlagsstudie. S. . Hälsopolitiska mål och bahovsbaserad planering. Huvudbilaga 1-3 Huvudbilaga 1: Fakta om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning i Sverige, Huvudbilaga 2: Arbetsmiljö, yrke, utnyttjande av sluten vård, Huvudbilage 3: Den jämlika sjukvården? S. 42. Att förebygga skador - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. S. 43. Att förebygga hjärt- och kärlsjukdom - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. S. . Hälsopolitlk i samhällsplaneringen - Boendemiljö - Arbetsmiljö - Arbetslöshet - Kost. Underlagsstudie. S. 45. invandrarna i hälso- och sjukvården. Underlagsstudie. S. . Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Underlagsstudie. S. 47. Primärvârdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Huvudbilaga: Hälsoupplysning. S. . Länssjukvárden - möjligheter till förändring. Underlagsstudie, S. 49. Hälsa - vård - Samhällsekonomi - Sysselsättning. Expertrapport. S.

u

Statens offentliga utredningar 1984

Systematisk förteckning

..._

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Kommissionen mot ekonomisk brottslighet, 1. Domstolar och Folkbibliotak i Sverige. [23] eko-brott. [3] 2. Näringstillstånd. [B]3. Ekonomisk brottslighet LÅS MERA![so] i Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. [15] Föreningarnas radio. [53] 1983års röstráttskommitte. 1. Rösträtt och medborgarskap. [11] 2. Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. [12] 5 RF 10:5.[14] Jordbruksdepartementet Förvärv i god tro. [16] En bättre information om kemiska produkter. [24] 1 Panträtt. [22] 2 Ny konsumentköplag. [25] Nya alternativ till frihetsstraff, [32] Arbetsmarknadsdepartementet Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet. [54] Konfliktutredningen. 1.Arbetsmarknadsstriden I. [18]2. Arbets- 1 s marknadsstriden II. [19] -i Datorer och aIb9(S|1V9KS förändring. [20] Utrikesdepartementet l 1 Arbetsmarknadspolitik under omprövning. [31] Handla med tjänster, [33] 5 Svensk sydafrikapolitik. [52] l rätt riktning. [55]

i

Försvarsdepartementet Bostadsdepartementat Kompletterande motståndsformer. [10] Bostadskommiftén. 1. Bostadskommitténs delbetänkande. Folkrätten i krig. [56] Sammanfattning. [34] 2. Bostadskommitténs delbetänkande. Kommunerna i totalförsvaret. [57] Del 1. [35]3. Bostadskommitténs delbetänkande. Del2. [36]

Socialdepartementet lndustridepartementet Samordnad narkotikapolitik. [13] Sociala aspekter på regional planering. [1] Hälso- och sjukvård inför 90-talet. (HS 90) Förslag till lag om Kooperativa föreningar. [9] 1.Hälso- och sjukvård inför 90-talet, (HS 90) Huvudrapport. [39] Datateknik och industriell förnyelse. [51] 2.Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlagsstudie. [40]3. Hâlsopolitiska mål och bahovsbaserad planering. Huvudbilaga l-3 Huvudbilaga 1: Fakta om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning i Sverige, Huvudbilaga 2: Arbetsmiljö. yrke, utnyttjande av sluten vård, Huvudbilaga 3: Den jim- Iika sjukvården? [41] 4. Att förebygga skador - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. [42]5. Att förebygga hjârt- och kärlsjukdom —ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. [43] 6. Hälsopolitik i samhällsplaneringen - Boendemiljö — Arbetsmiljö - Arbetslöshet - Kost. Underlagsstudie. [44] 7. invandrarna i hälso- och sjukvården. Underlagsstudie. [45]8. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Underlagsstudle. [46]9. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Huvudbilaga: Hålsoupplysning. [47] 10. Länssjukvården - möjligheter till förändring. Underlagsstudie. [48]11.Hälsa — vård - Samhällsekonomi - Sysselsättning - Expertrapport. [49] 12.Personal för framtidens hälso- och sjukvård. Underlagsstudie. [50]

Kommunikationsdepartementet Sveriges internationella transporter. [17]

Finansdepartementet värdepappersmarknaden. [2] Långtidsutredningen. 1. Lángtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. [4] 2. Sektorstudier. LU 84.Bilagedel 1.[5] 3. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. [6] 4. Långtidsutredningen. LU 84. Bilagedel 3. [7] Förenklad självdeklaration. [21] Banklagsutredningen. 1.Ny Banklagstiftning. Del 1. Bankrörelselag. [26]2. Ny banklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslagen. [27] 3. Ny banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. [28] 4. Ny banklagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. [29] Fastighetstaxeringskommittén. 1. Rullande fastighetstaxering m m Del 1. [37]2. Rullande fastighetstaxering m m Del 2. [38]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologisku förteckningen.

KUNGL.. L 1B L.

Z96/. “lliiz” l Q

SIOCKh M

F

Liber ISBN 91-38-08396-5

Allmänna lSSN O375250X

Förlaget