Kommunalt stöd till ungdomsorganisationerna : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Kommunalt stöd till ungdoms- Organisationerna

Delbetänkande av förtroendeuppdragsutredningen

@

Statens

offentliga utredningar

EEE? 1988:67

Civildepartementet

Kommunalt stöd till

ungdoms-

organisationerna

Delbetänkande av

förtroendeuppdragsutredningen

Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM - Tel 08/7 39 96 30 4 lnfonnationsbokhandcln Malmtorgsgatan 5

omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: O8f763 23 20 Telefontid 8° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - 16°” (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10264-1 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1988

Till statsrådet och chefen för civildepartementet

Regeringen bemyndigade 25 februari 1988 chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågorna om ersättning för förlorad arbetsförtjänst åt kommunalt förtroendevalda, utformning av det kommunala partistödet samt politikerrollen.

Samma dag förordnade chefen för civildepartementet f.d. kommunalrådet Carl-Gerhard Sjölander att vara utredningsman. Utredningen har antagit namnet förtroendeuppdragsutredningen.

Som experter i den del av utredningen som avser utformningen av det kommunala stödet till ungdomsorganisationerna har deltagit departementsrådet Lars Högdahl, departementssekreteraren Berndt Lindholm, departementssekreteraren Bengt Borgström samt forskningsledaren Kai Kronvall, t.o.m. 1 augusti 1988.

Som sekreterare förordnades den 1 maj 1988 leg. psykologen Annalill Ekman som också varit särskild handläggare och den 1 augusti 1988 forskningsledaren Kai Kronvall. Utskrift av delbetänkandet har gjorts av assistenten Ann-Marie Pettersson.

får härmed överlämna delbetänkandet Kommunalt Utredningen stöd till ungdomsorganisationerna, .

Stockholm den 22 december 1988

Carl-Gerhard Sjölander/ Annalill Ekman

SAMMANFATTNING

Förtroendeuppdragsutredningen har övervägt om kommuners och landstings stöd till de politiska ungdomsorganisationerna behöver få ett klarare lagstöd. Bakgrunden är att beslut om sådant stöd har överklagats i en del landsting.

Samhällets syn på ungdomar har genomgått stora förändringar sedan det första ekonomiska stödet till ungdomsorganisationerna infördes år 1954. De regler som fortfarande styr bidragsgivningen går tillbaka till 1960 års barnavårdslag, 3 § med vissa ändringar 1965. Då socialtjänstlagen ersatte bl.a. barnavårdslagen år 1980 kom någon särskild bestämmelse om kommunernas rätt att ge bidrag till ungdomsorganisationer inte att införas i lagen. Lagstiftarens uppfattning har antagits vara att den nya lagen inte skulle innebära någon förändring i materiellt avseende.

Kommunerna som från början hade ringa ansvar för för-

eningsliv och ungdom har fått allt större ansvar och befogenheter samtidigt som det skett omfattande förändringar i kommunstrukturen.

Inom såväl offentlig sektor som näringsliv sker en övergång från mindre regelstyrning till mer målstyrning. Detta gäller även synen på bidragsgivningen. Det senaste förslaget angående statens bidragsgivning presenterat i Mål och resultat - principer för det stödet nya statliga till föreningslivet (SOU 1988:39) är att anslagen bör utformas så att information om resultat och effekter kan

återföras till statsmakterna. Bidragsgivningen bör utgå

från konkreta målformuleringar och resultatbeskrivningar. Resultaten ska kunna utvärderas.

vill värna om våra ungdo- Förtroendeuppdragsutredningen mars och om vårt demokratiska system. Vi menar engagemang att utför ett synnerligen värdeungdomsorganisationerna fullt arbete för demokratiska fostran och samungdomens Det är då viktigt att detta arbete får hällsengagemang. ett klart och otvetydigt stöd från samhällets sida.

vår är det omöjligt och heller inte Enligt uppfattning önskvärt att dra en skarp gräns mellan t.ex. personlighetsutvecklande verksamhet och verksamhet. Vi politisk menar att politisk verksamhet är personlighetsutvecklande och fostrande liksom personlighetsutvecklande verksamhet i någon mening kan vara politisk.

Men dels till behovet av tydligare regler för hänvisning det ekonomiska stödet till dels ungdomsorganisationerna, till samhällets förändrade syn på ungdomsorganisationernas verksamhet föreslår vi

en särskild lag som gör det möjligt för såväl kommuner som landstingskommuner att ge bidrag till ungdomsutan krav begränsningar i fråga om organisationerna på organisationernas verksamhet.

som får ska vara och De organisationer bidrag uppbyggda demokratiska principer och öpfungera enligt vedertagna pet ta ställning för demokratin.

innebär en av nuvarande principer. Alla Förslaget ändring och de villkorade bidraungdomsorganisationer jämställs gen till de politiska ungdomsorganisationerna tas bort.

1 LAGFÖRSLAG

Lag om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer (1989:000)

Kommuner och landstingskommuner får lämna ekonomiskt bidrag till en ungdomsorganisation. Bidrag får lämnas till de organisationer som är verksamma i kommunen eller landstingskommunen under den tid beslutet avser.

2 INLEDNING

ofta stöd till det egna för-

Kommunerna ger ekonomiskt

kommun och kommunal avses i detta beeningslivet. (Med

tänkande såväl kommuner som landstingskommuner om inget

annat Bland som kan komma ifråga för sägs). föreningar det kommunala föreningsstödet finns de politiallmänna, Stödet till dem följer samma _ska ungdomsorganisationerna. och villkor som gäller för andra ungdomsorganisaregler tioner t.ex. idrottsföreningar.

Stödet får dock enligt rättspraxis inte omfatta organisa-

tionernas rent verksamhet, utan endast deras politiska och samhällsfostrande verksampersonlighetsutvecklande het.

Beslut om kommunalt stöd har i några fall och överklagats av Frågan har också upphävts förvaltningsdomstolarna. diskuterats i riksdagen.

Till de som förtroendeuppdragsutredningen haft uppgifter hör av stödet till de frågan om lagreglering politiska Uppdraget uttrycktes av chefen ungdomsorganisationerna. för i direktiv (dir. 1988:5) så, att civildepartementet utredaren borde:

överväga om stödet till de politiska ungdomsorganisationerna behöver få ett klarare lagstöd.

Mot av om att det främst är de bakgrund dagens kunskap idéburna verksamheterna som har svårigheter såväl medlems- som verksamhetsmässigt menar vi att det är önskvärt att man lokal, regional och central nivå ger stöd till på och uppmuntrar sådan verksamhet.

Vi menar vidare att rättsläget, när det gäller kommunalt stöd till ungdomsorganisationer behöver klargöras. Följden av tidigare domar och överklaganden kan bli att kommuner och landsting ägnar sig åt olika taktiskt betingade formuleringar för att lagligen kunna stödja ungdomsorganisationerna.

3 BAKGRUND

3.1 Dagens ungdom

menar att ungdom är rikare och själv- Sociologer dagens än i Sverige. För ständigare någon tidigare generation ungdomarna är välfärden ett arv och inte något ouppnâeligt framtidsmål. Utbildningsnivån har i ett längre peroch dagens unga generation är den spektiv höjts kraftigt mest välutbildade någonsin.

och förändras i snabb takt och ofta Värderingar attityder är det de som först ser förändringar i samhället och unga tar dem till sig. Olika generationer vilkas uppväxtvillkor har litet lever i dag sida vid sida. mycket gemensamt unga har på ett helt annat sätt än tidigare gene- Dagens rationer hem, skola och arbetsliv fostrats till att genom vara med och påverka och kritisera. Detta bidrar givetvis till bl.a. arbetslivets villkor och möjungdomens syn på till delaktighet i samhällets olika aktiviteligheterna ter.

beslutsfattare har inte bara andra värde- Morgondagens en annan bättre utbildning och ringar, livsorientering, en annan framtidstro än generationer; De blir tidigare också allt färre till antalet. Under perioden 1982-2000 minskar antalet med 25 %, det s.k. ungdoms- 16-åringar raset. En eventuellt ökad nativitet påverkar läget först efter sekelskiftet.

Dagens ungdom är mer aktiva på sin fritid än genomsnittet av De läser mer, tar större del av kulturbefolkningen. utbudet och är mer Sju av tio barn och föreningsaktiva. ungdomar är med i någon förening.

Tvärtemot mångas uppfattning är dagens ungdom intresserad av samhällsfrågor. Enligt en från feb- SIFO-undersökning ruari 1988, utförd på uppdrag av statens ungdomsråd, anser hälften av alla ungdomar i åldern 16-24 år att man måste engagera sig och tillsammans med andra försöka påverka samhällsutvecklingen. Av de 1 008 slumpvis utvalda ungdomarna ansåg 87 % i åldern 16-24 år att det är viktigt att delta i de allmänna valen.

Internationellt sett ligger valdeltagandet bland svenska ungdomar mycket högt, men det är lägre än för genom-

snittsbefolkningen i Sverige. Många, 47 %, menar att de

är beredda att sluta sig samman för att kunna påverka i viktiga samhällsfrågor.

Endast 8 % av de intervjuade ungdomarna hade emellertid

valt att gå med i ett politiskt parti. Intresset för samhällsfrågor bland ungdom är betydligt större än intresset för partipolitik. När det gäller att kanalisera ett allmänpolitiskt intresse spelar de politiska ungdomsförbunden en viktig roll.

3.2 Stödet till ungdomsorganisationerna

-I dag har samhället framför allt två med stödet syften till ungdomsorganisationerna:

o Att bereda många möjlighet till innehållsrik fritid.

0 Att fostra till demokrati.

Syftet har emellertid förändrats genom åren och motiven bakom stödet speglar samhällets syn på barn och ungdom.

3.2.1 1940-talet

sociala reformarbete gick mycket Under efterkrigsvidens ett samhälle som skulle ge männikraft åt att bygga upp

välfärd och social service. Den ideologi-

skor trygghet, svalnade och skola och fostran skulle prägska debatten från påtryckningar. Det ansågs las av frihet ideologiska och Barnen skulle själva få välja fult att påverka styra. en av värderingar. Denna sin ideologi utifrån mångfald genomsyrade samhällets syn på ungdomsvärdepluralism verksamhet. organisationernas

arbeta 1939, drog som Ungdomsvårdskommittén, som började riktlinjerna för det samhälleliga första utredning upp och aktualiserade i sitt delagerandet på ungdomsområdet betänkande (SOU 1944:31) Stöd åt ungdomens föreningsliv ekonomiskt stöd från staten. Olika socialbehovet av

aspekter präglade kommitténs syn på ungdoms-

preventiva markerades b1.a. av följande uttalande i politiken. Detta betänkandet:

i en förening synes dock erfarenhets- Medlemskapet innebära ett skydd mot skadliga inflytelser mässigt vilket icke minst ur de synpunkter som och frestelser, har att tillvarata är värdeungdomsvårdskommittén fullt (SOU 1944:31).

Kommittén föreslog att staten skulle stödja ungdomsledaroch instruktörsverksamheten inom ungdomsutbildningen organisationerna.

Under detta årtionde hade kommunerna inget större inflytdels beroende på den dåande på ungdomens föreningsliv, med 2 281 landskommuner och varande kommunala strukturen dels beroende att den lagenliga kommunala kompetensen på var ringa.

3.2.2 1950-talet

Inför 1954 års alkoholpolitiska reform där motboken avskaffades, tillsatte regeringen en utredning angående stöd till nykterhetsorganisationer och ungdomsvårdande sammanslutningar. Utredningen framhöll i sitt betänkande Ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet (stencil 1953) att den hyste stor tilltro till de möjligheter i fråga om självfostran och personlighetsdaning som föreningslivet kunde erbjuda. Utredningen betonade också att det fordrades betydande insatser av frivilligt arbete och ekonomiska uppoffringar om fria organisationer av skilda slag skulle kunna fånga den rotlösa och föreningslösa ungdomen och påverka den i positiv riktning.

En genomgående tanke var att den föreningslösa ungdomen genom olika hobbyaktiviteter skulle komma i kontakt med

andra aktiviteter i föreningslivet. Det blev då viktigt

att undvika drag av vård och i stället bygga på ungdomens 4 egen aktivitet.

För att organisationerna skulle kunna konkurrera med kommersiella nöjesföretag om ungdomens fritid ansåg utredningen att de måste få hjälp till utåtriktad verksamhet.

Politiska ungdomsorganisationer borde dock ej komma ifråga för dessa statliga bidrag då deras verksamhet ej skulle “röna påverkan genom statligt stöd enligt föredragande statsrådet i proposition 1954:156.

Utredningens förslag om stöd till ungdomens föreningsliv följdes i huvudsak. Propositionen antogs av riksdagen och därmed infördes det första reguljära samhällsstödet till

ungdomsorganisationer år 1954.

Ungdomsorganisationernas verksamhet skulle således i första hand motverka brott och missbruk. Men verksamheten skulle vara politiskt och religiöst neutral. Politiska och religiösa ungdomsorganisationer fick därför inte del av de nya bidragen.

Ungdomsutredningen 1955 angående de politiska ungdomsi ungdomsarbetet föreslog i organisationernas ställning betänkandet Staten och de politiska ungdomsorganisationerna (SOU 1956:42) att de politiska ungdomsorganisationerna i princip skulle bli jämställda med övriga ungdomsorganisationer. Därmed skulle statliga bidrag för instruktörsverksamhet och ledarutbildning kunna utgå för de politiska ungdomsorganisationernas allmänt ungdomsfrämjande verksamhet. Däremot fick inte statsbidraget användas för det särpräglade politiska arbetet.

Utredningen sådeles i sina överväganden en skiljedrog linje mellan de politiska ungdomsorganisationernas politiska verksamhet ochwderas ungdomsfostrande verksamhet.

Under 1950-talet helt nya kommunala förutsättskapades ningar. Den kommunala strukturen förändrades, 2 281 landskommuner blev 816 genom kommunreformen år 1952.

De nya kommunallagarna från 1953 utvidgade kommunernas kompetens väsentligt så att de kunde utveckla verksamheter i större omfattning. År 1957 inrättades sveriges första i Norrköping. Under slutet av fritidsförvaltning årtiondet följde flera kommuner Norrköpings exempel.

3.2.3 1960-talet

Under 1960-talet förändrades statsmakternas syn på ungdomsorganisationerna. Organisationernas egenvärde lyftes fram, ungdomens möjligheter skulle bättre tas till vara.

1962 års debatten. I sitt beungdomsutredning präglade tänkande Stöd åt centrala verkungdomsorganisationernas samhet anförde b1.a. följande

(SOU l963:67) utredningen

motiv för stödet till ungdomsorganisationerna:

Det är inte riskerna för att den som är ung skall om social anpassning och personlig misslyckas ifråga utan att ta till vara den enutveckling möjligheterna skildes inneboende förutsättningar och anlag som bör vara den främsta drivkraften bakom samhällets ungdomsoch fritidspolitik.

utgjorde grunden för för- Ungdomsutredningens förslag i 1964 års statsverksproposition. Därmed utvidgaslagen des målet för samhällsstödet åt ungdomsorganisationerna till att omfatta såväl deras samhällsfostrande och idéinriktade verksamhet som deras allmänt ungdomsfrämjande arbete. Stödet skulle därmed kunna utgå även till idéinriktad, t.ex. politisk eller religiös, verksamhet.

...Idéer och åsikter är beståndsdelar i en nödvändiga de finnas med i de

levande demokrati, och därför måste

verksamhet, som syftar till att förorganisationers stärka demokratin och förutsättningar för medskapa lemmarnas ställningstagande i livsåskådsjälvständiga ningsfrågor...

Denna förändrade syn, som även innefattade en markering av betydelse och självständiga ungdomsorganisationernas roll i samhället har därefter fullföljts principiellt och riksdagsbeslut år 1969 då bidraget bidragstekniskt genom förändrades, samt år 1971 då till ungdomsledarutbildning stödet till ersattes av ett stöd till den fritidsgrupper lokala verksamheten.

Under detta årtionde fortsatte den kraftiga kommunala exsom påbörjats under 50-talet och som orsakats pansionen av omvandlingen av hela den ekonomiska och sociala struk-

turen i efterkrigssamhället. Folkomflyttningen dch ur-

baniseringen, 40-talets stora barnkullar och kvinnornas

inträde på arbetsmarknaden var de viktigaste faktorerna i omvandlingen.

Kommunerna fick nya stora uppgifter, att genom skola, förenings- och fritidsverksamhet ordna så att barn och ungdom fick både kunskaper, tillsyn och meningsfull sys-

selsättning. I de flesta kommuner inrättades nu fritids-

förvaltningar. Deras uppgifter blev emellertid att främst förvalta idrottsanläggningar.

3.2.4 1970-talet

En arbetsgrupp inom statens ungdomsråd lade 1973 fram ett förslag till statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. (D:nr 170/73, Statens ungdomsråd). Arbetsgruppen redovisade ytterligare motiv för stödet till ungdomsorganisationerna. De skulle medverka till att utveckla demokrati, stimulera till samhällsengagemang, skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet mellan individer och mellan grupper.

Samtidigt formulerades de viktigaste utgångspunkterna för ungdomspolitiken enligt följande.

Samhällets ungdomspolitik ska medverka till att:

- får lära demokratins och att Barn/ungdomar sig grunder de praktiskt får möjlighet att tillämpa dessa kunskaper.

- om sin situation i sam- Barn/ungdomar medvetandegörs hället de lever i.

- isoleras i olika utan Barn/ungdomar ej ungdomsmiljöer, integreras på ett naturligt sätt i samhället. Gäller exempelvis arbete, bostäder, fritid.

- får ta ansvar för sin Barn/ungdomar vardag.

- får ta del av samhällets service och Barn/ungdomar förmåner på lika villkor oberoende av kön, socialgruppstillhörighet, etnisk eller ideologisk bakgrund eller av handikapp.

I 1975 års statsverksproposition ställde sig regeringen i huvudsak bakom förslagen från utredningen. Ett nytt centralt stöd till ungdomsorganisationerna ersatte de tidigare bidragen till central verksamhet och ungdomsledarutbildning. Därmed markerades samhällets förtroende för att organisationerna själva bäst vet hur det ekonomiska stödet ska användas.

Ett bärande argument för den andra koununindelningsreformen, som avslutades 1974, var den kommunala självstyrelsen. I Svenska kommunförbundets promemoria från 1977 Kommunala bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet slås fast att ett rikt förgrenat föreningsliv betyder en spridning av aktiviteter till olika delar av kommunen. Organisationerna bidrar härigenom till en bättre och mer stimulerande miljö för ungdomen under fritiden. Genom organisationernas demokratiska uppbyggnad och deras inriktning på olika samhällsfrågor får medlemmarna värdefulla kunskaper om hur en demokrati fungerar.

Organisationerna gör alltså insatser som från samhällets synpunkt är värdefulla och det är därför ett kommunalt

intresse att organisationerna får möjligheter att bedriva en bred verksamhet. Kommunernas fritidsnämnder utvecklades och ställde större krav på sociala aktiviteter för barn och ungdomar.

Samma PM tar upp vikten av att kommunerna särskilt stödjer de politiska ungdomsorganisationerna. De menar att behovet av politisk information har ökat i och med att rösträttsåldern sänkts till 18 år. Det aktiva arbetet bland unga väljargrupper bör i första hand de politiska ungdomsförbunden svara för. Denna verksamhet är mycket krävande både personellt och ekonomiskt. I den ekonomiundersökning som statens ungdomsråd genomfört kan konstateras att de politiska ungdomsförbundens möjlighet till självfinansiering är lägre än hos de flesta organisationsgrupper.

Hot bakgrund av det ovan redovisade bör kommunen därför i särskild ordning pröva möjligheterna att ge ett speciellt stöd till de politiska ungdomsförbundens arbete, enligt kommunförbundets PM från 1977.

Bidragskonstruktionen bör på samma sätt som stödet till ungdomsorganisationernas övriga verksamhet principiellt

utformas så att det är enkelt, rättvist, ej styrande på

verksamheten och kontrollerbart.

Kommunförbundet menade vidare att frågan om särskilt stöd till politiska ungdomsorganisationer skulle behandlas samtidigt som stödet till övriga ungdomsorganisationer diskuterades.

3.2.5 1980-talet

I rapporten Ej till Salu (Statens ungdomsråd 1981) redovisade den s.k. kommersialism-utredningen en bred dokumentation av barns och ungdomars val av fritidsaktiviteter. Vidare beskrevs b1.a. hur barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet skulle kunna bli ett attraktivt alternativ på fritidsområdet. Utredningen förespråkade bl.a. ett särskilt utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationerna.

I betänkandet Stödet till barn- och ungdomsföreningar (SOU 1987:37) lämnade folkrörelseutredningen förslag om nya principer för stöd till ungdomsorganisationerna. Bl.a. markerades den lokala föreningens betydelse för bidragsgivningen.

Av folkrörelseutredningens betänkande Ju mer vi är tillsammans (SOU 1987:33) framgår att främst nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och de politiska organisationerna hade svårigheter såväl medlems- som verksamhetsmässigt. Idrottsrörelsens verksamhet och medlemsantal har ökat stadigt under hela efterkrigstiden. Verksamheter med inriktning mot hobby- och pysselaktiviteter har ökat under senare år.

När det gäller barn- och ungdomsorganisationernas ekonomiska situation konstaterade utredningen att värdet av statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna har i förhållande till kostnadsutvecklingen försämrats. Trots detta är ekonomin inom de centrala barn- och ungdomsorganisationerna under kontroll. Utredningen menade att detta måste innebära att man reducerat verksamheten eller skaffat pengar på annat sätt för att täcka upp de reellt sett minskade statsbidragen.

I samband med 1988 års budgetproposition beslutade riksatt förändra det centrala stödet så att antalet lodagen kalavdelningar påverkar bidragets storlek. s

Stödet delas upp i ett generellt och ett särskilt bidrag. Statens ungdomsråd ges därmed friare möjlighet att ge stöd även till de organisationer som ej helt uppfyller bidragskraven.

3.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis ser vi hur samhällets syn på ungdomar förändrats genom tiderna. Från att vilja skydda ungdomarna mot skadligt inflytande och frestelser, till att sysselsätta dem är samhället nu berett att ta tillvara ungdomarnas egna initiativ och önskan till delaktighet i olika verksamheter.

statsmakternas roll har förändrats från att ge detaljreglerat instruktörsstöd och att kräva statligt godkännande av kursplaner till att nu ge organisationerna egen beslutanderätt över bidragens användning.

Kommunerna som från början hade ringa ansvar för föreningsliv och ungdom har fått allt större ansvar och befogenheter samtidigt som det skett omfattande förändringar i kommunstrukturen.

I 1988 års budgetproposition anför ungdomsministern att ungdomarnas egna initiativ tyvärr alltför ofta motverkas av byråkratiska hinder och regler samt att det krävs en större öppenhet och vilja att ta tillvara ungdomars engagemang än vad som många gånger visas i dag.

Ovanstående även synen på de idéburna verksamhegäller t.ex. Till terna, _de politiska ungdomsorganiaationerna. en var det i det närmaste tabubelagt att ekonobörjan miskt deras verksamhet. Så småningom blev det stödja I är idéburen verksamhet inte bara godaccepterat. dag känd utan också önskvärd.

4 RÃTTSLÃGET

Samhällets åtgärder för att förbättra ungdomars fritids-

förhållanden faller i lagstiftning under vad som

gällande brukar rubriceras som allmänt förebyggande verksamhet inom socialtjänstens ram. Ansvaret för denna vilar i princip på kommunerna. De närmare föreskrifterna om inne- _börden och syftet med de allmänt förebyggande insatserna fanns uttalade i och i anslutning till 1960 års barnavårdslag, 3 S.

Genom lagändring år 1965 (SFS 1965:134) infördes i den då gällande barnavârdslagen (1960:97) en bestämmelse enligt vilken barnavårdsnämnden skulle stödja den personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksamhet som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar. Bestämmelsen gällde enligt ordalydelsen all ungdomsverksamhet och kommunerna ansågs därmed också kunna ge ekonomiskt stöd till de politiska ungdomsorganisationerna. stödet fick dock enligt rättspraxis ej omfatta organisationernas rent politiska verksamhet.

Enligt uttalanden i förarbetena (prop. 1965:69) var emellertid det främsta syftet med lagregleringen att undanröja det hinder som enligt.tre tidigare regeringsrättsavgöranden hade ansetts föreligga mot kommunalt stöd till de politiska ungdomsorganisationernas verksamhet. I samtliga de nämnda rättsfallen hade regeringsrätten förklarat att kommunala bidrag till politisk ungdomsorganisation var olagliga, om det inte av särskilda föreskrifter eller på annat sätt kunde garanteras att medlen inte användes för att främja organisationernas politiska verksamhet. Enligt regeringsrätten kunde det nämligen inte anses ligga inom den kommunala kompetensen att understödja politisk verksamhet (Regeringsrättens årsbok 1964 not. S 60 samt I 42 och 43).

anförde att de statliga be- I propositionen föredraganden till vilstämmelserna om bidrag ungdomsorganisationerna, ket alltså redan vid den tiden inkluderade de politiska

innehöll som villkor att organisationen organisationerna var och enligt vedertagna demokratiska uppbyggd fungerade och ställning för demokratin. Dessprinciper öppet tog utom skulle organisationen bedriva en till kamratskap verksamhet. borde i sak fostrande Enligt föredraganden sama förutsättningar gälla för kommunalt stöd.

enbart för kommuner. I ett rätts- Barnavårdslagen gällde fall 1977 Ab 32e) ansågs emellertid även landstings- (RÅ oförhindrade att lämna ekonomiskt stöd till ungkommuner domsorganisationer med politisk anknytning.

Då socialtjänstlagen (1980:620) ersatte bl.a. barnavårdskom särskild bestämmelse om kommunernas rätt lagen någon att betala till inte att inbidrag ungdomsorganisationer i Orsakerna till att så inte skedde får anföras lagen. tillskrivas karaktär av uttagligen socialtjänstlagens där inte ska förepräglad ramlag, detaljbestämmelser heller i motiven till socialkomma. Även om det inte om de kommunala bidragen till tjänstlagen nämndes något har änungdomsorganisationerna lagstiftarens uppfattning vara att den inte skulle innebära då antagits nya lagen någon förändring i materiellt avseende.

har också hävdats att någon ändring av Från flera håll kan ha âsyftats (se socialutskottets rättsläget knappast betänkande SOU 1983/84:1 s. 22-26 och 41-42, utredningen kommunal betänkande SOU 1982:20 om kompetenslagstiftning s. Ulf Lindqvist, Komunala befogenheter, tredje 133, 208 samt Fritz Kaijser och Curt Riberdahl, upplagan, s. II, sjätte upplagan, 5. 695). kommunallagarna,

Att rättsläget skulle vara oförändrat har också antagits i kammarrättens i Göteborg dom den 26 november praxis (se 1987 i mål nr 849-1987; jämför också samma domstols domar den 24 oktober 1986 i mål nr 8955-1985 och 3008-1986).

Bristen på direkt lagstöd har av kommunerna och kanske särskilt av landstingskommunerna upplevts som en osäkerhetsfaktor. Osäkerheten gäller då främst rätten att betala ekonomiskt bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna. I några fall har landstings beslut om bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna efter anförda kommunalbesvär upphävts, vilket väckt farhågor om att rättspraxis håller på att ändras.

Frågan om kommunalt stöd till de politiska ungdomsorganisationerna har också behandlats i riksdagen under våren 1988. Civilministern underströk i ett frågesvar i riksdagen 1988-05-27 (nr 1987/88:53l) att det inte varit lagstiftarens mening att man med den nya lagen (socialskulle ta bort de intentioner som fanns i tjänstlagen) den gamla lagen (barnavårdslagen).

4.1 Sammanfattning

beträffande det kommunala stödet till de poli- Rättsläget tiska ungdomsorganisationerna har betecknats som oklart. Rättsläget kan uttryckas i följande punkter:

* Det råder i förbud mot att bruka kommunala meprincip del till stöd för partipolitiskt arbete. För att möjliggöra för kommuner och landstingskommuner att lämna visst sådant stöd har lagen om kommunalt partistöd skapats.

omfattas dock in- De politiska ungdomsorganisationerna te av Den gäller endast politiskt parti. De polagen, inte i definilitiska ungdomsorganisationerna ingår tionen Med politiskt parti avses nämpolitiskt parti. eller grupp av ligen varje politisk sammanslutning väljare som uppträder i val under särskild partibe-

teckning.

till 3 S i den numera barna- Med hänvisning upphävda har sedan kommunalt stöd till politivårdslagen länge ansetts i en ska ungdomsorganisationer kompetensenligt fall. har i dessa fall gällt att störad Genomgående det haft en allmän inriktning på verksamheten. När stödet ansetts hänföra till organisationernas rent sig verksamhet har bidragen fallit utanför partipolitiska den kommunala Svårigheter kan föreligga kompetensen. att om ett kommunalt bidrag till politisk ungavgöra avser det arbetet eller domsorganisation politiska gäller något speciellt ändamål som är kompetensenligt. Ett rättsfall som Stockholms kommun och Stockgällde holms läns är exempel på sådana landstingskommun, också kammarrättens dom den

tolkningssvårigheter (jfr

26 okt. 1983 nr 10238-82 angående stöd till politiska

ungdomsorganisationer i Huddinge kommun). Avgörande för blir till stor del på vilket sätt bitolkningen dragen redovisats i budgeten.

om stöd lagligen kan ges till politiska Principfrågan sedan bestämmelsen i barnavårdsungdomsorganisationer utan att ersättas med en ny har ännu lagen upphävts inte i praxis (se RÅ 2:45 där regeringsrätten prövats anmärker att denna inte prövats i målet eftersom fråga inte att kommunen saknade beklaganden gjort gällande att utge stöd sedan 3 S barnavårdslagen uppfogenhet hävts).

det av stödet har kopplingen När gäller avgränsningen till vilkas moderpartier är represenorganisationer Fördelningen har relaterade i fullmäktige godtagits. det antal mandat som moderpartiethade i terats till

kommunfullmäktige samt dessutom utgått med ett grund-

stöd. I ett fall hade stödet kopplats till moderpartiett medlemskrav (minst 25 betaler i fullmäktige samt Inte heller det angivna medlemskravet ansågs ande). strida mot likställighetsprincipen.

är att kommuner och landsting utöver stöd Tendensen

till partierna även anvisar medel till partiernas ung-

Fördelningen av pengarna är ofta domsorganisationer. relaterad till antal mandat i fullmäktimoderpartiets dvs. liknande den fördelningen som föreskrivs i ge Det har i praxis varit svårt att dra partistödslagen. upp en tydlig gräns mellan de politiska ungdomsorganisationernas personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksamhet å ena sidan och deras politiska verksamhet å andra sidan.

5 OHATTNINGBN AV NUVARANDE BIDRAG

till barn- och verksamhet Stöd ungdomsorganisationernas från såväl kommuner, landsting som stat. Underlag utgår till detta är hämtat från Svenska kommunförbunkapitel det, Landstingsförbundet, civildepartementets rapport C 1985:8) samt Mål och Det kommunala partistödet (Ds - för det statliga stödet till resultat nya principer

föreningslivet (SOU 1988:39).

5.1 Kommunernas stöd

nuvarande totala stöd till föreningslivet in- Kommunernas till delas upp i två omklusive ungdomsorganisationerna

råden

- dels det traditionella kontantbidraget

- dels värdet av de tider föreningslivet har i kommunala

lokaler/anläggningar s.k. anläggningssubventioner.

till cirka 900 miljoner kronor. Kontantbidragen uppgår är svårare att fastställa. En- Anläggningssubventionerna svenska kommunförbundet kostade år 1986 sporthallar, ligt ishallar etc. cirka 4 500 miljoner kronor per simhallar, 60 % av tiderna i anläggningarna anår att driva. Cirka blir då värd vänds av föreningar. Anläggningssubventionen cirka 2 700 miljoner kronor för föreningarna.

stöd till föreningslivet inkl. till ungdoms- Kommunernas alltså till cirka 3 600 miljoner organisationerna uppgår svarar stödet till idrotten för merkronor. Av detta

parten.

Enligt kommunförbundets senaste enkätundersökning 1986 angående bidrag till föreningslivet framgår att omkring hälften av landets kommuner håller med s.k. på bidragsöversyn. Undersökningen visar också att det är vanligt att bidragsreglerna ses över vart vart år i annat, tredje kommunerna. Det är med andra ord en av de vanligaste arbetsuppgifterna på våra fritidsförvaltningar. Eftersom stort arbete läggs ned för att se över och utreda de 900 miljoner kronorna i kontantbidrag frågar sig kommunförbundet hur noggrant man fördelar anläggningssubventionen på 2 700 miljoner kronor.

Kommunförbundet konstaterar sedan att det sällan eller aldrig utreds hur t.ex. tider i fördelas och anläggningar används. Dessutom finns det nästan för hur inga regler tiderna ska fördelas trots att de motsvarar ett så stort ekonomiskt värde.

När det gäller är kontantbidragsgivningen regelfloran däremot omfattande. Det finns mer än 60 olika regler för att fördela De flesta av dem är dessutom kontantbidragen. normerade.

Svenska kommunförbundet menar att de som finns i bidrag dag är detaljstyrande och i fall hindrar många föreningarna att utveckla egna idéer.

Eftersom de flesta kommuner har 10-15 olika normerade bidrag för att betala ut kontantstöd förutom denna uppstår detaljreglering av föreningarnas verksamhet en tung administrativ hantering såväl som på fritidsförvaltningarna hos föreningarna.

5.2 Landstingens stöd

Landstingen ger stöd till främst regionala organisationer. Bidragen utbetalas efter särskilda regler och uppgår

till drygt 100 miljoner kronor. Enligt Landstingsförbun-

dets rekommendationer får idrottens distriktsorganisationer bidrag till bl.a. administration och utbildning. baseras på antalet invånare i respektive lands- Bidraget tingsområde. Övriga ungdomsorganisationer erhåller s.k. och medlemsbidrag samt bidrag till utbildgrundbidrag Grund- och medlemsbidragens storlek baningsverksamhet. seras antalet medlemmar i organisationerna. Särskilt på landstingsbidrag utgår till politiska ungdomsorganisationer och följer i stort samma regler som gäller för partistödet.

Idrotts- och friluftsorganisationerna erhöll 1986 ca 60 kronor i landstingsbidrag medan de övriga barnmiljoner och ungdomsorganisationerna erhöll ca 40 miljoner kronor.

5.3 Statens stöd

Statens stöd till ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen 1985/86 till totalt ca 350 miljoner krouppgick nor. Stödet fördelas enligt följande:

- stöd till centrala verksamhet, ca organisationernas 240 miljoner kronor varav drygt 46 miljoner kronor till ungdomsorganisationerna

- stöd till organisationernas lokala ungdomsverksamhet, aktivitetsstöd) ca 90 miljoner kronor (lokalt

- stöd till projektverksamhet, ca 20 miljoner kronor.

Därutöver tillkommer närmare 10 miljoner kronor från olika myndigheter som kommer barn- och ungdomsstatliga till del. Merparten utgörs av specialorganisationerna

destinerade medel till organisationer, som genomför ar-

av staten. Ett är ut-

betsuppgifter på uppdrag. exempel

genom SIDA för ca 3,5 miljoner kronor. vecklingsarbete Utöver dessa direkta_bidrag till ungdomsorganisationerna ett icke oväsentligt indirekt bidrag via studieför- *utgår bunden till ungdomsverksamhet i olika former.

Av de 350 miljoner kronorna går största andelen till idrottens organisationer. Övriga barn- och ungdomsorganisationer delade på 47 miljoner kronor enligt följande:

* 5,2 milj. kr. Nykterhetsorganisationer * 11,3 Religiösa ungdomsorganisationer * Politiska 6,9 ungdomsförbund * scout- och 18,2 Barn-, övriga ungdomsorganisationer * 2,8 Handikapporganisationer * Invandrarorganisationer 2,3

För budgetåret 1987/88 har ca 59 miljoner kronor anslagits som centralt stöd. I beloppet ingår ett extra bidrag på drygt 6 miljoner kronor som kompensation för det borttagna feriestödet. För budgetåret 1988/89 uppgår bidraget till drygt 62 miljoner kronor.

Det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna har tidigare betalats ut efter fastställda regler antagna av riksdagen. Bidraget har tidigare baserats på antalet medlemar i åldern 7-25 år i organisationen. Fr.o.m. 1988/89 baseras bidraget på såväl antalet medlemmar som antalet lokalavdelningar enligt regler som statens ungdomsråd fastställer.

Mål och resultat - I folkrörelseutredningens betänkande för det statliga stödet till föreningsnya principer livet drar utredningen följande slutsatser (SOU 1988:39) från erfarenheterna av dagens bidragsgivning:

bör utformas så att information om resultat och Anslagen effekter kan återföras till statsmakterna. Bidragsgivbör från konkreta målformuleringar och resulningen utgå Resultaten ska kunna utvärderas i tatbeskrivningar. för en sådan förändring är treårsperioder. Förutsättning att om föreningslivets situation och utveckling kunskapen förbättras.

slår också fast att aktiva och fria folk- Utredningen rörelser i en demokratisk välfärdsstat ska präglas av demokratiska och sociala ideologiska, opinionsbildande, funktioner. Dessa funktioner föreslås ligga till fyra för en framtida utveckling av bidragsgivningen. grund

5.4 Stöd till de politiska ungdomsorganisationerna

Ett kommuner och landsting anvisade 1986 medel, tjugotal

s.k. ungdomsstöd, till de4 politiska ungdomsorganisatio-

nernas allmänt verksamhet. Totalt uppgick anpolitiska till kronor med en spridning mellan slagen 4,8 miljoner kommunerna endast nâgra hundra kronor till 1,5 miljopå ner kronor (Stockholm).

Det är inte bara ungdomsstödet som varierar kraftigt mel-

lan kommunerna, utan även konstruktionen. Nedan följer som kommuner tillämpar vid några exempel på principer

fördelning av bidraget:

* till vars moderbidrag politisk ungdomsorganisation, är representerat i kommunfullmäktige parti

* relateras till mandatandel i bidraget moderpartiets fullmäktige, t.ex. 1 000 kronor per mandat

* ett till grundbidrag varje politisk ungdomsorganisation + ett belopp per medlem bosatt i kommunen

* ett till grundbelopp varje politisk ungdomsorganisation + ett belopp för varje mandat i kommunfullmäktige.

Två fördelningsmodeller tillämpas av landstingen

* har i bidrag per landstingsmandat som moderpartiet landstinget

* + ett mandat som modergrundbidrag rörligt bidrag per partiet har i landstinget.

15 landsting anslog s.k. ungdomsstöd till politiska ungdomsorganisationer 1§83 till ett sammanlagt värde av 3,7 miljoner kronor och året därpå var motsvarande siffra 4,1 miljoner kronor. Minsta beloppet var 1983 71 000 kronor (Kristianstads och Västmanlands läns landsting) och högsta 1 942 000 kronor (Stockholms läns landsting). Detta innebär att Stockholms läns landstings anslag utgjorde drygt hälften av det totala beloppet för samtliga landsting.

6 nonv rön rönsmc

Det tidigare i lag reglerade stödet till ungdomsorganisationerna fick i fråga om de politiska organisationerna inte avse den rent politiska verksamheten. Det är svårt för att inte att i praktiken dra en skarp säga omöjligt gräns mellan det som kan anses vara å ena sidan personoch samhällsfostrande verksamhet och å lighetsutvecklande andra sidan rent verksamhet. I många fall kan politisk det antas att distinktionen inte upprätthållits i den kommunala bidragsgivningen, även om besluten om bidrag

varit utformade i överensstämmelse med vedertagen praxis.

Mot av att riksdagen och regeringen under senare bakgrund år uttalat en att ställa upp mål för och utvärdera vilja verksamhet till vilken i stället för att der bidrag ges ter det också naturligt att se mera till taljreglera, sig helheten än till delarna då det gäller samhällets stöd till Helheten kan då beskrivas ungdomsorganisationerna. som värdet av att idéburna organisationer, till vilka även de politiska ungdomsorganisationerna måste räknas, och

bedriver verksamhet som är allmänt samhällsfostrande

Det förefaller då rimligt att personlighetsutvecklande. kommunerna och ställer upp mål för de bilandstingen och inte en mängd dragsmottagande ungdomsorganisationerna mer eller mindre föreskrifter som i praktiken detaljerade kan visa svåra att kontrollera efterlevnaden av. Hur sig de målen har måste förstås utvärdeuppställda uppfyllts ras och resultatet ligga till grund för nya mål.

vår finns det i princip tre alterna- Enligt uppfattning tiva metoder för att kommunernas rätt att ge biklargöra drag till ungdomsorganisationerna.

till i A. Motivuttalande i anslutning kompetensreglerna kommunallagen.

B. Motivuttalande i anslutning till ändring i lagen om

kommunalt partistöd.

C. En särskild stiftas som fastslår att den kommunala lag omfattar ekonomiskt stöd till ungdomskompetensen organisationer.

I det lämnas en kortfattad beskrivning av de alföljande ternativa metoderna att legalisera kommunalt ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer.

A. Hotivuttalande i anslutning till kompetensreglerna i komunallagen .

Metoden är i och för sig användbar. Mot förfaringssättet

talar motviljan att lagstifta genom motivuttalanden. viktiga regler ska framgå direkt av lagtex- Principiellt ten. Det naturligtvis i än högre grad om det som gäller här föreslås är frågan om att ändra en hittillsvarande att ta bort de villkorade bidragen till princip, nämligen de politiska ungdomsorganisationerna och helt jämställa dem med övriga ungdomsorganisationer.

Dessutom finns i det aktuella fallet ett praktiskt hinder. För ett motivuttalande krävs en proposition med ett lagförslag. Någon aktuell ändring i kommunallagen som berör det nämnda området finns inte. I samband med just till den kommunallagen går det att dispropositionen nya kutera i vilken den kommunala kompetensen ska omfattning omfatta ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer, även sådana. Emellertid kan en sådan proposition inpolitiska te tänkas förrän en bit in på 90-talet och då föreligga frågan om en lösning av bidragsproblemet inte rimligen

kan vila så länge måste därför någon annan teknik tillgripas.

B. Hotivuttalande i anslutning till ändring i lagen om kommunalt partistöd

Beträffande själva tekniken med motivuttalanden gäller samma förbehåll som angavs under punkt A.

Frågan om det kommunala partistödet utreds visserligen f.n. inom ramen för förtroendeuppdragsutredningen, men någon proposition i ämnet är inte aktuell inom den närmaste tiden, eftersom utredningens uppdrag är att ta fram ett underlag för partiledaröverläggningar. Redan tidsaspekten gör alltså metoden tveksam. Därutöver finns en annan invändning av viktigt principiellt slag. Den nuvarande lagen om kommunalt partistöd medger bara ekonomiskt stöd till politiskt parti och för att räknas som politiskt parti måste en organisation med politiska mål underkasta sig ett registreringsförfarande. De politiska ungdomsförbunden är inte registrerade som politiska partier.

Om stödet till de politiska ungdomsorganisationerna ska kunna falla under partistödslagen krävs alltså antingen att de registrerar sig som politiska partier eller att ändras så, att ungdomsorganisationerna i partistödslagen stödhänseende jämställs med politiska partier. Enbart motivuttalanden torde i det senare fallet inte vara tillräckligt. Det måste dock anses som tveksamt om de politiska själva skulle vilja ha en såungdomsorganisationerna dan lösning. Om de ekonomiska villkoren ändrades till att bara avse den rent politiska verksamheten skulle kanske organisationernas vilja och förmåga att ägna sig åt generell ungdomsverksamhet radikalt komma att omprövas.

C. En särskild lag stiftas som fastslår att den kommunala kompetensen omfattar ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer

Mot en smålag som ska fylla ut oklarheter i kommunallagen kan anföras att den typen av lagstiftning bidrar till att göra det kommunalrättsliga systemet svåröverskådligt och i viss mån osystematiskt. Det kan t.ex. sägas, att det är inkonsekvent att speciallagsreglera en särskild form av föreningsbidrag men lämna övriga bidragsformer oreglerade.

De argument som kan anföras för en speciallag är i huvudsak följande.

a) Frågan om kommunala bidrag till ungdomsorganisationer har tidigare uttryckligen reglerats i lag. Även om lagstiftarens avsikt då socialtjänstlagen ersatte barnavårdslagen inte varit att förändra det materiella innehållet beträffande bidragsgivningen, så är rättsläget oklart. I denna situation förefaller lagstiftningsmodellen vara den mest adekvata.

b) Den tidigare regleringen i barnavårdslagen omfattade inte uttryckligen landstingen. En fördel med en speciallag är att också landstingens kompetens att ge stöd kan medges uttryckligen.

C) Att den kommunala kompetensen omfattar rätt att ge bidrag till föreningar ifrågasätts inte och är dessutom klart fastlagd i rättspraxis. Från tid till annan har emellertid osäkerhet uppstått om just de politiska ungsomsorganisationerna, vilket var ett motiv att lagreglera frågan i barnavårdslagen. Argument om inkonsekvens beträffande lagstiftningens omfattning är därför inte hållbara.

av det här som har en end) En speciallag slaget, mycket kel och är föga komplicerad är det snabbasutformning te sättet att lösa frågan om bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna.

I till det att det kommunala stödet e) förslaget lag sägs får lämnas till en alltså en utungdomsorganisation, vidgning av kompetensen i förhållande till den tidiregeln i barnavårdslagen. Den tidigare inskränkgare ning av regeln till att avse de politiska ungdomsorganisationernas personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksamhet upphäves i förslaget och därmed ter vara den rätta metoden att sig lagstiftning lösa frågan.

Det av motiven till lagförslaget att regeln f) framgår omfattar alla ungdomsorganisationer, alltså även de innefattas då också sådana orgapolitiska. Självklart nisationer som ehuru opolitiska i egentlig mening ändå anses knutna till en viss politisk ideologi t.ex. Unga Örnars riksförbund. Bidrag till den typen av organisationer har ibland ifrågasatts om inte i rättspraxis, så i alla fall av motståndare till bidragsgivning till organisationerna i fråga.

Av alla dessa skäl har vi stannat för att frågan för närvarande bäst löses genom en speciallag. I det fortsatta arbetet med den kommunallagen får det på nytt övernya vägas hur frågan slutligen ska regleras.

7 SPECIALHOTIVERING

Den föreslagna lagen innefattar också landstingen till skillnad mot vad som egentligen gällde beträffandebarnavårdslagen, som inte var tillämplig direkt på landstingen.

Beslut om att betala bidrag till ungdomsorganisationer

.ska liksom nu antingen kunna fattas direkt av fullmäktige

eller efter delegation från fullmäktige av styrelsen eller annan nämnd.

Med ekonomiskt bidrag ska avses inte bara kontant utbetalda medel utan även t.ex. bidrag i form av nedsatt hyra i kommunens lokaler, lägre taxor för olika kommunala nyttigheter m.m. Bundenheten till att endast stödja organisation som är verksam i den egna kommunen eller lands-

tingskommunen följer av lokaliseringsprincipen men kan

vara viktig att markera i lagtexten. Bestämmelsen hindrar emellertid inte kommunen att stödja en organisation som väljer att bedriva en del av sin verksamhet i form av läger, kurser o.d. i en annan kommun än den egna. Inte heller hindrar bestämmelsen att bidrag ges till en organisation som äger, arrenderar eller hyr en stuga eller anläggning i en annan kommun. Det huvudsakliga kriteriet för rätt att ge bidrag ska vara att organisationens aktiviteter, förutom att uppfylla villkoren i första stycket, riktar sig främst till den egna kommunens eller landstingskommunens medlemmar.

som definiton av en ungdomsorganisation bör den definition som används av statens ungdomsråd användas. Detta innebär bl.a. att den tidigare nämnda avgränsningen i barnavårdslagens förarbeten till att avse organisation

som arbetar i allmänt vedertagna demokratiska former och öppet bekänner sig till att demokratin alltjämt ska vara gällande.

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

l. Översyn av utlänningslagsstiftningen. A. 39. Mål och resultat - nya principer för det statliga 2. Kortare väntanA. stödet till föreningslivet. C. 3. Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A 40. Föräldrar som fönnyndare, m.m. Ju. 4. Kunskapsövcrföring genom företagsutveckling. 41. Tidig och samordnad rehabilitering - Sarnverkans- UD. metoder och rehabiliteringsinriktad ersättning 5. Utgått. m.m. S. 6. Provning och kontroll i internationell samverkan. l. 42. Statens roll vid finansiering av export. UD. 7. Frihet från ansvar. Ju. 43. Folk- och bostadsräkningar i framtiden. C. 8. En ny skyddslag. F6. 44. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. 9. Sverigeinforrnation och kultursamarbete. UD. 45. Vissa internationella skattefrågor. Fi. 10. Rätt adress. Fi. 46. Tillfällig handel. Fi. ll. öppenhet och minne. U. 47. Kommunalt stöd till de politiska partienta. C. 12. Civil personal i försvaret. Fo. 48. Refonnerat presstbd. U. 13. Handel med optioner och terminer. Fi. 49. Arbetsmarknadsstriden Ill. A. 14. Översyn av bostadsrättslagen. Bo. 50. Arbetsmarknadsstriden IV. A. 15. Medborgarkommissionens rapport om svensk S1. Ut med musiken. U. vapenexport. SB. 52. Att följa medieutvecklingen. U. 16. SÄPO-Säkerhetspolisen inriktning och organisa- 53. Domarbanan - Utbildning och meritvärdering. Ju. tion. Ju. 54. Om semester. A. 17. Reklamskatten. Fi. 55. Hushållens skuldsättning. Fi. 18. Rapport av den parlamentariska kommissionen 56. Export av farliga varor. Fi. med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. 57. Pensionssystemets stabilitet. S. 19. U-lands- och bistandsinforrnation. UD. 58. Utrikesforvaltningens inriktning och organisation. 20. En förändrad ansvarsfördelning och styrning pâ UD. skolområdet. U. 59. Riksgäldskontoret - han riksdagens verk till rege- 21. Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. ingens myndighet. Fi. Fi. 60. Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid. Fi. 22. Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. 61. Miljömärkning av produkter. Fi. Fi. 62. Storstadsuafrk l - tillfälligt förbud mot biltrafik 23. SIlESTA - Ett internationellt institut för värdering vid särskilt svåra luftföroreningar. K. av miljöriktig teknik. UD. 63. Kommission och dylikt. Ju. 24. Lotten i radio och TV. U. 64. Integritetsskyddet i infonnationssamhället 5. Ju. 25. Förnyelse och utveckling. C. 65. Pensionärema - inflytande och medbestlimmande. 26. Frikommunförsöket. C. S. 27. Ulnegarantin och fömtánsrättsordningen - om 66. Köp av byggnad på ofri grund. m.m. Ju. Iönegarantins betydelse för det ökade antalet 67. Kommunalt stöd till ungdomsorganisationema. C. företagskonkurser. A. 28. Videováld II- förslag till åtgärder. U. 29. Förnyelse av kreditmarknaden. Fi. 30. Arbetsdomstolen. A. 31. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 4. Ju. 32. Läge för vindkraft. Bo. 33. Släpp kopioma fria. Fi. 34. Dalälven - en miljösatsning. ME. 35. Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsformer. Fi. 36. Effektiv statlig lokalförsörjning. Fi. 37. Statens ansvar för spridning och visning av värdefull film. U. 38. Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. I.

Statens 1988

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Fömyelse av kreditmarknaden. [29] Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- Släpp kopiorna fria. [33] export. [15] Offentlig löncstatistik. Behov och produktionsformer. [35] Effektiv statlig lokalförsörjning. [36] Justitiedepartementet Vissa internationella skattefrågor. [45] UISÅIL [5] Tillfällig handel. [46] Frihet från ansvar. [7] Hushållens skuldsättrting. [55] SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och organisation. Export av farliga varor. [56] [16] Riksgäldskontoret - från riksdagens verk till regeringens i Rapport av den parlamentarisk kommissionen med myndighet. [59] anledning av mordet på Olof Palme. [18] Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid. [60] Delbetänkande 4. Översyn av upphovsrättslagstiftrtingen. Miljömärkning av produkter. [61] [31] Föräldrar som förmyndare. m.m. [40]

Dontarbanan - Utbildning och meritvärdering. [53] Utbildningsdepartementet

Kommission och dylikt. [63] öppenhet och minne. [1l] lntegritetsskyddet i informationssamhället 5. [64] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolom- Köp av byggnad på ofri grind, m.m. [66] rådet [20] Lotteri i radio och TV. [24] Videovald ll - förslag till åtgärder. [28] Utrikesdepartementet Statens ansvar för spridning och visning av värdefull Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] ñlm. [37] Sverigeinformation och kultursamarbete. [9] U-lands- och bistandsinformation. [19] Reformerat presstöd. [48] Ut med musiken. [51] SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av Att följa medieutvecklingen. [52] miljöriktig teknik.[23] Statens roll vid finansiering av export. [42] Utrikesförvaltrtingens inriktning och organisation. [58] Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av utlänningslagstiftnirtgen. [l] Försvarsdepartementet Kortare väntan. [2] En ny skyddslag. [8] Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott?[3] Civil personal i försvaret [12] lönegarantin och förmånsrättsordningen - om löne-

garantins betydelse för det ökade antalet företagskon- Socialdepartementet kurser. [27] Arbetsdomstolen. [30] Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme- Arbetsmarknadsstriden 111.[49] toder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [4 l] Arbetsmarlmadsstriden IV. [S0] Pensionssystemets stabilitet. [57] Om semester. [54] Pensionärema - inflytande och medbestämmande. [65]

Kommunikationsdepartementet Bostadsdepartementet Storstadsuafik 1 - tillfälligt förbud mot biltrafik vid Översyn av bostadsrättslagen m.m. [14] särskilt svära luftföroreningar. [62] .en v. v-Muwm_ vindkraft. [32] vrøwüv wnø-.u-w-...p-pw...? i «J 3 257* an, s .2 Finansdepartementet

Industrfdåêpartementet

Ratt adress. [10] Provnirigidclihko oll i internationell samverkan. [6]

Handel med optioner och terminer. [13] _ inf] _› deisvenskt näringsliv. [38]

Reklamskatten. [17] t* vi “Ö- i

Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocessêâeii: [§1] - 5

Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22]

Statens 1988

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26] Mål och resultat - nya principer för statens stöd till föreningslivet. [39] Folk- och bostadsräkningar i framtiden. [43] Kommunalt stöd till de politiska paniema. [47] Kommunalt stöd till ungdomsorganisationcma. [67]

Miljö- och Energidepartementet Dalälven - en miljösatsning. [34] Kontroll av kemiska produkter och varor. [44]

KUNGL BlBL.

1989-01- 2 7

STOCKHOLM