De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

De botaniska

trädgårdarnas

Verksamhet och

finansiering

âwhv*

Betänkande från 1988 års de utredning om översyn av botaniska trädgårdamas verksamhet och finansiering

SM]

19s[8:68t ;iat t

Statens offentliga utredningar

W@ 1988:68

Eg

Utbildningsdepartementet

De botaniska

trädgårdamas

verksamhet och

finansiering

utredning

Betänkande från års om av de

1_988 översyn

botaniska verksamhet och

trädgårdamas finansiering

Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/7 39 96 30 Inforrnationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

beställa Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08fI63 23 20 Telefontid 8 - 12°° (externt och internt) 08fI63 10 05 12°” - l6°° (endast internt)

Omslagsbild: Jâttenäclcrosen Victoria creuziana Mattias Iwarsson 1988

ISBN 91-38-10266-8 REGERINGSKANSLIETS ISSN 0375-250X OFFSETCENTRAL Stockholm 1988

Till

Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Regeringen anmälde i propositionen 1986/87:80 Om forskning, att en utredning borde ske av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Vid sin behandling av propositionen och ett antal motioner om de botaniska trädgårdarnas verksamhet instämde utbildningsutskottet i vad som hade anförts i propositionen och ansåg att en utredning borde göras (UbU 1986/87: 26 s. 82).

Regeringen beslutade 1987-11-19 om direktiv for översyn av de botaniska trâdgårdarnas verksamhet och finansiering. Riksdagsmannen Lars Svensson utsågs till utredare 1987-01-04 och avdelningsdirektören Göran Svanfeldt till utredningssekreterare 1988-03-30.

Utredningsarbetet har bedrivits i samarbete med de berörda botaniska trâdgårdarna, berörda universitet samt Göteborgs stad. Kontakter har även tagits med de i direktiven nämnda intressenterna.

Utredningen får härmed överlämna sin rapport rörande de botaniska trádgârdarnas verksamhet och finansiering och med anledning härav föranledda förslag. Utredningsuppdraget är härmed fullföljt.

Lars Svensson

Göran Svanfeldt

Använda termer och förkortningar

annueller växter (som måste forökas med ettåriga frön varje år)

arboretum samling av träd och buskar

dendrologi vetenskapen om träd och buskar

omfattar lantbruks-, köks-, krydd-, mediciekonomivâxter nal- och spånadsväxter

frilandsodling odling utomhus på öppen mark

hortikultur trädgârdsvetenskap

äldre benämning på kallväxthus (där man orangeri kunde övervintra apelsintrâd frostfritt)

fleråriga örtartade växter perenner geografisk härkomst proveniens SFS Svensk författningssamling

SLU Sveriges lantbruksuniversitet sort av människan tillvaratagen eller framställd variant med vissa egenskaper, ibland tillhörande en naturlig art men i många fall med härstamning från flera naturliga arter; exempel på äppelsorter är Åkerö, Ingrid- Marie och Aroma

systematisk ordning växter ordnade efter ett vetenskapligt system som speglar växternas släktskap; arterna i släkten, familjer, ordgrupperas och klasser - inom arter urskiljs ev. ningar underarter, varieteter, (kultur)sorter och kloner

UHÄ universitets- och högskoleämbetet (from. 1976-10-01)

UKÅ universitetskanslersâmbetet (t.0.m. 1976- 09-30)

DE BOTANISKA PRÃDGÅRDARNAS VERKSAMHET OCH FINANSIERING

INNEHÅLL

1 Sammanfattning av utredningens överväganden och förslag 7

2 De botaniska trädgårdarna 1 l 2.1 Allmänt 11 2.2 Botaniska trädgården i Uppsala 15 2.3 Botaniska trädgården i Lund 31 2.4 Bergianska botaniska trädgården i Stockholm 39 2.5 Botaniska trädgården i Göteborg 51 2.6 Jämförande uppgifter rörande de fyra botaniska trädgårdarna 68

2.7 Övriga större vâxtsamlingar i Sverige 70

2.8 Botaniska trädgårdar i övriga nordiska länder 79

3 Tidigare utredningar och utredningsuppdraget 85 3.1 UKÄzs utredning år 1976 85 3.2 De naturhistoriska universitetsmuseerna 90 3.3 UHÄzs referensgrupp for biologiområdet 91 3.4 Vissa andra museiutredningar 92 3.5 Utredningsuppdraget 93

4 De botaniska trädgårdarnas funktion, användning och ekonomi 95 4.1 De botaniska trädgårdarnas funktion och användning 95 4.2 De botaniska trädgårdarnas nuvarande ekonomi 101 4.3 Utredningens kontakter med olika intressenter 108

och förslag 113 5 överväganden verksamhet 113 5.1 De botaniska trädgârdarnas

De botaniska ekonomi och organisation 117 5.2 trâdgârdarnas samarbetet 121 5.3 Det internationella i 121 5.4 Tidsplan

Bilagor

Kommittédirektiv 123 1

avtal mellan staten och Göteborgs kommun 129 2 Gällande

3 Litteraturforteckning

v

Sammanfattning av utredningens

överväganden och

förslag

Utredningsuppdraget avsåg verksamheten vid de fyra botaniska trädgårdarna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg. De botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund liksom även Bergianska botaniska trädgården i Stockholm ingår som särskilda enheter vid universiteten på respektive ort. Den botaniska trädgården i Göteborg är kommunal, men samarbetar med universitetet i Göteborg och erhåller ett driftsbidrag från universitetet.

I avsnitt 2 redovisas uppgifter om tillkomst samt nuvarande omfattning och verksamhet for var och en av dessa trädgårdar. Vidare redovisas vissa uppgifter om ett antal övriga större vâxtsamlingar i Sverige och om övri ga botaniska trädgårdari Norden.

I avsnitt 3 redovisas tidigare utredningar som berör de botaniska trädgårdarnas verksamhet. I avsnitt 4 redovisas en sammanfattande översikt över de fyra trädgârdarnas verksamhet och ekonomi.

Trädgårdarna används for undervisning och forskning inom universiteten samtidigt som de har många besökare från allmänheten och från skolan. De två äldsta botaniska trädgårdarna, i Uppsala och Lund, är delvis byggnadsminnesmärken, liksom även Linnéträdgården och Linnés Hammarby, som hör till botaniska trädgården i Uppsala. Alla fyra trâdgârdarna svarar for att äldre kulturvâxter bevaras, delvis i samarbete med nordiska genbanken. Ytterligare en del av trädgårdarnas verksamhet är att man besvarar frågor rörande växter från såväl olika myndigheter och företag som från allmänheten samt medverkar i olika

av odlade växter, bevarande av vilda projekt som rör namnsâttning svenska och utländska växter m.m.

mätt Den botaniska trädgården i Göteborg är den största trädgården, besökare såväl arealmässigt som ifråga om antal odlade arter, antalet storlek. Antalet besökare och disponibla medel är lika och budgetens stor eller större för trädgården i Göteborg än för de tre övriga trädgårdarna tillsammans.

att efterfrågan på guidade vis- Från samtliga trädgårdar rapporteras är större än vad man kan tillgodose med nuvaningar i trâdgårdarna med olika myndigheter har framkommit rande personal. Vid kontakter verksamhet är viktig för inatt naturvårdsverket anser trädgårdarnas till allmänheten om växter och växternas betydelse, medan formation riksantikvarieämbetet har betonat trädgårdarnas kulturella betydelse, utformning som for bevarande av äldsåväl vad gäller anlåggningarnas re kulturväxter.

I avsnitt 5 redovisas utredningens överväganden och förslag. Jag har inte funnit förutsättningar for att föreslå väsentliga förändringdärvid och därmed inte heller av organis: iionen. ar av finansieringen

Utredningens förslag innebär följande.

verksamhet att sprida kän- - Enligt högskolelagen hör till högskolans nedom om forskning och utvecklingsarbete. De botaniska trädgårdarnas verksamhet svarar väl mot detta åliggande och lockar ett stort antal besökare. De botaniska trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stockholm bör därför även i fortsättningen ingå i universiteten.

- Verksamheten vid de tre statliga trädgårdarna bör kunna utvidgas, for att sprida översiktlig infordels genom att dessa även kan utnyttjas mation om universitetens övriga verksamhet, dels genom att erbjuda m.m. Universiolika grupper av besökare guidade turer, utställningar teten i Uppsala, Lund och Stockholm bör ges i uppdrag att själva försömed kommuner och andra intressenter att ka nå överenskommelser

dessa betalar kostnaderna for en ökad utåtriktad verksamhet for bl.a. skolelever och turister.

-Jag ser ingen möjlighet att omfordela de statliga bidragen till de bota niska trädgårdarna for att höja bidraget till botaniska trädgården i teborg, utan att detta samtidigt skulle medföra en nedskärning av verksamheten vid de tre övriga trâdgârdarna. Jag föreslår därför att det statliga bidraget till botaniska trädgården i Göteborg bibehålls på nuvarande nivå och utgår från anslagen till universitetet i Göteborg. Bidraget bör räknas upp vart tredje år i enlighet med den pris- och löneomräkning som sker av anslagen till universitetet.

- I avvaktan på att ett nytt avtal tecknas mellan staten och Göteborgs kommun föreslår vi att nuvarande avtal - som innebär ett bidrag om 1 500 000 kr. per år- förlängs med två år t.0.m. den 30 juni 1991 och att bidraget räknas upp till 1989/90 års penningvärde.

2 De botaniska

trädgårdarna

2.1 Allmänt

Växternas betydelse for människan som föda, kryddor, läkeväxter, spånadsvâxter, material for redskap och for utvinning av droger, liksom även som föda for husdjuren, innebär att kunskaper om växter har varit en viktig del av den mänskliga kulturen redan från dess upprinnelse. Många kulturväxter har utnyttjats sedan förhistorisk tid och trädgårdsskötsel har forekommiti de äldsta avancerade kulturerna. De äldsta skriftliga källorna - från Kina, Babylonien, Egypten och Grekland innehåller uppgifter om växter och växtodling. Aristoteles elev Theofrastos Eresios (371-286 f. Kr.) fortecknade i sina botaniska skrifter sammanlagt ca 500 olika växter.

Önskan att finna botemedel mot allehanda sjukdomar vari äldre tider den viktigaste grunden for en omfattande vâxtkännedom och en strävan att hålla många olika växteri odling. Samtidigt var förhoppningarna att få bättre tillgång till olika kryddor t.ex. en viktig drivkraft for äldre tiders upptäcktsfärder. Såväl antikens trädgårdar som klostrens trädgårdar under medeltiden hade bl.a. till syfte att tillhandahålla låkeväxter och kryddor.

Botaniska trädgårdar, dvs. trädgårdar anlagda for undervisning och forskning, tillkom redan på 1300-talet, då sådana anladesi Salerno och i Venedig. Undervisningen var främst inriktad mot farmakologi - läran om läkemedel. Fr.o.m. mitten av 1500-talet anlades botaniska trädgårdar regelmässigt vid universiteten: vid universitetet i Padova år 1545, Pisa 1547, Bologna 1567, Leiden 1577 etc. och i Köpenhamn 1600. Botaniska trädgårdar har varit knutna till i stort sett alla äldre universitet.

har använts for undervisningen har de- Vid sidan av att trädgårdarna for forskning inom ras växtsamlingar som regel samtidigt utnyttjats området botanisk systematik (beskrivning av växter och deras inbördes De botaniska är därför fortfarande ofta knutsläktskap). trädgårdarna na till institutioner för systematisk botanik.

De botaniska trädgårdarnas växter är ofta ordnade enligt váxtsystematiska regler (”systematisk ordning) vid sidan av att de av praktiska skäl ofta_ ordnas efter Växtsätt (träd, buskar, perenner och annueller eller ekologisk samhörighet. Kännevar for sig) eller efter geografisk tecknande for botaniska trädgårdar är f.ö. den noggranna etiketteringen av växterna.

De botaniska trädgårdarna samarbetar numera inom ramen for Inter- Association of Botanical Gardens (IABG), som fin. omfattar ca national av dessa uppges vara knutna till 1 400 trädgårdar. Ca tre fjärdedelar universitet eller större forskningsinstitutioner, medan övriga har en varierande ställning. Det ñnns såväl statliga som komorganisatorisk munala liksom fristående trädgårdar av stiftelsetyp. Av trädgårdar, världens största och mest kända botaniska trädgårdar kan nämnas att

Kew Gardens i London numera är en fristående statsunderstödd forsk-

ningsinstitution, att Missouri Botanical Garden i USA är en privat stiftelse och att Bogor (Buitenzorg) på Java är statlig.

De botaniska trädgårdarnas aktiviteter for bevarande av utrotningshotade växter samordnas av Botanic Gardens Conservation Secretariat, som började arbeta år 1987. Sekreteriatet är placerat vid Kew Gardens i London och finansieras delvis genom bidrag från medverkande botanibland vilka ingår samtliga de fyra stora botaniska trädska trädgårdar, gårdarna i Sverige. - F.n. anses 60 000 växter vara utrotningshotade, dvs. närmare en fjärdedel av alla kända kärlväxter.

Tillkomsten under 1900-talet - liksom tillkomsten av nya universitet i av nya stater i tredje världen och ett ökat intresse for naturresursema tillkomsten av många nya botaniska träddessa - har även inneburit gårdar. Som exempel kan nämnas den botaniska trädgården i Uleåborg anlagd år 1960, flera nya botaniska trädgårdar anlagda i Tyskland ef-

ter år 1980 och 49 nya botaniska trädgårdar anlagda i Kina efter år 1970.

Det finns även exempel på nedläggning av botaniska trädgårdar. Sålunda nedlades den botaniska trädgården i Amsterdam år 1987 for att ge plats för bebyggelse.

Botaniska trädgårdar över hela världen samarbetar genom ett omfattande utbyte av i första hand fröer, både från trädgårdsodlade växter och vilda växter. Utbyte sker även av vetenskapliga tidskrifter och av odlingserfarenheter genom personalutbyte. Varje trädgård utsänder en katalog över vilka fröer som den kan erbjuda och kan i gengäld gratis få fröer från övriga trädgårdar. Fröbytet spelar en viktig roll både for att vidmakthålla och utveckla trädgårdarnas egna växtsamlingar och för att ge trâdgårdarna möjligheter att hjälpa olika forskare och växtforâd- lare att få tag på önskat växtmaterial. _ ,

Det kan i detta sammanhang nämnas att det finns ca 260 000 kända arter av kärlväxter (blommande växter samt lummer-, fräken- och ormbunksväxter) samt uppskattningsvis 40 000 arter av mössor, lavar och alger. Det bedöms härutöver finnas minst 10 000 arter av ännu inte beskrivna kärlvâxter. Därtill kommer dessutom flera tiotals tusen sorter av olika kulturväxter. De botaniska trädgårdarnas samlingar omfattar nästan enbart kärlväxter inkl. kulturväxter. - Som* jämförelse kan nämnas att antalet kända arter av ryggradsdjur âr drygt 50 000 (varav 4 500 däggdjur) och antalet kända arter av insekter är ca 1 000 000.

T R Å D G Å R D E N I U P P S A L A B O T A N I S K A

1 Barockträdgárden med gamla prydnadsväxter med institutionen för systematisk 2 Gamla institutionsbyggnaden botanik, fytoteket, Linnésalen och orangeriet 3 Institutionen för fysiologisk botanik 4 Tropiska växthuset - 5 Trädqårdskontoret 6 Ekonomiväxter (köksväxter m m) 7 Bär- och kryddväxter samt nordliga fjällväxter 8 ordnade växter Systematiskt 9 Försöksomráde och växter för undervisningen 10 Bänkgárd (drivbånkar för smáplantor) 11 Forskningmaterial 12 Träd och buskar

â

Thunberqsvåqen

3 V i 1 1 a v å g e n 4%;

GAMLA TRÄDGARDEN NYA TRÄDGÅRDEN

2.2 Botaniska trädgården i Uppsala

Tillkomsten

Den forsta botaniska trädgården anlades år 1655 av professorn Olov Rudbeck d.ä. i det som då var utkanten av Uppsala. Det var denna trädgård som Carl von Linné blev chef för år 1741 och utvecklade till sin tids ledande botaniska trädgård. Orangeriet byggdes och trädgårdens utformning ordes om av Linné i samarbete med den kände arkitekten Carl Hårleman.

Redan på 1660-talet anlade Olov Rudbeck på drottning Kristinas befallning en ny slottstrádgård väster om Uppsala slott. På 1750-talet ändrades trädgården på forslag av arkitekten Hårleman och fick sin nuvarande utfomming som barockträdgård. År 1787 donerades slottsträdgården av Gustav IH till universitetet som botanisk trädgård, eftersom den gamla trâdgården både var for liten och besvârades av årliga översvämningar.

I donationen ingick även mark och medel for en ny institutionsbyggnad, den stora byggnaden med institutionslokaler, växthus och högtidssal som invigdes år 1807. Trädgården har därefter successivt utvidgats, först mot nuvarande Villavägen år 1830. På 1890-talet utvidgades trädgården söder om Norbyvägen, samtidigt som en prefektbostad byggdes i trädgården och en trädgårdsmästarbostad byggdes på det nya området. Under 1930-talet uppfördes nuvarande vâxthusanläggning

på södra området och en ny institution for fysiologisk botanik uppfördes

i den gamla trädgården. Den sista utvidgningen söderut skedde år 1956.

Barockträdgården och den ursprungliga institutionsbyggnaden förklarades år 1935 som byggnadsminnesmärke. Denna del av trädgården återställdes i ursprungligt skick enligt Hårlemans plan under 1970-talet. Under de senaste åren har även området mellan slottet och barockträdgården iordningställts for att tydligare markera trädgårdens karaktär av slottsträdgård.

Sedan 1800-talet har botaniska trädgården ofta använts för fester, möm.m. i framför allt universitetets och stuten, teaterföreställningar dentkårens regi.

Trädgårdens nuvarande omfattning

omfattar totalt ca 13,5 hektar inkl. byggnader, ekonomiut- Trädgården m.m. Genom området går den livligt trafirymmen, parkeringsplatser kerade Norbyvägen samt två cykelvägar. Odlingen omfattar ca 11 000 arter och sorter av örter, träd och buskar, varav ca 5 000 odlas i växthusen.

Barockträdgården - trädgårdens äldsta och byggnadsminnesmärkta del- sköts i forsta hand for att bevara den Hårlemanska utformningen i till slottet. Den är en i sitt slag kulturhistoriskt unik ananslutning växtmaterial har bevarats läggning, bl.a. genom att en del ursprungligt (gran- och buxbomshäckar härstammar från de plantor som ursprungpå 1700-talet). Dammen återställdes år 1974 och en ligen planterades fontän installerades år 1987 (i huvudsak finansierad med gåvomedel). I odlas företrädesvis äldre trädgårdsformer av denna del av trädgården olika prydnadsväxter. Odlingarna var tidigare av större omfattning, men har begränsats av kostnadsskäl. - Barockträdgården ingår i den av olika slottsträdgårdar som f.n. utarbetas som ett led i beskrivning ett större dokumentations- och forskningsprojekt rörande äldre svenska trädgårdar och parker med finansiering från bl.a. riksbankens jubileumsfond (Trådgårdskonstens historiska kâllmaterial, institutionen för landskapsplanering, Alnarp).

omfattar bLa. Den övriga delen av den äldre norra delen av trädgården en stor del av trädgårdens buskar och träd, vårblommande lökvâxter samt en större näckrosdanun.

Den södra delen av trädgården omfattar ett stort område med fleråriga växter ordnade och ett sortrikt ekonomivâxtland. Vidare systematiskt finns där bl.a. stenpartiväxter, svenska fjällväxter, sandjordsvâxter,

gamla (utrotningshotade) åkerogräs, Harry Smiths samling av kinesiska buskar, ett nytt arboretum och avdelningar för att visa variationen inom vissa växtsläkten (anemoner, vivor, matlökssläktet etc.). l en bânkgård sker förökning av växter för senare utplantering. Olika lokaler innehåller utrymmen för personal, kontor, verkstad, förråd, garage m.m.

Det gamla orangeriet i den ursprungliga institutionsbyggnaden används som kallväxthus. Här finns bl.a. lagerträd och en stor kaktus från Linnés tid. Genom att många växter flyttas ut sommartid kan orangeriet användas som en enkel utställningslokal under sommaren och i början av hösten. De nyligen renoverade tropiska växthusen rymmer flera avdelningar med olika temperatur och fuktighet. I den varmaste och fuktigaste delen - det s.k. Victoriahuset - finns förutom många tropiska nyttoväxter även en damm med bl.a. jättenäckrosen Victoria cruziana, vilken då den blommar kvälls- och nattetid lockar många besökare. Vidare finns där ett palmhus och avdelningar med kaktusar och orkidéer. Därutöver är trädgårdens samlingar av rönnar och oxlar, skandinaviska fjällväxter, funkior och av östafrikanska växter av särskilt intresse.

Den gamla institutionsbyggnaden och f.d. prefektbostaden inrymmer f.n. institutionen för systematisk botanik och botaniska museet (Fytoteket). Herbariesamlingen fyller bl.a. den gamla Linnésalen (en flyttning av institutionen till en nybyggd institutionslokal har planerats sedan lång tid). På området ligger även institutionen för fysiologisk botanik (tillbyggd år 1964). På angränsande kvarter ligger ett flertal av universitetets naturvetenskapliga institutioner.

Verksamhetens omfattning

Uppgifter om odlad areal och antal odlade arter och sorter framgår ovan.

Inom universitetet används vâxtmaterial från trädgården för undervisningen vid institutionerna för biologutbildning (BÖL), systematisk bo-

samt för utbildningen av hushållslärare och ekotanik, farmakognosi hämtas från trädgården till nomiforestândare. Undervisningsmaterial och laborationer, som demonstrationer och enföreläsningar samtidigt Blivande biologilärare tenterar på ca skilda studier sker i trädgården. Under C- och 300 olika odlade växter (arter och Sorter av kulturväxter). D-kurserna demonstreras och studeras ytterligare ett stort antal arter, och subtropiska växtfamiljer finns _ släkten och familjer. Många tropiska i växthussamlingarna. Fortbildning av biologiendast representerade lärare har anordnats av trådgårdens personal i länsskolnämndens regi.

ca 100 studerande vid Sveriges lantbruksuniversitet Sammanlagt (SLU) deltar varje år i kurseri systematisk botanik vid Uppsala univer- För studerande på hortonom- och sitet, varvid trädgården utnyttjas. samt på den särskilda u-landskursen vid landskapsarkitektlinjerna demonstrationer och studier av SLU ingår även senare i utbildningen ett stort antal av trädgårdens växter. (I enlighet med vad som anmäldes 1961:69 s. 167 är undervisningen i växtsystematik for i propositionen lantbruksuniversitetets studerande förlagd till universitetet i Uppsala

härför bestrids från universitetets anslag.) Även eleoch kostnaderna ver från olika i Mellansverige besöker regelbundet trädgårdsskolor

trädgården.

växtmaterial växtdelar) for Trädgården tillhandahåller (fröer, plantor, vid olika institutioner, främst vid universitetet i forskningsändamål inom och utom landet. Vidare Uppsala men även for andra institutioner plats for odlingar for forskningsändamål både på upplåter trädgården och i växthusen; 1986/87 hade 18 forskare från sex friland budgetåret olika institutioner växter i trädgården eller i växthusen. Trädgårdens och medverkar regelbundet till att personal bistår även med odlingsråd vâxtmaterial från andra botaniska trädgårdar. Olika forskare skaffa bidrar å andra sidan till trädgårdens samlingar genom växtmaterial från olika forskningsresor. Som exempel kan nämnas att trädgården som resulterat i att rökelseträmedverkat i ett svenskt u-landsprojekt deti Somalia har räddats från utrotning och nu i stället kan odlas i stor

skala.

Trädgården är genom sin egen personal engagerad i en rad forskningsoch utvecklingsprojekt. Som exempel kan nämnas att botaniska trädgården i Uppsala år 1972 tog initiativet till projekt Linné - en inventering av utrotningshotade svenska växter - och fram till år 1985 svarade för samordningen inom detta projekt. Under år 1987 var de tre forskarutbildade tjänstemännen engagerade i flera olika projekt inriktade på bevarande av växter, botanisk systematisk forskning, ilorainventeringar, namnsättning av odlade växter samt populärvetenskaplig publiceringsverksamhet.

Personalen har under år 1987 publicerat sammanlagt 4 vetenskapliga och 4 populärvetenskapliga publikationer och tidskriftsartiklar. Vidare har studie- och insamlingsresor under åren 1987 och 1988 gjorts till Fidjiöarna, västra Nordamerika, Kanarieöarna, norska Finnmark, Kina och Thailand.

År 1985 ersattes den tidigare tjänsten som akademiträdgårdsmästare av en tjänst som intendent, med uppgift att både leda arbeteti trädgården och att svara för utåtriktad verksamhet. Den utåtriktade verksamheten - guidade visningar, kontakter med massmedier etc. - har härigenom fått väsentligt ökad omfattning under de senaste åren. En beskrivning av verksamhetsåret 1987/88 blir emellertid inte helt representativ, eftersom de utåtriktade aktiviteterna detta år präglades av ñrandet av trâdgårdens ZOO-årsjubileum som botanisk trädgård. I det följande redovisas därför i några fall även skattade uppgifter för ett normalår.

För besökare i trädgården finns en mindre och en mera omfattande tryckt beskrivning. Vidare finns fem ännu utförligare handledningar för besökare, vilka bl.a. vänder sig till lärare som på egen hand går runt med skolklasser.

Trädgården medverkade under år 1988 vid 120 gruppbesök, varav 20 avsåg gästande forskare eller högskolestuderande, 60 föreningar, 80 skolklasser (motsv.) och 10 övriga turistgrupper. För skolklasser och turistgrupper kostar en guidad visning 220 kr. (300 kr. på övertid).

samt- med inträ- Växthusen är öppna tisdag till fredag kl. 12.30-15.00 om 5 kr. for vuxna - söndagar kl. 12.00-15.00. Dessutom föredesavgift kvällstid då jättenäckrosen Victoria kommer tillfälligt öppethållande cruziana blommar. Totala antalet besökare under ett år i de tropiska

växthusen uppskattas till ca 15 000, varav 6 000 betalande.

har sammanlagt sju ingångar för be- Det uppdelade trädgårdsområdet och sökare. Utöver besökare i trädgården passerar personal, studerande besökare till institutionerna på området samt även en genomfartstraräkna antafik av gående och cyklande. Det går således inte att enkelt let egentliga besökare i trädgården, inte ens under en kortare period. trädgårdens egna bedömningar uppgår antalet trädgårdsbesöka- Enligt en stor del re till omkring 50 000 per år, varvid under sommarhalvåret Under den snöfria delen av året förekommer besökautgörs av turister. for att vila eller vandra i denna re som endast besöker trädgården (parkbesökare), dessa bedöms dock inte utgöra någon större del av beeftersom trädgården ligger i en stadsdel med god tillgång på sökarna, (se avsnitt 3.1). parker och grönområden

har antalet besökare mar- Enligt trädgårdspersonalens bedömningar kant ökat under senare år. Detta förklaras dels med den ökade uppfått i massmedier och turistreklam, dels märksamhet som trädgården med att sambandet mellan slottet - som är ett välbesökt turistmål - och

trädgården har orts tydligare.

anordnas i orangeriet en utställning Bo- Varje höst sedan 1950-talet tan skördar av främst grönsaker och frukt. Till denna trycks och säljs I anslutning härtill brukar botaniska en särskild utställningskatalog. även anordna en utställning av svampar. Utställmuseets personal men även studerande från uniningarna besöks främst av skolklasser, finns bland besökarna. Antalet versiteten och många från allmänheten år har utställbesökare uppgick hösten 1988 till ca 8 000. Under senare âven ordnats i samarbete med olika amatörforeningar, t.ex. visningar ningar av bonsai (miniatyrträd) samt ormar och kräldjur.

kontakter med i första hand tidningarna i Uppsala och Regelbundna med lokalradion bidrar till att botanisk information sprids till allmän-

heten främst inom Uppsalaomrâdet och till att många lockas att besöka trädgården. En stort uppslagen artikel om att Nu blommar jättenäckrosen kan locka 1 500 besökare till växthuset de följande kvällarna.

Kontakterna med allmänheten leder även till förfrågningar om blommor, blomsterodling och liknande. Sammanlagt mottar trädgården under ett år ca 2 000 sådana förfrågningar, vilka tar uppskattningsvis ca 500 arbetstimmar. Det förekommer också regelbundna kontakter med olika myndigheter och föreningar inom landet, t.ex. giftcentralen, tullen, museer och trâdgårdsföreningar. Ett ökat intresse från allmänhetens sida leder också till att personalen som arbetar i trädgården måste ägna mera tid under sitt arbete ute i trädgården åt förfrågningar från de besökande.

Utöver de nämnda aktiviteterna medverkar trädgården regelbundet (kostnadsfritt) med blomsterarrangemang vid större universitetsfester (promotionshögtiden, professorsinstallationer etc.) samt vid ett tiotal kongresser (motsv.) per år till subventionerade priser. Det förekommer undantagsvis att trädgården säljer fotografier, fotograferingsmöjligheter eller t.0.m. växter till bokförlag, reklamföretag etc. Trädgården har även samarbete med byggnadsstyrelsens, kyrkorâdens och landstingets lokala fastighetsförvaltningar och med kommunens parkansvariga beträffande växtmaterial och skötselfrågor.

Under jubileumsåret 1987 anordnades dels ett nordiskt vetenskapligt symposium i samarbete med SLU med 275 deltagare om bevarande av utrotningshotade växter, dels en trädgårdsutställning i samarbete med samtliga fritidsodlingsorganisationer i landet. Det senare arrangemanget besöktes under två dagar av uppskattningsvis 6 000 personer.

Trädgården deltar i det internationella utbytet av fröer. Hösten 1987 beställdes 1 700 fröportioner från trädgården vilket ledde till att 1 200 fröportioner sändes till andra botaniska trädgårdar. Samtidigt erhölls 5 400 fröportioner från andra botaniska trädgårdar varav ca 1 000 överlämnades till olika forskare.

Linnétrádgården

år 1787 donerats till botanisk trädgård fick den Sedan slottsträdgården och vâxthusen successivt förfalla. Linnés bostadshus gamla trädgården för universitetets musiklärare (direcblev så småningom tjânstebostad som bodde där var Hugo Alfvén) och sedan tor musices; den senaste än 100 år orangeriet hade byggts om for andra ändamål var det i mer uthyrt som nationslokal for Östgöta studentnation.

År 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som då som en huvuduppav Rudbecks och Linnés gamla botaniska gift tog sig an upprustningen fick år 1920 ett regeringsbeslut rätt att dis-

trädgård. Sällskapet genom

mot att sällskapet svarade for drift och underhåll. ponera trädgården

och beskrivningar av trädgården var det Utifrån Linnés egna ritningar varvid i stor möjligt att återskapa denna som den såg ut på .1750-talet, även autentiskt eller tidstroget växtmaterial kunde upputsträckning av växtetiketter följer Linnés system och letas. Även utformningen - men även aktuellt namn och numera också svenskt namnsâttning namn anges. Trädgården och dess växter har således i första hand ett lärdomshistoriskt och hortikulturellt intresse, medan den är av litet aktuellt forskningsmässigt intresse.

Linnéhuset, som ursprungligen byggdes av Rudbeck år 1693, övertogs år 1937 av Linnésällskapet. Det återställdes till utformningen på Lin« och andra öppnas nés tid och kunde genom gåvor från Linnésläktingar som Linnémuseum med många bevarade Linnétillhörigheter.

används av universitetet som festlokal i högtidliga sam- Orangeriet manhang och upplåts bl.a. till repetitionslokal for Orphei Drängar (OD) och andra körer med anknytning till universitetet. Sedan 1950-talet även upplåtits sommartid for konstuthar orangeriet och trädgården ställningar och författaraftnar.

och bostadshuset bekostades genom in- Upprustningen av trädgården samlade medel och ideella insatser. Även en fond främst baserad på lot-

terimedel bidrog till verksamheten.

Linnésällskapet kunde i längden inte klara underhåll och skötsel av både trädgården och museet. Fr.0.m. år 1945 har därför dåvarande Uppsala stad och från år 1954 även universitetet lämnat bidrag till skötseln av trädgården. Fr.0.m. år 1978 övertog universitetet ansvaret För trädgården, som numera ingår i botaniska trädgården som en självständig enhet (beskrivs ytterligare i följande avsnitt). År 1966 överfördes orangeriet till byggnadsstyrelsens fastighetsfond och år 1982 övertog byggnadsstyrelsen ansvaret för hela fastigheten. - Museet sköts fortfarande av sällskapet, för vilket detta erhåller kommunalt bidrag. Museet ingår således inte i den botaniska trädgården, medan trädgården har ansvaret för utarrenderingen av kaffeserveringen utanför orangeriet.

Utöver själva trädgården, museet och orangeriet (med besökstoaletter) ingår i anläggningen en nybyggd ekonomibyggnad (år 1984) med personalutrymmen, ett mindre nybyggt växthus samt en mindre depåträdgård.

Linnéträdgården är öppen 1 maj - 30 september. Sedan år 1980 finns en kaffeservering sommartid. Trädgården besöks både av många Uppsalabor och många turister - den fungerar som en avskild park i en parkfattig del av staden samtidigt som den är en turistisk sevärdhet av stora mått för botaniskt eller lärdomshistoriskt intresserade turister. Under sommaren besöks trädgården av uppskattningsvis 35 000 och museet av ca 5 000 besökare. Endast för museet krävs intrâdesavgift.

Linnetrâdgârden inkl. museet och orangeriet är byggnadsminnesmärke sedan år 1976.

Linnés Hammarby

Linné inköpte flera jordbruksfastigheter runt Uppsala, av vilka gårdshus finns bevarade både vid Linnés Hammarby och Linnés Sävja. Den förra gården - 15 km från Uppsala - behölls av Linnéarvingarna fram till år 1879, då den köptes av staten samtidigt som universitetet övertog marken. För att sköta gården inrättades den ”Linnéanska stiftelsen

utsedd inspektor. Gårdshusen och Hammarby med en av universitetet återförts till utformningen på Linnés tid. gårdsomrâdet har successivt svarar numera för fastigheten och därmed för un- Byggnadsstyrelsen derhållet av husen och för el, värme och vatten.

omfattar förutom ett tvåvånings bostadshus även Linnés Hammarby två flygelbyggnader, en upprustad bostad för tillsynsmannen, personal- och ekonomiutrymmen, ett litet stenhus som Linné lät bygga för av sina herbarier samt en mindre trädgård och brandsäker förvaring växter från Linnés tid). Jordomgivande park (med en del förvildade mark ägs av universitetet som arrenderar ut jordbruksfastighetens bruksmarken.

är inrett med en del av familjen Linnés tillhörigheter och Bostadshuset har nyligen renoverats är sedan länge öppet som museum. Flyglarna med bl.a. en porträttsamling av och är nu också öppna som museum, Linné, och som kafé. En parkeringsplats har också nyligen anlagts i antill trädgården. Vidare har ett 20-tal fruktträd av gamla sorslutning med Nordiska ter från Mälardalen planterats i samarbete genbanken. saknar reguljära bussförbindelser, men sommartid Linnés Hammarby två bussturer per dag särskilt till Linnés kör kommunens bussbolag För att nå de utländska turisterna finns information om Hammarby. Linnés Hammarby vid biluthyrningsdiskarna på Arlanda flygplats.

Un- En hel del av lösöret från Linnés tid har farit illa under tidens lopp. restaurerats i samarbete med der de senaste åren har inventarierna

riksantikvarieämbetet, vilket har bekostats av penninglotterimedel.

en- Antalet besökare uppgick till 20 000 år 1988, varav 5 000 betalade Flertalet besökare är turister och antalet besökare har tré i museet. ökat under de senaste åren.

Linnés är sedan år 1879 ett kulturminne, i vilket förutom Hammarby de äldre husen och deras inventarier även ingår trädgården och parken.

Numera är Linnés Hammarby skyddad som byggnadsminnesmärke.

Organisation och ekonomi

Botaniska trädgården var tidigare en del av institutionen för systematisk botanik. Fr.0.m. år 1977 ñck trädgården en självständig ställning inom universitetet. Olika utredningar och beslut - vilka närmare redovisasi avsnitt 3.1 -ledde fram till att botaniska trädgården, Linnéträdgården och Linnés Hammarby inom universitetet sedan år 1983 utgör en egen särskild inrättning med egen styrelse, Linnénämnden. I denna ingår - chefen för botaniska trädgården som ordförande - en representant for de anställda - en representant för botanisk forskning - en representant för grundutbildningen i biologi - en representant for fakultetsnämnden - en sakkunnig i fråga om Linnéminnen - en representant för Uppsala kommun samt personliga suppleanter för de olika representanterna.

Till verksamheten är vidare knuten en referensgrupp med - Linnénâmndens Linnésakkunnige, ordförande - en representant för universitetet i Uppsala - en representant för riksantikvarieämbetet - en representant för Uppsala kommun (turistinformationen) - en representant för Svenska Linnésällskapet - slottsarkitekten i Uppsala.

Var och en av de tre enheterna, (den egentliga) botaniska trädgården, Linnéträdgården och Linnés Hammarby, drivs som ekonomiskt och organisatoriskt självständiga enheter med en gemensam ledning och administration. Samarbete sker mellan enheterna när det gäller t.ex. utnyttjandet av större maskiner, förökning av växter, framställning av etiketter m.m.

Personalen omfattar sammanlagt 22 heltidstjänster av följande slag 1 förste trädgårdsintendent 1 intendent 1 institutionssekreterare

5 akademiträdgårdsmästare 4 trädgårdsförmän 12 trädgårdsbiträden, varav 2,3 helårstjänster används for säsonganställda (i personalbudgeten ingår ytterligare 2 under växtperioden trädgårdsbitrâdestjänster som hålls permanent obesatta för att finansiera nödvändiga driftskostnader). _ Därtill kommer 3,5 trädgårdsbiträden med lönebidrag.

Inkomster och utgifter för budgetåret 1987/88 framgår av avsnitt 4.2, varvid särskilda inkomster och utgifter förknippade med ZOO-årsjubiléet har särredovisats.

Linnénämnden gör i likhet med olika universitetsinstitutioner ett budgetförslag som ligger till grund för tilldelningen av medel från universitetet. Den inom universitetet beslutade budgeten omfattar inte byggkostnader eller ev. särskilda bidrag för nybyggen eller nadsstyrelsens från fonder och motsvarande. Den i avsnitt 4.2 redovisade budgeten är ekonomisk samsåledes en för utredningens räkning ord fullständig manställning.

sedan år 1970 har varit särskilt ogynnsam for de Kostnadsutvecklingen botaniska trädgårdarna, eftersom dessa i särskilt hög grad fått bära ökade lönekostnader för lågavlönade, medan de ökade energikostnaderna automatiskt har burits av byggnadsstyrelsen. Under perioden 197 0ha förlorat tio 1977 uppges botaniska trädgården anslag motsvarande internt inte gav kompensation för tjänster på grund av att universitetet Därefter uppges trädgården i stort sett ha fått stegrade lönekostnader. kompensation för kostnadsökningarna. Den minskade personaltillgången har lett till att vissa områden inte längre odlas och att sortimentet växter har ersatts av av ettåriga (och därmed arbetskrävande) mindre arbetskrävande växter. Ytterligare förändringar av rabattsystemen och odlingsmetoderna har genomförts eller planeras för att förenkla skötseln. Personalen uppges nu vara så hårt ansträngd att längre sjukskrivningar och yrkesskador har blivit vanligare.

De tropiska växthusen invigdes år 1936 och har varit i stort behov av underhåll De stegrade bränslekostnaderna har vaoch modernisering.

rit ett viktigt skäl för en renovering i syfte att uppnå väsentligt bättre vârmeekonomi. Under åren 1980-1983 ordes en fullständig renovering av de tropiska växthusen till en kostnad av sammanlagt ca 4 milj. kr. Byggnadsstyrelsen svarade för huvuddelen av kostnaderna, vilka kan tas igen genom sänkta vârmekostnader, medan universitetet genom egna fonder betalade återstående del av kostnaderna. Ombyggnaden av växthusen har samtidigt inneburit en rationalisering av skötseln av växthusen genom ökad automatisering och automatisk driftsövervakning. Automatiseringen har också medfört en förbättring av odlingsbetingelserna.

Av arbetsmiljöskäl har det under de senaste åren varit nödvändigt att förbättra personalutrymmen, verkstadslokaler och andra utrymmen. Dessa förbättringar har bekostats av byggnadsstyrelsen.

Avtalet med Uppsala kommun

Uppsala stad har sedan år 1946 betalat bidrag till underhållet av Linnéträdgården. Redan i början av 1970-talet. fick statens förhandlingsnämnd i uppdrag att förhandla med kommunen om ett kommunalt bi-

drag till driften av botaniska trädgården. Kommunen_ avvisade inled-

ningsvis förslaget.

År 1980 slöts ett avtal mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala kommun om ett kommunalt driftsbidrag till botaniska trädgården (barockträdgården), Linnéträdgården och Linnés Hammarby (godkänt av regeringen 1982-01-21). Kommunen betalar from. år 1981 ett årligt bidrag om 250 000 kr. inkl. kompensation för kostnadsutvecklingen from. år 1982. Avtalet gäller t.o.m. år 1995 och vardera parten kan vart tredje år fram till dess påkalla förhandling om väsentliga händelser intráffar som kan motivera ändring av bidraget. Kommunen har genom avtalet râtt att inom sin turistverksamhet visa botaniska trädgården (barockträdgården), Linnétrâdgården och Linnés Hammarby. - Avtalet var kopplat till att kommunen samtidigt för 100 000 kr. av staten fick köpa marken där studenternas idrottsplats är belägen (kommunfullmäktiges beslut 1981-05-25).

Genom beslut 1986-12-19 bemyndigades uniförhandlingsnämndens versitetet i Uppsala att föra statens talan vid fortsatta förhandlingar med kommunen om bidraget till botaniska trädgården och Linnéminnena. Förhandlingar år 1987 ledde till oförändrat bidrag, men kommunen förklarade sig beredd att bidra till vissa investeringar av engångskaraktär.

Övriga inkomster

har inkomster av försäljning av trycksaker, souvenirer i Trädgården form av ovanliga växter, kaféverksamhet i Linnéträdgården och på Linnés Hammarby samt genom de entréavgifter som tas ut på söndaav besökarna i de tropiska växthusen och alla dagar i huvudgama byggnaden i Linnés Hammarby. - Försäljningen av trycksaker och växtsouvenirer svarar i stort sett mot kostnaderna att framställa och tillhandahålla dessa. Kaféverksamheten är utarrenderad och arrendeinkomsterna svarar ungefär mot kostnaderna att tillhandahålla lokaför söndagsöppethållandet svarar ler, möbler m.m. Inträdesavgifterna mot de extra utgifterna för öppethällandet. - Detta är således ungefär service gentemot de besökande har kunnat exempel på att en utökad göras självfmansierad.

har även smärre inkomster av växtförsäljning i särskilda Trädgården fall. Inte heller denna försäljning ger nâgra större extrainkomster. Trädgården har också i några fall åtagit sig att planera och tillhandaväxter för trädgårdar vid hembygdsmuseer och liknande hålla lämpliga (se t.ex. avsnitt 2.7 om Laestadiusträdgården i Karesuando). Denna service är självbârande, men ger inget nämnvärt överskott.

Universitetet har genom regeringsbeslut beviljats ett engångsbelopp om 300 000 kr. av lotterimedel för renovering av inventarierna på Linförsett nés Hammarby. Vidare har Uppsala kommun vid flera tillfällen botaniska och Linnéminnena med utrustning av olika slag. trädgården tillverkade vid Som exempel kan nämnas ett flertal trädgårdssoifor

kommunens snickeriverkstad och en datoriserad maskin for fråsning av skyltar och etiketter i plast (vård ca 250 000 kn).

Infor botaniska trädgårdens ZOO-årsjubileum donerade, som redan har nämnts, ett antal företag i Uppsala ett springvatten till barockträdgården. Statens konstråd inköpte och placerade samtidigt en skulptur framför det tropiska växthuset.

GRIND Zünavägen \_________-_-ä Bokplanen

VÄXTHUSENrR{ INFORMATION

Barrträd

KONTOR

Vallgatan

Östra Olshögevägen

l täd.

a

system.kvarter

. system $\\\IM ,

5373:) kvarter Ah/E:

Parti -;M

. nytto- l”““_°\

u J u..

Urmbuñkal* _Salixdammen /I

Ekplanen

Södra planen

Barrträd LUNDS UNIVERSITETS BOTANISKA TRÄDGÅRD 19m

2.3 Botaniska trädgården i Lund

Tillkomsten

På 1670-talet meddelades undervisning i botanik vid universitetet i Lund av professorn i teoretisk medicin Christian Fossius. År 1690 stadgades i ett brev från universitetskanslem att trädgården norr om Lundagårdshuset, på nuvarande universitetsplatsen, skulle benämnas akademitrâdgården och inrättas for botaniska ändamål. Trädgårdens föreståndare blev medicine professorn Sackensköld, som inte kunde få betalt för sitt arbete utan i stället skulle få utnyttja delar av trädgården för eget bruk. Misshälligheter och penningbrist hämmade under långa perioder trädgårdens utveckling.

År 1746 stadfäste Kungl. Maj:t ett av arkitekten Carl Härleman upprättat forslag till nyanläggning av trädgården och till hur nuvarande Lundagård skulle se ut. Ett orangeri stod färdigt år 1759 och tio år senare omfattade trädgården ca 600 arter. Ett arboretum tillkom senare. Universitetets expansion medförde i trädgården, intrång både fängelse och anawmisal kom att inrymmas i orangeriet. Professor J .A. Agardh lyckades emellertid utvidga trädgården till och utökade

Paradislyckan

växtsamlingarna, så att det på 1840-talet fanns uppskattningvis 6 000 växter.

Ytterligare planer på institutionsbyggen i trädgården ledde fram till att professor Agardh föreslog en flyttning till Tornalyckan, ett område som tidigare hade tillhört Lunds hospital och nu genom donation tillhörde universitetet. Riksdagen åren 1859/60 beviljade medel för den nya botaniska trädgården, som utöver växthus även skulle inrymma en institution i botanik (”Agardhianum) med bostad även for en trädgårdsmästare. IH-ädgårdsanlâggningen planerades av Agardh i enlighet med hans Theoria systematis plantarum rörande växternas släktskap. Redan år 1868 odlades åter närmare 6 000 växter i den nya trädgården.

omfattade från början ca 7 hektar, men har senare utvida Trädgården med bibehållande av Agardhs grundplan. Bl.a. gats till ca 8 hektar till trädgården for att överlät Lunds stad en park, Östra promenaden, År 1891 byggdes botaniska labereda plats for en institutionsbyggnad. och år 1913 botaniska museet. Sedan år 1950 omfattar trädboratoriet gården hela kvarteret.

Trädgårdens nuvarande omfattning

omfattar ca 8 hektar inkl. byggnader, parkeringsplatser Trädgården m.m. och upptar ett helt kvarter i utkanten av Lunds gamla stadskärna. Odlingen omfattar 7 000-8 000 arter, varav ca 2 000 odlas i växthusen.

Trädgården inramas av planteringar av buskar och träd, medan träddelar upptas av planteringsområden av skiftande kagårdens centrala raktär. Här finns växter systematiskt ordnade, kvarter med gagnväxoch medicinalväxter, stenpartiväxter, kärrvâxter, ormbunter, kryddkar, växter for undervisningen etc.

av År 1972 inleddes en översyn och genomgripande rationalisering trädgårdens verksamhet. Detta ledde både till minskade odlingsytor (främst av ettåriga växter) och att växterna kunde presenteras på ett mera pedagogiskt sätt. Fortfarande pågår en översyn och omläggning av äldre odlingsytor. - I rationaliseringsarbetet har även ingått att låta var och en av de anställda ta ett ökat ansvar for olika delar av trädgården.

Växthusen omfattar åtta olika avdelningar öppna for allmänheten, varfor förökning och omplantering. Växthusen har tillkommer utrymmen renoverats sedan år 1972, varvid modern isolering och autosuccessivt matik installerats. Efter omfattande renoveringar sommaren 1988 är renoverade. Sedan år 1985 finns ett nu samtliga växthusavdelningar nybyggt trädgårdskontor med informationsavdelning sammanbyggt med vâxthusen.

På trädgârdens område ligger även institutionen for systematisk botanik och det botaniska museet (i huvudsak med pressade växter) samt växtekologiska institutionen. Till institutionen för systematisk botanik hör även ett mindre odlingsområde och ett mindre växthus, som således inte ingår i den botaniska trädgården. Ett praktiskt samarbete förekommer emellertid fortlöpande mellan trâdgårdens personal och de odlingsansvariga inom institutionen.

Trädgårdens grundläggande arkitektur år bevarad, varvid både äldre och nyare odlingskvarter har infogatsi den gamla planeringen. De vetenskapliga och pedagogiska verksamheternas samverkan med arkitekturen speglar den idéhistoriska utvecklingen under främst 1800och 1900-talen. (Detta år fin. föremål for studier som skall resultera i en bok som planeras utkomma hösten 1990.) Trädgården är bl.a. känd för sina stora tulpantrâd (trädgårdens symbol), katalpor, magnolior, pappersmullbâr, lotusplommon, ambraträd och kinapeppartrád - alla på friland. Vidare finns här Sveriges största ginkgotrád och flera andra unika nakenfröiga växter. Utomhus finns även många andra växter som vanligen inte kan odlas utomhus i Skandinavien. Växthusen hyser två 120- åriga kottepalmer (utrotade som vilda), en av varje kön. Flera av växthusvâxterna har uppnått 100 års ålder och vårdas särskilt.

Trädgården har sammanlagt sex olika ingångar. Dess centrala läge i staden och anläggningens karaktär av park och trädgårdsanläggning medför att trädgården lockar många besökare som i första hand utnyttjar trädgården som offentlig park. Det har sagts att trädgården fungerar som ”en andra stadspark och den uppfattas av både studenter och allmänhet som en viktig del av Lunds universitetsmiljö.

År 1974 beslöt regeringen att botaniska trädgården med Agardhska dammen, Agardhianum, Kolhuset (Borgen), institutionen för systematisk botanik samt botaniska museet skall vara byggnadsminnesmärke.

Verksamhetens omfattning

dels av biologiska institutionen Inom universitetet används trädgården dels av institutionen for systemafor kurser inom grundutbildningen, och forskarutbildning. Undervistisk botanik vid påbyggnadskurser hämtas från trädgården till föreläsningar och laborationingsmaterial enskilda studier och grupparbeten sker i ner, medan demonstrationer, numera inte i

trädgården. Arttentameni på trädgårdsväxter ingår

däremot i trädgården av släktgrundutbildningen, ingår bl.a. studier pollinationsforhållanden och morfologi. Studerande på , tillhörighet, och hortonomlinjerna vid SLU tenterar på odlade landskapsarkitektfrån trädgårds- och lantbruksskolor växter i trädgården. Elevgrupper gör regelbundna besök.

Genom att institutionen for systematisk botanik har egna odlingsmöjligheter (se ovan) är antalet forskningsprojekt inom själva trädgården

av begränsad omfattning och avser som regel endast långsiktiga _forsök

som inte kräver särskild tillsyn.

nämnda av trädgårdens verksamhet fr.o.m. år Den tidigare översynen 1972 innebar också utökad utåtriktad verksamhet, bl.a. i form av demonstrationer och besvarande av frågor från allmänheten. Gensvaret från allmänheten och skolor blev stort, vilket i sin tur bidrog till att inte medhanns. Fr.o.m. år 1977 har antalet visandra arbetsuppgifter begrânsats och man nödgas vara restriktiv med åtgärder - t.ex. ningar - som kan stimulera tillströmningen till trädgården. tidningsnotiser

Antalet om demonstrationer av trädgården är så stort att förfrågningar kan tillgodoses. Av de besökande sedan flera år endast ca en tredjedel är de flesta skolklasser och daghemsgrupper. Några tiotal grupperna besöksgrupper kommer från föreningar av olika slag. En mindre del av studerar i stället i de grupper som inte kan erbjudas en demonstration informationsmaterial trädgården på egen hand med hjälp av de tryckta som beskriver trädgården. - En naturstig kompletterad med tryckt madiabilder m.m. används av skolklasser - mest i slutet av vårterterial, i Lund har också ett material for minen. Med stöd från Skolstyrelsen skolelevernas självstudier framställts.

Antalet demonstrationer i trädgården

År Grupper från Lund Övriga Totalt

1987 29 74 103 1988 (prel.) 110

Tidigare förekom flera visningar, men en minskning av antalet har av personalskâl varit nödvändig under de senaste åren.

Växthusen är öppna alla dagar kl. 12-15. Antalet besökare i vâxthusen beräknas till ca 20 000 per år. Det totala antalet besökare i trädgården kan inte skattas genom att trädgården har både genomfartsbesökare och många som besöker trädgården som parkbesökare. - Under 1980talet har antalet besökare ökat markant, både i form av svenska och utländska turister och av Lundabor som följer vad som händer i trädgården -i det senare fallet ofta lockade till besök av regelbundna artiklar i lokaltidningarna. Publicitet i Tyskland har medfört en ökning av antalet tyska turister.

Antalet förfrågningar från forskare, allmänheten, föremyndigheter, tag och massmedier per brev, telefon eller särskilda besök har successivt ökat och överskred 1987/88 budgetåret 1 000 förfrågningar. Det gäller såväl rent botaniska frågor (om växtnamn m.m.x) som frågor om skötsel och liknande. Därutöver ställer många av besökarna i trädgården frâgor till personalen, vilket gör att kontakter med allmänheten i praktiken ingår bland arbetsuppgifterna för hela personalen och tar tid från skötseln av trädgården.

Trädgården sprider även information om botaniska frågor genom smär-

re utställningar i växthusentrén och genom en serie foldrar om olika slag av växter. Tillfälliga smärre utställningar - om t.ex. regnskogar, svampar eller tropiska frukter - kan även ordnas sommartid i ett äldre mindre hus (Borgen). Trädgårdens styrelse har begärt att få en större permanent utställningslokal. - Sedan år 1987 har trädgården även informerat om växter och trädgårdens verksamhet i universitetets skyltfönster på Bredgatan och vid evenemangi regionen.

medverkar bl.a. i översynen av den svenska namnsátt- Intendenten av odlade växter och i fortbildningskurser för lärare i länsskolningen nämndens kurser. regi samti vissa av universitetets

Botaniska har regelbundna kontakter med fröfirmorna trädgården Weibulls och Hammenhög, bl.a. för ömsesidigt utbyte av fröer. Någon ersättning härför erhålles inte. Vidare förekommer ett regelbundet inom SLU beträffande växtmaterial och samarbete med institutioner varvid för landet nya kulturväxter har introduceodlingserfarenheter, rats.

i Malmö-Lund-regionen kontaktar trädgården för växtbe- Sjukhusen stämningar vid misstänkta forgiftningar. Växtfowgrafier säljs regelbundet till bokförlag och tidskrifter.

växter har trädgården När det gäller att bevara olika utrotningshotade utfört dels vegetativ förökning av kottepalmer för spridning till andra av svenska botaniska trädgårdar, dels s.k. populationsförstärkning växter. Det senare innebär att frön eller plantor av den hotade växten och forökas i trädgården, varefter en återplantering insamlas i naturen sker på lämpliga lokaler i naturen. Den hotade växten görs således inte beroende av odling i botanisk trädgård. - Den dagliga konpermanent takten med skolor och allmänheten ger även goda möjligheter att sprida information om miljöfrågorna. Hotet. mot de tropiska regnskogarna har särskilt i anslutning till växthuset med tropikuppmärksammats växter.

medför eftersläpningar i Den utåtriktade verksamhetens omfattning skötseln av trädgården. Exempelvis medhinns inte de på längre sikt av olika växter. (Vissa växter nödvändiga kontrollbestämningarna medan andra dör ut. Enstasprider sig på egen hand inom trädgården, ka växter eller hela växtbestånd kan härigenom bli feletiketterade.)

i det internationella av fröer. Hösten 1987 Trädgården deltar utbytet sändes ca 1 000 fröportioner till andra trädgårdar och ca 500 fröportioner erhölls från andra. Utöver fröer för trädgårdens egna behov är det genetiker och växtodlafrämst systematiska botanister, växtfysiologer,

re som utnyttjar möjligheten att beställa fröer genom trâdgárdens bytesverksamhet.

Organisation och ekonomi

Botaniska trädgården var tidigare en del av institutionen for systematisk botanik, som är belägen i trädgården. Fr.o.m. år 1972 år trädgården en fristående inrättning inom universitetet, numera i enlighet med högskoleforordningens 16 kap. 3 §.

I styrelsen for botaniska trädgården ingår - ordförande utsedd av rektorsämbetet - en representant för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten - en representant för biologiska institutionen - en representant for institutionen for systematisk botanik - en representant utsedd av de fackliga organisationerna gemensamt - en representant utsedd av Studentkåren - botaniska trädgårdens intendent samt personliga suppleanter for de olika representanterna, dock ej for ordförande och intendenten.

Personalen omfattar 10 heltidstjânster av följande slag - 1 intendent - l institutionssekreterare - 3 trâdgårdsmästare - 5 trådgårdstekniker. Därtill kommer en trädgårdstekniker och ett trädgårdsbitrâde med lönebidrag.

I likhet med de två övriga statliga botaniska trädgårdarna erhålls medel för verksamheten på flera sätt. Inkomster och utgifter for budgetåret 1987/88 framgår av avsnitt 4.2. Det egentliga anslaget for verksamheten uppgick till 1 962 tkr.

Sedan år 1977 har botaniska trädgårdens styrelse begärt att högskolestyrelsen i anslaget till trädgården även skall inräkna medel for en in-

formationslektor, som skall kunna svara för den utåtriktade verksamheten och även kunna utöka denna. Styrelsen har härvid anfört att en ökad utåtriktad verksamhet även är till gagn för universitetets utbildning och forskning samtidigt som universitetets kontakt med det övriga samhället breddas. För budgetåret 1988/89 har medel för ett halvt lektorat beviljats.

Universitetets kostnader för trädgården bestrids från de medel för särskilda som står till universitetsstyrelsens förfogande och inrättningar som härrör från avsättningar från de olika sektors- och fakultetsanslaär i princip endast beräknade utifrån vad som krävs för gen. Anslagen den rent tekniska skötseln av trädgården. Enligt uppgift har anslaget till trädgården sedan år 1977 inte fullt ut ökat i takt med de pris- och löneomräkningar som universitetet erhållit för sektorse och fakultetsanslagen. Dvs. besparingar har i viss mån lagts på trädgården.

Utöver de statliga anslagen och smärre inkomster från försäljningen av

trycksaker m.m. har trädgården av och till erhållit bidrag frånutomstående. Budgetâret 1986/87 erhölls exempelvis 100 000 kr. från en privat forskningsfond för inköp av en vattenavhärdare till växthusen.

Budgetåret 1986/87 beviljade Skolstyrelsen i Lund 25 000 kr. för att botaniska trädgården tillsammans med några lärare inom skolan skulle projektet Global natur mitt i Lund - botaniska trädgården genomföra som botanisk verkstad. Syftet är att producera program och arbetsmaterial som skulle underlätta för skolorna att använda trädgårdens resurser utan daglig medverkan från personalen. Följande budgetår har Lunds kommun bidragit med 21 000 kr. per år som ersättning för visför grupper med förskole- och skolbarn från Lunds ningsverksamhet kommun.

2.4 Bergianska botaniska trädgården i Stockholm

Tillkomsten

Utgångspunkten for tillkomsten av Bergianska trädgården är den Bergianska stiftelsen. Denna tillkom år 1791 genom att bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius till Vetenskapsakademien testamenterade sin malmgård Bergielund vid Karlbergsallén (i nuvarande Vasastaden, intill Sabbatsberg), sitt stora vetenskapliga bibliotek samt en samling om 15 000 pressade växter. Bröderna hade båda tillhört Vetenskapsakademien och hade vid sidan av sina tjänster vid riksbanken resp. som professori medicin vid Collegium medicum (en föregångare till karolinska institutet) ägnat en stor del av sin tid åt att utveckla den omfattande trâdgårdsodlingen på malmgården och att samla och beskriva exotiska växter. Peter Jonas var f.ö. elev till Linné.

Enligt testamentet skulle donationen tjäna två syften, dels skulle egendomen vara en schola for hortikulturen i riket, dels skulle den främja naturvetenskaplig forskning. Bergielund skulle vara skolans säte och foreståndaren skulle vara professor i botanik ?professor Bergianus). Medlen fick på inga villkor användas på annat sätt. sistnämnda villkor gav upphov till upprepade processer med brödernas arvingar.

Enligt testamentet skulle odlingen på Bergielund begränsas till nyttovâxter, dock ej tobak. Trädgården sköttes genom arrendatorer, vilka samtidigt drev handelsträdgård, plantskola och trâdgårdsutbildning. Verksamheten gick tidvis med besvärande underskott. Stockholms expansion medförde att Vetenskapsakademien år 1884 - med Kungl. Maj:ts tillstånd - kunde sälja Bergielund for drygt en miljon kronor och därefter köpa en väsentligt större egendom vid Frescati for 230 000 kr. Av den inköpta egendomens 32 hektar avsattes 7 hektar för en vetenskaplig botanisk trädgård, vilken även skulle visa prov på högre hortikultur. Den övriga delen användes för handelsträdgården och trädgårdsskolan. Senare har naturhistoriska riksmuseet, Vetenskapsakademien och slutligen även universitetet etablerat sig i närheten av trädgården.

.n

/l

.u

.Ia;l\ .x

c ä

:ryan:

,z nu

åm=s=_s._..

ooobv

“mä

,\›I\

. .

i.. . 4

,

.Ã/”m

...b.1148

22:42:_

455556 .E59

ä] o

.w 0

_u3c.=_o...

;ao

.o.xmc›_uE .o.xm_mm_E.mm..w.

v:o=o0

..!.5›=o:..a._ .u.xm›vvm›

322590 .uaaêm ...aim

.0.xm›0m:o:

UENVOYuGOkQQ

.åxmåtunton

IODHD\U

.vEXO

ouuäeåu :ocoñ

mmzm...ø.xø›__cE

53:3 .vanan

Gvsuoionocccb

...o.xm›n=o.oa

.0vo.Eomu;_0voE

-ocuvåmevm

.oEEEBJSOJ

.§5

co.xm›_o.m.

...o.xm

4.50.2450...

:o:

Gvouvtåaiuouvm

.ouxtsöasu

c2xw›mncm:o_o_

:a:

.åxmzoåxvoê

:v0

23.553.

...TEaEeI

.nacucsu›vnat

...ua

064m_

:38:ci9:a=!§G.22E

st.

.uuouaâöâå

..._Er_o..u. 05:01. .o.xm›0›_›

ö...? um.:

.oE=o›

J.

.3§%u...§

05:5

5030.20:

§m.=_uE._

.uenvetåon

.anvisa

...wo

6030).: ._o=..ao._

3:!

.aoåaera

gavs_ uasi

uuouåaåuxu

...350

oxucoxtoåomröz

:v0

.aa_EEo_Au:u._x

:a:

:Evcovovox

...så :oxcan

ov:oEEo_nå

u ...us ._95

.oocuåaconEuu 09550393. ogåoiotO

:at:

iutuåaueacnu .2xø›.=__oZ .Ssiiåau s9YiY9§

.25525 .§53 ...oxcacuz & 8203192: :EEE .uacvngcvi 3:638. 83024 3702;. vgosiå_ :...530: 5288. ..._3250 :os: .nätwlüxk :BE uoouovivu .co›_O .E::5a.. .S533 coauoia.: cosaokêou .Eêtosvm 5530315 .E503 neta.. 3:5; 6:08 ...så m sto.. ...(3 .O .ao› 5.331,3. .vvfx

.

._. .n .n ä .m .o u .m .a .I _n_ 6.. .up d.. d_ .ON .pm .nu .nu .vu .nu .å .nu

ö_ .I d_ .mp

Utflyttningen till Frescati leddes av professor Bergianus Veit Wittrock. Han utvidgade trädgårdsodlingarna och trädgårdsskolan, men framför allt satsade han på att intill Brunnsviken anlägga en botanisk trädgård. För att få sten till konstgjorda berg sprängde han ut bl.a. grottor i berget, vilka han tänkte sig använda som utställningssalar. Av de konstgjorda bergen lyckades han uppföra ett av tre planerade (stora ijället). Vidare planerade han ett växthus för landväxter och ett för vattenväxter, varav endast det senare - Victoriahuset - förverkligades under hans tid, år 1899.

Efter Wittrocks död år 1914 koncentrerades ansträngningarna i forsta hand på att bibehålla det Wittrock hade anlagt. Odlingi forskningssyfte i trädgårdens egen regi upphörde nästan helt, men trädgården knöts i gengäld allt starkare till utbildningen och forskningen i botanik vid Stockholms högskola. År 1926 lät professor Bergianus Robert Fries for egna medel uppföra ett växthus for landväxter och år 1936 uppfördes med medel från Wallenbergstiftelsen en institutionsbyggnad for bl.a. växtsamlingarna, vilka dessförinnan hade forvarats i professorns tjänstebostad.

Grosshandlare Edvard Anderson, som både var växtintresserad och hade ett glasbruk som gjorde växthusglas, donerade år 1936 medel för ett växthus med medelhavsväxter. Fonden som förvaltas av Vetenskapsakademien var länge orörd, bl.a. därför att fonden i första hand skulle betala ut vissa livräntor. Under 1980-talet har den börjat användas for planering av det nya växthuset.

Plantskoleverksamheten och trädgårdsutbildningen fungerade väl och gav överskott in på 1940-talet. Trâdgårdsskolan upphörde i praktiken år 1956 i brist på elever. När inte längre elever fanns att tillgå som gratis arbetskraft i trädgârden bar denna sig inte längre, utan övergick i likhet med andra plantskolor att i allt större utsträckning enbart sälja inköpt material. Viss förökning förekom dock ända fram till handelstrâdgårdens avveckling år 1978/79, då växtforsäljningen utarrenderades till W. Weibull AB.

Fr.o.m. 1950-talet kunde handelsträdgården och avkastningen på stifinte längre finansiera både professuren med telsens övriga tillgångar och den botaniska trädgårdens verksamhet. Vetillhörande forskning fick i stället skjuta till medel, vilket innebar en tenskapsakademien situation för stiftelsen och akademien liknande brydsam ekonomisk den som hade rått före utflyttningen till Frescati. Under åren 1891skriftserien Acta Horti Bergianii, vilken lades 1967 utgav stiftelsen ned av ekonomiska skål.

År 1969 köpte staten 20 ha av stiftelsens mark, inkl. den botaniska for 5 000 000 kr. och övertog samtidigt ansvaret for trädträdgården,

Denna uppgörelse kan ses som en del i en större uppgörelse

gården. mellan staten och Vetenskapsakademien, i vilket bl.a. ingick upphävande av Vetenskapsakademiens privilegium att med ensamrätt få ge ut almanackor, vilket dittills hade varit akademiens främsta inkomstkälla. - Efter statens Övertagande korn huvudmannaskapet inledningsvis att åvila en interimsstyrelse med personell anknytning till statens varefter huvudmannaskapet först år 1976 överförförhandlingsnämnd des till Stockholms universitet. Den Bergianska stiftelsen med forsktillhör emellertid fortfarande ningsinstitutet och professor Bergianus

Professuren är nu helt inriktad mot botanik,

Vetenskapsakademien. mot botanik med hortikultur. Ett avtal medan den tidigare var inriktad mellan som reglerar förhållandena staten och Vetenskapsakademien, mellan Bergianska trädgården och universitetet, godkändes av rege-

ringen 1982-01-28.

stiftelsen sålde år 1980 resterande mark till Vetenskaps- Bergianska akademien, vilken därefter arrenderade ut trädgårdsforsäljningen på 25 år till W. Weibull AB.

T.o.m. år 1969 bidrog Stockholms stad med 25 000 kr. per år till driften som ersättning för stockholmsskolornas utav Bergianska trädgården nyttjande av trädgården. Utbildningsdepartementet uppdrog 1968-05- 30 till statens att förhandla om fortsatt driftsbiförhandlingsnämnd efter statens Övertagande. I skrivelse 1979-01-25 drag till trädgården universitet att förtill statens forhandlingsnämnd begärde Stockholms förhandla både med Stockholms komhandlingsnämnden ånyo skulle

mmg g

mun och Stockholms läns landsting om ett bidrag minst motsvarande det tidigare bidraget.

Trädgårdens nuvarande omfattning

Den botaniska trädgården (den egentliga trädgården) omfattar totalt ca 9 hektar inkl. byggnader, ekonomiutrymmen m.m. Odlingen omfattar ca 8 000 arter och sorter, varav ca 2 000 i växthusen. - Till trädgården hör även en parkdel om 2,3 hektar med två äldre bostadshus (Stora och Lilla Gustafsberg), som här inte medräknats i den egentliga trädgården.

Trädgården består av tre huvuddelar: den systematiska avdelningen med odlingskvarter for olika typer av växter, parken med olika rabatter samt växthusen. De systematiska kvarteren omfattar förutom traditionella kvarter med ettåriga växter, perenner, ekonomiväxter etc. även samlingar av genetiskt och blombiologiskt intresse. Vidare odlas även svenska växter för fioristikundervisningen av universitetsstuderande.

Parken omger odlingsland och växthus på tre sidor och utgör avgränsning mot Brunnsviken. Den består bl.a. av bredkroniga ekar med en rik örtflora under, tre dammar, strandvegetation mot Brunnsviken, klippor med skuggväxter och med de tidigare nämnda grottorna samt smärre rabatter. I parken finns en stor del av trädgårdens av träd samling och buskar. Till parkens gångsystem har Stockholms stad anslutit en gångväg längs Brunnsvikens stränder.

Det tropiska växthuset for vattenväxter (Victoriahuset) ligger for sig vid stranden och omfattar 230 kvm. Det har totalrenoverats år 1984 i samarbete med riksantikvarieämbetet och är numera välisolerat och försett med modern automatik for reglering av värme och fuktighet. Växthuset är enligt riksantikvarieämbetet av stort kulturhistoriskt intresse.

Det tropiska växthuset för landväxter innehåller avdelningar for bl.a. orkidéer, kaktusar och insektsätande växter och omfattar totalt 477

eftersom träkonkvm. Det uppfördes år 1926 och är nu starkt förfallet, struktionerna är allvarligt rötangripna. - En renovering har uppskjutits i förhoppning om att en modern och väsentligt större växthusansnart skall kunna byggas med utnyttjande av den ovan nämnläggning da Andersonska växthusfonden (se nedan).

Trädgården hari växthusen betydande samlingar av epifyter ( = växter som växeri trädkronorna) från Sydamerika och i parken en rik samling av träd och buskar från Ostasien.

Det s.k. stora fjället- ett 12 meter högt uppbyggt sbenparti - med lökar, kunde inte skötas under slutet av 1950-talet i perenner och buskar resurser varvid växtsamlingen förstördes. brist på ekonomiska härför, Under de Senaste åren har en del av fjället röjts och återplanterats. En successiv restaurering och omläggning sker även av andra delar av för tidigare eftersatt skötsel, dels trädgården, dels för att kompensera som skötseln underlättas. För visför att plantera nya växter samtidigt samarbete med privata trädsa anläggningar i parken förekommer som Rhododendronsällskapet, Svenska Clematissällskagårdssällskap pet och Sällskapet Trädgårdsamatörerna.

Trädgården har ett avtal med nordiska genbanken om odling av olika äldre fruktträdssorter. Odlingen omfattar f.n. ca 40 träd.

på Vetenskapsakademiens mark Trädgårdens parkeringsplats ligger och används även av besökare vid Bergianska Stiftelsens institution mark strax intill trädoch Weibulls kunder. Pâ Vetenskapsakademiens gården ligger också en kafeteria.

Verksamhetens omfattning

Inom universitetet i Stockholm används trädgården främst för underi botanik hämtas från visningen och genetik. Undervisningsmaterial för föreläsningar och laborationer, samtidigt som demonträdgården strationer och enskilda studier sker i trädgården. Ca 100 studerande samlar 200 växter i trädgården. Ett mindre antal per âr på biologlinjen

i_ å 45

studerande tenterar på 300 växter och 5 á 10 studerande på biologiskgeovetenskaplig linje tenterar på ca 500 olika växter i trädgården.

Den Bergianska stiftelsens forskning är inriktad mot kärlväxttaxonomi, biosystematik och mykologi (läran om svampar). Den utnyttjar endasti liten (men ökande) omfattning trädgården och växthusen for odlingar. (Stiftelsens verksamhet beskrivs närmare nedan under rubriken Organisation och ekonomi.) Forskare vid Stockholms universitet och naturhistoriska riksmuseet har visst material i odling inom trädgården. - Institutionen for botanik inom universitetet ligger ca 1 km från Bergianska trädgården. Institutionen har fem egna växthus om sammanlagt ca 500 kvm som används lör olika forskningsprojekt och for undervisningen.

För besökare i trädgården finns dels informationstavlor, dels en informationsbroschyr med karta. Huvuddelen av trädgården är öppen för allmänheten dygnet runt och året runt, vilket sammanhänger med det nyssnämnda gångstråket längs Brunnsviken. För att begränsa skadegörelsen av såväl olika djur som av besökare är en mindre del av trädgården med köksvâxter, en ny anläggning for krydd- och medicinalväxter samt det nuvarande tropiska växthuset inhängnat med högt stängsel. Denna del av trädgården är öppen sommarhalvåret kl. 7 till kl. 16. Båda växthusen är öppna under sommarhalvåret kl. 12 till kl. 16 alla dagar.

Trädgården har många besökare genom sitt läge som attraktivt parkområde intill Brunnsviken. Många motionärer passerar också området längs strandpromenaden. För besökare som vill få veta mera om trädgårdens växter anordnas särskilda demonstrationer for allmänheten, uu vilka biljetter säljs for 10 kr./st. År 1988 deltog sammanlagt ca 600 personer i 25 sådana visningar. Vidare svarade personalen for ca 60 gruppvisningar for vilka kostnaden var 200 kn/grupp. Med nuvarande målsättning och därav följande resursfordelning har trädgården inte kapacitet for större publik verksamhet.

Antalet betalande besökare i växthusen uppgick år 1988 till ca 10 000 personeri vardera växthuset ä 5 kr. per besök, vartill kommer ca 1 600

som hade ett särskilt turistkort for Stockholm ?Stockholmsbesökare uppgick inkomsterna från visningar, entréavgifkortet). Sammanlagt till 173 000 kr. Av dessa medel bekostas ter och reklamfotografering etc. och allt övrigt som är direkt bl.a. externa guider, biljettförsäljare, relaterat till den utåtriktade verksamheten.

år 1985 fick trädgården en betydande Vid trädgårdens IOO-årsjubileum Victoriahuset.

publicitet, till vilket bl.a. bidrog det då nyrenoverade

och odlingsrådgivning an-

Öppet hus-dagar med specialutställningar

ger annonserade demonordnas 1-2 gånger per år. Irädgårdsmästarna om sina under några kvällar per säsong. strationer specialområden anordnasinfor några dagar i decem- Krydd- och fruktutställning julen

ber.

ett nära samarbete med Stockholms museer i utställ- Det förekommer med trädgårdsanknytning, särskilt naturhistoriska riksmuseet, ningar Nordiska museet, postmuseum. Förfrågpå senaste året även Skansen, från och institutioner i Stockholmsområdet ningar allmänhet, företag tar betydlig tid i anspråk under sommarhalvåret.

i det internationella utbytet av fröer. Hösten 1987 Trädgården deltar varav 335 arter/sorter hârrörde från erbjöd trädgården 485 olika fröer, från vilda växter i Sverige. Beträdgården, två från Indien och övriga erhölls varav 3 209 kunde expedieras. ställningar på 3 598 fröportioner, ca 1 000 beställda portioner från andra Samtidigt erhöll trädgården

trädgårdar.

senare år har trädgårdens sortiment av Genom personals resor under från bl.a. Florida, N. växter ökat främst kvalitativt, det gäller växter

Sydamerika och Kina.

Organisation och ekonomi

sedan år 1977 i Stockholms universitet Bergianska trädgården ingår som en särskild inrättning direkt underställd universitetetsstyrelsen

och rektorsâmbetet. Ledningen for trädgården handhas av en nämnd for Bergianska trädgården med följande sammansättning

- universitetets rektor, ordförande - universitetets förvaltningschef - vetenskapsakademiens professor Bergianus - en representant for botaniska institutionen - en representant for biologiska övningslaboratoriet (BÖL) - en representant for naturhistoriska riksmuseet - en representant for Vetenskapsakademien - två representanter for de anställda vid trädgården - en representant for de studerande - en representant for de forskarstuderande. För var och en av representanterna utses även en suppleant.

Den universitetsanställda personalen omfattar sammanlagt 10,5 årsarbeten av följande slag - 1 förste trädgårdsmästare - 3 trädgârdsmästare - 3 trädgårdsförmän - 9 trädgårdsbiträden under del av âret (motsv. knappt 3,5 heltidstjänster).

Därtill kommer - 1 föreståndare/professor Bergianus på ca 1/3-tid (helt avlönad av Bergianska stiftelsen inom Vetenskapsakademien) - arvoderad medverkan från Bergianska stiftelsen motsv. ca 2 1/3 tjänster. Dessa omfattar personal med akademisk botanisk utbildning (docent, intendent, assistent) samt institutionssekreterare. Dessa svarar jämte forestândaren således för den vetenskapliga ledningen av trädgården samt (assistenten) för den utåtriktade verksamheten.

Tillkommer en tjänst med lönebidrag vid Bergianska stiftelsen, som i stor utsträckning fullgörs med uppgifter for trädgården samt 1/2 tjänst avlönad av Andersonska fondmedel för planering av nya växthuset.

Totalt uppgår personalen således till ca 13,5 årsarbeten jämte en löne-

bidragsanstálld.

1987/88 framgår av avsnitt 4.2. Lö- Inkomster och utgifter budgetåret från universitetet bekostas från de medel som ne- och driftskostnader for gemensamma ändamål Står till universitetsstyrelsens förfogande härrör från de av riksdagen anvisade sektors- och och som i huvudsak for Berfakultetsanslagen. - De anslag som ursprungligen beräknades och som fr.o.m. budgetåret 1978/79 ingår i sektorsgianska trädgården, har inte räckt till for att vidmakthålla befintlig och fakultetsanslagen, har univerksamhet, utan utöver sedvanlig pris- och löneuppräkning

versitetet nödgats öka anslaget.

Även efter universitetets Övertagande av den botaniska trädgården verksamhet., men har medverkar Bergianska stiftelsen i trädgårdens Sin verksamhet forskning. Enligt ett avtal fö. koncentrerat på botanisk 1982-01-28) mellan Vetenskapsfrån år 1981 (godkänt av regeringen akademien och staten skall innehavaren av den Bergianska professutillika foreståndare for Bergianska stifren vid Vetenskapsakademien, leda verksamheten vid trädgården, meddela 25 telsen, utan ersättning timmar inom ämnet botanik undervisning per läsår vid universitetet Därutöver köper trädgården från stiftelsamt ge forskarhandledning. från Stiftelsens forskare lör bestämningsarbete och sen dels medverkan till en sammanlagd kostliknande i trädgården, dels sekreterartjänst “ nad budgetåret 1987/88 av ca 400 000 kr.

Stiftelsens institutionsbyggnad (Bergianska institutio- Bergianska

mark vid huvudinfarten till trädgården. In-

nen) ligger på stiftelsens och bibliotek for stitutionen inrymmer även kontor, personalutrymmen trädgården, for vilket byggnadsstyrelsen erlägger hyra till Stiftelsen. Biblioteket stiftelsen som bekostar alla inköp. Härägs av Bergianska utöver finns även ett samarbete mellan universitetet och Vetenskaps-

akademien beträffande en del praktiska skötselfrågor.

nuvarande verksamhet omfattar forskning Den Bergianska Stiftelsens inom områdena taxonomi och biosystematik i Nordens flora (bl.a. Flora kärlväxttaxonomi Samt mykologi och sys- Nordica-projektet), tropisk

selsâtter f.n. ca 4 personer (inkl. professor Bergianus, men exkl. externa floramedarbetare).

Utifrån dels behovet av ett nytt landväxthus, dels den ovan nämnda donationen för ett växthus med medelhavsväxter har universitetet och Vetenskapsakademien utarbetat planer för en ny växthusanläggning som både skulle ersätta det gamla landváxthuset och innebära tillkomsten av ett nytt växthus för växter från områden med medelhavsklimat (som bl.a. innefattar delar av Australien). Förslaget innebär att Vetenskapsakademien skall bekosta den nya anläggningen och att byggnadsstyrelsen - i stället för att uppföra ett nytt växthus som ersättning för det befintliga - skall betala hyra for den del som ersätter det befintliga växthuset. Byggnadsstyrelsen har 1984-12-04 och 1986-01-14 i skrivelser till regeringen (Utbildningsdepartementet) begärt att få teckna ett avtal härom.

Universitetets styrelse har vid flera tillfällen, senasti sin anslagsframställning 1987-03-03 för budgetåret 1988/89, framhållit att universitetet vid övertagandet av trädgården erhöll otillräckliga medel härför och därför nödgats tillföra trädgården ytterligare medel från universitetets gemensamma resurser. Styrelsen har vidare föreslagit att Bergianska

trädgården skall bekostas via ett eget anslag eller en särskild anslags-

post.

Planer för Brunnsviken

Bergianska trädgårdens läge vid Brunnsviken har medfört att trädgården berörs av planerna på hur området kring viken skall utnyttjas i framtiden.

År 1986 skrev Föreningen för dendrologi och parkvård ett upprop om att Stockholm bör få en för landets huvudstad representativ botanisk trädgård. Uppropet undertecknades av ytterligare sju organisationer inom trädgårds- och parkområdet. Uppropet sändes med en skrivelse till jordbruksministern våren 1986 och har senare av utbildningsministern överlämnats till utredningen.

En ideell vänner grundad i november

förening, Haga-Brunnsvikens

1988 av företrädare for bl.a. park- och trädgårdsintressen, vill skapa

rekreationsområde runt hela Brunnsviken och

ett sammanhängande

ett hortikulturellt centrum intill Bergianska trädgården. I detta skall

även Bergianska botaniska trädgården ingå.

Stockholms kommun har genom sina kultur- och fritidsnämnder tagit av Brunnsviksområdet. Den upp frågorna om övergripande planering 15 november 1988 beslöt fritidsnämnden föreslå kommunstyrelsen att kommunen skall inbjuda representanter för Solna kommun och statliga

markförvaltare for att diskutera upprättandet av en gemensam plan for

en stor Brunnsvikspark. Nämnden anförde vidare

Nämnden delar förvaltningens positiva inställning till en bota- Det av förvaltningen markområdet är ur nisk trädgård. föreslagna rekreations- och miljösynpunkt mycket värdefullt for de människor som bor på norra sidan av staden. Nämnden vill därfor slå vakt om detta område som park.

Ett i denna typ av verksamhet innebär emellertid engagemang samtidigt ett ekonomiskt åtagande for staden.

Mån a av stadens har de senaste åren drabbats av förortsparker ett e tersatt underhåll. I ett begränsat ekonomiskt utrymme måste nämnden i första hand satsa stadens resurser på grönområden i närheten av bostadsområden. Den botaniska trädgården får därför förverkligas långsiktigt och successivt.

Nämnden menar också att en stor botanisk trädgård runt hela Brunnsviken i centrum av regionen är av så stort allmän- och att det, ekonomiska åtagandet i stor utsträckforskningsintresse ning åvilar staten, Solna kommun och andra intressenter.

2.5 Botaniska trädgården i Göteborg

Tillkomsten

År 1909 donerade affärsmannen Charles Felix Lindberg till Göteborgs kommun nära 2,2 milj.kr. for stadens forskönande. I donationsbrevet nämndes särskilt att medlen skulle kunna användas for en zoologisk el-

ler botanisk trädgård. År 1915 avsattes Stora Änggårdens landeri drygt

två km sydväst om stadens centrum for att användas for en botanisk trädgård. Anläggandet av den nya trädgården bekostades med medel från donationsfonden.

Professor Rutger Sernander i växtbiologi (växtekologi) ombads medverka vid planeringen av den nya botaniska trädgården. Han föreslog bl.a. att den mera traditionellt utformade trädgården skulle kombineras med angränsande naturområden, som visade olika naturtypers växtlighet.

Åren 1916-1923 anlade Göteborgs stad trädgården som en helt kommunal botanisk trädgård. År 1919 utsågs docenten i botanik Carl Skotts-

berg till trädgårdens prefekt. Naturparken öppnades for allmänheten

år 1919 och själva trädgården år 1923.

Redan från början ingick i trädgården även den del av nuvarande Äng-

gårdsbergens naturreservat om 37 hektar, som benämns naturparken. År 1975 utvidgades naturreservatet till att omfatta de 135 hektar inom

Göteborgs stad som nu ingår i Änggårdsbergens naturreservat.

Huvudbyggnaden från Stora Änggârdens landeri från år 1812 är nume-

ra tjänstebostâder for trädgårdens prefekt och två andra anställda vid trädgården. År 1925 uppfördes nuvarande forvaltningsbyggnaden och år 1969 stod den botaniska institutionen klar på en tomt som hade avstyckats från trädgården.

GÖTEBORGS BOTAN|SKA TRÄDGÅRD o

Genom en donation av direktör Gustaf Werner år 1931 erhöll Carl Skottsberg en personlig professur i botanik vid dåvarande Göteborgs högskola. Därmed knöts foreståndaren för trädgården samtidigt till högskolan. Skottsbergs efterträdare fr.o.m. år 1950 erhöll en permanent (kommunalt avlönad) forskningsprofessur med anknytning till högskolan.

Pâ 1950-talet påbörjades en plantering av främmande trädslag i naturreservatet, vilket medfört att arboretet inom naturreservatet nu utgör en särskild del av trädgården (se nedan).

År 1954 slogs Göteborgs högskola, medicinska fakulteten och Handelshögskolan i Göteborg - samtliga med kommunala bidrag - samman och förstatligades, varigenom universitetet Göteborg i bildades. Eftersom Göteborgs botaniska trädgård var rent kommunal berördes denna inte av tillkomsten av universitetet. År 1961 träffade staten och Göteborgs stad ett avtal om samarbete mellan den botaniska trädgården och universitetet, som innebar att staten årligen skulle bidra till kostnaderna för trädgårdens skötsel (se nedan).

Under perioden 1924-1967 utgav trädgården en egen vetenskaplig tidskrift Acta Horti Gothoburgensis, Meddelanden från Göteborgs botaniska trädgård, vilken utkom med sammanlagt 28 band. Tidskriften lades ned i brist pâ bidrag till tryckningen.

År 1985 övertog botaniska trädgården ansvaret för skötseln av palmhuseti den likaledes kommunala parken Trädgårdsföreningen (se nedan).

Den egentliga trädgårdens nuvarande omfattning

Den egentliga botaniska trädgården - trädgârdsanläggningar och anlagd park - omfattar ca 20 hektar inkl. byggnader, ekonomiutrymmen, parkeringsplatser m.m. Till denna del räknas utöver den centrala delen även rhododendrondalen, Smithska dalen, klippträdgården och Japandalen - se kartan. Här odlas ca 12 000 olika arter, varav drygt 4 000 i växthusen. Härutöver tillkommer drygt 300 arter i arboretet och ytter-

Antalet kultursorter uppgår till ligare cirka 2 000 arter i palmhuset. medräkmellan 2 000 och 3 000. Om även odlade sorter och varieteter nas odlas totalt ca 15 000 olika växter.

I den botaniska s.k. inre - inhängnade - område ingår även

trädgårdens ett lövskogsområde som lämnats naturparken med bl.a. Vitsippsdalen, att sköta sig självt. Totalt omfattar den inre delen 40 hektar.

är indelad i olika avdelningar for växter av olika slag, med Trädgården avdelningen med i olika krav på Växtplats etc. Utöver den systematiska huvudsak finns det en rosengård med äldre och nyare perenna växter lökväxter, nyttoväxter och en derossorter, kryddgård, en stor samling Träd och buskar monstrationsträdgârd med vanliga trädgårdsväxter. ñnns bl.a. i ett barrskogskvarter (pinetum), i en bambulund och i rhodo- I Smithska dalen finns en samling träd och buskar som dendrondalen. hemfordes från Kina av docent Harry Smith. Klippträdpå 1930-talet med 4 000 olika växter, Ja-

gården är en stenpartianläggning medan

främst innehåller träd och buskar - men även andra växter pandalen från Japan.

och De gamla växthusen ersattes av nya växthus under åren 1973-1983 omfattar nu 1 500 kvm med över 4 000 växter. Här finns bl.a. ca 1 500 träd och buskar liksom även tropiska orkidéer, ett stort antal tropiska - Mest känt är kanske trädgårdens unika exemen stor kaktussamling. som tidigare endast växte på Påskön och senare plar av påsköträdet, har varit helt utrotat i naturen. F.n. pågår försök att med plantor från

Göteborg återplantera påsköträdet på Påskön.

institutionsbyggnad omfattar utöver administrationslo- Trädgårdens institutionens herbarium. Universitetets botanikaler även botaniska ska institution ligger i en särskild byggnad vid infarten till trädgården.

Inom trädgården finns vidare ett forsäljningsställe for bl.a. trädgårdens

informationsskrifter, en uteservering och en lekplats.

Naturparken, naturreservatet och arboretet

Redan då den botaniska trädgården planerades var avsikten att trädgården utöver de för sådana trädgårdar traditionella váxtsamlingarna även skulle kunna visa olika naturliga växtsamhâllen genom att träd-

gården knöts samman med Änggårdsbergens naturreservat. Efter att

det ursprungliga naturreservatet från år 1919 utvidgats år 1975 omfattar trädgården dels ca 20 hektar naturpark som ingår i den inre delen, dels ytterligare 135 hektar naturreservat som ligger inom Göteborgs kommun och som sköts av trädgården. Naturreservatet omfattar även ca 85 hektar inom Mölndals kommun. Utöver de rent vetenskapliga värdena år naturreservatet ett viktigt rekreationsomrâde for boende i Göteborg och Mölndal.

Reservatet omfattar typiskt västsvensk natur med klippor, dalstråk med lövtrâdsvegetation, kärr, mossar och små sjöar samt ett område med ljunghed. Högsta punkten ligger 120 m över havet med en vidsträckt utsikt över Göteborg och skärgården. År 1981 antog länsstyrelsen en skötselplan for naturreservatet som syftar till att bevara den ursprungliga naturen, vilket bl.a. innebär att ljungheden skall vidmakthållas genom bränning med ungefär tio års mellanrum.

Professor Bertil Lindquist, som år 1950 tillträdde som chef for trädgården, tog initiativ till att utanför den egentliga trädgården -i naturparken och naturreservatet - samla olika främmande träd och buskar. Dvs. att inrätta ett arboretum. En stor del av träden och buskarna insamlades genom insamlingsresor från trädgården till olika delar av världen, medan en mindre del har erhållits från andra botaniska trädgårdar via fröbytet. Ursprungligen var avsikten att pröva främmande träd som kanske skulle kunna komma till användning inom skogsbruket. Numera är intresset - förutom det rent botaniska - snarare inriktat mot möjlighetema att finna nya hârdiga träd och buskar för parker och trädgårdar, eftersom vår inhemska flora omfattar förhållandevis få arter tråd och buskar jämfört med många andra länder. - Anläggandet av arboretet stöddes ekonomiskt av bl.a. den under åren 1954-1966 verksamma föreningen Botaniska trädgårdens vänner.

Totalt omfattar arboretet 500 bestånd representerande nära 300 drygt arter av olika träd och buskar. Varje bestånd omfattar som regel 10-20 vilket åskådliggör variationen (upp till 50) exemplar samplanterade, inom olika naturliga bestånd. Arboretet är uppdelat på tre olika områfrån Asien, Europa och Amerika, varvid den den, med träd och buskar asiatiska delen är den mest omfattande med många arter från Japan. Arboretet täcker totalt 15 hektar odlad yta.

Pal mhuset

bildades år 1842 på privat initiativ och Göteborgs trädgårdsförening och parkanlâggning i utkanten av den dåvarande anlade en trädgårdsmed järnstomme som i destaden. År 1878 uppfördes ett stort palmhus År 1975 kunde föreningen inte längre klara lar inköptes från England. driften av sin stora park- och trâdgårdsanläggning, utan kommunen övertog ansvaret härför. Palmhuset var då i dåligt skick och växtbeståndet utarmat. Själva växthuset förklarades följande år som byggfrån 1800-talet numenadsminne, eftersom denna typ av stora växthus ra är ovanliga även utomlands.

Vid den nybyggnad som på 1970-talet skedde av botaniska trädgårdens växthus undlât man att där bygga avdelningar för stora tropiska växter och för medelhavsväxter. Utrymmen för dessa erhölls i stället genom att kommunen åren 1981-1985 totalrenoverade palmhuseti Trädgårdstill en kostnad av 18 milj.kr., varav riksantikvarieämbetet föreningen Palmhuset har därefter försetts med växter av den bidrog med 6 milj.kr. typ som var vanliga i sådana växthus då palmhuset, byggdes för drygt omfattar nu bortåt 2 000 olika arter 100 år sedan. Totalt palmhuset Bland växterna ingår många äldre tyuppdelade på fem avdelningar. per av odlade sorter och arthybrider, bl.a. många olika palmer och kamelior. - Botaniska trädgården svarar för odlings- och visningsverksamheten i sjâlva palmhuset, medan övriga delar av Trädgårdsförsamt fastigheterna (inkl. fastighetseningens park och planteringar kostnader, el, värme och vatten för palmhuset) sköts av fritidsförvaltningen i Göteborg.

Verksamhetens omfattning

Uppgifter om odlade arealer och odlade växter framgår ovan.

Det stora kommunala engagemanget for den botaniska trädgården i Göteborg har medfört dels att verksamheten totalt sett har kunnat få större resurser än övriga botaniska trädgårdar i Sverige, dels att verksamheten är väsentligt mera riktad mot allmänheten än vid de tre övriga trädgårdarna. För att underlätta en jämförelse beskrivs verksamheten i Göteborg dock på ungefär samma sätt som ovan tillämpats for trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stockholm.

Inom universitetet används växtmaterial från trädgården för undervisningen vid biologiska övningslaboratoriet (BÖL), avdelningen for systematisk botanik, geologiska och zoologiska institutionerna och institutionen for huslig utbildning samt institutioner inom lärarutbildningen (lärarhögskolan). Undervisningsmaterial hämtas från trädgården till föreläsningar och laborationer. Dessutom bedrivs kurs- och demonstrationsundervisning i trädgården liksom även enskilda studier. En genomgång av utnyttjandet av trädgården inom universitetets utbildning år 1982 visade att det var mer än 25 kurser som i någon form utnyttjade trädgården eller material från trädgården. Siffran har senare stigit ytterligare. Studerande på tre kursmoment tenterar på några hundratal olika odlade arter/sorter, på fem kursmoment ca 350 vildväxande arter av högre växter och på åtta å nio kursmoment ca 200 kryptogamarter. Även de vilda växterna finns till en del inom naturreservatet.

Trädgården används liksom övriga botaniska trädgårdar regelbundet for demonstrationer for studerande från lantbruksuniversitetet. Trädgården tar vidare varje år emot en studerande från Edinburgh i Skottland for tre månaders praktik i trädgården.

Genom att prefekten for botaniska trädgården samtidigt är professor i botanik vid universitetet har trädgården en nära anknytning till universitetsforskningen i botanik, trots att trädgården som sådan har kommunen som huvudman. Prefekten har således både undervisning,

av forskarstuderande och examination inom universitehandledning mot växtgeografi. (Vid den botaniska institutets ram med inriktning med inriktning på systematisk botationen ñnns f.n. fyra professurer marin botanik samt marin mikrobiologi.) “Förnik, fysiologisk botanik,

på tjänstetid har även en av trädgårds-

utom prefektens egen forskning intendentema givits möjlighet att vid sidan av övriga arbetsuppgifter Tre av trädgårdens övriga an- . också bedriva forskning på tjånstetid. med forskarutbildning bedriver därutöver forskning utanför ställda tjänstøetiden.

Vid sidan av den forskning som bedrivs av prefekten och övri ga anställbedrivs f.n. ett flertal forskningsprojekt inom univerda vid trädgården sitetet med utnyttjande av växter och odlingsmöjligheter inom trädgården. Av dessa har flertalet anknytning till den botaniska institutionen, men även forskning inom områdena kemisk ekologi, zoologi och geologi förekommer bl.a. tack vare att trädgården även omfattar naturparken och en stor del av naturreservatet. - I en skrivelse 1985-06-17 till bI.a. från lärare och studerande vid jordbruksministern Svante Lundqvist botanik inom institutionen for botanik vid avdelningen for systematisk framhålls att avdelningen under senare år i ökad Göteborgs universitet for undervisning och forskning, beutsträckning utnyttjat trädgården i systematisk botanik blivit mera experimenroende på att forskningen tellt inriktad och att undervisningen om växternas biologi givits ökat

utrymme.

För skolklasser finns en naturstig om 3,5 km på låg- och mellanstadiet med nio stationer som lärare och skolklasser kan gå på egen hand som utarbetats i samarbete mellan trädmed hjälp av en handledning Trädgården medverkar även i gården och Göteborgs skolforvaltning. i kurser for lärare som skall kunna gå på egen hand med skolklasser För att undvika att flera klasser går samtidigt skall tid for trädgården. vandringar längs naturstigen bokas i förväg.

november 1987 till november 1988 anord- Under tolvmånadersperioden vilka uppskattningsvis besöktes nades åtta olika specialutställningar, Sommartid anordnas speciella visningar for allav ca 32 000 besökare. mänheten dagtid eller kvällstid minst en gång i månaden. Även fågel-

studier ingår på våren bland de guidade turerna. Under år 1988 deltog totalt ca 1 000 personer i 21 forhandsannonserade visningar, vartill kommer ytterligare ungefär lika många i visningar av annat slag. Sammanlagt ca 600 personer infann sig till åtta olika föreläsningar och demonstrationer. medverkade under Trädgården år 1988 med guidning for grupper vid ca 175 tillfällen, varav ca 25 avsåg gästande forskare eller högskolestuderande, ca 40 föreningar, ca 60 skolklasser och lärargrupper (motsv.) och ca 50 övriga turistgrupper. För skolklasser och turistgrupper kostade en guidad visning 300 kr. - skolklasser från Göteborgs kommun får dock gratis guidning i mån av tid. Varje vecka utges ett informationsblad Sevärt just nu med vanligen åtta sevärdheter utpekade och beskrivna jämte karta över trädgården (pris 5 kr.).

Trädgården inkl. naturparken (den inre delen) är öppen hela året från kl. 09 till Växthusen solnedgången. är öppna måndag - fredag kl. 10-15 samt lördagar och söndagar kl. 11-15, under dock maj - augusti alla dagar till kl. 18. - Palmhuset är öppet dagligen juni - augusti kl. 10-20 och september - maj kl. 10-16.

Utöver huvudingângen har trädgården och naturparken (den inre delen) sex ingångar. Ca 300 000 besökare passerar årligen huvudingången. Därutöver bedöms ca 150 000 personer besöka eller passera trädgården via de övriga ingångarna. Särskilt bland de senare besökarna âr det många som endast promenerar eller motionerar i naturparken och naturreservatet. Det totala antalet besökare uppgår således till bortemot en halv miljon per år, vilket har inneburit en stark av anökning talet besökare under senare år. Antalet betalande besökare i växthusen uppgår till ca 95 000 per år. Därtill kommer ca 115 000 betalande besökare per åri palmhuset.

En undersökning som gjordes år 1984 av ett slumpvis urval besökare under året visade att en fjärdedel av besökarna i trädgården kom längre bortifrån än Göteborg med grannkommuner. Många besökare kommer från grannlânderna eller i grupp med buss. - Besökarna i palmhuset utgörs till stor del av turister.

räknas bland förnämsta turistsevárdheter, näst Trädgården Göteborgs râknati antal besökare och omnämns i nästan efter Liseberg årligen, alla turistbroschyrer for Göteborg.

tas en entréavgift ut om 5 kr. Besök i trädgården är gratis. I växthusen for vuxna, 3 kr. for ungdomar 7-18 år samt 30 kr. for årskort. I palmhu- 5 kr. och for årskort 50 set är avgiften for vuxna 10 kr., for ungdomar kr. skolklasser från Göteborgs kommun går emellertid in gratis.

fortlöpande. Trädgårdens ar- Massmedier uppmärksammar trädgården omfattar 224 klipp 1 november 1987 - 1 november kiv av tidningsklipp 1988. De behandlar utställningar, föredrag, ekonomi, utredningsläget m.m. eller utgör reportage i allmänhet. I lokalradion har trädgårdslekdär trädgården givits en stor torn nyligen haft en serie om 14 program Påsköträdet och räddningsprojektet kring detta har del av utrymmet. omnämnts i flera radio- och TV-program. PV-programmet Västnytt har ort reportage från vernissagen på utställningen Tropiska kryddor konferens om trädgårdens framtida utveckling. och från en politisk

av besöksanvisningar, kataloger etc. samt För visningar, produktion for att besvara frågor från allmänheten finns en särskild trädgårdslektor. Denne har liksom de tre intendenterna telefontid kl. 11-12 på fortotalt 3 500 förfrågningar ha inmiddagarna. Under år 1988 bedöms om växter, trädgårdsodling och liknande kommit per brev och telefon med anknytning till trâdgårdens verksamhet. frågor

har hittills ett dussintal num- I trädgârdens serie informationsskrifter mer publicerats.

botanister arbetar inom ett projekt för svensk Två av trädgârdens av odlade växter. Listan över skrifter (originalvetennamnsättning och information till en bredare allmänhet) forskap, populärvetenskap fattade åren 1983-87 innefattar 70 nummer. av personalen

medverkati Linné for bevarande av ut- Trädgården har tidigare projekt rotningshotade svenska växter (se botaniska trädgården i Uppsala). svenska växter i trädgården. Beträf- F.n. odlas en del utrotningshotade

fande internationellt samarbete for skydd av utrotningshotade växter kan i forsta hand nämnas trädgårdens insatser för bevarande och förökning av påskötrâdet (se ovan). Trädgården anser sig fin. sakna resurser for ett ökat engagemang för bevarande av utrotningshotade växter inom eller utom landet.

Trädgården deltar i det internationella utbytet av fröer. Hösten 1987 erbjöd trädgården 369 olika fröer, varav drygt 250 arter/sorter härrörde från plantor av känt vildursprung odlade i trädgården eller från vildväxande plantor. En stor andel av det utsända materialet utgör material insamlat under expeditioner av trädgårdens personal eller forskare vid botaniska institutionen. Beställningar erhölls på 8 750 fröportioner, varav ca 80 % kunde expedieras. Samtidigt erhöll trädgården ca 4 000 beställda portioner från andra trädgårdar. - Som illustration till bytesverksamhetens betydelse kan nämnas att fröer for många ettåriga växter måste anskaffas varje år och att varje år även en del fleråriga växter måste ersättas. Därfor måste trädgården varje år komplettera sitt bestånd med ca 2 000 arter och sorter for att vidmakthålla ett intressant sortiment inom ramen for nuvarande storleksordning för sortimentet.

Trädgårdens anställda har gjort studie- och insamlingsresor under åren 1983-1987 till USA, Pakistan, Ecuador, Fidii, Nya Zeeland, Påskön, Turkiet, Grekland, Jugoslavien och ett flertal mellan- och nordeuropeiska länder.

Organisation och ekonomi

Den botaniska trädgården är en självständig kommunal förvaltning inom Göteborgs stad. Kommunfullmäktige utser en styrelse, i vilken ingår 5 politiskt valda representanter for Göteborgs kommun jämte 3 suppleanter.

Personalen for trädgården omfattar sammanlagt 42,5 årsarbeten av foljande slag: - 1 prefekt/professor med 20 % av sin tjänstgöring vid universitetet jämte egen forskning

1 förste intendent 2 intendenter 1 trädgårdslektor 1 driftingenjör 1 administrativ chef 1 byråassistent 2,5 övriga tjänster for administrativa uppgifter 4 trädgårdsingenjörer 5 trädgârdstekniker 2 förmån (varav 1 avlönad från länsarbetsnämnden) 12 fast anställda trädgå rv i rbetare 5 heltidstjänster (motsv.) för sásonganställda sommartid 3 vakter 1 trädgårdsarbetare for skötseln av naturreservatet.

Härtill kommer 6 s.k. OSA-anställda for skötseln av naturreservatet (med lönebidrag från länsarbetsnämnden) samt två trädgårdsarbetare med statligt lönebidrag.

skall denne som professor i Enligt gällande instruktion for prefekten särskilt och växtgeografi, vid universitetet botanik, systematisk bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde meddela undervisning vid universitetet 25 timmar per läsår examination och handleda forskarstuderande inom sitt förrâtta ämnesområde ansvara i växtgeograñ vid botaniska institufor undervisningen tionen ansvara for samordningen mellan trädgården och universitetet.

vid universitetet er- För prefektens verksamhet utgår ingen särskild från universitetet till trädgården eller prefekten. Ca 6 procent sättning lön finansieras emellertid från Gus› av prefektens genom avkastningen donationsfond for att ursprungligen ge Carl Skottsberg en taf Werners knuten av personlig professur till Göteborgs högskola; fonden förvaltas universitetet.

De kommunala anslagen till trädgården utgår enligt andra principer än de statliga driftsanslagen till de tre statliga trädgårdarna. Det kommunala anslaget innefattar medel for lokaler, el, vatten och värme (som för de statliga trädgårdarnas del bekostas via byggnadsstyrelsen). En annan skillnad är att lokalkostnaderna for kommunägda lokaler i teborg räknas på kalkylerade kapitalkostnader (internränta och avskrivningar), medan byggnadsstyrelsens lokalhyror i princip är mark- A nadshyror.

Trädgårdens huvudsakliga inkomster är anslaget från kommunfullmäktige och det statliga bidraget. Dessa uppgick for år 1987 till 10 344 kr. resp. 1 500 000 kr. Därtill kommer inkomster om 848 000 kr. for entréavgifter och försäljning i palmhuset samt entréavgifter i växthusen 293 000 kr., försäljning i trädgården (inkl. arrendeinkomsten för kiosken och friluftsserveringen) 296 000 kr. samt hyror, arrenden m.m. 309 000 kr. Totalt uppgår inkomsterna till 13 606 000 kr., varav ca 1 296 000 kr. används for palmhuset och ca 155 000 kr. for naturreservatet. Den egentliga botaniska trädgården inkl. naturparken och arboretet hade således en budget på 12 155 000 kr. - Bidraget från staten till trädgården utbetalas av Göteborgs universitet, varvid bidraget sedan budgetåret 1978/79 utgår från matematisk-naturvetenskapliga fakultetens fakultetsanslag.

Även den botaniska trädgården i Göteborg har fått vidkännas anslagsminskningar och krav på rationalisering. I samband med att det statliga anslaget minskade med drygt 1 500000 kr. fr.o.m. år 1986 erhöll trädgården en ökning av det kommunala anslaget med 500 000 kr.

Trots att trädgården ursprungligen tillkom genom utnyttjande av donationsmedel har trädgården numera inte tillgång till sådana medel av avgörande betydelse for verksamheten.

Avtalen mellan staten och Göteborgs kommun

År 1961 ingicks ett avtal mellan staten och Göteborgs stad beträffande mark for en botanisk institution, statligt bidrag till driften av Göte-

m.m. Avtalet av regeringen 1962borgs botaniska trädgård godkändes 06-28 och av Göteborgs stadsfullmäktige 1962-01-25 (stadsfullmäktiges handlingar 1962:19). Avtalet innebar bl.a. följande:

- Staden överlât utan kostnad till staten en tomt på botaniska trädmark för en botanisk institution vid Göteborgs universitet gârdens (tomt A).

- Staden skulle för en framtida utbyggnad av den botaniska institutionen reservera ytterligare mark (tomt B), vilken senare vid behov utan kostnad skulle ställas till statens förfogande förutsatt att ett statligt driftsbidrag även då utgår till driften av den botaniska trädgården. - Staden skulle därutöver vid behov med nyttjanderätt upplåta mark för universitetets frilandsodlingar, om möjligt inom botaniska trädgån den.

- Staden överlât utan ersättning till staten (dvs. till universitetet) den botaniska boksamling, det herbarium och det botaniska museum som tillhörde stadens botaniska institution. Boksamlingen skulle överföras till universitetets botaniska institution, medan herbariet och museet skulle kvarbliva i trädgårdens institutionsbyggnad.

- till boksamlingen och herbariet skulle därefter Nyanskaffningar bekostas av staten.

- skulle hyra lokaler för herbariet och Staten/byggnadsstyrelsen museet i botaniska trädgârdens institutionsbyggnad. Staden skulle till förfogande för utan ersättning i samma byggnad ställa tjänsterum innehavaren av forskningsprofessuren och dennes skrivbiträde.

- Botaniska skulle utan ersättning få utnyttjas för unträdgården dervisning och forskning vid Göteborgs universitet.

- Som bidrag till stadens driftskostnader för botaniska trädgården skulle staten lämna ett driftsbidrag med utgångspunkt i ett grundbelopp av 170 000 kr. Grundbeloppet skulle räknas upp enligt socialstyrelsens löneindex Om driftskostnaderna för tråd för trädgårdsarbetare.

gården nedbringades i väsentlig grad skulle grundbeloppet sänkas med 25 procent av kostnadsminskningen. Om å andra sidan kostnaderna för driften ökade på grund av utökad verksamhet och staten godtog kostnadsökningen skulle staten betala 25 procent av de ökade kostnaderna.

- Utöver de av stadsfullmäktige utsedda ledamöterna i styrelsen för botaniska trädgården skulle matematisk-naturvetenskapliga fakulteten ha rätt att utse en ledamot samt professorn i systematisk botanik vid universitetet vara sjâlvskriven ledamot i styrelsen.

Efter nya förhandlingar slöts år 1970 ett nytt avtal mellan Göteborgs stad och staten (Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar 1970 nr 307). Eftersom ingen enighet kunde nås om några större förändringar av av-

talet inskränkte sig förändringarna till olika tekniska justeringar. Sta-

tens bidrag till driften av botaniska trädgården preciserades nu så att grundbeloppet for år 1970/71 skulle vara 331 000 kr. och att beloppet skulle räknas om utifrån statistiska centralbyråns löneindex för manliga lantarbetare. Den tidigare av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten utsedda representanten i trâdgårdens styrelse skulle i fortsättningen utses av universitetet. Avtalet skulle löpa med en ömsesidig uppsägningstid om tre år.

Vidare har överenskommelse träffats 1987-07-16 kommun- (Göteborgs fullmäktiges handlingar 1987 nr 534) om att vid tillsättning av tjänsten som professor förenad med befattningen som prefekt för den botaniska trädgården skall universitetet utse sakkunniga på det sätt som normalt sker vid tillsättning av professurer, varefter staden utser prefekten bland de sökande. Om denne av de sakkunniga bedömts vara professorskompetent förordnas prefekten därefter av universitetet som extra professor.

Under 1970-talet ökade kostnaderna för driften av alla botaniska trädgårdar, dels på grund av markant ökade energipriser och därmed starkt ökade kostnader för uppvärmningen av växthusen, dels på grund av ökade lönekostnader for tidigare lâglönegrupper, till vilka även hörde många av trädgårdarnas anställda. Låglönesatsningarna i avtalsförhandlingarna påverkade även den statliga ersättningen till Göteborgs

eftersom hela bidraget skulle räknas upp i takt botaniska trädgård, utveckling. Kostnaderna för driften av bota« med lantarbetarlönernas niska ökade vidare på grund av bland annat kostnaderna trädgården för de nya växthusen. Eftersom utbetalningen av det statliga bidraget botaniska handhades av universitetet fick unitill Göteborgs trädgård versitetet också svara för de ökade statliga kostnaderna for trädgården.

i

1982/83 hade de: statliga bidraget ökat till 2 908 000 kr. På

Budgetåret av universitetet sade statens förhandlingsnämnd (SFN) uppmaning upp avtalet mellan staten och kommunen den 29 juni 1982, varigenom korn att gälla fr.o.m. 1985-07-01. Förhandlingar om nytt uppsägningen avtal inleddes redan år 1982 mellan SFN och kommunen. Kommunen för sin del att staten även i fortsättningen skulle bidra med 25 yrkade av driftskostnaderna, medan företrädare för universitetet i disprocent kussionerna om utformningen av ett nytt avtal hävdade att trädgården och forskningen inom universitetet som hade ett värde för utbildningen inte motsvarade det utbetalade bidraget. Från universitetsledningens sida hâvdades att det växtmaterial som utnyttjades av universitetet skulle kunna inköpas från annat håll för ca 120 000 kr. per år (i 1982 vartill värdet av även andra fördelar för års prisnivå), skullevläggas universitetet av att ha tillgång till den botaniska trädgården.

Under redovisades från universitetet siffror som visaförhandlingarna de att det anslag som universitetet ursprungligen hade fått for bidraget till botaniska budgetåret 1984/85 - efter de pris- och löneträdgården uppräkningar som hade beviljats av riksdagen - uppgick till 1 067 000 kr. Det faktiska bidraget uppgick emellertid till 2 697 000 kr., varav 1 478 000 kr. för driften enligt det ursprungliga avtalet och 1 220 000 kr. for ökade drifts- och kapitalkostnader (dvs. resultatet av utvidgad

verksamhet).

Den 7 oktober 1986 slöts ett nytt avtal mellan staten och Göteborgs kommun. Avtalet innebar i princip en förlängning av tidigare avtal rörande mark, utnyttjande av trädgården for utbildning och forskning, bibliotek, lokaler m.m. Vidare skall staten betala 1 500 000 kr. per år i till varvid bidraget skall utbetalas senast den driftsbidrag trädgården, avser. Avtalet gäller fr.o.m. 15 juli budgetåret efter det år som bidraget

den 1 juli 1985 t.o.m. den 30 juni 1989. Avtalet godkändes av regeringen den 27 november 1986. - Medan det tidigare driftsbidraget motsvarade ca 25 procent av driftskostnaderna innebär det f.n. gällande avtalet ett driftsbidrag i storleksordningen drygt 12 procent av driftskostnaderna exkl. kostnaderna för driften av palmhuset och naturreservatet.

Stådföreningar

Nyligen har två föreningar för stöd till den botaniska trädgården bildatsi Göteborg.

Göteborgs botaniska trädgårds vänförbund är en sammanslutning av föreningar och andra juridiska personer. Förbundets ändamål är att främja Göteborgs botaniska trädgård och dess verksamhet, att stödja utveckling och forskning vid trädgården och att verka för kunskapsförmedling och folkbildning i samarbete med botaniska trädgården.

Förbundet omfattar f.n. 70 olika föreningar och organisationer med

sammanlagt ca 100 000 medlemmar. Årsavgift är 100 kr. för föreningar

med högst 100 medlemmar och 200 kr. för större föreningar.

Vänföreningen Botaniskas Vänner har ca 1 150 enskilda medlemmar. Medlemsavgiften âr 100 kr. per år, varav hälften avsätts för stöd till trädgården. Bland annat förmedlar föreningen i samarbete med botaniska trädgården inköp från utlandet av mera ovanliga blomsterlökar; hösten 1987 förmedlade föreningen totalt 47 000 holländska lökar.

Vänförbundet och vänforeningen har grundat en gemensam fond för stöd till botaniska trädgården i Göteborg. Utöver bidrag från förbundets och föreningens medlemmar siktar man även till att få bidrag genom gåvor, donationer etc.

2.6 Jämförande rörande de fyra botaniska uppgifter

trädgårdarna

har uppgifter om För att underlätta en jämförelse mellan trädgårdarna dessa sammanställts i tabell 1. Som har framgått av avsnitten 2.2-2.5 mellan vilket försvårar enkla finns det många olikheter trädgårdarna, De i tabellen redovisade uppgifterna måste därför tolkas jämförelser. med försiktighet.

mellan jämförbara enheter För att underlätta jämförelsen någorlunda har uppgifterna för Uppsala och Göteborg delats upp på olika verksamhetsställen.

Uppgifterna om tradgårdarnas sammanlagda yta är endast ett grovt mått omfattning, eftersom olika delar av trädpå trädgårdsodlingens är olika intensivt skötta. De förhållandevis stora växthusgårdarna där - i motsats ytorna i Uppsala beror bl.a. på att botaniska trädgården - även svarar för det mesta av växthusen för till övriga trädgårdar (som således inte är öppna för allmänheten) och dessforskningsförsök utom har det gamla byggnadsminnesmârkta orangeriet.

om bokslutet för år 1987/88 innefattar, som framgår av Uppgifterna till tabell 2, en del inkomster och utgifter som inte bekommentarerna rör de botaniska egentliga huvuduppgifter. Vidare avser trädgårdarnas för Göteborg kalenderåret 1987. uppgifterna

vil- Inte heller uppgifterna om personalen är till alla delar jämförbara, om personalen i avsnitten 2.2-2.5. Uppgifket framgår av uppgifterna om antalet besökare och forterna om odlade arter och sorter, liksom egna skattningar och bedömningfrâgningar bygger på trâdgårdarnas ar.

m

000 00m 000 000

-Eau man: - omm mmm m.m m u

a

maa maa

00m 00m ...000

-aåwmmu

a

...namn

n

mma

o

;m2

08 ..

00a

00m mma 000 000 000 000 000

...Emma

...muvmå

om m

:av a m,... v

ma ma ma

omm

mm

:cmcmcvuomxoagoam

000 00m 000 000 00m 000

m: o? mom

w

n?

m a.

muopøamü

m 2 0a

maa

00mA

ma

a

øxmuø_ 52a» 8000 52.:...,

000 000

m 0: mmm a 00m 00m

:granen:

m m.ma m 0a u m

uzanäøuio

.öm m.: A _

.002332703

000 0.8.3._

mma 000 000

vasa

mwnaavammvmau

omm 00m 000

w 0a u

a. m a a å...

m

.amd

00a om A

»annica

.omsätta

amanda

-Sam .Ekman

n a

mmm

md n a :a

. 00a 00m

om

uzånøaon

.så 0.53

s .m

-ummcmh

u N 00m 00m 00a

va.. :uu 00a v5. m... a

a a

mm

ovnwama

ma: 0am ma. 000 000 000 000 000

damma.:

.aøøwo

:nov

ma m

a v u

0a aa 0m ma

0055:8.,

;varuhus

000 000 000 00a

800m

0am Em 000

ma nu

“E250

a 3 N

m aa ua ma a

m0a .

. annars.,

-oas

ovnaeaøuzwiiwm

.es

:få:

E_

A580.:

S.: wo

SSS

.m ma Nu

Q8 :oo

...130

au

.o=o.a..oaå

2:0 .o

:oss

H0

.SMS

amâaåaxm

283mm;

uSua .Qin

.suäm_s.§8.u..

?ESC

S..

?av

.ämâømfuuê

mmRmma 9-0333

auzñâaømasxnøuå

»Scheman

...a

amiga;

.a ._

avzñmcwøuwuvw_

musa... masa.. 03:a

vusuusøäm waäøåxäø .aoauomuauaøx

aoauac

»uuwñoxca .smsâê mzåømcå

8:.

»äxømwm

3:52

aaoawñ

.saxen ^ømuauo

.§5

132.1 .Siw 30:4. 238. 322. 2.080

; :a .n

...m ma

2.7 Övriga större växtsamlingar i Sverige

Botaniska trädgården vid universiteten U meâ

i botanik vid universitetet i Umeå inleddes år 1967. Undervisningen hörde då_ ett mindre undervisningsväxthus med tre Till institutionen både for en mindre växtsamling och unavdelningar, som utnyttjades dervisningsforsök. Fr.0.m. år 1969 forfogade man även över ett större växthus om 190 kvm, vilket möjligorde en utökning av växtsamlingen och dessutom inrymde forskningsförsök.

I samband med inrättandet av en professur i ekologisk botanik i Umeå för anläggandet av en bofr.o.m. läsåret 1968/69 inleddes förberedelser År 1974 stod ett växthus om 475 kvm klart med sex tanisk trädgård. olika avdelningar för växter från olika klimatzoner: for tropiska växter, medelhavsväxter, ökenväxter etc. Samtidigt anlades frilandsodlingar i botanik. I slutet om 1 200 kvm för odling av växter för undervisningen av 1970-talet uppgick antalet odlade arter och sorter till ca 2 000 i växthuset och ca 500 på friland. Växtsamlingen omfattade både olika systematiska grupper och olika nyttovâxter. - Syftet med växterna i växthuset var, utöver att dessa skulle användas for undervisningen, att pröva i vilken och subtropiska växter kunde odlas under utsträckning tropiska som råder i Umeå (varvid man fann att de naturliga ljusförhållanden anpassade till dygnsrytmen på sydlimånga sådana växter är så starkt att de hämmades i sin tillväxt under själva sommagare breddgrader ren).

Redan från början år 1967 fanns vid institutionen en trädgårdsmästare. År 1974 tillkom en 1:e trädgårdsmåstare. Utöver dessa två forfogade institutionen över två å tre arkivarbetare for växtodlingen. Denna persofor att även hålla frilandsodlingen i önskat nal var dock otillräcklig skick.

och besöktes b1.a. Växthusen hölls regelbundet öppna for allmänheten Både från allmänhetens sida och från universiteav många skolklasser. tets sida uppskattades den öppna verksamheten.

I samband med besparingar inom universitetet aktualiserades frågan om växwdlingens finansiering. - På uppdrag av fakulteten ordes budgetåret 1984/85 en utredning av nyttan för fakultetens forskning och för undervisningen av de odlade växterna. Fakulteten fann att nyttan inte svarade mot kostnaderna, som budgetåret 1984/85 uppgick till 333 000 kr. Samtidigt fanns det intresse av att få mera utrymme i växthusen för forskningsändamål (inom ekologisk botanik).

Eftersom många skolklasser besökte framför allt våxthusen försökte man få Umeå kommun att bidra till att finansiera växthusen. När kommunen avböjde att lämna bidrag beslöt universitetsstyrelsen år 1985 att fr.o.m. budgetåret 1986/87 stänga växthusen för visningar.

I dag är en halv trädgårdsmästartiänst avdelad för skötsel av växthusen samt frilandsodlingarna. Tjänsten finansieras av de institutioner som använder växthusen, för närvarande institutionerna för ekologisk botanik resp. biologisk grundutbildning. Hälften av växthusen disponeras av forskningen och hälften av undervisningen. Artantalet har minskat till ca 1 100 arter. Frilandsodlingarna har helt övertagits av forskningen. Odlingarna för forskningsändamål finansieras i huvudsak via olika forskningsanslag.

Växthusytan som disponeras för grundutbildning kan ej minskas ytterligare, samtidigt som behovet av utrymme ökat markant för forskningen (ekologisk botanik, genetik). Därför uppges en utbyggnad av såväl växthus som frilandsodling vara angelägen. Universitetet avser att under âr 1989 söka externa medel för en fördubbling av såväl växthusyta som frilandsodling.

Visningsverksamheten har återupptagits fr.o.m. våren 1988 och sköts av ett handelsbolag som tillhör två personer knutna till institutionen. Ett avtal har upprättats mellan universitetet och handelsbolaget. Visning för allmänheten, skolor m.m. sköts av handelsbolaget mot ersättning, varvid 20 procent av intäkterna från visningarna redovisas till universitetet och bidrar till växthusets budget.

år 1980 deltog botaniska trädgården i det Fr.o.m. år 1970 till omkring internationella fröutbytet, varvid man i första hand erbjöd frö från vilda svenska växter. Under våren 1988 har denna verksamhet återupptamed ett 100-tal länder. gits. I dag sker utbytet

för undervisningens be- Nedläggningen av odlingen på frilandsytorna för undervisningen. Detta skulle enligt unihov har medfört problem versitetet kunna lösas om för undervisningsändanål lämpliga örter, i de gemensamma som buskar och träd kunde planteras planteringar finns på universitetsområdet och som sköts av byggradsstyrelsen.

Växthuset och forskning vid universitetet iLinköping för undervisning

och ämneslârarlinjen i ämneskombimtioner med biologi Biologlinjen vid universitetet i Linköping. I biologingår bland utbildningslinjerna ingår en kurs om 10 poäng i botanik. I en påbygglinjens grundkurs

nadskurs i biologi för ämneslârarlinjen ingår moment om odlingsteknik

F.ö. saknas undervisning och forskning i botanik vid och nyttoväxter. Växthuset för forskningsprojekt inom andra universitetet. utnyttjas ämnesområden.

används växtmaterial iels från den natur- För botanikundervisningen avdelningens växthus om 100 kvm, éels från olika privavetenskapliga ta och kommunala trädgårdar. - Universitetet saknar helt egen frilandsodling. Från institutionens sida beklagas att det inte varit möjligt att få planteringarna på universitetsområdet anpassade till institutionens önskemål om att få träd och buskar som kan användas i undervis-

ningen.

I växthuset odlas ca 150 arter för undervisnings- ›ch demonstrations- Därutöver odlas i växthuset växter som används i undervisändamål. i växtfysiologi och genetik. Även undervisaingsforsök förläggs ningen saknar särskild personal för skötseln av till växthuset. Avdelningen växthuset, utan detta sköts -i mån av tid - av en institutionstekniker.

För undervisningsändamål har både plantor och annat växtmaterial erhållits från olika botaniska trädgårdar. I påbyggnadskursen for blivande lärare ingår studiebesök i någon botanisk trädgård, vanligen i Göteborg eller i Uppsala.

Trots växtsamlingens begränsade storlek är det många grupper från skolor, förskolor och barnstugor som önskar få besöka växthuset och få växterna forevisade av institutionens personal. - Från institutionens sida uppges att intresset for studiebesök är större än vad institutionen egentligen har möjlighet att klara.

A l narpsparken, genetiska trädgården i Uppsala och övriga

växtsamlingar tillhörande Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Lantbruksuniversitetets utbildning med inriktning mot trädgârdsornrådet är förlagd till Alnarp, där ett trädgârdsinstitut grundades.redan år 1862. I anslutning till institutet anlades redan på 1860-talet en park med träd, buskar och andra växter som behövdes for trädgårdsundervisningen. - Parken spelar fortfarande en viktig roll for trädgârdsutbildningen. År 1975 påbörjades en upprustning av parken som fortfarande pågår. Där finns f.n. drygt 1 500 olika arter och sorter av träd och buskar, över 500 olika perenner samt ca 500 olika ettåriga växter och utplanteringsväxter (växter som först odlas i växthus eller drivbänk och sedan planteras utomhus i rabatter). En ambition är att växtinsamlingen skall omfatta det aktuella sortimentet av växter som finns i handeln, så att eleverna skall kunna studera dessa växter fortlöpande under olika årstider.

Alnarpgpârkêñ, âöñi ligger i anslutning till SLU:s institutioner, är öp-

pen for allmänheten, men verksamheten är inte inriktad mot allmänheten. Varje år besöks parken av ett 50-tal studiegrupper. Sedan nägra år finns en översikt över parken att köpa i Alnarp.

I anslutning till institutionerna for genetik och växtforädling vid Sveriges lantbruksuniversitet - vilka är förlagda till Ultuna utanför Uppsala - finns den s.k. genetiska trädgården. Denna är inte en botanisk

som avträdgård av konventionellt slag. utan i stället en växtsamling inom arter och släkten. Antaser att belysa den genetiska variationen men i stället odlas exemplar av samma let arter är således begränsat, klimat eller olika art insamlade från många olika platser, med olika

ekologiska betingelser. Som exempel kan nämnas serien av glasbjörk med jämna mellanrum från sydligaste uppdragen från frön insamlade till nordligaste Sverige. Odlade tillsammans på samma plats illustrerar till klimatet som finns indessa den gradvisa genetiska anpassningen en anpassning till olika om denna och många andra arter (i forsta hand

lång vegetationsperiod).

har även andra planteringar som utgör växt- Lantbruksuniversitetet av intresse for undervisning och forskning. Som exempel kan samlingar fruktträd och bärbuskar - bl.a. 800 olika sornämnas en stor samling ters äpplen och 200 olika sorter av päron - på Balsgård utanför Kristiav särskilt inanstad samt samlingar av bärbuskar och prydnadsväxter utanför Umeå och vid tresse for odling i norra Sverige vid Röbäcksdalen

Öjebyn utanför Piteå.

Trädgårdsföreningen i Göteborg

bildades år 1842 for att anlägga en träd- Göteborgs trädgårdsforening och drivhus, botanisk systematisk avdelning och park gård med växtinitiativ vid den tiden). Trädgården (liknande togs även i andra städer anlades utanför den dåvarande staden och har genom stadens utbygg- Härigenad kommit att ligga centralt i staden intill järnvägsstationen. och en nom har den på en gång fungerat som en påkostad stadspark År 1975 övertog kommunen samlingspunkt for trädgârdsintresserade. hela ansvaret for trädgårdens skötsel och ekonomi.

och rekonstruktionen av dess växtsamling Renoveringen av palmhuset har beskrivits ovan, eftersom palmhuset numera ingår i Göteborgs boutomhusodlingarna i trädtaniska trädgård. Sedan några år domineras som omfattar mer än rosariet (rossamlingen), gården av det nyanlagda olika förädlade rossor- 1 200 olika arter och sorter av rosor, i huvudsak

ter. Därutöver finns det en stor klippträdgård som sköts i samarbete med Sällskapet Trädgårdsamatörerna.

Trädgårdsföreningen omfattar ett helt kvarter om 8 hektar.

Botaniska trádgården i Visby

Sällskapet D.B.V. (uttytt De Badande Vännerna) grundades år 1814 av några Visbybor. År 1854 togs inom sällskapet initiativ for anläggande av en botanisk trädgård, i vilken skulle kunna ske och undervisning från vilken träd och buskar skulle kunna flyttas uti staden for dess forskönande.

Trädgården har sedan starten haft skiftande öden och tidvis bl.a. fungerat som handelsträdgård. Fr.0.m. år 1950 samarbetade kommunen och sällskapet D.B.V. om skötseln. År 1972 övertog kommunen ansvaret for skötseln. Olika kända botanister och trädgårdsanlaggare har vid olika tidpunkter medverkat vid anläggandet, beskrivning av växterna och förnyelse av trädgårdens växtbestånd.

Trädgården gynnas av Gotlands milda klimat, inom vindskyddet ringmuren och den kalkhaltiga jorden. Trädgården omfattar 4,3 ha. Växtbeståndet uppgår f.n. till 330 arter av träd och buskar. Därtill kommer rosor, perenner och utplanteringsväxter. Endast växter forepå friland kommer. Kommunens kostnader for trädgården var år 1987 ca 300 000 kr.

Den botaniska trädgården iHelsingborg

År 1918 skänktes egendomen Fredriksdal till stad av Helsingborgs konsulinnan Gisela Trapp. I donationsbrevet uttalades en önskan att en botanisk trädgård skulle anläggas på en del av egendomens mark. År 1931 tillsatte staden en utredning rörande av den boutformningen taniska trädgården. Efter forslag från beslöts att tillfrågad expertis trädgården skulle utformas som en skånsk botanisk trädgård med land-

Det praktiska anläggningsarskapets vilda växter och växtsamhällen. betet påbörjades år 1936.

inom Fredriksdals friluftsmuseum som omfattar 8 hektar Trädgården kommun. Den ligger inne i Helsingborg ägs och drivs av Helsingborgs och omfattar ca 1 400 vilda skånska arter ca 2 km från stadens centrum fördelade Vidare finns ett stort sortiment på ca 40 olika växtsamhällen. (ca 400 arter) och en genetisk trädgård (ca 200 arter). av nyttoväxter Utöver växtekologiska aspekter behandlas även Zoologiska och geologi-

ska aspekter kopplade till de olika växtsamhällena.

av olika arter och typer av Trädgården har speciellt rikliga samlingar Rubus (hallon, björnbär etc.) samt av gammalenar och inom släktet är odlingsvärd för nordiska genbanken dags (odlade) rosor. Trädgården med 120 olika sydsvenska sorter av äpplen och päron.

i stor utsträckning för undervisningen inom sko› Trädgården används

lan (ekologi, artkännedom, miljöfrågor, geologi m.m.). Elever kan göra I anslutning till trädgården anordnas specialstudier inom trädgården. inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Samarbeutställningar te sker med föreningar av olika slag. År 1987 besöktes den botaniska och utställningarna av 14 000 skolelever. trädgården

museum och hade för år 1988 en Trädgården lyder under Helsingborgs lokalkostnader). Sedan år 1965 kommunal budget om 870 000 kr. (exkl. - numera förste intendenttjânst - med botafinns en intendenttjänst bekostar f.n. ytterligare en nisk inriktning. Malmöhus läns landsting

intendenttjänst och en halvtidstjänst som trädgårdspedagog.

Arboretum Norr i Umeå

grundad år 1984 i samarbete Arboretum Norr i Umeå är en stiftelse i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitet (med mellan universitetet filial i Umeå) och Umeå kommun. Själva arboretet skogsvetenskaplig ravin ca 10 km uppströms är anlagt vid Baggböle, beläget i Umeälvens finns dels utländska trädslag, dels en från Umeå räknat. I arboretet

samling av svenska träd och buskar som klarar klimatet här. Insamling har gjorts i Norrland av särskilt hârdiga träd och buskar. Avsikten är att arboretet skall vara ett centrum for prov och förökning av träd och buskar som i framtiden kan användas som skogsträd, i parker och i

trädgårdar i Norrland. I verksamheten kun-

ingår också undervisning, skapsformedling samt stöd och rådgivning till institutioner, plantskolor, allmänheten m.fl.

Totalt omfattar arboretet f.n. ca 180 arter (ca 250 arter och sorter). Stiftelsen erhåller bidrag från kommuner, landsting, skogsbolag mfl. Stiftelsen har en halvtidsanställd föreståndare.

Laestadiusträdgården iKaresuando

I anslutning till ett fritidsområde i Karesuando anlägger kommunen en trädgård med vilda växter från nordkalotten. Trädgården planeras omfatta 400 arter och anläggs f.n. i samarbete med botaniska trädgården i Uppsala, som bl.a. svarar for vâxtinsamling, odlingsrådgivning, etiketter samt utbildning av personalen i Karesuando.

Trädgården har fått namn efter prästen Lars Levi Laestadius, som var präst och väckelseledare i b1.a. Karesuando under mitten av 1800-talet. Han var dessutom en framstående botanist som bidrog till kartläggningen av norra Skandinaviens flora.

Nordiska genbanken och dess odlingar i bLa. Julita

Nordiska genbanken är en internordisk institution direkt underställd nordiska ministerrådet. Verksamheten inleddes år 1979 och syftar till att insamla och bevara det nordiska jordbrukets och trädgårdsodlingens kulturvâxter jämte dessa växters eventuella vilda släktingar inom Norden. Bevarandet av äldre växtsorter motiveras av att gamla sorter åter kan komma till användning vid framtida växtforädling samt av det kulturhistoriska värdet.

vid Personalen uppgår till Nordiska genbanken är belägen Alnarp. bedrivs gesammanlagt nio personer. Det praktiska insamlingsarbetet nordiska länder. nom arbetsgrupperi samtliga

Insamlade växter bevaras i första hand genom fröer som långtidsförvai Alnarp och med dubbletter i en gruva på Svalras vid låg temperatur i fröform - t.ex. potatis, fruktträd och bard. Sorter som inte kan bevaras många trädgårdsvâxter - bevaras genom att odlas på minst två ställen bl.a. botaniska hos någon odlingsvärd. Som odlingsvärdar fungerar i de olika nordiska länderna. trädgårdar och kommunala planteringar odlas i anslutning till Mellansvenska jordbruks- och trädgårdsväxter där de ingår i nordiska museets filial på Julita gård i Södermanland, som är under uppbyggnad. Andra svenska odlingsvärlantbruksmuseet dar finns i Fredriksdal (se botaniska trädgården i Helsingborg ovan),

Tvååker i Halland, Kattlund på Gotland Brunnstorp vid Husqvarna,

samt Själby vid Kalmar.

ca 15 000 sorter av i forsta hand jord- F.n. uppgår frösamlingen till förbereds for lagring. Inbruksväxter och ytterligare ca 10 000 sorter av t.ex. fruktträd och bärbuskar pågår och en del träd finns samlingen bl.a. vid Linnés Hammarby och Bergianska trädgårredan utplacerade finns av 72 olika rabarbersorter, som nyligen den. På Julita en samling inom SLU. Insamlingen övertagits från ett avslutat forskningsprojekt har ännu knappast inletts, men det bedöms väsentav prydnadsväxter och bevara prydnadsväxter med särskilt god anligt att även uppspåra Även nordiska vilda former av till det nordiska klimatet.

passning

insamlas och bevaras (t.ex. härdiga forträdgårdsväxter skall många mer av liguster, hagtorn, fågelbär etc.).

sida bedöms de botaniska trädgårdar-na vara viktiga Från genbankens för i forsta hand trädgårdsväxter som inte kan bevasom odlingsvärdar trädgårdarna kan visa äldre ras som frön och genom att de botaniska vâxtsorter för allmänheten, skolklasser etc.

Övriga váxtsamlingar

De ovan omnämnda växtsamlingarna ingår i eller har någon anknytning till universiteten eller har av tradition benämnts botaniska trädgårdar. Utöver dessa växtsamlingar finns ett stort antal växtsamlingar i landet av varierande omfattning och inriktning. I flera fall är dessa kommunalt skötta eller understödda. I några fall är det rent privata samlingar eller i något fall en fristående stiftelse. Som exempel kan nämnas Norrvikens trädgårdar, örtagården på Visingsö, Krusmyntagården på Gotland, Klosterträdgården i Vadstena, herrgårdsparken i Rottneros, skolträdgårdarna i Skara och Västerås samt arboreterna på Stenshuvud, i Floby, på Ekerö samt vid Ekolssund och Drafte (Härnö« sand). Dessa har i en del fall ett kulturhistoriskt eller hortikulturellt värdefullt växtmaterial. Många av dem är öppna för allmänheten och har ett lokalt turistvärde.

Många av dessa samlingar har på ett eller annat sätt regelbundna kontakter med de botaniska trädgårdarna. De har i många fall fått växter från trädgårdarna eller genom dessas fröbyten. Personal från trädgårdarna har också i flera fall ideellt eller mot ersättning medverkat vid artbestämning, skötselråd etc.

Landskapsarkitekternas riksförbund LAR har ort en inventering av svenska trädgårdsanläggningar efter år 1920. Arbetet har bekostats av byggforskningsrådet. Resultatet kommer att publiceras år 1990 genom LT:s forlag dels som en trädgårdsguide, dels som ett register över inventeringsmaterialet. Projektledare är Inga Hermelin-Jungstedt.

2.8 Botaniska i

trädgårdar övriga nordiska länder

Köpenhamns universitets botaniska trädgård

Den forsta botaniska trädgården i Köpenhamn grundades redan år 1600, dvs. drygt 50 år före den forsta botaniska trädgården i Uppsala. Den nuvarande botaniska trädgården i Köpenhamn - den fjärde i ord-

centralt inne i Köningen - invigdes år 1874. I dag ligger trädgården kvm (en del av penhamn med en yta om 10 hektar inkl. en sjö om 9 000 Växthusytan är ca 3 000 kvm. Eftersom Köpenhamns gamla vallgrav). hör till trädgården numera även en forträdgården inte kan utvidgas och ett arboretum i utkanten av söksodlingsträdgârd, b1.a. for forskare,

Köpenhamn.

ca 15 000 arter. Därtill kommer ett växtsamling omfattar Trädgårdens enhet inantal varieteter och sorter. Trädgården utgör en självständig vid universitetet i om den botaniska institutionen (centralinstitutet)

och leds av ett särskilt råd. Köpenhamn

Botaniska trädgården iÅrhus

i universitetets botaniska institution och består Trädgården ingår bara av växthus om 2 000 kvm invigda år 1970. Växthusen egentligen omfattar fem olika avdelningar med 4 500 arter och är öppna for alloch for skolklasser. Växtsamlingen omfattar b1.a. många mänheten Thailand och Ecuador. Växthusen är belägväxter från Kanarieöarna, botaniska trädgården med ca 3 000 olika frilandsna i den kommunala till det kommunala friodlade växter, som i sin tur ligger i anslutning

luftsmuseet (Den gamle by).

Botaniska trädgården iÅ bo

i Åbo grundlades år 1752 av Linnélär- Den forsta botaniska trädgården Åbo. jungen Peter Kalm, sedan han hade blivit professor i sin hemstad Som en av de mest beresta av Linnés elever kunde han bygga upp en

Efter Äbos brand år 1827 flyttades trädgåromfattande växtsamling.

den till Helsingfors.

âr 1924 och flyttades år 1956 till nuvarande En ny trädgård grundades i Runsala ca 8 km från stadens centrum. Trädgården har nyliplacering till 21 hektar och har växthus om ca 1 000 gen utökats från 7 hektar botaniska institution. Totalt har kvm. Den är en del av universitetets

trädgården ca 9 000 arter och sorter, varav hälften i Växthusen. F.n. inriktas verksamheten bl.a. på att pröva nya växter - eller redan odlade växter med ny proviniens - som kan bli prydnadsvâxter lämpliga för Finlands klimat. Trädgården avser att specialisera sig på boreala H (nordliga) växter.

Botaniska trädgården iHelsingfors

När universitetet i Åbo efter branden i Åbo år 1827 flyttades till Helsingfors anlades redan från början en botanisk trädgård i Helsingfors.

Trädgården omfattar 4,5 hektar och ligger nu centralt i staden. Växt-

husen omfattar 2 000 kvm och det totala antalet arter uppgår till ca 6 000, vartill kommer odlade sorter.

Trädgården utgör en egen enhet inom universitetet. Trädgårdens centrala läge medför att den är mycket välbesökt. Växthusen har årligen bortåt 50 000 besökare.

Uleåborgs botaniska trädgård

Universiteteti Uleåborg grundades år 1958 och redan år 1960 påbörjades anläggandet av en botanisk trädgård, om än med provisorisk placering. I mitten av 1970-talet hade man närmare 4 000 arter.

År 1983 anlades en ny trädgård om 16 hektar och nya växthus om 700 kvm byggdes i anslutning till universitetsområdet. Den nya trädgården - som fortfarande är under uppbyggnad - omfattar lin. ca 3 000 arter och sorter på friland och 1 500 arter och sorter i Växthusen. Trädgården har specialiserat sig på arktiska och alpina växter.

Trädgården ingår som en del av den botaniska institutionen inom universitetet.

Botaniska trädgården iOslo

år 1814 sedan kung Fred- Den botaniska trädgården i Oslo grundlades det nyligen grundade universirik V1 hade givit sätesgården Töyen till tetet.

finns bevarade tillsammans med I trädgården gamla gårdsbyggnader en under 1950-talet anlagd barockträdgård. Demonstrationsväxthusen medan frilandsodlingarna bl.a. omfattar en stor omfattar ca 1 000 arter, Huvuddelen av trädgården utgörs av ett arboretum samling ljällvâxter. arter och sorter. Totalt omfattar trädgården ca med ca 3 000 olika 10 000 olika arter, vartill kommer olika kultursorter.

och det botaniska museet utgör en egen enhet inom univer- Trädgården I samarbete med övriga universitetsmuseer på Töyen tar trädsitetet. År 1987 begården emot skolklasser enligt ett pedagogiskt program. söktes trädgården av ca 300 skolklasser.

Botaniska trädgården iBergen

anlades åren 1897-1899 i anslutning till - och som en del Trädgården varvid det fick sitt första växthus av en privat av - Bergens museum, Efter tillkomsten av universitetet i Bergen knöts museet och donator. till universitetet. Trädgården omfattar ca 1 hektar jämte trädgården växthus och hade tidigare ca 5 000 arter. Den har specialiserat sig på och har härvid fått sådana från bl.a. botaniska trädbl.a. rhododendron gården i Göteborg.

Vid sidan av den botaniska trädgården finns sedan år 1971 även ett sär- Arboretet Det tillkom i samband med en doskilt arboretum, på Milde. i botanik. Även det norska lantbruksdepartementet nationsprofessur har medverkat vid tillkomsten av arboretet. Det och Bergens kommun omfattar 50 hektar och 800 olika arter och ytterligare ett par hundra

sorter av träd och buskar.

Den botaniska trädgården och arboretet nu i ingår en stiftelse, ARBOHA, som är nära knuten till universitetet. En flyttning av den botaniska trädgården till arboretet planeras.

Botaniska trädgården i Trondheim

Den botaniska i Trondheim trädgården startade år 1973. Trädgården omfattar 14 hektar, varav 4 hektar utgör ett arboretum med skogstrâd från norra halvklotet geografiskt ordnade. Växthus saknas. Totalt omfattar trädgården 2 500 arter på friland.

Trädgården ingår i den botaniska avdelningen inom vetenskapsmuseet, som tillhör universitetet.

Den botaniska trädgården i Reykjavik

Den botaniska är kommunal trädgården och huvudsyftet med trädgården uppges vara att pröva nya trädgârdsväxter på Island och att informera allmänheten om dessa. Trädgården ligger i Reykjavik och omfattar drygt 1 hektar samt växthus. Växtsamlingen omfattar dels en nästan fullständig samling av alla isländska vilda högre växter, dels ca 4 000 arter och sorter av trädgårds- och vâxthusväxter.

Trädgården utnyttjas for undervisning inom skolan och vid universitetet.

3 Tidigare utredningar och

utredningsuppdraget

3.1 UKÄ:s utredning år 1976

År 1971 uppdrog Kungl. Maj:t till dåvarande universitetskanslersämbetet (UKÄ) att utreda den framtida inriktningen av verksamheten vid de botaniska vid universiteten trädgårdarna i Uppsala och Lund och att redovisa de förslag som med anledning härav kunde bli aktuella. Uppdraget utvidgades senare till att även avse Linnéträdgården och Linnés Hammarby i Uppsala. Till utredningen överlämnades en skrivelse från Svenska Linnésällskapet 1968-02-07 om åtgärder för att trygga Linnéträdgårdens fortbestånd och en skrivelse 1972-02-09 från professor Olof Hedberg om finansieringen av Uppsala universitets botaniska trädgård från institutionen for systematisk botanik. skul- Utredningen le vidare behandla programbudgetbekniska aspekter på finansieringen av verksamheten.

Utredningsarbetet gjordes av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän inom UKÄ, vilka år 1974 redovisade promemorian Verksamheten vid de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund. Arbetsgruppen orde en detaljerad kartläggning av verksamhetens inriktning och omfattning, liksom även av kostnaderna for olika delar av trädgârdens verksamhet. Bl.a. beräknades kostnaden per kvadratmeter for olika delar av trädgården och växthusen och kostnaderna för olika användningsområden skattades.

Skattade kostnader for olika funktioner budgetåret 1968/69 (procent)

Funktion Uppsala Lund

och forskning 51 49 Undervisning 15 - Undervisning for SLU 20 - Barockträdgården, kulturellt värde Parkfunktion for allmänheten 6 32 2 16 Skolor, folkbildning, rådgivning service, naturvård m.m.) 6 3 Övrigt (extern Summa 100 100 procent Driftskostnader tkr. 1 320 619 totalt,

Enligt arbetsgruppen hänforde sig således endast en del av trädgårdarnas verksamhet till området högre utbildning och forskning. Ungefär artbeståndet i de botaniska trädgårdarna i hälften av det dåvarande Uppsala och Lund bedömdes preliminärt behövas för grundutbildningen, forskarutbildningen och forskning - oberoende av att artantalet var ca 50 procent större i Uppsala. Som en förklaring till att trädgårdarna var överdimensionerade i förhållande till universitetens egna behov pemellan olika trädgårdar numera kade arbetsgruppen på att samarbetet inte behöver vara lika är så välutvecklat att varje botanisk trädgård Ambitionen att vidmakthålla i välsorterad som tidigare. trâdgårdarna sitt skick angavs som en förklaring till att trädgårdarna ursprungliga numera odlar en hel del växter utöver vad som direkt erfordras for hög-

re utbildning och forskning.

vidare trädgårdarnas allmän- Arbetsgruppen pekade på de botaniska kulturella och hortikulturella värden, liksom att trädgårdarna numera och från Uti hög grad uppskattas som parkområden turistsynpunkt. konstaterade att kostnaderna for trädgårdarnas drift inte redningen värdet och stod i rimlig proportion till för eftergymnasial utbildning överforskning. För att uppnå en något så när rättvisande långsiktig ensstämmelse mellan kostnaderna och utbytet inom universitetssektorn borde verksamhet begränsas till det for antingen trädgårdarnas universiteten absolut nödvändiga eller kostnaderna för trädgårdarnas verksamhet fördelas som har intresse av att bibehålpå de myndigheter

la nuvarande verksamhet. I det senare fallet borde den redan påbörjade anpassningen till skolans, folkbildningens, turismens och parkbesökarnas intressen fullföljas.

Utredningen redovisade således inget konkret beträffande trädförslag gârdarnas framtida omfattning och till hur den framtida finansieringen av trädgårdarna skulle ske. Detta skulle få bli beroende av i vilken utsträckning olika var beredda att delta utnyttjare i finansieringen av verksamheten. Även organisationen måste härtill. - Utredanpassas ningen ansåg att huvudrnannaskapet skulle kunna läggas antingen på staten eller berörda kommuner beroende på i vilken omfattning respektive intressent utnyttjade trädgården.

Arbetsgruppen påpekade att de olika intressenter som deltogi finansieringen borde få ett inflytande på verksamheten genom representation i styrelsen för verksamheten. Som primära intressenter nämndes förutom de berörda universiteten även lantbrukshögskolan, riksantikvarieämbetet, naturhistoriska riksmuseet, naturvårdsverket (pga. projekt Linné) samt Uppsala och Lunds kommuner. Samtidigt underströks att trädgårdarna borde bibehålla sin karaktär av vetenskapliga institutioner och därför måste stå under vetenskaplig ledning.

Beträffande Linnés barockträdgården, Hammarby och Linnéträdgârden (samtliga i Uppsala) ansåg arbetsgruppen att hela kostnaden för dessa borde täckas genom medel från kulturanslag och kommunen.

Arbetsgruppens förslag mynnade ut i att statens förhandlingsnämnd skulleges i uppdrag att genom överläggningar med berörda statliga myndigheter och genom förhandlingar med berörda kommuner träffa överenskommelse om fördelningen av kostnaderna för trâdgårdarna och om lämplig organisation för dessa.

Utredningen sändes av UKÄ på remiss till nyss nämnda intresstatliga senter samt till interimsstyrelsen för Bergianska botaniska trädgården, Vetenskapsakademien och Svenska Linnésällskapet. I en skrivelse 1976-09-30 till regeringen redovisade UKÄ verkets förslag på grundval av utredningen och remissynpunkterna.

UKÄ konstaterade att under de år som hade gått sedan utredningsuppgavs hade synen på universitetens och högskolornas uppgifter draget förändrats. Ett av de karakteristiska dragen i den beslutade högskolereformen är samspelet mellan högskolan och samhället i övrigt. Arbeskall i skilda hänseenden närmare knytas tet vid högskoleenheterna verksamhet. UKÄ hänvisade härvid till förslatill annan samhällelig för den nya högskolan. Enligt detta skulle det vara get till målparagraf om villkoren för ve› ett åliggande för högskolan att sprida kännedom arbete, om erfarenheter och kunskaper som vunnits genom tenskapligt som sådana erfarenheter kan sådant arbete samt om de tillämpningar få. UKÄ att de universitetsanknutna ansåg det därför vara angeläget museerna och de botaniska trädgårdarna får bra arbetsvillkor.

skulle behålla sin nuvarande karaktär UKÄ föreslog att trädgårdarna och även i fortsättningen behålla sina dubbla funktioner. Det statliga borde därför behållas, om än med ändrade former huvudmannaskapet for utomstående intressenter och för for representation i styrelseorgan av verksamheten. De botaniska trädgårdarna i Uppsala finansiering ingå i universiteten, varoch Lund borde således även i fortsättningen trädgården tillsamvid for Uppsalas del även föreslogs att botaniska mans med barockträdgården, Linnéträdgården och Linnés Hammarby en enhet. Vardera trädgården skulle utgöra en särskild skulle utgöra enhet inom universitetet med en särskild nämnd.

av trädgårdarnas verksamhet förordade Beträffande finansieringen UKÄ att den statliga delen av finansieringen skulle ske över ett anslag, universitetetens lokalkostnadsanslag. Härigenom skulle nämligen karaktär av gemensamt åtagande för resp. universitet trädgårdar-nas markeras och vid behov skulle särskilda anslagsposter kunna anges för

det statliga bidraget till trädgârdarnas finansiering.

UKÄ föreslog att Svenska Linnésällskapet skulle befrias från det ekoskötsel. Vidare föreslogs att nomiska ansvaret för Linnéträdgårdens skulle ges i uppdrag att förhandla med bestatens förhandlingsnämnd rörda kommuner om bidrag till de botaniska trädgârdarna.

Som en del av högskolereformen år 1977 genomfördes en omläggning av alla den nya högskolans anslag fr.o.m. budgetåret 1978/79. Härvid fördelades medlen från tidigare och olika anslag på fem sektorsanslag fakultetsanslag. De olika universiteten gavs ett betydande inflytande över hur tidigare tilldelade medel fördelades på de olika nya anslagen. De medel som tidigare hade utgått för de botaniska trädgårdarna inom ramen for anslagen till de matematisk-naturvetenskap]iga fakulteterna (inkl. grundutbildning) fördelades i huvudsak på anslaget för teknisk sektor resp. på anslaget för matematisk-naturvetenskaplig fakultet (exkl. grundutbildning). Universitetsstyrelserna har sedan var för sig beslutat om hur verksamheten vid de botaniska skall trädgårdarna bekostas från olika anslag, varvid ett alternativ har varit att bekosta den botaniska trädgården från de gemensamma medel - tillkomna genom avsättningar från samtliga anslag - som har stått till universitetsstyrelsernas förfogande. - Hur finansieringen faktiskt sker av de olika trädgårdarna redovisas i kommentarerna till tabell 2 i avsnitt 4.2.

Regeringen uppdrog 1979-02-09 till statens förhandlingsnämnd att förhandla med Uppsala och Lunds kommuner och Svenska Linnésâllskapet om finansieringen m.m. av de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund samt Linnéträdgården och Linnés Hammarby. I en till beslutet fogad PM angavs att den botaniska trädgården i Uppsala, Linnéträdgården och Linnés Hammarby bör organisatoriskt betraktas som en inrättning vid universitetet enligt 16 kap. 14 § högskoleförordningen. Motsvarande bör gälla den botaniska trädgården i Lund. Inrättningen bör under universitetsstyrelsen ledas av en särskild styrelselorgan. Om man inte kommer överens om annat vid förhandlingarna bör universitetet besluta om sammansättningen av styrelsen och organisationen i övrigt. Det ekonomiska ansvaret m.m. för verksamheten åvilar universitetets Berörda intressenter styrelse. bör bidra till finansieringen av verksamheten.

Förhandlingarna har hitintills endast resulterat i ett avtal om bidrag från Uppsala kommun; se avsnitt 2.2. Genom en förordning beslutad av regeringen 1982-01-21 (UHÄ:s författningssamling 1982:1) foreskrev att den botaniska regeringen trädgården i Uppsala samt Linnéträdgår-

skall vara sådan inrättning som avses i 16 den och Linnés Hammarby kap. 14 § högskoleförordningen (SFS 1977:263).

3.2 De naturhistoriska universitetsmuseerna

framlade I propositionen 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken 1965 regeringen bl.a. förslag rörande de statliga museerna baserade på (MUS 65, SOU 1973:5). Härvid anförde föredraganårs museiutredning de statsrådet (s. 348):

I enlighet med vad som anförts av MUS 65 och remissinstanserna ta aktiv del i lâroanstalternas utbildbör universitetsmuseerna Samtidigt bör de svara för konnings- och forskningsverksamhet. takt mellan vetenskap och samhälle. De bör i detta syfte göras me- Det ankommer att ra allmänt tillgängliga. på myndigheterna framlägga närmare förslag i dessa avseenden.

År 1976 uppdrog UKÄ till en särskild arbetsgrupp att göra en översyn universitetsmuseernas verksamhet. Gruppen reav de naturhistoriska De naturhistoriska universitetsmusedovisade sina förslag i rapporten (UHÄ-rapport 1978:8). ernas framtida verksamhet och organisation 6 § (SFS 1977:218) om att Till Gruppen utgick ifrån högskolelagens skall höra att sprida kännedom om verksamheten inom högskolan och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilforskning ka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfa- Gruppen redovisade en renheter och kunskaper skall kunna tillämpas. de naturhistoriska universitetsmuseerna (ingenomgång av samtliga ämnesområdena) jämte komom de biologiska och geovetenskapliga verksamheten. Gruppen bementarer och förslag rörande den fortsatta tonade härvid att de natur-historiska museisamlingarna utgör en form med tidstypiska oersättliga dokuav forskningsarkiv och är jämförbara ment, att. universiteten har ett stort ansvar for dessa och att verksamheten måste ges tillräckliga basresurser.

inte direkt inräknades bland de Trots att de botaniska trädgårdarna naturhisboriska universitetsmuseerna gjorde arbetsgruppen följande

uttalande (s. 9):

Det föreligger ett starkt samband mellan de botaniska universitetsmuseernas verksamhet och de botaniska trädgårdarnas. De botaniska trädgârdarna utgör en värdefull resurs för att lösa vissa av universitetens utåtriktade uppgifter. Den öppna attityd som universiteten skall inta enligt högskolelagen bör radikalt förändra synsättet även på de botaniska trädgårdarnas verksamhet. Möjligheterna till samarbete mellan de botaniska museerna och de botaniska trädgårdarna vad gäller såväl service åt utbildning och forskning som åt allmänheten samt vad gäller botanikämnets utåtriktade verksamhet bör uppmärksammas och utvecklas.

Utredningens förslag - som i tiden sammanfoll med regeringsdirektiv om förslag till tvåprocentiga besparingar inom högskolan och behov av ökat antal nybörjarplatser på grund av ungdomskullarnas ökade storlek - synes inte senare ha följts upp av UHÄ eller av statsmakterna.

3.3 UHÄ:s för

referensgrupp biologiområdet

UHÄ tillsatte 1984-05-28 en referensgrupp för forskning och utbildning inom biologiområdet. Gruppen avlämnade år 1986 rapporten Bio-

logi - utbildning och forskning (UHÄ-rapport 1986:9).

I rapporten berördes kortfattat de botaniska trådgårdarnas betydelse för universitetens undervisning och forskning. konstaterade Gruppen att de botaniska trädgårdarna har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är knuten till universitetens och underforskning Eftersom visning. de av andra skäl måste finnas är det dock_ naturligt att de är förlagda till universitetens närhet för att undvika statliga dubbelsatsningar. Endast en mindre del av deras driftskostnader bör dock belasta universiteten, varför staten bör se över finansieringssituationen och bl.a. ta upp förhandlingar med kommunerna ifråga om den delfunktion som kan kallas folkbildnings- och parkfunktion.

UHÄ hari sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 (Litt. D 23) uttalat sitt stöd för att finansieringen bör förskjutas mot de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna.

3.4 Vissa andra museiutredningar

under utbildningsdepartementet av statens Museifrågor handläggs kulturråd. I en rapport från kulturrådet 1986:1 Museisverige ges en beutifrån statistikuppgifter för år skrivning av Sveriges museiväsende 1983.

I rapporten redovisas uppgifter om 141 museer, varav 12 s.k. universiredovisas botaniska trädgården i tetsmuseer. Bland de sistnämnda i Lund och Stockholm. In- Uppsala, men inte de botaniska trädgårdarna i Göteborg är medtagen bland de komte heller botaniska trädgården munala museerna. - Detta belyser den oklarhet som råder om universitetsmuseernas ställning som museer och att de botaniska trâdgârdarna vanligen inte medräknas bland landets museer.

om en aktuell museiutredning, som I det följande redovisas uppgifter samhällssektor behandlar mubelyser hur man inom en angränsande

seifrågan.

museum - utökade resurser och önsk- I en rapport Sveriges tekniska värd verksamhet rapport nr 3 1987) presen- (utbildningsdepartementet Thörnqvist forslag rörande Tekniska terade utredningsmannen Harry museets framtida verksamhet, organisation och finansiering.

Museet tillkom på initiativ av Svenska teknologforeningpå 1920-talet en och och stöddes redan från början av

Ingenjörsvetenskapsakademien

År 1947 ombildades museet till en stiftelse. Sveriges industriförbund.

- inkl. Wallenbergstiftelsen - Organisationer knutna till näringslivet till museets uppbyggnad. Fortfarande ger deshar från början bidragit och till olika specialsa betydande bidrag till både den löpande driften och foretagsområden. Museet utställningar som berör olika branscher for olika branscher och företag kan sägas fungera som ett skyltfönster gentemot skolan och allmänheten.

Museet fick budgetåret 1986/87 ett statsanslag om 9 493 tkr., bidrag från länsarbetsnämnden om från näringslivet om 2 057 tkr., löneanslag

5 805 tkr. samt därutöver bidrag från fonder och Tekniska museets vänner samt från företag och organisationer för speciella utställningar. T0talt uppgick inkomsterna till 24 910 tkr.

Utredaren föreslog en fortsatt samverkan mellan staten och näringslivet för museets drift och fortsatta utveckling. De fyra organisationer som tidigare har utgjort Stiftelsens huvudmän föreslogs även i fortsättningen få det dominerande inflytandet i stiftelsens huvudmannaförsamling.

3.5 Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av de långvariga diskussioner som hade föregått det fyraârsavtal som år 1986 slöts mellan staten och Göteborgs kommun om bidraget till den botaniska trädgården i Göteborg anförde chefen för utbildningsdepartementeti regeringens proposition 1986/87:80 om forskning (bilaga 6 s. 99) att han senare avsåg att ge berörda myndigheter i uppdrag att se över frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.

Vid riksdagens behandling av propositionen förelåg fyra riksdagsmotioner som berörde de botaniska trädgårdarna (motionerna 1986/87:Ub 58, 540, 569 och 591). Utskottet instämde i vad som hade anförts i propositionen och motionerna om att frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering innehöll ett antal olösta problem. Enligt utskottet borde därför en utredning göras där olika aspekter på frågorna blir belysta och berörda instanser får möjlighet att framlägga sina synpunkter (UbU 1986/87:26 s. 82).

Regeringen beslöt 1987-11-19 att bemyndiga chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de botaniska verksamhet trädgârdarnas och finansiering. Utredningsdirektiven återges i bilaga 1.

Enligt direktiven skall utredaren redovisa till hur olika intresförslag senter kan ges möjlighet att medverka i utformningen av verksamhe-

i samarbete med verksamhetens inten. Utredningen bör genomföras universitet och kommuner, universitets- och tressenter, bLa. berörda Sveriges lantbruksuniversitet, byggnadsstyrelsen, högskoleämbetet, statens samt andra berörriksantikvarieämbetet, förhandlingsnânmd da kultur- och miljövårdsorgan. - De förslag som läggs fram skall kuninom ramen för totalt oförändrade resurser inom de omna genomföras råden som förslagen avser.

4 De botaniska

trädgårdarnas funktion, användning och ekonomi

I avsnitt i 2 har uppgifter redovisats om var och en av de fyra botaniska trädgårdar som utredningsarbetet skall avse, om några andra större växtsamlingar och trädgårdsanläggningar i landet samt om de botaniska trädgårdarna i grannländerna. I det följande görs en sammanfattning av situationen for de fyra stora svenska botaniska trädgårdarnas del.

4.1 De botaniska funktion

trädgårdarnas och användning

De botaniska trädgårdarna har många besökare och många förespråkare. Det finns knappast någon som ifrågasätter deras värde. Som framgår av de föregående avsnitten har det däremot funnits - och finns fortfarande - olika uppfattningar om vad som är trädgårdarnas huvuduppgifter och som en konsekvens härav även hur verksamheten skall finansieras. Innan jag tar ställning till trädgårdarnas framtida utveckling, till finansieringen och till organisationen görsi följande avsnitt en sammanfattning av nuvarande situation for trâdgårdarna vad avser funktion och användning.

De botaniska trâdgårdarna i Uppsala och Lund är från början grundade for att användas for universitetens undervisning och forskning och har också spelat en viktig roll i dessa sammanhang. De två andra botaniska trädgårdarna har däremot anlagts av andra intressenter och utifrån delvis andra utgångspunkter, men de har ändock redan från början stått under vetenskaplig ledning och deras föreståndare har särskilt in-

De två sistnämnda tillkomst kan rättade professurer. trädgårdarnas f.ö. ses som ett led i strävandena att tidigare - före tillkomsten av universiteten i Göteborg och Stockholm - i dessa städer bygga upp högre

utbildning och forskning.

en viktig roll för un- De fyra botaniska trädgårdarna spelar fortfarande främst inom ämdervisning och forskning inom respektive universitet, nesområdet systematisk botanik men även inom andra ämnesområden. Alla de fyra trädgårdarna används dessutom i varierande grad vid ut- Det har emellertid vid bildningen inom Sveriges lantbruksuniversitet. flera tillfällen om utbytet for högre utbildning och forskning ifrågasätts står i rimlig proportion till kostnaderna for universiteten.

Det är inte möjligt - och knappast heller meningsfullt - att på något exakt sätt försöka mäta och avgränsa i vilken utsträckning de botaniska trädgårdarna används for högre utbildning och forskning. Uppenbarliuniversitet har tillgång till en botagen är det så att om man inom ett nisk trädgård med ett rikhaltigt växtmaterial så utnyttjas detta, medan om tillgången är begränsad eller sådant material saknas så anpassas undervisningen härtill. - De i föregående avsnitt redovisade uppgifterna om botaniska och växtodling vid de olika universiteträdgårdar att bedriva utbildning på utan

ten visar att det är möjligt biologlinjen

men att särskilda kurser, forsktillgång till någon större växtsamling, inom ämnesområdet systematisk botanik ning och forskarutbildning endast förekommer vid de universitet som har tillgång till en botanisk

trädgård.

två uppgifter som i forsta De botaniska trädgårdarna har ytterligare forskning. Den ena är att trädgårhand är kopplade till universitetens darna genom utbytet av fröer - och vid behov även av plantor, sticklingar etc. - mellan alla världens botaniska trädgårdar ofta hjälper forskare att få tag på önskat växtmaterial. Detta gäller inte bara forskare inom utan även forskare inom andra forsknings- eller utområdet botanik (farmakologi, biokemi, växtforädling etc.) som behövecklingsområden ver växtmaterial av visst slag. Den andra uppgiften är att trädgårdarna tillhandahåller utrymmen i växthus och på friland för försök och forsksitt stora odningsprojekt och att trädgårdarnas personal ofta utifrån

lingskunnande kan bistå forskare med material och anvisningar för själva odlandet. (I Lund, Stockholm och Göteborg har de botaniska institutionerna egna större eller mindre växthus, medan botaniska trädgårdeni Uppsala svarar även for huvuddelen av de växthusutrymmen som behövs for forskningsändamlål.)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) intar en särställning som användare av de botaniska SLU svarar trädgårdarna. for utbildningen av bl.a. hortonomer, landskapsarkitekter och trädgårdstekniker, dvs. utbildningar som är inriktade mot prydnadsväxter, och hortikulparker tur. För utbildningen vid SLU används därför samtliga de fyra botaniska trädgårdarna, både för studiebesök inom undervisningens ram och for enskilda studier. SLU saknar emellertid representation i någon av trädgårdarnas styrelser och bidrar ej heller till kostnaderna for finansieringen av någon av trädgårdarna. - För Uppsala universitets del finns dock en gammal överenskommelse, som innebär att universitetet en gång har fått medel som sedan dess ingår i driftskostnadsanslagen för undervisning av SLU-studerande i botanik. I detta åtagande kan sägas ingå att de SLU-studerande naturligtvis även skall utnyttja den botaniska trädgârdens växtsamling under botanikstudierna.

Från samtliga trädgårdar rapporteras att intresset är stort från lärarna i skolan att göra besök med skolklasser i de botaniska trädgårdarna. Detta gäller främst växthusen, särskilda samt demonutställningar strationsodlingar av nyttoväxter. Även de mera blygsamma växthusen i Linköping och Umeå besöks av skolklasser. Till en del kan det stora - i motsatts till för ett par intresset förklaras av att skolorna numera årtionden sedan - endast undantagsvis har skolträdgårdar som fungerar som demonstrationsodlingar. Även besök av barngrupper från forskolan och barnstugor är vanliga.

Stockholms kommun betalade tidigare - före förstatligandet - ett bidrag till Bergianska trädgården för att trädgården skulle ta emot skolklasser. F.n. är det endast Lunds kommun som betalar ett schablonbelopp till Lunds botaniska trädgård for att man där skall ta emot skolklasser från kommunen och utan kostnad erbjuda dessa guidning.

och Samtliga de fyra botaniska trädgårdarna är öppna for allmänheten besöks också av många människor. Bland besökarna ingår såväl besöbotaniskt intresserade, som parkbesökare - dvs. kare som är särskilt kommuninvånare som främst besöker trädgårdarna i deras egenskap av park tillgänglig for allmänheten - och vanliga turister som komkan även räknas de mer från andra kommuner. Till parkbesökarna som i motionssyfte passerar eller särskilt besöker trädgården.

i avsnitt 4.3 hör fritidsodling (utomhus) till de Som senare redovisas har vanligaste fritidssysselsättningarna_ i Sverige. De flesta hushåll krukväxter. har således intresse för växdessutom Många människor och inriktning. För de Växtinter, om än med varierande engagemang tresserade har de botaniska trädgårdarna en funktion som är jämförbar

med andra museer.

torde främst vara vanliga i trädgårdarna i Lund och Parkbesökarna Göteborg, medan trädgården i Uppsala och de odlade delarna av Berom gianska trädgården bedöms ha färre sådana besökare (se avsnitten samt avsnitt saknas emellertid om i vilresp. trädgård 3.1). Uppgifter även tittar på växterna och därmed ken utsträckning parkbesökarna ökar sina kunskaper om dessa. samtidigt

Även turisterna som besöker en botanisk trädgård utgör, som vid andra turistsevärdheter, en blandad grupp. En del av besökarna är intresseratill botaniska trädgårdar, medan trode av växter och söker sig särskilt turister mera ser en botanisk trädgård som ett vackert ligen flertalet och lite ovanligt turistmål. Enligt en icke helt aktuell undersökning från botaniska trädgården i Göteborg är ca en fjärdedel av besökarna innebära över 100 000 där turister. Det skulle med dagens besökssiffror turister per år. Även botaniska trädgården i Uppsala har ett växande vilket med trädgårdens cenantal besökande turister, sammanhänger trala läge intill slottet och att det är möjligt att gå direkt från slottet

slottsträdgården/barockträdgården. Den äldre delen av

ned i den gamla och arkitekturhistorisk sevärdhet trädgården är också i sig en kultursom under senare år har rustats upp.

Jag har inte ansett det vara möjligt att till rimlig kostnad och rimligt besvär kartlägga antalet besökare av olika kategorier i de olika trädgårdarna. Dels har trädgårdarna många in- och utgångar, dels varierar antalet besökare kraftigt från dag till dag beroende på vädret och mellan olika årstider. Till detta kommer att många av de in- och utpasserande är studerande eller anställda vid de institutioner som är belägna inom trädgårdarna samt att även genomgångstrafik av gående och cyklande förekommer.

I de två äldsta botaniska trädgårdar-na -i Uppsala (inkl. Linnéminnena) och Lund - är enligt regeringsbeslut vissa delar byggnadsminnesmärkta. Som ägare till trädgårdarna har staten -i detta fall byggnadsstyrelsen - ett ansvar för att de värdefulla byggnaderna och miljön i dess helhet bevaras. - Samtliga de fyra trädgårdarna förvaltar dessutom forskningsmaterial i form av levande växter av vetenskapshistoriskt värde. Linnéminnena i Uppsala har dessutom ett särskilt värde, eftersom Linné är den internationellt mest kända av alla svenska vetenskapsmän.

Även trädgårdarnas växtsamlingar har ett botaniskt och kulturhistoriskt värde. Botaniskt intressanta växter som på senare tid har utrotats i naturen finns i vissa fall bevarade i botaniska trädgårdar. De botaniska trâdgårdarna har även engagerat sig i arbetet med att inventera och i vissa fall även bevara och föröka utrotningshotade vilda växter.

I trädgårdarna finns många äldre sorter av prydnadsväxter som inte med säkerhet bevaras någon annan stans. Dessa äldre sorter har även ett värde som tänkbar utgångspunkt for fortsatt Den växtforädling. nordiska genbanken (se avsnitt 2.6) skall bevara äldre sorter av kulturvâxter, men är for bevarandet av många av dessa beroende av att de botaniska trädgårdarna kan fungera som kunniga odlingsvärdar. Härigenom blir samtidigt detta kulturhistoriska material tillgängligt för allmänheten. Genom att äldre sorter bevaras inom landet kan for vårt klimat härdiga stammar, kloner och sorter lättare bevaras än om bevarandet skeri utländska trädgårdar (som inte torde ha intresse av att bevara de härdiga sorter som särskilt lämpar sig for odlingi Skandinavien).

Genom fröbytet och insamlingsresor prövar trâdgårdarna fortlöpande av växter att i vårt klimat odla nya arter, sorter och s.k. provenienser som kan visa sig vara av intresse for odling i parker eller trädgårdar. av de i dag odlade trädgårdsväxterna - och även vissa ogräs - Många trädgårdarna. Ytterligare vårhar i vårt land först odlats i de botaniska defullt växtmaterial, som är värt en vidare spridning, finns säkerligen redan i dag i de botaniska trädgårdarna. - Flertalet nya växter för parker och trädgårdar når emellertid numera vårt land på annat sätt och insatser särrent kvantitativt sett synes de botaniska trädgårdarnas skilt för att förse landet med nya arter och sorter av odlade växter vara av begränsad omfattning. (Import av nya växter sker i stor utsträckning rent kommersiellt. Förädling och prövning av nytt växtmaterial för odling sker i huvudsak inom SLU och i någon mån även inom företasom emellertid i sin tur erhåller växter gen Weibulls och Hammenhög, från de botaniska trädgårdarna.)

ovan för de olika botaniska trädgårdarna har framgått Av redogörelsen att det från allmänhetens sida finns ett stort intresse for att få hjälp och stora kunnande utråd beträffande växtnamn, odling etc. Personalens sida aktivt medverkar nyttjas också genom att man från trädgårdarnas vid korrekt namnsättning av odlade växter inom ramen för ett projekt som bedrivs i samarbete med trädgårdsnäringen. Flera av trädgårdarnas tjänstemän medverkar också regelbundet i populärvetenskapligt betonade böcker och tidskrifter om växter och växtodling.

De botaniska trädgårdarna fyller således en uppgift genom att de forvaltar och förmedlar kunskaper om trädgårdsskötsel och trädgårdstrabland allmänheten. Många av besökarna är som dition till intresserade › nämnts ovan fritidsodlare som kan antas få kunskaper och inspiration vid besöken i de botaniska trädgårdarna. Från flera av trädgårdarna botaniska trädgården i Göteborg undantagen - har rapporterats att intresset från allmänhetens-sida egentligen är större än vad trädgårdarna av ekonomiska skål kan tillmötesgå och att man därför måste vara återhållsam med att sprida för mycket information om trâdgårdarnas verksamhet. Det finns således ett större intresse för växter och växtodav den nuvarande verkling bland allmänheten än vad som framgår - De botaniska verksamhet kan i samhetens omfattning. trådgårdarnas

detta sammanhang ses både som en form av folkbildningsarbete och som ett samhälleligt stöd for fritidsodlingen, vilken f.ö. hör till de minst samhâlleligt stödda av alla ofta

förekommande fritidsverksamheter.

Vid denna genomgång av de botaniska trâdgårdarnas funktion och upp-

gifter är det befogat att även peka på 6 § i högskolelagen (SFS 1977: 218), dvs. i de av riksdagen beslutade riktlinjerna for högskolans verksamhet. Bland uppgifter for högskolan nämns där särskilt att Pill verksamheten inom högskolan skall höra att kännedom om sprida Högskolan har således skyldighet att informera om forskning och forskningsresultat.

Genom det utbredda intresset bland allmänheten för växter och odling fungerar de botaniska trädgårdarna som skyltfönster for universiteten gentemot stora grupper av allmänheten som annars komknappast meri närmare kontakt med universiteten och›dess verksamhet.

Till den externa informationsverksamheten från de botaniska trädgårdarnas sida hör även den information som efter förfrågningar ges till olika myndigheter, organisationer och massmedier. Det gäller bl.a. - t.ex. med anledning identifiering av olika växter av förfrågningar från tullen och polisen - eller hjälp att utreda en växts giftighet i samband med forgiftningsfall på sjukhus.

4.2 De botaniska

träidgårdarnas nuvarande ekonomi

De tre statliga botaniska trâdgårdarna i Uppsala, Lund och Stockholm ingår i likhet med universitetsinstitutionerna i universitetens organisation och ekonomi. Därför ges här en kortfattad beskrivning av de regler som gäller for finansieringen av universitetens verksamhet.

Den huvudsakliga finansieringen av universitetens verksamhet sker f.n. via av riksdagen beslutade anslag till de olika yrkesutbildningssektorema och fakultetsområdena. beslutar Riksdagen sedan âr 1978 om anslagsbeloppet for varje sektor och fakultet vid varje universitet och högskola (rent formellt anmäls beloppen for riksdagen, varefter rege-

beslutet om anslagsposterna). Medel för desringen fattar det formella universitetens kostnader sa anslag skall även finansiera gemensamma

m.m. - universitetens styrelser beslutar för administration, bibliotek skall avsättas för därför om hur stora belopp som från de olika anslagen härav bekostas högskolans lokaler kostnader. Vid sidan gemensamma och värme) via ett särskilt lokalkostnadsanslag. Bygg- (inkl. el, vatten och erhåller en ersättning från lokalkostnadsstyrelsen är lokalhållare

skall vara en marknadsmässig hyra. Därutnadsanslaget som i princip

bidrag for inredning och utrustöver erhåller universiteten begränsade

anslag (UHÄ-ramen). - Regeringen har i proponing från ett särskilt att anslagen till högskolan sitionen 1988/89265 till riksdagen föreslagit

1993/94 så att anslagen i stället utgår per ändras fr.o.m. budgetåret

högskoleenhet.

forskning - och till mindre del även En betydande del av universitetens

statliannan verksamhet - bekostas genom bidrag från forskningsråd,

företag eller genom andra former av uppdragsga sektorsmyndigheter, samt donationer bidrar i verksamhet. Även universitetens egna fonder

av verksamheten. någon mån till finansieringen

har det ansvaret for högskolans Högskolans styrelse övergripande

inom ramen for de bestämmelser som gälverksamhet och for ekonomin

verksamhet och for olika anslag. Universiaetsinstituler for högskolans tilldelas genom beslut av styrelsen tionerna och särskilda inrättningar fakultetseller andra organ inom universitetet (ev. sektorsnämnder.

Hâruttsver kan nämnder, linjenämnder) en budget for sin verksamhet.

och enskilda forskare själva söka externa forskningsaninstitutioner varvid sådan externt finansibidrag for sin verksamhet, slag och andra inom universitetet och lämna bidrag erad verksamhet skall godkännas

till gemensamma kostnader.

universiteten innebär detta att För de botaniska trädgårdar som tillhör

erhåller en årlig driftsbudget. de genom beslut inom resp. universitetet

och fakultetsansla- Finansieringen kan ske genom medel från sektors-

tas från de gemensamma medel som eller genom att medel gen direkt Lokalerna ställs till förfostår till universitetsstyrelsens förfogande.

som även svarar for fastighetsunderhåll,

gande av byggnadsstyrelsen,

el, vatten och värme. Härfor uppbär byggnadsstyrelsen en kalkylmässigt beräknad marknadshyra från

lokalkostnadsanslaget. Trädgår-

darna kan också i begränsad utsträckning få särskilda från unianslag versitetet för större investeringar i utrustning och inredning, t.ex. inköp av bevattningsanläggningar, traktorer etc. Vid sidan härav har

trädgårdama inkomster av inträdesavgifter, guidning av besöksgrupper, försäljning av vykort och enstaka växter m.m., for reersättning klamfotografering, bidrag från fonder, kommuner och företag samt ibland även konsultuppdrag. Dessa olika inkomster spelar en förhållandevis liten roll för verksamhetens finansiering, men innebär att man vanligen kan täcka kostnaderna för guidning, tryck av broschyrer, öppethållande för allmänheten på lördagar och söndagar etc. genom de inkomster som sådan verksamhet inbringar.

Beskrivningen av de botaniska trädgårdarnas ekonomi koncentreras här på inkomsterna, eftersom dessa är av det största intresset sett ur

utredningens synpunkt. Inkomstuppgifter för de statliga trädgårdarna budgetåret 1987/88 framgår av tabell 2. För att i görligaste mån belysa kostnaderna för olika delar av verksamheten i Uppsala och Göteborg har en uppdelning skett på olika delar av verksamheten. Även ev. överskott och underskott redovisas så att totalsummorna motsvarar utgifternas storlek.

Inkomstuppgifterna for den botaniska trädgården i Göteborg skiljer sig i flera principiella avseenden från uppgifterna för de statliga trädgårdarna: Uppgifterna avser kalenderåret 1987 (= det kommunala räkenskapsåret). Särskilt anslag för lokaler saknas, varför lokalkostnaderna

ingår i det kommunala anslaget; se kommentarer till tabellen.

Beträffande utgifterna är den helt dominerande delen kostnader för personalen, som uppgår till hälften av de totala kostnaderna eller ännu

mera. Därnist kommer kostnader för lokaler, el, värme och vatten. Kostnaderna för växter, fröer, jord etc. är av begränsad omfattning, vilket bl.a. bem på att fröer och andra växter till stor del genom bytesverksamhet erhålles gratis från andra trädgårdar samtidigt som bytesverksamheten kräver personal för insamling och rensning av de frö-

er som trädgården erbjuder andra trädgårdar. Även företag som sysslar

med växter brukar erbjuda gratis fröer och får fröer gratis.

De driftsmedel som de statliga trädgårdarna erhåller inom universiteuniversiteten for driften av de botaniska tet har från början tilldelats trädgårdarna. Universiteten har genom sitt ansvar for verksamheten den vid de botaniska trädgårdarna dock på olika sätt kunnat påverka

interna anslagsfordelningen. Personalnedskärningar uppges ha skett i i samband med att lönekostnaderna då Uppsala i början av 1970-talet som en konsekvens av de då aktuella låglönesatsningarna. steg kraftigt har efter år 1977 enligt uppgift orts för den bota- Smärre besparingar i Lund medan en ökning - finansierad från universiniska trädgården trädgården i tetets ordinarie anslag - uppges ha skett för Bergianska Stockholm.

är 1978 av högskolans anslagssystem till nuvarande Vid omläggningen kunde universiteten själva i system med sektors- och fakultetsanslag mot de tidigare anslagen beräkhög grad styra hur medel som svarade Universiteten valde härvid något olika menades för de nya anslagen. åtminstone är en del av förklaringen till att universitetens toder, vilket (inkl. driftsbidraget från driftskostnader for de botaniska trädgårdarna trädgård) fin. finansiuniversitetet i Göteborg till Göteborgs botaniska

eras på olika sätt från de statliga anslagen.

1 0 5

-..En omm

ä..

än: S» m3.

a

.wsiømou

.uøaaa

s »S m2 m2

.

:mä

m3

man H3. m2

.wEowo

8a m8

.ummvmua

nov _ o

m_

“Eøêmaaa

...å m2 än än m8 m8

303800 H m

0a 2

nå? axmam.

å

ono omm

:ovuaämå

mmm

8 om S.

p.: ä.

N N

.wäpsoo

.öm

m

H

omm

ä. S

03 m2 m2

v55

:ovåmvmh

m

8 ä ›

om S

22:83

.Emm

v3 mm

mwcâq

mmm

ao Ek u

å

då.:

m

-v.55

.ummvmuu

| m: m..

:mv SN än Su .. 2=.

E3..

min_

aoemñoxn_

va.:

.§52

...ozuas

52:5

En

ü

.Eb

mn nu

...mmvmå

u?

.zaøum

:nov

m | v

aaoxmuovn:

E”.

êâømuøa

møzaauaauvmaa

nov

3 nu

m5

:Sch

...a

Em

S m2 :ö: än

“G255

u

_main_

m | m

...zøäossox

vc.:

.omå

man:

.å

om ..._5213

asâmuaas

uamåaoumoå

aouüumvsn

ma?? .moves

:z

.52 Em.: :så

gaming.,

:ouâmufzâawp

0D

9:2»

å..

uoäEoEEox

usszmecm .SEBEEoM

.N

uøamñoxnu _uuosøctn uøaøañuoån: mazsxøxå ømzzåze »vsømasam .oüaozå

.avgå uaåab »M50 §56 :oxmago

:essä

.IE om

: r.. 8

Kommentarer till tabell 2

Uppsala

universitetet bekostas till ungefär en tredjedel från Driftsmedel från for sektorn för tekniska yrken och anslagemensamma medel, anslaget fakultet. get for matematisk-naturvetenskaplig

Kostnaderna för administration och vissa gemensamma gemensam trädgården, Linnétjänster har fördelats proportionellt på egentliga trädgården och Linnés Hammarby.

Under 1987/88 inföll botaniska trâdgârdens ZOO-årsjubilebudgetåret till väsentligt många fler besökare detta år än ett norum, vilket bidrog malår. Inkomsterna för inträde och visningar uppgick till 110 tkr. jämfört med ca 30 tkr. under kalenderåret 1988.

for Linnés Hammarby avser penninglotteri- Tillfälliga investeringar medel som har använts for restaurering av inventarier.

om 25 tkr. avser Snöröjning for byggnadsstyrel-

Uppdragsverksamhet

sen.

rubriken balanserade medel redovisas ett överskott för budget- Under avser besparingar for att täcka baåret 1987/88, vilket i själva verket lanserade underskott från tidigare budgetår.

Lund

från universitetet bekostas helt från de gemensamma me- Driftsmedel del som står till universitetsstyrelsens förfogande.

Bergianska tråd gården

Driftsmedel från universitetet bekostas från de olika sektors- och fakultetsanslagen, varvid huvuddelen kommer från for sektorn anslaget for tekniska yrken och anslaget for matematisk-naturvetenskaplig fakultet.

I lokalanslaget har inräknats den hyra som byggnadsstyrelsen erlägger till Vetenskapsakademien for lokaler i Bergianska Stiftelsens institutionsbyggnad.

Uppdragsinkomsten avser trädgårdsskötsel på Vetenskapsakademiens fastighet. Bidrag med 30 tkr. har erhållits från Enanderska fonden för skötsel av samlingen av Salix (pilar och viden).

Göteborg

Under år 1987 utbetalades statligt bidrag för två år (dvs. 3 mkr), vilket medförde att det kommunala anslaget sänktes med 1,5 mkr. De redovisade uppgifterna har emellertid justerats så att de visar den verkliga finansieringen, bortsett från denna tillfälliga förskjutning av finansieringen. Driftsmedlen från universitetet innefattar 16 tkr. som utgör avkastning på Gustaf Werners fond for finansiering av en professur för trädgårdens föreståndare.

Av det kommunala anslaget avsåg 1 844 tkr. kapitaltjänstkostnader (räntor och avskrivningar) for investeringar i botaniska trädgården. Inga kapitaltjänstkostnader for palmhuset tas ut via den botaniska trädgården. För naturreservatet upptas endast kostnaden för en an-

ställd. Övriga kostnader redovisas under

den egentliga trädgården. Kostnaden for sex lönebidragsanställda verksamma inom naturreservatet debiteras andra konton inom Göteborgs kommun.

Inkomsterna av försäljning innefattar arrendet for kiosken och uteser- Som redovisas

veringen. Övrigt 309 tkr. som avser dels byggnadsstyrel-

sens hyra till trädgården for lokaler som botaniska institutionen dispo-

inom lokaler (128 tkr.), dels hyresinkomster för bonerar trâdgårdens städer inom trädgården (181 tkr.).

4.3 kontakter med olika intressenter Utredningens

med direktiven varit i kontakt med olika Utredningen har i enlighet som berörs av trädgårdarnas verksammyndigheter och organisationer sätt bedömt dessas intresse och möjligheter att bidra het eller på annat till finansieringen av trädgårdarnas verksamhet.

Utöver de i direktiven forutsatta kontakterna med berörda universitet och kommuner har bl.a. följande kontakter förekommit.

Naturvårdsverket

Från naturvårdsverkets sida har framhållits att de botaniska trädgårför att informera och intressera allmänhedarna har en viktig funktion som en del av naturen. Särskilt framhålls vikten av att ten för växter visar och informerar om svenska växter och vâxtsamhältrâdgårdarna len.

bidra till att finansiera de bota- Naturvårdsverket anser sig inte kunna niska löpande drift. Däremot har trâdgårdarna möjligträdgårdarnas för olika med anknytning till floravârd och het att söka bidrag projekt information i naturvârdsfrågor.

Nordiska genbanken

Se avsnitt 2.7.

Nordiska museet

Nordiska museet har även engagerat sig for bevarande av gamla husdjursraser och kulturväxtsorter. Samarbete sker bl.a. med nordiska genbanken. I anslutning till lantbruksmuseet i Julita fungerar Nordiska museet som odlingsvärd för kulturväxter från Mälardalen.

Från Nordiska museets sida framhålls de botaniska trädgårdarnas be-

tydelse både for bevarandet av äldre kulturvâxter och för att allmänheten skall få tillfälle att se sådana växter.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

De botaniska trädgårdarna har stora kulturhistoriska värden, det gäller både anläggningarna som sådana och den bebyggelse som ingår i dem. Av de statsâgda anläggningarna är Linnétrâdgården, Linnés Hammarby samt delar av de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund skyddade som byggnadsminnesmärken och därmed ställda under direkt tillsyn av riksantikvarieämbetet. Det kommunalt ägda palmhuset i Göteborg är vidare förklarat som byggnadsminne av länsstyrelsen.

Skötseln av de statliga byggnaderna handhas av byggnadsstyrelsen, medan RAÄ har bidragit med 6 milj.kr. till av det komupprustningen munalt ägda palmhuset. RAÅ lämnar däremot inte bidrag till byggnader som ägs av staten.

RAÄ är representerati den referensgrupp som är knuten till vården av Linnéminnena i Uppsala. RAÅ har överinseende över den pågående renoveringen av familjen Linnés tillhörigheter och medverkar även i öv» rigt vid upprustningen av såväl Linnés Hammarby som Linnémuseet i Linnéträdgården. Renoveringen av tillhörigheterna utförs med ekonomiskt stöd från RAÄ och bekostas i övrigt av universitetet (med lotterimedel) resp. av Linnésállskapet (som fortfarande är huvudman for museet).

i bevarandet av byggnader, träd- Utöver att RAÄ sålunda är engagerad framhålls från ämgårdsanläggningar och museiinslagi trädgårdarna har en viktig funktion for bebetets sida att de botaniska trädgårdarna De senare har både ett historiskt värde varandet av äldre kulturväxter. att bevara for att möjliggöra ett framtida vidmakti sig och är viktiga eller återställande av tidstroget växtmaterial i anslutning till hållande olika historiskt värdefulla anläggningar.

Statens förhandlings nämnd

Förhandlingsnâmnden har sedan 20 år haft upprepade uppdrag från remed olika intressenter om de botaniska geringen att föra förhandlingar verksamhet och finansiering. Försöken att få bl.a. komträdgårdarnas av munerna i Uppsala, Lund och Stockholm att bidra till finansieringen de botaniska verksamhet har hitintills endast resulterat trädgårdarnas Linnéminnena i ett avtal med Uppsala kommun om ett årligt bidrag till (Linnéträdgården, Linnés Hammarby och barockträdgården).

har 1986-00-00 överlåtit forhandlingsrättøen på Förhandlingsnämnden kommunala till den botaniska träduniversitetet beträffande bidrag rörande kommunala bigården. Nämnden bedömer att överläggningar - - inom ramen för oförändrat huvudmannaskap drag till trädgårdarna mellan universiteten och respektive kommed fördel kan föras direkt mun.

Sveriges lantbruksuniversitet

Kontakter har förekommit såväl med rektorsämbetet som med enskilda Nuvarande samarbete mellan lantlärare som utnyttjar trädgårdarna. bruksuniversitetet (SLU) och universitetet i Uppsala bedöms fungera väl i enlighet med det principbeslut som behandlades i riksdagsproposi-

tionen 1961:69 s. 167.

i botanik för lantbruksuniversitetets studerande är, Undervisningen har nämnts i avsnittet om botaniska trädgården i Uppsasom tidigare

la, förlagd till institutionen för systematisk botanik vid universitetet i Uppsala, varvid botaniska trädgården där samtidigt utnyttjas. För undervisningen i växtkännedom på hortonom- och landskapsarkitektlinjema utnyttjas i forsta hand Alnarpsparken, men även de botaniska trädgårdarna samt kommunala parker och andra planteringar. Utöver att de studerande skall lära känna ett brett växtsortiment skall de även vara förtrogna med växterna i olika åldrar och deras användning i planteringar och parker. I den botaniska trädgården i Göteborg studeras inte bara arter och sorter utan även hur växterna har utnyttjats i planteringarna där.

De botaniska trädgårdarna bidrar regelbundet med fröer och annat växtmaterial till försök och forädlingsarbetet inom lantbruksuniversitetet.

Universitets- och högskoleämbetet ( UHÄ)

UHÄ har vid kontakt sin tidigare upprepat i anslagsframställningen for budgetåret 1987/88 framförda ståndpunkt rörande de botaniska trädgårdarna att finansieringen bör forskjutas mot de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna. Samtidigt bedömdes att trädgårdarna fungerar som ett skyltfönster för universiteten mot en bredare allmänhet och att denna aspekt på trädgârdarnas verksamhet skulle kunna utvecklas ytterligare.

Fritidsodlingens organisationer

Olika rörande fritidsvanor undersökningar visar att ca två tredjedelar av alla hushåll har fritidsodlingsmöjligheter - i villaträdgård, vid fritidshus eller på kolonilott - och att trädgårdsskötsel liksom naturorienterade fritidssysselsättningar hör till de fritidssysselsättningar som har flest utövare.

Fritidsodlingens utövare äri mycket liten utsträckning i organiserade just denna egenskap. De tvâ största organisationerna för fritidsodlare

Förbundet for är Riksförbundet Svensk Trädgård (RST) och Svenska och Fritidsbyar har vardera knappt 30 000 medlem- Koloniträdgårdar är Sällskapet Trädgârdsamatörerna med ca mar. En tredje organisation medlemmar. Häruwver finns det ett tiotal mindre Specialför- 3700 eningar med riksrekrytering:

- Bonsaisällskapet (bonsai = japanska dvärgtrâd) - Föreningen for dendrologi och parkvård - Fuchsiasällskapet - Nordisk kaktusselskab - Nordiska rossällskapet -Rhododendronsâllskapet - Föreningen Sesam (för bevarande av gamla kulturväxter) - Svenska Clematissällskapet - Svenska orchidésällskapet - Sveriges Szt Pauliasällskap.

och samarbete med de bo- Dessa föreningar har på olika sätt kontakter och de taniska trädgårdarna. Det gäller särskilt Trädgârdsamatörerna eftersom dessa är mera specialiserade mot mindre specialforeningarna, växter av den typ som finns inom de botaniska trädgårdarna.

Hösten 1987 anordnades i botaniska trädgården i U ppsala - med anledning av trâdgårdens 200-årsjubi1eum - en trädgårdsutställning i sam- Härvid framkom det arbete med samtliga fritidsodlingsorganisationer. samarbete med att föreningarna i fortsättningen gärna såg ett utökat de botaniska trâdgårdarna.

överväganden och förslag

5.1 De botaniska trädgårdarnas

verksamhet

De botaniska trädgårdarna har en gång tillkommit för den högre undervisningens och forskningens behov. Denna form för att samla och visa levande växter är starkt präglad av kopplingen till vetenskap och -i motsats till parker och andra trädgårdsanläggningar, undervisning som vanligen har anlagts utifrån estetiska eller praktiska utgångspunkter. Även då botaniska trädgårdar har anlagts av andra än universitet och jämförbara institutioner har begreppet botanisk trädgård förknippats med vetenskapliga och pedagogiska syften, vilket illustreras av det sätt på vilket botaniska trädgården i Göteborg har tillkommit.

Av beskrivningarna i avsnitt 2 av de olika trädgårdarnas verksamhet framgår att dessa inom universiteten inte bara används för botanisk forskning och undervisning och som välbesökta museer. De fungerar även som serviceenheter för att förse både forskare och andra med växter som inte finns att få i handeln. Myndigheter, företag och allmänhet utnyttjar trâdgårdarna för bestämning av växter och för att få odlingsråd. Därtill kommer att de tre universitetsanknutna trädgårdarna svarar för bevarande av äldre kulturhistoriskt värdefulla trädgårdsanlâggningar och byggnader och samtliga fyra trädgårdarna för bevarande av äldre kulturväxter med betydande såväl kulturhistoriskt som genetiskt värde.

Vid besök i de fyra botaniska trädgårdarna har jag fått intrycket att varje trädgård inom ramen för sina förutsättningar - såväl arealmässigt betingade som ekonomiska - bedriver en ambitiös verksamhet, som innefattar såväl bevarande och förnyelse av äldre anläggningar som en

uniaktiv utåtriktad verksamhet, både gentemot det egna (anknutna)

skolan, föreningar och massmeversitetet och gentemot allmänheten, till de amdia. Tillgängliga resurser är emellertid knappa i förhållande

bitioner som trädgårdarnas personal har och det stora intresse som vi-

sas for verksamheten från olika håll.

relationer till forskning och undervisning När det gäller trädgårdarnas for inom universiteten synes det otvetydigt att trädgårdarna utnyttjas

sitt ursprungliga syfte och är en viktig resurs för i första hand undervis-

(behovet av växtsamlingar för undervisningen belyses ningen i botanik i avsnitt 2.7 för situationen i Umeå och Linköäven av redogörelserna finns det vid universiteten dem som anser att universiping). Samtidigt för verksamheten är för höga i förhållande till utbytet tetens kostnader - Forskningens inriktning växlar för universitetens egen verksamhet. i framtiden är mellan olika perioder och ett ökat behov av trädgårdarna De botaniska samlingar kan emellertid därför tänkbar. trädgårdarnas kan tänkas uppstå. inte byggas upp lika hastigt som nya behov

De botaniska besöks av många skolklasser och av grupträdgårdarna och förskolor. Avsaknaden numera av skolträdgårper från barnstugor dar - även om sådana under de senaste åren i liten skala är på väg att

- och de ofta artfattiga planteringarna kring skolor och i

återinföras

kommunala medför att de botaniska trädgårdarna är viktiga parker Till detta kommer att de bostudieobjekt även for skolundervisningen. taniska hela åreti sina växthus kan visa tropiska kulturtrådgårdarna vegetationen i olika växter och exempel på den utrotningshotade också att intresset från Världsdelar. Från trädgårdarna rapporteras tidvis är större än vad man har personella resurser att kunna skolorna även tillmötesgå. - Jag anser för min del att de botaniska trädgårdarna och att i fortsättningen bör fungera som en viktig resurs for bl.a. skolan möjligheterna att ta emot studiebesök om möjligt bör förbättras.

för de botaniska trädgårdarna innefattar Allmänhetens stora intresse intresserade som av människor som söker avsåväl besök av botaniskt eller som kommer som turister. koppling i trädgårdarnas parkmiljö

Dessa tre huvudtyper av besökare utgör inte väl skilda grupper. Lika li-

te som det är meningsfullt att gradera besökare i andra museer anser

jag det här vara meningsfullt att försöka att klart avgränsa de tre nämnda grupperna. Med tanke på att man inom mer än hälften av alla svenska hushåll har någon form av fritidsodling, så finns det också anledning att anta att väsentligt mer än hälften av besökarna från allmänheten har kontakt med arbeteti en egen trädgård eller motsvarang de. Även de som således inte är direkt botaniskt intresserade kan genom ett besök i en botanisk trädgård både få kännedom om namn (ursprung m.m.) på växter som de redan känner igen och få idéer om nya växter som de vill pröva att odla.

Enligt min mening är de botaniska trädgårdarna i hög grad levande museer. Det är inte bara så att sevärdheterna skiftar med olika årstider och att med nödvändighet en viss fortlöpande förnyelse sker av växterna, utan trädgårdarna visar på en gång kultur- och vetenskapshistoriskt intressanta samlingar och miljöer samtidigt som de visar ett aktuellt växtmaterial och växter med anknytning till aktuell forskning och undervisning. Linnéträdgården och Linnés Hammarby bör i första hand ses som vetenskapshistoriska museer. Till detta kommer att trädgårdarna fungerar som viktiga genbanker och kan förväntas få en ökad betydelse i detta avsende när pågående inventeringar av värdefullt äldre växtmaterial leder till att ännu fler äldre kulturväxter kan tas om hand. Trädgårdarna förmedlar även en hortikulturell om hur kunskap olika växter kan odlas och användas i parker och trädgårdar.

Miljöfrågornas ökade betydelse i samhället och för vår överlevnad medfor att det är väsentligt att försöka utnyttja så många olika sätt som möjligt för att informera om grundläggande fakta och samband inom miljöområdet. Även i detta avseende bör de botaniska trädgårdarna spela en viktig roll, som ännu inte till fullo utnyttjas. Det är f.ö. troligt att ett ökat miljöintresse bland allmänheten också leder till ett ökat intresse for de botaniska trädgårdarnas verksamhet. Utrotningshotade arter kan också tillfälligt räddas genom odling i de botaniska trädgårdarna. Olika botaniska trädgårdar medverkar också i florainventeringsprojekt i u-länderna och i åtgärder för att bevara den ursprungliga floran.

(SFS 1977:218) 6 § hör till högskolans uppgifter Enligt högskolelagen och utvecklingsarbete. De botaniska att sprida kännedom om forskning öppet hus För denträdgårdarna fungerar som en form av permanent

na del av högskolans verksamhet och svarar således i hög grad mot hög- Denna form av utåtriktad verksamhet är inte skolelagens intentioner. sett ur allmän samhällssynpunkt, utan är även väsentbara väsentlig bland allmänheten för lig for högskolans egen del, för att få förståelse av studehögskolans verksamhet och på sikt även främja rekryteringen

rande till högskolan.

intresse som man både från skolan Jag anser for min del att det stora och från allmänheten visar for de botaniska trädgårdarna ger universimed allteten möjligheter att till begränsade kostnader öka sin kontakt trädgårdarna har mänheten. Under den del av året då de botaniska besökare skulle universiteten med enkla medel - t.ex. genom många skärmutställningar - kunna informera om i första hand sin naturveten-

utbildning och forskning men även om övriga delar av verkskapliga den framtida samheten. Med tanke på den oro som f.n. finns beträffande till bl.a. naturvetenskapliga studier bör unistuderanderekryteringen versiteten utnyttja möjligheterna att fånga besökande elevers intresse

studier. for alla slag av naturvetenskapliga

trädgården i Som framgår av tabell 1 (avsnitt 2.6) har den botaniska

Göteborg en större omfattning och väsentligt många fler besökare än de och anlâggningarnas höövriga botaniska trädgårdarna. Samlingarnas har även omvittnats av olika experter. Detta visar enligt ga kvalitet som det finns att utveckla de övriga min mening de stora möjligheter verksamhet genom ett ökat kommunalt engagemang. trädgårdarnas kommer invånare En utökad verksamhet både den egna kommunens - Genom och skolundervisning till del och lockar ett ökat antal turister. och ökade kommunala bidrag skulle även nu pågående reduceringar av av sortimentet kunna övergå i en successiv utökning förenklingar växtsamlingar och anläggningar.

5.2 De botaniska trädgårdarnas ekonomi och organisation

Under de senaste tjugo åren har statens forhandlingsnâmnd på regeringens uppdrag försökt få berörda kommuner att bidra till finansieringen av de tre statliga botaniska trädgårdarna. En utgångspunkt från statens sida har härvid varit att kommunerna bör bidra till finansieringen av de delar av verksamheten som till

anknyter folkbildning,

turism och parkbesök. Det har dock hitintills endast varit möjligt att få Uppsala kommun att bidra till driften av Linnéminnena i Uppsala.

De botaniska trâdgårdarna har en särställning som universitetsmuseer genom det stora antalet besökare från allmänhet och skolklasser. Det stora antalet besökare i Göteborg (se tabell 1) visar vidare att det skulle vara möjligt att även utöka och utveckla verksamheten vid de tre övriga botaniska trädgårdarna, förutsatt att det ärvmöjligt att finansiera en utökad verksamhet.

Eftersom de botaniska redan trädgårdarna i dag fungerar som välbesökta museer har jag övervägt om det skulle vara möjligt och lämpligt att infoga de botaniska trädgårdarna i det organisationsmönster som gäller for övriga museer i landet. Detta skulle i så fall innebära att en av trädgårdarna skulle vara ett statligt s.k. ansvarsmuseum, med bl.a. samordnande uppgifter, medan skulle övriga trädgårdar vara regionala museer med bidrag både från staten och från kommuner och/eller landsting. På grund av de hittillsvarande svårigheterna att få i forsta hand kommunerna att åta sig en del av kostnaderna för de tre statliga trädgårdarnas verksamhet har jag inte funnit det meningsfullt att nâr› mare studera vad en sådan organisation skulle innebära. Om det i framtiden skulle visa sig möjligt att få betydande lokala bör bidrag dock for- och nackdelar med en sådan organisation kunna övervägas.

Vid kontakter som jag har haft med Göteborgs kommun rörande den kommunala botaniska trädgården har det framkommit att man från kommunens sida inte önskar avhända for den botasig huvudansvaret niska trâdgården. önskemålen rörande statens medverkan har främst gällt att man i fortsättningen önskar få ett statligt driftsbidrag motsva-

för den egentliga botaniska trädgårrande 25 procent av kostnaderna motsvarande det som betalades av universitetet i den, dvs. ett bidrag fram till år 1985. Några önskemål om en ändrad organisation Göteborg har inte framförts.

botaniska i Uppsala, Lund och Stock- För de tre statliga trädgårdarna skulle kunna diskuteras förholm anser jag att en ändrad organisation kommuner - alternativt berörda landsting - förklautsatt att berörda ansvar för trädgårdarnas rar sig beredda att ikläda sig ett betydande framtida verksamhet. Så länge intresse härför saknas har jag inte funskissera en alternativ nit det meningsfullt att på hypotetiska grunder Om däremot ett sådant inorganisation för trädgårdarnas verksamhet. tresse skulle visas anser jag att det borde vara möjligt att for en eller flera av de f .n. statliga trädgårdarna diskutera en organisation svaranintressenternas beredvillighet att kostnadsmâssigt elde mot de olika verksamhet. I likhet med den ler på andra sätt svara för trädgårdarnas anser jag det emellertid angeläget att de botidigare UKÄ-utredningen taniska även i framtiden kan bibehålla en nära kontakt trâdgårdarna med forskning och utbildning inom respektive universitet.

Kort tid före avslutandet av utredningsarbetet har det via dagspressen kommit till min kännedom att man inom Stockholms kommun diskutemed staten rörande den framtida användrar att ta upp förhandlingar av Brunnsvikensområdet för bl.a. en utvidgning av Bergianska ningen har först behandlats av kulturnämnden och så sent trädgården. Frågan av fritidsnämnden, som därvid i en skrivelse till komsom 1988-11-15 att kommunen med staten och med Solna munstyrelsen har föreslagit kommun skall diskutera en övergripande plan för Brunnsvikensomrâökat kommunalt endet. - Utifrån vad som ovan sagts om ett eventuellt i driften av de botaniska trädgårdarna föreslår jag att förgagemang hârom del bör föras inom handlingar för den Bergianska trâdgårdens för bl.a. kommunen och ramen för den arbetsgrupp med representanter som f.n. arbetar med underlaget for en överstaten (byggnadsstyrelsen) för det område där bl.a. Bergianska trädgården och universisiktsplan teteti Stockholm ingår.

Jag har även prövat möjligheterna att försöka finna andra finansiärer eller nya fmansieringsmöjligheter för trädgårdarnas verksamhet. Genom det fria utbytet av främst fröer mellan de botaniska trädgårdarna och även andra växtodlare finns det enligt min bedömning inga förutsättningar att genom växtforsäljning tillföra trädgårdarna inkomster av någon praktisk betydelse. Trädgårdsnäringens företag är inte heller av den storleken och med sådan inriktning att något betydande stöd torde kunna utverkas från dessa företag. Som tidigare har nämnts är vidare fritidsodlingens organisationer relativt små och utan nämnvärda egna ekonomiska resurser, varfor jag inte ansett det realistiskt att med dessa diskutera ett eventuellt ekonomiskt stöd till de botaniska trâdgårdarna.

Så länge som förutsättningar saknas för att göra väsentliga förändringar av de tre statliga trädgårdarnas verksamhet och finansiering anser jag att dessa som hittills skall ingå i respektive universitet. Dessa har tidigare, i princip vid tillkomsten av det nuvarande anslagssystemet, erhållit medel för driften av de botaniska De tre berörda trädgårdarna. universiteten har således ett ansvar for att trädgårdarnas verksamhet

tills vidare bedrivs i åtminstone nuvarande

ungefär omfattning. Härvid har universiteten genom den nuvarande ansvaanslagskonstruktionen ret for verksamhetens praktiska utformning, vilket kan innefatta rationaliseringar, samordning med annan verksamhet inom universitetet eller utökning av verksamheten. - Jag anser det sålunda inte befogat att statliga medel för de botaniska trädgårdarna tilldelas universiteten i form av ett särskilt anslag eller en särskild anslagspost.

Som framgår bl.a. av redogörelserna för de olika trädgårdarnas verksamhet utnyttjas trädgårdarna av studerande regelbundet från lantbruksuniversitetet (SLU). Det kan därför synas rimligt att en eller flera av trädgårdarna borde erhålla bidrag från SLU för verksamheten. Det statliga anslaget till SLU har emellertid en gång beräknats utifrån törutsâttningen att de botaniska kan av trädgårdarna utnyttjas gratis SLU. Jag anser det inte nu vara meningsfullt att föreslå att anslagsmedel från de olika berörda universiteten skall överföras till SLU för att SLU sedan skall lämna bidrag till driften av en eller flera av de botaniska trädgårdarna. Så länge de botaniska trâdgârdarna är öppna för all-

dessa utan kostnader, förutsatt att mänheten bör även SLU få utnyttja SLU inte ställer särskilda krav på verksamheten.

av avsnitt 2.6 har SLU egna betydande växtsamlingar. Som framgår för dessa liksom de ansvariga för de bo- Jag förutsätter att de ansvariga vid behov samarbetar för att undvika onödiga taniska trädgårdarna Vidare förutsätter jag dubbleringar av växtsamlingarnas inriktning. mellan SLU och de olika universiteten innefattar regelatt samarbetet bundet utbyte av erfarenheter rörande växtmaterialet i trädgårdarna.

Det är enligt min mening väsentligt att de stora pedagogiska möjligheså effektivt som ter som de botaniska trädgårdarna erbjuder utnyttjas därför att universiteten i Uppsala, Lund och Stockmöjligt. Jag föreslår utveckla ett samarbete med skolmyndigheterna i den egholm försöker kommuneri bidrag till na och angränsande syfte att få dessa att lämna av skolklasser, informationsmaterial anpassat lärarkurser, guidning värde för barntill lärare och elever etc. De botaniska trädgårdarnas bör härvid beaktas. På liknande sätt bör ett grupper och folkbildning samarbete etableras med kommunerna rörande turistbesök i trädgåratt genom lokala fördarna. Även i detta avseende bör det vara möjligt att bekosta en utökad medverkan från handlingar få kommunerna sida. - Jag föreslår sålunda att berörda universitet ges i trâdgårdarnas att förhandla med respektive kommun om en ökad kommunal uppdrag medverkan i trädgårdarnas verksamhet.

till den botaniska trädgården i Bidraget från universitetet i Göteborg

Göteborg uppgår f.n. till 1 500 000 kr. per år i 1985/86 års penningvârhar av universitetet bedömts vara en rimlig nivå i förhållande de. Detta som universitetet har av trädgården och det anslagsbetill den nytta för bidraget till den botalopp som universitetet en gång har tilldelats vara möjligt eller rimniska trädgården. Jag anser det för min del inte från anslagen till de tre övriga universiligt att genom en omfördelning i Göteborg för en väsentteten till universitetet skapa förutsättningar av bidraget till botaniska trädgården i Göteborg. Jag förelig höjning bibehålls på nuvarande nivå, slår därför att bidraget fortsättningsvis till den statvarvid uppräkning dock bör ske vart tredje år med hänsyn och löneomräkningen av universitetets anslag. liga pris-

5.3 Det internationella samarbetet

Regeringen har 1988-06-22 beslutat att uppdra till alla pågående utredningar atti sitt arbete beakta EG-aspekterna (EG = Europeiska ge- H menskapen).

För de botaniska trädgårdarnas del synes EG-frågorna inte ha någon större betydelse. Grunden för en enhetlig benämning av olika växter lades av Linné redan för mer än 200 år sedan. De botaniska trädgårdarna har som framgår av redovisade uppgifter om fröbytena, ett väl fungerande samarbete över nationsgränserna, som utöver fröbytet även omfattar regelbundna personkontakter. Samtliga svenska botaniska trådgårdar är även aktiva medlemmar i de internationella samarbetsorga-

nisationerna inom sitt område (se avsnitt 2.1). Översynen av de botani-

ska trädgårdarnas verksamhet synes därför inte beröras av regeringens tilläggsdirektiv. ,

5.4 Tidsplan

Det gällande fyraårsavtalet mellan staten och Göteborgs kommun rörande det statliga bidraget till den botaniska trädgården i Göteborg gäller t.o.m. den 30 juni 1989. Det är svårt att fram till avtalets slutdatum medhinna en remissbehandling av utredningsbetänkandet, en redovisning för riksdagen samt förhandlingar om ett nytt avtal.

Jag föreslår därför att nuvarande avtal förlängs med två år t.o.m. den 30 juni 1991, varvid nuvarande ersättning från universiteteti Göteborg till driften av den botaniska trädgården i Göteborg räknas upp enligt den tillämpade statliga pris- och löneomräkningen till 1989/90 års anslagsnivå.

Sedan utredningsförslaget har remissbehandlats kan frågan om de botaniska trädgårdarna redovisas för riksdagen i den forskningspolitiska propositionen som regeringen beräknas förelägga riksdagen våren 1990 och förhandlingar med Göteborgs kommun därefter ske före den 30 juni 1991.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. 1987:54

Översyn av de botaniska trâdgårdarnas verksamhet

och finansiering

Dir. 1987:54 Beslut vid regeringssammantráde 1987-1 1-19 Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att genomföra en översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.

Bakgrund I anslutning till universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg finns större botaniska trädgårdar. De tre förstnämnda är statliga medan trädgården i Göteborg är kommunal. Trädgårdarna utnyttjas förutom för utbildning och forskning till rekreation och som kulturhistoriska museer. De äri forsta hand museer med levande växter, vilka i viss utsträckning även speglar olika arkitekturhistoriska trädgårdstraditioner. medverkar Trädgårdarna i betydande omfattning i kultur- och miljövård, tex. genom att rädda och för framtiden bevara hotade vilda och odlade växter.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick år 1971 i uppdrag att övervaav verksamheten vid vissa botaniska ga den framtida inriktningen UKÄ redovisade år 1976 uppdraget. Som ett resultat av trädgårdar. åt statens forhandlingsnämnd att träffa avtal detta uppdrog regeringen om ersättning för dessa trädgårdar. Ett med berörda primärkommuner träffades sedermera med Uppsala komavtal om kommunalt bidrag univermun. Detta avtal sades år 1986 upp av staten som bemyndigade siteteti Uppsala att föra statens talan.

Statens till den kommunala botaniska trädgården i Göteborg bidrag av ett avtal som tecknades år 1961. Även detta avtal sades reglerades och efter långdragna förhandlingar tecknades ett nytt upp av staten, driften mellan staten och kommunen hösten 1986. Det avtal rörande innebär att statsbidraget bättre anpassats till trädgårdens nya avtalet verksamhet i fråga om bl.a. utbildning och forskning.

Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) biologiutredning (UHÄberört de botaniska trädgårdarnas ställrapport 1986:9) har kortfattat konstaterar att dessa till sin huvudfunktion berör ning. Utredningen områden som ligger utanför universitetens utbildning och forskning

nämligen kulturhistoria, folkbildning, hortikultur, genbanksfunktion

etc.

betonar utredningen dels att Vad gäller undervisning och forskning inom systematik och ekologi har lett den experimentella forskningen som odlingsutrymme, dels att sådatill ett ökat behov av såväl växthus innebär svåra resursproblem för berörda institutiona försöksodlingar ner.

framhåller utredningen att de botaniska trädgår- Sammanfattningsvis darna har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är till universitetens forskning och undervisning. Det är dock naknuten till universitetens närhet för att turligt att trâdgårdarna är förlagda undvika statliga dubbelsatsningar. Endast en mindre del av deras driftkostnader bör dock belasta universiteten, varför staten bör se över fioch bl.a. ta upp förhandlingar med kommunernansieringssituationen

na i fråga om den delfunktion som kan kallas folkbildnings- och parkfunktion.

UHÄ har uttalat sitt stöd for principen att förskjuta finansieringen mot

de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna.

Regeringen har i prop. 1986/87:80 bilaga 6 s. 99, mot bakgrund av bl.a. det tecknade avtalet avseende botaniska trädgården i Göteborg funnit det vara lämpligt att ånyo aktualisera frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.

Utbildningsutskottet har vid sin behandling av propositionen och ett antal motioner som tagit upp frågan (UbU 1986/8726 s. 82) instämt i vad som anförs i propositionen och motionerna om att ärendet om de botaniska verksamhet trädgårdarnas och finansiering innehåller ett antal olösta problem. Därför bör enligt utskottet en utredning nu göras där olika aspekter på frågorna blir belysta och där berörda instanser får möjlighet att framlägga sina synpunkter. Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1986/87 z282).

Uppdraget

Som anfördes i proposition 1986/87:80 och utbildningsutskottets betänkande 1986/87:26 bör en översyn av de botaniska verkträdgårdarnas samhet och finansiering nu göras.

En sådan översyn bör utgå från principen att trädgårdarnas organisation och finansiering så långt det är möjigt avspeglar deras använd-

ning. Översynen bör således innefatta en kartläggning av hur trädgår-

darna verkligen utnyttjas och hur de i dag finansieras.

För närvarande finansieras huvuddelen av kostnaderna för de statliga trädgårdarna med medel ur högskolans fakultets- och sektorsanslag. För flertalet trädgårdar gäller att de i stor utsträckning tillgodoser andra behov än forskning och utbildning, t.ex. som museer och for rekrea-

tion. Förslag till fortsatt finansiering bör utformas med hänsyn till detta.

Även ett antal svenska företag inom växtförâdling torde ha stor nytta av trâdgårdarna. Det bör undersökas om dessa kan bidra till verksamheten, t.ex. genom ekonomiskt stöd.

mellan trädgårdarna kan också diskuteras i form En ansvarsfördelning av att trädgárdarna ges olika uppgifter. Likaså bör för- och nackdelar med en koncentration av resursinsatserna prövas. De trädgårdar som har förhållandevis få besök skulle exempelvis kunna renodlas som undervisnings- och forskningsträdgårdar.

Huvudmannaskapet for trädgårdarna bör diskuteras med utgångspunkt i den ovannämnda kartläggningen av trädgârdarnas uppgifter och eventuella verksamhetsinrikting. Ansvarsförförslag om förändrad mellan stat och kommun bör avspegla parternas nytta av delningen trädgårdarna.

en rad funktioner inom skilda fält. Utöver stat, Trädgårdar-na fyller kommun finns ett antal idéella med ett och näringsliv organisationer starkt for trädgårdarnas verksamhet. Utredaren bör redo-

engagemang

att medverka i visa förslag till hur olika intressenter kan ges möjlighet utformningen av verksamheten.

in- Utredningsarbetet bör genomföras i samarbete med verksamhetens tressenter bl.a. berörda universitet och kommuner, universitets- och högskoleâmbetet, Sveriges lantbruksuniversitet, byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, statens förhandlingsnämnd samt andra berörda kultur- och miljövårdsorgan.

De förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för totalt oförändrade resurser inom de områden som förslagen avser.

För utredningen gäller regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare utredningsförslagens inangående riktning.

Förslag bör redovisas senast den 1 december 1988.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéforordningen (1976:119) med uppgift att göra en översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag m.m. utredningar

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens och bifaller överväganden hans hemställan. (utbildningsdepartementet)

Bilaga 2

Avtal om upplåtelse av botaniska tråd gården i Göteborg for undervisning och forskning 1986-10-07

A VTA I.

mellan svenska staten och Göteborgs kommun om upplåtelse av botaniska trädgården for undervisning och forskning.

De mellan staten och dåvarande stad den 1 december 1961 Göteborgs samt den 19 maj 1970 träffade avtalen angående Göteborgs botaniska trädgårds upplåtelse för vid universiteteti Göteborg bedriven forskning och undervisning m.m. har sagts upp av staten och ersätts av detta avtal. Dock gäller alltjämt vad som föreskrivits i 1961 års avtal om överlåtelse till staten.

1 § Göteborgs kommun, nedan kallad kommunen, ställer botaniska trädgården med dess växtodlingar till förfogande för undervisnings- och forskningsverksamheten vid universiteteti Göteborg.

Kommunen tillhandahåller för dessa ändamål vâxtmataerial i den omfattning och på de villkor varom särskild överenskommelse kan träffas.

Anmärkning Styrelsen for Göteborgs universitet och styrelsen för botaniska trädgården träffar överenskommelse i frågor av större gemensamt intresse.

2 § Staten lämnar driftbidrag för verksamheten vid Göteborgs botaniska Bidraget skall för budgetåren 1985/86-1988/89 utgå med ett trädgård. belopp av 1,5 milj.kr. for ett vart av budgetåren.

utbetalas senast den 15 juli budgetåret efter det år bidraget Bidraget avser.

Anmärkning XC 5 1985/86 skall utbetalas För budgetåret bidraget snarast efter det att detta avtal godkänts.

3 § till staten överlåtna markområdet om ca 4 000 m2 Det av kommunen med blå inom botaniska trädgården, som på bifogade karta angivits och bokstaven e.d. for den kantfärg A, används av staten for byggnader vid Göteborgs universitet. Finner staten marbotaniska institutionen framdeles inte vara erforderlig for ken med därpå uppforda byggnader detta ändamål får staten använda marken och byggnaderna for något annat universitetets behov, for annat utbildnings- eller forskningsandamål eller - efter samråd med kommunen - for statlig administrativ

eller judiciell verksamhet.

Staten får inte avyttra området till annan. Skulle staten inte bruka ommed det for överlåtelsen villkoret beträffanrådet i enlighet uppställda de områdets användande, skall området med vad därtill hör i fast egen-

dom i gravationsfritt skick och utan lösen återgå till kommunen.

4 § till staten utan ersättning det Kommunen upplåter med nyttjanderätt markområde om cirka 6 000 m2 av fastigheten Änggården 718:2, som i med röd kantfärg och bokstaven B. Området i på bifogade karta angivits ändamål villå används av staten for motsvarande och på motsvarande i* i området. kor, som det i 3 § överlåtna i: i E i

i

Upplåtelsen gäller under förutsättning att mellan staten och kommunen alltjämt gäller ett avtal om statligt driftbidrag till verksamheten vid trädgården.

5 § Upplåtet område får inte inhägnas utan kommunens medgivande.

Det åligger staten att inom ianspråktaget området på egen bekostnad anlägga och underhålla erforderliga vägar och parkeringsplatser ävensom skilda servisledningar for spillvatten och regnvatten för att kommunen skall ha möjlighet att avleda vattnet i skilda avloppssystem samt anordna vattenledningar så att inte granne besväras.

6 § Beträffande eventuell upplåtelse åt staten av lokaler i kommunens institutionsbyggnad träffas särskild överenskommelse.

Anmärkning Byggnadsstyrelsen hyr t.o.m. den 31 juli 1988 ca 450 m2 for herbariet i huvudbyggnaden.

7 § Kommunens ombud och befattningshavare skall för tillsyn och underhåll av kommunen tillhöriga ledningar och andra anläggningar eller for andra tjänsteforrâttningar äga obehindrat tillträde till i detta avtal över- och upplåtna områden.

8 § Den del av de boksamlingar, som kommunen överlât till staten den 1 juli 1962, som erfordras för trädgårdspersonalens arbete, skall såsom deposition bli kvari kommunens byggnad.

9 § Detta avtal fr.0.m. den 1 juli 1985 t.o.m. den 30 juni 1989. gäller

10 § Avtalet under förbehåll att det godkänns av regeringen och Götegäller borgs kommunfullmäktige.

avtal tvâ exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Detta är upprättati

Stockholm den 7 oktober 1986

Håkan Boberg Sören Mannheimer Håkan Boberg Sören Mannheimer

Pettersson J enö Kohn Birgitta Pettersson /J enö Kohn Birgitta

Bilaga3 Källor Nedan anges viktigare källor beträffande de botaniska trädgårdarna. Här-utöver har utredningen utnyttjat trädgårdarnas egna broschyrer, brev, muntliga uppgifter m.m. UPPSALA

- Botaniska trädgården i Uppsala. Vägvisare av Örjan Nilsson 1978.

- Linnéminnena i Uppsala. Broberg, Ellenius och Jonsell 1982. - Linnés Hammarby. Uppsala universitet/Mathias Iwarsson 1985. - Uppsala slotts trädgårdar av Kristina Franki. Examensarbete vid institutionen for landskapsplanering, Alnarp 1988. LUND De botaniska institutionerna vid Lunds universitet av A. Törje. Lunds universitets historia del 3, 1968. Åreti botan av Jelena Zetterström, 1988.

BERGIANSKATRÃDGÅRDEN - Bergianska botaniska trädgården 100 år av Bengt Jonsell. Fauna och Flora 1985 s. 139. - Bergianska stiftelsen. Förslag angående marköverlåtelse och viss samverkan mellan Vetenskapsakademien och universitetet i Stock-

Rapport från Ecklesiastikdeholm avgivet av Riksmuseiutredningen. partementet 1965:6 (beslut i utbildningsdepartementets departementsprotokoll 1968-05-15).

- Från Karlbergsvägen till Frescati - Bergianska trädgården under två sekel. Föredrag av professor Måns Ryberg utgivet av Vetenskapsakademien, DOCUMENTA nr 40 november 1983.

- Artiklar i Dagens Nyheter 1988-07-14 och 1988-10-08 ang. planerna parkområde runt Brunnsviken. på ett sammanhângander

GÖTEBORG

kommun- - Generalplan för Göteborgs botaniska trädgård. Göteborgs fullmäktiges handlingar 1971 nr 2.

- Guide över arboretet i Göteborgs botaniska trädgård. Del 1 Asien av Björn Aldén 1983.

- Palmhuset. Palmhusbyggnaden i trädgårdsforeningens park i Göte- En Vägvisare sammanställd av borg, dess historia och växtsamlingar. och Gunnar Weimarck. ISBN 91-87068-04-4, Magnus Neuendorf

- Palmhuset, Göteborg. Kulturhistorisk doku- Trädgårdsföreningen, mentation. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1980.

ÖVRIGT

- Alnarpsparkens historia av Börje Karlsson. Stad och land rapport nr 51, Alnarp 1986.

1986:9. - Biologi - utbildning och forskning. UHÄ-rapport

- De botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund, Linnéträdgården och Linnés Hammarby. Förslag till inriktning, organisa-

tion och finansiering av verksamheten. Universitetskanslersämbetets skrivelse till regeringen (utbildningsdepartementet) 1976-09-30.

- som

Trädgârdsodling fritidssysselsâttning av Jan J anssens, Olav Ska-

ge och Håkan Sundell. SLU, Stad och land rapport nr 42, Alnarp 1985.

- Verksamheten vid de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund. PM 1974-04-20 utarbetad inom universitetskanslersämbetet.

Statens 1988

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

c Översyn av utlänningslagsstiftrtingen. A. 39. Mal och resultat - nya principer för det statliga Kortare väntamA. stödet till föreningslivet. C.

P5*!°:

Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A 40. Föräldrar som förmyndare, m.m. Ju. Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. 41. Tidig och samordnadrehabilitering - samverkans- UD. metoder och rehabiliteringsinriktad ersättning Utgått. m.m. S. Provning och kontroll i internationell samverkan. I. 42. Statens roll vid finansiering av export. UD. Frihet från ansvar. Ju.

Swøsøw

43. Folk- och bostadsrákningar i framtiden. C. En ny skyddslag. Fö. 44. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. Sverigeinfonnation och kultursamarbete. UD. 45. Vissa internationella skattefrågor. Fi. Rätt adress. Fi. , 46. Tillfällig handel. Fi. öppenhet och minne. U. 47. Kommunalt stöd üll de politiska partierna. C. Civil personal i försvaret. Fö. 48. Reformerat presstöd. U.

:audi-tumu- 9.59.53.

Handel medoptioner och terminer. Fi. 49. Arbetsmarknadsstriden III. A. Översyn av bostadsrättslagen. Bo. 50. Arbetsmarknadsstriden lV. A. Medborgarkommissionens rapport om svensk Sl. Ut med musiken. U. vapenexport. SB. S2. Att följa medieutvecklingeu. U. nu P* SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och organisa- 53. Domarbanan - Utbildning och meritvardering. Ju. tion. Ju. 54. Om semester. A. Reklamskatten. Fi. 55. Hushållens skuldsåttning. Fi.

tur-n 9° Rapport av den parlamentariska kommissionen 56. Export av farliga varor. Fi.

med anledning av mordet pá Olof Palme. Ju. 57. Peusionssystemets stabilitet. S. U-Iands- och bistandsinformation. UD. 58. Utrikesförvaltningens inriktning och organisation.

I\)-d 93° En förändrad ansvarsfördelning och styrning på UD.

skolområdet. U. 59. Riksgäldskontoret -från riksdagens verk till rege- N 2 Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. ringens myndighet. Fi. Fi . 60. Tänk ekonomiskt › betala skatten i tid. Fi. Ny Iaxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. 61. Miljömärkning av produkter. Fi. Fi 62 Storstadstrafrk l - dimmigt förbud mot biltrafik SIIESTA - Ett intemationellt institut för värdering vid särskilt svara luftföroreningar. K. av miljöriktig teknik. UD. 63. Kommission och dylikt. Ju. lotteri i radio och TV. U. 64. Integritctsskyddet i informationssamhallet 5. Ju. Förnyelse och utveckling. C. 65. Pensionärema - inflytande och medbcstanrnrande. Frikommunförsöket. C. S. Lönegarantin och förmånsrättsordningen - om 66. Köp av byggnad pá ofri grund, m.m. Ju. lönegarantins betydelse lör det ökade antalet 67. Kommunalt stöd till ungdomsorganisationema. C. företagskonkurser. A. 58. De botaniska trädgárdarnas verksamhet och fi- Videovâld II- förslag till åtgärder. U. nansiering. U. Förnyelse av kreditmarknaden. Fi. Arbetsdomstolen, A. Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Delbetänkande 4. Ju. Läge för vindkraft. Bo. Släpp kopioma fria. Fi. Dalälven - en miljösatsning. ME Offentlig lönestatistik. Behovoch produktionsformer. Fi. Effektiv statlig lokalförsörjning. Fi. Statens ansvar för spridning och visning av värdefull ñlm. U. Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. I.

Statens 1988

utredningar

offentliga

Systematisk förteckning

Civildepartementet Fümyelseoch utveckling. [25] Frikommunförsöket.[26] Mal och resultat- nyaprinciper för statens stöd till föreningslivet.[39] Folk- och bostadsräkningari framtiden.[43] Kommunaltstöd till depolitiska partierna.[47] Kommunaltstöd till ungdomsorgnnisaüonexna. [67]

Miljö- och Energidepartementet

Dalälven- en miljösatsning.[34] Kontmll av kemiskaprodukteroch varor. [44]

Statens

offentliga utredningar 1988

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Förnyelse av kreditmarkrtaden.

[29] Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- Släpp kopioma fria. [33] export. [15] Offentlig lönestatistik. Behovoch produktionsforma. [35] Justitiedepartementet Effektiv statlig lokalfbrsörjning. [36] Utgått. [5] Vissa internationella skattefrågor. [45] Frihet från ansvar. [7] Tillfällig handel. [46] SÄPO-Säkerhetspolisen inriktning och organisation. Hushållens skuldsatming. [55] [16] Export av farliga varor. [56] Rapport av den parlamentariskt: kommissionen med Riksgttldskontoret - från riksdagens verk till regeringens anledning av mordet på Olof Palme. [18] myndighet. [59] Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid. [60] Översyn av upphovsräuslagstifmingen. Delbetänkande 4. [3ll [Miljömärkning av produkter. [61] Föräldrar som förmyndare. m.m. [40]

Domarbanan - Utbildning och meritvärdering. [53] Utbildningsdepartementet

Kommission och dylikt. [63] öppenhet och minne. [1 l] Integritetsskyddet i informationssamhället 5. [64] En förändrad ansvarstördelning och styming på skolom- Köp av byggnad på ofri grund, m.m. [66] rådet. [20] Lotteri i radio och TV. [24]

Utrikesdepartementet Videovâld II - forslag till åtgärder. [28]

Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] Statens ansvar för spridning och visning av värdefull Sverigeinfonnation och kultursamarbete. [9] film. [37] U-lands: och biståndsinformation. [[9] Reformerat presstöd. [48] SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av Ut med musiken. [51] miljöriktig teknik. [23] Att följa medieutvecklingen. [52] Statens roll vid finansiering av export. [42] De botaniska trtldgardamas verksamhet och Utrikesförvaltningens inriktning och organisation. [58] [68]

Försvarsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

En ny skyddslag. [8] Översyn av utlänningslagstifmingen. [l] Civil personal i försvaret. [12] Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrotülii]

Socialdepartementet Lönegarantin och förmánsiättsordningen - om löne-

Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme- garantins betydelse för det ökade antalet företagskontoder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [41] kursu. [27] Pensionssystemets stabilitet. [57] Arbetsdomstolen. [30] Pensionarema - inflytande och medbestâmmande. [65] Arbetsmarknadsstriden III. [49] Arbetsmarknadsstridett IV. [50] °m *mm* [54]

Kommunikationsdepartementet

Storsladsuafrk l . tillfälligt förbud mot biltrafik vid

särskilt svåra luftföroreningar. [52] Bostadsdepartementet

“w

, rm: A =Vmlagen m.m. (141 Finansdepartementet 432333

2 June

än [32] Rättadress. [10] *T

g f Qqgg “ i

Handel med optioner och tanniner. [13] I M rid

nwfêgif,wgsalndggtg

Remmskauenm] m_ partementet Ny taxeringslag - Reformerad skatteproce (Deff: troll i internationell samverkan. [s] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] Ãgande och inflytande i svenskt näringsliv. [ss]

GL man.. - 1989 -01 2 7

i: