Den brukade mångfalden D. 2betänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

än

Statens offentliga utredningar Jordbruksdepartementet

Den brukade

mångfalden

Del 2

Betänkande Utredningen jordbrukets av om tillgång växtgenetiska resurser en landsstudie - Stockholm 1995

Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds kan köpas från Publikationer, uppdrag Regeringskansliets forvaltningskontor. Fritzes, Offentliga av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993. Svara broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. En liten som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20028-7 ISSN 0375-250X Stockholm 1995

Innehåll

Bilaga Kommittédirektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Använda förkortningar och termer 11

. . . . . . . . . . .

Bilaga Artemas namn på svenska och latin 17

. . . . . . . . . Bilaga 4 Nordiska Genbankens verksamhet och Mandat-

artlista 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Education biodiversity and genetic

resources Sweden; Roland Bothmer 91 von . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Trädgårdsundersökningen 1993. Jordbruksverket 97 Bilaga Sektorskalkyl för jordbruket. Jordbruksverket 113

. .

Bilaga Adresser 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Källor 133

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1994-10-10 BILAGA 1 AVSKRIFT

Utdrag PROTOKOLL § 28 6

Förordnande i Utredning Jo 1994:05 jordbrukets om tillgång på växtgenetiska resurser landsstudie - en

Chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Olsson, förordnar nedanstående att ingå i person Utredningen Jo 1994:05 i den funktion som anges här. Förordnandet gäller fr.o.m. den 1 oktober 1994 tills vidare, dock längst till dess att arbetsuppgifterna i utredningen är slutförda.

Namn Titel Funktion

Blixt, Stig fil.dr. särskild utredare

Utdragets överensstämmelse med originalet intygas Oläsligt

Utdrag till

den förordnade Justitiedepartementet/Gransk Regeringskansliets förvaltningskontor utredningen

AVSKRIFT

KOMMITTEDIREKTIV

Dir. 1994:77

Utredning jordbrukets tillgång på växtgenetiska resurser om en landsstudie.

Dir. 1994:77

vid regeringssammanträde den 11 augusti 1994 Beslut

sammanfattning av uppdraget

särskild utredare skall göra en svensk landsstudie som En redovisar vilka kulturväxter som finns i landet och bl.a. åtgärder behövs för att säkra en bred genetisk vilka som variation hos dem, deras vilda släktingar och andra växter av

potentiellt värde.

Utredningens utgångspunkter

hållbar produktion livsmedel och av andra växtprodukter En av kulturmiljösynpunkt god landskapsvård samt en ekologisk och ur beroende att den genetiska variationen hos växterna är av bibehålls och bevaras för framtiden. En bred variation ger

också möjlighet till produktioninriktningar och

produktionsformer som inte kan förutses nu. Nationernas konferens om miljö och utveckling Vid Förenta i Rio de Janeiro i juni 1992 undertecknades konventionen om

biologisk mångfald bl.a. Sverige. Konventionen syftar till av den biologiska mångfalden, till ett långsiktigt att bevara hållbart utnyttjande mångfaldens beståndsdelar och till en av fördelning nyttan uppstår vid utnyttjandet av rättvis av som enskilda nationerna ges i konventionen genetiska resurser. De besluta tillgängligheten till de nationella rätten att om genetiska resurserna. Vid konferensen antogs även ett

handlingsprogram för miljöområdet inför nästa århundrade,

Enligt Agenda 21 skall den åtgärdsinriktade Agenda 21. rapporteringen till konventionen bygga på underlag i form av

landsstudier tillstånd och hotbilder för den biologiska om naturvårdsverk har i juni 1994 på mångfalden. statens regeringens uppdrag redovisat svensk landsstudie om en biologisk mångfald. Agenda kapitel 14, betonas vikten av att stärka I 21, nationernas livsmedels- och jordbruksorganisations Förenta arbete med växtgenetiska resurser, det s.k. globala FAO:s systemet för bevarande och hållbart utnyttjande av

växtgenetiska inkl. FAO:s åtagande om växtgenetiska resurser och att detta arbete harmoniseras med motsvarande resurser, inom konventionen för biologisk mångfald. FAO:s arbete åtagande den första omfattande internationella var överenskommelsen rörande växtgenetiska resurser.

åtagande revideras för närvarande. Parterna har FAO:s beslutsprocess i tre steg. Steg ett omfattar en enats om en åtagandet onkorporering av bilagor till konsolidering av genom huvudtexten samt harmonisering innehållsmässigt med en biologisk mångfald. Steg två tar upp frågor konventionen om

som rör tillgång till genetiskt material och bönders rätt till

ersättning för de insatser de gjort. gör och kommer att göra för att bevara, förbättra och tillhandahålla växtgenetiska

resurser Farmers Rights. Steg tre behandlar åtagandets

legala status. Sverige har deklarerat att åtagandet bör fogas som ett protokoll till konventionen biologisk mångfald. om Revisionen beräknas genomförd under år vara 1996. Inför FAO:s konferens 1996 växtgenetiska om resurser har från svensk sida framhållits att förberedelserna bör ske inom varje enskilt land i form landsstudier. insatser av Dessa i medlemsländerna kommer att värdefulla instrument i vara arbete med att belysa och få till stånd ett bättre arbete med att bevara kulturväxterna, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde. Dessa landsstudier bör utföras. nu De kommer att utgöra en utvidgning och fördjupning de av länderstudier som utförts inom för åtaganden inom ramen konventionen om biologisk mångfald beslutades som i Rio.

"tredarens uppgifter

En svensk landsstudie skall göras redovisar våra som kulturväxter, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde och vilka åtgärder behövs vidtas som för att säkra en bred genetisk variation hos dessa växter. Landsstudien skall inehålla följande delar.

Det aktuella läget

En översikt och beskrivning skall göras över arter och sorter som odlas i Sverige samt arter är indigena som i Sverige och odlas i andra länder, uppdelade på följande växtslagsgrupper

- Jordbruksgrödor livsmedel, industriråvaror, bioenergi

m.m.

- Trädgårdsgrödor växthus, friland

- Frukt och bär

- Prydnadsväxter rumsväxter, friland

- Landskapsväxter

- Medicinalväxter

- Kryddväxter

översikten skall odlingens ange omfattning antal hektar inom växtgrupperna och det skall göras en uppskattning av olika arters ekonomiska betydelse.

översikten skall vidare innehålla en kartläggning av de olika arternas genetiska släktskap genpooler och dessa genpoolers geografiska utbredning. Eventuella risker för genetisk utarmning och därmed minskad genetisk variation för genpoolen skall bedömas.

Bevarande och nyttjande

En kartläggning görs av aktiviteter i Sverige för att bevara de växtgenetiska resurser såväl situ in situ. ex som Det svenska engagemanget internationellt skall belysas. Även

forskningen på området skall redovisas t.ex. det arbete som utförs vid Nordiska Genbanken, vid olika institutioner inom

sveriges lantbruksuniversitet och i botaniska trädgårdar samt det bevarande som sker av lantsorter i praktisk odling.

Trenderna i växtförädlingen skall redovisas. den verksamhet bedrivs både Redovisningen skall omfatta som hos privata växtförädlingsföretag och vid vetenskapliga institutioner. Dessutom skall Sveriges arbete i tredje världen med bevarande och utnyttjande av genresurser belysas. Landsstudien skall redovisa en bedömning av behovet av utländska för olika växtarter på lång och kort genresurser sikt samt hur lättillgängliga de olika genpoolerna ar.

Kompetensfrågor bakgrund bedömningarna rörande bevarande och nyttjande Mot av skall utredaren belysa hur behovet av kompetens på det växtgenetiska området kan tillgodoses hos berörda myndigheter.

Övrigt Utredaren skall beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EGi utredningsarbetet dir. 1988:43, direktiven om att aspekten redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 och om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23. Utredningsarbetet skall ske i samråd med berörda myndigheter och organisationer. skall redovisa sina förslag senast de 30 juni Utredaren 1995. Jordbruksdepartementet

1994-10-10 BILAGA 2 ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR OCH TERMER

Term Förklaring

agrobiodiversitet Art- och inomartsvariationen hos grödor inom jordbruk och trädgårdsnäring. allel En form av en gen, exempelvis för blå, respektive bruna ögon. biodiversitet Biologisk mångfald; variationen inom levande varelser och system, på tre nivåer, ekosystem, arter och inom arter. bred genetisk varia- Variation nödvändig för att utveckla tion ett långsiktigt bärkraftig jordbruk i kretslopps-funktion. CBD Convention on Biological Diversity Konventionen om biologisk mångfald, Rio de Janeiro 1992. CGIAR Consultative Group for International Agricultural Research. direkt och Direkt effekt: arten ifråga påverkar indirekt effekt mångfalden konkurrens eller genom av införda framkallande sjukdom, etc; av organismer indirekt effekt: indirekt annan påverkan på flera ekosystemets av komponenter. domesticerad art Art som genom mänskligt urval anpassats till människans behov och därvid oftast förlorat förmågan till egen spridning. ECP/GR Europeiska Samarbetsprogrammet för Växtgenetiska Resurser. ekosystem Ett områdes samlade organiska och icke-organiska komponenter i samspel. exogen art I Sverige ej vildväxande art. ex situ-bevarande Bevarande på annat ställe än där provet har sitt ursprung. FAO Food and Agricultural Organisation of the United Nations. FAO:s Undertaking International Undertaking Plant on Genetic Resources Conference Resolution 8/83, 4/89,5/89,3/91 FAOs Kommission för Internationell kommision med genetiska resurser landsrepresentation rekommenderar som årgärder tii FAOs Councel. Farmers Rights Rätt till del i vinsterna från utnyttjande av genetiska resurser baserad på böndernas bevarande av dessa genetiska resurser från odlingens begynnelse tills nu. FOR Fritidsodlingens Riksorganisation formell sektor Benämning på den statliga sektorn i ett land. gen Arvsanlag, DNA sekvens, kontrollerande egenskap.

Institution för bevarande av genetisk genbank variation, oftast av agrobio-

diversitet. utarmning Minskning av den genetiska genetisk variationen, oftast inom en art. Variation i allell-uppsättningen inom genetisk variation en art. Enligt definition material hel genetisk resurs organism innehållande gener av aktuellt eller potentiellt värde. Koncept framlagt av Harland och de wet genpool 1971: primär genpool, omfattande arter att korsa med bibehållande av lätta fertilitet i följande generationer, sekundär genpool, större svårigheter,

och tertiär genpool, största svårigheterna; den nya gentekniken kan sägas ha tillagt en kvartär genpool, omfattande hela organismvärlden. enskild individs arvsmässiga 9en9tYp En uppbyggnad. genresurs eller allell av aktuellt eller En gen potentiellt värde. Växande växtmassa för användning. gröda International Agricultural Research IARC Centre ex.vis CIMMYT, IRRI, en

institution under CGIAR. art förekommer vildväxande i indigen art En som Sverige. Icke-statliga sektorn i ett land Noninformell sektor Governmental Organisations. Genetisk variation, variation i inomartsvariation allell-sammansättning. Bevarande på ursprungsplatsen, enligt in situ-bevarande CBD för domesticerade arter, på den

plats där de utvecklat sina karakteristiska egenskaper. Art, där pollen från en annan planta korsbefruktare är nödvändigt för befruktning. Populationer och sorter har relativt

hög genetisk diversitet se

självbefruktare. kosmopolitisk Art är spridd över stora delar av som utbredning världen. Oftast inhemska arter av buskar och landskapsplantor träd för användning i naturpräglade

landskap. Gammal sort, ej förädlad av modernt lantsort företag, vidareförd av jord- eller trädgårdsbrukarna i ett land.

lignos Vedartad växt. hållbar Utveckling, inklusive jordbruk, som långsiktigt kan bedrivas utan ständig tillförsel utveckling, hållbart energi som ej kommer ur kretsloppet långsiktigt av fossil energi. jordbruk

NCCPG National Council for the Preservation of Plants and Gardens Nordiska Genbanken. NGB Bevarande av en lantsort genom on-farm-conservation användning i driften. Är annueller, perenner, buskar och prydnadsväxt träd med undantag frukt och bär. av Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, SADC-länderna Mozambique, Namibia, Swaziland, Sydafrika, Tanzania, Zambia, Zimbabwe, en sammanslutning av länder i södra Afrika. Att välja ut, inom växtförädlingen. selektera En ideell förening för fröodling och SESAM beskydd av kulturväxter i Sverige. Arter, där individen kan befruktas av självbefruktare eget pollen. Sorter med låg eller ingen genetisk diversitet se korsbefruktare. Sveriges Lantbruksuniversitet. Botanisk enhet för alla systematiska SLU nivåer inklusive och under art. taxon, taxa Bland annat läran hur växter känns om igen och identifieras. taxonomi Union Internationale la pour Protection des Obtensions Végêtales, UPOV organisation för förädlarrätt, vartill Sverige är ansluten. Art, besläktad med kulturart, som kan antagas vara av värde för människan, vild släkting till exempelvis vid forskning och/eller kulturväxt förädling. ie ##

1. Genetisk resurs och genresurs har hitills uppfattats som samma sak; när man nu kan renframställa DNA även dött ur material bör man nog täcka både den enskilda genen, dvs genresursen, såväl som det levande material i vilket genen kan förekomma, dvs den genetiska resursen.

1.

1995-04-26 BILAGA 3

ARTERNAS NAMN PÅ SVENSKA OCH LATIN

Svenskt namn Latinskt namn

afrikansk gullbuske steirodiscus tagetes afrikansk Spathodea campanulata klockbignonia afrikansk oxtunga Anchusa capensis afrikansk ringblomma Dimorphoteca pluvialis afrikansk Chamaeropshumilis solfjäderspalm afrikas blå lilja Agapanthus africanus agave-arter Agave akleja Aquilegia vulgaris aklejruta Thalictrum aquilegifolium Alexanderört Smyrnium olusatrum alexandrinerklöver Trifolium alexandrinum allåkerbär Rubus stellarcticus alm Ulmus glabra aloe-arter Aloe alpakleja Aquilegia alpina alpaster Aster alpinus alpfrossört Scutellaria alpina alpguldregn Laburnum alpinum alpklematis Clematis alpina alpmartorn Eryngium alpinum alpros Rhododendron ferrugineum alpsippa Anemone alpina alp-såpnejlika saponaria ocymoides alptall Pinus cembta alpviol Cyclamen persicum alpvulfenia Wulfenia carinthiaca alsikeklöver Trifolium hybridum alströmeria Alstroemeria alunrot Heuchera sanguinea alvarfibbla Crepis cectorum ssp. pumila amaryllis Hippeastrum hortorum ambrosinia Ambrosia mexicana amerikanska blåbär Vaccinium angustifolium, V. corymbosum amerikanska tranbär Vaccinium macrocarpon amerikansk hagtorn Crataegus intricata ampelklocka Campanula fragilis andmat Lemna minor anemontulpan Tulipa praestans anis Pimpinella anisum antilopöga Venidium fastuosum aprikos Prunus sibirica aralia Aralia sieboldii ask Fraxinus excelsiot asklönn Acer negundo asp Populus tremula aster Callistephus chinensis astilbe Astilbe arendsii atlasblomma Godecia amoena aubrietia Aubrietia cultorum, A. heterosis aurikel Primula auricula australisk blåparasoll Didiscus caeruleus australisk Ficus macrophylla jättebladfikus australisk Eugenia smithii kryddnejlika australiskt eldträd Stenocarpus sinuatus australiskt flamträd Brachychiton acerifolia australiskt Banksia coccinea kaprifolträd avenbok Carpinus betulus axrisp Limonium suworowii

axveronika Veronica spicata

Passiflora quadrangularis barbadin backklocka Campanula collina backnejlika Dianthus deltoides Pulsatilla vulgaris backsippa backukafting Brachypodium pinnatum backamultron Fragaria viridis backtimjan Thymus serpyllum backvial Lathyrus sylvestris baduvampranka Luffa cylindrica baggsöta Gentiana purpurea balanaaklöver Trifolium balansae balkanoxel sorbus graeca balkansippa Anemone blanda ballongblomma Placycodon mariesii Cardiospermum halicacabum ballongranka Impatiens balsamina balsamin Momordica charantia balsamäpple Sinarundinaria murielae bambu Chamaedorea seifritzii bambu-palm bandtång Zoscera marina Barbarea vulgaris bangyllen baobab Adansonia digicata barrdraba Draba aizoides basilika Ocimum basilicum Atropa belladonna belladonna benved Euonymus europaeus berberis Berberis vulgaris bergek Quercus petraea bergenia Bergenia cordifolia berggröe Poa compressa berglin Linum perenne Sacureja calamintha bergmynta Rosa pendulina bergroa bergablåklint Centaurea montana Helichrysum thianshanicum bergseternell bergslok Helica nutans bergapalm Chamaedorea elegans bergatjärna Arenaria montana bergtall Pinus mugo bergvallmo Papaver alpinus binka Erigeron speciosus bitterkrassing Lepidium latifolium bitterpilört Polygonum hydropiper Lewisia cotyledon bitterrot björk Betula björnbär Rubus fruticosus björnklo Acanthus mollis björnrot Meum athamanticum Cichorium intybus var foliosum bladcikoria cicla c.ic1a bladmangold Beta vulgaris asp. v. conv. var. Perilla nankinensis bladmynta crispum bladpersilja Petrosilenum crispum conv. Liatris pychnostachya blek rosenstav blodamarant Amaranthus cruentus blodklöver Trifolium incarnatum blodnäva Geranium sanguineum blodrot Potentilla erectn sanguinaria canadensis blodört bctrytis var. b. blomkål Brassica oleracea sep. o. conv. Ipomoea Pharbitis tricolor, I. purpurea blomman för dagen blomaterdill Ammi majus blomster-gilla Leptosiphon hybridus blomsteriberis Iberis amara blomaterkaktus Epiphyllum hybridum Lonicera x heckzottii blomsterkaprifol

blomsterlin Linum grandiflorum blomsterlupin Lupinus polyphyllus blomsterspira Ipomopsis elegans blomstertobak Nicotiana alata grandiflora, N. hybrida bl blomma Plumbago capensis bl bergsvallmo Heconopsis baileyi blå bolltistel Echinops ritro blåbär Vaccinium myrtillus blåeld Echium vulgare blågran Picea pungens blå gräsfibbla Catanche coerulea blågröe Poa glauca blågull Polemonium coeruleum blåhallon Rubus caesius blåklint Centaurea cyanus blåklintaster Stokesia laevis blåkrage Brachycome multifida blålupin Lupinus angustifolius blålusern Medicago sativa asp. sativa blå läppblomma Hozminumpyrenaicum blåmunkar Jasione montana blårapunkel Phyteuma nigxum blåregn wistetia sinensis blåsalvia salvia patens blåtry Lonicera caetulea blåtåg Juncus inflexus blåtåtel Holinia coerulea blåöga Exacum affine bockhornskaktus Astrophytum capricorne bockhornsklöver Trigonella foenum-graecum bockrot Pimpinella saxifraga bohuslind Tilia platyphyllos bok Fagus silvacica bokharabinda Polygonum baldschuanicum bollmåra Crucianella stylosa bollök Allium christophii bollviva Primula denticulata bolmört Hyoscyamusniger bomullsträd Gossypium herbaceum bondböna Vicia faba ssp. faba major var. borstnate Potamogeton pectinatus borstnejlika Dianthus barbatus bovete Fagopyrum esculentum brakved Rhamnusfrangula brasilianskt tomatträd Cyphomandrabetacea bredkaveldun Typha latifolia brittsommaraster Aster amellus broccoli Brassica oleracea ssp. 0. conv. botrytis var. cymosa brokblad Fatshedera brokbladig rumslönn Acer variegata brokgilia Gilia tricolor brokkrage Chrysanthemummulticolor brokaalvia salvia horminum broktörel Euphorbia marginata brudbröd Filipendula vulgaris brudslöja Gypsophila paniculata brun böna Phaseolus vulgaris brun fingerborgsblomma Digitalis ferruginea brunnäva Geranium phaeum brunven Agrostis canina brunört Prunella webbiana brysselkål Btassica oleracea brytböna ssp. o. convar. bullata var. gemmifera Phaseolus vulgaris brännässla Urtica dioica buffelbuske Shepherdia bukettanemon Anemonecoronazia buketthits Panicum capillare

Spiraea x vanhouttei bukettspirea buskhyperikum Hypericum hookerianum

busklobelia Lobelia vedariensis

buskmargerit Chrysanthemum frutescens

busknattljus Oenothera fruticosa

buakstjärnblomma Stellaria holostea Calceolaria integzifolia, C. rugosa buaktoffelblomma buakvicker Vicia dumetorum Buxus sempervirens buxbom bägarblomma Cuphea ignea

bärapel Halus baccata

Canna hybrida canna carolina carolinaros Rosa Capsicum frutescens cayennepeppar charlotta-apel Malus coronaria

Chilenska klotkaktusar Neochilenia Cichcrium intybus var. intybus cikoria Senecio hybridus cineraria citronbasilika Ocimum citriodora

Melissa officinalis citronmeliss Monarda citriodora citronmynta pulchella Clarkia elegans, C. clarkia Crambe abyssinica crambe Codiaeum variegatum croton cymbalblomma Nolana napiformis Chamaecyparis lawsoniana cypress

daggfunkia Hasta sieboldiana

daggkaprifol Lonicera prolifera

daggros Rosa glauca

daggsalvia salvia farinacea

Salix daphnoides daggvide dagliljor Hemerocallis

Heliopsis scabra dagöga körvel Anthriscus cerefolium dansk darrgräs Briza media

Dieffenbachia exotica Comp. deutzia dieffenbachia Deutzia Anethum graveolens dill iberidifolia dockkrage Brachycome Eucalyptus citriodorus dofteucalyptua Stephanotis floribunda doftranka Philadelphus coronarius doftschersmin doft-styvklematis Clematis recta Verbena canadensis, V. aubletia doftverbena Mesembryanthemum criniflorum Dorotheantus occulatus, dorotheablomma Aztemisia dracunculus dragon drakblodsträd Dzacaena draco Dracocephalum ruyschiana drakblomma virginiana Physostegia drakmynta druvfläder Samucus racemosa dunborstgräs Pennisetum villosum

Sorghum nigrum durra Triticum durum durumvete Geranium columbinum duvnäva duvvicker Vicia hirsuta dvärg-atlasblomma Godetia whitneyi

dvärgbanan Musa ensete

dvärgblåen Juniperus squamata

dvärgdarrgräs Briza minor

dvärghäxört Cizcaea alpina Chrysanthemum multicaule dvärgkrage perpussilus dvärgserradella Ornichopus

dårrepe Lolium temulentum Scopolia carniolica dårört

edelweiss Leontopodium alpinum ek Quecus robur eldblomma Alonsoa warscewiczii eldtorn Pyracantha coccinea elefantfot Nolina recutvata elfenbensblomma Hibiscus crionum emmervete Tricicum dicoccon en Juniperus communis engelsk vallmo Meconopsis cambrica ekorrkorn Hordeumjubatum eldkrona Lantana camera, L. hybrida eldtulpan Tulipa fosteriana endivia Cichorium endivia engelsk pelargon Pelargonium domesticum engelskt rajgräs Lolium perenne enkornavete Ttiticum monococcum esparsett Onobtychis viciifolia etternässla Urtica urens

fackellilja Kniphofia uvazia fackelranka Eccremocarpus scabe: fagertrav Arabis caucasica, A. grandiflora fagertry Lonicera korolkovii fakirblomma Crossandra infundibuliformis feberträd Eucalyptus globulus femöring Achimenes longiflora fibigia Fibigia clypeata fikonkaktua opuntia ficus-indica fikonträd Ficus carica fingerborgsblomma Digitalis purputea fingerört Pocentilla nepalensis finnoxel Sotbus x hybrida fjäderborstgräs Pennisetum setaceum, P. ruppelianum fjäderbuske Indigofera gerardiana fjädergräs Stipa pennata fjädernejlika Dianthus plumarius fjäderspel Stipa batbata fjällgröe Poa alpina fjällsippa Dryas octopetala fjälltimotej Phleum commutatum fjällvallmo Papave: radicatum fjällven Agtostis borealis fjällälm Elymus alaskanus fjärilsblomster Schizanthus wisetonensis fjärilsbuske Buddleja davidii fjärilsträd Clitoria ternatea flamingofjäder Celosia spicata flentimotej Phleum phleoides flicköga Coreopsis gtandiflora, C. lanceolata flikbjörnbär Rubus laciniatus flikfilodendron Philodendzon bipinnatifidum flitig lisa Impatiens walleriana flerårig solros Helianthus mollis flockarun Centaurium erythraeae flockfibbla Hieracium umbellatum flocknäva Geranium macrorthiza flyghavre Avena fatua fläder Sambucusnigra foderbeta Beta vulgaris ssp. v. conv. v. var. rapaceae foderloata Bromus inetmis fodermärgkål Brassica oleracea asp. o. conv. acephala medullosa var. fodervallört Symphytumasperum fodervicker Vicia sativa ssp. sativa frilandsazalea Azalea mollis frilandsgurka Cucumis sativus frilandshibiskus Hibiscus syriacus fuchsia Fuchsia fulgens, F. x hybxida

fuchsia-eucalyptus Eucalyptus forrestiana funkia Hosta undulata fyrisvide Salix x mollissima jojanneaört Hypericum maculacum

färkantig

f gel blå Nolana paradoxa fårsvingel Festuca ovina fårtunga Anchusa arvensis fältmalört Artemisia campestris fänkål Foeniculum vulgare dulce färgginst Genisca cinctoria färgkulla Anthemis tinctoria färgreseda Reseda luteola färgaporre Linaria reticulata fönaterfikus Ficus robusta elastica förgät mig ej Myosotis alpestris förmakapalm Howea belmoreana

gamander Teucrium chamaedrys gatmålla Chenopodium murale Gerbera cahtabrigiensis, G. jamesonii gerbera getapel Rhamnus catharticus Polygonatum officinale getrams Galega orientalis getruta getväppling Anthyllis vulneraria ginnalalönn Acer ginnala Eleutherococcus senticosus ginseng gladiolus Gladiolus glanshägg Prunus serotina glasbjörk Betala pubescens glasört Salicornia stricta gloxinia Sinningia speciosa goliatpoppel Populus canadensis i det gröna Adonis annua, A. aestivalis gossen Picea abies gran granatäpple Punica granatum grekisk lövkoja Matthiola bicornis grenadilla Passifloza edulis grenkulla Cladanthus arabicus groblad Plantago major gråa Alnus incana gråbo Artemisia vulgaris gråfibbla Hieracium pilosella grå kavelhirs Setaria glauca grå valnöt Juglans cinetea gräslök Allium schoenoprasum gräsranunkel Ranunculus gramineus gräs-träd xantorrhoea australis helgonört Santolina rosmarinifolia grön grön kavelhira Setaria viridis oleracea o. conv. acephala var. sabellica grönkål B. ssp. grönlilja Zigadenus elegans grönmynta Mentha spicata Psidium guajava guava gudaträd Gingko biloba nådes träd Ravenala madagscariensis Guds gul alpstormhatt Aconitum lycoctonum guldboll Craspedia globosa Helipterum humboldtianum, H. sanfordii guldeternell guldgran Acacia baileyana guldgrävarblomma Layia elegans guldgul nejlikrot Geum chiloense guldknappar Pentzia grandiflora guldlin Linum flavum guldvippa Celosia plumosa guldatjärna Helichrysum subulifolium gul dvärgachillea Achillea tomentosa guldzinnia Zinnia angustifolia

guldäxing Lamarckia aurea gul fetknopp Sedumacre gul fingerborgsblomma Digitalis lutea gulkavle Alopecurus aequalis gullbåge Chiastophyllum oppostifolium gullginst Cytisus purgans gullhavre Trisetum flavescens gullklematis Clematis tangutica gullkrage Chrysanthemum segetum, Thymophylla tenuiloba gullranka Scindapsus aureus gullris Solidago canadensis gullupin Lupinus luteus gullusern Medicago sativa ssp. falcata gullskära Cosmossulphureus gullviva Primula veris gullstråle Bartonia aurea, Mentzelia lindleyi gulltry Lonicera chrysantha gulmåra Galium verum gul nunneört Corydalis lutea gul oleander Thevetia peruviana gul orkidéranka Maurandya procumbens gulplister Lamiastrum galeobdolon gulros Alcea rugosa gulsippa Anemane ranunculoides gulsporre Linaria vulgaris gul svärdslilja Iris pseudacorus gulvial Lathyrus pratensis gulvicker Vicia lutea gul änglatrumpet Datura chlorancha gulöga Hibiscus manihot gummiranka Cryptostegia grandiflota gurka Cucumis sativus gurkört Borago officinalis gyckelblomster Mimulus luteus, M. tigrinus gäddnate Potamageton natans gökblomster Lychnis flos-cuculi gökärt Lathyrus linifolius

hallon Rubus idaeus halsört Trachelium coeruleum hampa Cannabis sativa ssp. sativa hampflockel Eupatorium cannabinum harklöver Trifolium arvense harmynta Acinos arvensis har-ris Sarothamnus scoparius harstarr Carex ovalis harsvans Lagurus ovatus harsyra Oxalis acetocella hartsros Rosa villosa hassel Corylus avellana avellana var. hasselört Asarum europaeum haverrot Tragopogon porrifolius havre Avena sativa havtorn Hippophae rhamnoides hedblomster Helichrysum atenarium heimiana Heimia salicifolia helbladig klematis Clematis integrifolia helgonört Santolina chamaecyparissus heliotrop Heliotropium arborescens hemlocksgran Tsuga canadensis henna Lawsonia inezmis heralds trumpet Beaumontia grandiflora hiba Thujopsis dolobrata hibiskus Hibiscus eetveldeanus, H. sinensis Himalajaceder Cedrus deodara hits Panicum milliaceum hjortron Rubus chamaemozus

hjorttunga Phyllitis scolopendrium hjärtstilla Leonurus catdiaca honungsört Phacelia tanacetiifolia hornvioi Viola williamsii, V. cornuta hultbräken Thelypteris phegopteris humla Humulus lupulus humleblomster Geum rivale humlelusern Medicago lupulina hundrova Bryonia alba hundtandslilja Erythronium dens-Canis hundtunga Cynoglossum officinale hundäxing Daccylis glomerata husatknappar Sanvitalia procumbens hyacint Hyacinthus orientalis hyacintvinranka Dolichos lablab Primula littoniana vialii hyacintviva hybrididegran Taxus media hybridlärk Larix eurolepis hybridrajgräs Lolium x hybridum h bridtagetes Tagetes hybrida h inunneört Corydalis cava hålrot Aristolochia clsmatitis hårdsvingsl Festuca trachyphylla häckvicker Vicia sepium häqg Prunus padus Amelanchier lamarekii, A. laevis, A. spicata häggmispel Chamaecyparis nootkatensis hängcypress hänglobeiia Lobelia pendula hängpelargon Pelargonium peltatum hängsyren Syringa reflexa hängverbena Verbena speciosa hässleklocka Campanula latifolia Vicia faba ssp. faba var. equina hästböna hästhov Tussilago farfara hästkastanj Aesculus hippocastanum häxört Circaea lutetiana höstcyklamen Cyclamen neapolitanum höstfibbla Leontodon autumnalis höstfiox Phlox paniculata höstglim Silene schafta höstljung Erica gracilis höstvädd Scabiosa caucasica

idegran Taxus baccata igelkottkaktusar Copiapoa indiankrasse Tropaeolum majus indianmynta Agastache foeniculum indigoträd Indigofera austtalis indisk basilika Ocimumsanctum indisk hängtall Pinus griffithii indiskt orkidé-träd Bauhinia purpurea indiskt pagodträd Jatrcpha podagrica inkarvillea Incarvillea sinensis islandsvallmo Papaver nudicaule Hyssopus officinalis isop italiensk klocka Campanula garganica italiensk Clematis viticella skogsklematis italienskt rajgräs Lolium multiflorum

japansk akleja Aquilegia flabellata japansk azalea Azalea japonica japansk buskal Alnus maximowiczii japansk buskrosling Pieris japonica dvätgcypress Chamaecyparis obtusa japansk japansk dvärglönn Acer palmatum japansk gyllenfetknopp Sedum aizoon

japansk humle Humulus scandens, H. japonicus japansk järnek Ilex crenata japansk klätterros Rosa multiflora japansk lykta Physalis franchetii

japansk tistel Cirsium japonicum japansk trädkonvalj Pittosporum cobira japanskt bergkörsbär Prunus sargentii japansk Viva Primula japonica

japansk zelkova zelkova setrata Jobs tårar Coix lacryma-jobi johannisbröd Ceratonia siliqua

jolster Salix pentandra jordgalla Gratiola officinalis

jordgubbe Fragaria jordklöver x ananassa Trifolium campescre jordnöt Arachis hypogaea jordrök Fumaria officinalis

jordreva Glechoma hederacea, G. hirsuta jordviva Primula vulgaris jordärtskocka Helianthus tuberosus Judas Silverpenningar Lunaria biennis judasträd Cercis siliquastrum julbegonia Begonia cheimantha

julros Helleborus niger julstjärna Euphorbia pulcherrima jungfrulin Polygala vulgaris

Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata jungfrun i det gröna Nigella damascena jungfruöga Ursinia anethoides junkerlilja Asphodeline lutea järnek Ilex meservae, I. aquifolium jätte-axmalva jättedaggkåpa Sidalcea oregana

Alchemilla mollis jättedarrgräs Briza maxima jätte-doroteablomma Mesembryanthemumocculatum jätteeternell Helichrysum bracteatum jättefilodendron Philodendron selloum jättegröe Glyceria maxima jättelosta Bromus macrostachys jätteprästkrage Chrysanthemumlacustre, Ch. maximum jättestäpplilja Eremurus hybridus jättevallmo Papaver bracteatum, jätteverbena P. orientale Verbena bonariensis

kabbleka Caltha palustris kaffe Coffea arabica

kafferbär Harpephyllum caffrum kakiträd Diospyrus kaki kaktus Eriocereus jusbertii kaktus Islaya minor kaktus Lobivia cardenasiana kaktus Mammillaria melanocentza kaktus Mediolobivia ritteri kaktus Myrtillocaccus geometrizans kaktus Pfeiffera ianthothele

kaktus Pseudolobivia carmineoflota kaktus Rebutia wessneriana kaktusar Coryphanta, Echinocereus, kalebass Gymnocalycium Lagenaria siceraria kalifornisk solört Limnanthes douglasii kalifornisk ädelgran Abies concolor

kalktrav Arabis hirsuta kalmus Acorus Calamus kamelia Camelia japonica

kameliaschersmin Philadelphus virginalis x kamomill Matricaria recutica kamomillkulla Anthemis cotula

kamäxing Cynosurus cristatus kanadensisk: gullris Solidago canadensis kanarieqräs Phalaris canariensis kanarisk dadelpalm Phoenix canariensis kandelabereuforbia Euphorbia canariensis kandelaberviva Primula bulleesiana kantig fetknopp Sedum sexangulare kantlök Allium senescens kantnepeta Nepeca mussini kapaster Agathaea coelestis kapfackla Phygelius capensis kapkonvalj Freesia hybrida kaplobelia Lobelia erinus kapkrusbär Physalis edulis kaprifol-klarkia Eucharidium concinna kapris Capparis spinosa karagan Caragana azborescens kardbenedikt Cnicus benedictus kardon Cynara cardunculus kaxdvädd Dipsacus sativus karpaterklocka Campanula carpatica katsura Cercidophyllum japonicum katt fot Antennaria dioica kattmynta Nepeta cataria kattsvans Acalypha hispida kattsvanssparris Asparagus meyerii kaukasiskt fetblad Sedum spurium kaukasisk vingnöt Pterocarya fraxinifolia kejsarkrona Fritillaria imperialis kejsarträd Paulownia tomentcsa imperialis kermesbär Phytolacca americana kerria Kerria japonica kinesisk bergspalm Chamaerops excelsa kinesisk dadelfrukt Ziziphus jujuba kinesisk en Juniperus chinensis kinesisk Rehmannia angulata fingerborgsblomma kinesisk förgätmigej Cynoglossum amabila kinesisk gräslök Allium tubetosum kinesisk kål Brassica pekinensis kinesisk luktjasmin Jasminum officinale kinesisk Livistonia chinensis solfjäderspalm kinesiskt paqodträd Sephora japonica kinesisk trollhassel Hamamelis mollis kinesisk träddödare Celastrus orbiculatus kirskål Aegopodium podagraria klematis Clematis hybrida klibbal Alnus glutinosa klippstånds Senecio clivorum klobjörnbär Rubus lindebergii klockpenstemon Penstemon gentianoides hartwegii klockphacelia Phacelia campanularia klockranka Cobaea scandens klockviva Cortusa matchiola klotamarant Gomphrena globosa klotgran Picea glauca klotvicker Vicia narbonensis-art-gruppen klätt Agrostemma githago klätterbenved Euonymus fortunei klätterhortensia Hydrangea anomala klättersparris Asparagus falcatus klättervildvin Parthenocissus quinquefolia klöverträd Ptelsa trifoliata klöverärt Tetragonolobus maritimus knappfryle Luzuls campestris knapptåg Juncus conglomeratus

knippnejlika Dianthus armeria knylhavre Arrhenatherum elacius knäckepil Salix fragilis knölbegonia Begonia tuberhybrida knölgröe Poa bulbosa knölsmörblomma Ranunculus bulbosus knölsyska stachys palustris knölvial Lathyrus tuberosus kokardblomater Gaillardia gtandiflora, G. aristata, G. lorenziana kolvhira setaria macrochaeta korallbär Solanum pseudocapsicum korallranka Kennedia rubicunda korallträd Erythrina crista-galli koreagran Abies koreana koreansk plymspixea Aruncus aethusifolius korgvide Salix viminalis koriander Coriandrum sativum korn Hordeum vulgare kornell Cotnus kornettblomma Screptocarpus hybridus kornvallmo Papaver rhoeas korsandmat Lemna trisulca kottepalm Cycas revoluta kransborre Marrubium vulgare kransgull Lonas annua kranskrage Chrysanthemumcoronazium krapp Rubia tinctorum krasse Lepidium sativum krikon Prunus insititia krokus Crocus cultorum krollilja Lilium martagon kronrabarber Rheumpalmatum kronärtskocka Cynara scalymus krukviol Cheiranthus cheiri krusbär Ribes grossularia kruskål Brassica oleracea ssp. o. conv. acephala var. sabellica krusmynta Mentha crispa kruståtel Deschampsia flexuosa kryddkrassing Lepidium sativum krypginst Cytisus decumbens krypkornell Cornus canadensis krypoxbär Cotoneaster dammeri krypven Agtostis stolonifera krypvide Salix repens kråkbär Empetrumnigrum kråkklöver Pocentilla palustris kråkvicker Vicia cracca kummin Carum Carvi kung Leopolds spira Aphelandta squarrosa kungscissus Rhoicissus thomboidea kungslilja Lilium regale kungsljus Verbascum chapsus, V. phoeniceum kungsmynta Origanum vulgare kungsnejlikrot Geum borisii kungsängslilja Fritillaria meleagris kupig andmat Lemnegibba kvanne Angelica archangelica kvarnkattost Halva parviflora kvarnvicker Vicia villosa Varia asp. kvastrisp Limonium tataricum kvickrot Elymus Agropyron repens kålmolke Sonchus oleraceus kålrabbi Brassica oleracea sep. o. conv. acephala var. gongylodes kålrot Brassica napus ssp. :apifera kåltistel Cirsium oleraceum kåltrav Conringia orientalis källfräne Nasturtium officinale

kängurulilja Anigozanthus käringtand Lotus corniculatus kärleksblomster Nemophila maculata kärleksgräs Eragrostis abyssinica

kärleksört Sedum telephium

kärrgröe Poa trivialis kärrkavle Alopecutus geniculatus

körsbärskornell Cornus mas körebärstry Lonicera alpigena körvel Hyrrhis odoraca Byblis, Dionaea, Drosera, Sarracenia köttätande växt

lackviol Etysimum cheiri

lagerhägg Prunus laurocerasus lagerolvon Viburnum tinus lagerträd Laurus nobilis Glycyrrhiza glabza lakrits scrophulariaefolia lakritsmynta Agastache lammöron Stachys lanata Callistemon citrinus lampborste Elymus mutabilis lappelm Lavandula angustifolia lavendel leanderklocka Nicandra physaloides

Antirrhinum majus lejongap levande stenar Lithops leverbalaam Ageratum housconianum libbsticka Levisticum officinale

Ligustrum vulgare liguster Syringa reticulata ligustetsyren lila änglatrumpet Datura arborea liljekonvalj Convallaria majalis

liljor Lilium lin Linum usicatissimum

lind Tilia cordata lindådra Camelina alyssum Vaccinium Vitis-idaea lingon linrepe Lolium remotum Lens culinaris lins totundifolia liten blåklocka Campanula liten kardborre Arctium minus rosenkvitten Chaenomeles japonica liten liten sandlilja Anthericum ramosum

liten stenört Alyssum montanum Calluna vulgaris ljung speciosa Telekia äuphthalmum ljusöga Capsella bursa-pastoris lomme loppfrö Plantago afra luddbjörnbär Rubus insularis Bromus mollis B. hordaceus luddlosta Rosa sherardii luddros luddtåtel Holcus lanatus Vicia villosa ssp. villosa luddvicker Viburnum carlesii luktolvon luktsmåbozre Agzimonia procera

luktviol Viola odorata luktärt Lathyrus odoratus Elymus Agropyron caninum lundelm lundqzöe Poa nemoralis lundskafting Brachypodium silvaticum

Primula elatior lundviva bonus-henzicus Chencpodium lungrot cfficinalis lungört Pulmonaria disk fetknopp sedum lydium

l längsporrig

akleja Aquilegia cultorum Stachys ofticinalis läkebetonica Althaea officinalis läkemalva officinalis läkeverbena verbena

läkevänderot Valeriana officinalis löjtnantshjärta Dicentra spectabilis lök Allium A. cepa, cepa aggregatum lökgamander Teucrium scotdium lönn Acer platanoides lönnmålla Chenopodium hybridum lövkoja Matthiola

madagaskarpalm Pachypodium lamerii mahonia Mahonia aquifolium majbräken Athyrium filix-femina majnycklar Dactylorhiza majalis majtova Brassica rapa asp. :apa var. rapifera majs Zea mays majviva Primula farinosa malört Arcemisia absinthium mammutträd Sequoiadendron giganceum manchurisk valnöt Juglans mandschurica mandelblomma Saxifzaga gtanulata mandelpil Salix triandra mandelträd Prunus amygdalus mangold Beta vulgaris vulgaris ssp. conv. vulgaris var. vulgaris mannagräs Glyceria fluitans mariaklocka Campanula medium Mariatistel Silybum matianum marockansk färgsporre Linaria maroccana maxtorn Eryngium maritimum maskros Taraxacum officinale mattram Chrysanthemumparthenium medaljongblomma Melampodium paludosum mejram Origanum majorana mellanhäxört Circaea intermedia mellanlusern Medicago Varia x melon Cucumis melo melonkaktusar Melocactus melonträd Carita papaya mexikansk bergspalm Chamaedoreaelegans mexikansk giftkaktus Lophophora williamsii mexikansk hatt Ratibida columnaris mexikansk prismakaktus Leuchtenbergia principis mexikansk solblomma Tithonia speciosa mexikansk änglacrumpet Datura innoxia midsommarblomster Geranium sylvaticum midsommarkulla Anthemis sancti johannis miniatyrsolros Helianthus debilis mispel Mespilus germanica mistel Viscum album mjölke Epilobium angustifolium mjölkklocka Campanula lactiflora mjölon Arctostaphylos ursi uva mønstera Monsters deliciosa marina Marina longifolia mormonthé Ephedra viridis morot Daucus carota Mose brinnande buske Dictamnus fraxinella mosippa Pulsatilla vernalis munkhätta Arum maculatum murgröna Hedera helix murreva Cymbalaria muralis murstjärna Etinus alpinus muskatellsalvia salvia sclatea musselsyska Molucella laevis myrtentry Lonicera nitida myskmadra Galium odoratum myskmalva Malva moschata måbä: Ribes alpinum månviol Lunaria rediviva

mästerrot Peucedanum oscruthium mörkt kungsljus Verbascum nigrum

naken havre Avena nuda narciss Narcissus poêticus narcisstobak Nicotiana sylvestris drottning Selenicereus grandiflotus nattens lamarckiana nattljus Oenothera biennis, Oe. nattskatta Solanum nigrum naverlönn Acer campestre nejlikglim Sil ene coel i-rosa nejlikrot Geum urbanum nemesia Nemesia strumosa grandiflora neonblomster Collomia cavinillesii nierembergia Nierembergia hippomanica nordamerikansk Abies lasiocarpa berggran norsk brudspirea Spiraea x cinerea norskoxel Sorbus aria Rosa dumalis nyponros nysört Achillea ptarmica Nyzeeländsk spenat Tettagonia tetragonioides näckros Nymphaea alba näckroatulpan Tulipa kaufmanniana nässelklocka Campanula trachelium

odört Conium maculatum olivträd Olea europaea oljedådra Camelina sativa ssp. sativa oljerättika Raphanus sarivus var. oleifer olvon Viburnum opulus opal cup Anode cristata opiumvallmo Papaver somniferum ssp. somniferum ordensblomma Clianthus puniceus orangebinka Erigeron aurantiacus orangeröd Primula aurantiaca kandelaberviva ordensstjärna Stapelia variegata Origanum heracleoticum oregano orientaliska jungfrun Nigella orientalis orientalisk tuja Thuja orientalis Nephrolepis, Adianthum, Didymochlaena, Pteris ormbunkar ormbunkspalm Dioon edule ormbunkstörne Gleditsia triacanthos orustbjörnbär Rubus infestus Cotoneaster scandinavicus integerrimus oxbär oxel Sorbus intermedia Anchusa officinalis oxtunga

pak choy Brassica pekinensis palettblad Coleus blumei palmaralia Schefflera actinophylla palmarter Vashingtonia palmgräs Setaria chevalieri palsternacka Pastinaca sativa pampasgräs Cortaderia selloana papegojamarant Amaranthus tricolor papegojblomma Strelitzia teginae pappersbjörk Betula papyritera pappersblomster Xeranthemumanuum paprika Capsicum annuum papyrus Cyperus papyrus paradisblomater Cleome spinosa paradisbuske Kolkwitzia amabilis paradisfågelblomma Poinciana gilliesii paraplyaralia Schefflera arboricola paraaollsäv Cyperns alternifolius

parkaralia Aralia elata parkolvon Viburnum lantana parksmultron Fragaria moschata parkrododendron Rhododendron catawbiense pasaionsblomma Passiflora coerulea pelaren Juniperus virginiana pelarkaktusart Neaporteria subgibbosa pelarkaktusart Notocactus leninghausii pelaroxel Sorbus thuringiaca penningblad Lysimachia nummularia penningört Thlaspi arvense pensé Viola wittrockiana pepparmynta Hentha piperita pepparrot Armoracia :usticana perserklöver Trifolium resupinatum persika Prunus persica persimon Diospyrus kaki perukbuske Cotinus coggytia pestskråp Petasites hybridus petunia Petunia axillaris hybrida pilblad Sagictaria sagittifolia pillerfikus Ficus diversifolia deltoidea pimpinell Sanguisorba minor pimpinellros Rosa spinosissima pingstlilja Natcissus poéticus pionvallmo Papaver paeoniflorum piplök Allium fistulosum pipranka Aristolochia elegans pipört Cencranthus :uber plattvial Lachyrus sativus plommon Prunus domestica plymamsonia Amsonia tabernaemontana plymspirea Aruncus sylvestris plymört Celosia cristata poppel Populus pors Myrica gale porslinsklocka Codonopsis clematidea portlak Portulaka oleracea potatis Solanum cuberosum potatislök praktaralia Allium cepa aggregatum Aralia elegantissima praktbetonika Stachys grandiflora praktbrowallia Browallia speciosa praktdracena Cordyline indivisa praktforsythia Forsythia intermedia x prakthyperikum Hypericum calycinum praktklocka Platycodon grandiflorus praktkrissla Inula orientalis praktlewisisa Lewisia tweedyi praktlilja Lilium speciosum praktlobelia Lobelia splendens praktlysing Lysimachia punccata praktmagnolia Magnolia soulangiana praktmalva Malope trifida praktnejlika Dianthus superbus praktnejlikrot Geumcoccineum fl.p1. praktportlak Pottulaca grandiflora praktriddarsporre Delphinium cultorum praktsalvia salvia splendens praktstenört Alyssum saxatile compactum prakttry Weigelia hybrida x praktveronika Veronica teuctium praktvädd Scabiosa atropurpurea prickklocka Campanula punctata princessblomma Sainpaulia ionantha prins Gustafs öga Nemophila menziesii prydnadskål Brassica oleracea ssp. o. conv. acephala var. acephala

prydnadskörebär Prunus prydnadaplommon Prunus prydnadatobak Nicotiana compacta, N. sanderae Chrysanthemum leucanthemum, Leucanthemum vulgare prästkrage puktörne Ononis repens Cucurbita pepo, C. maxima pumpa purjolök Allium partum purpurhatt Penstemon hybridum purpurmantel Saxifraga arendsii purrhavre Avena strigosa pyramidklocka Campanula pyramidalis pyreneisk lilja Lilium pyrenaicum pyrenéoxel Sorbus mougeotti Chrysanthemum paludosum

pisslingkrage

fågelblomster Gazania splendens p påaklilja Narcissus pseudonarcissus pältaavallmo Papaver laestadianum pärlband Alyssoides utriculata pärlemorfjärva Mertensia virginica pärleternell Anaphalis mazgazitacea pärlhyacint Muscari armeniacum pärlhägg Prunus grayana Pyrus ccmmunis paren

rabarber Rheum rhaponticum raklosta Btomus erectus ramslök Allium ursinum rapphönsbär Gaultheria procumbens Btassica napus ssp. oleifera raps regnbågslupin Lupinus regalis renfana Tanacetum vulgare renkavle Alopecurus myosuroides renlosca Bromus arvensis reseda Reseda odarata revalpros Rhododendron repens revfibbla Hieracium lactucella revsuga Ajuga repcans ricin Ricinus communis riddarsporre Delphinium ajacis ringblomma Calendula officinalis ringkrage Chrysanthemum carinatum Limonium sinensis, L. sinuacum risp rispapper-träd Aralia papyriferum rodgersia Rodgersia pinnata romersk kamomill Chamaemelum Anthemis nobile romersk riddarsporre Delphinium ambiguum ros Rosa rosafärgad robinia Robinia pseudacacia lagerströmeria Lagerstroemia indica rosa toyelei springkorn Impaciens glanduliiera rosa rosenböna Phaseolus coccineus roseneternell Acroclinium roseum, Helipterum roseum rosenginst Cytisus purpureus rosenglim Silene armeria rosengräa Rhynchelytrum repens roseniberia Iberis umbellata rosenklint Centaurea pulcherrima rosenkrage Chrysanthemum coccineum, Ch.roseum rosenkronill Coronilla Varia rosenlager Nerium oleander rosenmandel Prunus triloba Leptospermum scoparium rosen-myrten rosenrips Ribes sanguineum rosenekära Cosmos bipinnatus rosensköna Catharanthus roseus, Vinca rosea rosensolvända Helianthemum mutabile rosenspirea Spiraea x bumalda

rosenstav Liatris spicata rosenstjärna Helichrysum cassianum rosenstänk Hypoêstes sanguinolenta rosenvial Lathyrus latiiolius rosenöga Crepis rubta rosmarin Rosmarinus officinalis rotcikoria Cichorium intybus var. sativum rotkörvel Chaerophyllum bulbosum rotpersilja Petrosilenum czispum conv. radicosum rova Brassica rapa asp. :apa var. rapifera rudbeckia Rudbeckia hitta rumsask Radermachera rumscypress Cupressus sempervirens rumslind Sparrmannia africana rundbladsbjörnbär Rubus vestitus rundhagtorn Crataegus oxyacantha rybs Brassica :apa ssp. rapa var. oleifera ryltåg Juncus articulatus rysk blåstjärna Scilla sibirica rysk lönn Acer tataricum rysk rot Eleutherococcus senticosus tåg Secale cereale råglosta Bromus secalinus rågvallmo Papaver dubium rågvece x Triticale rädisa Raphanus sativus var. radicula :ättika Raphanus sacivus rävsvans Amaranthus caudacum röd aronia Aronia arbutifolia röda vinbär Ribes spicatum röd ballongblomma Platycodon apoyama rödbeta Beta vulgaris ssp. conditiva rödblära Silene dioica rödfibbla Hieracium aurantiacum röd ingefära Alpinia purpurata rödklint Centaurea jacea rödklöver Trifolium pracense rödkål Brassica oleracea capitata ssp. o. conv. var. xubra rödkämpar Plantago media rödluva Achimenes coccinea rödmalva Halva sylvestzis rödmire Anagallis arvensis röd passionsblomma Passiflora racemosa röd sidenört Asclepias curassavica röd solhatt Rudbeckia purpurea rödsvingel Festuca rubra röd trolldruva Actaea erythrocarpa rödven Agrostis capillaris rödvide Salix purpurea rölleka Achillea millefolium röllikekrage Chrysanthemummacrophyllum rönn Sorbus aucupatia rönnbärsapel Malus sieboldii rönnspirea Sorbaria rörflen Phalaris arundinacea rör-mig-ej Mimosa pudica rörsvingel Festuca arundinacea rött ambraträd Liquidambar styraciflua

safflor Cazthamus tinctorius salladaenap Brassica japonica sallatslök Allium fistulosum salttâg Juncus gerardii salvia salvia officinalis sammetsblomster Tagetes erecta, T. patula nana sammetsklocka Lisianthus russellianus sanddådra Camelina sativa asp. pilosa

sandeternell Ammobium alatum sandglim Silene conica sandlupin Lupinus nootkatensis sandluaern Medicago minima sandnejlika Dianthus arenarius sandrör Ammophila arenaria aandsenap Diplotaxis tenuifolia sandatarr Carex arenaria aandtimotej Phleum arenatium salladskål Brassica pekinensis sandvita Berteroa incana sareptasenap Brassica juncea sarsaparill Hardenbergia comptonia oleracea conv. capitata var. sabauda savoykål Brassica ssp. o. schalottenlök Allium ascalonicum acharlakansaalvia salvia coccinea selleri Apium graveolens, A. g. rapaceum senapskål Eruca sativa aengröe Poa palustris Cassia fistula senna septemberklocka Gardenia globosa serradella Otnithopus sativus sibiriak apel Halus prunifolia sibirisk bovete Fagopyrum tataricum sibirisk ärtbuske Caragana arborescens sidenek Grevillea robusta manglesi, Rhodanthe maculata, Rh. mangleesi aideneternell Helipterum sidenört Asclepias tuberosa sileshår Dzosera rotundifolia silverakacia Acacia dealbata Cerastium biebersteinii ailverarv silverax Cimicifuga racemosa silverbuske Elaeagnus commutata silverek Senecio cinerazia silverfryle Luzula nivea ailverkrage Chrysanthemum ptarmiciflorum Limonium latifolia, L. placyphyllum silverripa silvertistel Catlina acaulis sitkaal Alnus sinuata sjödruva Coccoloba uvifera sjögull Nymphoides peltata sjönöt Trapa natans akatnäva Erodium cicutarium skelört Chelidonium majus skogsbjörnbär Rubus nessensis akogsförgätmigej Myosotis silvatica skogsklematis Clematis vitalba skogsklöver Trifolium medium skogslök Allium scorodoprasum skogssvingel Festuca altissima skogstry Lonicera xylosteum skogsviol Viola riviniana skruvlosta Bromus lanceolatus skuggröna Pachysandra terminalis skuggsvingel Festuca heterophylla skvattram Ledum palustre skägg-gräs Polypogon monspelliensis skäggklocka Campanula barbara skägglök Allium stipitatum akärböna Phaseolus vulgaris skärmtry Lonicera involucrata sköldpaddsört Chelone obliqua akönbinka Erigeron karvinskianus skörbjuggsört Cochlearia officinalis slankatarr Carex flacca slingerkrasse Tropaeolum lobbianum slokstarr Carex pseudocyperus

slån Prunus spinosa slånaronia Aronia prunifolia slåtterfibbla Hypochoeris maculaca slåttergubbe Arnica montana slöjven Agrostis nebulosa smalbladig kalmia Kalmia angustifolia smal käringtand Lotus tenuis smithianta Smithiantha zebrina Smultron Fragatia vesca smultronklöver Trifolium fragiferum smultronttäd Duchesnea indica småblommig enkel Tagetes tenuifolia sammetsblomster småborre Agrimonia eupatoria småfingerört Potentilla tabernaemontani smällglim Silene vulgaris smörblomma Ranunculus acris smörgåskrasse Lepidium sativum snokörc Echium plantagineum snäcklusern Medicago scutellaca snöbollsbuske Viburnum opulus snöbär Symphoricarpus albus snödroppe Galanthus nivalis snöklocketräd Halesia carolina sockerbeta Beta vulgaris ssp. v. conv. v. var. alcissima sockermajs Zea mays var. saccharata sockerrot Sium sisarum sockeräpple Annonia cherimoia sojaböna Glycine max solbrud Helenium hoopesii solros Helianthus annuus solvisare Dimorphoteca sinuata solvän Heliophila longifolia sommarbegonia Begonia hortensis sommarcypress Kochia scopatia sommardahlia Dahlia cultorum sommarfibbla Leontodon hispidus sommarflox Phlox drummondi sommarglim Silene pendula sommargyllen Barbarea vulgaris sommarkyndel Satureja hortensis sommarljus Gaura lindheimeri sommarlövkoja Matthiola incana v. annua sommarmalva Lavatera trimestis sommarnejlika Dianthus hybridus sommarrudbeckia Rudbeckia bicoloz sommarslöja Gypsophila elegans sommarvicker Vicia angustifolia spagettiböna Vigna unguiculata spanska jungfrun Nigella hispanica spansk ginst Spartium junceum spansk klockhyacint scilla campanulata spansk losta Bromus madritensis spansknäva Geranium endressii sparris Asparagus officinalis sparrisärt Tetragonolobus purpureus sparvvicker Vicia tetrasperma speltvete Triticum spelta spenat Spinacea oleracea spetskål Brassica oleracea ssp. o. conv. capitata conica var. spetsmössa Tiarella wherryi spikklubba Datura stramonium spikvallmo Papaver argemone spirea Spiraea, S. japonica spir-reseda Reseda alba spiskummin Cuminumcyminum sprängört Cicuta vitosa

spåtiatel Carlina vulgaris Spergula arvensis var. sativa spärgel apärrtry Lonicera morrowii stallört Ononis arvensis stenbär Rubus saxatilis stenfrö Lichospermum officinale Rosa canina atenroa stensöta Polypodium vulgare stjärnboll Scabiosa stellata stjärnfloka Astrantia major stjärnklocka Campanula poscharskyana stjärnmagnolia Magnolia stellaca stockros Althaea cultorum, A. rosea andmat Spirodela polyrrhiza stor storbladig lungört Pulmonaria mollis storbladig murgröna Hedera hahnii storblommigt nattljus Oenothera missouriensis Dorotheanthus bellidiformis stor doroteablomma eldriddarsporre Delphinium cardinale stor stor fetknopp Sedum reflexum storfryle Luzula sylvaticum stor kardborre Arctium lappa storklint Centaurea macrocephala Campanula persicifolia storklocka käringtand Lotus uliginosus stor stormhatt Aconitum napellus rosenkvitten Anchusa italica stor sandlilja Anthericum liliago stor lagenaria stor tungört Chaenomeles Agrostis gigantea storven ängssyra Rumex thyrsiflorus stor ögontröst Euphrasia rosckoviana stor Beta vulgaris ssp. maritima strandbeta strandgyllen Barbarea stricta strandiris Iris sibirica strandkrassing Lobularia maritima Elymus farctus Agrcpyron junceum strandkvickroc strandkål Crambe maritima strandloka Liguscicum scoticum strandmalörc Artemisia maritima strandråg Elymus arenarius strandsötväppling Melilotus dentata strandtåg Juncus maritimus strandvallmo Glaucium flavum strandvial Lathyrus japonicus strimklöver Trifolium striatum strimmig bloddracena Cordyline terminalis strimtulpan Tulipa greigii Matteuccia struthiopteris strutbräken atrålklint Centaurea moschata strävklint Centaurea dealbata studentnejlika Lychnis chalcedonica styvmorsviol Viola tricolor stålört Gentiana acaulis Phaseolus vulgaris störböna subklöver Trifolium subterraneum Caralluma desmetiana auckulent surkörsbär Prunus Cerasus svart aronia Aronia melanocarpa vinbär Ribes nigrum svarta svartkavle Alopecurus arundinaceus svartkummin Nigella sativa svartkämpar Plancago lanceolata nysrot Veratrum nigrum svart Scorzonera hispanica svartrot Brassica nigra svartsenap svarttall Pinus nigra

svarttopp Rudbeckia amplexicaulis svartöga Thunbergia alata svingel Festuca glauca, F. incrassata svinmålla Chenopodium album svinrot Scorzonera humilis svärmors kudde Echinocaccus gtusonii sykomorlönn Acer pseudoplatanus aylhagtorn Crataegus x prunifolia syltlök Allium cepa syren Syringa vulgaris syrenbuddleja Buddleja davidii såpnejlika saponaria officinalis sydfikue Ficus australis s renhortensia Hortensia paniculata s rläka Sanicula europaea säfferot Seseli libanotis sälg Salix caprea säv Schoenoplectus lacustris sömntuta Eschscholtzia californica sötkörsbär Prunus avium sötmalört Artemisia annua sötvedel Astragalus glycyphyllos sötväppling Melilotus officinalis

taggsallat Lactuca serriola taklök Sempervivum tectorum tall Pinus silvestris tandolvon Viburnum dentatum tazett Narcissus cazetca tebuske Camelia sinensis telegrafplanta Desmodiumgyrans tellmanskaprifol Lonicera x tellmanniana témynta Monarda didyma tibast Daphne mezeteum tibetansk klockviva Primula florindae tidlösa Colchicum autumnale tigeröga Coreopsis tinctoria timjan Thymus vulgaris timotej Phleum pratense ssp vulgaris tjärblomster Lychnis viscatia tobak Nicotiana tabacum toffelblomma Calceolaria hybrida tofsblomster Emilia coccinea tolvgudablomma Dodecatheon meadia tomat Lycopersicum esculentum tomatillo Physalis ixocarpa toppklocka Campanula glomerata torenia Torenia fournieri tovsippa Anemonesylvestris trampört Polygonum aviculare Transvaalträd Cussania spicata trift Armeria maritima trolldruva Actaea spicata trubbhagtorn Crataegus monogyna trumpetblomma Salpiglossis sinuata trumpetnarciss Narcissus pseudonarcissus trumpetranka Campsis radicans trumpetträd Catalpa bignonoides try Lonicera trådcypress Chamaecyparis pisifera trådklöver Trifolium dubium trädgårdsböna Phaseolus vulgaris trädgårdsförgätmigej Myosotis silvatica trädgårdsgloxinia Incarvillea delavayi trädgårdshortensia Hortensia cultorum, H. macrophylla trädgårdsmålla Atriplex hortensis

trädgårdenattviol Hesperis matronalis Dianthus caryophyllus fl.pl. trädgårdenejlika trädgårdasallat Lactuca sativa capitata trädgårdssmörboll Trollius ledebourii

trädgårdssyra Rumex patientia trädgårdstulpan Tulipa x gesneriana trädgårdsverbena Verbena hybrida

trädgårdsvinbär Ribes rubrum trädgårdsviva Primula polyantha Paeonia suffruticosa trädpion Dryopteris filix-mas träjon Thuja occidentalis tuja hirundinaria tulkört Vincetoxicum tulpanträd Liriodendron tulipifera

tulpanvallmo Papaver glaucum tuppkam-kryptomeria Cryptomeria japonica

turkisk ginst Genista lydia turkisk hassel Corylus colurna Galanthus elwesii turkisk snödroppe Cinderella Bellis perennis, B. tusensköna tuvnejlika Dianthus caesius

tuvtrift Armeria formosa tuvtåtel Deschampsia caespitosa

Eriophorum vaginatum tuvull tvillingblomma Diascia barberae tvillingtoffel Calceolaria biflora

tysk lönn Acer pseudoplatanus kjortel Rhodochiton atrosanguineum Törnrosas

ullblad Eriophyllum lanatum ullbladig mejram Origanum laevigatum

ulifibbla Hieracium villosum ull-lupin Lupinus hartwegii

underblomster Mirabilis jalapa underträd Ricinus gibsonii Proboscidea louisianica unicorn plant vallört Symphytumx uplandicum uppländsk utplanteringspelargon Pelargonium horcorum

symphytum officinale vallört valnöt Juglans nigra vanlig cissus Cissus antartica vargkäft Faucazia tigrina Phragmites australis vass trifoliata vattenklöver Menyanthes Citrullus vulgaris vattenmelon vattenskräppa Rumex hydrolapathum Veronica anagallis-aquatica vattenveronika vejde Isatis tinctoria

veketåg Juncus effusus Triticum aestivum vete videkornell Cornus alba Lysimachia vulgaris videört vidjehortensia Hortensia arborescens vildapel Malus silvestris Hordeum spontaneum, H. murinum vildkorn Lupinus perennis vildlupin silvestris vildmorot Daucus carota ssp. palsternacka Pascinaca sativa vild riddarsporre Consolida regalis vild nodosum vildtimotej Phleum pracense ssp. vitiupin Lupinus albus ssp. graecus vild Convolvulus tricolor vinda Ruta graveolens vinruta Chrysanthemum indicum vinteraster vinterbär Skimmia japonica

vintergröna Vince minor

vintergrön liguster Ligustrum atrovirens vinteriberis Iberis sempervirens vintergäck Eranthis hiemalxs vintegäcksiris Iris danfordiae vinterkyndel Sa tureja mon :ana vinterrossling Leucachoe axillaris violverbena Verbena rigida vippvallmo Hacleaya cordata virginiakrassing Lepidium vizginicum vitblommig ardisia Azdisia crenata vitbläza Silene lacifolia S. alba vit fetknopp Sedumalbum vit gardenia Gardenia jasminoides vitgröe Poa annua vitklöver Trifolium repens vitkål Brassica oleracea capitata ssp. o. conv. var. alba vitlupin Lupinus albus ssp. albus vitlök Allium sativum vit mullbär Horus alba vit månblomma Ipomoea noctiflora vitmåra Galium boreale vitpil Salix alba vitsenap Sinapis alba ssp. alba vitsippa Anemonanemorosa vit sötväppling Melilotus alba vitt gummiträd Eucalyptus leucoxylon vit änglatrumpet Da tuta suaveol ens vresros Rosa rugosa vågbladig trädkonvalj Pittosporum undulatum våradonis Adonis vernalis vårbrodd Anthoxanthum odotatum våreld Kalanchoe vårfryle Luzula pilosa vårginst Cytisus praecox våriris Iris reticulata vårljung Erica catnea vårklynne Valerianella locusta vårkrage Doronicum orientale vårsköna Claytonia sibirica vårstjärna Chionodoxa gigantea vårtbjörk Mtuapmdua vårärt våtarv Lathyrus vernus Stellaria media väddklint Centaurea scabiosa vägsenap Sisymbrium officinale västindisk järnek Leea coccinea västindiskt Tecoma stans guldklocketräd

westerwoldiakt rajgräs Lolium multiflorum

yakushimanum- Rh. yakushimanum rododendron yuccapalm Yucca aloifolia

zinnia Zinnia elegans

åbrodd Artemisia abrotanum åkerbär Rubus arcticus åkerböna Vicia faba minor ssp. åkerkål Brassica campestris åkermolke Sonchus arvensis åkernejlika Vaccaria pyramidata åkerrättika Raphanus raphanistrum åkersenap Sinapis arvensis åkerspärgel Spergula arvensis åkervädd Knautia azvensis

ålandsrot Inula helenium ålnate Potamogeton perfoliatus

Pycnanthemum tenuifolium ädelmynta ädelros Rosa x cultorum ädeltiatel Eryngium plenum äggplanta Solanum melongena förgätmigej Myosocis scorpioides äkta äkta johannesört Hypericum perforatum kaprifol Lonicera caprifolium äkta äkta kolvhirs Setaria italien älggräs Filipendula ulmaria ältranunkel Ranunculus flammula ängsbräama Cardamine pratensis ängsgröe Poa pratensis ängskavle Alopecurus pracensis ängskorn Hordeum secalinum ängsnäva Geranium pratense ängssalvia salvia pratensis ängssilja Silaum silaus ängssvingel Festuca pratensis ängaull Eriophorum angustifolium ängsvädd succisa pracensis äppelros Rosa rubiginosa Malus domestica äpple Veronica officinalis ärenpris ätt Pisum sativum ärtlike Collinsia bicolor ärttörne Ulex europaeus

ölandskungsljus Vezbascum densiflorum ölandssolvända Helianthemum oelandicum ölandstok Potentilla fruticosa örnbräken Pteridium aquilinum österrikisk oxel Sorbus austriaca X Ammocalamagrostis x baltica Östersjörör öatgötabjörnbär Rubus hartmanni üli

1995-06-16 BILAGA 4

Utkast till NORDISKA GENBANKENSVERKSAMHETOCH MANDATARTLISTA

Inom de närmaste åren kommer i de olika nordiska länderna förmodligen att på något sätt bestämmes ansvarsfördelningen

mellan olika myndigheter för bevarandet mångfalden. NGB, av har nu ansvaret för jordbruks- och trädgårdsväxter växter,

undantaget skog, inom alla de nordiska länderna.

NGB förutsättes få fortsatt odelat för situ ansvar ex bevarandet av mandat-växterna. vad som kommer att behöva diskuteras är ansvarsfördelningen för arter inom in situ

bevarandet.

Ett av NGBs främsta verktyg kan komma att bli mandatartlistor, uppgjorda av arbetsgrupperna i samråd med NGB centralt och fastställda av styrelsen. Med dessa i handen kan diskussionerna med naturvårdsmyndigheter och andra ansvariga i de nordiska länderna föras.

NGBS verksamhet omfattar vad det gäller nordiskt material av våra mandatarter:

- ex situ bevarande av fröförökade kulturväxter, dvs

nedfrysning av fröer innebärande bevarande den av variation som finns vid nedfrysningstillfället;

- in situ bevarande av fröförökade kulturväxter, genom odling i den miljö där växterna utvecklat sina

särskiljande egenskaper ligger för närvarande icke inom NGBs ansvarsområde;

- bevarande av vegetativt förökade kulturväxter i särskilda sortsamlingar klonarkiv, antingen i fält eller på laboratorium in vitro. För nordiska lokalsorter av potatis har NGB tagit sitt och finansierar in ansvar Vitro bevarande av dessa;

- dokumentation och bevarande ex situ eller in situ av vildväxande former kulturväxterna; av

- för det klassiska in situ bevarandet antas naturvårdsmyndigheterna i varje land ansvara. NGBs roll förblir här att vara en informationscentral för genetisk variation, som ett rådgivande till organ naturvårdsmydnigheterna i denna fråga. När inventering

visar att behoven inte kan klaras in situ genom bevarandeinsatser blir det NGBs uppgift att insamla material för ex situ bevarande.

NGB har byggt upp ett effektivt och säkert system för långtidsbevarande fröer och för hantering av av information. NGB kommer därför att erbjuda övriga bevarandeintressenter att, mot full kostnadsersättning, bevara material ligger som utanför institutionens mandat, t ogräsarter, och ex av att inkludera relevant information härom i institutionens

informationssystem.

distribuerar genetiska resurser till förädlare och NGB kräva ersättning. Detta är i enlighet med forskare utan att internationella överenskommelse om genetiska resurser. FAOS

distribuerar även material till "annen bona fide NGB t.ex. till muséer och föreningar. anvendelse",

stort ansvarsområde som omöjligt kan täckas NGB har ett mycket nuvarande NGB är heller inte en ensam av resurser. på utan bland flera andra intressenter institution arenan en bevarandeinsatser. NGBs koncept är därför som gör värdefulla i det omfattande nätverk av institutioner att bli en central sig i bevarandearbetet i de och individer som engagerar Endast därigenom kan garanteras att den nordiska länderna. genetiska variation finns i dag även kommer att vara som

tillgänglig i framtiden.

bevarande som genbanker i De två eller tre huvudformer av sig är in situ, ex situ och i vissa allmänhet har använt av

fall "on-farm-conservation".

definition med in situ förhållanden Enligt CBDs menas "förhållanden, där genetiska resurser förekommer inom

naturliga livsmiljöer, och, för domesticerade ekosystem och i de miljöer, där de har utvecklat sina eller odlade arter, särskiljande egenskaper." Med in situ bevarande menas

ekosystem och naturliga livsmiljöer och "bevarande av bibehållande återställande livskraftiga populationer av och av naturliga miljöer och, för domesticerade eller arter i dessas i de miljöer där de har utvecklat sina odlade arter, egenskaper." Dessa definitioner innebär en ganska särskiljande ändring betydelse in situ bevarande gentemot drastisk av av uppfattningar Blixt 1992, Nordic Gene Bank förutvarande

1992.

bevarande internationellt går under Den form av in situ som on-farm-conservation kan vi i Norden inte, eller beteckningen svårighet, organisera i genbankens regi. endast med största inte har lantsorter i allmän användning Huvudorsaken är att vi organisation musêivärlden har börjat inom jordbruket. Den som organisera i Sverige för odling av gamla sorter, under

Kulturlandskap, ser ut att kunna lösa Nordiska Förbundet för därför diskutera viss formalisering detta problem. Vi bör en så att den till början åtminstone i av denna verksamhet en Sverige kan bli del av NGBs nätverk. en

bevarande och den som mest kommit Den andra huvudformen för genbanker hittills är ex situ till användning inom världens innebär detta "bevarandet av komponenter bevarande. Enligt CBD mångfald utanför dessas naturliga livsmiljöer." av biologisk

Kulturlandskap har redan från Nordiska Förbundet för Jordbruksdepartementet sökt 25 000 kronor i anslag för

framodling fyra sorter av tre äldre vete-typer. av

CGIAR har uttalat följande, fritt översatt: Med ex situ bevarande menas bevarandet av genetiska utanför dess resurser ursprungliga växtplatser i frögenbanker, in vitro genbanker, fältgenbanker och botaniska trädgårdar. Ex situ bevarande är säkert och kostnadseffektivt och underlättar för förädlare åtkomst och utnyttjande materialet eftersom samlingen av är lätt tillgänglig för distribution till användare, väl dokumenterad och skyddad från sådana naturkatastrofer kan som drabba fältpopulationer CGIAR 1993. Vidare information rörande ex situ och in situ bevarande i Hawkes 1983; Ford- Lloyd and Jackson 1986; Plucknett et al. 1987. Slutsatsen är med största sannolikhet att dessa två metoder för bevarande är komplementära.

Det bevarande som sker vid NGBs huvudkontor i Alnarp rör enbart ex situ bevarande av fröer. In vitro bevarande sker inte vid genbanken i Alnarp, utan detta är utlagt hos IVK Potatis AB för potatisen, vilken är den gröda är aktuell. som se också IBPGR 1986.

En annan metod, som ännu inte har blivit aktuell för NGB är cryo-conservation, d.v.s. bevarande vid mycket låga temperaturer, exempelvis 196 °C. Denna teknik kan emellertid bli av stort intresse när det gäller bevarande av recalcitranta frön Roberts et al. 1984, vilka dock ännu inte har konstaterats bland NGBs mandatarter. Dessutom har tekniken ännu inte nått rutinnivå för växter Ford-Lloyd and Jackson 1986.

De åtgärder som NGB för närvarande överväger, framför allt genom arbetet i arbetsgrupp 7, innefattar uppgörandet av en Mandatartlista. Förslaget till prioriteringar och kategorier, som rekommenderats av arbetsgrupper, för närvarande ut ser som följer:

Första kriterium för att en art skall upptagas på Mandatartlistan är att den kan betecknas genetisk som resurs.

Om detta kriterium är uppfyllt, följer följande karakteristika att ifyllas:

a. Hotbild; är arten hotad i någon del Norden. av Kategorier: Ja / Nej / ej aktuellt, t.ex. odlad art ev. land, D,F,I,N,S eller kombination

b. Ursprung och användning. Kategorier: 1. Arter, som är indigena i Norden samt förädlas/odlas/används i Norden.

2. Arter, som inte är indigena i Norden men förädlas/odlas/används i Norden.

3. Arter, som är indigena i Norden, och förädlas/odlas/används utom Norden.

4. Indigena vilda släktingar till arter i 1 eller 2 bedömda av intresse för framtida förädling/odling/användning i eller utom Norden.

5. Material i specialkollektioner och/eller annat material av annat intresse, som av särskilda skäl tillföres mandatartlistan.

C. NGB åtgärd / ansvar. Kategorier: N1 NGB har ekonomiskt ansvar för bevarande, distribution och information, exklusive rent in situbevarande Il och 12; NGB för enbart information, N2 ansvar inklusive om var materialet finns; A Annan institution har ansvaret B Både NGB och annan institution; 1 och 2 som i NGB ovan

Rekommenderade nivån på NGB-aktiviteten.7 Kategorier: 0 Avvaktande. aktivitetsgrad, från lägsta till 1 - 6 högsta;

Bevaringssätt. Kategorier: El ex situ diaspor frön, sporer E2 situ kultur, orotad cell, vävnad, ex skott in vitro situ kultur, rotad förådskultur, E3 ex beståndsplantering, fröplantage, stödplantering, klonarkiv I1 in situ, kulturanpassad med särskild skötsel, naturreservat typ löväng in situ naturanpassad utan särskild I2 skötsel, typ de flesta nationalparker I3 in situ, kultur on-farm-management, lantsorter, vissa ogräs i gammal eller modern drift, etc

Motivering och kommentarer till ovanstående; fri text. f.

2 till rekommenderade nivån på NGB-aktiviteten. Förslag Aktivitetsgrad 0 betyder ingen aktivitet i bevarande, information hålles ej, arten kvarstår i listan för men eventuella framtida behov. För vissa utomnordiska arter, som betydelse för förädlingen eller odlingen i Norden, kan har någon 1-6 ta upp arten ändå; NGB givetvis av arbetsgrupperna bör/får i dessa fall enligt statuterna enbart syssla dock - med Nordiskt material. Aktivitetsgrad 1 betyder ingen aktivitet i bevarande, men att information hålles.

FÖRSLAG TILL IIANDAI'ARTLISTA AV 1995-05-09 1. STRÅSÄD MANDATARTLISTA fastställd av AGl; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d e

Avena fatua N 4 N1 5 E1 A. sativa 2 N1 6 E1 - Elymus alaskanus 4 N1 5 E1,I2 E. caninus N 4 N1 5 E1.I2 E. farctus N 4 N1 5 E1,I2 E. fibrosus 4 N1 5 E1,I2 E. mutabilis N 4 Nl 5 E1,I2 E. pycnanthus 4 N1 5 E1,I2 E. repens N 4 N1 5 El,I2 E. trachycaulus 4 N1 5 E1,I2 Hordelymus europaeus J 4 N1 5 E1,I2 Hordeum jubatum N 4 Nl 5 E1,I2 H. murinum N 4 N1 5 E1,I2 H. secalinum J 4 N1 5 E1,I2 H. vulgare 2 N1 6 E1,I3 - Leymus arenarius N 1 N1 5 E1,I2 Secale cereale 2 N1 6 E1,I3 - Triticale N1 6 - - E1 Triticum aestivum 2 N1 6 - E1,I3 1. stråsädesarter ur AG7 lista 7/2 1995

Art a b

Avena nuda A. stri osa G1 ceria fluitans G. maxima

2. FRUKT a BÄR

MANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d e

Fragaria x ananassa - - N1 6 E3 F. moschata - 2 Nl 5 E1,E3,I2 F. vesca N 1 Nl 5 E1,I2 F. viridis N 4 N1 5 E1,I2 Hippophae rhamnoides N 1 Nl 6 El,E3,I2 Malus spp - - Nl 5 E3 M. domestica - 2 Nl 6 E3 M. silvestris 4 Nl 5 153,12 Prunus avium 1 Nl 6 E3,I2 P ceracifera - 5 Nl 6 E3 P cerasus - 2 Nl 6 E3 P. domestica - 2 N1 6 E3 P insititia l Nl 5 133,12 P spinosa N 1 N1 5 133,12 Pyrus communis - 2 N1 6 E3 Ribes grossularia N 1 Nl 6 E3,I2 R. nigrum N 1 N1 6 133,12 R. rubrum N 1 N1 6 133,12 Rosa sp. - Nl 5 E1,E3,I2 - Rosa canina N 4 Nl 5 I2 R. rubiginosa N 4 N1 5 I2 Rubus arcticus N 1 N1 6 I2 R. chamaemorus N 1 N1 5 I2 R. fruticosus N Nl 6 R. idaeus N 1 Nl 6 83,12 R. stellarcticus - - N1 5 E3 Sambucus nigra N 1 Nl 5 I2 Vaccinium myrtillus N 1 N1 5 I2

Art a b c d e f

v. Vitis idaea N 1 Nl 5 E3,I2 "

2. Frukt- och bärarter ur AG7 lista 8/2 1995

Art a b c d e f

Corylus avellana N 1 N1 5 E1,E3 9 v. avellana Crataegus monogyna N 1 NZ 3 E1,E3,I2 w Ribes spicatum N 1 N2 3 E1,B3,I2 1 Rosa dumalis N 1 N2 3 123,12 7 Rubus caesius N 3 N2 3 I2 23 R. laciniatus 1 Nl 3 E3 2 - R. saxatilis N 3 NZ 3 I2 25 Solanum nigrum 3 Nl 3 12,13 26

3. POTATIS

HANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d f e

Solanum tuberosum 2 N1 6 E2 -

VALLVÄXTER 4 .

MANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d e

Agrostis capillaris 1 N1 6 E1,I1,I2 A. stolonifera N 1 N1 6 E1,I1-I3 Alopecurus pratensis N 1 N1 5 E1,I1-I3

Anthyllis vulneraria N 3 N1 5 I1,I2 Bromus inermis N 3 N1 5 I2 Dactylis glomerata N 1 Nl 6 El,I1-I3 Deschampsia caespitosa N 3 N1 5 E1,I2 Festuca arundinacea N 1 N1 5 E1,I2 F. ovina N 1 Nl 6 El,I1-I3 F. pratensis N 1 N1 6 E1,I1-I3 F. rubra N 1 N1 6 E1,I1-I3 F. trachyphylla - 1 N1 5 E1,I2 Lathyrus pratensis N 4 N1 5 I1,I2 Lolium multiflorum - 1 N1 6 E1,I1-I3 L. perenne N 1 N1 6 E1,I1-I3 Lotus corniculatus N 3 N1 5 I1,I2 Medicago lupulina N 3 N1 5 E1,I1,I2 M. sativa ssp. falcata N 3 N1 6 E1,I1,I2 M. sativa ssp. sativa - 1 N1 6 E1,I1-I3 Varia N 1 N1 6 E1,I1-I3 M. x Phalaris arundinacea N 3 N1 5 E1,I2 Phleum pratense ssp N 1 N1 6 E1,I1-I3 vulgaris Ph. pratense ssp. N 1 N1 6 E1,I1,I2 nodosum Poa palustris 4 N1 5 I1,I2 P. pratensis 1 N1 6 E1,I1-I3

Art a b c e f

P. trivialis N l Nl 6 E1,I1-I3 Trifolium hybridum 1 Nl 6 E1,I1-I3 T. incarnatum 5 Nl 5 E1 - T. pratense N l Nl 6 E1,I1-I3 T. repens N 1 N1 6 E1,I1-I3 Vicia cracca N 3 Nl 5 I1,I2 V. sepium N 4 Nl 5 I2 V. sativa ssp. sativa 1 Nl 6 E1,I3 -

4. Vallväxtarter ur A67 lista 7/2 1995

Art a b c d f e

Agrostis borealis N 4 NZ 2 Il A. canina N 4 NZ 3 Il A. gigantea N 3 Nl 4 131,11 " Alopecurus aequalis N 1 NZ 2 I2 29 A. arundinaceus N 3 NZ 3 E1,IZ 3° A. geniculatus N 1 N2 2 IZ 3 A. myosuroides J 1 NZ 2 I3 32 Ammophila arenaria N 4 NZ 3 E1 Anthoxanthum odoratum N 1 N2 o E1,I1,IZ 33 Arrhenatherum elatius N 3 NZ 4 I1 u Astragalus N 3 N2 1 12 35 glycyphyllos Brachypodium pinnatum N 3 NZ 1 E1,IZ 3° B. silvaticum N 1 NZ 1 IZ Bromus arvensis J 3 N1 4 E1,IZ B. erectus J 3 N2 1 21,1 39 B. mollis B. N 3 N2 1 31,12 7 hordaceus

b c d e f Art a

secalinus J 3 N1 4 E1,I3 B. cristatus N N2 2 E1,I1 Cynosurus Deschampsia flexuosa N 4 N2 2 E1,I2 1 21,12 4 Epilobium N 3 N2 angustifolium I2 43 Erodium cicutarium N 3 N2 O

Festuca altissima J 4 N2 1 I2 N2 3 31,12 4 F. heterophylla J 1 I2 5 Glyceria maxima N 1 N2 3 N2 3 131,12 ° Holcus lanatus N 3 0 47 Juncus gerardii N 3 N2 2 I2 45 Lathyrus sylvestris N 2 N2 2 151,12 9 L. vernus N 3 N2

Lemna gibba - 4 N2 0 5" L. minor N 3 N2 0

L. trisulca N 4 N2 0 I2 5 Lolium remotum J 1 N1 4 I2 52 L. temulentum J 1 Nl 4 3 131,12 53 Lotus tennis J 3 N2 3 E1,I2 5 L. uliginosus N 3 N2 21,12 55 Medicago minima J 4 N2 1

Melilotus alba N 4 Nl 4 I2 151,12 56 M. dentata J 3 N2 1

officinalis N 4 N1 4 I2 M. 2 E1,I2 57 Molinia coerulea N 3 NZ Ornithopus perpussilus J 4 N2 1 81,12 1 E1,I2 55 Petasites hybridus N 3 N2 1 12 59 Phleum arenarium N 1 N2 commutatum N 4 N2 3 11,12 Ph. alpinum 12 °° Ph. phleoides N 1 Nl 4

alpina N 4 N2 3 12 Poa

Art a b c e f

p. annua N 1 N1 4 131,12 ° p. bulbosa N 3 N2 3 31,12 °1 P. compressa N 4 N2 3 I2 P. glauca N 4 N2 3 I2 P. nemoralis N 4 N2 3 I2 Potamogeton natans N 3 0 P. perfoliatus N 4 0 P. pectsnatus N 4 0 Rumex tkyrsiflorus N 3 N2 1 I2 Sagittaria N 3 A 0 sagittifolia Sanguiscrba minor N 3 N2 2 I2 Setaria viridis N 3 N2 2 I2 Spirodela polyrrhiza N 3 A 0 Stellaria media N 4 N2 2 13 °° Symphytum asperum J 3 N1 4 I2 m s. officinale J 3 N1 4 7 12 S. X uplandicum N 3 N1 4 I2 Trifolium campestre N 3 N1 4 E1,I2 T. dubiurn N 1 Nl 4 12 7 T. fragiferum N 3 N1 4 7 31,12 T. medium N 3 N1 4 7° 121,12 T. striatum J 3 N1 4 I2 Trisetum flavescens N 3 N2 3 I2 Ulex europaeus J 1 N2 1 I2 Urtica urens N 1 A 0 m Vicia angustifclia N 1 N1 4 131,12 V. dumetorum J 3 N2 3 I3 v. hirsuca N 3 N2 3 12 3 V. tetrasperma N 3 N2 3 I3 v. villosa ssp. J 1 N1 5 121,12 35 villosa

5. GRÖNSAKER

HANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

a b c d e Art

Allium 2 N1 6 E1 cepa aggregatum 2 N1 5 E3 A. cepa ascalonicum 2 N1 5 E3 A. cepa v. viviparum 2 N1 5 E3 A. cepa v. fistulosum - 2 N1 5 E3 A. 2 N1 6 E1 A. porrum - N 1 N1 6 E1,E3,I2 A. schoenoprasum tuberosum N1 5 E3 A. graveolens 2 N1 6 E1 Anethum - Angelica archangelica N 1 N1 6 E1,I2

cerefolium 2 N1 5 E1,I2 Anthriscus - Apium graveolens dulce N1 6 E1 - graveolens rapaceum - - N1 6 E1 A. Armoracia rusticana N 1 N1 5 E3,I2

officinalis N 1 N1 5 E1,E3,I2 Asparagus vulgaris N1 6 E1 Beta ssp. - conditiva vulgaris conv. J 2 N1 6 E1 B. vulgaris var. vulgaris

vulgaris cicla N1 6 E1 B. conv. - var. cicla vulgaris - N1 6 E1 B. V. flavescens Brassica N1 6 E1 napus ssp. - napobrassica oleracea - N1 6 E1 B. ssp. oleracea conv. acephala var. gongylodes oleracea - N1 6 E1 B. ssp. oleracea conv. acephala var. sabellica

Art b c c

B. oleracea conv. N1 6 E1 botrytis var. botrytis

B. oleracea conv. N1 6 E1 botrytis var. cymosa

B. oleracea ssp. N1 6 El oleracea conv. capitata

var. alba

B. oleracea ssp. N1 6 E1 oleracea conv. capitata

var. conica

B. oleracea ssp. N1 6 E1 oleracea conv. capitata

var. rubra

B. oleracea ssp. N1 6 E1 oleracea conv. capitata

var. sabauda

B. oleracea ssp. Nl 6 E1 oleracea conv. gemmifera

B. pekinensis 2 N1 6 E1

B. rapa ssp. chinensis 2 N1 6 E1

B. rapa ssp. rapa - N1 6 E1

Capsicum annuum 2 N1 5 E1

Carum carvi 1 N1 5 E1,Il

Cichorium endivia v. N1 - 5 E1 crispum

C. endivia v. N1 5 - E1 latifolium

Cichorium intybus var. N1 - 5 E1 foliosum

Crambe maritima 1 N1 5 E1,I2

Cucumis melo 2 N1 6 E1

C. sativus 2 N1 6 E1

Cucurbita pepo 2 N1 5 E1

Cynara scolymus 2 N1 5 El

Daucus carota 1 N1 6 E1,I1,I2

Art c e

Foeniculum vulgare ssp. N1 5 E1 v. var. azoricum vulgare N1 5 E1 F. vulgare ssp. var. dulce Glycine N1 5 E1 max Helianthus tuberosus N1 5 E3

sativa N1 6 E1 Lactuca var. angustana capitata N1 6 E1 L. sativa var. nidus jagqeri sativa capitata N1 6 E1 L. var. nidus tenerrima sativa crispa N1 6 E1 L. var. sativa N1 6 E1 L. var. longifolia sativum N1 5 E1 Lepidium Lycopersicum esculentum Nl 6 E1

sativa N1 6 E1,I2 Pastinaca Petrosilenum crispum N1 5 E1 conv. crispum Petrosilenum crispum N1 5 E1 conv. radicosum coccineus N1 5 E1 Phaseolus vulgaris nanus N1 5 E1 Ph. var. vulgaris N1 5 E1 Ph var. vulgaris sativum convar. N1 5 E1 Pisum sativum sativum N1 5 E1 P. convar. medullare N1 5 E1 P. sativum convar. axiphium sativus N1 6 E1 Raphanus var. sativus sativus N1 6 E1 R. var. acanthiformis

Art b d c e

R. sativus var. 2 N1 6 E1 longipinnatus R. sativus var. niger Nl 5 E1 Rheum rhaponticum 2 N1 6 E3 Scorzonera hispanica 2 N1 5 E1 Spinacea oleracea 2 Nl 6 E1 Tetragonia 2 N1 5 E1 tetragonioides Valerianella locusta 1 N1 5 E1,I2 Vicia faba var. faba Nl - 6 El Zea mays convar. - Nl 6 E1 saccharata

5. Grönsaks- och kryddarter AG7 lista ur 7/2 1995

Art a b d c e f

Aegopodium podagraria N 1 NZ 1 36 E1,I2 Allium scorodoprasum N 3 NZ 37 1 E1,I2 A. senescens J 3 NZ 1 E1,I2 s A. ursinum N 3 N1 2 E1,I2 39 Anchusa arvensis N 1 NZ °° 1 I3 Apium graveolens J 1 Nl 9 4 IZ Artemisia absinthium N 1 Nl 5 92 E1 A. maritima N 3 Nl 3 93 E1 A. vulgaris N 3 NZ 2 9 E1 Capsella N 3 N2 1 31,13 95 bursa-pastoris Chaerophyllum bulbosum J 4 NZ 2 131,1 °° Chenopodium album N 3 NZ Z E1,I2 97 Ch. bonus-benricus N 4 Nl 3 121,1 9 Ch. hybridum N 4 NZ 2 131,1 99 Ch. murale J 3 N2 2 E1,I2 °°

b e f Art a c

151,13 m Chrysanthemum segetum J 3 Nl 3

3 E1 n Cichorium intybus v. - 2 Nl

intybus

1 131,12 m Cirsium oleraceum N 3 N2

221,12 °° carota ssp. N 1 Nl Daucus

silvestris

151,12 °5 Diplotaxis tenuifolia N 3 N2 1

E1,I2 °° Hypericum perforatum N 3 N1 4

I2 °7 quercina J 4 N2 1 Lactuca

12 m serriola N 4 N2 1 L.

I2 w Lepidium latifolium N N2 1

I2 ° virginicum 2 N2 l L. -

Ligusticum scoticum N 4 N2 1 I2

1 E1,I2 "Z Malva parviflora - 3 N2

1 51,12 3 Matteuccia N 3 N2

struthiopteris

131,12 ° Myrica gale N 1 N2 1

E1,I2 5 Myrrhis odorata N 1 Nl 3

E1,I2 5 Nasturtium officinale J 1 Nl 3

1 151,12 7 Nymphoides peltata - 3 N2

I2 "3 Oxalis acetocella N 1 N2 1

9 Pteridium aquilinum N 3 N2 0

var. latiusculum

m Pulmonaria officinalis N 1 A 0

I2 m acetosa N 1 NZ 2 Rumex

2 12 Z R. hydrolapatbum N 3 N2

m Salvia pratensis J 1 A 0

12 1" Sedum album N 1 N2 2

5 reflexum N 1 A 0 S.

12 12° telephium N 1 N2 2 s.

7 Sonchus arvensis N 3 A 0

0 78 oleraceus N 3 A s.

Art a b c f

Stachys palustris N 1 A 0 9 Taraxacum officinale N 1 NZ 3 I2 3° Thlaspi arvense N 1 0 3 Tragopogon porrifolius - 1 N1 3 z Trapa natans J 1 A 0 33 Typha latifolia N 3 O m Veronica N 3 N2 1 I2 s anagallis-aquatica Vicia faba ssp. minor 2 N1 5 -

OLJEVÄXTER, ROTFRUXTER OCH TRINDSÄD 6.

fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995 MANDATARTLISTA

b c d e Art

stricta 4 N1 5 I2 Barbarea vulgaris 4 N1 5 I2 B. vulgaris vulgaris N1 6 E1 Beta ssp. conv. vulgaris var. rapaceae

Brassica campestris 4 N1 6 E1

carinata 5 N1 5 E1 B. 5 N1 5 E1 B. juncea

rapifera - N1 6 E1 B. napus ssp. oleifera - N1 6 E1 B. napus ssp. 1 Nl 5 E1,I2 B. nigra

- N1 6 E1 B. rapa ssp. rapa Camelina sativa sativa 5 N1 5 E1 ssp. abyssinica 5 N1 5 E1 Crambe maritima 1 N1 5 E1 C. esculentum 5 N1 5 E1 Fagopyrum tataricum 5 N1 5 E1 F. 2 N1 5 E1 Glycine max 5 N1 6 E1 Helianthus annuus 2 N1 6 E1 H. tuberosus sativus 5 N1 5 E1 Lathyrus culinaris 2 N1 5 E1 Lens usitatissimum 2 N1 6 E1 Linum angustifolius 2 N1 5 E1 Lupinus 2 N1 5 E1 L. luteus nootkatensis 2 N1 5 E1,I2 L. 2 N1 5 E1,I2 L. polyphyllus bracteatum 1 N1 5 E1,I2 Papaver

Art b a c d e f

P. rboeas N 1 N1 5 E1,I3

P. somniferum ssp. 2 N1 - 5 E1 somniferum

Phaseolus vulgaris 2 - N1 6 E1

Pisum sativum - 2 N1 6 E1

Raphanus raphanistrum N 4 N1 6 I2

R. sativus 2 - N1 6 E1

Sinapis alba ssp. alba - 2 N1 6 E1

S. arvensis J 4 N1 5 E1,I3

Spergula arvensis J 3 N1 5 E1,I3

Tetragonolobus maritimus N 4 N1 5 E1,I2

T. siliquosus - 2 N1 5 E1

Vicia faba ssp. minor - 2 N1 6 E1

ssp. faba var. equina 2 - N1 6 E1

ssp. faba var. major 2 N1 - 6 E1

V. lutea - 5 Nl 5 E1

V. narbonensis-art-gruppen - 5 N1 5 E1

V. sativa ssp. nigra N 4 N1 6 E1

V. sativa ssp. sativa - 2 N1 6 E1

6. Oljeväxter, rotfrukter och trindsäd ur AG7 lista 7/2 1995

Art b a c d e f

Arabidopsis thaliana N 1 Nl 3 131,12 °

Camelina alyssum J 3 N1 3 E1,I3

c. sativa ssp. pilosa N 4 N1 3 151,13 35

Lathyrus tuberosus J 1 N1 ° 3 E1,I2

Oenothera biennis N 3 Nl ° 3 131,12

TEMPORÃR GRUPP VILDARTER, BIODIVERSITET, M.M. 7.

Arter, för övervägande i AG7

behandlats arbetsgrupp men nu överlämnas Arter, som förut av

till AG7 för utredning.

generell princip gäller i förslaget att om arbetsgrupp som ändå art inte skall behandlas av NGB skall den anser att en för arter, eftersom den trots allt odlas ligga i NGBs databas på något håll i världen, eller har förr använts eller användes fortfarande användes här men är eller odlats här, ev. så vanlig att inga åtgärder behövs ex. vildväxande Vaccinium. Orkidéer och andra rariteter Aegopodium, hand naturvårdsmyndigheter. förutsättes tas om av

icke indigena arter, är förutsättningen Vad gäller i Norden kunna ta för bevarandet, att sorten för att NGB skall ansvar Nordiskt eller att materialet på annat ifråga är av ursprung, sätt kan sägas unikt nordiskt. vara

Landskansnlantor och prvdnadsväxter

b c d e f Art a

campestre J 1 N1 5 E1,E3,I1 Acer

platanoides N 1 N1 2 I2 A.

1 11 Z Achillea millefolium N 1 N2

N2 1 12 3 A. ptarmica N 1

Actaea erythrocarpa J 1 A 0

Aconitum septentrionale J 1 N2 1

Adonis vernalis J 1 N2 1 E1,I2

Ajuga reptans J 1 N2 1 E1,I2

Alchemilla subcrenata N 4 N2 1 E1,I2

Alnus glutinosa N 1 N1 3

7 incana N 1 Nl 3 A.

Amelanchier confusa 2 N2 1 E3 -

Ammocalamagrostis x 3 A 0 X baltica

Anagallis arvensis N 1 N2 1

Art a b c f e

Anemone ranunculoides N 1 A 0 A. sylvestris N 1 NZ 1 IZ Anthemis tinctoria N 1 NZ 1 IZ Anthericum liliago J 1 NZ 1 E1,I2 Aquilegia vulgaris N 1 Nl 4 E1,I1 ° Arctostaphylos uva-ursi N 1 Nl 5 s Armeria maritima J 1 A 0 Aruncus dioicus 2 NZ 1 E3 - Asarum europaeum 1 NZ 1 I3 - Bellis perennis N 1 NZ 1 E1,I1,IZ 53 Berberis vulgaris 1 NZ 1 53 Betala nana N 1 NZ 1 E1,E3,IZ S B. pendula N 1 Nl 4 E1,I2 55 13. pubescens N 1 N1 3 151,32 ° Butomus umbellatus N 1 NZ 1 IZ Calluna vulgaris N 1 Nl 5 E1,I2 Campanula glomerata N 1 A O C. latifolia N l A 0 C. persicifolia N 1 A 0 Carex arenaria N 3 A 0 57 Carlina vulgaris N 1 A 0 Carpinus betulus N 1 N1 3 E3,IZ s Centaurea cyanus N 1 NZ 1 IZ Cerastium tomentosum 2 NZ 1 E3 - Chrysantbemum N 1 N1 4 E1,I1,IZ 59 leucanthemum Circaea alpina N 1 A o C. intermedia J 1 A o C. lutetiana N 1 A 0 Clematis alpina ssp. 1 Nl 6 E3 m sibirica Consolida regalis J 1 NZ 1 I3

Art a b c e f

majalis 1 N2 1 E1,E3,I2 m Convallaria N 1 Nl 3 E1 E3 I2 m Cornus sanguinea N , , Corydalis cava N 1 N2 1 I2 2 E1,E3,I2 3 Corylus avellana v. N 1 N1 avellana çotoneasçer N 1 N1 3 E1,E3,I2 .lntegerrlmus scandinavicus 3 E3 I2 W Crataegus laevigata N 1 N1 , oxyacan tha E1,E3,I2 5 C. monogyna N 1 Nl 3 Nl 4 1:3 °° c. rhipidophylla - 1 N 1 N2 1 E3 I2 Daphne mezereum , Dianthus arenarius J 1 N2 1 I2 D. armeria J 1 A 0 D. barbatus - 2 Nl 1 12 del toides N 1 N2 1 I2 D. superbus J 1 Nl 2 I2 D. NZ 1 E1 I2 W Digitalis purpurea N 1 , Dracocephalum J 1 A 0 ruyschiana Dryas octopetala N 1 N2 1 12 Nl 6 E1, E2 E3 5 Erica cinerea N 1 , I2 °° E. tetralix N 1 N2 1 ° Eryngium mari timum J 1 0 0 m Erysimum cheiri - 2 N1 5 E1 E3 z Euonymus europaeus N 1 , 0 73 Fagus sylvatica N 1 N2 1 I2 m Frangula alnus N 1 2 E1 12 75 Fraxinus excelsior N 1 Nl , Fritillaria meleagris J 1 N2 1 I2 Galium N 1 A 0 I2 verum 5 E1 12 ° Genista tinctoria J 1 Nl ,

Art a b c f e

Gentiana purpurea J 1 A 0 Geranium sanguineum N 3 N2 1 I2 T Geum rivale N 1 A 0 Glaucium flavum J 1 o Hedera helix N 1 Nl 6 53,12 3 Hepatica nobilis N 1 N2 1 IZ Hieracium pilosella N 1 A 0 Hippocrepis emerus J 1 Nl 3 E1,E3,I2 Hippophae rhamnoides N 1 Nl 3 E1,I2 79 Ilex aquifolium N 1 N1 6 I2 m Iris pseudacorus N 1 A O Jasione montana N 1 A 0 Juniperus communis N 1 N1 6 m E1,E3,I2 Laburnum alpinum N 2 N2 1 I3 L. anagyroides 2 NZ 1 I3 - Lathyrus japonicus N 5 N2 1 I2 52 L. linifolius N A 0 m Lepidium ruderale N 1 A 0 Ligustrum vulgare J 1 Nl 5 151,12 4 Lonicera caerulea N 1 Nl 4 133,12 S L. periclymenum N 1 N1 4 I2 m L. xylosteum N 1 m 6 23,12 87 Lupinus polyphyllos 2 A 0 - Lysimachia nummularia N 1 A 0 L. vulgaris N 1 A 0 Lythrum salicaria N 1 NZ 1 I2 Malva moschata N 1 A 0 Menyanthes trifoliata N 1 A 0 m Myosotis scorpioides N 1 A 0 M. silvatica N 1 A 0 Nymphaea alba N 1 N1 5 39

b c e f Art a

0 ° ononis repens N 3 A

Ornithogalum nutans 2 NZ 1 E3 -

Osmunda regalis J 1 N1 3

J 1 A 0 Papaver argemone

dubium N 1 A 0 P.

laestadianum J 1 A 0 P.

radicatum J 1 A 0 P.

rhoeas N 1 A O P.

E1,I2 9 Phyllitis scolopendrium J 1 Nl 3

A 0 92 Picea abies N l

Pinus 2 N1 3 mugo -

3 12 93 P. sylvestris N 1 N1

1 E1,I2 m Polemonium caerulea N 1 N2

Polygonatum multiflorum N 1 A 0

1 Polygonum aviculare N 1 A 0

I2 §6 Populus tremula N 1 Nl 3

53,12 97 Potentilla fruticosa N 1 Nl s

51,12 E Primula elatior J 1 N1 3

51,11 99 veris N 1 Nl 3 P.

51,11 °° vulgaris J 1 Nl 5 P.

51,53,12 ° Prunus avium N 1 N1 5

51,53,12 m padus N 1 Nl 5 p.

51,53,12 m spinosa N 1 N1 5 P.

Pulsatilla patens J 1 N2 1 I2

pratensis N 1 N2 1 I2 P.

vernalis J 1 NZ 1 I2 P.

vulgaris N 1 NZ 1 12 P.

53,12 W petraea N 1 N2 1 Quercus

53,12 S robur N 1 N2 1 Q.

12 7°° Rhamnus catharticus N 1 N2 1

Rhododendron lapponicum N 1 A o

Ribes al inum 21,23 12 Rosa acicularis M 23,12 R. canina 33,12 R. dumalis 213,12 lauca 133,12 ma alis 12 im inellifolia 12 rubi inosa 12 ru osa E3 sherardii N 53,12 villosa J 133,12 Salicornia stricta N Salix ca rea N S. da noides N S. fra ilis N S. lanata N ntandra N ea triandra . re ns reticulata . vimjnalis . ambucus ni ra . racemosa arothamnus sco ius axifra a cot ledon iculata . Cilla verna ilene conica otites . lida o canadensis

a b c d e f Art

Sorbaria sorbifolia 2 N1 3 E3 - N1 3 E1,E3,I2 13° Sorbus aria N 1 Nl 3 E1,E3,I2 2 S. aucuparia N 1 1 E1,E3,I2 S. graeca 6 E1,E3,I2 m s. hybrida N 1 N1 Nl 3 E1,E3,I2 2 s. intermedia N 1 lancifolia J 4 Nl 5 E1,E3,I2 S. N1 e E1,E3,I2 7 s. meinichii J 1 E1,E3,I2 2 s. neglecta J 4 Nl 5 s E1,E3,I2 13° s. norvegica N 4 Nl E1,E3,I2 7 s. rupicola N 4 Nl 3 5 E1,E3,I2 m S. subarranensis J 4 Nl E1,E3,I2 I s. subpinnata J 4 Nl 5 E1,E3,I2 14° s. subsimilis J 1 N1 s I2 2" s. torminalis J 1 N2 1

Spiraea chamaedryfolia 2 Nl 2 E1,I2 salicifolia 2 N1 2 E1,I2 S. - 131,12 7 Stachys officinalis J 1 N2 1

Stipa pennata J 1 Nl 3 131,12 N1 6 E3 1 Syringa vulgaris N 2 131 s 133,12 W Taxus baccata N 1 Thalictrum J 1 N2 1 I2 aquilegifolium E1,E3,I2 5 Tilia cordata N 1 Nl 6 Nl s E1,E3,I2 6 T. platyphyllos J 1 Trollius N 1 NZ 1 131,12 europaeus Tulipa silvestris 2 N2 1 E1,I2 - Nl 6 E1,E3,I2 7 Ulmus glabra N 1 4 E1,E3,I2 m u. laevis 1 N1 4 E1,E3,I2 7 U. minor 1 N1 Veronica spicata N 1 N2 1 I2

Viburnum lantana E3 V. o lus E1 133,12 15° Vinca minor E3 7" Viola odora ta 2

Industri- och medicinalväxter

b e f Art a c

I2 2 Acorus calamus - 2 N2 1 1 I2 2 Agrimonia eupatoria N 3 N2 A. procera J 1 NZ l I2 1 I3 2 Agrostemma githago J 3 N2 Anchusa officinalis N 1 0 0 25° Anthemis cotula J 3 I2 7 Anthericum ramosum J 1 N2 1 O 2 Arctium lappa N 3 0 2 A. minus N 3 1 E1,I1 ° Arnica montana J 1 N2

vulgaris conv. vulgaris var.altissima Beta vulgaris ssp. J 1 N2 1 E1,I1 maritima / strandbeta 0 1 Bidens tripartita N 3 0 7 Bryonia dioica - 5 A Centaurea scabiosa N 1 N2 1 I2 1 E1,I1 2 Centaurium erythraeae J 3 N2 0 7 Chelidonium majus N 3 A N2 1 I3 7 Chenopodium vulvaria J 4 N2 1 12 i Cicuta virosa N 4 A 0 2 Cochlearia N 1 officinalis 1 I2 2 Conium maculatum J 3 N2 " Coronopus squamatus A 0 1 I2 1" Cynoglossum 3 N2 officinale

Art a b c e f

Dactylorhiza maculata N 3 A 0 1 D. majalis J 3 A 0 2" Datura stramonium J 3 N2 1 E1,I2 7 Descurainia sophia N 3 N2 1 I2 2 Drosera rotundifolia N 3 A 0 2" Dryopteris filix-mas N 3 A 0 " Ecbium vulgare N 3 N2 1 I2 7 Epilobium N 3 N2 1 121,12 "° angustifolium Equisetum arvense N 3 O u Eryngium campestre 0 2 - Eupatorium cannabinum N 3 N2 1 I2 7 Euphrasia rostkoviana J 1 0 2 Filipendula ulmaria N 0 7 F. vulgaris N 0 7 Fumaria officinalis N A 0 7" Galium odoratum 1 N2 1 I2 2" Geum urbanum N 1 N2 1 I2 7 Glechoma hederacea N 1 A 0 7 Helichrysum arenarium J 3 N2 1 I2 2 Herniaria glabra N A 0 Z Humulus lupulus N 3 N2 1 151,124: 7 Hyoscyamus niger N 3 NZ 1 131,12 79° Hyssopus officinalis J 1 N2 1 E1,I2 2 Isatis tinctoria N 4 N2 1 I2 2 Juncus conglomeratus N A 0 7 J. effusus N 3 0 1 J. maritimus N A 0 2 Ledum palustre N 4 N2 1 I2 3 Leonurus cardiaca J A 0 Lithospermum N 0 3 officinale

b c e f Art a

E1,IZ 3 Malva alcea J 1 NZ 1 1 21,12 W M. sylvestris N 1 142 1 IZ 3°5 Marrubium vulgare J 3 NZ 1 131,13 °°° Matricaria recutita 1 NZ 1 21,12 7 Mentha aquatica N 1 NZ 1 21,12 3°° M. arvensis N 3 NZ 1 E3 9 M. x gentilis J 1 NZ 1 121,12 3 M. longifolia J 3 NZ 3" M. spicata - 0 3 Ononis arvensis J 1 A 0 3 O. spinosa 1 A E1,IZ 3" Origanum vulgare N 1 NZ 1 0 3 Peucedanum ostruthium - 1 A 3 Phragmites australis N 1 A 0 3 Pimpinella saxifraga N 3 A 0 3 Plantago coronopus N 3 A O 3 p. lanceolata N 3 A 0 37° P. major N 3 A 0 Polygonatum N 1 NZ 1 IZ officinale A 0 37 Polygonum hydropiper N 3 A 0 m Polypodium vulgare N 1 A 0 3 Potentilla erecta N 1 NZ 1 IZ 37 Reseda luteola N 1 3 Salsola kali N 1 A 0 4 NZ 1 IZ 31° Sanguisorba J officinalis NZ 1 IZ m Sanicula europaea N 1 IZ m Saponaria officinalis N 1 NZ 1 3 Schoenoplectus 3 A 0 lacustris scopolia carniolica - A 0

Art a b c e f

Sedum acre N 1 Nz 1 12 33° Seseli libanotis N 3 NZ 1 12 3 Silaum silaus J 3 A 0 z Silene vulgaris N 3 A O m Sisymbrium officinale N 1 A 0 3 Solidago virgaurea N 1 NZ 1 I2 Tanacetum vulgare N 3 NZ 1 I2 3 Teucrium scordium N 1 NZ 1 I2 33° Thymus serpyllum N 1 NZ 1 151,12 7 Th. vulgaris 1 A 0 E1 3 Tussilago farfara N 1 A 0 3 Urtica dioica N 3 A 0 ° Valeriana officinalis N 3 N2 1 I2 3 v. sambucifolia N 3 N2 1 I2 3" Verbascum densiflorum J 3 NZ 1 I2 3 v. thapsus N 1 N2 1 12 3 Veronica officinalis N 1 A O 3 Vincetoxicum N 1 N2 1 E1 12 3 hirundinaria , Viola tricolor N 3 NZ 1 I2 7 Viscum album J 3 N2 1 I2 3" Zostera marina N 3 A 0 3

Notater: 1. Konventionens definition lyder: "Genetiska resurser": genetiskt material av faktiskt eller potentiellt värde. Faktiskt värde tillmätes alla arter för närvarande i bruk, dvs eller används; tecken på odling eller användning odlas som räknas att arten försäljes öppet, dvs annonseras i katalog eller jämförbart. Potentiellt Värde tillmätes alla arter som har varit i bruk odlats eller använts eller som av annat skäl kan beräknas ha värde för framtida odling eller användning.

I sitt förslag till ny Undertaking on genetic resources definierar FAO geneti resources på följande sätt:

Article Definitions and Scope 2 - 2.1 In this Undertaking: "plant genetic resources" means the reproductive or a vegetative propagating material of the following categories of plants: i. cultivated varieties cultivars in current use and newly developed varieties;

ii. obsolete cultivars; iii. primitive cultivars landraces; iv. wild and weed species, near relatives of cultivated varieties; special genetic stocks including elite and current V. breeders lines and mutants;

Insamling har skett i Norge; svårt ogräs; vild släkting 2. till Avena sativa.

3. Viktigt sädesslag.

4. Viktigt sädesslag. Förr använd sädesslag på Island; i dag använd som 5. som dynbindare; dessutom vild släkting inom Triticeae.

6. Viktigt sädesslag Artificiellt framställt sädesslag; odlad; förädlad; sorter 7. finnes

8. Viktigt sädesslag 9. Begränsad odling; använd i förädlingsprogram. Är detta inte enbart en form av A. sativa 10. Begränsad odling, särskilt i Wales. Nu troligen utgången i Sverige. 11. Använd 12. Förr använd, som foder, se foderväxter 13. Sedan gammalt förvildad. Om sorter finnes på marknaden, torde den behövas bevaras såväl frö genom som i klonarkiv, 14. Förädlingsrbete igångsatt. Föreslagen för AG Landskapsoch prydnadsväxter av Björn Aldén januari 1995. 15. Använd både som frukt och träslag. Föreslagen för AG Landskaps- och prydnadsväxter Björn Aldén januari av 1995. 16. Föreslagen för AG Landskaps- och prydnadsväxter av Björn Aldén januari 1995. 17. Helt osäker på den taxonomiska hemhörigheten av denna. 18. Förädlingsmaterial finns framtaget.

19. odlad; sorter finnes; även landskapsplanta 20. odlad; frukt, häck, prydnad, även landskapsplantor. se 21. Odlad 22. Senare tillkomna, i huvudsak svensk genom utredning om agrobiodiversitet 23. odlad, Ryssland 24. odlad, okänd vild 25. Försöksodlad 26. Odlad; sorter finns 27. Förekommer även som prydnadsväxt aureus. 28. odlad Europa + USA 29. senare tillkomna, i huvudsak svensk utredning genom om agrobiodiversitet 30. odlad, USA + Ryssland

i huvudsak genom svensk utredning om 31. Senare tillkomna, agrobiodiversitet i huvudsak svensk utredning om 32. Senare tillkomna, genom agrobiodiversitet 33. Förr odlad, nu sällan 34. Odlad, Europa + USA 35. Förr odlad 36. Förädlad i Italien i huvudsak svensk utredning om 37. senare tillkomna, genom agrobiodiversitet 38. odlad, Österrike Odlad, syd-Frankrike, Österrike 39. 40. odlad, Australien odlad, USA; hotat åkerogräs här. 41. Använd; té-växt i Ryssland 42. odlad, syd- och Nord Amerika 43. 44. odlad Polen, gräsmattegräs 45. Förr använd, som foder odlad, Österrike, Chile, Brasilien, m.fl. 46. Förr odlad Europa, Nord-Amerika 47. 48. odlad som prydnad Försöksodlad i Ryssland som foder 49. 50. odlad, Kina, Europa i huvudsak genom svensk utredning om 51. Senare tillkomna, troligen utgångna i sverige. aqrobiodiversitet. Nu i huvudsak svensk utredning om 52. Senare tillkomna, genom troligen utgången i sverige. agrobiodiversitet. Nu 53. Odlad, USA 54. Odlad USA; förädlad 55. Vild foderkomponent 56. I förädling

57. Planterad i Schweiz 58. Försöksodlad Ryssland 59. Senare tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning om agrobiodiversitet 60. Senare tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning om agrobiodiversitet 61. odlad, gräsmattegräs 62. odlad, USA 63. odlad, Nord-Amerika 64. odlad, Kina som svinfoder 65. odlad, sydostasien, foder, stärkelse 66. odlad, Europa m.fl. 67. odlad, Europa, Ryssland m.fl. 68. odlad Nord-Amerika 69. Använd, gröngödsling 70. odlad överallt 71. odlad Brasilien 72. odlad överallt 73. odlad intill nu i USA 74. Förr i foderblandningar 75. odlad; australiska sorter finns 76. Urvalsmaterial finns i USA och Kanada 77. odlad, t.ex.i Turkiet 78. odlad flerstädes 79. Förr odlad 80. Använd 81. Sällan odlad; korsningskomponent i förädling 82. Försöksodlad 83. odlad i Indien, använd i Europa

84. Förr odlad i Östeuropa 85. odlad; sorter finnes 86. Sallatsväxt och läkeört Tidigare odlad, idag mera sällan, Europa, Kina, Korea 87. 88. odlad, Portugal, Brasilien sällan; förädlingsarbete pågår i 89. Tidigare odlad, i dag Ryssland 90. Förr odlad tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning om 91. Senare agrobiodiversitet 92. odlad och använd 93. Vissa former odlade 94. Använd 95. odlad, Kina; sorter finnes 96. Förr odlad 97. Nu odlad i Indien, förr vidsträcktare 98. odlad, förr oftare 99. Förr odlad 100. odlad i Afrika och Australien 101. odlad Kina, Ostasien 102. Använd 103. odlad, Japan tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning om 104. Senare agrobiodiversitet 105. odlad sallat i Italien; använd 106. odlad i Ryssland, Polen 107. Ibland odlad i Frankrike 108. Förr odlad i Iran, Irak m.fl.

109. Förr odlad 110. odlad, Mexico 111. Förr odlad; använd 112. odlad, Kina, Egypten 113. odlad, Nord-Amerika 114. Förr läke, nu brännvinskrydda 115. Använd, odlad 116. Odlad 117. odlad, Japan 118. Förr odlad 119. Odlad, Japan, aven i växthus 120. Förr odlad som grönsak; nu prydnad 121. Senare tillkomna, i huvudsak svensk utredning genom om agrobiodiversitet 122. odlad, Filippinerna 123. Senare tillkomna, i huvudsak svensk utredning genom om agrobiodiversitet 124. odlad, prydnad och sallat 125. Förr odlad 126. Förr odlad 127. odlad på Java; använd 128. odlad på Filippinerna; använd 129. Förr odlad; använd 130. Använd 131. Förr odlad och använd 132. Senare tillkomma, i huvudsak genom svensk utredning om agrobiodiversitet 133. Använd; föda. Nu utgången i Sverige; hur är det med Danmark 134. odlad, Kina och Japan

odlad, Japan; Europa använd 136. Olja-vild släkting raps 137. Förr odlad Ryssland, olja Ogräs, förädlingsintressant gendonator 139. Använd, knölar till mat 140. Försöksodlad, olja 141. BA notat införes 142. Mest använd, även odlad. 143. Använd; odlad som prydnasväxt. 144. Även industri- 0 läkeväxt. 145. odlad i Ryssland medicinalväxt; här som prydnadsväxt. som 146. BA kommentar införes 147. BA kommentar införes. 148. BA kommentar införes. 149. Planterad för dyn-bindning. 150. odlad som prydnadsväxt, förvildad b1.a. på Gotland.

151. BA kommentar införes. 152. odlad, grönsak, prydnad, läke. 153. odlad, bär + prydnad; mellanvärd för vetets svartrost; påbud att utrotas 154. BA kommentar införes. 155. BA kommentar införes. 156. BA kommentar införes. 157. För dyn-bindning. 158. BA kommentar införes. 159. odlad som erosionsskydd; prydnadsväxt. 160. BA kommentarer införes. 161. odlad, förr som medicinalväxt, nu som prydnadsväxt.

162. Förr odlad för olja; nu som prydnadsväxt. BA kommentarer införes. 163. odlad; sorter finnes; även frukt o bär. BA kommentar införas.

164. BA kommentar införes. 165. odlad; frukt, häck, prydnad, se även frukt bär. BA o kommentar införes.

5 166. BA kommentar införes.

ä 167. odlad, förr som läke och nu mest prydnad.

r

168. BA kommentar införes. 169. BA kommentar införes. 170. Använd; i dag odlad som prydnadsväxt. 171. odlad som prydnadsväxt. 172. odlad Öst-europa, gummi, väst för dyn-bindning; prydnadsväxt. BA kommentar införes. 173. Skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformer för NGB BA kommentar införes. 174. BA kommentar införes. 175. Förr odlad, lövfoder; skogsformer för skogsgenbank, prydnadsformer för NGB BA kommentar införes. 176. Förr odlad, färg, nu prydnadsväxt. 177. odlad, färg. 178. BA kommentar införes. 179. BA kommentar införes. ä 180. Viktig för pyntegrönproduksjon.BA kommentar införes. j 181. odlad, prydnad. BA kommentar införes. 182. För dynbindninq. 183. Förr odlad och använd. 184. odlad, häck. BA kommentar införes. 185. BA kommentar införes. 186. BA kommentar införes.

187. BA kommentar införes. 188. Förr använd. 189. Bevarandeintresset gäller kanske framför allt den röda varianten i Fagertjärn. 190. Använd dyn-bindning. 191. Förr odlad, nu prydnad. 192. Skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformerna för NGB 193. skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformerna för NGB 194. odlad, mest som prydnadsväxt. 195. Odlad, gräsmatta. 196. BA kommentar införes. 197. BA kommentar införes. 198. Något odlad, nu prydnad. 199. Något odlad, numera som prydnad. 200. Förr odlad som sallat, nu prydnad. 201. BA kommentar införes. 202. odlad mest Kina även annorstädes som fruktträd; men prydnad. 203. BA kommentar införes. 204. BA kommentar införes. 205. Skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformerna för NGB BA kommentar införes. 206. Odlad, häck. 207. odlad, häckväxt. BA kommentar införes. 208. BA kommentar införes. 209. BA kommentar införes. 210. BA kommentar införes. 211. BA kommentar införes. 212. BA kommentar införes.

213. BA kommentar införes. 214. BA kommentar införes. 215. Odlad, erosionsskydd. 216. BA kommentar införes. 217. BA kommentar införes. 218. odlad, erosion, flätning, garvning. 219. BA kommentar införes. 220. BA kommentar införes. 221. odlad, flätning, erosion, prydnad. 222. BA kommentar införes. 223. BA kommentar införes. 224. BA kommentar införes. odlad, flätning, trä cellstoff etc. - BA kommentar införes. 227. BA kommentar införes. 228. Planterad, dyn-bindning m.m. 229. Förr odlad. 230. För förädling. BA kommentar införes. 231. Planterad, använd. BA kommentar införes. 232. Planterad, grundstam. BA kommentar införes. 233. Planterad, använd. BA kommentar införes. 234. BA kommentar införes. 235. BA kommentar införes. 236. BA kommentar införes. 237. BA kommentar införes. 238. BA kommentar införes. 239. BA kommentar införes. 240. BA kommentar införes.

241. BA kommentar införes. 242. odlad, även prydnad. odlad för olja; prydnadsväxt. 243. 244. BA kommentar införes. 245. BA kommentar införes. 246. BA kommentar införes. BA kommentar införes. 248. BA kommentar införes. 249. BA kommentar införes. 250. BA kommentar införes. vincamin-alkaloid; prydnad. 251. Odlad, odlad, eterisk olja; även prydnad. 252. Odlad, läkeväxt. Mest använd, även odlad. 254. Förr odlad, alkohol; nu hotat ogräs. 255. 256. odlad, Mexico. 257. Förr odlad. Odlad Europa, Kina m.fl. 258. 259. odlad Europa, USA. 260. Ibland odlad. 261. odlad Kaukasus, biväxt. 262. Sockerbeta; bör tas av AG6. odlad, Mexico och Sri Lanka. 263. 264. Förr odlad. 265. Använd, ibland odlad. 266. Använd; försöksodlad. 267. Förr odlad. 268. Förr använd.

269. Använd; förr odlad. 270. Använd; försöksodlad. 271. Förr använd och ibland odlad. 272. odlad i liten omfattning, Ryssland. 273. odlad i Nepal. 274. Odlad i Nepal. 275. odlad, Europa. 276. Använd, odlad i Afghanistan. 277. Använd och odlad Belgien. 278. Odlad. 279. Förr odlad; biväxt. 280. Använd som foder; té-växt i Ryssland; möjlig energisom gröda 281. odlad Japan, försöksodling Tyskland. 282. Förr odlad. 283. Använd; odlad Italien. 284. Använd, tidigare odlad. 285. Använd. 286. Förr odlad. 287. Förr använd. 288. Odlad. 289. Använd, förr odlad. 290. Förr odlad. 291. Försöksodlad i Ryssland. 292. Försöksodlad. 293. odlad, humle. 294. odlad Europa, Asien m.f1. 295. odlad, nu mest prydnad.

Förr odlad, färg indigo. 296. 297. Förr odlad, fiber för mattor. odlad Japan, Kina, fiber för mattor. 298. 299. Förr odlad, fiber för mattor. 300. Förr använd. biväxt USA; förr odlad Europa, läke, färg. 301. odlad 302. Förr odlad. 303. Numera prydnadsväxt. odlad läke, numera prydnadsväxt. 304. Förr som 305. odlad Europa, Mexico, USA. ställvis odlad Europa; förädlad i Sverige. 306. Använd, 307. Odlad. 308. odlad flerstädes. 309. odlad flerstädes. 310. odlad Indien och Afganistan. 311. odlad. 312. Använd. 313. Använd. 314. odlad flerstädes. 315. Förr odlad. taktäckning i Kina odlad, grönsak. 316. Använd, m.m.; 317. odlad, Indien. 318. odlad, mer förr. 319. odlad, Europa + Indien. odlad Europa och flerstädes. 320. odlad Japan, förr även annorstädes. 321. 322. Förr använd. 323. Förr använd.

324. Förr odlad, färg. 325. Förr odlad som läkeväxt. 326. odlad, i Europa sällan, i Asien mera. 327. Förr odlad. 328. Förr använd som tvättmedel, nu prydnadsväxt. 329. odlad Europa foder, uttorkning; Kina flätning. 330. Förr använd. 331. odlad Japan läke; prydnad. 332. Försöksodlad, eterisk olja. 333. Försöksodlad, saponiner m.m. 334. Förr använd. 335. odlad Europa och USA. 336. Förr odlad. 337. Använd 338. Använd; förädlad i sverige. 339. Förr använd. 340. Använd, försöksodlad, förädlad; fiber, grönsak. 341. odlad flerstädes; förädlad i Sverige. 342. odlad flerstädes. 343. odlad Europa. 344. Förr odlad. 345. Förr använd. 346. Förr odlad. 347. Använd, odlad Europa. 348. odlad Kina. 349. Använd, förpackning, föda frön.

BILAGA 5

Suggestions for: Education in biodiversity and genetic in Sweden. resources

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET THESWEDISH UNIVERSITY OF Institutionen förväxtlörädling ÅGWCULTURÅL SCIENCES 25831Svalöv Department Telefon: otPlantBreeding 0418-672 OO Research Telefax:0418-670 81 8-268 Svalöv, 31 Sweden Phone: 4641867200 + Fax: + 46418-67081 , .a'z":.ox. u.

suggestions for:

Education in biodiversity and genetic resources in Sweden

ThebiodiversityConvention, now ratifiedby Sweden, requiresthateducationandinformationmust beimportantingredientsfor increasingpublic awareness and to find solutions for theproblemswith threat to the biodiversity and geneticerosion.Expertise built up at genebanks and other

institutions dealing with theseissues,but for conservationand sustainableutilization of plant

genetic resources PCR the educational hitherto part virtually non-existing. ln Sweden Competence PCRhasbeenbuilt on up over some both universities, years at ministriesandother institutions.The persons and institutions involved haverealizedthat absolutelyvital to build

up an upto-date teaching with thegoal to educate studentswho will benextgenerationmanagers of PCR all levels at in the society.At theSwedishUniversityof AgriculturalSciencesSUAS we

have started to develop courses in the field and intend we to build this up to entire of ways education.Sucheducationhasalsobeenrequestedby severalinternationalorganizationsinvolved

in developingcountriese.g. institutes in the CC-systems well directly by as as contacts in developingcountries.

SUGGESTIONS FOREDUCATIONIN BlODlVERSlWAND PCRIN SWEDEN

The BSc-level

This level should primarily give a proper biologicalbackground and include most of the basic disciplinesof biology, which are prerequisitesfor the understandingof biodiversityand PCR,i.e. Systematic,ecologic,and physiologicalbotany and zoology;genetics,populationgeneticsand

molecularbiology;statisticsandbiometry; chemistry,especiallybiochemistry.This part does not

differ significantlyfromordinaryeducation biology in at theuniversities. T0 thisbasictopicssome specific courses on biodiversity/PCR should addedsee below. TheSwedish system for the BScdegreeincludes some parts of individual projects at the end of the education10-20 credential pointsaccording theSwedish to system.They can bedoneeither literature as reviewprojects or as minor researchprojects.This part shouldbe devoted work to PCR.lhe topic chosen on according to thebackground andinterestof theparticularstudent

MSc-level

rather in the Swedish educational system and opens up a very interesting This degree new , biodiversity/PGR.The MSc exam includes60 credential possibility for particular education in of the BSc. includes and literature examinations as well asa points 15 yearson top courses Thisgives excellent opportunityto actuallytailor a specificeducation for each researchproject. an individual studentsuiting his her needs wishesThis particularly vital for students from or or developing countries, where thechoice of literature and researchwork can focus directly on courses, the needs the in particular country.

degree the licentiate, rather unique to Sweden. somewhat more elaboratethan the A further MSc degree andincludes a larger part of individual research work.

be included in BSc, MSc or licentiate education are substantiated as follows The courses to actuallygiven included in the present academic year by Department of Plant courses which are or Breeding Research, SUAS,Svalöv:

Preserøation Plant Genetic Resources in collaboration with the Nordic Gene Bank: A survey plants, their genetics and botany; basics of plant breeding, especially with of most important crop examplesfrom developingcountries; practicalaspects of collecting and conservation. present At 6

credentialpoints but will be expanded l0 points. to

Crops the world in collaboration with the Botanical Garden, Lund University: a very the cultivated plants of the world, including their domestication, elaborate course on and processing of plant products; their influence on man during history. l0 relationships,use, credentialpoints.

Applied biology in collaboration with lnst. of Genetics, Lund University: an elaborate courseon physiology andplant breeding. 10 credentialpoints. appliedgenetics,crop

whichwill be developed the whole educational system accepted: Othercourses

Statistics, biometry and computers, 5 credentialpoints

Advanced plant breeding: with special emphasis use of genetic resources. 5 credentialpoints on

Theoretical background biodiversity: 10 credentialpoints

Seed physiolagy and preservation: 5 credentialpoints

PhD level

Thedoctordegree includedin theeducational system and shouldbelooked uponas such.Today

very few peoplein theworld are graduatedbased on reserachprojects preservation/utilization on of biodiversity and PCR.Therewill be an increasingdemandfor Specialistsin these fields for

monitoring preservation/utilization the in future. This holds true for developing as well for as developedcountries.

The southernuniversity region in Sweden most suitable for development of educationin Biodiversity/PGR.Here are severaldepartmentsof SUAS situated,which actively involved are in researchandteachingin thefield.Here are alsotheNordicCenebank,Lund University with its

departmentsof basicsciences.Theplant breedingcompaniesSvalöf Weibull AB and Hilleshög

AB haveexperiencein giving courses for studentsfromdeveloping countries.There also close a link to the Royal Veterinaryand Agricultural University in Copenhagen, Denmark,which also hasresearchandeducationin this field.

Severalcountriesshouldbeoffered take to part in education on biodiversity PGR.Theseinclude an e.g. Southernand central Africa, the WANA regionWest Asia North Africa, countriesof the formerSovietUnion, not leastthe Baltic states, and countries Central in and South America. We wish to have this educational acceptedby the Swedish programmes University of Agriailtural Sciences,but additionalfunding necessary to develop courses and for the extracosts

for participantsfromother countries. Our aim to create a stimulating environmentwhere course SwedishNordic as well as foreignstudents work together.An international can environmentat a course gives extra stimulation for theparticipantsand for the teachersl.

Svalöv30.91994

Roland von Bothmer

Professor

BILAGA 6 Trädgårdsundersökningen 1993

i:

JOBDBBUKS

VE

1994-10-25 1 13 Utredningsavdelrtingen Samhällsekønømiska enheten Gunilla Carlsson

Io-iñi 1.1. m3

1 Inledning

Jordbruksverketinsamlar och sammanställerårligen uppgifter över jordbrukets-och trädgárdsnäringertsinkomster av fáltmässig odling köksav växter. frukt. bär och snittblommor. För andraåret har dessutommotsvarandesammanställninggjorts för växthusodlingen av Köksväxter. snittblommor och Krukväxter samt svamp. För 1993har utplanteringsväxter samt sticklingar och smáplantor tillkommit.

Statistikenrörandede totala odlingama av trädgårdsväxtergrundaspå;

o enkätertill ett 50-tal företag odlarföreningar, konservföretag, trädgárdshallaroch grossister som köper trädgárdsväxter kvantitetseller arealkontrakt samt genom auktioner eller direktinköp från odlarna

- trädgárdsrälcningen1994 avseende 1993års arealer och skördar för att räkna upp odlingen till totalnivä för riket.

För att fram den totala odlingen för riket användsträdgárdsrältningens totalarealereller när det gäller blommor totalprodulction.För att beräkna skördenanvändsuppgifter om avkastningenfrån dels trädgårdsräkrtingen, dels enkätföretagen.Enkätföretagensarealdras från totalarealen som den framkommer från trädgárdsräkningen.Dennaareal utgör basen för beräkningen av produktionen för företag som ingår bland enkättöretagen.

Sammaförhållandegäller vid beräkningen av värdet av odlingen, d.v.s. enkätiöretagenskontrakteradeodling samt inköp multipliceras med de priser som framkommer i enkäten. Resten skörden värdeberäknas av genomatt användade mest representativa företagens genomsnittspriser och applicerapå den resteradeskörden.

a

JBHIIBRUKS VERKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 2 13

2 Enkätforetagens kontrakterade odlingar

Uppgifterna för den del av odlingen som sker kontrakt med de större grossistema inköparna framkommer genomen enkät till ett 50-tal företag. För den odling som sker pá friland den fältmässiga beräknasenkätensföretag svara för mellan lO till 100 procent varierande produkter, av den totala odlingen. Enkätens företag för odlingen under glas beräknas vara drygt 40 procent köksväxter under glas av totala odlingen.

Med ledning av enkäten sammanställs enkätföretagens kontrakterade arealer och totalskördar för de olika grödorna. Utifrån dessa totalskördar och totalarealer beräknas för varje gröda en hektaravkastning. Via enkätenerhålls ocksåde genomsnittliga priser som betalades till odlarna. Genom att multiplidessa priser med skörden beräknas jordbrukets och trädgårdsnäringens cera intäkter från kontrakterad odling.

3 Enkätföretagens inköp

Viss del av enkätföretagens kvantiteter utgörs av inköp. Från de företag som inte tillämpar några kontrakt utan enbart köper in erhålls uppgifter över inköpta kvantiteter och genomsnittliga priser till odlare.

De arealer som krävs för odling av dessa kvantiteter beräknas genom att använda de beräknade hektaravkastningarna från en. För odlingen av blommor och Krukväxter under glas användsenbart de avkastningar som framkommer enkäten. Värdet av de inköpta kvantiteterna räknas fram genom att av multiplicera dessa med de genomsnittliga priserna.

4 Övriga, icke kontraktsbundna odlingar

4.1 Frilandsodlingen

Beräkningarna de icke kontraktsbundnaarealerna sker med ledning av av SCBs Trâdgårdsrälming 1994, som redovisar totalarealer för 1993. Enkättöretagens arealerdras då bort. Trädgårdsräkningensarealer får anses god approximation de i flesta fall. I de fall metoden ger orimliga vara en värden för 1993 års odling har de arealer som erhållits via enkäten satts in.

lOl

lar

JUBDBRUKS VEBKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 3 13

Uppgifter om odling av bruna bönor oc: märgärter ingår inte i trädgårdsräkningen. Arealer och totalskördar för dessagrödor framkommer enbart via enkäten till företagen.

Den odling som sker utanför kontrakt beräknas genom att arealerna enligt trädgârdsräkningen minskas med företagens arealer för kontraktsodling. Produktionen dennadel av odlingen beräknasmed hjälp av trädgårdsräkningens hektaravkastningaroch värdet beräknas genom att användade mest representativa företagensgenomsnmspriser.

4.2 Odlingen under glas

Beräkningen av odlingen under glas totalt för riket bygger SCBs Trädgårdsräkrting 1994 som redovisar arealernaoch kvantiteter för bådeköksväxter och blommor under glas.

Genom att använda dels de avkastnjngsuppgifter som framkom av enkätenoch dels trädgárdsrälcningens avkastningarräknastotalskördar för riket fram för köksväxter. För snittblommor och Krukväxter användsde avkastningssiffror som beräknas via trädgårdsräkrtingen.När det gäller svamp. som inte ingår i trädgärdsräktüngen.användsde uppgifter som framkommer av enkäten.

Från trädgárdsräkningenstotalarealer och totalkvantiteter dras enkätföretagens kontraktsodlingar och inköp. För att beräknavärdet den övriga kvantiteten användsnågra av Skånes större frukt- och trädgárdsföretags genomsnittspriser. Genom att lägga samman värdet för enkätföretagensodling och övriga kvantiteters odling erhålls det totala värdet av odlingen under glas.

l2 "

JOBUBRUKS

VEBKET

1994-10-25 4 13 Utredningsavdelningen

4.2 Plantskoleväxter

sker både friland. i Container plantskolevaxzsr Arealen för produktion av öxervägande och uppgår för 1993 till i växthus. Odlingen friland är samt drygt 7 totalproduktionen. l container odlas procent av drygt 92 procent av halv procent odlas i växthus. totalproduktionen och knappt en

framkommer genom den och produktion av plantskoleväxrer Areal sker vid SJV se tabell 3. växtinspektionsom

nar beräknatsav Lars Rudin plantskoleväxter Värdet av odlingen av LST, Malmö. Se tabell 4. Lantbruksenheten,

Sammanfattning resultat 5 -

Totalresultat frilandsodlingen 5.1 -

sammanställts för erhålla totala kvantitede olika materialen att I tabell l har odling sker friland. och totalt värde för den som ter

la

JUHDBBUKS VEBKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 5 13

Tabell l Fältodlade köksväxter, frukt. bär och snittblommor av 1993 års skörd Areal. ha Kvamitet, ton Värdevolym. Mkr Köksväxter

1 Jordänskockor. viu gurkor. brylbönor. skärbönor. vaxbönor. bondbönor. rabarber. sparris, rädisor. gräslök och pumpa.

Öl

.IOBIIBRIIKS

VERKET

1994-10-25 6 13 Utredningsavdelningen

Fältodlade köksväxter, frukt, bär och snittblommor av 1993 Tabell l års skörd fortsättning

Areal.ha Kvantitet.ton Virdevolym, Mkr

Frukt Äpple 1 822 18 024 37,1 248 2 581 7,5 Päron 141 S91 2.9 Plommon 123 63 1.2 Körsbär frukt 2 334 21259 4a,7 5:a

Bär

Svarta

1 Jordgubbsskörden är angiveni tusen liter. Ca60 vinbärsskördcn blev såldunder 1993. Värdet är beräknat B10 tonav 2 procentav skörden. 3 Sninblornmor är angivet i 1 000 st.

Uppgifter areal, kvantitet och värdevolym för tältodlade Tabell 2 om kölsväacter för åren 1989 1993 -

Arnl. ha Kuntitet. ton Virdevolym,

Mkr .

16 726 221 607 497.5 1993 15 760 211 308 464.5 1992 16 038 207 069 424.3 1991 18 995 265692 578.5 1990 19 128 BS 817 496.2 1989

i; 105

JDRIIBBUKS VERKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 7 13

Arealen köksväxter fält uppgick 1993 till 16 726 ha. Jämfört med motsvarande undersökning l992 ökadearealenköksväxter med ca procent. 6 Ökningen kan framförallt hänföras till morötter, märgäner och matlök. Arealen för frukt uppgick till 2 334 ha, vilket var en minskning med ca 2 procent jämfört med 1992. För bär minskade ocksåarealen obetydligt och uppgick 1993 till 3 420 ha.

Köksväxter.arealha

1989 1990 1991 1992 1993

Kvantiteten köksväxter uppgick till 228 Mkg och ökade därmed ca procent. 3 Denna ökning kan också hänförastill ökningarna av arealernamorötter. märgärter och matlök. För frukt och bär uppgick totala kvantitetentill 43 850 ton en minskning med ca 10 procent från föregående år. Skörden av snittblommor beräknadestill 14 685 tusenst.

Köksväxter. lrnntitetton

106 l; JURIIBRIIKS VEBKET

1994-10-25 8 13 Utredningsavdelningen

köksväxtodlingen uppgick till 498 Mkr, vilket var en ökning med Värdet av med 1992. För frun. bär och snittblommor uppgick ca 7 procent jämfört Mkr. vilket innebar rmnskning med ca 15 procent jämfört värdet till 255 en med 1992.

Köksväxter. Iirde Mkr

Källa: SJV, Växtinspektionen, Maria Gråberg

.. I . Ovanstående beräkningär baserad dels uppgifter om salufärdiga växter från Växtinspektionens statistik för 1993, dels på uppskattade medelpriser för varje växtslag, omfattande såväl barrotade som containerodladeväxter.

Av det beräknade produktionsvärdet på ca 150 milj. kr utgör barrotade växter 44 % och containerodlade 56 %. Motsvarande värden för 1990 var 215 Mkr. och 60 % 40 %. Detta innebär en minskning av produktionen 1993 resp. jämfört med 1990, motsvarande 30 %.

Källa: Lars Rudin, Lantbruksenheten, LST, Malmö.

I: °° JORBBBUKS VERKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 11 13

5.2 Totalresultat växthusodling - I tabell 5 har de olika materialen sarnmmställts för att erhålla totala kvantiteter och totalt värde för den odling som sxer under glas.

Tabell 5 Odling under glas av köksváxter. svamp, snittblommor, lökväxter. krukväxter utplanteringsväxter samt sticklingar och smáplantor.

Areal. m2 Kvanlitct. ton Värdevolym. Mkr Käkxräxter

Areal.m2 Antal1000 st Värdevolym, Mkr Sniablømmør

ükblammor

l lsbcrgsnün. Squash ochvil:gurkor.

l 10 | JURDBRUKS VEHKET

1994-10-25 12 13 Utredningsavdelningen

Odling under glas köksvaxter, svamp, snittblommor, lök- Tabell 5 av krukväxter utplameringsväxter samt sticklingar och växter, småplantor fortsättning.

Areal. m2 Antal 1000 st Värdevolyln.Mkr

Krukväxter

lmpauens Nya Guinea

5:a krukräxler Urplanteringxväxler

Övr.utplanreringsväxler .. 183,5 urplanteringsvärter 64 962 S:a ..

Sticklingar och smáplanlar

5:a :ticklingar och smâ- .. plantor

488 448 l 872,7 8:a odling under glas

glas Köksväxter beräknades till 546 Mkr. Detta Värdet av odlingen under av ökning jämfört med 1992. För lökblommor, sniublommor. var en kraftig stjcklingar och småplamor uppgick vårlaukväxter. utplanteringsväxter samt jämförelse blommor mellan 1992 och 1993 görs det till 1 295 Mkr. Någon av sticklingar och smáplantør tillkommit inte qiersøm utplanteringsväxter :am: under glas utgör snittblommor, lökblormnor. kmkväxför 1993. Av odlingen utplanteringsväxxersamt sticklingar och småplantor nästan 70 procent av ter,

U JUBBBRUKS 1 1 1 VEBKET Utredningsavdelningen 1994-10-25 13 13

den totala värdevolymen. Det totala värdet av odlingen under glas inklusive svamp uppgick till l 873 Mkr. Vånhnsodünc. vard:Mkr ° och unlplnntør Krukvincr Sniuhluunot Köksväxter

Arealen under glas av Köksväxter beräknadestill l 991 tusen m2. Detta innebar en ökning med ca 17 procent jämfört med 1992. Kvantiteten köksväxter uppgick till 41 Mkg en ökning med ca 10 procent jämfört med föregående âr. Kvantitetenblommor uppgick till ca 446 000 tusen st. Setabell 5.

Vinhusodüng. kvantitet Ion rap l 000 u Slkküngumiphnxor od: Krukvinu Snubben:- Köhvinz 0 då MIN 1% 1% f

BILAGA 7 Sektorskalkyl för jordbruket. Jordbruksverket.

JORDBRUKSVERKET Samhällsekonomiska enheten Lars Augustsson MarianneJohansson

SEKTORSKALKYL FÖR J ORDBRUKET

1 Allmänt Jordbruksverket redovisarlöpande beräkningar avseende jordbrukssektoms totala intäkter och kostnader.De senaste beräkningarnagjordes i november 1994. Uppgifterna används i nationalräkenskaper och konjunkturbedömningar samt för att visa produktionsutvecklingeni jordbrukssektom. EU-medlemskap 1995och 1996 ger en betydandeosäkerhet om utfallet dessa år.

I sektorskalkylenredovisasbland annatett s.k. driftsöverskott, vilket avser skillnaden mellanjordbrukssektorns totala intäkter och kostnader. Till sektorn räknas i princip den egentligajordbniksproduktionen, d.v.s. intäkter från exempelvis skogsbruketingår inte. Driftsövcrskottet avser enbartjordbrukssektom och år därför inget lämpligt mått för att belysajordbrukarhushállens inkomstutveckling. Den faktiska inkomstutvecklingenkan bedömasförst när sammanställningargjorts av taxeringsmaterialalternativt bolcföringsmaterial där samtliga inkomsterför hushålleningår.

Enligt principerna för beräkningarnabehandlasjordbruket som självägt, d.v.s. arrendekosmaderredovisasinte. Kapitalkostmder för jordbruksmark âgd av jordägare som inte själva burkar marken, s.k. passivajordägare ingår dock i kalkylen. Värdet av jordbruksprodukter som omsäus inom sektorn utan mellanhandredovisasvarken på intäkts- eller kosmadssidan.Handels- och förädlingsmarginalerför varor som lämnar sektorn men sedan utgör insatsvarori produktionen redovisasunder en speciell kostnadspost. Även intäkter och kostnaderför jordbruk med en areal under 2 ha ingår och de i fall statistiskt underlag saknashar schablonmässigatillägg gjorts härför. Iagerförändringar redovisasinte utom för djurkapital.

2 Beräkningar för 1992-1996 för 1992 är i föreliggande beräkningdefinitiva..Tidigare har SCBs deklarationsundersökningDU använtsför beräkning avkapitalkosmader m.m. men på grund av minskat statistiskt urval kanDUjntelängreanvändasdirekt för sektorn sin helhet. De företagsuppgiftersonrñnnsi DUgällnndeÅn1992 har i använts för beräkning av dessakostnader.medutgängspunktñän DU för år 1990. Driftsöverskottetzuppgärenligt kalkylen till. 2,6 mdäiföttl992.

Under 1993blev ökningen i fasta priser 18 Gi-för vegetabilier.i jämförelse med 1992 tabell 5. Spannmålsprisemasjönk jämfört med 1992;..Voly en för animalieproduktionenblev en ökning med 41% i fasta priser jämföttmed 1992: Handelsgödsel-ç oeh-rântekosmademasjönlejämfönmedzlwzmedan.

underhållskosmaderna ökade under året tabell 4. Driftsöverskottet för 1993 blev

3,0 mdkr.

1994 beräknas vegetabilieintäkterna ha minskat med 11 % i fasta priser För är med 1993 tabell 5. I löpande priser blev minskningen 6 %. På jämfört animaliesidan ökade produktionen i fasta priser av mejerimjölk och slaktdjur med respektive 3 % jämfört med 1993. Producentpriserna sjönk något under året 2 % följd anpassning priserna för storboskap till EU:s nivå. bl.a. som en av en av

alternativ för beräkning direktutbetalrtingarna redovisasför åren 1994 och Två av första alternativethar direktutbetalningarna periodiseratsmedan de i 1995. I det det andra alternativet har kontantredovisats. Periodisering är den metod som tidigare har använts och därför ger jämförbarhet bakåt i tiden medankontantredovisning denna beräkningsprincip tillämpas inom EU ger jämförbarhet framåt. Driftsöverskottet blev för 1994enligt det första alternativet 2,9 mdkr och enligt det andra alternativet 2,2 mdkr. Den stora differensen förklaras främst av omställningsstödet i det första alternativet periodiseratsöver hela att omställningsperioden. Vidare har kobidraget som utbetalades i december 1993

påverkat resultatet för 1994 enligt alternativ

förutsättningar hittills är kända avseende produktion och direktutbetal- De som ningar för jordbrukssektom under EU-medlemskap 1995och 1996 har legat till grund för beräkningarna. Basarealen 1,8 milj. ha har fördelats spannmål, och baljväxter samt träda. Normskördar för spannmålhar antagits. oljeväxter socker respektive mjölk har antagits motsvara den svenska Produktionen av Priser vegetabilie-och animalieprodukterhar uppskattats och för de kvoten. produkter beräknas lägre priser. Spannmålsintäkterna exklusive arealbidrag flesta ökar dock något 1995till följd av att skördenivån antagitsbli högre än 1994 tabell 3. Totalt beräknas vegetabilieintäkterna i löpande priser under 1995 öka % jämfört med 1994. I fasta priser beräknas en ökning med 8 % tabell 5. med 7 Mjölkproduktionen minskar enligt prognosen med 2 % medan slaktdjursproduktionen ökar med 5 % i fasta priser jämfört med 1994. 1 löpande priser beräknas de totala animalieintäktema minska med 7 %. Delvis beror intäktsbortfallet på pristillägget till norra Sverige för 1995 redovisasunder posten att direktstöd.

En alternativ beräkning har gjorts för att mer renodlat visa effekten av prisförändringarna mellan 1994och 1995. Denna beräkning bygger på

normskördar och inlösenpriserför vegetabilier 1994. För animalier har hänsyn tagits till kvoterna. Med oförändrade volymer-1995 kanpriseffektenpå detta sätt

uppskattas till ca l mdkr.

kostnadssidanhar tagits i beaktande förslaget höjda miljöavgifter på På handelsgödsel och bekämpningsmedel. Underhällskosmadema ökar enligt avskrivningskosmadernamirtskar tabell 4. beräkningarna medanränte- och Driñsöverskottet tötl995 uppgår enligt alternativ l till 3,1 mdkr och enligt

alternativ 2 till 4,5 mdkr.

Il7

För 1996/97 års skörd har samma antaganden gjorts som för 1995/96 och animalieproduktionenberäknassjunka något 1996efter denutslaktning som förväntas under 1995. Priserna animalier väntas bli i stort sett oförändrade jämfört med 1995. Detsamma gäller flertalet vegetabilier men eftersom dessa priser avser skördeår faller genomsnittspriserna något mellan kalenderåren1995 och 1996. Oljeväxtprisernaförväntas fortsättafalla ner till världsmarknadsprisnivån. Direktutbetalningarnahar för 1996enbart redovisatsenligt alternativ Driftsöverskottet för 1996uppgår enligt beräkningarnatill 3,7 mdkr.

För 1995 och 1996har Konjunkturinstitutets prognoser över inflationsutvecklingen använts för beräkning av prisutvecklingen för flertalet kostnadsslag. Den antagna prisölcningenuppgår till 3,2 % respektive 3,6 %. För 1992-1994 har produktionsmedelsprisindexför respektivekostnadsslaganvänts. Vid beräkningen av kostnadernahar hänsyntagits till en bedömd produktivitetsutveckling.

Osäkerhetenframför allt för prognosáren1995 och 1996 är stor och definitiva beräkningarkan senare komma att avvika betydligt. Det kan nämnas att det beräknade driftsöverskottet erfarenhetsmässigt för prognosåren oväsentligt avvikit frånsenare definitiva beräkningar.

3 Direktutbetalningarna Omställningsstödetför âkerarealhar i beräkningarnaperiodiserats,dels över kalenderáren,dels över omställningsperioden.Detta sammanhängermed att stödet utgår som ett avslcrivningslän som skrivs av varje år. Bidraget för den areal som användsför skogsplantering.våtmarkeroch energiskog411 miljkr har dragits ifrån det utbetaladeomställningsstödet1991/92eftersomdenna areal inte längre används som jordbruksmark.

För 1991har i kalkylen upptagits ett belopp om 270 milj. kr avseende omställningsstöd som intäkt för jordbruket. Motsvarandebelopp har för 1992 beräknatstill 553 milj.1cr. För 1993har ett beloppuppgåendetill 561 mjljlcr redovisats som intäkt samt för 1994562 mi1j.lcr. Nettoutbetalningenefter avdrag för återbetalningar 1991/92 uppgick till 3,1 mdkr och för 1992/93 till 100 milj. kr. För 1993/94 har netto 9 rniljkr återbctalats.Ornställningsstödethar satts till 0 kr 1995och 1996på grund av antagandet om att alla jordbrukare som ingår i omstâllningsprogrammetåterbetalarmedel som har redovisats i kalkylen den 1 januari 1995. Närmare beskrivning finns vid tabell om direkrutbetalningar.

E11inkomsstöd har vidare utbetalatsför den areal som inte är under omställning. Detta stöduppgick till ca 1.4 mdkr 1991/92och till drygt 1 mdkr 1992/93. Under 1993/94utbetalades ett arealstöd om 848 miljkr och för 1994/95uppgår det till ca 1,3 mdkr. Samtligautbetalningar har kalkylen periodiserats i över två år i alternativ Det periodiseradearealstödetuppgårtill 0,4 mdkr 1993, till 1,1 mdkr 1994ochtill 0.6 mdkr 1995. 1 kalkylen ingår ocksådjurbidragcn. Även dessahar pcriodisemtsi alternativ 1 genom att utbetalningari slutet av ett kalenderårhar fördelas över två år med halva beloppetpå respektiveår. För 1994har dock

de generella djurbidrag som finns kvar åsatts djurbidragen till norra Sverige samt

1993 eftersom stödnivånär oförändrad. samma belopp som

1995har hela omställningsarealen 370 000 ha Beträffande direktutbetalningama och dessutom har 108 000 ha antagits i nyträda. antagits in i EUs program omställningsarealen har antagits bli uppodlad. Areal och 100 000 ha av förutsättningar. För 1996 är antagandena trådesbidrag har beräknats utifrån dessa

återgång till 15 % trädeslcrav förutsatts. Stödet till norra likartade men här har en LFA/bergsjordbruksstöd, miljöstöd samt nationellt stöd och har Sverige utgörs av Det s.k. LFA-stödet i södra Sverige har i beräkningarna upptagits till 1 mdkr.

Det är fortfarande osäkert hur miljöstödet antagits uppgå till ca 200 milj lcr. föreliggande beräkningar har stödet till vallodlingen kommer att tillämpas. I belopp har medräknats som intäkt i uppskattats till ca 600 milj.kr. Detta Sverige. Resterande del jordbruket. Ca 320 milj.kr. av beloppet antas utgå nom i

inte medtagits i beräkningen. Det är osäkert miljöstödet 900 milj 10 har av det kan påverka jordbrukets inkomster bl.a. eftersom vilket sätt det kommer att

medföra kostnader/lägre avkasming.

Jämförelse med tidigare beräkningar 4

daterad 941128 har vissa förändringar skett. Jämfört med föregående beräkning sammanlagtnärmare 500 milj.kr i miljöstöd och Den viktigaste förändringen är att i beräkningen för 1995 och 1996. LFA-stöd i södra Sverige inkluderats

efterlikvider 1993 och 1994. För oljeväxtema Mjölkpriserna har korrigerats för nedåt relativt kraftigt. Produktionen av fjäderfä har skörden 1994 korrigerats 1995 räknar med en viss utslakming ökade kraftigare än väntat 1994. För man nu

storboskap väntas öka mer än tidigare beräknat. och produktionen av fr.a.

Även högre än i den föregående beräkningen. kostnaderna är

sektorskalkylen för 1992-1996 hänvisas till tabellbilagan. För redovisning av

TABELLBILAGA

TABELL 1. DRIFISÖVERSKOTI INOMJORDBRUKET1992-1996, MKR

1992 1993 1994 1995 1996 prel pre pmg prog

Intäkter för vegetabilic- 4716 5253 4931 5282 5006 produkter

Intäkterför animalic- 18850 19652 20352 18968 18618 produkter

Dircktutbetalningar A111 periodiserade 3640 3139 2797 4574 - All 2 konramredovisade - 2146 5954 5893

Övrigaintäkter 862 904 685 602 477

Summaintäkter Alt 1 periodiserade dir. urb. 28066 28947 28764 29425 29994 - Alt 2 kouLredovisade dir. utb. 28113 30806 -

Avgár: Kostnader exkl. arbetskostnader ochkosmader

Driñsöverskon för jordbruket Alt 1 - periodiscrade dir. utb. 2653 2995 2883 3106 Alt 2 konLredovisadc - dir. utb. 2232 4487 3702

TABELL 2. SÄRREDOVISNING AV HUVUDPOSTERNA TILL JORPBRUKETS KALKYLMÃSSIGA KOSTNADEREXKL. ARBETSKOSINADER OCHKOSTNADER FOREGETKAPITAL AREN 1992-1996, MKR

1992 1993 1994 1995 1996 prel prel prog prog

Förnödenheter 8053 8260 8314 8720 8691 Tjänster m.m. 3352 3514 3436 3668 3718 Kzpimlkosmadcr: Avskrivning 5473 5489 5548 5501 5504 Underhåll 3643 3744 3923 4029 4 154 er. netto 3317 3276 3048 2794 2554 Tnktorskau 40 40 40 40 40 SUMMAKOSTNADER 23878 24323 24310 24752 24662

1Inkl förändring diurkanital. av

DETALJREDOVISNING AV JORBRUKETS INTÄKTER ÅREN 1992-1996, MKR TABELL 3.

1992 1993 prel

Höstvele Várvele Rás Sza brödsâdl Korn Havre Kokäner Szaövrig spannmål Matpoxatis Fabrikspotatis Sockerbelor 8:a potatis och sockerbelor Foder till fritidshästar Exportav hö Szaövrigt Oljevåxxer Köksväxter Sza vegetabiller Mejerimjölk K-mjölk. utanför mejeri K-mjölk. hemmatörbmkad 5:a mjölk A88 slaktav fjäderfä 5:aägg och slakt av fjäderfä Storboskap Större kalv Mindre kalv Häst Får Svin Eflerlikvider Sza slalndjur Ul1 och fårskinn Exportav levande djur 8:a övrigt 8:a animaliska pmdukter 1 8538 Låginkomstsarmingz

| Exkl brñdsåd till foder. 1 innefattar medel till avbymrverksamhet och sociamxsâhingsskydd 3 Utbetalda od: inslagna medelhar fördelaspå kalender-åren. Direlmnbetzlningar fördelarsigenligttabell nedan.

l2l

Svenska Stöd: 1992 1993 1994 1994 1995 1995 1996 Alt 1 Alt 2 Alt 1 Alt 2 Alt 2 Djurbidrag, norra Sverige 306 359 352 352 - - . Arealbidrag. norra Sverige 9 9 9 9

mjölkproduktion Totalt svenska stöd 3640 3139 2797 Z146 893 71 - EU-stöd:

svenskastöd

Alternativ innebär 1 periodiserad direktutbetalnmgar förjämförbarhet bakati tiden.Alternativ2 innebär kontautredovisade direkmtbetalningar förjämförbarhet framåt.DennaprinciptillämpasinomEU. Arealstödet harberäknats medantagande omen buarealuppgående till 1.8milj. ha.Trådesersâtmingen har beräknats utgåtill ca 380000ha1995.Hårharantagits helaomställningsarealen an 37000011agärin i EUzs system samt att 108000 hanyträdas ochgårin i ttidesprogrammet. 10000ha av ontställningsarealen bli uppodlad. antas

För 1991/92utbetalades 1412rnilj.kri inkornststöd fördelats som mellandebådaåren.Stödet 1992/93uppgicktill 1076mi1j.kr varav 538miljkr törs till 1992.Arealstödet 1993/94 uppgicktill 848 milj. lcrochtill ungefär 300milj. l kr 1994/95.Dessa beloppharocksåfördelatsmedhälftenvar till respektive kalenderår.

Omstállningsstödet uppgicktill 3 1 14 ntilikr för 1991/92. Det utbetalade omstâllningssto-tetunderdetta år för den areal som används för skogsplanicring, váunarkcr och enerriskoguppgår till 411 milj. kr Eftersom detta belopp inte används inom jordbrukssektornhar detdragits fråndet totala stödbeloppet. De resterande 2 703 mi1j.krhar av sedan skrivits överen S-årspcriod medbörjan andra halvåret1991. Ytterligare av 100 milj.kr betalades ut 1992/93. 1993/94 återbetalades 9 milj. kr. Debeloppen skrivs också av till juli 1 1996. Periodiseringen ser då ut enligtföljande:

1991 1992 1993 1994

l beräkningarna ligger ett antagande om att samtliga jordbrukare som ingåri omställnings programmet gar in i EU:s program den1 januaridå1,5 år av omstâllningstiden återstår. Dekommer då att få betalatillbaka dendel av utbetalt belopp som intekan anses vara förbrukad.Detta belopp 848milj.kr motsvarar de periodiserad utbetalningar som skulleha redovisats för 1995och 1996enligt följande.

1995 1996

Omstâllningsstödet redovisas därför som 0 kr netto under1995och 1996.

TABELL 4. DETALJREDOVISNING AV JORBRUKETS KOSTNADER ÅREN 1992-1996. MKR

1992 1993 1994 1995 1996 prel prel prog prog Förnödenheter:

Tjänster:

marginaler

tjänster Avskrivningar:

Underhåll:

underhåll Rämekosmader 3948 3636 3389 3175 3030 Rânteintâkter -631 -361 -341 -381 -476 Nettoräntekosmader 3317 3276 3048 2794 2554 Su:kapitnlltoanader 12433 12509 12519 12323 12212 Traktorskzn 40 40 40 40 40 Dejt arbete 1535 1629 1571 1568 1630 TOTALSUMMA 23878 24323 24310 24752 24662 exkl. lejt arbete

TABELL 5. JORDBRUIGUTS PRODUKTIONSVOLYM 1992-1996. 11991 ÅRSPRISER. MKR 1992 1993 1994 1995 1996 prel prel prog pmg

ochtjänster Återstår: . 13070 12998 13398 13265 jordbruketsbidrag 11966 till bnmonationalprodukten

Index1992 100 1993 1994 1995 1996

Avgár: förnödenheter och 105 105 107 105 tjänster Återstår: jordbrukets bidrag 109 109 112 111 till bruuonazionalpmdukten

l Beräkningarna inkluderar inte skördeskadeersâtming, eftcrlikvider från lamm. föreningar samt låginkomstsatsningar för avbyutrvcrksamhet och socialförs. skydd samt inte hellerdirekrulbetalningar. 2 Exklbrödsåd till foder. 3 Avser huvudsakligen kom ochhavre som lämnar jordbrukssektorn. 4 För vegetabilier har skördeárens intäkter fördelaspå kalenderår medledning av schablontal för leveranserna: fördelning. 5 Inkl exportav djur, ul.l och fårskinn. 6 Inkl förändringar i djurkapitalet.

TABELL 6. JORBRUKETS PRODUKTIONSVOLYM 1992-1996, 11991 ÅRS PRISER.MIG 1992 1993 1994 1995 1996 prel prel prog prog

sockerbaor

slak av fjidufa

produkter Förändring i djurkapital +233 + 54 + 33 0 0 Summaanimalier 18715 19524 20055 20258 19935 TOTALT 23549 25251 25131 25755 25445

FÖR FÖRNÖDENBEITR OCH TJÄNSTER FRÅN TABELL 7. JORBRUICETS KOSTNADER 1992-1996, 1 1991 ÅRS PRISER, MKR ANDRA SEKTORER

1992 1993 1994 1995 1996

Prel Pm pm: pro:

Förnödenhelcr: 1028 1038 1036 1071 1029 Driv- och Smörjmedel 1893 2214 2214 2250 2193 Handelsgödscl 3912 4088 4215 4229 4199 Köpfodermedel 766 781 780 788 773 Diverse fömödcnhclcr 783 794 788 788 788 Elektricilel

8382 8915 9033 9125 8982 Summa förnödenheter

Tjänster: 181 174 151 149 150 Frakter 32 151 36 107 101 Torkningskosmadcr lör

bröd- och fodersâd 128 131 130 1 30 l 30 Kontrollkosmadcr 228 226 226 226 Scminkoslnader 222 226 226 226 226 226 Maskinlegor 540 S12 489 504 486 Handels- och .

törädlingsmarginaler 534 534 536 546 534 Personbil 695 698 71a 713 Övrigatjänster 691 231 206 204 221 221 Försäkringar 41 8 4 10 404 404 404 Avbylarljânster 3201 3266 3101 3232 3198 Summa tjänster 11583 12181 12134 12357 12179 Summa lörnödenheter och .

tjänster

1995-06-29 BILAGA B ADRESSER

Ahlên, Ingmar, Professor, Inst. för viltekologi, SLU Björk, Lars, Fi1.dr., Inst. för hortikulturell växtförädling, SLU tel. 044-75536, E-mail: Lars.Björk@hvf.slu.se. Björklund, Mats, Docent, Zoologiska Institutionen, Uppsala Universitet tel. 018-182662, E-mail: Mats.Björklund@zoologi.uu.se Borås Musêum, Ramnaparken, 502 65 Borås. Bothmer, Roland von, Professor, Inst. för växtförädling, SLU, Svalöv tel. 0418-67072, E-mail: Roland.von.Bothmer@vf.slu.se. Bröderna Nelsons, se Frö med posten och wärends Bär- och Trädgårdsprodukter Fröfirma. Bungemusêet, 620 35 Fårösund. Chalmers Tekniska Högskola, 412 96 Göteborg, 031-7721000: Sektionen för miljövetenskap, Fysikgården 1. Ebenhard, Torbjörn, 1:e intendent, Naturhistoriska Riksmuseet tel. 08-6664209. Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göteborg; tel. 031-63 00 00, fax 031-15 65 77. Folke, Carl, Fil.dr., Beijerinstitutet för Ekonomisk Ekologi, Kungl. Vetenskaps Akademien E-mail: Carl@Beijer.kva.se Fritidsodlingens Riksorganisation FOR, c/0 Koloniträdgårdsförbundet, Ringvägen 123, 116 61 Stockholm; tel 08-743 00 90, fax 08-640 38 98. Frö med posten, Box 360 42, 400 13 Göteborg; tel. 031-844201 Fröfirma; postorderförsäljning av Hammenhögs, Weibulls och Bröderna Nelsons fröer. Gamla Linköping, Kryddbodtorget, 582 46 Linköping. Gröna Fingrar, Lavettgatan 7, 426 76 Västra Frölunda; tel 031-29 28 28 Fröfirma. Gustavsson, Anne-Marie Dock, Agr.dr., Inst. för växtodlingslära, SLU tel. 018-672311, E-mail: Anne- Marie.Dock.Gustavsson@vo.s1u.se. Gustavsson, Lena, Docent, Skogforsk. tel. 018-188582, E-mail: Lena.Gustavsson@eme.slu.se Göteborgs Universitet, Vasaparken, 411 24 Göteborg; tel 031-7731000: Sektionen för Miljövetenskap, Kansliet för Naturvetenskap, 412 96 Göteborg; fax 031-773 48 39, Email: ulf.andersson@matnat.gu.se Fysiologisk botanik och Systematisk botanik, Carl Skottsbergs Gata 22, 413 19 Göteborg, tel 031-773 25 00. Tjärnö marinbiologiska laboratorium, 452 96 Strömstad; fax 0526-686 07. Hammenhögs, se Svalöf Weibull AB. Hedberg, Inga, Docent, Inst. för systematisk botanik, Uppsala Universitet tel. 018-182773 Helsingborgs Musêum, Fredriksdals friluftsmusêum, Box 1283, 251 12 Helsingborg. Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå, 0920-91000, Inst. för ekologi och miljö. Hörjelgården; tel 0417-27035. Impecta, 640 25 Julita, tel 0150-923 31, fax 0150-923 16 Fröfirma.

I3O

Kerstin, Docent, Tjärnö marinbiologiska Johanesson, laboratorium, Göteborgs Universitet tel. 0526-686 11, Email: K.Johanesson@tmb1.gu.se Julita Gård, 640 25 Julita. Läns Muséum, Jamtli, 831 27 Östersund. Jämtlands Jönköpings Läns Museum, Friluftsmuséet Stadsparken, Box 2133, 550 02 Jönköping. Kalmar Muséum, Box 104, 391 21 Kalmar. Korpikangas Siemen-Frö AB, Junkars, 02400 Kyrkslätt, Finland Fröfirma; företräder även Thompson Morgan internationella fröförsäljning. Kulturen, Box 1095, 221 04 Lund. Kulturförvaltningen, Djurgårdsmuséet, 631 86 Eskilstuna. Kungliga Vetenskaps Akademien: Beijerinstitutet för Ekonomisk Ekologi, Box 50005, 104 05 Stockholm; tel. 08-673 95 00, fax 08-15 24 64. Landsantikvarien, Södermanlands muséum, Box 11, 611 22 Nyköping. Leksands Kulturhus, Box 51, 793 01 Leksand. Lindbloms Frö, Box 86, 277 21 Kivik; tel 0414-708 80, fax 0414-700 09 Fröfirma. Linköpings universitet, 581 83 Linköping, 013-281000. Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund, 046-107000. Länsmuseet Murberget, Box 2007, 871 02 Härnösand. Länsmuseet Västernorrland, Box 2043, 871 02 Härnösand. Museet i Halmstad, Hallandsgården, Tollsgatan, 30231 Halmstad. Naturhistoriska Riksmuseet, Box 50007, 104 05 Stockholm; fax 08-666 42 12. National Council for the Preservation of Plants and Gardens NCCPG, sekretariat på Wisley Gardens, England. Örjan, Docent, Botaniska Trädgården, Uppsala Nilsson, Universitet Nordiska Genbanken, Box 41, 230 53 Alnarp; tel 040-461790, fax 040-462188. Muséum, Box 266, 951 01 Luleå. Norrbottens Gunilla Ass. Professor, Botaniska Institutionen, Olsson, A., Universitetet i Trondheim. Växter, Box 11083, 100 61 Stockholm; tel 08-714 85 75, Rara fax 08-642 03 00 Fröfirma: försäljer även den kanadensiska fröfirman "Richters" fröer. Runåbergs Fröer, Känstorp 7368, 444 93 Spekeröd; tel/fax 0303-777 140 Fröfirma. SESAM, c/0 Peter Erlandsson, Snödroppsvägen 12, 146 50 Tullinge. Skaraborgs Länsmuséum, 532 00 Skara. skåne-Plantor, Staffanstorp; tel 046-25 73 88. Sveriges Lantbruksuniversitet. SLU, se Stiftelsen Skansen, Box 27807, 115 93 Stockholm. Skellefteå Nordanå, 931 33 Skellefteå. Stiftelsen Muséum, Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation, Fjälkestadsvägen 123-1, 291 94 Kristianstad; tel 044-755

00, fax 044-755 30. Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, 08-162000.

svalöf Weibull AB Fröfirma: Trädgårdsdivisionen, 276 50 Hammenhög, tel 0414-404 00, fax 0414-407 29, 0414-407 37. Jordbruk, 268 81 Svalöv, tel 0418-670 00, fax 0418-67100. Svenska Lövträd AB / Nordiska Gröntak AB, Mjöhult, 340 30 Vislanda, tel. 0472-303 16, 310 09, fax 0472-300 23, 310 09, mobiltel. 0472-300 23, 310 09 Fröfirma. Sveriges Lantbruksuniversitet, Lantbruksvetenskapliga SLU: Institutionen för ekologi och miljövård, Box 7072, 750 07 Uppsala; tel 018-671000, fax 018-67 34 30. Institutionen för hortikulturell växtförädling, Balsgård, Fjälkestadsvägen 123-1, 291 94 Kristianstad; tel 044-755 00, fax 044-755 30, E-mail, Internet balsgård@hvf.slu.se. Institutionen för Landskapsplanering, Box 7072, 750 07 Uppsala. Institutionen för viltekologi, Box 7070, 750 07 Uppsala; tel. 018-67 1000 VX, fax 018-67 35 37. Institutionen för växtförädlinq, Herman Ehles väg 2, 268 00 Svalöv; tel 0418-672 00, fax 0418-670 81. Institutionen för växtförädling, Ultuna; tel 018-671000. SLU Info, Box 7034, 750 07 Uppsala; tel 018-671000, fax 018-67 35 25. Institutionen för växtodlingslära, Box 7043, 750 07 Uppsala; fax 018-67 29 09. Torekällbergets Museum, Torekällberget, 151 89 Södertälje. Umeå universitet, 901 87 Umeå, 090-165000. Upplandsmusêet, Disagården, S:t Eriks gränd 6, 752 20 Uppsala. Uppsala Universitet, Box 256, 751 05 Uppsala, tel. 018-182500: Botaniska Trädgården, Villavägen 8, 752 36 Uppsala; tel. 018-18 28 30, fax 018-18 28 31. Institutionen för systematis botanik, Villavägen 6, 752 36 Uppsala; fax 018-55 43 69. Zoologiska Institutionen, Villavägen 9, 752 32 Uppsala; fax 018-55 98 88. Vetenskapliga Kommittén för Biologisk Mångfald: Per Wramner, Ordförande Mats Björklund, Sekreterare Västerbottens Musêum, Gammlia, 902 34 Umeå. Västmanlands Läns Musêum, Vallby, Slottet, 722 11 Västerås. Väståkra Ängsfrö, Väståkra gård, Uppåkra, 245 61 Staffanstorp, tel. 046-11 09 00, fax 046-18 81 57 Fröfirma. Wadköpings exp., 702 15 Örebro. weibulls, se Svalöf Weibull AB. Williams Choice AB, Box 2010, 141 02 Huddinge Fröfirma. World Conservation Monitoring Centre, 219 Huntingdon Road, Cambridge CB3 ODL, UK; tel. +44-1223 277314, fax +44-1223 277136, e-mail informationsavd. info@wcmc.org.uk. Wramner, Per, Generaldirektör, Fiskeriverket Wärends Bär- och Trädgårdsprodukter, Box 52, 360 13 Urshult; tel 0477-210 83, fax 0477-211 16 Fröfirma; postorderförsäljer Bröderna Nelsons fröer. zornsamlingarna, 792 00 Mora. Ölands Hembygdsförbynd, Himmelberga hembygdsmuséum, 387 00 Borgholm. Örebro Läns Musêum, siggebohyttan, 702 12 örebro.

1995-06-29 BILAGA 9 KÄLLOR

Bendix, E.H., R. Fritsch, I. Grebenscikov, K. Hammer, P. Hanelt, J. Kruse, H.I. Maass, H. Ohle, K. Pistrick, Rieth, A. J, Schultze-Motel und C. Tittel: Rudolf Mansfelds Verzeichnis landwirtschaftlicher und gärtnerischer Kulturpflanzen ohne Zierpflanzen. Akademie-Verlag Berlin 1986. -

Biologisk mångfald i Sveriege. En landstudie. Naturvårdsverket, - Monitor 14, 1994.

De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. SOU 1988:68.

Chalmers. Forskning vid Chalmers Tekniska Högskola 1992-1994.

Chittenden, Fred J. 1977. Dictionary of gardening. - The Royal Horticultural Society, Clarendon Press, Oxford.

Convention on Biological Diversity, 5 June 1992. - UNEP, NA.92-7807.

Crosson, P. and Anderson, J.R. Resources and global food

prospects. - World Bank Technical Paper No 184. World Bank, Washington, D.C.

Flora Europaea. 1964-1980. Cambridge University Press.

Hultén, Eric och Magnus Fries. 1986. Atlas of North European Vascular Plants. - Koeltz Scientific Books, Königstein.

Hylander, Nils. 1948. Våra prydnadsväxters namn på svenska och latin. Lantbruksförbundets Tidskrifts - AB.

Hylander, Nils, Örjan Nilsson, Ingvar Nordin, Helmuth Wanderoy. 1977. Våra kulturväxters namn på svenska och latin. LTS Förlag. -

Impecta Handels. Fröer 1994. Katalog.

Jordbruksstatistisk Årsbok 1994. Statistiska - Centralbyrån.

Khalili, M. och Barbro Lindahl. Framtida global livsmedelsförsörjning. Rapport, - Mars 1995. LRF, Stockholm.

Lagerwall, Gunnar. 1994 Kryddgården. Utgiven Riksförbundet av Svensk Trädgård.

Lange, Johan. 1994. Kulturplanternes indförselhistoria i

Danmark. - Jordbrugsforlaget, Frederiksberg.

Lid, Johannes. Norsk-svensk-Finsk Flora. - Det Norske samlaget 1983.

Lindbloms Frö. Katalog 1993-94, och 1994.

Lodzina, Ilona och Gudrun Schneider. 1994. Implementation of the Convention Biological Diversity at National Level: on Institutional and Legal Aspects. - UNEP workshop on the Practical Implementation of the Convention on Biological Diversity in the Baltic Countries. 16-18 October 1994, Tallinn. Lorentzon, Kenneth. 1994. Våra trädgårdsväxter. Aktuella svenska och vetenskapliga Natur och Trädgård. namn. - Meddelanden från Statens Växtsortnämnd.

Mellville, Ronald. 1970, 1971. Red Data Book. Volume 5 - Angiospernae. IUCN. Natur och Trädgård. Trädgårdsmagasin för amatörodlare. Nr 4 1994. Naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Katalog 1994.

Naturvårdsverket. 1993. Ett miljöanpassat samhälle. Aktionsprogram. Miljö 93.

Naturvårdsverket. Jordbruk och Miljö. Underlag till Ett miljöanpassat samhälle. Miljö 93. Rapport 4208.

Naturvårdsverket. Naturvård. Underlag till Ett miljöanpassat samhälle. Rapport 4210.

Plant Genetic Resources for Food and Agriculture. A country Report. sweden. Rapport inför FAO:s konferens 1996 i - Leipzig, utkast. skåne-Plantor, Staffanstorp. Katalog våren 1994.

strategi för biologisk mångfald. - Prop. 1993/94:30.

Svalöf Weibull. Yrkesodlarkatalog 1994.

Svalöf Weibull. Utsäde -94.

Svalöf Weibull Hammenhög. Lök- och andra prislistor 1994.

svenska Lövträd AB / Nordiska Gröntak AB. Katalog hösten 1994 och våren -95.

Sveriges Lantbruksuniversitet. Katalog 1994.

Symbolae Botanicae Upsaliensis XXVIII:3: Systematic Botany - a key science for tropical research and documentation. Edited by Inga Hedberg. Proceedings of the 1987 Natur och Kultursymposium held in Stockholm and Uppsala September 14- 17, 1987. Almqvist Wiksell International, Stockholm-New - York. Vem odlar vad Svenska perenna växter. 1991. - Perenna Gruppen

Vår uppgift efter Rio. Svensk handlingsplan inför 2000talet. Miljövårdsberedningen. SOU 1992:104. -

wahlin, Bertil och stig Blixt sammanställning. Nordiska Medicinalväxter. Utgiven av Nordiska Genbanken.

Weibulls. Frökatalog 1994.

Willis, J.C. 1951. A dictionary of the flowering plants and ferns. - Cambridge University Press.

Statens

offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud. N, 40, Älvsäkerhet. K, . ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa, A. 41. Allmänbehörighet för högskolestudier. U. . . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. - 42.Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K.

Långtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet . RedovisningBeskattning. - Ju. Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju,

slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av 45.Grundvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. iasylprocessen. . A. Pensionsrättigheter ochbodelning.Ju. 47.Tvångsmedel enligt27och28kap.RB Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi, polislagen. samt Ju, Översyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EG-anpassade körkonsregler. K.

. Nya konsumentregler. Ju. 49.Prognoser över . statens inkomsterochutgifter. Fi, E3MervärdesskattNyatidpunkterför - 50.Kunskapsläget kämavfallsomrádet l995. M.

redovisning ochbetalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred.N. Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu. av Ny Elmarknad Bilagedel.N. + 53.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö. Könshandeln. S. 54.Fastighetsbildning - engemensam uppgiftför stat Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige. ochkommun,M,

Homosexuell prostitution,S. .Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden. A, Konsti offentligmiljö. Ku. 56.Förmånerochsanktioner

. Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration. Fi, - Utan stannar Sverige.Fö, 57.Förslag . om ett internationellt flygsäkerhets- Stadenpå vattenutanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. . U. Radioaktiva ämnenslår jordbruki Skåne.Fö. ut 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- - om Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. S, Gasmoln lamslårUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkring . ochsamhällsekonomi Samordnad ochintegrerad tågtrafikpå . - olikaaspekter modeller.finansiering Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament.S. 26.Underhâllsbidrag ochbidragsförskott, Kvinnofrid DelA+B.

DelA ochDelB. Myndighetsutövning . vid medborgarkontor. C .Regional framtid bilagor,C. + Ett . renat Skåne.M. Lagen vissainternationella . . om sanktioner 63. Översyn skattereglerna för stiftelser ochideella av - en översyn.UD. föreningar. Fi.

Civilt bruk av försvarets resurser Klimatförändringar . - . i trafikpolitiken.K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. Näringslivets tvistlösning. Ju. . 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av Polisensanvändning övervakningskameror vid . av Ettvidareutveckla miljöklassystem i EU. M. förundersökning. . Ju. 32.IT ochverksamhetsfömyelse inomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt, m.m. Fi. Förslagtill nya samverkansforrner. Ju. .IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB. 33.Ersättningför ideellskadavidpersonskada. Ju. 69.Betaltjänster. Fi.

.Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35.Avgifterinomhandikappområdet. S. Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför 36. Förmåner ochsanktioner . - en samladredovisning. antagning till Universitetochhögskolor. U.

Fi. 72.Svenska insatserför internationell katastrof-och 37.Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress. - Ku. flyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.

38. YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial - Fö.

yrkesutbildning. U. . Ettaktiebolagför servicetill universitetoch 39.Somereflections SwedishLabourMarket on högskolor m.m. U.

Policy.A. 74 Lägenhetsdata. Fi. Någrautländska forskares . syn påsvensk 75 Svensk flyktingpolitiki globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik. . A. 76.Arbetetill invandrare.A.

utredningar

Statens 1995

offentliga

Kronologisk förteckning

77.Röster om EU:s regeringskonferens hearingmed organisationsföreträdare, debattörer ochforskare.UD. 78.Den svenska rymdverksamheten. N. 79.Vårdnad,boendeochumgänge. JU. 80.EUom regeringskonferensen 1996 - institutionernas rapporter synpunkter i övriga medlemsländer. UD. - 8 Ny rättshjälpslag och andrabestämmelser om . rättsligt bistånd. Ju. 82. FinansieringslösningarGöteborgs- för och Dennisöverenskommelsema. K. 83. EU-kandidater12 - länder som kanbli EU:s nya medlemmar. UD. 84.Kulturpolitikens inriktning.Ku. 84.Kulturpolitikens inriktning i korthet.Ku. - 85.Tjugoårskulturpolitik1974-1994. Ku. 86.Dokumentation och socialtjânstregister. S. 87. Försäkringsrörelse i förändring3. Fi. 88,Denbrukade mångfalden. De 1+2. Jo.

Statens offentliga utredningar

1995 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.68 Várdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av 5 Justitiedepartementet Könshandeln. l5 Pensionsrättigheter ochbodelning. 8 Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. 16 Nyakonsumentregler. 11 Homosexuell prostitution.17 IT ochverksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Underhállsbidrag ochbidragsförskott, Förslagtill nya samverkansfon-ner. 32 Del A ochDelB. 26 Ersättningför ideellskadavid personskada. 33 Avgifterinom handikappområdet. 35 Sambandet RedovisningBeskattning. 43 Kompetens - ochkunskapsutveckling yrkes- - om Aktiebolagets organisation. 44 rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. 58 Tvångsmedel enligt27och28kap.RB Ohälsoförsäkring ochsamhällsekonomi samt polislagen.47 - olikaaspekter modeller,finansiering Godtrosförvärv stöldgods52 av ochincitament.59 Näringslivets tvistlösning.65 Kvinnofrid.DelA+B. 60 Polisensanvändning övervakningskameror av vid Dokumentation och socialtjänstregister. 86 förundersökning. 66 Vårdnad.boendeochumgänge.79 Ny rättshjälpslag ochandrabestämmelser Kommunikationsdepartementet om rättsligtbistånd.81 Samordnad ochintegrerad tågtrafikpå Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. 25 Utrikesdepartementet Älvsäkerhet. 40 Lagen om vissainternationella sanktioner Framtidsanpassad Gotlandstrañk. 42 - en översyn.28 EG-anpassade körkortsregler.48 Röster om EU:sregeringskonferens Klimatförändringar i trafikpolitiken.64 - hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer Allmänna kommunikationerför alla 70 ochforskare.77 Finansieringslösningar för Göteborgs- och EU om regeringskonferensen 1996 Dennisöverenskommelserna. 82 - institutionernas rapporter synpunkter i övrigamedlemsländer. 80 Finansdepartementet - EU-kandidater12länder - som kanbli EU:s Grön diesel miljö-ochhälsorisker. 3 nya medlemmar.83 Lángtidsutredningen 1995.4 Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. 9 Försvarsdepartementet Översyn skattebrottslagen. av 10 Muskövarvets framtid.6 MervärdesskattNyatidpunkterför - Analys av Försvarsmaktens ekonomi.13 redovisning ochbetalning.12 Ett säkraresamhälle.19 Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. 36 - Utan stannar Sverige.20 Prognoser över statens inkomsteroch utgifter.49 Staden vattenutan vatten. 21 Förmåner och sanktioner Radioaktiva ämnenslår jordbruki Skåne. ut 22 utgifterför administration. 56 - Brist elektronikkomponenter. 23 Översyn skattereglerna av för stiftelserochideella GasmolnlamslárUppsala.24 föreningar.63 Civilt bruk av försvarets resurser Narurgrusskatt, m.m. 67 regelverken, erfarenheter, helikoptrar. 29 Betaltjänster. 69 Samverkan för fred.Denrättsliga regleringen.53 Lägenhetsdata. 74 Svenska insatserför internationell katastrof- och Försäkringsrörelse i förändring 87 fiyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.72

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Alkylat ochMiljöklassning av bensin.30 yrkesutbildning. 38 Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. 31 Allmänbehörighet för högskolestudier. 41 Grundvattenskydd. 45 Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1995.50 universiteti Norrköping-Linköping. 57 Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat - Behörighet ochUrval. Förslag till nya regler för ochkommun. 54 antagning till Universitetoch högskolor.71 Ett renat Skane. 62 Ett aktiebolag för service till universitet och högskolorm.m. 73

Jordbruksdepartementet Den brukademångfalden. Del +2. 88

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnny möjlighet för arbetslösa. 2 - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. 7 Kompetens för strukturomvandling. 34 Somereflectionson SwedishLabourMarket Policy.39 Någrautländska forskares syn påsvensk arbetsmarknadspolitik. 39 Effektivarestyrningoch rättssäkerhet i asylprocessen. 46 Ettsamlat verksamhetsansvar för asylärenden. 55 Svensk flyktingpolitiki globaltperspektiv. 75 Arbetetill invandrare.76

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. 18 Vártdagliga blad Pstöd till svensk dagspress.37 - Kulturpolitikens inriktning.84 Kulturpolitikens inriktning i korthet.84 - Tjugoårs kulturpolitik 1974-1994. 85

Näringsdepartementet Ettrenodlat näringsförbud. l Ny Elmarknad + Bilagedel.14 Elförsörjningi ofred.51 Densvenska Rymdverksamheten. 78

Civildepartementet Regionalframtid+ bilagor.27 Myndighetsutövning vid medborgarkontor. 61