Vår uppgift efter Rio : svensk handlingsplan inför 2000-talet : rapport från Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

B guuövhnns REDNINGEN

VÅR EFTER

mc

UPPGIFT

bandlirzgSplan

Svense

inför 2000-talet

SOU 1992104

Statens offentliga utredningar

wa 1992104

27 Miljö- och

naturresursdepartementet

Vår

uppgift efter Rio

Svensk handlingsplan inför 2000-talet

Rapport från Iyliljövârdsberedningen Jo 1968A

Stockholm 1992

Vår uppgift efter Rio

Innehå

Inledning Svensk handlingsplan för

Konferensens program

Vår uppgift efter Rio

Inledning

FNs konferens miljö och utveckling, UNCED, hölls i juni 1992. Nu om börjar arbetet med att förverkliga resultaten. Genom Rio-deklarationen har de deltagande länderna åtagit sig att långsiktigt sträva mot en hållbar utveckling. En utveckling bygger på en anpassning till de som naturliga kretsloppen. Detta har för första gången erkänts som ett långsiktigt mål för världen. Rio-konferensens handlingsplan Agenda 21 är en Vägvisare till att förverkliga detta. En övergång till hållbar utveckling måste i framtiden och prägla alla delar samhällets verksamhet. genomsyra av Denna utgår från Agenda 21 och Rio-deklarationenDen rapport resultatet från 10 arbetsgrupper, inom sina respektive utgör som ämnesområden utarbetat utkast till ett svenskt handlingsprogram för ett miljö och utveckling. har deltagit från många delar det svenska I grupperna personer av samhället. De kom från departement, myndigheter, forskningsnäringsliv, kommuner, folkrörelser m.fl. De var alla där i institutioner, kapacitet idégivare till det fortsatta uppföljningsarbetet. egen som Rapporterna är ordföranderapporter men där de övriga i grupperna fått lämna kompletterande synpunkter. I de fall de inte är inarbetade i ordförandens finns de ändå med i slutrapporten Vår uppgift rapport, efter Rio. Gruppemas sekreterare har i hög grad bidragit till slutresultatet. arbete har utförts. Många har på ett fantastiskt Ett enormt gjort det möjligt så snart efter Rio-konferensen ge en ny start för sätt att miljöarbetet i Sverige. Tack till er alla.

Gunnel Hedman Kanslichef Miljövårdsberedningen

Svensk

hand|ingsp|an

För

Energi

Ordförande Thomas Johansson sekreterarezTomas Kâberger

Vår uppgift efter Rio

Inledning

Energifrågoma behandlades av Rio-konferensen som relaterade till utveckling och miljö. Energifrågorna utgör en del av atmosfärsavsnittet i Agenda 21, kapitel 9 Protection of the Atmosphere. Därtill kommer att flera allmänna principer naturligtvis har tillämpning inom området. I Agenda 21 konstateras att det sätt på vilket mycket av världens energi nu utvinns och används inte är varaktigt hållbart med oförändrad teknik och om kvantiteten skulle öka avsevärt. Behovet av att begränsa emissioner av växthusgaser och andra ämnen leder i ökande grad till behov av förbättrad effektivitet i produktion, transmission, distribution och användning av energi, och en ökad användning av miljömässigt säkra och sunda energisystem, särskilt nya och förnybara energikällor. Konkreta miljömål finns i de regionala konventioner om gränsöverskridande luftföroreningar som Sverige ratificerat och i klimatkonventionen. Enligt dessa skall, i korthet, utsläppen av svavel- och kväveoxider minska kraftigt och utsläppen av koldioxid inte öka. Därtill kommer att IPCC dragit slutsatsen att det för att stabilisera atmosfärens koncentration av koldioxid på nuvarande nivå krävs en omedelbar reduktion de antropogena koldioxidutsläppen med minst 60%. av Energisystemet står inför en genomgripande omställning, både globalt och nationellt, om miljöförändringarna skall kunna hållas under i kontroll och levnadsstandarden, främst i utvecklingsländerna, skall kunna förbättras. Omställningsbehovet utgår emellertid inte bara från miljöförhållandena, utan också från resurs- och säkerhetsfrågor, vilka påverkas både av resursemas fysiska begränsning och av fluktuerande politiska förhållanden.

Integrerade nationella handlingsprogram

Kraftfulla och uthålliga åtgärder behövs för att åstadkomma omställningen. Dessa förutsätter tydliga och koordinerade nationella handlingsprogram. Enskilda åtgärder räcker inte. Nationella handlingsprogram bör innehålla och utgå från en analys av hur långt miljö- förbättrande åtgärder behöver drivas för att uppnå mål på miljöområdet. Analysen måste omfatta vilka förändringar, eller kombinationer av förändringar, som skulle kunna leda till att målen nås, och en analys av behovet av åtgärder från den offentliga sektorns sida

Vår uppgift efter Rio

som kan leda till att målen uppnås. En sådan miljösystemanalys är central för att identifiera tekniska, socio-ekonomiska och institutionella åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå mål på miljöområdet. Behovet, utformningen och innehållet i nationella handlingsprogram måste diskuteras offentligt och förstås i samhället i stort. En strategi kan utformas i tre steg

De institutionella förhållandena t de regler aktörernas ex som styr agerande på marknaden måste leda till att miljömässigt riktiga tekniska lösningar väljs, inom för vad teknik och ekonomi medger. ramen Den grundläggande metoden för effektivisering energianvändningen bör av vara att utforma marknadens regler och villkor så marknadskrafterna att i största möjliga utsträckning verkar i denna riktning. Detta leder till behov av anpassning ekonomiska och andra regler påverkar av som marknadens aktörer så att utvecklingen tillräckligt beaktar mål på miljöområdet. Långsiktigt hållbara styrmedel grundade på tydliga och allmänt omfattade principer, och med viss resistens politiska mot svängningar, behöver utvecklas och användas.

På detta område behövs analyser på systemnivå de tekniska av möjligheternas samspel med samhället och analys i stort, av regelsystemets effekter på konsumtionsinriktning, teknikval mm, samt effekterna förändringar i detta. av ii. De tekniska lösningarna måste finnas eller utvecklas. Detta leder till behov av förstärkt forskning och utveckling, i första hand beträffande effektiv energianvändning och förnybara energikällor. Utöver nuvarande verksamhetsinriktningar behövs särskilt analyser på systemnivå.

iii. Kostnaderna för de här intressanta åtgärderna måste tillräckligt vara låga för att marknadens aktörer skall utnyttja dem. Detta leder till behov av demonstrationer teknik och till behov insatser för bygga av ny av att upp initiala marknader så att produktionskostnaderna kan sänkas. Detta bör ske i nationell och internationell samverkan utgående från användarnas behov.

Några viktiga områden för åtgärder, berör både effektivare som användning av energi och förnybara energikällor, är

Eliminera subsidier för energikällor konkurrerar med förnybara som energislag.

Prissättning på energi bör fullt ut innehålla produktions- och miljökostnader, t ex genom tillämpning rmljöskatter, så av att

Vår uppgift efter Rio

energianvändaren får riktig uppfattning kostnaderna för energin. en om Utnyttjande höga miljöskatter gör det möjligt att sänka andra skatter av påverkar ekonomin negativt. jämför punkt sid 15 som Eliminera institutionella och tekniska hinder mot exportimport av

elenergi. Möjligheter sälja el till högre priser än vad det svenska att marknaden erbjuder bör stimulera kraftindustrin till insatser både för

kostnadseffektiv, ökad effektivitet i elanvändningen och till investeringar

elproduktion. i ny

Effektivare energianvändning

Åtgärder för effektivare användning energi kan göras både i befintliga

av apparater och anläggningar och i nya sådana.

effektivare energiomvandling, i elproduktionsanläggningar t ex

ii. effektivare transmission och distribution av energi

effektivare slutlig användning energi i befintliga anläggningar, iii. av åtgärder för bättre underhåll och drift, och utbyte av vissa genom komponenter. effektivare slutlig användning energi i installationer, maskiner, iv. av nya byggnader och anläggningar, systematiskt utnyttjande av genom energieffektiv teknik. I takt med att beståndet av apparater och anläggningar förnyas utvidgas kan på detta sätt en effektivare resp energianvändning uppnås. Vid investeringar i anläggningar finns nya också möjligheter införande system för hur de att genom av nya önskade nyttigheterna erhålles göra betydande förbättringar, t ex inom

-transport- och återvinningsomrádena.

Vad gäller och ii. finns i stort sett fungerande marknad. ovan en områdena iii. och iv., i Sverige erbjuder de kvantitativt helt Inom som dominerande möjligheterna till effektivisering av energianvändningen, är detta inte fallet, även del lovande verksamhet påbörjats. Några om en viktiga anledningar till inte uppmärksamhet automatiskt riktas att samma dessa möjligheter är att energikostnaden är liten för de enskilda mot användarna, energieffektivitet sällan är viktig konkurrensfaktor för att en apparattillverkarna och priset pá energi oftast inte avspeglar de att totala kostnaderna för energin, d.v.s. samtliga direkta och indirekta

kostnader, inklusive miljökostnader.

Arbetet med effektivisering energianvändningen måste bedrivas av inom alla de områden där energi används. Det nu löpande programmet

Vår uppgift efter Rio

för effektivare energianvändning omfattar sammanlagt 965 miljoner kronor under en femårs-period. Programmet skall utvärderas årligen och förslag till eventuella förändringar föreläggas riksdagen.

Hur långt olika åtgärder för effektivare energianvändning behöver drivas måste bedömas mot bakgrund de övergripande målen på av miljö- och energiområdena, och resultaten den i samband med de av nationella handlingsprogrammen gjorda miljösystemanalysen. Denna analys bör bl a belysa frågor om vilka åtgärder som är kostnadseffektiva.

För att styrka och genomslag i åtgärderna krävs en stark och synlig central verksamhet, av det slag som Kansliet för effektivare energianvändning, för närvarande placerat inom NUTEK, bedriver. Denna verksamhet bör också omfatta en uppföljning och analys den av internationella utvecklingen på området. Det är viktigt att organisatoriskt hålla samman arbetet med effektivare energianvändning och den ge koppling till miljöfrågorna. En självständigt identifierbar verksamhet på myndighetsnivå härvidlag är också vanlig i ett Europa-perspektiv.

Några områden för åtgärder

Forskning, utveckling och demonstration FUD, såväl i fråga om förstärkt forskning inom tekniksektom kraftig satsning på som systemfrågor av olika slag och forskning kring de faktorer påverkar som betingelserna för införandet energieffektiv teknik. av ny, 2. Teknikupphandling. Upphandling teknik med förbättrad av ny energieffektivitet, t demonstrerats för kylskåp och fönster som ex av Kansliet för effektivare energianvändning, är kraftfull metod att få en fram nya tekniska lösningar på marknaden. Metoden leder både till att energianvändningen effektiviseras i Sverige och till att svensk industris konkurrenskraft förstärks, särskilt motsvarande ambitioner som att minska energisektoms miljöeffekter finns i de flesta länder.

initiala marknader skapas bl att beställare i a genom engagera teknikupphandlingsprocessen.

Förändra marknadsbetingelserna så att marknadskraftema leder till att möjligheterna till effektivare energianvändning utnyttjas, bl att a genom skapa bättre förutsättningar för energitjänstföretag. Distiibutionsföretag inom el- och värmeområdena kan här spela stor roll, deras en om villkor för den förändrade Verksamhetsinriktning då krävs blir som bättre. -

Vår uppgift efter Rio

Produkter skall märkas så att deras energianvändning framgår på ett tydligt och jämförbart sätt. Krav på detta kan t ex införas i konsumentlagstiftningen. Energirådgivning för det stora antalet energianvändare vars energianvändning är alltför liten för att de skall kunna vända sig till kommersiella konsulter är viktig. Att sådan rådgivning ges av distributören kan utgöra ett villkor för koncession för distribution av ledningsbunden energi. Rådgivningen bör samordnas av den centrala verksamheten på energieffektiviseringsområdet, för att ge bättre kontakt med utvecklingen på området och bidra till trovärdigheten. 7. Privata och offentliga företags och organisationers verksamhet bör vara föremål för en årlig energirevision, i princip på samma sätt som en ekonomisk revision sker. Detta skulle leda till kunskap om och identifiering av åtgärder som är fördelaktiga att vidta ur respektive verksamhets synvinkel. Utveckla och anta internationella standards för olika produkters energieffektivitet.

Förnybara energikällor

Dessa energikällor utnyttjar de energiflöden på jorden som binder samman den instrålade solenergin med värmestrålningen till rymden. Dessa energiflöden uppträder bl a som direkt och indirekt solstrålning, vindar, det hydrologiska kretsloppet, vågor och biomassa. Utvecklingen under 1980-talet, inom flera av de teknikområden som är av intresse i detta sammanhang, har lett till att teknik nu finns, eller befinner sig i avancerade utvecklingsstadier, för att utnyttja dessa energiflöden på ett ekonomiskt sätt. För Sveriges del, där vattenkraften bidrar med ca hälften av elproduktionen och bioenergin med ca 15% av den totala energitillförseln, finns de framtida möjlighetena främst i ett utvidgat utnyttjande av bioenergi, vindkraft och solvärme. I det nuvarande energipolitiska programmet lämnas investeringsbidrag med 4000 kronor per kW eleffekt för

kraftvärmeproduktion med biobränslen. Dessutom skall

biobränslekommissionen inom en medelsram på 655 miljoner kronor lämna förslag till särskilda insatser för utveckling av biobränsleteknik. Investeringsstöd på 25% lämnas också till vindkraft- och solvärmeanläggningar. Inom jordbrukspolitiken har möjligheten till

Vår uppgift efter Rio

omställningsstöd för energigrödsodling upphört och medel för avsatta investeringsstöd bokats fullt ut.

Några områden för åtgärder

Miljöskatterna på C02, S02 och miljöavgiften på NOx bör samtliga

vara generella skatter som sätts pá sådan nivå att de nationella målen en om utsläppsbegränsningar nås. Skatterna skall för effektiva att vara tas ut konsekvent på alla nettokällor.

Ett konsekvent genomförande miljöskatter enligt undanröjer av ovan många oönskade konsekvenser de nuvarande energiskatterna. T.ex. av gynnar den nuvarande konstruktionen av miljöavgifter på NOx nya

förbränningsanläggningar gentemot utsläppsfria alternativ såsom

solvärmeanläggningar.

Ändringar kan analyseras och föreslås den nyligen

t.ex. genom tillsatta utredningen teknisk översyn energibeskattningen enligt om av regeringens direktiv 199280.

Riodeklarationens princip 15 säger skall utveckla nummer att stater nationella lagar gällande ansvaret för och kompensation till offren för föroreningar och andra miljöskador. Princip 16 i nummer samma deklaration säger att skall sträva efter att främja integrering man av miljökostnader och beakta principen att förorenaren betalar. Dessa

principer bör tillämpas på alla energislag, så att en anläggningsinnehavare i princip har obegränsat även vid större ansvar, olyckor, och så att likställighet erhålles.

Innehavaren av energianläggningar bör åläggas att hålla försäkring eller annan ekonomisk garanti storlek står i rimlig av en som proportion till den maximala skada som kan uppkomma, t i samband med ex oljespill, dammbrott, eller kämkraftolycka. en Forskning, utveckling och demonstration FUD, i nära samarbete med den privata sektom, omfattande både teknik, och system, införandefrágor. Större demonstrationsprojekt bör kunna genomföras i samarbete med andra länder.

Förgasning av biobränsle är nyckeln till effektiv användning av bränslet via elproduktion, distribution och användning som gas som drivmedel. Satsningen på att föra förgasningstekniken till fullskalig demonstration är strategiskt central betydelse. Denna bör ske av omedelbart.

Vår uppgift efter Rio

Översyn regelsystemet för elsektorn, i syfte att säkerställa att man av vid nyinvesteringar utnyttjar de möjligheter som finns att använda förnybara energikällor. Samordning mellan energipolitiken och skogs- och jordbrukspolitiken, så att Sveriges naturresurser på området utnyttjas på bästa sätt. Förstärka och synliggöra nationella institutioner för att driva på utnyttjandet av förnybara energikällor. Ur klimatsynvinkel är en viktig åtgärd att minska utsläppen av metan från bl soptippar. Metangasen kan användas för el- ocheller a värmeproduktion. Det bör undersökas detta är ett område för om teknikupphandling, eller om andra åtgärder behövs. Förnybara energislag utnyttjas ibland effektivast i små anläggningar. Särskilt för småskalig elproduktion kan villkoren för tillgång till marknaden helt avgöras den behärskar elnäten. Enligt Agenda av som 21, kapitel 9.12 punkt skall sådana hinder mot utnyttjandet av förnybara energikällor åtgärdas. Just inleds ellagsutredning arbetet med att utveckla nu genom en lagstiftningen på detta område. Utredaren kan enligt direktiven, och bör enligt Riokonferensen utforma förslag som garanterar företag som utvinner energi förnybara energikällor tillgång till marknaden på ur rimliga villkor, inklusive möjlighet att direkt sälja till slutlig användare. I det fall försäljning sker till elproducent bör priset sättas på basis av för denne undviken kostnad. En framtida energibärare med stor potential är väte, producerad förgasning biobränslen eller genom elektrolys där elenergin genom av härstammar från förnybara energikällor. Energiforskningen bör omfatta studier system och teknik där väte utnyttjas som energibärare. av 10. Utveckling bränslekraftsystem för fordon har en central av nya betydelse, både inom energi- och transportsektorn. En intressant möjlighet som bör utvecklas genom demonstrationer och teknikupphandling är bränslecellsdrivna fordon med väte som bränsle. Vätet kan antingen medföras, eller erhållas i fordonet genom reformering metanol, kan framställas ur bioenergi. Etanol av som

erbjuder inte denna möjlighet. Övergång till ett sådant system innebär

kraftig minskning emissionema till nära noll och höjning av en av

energieffektiviteten mer än fördubbling.

Vår uppgift efter Rio

Internationellt

Sverige bör inom det internationella samarbetet bl a Verka för att ett system upprättas där dialog sker mellan en regeringar och myndigheter ä ena sidan och internationell á den expertis andra i syfte att utveckla varje lands insatser för utveckla att ett varaktigt hållbart energisystem.

2. Verka för att likartade miljö-skatteravgifter införs i flertalet länder för att motverka uppkomsten konkurrensfördelar. av Vid det första mötet med den mellanstatliga förhandlingskomrnitten INC för klimatkonventionen, i december 1992, föreslå upprättandet av en arbetsgrupp för fortlöpande rapportering av nationellt vidtagna åtgärder för att begränsa klimatpåverkan där bl a åtgärder för främjande av energieffektivitet och förnybara energikällor skall behandlas.

Introducera den stora FN-studien med teknikvärdering en av förnybara energikällor basdokument som ett för behandlingen av teknikfrâgor i den föreslagna arbetsgruppen under ovan klimatkonventionen. Studien bör också introduceras under höstens generalförsamling.

I ökande omfattning använda bistándsmedel som är tillgängliga för energisektorn för förnybara energikällor, utöver vattenkraft, och för energieffektivisering.

Verka för och ekonomiskt stödja forskning, undervisning och kapacitetsbyggande i utvecklingsländerna.

Verka för mätning och analys de förnybara av energiflödena, deras geografiska fördelning och möjligheterna att utnyttja dem för

energiförsörjningen. Arbetet kan t utföras World Meteorological

ex av Organization WMO.

8. Verka för tillkomsten starka internationella av institutioner för att driva på arbetet med effektivare energianvändning och utnyttjande av förnybara energikällor och för arbetet att inom befintliga internationella organisationer och institutioner sker på ett integrerat och koordinerat sätt bl inom Norden, a Europa, FN IPCC, WMO, EE- 2000, GEE-21, expertgruppen för förnybar energi och för energi utveckling under ECOSOC, mm, IEA och Världsbanken inkl ESMAP och GEF.

Vår uppgift efter Rio

bör därvid fortsätta aktivt driva på, och bidra till Sverige att finansieringen åtgärder för ökad effektivitet i energianvändningen av och för utnyttjandet förnybara energikällor. av Ambitionsnivån härvidlag måste ses mot bakgrund av att målsättningarna i Agenda 21 kräver att det internationella samarbetet

utvecklas och förstärks väsentligt. Den svenska kapaciteten att göra det här slaget behöver förstärkas avsevärt, både personellt insatser av och finansiellt.

O O O Gruppens sammansättning

Olle Björk, Näringsdepartementet Birgit Bodlund, Vattenfall

- -

Vattenfall och Miliövåirdsberedningen Lennart Frisch,

Sven-Olof Ericson, -

miliövârdsenhet Roll Henriksson, Sydkralt Thomas Johansson, Lönstyrelsens - - Lunds universitet och Miliövârdsberedningen Tomas Kâberger,

-

Naturskyddsföreningen Thomas Levander, Miliö- och naturresursdepartementet

- -

rorönsle Olsson, QZOOO Ungdomar inför UNCED Margareta Lieberg, A - Jonas - Wed Göteborgs universitet Ulla Weigelt, Miliö- och

Margareta org, -

naturresursdepartementet Egil Olverholm, Nörings- och teknikutvecklingsverlcet

-

Svensk

handlingsplan

För

Transporter

Ordförande Peter Steen Sekreterare Tommy Månsson

Vår uppgift efter Rio

Sammanfattning av förslagen

har viktig roll för att befrämja introduktion av Kommunerna en miljöanpassade bl.a teknikupphandling. transportsystem, genom krävs konstruktiv samverkan, ett växelspel, mellan stat, Dessutom en och näringslivets aktörer och ett batteri samverkande kommuner av åtgärder, bl.a systemorienterad handläggning på den statliga nivån.

De ekonomiska styrmedlen behöver vidareutvecklas. Bl.a bör systemet 2. med miljöklasser kompletteras med klass med långtgående en mer

miljökrav en rniljöklass 0, snedvridande subventioner som

förmánsbilssystemet avvecklas och kommunerna rätt att ta ut lokala ges bilavgifter. biologiska mångfalden och stadsbilden påverkas av de flesta Den infrastrukturinvesteringar. Detta bör beaktas i ett tidigt planeringsskede. detta fordras bl.a Kommunikationsdepartementet, Vägverket och För att andra trafikverk utvecklar sin kompetens vad gäller biologisk mångfald

och stadsbildsfrågor.

Övergripande systemstudier krävs för att öka kunskapen om vad som

påverkar transportbehoven liksom ökad forskning och utveckling för att

ta fram miljövänliga transportsystem. nya bör initiativ till ett regionalt storskaligt utvecklings- och Sverige ta demonstrationsprojekt för biobränslebaserad drivmedelsmarknad en för Östersjöregionen. De svenska biståndsmyndighetema bör ta tillvara alla möjligheter att stimulera framväxt miljöanpassade transportsystem, inkluderande av kollektivtrafik, i utvecklingsländer.

Transporter och miljö i Agenda 21.

UNCED-processen och i slutdokumenten från Rio sorterades I transportfrágoma liksom energiområdet in under rubriken Protection of the Atmosphere Agenda 21, Chapter 9. Det innebar en focusering pâ globala och regionala miljöeffekter främst klimateffekter och ozonförtunning orsakade transportsektorn. Lokala miljöproblem av buller, hälsoeffekter, trängselproblem lämnades därmed i stort som m.m utanför diskussionerna. förhandlingsprocessen inför UNCED Sverige den ledande I var nationen för driva på att transportsektorns miljöproblem lyftes fram. att

Vår uppgift efter Rio

Focuseringen på de globala atmosfärsfrågoma innebar dock viss en begränsning i möjligheterna att få konkreta och bindande åtaganden. Även i Agenda 21 blev innebär om transporttexten vag så den ändå en mycket tydlig markering transportsektorns omfattande miljöproblem av och om vikten av att man utvecklar och introducerar hållbara

transportsystem.

Med tanke på att Sverige drivande kraft för att markera var en transpoitområdets betydelse för miljön har vi ett särskilt ansvar att vara tydliga och konkreta i vår uppföljning och visa på hur vi politiskt och

praktiskt börjar genomföra systemförändringar. Ett viktigt tillfälle då vi

kan visa på sådana omställningsåtgärder blir vid de regionala

konferenser som avses genomföras.

2. Några utgångspunkter för

förslag.

våra

Som utgångspunkter för våra förslag till uppföljning Rio har vi valt av följande

0 Nationella åtgärder med anledning UNCED bör hållas av samman och genomföras så att de kan redovisas på kommande regional en

konferens som gissningsvis blir aktuell 2 år.

om ca 0 Nationella åtgärder bör inriktas på att hitta åtgärder vi i Sverige som kan vidta. Det innebär dock inte att vi ska uteläxrma samarbetet med

andra industriländer och u-landssamarbetet. Här har Sverige viktig en roll och bör ta alla möjligheter att driva på. Men utgångspunkten för att få trovärdighet måste vara att vi i Sverige vågar och kan gå före och visa

på konkreta vägar att lösa problem Sverige modell-land. som 0 Nationella åtgärder måste präglas Det innebär av en systemsyn. att alla transportslag och aktörer ska omfattas liksom deras interaktion och

utbytbarhet. Ett långsiktigt perspektiv måste också anläggas men man måste ha klara operativa åtgärder.

En förklaring till den luddiga och otydliga i Agenda 21 texten är att man inte idag ser några klara enkla lösningar på transportsektoms

problem. Det man sysslar med har främst karaktären uppehállande av försvar. Man försöker städa och förbättra lite här och har var men man inga hållbara lösningar i sikte inom överskådlig tid. Långsiktiga en åtgärder som forskning och utveckling har därmed betydelse. stor Samtidigt får inte en sådan lite pessimistisk bedömning om framtiden leda till att inte börjar vidtaga åtgärder idag. Självfallet man

Vår uppgift efter Rio

måste det existerande systemet hela tiden förändras så att miljöstörningarna minskar. Transportsektom innehåller mängd aktörer med olika mål en stor och med olika rniljöambitioner. För trovärdighet och uppslutning att kring visionema att utveckla ett miljöanpassat transportsystem krävs att alla dessa aktörer i omställningen transportsystemet och engageras av att alla parter samverkar. Arbete med åtgärdsprogram för att minska trafikens miljöstörningar pågår på olika håll. Exempelvis kommer de olika trafikverken som under Kommunikationsdepartementet att under september sorterar månad redovisa miljörapporter med förslag till mål och åtgärder inom områden och liksom Naturvårdsverket har i uppgift att föreslå sina resp. åtgärdsprogram i sin redovisning ett uppdrag rörande klimatfrågor. av Denna gör inte anspråk på att täcka in alla typer av åtgärder rapport och på sådan detaljeringsnivå exempelvis myndigheternas en som Vi har istället valt att lyfta fram ett antal områden som vi rapporter. funnit intressanta och utvecklingsbara i ett långsiktigt och strategiskt mer perspektiv.

3. Kommunen som föröndringsagent.

7 Introduktion miljöanpassade fordon

av

Det finns idag teknik utvecklad avsevärt skulle kunna minska som transportsektorns miljöeffekter. Den behöver emellertid demonstreras i skala innan den kan bli helt kommersiellt gångbar. Detta göres på större ett bra sätt försök med fordonsflottor. genom viktig fråga vad gäller introduktion miljövänlig teknik, och detta En av gäller inom alla områden, är vilken eller vilka aktörer som driver utvecklingen. Genom att miljöproblemen har karaktären av kollektiva effekter, dvs många drabbas utsläpp, måste samhället gripa in för av ett miljöförbättringar skall komma till stånd. I många fall behövs att dessutom systemllösningar vilka inte kan tas fram av enskilda industrier.

Eftersom stor del de totala utsläppen från vägtrafiken härrör en av från trafik i tätorter, har kommunernas aktiviteter stor betydelse även när det gäller de storskaliga effekterna luftföroreningar. Kommunerna är av dessutom i många fall lämpliga aktörer för att driva fram en miljövänlig utveckling, t.ex på transportområdet. Vissa av dem har problemet

Vår uppgift efter Rio

mycket tydligt, en närhet till medborgarna, kompetens och en systemsyn. De har därigenom tillräckliga drivkrafter för att lösa miljöproblem. Några av kommunerna kan ta på sig rollen att vara pionjärer och driva utvecklingen så att ett system eller teknik blir en kommersiell och att många bamsjukdomama blir eliminerade, av samt att kostnadsbilden klarnar. Därefter kan införande i skala ske. För de stor system och tekniker där det finns ett nationellt intresse utvecklingen av är det naturligt och nödvändigt att staten deltar, t.ex med finansiellt stöd, men också anpassning regelverket. genom av För att illustrera resonemanget kan följande konkreta exempel för ges att visa hur en Riokommun och staten kan samverka för att stimulera introduktion miljöanpassade fordon t.ex el-, eller alkoholfordon av gasbåde för person- och godstransponer.

Detta kan Riokommunen göra

Genomför demonstrationsprojekt tillsammans med industri och energileverantörer. Med hjälp erfarenheterna görs sedan av teknikupphandling.

Stimulera på annat sätt, t.ex

0 gratis parkering för dessa fordon

0 VIP-parkeringsplatser i stadskärnan

0 miljözoner

0 bilpooler

0 undantag från vissa bilavgifter

0 ställa krav vid upphandling av kollektivtrafik också vid byggmen och underhållstjänster t.ex på miljövänliga vid transporter varuleveranser

Garantera en viss marknad genom att till att det köps visst antal se ett fordon kommunala och statliga förvaltningar och bolag och vissa privata företag.

Samarbeta med andra städer i Sverige, Norden eller andra områden för att bredda marknaden.

Detta kan staten göra

Inför en miljöklass med mycket långtgående miljökrav miljöklass 0 och ge skattelättnader för denna klass t.ex accisfrihet och kraftigt minskat förmånsvärde för de tjänstebilar tillhör denna klass. som

Vår uppgift efter Rio

2. Ge kommunerna rätt att införa rniljözoner även för personbilar och lätta lastbilar idag Vägtrafikkungörelsen en sådan möjlighet endast ger för tunga fordon. Ge ekonomiskt stöd till de kommuner som tar på sig rollen att genomföra forsknings- och demonstrationsprojekt Systemorienterad handläggning på den statliga nivån. I många fall ligger lösningarna på miljöproblem tvärs sektorsindelningen. Det är viktigt att man på departements- och myndighetsnivá är organiserade så att man kan underlätta sådana lösningar.

3.2 Kommunerna och infrastrukturen

Sambandet kollektivtrafik, infrastruktur och fysisk planering behöver beaktas bättre än vad sker idag. På vissa delar behövs bättre som kunskaper genom forskningsinsatser. Det finns dock ett antal åtgärder som direkt kan genomföras I städer Stockholms, Göteborgs och Malmös storlek bör man av utveckla kollektivtrafiksystem som är automatiska, lätta, småskaliga, tuitäta och investeringstunga. 2. En aktiv markplanering möjliggör ett bra underlag för som kollektivtrañk. Samarbete mellan trafikhuvudmän för att fram en teknikutveckling för spårfordon som gör att prisnivån för fordon närmar sig bussarnas. Smörj trafiksystemet med styrda trafiksignaler, som minimerar antalet stopp för såväl kollektivtrafik som biltrafik. Finansiering 0 kommunerna möjlighet att ta upp avgifter, t.ex bilavgifter ge låt företagen med och betala kollektivtrafiken 0 vara 0 kräv att företagen stimulerar samåkning och kollektivtrafikåkande

jfrLos Angeles

Bygg trafikleder bara om de kompletteras med åtgärder som minskar störningar i känsliga områden jfr Oslo samt innebär genare vägar och jämnare trafikrytm.

3.3 Kommunerna och godstransporferna

Kommunerna kan tillsammans med aktörerna på transportområdet skapa en plattform för samarbete i syfte att effektivisera godshanteringen

Vår uppgift efter Rio

inom resp. region. Det handlar också att komma överens om om att samarbeta för att miljöanpassa fordonen. Arbetet inleds med en kartläggning och analys godsflödena. Kommunen kan också i av samarbete med butiker och varudistributörer stimulera och förmåner ge till de som samdistribuerar.

4.

Övergripande systemstudier - kan fransportbehoven

styras

Det saknas grundläggande forskning är tillämpbar för beslutsfattare som om väsentliga drivkrafter bakom individers val färdmedel och av resmål. Därför blir olika styrmedel ineffektiva eller oprecisa.

Det finns faktorer individens perspektiv framstår som ur som rationella vid val av transport exempelvis

0 tidsfaktom upplevd tidsvinst - 0 komfortfaktom väderskydd, radio - m.m 0 den upplevda säkerhetsfaktorn

0 revirfaktorn bilen symbol för trygghet och rumskänsla - som En ökad förståelse för dessa och andra liknande faktorer behövs för att man skall kunna bedöma vad samhällets transportbehov. som styr Därför är det nödvändigt att staten stödjer systemorienterad forskning

inom detta område.

Beslutsprocessen från politisk vision till introduktion i praktiken av styrmedel är komplicerad därför att politikerna i demokrati skall en vara känsliga och lyhörda för väljarnas vilja. Detta behöver beaktas vid

utformningen styrmedel de skall bli effektiva. av om

5. Investera i infrastruktur - men gör det miliöröltl

Infrastrukturprojekt medför alltid någon form nmiljöpáverkan.

av Ett beslutshjälpmedel börjat tillämpas för tydligare klarlägga som att denna

miljöpåverkan är miljökonsekvensbeskrivningar,

MKB. Kunskapen om sambanden mellan infrastruktur och miljön och den praktiska tillämpningen hos t.ex trafikverken är emellertid fortfarande begränsad. Konventionen om biologisk mångfald gör det viktigt med skydd av hotade arter. Därför måste skyddet biologiskt av värdefulla livsmiljöer ges en ökad tyngd, bl.a genom att föras in i de lagar och övriga

Vår uppgift efter Rio

regelverk gäller nybyggnad infrastruktur. Befintlig lagstiftning ger som av inte tillräckligt skydd. Stadsbildsfrågor måste också större tyngd vid beslut om ges transportinfrastruktur. Infrastrukturinvesteringar får utvecklas och bedömas isolerade ekonomiskttekniska projekt. De primära som bedömningsgrundema är dels vilka möjligheter de skapar för att utveckla stadsmiljön helhet, dels vilka fördelar de skapar för som stadens invånare. Detta ställer krav på olika discipliners och kommunala sektorers samverkan samt på metoder inom stadsbyggandet. nya Den biologiska mångfalden och stadsbilden påverkas av de flesta infrastrukturinvesteringar. Genom att inse detta och ta nödvändiga hänsyn tidigt planeringsskede finns stora möjligheter att bevara i ett mångfalden. För att kunna göra detta fordras bl.a att Kommunikationsdepartementet, Vägverket och andra trafikverk utvecklar sin kompetens vad gäller biologisk mångfald och stadsbildsfrågor.

6. Öslersiösamarbete kring ett miljöanpassat

transportsystem.

Det svenska samarbetet med länderna kring Östersjön bör utvecklas och

stödjas även inom transportomrádet. På kort sikt gäller det framförallt att få befintlig fordonspark i ett acceptabelt skick. Med enkla åtgärder justering av förgasare m.m som kan begränsa miljöeffekterna på ett snabbt och kostnadseffektivt man sätt. Svenskt stöd kan innehålla olika former informations- och av utbildningsinsatser för att utveckla och stödja drift- och underhållsorganisationer. Det svenska stödet bör bl.a gå till att stödja ett nätverksbyggande bygger på direkt institutionssamarbete mellan en som svensk organisation och organisation i något annat land. Exempel på en sådana utvecklingsbara samarbeten är kommunalt vänortssamarbete inkluderar ett stort antal svenska kommuner. som Många städerna i de gamla öststatema har en utbyggd av kollektivtrafik med relativt enkla medel kan förbättras avsevärt. De som har också i många fall fysisk struktur som är väl anpassad till en kollektivtrafik. Förutsättningarna för en vidareutveckling av kollektivtrafiken är således goda. Ett stöd till kollektivtrafiken i dessa länder har strategisk betydelse eftersom alternativet annars kan vara en

Vår uppgift efter Rio

ett okontrollerat och snabbt ökande beroende biltransporter. På av kollektivtrafikens område borde också finnas goda förutsättningar att utveckla ett institutionssamarbete på sådant behandlats sätt som tidigare.

De åtgärder som hittills behandlats är alla typ uppehållande av försvar men som är nödvändiga för att skapa effektivare en resursanvändning. På längre sikt behövs emellertid helt andra lösningar vilka kräver forskning och utveckling. Ett strategiskt viktigt område där

åtgärder kan behöva vidtas redan är drivmedelsmarknaden. nu Infrastrukturen för drivmedel är idag mycket rudimentär i de östra

grannländerna och baserat på oljeleveranser från f.d Sovjet. Samtidigt har dessa länder en stor potential biobränslen. Genom av egna en samordnad regional storsatsning på biobränslen finns möjligheter att bygga alternativ infrastruktur för drivmedel och upp en att man därigenom hoppar över ett utvecklingssteg s.k leap-frogging. Men om inget görs kommer troligen de stora internationella oljebolagen att styra uppbyggnaden av en drivmedelsinfrastruktur helt i enlighet med traditionell västerländsk standard.

Sverige bör ta initiativ till ett regionalt storskaligt utvecklings- och demonstrationsinriktat projekt för biobränslebaserad en

drivmedelsmarknad för Östersjöregionen.

7. Miljöanpassade i

transportsystem utvecklingsländer

Utvecklingsländerna har i mycket problem på transportområdet samma som de baltiska länderna tidigare behandlats. På kort sikt gäller det som liksom för dessa att få befintlig fordonspark i acceptabelt skick. Men ett det finns också stora skillnader.

Infrastrukturen i form vägar, järnvägar, hamnar är inte alls av osv.

utvecklad i den takt gäller för exempelvis länderna kring Östersjön.

som Det saknas också ofta fungerande kollektivtrafik liksom institutionella och organisatoriska systern är nödvändiga för drift och underhåll ska som att fungera.

Med tanke på att fordon och transporter i någon form är en integrerad del i de flesta biståndsprojekt och att många u-länders fordonspark därmed är biståndsfinansierad finns en idag inte utnyttjad potential för utvecklingsbefrämjande åtgärder på detta område. Biståndsmyndigheterna bör analysera dessa möjligheter och utveckla en strategi för hur biståndsmedel kan användas för att stimulera framväxt

Vår uppgift efter Rio

miljöanpassade transportsystem, inkluderande kollektivtrafik, i av utvecklingsländer.

Övrigt smått gott

Några ideer och förslag korn fram i diskussionen dock utan att som

närmare penetreras

Krav på återvinning av fordon. Problemet bör dock ses som en 0 vanlig produktfråga och transportfrága. inte som en

En ökad användning cykel bör stimuleras bl.a genom stöd till 0 av utveckling och användning t.ex allvädercyklar och cyklar med enkla av hjälpmotorer elmoppar och till investeringar i cykelbanor m.m

Sverige bör på alla sätt aktivt driva på det internationella arbetet med 0 skärpningar miljökraven för sjöfart och flyg. av

Miljökrav som i praktiken innebär katalysatorkrav bör snarast införas

0 för bl.a fritidsbåtar och arbetsmaskiner.

i l 0

Gruppens sammansättning

Hans Biur, Chalmers Leif Blomqvist, Göteborgs stad Nina Ekelund,

- -

Statsrådsberedningen Göran Friberg, Miliö- och naturresursdepartementet Jan

- -

Parmeby, Transpodtorskningsberedningen Tommy Månsson,

-

Milövârdsberedningen Eva Nilsson, Vattenfall Harald Perby,

- -

Natursky dsföreningen Peter Steen, FOA och Miliövârdsberedningen Emin

- -

Tengström, Göteborgs universitet Bir Wassenius, Göteborgs stad Axel

er -

Wenblaå,

- Volvo

Svensk för

handlingsplan

Varor och kemikalier

Ordförande Biöm Wa|| r Sekreterare Håkan Nor

Vår uppgift efter Rio

Plattform för arbetet

Rapporten Varor som faror DS 199258 avspeglar väl intentionerna i Agenda 21 se bilaga och hade en central plats i arbetet. Fyra grundläggande behov för att åtgärda varuflödet angavs; 0 Varan är farlig 0 Dess framställning är farlig 0 Varan är baserad på knappa resurser 0 Varan tar plats i avfallsledet Målet var att komma fram till förslag riktning och som angav en påbörjade en vandring mot ett bärkraftigt varuflödet i ett välfärdssamhälle. Tre huvudaktörer identifierades 0 Producent 0 Konsument 0 PolitikerMyndighet Varuflödet strukturerades pá följande sätt

Grå zon Direkla utsläpp vid Produkter Problemen uppstår som själva användningen återfinns i båda när varan blir avfall er repgörirtñg.xrzerlel grupperna ex datorer och orh Iävnir1ç.sI1eIeI ex oljor möbler

Förslag till åtgärder har delats pá de olika aktörerna. upp Sammanfattningsvis har förslagen fyra nlálsättningar; Göra produkter som ger utsläpp vid användningen spillvänliga. Minska resursuttaget och miljöpåverkan vid jungfrulig produktion genom ökad återvinning. Skapa förståelse och fördjupad insikt orsakssamband och om miljöproblem med dagens varuflöde. Prioritering av förslag som anger riktning mot kretsloppet.

Producent

Förslag Syfte

Inför återtagningsansvar på några Att konkretisera producentansvaret samt kapitalvaror. Till exempel datorer, ett pilotfall skaffa lärdom inför ett genom skrivare, videos och TV-apparater. Bör gå generellt utvidgat producentansvar mer att genomföra före 1995.

Utred förutsåttningslöst problem och Att bringa klarhet i fråga som blivit en möjligheter med införande allt hetare och därigenom mer sakligt av råvamheskuttning kunna bedöma detta styrinstmments relevans i miljöarbetet

Kraftigt differentierad olika typer Att piska morot för att minska taxa ge resp. avfall kombinerat med periodisk uppkomsten av farligt avfall respektive av en återkommande höjning avfallsavgiftema stimulera användningen av material som av vis 30% år. Schaktmassor; lätt går att återvinna. Att dessutom med ex. per ge en bygg- och rivavfall o.dyl. bör inte läggas långsiktig signal till inblandade aktörer på tippar för hushållsavfall

Kråv att varuproducerande industri samt Att initiera samt signalera till huvudimportörer redovisar näringslivet att tänka efter före avfallsdeklarationer för sina produkter. En nedre omsättningsgrâns bör sättas för vilka produkter som innefattas. Förslagsvis sammanställs informationen i en offentlig databas lnformationsöverföring och Att stärka miljöarbetet och påskynda kunskapsuppbyggning i små och miljöanpassningen i företag som ofta har medelstora företag. Bör kunna ett begränsade resurser på miljöområdet vara arbete för Nutek i samarbete med Företagarnas Riksförbund.

Inför cut-off kriterier med periodiskt Att genom att sätta absoluta tak som en återkommande åtstramning periodiskt sänks för användningen av Kemikalieinspektionen bör skyndsamt olika kemikalier. det ger en klar utarbeta cut-off kriterier för de största kompassriktning år industri, avändare produktgruppema marknaden. Arbetet och importörer. bör vara avslutat före sekelskiftet.

Förklaring

Dagens varuflödet är utvecklat utan hänsyn till vad händer efter användning. som Detta måste förändras. En återtagningsplikt ger klara signaler och om ansvar att varan är i centrum. Samtidigt det pilotförfarande som genom ett ger möjlighet att inhämta erfarenhet. Även erfarenhet från det fungerande Bilfrag bör inhämtas innan uppstartning.

Råvaruskatter istället för arbetskraftskatter diskuteras allt flitigare i allt mer olika forum. Kanbör råvaruskatter införas enskilt land eller krävs av ett internationell samordning Hur skall det i så fall gå till Vilka andra metoder är egentligen möjliga för att bromsa det skenande uttaget av ändliga råvaror En utredning kan ge debatten friskt bränsle. Utredningens slutsatser påverkar framförallt kunskapen vilka politiska Egar finns och vad de om som ger respektive kostar Det finns idag ingen ekonomisk motivation att hantera sopor på något nytt sätt. Det är viktigt att miljöfarligt avfall görs betydligt dyrare än idag samtidigt som återvinning av material uppmuntras lägre på genom taxor sorterat avfall. Taxoma får inte begränsas den nuvarande kommunala självkostnadsprincipen. av

Att varuproducenter tvingas att analysera vad händer som med deras produkt efter användning är troligtvis något ett Sesam öppna dig drag från politiskt av håll. Med ett mycket blygsamt krav tvingas varuproducenten att sätta sig in i vad valet av material och komplexitet innebär i avfallsledet. Samtidigt erhålls betydande mängder information kan användas vid avfallsplanering i bland som annat kommuner Avfallsdeklarationen skall konkret och mycket kortfattad. vara

Miljöarbetet har under de senaste åren ökat i de större företagen och koncemerna. Samtidigt har ännu inte mycket hänt i små och medelstora företag. Detta är dåligt på flera sätt. T.ex. börjar stora företag ställa miljökrav på underleverantörer vilket snabbt kan göra miljöarbetet till en överlevnadsfråga för mindre företag. Att satsa på denna grupp företag ligger därför helt i linje med

regeringens övriga politik mot de mindre förggen.

Ett sätt att styra upp en allt vildvuxen kemikalieutveckling. Genom mer att sätta ett tak några nyckelparametrar giftighet, nedbrytbarhet och

bioackumulerbarhet som sänks vid i förväg angivna tidpunkter entydig

ges en riktning till alla berörda. Systemet är enklare och klarare än nuvarande utbytesprincip som har relativ karaktär. Det viktiga är riktning, en mera att ge inte att vara allt för radikal i nivån sätts. Det goda möjligheter var ger att få acceptans i näringslivet.

Konsument

Förslag Syfte

underlätta och dokumentera Att miljöanpassad offentlig Stimulera, genom en miljöanpassad offentlig upphandling upphandling visa vägen, stödja samt en påskynda utvecklingen av en grön

marknad riktat ekonomisk stöd till NGOs för Att indirekt gynna försäljningen av Ge arbete med miljömärkning, negativa miljöanpassade produkter

listor och liknande konsumentinriktat opinions och upplysningsarbete

Avfallsdeklarationer på själva Att underlätta för konsumenten att hanteri produkten rått i avfallsledet samtidigt sou produkten producenten tvingas skylta med att produkten innehåller miljöfarliga

komponenter

Snabb kunskapsuppbyggning bland Att skapa en gemensam gällande miljöpåverkan problemuppfattning och medvetenhet för lärare varors punktkällor. att bland annat kunna skapa förståelse för jmf. med i de åtgärder enskilda, företag, Tas upp en annan grupp, men som ändå poängteras organisationer och offentliga sektorn förtjänar att måste vidta.

Förklaring

Den offentliga upphandlingen omfattar miljardbelopp och är ett mycket konkret sätt att påverka marknadens aktörer påtagliga positiva som ger miljöeffekter

Miljörörelser och liknande organisationer åtnjuter stort förtroende hos allmänheten och kan smidigare billigare än vad statlig agera en miljömärkning kan. Dessutom kan miljörörelsen betydligt starkare och agera friare när det gäller till exempel svarta listor typ Vânnlandslistan, vilket nästan är omöjligt för staten

Det ñnns idag bristfälligt med information om hantering av varor i avfallsledet. Kortsiktigt måste information till, i längden år det orimligt men att samhället tillhandahåller ett myller konsumentvaror kan ett otal av som ge miljöeffekter både vid användning och i avfallsledet. Deklarationen skall innehålla så lite som möjligt för att uppnå syftet. På sikt måste konsumentvarorona bli spillvänliga Det råder i stora delar i samhället stor okunskap miljöpåverkan en om varors vilket kan i vissa fall fungera som ett drivankare mot förändring. Den klassiska miljövården berör endast summariskt denna den viktigaste delen i miljöarbetet.

Politikermyndighet

Fördag Syfte

Förbättrad statistik gällande flödet av Att lägga grunden för en metaller och oljeprodukter genom måttstock för samhällskroppen kretsloppsanpassning av samhället

Arbeta för att internationellt sprida Att skapa förståelse och principen om cut-off kriterier. instrument för en internationell riskreduktion när det gäller kemikalieflödet

Internationellt försvar av vår Att stärka utbytesregelns utbytesregel ställning såväl nationellt som internationellt Kunskapen om varuflödets Att öka förståelsen För miljöpåverkan måste spridas. Det varutlödets effekter på miljön enkla första steget är att paketera om samt skapa en gemensamt underlagen till rapporten Varor som plattform att stå på inför det faror till ett utbildningspaket för fortsatta miljöarbetet lärare, fackförbund och näringslivsorganisationer

Sprid OECDs arbetssätt rörande Att bidra till att stärka den kemikalier till FN globala kernikaliekontrollen och kemikaliekunskapen

Ge aktivt och snabbt stöd till Att förhindra att kemikalier som uppbyggnad av en modem vi har fasat ut eller håller på att kemikaliekontroll i Baltikum och fasa ut sprids till öst. Polen

Förklaring

Grundstommen i dagens varutlöde år metaller, oljeprodukter och naturñbrer. Genom att känna input och output av några viktiga essentiella ämnen går det att sätta upp långsiktiga mål samt avläsa hur fattade beslut återverkar på kretsloppsanpassningen. Det går till exempel att varje år läsa av hur behovet av jggfruliga råvaror förändras. Mycket i bland annat Agenda 21 behandlar management av kemikalier. På grund av det flödet måste vi våga sätta några grundläggande kriterier i enorma sjön. Cut-off kriterier är ett tydligt och absolut sätt att styra upp flödet utan att ha den totala kunskapen. Tre grundläggande parametrar bör vara med, giftighet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet. De enkla parametrarna skulle kunna både städa upp samt ge riktning för produktutveckling genom att betydligt hårdare krav ställs För nya produkter. Utbytesregeln representerar ett annorlunda hållning jmf. med EGs nuvarande regelverk för kemikalier. Om vi vill behålla den och sprida den vidare måste det ske med en medveten strategi Trots att kunskapen bland experter ökar om varutlödets miljöpåverkan är kunskapen på en mycket låg nivå på många håll i samhället. Undersökningar har visat att människor tror att det är de stora skorstenarna som är problemet. Det samma på flera håll inom varuproducerande industri. De ser sina utsläpp men tänker inte på produkten som något miljöproblem. Ett mycket viktigt drag för att få förståelse och acceptans för kretsloppsanpassning

OECD delar idag effektivt upp det krävande kemikaliearbetet på olika länder medan FN arbetar utifrån sitt eget kontor.

De forna öststatema använder betydligt mindre kemiska produkter jmf med till exempel Sverige. I och med murens fall finns en påtaglig risk att öststatema

kommer att öka sin kemikalieanvändning drastiskt. Ett mycket angeläget arbete

Östersjö.

för bland annat en renare

Vår uppgift efter Rio

Några allmänna förhållningsäif och specifika förslag

Vid vår diskussion framkom ett flertal kloka saker som inte så lätt inordnar sig i ovan gjorda uppdelning. Här återges några utan inbördes rangordning. 0 Det är viktigt att återvinning verkligen minskar råvaruttaget. Det finns i dag starka tendenser att försöka skapa nya marknader för det återvunna materialet vilket inte självklart minskar resursförbrukningen. Ett viktigt mått på återvinning är därför hur stor minskning av jungfruliga resurser återvinningen ger upphov till. Inom detta område ringer många varningssklockor. 0 Vi måste våga agera på icke fullständigt underlag. Det är bättre att ha ungefär rätt än helt fel. 0 Det bästa får inte blir det godas fiende. 0 Låt inte rädsla för EG försämra klimatet för idéer och icke nya konventionella förslag. Även EG har behov för förslag och stort nya ingångar i miljöarbetet. Sverige och EG har allt att vinna på att vi har ett bra klimat för nya arbetssätt i miljöarbetet. 0 Petroleumbaserade varor bör ersättas av biologiska så snart varor detta är möjligt. Det är t.ex. angeläget att snarast stoppa användningen av fossila sågkedjeoljor i skogsbruket. Det finns bra och nedbrytbara alternativ. 0 Det är numera möjligt att köra även gamla bilar på blyfribensin. Förbjud därför snarast bly i all bensin. 0 Sprid tumregeln om relationen 10-90 mellan skorsten och varuflöde. 0 Det är mycket att göra och en lång vandring skall påbörjas. Vi som har därför ingen tid att förlora. Vi måste börja NU v Mycket kan göras innan den stora förändringen på allvar påverkar vår vardag. 0 Vi har gott om kunskap. Det gäller nu att våga lägga kursen och att om samtidigt skapa en förståelse och ett förtroende för de beslut tas. som 0 Det är viktigt att alla beslut om miljö och naturresurser bidrar till kretsloppsanpassning och förmår kommunicera ut vision en av ett bärkraftigt välfärdssamhälle. 0 En idé är att göra en illustration över föreslagna åtgärder för att tydliggöra en riktningen mot kretsloppsanpassning samt kunna hur se

Vår uppgift efter Rio

samspelt olika delförslag är. Ett udda men förhållandevis viktigt inslag när miljöarbetet så påtagligt går in i en ny era.

0 I i Per Berg, Chalmers tekniska högskola Elisabeth Helmerson, Mölnlycke AB - - Mats Knapp, Greenpeace Håkan Nordin, Nordkompassen Siv Näslund, Miljö- - och Naturresursdepartementet Ra Olsson, Kooperativa Förbundet Elsa - nar - Rosenblad, Chalmers tekniska högs ola Tomas Rydberg, Chalmers tekniska högskola Anne-Marie Tillman, Chalmers tekniska högskola Bo Wahlström, - -

Kemikalieinspektionen Björn Wallgren, Naturvårdsverket

-

Bilaga Vad sa Rio om varor och kemikalier

Varor och kemikalier är ett mycket vitt begrepp. Vid genomgång av Agenda 21 står det klart att varor går lite på tvären Agenda 21.5 genom kapitel.

Det enda kapitel som direkt kan hänföras till är kapitel varor Changing consumptions patterns. Den säger bland annat följande

0 Att utveckla en bättre förståelse för konsumtionens roll och hur den kan förändras mot ett mera hållbart konsumtionsmönster.

0 Att utveckla nya koncept för hållbar ekonomisk tillväxt och miljöanpassad prissättning av varor. 0 För att åstadkomma en hållbar konsumtion kan reorientering av nuvarande produktion och konsumtion nödvändig. vara 0 Att utveckla nationella planer för att stimulera förändring en mot en mera hållbar konsumtion.

0 Att stimulera återvinning i såväl industriprocesser på som konsumentnivå.

0 Att reducera avfallsintensiva förpackningar och att stimulera introduktionen av mera miljöanpassade produkter.

0 Att föregå med gott exempel miljöanpassad offentlig genom en upphandling.

Kapitel 4 tar även behovet utbildning och ökad medvetenhet. upp av Detta tas mera detaljerat i kapitel 56 och kommer fokus för upp att vara gruppen om utbildning och inflytande.

Vår uppgift efter Rio

Industri och företag

Agenda 21 har ett kapitel behandlar industrin och andra företags som roll för hållbar utveckling. Industri och företagande är en viktig en grundstomme i alla samhällen och har goda möjligheter att påverka miljön i en positiv riktining. I kapitlet står bl a följande Att industri och andra företag såväl nationella som internationella skall erkänna miljöarbetemiljömanagement som en av sina viktigaste prioriteringar och av central betydelse för en hållbar utveckling. 0 Att regeringar och företag måste förstärka sitt pattnership i miljöfrågor. 0 Att företag även skall räkna med sina möjligheter att påverka leverantörer och kunder. 0 Att företag skall säkerhetsställa en ansvarsfull och etisk management av produkter.

Avfall

I de kapitel behandlar avfallets miljöproblem är återkopplingen till som själva stark bland annat poängteras behovet av att förändra varan konsumtionsmönster och att maximera miljöanpassad återanvändning och återvinning. En punkt som kan vara föremål för diskussion i kapitel 21 är punkten att identifiera potentiella marknader för återvunna om produkter. I sådan skrivning finns risken att kretsloppsprincipen inte en tillämpas genom att återvunna material konkurrerar på nya marknader och därigenom endast marginellt eller inte alls bidrar till att minska trycket på naturresursema.

Kemikalier

Kemikalier och dess risker är ett krävande område med många kunskapshål att fylla. Det återspeglas i Agenda 21 som föreslår en hel del åtgärder för att skaffa ett bättre kunskapsunderlag. En större del av kapitel 19 behandlar management av kemikalier, vilket inkluderar harmonisering av klassificering och märkning, internationella riskvärderingar och studier, informationsutbyte och förstärka möjligheterna att stoppa illegal trafik av giftiga och farliga produkter. En viktig punkt är den som behandlar etablerandet av riskreduktionsprogram. Vilket bland annat kan innebära

Vår uppgift efter Rio

0 att tillämpa försiktighetsprincipen.

0 att genomföra livscykelanalyser för kemikalier. management av 0 att stimulera användningen cleaner products. av 0 att använda ekonomiska styrmedel. 0 att förbjuda eller avveckla farliga kemikalier som innebär en orimlig eller en ohanterbar risk för miljö eller hälsa.

0 att förbjuda eller avveckla kemikalier är giftiga, långlivade som och bioackumulerbara och de inte kan kontrolleras som på ett acceptabelt sätt.

0 att byta ut farliga kemikalier mindre farliga. mot En viktig målsättning i kapitlet är att så långt det är möjligt skall alla länder till år 2000 ha nationella för miljöanpassat system management av kemikalier.

Svensk för

handlingsplan

Bistånd

Ordförande Anders Wijkman Sekreterare Gudrun Hubendick

Vår uppgift efter Rio

Gruppens uppdrag

Gruppens uppdrag bestod i att med utgångspunkt från Riomötets agenda 21 formulera rekommendationer angående det svenska u-landsbistândet. Diskussionerna spände dock över ett vidare fält och i det följande ges

även del synpunkter på Nord rent allmänt.

en

2. Utgångspunkter

Biståndets roll skall inte överdrivas. En rad faktorer påverkar uländernas förutsättningar till utveckling. U-ländernas stora skuldbörda samt de rådande reglerna för handelsutbyte mellan Nord och Syd är exempel pá förhållanden som starkt hämmar möjligheterna till en positiv utveckling. U-ländernas egen politik på olika områden samt allokeringen av resurser har ävenledes en avgörande betydelse. Dock kan biståndet rätt utformat ha stor betydelse på strategiskt viktiga - områden katalytisk effekt. Miljömâlet i den svenska biståndspolitiken stämmer väl överens med Rio-konferensens tema och målsättning och är en viktig utgångspunkt av för planering, genomförande och utvärdering av det svenska biståndet. Fattigdomskriteriet bör även i framtiden vara grundläggande för biståndets uttoning. Mer än hittills måste de fattigaste gruppernas utsatthet uppmärksammas vid planeringen av biståndsprojekt. Det bör särskilt understrykas att de miljöproblem som dominerar av i u-landsperspektivet har flertalet sin orsak i fattigdom och underutveckling framförallt det ökade trycket på skogar, markområden samt vattenresurser. För att skapa goda och uthålliga livsmiljöer måste biståndet planeras utifrån de skilda ländernas miljö och kultur. Observera att de system

som utvecklats i Nord inte är automatiskt överförbara till Syd p g a olika

sociala och kulturella förhållanden, men också olika klimatbetingelser.

3. Rekommendationer från

gruppen

Allmänt

Agenda 21 innehåller en rad rekommendationer om hur samhällena i Nord och Syd bör miljöanpassas. Betydande utrymme ägnas de fattiga ländernas situation och behovet av natur- och miljöskyddsåtgärder -

Vår uppgift efter Rio

där. Om framgång skall kunna nås i dessa avseende bl a med hjälp av biståndsinsatser krävs att de rika länderna tar miljöanpassningen av de egna samhällena på allvar. Uppmaningarna till länderna i Syd om miljöanpassning blir inte trovärdig annars. Ett konkret förslag för Sveriges del skulle vara att utarbeta en plan för ett hållbart Sverige jfr Sustainable Sweden på 15-20 års sikt. Riokonferensen gav alltför låg uppmärksamhet till den grundläggande kopplingen som föreligger mellan befolkningsutvecklingen å ena sidan och fattigdomen och de växande miljöproblemen å den andra sidan. Däremot uppmärksammades ojämlikheten i resursutnyttjandet. Befolkningsfrågan måste ägnas ökad uppmärksamhet. Samtidigt står det klart att om industriländemas förslag om åtgärder för att minska befolkningstillväxten skall få gehör, måste vi i gärning visa på vår vilja att förändra våra egna produktions- och konsumtionsmönster jfr förslaget om Sustainable Sweden. En brist i agenda 21 är att begreppet sustainability ges en någotså-när konkret definition. Förslagen till åtgärder domineras av ansatser att begränsa och kontrollera olika typer av påverkan. En sådan politik räcker inte på lång sikt. Vad som oundgängligen måste till är en anpassning till kretsloppsprincipen såväl vad avser utnyttjandet av naturresurserna som i teknosfären. Kretsloppsmodellen måste vara riktpunkten för politikutformningen i både U- och I-land. Det gäller att göra en distinktion mellan tillväxtmålet och målet med en ekologiskt balanserad utveckling. Detta innebär bl a att uttag ur jordens lagerresurser olja, malm etc minimeras, att vi använder oss av flödande energi och att vi behandlar jordens naturliga fonder mark, vatten etc så att avkastningen i framtiden inte försvåras. När det gäller biståndets allmänna inriktning, bör kunskapsuppbyggnad prioriteras. Det gäller särskilt områden som ekonomi ekologi milj ö mana gement samt befolkning fattigdom milj ö och hur dessa hänger samman. Det gäller såväl att stärka forskningskapaciteten som att ta vara på traditionell kunskap i uländema rörande utnyttjandet av naturresurserna.

Vår uppgift efter Rio

Biståndef

Biståndsvolymen måste rimligen öka om Agenda 21 skall kunna uppfyllas. Samtidigt måste ökad uppmärksamhet ges åt kvalitetsaspekterna, d v s innehållet i biståndet. Av stor vikt är att biståndsmyndigheterna ges erforderliga personalresurser för att kunna åstadkomma biståndsinsatser av god kvalitet inom ramen för hållbar utveckling. Som särskilt viktiga områden, vid implementeringen Agenda 21 av framstår energi, transporter, naturresurshushållning samt Vattenförsörjning. Agenda 21 förutsätter en delvis ändrad sammansättning av biståndet det krävs bl a en mera bestämd inriktning mot de fattigaste - grupperna, vilket bör betyda en ökad satsning på småskalighet och decentralisering, något som i sin tur förutsätter ett mera personalintensivt bistånd. De, som direkt berörs av biståndet, måste själva få vara med och utforma, påverka och möjlighet att ta för sin utveckling. ges ansvar egen Hållbar utveckling bygger på samverkan mellan individer och samhälle där ansvarsfördelningen måste klargöras och respekteras såväl nationellt, regionalt som av lokalsamhälle och individer. Biståndets roll, inkl det som är direkt miljöinriktat, är att stärka de processer som befrämjar samverkan på lika villkor, vilket ofta innebär inriktning mot en den grupp som av olika skäl befinner sig i ett underläge kunskapsbrist, resursbrist, brist på demokratisk beslutsstruktur nationellt eller lokalt, brist på lagstiftning etc i ett visst skede. Biståndet skall hjälpa till med kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling forskning och utbildning skolor och läromedel, bibliotek, lärarutbildning m m. Biståndsinsatserna måste vara uthålliga 15-20 år. Vi förutsätter att en aktiv omprövning inte bara av nationella biståndsmyndigheter och internationella organ på området; i denna process kan frivilligorganisationema spela en viktig roll både som förmedlare bistånd och kritiska granskare. av som Frivilligorganisationerna måste få att kunna utveckla alternativa resurser samhälls- och utvecklingsmodeller.

Vår uppgift efter Rio

Ansträngningarna att åstadkomma en måluppfyllelse i enlighet med

agenda 21 på hemmaplan bör kopplas till aktiva svenska insatser inom

de multilaterala organisationerna GEF. t ex

Sverige bör uppmuntra SydSyd-samarbetet liksom det samarbete

som kommit igång på miljöområdet i 0st- opch Centraleuropa.

Under diskussionen framfördes även förslag att den svenska om regeringen borde ta initiativ till särskilda workshops kring teman såsom

0 Handelmiljö

0 Teknik-samarbete NordSyd

0 Skuldkrisen

i a a

Erik Arrhenius, Stockholms universitet och Miljövårdsberedningen Gunilla

-

Björklund, FN-92 sekretariatet Anders Bohernan, Miliö- och

-

naturresursdepartementet Marika Fahlén, BITS Beredning för internationellt

-

tekniskt och ekonomiskt samarbete Gudrun Hubendick, Naturskyddsföreningen

- -

Lars Franklin, Utrikesdepartementet Jöran Fries, Lantbruksuniversitetet Torsten

- -

Hedberg, Chalmers Tekniska Hö skola Lars Ove Ljun berg, Kyrkomas U-Forum

- -

Mats Segnestam, SIDA Sw ish International Deve opmentAuthority Erik

--

Skoglund, Kungliga Tekniska Högskolan Kåre Wahlberg, SEED Solidarity tor

-

Equality, Ecology and Development Anders Wijkman, SAREC Swedish Agency

-

tor Research Cooperation och Miliövårdsberedningen

Ett paradis pá jorden är Gotska Sandön,

Östersjöns

pärla, skönaste klenoder en av Sveriges Men man mäste vara en sund mänrdska för att första den. Man maste karma älska och ryuta och arbeta -och vilka högre zqipgjfler äro givna dt nrümalskors bam Albert Engström

Svensk

handlingsplan

För

Internationellt samarbete

Ordförande Henning Rodhe Sekreterare Johanna Pivên

Vår uppgift efter Rio

A. Inledning

Sveriges roll i det internationella rniljösamarbetet har länge varit pådrivande. Vi bör fortsätta att ha hög ambitionsnivå. Ett aktivt en internationellt engemang får dock aldrig vara en ursäkt för bristfälligt nationellt agerande. Rio-konferensens uppföljning ger anledning till många initiativ. Arbetsgruppen har naturligtvis inte kunnat prestera ett heltäckande handlingsprogram. Förslagen måste ses endast som idéskisser. Tiden har inte medgett utarbetandet av färdiga förslag. Den följande sammanställningen är gjord av Henning Rodhe och Johanna Pivén på grundval av diskussionerna i gruppen. Sammanställningen innehåller även punkter där det inte rådde total samstämmighet i gruppen.

B. Stärk det internationella samarbetet och biståndet

Bistånds- och miljösamarbetet med Östersjöstaterna måste få

tydligare organisation i Sverige. Detta gäller t ex ansvarsfördelningen mellan Beredningen för Internationellt Tekniskt-Ekonomiskt Samarbete

BITS, Statens Naturvårdverk SNV, Östeuropasekretaiiatet ÖSEK

m organisationer. Med tanke på att miljöåtgärder i dessa länder också kan märkbara förbättringar i Sveriges miljö är det viktigt att SNV, som har ge ett huvudansvar här, deltar i samarbetet.

2. HELCOM-arbetet för att förbättra Östersjöns miljö behöver fler

vitamininjektioner. Ett tänkbart sätt är att skapa ett nätverk av

existerande institutioner kring Östersjön med uppgift att främja åtgärder

baserade på en aktuell utvärdering av forskningsläget, tekniska reningsoch finansieringsmöjligheter. Stöd bör ges till det samarbete som utvecklingsländerna själva har etablerat. Ekonomiskt eller annat stöd till Syd-centret i Geneve bör övervägas. Speciellt viktigt är syd-syd samarbete inom utbildning, forskning och folkrörelsearbete. Utred möjligheten att skärpa de internationella förutsättningarna för tillsyn av internationella avtal på miljö- och Utvecklingsområden och eventuellt även sanktioner vid brott mot avtalen. Kommissionen för hållbar utveckling kan spela en roll på området.

Vår uppgift efter Rio

Ett hundratal folkrörelserepresentanter följde förberedelsearbetet inför Rio-konferensen. Dessa hade inverkan på de beslut stor som fattades. Agenda 21 folkrörelserna omfattande uppgift. De svenska ger en folkrörelsema bör i uppdrag överväga hur och med vilka ges att resurser folkrörelserna kan uppfylla förväntningarna Agenda 21 ställer på dem.

C. intensifiera det politiska arbetet med försurningsproblemen

Prioritera försurningsproblemet. Trots hittills gjorda ansträngningar konventionen gränsöverskridande luftföroreningar med svavelom och kväveprotokollen vilka lett till viss minskning svavelnedfallet en av över Sverige, förvärras försurning jordar och många sjöar. av Kvävebelastningen har också fortsatt att öka. Här behövs krafttag på högsta politiska nivå för att gå vidare acceptabla belastningsniváer. mot

Situationen i Östeuropa måste särskilt beaktas. Det starka intresse

Sverige har i att minska svavelnedfallet bör motivera intensiva bilaterala

påtryckningar på länderna i Europa och EG. norra 7. Försurningsproblem har börjat uppträda i andra delar världen nu av än Europa och Nordamerika, framför allt i Kina. Inom något årtionde kan problemet komma att bli allvarligt även i regioner Sydostasien som Thailand och Sydamerika Brasilien. Erfarenheterna från arbetet

inom ECE bör erbjudas dessa regioner inte minst när det gäller monitorverksamhet för ett förberedande konventionsarbete. -

D.

Följ upp konventionsarbetet

Klimat

8. Inom några år blir det förhandlingar inom klimatkonventionen om tydligare åtaganden för reduktioner utsläppen växthusgaser. av av Inför dessa förhandlingar bör omgående svensk politik utformas en som gör det möjligt för oss att driva på utvecklingen. Vi bör också söka påverka andra länder att i god tid utforma sin politik så att det går att komma vidare. Vi måste också föra framsynt nationell politik en som gör ett aktivt internationellt agerande trovärdigt. Regeringen måste redovisa hur koldioxidutsläppen skall stabiliseras på 1990 års nivå, nationellt eller tillsammans med andra länder ev bubblor. genom Gemensamma mål och åtgärder kräver aktiva förhandlingsinsatser gentemot

Vår uppgift efter Rio

samarbetsländerna. Åtgärder mot andra växthusgaser, t ex metan och

dikväveoxid, får inte glömmas bort. Målet för åtgärder mot klimatförändringar måste klargöras. Detta är inte enbart naturvetenskaplig fråga utan kräver också bedömningar en samhällens anpassningsförmåga till och motståndskraft mot om klimatförändringar. 10. Utvecklingsländernas deltagande i arbetet med klimatfrågan bör stödjas. Inte minst viktigt är det att det skapas en vetenskaplig kunskapsbas i sydländer. Stimulera forskare från Syd att utarbeta gemensamma vetenskapliga ståndpunkter. 11. Ett initiativ bör tas till sektorsvisa studier, som komplement till landsstudierna, växthuspåverkan. Kraftindustrin kan vara ett lämpligt av område för en sådan studie. 12. Den svenska koldioxidskatten bör marknadsföras mer aktivt internationellt. Det gäller särskilt gentemot USA, Japan och EG.

Skydd av afmosfärozonagret

13. Trots att goda resultat uppnåtts när det gäller minskning av utsläpp ozonförstörande är problemet ännu löst. Vi kan fortfarande av gaser väsentligt minska risken för att ozonförstöringen ska öka oacceptabelt under de kommande 10-15 åren innan återhämtning förväntas en börja kräva förbud också mot F-22 och andra föreningar genom att ännu täcks av Montrealprotokollet. som

Biologisk mångfald

14. Ett initiativ bör till vetenskaplig utvärdering hoten mot den tas en av biologiska mångfalden, liknande den som tillsattes inför förhandlingarna klimatkonventionen IPCC. Ett bra vetenskapligt om underlag med bred acceptans i den internationella forskarvärlden är en nödvändig förutsättning för att de politiska förhandlingarna om åtgärder ska bli verkningsfulla. Det är viktigt att vetenskapsmännen bakom sådan utvärdering har regeringarnas fulla förtroende. en Liknande institutioner bör övervägas även på andra områden.

Vår uppgift efter Rio

Torra områden

15. Ökenspridningskonventionen behöver få tydligare vetenskaplig

en motivering. Andra namnet till t ex konventionen vattenbalans och om markanvändning i torra områden.

Vatten

16. I många flodområden i tredje världen hotar konflikter knappa om och förorenade vattentillgångar. Problemets akuta karaktär betonades nyligen i ett uttalande Dublin Statement från 500 regeringsutsedda experter vid International Conference on Water and Environment, Dublin, Januari 1992. Samarbetet mellan länderna inom de olika avrinningsområdena går trögt. Bara ett avtal har slutits många fler men behövs. Större satsningar behövs för få till stånd sådana avtal. att En global ramkonvention skulle kunna skynda på arbetet och lyfta upp vattenfrågan på den politiska dagordningen i FN. Ett första steg vore en vetenskaplig utvärdering färskvattenfrågan underlag för av som handlingsinriktade konventioner för olika flodområden och eventuellt en global ramkonvention. Utvärderingen bör omfatta såväl tillgången som kvaliteten på vatten samt kopplingen till markförstöring, klimatändringar mm. Den svenska delegationen bör denna fråga ta upp vid miljöstyrelsens möte i vår.

Toxiska ämnen

17. Överväg det kan motiverat skapa global

om vara att en konvention mot spridning av spårmetaller och persistenta toxiska ämnen i miljön.

Ta hänsyn i det ekonomiska samarbetet

18. De internationella finansinstitutionerna har fått mycket kritik för sin bristande kompetens och intresse för miljö- och socioekonomiska om frågor. UNCED bör därför aktivt följas i styrelserna för upp Världsbanken, de regionala utvecklingsbankema och Internationella Valutafonden. Miljö- och Naturresursdepartementet bör delaktig vara i besluten när det gäller Sveriges agerande i dessa styrelser. Representanterna som skickas till möten bör väl insatta vara i Riokonferensens resultat.

Vår uppgift efter Rio

19. Se till miljökonsekvensanalyser görs av internationella avtal. Det att gäller inte minst de avtal ytligt sett inte handlar speciellt om som miljön, det allmänna frihandelsavtalet GATT och Europeiska t ex energistadgan. 20. Folkrörelsernas insyn och inflytande i Världsbanken inkl Globala Miljöfaciliteten, de regionala utvecklingsbankerna, GATT och UNCTAD bör kraftigt stärkas. I den mån svenska förhandlingsdelegationer sänds till dessa fora bör representanter från folkrörelserna bjudas. Resurser behövs för folkrörelsen aktivt ska kunna följa, debattera och påverka att verksamheten i dessa Regeringen bör dessutom verka för att organ. andra länders folkrörelser, främst från u-ländema, får ökad insyn i besluten.

Integrera miliö- och utvecklingssamarbetet

21. Den integrering miljö- och utvecklingsarbete som Agenda 21 av till, bör även gälla på hemmaplan. Samarbetet mellan SIDA uppmanar och Naturvårdsverket bör förbättras. T ex bör SNVs expertis i större utsträckning än användas vid miljökonsekvensanalys av nu bistándsprojekt.

o o o Gruppens sammansättning Andersson, Göteborgs stad Henrik Arnold, Västsvenska

Kai - von Handelskammaren Charles Berkow, Ingela Blomberg,

- SEED-

Statsrådsberedningen Svante Bodin, Miljö- och naturresursdepartementet Mats

- - Engström, Sveriges Del ation vid EG Lars Kristoferson, The Stockholm - Environment Institute Ste lan Kronvall, FN 92-sekretariatet Alf Landervik, - -

Göteborgs stad Lars-Gunnar Larsson, lndustriförbunclet Måns Lönnroth,

- - Svenska Ambassaden i Bonn Kirsten Mortensen, Naturvårdsverket Thomas - - Palme, Utrikesdepartementet Catharina Peters, Miljö- och -

naturresursde artementet Johanna Pivén, Miliövårdsberedningen Henning

- -

R he, Stockholms universitet och Miliövårdsberedningen

Kompletterande synpunkter

Internationellt samarbete måste i framtiden bygga på en bredare grund än bilaterala överenskommelser eller initiering av konventioner. Därför bör ett antal internationella koordineringscentra etableras. Dessa centra bör ha kunskap om Övergripande intressen, mål, konventioner

S0

Vår uppgift efter Rio

och prioriteringar. Koordineringscentrat kan fungera som sammanhållande länk för olika projekt initierade enskilda, av organisationer, myndigheter, förvaltningar, och näringsliv. stället för I att bygga upp nya strukturer bör uppgiften koordinatör som ges till och resurser ställas till förfogande för redan existerande organisationer.

Henrik von Arnold

Göteborg

Från där står höjden jag icke ängarsfägring, syns och ingen fager lund smil. ger mig ett vänligt Men över fältens dis står i hägrirtg bergen som från ds till ds jag ser

Hell dig, du stolta stad vid älven utan like Hel dig, du karga kust; där drömmar

fmmtids gm

Hell, sjöport och portal z gamla Göta Rike Hell, idogheters nejd där djärvt sjömän bo Even Taube

Svensk för

hand|ingsp|an

MiIifÖren

och

miljön

Ordförande Gunhild Beckman sekreterarezJan Prawilz

Vår uppgift efter Rio

Inledning

När miljöförstöring och miljöskydd diskuterats har det i allmänhet varit det civila samhällets påverkan på miljön som avsetts. Det militära berördes knappast under lång tid. Lagar och förordningar tog främst sikte på civil verksamhet och civila risker. Skälen härtill har främst varit två. Dels är militär verksamhet omgärdad mycket sekretess och därför av svårare att diskutera. Dels har miljöintressena, i varje fall underförstått, ställts mot nationernas högsta intressen deras säkerhet och försvar. På år har dock ändring skett. Man har börjat diskutera även senare en den militära sektorn. Debatten har gällt tre huvudfrågor, som ofta blandats ihop men som bör hållas väl isär. den militära verksamheten och dess påverkan på Den ena gäller miljön samt tänkbara åtgärder för att begränsa skadliga konsekvenser. Det andra gäller hur militär personal och utrustning skall kunna användas i arbetet med att skydda miljön utanför försvarssektorn, både nationellt och internationellt. Den tredje gäller möjligheten att de belopp, som genom de minskade krigsriskerna kan frigöras genom nedrustning, tillförs miljöskyddsverksamhet. A Sådana frågor ter sig självfallet olika i olika länder. Här skall främst svenska möjligheter beröras.

Militär verksamhet i Sverige.

Inledningsvis konstaterade arbetsgruppen att krigshandlingar får svårare konsekvenser för miljön än de flesta andra mänskliga verksamheter samt att begränsning av skador på miljön vid militär verksamhet i själva verket har praktiserats länge i Sverige, även om man i regel kallat åtgärderna något annat. Man har hållit höstmanövrar sedan skörden bärgats; man har strävat efter att ta hänsyn till skogen vid militära övningar; örlogsfartygen har minskat farten i trånga sund och lägsta flyghöjder är föreskrivna. Den 15 september presenterade Överbefälhavaren samlad en redovisning vad inom försvarsmakten gör för att skydda miljön av man i samband med att årets programplan överlämnades till Regeringen. Redovisningen behandlar bl a

S4

Vår uppgift efter Rio

0 pågående arbete för att undvika negativa miljökonsekvenser militär av verksamhet,

v inriktningen av det fortsatta miljöarbetet inom olika verksamhetsområden, bland annat verksamheten vid skjutfält och övningsornráden, avfallsfrågor samt hanteringen miljöfarliga ämnen, av olja och drivmedel,

0 förslag om hur destruktion överbliven försvarsmateriel, såsom av ammunition, kan bli mer effektiv och miljövänlig,

0 behovet av och möjligheterna till áterställning efter militär verksamhet, samt

0 förslag till övergripande miljöpolicy för försvarsmakten. en ÖB redovisar också hur civila myndigheters krav t.ex. civila luftfartens krav på isfria banor, avisningsmöjligheter m.m. medför miljökonsekvenser delvis belastar försvarsmakten. Militär som verksamhet har behov isfria banor, samma av t.ex. avisningsmöjligheter m.m. som den civila flygtrafiken. ÖB konstaterar i sitt förslag till miljöpolicy att det övergripande målet för försvarsmakten är krigsavhållande och därmed att vara undvika den katastrofala miljöförstöring ett krig medför. Han som aviserar vidare att en försvarets miljöberedning skall inrättas för att ett samlat grepp skall kunna tas på försvarets miljöskyddsfrågor. En årlig försvarets miljökonferens skall vidare genomföras. Miljöskyddet inom försvaret skall sucessivt förbättras utbildning och teknisk genom utveckling.

Arbetsgruppen konstaterade att i princip gäller regler och samma skyldigheter beträffande miljöskydd vid militär verksamhet inom som andra samhällssektorer. Undantag förekommer emellertid den p.g.a. militära verksamhetens särskilda natur. I vissa fall har militär verksamhet även gynnat miljön. T.ex. är den biologiska mångfalden väl utvecklad på skjutfált, där trycket från människor är starkt reducerat.

Efter diskussion föreslår gruppen att 0 Militär verksamhet bör bedömas och behandlas enligt samma normer som annan verksamhet vad gäller miljöförstöring och miljöskydd. Speciellt bör försvarsmakten bära kostnaderna för miljöskador inom sin verksamhet i fred på sätt andra samma som samhällsektorer; t.ex. beträffande flygbränsle.

Vår uppgift efter Rio

ÖBs redovisade miljöarbete bör läggas till grund för ett särskilt 0 reglemente Grön Bok för försvarsmaktens miljöbestämmelser; - en efter finsk förebild. Miljökonsekvenser, även långsiktiga, bör beaktas vid upphandling av 0 militär materiel. Bl a bör möjligheterna att säkerhetsställa en miljövänlig avveckling beaktas. En tanke framfördes något militärt förband sskulle i uppgift att 0 att ges särskilt arbeta med miljöfrågor. Om försöket utföll väl kunde det utvidgas till andra förband.

Medverkan utanför försvarsseldorn.

När det gäller att hjälpa till med civilt miljöskydd finns en tradition inom försvarsmakten. Främst har sådan medverkan aktualiserats vid katastrofsituationer. Exempel är militär hjälp vid skogsbränder. Men även på detta område är tiden mogen för ett mer systematiskt grepp. Efter ett svenskt initiativ presenterade FNs generalsekreterare 1991 en översiktlig rapport i ämnet, avsedd som underlag för en internationell debatt. Rapporten dock knappast upplysning vad ett enskilt land, ger om t.ex. Sverige, bör göra i detta avseende. Rapporten rekommenderar i stället att medlemsstaterna inventerar både sina miljöskyddsbehov och de militära resurser, som 0 skulle lämpliga att använda; och vara bedömer vilka militära skulle kunna ställas till FNs eller 0 resurser, som andra internationella organisationers förfogande för miljöskyddsverksamhet temporärt, stand-by eller permanent för som att medverka i internationella aktioner i händelse av katastrofer. FN-rapporten pekar särskilt på att ett organiserat utbyte av relevanta data från de nationella militära spanings- och Övervakningssystemen skulle värdefullt för att kontinuerlig och samlad bild av vara ge en miljöläget i olika delar av världen. Efter diskussion i konstaterades att Sverige snarast borde göra - gruppen sådan kartlägggning, FN-rapporten rekommenderar. en som Utredningen måste baseras på kompetens om både miljöskydd och militära förhållanden och skulle kunna uppdras åt Försvarets Forskningsanstalt eller åt en statlig enmansutredare. En tanke framfördes att militära förband, som p.g.a. världsläget har blivit nedläggningshotade, skulle kunna behållas med en del av sin S6

Vår uppgift efter Rio

militära kompetens för att arbeta med miljöskydd green helmets för - att senare kunna återmilitariseras, världsutvecklingen skulle göra om detta önskvärt. Det ansågs dock knappast lämpligt att sådana förband skulle ingå i försvarsmakten under sin gröna basker period. Eventuellt

kunde tjänstgöring i sådant förband erbjudas värnpliktiga i vapenfri

tjänst.

Ett förverkligande den internationella dimensionen kräver av att olika rättsliga problem blir lösta. Att sända svensk och Värnpliktig trupp personal utomlands kan i regel inte göras. Att uppträda med i trupp uniform utomlands rad folkrättsliga problem. enklaste reser en Det tycks vara att militär personal som frivilligt låter sig för miljöarbete engageras utomlands i FNs eller annans regi, tar tjänstledigt, engageras av t.ex Räddningsverket och uppträder civila utomlands. Möjligheter för militär

personal att få tjänstledigt för sådana engagemang synes tillfredsställande.

Medverkan i verksamhet utomlands, förhållandena skall som p.g.a. kräva militärt skydd för miljöskyddspersonalen, bör undvikas.

0 Det är mot denna bakgrund FN-rapportens andra som rekommendation bör utredas och besvaras.

Sverige kan inte ensamt skapa FN-insatser. Det är angeläget många att stater inventerar sina möjligheter. Ett sätt att åstadkomma detta är att FNs generalförsamling medlemsländerna därtill. uppmanar 0 Som ursprunglig initiativtagare till generalsekreterarens är det rapport Sveriges sak att lägga förslag härom, t.ex. vid höstens session FNs av generalförsamling.

Säkerhets- och

försvarspolitiska aspekter.

Utomlands har förts debatt att besparingar i försvarskostnader, en om som kan motiveras med förbättrat världsläge och minskade militära hot

peace dividends, skulle helt eller delvis i anspråk för

tas miljöskyddsändamål. I Sverige är detta inte aktuellt, fall ivarje inte i dagsläget. Visserligen minskar antalet förband i den svenska försvarsmakten. Men samtidigt ökar budgetramen för försvaret. Några medel frigörs således inte.

Det nya världsläget, medfört militära hot som att mot Sverige nu är nedtonade, har samtidigt medfört andra hot, miljöhot, att t.ex. relativt sett har fått större betydelse. Man bör därför diskutera om det finns

Vår- uppgift efter Rio

rniljöhot i vår omgivning, måste betraktas som så allvarliga, att de som har säkerhetspolitisk dimension. Vid diskussion nämndes som gruppens exempel kämvapenproven på Novaya Zernlja, dumpade kemiska

stridsmedel i Östersjön, och kämreaktorolyckor typ Chemobyl.

Det konstaterades att Sveriges nuvarande säkerhetspolitiska målsättning, fastställd Riksdagen upprepade gånger sedan 1968, kan av tolkas så att stora miliöhot kan vara säkerhetshot.

Som orimlig bedömdes idén, att Sverige inför hot om militär invasion, borde kapitulera hellre än att försvara sig, för att undvika den omfattande miljöförstöring, stridshandlingar skulle medföra. som En konkret bedömning de säkerhetspolitiska miljöhoten och 0 mer av eventuella åtgärder förutsätter dock att gör grundlig studie av man en dem först. Detta har inte gjorts i Sverige.

Den internationella dimensionen.

Medverkan svensk militär personal och svensk trupp utomlands, av främst inom för FNs fredsbevarande operationer, har en lång ramen tradition. Medverkan från Räddningsverket vid katastrofhjälp utomlands har också blivit vederbörligen uppmärksammade. Formella och folkrättsliga aspekter på sådan medverkan har berörts ovan. framtiden kommer krav på medverkan i insatser detta slag, bl.a. I av för nriljöskyddssyften, troligen att öka. Sådana operationer kan komma organiseras bl.a. inom för FN, ESK och dess säkerhetsforum, att ramen

Nordiskt samarbete, Östersjösamarbete och Arktiska Rådet.

svensk tradition är aktiv medverkan i internationella En annan förhandlingar för att utveckla och etablera ett norrnsystem för miljöpolitiken. Detta sker i alla de fora vi har tillgång till.

En möjlighet öka denna insats bör finnas vad beträffar både 0 att för militärt uppträdande i fred och vad gäller militär normer medverkan i miljöskyddsoperationer. Speciell hänsyn bör därvid tas till miljöskydd i internationella havsområden och luftrum, Sverige liksom alla andra länder är som delägare Inom landet finns betydande kompetens, kan medverka i som internationella förhandlingar miljön, inom försvarsmakten, om Försvarets Forskningsanstalt, etc.

Vår uppgift efter Rio

0 Sådan expextmedverkan bör också kunna byggas ut med att svensk försvarsforskning deltar i internationellt samarbete miljön. om Även i frågan skydd för miljön i händelse krig skulle svenska om av initiativ kunna bli aktuella. 0 I första hand bör man då sikta på en 5e Genéve-konvention om skydd för miljön i krig.

Utbildning.

Grunden för framgångsrikt miljöskydd är inom försvaret liksom överallt en kunnig och intresserad personal. Försvarsmakten bör därför till att se dess personal får tillräcklig utbildning och övning i miljövård. Det gäller såväl anställd personal som värnpliktiga. Särskild utbildning i ämnet bör genomföras inom ramen för den ordinarie skol- och kursverksamheten. Utbildningen bör även följas i samband med upp krigsförbandsövningan Se vidare sidan X ÖBs förslag att inrätta ang. en försvarets miljÖberedning.

Utbildning är en specialitet för försvaret och när miljöskyddsutbildning har etablerats med lärare, utrustning, och övningsfält bör det vara möjligt att som ett led i internationellt samarbete, ta emot militär personal även från andra länder som elever vid våra skolor. En ytterligare möjlighet är att utländska forskare, t.ex. från Öststaterna kan beredas plats vid försvarets institutioner för att temporärt arbeta med militärt relaterade miljöproblem.

o 0 i Gruppens sammansättning

Mats Ahlberg, Försvarets forskningsanstalt Gunhild Beckman, Umeå universitet

- -

Maud Frölich, Samarbete för Fred Gunnel Hedman, Miliövårdsberedningert

- -

Leif Ohlsson, Göteborgs universitet Amanda Peralta, Göteborgs universitet

- -

Jan Prawitz, Försvarsdepartementet Lennart Rönnberg, Armêstaben Jakob

- -

Ström, QZOOO Ungdomar inför UNCED Ulf Svensson, Utrikesdepartementet

- -

Helena Odmark, Utrikesdepartementet

Kompletterande synpunkter

Rio-deklarationen säger att krigsföring i sig är destruktivt för hållbar en utveckling. Det är viktigt att dra konsekvenserna att militär verksamhet av också i fredstid är oerhört skadlig för miljön. Bl producerar militären i a

[m

Vår uppgift efter Rio

Sverige minst 1 000 ton miljöfarligt avfall årligen. För att få stopp på problemet bör kretslopp införas rniljökriterium inte bara i det som civila samhället utan även för försvaret. En juridisk omprövning militärens sekretess kan möjliggöra av kommunala myndigheters och medborgares insyn kontroll av och åtgärder mot militär miljöförstöring. Det kan gälla lager av sprängämnen och kemikalier, omfattningen av verksamheten och dess utsläpp m m. En rapport miljöeffektema vapenproduktion och om av avfallshantering bör produceras av en civil myndighet eftersom dessa centrala aspekter inte nämns i ÖBs rapport. I samband med att militära förband får en ny funktion som miljövärnsregementen bör kompetensen på miljöområdet prioriteras. Det innebär med nödvändighet att funktionen som miljövärnsregementen permanentas. Det är viktigt att notera dem omorientering av säkerhetsbegreppet som är på gång. Hänsyn till kommande generationer bör reflekteras i säkerhetsbegreppet. I mandaten för studie om säkerhetspolitiska en rniljöhot bör ingå prövning hur ett försvar ska utformas för en en av hållbar säkerhet. Jakob Ström

Svensk För

handlingsplan

Ekonomi och handel

Ordförande Car| Fo||e Sekreterare Stefan Nyström

Vår uppgift efter Rio

Bakgrund

Naturen som underhåIssystem

livsupprätthållande miljön och dess ekologiska system utgör själva Den grunden för våra samhällen och vår ekonomi. Alla varor som vi handlar med kommer ursprungligen från ekosystemen. De förnyelsebara produceras dem och de icke-förnyelsebara hämtas därur. resurserna av En del naturresurserna uppgraderas, eller produceras i stor av ekonomisk mening, till produkter säljs på marknader, och som som handlas med. Själva produktionen uppgraderingen sker oftast med hjälp andra naturresurser och energi, främst fossil energi. Ingen av ekonomisk produktion varor klarar sig utan naturresurser, och inga av kan produceras utan ekosystemens underhåll. varor I Rio-deklarationen princip 7 står att States shall cooperate in a spirit of global partnership protect and restore the health to conserve, and integrity of the Earths ecosystems, dvs. att nyttja och vårda miljö och ekologiska system på ett hållbart sätt. Detta är naturresurser, avgörande betydelse för att överhuvudtaget kunna tala om en hållbar av utveckling. Naturen är samhällets underhållssystem. Samhället är ett delsystem till det globala ekosystemet. Vi är beroende av och ingår redan i dess kretslopp sig vi varseblir det eller ej. Det är helt enkelt vare nödvändigt att vårda och värna våra Commons eftersom de utgör grunden för vår välfärd och grunden för att handel överhuvudtaget skall

vara möjlig.

Ekonomisk filväxt, utveckling och miljö

I Rio-deklarationen framhålls att States should cooperate to promote a supportive and international economic system that would lead to open economic growth and sustainable development in all countries, to better address the problems of environmental degradation princip 12. Det bör att ekonomisk tillväxt som bygger på en ökad noteras en förbrukning naturresurser inte är förenlig med en långsiktigt hållbar av utveckling. Uppgifter från oberoende forskningsinstitut antyder att redan dagens höga resursförbrukning är oförenlig med en långsiktigt hållbar utveckling; det skulle t.ex. behövas ytterligare två jordklot för att försörja jordens nuvarande befolkningsnivå med holländares genomsnittliga resursbehov och förbrukning.

Vår uppgift efter Rio

För att ekonomisk tillväxt skall ligga i linje med miljöhänsyn måste

den baseras på kvalitetsförbättringar istället för ökad resursförbrukning.

Detta innebär bland annat en anpassning till ett kretsloppstänkande, med återvinning och återanvändning nyckelord. Detta betonas i som Agenda 21 bland annat i samband med förändrade

konsumtionsmönster 4,6, 4.10 och behovet utveckla mått på av att nya ekonomisk tillväxt och välstånd 4.11, 4.18. Ledstjäman förvalta är att istället för ag förbruka naturkapitalçt.

Fri marknad och handel lösning på miljöproblemen

som

Det finns inga fria marknader eller någon fri handel, marknader utan och handel verkar alltid inom institutionella ramverk. Olika typer av lagstiftning t.ex. kortkurrenslagstiftrling, beskattning och

handelsöverenskommelser t.ex. GATT, frihandelsavtal är exempel på delar av sådana ramverk.

Det har ibland framhållits att ökad frihandel medför miljöförbättringar ett slags axiom. Med ökad frihandel då som menas vanligen en ökad avreglering den internationella handeln. av Naturligtvis är en ökad avreglering perse inte någon garanti för miljöförbättxingar. En grundförutsättning för Ökad avreglering att en skall leda till miljöförbättringar, och inte tvärtom, är att ramverket för handeln utformas utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.

Internationella organ och hållbar spelplan för handel

en

Det är idag allmänt känt att och varuflöden i samhället står för varor en betydande miljöpåverkan. Mot bakgrund denna kunskap det av är av stor vikt att handelspolitiken såväl nationellt internationellt utformas så som att utrymme finns för miljöåtgärder inriktas produkters som mot egenskaper, vad avser påverkan på miljön. Av särskilt vikt det stor är att internationella handelsregelverket, GATT, får utformning gör det en som möjligt att vidta åtgärder till skydd för såväl den nationella den som globala miljön.

En annan viktig aspekt gäller tankegångama i princip 2 i Riodeklarationen; States have, in accordance with the Charter of the

United Nations and the principle of international law, the sovereign right to exploit their own their environmental resources pursuant to own and developmental policies, and the responsibility that to ensure

Vår uppgift efter Rio

within their jurisdiction control do not damage to the activities or cause of other States of beyond the lirnits of national environment or areas jurisdiction. Denna princip relaterar till grundläggande folkrättslig en princip, säger att varje stat bestämmer över sitt eget territorium. som visst land har stor andel världens samlade Låt oss anta att ett en av regnskogar, har funnits globalt värde vad gäller som vara av klimatfrågan för bevarandet den biologiska mångfalden. Antag samt av vidare land bedriver politik innebär att regnskogen att samma en som huggs i snabb takt, med stora förluster den biologiska ner t.ex. av mångfalden följd. Enligt princip 2 ovan har landet i fråga rätten att som exploatera sina i överensstämmelse med dess egen miljö egna resurser och utvecklingspolicy, samtidigt bryter landet mot andra hälften av men principen, stadsfäster att aktiviteter i det egna landet får skada som andra länders miljö, eller områden ligger utanför dessa länders som gränser. GAH-företrädare brukar anföra, faktiskt förd nationell politik att en är del de för- och nackdelar produktionssynvinkel som landet i en av ur fråga kan bestämma över; den förda politiken är helt enkelt en del av landets sk. komparativa fördelar. Men kan verkligen en bristande miljöpolitik, skadar andra länder, komparativ fördel som anses vara en Visserligen kan landet i fråga kortsiktigt vinna på att överexploatera sina inte med att den befolkningen och dess resurser, men nog egna livsmiljö drabbas bristen på miljöregler, utan exploateringen av drabbar även andra länder.

Det är mot bakgrund ovanstående illustration av yttersta vikt att av finna vägar för att i praktiken kombinera den viktiga folkrättsliga snarast grundprincipen bestämmanderätt över det egna territoriet, med om kravet på vårdande miljövärden som är av globalt intresse. av

lnfernalisering av miliökostnader

En viktig åtgärd för att vrida samhället mot en hållbar utveckling är att söka internalisera innefatta samtliga kostnader som uppkommer till följd produktion och konsumtion varor och tjänster som handlas av av med nationellt såväl internationellt. Med samtliga kostnader avses som kostnader för ekonomiska, sociala, miljömässiga och andra bieffekter

uppkommer till följd produktion, konsumtion och handel, som av inklusive energi- och naturresursförbrukning samt miljöpåverkan av

transporter av dessa varor och tjänster.

Vår uppgift efter Rio

Erfarenheten visar, att marknaden inte klarar av omställningsprocessen mot att intemalisera miljökostnadema på egen hand. Staten har därför viktig roll spela detta en att i sammanhang. incitament måste skapas för företag och andra aktörer utveckla att livsstilsmönster och kretsloppstänkande, och miljövänliga och resurseffektiva teknologier arbetar i denna riktning. som Detta måste ske både nationellt och internationellt.

I princip 16 i Rio-deklarationen fastslås att National authorities should endeavour to the intemalization of promote environmental costs and the use of economic instruments, taking into the account approach that the polluter should, in principle, bear the of cost pollution, with due regard the public to interest and without distorting international trade and investment, och i 15 In order to protect the environment, the precautionary approach shall be widely applied by

States according to their capabilities.

En internalisering miljökostnader, innefattar polluter av som pays principle och the precautionary approach, skulle självfallet innebära

förändringar av internationell handeln, påverka och

generera nya typer

av investeringar, och förändra konkurrensförutsättningar.

Produktionen skulle förändras energi- och resurseffektiva mot processer och produkterna skulle utformas för anpassade till de att vara ekologiska grundförutsättningarna och kretsloppstänkande. ett Genom att staten hjälper marknaden att intemalisera miljökostnader kan en miljöanpassad strukturomvandling páskyndas, som på sikt är gynnsam för samtliga aktörer i samhället. Handel med gamla varor skulle minska, samtidigt handel med nya resurseffektiva som och miljövänliga skulle öka. varor

För att aktörer i samhället inte skall drabbas plötsliga av och onödigt höga omställningskostnader måste tydliga staten ge signaler och ha en

långsiktig målformuleiing för strukturomvandlingen.

Förslag till handlingsprogram

Sverige skall fortsätta att verka för påskynda att processen mot en hållbar utveckling, både nationellt och internationellt. Mottot bör vara att städa framför dörr och ligga före. egen att steget Vad avser ekonomi och handel är strävan att intemalisera och naturresursmiljökostnaderna högsta prioritet. Samtidigt bör av Sverige genomföra

Vår uppgift efter Rio

miljöåtgärder internationellt samarbete för att undvika att i aktiviteter i Sverige omlokaliseras till andra länder. rniljöstörande

Internationella åtgärder

ramverket sätter spelreglerna för fri Eftersom det institutionella en aktivt för i internationella driva fram handel skall Sverige verka att organ och spelregler förenar utveckling och omsorg om en spelplan som miljön. därför fortsätta pådrivande i det arbete inom Sverige måste att vara syftar till miljöaspekter ökad tyngd vid OECD och GATT som att ge handelspolitiskt beslutfattande och via utformningenuttolkningen av

GATT. Utrikesdepartementet handelsavdelning 2 pågår ett internt Inom utveckla dessa frågor. Syftet är att skapa underlag, och arbete med att bedrivs inom internationella organ med att ta input till det arbete som riktlinjer för handelmiljöområdet. Den övergripande fram konflikter mellan miljöpolitiska åtgärder målsättningen är att förebygga handelspolitiska åtaganden, och skapa tydligare spelregler för att och att hantera uppkommande konflikter på detta område.

de förslag till internalisering miljökostnader som Flera av av för nedan bör även med kraft drivas i internationella redogörs sammanhang.

Nationella åtgärder för internalisering av miljökostnader

Generella förslag användning främst energi. Denna skatt 0 Höjd skatt på av naturresurser, kompenseras med sänkt skatt på arbete ocheller t.ex. sänkta arbetsgivaravgifter. signaler till utveckla miljövänligare Detta ger att och förvalta och bevara och ekosystem för teknik, att naturresurser framtiden. skatt på energivaror på sikt parallellt med CO skatter 0 Högre

internationellt.

Undersöka möilighetema för att införa en nv tvn av 0 depositionszåterbetalnings-system för producenter. Den föreslagna flexibelt försäkiingssystem med garanti för att täcka metoden är ett en tänkbara miljökostnader kan uppkomma när varor produceras. som Systemet kombinerar polluter principle och the precautionary pays

Vår uppgift efter Rio

approach, sk. precautionary polluter pays principle, och skulle kunna användas för potientiellt miljöskadlig produktion och innefatta kostnader för osäkerheten ekologiska skador såväl kostnader för om som kända. Det går ut på att producenter får sätta av en summa pengar, en slags premie polluter pays, baserad på beräkningar den högsta av rniljökostnad som kan tänkas uppkomma till följd företagets av produktion. Premien betalas innan produktionen startar precaution istället för när miljöskadan har uppkommit. Premien eller delar därav återbetalas, med ränta, om företaget kan visa att miljökostnaden inte uppkommit eller blivit lägre än den högsta tänkbara miljökostnaden. Om miljökostnader uppkommer används premien eller delar därav beroende på miljöskadans omfattning till att försöka återställa miljön, och om möjligt även kompensera andra drabbats som av miljöpåverkan. Bevisbördan förflyttas från allmänheten till producenter, och ger producenter ett kraftigt och omedelbart incitament till att förbättra miljöbeteendet, och utveckla miljövänlig teknik. I USA har Vissa företag varit framsynta och satt undan för skydda en summa pengar att sig mot möjliga framtida anklagelser miljöbrott. Detta om depositionsåterbetalningssystem skulle kunna göra flera företag framsynta.

0 Undersöka möjligheterna att införa ekologiska tariffer. Ett med system ekologiska tariffer skulle kunna utformas, för förslagen skatt på att ovan naturresurser och energi och ett flexibelt försäkringssystem med garanti för att täcka miljökostnader inte leder till att ett land förlorar konkurrenskraft mot andra länder vidtar liknande åtgärder. Till som skillnad från andra typer tariffer, går dessa ut på protektionism av av en viss industri eller en viss sektor, utan att skydda och påskynda avser processen mot ett hållbart samhälle. Den skyddar den inhemska miljön, och om den skulle tillämpas regionalt eller t.ex. i GATT även den globala miljön, mot privata intressen idkar ett ohållbart som resursanvändande och förstörelse livsupprätthållande ekosystem. av Tarifferna skulle kunna áterinvesteras i uppbyggnad naturresursbasen av i det land tariffen riktats mot. som 0 Vidareutveckla miljöräkenskaper. Detta är hög prioritet, eftersom av det nuvarande BNP-måttet är ett dåligt mått på förändringar i välfärd.

0 Arbeta vidare med att finna ekologiska hållbarhetsindikatorer. Det är av största vikt att utveckla ekologiska hållbarhetsindikatorer och

Vår uppgift efter Rio

identifiera ekosystemens bärkraft. En sådan information är grunden för hållbart nyttjande naturresurser och miljö. ett av nd öka möjligheter heter lor. Bubblan, system för r rn u överlåtbara utsläppsrättigheter, har visat sig vara framgångsrik i USA, där kostnaderna för uppnå ett visst miljömål kunnat sänkas betydligt. att Statens Naturvårdsverk har nyligen fått i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna för att använda sk. bubblor i större utsträckning i Sverige. Ett viktigt kriterium är då att miljömålet, som år utgångspunkten för bubblan, baseras på ekologiska hállbarhetsindikatorer.

från staten Konkreta förslag Gmnsamma avskrivningsregler för miljöinvesteringar, tex. minskad 0 bolagsskatt. 0 Beskattning av depenier, tex på rötslam.

0 Avgift på osorterat avfall.

0 Lägre meme på miljemärkta varor, Vidareutveckla panteystem för átercirkulering, t ex även för järn, 0 bildäck etc. Slutligen betonades att multinationella företags roll för ett snabbt spridande miljövänlig teknik uppmärksammas, med hänvisning till av cec-efficiency och arbetet inom Business Council for Sustainable Development.

0 0 i Gruppens sammansättning

Svante Axelsson, Lantbruksuniversitetet Paul Beijer Utrikesdepartementets

- -

Anders Carlberg, Stiftelsen Västerhavet Carl Folke, Beiierinstitutet och

-

Miliövårdsberedningen Yvonne Fredriksson, Finansdepartementet- Annika Hahn-

-

Englund Utrikesdepartementet Katrin Hallman Miliövårdsberedningen Gunnar

- -

Lundborg, Naturskyddsföreningen Jan Lind st, Göteborgs stad Stefan

- -

Melesko, Axel Johnson AB Stetancm tröm, Miliö- och

-

naturresursdepartementet Sture Persson, FN 9 -sekretariatet Lars-Göran

- - Rosengren, Volvo

Svensk För

handlingspkun

Forskning

och

teknisk

utveckling

Ordförande Bert Bolin Sekreterare Magnus Brandel

Vår uppgift efter Rio

Bakgrund

I kapitel 55 i Agenda 21 behandlas frågan forskning och utveckling om FoU för hållbar utveckling. Härvid anges följande riktlinjer en Strengthening the scientific basis for sustainable management; 0 Enhancing scientific understanding; 0 mproving long-term scientific assessment 0 Building scientific capacity and capability up Det kommer att krävas mycket omfattande insatser för att kunna förändra samhället hållbar utveckling i linje med de i en överenskommelser träffades i Rio. På kort sikt kan utvecklingen som påskyndas lagstiftning, och andra styrmedel. Den mer genom normer omfattande omställningen ställer dock krav på långsiktigt inriktad FoU. Därför krävs att skapar samlad strategi omfattande åtgärder som man en får genomslag på kort, medellång och lång sikt för uppnåendet av den önskade utvecklingen. Forskning vid universitet och högskolor med hög vetenskaplig kvalité och relevans utgör grundläggande förutsättning för att en sådan en strategi skall bli framgångsrik. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 3.2 Högskolor och universitet Sveriges forskningslaboratorier. som I det följande skisseras behovet forskning för att förstå problem av och utforma åtgärdsstrategier samt FoU för att genomföra omställningen. Avslutningsvis redovisas åtgärder som kan vidtas internationell.

Vi anser att

rniljörelaterad framskjuten position i den forsk- 0 FoU ges en ningspolitiska proposition skall föreläggas riksdagen våren 1995. som

Forskningsbehov

2.

förstå och utforma áfgärdsstral Forskning för att problem

tegier

Denna forskning gäller i princip fyra nivåerz i globalt i förhållandet och u-länder; ii regionalt i Norden, Västeuropa via EG etc.

mellan

och Osteuropa; iii nationellt i Sverige; iv lokalt i kommunerna.

Vår uppgift efter Rio

Angelägna frågor som kräver FoU är hur begreppet sustainable hållbar eller bärkraftig skall tolkas och vilka åtgärder krävs för uppnåendet som av denna utveckling i Sverige. Vilka konsek- blir på sikt vensema av att inte vidta några åtgärder business usual Behövs nu as ett paradigmskifte och i så fall på vilka områden, vilken takt är optimal med hänsyn till hoten och samhällets kostnader

På vilket sätt kan via internationellt samarbete underlätta man uppnåendet av en hållbar utveckling Det kan gälla energi- och miljösamarbete i vårt närområde nordiskt miljö- och energiforskningsprogram fördjupat forskningssamarbete i EG m.m. Forskning rörande klimatförändringar, biodiversitet, försurning etc. är exempel på forskning som kan bedrivas i ett utvecklat internationellt samarbete.

Vilka konsekvenser får klimatförändring i olika delar världen Det av gäller även vattenfrågor i och u-land. Hur kommer vi i och Sverige i Norden att påverkas klimatförändringar antingen direkt eller indirekt av

i form av folkomflyttningar till följd ökenutbredning

av etc. Vad innebär kraven från Rio och olika internationella

rniljökonventioner för den framtida och energipolitikens transportutformning innefattande effektivare energianvändning och ökad en användning av förnybara energikällor och bränslen. Vilka randvillkor gäller för utformningen átgärdsstrategier och tidsplanen för åtgärder av som erfordras i olika tidsperspektiv

Ytterligare satsningar på miljömedicinsk forskning och forskning rörande biologisk mångfald år också angelägen.

Ekonomisk analys med hänsyn tagen till behovet långsiktigt av resursbevarande, marknader med institutionella aktörer marknader samt med ojämlika aktörer, exempelvis och i-land. u- Det är en viktig pedagogisk uppgift att föra ut vad kraven på en hållbar utveckling innebär konkret för medborgama. rent Det gäller bl.a. förändringar konsumtionsvanor och livsstil av m.m. Stöd krävs för Översättning av dokumenten från Rio och olika resultat forskningen. av Mer brett bedrivna utbildnings- och informationsinsatser kan erfordras.

Vår uppgift efter Rio

Vi föreslår att

miljöforskning hög prioritet vad gäller resurser och 0 ges forskartjänster, ökat internationellt samarbete på miljöområdet främjas. 0

2.2 FoU för att genomföra en omställning

En nära samverkan mellan rniljöforskning och teknisk FoU är en

grundläggande förutsättning för uppnåendet av en hållbar samhällsutveckling. Det förutsätter på ett tidigt stadium att man miljöaspektema i olika samhällssektorers FoU. Det ligger f.ö. i integrerar linje med den riksdagen fastlagda sektorsprincipen som innebär att av varje samhällssektor har för att lösa sina miljöproblem. ett ansvar Näringslivet bör aktiv roll för att utveckla eller förbättra ta en mer ny befintlig teknik på områden där marknadsintroduktion är trolig inom en relativt framtid. Detta gäller även kommunerna vars en snar förvaltningar har viktiga uppgifter att fylla rörande bl.a. energiförsörjning, och avlopp etc. Tydliga och långsiktigt vatteninriktade styrmedel bör vilka framtida ekonomiska och andra ges om villkor bör gälla för utveckling av ny teknik. som Staten har för FoU syftar till utveckling av ny teknologi ett ansvar som på längre sikt eller på sådana områden där näringslivet ännu inte kan

överta för teknikutveckling och introduktion. Gemensamt av ansvaret och näringslivet bedriven forskning på miljöområdet bör främjas. staten För sammanhållna teknikområden kan mer omfattande och tidsbegränsade eller i etapper bedrivna tvärvetenskapliga konsortier

aktualiseras för insatser FUB-karaktär kan avse hela processen av forskning, utveckling och demonstration teknik. Möjligheterna att av ny Ökad utsträckning än i dag utnyttja teknikupphandling som ett medel i för att introducera hållbar teknik bör prövas.

Exempel på teknikområden kräver målmedvetet bedriven som en teknisk FoU Effektiv energianvändning och förnybara energikällor. 0 Miljövänliga och bränsleeffektiva fordon, alternativa drivmedel, 0 vätgasteknik och batterier.

Tekniska lösningar och styrmedel för att sluta kretslopp för avfall, 0 metaller etc.

Vår uppgift efter Rio

0 Vattenförsörjning i och u-land.

0 Informationsbehandling och tillgänglighet för relevanta

miljödatabaser.

0 Teknik för underhåll och rekonstruktion befintlig teknik bl.a. kopplat av till VA-sektom.

0 Miljövänligt materialval och vidgat för mateiialflödena ansvar i samhället.

Vi föreslår ah

0 statens resurser för teknisk forskning för uppnående hållbar av en utveckling ökas.

0 dialogen mellan forskare och näringsliv, exempelvis via gemensamt finansierad kollektiv forskning, förbättras,

0 resurserna för forskning rörande teknikens mänskliga dimensioner medicinsk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning m.m. ökas.

3. Genomförande

3.7 Forskningens styrning och finansiering

Statens primära ansvar på forskningens område är för att svara basresurser och forskarutbildning vid universitet och högskolor, grundläggande och långsiktig forskning underlag för beslut och - som teknisk utveckling,

tillskapande ändamålsenliga former för samverkan mellan - av mer näringsliv och offentlig sektor.

Med hänsyn till problemens och åtgärdemas ofta långsiktiga karaktär är en styrning av forskningens inriktning de centrala problemen mot nödvändig. Det kan ske lagstiftning, skatter och andra genom ekonomiska styrmedel på välawägt och korrekt som ett sätt väger in de långsiktiga målen för miljöpolitiken och därmed ger incitament för näringslivets och andra aktörers insatser. Den framtida forskningspolitiken och styrmedlen inom främst miljöområdet måste utformas så att samhällets behov kunskaper relevanta av inom områden tillgodoses.

Det krävs därför ett intimt samspel mellan forskning och utveckling samt lagstiftning och andra styrmedel på miljöområdet. Forskningen på

Vår uppgift efter Rio

miljöområdet måste därför bedrivas med utgångspunkt i rniljöhoten

och ske kontakt med de har för tillämpning av i nära som ansvar har för föreslå eller reviderade styrmedel lagstiftning, ett ansvar att nya för bättre miljö har utarbetats inom SNV är ett exempel etc. FoU en som samspelet mellan miljöforskning och teknisk FoU på en beskrivning av uppnå riksdagens miljömål. för att målet för samhällets miljöforskning är att erhålla kunskap Det yttersta förstå problem, utveckla teknik, system etc. för en hållbar för att ny nya myndighet, forskningsråd etc. bör ha ett ansvar för att utveckling. Varje stödja miljörelaterad forskning inom resp. sektor.

Berörda bl.a. SNV och FRN bör i uppdrag att gemensamt organ, ges genomföra övergripande analyser nödvändiga åtgärder för uppav nående hållbar utveckling. Analysen bör ange vilka åtgärder som av en för hållbar utveck- ling. Även erfordas och utformas som en strategi en andra berörda TFB, NUTEK, BFR och HSFR bör delta i detta organ som arbete. viktigt olika sektorsorgan, forskningsråd etc. tydlig- gör sin Det år att syftar till uppnå hållbar utveckling. Det bör övervägas att FoU som att en särskilda kommittéer eller rådgivande för att stödja tillsätta grupper miljöforskning i berörda myndigheter, råd etc.

viktigt samhällets insatser för samhällsvetenskaplig och Det är att humanistisk forskning och forskning systemkaraktär utökas. Det bör av bättre kunskaper interaktionen mellan samhället och bl.a. kunna ge om Berörda forskningsfinansierande organ bör ges i uppdrag ekosystemen. samverkan bygga målinriktade för att öka kunskapen att i upp program sådana områden är betydelse för uppnåendet av en hållbar på som av utveckling. Det gäller bl.a. juridik, ekonomi, psykologi, och sociologi. Syftet bör dels uppnå allmän kompetensuppbyggnad, dels vara att en genomföra olika konkreta projekt.

Vi föreslår att

samlad strategi utvecklas för miljöforskningen i den 0 en forskningspolitiska propositionen

särskilda kommittéer, tvärgående el. dyl. tillsätts i olika 0 grupper forskningsråd för att fatta beslut eller ge råd rörande stöd till

miljöforskning,

Vår uppgift efter Rio

0 ansvariga myndigheter, forskningsråd etc. får i uppdrag att gemensamt utarbeta målinriktade program för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och tvärvetenskaplig forskning systemkaraktär. av 0 behovet av långsiktiga normer, krav etc. för teknik- och samhällsutvecklingen beaktas vid utformning av all lagstiftning, 0 myndigheternas och forskningsrådens för att inom ansvar resp. ansvarsområde stödja forskning för en hållbar utveckling särskilt bör markeras i den forskningspolitiska propositionen, 0 forskar- och avnämarinflytandet skall vara ston vid stöd till miljöforskning i olika sektorsorgan och forskningsråd,

3.2 Högskolor och universitet som Sveriges forskningsaboratorier

En stor del av miljöforskningen replierar pâ vetenskaplig bas i en som hög grad är tvärvetenskaplig med inslag av naturvetenskaplig-teknisk, medicinsk och ekonomisk-samhällsvetenskaplig forskning. En brett bedriven forskning av hög vetenskaplig kvalité och relevans är därför en grundläggande förutsättning för att kunna uppnå hållbar en utveckling på miljöområdet. Större projekt med en tydlig målsättning för analys av centrala frågekomplex kräver samlade resurser under 5 till 8 år. För kunskapsförsörjningen inom miljöområdet är det vidare viktigt att miljöforskningens anseende och ställning inom högskolesystemet kan stärkas. För ett effektivt arbete krävs bättre möjligheter för goda forskare att satsa långsiktigt på detta slag av riktad grundforskning och tillämpad forskning. Fasta resurser eller tjänster, motsvarande professurer och universitetslektorat, måste kunna inrättas vid universitet och högskolor liknande de initiativ SNV tagit. Flera forskartjänster som och möjligheter för berörda myndigheter att göra långsiktiga m.m. åtaganden gentemot forskarsamhället är härvid väsentliga. Det är viktigt att forskaren mer än hittills kan engageras i gränsytan mellan forskning och genomförande. Formema för samarbete mellan universiteten å den och ena forskningsråden och sektorsorganen å den andra sidan bör utvecklas. Vidare bör samarbetet och samverkan mellan universitet och högskolor och näringslivet exempelvis kollektivt bedriven forskning genom

Vår uppgift efter Rio

förstärkas. Härigenom kan denna forsknings grundläggande kunskapsförsörjning och -bas stärkas. Centrum- och konsortiebildningar bör stödjas för att ge en bättre bas för forskarutbildning och samlade projekt. Exempel på detta är samarbetet mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola på miljöområdet.

Vi föreslår ah

forskningsråden och sektorsorganen gemensamt svarar för att 0 tillsammans med högskolorna bygga och långsiktigt finansiera goda upp forskarmiljöer på miljöforskningens område, samverkan och samarbetet med näringslivet och andra avnämare 0 förstärks, universitetens och högskolornas inre organisation ges en fastare 0 struktur så att rniljöforskningens status höjs bl.a. genom inrättande av fler fasta eller tjänster detta förutsätts ske i samverkan med resuser forskningsråden och sektorsorganen, olika former Centrumbildningar etc. med förutsättningar att 0 av bedriva utbildning och forskning med hög kvalitet och relevans stöds.

4. Internationella frågor

Fördelarna med att utveckla det internationella samarbetet på FoUområdet kan anges enligt följande. Det gäller att medvetet sprida kunskaper rörande forskning, teknik, etc. för o uppnåendet hållbar utveckling i ett regionalt och globalt av en perspektiv. Den forskning bedrivs i vårt land bör medvetet inriktas som så att den kan användas i konventionsarbetet, inhämta kunskaper finns internationellt som ett alternativ till FoU 0 som i Sverige, samverkan i Norden och EG underlätta utvecklingen mot en 0 genom hållbar utveckling. Det är viktigt att Sverige antingen direkt eller via olika internationella organisationer kan medverka till spridning av ny eller förbättrad teknik och samhällsorganisation som kan medverka till en utveckling mot en hållbar utveckling. Det kan bl.a. ske genom främjandet av forskarutbyte eller olika former av teknik- överföxingsprojekt som exempel kan -

Vår uppgift efter Rio

nämnas olika clearinghouse-koncept för tekniköverföring som diskuterades vid Rio-konferensen.

Samarbetet kan vidare utvecklas att forskare medverkar vid genom utvärdering av olika länders miljöpolitik och hållbar utvecklingsnivå i

syfte att få ytterligare infallsvinklar för utformningen nationell av miljöpolitik.

Svenska företags engagemang i olika länder för överföring av ny teknik bör främjas. Det gäller bl.a. uppförande av

demonstrationsanläggningar som praktiskt kan visa användningen

av ny teknik

Vi föreslår att

0 olika projekt stödjer samverkan för hållbar utveckling som en ges en mer central roll i bistándspolitiken,

0 ansvariga myndigheter ges i uppdrag att gemensamt med näringslivet

utveckla former för intensifierad tekniköverföring visavi östländema och

tredje världen.

C OU Gruppens sammansättning

Kerstin Blix, Miljö- och naturresursdepartemente Bert Bolin, Stockholms

universitet

och Milövårdsberedningen Magnus Brandel, - Milöforskningsutredningen

Falkman,

-

Reinhold astenson, Linköpings universitet- Lena Näringsdepartementet

Malin Falkenmark, NFR Erik Fellenius, SNV Catarina Herbertsson, STATT - - - - Axel Iveroth, European Liege Economic Cooperation Hans Lundber KVA - , -

Gun Selldên, Göteborgs universitet Eva Selin, Chalmers tekniska höga ola och

-

Miliövörclsberedningen, Thomas Stohlfors, SAAB Sven-Åke Svensson, Elmia

- - Göran Yström, NUTEK

Svensk för hanc||ingsp|an

Utbi|dning cch inflytande

Ordförande Bodil Jönsson Sekreterare Peter Karlberg

Vår uppgift efter Rio

Introduktion

År 1619 skedde ett tankegenombrott gigantiska dimensioner. Fram till av dess hade människor i ungefär 1500 år trott på Galenos och hans utsaga att blodet bildades den föda man åt och den dryck man drack. av Denna förblev intakt trots att det borde varit möjligt för i stort sett tro alla och att inse det omöjliga i föreställningen. Människan kan envar omöjligen äta och dricka många gånger sin kroppsvikt varje dygn, och det vad hon hade behövt göra för att så skapa sitt blodflöde. Men var ändå så fast i sin föreställningsvärld, att det behövdes en man var Harvey för att åstadkomma synvändan att det mäste vara frågan om ett kretslopp för att människans blodflöde skulle vara möjligt. Tankegenombrottet skapade stora förändringar, inte av människans kropp i sig utan att hennes sätt att uppfatta sin kropp. En ändring i tankemönstret förändrar verklighetsuppfattningen.

Vad med miljöverkigheten

Den enda egentliga förändring av större mått, som skulle kunna inträffa på miljöområdet, vore att människor på motsvarande sätt bytte omvärldsuppfattning; att de helt enkelt såg verkligheten på ett annat sätt. Att det utvecklades tecken att tänka med. Eller rentav nya mönster nya att tänka med. Även miljöverkligheten vore precis den samma med om icke-människomått mätt före som efter tankevändan, skulle den för människan byta skepnad och leda till helt andra tankar och handlingar. Ett nytt tankemönster för t materians och energins kretslopp, ett nytt ex tankemönster analogt med Harveys introduktion av blodomloppet, är med andra ord en nyckelförutsättning. Eller nyckelförutsåttningen ungefär som fisken nedan.

ag

sin

. Mäntiska kan inte ittdra på t ex terntodyrttttttikerts första httvudsztts En direkt följd av den satsen iir kretsloppsnärlvändighetett vi har helt enkelt inget annat -

Vår uppgift efter Rio

va än att acceptera kretslopp som en föruLtâtttting för en långsiktigt hållbar utveckling. Men upplevelser av kretsloppet och. förmågan att vidareutveckla dem kan påverka. Friinzst att .vkttffzt och bättre attpasasade genom oss nya tankentärtvter.

Miljö och utveckling

När människan i enkät efter enkät säger Det viktigaste är miljön vad är det egentligen då hon menar

Hade det varit krig, hade hon sagt Det viktigaste är fred. Nu i fredstid hos oss har miljö blivit till klumpbeteckning på alla hot - en mot framtiden. Och när vi säger Det viktigaste är miljön, är nu andemeningen det viktigaste är framtiden.

Det är därför fullt logiskt att alltmer miljöarbete, alltmer miljöutbildning och allt miljöinflytandestärkning byter inriktning mer från att ha handlat bevarande och det förflutna till handla om att om utveckling och framtiden. de första En av klara manifestationema av detta är den allt vanligare kombinationen miljö och utveckling. Också detta handlingsprogram handlar till stora delar miljö och utveckling om där utveckling står för förändringar i såväl nord syd. som

För

Förutsättningar Agenda 27 i Sverige

Utgángsläget för att i Sverige snabbt förverkliga Agenda 215 intentioner kring utbildning och inflytande är utomordentligt Bl finns väl gott. a ett utbyggt utbildningssystem, demokrati med hög grad en av decentralisering och en genuin folkrörelse- och folkbildningstradition. Den nödvändiga organisatoriska infrastrukturen finns med andra ord redan. Det betyder i Sverige kan inrikta sig på de egentliga att man problemen

0 att ungdomar har en vacklande framtidstro,

0 att vi alla lever i en global situation där vi inte kan lita på sig vare instinkt eller intuition,

0 att vetenskaperna är strukturerade för på andra frågor än att svara dagens och

0 att kunskapsutvecklingen blivit så dynamisk den tidigare tydliga att sekvensen forskning utbildning praktisk tillämpning brutits. - - Den sista punkten blir speciellt viktig just genom att ingen har av oss global instinkt eller global intuition. Det har vi däremot för närmiljön,

Vår uppgift efter Rio

och för den utgör eller mindre medvetet forskning och - mer strukturerade kunskaper bara komplement till människans erfarenhetsbaserade världsbild. Globalt står vi emellertid helt hänvisade till forskningen, och vi bedriver förstagångsexperiment utan att ha ett sig telesinnen eller teleförstånd. Därför är det speciellt allvarligt att vare vetenskaperna inte heller förmår relevanta de har ofta fel ge svar struktur och har dessutom inte förmått hänga med i händelseförloppen.

En enkel bild

X ..X. kedjan star varje X för händelse. Vid ldg händelsetäthet kan bildning I ovan en utifrån föreliggande och väl strukturerade kunskaper framgångsrikt läggas till grund för analys händelse i taget. Av rent statistiska skäl är det en av en osannolikt ännu inte bearbetad kunskap skulle kunna ha någon att ny, avgörande betydelse för analys och värdering av det senaste fenomenet. Detta kan säledes troligen framgångsrikt analyseras med hjälp av kunskap som vunnitsfrdn andra fenomen.

X...X..X I kedjan har X-en, händelserna, kommit närmare varandra i tiden. ovan Genom den successiva ökningen i händelsetätheten pga befolkningsexplosionen ligger de kunskaper som kan vara relevanta numera för att förklara ett nytt fenomen, nära i det förflutna. Det är ocksa möjligt att kunskapen överhuvudtaget inte finns tillgänglig. Analyser gjorda med modeller hämtade från äldre föreställningar är byggda pä felaktiga premisser och därför irrelevanta resultat. Man tvingas i stället ger basera sig pd kunskap, är sd att den ännu inte funnit sin struktur. Eller som ny våga ta sprdnget och inse att kunskapen överhuvudtaget inte finns bara fenomenet i sig. Den tiden är snart över, då undervisning kan baseras pá skolämnen är avbilder vetenskapliga discipliner. Varje lärare kommer att som av själv tvingas in i ett strukturerande närmast kunskapsteoretiskt arbete kunskap kommer inte att finnas färdigserverad av vetenskapen.

De båda halmstråna

Förändringstakten i teknik och miljö kräver stora mått av nytänkande inte minst vid yrkesutövande och i yrkesutbildningar. Vissa nödvändiga omläggningar kan vi ana oss till, t ex att miljöåtgärder av städningskaraktär framöver kommer att få allt mindre betydelse. Det kommer alltmer att handla engångskravet att göra rätt från början om ja, kanske rentav före. För-tankar blir viktigare än efter-tankar. --

Vår uppgift efter Rio

Miljöutbildning blir ett av de två halmstrån vi kan hålla i

oss framöver. Det andra är ökat snabbt direktinflytande i en snabbare fungerande, delvis informell demokrati.

De bada boppen miljöutbildning och en snabbare demokrati ar nära sammankopplade. Det följande förslaget till handlingsprogram inriktas pá åtgärder som kan bidra dels till snabbare fungerande demokrati med högre en en grad av reellt medborgarinflytande, dels till utveckling relevant av en miljöutbildning på skilda nivåer. Programmet är och bör vara svåravgränsat eftersom miljövård skall integreras med utvecklingsprocessen och inte betraktas något isolerat som Riodeklarationen princip 4. Programmet anknyter främst till kapitel 25, 27, 31, 35, 36 och 40 i Agenda 21.

Förslag till handlingsprogram

A. Ungdomsperspektiv på miljö och utveckling

Kreativitet, idealism och mod bos världens ungdomar bör mobiliseras Riodeklarationen princip 21

Vår uppgift efter Rio

Ungdomar för in unika perspektiv i miljöarbetet Agenda 21 kap 25.

Det är främst de vuxna som har att ta ansvar för nuet och den nära framtiden, för pågående utplundring och giftspridning. Ansvaret för detta kan inte vältras över på barn och ungdom. Att t ex i utbildningsoch inflytandesammanhang låta miljöarbetet domineras av 4 blixtaktioner är inte bara ett svek mot barnen det har ett inlämingsvärde, som kan vara lika lågt som korvstoppningens, och det har ett antal oönskade följdverkningar på lite sikt, bl a apati. Endast på extremt kort sikt går det att försvara att vuxensamhället spelar med dubbla kort behåller makten för egen del men låtsas som om den vore barnens och ungdomens. De ungas viktigaste bidrag är att påverka det som kan få betydelse på lång sikt. Skall det utvecklas nya mönster att tänka med, behövs tveklöst ungdomars perspektiv och solidaritet. Det är långt mer sannolikt att centrala, ännu inte formulerade frågor, kommer upp bland barn och ungdom än att de dyker i vuxenvärlden. Just därför är det upp nödvändigt att utveckla intresset, möjligheten och vanan bade för de unga att säga ut ocb för de vuxna att lyssna.

Förslag

Som ett avstamp för en omfattande verksamhet för att ta tillvara ungdomars perspektiv och samtidigt främja det internationella samförståndet bör Sverige genomföra ett Stockholm 93 en - Stockholmskongress 21 år efter den första, men nu med uppgift att det är ungdomar som skall formulera de viktigaste frågorna inför det 21sta århundradet. Kongressen bör också ses som en manifestation av de icke-statliga organisationernas roll och betydelse som idé-entreprenörer. Idéentreprenörsskapet är en ibland inte tillräckligt uppskattad funktion. Det är som om man inte ville erkänna, att även de som inte kan eller vill delta i verkställighetsprocessen kan ha en avgörande betydelse för handlingen, just genom att i någon mening ha idéskapandet på entreprenad. 2. Det finns skäl att systematiskt försöka fatt på frågorna och funderingarna inför framtiden också hos de många, ja, hos alla elever.

Vår uppgift efter Rio

Med början 1993 bör i Skolverkets årliga utvärderande grundskoleprov för åk 5 och 7 ingå några öppna frågor där elever skall formulera sina framtidsfrågor. Resurser skall avsättas för specialbearbetning en av frågorna, och de bör lämpligen offentliggöras gång âret, på en om t ex internationella miljödagen. Framtidsfrågedelen grundskoleprovet bör ha kopiesida, så av en att ena exemplaret kan användas för att efterbearbeta resultatet i klassen, på skolan bl a i skolans årliga utvärderingsarbete och på kommunnivå. Om ungdomar så vill, bör de stöttas ekonomiskt staten för att av kunna genomföra ungdomens miljöriksdag med bearbetning sin egen av frågorna och sitt eget sätt att söka från bl politiker. svar a

Begriplig och använd inte bara användbar

miljöinformation

Miljöfrågor hanteras bäst när berörda invånare på lämplig nivå. engageras Stater ska uppmuntra ocb underlätta folklig medvetenhet ocb deltagande genom att svara för att information är lättâtleomlig. Riodelelarationen princip 10

Bakgrund

Det har alltid varit svårt att göra information till kommunikation. Det är tre faktorer som spelar in 0 språket 0 engagemanget hos informatören och 0 intresset hos mottagaren. Språket är alltid viktigt det är via detta vi kan nå fram till - som varandra och ibland dela kunskaper eller rentav bygga vidare på samma varandras och stå på varandras axlar. Men ett aldrig så perfekt språk hjälper inte om informatören är oengagerad eller mottagaren inte om är intresserad. Det gäller med andra ord att satsa på alla tre komponenterna ovan.

Förslag

Förslag 3-5 kräver rejäla resurser. En mlljöinformationjond, MIF, bör inrättas ur vilken anslag för de tre ändamålen kan sökas

Vår uppgift efter Rio

Icke-statliga organisationer har ofta ett starkt inslag av engagemang, solidaritet, fräschhet, personligt intresse för sakinnehållet, en vilja att ett Deras medlemmar har därför goda förutsättningar att bli övertyga, etc. utmärkta informatörer. Genom att kunna söka pengar ur miljöinformationsfonden, ja, att rentav uppmuntras att göra det, genom kan de icke-statliga organisationerna NGOs ta på sig en stor del av miljöinformationsarbetet och troligen ná avsevärt bättre resultat i detta än vad forskare och professionella informatörer skulle kunna göra. Som bieffekt kan arbetsfördelningen leda till att bättre dubbelriktade kanaler upparbetas mellan NGOs och forskning, samhällsinstitutioner mm. MIF bör lägga uppdrag syftar till att genomföra pedagogisk ut som bearbetning viktiga kända samband så att dessa kan bli till av allmängods. Det rör sig centrala sedan länge av forskningen kända om samband med särskild betydelse för miljön, t ex termodynamikens lagar för energi och materia, det biologiska kretsloppet, etc. MIF bör lägga uppdrag för fram ett begripligt underlag för ut att ta personlig resursbudgetering. Detta skall möjliggöra för individen att andras fingervisningar studera och eventuellt ändra det egna utan beteendet. Underlaget skall innefatta

0 nyckeltal för användning av energi och materia genomsnittsförbrukningssiffror Sverige, Europa, jorden totalt och 0 begränsningar uppskattningar vad naturen tál person. av Detta de MIF-förslagen. Låt gå vidare med fler förslag i var tre oss gränslandet mellan information inflytande utbildning - -- Genomför enFolkets miljöskola samsatsning mellan Miljösom en och naturresursdepartementet och studieförbunden under i första hand tre-ársperiod. Den skall syfta till att konkretisera och förverkliga en Agenda 21s kapitel 4 konsumtionsmönster och livsstil. Bl a skall om Folkets miljöskola den aktiva spridaren av underlaget enligt vara Bildningsförbunden skulle troligen behöva att avsätta cza 20% av sin budget på detta, medan Miljö- och naturresursdepartementet bör stå för de centrala kostnaderna.

Föreslå kommunerna att även de skall inrätta miljöinformationsfonder. Dessa skall ha till uppgift att finansiera begriplig och engagerande miljöinformation kring närmiljön det är ofta denna är mest intressant för människan. Stöd ur de som kommunala miljöinfromationsfonderna bör kunna utgå bl a till miljö-

Vår uppgift efter Rio

och hälsoskyddsforvaltrtingama, här kan göra sina viktigaste som en av arbetsinsatser, och till frivilligorganisationerna jfr ovan.

8. Genomför en Svenska folkets landsstudie syftande till en artkartläggning 1993-94 i nära samarbete mellan SNV, Miljövárdsberedningen, bildningsförbund och berörda miljöorganisationer. Naturskoloma och Miljöverkstädema kan här spela en viktig roll. Ett ekonomiskt stöd för deras deltagande i Svenska folkets landsstudie skulle kunna göra att dessa utrotningshotade institutioner bevaras.

C. Kommunerna och

Agenda 21

I Agenda 21 kap 28 fastslås att kommuner senast 1996 skall ha lokal en Agenda 21. Sverige har idag ett 20-tal k ekokommuner. Dessa bör kunna s tjäna som förebild för andra kommuner och de första gör vara som Agenda 21-planer.

Förslag

Med början 1993 bör ekokommunerna stöttas utarbeta kommunala att Agenda 2]-planer. Naturvårdsverket eller Boverket i uppdrag ges att samla in och berarbeta ekokommunemas Agenda 21-planer, så dessa att kan utgöra underlag för landets övriga kommuner. Den framtida kommunala Agenda 21-planen bör göras till naturlig del en av kommunens översiktsplan.

Bland frivilligorganisationema kan bl Q 2000 tilldelas för a resurser att medverka i processen.

D. Vefenskaps- och

teknoIogisamhäIef

Kap 51 i Agenda 21 har stark skrivning kring samspelet mellan

en vetenskaps- och teknologisarnhället á sidan och beslutsfattare ena respektive allmänhet á den andra. Man markerar också vetenskapssamhällets speciella ansvar.

Förslag

10. Nästkommande forskningsproposition bör innehålla speciella anslag för högskolornas dialog i miljöfrågor med respektive allmänhet, beslutsfattare och yrkesliv. samspelet med yrkeslivet bör också stödjas för att kunna ligga till grund för den miljöinriktade yrkesutbildningen.

Vår uppgift efter Rio

Grundutbildning och fort- och vidareutbildning har här osedvanligt

goda förutsättningar stärka varandra, och högskolan bör uppmuntras att till miljöutbildningsinitiativ på såväl grundutbildningsnivá som fort- och

vidareutbildningsnivâ.

11. Högskoloma bör ett konkret uppdrag till högskolorna att i sin ges nästa fördjupade anslagsframställning tydliggöra hur miljöaspekter i olika kurser och utbildningar, och hur krav från omvärlden integreras påverkar högskolans miljöarbete.

12. Högskolornas utvärderingssekretariat uppdras att genomföra en nya nationell utvärdering miljöintegrationen pä existerande av ämnesinstitutioner. Studentmiljöorganisationer och andra studentorganisationer för sprida informationen jfr engageras att andemeningen i förslag 3 ovan. så att en levande nationell

kunskapsbank skapas.

15. Avsätt i forskningspropositionen medel för forskning kring elevers

miljötänkande och eventuella begreppsstrukturer. Avsätt också resurser för skapa och begreppsstrukturer i undervisning på olika att prova nya stadier samspelet teknik samhälle människa i enlighet med om natur - - intentionerna i Agenda 21.

14. Inrätta miljövetenskapligt forskningsråd med status som ett nuvarande NFR, BFR, fl med huvudansvar pä tvâ områden m intensiv utveckling miljökunskapsstrukturer för dynamisk a. av en omvärld b. bearbetning hur informationssamhällets snabbt tillväxande av möjligheter bl och multimedia kan utnyttjas för a expertsystem uppbyggande av miljökunskap.

15. proposition rörande utbildningsmál för högskoleutbildning ligger En f på riksdagens bord. Miljö- och naturresursdepartementet bör n uppmärksamma miljö och utvecklmgsperspektivet helt saknas i att förslaget till portalparagraf. Det anmärkningsvärt Sverige kom vore om sådana högskolemål ungefär samtidigt med att Agenda 21 att anta nya och svenska handlingsplaner börjar spridas i Sverige. Utskotts- och riksdagsbehandling bör kunna leda till förändring så att en tydlig en miljö- och utvecklingsmarkering görs i högskoleutbildningarnas

målbeskrivning.

Vår uppgift efter Rio

H

Grundskola, gymnasieskola, komvux m skolfonner

Även utbildningsfrågor behandlas tvärsigenom Agenda 21 är själva om huvudavsnittet koncentrerat till kap 36 Promoting education, public awareness and training. Nedanstående förslag anknyter till detta kapitel.

Förslag

16. Miljövårdsberedningen bör omedelbart ta initiativ till regionala konferenser under hösten -92 för remissgranskning före nyår ur Agenda 21-perspektiv av det nya förslaget till läroplan kom 920909. Remisskonferensema kan gärna genomföras i samverkan med Q 2000 och andra icke statliga organisationer. Utöver att bidra till ett myllrande remissarbete kan konferensema fungera som lärarfortbildning de -sprider insikt i såväl läroplansförslaget Agenda 21 och inte minst som om erforderligt samspel. T ex kan medvetenheten öka om att världens regeringar faktiskt i avsnitt 36.5.b. Agenda 21 kommit överens att av om inom de närmaste 3 åren skapa strategier för tvärkunskaplig miljöundervisning på alla nivåer. 17. Kommuner föreslås stödja att skolplaner liksom lokala arbetsplaner granskas utifrån samma perspektiv. Frivilligorganisationer Q 2000, som Hem och Skola, miljöorganisationer m kan och bör medverka. Av speciellt intresse kan vara att studera miljöarbetet på de yrkesinriktade linjerna. 18. Ovan anges på flera ställen Miljövårdsberedningen som den instans som bör ta initiativ. Detta pekar bara på behovet av ytterligare ett initiativ från Miljövårdsberedningen Ett initiativ till en tydlig ansvarsfördelning för den nationella delen av miljöundervisningsarbetet. Att ta betyder att kunna att ansvar svara an; kunna svara på. Att på frågan vem har gjort det här kunna svara det är jag Idag säger ingen så. Resurserna dr margtnella, och uppdelningen mellan Utbildningsdepartement, Miljödepartement, Skolverket och SNV är minst sagt otydlig. Skall svensk utbildning leva i samklang med intentionerna i Agenda 21 bör det uppmärksammas hur det som ett generellt råd sägs i 36.5.c Countries are encouraged to set National up Advisory Environmental Education Coordinating bodies ... I Sverige har vi utomordentligt goda förutsättningar för att snabbt nationellt

Vår uppgift efter Rio

stimulera miljöutbildningen. Men det kräver utöver resurser ett uttalat specialansvar. 19. Miljövårdsberedningen bör föreslå landets fortbildningsenheter att 1995 genomföra lärarfortbildning kring Agenda 21 pá alla sommaren nivåer 36.5.d. 20. Miljövárdsberedningen utlyser pristävlingar kring bästa miljöläromedel i Agenda 21-anda och uppdragarbetsstipendier till kvalificerade författare multimediaproducenter för att skapa en nutida motsvarighet till Nils Holgersson eller Vill du läsa 21. Miljövárdsberedningen initiativ till att Utbildningsmässan -93 i tar

Älvsjö innefattar internationell utbildningskonferens kring Miljö

en och utveckling med särskild inriktning på 5e världens erfarenheter av de berättar för Det hela genomförs i samarbete med temat - att oss. SIDA, SAREC, BITS, UNESCO, NGOs bl a ICEA, m n.

Slutord

Handlingsprogram kan utkristalliseras på många olika sätt, och dess enskilda delar kan eller mindre viktiga. Jag vädjar till dem, som vara mer har det slutliga ansvaret för hur detta kommer att fomias, att program de gör det med de klassiska tre små aporna för sin inre syn.

Vår uppgift efter Rio

Aporna skyggar på Cris af Enehielms konstverk om människan och miljön. En vill inte det kan göra ont. En vill inte höra det kan se - vara outhärdligt. Och den tredje säger alls ingenting så gör han ingen något ont. Men man måste se, man måste höra, man måste säga ut för att kunna gå vidare i sig själv och i världen. Den tveksamhet eller direkta misstro inför framtiden, som finns hos framför allt många ungdomar, är i sig det allvarligaste framtidshotet. Därför är det viktigast att det slutliga handlingsprogram, som skall förverkliga Agenda 21 i Sverige, inriktas på att motverka tendenser till vacklande framtidstro.

O C C Gruppens sammansättning

Bengt Andersson, Flatésskolan Marie Arehag, Chalmers Börje Eriksson, Studieförbundet Vuxenskolan ela Eriksson, QZOOOUngdomar inför UNCED

Sverker Högberg, Avicñlsforskningsrådet Kristina Dahl st, Utbildningsdepartementet Bodil Jönsson, Movium och Milifçivârdcsgleredningen

Peter Karlber Utbildningsdepartementet Anders ündström, Örnsköldsviks kommun

och ,

Miljövár sberedningen Gunilla Mattsson, lärarhögskolap, Mölndal Torbiöm

Svensson, Chalmers Christina Ullenius, Chalmers Johan Omskör, Sveriges Förenade Studentkårer

Svensk För

handlingsphn

Biolo isk

mångfcdd

oc bioteknik

Ordförande Lennart Dalêus Sekreterare Guni||a Almered Olsson

Vår uppgift efter Rio

Inledning

Agenda 21 utgör Rio-konferensens principdeklaration till ett handlingsprogram för det tjugoförsta århundradet. Det behandlar olika aspekter miljö och utveckling. Avsnittet om biologisk mångfald följer av i huvudsak innehållet i Konventionen för biologisk mångfald som antogs vid konferensen. Bioteknik-avsnittet följer också i huvudsak denna konvention, utom i formuleringarna bioteknikens såkerhetsproblem. om Konventionen för biologisk mångfald har varit huvuddokument för arbete. En sammanfattning över konventionens viktigaste gruppens innehåll inleder därför detta dokument. För att stadfästa gemensam grundsyn på Biologisk mångfald som en arbetsområde förankrat i konventionens anda fann gruppen det lämpligt att formulera de viktigaste grundläggande ställningstaganden skall styrande för arbetet med biologisk mångfald i Sverige. som vara Dessa återfinns under Principiella ställningstaganden. Därefter följer förslag till handling under Nyckelområden för insatser. Bioteknik behandlas på ett analogt sätt med uppdelning i ställningstaganden och Förslag till handling under ett antal huvudrubriker.

Konventionen för biologisk mångfald

Konventionens syfte

Objectives The objectives of this Cbnvention, to be persued in accordartce with its relevant provisions, are the conservation of biological diversity, the sustainable use of its components and the fair and equitable sharing of the benejits anlsing out of the utilisation of genetic resources, including by appropriate access to genetic resources and try appropriate transfer of relevant technologies, taking into account all rights over those resources and to technologies, ana by appropriate funding.

Vår uppgift efter Rio

Fem synpunkter kan sammanfattas som konventionens viktigaste innehåll

1. Konventionen omfattar bevarande och uthålligt nyttjande av den biologiska mångfalden.

Detta innebär att bevarandet biologisk mångfald blir befriat från sin av tidigare begränsning enbart naturvårdsfråga och den tidigare som en att konflikten mellan bevarande inom strikt skyddade områden och

resursutnyttjandet delvis upphävs. I verkligheten är många arter och ekosystem beroende mänsklig påverkan för sitt fottbestånd. Detta av gäller bl.a. för kulturlandskapens biologiska mångfald. OBS Detta

innebär inte att avsättning skyddade områden skall upphöra. av 2. Konventionen omfattar både vilda och domesticerade arter

Utöver de vilda arterna omfattar också den konventionen nya t.ex. lantraser bl.a. husdjur och grödor, frukt- och grönsaksarter och dess av varieteter.

3. Den biologiska mångfalden gener, arter och ekossystem ges ett ekonomiskt värde, oavsett den just utnyttjas om nu kommersiellt eller inte

Då de biologiska ett ekonomiskt värde blir kostnad för resurserna ges en deras bevarande i själva verket nationell investering. en 4. Tekniköverföring mellan utvecklade och utvecklingsländer

Detta omfattar teknik för bevarande biologiska liksom av resurser utveckling av olika bioteknologier. För att sådan Överföring och

utveckling skall uppfylla konventionens anda skall den bioteknologiska utvecklingen vara förankrad i nationella behov hållbar utveckling - en och aktuella ekologiska förhållanden. Hela skalan traditionellt, av småskaligt utnyttjande, och kunskaperna detta, måste fokuseras också om som en potentiell komponent i framtida bioteknologisk utveckling. Detta gäller i särskilt hög grad i utvecklingsländer där fortfarande sådana kunskaper är levande och för de utvecklade ländernas miljöbistånd. - 5. Nationella aktionsplaner för bevarande och hållbart nyttjande byggda på landsstudier över biologisk mångfald

Varje land som undertecknat konventionen förbinder framställa sig att nationella aktionsplaner för bevarande och hållbart utnyttjande av biologisk mångfald. Ett tvärsektoriellt angreppssätt förutsättning är en för sådana planer. För länder undertecknat konventionen är som en tvärsektoriell ansats överenskommen nödvändig väg nå som en att

Vår uppgift efter Rio

konventionens mål. Detta innebär att sektorer som jordbruk, skogsbruk, fiske etc. blir inblandade och ansvariga för mångfaldens bevarande både i och utanför skyddade områden. Landsstudier som nationella Översikter över kunskaper den biologiska mångfaldens status m.m. om betonas både i Agenda 21 och i konventionen, samt i de resolutioner med konventionen under interimsperioden. som skall styra arbetet

III. Den biologiska mångfaldens ideologi - principiella

ställningstaganden

Som framgår den ovanstående sammanfattningen av den nya FNav konventionen måste ett integrerat synsätt på de biologiska resurserna, deras utnyttjande och bevarande, användas för att konventionen skall kunna tillämpas. Ett sådant synsätt kan formuleras i ett antal grundläggande ställningstaanden som skall vara styrande för handlingsprogrammet för Biologisk mångfald i Sverige. 1 Bevarande biologisk mångfald och dess utnyttjande är en av grundförutsättning för långsiktigt hållbar utveckling en Detta ställningstagande utgör själva grundsynen i Agenda 21 och i Riodeklarationen. 2. Den biologiska mångfalden skall bevaras i alla områden oberoende graden av mänsklig påverkan av Det råder inte ett motsatsförhållande mellan strikt skyddat område och produktionsyta för t.ex. skogsbruk. I stället för att betrakta detta som ett motsatspar bör ett slags kontinuum-syn tillämpas utmed en gradient av skydd-nyttjande. Den ena ändpunkten utgörs av absolut skyddade områden, t.ex. urskogsreservat. Den andra ändpunkten utgörs av t.ex. agroekosystem med adekvat skötsel och kontinuerligt uttagskörd av biologiska Även i dessa system, liksom i alla möjliga resurser. mellanformer utmed skydd-nyttjande- skalan, måste konventionens övergripande målsättning förverkligas. Detta betyder inte att t.ex. åkerbruk med ett fåtal odlade grödor inte kan bedrivas. Den odlade ytan och dess omgivande ekosystem måste ses som delar i ett landskap där mångfaldsmålet skall upprätthållas. Artindividnkedom växlar beroende på var i den skogliga omloppstiden man befinner sig utan att mångfalden därför behöver förändras i ett längre perspektiv. En konsekvens av detta ställningstagande leder till ställningstagande tre.

Vår uppgift efter Rio

För huvuddelen av det brukade landskapet och vattemniljöerna är det långsiktigt uthålliga nyttjandet naturresurserna, tillsammans med av skyddet av utrotningshotade arter i sin naturliga miljö, övergripande målsättningar. 3. Målsättningen att bevara den biologiska mångfalden utgör en gräns för produktionsmålen inom de areella näringarna, t.ex. jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring Den biologiska mångfalden utgör den långsiktiga förutsättningen för alla nuvarande och kommande produktionsmål. I själva verket gäller detta definitionen av begreppet uthålligt nyttjande kan uppdelas i två som komponenter 0 Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. 0 Den biologiska mångfaldens långsiktiga bevarande 4. Den biologiska mångfalden omfattar både vilda och domesticerade arter Till skillnad från övriga naturvårdskonventioner omfattar den nya konventionen också de domesticerade dvs. odlade växter, axtema, grödor, tamdjur och alla mellanfonner med deras vilda släktingar. På motsvarande sätt som ovan under Skydd nyttjande, bör detta innebära att arterna betraktas som ett kontinuum där de vilda arterna utgör den ena ändpunkten mångfaldsgradienten sträcker sig till av som de odlade grödorna och tamdjuren via de vilda släktingama arter,

raser till dessa. Samtliga arter, raser och i vissa fall populationer

omfattas den konventionen. av nya 5. Funktionell diversitet kan i vissa fall praktisk vara en arbetsnivå De definitionsmässiga tre nivåerna jämför Konventionen för Biologisk mångfald inom termen Biologisk mångfald, Biodiversitet, identifieras som genetisk diversitet, artdiversitet och diversitet inommellan ekosystem. 6. Äganderätten och tillgången till genetiska resurser De genetiska resurserna har ett nuvarande och potentiellt ekonomiskt värde och tillhör ett lands nationella Kostnaden för deras resurser. bevarande och hållbara utnyttjande kan betraktas nationella som investeringar. Bevarandet är nationell skyldighet. en 7. Biologisk mångfald som kvalitetsnorm skall avspeglas i miljölagstiftningen

Vår uppgift efter Rio

Biologiska mångfaldens bevarande och hållbara utnyttjande skall bevakas i alla relevanta miljölagar se nedan. -

IV. Nyckelomrâden för insatser - biologisk mångfald

För att strukturera förslagen har de olika insatserna grupperats inom Administration-Samråd; opinionsbildning; Lagstiftning; Forskning; Bistånd och Internationell samverkan.

Administration samråd

l.. Ny struktur för samordning av insatser, rapportering och kontinuerlig dialog Biodiversitetens vida omfattning och spännvidd över ämnesfält och förvaltningsområden etc. kräver ett operativt forum för kontinuerlig samordning insatser och förmedling av erfarenheter, information av och diskussion. Lokala och regionala aktiviteter behöver stimuleras och samordnas. Det handlar bl.a. att hålla kontinuerlig idé- och om en principdiskussion igång. En sådan skall involvera en bred process representation intressen. Formema kan säkert variera regelbundna av seminarier med bredare och kanske mera växlande deltagande, mer regelrätta sammanträden i fast arbetsgrupp. Funktionellt ett slags en perrnanentad utredning med lugn arbetstakt, utrymme för svåra diskussioner och idéer, till del utredningsuppdrag nya resurser en egna kanske. Miljövárdsberedningen kan vara en utgångspunkt. Kontaktyta mellan forskning, beslutsfattare på olika nivåer och ideella organisationer efterlyses. 2.. Landsstudie och nationella planer En svensk landsstudie utgör ett naturligt första steg i tillämpningen av den FN-konventionen. Samtidigt utgör den ett nödvändigt verktyg nya för framställningen nationell handlingsplan för bevarande och av en uthålligt nyttjande av biologisk mångfald. Handlingsprogrammet är i sig verktyget för förverkligande av de insatser som skall leda till konventionens måluppfyllelse. Syftet med en landsstudie över biologisk mångfald är att ge en samlad översikt över kunskapsläget för alla aspekter av nyttjande och bevarande biologisk mångfald, hoten mot den biologiska mångfalden av samt listning över möjliga âgärder. Landsstudien skall sedan utgöra grunden för konkret handlingsplan för den biologiska mångfaldens en

Vår uppgift efter Rio

bevarande och långsiktiga nyttjande. Handlingsplanen skall revideras återkommande. Sverige har redan ett omfattande material av faktasammanställningar över naturvárdsdelen av biologisk mångfald, dvs. främst de vilda arterna och deras ekosystem. En landsstudie över biologisk mångfald enligt FN-konventionen bör också innefatta Översikter om kunskapsläget för de domesticerade arterna och deras miljöer. För en svensk landsstudie behövs alltså arbetsinsatser från alla sektorer som nyttjar eller påverkar biologiska resurser, dvs. jordbruk, skogsbruk, fiske och rennänng. Forskningsfälten inom samtliga sektorer måste täckas in och materialet behöver kompletteras med uppskattningar av de ekonomiska implikationema för alla sektorer. En landsstudie över biologisk mångfald med ovan skisserad inriktning kan få en unik karaktär av tvärvetenskaplighet och sektorsövergripande omfattning. Internationella erfarenheter från länder med genomförda landsstudier visar att den sektorsövergripande ansatsen har bidragit till en läroprocess där den biologiska mångfaldens olika aspekter, inte minst de ekonomiska, synliggjorts. Vidare har arbetet med landsstudien klargjort behov förändringar av och delvis ändrad arbetsgång för institutioner med för de olika ansvar aspekterna av biologisk mångfald. Landsstudien och handlingsprogrammet måste klart formulera prioriteringar och tidsplan för föreslagna aktiviteter. Handlingsprogrammet bör utformas gemensamt de olika sektorema av nämnda ovan där varje sektor klart formulerar sitt handlingsprogram anpassat till konventionens övergripande mål. Den övergripande karaktären på landsstudie och handlingsprogram innebär att dessa täcker också de nedan nämnda insatserna. Trots detta nämns de specifikt här eftersom arbetet med dem bör starta parallellt med landsstudien.

3. Övervakning av biologisk mångfald

Ett nytt system för miljöövervakningen bättre än i dag bör innefatta olika indikatorer på biologisk mångfald, bl.a. för att 0 Ge möjlighet till analyser tidsmässiga trender och av geografisk regionala skillnader 0 Ge möjlighet till analyser av den relativa betydelsen olika problem av och hot

Vår uppgift efter Rio

0 Utvärdera resultat av olika insatser och stämma av resultaten mot uppsatta mål. Vidare finns ett kortsiktigt och akut behov om information om innehållet av hotad biologisk mångfald inte minst på artnivån i områden som redan skyddas som naturreservat eller nationalparker i landet.

Opinionsbidning, kunskapsförmeding, delaktighet

4. opinionsbildning Bevarandet av biologisk mångfald är en av de viktigaste miljöfrágorna inför 2000-talet Fortfarande är dock Biologisk mångfald, dess bevarande och utnyttjande, abstrakta begrepp. Dessa måste ges en verklig innebörd och konventionens innehåll måste omsättas till konkreta exempel som möjliggör direkt och praktiskt arbete i olika sammanhang och på olika organisationsniváer. Sambandet mellan utveckling i alla dess innebörder, och den biologiska mångfaldens bevarande och utnyttjande måste fokuseras. Konventionens innehåll bör förmedlas, tolkas och diskuteras i alla berörda samhällsgrupper i Sverige, framför allt skolor, fackliga och yrkesorganisationer, ideella organisationer m fl. Den kommunala och statliga förvaltningen bör aktivt medverka till detta med såväl finansiellt som prakiskt stöd. Det är viktigt att kunskap ges till dem som i sitt dagliga värv kan bevara eller förbruka t.ex. bönder och skogsägare. En brett upplagd utbildningsverksamhet gentemot bönderna är angelägen. Ökad insikt och kunskap om vikten, värdet och betydelsen att av bevara den biologiska mångfalden är en grundförutsättning för att människor skall acceptera de förändringar i livsstil och samhällsstruktur som är nödvändiga för att undanröja hoten mot den biologiska mångfalden. Omfattande och offensiva satsningar på informations- och utbildningsinsatser måste ges hög prioritet.

Lagstiftning

Revision av Miljölagstifmingen Hur tillvaratas det biologiska mångfaldsmålet inom den existerande lagstiftningen Bevarandet av biologisk mångfald skall vara en kvalitetsnorm som skall avspeglas i miljölagstiftningen, främst i Naturresurslagen. Då denna har karaktär av en ramlag skall regler och

Vår uppgift efter Rio

föreskrifter för handlingar berör utnyttjande biologiska som av resurser detaljutvecklas i sektorslagstiftningen. Detta gäller i första hand de

areella näringarnas markanvändning, dvs. jordbruket, skogsbruket, fisken-

och rennäringarna. Andra aktiviteter som berör utnyttjande och påverkan av biologiska är bl.a. anläggnings- och resurser byggverksamheter och industriella aktiviteter. Följande lagar berörs av detta Naturresurslagen, Skogslagstiftningen, jordbrukslagstiftningen,

Rennäringslagen, Vattenlagen, Fiskerikungörelsen, Jaktlagstiftningen, Naturvårdslagen, Plan- och bygglagen och Miljöskyddslagen.

Inom ramen för det pågående arbetet med Miljöbalk en ny som avses samla Hera av de nämnda lagarna bör biologisk mångfaldskomplexet särskilt uppmärksammas.

Det räcker emellertid inte med dagens lagstiftning. Självfallet typ av behövs ett ramverk i lagstiftningen i såväl övergripande lagstiftning som i sektorslagstiftningen men därtill fordras enskilt ansvarstagande.

Miljökonsekvensbeskrivning för Biologisk mångfald för alla samhällsaktiviteter inkl. ekonomiska styrmedel skatter

För att det skall få styrande verkan måste det kopplas tillstándsplikt en till kravet på miljökonsekvensbeskrivning.

Metoder som innefattar bedömningarbeskrivningar olika av indikatorer på biologisk mångfald bör utvecklas.

Forskning, kunskapsuppbyggnad och utveckling

Som övergripande principer för forskning och utvecklingsaktiviteter för biologisk mångfald och bioteknik skall följande gälla

0 Forskningssamarbete, kunskapsuppbyggnad och utbildning inom fälten Biologisk mångfald och Bioteknik utgör en viktig del av Sveriges samarbete med utvecklingsländer. i

0 Svensk forskning skall i stor utsträckning utgöra del en av internationella forskningsprogram eller relaterad till dessa. vara 0 Miljökonsekvensbeskrivningar krävs till forskningsprogram-resultat.

0 De nedan nämnda områdena kräver stora insatser för att konventionens tillämpning skall kunna kunskapsbaserad grund. ges en Forskningsprogram för dessa områden bör formuleras och snarast forskningen finansieras med forskningsmedel förslagsvis från nya löntagarfonderna.

Vår uppgift efter Rio

7. Omsättning forskningsresultat till handlingsprogram för av areella näringar Det existerar i dag stor mängd data och forskningsresultat som en av kan översättas till praktiska handlingsprogram för jordbruk, skogsbruk, fiske etc. Detta gäller t.ex. awerknings- och föryngringsmetoder inom skogsbruket, brukningsmetoder inom jordbruket och fångstmetoder inom fiskerinäringen. Med konventionens målsättning som riktmärke skall befintliga forskningsresultat snarast omsättas i praktiska handlingsprogram för de olika sektorerna. Nya forskningsresultat måste och användas inom sektorerna. Det kräver samarbete. ges en acceptans Det tvärvetenskapliga synsättet bör betonas. 8.. Nya metoder för uthålligt nyttjande av biologisk mångfald Fortfarande finns ett stort behov kunskap för utveckling av nya av ny metoder inom jordbruk, skogsbruk, fiske och andra näringar som utnyttjar biologiska resurser. 9. Ekologisk och taxonomisk grundforskning Det existerar stora kunskapsluckor i förståelsen av betydelsen av biologisk mångfald i de ekologiska systemen. Relevanta frågor är bl.a. betydelsen genetisk diversitet på art- och populationsnivå, av av artdiversitet på samhällsnivå och betydelsen av biodiversitet för ekosystemens funktion, t.ex. ekosystemens stabilitet. Kunskapen om de svenska arterna är relativt god utom för vissa viktiga organismgrupper bl.a. och insekter. Här behövs ytterligare satsningar på som svampar taxonomisk forskning identifikation och vetenskaplig utredning av olika organismgrupper och arter. Mikrobiell ekologi är ett eftersatt område. 10.. Vetenskapligt grundad definition uthålligt nyttjande av av biologisk mångfald Begreppet uthålligt nyttjande kan uppdelas i två komponenter 0 ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 0 den biologiska mångfaldens långsiktiga bevarande Vad betyder detta förhållningssätt för nyttjandet av olika ekosystem Kan kritiska gränser identifieras med utgångspunkt från de ovan nämnda komponenterna

Vår uppgift efter Rio

11.. Formulering av kriterier för övervakning biologisk av mångfald

Miljöövervakning utvecklas i flera länder, bl.a. i Sverige. Fortfarande

finns kunskapsluckor vad gäller relevant Övervakning olika aspekter av av biologisk mångfald. Detta gäller bl.a. information lämpliga om indikatororganismer och s.k. nyckelarter, relevanta samt sätt att mäta ekologiska förändringar. Forsknings- och utvecklingsarbete i nära samarbete med internationella forskningsprogram krävs detta fält. inom Mätning av olika delar den biologiska mångfalden får inte bara av innefatta artrelaterade data. På ekosystemnivån kan analys t.ex. av tidstrender vad gäller arealstatistik säga hel del. den en På genetiska nivån pågår snabb utveckling metoder för olika en av att mäta aspekter av biologisk mångfald på denna nivå.

12. Ekologisk ekonomi

Den biologiska mångfaldens ekonomi är relativt forskningsfält. ett nytt Möjligheten att översätta ekologiska och funktioner processer i ekonomiska termer kan i vissa fall leda till tvivelaktiga och för den biologiska mångfalden farliga konsekvenser. Samtidigt är detta ett angeläget fält för att kunna hävda de samhällsekonomiska värdena med bevarande och uthålligt nyttjande biologisk mångfald av i såväl industri- som utvecklingsländerna. Den konventionen nya understryker detta genom uppmärksamheten på värdet tillgången till genetiska av resurser.

Forskningserfarenheter och -resultat inom detta fält är relativt knapphändiga, området är under utveckling flera men på olika håll i världen.

Internationellt samarbete och bistånd

13.. Miljöbistånd

Alla biståndsprojekt skall göra konsekvensanalyser av hur verksamheten påverkar den biologiska mångfalden i länderna i fråga. Svenskt bistånd till utvecklingsländer bör ha stark inriktning på verksamheter en som stöder och underlättar bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden.

Viktigast är att sådana hänsyn redan från början integreras i alla typer av projekt, inte bara på jord- och skogsbrukssidan, lika utan minst mycket när det gäller industriella satsningar med inverkan på

Vår uppgift efter Rio

typ dammbyggen, transportsystem eller skogsindustrier. naturresursema, SIDA bör initiera en systematisk genomgång såväl av egna som NGOadministrerade projekt biodiversitetssynvinkel. ur Den traditionella jordbrukskulturens kunskap hållbart utnyttjande om den biologiska mångfalden skall tillvaratagas och stöd ges till av utveckling och vidare spridning. Denna kunskap kan ha stor potential för mångfaldens bevarande också i industriländer. Tekniköverföring mellan industriländer och utvecklingsländer är därför inte endast en enkelriktad samarbetsprojekt skall gynnas. Forskningsprojekt inom fältet process. Biologisk mångfald och Bioteknik skall gynnas inom biståndsramen. 14. Internationellt samarbete Sverige skall aktivt verka för samordning av arbetet inom andra internaionellaregionala konventioner rör aspekter av Biologisk som mångfald t.ex. Ramsar-, Bern- och CITES-konventionerna mfL. Den konventionen skall starta sitt arbete omgående och Sverige skall nya aktivt driva frågorna om länderstudier, nationella planer och rapportering till konventionens sekretariat. Den vetenskapliga gruppen bör snarast konsolideras. Regionalt samarbete, t.ex. genom gemensam nordisk aktion, bör stödjas.

V. Bioteknik ideologiska ställningstaganden

- 1. Kopplingen mellan biologisk mångfald och bioteknik är svag Biologisk mångfald och bioteknik har blivit intimt sammankopplade i UNCED-processen, till följd dragkampen mellan Nord och Syd om av äganderätten till genetiskt material som råvara för biotekniken. Den faktiska kopplingen mellan frågorna är svag. I allmänhet finns ingen anledning att administrativt eller vetenskapligt samordna bioteknik- och biodiversitetsfrågor. 2. Biotekniken har en positiv utvecklingspotential, men gränsen för denna sätts av målet för biologisk mångfald 3. Bioteknik integrerat i de flesta biologiska forskningsämnena I dagens naturvetenskapliga forskning kan inte bioteknik urskiljas som ett särskilt ämne. Bioteknik som metod eller del av verksamheten ingår i de flesta biologiska ämnena.

Vår uppgift efter Rio

VI. Nyckelomrâden för insatser bioteknik

-

Administration

1. Administrativt organ för ekologisk riskbedömning Det behövs ett centralt har det administrativa för organ som ansvaret introduktionen GMO i naturen. Alltså inte sektorsuppdelning av en utan ett organ som har klart definierat mandat att behandla saken som en miljöfrága och ingenting annat. 2. Internationellt organ for förmedling bioteknik till av utvecklingsländer

Opinionsbiidning, kunskapsförmedling, delaktighet

3. Öppet debattklimat

Det finns ett stort behov information och fortlöpande diskussion av om bioteknikens positiva och negativa effekter. Ett öppet debattklimat med bidrag från alla intresserade, inte endast de fackvetenskapligt mest initierade, skall initieras och stimuleras.

Lagstiftning

4.. Ramlagstiftning med detaljutveckling i sektorslagar Riskerna med bioteknikens användning inom olika forskningsfält och sektorer skall regleras via ramlagstiftning norsk modell nämndes. Naturresurslagen med krav om miljökonsekvensbeskrivningar bör kunna användas här. Regler för olika sektorer, bl.a. areella näringar, skall specificeras inom sektorslagar. Den Miljöbalken bör hantera också nya Bioteknikfrágor. Tillgång och överföring bioteknik till utvecklingsländer av

Vår uppgift efter Rio

Ö Ö C Gruppens sammansättning Gunilla Almered-Olsson, Miljö- och naturresursdepartementet Lars Berggrund, Götebor stod Johan Bodegård, Miliö- och naturresursdepartementet Lennart s Dalêus, Mi iövårdsberedningen Peter Einasson, Bioteknikintonnationsgmppen Mats Eriksson, Naturvårdsverket Anette He||ström, Lantbrukamas riksförbund Staffan Kieueberg, Göteborgs universitet lars-Erik Li|e|und, Naturvårdsverket Lennart

Nyman, WWF Vöridsnahirtonden Jan Remröd, åkogsindustriema Göran Sandberg,

Lantbruksuniversitetet Umeå och Müiövårdsberedningen UIF Sydow, von Naturskyddsföreningen oda Miliövårdsberedningen Sten-Åke Wöngberg, Göteborgs universitet Urban Wöstüung, Statsrådsberedningen

Vår uppgift efter Rio

eller

uppgift

Vår

Rio

31 augusti-I september 1992, Göteborg, Sverige

KONFERENSPROGRAM

Måndag 3 l augusti

Välkommen till miljöstaden Göteborg fan Ling, rektor, Göteborgs universitet

UNCED en politisk bedömning - Olof johansson, miljöminister ocb ordförande iMiljövardsberedningen

UNCED praktiska resultat - Bo Kjellén, ambassadör; Miljö- och naturresursdepantementet

Kretslopp för hållbar utveckling Björn Wallgren, avdelningsdirektör, Naturvårdsverket och ledamot av Miljövdrdsberedningen

Ekonomi och handel i miljö- och utvecklingsperspektiv Stefan Nyström, departementssekreterare, Miljö- ocb naturresursdepanementet

Forskning på tvären för en utveckling i längden Eva Selin, dekanus, miljösektionen Chalmers tekniska högskolaGöteborgs universitet ocb ledamot av Miljövardsberedningen

Sá blir en kommun Rio-anpassad Eva Lindberg, Samarbete för Fred

Vår uppgift efter Rio

Livsstilsförändringar i ett nordsyd-perspektiv Anders Wijkman, SAREC Biologisk mångfald i Sverige och Uganda Gunilla Almered Olsson, bitr profxsor, Universitetet i Trondheim Vad kan klimatkonventionen betyda för trafik- och energipolitiken Lars Knlstoferson, Vice Director, The Stockholm Environment Institute

Grupparbeten eller Öppet hus hos miljöforskarm vid Chalmers och

Göteborgs universitet

Tisdagen I september

Våga förändra Gunnar Lindgren, civilingenjör och musileldrare Grupparbete Offentlig redovisning av grupparbetena Slutsatser Olof johansson, miljöminister och ordförande i Miljöuârdsberednngen

Kfñâârâñât-.

1992 -11-2 6

sr1t'f-ti2å

Statens

offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningms 37.Psykiatrin - - ochdesspatienter levnadslörhlllandm. villkor i högskolanU. vlrdensinndrlll ochutveckling.

Z Reglerör risker.Ett seminarium varförvi om 8 .Fristlendeskolor.Bidrag ochelevavgina.U.

tillika mer föroreningar innein ute. M. 39. Begreppet arbetsskada. S.

Psykisktstördassituationi kommunerna 40.Risk-ochskadeirantering i statligverksamhet. Fl.

-en probleminventeringsocialtjlinstars ur 41.Angående vattenskotnr. M.

perspektiv. S. 42.Kretslopp Basenförhållbarstadsutveckling. - M. PsykiatriniNorden -ett jämförande perspektiv. 43.EoocyclesTheBasisof Sustainable Urban - Koncssionförförsikringssammanslumingu. Fi Developmart. M. 6.Ny mervlrdesskattelag. 44.Resurser förhögskolans grundutbildning. U.

- Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ochriktlinjer. M. - ansvar Förfanningstext ochbilagor.Del Fi. 46.livskvalitetförpsykisktllngtidssjuka forskning - - 7.Kompetensutveckling nationellsuategiA. en kring savioe.stödochvard.S.

Fastighetstaxering m.m. Bostadsrltter. Fi. 47.Avreglaad bostackmarknad. DelII. Fi. - Ekonomioch ratt i kyrkan C. 48.EfrdtivarestatistikstymingDenstatliga 10.En nytt bolagförmndradioslndningar. Ku statistikens finansiering ochsamordning. Fi. 11.Fastighetsskatt. FL 49.EES-anpassningmarknadstöringslagstittningar. av 12.Konstnlrlighögskoleutbildning. U. C.

13.Bundnaaktie.Ju. S0.Avgiila ochhögkosmadsskydd inomIldre-och

14.Mindrekadmiumihandelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S 15.Ledningochledarskap i högskolannagra 51.Övasyn sjöpolisen. Ju. - av perspektiv ochmöjlighetenU. 52.Ettsamhllleföralla.S.

16.Kroppenetterdöden.S. 53.Skattpl dieselolja. FL 17.Densistaundersökningarobduktionen i ett 54.Merfmmindrc- nyastyrformerlörbam- och psykologiskperspektiv.S. ungdomspolitiken. C. 18.Ivlngsvlrd i socialtjänsten ansvar ochinnehlll. S. 55. Radförforskning transportaoch - om 19.Llngtidsuuedninger 1992.Fi. kommunikation. K.

20.Statens hundskola. ombildningfrånmyndighettill RM förforskning om transporter och aktiebolag. konnnunikation. Bilagor.K.

21.Bostadsstöd till pensionärer. Sö.Rrjor ochfarleder.K.

22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57.Bukatming vissa Fi. av m.m. 23.Kontmllfrlgori Iulldatoriseringen Fi m.m. 58.Miljöskulden. En rapportom hurmiljöskulden

7A.Avrcgleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas vi ingentinggör.M. om 25.Utvärdering försöksvaksamheten av medS-irig 59.Llraruppdraget. U.

yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60.Enklarereglerförstatsanstlllda. Fi. 26.Ritter till folkpensionkvaliñkationsreglai GLEurefmmerat aklagarvlsende. Del A ochB. Ju. internationella förhlllanden. 62.Forskning ochutvecklingförtotalförsvaretförslag - 27. Årsarbetstid A. till ltglrtier. Fö. 28.KartIIggning kasinospelenligtinternationella av - 63.Regionala roller perspektivstudie. C. regler.Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinllgg. C. - 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges 65.Kartboken. C. nationella smittskyddsfunktioner. 66.Vlstsverige regioni utveckling.C. - 30.KreditförsakringNågraaktuellaproblemFi. - 67.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Del 31.Lagstifming satellitslndningar om av Fi.

TV-programKu. 68.ungsiktig miljöforskning. M. 32.NyaInlandsbanan. K. 69.Meningsñru vistelsepl asylförliggning. Ku.

33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst C. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasystemets datorstrukurr. M. 71.Bostadstörmedling inya forma.Fi. 35.Kart-ochmimingsutbildningar i nya skolforma.M. 72.Detkommunala medlemskapet. C.

36.RadioochTV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärd och valfrihet service. stödoch vardför psykiskt störda.S. 74.Prova privat Provningoch mltteknik inom SP och SMPi europaperspektiv. N. 75. Ekonomisk politik underkriser och i krig. Fi. 76. Skogspolitiken inför 2000-talet Huvudhetlnkande Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor Skogspolitikm inför 2000-talet. Bilagor II. Jo. 77. Psykiskt stördai socialtörslkringen ett kunskapsunderlag. S. 78. Utredningen om vissainta onella insolvensfragor. Ju. 79.Statens fastigheter och lokaler ny organisation. - Fi. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning.Ju. Trafikpolisen mer In dubbeltbättre. Ju. Genteknik en utmaning. Ju. - Aktiebolagslagen och EG.Ju Ersättning för kränkning genom brott. Ju. Förvaltning av försvarsfastigheter. P6. Ennytt hetygssystcm. U. hwwmmmwmmmmmum livsmedelsindusul för m tbrslag orn Vegaa- biliesektorn, livsmedelsexportm ochdm ekolo giska produktionen. J o. 88. Veterinär vaksamhet behov, organisatim och nnansiering. Jo. 89. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. - - - 90. Biobranslen för framtiden. Jo. 91. Biobränslen för framtiden. Bilagedel. Jo. 92. Pliktleverans. U. 93. Svensk skolai världen. U. 94. Skola för bildning. U. 95.Den svenska marknaden för projektkapital statens nuvarande och framtida roll.N. - 96. Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Ku. 97.Sparar vi för lite Hushmssparandet i ambulaekonomin. Fi. 98.Kommunernas socialbidrag kartllggning av normer. kostnader mm. S. 99. Rådgivningen inom jordbruket och trldgirdsnlringen. Jo. 100.Staten och nrbetsgivarorganisaüonerna. Fi. 101. Försvarsmaktens hllso- och sjukvlrd.F6. 102. Myndigheternas fñrvalrningskosmada budgetering av pris- och löneförlndringar. Fl. - 103. FHU92.A. 104. Vår uppgift eller Rio svensk handlingsplan inför 2000-talet. M.

Statens offentliga 1992 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Bundnaaktier.[13] NyaInlandsbanan [32]

EES-anpassningkreditupplysningslagen av [22] RM förforskning om transporter ochkommunikation. Översyn sjöpolisen.[51] av Rid förforskning om transporter och kommunikation.

El reformerat äklagarvâsende. DelA ochB. [61] Bilagor. [55]

Utredning om vissainternationella insolv Färjorochfarleder.[56] . - M89- 1731 Telclag.[70] Kriminologiskochkriminalpolitisk [80] Trafikpolisen än dubbeltbättre. [81] Finansdepartementet mer Genteknik en utmaning.[82] koncession forforsäkringssammanslumingar. [5] - Aktiebolagslagen ochEG.[83] Ny mavkdesskattelag.

Ersättning förkränkning genom brott.[84] Motiv.Del - Författningstext bilagor. och Del [6] Försvarsdepartementet - Fastighetstaxering Bostadsrltta.[8] m.m.- Forskningochutvecklingförtotalförsvaretförslag Fastighetsskatt. nu rtgmer. [62] Llngtidsutredningen 1992.[19]

Förvaltning försvarsfastigheta. av [85] Kontrollhlgori urlldatorisering [23] mm. Försvarsmaktens hälsoochsjukvård.1011 Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Kartläggning kasinospelenligtintanationella av Socialdepartementet resler-281

Psykiskt stördas situation i kommunerna Kreditförslkring Några aktuellaproblan.[30] - -en probleminventering ur socialtjänstens paspektiv.[3] Risk- ochskadehantaing i statlig verksamhet. [40] PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv. [4] Avreglerad bostadsmarknad. Del11.[47] - Kroppenofta döden.[16] Effektivare statistikstyrningDm statligastatistikara - Densista undersökningen obduktionen i ett finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv. [17] Skattpl dieselolja[53]

INlngsvärdi ucialtjänsten ansvar ochinndrlll. [18] Beskattning av vissanatnraförmáner man. [57] - Statens hundskolaombildning fränmyndighet till Enklare reglerför statsanställda. [60]

aktiebolag. [20] Ibrtsattreformering företagsbeskatmingar. av Del Bostadsstöd till pensionärer. [21] [67]

Rättentill folkpension kvaliñkationsregler i Bostadsförmedling i nya former. internationella förhållanden. [26] läonomisk politikunderkriserochi krig. [75]

Smittskyddsinstitutet ny organisation förSveriges Statens fastigheter ochlokaler ny mganisatiou. [79] - nationellasmittskyddsftmktioner. [29] Spararvi m lite Hushällssparandet i samhälls-

Psykiatrin ochdesspatienter levnadsförhlllandm. ekouomin. [97] värdensinnehåll och utveckling.[37] Staten ocharbetsgivarorganisationerna. [100] Begreppet arbetsskada [39] Myndigheterna förvaltningskostnadu

Livskvalitetför psykisktllngtidssjuka budgetering av pris-ochloneförändringar. [102] - - forskningkringservice,stödochvärd.[46]

Avgifterochhögkostnadsskydd inomäldre-och handikappomsorgen. Utbildningsdepartementet [50] Ettsamhllleföralla.[52] Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningan villkor - - Välflrd ochvalfrihet service,stödochvärdfor i högskolan[11

psykisktsunda[73] Konstnärlig högskoleutbildning. [12]

Psykisktstördaisocialförsäkringen kunskaps- - ett ledningochledarskap i högskolannagraperspektiv tmderlag.[77] ochmöjligheten[15] Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89] - - - Utvlrdering försoksvaksamhetm av medB-lrlg

Kommunernas socialbidrag en kartläggning av yrkesinriktad utbildningigymnasieskolan. [25] normer, kostnader m.m. [98] Fristående skolor.Bidrag ochelevavgifter. [38]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Resursu för högskolans grundutbildning. [44] Regionala roller en perspehivsmdie. [63] - Lararuppdraget. [59] Utsiklmot framtidenregioner sjudebattinllgg. [64] - En nytt betygssystem. [86] Kai-makan. [65] Pliktleverans. [92] Vastrverlge regioni utveckling.[66] - Svensk skolaivlrlden. [93] Det kommunala medlemskapet. [72] Skola förbildning. [94] Miljö- och naturresursdepartementet Jordbruksdepartementet Regler tillåter Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14] ma föroreningar inne In ute. [2] Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetankande. Fastighetsdatasystemets datorstruktnr. [34] [76] Kan och mlmingsutbildningar i nya skolformer. [35] Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorL [76] Anglmde vatterskotrar. [41] Skogspolitiken inför 2000-talet. BilagorII. [76] kretslopp Basenförhlllbar Stadsutveckling. [42] - Ålgärdu to att förbereda Sveriges jordbrukoch EoocyclesThe Basisof Sustainable UrbanDevelop- livsmedelsindustri lör BG förslag om vegetabilie- ment. [43] sektorn. livedelsexporten ochden dologiska Miljöfarligt avfall ansvar od rihlinja. [45] produktionen. [87] Miljöskuldm. E rapportom hur miljöskuldar utveck- Veterinlr verksamhetbehov. organisation och lu om vi ingenting gör. [58] finansiering. [88] Llngsiktig miljöforskning, [68] Biobrinslen för framtiden.[90] Vlr uppgiftellerRio - svenskhandlingsplan inför Biobrânslen för framtiden.Bilagedel.[91] MOD-talet. [104] Rådgivning inom jordbruketoch uádgárdsniringen. [99]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling en nationellstrategi. [7] - Årsarbetstid. [27] FHU92[103]

Kulturdepartementet Ennytt bolagför rundradioslndningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningarTV-program. av [31] Radio ochTV i ett. [36] Meningsfull vistelsepl asylfñrllggraing. [69] Rirbudmot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96]

Näringsdepartementet Provaprivat-ProvningochmlttekniklnomSPoch SMPi europapuspektiv. [74] Den svenska marknaden för projektkapital atatma nuvarande och framtidaroll. [95]

Civildepartementet Ekonomiochrätt i kyrkan.[9] Kasinospelsverksamheti folkrörelsernu tjänst [33] EES-anpassning av marknarklöringxlagstifmingen. [49] Mer för mindre nya styrformerlör barn-och ungdomspolitiken. [54]