SOU

Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen

Beteckning: SOU 1990:22
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Den elintensiva

industrin unde

r p

kärnkraftsavvecklingen

Bilagedel $@m]1990:22

Statens offentliga utredningar

aw 1990:22

och energidepartementet Miljö-

Den elintensiva

industrin under kärn-

kraftsavvecklingen

Bilagedel

- f I . , I*

ø/Åáåá/Lâm//ru/;M ms W“ //cw Lé«Lo‘;--‘:44iv1»L£“c~50w»2‘5é""

u J, J r ,i .q LJKQJQg.. 1,.-;,- g, 3 .

Betänkande från EL - 90

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38- 12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8”’ — 12°° 08/763 10 05 12°° - 16°° (endast beställare inom regeringskansliet)

GRAPHIC SYSTEMS ISBN 91-38-10532-2 Stockholm 1990 ISSN O375-25OX

INNEHÅLL

Bilagor 1 Utredningens direktiv 2 Statistik över i 11 elanvändningen Sverige 3 Strukturomvandling och teknikanpassning inom industrin 59 4 Beroendet av elintensiv produktion i lokala arbetsmarknader 105 5 Konkurrentländernas elmarknader 137 6 Uppskattningar av kapacitetsutvecklingen 203 7 Energienheter m. m. 209

Bilaga 1

Kommittédirektiv

889%

Dir. 1988:75

Konkurrensvillkoren för elintensiv industri

Dir. 1988:75

Beslut vid regeringssammanträde I988-12-22

Chefen för miljö- och energidepartementet. statsrådet Dahl. anför.

Mitt forslag En särskild utredare tillkallas för att undersöka hur konkurrensförhållandena för den elintensiva industrin påverkas under kärnkraftsavvecklingcn samt redovisa eventuella behov av åtgärder för att behålla rimliga internationella konkurrcnsvillkor för denna industri samtidigt som kärnkraftsavvecklingen genomföra. Utredaren bör även kartlägga behovet av särskilda insulser inom arbctsmarknads-. regional- eller industripolitiken i orter och regioncr som iir särskilt beroende av elintensiv industri.

Riktlinjer för kärnkraftsavvecklingens inledning. m.m. Energipolitikens huvuduppgift infor l99lHuIcl är att skapa de förutsättningar som behövs för att omställningen av energisystemet :skall kunna genomföras. Káirnkraftszivvecklingen har en central betydelse i omställning» proccsscn. Kiirnkruflsuvecklingcn skall genomföras utan att landets clförsörjning åiventyras och utan att samhiillsekonomiska. sociala eller miljöpolitiskai mal riakeras. Denna målsättning giiller hela aivveeklingsperiaidcn. l juni I988 beslutade riksdagen om ett handlingsprogram for kiirnkraftsavveeklingens inledning (prop, I987/88:‘)U. NU 40. rskr. 375). Beslutet innehar - en bl. a, att en lörxta reaktorlkaill tas urgdrift ar I995 oeh en andra ar I99o i Ringhalsverket och en i Barsehacksverket. Regeringen kommer ar l99tl att i dessa verk .som skall tas föreláigga riksdagen forslag om vilka tva reaktorer ur drift aren I995 och I996. litt program lör elhushåillning och en rad åitgåirder för tilllorselplamering skall i enlighet med riksdagens beslut genomforzis. Vid behov skall ytterligare :atgärder vidtas tm att till mitten av 1990-talet átstadkomma en nödvän-

dig elhushällning och säkerställa kraftsystemets leveransförmåga. En första aivståintning av vilka ytterligare åtgärder som kan behövas skall göras år 1990. l propositionen anförde jag att kärnkraftsavvecklingens inledande skede borde preciseras och att statsmakterna därför nu bör besluta att tvâ reaktorer skall tas ur drift vid mitten av 1990-talet och därvid även ange vilka kärnkraftverk som berörs. Jag konstaterade också att cnergipolitiken måste ha en i huvudsak långsiktig inriktning men att det finns en betydande osäkerhet inom flera viktiga områden. Energipolitiken bör därför utformas så att tillräcklig handlingsfrihet och handlingsberedskap kan behållas. Riktlinjerna för den fortsatta kärnkraftszivvecklingen. efter det att de tvâ första reaktorerna har tagits ur drift. bör preciseras senare. l propositionen konstaterades vidare bl. a. att kärnkraftsavvecklingen innebär att en del av eltillförseln måste ersättas med annan elproduktion. Behovet av ny elproduktionskapacitet kommer att medföra ökade samhällsekonomiska kostnader. Det är önskvärt att dessa Ökade kostnader tillåts påverka prisnivån. Endast dä ges ekonomisk stimulans till en ökad energihushällning. Den svenska elmarknaden karaktäriseras bl. a. av att någon statlig reglering av priset inte förekommer. l ett internationellt perspektiv anses den svenska elmarknaden fungera väl när det gäller att effektivt utnyttja dc sammanlagda produktions- och distributionsresurserna. Det finns. som jag anförde i propositionen. inga skäl att ändra på elmarknadens grundläggande funktionssåitt. Jag konstaterade att det inte finns något behov av att påverka prisbildningen genom direkta ingripanden frän regeringen eller riksdagen. Till den elintensiva industrin räknas främst gruv-. järn- och stål och övrig ntetztllindustri. massa- och pappersindustri samt kemisk basindustri. Dessa branscher sysselsätter för närvarande ca ltltllltltl personer i Sverige. Företagen âir i stor omfattning lokaliserade till Bergslagen och norra Sverige. l dessa områden svarar de för upp emot 40 ‘/2 av den totala industrisysselsättningen. Den elintensiva industrin har en ntyeket stor exportandel och dess exportváirde uppgär till ca en tredjedel av industrins totala nettoexportvärde. I propositionen anfördes att en mycket snabb ökning av den svenska elintensiva industrins clkostnzider i fflfhflllålntlt till den internationella prisutvecklingen pa el skulle komma att leda till en zillvzirlig försämring av dessa branschers konkurrensvillkor. Jag ;anmälde därför att en särskild arbetsgrupp skulle tillsättas med uppgift att till ar l99tl redovisa förslag till atgärder som syftar till att rimliga konkurrensvillkor för den elintensiva industrin kan bibehåtllas. Speciella regionalpolitiska ittgåirtler kan därutöver bli nödvändiga i särskilt utsatta orter och regioner. Näringsutskottet tillstyrkte i allt väsentligt regeringens förslag till riktlinjer för hur kärnkraftsaivveeklingen bör inledas. LJtskottet underströk att prishöjningar pa el pa sikt är (ifränkontligzi när ny produktionskapacitet. med

tas i drift. Den framtida elprisutvecklingen behögrc produktionskostnadcr. ror på: flera faktorer. varav kåirnkraftsavvccklingen är en. Enligt utskottet stiger elpriscrnu snabbare ju mer cllorhrukningen ökar och ju snabbare kärnkraften aivvecklzis. Utskottet framholl att en kraftig elhushållning är det bästa sättet att halla tillbaka behovet av produktionsutbyggnad och därmed de kommande Vidare är elprisutvecklingen beroende av elprishöjningarna. som tillämpas. Utskottet framhöll att principerna de prissättningsmetoder hör underordnas samhällsmál. Detta för prissättning övriga övergripande gäller enligt utskottet iiven tillämpningen av det höjda avkastningskravet på Vattenfall. Utskottet anförde vidare som sin mening att det är viktigt att den unuställsom nu förestär sker på samhällsekonomiskt rationing av encrgisystemet nella grunder. När dct gäller prissättningen på el anförde utskottet att elpriserna skall möjliggöra ett effektivt utnyttjande av befintliga investeringar på såväl produktions- som användningssidan. De skall också ge förutsättningar för nya investeringar. l likhet med vad som anfördes i propositionen ansåg utskottet att det inte finns skäl för regering och riksdag att inför den förestående omställningen av energisystemet ändra på elmarknadens grundläggande funktionssätt. Direkta statliga regleringar av priset bör följaktligen undvikas som styrmedel i denna omställning. Principen om prissättning enligt långsiktig marginalkostnad bör enligt utskottet underordnas andra samhällsmâl. att den elintensiva industrins internationella konkurexempelvis renskraft skall bevaras. Utskottet anförde att det var väl medvetet om att en fortsatt strukturomvandling är att vänta inom industrin. l detta sammanhang borde dock, enligt utskottet. särskilt beaktas att den elintensiva industrin är väsentligt känsligare för förändringar i elpriset än övrig industri. Utskottet markerade betydelsen av att det inför den första kontrollstationen år 1990 redovisas förslag för den elintill åtgärder som syftar till att vidmakthålla rimliga arbetsvillkor tensiva industrin. Utskottet betonade särskilt vikten av att regering och riksindustrins långsiktiga överlevnadsmöjlighedag värnar om den elintensiva ter. inte minst mot bakgrund av att denna industri har sin tyngdpunkt i Bergslagen och norra Sverige som kännetecknas av svåra sysselsättningsproblem.

Den elintensiva industrins situation

De kommande prishöjningarna på el kan komma att innebära påfrestningar för bl. a. den elintensiva industrin. Detta gäller särskilt om de reala elprishöjningarna blir avsevärt större i Sverige än i våra viktigaste konkurrentländer. Industrins strukturomvandling kan därmed öka i takt och ges en annan inriktning. Det är emellertid angeläget att svensk industris internatio-

nella konkurrenskraft bibehålls och att strukturomvandlingen sker i en samhällsekonomiskt acceptabel takt. Härvid bör även risken för regionala obalanser och andra problem uppmärksammas. Jag vill i detta sammanhang understryka att andra faktorer än elprisutvecklingen har betydelse för industrins konkurrenskraft. Även skatter och avgifter påverkar industrins energikostnader. Ny teknik och nya processer i tillverkningen kan leda till att elprishöjningar inte får fullt genomslag i företagens produktionskostnader. En viss övervaltring av kostnaderna på råvarulevarantörer och andra leverantörer kommer troligen också att ske. Å andra sidan kan t.ex. effektivare miljöskyddsteknik ibland kräva mera el och medföra ökade svårigheter för industrin att göra betydande elbcsparingar. Uppbyggnaden av den elintensiva industrin har i Sverige underlattats av tillgången till vattenkraft med låga produktionskostnader. Under de senaste åren har det skett stora förändringar i den enskilda kraftindustrins ägandeförhållanden. Manga företag som bedriver en industriell verksamhet har dock fortfarande en kraftverksrörelse eller kraftproduktion i företaget eller i närstående företag. Regeringen har uppdragit åt statens energiverk att .kartlägga ägandet av den privata kraftproduktion som bedrivs i Sverige. Energiverket skall redovisa sin kartläggning senast den l mars 1989. Energiskatternas utformning har betydelse för industrins konkurrenskraft. l Sverige beskattas energi enbart med differentierade punktskatter. Sverige skiljer sig i detta avseende frän flertalet av vara huvudsakliga konkurrentländer - bl. a. länderna inom EG - där energi normalt beskattas med en kombination av mervärdeskatt och förhållandevis låga punktskatter. l avsikt att ge den svenska industrin jämförbara konkurrensvillkor ges redan i dag möjligheter att genom avdrag och nedsättning av energiskatten begränsa kostnaderna för främst energiintensiv produktion. Möjligheterna att inordna energiområdet under mervärdebeskattningen prövas för närvarande av kommittén (Fi 1987:06) för indirekta skatter. Av kommitténs direktiv (dir. 1987:30) framgår bl.a. att energibeskattningens karaktär av energipolitiskt styrmedel. liksom statsfinansiella skäl. talar för att någon form av styrande punktskatter torde få behållas även om energin omfattas av mervärdeskatt. Kommittén förväntas redovisa sina ställningstaganden beträffande utav den framtida energibeskattningen under det första halvåret formningen 1989.

Ulredningsuppdragel En särskild utredare bör tillkallas för att inför I990 ars energipolitiska beslut undersöka hur konkurrcnsförhfillandcnzi för den elintensiva industrin

w;-..»..,y.wm_..w,..._.._..,.,.

-3paverkais under káirnkratftsztvvecklingcn. Utredaren bör redovisa eventuella

4U:xf

w» bchm av ittgåirdcr for att bchalla rimliga internationella konkurrensvillkor för denna industri samtidigt som kitrnkraftsavvecklingen genomförs. Utre-

-,W-r~v

.«. daren bor även kartlägga: behovet av särskilda insatser inom arbetsmark- -pnads-. regional- eller industnpolitikcn i orter och regioner som är särskilt beroende av elintensiv industri. Utredaren bör bitradas a\ cn arbetsgrupp med företrädare för bl. a. industrin och dc fackliga organisationerna och berörda myndigheter. En viktig utgangspunkt för utredarens överväganden och förslag är de riktlinjer för kärnkraftsavvecklingens inledning som jag nu har redogjon för. [in grundläggande uppgift för utredaren är att bedöma betydelsen av eloch energikostnaderna för den svenska elintensiva industrins internationella konkurrenskraft. Som grund för en sådan bedömning bör utredaren bilda sig en uppfattning om de faktiska elkostnaderna i de viktigaste konkurrentländerna och om utvecklingen av dessa kostnader. Utredaren bör undersöka och redovisa de system för prissättning av el som tillämpas i dessa länder. Utredaren bör även bedöma de anpassningsmöjligheter som företagen har vid ökade elpriser och därvid bl.a. uppmärksamma företagens möjligheter till en effektivare användning av el. Utredaren bör redovisa förslag till åtgärder som leder till rimliga konkurrensvillkor och värnar länsiktiga (iverlevnadsmöjligheter för den elintensiva industrin. De förslag som läggs skall syfta till att underlätta en anpassning till de elprishöjningar som mot bakgrund av högre kostnader i elproduktionen är nödvändiga och önskvärda av samhällsekonomiska skäl. För utredaren bör vidare gälla att de föreslagna åtgärderna inte får innebära förändringar i de grundläggande funktionssätt med bl. a. prisbildning utan statlig reglering som kännetecknar den svenska elmarknaden. De åtgärder som föreslås bör vara sä utformade att de ger incitament till

en effektiv användning av el och energi. Åtgärderna får inte leda till att en

industristruktur baserad pä förhållandevis låga elpriser konserveras. Utredaren bör redovisa kostnaderna för de föreslagna åtgärderna samt hur dessa

kan fördelas i samhället. Förslag fär inte läggas som står i strid med Sveriges

grundläggande frihandelslinje. Utredaren bör söka ange regioner och orter som främst skulle pâverkas

dc:

av nedläggning av företag och arbetsställen där orsaken är försämrad lönsamhet till följd av elprishöjningar enbart i Sverige. Vidare bör utredaren kartlägga behovet av särskilda insatser inom arbetsmarknads-. regional- eller industripolitiken för att möta de problem som kan uppstå när det gäller bl. a. sysselsättningen i särskilt utsatta regioner och orter. Därvid bor utredaren överväga alternativa typer av åtgärder för att möta sådana problem. Utredaren bor clock ej lämna förslag till slutligt utformade

arbetsmarknadsinsatser. då sådana iir beroende av dcn aktuella arbetsmarknadssituationen. Utredaren hör utarbeta sina förslag med tyngdpunkten lagd på 1990-talet. Härvid bör utredaren ha ett perspektiv som ornfattur perioden frum till iir 2010. Utredaren bör beakta de överväganden som görs i hLa. kommittén (Fi att utreda dcn indirekta beskattningen och utred- 1987:06) med uppdrag ningen (Fi 1985:06) med uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen. Vidare bör utredaren beakta vad som framkommer i statens energiverks kartläggning av den privata kraftproduktionen. Utredaren bör även ta del av statens encrgiverks rapporter (STEV 1987) att särskilt elkrävande industriföretag samt (STEV Styrmedel reglera 1988:7) Elpriser och svensk industri och göra de ytterligare överväganden som detta material ger anledning till. Utredaren bör beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning. Utredaren bör vidare beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten. Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den l mars 1990.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för miljö- och energidepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:1l9)- med uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder sä att rimliga internationella konkurrensvillkor kan hibehållas för den elintensiva industrin. att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut ansluter sig till förcdragandens överväganden och bifaller Regeringen hennes hemställan. (Miljö- och encrgidepartcmentet) REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL $!Od(h0lm1989

BILAGA 2

STATISTIK ÖVER ELANVÄNDNINGEN I SVERIGE

Innehåll

1. Inledning 2 statistikens innehåll 2.1 Allmänt 2.1.2 Definitioner och begrepp 2.1.3 Sekretessbestámmelser 2.2 El- och fjärrvärmestatistiken 2.3 Industristatistiken 2 .4 Utrikeshandelsstatistiken 2 5 Sysselsáttningsstatistiken 2.6 Övrigt dataunderlag 3 Tillämpade definitioner 4 Tabeller

1 INLEDNING

I denna bilaga presenteras statistik för elanvändningen i Sverige som tagits fram för utredningens arbete. beskriver dels hur användningen av Uppgifterna elkraft förändrats under de senaste årtiondena dels hur den är fördelad pá olika samhällssektorer. Elaninom industrin behandlas särskilt detaljevändningen rat. Vidare redovisas ett antal nyckeltal, där elanvändningen relateras till olika produktionsbegrepp.

I huvudsak har informationen hämtats från tre av statistiska centralbyräns (SCB:s) årliga statistikel- och fjärrvärmestatistiken, industri redovisningar: statistiken samt utrikeshandelsstatistiken. Därvid har redan tabellmaterial sammanställts, men publicerat dessutom har särskilda bearbetningar av rádata gjorts för att erhålla ytterligare information.

Uppgifterna från SCB har i nägra fall, när sekretessbestämmelser hindrat publicering (se nedan), kompletterats med data som hämtats direkt från berörda företag eller från branschorganisationer.

Vidare diskuteras och redovisas den definition av elintensiv produktion som utnyttjats vid utredningens arbete, liksom den indelning av industrin som ligger till grund för de av utredningen använda begreppen elintensiv industri och elkrävande arbetsställen.

2 STATISTIKENS INNEHÅLL OCH OMFATTNING

Till grund för redovisningen av elanvändningen inom landet har tvá huvudstatistikkällor använts, dels den årliga industristatistiken, dels den årliga el- Own fjärrvärmestatistiken. Uppgifterna från dessa báu; statistikgrenar är (förutom olika detaljeringsniváer) inte i alla avseenden jämförbara bl. a. på grund av olika indelningar och avgränsningar. Sålunda kan man t. ex. utläsa olika uppgifter om industrins elanvändning frán el- och fjärrvärmestatistiken resp. industristatistiken. Nedan ges därför en redovisning av bearbetnings- och avgränsningsaspekter som är viktiga att uppmärksamma vid användningen och tolkningen av datamaterialet.

2.1 Allmänt om statistiken

Den befintliga statistiken över energianvändningen kan med avseende på datafångst/uppgiftslämnarkategori indelas i två typer. Dels finns (1) statistik baserad på uppgifter från producenter och distributörer av energivaror (s. k. leverantörsstatistik), dels (2) finns statistik baserad på uppgifter från energianvändare (s. k. användarstatistik).

Till den förstnämnda kategorin hör den årliga el- och fjärrvärmestatistiken, till den senare den ärliga industristatistiken.

De olika kartläggningsteknikerna ger relativt stora skillnader för vissa mätvärden. Det finns flera förklaringar till detta.

Industristatistiken täcker inte in all industriell verksamhet (vilket el- och fjärrvärmestatistiken gör).

Sålunda ingår inte (definitionsmässigt):

* industriarbetsställen med färre än fem årssysselsatta 1 * förlagsverksamhet * vissa områden inom SNI 2, t. ex. torvframställning * vissa skyddade Verkstäder o. d.

Den årliga el- och fjärrvármestatistiken vidlådes också av vissa brister vid registreringen av energianvändningen.

* Leverantören har inte alltid ett heltäckande underlag för korrekt SNI-klassning av mottagarens verksamhet och/eller inte möjlighet att statistiskt strikt hålla isär olika verksamheter hos en och samma mottagare vid rapporteringen till SCB.

* den under viss period levererade energimängden till olika användare kan, för lagringsbara energivaror, ej oväsentligt avvika från den faktiska samtidiga förbrukningen.

Detta senare gäller ju inte för energiformen elkraft, men här finns andra felkällor, dels tillämpas i vissa fall preliminär debiteringsteknik som grund för statistikredovisningen av elanvändningen, dels föreligger förskjutningar i avläsningstillfällen mellan olika kalenderår med åtföljande felallokeringar av den redovisade årsförbrukningen.

En analys och utvärdering av ofullkomligheterna enligt ovan leder fram till följande allmänna slutsats: för industrisektorn totalt bör elstatistikens totalram användas. För branschvisa analyser bör industristatistiken användas. I sammanhanget bör framhållas att

industristatistikens uppgifter om förbrukad elkraft kan bedömas ha mycket hög precision just för de elintensiva industribranscherna.

2.1.2 Definitioner och begrepp

I föreliggande tabellredovisning används ofta begrepp såsom bransch, arbetsställe, saluvárde, förädlingsvärde, elintensiv verksamhet samt elkrävande arbetsställen m. m. Bransch, arbetsställe, förädlingsvärde, och delvis också saluvärde har i statistiska sammanhang noga definierade betydelser, vilka förklaras närmare nedan. Begreppen elintensiv och elkrävande däremot används vanligen utan exakta avgränsningar, men har här givits mer preciserade betydelser som redovisas i avsnitt 3.

Arbetsstället

Uppgiftslämnarenhet till industristatistiken är arbetsstället. Detta definieras som en lokalt fristående produktionsenhet där, inom ramen för ett enda företag, bedrivs ett enda slag av Verksamhet. Ett arbetsställe avgränsas således del genom ett geografiskt lokalt kriterium, dels genom ett branschmässigt homogent kriterium. Avkall på dessa krav kan i det enskilda fallet acccepteras om underlag ej finns för en tillfredsställande redovisning. I praktiken sammanfaller arbetsstället oftast med den lokala enheten (verksamhetsstället) hos ett företag. I regel sammanfaller också arbetsställe och företag, dvs. de flesta företag bedriver rörelse endast inom gg lokal enhet och inom endast en näringsgren. Redovisningsproblem till statistiken föreligger dock beträffande den typ av arbetsställen som utför moment inom en integrerad produktionsprocess och är underordnade ett annat

(större) arbetsställe (administrativt och redovissådana arbetsställen (s. k. filialningsmässigt). arbetsställen) har ofta inte något bokfört saluvärde av För dessa typer av arbetsställen inproduktionen. går vanligen i statistiken uppgifterna om produktion, saluvärde och vissa kostnader i motsvarande uppgifter för huvudarbetsstället. Vissa data, bl. a. sysselsatta och förbrukningen av elkraft, redovisas dock särskilt för filialarbetsställena. Detta innebär bl. a. att en fullständig regional redovisning av data ur industristatistiken inte kan göras för vissa variabler, t. ex. saluvärdet av produktionen, om filialarbetsstället ligger pá annan ort än huvudarbetsstället.

Branschbegreppet

Vid klassificering av produktionsenheter på näringsgrenar tillämpas svensk standard för näringsgrensindelning (SNI). Standarden används i bl. a. industristatistiken för att ange ett arbetsställes huvudaktivitet. En näringsgren (industribransch) utgör alla arbetsställen med en viss verksamhet som huvudaktivitet. Ett arbetsställes klassificering till en viss näringsgren sker med utgångspunkt från de produkter som framställs vid arbetsstället.

Näringarna uppdelas enligt SNI i sex hierarkiska nivåer. Industrin (SNI 2-3) inkluderar totalt 194 detaljgrupper, dvs. den indelas på den mest detaljerade nivån (6-sifferniván) i 194 aktivitetsarter. Tabell 1 är en förteckning över SNI:s näringsindelning på 4-siffernivá, utom vad gäller verkstadsindustrin där förteckningen begränsats till 3-sifferniván.

Produktionens saluvärde

Summa saluvärde av produktionen utgörs av det sammanlagda produktionsvärdet (fritt fabrik) av de för avsalu framställda produkterna samt ersättningar för utförda reparationer, lönebearbetning 0. d. I regel utgörs saluvärdet av bruttobelopp utan avdrag för kostnader för råvaror m. m., men i de fall produkterna framställs mot lön ingår endast lönebeloppen. Om lönearbete utförs åt annat industriföretag inom samma bransch föreligger en dubbelräkning för branschen ifråga beroende på att värdet av lönearbetet även ingår i det beställande företagets saluvärde. Produktionens saluvärde i industristatistiken innefattar därutöver betydande dubbelräkningar (totalt och på branschnivå) av det skälet att en vara, som produceras av ett arbetsställe inom en viss kan som bransch, ingå råvara i ett annat arbetsställe i samma bransch. Ett branschvist saluvärde påverkas sålunda bl. a. av dels varuströmmarna mellan arbetsställena inom branschen ifråga dels integrationsförhållandena hos ett företag/eller ägarkonstellationer av företag. Beroende på graden av integration kan halvfabrikat som tillverkas vid ett arbetsställe antingen levereras för vidare förädling vid annat arbetsställe (inom eller utom ett företag) eller vidarebearbetas till mer förädlade produkter vid samma arbetsställe. Uppgifter om den för avsalu avsedda produktionen är sålunda inte enbart beroende av produktionens storlek utan också på integrationsgraden.

Omfattningen av dubbelräkningarna är vidare beroende av hur precist uppgiftslämnarna till statistiken kan leva upp till kraven på branschrenhet resp. geografisk avgränsning. De påverkas bl. a. också av hur detaljerat man vill driva en branschnedbrytning och/eller geografisk nedbrytning.

Förádlingsvärde

Som framgått ovan innefattar saluvärdet dubbelräkningar i ett antal avseenden. Förädlingsvärdet däremot anger endast den värdeökning som ernás genom bearbetningen inom varje bransch. I industristatistiken har dessa förädlingsvärden erhållits genom att på arbetsställenivå för varje bransch från saluvårdet subtrahera kostnaderna för råvaror, halvfabrikat, energivaror m. m. Förfarandet avser att eliminera ovannämnda dubbelräkningar. Förädlingsvärdet vid ett arbetsställe (för en bransch) är sålunda en restpost, som bl. a innefattar löner m. m. till den egna personalen, kapitalkostnader samt företagsvinst. I det förädlingsvärdebegrepp som tillämpas i industristatistiken (census value—added) inkluderas vidare vissa kostnader som i förekommande fall inte kan fördelas på arbetsställenivå.

2.1.3 sekretessbestämmelser

Enligt sekretesslagen är möjligheten att redovisa uppgifter ur de aktuella statistikkällorna begränsad så att information om enskilda företag/arbetsställen inte skall röjas. I korthet innebär detta att alla statistiska uppgifter måste avse minst tre företag eller arbetsställen, samt att inte något företag/ arbetsställe får dominera uppgifterna (t. ex. genom att svara för mer än hälften av produktionsvärdet) så att uppgifterna speglar det dominerande företaget/ arbetsstället. Sådana uppgifter skall inte heller kunna härledas ur materialet. I vissa fall, när sekretessbestämmelserna omöjliggjort uttag från IS, har industristatistikens data här kompletterats med information från branschorganisationer eller enskilda företag.

2.2 E1- och fiärrvärmestatistiken

Undersökningen genomförs årligen och omfattar praktiskt taget samtliga producenter och distributörer på området. Redovisningen omfattar bl. a. förbrukning av bränslen, produktion, energiförluster samt leveranser med fördelning på konsumentkategorier. I leveransuppgifterna förekommer inte någon nedbrytning på industribranscher utan endast en uppgift pá leveranser till industrisektorn totalt. Som framgått av avsnitt 2.1 avviker denna från motsvarande redovisning i industristatistiken.

2.3 Industristatistiken

Statistiken omfattar samtliga industriarbetsställen med minst fem årssysselsatta och kartläggningen avser bl. a. produktion, förbrukning av inköpta bränslen (ej egentillverkade såsom avlutar och vedrester), drivmedel samt elenergi. Energiförbrukningen fördelas branschvis för varje typ av energislag och anges såväl i värde som kvantitet. Kostnaderna inkluderar av förbrukare till staten inlevererade indirekta skatter.

2.4 Utrikeshandelsstatistiken

Uppgifterna i rubricerade statistik bygger på de export- och importanmälningar som insamlas av tullverket vid varornas gránspassage. I både export och import svarar ett relativt litet antal företag för höga andelar av utrikeshandeln. Datafångsttekniken för utrikeshandelsstatistiken innebär att exporten/importen kan hänföras till varubranscher enligt SNI.

2.5 Sysselsättningsstatistik

Uppgifter om sysselsättning har inhämtats från två statistikredovisningar: arbetskraftsundersökningarna (AKU) och industristatistiken (IS). Dessa uppgifter är inte fullt jämförbara på grund av skillnader i undersökningsmetodik, definitioner och mättidpunkter.

Arbetskraftsundersökningarna utförs varje månad genom intervjuer med ett urval av ca 18 000 personer i åldrarna 16-64 år. Utifrån denna urvalsundersökning skattas uppgifter angáende sysselsättning, näringsgrenstillhörighet, etc. på nationell nivå. Uppgifterna i industristatistiken härrör från en totalundersökning såsom beskrivits ovan i avsnitt 2.1.

Förutom de skillnader som kan uppkomma till följd av undersökningsmetodernn bör följande olikheter understrykas:

* industristatistiken täcker inte in all industriell verksamhet (se ovan i avsnitt 2.1), medan urvalsramen för arbetskraftsundersökningarna är registret för totalbefolkningen.

* när i industristatistiken baseras data uppgifter på för arbetsställen exkluderas sysselsatta vid t. ex. huvudkontor.

* ársdata från är skattarbetskraftsundersökningarna ningar som bygger på samtliga månatliga undersökningar under året. Industristatistikens sysselsättningsuppgifter gäller beträffande tjänstemän den 1 augusti det aktuella året, beträffande arbetare medeltal under redovisningsperioden (vanligen kalenderåret).

2.6 ovrigt dataunderlag E E F I i Genom de gemensamma varunomenklaturer som i tillämpas den svenska näringsstatistiken erbjuds möjligheter till jämförelser mellan olika statistikgrenar. Av speciellt intresse för EL 90 torde jämförelser mellan produktionsstatistik och utrikeshandelsstatistik vara.

I industristatistikpublikationen (del 2) redovisas i sammanställd form och pá varunivá (enligt SITC) t. o. m. årgång 1987 uppgifter rörande produktion, import och export. Uppgifterna om produktionen har erhållits från industristatistiken. Uppgifterna rörande import och export är hämtade från utrikeshandelsstatistiken. Även om denna redovisning har utgått från en gemensam varunomenklatur är redovisade uppgifter beträffande värden inte helt jämförbara. Produktionsuppgifterna är redovisade fritt fabrik medan utrikeshandelsstatistikens värden bl. a. innefattar transportkostnader, samt lagrings. och försäljningskostnader efter produktionsstatistikens mätpunkt. Importuppgifterna anges därtill cif och exportuppgifterna fob. Vid jämförelser mellan uppgifterna bör även beaktas att en viss kalendarisk tidsförskjutning föreligger mellan produktionstillfälle och exporttillfälle. I grova drag torde dock den aktuella sammanställningen i Industri (del 2) avspegla relationerna - - för olika här särredoproduktion import export visade varugrupper.

Av större intresse än ovan redovisad relation torde för EL 90 vara en branschvis redovisning av produktion, export samt/import - där importen avser importdelen i branschens input. Traditionell statistik över detta saknas men dylika beräkningar görs intermittent i form av input-output-matriser inom ramen för SCB:s nationalräkenskaper. I dessa input-output-matriser

ingår dels konsistent värdering av uppgifter om produktion och export-import, dels avser importen den import som åtgått för produktionen inom olika bransch- Det branschbegrepp som används i detta samaggregat. manhang år dock något annorlunda än industristatistikens. I industristatistiken baseras produktionsredovisningen för en bransch på uppgifter från arbetsställen klassificerade till en viss bransch, i input-output redovisningen definieras en bransch på basis av produktion av varor klassade till viss bransch. För den redovisning av olika branschers och resp. nettoexport som ges i export- importhandel tabell 25 torde berörd distinktion inte innebära några större olägenheten. Uppgiften i tabellen avser situationen år 1980. Uppgifter avseende år 1985 blir tillgängliga sommaren 1990.

3 TILLÄMPADE DEFINITIONER

Industriell verksamhet betecknas här som elintensiv när kostnaderna för elektricitet i branschen, eller vid arbetsstället, överstiger 3,5 % av saluvärdet. Det motsvarar ungefär den dubbla elkostnadsandelen för hela industrin år 1987.

Andra kriterier för benämningen elintensitet är tänkbara. Ibland relateras elkostnaden till förädlingsvärdet i stället för till saluvärdet. Gränsen för elintensitet nås då när elkostnaderna ligger kring 8-9 % av förädlingsvärdet, vilket motsvarar ungefär det dubbla procenttalet för hela industrin (industrins elkostnader motsvarade under åren 1983-1987 mellan 3,9 % och 4,3 % av förådlingsvärdet). I många fall utpekas inte samma arbetsställen som elintensiva enligt de två kriterierna. Saluvärdet inkluderar som berörts ovan utöver förädlingsvärdet också inköp från

andra företag av t. ex. råvaror, el, bränslen, transporter och tjänster. Arbetsställen där kostnaderna för sådana inköp utgör en förhållandevis liten del av totalkostnaderna blir i större utsträckning elintensiva enligt saluvärdesdefinitionen, medan arbetsställen där dessa kostnader är betydande oftare blir elintensiva enligt den alternativa definitionen. Produktionen vid de förstnämnda arbetsställena är vanligen mindre förädlad, medan motsatsen gäller för det andra slaget av arbetsställen.

Oavsett de ovan berörda analysbegränsningar som ett användande av saluvärdet kan innebära kan båda kriterierna för elintensitet försvaras. Det finns dock ett praktiskt skäl att välja det förstnämnda kriteriet före det andra. Konjunkturvariationerna slår igenom hårdare på förädlingsvärdet än pá saluvärdet, varför elintensiteten vid olika arbetsställen (och därmed antalet elintensiva arbetsställen i en bransch) kommer att variera mycket år från år när elkostnadsandelen av förädlingsvärdet används som definition.

I så gott som alla branscher och delbranscher finns något elintensivt arbetsställe, och i några branscher är produktionen elintensiv vid nästan samtliga arbetsställen. Man brukar av tradition sammanföra branscher med många elintensiva arbetsställen under beteckningen elintensiv industri. Det gäller gruvindustrin, massaoch pappersindustrin, järn- och stálindustrin samt den kemiska basindustrin.

Inom dessa branscher finns dock delbranscher där produktionen är mindre elintensiv. Statens energiverk visar i en rapport (Effekter på industrin av stigande elpriser, 1987) att 15 delbranscher på SNI:s tre-, fem- eller sex-siffernivá var elintensiva år 1984 enligt kriteriet att delbranschens elkostnadsandel

översteg 3,5 % av saluvárdet. Dessa delbranscher,

grupperade under samlande branschnamn, uppráknas

nedan.

Gruvor och mineralbrott (SNI 2) - SNI 230 Malmgruvor - SNI 290 Andra gruvor och mineralbrott

Massa- och pappersindustri (SNI 3411) - SNI 341111 Industri för mekanisk eller

halvmekanisk massa - SNI 341112 Sulfatmassaindustri - SNI 341113 Sulfitmassaindustri - SNI 341121 Tidnings- och journalpappersindustri - SNI 341122 Kraftpapper- och pappindustri — SNI 341129 Övrig pappers- och pappindustri - SNI 34113 Träfiberplattindustri

Elintensiv kemisk industri (SNI 35l11+35113) - SNI 35111 Industri för oorganiska kemikalier - SNI 35113 Industri för oxygen- och andra

industrigaser

Järn-, stål- och ferrolegeringsverk (SNI 371) - SNI 37101 Järn- och stálverk - SNI 37102 Ferrolegeringsverk - SNI 37103 Järnoch stålgjuterier

Ickejärnmetallindustri (SNI 37201-2) - SNI 37201-2 Industri för ickejärnmetaller ur malm och ur skrot

Den sista delbranschen, SNI 37201-2, är en egentligen

sammanslagning av tvâ delbranscher (näringsunder-

grupper med industristatistikens Dessa terminologi).

delbranscher har slagits ihop eftersom sekretess-

reglerna inte tillåter att de särredovisas.

Med den elintensiva industrin förstås de ovan upp-

räknade 15 delbranscherna. Det är således ett sam-

lingsnamn för ett antal delbranscher till vilka hör

relativt många elintensiva arbetsställen (men där inte

samtliga arbetsställen med nödvändighet är elinten-

siva).

Med beteckningarna elkrävande arbetsställen samlas samtliga elintensiva arbetsställen i hela industrin, dvs. alla arbetsställen där kostnaderna för elkraft överstiger 3,5 % av saluvärdet. Till den gruppen hör således en stor andel av alla arbetsställen i den elintensiva industrin samt dessutom ett antal elintensiva arbetsställen i andra branscher.

I avsnitt 2.1.2 ovan har redovisats definitionen av saluvärde samt diskuterats dess användbarhet i olika sammanhang. som där framhållits är de branschvisa statistiska saluvärdena inte enbart beroende av produktionen storlek utan också på branschens integrationsgrad och förändringar över tiden i denna. Beräkningsmässigt påverkas också detta saluvärde av krav pá branschrenhet och eller regional detaljeringsnivá. Data ur industristatistiken redovisas dels i publikationen - - SOS Industri, dels i bearbetad form i olika Statistiska meddelanden. Ett sådant gäller den regionalredovisning av IS-data på kommunnivá som utnyttjats av EL 90 i analysen i kap. 2. Den sammantagna redovisningen för filial- och moderarbetsställen som tilllämpas vid redovisningen till SOS Industri gör det i vissa fall omöjligt att utan särskild omräkningar redovisa data på kommunnivá. Sådana omräkningar har genom s. k. central estimation utförts för att möjliggöra kommunvisa redovisningar av bl. a. saluvärde och förädlingsvärde på industribranschnivá. Härvid bör uppmärksammas att i de fall ett filialarbetsställes hela produktion förbrukas vid moderarbetsstället kommer summan av filial- och moderarbetsställenas saluvärden att beräkningsmässigt överstiga det initialt redovisade (med ett belopp motsvarande det tillräknade värdet av internleveransen). Detta är förklaringen till de avvikelser i vissa branschvisa saluvärden som föreligger mellan olika tabeller i bilagan.

Som ovan påpekats omfattar saluvärdet alla varor som framställts för avsalu under en redovisningsperiod. Ett arbetsställe som framställer halvfabrikat skall ange värdet av dessa och det arbetsställe som använder dessa halvfabrikat skall uppta motsvarande värde i sin rávarukostnad. I det för hela branscher aggregerade och redovisade saluvärdet kan dessa halvfabrikat komma att ingå flera gånger. Dessa förhållanden medför att de branschvisa saluvárdena även kan av förpåverkas ändringar i företagens redovisning till industristatistiken (förädlingsvärdet blir dock detsamma). Det statistiska begreppet saluvärde, och nyckeltal baserade på detta, bör mot dessa bakgrunder hanteras med viss försiktighet vid av analyser utvecklingstendenser och vid strukturjämförelser mellan olika industribranscher.

TABELLFÖRTECKNING

1 Förteckning över industrins indelning i näringsgrupper enligt svensk standard för näringsgrensindelning (SNI) 2 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: förädlingsvärdet till producentpris 1971-1988 3 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: förädlingsvärdet till producentpris 1971-1988. Index 4 Industrins saluvärde 1971-1987 fördelat på branscher 5 Industrins förädlingsvärde 1971-1987 fördelat på branscher i löpande priser och 1980 års priser 6 Den elintensiva industrin: saluvärde 1971-1987 7 Den elintensiva industrin: förädlingsvärde 1971-1987 i löpande priser och 1980 års priser 8 Sysselsatta efter näringsgren 1971-1988 9 Den elintensiva industrin: sysselsättning 1971-1987 10 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: arbetade timmar efter näringsgren 11 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: förädlingsvärde per arbetad timme 12 Elanvändningen i samhällssektorer 1971-1988 13 Industrins inköp av elkraft 1971-1987 fördelad på branscher 14 Elförbrukningen i relation till förädlingsvärdet i olika industribranscher 15 Elkostnadens relation till saluvärdet och förädlingsvärdet i olika industribranscher 1971-1987 16 Industriproduktionsvolymindex 1971-1988 17 Den elintensiva industrin: antal arbetsställen och antal sysselsatta år 1987 forts.

18 Den elintensiva industrin: saluvärde, förädlingsvärde och inköpt elenergi år 1987 19 Övrig industri: antal arbetsställen och antal elkrävande arbetsställen 20 Övrig industri: saluvårde, förädlingsvärde och inköpt energi år 1987 21 Den elintensiva industrin: elkostnader och elförbrukning 1971-1987 22 Den elintensiva industrin: bränslekostnader och förbrukat bränsle 1971-1987 23 Industriproduktionsindex (1980=100) 24 Export och import efter varugrupp 1980-1987 25 Industriproduktion, export samt importinsats år 1980

Tabell 1 över industrins indelning i Förteckning enligt svensk standard för näringsgrupper näringsgrensindelning (SNI).

SNI-kod Benämning

2 Gruvor och mineralbrott

21 2100 Kolgruvor 22 2200 Rápetroleumverk g 23 Malmgruvor 2301 Järnmalmsgruvor 2302 Ickejärnmalmsgruvor 29 Andra gruvor och mineralbrott 2901 stenbrott, sandtag 2902 Mineralbrott för kemiska råvaror 2903 Saltgruvor 2909 övriga gruvor och mineralbrott

3 Tillverkningsindustri

31 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 3111 slakteri- och charkuteriindustri 3112 Mejeriindustri 3113 Frukt- och grönsakskonservindustri 3114 Fisk- och fiskkonservindustri 3115 Olje- och fettindustri 3116 Kvarnindustri 3117 Bageriindustri 3118 Sockerindustri 3119 Choklad- och konfektindustri 3121 Övrig livsmedelsindustri 3122 Fodermedelsindustri 3131 spritdrycksindustri 3132 Vinindustri 3133 Maltdrycksindustri 3134 Mineralvatten- och läskedrycksindustri 3140 Tobaksindustri

32 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri

3211 Garn- och vävnadsindustri, textilberedningsverk 3212 Textilsömnadsindustri 3213 Trikåvaruindustri 3214 Mattindustri 3215 Tågvirkes- och bindgarnsindustri 3219 Övrig textilvaruindustri 3220 Beklädnadsindustri utom skoindustri 3231 Garverier 3232 Pälsberederier 3233 Lädervaruindustri 3240 Skoindustri

forts.

Tabell 1(forts.) Förteckning över industrins i indelning näringsgrupper enligt svensk standard för näringsgrensindelning (SNI).

SNI-kod Benämning

33 Trävaruindustri

3311 Trämaterial- och byggnadssnickeriindustri 3312 Träförpackningsindustri 3319 Övrig trävaruindustri 3320 Trämöbelvaruindustri

34 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri

3411 Massa- och pappersindustri 3412 och gappers- pappförpackningsindustri 3419 Ovrig pappers- och pappvaruindustri 3420 Grafisk industri, förlag

35 Kemisk industri, petroleum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri

3511 Kemikalieindustri 3512 Industri för gödselmedel, och ogräsbekämpningsmedel 3513 Konstfiber- och basplastindustri 3521 Färgindustri 3522 Läkemedelsindustri 3523 lvättmedels- och toalettmedelsindustri 3529 Övrig kemisk industri 3530 Petroleumraffinaderier 3540 smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri 3551 Däck- och slangindustri, gummireparations-

industri

3559 Ovrig gummivaruindustri 3560 Plastvaruindustri

36 Jord- och stenvaruindustri

3610 Poslins- och lergodsindustri 3620 Glas- och glasvaruindustri 3691 Tegelindustri 3692 ement- och kalkindustri 3699 Övrig mineralvaruindustri

37 Järn-, stål- och metallverk

3710 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk 3720 Ickejärnmetallverk

forts.

Tabell 1(forts.) Förteckning över industrins indelning i näringsgrupper enligt svensk standard för näringsgrensindelning (SNI).

SNI-kod Benämning

38 Verkstadsindustri

381 Metallvaruindustri 382 Maskinindustri 383 Elektroindustri 384 Transportmedelsindustri 385 Industri för instrument, foto- och optikvaror, ur

39 Annan tillverkningsindustri

3901 Guld- och silvervaruindustri 3902 Musikinstrumentindustri 3903 Sportvaruindustri 3909 Övrig tillverkningsindustri

hama omnm mmnm ovana Namn nmama mvomu oñam ›m› H~wH naama »mom Noman

vvmuov

om~»~« «unav «mono mwm›m qmuøm vhwmm mama:

mama cmam wnmaa mmvm nanm pow omawa onomn maa” «m›Ha »maa even

mv«-H mmmpa mmwov nvvmm annan

vaammn

wov›m Hawa» Hmmm»

mama omau mmam voom vamwa »› nmapa vunna cmmmm vøvm acw» amøaa mamma ”man

mmaanm

“unna ›øm›m m~om- mono» »namn »mama

amma mama unna muw annan Fahad vmvm mamma mwmvm mamma «now mmum

Amanda wwomm

»aan oppmm

...owman nomaum

»mama m›vmm pmpvw duga”

mama man mmmwa Homm anno annan mvoom mmmva wvvnm and “maa “cam «awn namn

Nvnuaa

«mead ›o›ma o»»m .mean ›a›uu gasa”

»woman

oøaa

mama mung apan wvvm comm mamea mmmoa mmmwv vn» mmpaa mamma «pun mvuam omwoe mwflna Nunn vpwnm M »hmmm mmøwoa »a~a~ «›ummm

.uu

amma van men awna nanm muava oc» wmova uomnn mvhoa homhv awom

nconfl nmnhoa mmwam

“mmm mhwhm

ovvomn

qmmafi »mean «anew

.n««n.

emma memo omwaa açvu aavma mmcan whom mmamv mm» mmoma maøm mmøma owman Nov» mhwum omega mafia waoaafl m~mm »apan vømmmm

øaonunnau gran wavu uuuaa mnov moov roam

mvmma manen Nomw »mama «owed noohv mamma mamma vmwam Nanna wmmon Ham: mhmpm um øumoaa mo›m«m

anna amma mona mwmau nanm wmwn mmwm ummva vaga »None mmvua omumm annan Haag Huan »amma

Nomnoa

Hmwñm hmmwm a-o~

4 gumman

mvum svowu manna »ma Nhmv mama vvwm mmaa

mø›ooH unwed uonwv monwm moomm uuvwn

m›am ~~m hownu

vumuum

.h mona. “menn oøøom

.noauxmcoxmunucowuuz

aumu

wnmu anwa ammv amma m»a›H mmoou «mam mnvqa avavm nmmom »omm ~m~m~a amma* »wood Nvmom apnea mamhm mmøhm omohn mamma

wopmmn

mhma nanm move omum

mmumau

vvmaa »Hmm nnmna »cha emma vmvam nada maamm annan «mam

uavum›auuunuuumu

.øH›« ~amo_ Nmmwm Hwomm hemma

ømmmmm

“ca

mama auvm mvmv mnwaa «hag nvoa amma

mnmwuu

mmmva gnaw named ~aaoH m›uo« mamhv «puma vnømm opvnm mamma Naga_ nam:

mo›«mm Aim.

maoaa

damm uovm vnmv

meson women mvmmv

»um

mnaou

«had

nmonoa

acwmm vunna momma wamaa «~w pmaa Nagga

maanum

uovnuaovvaa

aømva møuam

uiouaqâuuâ man

unga aqam mmmm oooou oamma vmav momov »vom mnvm

maoooa

anda mmnom nmøna «m›Ha genom amma M vn~a~ Npømv mmohu

mhmoom

auunmumua

axmwunwuaum

men oaom nanm comm wmnv amma mamma mnaov «had awun magma annan manna men» m›mm »mmm Nvmmm hmmnv vmmhv

mamman

.a »mugg

:ua

Imnommum

nuo anovwfl

o›«m=nxnm

.usaoaouuom x.o«Hauaa

.cwumnamnucou

:oo

ruauuwwmu0:m«ummu

|=numox0›uv

uuounauuoaws

:U0 duo

Imcuuauummn

xmwuuum

Immcauxmwumw

:oo

M.»m=o:«mm:»:x.oHH«u

wnumzvnmaøum

uossamx.ommø»vmm=

.:mnmgum~xon

lawman

xøunmmoxm

Iumom

ImEum

:oo

w.um=u:qmm=«=xuoHHHa

«uum=u:«:.auou.~

maaumu

uo›«unan«umn

Imuommum

.muumaucw

«uum=u=w=.ummxanou «.um=u=«=uuumuHm auumsuawnuanmmmm

Iawum .ouu:mnu

«~um=v:«mvuumxuo

mnzmmøzHqqmxmm

uxmmumwuuum

_»um=v:q=..mua mnmmazuzaomm

:oo goo nun

.«num:v:«:nu

.lmum

.ImHovoamwq .|=uuqaE=m xuo=ouuu> .Hov:a:=nu omaøumuaaouon .~omunmuEum xuoonou muououuwn

.xøuauon _u~«u»wa .iummut .auuusuaq xmqaoa uoxnmm .unuwumca

N uo=.u u›mumu goo .vann .nakna :u:: .|au .mage mm«nw

»gonna :2=m aaah uaaamx

Hzm H N m an mm mm vn mm wm hm on on v m w n w m

»maa m.na a.N› o.n«A ›._m ›.o«H h.~mH ~.me m.moa m.moa máå o.mv~ m.aou _.am~ ›.›Ha ›.vma H.wna m.mva o.omH o.«u| m.~na «.m~a

mama n.c› q.ou o.›m o.Hm m.~qH o.ow ~.~o« ~.m- m_ooa m.mm« To: ›.o.» m.øoH m.»- v.v~a v.mNa ~.wma ›.ønH ~.an« v.m~H u.-H

mama o.~oH v.u› ~.a» m.wm u_vvH «.om a.a«H v.HaH m.omH m.n~H a.nm m.m~a a.ao~ u.~m« m6? m.«oa u.m- o.wna v.›na q_a~a m.-«

.Såuaäu

vana m.»m h.«m ~.ooH m.maH c.Noa v.o» q.vm a.Ho« o.a~u n.~vfi (m2 m.mm« a.mma m_«Ha «.muH ø.vma a.«ma c.m- «.mmH o.m~a m.»««

mama m.om ›.aa v.mm a.aa m.mmH 0.0» 0.0» m.mvH m.am v.~o« o.maa m\a~a oi: «.««a m.«nu ~.oc~ o.H~« ›.ona v.m~« ».aHa m.«H~

Eli...

mama m.›oH m.›m o.om ›.ow m.vm m.m~H m.m› m.vHH m.~oH v.wNa ~.ua m.ooa m.~aa 1.3.. N.moa m.»oa o.ma~ a.uva o.m~a n_oaH «.mo~

Sonia

Hama o.Nm ~.~n o.»oH a.mm a.wo m.mm o.naH w.m~H «.a› N.›Ha m.mm v.m«H v.vNa H.o~H m.om mi: m.mm« o.mo« o.oau n.maH m.ooH

Bud.

owma ›.om v.H» m.mm o.m› q.m. n.ovH ø.NNa ..›n ›.aña m.vo~ ~_m«« m.a~a ma: ø.›«a ~.«o« m.wma ».ao~ ».o~« a.H~a w.maH m.oHH

annandag mama

w.›u m.ow «.HHa ›.aa m.w› m.moH m.~m ~.o~a w.o~a mä: ~.m~H ›.owa m.«mH o.¢oH o.o- o\mn« m.qa« H.a- n._mu a.vaH m.oa«

. npoa o.»m ›.ae m.voH N.m n.m› v.«oH m.øa Q2 ›.mu m.moH

uinaiadoum

n.naa ».mH~ n.ooa a.am« n.mvfl a.moa m.vna H.~na ~.o_~ ›.maa a.mo«

...OGEXWCOXMM

»aa m.mu m.v› o.aoH m.›a ›.am Q2 q.›oH v.~o« o.~aH w.~aH ~.mH« m.Nma q.mmu m.wo~ «.wHH v.m~a n.oaH o.o- w.øoa m.uo~

v.NoN|

:nu

mhma ›.«m .hø m.mm o.v- ~.aoa m.moH H.~aa n.n- H.ooH «J3 «.m~« v.mua m.›uH ».uoa a.m«H ».m~a n.¢~a a.¢aa a.a«~ «.na_

u.voan

.HIEOwUGZ

u¢E§uufl:.m.B

whoa w.mo m.mu m.m~H ›.øm m.om c.moH a.v«H w.aoH m.m~H ~.~oH a.maH ~.~Hu o.oHa n.mø m.mou ma.: H.m«a m.m«a m_m- o.~«« N.maa .

«on

«nag m.maH m.aa _.oaH ~.nHu v.aHa ~.uHa m.ma c.~o_ ø.mon o_m~a ~.ooa ,v.62 m.oqa m.vau o.m«~ ».a~H o.moa m.o- m.uH| ».ao« q.m- .:m.

mnma m.no o.a~H ~.mm ».moH m.m«H m_~oH v.moH m.wcH o.um ›.uoH

nuvanaouuan

›.›oa ..moa H.m«« a.-a o.o~« m.oo~ ca: n.a~« ~.ou~ «.›ou »_»o~

:a:m..u.£

unna ~.om m.›a n.Nm m.ooH m.om ›.mm a.noH ›.wm .nä 0.00 m.ooa m.wo» .o»n m.mH~ m.moa o.voa ~.~a« a.mo~ o_mo~ ».aoa m.°o~ m

uxmmumwuaum

anau

uufimunnu

å o.ooH o.oo~ o.ooH o.co~ o.ooa o.oaA o.oo« e.ooH o.coH 0.2: a.ao~ o.oo« o.ao~ o.ooH o.ea~ o.oc~ o\oo~ a.coH o.oea o.oo~ o.coH

EUO

nuouma

Imuomnum

£00

Bmflii

.nsøcaouuwm ioZ3oa

.:mup~unu:ou

I=nwmoxo._Cv

|uauumumuønm«umuu

:uo

:oo :uo

xmwuunm

lmmnmuxmmnmu

q.um=e:Hmm=M=xuo›aauu

£00

IUflfl.=JNUmO.u

uuo.n~uuo:wa H.um=u=M=o»m

.:nuu:mHxon

xanammoxu

uo:sumx.o›mma.uams

Iumaam

wu»m=vaa=.uuoumA

lumen

:ua

na§nm

«uum=o:wmm:w:x.oHHMa

mmnumu

ugäuøâuw_

Imuommum

.auumsvcw

muumsucwmvaammmm

.oumnmnu

«uum:u:M=»ummxunou _uum=e:_=uu›»muHm

:En

wuum=u:wnua»mx.o

mammmozH:uwat

axmwumwuuum

M.um=u:«=uamup omawnmuaaouon

:ua nuo

.Imno_uoEmwA .«num:v:w:hu mnmmazpnom

:oo .|mum

.x=un%uon nosuu .n««uxoa .auumavca .I=nu«§E=m xno:ouua> —OUfl.l£5hl .~omUumwaum xuooHou .usuwumcw m:o.ouu_a cquumsucn

unnwv .lummmi xmwaox uoxnum

:oo nv.on (Emu :dant .law .mean um«um

Hzm H N m .mm mm mm vn mm on 2 um mm v m W h n m m+~

nwmnma mwomhn mhmmma ovnaam mmvmmm vmamhm mmemam vowumm maaawm mommmv omoamv maqnam Nvammm mnqowm

..Cum=_u:«

«ahead mpvøaa wqmøam

min

nfiasm

Cumsvca

mpq mom omm mmm mom

mvaa amma vana mama mona anwa emma

mn» po»

mm saga mafia mmqa

:unna

movov mmmom manmw mavao wvvmo wvmon

mmnvma

quumaunw

ammvh

mwamou mmnoaa anamma ouomma mmmonu

moan.

qmmauq »mogen

H›mm›a

|xno Imuauu

Cunauzu

mmao

muawa muvma manen mnnmu mamma vunmm

“mmm

-v~« mmmøa caved mocha »nanm honan Hmaov Huamm ovooq

Ianmn Åman

Cumsvnw

mvmn oohm nmov »mms mean ~»wm mwmm mono nam» mom» adam amp» anna

»noga moped menad mmpua

uucum

union

..§umuu:._..

anwa

...uu .anod »~a~a omega mamma mamma whvmn wmamm mmvwm mhmhv mooom vmnwm mamma ommmn memo» canon mwemh

:munen

.«num=U:H

.hddlv

»Eommum wuumsvcw

mvmma manga m~m»H »mona »vann Hçvnm mmvnm manen mamwm Nvhuw o~umq mhoov umhhm mamnw mwaap auaon dawn» lawns:

uonuunuun Jiumauuum

..ium:v:...

wmvaa oovma mvuma vunna umomu mamvm

«com own»

omqma »hava mmmpa ~mH- Hwavu »moon cwm~m m›øNm emma»

:man :u:

wuumsvnw

uaaouumu

mmam anew hmou ammo camp onda

uvoaa mwwan

Ifiuxon.

mmm» Hum» emo» awn» maa» maa» mha»

Nmcon

fl.—.HWfiUfiWWO

capo“

Cumsvca

nuaununau

among aovmu munen magma mmmmm ensam annan awmmu

|mHOU0fl

”mha” muqvm cmwbm anuuq Nmooa ohamm gone» Homv» mmvuh

mom..—u¢m

Iu«a

muumsvum

›mmN oumm mvvm amma hmmm poem

nada pmo~ Moon »een mu›m «mum amøm qø›v m~«w o~»n Hamn

ma.-am |=...m

s-n%MDAfihHCOU

ounm:nuu

mom mmm vmm can owm mmm mmm

hon han «Hm m›m Hav v›q Hon Hm» ~m mm»

M325 uuoun

nnnuuusuan

voxnuzmxsumcanm

mxmmumwumum

«cad mama ovum »cha wmmm when omv” vmom »www vann ›mam mqum made »was «¢em moon »wav

.2::m

u lama:

AAOAUH ad unma una mama «wan mwma »had hhma apan mnma oama damn mama mama amma mama waaa puma uuaamv_

auumsuna

momam avmam mommw

maaooa vmmmoa mmmamm

ammhm

hmavma mmmmma mmmmam vmmmma mammma mmvmma mmmmma mommma mmmmma vvmmma vmmmva amaoma

ømamm M33

vhmmma :.23 mmmmha 028m :amma §32 323 maømma vhmmma hmamma mmhmva

mum

ueezm SSS vvømva

auumsvca

hmm 2a mmm amm h: man in mmm 3... mmm mmm mmm mmm mmm mvh I» aha 2:. mam hmm mmm mmm omh ~$ hmm amm mmm m3 ohm mmm mmm mmm Sm omm

:S54

auumauna

mvaam mmamm oommm :En momhv vammm mmmam mhmmm mmmmh moamm mvmmm vavmm mmmmm maomm mvvmm mmmmm vmamm mmomm

omamoa

Sufi 02.2. 32.. ømmmm Ea? mahmv ~33 Sham 32m ohhmm mhmmm mmvmm hmvmm

nmvuum

..x..3 1.33

anumsvna

Sam mmmm mhom mSm mmom ommm maam aamm

mmvaa mmmma

um: hmmm mmmm mhmh mmmm mmmm hamn ammm mhmm mmom

mmhma

SS IS aamø 83 :3 SS mo: G3 33 mmøø

aamum

I32 hm ?NZ ä:

:namn

mmmm momm mmmm mvom

...uuwsvaa

32 movm ammm mmhm mmm.. mo: mmmv mmom ES ommm $3 hmmm mmvh 22 mamm aømm mhmm moon 2.3 En.. mm? ammv mm: mmmm sån mhmm «mam ammm oamm 3:.

Ivuon Icoum

...ax

auumauca

amom mmmh moom mmmm

mmmoa mmmma mmava

xmasoz

mamma vooma ommma

22. :än 82.

ahmva 255 mami mam? hahom mhvmm mmhma 233 Sufi vmmma ahmva aamva mmmva mmama

mm «SS Sv? oflfl oømma EVE «ES

:nä:

...Cumavnu

Imnammmm

uunounuun

Cannon...

vomh hmmm

aroma vmoma mmvma mmmma maaom mmvmm mmmma mmuma

§3

ovoha vmohm :än hovvm 33.. avmha mhmwa mhmha mmhma mmvma mhmha hmama Snow vavom :amma:

._33 ammøa «S3 Sh: Z Z»? SSH «SS 82a ~22

auumnvca .xaumauuum

mm mmhm mmav ommm mhmm avmh hhhm

amooa omvma mmoma mmvva oomoa

33 Sm» m3... mamm

mmmaa mmama mmmma omoaa mmmoa mmmaa

hmmm hmmm

mhmaa ohaaa omhoa mmooa ommoa

SE.

3:: måna R2: mhooa

mm Imus sun... En.:

»S033

aaaoauauuo

naauxoa

mmmm

Cancun...

mm momm anon “då 2.3 mmnm mmhm ämm hmmm 03m ammm 33 S: mmhv mmam mmvm ommm mmmm Sam mmam omam mmmm vmmm hmuv 3:. mmav ommm hmmm »då movm SI aavm hmmm hmmm

hamalahma

quumsvca

momm mmmm mmom mmmm

imaovoa

mmooa mmmoa mmmma mwowa vamam oaamm

mmm»

mvmma ovmma vmmma momma mmoma mmmma momma

momauow

hmhva ummma mmmma momma

SSH 3:3 øhoma Sufi Sufi E33 Son» hmmma

Im3 SSH ...§2 moon»

ovnmmu.::.mumu

mmma mama mmmm ommm

auumâuca

mmom mvmm mmmm mamm mmmm m mmha hmmm hmha $3 mhmv 33 SR 32 32 mmmm mamm mmhm hohm ?nu moam 3.2 mvmm høam hmma ammm mmvm mmmm :En hmmm

asasm

SS.

l::m

.nmnâaamuunou

namuonaa

mma mma mha oom mmm mmm mhm mom hmm omm mov Ev S... m3 ham mmm omm Sn mvm omm omm mmm mmm mmm En mmm ohm amm mmm mmm mmm Sn mam

um..Cm

S...

vuoun

mniuusufl

uox:Hzm\num:_2n axmaumauuum

mmva 23 amma mmom haam amom amva 33 maha aim hmma SS ammm hmmm $3 mamm ammm mmmm øvmm mhmm mmmm mvmm 32 moom mvha momm mham mama mmma mmma mmam ohmm Sum mama

uo=nm

m lean:

233. nfl ahma §3 mhma «RH mhma mhma hhma mhma mhma 33 amma 33 S3 å.: £3 mwma hmma ahma mhma mhma vhma mhma mhma hhma «Ra mhma omma amma mama mmma vwma mama mmma hmma uøaawua

»ana man mvh mum mmam

momma

mm»

mmoon

hvum mung

mamma

hona

Nmmhu

»wav eva. hflwma

omo hum oama Nmn

mmwna

Nona

avoua momma

aw»

mamma

oøaa »mom »nam ›«» .nav »omv

mmm

mama coma nanm mama

av»

wovaa

up» mauq

woman

Hm» «awn »cam moo»

manga aopnm

mono ham moam Hon mmmv duh

mmvna

mean

oonoa mecca amwmn momma

ac» .ana »wav mug“

mmm wow man mama gum arom amma momm omno ma.

mhom None qoomu uvnv

wmwmh

maa.

mmm nov ana menn ammv nqm nanm mm. vmhn wmhm

wmmma

Naaa oflmo nus“ How»

dosen

omm Nav mmm pun emma nemo mmnw Nvm good »man awn» maa» “man vmhw anno» mm›mm

oam nom man vann amma moov came nanm who coma «av

manna maomm

«mom mam» qm›u

suv mmq omm omm mmmm mona namn mvwm ow» avpu maqm hamn »mmm

mwohv

aha» Nvmmfl

...Sim

aan vmv arms muom mhma name came noga »uu «om vagn Hmuv mung

hmvov

«man amma”

än

.«..um=v:H

ann han Nam mona Noa moan mama omnu mmov morn Nav puma oaqa mhua

vhaoa «mama

.5.

.31. hon men

vmmu

.x..~um...uaum

veva que whom amma «mm mwpw mmhu NN» whoa »nav »ugn emma* øhvmm

22:15:

van mam vmv man man mhmn mama spam amma anon Mmmm amma aoaa

momma

»oem

among

GHAOHUAWNO

:EEE

mmm mav «Hm com oonv mama avuu came macs vmvu hp“ øøqm

manga Nmmvm

apa_ own”

mom..Com

omm maa ovan han morn mona musa hmv

HMHUWÃ

»vv om» «nag “van noga need

hamna

mnøa

.flflM~nDAflhUCOU

mow mao awn man mow man amma mha Hum mm»

momma

u›mH m~v~ «mad duon maa»

gmaüøuümno

axmaumwuaum

hon pom awn mom maa mmm men namn »ma

ooama

å J. *saa goa_ Hamn -oH mmm_ mm›n

ww:ou:«au

nu om

zumcanm uuaoanm Muumzuca

aaamm

auaavm uuuomhn

maaqm

qaaavm Naaavm mmaaqm uuaawx

«damn mofinm

HAOAJH Hzmx mdaaqm Hnaaçn

man wma hhv awm mom mmwa mha wmm oom mmm menu mmma omm »hv

ammm moma hmmm owhm hovmm

whm wane avmm

mowmm

hmma oøam om» Mmmm øwmm mmøm nan” «paw

wvn wma mmv ana mam omv mam

wamm mmma wawm

omwam

mmm aan mmm nvmm mamv mmmv mawm owmm oohm hwma hvm vvom mm» mvaa

mama mamm vmnmm

mhm «mp» homm

mmm ova mmv com amv mam mwmm anna

mmomm

oav mum www omam mwva mvm høa awov mnmm ohmm vhmm ham ahm mmmm hah vomv ovwm

vmmvm

non» mmma omhm hvvv

omm won mma omv mom ann wmv vmm

omm mmmv momv omm mmvm mmv ooma mmam wova mmvm ammm wmma mmah

mmvmm

vnma hmmm Nav mwom øaoa ømmm hmmm hvmm vwham

mom ama omv mam new oav mmmm mwmm mvaa mmm won mow hvm mmnm amma

wwaom

vom omw woam ammo mmma ahv namn vmom mmwm

mwmmm

«mm» mama amøm hann wmøa

awm mma mmm mma Nov mom mmm mmv mmm wmma mmma ooma wamm noun mmoa amv ova new wa” «me

nmam mwmm momh

oammm

mama hmam øhoa mvøm vhha w-o mowøa

:anna

nä mma wov aam mmm cam owv ave mmv wvow ohm wova vanm

amama

mma awv mam oham nanm awwa vmmm amvm mmva hmm mmvw on» aoma Nov waøa «ham Faun

mhaam

82 .

anv omm mma mmm avm mmm mom nom mmv

avm mom nom mmmm mhvw

maaom

mma mmm vmma

mavom

fie coma mham »on moon ahma mmmm »omm mhvw mham moo~ ahna »mmm

3:a.. mam mmm omm nov wmv

mamm

nmv amv moan whm mha vmam mvma oovm

vmwom

oma omm mmm ova mane «ma hmm mmoa mvva mmma mvam aohw

amooa

mhma waha øwoa

.anamma om wvv men mma aow awm omm maa mmv mmv

moam amam moon

movua

wmm mma mom uno mmom mwh vvaa wovv nvha nhaa Nov vwma aava vmca øvm

hmhna

a whma

.auumnvna

mm wmm non oma mvm mom vom mom mwv hov

mom mam oma man moom mvwa maaa ooom haom nova

awva hhhha

mhm ohm amaa mm» vhaa Nova hmmm

._51 hhma mahma

mmm ova moo own wmm cam vom mhm

$212.2 .xaumauuum

can ava cow man ovmm vwaa mmom

vmnma

wvm aaa maw mmm vhom mhma whoa amom wvwa hmoa mama aama «Non m›oo

man man moh ova omm oww non

voaa man mvw mma han mvmm mha

uaaoauawwo

mmm ova mac wmq hamm whha

mmmm mmaa wmmma nmhma

mhma haam vhoa hmha »new ømha »www

ouumpvcnflumufi

own mwm mmw oov vmw wav

mmoa mma man ohm oom mama mmmm amma momh hmm ohm Mmmm mwom aha aama awoa nnam mha mømm

mhwmm

mm» aham

vhma mmhwa

møva

m0mauøm

E3965

ac mow man omm vvm man hav hmm amm mmw oov

mvmm mama mmam waam

mmmam

anv mom mow hoa mwhw mmaa vvoa mhm amwa mha hvma «van whøm

mhma hhwaa

.cmumnauuucou

am am mvm wma mmm vmw anwa naam mmm men man hov Non avmm mvmm mwa mmv was aah gnaw «um

swam

boa

amva mwom whoa hhmma

neg han qua

mhma

aånaøuåao

mm mh maa nun mmm wam wmn omow vwm chm wwoa vmma oama mhh

enema

axnaumauøum

aov own vmw aam wwa mmmm amh mha han hha hmam ahma mmva mmoa amøm now»

.oø.m›u

En å.

am=ou=aau auumzvca an:ou:aau

mm mm mm mm

auumzøca

aaamm maamm

mlaoahm mlaoahm

nomcuum

maavm uuaamz

mlaoahm mlaomhm aaaavn maaavm maaavm amaavn mmaavm mmaavm

moahm

:aaumuwu

maavm aaamm maamm

aaaavm maaavn maaavm amaavm mmaavm mmaavm

nzmx moahm

:un-a

maa amma mmm can muoa Hmm mmm mmmfl mnvv

»amd maa omm «aw aan own mao” Hawa nova

Acwmma

»ma mam mmm unga wc” »am »aug Humv

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

vom mama omm com mom wmm »mod mama Nmmv

won mama omm aan vuoa com aan vann name

cam emma own man van nam pooa ann_ mmmv

namn omm mmm hmm Nam mmm nom amma v-v

wnu urn mama man oem coca aan emma mamv

»mn wow man mmou Hama mmm man mona m-v

.Reza

anna »nu haw man man man nnofl anwa unna

ugn van wnm omm mhma when hun vvva oaav

uøuumcwcxwmuøvøsmuuuuxmuønuá

«sad omm omm mmm ohaa «mm »N Nona muuv

.mama

»nga »vu ›mu mmm ann vem edan puma mmev

.E.o.uu

van

mmaa

van mmm mha awm »nan m»~_ cøow NH

.E.E

mun omm

vouaa

mama nam cpu man «pad ovan «mow

..uuu|econ.

won van N›m mom omm «sad own” Naaa mmm

uuwcuuvnmumu

EOUCMHOUUQH

oaaununaa

mnaa mha men omm man mega »mm mafia mha»

axmwummumum

Nhmu vem »maa mum «om oem van n-~ mmam aauu

uaumnuuuuuu

han van mam :emma

umoa «nan »mm men » whoa ovan

.nano camcmn

.cmnanamuucøu

.nan

xaunmmoxm

muummaommum

vas

mfifisscmu ueumamnu

Imnuuauumou .umc«.uxmn.mu

inom

:oo

uauunuoauun

.ägna

muumsvcwmuucmmum .m:w=uaunmumuo:m«umuu

onnøumuauouog

uouuuwm

uo:aømx.o›umuuuma=

|aiuw

xua›oHou anon»

.xaunvuon .wnumauna xuo:ouuu> .aovnøx ;omE..u_.am .uoxcam Efinouuo mmwñuaum GXWHUWHUMUM

o .lmum

ovuuaunzh

:oo :oo :oo

nunnan Hzm H vnu m w n w m ana .c mummy.

mmma mamm maaa aaam maaa amma amma mama maaa aamm amaam pom amam mamma mmaaa maamm chum ammaa chad

aam name amma amam aaaa maam amam maaa amma mm» mama aama maaa ammaa ammaa «Hana amaaa amaam maamm

mmm can mama maaa aaaa aamm mamm amma mama nova maaa ammaa ammm mamaa mmmma aamaa amamm mammm mafia

maa aaa mamm aaaa maaa amma aaaa amma wean aamm maaa maaa amma «awed ammaa maama ammaa mmmmm maaam

mam amma amaa amaa maaa amaa aaam aaam aaam maam ammaa amaaa ammmm mmaaa «N» mmaaa aaaaa ham» mafia.

aaa mmm amma maaa maaa maaa mmam aamm amma aama maaaa aaama mamaa aamaa mmmaa pawn amaaa ammaa «mow

maa cam mmaa mmaa mama mmam mmmm aaaa mama amma amaaa coma manna ammaa mamma ammaa amaaa ammaa «bum

mmm mma amma mama amma mama amaa aama aaam aaam aaaa aaam mmaaa aaaaa aaaaa mmama mmama mmmma madam

maa aaa mama mama aaam maam mmaa mmam amaa amma aaaaa mamma maaaa aaaaa ammaa amaam aaaaa aaaam «mam

mmm maaa maaa maaa aamm ammo maaa mmam aaaa aamm mama

«mead aamma ammaa amaaa aamaa mmmam aaaaa aaaam

.«.._um=vnH

amma aaaa maam amma maaa amma amma maaa aama maaaa aaaam Mama mmama mamma ammam ma» ammaa aamaa maaam

maa mamm maaa

.x«um._..uuum

aaaa maaa ammm amaa aaaa mama

.ammanaama

mama maaa ammaa aaama mmmaa mamma maaaa maaam aamam ammam

mmm maaa aaaa maaa ammo amam maaa mama amaa aamm moan aaama mmama aaaaa ammaa amaaa amama mamam maaam

d.n.n0MUHNUO

muanumuaoaumu

mmm aama aaaa amaa aamm maaa maam aaaa maaa mama mmmm mmam amaaa amaaa aaaaa ammaa aamma mmaam aammm

m¢w._§om

anauunacam

mmaa maam maaa mmam mama mamm aaaa amma maam mmma mama aaaaa amma ammaa maaaa maama aamaa ammma maaam

.cmuanauuuaaøu

aama aama maaa mama mama aamm maaa mama amaa aaaa mmam mama aamaa ammaa aamaa mmaaa amaaa mamma aaaam

a›am:uunaao

nxmmumwauum

aaaa amaa maaa aama amma maaa aaam maaa maaa mama

amaaa aamma ammaa mamma aamma maama mamam

nun .a «ohm gone

ma aa

auaaaam auaaaam

awn aaaa maaaa aaamm maamm maamm maaaa

aaongu sunflnum aaaaaa aaaaam aaaaam aaaaam aaaaam maaaam

azmx +aaamm uufinmz

puma cm.w« mv.».

m~.aoH

~m.mm ›n.øø

om.mm~ v.wam« ›m.øHo

mm.mv ov.mm

ao.van Hm.a›u ~a.m«v ~o.~m ma.omv m›.oov mm.mH« o.mmmv m.mmmH e.~ooH

mama

Ha.øa

vw.NHH

mv.am

842 ».a«ma Hw.na~ a~.ao~ oH.nm v~.mm Ho.m~o ~m.~¢ mo.cm Hm.Hvv »~.a~m m«.wmv mm.møm mw.«oq w.›omv w.mmmu m.voma

mama

mH.oN

mv.mHH

vm.mm

m~.moH

›m.›m ~m.v Ho.~v m~.mn

222m o.m~mu uq.ma~ ww.vau mm.~n« oq.-o ~m.mv uN.vum mA.mmm H.wøNv ~.mqmH n.mun«

vøaa

mm.oN

m.ommH

mo.›m

om.›oH

›m.›m

S.S~ o«.›«« mH.aa~ v«.o› a«.mom ~a.~v ›a.nm ø›.o«v «H.«aa mm.mmv no.wmm av.amm m.o»m« m.wmm« m.a»a

mama

~m.Hv

andan

a~.H~

m.o~mH c~.w«H

wm.›m m›.mm ~w.o¢ mH.ou

wm.aa~ o›.vo» Ha.~mm mv.mvv ~H.moa mv.»o« mm.mmm vm.«mm m.m«m« ~.~vmfl H.om»a

namn

mm.H~

~m.»Hu

qw.mm

no.2; m.omma mm.ma~ o~.moa ao.~v m›.um ~o.o.m mo.a. »».ow øm.mwv ›o.aa» vv.Nmm ».Hma øo.»v o›.m«m w.«mN« o.mmmH

Hama

m.vanH mm.Ha

oo.- oo.vw Hm.~v ›m.o« om.om

$5: mw.o~a mv.nm~ m».noa ~m.o~w Ha.u›« ow.aom wm.o›v «m.mam vm.Nmn w.mNmv m.nH¢H ~.mowH

.Cina

oøma

m».m~ ou.H›

~o.HuH

qø.m« na.mm a›.uv

343 .¢vv« mo.w~« mv.m«m ww.mmm ma.›m qm.u›v ow.›oa mv.›wv o~.a«n m›.møm o.mwnv m.~»«H o.mnwH

.D3

mpaa ~n.v~

a.movH av.n~H

›m.«n

mo.mHm

S42 mo.ø« «u.øm ma.wm nm.›m

m~.oa oo.wmu mn.›mv «v.a«ø m›.omv ho.«Hn an.umm a.mm«« ».om«H ~.man~

ohm“

cv.n~

m.«»qH vm.m~H

Nv.m›

»o.øHn

øø.øv «n.ua ao.mm

...v.02

aø.mm

vn.oo« mm.›wm mo.m›v m«.mam u~.pmv Hm.qon mw.›oq ».mm«q o.aoma ».mmm~

inuamfluma puma ~o.~

~.nwmH m~.nmH

›w.om ~o.~m

26mm Hm.umm oo.a~» mN.uoa ›m.«o› Ha.wm au.wm nm.omq Am.oma ~m.vu¢ mu.mom nw.wov «.Huov ~.mmmH v.›ov.

.uømuxmcoxmuaucoquuz

.Sue

»nad u~.m~ vo.ma

aø.«Ha oa.maH

Ho.mm mw.mm mv.øm

& u.pmo« mo.mm~ «o.mm aa.øm› øw.num ›a.«›m om.wu« ma.uau mu.øov m.vu›« o.wowa ».vov«

uulfl

apan m~.o~

uh.hmH

mo.øm .m.›n ~n.om

8.2m m.~uw~ ›m.wo_ Nm.m«m a~.«H~ ›a.»ua Ho.o.› nw.øAm nm.m›a ~m.«mq um.›mn mo.Na« ~.umpv m.aamH w.«ov«

nos

858»-

«nag q~.a~

mH.mmH «m.«HH v~.haH

mq.oo

m›.øaH

um.›m nc.mm

8.8.. m.~uua mm.owm nv.vm› mv.øNm wc.mmm «›.nmv na.a¢~ mo.oao ~.m~uq o.aHH H.»vm~

Azm.

«pad

annual...

om.m~

3.2: m.vmo~ o¢.~m

H›.øm ~H.um

uovuaaovvoa

nm.o«« wm.o~_ ~m.mun ~w.oHfi oo.m«« Nm.mo› mo.mmm o›.øqm oo.mmv ov.uo~ mm.m~v w.mmu« o.¢mm~ «.a»~«

mama q

mv.m~

~.ameH om.v~H

».vw

8.2. mo.mm

mv.mm

~n.n«~ mH.owm Ho.m- mu.v«~ v».›o› o~.anm wo.«mm oo.qmv ~m.ma~ mv.~vo m.me»v ›.aawu o.mo-

uxmwumwuuum

-ufimunna

mhmu um.~m

m~.mmH ~o.Hm mo.aaH

vm.o›

mo.«~H

ao.vm nm.mm å.

:S: n.~e~ mn.cm« ›o.mm› ~m.mm «m.›øm Nm.mmv av.vn~ mv.Hmq ~.amom m.m»u m.m-H

:oo

:huvud

£00

..s=oHo.uom x.oHHauwa

.tømmøa

.nmuanauuucou

:oo

|=uumoxu›uv

:oo :oo

uuoupnuuonqn lmnmusuumou Immcwuxmmuww uouozmwunaa

«.um=u:«mm=«:x.a-wu

Imuommam

xmwuøum

auumaezqnaum

uoaeumx.ommuuumn=

Fmvmfimion

lawman

xñnmmoxu

Iumom

|mEnm

uåååuü_

fl.um=v:«mm:M:x.oHHaa

muaumu

:oo

«uum=u:H:.u.oum~

massan

.fi.um=c:« uoumnmnu

«uum=u:«=uammxunou w.uu=u:a=uaumuHm

zoo

.«num:v:m=uumu.H.

Iawun

«.um=ø=wmuuumxuo «.um:v:«muu:mmmm omaoumnaaoaon

uxmqumquuum

:oo £00

.|ma0voem«A

Auo

.Imum

.«uum=v=a=uu ammaunouuo

.|:nmws§:m uncaummc

nmuommum xno:ouuu> .H0mvCl£3Mfl .aomvumuamm cmuumsuna

5.38.5». uo=uU u›uumU W230... .wuum==« xmnauz x.oø»ou .u=u..nuu:._..

:oo .v.on .ncumn uncut .Iam HOXE3 .m=W: nm«uw Sonny

QM\mM czzam uaunmu

Hzm H N m am 2 mm mm pm un mm v m m n Q m m+N

amma

numa o.H5 m.am q.mm e.5H H.ma ~.o5 m.o5 m.mm o.~m «.5o

w.5~H

5.om

n.moH

m.mm m.mmm m.mm~

m.o- m.moa o.oo~

mama m.Hm m.mH a.Nm w.5w o.~5 o.Hm

5.~5H

a.wm «.ma

m.«oH

m.mw m.mm m.nm m.am m.mm

~.mHa

a.~m m.v~m

m.~aa

mama a.›w ç.Nm 5.~m m.um m.vm m.oH v.Ha o.ou 5.o5 m.nm ø.om m.~m

H.uoH

w.~m 5.5m a.flo~ ›.voa m.va~ w..~m

emma m.øm m.va n.om m.mo a.o5 m.ficH m.mm m.aø N.au m.ooH

m.wm 5.mm

o.mHa

5.~m o.mø m.mn

o.~oH

o.mm

a.Hm~

mama m.«o o.m» o.mm n.vm m.wa m.~«H H.om m.Hø v.v. ~.ma m.wm~ a.›ø 5.vo ~.mm 5.¢na m.mm m.mø H.mn

m.oo~

..uon«um mama

o.«ø u.~5 m.w5 a.m~ m.uo m.mm m.mo c.m. ~.w5

m.5oH

5.mm o.vm a.m5 ~.mm m.aw m.vm

o.oo« v.voH H.m-

nun

damn o.mn ~.mm c.55 ~.wm o.nm ~.m5 5.mo m.ou m.vo ~.u5 a.aH m.oo m.mm o.mo m.vm o.«a n.55

a.H.~ m.oma coma

oøma v.nm m.m5 v.~m m.mm «.o» m.mm m.«n ~.5m m.m5 o.5_ a.Nm ~.vw m.›u 5.vm m.ow a.5b

.ua H.moH m.m- n.mma

a.~m ~.¢5 n.m5

.mamI.

mhma «.m« m.5a «.m5 m.am m.mm «.uw a.mm v.mo ~.ww o.~5 H.mm w.m- o.vo m.~o u.vm w.vød

onuuu o5o~ m.»« ~.a5 o.o5 v.ao N.om 5.w5 ».~m m.¢5 o.5m v.mw m.Hn m.n- o.a5 m.om m.«w m.wo« o.on 5.v5 a.o5

v-aoauu

5.mw m.«n m.Hm

5.amH

55mg «.m« H.n» ~.no 5.a» «.om w.~5 «.5» m.m5 5.mq «.55 H.mm v.mm a.H5 m.mo ø.vaa

.uomuxmaoxauuanoquuz

nom

o5mH m.nm v.~5 w.mm o.am

m.mmH

a.o. m.oo ~.am o.5a m.«m m.a5 5.5» m.55 H.om v.»m v.om H.~5 m.aø o.maa

.euu›nmauHvuuwu

m5oH n.m 5.~m ~.ou ».mø o.m« m.5o m.nm a.m5 w.~m N.ou q.a~ ~.acH «.c5 m.5m 5.wm o.~oH o.m« ».o5 w.øm on

5.vm m.5~ H.«u o.om a.am

m.o»H

.saa u.›v u.m» ¢.5q v.o5 H.«m m.a5 w.5m a.w« o.mw m.5w

v.nuH

~.5o m.o5a .:m.

unuuuuausa

mama m.«m ».eu 5.mm m.~m «.m›H 5.mv ø.oo ~.mo

aouaaaouuoa

o.«v n.a5 m.me a.mu ~.un o.ao a.oo v.u~

~.Nnu

n.«ø m.au«

M Nhaa m.«« m.am 5.m5 q.«v m.nw u.m5 a.«o v.mv u.5m n.m~ m.mw a.~m o.n« v.oq a.mø w.ou

u.ooa a.~5« 5.m5~

uvuumunnq

uxwwumquuum

å anna 5.am o.wa a.›m o.m5 ~.mm ~.om m.a5 ~.Hw m.w« u.mm m.H~ m.mv« o.~o a.av w.mq 5.mw~ m.øm m.mm m.5m

:oo

non

£523

o«n=uxu« waaumu

..a=o~o.uom x»o_Huuua

.flWM%DHNMUfl0U

.immmøi

zoo

..umauwumuo:mwumau

zoo

I=uum0xu›hv |=uømuommøm

uuounauuonua

:oo

Immcwuxmmnwu

«»um=v:«mm:«:xuoa~fiu

:m:~.._=3m2_

anamma:

fluumnvnwnoun

uønaamx.ouma.ømm=

..u=a

xsunmmoxa

uaomnnmuuumu

.: € u

Iumumm

€ md.3

fiuum=v:«=.u.oumH

iumom

Auo

|øaum

.«uum=u=M

m»um=o:«mm=qnx.o~H«a auumavcwmuuaumam

.oumamnu

.wnum:fi:«=uumuH

«uum=u:«=u~mmxunou «uum=u:«=ua»muHm «u»m=e:Muuaumxuo

xmwuuum

:oo

nxmwunwuaum

:annu

onaouwuaaouon

£00 :oo

.Inom

:oc

.Ima0v0Em«d .I5haMEEflm .mov:a5r.a .aonvumulum

¢aqqmamz

xno:a»uq> cquumzuca

.x:nnuon ...Zuxoa Imummmum xmqeox avuon x.øoHa» uoxcøm .u=u...um:.__ uma.m

no:ho ..u:q .unumn :d:: .Iam .mnwa

aflnqmozmmmz

coo

AAOAJH Hzw n N m an mm vm\mm mm om 5n an an v m w 5 o m .uzH m+N nanny.

mean vana oaaa mama anon

$22

mmhv

mahmm vammm

SS »van ”Ngan

hmuwma nammqa

omvm meow :z npww mean vvmw

hnmam mwvmm

«amm

mamman

»mm «mama

¢m>~a

S.:

Nmmm wvvm awvv nanm ä.. pawn

comma maomm

»maa

ommmma

«av» ømmwv

humana

nanm mg owaa

hmvmw amwa manen mrmaa

«mum »anv

uwvaaa

u~»m mao»

wmvhma

ma.:

mvmn

manmv

swam mmvm cava S»

omaom

mmm»

mvmoaa

»maa »mmm 3.: “cava

»mamma

nanm nnnn maaa mvom m3 quum

mqvuv wmmnm

»mom

mqmua

manooa mvawaa

SS «cam

mmm annu namn auam oaaa moon

mwawm wwmam

mmm”

gagna

ømmmn ape»

hoamoa

emma owoa menn

mvaov

umuaa

vaga

gamma

own» ewa»

wmomoa

S3 noon. emma»

mvaa En

macaw

»vn anda

momma

Haçm «mom .maa «man SS anno* »emma warm»

wmvu coca aven meow

omnov

ma.

owman

«Non

moqca manna

m~aa ›mm› m2: «van»

emma qua mmmm unna mama

venom

»S unga

amoam

pawn

aannm

mmm» 2.3 amma»

ovan mmm cumm amen mean

mooum

o: mmpu

vmnom

»man «mo»

E.: qçocw hava»

mmm mac mwau amma

mmmmm

mvhu anwa wvoa amma umnm

KS mvhca finch» mmmam

nmma Hem En

mmamm

mona mha map” mum» amma

muawq spawn

mmm» 22 mom.» .aa

Noa new coma aha nanm

awmmm muava macaw

»ma

omaoo

2.2 ›num «vow mmm» .=m.

...§9

mam man oama mama hm» Nav womb

vmpcm aroma mmqmw annan

awe» »dum

aocnuaovuoa

32.53 mona En emma cava

mamma

mm» Nana »uu

comma mnvvw

mmm» »nav

23 ammo»

axmaumaamum

mama wamm mmcu mvh pupa mp» m:

amcqm vohaa emma amma

uououuonmaamiua

H4 anma mmvøm memo»

uo_...am.E.a§

.:w»mnamuu:ou

wzuzzammmmm

xsnammoxn

m=H=m›aanmm›

ouauam.uoum:

|mEum›

aamnmsn

.o .annu

uoaoauuxansesox

uzuznzmz axmaumauaum

.Imam

umvacmmam

x.u:cuum>

_x=»gu.on H~um=v:~ uuaaxm: uaqanam

uuw=«a«ao.m

.Iam Hanau: .um :nanm

uoumaanmm uuomxu aaamu

:unna Em a mlw v m u n ana ¢gg=m ¢zg=m .a

n.w~vH ~.vHHm m.vmo› m.mmao m.uv«m «.›mwm

«num=u:« m.vNmmn ~.Hmmmm v.oaHwv v.a~oH

n.o~mfi m.em~ o.«m- m.mnm~ o.oh~m o.mvmm o.›n«v o.mv›m ».m~mv H.mm~m

o.NN««m m.møo›n «.«mm›m «.n«mwm «.ømH»m w.wvwwm a.wvv›m ~.mv»»m m.øwmom h.mwømm m.moøov u.m~m«v «.ommw «.omwø«

mia

uaaøm

auumsucw

o.n m.~ ~.m o.v ~.w ~.w m.› m.. ~.m m.m

».Hv N.Nv o.HH m.~H

›.«

mn m.u~ m.›m o.om ø.om ø.mm m.øm «.›m ›.am ›.o« o.om o.»m m.mm m.H« o.mv m.wv H.aa m.oa m.v« m.m«

:u::4

l%{

wnumzucw

›.nam

m..oHv o.woHa «.Hmma o.nHoa

m.an~ m.¢~ m.-m o.oøm ø.avv ~.~vm o.mo› ..m«ø n.mmm

›.aamq m.øa›v ø.umom a.oomm w.«m›m u.moøw w.mm›u m.moo« v.oaoa a.mm›« m.«mw«

m.ommm o.aoøm m.›mH« m.movv v.maov a.Hmm« v.m~mv w.ommv m.uvmo

1xuo Imumum

mnuuzucq

w.oHw r.amm

o.oHmn

m.ww~ o.mn~ H.aom n.wmm N.n›v m.m«u m.›øm m.no»

m.~omh m.›om› m.muoa u.cuHo m.«moø ø.›øm› w.vmN› m.vNu› w.mq» ›.›mm› o.aom› o.vma› w.Nvm› H.mom› u.«am› ›.mmw› m.moo« o.~»cH u.mona «.Hama .qmmH w.aøva o.aHmH

Icumn Iamum

wuumauna

m.mm m.mn m.›m

m.mmH ».HaH N.omN u.~Hm

«.~n

».m~a w.v«n n.«H~ u.m- o.~m~ ..›øn o.vom

m.wm~H u.nøHH «.umHa m.wHH m.›wHH m.«›HA m.›aHA o.m~H

m.moa v.cna

».mm~« n.»a~a o.»o~u u.o-~ m.vm-

lunch |:0uw o.qm- ~.»m~a ~.aH~« ~.~m~«

wuumaucw

m.ovN a.Hmm

xmmacx

v.aaH o.mc~ a.mum o.~m« u.møv w.awm «.»m «.›w› ~.«u~ m.m~m ›.›um

a.u›mv o.›mom m.»›mm v.-hm «.oowm a.n«øm o.o««m m.hmmm ›.›omm H.«›vm a.momm a.nm«m m.ommm a.vmvm m.mmmm w.maom H.wmH› m.amaa m.vu- a.mvn~ a.mmva

.wnumsunn

.u0£umflfluA Imuommum uuumavca

N.Nhv o.uAa

m.~HaH m.ummN

H.«mn v.woq v.emw ~.Hm» c.mmm m.›mm

m.H¢q~H n.Nm›mH ~.o~vH m.qawmH o.omHma

immun: a.m›aa ~.awn~ o.uoon ~.~h~ w.w~on v.ømam e.~m«m

›.mmøoa n.w«›aa n.mv~ma o.nm.ma ».omm- o.«mmua ¢.q~wva m.mmm«a ~.mmmm~ m.mHm›a m.›ov›a m.~mac_

.xaumwuuum wuumsvnw

~.a» ~.»a

ø.hhN ›.vHm N.mNm m.oHm

a.qNmH ~.mmmH m.munH «.qHma

H.ooa m.o- n.ov~ a.mna o.uon a.mq~ ~.mam a.amm ~.au. w.o›v m.omv

c.a~oH o.moHa o.«o~a v.am«u ~.~«~a a.mmmH ~.awvH ~.auma m.øomñ H.aav« m.maw« m.qm›a a.mc›u

vuaouumu

:maa :»a

aaaowuauuo

Iawuxoa wnumaonn

v.vv m.am o.vu u.mo o.on o.m› o.o› v.vø u.oa

~.Hmn m.Hvm H.oHa

m.~n m.nm H.hm o.Hq v.~m

ø.«øn m.m›m m.~ov v.›»m ø.H›m ›.›mm u.aøm v.ovm w.m~m o.mmm H.mwn «.mwn n.mH« v._~v m.m«v m.¢~a w.m~«

noounannu

mommnom

Imnovoa wuumøvca

e.o» «.5» m.»m

a.cHH «.o«H w.›»H ›.moH a.m- o.nm~ m.~am ›.ønm a.vmm m.›om ø.qm« o.~Hm m.vmm ø.u»m

m.a»o~ o.~«~a o.oo~H m..m«H m.°m~H o.~umH a.-eH o.o›«H ~.w~mH m.m›m« m.omma H.mmma ».ua~ m.o~m« ø.mmom m.u«a~ n.mwmn

Im«q

uuuuxao

wnumnvnw

m.on H.oc

m.ømN ¢.~Hv m.Hmv

u N

m.wc

~.»oH a.a~H m.Hm~ m.mo~ m.mw« m.»w~ q.ov«

«.n«nH ›.m›aH v.mmmH o.NmvN

a.~a~ m.mm~ H.»mm H.vmm

msasm :›=.m m.m~»« o.Hmo~ m.Hum« o.mom~ ~.mm«~ m.mv- m.mmøa u.ouH~ m.a¢H~ ›.om»a n.mma~ «.oN«m o.Hm«~

.:wnnuuuu:ou

mmxnu

Inuuocws

›.u ø.w m.› o.o

m.«› m.» m.m› w.ow w.vm ~.«m n.ma H.«m m.›a m.ww n.~m v.om q.øn H.mc o.aH v.~H m.vH ~.mH o.m~ ~.mu o.o~ o._~ H.v« ».m~ ~.m~ w.vN

uuoun

~.¢~

um«uw

mm «.» ~.~» ›.›»

nnmuuuavnn

voxuH=m\r.um:Sm mxmwumwuuum

m.o» m.no m.w› a.mm

H.mnH

›.maoN ›.Numu

H.›aa .»»s ~.oma m.om~ m.nm~ v.we~ m.oo~ o.omm ø.wøn ~.m~v H.›o«

uo=um o.o›wa o.mvnH h.vH~ v.»-~ o.h~«~ o.«onm v.oHaH v.~mo~ o.mweN w.m»aH H.mm›H ø.«omH o.v«o~ ».m~m~ m.own~

nanm:

~.»«~

«A0838 ...x..~M: “magma

ud JRR H›mA unga mnma vhmfi mnaa unga »ma wnaa mpma cam“ anon mama mwaa «mud mama mama »maa apa uhma mnmfi «baa mnoa whom puma anod anwa emma Hwaa Nana maa emma mama mam» noga

HHIIIIIIIIIIIIIIII

auumsvna

m.$~ håhm m.hhm ...m2 måhm 5:: E.: ?SN ...m2 håmm m.£..~ ~.P~ o.~om nåam nå: 13m h.nmm oåoa nä.: o.noa ...m3 ...m3 nåoa oåoa n.maa h.aaa nä.: a.maa nå.: ~42 v.haa fol mi: fin?

Sufism

...Sim

auumsvna

min nä.. a.an måv mån ...um mån ...S 073 hån o.$ T2 mån m.: a.: m.: 13 0.2 m.: T3

Tuna

cåoa ...m3 måoa a.noa ?m3 håoa m...? m.mma h.maa måna

nun umeå nå: ...m3

oøma

auumsuca

.12 o.hh aåh h.mh fin» m.mh m.: m.: Q3 m.: m.: .få m.8 .12 n.nm

?Sa

.få

våoa oåoa ?m3 aåoa nä.: aåaa måma To? håaa find ...m2 fin?

amvuum

NJ.: a.nma måma ma? »§3

Ixno

::_..D.

...Jamaica

mam

odom ...En

...m3 H43 få» fin: os: nåhm fie; ad; ...G2 h.nom 123 ma: .13» fig måm w.mm h.mm Y8 T3 «.2 ...Nm ...mo ...mm fig oåoa nä.: ?m3 me.: 32:

Inumn iaaum

TS» ?Nå

\.§:.

auumavna

den Tim mien ...Sn

m.mm

...mmm m.avm måvm n.hmm ...då a.nvm h.anm ...då ...omm øåhm 12m N52 ~62 oåoa ...goa fo.: 0.:: ...Noa N.noa m5.: fi: imfl H43 »§3 m.hma n.hma N53 måna ?maa

union

Icoum

uoauuu-ufluuusufl

...uumavna

?En ...Em

...ma m.nm m.: nåm aåm m.am n.mm m.am T3

12:. nä: h.amv o.hav nå? fin?

u.: Y3 mån mg; få .12 m.mm

._42 få.. 1:: fizz. ...än maa.. mad. 12:. oåoa

:massa

NJ?

nmuommum auumzvaa

3.3..

håvø 12:. m.amh nånh ...men våhh 0.:... 12:. nå? v.mmh aåmw »§2 man» o.o3 nä.: T2: fwd

:amma:

...JE ...maa 11a håaa måma m.cma »§3 m.ama nä: in? hä? o.ama

.å

a TE... QS.. TS» ...m3 ca?

«humane...

...om 13 få

...NS 93a ...m3 m.mha måna ...E3 måga

:maa :.55

uovnmpumufivmumu Iguana auum=vna

T3 nä» T3 Q3 n.oh n.: 0.2 ...nu »än

...Sa

...S QS «.2 u.:

håoa ad.: »Jaa måna oåoa 12: 18a »§3 m.nma .12; nåma h.hma Emma Y2:

måna Y2: min: måom

...å

...JE

33 Imaovol auumsvca

u.: h.am ...mm m.nm ...nu

Q2: n.maa min: fin: »§3 »§3 hinna måna n.vna «£2 oåoa 12a T2: a.moa ...Ia aåaa ...Ia 12a ...m3 a.nma nåva ...Ga

»JS ...JE ...ana a.mna a.hha v.23

|m.1u

?Så

53:0..

aaumavca

a m

Yuan Tan... N53 ...hva m.mmm ...mä då» ».53 Q3; nÃem ...än n.hmø ...m2 h.mmm .M63 ...mmm oåoa in.: nä.: w.aaa mJZ n...? våna måna ...då aåna ?m3 md: ...m3 12a a.hna fin?

claim

QS» »JE

12:a

.:wnA.nmuu:ou

nouflnxauaumuuw

naøuonaa

n.~2 ...En Town

...om måm

m.øam m.omm m.nom To: ø.mmm ...mmm nånm m.hmm m.~§ nä: nånm »Goa .Kia Yuma

»ovän

aånm v.nnm oåoa ...Jaa nä.: h.hoa nåaa m.moa h.haa måoa o...?

»JE »§2 våma aåma

uo.THzm\nun...3m Äooauahma. mxmauwauuum

»o:um

a.hoa n.nva n.hna mi: måna ?m3 13a m.mna nåha c.hna måva o.hna måna o.hna

I luau: .123 aåhoa hámoa ...623 ...SS måmoa men.: 12:: T33

Sena... emma amma nmma mama gonna uuaamx

En ahma mhma mhma 1.3 nhma m2: hhma 2.2 mhma SS møma $3 Z3 ahma ES mhma vhma nhma whma hhma mhma mhma amma SS mama 33 $3 nnma mama hwma

wuumsucw

så om om

m.m› coq v.m› ›.mm m.ma m.~HH m.›m «.aoH «.mø «.5» m.«ø m.m» o.nm m.m» m.m› m.Ho~ o.ooa .moH ~.oma m\mmH ~.~mH H.mmA m.~mH ›.›mM H.umH ».mNa m.wAa w.mHH w.HHH m\mHH ›.wHH ~.moH ~.~» ¢_-« o.v«fi

nmuaum quumavcq

Ixnob

mod oofl Moa H.mm o.«m m.aoH m.øm ›.mm m.mm m.›oa v.ooH m.vo~ ~.~Hu ›.mqa m.aHu ›.maH m.««H m.HoH m.›oH m.-H h.mHa ›.›ø o_oo« o.mH« m.~H» m.oo~ m.m«« o_¢«~ ~.maH m.vHa ~.mH~ a.- m.wm~ H.mmH m.mmH o.~vH

Iaumwoxua

wa man ooa m.~m H.m» m.om w_oa H.mo m.vm «.mm H.vm m.›a m.Noa m.mm m.voa o.ooH o.qoH o.mHH

Hanan:

m.Ho~ u.moa m.~oa ~.ao~ N.m- a.moH v.aoH w.»oa H.qaa o.o~H c_o~a o.mHH m.›Ha m.-H H.m- w.-~ ~.-a m.«uH m.maH

Hdfluflfl

o O

x.oHmum

om mm ann ooa meg N.›m m_moH H.maH v.mm o.›c m.Noa ~.mm ~.mm «.mm m.vc« m.oaH v.mcH ~.o«H o.ooH ~_mm v.maH o.noH m.›m ›.oø

:Enn .mo«

v.mm «.mm a.øm ...nanm «.øoa o.moa o.~o~ v.Aoa ~.aaH o.~afl m.moH m.›oa v.~H«

.nnumh uaauoa

«ca cod maa H.ma a.mm m.vm n.~oH a.m» m.øø n.Nou m.mm m.ua v_H«~ a.mm m.›oH w.»o. m.voa m.›oH c.ooa o_ooH v.maa «.›aa w.oH v.mm ~.om m.mm m.noH ~_moa H.wm m.Ho~ a.voH m.mH~ N.v«« m_uo« m.oaa H.m««

quumøvcq

on no

nvuon

ooa |:oum m.uaH m.mHa v.HHA q.ooH m.ma h.m«« m.›aa ».›oa v.«oa ç.›» m.›o m.øø m.›» m.au c.~m «.am o.ooa m.mm ›.No« ›.ooa m.mm m.~m ~.w» m.mø o.›a m.m» o.m› ~.m a.v› m.m› a.m› ›.v› m.mn m.mu

a.um=u:«

mmm oo” maa

v.aw «.v› n.~» m.vø m.wn G652 m.» m.mn a.un o.c› a.vou m.voH m.oaH o.~«q H_o«H w.w~H ›.vva o.oou ~_po~ ~.mH« m.Hmu c.oHa v.aHH v.moH ›.oHa m.m«a H.q«H ~.~m~ ~.HmH m.mmH m.NmH ›.mma w.omq «.mmH m.mo~

wuuuavna

wuumzvc...

Hmm ocg m.o› a.›a m.›a m.ma v.mo a.mm m.mm ›.cm na» :man ».moa m.voa ~.oH« v.~HH u.oo« m.mHH m.uua o.oou o.H«a m.m~« m.«mn v.H~H w.o- n.o«« N.wNa w.mma v.-~ w.mH~ .m- v.ovH n.~va a.a«a o.»na v.nv~

m.oo~

xmwsøx uauuou

mm ,».om cog m.›n «.Nu «.vm u.wu v.«m o.um N.oa m.mo m.›o o.om m.›on m.nuH A.Haa n.~aa «.«- ~.oma o.oo~ n.wo« ~.HH m_«~H w_vH~ N.maH p.vHa v.wHa m.o~a o.m~« u.m~a m.h- m.mmH m.m«H «.mv« «.mvH m.wmH e.amH

Inuommum ...Cvmøvcn

awn con man maa v.ua ~.em m.aa m.Ha ø.Nm n.moH w.ma v.›n m.ma s.Hoa m.øm a.~oH ›.›oH H.woa v\HH~ o.ooH m.«o« ~.m«H a.-H m.~c_ v.uoa ~.ao« ›.øoa o.»HH ›.mHH n\nHa «.›oH ~.aH~ n.q- «.m~« m.øNH m.omH v.~vH

Lam o

.una

qnumavnw

.x..3m..numum

Iummu:

vn .HX:H :man oou ›.ma «.~a m.oa e.mm ~.oa a.~a ›.ma v.«a v.om m.mm n.oo~ H.~oa m.no~ a.øoH v.«Ha m.»~H m.H~H o.ooH o.mo« m.o~H a.oH« m.ooH n.~o~ o.ooa m.mou m.~a~ m.HHa ».moH ~.moH a.maH .o~H n.«~H u.vuH v.Hm« m.mm~

quumavnu

.auau:~nau

com ma inne

miamuwuwo

En.. ~.um m.~uH m.moH u.ooH m.Ha m.moH q.eo~ q.waa v.~oa w.aoa ›.ou v.øø m.~m .mm H.wo v.am m.moH m.aHH m.mcH ~.»oH »__oH m.om o.om o.oa« m.v«a m.«oa v.mo« q.~oa ».vm ».›m m.mm ~.mm m.›a ~.ooH

idüxoa muumavnm

Nm »o «ea con .Hma «.moH m.«m m.›m m.mw m.omu ~.nm~ m.wm« ~.mv~ ~.v~a «.a» ~\va m.w› m.Hm w.mo~ ».ooH m.vcH H.çø m.wm v.vm m.~» ~.o~ m.mo o.ooa m.vo~ v.mm m.›m ›.nm m.mm ø.›m m.mm m.mm m.om

momHuom

Imaovoa «uum=u:«

nau:un›ae›n=ows=aimwuunnunu

..m._..q maa cog vad m.~m ~.ma u.mm n.wm H.nm m.aa m.›m ›.›m m.øm m.ma ~.HoH m.«oH m.vo~ m.moH w.mcH o.ooH m.oo~ q.«oa m.voH o.moH m.po~ a.moH m.mo. m.woa H\aoH w.›oa v.moH .moH «.~Ha w.~HH q.~Ha .~aH ~.vHa

muumsuna .:wun.na..u:wu

maa avg mm ma ua v» ha am om» »va »ma vag maa flea nog Noa men vad I=.._o o.ooa H.mm w.aoH o.vaa v.›m w.mm o.Hm m.H› m.mw «.5» ~.mw o.›m o.nw «.m› m.m› m.mn m.m› o.om

u8Tuzm\:uu:3m

mxmwummunum

wuumsucw

m+~ Nm om um cog ooa m.voH ›.Hoa N.mm q.vm w.›m un 55.5w «.oo« m.~ou «_Hoa a.›oH ~.oHH n.moH m.~HH m.wHH o.ooH ~.~oH n.moa m.mHH m.Haa m.oH~ m.vo~ o.moa ›.øoH ›.moH H.woH «.moa ~.oHH q.wHH m.m~a m.mHH «.-a o.w-

ooananma

ananas ooauoøma

manna

ua apan ~aa mnaa Quad mha w›ma puma «nag apma emma Haag mama mama «nag mama mama snag .mama Hhaa mum“ mnaa «nan mpg“ wpma snag »had anon oaaa Hama Namn mama vøma mama wmma naaa .uom«

Gm 33 mmm m: m3 mNm Em mmm Zn m8 m3 m3 oi mmN

mNmN

m E.» NS NS

oN.m NNNN 3.m

3.3 m...? IUHOH

m m u N N m H m m N 3 mm 3

numcuavmumu

m m m m m m N N am mN 3 oN 2 Z 3 m3 mm mN S S

uunumoiu

2:.. mo;

3.3 Tua??

mmm Nmo Em mmm In mmm mac mmm mmm mmN

omm

Sm :m m: o?

mmmN

NNN EH I;

ZmN

m Nå

21m

3.2 »m.2

N m m m N m H m o m fl Nm mN

A«uovnm=Aum

N v m m N N 4 mm om mN Z oN mm 3 3 m.. 3 mN mN I S

uufimoiu

Nog: 3.3

E...

.m mm om oN oN 5

3N mmm nu. m3 mm.. SH Sm Nmm eNm E» mmm omm NB mi :2

. ‘

Nm.. NmN mam Km fin m3 oi mmm mmm mi mmo mt. NmN oZ

mNS

HS I... NS

Nm:

mm: $5

.~uOMH

SJ SH

m N m m 3 m m a m m 3 mm mN 2

AIUHMUOU

N m m N N .m NN mm om 3 2 .NN 3 mm E mm m.. mN NN

03 SJ Nm... 36

IUUIEHOEGNG

!t|k.|»l.E

.3505‘ t: :S

£00

3326.: 332::

Suns

HC.—..HW#WWUCAflI Smumiumavi

I: Sn Sm

å i

3326.:

3333.3. 33min.:

SEE

mmuusvammuommømiauøon

AS:

Cumsuimmum

Cumnufiflonmam

3SndEa.:__.

uuoxzfiofis Tfimavnfimmms

nuo

mamman.:

Cumâåämøm

.EEE

Hmsmøozmmzummcm

nflmuuuavflm uxflcamuoo

sacømqåuzm:

xflzuxos unomåo

:oo

nuo

zmmzux

:ua .to :oo

Cum=E:=.m

..o.:mm..:§.5.a..noxuH Cumsviuuåmmoamumá.

:oo

måmøucmummueua3nm Cumzuimmmusuiäm

fie .Su

»femman

32:a

Siam I392.

äâammamsaåmn

:oo :oo

ummuou.-..n.no

Cumaviammu: Laamømänuz

._0295 ¢o=mw .o3m.:az EEE uuâpaoum »E36 ?E2 -names 332:: -2252 -mmiâåa 3:6 32.4 Emzmazäm 23.65 3326.: 32:2

SmN NomN :EN mâN SE 332 N33m 332 33mm NN3vm $23 33mm m3mm

m3mm+3mm

33m N32 m3mm

uSTHzm

mN mN

Adz: N

m Zn

3:; 39.: »S3

3.2 23m 33m 22;

å?

3.?

Ianauoacnunoxon

Immcwavmumu

m n 4 S .m S I

uåumoåu

:3 ...mm ä..

...Nm

^cuouum

E.»

?.33

721m:

m än

.~Iao~nm

$3 ma..

«QT 32: Sufi 2.3 :än 33m M23

.auuu..m=«am

...m

...av

...m 3 m Z Hzm

mmm

Ezfimoiu

v3 m:

m: 06m

umu

.FOGH

m ä.. u» m..

=0uu«mmm=

än ån S... »S ä..

m än w

22 ...än

22m 33m SEN S2:

å; F.:

?§3 $22.

IUUlNäUWGüW canoe.-“flan .øaamummuanun

uwmcq

.quauuou

m o 4 2 8 3 2

Sm mä

S6 ma: 33

aamuoacuanoxuw

nam

.HQUHU

uuuumaommhm

.anumzucu

ÅUO

H¢amaazH.Eau:zmmn..c.uu

www

Hoaumuuuuonnu

Hav

uaam aaucu

.XHUMHUQUW

t: o

S: u

nowuomauv

:0: iumsufi

uaaowuuuuo

Cannon...

xnomm:wnomo~ouuou

.uuuum~ommhm

JEumuzHmuouaom¢m... ¥.ou...:Iom3oEou

nflflhflflniflfl

Sa .ä

.xuwman>

momwuum

znmamsoza

Hanna

13:0.:

:oo

Saman.:

.mo~nm

IF.mmHCUnu..H.H0 ..::x...:.:#

lumen

zuo

Cum=_.:SH3oe:.m.n§uH Huumavniauuoaaumnoxua

:oo

ioåwum

.:wnn~u.uu:oo

39:35?

4Hmz..=.zEu numnaunuou

Liam :Sum

¥.omm:Eam3o..o.._

.lnumn

132::

.cmummumwuonuu

H8 nu.. :uo

Aumnaum Fzmmn {Emu ufifl. u5.«.n aou: zua .nu :c ?E2 hmm

mxmwummumum

A-WMH°HvF.H

«mun»

~uS2.m

ucuummmmb .wuum=u=M

~nS~2

+ 4

V0xlHZw

än

HHCQIH uuuama

Rm TN .a .«a

mmm

mm.v 3.3.

3.33 3.3 3.3 3.3 31mm 3.3 mm.mv om.mm 2.3 8.3 mo.: 3.3 3.3.. 2.3 3.3 33.3 vm.om

uuueu

mmm mmm vom

$6 om... vm.m vm.m mv.m vmd mv.m om; mv; mm...

3.3 Som

SJ.

3.33 3.33 mm.mm

omm § mmm 3.3 3.3 3.3 ämm ...mm 3.3 m.: 3.3 mmm omm mám mmm «.3 3.3.3 mmm v.om 33.3 mmm ?om

mm mm mm

mmv Sv vvm mmm oom omm mmv mvm mmo omm mom

Hmmm:

t. mmm. Sm Em »mv

3.3.

EL.

vm.m

m m m omâm

MWMOEOHO

3.3 mv.m

.3m.n.:.

mm.vm 3.3 om.mm

S...

mmdmm

3.3 vm.mv 3.3.3 mm.mm

.maa 3.:: 3.33 3.33 mm.mvm .zoom vm.mvm mm.mom vv.mmm $.33

UWm¥GH

mm m.. 33

mmv mmm vmv mmm m.: mom mmm mmm mt. mt. omm mmm mmm mom omm

...om mvmm

mmKm

§0 32 :to

.FEGH m m m 3 v m 3 m v m

mo.. omm moo mmm mmm mvv omm mmo mmm omm mmm omm mmm omm mmm mmm oom

mvmm mvmm

5:333:

3m.3 SK 3.3

.nvmmmm ovum

m m m 3 m m m v m

mm mm

MUMOGOMO mmv mmm mmm mvm mmm. mmm mmm mmm mvo mmm mmm »vm mo» mmm oom om» om»

vmmm

3.3 oGv

.:...n3z

of» 3...

låddm ovum...

m m m m m o

om vm om mm mm 3

umwxfim

:oo

.i t:

OUHWPHUHMHUWHWU

...musa 3.3m=3E3 3.3m=3.:3

mms

.omummmunzucm

S. mm.

å .i

._m3aS.3a..

.OUnu_.-Ann Cumsunm

mommummno.. månne.:

muomnmumonma

Sv.:

mmumsøzmmmum

mmumøvammmommum

mamma

muumzvamumommømmacmaom

3o333o..3a muunsvcmmmam»

mmm

3..3.3.m=az3

mmnmanzmwmummam

:oo

Hmmm-nanm

ämne..

mmmaumoa mmmmavømmmum 3.m3.:m.oo

.3..3.o.3n.34mmz3:

:oo

:ommä

:oo

nuo .to .to

333:5.

3.3.m:3E3=.:.v

3.um=3.:3fla3m..on333Z.3_

3m__ou:33o

..o=.:..ms3aaEm.n9_u3 33m=u:3$maauu3=m Cum=u:3um2:.53u3:m

:Summum

nuo

lM¢fi¢Ufl..HHO

.oâzm

$3 .mmm .mm

.o.::m :summa

moåmmmamuacmmo

:oo zoo

.o.::ua3a: uuomacoum .3.5m=3.:33ma: :m3.:3:3.3.3. umummumumub_ 3mz3.z3.3u mmumsocm mmunsvnm

H8 ;uucuå mo..5mu SE2 4355 32:2 |nm<= 352.353 :mmommum 3.5 momzi 335

momm momm momm momm mmvm mmmmvm mmmmvm mmmmvm mmmmvm mmmmvm mmmmvm mmmmm mmmmm

mmmvm mmmvm mmmvm

uoxumzm mmmmm+mmmmm

mm mm

HHUÅIH m

..n

~n.a ow.»

a».mH

«o.«

om.o« m..oa

mm.›oa

mo.m w›.a

eo.e m›.m o~.m va.m

ma.m~

cum :axx v.m~ w.H~ n.- ~.wH w.w~ o.«H ma.” m.o~

mm.va

coo maa ann maa

.nuat mena

ux mm»

oo.m mm.o

a mm.ma ou

MWHOECAO

som Hum

~«.Hw

va.» um.m

.uu.nuu

oa.m› m›.mm mv.«m

mv.vw~ mm.umm

m v

mom

ummxnu

maa emo omm ave mmm ene

mmom

»um mo»

nm.v« øo.mm

:zu

m q m

om ha av

MUMOIOMO nom can mvm ena won hma vom

mona

mm»

Invmuwm

om.v

mH.mH

ovum ux.n~«=

na ca om

mam mmm men man han hmm emo mmm men

.ovummm:«aumumu

hang «vac oø.m

ux.nH«=

~m.ma

:sann oUum

I00

mn nu en mm

omv mun

...C.umav:H

cvumwu.uuuvmnmu

uaoooum

uaam

J_._..um._3uum

4 .u. . u

A».

.ovum:._..ua

uucumoxao

quumsunq

u.um=u=«

flHAO..—U«wWO

xnomo:wuumououuou

Ham

ununuwflfiflm

.zmuuozHmuumqommmm x.omm=quomo»oa.ou

aan ›u

mOU«h0W

.øUum=Hmm

zamamnaza

quumsnaq

:oo

Muumaucfi

lMMHUU§..HfiU

.ømumusnmamum

aawum

mnumavcwaaauosnnmnoxum

x.oHmum

moo sue

amamanzaqqcauzzmmnuzuu «.um:v:qH~auoa:nmnoxoa

«m:o»:~Ho

.:wnn.—anu:ou

unwuoum

HmzuazHqm

xuomm:«nomoHo.om

:nanm :Huan

«m:ou:«Hw

.tcumw

quumaucw

§8 :oo :oo

zunnaum .uzmmn .|=.mn :namn u:.mn A0v= Hov:

zun nu H~

mxmwumwuaum

vøcumoxuo

..uuueu.au muaomnm

Hoanm waanm moanm

Nuaomwm

voxnazm

aha

AAOAGF nun umanmx

pm ne

u n

m 3 Ä vn S 2. S

...E :v 23 Sm Gm Sn m3 mom mam oem vov

mona

33 E: omN

vNvv

...um 03

...m3 §3 ›van

3.?

S»

HUHOW

n m m m m N v a e v v a v m N n m v v v

uåumoåm

4 2 2 I Z cv ma 3

faan...?

EH m: mi

o o

m m... 3 3 3 3 3 8 mm

v2 Sv oi Em omm 2: m3 own com mmv

mmom

mnoN m2:

å... 2...

SS ZS «hag S»

»få

N o m v a v o n m n m m m m N s n m n m

Z ha 3 3 Nm

uaaumoim

4 av 2. av Na 2

...a

m 3 o» å om mv S.. om E. R :u om 3 3 vv Z mn mv mm va 3 mm mv

o? SH oaa MS m2 m3 m3 m:

mNvN Rom

vmmmm

$2 $3 §3 $3 £3

Nmmmm

33$

$3 3:.

End

E3 $3

§23 23a v32 23a $.22 än? umeå ›mmmm nanm» »unna

Så

min” 22:

:o..u2::.:oa ?uaauou .Åamummuonuu

4 m

mm om X an v» un om

mi. o.: En mmm mmm man maa ä mm 3 mm

»S ...E SN h.: 2a vn» »ua v3 02

man” 33

una

sue

uuuamaommmu

quumsunmumuam

o_ufln.u.u.:o

Zvoammcinamxonmiomfi

q.un=u:«

Imuumnum

:oo

30:a

L33

Cuu=u:d_.:.iouma

sauna 3.5 xmqaox

:oo n

msaumu

.:oum.::uo.on3u..3

Cumaucfixunou

due

T.Sm=v:3._:uo..:S.

\I=uc..:=a=w

:oo

Cumsufinfifi.-._=m

›«m=ou=_ao

umaouosaømvmm

Eum=u:.l.oxuEm»_¥..:mmE

.uuuamnonmam

.quumzvaw

:00

232.50.:

Honuuummuvnuu

.Cumsvawmmnwcxuamumunaam

Cumsucflonms

numäo

...Små-ox

:oo

L33

Tfimauimxfiou

Cum:n5.om:o..u..amcm..m

_3m...u_.E:::::£u

o›wu=Hxxo

Eumsuafimflm

...E=o.—o...uoa

fie

Cum=_::$m..o.:_mC

xmwuuum

sou: Haven

uzååoxuñu .nøwauxwaox Jouoiomumm

.T5m:_...5num:m>

...aus

»unna

sådana..

:S53

Saman.: C322:

Fmuauumiaa

Cum=u:.::nmS

:oo ...oo

Cumaucfimcdiuufimumfi.

:oo

Jodouacfluflanflohom

Cum=E:£ouo..mS

...Cum=v:..n

Cumsufisiionmamua

:uo

Cum=u:G1:$s.$vo... fi.um=u:«=.numnHm

uwHHUnu-UHM

Cumaufimvmnumiom 1un=u§.:uumaE

:oo .Su än

.Cumavåøävxna .M.um=u=H=.a›mmum

zoo

§22. xfles.

C»m=u:dz§m»._.

«m=ou:«~o

Cuäuiionø: Camsuåioman L:nm3_u>.E Cumsunlfixoa.

:oo

.aøzwumnaonuu

fie

.uåouoemåq

uiflouuemfi. Londumaox .-3%2...Dm.._m

:Coaxåm

m2mm+2dmm

33$ maxar_ :i: (Saxon. 15:5 m..?..w 03253 xmwawx .E8325 Cumnufi :Mani Eäm

mimmlfimm

numfiim

:ann

13m S2 min inn .U3S 33m

nu §3 S3 32 32 män Namn .ämm 22

G233 mmn+mmm

min Tm: .din

uoxuuzm

Zn än än mmm En mmm 4

oNINavn

Nmm Em

uuoauh 2 mm mm mm .c

o o a a m m m 2 nu 3

En 2: man m? omm 2:. än m.:

33 min »Gm 22 $3 33 m.e~

3.? 3:a mono»

:ä

Immnwavmumu

u o a m w v o m m c m m u o a a a

vacumoiu

4 Z 3 3 S 2. 3 3

mmm 2:.

.«uov»m

723..

m G nu nu om

anv

mama

2a o.: m: m3

min Tou

Emm

«Q

32. 23 35 ämm 3.: »nu ämm 23 mo.:

23m «ZS

..m_T

..u¢vnm=aum

v o p w

...Z

v m N m w q m m m N 4 2. 3 2 2 2 I Na 2

mmm

uaaumoiu

E; m:

...å

.amuumuunw

m hm E. å 2 mm 3 um S m» mm ...h 3 mo 2 S 2 3

EH med m3 .13 hmm SN m3 man hu.

ø«m:au:wuo

.ommv mama

m m2

?Su

?nu 23 §2. 13

Sån 3...: Sn? 2.:: ?man :ämm 22m Scam of.: nå: «$3 wmmfl 922

33mm Sufi: S33 ~33» annan..

.HOHHMUMHUOÅMI .oaawummuonua

Efiumcflflon

.auuuuou

4 GOV 3 av 3 3 m.. no S o...

.En 3a »om «Q ana E... Sm S.. .En S.. SN m3 a: A

S: 32 $3 23 38 m.:

non

ov:amnxuo

Uflflxmkfld

auuumaommhm

aqua:

uoixmuauvunmmân

.OMONFM

aiuoaåmnoxuq

duo

aqua:

funna.:

Efi=u.:=:3_3._o

HZW

uoumum.:om:oESmmS

u: m

uøcgxmuammcqcuanuaonmuu

»oo3m.:o£.oE2£.oSo

Houmunfio2.o3...3mo..:2m2.

HOHHHHEIUOÅNI

.nu :u

...Ena a

.¢uuumuommm

~dHlUOEflkmfl0¥Ufi

..3.:._naamm:15oa.3n=.S

uåuousnm

.38

duo

anamma.: funna.:

HIHEH

uocofixsuumaoxiauaa

Cumsuflmvomufl

nuo

:38

:oo

annan

:oo

umw

Eum=E:.:n:3n «uum=u:w=numm~m

.u:a._.=.3m:.~

2335213.

E»m=!:mm:.:::o33u

Cumavuiouosfln

uwnuu:vum

Cum=E:=.:32o5a

»Hampus

Eumufiigfifioa .Cum=u.:o5x3o

.Cum:v:d.§m2__ åmzuazuaunuxua 3:3:3o:3_3

.oC3=.no

Ium=v:G3_oa_._tom.m:.:a

nwuanauuucou

uium=u.:.u.:ou.oum$m .Cum=v:.S:os3um:H

:oo

Camsunfixavounoaoa

.äm

C...m=u5.;§23o:

.ma .mm Su

Cum=u.:mn3m.:o

mmu›m

:U0

Cumsufioflxofi

Cumsufi

Cumsucäomoa Cumsuiåxumz .noaamummuonuu

:oo :oo :z :oo

12.120.. uuuoaou J:omd.> guumsunn

.325

;Zon -mage 32m Cumâna m._..nm m...nuw m...n.._w 23:2: 52:2 455m $22

.v5 ISS S4

uxmwumwuuum

numnøum

..au»ou.øu

Hzm

Hands

32 onwm :En Namn ämm mi: män namn .ämm 23 amma m2; Nån mån T32 »munen

Sm man Sm man

coxlmzm

än

AAOAIH ..-SNS uflddmi

om an mm Tu A. c

A n

. oo nu

warn

. .

nuuou

mw um .

Ta up... §6 26 :to S... 3... S; 3.0 3.0 SJ 3; SJ 2... mm; 2.; 3; 3.0 SJ ä... o S; Ed SJ v S. S... S... S... 3... ?J

o v

Cw Et? ...nu .12 nä T2 män man o.: man «.2 12 ~.Z YZ T2 o.Z ...nu 13 n.om m.: nä» mn m.m~ :u T2 .ä TS «.2 T2 m.: man Q2

mm 3 2 mm mm 3 I S om vn a... Z

Sm a: Em o? NS n: 2a Sn NS «S N2

_.33_

t. ä.. E: E: E: å.. -~

ammo...?

m; 2.” 3... an; 2.0 3... 2.; ma. 2.; mm.o 3.0

2.2 S.“ S;

3.3 3.2

S; Z... S; S... S; S.

SHE

:á E; S... å; »á om å;

.Em .äáå

I. ma E

ummå:

mm :2 m: ä.. En Sm nu m2 n: a:

än 3.. m: n: m3 m2 än SH

32 mo:

I..

.Eu §2 §3 33 o? 53 3%

Eb Sm

mmmm

2:. 2: o: m3

2:. 32 22 om: 33 S3 S3 män 3% :nu 2:. 33 ZS 32

»moon Små 023

A35.. 313:.

Sufi 22.; 33; m3: St:

å:

oc...? .hann

.ouumnm::um..mu

3.352.

s.:

man» 2.2 mån 23 En» om:

:En

32 .F3

»Namn

:En

23 35 3% 32. 32.

2:3 32m 38m 2.3» :b: 2.2: ~33 .38

SE.

nu :sin o?? 32:. ~33 än:

«uncut

:oo

Eumavfiumafi

Zogu.:

»Summum

nuo

umwxlu

unououm

nunnan

duo w

Tfimsuiauaiou.-u

3:5 §28_

:oo

wuuumu

.:a.Gm:¢6o..onSfi.ou

vunumoxao

iumsucfixaaou

Ovnmbumuwdumuwu Cum%:fl..=uo::ox

.|.r..n._..fiI:m

€ »3o:1.u2:I..m

52.35?

Zauofiomumm

Eumøundmåuxumcmmuunmman

.wuumøvøw

:oo

Cum=u=.3...m

umwumo

Tfimsunfionma

uofisanox

.wuunsocwmmnmnxuumumuamam

.to

Cumsuimxanou

Loui

Eumsønäuouaåøgu

€ uu=u5.32.oxE__.m:m.m

.:._=3?Bom

.Bo

0325:8

.2.:m.:3

mnumavcguumnoxxmmw

xmquuum

ecu:

.o_:m3-a

oS3:..

L.._§mo._u.¢u .aouosaømvmm

so»:

:Sm=v5mu2..~.>

3322cc

Liam»

13%.: #526.:

Cum=v5..:;mS

.:mua:c...d_3

Cumsvnwmmnmcxuumnmumua

ax .. ø

:oo .to

Joiouucflufiasoaofiom

Cuwzuawmuucumiam

zoo

Cumaufisfiionwamfi

..?.5m2u:.._

Cumauiflovaauauo... Cum=u:..3.§umaE

uaooonm

Cum=o.:£ouoan3..

:oo

Jumaviiuñmaam

$326.:

.auum=u:a=uummaa

sine. §28.

.Cum=n§=.umZ.

.~n:ou:n.no

C»m=E:=.E..~..__. .-3ovoa.Cmam

fie

.L.:ouo..aS Cum=u.:Co.no: Cumaunfiuoman Cumsuufifixfl.

:oo .to

L:um$_o>.6 åuüouusmua

uiouxlm

. u

502.95 Läs... (Stas :E233 xmwlox Cuasuuu Campus“

Ixm: :58 355 ..2:2 3.3

mSmm+3Sm

...få

on S3 min S2 ...En S: :um Emm :mm 22 .§28 ~23 «Sm 22 22 uanumoio

22$:

min 5:8 mmn+$m

TS» Gm Gm mmm En Sm än mmm

uSTHzn

än

nunnan.. ouimavn

2 S mm ...m T.

H.ma ›.«mHm o.o›«N puma mmmvu

mmmvva omoano

v.mom o.m›mN w.mam H.om~

mmummca

Hwamm vowvoq w.oa› u.mn› mmonpm muhmou .pepp

m.wan~H

m~mo~H Hvmomv m.-mo H.mmmv _.ooa~ a.~mmn u.qwu« n.~mo~

Nomeoaa m-m~oH

vqñnoq awash» »~woH» »annan m.aom~ v.Haw~

mflnflman

mvvmm a.Hom v.mm

waaaaa mmnomv oaoooa

mpmns m.umq

mnamav

magma amamhu ›.m›m n.«m› H.m«n »maa

owmawaw

opommv ocnmmfl cwhwmw m~o~wh mmnøom mamma» øaammoa Hmvmmn n.~mm~ ».~mooH m.unm~ m.m«mm o.o«m« fl.»~m~ ›.mmøm m.q«m~ o.~v~m m.ovav w.ømm« m.wmma

maaaaofi

mama mowmm uwmnn

wmumvu

v.om aqamo

momnnoa

m.mm›

m.oNNm

o.hmm m.oom m.moHm ~.aa~ Naumam oumqmu H.uvw

mponov ampavn qanpum

~aum

N.›avoH

Hmhoam »mona m.Hmm« o.møo« m.-nm ».«m»~ o.oøvm ».vHm~ ».mmo~

mmmmqaa

a.m~m~ o.avm~

amumwbu

m~mm~a owman» ›m»««

vnaa nvavu manam

omoamm anamma

›.ao ».vpHm n.vo~

nmnmoa mommvw

qmowm ›.mn›N ~.mon v.mam m.wmv napwav Nm›ou onmaqm avqamu v.mo m.amvm ».mwq~ «.vuo~ Nooemn nqmavq mafia» o.qvo~

w.«qaoH

omvmo. mømnnp m.Hmm« ~.~ooq m.mom~ o.«~cn ».mmw~

maçmmvu onømvoa

mama w.vmN

mavmmm osnvnc umanvn

ø.»n

vnuvaw owmmmm womvmn

human maapw ooqmm

N.NNNv

H.oo« o.mv~

omvvuu m›o›Nm

o.omw o.mo›

huwmvv m.moo~

«.mamvH

«gnaw vvouø guano» H~>~m o›m»w u.qomu m.m›nn o.om»n ¢.«mo~ m.moon a.mnm~ m.›mm« w.v«›v n.«am~

mømmmau

ocunw annan m.›ø annan

vunnen

mmhmm

mmamom oawomn

Hmoao n.~v~

common

Manne a.nmH ›.mmm o.øum o.mmn “maa

mummuoa

vonaqv vomm›N ›.ø›N mmamhm wønqmv mH~mm~ ovana” ~._mv~ o.m»n v.m~wn o.o~»a q.vam m.nam~ ›.mm«v o.vaov ~.a»- m.~«mn

«m«»¢~ ..qvoma

..uu-nxao

amma m.øøN wanna annan

oomamm mmmoam mamman

Naeem «.«o

».«amH

›.o«n w.møoH m.›vm ›.aoø «.m›m

ucnvhm hvwmvh ooaqmw

›q›u« o.a~om o.oa- H.owom v.o~uv m.o«- u.-m« Nmnmvn H~n«m ømuuv .a~»~ ›.mv«v ›.om«m ~¢emoq møaowu gamma“

mwnmmhn

woman.

in n.mmmm.

mamma wanna umvmm

vmunom omommo mamman mumama

›.mu

omoomu uoaaan ovmmmn naqpv «.mHmu

m.muø o.onm ›.oøm N.omHm oøma w.muu mvqovp a.mmm maacoq m.amm~ w.mo›m ø.mm›n d.~»a~ ».~won m.-~ m.m›øv m.«m- «awn» «ovum a.moo« 4 ~m~««q ~»flom~

wøucmoa a.›øøma

umuomo

mnma onunv amvmm

wommnn

n.«m aooma n.Nmm

manen uwvmuv anamma vunnen v.-Hn m.aNNm

mmnpw poano m.ou«

hawhmw

v.›«› «.aaH v.o›m o.«uv mnohmm aømov o.awmq o.~mo~ ~.wHh~ m.mv›m o.ov›n ~.~q- m.am- n.moaa

maqomma

o~mom~ change ommm- vømøøa

m.m«H«a

Axum.

cmuom wanna

mmwmvm mwmana

o›aH m.«m

mvnmmn

Fenma qwmmv o.mma v.oom n.wov m.-~

Hmmnmm mbmmom hmwohv “Hanan mhavma

mwH~m o.›.m h.~hqomomm nhhmou

~.HvmmH

øonoma »amma v.o«ca u.«›mn o.u›n a.vmvn m.m›øa m.qma~ m.~ac~ a.Hmm« m.m~nq w.nmm«

anamma*

5312.3 I I I I I I I I I I I I

muumflvcn

uwaave

h.hø snag ›.Hum ~.~mm o.««~

m.›Hna v.awm «.aoq

ammaaoa

mv»›H Namham o.w»av o.~«»v o.a«- m.m~a« mon. m.HmH~ u.«ovu w.o-m mm-na ›.mamm o.mon~ ~.omaa

m.aHv-

mfifiinnwhuo

I I I I I I I I I I I I

Jfiumunuaum

muwua vauvau anamma

~.~u ~.nmm «.ummH »had o.~mv m.onv m.m›u

Hmoaha mmooøm a›ønmw o.n«v~ m.mmm- o.ncmu m.~eo~ ~.mmon m.«omn m.oa~m ~.nmn~ o.pamm m.v«mm o.op- H.›oma

fie I I I I I I I I I I I I

uuaowumuwo

mama mamma w.oø

maanaa N.ømhN

m.Hq m.m»n o.ahHN ›.aoø ø.«me mmnhma

m.qmo~H

“Haga omnvøw vmøopm q.o-~ q.mmo~ m.m›o_ ~.qaam o.mHm« v.wmwm ›.aøq« .muam n.oømm c.›«øa

uuuufluoxua

I I I I I I I I I I I I

apan «Nam h.vøN

mmamom

magma m.m›

Hnamm m.›Nem m.›mwH

m.nøø

w.»~mH

m.a›« «.øov

qmoamw vømuna .~vH~ m.~momH ~.Hnm~ m.›mmn o.mm~n m.~mam m.›uwm H.ma«~ N.N«mm q.mm-

I I I I I I I I I I I I mOU..nM0W

Sååå

wmawu mhma mmmh

maooua anamma

m.» m.vma

n.ww~H H.NHmH

m.›a« o.om« m.~m~

e.q»~H

mama» ømnamv .mao~ m.nqm~ m.amcm o.mmom o.vmmm .~e¢~ o.wm›m o.««mm m.mm- o.oom«

.:mumn.~unu:ou

..ux I I I I I I I I I I I I

mnma omvmu

ommnau

m.«› H.NNwH m.~aq ~.mwm w.m¢~ a.HmHN «mam

o.mv›H

amen» m.mmw .vHm~ m.qmoa m.mov~ m.H~m~ m.oa~m .o-~ m.wmqm a.~a~m o.m~o~

ufiniufiac

opømpm »manad

n.»mmH~

Huuaoooa.

I I .530

uxuwumwunum

I I I I I I I I I I .

anna mamma monmm

munnen

«mow v.»

mvcnmm

«.w›v

o.amaH

in ammo» w.›mm ›.mna m.«nn w.vn«

o.aovoH

o.o›ma «.mav~ m.non~ v.vmm~ m.muv« m.e›au a.num m.n~am m.coo~ m.aoa

cunxsnnumuau

nouaaumoxau

nu mm nu om

uuaoanm nuaoann unaownm

msn Hun

nunnanm

ann namn maamm mounm «hm naavm Hana maamm Huvn

mnaavm

dawn magen Haamm

maaavm nmmuvm

Haamm noahm

Haaavm ~«~Hvm Nmaavm mmaaqm ~nHo~m Haaavn Naauvm Hmaavn -aHvn

azmx m~aH«n Human:

denna.

aaad

mmmaoa

momda aoaaa mmmom macaw

oaaaoa aaamaa

mmdad modaa

aamamd adaaaa admaaa aaamod

aaaaoad

aamamd avamdd

ammaamd aaaaamd

a.add a.amd a.mma a.maa a.aam m.mm a.aaad a.oadd a.amoa a.oada a.aooa a.aaa o.amd a.aaa

a.odood d.aamad d.amaad d.mdad

mama aodma mvada mamaa amama

admaaa ammmad odoaaa omaama oaaama

odaoa

oacmomd

amdaaa aaaadd

»aaad

mmadmd ommadd

a.aa

aoaadad aaoaamd

d.aad o.add a.oaa «.aamd a.oaad a.maaa a.moam a.amma m.aam a.aam a.mda a.aad a.ama

a.ammdd m.amamd a.amomd o.aaad

mmad maaoa comma mmmmm amma

aammaa

amomm

ammoam amaoam aaamaa

adaoaa aadmaa aaoaa

aamoaa

oammmmd aaaamaa

maadoa aaamad

m.aad a.oad a.doa m.oa

aadodaa

a.aam m.aamd a.dmad a.aaaa m.aaaa m.aada a.madd a.dam d.aad

d.maadd m.aammd a.amamd a.adad a.aaod

aaad ammaa mama

amaoma

madaa

amamda mdmood maamoa maaama aammam aamdaa mmamoa

maada

caamamd

«omen

madaoa

amaaada

amadad

a.aad d.aa

ddmmoda

m.add a.ama m.mamd d.mmmd m.aoaa m.mmom m.daam a.mmm o.mmmd a.mddd m.mad

a.maadd m.damd

m.avad

a.mamad m.ammad

aaad oamaa mmaam aaamm mmmm

mamman

dmada

aaadad maamoa aaomma

oadaa

aadmom dmaama amammd

mammaad

mmmada aammad

aadaamd adaaaad

a.aad a.aad a.mma m.amm m.aaad a.dmad d.odaa m.moaa m.adaa a.aaad m.addd a.aaad a.aad

a.maadd a.mmdad a.mmaad m.aaad a.amdd

aaad mamma aaama morn

aaamaa aaamaa maaaaa

adaad aware aoaoa

mmamad mmadma adaaaa maaaad

aaaaaad maamad aadmod

o.am

aaddomd aaaammd

o.aad m.aad a.aa« d.aom a.aomd a.adaa a.moaa a.«maa a.daaa d.aada a.aaad a.aaa

a.amdad m.aaad

d.modd

m.oaaad a.aoaad

dmad moaa damda mamma aaoam

oaamad moamaa maaaaa aaoama

ammda I mdadv aadaa

amdaaa daaaoa maodad

ammaaad omaamd

m.ma

maaaaad daoaaad

d.mad a.ada m.daa m.aamd m.aaaa m.aoaa a.oama c.aooa a.aaa a.amaa m.aadd d.ama

a.maamd a.daaad m.mmaad a.mmad a.mmod union

omad maama

mmaaaa

mmama mmaam aamad omaa

aaooma mamoma

mmama

momaaa

omdmma aoadma aaaaad aaaaa

aamaamd

maamad

a.oa

ddaoamd ammaaad

a.oad m.ada a.maaa a.cama a.maod a.aaaa m.amda a.mada a.madd a.adda m.oodd m.dam

.diod a.amamd a.mmaad a.aaaad m.maad a.amod

aaad aoaa

aaaaaa

aaaam

ammama

mmmdd daamd aaamm enema aaaaa oaaaa aammm

aaaaad aaamda amodda maaaad

maaamad aodmaad amamoad

a.aad a.dma m.ma a.mmoa a.dama a.amad a.dama a.aaam m.aoma m.aaad m.mmaa a.amdd a.ama

aaadudaaa

a.amaoa m.amada a.damoa m.aamd m.aadd

aaad mama

aaaam aaama

aaaaam amaaaa

vmmaad «Nana adamad gamma aamaa domam

adooad aamaad mmmaaa

«mama mmmda

aaavvdd maaoadd

m.aad a.aaa m.mam m.da o.amma m.eaaa m.oaad d.doda m.aaam a.aaaa m.mdad a.ammd m.ama

a.moaoa a.aaaad m.maaad a.ammd a.madd

cans.-.5

xndwumzmad

I I I I I I I I I I I I

aaad amma

aaaaad among» aaaam aaamm

mmaddad

a.aad a.oaa a.mam m.aa m.amaa a.aaaa a.aaad m.aama m.aamm a.adaa a.aaad a.mmmd d.aoa

a.aaaoa a.mamad a.aadad a.aaad a.amod

uiifiwu I I I I I I I I I I I I

maad aaoa

maaamm

doammd maamm maamm

.xdumaunum

m.mad a.aa

madaaod

m.moa fie a.amaa a.mmma a.dvma a.aaaa m.dmom o.mam a.aaa

a.amdda a.amda d.mamd d.aaod a.maoaa o.aamaa m.dmmd m.dmdd

I I I I I I I I I I I I

maad ommm

aaaaam

oaoaad dmaam maven

aammadd

v.oad o.daa a.odm m.da

uauufiaoaoaana

a.omma a.maaa d.vmaa o.amma a.aaaa a.aaaa d.aaad d.mma c.ada

a.madoa a.aacd

uddododuuo

d.maad

a.damma m.maema

I I I I I I I I I I I I

aaad aaaaa daav

aaamam

maaam

Manama ammama

m.mdd m.ama a.aam a.ma mo m.aoma m.aaam m.amma a.amam a.aama a.aaad a.dam a.mam

o.ammda a.maod

a.aaa

a.aaama a.daaaa m.aaad

I I I I I I I I I a.am

:n.:uu.6n.u

I I »

woman aaad aada

ammmma

«mama aamaa

daamma

a.mdd a.aaa m.dm “...x o.aaam a.aaam a.maaa m.adaa a.damm a.amaa m.amad m.aadd a.mam a.aam m.ama

m.aamma a.doad

damm

a.aaaaa a.mmaaa

I I I I I I I I I I I I

ndmmmnou

aaad aaaa

au»Icooa.

aadma

mmadda oaaaaa

aaaad

flaniuaaao

gamma m.ma o.aad a.aaa a.oom HH d.mmda m.aaam a.adoa a.aada a.aava m.amom a.amad a.dadd a.aam a.ama

a.adoma a.amada a.aaaoa a.aaad

I I I I I I I I I I I I

daad aaaa dmmma

aoamaa

aamma

uxmdmmdumum

En maaad

admaaa

» a.add d.dda m.aa

uouununoxoamcmun

m.aama o.oaa m.aaom d.aaaa a.omaa a.amaa a.mmma m.aamd a.aaad a.ada

a.aadaa m.aaaaa a.amdda a.mmod a.moad

:..2.ax._.Sn.awwo~w:.u.nn

aa aa aa aa

numndum

dam ddaa ddmm Nam

audodaa audoaaa

addaa dddma addma ddaa aha

aaanfl ddddaa adddaa adddaa daddva aaddaa aaddaa aadaa

ddma

audodaa

aha dzmx

ddddam adddaa adddaa audoaam

addva dddma addma

daddaa aaddaa aaddaa

aadaa

mddmz

mm 3

mmm mmm mmm mom mmm

“Sm comm

ommmm

mNmN mmmN

m: m3

mNma NNmm

E; m3

$3 23m mSN

måmN

mm3

mmmmH

SE ämm Fm..

NNm3 232 N33

§33 mNmmNN

å Nm mm

mmm amm

mmmm

mNm Ru

mama mmmm

3...

moNN 3NN mmmN mmmm

mEm

mmNN

S..

33..

Rim mmNS

mm3

Emma

mm: omm..

3NmmN

E.:

mmmNoN

ZNNN :ö:

2. mm mN

mmm mmm mmm mmm mom mmm

mmma Nmom mIN SmN Nmmm

m3.. Nomm NmmN

mmmoN mNmom

»m3

mmomd

2.: mm3

EomN

E3 32. m2... :sm

3m3

mmmZN mmmNmN

S mm vN

mmm mNm omm mmm Sn mmm

mmmm ommm ommm mmmm

mmmmm

mNmN

Hmmm mom.. mmmN mmm.N

mNmmH Nmmma

:om 33 33

NmomN

$3 E3

m33 83m

33mN mmmm:

mm mm 3

mmm mmm Nmm mNm mmm

mmmm mmmm

mSN

om..

omNm NmmN

$3 mmm» mm3 $3 3mN

Nmmom

om3 33 33 om?

mmammn

:m3 :EN ?m3

S33

?EN

E. Nm m3

Nmm mmN mmm mmm

momm

mmmN ammN Nomm NNmm mmmm ammm mmmm

m: SN mm.. m3

33 33 33 33 33

mmomN

mt;

mmN3

INN

Nm3m3 333

.in

mm 3 3 om

mmm mmm mmm mmm

mmmm

oNm

mmmN NomN mmNm mmmm momm

wt. m3 m3

mmcN

35mm:

33 $3 33 mNE 33

momaN

33 33

v33 ~33

mNmmZ mmmm3

mm 3 mm

mom mmN mNm mmm md. mmm omm m3 mmm oi. mmm

mNmN mmNm mmmm

Smm

53:33

33 mm3 :am mi... mm3

amNmN

33 N03 33

omm3 ~33

omom3 3.2.3

uomømmuumøvcm uonumflumsofi

:amiga:

San 52_

ä .a

3333.28. 3333.33_

iomu:Cou3oEou ._.._uum:Coo3o2ou

:min Sv.:

vumouuwu

332.05:

38.3.2.5: uuozsflofin

momiuoanummoxum

:oo

Emmas:

:oo

Cumaufi

Cumnuufimum ium=u:Emam uxmmnamuoo

Cunsufiflommam Cumaucfiuoaaam

uimzamäo

fio.::a..o§a fififlflofia

.:.3...:.$: 3:03:33” .cmumamuuunou

anemia Inomäxo ?mom anamma..

.ioåmum

:oo nu..

...§33

:ua .to

ämne.. ii»:

Cum:v:3u3m.onCm.a Eumaucwnmfinfioiia Cum=n..UuuE.oaE..~..a Cuu=u.:mm_:5:o33a

mmm umu mmm mmm

.:omm:Com3o:om ._.omm.:.ou3o..o..

:oo nu..

ammum

.mm .to .mm

:Sum

uotám Siam

nu.. fie :oo :oo

Cumsufiamnaz Cumavfiammas

.to nu.. Loo fie

nflmmucimz

uxmmvmmuuum

.oizmåuz wuumsccn åmaouømä ..o::..5a= fimcoucfiu

305.»

»ciao :Kommun nouns: ?S265 ?Emm 35265 -mmommam Cumånm 33265 {Emu 3526..:

.SEZ :Emm .n 3.2.2 .§26 :ammo: :Emm :Emm

N m N m

mN mN mN mN

man Em

maamn

3mm 3mm

moEm

muuomxm

33m 33m m3mm 33mm m3mm 33mm ~32 m3mm 83m 33m 33m m3mm 33mm m3mm m3mm 33m ~32 83m

33a... 333mm + teman 333mm + humana

Tabell 25 Industrins produktion, export samt importinsats år 1980 (milj. kr.). Netto-

	Produk-			Export- export-
SNI-kod Bransch	tion	Export Import -import andel
2301 Järnmalmsgruvor	2009	996	210	786 39.1
2302 Ickejårnmalmsgruvor	1300	555	122	433 33.3

2900 Andra gruvor och mineralbrott 1340 222 74 148 11.0

34111 Hassaindustri 8884 5936 1124 4812 54.2 34112 Pappersoch pappindustri 14375 9652 1691 7961 55.4 34113 Träfiberplattindustri 569 241 96 145 25.5

3511 Kemikalieindustri 4878 2044 1438 606 12.4

37101 Järn- och stålverk 15734 8171 3648 4523 28.7 37102 Ferrolegeringsverk 565 432 197 235 41.6 37103 Järn- och stålgjuterier 911 38 136 -98 -10.8

37201/2 Industri för ickejärnmetaller 3211 1745 1084 661 20.6

38 Verkstadsindustri 116265 60074 27212 32862 28.3

2+3 Industrin, totalt 325007 123261 75529 47732 14.7

Källa: Statistiska centralbyrån.

59 Bilaga 3

STRUKTUROMVANDLING OCH TEKNIK- ANPASSNING INOM INDUSTRIN

Börje Johansson Nationalekonomiska institutionen och CERUM, Umeå Universitet

December 1989

61 ii

SAMMANFATTNING: Strukturomvandling och industrins elkostnader

Elektricitet är en av de insatsvaror som levereras till industrin. I många värdet av alla insatsvaror till ungefär hälften av industgenomsnitt uppgår rins saluvärde. Insatsvarornas kostnad av samt påverkas marknadspriset och skatter som Förändrade på insatsavgifter läggs ovanpå priset. priser varor leder till en förändrad struktur två processer. Den ena består i genom att ny teknik tillförs dels existerande, dels helt nya produktionsenheter. Den förutsätter att teknikinstallationen är tillräckligt lönsam för att förränta Den andra processen gäller avgång av olönsam kapacitet. investeringen. försvinner normalt under ett successivt ned- Förlustbringande kapacitet som kan vara utdraget 3-5 år. Olönsam kapacitet försvinläggningsförlopp ner dessutom att arbetsställen förnyas på ett genomgripande sätt. genom

Under 1980-talet har den svenska industrin förändrats på två sätt. Produktkonkurrerande områden där är låg har vuxit på bekostnad priskänsligheten av den produktionen som har priset som sitt viktigaste priskonkurrerande konkurrensvapen. Den senare delen av industrin har rationaliserats kraftigt de senaste 10 åren. Därmed har en robust struktur bildats under 1980-talets endast i förlust-

andra hälft, och 1987 fanns 7 procent av hela arbetskraften

arbetsställen mot ett ca 15 procent under 1970-talets andra genomsnitt på hälft. Den robusta strukturen har fått följande konsekvens:

o En fördubblad elkostnad medför att andelen sysselsatta i förlustarbetsställen ökar från 7 till 8 procent.

Den robusta strukturen innebär att incitamenten att investera i samtidigt bästa teknik förbli starka i alla industrigrenar även efter fördubblade elkostnader. Som en generell observation gäller dessutom att

o Elkostnaderna utgör inte en större andel av produktionsvärdet i bästa teknikgruppen än genomsnittet för övriga teknikgrupper.

Om skulle försämras markant under 1990-talets första hälft konjunkturläget blir av ett högre starkare än vid slutet av avgångskonsekvenserna elpris 1980-talet samtidigt som försämras. Den aktuella investeringsvillkoren strukturen vid 1980-talets slut är dock så robust att det behövs en mycket

6 2 iii

kraftig nedgång innan elkostnaderna blir en avgörande faktor. För att hitta

en industristruktur som var markerat

känslig för höjda elkostnader, måste

vi gå tillbaka till 1981.

Med blicken riktad bortom första hälften av nästa decennium är det andra villkor som blir avgörande. Om den produktkonkurrerande industrin kommer att utvecklas snabbt, kan den

tillräckligt samhällsekonomiska

balansen gynnas av en inom andra av industrin.

kostnadspress grenar Det

stora problemet för svensk ekonomi är att den produktkonkurrerande industrin för närvarande inte ökar snabbt för att den

tillräckligt kompensera pågående reduktionen inom priskonkurrerande

exportområden.

Vill man göra som sträcker

kalkyler sig in på nästa sekel måste man ta hän-

syn till vissa genomgripande anpassningar. Om kravet blir på exportintäkter

starkt, kommer den allmänna kostnadsnivån i landet, inklusive reallönerna, att hållas tillbaka av en skall man då förvänta

elprishöjning. Samtidigt sig en tydlig av förskjutning produktion och export bort från elkänslig och

priskonkurrerande industri, över mot en ökad andel för produktkonkurrerande industri med Denna

lägre elanvändningstal. typ av långsiktig jim-

viktsmekanism är kanske svår att numeriskt hantera när tidshorisonten är

längre än 20 år, men den utgör samtidigt grundvalen för en marknads-

ekonomi. Bortser man från i den industriella

positiva förbättringar teknolo-

blir slutsatsen således

gin att exportvillkor mm kan klaras även om de höjda

elpriserna medför ofrånkomliga för folkhushållet. uppoffringar

1. STRUKTUROMVANDLINGSPROCESSEN: Växande energipriser i ett nytt näringsliv

Bakom industrins förändring och produktivitetsutveckling återfinns ett komplex av dynamiska samband som återverkar varandra - teknisk på utveckling, investeringar, ändrad produktionsskala samt omformning av organisationen av produktionsenheter och företag. Produktivitetsutvecklingen bestämmer tillsammans med löneutvecklingen bruttovinsternas storlek. De senare anger i ett långsiktigt perspektiv hur stor del av produktionens värde som kan avsättas till ny- och återinvesteringar.

Produktivitetsnivån i en produktionsenhet kan mätas som förädlingsvärde per sysselsatt. Den påverkas av introduktion av ny teknik och av förändrade kostnader på insatsvaror, t.ex. höjda energipriser. Teknikinförsel är ofta en sätt att svara Ett annat svar är att produktionsenhets på nya insatspriser. krympa eller helt lägga ner produktionen. Det budskap som förs fram i denna första del gäller dessa två omvandlingsprocesser och hur de kan studeras. Den observationen som vi gör är följande: viktigaste

0 Industrin kan i delbranscher. Denna kan disaggregeras uppdelning ända tills våra observationer identifierbara

fortsätta gäller produkt-

typer. Aven på denna nivå gäller att produktionsenheterna skiljer sig åt vad gäller produktivitet och lönsamhet.

Ovanstående att strukturomvandlingsanalys måste klargörande betyder göras på grundval av information om produktivitetsfördelningen över enheter i varje bransch. l nästan alla branscher är skillnaderna mellan de bästa och de sämsta enheterna mycket stora. Analyser av aggregerade branschers produktivitet och lönsamhet riskerar därför alltid att närma sig det mel detta därför en att studera teknik- och ningslösa. kapitel presenteras väg produktivitetsfördelningar i branscher.

1.1 yaruhantgringgjänstgleyg ransgr och kunskgpslnamgring

Industrisamhällets stadiga frammarsch i Sverige sedan mitten av förra seklet kulminerade vid 1970-talets början i en plågsam kostnadskris. Långtgående rationaliseringar och en ihärdig teknikförnyelse medförde att

64 2

produktiviteten växte stadigt under hela

efterkrigstiden. Därigenom möjliggjordes en fortlöpande överföring av resurser till verksamhet. Som offentlig en följd växte i ekonomin.

tjänsteproduktionen

I samband med 1970-talets kris rösterna för att

höjdes vidtaga sparåtgärder

och i den

dämpa sysselsättningstillvâxten offentliga sektorn. Samtidigt blev

de första tecknen

på en genomgripande teknologiomvandling i världseko-

nomin

synliga. Ett nytt näringsliv visade sig bland annat genom att andelen

tjänstesysselsatta i varuhanterande branscher växte, samt genom att ett antal

nya näringslivstjänster började tillväxa i ett våldsamt tempo samtidigt

som industrisamhällets varuhanterande och priskonkurrerande tjänster minskade sin

sysselsättning i ett gradvis förlopp. Som helhet har andelen

sysselsatta i handel samt privata och vuxit från 30

offentliga tjänster drygt

procent 1950 till 60 procent vid 1980-talets slut

omkring (figur 1).

40 -

I V I I 7:* 1950 1960 1970 1980 1990

E_i_gm_1 Andelen sysselsatta i sektorerna och handel, privata offentliga

tjänster

65 3

Huvuddelen av all varu- och tjänsteproduktion genomlöper produktcykler

med en uppåtgående och en nedåtgående fas. En nations välstånd bygger på

att nya produktcykler successivt fasas in och ersätter nedåtgående. De uppåt-

gående delarna av förloppet kännetecknas av

försprångsvinster, hög produktivitet och växande sysselsättning. För ekonomier som saknar exklu-

siva råvaror som dansk olja måste välstånd gas och norsk bygga på kun-

skapsbaserade försprång. Nedåtgående produktcykler har omvända för-

tecken. De kännetecknas av som pressar nedåt

kostnadsjakt priserna (pris-

konkurrens) och växande överlevnadsproblem. Varu- och tjânsteproduktion i en nedåtgående fas är mer känslig för i form av

kostnadsökningar

växande energipriser än andra produkt- eller

egenskapskonkurrerande

verksamheter.

Enskilda kan samman och summeras

produktcykler läggas till aggregerade

förlopp som tydliggör viktiga delar av en ekonomis långsiktiga böljegång och geografiska omfördelningar av produktionen. Genom aggregering av

detta slag kan man identifiera i likhet

långa vågor för hela produktområden

med klassiska ansatser hos ekonomer som Kutsnetz och Med

Schumpeter.

ett angreppssätt av denna typ kan man under 1980-talet identifiera ett just

påbörjat teknologiskift i världsekonomin. Tre komponenter i detta skift är

särskilt tunga:

o Från 1970-talets mitt i

stiger näringslivets FoU-investeringar kraftigt

OECD-länderna.

o Från 1970-talets växer i samma andelen

början ländergrupp högskole-

utbildade i en brant kurva.

o Den datorbaserade i snabb takt

informationsteknologin började spridas

till ekonomins och samhällets olika delar från slutet av 1970-talet.

Omvandlingen belyses också av att den svenska arbetsmarknaden erhöll ett

nettotillskott om en halv med

miljon sysselsatta eftergymnasial utbildning

mellan 1970 och 1985. Andelen i verkstadsindustrin mer

högskoleutbildade

än tredubblades under denna 2 visar en än bild

period. Figur upp tydligare

av hur andelen varuhanterande minskat och hur andelen

yrken kunskaps-

hanterare ökat under en

tjugofemårsperiod.

4 66

50 ANDEL VARUNANTER- INGSYRKEN

‘ 40

30 .

20 -

10 - ANDEL KUNSKAPSHAN- TERINGSYRKEN

I I I 1960 1970 1980 1990

2 Minskad andel varuhanterare och ökad andel kunskapshanterare Figur

1.2 Utrikeshandel och sektorsubstitution

av svenskt innebär inte i första hand för-

Internationaliseringen näringsliv storade och därtill beroenden. De avgörande och lång-

varuflöden kopplade

handels kvalitativa Den inter-

siktiga förändringarna gäller förskjutningar. nationella för svenskt näringsliv präglas i växande grad konkurrensmiljön av kvalificerad konkurrens, dvs produktkonkurrens.

För del har andelen varor i exportflödet Sveriges produktkonkurrerande

vuxit under 1980-talet. Det är varor med och växande kilopris. Över

högt

hälften av exporten har denna inriktning vid mitten av 1980-talet. Volymmässigt emellertid varor med lågt värde viktsenhet stor roll i

spelar per svensk utlandsförsäljning; dessa lågprisvaror har mycket större andel här

än i andra länder med samma som Sverige.

europeiska utvecklingsnivå Värdemässigt minskar (emellertid dessa exportflöden av varor med lågt och

fallande De verkar i en internationell miljö av pris,k0nkurrens där kilopris.

företagen är passiva pristagare eller inblandade priskänsliga oligopolspel.

67 5

Företagen kan inte Produkterna är

självständigt påverka marknadspriserna.

standardiserade och bulkbetonade. En stor del av volymen omfattas av tunga basvaror som järn-, stål-, jordbruks-, skogs- och energiprodukter. för marknadens

Känsligheten prisnivå är hög och kostnadspressen är ihål-

lande eftersom relativpriset på dessa varor sjunker över tiden. Därför minskar också värdeandelen av denna successivt det sätt som be-

export på skrivs i figurerna 3 och 4.

l 3 ANDEL AV TO- TALT EXPORT- 30 vnnoc

20_ MASSA- ocu PAPPERS- VAROR

TRÄVAROR

I I I V 1940 I960 1980

Figur 3 Den skogsbaserade exportens fallande värdeandel

ANDEL N1 l‘OI'I\l.'l‘ l g 13xr0rvrvnn|›13 20 .

IOJ

f l I v

l940 1960 1980

Figur 4 Järn- och stålindustrins minskande andel av total svensk export

68 6

3 och 4 är att den svenska ekono- Det budskap som förmedlas i figurerna har blivit avsevärt mindre under de senaste 50 mins råvaruanknytning åren. Den markerade för den svenska basindustrin klargör

tillbakagången

med mindre av har kommit

också att nya områden inslag priskonkurrens

del av den svenska och varuex-

att uppta en större industriproduktionen

porten.

med fallande domineras av varor med

Priskonkurrerande export relativpris

för ellågt kilopris. Det är också i hög grad varor med en stor kostnadsandel I tabell 1 redovisas för branscher med särskilt hög

användning. kilopriset elkostnadsandel. Deras genomsnittliga kostnad för elanvändning översteg

under 1980-talets andra hälft av saluvärdet, vilket i de flesta fall 3,5 procent

motsvarar 7-8 procent av förädlingsvärdet.

i svensk för varor med elkostnader vid

Ia]2g]_L1 Kilopris export hög andel

sin framställning 1985 Pris relativt verkstads-

	Kilopris i kronor		industrins genomsnittliga kilopris, %
Iärnmalm		0,2		0,3
Annan malm		2,2 3,1		3,7 5,1

Massaprodukter 4,0 6,7 Pappersprodukter 2,2 3,7 Träfiberplattor kemikalier 2,1 3,6 Oorganiska Iärn- och stålprodukter 4,8 8,0 5,4 9,0 Ferrolegeringar 13,6 22,7 Gjutgods Icke 12,8 21,4

LaLnmetaller

De elintensiva branscher som i tabell 1 har de högsta kilopriserna når upp

till ca en femtedel av det exportpriset för verkstadsvaror. genomsnittliga Verkstadsindustrins innefattar också en stor andel produktkonkurexport rerande varor med växande Figur 5 visar att verkstadshöga, kilopriser. i snabbt växande takt intar en dominerande ställning både i produkterna och Det finns därtill ett tydligt mönster som export- importströmmarna. innebär att med ett stigande exportvärde och växande verkstadsprodukter haft som hållit över sysselsättning ett kilopris sig 40-50 procent genom-

snittspriset för övriga verkstadsprodukter.

69 7

E :VERKSTADSEXPORTENS ANDEL AV TOTAL EX-

Z PORT

40. /M = VERKSTADSIMPORTENS ANDEL AV DEN TOTALA IMPORTEN

‘ 20

V I 1 v å* 1940 1960 1980

och importcykel Figur 5 Verkstadsprodukternas export-

Det finns flera intressanta samband mellan elanvändning, energikostnader

och i 1980-talets exportströmmar:

kilopriser

Produkter som kräver stora vid sin framställning har 0 energiinsatser ofta och fraktas i bulklaster.

lågt kilopris energisnåla

0 Produkter med har vid sin fram-

höga kilopriser låga energiåtgångstal men i tunna flöden med stor energiförbrukning ställning exporteras

per viktsenhet.

o är förmodligen i genomsnitt myc- Energiförbrukning per exportkrona

ket lägre för varor med högt kilopris.

1.3 Prodgktivitgtstrgppor, teknikförnyelse ogh fgktgrsglggtitutign

och faktorsubstitution rum i delsystem av en Teknikförändring äger ofta

produktionsenhet. Den lägsta nivån för vår analys är arbetsstället och spe-

ciellt arbetsställen som är i teknikklasser efter likhet med

hopgrupperade avseende och lönsamhetsnivå. Förädlingsvärde och på produktivitetsbruttovinst i ett arbetsställe beräknas sammanställningen i figur 6. enligt Arbetsställets är definierad som förädlingsvärde per sysselsatt. produktivitet

70 8

IN SATSKOSTNADE R: Löpande förbrukning av halv. fabrikat, råvaror, transporter och energi

PERSONALKOSTNADER: Löner och sociala avgifter u u FORAD- SALU- \/ VARDE LINGS- BRUTTOVINST: VARDE Överskott för täckning av fasta företagskostnader, kapitalkostnader och förräntning av ägarkapital

ANTAL SYSSELSATTA

Eigy_:_6 Samband mellan saluvärde, förädlingsvärde och bruttovinst

Konventionella av industrins har som analyser produktivitetsutveckling varit baserade Problemet med denna ansats är regel på genomsnittsvärden. att teknikförnyelse eller nedläggning inte är genomsnittsfenomen. Nedläggär främst en process som drabbar de lönsamhetsmässigt sämsta enhening terna medan teknik- och är mer frekvent bland de produktförnyelse högproduktiva arbetsställena.

Förädlingsvärde per arbetstimma eller sysselsatt får inte förväxlas med ett rent fysiskt mått på produktivitet som t.ex. antal ton pappersmassa per anställd. både och Förädlingsvärdet återspeglar fysisk produktivitet företagens prissättning i kombination med kostnadsutvecklingen för insatsvaror. Allt annat lika, när elkostnaderna stiger faller förädlingsvärdet.

Produktivitetens över arbetsställen i hela industrin beskrivs i fördelning figur 7 som för 1980 visar en rangordning med de mest produktiva enheterna längst till vänster av diagram (I). I trappstegsform faller sedan produktiviteten åt höger. Varje trappsteg representerar en grupp arbetsställen med samma Bredden ett trappsteg återger antalet sysselsatta i produktivitet. på

71 9

just den gruppen av arbetsställen. Med beteckningen (B) anges de tjugo mest

av industrin (bästa teknik). De tjugo procent som

produktiva procenten

i flertalet av

hade lägst produktivitet är angivna med (S). Produktiviteten

dessa enheter lönenivån W. Det medför negativa bruttovinster understeg med eller radikal omstrukturering som enda alternativ.

nedläggning

Ä Diagram I Produktivitetskurva för tillverkningsindustrin i Sverige 1980

Förädlingsvärde per sysselsatt

T. H

1I]-_I

I “——\_\ _|-——» |

i _\L‘—‘_\—\ Lönenivå

W - : I I n g ‘B’ ‘S’ Antalet sysselsatta

II Lönekostnadskurva för tillverknings-

Diagram industrin i Sverige 1980

Lönekostnad per J producerad enhet

P IJ Nollvinstlinje

(Prisnivå)

I I

,rr

I I I I l | I I I I

(Bl (s, Antalet sysselsatta

av och lönekostnader över sysselsätt- Ejgg_r_7 Fördelning produktivitet ningen i tillverkningsindustrin 1980

72 10

Diagram (II) i 7 beskriver samma struktur

figur som diagram (I), men nu följer vi hur lönekostnadernas andel av ökar förädlingsvärdet när produk-

tionsenheter med allt mindre produktivitet inkluderas i Bok-

diagrammet.

stävema (S) och (B) representerar på nytt sämsta respektive bästa teknik. När

lönekostnadslinjen skär igenom för prislinjen förädlingsvärdet, P, uppträ-

der förlustenheter.

En ökad kostnad för en insatsvara, t.ex. medför i

högre elpris, diagram (I) att

produktivitetskurvan sänks neråt så att ett större antal hamnar i sysselsatta enheter med negativa bruttovinster, dvs i arbetsställen där produktiviteten är än lönenivån.

lägre

Samma i

förändring diagram (II) får formen av att P-linjen sänks neråt. På

kan vi konstatera nytt att ett ökat antal personer hamnar i förlustenheter.

När insatskostnader och lönekostnader växer över

tiden läggs enheter med

föråldrad teknik ned, kvarvarande enheter anpassar sin teknik till ändrade kostnadsvillkor och enheter med ny (bästa) teknik expanderar. Denna form av reaktion är industrins Den

långsiktiga anpassning. medför att tekniken

ändras så att av faktorer minskar

användningen dyra i förhållande till rela-

tivt sett insatsfaktorer. Två

billigare exempel på långsiktig substitution i

bästa teknik 8 som visar hur

ges i figur åtgångstalet för energi blivit 20-falt

större än för arbetskraft under en

sjuttiofemårsperiod i två energikrävande

processer.

Principer fg; att beräkna effgktgr av höjda elkostnager

Förändrade priser på insatsvaror leder

som vi sett till en förändrad struktur genom två processer. Den ena består i att ny teknik tillförs existerande och helt nya produktionsenheter. Den förutsätter att den bruttovinst som uppnås efter teknikinstallationen är för

tillräckligt hög att motivera investeringen. Den andra av olönsam processen gäller avgång kapacitet. Kapacitetsavgången är en mer och medför kortsiktig process att förlustbringande kapacitet försvinner under 3-4 års förlopp. Olönsam i ett kapacitet

arbetsställe försvinner också att arbetsstället

genom förnyas på ett genom-

gripande sätt.

73 ll

För varje industristruktur kan vi beräkna kostnadselasticiteten som talar om hur stor andel som hamnar i förlustarbetsställen sysselsatta när priset på en insatsvara med ett visst I flera av de

höjs procent-tal. följande avsnitten

beräknas hur som hamnar i olönsamma enheter

många procent sysselsatta när elpriset höjs med

- 100 procent, och - 200 procent.

N Index i E= Atgângstal för procent energi / for E/A I\= Åtgångstal. för / l arbetskraft I

FRMISTÄLLNIEJG FRAMS ÄLLNING m, 80° w ”‘C‘J7m

I BIEKAN§SK MASSA

600 -

200 _

I I | 1900 1920 1940 1960 1980

flgy_:_§ Kvoten mellan energi- och arbetskraftsinsatser vid framställning av tackjärn och mekanisk pappersmassa. Sverige 1900-1980

Elpriselasticiteten och, mer allmänt, elkostnadseffekterna anger således hur

stor del av en bransch som mot när elkostnaderna

förskjuts förlustposition

stiger; effekterna beräknas i Liknande

sysselsättningstermer. beräkningar

kan

naturligtvis göras också med avseende på produktions- och exportvärde i varje bransch. Vi nöjer oss emellertid här med sysselsättningskonsekven-

12 74

ser. Elkostnadseffekterna beror framför allt på vilken form produktivitets-

fördelningen har i en bransch. Vid en sårbar struktur blir effekterna stora

och vid en robust struktur

blir de små. Figur 9 återger schematiskt i diagram

(I) och (II) en sårbar respektive en robust struktur. I båda diagrammen anger (B) andelen sysselsatta i förlustenheter, medan (A) beskriver hur stor andel

som hamnar i om sänks en ök-

förlustposition produktivitetsnivån genom

ning av kostnaderna för elanvändning. Det som gör industristrukturen i fall (I) sårbar är att produktivitetskurvan är flack för ett stort antal enheter som befinner ovanför sig strax gränsen för positiv bruttovinst. Användbarheten

av begreppen sårbar och robust följer av att en robust

produktivitetskurva behåller sin form intakt under tidsintervall som normalt är än fem

längre

år. Även andra industristrukturer har en invarians. En sårbar

höggradig struktur kan dock jämförelsevis snabbt bli mer robust att olönsam-

genom ma, Hacka och sårbara partier av försvinner

fördelningen genom nedläggning och annan kapacitetsavgång.

Produktivitet Produktivitet l lt (I) SÅRBAR STRUKTUR (II) ROBUST STRUKTUR Lönenivå

_ — l I I I: a : l

I I l

*r A B

7.?

F_igg;2 Schematisk bild av en sårbar och en robust produktivitetsstruktur i

en bransch

Begreppet robust branschstruktur har fått en särskild under 1980betydelse

talet. Under 1975-1985 skedde en omfattande av svensk

perioden förändring tillverkningsindustri. Olönsamma och sårbara branscher och sårbara delar

av industrin lades ned över ett brett fält av områden. Andra delar rustades upp till nivå av bästa teknik. Som en i de kvarvaran-

följd steg robustheten

de delarna av industrin mycket kraftigt. En allmän lönsamhetsuppgång,

bland annat sänkta lönekostnader, drev på i samma riktning. Resulgenom

tatet av detta förlopp visas i tabell 1. Där framgår att följden av en tänkt el-

successivt blivit allt lägre under perioden mellan 1975 och kostnadshöjning

1987. För det senare året gäller enligt tabellen att en fördubbling av elkostnaderna kommer att medföra att drygt en halv procent av alla sysselsatta i enheter med positiv bruttovinst hamnar i förlustarbetsställen. År 1975 var motsvarande siffra nära sex så stor. Från denna observation kan vi

gånger direkt påstå:

0 De konsekvenserna av en av elkostnaderna är

kortsiktiga fördubbling näst intill negligerbara i ett nationellt perspektiv.

0 Konsekvenserna av måste främst studeras i ett långsikelprishöjningar tigt tillväxtperspektiv.

label! 1 Elkostnadseffekt i hela industrin (SNI 2+3) år 1975, 1981 och 1987

1975 1981 1987

Antal 1000-ta1 927 813 754

sysselsatta,

Andel sysselsatta i förlustenheter före en tänkt 16% 12% 7%

elkostnadshöjning

ELKOSTNADSEFFEKT: Ökat antal sysselsatta i förlustenheter (IOOO-tal) efter en 31 26 5

elkostnadshöjning med 100%

Elkostnadselasticitet i procent 4,0% 3,6% 0,7%

vilken teknik in-

De långsiktiga konsekvenserna av höga elkostnader gäller

dustrin -

tvingas välja när den genomför kostnadsanpassande investeringar

och om man över huvud lyckas finna teknik med en räntabilitet taget

(återbäring) som är tillräckligt hög för att ge incitament till investeringar.

10 ger ett underlag re- Figur för att precisera denna diskussion. Diagrammet fererar till massa- och pappersindustrin 1987 och anger bruttovinstens res-

76 14

pektive elkostnadernas andel av i olika teknikklasser (ar-

förädlingsvärdet betsställegrupper). Vi ser att de bästa teknikklasserna hade en bruttovinst-

andel som översteg 75 procent; det är mycket höga tal. Hela den vänstra halvan av diagrammet som omfattar ca 50 procent av branschens sysselsätt-

ning hade en bruttovinstandel som översteg 60 procent. En fördubbling av

sänker

elpriskostnaderna förädlingsvärdet i mycket liten grad. I genomsnitt

minskar för dessa teknikklasser bruttovinstandelarna med 2-5 procentenheter. Det betyder att alla dessa teknikklasser bör som lönsamma

uppfattas

också efter en av elkostnaderna - de

investeringsobjekt fördubbling givet

internationella avsalupriser som rådde år 1987.

KOSTNADER I PRO- CENT AV FÖRÄDLINGS-

VÄRDBT

100 -T ~—~-—— w - ---—— -----——-~— ———-~— -~——— ———-—

BRUTTOVINSTANDEL

_wj (Bruttovinst/förädlingsv)

25.

g I 7- 60 TUSENTAL SYSSEL- SATTA

Eigm_]_Q Bruttovinstandel och elkostnader per förädlingsvärde i svensk

massa- och pappersindustri 1987

Antag nu att en skatt införs 1987 som med höjer elpriserna 100 procent det

året. En del i sämsta skulle då i snabbare tem-

kapacitet teknikgruppen avgå po än vad som blev fallet med det lägre elpriset. I vilken skulle de grad höj-

77 15

da elkostnaderna ha avskräckt från att investera i bästa teknik för företagen bortfallet av olönsam Slut-

att kompensera det elprisinducerade kapacitet?

satsen är att med 1987 års struktur inom massa- och fanns

pappersindustrin

fortfarande till lönsamma investeringar för att tillräckligt goda möjligheter till fortsatt förnyelse av branschens struktur. Vi belyser detta i ge incitament tabell 2. Där låter vi den mest kvartilen av branschen represen-

produktiva

tera bästa teknik och den minst kvartilen motsvara sämsta

produktiva

teknik.

Iahgllg Förändrad lönsamhet i massa- och 1987 vid en

pappersindustrin

tänkt fördubbling av elkostnaderna

ENHETER l BÄSTA URSPRUNGLIG BRUTTOVlNST-					FÖRÄNDRAD
TEKNIKGRUPPEN BRUTTOVlNST-	1 2 3 4 5 6 7	ANDEL, % 83 79 75 74 72 69 67	ANDEL EFFERUEL- BRUTTOVINST- KOSTNADSHO]- NlNG, %	81 75 71 71 67 64 60	ANDEL I PROCENT- ENHETER	-2 -4 -4 -3 -5 -5 -7

SÄMSTA TEKNIK- GRUPPEN

	1 2 3 4 5 6 7 8 9			41 38 37 34 30 28 22 12 0	34 37 32 32 24 24 19 2 -42	-7 -1 -S -2 -6 -4 -3 -10 -42
Från tabellen		framgår	att samtliga teknikklasser inom bästa teknikgruppen
fortfarande når upp till bruttovinstandelsnivåer					över 60 procent även efter
att vi	påfört	dem	höjda	elkostnader. I genomsnitt minskar bruttovinst-
andelen med ca 4				i en teknikklass inom bästa teknikgrup-

procentenheter som tillhör den sämsta kvartilen får en sänkning av sina pen. Arbetsställena

bruttovinstandelar med ungefär samma antal I detta senare procentenheter. fall betyder emellertid procentenheterna mer, och man kan förutse en snabbare från den sämsta i en situation

avgång teknikgruppen med fördubblade

elkostnader i massaoch pappersindustrin.

1.5 Teknikförnvelse genom tillkomst och avgång av

produktionskapacitet

Industriell tillväxt och är en konsekvens av som

omvandling förlopp följer två huvudvägar. Olika och länder regioner skiljer sig åt genom att utnyttja

de två framkomststráken i olika proportioner. Den ena vägen förutsätter att en bransch i huvudsak håller fast vid ett etablerat produktmönster, med

små förändringar av de enskilda förbättrar produkterna. Samtidigt företagen

sin effektivitet att sänka sina insatskostnader och genom öka arbetsproduktiviteten i arbetsställen. Normalt råder

företagens priskonkurrens i

branscher som domineras av denna strategi.

Den andra innefattar

utvecklingsvägen framtagning av nya produkter och fortgående anpassning av produkternas egenskaper till efterfrågan och krav

från skilda Denna

kundgrupper. väg förutsätter investeringar i ny produktionsutrustning och nya framställningsmetoder som ger produkterna öns-

kade och rätt kvalitet.

egenskaper De avgörande investeringarna i detta fall

är dock de som till

FoU-investeringar syftar produktförnyelse. Efter den

första

huvudvägen, där produkternas förändring förblir måttlig över tiden,

består i

investeringarna högre grad av att ny utrustning successivt in köps och anpassas till produktionsprocessens effektivisering.

Ovanstående perspektiv att elkostnader betyder höjda skall väntas medföra följande två typer av omställningar:

o Introduktion

av ny produktionsteknik som vid givet varusortiment

sänker

elåtgångstalen.

o med

Byte av produktsortiment utveckling av nya produkter som kan

framställas med lägre

energiåtgångstal.

I båda fallen kommer etablerad att skrotas

produktionskapacitet och ersättas av ny. Det kan från vår observationspunkt sett ske på två sätt. I det ena fallet

17 79

byter man ut delar av ett arbetsställe - man förnyar produktionsenheten. Det handlar då om av inom arbetsstället. I det avgång produktionskapacitet andra fallet ner; vi observerar detta som en avgång av läggs arbetsstället produktionsenheter.

av är endast ena delen av industri- Avgången produktionskapacitet Den andra består av att kapacitet tillkommer genom kapaciomvandlingen. tetsökning inom redan etablerade arbetsställen och genom att helt nya produktionsenheter tillskapas. I det följande skall vi presentera några olika mått tillkomst- och i tillverkningspå avgångsprocessernas omfattning industrin. Därigenom blir det möjligt för oss att säga i vilken utsträckning som elkostnader ökar intensiteten i den ständigt pågående kapacitetshöjda inom industrin. förnyelsen

Tillkomst- och i tillverkningsindustrin har studerats avgångsprocesserna för 1970-talet. Vi skall använda dessa observationer för att ge en ingående om hur stor frekvensen av tillkomst och avgång är. översiktlig uppfattning Man skall då komma att hela andra hälften av 1970-talet var en period ihåg av Med det i minnet följande mellan fördröjd strukturomvandling. gällde försvann av att

1968 och 1978: Årligen ca 1,6 procent sysselsättningen genom

arbetsställen Samtidigt tillkom sysselsättning som motsvarade 1,2 avgick. ny av hela industrin etablerades. Tabell 3 procent genom att nya arbetsställen bild för två avsnitt av den nu behandlade perioden. Det ger motsvarande mönster som i där återges sysselsättningstermer bygger på genomsnitt

- av alla arbetsställen 5,6 procent avgick årligen - av beståndet av arbetsställen vid årets slut tillkommit under 3,4 procent samma år.

IahgLLQSysselsättningsförändringar i procent per år för tillverkningsindustrin

	CENOM AVGÅNG AV GENOM TILLKOMST ARBETSSTÄLLEN, %		AVHNYA ARBETS— STALLEN, %		NETTOFÖRÄNDRING 1 BEFINTLIGA AR- BETSSTALLEN, %
1968-74		-1,7		1,1		1,1
1974-78		-1 ,5		1 ,2		-0,7

30 18

Den sista kolumnen i tabellen

återger nettoförändringarna i arbetsställen

som finns kvar mellan år. Bakom denna nettosiffra finns ett bruttoflöde som hur

återger en grupp arbetsställen expanderar medan en annan stor

grupp förblir jämförelsevis oförändrad som minskar samtidigt kapaciteten

kraftigt i en tredje. Dessa bruttoförändringar beskrivs i tabellerna 4 och 5.

Den första tabellen visar att inom arbetsställen är

strukturomvandlingen

omfattande i

sysselsättningstermer

Iab_e1l_4 Sysselsättningsförändring i tre grupper av arbetsställen inom tillverkningsindustrin

ARBETSSTÄLLEN VARS LÖNSAMHET

	FÖRBÅTTRAS MELLAN ÅR	%	FÖRBLIR OFÖRÄND- FÖRSÄMRAS MEL- RAD	%	MELLAN ÅR %
1974-75		+2,0		+1,4	0
1975-76		-2,9		+0,5	+0,4
1976-77		-5,0		-2,7	-3,4
1977-78		-4,0		-1,3

-3,0

Tabell 5 visar att de enheter som under 1970-talet förbättrade sin lönsamhet mellan två år ökade

samtidigt sin produktion till löpande priser med över

30 procent. För enheter vars lönsamhet minskade mellan två år

närliggande

minskade

samtidigt produktionen i genomsnitt med över 20 procent. Det

betyder att omvandlingsprocessen inom arbetsställen varit betydande.

Mönstret är detsamma under alla åren under 1968-1978. perioden

Tab ll

Produktionsförändringar i tre grupper av arbetsställen inom tillverkningsindustrin 1968-1978

ARBETSSTÄLLEN MED:

Förbättrad lönsamhet	33%
Oförändrad lönsamhet	4%
Försämrad lönsamhet	-21%

81 19

Vi har tidigare visat att en fördubbling av elkostnaderna under 1970-talet skulle ha förskjutit 4 procent av sysselsättningen till en förlustposition. Det skulle ha höjt för hela industrin från 1,5 till inte fullt 2

avgångsfrekvensen procent. Skälet till det är att förlustarbetsställena avgår i en process som är

utdragen över flera år. En inte obetydlig del av förlustarbetsställena avgår inte alls utan förbättrar sin position genom i ny teknik,

investeringar ny organisation och nya produkter. En bild av olika branschers avgángsfrek-

vens under 1970-talet presenteras i tabell 6.

label] Q Avgângsfrekvens för olika branscher under 1970-talet

AVGÅNGSFREKVENS NÄR_ BRUTTOVINSTANDELEN ÅR 0% -15% Teko—, gummivaru-, jord- och sten-

varuindustri samt grafisk industri 5-6 8-10

Plastvaruindustri 4 10 Livsmedel-, järn- och stål- samt trävaruindustri 4 6-8 Kemisk industri, massa- och pappers-,

och metallvaruindustri	3	4-7
Instrumentvaruindustri	2	6
Övrig Verkstadsindustri	1	2-4
Hela industrin	2	4

Informationen i tabell 6 är följande: För arbetsställen som ett enskilt år hamnar i är sannolikheten för förlustposition avgång ungefär 5-10 procent. Vi skall i nästa avsnitt se att blivit 1980avgångssannolikheten högre under talet.

1.6 Ngdläggningstakter och under 12§0-talgt avgångssannolikheter

Den i en bransch under en viss är genomsnittliga nedläggningstakten period en funktion av tvâ huvudfaktorer. Den ena faktorn hur stor sannogäller

likheten för avgång är när bruttovinsten antar negativa värden. Den andra faktorn är helt enkelt lönsamheten i branschen under perioden. Avgörande för hur stor avgången blir är hur stor sysselsättning i förlustarbetsställen som branschen haft. Mot denna bakgrund redovisas den genomsnittliga för skilda i tabell 7. nedläggningstaken industrigrenar

Iahg1LZ Procentuell genomsnittlig avgång av arbetskraft genom nedläggning av arbetsställen i tillverkningsindustrin 1980-1983

NEDLÄGGNINGS- FREKVENS l PROCENT

Teko-, samt järn- och stålindustri 4 Trävaru-, båt- och skepps-, maskinvaru-, samt övrig tillverkningsindustri 3 Massa- och pappers-, kemisk, gummivaru-, plastvaru-, jord- och stenvaru-, samt 2 metallvaruindustri Gruv-, livsmedels-, grafisk, elektro-, samt instrumentvaruindustri 1 Petroleumraffinaderier samt transportsmedelsindustri 0,5

Med nedläggningssannolikhet menar vi den sannolikhet för avgång av enheter i en bransch som vid olika nivåer bruttovinsten gäller på i varje enskild produktionsenhet. När vinstnivån sjunker ökar risken för nedläggning och när bruttovinsten blir negativ växer avgångsfrekvensen snabbt. I figur 11 har vi samlat eller för alla industriavgångs- nedläggningskurvor grenar som hade stor under 1976-1983. nedläggningssannolikhet perioden Den estimerade avgångsfunktionen för massa- och pappersindustri visar Lex. att den årliga avgångsfrekvensen är - när bruttovinstandelen ungefär 1,5 procent är 60 procent - när vinstandelen ungefär 5,5 procent är 0 procent - nära 15 procent när bruttovinstandelen sjunkit till minus 20 procent.

83 21

(1)=Gruvindustrin (2)=Massa—o.pappersind. (3)=Grafisk industri (4)=Gummivaruindustrin (5)=Järn-o.stå1industrin AVGÅNGSFREKVENS VID OLIKA VINSTNIVÅER Procent sysselsatta

Ät (1) (2) (3)

- 12

. 8

4 -

l I l V I I 60 40 20 0 -20 -40 BRUTTOVINST- ANDEL

fjgyLu Industrigrenar med höga nedläggningssannolikheter.

Årlig av-

gângsfrekvens 1976-1983

Gruppen av med stor industrigrenar avgângssannolikhet är i huvudsak

densamma som gruppen av elintensiv industri. För denna att grupp gäller när en

elkostnadshöjning förskjuter 1000 sysselsatta till förlustposition, då

försvinner

ca 80 personer per år genom nedläggning av arbetsställen. Dess-

utom skall vi förvänta oss att

ytterligare 30-50 personer lämnar sina anställningar per år på grund av att reduceras i de arbetsställen sysselsättningen

som fortsätter sin drift trots att vinstnivån blivit negativ.

Den grupp av

- industrigrenar som har den lägsta avgångssannolikheten är

Livsmedelsindustri - Kemisk industri - Elektroindustri -

Transportmedelsindustri

22 84

instrumentvaruindustri

- Ovrig tillverkningsindustri

Huvuddelen har också de lägsta De

av dessa industrigrenar elåtgångstalen.

har också avsevärt lägre än industrierna i figur 11. Det kapitalintensitet finns således ett mönster där stor avgångsbenägenhet samvarierar hög

kaptalintensitet och stora elåtgångstal och därmed stora elkostnadsandelar.

Industrigrenar med en mellanposition när det gäller avgångssannolikheter

har också i stort sett en medelhög kapitalintensitet och medelstora elåtgångstal. Dessa industrigrenar är

- Tekoindustri - Trävaruindustri - Plastvaruindustri - och stenvaruindustri Iord- - Metallvaruindustri - Maskinvaruindustri

När bruttovinstandelen blir -10 procent i denna grupp de en

uppnår genomsnittlig avgångsfrekvens i storleksordningen 4-6 procent.

Det är flera saker man bör hålla i minnet från genomgången i detta avsnitt.

Den första observationen är att av förlustenheter är en långnedläggningen

av dessa byter till en teknik som ökar

sam process. Många arbetsbesparande

deras lönsamhet och minskar antalet sysselsatta. En annan observation är att

en leder till även i lönsamma enheter.

kostnadshöjning teknikåtgärder Sådan medför nästan alltid att åtgångstalen för olika teknikförnyelse av arbetskraft Denna senare är ungefär lika kategorier sjunker. process som den avgång av sysselsättning som sker i form av nedläggning av kraftig

hela arbetsställen.

Den presenterade överblicken avseende egenskaper hos strukturomvand-

lingsprocessen skall ses som en kunskapsbas som är användbar i nästa

huvudavsnitt som undersöker hur lönsamheten förändras i olika branscher när elkostnaderna I det första huvudavsnittet har vi dokumenterat bå-

höjs. de avgångs- och tillkomttempo, liksom hur dessa beror av lönsamhets-

nivån.

85 23

2. ELPRISKÃNSLIGHET I SEPARATA DELAR AV 1990-TALETS INDUSTRI

Alla av stigande insatskostnader är illa sedda av den enskilde produtyper centen. att ett svenskt företag ser med ogillande Speciellt gäller naturligtvis det får betala ett högre pris för en insatsvara än vad en utländsk varje gång konkurrent får. Generellt emellertid att vissa av produktionsgäller typer faktorer är andra framstår som mycket billiga vid en speciellt dyra medan internationell det senare är Lex. kostnaderna för en jämförelse. Exempel på som under 1980-talet varit än i länder civilingenjör betydligt lägre i Sverige som och Schweiz. Västtyskland

av industrins elkostnader skall förväntas medföra en En kraftig höjning långsiktig substitution av två slag. Den ena består i att existerande produkut mot mindre elintensiva i alla industritionsprocesser byts processer Den andra substitutionen innebär en av produktionen grenar. förskjutning mot sådana varor som kräver liten för sin eller för elåtgång tillverkning vilka nivå är av underordnad betydelse. elåtgångskostnadernas

Vi skall för ovanstående genom belysa förutsättningarna typ av substitution att undersöka elkostnadernas kort- och långsiktiga betydelse för - elintensiv industri - branscher inom vilka kostnadsnivån är mindre produktkonkurrerande än för industrigrenar som är utsatta för stark kostnadspress betydelsefull - som kännetecknas av åldrande och produktion produktårgångar priskonkurrens.

Vi inleder med att måla villkoren för de två konkurrensforanalysen upp merna och Därefter undersöks i följd elintensiv, produkt- priskonkurrens. och industri. avslutas med två pris- produktkonkurrerande Kapitlet scenarier som av det i vilket framtvingade återspeglar betydelsen tempo ställs Hur incitamenomställningar kan äga rum. Speciellt frågan: påverkas ten att investera i ny teknik vid en elkostnadshöjning?

24 86

2.1 Kgnkgrrgngfgrmgr och produktområden i svensk industri

Ett företag kan själv påverka sina marknadsvillkor. produktkonkurrerande Att behålla och denna förmåga är ett sådant företags särdrag. Sådana förnya företag utmärks också av att fortgående söka sig till rätt marknadsmiljö och sina kundlänkar. Vid kan man inte tala om ett förnya produktkonkurrens entydigt marknadspris. Skälet är att varje leverantör strävar efter att ta fram inklusive med en eller flera unika egenskaper och att produkter, tjänster, avskärma där denna är attraktiv. En viktig marknadssegment originalitet produktionsfaktor blir därför företagets utvecklings- och förnyelseförmåga med bas i teknologiskt kunnande och kompetens inom design- och systemområdet.

Den bild som tecknats ovan beskriver typfallet för produktkonkurrens. Den omvända bilden gäller för priskonkurrerande verksamhet. Det handlar då om en marknadsmiljö där företagen är passiva pristagare. De kan inte på sätt sina marknadsvillkor. De saknar förutsättnågot självständigt påverka ningar att bygga ut och underhålla kundlänkar. En speciell variant på priskonkurrens är oligopolmarknader med pressade och instabila prisstrukturer. Återkommande drag på marknader med priskonkurrens är

o Produkterna är standardiserade och bulkbetonade; deras värde per viktsenhet är normalt låg och fallande över tiden.

o Känsligheten för marknadens pris är hög och prisbestämningen har sin utgångspunkt i globala, internationella marknader. Kan företaget inte hålla sig till det dikterade priset får det i princip inte sälja någonting.

0 Teknikförnyelsen har form av specialisering efter exportcykler med av teknik för att reducera kostnaderna i inköp färdig produktionen.

Ett tydligt exempel på skillnaden mellan pris- och produktkonkurrens är att de förras förnyelsestrategi består i köp och försäljning av marknadsandelar. Den motsvarande strategin hos produktkonkurrerande företag är snarast köp och försäljning av kunskapsandelar. Företagens FoU är orienterad mot de förnyar imitation, kunskapsimport och produktförnyelse, sig genom innovationer som ger marknader och nischer. är

egna Genomgående drag

följande:

25 87

0 Marknaderna är kund- och beställningsbetonade; de är avgränsade och har kunder. köpstarka

0 Priskänsligheten vid internationell konkurrens är låg; produkternas värde är normalt växer över per viktsenhet mycket högt, och kilopriset tiden.

För att överföra ovanstående till en beskrivning av indelning empirisk och som utveckindustrin skall vi utnyttja en klassificerings- analysmetod lats vid CERUM. Den första grupperingen består i att skilja ut verksamheter som deltar i internationell konkurrens från den produktion som är skyddad. Som kan man klassificera som skyddade när summan tumregel produkter av deras och är mindre än hälften av det inhemska export- importvärde produktionsvärdet.

är byggd på en analys av industri- och handelsstatistik Följande uppställning från 1975-1985. Det visar varuperioden sig att produktkonkurrerande då blir identifierbara med av följande två enkla men grupper hjälp samtidiga kriterier: - växer snabbare än exportvärdet importvärdet - importpriset. exportpriset stiger relativt

Ovanstående kriterium i enkla att leverantören ökar betyder ordalag gradvis sin som han höjer sitt Med denna försäljning samtidigt försäljningspris. ansats erhålls den av industrin som redovisas i tabell 8. gruppering

För att illustrera hur i tabell 8 kan användas, gör vi sammanställningen karakterisering av den elintensiva industrin: följande

o De elintensiva kemibranscherna tillhör segmentet expansiv produktkonkurrens. Detsamma för den elintensiva framställningen av gäller icke-järnmetaller.

o Den elintensiva delen av massa- och innehåller papperstillverkningen i huvudsak enbart produkter. Detsamma gäller priskonkurrerande huvuddelen är elintenav järn- och stålindustrin (som genomgående Siv).

88 26

Iahg1]_§ Marknadsvillkor och konkurrensformer för svensk industri 1985

ANDEL SYSSELSATTA I PROCENT AV HELA INDUSRIN

(I) Expansiv med produktkonkurrens växande sysselsättning 24 42 (II) Stagnerande produktkonkurrens 18 med minskande sysselsättning

(III) Växande priskonkurrens (med 7 sysselsättningsökning) 39 (IV) Kontraktiv priskonkurrens (med 32 sysselsättningsminskning) (V) 19 Skyddad produktion

2.2 n 1 rn lin n i I n iv in r

I kostnadstermer utgör elenergin hälften av industrins totala energiförbrukning. Det finns inte tydlig tendens som att elintensiva någon betyder industrigrenar har större elanvändning i förhållande till total energiförbrukning än andra branscher. För hela industrin var kvoten mellan elkostnader och förädlingsvärde ca 3,6 procent 1987. I de elintensiva industribranscherna var kvoten ungefär dubbelt så hög. Den allt betydelsefullare verkstadsindustrin hade däremot lägst kvot med en nivå klart under hälften av industrins genomsnitt.

En helt annan metod att utvärdera elkänsligheten är att undersöka elkostnadselasticiteterna för industrins beskrivningen i branschaggregat. Enligt avsnitt 1.4 höjer vi hypotetiskt elkostnaderna med 100 procent och beräknar hur många sysselsatta som hamnar i förlustarbetsställen av elpå grund kostnadshöjningen. Det kallar vi elkostnadseffekten. Den senares andel av den samlade sysselsättningen i lönsamma arbetsställen utgör ett mått på elkostnadselasticiteten.

89 7-7

Tgbgll 2 Elkostnadsandel och elintensitet 1987

KVOTEN MELLAN EL- ELKOSTNADERNAS KOSTNADER o. FOR- ANDEL AV DE TOTA- ÄDLINGSVARDE, % LA ENERGIKOSTNA- DERNAJZ/9 ELINTENSIVA SEKTORER:

Massa- och papperstillverkning	13,8	69
Malmbrytning	12,8	67
Icke-järnmetaller	11,2	71
Iärn- och		40
stålframställning	9,8

Kemikalie-, gödselmedel och

plasttillverkning 9,8 72

Andra gruvor och mineralbrott 4,6 54

ÖVRIGA BRANSCHAGGREGAT:

Hela kemisektorn (genomsnitt)	4,4	65
Iord- och stenvaruindustri	4,2	35
Trävaruindustri	3,6	64
Livsmedelsindustri	2,5	44
Tekoindustri	2,2	47

Annan

tillverkningsindustri	1,8	58
Verkstadsindustri	1,7	57
Hela industrin	3,6	52

En stor grupp av industrisektorer har under tolvårsperioden 1975-1987 haft så låg elkänslighet att elkostnadselasticiteten blivit noll vid genomgående elkostnadsökningar både med 100 och 200 procent. Dessa sektorer presenteras i tabell 10 som anger dels hur stor andel sysselsatta varje sektor hade i förlustarbetsställen 1987, dels kvoten mellan elkostnader och förädlingsvärde i respektive sektor.

För de industrisektorer som ingår i tabell 10 således att den lönsamma gäller delen av varje sektor under längre tid haft en robust struktur. Även vid en kraftig ökning av elkostnaderna skulle inte antalet förlustarbetsställen ha

28 90

ökat under Som helhet har dessa sektorer genomgående haft en perioden.

låg elkostnadsandel.

IahglLm Industrisektorer vars elkostnadselasticitet var noll samtliga åren

1975, 1981 och 19871)

KVOTEN MELLAN EL- SYSSELSATTA ANDEL KOSTNADER o. FOR- I FÖRLUSTARBETS- ÄDUNGSVÄRDE, STÄLLEN 1987, % 1987.%

Grafisk industri	0,8	3,5
Petroleumindustri	2,7	0,0
Gummivaruindustri	3,2	8,5
Elektroindustri	1,5	14,7
Transportmedelsindustri	1,5	6,4
Skeppsvarv och båtbyggeri	1,5	38,5
Instrumentvaruindustri	0,8	4,8

“För dessa sektorer var elasticitetcrna noll vid en clkostnadshöjning med både 100 och 200 procent.

För industrisektorer kan vi konstatera att elkostnaderna övriga aggergerade har minskat under 1975-1987, med ett Kemikalieindustperioden undantag. rin hade en men elkostnadselasticitet 1987, efter att ha uppvisat låg positiv nollvärden såväl 1981 som 1975. Samtliga elkänsliga aggregerade sektorer redovisas i tabell 11, som att robustheten har ökat i så gott som återspeglar alla delar av industrin under 1980-talet. Tabellen tydliggör också att vi i den fortsatta av elintensiv industri bör inkludera industrisektorn behandlingen och stenvaruindustri som visat ha en genomgående hög elasticitet jord- sig under den studerade perioden.

Under 1980-talet har antalet sysselsatta i den elintensiva industrin minskat med en för att 1987 omfatta 95 000 I omkring fjärdedel omkring sysselsatta. och stenvaruindustrin fanns 20 000 personer. År jord- samtidigt ytterligare 1987 var andra i förlustenheter inom elintensiv industri endast sysselsatta mindre än vid 1980-talets början. Däremot hade robustheten ökat något för hela enheter med positiva bruttovinster. För jordkraftigt uppsättningen och stenindustrin kan vi samtidigt notera att en fördelning med mycket stor andel i förlustenheter år 1981 hade i en struktur där mer sysselsatta förbytts än 95 procent av de sysselsatta fanns i enheter med positiva vinster.

2111x1111 Industrisektorer som uppvisat en för

känslighet elkostnadshöj-

ningar 1975-1987

ELKOSTNADSELASTICITET I PROCENT1)

(vid fördubbling av elpriserna)

1975 1981 1987

ELINTENSIV INDUSTRI:

Gruvor	2,7	0,0	0,0
Massa- och pappersindustri	8,1	5,4	0,0*
Kemikalieindustri	0,0	0,0	1,7

Iärn- och stålindustri (inkl icke-järn) 7,6 14,4 0,0* ÖVRIGA SEKTORER:

Livsmedelsindustri	3,0	3,7	1,3
Tekoindustri	1,3	3,8	1,3
Trävaruindustri	4,2	2,1	1,0
Plastvaruindustri	0,7	0,0*	0,0
Iord- och stenvaruindustri	5,7	3,4	3,5
Metallvaruindustri	0,0	2,2	0,0*
Maskinvaruindustri	0,0	1,0	0,0
Annan	1,4
tillverkningsindustri		0,0	0,0

Anm: Med tecknet anges att sektorn för angivet år har en positiv kostnadselasticitet när elkostnaden höjs med 200 procent istället för 100. 1) Begreppet elkostnadselasticitet definieras i bilaga 2.

Budskapet i tabellerna 11 och 12 är tydligt:

0 År 1981 var elkostnadselasticiteten inom den

hög elintensiva

industrin. År 1987 hade elasticiteterna inom samma industri fallit till en nivå.

låg

Iord- och stenvaruindustrin hade stora elkostnadselasticiteter under hela perioden 1981-1987.

Antag att vi får behålla samma internationella och samma

efterfrågebild

industristruktur som varit rådande under 1980-talets andra hälft. Under sådana villkor får en fördubblad elkostnad

mycket måttliga sysselsättnings-

konsekvenser inom den elintensiva industrin en sikt om 3-5

på medellång

år. Kan vi med samma villkor om den sikten? Är den

säga något längre bästa tillgängliga tekniken inom de olika elintensiva branscherna tillräckligt

92 30

Iahg_[]_11 Elkostnadselasticiteter i elintensiv industri 1981 och 1985

ELINTENSIV IORD- OCH STEN- INDUSTRI VARUINDUSTRI

Elasticitet vid en elkostnads-

höjning med 100 procent

-1981 16 3 - 1987 1 4

Elasticitet vid en elkostnads-

höjning med 200 procent

* - 1981 42 - 1987 4 4

Uppgift saknas

attraktiv för att motivera investeringar och teknikanpassning efter en

Lönsamhetsmönstret var 1987 sådant i samtliga del-

elkostnadshöjning?

branscher att man måste besvara den frågan med ett tydligt ja. Som framgår

av tabell 13 hade stora delar av industrigren en brottvinstandel

respektive

Den största osäkerheten torde

som översteg 60 procent. gälla gruvindustrin.

Ia_h_e1l_1§ Bruttovinstandel i de mest lönsamma delarna av den elintensiva industrins delbranscher 1987

ANTAL SYSSELSATTA l ARBETSSTÄLLEN MED EN BRUTTOVINSTANDEL SOM ÖVERSTEG 60 PROCENT %

Massa- och	53
pappersindustri
Gruvindustri	37
Iäen- och stälindustri	25
Kemisk industri	25
Iord- och stenvaruindustri	25

93 31

Den industri som under 1980-talet varit priskonkurrerande omfattar väsentliga delar av den elintensiva industrin. Ett skäl för att göra en viktigt uppdelning i pris- och produktkonkurrerande verksamhet är att de branschaggregat eller sektorer vi behandlat hittills är heterogena i den bemärkelsen att de alla innehåller både pris- och produktkonkurrerande segment. Eftersom de priskonkurrerande produktområdena definitionsmässigt är kostnadskänsliga innebär det en väsentlig informationsvinst att särskilja sådan industri från produktkonkurrerande. Vi skall hålla samtidigt i minnet att i priskonkurrerande industri har blivit kostnadskänsliglteten kraftigt reducerad på grund av den robusta struktur som utbildats under det senaste decenniet. Det måste vidare påpekas att alla som ges här uppgifter om priskonkurrerande industri bygger på direktuppgifter från ca 40 enskilda delbranscher från industrins olika huvudsektorer.

Från 12 kan vi utläsa att perioden 1970-1985 har inneburit en figur stadig rörelse där andelen sysselsatta inom expansiv produktkonkurrens fortsatt att växa och där andelen kontraktiv priskonkurrens fallit från 50 procent ner mot 35 procent vid 1980-talets slut. I absoluta tal minskade antalet sysselsatta inom den kontraktiva priskonkurrensen från klart över 400 000 personer 1970 till väsentligt under 300 000 år 1985. När man betraktar i utvecklingen figur 12 gäller det slutligen att hålla en tanke i minnet: Produktkonspeciell kurrens är ett fenomen; av all dynamiskt merparten produktkonkurrerande verksamhet mognar på sikt och standardiseras eller förlorar annat sätt sitt på övertag som ett led i den ekonomiska Det att nya utvecklingen. betyder produktgrupper över tiden tillförs kategorin priskonkurrens.

En liten del av den priskonkurrerande industrin har under 1975perioden 1985 haft sådana exportframgångar att antalet ökat. Under 1980sysselsatta talets andra hälft hade dock andelen i förlustarbetsställen inom sysselsatta denna blivit stor. grupp jämförelsevis I gruppen ingår t.ex. konfektprodukter, petroleumbaserade produkter, verktygsprodukter och varubearbetningsmaskiner.

32 94

% ;j

40 KONTRAKTIV PRISKONKURRENS

EXPANSlV PRO- DUKTKONKURRENS 20

V 1970 1980 1990

Eigg_:_]_z Andel sysselsatta inom pris- och produktkonkurrerande industri

Ovanstående, svagt växande del av priskonkurrerande industri sysselsatte

drygt 60 000 personer 1987. Samma år sysselsattes över 230 000 i den kontrak-

tiva delen av den priskonkurrerande industrin. I 13 hur figur återges produktivitetsnivån i dessa delbranscher höjdes kraftigt mellan 1970 och 1984

samtidigt som antalet sysselsatta minskade med 100 000 personer.

omkring Fördelningen hade 1984 blivit mer robust än 1978. Under efterbetydligt följande år tilltog robustheten ytterligare.

Inom den kontraktiva, industrin 1987 en stor del

priskonkurrerande ingick av (men inte alla) gruv- mineralbrytningsbranscherna. Detsamma gäller för

de malmförädlande industrierna. Vidare ingick alla de delar av och

jord-

stenvaruindustrin som inte var skyddade från konkurrens. Andra

exempel är trä- och metallmöbler, delar av svensk industri för kontorsutrustning,

fartygstillverkning, musik- och sportartiklar.

Tabell 14 visar att

ungefär 7 procent av alla sysselsatta i priskonkurrerande

industri fanns i förlustarbetsställen 1987. Det är snarast en gynnsam siffra

för tillverkningsområden av detta slag. Som vi betonat vid tidigare analy-

sen av mindre finfördelade har

aggregat produktivitetsfördelningarna gradvis blivit mer robusta under 1980-talet. Som en är elkostnadselastiföljd

33 95 FÖRÄDLINGS- VÄRDE PER SYSSELSATT

Tusental kronor i fasta priser

400 1984

1970 ‘ 200

I I I I I 100 200 300 400 Tusental sysselsatta

Figur 13 Produktivitetsmönster inom kontraktiv, priskonkurrerande

industri 1970 och 1984

citeten mindre än 2 procent för gruppen som helhet. Det betyder att under

1987 skulle

o en fördubbling av elkostnaderna i den priskonkurrerande industrin leda till att ytterligare 4 000 personer skulle befinna sig i förlustarbetsställen. Det ursprungliga antalet sysselsatta i priskonkurrerande

förlustenheter var drygt 21 000 personer.

Elkostnadskänslighet 1987 inom priskonkurrerande industri

Procentuell andel sysselsatta i förlustarbetsställen före en 7%

elkostnadshöjning

Antal sysselsatta som hamnar i förlustarbetsställen

vid en fördubbling av elkostnaderna 4200

Elkostnadselasticitet vid fördubblade elkostnader 1,6%

96 34

2.4 [roduktkonkgrrgrande och skyddad industri

I föregående avsnitt visas att den produktkonkurrerande tillverkningsindustrin har ökat sin andel av industrisysselsältningen. Det förtjänar att betonas att denna ökning har varit allt för svag för att kunna kompensera den kraftiga reduktion som ägt rum inom industrins priskonkurrerande segment.

Vi behandlar den åtskild från den produktkonkurrerande tillverkningen priskonkurrerande, eftersom den förra arbetar under villkor av låg priskänslighet, medan den senare måste brottas med höga priselasticiteter på den internationella marknaden. För den produktkonkurrerande tillverkningen har vi istället iakttagit hur man under 1980-talet med framgång förmått med och understödja egna prishöjningar egenskapsutveckling kundanpassning. På detta sätt blir industrin jämförelsevis kostnadsokänslig så länge som den behåller sina produktkonkurrerande karakteristika. Av helt andra skäl finner vi också att den skyddade industrin uppvisar en reducerad känslighet vid prishöjningar.

Vi har tidigare betonat att produktkonkurrerande varor över tiden kan glida över i priskonkurrens. Ibland kan sådana förskjutningar ske jämförelsevis snabbt. Det faktum att svensk tillhört personbilstillverkning kategorin expansiv produktkonkurrens under hela 1980-talet bör stämma till eftertanke. Med denna reservation kan vi ändå se i figur 14 hur kategorin expansiv produktkonkurrens höjt sin ett markerat sätt produktivitetskurva på samtidigt som sysselsättningen ökat med drygt 30 000 personer mellan 1970 och 1984.

För att den skillnad som finns mellan och tydliggöra grundläggande prisproduktkonkurrerande industri jämförs produktiviteten hos de två kategorierna expansiv produktkonkurrens och kontraktiv priskonkurrens i tabell 15. Respektive grupp av branscher har delats in i kvartiler med avseende på sin produktivitet, där kvartil 1 anger högsta och kvartil 4 den lägsta produktivitetsgruppen. Det framgår att 1984 var produktionsnivån ca 25 procent högre i produktkonkurrerande industrigrenar över alla kvartiler. I den lägsta kvartilen var produktivitetsövertaget hela 34 procent. Dessa värden kan lätt uppfattas som mycket höga eftersom den produktkonkurrerande

Tusental kronor i fasta priser

PER

600 1984

FÖRÄDLINGSVÄRDE

SYSSELSATT

ah o o

{.+

100 2oo Tusentals sysselsatta

Figur 14 Produktivitetsfördelningar 1970 och 1984 för branscher med

expansiv produktkonkurrens

industrin i genomsnitt

har mycket lägre kapitalkvot än övrig industri. Å

andra sidan är det som

kunskapskapital bildat genom FoU~investeringar väsentligt högre än i de priskonkurrerande branscherna.

Ia_hg1]__15

Arbetsproduktivitet i expansiv produkt- och kontraktiv priskon-

kurrens 1984

KVOTEN MELLAN PRODUKTIVITETEN I PRO- DUKT- OCH PRISKONKURRERANDE INDUSTRI

Kvartil l 124 Kvartil 2 122 Kvartil 3 125 Kvartil 4 134

Genomsnitt 125

36 93

inom den industrin omkring 5

Under 1984 fanns produktkonkurrerande

av de i förlustarbetsställen. En fördubbling av elpriserna

procent sysselsatta skulle samma år ha förskjutit strukturen så att ytterligare ca 3 000 personer

i Det motsvarar en halv av sysselhamnar förlustposition. ungefär procent

sättningen.

i den industrin 1987

tabell 16 Elkostnadskänslighet produktkonkurrerande

Andel i förlustarbetsställen före en

sysselsatta

elkostnadshöjning

Antal som skulle hamna i förlustposition sysselsatta

av elkostnaderna 2.900 vid en fördubbling

Elkostnadselasticitet 0,6%

industri visar samma

De branscher som ingår i gruppen skyddad upp låga

som inom områden med Den

elkostnadskänslighet produktkonkurrens.

beindustrin utmärks av att (i) importen till Sverige är mycket

skyddade som (ii) endast en liten del av den svenska produktionen gränsad, samtidigt

Huvuddelen av all fanns vid 1980-

säljs på export. livsmedelsproduktion

inom som dessutom omfattade som trä- och

talets mitt gruppen produkter

cement-, kalk- och andra mine-

pappersförpackningar, grafiska produkter, vissa metallkonstruktioner samt reparation av rälsfordon. ralprodukter,

inom skyddade produktområden Elkostnadskänslighet gruppen

Andel i förlustarbetsställen innan

sysselsatta

en tänkt 5% elkostnadshöjning

Antal som hamnar i förlustarbets-

sysselsatta

av elkostnaderna 600 ställen vid en fördubbling

Elkostnadselasticitet 0,4%

99 37

2.5 Höjda glkosgnader under 1220-talet

Den omedelbara slutsats som av vår är att

följer genomgång

0 Med den industristruktur och den marknadsbild som rått under 1980-

talets andra hälft klarar industrin en stegring av elkostnaderna med 50-

100 procent (i) utan några betydande nedläggningseffekter och (ii) med

tillräckligt lönsam bästa teknik för att skall investeringsviljan förbli

intakt.

0 Med de villkor som rådde under perioden 1975-1981 gäller inte ovanstående slutsats.

1980-talets förstärkta visavi 1970-talet har position sin grund i både förbättrade internationella

konjunkturvillkor och en markerad av förbättring

den svenska industrins produktivitetsmönster, underblåst av det förbättrade

kostnadsläge som åstadkoms av den stora devalveringen vid 1980-talets början.

Från ovanstående slutsatser kan vi också härleda för 1990-

scenariofrågor

talet. En en

fråga gäller hur djup konjunktursvacka får bli under 1990-talets

första hälft innan en

elkostnadshöjning ger industrin verkliga bekymmer.

En andra om trenden

fråga gäller med en växande andel produktkonkur-

rens och en fallande för

proportion priskonkurrens blir bestående. Mer

allmänt måste vi också ha en

föreställning om hur bästa teknik kan förvän-

tas utvecklas under decenniet.

Ett möjligt scenario

(1) är att den produktkonkurrerande industrin fortsätter

att växa i oförminskad takt och får en andel på ca 40 procent under seklets sista år som

samtidigt industrisektorn behåller sin nuvarande omfattning.

Med en sådan kan vi från

utveckling utgå att den låga

elkostnadskänslighe-

ten under perioden 1985-1987 blir bestående under 1990-talet.

Ett tänkbart scenario (2) är att tillväxten av produktkonkurrerande industri

bromsas För att det skall bli en

upp. verklighet räcker det med att den

svenska hamnar i

personbilsproduktionen svårigheter och stagnerar. Om samtidigt en allmän lågkonjunktur inträffar under

1990-talets första hälft

38 100

bruttovinstandel med ca 10 procent blir slutsatsen den och sänker industrins

följande:

ett även ett

o Med scenario (2) är varje kostnadshöjning bekymmer,

Å andra sidan är en halvering av elpriserna en alltför högre elpris. liten post för att vara till verklig hjälp.

hela industrin kunde vi i tabell 1 uppskatta att en Genom att bearbeta medföra fem tusen skulle elkostnadsfördubbling skulle att drygt personer Med i kahamna i förlustarbetsställen. den mer ingående strukturanalysen en procent av hela

pitel 2 har den siffran höjts till ett övre tak på ungefär

och med fördelning av antalet personer:

sysselsättningen följande

- - 600

Skyddade produkter

- Produktkonkurrerande varor - 2.900 - Priskonkurrerande varor - 4.200

i enhe-

Under 1987fanns ungefär 7 procent av hela industrins sysselsättning

Med av elkostnaderna skulle ter med negativa bruttovinster. en fördubbling till Som kan vi nämna att

denna siffra ha stigit 8 procent. jämförelse

under 1970-talets första

motsvarande andel i genomsnitt låg över 10 procent

hälft och över 15 procent under den andra.

sätt att 1980-

När det gäller incitament till nyinvesteringar gäller på likartat

talets andra hälft framstår i en särskilt Under flera av dessa

gynnsam dager.

av i enheter med bruttovinst-

år fanns närmare 20 procent sysselsättningen

andelar över 60 procent. Genomsnittet för 1970-talet var istället 10 procent.

mellan 1970- och 1980-talen. Hela industrin. Tabell 18 Jämförelse

1969 1973 1977 1981 1987

Andel sysselsatta i

11% 10% 17% 12% 7% förlustarbetsställen

Andel sysselsatta i

med en brutto- = 8%* z 11% 18% enheter vinstandel över 60%

Siffran 8% betecknar medelvärdet för perioden 1969-1977

39 101

Informationen i tabell 18 betyder med andra 0rd att strukturen var gynnsam

1987. Det betyder att även vid en lågkonjunktur finns den robusta fördel-

ningen kvar. Det att under 1990-

betyder samtidigt elkostnadskänsligheten

talets andra hälft blir helt beroende av i vilken den svenska industrin

grad förmår öka andelen produktkonkurrerande exportprodukter.

DATAUNDERLAG OCH REFERENSER

Huvuddelen av analysen bygger på ingående av (1) handelsbearbetningar

statistik från SCB och (2) industristatistik från SlND:s databas. Andra

viktiga

källor har varit:

Elpriser och svensk industri: struktur, sysselsättning, styrmedel (1988), Sta-

tens energiverk 1988:7, Allmänna förlaget

Førsund, F. och Hjalmarsson, L. (1987), Analvses of Industrial Structure: A

Putty-Clay Approach, The Industrial Institute for Economic and Social

Research, Almqvist & Wiksell International, Stockholm

Johansson, B. och Strömqvist, U. (1980), Vinster och sysselsättning i svensk

industri, SIND 1980:2 Liber Johansson, B. (1988), Innovation Processes in the Swedish Network of

Export and Import Nodes, CWP-1988:5, CERUM, Umeå Universitet

Karlsson, C. och Larsson, I. (1989), Product and Price Competition: A Charac-

terization, CWP-1989:3

Strömqvist, U. (1983), Lönsamhetsstruktur och investeringsmönster, §LI_\I__Q

1983:1 Liber

40 102

BILAGA

Bilaga 1

Indelningen av industrin i (1) produktkonkurrens, (2) priskonkurrens, och (3) produkter som är skyddade från internationell konkurrens är baserad på en analys av ca 150 varugrupper i handelsstatistiken som därefter inordnats i ett system för industristatistik med ca 100 branscher. Uppgifterna om elâtgängstal har i vissa fall endast varit tillgängliga hos Industriverket (SIND) i ytterligare en aggregeringsnivå.

Förutom ovanstående databaser har analysen också utnyttjat SIND:s så kallade 20-branschsystem. I det följande skall vi återge några karakteristika från detta system i två tabeller.

Tabell B.1 sysselsatta i förlustarbetsställen

ANDELEN 1 FÖRLUST- _SYSSELSATTA ARBETSSTALLEN %

	1975	1981	1987
Gruvindustri	9	O	17
Livsmedelsindustri	5	2	2
Tekoindustri	23	28	11
Trävaruindustri	13	11	8
Massa och papper	3	9	4
Grafisk industri	7	3	2
Kemisk industri	7	13	3
Petroleumindustri	0	0	0
Gummivaruindustri	1	17	9
Plastvaruindustri	7	6	3
Iord- och stenvaruindustri	14	16	4
Iärn- och stålindustri	33	10	14
Metallvaruindustri	9	11	7
Maskinvaruindustri	17	14	. 14
Elektroindustri	7	27	15
Transportmedelsindustri	8	0	6
Varv och båtindustri	*	*

Instrumentvaruindustri	13	18	5
Annan tillverkning	13	7	8
Hela industrin	16	12	7

103 41

Elkostnadselasticitet ELKOSTNADSELASTICITET I PROCENT i 975 1981 1 987

Gruvindustri Livsmedelsindustri Tekoindustri Trävaruindustri

COOQU1I\Jv¥->0

J- Massa och papper Grafisk industri

Kemisk industri Petroleumindustri

Gummivaruindustri Plastvaruindustri Ci Iord- och stenvaruindustri 4 Iärn- och stálindustri Metallvaruindustri Maskinvaruindustri

OOOCOU--‘V9.50?

Elektroindustri

Transportmedelsindustri

Varv och båtindustri Instrumentvaruindustri Annan tillverkning

Hela industrin då 4 1 Amn: Med ” anges all clkoslnadsclasticitetcn är positiv om clkostnaden höjs med 200 procent

42 104

fii_laga_2

Beräkningen av elkostnadselasticiteter har följt följande delsteg för varje bransch.

(1) sysselsättningen S i branschen har delats in i två grupper S(+) och SH

där SH) utgör antalet sysselsatta i arbetsställen med bruttopositiva

vinster. Det gäller att S = S(+) + SH

(2) Därefter har elkostnaden höjts med 100 procent i respektive teknik-

eller lönsamhetsgrupp av arbetsställen. Vid dessa högre insatskostna-

der kan antalet sysselsatta i förlustarbetsställen i vissa fall öka från SH till s(--

(3) Med hjälp av ovanstående steg kan elkostnadseffekten beräknas som s(--) - s(-)

A31 =

(4) Elkostnadselasticiteten kan därmed beräknas som AS1/S(+). Den anger

därmed antalet sysselsatta som hamnar i förlustarbetsställen på grund

av elkostnadshöjningen. Elasticiteten är beräknad som procent av

antalet syselsatta, S(+), i enheter med positiva bruttovinster.

(5) Förutom ovanstående kalkyler har dessutom en beräkning gjorts av

hur många sysselsatta S() som hamnar i förlustarbetsställen om

elkostnaden ökas med 200 procent. Därefter har A82 beräknats som

AS2 = S(‘) - SH. I har AS2/S(+› valts som mått

redovisningen på

elasticitetskonstnaden i detta fall.

105 lt Bilaga

Statistiska centralbyrån 1990-02-05 Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik Björn Tegsjö

Beroendet av elintensiv

produktion

i lokala arbetsmarknader

l Indelningen i lokala arbetsmarknader, bakgrund och syfte

Lokal arbetsmarknad är vanligen benämningen på ett geografiskt begränsat område inom vilket arbetsmarknaden i viss mån fungerar självständigt. I praktiken används begreppet ofta i olika typer av studier av arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden, då behov finns att avgränsa det geografiska området till en funktionell enhet. I allmänhet råder oklarhet över vad en lokal arbetsmarknad egentligen innebär eller hur den bör definieras. I många studier har man gjort egna försök att indela sitt undersökningsorrtråde i en eller flera lokala arbetsmarknader.

Någon enkel och enhetlig indelning av landet i lokala arbetsmarlmader har hittills inte förelegat. Framtagningen av A-regioner och H-regioner har inte gjorts utifrån faktorer lämpade för avgränsning av lokala arbetsmarknader. En rikstäckande indelning med lämpliga kriterier skulle kunna användas exempelvis vid beskrivningar och jämförelser av regionala förhållanden på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden.

Vid indelning i delarbetsmarknader t ex genom avgränsning via yrkesgrupper, strävar man efter grupperingar som innebär att det föreligger restriktioner och tröghet i rörligheten mellan delarbetsmarknadema. Exempel på detta är krav på omskolning, vidareutbildning eller formell kompetens för tjänsterna, vilket begränsar rörligheten för personer som tillhör andra delarbetsmarknader. På motsvarande sätt bygger indelningen av lokala arbetsmarknader på geografiska restriktioner. Accepterandet av ett jobb utanför den egna lokala arbetsmarknaden kan exempelvis innebära att personen i fråga måste flytta till annan ort eller företa onormalt långa pendlingsresor. Personer som blivit erbjudna och accepterar arbeten inom den egna lokala arbetsmarknaden skulle däremot i normalfallet inte behöva flytta.

En rikstäckande indelning i lokala arbetsmarknader bör sträva efter att skapa regioner som i möjligaste mån fungerar som självständiga arbetsmarknader. Utbudet av arbetstillfällen bör vara lättillgängligt för den befolkning som bor i regionen. Indelningen bör således bygga på pendlingsrelationer. Genom att utnyttja tillgänglig statistik över de faktiska pendlingsströmmama avgränsas regioner där de sysselsatta i praktiken har sitt arbete vid arbetsplatser inom regionen. Arbetsplatsema utanför regionen är däremot relativt svårtillgängliga. Den avgränsningsmetod som redovisas nedan bygger på observerade pendlingsströmmar och speglar därmed de förvärvsarbetandes faktiska beteende.

2 Kriterier och regler för avgränsningen

Vid avgränsningen av lokala arbetsmarknader utgör kommunen den minsta byggstenen. Dessutom förekomma endast i m lokal arbetsmarknad. Dessa båda får varje kommun blir lättare att verbalt beskriva regler har ställts upp av två skäl. Det ena skälet är att det den lokala arbetsmarknadens geografiska utbredning. Det andra skälet är att tillämpningar underlättas om byggstenarna En av den regionala indelningen utgörs av kommuner. indelning som inte följer administrativa gränser får antagligen svårigheter att vinna gehör i tex planeringssammanhang. Dessutom är det inte ovanligt att statistik inte kan brytas ner åtminstone inte utan stora kostnader eller kvalitetsförsämpå lägre nivå än kommunnivå, ringar. Dessa argument väger tyngre än de nackdelar i form av sämre precision som i de fall delar av kommuneri strikt mening förs till fel lokal arbetsmarknad. föreligger

av de lokala arbetsmarknadema bygger helt på pendlingsströmmar. Av- Avgränsningen gränsnin gen görs i två steg. Först avgörs vilka kommuner som utgör centra i lokala arbetsmarknader och därefter bestäms till vilka centra övri ga kommuner ska föras.

Steg 1. Bestämning av lokala arbetsmarknadscentra

Två relativt likartade och samvarierande självständighetslcriterier ställs upp. Det ena kan eller oberoende betecknas som ett mått på kommunens generella självständighet gentemot andra kommuner i fråga om tillgången på arbetstillfällen för den egna befolkningen a). Det andra kriteriet avser kommunens specifika självständighet eller (kriterium oberoende den kommun till vilken den största utpendlingsströmmen är riktad gentemot (lcriterium b). Vid bestämningen av vilka kommuner som ska klassas som centra skall vara uppfyllda formler: båda självständighetsvillkoren enligt nedan redovisade

Kommun i klassas som centrum i en lokal arbetsmarknad om båda kriterierna (a och b) är uppfyllda:

Kriterium a: där E är flödet av sysselsatta från j

kommun i till kommunj och E i är

antalet sysselsatta som bor i i

Kriterium b: där E i jmax är det största enskilda

flödet av sysselsatta från kommun i till en annan kommun (kommun

jmax)

Villkoren för indelningen i lokala arbetsmarknader preciseras slutligen genom bestämning av värden på p1 och p2. En kommun utgör centrum i en lokal arbetsmarknad i detta förslag om båda ovanstående kriterier uppfylls med föjande värden på pl och p2:

p I = 0920

p 2 = 0,075

Utöver ovanstående kriterier kan ett lokalt arbetsmarknadscentrum uppkomma om två kommuner, enligt steg 2 nedan, ömsesidigt förs till varandra. De två kommunerna bildar då ett gemensamt centrum. Något sådant fall har dock inte uppkommit med de värden på p1 och p2 som hittills prövats.

Steg 2 Bestämning av till vilka arbetsmarknadscentra övriga kommuner ska föras

En kommun som ej klassats som arbetsmarknadscentrum förs till den kommun till vilken den största pendlingsströmmen föreligger och ingår därmed i den kommunens lokala arbetsmarknad.

I de fall den största utpendlingen från kommunen är riktad mot en kommun som inte klassats som centrum och som i sin tur har sin största utpendling riktad mot ytterligare en kommun, uppstår en pendlingskedja mellan kommunerna. Kedjan upphör först när den största pendlingsströmmens destination utgörs av ett centrum. Vid bildandet av lokala arbetsmarknader tillåts att två länkar i en sådan kedja förekommer inom en och samma lokala arbetsmarknad, d v s arbetsmarknaden kan innehålla kommuner som knutits till sitt centrum via en annan kommun. Om en pendlingskedja innehåller tre länkar eller fler, bryts dock kedjan vid den svagaste länken (lägsta andelen utpendlare i förhållande till kommunens förvärvsarbetande nattbefolkning). När ett sådant brott uppstår, beaktas i stället den näst största pendlingsströmmen från kommunen enligt samma kriterier som annars tillämpas för den största pendlingsströmmen.

De ovan beskrivna villkoren har preciserats efter tester med alternativa kriterier och värden. Ledstjäman för det slutliga valet har varit att få enhetliga regler med ett resultat som i stort överensstämmer med den allmänna uppfattningen om hur landets indelning i lokala arbetsmarknader bör se ut. Det visar sig att det krävs kraftiga förändringar av gränsvärdena för att de lokala arbetsmarknademas antal, storlek och mönster ska påverkas i någon större grad. På motsvarande sätt är den Föreslagna indelningen okänslig för måttliga förändringar i kommunernas pendlingsrelationer.

3 Lokala arbetsmarknader

Underlag för indelningen i lokala arbetsmarknader utgörs av SCBs årliga regionala sysselsättningsstatistik (ÅRSYS), som bl a bygger på information från de skatteadministrativa kontrolluppgifterna. Registret över kontrolluppgifterna innehåller i sin tur alla personers samtliga anställningar under ett år. ÅRSYS har hittills tagits fram för tre årgångar (1985-1987) och innehåller bl a uppgifter om kommunernas förvärvsarbetande nattbefolkning, dagbefolkning och pendling. Denna sysselsättningsstatistik är således en förutsättning för genomförandet av indelningen.

Indelningen i lokala arbetsmarknader framgår av bilaga. Antalet lokala arbetsmarknader är

123 stycken. Det mönster man får fram visar att antalet ingående kommuner per lokal

arbetsmarknad är mycket stort i storstadsregionema. Ovriga folkrika kommuner innehåller i allmänhet en handfull kommuner. I framför allt Norrlands inland och kringliggande vissa jämförelsevis glest befolkade områden i södra Sverige utgörs de lokala arbetsmarknadema däremot i allmänhet av endast en kommun.

Det konstaterade mönstret beror på att pendlin gen är mycket stor i vissa områden (storstadsornråden och vissa större städer) men mycket liten i många övriga kommuner. Det ligger relativt få kommuner kring gränsvärdena:

4 av i samband med bedömning av Tillämpning indelningen

beroendet av elintensiv produktion

Syftet med avgränsningen i lokala arbetsmarknader är i första hand att skapa referensytor vid jämförelser av arbetsmarknadens funktionssätt mellan regioner. som är lämpliga Indelningen är också lämplig att använda for att belysa och avgränsa effekterna av viktiga Den lokala arbetsmarknad inom vilken händelsen händelser på arbetsmarknaden. äger rum effekt. kan sägas utgöra det område där händelsen får en direkt och relativt omfattande

orter som ur sysselsättningssynpunkt är mest beroende av Vid kartläggningen av vilka den elintensiva är det av vikt att man i bedömningen inte enbart refererar till produktionen administrativa som län eller kommuner. En foretagsnedläggelse eller indelningar driftsinskränkning i en kommun i en glesbygd får i allmänhet mycket allvarligare konsekvenser for kommuninvånarna jämfört med motsvarande händelse i en lika stor kommun i ett tätbefolkat storstadsornråde. För att bedöma de befolkningsmässigt enskilda ortemas beroende av arbetstillfällen inom elintensiv produktion, måste man se inom detta ur ett rurnsligt perspektiv, där hänsyn tas till alternativa möjligheterna Av detta skäl tillämpas indelningen i lokala arbetsmarknader i pendlingsavstånd. nedanstående resultatredovisning.

Det bör betonas att denna typ av kartläggning är av översiktlig karaktär. Innan man redovisar förhållanden i de enskilda fallen, bör redovisningen därför kompletteras med av lokala förhållanden. Vid bedömningar i de enskilda fallen kan man undersökningar komma till andra slutsatser om den elintensiva produktionen exempelvis är förlagd till perifera delar av kommunen. I enstaka fall är det också troligt att de rådande pendlingsrelationerna, och därmed den lokala arbetsmarknadens omfattning, kan påverkas av de händelser vars konsekvenser man vill mäta.

5 Resultat

Elintensiv produktion omfattas i denna redovisning av de arbetsställen, vid vilka elkostnaden översteg 3,5 procent av saluvärdet eller 9,0 procent av förädlingsvärdet.

Tabellema i bilaga 4 och kartan över Sverige med indelning i lokala arbetsmarknader visar i vilken grad olika arbetsmarknadsregioner är beroende av elintensiv produktion. Sverigekanan med indelning i lokala arbetsmarknader ger i stort sett samma helhetsintryck som redovisningen på kommunnivå. Lokala arbetsmarknader med stort beroende av elintensiv produktion är mest förekommande i Bergslagen i ett brett band från södra Värmland till Gästrikland. Därutöver finns sådana arbetsmarknader utspridda över hela landet med en viss övervikt för Norrland.

I fyra lokala arbetsmarknader (Hofors, Hällefors, Hagfors och Arjeplog) är mer än var femte person på arbetsmarknaden sysselsatt inom elintensiv produktion. Var och en av dessa lokala arbetsmarknader utgörs av endast en kommun. Kommunerna är befolkningsmässigt små och tre av de fyra kommunerna kan betecknas som typiska bruksorter. Den sammanlagda sysselsatta befolkningen i dessa regioner utgör endast ca 0,4 procent av rikets sysselsatta i arbetsför ålder (20 - 64 år). En sysselsättningsminskning inom elintensiv produktion skulle antagligen få allvarliga följder for nämnda kommuner. Utpendlin gen till andra kommuner var här lägre än lO procent för alla fyra kommunerna 1987, vilket indikerar praktiska svårigheter att nå alternativa sysselsättnin gar utanför

låçr ommunema.

Bland de åtta lokala arbetsmarknader (se bilaga , tabell 2) där elintensiv produktion sysselsätter mellan 111 och 20 procent av de förvärvsarbetande utgörs sex lokala arbetsmarknader av kommuner med bruksortskaraktär. För dessa är beroendet av den elintensiva produktioen av samma karaktär som för den första gruppen. De båda övriga lokala arbetsmarknadema i gruppen (Ludvika och Gävle) omfattar tillsammans sju kommuner med sammanlagt ca 90 000 sysselsatta. Trots att arbetsmarknadema är relativt folkrika med stort utbud av arbetstillfällen sysselsätter den elintensiva produktioen mer än 10 procent av arbetskraften. Problemet här är således kvantitativt större samtidigt som de två arbetsmarknademas storlek torde innebära större anpassningsförmåga och större möjligheter att skapa ersättningssysselsättning.

Drygt fyra procent av de sysselsatta i landet (ca 180 000 personer) arbetar och bori tolv lokala arbetsmarknader med mer än 10 prgent av de förvärvsarbetande inom elintensiv produktion.

I sammanlagt 32 lokala arbetsmarknader är mer än 5 pgent av de sysselsatta verksamma inom elintensiv produktion. Knappt 600 000 personer är totalt sysselsatta i dessa 32 regioner, vilket utgör 14,5 procent av den förvärvsarbetande befolkningen.

Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik 1 989-05-24

Björn Tegsjö

LQKALA ARBETSMARKNADER 12§Z

Lokal arbetsmarknad

Inglendc kommmer

01001 snoc1cHo1.M 0114 Uppland: Vlsby 0115 Vallenxuxu 0117 05mm: 0120 Vlnndö 0123 111111111. 0125 Ekerö 0125 Huddinge 0127 Bolkyxh 01 28 Salen 0135 Hminge 01 38 Tyresö 01 39 Upplands-Bro 0150 my 01 62 Danderyd 0l 63 Sollenzum 01 80 Stockholm 0181 Södcxülje 0182 Nada 0183 Sundbyberg 0184 Solna 0186 lidingö 0187 Vaxholm 01 ss Noman je 0191 Sigtuna 0192 Nynlshlmn 0305 Håbo

03001 UPPSALA 0360 Tierp 0380 Uppsala 03211 Enköping 0382 Östhammar 1917 l-bby

04001 NYKÖPING 0480 Nyköping 048 l Oxelösund

04002 FLEN 0482 Fla:

04003 KATRINEHOLM 0428 Vinglkcr 0483 Katrineholm

04004 ESKILSTUNA 0484 Eskilstuna 0486 SL1-Xngnls

05001 LINKÖPING 0509 Odedabg 0513 Kinda 0560 Boxholm 0551 Åtvidaberg 0580 Linköping 0586 Mjölb

05002 NORRKÖPING 0562 Fxnsplng 0563 Valdetsmaxsvik 05 81 Norrköping 05 82 Söduköping

05003 MOTALA 05x3 Maul: 05x4 Vadstma

05001 GNosJo 0517 Gmxjö

05002 GISLAVED 0662 Gislaved

05003 JÖNKÖPING 0555 Vaggeryd 05x0 limkbping 1522 Mullsjb 1623 1-1.1»

vxnnmo 0683 Vlmnmo

SKVSJO smja

VETLANDA 0685 Vetlanda

EKSJO 0686 Eksjö

mANAs 0512 Ydre Aneby 0687 Tnnls

(WMI ÄIM-IULT 0765 Älmhult 1163 Osby

07002 MARKARYD 0767 Marktryd

07GB VÄXJÖ 0760 Uppvidinge 0761 Lutdx: (YI63 Tingsryd Alvau (T180 Vixjö

07034 IJUNGBY Ljungby

08(X)1 HULTSFRED Hultsfred

HAMABODA Emmaboda

08GB KALMAR Toni: Miitbyllngu Kalmar Nyhm Borgholm

CEKARSHAMN Högby Månad; Oskushamn

08(X)S VKSTFJIVIK 0883 Västervik

08(X)6 VIMMERBY 0884 Vimmerby

09001 0980 Gotland

l(XX)1 OLOFSTRÖM 1060 Olofström

10002 KARLSKRONA 1080 Knrlskmna 1081 Ronneby

1(XX)3 KARLSHAMN 1082 Karlshamn 1083 Sölvesborg

11001 PERSTORP 1165 Perltorp

11GB KRISTIANSTAD 1121 Om-a Göinge 1162 Bromölla 1180 d

11003 SIMRISHAMN 1160 Tomelilla 1181 Simrishamn

11004 HÄSSLEHOLM 1183 Hlsskholrn

11131 MALMÖ Sufiannmp Burlöv Vellinge Klvlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Lund Malmö Eslöv Ystad Trelleborg

mm HELSINGBORG 1137 Örkelljunga 1166 Klippan 1167 Åstorp 1168 Blsud 1182 Angeuzolm 1214 Svalöv Bjuv 1282 a 1283 Helsingborg IR4 Hbgunlu

13001 HYLTE 1315 Hylla

13(lT2 HAIJWSTAD	1380 Halmstad 1381 Lnholm
13(X)3 FMXINBERG	1382 Fllkmbag
13(X)4 VARBERG	1383 Varberg
14001 SOYENÅS	1427
l4(X)2 TANUM	1435
NW3 GOTT-BORG	1384

1401 1402 1407 1415 1421 1480 1482 1521 1524 1563 1582 LYSEKIL 1484 UDDEVALLA 1430 1507 STRÖMSTAD 1486 15001 IRANEMO 1552 15002 BENGTSFORS 1504 1560 15003 TROUJ-IÃTTAN 1561 1562 1580 1602 15004 BCRÅS 1565 1583 1584 15(X)5 ÅMÅL 1585 16001 mmsnona 1637 Karlsborg 16002. GuuspANG 1643 Glükplns 16003 VARA 1603 Euunga 1660 VIII 16004 MARIESTAD 1663 Töxvbodn 1680 Mn-iezud 16CI)5 LIDKÖPING 1661 Götene 1681 1-idkévins 164116 SKÖVDE 1662 Tibro 1682 Shu 1683 Skövde 1684 Hjo 16a?! TIDAHOLM 1685 Tidaholm

113 1GES FAlJ(OPrNG 1686 FIlk0Pi|8 17001 TORSBY 1737 Torsby 17(X)2 MUNKFORS 1762 Munkfm 17003 ÅRJÄNG Arjxng 17(X)4 SUNNE Sunne 17(X)S KARLSTAD Fonhay Kulmd 17(X)6 KRISTINEHAMN

17(XY7 FILIPSTAD	1782
17038 HAGIORS	1783
17009	1730

17010 SK]-T[£	1785
18001	1860
18(X)2 HKILEFORS	1863
l8(X)3 ÖREBRO	1861

1880 1882 1884 18(XM KARLSKOGA 1760 1862 1883 l8lX)5 LINDESBERG l 885 19001 VÄSTERÅS

19(XY2 FAGERSTA 1982 19(X)3 KOPDIG

20001 VANSBRO MALUNG ÅLVDALEN NDRA

FALUN

Bedinge HEDEMORA Hedancn AVESTA Aven: LUDVIKA

’s“;.‘$a“I§«Z..i’;

2085 Ludvih 21001 PDK)RS 2104 Hoten 21(X12 OVANÅKER 2121 Ovmlkcr 21(X13 UUSDAI. 2161 I-1u1d11 Zl(XM GÅVUE Älvkarleby

2101 Ockelbo Snndvikm 2180 (Evie 21005 SÖDERHAMN 2182 Soderhlmn 21(X)6 BOUNÅS 2183 Bollnll 21(XI7 HUDIKSVALL 2132 Noniu-mi; 2184 Hudiksvall 2’Z(X)1 HÄRNÖSAND 2280 1-flmaund SUNDSVAIL D62 Timrl 2281 Sundlvnll KRAMR)RS Kramfors SOLLEFTEÅ Sdlcñd ORNSKOLDSVK Örnsköldsvik STRÖMSUND B13 Suñruund 2321 Åre HÃRJEDAIJEN Hlrjedalm 2303 Ramn*- 2305 Bräcke Krokom 2326 Bern 2380 M001 SIORUMAN 2421 Storuman SORSELE DORUTFA Dorotea Vilhelmina Asua 2401 Nordmaling ?A03 Bjurholm 2404 Vinddn M09 Robemfon 7480 LYCKSEIJE M18 ?A81 Lyssna ?A17 Norljö #82 75001 ARVIDSIAUR 505 Arvidsjaur 25002 ARIEPIDG 2506 Arjeplog JOKKMOKK 7.510 OVERKAIJX 7513 Överkalix 7514 Kalix OVI-JRTORNI-I 7518 Övcnomel PAJALA E21 Pajala GÄLLIVARE Z523 Gllüvam LULIA 560 Älvsbyn E80 Lulel 7582 Boden HAPARANDA 2583 Haparanda KRUNA

ummcmzmzx

_E§_§.mo ._E2m§_mo So:_m_=3_ :småzmx essäc ._emfi_E__w umucåmzx 9B9__m_m.._ E_o.=mu: QOQmEmEI mcoimbcmq

:mom cam §55_ 55.8. :mmm :mmm .msax ämm Sam Sam $5.8. .sam :mmm :m3 :mmm 2355.4 8B 9054. :mmm :mmm :mmm peas.

summed

o m o w

mod mod

wo.o 8.0 ww.0 ww.0 §5 ww.0 w0.0 :to mod Id wo.0 vo.0 mod mod cod w0.o ww.o mod mod mo... vo.o med NN.o mic wo.o mo... mw.0

to .o ä... .o w.0

w w

0040 mod vw.0 ww.o ov.o ww.o vw.0 ww.o med Cd w0.0 wo.0 mic ww.0 v0.0 Ed mod mio ww.0 ww.o ww.0 mud ww.0 mud ww.o 3.5 8.0 .to ww.o mic wv.0 $6

w.0 w.0 å...

w m w

www Sm wvw www www www www wow wvw wow wwv omm www www www www www

vwww

«mm .Gm Em oi www

momm

o? m?

mo:

S.. I..

ax:

wvw ?I

m_ E

ww w w

cemcmaxmo uazcmzmzx

Eafi§_mo cefieeao 8.2.3: Essasw ._E9_.o._.8_ Boccom So:_m__3_ Eozmeoö =e2.u._..3_ u22m_.m_§ E_o_.=ou: =E2w_E__m E_o._m_$$_ 9o%sw_2._ E_o.._m9_ E_ocm_%mx 9on9__m_$_ us2m__m_§ mco:_mu:m._

Emo_ §58_ 55.3.

›n._mEE_www

05 o52 & 35.8. 55.3. .msax :_:._E_ .u._2m oss. sea:

w m

www

wwvw

wow wow www omm

wvww owow vwww mmou

S? Emm mmm_ wwvw mo? Xx: mo: wwow 23 wwww män vmww wk: ?nu EC Emm wwww $3. mån vvmw

m w www SE wwv

m v w

wwww wwmw vmww wwww wmmw wwww wwww

wovww wmwvw

wmmw momw wwww woww wwmw

wwwww owwow wvvmw mwmww wvovw

Son «Em

wwwww mwoww

mm? ?om tam

mao?

mm»? Emma

www

83m

u Ev ww www

macaw

aaacmmsm

o_xm. E93: Ewan: $28 u§2_=: 55.3_ eâz xêøam E_o.§om 052.06 e € Emccom Eo_o m.=wO m__oE2m 929mm :.89: 9o_m usäm E_o..__wm: o_§m

58$:

mo ow

owwo

www www www

wwwo wwwo wwwo wwwo wwwo wwwo ammo wwow wwww wwww

t: t:

SS .mao v23 S18 83 3:3 nå.. 83 $3 m2: owww

ä. w w w

å.: w w w w w w w w E: w EN.

w N w m w w v w m o w w w v w w w e m

wow

vw on ww an ow no

wow

ww mm mm ww mm

o o o

w w w w w w w w a m m m m m. m hm m m w w w w

5555:55: 9555:55: 9555:55: 55555: 9828 9828 9828 9828 9828 5:555:5:2w 9828 5.525555 9828

sea: sea: 5:3 sea: sea: sea: 5:3 5:3 5,555 sea: :555 sea: sea: :555 :555 :555 :555 :555

855555 5:335 5555555 :555555

5 5

555 555 v55 555 555 555 _55 5 555 5 E5 555 555 555 555 :__5 _55 5_5 555 555 555 555 555 555 555 5_5 v55 555 35

_5 _5

555 555 555 555 555 555 555 555 555 3.5 5_.5 555 555 5_5 55.5 _55 _55 555 5_.5 555 555 I... __5 555 555 555 555 555 Ens 55.5 555 555 555 __5 555

5_ _5

moss

5_5 555 «ms 555 5_5 v55 555 555 555 _55 555

5555 555.5 _55_ «mew 55:. 555_ 5555 555_

_35 5555 _555 555_ 5555 555_ 5555 555_ 5555

«Ni: mus?

u_ _5 _5 V

55a

9555:55: 9555:55: acozwsefi 9555:55: 5.5.5525: 55555: 5555 985.50 985.58 985.8 9828 985.58 5.82.50 8555:225 9828 E553 5.5.5555 5252555 aces: 9898

sea: sea: seas. sea: sea: sea: sea: sea:

sa.mea_..3m

5:3 5:3 5:3 .555 5:3 5:3

cams «Rs seam

v55

$3. 5555 5555 5_55 5555 5_55 5555 5555 5555 5555 5555 535 5555 55:. 5555 «mew 5555 5555 5555 5555 3.55 5555 555_ 555_

5555_ 5555_ 5555_ Em: _5555 $3;

55 55

5555 5555 5555 5555 5555 mt... 5555 5555 mass

stam

5555 5555 5555 555.. 5555 5555

553._ 553_ Emmi. 55555 5555_ 5555_ 5555_ _555_ 5555_ 5__5_ 55555 5555_ 5555_ 3555

5555: 55555

_5_ _55

58:55:53 9555:55: Hosea: 9589.5: 58:55:52 555555525 552552

§55 55:__5 :__5 555352 sees 555525 593.5 5:555 sesz 55: sea: 5:3 seams: 2555 522_ 55595: 55:3 95e5 52:5: 5___:5: 5:528 Es: 555 55555 55:5_ 9855.8 as.._s:

5=›:5_5_

_55_ 555_ 555_ _55_ 555_ 555_ 555_ 555_ 555_ 555_ 555_ _55_ 555_ 555_ _.55_ 555_ 555_ 555_ 555_ _55_ 555_ 555_ 555_ _55_ SE BE st: _e_ _55_ 555_ 555_ 555_ 555_ _55_

5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 _. N 5 o 5

5 5 _ _ _ 5 an mu 55 55 55 5 55 5 5 5 5 5 55

55_ _ _ 55_ _ ___ _ __ _l_ __ 5__ __ _ __ _ _5_ 55_ _ 55_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 55_ 55_ _ _ 55_ 55_

9.0850 möêmäm m__m9.2._ 9898 9898 mmmmso: m.oom.m:m E9_8o: 9898 :mzmsö: =9.8o# msooåoo 9.69:2. 9__ae_u_._ o9w9a_2

mmöm mmöm :som ma

:mmm :mmm :mmm :mmm :mmm :mmm :mmm :mmm :mmm

:mmm:o.o :mmmmoo :§85 moâñmto :mmmmoä moâxwmod

m m m

:mo mod mo.o Id o:.o _m.o m_.o _o.o mo.o Cd :om :_.o mod :om mo.o o_.o __.o om.o mm.o mo.o mod :o.o o_.o :_.o :o.o

to _.o to

m m

m:.o m_.o m_.o mm.o mm.o mmm mmmo m_.o mo.o mwo ::.o mm.o mud mm.o :m.o :_.o mm.o mod m_.o m_.o ::.o mm.o mm.o ::.o m_.o m_.o m_.o :m5 :m.o om.o mic m_.o mm.o

to _.o

m o

mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm omm mom

mmmm

mmmm mmmm

mm_ :om mm: mm: mm: mm: m:m _m_ o:m oo_

Go mmm_ mo_m IA: _m__ Em_ SC mmm_ mom_

E u_ m

:pm

:mzmåo: 9999.8 m.o:m.m:m :mzmsö: :m:m:__o.._ möomöom =9:E__oC 8_a3_§. msmoøao.. msomxos

9898 âmsmoo: Eêm: 223.nu: 9898 9898 mmmm:__ mmam um-m_mo 9898 mmsm mmöm 9898 9898 meow 9:8 852m u9m9a_2 :§5 85mm 99335. 852m 898

moâxmoim

mom

ommm mmom

mt. mm: _m_ _mm

:mmm _mo_ m_mm mmm_ oz: mmm_ mm__ $3 mmm_ m:o_ mmm: Emm mm: _mom ::mm mm__ mom_ mm__ Cm_ mom_ _om_ :mm_ mm:_ omm_ mEm

_mmo_

n _E_

oomm Emu mmmm mmom mmmm ooom mmmm mmmm mmmm

oommm

Emm

mEmm

m_m: :omm mmm: m_mm mmm:

:mEm

mm:m m:om :mm: m:om :omm o:mm Em:

cam?

_mmm_ mom? «$3 mmmm_ mm_m_ mi: mmom_ mm_m_

omasozw

.mom

m__mmu_5 moåmgm: 22mm...? 25:2: m.o_m_m:mm oam=m§ 8E___.am mm:o.__:m: m_oom.m:m :names: :Em:mo:=: möamö 982.3. m:mom__oo 8893 osmmzmz msooxu:

289.3. §83 um..u._3 2 E23 9.: {ms mmmm:__ mmöm _m_: mâommm 0532 Bm: 2m 898 Se: 995

mm:_ :m3 mm:_ mm:_ :om_ _om_ _mm_ _mm_ _mm_ mmm_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ :mm_ mmm_ mom_ mom_ mmm_ mmm_ mmm_ m:m_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ omm_ _mm_ mmm_

m m m m m m m

m: m: mm mm om mm

: m m _m m

_:_ m:_ :_ ::_ _ _ m:_ _ om_ _m_ _ _ :m_ m_ F m_ _ mm_ _ _ mm_ _ :m_ mm_ _ _m_ mm_ mm_ om_ _m_ mm_ mn_ 5._ mm_

ummzmx $9.23. umazmv_ nmazmx u£m_.3_ 909.0 umfiax SE63 0.590 manga: _samman_ ma.2wm Sømna: 9.59.

E_o;%Fmo.o

:mmm S__: :mmm Saw :mmm :mmm Sam

oseomto

:mmm :mmm :mmm :mmm :mmm :mmm

%e_w3.o 8850.0 Samco... Sflmod 882.5 Samme...

w m m o w N

No.0 ma... ww.0 N0.0 3a 36 3.6 N0.0 med v0.0 cod mod Ed N0.0 R6 mod mod B6 ma... oN.o

to w.0 å... to to to to

N N 0 0

We Ed 36 mic ov.0 ow.0 §6 .Sd Nm.o to mic Rd ow.0 Nw.o 0w.0 mic 3.0 ww.0 9.0 §6 ma... mo... oN.o m0.0 :to ?uno no.0 mN.o Id mm... ma... 3.0

w.0 to S...

Nm No oo

wwo wwo mi Bm mum oNm wmN mmm NoN www oow mom Nmv omm NoN mom omm

oNwN

mm...

mmNN

5.. m:

hnvN

ÄN må

ämm om? am:

NS. mm?

u_ å: ww o

så

85m 85a 022.8_ umfiax mu9_m_.8_ umäax _osm:$_ c£m_.3_ 8.2.3. 922.3. år.: PEEEMI umäax nsmzmx mötes: 0520 89_m_.mv_ vSmQEu_ S__u=._ 253_ 0.590 9828: eotmmoo 0590 9590 .samman m «Ewan: € 9.59. 2wm

05; S__. §5.

oåeomwm

8§m3m_ Amon:

Sm mt omm

mama

mä So «Nu Sm

omen oovw

vvoN

mNm.N

Emm Nomv mmoN

.än

SE NS; So. SR Nmoo Nom_. mnNw m3_ om? E3

å..

D w S? ä:

3G owmm oowm oomv omom move

momma ommmw

NONv Eva ooNN 3B Sim Emo Sow

vmNmN

an? 0000 ?nu $3

oooNw

SE 83 Sm... omm.. »mä mt; mmm... mo...

3:: w00wo moi. S2.

O å: ?å

mönmzwxmcExw

5.9.8: Egosum_ Queen... 22552 _.E29___m_§ 98m__m: eotouwo 9225.: Eofiacmzj uE§9_m maoäzmx 9882: aeefimsm

%9_m 328 22.2w manic”. wE_.:O .§22 Scam u2m_ax usage. w..£amI mx_._ 2:3 981_ 0590 «.53. m._oZ Sm: _names_

o:._

nå. moow ooow .§32 «mom? EC 82 82 mot mo? 82 8C SC 2C SC ma? mo? moow om? :n: ~23 $3 Xx: m2: vomw oomw

EC EC

ooowomw

å? å? E? å? S.: E.:

o N M o ... N m 0 N n v o h m

on om om om om wm mm mm »m mm

men mam

0wN

h m m m m m m 0

w0N

0 0 0 0 0 0

w w w m: om. S. w w w w w w w mm. w w w w em. w w w w N N N N N N N

mm.m_mm mmmmmmmm mm.m_mm msmmx mmmmmom mmmmmmm 9.2.3 mmåmmm :m___m:mm mmêmm :mâmmm: :mâmmmm

:mmm :mmm :mmm :mmm .ämm mas_ :mmm :mmm .ämm :mmm :mmm :mmm msmø :mm :mmm :mmm :mmm

:mmmmmm :mmmmmm :mmmmmm :mmmmmm :mmmmmm :mmmmm.m

mmm _mm m_m mmm mmm mmm _mm mmm mmm mmm mmm mmm m__m mm.m mm.m m_m mmm m_m mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

_mm _mm

m m

mmm mmm mmm mmm m__m m_m m_m m_m mmm mmm mmm. _mm mmm m_m mmm m_m m_m mm.m m__m __m mmm mmm m_m m__m _mm m_m mmm m_m mmm m_m mmm m_m mmm

_m _m

mmm mmm m__ mmm mmm mm_ mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

mmm_

_mm

mmmm

mmm_ mm__

m_m m_m

mmm_ mmm_ mmm_

_mm

mmm_ __m_ mmm_

mmm

:mümmmmmmew

mm.m.mm mêmmmm mm.m_mm möeoz mm:m_mm msmmx m:=_m§ mmmmmom mmsmmom SE63 mmåmom mmmmmom Eww mmosmmm: :mxsmmmw :mm._m:mm mmåom :mävmmm: __N9___2.: :mmsmmmm mm:__om :mmmmmö m__m:mm_mz __m›mm:mm :måmåm

:momxmommmmmm

mas_ Ea”. :mmm mama

mas_ eos_

:mâmåmmmmm

mmö

mmm mmm

mmmm

mmm

mmmm

mmm mmm

mmmm

mmm mmm

mmmm mmmm

_mm

m_m_ mmm_ mmm_ mmm_ mm__ mmm_

_mm

m _m__ _m_ mmm_ m_mm _mm_ mmm_ mmm_ mm__ mmm_ mm__ mmm_ _mm_ mmm_

mmmm mmmm mmmm mmmm mmmm mmmm mmmm mmmm

mmmmm

_mmm m__m mm_m m_mm m_m.. mm_m mm_m

mmmm_ mmmm_

_mmm m_mm

_mmmm mm_m_

_mmm _mmm _mmm

mm_mm mmm__ mmmm_ mm_mm mmmm_ mmmm_ _mmm_ _mmm_ mmmm_

o _mm

:meeåâgm: :mämmmmmmem möemmmm_ .mxmmmö m_.m:mm_mz :mxsmmmm :ememmmm :mammmmmm: Emmmem...

möeoz mm.m_mm Samoa. mmñmx mmoe o5m:m mmam: .mama mâmxm.. ;Emma :m_mm_m mas_ :amm mmåmom .mmm mmmm SE63 Bmmmo 92°: _mmmmj msmo mm:__om ma.:

.mmm mmö

mmåmmmm

mm mm

_mm_ mmm_ mmm_ _mm_ mmm_ mmm_ mmm_ _mmm mmmm mmmm mmmm _mmm mmmm mmmm _mmm mmmm mmmm _mmm mmmm mmmm mmmm mmmm _m_m mm_m _mE _m _m_m mm_m _m_m _m mm_m mm_m mmmm mmmm

_ m m m m m m m m m m

mmm mmm mmm mmm mmm mmm

_ _ _m

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

m m

m_m m_m m_m mmm mmm

m m

_mm _mm

m _m _m _m m m m m m m m

ucaemuo néeemo Ucsøöñü ømzmzmxw

23x05

95m.9mo3.o

:mmm 8B :mmm :mmm 88 Se: :mmm Sam Sam «.25 Sam :mmm :m3 :mmm

583.0 samme... Samme... $_5m_.o «9.5m_.o 8533.0 :mmwmoo 8836 :mmwmod 8835 :mammod :mmwmod :mammas 8885 Smmmod

3.0 mo.o mic mm.o vo.o mo.o mo.o 8.0 m_..o mo.o to mo.o mo.o. mo.o mo.o _.0.0 mo.o S... mo.o

m m

0 mo.o m_..o mo.o 3.0 om.o mud mm.o o_..o §5 mm.o mo.o mo.o mm.o mm.o mud E... to om.o mio :.o to «to .to 35 mo.o mo.o mo.o .to mo.o mio :d —_..0 mio :d mo.o

mv mm om mm mm mm

mom mmm mmm omm mmm mom mmm mmm vmm omm mmv mmm

S. S

Em m: mo_ mm_.

.om NE is mi m.: m3. ma.

mm? Bm_

å.. n_ Fm m

ncmmosm: 958...“: E_o§oo_m u.sm.2.o.o uâewuo U:=w._.2mO U::m.9mO _2=a§wo ucamzzmo u_sm§.u.o «2§_8_m m:_E_w£_ e_o£o2w amcm=mxw ._:w_mE.

Eoxoö.. NmED 2mmx05 2mmx05 m_8v_o._ 2mwx05

§3 02:1_ 02:..

mEExmow

§5 §5 8:5 8:5 0053 8:5 00:5 8.3 8.3

Se???

mmm omm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm 2:. mmm Se at omm mmv mmm mmm mmv m: mmv mmm omm mmm

mmm. ?nu om? mi:

rä

n_ mmm.. mo? _ä_ Så m...?

vvmm mmov vmmm mvov comm mmom ommm omom momm mmom vvmm tam

oommm

tam

mmmmm mmmom

3: 32. Emm mi: alm 80m »man Em. mom.. om... mo? om? få

mmm: mmm: Sat. mao?

Rm?

x_%_9_9:o :w_mUo_._aI mêwzmpom

__mm_9=.m 2oEm§ musamm Uc=m._m_mO GEEEUEZ E_oE=_m :mEEQw smeow m:_E_m:= 2mmx05 mmtmzmxw .:..m_m_o_._ uo_8_. 2m___no

masa

amaåom EmUE mmêoø

«9..oEom$m

9.22m Eoxo._v_ E202 $==m

o._=mE € _m..:m~ §o.S:oZ:m~ x__mx._m.O.mwmm

m.. mam 222 m_mm $53

..__mx3mm

m m

Sum Sum mmmm ämm momm momm momm Emu ämm :än emma Så nova SE movm Su :um Så Så mmvm SE mmvm mmvm omvm :Su mmvm momm comm Emm mmmm

o m m m m m

mmm mmm mmm emu emu mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mew new emu mmm Sm

m m m

m m

Sm :u

:u m: m Su m n: m m m m

33 $3.. :mmm cam

samme... $_33.o

Sd mod 35 :to

ond S6 mio Id 94° mo... mud

mom Sm mm:

oi. 33

n_ m

så

.§3 «m_=n_ «m_:._ 5.3. ams..

Suommmom

mmm ?m o:

,ämm 03m

$32..

m8.. 83.

52m emma. mi? ZS_

«amen?

E5m_ muaemâ: §55_

§3 «ea =88

oomm emma .mmm ämm $3 Emu

.nu m: man .än mam mom Z... man

Andel i elintens ind i kom o LA

| LA- ro G/F O# #

¢.O@~lO)(.l-lhtaih)-4

14 #### 1084 ### 1 #### #### 011####

1 #### 1 42 # 1 25 ## #

UIJSODIO-*

1 #### 1 # # 1 1 NI ## 1 95 1 2 #

NI-‘CID

2 ## 2 2

NMMM \lO)UIb

ND (D

-A b?

2 1 ## 058 Linkö ~ O 141 0 94

Sida 1

Andel i elintens ind i kom o LA

7 7 .L 7 -l 7 7 7 7 7

[0 _s_;

Sida 2

Andel i elintens ind i kom o LA

12 01 107601 422

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

0 70-5

(a) Ulh

-A-A-A-A-L-A-A-A-A-L

OCDWN

-50)

14 1400

Sida 3

Andel i elintens ind i kom o LA

A B 150 Dals- 1 O F 1521Ale 1 2 1 2 V 15 T 156 1561Me||e 1 1 1 1 1 1

a.: UTUI (D3 1

1 1 1 1

-A-A-A-A-d-A-A-A-A-A-A

0,05% UIJBCDIO-‘

1 1

‘I

NIC? CCD

71K inhmn 178 Fil tad

Sida 4

128 Andel i elintens ind i kom o LA

A	B	D	E	H	I
17		752 172		22 891 22 89
17 Arvika		112		572 5478
17		8151	2 2	100 1006	4
18 1 Hallsbe	Häll fors n	7 4		77 29 7 O8 ##1##	0 # ## 1 #

744 1824

87 ##2## 10 608 1 # 21 1 52

100 14 # 414 4 4 42 4 29 ## 24 24 1 2 516## 94 6 3 6934

Sida 5

Andelieüntensind ikonxo LA

A 241218 Il 24221 H 24322 442 Ti 245 2 246221 247228 Kr mf 24822 24 228

-1

OI M-l XUJ

f\I\)|\)l\>I\) NN-*O

MMNNNMMMNM

UIUI (lich

-A h)

GN -A

UI l\ Ä B Im 26024 Vi 261 24

263 1 2 4 421 2 5 42 266 2 7 4 2 2 4 27 24 2712481L 272 27 2

27 21 27 1 2772 K x 27 2 27 2 1P I

281 2 2 2832 81 2842 28525 3

2 7

Sida 6

Bilaga

Tabeller över lokala arbetsmarknader med hög andel

inom elintensiv produktion sysselsatta

Tabell 1. i lokala arbetsmarknader med mer än 20 Sysselsättning i elintensiv produktion år 1987 procent sysselsatta

Lokal	I ngdende	Andel	Totalt	Andel totalt sysselsatta
arbetsmarknad kommuner		sysselsatta antal sysselsatta i lokala arbetsmarknaden i elintensiv i lokal produktion arbetsmarknad		av sysselsatta i riket
Hofors	Hofors	41,4 %	2 248		0,06 %
Hällefors	Hällefors Hagfors	29.8 % 22,9 %	4 289 7 527		0,11 % 0,18 %

Hagfors Aljeplog 21,3 % 1 787 0,04 % Arjeplog

Summa lokala arbetsmarknader 15 851 0,39 % med mer än 20 % i elintensiv produktion

Tabell 2. Sysselsättning i lokala arbetsmarknader med mellan 10 och 20 procent sysselsatta i elintensiv produktion år 1987

Lokal Ingående Andel Totalt Andel totalt sysselsatta arbetsmarknad kommuner sysselsatta antal sysselsatta i lokala arbetsmarknaden ielintensiv i lokal av sysselsatta i riket produktion arbetsmarknad

Hylte	Hylte	19,7 %	5 039	0,12 %
Kiruna	Kiruna	16,0 %	25 011	0,61 %
Ludvika	Ljusnarsberg 15,4 %		21 632

0,53 % Smedjebacken Ludvika

Gällivare Gällivare 13 0 % 11 480 0.28 %

Gävle

Älvkarleby 10,6 % 69 166 1,69 %

Ockelbo Sandviken Gävle

Lindesberg	Lindesberg	10,5 %	11396	0,28 %
Säffle	Säffle	10,1 %	8151	0,20 %
Avesta	Avesta	10,1 %	10949	0,27 %
Summa lokala arbetsmarknader med			162 824

3,98 % mellan 10 och 20 % i elintensiv produktion

Summa lokala arbetsmarknader 178 675 4,37 % med mer än 10 % i elintensiv produktion

i lokala arbetsmarknader med mellan 5 och 10 Tabell 3. Sysselsättning i elintensiv produktion år 1987 procent sysselsatta

Andel Totalt Andel totalt sysselsatta Lokal I ngdende antal sysselsatta i lokala arbetsmarknaden arbetsmarknad kommuner sysselsatta ielintensiv i lokal av sysselsatta i riket produktion arbetsmarknad

Örnsköldsvik 9,7 % ~ 27 979 0,69 % Örnsköldsvik

Kalix 9,7 % 8 712 0,21 % Kalix

9,4 % 4 920 0,12 % Markaryd Markaryd

Tranemo 9,4 % 6 022 0,15 % Tranemo

Laxå 9,0 % 3 659 0,09 % Laxå

8,9 % 5 562 0,14 %

Ånge Ånge

Hudiksvall 8,6 % 22 328 0,55 % Nordanstig Hudiksvall

Falun 7,7 % 67 767 1,66 % Gagnef Leksand Rättvik Falun Borlänge Säter

Sundsvall Timrå 7,1 % 55 126 1,35 % Sundsvall

Malå 7,1 % 8 396 0,21 % Lycksele Lycksele

Eskilstuna	Eskilstuna Strängnäs	6,9 %	53 423	1,31 %
Söderhamn	Söderhamn Dals-Ed	6,9 % 6,3 %	13 671 7 619	0,33 % 0,19 %

Bengtsfors Bengtsfors

Storfors 6,1 % 24 197 0,59 % Karlskoga Degerfors Karlskoga

Karstad Kil 6,0 % 59 961 1,47 % Hammarö Forshaga Grums Karlstad

133 Tabell 3. (Fortsättning)

Lokal	Ingående	Andel	Totalt	Andel totalt sysselsatta
arbetsmarknad kommuner		sysselsatta antal sysselsatta i lokala arbetsmarknaden i elintensiv i lokal produktion arbetsmarknad		av sysselsatta i riket
Kramfors	Kramfors	5,9 %	10 687		0,26 %
Flen	Flen	5,8 %	7 708		0,19 %
Arvika	Eda Arvika	5,5 %	15 773		0,39 %
Vilhelmina	Vilhelmina	5,3 %	3 561		0,09 %
Hedemora	Hedemora	5,2 %	7 625		0,19 %
Summa lokala arbetsmarknader med			414 696		%

10,18 mellan 5 och 10 % i elintensiv produktion

Summa lokala arbetsmarknader 593 371 14,55 % med mer än 5 % i elintensiv produktion

sysselsattauâ

Andel

elintensv

i 9

produktion

Redovisning per kommun år 198/‘

KOMMUNERNA I STOR- GÖTEBORG

KOMMUNERNA I STOR-STOCKHOLM

KOMMUNERNA I STOR-MALMÖ

Proce_ntue11 andel av samthga sysselsatta boende i kommunen

- 0.99 Z : __ å 1,00 z - 4,99 7. K‘ - _ 5.00 z - 9,99 z

l 10.00 57¢» - 19.99 73

I 20.00 72 -

Andel sysselsatta 1135 elinten v

produktion

Redovisning per lokal arbetsmarknad. Indelningen bygger pá pendiingsströmmar över kommungráns Ar 1987.

Procentuell andel av samtliga sysselsatta boende i regionen - 0.99 X 1.00 Z - 4.99 7.. 5,00 ‘Z. — 9.99 72 - 10.00 Z — 19.99 78

I 20.00 Z —

BILAGA 5

KONKURRENTLÄNDERNAS ELMARKNADER

Innehåll

1. Inledning 2. Elpriser och elprisjämförelser 2.1 Elprisöversikt 2.2 » Att beakta vid av elpriser jämförelser 3. Länderöversikt 3.1 Finland 3.2 Norge 3.3 Frankrike 3.4 Storbritannien 3.5 Västtyskland 3.6 Kanada 3.7 USA

Underbilagaz Elprisöversikt i resp. lands valuta Referenser

1 INLEDNING

Denna bilaga behandlar elsituationen i några av Sveriges viktigaste konkurrentländer. Avsikten är att ge en överblick av den situation som gäller för den svenska elintensiva industrins konkurrenter och vilka förändringar som kan förutses beträffande deras kostnader för elkraft. Intresset har därvid inriktats mot de närmaste grannlánderna, de större konkurrentländerna i Europa samt Nordamerika. Följande länder behandlas:

Finland Norge Frankrike

3!-3!-X-3!-3(-i->6

Storbritannien Västtyskland Kanada USA

För varje land tas bl. a. följande frågor upp:

Elförsörjningsläget Elmarknad

3(-X-(-3!-39

Elpriser Kapacitetsutbyggnad Framtida kostnader och priser

I ett första avsnitt ges en sammanställning av de eltariffer som redovisats officiellt i de berörda länderna. Sammanställningen är baserad på uppgifter dels från UNIPEDE (International Union of Producers and Distributors of Electrical Energy), dels från kraftföretag i USA. Avsnittet innehåller vidare en diskussion om möjligheterna att jämföra elpriserna i

olika länder, och då särskilt de elpriser som gäller för den elintensiva industrin.

2 ELPRISER OCH ELPRISJÄMFÖRELSER

2.1 Elprisöversikt

Nedan visas de officiella elpriserna den 1 januari 1989 för industrileveranser på vissa orter i de aktuella konkurrentländerna (utom USA), enligt UNIPEDE Economics and Tariffs study committee. Alla avgiftselement är inkluderade, även de fasta och effektberoende. Uppgifterna är omräknade till svensk valuta efter valutakursen den 2 januari 1989.

Den högsta elförbrukningskategori som redovisas i tabellen är 175 000 MWh/år. För att ge en uppfattning om storleksordningen kan nämnas att det i Sverige finns ett fåtal företag med en årlig elförbrukning som överstiger 1 TWh = 1 000 000 MWh (dvs. sex gånger förbrukningen i tabellens högsta kategori). För de större kunderna saknas officiella uppgifter på grund av att dessa som regel har individuella kontrakt, vilka är affärshemligheter.

Tabellens lägsta pris för den högsta förbrukarkategorin avser Kanada och Norge. I Finland och Sverige är priserna 20-50 % högre. Det högsta elpriset redovisas för Västtyskland där det är ca tre gånger så högt som i Kanada. I Frankrike och Storbritannien ligger priserna omkring den dubbla kanadensiska nivån.

Officiella elpriser den 1 ianuari 1989 (öre/kwhl

Storlek: kW 100 1 000 25 000

Utnyttjningstid: 1 600 2 500 7 000 h/år Mwh 160 2 500 175 000 Förbrukning: Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - område skatt skatt skatt skatt skatt skatt

Västtyskland - omr. 97,8 68,8 75,0 41,1 44,9 högind. 89,5 - södra delen 86,8 94,0 69,5 75,0 47,4 51,2

Kanada - Quebec 40,3 40,3 30,3 30,3 15,0 15,0

Finland

-		39,1 39,1	19,9 19,9
Helsingfors	50,6 50,6
-			-	-
Uleåborg	46,9 46,9	39,1 39,1
-			-	-
Kotka	50,9 50,9	43,6 43,6
Frankrike	58,9 60,6	49,5 49,5	28,1 28,1

Norge - Oslo 50,9 54,3 42,5 45,9 32,9 36,2 - Ardal 18,1 21,5 14,6 18,1 21,2 24,6

storbritannien — Yorkshire 67,4 67,4 53,4 53,4 29,6 29,6 — s Skottland 74,3 74,3 54,5 54,5 29,7 29,7

sverige - Sthlm 37,5 19,6 24,6 Energi 42,0 47,0 32,5 - Vattenfall Mellansverige 41,3 46,3 30,2 35,2 17,2 22,2

*) Exkl. avdragsgill moms. Anm. En i resp. lands valuta finns i prislista underbilaga 1.

I USA skiljer sig elpriserna mycket mellan delstaterna. har därför inhämtats från kraftföretag i Uppgifter ett par delstater som bedömts vara intressanta från

den elintensiva industrins konkurrenssynpunkt.

Följande priser gällde år 1988:

Företag Hushåll Handel Industri Power 43,3 öre 43,6 öre 28,1 öre Georgia Ohio 47,1 öre 42,8 öre Indiana; aluminiumindustri 14,7 öre cementindustri 23,8 öre stålindustri 29,3 öre

För USA som helhet gällde att medelelförbrukningen för hushállskunder under år 1988 var 9 003 kWh och medelpriset 47,5 öre/kwh.

2.2 Att beakta vid iämförelser av elpriser

som betalas av storförbrukare - De elpriser typ elintensiva företag - kan av olika anledningar skilja sig från de uppgifter som redovisats i den inledande tabellen. Ofta ligger de faktiska priserna för denna kategori något lägre än tabelluppgifterna. I den landsvisa genomgången nedan redovisas dock även prissom kraftigt avviker från de som redovisas i uppgifter officiell statistik. Detta behöver inte innebära att någon av uppgifterna är felaktig utan har ett antal olika möjliga förklaringar redovisas i detta avsnitt.

I den allmänna debatten förekommer ofta uppgifter om låga elpriser i andra länder. I några fall har mycket dessa kunnat beläggas, i andra fall har uppgifterna visat sig vara ofullständiga eller felaktiga. Oftast kan de dock inte kontrolleras på grund av den kommersiella sekretessen. Vid bedömningar av sådana uppgifter ár det viktigt att ha kännedom om de fullständiga förutsättningar som behövs för en korrekt jäm-

förelse. Eftersom detta ofta inte är fallet bör man vara något försiktig med slutsatser från ett begränsat underlag. Det är också av den anledningen väsentligt att känna till på vilket sätt enskilda prisuppgifter kan skilja sig från fullständiga uppgifter.

Därutöver bör också observeras att prisspridningen kan vara stor mellan olika områden och kraftföretag inom samma land. Detta illustreras exempelvis av de redovisade prisuppgifterna för olika områden i Norge. Orsaken kan vara lokala produktionsöverskott i kombination med ett otillräckligt överföringsnät.

En terminologisk fälla bör dessutom uppmärksammas. I denna bilaga förstås med begreppet elpris kundens genomsnittliga totala kostnad för en kWh elkraft. så är emellertid inte alltid fallet. I vissa sammanhang används i stället begreppet elpris för kundens rörliga kostnad, energiavgiften, medan man har någon annan beteckning för den totala kostnaden, t. ex. tariffnivân. Så används exempelvis begreppen i betänkandet (SOU 1981:69) Pris på energi. som det påpekas i länderöversikterna nedan kan en sådan användning av begreppet elpris lätt uppstå när de rörliga och fasta utgifterna för elleveranser inte är nära kopplade, t. ex. när en överenskommelse avser mer än enbart köp av elkraft.

2.2.1 olika kundkategorier och leveranskvaliteter

Prisskillnaderna är ofta stora mellan olika kundkategorier; kunder med hög abonnerad effekt i kombination med lång utnyttjningstid har lägre genomsnittspriser än andra.

Även inom samma kundkategori förekommer olika tariffer. Det sammanhänger med att överföring, transformering och distribution innebär kostnader som i olika mån belastar elpriset. Det pris en elkund får betala är beroende av bl. a. leveransspänningen och (i viss mån) kundens geografiska belägenhet i förhållande till produktionen. El vid stamnätsspänning är i mindre grad belastad med transformeringskostnader än sådan som tillhandahålles vid lägre spänning och därför först har nedtransformerats ett antal gånger.

Ett annat kvalitetsmátt är leveranssäkerheten. Av stor betydelse för priset är dessutom vilken frihet kunden har att variera uttaget vid olika tidpunkter. En industrikund kan t.ex. träffa avtal om att bli bortkopplad, eller själv minska sin förbrukning, vid tillfällen då det är dyrt för leverantören att upprätthålla leveransen. Denna kund kan då erbjudas ett lägre pris än en kund, som inte kan eller vill göra några anpassningar till leverantörens aktuella förutsättningar.

2.2.2 specialavtal

För storkunder är uppgörelsen med elleverantören betydligt mer detaljerad än för småkunder. En sådan uppgörelse innehåller, utöver storleksuppgifter om leveransen, som regel detaljerade planer över hur elförbrukningen tidsmässigt skall vara fördelad över år och dygn. Vidare finns ofta uppgifter om elkundens uppskattade framtida elbehov samt därmed sammanhängande optioner till framtida förändringar i elabonnemanget. Uppgifter av detta slag kan, om de blir allmänt kända, leda till kommersiell skada varför en

sådan uppgörelse görs i form av ett individuellt avtal.

den omståndigheten att kunden har ett indivi- Själva duellt avtal är således inte liktydigt med att avtalet inkluderar dolda subventioner. Den tariff som ligger till för ett sådant avtal kan mycket väl vara grund men de den enskilda kunden gör officiell, anpassningar för att tariffen mest förmånliga sätt förutnyttja på blir en och därmed även det pris som affärshemlighet betalas.

Ibland förekommer att vissa kunder eller kundgrupper erhåller mer fördelaktiga villkor än normalvillkoren. Orsakerna kan vara av mycket olika slag. Det finns avtal där en del av kostnaderna för elleveexempel på ranserna betalats som en engångsavgift, t. ex. när förvärvat en elproduktionsanläggning av kraftföretaget kunden och i samband därmed gjort vissa förpliktelser den framtida eller när angående elprissättningen, kunden köpt in sig i en kraftproduktionsanläggning (se avsnittet om Frankrike). Det finns också exempelvis åtminstone ett att kraftföretaget (i detta exempel på fall EdF i Frankrike) erbjuder ett mycket lågt elpris, men då i stället får del i elkundens vinst från dennes affärsverksamhet. En annan förklaring till fördelakvillkor kan vara att man önskar främja nyetabletiga av industri. Exempel finns i Norge, där staten ring föreskriver hur prissättningen mot vissa kundkategorier skall ske, och i Frankrike där kraftföretaget ger stöd till nyetablerade storkunder. tidsbegränsat

Under 1950- och 1960-talet pågick en kraftig utbyggnad av industrilåndernas elproduktion. Elintensiv indudå i många långsiktiga levestriproduktion gynnades ransavtal. Tanken bakom att speciellt gynna elintensiv

industri var vid den tiden att industrin, som svarade för en betydande baslastefterfrågan, bidrog till att positiva effekter t. ex. skalfördelar kunde utnyttjas vid elsystemets uppbyggnad. Därtill ansågs den elintensiva industrins produkter (metaller, kemikalier, papper) vitala för ländernas ekonomiska utveckling. Giltiga kontrakt från denna tid finns fortfarande vilket innebär att vissa kunder betalar låga elpriser, t. ex. i Norge.

Detta mönster kan sägas ha varit giltigt fram till den första oljekrisen 1973/74. I och med att energi plötsligt blev en bristvara förändrades inställningen, och förändringen accentuerades vid den andra oljekrisen i slutet av 1970-talet. Förnyade kontrakt och kontrakt om utökade leveranser prissattes då närmare normala villkor. Kontrakten fick också kortare löptider och mer verkningsfulla prisökningsklausuler.

Fortfarande löper dock nâgra kontrakt från sextiotalet eller sjuttiotalets vilka slöts med för kunden början, mycket fördelaktiga villkor och som gavs en löptid på 20-25 år.

2.2.3 Skillnader i redovisningssätt

Det kan även finnas skillnader i sättet att redovisa prisuppgifter. Inte sällan äger elintensiva industriföretag egen vattenkraft, som täcker en del av det egna elbehovet. Detta gäller både i Sverige och utomlands. När ett sådant företag lämnar uppgift om sina elkostnader bör observeras att man i Sverige värderar den egna vattenkraftproduktionen till sin alternativkostnad, dvs. vad man annars skulle få betalt för att sälja motsvarande mängd elenergi. Utomlands förekommer

att man bara räknar med kostnaderna för det däremot drift, underhåll och nödvändiga reinvesteringar.

är ofta att man av regleringar av Orsaken på grund inte rätt att saluföra el men väl att elmarknaden äger

för bruk (Frankrike är exempel pá

generera eget en sådan situation har inte den egna eldetta). I alternativvärde (om man vill behålla kraften något varför det också blir produktionsanläggningarna) naturligt att räkna elproduktionskostnaderna på nyss sätt. Genom att kostnaderna för produktion angivet Vattenkraftverk är betydligt lägre än norfrån gamla blir elkostnader som räknas på detta mala kraftpriser sätt ovanligt låga.

3 LÄNDERÖVERSIKT

3.1 Finland

3.1.1 Elförsörjningsläget

År 1987 användes ca 59 TWh (inkl. elproduktionsanläggelkraft i Finland, dvs. ca ningarnas egenförbrukning) invånare. Konsumtionen per capita är därmed 12 MWh per svenska 17 MWh/person), trots att den lägre än den (ca (ca 29 TWh) utgör en industriella elförbrukningen andel av än vad den gör i större totalförbrukningen Sverige (49 % resp. 36 %).

elintensiva industribranscherna svarade för ca De mest 38 % av elförbrukningen i landet. Fördelningen pá

olika branscher framgår av nedanstående uppställning:

TWh

Järn- och stálindustri 1,7 Kemisk industri 3,3 Ickejärnmetallindustri 1,4 Massa- och pappersindustri 15,6 Gruvindustri 0,6

Summa: 22,6

År 1988 ökade med ca elförbrukningen kraftigt, 4,2 %,

trots att år 1988 var betydligt varmare än år 1987.

Den temperaturkorrigerade ökningen till 6 %. uppgick

ökningen fördelade sig jämnt mellan industri och övrig

förbrukning. Industriförbrukningen steg med ca 6 6

till 30,9 TWh.

Elproduktionen år 1988 ökade med endast 0,5 TWh från

föregående år. Konsumtionsökningen till tillgodosågs

större delen genom ökad import.

Den installerade effekten vid av år 1988 av utgången

olika slag av kraftverk, samt produktionen samma år

visas nedan.

Effekt Produktion Kraftslaq MW TWh Värmekraft 9 260 37,9 varav mottryck, fjärrvärme (2 093) ( 7,1) mottryck, industri (1 842) ( 6,8) kondens, process ( 120) ( 0,4) kondens, kärnkraft (2 310) (18,4) kondens, konventionell* (2 428) ( 5,0) gasturbin, diesel mm ( 827) ( 0,2)

Vattenkraft 2 648 13.4

summa 12 268 51,3**

* Inkl. kondensturbiner med uttag för fjärrvärme ** Exkl. elproduktionsanläggningarnas egenförbrukning (Källa NORDEL)

har Finland elutbyte med Norge Genom NORDEL-samarbetet

Dessutom har Finland elutbyte med Sovjetoch Sverige.

TWh medan 0,4 Twh unionen. År 1988 importerades 7,8

Handelsmönstret framgår av uppställningexporterades.

en nedan (GWh):

till: Finland Norge Sverige Sovjet Imp

* - 409 - Exp från: Finland * 466 - 5 4 Norge - * Sverige 3 058 1 138 - - * Sovjet 4 728

undertecknades ett intentionsavtal om Under år 1988

med transitering via det svenska elimport från Norge,

slöts ett avtal om elimport till Finland nätet. Vidare

under 1990-talet. Statsågda Imatran från Sovjetunionen

avtalet importera 600 MW Voima (IVO) skall enligt

och 900 MW åren 1993-1999. Även under åren 1990-1992

Voimansiirto (Industrins Kraftöverföring

Teollisuuden

har fått tillstånd till elimport från Sovjetunion- AB)

en.

3.1.2 Elmarknad

elektriciteten av Imatran Omkring 45 % av genereras

av industriföretag och Voima (IVO). Resten produceras

av vilka också äger andelar i kommunala bolag, några

IVO-anläggningar.

i mars 1988 bolaget Industrins kraftbolag grundade

Voimansiirto Bolaget som inledde sin Teollisuuden Oy.

den 1989 kommer att använda verksamhet 1 januari

samt svara för samkörägarnas kraftöverföringsnät

verksamhet omfattar ningen av kraftverken. Bolagets

och varför det nu också elimport engrosförsáljning,

finns två landsomfattande nátbolag, som konkurrerar med varandra.

I början av 1988 trädde en ny konkurrenslag i kraft, genom vilken övervakningen av monopol utvidgas till att också gälla el- och fjärrvärmeverk. Lagen har inverkan på energisektorn t. ex. vad gäller elverkens prissättning.

3.1.3 Elpriser

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kwh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE-statistiken.

Officiella elpriser den 1 januari 1989 (öre/kWh) Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: MWh 160 2 500 175 000 Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - område skatt skatt skatt skatt skatt skatt

Helsingfors	50,6 50,6 39,1 39,1 19,9 19,9
-		-	-
Uleåborg	46,9 46,9 39,1 39,1
- Kotka	50,9 50,9 43,6 43,6	-	-
*) Exkl. avdragsgill	moms.
Under år 1988 sjönk partipriset		på el med ca 1 %,

vilket främst var en följd av att priset på kärnbränsle gick ned. Detaljpriset låg nästan stilla under året, vilket innebar en real sänkning med ca 5 %. Vid årsskiftet 1988/89 låg det genomsnittliga priset på hushállsel i flerváningshus kring 61 öre/kWh (41,2 p/kWh). Storindustrins elpris var ca 19,3 öre/kWh (l3,1 p/kWh).

3.1.4 Kapacitetsutbyggnad

Under senare är har utbyggnaden av produktionskapacitet främst skett i form av mindre enheter, vanligen för kombinerad kraft- och värmeproduktion (fjärrvärme). Omkring 300 MW ny produktionskapacitet färdigställdes år 1988. Den största enheten var ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Tammerfors, på 132 MWe1. Nästan 1000 MW ny produktionskapacitet är under varav 630 MW beräknades bli färdigt ár 1989. byggnad,

De största enheterna i utbyggnaden under åren 1989 och 1990 är ett kolkondensverk i Björneborg på 550 MW och oljekondensverket i Kristina på 263 MW. Den totala utbyggnadens sammansättning för dessa år, samt de beräknade kostnaderna därför framgår av nedanstående sammanställning.

Anläggn.

		Effekt	Andel kostnad
Kraftslaq		(MWQ1)	(%) (kr./kw)
Oljekondens	(toppkraft)	263	17	1 873
Naturgas		357	23	5 485
Kolkondens		550	35	6 702
Torvkondens		150	10	6 881
Torvmottryck	(fjärrvärme)	192	12	9 392
Vattenkraft	Summa: 1 550	38	3 100	16 918 6 224
Enligt en prognos från Elproducenternas				samarbets-
organisation	kommer elförbrukningen		är 1995 överstiga

71 TWh och år 2000 uppgå till ca 77 Twh. Det senare innebär en höjning jämfört med tidigare prognos med 4 TWh. Huvudsakligen är det den privata elförbrukningen och förbrukningen inom servicesektorn som antas öka mer än i tidigare bedömningar.

Nära 40 % av den finska elkraften produceras i fyra kärnkraftverk. Innan Tjernobyl-olyckan inträffade planerades en femte reaktor, men den finska regeringen beslöt efter olyckan att inga beställningar av kärnkraftverk skulle göras under dess innevarande mandatperiod. Den snabba tillväxten i elförbrukningen under åttiotalet är ett starkt argument för en ny stor produktionsenhet, och från många håll krävs nu en förändrad politik vad gäller kärnkraften direkt efter nästa val som äger rum år 1991.

3.1.5 Framtida kostnader och priser

Det finska handels- och industriministeriet bedömer att elpriserna under 1990-talet främst kommer att påverkas av priserna på bränslemarknaderna. Prisutvecklingen på kol och naturgas kommer främst att inverka på elpriset, medan oljepriset i huvudsak antas inverka på alternativa energilösningars konkurrensförmåga. Brånslepriset får större inverkan på elproduktionskostnaderna än tidigare, eftersom en större andel av kraftproduktionen kommer att vara baserad på importbränslen.

I Finland räknar man med att under 1990-talet minska o svavelutsläppen med ca 50 6.

Trots förutsebara ökningar i investeringskostnaderna för ny produktionskapacitet pá grund av skärpta miljökrav, anses det osannolikt att realpriset för el skall komma att stiga väsentligt under 1990-talet.

3.2 Norge

3.2.1 Elförsörjningsläget

Norge är en av världens mest elintensiva ekonomier, med omkring 44 % av energislutanvándningen i form av el. Elförbrukningen uppgick år 1987 till ca 104 TWh, vilket motsvarar ca 25 MWh per invånare (ca 8 MWh mer per invånare än i Sverige). Industrins elförbrukning 44 TWh) utgjorde en större andel av totalförbruk- (ca ningen än i sverige, 42 % jämfört med 36 %.

De elintensiva industribranscherna svarade för ca 35 % av den totala elförbrukningen. Fördelningen pá branscher framgår av nedanstående uppställning:

TWh Järn- och stálindustri 9,0 Kemisk industri 6,0 Ickejärnmetallindustri 15,4 Massa- och pappersindustri 5,4 Gruvindustri 0.8

Elförbrukningen ökade endast marginellt mellan år 1987 och år 1988.

De utomordentligt goda tillgångarna pá vattendrag som lämpar sig för elproduktion gör att så gott som hela sker med Vattenkraft. Mindre än 0,5 % elproduktionen av den totala produktionen sker med värmekraft. Norge saknar kärnkraft.

Den installerade effekten vid slutet av år 1988 samt elproduktionen år 1988 redovisas nedan.

Effekt Produktion Kraftslaq MW TWh Värmekraft 314 0,5 varav - industri mottryck, (201) (0,232) - kondens, process ( 54) ( ) - konventionell kondens, ( 24) (0,121) - diesel mm gasturbin, ( 35) (O,132) Vattenkraft 25 647 109.6 Summa 25 961 110,1

Elproduktionen år 1988 var den högsta ârsproduktionen någonsin. Totalproduktionen, 110,1 TWh, översteg 1987 års produktion med 5,8 TWh och låg 3,4 TWh över tidigare rekordnotering från år 1984.

Norge har genom NORDEL-samarbetet elutbyte med Danmark, Finland och Sverige. År 1988 var Norge nettoexportör av 5 593 GWh. Mönstret för elutbytet med grannländerna framgår av nedanstående tabell (GWh):

Imp till: Finland Norge Sverige Danmark från: Finland * - 409 - Exp Norge 5 * 4 466 2 287 Sverige 3 058 1 138 * 3 475 Danmark - 27 189 *

3.2,2 Elmarknad

Den norska elförsörjningen sker huvudsakligen i statlig och kommunal regi med vissa privata inslag. Det statliga Statkraft äger nära 30 % av produktionskapaciteten och säljer huvudsakligen till elintensiv tung industri. Drygt 50 % av produktionskapaciteten är kommunägd medan industrier och några små privata företag svarar för återstoden. Distributionen sköts av

kommunala myndigheter genom 268 distributionsbolag.

en sträng kontroll över el- Regeringen upprätthåller sektorn, reglerar priser och prissättningsprinciper, samt samordnar utvecklingen av det nationella

systemet.

3.2.3 Elpriser

varierar kraftigt mellan Norges olika Elpriserna (län), men även mellan olika kommuner. Elpriset fylken har genomsnittskostnaden. Sedan år 1985 länge byggt på skall dock enligt regeringsbeslut sättas elpriset efter den marginalkostnaden. Detta har långsiktiga medfört en kraftig prisökning.

För närvarande förekommer inte någon tidsdifferentieav till norsk industri, men det är ring elpriserna sannolikt att det kommer att införas.

statkrafts vid engrosleverans till allmän förpris ökade den 1 maj 1988 från 18,2 till 20,5 brukning norska och enligt stortingsbeslut med ytteröre/kwh 7 % till 21,9 norska öre/kwh den 1 maj 1989. ligare Priset vid 6000 timmars utnyttjningstid och gäller nedtransformerat från stamnátsspänning. Genomsnittsför hushálls- och jordbrukskunder, inkl. alla priset skatter och avgifter år 1988, var 41,5 norska öre/kWh.

År 1989 reglerades elpriserna. Den under året tillåtna av begränsades till 0,9 norska ökningen engrospriset öre/kWh och detaljprisökningen begränsades till 1,3 norska öre/kWh.

Den allmänna elskatten år 1988 var 3,6 norska öre/kWh. Elintensiv industri i allmänhet hade en reduktion till 3,4 norska öre/kwh och ferrolegeringsindustrin betalade endast 2,8 norska öre/kwh. Fr. o. m. år 1989 är elskatten 3,7 norska öre/kWh för alla kunder. Regeringen utreder förutsättningarna för att göra en del av elskatten avlyftbar för industrin. Mervärdesskatt tillkommer med 7 norska öre/kwh.

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kWh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE:s statistik.

Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: MWh 160 2 500 175 000 Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med

Område	skatt skatt	skatt skatt	skatt skatt
- 0s1o	50,9 54,3	42,5 45,9	32,9 36,2
— Ardal	21,2 24,6	18,1 21,5	14,6 18,1
*) Exkl. avdragsgill	moms.
Enligt ovanstående noteringar		betalade norska indu-
strikunder	ett elpris som låg ca 20 6 under motsvaran-

de svenska elpriser.

I genomsnitt har den elintensiva industrin i Norge ett mycket lågt elpris. Förklaringen är till stor del de mycket långfristiga kontrakt på billig kraft som alltjämt finns kvar.

Fortfarande gäller vissa kontrakt med en ursprunglig löptid på 50 år, som tecknades på 1950-talet, där kWh-priset är 3 norska öre plus blygsamma prisstegringsklausuler. Möjligen avser denna uppgift endast den rörliga delen av priset, varvid fasta och effektberoende avgifter tillkommer. Likaså finns från

1950-talet kontrakt med ett baspris på 6-7 norska Priserna i dessa kontrakt är i stort sett öre/kWh. realt exkl. skatter. Tendensen pekar dock konstanta, eftersom priserna i mot högre genomsnittliga elpriser kontrakt ligger omkring 19 norska öre/kWh. nya

Industrins huvudåtgård för att motverka prisökningarna i allt förlita sig på inköp av s. k. år att högre grad kraft. Den elintensiva industrin har sagt tillfällig ett flertal kontrakt samtidigt som inga nya avtal upp Vid av tillfällig kraft varierar priset ingåtts. köp aktuell och efterfrågan pá el. Under de med tillgång senaste då vattentillrinningen varit god, har åren, tillfällig kraft i allmänhet varit mycket priserna på fördelaktiga för kunderna. Den registrerade försäljav kraft till storförbrukare var ningen tillfällig TWh år vilket är en ökning med 0,4 TWh från 4,5 1988, år 1987.

Genom beslut i stortinget har under år 1989 två nya som är fördelaktiga för elintensiv kontraktstyper, industri, införts.

Båda av kontrakt bygger på riskdelning mellan typerna Statkraft och kunderna. Den åstadkoms genom att de kontrakterade upphör att gälla när låga priserna kraftbörsen för tillfällig kraft överstiger priset på en viss nivå. Kunden kan då köpa kraft enligt ordinarie villkor för tillfällig kraft, endera från statkraft eller från Samkjøringen. Sammanlagt 3 TWh/år avses dessa kontrakt vilka kommer att försäljas enligt t. o. m. år 2000. Av dessa 3 TWh/år skall gälla april 2 TWh/år för tilldelning till regeringen disponera elintensiv industri och massa- och pappersindustri, till 1976 års kontraktspris. Statkraft skall disponera

återstående 1 TWh/år för kontraktsteckning, men med skillnaden att och riskdelning först förhandlas. pris

Kontrakt med 1976 års pris och riskdelnina Kraft som levereras skall användas till nya projekt. För elintensiv industri (8000 timmars utnyttjningstid per âr) blir kontraktspriset inkl. elskatt 15,73 norska öre/kWh (exkl. elskatt 12,03 norska öre/kWh). Jämfört med 1983 års kontrakt innebär detta en prissänkning med 34 %. För massa- och pappersindustri (7000 timmars utnyttjningstid per år) blir kontraktspriset inkl. elskatt 16,54 norska öre/kwh (exkl. elskatt 12,83 norska öre/kwh). Detta är jämfört med 1983 års kontrakt en prissänkning med 34 %.

Pristaket skall vara dubbla 1986 års kontraktspris inkl överföringstillägg men exkl. skatt. Varje âr regleras pris och pristak enligt samma regler som i 1976 års kontrakt. När 1976 års kontrakt löpt ut år 1995 sker inga ytterligare prisjusteringar.

Kontrakt där priser och riskdelninq fastställs efter förhandling Statkraft får fullmakt att teckna kontrakt upp till (i första hand) 1 TWh. Kontrakten skall ha ett pristak, som skall följa den allmänna prisutvecklingen. Kontraktspriset och regleringen av detta skall vara kopplat till pristaket. Utnyttjningstid och uttagsmönster över året kommer att påverka kontraktspriset.

också

Kontraktsformen skall bara avse nya eller utökade leveranser. Härigenom ges nya industriprojekt en fördel. skall dock rikta sig till alla kun- Erbjudandet der. Kontrakten skall vara tecknade 1990-04-30 och gälla t. o. m. april år 2000. Statkraft skall för egen del eftersträva bästa möjliga villkor.

De 2 TWh som regeringen disponerar beräknas leda till en viss förlust för Statkraft. De kontrakt i vilka prisvillkoren fastställs efter förhandling förväntas ge vinst för Statkraft, men innehåller en viss risk.

3.2.4 Kapacitetsutbyggnad

Det föreligger för närvarande koncessionsansökningar för ett antal vattenkraftsstationer. De som tillhör den s. k. kategori I i den samlade planen beräknas komma att ge en ársproduktion på 2 TWh. Dessutom finns föranmälda projekt i kategori I omfattande ca 780 Gwh.

För närvarande bedöms det inte realistiskt att täcka hela elefterfrágan fram till sekelskiftet med vattenkraftutbyggnad. Delvis beroende på miljöfrágornas ökade betydelse har man aktualiserat frågan att använda nordsjögas för elproduktion.

Ökningen i elefterfrágan har dock varit svagare än vad som tidigare förväntats, varför Stortinget uttalat att gaskraft inte är aktuell före år 1995.

3.2.5 Framtida kostnader och priser

De norska elpriserna har frán sin tidigare låga nivå ökat betydligt under åttiotalet. Regeringen har med- Vetet strävat efter att hålla tillbaka prisökningarna för den elintensiva industrin, och att utnyttja landets goda vattenkrafttillgångar som ett industripolitiskt medel. Detta gäller särskilt under de senaste åren då den relativt låga industriaktiviteten i landet inneburit ökade krav på nya arbetstillfällen och minskat tillväxten i elförbrukningen.

Förutsättningarna talar för ett, relativt flertalet andra länder, lågt elpris i Norge även om de nuvarande särskilda villkoren upphör.

3.3 Frankrike

3.3.1 Elförsörjningsläget

År 1987 användes ca 349 TWh elkraft i Frankrike. Det innebär en per capita-förbrukning av ca 6 MWh, dvs. bara drygt en tredjedel av motsvarande svenska siffra. Den lägre siffran för Frankrike förklaras delvis av ett mildare klimat men också av en lägre andel industriell förbrukning. Den industriella elförbrukningen var ca 104 TWh år 1987, eller omkring 30 % av totalförbrukningen. Det kan jämföras med det svenska elförbrukningsmönstret, där industrin svarar för ca 36 %.

De mest elintensiva branschernas förbrukning uppgick år 1987 till:

TWh Järn- och stålindustri 11,2 Kemisk industri 25,4 Ickejärnmetallindustri 10,0 Massa- och pappersindustri 8,3 Gruvindustri 3,7 Summa: 58,6

År 1979 var den totala elförbrukningen ca 247 TWh. Under de därpå följande 8 åren har den således ökat med ca 4 % per âr. Ökningen har möjliggjorts genom en

mycket snabb kraftutbyggnad.			Nedan visas nâgra
ârsvärden för	produktion, 1979 TWh	1982 TWh	konsumtion och export av el. 1986 TWh	1987 TWh ökning,%	1979-87 per år
Produktion	241,4	279,2 362,8 378,3			5,8
Konsumtion	247,0 275,4 337,6 348,9				4,4 —
Nettoexport	—5,6	3,8	25,2	29,4

Källa: IEA.

Industrins elförbrukning har ökat i långsammare takt än den totala förbrukningen. Industrins andel av landets elkonsumtion sjönk från 39 % år 1979 till ca 30 % år 1987.

Samtidigt som elproduktionen har ökat har en förskjutning skett från vattenkraft och konventionell värmekraft mot kärnkraft. År 1973 producerades 65 % av elen från olja och 8 % frán kärnkraft. År 1982 var motsvarande siffror 35 % resp. 39 % och år 1988 9,3 % resp. o 70 %. Vattenkraftens andel är ungefär 20 4.

Frankrike har drygt 50 kärnkraftreaktorer i drift och ytterligare några är under byggnad. De senaste åren har inga nya beställningar av kärnkraftanläggningar skett. De som är under byggnad kommer att tas i drift med en takt av ungefär en per år de närmaste åren. År 1991 kommer sannolikt nästa nybeställning av en reaktor att göras.

Motiven bakom den snabba kraftutbyggnaden har varit både politiska och ekonomiska. Dels har man, mot bakgrund av 70-talets oljekriser, velat minska oljeberoendet i energiförsörjningen. Dels har man , genom en stabil och relativt billig elförsörjning, velat stärka den franska industrins konkurrenskraft. Den huvudsakliga förklaringen till att man under 1980-

talet nått en överskottskapacitet är att man i början av decenniet felprognoserade industritillväxten. I stället för 5 % tillväxt per år i elförbrukningen, som man baserade kärnkraftbeställningarna på, blev förbrukningens faktiska tillväxt omkring 1,5 %. Kapacitetsöverskottet beror även på att kärnkraftverkens tillgänglighet varit högre än vad som ursprungligen beräknades.

3.3.2 Elmarknad

Statsägda Electricité de France (EdF) dominerar den ranska elmarknaden och svarar för 96 % av elförsörjningen. Bolaget bildades år 1946 när praktiskt taget all elproduktion och distribution i landet förstatligades. Vid sidan av EdF finns ytterligare två större kraftproducenter: Cie Nationale du Rhone (2 887 MW vattenkraft) och det statliga kolbolaget Charbonnages de France (3 754 MW i koleldade stationer).

3.3.3 Elpriser

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kWh gäller den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE Economics and Tariffs study committee.

Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: MWh 160 2 500 175 000 Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med Område skatt skatt skatt skatt skatt skatt -Frankrike 58,9 60,6 49,5 49,5 28,1 28,1 *) Exkl. avdragsgill moms.

för pá den franska el- Grundläggande prissättningen kraften är den marginalkostnaden i kraft— långsiktiga Det är således kostnaden för ny kärnproduktionen. kraft som bestämmer tariffnivåerna.

är synnerligen differentierat. För Tariffsystemet stora kunder finns i grundtariffen åtta tariffperiosom definieras av säsong, veckodag och tid på der, dygnet:

Nummer Tariffperiod Timmar/år

1 Peak 249 (vinter) 2 Vinter normallast 872 3 normal 745 Mellansäsong 4 Vinter láglast 1039 5 Mellansäsong láglast 719 6 Sommar normallast 1870 7 Sommar 1778 låglast 8 1488 Juli-augusti

Grundtariffen har en effektavgift, en avgift för reaktiv under de två dyraste perioderna samt energi ett som är olika i de åtta energipris tariffperioderna.

PDW-tariffen Withdrawal) innehåller lika- (Peak Day ledes ett antal tariffperioder med varierande energi- Kännetecknande för denna tariff är att det avgifter. under den tariffperioden, Peak, råder ett dyraste mycket högt energipris jämfört med de övriga perioderna. Peak infaller under 18 timmar per dag under 22 dagar i perioden november-mars. EdF varslar dagen innan en peak-dag infaller, kunden har därmed möjlighet att vidta anpassningsátgärder. I ett lämpliga exempel från år 1989, där denna tariffmodell använts, varierar tariffens rörliga del extremt kraftigt. Det i juli-augusti och är lägsta rörliga kWh-priset gäller

6,72 centimes. Det högsta kWh-priset som gäller under peak-dagarna är 139,79 centimes, vilket alltså är mer än 20 gånger så mycket som det lägsta priset. Under mellanperioderna kostar en kWh mellan 10 och 30 centimes. Effektavgiften är i detta speciella fall 186,68 F/kw.

Ett tredje tariffalternativ för kunder med stora anpassningsmöjligheter är Den experimentella realtidstariffen. Här är tanken att kunden i huvudsak nöjer sig med att få leverans vid tider som leverantören avgör med utgångspunkt från de vid varje tidpunkt aktuella produktionskostnaderna.

Tariffsystemet erbjuder således ett flertal alternativ för den kund som har stora möjligheter att påverka sin elanvändning.

Kontraktstiden är i regel tre år, men priset är inte fast under denna tid utan ändras enligt vissa index.

Avtalen med de största elkunderna inom Frankrike utgår från en generell tariff även om de ibland, till följd av särskilda kundspecifika förhållanden, innehåller avvikelser från den aktuella tariffen. De är därför inte officiella. Avvikelserna bedöms dock inte vara omfattande, och har sin motsvarighet i storkundskontrakt i andra länder.

I ett kontrakt med en storförbrukare (i storleksordning 1 TWh/år) som utredningen studerat har kunden på grund av särskilda förhållanden erhållit energiavgifter som ligger ca 1 % under huvudtariffens avgifter och en fast avgift som är ett par procent under tariffens nivå.

finns tariff utan man för- För exportaffärerna ingen handlar i särskilt fall med utgångspunkt från varje den marginalkostnaden. Man eftersträvar långsiktiga från fransk sida kontraktstider i dessa upplängre Den normala kontraktstiden är 10 år men görelser. avvikelser finns. Avtalet med Schweiz löper på 20 år, och 5 år, medan avtalet med med Portugal Spanien på Italien omförhandlas varje år.

Ett avtal har mellan EdF och franska staten ingåtts EdF:s verksamhet under åren 1989-1992. Vad angående så föreskriver avtalet att dessa gäller elpriserna realt skall sjunka med 1,5 % per år under perioden. franska för de stora el- Den intresseorganisationen har under senare år drivit två konsumenterna, UNIDEN, EdF. Den ena är att man anser det huvudfrågor gentemot vara fel av EdF att basera priset på långsiktig marginalkostnad eftersom innehåller ett antal kraftsystemet som helt eller delvis skrivits av. Den anläggningar är att industrin under 1980-talet har haft en andra relativt hushållen betydligt sämre prisutveckling.

Tre av särskilda storkundsavtal, som avviker från slag de som redovisats ovan, är kända och redoprinciper visas här eftersom de upphov till många ofullgivit och felaktiga uppgifter i den allmänna ständiga debatten.

Ett det för någon tid sedan beslutade exempel gäller aluminiumsmältverket i Dunkerque. Investeringen görs det redan i dag en av av statsägda företaget Pechiney, världens största aluminiumtillverkare. Anläggningen de som kommer att konsumera 3 Twh/år. Enligt uppgifter kommit ut i om avtalet mellan EdF och Pechiney pressen skall till de priser som gäller i kWh-priset knytas Venezuela och Kanada. Enligt EdF betyder detta något

mer än 6 centimes/kWh. Priset skall följa den kortsiktiga marginalkostnaden under 10 år. Därefter skall priset som andra elpriser följa den långsiktiga marginalkostnaden. Avtalet löper på 25 år.

Konkurrenter till Pechiney har anmält avtalet mellan

EdF och Pechiney till EG-kommissionen. Granskningen är

nu klar och kommissionen fann att de priser som EdF debiterat Pechiney (och som enligt uppgift specificerats år för år i avtalstexten för hela avtalsperioden) låg ca 10 % under den förväntade kommersiella nivån för åren 1997, 1998 och 1999. Parterna ålades att ändra avtalet i enlighet med kommissionens beslut, vilket godtagits av parterna.

Till bilden hör att EdF och Pechiney bildat ett gemensamt bolag där EdF äger 49 %. Genom denna bolagsbildning får EdF del i vinsten från aluminiumproduktionen vilket ger en förklaring till det annars mycket förmånliga elpriset.

Uppgifter i pressen om franska elpriser på 6 öre/kWh bör ha sitt ursprung i detta avtal mellan Pechiney och EdF. Detta är exempel på en prisuppgift som utan fullständig beskrivning av sammanhanget är direkt missvisande.

Andra uppgifter om mycket fördelaktiga elpriser har en historisk förklaring. Före nationaliseringen 1946 var många elintensiva anläggningar, särskilt vad gäller aluminiumindustrin, uppbyggda kring egna vattenkrafttillgángar. För att ersätta industrin för det realvärde som nationaliserades avtalades att EdF skulle överta industrins kraftproduktionsanläggningar mot att industrin under 50 år befriades från tariffens alla fasta avgifter. Detta gäller dock bara för den energi-

mängd som motsvarar vattenkraftproduktionen i den nationaliserade anläggningen. Under senare år har EdF löst in ett antal av dessa avtal, men fortfarande är några av de avtal som tecknats med aluminiumindustrin giltiga. De prisuppgifter som anges för företag med denna typ av avtal avser således endast den rörliga energiavgiften.

Ett tredje exempel avser de etableringserbjudanden som erbjuds av EdF. En särskild enhet inom EdF, Direction du Développement et de la Stratégie Commerciale, arbetar med att värva industri för etablering på vissa orter i Frankrike. EdF riktar sig i sin marknadsföring såväl till företag i Frankrike som i utlandet. Exempel på erbjudanden är:

- EdF subventionerade lån till som ämnar ger företag anskaffa elkrävande utrustning. För närvarande (januari 1990) erbjuds lån till en ränta på 6 %, att jämföra med marknadsräntan på ca 10 % för lån med motsvarande löptid.

- av elförbrukande maskinell utrustning sker Leasing till kunder, som inte vill öka sin skuldsättning.

- Industritomter och industrilokaler tillhandahålls på förmånliga villkor.

Det finns två motiv för EdF:s erbjudanden. Ett är att man har ett produktionsöverskott som man önskar avsätta till bästa möjliga villkor. Det andra är att EdF, med 122 000 anställda över hela landet, på vissa orter vill minska sitt engagemang. Det är då man kan erbjuda industrimark m. m. för att ersätta de arbetstillfällen man själv avvecklar. Vid dylika projekt ger man alltid någon sorts etableringsbidrag, som är in-

kalkylerad i eltarifferna. Den ekonomiska hjälp som ges har en varaktighet av högst sex år.

3.3.4 Kapacitetsutbyggnad

Den produktionskapacitet som beräknas bli tagen i drift under åren 1989 - 1993 har sammansättföljande ning.

Kraftslag ärnkraft 10 790 97 Konventionell värmekraft 200 2 Vattenkraft 131 1 summa: 11 121 100

Kärnkraftstillskotten utgörs av sammanlagt åtta block i storleken 1 300 MW till 1 455 MW. Denna kapacitetsutbyggnad innebär en ökning med ca 12 % från 1988 års produktionskapacitet på 90 800 MW.

Den senaste kärnkraftsbeställningen gjordes år 1987 och nästa beställning kommer enligt nuvarande plan att ske år 1991.

En tyngdpunktsförskjutning sker nu, från utbyggnad till ökade insatser på underhåll, service och modernisering av befintliga anläggningar. Man har bl. a. utvecklat system för att förlänga ett kärnkraftverks livslängd till 40 år genom olika uppgraderingsátgärder och satsar mycket på att utveckla övervakningssystemen .

3.3.5 Framtida kostnader och priser

Frankrike har gjort stora ansträngningar för att genom ökad export minska överskottet i produktionskapaciteten. Nettoexporten har som en följd härav stigit kraftigt de senaste åren och uppgick under år 1989 till 42 TWh. Om några år räknar man med att exporten skall stabilisera sig på en nivå omkring 50 Twh/år. Man har för närvarande inga ambitioner att därefter ytterligare öka exporten.

I tabellen nedan visas de långsiktiga marginalkostnader som man i Frankrike räknar med för en anläggning som tas i drift år 1995 (kalkylränta 8 %). Uppgifterna överensstämmer relativt väl med de beräknade kostnaderna för drift av motsvarande slag av kraftverk i 6000 - 7000 timmar Sverige (vid en utnyttjningstid på per år).

Huvuddelen av den franska elkraften produceras i kärnkraftsanläggningar som anlagts till lägre kostnader än de som redovisas i tabellen. Under nittiotalet kommer man att påbörja avställningen av de äldsta kraftverken. Uppgifterna indikerar att den utbyggnad som pågår kommer att höja de genomsnittliga produktionskostnaderna.

Med prissättning enligt långsiktig marginalkostnad torde råkraftpriset komma att ligga mellan 25 och 30 öre/kWh i 1988 års prisläge. Mellan olika kunder kommer dock det genomsnittliga pris som betalas att kunna variera avsevärt beroende på resp. kunds möjatt utnyttja tariffernas differentiering över lighet året.

169 Beräknad elproduktionskostnad i en anläggning som tas i drift i Frankrike år 1995 (centimes/kwh. 1986 års priser, 8 % kalkvlränta) Utnvttininqstid 8760 tim 4000 tim 2000 tim KÄRNKRAFT

Investering	10,6-11,8	21,3-23,5	42,0-46,4
Drift	3,9	7,9	15,6
Bränsle	5,7-6,1	7,8-8,2	7,8-8,2
TOTALT	20,2-21,8	35,6-38,3	65,4-70,2

KOL

Investering	8,0	15,3	30,3
Drift	3,1	6,4	12,7
Bränsle	13,6-19,0	13,6-19,0	13,6-19,0
TOTALT	24,7-30,1	35,3-40,7	56,6-62,0

TOTALT inkl. avsvavling 26,8-32,2 38,8-44,2 60,8-66,2 OLJA

Investering	6,7	12,9	25,4
Drift	2,3	5,8	11,4
Bränsle	35,0-57,5	35,0-57,5	35,0-57,5
TOTALT	44,5-67,0	53,7-76,2	71,8-94,3

TOTALT inkl. avsvavling 46,6-69,1 57,7-80,2 76,8-101,3

3.4 Storbritannien

3.4.1 Elförsörjningsläget

Den totala elförbrukningen uppgick år 1987 till ca 314 TWh. Det innebär en per capita-konsumtion av ca 5,5 MWh, dvs ungefär en tredjedel av den svenska (ca 17 MWh/person). Industrins elförbrukning var drygt 90 TWh), vilket är ca 29 % av totalförbrukningen (i Sverige ca 36 %).

170 De mest elintensiva industribranscherna svarade för ca 14 % av totalförbrukningen. Fördelningen på branscher

framgår av nedanstående uppställning:	TWh
Järn- och stålindustri	9,2
Kemisk industri	18,3
Ickejärnmetallindustri	6,5
Massa- och pappersindustri	6,6
Gruvindustri	2,1

Under åren 1979 - 1987 ökade den totala elförbrukmed 0,5 % per är. Samtidigt har induningen omkring strins andel av totalförbrukningen minskat något.

Elproduktionen år 1988 fördelade sig pá energislag enligt följande:

Twh %

Kolkraft 228 72,0 Kärnkraft 59 18,5 Vattenkraft 30 9,5 Summa: 317 100,0

Skottland väntas i slutet av år 1989 få 60 % av sin från kärnkraft och blir därigenom nästan elförsörjning lika beroende av kärnkraft, som England och Wales är av kol. Januari 1990 hade Storbritannien sammanlagt 38 stycken kärnkraftreaktorer i bruk. I april 1989 stängdes en gammal anläggning.

Storbritannien har förbindelse med Frankrike genom en under engelska kanalen. Denna var högspänningsledning ursprungligen avsedd som en toppbelastningssäkerhet

för båda ländernas elsystem, men har under senare år utnyttjats för import av stora kvantiteter elkraft till Storbritannien. Under år 1988 importerades ca 13 TWh.

3.4.2 Elmarknad

Den engelska energipolitiken har under de senaste åren kánnetecknats av turbulens i samband med den privatisering som skall genomföras.

Elmarknadens hittillsvarande struktur innebär att Central Electricity Generating Board (CEGB) i England och Wales äger all statlig elproduktion och svarar för driften av högspänningsnátet, the national grid. Distributionen och detaljförsäljning sköts av 12 stycken s. k. area boards, inom var sitt geografiskt område.

The Electricity Council har en koordinerande uppgift för hela kraftindustrin, samt ansvar för finansiering och beskattning.

I Skottland svarar två vertikalt integrerade bolag, South of Scotland Electricity Board (SSEB) och North of Scotland Hydroelectricity Board (NSHEB), för generering, transmission, distribution och försäljning. Skottland har ett överskott i generingskapacitet och har en förbindelse söderut på 1 000 MW. Det finns vissa tankar på att förstärka denna överföring för att möjliggöra export från Skottland till England.

CEGB säljer till area boards till ett offentligt pris, som kallas bulk supply tarriff (BST). Area boards kunder har tre generella tariffer, avsedda för hus-

håll, mindre affärsidkare respektive större industri. De allra största kunderna behandlas separat och har individuella avtal.

I mars 1988 drogs riktlinjerna upp för en privatiseav den statliga kraftindustrin. Under 1989 har ring dock svårigheter uppstått med privatiseringen, främst beroende att privata investerare ifrågasatt den på officiella beskrivningen av de framtida kostnaderna inom kärnkraftssektorn. Regeringen har beslutat att kärnkraftindustrin skall undantas från privatiseringen, men man har dock för närvarande inga planer på att minska eller avveckla kärnkraftproduktionen.

British Nuclear Fuels (BNFL), som är Englands statsför kärnbränslefrâgor, har fått i uppdrag ägda bolag att förklara de enorma prisstegringarna som skett de senaste tre åren. I en underhusrapport kritiseras BNFL för en del tidigare avtal med utländska kunder, där i England medges. I rapporten rekommenavfallslagring deras i av till BNFL, att regeringen, egenskap ägare starta en fond för avveckling. Detta för att kunna täcka dessa kostnader, om inte BNFL eller dess kunder då längre finns kvar.

Inför privatiseringen kommer CEGB:s kärnkraftsrelaterade tillgångar, med en produktionskapacitet på 8 Gw, att föras till ett nybildat ännu icke namngivet statdelar av CEGB delas upp i två ligt bolag. Övriga privata bolag:

National Power (ibland kallat GEN 1 eller Big G), blir det större av tvá produktionsbolag och får 32 GW fossileldad produktionskapacitet.

PowerGen (ibland kallat GEN 2 eller Little G), blir det mindre av produktionsbolagen med ca 14 GW kol- och oljeeldad kapacitet.

skötseln av högspänningsnätet och 2,1 GW pumpkraft överlämnas till ett privat bolag, National Grid Company.

De 12 distributionsbolagen, area boards, kommer att säljas separat under privatiseringen.

Electricity Council försvinner i och med att dess funktioner som kontrollorgan upphör.

De två skotska bolagen SSEB och NSHEB kommer att försäljas som vertikalt integrerade bolag med 4 GW resp. 1,5 GW fossileldad kapacitet.

Tidtabellen för privatiseringen har ändrats flera gånger under det gångna året. Den nu aktuella planen (frán december 1989) innebär följande:

- Mars av industrin inför den 1990, omstrukturering kommande försäljningen

- Hösten 1990, försäljning av de 12 area boards

- Våren 1991, försäljning av de båda produktionsbolagen National Power och PowerGen

För de skotska bolagen saknas ännu tidtabell.

3.4.3 Elpriser

Formellt har regeringen inte nágot inflytande över tariffsättningen men i praktiken har ändå inflytandet varit stort genom att man fastställt de ekonomiska ramarna för kraftföretagen. Elpriset har baserats på den långsiktiga marginalkostnaden.

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kWh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE:s statistik.

Storlek: kw 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: Mwh 160 2 500 175 000 Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med Område skatt skatt skatt skatt skatt skatt - Yorkshire 67,4 67,4 53,4 53,4 29,6 29,6 - S Skottland 29,7 29,7 74,3 74,3 54,5 54,5 *) Exkl. avdragsgill moms.

3.4.4 Kapacitetsutbyggnad

Utbyggnadsplanerna är svåröverskádliga i Storbritannien eftersom de är fördelade pá olika aktörer och fortlöpande revideras i den förändringsprocess som elmarknaden nu befinner sig i.

Powercen har lagt beställning på ett 900 MW gaseldat kraftverk i Killingholme som avses att tas i drift i oktober 1992. Anläggningen som blir mycket miljövänlig är den första i sitt slag i Storbritannien.

PowerGen har vidare planer på ytterligare 2 stycken gaseldade stationer, en i Ryehouse pá 700 MW och en i South Dean på 330 MW.

National Power har tillstånd att bygga 2 000 MW gaseldad produktion i Killingholme och Little Barford.

Lakeland Power är det senaste i raden av oberoende företag som lagt fram sina planer för hur man skall agera när elmarknaden öppnas. Tjugo projekt har nu presenterats som sammantaget skulle innebära ett kapacitetstillskott på 7 000 MW, motsvarande 13 % av elefterfrågan i England och Wales. Under de tvá år som gått sedan regeringen avslöjande sina planer på att öppna elmarknaden för konkurrens är Lakeland Power dock ensamma om att ha gått vidare från planeringsstadiet genom att teckna ett kontrakt.

Kontraktet innebär att man bygger om en tidigare CEGB-ägd koleldad station i Rooscote, till gaseldning. Effekten blir 225 MW och drifttagning sker våren 1992.

Endast en kärnkraftsreaktor är under uppförande, Sizewell B. Den påbörjades 1987 och skall vara färdig i maj 1994, strax innan Storbritannien skall besluta om kärnkraftens framtida roll. Sizewell B är den första tryckvattenreaktorn (PWR) och får en effekt på 1175 MW. Bygglovsansökningar har inlämnats för ytterligare tre PWR-reaktorer men för två av dessa har an- I sökningarna dragits tillbaka i avvaktan på 1994 års beslut. Projekteringen går vidare för en reaktor, Hinkley Point C.

3.4.5 Framtida kostnader och priser

Den framtida prispolitiken och prisutvecklingen är osäker. Det är svárt att förutse hur elpriserna kommer att utvecklas efter privatiseringen, både vad gäller den totala elprisniván och för olika typer av kunder, samt hur prisförändringarna i sin tur kommer att påverka efterfrågan.

Enligt National Utilities Services (NUS), ett internationellt analysföretag baserat i Croydon, Surrey, var elprishöjningen 1988-89 hela 7,7 %. I ett nyhetsbrev från NUS sägs att privatiseringen av elförsörjningen inte automatiskt ger kunderna möjlighet att välja leverantör. Individuellt förhandlade kontrakt mellan de två produktionsbolagen och distributörerna kommer att introduceras. Det blir dock distributörerna som huvudsakligen får nytta av detta, inte kunderna.

Efter privatiseringen väntar sig NUS fler individuellt förhandlade kontrakt mellan kunder och leverantörer. För att gynna konsumenterna måste den utveckling fortgå som innebär att tarifferna i allt högre grad ansluter till elleverantörens kostnader för att möta en viss industris specifika konsumtionsmönster.

Enligt EG:s mål för utsläppsminskningar av svavel och kväveoxider skall Storbritannien reducera utsläppen av med 60 % fram till år 2003 och utsläppen av Nox S02 med 30 % till år 1998, i båda fallen räknat från 1980 års utsläppsniváer. De nödvändiga investeringarna i anläggningar för svavelrening har beräknats till motsvarande ca 20 000 milj. kr. Detta uppges innebära en elprishöjning på i genomsnitt ca 2 % för konsumenterna. När privatiseringen genomförts är det sannolikt

att ekonomiska styrmedel införs för att utveckstyra lingen.

Utsläppen av koldioxid beräknas öka med ca 60 % från den nuvarande nivån kring 200 Mt till ca 330 Mt år 2005. Detta trots ökad användning av gas med högre verkningsgrad och lägre kolinnehåll än stenkol. Ett av de viktigaste medlen för att reducera torde utsläppen därför bli att söka begränsa elefterfrágans tillväxt.

Miljövårdande insatser samt ny dyrare kraft, kärnkraft eller fossilkraft, kommer sannolikt att pressa elpriserna uppåt under de närmaste åren. En dämpande effekt på prisutvecklingen kan dock förutses av att gamla lâgeffektiva produktionsenheter läggs ned och andelen importerat, billigare kol ökar.

3.5 Västtyskland

3.5.1 Elförsörjningsläget

År 1987 användes ca 422 TWh elkraft i Västtyskland. Det innebär en förbrukning av ca 7 MWh per invånare vilket är mindre än hälften av den svenska elkonsumtionen per capita. Industrins elförbrukning (ca 169 TWh) utgör ca 40 % av vilket är totalförbrukningen en något större andel än i Sverige (36 %).

De mest elintensiva industribranscherna svarade för omkring en fjärdedel av i landet. elförbrukningen Fördelningen mellan branscher framgår av nedanstående uppställning:

TWh

Järn- och stålindustri 21,4 Kemisk industri 48,9 Ickejärnmetallindustri 18,7 Massa- och pappersindustri 13,5 Gruvindustri 2,7

Summa: 105,2

i Västtyskland har vuxit i långsammare Elförbrukningen takt under åttiotalet än tidigare. Under perioden var den ökningstakten ca 1970-1982 genomsnittliga medan den från år 1982 varit ca 2,4 % 2,8 % per år, år. reflekterar delvis en minskad per Minskningen ekonomisk men är också resultatet av tillväxttakt,

hushållningsåtgärder.

för olika kraftslag var år Produktionskapaciteten 1988:

7 200 Förnybara Kärnkraft 20 500 Kol 45 600 11 800 o1ja Gas 12 200

summa: 97 300

fördelade sig år 1987 på primärenergi- Elproduktionen bärare enligt följande:

	TWh	%
Stenkol	132,6 31,8
Brunkol	78,6 18,8
Naturgas	27,9	6,7
Eldningsolja	14,3	3,4
Vattenkraft	20,4	4,9
Kärnkraft	130,6 31,3
Övrigt	12,8	3,1

Summa: 417,2 100,0

Dagens produktionsmönster skiljer sig avsevärt från produktionens sammansättning för ett ártionde sedan. Den mest påtagliga förändringen har skett utgenom byggnaden av kärnkraft, som år 1977 endast svarade för en blygsam andel av produktionen. Kärnkraftens betydelse ökade ytterligare under år 1988 i och med att tre nya reaktorer togs i drift. Antalet kommersiella kärnkraftsreaktorer i drift var vid 1988 års slut 21 stycken. Baslastproduktionen nästan tillgodoses helt med kärnkraft och brunkolsbaserad kondenskraft.

Den västtyska elförsörjningen är fortfarande till omkring hälften baserad på stenkol och brunkol. Västtyskland har en årlig stenkolsbrytning av nästan 80 milj. ton och över 100 ton brunkol. Därtill milj. kommer en inhemsk produktion av 4 milj. ton och råolja drygt 15 miljarder kubikmeter naturgas.

Med nuvarande förbrukning och självförsörjningsgrad finns stenkol för över 300 års medan förbrukning, tillgången på olja och naturgas är mer begränsad. Kolet har således en stor betydelse för det nationella oberoendet. Stenkolsbrytningen är också av mycket stor betydelse för sysselsättningen. År 1987 arbetade nära 157 000 personer i trots att stenkolsnäringen årsproduktionen per anställd i det närmaste fördubblats sedan 1950-talet.

3.5.2 Elmarknad

Jämfört med andra större västeuropeiska länder är den västtyska kraftförsörjningen mycket decentraliserad. Omkring 680 företag är verksamma, och av dem har omkring hälften egen produktionskapacitet. Åtta större kraftproduktionsföretag, vilka tillsammans bildar

Deutsche (DVG), som har ett nära Verbundgesellschaft samarbete med internt kraftutbyte, dominerar dock marknaden. I särklass störst bland dessa är Rheinisch- Westfälisches Elektrizitätswerke AG, (RWE) i Essen. Därefter Preussenelektra AG, (PREAG) i följer Elektrizitätswerke Westfalen AG Hannover, Vereinigte i och Bayernwerk i München. DVG-före- (NVK) Hamburg är av delstatsregeringarna och har tagen delägda generellt ett komplicerat ágarmönster.

Distributionen sköts i huvudsak av kommunala bolag. Även om flera av dem också är engagerade i kraftde större delen av kraftutbudet från produktion köper DVG. En stor del av industrisektorns elköp sker direkt från medan mindre kunder köper frán DVG-kraftverk, lokala distributionsföretag.

3.5.3 Elpriser

Nedanstående officiella i svenska öre per kWh priser den 1 januari 1989 för industrileveranser, gällde enligt UNIPEDE:s statistik.

Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: 1 600 2 500 7 000 h/år Mwh 160 2 500 175 000 Förbrukning: Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - skatt skatt skatt skatt skatt skatt område

-högindustriområde 89,5 97,8 68,8 75,0 41,1 44,9 -södra delen 86,8 94,0 69,5 75,0 47,4 51,2

*) Exkl. avdragsgill moms.

kunder måste utöver själva elpriset betala Västtyska av dels en subventioytterligare 23,69 %, som utgörs

neringsavgift på 8,5 % (se nedan), dels av mervärdesskatt på 14,0 %. En verkstadsindustri i övre medelklassen får därmed, i genomsnitt, betala mer än 60 öre/kWh för sin el medan hushållen får betala ca 1 kr./kWh.

Den nämnda subventionen härrör från en strävan att värna den inhemska stenkolsproduktionen. Redan under sextiotalet gavs skattefördelar vid nybyggnad av stenkolskraftverk samt bidrag vid kolanvändning vid elproduktion.

En följd av den första oljekrisen blev att elproduktionslagstiftningen skärptes och Drittes Verstromungsgesetz trädde i kraft år 1975. Ytterligare skärpningar har därefter genomförts åren 1977 och 1980.

Upp till en viss årlig mängd använt inhemskt stenkol, får elproducenterna kontant ersättning för sina merkostnader för användning av kol i stället för olja. Ersättningens storlek beräknas med utgångspunkt från priserna på tung eldningsolja och importkol. De kontanta medlen tas ur speciella fonder som byggs upp genom ett procentuellt påslag på elpriset, som kallas Kohlepfennig.

Baserat på lagtexten träffade elproducenterna och stenkolsnäringen år 1980 ett 15-årigt affärsavtal, som är känt under namnet Jahrhundertvertrag. Där beslöts om en växande och kvoterad förbrukning av såväl inhemskt som importerat kol. Enligt avtalet ökar förbrukningen av inhemskt kol stadigt, till 45 Mt år 1995.

Fram till år 1985 räckte det, tack vare höga oljepriser, med en Kohlepfennig på i genomsnitt 4,5 %.

Under senare delen av l980-talet har dock prisfall på olja och importkol, tillsammans med den oväntat svaga tillväxten i elförbrukningen, medfört markanta problem. Trots en höjning av påslaget på elpriset till 7,5 % år 1987 så räckte inte de fonderade medlen till de lagstadgade ersättningarna, varför staten tvingades ta en kredit på nära 8 miljarder kr. (2,2 miljarder DM) hos kraftproducenterna för att klara åtagandena. Egentligen skulle påslaget behöva vara 9,5 %, men till följd av protester från i första hand industrin valde man att i stället sänka nivån till 7,25 % t. 0. m. utgången av år 1988. Därefter är subventioneringsnivån satt till 8,5 %.

Avtalet har i praktiken fått till följd att den enda nya storskaliga elproduktion som blivit möjlig är den stenkolsbaserade. Medan användningen av inhemskt, dyrare stenkol har vuxit under åttiotalet har användningen av billigare importerat kol halverats till 3,7 Mt år 1988.

Situationen är i längden ohållbar och lagförändringar medförande en stegvis sänkning av påslaget på elpriset är att vänta. Elproducenterna förväntas dock även fortsättningsvis få full ersättning för merkostnaderna för inhemskt stenkol under förutsättning att de använder de hittills i Jahrhundertvertrag avtalade kolmängderna. Detta är inte möjligt annat än med en reduktion av produktionsvolymen i stenkolsgruvorna med mellan 13 och 15 miljoner ton till 1995, vilket kommer att fordra personalminskningar på upp till 30 000 man.

I Västtyskland pågår en reformering av elprissättningen. Avsikten är att priserna tydligare skall anknyta till kostnaderna för produktion och distribution av elektriciteten och därigenom stimulera effek-

tiv elanvändning. Ett av inslagen för att avspegla produktionskostnaderna är tidsdifferentierad prissättning. Detta antas leda till att en större andel av elförbrukningen flyttas till låglasttid, vilket i sin tur skulle innebära ett bättre kapacitetsutnyttjande av både produktionsanläggningar och kraftnät. Den nya tariffstrukturen planeras att införas under en tvåårsperiod med början i januari år 1990.

Den allmänna prisnivån på el är i Västtyskland mycket hög jämfört med den svenska. Däremot är nuvarande elpriser för den elintensiva industrin, enligt vissa bedömare, orealistiskt låga. Detta är en följd av felaktiga bedömningar vid upprättandet av flera kontrakt i början av 1970-talet. Då de långa kontrakten med låga priser löper ut under de närmaste åren förväntas kraftiga reala elprishöjningar för dessa kunder. Ökade miljökrav bidrar även på sikt till fortsatta reala höjningar.

De höga elpriserna leder naturligtvis till återhållsamhet i elanvändningen. Detta illustreras tydligt av elanvändningen per capita vilken, som tidigare nämnts, i Västtyskland ligger under halva den svenska nivån. Sveriges kallare klimat är en del av förklaringen men en bidragande orsak är också den starka utvecklingen mot elsnålare apparater, som skett i Västtyskland.

3.5.4 Kapacitetsutbyggnad

Det västtyska elproduktionssystemets sammansättning kommer sannolikt inte att förändras särskilt mycket under det närmaste årtiondet. Mycket liten kapacitet (motsvarande ca 1 800 MW) är under byggnad eller projektering.

Orsakerna är flera, såväl den minskade förbrukningstillväxten som osäkerhet vad gäller både kärnkraftsoch kolkraftsproduktion i framtiden. Beträffande kärnkraften är de stora politiska partierna oense, och beträffande kolkraften finns osäkerhet beträffande såväl stödet till inhemsk kolproduktion som kostnader för utsläppsbegränsningar.

3.5.5 Framtida kostnader och priser

Kostnaderna för framtida elproduktion i Västtyskland, baserade på material från västtyska elverksföreningen, redovisas nedan. De kraftslag som redovisas är kärnkraft, kolkraft med inhemskt kol, samt kolkraft med importkol av tre olika kvaliteter nedan kallade 1, 2 och 3. Beräkningarna avser kolkraftverk med en netto* effekt på 698 MW och kärnkraftverk på 1298 MW. Drifttagningsár är 1990 och kostnaderna är de genomsnittliga under driftáren 1990-2009.

Kraftslaq Produktionskostnad* Kärnkraft 43,2 öre/kWh Kolkraft, inhemskt kol 58,1 öre/kWh Kolkraft, importkol 1 32,9 öre/kWh Kolkraft, importkol 2 37,2 öre/kWh Kolkraft, importkol 3 41,3 öre/kwh * till svensk valuta är efter valutaomräkning gjord kursen 1989-01-02.

En jämförelse mellan de tidigare redovisade elpriserna indikerar att de västtyska elpriserna ligger i nivå med kostnaden för ny kraft. Andelen importkol är på grund av Jahrhundertvertrag mycket liten i kraftsystemet.

Det framgår av uppställningen att en avveckling av av den inhemska stenkolsbrytningens subventionering och en övergång till billigare importkol skulle sänka kostnaderna för kolbaserad elkraft. Det är dock sannolikt att en sådan förändring, om den sker, skulle genomföras under en lång tidsperiod med tanke på kolindustrins stora betydelse för sysselsättningen.

Västtyskland har infört strikta regler för svavel- och kväveoxidemissioner. De beräknas medföra en reduktion av svavelutsläppen med 70 % till år 1995, jämfört med 1980 års nivå. Större delen av detta mål har redan uppnåtts. Även begränsningar av koldioxidutsläpp diskuteras. Jämfört med övriga studerade länder är Västtysklands koldioxidemissioner per producerad kwh nu bland de högsta.

Vad gäller utbyggnad av kraftproduktionskapacitet så är läget i hög grad oklart. Möjligheterna att bygga ut kolkraften är, beroende på miljökraven, begränsade. En övergång till naturgas, som har många fördelar ur miljösynpunkt, blockeras av Jahrhundertvertrag, och en utbyggnad av kärnkraften hindras av politiska motsättningar.

I augusti 1986 beslöt den socialdemokratiska partikongressen med stor majoritet, att avskaffa kärnkraften i Västtyskland inom tio år. Den socialdemokratiskt styrda delstaten Saarland har redan ett komplett program för kärnkraftavveckling. Vidare har deli statsregeringen schleswig-Holstein Västtysklands största kärnkraftdelstat, där elproduktionen idag till 70 % baseras på denna primärenergiform - beslutat att börja avveckla kärnkraften. också i det socialdemokratiskt styrda Nordrhein-Westfalen kommer ett par kärnkraftreaktorer att stängas. Osäkerheten vad gäller den

politiska situationen gör att ingen kraftproducent vill satsa på kärnkraftsutbyggnad för närvarande.

Elprisutvecklingen i Västtyskland är således mycket osäker. De ovan redovisade osäkerheterna samt den relativt svaga efterfrågetillväxten indikerar en långsam utbyggnad av produktionskapaciteten som i sig borde resultera i sakta stigande priser. För den elintensiva industrin kan däremot prishöjningarna i många fall bli avsevärda då långtidskontrakt löper ut.

Till de ovan nämnda osäkerheterna måste läggas osäkerheten angáende de framtida relationerna med DDR och dess eventuella konsekvenser för elförsörjningen.

3.6 Kanada

3.6.1 Elförsörjningsläget

I Kanada var elanvändningen ca 452 TWh år 1987. Det motsvarar en konsumtion på ca 17 MWh per person och ár, dvs. ungefär densamma som i Sverige. Industrin svarade för omkring 40 % av förbrukningen (ca 180 TWh). En stor andel av industrins elanvändning ägde rum i de elintensiva branscherna (drygt 30 5 av landets totala elanvändning).

Inom de elintensiva branscherna fördelades elförbrukningen på följande sätt år 1987: TWh

Järn- och stálindustri	10,0
Kemisk industri	17,9
Ickejärnmetallindustri	36,2
Massa- och pappersindustri	53,2
Gruvindustri	23,8

Summa: 141,1

Under de senaste 10 áren har elenergianvändningen ökat med 4,2 % per år i genomsnitt.

Elproduktionen år 1986 fördelade sig på kraftslag enligt följande:

Kraftslaq Twh % Konventionell värmekraft 89 19 Kärnkraft 70 15 Vattenkraft 310 66 Summa: 469 100

I provinserna Quebec och Ontario produceras mest el, tillsammans ca 66 % av Kanadas totala produktion. Produktionskapaciteten år 1986 var 98 400 MW och beräknas vid sekelskiftet ha ökat till 133 000 MW.

Under samma tid beräknas produktionen öka från 469 TWh/år till ca 660 TWh/år, dvs. 2,5 % per år.

Kanada har en betydande outbyggd vattenkraftspotential, samt stora reserver av kol och olja.

Kanada nettoexporterar alla viktiga former av energi. I januari 1988, undertecknades ett frihandelsavtal mellan USA och Kanada. I praktiken har man haft handeln med el varit fri under många år.

3.6.2 Elmarknad

Elproduktion och distribution i Kanada är främst en provinsiell angelägenhet. De provinsiella kraftmonopolens elpriser baseras på den genomsnittliga elproduktionskostnaden. Kapacitetstillskott, prisföränd-

ringar etc. skall generellt godkännas av en ickepolitisk kommission som tillsatts av provinsen för att bevaka elkonsumenternas intressen pá såväl kort som lång sikt.

3.6.3 Elpriser

Prissättningen på el baseras på den totala produktionskostnaden för en provins. I de fall el exporteras till en annan provins delar de två provinserna pá nettovinsten.

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kwh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE:s statistik.

Officiella elpriser den 1 ianuari 1989 (öre/kWh) Storlek: kw 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: Mwh 160 2 500 175 000 Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - område skatt skatt skatt skatt skatt skatt

- Quebec 40,3 40,3 30,3 30,3 15,0 15,0 *) Exkl. avdragsgill moms.

Beträffande elpriserna i den elintensiva industrins specialavtal förekommer många uppgifter, bl. a. beroende på att priserna varierar mellan olika delstater.

Hydro-Québec som har praktiskt taget hela sin elproduktion baserad på vattenkraft, har mycket konkurrens-

För kunder med en abonnerad effekt kraftiga elpriser. på minst 5 MW tillämpar företaget följande bastariff:

$4,47/kW i effektavgift för den abonnerade effekten 4,57c/kWh för de första 120 timmarna med abonnerad effekt 2,57c/kWh för därpå följande 2,4 GWh l,77c/kWh för överskjutande konsumtion

Detta betyder för en kund med en abonnerad effekt på 10 MW och ett energiuttag på 70 Gwh att han totalt får betala motsvarande 9,8 öre/kwh. En kund med en abonnerad effekt på 50 MW och ett energiuttag på 350 GWh får med samma tariff betala 9,7 öre/kWh.

Till denna bastariff kan läggas speciella överenskommelser som innebär ytterligare reduktioner av elpriserna. Det kan gälla vinstdelning, dvs. att Hydro- Québec får del i kundföretagets vinst, eller avkopplingsmöjligheter. En vanlig reduktion från bastariffen genom sådana överenskommelser kan uppgå 10-15 %.

Elpriset varierar mycket från provins till provins. Sålunda är den ovan refererade tariffen för Quebec, vars till ca 97 % är baserad på vattenproduktion kraft, ett exempel på ett lågt elpris. I exempelvis New Brunswick, som gränsar till Quebec och har en elproduktion baserad på kärnkraft och konventionell kondenskraft, ligger elpriserna betydligt högre.

Skatten på el för industrier är 5 % i Alberta och Prince Edwards Island. I övriga provinser förekommer ingen skatt på el.

3.6.4 Framtida kostnader och priser

Fram till sekelskiftet bedöms elanvändningen i Kanada öka med i genomsnitt 3 % per år.

Elproduktionen och därmed elpriset beror mycket på lokala tillgångar. Quebec, Newfoundland, British Columbia och Manitoba har mycket vattenkraft medan kolkondens är dominerande i Alberta, Saskatchewan och Nova Scotia som har stora tillgångar av fossila bränslen. Kärnkraft finns framför allt i Ontario, Quebec och New Brunswick.

Pâ grund av de olika lokala förhållandena samt typ och

omfattning av produktionskapacitetstillskott kommer elprisutvecklingen att variera mellan provinserna. En allmän uppfattning är dock att elpriserna fram till år 1995 kommer att realt sjunka något för att sedan åter sakta öka. Ny vattenkraft måste byggas ut och ökad export till USA ökar konkurrensen om elkraften. Vissa företag är självförsörjande med äldre vattenkraft och har även fortsättningsvis realt sjunkande kostnader. Pá grund av nära förestående nyinvesteringar förväntas elpriserna stiga mer i provinserna Ontario, Manitoba och British Columbia.

Den federala regeringens energipolitiska mål är marknadsorienterat och har inte ändrats. Målet är att:

- utveckla som en del av energitillgångarna nationell och regional utveckling - förbättra energileveranssäkerheten - öka den kanadensiska andelen i och ägandet kontrollen av inhemska energiindustrier.

Det tidigare nämnda frihandelsavtalet med USA är ett viktigt steg i riktning mot liberalisering i handeln mellan de båda länderna.

Sex av de östra provinserna har överenskommit med regeringen om att vidta åtgärder i syfte att sänka svaveldioxidemissionen med 50 % till år 1994 jämfört med 1980. Trots detta finns det inga federala gränsvärden för utsläpp av svavel, stoft och kväveoxider. Exempelvis saknar kolkondensverken i Nova Scotia (80 % av produktionen eller ca 6 Twh el) avsvavlingsutrustning, trots att högsvavliga lokala kol är dominerande bränsletyp.

3.7 US

3.7.1 Elförsörjningsläget

År 1987 förbrukades ca 2 774 TWh elkraft i USA. Per invånare och år uppgår konsumtionen till ca 11,5 MWh; ungefär två tredjedelar av motsvarande svenska värde. Industrins elförbrukning uppgick till ca 775 Twh. Den svarade således för ca 28 % av totalförbrukningen.

De mest elintensiva industribranscherna svarade för ca 16 % av USA:s elförbrukning. Fördelningen på branscher

framgår av nedanstående uppställning:	TWh
Järn- och stálindustri	55,2
Kemisk industri	175,5
Ickejärnmetallindustri	79,6
Massa- och pappersindustri	106,5
Gruvindustri	26,0

Summa: 442,8

Elförbrukningen har under åttiotalet ökat med ca 2 % per år, vilket har varit långt under sjuttiotalets lângsiktsprognoser. En bidragande orsak till den relativt låga ökningstakten har varit industrins långsamma utveckling. Dess andel av elförbrukningen har sjunkit under samma period, från 34 % till 28 %.

På grund av USA:s storlek och den decentraliserade elförsörjningen har behandlingen i det följande begränsats till ett fåtal stater. Dessa stater har bedömts vara av särskilt intresse för den svenska elintensiva industrins konkurrensvillkor. De stater som studerats år Georgia, Indiana och Ohio. I Georgia finns flera stora anläggningar inom pappers- och massaindustrin, i Indiana produceras mer stål än i någon annan delstat medan staten Ohio kommer pá andra plats i detta avseende.

3.7.2 Georgia

Staten Georgias största effektuttag under 1988 var 14 892 MW. Detta har övertráffats under sommaren 1989 då 15 281 MW uppnáddes. Georgia Power är det dominerande kraftföretaget i området och levererade motsvarande 83 % av 1988 års effekttopp.

Produktionskapaciteten för olika kraftslag, var följande år 1988:

Kraftslaq MW Konventionell vármekraft 10 809 varav kol (9 246) olja & gas (355) ángturbiner (1 208) Vattenkraft 862 Kärnkraft 1 347 Summa: 13 O18

De senast idrifttagna produktionsenheterna i Georgia är ett koleldat kraftverk med 818 MW effekt och ett kärnkraftverk med 1 160 MW effekt.

Georgia Power äger dessutom 25 % i ett pumpkraftverk (vattenkraft), som avses byggas år 1996 med 848 MW. I övrigt finns inga konkreta utbyggnadsplaner.

Bränslekostnaderna per producerad kWh var år 1988:

Fossila bränslen cent = öre 1,734 10,6 Kärnbränsle cent ll 6,6 öre 1,086 (enligt váxelkursen 1989-01-02)

Elförsáljningen i Georgia fördelade sig år 1988 pá kundkategorier enligt följande:

Hushåll	20,5 %
Handel	22,0 %
Industri	31,8 %
Gatubelysning	0,4 %
Samkörande/Kommuner	15,2 %

övrigt inkl. försäljning utanför staten 10,1 % Summa: 100,0 %

Pappersindustrin svarade för 11,5 % av industrins

elinköp.

Det genomsnittliga elpriset för Georgia Powers hushállskunder år 1988 var 43,3 öre/kWh. Priset är lägre än medelpriset för hushállskunder i hela USA, som år 1988 uppgick till 47,5 öre/kWh.

För handeln var det genomsnittliga priset i Georgia 43,6 öre/kWh och för industrikunder 28,1 öre/kwh.

Det genomsnittliga elpriset för industrin har genomgått följande utveckling sedan år 1978:

År: 1978 1979 1980 1981 1982 1983 cent/kWh: 2,87 3,01 3,36 3,62 4,39 4,29

År : 1984 1985 1986 1987 1988 cent/kWh: 4,55 4,48 4,41 4,37 4,59

Georgia Powers prissättning är utformad med syfte att täcka kostnaderna och ge klara prissignaler som stimulerar till effektiv elanvändning. Priserna gynnar därför elanvändning under láglasttid, lång utnyttjningstid och investeringar i energieffektiv utrustning.

Ambitionen är vidare att priserna skall vara stabila, förutsebara och inte innebära några extrema höjningar eller sänkningar av kundernas elkostnader.

3.7.3 Indiana

Indiana är den största stålproducentstaten USA med en av ton under produktion 14,3 milj. perioden januari september 1989.

De största kraftbolagen	i staten är: TWh
Public Service Co. of Indiana	17,0
Southern Indiana Gas & Electric Co.	5,5
Indiana Michigan Power Co.	12,9
Indianapolis Power and Light Co.	11,9
Nothern Indiana Public Service Company	12,5

Elproduktionens fördelning på kraftslag var år 1988:

Kraftslaq % Kol 97 Kärnkraft 2 Vattenkraft och övrigt 1

Summa: 100

De senast idrifttagna produktionsenheterna är tre stycken kolkraftverk med sammanlagt ca 1 900 MW effekt. Southern Indiana Gas & Electric Co. har vidare tillstånd för en 80 MW gasturbin, som är under uppförande.

66 % av elförsäljningen sker till kundgrupperna handel och industri.

Följande elpriser till stora kunder har noterats för år 1988 :

Kraftbolaq Kund(tvp) Elpris SIGECO ALCOA 2 , 4 cent/kwh* PSI A.E. Staley 3,9 cent/kWh PSI Coplay Cement 3,9 cent/kWh NIPSCO stålföretag 4,8 cent/kWh * Detta under SIGECO:s ligger långt genomsnittliga pris till industrikunder och kan därför antas vara förenat med en hög grad av anpassning från kundens sida.

Omräknat till svensk valuta ligger elpriserna mellan 15 och 29 öre/kWh.

3.7.4 Ohio

Ohio är den näst största stálproducentstaten i USA med

en produktion av 11,66 milj. ton under perioden januari-september 1989.

De största kraftbolagen i staten är:

TWh

Ohio Power Company 27,9 Ohio Edison Company 20,3 Cleveland Electric Illuminating Company 19,2 Cincinnati Gas & Electric Company 15,4 Dayton Power and Light Company 12,1 Columbus Southern Power Company 11,9 Toledo Edison Company 7,9

fördelning på kraftslag var år 1988: Elproduktionens

Kraftslaq %

Kol 92 Kärnkraft 7 Gas, vattenkraft och övriga 1

Summa: 100

De senast idrifttagna och närmast tillkommande produktionsenheterna är:

Anläqqninq I drift Effekt Kraftslaa

I Nov 1987 1205 MW* Kärnkraft Perry Beaver II Nov 1987 833 MW** Kärnkraft Valley Killen II Juni 1982 600 MW Kol Racine I+II 1982+1983 48 MW Vattenkraft Zimmer 1991 1300 MW Kol Woodsdale 1993 260 MW Gas(toppkraft)

* Varav Ohios kraftindustris andel är 977 MW ** Varav Ohios kraftindustris andel är 719 MW

Fördelningen på energislag av de ovan redovisade Ohio-ägda tillskotten (3904 MW) är:

Kraftslaq %

Kärnkraft 43 Kol 49 Vattenkraft 1 Gas 7 Summa: 10 0

Därmed är Ohio en av de stater där kärnkraften för närvarande svarar för den relativt sett största ökningen.

Försäljningen fördelar sig på kundkategorier enligt följande:«

Kundkateqori % Hushåll 29 Handel 24 Industri 43 Gatubelysning m. m 4 Summa: 100

Det genomsnittliga elpriset för hushállskunder var

1988 i Ohio = Totalt

7,70 cent/kWh 47,1 öre/kWh. betalade man i genomsnitt $518,68 vilket innebär att medelelförbrukningen per kund var 9334 kWh.

För handeln var det genomsnittliga priset = och 7,01 cent/kWh 42,8 öre/kwh medelelförbrukningen per kund 71 474 kWh.

För industrikunder hänför sig tillgängliga prisuppgifter till år 1986. De genomsnittliga elpriserna till industrin (inkl. effektavgiften) ligger för kraftföre-

i Ohio mellan 4,4 och 6,1 cent/kwh, dvs. mellan tagen 27 och 37 öre/kWh.

3.7.5 Förslag till nya miljöpolitiska styrmedel

Kol är det dominerande bränslet i USA:s elproduktion, i dag släpps ca 20 miljoner ton svavel ut i luften från förbränningsanläggningar i landet. Trots olika för utsläpp av stoft, svavel och kväveriktlinjer oxider.är rökgasreningsutrustningarna generellt mycket och kostnaderna för rökgasrening har haft bristfälliga en ringa påverkan på elpriset.

USA:s föreslog den 12 juni 1989 ett omfattpresident ande för att kommma tillrätta med luftföroreprogram vilket innebär ändringar av ningsproblemen. Förslaget, Clean Air Act från 1977, syftar till att undanröja de tre största hoten mot miljön: försurning, städernas luftföroreningar och giftiga luftutsläpp. Programmet innehåller om ekonomiska styrmedel, men ännu förslag är inte alla delar utformade i detalj.

Förslaget syftar till att minska utsläppen av svaveldioxid till hälften och kväveoxider med 2 milj. ton. I en första fas skall en reduktion ske med 5 milj. ton so; ti11 år 1995.

Det konstateras att varje begränsning av försurningen kommer att öka elpriserna, men att förslag som innehåller större flexibilitet ger mindre prisökningar. Planen därför valfrihet när det gäller sättet att ger reducera Reduktionerna kommer att avse alla utsläppen. anläggningar över en viss storlek.

Enligt förslaget kommer överlåtbara utsläppsrätter att införas så att minskningarna uppnås på det minst kostsamma sättet. I den första fasen kommer överlåtelse att tillåtas mellan elproduktionsanläggningar inom en stat eller inom ett system. Full överlátelserätt över delstatsgränserna kommer att tillåtas i en andra fas.

ELCON (Electricity Consumers Resource Council), en sammanslutning av större industrielförbrukare, har i anslutning till förslaget om the Clean Air Act och senare ändringar därav framhållit att: - De nya förslagen får stora konsekvenser på elpriserna, det kan bli fråga om 15 - 20 % höjningar. - Prishöjningarna kommer att slå särskilt hårt på de mest industrialiserade delstaterna. - I USA betalar industrikunder genomsnittligen elpriser som ligger bland de högsta i de industrialiserade länderna. De är ungefär dubbelt så höga som i exempelvis Kanada och Sverige. Ett dyrbart program för reduktion av luftföroreningar kommer att öka denna prisskillnad.

UNDERBILAGA 1

Nedanstående officiella elpriser för industrileverani lands valuta gäller den 1 januari ser, repektive enligt UNIPEDE Economics and Tariffs study 1989, committee. = International Union of Producers (UNIPEDE and Distributors of Electrical Energy). Alla avgiftselement är inkluderade, även de som är fasta eller effektberoende.

officiella den 1 januari 1989 i resp. lands elpriser valuta

Storlek: kw 100 1 000 25 ooo

Utnyttjningstid: 1 600 2 500 7 ooo h/år MWh 160 2 500 175 000 Förbrukning: Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med skatt skatt skatt skatt skatt skatt -område/valuta

Västtyskland pfennig -högind omr 25,9 28,3 19,9 21,7 11,9 13,0 -södra delen 25,1 27,2 20,1 21,7 13,7 14,8

Kanada cent -Quebec 7,86 7,86 5,90 5,90 2,92 2,92

Finland penni - 34,3 34,3 26,5 26,5 13,5 13,5 Helsingfors

-			-	-
Uleåborg	31,8 31,8	26,5 26,5
-			-	—
Kotka	34,5 34,5	29,6 29,6

Frankrike centime 58,1 59,8 48,9 48,9 27,7 27,7

Norge norska öre -Oslo 54,4 58,0 45,4 49,0 35,1 38,7 -Ardal 22,6 26,3 19,3 23,0 15,6 19,3

Storbritannien penny - Yorkshire 6,10 6,10 4,83 4,83 2,68 2,68 - S Skottland 6,72 4,93 4,93 2,69 2,69 6,72

Sverige — Sthlm Energi 42,0 47,0 32,5 37,5 19,6 24,6 - Vattenfall Mellansverige 41,3 46,3 30,2 35,2 17,2 22,2

*) Exkl. avdragsgill moms.

Referenser

UNIPEDE Economics and Tariffs study committee. (UNIPEDE = International Union of Producers and Distributors of Electrical Energy) Energy policies and programmes of IEA countries, 1988 Energy statistics 1970-1985, 1986-1987 IEA NORDELS årsberáttelse 1988 Sähkö 1990-luvulla (El på 1990-talet), rapport från det finska handels- och industriministeriet EDF 1988, ársberättelse Electricite de France Resultats techniques dexp1oition 1988, teknisk resultatrapport från EdF Elproduktion och elpriser i Frankrike, promemoria från Sveriges ambassad i Paris av 1989-06-22 Konkurrentländernas elmarknader, Janne Sjödin, ÅF Energikonsult Rapporter från de tekniska attachékontoren i Bonn och London under 1988 och 1989 till STEV, STU och SEU. Uppdragsrapportering från det tekniska attachékontoret i Washington Georgia Power Company annual report 1988

Electricity in Europe/Opening the market, Andrew

Holmes, Financial Times Business Information Meeting of the IEA Sub-Group on Energy Conservation, Paris 24-25 April 1989, protokoll European Electric Power system in the 1990s, WEFA Energy Besök vid ELCON, IEA, NEA, UNIDEN, Franska Industriministeriet och Electricité de France

Bilaga 6

UPPSKATTNINGAR AV KAPACITETSUTVECKLINGEN

I denna bilaga redovisas i tabellform de översiktliga beräkningar av elproduktionskapacitetens utveckling under åren 1991 - 2010 som utredningen utfört.

Kalkylerna har gjorts för femársperioder och baseras på uppskattningar av kostnaderna för utbyggnad av olika kraftslag samt antaganden om olika restriktioner beträffande utbyggnadsmöjligheterna under varje period. De skilda utvecklingsalternativ som redovisas bygger på antaganden om dels avvecklingstakten för kärnkraft I - dels (scenarierna IV), elförbrukningens tillväxt (H-, M- och L—alternativen).

Kalkylunderlaget beskrivs i betänkandets avsnitt 9.1.3.

Tabell 1 Kapacitetsförändringar	i elanvåndningen (alt. H).	i elproduktionen vid hög tillväxt
Scenario		1991-95 1996-00 2001-05 2006-10
I Vattenkraft	Kärnkraftl) Kraftvärme Vindkraft Övr. kondenskraft	1,5 -1,5 1,5 - -0,3	2,0 -20,3 5,0 1,0 22,0	4,0 -22,1 5,0 2,0 21,5	4,0 -22,1 5,0 3,0 21,1

Kapacitetz* - totalt

	166,2	175,8	186,2	197,2
- nettoförändring	1,2	9,6	10,4	11,0
II Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kärnkraftl)	3,5	-	-34,8	-34,8
Kraftvärme	1,3	5,0	5,0	5,0
Vindkraft	-	1,0	2,0	3,0
Övr. kondenskraft	-5,1	1,6	34,2	34,7

Kapacitet2

- totalt	166,2	175,8	186,2	197,2
- nettoförändring	1,2	9,6	10,4	11,0
III Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kärnkraftl)	-1,5	-5,0	- -59,5
Kraftvärme	1,5	5,0	5,0	5,0
Vindkraft	-	1,0	1,4	3,0
Övr. kondenskraft	-0,3	6,6	-	58,5

Kapacitet?)

- totalt	166,2	175,8	186,2	197,2
— nettoförändring	1,2	9,6	10,4	11,0
IV Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kérnkraftl’	3,5	—	—	-69,5
Kraftvärme	1,3	5,0	5,0	5,0
Vindkraft	-	1,0	1,4	3,0
Övr. kondenskraft	-5,1	1,6	-

68,5

Kapacitetz* - totalt 166,2 175,8 186,2 197,2 - nettoförändring 1,2 9,6 10,4 11,0

1) Inkl. ökat utnyttjande av befintliga kärnkraftverk. 2’ Produktionsförmága medelår vid slutet av resp. period.

Tabell 2 Kapacitetsföråndringar	tillväxt i elanvåndningen (alt. H).	i elproduktionen vid medelhög
scenario		1990-95 1996-00 2001-05 2006-10
I Vattenkraft	Kärnkraftl) Kraftvärme Vindkraft Ovr. kondenskraft	1,5 -1,5 0,1 - -5,1	2,0 -20,3 5,0 1,0 17,1	4,0 -22,1 5,0 2,0 16,2	4,0 -22,1 5,0 3,0 15,3

Kapacitet?)

— totalt	160,0		164,7	169,8	175,0
- nettoförändring	-5,0		4,7	5,1	5,2
II Vattenkraft		-	1,1	4,0	4,0
Kärnkraftl)		-	3,5	-34,8	-34,8
Kraftvärme		- -	-	5,0	5,0
Vindkraft				2,0	3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1		-	28,8	28,0

Kapacitet:)

- totalt	159,9	164,5	169,5	174,7
- nettoförändring	-5,2	4,7	5,1	5,2
III Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kärnkraftl)	-1,5	-5,0	-	-59,5
Kraftvärme	0,1 -	5,0	1,1 -	5,0
Vindkraft		1,0		3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1	1,7	-	52,7

Kapacitet?)

- totalt	160,0		164,7	169,8	175,0
- nettoförändring	-5,0		4,7	5,1	5,2
IV Vattenkraft		-	1,1	4,0	4,0
Kärnkraftl)		-	3,5	- -69,5
Kraftvärme		- -	- -	1,1 -	5,0 3,0

Vindkraft

Ovr. kondenskraft -5,1 - - 62,7

Kapacitet?) - totalt 159,9 164,4 169,5 174,7 - nettoförändring -5,1 4,6 5,1 5,2

1’ Inkl. ökat utnyttjande av befintliga kärnkraftverk. 2’ medelår vid slutet Produktionsförmåga av resp. period.

Tabell 3 Kapacitetsföråndringar	i elanvåndningen (alt. L).	i elproduktionen vid låg tillväxt
scenario		1990-95 1996-00 2001-05 2006-10
I Vattenkraft	Kärnkraftl) Kraftvärme Yindkraft Ovr. kondenskraft	-5,0 —5,1	- - -	2,0 -16,8 5,0 1,0 0,5	4,0 -22,1 5,0 2,0 8,5	4,0 -22,1 5,0 3,0 7,6

Kapacitet?)

- totalt	154,9		146,5	144,0	141,5
- nettoförändring	-10,1		—8,4	-2,5	-2,
IB Kärnkraftl)	-5,0		-16,8	-22,1	-22,1
Kraftvärme		- -.	5,0 1,0	5,0 2,0	5,0 3,0

Yindkraft

Ovr. kondenskraft -5,1 2,3 12,1 11,2 Kapacitet:)

- totalt	154,9		146,3		143,3	140,4
- nettoförändring	-10,1		-8,		-3,0	-2,
II Vattenkraft		-		-	4,0	4,0
Kärnkraftl)		-		- -31,3		-34,8
Kraftvärme		- -		- -	5,0 2,0	5,0
Yindkraft						3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1			-	4,1

20,3 Kapacitet:)

- totalt	159,9		159,9		143,8	141,3
— nettoförändring	-5,1			- -16,1		-2,5
III Vattenkraft		-		-	-	4,0
Kfirnkraftl’	-5,0		—5,0		— —56,0
Kraftvärme		-		- -	- -	5,0 3,0

Yindkraft

Ovr. kondenskraft -5,1 - - 35,0

Kapacitet?)

- totalt	154,9		149,9		149,9	140,8
- nettoförändring	-10,1		-5,0		-	-9,
IV Vattenkraft		-		-	-	4,0
Kärnkraftl)		-		-	-	-66,0
Kraftvärme		- -		- -	- -	5,0
Yindkraft						3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1			-	-

35,0

Kapacitet:) - totalt 159,9 159,9 159,9 140,8 - nettoförändring -5,1 - - -19,0

1’ Inkl. ökat utnyttjande av befintliga kärnkraftverk. 3) Produktionsförmåga medelår vid slutet av resp. period.

207 Tabell 4 Beräknad utveckling av genomsnittskostnaden och den långsiktiga marginalkostnaden i 1991 - 2010. elproduktionen Genomsnittskostnad 1995 2000 2005 2010 Hög förbrukningstillväxt

Scenario I	18,1	19,6	21,2	22,6
Scenario II	17,8	18,3	20,6	22,6
Scenario III	18,1	18,8	19,3	22,6
Scenario IV	17,8	18,3	18,8	22,6

Medelhög förbrukningstillväxt

Scenario I	17,7	19,0	20,5	21,9
Scenario II	18,0	17,8	20,0	22,0
Scenario III	17 7	18 2	18 4	21 9
Scenario IV	18 O 17 8		18 O 22 1

Låg förbrukningstillväxt

Scenario I	18,0	17,8	19,1	20,4
Scenario II	18,0	18,0	18,4	20,5
Scenario III	18,0	17,9	17,9	20,6
Scenario IV	18,0	18,0	18,0	20,6
Scenario IB	18,0	18,8	22,6	26,6

Långsiktig marginalkostnad 1991-95 1996-00 2001-05 2006-10 Hög förbrukningstillväxt

Scenario I	26,1	27,6	27,6	27,7
Scenario II	22,7	26,9	27,7	27,8
Scenario III	26,1	27 2	26,7	27 9
Scenario IV	22,7	26,9	26,7	27,9

Medelhög förbrukningstillvåxt

Scenario I	20,4		27,6	27,6	27,7
Scenario II		-	26,1	27,7	27,8
Scenario III	20,4		26,9	26,0	27,9
Scenario IV		—	26,1	26,0	27,9

Låg förbrukningstillväxt

Scenario I	-	26,7		27,4		27,5
Scenario II	—		—	27,3		27,7
Scenario III	-		_		—	27,8
Scenario IV	—		-		—	27,8
Scenario IB	—	30,6		45,4		44,4

Bilaga 7

ENERGIENHETER M. M.

Energi

Grundenheten för energi enligt det internationellt fastställda SI-systemet är joule (J). Ännu används dock i Sverige ofta enheterna kalorier (cal) och wattimmar (Wh). Både kalorier och wattimmar används som beteckning för värmemängd. Wattimmar används som beteckning för elenergimängd.

1 000 Wh = 1 kWh = 3 600 000 J = 859,2 kcal.

Effekt

Effekt är dvs. = energi per tidsenhet, energi effekt x tid. Ett kraftverks eleffekt mäts i watt (eller multiplar därav). Även värmeeffekt kan mätas i watt.

Multipelenheter

Multipelenheter erhåller man genom att kombinera enheten med ett prefix, varvid enheten multipliceras med en viss talfaktor (tiopotens).

k = 103 = 1 000 (kilo) = = 1 000 000 M (mega) 106 G (giga) = 109 = 1 ooo ooo ooo T = 1012 = 1 000 000 000 000 (tera) P (peta) = 1015 = 1 000 000 000 000 000

Följande samband gäller således:

1 PJ O,2778 TWh 1 TWh 3,6 PJ

Unqefärliqa omräkninqsfaktorer mellan vissa energibärare

Råolja Mton= 1,16 Mm3= 11 TWh= 42 PJ Lätt eldningsolja Mton= 1,20 Mm3= 12 TWh= 43 PJ Tung eldningsolja Mton= 1,06 Mm3= 11 TWh= 41 PJ

I-*I-l-I-'i-'Pi-'P

Naturgas Gm3 = 10,8 TWh= 39 PJ Kol Mton= 7-8 TWh= 25-30 PJ Skogsbränsle Mton TS= 5-5,5 TWh= 18-20 PJ Torv(50% fukthalt) Mton= 2,5—3 TWh= 9-11 PJ Motorbensin Mt0n= 1,37 Mm3= 12 TWh= 43 PJ

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I. 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. S. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. U. Transpomådet. K. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. F6. Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD.

°°\‘.°‘E:“

. Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. . Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. S. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 11. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. 12. Meddelarrätt. Ju. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 14. Långtidsutredningen 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16. Storstadstrañk 5 - ett samlat underlag. K. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 21. Den elintensiva industrin under kämkraftsavvecklingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Miljö- och energidepartementet

Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Den elintensiva industrin under kamkraftsavvecklingen. Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] [21] Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen.

Justitiedepartementet Bilagedel. [22]

Meddelarrätt. [12] Översyn av sjölagen 2. [13]

Utrikesdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. [17]

Försvarsdepartementet

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15]

Socialdepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19]

Kommunikationsdepartementet

Transportrádet. [4] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16]

Finansdepartementet

Långtidsutredningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

Utbildningsdepartementet

En idrottshögskola i Stockholm - struktur. organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. [3] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [11]

Bostadsdepartementet

Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9]

Industridepartementet

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

HUNGL. sist.

- -

19 9G 0 1+ O 6

3TQS2!.iiQ—M

‘nan:

66.:-A

ALLMÄNNA 7-76¢h|

FÖRLAGETA

BESTÄILLNI-NGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, ,

_ _ _ TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 9548. , -. _ MOO!

INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN5 (vm BRUNKEBERGSTORG), STtp‘CxHQLM

VHC7-C

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

4 gumman

33 Sm» m3... mamm

82 .

842 ».a«ma Hw.na~ a~.ao~ oH.nm v~.mm Ho.m~o ~m.~¢ mo.cm Hm.Hvv »~.a~m m«.wmv mm.møm mw.«oq w.›omv w.mmmu m.voma

343 .¢vv« mo.w~« mv.m«m ww.mmm ma.›m qm.u›v ow.›oa mv.›wv o~.a«n m›.møm o.mwnv m.~»«H o.mnwH

2.2 ›num «vow mmm» .=m.

32.53 mona En emma cava

23 ammo»

33 Imaovol auumsvca

3.3 m...? IUHOH

3.3 Tua??

3.2 »m.2

03 SJ Nm... 36

3.2 23m 33m 22;

22 ...än

3.33 3.3 3.3 3.3 31mm 3.3 mm.mv om.mm 2.3 8.3 mo.: 3.3 3.3.. 2.3 3.3 33.3 vm.om

3.3 Som

3.33 3.33 mm.mm

3.3 mv.m

3.3 vm.mv 3.3.3 mm.mm

3.3 oGv

33 E: omN

33 min »Gm 22 $3 33 m.e~

32 onwm :En Namn ämm mi: män namn .ämm 23 amma m2; Nån mån T32 »munen

2.2 S.“ S;

3.3 3.2

32 mo:

32 .F3

23 35 3% 32. 32.

502.95 Läs... (Stas :E233 xmwlox Cuasuuu Campus“

5312.3 I I I I I I I I I I I I

33 33 33 33 33

33 $3 33 mNE 33

33 33

33 mm3 :am mi... mm3

33 N03 33

2 Minskad andel varuhanterare och ökad andel kunskapshanterare Figur

0 Konsekvenserna av måste främst studeras i ett långsikelprishöjningar tigt tillväxtperspektiv.

1968 och 1978: Årligen ca 1,6 procent sysselsättningen genom

1.6 Ngdläggningstakter och under 12§0-talgt avgångssannolikheter

0 Marknaderna är kund- och beställningsbetonade; de är avgränsade och har kunder. köpstarka

100 procent (i) utan några betydande nedläggningseffekter och (ii) med

2 Kriterier och regler för avgränsningen

123 stycken. Det mönster man får fram visar att antalet ingående kommuner per lokal

4 av i samband med bedömning av Tillämpning indelningen

05 o52 & 35.8. 55.3. .msax :_:._E_ .u._2m oss. sea:

855555 5:335 5555555 :555555

555 555 v55 555 555 555 _55 __5 555 __5 E5 555 555 555 555 :__5 _55 5_5 555 555 555 555 555 555 555 5_5 v55 555 35

5555 555.5 _55_ «mew 55:. 555_ 5555 555_

55 55

5555 5555 5555 5555 5555 mt... 5555 5555 mass

5555 5555 5555 555.. 5555 5555

5 5 _ _ _ 5 an mu 55 55 55 5 55 5 5 5 5 5 55

9.0850 möêmäm m__m9.2._ 9898 9898 mmmmso: m.oom.m:m E9_8__o: 9898 :mzmsö: =9.8__o# msooåoo 9.69:2. 9__ae_u_._ o9w9a_2

583.0 samme... Samme... $_5m_.o «9.5m_.o 8533.0 :mmwmoo 8836 :mmwmod 8835 :mammod :mmwmod :mammas 8885 Smmmod

3.0 mo.o mic mm.o vo.o mo.o mo.o 8.0 m_..o mo.o to mo.o mo.o. mo.o mo.o _.0.0 mo.o S... mo.o

33 $3.. :mmm cam

0 70-5

1988 i Ohio = Totalt

19 9G 0 1+ O 6

555 555 v55 555 555 555 _55 5 555 5 E5 555 555 555 555 :__5 _55 5_5 555 555 555 555 555 555 555 5_5 v55 555 35

9.0850 möêmäm m__m9.2._ 9898 9898 mmmmso: m.oom.m:m E9_8o: 9898 :mzmsö: =9.8o# msooåoo 9.69:2. 9__ae_u_._ o9w9a_2