Pedagogiska meriter i högskolan : förslag till riktlinjer och rekommendationer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

meriter Pedagogiska i högskolan

till Förslag riktlinjer och rekommendationer

Högskqleutredningen SOM 1990:90

Statens offentliga utredningar 1990:90 gg

w Utbildningsdepartementet

meriter

Pedagogiska

i

högskolan

till och

Förslag riktlinjer

rekommendationer

Iiögskoleutredningen Stockholm 1990

SOU och Ds kan köpas från Allniänna Förlaget, som också på uppdrag av mgeringskansliets förvalmingskontor ombesörjer remissutsändninga: av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-l0668-X OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1990

Innehållsförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Internationell utblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Nuvarande praxis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

4.1 Anvisningar till sökande och riktlinjer för sakkunniga . . . . . . 24 4.2 Lokala anvisningar och riktlinjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 4.3 De pedagogiska meriternas tyngd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 4.4 Vissa övriga frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Provanställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Sakkunnig för bedömning av undervisningsmeriter . . . . . . . . . 30 Sakkunniga vid tillsättning av hägskolelektorstjänster . . . . . . 31 Kvalitetsbedömning av lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Provföreläsningar, intervjuer m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Utredningens överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

5.1 Dokumentation av pedagogiska meriter . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 5.2 Former för bedömning och dokumentation av Iärarskicklighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 5.3 Värderingen av pedagogiska meriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 5.4 Pedagogisk behörighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

5.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 40 Provanställning 5.6 Sakkunniga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 5.7 Anställningsintervjuermm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..42

Bilaga Bedömning av pedagogiska meriter. Högskoleutredningens förslag till riktlinjer för sökande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43

och tillsättningsmyndigheter

Förord

- både i och i utlandet » Ett problem i högskolan Sverige grundläggande är att ofta ges prioritet framför undervisningsuppgiftema. forskningen tenderar att bli en sekundär uppgift för lärarna, som i Undervisningen stället ser forskningen som sitt primära åliggande.

En av orsakerna är att undervisningsinsatser sällan ger något påtagligt meritvärde vid och befordran. Även lärare som tjänstetillsättning som intressant och stimulerande måste av upplever undervisningen meriteringsskäl oftast prioritera sin forskning på undervisningens bekostnad.

I direktiv bl a att överväga åtgärder som högskoleutredningens ingår kan få den anseende att stiga. En forsta grundläggande utbildningens för detta är att dess status inom högskolan höjs. Men förutsättning lärarnas vilja och intresse för att ägna tid och kraft åt undervisningen i av hur undervisningsinsatser och pedagogiska avhänger hög grad meriter i värderas i den akademiska karriären. övrigt

om av meriter har därför tagits upp Frågan värderingen pedagogiska Efter en enkät till

med förturi högskoleutredningens arbete. samtliga

har ansett det befogat att redan nu tjänsteförslagsnämnder utredningen sina synpunkter i denna fråga. publicera

Den skriften skall betraktas som en första redovisning av föreliggande avser att under 1991 återutredningens överväganden. Utredningen komma erfarenheter av med en ny enkät för att få del av högskolornas tillämpningen av dessa riktlinjer.

Sammanfattning

Bakgrund

Den föreliggande rapporten inleds med en sammanfattning av den svenska debatten om undervisningens meritvärde under de senaste decennierna. En rad utredningsbetänkanden har framhållit vikten av en grundligare bedömning av de pedagogiska meritema vid tillsättning av lärartjänster i högskolan. Motsvarande synpunkter har också framförts av SFS.

Utredningsförslagen har också medfört att bestämmelser om beaktande av pedagogiska meriter har forts in i högskoleförfattningama. I ett cirkulär från februari 1987 har UHÄ utfärdat vissa normer och rekommendationer för meritvärdering vid tillsättning av läraitjänster. I cirkuläret hänvisades bl a till en mall för redovisning av pedagogiska

meriter, som publicerats i skriften Pedagogisk meritering (UHÄ-FoU

skriftserie 1987:1).

Bakgrundsbeskrivningen innefattar också ett par exempel på hur pedagogiska meriter värderas i andra länder.

Riktlinjer för meritvärdering

Högskoleutredningen har genom en enkät till högskolorna gjort en kartläggning av hur tjänsteförslagsnämndema bedömer och värderar pedagogisk meritering vid tjänstetillsättningar. Enkätsvaren visar att rekommendationerna från 1987 bara har fått en begränsad effekt, även

om svaren tyder på en ökande medvetenhet om de pedagogiska meritemas betydelse. Utredningen anser att den pedagogiska skicklighetens bör understrykas ytterligare, och har därför utarbetat ett tyngd till för redovisning och bedömning av pedagogiska förslag riktlinjer meriter till ledning for både sökande och sakkunniga. Riktlinjerna återfinns i bilaga 1.

° Skickligheten viktigast

bl a på de rekommendationer som återgavs i den Riktlinjerna bygger nämnda UHÃ-skriften från 1987. I det föreliggande förslaget har listan över kriterier på pedagogisk skicklighet kompletterats med exempel hur meritema kan dokumenteras. I utredningens förslag har också på den kvalitativa aspekten - den pedagogiska skickligheten - fått en starkare betoning. Omfattningen och bredden av den pedagogiska erfarenheten är visserligen inte oviktiga, men dock sekundära från meritsynpunkt.

Att bedöma skicklighet är ingen lätt uppgift. Bedömpedagogisk ningen är lika svår och grannlaga - och lika viktig - som värderingen av de vetenskapliga meritema. Men lika väl som en noggrann granskning av de sökandes vetenskapliga kompetens krävs som underlag för en rangordning, lika nödvändigt är det att den pedagogiska kompetensen blir föremål för bedömning.

- Dokumentationen är den sökandes ansvar

I riktlinjerna framhålls att det är den sökandes ansvar att dokumentera sina meriter på ett sätt som medger en saklig och allsidig bedömning.

Att den skickligheten spelar en så förhållandevis underpedagogiska ordnad roll vid tjänstetillsättningar beror till stor del på att det som dokumenteras i ansökningshandlingarna ofta bara är tjänstgöringstiden som lärare. En förutsättning för en förändring är att tjänste-

och institutioner börjar ställa förslagsnämnder, högskolestyrelser bestämda krav dokumentation av de pedagogiska meritema och inte på Detta kommer i sin tur accepterar bristfälliga ansökningshandlingar. att medföra att de sökande strävar efter att dokumentera sina pedameriter på liknande sätt som forskningsmeritema. gogiska

- Former för bedömning av pedagogisk skicklighet måste utvecklas

En för att den pedagogiska skickligheten skall kunna förutsättning bedömas är att den kan dokumenteras i ansökningshandlingarna. Det understryks därför att varje lärare har rätt att begära tjänstgöringsintyg från sin institution med en bedömning av lärarskickligheten. Det är institutionens som har ansvaret för att sådana intyg utfärdas, prefekt och for att det fomier för en löpande bedömning av lärarnas skapas undervisningsinsatser.

kommer att utarbeta en stomme till instrument för åter- Utredningen kommande institutionsnivå av en lärares arbetsskickbedömning på är också beredd att försöksverksamhet vid lighet. Utredningen stödja olika med bedömning av lärarnas insatser. högskolor löpande kollegial

- skall Pedagogisk skicklighet beaktas för alla lärartjänster

att den är en beford- Utredningen påpekar pedagogiska skickligheten som skall beaktas vid av alla tjänster som lärare ringsgrund tillsättning i men att dess tyngd varierar med hänsyn till tjänstens högskolan, karaktär. Det betonas särskilt att den skickligheten inte pedagogiska får försummas vid tillsättning av professurer.

0 Pedagogiskt behörighetskrav

krävs en miniminivå av pedagogisk Enligt högskoleförordningen för behörighet till lärartjänst. Otillräcklig pedagogisk kompetens kan alltså medföra att en sökande förklaras obehörig till meritering

Hittills har denna miniminivå inte deñnierats. Högskoletjänsten. arbetar f n att formulera en generell deñnition av utredningen på Konsekvensen av att man definierar ett pedabehörighetskravet. blir att sökande som saknar denna behörighet gogiskt behörighetskrav inte kan få fast anställning som högskolelektor eller högskoleadjunkt förrän behörighetsvillkoret är uppfyllt.

Riktlinjerna är provisoriska

De riktlinjerna skall tills vidare ses som provisoriska. föreliggande och i till Utredningen tar gärna emot synpunkter förslag anslutning Vi räknar med att en reviderad version skall föreligga i riktlinjerna. samband med att slutbetänkande publiceras i december utredningens 1991.

Dessförinnan avser utredningen att genom en ny enkät under 1991 be att få del av erfarenheter av tillämpningen av dessa högskolornas riktlinjer.

2 Bakgrund

Frågan om värderingen av pedagogiska meriter vid tillsättning av lärartjänster har diskuterats i många sammanhang under de senaste decennierna. Det kan vara lämpligt att ta utgångspunkt i universitetspedagogiska utredningen (UPU), som tillsattes 1965 av dåvarande universitetskanslersämbetet. UPU betonade i sitt slutbetänkande Den

akademiska undervisningen” 1970 (UKÄ:s skriftserie 10) både kraven

på ämnesmässig kompetens och behovet av pedagogisk utbildning (avsnitt 7.6, s 78-80). När det gäller meritvä rderingen underströk UPU vikten av att universitetspedagogiskt arbete, avseende t ex läromedelskonstruktion, ges ett avsevärt större konkurrensvärde än vad som nu sker. Härigenom kan, påpekade UPU, en rimligare avvägning mot forskningsmeriter uppnås och det pedagogiska arbetet göras mer lockande.

Denna ökning av de pedagogiska meritemas konkurrensvärde borde enligt UPU gälla akademiska lärare på alla nivåer, även om relationerna blir något annorlunda i fråga om tjänster som innefattar forskarhandledning. UPU föreslog därför att den utredning som hade tillsatts angående förfarandet vid tillsättning av tjänst som professor eller biträdande professor skulle utvidgas till att omfatta alla akademiska lärartjänster.

Redan 1963 års forskarutredning hade i sitt betänkande Forskarutbildning och forskarkarriär (SOU 1966:67) påpekat att undervisningsskickligheten traditionellt har spelat en mycket underordnad roll vid tillsättningen av professurer. Till stor del beror det enligt utredningen på att undervisningsskickligheten inte räknats som en särskild

utan förutsätts ingå i den vetenskapliga skickligbefordringsgrund heten.

det nödvändigt att ta väsentligt större hänsyn till de Utredningen ansåg sökandes meriter vid tillsättning av forskarkarriärens pedagogiska än vad man dittills gjort. För att göra detta möjligt borde bl a tjänster åläggas att kontinuerligt övervaka och bedöinstitutionsprefektema ma den som meddelas av institutionens lärare och på undervisning lärare avge motiverade utlåtanden om undervisbegäran av respektive Vidare borde väsentligt större avseende fästas vid ningsskickligheten. meritering i form av läroboks- eller kompendieförfattanpedagogisk varit en alltför litet beaktad del av den de, vilket enligt utredningen pedagogiska meriteringen.

i för som De förslag till ändringar tillsättningsproceduren professurer lade fram bedömdes emellertid som alltför komforskarutredningen och tillsatte därför en särskild utredning för att plicerade, regeringen se över om ändrade principer för tillsättningsförfarandet. Frågan meritvärdering hänsköts också till denna utredning.

av blev det därför inte Någon ändring universitetsstadgans regler förrän lagt fram sitt betänkande

professørstillsättningsutredningen

(SOU 1973:54). Den reform som därefter genomfördes (1975) innebar bl a att tjänsteförslagsnämndema kom till som förslagsställande organ för av och ordinarie universitetslektorat. Senatillsättning professurer re har skapats att lokalt bestämma att även andra lärartjänster möjlighet skall handläggas i tjänsteförslagsnämnd.

I om behörighet infördes ett generellt krav på sådan pedagofråga som behövs för att fullgöra tjänsten väl (högskolegisk skicklighet 19 21 §). Detta behörighetskrav gäller alla lärarförordningen kap tjänster i högskolan.

När det av den pedagogiska skickligheten konstagäller värderingen

terade professorstillsättningsutredningen att några verkligt tillförlitmetoder eller system för detta inte finns och knappast heller är att liga vänta inom överskådlig framtid. Utredningen framhöll vidare följande:

Liksom i fråga om den vetenskapliga skickligheten är man i hög hänvisad till en skönsmässi av olika egenskaper grad g värdering och andra Utgångspunkten måste i båda fallen vara komponenter. vad vederbörande sökande faktiskt åstadkommit. Värderingen av insatser ställer också större krav på de bedömande pedagogiska myndigheternas sakkunskap och omdöme. Även graden av pedabör i anses som en kvalitativ måttgogisk skicklighet princip stock. Det får inte bli så att det ökade beaktandet av sådan att antalet tillmäts skicklighet på en bakväg för med sig tjänsteår betydelse som merit (SOU 1973:54 s 72).

För att underlätta bedömningen av såväl vetenskapliga som pedaoch andra meriter infördes 1975 års reform en regel om gogiska genom att sökande till skall lämna en redogörelse för sin vetenlärartjänster och verksamhet. Forskarutredningen hade föreskapliga pedagogiska slagit en vetenskaplig självdeklaration”, men professorstillsättningsdet minst lika viktigt med en motsvarande redogöutredningen ansåg relse för insatser, där sökanden får dokumentera sin pedapedagogiska gogiska förmåga och sitt pedagogiska intresse, och ange vad han uträttat som lärare, handledare och läroboksförfattare.

I till betänkande utar-

anslutning professorstillsättningsutredningens

betades inom universitetskanslersämbetet (UKÄ) en diskussionspromemoria om för tjänst som universitetslektor, som befordringsgrunder sändes ut till remissinstanserna samtidigt med utredningens betänkande (PM 1973-12-06, dnr 6825/73 Pu). Denna PM innehöll bl a ett till definition av begreppet pedagogisk skicklighet, som enligt förslag promemorian kan sägas avse

lärarskicklighet

- visad förmåga i utbildningsplanerin g och utbildningsadministration

pedagogisk utbildning - kvaliñcerad erfarenhet av att undervisa.

Promemorian hur dessa olika faktorer borde gav också exempel på kunna bedömas. I om lärarskicklighet borde t ex bedömningen fråga omfatta

att i samverka med de studerande och dära) fönnågan undervisningen vid fönnedla och samt utveckla de studerankunskaper färdigheter des kreativitet och förmåga till kritiskt tänkande och konstruktiv

analys,

av det innehållet i den medb) utveckling och förnyelse ämnesmässiga delade undervisningen,

och av fonnema för den meddelade undervisc) utveckling förnyelse ningen.

(LÄTU) underströk i sitt betänkande ”Lärare Lärartjänstutredningen i 1980:3) att pedagogisk skicklighet är en bedömhögskolan” (SOU som bör vid tillsättning av alla lärartjänster. ningsgrund tillämpas relativt utförligt vid frågan om den pedago- Utredningen uppehöll sig och anförde bl a följande: giska meriteringen

I debatten framhålls ofta behovet av kring tillsättningsärenden strikta och betolkningar av begreppet pedagogisk skicklighet hovet av av säkra metoder för mätning och bedömning utveckling av sådan Det anförs vidare att pedagogisk skicklighet skicklighet. - av bristen säkra mätmetoder - i realiteten ofta på grund på bedöms enbart med utgångspunkti en sökandes tjänstgöringstid som lärare elleri omfattningen av vederbörandes undervisningsinsats mätt i andra kvantitativa termer. Kvalitetskriterier skulle

a;

således spela en underordnad eller obeñntlig roll.

Med den syn på lärarnas arbetsfält som vi tidigare redovisat kan vi inte acceptera vare sig att pedagogisk skicklighet bedöms enbart med ledning av tjänsteår e d eller att begreppet begränsas till att endast avse ren undervisning (SOU 1980:3 s 135).

Bl a med hänsyn till att sambandet mellan forskning och grundutbildning bör främjas är det enligt utredningen naturligt att ställa upp ett generellt krav på pedagogisk skicklighet för alla lärartjänster.

LÃTU gav också följande förslag till precisering av de faktorer som bör beaktas vid bedömning av den pedagogiska skickligheten:

(1) Pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet: Utbildning som bedöms relevant för den aktuella tjänsten. Tidigare verksamhet som lärare, varvid hänsyn bör tas till tjänstgöringens omfattning och graden av självständigheti och ansvar för utbildningen. Härvid bör man även bedöma sökandens förmåga att strukturera och presentera ett lärostoff respektive att förmedla kunskaper och färdigheter. Likaså bör man bedöma sökandens förmåga att genom olika former av undervisning och handledning utveckla de studerandes kreativitet och förmåga till kritiskt tänkande och konstruktiv analys.

(2) Utbildningsplanering och administration: Skicklighet visad i kvalificerad utbildningsplanering och utbildningsadministration genom t ex verksamhet som prefekt, självständiga insatser i utarbetande av undervisnings- och kursplaner m m, arbete som studierektor eller kursansvarig.

(3) Pedagogiskt utvecklingsarbete och läromedelsframställning: skicklighet visad genom initiativ till och medverkan i pedagogiskt utvecklingsarbete avseende organisation av, formerna för

och innehållet i däribland urval av ämnesstoff. utbildningen, Författande av läroböcker och kompendier, framställning av audiovisuellt undervisningsmaterial m m (SOU 1980:3 s 136).

LÄTU att ett sätt att stimulera pedagogisk skicklighet skulle påpekade vara att ställa krav utbildning för behörighet på praktisk-pedagogisk till den Denna tanke avvisades dock lärartjänsteri statliga högskolan. eftersom det inte fanns någon grundläggande praktisk-pedagogisk som riktade sig främst mot verksamhet inom högskolan. utbildning LÄTU det heller inte realistiskt att räkna med att någon sådan ansåg skulle kunna utvecklas. I stället framhöll man vikten av pedagogisk och ärnnesmetodisk i fonn av befattningsutbildning för skolning högskolans lärare.

I propositionen (1 984/85 :5 7) om ny arbets- och tjänsteorganisation i den hänvisade föredragande statsrådet för lärare statliga högskolan till LÄTU:s diskussion om innebörden av begreppen vetenskaplig Propositionen innehöll dock inget respektive pedagogisk skicklighet. i dessa utan konstaterade endast att utredställningstagande frågor, var ett värdefullt till diskussionen och ningens framställning bidrag borde kunna utgöra ett stöd för högskolemyndighetemas handläggning av tillsättningsärenden.

På av meritutredningens betänkande (Ds C 1983: 16) skedde grundval 1985 en av de om tillsättning av statliga ändring generella reglerna Ett i denna förändring var en tydlig marketjänster. väsentligt inslag av att det numera är - för arbetsring lämpligheten skickligheten i tjänsten - som skall vara den främsta grunden för tillsättuppgifterna - dvs den tjänstgöringens längd - skall ningen. Förtjänsten tidigare enbart vara en sekundär befordringsgrund.

Denna förändring föranledde universitets- och högsk0leämbetet(UHÄ)

att i februari 1987 sända ut en cirkulärskrivelse (reg nr 700-4 l 9-87) till alla där man diskuterade de olika grunderna för högskolor, utförligt

av tjänster i högskolan. I ett särskilt avsnitt behandlades tillsättning reglerna för tillsättning av lärartjänster. UHÄ påpekade att den pedaofta inte bedöms på ett tillfredsställande sätt: gogiska skickligheten

Vad avser den pedagogiska skickligheten är UHÄ av uppfattatt den eller andra bedömare nästan undanningen sakkunnige inskränker till att redogöra för omfatmingen av tagslöst sig undervisning, ibland uttryckt i exakt antal undervisningstimmar, för förhållandet att den sökande varit t ex studierektor under tid och att ett antal läromedel producerats. Graden av angiven bedöms sällan, så att de kvalitativa aspekterna på de skicklighet skilda komponenterna inom pedagogisk skicklighet tillbörligen beaktas och värderas.

UHÄ framhöll att det inte längre kan accepteras att pedagogisk redovisas enbart med ledning av förtjänst- och kvantitetsskicklighet lcriterier.

I skrivelsen hänvisades slutligen till skriften Pedagogisk meritering -

underlag fördiskussion och åtgärder (UHÄ-FoU skriftserie 1987: 1),

som bl a innehåller ett till för av förslag riktlinjer bedömning pedagogiska meriter. Enligt UHÄ borde dessa riktlinjer - med viss anpassberoende på ämne och utbildning - kunna användas inom hela ning högskolan.

Skriften innehåller ett antal diskussionsinlägg om de pedagogiska meriternas värde, en preliminär studie från Uppsala av hur pedameriter värderats vid tillsättning av ordinarie lektorat och en gogiska för Karolinska institutets erfarenheter av en försöksredogörelse verksamhet med en kriterielista för bedömning av pedagogiska meriter. Skriften avslutas med ett förslag till bedömning av pedagogiska meriter, som förarbeten inom Nordisk federation för medibygger på cinsk undervisning, Karolinska institutet och Nordiska jordbruksforskares förening.

Denna skrift har fått tämligen stor spridning under de senaste åren, och har vid används som underlag vid utbildningsdagar många högskolor för tjänsteförslagsnämnder m m.

Vikten av att de meritema får tillräcklig tyngd vid pedagogiska har också uppmärksammats från studenthåll. tjänstetillsättningar Förenade Studentkårer (SFS) ingav i juni 1988 en skrivelse Sveriges till om den miljön i högskolan , där man bl a regeringen pedagogiska till över de meriter som kan gav ett förslag förteckning pedagogiska betraktas som relevanta och hur de bör värderas sinsemellan. Delar av innehållet i skrivelsen också i skriften Konsten att få bättre återges lärare (SFS-SMAK 1989).

1989-03-30 överläm- Skrivelsen från SFS har genom regeringsbeslut nats till högskoleutredningen för beaktande.

har ännu en översyn av förfarandet vid professorstillsättning

Nyligen Tore avlämnade i maj 1989 gjorts. Utredaren, professor Sigeman, betänkandet 1989:30). Denna utred- Prøfessorstillsättning (SOU har emellertid i allt varit inriktad på de fonnella ning väsentligt av tillsättningsproceduren och inte på bedömningsgrunaspekterna dema.

I betänkandet konstateras att några förändringar avseende behörighetskrav och inte är aktuella. Det poängteras att i befordringsgrunder om skall som hittills den vetenskapliga skickligfråga professurer heten vara den främsta Samtidigt understryks det befordringsgrunden. dock att detta inte får så att andra meriter än vetenskapliga uppfattas skulle först då det blir fråga om att särskilja två sökande ges betydelse som är avseende. böri stället vara jämbördigai vetenskapligt Synsättet av de sökandes meriter av att det gäller att göra en helhetsbedömning olika relevanta slag, varvid de olika meritema (vetenskapliga, pedagovikt med hänsyn till tjänstens krav. giska etc) ges större eller mindre

I 1990 års forskningspolitiska proposition (prop 1989/90:90) föreslogs att högskolelektorat inte längre skall få üllsättas på enbart pedagogiska meriter. Hittills har (med utgångspunkt i LÄTU:s förslag) gällt att meritbedömningen vid tillsättning av tjänst som högskolelektor kunnat ske enligt ettdera av följande alternativ: (1 ) särskild vikt vid vetenskaplig skicklighet, (2) särskild vikt vid pedagogisk skicklighet, (3) vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i lika män, samt (4) särskild vikt vid sådan skicklighet av betydelse för tjänsten som har erhållits genom verksamhet utanför högskolan.

Fr 0 m 1 juli 1990 gäller - i med vad som i enlighet föreslogs forskningspolitiska propositionen - att det andra alternativet inte längre skall tillämpas, eftersom forskning nu ingäri högskolelektorernas tjänsteåligganden. I avsnitt 5.3 i det följande ger utredningen en kommentar till denna förändring.

3 Internationell utblick

har inte försök till systematisk översikt över Utredningen gjort några hur meriter värderas i andra länder. I det följande redopedagogiska visas i huvudsak endast - som en illustration till förslagen i det - hur dessa frågor behandlats dels i ett nordiskt grannland, följande dels i USA, vid Harvard Medical School.

- som är ett samarbetsorgan I Norge har Det norske universitetsrådet mellan universiteten, närmast motsvarande den svenska akademiska rektorskonferensen - fastställt Regler for vurdering og vektlegging av ved tilsetting i faste vitenskapelige Stillingpedagogisk kompetanse er som er tillagt undervisning.

Förutom för av de meriterna inneriktlinjer värdering pedagogiska håller de norska ett krav på en minsta pedagogisk kompetens reglerna för till Sökande som inte uppfyller detta krav behörighet läranjänster. att dokumentera sin behörighet inom en viss tid åläggs pedagogiska (två år) efter tillsättningen.

består av följande fem punkter: Reglerna

l. I skal det stå at det vil bli lagt vekt på både vitenskautlysingen pelig og pedagogisk kompetanse.

2. For å bli erklaert kompetent, kreves det både en vitenskapelig Dersom søkere ved vurdeog en pedagogisk basiskompetanse. tilsetting ikke kan dokumentere pedagogisk basiskompering og tilsettes, men de tilpliktes da å dokumentere tanse, kan de likevel

slik kompetanse innen en periode på 2 år etter tilsetting.

3.Pedagogisk kompetanse ut over basiskompetansen teller med ved rangordning av de søkere som er funnet kompetente.

4.Søkemes pedagogiske kompetanse vurderes av bedømmelseskomiteen. I spesielle tilfeller, og hvis komiteen ber om det, kan det oppnevnes spesialsakkyndige.

5 .En veiledning om dokumentasjon og vurdering av pedagogisk kompetanse skal søkeme kunne få fra den instans ved laerestedet der man også får betenkningen/stillingsbeskrivelsen. Veiledningen sendes også de sakkyndige.

Universitetsrådets regler tillkom efter förslag av Det nasjonale kontakt- og infonnasjonsorgan for universitetspedagogikk (KIUP), som är ett rådgivande organ till universitetsrådet. KIUP:s förslag finns refererat och kommenterat i tidskriften UNIPED (nr 3/1987).

I universitetsrådets beslut ingår också en rekommenderad lydelse av de for sökande och som nämns i 5 i anvisningar sakkunniga punkt reglerna. Vissa högskolor - t ex Universitetet i Oslo - har fastställt en egen version av dessa anvisningar.

Vid Harvard Medical School i USA har nyligen en helt ny studiegång införts, med tonvikt på problembaserade studier. I samband härmed har man särskilt understrukit att en sådan undervisningsmodell förutsätter att utbildningsinstitutionen ger större meritvärde åt insatser inom undervisningen än vad man traditionellt gjort. I en artikel i

J ournal of Medical Education (Vol 63, December 1988, p 898) har man

uttryckt problemet på följande sätt (kursiveringama är våra):

Although a personal interest in teaching, a desire for colleagueship, and acommitment to reform may be powerful motivators for

initial involvement in a time-intensive teaching program, successful recruitrnent and of faculty members must be development attention to institutional rewards In

accompanied by for teaching.

most medical schools, effort and effectiveness in the teaching medical student curriculum are members to perceived by faculty have little or no value for promotion and tenure.

Any school considering a faculty-intensive teaching program such as should combine early curriproblem-based learning

efforts with the development of rewards for ejfec-

culum-planning tive teaching.

I inför den nya studiegången ingick att man inrättade planläggningen en särskild kommitté för faculty development and evaluation”. Som ett resultat av kommitténs arbete har man infört ett system med meritdossierer (teaching portfolios), vilket innebär att yngre lärare kan få en dokumentation av sin undervisningserfarenhet och en bedömav sin som kan användas som merit vid ning pedagogiska skicklighet, befordran. lnstitutionschefen och läraren ansvarar gemensamt for meritdossiem, som skall innehålla

(a) lärarens av sin undervisningserfarenhet samt interna redovisning och externa uppdrag i samband härmed,

(b) en publikationsförteckning där pedagogiskt relevanta publikationer upptas,

(c) dokumentation av kvalitetsbedömningar (upprättad i samråd med institutionschefen och innehållande t ex sammanfattningar av kursvärderingsdata från studenter, bedömningar från kolleger, kursvärfrån externa kurser etc, data om de egna studenternas inderingar lämingsresultat, beskrivning av pedagogiska belöningar).

lnstitutionschefen är ansvarig för att meritdossiem upprättas och finns

arkiverad på institutionen. Varje institution är skyldig att samla in studentvärderingar av undervisningen och att utveckla ett system för kollegial bedömning av lärarnas undervisningsinsatser. Bedömningen kan göras av enskilda kolleger som observerar lärarens undervisning, av en ad hoc-kommitté som utses för varje särskilt fall, eller av en fast bedömningsgrupp inom institutionen. Bedömningen görs skriftligt och fogas till lärarens meritdossier.

Vid bedömningen skall följande faktorer beaktas:

- Målet för eller utbildningen undervisningsmomentet v Undervisningens organisation o om och entusiasm för ämnesinnehållet Kunskap v till och till studenterna Attityder undervisningen 0 och till studenterna Utvärdering återkoppling - Undervisningsmetodema o Lärarens kommunikationsförmåga

För att understryka den pedagogiska meriteringens betydelse har man infört en särskild karriärstege för lärare i kliniska ämnen, som har undervisningen som främsta uppgift. Vid Harvard Medical School har man således numera tre parallella karriärstegar (tracks): en för laboratorieforskare, en för kliniska forskare och en för kliniska undervisare. Inom varje track kan man avancera från assistant professor till associate professor och slutligen till full professor. Vilken track som varje lärare skall tillhöra fastställs i hans meritdossier efter hörande av en central fakultetskommitté.

Utredningen bedömer båda dessa exempel som intressanta. De norska anvisningarna till sökande och sakkunniga har influerat det förslag till riktlinjer som utredningen nu lägger fram. Exemplet från Harvard Medical School har delvis tjänat som förebild för tankarna på en fortlöpande bedömning av lärarskicklighet inom institutionen.

kommer därför att ta del av de erfarenheter som gjorts av Utredningen x om dessa ansatser. Vi räknar med att publicera någon form av rapport

dessa erfarenheter före slutbetänkandet.

4 Nuvarande

praxis

För att få en uppfattning om praxis beträffande värderingen av peda-

gogiska meriter vid tillsättning av lärartjänster har utredningen sänt ut en enkät till samtliga högskoleenheter.

Svar har inkommit från alla enheter med fasta forskningsresurser (utom i Stockholm), från 8 av de 16 mindre och Handelshögskolan medelstora och från en av de konstnärliga högskolorna i högskolorna Stockholm.

Enkäten i första hand verksamhet. I avsåg tjänsteförslagsnämndemas svaren finns redogörelser för praxis vid 59 av 76 tjänsteförslagsnämnder vid de berörda universiteten och högskolorna (dvs en svarsfrekvens på 78 %).

4.1 till sökande och

Anvisningar riktlinjer

för

sakkunniga

Av de 59 tjänsteförslagsnämnder vilkas praxis redovisas i svaren är det endast en (21) som sänder ut någon fonn dryg tredjedel regelmässigt av till de sökande. I 9 fall innehåller dessa anvisningar anvisningar rekommendationer om de som bör tas upp i redogörelsen för punkter meriter. I anvisningarna på den av UHÃ pedagogiska regel bygger

rekommenderade kriterielistan (UHÃ-FoU skriftserie 1987:1), men

den har i samtliga fall bearbetats i större eller mindre grad.

Flera anser att det finns ett behov av en för tjänsteförslagsnämnder lista över de kriterier som bör beaktas vid högskolorna gemensam bedömning av pedagogiska meriter. Den pedagogiska skicklighetens som har enligt flera yttranden ökat under betydelse befordringsgrund senare tid, särskilt efter UHÄ:s cirkulärskrivelse i februari 1987 om normer för meritvärdering.

Med hänsyn härtill påpekar bl a rektorsämbetet vid Stockholms universitet att det är att man ñnner ändamålsenliga former nödvändigt för bedömningen av den pedagogiska meriteringen. En genomarbetad kriterielista för sökande och sakkunniga skulle enligt rektorsämbetet som av meriteringen mera göra såväl redovisningen bedömningen Flera uttryck åt farhågor for att systematisk. yttranden ger emellertid av detta slag tenderar att överbetona den kvantitativa aspekriktlinjer ten av medan den kvalitativa - lärarundervisningserfarenheten, skickligheten - försummas. Kritiken mot detta slag av anvisningar är särskilt påtaglig i yttrandena från de tekniska högskolornas tjänsteför- Dessa är också kritiska mot att UHÄ:s checklista inte slagsnämnder. meriter utanför det traditionella utbildtar hänsyn till pedagogiska ningssystemet.

I flera att UHÄ:s kriterielista överbetonar värdet av yttranden påpekas ett förhållningssätt till undervisningsprocessen”. Detta vetenskapligt är, framhåller sektion M vid CTH, en allvarlig felsyn: ”Man kan bli en utomordentlig lärare helt utan vetenskaplighet i relation till pedagogik. Det finns också väl meriterade vetenskapsmän inom uppenbarligen som är urusla lärare.” pedagogiken

Rektorsämbetet vid Stockholms universitet varnar for att låta en lista av detta för sorts poängberäkning av slag utgöra underlag någon pedagogiska meriter.

fakulteten vid Göteborgs universitet menar att större Odontologiska av När det vikt bör läggas vid erfarenhet forskningsinformation. gäller

avvägningen mellan olika meriter bör enligt fakulteten dokumenterat pedagogiskt utvecklingsarbete ge en särskild tyngd.

4.2 Lokala och

anvisningar riktlinjer

En kriterielista av det slag som rekommenderas i skriften Pedagogisk

meritering (UHÄ-FoU skriftserie 1987: 1) används f n bara av ett litet

fåtal tjänsteforslagsnämnder. Anvisningar till de sökande av detta slag förekommer vid Karolinska institutet (beträffande tjänster som högskolelektor eller klinisk lärare), vid de medicinska fakultetema i Uppsala och Lund samt vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala. Vid Linköpings universitet avser man att använda en motsvarande kriterielista, vilket framgår av ett aktuellt förslag till riktlinjer för tjänsteförslagsnämndemas arbete.

Anvisningar till de sakkunniga angående bedömningen av pedagogiska meriter förekommer lika sällan. I några fall sänds dock UHÄ:s cirkulärskrivelse från februari 1987 ut till de sakkunniga.

Flera högskolor har dock lagt ned ett betydande arbete på att definiera pedagogiska meriter och utveckla fonner för en kvalitativ bedömning av meritema. De mest långtgående försöken i denna riktning har gjorts vid KTH och Linköpings universitet.

Vid KTH har rektorsämbetet tillsatt en arbetsgrupp för pedagogisk meritering, som har lagt fram ett förslag till rekommendationer till tjänsteförslagsnämndema beträffande bedömning av pedagogiska meriter. Dokumentet har remissbehandlats inom KTH, och avses bli fastställt av rektorsämbetet. KTH:s riktlinjer innehåller såväl anvisningar för sökande om hur meritema skall dokumenteras som rekommendationer till tjänsteförslagsnämnden om bedömningen av meriterna. Bl a påpekas att man bör utse någon sakkunnig som har erfarenhet och intresse av pedagogiska frågor eller anlita särskild expertis inom

(t ex konsulter från andra högskolor pedagogikområdet pedagogiska eller lärare vid KTH som visat stort intresse för pedagogiska frågor). Man rekommenderar vidare att antingen låter tjänsteförslagsnämnden den sökande eller anordnar en ge en förberedd muntlig framställning intervju. Som ledning för intervjun ges ett antal exempel på frågor som berör den sökandes och erfarenhet i pedagogiska frågor. inställning

Linköpings universitet har fastställt ett par omfattande personalpolitiska dokument - Att vara lärare vid universitet i Linköping - samt yrkesroller och grunder för prestationsbedömning” Riktlinjer och rekommendationer för och arbetsledning avpersonalplanering seende lärarpersona . Nyligen har också utarbetats ett förslag till motl som svarande beträffande tillsättning av tjänster professor riktlinjer och vissa som som beräknas bli formellt tjänster högskolelektor, fastställt under hösten 1990. Det sistnämnda dokumentet innehåller en av de flesta aspekter av tillsättningsforfarandet. utförlig genomgång När det gäller bedömningen av den pedagogiska skickligheten poängteras att bör skaffa sig tillgång till pedagogisk tjänsteforslagsnämnden i samma sätt som man sakkunniga för expertis på princip disponerar bedömning av den vetenskapliga skickligheten. Någon utförligare diskussion av bedömningskriteriema ges däremot inte i detta dokument.

Ett dokument som används vid flera tekniska högskolor är skriften Professorskuben - en metod att bedöma sökande till professur vid teknisk av vid institutionen for högskola professor Bengt Åkesson hållfasthetslära vid CT H. Författaren påpekar där att meritvärderingen måste ske i tre dimensioner - och undervisning kunskaper forskning, och administration omvärld och Skriften innerespektive tillämpning. håller en hel del intressanta deñnitioner av de olika kompetenskraven.

Ett motsvarande dokument, med särskilt inriktning på de pedagogiska meritema, är Leif skrift ”Ohållbara mot pedago- Lindbergs argument (Pedagogiska institutionen Umeå, januari 1990). gisk meritering?”

Denna skrift är, såvitt kan bedömas, den hittills mest kvalificerade analysen av problem och möjligheter beträffande bedömning av pedagogisk skicklighet. Ett genomgående tema i skriften är att alla olika slag av pedagogiska meriter bör och kan dokumenteras.

Bland enkätsvaren finns även ett intressant exempel på kriterier för bedömning av pedagogisk skicklighet på institutionsnivå från nationalekonomiska institutionen i Uppsala.

4.3 De meriternas

pedagogiska tyngd

När det gäller värderingen av pedagogiska meriter i de enskilda tillsättningsärendena anser flera tjänsteförslagsnämnder att den pedagogiska skickligheten har fått ökad tyngd under senare år och att diskussioner om värderingen av pedatjänsteförslagsnämndemas meriter har blivit mer kvalificerad. Rektorsämbetet vid Karogogiska linska institutet menar dock att större vikt bör läggas vid pedagogiska meriter än vad som sker i dag, vilket förutsätter en attitydändring.

Fortfarande är det emellertid i flertalet fall så - särskilt i fråga om

professurer - att vetenskapliga meriter väger tyngst; det är sällsynt att de pedagogiska meritema avgör en tjänstetillsättning. Juridiska fakulteten i Stockholm anser t ex att otillräcklig vetenskaplig kompetens aldrig kan vägas upp av pedagogisk skicklighet även om den är Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala menar dock att påtaglig. det skett en utjämning mellan vetenskapliga och pedagogiska meriter, medan man från tekniska högskolan i Lund anser att UHÄ:s praxis i besvärsärenden visar en tendens att ställa större krav på forskningsmeriter för högskolelektorat under senare tid. Matematisk-fysiska sektionen vid Stockholms universitet anser att den pedagogiska meriteringen - i vid mening - kan vara utslagsgivande även vid professorsom de är eller då det inte är möjligt att tillsätmingar sakkunniga oeniga

de sökande enbart på grundval av deras vetenskapliga rangordna skicklighet.

I åtskilliga av enkätsvaren påpekas att rekryteringssituationen tex i tekniska ämnen ofta är sådan att problemet inte är att väga olika sökandes meriter mot varandra utan att avgöra om den pedagogiska skickligheten är tillräcklig för behörighet till tjänsten. Vid de mindre och medelstora högskolorna kan, som högskolan i Karlstad beskriver, situationen vara den, att tillgången på sökande med god pedagogisk är tillfredsställande, medan det råder knapphet på sökande skicklighet med vetenskapliga meriter. Då blir den senare meritfaktom ofta avgörande.

Många framhåller att det saknas metoder för en kvalitativ bedömning av de pedagogiska meritema.

Några tjänsteförslagsnämnder refererar aktuella tillsättningsärenden där de pedagogiska meritema har fått spela en mer eller mindre avgörande roll. Juridiska fakulteten i Uppsala nämnder t ex att man i fråga om en tjänst som högskolelelektor föreslog en sökande utan doktorsexamen trots att det fanns en annan sökande med doktorsexamen (men i ett annat ämne). Avgörande för ställningstagandet var bl a att den senare saknade undervisningserfarenhet i tjänstens ämne.

Överklagande till UHÄ medförde ingen ändring av beslutet.

Ett annat ärende refereras av samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund, där tjänsteförslagsnämnden i sin bedömning hade låtit pedagogiska meriter väga tyngre än vetenskaplig skicklighet. Efter överklagande av två medsökande, som var vetenskapligt mer meriterade, beslöt UHÄ att ändra beslutet med motiveringen att alla tre sökandena har en så omfattande pedagogisk skicklighet och erfarenhet att uppnått detta kriterium knappast kan vara särskiljande. I enkätsvaret från Lund påpekas att UHÄ:s beslut förefaller innebära att pedagogisk skicklighet aldrig kan väga upp vetenskapliga meriter.

4.4 Vissa frågor

övriga

Provanställning

tar man upp om av akade- I ett par yttranden frågan provanställning miskalärare. Samhällsvetenskapliga fakultetens tjänsteförslagsnämnd vid Stockholms universitet pekar på att det, även med en noggrann av de sökandes undervisningsmeriter, sannolikt är omöjligt värdering att att av den meriteringen förblir undgå bedömningen pedagogiska behäftad med en betydande osäkerhet. Tjänsteförslagsnämnden pekar därför på möjligheten till provanställning. Tjänsteförslagsnämndema menar man, kunna få att föreslå att en sökande ges skulle, möjlighet Mot slutet av denna period skulle provanställning upp till sex månader. nämnden så ha att ta till om den ville förslå möjlighet ställning vederbörande till innehavare av tjänsten.

En motsvarande har styrelsen för musikhögskolan och inställning i Malmö, som att man saknar möjligheter till teaterhögskolan beklagar under tid, vilket enligt yttrandet vore det provanställning begränsad enda någotsånär säkra sättet att avgöra frågan om undervisnings-

skicklighet.

Rektorsämbetet vid Stockholms universitet konstaterar att meningarna i denna är delade inom Rektorsämfråga tjänsteforslagsnämndema. betet menar för sin del att i många fall ”torde vara provtjänstgöring opraktiskt, bl a med hänsyn till schemaläggning”.

undnervisningsmeriter

av

Sakkunnig för bedömning

I KTH:s förslag till generella anvisningar pekas, som ovan nämnts, på att anlita en särskild för bedömning av de sökandes möjligheten expert meriter. K vid KTH använder i pedagogiska Tjänsteförslagsnämnd utländska som oftast en ganska ytlig analys av regel sakkunniga, gör

;m

de sökandes pedagogiska meriter. Av detta skäl har nämnden på senare tid utsett en av lärarrepresentantema som ansvarig för en utvärdering av de sökandes pedagogiska meriter. Systemet har enligt yttrandet hittills visat sig ha praktiska fördelar.

I förslaget till generella rekommendationer för tjänsteförslagsnämndema i Linköping påpekas att det är lämpligt att en erfaren lärare inom fakulteten utses att biträda tjänsteförslagsnämnden med pedagogisk sakkunskap. Det kan vara lämpligt att definiera en mindre krets av lärare inom varje fakultet ur vilken experterna hämtas till olika ärenden. På detta sätt skapas inom varje fakultet ett forum som ter sig särskilt lämpat för erfarenhetsöverföring och metodutvecklande diskussioner om innehållet i begreppet pedagogisk skicklighet och om hur skilda komponenter bör mätas och värderas i förhållande till varandra. Den pedagogiska experten bör enligt dokumentet få intervjua de sökande i nämndens närvaro med möjlighet för nämndens ledamöter att ställa kompletterande frågor.

Även Odontologiska fakulteten vid Göteborgs universitet anser att pedagogisk expertis bör kallas till tjänsteförslagsnämnden för att markera att pedagogisk och vetenskaplig skicklighet skall ha lika › värde vid bedömningen.

vid av

Sakkunniga tillsättning högskolelektorszjânster

Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor ingår i tjänsteförslagsnämnden tre ledamöter som utses för varje ärende. En av de tre skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne. Ofta torde denna person hämtas från en annan högskola eller t o m från ett annat land. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala har emellertid som praxis att låta prefekt och studierektor vid den institution där tjänsten är placerad ingå som sakkunniga i tjänsteförslagsnämnden. Härvid har studierektom ett särskilt ansvar för att en utredning om de sökandes pedagogiska skicklighet görs.

av lärare

Kvalitetsbedömning

Flera av enkätsvaren om att former tar upp frågan möjligheterna skapa för en kvalitativ bedömning av undervisningsinsatsema.

Juridiska fakulteten i Stockholm framhåller vikten av rättssäkerhet: avgörande bör inte få grundas på icke åbetjänsteförslagsnämndens eller underhandsuppgifter om hur en sökropat material obestyrkta ande fungerar som lärare eller administratör. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid samma universitet ñnner det också tveksamt att basera ett som riskerar att bli betecknat som löst tillsättningsbeslut på något intryck eller rent av som konidorskvaller. Bättre grundade subjektiva förutsättningar for bedömning av de sökandes pedagogiska skicklighet skulle man få om institutionsledningama fortenligt yttrandet värderingar av den undervisande persolöpande gjorde rutinmässiga nalens Dessa värderingar kunde sedan vid behov använprestationer. das för meritbedömning.

Historisk-filosofiska sektionen i anser att bedömning av Uppsala pedagogisk skicklighet bör kunna dokumenteras genom fortlöpande av de studerande samt genom betyg utfärdade av studieutvärderingar rektor. Sektion M vid CIH meddelar att man numera låter kursväroch mer infonnella av undervisningsinsatser i deringar värderingar ökande utsträckning ingåi tjänsteförslagsnämndens beslutsunderlag.

Vid medicinska fakulteten i Göteborg har man under de senaste åren arbetat med att ta fram för system för kvalitetsbedömning av underlag enkätsvar från studenterna). lärare bedöms i en lärare (baserat på Varje från utmärkt till i en sammanvägning av femstegsskala dålig, intresse och engagemang, skicklighet, förmåga att stimulera, fömyelse av läromedel och administration när det gäller grundutbildningen. Resultaten är samlade i ett datoriserat system.

m m

Provföreläsningar, intervjuer

Flertalet regelmässigt använda tjänsteförslagsnämnder synes numera som ett instrument för bedömning av de sökande, åtminstointervjuer ne när det har också behållit eller åter-

gäller professurer. Åtskilliga

infört ett system med eller någon annan form av provföreläsningar demonstration av Tjänsteförslagsnämnd M vid undervisningsinsatser. än en KTH påpekar att en intervju ofta är mer pedagogiskt avslöjande

vanlig provföreläsning.

Vid universitet är avsikten att varje sökande till professur Linköpings skall lämna en - Letter of intent - beträffande såväl avsiktsförklaring som En sådan fast undervisning forskning. programforklaring, avkrävs också de sökande vid högskolan i Luleå i samband muntlig, med anställningsintervjun.

5 Utredningens överväganden

Svaren enkät till tjänsteförslagsnämndema tyder på en på utredningens medvetenhet om de meritemas vikt. Det förestigande pedagogiska faller som om de meritemas betydelse som befordringspedagogiska har ökat under senare år. UHÄ:s rekommendationer från 1987 grund tycks ha pâskyndat denna utveckling.

Fortfarande dock den pedagogiska skickligheten en obetydlig spelar roll vid flertalet Detta beror säkerligen inte på en tjänstetillsättningar. hos tjänsteförslagsnämnder och tillsättningsmynprincipiell motvilja mot att väga in i bedömningen. Skälet digheter pedagogisk kompetens är oftast att det inte finns för en mer ingående värdenågot underlag av de meritema. Ansökningshandlingama innehåller ring pedagogiska som enbart en mycket kortfattad redovisning av undervisningens regel medan finns utförligt dokumenteomfattning, forskningsmeritema rade både i sökandens redogörelse för sin verksamhet och genom

bilagda publikationer.

5.1 Dokumentation av meriter

pedagogiska

En för en förändring är att de pedagogiska

nödvändig förutsättning meritema finns dokumenterade i bättre än ansökningshandlingarna vad som nu sker.

Det ankommer i första hand på den sökande att se till att naturligtvis meritema finns dokumenterade. Men om inte tjänsteförslagsnämnder och kräver en fullständig redovisning av de pedahögskolestyrelser

meritema kommer heller inte de sökande att bemöda sig om gogiska att dokumentera dem. Det bör också framhållas att tjänsteförslagsnämnden och tillsättningsmyndigheten är skyldiga att göra en jämförelse mellan de sökandes pedagogiska meriter, vilket samtidigt innebär en skyldighet att vid behov kräva in kompletterande underlag.

I till riktlinjer för sökande och sakkunniga utredningens förslag 1) ges dokumentation som kan (bilaga på varje punkt exempel på bifogas ansökningen.

vill i detta betona vikten att de sökande får Utredningen sammanhang klara om hur meritema skall redovisas och vad som upplysningar räknas som meriter. Det material som tillställs de sökande i samband med ledigkungörandet måste innehålla infonnation av detta slag.

5.2 Former för och

bedömning dokumentation av lärarskicklighet

Liksom i om vetenskapliga meriter är det främst kvaliteten som fråga skall bedömas vid värderingen av de pedagogiska meritema.

i - - Att värdera kvaliteten undervisningsinsatsema lärarskickligheten är den vanskligaste delen av bedömningen. Hittills har undergivetvis for en sådan bedömning ofta saknats helt. Men samtidigt är det lag detta som är den viktigaste aspekten av den pedagogiska meriteringen.

Flera av svaren på utredningens enkät tar upp frågan om möjligheterna att skapa former för en kvalitativ bedömning av undervisningsinsatserframhålls bl a att av måste na. I yttrandena bedömning lärarskicklighet ske med för rättssäkerheten och dokumenteras på ett tillfredsrespekt ställande sätt.

instämmer i att tjänstetillsättningar inte får grundas på Utredningen andrahandsuppgifter, löst grundade subjektiva intryck obestyrkta eller ”korridorskvaller. Det är att bedömningen kan baseras på viktigt dokumentation i ansökningshandlingarna.

Sådan dokumentation måste i huvudsak komma från den institution där läraren varit verksam. utredningens uppfattning måste Enligt sin av vid institutionen anses ha prefekteni egenskap personalansvarig ett ansvar for att och bedöma lärarnas, särskilt de kontinuerligt följa lärarnas, Redan 1963 års forskarutredyngre undervisningsinsatser. att borde åläggas att kontinuerligt ning ansåg institutionsprefektema övervaka och bedöma den som meddelas av institutioundervisning nens lärare och av lärare avge motiverade på begäran respektive utlåtanden om undervisningsskickligheten.

Som redovisats i det finns det exempel på sådana bedömföregående i andra länder. kommer i sitt slut-

ningssystem Högskoleutredningen

betänkande att ta till om särskilda regler om detta behövs ställning också i den svenska Men redan nu kan man konstatera att högskolan. lärare liksom andra statsanställda har rätt att få intyg om sin högskolans från sin Det är också att det tjänstgöring arbetsgivare. uppenbart ankommer den närmast arbetsledaren, dvs prefekten, att på ansvarige utfärda sådana intyg.

Rutiner för kvalitetsbedömning av lärare måste sannolikt utvecklas inom fakultetsornråde (motsv) - elleri vissa fall institution - med varje till områdets särart. Utredningen kommer emellertid att uthänsyn arbeta en stomme till instrument för återkommande bedömning på institutionsnivå av en lärares arbetsskicklighet. Utredningen är också intresserad av att försöksverksamhet med löpande kollegial bedömav lärarnas insatser kommer igång vid några olika högskolor. ning

De flesta och studierektorer har naturligtvis en uppfattning prefekter om hur institutionens lärare fungerar i sin undervisningsverksamhet.

Vad som kan behövas är en komplettering med rutiner som engagerar fler kolleger i bedömningen. Exemplet från Harvard Medical School kan enligt utredningens uppfattning t v tjäna som förebild i detta avseende.

Det förtjänar kanske att påpekas att denna bedömning av tjänstgöringen bör vara ett normalt, löpande inslag i institutionens verksamhet och att en kollegial bedömning endast är avsedd att vara ett underlag för prefektens omdöme om läraren. Det är inte meningen att kollegeri en

konkurrenssituation skall betygssätta varandra.

5.3 meriter

Värderingen

av

pedagogiska

För bedömning av den vetenskapliga skickligheten vid tjänstetillsättningar finns en väl etablerad praxis som utvecklats under lång tid. Inom varje vetenskapsområde råder i huvudsak consensus om hur denna bedömning bör ske. Sökande till akademiska tjänster är väl förtrogna med denna praxis och kan anpassa sin meritering och sin ansökan till den.

När det gäller värdering av pedagogiska meriter finns inte samma etablerade praxis. Utredningens förslag till riktlinjer innehåller därför också en vägledning för de sakkunnigas och tjänsteförslagsnämndernas bedömning av de sökandes pedagogiska skicklighet. Som huvudregel bör härvid gälla att det är kvaliteten som skall bedömas, medan omfattningen och bredden av den pedagogiska erfarenheten visserligen är betydelsefulla faktorer i meriteringen men inte bör väga lika tungt vid totalbedömningen.

Vilken vikt den pedagogiska skickligheten skall tillmätas i förhållande till den vetenskapliga skickligheten varierar givetvis med hänsyn till tjänstens karaktär och inriktning. Allmänt kan sägas att den peda-

mer som är gogiska skickligheten bör väga tyngre ju undervisning förenad med För alla tjänster gäller dock att den pedagogiska tjänsten. är en av de befordringsgrunder som skall beaktas (högskickligheten skoleförordningen 19 kap 30 §).

om som böri princip den pedagogiska I fråga tjänst högskoleadjunkt medan vetenskaplig skicklighet är den skickligheten väga tyngst, främsta för forskarassistenttjänster. befordringsgrunden

Vid av som skall i regel pedagogisk tillsättning tjänst högskolelektor och - då det gäller t ex vetenskaplig skicklighet väga lika. I vissa fall som finansieras med - kan dock lektorat tjänster forskningsmedel med företräde för skicklighet. Det innebär ledigförklaras vetenskaplig inte att man vid kan bortse från de pedagogiska dock tillsättningen meritema. Men den skickligheten skall givetvis väga vetenskapliga särskilt tungt i ett sådant fall.

Fr o m 1 1990 gäller att tjänst som högskolelektor inte längre kan juli med skicklighet som enda befordringsledigförklaras pedagogisk I debatten har detta flera håll tolkats så att regeringens grund. på intention nu är att meriter allmänt skall ges mindre vikt pedagogiska av Från synpunkt är det vid tillsättning lektorstjänster. utredningens att så inte är fallet: skall angeläget att framhålla pedagogisk skicklighet alltid beaktas i den den är relevant för tjänsten, fortfarande omfattning att vetenskaplig och pedaoch om det vid ledigkungörandet angetts skall beaktas i lika mån måste de pedagogiska gogisk skicklighet meritema väga lika tungt som den vetenskapliga skickligheten.

vill betona att den

När det gäller professorstjänstema utredningen

inte får försummas vid sammanvägningen pedagogiska skickligheten Även om den skickligheten i regel väger av meritema. vetenskapliga måste och sakkunniga beakta att en

tyngst, tjänsteförslagsnämnder

har ett omfattande pedagogiskt ansvar som vetenskaplig professor företrädare för sitt ämne. I denna egenskap skall ledare och främste

han kunna handleda forskarstuderande och yngre lärare, och han måste också själv kunna ansvara för undervisning på alla stadier i sitt ämne.

Slutligen måste det påpekas att UHÄ:s praxis i besvärsärenden kan ha en betydelsefull styrande inverkan på do lokala organens värdering av meritema. Det finns, som framgår av de redovisade enkätsvaren, exempel på fall där tjänsteförslagsnämnden har prioriterat de pedagogiska meritema och föreslagit en sökande till lektorat som varit mindre vetenskapligt meriterad än sina medsökande, men där UHÃ senare underkänt denna värdering. Det är viktigt att UHÄ vid handläggning av överklaganden accepterar att pedagogiska meriter kan väga tyngre än vetenskapliga, om tjänsteförslagsnämnden har bedömt att tjänstens karaktär motiverar det. Däremot bör en omfattande pedagogisk meritering givetvis inte kunna kompensera för brister i fråga om vetenskaplig behörighet.

5.4 Pedagogisk behörighet

Enligt högskoleförordningen (19 kap 21 §) krävs för behörighet till lärartjänst i högskolan att man har den vetenskapliga och pedagogiska skicklighet som behövs för att fullgöra tjänsten

Behörighetskravet i fråga om vetenskaplig skicklighet definieras för vissa tjänster (högskolelektor, forskarassistent) som ett krav på doktorsexamen, medan det i fråga om professurer är odeñnierat. Ändå råder det i regel enighet om vad som bör krävas av vetenskapliga meriter för behörighet till professur.

När det gäller den pedagogiska skickligheten finns överhuvud taget ingen deñnition av behörighetskraveti författningstexten. I Norge har man, som vi ovan redogjort för, fastställt ett krav på en pedagogisk basiskompetanse för behörighet till lärartjänster. T v kräver man en

utbildning motsvarande 3-4 veckors kurstid universitetspedagogisk (på heltid).

kan det vara lämpligt att även i Enligt utredningens uppfattning fastställa en klart definierad för Sverige pedagogisk behörighetsnivå (en akademisk lärarbehörighef), och evenlärartjänsteri högskolan tuellt också en (som kanske kunde kallas pedagopåbyggnadsnivå Konsekvensen av att man deñnierar ett gisk docentkompetens). kommer att bli att sökande som saknar pedagogiskt behörighetskrav denna inte kan få fast anställning som högskolelektor eller behörighet utan endast ettårsförordnande, till dess att behörighögskoleadjunkt, hetsvillkoret är (19 kap 43 §) uppfyllt. Enligt högskoleförordningen för dessa att förordnande får meddelas för gäller nämligen tjänster högst ett år om innehavaren saknar föreskriven behörighet.

avser att återkomma till dessa frågor i slutbetänkandet. Utredningen

vill utredningen framhålla vikten av att man redan med Avslutningsvis nuvarande kravet en miniminivå av pedagogisk regler upprätthåller på för till i högskolan. Om tjänstekompetens behörighet lärartjänster eller finner att de sökande förslagsnämnden tillsättningsmyndigheten inte har skall inte tillsättas med fast innetillräcklig kompetens tjänsten havare.

5.5 Provanställning

Några av svaren på utredningens enkät tar upp frågan om provanställning av högskolelärare. Man framhåller att det även med en noggrann av undervisningsmeritema sannolikt är omöjligt att undgå bedömning att av den blir behäftad med bedömningen pedagogiska skickligheten osäkerhet. En provanställningsperiod på t ex sex månader betydande skulle att i praktiken bedöma den sökandes ge högskolan möjlighet lämplighet som lärare.

är dock delade i denna som f ö torde kunna få vitt- Meningarna fråga, konsekvenser. Utredningen anser för sin del att gående arbetsrättsliga systemet med provanställningar knappast kan tillämpas i fråga om denna nivå, särskilt när tillsättningsproceduren är så nogtjänster på grann som för lärartjänsteri högskolan.

Däremot kan, som nyss nämnts, införandet av ett klart definierat behörighetskrav innebära att de som ej är fullt behöriga pedagogiskt endast får tillfälligt förordnande till dess att kravet uppfyllts.

5.6 Sakkunniga

På flera håll, t ex vid KTH och vid Linköpings universitet, har man att knyta en särskild - en pedagogisk pekat på möjligheten expert sakkunnig - till tjänsteförslagsnämnden för att bedöma de sökandes pedagogiska meriter. Tanken framfördes också i UHÄ:s skrift Peda-

gogisk meriteiing (UHÄ-FoU skriftserie 1987:1). Utredningen menar

att en sådan åtgärd kan vara befogad i en hel del fall. Men de vanliga har alltid till uppgift att bedöma alla aspekter av den sakkunniga sökandes meriter, såväl vetenskaplig och pedagogisk skicklighet som

andra relevanta meriter.

Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor ingår i tjänsteförslagsnämnden tre ledamöter som utses för varje ärende. En av de tre skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne. En tjänsteförslagsnämnd har i sitt enkätsvar redovisat att man vid tillsättning av lektorat som sakkunniga konsekvent anlitar prefekt och studierektor vid den institution där tjänsten är placerad. Från utredningens synpunkt finns det anledning att ifrågasätta denna praxis. Rörligheten i den svenska högskolesystemet är redan alltför liten; vad som behövs är i stället stimulans till ökad rörlighet.

Vid professorstillsättningar gäller numera (fr 0 m l juli 1990) att högst en av de får hämtas från den egna fakulteten. Denne får sakkunniga inte tillhöra den institution där tjänsten är placerad, om inte särskilda skäl föreligger.

På motsvarande sätt bör mening vid tillsättning av enligt utredningens lektorat den ledamot som är särskilt förtrogen med tjänstens ämne alltid utanför den Däremot kan det vara väljas egna högskolan. att en företrädare for institutionen ingår bland de två andra lämpligt

ledamöterna i tjänsteförslagsnämnden.

tillfälliga

5.7 m m

Anställningsintervjuer

Det av enkätsvaren att ett flertal tjänsteförslagsnämnder framgår numera använder som ett instrument för bedömning av de intervjuer sökande, särskilt när det gäller professurer.

Det bör att sådana intervjuer kan vara ett mycket viktigt understrykas instrument för en kvalitativ av de sökande, som bör bedömning användas oftare än nu. uppfattning bör betydligt Enligt utredningens ett Sammanträffande med den eller de sökande som nännast kommer i till vara ett normalt inslag i tillsättningsproceduren. I de fråga tjänsten fall form av anordnas kan intervjun lämpnågon undervisningsprov i omedelbar anslutning till detta. ligen förläggas

Det är att förbereds i förväg och att samtalet under viktigt intervjun tar sikte såväl den pedagogiska som den vetenskapliga intervjun på Under kan den sökande bl a få tillfälle att skickligheten. intervjun sin syn ämnet och sina planer för ämnets utveckling precisera på beträffande såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. Intervjuerna kan, så som redan sker t ex i Linköping, kompletteras med en programförklaring”, ett ”letter of intent. skriftlig

1 Bilaga

av meriter

Bedörrming pedagogiska

förslag till riktlinjer för sökande Högskoleutredningens och tillsättningsmyndigheter

Vetenskapliga och pedagogiska meriter skall i princip bedömas på

samma sätt. I båda fallen krävs en dokumentation av meritema och en bedömning med utgångspunkt i klart definierade kriterier.

Det följande är avsett som en vägledning både for sökande och for sakkunniga, tjänsteförslagsnämnder och andra organ som medverkar i tillsättningen av lärartjänster i högskolan. Avsnittet om dokumentation av pedagogiska meriter riktar sig främst till de sökande, medan avsnittet om värdering av pedagogisk skicklighet är avsett som underlag för de sakkunnigas bedömning.

Det är den sökandes ansvar att dokumentera sin kompetens på ett sätt som medger en saklig, kvalitativ bedömning. På motsvarande sätt förutsätts det att sakkunniga (och även tjänsteförslagsnämnder och andra forslagsställande organ) tydligt redogör för utgångspunktema för och slutsatserna av sin bedömning med utgångspunkt i dessa riktlinjer.

1 Pedagogisk skicklighet

är en befordringsgrund för alla tjänster Pedagogisk skicklighet viktig som lärare i högskolan. Avvägningen mellan pedagogisk och vetenskicklighet beror på tjänstens karaktär och inriktning. För alla skaplig dock att för behörighet krävs en miniminivå av lärartjänster gäller Otillräcklig pedagogisk meritering kan alltså pedagogisk kompetens. innebära att en sökande förklaras obehörig till tjänsten.

omfattar skicklighet i planering, genomföran- Pedagogisk skicklighet de och av undervisning. Till planering hör att formulera utvärdering och metoder, välja eller själv utbildningsmål, välja undervisningsstoff utarbeta studie- och och utforma och undervisningsmaterial program för Den skickligheten visas tidsplan undervisningen. pedagogiska också i genomförandet av undervisningen - dvs hur läranaturligtvis ren studenterna, hur väl han förmår förmedla kunuppträder gentemot och attityder och hur han lyckas stimulera studenskaper, fárdigheter ternas Med utvärdering avses i detta sammanhang både egen aktivitet. av individernas studieresultat (examination) och utvärdebedömning och de ramfaktorer som den ring av utbildningsprocessen påverkar studenternas förutsättningar, studiearbetet, kursplaner, undervisningsmetoder, undervisningsmaterial m m.

Också lärarens förhållningssätt till undervisningen och studenterna är en faktor att beakta: lyhördheten för studenternas behov, och intresset för och fönnågan att utveckla och förnya undervisningen.

kan liksom vetenskaplig skicklighet inte deñ- Pedagogisk skicklighet nieras som enbart en teknisk Det är också meriterande att färdighet. kunna motivera sin och reflektera över den i undervisningspraxis av relevant pedagogisk teori och systematiserad erfarenhet. belysning

2 Dokumentation av meriter

pedagogiska

Den följande förteckningen över faktorer som kan ingå i begreppet skicklighet kan användas av de sökande som underlag för pedagogisk den för vetenskaplig och pedagogisk verksamhet, som redogörelse skall ansökan. I anslutning till varje punkt exempel på hur bifogas ges meritema kan dokumenteras.

För de sakkunniga kan förteckningen vara ett hjälpmedel för kontroll, beskrivning och jämförelse av de sökandes meriter.

2.1 Undervisningsinsatser

I redovisningen bör framgå

- nivå; erfarenhet av olika Omfattning, undervisningsformer

- och Ansvar: ledning, planering utvärdering av egna kurser

- Erfarenhet av examination

Tilldelade utmärkelser, pris, belöningar, stipendier och liknande.

Erfarenhet som forskarhandledare bör redovisas i detta sammanhang. I redovisningen bör anges vilka forskarstuderande som handletts, avhandlingsämnen och tidpunkt för disputation (motsv).

och pedagogiska meriter i övrigt från andra Undervisningserfarenhet skolfonner än högskolan och andra områden än den offentliga utbildningssektom (t ex från industrin) bör naturligtvis också redovisas.

på dokumentation: Intyg/tjänstgöringsomdöme från berörd Exempel institution (prefekt eller studierektor) och från andra arbetsplatser;

resultat av Förekom-

kursvärderingar; kursplaner/kursbeskrivningar.

mande motiveringar för utmärkelser bör bifogas.

I för den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten redogörelsen kan den sökande vilka kurser/undervisningsmoment som precisera han ansvarat för, med en beskrivning av kursuppläggning, gärna examination och utfall, och en redovisning av kursvärgenomförande, deringar.

2.2 Pedagogisk utbildning

Denna kan omfatta

i och fördjupad ut- Utbildning högskolepedagogik (grundutbildning bildning)

Praktisk lärarutbildning för grundskolan eller gymnasieskolan

- Akademiska studier i pedagogik

- Kurser m m med innehåll pedagogiskt

- Eventuellt genomgånget lärarprov.

dokumentation: utbildningsbevis samt Exempel på Kursintyg, betyg, etc som författats i samband med sådan utbildning. rapporter

2.3 och forskning om utbildning Utvecklingsarbete

- Kursutveckling

- Försöksverksamhet och i övrigt (förnyelse och utvecklingsprojekt utvärdering av undervisnings- och examinationsformer)

- Studier av utvärderings/utredningskaraktär (linjeutvärderingar, genomströmningsstudier, kartläggningar m m)

- om metod och resultatredo- Forskning utbildning (frågeställning, visning).

Exempel på dokumentation: Projektplaner, rapporter; intyg och omdömen från referenspersoner. En utförligare beskrivning kan ges i sökandens egen redogörelse för sin verksamhet.

2.4 Läromedel

I detta sammanhang redovisas

- Utarbetande av läroböcker, kursmaterial, kompendier, självstudiematerial (även ñlm, video- och ljudproduktion, åskådnings- och träningsmaterial rn m).

Tyngdpunkten bör läggas på material som är avsett som stöd för studenternas inlärning. Det som dokumenteras under denna rubrik bedöms i första hand utifrån sitt pedagogiska värde.

Exempel på dokumentation: Materialet bifogas (eventuellt i ett representativt urval). En fullständig förteckning bör dock ñnnas med. Recensioner och liknande kan biläggas.

2.5 Erfarenhet av utbildningsplanering och utbildnings-

administration

Här bör redovisas

- Uppdrag som studierektor, studievägledare, kursansvarig eller liknande. Omfattning och arbetsuppgifter bör specificeras.

- och annat kommittéarbete arbetets om- Linjenämnds- (uppgifter, fattning etc).

Exempel på dokumentation: Intyg, förordnanden; utredningar, rapporter. skrivelser etc.

2.6 F orskningsinformation

Här redovisas populärvctenskaplig verksamhet (författarskap, TVoch radioframträdanden etc) samt arbete i övrigt med forskningsinformation (kurser, kontaktverksamhet m m). Varje projekt bör beskrivas översiktligt.

Exempel på dokumentation: Urval av böcker, artiklar m m. Intyg, omdömen, recensioner.

2.7 Övrigt

Här kan t ex studieresor, konsultverksamhet, expertuppdrag i utredetc, internationella m m som har anknytning till ningar uppdrag utbildningsfrågor redovisas.

3 av meriter

Värdering pedagogiska

Det är avsett som generella råd om vad som bör tillmätas vikt följande vid bedömning av pedagogisk skicklighet. De olika kriteriemas vikt kan variera med hänsyn till tjänstens karaktär, och tjänsteförslagsnämnden och de sakkunniga kan ha olika syn på vilken tyngd som bör olika faktorer. Under alla omständigheter bör det redovisas läggas på

hur bedömningen har skett. Någon forrnaliserad viktning eller poängkan det dock inte bli fråga om; värderingen måste, liksom sättning av den vetenskapliga skickligheten, baseras på bebedömningen dömamas personliga omdöme.

Värderingen av lärarskickligheten måste ske med en viss försiktighet, så att inte blir alltför individcentrerad med fokusering bedömningen att framträda inför publik. Det är viktigt att teckna en på förmågan helhetsbild av den skickligheten, och individens förutpedagogiska sättningar för utveckling i lärarrollen måste också beaktas. Så kan tex en sökandes i och intresse för undervisningens olika engagemang komponenter vara väl så avgörande för studenternas kunskapsinhämtning som vederbörandes iakttagbara förmåga att bete sig pedagogiskt inför en studentgrupp.

3.1 Kvalitet

Liksom i om vetenskapliga meriter är det främst kvaliteten som fråga skall bedömas vid granskningen av de pedagogiska meritema. Detta stämmer också överens med de allmänna riktlinjer för meritvärdering som numera Den främsta för av gäller. grunden tillsättning statliga är - för i tjänster skickligheten lämpligheten arbetsuppgifterna tjänsten, medan förtjänsten - dvs den tidigare tjänstgöringens längd - är en sekundär befordringsgrund.

Följande kriterier kan vara en utgångspunkt för kvalitetsbedömningen.

(a) Lärarskicklighet

Hur bedöms sökandens undervisningsinsatser (av kolleger, av institutionen, av studentema)? Har han förmåga att samarbeta med sina studenter? Kan han väcka studenternas intresse och engagemang för

ämnet? Är undervisningen upplagd på ett sätt som främjar och stöder studenternas Ar formerna for examinationen adekvata i självstudier? förhållande till målen för undervisningen?

Står sökandens undervisningspraxis (planläggning, metoder, val och av undervisningsmaterial, genomförande av undervisutformning examination) i rimlig överensstämmelse med pedagogisk/ ningen, ämnesdidaktisk teori?

(b) Resultat

Vilka resultat kan den sökande dokumentera av sin undervisning och sin pedagogiska verksamhet i övrigt?

Det är att göra en kvalitativ bedömning av naturligtvis vanskligt bl a eftersom de beror av många faktorer som utbildningsresultaten, läraren inte kan påverka. Men det bör vara möjligt att bedöma kvaliteten av de förändringar av undervisning, examination, studieplaner, läromedel m m, som sökanden haft (med)ansvar för.

(c) Teoretisk reflexion, vetenskapligtförhållningssätt till undervisningen

Det är ett klart kvalitetskriterium att den sökande visar sig kunna

reflektera över sin egen roll som undervisare. Förhäller han eller hon

sig undersökande, experimenterande och kritiskt värderande till undervisningsuppgiften, på det sätt man som forskare gör till ärnnesinnehållet i undervisningen? Har han kontakt med relevant teori och forskning om inlärning, undervisning och utbildning? Har han insikt i det egna ämnets vetenskaps- och kunskapsteori och dess didaktik? Kan han och tolka sin egen verksamhet i relation till dessa analysera teorier?

3.2 Omfattning

Även om antalet tjänsteår inte är någon primär befordringsgrund, är naturligtvis en viss tids undervisningserfarenhet en förutsättning för att lärarskickligheten skall kunna dokumenteras. En lång undervisningserfarenhet kan få ökad vikt om det framgår att undervisningens kvalitet har utvecklats under tiden.

3.3 Bredd

Bredden eller variationen i pedagogisk erfarenhet kan gälla t ex undervisning på olika nivåer eller för olika målgrupper, erfarenhet från olika högskolor (inte minst i utlandet), erfarenhet av olika undervisningsmetoder, utveckling av olika typer av undervisningsmaterial, erfarenhet av olika slag av pedagogisk verksamhet utöver undervisning.

Bredden i undervisningserfarenhet kan vara en väsentlig kompletterande merit, även om den i regel bör ses som sekundäri förhållande till den kvalitativa värderingen.

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

u.. . Företagsförvärv i svenskt näringsliv. l. 41.Ti0 år med jämställdhetslagen -utvärdering och 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C. inom socialtjänsten. S. 42. internationellt ungdomsutbytc. C. 3. En idrottshögskola i Stockholm - struktur, 43.Förenklad staljstikreglering; med förslag till lag om organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframställningen. C. högskola pä idrottens område. U. 44. Demokrati och makti Sverige. SB. . Transportrådet. K. 45. Kapimlavkastningen i bytesbalansen. Fi. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi. Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade barn, . Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. del III. S. Idéskisser och bakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfrihet. C. 12. Meddelarrätt. Ju. 52. Utbyte av utländska körkort. K. 13.Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.! skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i Mlángtidsutredningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 54. Arbetslivsforskning - Inriktning, organisation, 16. Storstadstraftk 5 - ett samlat underlag. K. finansiering. A. I7.0rganisation och arbetsformer inom bilateralt 55. Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. l8.Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 56. Skatt pâ lotterier och spel. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 57. Personalutbildning inom totalförsvaret. Fö. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 58. Konkurrens i inrikesflyget. C. 21. Den elimensiva industrin under kärnkraftsavveck- 59. Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra lingen. ME. ekonomiska styrmedel. M. 22. Den elintensiva industrin under kamkraftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo. lingen. Bilagedel. ME. 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag ien reformerad 23. Tomträttsavgäld. Bo. datalag. Ju. 24. Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C. 26. Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. Fö. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. C. 27.Post & Tele - Affársverk med regionalt och socialt 65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. U. ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U. internationell utblick. C. 67. Återbetalning av mervärdeskatt till utländska 29. Tobakslag. S. företagare. Fi. 30. Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag? C. 3l.Perspektiv på arbetsfönnedlingen. A. 69. SIPRI 90 - om SlPRls finansiering och arbetsformer. 32.Staden. SB. UD. 33. Urban Challenges. SB. 70. Lokalt ledd närradio. U. 34. Stadsregioner i Europa SB. 71. Sekretess för landskapsinformation. Fö. 35.Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 73. Transportstöd. K. 37.Författningsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 74. Skuldsaneringslag. Ju. 38.Översyn av naturvårdslagen m.m. ME. 75. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 39. Konstnärens villkor. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. 40. Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt- Andra âret. U. ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

76. Allmän pension. S. 77.Allmän pension. Bilagor. S. _ 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79.Utlänningsnämnd. A. 80. Förskola för alla bam 1991- hur blir det? S. 81. Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av lillslándsârendcn 1980 - 1989. Fö. 82. Vad kostar begravningar - vem betalar? C. 83. Ny budgetproposition. C. 84. Språkbyte och sprâkbevaraxide. Ju. 85. Översyn av skatten på dryckesförpackningar. M. 86. Finansiering av vägar och järnvägar. K. 87. Den nya centrala jordbruksmyndigheuen. Jo. 88. Nya mål och nya möjligheter. M. 89.En ny värnpliktslag. F6. 90. Pedagogiska meriter i högskolan. U.

Statens utredningar 1990 offentliga

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Transportrådet. [4] Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Staden. [32] Post & Tele - Aftärsverk med regionalt och socialt Urban Challenges. [33] ansvar. [27] Stadsregioner i Europa. [34] Utbyte av utländska körkort. [52] Stor-städernas ekonomi 1982-1996.[35] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] [55] Demokrati och makt i Sverige. [44] Transportstöd. [73] Finansiering av vägar och järnvägar. [86] Justitiedepartementet Meddelarrätt. [12] Finansdepartementet Översyn av sjölagen 2. [13] Lângtidsutredningen 1990. [14] Översyn av upphovsrñttslagstiftningen. [30] Lag om folkboklöringsregister m.m. [18] Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reforrnerad datalag. [61] Författningsreglering av nya impomutiner m.m. [37] Skuldsaneringslag. [74] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45] Sprâkbyte och spräkbevarande. [84] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Beskattning av stipendier. [47] Utrikesdepartementet Ny folkbokföringslag. [50] Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Skatt på lotterier och spel. [56] Organisation och arbetsformer inom bilateralt Återbetalning av mervärdeskatt uu utländska utvecklingsbistånd. [17] företagare. [67] SIPRI 90 - om S1PR1s finansiering och arbetsformer. [69] Utbildningsdepartementet En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation Försvarsdepartementet och resurser för en självständig högskola på idrottens Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] område. [3] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Fönnänssystemet för värnpliktiga m. ll. [26] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [11] Personalutbildning inom totalförsvaret. [57] Konstnärens villkor. [39] Sekretess för landskapsinfonnation. [71] Folkhögskolan i framtidsperspektiv. [65] Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av Det fria bildningsarbetet. Debattinlltgg om tillståndsärenden 1980 - 1989. [81] folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] En ny vämpliktslag. [89] Lokalt ledd närradio. [70] Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig Socialdepartementet yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra areL Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning [75] inom socialtjänsten. [2] Pedagogiska meriter i högskolan. [90] Samhällsstod till underhållsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Jordbruksdepartementet Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Skada av vilt. [60] Tobakslag. [29] Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn, Den nya centrala jordbruksmyndigheten. [87] ““ del 111.[48]

Allmän pension. [76] .Jätte adsdepartementet

Allmän pension. Bilagor. [77] Allmän pension. Expert rapporter. [78] å I . fönnedlingen. [31]

:Pierspögêâar

Förskola för alla bam 1991- hur blir det? [8 ] e_

L, utrymme

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbete och hälsat49l Miljödepartementet Arbetslivsforskning - Inriktning. organisation, sm värde på miljön, Miljöavgifwr och man

ñmnmixllui [54] ekonomiska styrmedel. [59]

Uümmngmümnd [79] [85] Översyn av skatten på dryckesfözpackningar. Nya mål och nya möjligheter. [88] Bostadsdepartementet Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomträttsaizgäld. [23]

Industridepartementet Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

Civildepartementet Ny kommunallag. [24] Konkurrensen inon1 livsmedelssektom. [25] Att följa upp kommunal verksamhet- En intemationell utblick. [28] Tio Ar med jämställdhetslagen -utvärdering och förslag. [41] Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. [43] SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personalkontroll och meddelarfrihet. [51] I skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i kommunalpolitiken. [53] Konkurrens i inrikesfiyget. [58] Konkurrensen inom bygg/bosektom. [62] Svensk lönestatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett statsbidrag? [68] Lokalkontor. [72] Vad kostar begravningar - vem betalar? [82] Ny budgetproposition. [83]

Miljö- och energidepartementet Den elintensiva industrin under kämkraftsavvecklingen.[21] Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. [22] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Kamkraftsavveckling - kompetens och sysselsättning. [40]

.Jaaagomux › r-u- 0981

NSSI NSSI

ALLMÄNNA FÖRLAGET 16

P88

XOSZGLSO

BESTÃLLNINGAR:ALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM,

X899O

TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-7399548. INFORMATlONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN5 (vm BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.