Svenska kyrkans medlemmar och kyrka-statfrågan en intervjuundersökning : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SVENSKA KYRKANS

MEDLEMMAR

OCH KYRKA-STATFRÅGAN

Statens offentliga utredningar Wläêl 1991:102

§3

Civildepartementet

Svenska

kyrkans

medlemmar och

kyrka-statfrågan

En intervjuundersökning

Jonas

Alwall

Göran Gustafsson

Thorleif Pettersson

Betänkande av BRK-utredningen Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets törvaltningskontor ombesörjerremissutsändningar dessapublikationer. av

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax: 087 39 95 48

Publikationernakan ocksåköpasi Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

Omslagsbild: Jim Elfström KyrkansinternationellaAV-tjänst

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10927-1 Stockholm 1991 ISSN 0375-250X

FÖRORD

Efter inledande kontakter från Statskontoret med Religionssociologiska Institutet under hösten 1990 och på uppdrag av hovrättspresident Carl Axel Petri som ansvarig för Utredningen med uppdrag att närmare klargöra Svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden BRK-utredningen, har en forskargrupp med anknytning till den religionssociologiska sektionen vid Svenska kyrkans forskningssekretariat genomfört föreliggande undersökning. Arbetsgruppen har bestått av teol kand Jonas Alwall från Svenska kyrkans forskningssekretariat, professorn i religionssociologi vid Lunds universitet Göran Gustafsson samt professorn i religionssociologi vid Uppsala universitet Thorleif Pettersson. Efter de inledande kontakterna presenterade arbetsgruppen i februari 1991 en skiss till undersökning Svenska kyrkan: samhörighetsen om känsla medlemskap utträdesbenägenhet och Civildepartementets kyrko- - enhet ställde då medel för undersökningens genomförande till förfogande. Arbetsgruppen har haft kontinuerlig kontakt med utredningen och diskuterade vid ett möte i april ingående bland annat formuleringen av olika frågor i undersökningen. Vid ett referensgruppsmöte på Statskontoret i oktober 1991 presenterades och diskuterades preliminära resultat från undersökningen. I slutrapporten har kapitel 1 skrivits av Jonas Alwall, kapitel 2 och 3 av Göran Gustafsson och kaptiel 4 av Thorleif Pettersson men alla författarna står bakom den helhet som rapporten utgör.

Uppsala och Lund i november 1991

Jonas Alwall Göran Gustafsson Thorleif Pettersson

INNEHÅLL Inledning Undersökningen

Svarsfördelningarna vid frågorna Några enkla samband 56 Attityd till kyrka-statfrágan, utträdesbenägenhetoch uppfattning inom Svenskakyrkan 59 om vad som skulle hända

Grupp- och stiftsskillnader i svarsfördelningama

Yrke och utbildning Formell relation till Svenska kyrkan 93

Medlemskap och kyrklig bindning Objektiv bindning till kyrkan Kyrkliga handlingar Kyrkobesök Ett sammanfattandemått praktisk bindning Subjektiv bindning till kyrkan Sex kategorier av kyrkans medlemmar Den sociala sammansättningenhos sex medlemskategorier Bindning till kyrkan, utträdesbenägenhetoch syn en förändrad relation mellan kyrka och stat Kyrkans arbete efter en åtskillnad Medlemsavgifter, rättigheter och skyldigheter Konsekvenser av en eventuell åtskillnad

1 INLEDNING .

1.1. Undersökningen

I november 1990 fick Religionssociologiska Institutet en förfrågan från Statskontoret biträda vid undersökning förutsättningarna för om att en om kyrkans finansiering vid ett ändrat förhållande till staten. Förfrågan gällde medverkan i undersökning framtida betalningsvilja hos medlemmaren om efter ett sådant ändrat organisatoriskt förhållande. Denna undersökning na skulle komplettera Statskontorets analys av Svenska kyrkans ekonomi. Efter inledande diskussioner framkom dock snart att det bakom frågan betalningsvilja fanns viktigare och grundläggande fråga, om en mer nämligen inställning till sitt kyrkomedlemskap och den om medlemmarnas hur denna inställning skulle påverkas ett ändrat förhållande mellan kyrka av och stat. Det betonades att för att över huvud taget kunna göra en beman, dömning konkreta ekonomiska konsekvenser, måste känna till i vilken av utsträckning kyrkomedlemmarna kunde tänka sig att kvarstå som medlemmar kyrkan och staten skildes åt. Vid diskussioner med ERK-utredom ningen och inom Svenska kyrkans forskningssekretariat framkom dessutom undersökningen inte skulle utgå från konkreta modelönskemålet att man i ler för kyrklig medlemsavgift och uppbörd, eftersom sådana modeller ännu inte hade diskuterats i tillräcklig utsträckning och alltså saknade politisk förankring och undersökning därför riskerade att bli alltför en konkret d ha begränsat värde förutsättningarna skulle visa sig v s ett om andra än hade utgått ifrån eller att i hög grad komma att styra vara man

debatten kring kyrka-statfrågan. Det bedömdes dessutom som vanskligt att ställa konkreta frågor om betalningsvilja, eftersom då också skulle man behöva beakta hur mycket medlemmarna betalar i kyrkoskatt idag. Då kyrkoskatten varierar avsevärt mellan olika delar landet och olika typer av av församlingar, skulle en sådan undersökning alltför komplicerad att vara genomföra. Det var alltså en kombination av orsaker gjorde att tyngdpunkten som i undersökningen i stället kom att läggas på kyrkomedlemskapet och dess betydelse för den enskilde medlemmen. Det ekonomiska perspektivet tonades ned, och överlåts s a s till en senare analys av undersökningsresultaten. Arbetet med att utarbeta en teoretisk modell för undersökningen koncentrerades kring frågorna om i vilken mån det vore möjligt att förutsäga de nuvarande kyrkomedlemmarnas benägenhet att kvarstå medlemmar som om kyrkan och staten skildes åt. I skrivelse den 4 februari 1991 en formulerades en modell, i vilken utträdesbenägenheten kopplades till den enskilde kyrkomedlemmens praktiska och känslomässiga bindning till Svenska kyrkan. Vidare ansågs det vara väsentligt att relatera dessa frågor till sådana som rör medlemmarnas uppfattning om vad som är kyrkans väsen och syfte, hur man ser på kyrkans roll i samhället och på ett förändrat förhållande mellan kyrka och stat.

avsnitt skrivelsen presenteras dessa tankar på följande sätt: I ett av

modell, förenklat kan beskrivas med följande Utgångspunkten är en som niofáltsschema, där två faktorer eller komplex av faktorer, här kallade snarare subjektiv praktisk bindning till Svenska kyrkan ställs mot varandra. resp

Praktisk bindning: låga värden medel höga värden

Subjektiv bindning: höga värden

medel

låga värden

Praktisk bindning kommer till uttryck i kyrkobesöksfrekvens, utnyttjande av subjektiv bindning handlar om individidens inre kyrkliga handlingar etc. känslomässiga koppling till kyrkan...

kan individen placeras med avseende sina värden respektive I schemat och därigenom får fram nio kategorier av kyrkomedlemmar. variabel, man förs sedan vidare i och med att dessa kategorier beskrivs i kategorier Analysen utträdesbenägenhetbetalningsvilja i nuvarande och i tänkt framtida situation, av en pä vad kyrkomedlemskapet innebär med hänsyn till medlemmens samt synen rättigheterskyldigheter i den nuvarande och den tänkta situationen. Genom att olika kategorierna med hänsyn till centrala bakgrundssvar såsom analysera de ålder och utbildning också möljlighet till teoretiska diskussioner om storleken ges hos de olika kategorierna vid en framtida tidpunkt.

analysmodellen syftar således primärt till att studera bindningen Den föreslagna olika kategorier medlemmar och hur dessa kategorier ser sitt till kyrkan hos av medlemskap. En bakomliggande tanke är här, att det sannolikt endast är grupper mycket låg bindning enligt modellen som kan antas vara benägna med låg eller kyrkan sådana administrativa och ekonomiska förändringar som att lämna p g a relation mellan kyrka och stat kan komma att medföra. en ny

I det mer konkreta arbetet med att operationalisera denna teoretiska modell och formulera intervjufrågor kom de ekonomiska frågorna ytterligare att tonas ned. Vi valde att fråga, inte om hur mycket man kunde tänka sig att betala utan endast på vilket sätt medlemmen ansåg att en från staten fri kyrka borde ta sin medlemsavgift: i samband med skatten eller genom en särskild inbetalning. Det var arbetsgruppens önskemål att undersökningen skulle genomföras med hjälp av intervjuer, eftersom man då riskerade ett mindre bortfall

än vid en enkätundersökning. Telefonintervjuer valdes framför besöksin-

tervjuer, dels av ekonomiska skäl, dels för att det viktigt att själva var intervjufasen tog så kort tid som möjligt eftersom undersökningen skulle avslutas under 1991. Efter ett anbudsförfarande valdes SIFO bland tänkbara undersökningsinstitut. Eftersom undersökningen syftade till att belysa vad kan tänkas som hända i en framtida situation, bedömdes det viktigt att när som man man valde ut målgrupper för intervjuerna koncentrerade sig på sådana grupper som direkt skulle komma att beröras av förändrade relationer mellan kyrkan och staten. Eftersom det redan i sig är vanskligt att ställa frågor om framtida och hypotetiska ställningstaganden, ansåg vi att ett i denna bemärkelse alltför brett befolkningsurval skulle försvåra analysen de av berörda och därmed i det här sammanhanget intressanta gruppernas svar. Det är dessa grupper som själva undersökningen handlar om, eftersom det är de som en dag kan komma att ställas inför beslutet att antingen lämna en från staten fri kyrka eller att kvarstå medlemmar. Av denna som orsak föll det sig naturligt att begränsa urvalet till att omfatta endast medlemmar i Svenska kyrkan. Vidare valde såväl teoretiska av som urvalsekonomiska skäl att sätta den övre åldersgränsen i urvalsintervallet

nedre till 18 år. Syftet med detta snäva urval var till 60 år den sattes

sammanfattningsvis underlag för analys av den framtida alltså att ge ett

vad svenska folket idag om förhållandet situationen, inte att beskriva anser

mellan kyrkan och staten.

frågeformuläret kan sammanfattningsvis sägas bestå av Det slutliga

följande slag: frågor av

a diverse individuella bakgrundsfrågor

religiös dop, konñrmation, kyrklig vigsel, b individuella bakgrundsfrågor av art:

kristen tro

c frågor barns kontakter med Svenska kyrkan om ev

praktisk bindning till Svenska kyrkan: kyrkobesök, kyrkligt d frågor om övrig

engagemang

bindning till Svenska kyrkan: upplevelsen av samhörige frågor om subjektiv och lokalt, hur värderar dess arbete nationellt och lokalt het nationellt man

kyrkomedlemskap: hur ser en åtskillnad mellan f frågor om kyrka och man tidigare har funderat över att lämna Svenska kyrkan, kyrkan och staten, om man skulle göra det vid åtskillnad, hur man anser att kyrklig medlemsavom man en betalas frågor rättigheter och skyldigheter om man menar att gift bör samt om innebära l förpliktelser för den enskilde medlemmen ett kyrkomedlemskap bör och 2 rättigheter inte omfattar icke-medlemmar som

g frågor Svenska kyrkans funktioner om

h för Svenska kyrkan den skiljs från staten. frågor om följderna om

ingick sammanlagt 49 olika frågor, förutom dem I det slutliga formuläret

hade med urvalsförfarandet att göra. som intervjuundersökningen under maj månad 1991. I SIFO genomförde

önskemål gjordes intervjuerna i form av enlighet med arbetsgruppens

ll

telefonintervjuer. Antalet intervjuer sattes till 2.000, vilket ansågs ett ge tillräckligt statistiskt underlag för tillförlitliga och representativa resultat och för att vidare analyser och nedbrytningar materialet skulle av vara möjliga att genomföra. Sammanlagt kom 2.001 personer att intervjuas, samtliga medlemmar i Svenska kyrkan och samtliga mellan 18 och 60 år.

Av SIFO:s bortfallsrapportering framgår för dessa intervjuer hade att man telefonkontakt med 2.841 personer. Av dessa vägrade 840 knappt personer 30% svara, varav 300 principvägrade, 169 vägrade tidsbrist och 371 p g a vägrade utan angivande orsak. Av tidigare erfarenhet visste arbetsav gruppen att frågor som gäller religion och kyrka uppfattas svåra och som känsliga av många människor och att undersökningar detta slag därför av ofta får en hög bortfallsprocent. En svarsandel på 70 får därför procent sägas vara acceptabel. Ett annat problem i samband med bortfallet är det faktum det råder att en betydande skillnad i storlek på andelen kvinnor och män bland de svarande. Kvinnorna utgör 57 procent och männen 43 procent, vilket är en större skillnad än vad som kan förklaras av slumpmässiga faktorer. Vår bedömning är att tre faktorer här samverkar till att orsaka snedfördelningen:

15 personer sade sig i och För sig inte veta säkert de medlemmar i om var Svenskakyrkan, men då det fanns skäl att bedöma sannolikheten större som för att sådana personer är kyrkomedlemmar än de inte är det, hade redan att i instruktionerna till SIFO angivit att personer som sade sig inte veta ändå skulle räknas som medlemmar. Dessa personer är i vilket fall som helst för för att mer än helt marginellt kunna påverka undersökningsresultaten.

a Det är rimligt antagande att något fler kvinnor än män är medlemmar i ett Svenska kyrkan, eftersom fler män torde ha begärt utträde. Den andel av skillnaden förklaras denna faktor ligger därmed i själva urvalet och bör som av således märkas i de respektive andelama män och kvinnor. Denna inbyggda snedfördelning kan dock rimligen endast förklara någon enstaka procentenhet av skillnaden.

b Vidare kan det antas att kvinnorna tillbringar mer tid i hemmet än vad männen och kvinnorna följaktligen oftare år anträffbara. För denna tolkning talar gör att dels erfarenheten från SlF0:s telefonintervjuare, dels det faktum att vårt vana urval helt var inriktat de aktiva åldrarna 18-60 år.

tänkbar skillnad mellan kvinnor och män i detta avseendeär att flera c En annan männen är ointresserade frågor rör religion och kyrka. Därmed är det av av som också möjligt att männen i större utsträckningän kvinnorna är vägrare.

Sammantaget kan vi alltså att männen står för något mindre andel anta en det ursprungliga urvalet och att de i något högre grad faller under av kategorierna vägrare och oanträffbara. Vad som emellertid i detta

sammanhang är viktigt konstatera är, att snedfördelningen i sig inte ger att någon anledning till tveksamhet när det gäller tillförlitligheten hos under-

sökningsresultaten. Det visar sig nämligen vid ett s k viktningsförfarande,

varigenom på matematisk väg jämnar ut skillnaden i andel kvinnor man och män i materialet, att det endast sker mycket marginella förändringar

i svarsfördelningen. Resultatet efter viktningsförfarandet har därför inte i

något fall använts i den fortsatta resultatredovisningen. Jämförelser med

andra undersökningar visar dessutom att det finns stora likheter i svaren

vissa nyckelfrågor religiöst religiös självbestämning etc, om engagemang, vilket antyder det aktuella urvalet är tillförlitligt och åtminstone inte att systematiskt skiljer sig från urvalen i andra likvärdiga undersökningar.

1.2. Kyrkomedlemskap och samhällsutveckling

Kyrkan är en del av samhället, och står därför ständigt under påverkan av samhällsförändringar. Exemplen på detta är många och skall i korthet beröras i det följande. När det mer specifikt gäller Svenska kyrkans medlemstal har detta jämfört med mycket annat förhållit sig stabilt över tiden. Det kan vid ett ytligt betraktande därför förefalla medsom om lemskap i Svenska kyrkan vore något som inte påverkades av kyrkans förändrade ställning i samhällslivet: en klar majoritet av Sveriges invånare 89% år 1990 är medlemmar i Svenska kyrkan och betalar sin kyrkoskatt; de flesta av dessa har egentligen aldrig ifrågasatt sitt kyrkomedlemskap. Samtidigt gäller dock, att medlemskapet för majoriteten kyrkomedav lemmarna föranleder föga eller inget aktivt och att det engagemang kyrkliga engagemang som ändå förekommer i de flesta avseenden är på tillbakagång. Som ett exempel, tydligt relaterat till kyrkomedlemskapet, kan nämnas att en stadigt minskande andel av kyrkomedlemmarna väljer att rösta i valen till kyrkofullmäktige, en rättighet som varje myndig kyrkomedlem har men vid det senaste kyrkvalet endast 10 procent utnyttcza jade Härav framgår, att det fel att dra slutsatsen att kyrkomedvore lemskapet inte påverkas av samhällsutvecklingen och förändringen i kyrkans sociala ställning. Kyrkomedlemskapet har fått en förändrad roll, och även om det endast i ringa omfattning har kommit till uttryck i statistiken till skillnad från t ex gudstjänstbesöken och förättnings- utnyttjandet bör man hålla detta i minnet när diskuterar vilka - man

2 För uppgifter om det sjunkandeValdeltagandeti kyrkovalen: se Gustafsson, G., Tro, samfund och samhälle, Orebro 1991, s 182.

för medlemsutvecklingen kan bli av förändrade relationer konsekvenserna mellan kyrkan och staten. samhället har genomgått snabb och genomgripande Det svenska en förändring, där religionen har förlorat många sociala funktioner och en sin samhälleliga ställning. Kyrkan står därmed redan i många viktig del av avseenden fri från Det betraktas heller inte längre som något staten. Svenska kyrkan. Ändå kvarstår inte mindre än 89 självklart att vara med i Sveriges befolkning kyrkomedlemmar. Detta antyder att procent av som betyder något för människor i allmänhet än vad kyrkomedlemskapet mer minskande kyrkliga engagemanget vid handen. Därav följer emeldet ger lertid inte den upplevda betydelsen och funktionen av kyrkomedlematt skapet skulle oberoende av samhällsutvecklingen. vara

1.2.1. Sekulariseringen och Svenska kyrkan

ofta utmärks tillbakagång for de tradi-

Vår tid beskrivs som en som av den etablerade religionen. Även tionella värdena, för samfunden och om inte fri från motsägelser är det ändå rimligt att hävda att bilden är sekulariseringen har varit något det mest påtagliga i den svenska och av europeiska samhällsutvecklingen under 1900-talet. en betydande del av den Med sekularisering många saker; de vanligaste innebördema i menar man dels tillbakagång för den kyrkliga seden och för ordet kan väl sägas vara en religiositet i statistiskt påtagliga termer gudstjänstbesök, törmänniskors bönefrekvens etc, dels subjektiv avkristning: rättningssed, en mer sin betydelse för individen livstolkande faktor religionen förlorar som en

och dess symbolspråk blir alltmer främmande för människor i allmänhet. Samtidigt blir religionen allt mindre viktig för samhället i stort; den upphör att fungera legitimerande för samhällsmakten och de sociala institutionerna, dess utrymme och betydelse i det offentliga livet avtar successivt. Även andra aspekter av sekulariseringen kan nämnas, t ex den s k inre sekularisering hos kyrkor och samfund utmärks att den som av förkunnade läran alltmer liknar den sekulära världens ideologi; skillnaderna mellan religiösa och icke religiösa människor minskar i fråga om värderingar och livsstil; i fråga arbete och tjänster i kyrkor och

om

samfund blir det alltmer de kvaliteter och den kompetens som efterfrågas i samhället som värdesätts. Exemplen kan mångfaldigas. Vad som emellertid behöver betonas och som visar vilket motsägelsefullt begrepp sekularisering är är att en annan utveckling för kyrkan samtidigt kan skönjas, som innebär att dess uppgift alltmer blir att ägna sig åt religiösa och andliga frågor när uppgifter som skolfrågor, sjuk- och fattigvård etc blir angelägenheter för nya, sekulära myndigheter och organisationer ett resultat av den s k differentieringen i samhällslivet. Med andra 0rd skulle man kunna säga att sekulariseringen gör kyrkan mer religiös, vilket får sägas vara en paradox då vi nyss kunde konstatera att kyrkan blir mindre religiös och alltmer kommer att likna samhället runtomkring. Paradoxen är säkert möjlig att lösa teoretiskt och är kanske t o m skenbar. Poängen här är emellertid att visa att sekulariseringen i högsta grad är ett mångtydigt fenomen. När vi i det följande ändå vill beskrivning svensk sekularisege en av ring är det dock vissa mycket påtagliga aspekter vill lyfta fram, nämligen de som rör utvecklingen hos gudstjänstbesök och förrättningar inom Svenska kyrkan. Vad emellertid också kan visa är, att trots att

gudstjänstliv och kyrkliga handlingar i minskande grad berör svenska folket Svenska kyrkan på förhållandevis stabil grund i fråga om så vilar en medlemstal och medlemsutveckling. Frågan kommer dock att problematisesamband med redovisningen undersökningsresultaten och i det ras i av följande kyrklig bindning och medlemsutveckling. därpå resonemanget om Förhoppningen skall möjligt i någon mån klarlägga är, att det vara att huruvida slutsatsen den stabila medlemsutvecklingen kommer att äga om giltighet också i framtida situation. en

kyrkliga seden i Sverige har under 1900-talet i de flesta avseenden Den negativ utveckling. Exempel på detta i tabell 1:1 genomgått en klart ges nedan. Mellan åren 1960 och 1990 minskade den genomsnittliga gudstjänstvecka från 5,5 till 4,0 procent respektive från 3,3 till besöksfrekvensen per 2,0 för högmässo-huvudgudstjänstbesöken. Denna tillbakagång procent påtaglig, även den tydliga tillbakagången för högmässobesöken under är om tid sammanföll med uppgång för besök vid vissa andra gudstjänsttyen en musikgudstjänster och olika nattvardsgudstjänster. Sedan per, a typer av åtminstone 1970 har nattvardsseden haft påtaglig ökning, men det är en en ökning till del förklaras ett ökat antal nattvardstillfállen. Det som stor av således knappast fler människor går till nattvarden idag än för 20 är som år sedan, däremot går man oftare.

Tabell 1;1 Gudstiänstfirandg i Svenska kyrkan 1960-EQ: Antal högmässobesökfr 0 m 1988 besök vid huvudgudstjänst med besök per vecka i procent av befolkningen samt totala antalet gudstjänstbesök med besök per vecka i procent av befolkningen.

Högmässobesök av bef. Gudstjänstbesök av bef. per vecka per vecka

Jämförelsen av kyrksamhet över en 30-årsperiod visar således en tydlig nedåtgående tendens. Dessutom kan noteras att det, enligt en undersökning som tidningen Dagens Nyheter genomförde 1927, det året var i genomsnitt 5,4 procent av befolkningen per vecka som besökte högmässan Det kan diskuteras i vilken mån denna siffra är jämförbar med senare års siffror. Högmässan hade på 1920-talet en mer dominerande ställning i gudstjänstlivet än vad söndagens huvudgudstjänster har idag. Huvudgudstjänstbesök är därmed ett något snävare mått än vad högmäss0besök var 1927. Med detta påpekande i minnet kan vi emellertid ändå konstatera att andelen gudstjänstñrare har haft en tydlig tillbakagång sedan 1920-talet och att den ovan antagna tendensen därmed ytterligare bekräftas.

3 Se Gustafsson,G., Kyrksamhet 1920-talet och 1980-talet. En jämförelse kontraktsnivå. Religion och Samhälle nr 35, 1988:9. Stockholm: Religionssociologiska Institutet, 1988.

T 12 Förrtnin r inom Sv nsk k rk n 19 90: Dop i procent av under året levande födda, konfirmationer i procent av alla i ârsklassen, kyrkliga vigslar i procent av alla Vigslar samt kyrkliga begravningar i procent av alla begravningar.

På samma sätt förhåller det sig med förrättningstalen. Här har en märkbar tillbakagång skett under 30-årsperioden. För begravningarna har denna minskning varit jämn måttlig från andelen 96,2 procent 1960 till 93,3 men procent 1990. Med tanke på både de höga andelarna och den svaga minskningstakten framstår begravningsseden den kyrkliga sed som tydligast som har behållit sin ställning. I fallen dop och konfirmationer är tillbakagången betydande, det för i synnerhet konfirmationsseden har förekommit även om fluktuationer som under några års tid har fått det att verka som om trenden varit på väg att brytas. För dop är tillbakagången något måttligare än för konfirmationerna, men inte desto mindre högst märkbar. Liksom för konfirmationerna visar tillbakagången för dopen ingen som helst tendens att mattas i de senaste årens statistik. Det måste betecknas som oroande för kyrkan att dessa viktiga k livsriter, nämligen dels den som utmärker det s lilla barnets sociala tillhörighet genom namngivning, familjesammankomst och upptagande i församlingen och den som markerar det äldre barnets Övergång till vuxenlivet, har haft så kraftig tillbakagång. Utvecklingen en i termer tillbakagång för de kyrkliga handlingarna kan sägas ha av

sammanfallit med att dopet och i synnerhet konfirmationen har förlorat - sin betydelse som riter i nyss nämnda mening. Annorlunda uttryckt kan konstatera, att det är andra moment i individens utveckling som har ersatt dop och konfirmation som viktiga och symboliskt signifikanta händelser, och med denna utveckling har följt en minskning av antalet människor som väljer att konfirmeras eller att låta döpa sina barn. När det slutligen gäller vigslarna är utvecklingen mindre nedslående. De kyrkliga vigslarnas andel av det totala antalet vigslar minskade i och för sig kraftigt fram till 1981, då den var 59,1 procent, men har därefter återigen stärkt sin ställning. Denna utveckling uppvisar inte några tecken på att vara på väg att brytas.

Svenska kyrkans medlemsutveckling är betydligt stabilare än dess kyrkliga sed. Man kan visserligen notera att kyrkomedlemmarnas andel hela av landets befolkning har minskat från cza 97 procent 1970 till 89 procent

1990 se tabell 1:3. I viss mån förklaras denna tillbakagång av utträden.

Vad som emellertid är viktigare är att Sveriges befolkningsstruktur har förändrats drastiskt i och med den stora invandringen under efterkrigstiden. Denna invandring har lett och fortsätter leda till en ökande religiös pluralism. Ändå måste säga Svenska kyrkans ställning utifrån man att sett medlemstalet är mycket stabil. En viss ökning av det årliga antalet utträden har visserligen ägt rum, men denna blir helt obetydlig om man räknar nettoutträden, d v s antalet utträden minus antalet inträden.

1:3 Medlemsutvecklingen i Svenska kvrkan 1970-1990: Tabell medlemmar, andel befolkningen, antalet utträden ur Svenska kyrkan: brutto Antal av samt netto utträden minus inträden.

Medlemstal bef .andel bruttoutträden nettoutträden

1980 1985 7.629.763 91,5% 14.775 9.234 1990 7.630.350 89,0% 13.975 8.712

folkräkningen 1930 kunde notera att det endast var 0,3 procent Vid man tillhörde Svenska kyrkan. Ändå det vid denna av befolkningen som inte var tidpunkt 4,2 befolkningen sade sig ha annan religionsutövprocent av som Svenska kyrkan, vilket visar att dessa till övervägande del hade ning än möjlighet stod till buds att lämna Svenska kyrkan för ett utnyttjat den som

Kungl Majzt erkänt samfund. annat av Med religionsfrihetslagen trädde i kraft 11 1952 blev det möjligt som helt fritt utträda Svenska kyrkan. Detta år var antalet utträden stort att ur till vad därefter gällde fram till slutet 60-talet. Under i förhållande som av 60-talet ökade antalet utträden från cza 3-4.000 utträden per år slutet av 9-10.000, för därefter ligga kvar på denna högre nivå under till att År 1978 skedde kraftig ökning antalet utträden då inte 70-talet. en ny av mindre än 31.000 begärde sitt utträde, ökning som dock inte personer en bestående. 1978 utgör fortfarande toppåret för utträden ur Svenska blev Under 1980-talet har antalet utträden legat på i genomsnitt drygt kyrkan.

13.000 per år. forskningsrapport från 1979 har Thorleif Pettersson redogjort, I en utträdesfrekvensen mellan 1952 och 1978, dels för de opinionsdels för

undersökningar som genomfördes 1951, 1954, 1958, 1964 och 1978 om synen på kyrkomedlemskapet. När det gäller utträdesfrekvensen visar han att denna mest under perioden utgjorde 3,7 promille 1978. År 1952 som torde det ha funnits en uppdämd utträdesbenägenhet, för det året begärde 2,8 promille av befolkningen utträde ur Svenska kyrkan, siffra som inte en överträffades förrän det nämnda året 1978. I stället låg den genomsnittliga utträdesbenägenhet under 1950- och 60-talen på mellan 0,3 och 0,4 promille, en siffra som ökade under 1970-talet, då den i genomsnitt låg på

1,3 promille. Här kan för övrigt noteras stora skillnader i utträdesbenägen-

het mellan olika delar av landet. Det kritiska året 1978 var t ex utträdesfrekvensen i Stockholms stift 5,8 promille, att jämföra med Skara stifts 2,4 promille. Den opinionsundersökning som år 1951 genomfördes Svenska av Gallupinstitutet syftade till att inför religionsfrihetslagens införande den 11 1952 undersöka hur stor andel av kyrkomedlemmarna som skulle komma att lämna kyrkan till följd av lagändringen. Det visade sig att 90 procent av de tillfrågade inte kunde tänka sig att lämna kyrkan, att 6 procent var tveksamma och att 4 procent klart angav att de hade för avsikt att begära utträde. Siffrorna blir intressanta om de ställs i relation till de antal människor som faktiskt lämnade Svenska kyrkan till följd av lagändringen. Här visar det sig, som Pettersson skriver, att opinionsundersökningen om utträdesbenägenhet kom . . att överträffa antalet faktiska utträden med cza . 9 gånger. Som prognos fungerade därför denna undersökning dåligt. Det samma kan sägas gälla om den undersökning som Religionssociologiska

4 Pettersson,T., Utträdesbenägenhetoch utträde ur Svenskakyrkan, Religionssociologiska Institutet, Forskningsrapport 1979:34, Stockholm 1979.

1964 rörande lagändring år, då det blev Institutet genomförde en samma begära utträde post och inte som tidigare enbart genom möjligt att per inställelse. Undersökningen ägde i Stockholm och i den personlig rum de tillfrågade sade sig ha för avsikt att lämna framkom att 5 procent av det i Stockholm endast mellan 0,4 och 0,5 kyrkan. I själva verket var lämnade Svenska kyrkan under 1960-talet, en siffra promille som årligen inte alls tycks ha påverkats den nämnda lagändringen. som av Ovanstående siffror visar att möjligheten att utifrån raka frågor utträdesbenägenhet är starkt begränsad. Sett utifrån denna predicera vi det inför den aktuella undersökningen som nödvändigt erfarenhet såg nu frågan utträdesbenägenhet till en teoretisk att relatera den direkta om kategorisering kyrkomedlemmarna, för att därmed kunna säga något om av medlemmar kan sägas ha potential att ta det vilka grupper av som en och medvetna ett utträde Svenska kyrkan innebär. aktiva steg som ur Kategoriseringen den visar sig användbar får här sägas vara av - om betydligt intresse än de konkreta siffror som frågorna om utträdesbestörre nägenhet kan resultera Frågeställningarna kommer redovisas i det följande. Vad som här att tilläggas är den viktiga skillnaden mellan medlemskap som ett förtjänar att tillstånd och medlemskap handling som kräver ett aktivt passivt som en opinionsundersökningar genomfördes 1954 och 1958 bebeslut. I de som skillnad. 1954 det majoritet 66 procent av de tonades denna var en skulle bevara systemet med att den som inte svarande som menade att man skall begära utträde kyrkan till skillnad från att vill vara kyrkomedlem ur med skall behöva ansöka inträde; detta ansåg bara en den som vill vara om svarspersonerna. I undersökningen från 1958 ställdes en fjärdedel av inriktad på hur individen själv skulle liknande fråga, som dock i stället var

göra. Här svarade 19 procent att de skulle avstå från att begära inträde om en sådan handling var ett krav för kyrkomedlemskap. Om man jämför denna siffra med de 4 procent som sju år tidigare hade sagt att de avsåg att begära utträde ur kyrkan, förstår hur stor betydelse det har hur alternativen är formulerade. En aktiv handling kräver ett annat ställningstagande än ett passivt kvarblivande. I den undersökning som religionssociologiska Institutet genomförde 1978 svarade de 983 svarspersonerna på följande sätt när det gällde synen på det egna kyrkomedlemskapet:

Pågående Andel instämmanden Jag kan inte under några omständigheter tänka mig att ut ur Svenskakyrkan 33% Jag har inte tänkt på att gå ut ur Svenska kyrkan och det är inte aktuellt för tillfället 43% Jag har ibland tänkt på att gå ut ur Svenska kyrkan men jag har bestämt mig för att stå kvar som medlem 8% Jag har ofta tänkt på att gå ut ur Svenska kyrkan, men jag är inte helt säker hur jag skall göra 6% Jag kommer sannolikt att ut ur Svenska kyrkan 4% Jag har redan gått ut ur Svenskakyrkan 2% Tveksamma 2%

Pettersson sammanfattar tabellen med att säga att endast cza 10 procent är att betrakta som instabila medlemmar där medlemskapet i kyrkan är osäkert. Av dessa kan knappt hälften sägas stå nära ett utträde. Det är

mycket små siffror har fått fram när man ställt alltså genomgående man utträdesbenägenhet, ännu mindreän dessa siffror har den frågor om men utträdesfrekvensen varit. Man behöver nästan räkna med hela den konkreta sedan religionsfrihetslagen infördes för kunna överträffa de period som gått utträden undersökningarna från 1951 och 1978 talar om. 4 procent som resultat visar är alltså opinionsundersökningar som regel Vad dessa att överskatta antalet utträden, att å andra sidan utträden tenderar att men betydligt längre tid än bara den följer närmast på en måste ses över en som organisatorisk förändring eller lag. 1951 var det 4 procent som en ny menade de skulle komma att lämna kyrkan. Fyrtio år senare kan att 4 och några till faktiskt har lämnat kyrkan. En stor konstatera att procent människor har rimligtvis tagit beslutet att lämna kyrkan vid del av dessa ålder. Därmed kan anta att de människor som lämnade relativt ung man kyrkan under 1960- och 70-talen människor som var mycket unga när var lagändringen ägde 1952 vilket innebär att det i själva verket var ännu rum bland dem 1951 hade för avsikt att lämna kyrkan som sedan färre som Det går emellertid inte att utesluta att det också i någon mån gjorde det. år 1951 redan hade funderat på att lämna kyrkan som 10, var personer som 20 år faktiskt gjorde det. Därmed finns det anledning att 15, eller senare tidsperspektivet för individer kommer fram till beslutet att betona, att som Svenska kyrkan kan ett annat än det politiker och utredare lämna vara normalt utgå från när det gäller att bedöma konsekvenserna av en har att organisationsförändring. Ändå kan det självfallet vara så, att det är konkreta förändringar eller händelser förmår människor, som redan en som har övervägt sådant steg, att slutligen göra slag i saken. längre tid att ta ett opinionsundersökning i Stockholm 1978 framkom det att den Vid en utträdaren är ogift eller sambo, med högre uttypiske en yngre man,

bildning. Bilden av mannen som den typiske utträdaren stämmer enligt Pettersson väl överens med utträdesstatistiken, där det framgår att män har högre utträdesfrekvens än kvinnor och vidare att yngre i högre grad än äldre och storstadsbor i högre grad än glesbygdsbor begär utträde ur Svenska kyrkan. Bilden av Svenska kyrkans medlemsutveckling skall också relateras till medlemsutvecklingen för andra i riket verksamma kyrkor och samfund. Här framgår det att Svenska kyrkan under de senaste 15 åren endast haft

en helt obetydlig tillbakagång jämfört med några de fria samfunden. Det

av mest framträdande vid sidan om detta är dock hur stor ökningen har varit för invandrarkyrkorna: den katolska och de ortodoxaösterländska. Om också hade placerat in muslimska trosbekännare i diagrammet skulle utvecklingen för dessa ha liknat den för invandrarkyrkorna. Det är alltså å ena sidan tydligt att det är invandringen som står för den avgörande påverkan på medlemstalen och att å andra sidan medlemsutvecklingen för Svenska kyrkan ter sig mindre negativ än för flera de fria samfunden. av Medlemsutveckling i kyrkor och samfund sedan 1975 -100 20° Katolska kyrkan

i / r Ortodoxakyrkor

Plnguröralaan 100 gvoFnaka kyrkan - SvBapthtumlundot EFS g m Frälsnlngaarmon 50

,,J.,,J..J ...L,-L l L 4.4, L.,J..J,,,J Wu ,, 1975 1980 1985 1990

alltså denna situation, vilken den nu aktuella Sammanfattningsvis kan

diskussionen medlemskapet i från staten fri kyrka bör ses mot om en jämn och långsam minskning av antalet bakgrund av, beskrivas som en och något snabbare ändå inte dramatisk tillkyrkomedlemmar en - men medlemmars andel den totala svenska befolkningen. bakagång för dessa av i medlemstal förklaras liten men jämn ström av Tillbakagången av en tillbakagången i andel förklaras huvudsakligen av invandringen utträden;

barn föds inte är medlemmar i Svenska kyrkan. samt av att som tyder på denna utveckling kommer att vare sig bromsas eller Inget att inom överskådlig framtid, så länge förhållandena liknar dagens. accelereras medlemstalet den tänkta åtskillnaden mellan stat och Till den effekt på som kyrka kan komma få bör därför läggas medlemsutveckling som är att en

organisatoriska förändring men naturligtvis inte av

oberoende av denna samhällsskeenden är omöjliga att förutsäga och som hittills yttre som kyrkoutträden har inneburit att den andel av befolkunder fyrtio år av fria i Svenska kyrkan aldrig har minskat med ens så ningen som är medlemmar

mycket halv procentenhet per år. som en

1.2.2. Tidigare undersökningar

År Svenska Gallupinstitutet undersökning uppdrag 1969 genomförde en centralråd och Svenska kyrkans församlings- och Svenska kyrkans av ägde under period då kyrka--

pastoratsförbundF Undersökningen rum en

5 Stoltz, Nilsson, P.-0., En kraftig uppryckning av kyrkan, Se Ström, l., Stockholm 1970.

statfrågan var föremål för både en omfattande statlig utredning och offentlig debatt, varför man såg det som naturligt att då liksom nu ställa - frågor om hur människor såg på förhållandet mellan kyrka och stat, liksom om hur man såg på kyrkomedlemskapet. Det huvudsakliga syftet var emellertid ett annat, nämligen att mäta det religiösa intresset bland svenska folket Hur utbrett är detta Hur ser det ut Varför kanaliseras det inte i

Svenska kyrkans gudstjänster s 13 och från denna utgånspunkt under-

söka förutsättningarna för ett kyrkligt utvecklingsarbete: vad man med en formulering hämtad från en av enkätfrågorna kallade en kraftig uppryckning av kyrkan. Varken de bakomliggande resonemangen och frågeställningarna eller de konkreta frågeformuleringarna liknar varandra i denna undersökning och den aktuella. Ändå kan det finnas skäl att här i nu korthet redogöra för några av 1968 års undersökningsresultat. Undersökningen genomfördes i form besöksintervjuer. 475 sådana av intervjuer genomfördes, vilket i jämförelse med den nu aktuella undersökningen ter sig som ett litet underlag, i synnerhet som man delade svarspersonema i två grupper och ställde delvis olika frågor till dem. Resultaten av denna undersökning kan när det gäller de frågor som handlade om kyrka-statfrågan och om det personliga kyrkomedlemskapet, i korthet sammanfattas på följande sätt:

58 procent av svarspersonema hävdade att de säkert 35 % eller troligen 23 9G om så krävdes skulle skicka en blankett för att försäkra sig om fortsatt kyrkomedlemskap; 28 procent menade att de säkert inte eller troligen inte skulle göra det. Med en annan frågeformulering svarade72 procent att de troligen inte 24% eller säkert inte 48% skulle begära utträde ur Svenska kyrkan om den skildes från staten; 18 procent sade att de säkert eller troligen skulle göra det.

skulle kunna tänka sig att betala medlemsavgift motsvarande Cza 45 procent en - skulle den dåvarande kyrkoskatten denna skulle bortfalla; cza 34 procent om det; 21 tveksamma. 37 procent angav att de t 0 m skulle inte göra procent var betala i medlemsavgiftän de gjorde i kyrkoskatt; cza 30 kunna tänka sig att mer svarade här nej; 33 procent tveksamma procent c:a var

sig föredra uppbördssystem där medlemsavgiften till Cza 55 procent sade ett - föredrog Svenskakyrkan betalades på sätt som skatten; c:a 14 procent samma direkt inbetalning till kyrkan; för cza 22 procent var detta likgiltigt. en

22 menade fördelarna med en skilsmässa mellan kyrkan och staten procent att - åsikten; 32 än nackdelarna; 24 procent hyste den motsatta skulle vara större

procent ansåg nackdelarna och fördelarna vara lika stora.

menade att det är svenska folkets intresse att kyrkan har ett - 47 procent ett organisatoriskt samband med staten; 24 procent tyckte det inte; hela 28 procent

var tveksamma.

1988 lät Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund med hjälp av

Religionssociologiska Institutet genomföra enkätundersökning om en

Enkäten vände sig till landets kyrkokommuner: förkyrka-statfrågan.

pastoratssamfalligheter och övriga kyrkliga samfálligheter. Den samlingar,

besvarades kyrkorådkyrkofullmäktige i de respektive kyrkokommuav

1.243 kyrkokommuner 42% samtliga besvarade enkäten. Av nerna. av

1.177 94,8% för bevarade relationer mellan kyrkan och staten dessa var

nuvarande relationerna borde brytas.7 medan 5,2 procent menade att de

enlighet med dessa siffror fick den faktor kan sägas tala för ett I som

relationerna mellan kyrkan och staten, nämligen omsorgen bevarande av

Svenska kyrkans kulturarv vilar bred intressegemenskap om som en

° Osäkerheten i siffrorna under denna och nästa punkt beror den ovan nämnda

indelningen intervjuerna i två Här har uppgifterna från dessa båda av grupper. sammanförts. Reservationbör dock göras för avrundningsfel etc. grupper

7 Se Slutrapport över resultatet kyrka-statenkät, Svenska kyrkans församlingsav

och pastoratsförbund, Stockholm 1988. stencil

mellan medborgarna en mycket hög grad av instämmanden 94,6% medan den faktor som kan sägas tala starkast emot religionsfrihetsar- gumentet endast fick 4,2 procent instämmanden. Vidare ansåg kyrkokom- munerna till 97,7 procent att Svenska kyrkan också i framtiden borde ha ansvar för kyrkogårdar och begravningsväsende, och 98,0 procent menade att systemet med församlingsskatt borde bevaras. I ett antal frågor som utgick från situationen att kyrkan och staten ändå skulle skiljas åt, fick kyrkokommunerna ange vilka negativa konse-

kvenser de menade att sådan förändring skulle komma få.

en att

Tabell 1:4 Menlig inverkan av ändrade kyrka-statrelationer

for församlingarna: ekonomin 98,3% instämmanden den folkliga representationen 92,6% -bam-, ungdoms-och äldreverksamheten 82,6% -anläggande och underhåll av kyrkor etc 97,8% -personalrekryteringen 93,2% -- .. för hela Svenskakyrkan:

..

Den konsekvens av en åtskillnad mellan kyrka och stat praktiskt taget som alla kyrkokommuner ser som ofrånkomlig är ett försämrat ekonomiskt läge, vilket hänger samman med att församlingarna skulle mista beskattningsrätten. De andra negativa konsekvenserna kan i stor utsträckning sägas vara effekter av den försämrade ekonomin. Här råder det också vissa skillnaderna i vilken grad kyrkokommunerna menar att dessa verksamheter ändå

bibehållas. Påfallande är dock det massiva ogillande inför skulle kunna

organisatoriska band mellan staten och Svenska kyrkan tanken på upplösta

i detta siffermaterial. som möter oss

siffror sig de i vår undersökning intervjuade Jämfört med dessa ter

betydligt mindre pessimistiska. De pekar visserligen kyrkomedlemmarna

med åtskillnad, att Svenska kyrkan i mindre på vissa risker en a

utsträckning idag blir kyrka för hela folket och att medlemsavgiften än en

bli än dagens kyrkoskatt, de också en tänkbar riskerar att högre men ser

åtskillnad, nämligen att kyrkan blir effektiv i sitt fördel med en sådan mer

instämmer majoritet i påståendet att de politiska arbete. Dessutom en

partierna skulle få minskat inflytande i Svenska kyrkan efter en åtskillnad.

Om denna konsekvens är att betrakta positiv eller negativ är som

emellertid fråga kan hysa delade meningar om. en som man

Delade meningar är för övrigt något i hög grad skulle kunna som

beskriva förhållandet mellan kyrkomedlemmarna i allmänhet och de sägas

kyrkoråden-fullmäktige i denna fråga. Ett rimligt antagande kan här olika

de aktiva i kyrkoråd och kyrkofullmäktige, som i pastoratsförvara att

undersökning för kyrkokommunerna, visserligen står bundets har svarat

den kyrkliga beslutsprocessen och därför kan sägas göra bedömnärmare

kyrka-statfrågan utifrån aktiv, intresserad och åtminstone i ningar i en

mån intitierad utgångspunkt, att man samtidigt företräder den någon men

politiska och offentligrättsliga ställning som skulle kyrkokommunernas

banden mellan kyrkan och staten upplöstes. Därmed vore gå om intet om

från det endast är kyrkans ställning som en andlig och det fel att utgå att

trosmässig storhet det värnas när så tydligt slår vakt om som om man

Det är precis självfallet för gruppen slumpvis banden till staten. som -

utvalda kyrkomedlemmar i stället en mängd skilda faktorer och attityder som samverkar i svarsbilden.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund hade genomfört en liknande undersökning 20 år tidigare, i samband med den remissomgången som följde på den dåvarande kyrka-statutredningens betänkande, vilket kom 1968. Resultaten från denna undersökning presenterades i den ovan nämnda boken En kraftig uppryckning av kyrkan. Om jämför dessa resultat med siffrorna från 1988 visar det sig att attityderna förändrats ytterst lite på 20 år. 1968 menade 5,5 procent av de svarande kyrkokommunerna att kyrkan och staten borde skiljas åt, medan 94,5 ansåg det motsatta, alltså närmast exakt samma siffror som 20 år senare. Vid denna undersökning var det vidare 94 procent som menade att staten borde hjälpa kyrkan med uppbörden också om relationerna skulle förändras. Slutligen kan nämnas att det vid 1968 års undersökning var 75 procent av de kyrkokommuner som besvarade frågan som ansåg att dopet borde utgöra grunden för kyrkomedlemskapet, medan 21 procent tyckte att födelsen i sig skulle vara medlemsgrundande. De resterande 4 procenten ansåg att medlemskap i Svenska kyrkan skulle erhållas genom en särskild anmälan.

2. ÖVERSIKT ÖVER SVARSFÖRDELNINGARNA

OCH NÅGRA KORSTABELLER

Som redan framgått omfattade det frågeformulär som användes vid undersökningen ett femtiotal olika frågor. Drygt hälften av dessa frågor hade karaktären bakgrundsfrågor för att de svarande skulle kunna av indelas i enligt dels i vid mening social grupptillhörighet och grupper - dels styrka och religiöst Det finns inget skäl att här typ av engagemang. redovisa svarsfördelningama vid frågor de om ålder, typ av bostadsort som eller anställningsförhållanden och det finns inte heller skäl att beskriva populationen vad beträffar gudstjänstdeltagande, utnyttjande av kyrkans handlingar eller beskrivning den religiösa hållningen. svarsförav egna delningarna överensstämmer ungefär med vad man utifrån andra undersökningar hur svenska folket fördelar sig på dessa variabler och i vet om den mån på dessa frågor användes för att skapa olika sammansvaren fattande mått så presenteras de aktuella svarfördelningama i det sammanhanget.

2.1. svarsfördelningama vid frågorna

Frågeformuläret innehöll emellertid också och framförallt ett tjugotal - frågor konstruerats just för den aktuella undersökningen. Svaren på som dessa frågor utgör i stor utsträckning de beroende variablerna i undersökningen och dessa beroende variabler relateras alltså till de tidigare nämnda sociala och religiösa bakgmndsvariablerna. Det är motiverat att här

inledningsvis återge de enkla svarsfördelningarna vid frågorna tillsammans med korta kommentarer till svaren. Frågorna presenteras i den ordning som de förekom i formuläret för telefonintervjuerna. De första variablerna som presenteras här utnyttjas främst som bakgrundsvariabler i fortsättningen och rör den samhörighet man uppger sig känna med Svenska kyrkan respektive med den församling inom Svenska kyrkan som man tillhör. Svaren framgår av tabellerna 2:1 och

Tabell 2:1 Svar frågan Vilken samhörighet känner Du med Svenska kyrkan.

Mycket liten eller ingen samhörighet 29% Tveksam, vet 3% Summa n 2001 99%

Tabell 2:2 Svar frågan Vilken samhörighetkänner Du med den församling inom Svenskakyrkan som Du tillhör.

Mycket liten eller ingen samhörighet 43% Tveksam, vet 3% Summa n 2001 99%

mycket klart det endast är minoritet av de tillfrågade Svaren antyder att en samhörighet med Svenska kyrkan; minoriteten omfattar ungefär som känner femtedel de tillfrågade. Man kan också observera att det är något en av de känner samhörighet och något färre som säger att de flera som säger att liten eller ingen samhörighet när frågan ställs beträffande känner mycket i allmänhet än då frågan ställs beträffande den Svenska kyrkan Svenska kyrkan Du tillhör. Då svarsfördelningarna församling inom som finner mycket god överensstämmelse mellan ställs mot varandra man på de båda frågorna; 70 procent ger samma svar oavsett om svaren cza frågan gäller Svenska kyrkan i allmänhet eller den församling som man Särskilt påtaglig är svarsöverensstämmelsen bland dem som inte tillhör. någon samhörighet med kyrkanförsamlingen. I sammanhanget kan känner märke till exakt fråga den första ställdes också man lägga att samma som sedan i undersökningen Aktiva i Svenska kyrkan. På en för tio år av punkt överensstämmer inte svarsfördelningarna helt: Det var då något färre de känner ganska liten samhörighet med Svenska kyrkan som sade att flera sade de känner mycket liten eller ingen samhörigoch något som att

het med Svenska kyrkan

En fråga också i något form ställts förut är den som som - om annan på lämna Svenska kyrkan. Det kan vara skäl att gäller om man funderat att frågan alltså ställdes innan frågorna en ändrad relation påpeka att om aktualiserades. Svarsfördelningen framgår av tabell mellan kyrka och stat 2:3.

Svenskakyrkan livsstilsstudie, Stockholm 1983, s 26. Se Aktiva i - en

Tabell 2;; Svar frågan: Har Du någon gång funderat att lämna Svenska kyrkan

Mer än tre fjärdedelar av kyrkomedlemmarna har över huvudtaget inte funderat på att utträda ur Svenska kyrkan och endast en liten minoritet säger sig ofta ha funderat över om de skulle ge upp sitt medlemskap. Resultatet kan jämföras med uppgifter från en intervjuundersökning 1978 där visserligen svarsalternativen var mer differentierade men där 76 procent förklarade att frågan inte är eller har varit aktuell för dem på ett sätt som motsvarar det kategoriska Nej, aldrig här De båda jämförelser tio år bakåt i tiden som kunnat göras här visar alltså på mycket små opinionsförändringar men sammantaget visar svaren på de båda aktuella frågorna också på en relation till kyrkan som kan beskrivas som ett oengagerat men självklart medlemskap; känner man inte någon större samhörighet med Svenska kyrkan men man har ändå inte funderat på att lämna den. Inställningen delas av över 70 procent av de intervjuade.

Relationen till Svenska kyrkan i form av upplevd eller icke upplevd samhörighet med densamma och i form ifrågasatt eller inte ifrågasatt av

9 Se Pettersson,T., Utträdesbenägenhet och utträde ur Svenskakyrkan, Religionssociologiska institutet, Forskningsrapport 197923-4,Stockholm 1979.

medlemskap är sida relationen mellan kyrka och folk men det finns en av också relation kan betecknas som uppfattningen om Svenska en annan som kyrkan. Beträffande uppfattningen Svenska kyrkan presenterades först om två övergripande påståenden dess arbete i hela samhället respektive i om Svarsaltemativ och svarsfördelningar framgår det egna lokalsamhället. av tabellerna 2:4 och Vid dessa påståenden, liksom vid de senare påståendefrågorna, påpekades kan instämma i eller ta avstånd från att man påståendena. Däremot inte något rent mellanalternativ utan de som gavs visade tveksamhet har redovisats tillsammans med dem som inte kunde stor eller ville svara vid påståendena.

Tabell 2:4 ställningstaganden vid påståendet Svenska kyrkan utför ett värdefullt arbete för hela det svenska samhället.

ställningstaganden vid påståendet På den ort där jag bor utför Svenska kyrkan ett arbete som är värdefullt för alla.

Vid båda påståendena ger svaren för handen att avsevärt det är avsevärt flera som anser att Svenska kyrkan utför ett värdefullt arbete än vad det är som anser motsatsen. Vid detta frågepar, liksom vid det tidigare presenterade lägger man emellertid märke till att det mest generella påståendet, det gäller Svenska kyrkan i allmänhet, framkallar flera som positiva reaktioner än det påstående som knyts till en församling eller ort och att framförallt de osäkra svaren är flera när det gäller att värdera kyrkans arbete på den egna orten. Den positiva värderingen av Svenska

kyrkans arbete finns i breda kretsar är sannolikt förklaringarna

som en av till att man fått det tidigare påtalade förhållandet med ett oengagerat men självklart medlemskap. Man kan utveckla beskrivningen och konstatera att man har ett oengagerat men självklart medlemskap i en serviceorganisation.

Efter påståendena som avsåg att klarlägga den allmänna värderingen av Svenska kyrkan presenterades sju påståenden med den gemensamma inledningen: Här följer nu sju påståenden om viktiga uppgifter för Svenska kyrkan. För varje påstående ber jag dig ange om du instämmer i eller tar avstånd från påståendet. Svaren redovisas med korta kommentarer i tabellerna 2:6-12.

Tamil 2:§ ställningstaganden vid påståendet Det är viktigt att Svenska kyrkan för ceremonier vid viktiga händelser i människors liv. svarar

Instämmer helt 64% Instämmer delvis 25 % Tar delvis avstånd 6% Tar helt avstånd 4% Tveksam, vet 2%

Summa n200l 101%

tio finner de kyrkliga handlingar Svenska kyrkan svarar Nästan nio av som betydelse och de flertalet framhåller dessutom att de är av för vara av stora Avståndstagandena är följaktligen mycket fåtaliga men man stor betydelse. det endast är begravningsceremonin som utnyttjas kan också konstatera att i utsträckning motsvarar den positiva attityden. en som

Tabell 2:7 ställningstaganden vid påståendetDet är viktigt att har Svenska

får den minsta andelen totala instämmanden Påståendet hör till dem som

detta påstående avsett att belysa vad som kan men totalt bejakas som var

kallas kyrkans identitetsfunktion eller dess civilreligiösa funktion av tre fjärdedelar.

Tabell 2;§ ställningstaganden vid påståendet Det är viktigt att Svenskakyrkan bidrar till internationell rättvisa och till att hjälpa de fattiga folken.

Tabell 2:9 ställningstaganden vid påståendet Det är viktigt att Svenska kyrkan verkar för att rätt och moral upprätthållesi samhället

Klara majoriteter ställer sig bakom såväl att Svenska kyrkan skall bidra till internationell rättvisa och till hjälp åt de fattiga folken som till att rätt och moral skall upprätthållas i det egna landet. Det är emellertid avsevärt flera som helt okvalificerat bejakar den förra funktionen än vad det är besom jakar den senare funktionen. En hårdragning resultaten skulle alltså av

° gegreppet redovisas i Gustafsson, G., Tro, samfund och samhälle, Orebro 1991, s 159

innebära de visar den svenska allmänheten i högre grad finner kunna att att kyrkan utgör social kraft i den tredje världen än i det det angeläget att en samhället. Detta innebär hårddragning eftersom det förra svenska en kanske positivt laddat än det som kan uppfattas påståendet är mera senare att kyrkan skall stödja law and order. som

Tabell 2:10 ställningstaganden vid påståendetDet är viktigt att Svenska kyrkan gemenskap för de troende. erbjuder en

Detta påstående är det framkallar allra flest instämmanden; nitton av som eller mindre fullständigt i att kyrkan skall ömma för tjugo instämmer mer hand sina aktiva medlemmar. Att denna interna funktion och ta om egna emellertid inte är den enda betraktas viktig har framgått av som som ställningstagandena vid de tidigare redovisade påståendena och det framgår

återigen i nästa tabell.

Tabell 2:11 ställningstaganden vid påståendetDet är viktigt att Svenska kyrkan värnar om de svaga i landet och bidrar till social omsorg.

Sammantaget utgör instämmandena en nästan lika stor andel vid detta påstående som vid det föregående, dvs mer än nio av tio instämmer, även om instämmandena inte är riktigt lika reservationslösa här. Det är dock lika rimligt att jämföra med svarsfördelningen vid law and 0rder-påståendet och det framgår då att kyrkans omsorgsfunktion är bejakas i avsevärt större utsträckning än dess ordningsgivande funktion.

Tabell 2:12 ställningstaganden vid påståendetDet är viktigt att Svenskakyrkan förkunnar evangeliet så att människor kommer till tro.

Instämmandena är färre vid detta påstående än vid något annat påstående även om det med eller utan reservationer bejakas gott och väl två av tredjedelar av alla. Man kan särskilt notera att det bara är hälften så många

helt och fullt har uppfattningen att det är viktigt att kyrkan har en som

funktion det är har uppfattningen att det är viktigt evangeliserande som som

den har gemenskapsfunktion for de troende. att en

Ställningstagandena till de sju påståendena om att Det är viktigt att

kyrkan sammanfattas i tabell 2:13. Tabellen innehåller endast Svenska

för varje enskilt påstående och detta är ett balanstal som ett enda tal

fram så från procenttalet instämmanden helt eller delvis har räknats att

for tar avstånd helt eller delvis dragits. I tabell 2:13, procenttalet

också innefattar balanstalen för de två ställningstagandena till om som

utför värdefullt arbete, finns endast positiva balanstal men talen kyrkan ett

självklart också bli negativa. I tabellen har de sju påståendena ordnats kan

efter storleken på balanstalen.

Tabell 2;l§ Sammanfattning ställningstagandena till påståendena om Svenska av kyrkans funktioner.

gemenskap för troende +92 Vara en Bidra till internationell rättvisa... +89 Värna de i landet... +85 om svaga Svara för ceremonier... +79 Verka för att rätt och moral upprätthålls... +61 symbolisera att Sverige är kristet +52 Förkunna evangeliet... +49

Utför ett värdefullt arbete i hela samhället +49 Utför ett värdefullt arbete den egna orten +33

räknats sätt varit vanligt vid opinionsfrågor i de Talen har samma som valundersökningama vilket också är samma räknesätt som använts stora redovisningen ställningstagandena till kämkraftsanvändningen; se t vid av Holmberg: Kämkraftsavveckling 2010, 81-92 i Sören Holmex Sören s Weibull red: Politiska opinioner Samhälle, Opinion, berg och Lennart Media, nr 6, Göteborg 1991.

Inledningen av alla påståendena att Det är viktigt att ... kan ha verkat i riktning mot att man i så stor utsträckning ger positiva svar. Den helt gemensamma inledningen bör också ha verkat i riktning mot att svaren i hög grad är jämförbara med varandra och man kan konstatera att Svenska kyrkans medlemmar framförallt anser att kyrkan bör var en gemenskap för dem som är kyrkligt aktiva och att den bör ta ett ansvar internationellt. Även när det gäller den diakonala funktionen att värna de och om svaga den ceremoniella funktionen i samband med de kyrkliga handlingarna föreligger stor enighet bland kyrkomedlemmarna om att det är viktiga funktioner. Däremot är opinionen något mer splittrad när det gäller vikten av att kyrkan framträder som samhällsbevarande kraft och som en symbol för att Sverige är ett kristet land. Som redan påpekats är det anmärkningsvärt i hur ringa grad den evangeliserande funktionen betonas. Ställningstagandena i den övre delen av tabellen kan i viss mån kontrasteras mot ställningstagandena iden nedre delen av tabellen. Kyrkomedlemmarna instämmer tämligen oreserverat i att det är viktigt att Svenska kyrkan svarar för en rad funktioner men man instämmer inte lika entydigt i att kyrkan utför ett värdefullt arbete och särskilt påtagligt är detta när man ser till verksamheten på den egna orten. Uppgiften här är inte att klarlägga vad som kan ligga bakom den diskrepans som synes föreligga men det är möjligt att mer ingående analyser skulle ge nya aspekter på att kyrkan uppfattas som en serviceorganisation som medlemmarna inte anser sig behöva i det dagliga livet men som skall finnas till hands och som gärna får vara ett samvete i förhållande till svaga grupper såväl inom landet som i andra länder.

frågorna i undersökningen gällde på en åtskillnad En av de centrala synen

kyrka. Frågan hade lång introduktion och återges här i mellan stat och en

helhet: På tid har Svenska kyrkans ställning som statskyrka sin senare

diskuterats. Det finns de att kyrkan bör vara åtskild från staten som menar

finns andra att det nuvarande systemet med statskyrka men det som menar -

bibehållas. Ser du i princip positivt eller negativt på en sådan åtskillnad bör

och kyrkan . Det är inte minst mot bakgrund av det sätt mellan staten -

uppgifter resultat från undersökningen publicerats och på vilket om

tolkats viktigt framhålla frågan ställdes attitydfråga att att som var en -

hur du ... och inte fråga slag som skulle ställas i en ser en av samma

folkomröstning du ...; kan jämföra med attitydmätnin-

anser man t ex

och folkomröstningen i kärnkraftsfrågan. I tabell 2: 14 återges svaren garna

på denna attitydfråga.

T 2l4 Svarsfördelning vid frågan Ser du i princip positivt eller negativt på

sådan åtskillnad mellan staten och kyrkan. en

Vad kanske först bör observera är att stor andel en femtedel av man en - tillfrågade inte ansåg sig kunna något på frågan samt att bland de ge svar dem svarade det åtskilligt flera de vaga ganska-svaren som var som gav

2 Se t ex Dagen 1991-10-22.

än de kategoriska mycket-svaren. Bland dem gett ett är opiniosom svar nen mycket delad men andelen som är positiva till en åtskillnad mellan kyrka och stat är något större än andelen är negativa. Beräknas ett som balanstal på sätt i tabell 13 blir detta +12 och inte minst samma som en jämförelse med alla de tidigare redovisade attitydfrågorna klargör hur vacklande opinionen är i denna centrala fråga. Det finns inga självklara äldre uppgifter att jämföra resultatet i tabell 2:14 med; olika undersökningar ställer frågorna på olika sätt och åldersintervallet man täcker i olika undersökningar inte heller alltid detsamma. I detta sammanhang kan man dock med försiktighet jämföra med de resultat som kom fram i en undersökning gjord 1969 ställdes frågan Anser Ni att det är ett svenska folkets intresse att kyrkan har ett organisatoriskt samband med staten. Av de tillfrågade svarade 47 procent ja, 24 procent nej medan 28 procent ställde sig tveksamma. Undersökning visade alltså en övervikt för en attityd som innebar att man var positiv till ett bevarande av relationerna mellan kyrka och stat balanstalet +23 var och man kan våga konstaterandet att opinionen i kyrka-statfrågan svängt över från att vara övervägande positiv till ett bevarande relationerna till av att vara övervägande positiv till en förändring relationerna under den av tjugoårsperiod ligger mellan undersökningarna. som

Efter den allmänna attitydfrågan ställdes vid intervjuerna först fråga en om hur många de svarande trodde skulle lämna Svenska kyrkan om staten och kyrkan skildes åt och därefter fråga hur de själva skulle göra med en om

3 Se Ström, I., Stoltz, I., Nilsson, P.-O., En kraftig uppryckning av kyrkan, Stockholm 1970, 30 S

sitt medlemskap. Svaren på den förra frågan återges i tabell 2:15.

Tabell 2;l§ Svarsfördelning vid frågan Bland dem som debatterar förhållandet och att åtskillnad mellan kyrkan och staten mellan kyrkan staten menar en grupp en kommer leda till att många idag är medlemmar lämnar kyrkan. En annan grupp att som inte det medför någon större förändring antalet medlemmar. Hur många tror att av dem idag är medlemmar Svenska kyrkan tror du skulle lämna procent av som av Svenska kyrkan om staten och kyrkan skildes åt.

naturligtvis nästan omöjlig att ett på vilket också framgår Frågan är ge svar andel inte besvarat den. Svaren får absolut inte betraktas av den stora som någon form hur det skulle bli om någon form av som av prognos om åtskillnad mellan stat och kyrka komme till stånd. Man kan dock konstatera dryg fjärdedel eller tredjedel dem som angett ett tal tror att att en en av bli mycket fåtaliga och ytterligare fjärdedel 14 + 14 utträdena skulle en bedömer mellan tio och trettio procent skulle lämna kyrkan. procent att Andelen verkligt medlemsras skulle inträffa är fåtaliga: En som tror att ett åttonde alla 12 procent säger att hälften eller mer av kyrkomedav lemmama skulle begära utträde kyrka med andra relationer till staten. ur en hur själv skulle göra med sitt medlemskap i Uppfattningama om man

Svenska kyrkan i en ny situation framgår av tabell 2:16.

Tabell 2:16 Svarsfördelning vid frågan Hur tror du att du själv skulle göramed ditt medlemskap i Svenska kyrkan. Skulle säkert stanna kvar som medlem 53% Skulle förmodligen stanna kvar som medlem 24%

Mer än hälften tror att de säkert skulle förbli medlemmar av Svenska kyrkan vid förändrade relationer mellan kyrkan och staten och ytterligare en fjärdedel tror att de förmodligen skulle göra så. Mot detta kan man sätta att en sjundedel 8+6% tror att de säkert eller förmodligen skulle begära utträde ur Svenska kyrkan. Lika lite som svaren vid den förra frågan kan göras till underlag för en prognos om kyrkomedlemskapsprocenten efter eventuellt ändrade relationer mellan kyrka och stat kan man på grundval av svaren på denna fråga beräkna hur många skulle förbli som medlemmar i Svenska kyrkan; frågan vilka slutsatser man kan dra för om framtiden av svarsfördelningarna diskuteras ingående i avsnitt IV. Här skall endast konstateras att en helt övervägande majoritet tror att de skulle behålla sitt medlemskap och att mycket är övertygade om att de skulle begära utträde. Den tidigare nämnda undersökningen från 1969 har en frågevariant som i stort sett motsvarar den använts här eftersom frågan som var om man efter ett skiljande av kyrkan från staten skulle skriva på och posta en blankett för att begära utträde. Frågan besvarades eller mer

mindre kategoriskt nekande 72 procent, dvs en andel som i varje fall av än de 77 procent säger att de säkert eller inte var större som nu förmodligen skulle bli kvar medlemmar. som

Efter frågorna hur ställde sig till medlemskap i Svenska kyrkan i om man framtiden och hur trodde andra skulle göra följde några hypotetisom man hur relationen mellan kyrkan och dess medlemmar och mellan ka frågor om och dem inte är medlemmar skulle gestalta sig i framtiden. kyrkan som första frågan gällde trodde att de som förblir medlemmar Den om man bli aktiva i det läget; resultaten återges i tabell 2:17. skulle mer nya

Tabell 2:17 Svarsfördelning vid frågan Om staten och kyrkan skiljs åt, tror du då Svenska kyrkan kan räkna med ett ökat personligt engagemang från sina medatt lemmar.

Ja, utan tvekan 24% Ja, i viss mån 35% Nej 29% Tveksam, vet 13%

Summa n200l 101%

observera det är nästan lika många det för Svenska Man kan att som ger kyrkan starkt positiva det är det negativa svaret och att svaret som som ger andelen det svala positiva svaret. Intressantare är hur den största ger mer på relationerna till kyrkans skyldigheter i förhållande till ickeman ser och två frågor rörde detta redovisas i medlemmarna svaren som

Ström, I., Stoltz, Nilsson, P.-O., En kraftig uppryckning av kyrkan, Stockholm 1970, s 72.

tabellerna 2:18 och 19.

Svarsfördelning vid frågan Om staten och Svenska kyrkan skiljs åt, anser du då att kyrkan också har skyldigheter gentemot människor som inte är medlemmari.

Tabell 2:19 Svarsfördelning vid frågan Om staten Svenska kyrkan skiljs åt, anser du då att endastmedlemmar av Svenskakyrkan skall få en kyrklig begravningi.

Svaren på den mer allmänna frågan kan något förenklat beskrivas: En tredjedel anser att kyrkan absolut skulle ha skyldigheter även mot icke-medlemmar, en tredjedel finner att den i viss mån skulle ha sådana skyldigheter medan en tredjedel säger att inga skyldigheter skulle finnas. När frågeställningen blir mer konkret som i den andra frågan och gäller något som i dagsläget kommer nästan alla till del så blir svarsfördelningen

helt annorlunda än vid den förra, ospecificerade frågan: Två tredje-

mer delar tycker att även icke-medlemmar skulle kunna få en kyrklig begravning även om kyrkan vore skild från staten.

vid de frågorna kan sammanfattas att även om Svenska Resultaten tre

förlora ställningen statskyrka är det en mycket stor andel kyrkan skulle som

medlemmarna är angelägna att den skall behålla av de nuvarande som om

folkkyrka inte alltför snävt till formellt karaktären av en öppen som ser

medlemskap.

fråga ställdes hur medlemsavgifterna skulle tas in i en från En lång om

kyrka. Det kan värt att påpeka att vid denna fråga lästes staten skild vara

svarsalternativen för de intervjuade. Hur man svarade på frågan upp

framgår tabell 2:20. av

Tabell 2:20 Svarsfördelning vid frågan En åtskillnad mellan Svenska kyrkan och medföra många förändringar. En sida skulle kunna påverkas är hur staten skulle som får från sina medlemmar. Idag betalar man kyrkoskatt till Svenska kyrkan pengar Skiljs och kyrka åt kommer kyrkomedlemmama i stället att få betala någon kyrkan. stat medlemsavgift. Vilket tycker Du skulle vara det rimligaste sättet för kyrkan att form av ta in sina medlemsavgifteri.

Ungefär dvs tillsammans med skatten 55% som nu, särskild inbetalning 24% Genom en Likgiltigt vilket 16% Tveksam, vet 4%

Summa n2001 99%

skulle tillämpa ett system liknar det Majoriteten förordar att man som

vid uppbörden medlemsavgifterna. Man kan rent av konstatenuvarande av

gillar eller åtminstone tolererar uppbörd där kyrkan ra att 70 procent en

inte är direkt involverad medan 40 procent förordar eller eller församlingen

medlemsavgifterna inbetalas separat till kyrkanförsamlingen. accepterar att

Ett batteri omfattande sex påståenden som tar upp några av de förhoppningar och farhågor som kan finnas inför en eventuell åtskillnad mellan stat och kyrka avslutade intervjuerna. Påståendena presenterades med en gemensam inledning: När man diskuterat ett förändrat förhållande mellan kyrkan och staten, har man pekat på många olika konsekvenser. Du kommer här att få höra sex påståenden om möjliga följder av att kyrkan och staten skiljs åt. Vi ber dig för varje påstående ange, om du tycker att det är troligt att det blir så eller om det inte är troligt att det blir så. Svaren framgår av tabellerna 2:2l-26.

Tamil 221 ställningstagandenvid påståendet Om kyrkan och staten skiljs blir Svenska kyrkan i mindre utsträckning än idag en kyrka för hela folket.

Något mer än hälften av Svenska kyrkans medlemmar finner det mer eller mindre troligt att kyrkan inte i samma-utsträckning som nu skulle bli en kyrka för hela folket om den skildes från staten. Man kan särskilt lägga märke till att endast en liten minoritet om en åttonde 12 procent helt anser att man kan avfärda tanken.

ställningstaganden vid påståendet Om kyrkan och staten skiljs åt de politiska partiernas inflytande över kyrkans verksamhetatt minska kommer

Mycket troligt 31% Ganska troligt 35% Inte särskilt troligt 16% Inte alls troligt 8% Tveksam, vet 10%

Summa n200l 100%

kommer fram i påståendet torde åtminstone från det Den tankegång som kyrkfolkets synpunkt att förhoppning. Ungefär aktiva - vara se som en alla finner det eller mindre rimligt att uttrycka denna två tredjedelar av mer förhoppning har uppfattningen att det inte är troligt att medan en fjärdedel de politiska partiernas vid t val medlemmar i församengagemang ex av

lingsstyrelsen blir mindre.

Iabgll 2:21 ställningstaganden vid påståendet Om kyrkan och staten skiljs kyrkomedlemmarna få betala betydligt till kyrkan än de idag betalar kommer att mer i form av kyrkoskatt.

klart flertal, två tredjedelar, instämmer i att det finns en risk att det Ett

blir medlem i från staten skild kyrka, medan det mer kostsamt att vara en

endast är fjärdedel som inte delar denna farhåga. en

label] 2:24 ställningstaganden vid påståendet Om kyrkan och staten skiljs åt blir Svenskakyrkan mer effektiv i sitt arbete.

av med en relationsförändring i förhållande till staten. En tredjedel timer en sådan effektivisering mindre eller inte alls trolig.

Tgbgll 2;2§ ställningstaganden vid påståendet Om kyrkorna och staten skiljs kommer kyrkan att styras av grupper som inte är representativa för medlemmarnas intressen och uppfattningar.

Den farhåga påståendet uttrycker delas endast av ett fåtal eller 25 procent medan två tredjedelar inte ser någon risk för att kyrkan tas över av grupper som inte har uppfattningar som motsvarar dem som finns bland kyrkfolket.

ställningstaganden vid påståendet Om kyrkan och staten skiljs år får

Uppfattningama i frågan är tämligen delade: Drygt hälften framhåller

farhågan kyrkan inte kan upprätthålla sin verksamhet i glesbygden att medan 40 att denna risk inte är särskilt påtaglig. procent menar Man kan liksom vid de tidigare påståendena sammanfatta vad

kyrkomedlemmarna skulle hända om kyrkan och staten skiljs åt tror balanstal mellan procenttalen for Mycket troligt genom att beräkna ett Ganska troligt å den sidan och procenttalen för Inte särskilt och ena troligt och Inte alls troligt å den andra sidan. Summeringarna redovisas

i tabell 2:27 och talen har ordats så att den klaraste farhåganförhoppningen

återges först.

Tamil 2:27 Sammanfattning uppfattningarna om vad som händer om kyrka och av stat skiljs åt.

Förhoppning De politiska partiernas inflytande minskar +42 Farhåga Kyrkomedlemmama får betala +40 mer Kyrkan blir mindre kyrka för hela folket +21 Farhåga en Förhoppning Kyrkan blir effektiv +21 mer Farhåga Kyrkans verksamhet i glesbygden inskränks +14 Kyrkan blir styrd icke-representativa grupper 38 Farhåga av -

Resultaten kan jämföras med sammanställningen av ställningstagandena till påståendena om Svenska kyrkans funktioner i tabell 13. Jämförelsen visar att uppfattningarna är mycket mer delade i fråga om vad en åtskillnad mellan kyrka och stat skulle leda till än i fråga om vad kyrkan är bra för. Det finns inga entydiga förhoppningar inför en eventuell skilsmässa och det finns inte heller några entydiga farhågor. De fortsatta analyserna där såväl sociala och kyrkogeograñska som religiösa bakgrundsvariabler tas in får belysa vilka faktorer som ligger bakom de attityder och ställningstaganden som här endast redovisats översiktligt.

2.2. Några enkla samband

Några av de svarsfördelningar som redan presenterats förtjänar att ställas mot varandra och den attitydfråga som det framförallt är intressant att ställa mot andra frågor är den beträffande inställning till en åtskillnad mellan staten och Svenska kyrkan. I tabell 2:28 ställs denna fråga mot den fråga som framförallt motiverade hela undersökningen, dvs den om hur man tror att man skulle göra med det egna kyrkomedlemskapet om kyrka och stat skildes åt.

på frågan Hur tror du att du själv skulle göra med ditt Svar om bland med olika inställning till en åtskillnad medlemskap i Svenska kyrkan personer mellan stat och kyrka.

Inställning till åtskillnad mellan staten och Svenska kyrkan

Mycket Ganska Ganska Mycket Iveksarm

positiv positiv negativ negativ vet n393 n5l7 n444 n23l n4l5

Uppfattning om eget medlemskap

47% 50% 60% 64% 51% Säkert stanna kvar kvar 18% 29% 29% 20% 21% Förmodl stanna utträde 13% 10% 5% 6% 4% Förmodl begära utträde 17% 4% 2% 6% 1% Säkert begära 6% 7% 5% 4% 23% Tveksam, vet

101% 100% 101% 100% 100% Summa

visar mycket klart på två olika förhållanden som båda är värda att Tabellen

Det finns foga överraskande ett klart samband framhålla. För det första: - -

inställning till åtskillnad mellan kyrkan och staten och benägenmellan en

lämna Svenska kyrkan efter eventuell åtskillnad, dvs andelen heten att en

eller kanske kommer att lämna kyrkan är större bland dem som som säkert

inställning än bland dem har negativ inställning i har en positiv som en

skilsmässofrågan. För det andra och kanske överraskande finns det - mera -

positiv inställning till att kyrka och stat skiljs även bland dem som har en

majoritet säger att de säkert eller förmodligen kommer att stanna en som

kyrkomedlemmar. Frågan inställning till åtskillnad mellan kvar som om en

ställts frågan hur tycker att en från kyrka och stat har också mot om man

kyrka skulle sina medlemsavgifter och resultaten återges staten skild ta

i tabell 2:29.

Svar på frågan om rimligt sätt att ta medlemsavgifter i en från staten skild kyrka bland personer med olika inställning i skilsmässofrågan.

Inställning till åtskillnad mellan staten och Svenskakyrkan Mycket Ganska Ganska Mycket Tveksam, positiv positiv negativ negativ vet n393 n5l7 n444 n23l n4l5 Uppfattning om form för avgiftsbetalning Tillsammans med skatten 41% 52% 64% 73% 55% Som särskild inbetalning 41% 29% 15% 12% 17% Formen likgiltig 16% 16% 18% 11% 19% Tveksam, vet 3% 2% 3% 5% 9% Summa 101% 99% 100% 10196 100%

Det samband som framträder i tabellen är mycket enkelt: Bland dem som är positiva till en åtskillnad mellan kyrka och stat är det vanligare att man förordar att medlemsavgifterna till en från staten skild kyrka tas genom en särskild inbetalning och bland dem som är negativa till åtskillnad är en det vanligare att man förordar att avgifterna betalas in tillsammans med skatten. Intressantare än sambandet mellan attityden till skilsmässa och en förordad inbetalningsform är emellertid sambandet mellan hur avser man att göra med det egna medlemskapet och förordad lnbetalningsform och detta visas i tabell 2:30.

Tamil 2:30 frågan rimligt sätt att ta medlemsavgifter i en från staten Svar om olika uppfattning hur de kommer att göra med sitt skild kyrka bland personer med om

medlemskap i Svenska kyrkan.

Uppfattning eget kyrkomedlemskap vid skilsmässa om

säkert Stannar förmodl Begär förmodl Begär säkert Stannar n484 utträde n 153 utträde n 183 kvar n 1066 kvar

Uppfattn om form

för avgiftsbetalning

Tillsammans med 66% 56% 28 % 22 % skatten

Som särskild 23% 50% 57% inbetalning 17% 14 % 17% 19% 20% Formen likgiltig 4 % 4 % 3% l % Tveksam, vet

101% 100% 100% 100% Summa

övertygade eller att de kommer att förbli Bland dem som är om tror

medlemmar Svenska kyrkan finns massiv övervikt för att medlemsavav en

skatteuppbörden. Däremot finns det bland gifterna betalas i samband med

med större eller mindre säkerhet säger att de kommer att lämna kyrkan som

medlemsavgifterna i Svenska kyrkan inte särbehandlas en övervikt för att

avgifterna till andra föreningar och sammanslutningar. utan betalas in som

till utträdesbenägenhet och upp-

2.3. Attityd kyrka-statfrågan,

fattning vad skulle hända inom Svenska kyrkan

om som

redovisas i tabell 2:28 och 29, dvs den om De båda svarsfördelningar som

åtskillnad mellan och Svenska kyrkan och den om inställning till en staten

för del i från staten skild kyrka, har hur man ser på medlemskap egen en

avslutningsvis fått bilda grunden ñâr en typologi. I denna typologi beaktas inte de 504 personer som på någon av de båda frågorna gett svaret tveksam, vet ej och de återstående har delats dels efter om de är mycketganska positiva eller mycketganska negativa till en åtskillnad mellan kyrkan och staten och dels efter om säger att de säkertförmodligen stannar kvar som medlemmar i Svenska kyrkan efter en eventuell skilsmässa eller om de säkertförmodligen begär utträde ur kyrkan. Man får alltså en fyrfáltstabell som den som återges som tabell 2:31.

T 2 1 En typologisering efter på frågorna om inställning till en svaren skilsmässamellan kyrkan och staten och om det egna kyrkomedlemskapet i framtiden. Typ I Typ III Solidariska reformister Kvarstannande traditionalister n 662 n 5 88 Positiva till en skilsmässa Negativa till en skilsmässa Behåller kyrkomedlemskapet Behåller kyrkomedlemskapet Typ Typ IV Utträdande reformister Protesterande traditionalister nl88 n58 Positiva till en skilsmässa Negativa till en skilsmässa Frånträder kyrkomedlemskapet Fränträder kyrkomedlemskapet

Den största gruppen utgörs av personer som ser positivt på en skilsmässa mellan kyrkan och staten och som i dagsläget tror att de skulle förbli medlemmar av Svenska kyrkan även om den hade ställning som statskyrka. De betecknas som hörande till typ I och har etiketterats som solidariska ref0rmister. Den därnäst största gruppen är nästan lika stor som den som första utgörs av personer som är negativa till en relationsförändring mellan kyrkan och staten men som avser att stanna kvar som kyrkomedlemmar

relationsförändringen skulle komma till stånd. De betecknas här även om hörande till typ III och kallas kvarstannande traditionalister. som Avsevärt mindre än de båda först nämnda grupperna till storlek en tredjedel III är den som består av personer som är av grupp - grupp positiva till åtskillnad mellan kyrkan och staten kommer till stånd och att en den kommer till stånd inte tror att de kommer att förbli medsom om lemmar Svenska kyrkan. De betecknas här hörande till typ och av som har fått kortbeskrivningen utträdande reformister. Den fjärde gruppen typ IV är mycket liten och utgör endast en tiondel av den tredje gruppen och består vill ha kvar banden mellan kyrka och stat men av personer som tror att de inte skulle förbli medlemmar av Svenska kyrkan om den som förlorade sin ställning statskyrka. Här har denna lilla grupp som bara som omfattar någon tjugondedel hela materialet och som man på flera sätt av måste ställa sig frågande inför preliminärt betecknats som protesterande traditionalister. I fortsättningen behandlas endast ställningstaganden och svarsfördelningar inom de fyra vid de frågor som gäller de grupperna hypotetiska förhållandena efter skilsmässa mellan Svenska kyrkan och en staten. De båda traditionalister visar likadan och mycket grupperna av en tveksam inställning vid frågan tror att man skulle kunna räkna med ett om ökat personligt från kyrkomedlemmama. Bland reformisterna engagemang är det däremot många tror på ett sådant ökat engagemang och detta som gäller särskilt bland dem inte själva att förbli kyrkomedlemmar. som avser De båda traditionalistgrupperna skiljer sig inte heller vid frågan som gällde Svenska kyrkan skulle ha skyldigheter gentemot människor som inte om är medlemmar En tredjedel inom båda grupperna tycker inte så skulle fallet och därmed intar de mellanställning i förhållande till de två vara en

olika grupperna av reformister: En fjärdedel av de kvarstannande reformisterna är benägna att inskränka kyrkans tjänster till medlemmarna men nästan hälften av de utträdande reformisterna anger att de inte tycker att människor som tagit ställning som de själva avser att göra kan ställa några krav på kyrkan. Vid frågan om endast medlemmar av Svenska kyrkan skulle kunna en kyrklig begravning är det endast de utträdande reformisterna som visar en annan svarsfördelning än den inom resten av materialet: Hälften av dem svarar nej medan andelen som ger samma

svar är två tredjedelar inom de tre övriga grupperna.

Vid frågan om hur medlemsavgifterna i en från staten skild kyrka borde tas upp finner man mycket stora skillnader mellan de tre stora grupperna. Av de kvarstannande traditionalisterna är det inte mindre än 70 procent som förordar en uppbörd i samband med skatteuppbörden medan endast 20 procent de utträdande reformisterna ger samma svar. De av solidariska reformisterna med 56 procent liknar mera dem som tar samma ställning som de till ett framtida medlemskap i Svenska kyrkan än dem som har samma inställning som de i kyrka-statfrågan. Vid de frågor som hittills betecknats som farhågor och förhoppningar om det skulle bli så att kyrkan och staten skiljs ä redovisas här i tabellerna 2:32-37 endast balanstalen inom de fyra grupperna. -

1,32 andelen det troligt och andelen som inte Tabell Balanstal mellan som anser i mindre utsträckning än i dag blir en kyrka för anser det troligt att Svenska kyrkan hela folket . Typ I Typ Ill Solidariska Kvarstannande reformister traditionalister +7 +25

Typ Typ IV Utträdande Protester-ande reformister traditionalister +49 +67

består är positiva till Inom den första gruppen, den som av personer som skilsmässa mellan kyrkan och staten och tror att de kommer att en som kyrkan, finns det endast svag övervikt stanna kvar som medlemmar av en finner det sannolikt att kyrkan inte på samma sätt som nu av sådana som hela folket. Denna farhåga är något vanligare bland skulle bli en kyrka för tredje de inte vill ha en skilsmässa dem som utgör den gruppen, som och de kommer att förbli medlemmar av mellan kyrkan och staten som tror den består som vill ha kyrkan. Inom den andra gruppen, som av personer kyrkan och och inte tror de behåller sitt skilsmässa mellan staten som det klar majoritetsuppfattning att kyrkan medlemskap i kyrkan då, är en förblir hela folkets kyrka. Denna uppfattning är ännu mera inte en dominerande inom den lilla üärde den som består av personer gruppen, mellan och kyrka och inte tror att de som ogillar en skilsmässa stat som kyrkomedlemmar skilsmässan kommer till stånd. skulle förbli om

Tabell 2:33 Balanstal mellan andelen det troligt och andelen inte som anser som anser det troligt att de politiska partiernas inflytande över kyrkan kommer att minska. Typ l Typ III Solidariska Kvarstannande reformister traditionalister +44 + 33 Typ n Typ IV Utträdande Protesterande reformister traditionalister + 73 +45

Vid frågan om man tror att de politiska partiernas inflytande inom Svenska kyrkan skulle minska efter en skilsmässa från staten framträder de kyrkfrämmande reformistema och de kvarstannande traditionalisterna som extremgrupper. Inom den förra gruppen Typ II finns en massiv övervikt av personer som tror att den nuvarande kopplingen mellan politiskt och religiöst system skulle försvinna. Man kan tolka resultatet som att med den utgångspunkt som finns inom gruppen ser man inte någon anledning för partierna att engagera sig i kyrkans verksamhet. Inom den senare gruppen Typ III är uppfattningen mera splittrad och det finns en inte obetydlig minoritet som tror att de politiska partierna även efter en skilsmässa mellan kyrka och stat skulle behålla sitt inflytance inom den religiösa sfáren. En tolkning kan vara att inom gruppen vill man i görligaste mån behålla oförändrade förhållanden och de som uttrycker minoritetsuppfattningen för inte fram farhåga utan en förhoppning. en

Balanstal mellan andelen anser det troligt och andelen som inte som det troligt att kyrkomedlemmarna kommer att få betala betydligt mer till kyrkan anser än de idag betalar i form av kyrkoskatt.

Typ I Typ III Solidariska Kvarstannande reformister traditionalister +26 +45

Typ Typ IV Utträdande Protesterande reformister traditionalister +59 +72

Balanstalen går visserligen i riktning i alla grupperna men varierar samma kraftigt i storlek. Bland de solidariska reformistema finns många som är

optimister beträffande kyrkans framtida ekonomi. Bland de protesterande

traditionalistema finns däremot förkrossande övervikt pessimister i en av när det gäller bedöma det framtida avgiftsuttaget inom kyrkan. Skiljeatt linjen i bedömningama går efter uppfattningen om hur man skulle göra mer medlemskapet än efter uppfattningen i kyrkastat-frågan. I med det egna detta avseende föreligger klar skillnad gentemot hur man ser på fören hoppningen att Svenska kyrkan skulle bli mer effektiv efter en skilsmässa

från tabell V:8. Bland båda typerna reformister finns en klar staten av övervikt delar denna förhoppning medan man bland båda av personer som traditionalister finner övervikt att personer som säger typerna av en svag de inte tror på sådan effektivisering Svenska kyrkan efter en att en av eventuell skilsmässa från staten.

Tabell 2;§5 Balanstal mellan andelen det troligt och andelen inte som anser som anser det troligt att Svenska kyrkan blir mer effektiv i sitt arbete.

Typ I Typ III solidariska Kvarstannande reformister traditionalister +52 9 -

Typ Typ IV Utträdande Protesterande reformister traditionalister +54 2 -

Tabell 2;§§ Balanstal mellan andelen det troligt och andelen inte som anser som anser det troligt att kyrkan kommer att styrasav grupper som inte är representativaför medlemmarnasintressenoch uppfattningar.

Typ I Typ III Solidariska Kvarstannande reformister traditionalister 52 34 - -

Typ Typ lV Utträdande Protesterande reformister traditionalister 51 + 29 -

Såväl bland de solidariska som bland de utträdande reformisterna finns en klar övervikt för inställningen att det inte är troligt att kyrkomedlemmama

skulle hamna under en ledning inte företräder deras intressen och som uppfattningar. Även bland de kvarstannande traditionalisterna finns en övervikt för denna uppfattning medan det däremot inom gruppen av protesterande traditionalister finns en övervikt av personer som uttalar att

risken finns.

Tabell 2;§7 Balanstal mellan andelen anser det troligt och andelen som inte som det troligt kyrkan får svårt att bedriva verksamhet i samma omfattning som anser att nu i glesbygdsområdena.

Typ I Typ III Solidariska Kvarstannande reformister traditionalister 5 +24 - Typ Typ IV Utträdande Protesterande reformister traditionalister +21 +54

I ställningstagandet till farhågan att kyrkan skulle få svårt att uppehålla sin

verksamhet i glesbygdsområdena är uppfattningarna såväl inom som mellan

mycket skiftande. Bland de solidariska reformisterna framträder grupperna liksom vid flera de andra frågorna optimistisk hållning: En svag - av - en majoritet inte att verksamheten hotas. Både bland de utträdande tror reformisterna och de kvarstannande traditionalistema finns däremot en klar

inte stark övervikt risken. Bland de protesterande men av personer som ser traditionalisterna är det mycket klar majoritet uttalar farhågor för en som att kyrkans rikstäckande verksamhet skall vara i fara. Genomgången hur på farhågor och förhoppningar inom de fyra av man ser visar på två förhållanden kan värda att uppmärksamgrupperna som vara För det första förefaller inte skillnaderna mellan de båda grupper som ma. kommer kvar kyrkomedlemmar, dvs de solidariska tror de att stanna som reformisterna och de kvarstannande traditionalistema att vara särskilt stora.

viktigaste skillnaden är de förra genomgående kan betecknas Den att - som optimistiska på effektivisering Svenska kyrkan om den som - tror en av skildes från vilket de inte gör och denna attitydskillnad är staten senare

kanske den avgörande bakom deras ställningstagande till frågan om en åtskillnad mellan kyrkan och staten. För det andra är farhågorna störst och förhoppningarna minst inom den lilla grupp som beteckmts som protesterande traditionalister. Genomgången här ger en antydan om hur man skall förklara deras lite motsägande ställningstaganden vid de båda grundfrågorna. Det förefaller denna innefattar som om grupp personer som ser så stora negativa konsekvenser av en åtskillnad mellan kyrkan och staten att de ifrågasätter om det for dem blir möjligt att behålla medlemskapet i Svenska kyrkan. Storleksmässigt är gruppen marginell i fyrfältstypologin men man kan erinra om att de som är tveksamma till om de kommer att förbli medlemmar kyrkan inte ingår i bearbetningen här av och det finns i materialet antydningar om att man bland dessa delvis har samma attityder som de protesterande traditionalisterna har och denna grupp kan därför vara väl värd att uppmärksamma om frågan om en åtskillnad mellan Svenska kyrkan och staten fortsätter att aktuell. vara

GRUPP- STIFTSSKILLNADER I

QCH

SVARSFORDELNINGARNA

behandlas här varierar mellan olika individer men Attityder som de som mellan olika eller kategorier individer. I ett andra steg av också grupper av intervjumaterialet har de svarat frågorna delats bearbetningen av som och i detta avsnitt redovisas översiktligt de resultat efter kön, ålder osv uppdelningar. Skillnaderna mellan svarsfördelningarna man får vid dessa genomgående underkastats enkla statistiska prövningar inom grupperna har chi-squaretest för klarlägga de skillnader som med hjälp av att om hänföra till slumpen eller om det rör sig om framträder i svaren är att Med så stort material det som varit verkliga skillnader. ett pass som många skillnader är statistiskt signifikantillgängligt här finner man som endast fem procents skillnad i andelen ja-svar ta. Det behövs t ex cza för skall få sådan skillnad men det kan mellan män och kvinnor att man en skillnader har någon betydelse är socialt ifrågasättas om sådana signifikanta i det aktuella sammanhanget. Redovisningarna i fortsättsifferredovisningar vid varje enskild fråga och ningen sker utan noggranna signifikansnivåer och liknande. Skillnader och helt utan angivande av komprimerad textform och endast vid de mest centrala likheter påpekas i svarsfördelningarna. Formen för redovisningen motiveras frågorna återges skäl. Dels skulle framställningen svälla ut över alla gränser om av två olika tal skulle redovisas och kommenteras. Dels finns det skäl att anta att alla förhållandet det rör sig män och kvinnor eller det inte främst är det att om ligger bakom skillnaderna i svaren äldre och yngre personer som förhållanden att intresse och religion och frågorna utan att det är som

kyrklig aktivitet varierar mellan grupperna som ligger bakom de resultat som redovisas. Om t ex befolkningen i storstäder och befolkningen på landsbygden skiljer sig åt i sina svar på attitydfrågorna här behöver det inte var boendemiljön som är orsak till skillnaderna utan förklaringen kan ligga i att det finns fler religiöst intresserade eller kyrkligt aktiva i den ena miljön än i den andra.

3.1. Kön

Det har tidigare framgått att det finns en viss överrepresentation av kvinnor i intervjumaterialet. De tal som procenttalen beräknats på i detta avsnitt är 856 män och 1154 kvinnor vilket innebär att kvinnorna utgör drygt 57 procent av de tillfrågade; bastalen återges härefter inte i tabellerna. Med hänsyn till att den kyrkliga aktiviteten är så mycket större bland kvinnorna än bland männen är det inte Överraskande att fler kvinnor än män känner samhörighet med Svenska kyrkan. Det är också avsevärt fler kvinnor 81 procent än män 70 procent som aldrig funderat att lämna Svenska kyrkan. Däremot är skillnaderna obetydliga när det gäller synen på om Svenska kyrkan utför ett värdefullt arbete.

I föregående avsnitt tabell 2:13 redovisades ställningstagandena vid påståendena om Svenska kyrkans funktioner som balanstal mellan andelen som instämmer i att kyrkan har de olika funktionerna och andelen som tar avstånd från tanken att den har dessa funktioner. Tabell 3:1 är parallell med den tidigare sammanfattningstabellen och återger männens och

de påståendena samt beträffande det kvinnornas ställningstaganden vid sex

värdefulla i kyrkans arbete.

ställningstagandena till påståendena om Svenska Tabell 3:1 Sammanfattning av kyrkans funktioner bland män och kvinnor; balanstal.

Män Kvinnor

troende +92 +93 Vara en gemenskap för internationell rättvisa +86 +89 Bidra till i landet +75 +88 Värna om de svaga ceremonier +73 +82 Svara för och moral upprätthålls +56 +65 Verka för att rätt kristet +43 +59 Symbolisera att Sverige är evangeliet +36 +59 Förkunna

arbete i hela samhället +44 +52 Utför ett värdefullt värdefullt arbete den orten +25 +39 Utför ett egna

positiva tal bland kvinnorna än bland Helt genomgående finner man högre

små när det gäller de mest omfattade funktionerna männen. Skillnaderna är

betraktas helt obetydliga när det gäller vad som men de kan inte som

civilreligiösa funktionen och framförallt när det betecknats som den

evangeliet så att människor skall komma till gäller funktionen att förkunna

män och kvinnor föreligger också i attityden tro. En klar skillnad mellan

och kyrka vilket framgår tabell 3:2. åtskillnad mellan av till en stat

Tag 1,2 Svarsfördelningar bland män och kvinnor vid frågan Ser du i princip positivt eller negativt på en sådan åtskillnad mellan staten och kyrkan.

Över 50 procent av männen men endast drygt 40 procent av kvinnorna har en positiv inställning till att kyrka och stat skiljs åt. Balanstalen blir +22 respektive +4. De osäkra är dessutom något flera bland kvinnorna. Vid frågan om hur man själv skulle göra med sitt medlemskap vid skilsmäsen sa mellan kyrka och stat går skillnaderna i samma riktning men de är inte alls lika påtagliga som framgår av tabell 3:3.

Tabgll 3:3 Svarsfördelningar bland män och kvinnor vid frågan Hur tror du att du själv skulle göra med ditt medlemskapi Svenskakyrkan.

Förmodligen begära utträde 11%

Männen tror i något större utsträckning än kvinnorna att kyrkan skulle få aktiva medlemmar efter skilsmässa från staten och detta kan vara mer en spegling att de också tror att fler medlemmarna skulle lämna en av av Svenska kyrkan i ett sådant läge. Några könsskillnader i inställningen till kyrkan skulle ha skyldigheter mot icke-medlemmar och till att endast att medlemmar skulle kyrklig begravning kan inte iakttas. Kvinnorna en förordar i något större utsträckning än männen att medlemsavgifterna även till från staten fri kyrka skulle tas upp skattevägen. en Könsskillnaderna i fråga vad i det föregående avsnittet om som betecknades förhoppningar och farhågor inför en åtskillnad mellan som kyrka och stat sammanfattas i tabell 3:4. Uppfattningama redovisas som

balanstal.

Tabell 3:4 Sammanfattning mäns och kvinnors uppfattningar om vad som händer av om kyrka och stat skiljs åt; balanstal.

Sammanställningen visar att kvinnorna har något större farhågor för och har något mindre förhoppningar vad skilsmässa mellan kyrkan och om en staten skulle kunna leda till.

Ett slutkonstaterande om betydelsen av variabeln kön för ställningstagandena till de olika frågorna med anknytning till kyrka-statrelationerna måste bli att skillnaderna mellan män och kvinnor i de allra flesta fallen är tämligen obetydliga men att de skillnader som finns innebär att kvinnorna ser mer positivt på kyrkan och är mindre benägna för en förändring av såväl de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat som av det egna medlemskapet än vad männen är.

3.2. Ålder

Redan inledningsvis kan det konstateras att man vid nedbrytningar efter åldersvariabeln finner avsevärt större skillnader i inställning till kyrka-statkomplexet än man finner vid nedbrytningar efter könsvariabeln. Materialet har delats på fyra åldersgrupper: 1 18-29 år 541 personer; 2 30-39 år 476 personer; 3 40-49 år 520 personer; 4 50-60 år 449 personer. Vid frågan om man känner samhörighet med Svenska kyrkan finner man mycket stora åldersskillnader: Tio procent av de yngsta och över fyrtio procent av de äldsta säger att de känner mycket stark eller ganska stark samhörighet med Svenska kyrkan och sambandet med ålder vid denna fråga är helt lineärt. Skillnaderna är mycket mindre när det gäller den mer konkreta frågan om man funderat på att lämna kyrkan: Bland dem i åldern

30-39 år är det omkring 30 procent som någon gång haft tankar i den

riktningen, bland de yngsta och bland dem i fyrtioårsåldern är andelen omkring 25 procent och bland dem som är över femtio år är det endast 15 procent som haft tankar på att begära utträde ur Svenska kyrkan. De äldre

finner också i större utsträckning än de att Svenska kyrkan utför ett yngre värdefullt arbete. Detta framgår tabell 3:5 som också visar balanstalen av för uppfattningen om vikten av de olika funktioner som Svenska kyrkan fyller.

Tabell 3:5 Sammanfattning ställningstagandena till påståendena om Svenska av kyrkans funktioner inom olika åldersgrupper; balanstal. 18-29 år 30-39 år 40-49 år 50-60 år

Man kan först lägga märke till att det knappast föreligger några skillnader mellan de olika åldersgrupperna i bedömningen av hur viktiga de olika funktionerna är; rangordningen mellan balanstalen är i princip densamma i alla fyra Man finner endast obetydliga skillnader i synen på grupperna. att Svenska kyrkan skall erbjuda en gemenskap för de troende, bidra till internationell rättvisa och till att hjälpa de fattiga folken, värna om de i landet och bidra till social omsorg samt svara för ceremonier vid svaga viktiga händelser i människors liv. Däremot finns skillnader i hur viktigt tycker det är att Svenska kyrkan verkar för att rätt och moral man upprätthålls i samhället och är en symbol för att svenska folket är ett

kristet folk framförallt i att Svenska kyrkan förkunnar evangeliet så samt att människor kommer till tro. Något förenklat kan man säga att de skillnader finns framförallt går mellan dem som är under 40 år och som dem är över 40 år. En sådan skillnad framträder också mycket klart som vid frågorna Svenska kyrkan utför ett värdefullt arbete; det finns endast om majoriteteter inom de båda yngsta åldersgrupperna för en positiv svaga värdering av lokalförsamlingarnas arbete.

Den fråga många torde betrakta som en kärnfråga i undersökningen som är den inställningen till en åtskillnad mellan stat och kyrka. I svaren om denna fråga tabell 3:6 finner flera förhållanden som förtjänar att - - man kommenteras.

Tab 6 Svarsfördelning inom olika åldersgrupper vid frågan Ser du i princip positivt eller negativt en sådan åtskillnad mellan kyrkan och staten 18-29 år 30-39 år 40-49 år 50-60 år

I två raderna är värdena ungefär desamma för alla fyra áldersgruppema: av De tveksamma är ungefär lika många omkring en femtedel i alla grup- - och de mycket positivt på åtskillnad mellan kyrka och stat perna som ser en utgör också kring en femtedel oavsett vilken åldersgrupp man ser till. Man

kan iaktta klar ökning med ålder andelen som är mycket negativa till en av skilsmässa. Balanstalen inom de fyra blir: +16, +9, +20 en grupperna och O. I åldrarna till femtio år finns alltså en övervikt av personer med upp positiv inställning till en åtskillnad mellan kyrka och stat medan det i en den äldsta åldersgruppen väger jämnt mellan de positiva och de negativa. Man kan fråga vilket resultatet skulle blivit om undersökningen också innefattat i högre åldrar än upp till 60 år. Följande resonemang personer är helt hypotetiskt: Om också haft med åldersgruppen 61-70 år och man

talen redovisats antyder trend så att fått övervikt

om som ovan en man en av personer som är negativa till åtskillnaden i denna åldersgrupp, så hade visserligen det totala balanstal +12 för hela den undersökta populationen som redovisades i anknytning till tabell 2:14 blivit något lägre men fortfarande positivt Man kan förenklat säga att attityden inom inom en sådan tillagd åldersgrupp skulle tagits ut av attityden bland dem i åldern 40-49 år då skulle den positiva attityden till åtskillnaden bland dem men under 40 år stått kvar för hela materialet. Inte heller om ytterligare en åldersgrupp, 71-80-åringarna, hade ingått i undersökningen är det troligt att balanstalet för hela materialet bytt förtecken så att undersökningen visat på ett flertal av personer som är negativa till att Svenska kyrkan och staten skiljs åt; de äldre kohorterna är också mindre än de yngre. Åldersskillnaderna vid frågan hur skulle göra med om man tror man det egna kyrkomedlemskapet efter en eventuell åtskillnad framgår av tabell 3:7.

Svarsfördelningar inom olika åldersgrupper vid frågan Hur tror du att du själv skulle göramed ditt medlemskapi Svenskakyrkan. 18-29 år 30-39 år 40-49 år 50-60 år Säkert stanna kvar 48% 45% 58% 62% Förmodligen stanna kvar 27% 27% 22% 20%

Åldersskillnadema vid denna fråga är något mindre än vid den föregående frågan och i alla fyra åldersgrupperna är det vanligaste svaret, ett svar som avges av bortemot hälften, att man säkert skulle stanna kvar medlem som av Svenska kyrkan. Den största benägenheten att lämna Svenska kyrkan efter en eventuell skilsmässa från staten finner i åldersgruppen 30-39 man år där en femtedel med större eller mindre säkerhet säger skulle att man begära sitt utträde. Resultatet står helt i överensstämmelse med den här redovisade svarsfördelningen pä frågan tidigare funderat på att om man begära utträde Svenska kyrkan: Över 30 procent i den aktuella ur åldersgruppen säger sig ha haft sådana funderingar. I detta sammanhang förtjänar det också att framhållas att den för Svenska kyrkan mest positiva bedömningen av den allmänna utträdesbenägenheten efter eventuell en skilsmässa från staten ges inom den yngsta åldersgruppen. Av dem är som under 30 år tror 45 procent att högst femtedel medlemmarna skulle en av lämna kyrkan medan motsvarande procenttal i den närmast äldre gruppen

ligger något under 40. En klar åldersskillnad

finner man vid frågan om hur medlemsavgifterna till en från staten skild kyrka borde tas De äldsta upp: förordar uppbörd tillsammans med skatten medan de yngsta har de högsta

procenttalen såväl för att man använder särskilda inbetalningskort som för att formen är likgiltig. Tabell 3:8 redovisar hur man inom de olika åldersgrupperna ställer sig till olika förhoppningar och farhågor om vad som skulle hända om kyrkan skildes från staten.

Sammanfattning av uppfattningar inom olika åldersgrupper om vad som händer om kyrka och stat skiljs åt; balanstal. 18-29 år 30-39 är 40-49 år 50-60 år

om man dömer vad som skulle kunna inträffa inom Svenska kyrkan efter en skilsmässa från staten finner man vid två av farhågorna, den att kyrkomedlemmarna får betala mer till kyrkan än vad de gör och den att det blir svårt nu för kyrkan att upprätthålla sin verksamhet i glesbygden. I båda fallen är det den allra betonar risken än de andra yngsta gruppen som mer grupperna.

Redan i inledningen av avsnittet framhölls att de åldersskillnader som skulle redovisas vid flera av frågeställningarna är mycket påtagliga. Om dessa åldersskillnader kan man sammanfattningsvis säga att de visar på mindre gemenskap med och uppskattning av Svenska kyrkan och de

funktioner den fullgör bland de yngre än bland de äldre. De i flera avseenden stora attitydskillnaderna speglas emellertid inte i lika stora skillnader i attityden till en åtskillnad mellan stat och kyrka och framförallt inte i en lika stor skillnad i benägenheten att ge upp sitt medlemskap i Svenska kyrkan efter en eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat.

3.3. Bebyggelsemiljö

Det är nästan självklart att man förväntar att ställningstagandena till de frågor som var aktuella i intervjuundersökningen om relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skiljer sig mellan svarande från olika bebyggelsemiljöer. Det är välbekant att den kyrkliga aktiviteten är större på landsbygden än i de stora städerna och detta bör rimligen sätta spår i hur man svarat på frågorna. De intervjuade har delats i fem grupper efter sina svar på frågan om Vilken typ av bostadsort bor du i: l De som bor på landsbygden eller i orter med upp till 1 000 invånare Landsbygd; 2 De som bor i orter med 1 000 till 10 000 invånare Mindre tätorter; 3 De som bor i orter med 10 000 till 50 00 invånare Medelstora tätorter; 4 De som bor i orter med 50 000 till 100 000 invånare Större tätorter; 5 De som bor i orter med över 100 000 invånare Storstäder. I grupperna ingår 362, 392, 500, 244 respektive 362 personer. Det föreligger ingen större skillnad mellan dem som bor i olika bebyggelsemiljöer vad beträffar den känsla av samhörighet man tycker sig ha med Svenska kyrkan som sådan. Däremot är det helt klart så att avsevärt fler av dem bor på landsbygden känner en mycket stark eller ganska som

stark samhörighet med den församlingen än vad fallet är bland dem egna bor i storstäderna; procenttalen i de båda extrema bebyggelsemiljösom är 30 respektive ll. En viss skillnad kan också iakttas vid svaren på erna frågan funderat på att lämna Svenska kyrkan: Bland dem som bor om man på landsbygden drygt 80 procent nej medan andelen är knappt 70 svarar bland dem bor i storstäderna. Ställningstagandena till procent som funktioner sammanfattas i tabell 3:9. påståendena om Svenska kyrkans

Tabell 19 Sammanfattning ställningstagandena till påståendena om Svenska av kyrkans funktioner inom olika bebyggelsemiljöer;balanstal.

Landsbygd Mindre Medelstora Större Storstäder tätorter tätorter tätorter

Värna om svaga

Utför värdefullt arbete i samhället +58 +56 +44 +54 +36 Utför värdefullt arbete på egna orten +47 +43 +28 +31 +21

l den övre delen tabellen framträder ett mycket regelbundet mönster: av Balanstalen sjunker med storleken på bostadsorten vågrät läsning av

tabellen också nästan helt ensartat för de olika funktionerna lodrät men läsning tabellen. Skillnaderna är emellertid inte särskilt påtagliga mellan av olika bebyggelsemiljöer. Det är endast vid påståendena Det är viktigt att

vi har Svenska kyrkan som en symbol för att svenska folket är ett kristet folk och Det är viktigt att Svenska kyrkan förkunnar evangeliet så att människor kommer till tro som man finner påtagliga skillnader mellan dem som bor på landsbygden och dem som bor i storstäderna. I den nedre delen av tabellen kan observera att balanstalet man som sammanfattar attityden till värdet kyrkans arbete på den orten är av egna klart mindre bland dem som bor i större orter än bland dem som bor i glesbygd eller i små tätorter; snittet går mellan tätorter med till 10 upp 000 invånare och tätorter med över 10 000 invånare. Ett likartat men inte helt identiskt mönster finner vid frågan inställningen till man om en skilsmässa mellan kyrka och stat vilket framgår av tabell 3:10.

T Svarsfördelningar inom olika bebyggelsemiljöer vid frågan Ser du i princip positivt eller negativt på en sådan åtskillnad mellan kyrkan och statenil. Landsbygd Mindre Medelstora Större Storstäder tätorter tätorter tätorter

Inom alla fem bebyggelsemiljöerna finner man en övervikt av personer som är positiva till en skilsmässa mellan kyrka och stat. Balanstalen blir +7, +3, +9, +29 och +26. Opinionen är alltså mycket delad i frågan på orter med upp till 50 000 invånare medan det finns övervikt en av personer som

är positiva till relationsförändringen i de större orterna. Opinionsskillnaderåterspeglas emellertid endast svagt i svaren på frågan om hur man tror na skulle göra med det kyrkomedlemskapet efter en eventuell man egna skilsmässa vilket framgår av tabell 3:11.

Tamll 3311 Svarsfördelningar inom olika bebyggelsemiljöer vid frågan Hur tror du att du själv skulle göra med ditt medlemskap i Svenska kyrkan.

Landsbygd Mindre Medelstora Större Storstäder tätorter tätorter tätorter

Det är endast något flera på landsbygden och i de mindre tätortema cza 80

procent än i de större tätorterna och storstäderna cza 75 procent som är

eller mindre övertygade att de skulle stanna kvar som kyrkomedmer om lemmar Svenska kyrkans relationer till förändrades. även om staten Skillnaden är helt obetydlig särskilt om man jämför skillnaderna vid t ex frågorna värdet lokalförsamlingens arbete och om kyrkans uppgift om av att evangelisera. Det kan i detta sammanhang också påpekas att det inte heller föreligger några skillnader mellan dem som bor i olika bebyggelsemiljöer i uppfattningen hur stor andel kyrkomedlemmama i allmänom av het skulle lämna kyrkan efter skilsmässa från staten. Några skillsom en nader i uppfattning hur medlemsavgifterna till en från staten skild kyrka om

skulle samlas in finns inte mellan dem som bor på landet och dem som bor

i storstäderna.

I fråga om uppfattningarna om vad skulle kunna hända positivt som såväl som negativt med Svenska kyrkan efter en skilsmässa från staten finner man tämligen små skillnader mellan olika bebyggelsemiljöer och

tabell 3:12 återges lika mycket för att det skall finnas en parallellitet i

framställningen om betydelsen olika bakgrundsvariabler för att av som siffrorna säger något tydligt vilka farhågor och förväntningar finns om som i olika bebyggelsemiljöer.

Tabell 2:12 Sammanfattning uppfattningar inom olika bebyggelsemiljöer vad av om som händer om kyrka och stat skiljs åt.

Landsbygd Mindre Medelstora Större Storstäder tätorter tätorter tätorter

Partiemas inflytande minskar +38 +33 +45 +44 +42 Medlemmarna får betala mer +33 +42 +41 +45 +42 Mindre en kyrka för hela folket +26 +13 +21 +25 +22 Kyrkan blir mer effektiv i sitt arbete +18 +11 +22 +41 +29 Verksamhet i glesbygd inskränks +20 +9 +13 +22 +8 Styrning av representativa grupper 37 29 41 43 46 - - - - -

Av den systematik som framträdde i tabell 3:9 med sjunkande tal från

vänster till höger och uppifrån och ner ser man inte mycket i denna tabell,

dvs ställningstagandena till de olika farhågorna och förhoppningarna hänger föga med i vilken bebyggelsemiljö de svarande bor Mest samman överraskande är kanske den totala avsaknaden av systematik i svaren hur kyrkans verksamhet i glesbygden skulle utvecklas. frågan om

En sammanfattning de resultat presenterats med utgångspunkt från av som nedbrytningen intervjumaterialet efter de svarandes bebyggelsemiljö blir av finner klara skillnader sammanhänger med boendeortens att man som

storlek när det gäller den aktuella bedömningen Svenska kyrkans

av verksamhet och dessa skillnader går helt i den förväntade riktningen. Däremot är skillnaderna både mindre och osystematiska när intervmer jupersonerna från olika bebyggelsemiljöer bedömer den egna relationen till kyrkan och den eventuella utvecklingen inom en från staten skild kyrka.

3.4. Stift

Intervjumaterialet har inte bara delats efter i vilken bebyggelsemiljö de intervjuade är bosatta utan också efter i vilken del landet de bor. Den av naturliga geografiska indelningsgrunden när det gäller frågeställningar som de här är aktuella är den de tretton stiften erbjuder. I materialet som som från Sifo i vilken kommun de intervjuade bor och på grundval av anges denna uppgift har stiftsindelning gjorts; i de få fall där alla församen lingarna i kommun inte hör till stift har hela kommunen förts till en samma det stift har den större delen kommunens invånare inom sina som av gränser.

Att presentera intervjupersonernas svar och uppfattningar i tabeller som täcker alla tretton stiften skulle bli oöverskådligt och analyserna sådana av mastodonttabeller kunde också ge möjlighet både till feltolkningar och till ganska godtyckliga eller tillfälliga påpekanden enstaka procenttal. om Materialet har därför analyserats på ett annat sätt än tidigare när det gäller stiftsvariablen: Varje enskilt stift har ställts emot resten av Svenska kyrkan vid framtagandet av tabeller för samtliga de variabler som presenterats tidigare i framställningen. Vid tolkningen tabellerna har ett strikt av kriterium använts för att bestämma uppfattningarna i det enskilda stiftet om skiljer sig från uppfattningarna i de sammantagna andra tolv stiften. Detta kriterium har varit att avvikelsema mellan svarsfördelningarna måste vara så stora att sannolikheten är mindre än fem procent att rent slumpman mässigt får dessa svarstördelningar. Med tekniskt språkbruk innebär detta att endast skillnader som är signifikanta på S-procentsnivån beaktats. I fortsättningen av avsnittet redovisas för varje enskilt stift undantagandes - Visby stift som i materialet endast representeras tolv individer vid av vilka frågor och påståenden man finner skillnader av den angivna storleken. Redovisningen sker utan tabeller. Svaren från de intervjuade 116 personer i Uppsala stift avviker på en enda punkt från svaren från intervjupersonerna i resten av landet: Det är något färre i ärkestiftet 4% än i de sammantagna övriga stiften 13% som tror att en så stor andel som mer än hälften av Svenska kyrkans medlemmar skulle lämna kyrkan efter skilsmässa från staten. Svaren en från de 232 intervjupersoner som bor i Linköpings stift skiljer sig också endast på en punkt från svaren från alla andra intervjuade: Något färre framhåller att det är viktigt att Svenska kyrkan för ceremonier vid svarar viktiga händelser i människors liv.

Till de stift där finner förhållandevis många avvikelser i svaren från man de totala svarsfördelningarna hör Skara stift 147 personer. Skillnaderligger i större andel framhåller att känner samhörighet med na att en man Svenska kyrkan, att fler betonar att det är viktigt att Svenska kyrkan verkar för att rätt och moral upprätthålls i samhället, att färre betonar att Svenska kyrkan skall gemenskap för de troende och fler framhåller vara en den skall förkunna evangeliet så att människor kommer till tro, att fler att avstånd från tanken endast medlemmar skulle få en kyrklig tar att begravning staten och kyrkan skildes åt och kanske viktigast att det om - är fler tror att de skulle behålla sitt medlemskap i Svenska kyrkan som även om den vore skild från staten. Även när granskar de avgetts av de intervjuade i man svar som Strängnäs stift 138 personer i relation till de övriga kyrkomedlemmarnas finner fiera avvikelser dessa avvikelser går i andra svar man men riktningen jämfört med avvikelserna i Skara stift. I Strängnäs stift är det således vanligare att säger att känner mycket liten samhörighet man man både med Svenska kyrkan och med den församling inom Svenska kyrkan tillhör. Det är dubbelt så många i Strängnäs stift 25 procent som man i kyrkan för övrigt 12 procent uppger att de säkert eller som som förmodligen skulle lämna Svenska kyrkan efter en skilsmässa från staten medan det är färre ställer sig bakom att kyrkans medlemsavgifter som skulle tas via skattsedeln. De 122 från Västerås stift visar många punkter tendenser svaren att avvika från övriga det är endast vid två frågor som man med svar men det här använda kriteriet finner så stora skillnader i svarsfordelningama att de skall redovisas: Det är färre helt och fullt ställer sig bakom som Svenska kyrkans evangeliserande funktion det är också färre som ser men

positivt på en skilsmässa mellan kyrkan och staten; procenttalet för Västerås stift är 30 mot 47 för de sammantagna andra stiften. I svaren från Växjö stift 164 personer finns inte någon skillnad från övriga svar att nämna här och svaren från Lunds stift 304 personer är nästan lika normala; den enda skillnaden är det är färre från Lundastiftet än bland kyrkomedlemmarna i övrigt som tror att partiernas inflytande över kyrkans verksamhet skulle minska efter en skilsmässa från staten. Svarsfördelningarna bland de intervjuade 231 personer i Göteborgs stift skiljer sig på några punkter från de totala svarsfördelningarna. Det är färre som bejakar att Svenska kyrkan utför ett värdefullt arbete för hela det svenska samhället, det är fler som tror att Svenska kyrkan skulle bli mer effektiv efter en skilsmässa från staten och det är färre som befarar att det skulle bli problem att upprätthålla kyrkans verksamhet i glesbygden. Bland de 94 intervjupersonerna från Karlstads stift finner man det i jämförelse med hela materialet är fler som sluter upp bakom påståendet att På den ort där jag bor utför Svenska kyrkan ett arbete som är värdefullt för alla och även att det är fler som tycker det är viktigt att Svenska kyrkan verkar för att rätt och moral upprätthålls i samhället Några andra skillnader att notera finns inte. Från jämförelserna mellan de svarande från Härnösands stift 97 personer och övriga svarande kan man endast notera en tendens mot att de förra anger att de känner något större samhörighet med den egna församlingen. Även i från Luleå stift 108 personer finns endast svaren en skillnad att notera och den är knappast anmärkningsvärd: Det är fler i detta stift än i kyrkan för övrigt som befarar att Svenska kyrkan efter en skilsmässa från staten kan svårt att bedriva verksamhet i samma utsträckning som nu i glesbygdsområdena.

Stockholms stift i materialet 326 Dessa visar representeras av personer. i flera avseenden mindre positiv inställning till Svenska kyrkan än de en intervjupersonerna. Det är således klart färre säger att de övriga som känner samhörighet med den församlingen och det är också klart en egna färre tycker att Svenska kyrkan utför ett värdefullt arbete den egna som Fler bland dem kommer från Stockholms stift än bland övriga orten. som har någon gång haft funderingar på att lämna kyrkan och det är färre bland stockholmarna tycker det är viktigt att vi har Svenska kyrkan som som

symbol för svenska folket är ett kristet folk. Inom denna grupp är

en att det också färre 64 procent än bland de övriga 74 procent som framhåller kyrkans evangeliserande funktion är viktig. Trots dessa skillnader finner att ingen signifikant skillnad i inställningen till en skilsmässa mellan man kyrkan och staten mellan dem bor i Stockholms stift och dem som bor som i landet och utträdesbenägenheten ur en från staten skild kyrka är resten av endast obetydligt högre bland de förra 17 procent mot 13 procent. Den enda följden eventuell skilsmässa som betonas mera i Stockholms av en stift än i de andra stiften är den att Svenska kyrkan skulle få mer aktiva medlemmar.

Sammanfattningsvis kan säga att analysen med utgångspunkt från de man svarandes stiftstillhörighet visar på förvånansvärt små skillnader och skillnaderna förefaller med några undantag vara tillfälliga och osystematiska. Det är möjligt att att gruppera stiften så att de täckte större man genom regioner skulle kunna fram ytterligare några skillnader och det är också möjligt att jämförelser mellan enskilda stift skulle ge till resultat att man kunde peka på stift markant skiljer sig från varandra. Slutsatsen av som genomgången den gjort här är dock enkel: I materialet framträder som

knappast några påtagliga och systematiska regionala särintressen i synen Svenska kyrkan eller i uppfattningarna om kyrka-statfrågan.

3.5. Yrke och utbildning

Sifo-materialet innehåller inte någon ingående yrkesklassificering. Däremot ställdes en fråga om Vad har du för sysselsättning Är du arbetare, tjänsteman, egen företagare eller hemarbetande eller vad Av de svarande uppger över tre fjärdedelar att de är arbetare eller tjänstemän och de som gett dessa svar har gjorts till föremål för en särskild jämförelse varvid män och kvinnor jämförts var för sig. Redovisningen sker på sätt samma som i föregående avsnitt, dvs endast skillnader som är statistiskt signifikanta på femprocentsnivån redovisas. Antalet i de olika är: personer grupperna Manliga arbetare 345, manliga tjänstemän 397, kvinnliga arbetare 395 och kvinnliga tjänstemän 467. Det finns en svag tendens att tjänstemännen särskilt de kvinnliga - känner starkare samhörighet med Svenska kyrkan sådan än vad som arbetarna gör men det är också så att något större andelar tjänstemännen av än av arbetarna funderat på att lämna kyrkan. Bland kvinnorna är det också fler bland arbetarna än bland tjänstemännen som framhåller att det arbete som kyrkan utför såväl allmänt som lokalt är värdefullt. Kom- - binationen av resultat är skulle förtjäna djupare analys.När det gäller en

vikten av de kyrkans olika funktioner de svarande hade att ta ställning

som till är skillnaderna mellan tjänstemän och arbetare obetydliga. En enda och mycket påtaglig skillnad finns dock: Det är bland männen vanligare att

arbetarna framhåller kyrkans sociala funktion att värna de svaga i om landet och bidra till rättvisa och social omsorg. Bland kvinnorna tjänstemännen positivt en åtskillnad ser ser mer och kyrkan än arbetarna; procenttalen bland männen pekar i mellan stat riktning. Någon skillnad mellan arbetare och tjänstemän i hur man samma skulle göra med det kyrkomedlemskapet efter en eventuell tror man egna skilsmässa föreligger däremot inte Både bland män och kvinnor är det åtskilligt fler arbetarna än tjänstemännen som förordar att en från av av staten skild kyrka får ta sina medlemsavgifter via skattsedeln. upp Såväl bland männen bland kvinnorna är det fler av tjänstemännen som än arbetarna tror att Svenska kyrkan skulle få mer aktiva medav som lemmar efter skilsmässa från det är också särskilt bland en staten, men kvinnorna fler tjänstemännen betonar att Svenska kyrkan i det nya - av som läget också skulle ha skyldigheter mot icke-medlemmar. När det kommer till så konkret fråga endast kyrkomedlemmar skulle kunna få en som om kyrklig begravning är dock de kvinnliga arbetarna mest liberala en gentemot icke-medlemmarna. I fråga förhoppningar och farhågor så är det såväl bland män som om kvinnor åtskilligt fler tjänstemännen än av arbetarna som har förav hoppningen att en skilsmässa från staten skulle göra Svenska kyrkan mer effektiv medan arbetarna män såväl som kvinnor oftare uttrycker - farhågor både för att grupper inte är representativa för medlemmarsom intressen och uppfattningar kommer att styra kyrkan och för att nas kyrkans verksamhet i glesbygden blir svår att upprätthålla. En försiktig slutsats jämförelserna mellan arbetare och tjänstemän av i hållningen till olika delar av kyrka-statfrågan blir att arbetarna är något tveksamma i förhållande till stora förändringar och att de något mer mer

framhåller negativa än positiva följder av en skilsmässa. Resultaten kan sammanhänga med att arbetargruppen och tjänstemannagruppen har olika sammansättning vad beträffar ålder och hör hemma i olika bebyggelsemiljöer. Några kontroller för dessa faktorer har dock inte gjorts. Grupperna bör också skilja sig vad beträffar utbildning och för att klarlägga vilken betydelse utbildningsvariabeln har för ställningstagandena i de aktuella frågorna har tjänstemännen i materialet indelats i tre utbildningsgrupper: l De som har grundskola eller folkskola 122 personer; 2 De som anger utbildning på gymnasienivå 332 personer; 3 De som anger utbildning på högskolenivå eller vid universitet 318 personer. Liksom tidigare begränsas resultatredovisningen så att endast påtagliga skillnader mellan de olika utbildningsgrupperna inom tjänstemannakollektivet omnämnes. Man finner den största samhörigheten med Svenska kyrkan såväl allmänt som på lokalplanet bland dem som har den längsta utbildningen men det är också inom denna grupp som man finner den största andelen av personer som någon gång funderat på att lämna Svenska kyrkan. Beträffande kyrkans funktioner är det något fler bland de högutbildade än framförallt bland dem med gymnasieutbildning som betonar värdet av kyrkans internationella engagemang. ställningstagandet för att det är viktigt att Svenska kyrkan är en gemenskap för de troende är också mer entydigt bland de högutbildade än inom de andra två utbildningsgrupperna Den viktigaste och klaraste skillnaden när det gäller bedömningen av kyrkans

funktioner är dock att det är fler bland dem vilkas utbildning inskränker sig

till folkskolagrundskola än inom de övriga grupperna som betonar kyrkans evangeliserande funktion. De högutbildade tjänstemännen skiljer ut sig från de andra två tjänstemannagrupperna genom att avsevärt fler bland dem uttalar en positiv

inställning mellan kyrkan och Däremot finner man till en skilsmässa staten. inga påtagliga skillnader mellan de utbildningsgrupperna i bedömningen tre hur kommer att göra med det kyrkomedlemskapet efter en av man egna eventuell skilsmässa. De har den längsta utbildningen tror i större som utsträckning än andra kyrkomedlemmarna skulle bli aktiva efter en att mer åtskillnad mellan kyrkan och staten de är också mera angelägna om men betona att kyrkan även i det läget skulle ha skyldigheter gentemot att nya dem inte är medlemmar. Ifråga förhoppningar och farhågor så tror som om främst de tjänstemän har utbildning högskolenivå att Svenska som kyrkan åtskillnad från staten skulle bli mer effektiv medan främst genom en de tjänstemän vilkas utbildning inskränker sig till grund- eller folkskola uttalar farhågor för kyrkan får ledning med åsikter som dåligt att en överensstämmer med kyrkomedlemmarnas åsikter.

De skillnader kommer fram vid den begränsade analysen av utsom bildningsnivåns betydelse För ställningstagandena till olika delar av kyrka-statkomplexet kan inte sägas gå i någon bestämd riktning. Man kan möjligen våga sammanfatta resultaten att utbildningstidens längd inte har någon större betydelse i det aktuella sammanhanget.

3.6. Formell relation till Svenska kyrkan

Det är välbekant att Svenska kyrkan har många medlemmar som inte är döpta. Vid intervjuerna ställdes fråga man var döpt inom Svenska en om kyrkan och visade att åtta procent av kyrkomedlemmarna i de svaren

aktuella åldersgrupperna inte var döpta enligt Svenska kyrkans ordning eller i någon av de andra nordiska statskyrkorna. Motsvarande fråga ställdes också beträffande konfirmationen och det visade sig att l8 procent av kyrkomedlemmarna inte är konfirmerade. På grundval dessa har av svar de intervjuade indelats i tre grupper: 1 Personer både är döpta och som konfirmerade 1599; 2 Personer som är döpta inte konfirmerade men 238; 3 Personer varken är döpta eller konfirmerade 126. Den lilla som restgruppen 28 personer som uppger sig inte döpta däremot - - vara men konfirmerade har inte beaktats som en särskild Grupperna döpta grupp. men konfirmerade och varken döpta eller konfirmerade har var för sig jämförts med normalgruppen döpta och konfirmerade kyrkomedav lemmar. Principerna för redovisningen resultaten bearbetningama är av av desamma som i de föregående avsnitten. De som är döpta men konfirmerade skiljer sig i många avseenden från de kyrkomedlemmar som är både döpta och konñrmerade. De förra uppger att de känner mindre samhörighet både med Svenska kyrkan som sådan och med den lokala församlingen. En tredjedel av dem har också funderat på att begära utträde ur kyrkan. Jämförelsevis stora andelar av dem tycker inte att det arbete Svenska kyrkan utför är särskilt värdefullt. Vad beträffar kyrkans funktioner anser man den ceremoniella funktionen, den identitetsgivande funktionen, den ordningsgivande funktionen, den diakonala funktionen och den evangeliserande funktionen mindre vara viktiga än vad den stora massan av kyrkomedlemmar anser; däremot är uppfattningarna ungefär desamma om värdet kyrkans internationella av arbete och av dess funktion som gemenskap för de troende. Mot denna bakgrund är det överraskande att finna att inställningen till en skilsmässa mellan kyrkan och staten är ungefär densamma i de båda

Det är dock avsevärt fler de döpta konfirmerade 27 grupperna. av men procent de både döpta och konfirmerade 10 procent tror de än av som begära utträde Svenska kyrkan efter skilsmässa från staten. Vid skulle ur en återstoden frågorna, dvs de gäller kyrkans skyldigheter mot av som icke-medlemmar, formen för betalning medlemsavgift och de olika av förhoppningarna och farhågorna vad skulle kunna hända med om som Svenska kyrkan efter åtskillnad mellan kyrka och stat finns inga en skillnader att notera med det kriterium som satts upp här. Den mindre består kyrkomedlemmar som varken är gruppen som av döpta eller konfirmerade visar vid de första frågorna inga eller obetydliga skillnader jämfört med den döpta och konfirmerade. Man stora gruppen av känner grad samhörighet med Svenska kyrkan och med den egna samma av församlingen och tycker i ungefär utsträckning att kyrkan utför man samma värdefullt arbete. Något fler de icke-döpta än de döpta 30 ett av av respektive 20 procent säger att de någon gång funderat på att lämna Svenska kyrkan. Vad gäller inställningen till de kyrkliga funktioner som efterfrågades förelåg skillnad i ett enda avseende: De odöpta och en okonfirmerade betonade i större utsträckning Svenska kyrkans funktion att evangelisera så att människor kommer till tro. Inom den marginella också positiv till åtskillnad mellan kyrkan och gruppen var man mer en och det fler inom denna 25 procent än inom den stora staten var grupp 10 procent sade att de säkert eller förmodligen skulle begära gruppen som sitt utträde Svenska kyrkan relationsförändring i förhållande till ur om en kommer till stånd. Marginalgruppen förordar också i något större staten utsträckning medlemsavgifter till kyrkan betalas i form av en särskild att inbetalning. Beträffande förhoppningarna och farhågorna finner man att de odöpta och okonfirmerade något tror på en effektivisering av mer

kyrkan och något mer befarar att det blir svårt med verksamheten i glesbygden än vad de döpta och konfirmerade kyrkomedlemmarna gör. Resultaten ovan kan delvis förefalla överraskande och kanske rent av paradoxala men de har en förklaring. På en fråga om man brukar delta i gudstjänster som andra samfund än Svenska kyrkan anordnar visar det sig att 40 procent av de medlemmar Svenska kyrkan varken av men som är döpta eller konfirmerade inom Svenska kyrkan svarar att de gör så medan motsvarande andel såväl bland de medlemmar av Svenska kyrkan som är döpta och konfirmerade som bland de som är döpta men konñrmerade är ungefär 10 procent. Utöver de kyrkomedlemmar nu deltar som i gudstjänster som andra samfund ordnar kan anta att det finns man ytterligare odöpta och okonfirmerade kyrkomedlemmar som har sin bakgrund i dessa samfund men som inte är aktiva inom dem. Det intressanta är att gruppen i så liten utsträckning skiljer sig från normalmedlemmarna i sin känsla av samhörighet och i sina uppfattningar vad kyrkan är bra om för. Som de verkliga marginalmedlemmarna framträder inte de odöpta och okonñrmerade utan de döpta men okonfirmerade.

4. MEDLEMSKAP OCH KYRKLIG BINDNING

Föregående två avsnitt diskuterade dels den totala svarsfördelningen vid enskilda intervjufrågor, dels hur medlemmar med olika social bakgrund såg på kyrkan och sitt medlemskap. När det gäller den sociala bakgrunden, exv ålder, kön eller bebyggelsemiljö, betonades att denna i sig var mindre betydelsefull. Däremot kan anta att intresse för religion och kyrka varierar man olika bakgrund och det är denna variation mellan grupper med att senare är grundläggande för hur upfattar olika aspekter av kyrka-statsom man frågan. En indelning efter social bakgrund säger således långtifrån allt om vilka medlemskategorier är intresse när det gäller hur medlemmarsom av na ser på kyrka och medlemskap. Det är således välkänt att medlemmarna visar varierande grad av kontakter med och känslomässig bindning till kyrkan. Följande avsnitt skall diskutera indelning kyrkans medlemmar utifrån detta förhållande, d en av utifrån deras varierande grad yttre objektiva och inre subjektiva v s av band med kyrkan. Man kan därför säga att avsnittet knyter an till en forskningsinriktning syftar till att dela in medlemmarna i kyrkor och som samfund i olika delkategorier alltefter hur nära eller avlägset de befinner sig från samfundets eller församlingens centrum. Ett följande avsnitt kommer att diskutera utträdesbenägenhet, åsikter i kyrka-statfrågan hos de medlemskategorier den aktuella indelningen resulterar m m

4.1. Objektiv bindning till kyrkan

Den objektiva bindningen gäller medlemmarnas faktiska kontakter med kyrkan. Dessa kontakter kan avse l kyrkliga handlingar och 2 kyrkobesök. De båda aspekterna tillmäts här likvärdig betydelse, inte minst eftersom Svenska kyrkan är en evangelisk folkkyrka. Då de båda aspekterna gäller medlemmarnas yttre praxis kommer den aktuella dimensionen växelvis att benämnas objektiv eller praktisk bindning.

4. l l Kyrkliga handlingar

. .

De kyrkliga handlingar som beaktas här är dop, konfirmation och vigsel. Beträffande de två förstnämnda beaktas såväl den egna praktiken som eventuella barns. När det gäller de kyrkliga handlingarna skulle man naturligtvis också kunna beakta begravning, men eftersom den praktiska bindningen härvidlag knappast differentierar mellan olika medlemskategorier och det dessutom är svårt att i en enkätundersökning fråga vad man tänker om sin egen begravning, bortser här från denna kyrkliga handling. I ett senare avsnitt kommer dock inställning till begravning i Svenska kyrkans ordning att diskuteras ur ett annat perspektiv, nämligen vad olika medlemskategorier anser om begravning i Svenska kyrkans ordning för dem som inte är medlemmar i kyrkan. Beträffande dopet anger 92 procent att de är döpta i Svenska kyrkan eller i någon av de nordiska folkkyrkorna. Här föreligger inga nämnvärda ålderskillnader, utan de odöpta medlemmarna är i stort sett jämnt fördelade

de aktuella åldersintervallen. När det gäller konfirmation anger något över 82 de är konfirmerade i Svenska kyrkan. Bland de färre eller procent att mellan 18 och 30 år är konfirmationsfrekvensen något yngsta medlemmarna i övriga 7396 jämfört med 85%. När det slutligen gäller lägre än grupper 80 dem är gifta eller tidigare gifta att de vigsel anger procent av som

vigdes i Svenska kyrkans ordning av präst i svenska kyrkan. Här

en uppvisar de är i åldersintervallet 30 till 39 år något lägre 71% som en ingångna i kyrkans ordning jämfört med de äldsta i frekvens äktenskap åldern 50 till 60 år 88%. När det gäller dem har barn 85 procent att samtliga barn som anger är döpta i Svenska kyrkan, medan ytterligare 5 procent anger att åtminstone något barnen är döpta. De yngsta föräldrarna syns vara något mer av döpa sina barn. Av de småbarnsföräldrar är i åldern obenägna att låta som 18 till 29 år 16 att de inte låtit döpa sina barn. Andelen anger procent sjunker succesivt bland de äldre och är 7 procent bland de föräldrar som är i åldern 50 till 60 år. Detta resultat kan upphov till ett försiktigt ge antagande andelen odöpta medlemmar kan komma att öka något. om att För erhålla sammanslaget mått på utnyttjandet av de kyrkliga att ett handlingarna kommer på frågorna man själv är konfirmerad svaren om och därmed döpt vigd inom Svenska kyrkan tillsammans med svaret resp på frågan låtit döpa sina barn att användas. För dem som är om man egna ogifta eller inte har några barn kommer på två frågor om man anser svaren att vigsel i Svenska kyrkan är att föredra framför borgerlig vigsel resp om föräldrar bör låta döpa sina barn att användas. Att ogifta ocheller barnlösa besvarat dessa båda frågor jakande således likvärdigt med att själv anses ha gift sig i Svenska kyrkans ordning att ha låtit döpa sina barn. Förresp delningen i detta sammanslagna mått blir:

a 56 procent är konñrmerade och därmed döpta och vigda samt har låtit döpa sina barn i Svenska kyrkan. Hit förs även de konfirmerade ogifta ocheller barnlösa som angivit att vigsel i Svenska kyrkan är att föredra ocheller att föräldrar bör låta döpa sina barn; b 28 procent uppfyller minst två av kritema enligt ovan; i drygt hälften av dessa fall uppfylls kriterierna angåendekonfirmation och barnensdop medani en knapp tredjedel kriterierna om konfirmation och vigsel är uppfyllda; c 16 procent uppfyller enbart ett av de tre kriterierna; i merpartenav dessa fall uppfylls kriteriet om konñrmation. C:a hälften har konfirmerats medan en tredjedel har låtit döpa sina bam.

Med detta mått på utnyttjande av de aktuella kyrkliga handlingarna kan man således säga att drygt hälften av kyrkans medlemmar har nyttjat dem fullt ut.

4. l .2. Kyrkobesök

Man kan besöka kyrkor av olika anledningar. Det kan exempelvis gälla gudstjänstbesök eller att lyssna på konserter eller annan kyrkomusik. Man kan också besöka kyrkor för privat andakt, för att uppleva stämning eller för att se på arkitektur eller sevärdheter. Tabell 4:1 presenterar resultaten för tre frågor om sådana besök.

Kyrkobesök bland Svenska kyrkans medlemmar i åldersintervallet 18 60 Tabell 4;] är våren 1991. 1-lur ofta deltar Du i gudstjänst i Svenska kyrkan

gäng i veckan 1% Minst en

Hur ofta besöker Du en kyrka för att: Lyssna till konsert Uppleva stämning eller kyrkomusik eller se sevärdheter

vet Summa: n 2001 100% 100%

gudstjänstbesökens del visar resultaten att 6 procent deltar i gudstjänst För regelbundet varje månad medan 44 procent säger att de aldrig besöker gudstjänst. Här föreligger stora skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland i åldern 18 till 29 år 3 procent att de besöker de yngsta anger gudstjänst regelbundet varje månad medan 60 procent säger att de aldrig deltar. Bland dem är i åldern i åldern 50 till 60 år är motsvarande som värden 12 och 30 Gudstjänstbesök är således betydligt vanligare procent. de äldre medlemmarna. De resultat angivits ovan stämmer väl bland som med resultat från andra studier. När det däremot gäller resultaten för besöken vid kyrkomusik resp för uppleva stämning kan dessa något svårtolkade. 1 varje fall för att synas mer

kyrkomusikens del skulle svaren kunna bero på vilket utbud som finns på boendeorten. Svarsalternativet ofta skulle därmed kunna betyda olika saker alltefter det lokala utbudet. En sambandsanalys visar emellertid att de som ofta besöker kyrkan för att lyssna på konserter eller annan kyrkomusik i stort sett är samma personer som deltar regelbundet i gudstjänster. De som deltar i gudstjänster besöker m a 0 kyrkor för att lyssna på kyrkomusik och tvärt om. De som aldrig besöker en kyrka for att lyssna på kyrkomusik deltar heller inte i gudstjänster. Om man ser till hela svarsfördelningen för musikbesöken kan man också säga att kyrkobesök i samband med konserter eller annan kyrkomusik är minst lika sällsynta som gudstjänstbesök. När det slutligen gäller de enskilda kyrkobesöken i samband med att man vill uppleva stämning eller se sevärdheter är dessa betydligt vanligare än de båda andra typerna av kyrkobesök. En knapp femtedel 17% säger att de ofta besöker kyrkor av detta skäl medan enbart 23 procent anger att de aldrig gör det. Det är naturligtvis svårt att ha någon uppfattning om det religiösa eller kyrkliga utbytet av dessa besök. Men sambandsanalyser visar även här att det finns ett tydligt samband mellan enskilda kyrkobesök och exv gudstjänstdeltagande. De som besöker gudstjänster ofta gör också enskilda kyrkobesök. Det är heller inte särskilt många som aldrig deltar i gudstjänster eller som aldrig besöker en kyrka för att lyssna på kyrkomusik som gör enskilda kyrkobesök. Sådana samband visar att alla tre formerna för kyrkobesök kan sammanföras till en dimension och därmed betraktas som mer eller mindre enhetliga kyrkobesök.

överväganden kan visa följande uppställning för kyrkobe- Efter dessa man sökens del. Man kan således säga att:

20 kyrkans medlemmarär regelbundna kyrkobesökare, dvs att de a procent av deltar i gudstjänster minst gång i månaden eller att de besöker kyrkor ofta för en att antingen lyssna till kyrkomusik eller för enskilda besök; 38 kyrkans medlemmar är tillfälliga kyrkobosökare, dvs att de b procent av besöker gudstjänst någon gång ibland, eventuellt tillsammans med tillfälliga kyrkobesök för att lyssna till musik eller enskilda kyrkobesök;

c 42 aldrig besöker kyrkor, dvs att de aldrig deltar i gudstjänster och procent besöker kyrkor någon enstaka gång för att lyssna musik eller för som mest enskilda kyrkobesök.

Det finns självfallet alternativ till denna indelning. Man skulle exempelvis kunna dela kategorin aldrig besöker kyrkor i flera undergrupper. upp som Skilda analyser inte presenteras här visar dock att sådana uppdelningar som inte tillför de kommande analyserna någon väsentlig information. Av det skälet kvarhålls den enkla uppdelningen ovan.

4.1.3. Ett sammanfattande mått på praktisk bindning

Härmed har två sammanfattande mått på praktisk bindning till kyrkan Det måttet avsåg utnyttjande de kyrkliga handlingarna presenterats. ena av och det andra kyrkobesök. De båda måtten kan nu sammanföras till ett övergripande mått på praktisk bindning till kyrkan. Resultaten framgår av Tabell 4:2.

Tabell 4:2 sammansättning helhetsmått för kyrkomedlemmamas praktiska av bindning till kyrkan. Absolut och relativ andel av samtliga som uppfyller resp villkor.

Kyrkliga handlingar enligt tre kriterier

Antal kriterier som uppfyllas: Ett Två Tre Summa Kyrkobesök

Aldrig 11% 13% 18% 42% Cell A B C

Tillfälliga 3% 10% 25% 38%

Summa: n 1991 16% 27% 57% 100%

Hög praktisk bindning H + 1 + F 43% av samtliga Mellanhög praktisk bindning C + E 28% av samtliga Låg praktisk bindning A + B + D 27% av samtliga

En viktig utgångspunkt inför sammanvägningen av de båda aspekterna av den praktiska bindningen är att båda skall ingå med tyngd. samma Regelbundna kyrkobesök skall m.a.o. inte tillmätas större betydelse än

högt deltagande i de kyrkliga handlingarna. Med denna utgångspunkt

framstår tre grupper som lätt urskiljbara. De tre grupperna är

a 43 procent som visar hgg praktisk bindning, dvs som antigen visar regelbundna kyrkobesök och minst medelnivå för kyrkliga handlingar eller som visar medelnivå för kyrkobesöktillsammans medhög nivå för de kyrkliga handlingarna;

b 28 procent som visar medelnivå för magisk bindning, dvs som antigen visar hög nivå för de kyrkliga handlingarna men låg nivå för kyrkobesök eller som visar medelnivå för de kyrkliga handlingarna tillsammans med samma nivå för kyrkobesöken;

visar låg praktisk bindning, dvs antingen visar låg nivå för c 27 procent som som både kyrkliga handlingar och kyrkobesök eller som visar låg nivå för den ena aspekten och medelhög nivå för den andra.

Genom denna indelning faller enbart försumbar kategori utanför inen nämligen de 2 visar låg nivå för de kyrkliga delningen, procent som handlingarna hög nivå för kyrkobesöken. men

4.2. Subjektiv bindning till kyrkan

För få uppgifter subjektiva bindning till kyrkan att om svarspersonernas ställdes fyra intervjufrågor. Frågorna gällde dels vilken samhörighet man med Svenska kyrkan, dels hur bedömer det arbete och de inkänner man kyrkan gör. Båda frågorna ställdes för två nivåer, nämligen dels för satser Svenska kyrkan sådan, dels för den lokala församling man tillhör. De som totala svarsfördelningarna har redovisats i ett tidigare avsnitt. Svaren visade det endast är minoritet känner samhörighet med kyrkan, a att en som särskilt när det gäller den lokala församling tillhör. Man kan naturligtman vis diskutera huruvida medlemmarnas bedömning kyrkans insatser skall av betraktas ett uttryck för deras subjektiva bindning till kyrkan. Allmänt som torde dock kunna säga att positiv bedömning kyrkans insatser man en av kan betraktas positiv värdering kyrkan, d s som en positiv som en av v känslomässig bindning till kyrkan. Av detta skäl kommer den subjektiva bindningen också att benämnas känslomässig bindning. En faktoranalys på de aktuella frågorna visar också att dessa kan återföras till en av svaren bakomliggande känslomässiga bindning till kyrkan och att var och samma

och en av de fyra frågorna härvidlag har ungefär lika stor betydelse. Det finns således ingen anledning att utgå från skilda typer av känslomässig bindning med hänsyn till till innehåll eller nivå. Hur de fyra frågorna har besvarats framgår av Tabell 4:3.

Tamil 4:1 Känslomässig samhörighet med Svenska kyrkan bland kyrkans medlemmar i åldersintervallet 18 60 år. - Vilken samhörighetkänner du med: Svenskakyrkan Den församling du tillhör

Svenskakyrkan utför ett värdefullt arbete: För hela svenska För alla på den samhället ort där jag bor

Känner mycket eller ganska Instämmer helt och stor samhörighetmed Sv k fullt eller delvis i

Redan hastig överblick resultaten visar två intressanta förhållanden. en av det första framkommer redan nämnts inte några skillnader när det För som gäller den känslomässiga bindningen till Svenska kyrkan i sin helhet resp sin lokala församling. Den värdering gäller för en nivå syns också till som för den andra. I varje fall när det gäller den känslomässiga bindgälla den lokala församlingen och Svenska kyrkan samma sak. För ningen blir andra kan utvärderingen kyrkans arbete visar en mer det man notera att av omfattande bindning än känslan samhörighet. Det är m a o fler som av kyrkan gör goda insatser än känner samhörighet med kyrkan. anser att som Eftersom de fyra frågorna enligt vad ovan på ett likartat som angavs sätt kan återföras till och bakomliggande faktor finns ingen en samma anledning tillmäta frågorna olika betydelse när det gäller den känsloatt mässiga bindningen. Det finns ingen större anledning att korrigera m a o för det är fler visar positiv utvärdering av kyrkans insatser än att som en känner samhörighet med kyrkan. Skilda analyser som inte presenteras som här visar sådana korrigeringar inte har någon praktisk betydelse för de att resultat exempelvis utträdesbenägenhet m m. som presenteras senare om Vid såväl känsla samhörighet utvärdering av kyrkans insatser av som betraktas därför svarsalternativen mycket stor eller ganska stor känsla samhörighet instämmer helt och fullt eller delvis i att kyrkan av resp gör värdefulla insatser likvärdiga uttryck för den känslomässiga som bindningen till kyrkan. Tabell 4:4 visar resultaten av en sammanslagning de båda aspekterna den känslomässiga bindningen till kyrkan. av av

Tabell 4:4 sammansättning helhetsmåttför kyrkomedlemmamas känslomässiga av bindning till kyrkan. Positiv utvärdering av kyrkans insatser lokal och nationell nivå. Antal positiva utvärderingar: Känsla av samhörighetmed kyrkan lokal och natio- Ingen En Två Summa nell nivå. Antal positiva Låg Medel Hög utvärderingar: Ingen Låg 23% 19% 30% 72% Cell A B C

En Medelnivå 1% 3% 9% 13% Cell D E F

Två Hög 1% 1% 13% 15% Cell G H I

Summa: n 2001 25% 23% 52% 100%

Hög känslomässigbindning F + G + H + l 24% av samtliga Medelnivå för känslomässigbindning C + E 33% av samtliga Låg känslomässigbindning till kyrkan A + B + D 43% av samtliga

Resultaten innebär således att:

a 23 procent visar hög känslomässig bindning; hög känsla av samhörighet med kyrkan eller medelhögkänsla av samhörighetmed kyrkan och hög utvärdering av kyrkans insatser;

b 33 procent visar medelnivå för känslomässig bindning; hög utvärdering av kyrkans insatser och låg känsla av samhörigheteller medelhög utvärdering av kyrkans insatseroch medelhög samhörighetmed kyrkan;

c 43 procent visar låg känslomässig bindning till kyrkan; låg känsla av samhörighet och låg utvärdering av kyrkans insatser eller medelhög utvärdering av kyrkans insatser tillsammans med låg känsla av samhörighet med kyrkan eller tvärtom.

kategorin utgörs således dem visar låg känslomässig Den största av som bindning till kyrkan. Vid den praktiska bindningen rådde det omvända förhållandet, d den största andelen visade en hög praktisk bindning. v s att Utifrån de kriterier har använts hittills kan således säga att kyrkan som man utmärks aktiva medlemmar utan starka känslomässiga band till snarare av passiva medlemmar med starka känslomässiga band till kyrkyrkan än av kan. Om i enlighet med teorier samhällets fortgående sekulariseman om ring både den praktiska och den känslomässiga bindningen förr antar att

än idag skulle således kunnaisäga att den yttre sociala

var högre man praktiken motståndskraftig mot försvagning än de inre privata är mer känslomässiga banden. annat exempel på ett liknande förhållande är att ett trettioårsperioden gudstjänstbesöken inte har minskat i under den senaste omfattning som den privata bibelläsningen. samma

4.3. Sex kategorier kyrkans medlemmar

av

Den inledande diskussionen antog att kyrkans medlemmar skulle visa en varierande grad såväl praktisk känslomässig bindning till kyrkan. av som I två föregående avsnitt har ett helhetsmått för vardera bindningstyp redovisats. Resultaten för dessa båda helhetsmått demonstrerade att medlemmarna visar betydande skillnader i sin bindning eller närhet till kyrkan. Fortsättningsvis skulle därför kunna utgå från båda dessa mått man och diskutera vilken betydelse den känslomässiga praktiska bindningen resp har för medlemmarnas kyrkosyn och utträdesbenägenhet. En sådan diskussion skulle emellertid bli svåröverskådlig. Det finns heller ingen anledning

anta att den praktiska och känslomässiga bindningen till kyrkan skulle ha väsentligt olikartad betydelse för exempelvis utträdesbenägenheten och . synen på relationen mellan kyrka och stat. Kontroller som inte redovisas här visar att denna förmodan är riktig. Det finns därför ingen anledning att i fortsättningen arbeta med två separata dimensioner för medlemmarnas bindning till kyrkan. Därmed återstår att kombinera måtten på den praktiska och känslomässiga bindningen till ett enda övergripande mått på medlemmarnas bindning till kyrkan. Detta övergripande mått skall således ta fasta på såväl den praktiska som den känslomässiga bindningen samt i enlighet med vad som nämnts tidigare tilldela båda dimensionerna samma betydelse. En sådan kombination resulterar i de sex kategorier som redovisas i Tabell 4:5.

Tabell 4;5 helhetsmått för kyrkomedlemmamas bindning till sammansättning av kyrkan. Absolut och relativ andel samtliga uppfyller resp villkor för den av som praktiska och känslomässiga bindningen.

Känslomässig bindning till kyrkan:

Praktisk bindning Låg Medel Hög Summa till kyrkan: Låg 18% 8% 2% 28% Cell A B C

Medel l 3% l l % 4 % 28 % Cell D E F

Hög 12% l 5 % 17 % 44 % Cell G H l

Summa: n 1949 43% 34% 23% 100%

Hög nivå för känslomässigoch praktisk bindning till kyrkan l 17% av samtliga Hög nivå för känslomässigoch medelnivå för praktisk bindning till kyrkan eller tvärtom F + H 19% Medelnivå För känslomässigoch praktisk bindning till kyrkan E 11% av samtliga Låg nivå för känslomässig bindning och hög nivå för praktisk bindning till kyrkan G 12% av samtliga Medelnivå för känslomässigoch låg nivå för praktisk binding till kyrkan eller tvärtom B + D 21% av samtliga Låg nivå för känslomässigoch praktisk bindning till kyrkan A 18% av samtliga

Resultaten i Tabell 4:5 visar att kyrkans medlemmar kan indelas i följande

sex kategorier, nämligen

1 18 procent har en hög nivå för både den praktiska och känslomässiga som bindningen till kyrkan. Denna kategori kan sägas utgöra den inre församlingskäman;

2 19 procent har en hög nivå den ena och en medelnivå för den andra av som de båda bindningskomponentema. Denna kategori kan sägas utgöra den yttre församlingskäman;

3 ll procent som visar medelnivå för både praktisk och känslomässigbindning till kyrkan. Denna kategori kan sägasutgöra kyrkliga sympatisörer; 4 12 procent som visar hög praktisk och låg känslomässig bindning till kyrkan. Denna kategori kan sägas utgöra de konventionellt kyrkliga; 5 21 procent som visar låg nivå för den praktiska bindningen och medelnivå för den känslomässiga eller tvärtom. Denna kategori kan sägas utgöra de delvis kyrkfrämmande; 6 18 procent som visar låg nivå för både den praktiska och kånslomässoga bindningen. Denna kategori kan sägasutgöra de helt kyrkfrämmande.

Med denna kategoriindelning kan man således i stort säga att man erhåller tre huvudkategorier, nämligen en inre och yttre församlingskärna om knappa 40 procent, en mellankategori om drygt 20 procent som utgörs av de konventionellt kyrkliga resp kyrkliga sympatisörer samt slutligen en grupp om c:a 40 procent som utgörs av de båda kategorierna av kyrkfrämmande. En för denna rapport central fråga gäller hur dessa kategorier ser på kyrkans relation till staten och vilken betydelse en eventuell ändrad relation skulle få för deras vilja att kvarstå som medlemmar. Innan den frågan skall diskuteras skall dock de olika kategorierna beskrivas med hänsyn till sin sociala sammansättning.

4.4. Den sociala sammansättningen hos sex medlemskategorier

Vilka sociala karaktäristika som kännetecknar de sex medlemskategorierna framgår Tabell 4:6. Tabellen visar några förhållanden som förtjänar av uppmärksamhet. Som väntat är de som tillhör kyrkans kärna genomsnittligt

äldre än de kyrkfrämmande. Inför detta konstaterande bör man notera att

hade övre åldersgräns vid 60 år, vilket innebär urvalet av svarspersoner en enligt Tabell 4:6 sannolikt hade blivit ännu större med att ålderskillnaderna 75 år. Det finns nämligen många en gängse övre åldersgräns om exv de befinner sig i åldersintervallet 61 75 år är mer belägg för att som kyrkligt engagerade än de är yngre än 60. som

4:6 sammansättning kategorier kyrkans medlemmar i Tabell Social av sex av åldersintervallet 18-60 år.

Inre Yttre Kyrkl Konvent Delvis Helt kärna kärna kyrkliga kyrkfrm kyrkfrm symp antal: 312 362 212 228 412 361 cza

Medelvärde ålder 46 42 37 39 37 34

Andel kvinnor 71% 64% 51% 64% 50% 46%

lågutbildade 41% 33% 32% 23% 34% 27% Andel högutbildade 25% 28% 16% 25% 20% 22% Andel

Andel boende 20% 10% 11% 11% 10% 7% glesbygd storstadsområden 11% 17% 21% 22% 21% 26%

Andel arbetare 29% 36% 40% 34% 42% 40% Andel tjänstemän 40% 39% 38% 48% 38% 33%

i off. sektor 65% 56% 44% 50% 43% 43% Andel

De aktuella ålderskillnaderna är utomordentligt viktiga när man diskuterar

kyrkans framtidsfrågor. Om nämligen utgår från två grundantaganden man

individens praktiska och känslomässiga bindning till kyrkan inte

om 1 att väsentlig utsträckning allteftersom individen åldras och förändras i någon

genomgår fler faser i sin livscykel, samt 2 att de nytillkommande unga vuxengenerationerna inte på något avgörande sätt kommer att känna starkare bindning till kyrkan än dagens yngsta vuxengenerationer, blir den nödvändiga slutsatsen att andelen svenskar som känner stark bindning till kyrkan kommer att gradvis minska medan den andel som känner en svag bindning kommer att öka. De båda grundantagandena kan naturligtvis diskuteras. Når det gäller det första kan man peka på studier som visar en viss ökning av det kyrkliga engagemanget i samband med att man åldras. Sådana resultat pekar på att det första antagandet inte får uppfattas alltför kategoriskt utan att det förvisso finns visst utrymme för individuella förändringar av det religiösa engagemanget allteftersom man åldras. Men inte desto mindre tycks den övergripande bilden vara stabilitet med utrymme för vissa förändringar ökning ocheller minskning och inte förändringar tillsammans med viss stabilitet. Om man vill uttrycka sig allmänt kan man säga att de ålderskillnader som framgår av Tabell 6 är tecken på att den långsamma och gradvisa minskningen av kyrkligt engagemang sannolikt kommer att fortsätta. I varje fall finns det inte något i materialet som pekar i motsatt riktning. Detta är en viktig bakgrund för de kommande analyserna om utträdesbenägenhet m m. Tabell 4:6 visar även andra sociala särmärken för församlingskärnan resp de kyrkfrämmande. Som väntat är kvinnorna överrepresenterade i den förra kategorin medan männen är svagt överrepresenterade i den senare. När det gäller utbildningsnivån är jämförelserna inte helt okomplicerade p g a den sneda åldersfördelningen. Om man emellertid betänker att många bland de helt kyrkfrämmande p g a sin lägre ålder inte är färdiga med sin utbildning kan man säga att kvoten mellan andelen lågutbildade och andelen högutbildade visar att de kyrkfrämmande har en högre genomsnittlig

församlingskärnan. När det gäller boendeort visar Tabell utbildningsnivå än församlingskärnan till stor utsträckning är glesbygdsför- 4:6 som väntat att den innehåller jämförelsevis hög andel lägre ankrad, samtidigt som en tjänstemän och anställda inom den offentliga sektorn.

Sammanfattningsvis och tillspetsat kan således säga att den inre och man församlingskärnan tillsammans med de kyrkliga sympatisörerna utgörs yttre kvinnliga lågutbildade glesbygdsbor är lägre tjänstemän inom av äldre som offentliga sektorn. Däremot skulle de konventionellt kyrkliga och de den kyrfrämmande i större utsträckning utgöras av de yngre manliga högutbildade storstadsborna.

4.5. Bindning till kyrkan, utträdesbenägenhet och syn på en

förändrad relation mellan kyrka och stat

En väsentlig uppgift för föreliggande intervjuundersökning är att få en bild hur medlemskategorier med olika närhet till kyrkan ser på kyrkan och av sitt medlemskap hur de ställer sig till eventuell åtskillnad mellan samt en och Inför eventuellt beslut förändrade relationer mellan kyrka stat. ett om kyrka och är det viktigt att beakta vad sådan förändring skulle stat en medföra för olika medlemskategoriers vilja att kvarstå som medkunna Det finns flera principiella skäl till varför det är utomordentligt lemmar. entydigt och tillförlitligt på denna viktiga fråga. Här svårt att ge ett svar viktiga skäl För det första kommer en eventuell skall tre sådana anges. åtskillnad mellan kyrka och stat knappast att vara genomförd förrän tidigast vid slutet 90-talet. Fram till dess kommer avtappning av de äldre av en

medlemmarna med en jämförelsevis högre bindning till kyrkan att ske samtidigt som dagens l2-17-åringar med en sannolikt svagare bindning till kyrkan kommer att ha blivit myndiga och vara en del av kyrkans vuxna medlemmar. sammansättningen av kyrkans medlemmar kommer m a 0 att vara annorlunda än idag. För det andra kan man inte veta vilka sociala och politiska processer som kan inträffa och som kan påverka medlemmarnas vilja att kvarstå som medlemmar. Det är exv nästintill omöjligt att förutskicka hur en eventuell kommande opinionsbildning i kyrka-statfrågan från politiska partier ocheller folkrörelser kan komma att påverka medlemmarnas utträdesbenägenhet och bindning till kyrkan. En tredje anledning är naturligtvis att kyrkan sannolikt inte kommer att stå passiv inför en förändrad relation till staten. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete från kyrkans sida kan stärka medlemmarnas band med kyrkan. Om man får tillåta sig en fri kommentar kan man kanske säga att sådant arbete f n är alltför sällsynt. Hur kyrkan kommer att hantera frågan om begravning av icke-medlemmar får sannolikt betydelse för medlemmarnas utträdesfrekvens. Hur kyrkan kommer att bemöta de odöpta medlemmarna får sannolikt betydelse för deras vilja att kvarstå. Hur kyrkan kommer att hantera sitt barn- och ungdomsarbete och sitt engagemang i de nya rörelserna, t ex miljörörelsen och fredsrörelsen, kommer sannolikt att få betydelse. Utan kunskap om hur kyrkan kommer att agera i sådana frågor är det utomordentligt svårt att diskutera hur en eventuellt förändrad relation kommer att påverka medlemmarnas vilja att kvarstå som medlemmar. I detta sammanhang kan man f ö också peka att frikyrkornas agerande sannolikt inte kommer att vara utan betydelse. Om man exempelvis antar att något eller några frikyrkosamfund skulle rekommendera sina medlemmar att inte längre kvarstå i Svenska kyrkan vore det inte otänkbart att

frikyrkomedlemmar plötsligt skulle begära sitt utträde efter några tiotusen åtskillnad mellan svenska kyrkan och staten. F är det emellertid okänt en n hur frikyrkosamfunden kommer att agera i denna fråga. finns många vägande skäl för att avstå från varje Det m a 0 tungt försök göra någon allvarligt menad prognos över hur stor andel som att begära sitt utträde Svenska kyrkan vid en eventuellt kommer att ur förändrad relation mellan kyrkan och staten. Men att det förhåller sig så utesluter inte kan väsentliga hållpunkter inför en diskussion av att man ge problematiken.

Under de två decennierna har medlemmarna i Svenska kyrkan senaste minskat från 97 till 89 befolkningen. Denna minskning beror procent av naturligtvis inte enbart utträden kyrkan. Man kan exempelvis peka ur på invandring inte vill tillhöra Svenska kyrkan ocheller att av grupper som ökande andel de nyföddda inte blir medlemmar. Under 1970-talet att en av begärde genomsnittligt knappa 10.000 medlemmar sitt utträde ur kyrkan varje år medan motsvarande antal under 80-talet har varit något större. Vissa år har antalet närmat sig 20.000. Det innebär att uppemot en kvarts million kyrkomedlemmar har begärt utträde ur kyrkan under de senaste två decennierna. Om saken så blir bilden en annan än om man säger man ser årligen 2 promille alla medlemmar eller inemot 4 promille av de att cza av medlemmarna i åldern l8 till 60 år begär sitt utträde ur kyrkan. Om vuxna bedömer denna utträdesfrekvens i ett längre tidsperspektiv är det man knappast orimligt att anta att den mycket långsamma och tröga avtappningen kyrkans medlemmar kommer att fortsätta. Men samtidigt som av konstaterar detta är det viktigt att framhålla att det finns tecken som man sekulariseringen på den individuella nivån inte kommer att gå lika säger att

1l7

snabbt som tidigare. Om man vill ge en allmän bild av förhållandet kan man säga att minskningen av ett kyrkligt engagemang håller att plana ut på en lägre nivå och att nedgången numer framförallt sker inom grupper eller områden som tidigare legat högt i kyrkligt engagemang. Man kan m a o notera en homogeniseringstendens en lägre nivå av det kyrkliga engagemanget. Den långsamt sjunkande medlemsfrekvensen och växande mängden av sådana som begärt sitt utträde kan således sägas vara utslag av en allmän djupgående sekulariseringsström som möjligen kommer att bli något långsammare men som knappast kommer att stanna upp helt de närmaste åren. Denna utveckling är för övrigt långt ifrån unik för Sverige. Man kan exempelvis se liknande tendenser inom andra evangeliska folkkyrkor. Strömmen förlöper emellertid inte jämnt och stabilt, utan man kan med viss överdrift såga att den den fylls på av överströmmar av kyrkliga hög- och lågkonjunkturen Dessa sammanhänger i sin tur med olika faktorer, bl a med tidsandans mer kortvariga krumbukter. Under slutet av 60talet kunde man notera en påtaglig minskning av det kyrkliga engagemanget samtidigt som en allmänt vänsterorienterad samhällssyn vann terräng. Under de senaste åren har både nyliberala och moralkonservativa värderingar vuxit sig starkare samtidigt som man kan förmärka en mer öppen och prövande inställning i livsåskådningsfrågor. Sådana allmänna men sannolikt tidsmässigt begränsade överströmmar samverkar med den underliggande sekulariseringsströmmen och påverkar därigenom det kyrkliga engagemanget och därmed utträdesbenägenheten. Man kan för det tredje peka på enskilda händelser som påverkar utträdena ur Svenska kyrkan. Man skulle kunna tala om tillfälliga virvlar i de sammansatta under- och överströmmarna. En kategori av sådana

händelser är plötsliga förändringar kyrkans formella ställning. l95l års av innebar exempelvis att utträdesfrekvensen år 1952 var religionsfrihetslag sju gånger högre än under återstoden 50-talet. Man antar ungefär sex a av presskampanjer och allmän uppmärksamhet kring miss-föribland att hållanden inom kyrkan skulle ha motsvarande betydelse för utträdesfrekvensen. Den massmediala uppmärksamheten kring de kvinnliga prästerarbetsvillkor ibland få till följd att utträdena skulle öka kraftigt. nas antas Är 1978 inträffade exempelvis sådan händelsekedja. Men samtidigt som en konstaterar detta är det viktigt att framhålla att det sannolikt finns en man slumpmässig variation i antalet utträden knappast låter sig förklaras som hänvisning till enstaka nationella händelser och kampanjer. genom Huruvida lokala kampanjer och händelser påverkar den lokala utträdesfrekvensen är i sett okänt. Man kan således konstatera en både lokalt stort och nationellt inte obetydlig variation för de årsvisa utträdena från Svenska kyrkan är svår att förklara. Hypotetiskt kan man dock anta att som tillfälliga ökningar utträdesfrekvensen kan betraktas som en plötslig av ackumulering sådana utträden sannolikt skulle ha ägt rum någon av som gång under längre tidsperiod. De under längre tid varit på väg en som en lämna kyrkan får tillfälliga och kanske slumpartade händelser ett att genom incitament förverkliga sina intentioner. Man kan emellertid anta att att dessa intentioner förr eller skulle ha förverkligats och att en senare väsentlig andel den tillfälliga ökningen utträdare ändå skulle ha av av lämnat kyrkan förr eller För det andra skulle man hypotetiskt kunna senare. de tillfälliga ökningarna utträdesfrekvensen också utgörs av anta att av

sådana utträden som inte skulle ha ägt rum om någon speciell händelse inte

hade inträffat. Här kan t anta att medlemmar med ett starkt kyrkligt man ex och lägger stor principiell vikt vid en aktuell problematik engagemang som

av trosskäl kan se sig nödsakade att lämna kyrkan. De aktiva medlemmar som begärde sitt utträde ur Svenska kyrkan p.g.a. beslutet att tillåta kvinnliga präster är ett exempel på denna kategori, som dock sannolikt var mycket begränsad. När det gäller betydelsen av en eventuellt förändrad relation mellan kyrka och stat kan man anta att de frikyrkomedlemmar som samtidigt är medlemmar i Svenska kyrkan skulle kunna bli exempel på denna typ av utträden. När det gäller den trots allt mycket begränsade andel som utträtt ur kyrkan p g a stark uppmärksamhet kring missförhållanden med de kvinnliga prästernas arbetsvillkor kan nämnas att cza hälften utgjordes av sådana som sannolikt hur som helst skulle ha lämnat kyrkan. Den speciella uppmärksamheten kring de kvinnliga prästernas arbetsvillkor blev ett incitament att förverkliga en intention som sannolikt förr eller senare ändå skulle ha förverkligats. Denna kategori utgjordes av mycket passiva medlemmar som inte delade kyrkans tro och som motiverade sitt utträde med detta förhållande. Den andra hälften utgjordes av sådana som i stort motsvarade den genomsnittlige medlemmen när det gäller bindningen till kyrkan men som ansåg att den negativa behandlingen av de kvinnliga prästerna hade större betydelse än deras inte obefintliga band med kyrkan. Den senare hälften kan således sägas vara exempel på utträden som som innebär att en förhållandevis svag bindning till kyrkan överflyglas av viktigare värden, nämligen i det aktuella fallet jämställdhetsvärderingar. Utträden ur Svenska kyrkan kan således vara av principiellt skilda slag. De kan vara uttryck för en långvarig djupgående sekulariseringsprocess, för tidsmässigt mer begränsade kultursvängningar eller för tillfälliga och avgränsade händelser, lokala eller nationella. Det är emellertid mycket svårt att entydigt avgränsa sådana utträden från varandra, också i efterhand.

Att göra säkra bedömningar vilken betydelse eventuell framtida av en avgränsad händelse kan få när det gäller utträden är naturligtvis än svårare. Man kan exempelvis peka på att två opinionsundersökningar som genomfördes i anslutning till 1951 års religionsfrihetslag resp 1964 års förändrade bestämmelser för utträde kyrkan kraftigt överskattade den faktiska ur utträdesfrekvensen. Utifrån dessa erfarenheter är det rimligt att förmoda att den bild intervjuundersökning medlemmarnas utträdesvilja vid en en ger av förändrad relation mellan kyrka och stat inte nödvändigtvis måste

Härtill dock

motsvaras av en lika hög utträdesfrekvens. bör man notera att de aktuella attitydundersökningarna inte efterföljdes av en så speciell händelse förändrade relationer mellan kyrka och stat. som En allmän förklaring till att attitydundersökningar ofta misslyckas med att förutsäga beteenden är att värderingar och attityder över huvud taget inte tillåter särskilt precisa förutsägelser om hur människorna handlar och beter sig, särskilt inte de handlingar man är intresserad av ligger långt om in i framtiden. Men detta utesluter inte som redan framhållits att man kan viktiga hållpunkter inför diskussion om hur en förändrad relation ge en mellan kyrka och stat skulle komma att påverka medlemmarnas vilja att kvarstå som medlemmar.

En intervjufrågorna i den nu aktuella intervjuundersökningen hade av följande lydelse: På tid har Svenska kyrkans ställning som senare statskyrka diskuterats. Det finns de att kyrkan bör vara åtskild som menar från staten men det finns andra som menar att det nuvarande systemet -i princip positivt eller negativt med en statskyrka bör bibehållas. Ser du sådan åtskillnad mellan staten och Svenska kyrkan . Svaren på frågan en diskuterades i ett tidigare avsnitt och där konstaterades att opinionen var

delad men att det var en större andel som var positiva till en åtskillnad än det var som var negativa. Det s k balanstalet för samtliga svarspersoner var +12. Det var också en förhållandevis stor andel om en ungefärlig femtedel som inte kunde besvara frågan och var tveksamma. Detavar m a 0 inte helt lätt för intervjupersonerna att besvara en fråga om hur de såg på en åtskillnad mellan stat och kyrka. Det fanns säkert många som inte visste vad saken gällde och som aldrig hade tänkt igenom problemet. Man får därför tolka svaren med stor försiktighet. Hur de sex kategorierna av kyrkomedlemmar har besvarat frågan framgår av Tabell 4:7.

Tabell 4:7 Hur kategorier av kyrkans medlemmar i åldersintervallet 18 60 år sex på relationen mellan kyrka och stat och vad man anser kommer att hända vid en ser eventuell åtskillnad.

Inre Yttre Kyrkl Konvent Delvis Helt kärna kärna symp kyrkliga kyrkfrm kyrkfrm antal: 312 362 212 228 412 361 cza

Syn på åtskillnad mellan Sv k och staten: mycket positivt 15% 13% 14% 19% 23% 29% ganska positivt 24% 27% 27% 25% 27% 25% mycket negativt 27 % 27% 27% 27 % 19% 13%

Andel medlemmar som formodas lämna Sv k p g a ändrade relationer kyrka-stat: Mindre än 10% 28% 31% 26% 32% 27% 23% 31% 28% 25% 29% 23% 10 - 30% 33% 14% 13% 15% 9% 10% 13% 30% - 50% tveksam 18% 16% 20% 19% 19% 24%

Har själv tänkt att lämna kyrkan: ja, ofta 0% 1% 0% 3% 4% 12% ja, någon gång 5% 7% 15% 20% 26% 38% nej, aldrig 94% 93% 85% 76% 69% 50%

Kommer att göra själv efter åtskillnad: säkert stanna 78% 66% 54% 51% 44% 27% förmodl. stanna 20% 24% 31 % 28% 25% 23% förmodl. utträda 1% 3% 5% 7% 9% 20% säkert utträda 1% 1% 1% 4% 8% 15% tveksam 1% 6% 8% 11% 14% 15%

Resultaten i Tabell 4:7 visar två säkerställda tendenser. För det första kan man säga att de kyrkfrämmande är mer positiva till en åtskillnad än församlingskäman. Bland dem som tillhör den inre eller yttre församlingskäman är det färre som är mycket positiva till en åtskillnad och fler som är mycket negativa. De som befinner sig i kyrkans periferi är således mer positiva till en åtskillnad än de som befinner sig i kyrkans centrum. Detta framgår klart av de redovisade balanstalen i Tabell 4:7. Den allmänna diskussionen tecknar ibland en bild av att kyrkans kämtrupper skulle vilja kasta loss från staten i motsats till de kyrkligt passiva som skulle vilja behålla banden som en garant för att kyrkan inte skall utvecklas i en oönskad riktning. Resultaten i Tabell 4:7 teckar således motsatt en bild. För det andra kan man notera att de kyrkfrämmande är mer osäkra i saken. Mer än var fjärde 27% av de helt kyrkfrämmande har inte kunnat besvara frågan mot enbart var sjätte 17% av den inre församlingskärnan. Församlingskärnan ser m a o mer negativt på att kyrkan skulle skiljas från staten medan de kyrkfrämmande på ett något osäkrare sätt är mer positivt inställda till en åtskillnad mellan kyrka och stat. Att de kyrkfrämmande år mer osäkra är sannolikt uttryck för att frågan inte är lika viktig för dem. Påståendet att församlingskäman är negativ till mer en åtskillnad innebär emellertid inte att en stor majoritet av dem skulle ha ett sådant synsätt. Man kan således avslutningsvis notera att 39 procent av kärnan är positiv till en åtskillnad jämfört med en något större andel 44% som är negativ. Församlingskäman är m a 0 mer polarisrad än de kyrkfrämmande i frågan. Balanstalet för den inre församlingskäman är -5 jämfört med +34 för de helt kyrkfrämmande. När det gäller uppfattningar om hur många kan komma att lämna som kyrkan vid en eventuell åtskillnad visar Tabell 4:7 inga märkbara skillnader

mellan de kategorierna. Så många knapp femtedel har haft svårt sex som en besvara frågan, sannolikt att man inte har tänkt igenom probleatt p g a matiken eller diskuterat den med andra. Här är det därför tillfyllest att erinra tidigare resultatgenomgång visade att c:a hälften tror att om en som högst tredjedel kommer att lämna kyrkan och att de som tror på ett en verkligt medlemsras är lika fåtaliga i alla medlemskategoriema. När det vidare gäller två intervjufrågor om hur man själv kommer att göra i vilken utsträckning tänkt på att lämna kyrkan för egen del resp man är andelen tveksamma betydligt mindre än föregående fråga. Vid den frågan är andelen försumbar. Om ser till om man någon gång senare man över huvud taget funderat på att lämna kyrkan visade en tidigare analys att ålders- och könsskillnader i stort sett var försumbara. Merparten sades ha ett oengagerat självklart medlemskap, d v s att många inte kände men någon större samhörighet med kyrkan att merparten samtidigt inte men hade funderat på att lämna den. När man däremot ser till de olika medlemskategorierna visar Tabell 4:7 ett väntat men inte desto mindre intressant resultat. Bland dem tillhör församlingskärnan har en kraftig som majoritet drygt nio av tio 94% aldrig tänkt på att lämna kyrkan. För om dem är medlemskapet självklarhet som man inte har ifrågasatt eller en funderat över. Om man däremot ser till de kyrkfrämmande är bilden en Bland de helt kyrkfrämmande har drygt var tionde 12% ofta tänkt annan. på att lämna kyrkan medan nästan fyra tio 38% har tänkt på att göra av så någon enstaka gång. Men även bland de helt kyrkfrämmande är det en stor andel 50 procent som säger att de aldrig tänkt på att lämna kyrkan. om Resultatet säger onekligen något om kyrkans ställning. Bland de mest perifera medlemmarna har hälften aldrig tänkt på att lämna kyrkan. Skillnaderna mellan de medlemskategoriema när det gäller hur ofta sex

man tänkt på att lämna kyrkan är naturligtvis inte oväntade. På sätt och vis kan man säga att utträdesbenägenhet är en omvänd aspekt av den känslomässiga bindningen till kyrkan. Ju starkare ens bindning till kyrkan är, desto mindre funderar man på att lämna kyrkan. Om man så övergår till det väsentliga problemet om hur man själv skulle göra vid en eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat visade en tidigare analys att ålders- och könsskillnader tillsammans med skillnader mellan olika bebyggelsemiljöer förhållandevis försumbara. Även bland var dem som var mest positiva till en åtskillnad mellan kyrka och stat uppgav en majoritet om tre fjärdedelar att de skulle stanna kvar som medlemmar. En helt övervägande majoritet trodde att de skulle behålla sitt medlemskap och mycket få var övertygade om att de skulle begära utträde. Tabell 4:7 visar som väntat stora skillnader mellan de sex medlemskategorierna. Bland den inre församlingskärnan säger enbart försumbara 2 procent att de förmodligen eller helt säkert skulle begära sitt utträde. Bland de helt kyrkfrämmande är motsvarande andel så hög som 35 procent. Bland den inre församlingskärnan är så gott som åtta av tio 78% helt säkra på att de skulle stanna kvar som medlemmar; bland de helt kyrkfrämmande är motsvarande andel enbart en av fyra 27%. Samtidigt som man noterar dessa skillnader är det viktigt att notera att andelen som inte kan besvara frågan är betydligt större bland de kyrkfrämmande. De är mer osäkra på om de skall lämna kyrkan eller inte. Om man så vill kan man naturligtvis säga att osäkerhet om hur man skall göra kan tolkas som ett tecken på att man inte är övertygad att man kommer att stanna kvar som medlem. Att vara osäker är att hålla dörren till utträde på glänt Den mentala beredskapen att lämna kyrkan vid en åtskillnad mellan kyrka och stat är således väsentligt större bland de mer distanserade med-

lemmarna. Av dessa säger dock inte fler än 15 procent att de säkert utträda medan 20 säger att de förmodligen kommer att kommer att procent göra så. Frågan är emellertid hur skall tolka detta resultat. En viktig man ledtråd till hur resultaten skall tolkas finns i Tabell 4:7 och förhållandet har redan kommenterats tidigare. Den andel i resp medlemskategori som säger de aldrig har tänkt att lämna kyrkan är således nästan exakt lika stor att den andel säger att de säkert eller förmodligen kommer att som som kvar medlemmar. Omvänt är den andel som säger att de ofta stanna som eller ibland har tänkt på att lämna kyrkan nästan exakt lika stor som den andel säger att de kommer att utträda eller som håller dörren till som utträde på glänt. Dessa resultat tyder på att de som säger att de kommer att lämna kyrkan vid eventuell åtskillnad redan tidigare och av andra skäl en har övervägt att göra så. En tidigare analys av hela materialet visade att det förhöll sig så, frågan är detta resultat också gäller inom var och men om medlemskategoriema. en av de sex En närmare analys denna tendens redovisas i Tabell 4:8. Tabellen av redovisar för och de medlemskategoriema hur de som var en av sex tidigare tänkt på att lämna kyrkan kommer att göra vid en eventuell åtskillnad.

Tghgll 4;§ Uppfattningar huruvuda kommer att stanna kvar som medlem i om man kyrkan efter en åtskillnad mellan kyrka och stat hos grupper som tidigare tänkt pä resp inte tänkt på att lämna kyrkan. resultat för sex medlemskategorier.

Medlemskategori: Inre Yttre Kyrkliga sympatisörer

Funderat på att lämna kyrkan: ja nej ja nej nej antal: 19 320 27 340 31 181 Tror kommer stanna som medlem: 95% 98% 81% 91% 64% 89% vet 0% 1% 4% 6% 13% 7% nej 5% 1% 15% 3% 23% 4%

Summa: 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Konventionellt Delvis Helt kyrkliga kyrkfrämmande kyrkfrämmande

Funderat på att lämna kyrkan: nej nej nej antal: 53 174 123 284 180 179 Tror kommer stanna som medlem: 56% 86% 45% 81% 70% vet 13% 9% 15% 12% 16% nej 30% 5% 40% 7% 13%

Summa: 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Tror kommer stanna kvar som medlem: förmodligen eller säkert Tror inte kommer stanna kvar som medlem: nej förmodligen inte eller säkert inte

Resultaten visar för var och en av de sex medlemskategorierna att de som

redan tidigare har tänkt på att lämna kyrkan är mer benägna att göra så vid

en eventuell åtskillnad. Bland de helt kyrkfrämmande säger exempelvis

hela 55% av dem som tidigare funderat att lämna kyrkan att de

kommer lämna kyrkan efter åtskillnad jämfört med enbart 13 att en bland dem tidigare aldrig funderat på att göra det. Ett annat procent som tecken på förhållande är att inemot två tredjedelar 62% av alla samma dem de säkert eller förmodligen kommer att lämna kyrkan som säger att efter åtskillnad mellan kyrka och stat har två kännetecken: De tillhör en någon de distanserade medlemskategorierna och de har tidigare av tre mest tänkt på lämna kyrkan. Däremot återfinns enbart en knapp tiondedel att 9% de säger att de kommer att lämna kyrkan bland dem som av som

tillhör de tre innersta medlemskategoriema och som säger att de aldrig

tänkt på lämna kyrkan. I hela materialet är det således en begränsad att andel c:a 15% säger att de säkert eller förmodligen kommer att som lämna kyrkan vid åtskillnad mellan kyrka och stat. Den stora majoriteen denna begränsade andel utgörs sådana som redan tidigare har ten av av befunnit sig i riskzonen för ett utträde, d har befunnit sig i v s som kyrkans pereferi och tidigare övervägt att lämna kyrkan. De utträden som skulle kunna äga i samband med en åtskillnad mellan kyrka och som rum skulle således till stor del kunna sådana som hade inträffat även stat vara förändrade relationer mellan kyrka och stat. En åtskillnad mellan utan kyrka och stat skulle således främst kunna innebära en tillfällig ackumulering sådana utträden utan åtskillnad skulle ha av som en kommit att bli utspridda över en längre tidsperiod. Vilken faktisk omfattning denna tillfälliga ackumulering skulle få är av skäl som diskuterades tidigare i framställningen mycket svår att uppskatta. Man kan emellertid erinra sig att tidigare intervjuundersökningar har gjort kraftiga överskattningar den faktiska utträdesfrekvensen. Om man utgår från av dessa tidigare erfarenheter skulle därför anta att enbart en dryg man tiondedel de totalt 20 antingen håller dörren till utträde på av procent som

glänt eller som har öppnat den mer definitivt också kommer att begära sitt utträde. Om man utgår från tidigare förhållanden vore det hur som helst en kraftig överskattning av antalet utträden om man antog att alla de som säger att de kommer att begära utträde verkligen kommer att göra det. Här bör man dock betänka, att åtskillnad mellan kyrka och stat naturligtvis en skulle ge ett annat resultat än vid de tidigare tillfállena och att det trots allt är skillnad mellan kyrkans samhälleliga ställning idag och för trettio år sedan. Hur som helst skulle man dock utifrån resultaten ovan kunna anta att antalet utträden knappast kommer att överstiga 10 15 procent av kyrkans medlemmar. Härvidlag är det viktigt att notera att en stor andel av dessa utträden sannolikt kommer att återfinnas bland den kategori av kyrkfrämmande även utan förändrade relationer mellan kyrka och stat som förr eller senare ändå skulle ha begärt sitt utträde ur kyrkan ändå.

Avslutningsvis bör noteras att den diskussion som förts här inte har berört ekonomiska aspekter. I princip skulle väsentligt höjda medlemsavgifter tillsammans med en kännbar ekonomisk lågkonjunktur kunna leda till högre utträdesbenägenhet. På sätt kan det sätt på vilket kyrkoavgiften samma betalas och utträdesanmälan utformas få betydelse. Om exempelvis villighet att betala kyrkoavgift och önskan om fortsatt medlemskap markeras med kryss på taxeringsblanketten är det inte osannolikt att dagspressens information och rådgivning om olika skatteavdrag kommer att peka på kyrkoavgiften som ett möjligt avdrag. Alla sådana aspekter kan således få betydelse. På samma sätt har diskussionen ovan enbart berört den eventuella utträdesfrekvensen i mer eller mindre nära anslutning till en eventuellt förändrad relation mellan kyrka och stat. Vilka kedjereaktioner som därefter skulle kunna inträffa har inte berörts. En viss

ökning andelen utträden kyrkan medför att utträde blir något mer av ur acceptabelt och naturligt, något i sin tur medför en viss ökning av som Sådana eventuella snöbollseffekter har inte vägts in andelen utträden etc. diskussionen De är för övrigt svåra att särskilja från den allmänna i ovan. utveckling ökat antal medborgare har valt att lämna kyrkan mot ett som äger även tillfällig ackumulering i samband med en som rum utan en åtskillnad mellan kyrka och stat. Den framtida utträdesfrekvensen kommer således sannolikt att påverkas flera faktorer, bl kyrkans agerande i en rad viktiga av a av frågor. Eftersom dessa faktorer ännu är okända är slutsatsen om en begränsad reell utträdesfrekvens ytterst tentativ. Den följande framställningen kommer att ytterligare underlag för en fortsatt diskussion av ge frågan. Bl kommer framställningen att diskutera vilka kyrkliga föra hoppningar och farhågor de mest utträdesbenägna har infor en eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat. Kunskap detta kan medverka till att om kyrkan på sådant sätt att förhoppningama infrias och farhågoma agerar kommer till skam. I så fall skulle utträdesbenägenheten defmitionsenligt minska. Det är viktigt att betona att kyrkan har åtminstone visst m a o inflytande över hur många utträden som kan komma att ske p g a en förändrad relation mellan kyrka och stat. övergripande slutsatsen är således förändrade relationer mellan Den att kyrka och stat knappast kommer att medföra ett stort antal av sådana utträden Svenska kyrkan inte skulle ha ägt med bevarade relationer ur som rum mellan kyrka och stat. En viktig slutsats är att kyrkan själv åtannan minstone till viss del kan påverka hur omfattande de aktuella utträdena kommer bli. Om medlemmarna väljer att behålla sitt medlemskap eller att inte sammanhänger åtminstone delvis med hur kyrkan agerar i sådana

viktiga för medlemmarnas bindning till kyrkan. Om kyrkan frågor som är tar denna möjlighet tillvara finns än mindre anledning att befara massiva utträden följd av förändrade relationer mellan kyrka och stat. som

4.6. Kyrkans arbete efter eventuell åtskillnad

en

I diskussionen inför en eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat har man diskuterat skilda förhållanden: såväl frågor om formella rättigheter och skyldigheter allmänna policyfrågor kring kyrkans allmänna inriktning. som Här skall kortfattat redovisas hur de olika kategorierna av kyrkans medlemmar ser på denna problematik. Ett tidigare avsnitt har presenterat en analys av hur hela gruppen av intervjupersoner, resp hur grupper med olika social bakgrund, har besvarat de aktuella frågorna.

4.6.1. Medlemsavgifter, rättigheter och skyldigheter.

Frågeformuläret innehöll tre frågor om några av de formella sidorna infor eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat. De tre intervjufrágorna gällde en dels formerna för medlemsavgiften, dels vilka eventuella skyldigheter en fri kyrka kunde ha gentemot icke-medlemar. När det gäller formerna för hur kyrkan efter en åtskillnad skall medlemsavgifter eller motsvarande ställde tidigare framgått en intersom vjufråga två skilda alternativ mot varandra, nämligen l Ungefär som nu, d tillsammans med skatten och 2 Genom en särskild inbetalning. v s

Som trejde svarsalternativ Likgiltigt vilket. Drygt hälften ett angavs 55% valde skattealtemativet. Detta alternativ var något mer frekvent hos

kvinnorna och de äldre. Att erlägga sin medlemsavgift genom en särskild

inbetalning Föredrogs fjärdedel 24%, i något större utsträckning av av en männen och de Ungefär sjätte 16% svarade att de inte yngre. var alternativen framför det andra. Man kan därför säga att föredrog något av skattealtemativet fått klart förord. Ett tidigare avsnitt konstaterade att cza

70 gillar eller åtminstone tolererar uppbörd där kyrkan eller procent en

församlingen inte är direkt involverad medan 40 procent förordar eller

medlemsavgiften inbetalas separat. Hur de olika medlemsaccepterar att kategorierna ställer sig till de båda alternativen framgår av Tabell 4:9.

Kyrkans uppgifter efter åtskillnad mellan kyrka och stat.

Inre Yttre Kyrk] Konvent Delvis Helt kärna kärna symp kyrkliga kyrkfrm kyrkfrm Hur skall Sv k få 312 362 212 228 412 361 in medl.avg. från sina medlemmar:

Som med skatt 72% 66% 59% 56% 49% 36% nu, Särskild inbetaln 11% 17% 19% 22% 29% 38% Likgiltigt vilket 13% 14% 18% 15% 18% 22% Tveksam, vet 5% 3% 3% 7% 4% 5%

Uppfattning formerna för medlemsavgiftenhos grupper med olika uttrådesom benägenhet: Inre och yttre Kyrkliga symp Helt o delv kärna o konv kyrkl kyrkfrämmande

Tänker stanna kvar som medlem: nej nej nej Ja Förordar att medl. 661 21 361 38 446 194 avg. betalassom nu tillsammans med skatten: 69% 57% 62% 34% 55% 19%

Tabell 4:9 visar att det finns tydliga skillnader mellan de sex medlemskategorierna. Församlingskäman förordar tydligt skattealtemativet. Ungefär tre fyra inom kärnan förordar detta alternativ medan enbart var tionde av 11% föredrar en särskild inbetalning. Bland de kyrkfrämmande är det enbart dryg tredjedel 36% som föredrar skattealtemativet. Bland de helt en kyrkfrämmande finns också större beredskap för alternativet med en sären skild inbetalning 38% jämfört med 11% bland kärnan. En dryg tredjedel de helt kyrkfrämmande förordar således inbetalningsaletmativet, vilket av är i paritet med den andel föredrar skattealtemativet. Kärnan förordar som således klart skattealtemativet. Eftersom kärnan innehåller den största andelen är säkra på att stanna kvar medlemmar efter en eventuell som som åtskillnad mellan kyrka och stat, kan man förmoda att de som avser att lämna kyrkan föredrar medlemsavgift medan de som avser att stanna kvar är intreserade skattealtemativet. Tabellen visar att denna förmodan mer av är riktig ovasett vilken medlemskategori det gäller. För att tillräckligt antal i undergrupper har de sex medlemskategorierna svarspersoner resp här slagits till tre. I var och en av de sammanslagna medlemskatesamman gorierna finns således en skillnad mellan dem som tänker stanna kvar som medlemmar säkert eller förmodligen och de som inte är övertygade att de kommer att göra så kommer att lämna eller tveksam. Oavsett vilken medlemskategori tillhör visar således de som avser att stanna kvar som man medlem större sympati för skattealtemativet. I hela materialet finns således ett klart förord för skattealternativet och detta förord är särskilt märkbart bland kyrkans kärntrupper och bland dem som avser att stanna kvar som medlemmar efter en eventuell skilsmässa. Däremot är det enbart minoritet en knapp femtedel 19% bland de av de kyrken om främmande att lämna kyrkan förordar skattealtematnativet. som avser som

fråga diskuterats inför eventuell åtskillnad mellan kyrka En annan som en och gäller kyrkans skyldigheter gentemot dem som inte är medlemmar. stat I intervjuformuläret fanns två frågor denna problematik. En fråga hade om formulerats Om staten och kyrkan skiljs åt, anser Du då att kyrkan också har skyldigheter gentemot människor inte är medlemmar. Svarslatersom nativen Ja, tvekan, Ja, i viss mån och Nej. Här var det var utan enbart minoritet 30% det senare alternativet, medan knappa en som angav två tredjedelar 62% ansåg säkert eller delvis att kyrkan har skyldigheter gentemot dem inte år medlemmar. Vid denna fråga förelåg inga spesom ciella skillnader i indelning efter kön, ålder eller bebyggelsemiljö. En andra fråga den aktuellka problematiken gällde rätten till kyrklig begravning. om Frågan hade formulerats Om staten och kyrkan skiljs åt, anser du då att endast medlemmar i Svenska kyrkan ska få kyrklig begravning. Svarsalternativen Ja, utan tvekan, Ja, med vissa undantag och Nej. var vid föregående fråga förelåg sig den största uppslutningen kring Precis som det inklusiva synsättet, d de tog kategoriskt avstånd från att enbart v s som medlemmar skulle få kyrklig begravning. Ungefär två tredjedelar 64% ansåg således också icke-medlemmar har rätt till kyrklig begravning att medan enbart knapp tredejdedel ansåg att kyrklig begravning borde fören behållas kyrkans medlemmar, tveklöst 20% eller med vissa undantag

11%. Inte heller vid denna fråga förelåg några speciela skillnader med

hänsyn till ålder, kön eller bebyggelsemiljö. Ett tidigare avsnitt sammanfattade från de båda frågorna att säga att även om Svenska svaren genom kyrkan skulle förlora ställningen statskyrka skulle en mycket stor andel som de nuvarande medlemmarna vara angelägna att kyrkan skall bevara av karaktären öppen folkkyrka. När det däremot gäller de olika medav en lemskategoriema visar sig tydliga skillnader. Detta framgår av Tabell 4:10.

Tgmll till Åsikter om kyrkans skyldigheter efter en eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat hos olika medlemskategorier.

Inre Yttre Kyrkl Konvent Delvis Helt kärna kärna symp kyrkliga kyrkfrm kyrkfrm 312 362 212 228 412 361 Har kyrkan skyldigheter mot icke-medl

Ja, utan tvekan 39% 43% 31% 36% 34% 24% Ja, i viss mån 29% 28% 30% 26% 28% 24% Nej 25% 24% 34% 29% 30% 43 % Tveksam, vet 7% 5 % 5% 9% 8% 9%

Skall endast medl i Sv k få kyrklig begravning

Ja, utan tvekan 22% 19% 18% 21% 20% 19% Ja, i viss mån 14% 10% 12% 8% 8% 14% Nej 57% 67% 68% 67% 67% 60% Tveksam, vet 7% 4% 3% 4% 6% 7%

Anser att kyrkan har skyldigheter mot icke-medl och att icke-medl skall få kyrklig begravn 45% 52% 43% 46% 46% 31%

Uppfattningar om kyrkans skyldigheter bland grupper medolika uttrâdesbenägenhet:

Inre och yttre Kyrkliga symp Helt 0 delv kärna 0 konv kyrkl kyrkfrämmande

Tänker stanna kvar som medlem: ja nej nej nej Anser att kyrkan har 661 21 361 38 446 194 skyldigheter mot ickemedlemmar 48% 48% 46% 40% 45% 32%

a anser kyrkan har skyldigheter mot icke-medlemmar efter åtskillnad samtanser att icke-medlemmar skall begravning enligt Svenska kyrkans ordning

10 visar således tydliga skillnader mellan de medlemskategori- Tabell 4: sex Det är församlingskärnan anser att kyrkan har skyldigheter erna. a som de står utanför kyrkan medan de kyrkfrämmande är något mer mot som Om slår de båda frågorna och till den andel tveksamma. man samman ser besvarat den allmänna frågan skyldigheter jakande och frågan om som om kyrkomedlemmar skall få kyrklig begravning nekande, så är det enbart enbart knapp tredjedel de kyrkfrämmande 31% som anser att kyren av kan har skyldigheter mot de utomstående jämfört med bortåt hälften av

församlingskärnan. De befinner sig i kyrkans pereferi är således mer

som skeptiska inför tanken kyrkan har skyldigheter mot de utanförstående, att medan de befinner sig i kyrkans centrum är benägna att tilldela som mer sådana skyldigheter. På sätt visar uppgifterna i Tabell 4:10 kyrkan samma

åtskillnad melan

att de är benägna att kvarstå som medlemmar efter en som kyrka och är benägna att erkänna kyrkans skyldigheter mot de stat mer utanförstående än de är inställda att lämna kyrkan. Man kan med som andra ord inte säga att de är inställda på att lämna kyrkan skulle som omfattande krav gentemot den kyrka de avser att lämna. Däremot resa är de befinner sig i kyrkans centrum benägna att tilldela som mer kyrkan for dem befinner sig utanför kyrkan. ansvar som

4.6.2. Konsekvenser eventuell åtskillnad av en

Frågeformuläret innehöll nämnts i ett tidigare avsnitt flera frågor om som kyrkomedlemmamas förhoppningar eller farhågor inför en åtskillnad

mellan kyrka och Frågorna gällde sådana aspekter som har framförts stat.

i den allmänna diskussionen om kyrka-statproblematiken och hade utformats som påståenden om tänkbara konsekvenser som svarspersonerna fick ta ställning till genom att ange hur troliga de ansåg resp konsekvens vara. Vilka de aktuella påståendena var har framgått av ett tidigare avsnitt som också visade att bedömningarna av resp konsekvenser av en åtskillnad mellan kyrka och stat trots mindre olikheter inte visade påtagliga samband med svarspersonernas ålder, kön eller boendeort. Däremot visade resultaten att medlemmarna var mycket mer delade när det gällde vad en åtskillnad mellan kyrka och stat skulle medföra än när det gällde uppfattningar om vad kyrkan är bra för. Om man ser till samtliga medlemmar kan man således säga att det varken finns några entydiga förhoppningar eller utpräglade farhågor inför en eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat. Det blir därför intressant att se om bedömningarna av de tänkbara konsekvenserna skiljer sig mellan grupper med olika närhet till kyrkan. Det är emellertid inte helt okomplicerat att belysa detta problem. Dimensionsanalyser svaren på de aktuella frågorna visar nämligen att de av inte har uppfattats på samma sätt i de olika medlemskategorierna. De konsekvensfrågor har uppfattats olika gäller det kyrkliga ledarskapet som och den kyrkliga demokratin. Här visar sig således att församlingskärnan uppfattar frågan om huruvida de politiska partiernas inflytande över kyrkan kommer att minska såsom fråga om en positiv effekt medan de kyrken främmande i större utsträckning uppfattar frågan såsom gällande en negativ En viss grupp besvarar således frågan som en farhåga; en annan besvarar den som en förhoppning. På ett likartat sätt förhåller det sig med frågan om huruvida kyrkan efter en åtskillnad kommer att styras av grupper som inte är representativa för kyrkans medlemmar. Församlingskärnan uppfattar denna eventuella konsekvens som negativ medan de

kyrkfrämmande uppfattar den avsaknad god. Dessa skillnader som av en antyda församlingskärnan är positiv till ett minskat partipolikan sägas att tiskt inflytande, eftersom detta inte förmår förse kyrkan med ett ledarskap är representativt for de aktiva medlemmarna. De kyrkfrämmande som tycks däremot att ett minskat inflytande för det partipolitiska systemet anse är negativt eftersom kyrkan därigenom förlorar möjligheten till ett representativt för de passiva medlemmarna. ledarskap som är

Det är naturligtis inte meningsfullt att jämföra hur olika grupper av medlemmar har besvarat vissa intervjufrågor om inte frågorna betyder samma sak för de olika Av den anledningen bör jämförelser grupperna.

mellan de medlemskategorierna när det gäller förhoppningar och

sex farhågor inför eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat enbart beakta en de fyra aspekter redovisas i Tabell 4:11. Som framgår av tabellen som medtas enbart ett påstående om en förhoppning eller en positiv konsekvens. När det gäller de positiva konsekvenserna av en åtskillnad är därför materialet begränsat. Av det skälet bör resultaten för de positiva konsekvenserna tolkas med försiktighet.

Tabell 4:11 Bedömning positiva och negativaeffekter av en åtskillnad mellan stat av och kyrka hos kategorier av kyrkans medlemmar i åldersintervallet 18-60 år. sex

Inre Yttre Kyrkl Konvent Delvis Helt kärna kärna symp kyrkliga kyrkfrm kyrkfrm 312 362 212 228 412 361

Fgrhgppning Anser mycket eller ganska troligt att:

Kyrkan blir mer effektiv 52% 56% 54% 54% 57% 60% mer

Fa Anser mycket eller ganska troligt att:

Kyrkan i mindre utsträckning blir en kyrka för hela folket 57% 56% 65% 49% 61% 57%

Kyrkoskatten kommer att öka 63% 65% 70% 64% 67% 70%

Kyrkan får svårt att bedriva samma verksamhet i glesbygdsområden 57% 61% 64% 45% 59% 57%

Anser alla tre farhågoma troliga 27% 28% 32% 22% 32% 30%

I kan säga att Tabell 4:11 visar mycket begränsade skillnader stort man mellan de medlemskategoriema när det gäller hur de ser på konsekvensex åtskillnad mellan kyrka och stat. Visserligen kan man peka på serna av en några enstaka skillnader, i stort kan ändock säga att grupper med men man

olika bindning till kyrkan är förvånansvärt vilka konsekvenser överens om eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat skulle få. Varken vid de en positiva eller negativa konsekvenserna finns några noterbara systematiska skillnader mellan de olika medlemskategorierna. En förklaring till att skillnaderna mellan kategorierna inte är större har att göra med de kriterievariabler som ligger till grund för definitionen av resp kategorier, nämligen den yttre objektiva bindningen och den inre subjektiva. Det visar sig nämligen att särskilt de negativa konsekvenserna har motsatta relationer

till dessa båda kriterievariabler. Ju starkare känslomässig bindning till

kyrkan, desto större negativa konsekvenser befarar man. Den känslomässiga bindningen skulle m a o kunna sägas förutsätta en statskyrka i större utsträckning än den praktiska. För den praktiska bindningen är således förhållandet omvänt. Ju mer man deltar i kyrkans verksamhet, desto mindre negativa konsekvenser befarar man. När man kombinerar de båda kriterievariablerna till en gemensam indelningsgrund kommer därför de båda sambanden med vilka konsekvenser man befarar att ta ut varandra. Analyser som inte redovisas i Tabell 4:11 visar som väntat vidare att de som är allmänt positiva till en åtskillnad mellan kyrka och stat i något större utsträckning har betonat den positiva konsekvensen och i något mindre utsträckning de negativa. Även dessa samband är statistiskt om säkerställda är de inte särskilt starka. Men inte desto mindre ger de upphov till en misstanke om att svarspersonernas förhoppningar och farhågor inför en eventuell åtskillnad kan hänga samman med deras utträdesbenägenhet. Att skillnaderna mellan de sex medlemskategorierna när det gäller förhoppningar och farhågor inför en eventuell åtskillnad inte är större skulle således också kunna hänga samman med gruppemas varierande utträdesbenägenhet. Tabell 4:12 visar att förmodan har visst fog for sig.

Uppfattningar om positiva och negativa konsekvenser av en åtskillnad mellan kyrka och stat hos olika medlemskategorier. Inre och yttre Kyrkliga symp Helt o delvis kärna o. konv. kyrkl kyrkfrämmande Tänker stanna kvar som medlem: nej nej nej 661 21 361 37 446 182 Anser positiv konsekvens trolig: 60% 62% 60% 57% 63% 73%

Anser tre negativa

konsekvenser troliga: 27% 43% 25% 42% 27% 45%

° seTabell 4:11 b Tabell 4:11 se

Tabell 4:12 visar att den positiva konsekvensen i stort sett bedöms på sätt oberoende vilken medlemskategori man tillhör och om man samma av tänker lämna kyrkan eller inte. Däremot tycks de som avser att lämna kyrkan vid en åtskillnad vara något mer benägna att föreställa sig negativa konsekvenser åtskillnad. Även skillnaderna är begränsade och i av en om två fall numerärt begränsade grupper antyder de att farhågor inför avser en eventuell åtskillnad tycks vara relaterade till en starkare utträdesbenägenhet. Resultaten skulle således kunna antas visa att de som befarar negativa konsekvenser av en åtskillnad p g a detta blir blir mer benägna att lämna kyrkan. Tabell 4:13 visar att också detta antagande har fog för sig. Eftersom en tidigare diskussion har visat att benägenhet att lämna kyrkan har starkt samband med om man tidigare har övervägt att lämna kyrkan redovisar Tabell 4:13 sambandet mellan hur stora negativa

konsekvenser man befarar vid en åtskillnad och utträdesbenägenhet i två grupper, som har definierats utifrån om man tidigare har resp inte har tänkt på att lämna kyrkan.

T l l Uppfattningar om negativa konsekvenser av en åtskillnad mellan kyrka och stat och utträdesbenägenhet. Har tidigare tänkt att lämna kyrkan: Ja Nej Anser tre negativa Anser tre negativa konsekvensertroliga: konsekvenser troliga: Ja Nej Ja Nej 193 210 599 814 Kommer att lämna kyrkan: Ja 61% 35% 9% 3% Nej 39% 65% 91% 97% Summa: 100% 100% 100% 100%

Tabell 4:13 visar tydligt att farhågor infor en eventuell åtskillnad har samband med utträdesbenägenhet, särskilt bland dem som redan tidigare tänkt på att lämna kyrkan. Analyser korstabeller, regressionsanalyser som inte redovisas här visar dessutom att sambandet gäller oavsett vilken medlemskategori man tillhör. Ju större negativa konsekvenser man befarar, desto starkare utträdesbenägenhet. Till denna problematik kan noteras att vilka farhågor man hyser inte har något samband med vilka funktioner man anser särskilt viktiga för kyrkan. Om man hyser de farhågor som har diskuterats ovan eller inte har m a o inte något samband med vad man anser om kyrkans diakonala, sociala, gemenskapsbildande etc funktion. När man diskuterar dessa uteblivna samband mellan kyrkosyn och farhågor inför en åtskillnad är det dock viktigt att notera att de olika förhopp-

ningar och farhågor fick ta ställning till inte har som svarspersonerna någon systematisk relation till kyrkans skilda funktioner eller uppgifter. Det är möjligt att ett bättre material härvidlag skulle kunna visa reella m a 0 samband mellan syn på kyrkans uppgifter och å å ena sidan kyrkosyn andra sidan specifika farhågor eller förhoppningar inför en eventuell åtskillnad. En viktig slutsats diskuterades tidigare i framställningen pekade som på att den begränsade minoritet skulle kunna komma att lämna kyrkan som vid åtskillnad mellan kyrka och stat huvudsakligen borde betraktas som en tillfällig ackumulering av sådana kyrkfrämmande som även utan en en åtskillnad sannolikt skulle lämna kyrkan förr eller senare. De resultat som presenterats leder till kvalificering av denna slutsats. Resultaten ovan en kan nämligen sägas innebära att denna tillfälliga ackumulering a borde omfatta dem befarar negativa konsekvenser av en åtskillnad. Den som begränsade andel av kyrkans medlemmar som skulle vara benägna att lämna kyrkan efter åtskillnad skulle således främst utgöras av dem i en kyrkans pereferi redan tänkt på att lämna kyrkan och som samtidigt som befarar åtskillnad får negativa konsekvenser, t ex i form av att att en medlemsavgiften kommer att öka, att kyrkan i mindre utsträckning blir en kyrka för hela folket ocheller att kyrkan får svårt att bedriva samma verksamhet i glesbygdsområdena. För att tillfoga ytterligare en som nu farhåga kan erinra tidigare diskussion som pekade på att de man om en kyrkfrämmande särskilt benägna att uppfatta konsekvensen att kyrkan var skulle bli styrd inte är representativa för kyrkans medav grupper som lemmar som en risk.

Det synsätt redovisats ovan innebär att befarade negativa konsekvenser som kan bli anledning att lämna kyrkan för dem som redan håller dörren till en utträde på glänt, d För dem redan tidigare tänkt att lämna v s som kyrkan. De statistiska sambanden mellan å ena sidan hur svarspersonema har bedömt olika negativa konsekvenser och å andra sidan deras utträdesbenägenhet låter sig emellertid tolkas på något skilda sätt. Man kan t ex anta att de som redan övervägt att lämna kyrkan söker efter omständigheter som kan legitimera ett beslut att lämna kyrkan. Det är en viss skillnad mellan att eller mindre övertygad om att åtskillnad kommer att få vara mer negativa konsekvenser och att man p g a detta avser att begära sitt utträde resp att vara öppen för olika omständigheter som kan legitimera en handling annars inte har helt genomtänkta eller socialt acceptabla som man motiv för. Man kan således anta att de som redan har öppnat dörren till utträde på glänt är särskilt inställda på att finna negativa konsekvenser av

en åtskillnad. Man kan således lika gärna anta att medvetande om

negativa konsekvenser ger starkare utträdesbenägenhet som att starkare

utträdesbenägenhet ger medvetande om negativa konsekvenser.

Oavsett vilket synsätt man väljer är bedömningama av de positiva och negativa konsekvenserna av en eventuell åtskillnad en viktig faktor när man diskuterar benägenheten att lämna kyrkan. Det finns därför anledning att presentera en sammanhållen syn på de olika konsekvenserna av en åtskillnad mellan kyrka och stat. Ett sätt att sammanföra bedömningama redovisas i nedanstående figur.

Sammanvägning av positiva och negativa konsekvenser av en åtskillnad mellan kyrka och stat: Positiva konsekvenserav en åtskillnad: Negativa konse- Ja Nej kvenser av en åtskillnad: Ja Nödvändigt skadlig pris reform Nej Nyttig Harmlös reform reform

Figuren visar att man kan tala om fyra olika synsätt på en åtskillnad mellan

kyrka och stat. Man kan således betrakta konsekvenserna av en sådan

åtskillnad som

l en god reform, som har positiva men inga negativa konsekvenser, 2 ett nödvändigt pris, som har positiva men också negativa konsekvenser; de negativa konsekvenserna är det pris man for betala för att de goda skall kunna uppnås, 3 en harmlös reform, som varken har positiva eller negativakonsekvenser,samt 4 en skadlig refonn, som har negativa men inga positiva konsekvenser.

Tabell 4:14 nedan visar en empirisk indelning i dessa fyra kategorier utifrån hur sannolika svarspersonerna anser att de positiva och negativa konsekvenser som har diskuterats ovan samband med Tabellerna 4:11 och 4: 12 är. När det gäller de tre negativa konsekvenserna har ett medelvärde för alla tre konsekvenserna använts som grund för indelningen i sannolik mycket eller ganska trolig resp osannolik inte särskilt eller mycket otrolig konsekvens.

Tahgll 14 Uppfattningar om konsekvenserna av en åtskillnad av kyrka och stat hos olika medlemskategorier.

Inre Yttre Kyrk] Konvent Delvis Helt kärna kärna symp kyrkliga kyrkfrm kyrkfrm 173 208 124 116 204 175 Uppfattningar om konsekvensernaav en åtskillnad mellan kyrka och stat:

God reform 31% 37% 30% 34% 35% 31% Nödvändigt pris 21% 21% 23% 19% 23% 23% Harmlös reform 26% 23% 20% 28% 22% 19% skadlig reform 23% 19% 27% 19% 20% 27%

Samtliga:

Tänker stanna kvar som medlem: nej 833 126

God reform 36% 22% Nödvändigt pris 21% 29% Harmlös reform 24% 14% Skadlig reform 20% 34%

Tabell 4:14 visar att bilden av begränsade skillnader mellan de sex med-

lemskategoriema kvarstår även efter en sammanvägning av uppfattningar

om positiva och negativa konskvenser. l var och en av de sex medlemskategorierna betraktas åtskillnad god reform 30 en som en av cza procent, som ett nödvändigt pris av cza 20 procent, som en harmlös

reform av cza 20 procent och som en skadlig reform av samma andel.

När det gäller dessa andelar bör man notera att antalet svarspersoner i de

medlemskategoriema p g a förhållandevis stora andelar vet ej-svar sex är reducerat. När det gäller de begränsade skillnaderna mellan de sex

medlemskategoriema bör man också ha i åtanke att enbart en aspekt av de

positiva konsekvenserna har beaktats. I enlighet med diskussionen ovan visar Tabell 4:14 vidare att de som har hög utträdesbenägenhet i större utsträckning betraktar en åtskillnad som ett nödvändigt pris resp som en skadlig reform medan de som tänker stanna kvar i större utsträckning betraktar en åtskillnad som en god eller harmlös reform. Analyser som inte presenteras här visar att detta mönster i stort sett är oberoende av vilken medlemskategori man tillhör. Bedömningar av vilka konsekenser en åtskillnad får har således samband med utträdesbenägenheten.

Sammanfattningsvis kan man således konstatera att medlemmarnas bedömning av vilka konsekvenser en eventuell åtskillnad mellan kyrka och stat kommer att få endast visar obetydliga samband med vilken medlemskategori man tillhör. Resultaten visar emellertid också att bedömningarna av dessa konsekvenser tycks ha betydelse för viljan att stanna kvar som medlem. Framförallt för dem som redan öppnat dörren till utträde glänt tycks de förmodade konsekvenserna av en åtskillnad påverka utträdesbenägenheten. Det begränsade antal kyrkfrämmande som redan har öppnat utträdesdörren på glänt tycks bli mer benägna att öppna den helt om de anser att de negativa konsekvenserna är påtagliga. Om man vill reducera antalet utträden bör en lämplig strategi därför vara att minimera de farhågor som de utträdesbenägna hyser. i

i

i

él

1991 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33.Branden Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. . Fo. Finansiell tillsyn. Fi. . för ideellskada. Ju. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. HIV-smittadeersättning - . frågor anslutning till arbetsgivarperiod Miljölagstifmirtgen i framtiden. M. 35.Några i en . Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. . förnyelse. C. Sekretariatets kartläggning ochanalys.M. 36.Nykunskap och O Utvärdering SBU. Statens Beredning Ut- för 37.Räknamed miljön Förslag till natur- och . av värdering av medicinsk metodik. miljöråkenskaper. Fi. sportsligoch ekonomisk utvecklinginom trav- 38.Räknamed miljön Förslag till natnr- och ochgaloppsponen. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi.

Beskattning av kraftföretag. Fi 39.Säkrare förare.K. Lokala sjukförsakringsregister. 40.Markrtadsanpassade service- och stabsfunktioner ny - 10.Affårstidema. C. organisation av stödet till myndigheter och rege-

l 1.Affärstidema. Bilagedel. C. ringskansli. C. 12. Ungdom ochmakt. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. organisation stödet av till myndigheter och rege-

14.Denregionala bil- och körkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. 15. Informationens roll som handlingsunderlag 42. Aborterade foster, m.m. styrningoch ekonomi. 43.Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 16.Gemensamma regler lagstiftning, klassifikationer 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. 45. Påföljdsfrågor. Frigivningfrån anstalt. m.m. Ju.

17.F0rskning och utveckling epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. säkringoch Spris utvecklingsprojekt S. 47. På vag exempel förändringsarbeten inom - 18.lnfonnationsswuktur för hålso-och sjukvården en verksamheter förpsykiskt störda. utvecklingsprocess. 48.Bistånd genom internationella organisationer. UD.

19.Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om 49.Bistånd genom internationella organisationer. trafik ochmiljöi Stockholrns- Göteborgs- och Annex Detmultilaterala biståndets organisationer.

Malmöregionema. K. UD. . 20.Kapitalkostnader inom försvaret. Nya formerför 50.Bistånd genom internationella organisationer. finansiellstyrning.Fö. Annex Sverigeoch u-ländema i FN en återblick. - 21.Personregistrering inomarbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieomiádeua, Ju. m.m. 5 Bistånd genom internationella organisationer.

22. Översyn av lagstiftningen om träfibenåvara. Annex Särstudier. UD.

23.Ett nytt BFR Byggforskningen på 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattningen. Fi. - 24.Visstgårdet an Del 2 och C. S3.Forskning och teknikförflyget. Fö.

25.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöken av med S4. Skola skolbarnsomsorg en helhetU. - friare nåmndorganisation. C. 55.Sveriges nationaliapport till FNs konferens om miljö en 26.Kommunala entreprenader. Vad år möjligt En och utveckling UNCED 1992.M. analys rättsläget ochdet statligaregelverkets 56. Kompetensutveckling en uunaning. A. av roll.C. 57. Arbetslöshetsförsäkringen finansierings- - 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistråd.

28. Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- 59.Konkurrens ökad för välfärd.Del rensförhållandena i 61branscher. Del1och C. Konkurrens ökad för välfärd. Del

29.Periodiska hålsoundersökningar i vissastatliga, Konkurrens förökad välfärd.Bilagor. C. kommunala och landstingskommunala anställningar.60. Olika men ändålika. Om invandranmgdomar i det

C. mångkulturella Sverige. C. 30.Särskolan -en primårkommunal skolaU. 61.Statens bostadskreditnämnd organisation och - 31.Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år2000. dimensionering. Bo. U. 62. Vissasärskilda frågorbeträffande integritets-

32.Naturvårdsverkets uppgifter ochorganisation. M. skyddet påADB-området. Ju.

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

63.Tillsynen över hälso-ochsjukvården. S. 97.En väg till delaktighet inflytande och 64. Att förvaltakulturmiljöer.U. tolk för döva.dövblinéa, vuxendova, hörselska- - 65.Ettsamordnat vuxenstudiestöd. U. dadeochtalskadade. S. 66.Hemslöjd i samverkan. 98. Kommunal ekonomii sanhällsekonomisk balans 67. Samhalligår,i dag, morgon. i A. - statsbidrag för ökathandlingsulrymme och nya 68. FrikommunförsökeL Erfarenheter försöksverk- samarbetsfonner. Fi. av samheten med avsteg från statligreglering m.m. C. 99.Statistiken inomlivsmedelssektom förslag till - 69. Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av förändringar.Jo. samheten medavsteg franstatligreglering m.m. 100.Neutralföretagsbeskattrting. Fi. Särskildbilaga.C. 101. Landskap Näring Kunskapdel l 4. Jo. - 70.Ombudsman förbarnochungdom. S. 102. Svenska kyrkansmedlemmar ochkyrka- 71.Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 statfrágan. C. medsärskilda studier Operan, av Dramaten ochRikstcatem. U. 72.Enkreativ studiemiljöhögskolebiblioteket - som pedagogisk resurs. U. 73. Vänersjöfarten, K. 74. Krediterförutveckling.UD. 75.Organiserad rasism.A. 76.Miljönoch förpackningarna. M. 77. Miljönoch förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial - beräkning av miljöbelastning. Bilaga.M. 78.Kravpäförändring synpunkter fran psykisktstörda ochanhöriga. 79.Det framtidatrafiksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasin. Ju. 82.Drivkrafterför produktivitet ochvälstånd. 83.FoUför industriellutveckling.Svenskkollektivforskning1991. 84.smugglingochtullbedrägeri. Fi. 85. Historiska arrenden förslagtill friköpslag. Ju. - 86. Ny hyreslag. Bo. 87.Yrkesofficeramas pensionsålder âlderssmiktur. och i Fö. i 88. Stöd och samordning kringpsykisktstörda ett kunskapsunderlag. S. - 89. Försäkringsrörelse i förändring Fi. 90.Konkurrensneutral energibeskattning. Fi. 91 Forskning ochutveckling totalförsvaret. för . Kartläggning ochprobleminventering. Fö. 92.Rätttill bostad om psykisktstördas boende. - 93. fränbiobränslen. industriella El Det utvecklingsarbetet.N. 94.ELSU91.Förslagtill omfattning. organisation och finansiering detsvenska av elsäkerhetsarbetet. N. 95. Översyn lagstiftningen av påkämenergiomrádet. M. 96. Lantmäteriutbildningar i Luleåoch Lund.Bo.

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Påväg exempel förändringsarbeten inom verksamheter för psykisktstörda.[47] Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och Tillsynenöver hälso- ochsjukvården. [63] massmedieområdena, m.m. [21] Ombudsman förbarn ochungdom. [70] ideellskada.[34] HV-smittadeersättning för Krav förändring synpunkter från psykiskt Pâföljdsfrågor. Frigivningfrån anstalt. m.m. [45] störda och anhöriga. [78] Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet Stöd och samordning kringpsykiskt störda påADB-området. [62] ett kunskapsunderlag. [88] Fastighetsleasing. [81] - Ratt till bostad om psykisktstördas boende. [92] Historiska arrenden förslag till friköpslag. [85] - - Enväg till delaktighet och inflytande

tolk fördöva, dövblinda, vuxendöva. hörselskadade - Utrikesdepartementet och talskadade. [97]

Statens roll vid främjande av export. [3] organisationer. [48] Kommunikationsdepartementet Biståndgenom internationella

Bistånd genom internationella organisationer. Annex Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14]

Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Storstadens trafrksystem. överenskommelser om

Bistånd genom internationella organisationer. Annex trafikoch miljöi Stockholms- Göteborgs- ochMalmö-

Sverigeochu-landema i FN en återblick.[50] regionerna. [19] - Bistånd genom internationella organisationer. Annex Säkrare förare [39]

Särstudier. [51] Vänersjöfarten [73]

Krediterför utveckling.[74] Det framtida trafrksakerhetsarbetet. [79]

Finansdepartementet Försvarsdepartementet

formerför Finansiell tillsyn. [2] Kapitalkostnader inomförsvaret. Nya sportslig och ekonomisk utvecklinginom trav- och finansiell styrning.[20] SallyAlbatross. Den 9-12 januari1990.[33] SRIOPPSPOYVSH- [71 Branden Beskattning av kraftföretag. [8] Forskning och teknik förflyget. [53] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Yrkesofñceramas pensionsålder ochåldersstruktur. [87] Treexpertrapporter. [27] Forskning och utvecklingför totalförsvaret. Räkna med miljön Förslagtill natur- och miljö- Kartläggning och probleminventering. [91] räkenskaper. [37]

Räkna med miljön Förslag till natur- och miljö-

Socialdepartementet räkenskaper. Bilagedel.[38]

Utvärdering SBU.Statens Beredning för Ut-värde- Alkoholbeskattningen. [52] av [6] smuggling och tullbedrägeri. [84] ringav medicinsk metodik. Lokala sjukförsäkringsregister [9] Försäkringsrörelse i förändring [89]

lnformationens Konkurrensneutral energibeskattning. [90] roll som handlingsunderlag - styrning ekonomi.[l5]. Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans och regler lagstiftning. klassifikationer och statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya Gemensamma - informationsteknologi. [16]. samarbetsformer. [98]

och utveckling epidemiologi. kvalitetssä- Neutral företagsbeskattning. [100] Forskning -

kring och Spris utvecklingsprojekt [l7]. lnformationsstruktur för hälso-och sjukvården Utbildningsdepartementet - en

utvecklingsprocess. [l8]. Särskolan primärkommunal skola. [30] -en Några frâgori anslutning till en arbetsgjvarperiod inom Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år2000. sjukpenningförsakringen. [35] [31]

Aborterade foster. m.m. [42] Examination kvalitetskontroll i högskolan. [44] som Handikapp, Välfärd,Rättvisa. [46] Skola skolbarnsomsorg helhet.[54] - - en Att förvalta kulturmiljöer.[64]

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ett samordnat vuxenstudicstöd. [65] Visstgår det an Del 2 och [24] Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 Frikommunförsöket. Erfarenheter av försökenmed med särskilda studier av Operan, Dramaten en friarenämndorganisation. [25] ochRiksteatern. [71] Kommunala entreprenader. är Vad möjligt Enanaly En kreativ studiemiljö högskolebiblioteket som av rättsläget det och statliga regelverkets roll. [26] pedagogisk resurs. [72] Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- av rensförhållandenai 61branscher. l Del och [28] Jordbruksdepartementet Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga. kom munalaoch landstingskommunala anställningar. [29] Statistiken inom livsmedelssektom -förslag till Nykunskap ochförnyelse. [36] förändringar. [99] Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner - n Landskap näringkunskap, del 1 4. - [l0l] organisation stödet av till myndigheter och regeringskansli. [40] Arbetsmarknadsdepartementet Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - n Flykting- och immigrationspolitiken. [1] organisation stödet av till myndigheter och rege- Spelreglema arbetsmarknaden. [13] ringskansli. Bilagedel.[41] Kompetensutveckling en utmaning. [56] Konkurrens för ökadvälfärd.Del - Arbetslöshetsförsäkringen finansieringssystemet [57] Konkurrens förökad välfärd.Del - Samhalli går,i dag, i morgon. [67] Konkurrens ökad för välfärd.Bilagor. [59] Organiserad rasism. [75] Olika men ändalika. Ominvandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Bostadsdepartemntet Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Byggforskningen pa90-talet. [23] samheten med avsteg frånstatlig reglering m.m. [68j Ettnytt BFR - Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- Den framtida lansbostadsnämnden. [43] av samheten med avsteg från statligreglering m.m. Statens bostadskiedimätnnd - organisation och dimensionering. [61] Särskildbilaga.[69] Kommunalt partistöd. [80] Nyhyreslag. [86] LuleåochLund. [96] Svenska kyrkansmedlemmar ochkyrka- Lantmäteriutbildningar i statfrágan. [102]

Industridepartementet

Översyn lagstiftningen träñbenâvara. [22] Miljödepartementet av om Ettnytt turistråd.[58] Miljölagstiftningen i framtiden. [4] Hemslöjd isamverkan [66] Nliljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Drivkrafterför produktivitet ochvälstånd. [82] Sekretariatets kartläggning och analys. [5] FoUför industriell utveckling.Svensk kollektiv- Naturvårdsverkets uppgifteroch organisation. [32] forskning1991. [83] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om milj

och utveckling UNCED 1992.[55] Näringsdepartementet - Miljönoch förpackningarna. [76] El frånbiobränslen. Det industriellautvecklingsarbetet. Miljönoch förpackningarna. Livscykelanalyser [93] för förpackningsmaterial beräkning av - ELSU91.Förslag till omfattning, organisation och miljöbelastning. Bilaga. [77] finansiering det av svenska elsäkerhetsarbetet. [94] Översyn lagstiftningen kämenergiområdet.[95 av

Civildepartementet

Affärstidema. [10] 1932-51-15

9 Affärstidenta. Bilagedel.[11] Ungdom och makt.[12]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

L BESTÃLLNINOAR: ALLMÄNNAFÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 1015 STOCKHOLM 47

1121.: 08-739 96 30, Fax: 08-739 48. 95 Srøøxáøuø. A XNFORMAHONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 v10 Bxunxaseaosrona,