Sekretesslagen i en fri kommunal nämndorganisation : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Sekretesslagen i en fri

kommunal nämnd-

organisation

M

g

U 1992140 Delbetänkande av Lokaldemokratikommittén

Lili

lå

Statens offentliga utredningar

@E§] 1992 140

@ Civildepartementet

Sekretesslagen i en fri

kommunal nämnd-

organisation

Delbetänkande

av låkaldemokratikommittén

Stockholm 1992

från Allmänna Förlaget ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget SOU och Ds kan köpas som också, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsänd-ningar ombesörjer av av SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 2l Telefon 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13257-5 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1992

Till statsrådet och chefen för

Civildepartementet

Regeringen bemyndigade den 13 februari 1992 chefen för Civildepartementet att tillkalla kommitté dir.1992 12 med uppgift en att överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin. Kommittén har antagit namnet Lokaldemokratikommittén C 199201.

I arbetet med betänkandet har som ledamöter deltagit kommunulrtitlet Sven Lindgren, ordförande, kommunalrådet Erik-Abel Ejerud, kommunalrådet Lars Engqvist, riksdagsledamoten Stig Grauers, landstings- och fullmäktigeledamoten Ulla-Britt Hagström. kommunalrådet Gun-Britt Mårtensson, rektor Magnus Persson, kanslichefert Gustav Rhenman, riksdagsledamoten Catarina Rönnung, kommunalrådet Lars-Gerhard Westberg och kommunalrådet Roland Åkesson.

Som sakkunniga har deltagit stabschefen Jan Grönlund, Landstingsförbundet. departementsrådet Sören Häggroth, Civildepartementet, och direktören Curt Riberdahl, Svenska Kommunförbundet.

Som experter har deltagit departementssekreterare Eva Agevik, Näringsdepartementet, kanslirådet Erik Göransson, Justitiedepartementet. kammarrättsassessorn Charlotte Hedberg, Finansdepartementet, departementssekreterare Gunilla Sterner och departementssekreterure

Erna Zelmin-Åberg, båda Civildepartementet.

Sakkunnige Kai Kronvall är kommitténs huvudsekreterare. Stadsjuristen Stig Hellmers har utarbetat föreliggande betänkande. Kommittén har tidigare överlämnat betänkandena SOU 199272 Det kommunala medlemskapet, SOU 1992128 Kommunal uppdragsverksamhet och SOU 1992134 Handlingsoffentlighct hos kommunala företag. Kommittén får härmed överlämna betänkandet SOU 1992 140 Sekretesslagen i fri kommunal nämndorganisation. en Stockholm i januari 1993 Sven Lindgren Erik-Abel Ejerud Lars Engqvist Stig Grauers Ulla-Britt Hagström Gun-Britt Mårtensson Magnus Persson Gustav Rhenman Catarina Rönnung Lars-Gerhard Westberg Roland Åkesson Kai Kronvall

Innehållsförteckning

Författningsförslag

SAMMANFATTNING

INLEDNING

l

2 DIREKTIVEN

HUVUDDKAGENVI LAGSTIFTNING

3 OM PERSONSEKRETESS INOM KOMMUNAL VERKSAMHET

3.1 Sekretesslagens tillämpningsområde

3.2 Sekiretesvslen och rnSIndigheterna 22

3.3 Skyddet foretenskildas personliga förhållanden 26

3.4 Begreppen personliga förhållanden och 31

men 3.4.1 Begreppet personliga förhållanden

Begreppet men

i. i 3.4.2

SkaAderek-visiten

L. 3.5

3.6 Regler bryter iselcrñetessen

som 35 4 UTREDNINGSARBET ET 38 .

5 TIDiIGAkEvBEH-ANDLING AV DE AKTUELLA

SEKRETESSPROBLEMEN I KOMMUNAL VERKSAMHET 42 - u -. 5.1 Sekretessfrågornas behandling i anslutning till 1991 års kommunallag 42

5.2 Tillämpningsproblem i en integrerad nämnd med skilda sekretessomráden 44

5.3 Uppgiftslämnande mellan Förskolafritidshem

. skolbarnomsorg och obligatoriska skolan

5.4 Den kommunala fritidsverksamheten för SLV. barn och ungdom

socialtjänstens äldre- och i 5.5 Sekretessen mellan och sjukvården .58 handikappomsorg och hälso-

ÖVERVÃGANDEN oc FÖRSLAG

6.1 Allmänna överväganden om integrering av verksamhetsområden med olika Sekretessregler

6.2 Den kommunala fritidsverksamheten för barn och ungdom jämställs med socialtjänst i sekretesshänscende

6.3 Sekretessen mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg och sjukvården bör övervägas i samband med frågan huvudmannaskapet om för primärsjukvården .

6.4 Integrering skola och skolbarnomsorg kräver av

sekretess inom skolan 73.

inte en starkare

6.5 Sekretess med olika styrka inom socialtjänsten i 80 Barnomsorg .

Äldre- 82

och handikappomsorg Lagteknisk lösning 82

i Kontakter underlättas mellan de kommunala nämnder 6.6 verkar inom sekretessområde i kommunen som samma

SPECIALMOTIVERING

Förslag till lag ändring i sekretesslagen l980l00 -s7

7.1 om

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen 1980100

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § och 14 kap. 2 § sekretesslagen -1980100 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse

7 kap. 4§

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds

personliga förhållanden, det inte står klart uppgiften kan

om att

röjas utan att den enskilde eller någon honom

närstående lider men.

Sekretessenv gäller dock inte beslut om omhändertagande eller beslut

om vård utan samtycke.

,Inom kommunal familjerådgivning

gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningeir.

Med socialtjänst förstås Med socialtjänst förstås

verksamhetenligt lagstiftningen verksamhet enligt lagstiftningen

socialtjänst och den särskilda socialtjänst och den särskilda

om om

lagstiftningen vård av lagstiftningen vård

om unga om av unga

och av missbrukare utan och av missbrukare utan

samtycke samt ;verksamhet i samtycke samt verksamhet i

som som annat fall enligt lag handhas av annat fall enligt lag handhas av

Senaste lydelse 19921070

i varande lydelse Föreslagen lydelse Nu

i h Socialnämnd. Till socialtjänst den eller de nånznder- son enligt

verksamhet hos kommunjldhnákligés beslut

räknas också

fidlgör koønzrzuiterzs uppgijiøi

myndighet annan

innefattar omprövning av inom socialtjänsten. Till

som

beslut eller sär- socialtjänst räknas också socialnämnds verksamhet hosannan I M skild tillsyn över nämndens v

verksamhet hos myndighet innefattar

verksamhet samt som .

Med omprövning beslut, som

kommunal invandrarbyrä. av

jämställs ärenden fattats av sådan nämnd, eller

socialtjänst om

andra särskild tillsyn över nämndens

bistånd asylsökande och -

utlänningar, ärenden verksamhet samtverksamhcthos i i

om

introduktionsersättning för kommunal invandrarbyrå. hit-tt -

ont

flyktingar och vissa andra socialtjänst jämställs ärenden

bistånd asylsökande ochançlra

utlänningar samt ärenden om j i

tillstånd till riksfárdtjänst. utlänningar, ärenden om

för i . introduktionsersättning

I

flyktingar och vissa andra

utlänningar ärenden

samt om g

tillstånd nu riksfärdtjänstl Med

i

socialtjänst jämsldlls också.

kotmnunal fritidsverlçsairzlzerjâir

barn och ungdom.

uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst I fråga om

sjuttio år.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sekretess enligt första stycket gäller inte anmälan eller beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård. En kommunal myndighet som bedriver verksamhet som avses i första och tredje styckena får lämna uppgift till annan

kommunal myndighet inom

samma kommun om det inte kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften rojs.

l4 kap. 2

Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i I § lämnas till myndighet, om uppgiften behövs där för

förundersökning, rättegång, ärende disciplinansvar eller om skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer,

Senaste lydelse 19911874

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omprövning beslut eller åtgärd av den myndighet där av uppgiften förekommer, eller

tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer,

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt yttrande sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver av förundersökning i brottmål.

Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress,

telefonnummer och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen 1970428. Uppgift hos televerket enskilds telefonnummer får om den enskilde hos televerket begärt att abonnemanget skall dock, om hållas hemligt och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket, lämnas ut endast den myndighet som begär om uppgiften finner att det kan antas att den söks för delgivning som håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl.

Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet har att ingripa mot brottet, om fängelse är som föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. l-6 och 33 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 8 § första eller andra stycket eller 9 § andra stycket gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket endast såvitt angår misstanke brott om för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 4 eller 33 §§ inte uppgift att som angår misstanke om brott enligt 4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet.

Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess enligt 9 kap. 9 § första stycket.

Sekretess enligt 7kap. 4 § första och tredje styckena eller 9 § hindrar inte att uppgift om enskild lämnas till en annan myndighet inom samma kommun om sekretess enligt motsvarande bestämmelse blir gällande för uppgiften hos den mottagande myndigheten, och det behövs om för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 §första och tredje styckena hindrar inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, det behövs för att den enskilde skall få nödvändig om vård, behandling eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga om lämnande uppgift gravid kvinna eller närstående till henne, av om det behövs för nödvändig insats till skydd för det väntade om en barnet.

Denna lag träder i kraft den l januari 1994.

12.

SAMMANFATTNING

I betänkandet behandlas de problem vid tillämpningen av sekretesslagen som är förknippade med kommunernas frihet att bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.

De direkta svårigheter uppstår vid integrering

som en av olika verksamheter med olika sekretessområden till samma organ kan främst lösas praktiskt förvaltningsorganisationens genom utformning och utnyttjande delegeringsmöjligheterna. av Att utforma förvaltningsorganisationen så att samma personer handlägger ärenden från olika sekretessområden måste anses strida mot grunderna för sekretesslagen, det medför om en uppenbar risk för att integritetskänsliga uppgifter enskilda om personer kan utnyttjas eller omedvetet påverka handläggningen utanför det sekretessområde de tillhör. Någon ytterligare lagreglering föreslås inte för att hindra sådant obehörigt användande information. av I likhet med vad som anses gälla för spridning sekretesskyddade av uppgifter inom en myndighet förutsätts förvaltningsorganisationen utformad med omdöme och beaktande vad av som uttalats i frågan. När det gäller de förtroendevalda i nämnd med integrerade en verksamheter förutsätts delegering exempelvis till utskott, liksom hittills användas i omfattning är möjlig. en som Det är dock inom tjänstemannaförvaltningen där olika uppgifter inhämtas och kontakter med enskilda sker, risken finns integrering som att en kan undergräva den enskildes förtroende för verksamheten.

Möjligheterna till bra fungerande samverkan mellan olika en verksamhetsgrenar såsom skola, socialtjänst och sjukvård hindras ofta svårigheter att tillämpa det omvända strängare genom skaderekvisitet i socialtjänstsekretessen. Det medför att uppgifter förtigs när de egentligen borde kunna lämnas ut. För att åstadkomma bättre samarbetsförhållanden mellan olika verksamhetsområden inom kommun utan att den enskildes en sekretesskydd försvagas föreslås, att socialtjänstens uppgiftslämnande till andra kommunala myndigheter inom en skall kunna ske med tillämpning ett rakt skaderekvisit. kommun av Det medför bl.a. större flexibilitet vid utformningen av förvaltningsorganisationen flera verksamheter blandas i samma om I det samarbete mellan förskola och fritidshem å ena sidan nämnd. och den obligatoriska skolan å den andra, som framstår som alltmer nödvändigt och naturligt när dessa verksamheter integreras med varandra; kommer det mindre stränga skaderekvisitet att gälla i stället för det omvända med presumtion för sekretess. Det innebär vid lämnande uppgifter om förskole- och att av fritidshemsbarn till skolans personal skall menbedömning inte göras för varje enskilt barn utan med utgångspunkt från behöva uppgiftens typiskt integritetskänsliga karaktär. Uppgifter om sett i förskolans och fritidshemmens pedagogiska verksamhet bör barn således normalt inte omfattas sekretess vid ett sådant av uppgiftslämnande. Inom socialtjänstens övriga serviceinriktade delar serviceboende, hemtjänst kan handläggningen av ärenden som m.m. lättare samordnas med annan serviceinriktad verksamhet som exempelvis bostadsförmedling, de inte gäller bistånd av mer om integritetskänslig Den föreslagna ändringen kan tillsammans art. med de ytterligare begränsningar i sekretessen, som föreslås i det

följande, underlätta för kommuner att inrätta s.k. medborgarkontor. där serviceärenden från olika samhällssektorer skall kunna en gemensam handläggning. Den kommunala fritidsverksamheten för barn och ungdom jämställs samtidigt med socialtjänst ur sekretesssynpunkt.

Som en konsekvens friare nämndorganisation av en kan genom uppdelning av en verksamhet inom ett sekretessområde på flera nämnder, sekretess komma att gälla mellan dessa. De informella kontakter som kan tas mellan socialtjänstens olika delar är en av grundstenarna för den helhetssyn socialtjänstlagen ger uttryck för. Sådana kontakter försvåras med nuvarande lagstiftning vid en uppdelning av socialtjänsten på olika nämnder. Eftersom det inte är den enskildes skyddsbehov med nuvarande lagstiftning som är avgörande för var gränserna för sekretess kommer att dras utan fullmäktiges organisationsbeslut, föreslås en ändring av l4 kap. 2 §

sekretesslagen om vissa begränsningar i sekretessen. Ändringen

gäller sekretessen inom socialtjänsten utom familjerådgivningen och skolan och har den innebörden att dessa verksamhetsområden ur sekretessynpunkt kommer att uppfattas som en helhet även om de är uppdelade på olika nämnder. Det uttrycks så, att uppgift om enskild kan lämnas till annan myndighet inom kommun samma om sekretess enligt motsvarande bestämmelse blir gällande för

uppgiften hos den mottagande myndigheten och om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.

De sekretessproblem är förknippade med som samarbetet mellan den sociala hemtjänsten och primärsjukvården föreslås till tas upp

överväganden i samband med frågan om försöksverksamheten med primärkommunalt driftsansvar eller huvudmannaskap för primärsjukvården.

De särskilda rättsliga problem kan uppstå på offentlighets- och som sekretessomrâdet när kommun eller ett landsting tillämpar s.k. en beställar- utförarmodeller i sin nämndorganisation behandlas inte i detta betänkande. Kommittén avser i stället att ta upp den frågan samband med överväganden och förslag om åtgärder som kan underlätta införande alternativa produktions- och driftformer i av den kommunala verksamheten.

l INLEDNING

I samband med tillkomsten av kommunallagen 1991900 behandlades vissa frågor om sekretess och handlingsoffentlighet. Det gällde för det första vilka konsekvenser en friare kommunal nämndorganisation skulle för sekretesslagstiftningens tillämpning prop. 19909l1l7 43-44, 19909lKU38 36. s. s. För det andra gällde det frågan om handlingsoffentlighet i kommunala företag prop. s. 55-57, KU 43-47. s.

Lagrådet ansåg i sitt yttrande att en översyn av sekretesslagen var påkallad med anledning av den nya kommunallagens tillkomst, vilket ställningstagande motiverades med hänsyn till bl.a. ovannämnda sekretessfrågor rörande friare nämndorganisation. en Konstitutionsutskottet delade Lagrådets uppfattning och på utskottets hemställan beslöt riksdagen att regeringen till känna ge vad utskottet anfört.

I detta betänkande behandlas den del sekretesslagens som avser tillämpning i friare nämndorganisation. en

2 DIREKTIVEN

Av direktiven Dir 199212 framgår följande i den del som gäller konsekvenserna sekretesslagens tillämpning i en friare av nämndorganisation

En friare nämndgrganisatign innebär att uppgifter från skilda verksamhetsområden som är sekretessbelagda kan komma att hanteras inom och nämnd. Detta har redan tidigare en samma förekommit hos kommuner som har inrättat kommundelsnämnder.

Sekretesslagen är så uppbyggd att sekretessen i de skilda bestämmelserna i regel är avgränsad till viss verksamhet, till ärenden angivet slag eller mer undantagsvis till viss av - myndighet. Sekretessbelagda uppgifter får i princip inte utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretessen gäller för uppgifterna. En integrering av olika verksamheter till ett och kan skapa bekymmer när det gäller sekretesslagens samma organ tillämpning. Förtroendevalda och anställda, främst inom hälsooch sjukvården, omsorgsverksamheten, socialtjänsten och skolan. kan kunskap sekretessbelagda uppgifter om enskilds om personliga förhållanden från ett område som inte får utnyttjas vid handläggningen av ett ärende inom ett annat område.

Skolbarnsomsorgskommittén har i sitt betänkande Skolbarnsomsorg, helhet SOU 199154 föreslagit att en

sekretesslagen ändras i syfte att åstadkomma stark och en enhetlig sekretess för personal inom en integrerad skolaskolbarnomsorg s. 140. I budgetpropositionen 1992 prop. 199192l00 Bilaga 27, ännu inte behandlats s. som av riksdagen, framhåller utbildningsministern att sekretesslagstiftningen för närvarande är föremål för översyn i en samband med den ändrade kommunallagstiftningen och föreslår därför inga ändringar i gällande lagstiftning. Kommittén bör ta del av skolbarnsomsorgskommitténs arbete med dessa frågor och remissinstansernas synpunkter och överväga eventuella åtgärder med anledning härav.

Frikommunutredningen tog i sitt betänkande Frikommunförsöket Erfarenheter försöken med friare nämndorganisation - av en SOU 199125 frågan tillämpningen upp om av sekretesslagstiñningen inom för frikommunernas ramen organisatoriska frihet. Utredningen hävdade friare att en nämndorganisation i sig inte inneburit någon principiell nyordning för tillämpningen sekretesslagstiftningen av men att man inte kan bortse från att tillämpningsproblem kan uppkomma då olika verksamheter integreras i ett politiskt gemensamt organ. Enligt utredningens mening måste därför sekretessfrågorna ägnas fortlöpande uppmärksamhet.

1 kommunallagspropositionen s. 44 sade sig regeringen dela frikommunutredningens allmänna bedömning och uttalade att den avsåg att följa utvecklingen och överväga frågan om sekretesslagens tillämpning ytterligare vid tidpunkt. en senare

Mot denna bakgrund bör kommittén få i uppdrag att göra den

översyn sekretesslagen som riksdagen begärde och därvid av

dels överväga hur man inom ramen för sekretesslagstiftningen kan finna lösningar de problem som är förknippade med att sekretesskyddade uppgifter från skilda verdsamhetsområden kan förekomma inom integrerade verksamheter,

3 HUVUDDRAGEN I GÄLLANDE LAGSTIFTNING OM PERSONSEKRETESS INOM KOMMUNAL VERKSAMHET

3.1 Sekretesslagen tillämpningsområde

Den nu gällande sekretesslagen 1980100 trädde i kraft den l januari 1981. I lagen samordnades alla de regler om tystnadsplikt för offentliga funktionärer fanns spridda i olika författningar som med de regler om hemlighållande av handlingar tidigare fanns som i 1937 års sekretesslag eller lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Genom att reglerna tystnadsplikt och handlingsoffentlighet om har sammanförts innebär sekretess enligt lagen förbud ett att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att en allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. Det är således uppgifternas innehåll och förekomst i visst sammanhang ett som bestämmer om de skall skyddas. De behöver alltså inte vara dokumenterade i handling för omfattas en att av sekretess. Det räcker med andra ord att vissa faktiska förhållanden konstateras av någon offentlig funktionär för att denne skall iaktta tystnadsplikt om dessa. Lagen använder alltså ett enhetligt sekretessbegrepp och i de flesta fall föreskrivs att sekretess gäller för viss uppgift.

Till förbudet att röja hemlig uppgift har kopplats en ett förbud att i övrigt utnyttja sekretessbelagda uppgifter utanför den verksamhet där sekretessen gäller 1 kap. 4 § SekrL.

Sekretesslagen gäller för verksamhet bedrivs av statliga eller som kommunala myndigheter. Vid tillämpning av lagen skall bl.a. kommunala beslutande församlingar jämställas med myndigheter. gäller vissa enskilda fullgör vissa statliga Detsamma organ som uppgifter myndighetskaraktär t.ex. AB Svensk Bilprovning. I av 1 § sekretesslagen har därför angetts att lagens bestämmelser 1 kap. gäller i det allmännas verksamhet och således inte bara hos de allmänna definieras som myndigheter. organ som

3.2 Sekretessen ogh myndigheterna

Sekretess gäller inte bara i förhållande till enskilda l kap. 2 § också mellan olika myndigheter 1 kap. 3 §. Sekretess kan utan också gälla inom myndighet den är uppdelad i olika en om verksamhetsgrenar är att betrakta som självständiga gentemot som 1 kap. 3 § andra stycket. Det hindrar emellertid inte att varandra uppgifter lämnas till myndighet om uppgiftsskyldighet en annan lag eller förordning. Ett de viktigare undantagen är den följer av av

generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen se nedan avsnitt

s.k. 3.6.

Vad med självständig Verksamhetsgren inom en som avses inte definierats i lagen. Tolkningen av begreppet får myndighet har i stället göras med ledning sekretesslagens förarbeten. av Konstitutionsutskottet ifrågasatte vid behandlingen av propositionen sekretesslagen inte precisering regeln om självständiga till om en av verksamhetsgrenar nödvändig den skulle gå att tillämpa var om KU 19798037 13. Enligt Konstitutionsutskottet skall s. sekretessgränserna när det gäller förhållandet inom en och samma

myndighet sammanfalla med motsvarande begränsningar i vad gäller handlingsoffentligheten. När olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet skall betraktas som självständiga i förhållande till varandra får bedömas med ledning motivuttalandena av i propositionen 1975762160 till 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen T F. Denna regel säger att handling inte en blir allmän när den överlämnats till annat organ inom myndighetsorganisation samma med mindre de olika organen uppträder självständiga i som förhållande till varandra. I propositionen framhölls att omständigheter av betydelse för bedömningar av när de uppträder självständigt kan att självständigt vara, organet förvaltade viss egendom, hade viss handlingsfrihet inom en angiven ekonomisk ram eller i övrigt kan vidta vissa faktiska åtgärder på eget ansvar.

Nu kan emellertid konstateras att TFs och sekretesslagens bestämmelser har olika syften. TFs bestämmelser tar sikte på att avgöra frågan om en handling har lämnat myndighet en dvs. expedierats eller kommit till myndighet och därigenom en blivit allmän. Med andra ord handlar det om att kunna bestämma om allmänhetens rätt att ta del den har av uppstått eller inte. Sekretesslagens regel sekretess mellan olika om verksamhetsgrenar syftar till att upprätthålla sekretess mellan enheter som framför allt sysslar med olika verksamheter inom och myndighet. en samma Om de olika självständiga verksamhetsgrenarna ägnar sig åt samma verksamhet kan det inte finnas behov samma att upprätthålla sekretess mellan dessa. Den organisatoriska indelningen av en myndighet kan inte avgörande intresse ensam vara av ur sekretessynpunkt. Viktigare torde myndighetens indelning i

sakområden eller funktioner Se Corell m.fl. Sekretesslagen, vara. 3e uppl s. 69 f.

tillämplighet den kommunala organisationen har Regelns lagstiftningsärende. Det ledde emellertid inte behandlats i ett annat lagändring på den punkten. I sammanhanget giordes ända till någon uttalanden intresse för skolans och socialtjänstens del. I en del av område gjorde föredragande statsrådet följande fråga om skolans uttalande i 198182186, s 38 prop.

anledning påpekande från remissinstans vill jag Med av ett en Skolhälsovården och skolans verksamhet i övrigt framhålla att hänföras till sådana olika verksamhetsgrenar inom skolan torde få betrakta självständiga i förhållande till varandra som är att som 3 § andra stycket SekrL. Sekretess lär därför i och jfr l kap. gälla i förhållandet mellan Skolläkare och en för sig t.ex. en skolkurator.

svårt generellt uttala sig om i vilken I övrigt är det att mer utsträckning det förekommer olika verksamhetsgrenar inom en Skolmyndighet. Det torde emellertid endast mer och samma förekomma organisatorisk uppdelning olika sällan en med skilda slag verksamheter skolans verksamhetsgrenar av bortser från skolhälsovârden. Den naturliga område, om man utgångspunkten är den elevvårdande verksamheten och att se undervisningssidan integrerad del av skolverksamheten. som en Normalt därför säga att det i sekretesslagens mening kan man

finns endast en verksamhetsgren inom en skolmyndighet. Här bortses då från skolhälsovården. Innebörden härav är exempelvis att en Skolkurator, som i sin verksamhet har inhämtat vissa sekretessbelagda uppgifter elev vilka har betydelse för

om en

elevens skolsituation, kan lämna uppgifterna vidare till elevens klassföreståndare.

Med anledning av ett annat påpekande vill jag framhålla att sekretesslagen inte reglerar vad gäller för hanteringen som av hemliga uppgifter inom en myndighet eller Verksamhetsgren. en Helt klart är att ett fritt uppgiftsutbyte måste förekomma mellan de personer som deltar i handläggningen ett ärende av inom en myndighet. Det är därutöver närmast etisk fråga i vilken utsträckning hemliga uppgifter kan röjas inom en myndighet eller en verksamhetsgren.

När det gäller socialtjänsten uttalade föredragande statsrådet följande i samma proposition s. 47

Här kan dock framhållas, att det endast sällan inom mera förvaltningen under en socialnämnd eller inom förvaltning en som är gemensam för flera nämnder lär förekomma en organisatorisk uppdelning på olika verksamhetsgrenar med skilda slag av verksamheter jfr l kap. 3 § SekrL. Om sådan en uppdelning inte finns, kan sekretessbelagda uppgifter i princip lämnas fritt inom förvaltningen. Som exempel på att självständiga verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening ändå förekommer inom en förvaltning, kan nämnas de fall då hälsooch sjukvårdsverksamhet bedrivs inom för socialtjänsten. ramen

Detta är fallet vid de alkoholpolikliniker som socialnämnden är huvudman för.

kommunal nämnorganisation är varje nämnd med underlydande I en förvaltningskontor att myndighet i sekretesslagens anse som en mening och sekretess gäller mellan nämnderna enligt l kap. 3 Detta gäller också exempelvis socialtjänsten i en kommun om fördelats på distriktsnämnder eller kommundelsnämnder. Genom har kommunerna frihet att organisera den nya kommunallagen nämnderna efter andra principer än den sektorsprincip som sekretesslagen bygger på, nämligen att en myndighet svarar för hela verksamheten. Så kan exempelvis de delar av socialtjänsten berör barn och ungdom föras ihop med skolan i en egen som nämnd medan socialtjänsten i övrigt hålls samman inom en nämnd eller fördelas på exempelvis kommundelsnämnder. Genom en sådan uppdelning kommer sekretessgräns att dras inom socialtjänsten en mellan barn- och ungdomsfrågor och de som rör bistånd, vård och behandling i övrigt. Inom den nämnd för barn- och som ansvarar ungdomsfrågor inom socialtjänsten å sidan och skolfrågor å den ena andra kommer sekretess att gälla mellan dessa funktioner såsom självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. I en kommundelsnämnd med för socialtjänst och skola gäller ansvar samma förhållande.

3.3 Skyddet för enskildas personliga förhållanden

De materiella sekretessbestämmelser i sekretesslagen som främst är intresse vid tillämpningen i fri kommunal nämndorganisation, av en

är de som finns upptagna i lagens 7 kap. och omfattar som sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden.

Inom det allmännas hälso- och siukvårdsvçrksamhet gäller sekretess enligt l § för uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Förutom den hälso- och sjukvård drivs i självständigt som organiserad form kan hälso- och sjukvård utgöra inslag i annan förvaltning som företagshälsovård inom personaladministration, inom skolan och inom socialtjänsten. Denna hälso- och sjukvård faller under sekretessen i nämnda paragraf och inte under den sekretess som kan gälla för myndigheten där den organisatoriskt hör hemma.

Inom gäller sekretess enligt 4 § för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klar att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Inom den kommunala familjerådgivningen gäller s.k. absolut sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. I paragrafen lämnas också en upplysning om vilka verksamheter ingår i som socialtjänsten. Det främst verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen tvångsingripanden om mot unga eller missbrukare som avses. Men också verksamhet som enligt annan lag skall ombesörjas socialnämnd räknas till av socialtjänst, t.ex. vissa uppgifter enligt föräldrabalken, gäller som fastställande av faderskap, eller frågor underhållsbidrag. om

Den kommunala hälso- och sjukvården enligt lagstiftningen om ändrad ansvarsfördelning inom äldreomsorgen tillhör i sekretesshänseende verksamhetsområde som den kommunala samma

socialtjänsten se 19909114 84 ff.. Detta är en följd av

prop. s. den hälso- och sjukvård kommunerna fått ansvar för utgör en att integrerad del i socialtjänsten. Till socialtjänst hänförs också verksamhet vid kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst iämställs bistånd åt asylsökande och andra utlänningar och ärenden om fr.o.m. den l januari 1993 även ärenden introduktionsersâttning om för flyktingar och vissa andra utlänningar samt ärenden om tillstånd till riksfárdtjänst.

Inom skolväsendet dvs. grundskolan, gymnasieskolan, Särskolan, specialskolan och sameskolan samt i kommunal riksinternatskola en gäller sekretess för uppgift hänför sig till psykologisk som undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider Bestämmelsen finns i 9 § första men. stycket. I paragrafens andra stycke föreskrivs sekretess i den elevvårdande verksamheten och för uppgift som hänför sig till ärende tillrättaförande elev eller skiljande av elev från om av om vidare studier. Sekretessen är här svagare och gäller bara om det kan den uppgiften rör eller någon honom närstående antas att som uppgiften röjs. I tredje stycket finns motsvarande lider men om sekretessregler för bl.a. den kommunala vuxenutbildningen.

I 11 § finns sekretess för enskilds personliga förhållanden i myndighetens personalsociala och personaladministrativa

verksamhet. I den förra gäller sekretessen uppgifter hänför sig som till bl.a. psykologisk undersökning eller behandling och i den senare uppgifter om enskilds hälsotillstånd och för uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering anställd. Sekretess olika av av styrka gäller i verksamheterna. I den personalsociala gäller sekretess för de uppgifter som nämnts det inte står klart de om att kan lämnas ut utan att medföra För andra uppgifter i denna men. verksamhet liksom i den personaladministrativa gäller sekretess bara om det kan antas att ett röjande medför I paragrafens men. üärde stycke finns ett sekretesskydd för anställda kan bli som utsatta för våld eller annat allvarligt uppgifter deras men om om personliga förhållanden röjs och finns i den som personaladministrativa verksamheten. Den kan vara aktuell att tillämpa för socialtjänstpersonal kan riskera bli som utsatt för våld, hot eller andra trakasserier om adress och telefonnummer till bostaden lämnas ut.

I 14 § finns bestämmelse till skydd för utlänningar. en För sekretess krävs att det kan antas att röjande uppgift av en om en utlänning skulle medföra att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men. Risken för skall föranledd förhållandet men vara av mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar. För kommunala myndigheter, invandrarbyråer eller socialnämnder, är det i första hand tillämpning av 7 kap. 4 § sekretesslagen kommer i fråga. som

Sekretessen för uppgift i personregister som avses i datalagen 1973289 gäller enligt 16 § bara om det kan antas att ett

uppgiften skulle medföra att den används för utlämnande av automatisk databehandling i strid med datalagen. Om den som begär uppgiften kan visa ett tillstånd från Datainspektionen att uppgiften får användas på sådant sätt skall den lämnas ut, om den inte omfattas någon sekretessregel. Detsamma gäller om av annan någon orsak inte finns skäl att anta att uppgiften skall det av annan databehandlas. Det gäller främst enskild person vill ha en om en enstaka personuppgift. Är det fråga om massuttag finns däremot skäl att göra sådant antagande.

Slutligen skall här nämnas den sekretess enligt 25 § gäller i som ärende kommunal bostadsförmedling om enskilds personliga om förhållanden, det kan antas att den enskilde eller någon honom om närstående lider betydande uppgifter röjs. Motsvarande men om sekretess gäller i ärenden om bostadsbidrag eller bostadsanpassningsbidrag. Innebörden i begreppet betydande men skall gälla känsliga uppgifter, kan förekomma i s.k. är att det som förtursfall, såsom uppgifter missbruk eller känsliga sjukdomar. om skall normalt inte uppgifter att någon skall gifta sig, Däremot om väntar barn eller är trångbodd medföra sekretess.

Hittills har endast behandlats de bestämmelser i 7 kap. sekretesslagen är intresse i kommunala nämndsammanhang som av personliga förhållanden. l lagens 9 kap. finns de och som avser skydd för enskilds förhållanden av såväl bestämmelser som avser personlig ekonomisk natur. Av intresse i detta sammanhang är som 14 § föreskriver sekretess hos Överförmyndare eller 9 kap. som overförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen

gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas den utan att enskilde lider skada eller men. Enligt 17 kap. 6 § föräldrabalken har emellertid den myndige själv om han fyllt 16 år eller dennes make och närmaste släktingar rätt att ta del de räkningar och av andra handlingar rörande förmyndarskapet förvaras hos som Överförmyndaren. Detsamma gäller ifråga om godmanskap och förvaltarskap.

3.4 l3egreppen personliga förhållanden

och men

Som framgått av den föregående redovisningen de materiella av sekretessreglerna är det uppgifter personliga förhållanden om som skyddas. Uppgifterna åtnjuter med ett undantag familjerådgivningen sekretesskydd bara om det skulle medföra men för någon om de röjs för utomstående. Innebörden och tolkningen av de båda begreppen personliga förhållanden och men skall här förklaras närmare.

3.4.1 Begreppet personliga förhållanden

I 2 kap. 2 § första stycket TF räknas upp de intressen fär som skyddas genom att allmänna handlingar hålls hemliga. Bland dessa intressen finns i punkt 6 skyddet för enskilds personliga eller

ekonomiska förhållanden.

Varken tryckfrihetsförordningen eller förarbetena till bestämmelsen någon vägledning ger för tolkningen av begreppet. Innebörden skall således bestämmas med ledning av vanligt språkbruk. Det innebär att till personliga förhållanden räknas såväl uppgifter bostadsadress, om en persons telefonnummer, anställning uppgifter hälsotillstånd, som om

Även uppgifter ekonomi faller under missbruk m.m. om en persons begreppet personliga förhållanden. Till personliga förhållanden hänförs således enligt lagen uppgifter mycket skiftande natur allt av harmlösa uppgifter till djupt integritetskänsliga uppgifter. Om från skall sektretesskyddade eller inte avgörs som regel efter en de vara bedömning det kan medföra men för någon enskild om om röjs. Själva menbedömningen är i sin tur kopplad till ett uppgiften skaderekvisit av varierande styrka.

3.4.2 Begreppet men

För den effekt eller olägenhet som kan uppstå om en att ange och erfordras för att sekretess skall gälla används uppgift röjs som skada eller men. Någon definition av begreppen finns uttrycken inte i lagtexten. Begreppet skada är avsett för en effekt av ekonomisk Begreppet men används bara om fysiska personer. art. det gäller begreppet men används i lagtexten i 7 kap. När som emellertid inget tvivel att de befarade olägenheter som råder det om leda till sekretess beträffande personliga förhållanden kan vara kan personligt obehag ekonomisk förlust. Ordet men avser såväl som emellertid i första hand integritetskränkningar även om det i vissa sammanhang också kan inbegripa ekonomiska konsekvenser.

i första hand åsyftas med men är att någon kan De effekter som för andras missaktning hans personliga förhållanden bli utsatt om kommer till kännedom. Det är den berörda personens egen annans upplevelse bildar utgångspunkten för men skall anses som om subjektiva bedömning måste emellertid i viss föreligga. Denna utsträckning sättas i relation till och ge vika för de gängse

värderingar som gäller i samhället för uppgifter ifrågavarande av slag. Att en person tycker att det i största allmänhet är obehagligt att andra vet var han bor kan i normalfallet inte innebära men den här avsedda betydelsen. En annan bedömning blir det givetvis om personen har välgrundad anledning att hålla sin adress hemlig, t.ex. på grund av risk för hot eller trakasserier från någon annan.

För att sekretess skall kunna upprätthållas även mellan myndigheter kan också risken för att någon blir utsatt för helt rättsenliga åtgärder att bedöma men. I sådana fall kan vara som alltså ett konstaterat men innebära sekretess för uppgift inte en om sekretesslagen innehåller någon tillämplig bestämmelse om undantag från sekretessen.

3.5 Skaderekvismzn

De flesta bestämmelserna i sekretesslagen har utformats så att en uppgift inte skall omfattas sekretess av om man inte kan förutse någon skada av att uppgiften lämnas Om så inte fallet ut. är är uppgifterna offentliga. Den tillämparen norm som skall använda för att göra denna bedömning är det skaderekvisit finns angivet i som bestämmelsen. Det anger inom vilka tillämparen får ramar göra sin bedömning uppgiften omfattas sekretess av om av eller om den är offentlig.

Skaderekvisiten ger upplysning vilken styrka sekretessen om har med hänsyn till uppgifternas typiskt sett integritetskänsliga natur när det gäller personliga förhållanden. Den typ skada då av som skall förutses uppkomma är alltså den benämns men. som som

två skaderekvisit i sekretesslagen. Den Det förekommer typer av presumtion för offentlighet. Den brukar allmänt ena innebär en rakt skaderekvisit. Den andra som går under benämnas omvänt skaderekvisit, innebär presumtion för benämningen en rakt respektive omvänt finns inte i sekretess. Benämningarna I lagtexten uttrycks i ställdet det raka så, att sekretess lagtexten. föreligger det kan antas att viss skadamen uppstår om om en omvända uttrycks så, att sekretess gäller, om uppgiften röjs. Det inte står klart uppgiften kan röjas utan skadamen. det att

skaderekvisitet innebär att bedömningen av risken för Det raka behöver göras med utgångspunkt i det enskilda skada eller men inte stället huruvida ett utlämnande av uppgiften fallet. Frågan är i om kan ägnat att medföra skada för det intresse som typiskt sett vara skall normalt falla utanför sekretessen om den skyddas. Uppgiften genomsnittligt måste betraktas harmlös. När en sett som bestämmelse har rakt skaderekvisit skall offentlighet vara ett huvudregel.

omvända skaderekvisitet är som nämnts sekretess Vid det huvudregel. Det innebär att funktionären har ett begränsat utrymme skall alltså klarlagt i det enskilda fallet för sin bedömning. Det vara röjas den enskilde lider skada eller men. I att uppgiften kan utan att innebära den tillämpar regeln måste veta praktiken kan det att som uppgiften skall användas till och många gånger ha kännedom vad identitet. Vid tillämpningen av det raka om mottagarens sådana upplysningar sällan inhämtas. Något skaderekvisitet behöver är förbjudet när det gäller utlämnande av allmänna som annars handlingar inte omfattas av sekretess. som

3.6 Regler bryter sekretessen sgm

Som nämnts i det föregående avsnitt 3.2 gäller enligt l kap. 3 § sekretesslagen sekretessen mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet de är att betrakta om som självständiga i förhållande till varandra. Sekretesskyddade uppgifter hos en myndighet får inte röjas för myndighet en annan om det inte finns föreskrifter det i sekretesslagen eller om annan lag som sekretesslagen hänvisar till. De sekretessbrytande regler som finns i sekretesslagen och som är av betydelse för kommunala myndigheter är följande.

Enligt l kap. 5 § sekretesslagen utgör sekretess inget hinder mot att uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. En socialförvaltning kan tvungen att lämna ut uppgifter till vara exempelvis skolan i samband med en utredning vård barn. om av För att nöjaktiga svar i utredningsarbetet kan det alltså vara nödvändigt att lämna ut sekretesskyddade uppgifter till den som tillfrågas JO 199091 s. 366. Enbart effektivitetsskäl får inte åberopas för att bryta sekretessen utan det skall nödvändig vara en förutsättning för att ett visst åliggande skall kunna fullgöras. Bestämmelsen kan inte åberopas för att hjälpa en annan myndighet att fullgöra sin verksamhet. Av förarbetena till sekretesslagen framgår att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt.

Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen hindrar sekretess inte att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer lag av

eller förordning. I 66 § socialtjänstlagen finns en sådan sekretessbrytande bestämmelse innebär att Socialnämnd utan som skall lämna bl.a. uppgift huruvida någon hinder av sekretess om för vård och boende uppgiften begärs av domstol, vistas i hem om åklagare, polismyndighet, kronofogde- eller skattemyndighet.

Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser finns i l4 kap. 2 § sekretesslagen. Där föreskrivs bl.a. att sekretessen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården inte hindrar att uppgift polis eller åklagare misstankar vissa allvarliga lämnas till om om minderåriga eller misstankar om brott med ett brott mot minimistraff på två års fängelse. Socialtjänst- och hälso- och sjukvårdssekretessen hindrar inte heller enligt samma paragraf att uppgift någon inte fyllt arton år eller någon med allvarliga om som missbruksproblem lämnas mellan social- och sjukvårdsmyndigheter det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, om behandling eller stöd. Samma rätt att lämna uppgifter om en annat kvinna eller närstående gäller det behövs till skydd för gravid om ett väntat barn under graviditeten.

Av betydelse är också den regel i 71 § andra stycket ålägger alla myndigheter vars verksamhet socialtjänstlagen som ungdom till socialnämnden anmäla om de berör barn och att genast i sin verksamhet får kännedom något som kan innebära att om socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Denna skyldighet gäller också dem är anställda hos sådana som myndigheter. Bestämmelsen gäller förutom de myndigheter vars barn och ungdom också andra myndigheter inom hälsoverksamhet avser och sjukvården och socialtjänsten. Inom den kommunala

familjerådgivningen, där absolut sekretess gäller, är de är som verksamma där skyldiga att anmäla de i sin verksamhet får om kännedom om att en underârig misshandlas i hemmet.

Den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen innebär att en myndighet får lämna sekretesskyddade uppgifter till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset att uppgiften lämnas av har företräde framför det intresse sekretessen skall skydda. som Generalklausulen gäller inte för uppgifter på hälso- och sjukvárdsområdet eller inom socialtjänsten. I förarbetena till sekretesslagen har det sagts att det är givet, att generalklausulen ger utrymme för informationsutbyte när det är fråga myndigheter om med samma sakliga behörighet med skilda lokala men kompetensområden. Det kan gälla mellan kommundelsnämnder med ansvar för skolväsendet, inom vilket generalklausulen gäller.

Den enskilde för vilken sekretessen gäller kan efterge sekretessen genom att samtycka till att uppgifter lämnas ut 14 kap. 4 § SekrL. Det förutsätter ett han ensam förfogar över sekretessen. Angår uppgiften flera personer, när någon sökt socialhjälp för sig som själv och sina anhöriga måste även de senare lämna sitt samtycke.

Vid en nödsituation kan slutligen myndighet bryta sekretessen. en Av 24 kap. 4 § brottsbalken framgår indirekt att en myndighet har rätt att göra det för att förhindra allvarlig fara för liv eller hälsa.

4 UTREDNINGSARBETET

problem och svårigheter påtalats i olika sammanhang när De som gäller sekretesslagens tillämpning i kommuner och landsting har det enbart gällt integrerad verksamhet. Det har lika mycket varit inte lagen hindrat samarbete mellan myndigheter med en fråga om att sekretessområden. Samma problem har således funnits i en olika traditionell organisation med nämndindelning efter fackområden integrerad nämndorganisation. som i en

Det är framför allt mellan myndigheterna inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och det obligatoriska skolväsendet som informationsbehovet har kommit i konflikt med sekretessen som mellan dem. I integrerad kommundelsorganisation som gäller en innehåller dessa verksamhetsområden eller några av dem blir konflikten mellan informationsintresset och intresset av sekretesskydd för känsliga uppgifter om enskilda mer uttalat. myndighetsgränserna inte utgör ett naturligt skydd mot eftersom obehörigt utlämnande eller ett obehörigt utnyttjande av sådana uppgifter.

nästan obegränsade möjligheter nya kommunallagen ger De som och tidigare frikommunförsöket gett kommunerna att fritt organisera och fördela ansvaret för de obligatoriska uppgifter har enligt speciallagstiftningen, ger en ny dimension kommunerna problem och svårigheter funnits sedan sekretesslagens åt som tillkomst.

Det finns därför anledning att redovisa hur frågorna tidigare har belysts i riksdagsmotioner, utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden, inte minst för bedömning av om den nämnda organisationsfriheten ger anledning till överväganden. nya

I direktiven för utredningen har som exempel på konsekvenserna av sekretesslagens tillämpning i en friare nämndorganisation endast nämnts att uppgifter från skilda sekretessbelagda verksamhetsområden kan komma att hanteras inom och en samma nämnd. En annan och ur tillämpningssynpunkt problematisk mer konsekvens av en fri nämndorganisation är att verksamhet en som omfattar ett sekretessområde kan delas flera nämnder. Så upp kan till exempel socialtjänsten delas i en nämnd som uteslutande handlägger frågor om bistånd, vård och behandling och andra en nämnd som ansvarar för barn- och skolbarnsomsorg daghem och fritidshem och eventuellt också skolväsendet trejde nämnd samt en med ansvar för äldre- och handikappomsorg. Genom sådan en uppdelning skapas nya sekretessgränser kan försvåra det som samarbete mellan socialtjänstens olika delar som är en av socialtjänstlagens utgångspunkter för att åstadkomma helhetssyn en på familjen och individen i samhället.

Inom skolväsendet behöver däremot inte regeln sekretess mellan om myndigheter lägga några större hinder i vägen för ett nödvändigt informationsutbyte mellan lokala styrelser för skolan eller kommundelsnämnder med ansvar för skolan, eftersom generalklausulen i l4 kap. 3 § sekretesslagen gäller inom skolans hela sekretessområde.

Segregering verksamheter inom ett sekretessområde pâ flera av nämnder kan således medföra problem vid tillämpningen av sekretesslagen. Även det inte kan utläsas direkt ur direktiven att om kommittén skall utreda frågan bör den därför ändå belysas i konsekvens friare nämndorganisation. utredningen, som en av en

Likartade sekretessproblem uppstår när en kommun eller ett delar sin organisation i beställar- och utförarnämndcr. landsting upp kommitténs övriga uppdrag ingår även att beskriva och analysera I sådana organisatoriska modeller samt alternativa framväxten av nya produktions- och driftformer. Kommittén bör då enligt direktiven förändringar i regelverket analysen kan föranleda. föreslå de som rättsliga problem kan uppstå på offentlighets- och De som sekretessområdet vid tillämpning beställar- utförarmodellen av behandlas därför inte i detta betänkande.

vid tillämpningen sekretesslagen som skall De problem av förutom det nämnda problemet med segregering av behandlas är verksamheten, de påtaltas i tidigare riksdagsmotioner, som utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden och som i behov ytterligare överväganden. riksdagen ansett vara av

Dessa kan punktvis sammanfattas på följande sätt

tillämpningsproblemen i integrerad nämnd med skilda en sekretessområden,

hindrar önskvärt uppgiftslämnande från förskola sekretessen ett fritidshem skolbarnsomsorgen till den obligatoriska skolan, och

känslig individrelaterad information förekommer inom den kommunala fritidsverksamheten utan att den skyddas av sekretess. Frågan är om fritidsverksamheten i sekretesshänseende skall ha hemvist inom socialtjänsten i en integrerad nämnd,

sekretessen mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg och den sjukvård som inte ingår i socialtjänsten, exempelvis hemsjukvården.

Sekretessproblemen vid segregering verksamheter inom ett av sekretessområde ger anledning till att överväga översyn en av sekretesslagens myndighetsbegrepp eller ett generellt undantag från huvudregeln om sekretess mellan myndigheter. Alternativt kan generalklausulen göras tillämplig inom segregerad en myndighetsorganisation även på socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens sekretessområden.

5 TIDIGARE BEHANDLING AV DE AKTUELLA SEKRETESSPROBLEMEN I KOMMUNAL VERKSAMHET

Redan när sekretesslagen antogs 1980 stod det klart att det omfattande lagverket sannolikt skulle komma att föranleda tillämpningssvårigheter i inledningsskedet. Tämligen snart efter ikraftträdandet den 1 januari 1981 utsattes lagen för kritik och förslag till ändringar fördes fram. Den fråga som främst kom i blickpunkten lagens effekter på uppgiftsutbytet mellan å ena var sidan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och å andra sidan polisen. En inom Justitiedepartementet upprättad promemoria Ds Ju 198117 Sekretesskydd och informationsbehov som behandlade föremål för remissbehandling. Ärendet ledde till en dcl frågan blev ändringar i lagen, i första hand när det gäller vårdmyndigheternas förhållande till polis- och åklagarmyndigheterna och socialnämnds upplysningsplikt i vissa utlänningsärenden.

tidigare nämnts avsnitt 3.1 gjordes i 198182l86 en Som prop. del uttalanden myndigheternas samarbetsmöjligheter i allmänhet om intresse i detta sammanhang. som kan vara av

5.1 Sekretessfrå behandlin ianslutnin till 1991 års ornas kommunallag

Som framgått direktiven har frikommunutredningen i sitt av betänkande Frikommunförsöket Erfarenheter ur försöken med en friare nämndorganisation SOU 199125 tagit upp frågan om tillämpningen sekretesslagen inom ramen för frikommunernas av organisatoriska frihet. Utredningens bedömingar av hur

sekretessfrågorna hanteras i en fri nämndorganisation grundas på en särskild studie som utredningen låtit utföra vissa rättsliga frågor om i samband med frikommunförsöken. När det gällde sekretessfrågorna konstaterade utredningen följande.

Redan i dag kan emellertid en kommunal nämnd ha för ansvar uppgifter som omfattas olika sekretessregler. Frågan har av också uppmärksammats vid införandet av kommundelsnämnder. Det förhållandet att landstingen haft relativt friare en nämndorganisation uppges inte ha lett till några särskilda svårigheter att tillämpa sekretesslagstiftningen.

Förtroendevalda och anställda kan givetvis tillgång till sekretessbelagda uppgifter från flera verksamheter. Information om och utbildning i sekretesslagstiftningen är därvid bra metoder att komma tillrätta med de svårigheter kan uppstå. som

Det förhåller sig också så att individärenden i allt mindre utsträckning behandlas i själva nämnden. Det minskar givetvis risken för uppgiftsöverföringar. Det bör understrykas den att enskilde helt eller delvis kan efterge sekretessen. Så sker enligt uppgift i betydande omfattning.

Därav drog frikommunutredningen följande slutsatser.

För tillämpningen av sekretesslagen innebär friare en nämndorganisation ingen pricipiell nyordning. Även vid sidan av frikommunförsöket förekommer redan idag att kommunala nämnder hanterar verksamheter med olika sekretessregler. Det

går dock inte att bortse från att tillämpningsproblem kan uppkomma vid integrering olika verksamheter under ett en av gemensamt politiskt Sekretessfrågorna måste därför ägnas organ. fortlöpande uppmärksamhet.

I propositionen till kommunallagen prop. 1990911117 s. 43 nya f. behandlades sekretessfrágorna varvid regeringen konstaterade att inom hälso- och sjukvården, omsorgsverksamheten, det var främst socialtjänsten och skolan det fanns anledning att räkna med att som sekretessbelagda uppgifter kunde komma att behandlas inom samma nämnd. Med hänvisning till frikommunutredningens slutsatser konstaterade slutligen regeringen att sekretessreglerna i och för sig ändå inte hindrar ordning med friare nämndorganisation men en en utvecklingen skulle följas och att frågan om sekretesslagens att tillämpning skulle övervägas ytterligare vid en senare tidpunkt.

Som framgått den inledande redovisningen direktiven avsnitt av av 2 hade Lagrådet och Konstitutionsutskottet samma uppfattning om behovet översyn sekretesslagens tillämpning i det här av en av berörda hänseendet.

5.2 Tillämpningsproblem i integrerad nämnd med skilda en sekretessområden

I Konstitutionsutskottets betänkande 198889KU 14 behandlar utskottet antal motioner rörande vissa frågor om sekretess inom ett och socialtjänst I motionerna, l98687K427 sjukvård m.m. en av Lena Öhrsvik s, pekades på sekretessproblem vid samarbete av mellan exempelvis Socialnämnd och fritidsnämnd varvid anfördes

att problemen förvärras i takt med att kommundelsnämnder inrättas. Vid utskottets behandling av motionerna inhämtades socialutskottets yttrande till vilket hade fogats en av socialutskottets kansli upprättad promemoria i ärendet.

Vid remissbehandlingen av motionerna och promemorian inkom synpunkter på frågan om sekretess i kommundelsnämnder från flera remissinstanser.

Kammarrätten i Stockholm anförde bl.a., att förtroendemän och tjänstemän kommer att tillgång till och hantera sekretessbelagda uppgifter som inhämtats från olika verksamhetsområden och för olika syften. Det rör sig inte sällan om uppgifter med olika sekretessnivå och uppgifter inte omfattas generalklausulen i som av sekretesslagen. Kammarrätten ansåg vidare att det ligger i sakens natur att detta är ägnat att medföra svårigheter vid tillämpningen och erinrade om att sekretessen inte endast gäller mellan myndigheter utan även mellan särskilda verksamhetsgrenar inom samma myndighet.

Socialstyrelsen pekade på att varje kommundelsnämnd blir ett eget sekretessområde vilket kan försvåra samarbetet mellan olika sådana nämnder inom samma kommun. Ett syftena med av kommundelsnämnder, nämligen att vidga samverkan mellan olika förvaltningsdelar, är enligt styrelsen inte förenligt med sekretesslagens regler om verksamhetsområden.

Svenska Kommunförbundet konstaterade att ett flertal kommuner tillskapat kommundelsnämnder och att sekretesslagens bestämmelser

sekretess mellan olika verksamhetsgrenar medför problem för om både förtroendevalda och tjänstemän.

Konstitutionsutskottet ansåg att det fanns behov en belysning av av problemen, vilket riksdagen regeringen tillkänna rskr. gav 19888951.

Vid uppföljning Konstitutionsutskottets betänkande som en av gjordes inom Justitiedepartementet i promemorian Ds 19901 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet. gjordes inga överväganden i frågan hur sekretessfrågorna skall hanteras om i kommundelsnämnder.

Någon ingående rättslig eller praktisk analys av annan mer har inte gjorts. Kommunallagsgruppen Ds 198852 och problemet kommunallagskommittén SOU 199024 har överhuvudtaget inte behandlat frågan.

5.3 Uppgiftslämnande mellan förskolafritidshem skolbarnsomsorg och obligatoriska skolan

Den fråga tillämpning sekretesslagen i kommunal om av verksamhet varit föremål för den mest omfattande debatten som gäller förhållandet mellan den obligatoriska skolan och socialtjänstens förskole- och fritidshemsverksamhet. Vad frågan i hand gällt är sekretessen mellan myndigheterna, den första om starka socialtjänstsekretessen och att generalklausulen är undantagen

denna, innebär hinder i en nödvändig samverkan mellan skolan och de sociala myndigheterna.

Frågan uppmärksammades tidigt efter sekretesslagens ikraftträdande

i en motion l98l822486 av Kerstin Göthberg m.fl. c, m där

s, det framhölls att förskole- och fritidshemsverksamheten numera faller under begreppet socialtjänst enligt socialtjänstlagen varigenom den strängare socialtjänstsekretessen blir gällande också för förskolorna och fritidshemmen.

Enligt lagstiftningen före socialtjänstlagen hänfördes inte barnomsorgen till socialvården. Sekretess förelåg inte heller normalt för den vanliga barnomsorgen. Vid remissbehandlingen av den promemoria som låg till grund för propositionen l979802 med förslag till sekretesslag observerade Svenska m.m. Kommunförbundet frågan och anförde i sitt yttrande

För närvarande tillämpas inte gällande sekretesslag så, att handling inom barnomsorgsverksamheten normalt sekretesskyddas. I praktiken torde sådan handling åtnjuta sekretesskydd endast i sådana fall där förtur inom barnomsorgen prövas utifrån särskilda skäl. Ärendet betraktas då som ett barnavårdsärende och åtnjuter sådant sekretesskydd. Enligt som socialutredningens uppfattning bör även framdeles sådan en ordning gälla i sekretesshänseende. Förbundet delar härvidlag socialutredningens uppfattning. Ärenden faller inom som ramen för socialnämndens allmänna serviceverksamhet, såsom barnomsorgen, bör inte i sekretesshänseende jämställas med ärenden av vård- och behandlingskaraktär. När det gäller -

förturer i barnomsorg bör enligt förbundet skilja på förturer. man grundar sig på 6 § barnomsorgslagen och som avser barn som med särskilda behov. Här föreligger absolut förtur. där just en de personliga förhållandena kan vara av så känslig natur, att behov föreligger sekretesskydd. Annorlunda förhåller det sig av med förturer generell art, Lex. för ensamstående föräldrar av för låginkomsttagare eller för vissa yrkeskategorier. Sådana eller förturer grundas inte direkt på barnomsorgslagen och handlar inte primärt det enskilda barnets speciella behov. l dessa om avseenden finns behov insyn från allmänhetens sida. Liknande av problem kan också uppkomma vid fördelning av pensionärslägenheter eller motsvarande inom äldreomsorgen. Förbundet sekretessen dessa områden inte bör gå anser att längre än vad kan krävas utifrån den enskildes behov. som Sekretessen i ärenden rörande barnomsorgslagen bör därför till de förturssituationer, reglerats i 6 § begränsas att avse som barnomsorgslagen barn med särskilda behov. En liknande gränsdragning bör eftersträvas inom äldreomsorgen.

nämnda motionen behandlades Konstitutionsutskottet i Den av anslutning 198l82186 med vissa förslag till ändringar av till prop. sekretesslagen i vilken bl.a. förslag lämnades om att underlätta uppgiftsutbytet mellan vårdmyndigheter och polisen. Utskottet framhöll även sekretessen självfallet inte hindrar att allmänt att om harmlösa uppgifter t.ex. förskolebarnen lämnas vidare till sett om särskild medgivande vårdnadshavare kan det skolan utan av regelsystemet givetvis under vissa omständigheter leda nuvarande hinder i det nödvändiga samarbetet mellan förskole- och till ett fritidsverksamhet å sidan och den obligatoriska skolan å andra ena

sidan. Utskottet ansåg att sekretessen området borde över, ses vilket riksdagen gav regeringen tillkänna.

Den nya sekretesslagen hade varit i kraft i nära åtta år då frågan nytt togs upp utan att något ändringsförslag dessförinnan lagts fram.

I en motion 198788K 434 Rune Rydén m.fl. m, fp, c

av anfördes att sekretessregleringen inom förskoleverksamheten på många håll lett till oacceptabla hinder i informationsutbytet mellan förskola och grundskola. I motionen föreslogs att reglerna ändras så att sekretessen i den elevvårdande verksamheten i förskola och den obligatoriska skolan kommer att ha regler. samma

Konstitutionsutskottet behandlade motionen tillsammans med ett antal andra motioner angående sekretessen på vårdområdet se avsnitt 5.3. Vid remissbehandlingen motionerna och den inom av Socialutskottet upprättade promemorian i ärendet anförde Svenska Kommunförbundets styrelse i sitt yttrande över förslaget om att undanröja hinder i informationsutbytet mellan förskola och grundskola, att det inte krävs någon lagändring för att åstadkomma vettiga informationsförhållanden, utan kunskaper och rutiner nya kan åstadkomma detta. Styrelsen menade, att utbildning om sekretesslagens innehåll för socialtjänstens och skolan personal gör att irritation inte behöver uppstå mellan personalgrupperna genom att harmlösa uppgifter förtigs. Beträffande övriga uppgifter, dvs. merparten av de uppgifter som lämnas över till skolan, samtycker föräldrarna normalt till detta. I de kommuner där utarbetat man rutiner som innebär att föräldrarna själva deltar i

informationslämnanden är resultaten mycket positiva enligt Svenska Kommunförbundets styrelse.

heller inte något behov lagändring eller Skolöverstyrelsen såg av översyn omrâdet.

bedömning berörde Konstitutionsutskottet inte frågan annat I sin utredningen i ärendet visat på behov av en belysning av sätt än att redovisats i motionerna och remissyttrandena. Den de problem som sekretessreglerna utskottet begärde borde syfta till översyn av som tillämpning de grundläggande reglerna i fall där en smidigare av tillämpningen i dag är till uppenbar nackdel för den enskilde ur vård- och behandlingssynpunkt.

den uppföljning Konstitutionsutskottets betänkande som Vid av

Justitiedepartementet se avsnitt 5.2 framhölls från en

gjordes inom håll det skulle värdefullt lärarna i grundskolans del att vara om lågstadium informerades allvarliga problem hos barn, medan om det från andra håll framfördes synpunkter om att någon uppmjukning inte borde göras för att göra ett sådant uppgiftslämnande möjligt. I promemorian gjordes följande överväganden i frågan Ds 199011, s. 42 f.

I viss utsträckning torde uppgifter efter en skadebedömning kunna lämnas från socialtjänsten till skolan. I detta sammanhang erinras vad föredragande statsrådet har uttalat när det kan om sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog. Enligt gäller en föredragande statsrådet bör det inte sällan vara klart att det inte till för den enskilde uppgifter lämnas ut i syfte att är men om

hjälpa den unge prop. 19888967, 9. Som SÖ framhåller s. bör vidare de problem som finns med att lämna ut uppgifter kunna lösas med samtycke från berörda personer. Ett sådant tillvägagångssätt är det som bäst står i överensstämmelse med intentionerna i socialtjänstlagstiftningen. I detta sammanhang bör tilläggas att det i första hand ankommer på socialtjänsten bistå att ett barn som har allvarliga sociala problem. Om från man socialtjänstens sida anser det nödvändigt att skolan medverkar i detta stöd torde uppgifter kunna lämnas från socialtjänsten till skolan med stöd av 1 kap. 5 § sekretesslagen. Med hänvisning till det sagda bör inte nu föreslås några lättnader i sekretessen mellan socialtjänsten och skolan.

Ytterligare överväganden i frågan har gjorts den under 1989 av tillsatta kommittén med uppgift att följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och skolbarnomsorg. Kommittén antog namnet Skolbarnomsorgskommittén.

Kommitténs definition av begreppet skolbarnomsorg är den omsorg av skolbarn som samhället bedriver i form fritidshem, av familjedaghem, allmän fritidsverksamhet öppet fritidshem. samt Inom dessa former finns dessutom heltidsverksamheter, deltidsverksamheter, eftermiddagsverksamheter, klubbar m.m.

I kommitténs uppgifter enligt direktiven ingick bl.a. att utreda behovet av ändringar i de regler gäller för skolan och som skolbarnomsorgen för att skapa förutsättningar för sådan en utveckling som angivits I sina överväganden framhöll ovan.

51-

kommittén, utveckling mot helhetssyn på barns och att en en ungdomars utbildning och ersätter sektorstänkande omsorg som underlättas den samlade verksamheten organiseras i en om nämndstyrelse och under en kommunal förvaltning.

När det gäller de lagar som reglerar skolan och skolbarnomsorgen ansåg kommittén följande ifråga om sekretesslagen

När det gäller sekretesslagens regler anser vi att det går att bedriva bra samverkan mellan skola och skolbarnomsorg även en de är skilda verksamheter. Man bör kunna bygga upp ett om förtroendefullt samarbete med barnens föräldrar. När det blir nödvändigt att överföra information mellan t.ex. förskola och skola, eller skolbarnomsorg och skola bör det ske via föräldrarna eller med deras uttryckliga samtycke. Ett arbetssätt där ingen arbetar över huvudet den andre skapar respekt och tilltro till verksamheterna hos föräldrar och barn.

Kommittén ansåg trots detta uttalande att det fanns skäl för att se över sekretesslagens regler för skolan och skolbarnomsorgen. Enligt kommittén är det olämpligt och i det närmaste omöjligt att i praktiken ha olika former sekretess för personal som arbetar i en av så nära samverkan integrerad skola skolbarnomsorg. som en - Kommittén förordade att skolan bör ha samma Sekretessregler som socialtjänsten, dvs. sekretess med ett omvänt skaderekvisit. Motivet till detta är att förtroendet för verksamheten skulle öka om föräldrarna förvissade om att såväl skola som skolbarnomsorg var omfattades samma starka sekretess för uppgifter som rör av enskildas personliga förhållanden. Att sekretessen skall ha samma

styrka hos de båda verksamheterna anförs ocksåiisomi en

förutsättning bra samverkanimellan deiolika

för en

personalgrupperna. .i

Några lagförslag till ändring gällande i sektretessbestämmelse på

skolans område 7 kap. 9 § SekrL presenterade inte kommittén.

Att skolans och skolbarnomsorgen styrs av olika lagar, i första

hand skollagen respektive socialtjänstlagen ansåg

kommittén inte

utgöra något hinder för en framtida integrerad verksamhet. Frågan

om hur lagstiftningen på områdena skall utformas ansåg kommittén

för övrigt böra avgöras samband i med dén pågående översynen

av

måldokumenten i läroplanskommittén öch den aviseradeqöversvnen

i i i i. i år av socialtjänstlagen. i

Kommitténs betänkande SÖU ll99lz54

Skola, skolbarnomsorg,

en

helhet, fick ett blandat mottagande vid remissbehandlingen i de hör

i berörda hänseendena.

JO var mest kritisk ochavstyrkteförslaget om utvidgad sekretess

inom skolan. I yttrandet redovisadeulO gruriderna den i

för

förarbetena till 7 kap. 9 § sekretesslagen gjorda avvägningen

mellan offentlighet och sekretess inom skolväsendet prop

19792302 Del A s. 194-198 varav framgår blia. följande

Det är uppenbart att inom utbildningsväsendet kan finnas

uppgifter om elevernas och deras anhörigas personliga

förhållanden som är likawskyddsvärda som motsvarande uppgifter

inom t.ex. samhällets hälso- och sjukvård. Det föreligger â andra

betydande allmänt intresse av insyn i sidan ett utbildningsväsendets sätt fungera. Ett minimikrav är att de att uteslutande rör elevernas studiesituation alltid är uppgifter som offentliga. Hit hör bl.a. skolbetyg och andra uppgifter om studieresultat och prestationer i övrigt. elevernas

sekretessens styrka det obligatoriska skolområdet Beträffande gymnasieskolan jag att samarbetet med hälsovården och anser socialtjänsten i och för sig inte kräver en starkare sekretess och inom skolområdet.

Med hänvisning till de kommittén anförda skälen för en av

förskjutning från insyn till sekretess inom skolan

betydande JO sådana hänsyn att underlätta samarbetet erinrade om att som

mellan olika personalkategorier inte kan läggas till grund för

i insynen i myndigheternas verksamhet. Varje sådan inskränkningar måste motiveras utifrån ett skyddsbehov avseende inskränkning i 2 kap. 2 § TF. Den kommittén något av de intressen om anges av föreslagna förstärkta sekretessen tycktes inte vara motiverad av att i skolan skulle ett tillfredsställande skydd för deras eleverna personliga förhållanden, är ett de skyddsvärda intressena som av

enligt TF.

En del remissinstanser, bl.a. Statskontoret, menade att en den önskvärda samordningen borde vara att ansvaret konsekvens av fördes över från socialtjänsten till skolan. De för skolbarnomsorgen utredningen pekade på med sådan överföring och problem som en består i de olika kulturerna baserade på olika som utbildningsbakgrund, borde kunna överbryggas om förändringar

genomförs under viss period. Svenska Kommunförbundet och

flera andra ansåg att samma sekretess bör gälla både skolan och

skolbarnomsorgen. De flesta förordade liksom kommittén en

starkare sekretess för skolan. En del remissinstanser,

som

Lärarhögskolan i FalunBorlänge ansåg att

det krävs noggranna

överväganden innan ändrar sekretesslagen gällande skolan,

man

bl.a. med hänvisning till den skillnad i kulturer präglar skolan

som och barnomsorgen.

i

Göteborgs kommunstyrelse visade det förhållandet

att en

starkare sekretess inom skolan inte innebär detiblir

fritt fram att

utväxla känsliga uppgifter imellan skölbarnomsorgen och skolan

eftersom dessa verksamheter hurisekrâetesslagen är

- oavsett

utformad utgör skilda sekretessområden. Även behovet

- om av eu

samarbete mellan olika personalkategorier inom deiberörda

verksamhetsområdena kan tillgodoses inom för gällande

ramen sekretesslagstiftning ansåg kommunstyrelsen att det kunde finnas behov av en översyn av de aktuella sekretessreglerna utifrån ett

bredare perspektiv ;än frågan behovetlav samarbeteiinom

om en integrerad skola och skolbarnomsorg.

I stället förändring av sekretesslagen förslås i ettsik.

spontanyttrande över betänkandet samarbetsfrågan kan lösas att

genom s.kl uppdriagsavtal, vilket 1 kap. 6 § sekretesslagen

ger utrymme för.

Ibil. 9 till prop. l99rl92lzl00 behandlasskolbamomsorgsj

i

kommitténs betänkande i bl.a.rde delar som rör gränsdragning

skola och skolbarnomsorg och lagstiftningen pâ områdena. mellan Där anförs bl.a. följande s. 27.

Jag vill således, jag redan framhållit i mitt inledande som anförande, behålla den boskillnad mellan skola och skolbarnomsorg finns i dag och som framför allt som sig i skolfrágorna regleras i skollagen och förskolemanifesterar att

och fritidshemsfrågor regleras i socialtjänstlagen.

gällerkommitténs förslag ändring nuvarande

När det om av sekretetesslagstiftning, där verksamhet under socialtjänstlagen strängare sekretess än skolan, jag det viktigt att har en anser behålla den öppenhet och insyn i skolans verksamhet som nuvarande sekretessbeståmmelser i skollagen är uttryck för. l likhet med bl.a. Justitieombudsmannen anser jag att eventuella samarbetsproblem skall kunna gå att lösa genom förtroendefttllt samarbete eller uppdragsavtal. ett s.k. genom

Konstitutionsutskottet har vid ett par tillfällen KU wassans och

KU l98687;9 behandlat motioner från s, där frågan om inom den kommunala fritidsverksamheten tagits upp. I sekretess betänkandet KU 19858633 gjorde utskottet den anmärkningen att den kommunala fritidshemsverksamheten faller under socialtjänstlagen och således omfattas socialsekretessen i 7 kap. av 4 § sekretesslagen medan det for den övriga kommunala

fritidsverksamhcten inte finns något motsvarande stadgande i

smialtjänstlagen. Utskottet förutsatte emellertid att, som i många

andra sammanhang, integritetskänsliga uppgifter behandlas med stor varsamhet trots att sekretesskydd saknas. Utskottet uteslöt inte att det skulle vara befogat med sekretesskydd på området.

Konstitionsutskottet tog upp frågan på nytt i betänkandet KU 19888914 och ansåg att det fanns behov belysning av en av bl.a. detta problem och påkallat att begära en översyn av sekretessreglerna i fråga. I Justitiedepartementets ovannämnda promemoria Ds 19901 l redovisas uppföljningen frågan. Det av framgår av promemorian s. 45 f., att individrelaterade uppgifter förekommer ganska sparsamt inom den kommunala fritidsverksamheten och när sådan information finns behandlas den med varsamhet. Kraven på sekretess som framförts förefaller enligt promemorian närmast bottna i ett önskemål att sekretess bör om gälla inte bara för socialtjänstens befattningshavare utan även för dem som är verksamma inom den kommunala fritidsverksamheten eftersom det skulle kunna underlätta samarbetet mellan de nämnda personalkategorierna. I promemorian erinras att sekretess för om fritidssektorn inte automatiskt skulle innebära att känsliga uppgifter fick lämnas dit från socialtjänsten eftersom här är fråga skilda om verksamheter. Dessutom framhålls att avsaknaden sekretess för av fritidssektorn gör det möjligt för dem som är verksamma där att lämna väsentliga uppgifter till socialtjänsten, som har det yttersta ansvaret för insatser till stöd för ungdomar med problem. Vidare anförs att det inte kommit fram något tyder på att som fritidspersonalen opåkallat sprider integritetskänsliga uppgifter som de fått del av. Med hänsyn till att det krävs tungt vägande skäl för att föreskriva sekretess föreslogs det inte i promemorian att sekretess skall gälla för den kommunala fritidsverksamheten.

I remissyttrande över de motioner och den promemoria som inom Socialutskottet och utgjorde underlag för upprättats som Konstitutionsutskottets betänkande 198889KUl4 hade däremot Svenska Kommunförbundets styrelse anfört motsatt uppfattning en och uppgivit personalen inom fritidsverksamheten ofta får en att fond integritetskänsliga uppgifter. Enligt förbundets stor av uppfattning borde det därför vara naturligt att även denna verksamhet omfattades sekretesslagen. I vissa kommuner finns av dessutom bestående personal från skola, socialtjänst, grupper av polis och fritidsförvaltning där önskar arbeta med att man tillsammans finna lösningar på enskilda ärenden. Att få ungdomars och föräldrars samtycke till detta är inte svårt men det känns enligt förbundet olustigt att samarbetsparterna inte omfattas av en av sekretesslagen.

5.5 Sekretessen mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg och hälsg- och sjukvården

I yttrandet över socialutskottets ovannämnda promemoria om vissa sekretessfrågor inom sjukvård och socialtjänst förordade JO större möjligheter till informationsutbyte mellan de båda vårdomrâdena det framstår oundgängligen nödvändigt med hänsyn till den när som enskildes behov JO anför bl.a. att det för socialtjänsten av omsorg. kan angeläget att till skydd och hjälp för den enskilde kunna vara informera sjukvården. Det kan t.ex. gälla en patient inom den psykiatriska vården, enligt hemtjänstpersonalens bedömning som tillfälligt behöver medicinska omsorger i det egna boendet.

JO faster också uppmärksamheten på den samverkan i vårdgrupper mellan socialtjänst och sjukvård förekommer inom som äldreomsorgen i många kommuner och att det i sådana sammanhang kan vara nödvändigt att utbyta uppgifter enskilda om vårdtagare utan att deras samtycke dessförinnan kan inhämtas.

Med beaktande av att ett förtroendefullt förhållande mellan den enskilde och myndigheten kräver en stark sekretess, menade JO att det ändå borde finnas utrymme för samverkan utan samtycke från den enskilde mellan de båda vårdområdena, vars verksamhetsområden så nära griper in i varandra. Motsvarande ansåg JO borde gälla särskilda verksamhetsgrenar inom dessa områden.

Här intog Svenska Kommunförbundets styrelse motsatt en inställning och anförde att de nya rutiner skapats efter som sekretesslagens tillkomst samtycke och deltagande den ärendet av rör i kombination med de sekretessgenombrytande bestämmelser som 71 § socialtjänstlagen utgör, i vart fall vid det tillfället gjorde en utvidgning av tillämpningsområdet för generalklausulen 14 kap. 3 § SekrL onödig. Styrelsen menade, att sekretesslagen i stort sett fungerade bra inom socialtjänsten och att den hade en styrande attitydpåverkande effekt när det gäller att omsätta socialtjänstlagens intentioner om frivillighet och integritet till verklighet. Kommunerna hade erfarenhet att det i allmänhet inte erbjöd av några större svårigheter att få samtycke från den ärendet rör till ett samråd med en annan myndighet. Ofta deltar enligt styrelsen den enskilde själv i diskussioner och överläggningar mellan myndigheterna. Som exempel anförde styrelsen

rehabiliteringsgrupper, vårdplaneringsgrupper och samarbetet skolaförskola i samband med skolstart.

I och med kommunerna den s.k. ädelreformen övertagit att genom vissa delar landstingens hälso- och sjukvårdsansvar för äldre och av handikappade har denna vårdform inordnats inom socialtjänsten. I lagstiftningsärendet anförde föredragande statsrådet prop. 19909114, 85 att den kommunala hälso- och sjukvården och s. socialtjänsten i detta fall inte blir att betrakta som självständiga i förhållande till varandra i sekretesslagens mening 1 kap. 3 § SekrL eftersom det inte är fråga om verksamheter av skilda slag.

Den primärvård och hemsjukvård kommunerna kan bedriva som för olika försöksverksamheter skall dock fortfarande inom ramen falla inom området för hälso- och sjukvårdssekretessen. Detta gäller även den primärkommunala nämnd som får driftansvaret om samtidigt fullgör uppgifter inom socialtjänsten.

6 ÖVERVÄGANDEN FÖRSLAG OCH

6.1 Allmänna överväganden integrering om av verksamhetsområden mg olika sekretessregler

Syftet med bestämmelsen i l kap. 3 § sekretesslagen om sekretess mellan olika myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom myndighet är främst samma att förhindra att sekretesskyddad information som lämnats eller inhämtats i en verksamhet och för ett visst ändamål inte skall kunna användas i en annan verksamhet för vilken den inte är avsedd. Den som exempelvis i förtroende lämnat uppgift en i sin kontakt med en myndighet skall inte på grund detta behöva riskera av att drabbas av en åtgärd eller ett ingripande från myndighet en annan som han inte har vänt sig till. En myndighet ska med andra 0rd inte utan lagstöd kunna skaffa sig information enskild från om en en annan myndighet och utnyttja den i sin verksamhet. Även om lagbestämmelsen formellt också gäller sekretesskyddet för myndighetens egna intressen är det främst enskildas intressen den syftar till att skydda.

Det är när en myndighet kan ha intresse av att använda en sekretesskyddad uppgift finns hos som en annan myndighet som förbudet får praktisk betydelse.

På det kommunala området förekommer det, som frikommunutredningen påpekat avsnitt 5.1, vid sidan av frikommunförsöket redan i dag kommunala att nämnder ansvarar för verksamheter med olika sekretessregler. De olika

Sekretessregler det i sådana sammanhang är fråga om berör för det verksamhetsområden där uppgifterna inte varit av samma mesta varit intresse. Det kan vara fråga slag eller sällan av gemensamt socialnämnd eller skolstyrelse vid sidan av socialom att en respektive skolsekretessen också haft att hantera personalsekretess 7 kap. ll § i myndighetens personalsociala och personaladministrativa verksamhet. Det är verksamheter som sällan eller aldrig kommer i beröring eller sekretesskonflikt med den huvudsakliga verksamheten hos myndigheterna. Detsamma kan kring myndighetens upphandlingsverksamhet. sägas om sekretessen

fråga aldrig blev föremål för överväganden vid En som tillkomst är och myndighet kan ha sekretesslagens om en samma myndighetsroller på för sig oförenliga sekretessområden olika var myndigheten delas på i förhållande till varandra utan att upp självständiga verksamhetsgrenar. Regeln sekretess mellan om inom myndighet utformades just med verksamhetsgrenar samma tanke på TFs myndighetsbegrepp inte skulle innebära att att sekretesskyddad information överförs mellan olika sekretessområden.

Frågan är då regeln sekretess mellan olika om om verksamhetsområden inom myndighet också indirekt kan samma uttrycka krav på att verksamheter med olika sägas sekretessområden där konflikt kan uppstå får integreras inom myndighet bara de hålls åtskilda. Nästa fråga är då samma om vilken nivå åtskillnaden i så fall måste göras; om man måste ha olika beslutsorgan eller det räcker att de som handlägger om dubbla oförenliga roller sekretessynpunkt. Som ärendena inte har ur

sagts har frågan inte övervägts i lagstiftningsärendet. I ett avgörande av kammarrätten i Göteborg 1990-06-01 mål 5398nr 1989 som gällde kommunalbesvär över fullmäktigebeslut ett att till en kommundelsnämnd med arbetsuppgifter inom skilda verksamhetsområden överföra vissa ärenden inom grupper av socialtjänsten, bedömdes beslutet lagenligt. vara Samtidigt delade kammarrätten klagandens uppfattning det skulle att uppkomma svårigheter såväl för nämnden och dess ledamöter som för de handläggande tjänstemännen iaktta förbudet att mot överföring av sekretess mellan olika verksamhetsgrenar inom nämnden. Klagandens kritik mot fullmäktiges beslut inriktades huvudsakligen på motivet för detta i beslutsunderlaget, där det framhölls, att fördelarna med överföringen bl.a. var en bättre samverkan mellan företrädare för socialtjänsten och personal inom andra verksamhetsområden som skola och fritid. Detta kunde enligt klaganden bara ske på bekostnad av sekretessen.

Både frikommunutredningen och regeringen i propositionen till kommunallagen har däremot uttalat sekretesslagen att inte utgör hinder för en fri nämndorganisation, innebär som att verksamheter av skilda slag med olika sekretessområden kan inordnas i samma nämnd. De enda roller som enligt kommunallagen är oförenliga i samma nämnd är att utöva lagstadgad tillsyn över verksamhet som nämnden själv bedriver eller utöva annan myndighetsfunktion över egen verksamhet.

Riksdagen har emellertid genom antagandet kommunallagen av ställt sig bakom den i propositionen uttryckta uppfattningen om att sekretesslagen i sin nuvarande utformning inte utgör hinder för en

fri nämndorganisation. Det får därför anses formellt överensstämma med gällande rätt kommunal nämnd och dess förvaltning är att en identiskt lika när de utövar verksamheter med olika sekretessområden.

Även Lagrådet och Konstitutionsutskottet ansåg att det fanns om behov sekretesslagen för att komma till rätta med av en översyn av de problem integrerad nämndorganisation kan medföra. bör som en först frågan ställas vilka problemen är och vilka svårigheter de medför. Det är i det sammanhanget viktigt att komma ihåg, att eventuella lösningar inte får medföra en försvagning av sekretessen så att intressen med berättigade skyddsbehov blir eftersatta.

Som nämnts inledningsvis i detta avsnitt är det främst för att hindra obehörigt nyttjande information som sekretessen mellan ett av myndigheter syftar till. l integrerad nämndorganisation, med en exempelvis kommundelsnämnder eller andra sammanslagna myndighetsnämnder är de olika sekretesskyddade verksamhetsområdena socialtjänst, skola och eventuell sjukvård som självständiga i förhållande till varandra ur att anse som sekretessynpunkt.

De problem visar sig är främst att hänföra till den som organisatoriska uppbyggnaden verksamheten under nämnden och av till nämnden själv gemensamt beslutsorgan. När det gäller som förvaltningsorganisationen kan det finnas intresse av att utnyttja tillgängliga personalresurser gemensamt för olika verksamheter dels ekonomisk synpunkt och dels för att tillvarata kompetens. ur

Om man till det inledningsvis nämnda syftet ser med sekretessgränserna mellan olika verksamhetsområden; att undvika obehörig påverkan eller otillåtet användande uppgifter, av kan man konstatera att längre i förvaltningsorganisationen ner man kommer desto mindre blir riskerna för detta skall att ske. Personal som endast osjälvständigt biträder vid handläggningen av ärenden bör således utan risk för för men den enskilde kunna vara verksam inom olika sekretessområden. Sådan personal är givetvis liksom all annan som har anställning hos myndigheten bunden av tystnadsplikten inom de områden där den är verksam l kap. 6 § SekrL. Mer tveksamt är det att kombinera arbetsuppgifter med olika sekretess på handläggarnivå där självständiga bedömningar skall göras. Förbudet i l kap. 4 § sekretesslagen att utnyttja sekretessbelagda uppgifter utanför den verksamhet där sekretessen gäller, är visserligen spärr olovligt utnyttjande en mot av sådana uppgifter om det sker uppsåtligt eller oaktsamhet, av som inte är ringa jfr brottsbalken 20 kap. 3 § brott tystnadsplikt. om mot Även om det inte är omöjligt att i ett ärende hålla isär information som man inhämtat från olika om samma person verksamhetsområden, måste det ändå hos den enskilde kunna inge osäkerhet och tvivel om att handläggaren inte låter sig pâverkas.

Att bygga förvaltningsorganisation upp en med sådana kombinerade tjänster som innebär att den handläggande personalen, som skall göra självständiga bedömningar i känsliga ärenden, kan få fri tillgång till sekretesskyddade uppgifter från sinsemellan oförenliga sekretessområden kan ägnat att undergräva förtroendet vara för myndigheten. Det måste dessutom kunna strida anses mot grunderna för i vart fall vårdlagstiftningen. Det kan också med

visst fog hävdas att det strider mot grunderna for sekretesslagen. Det måste således olämpligt att kombinera tjänster, om det anses medför uppenbar risk för att integritetskänsliga uppgifter om en kan utnyttjas utanför det sekretessområde de enskilda personer tillhör, eller så att kunskap sådana uppgifter kan påverka om handläggningen på ett obehörigt sätt.

En fråga inte heller berördes i lagens förarbeten är hur annan som sekretesslagen skall tillämpas inom myndighet dvs. i vilken en utsträckning sekretesskyddad information kan spridas till olika befattningshavare inom myndighet eller Verksamhetsgren. samma Några behörighetsregler finns inte i detta sammanhang med undantag för bestämmelsen i 7 § första stycket patientjournallagen 1985562. Enligt denna bestämmelse skall varje journalhandling förvaras så att obehöriga inte får tillgång till den. De resonemang förts i olika lagstiftningsärenden om lämpligheten av att införa som sådan intern sekretess kan vara överförbara till frågan om lämpligheten integrering olika sekretessområden. av av

l samband med överväganden sekretess skolans område om anförde föredragande statsrådet prop. 198182l86 s. 38, att sekretesslagen inte reglerar vad gäller för hanteringen av som hemliga uppgifter inom myndighet eller en verksamhetsgren. en Helt klart enligt föredraganden att ett fritt meningsutbyte måste var få förekomma mellan de personer som deltar i handläggningen av ärende inom myndighet. Det är därutöver närmast en etisk ett en fråga i vilken utsträckning hemliga uppgifter kan röjas inom en myndighet eller en verksamhetsgren.

I ett annat lagstiftningsärende gällde uppgifter inom den som särskilda elevvården i förhållande till andra befattningshavare inom skolan anförde föredragande statsrådet prop. l9888967 ll s. följande om att införa s.k. intern sekretess, regler genom om sekretess mellan olika befattningshavare.

Att sekretesslagen inte uttryckligen generellt reglerar utbytet av uppgifter inom en myndighet innebär inte att avsikten är att ett sådant uppgiftslämnande är fritt. Visserligen utgör sekretesslagen inte något hinder mot att uppgifter lämnas mellan befattningshavare hos myndighet i den utsträckning en som är normal och behövlig för ett ärendes handläggning eller verksamhetens bedrivande i övrigt. Corell fl., Sekretesslagen m 1985, s. 96, s. 84 i 3e upptagen 1991 och JO 198384 262. s. Det får emellertid anses vara förutsatt att denna möjlighet utnyttjas med omdöme.

Riksdagen har också instämt i denna bedömning i samband med behandlingen av en motion i ämnet.

Vid behandlingen ett förslag att införa sekretess mellan av om olika kliniker eller basenheter inom sjukvården anförde föredragande statsrådet prop. l99091lll 24 att det grunderna för s. av sekretesslagen torde följa att en befattningshavare inte bör sig anse ha någon obegränsad frihet att lämna uppgifter omfattas som av sekretess till andra anställda inom myndigheten.

Med hänsyn till grunderna för sekretesslagstiftningen, som de kommit till uttryck och i de återgivna uttalandena begränsa om att

67-

spridningen sekretesskyddade uppgifter inom en myndighet, av måste det på motsvarande sätt anses strida mot lagstiftningens grunder att i en myndighetsorganisation integrera olika sekretessområden ett sätt som är ägnat att undergräva förtroendet för myndigheten.

Sekretessen gäller sagts tidigare avsnitt 3.1 inte bara som uppgifter dokumenterats i handlingar utan även faktiska som förhållanden och iakttagelser som gjorts av de offentliga funktionärema. Det är befattningshavarna eller handläggarna som i Första hand i integrerad nämndförvaltning kan få information en från olika sekretessområden och påverkas därav i sina bedömningar och förslag som läggs fram för det beslutande organet nämnden. Nämnden handlägger i huvudsak ärenden och får den information sekretesskyddade förhållanden som befattningshavarna om redovisar. Visserligen kan nämndledamöterna i ett ärende ha uppgifter om samma person från ett annat ärende som hör till ett annat verksamhetsområde och som de också svarar för. Det måste ändå anses förekomma mer i undantagsfall än som regel. När det förekommer torde det inte heller vara förenat med nämnvärda svårigheter att sortera uppgifterna och bortse från de som är ovidkommande i sammanhanget. Mycket beror således på hur befriade de handläggande tjänstemännen är från påverkan av obehörig information.

svårigheterna att hantera olika sekretessfrågor i en integrerad nämndförvaltning kan till stor del vara beroende av om det finns några naturliga gränser för sekretessområdena. Detta torde i sin tur i viss mån påverkas förvaltningsorganisationens storlek. l en av

liten kommundelsförvaltning med

gemensamma lokaler för alla förvaltningsområden kan det svårt upprätthålla vara att sekretessgränserna i det dagliga arbetet.

Övervägandena leder till frågan

om det finns behov av särskilda behörighetsregler, så att den handlägger som ett ärende inom ett sekretessområde är obehörig handlägga att ett annat ärende inom ett annat sekretessområde om det rör En sådan samma person. reglering är naturligtvis fullt möjlig. Frågan uppstår då vilken handläggarnivå reglerna skall gälla och om de också skall omfatta den beslutande nämnden. Om de även skulle omfatta nämnden måste regleringen ingrepp i den i anses vara ett kommunallagen redan medgivna friheten för kommunerna att organisera nämndarbetet. Det skulle i praktiken innebär en återgång till den obligatoriska specialreglerade nämndorganisationen. Om krav skulle ställas på delegering till olika utskott av nämnden blir det å andra sidan ett ingrepp i fullmäktiges och nämndernas rätt att besluta i sådana frågor. Delegering till utskott är heller inte möjlig i vissa ärenden som måste avgöras fullsutten socialnämnd, av ex. en del ärenden enligt föräldrabalken.

Att införa en sådan behörighetsregel beskrivits som ovan för tjänstemän skulle samtidigt kunna innebära betydande svårigheter för dessa att exempelvis byta arbetsuppgifter från ett sekretessområde till ett annat inom samma nämnds ansvarsområde. En sådan effekt av en behörighetsregel är naturligtvis inte önskvärd. De olika sekretessområden där konflikt kan uppstå är främst skolans och socialtjänstens. Andra sekretessområden de som personalsociala och personaladministrativa torde nämnts som

inledningsvis sällan ha några beröringspunkter gemensamma med förtsnämnda. Den sjukvård inte tillhör socialtjänsten de två som vissa förutsättningar kan drivas en kommunal och som under av inte några individärenden av den karaktären nämnd torde generera måste handläggas det politiska organet. Mycket talar att de av således för de sekretessproblem, som kan uppstå genom att att sekretessområden handläggs i samma nämnd, får ärenden från olika lösas praktiskt förnuftigt utformad genom en förvaltningsorganisation. Samtidigt bör i största möjliga utnyttjas möjligheterna att delegera till tjänsteman eller utsträckning integritetskänsliga individärendena. Därvid bör man utskott de mest ärenden från olika sekretessområden handläggs av undvika att Att obehörig personal inte är närvarande vid samma personer. handläggningen i nämnd ärenden omfattas av sekretess en av som måste anses vara självklart.

särskilda förslag lagstiftning för att lösa problemen Några om således inte läggas fram. De uttalanden som gjorts om kommer att vad bör i överensstämmelse med grunderna för som vara sekretesslagstiftningen, får i stället vara vägledande för hur en förvaltningsorganisation inom de berörda sekretessområdena bör utformas. Det förslag ändring i socialtjänstsekretessen som om läggas fram kan dock bidra till att underlätta arbetet i kommer att integrerad nämndorganisation och då framför allt i en mindre en kommundelsförvaltning med begränsade personalresurser. Tillsammans med ytterligare begränsningar i sekretessen som också föreslås kan förslaget även underlätta för kommunerna att inrätta s.k. medborgarkontor, där serviceärenden inom olika samhällssektorer skall kunna få gemensam handläggning. en

6.2 Den kommunala fritidsverksamheten för barn och ungdom jämställs med socialtjänst i sekretesshänseende

Som framgått redovisningen avsnitt 5.4 av ovan har det flera gånger ställts krav på att den kommunala fritidsverksamheten för barn och ungdom skall omfattas av sekretess. I de utskottsbetänkanden och utredningar som berört frågan har i och för sig konstaterats att i den mån integritetskänsliga uppgifter förekommer i verksamheten har dessa behandlats med stor varsamhet trots att sekretesskydd saknas.

I Justititedepartementets promemoria Ds 19901 l erinrades om att sekretess för fritidssektorn inte automatiskt skulle innebära att känsliga uppgifter fick lämnas till socialtjänsten eftersom här är fråga om skilda verksamheter. I promemorian anfördes slutligen att de tungt vägande skälen för att föreskriva sekretess saknades när det gäller den kommunala fritidsverksamheten.

Den kommunala fritidshemsverksamheten är kommunal en uppgift enligt socialtjänstlagen och ingår därför i socialtjänsten och omfattas således av socialsekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen. I socialtjänstpropositionen 197980 Del A s. 252 finns en allmän beskrivning kommunens av och socialnämndens ansvar när det gäller barns och ungdomars fritid. Den av kommuner ofta i särskild nämnd bedrivna fritidsverksamheten överensstämmer till sitt innehåll till stora delar med vad som sägs i propositionen vad om som ingår i begreppet omsorger om barn och ungdom. De individrelaterade frågor som hanteras i verksamheten innehåller Svenska Kommunförbundet som

71.

integritetskänsliga uppgifter. Det handlar således till påpekat ofta frågor inom ramen för socialtjänstlagen. stor del om som ryms

i fritidsverksamheten är inte i första hand att Motivet för sekretess mellan de olika personalgrupperna, utan för underlätta samarbetet stärka skyddet för de integritetskänsliga uppgifter att fritidspersonalen ofta delges i förtroende.

Med hänvisning till vad sagts om identiteten mellan som och socialtjänsten, framför allt i en integrerad fritidsfrågorna organisation, måste det naturligare att i sekretesshänseende vara fritidsverksamheten med socialtjänst i stället för att ge den jämställa sekretessområde. Någon ändring i socialtjänstlagen behövs ett eget inte, det i sekretesslagens bestämmelse om sekretess således om socialtjänsten föreskrivs att kommunal fritidsverksamhet för inom skall jämställas med socialtjänst i likhet med vad barn och ungdom gäller verksamhet vid kommunal invandrarbyrå. som

6.3 Sekretessen mellan socialtjänstens äldre- och och hälso- och sjukvården bör övervägas i handikappomsorg samband med frågan huvudmannaskapet för om nrimärsiukvården

äldre, sjuka och handikappade i Den kommunala omsorgen om hem, eller hemstjänsten, och den sjukvård som deras egna sjukvårdshuvudmannen bedriver i hemmet är två värdomrâden som i varandra. I det samarbete som förekommer och är nära griper händer det de olika personalgrupperna i begränsad nödvändigt att vårdinsatser på varandras verksamhetsområden. omfattning gör

Mellan de två vårdområdena finns också vad kallar gråzoner man där det är oklart på vem ansvaret ligger. Med olika sekretessområden för de olika vårdområdena måste problem uppstå när det är nödvändigt att utbyta information mellan dem och när den enskildes samtycke, inte kunnat inhämtas. Det kan gälla en psykiskt sjuk person som enligt hemtjänstpersonalen kan behöva en medicinsk behandling eller dement i situation, en person samma som inte är i stånd att ett samtycke eller inte rätt kan bedöma ge sin situation. I likhet med den lagstiftning gör det möjligt som att bryta sekretessen för att en underårig eller missbrukare skall få en nödvändig värd 14 kap. 2 § sjunde stycket SekrL, avsnitt 3.6 se borde kunna övervägas en sekretessbrytande bestämmelse även i de här beskrivna fallen.

Enligt Svenska Kommunförbundet går emellertid problemen att överbrygga inom ramen för gällande sekretesslag i som stort sett fungerat bra inom socialtjänsten. Det kan med hänvisning till detta finnas skäl för att avvakta med ytterligare överväganden om behovet av lagändring. Frågan bör i stället i tas upp samband med överväganden som kan komma att göras försöksverksamheten om med primärkommunalt driftsansvar eller huvudmannaskap för primärvården.

6.4 Integrering skola och skolbarnomsorg kräver inte av en starkare sekretess inom skolan

De frågor om sekretess mellan socialtjänsten och den obligatoriska skolan som barnomsorgskommittén tagit i sitt betänkande har upp av kommittén behandlats med utgångspunkt från enhetlig en

sekretess för skola och skolbarnomsorg. Den starka socialtjänstsekretessen har stått förebild till kommitténs som förslag. Som flera remissinstanser pekat på och som framhållits tidigare i de diskussioner förts har ofta problemen som som uppstått i olika samarbetssituationer bottnat i en misstolkning av sekretesslagen och då framför allt den strängare socialsekretessen. Detta har ofta resulterat i att förtigit uppgifter som efter en man menbedömning borde ha lämnats ut.

Det är svårigheterna att praktiskt omsätta det omvända skaderekvisitet, i första hand medför problem. Genom den som presumtion för sekretess det innebär kan lättförståelig starka som en rädsla för göra felbedömning leda till att allt förtigs, dvs. att att en i praktiken absolut sekretess tillämpas. Detta inträffar lätt en eftersom det omvända skaderekvisitet kräver att skadebedömningen görs utifrån det individuella fallet och inte från vad som i allmänhet brukar gälla för uppgiften.

Om samarbetsförhållandena mellan skola och skolbarnomsorg behöver förbättras så är det inte strängare sekretess på skolans en Problemen kan visserligen undanröjas helt område som behövs. att föra in den s.k. skolbarnomsorgen, dvs. genom fritidshemsverksamheten, under skollagstiftningen. Uttalandet i propositionen 199192100 bil. 9 tyder emellertid pâ att detta inte är aktuellt.

Till olika sekretess för skola respektive skolbarnomsorg frågan om utgör hinder för samarbetet skall här återknytas till uttalandet i propositionen. Föredraganden ansåg att eventuella

samarbetsproblem går att lösa s.k. förtroendefullt samarbete genom eller genom uppdragsavtal. Med förtroendefullt samarbete menas att informationsöverförandet mellan de olika sekretessområdena sker genom föräldrarna själva eller personalen efter genom föräldrarnas samtycke. Det emellertid mer ovisst vad som avses med, att genom uppdragsavtal lösa samarbetsproblemen. Med uppdragsavtal menas vanligen den möjlighet myndighet en har att genom avtal uppdra åt en utomstående att delta i myndighetens verksamhet som därigenom i sekretesshänseende blir jämställd med arbetstagare hos myndigheten. Som exempel på uppdragstagare kan nämnas kontaktpersoner inom socialtjänsten och personer som ställt sig till socialtjänstens förfogande med s.k. kontrakterade familjehem. Enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen tillhör uppdragstagare de personer som skall omfattas sekretessregleringen. av Om avsikten med uttalandet är att överföring av uppgifter kan ske mellan de olika sekretessområdena från genom att representanter en myndighet får uppdrag att delta i den andra myndighetens verksamhet ställer det sig tveksamt sådant förfarande mer om ett är

möjligt. Uppdragstagaren är fortfarande bunden av sekretessen på

det egna verksamhetsområdet. Om han genom att delta i den andra myndighetens verksamhet får information sekretesskyddade om uppgifter där, som han kan ha användning för i sin egen myndighets verksamhet, är han i princip förhindrad att göra detta enligt huvudregeln om sekretess mellan myndigheter och förbudet att utnyttja sekretessbelagda uppgifter utanför deras sekretessområde. Genom uppdragsavtal med fritidspedagog en vid ett fritidshem kan skolan således inte mer upplysningar om en elev än vad fritidspedagogen sig behöva lämna med stöd anser ut av 1 kap. 5 § sekretesslagen för att han skall kunna fullgöra sin

75-

verksamhet. Att regelmässigt använda uppdragsavtal med egen över sekretessområdesgränserna för att kringgå hindren arbetstagare för samarbete, måste för övrigt stå i strid med grunderna för anses sekretesslagstiftningen i grad som kombinerade tjänster av samma slag nämnts i avsnitt 6.1 ansetts göra det. Givetvis skall det som här inte hindra lägstadielärare att göra ett besök i det som sagts en förskola och själv bilda sig uppfattning om en grupp barn en en han eller hon skall överta. som

information till och utbildning berörda personalgrupper Förutom av sekretesslagstiftningen och olika metoder att samarbeta om om inom lagstiftningens är väg att underlätta samarbetet, att se ram, en socialsekretessen och dess styrka efter skyddsbehoven över anpassa socialtjänstens olika delar. Även samarbetet mellan förskolan inom och den obligatoriska skolan skulle komma att underlättas genom sådan anpassning. En lösning där kan undvika de en annan man gränsdragningsproblem olika skaderekvisit kan medföra, är att som skaderekvisit, dvs. ett rakt, när uppgifter inom tillämpa ett svagare socialtjänsten skall överföras till andra kommunala myndigheter inom kommun. Förslag om en sådan översyn av samma socialsekretessen behandlas i nästa avsnitt.

6.5 Sekretess med olika styrka inom socialtjänsten

socialtjänsten gäller sekretess med ett omvänt skaderekvisit Inom vilket innebär presumtion för sekretess för alla uppgifter om en enskildas personliga förhållanden i verksamheter som ingår i socialtjänsten och i verksamheter som hänförs dit i sekretesshänseende. Först och främst är det verksamheten i

socialtjänstlagen som avses dvs. sådant uppsökande som verksamhet, social hemhjälp, färdtjänst, kontaktverksamhet, förskole-, daghems- och fritidshemsverksamhet, vård- och behandling vid kommunala eller landstingskommunala institutioner, tillhandahållande boende i ålderdomshem av och servicehus och annan social service samt bistånd. Som nämnts tidigare avsnitt 5.5 hör den kommunala hälso- och sjukvården i sekretesshänseende till samma verksamhetsområde som den kommunala socialtjänsten. Detsamma gäller kommunal familjerådgivning och verksamhet vid kommunal invandrarbyrå särskild bestämmelse som genom en hänförs dit. Det gör också ärenden om bistånd asylsökande och andra utlänningar och fr.o.m. den 1 januari 1993 även ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Dessutom har socialnämnd uppgifter enligt lagstiftning annan som räknas under socialsekretessen, ärenden enligt föräldrabalken. ex.

Det är tämligen uppenbart att behovet av sekretess inte kan vara lika starkt på alla områden som socialtjänsten omfattar. Som

tidigare redovisats avsnitt 5.3 uppmärksammade och ifrågasatte

Svenska Kommunförbundet vid remissbehandlingen av förslaget till sekretesslag, att stora delar socialtjänsten av som inte tidigare omfattats av sekretess skulle komma att göra det genom sekretesslagens utformning. Förbundet hävdade ärenden att som faller inom ramen för socialnämndens allmänna serviceverksamhet, såsom barnomsorgen, inte i sekretesshänseende bör jämställas med ärenden av vård- och behandlingskaraktär. Tvärtom fanns i rena serviceärenden ett betydande insynsintresse från allmänhetens sida. Det kan gälla förtursärenden som inte direkt grundar sig på barnets

daghemsplats utan är förturer generell art som för behov av av ensamstående, låginkomsttagare eller vissa yrkeskategorier. Samma kunde anläggas på äldreomsorgen vid fördelning av synsätt pensionärslägenheter.

förändrad i samhället på många av de områden Genom en syn omfattar gör sig de gamla motiven för den starka socialtjänsten inte gällande med styrka. I och för sig gäller sekretessen samma socialtjänstens insatser för enskild skall bygga pá fortfarande att en från den enskildes sida när han vänder sig dit för att ett förtroende och hjälp. Samtidigt gäller att alla insatser av sådan karaktär få stöd bygga på samverkan och samförstånd med den måste hjälpbehövande, när inte samhället behöver ingripa med tvång.

krävs det mycket tungt vägande skäl för att ändra Obestridligen sekretesslagen så integritetsskyddet för enskilda försvagas. att kan det hävdas med hänvisning till offentlighetsprincipen Samtidigt sekretessreglerna inte skall strängare än vad som är att vara för tillgodose skyddsbehov. I de fall där behovet nödvändigt att ett för uppgifter personliga förhållanden sällan uppstår, av skydd om det tillräckligt att sekretess inträder om det av någon bör vara orsak hänför sig till just den berörde eller någon särskild som anhörig till denne kan antas medföra att uppgifter röjs. men Menbedömningen vid skaderekvisit med presumtion för ett offentlighet leder ändå till resultat som vid ett där sekretess samma uppgifterna rör integritetskänsliga förhållanden. är huvudregel om

Att införa mindre sträng sekretess för vissa delar av en skulle i och för sig inte innebära att vägen öppnades socialtjänsten

för ett ökat uppgiftslämnande. Däremot skulle troligen kontakterna mellan olika myndigheter underlättas. Något försämrat integritetsskydd skulle det heller inte behöva innebära eftersom i princip samma uppgifter som tidigare kommer omfattas att av sekretessen, bara det någon särskild anledning men om av kan antas att ett röjande skulle medföra De serviceorienterade men. mer delarna inom socialtjänsten kan inte sägas beroende vara av en stark sekretess för att den enskilde skall kunna ta kontakt med myndigheterna inom dessa områden.

Även insynsintresset om skulle kunna motivera att de serviceorienterade delarna socialtjänsten omfattades -av av ett rakt skaderekvisit med presumtion för offentlighet, så hör den frågan inte till de tillämpningsproblem fri kommunal som en nämndorganisation kan medföra. Som framgått föregående av avsnitt är det framförallt svårigheterna tillämpa det att omvända skaderekvisitet i socialtjänstsekretessen vid socialtjänstens kontakter med andra kommunala myndigheter medför problem. En som uppdelning av socialtjänsten i sekretesshänseende med rakt ett skaderekvisit för de serviceorienterade delarna och ett omvänt för myndighetsutövningen skulle troligen komma skapa att gränsdragningsproblem vid tillämpningen. Mycket talar således för

att begränsningarna i socialtjänstsekretesscn

i första hand bör gälla gentemot andra kommunala myndigheter och inte gentemot allmänheten. Det måste också sägas, att generell lättnad i en sekretessen kan innebära ökade risker för brott mot tystnadsplikten.

Kommittén föreslår i stället att det skall möjligt för vara socialtjänsten att överföra uppgifter till andra myndigheter inom

79A

kommun med tillämpning ett rakt skaderekvisit. Det samma av social myndighet kan lämna uppgifter om enskilda innebär att en typiskt sett inte är integritetskänslig art till en annan som av kommunal myndighet eller företrädare för en sådan.

Den valda lösningen också större flexibilitet vid utformningen ger förvaltningsorganisationen när flera verksamheter blandas med av socialtjänsten i nämnd. Den underlättar också inrättande av samma

s.k. medborgarkontor se ovan 6.1.

Det är framför allt inom barnomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen lättnaden i sekretessen får betydelse. För som vid integrering skola och skolbarnomsorg och barnomsorgen en av för äldre- och handikappomsorgen vid inrättande av gemensamma serviceorgan, som medborgarkontor.

Barnomsorgen

barnomsorgen bör normalt sekretess inte gälla för annat än Inom

sådant som gäller känsliga familjeförhållanden och ingripanden och

åtgärder till barnets skydd eller uppgifter om förtur som är hänförliga till barnet självt. Att förvärvsarbetande ensamstående, en låginkomsttagare eller någon tillhör viss yrkeskategori fått som förtur enligt gällande turregler bör offentliga uppgifter. vara

obligatoriska skolans pedagogiska verksamhet omfattas inte I den elever sekretess. Även deltagande i uppgifter om enskilda av om förskolans och fritidshemmens verksamhet är frivilligt finns det lika lite anledning motsvarande verksamhet där skulle omfattas av att

sekretess. Att en förskollärare informerar lågstadielärare en om ett barns allmänna förutsättningar inför skolstarten kan inte vara mer känsligt än när lågstadieläraren motsvarande information till ger mellanstadieläraren. En förälder kan visserligen ha den uppfattningen att barnets skolstart skall förutsättningslös vara och att informationen kan försämra barnets möjligheter. Om det ur pedagogisk synpunkt finns skäl för sådan uppfattning en och det beror på speciella omständigheter hos barnet kan det givetvis innebära men att vissa uppgifter lämnas Föräldrainformation ut.

måste dock alltid lämnas om vilka kontakter skall med

som tas skolan inför skolstart. En sådan invändning från förälder en förutsätts därför bli känd. I annat fall skall inte samtycke behöva inhämtas från alla föräldrar sådana allmänna förhållanden. om Uppgifter barn i förskolans om - och även fritidshemmens pedagogiska verksamhet bör därför normalt inte omfattas av sekretess.

Uppgifter som gäller barnens sociala förhållanden som biståndsbehov förekomsten av missbruk eller andra problem i hemmet eller andra känsliga uppgifter om barnet som kan jämställas med motsvarande inom skolans elevvård är givetvis sekretesskyddade.

Aldre- och handikappomsorgen

Socialtjänstens verksamhet består som av hjälp i hemmet äldre. sjuka och handikappade är allmän service erbjuds en som kommuninvånarna. I likhet med vad gäller i barnomsorgen som är det bara uppgifter om sociala eller andra problem liksom uppgifter

och hälsa kan innebära men om de lämnas ut. om sjukdom som

i de flesta fall inte nödvändigt att inhämta Däremot bör det vara

vårdbiträde vill underrätta orolig granne eller samtycke om ett en

hjälptagare tillfälligt tagits in sjukhus. anhörig om att en

Lagteknisk lösning

4 § sekretesslagen möjlighet för Genom ett tillägg till 7 kap. ges

fullgör uppgifter inom socialtjänsten kommunala myndigheter som

familjerådgivningen att lämna uppgift till utom den kommunala

myndighet inom kommun, om det inte kan kommunal samma annan

enskilde eller någon honom närstående lider men om antas att den

rakt skaderekvisit med presumtion för uppgiften överförs. Ett

gälla för alla uppgifter enskilda när offentlighet skall alltså om

eller när andra kommunala myndigheter begär socialtjänsten lämnar

andra gäller det omvända skaderekvisitet. uppgifter. Gentemot

underlättas mellan de kommunala nämnder som 6.6 Kontakter

verkar inom sekrçtessgmráde i kommunen samma

socialtjänsten tillhör olika nämnder i Om olika delar av exempelvis

de från varandra skilda myndigheter och en kommun anses som

de olika delarna. Samma förhållande gäller sekretess gäller mellan

kommun delats in i flera distriktsnämnder socialtjänsten i en om

kommundelsnämnder. Detsamma gäller om skolan eller fördelats på

Inom skolan finns möjlighet att efter liknande uppdelning. fått en

sekretesskyddade uppgifter mellan de olika intresseavvägning utbyta

och deras skolförvaltningar med tillämpning av nämnderna

generalklausulen 14 kap. 3 § SekrL. De sociala

distriktsnämndema har inte denna möjlighet eftersom generalklausulen inte gäller inom socialtjänsten. De olika kontakterna mellan de skilda sociala myndigheterna får i stället styras av antingen att den enskilde lämnar sitt samtycke, anmälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen, 1 kap. 5 § eller 14 kap. 2 § sekretesslagen som medger uppgiftsöverföring i vissa fall.

Kommunerna har den kommunallagen numera genom nya frihet att organisera nämnderna efter andra principer än de som

sekretesslagens myndighetsbegrepp bygger på se avsnitt l.

Sekretesslagen utgår från att en myndighet sysslar med en verksamhet och inte att flera sinsemellan organisatoriskt självständiga myndigheter är verksamma på område. Om samma en myndighet bedriver olika slags verksamhet är den regel som uppdelad på olika verksamhetsgrenar. Om uppgifter i de olika verksamheterna skyddas olika regler i sekretesslagen får de av ur lagens synvinkel bedömas självständiga i förhållande till vara varandra.

Var gränserna för sekretessen skall gå inom en kommunal nämndorganisation har alltså kommit att bli beroende den av organisatoriska indelning fullmäktige bestämmer. Detta måste erkännas vara mindre intressant sett sekretesslagens intresse ur av att upprätthålla ett fullgott integritetsskydd. Det är således inte den enskildes skyddsbehov som avgör gränserna för sekretess skall var gå utan fullmäktiges beslut, dessutom oftast har andra motiv som än vad sekretesslagen har.

organisationsfrihet enligt nya kommunallagen Kommunernas problem funnits och diskuterats sedan medför, att som tillkomst fått dimension. Det beroende, som sekretesslagens en ny olika delar socialtjänsten har av varandra för att av intentioner helhetssyn skall kunna uppnås, kan socialtjänstlagens om sekretesslagen medför formaliserade och starkt allvarligt rubbas om begränsade kontaktmöjligheter när förändringar av myndighetsorganisationen är önskvärda ur andra aspekter.

Socialtjänsten i kommun bör därför uppfattas som en helhet även en sekretesslagens utgångspunkt oberoende om och hur den är från av organisatoriskt uppdelad. Samma förhållande bör gälla inom skolans område.

kan i viss mån åstadkommas att låta generalklausulen Detta genom intern tillämpning mellan olika myndigheter inom få en slags kommun. Generalklausulen 14 kap. 3 § SekrL socialtjänsten i en intresseavvägning måste göras mellan det har den innebörden att en skyddas sekretessen och intresset att uppgiften intresse som av av intresseavvägning förefaller inte motiverad i de lämnas ut. En sådan organisatoriskt sett har bildat flera nämnder inom fall en kommun sekretessområde. En tillämpning generalklausulen mellan samma av myndigheter inom socialtjänsten torde dessutom ofta komma att ge upphov till tillämpningsproblem.

och bättre väg att uppnå helhetssynen på varje En annan sekretessområde för sig inom kommun, är att komplettera de en undantag från sekretessen finns i 14 kap. 2 § olika som sekretesslagen. Även nämnda paragraf blivit ganska om

svåröverskådlig genom de tillägg som gjorts under åren faller det

sig naturligt att reglera undantagen där med hänsyn till deras begränsade räckvidd. Undantagen från sekretess mellan myndigheter föreslås begränsade till socialtjänsten utom familjerådgivningen samt till skolan och gälla överföring av uppgift mellan olika myndigheter inom kommun samma om samma sekretess gäller för uppgifter hos båda myndigheterna och om utlämnandet behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.

Härigenom skapas bl.a. möjligheter till de informella kontakter mellan socialtjänstens olika delar är hörnsten i som en socialtjänstlagen även de skulle organiserade om vara under olika nämnder.

För de olika socialförvaltningarna under kommundelsnämnderna innebär det bl.a. att överflyttning ett ärende underlättas i av sekretesshänseende om hjälptagare flyttar från kommundel en en till en annan. Det innebär också att en kommundelsförvaltning, som inte har de nödvändiga resurserna eller den kompetens behövs som för handläggning av ett socialärende kan anlita nämnds en annan socialförvaltning i samma kommun utan att behöva knyta den senares personal till sig genom ett uppdragsavtal för klara att sekretesslagens krav l kap. 6 § sekretesslagen. I kommun, en som organiserat socialtjänsten i målgruppsorienterade nämnder, kan informellt samarbete ske mellan de olika nämnderna om det behövs för att den enskilde skall kunna få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Om kommunen inrättat en särskild nämnd för individoch familjeomsorg och en annan nämnd för barnomsorg skall de

uppgifter varandra utan att behöva båda nämnderna kunna av samtycke den mottagande nämnden behöver inhämta en enskilds om Anmälningskyldighet enligt 71 § uppgifter de skäl som nämnts. av behöver således inte föreligga för att socialtjänstlagen skall kunna ske mellan sådana myndigheter. uppgiftsutbyte

mellan myndigheter inte skall gälla mellan Om således sekretessen kommunala sådana är verksamma inom samma som måste synsätt gälla på sekretessområde i en kommun, samma uppgifter inom myndighet. Vad som sagts om spridning av som en inte bör lämna sekretesskyddade uppgifter att befattningshavare utsträckning än är normal och inom en myndighet i större som ärendes handläggning eller verksamhetens behövlig för ett skall givetvis ha motsvarande tillämpning bedrivande i övrigt mellan de olika myndigheterna.

mellan sådana myndigheter inte skall För att uppgiftslämnandet den enskildes sekretesskydd bör därför medföra en försvagning av i formellt hänseende fritt uppgiftslämnande. införas en spärr mot ett det i lagtexten att uppgifter får Detta bör ske genom att anges den mottagande myndigheten kan ange att lämnas bara om vad föreskrivs i paragrafens nuvarande uppgifter i likhet med som den enskilde skall nödvändig vård, sjunde stycke behövs för att behandling, hjälp eller annat stöd.

7 SPECIALMOTIVERING

7.1 Förslag till lag ändring i sekretessla l980zl00 om en

7kap. 4§

Som en konsekvens kommunallagen 1991900 och av nya följdlagstiftningen till denna har ordet Socialnämnd bytts ut mot den eller de nämnder enligt fullmäktiges beslut fullgör som kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Därefter hänvisas i texten till sådan nämnd. Med socialtjänst jämställs i sekretesshänseende den kommunala fritidsverksamheten för barn och ungdom även om den bedrivs av en särskild nämnd inte som fullgör uppgifter inom socialtjänsten enligt den särskilda lagstiftningen. I de fall nämnda verksamhet bedrivs nämnd av en som fullgör sådana uppgifter inom barnomsorgen i övrigt torde fritidsverksamheten för barn och ungdom ändå ha kunnat hänföras till socialtjänsten.

Vid utlämnande av uppgifter som omfattas sekretessen enligt av första stycket till en annan myndighet inom kommun får samma ett rakt skaderekvisit tillämpas enligt ett nytt sjätte stycke till paragrafen. Det innebär presumtion för att uppgiften får lämnas en ut. Upplysningar om förskolebarn till personal i den obligatoriska skolan kan som regel lämnas utan att menbedömning behöver en göras utifrån varje enskilt barn utan med utgångspunkt från uppgifternas typiskt sett integritetskänsliga karaktär. Genom det raka skaderekvisitet bör socialtjänstens servicebetonade delar mer lättare kunna samordnas med annan kommunal service.

14 kap. 2 §

sjunde stycke införs ett undantag från förbudet att Genom ett nytt sekretesskyddad information mellan myndigheter i andra överföra medgivet i lag. Undantaget gäller när en kommun fall än då det är sekretessomrâde på flera nämnder. har delat upp ansvaret inom ett sekretessområden omfattas undantaget är socialtjänsten De som av familjerådgivningen och skolan 7 kap. 9 §. 7 kap. 4 § utom nämnder utgör sekretessen således inget hinder för Mellan dessa uppgifter motsvarande sekretessbestämmelse överförande av om hos både den utlämnande och den mottagande tillämpas och det behövs för att den enskilde skall få myndigheten om behandling eller annat stöd. Som nämnts i nödvändig vård, avsnitt 6.6 får det inte ske i större utsträckning än övervägandena får normalt och behövligt för ett ärendes vad som anses handläggning eller verksamhetens bedrivande i övrigt.

nuvarande sjunde stycke kommer enligt förslaget att Paragrafens utgöra ett nytt åttonde stycke.

Statens

offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrit| r ochdesspatienter levnadsförhållanden. r villkor i högskolan. U. vårdensinnehållochutveckling.S. toReglerför risker.Ettseminarium varför om 38.Friståeitde skolor. Bidragochclevavgifter.U.

tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 39. Begreppet arbetsskada.

.Psykisktstördassituationi kommunerna 40,Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. Fi. am probleminventeringsocialtjänstens ur 4 Angående l vattenskotrar. M. . perspektiv.S. 42.Kretslopp Basenfor hållbarStadsutveckling. i M, PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv. S. 43.EcocyclesTheBasisof Sustainable Urban - Koncession för törsäkringssammanslutningar. Fi. Development, M.

.Ny mervärdesskattelag, 44.Resttrser for högskolans grundutbildning. U.

W Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall i ansvar ochriktlinjer.M. - Forfattningstext ochbilagor.Del Fi, 46.Livskvalitetför psykiskt långtidssjukaforskning i Kompetensutveckling nationellstrategi,A. - en kring service.stödochvård.

Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, Delll, Fi. v- Ekonomioch rätt i kyrkan. C. 48.EffektivarestatistikstyrningDenstatliga - .Ett nytt bolagfor rundradiosändningar. Ku. statistikens finansiering ochsamordning. Fi. .l-astighetsskatt, Fi. 49.EES-anpassningmarknadsföringslagstiñttingen. av .Konstnärlighögskoleutbildning. U. C,

.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgiñerochhögkostnadsskydd inomäldre-och

14.Mindrekadmiumi handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S

15.Ledningochledarskap i högskolan några 5 l.Översyn sjöpolisen, Ju. av perspektiv ochmöjligheter,U. 52,Ettsamhälle for alla.

l6. Kroppenefterdöden. 53.Skatt dieselolja. Fi,

17.Densistaundersökningenobduktionen i ett 54.Merfor mindre styrformerforbarn-och i - nya psykologiskt perspektiv. S. ungdomspolitiken. C.

l8.fvångsvårdi socialtjänsten ansvar ochinnehåll. 55,Rådför forskning och i om transporter .Långtidsutredningen l992. Fi. kommunikation. K.

.Statenshundskola. Ombildningfrånmyndighettill Rådför forskning transporter och om aktiebolag. kommunikation. Bilagor.K. -.Bostadsstöd till pettsionärer. 56iFärjor och farleder. K.

N .EES-anpassningkreditupplysningslagen, av .lu. 57,Beskattning vissanaturalörmåner av m.m. Fi. u.Kontrollfrågori tulldatoriseringen m.m. Fi, 58.Miljöskulden. En hurmiljöskulden rapportom F Avregleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas ingenting gör. M. om Utvärdering lörsöksverksantheten av med3-årig 59,Läraruppdraget. U.

yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan, U. 60.Enklarereglerfor statsanställda. Fi. Rättentill folkpension kvaliñkationsregler i 6l.F.tt reformerat åklagarväsende, Del.A och - B. .lu. internationella förhållanden. S, 62.Forskning ochutvecklingfor totalförsvaretförslag 2 .Årsarbetstid A. i till åtgärder.Fö. iKartläggnittg kasinospel enligtinternationella av i 63.Regionala roller en perspektivstudie. C.

regler,Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sjulebztttinlägg. - C. Smittskyddsinstitutet organisation -- ny lör Sveriges 5.Kartboken. C.

nationellasmittskyddsfunktioner. S, 66.Västsverigeregioni utveckling.C. i .KreditforsákringNågraaktuellaproblem.Fi, r 67.Fottsattreformering foretagsbcskallnittgen. av Del

.Lagstiftning om satellitsändningar Fi. av TV-progranLKu. 68.l.ångsiktigtniljöforskning. M. .Nya Inlandsbanan. K. 69.Meningsfnllvistelsepåasylforläggning, Ku. .Kasinospelsverksamhct i folkrörelsernas tjänst C. 70.Telelag.K. .Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. 71.Bostadsfonttedling i nya former.Fi. .Kart-ochmätningsutbildningar i nya skolformer.Mr 72.Detkommunala medlemskapet. C. .RadioochTV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärd och valfrihet service, stöd ochvård för 105. Administrativt stödtill Försvarsmakten. Fö. psykiskt störda. 106. Civilbefälhavama. F6.

74.Prova privat Provningoch mätteknikinom SP 107. Kulturstöd vid ombyggnad. Ku. ochSMP i europaperspektiv. N. I08. VAL, Organisation Teknik Ekonomi.Ju.

Ekonomisk politikunder kriser ochi krig.Fi. 109. Investeringar i arrendejordbruket och andra 75. 76. Skogspolitiken inför ZOOO-talet. Huvudbetän- arrenderättsliga frågor.Ju. Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor lI0. Infomation och den nya lnformationsTeknologin kande. Skogspolitiken inför ZOOO-talet. Bilagor ll. Jo. straff-och processrättsliga frågor m.m. Ju. - 77. Psykiskt stördai socialförsäkringen ett lll.Den framtida skogsvårdsorganisationen. Jo. kunskapsunderlag. l 12. Administrationen i kanslihuset.

78. Utredningen vissa internationella insolvens- Klara administrationen Bilaga.Fi. om frågor.Ju. 113.Lag om företagsrekonstruktion. Ju.

fastigheter och lokaler organisation. l 14. Malmöregionens trafiksystem. Överenskommelse Statens - ny . åtgärder i trafikens infrastruktur. K. Fi om Kriminologiskoch kriminalpolitisk forskning.Ju. H5. Kontrolli konkurrens avveckling av AB Svensk - . Ju. Bilprovnings monopol kontrollbesiktning. K. Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. . förmedling och uthyrning arbetskraft. A. Genteknik en utmaning. Ju. H6. Privat av . - Aktiebolagslagen ochEG.Ju. 117. Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av . ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. Jo. Ersättning för kränkning genom brott..Iu. . Arvoden för vårdhos privatpraktiserande läkare. Förvaltningav försvarsfastigheter. FÖ. 118. . Svensk trädgårdsnäringnuläge och utvecklings- Ettnytt betygssystem. U. 1l9. - . Sveriges jordbrukoch möjligheter. Jo. Åtgärder för att förbereda . arvsfonden. livsmedelsindustri för EG förslag om vegeta- 120. Allmänna biliesektom, livsmedelsexporten och den ekolo 121. Vissa mervärdeskattefrågor. Fi.

produktionen. Jo. 122. Social bakgrund studiestöd och övergång till giska - Veterinär verksamhetbehov, organisation och högre studier.U. . finansiering. Jo. 123.Ett hav av möjligheter AMU-Gruppen väg på mot - Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare.S. ZOOO-talets utbildningsmarknad. A. . - - - Biobränslen för framtiden. Jo. 124. Bistånd under omprövning. Översyn av det svenska

. Bilagedel. utvecklingssamarbetet med Moçambique. UD. Biobränslen för framtiden. Jo. . Åtgärder för förbereda Sveriges jordbruk och Pliktleverans. U. l25. att . livsmedelsindustri för EG förslag animalie- Svensk skolai världen.U. - om . Skola för bildning.U. sektorn. Jo. . projektkapital Environmental Debt. M. Den svenska marknaden för 126. Swedish . uppgifter och verksamhet. Fi. statens nuvarande och framtidaroll. N. 127. Boverket - - Förbudmot emisk diskriminering i arbetslivet. 128. Kommunal uppdragsverksamhet. C. . sjukdom och handikapp. Ku. 129. Merkostnader vid vi för lite Hushållssparandet i samhälls- 130. Vinna eller försvinna folkrörelsemas lotterier och 97. Sparar ekonomin. Fi. speli framtiden. C.

98.Kommunernas socialbidrag en kartläggning av 131.Grovt Rattfylleri och Sjöfylleri. Ju. kostnader S. 132. Frivillig verksamhet för totalförsvaret ett målnonner, m.m. - 99. Rådgivningen inom jordbruketoch trädgårds- och resultatperspektiv. Fö.

näringen.Jo. 133. Mottagandet av asylsökande ochflyktingar. Ku.

Staten och arbetsgivarorganisationema. Fi. 134. l-landlingsoffentlighet hos kommunala företag. C. 100. l0l. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård.Fö. 135. Miljöskadeförsäkring och handräckningskosmader.

102. Myndigheternas förvaltningskostnader M.

budgetering pris-och löneförändringar. Fi. 136. Svenskt fiske nuläge och utvecklingsmöjligheter. - av l03. FHU92.A. Jo.

104. Vår uppgiñefter Rio svensk handlingsplan 137. Arkeologi och exploatering. Ku. inför 2000-talet. M.

Statens

offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

138.Någrafrågorangående Regeringsrätten. Ju. 139.Totalförsvarsplikt. Fö. 140.Sekretesslagen i en fri kommunalnämndorganisation. C.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges -- Biståndunderomprövning. Översyn nationellasmittskyddsfunktioner. [29] av detsvenska utvecklingssamarbetet medMoçambique. [I24] Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden, -

vårdensinnehållochutveckling.[37]

Justitiedepartementet Begreppet arbetsskada. [39]

Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka Bundnaaktier.[13] - forskningkringservice.stödochvård.[46] EES-anpassningkreditupplysningslagen. av [22] Avgifterochhögkostnadsskydd inomäldre-och Översyn sjöpolisen.[SI] av åklagarväsende. handikappomsorgen. [50] Ett reforrnerat Del ochB. [61] A Ettsamhälle för alla.[52] Utredningen vissainternationella om insolvensfrågor.[78] Välfärdochvalfrihet service,stödochvårdför -

psykisktstörda.[73] Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.[80] Trafikpolisen Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps- ett mer än dubbeltbättre.[81] underlag.[77] Genteknik en utmaning.[82] - Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89] Aktiebolagslagen ochEG. [83] - - - Kommunernas socialbidrag en kartläggning av Ersättning för kränkning genom brott.[84] normer, kostnader m.m. [98] VAL, Organisation Teknik Ekonomi.[108] Arvodenför vårdhosprivatpraktiserandeläkarc. 18] investeringar i arrendejordbruket ochandraarrende- Allmännaarvsfonden. [120] rättsligafragor.[109] Merkostnader vid sjukdomochhandikapp. [129] Information och den nya informations Teknologin straff-ochprocessrättsliga frågor m.m. 10] Kommunikationsdepartementet Lag om företagsrekonstruktion. [113] GrovtRattfylleri och Sjöfylleri. [131] NyaInlandsbanan. [32]

Någrafrågorangående Rådför forskning om transporter ochkommunikation. Regeringsrätten.[l38] Rådför forskning om transporter ochkommunikation.

Försvarsdepartementet Bilagor.[55]

Färjorochfarleder.[56] Forskning och utveckling för totalförsvaretförslag - Telelag.[70] till åtgärder.[62] Malmöregionens trafiksystem. Överenskommelse Förvaltning försvarsfastigheter. av [85] om åtgärder i trafikensinfrastruktur. 14] Försvarsmaktens hälso-ochsjukvård.[101] Administrativtstödtill Försvarsmakten. Kontrolli konkurrensavveckling AB Svensk - av [105] Bilprovnings monopol kontrollbesiktning. [115] Civilbefälhavama. [106]

Frivilligverksamhet för totalförsvaret ett mål- Finansdepartementet ochresultatperspektiv. [132] Totalförsvarsplikt. [139] Koncession för försäkringssammanslutningar. [5]

Ny mervärdesskattelag.

Socialdepartementet Motiv.Del - - Författningstext ochbilagor.Del [6] Psykiskt stördas situation i kommunerna Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. [8] am probleminventering ur socialtjänstens perspektiv.[3] - Fastighetsskatt. [ll] i PsykiatriniNorden - ett jämförande perspektiv. [4] Längtidsutredningen 1992. [19] Kroppenefterdöden.[16] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Den sista undersökningenobduktionen i ett - Avreglerad bostadsmarknad. [24] psykologiskt perspektiv.[l7] Tvångsvård Kartläggning kasinospelenligtinternationella av i socialtjänsten ansvar ochinnehåll.[18] - - regler.[28] Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighettill aktiebolag. [20] KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.[30] -

Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. [40] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Avreglerad bostadsmarknad, Delll. [47] Rättentill folkpension kvalifikationsregler - i internationella förhållanden. EffektivarestatistikstymingDenstatligastatistikens - [26] finansiering ochsamordning. [48]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Skatt dieselolja. [53] Rådgivningen inom jordbruket och Beskattning av vissa naturafönnåner m.m. [57] trådgårdsnäringen. [99] . Enklare reglerför statsanstallda. [60] Den framtida skogsvårdsorganisationen. [111] reformering företagsbeskattningen. Del Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av Fortsatt av 1671 ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. [117] Bostadsförmedling i former. [71] Svensk trädgårdsnäring nuläge och utveckling nya - Ekonomisk politik under kriser ochi krig. [75] möjligheter. [119] Statens fastigheter och lokaler ny organisation. [79] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbmkoch för lite Hushallssparandet i samhälls- livsmedelsindustri för EG förslag om animalie- Sparar ekonomin. [97] sektorn. [125] arbetsgivarorganisationema. [100] Svensktfiske nuläge och utvecklingsmöjligheter. [136] Staten och - Myndigheternas lörvaltningskostnader löneförändringar. [102] Arbetsmarknadsdepartementet budgetering av pris- och - Administrationen i kanslihuset. Kompetensutveckling en nationell strategi.[7] - Klara administrationen Bilaga. [112] Årsarbetstid[27] - Vissa mervärdeskattefrågor. [l2l] FHU92 [103] Boverket uppgifter och verksamhet. [127] Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. 16] - Ett hav av möjligheter AMU-Gruppen vagmot - 2000-talets utbildningsmarknad. [123] Utbildningsdepartementet kompetens. Grundutbildningens Kulturdepartementet Frihet ansvar- villkor Ettnytt bolag för rundradiosândningar. [10] i högskolan. [I] Lagstiftning satellitsändningar av TV-program. [31] om Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Radiooch TV i ett. [36] Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv Meningsfull vistelse asylförläggning. [69] och möjligheter. [15] Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96] Utvärdering av lörsöksverksamheten med 3-årig Kulrurstöd vid ombyggnad. [107] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Mottagandet av asylsökande och flyktingar. [133] Fristående skolor. Bidragoch elevavgiñer. [38] Arkeologi och exploatering. [137] Resurser för högskolans grundutbildning. [44] Läraruppdraget. [59] Näringsdepartementet Ett nytt betygssystem. [86] Prova privat- Provning och mätteknikinomSP och Pliktleverans. [92] SMP i europaperspektiv. [74] Svensk skola i världen. [93] Den svenska marknaden för projektkapital statens - Skolaför bildning. [94] nuvarande och framtida roll. [95] Social bakgrund studiestöd och övergång till högre studier. [122]

Jordbruksdepartementet

Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14] Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetänkande. [76] Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor [76] Skogspolitiken inför ZOOO-talet. Bilagor ll. [76] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och Iivsmedelsindustri för EG förslag om vegetabilie- sektorn, livsmedelsexponen ochden ekologiska produktionen. [87] Veterinär verksamhet behov, organisation och finansiering. [88] Biobränslen för framtiden. [90] Biobranslen för framtiden. Bilagedel. [91]

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

l Civildepartementet Ekonomi och rätt i kyrkan.[9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] EES-anpassning av marknadsñiringslagstiñningen.[49] Mer för mindre nya styrformerför barn-och -ungdomspolitiken. [54] Regionala roller - en pcrspektivstudie. [63] Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. [64] - Kartboken. [65] Västsverigeregioni utveckling.[66] - Det munala medlemskapet. [72] Kommunal uppdragsverksamhet. [128] N Vinnaellerförsvinna folkrörelscmas lotterieroch speli framtiden.[l30] HandlingsofTentlighet hoskommunala företag.[134] Sekretesslagen i en fri kommunal nämndorganisation. [140]

Miljö- och naturresursdepartementet Reglerför risker.Ett seminarium om varförvi tillåter mer föroreningar inne änute. [2] Fastighet3 ystemets datorstruktur. [34] Kart- och mätningsutbildningar i nya skolfonner.[35] Angående vattenskotrar. [dl] Kretslopp Basen för hållbar Stadsutveckling. [42] cocycles TheBasisof Sustainable - Urban Developent. [43] iljöfarligtavfall - ansvar ochriktlinjer.[45] iljöskulden. En rapportom hur miljöskulden utvecklas om ingentinggör. [58] Långsiktigmiljöforskning.[68] VáruppgiñefterRio svenskhandlingsplan inför - 2000-talet.[104] SwedishEnvironmental Debt.[l26] iljöskadetörsäkring och handräckningskostnader. [135]