Kretslopp basen för hållbar stadsutveckling : rapport från Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Ett bidrag från Sverige

och dess 286 kommuner till Förenta Nationernas

konferens om miljö

och UNCED,

utveckling

i Brasilien, Juni 1992.

Statens offentliga utredningar

ww

199242 E935 Miljö- och naturresursdepartementet

Kretslopp

för hållbar

Basen Stadsutveckling

från

Rapport Miljövårdsberedningen Jo 1968A

Stockholm 1992

Basen

för

hållbar

Stadsutveckling

Redaktör TOMMY MÃNSSON

V ÅSVENSKA KOMMUNFORBUNDET

KRETSLOPP SOU 199242

KRETSLOPP MÅSTE

NATURENS SLUTAS

Boken KRETSLOPP ör en FORORD 6 -

somproduktion mellan Miljövördsberedningen och

STADEN SOM DEL AV Svenska Kommunförbundet. MÃNSSON, ETT EKOLOGISKT SYSTEM 8

TOMMY Miljövårdsberedningen, har varit bokens Vad kretslopp I 1

är ett redaktör. Dags att sluta kretsloppen 13 Från Kommunförbundet har ROLF Vi måste leta efter helhetslösningar 14 A KARLSON, LARS FLADVAD och Vi måste tillämpa försiktighetsprincipen 14

EVA GRUNDEUUS deltagit. Ställ de rätta frågorna 15

för har skrivits Järnbrott- exempel på solution multiplier 16

Textunderlcig boken en

ROS-MARl EDSTROM, EVA

av MIUÖARBETET

GRUNDELILJS, JAN LOTHIGIUS, TOMMY MANSSON och BENGT EN ALLEMANSSKYLDIGHET 18 - PERSSON. Sverige en gynnad nation 23 -

Omslagsillustrotion och Stark lagstiftning 24 kopitelöppningor Individen i centrum 26

MARIA UDRIOT Nya aktörer och roller 26 nya

Huvudtotogrot Det kommunala självstyret 27

BOSSE JOHANSSON Stadens förnyelse 29

Infrastrukturen styrde .stadsutvecklingen 30

Övriga medverkande i||ustratörer

vid Förändrad infrastruktur 33

fotografer redovisas respektive

bild. Planering behövs men under nya former 34

Teknisk redaktör

FÖRSÖRJNING

iNGVAR N|L$$ON srtpENs

KRAVER SYNLIGA KRETSLOPP 36

Desktop DAN PALMBRINK Norstedts Ateljé Västerås Tusenskönan, ett kretsloppskvarter 38

- DEN GRÖN A INFRASTRUKTUREN MÅSTE VÄVAS SAMMAN 40

Aspö en bondgård mitt i stan 43 - Halmstad grönstruktur och kväverening 44 - VATTEN OCH AVLOPP TVÅ STORA UTMANINGAR 47

Tryck -

MarkÄlekulla rening vid källan 48 NORSTEDTS TRYCKERI AB 1992 - Stockholms vatten en unik miljö 50 -

SOU 199242 KRETSLOPP

AVFALL KRAV PÅ ÄNDRADE ATTITYDER 54 -

Borlänge energi och avfall 55 SOU och Ds kan köpas från

-

Eslöv samverkan mellan kommun och industri för biogas 57 Allmänna Förlaget, också på

- som

ENERGI- NY BETONING PÅ SOL, VIND OCH BIOENERGI 58 uppdrag regeringskansliets

av

Falkenberg rådgivning viktigt inslag i erzergipolitikeiz 62 lörvaltningskontor ombesörier

-

TRAFIK NYA TRANSPORTLÖSNINGAR OCH NYA remissutsöndningar dessa

- av

BRÄNSLEN 64 publikationer.

Stockholm -försök med etanolbussar 67 Adress

Allmänna Förlaget

VISIONENS BETYDELSE OCH

Kundtjänst

EXEMPLETS MAKT 68 106 47 STOCKHOLM

Tel 08-739 96 30 Ystad stad och land i samverkan 71 - ÖREBRO MILJÖARBETE PÅ Telefax 08-739 95 48 BRED FRONT 72 - Kommunen som pådrivare 74

Örebro Publikationerna kan också köpas i

Ladugårdsängen, nv stadsdel i 75

lnlormationsboklwandeln,

Resurssnålhet, hushållning 78

Cykel- det oslagbara miljöalternativet Malmtorgsgatan Stockholm.

Samägd bil minskar bilåkandet 81

MILJÖPROJEKT GÖTEBORG EN KATALYSATOR 84 - Konsumenterna har makt 86

Kemikaliesvepet 86 FÖR

Boken

KRETSLOPP BASEN Kommunen konsument 88 som TIMRÅ INDUSTRIOMRÅDEN HALLBAR STADSUTVECKLING SANERAR GAMLA 90 - SOU-serien ingår i som nummer Rent till 2000 92 ÖVERTORNEÅ 199242. STARTEN FÖR - ISBN 91 -38-13047-5 EN EKOKOMMUNRÖRELSE 94 ISSN O375-25OX Samarbete för likasinnade 96

Boken utges också i engelsk-

en

DAGS FÖR HANDLING NU 98 språkig version ECOCYCLES

- - THE BA$|$ OF SUSTAlNABLE Regionalt samarbete i Europa 100 URBAN DEVELOPMENT. Globala nätverk måste etableras 103 SOU 199243 IULA ett globalt nätverkför lokala aktörer 104 - ISBN 91 -38-1 3048-3

REDAKTÖRENS EFTERORD ISSN O375-25OX

KRETSLOPP SOU 199242

NATU RENS, KRETSLOPP

MASTE SLUTAS

Sverige bor idag 86 procent av befolkningen i städer -i världen totalt

l

är hälften av befolkningen stadsbor. Mänskligheten har gjort staden till centrum för kunskap, handel och makt. Ju betydelsefullare en stad är, desto fler människor flyttar dit. Men staden skapar också fattigdom, miljöoch hälsoproblem. I staden blir dessa problem akuta och synliga. Ur ett strikt ekologiskt perspektiv är staden en orimlighet eftersom den är helt beroende sitt omland för att kunna fortsätta att växa. Staden av importerar mat, energi och andra resuser från ett ständigt vidgat omland för att kunna överleva. Staden förbrukar resurser och exporterar restprodukter i form vatten- och luftföroreningar och fast avfall i en ständigt ökande av takt. Denna negativa utveckling måste brytas. På sikt måste naturens kretslopp så långt möjligt slutas om mänskligheten skall överleva. Det råder alltså en obalans mellan staden och landet som inte naturen klarar att rätta till. Om vi inte vill utsätta staden och oss själva för en av ekologisk kollaps så är det dags att börja se staden ur ett kretsloppsperspektiv. En strategi för att utveckla staden i en mer hållbar riktning kan då inte begränsas snävt till enbart den täta staden den måste även innefatta dess omland. För att bygga ett hållbart samhälle krävs engagemang, aktiv medverkan och samarbete mellan alla aktörer i samhället mellan stat, kommuner, näringsliv och enskilda individer. Detta förutsätter bl.a. rätt till information och möjlighet för alla att medverka i beslut under demokratiska former. Beslut och genomförande av åtgärder bör därvid tas så nära de berörda möjligt. Det innebär att den lokala nivån är av fundamental som betydelse för det är där som alla internationella och nationella överenskommelser, policies och program sist och slutligen ska omsättas i konkreta handlingar. Syftet med denna bok är att sprida kännedom om det omfattande förändringsarbete för bättre miljö som pågår i våra svenska kommuner. en Vi har valt ut ett antal olika exempel nytänkande i såväl tekniskt som organisatoriskt avseende. Vi är medvetna om att de presenterade exemplen inte i alla avseenden är den bästa lösningen alla problem. Angreppssätten och styrmedlen måste dessutom alltid förändras över tiden så att de till utvecklingen och de förändrade problemen. Det vi vill visa är anpassas hur här och försöker sig mot en mer hållbar utveckling. Vi man nu anpassa

sou 199242 KRETSLOPP

FÖRORD

Kommunförbundets ordförande Lars Eric Ericsson och mork- och planminister Görel Thurdin. Foto BOSSEJOHANSSON

är också medvetna om att lokala situationer och förutsättningar varierar kraftigt såväl inom vårt land mellan vårt land och andra länder med som annan kulturell och historisk bakgrund liksom tekniska och ekonomiska resurser. Det är vår förhoppning att de exempel presenteras i denna bok skall som ge inspiration till utveckling och nytänkande andra håll både inom och utom Sverige. En förutsättning för en hållbar Stadsutveckling är att alla i våra olika roller verkar för att genomföra åtgärder så långt det som någonsin är möjligt sluter kretsloppen. Stockholm maj 1992

Görel Thurdin Lars Eric Ericsson

Mark- och planminister Ordförande och vice ordförande i Svenska Miljövårdsberedningen Kommunförbundet

Ur ett ekologiskt perspektiv är staden en orimlighet staden kan bara -

fungera i samverkan

med ett omland. Naturens kretslopp kan lära oss hur en uthållig samverkan mellan stad och land

kan uppnås.

KRETSLOPP SOU 199242

tad, kultur och civilisation är begrepp som genom historien gått hand i hand och som vi omedvetet sätter likhetstecken mellan. Mänsklighetens civilisation har staden som centrum för kunskap, handel och makt. Ju betydelsefullare staden blir, desto mer ökar dess attraktionskraft och alltfler människor flyttar dit. Staden är en spegel av sin tids synsätt och kunskap samtidigt som den till viss del är låst av sitt historiska arv. Men staden är också helt beroende naturens lagar. I det korta av perspektivet kan staden bortse ifrån naturlagarna men det innebär bara, som vi alltmer börjar erfara, att miljöproblemen flyttas i tid och rum. Genom att betrakta staden som en del av ett ekologiskt system kan förutsättningarna för stadens utveckling mot uthållighet analyseras. Staden kan då beskrivas som ett system som lever av att importera det mesta för att tillfredsställa de egna behoven. Egenproduktionen inom staden är Tänk dig att man söner en mycket låg. Import sker mat, energi och andra från såväl av resurser iöflesfor astku a över staden. stadens närliggande omland från avlägsna länder. Städerna förbrukar som Vad händer Lika lite ett som och i form luft- och vattenföroreningar och resurser exporterar resterna av

diur kan klara sig utan sin

fast avfall. omgivning, lika life kan staden leva utan sin omland. Illustration BIRGITELIASSON

199242 KRETSLOPP SOU

VAD ÄR ETI KRETSLOPP STADEN SOM DEL AV

ETT EKOLOGISKT SYSTEM I naturen finns rad kretslopp. Låt oss börja med exemplet med räven som en äter sork. Sorken har i sin tur ätit olika växtdelar. Dessa har bildats en fotosyntes av koldioxid och vatten under solljusets inverkan. genom Det mesta den näring som räven får i sig via sorken återbördas av tämligen omgående till jorden i form av urin och spillning som bryts ned till koldioxid och vatten. Dessa ämnen kan ånyo utgöra utgångsämnen för de gröna växternas fotosyntes. Därmed är ett kretslopp slutet. Om vi detta kretslopp fysiska tenner, är de gröna växternas ger fotosyntes resursuppbyggande process. Den resurs som bildas är de en gröna växterna och solljuset är drivkraften energikällan. Den resursuppbyggande processen i kretsloppet med växterna, sorken

u

ip

Växter Röv

UIGÃNGS- Ett naturligt kretslopp. Den gula AMNEN pilen representerar en Koldioxid och byggande resursup process FOTOSYNTES vatten medan röna pilarna visar e nedbrytan e processer.

och räven balanseras samtidigt flera nedbrytande processer. Sorken äter av och smälter växterna och räven äter och smälter sorken. Både rävens och sorkens urin och spillnin samt döda växtdelar bryts ned. Vid nedbrytande g bildas olika typer avfall som kan vara fast, flytande eller processer av gasforrnigt. Ett annat exempel ett naturligt kretslopp är det hydrologiska kretsloppet. Vatten är flödande som ständigt strömmar i ett en resurs, globalt kretslopp och där alla led i kretsloppet kan förorenas genom mänsklig påverkan i sin tur följdeffekter inom andra led i som ger kretsloppet. Förbränning är exempel en nedbrytningsprocess. Ved kan t.ex.

ll

KRETSLOPP SOU 199242

ATMOSFÄR

avgaser a

manipulation av mark egetation

enförsörinm grund- vattenatten drag

ENOMRÃDE , . vlo psvatte c . .. . l W q ° ... Vatten ör livets förutsättning. brinna med hjälp luftens Samtidigt bildas aska, rök och värme. l av syre. Nör vattnet förorenas får vi princip våra sker samma process i kroppar när vi förbränner den mat vi äter,

automatiskt kedieeffekter som

men i lugnare tempo. påverkar flora och fauna, Rök och aska innehåller samma atomer ved och det är även vår e en hälsa. Vattnet ör som syre, men alltid i röre alltid på våg svårare att ändra form och tillstånd hos rök och aska så att ved och se, syre någon annanstans. Detta i återbildas. Det hjälper inte att bara värma, dvs. att tillföra energi. kombination med att det också För att ett slutet kretslopp ska kunna bildas måste avfallets rökens och ör kemiskt aktivt och ett unikt askans mer oorganiserade atomer arrangeras till resursens vedens och lösningsmedel gör att föroreningar vandrar från mark syrets mer organiserade former. Det är detta ordnande resursuppbyggande till grundvatten, siöar, arbete som sker med hjälp av solen i fotosyntesen. När det gäller att vattendrag och hav. organisera atomer denna nivå är växterna till tjugo tiopotenser upp Efter MALIN FALKENMARK. effektivare än vad dagens avancerade människoskapade teknolomest giska system är. På motsvarande sätt förhåller det sig med andra och annat resurser avfall. J ärnkonstruktioner rostar t.ex. förr eller senare sönder, vilket innebär att järnet går i vattenlösning och sprids i miljön. Då är det nästan omöjligt att med hjälp av en teknisk process omvandla detta utspridda järn till nya jämföremål hur mycket energi vi än försöker använda. Naturens soldrivna och resursuppbyggande processer är däremot mycket effektivare. Med hjälp av dem kan järn fällas ut som myrrnalm en sjöbotten. På liknande sätt har de flesta av jordens lagerresurser, t.ex. fossila bränslen, malmer och mineral, bildats i processer som ytterst drivs av solen. Dagens samhälle använder lagerresurser i en takt som är många tusen gånger snabbare än den takt varmed resurserna återbildas. Det innebär att vi förr eller senare riskerar att hamna i bristsituationer. Ett för stunden större problem är dock den stora ansamlingen av avfall, som är följden av att naturen inte hinner införliva avfallet i kretsloppen och omvandla det till

nya resurser. Vi skapar också för naturen helt främmande ämnen, som ofta är mycket stabila kemiska föreningar. Dessa kan inte hanteras av naturens resursuppbyggande processer; de passar inte in i kretsloppen. I stället fungerar

SOU 199242 KRETSLOPP

främmande ämnen ofta som sand i det fina maskineri som levande celler STADEN SOM DEL A V utgör. När naturligt förekommande ämnen finns i onaturli ga halter uppstår ETT EKOLOGISKT SYSTEM liknande effekter. Detta är mycket vanligt i dagens samhälle. Vi har skapat ett samhälle som inte är långsiktigt hållbart.

RESURS ö grad av Å , or ning och struktur j i

UPPBYGGNAD NEDBRYTNING Soldrivna Naturliga och processer tekniska processer Schematisk bild av naturens kretslopp. Den gula pilen visar resursuppbyggnad och den gröna nedbrytningen. Resursuppbyggande processer PRODUKTER karaktäriseras av att de är OCH AVFALL soldrivna. Ett kretslopp ör slutet illsammans när resursu pbyggande och , med lägre i nedbrytan e processer . gra ordning balanserar varandra. av och struktur

DAGS ATT SLUTA KRETSLOPPEN

Staden bidrar i mycket hög grad till att nedbrytande processer skapade av människan blir allt mer dominerande, medan vi samtidigt i allt snabbare takt krymper utrymmet och kapaciteten hos soldrivna resursuppbyggande processer. Både jordamas, skogamas och havens långsiktiga produktionsförmåga sjunker samtidigt som tusentals arter utrotas. De resursuppbyggande processerna kan inte längre hålla jämna steg med de nedbrytande processerna jorden. Om detta får fortsätta, förstörs sikt förutsättningarna för högre liv. För att klara resursuppby gnaden i g kretslopp gäller det att naturens resurser används med omsorg. Olika typer av biologiska resurser har goda förutsättningar att ge ett avfall i sin tur som

kan utgöra utgångspunkt för resursuppbyggnad.

Avfall som inte är av biologiskt ursprung, exempelvis metallförpackningar, glaskross och uttjänta batterier organiseras inte sig självt till av nya resurser. Man kan dock sortera avfallet och återföra det i ett kretslopp där solljuset är drivkraften. Med hjälp av biobränslen, vind- och vattenkraft eller solenergi finns möjligheter att skapa en bättre balans mellan nedbrytande och resursuppbyggande processer.

KRETSLOPP SOU 199242

MÃSTE[.ETA

STADEN SOM DEL AV v| EFTER

ETT EKOLOGISKT SYSTEM

HELHETSLOSNINGAR

Den engelske ekologen Edward Goldsmith har myntat uttrycket You can t

do only thing. Med det menas att alla våra åtgärder får en lång rad one följdeffekter och att vi alltid måste ta med dessa i kalkylen. Det mesta som

görs i samhället genomförs därför att det innebär fördelar från någon

synpunkt. Men med en så långt driven sektorisering, som i vårt samhälle,

är det lätt att bländas av fördelarna och samtidigt vara blind för de

nackdelar som uppstår inom andra sektorer. Det är i själva verket just

det sättet som vi har skaffat oss de flesta av våra miljöproblem.

Goldsmith talar om solution multipliers åtgärder som löser flera problem samtidigt. Att leta efter solution multipliers innebär att tillämpa

helhetssyn människa, natur och samhälle. Det innebär ett både-ochen perspektiv. Det gäller att tillgodose människans behov ett uthålligt sätt.

Motsatsen till solution multipliers är problem multipliers åtgärder visserligen löser ett eller ett par problem, men som samtidigt skapar som flera problem. Problem multipliers är skenlösningar. Det är lösningar nya med ett antingen-eller-perspektiv, d.v.s. lösningar som dämpar symptom

och döljer eller motverkar bearbetningen av de grundläggande problemen.

MÃSTE TILLÄMPA

v|

FORSIKTIGHETSPRINCIPEN

Dagens miljösituation är resultat av beslut som fattades i samhället för ett

eller flera decennier sedan. I många fall tar det årtionden innan de fulla

konsekvenserna visar sig av en åtgärd som påverkar miljön. Det är inte

heller alltid möjligt att förutse exakt vilka konsekvenserna blir. Även självläkande förmåga är stor har den vissa gränser. om naturens Illustration BIRGITELIASSON Många miljöskador är svåra, alltför dyra eller till och med omöjliga att

reparera i efterhand. Det är t.ex. mycket svårt att göra något

markförsumingen över stora områden eller regioner. Det är också mycket Träd ör exempel på en naturens dyrt lokalt förgiftade mark- och vattenområden. Och det är så solution multiplier. Träd att sanera ger oss gott omöjligt att återskapa arter och genetisk variation som en gång har s dd, skönhet, energi och ren som lu bara vi dem möili het. gått förlorade. ger

trög

- Genom att plantera fler i Bilden kompliceras är så komplexa. Många av att naturens system staden vinner vi åtskilliga faktorer och processer samverkar och motverkar varandra. Det är bara en fördelar. del dem har eller kan ha tillräcklig kunskap om. Utifrån denna av som utgångspunkt kan i princip välja mellan två strategier. Träd man dämpar buller Å sidan kan försöka förenkla sambanden och helt bortse från 0 ena man 0 renar luften de faktorer och inte går att förutse. Man genomför experiprocesser som 0 tar hand om regnvatten så svåra eller ment i full skala och hoppas att konsekvenserna inte ska bli 0 ger energi att de åtminstone ska att Så har det ofta varit hittills. skydd för människor och reparera. 0 ger Å andra sidan kan välja tillämpa försiktighetsprincipen. Man

diur man att

lö för vinden avstår från att genomföra åtgärder när man inte är säker på om de är till 0 er 0 örskönar staden skada för miljön och de livsuppehållande systemen.

SOU 199242 KRETSLOPP

STÄLL DE RÄTTA FRÃGORNA STADEN SOM DEL A V

ETI EK OLOGISK T SYSTEM samhällsutvecklingen under detta sekel har givit allt större och oss mer svårlösta miljöproblem. Det är uppenbart att de lösningar problemen som man hittills har tillämpat inte har varit tillräckliga. De hari alltför hög grad inneburit att problemen har flyttats i tid och och till att problemen rum uppträder i nya och mer svårlösta former. En huvudanledning till att samhället ännu inte förmått lösa miljöproblemen är att det nuvarande ekonomiska systemet inte är förenligt med kraven på en långsiktigt hållbar utveckling miljöeffekter är sällan åsatta en kostnad och syns därför inte i kalkyler och budgetar.

Användning av miljökonsekvensbeskrivningar i planerings- och

beslutsprocesser inför större beslut och ökad användning milj öavgifter av gröna skatter är de främsta instrumenten för omställning - - en av samhället mot en hållbar utveckling. Det sätt varpå dessa instrument hittills tillämpats i Sverige och andra länder, är dock bara ett första steg mot det mer omfattande och integrerade sätt krävs för att göra som miljöeffekterna synliga. Krav t.ex. bättre beslutsunderlag i form miljökonsekvensbeav skrivningar, löser i sig inga miljöproblem. De är bara beslutsunderlag. I själva beslutsprocessen, antingen det är individnivå eller i politisk en

församling på lokal eller nationell nivå, kommer miljöfrågoma att vägas

mot andra frågor såsom sociala och ekonomiska. För förändring mot en hållbar utveckling krävs också insikt vad negligering miljön får för om av konsekvenser och en vilja till förändring. Hur ska man då veta om viss åtgärd, investering eller ett en en stadsutvecklingsprojekt kommer att leda till ännu större miljöproblem

sikt eller om det är ett steg på vägen mot uthållig utveckling Det kan

en man ta reda på genom att göra så kallad riktningsanalys att ställa ett en -

antal grundläggande frågor om tänkbara effekter. Om de följande

sex

frågorna kan besvaras med vet vi att det tilltänkta projektet eller åtgärden leder mot uthållighet.

Minskar energianvändningen och övergår vi till att använda flödande energikällor

Ökar mångfald och resursuppbyggande kapacitet naturens

Sluter vi kretsloppen

Håller vi oss inom gränserna för vad människan och naturen tål

Löser vi fler problem än vi skapar

Tillämpas försiktighetsprincipen

KRETSLOPP SOU 199242

Järnbrott- solution multiplier exempel en

samband med renoveringen ett av flerbostadshusen i Med hjälp av en riktningsanalys kan man uppmärkav

I

stadsdelen Järnbrott i Göteborg för fem år sedan byggdes samma många olika fördelar som sannolikt följer av solfångare på taket kopplade till ett luftvärmesystem. ombyggnaden. Nedan följer några exempel faktiska Samtidigt byggdes längs söderfasaden ett växthus där de och tänkbara vinster. boende erbjöds odlingsmöjligheter. Efter en tid var intresset Energi sparas genom bättre isolering och 40 procent för odling så stort att gräsmattan utanför gjordes om till av husets uppvärmningsbehov täcks numera av solvärme, odlingslotter. Det medförde i sin tur att det uppstod ett behov som är en flödande energikälla. Men i och med att en del gödning och jordförbättring, varefter husets invånare av de boendes matbehov täcks genom egen odling sparas av började kompostera det organiska hushållsavfallet. också energi transporter av mat. Likaså minskar komposteringen behovet av avfallstransporter från fasti gheten. Man kan dessutom anta att odlingen medför ett minskat behov av transporter till och från olika fritidsaktiviteter. Kanske bidrar odlingen och det rikare sociala livet i huset som har blivit en följd också till en förändrad livsstil. När de boende i huset minskar sin energianvändning, odlar en del av sina grönsaker själva och tar hand om en del av sitt avfall, minskar kravet att stadens omland ska fullgöra dessa funktioner. I större skala skulle sådana åtgärder också vara positiva för den biologiska mångfalden.

enom odling och kompostering sluts det orga-

G

niska kretsloppet platsen. När en väsentlig del av husets uppvärmningsbehov täcks genom solvärme i stället för genom förbränning av fossila bränslen fås en bättre balans mellan resursuppbyggande och nedbrytande processer. De fördelar som nämnts bidrar alla till att resursförbrukningen och energianvändningen per person minskar. Man har större möjlighet att tillgodose de mänskliga Foto CHRISTERS ARKITEKTKONTOR behoven inom de ramar naturen sätter. Ett exempel är minskade koldioxidutsläpp per person. Ombyggnaden av huset i Järnbrott är en solution Huset i våningar med 24 lägenheter. Trots det multiplier. Det kan vara av särskilt intresse att framhålla är tre att finns 20 000 30 000 hus i Sverige har det här de tänkbara sociala, kulturella och pedagogiska vinav samma typ exemplet ännu inga efterföljare. En trolig förklaring är att stema. med det sektoriserade synsätt vanligen tillämpas, En starkare gemenskap har uppstått mellan de boende som ser inte alla vinster för människor och samhälle i huset. Man finner glädje i det skapande som odlingen man som ombyggnaden har inneburit. innebär och i att se saker växa och man får konkret Ingen för helheten. Det är endast den ekono- förståelse för vad det innebär att sluta kretslopp. tar ansvar rniska vinsten energibesparingen för uppvärmning Slutligen kan småskalig odling som detta exempel av som bokförs. Och det är inte säkert att den vinsten visar, bedrivas med minimal användning av kemiska ens syns, eftersom fjärrvärmen betalas med hög fast taxa och låg bekämpningsmedel och konstgödning, vilket skonar en en förbrukningsdel. miljön. Försiktighetsprincipen kan tillämpas.

sou 199242 KRETSLOPP

Så hör fungerar solvörmen i Järnbrott 0 I solfångaren på taket värms luft solstrålningen. av 0 Den solvarma luften flöktas ner genom yttervêiggarna i en luftspalt som skapats mellan den gamla väggen och isoleringen. Luften värmer väggarna. 0 Värmen vandrar sakta in genom yttervåggarna till lägenheterna. 0 Under kalla dagar kan viss tillskottsvörme det gamla genom vattenburna vårmesystemet behövas. 0 Växthuset har ingen teknisk koppling till solvörmesystemet, men tillför huset och dess boende kvaliteter som ett uterum som kan tönia på den korta svenska sommaren. Växthuset ger också odlingsmöiligheter och stimulerar sociala kontakter mellan de boende. Arkitekt CHRISTERS ARKITEKTKONTORASKIM

Illustration BIRGITELIASSON

2 12-0576

SIULDIGHET

För att bygga hållbara städer krävs engagemang, aktiv medverkan och samverkan mellan alla parter i samhället

mellan stat, kommuner, näringsliv och enskilda individer. - I har allemansrätt Sverige vi en som ger alla rätt till naturen.

Men denna rätt innebär också en skyldighet

på dess att möta naturen villkor egna

- en allemansskyldighet.

SOU 199242

venskarna har en djupt rotad naturkänsla. Allemansrätten är unik och

s

av fundamental betydelse för att engagera människor för natur och miljö. Tillgång till en god miljö betraktas som en mänsklig rättighet som tillsammans med demokratin lägger grunden för miljöarbetet. I Sverige liksom i de flesta industriländer upptäcktes de flesta miljöproblemen först i städerna. Dagens miljöpolitik har därför sina rötter i hälsoskyddsarbetet, som påbörjades i början av detta århundrade. Vid sekelskiftet var de sanitära förhållandena i städerna sämre än på landet, vilket medförde allvarliga sjukdomar och dålig hälsa för stadsbefolkningen. Avloppsvatten och avfall fördes bort från städerna till deras omland. Det fanns en stark tilltro till vattnets självrenande förmåga i sjöar och vattendrag. Vattentoaletten kunde introduceras vid denna tid genom att vattenledningssystem infördes. Denna uppfinning betraktades särskilt av läkarna lösning allvarliga hälsoproblem i städerna och de ivrade för som att toalettema snabbt skulle introduceras. Ironiskt har det visat sig att det lokala hälsovårdsarbetet som nog senare startade vid denna tid var orsak till nya miljöproblem i stor regional skala. Huvudanledningen till detta är att den tidens problem inte löstes de flyttades bara bort från plats till annan och från en generation till en en nästa. Under 1980-talet började den svenska miljöpolitiken att förändra karaktär en rad områden. Från att tidigare till stor del gällt att kontrollera och minska stora punktutsläpp med lokala och regionala effekter miljöarbetet alltmer förskjutits mot att gälla diffusa utsläpp från trafik, jordbruk och och materialomsättningen. För att åstadkomma en hållbar utveckling varukrävs att miljöpolitiken alltmer inriktas att hitta metoder för att lösa problemen vid källan, innan de uppstår den förebyggande principen måste gälla. Denna förändrade syn innebär också en förändrad rollfördelning mellan staten, kommunerna, företag och enskilda. Alltmer av ansvaret för

Svårighet Osynliga

Vi har skjutit miljöproblemen framför oss. De metoder som vi har använt för att angripa lokala miljöproblem har i stöllet givit regionala och globala oss miljöproblem som t.ex. försurnin skogsdöd, , vöxthuse ekt, utrotning av vöxt- och djurarter och ozonhål. Dessa miljöproblem ör svårare och förstå och samtidigt att se ö svårare att lösa. Från NILS TIBERG. l950tal 7 Otal 90tal Tid

SOL 199242 KRETSLOPP

Avfallshanteringen i städerna var länge en del av aturenhållningen och sköttes ända till början av 1900-talet av kringliggande jordbruk och det mesta kunde återanvändas eller utnyttjas för iordförbättring och svinuppfödning.

Blockmakarens hus på Söder, ömt vårdat av Stockholms stadsmuseum, visar hur grisen fick sitt. En föregångare till vår

tids sopsortering lilla bilden.

När avfallsmängden ökade organiserades järnvägstransporter ut ur staden till stora sopstationer där också grisarna fick ett gott mål kretsloppet slöts stora bilden som visar soptågen från Stockholm till Lövsta vid seklets början.

KRETSLOPP SOU 199242

MILIÖARBETET miljöarbetet flyttas över till den lokala nivån för att praktiskt kunna komma EN ALLEMANSSKYLDIGHET till rätta med problemen och utveckla samhällsfunktioner som bygger kretsloppstänkande. Sverige har politiskt sett en mycket lång demokratisk tradition. Vi har trots vår blygsamma folkmängd världens mest decentraliserade lokalförvaltning i 286 kommuner. Varje kommun har egen beskattningsrätt och tar ansvaret för stor del det rör vår vardag daghem, skola, äldrevård, en av som bibliotek, sophantering, vatten och avlopp m.m. För detta betalar staten ett visst bidrag till kommunerna. Kommunen har genom sitt s.k. planmonopol i allt väsentligt rätt att bestämma hur marken skall användas, vad och var det ska byggas. Planmonopolet innebär att det endast är kommunen som har rätt att upprätta och anta fysiska planer inom sitt område. Kommunen har också sedan årsskiftet 199192 frihet att älv bestämma sin egen organisation, dvs. vilka nämnder och styrelser den vill ha. Tidigare krävdes en nämndstruktur med särskilda nämnder för områden med speciallagstiftning, t.ex. byggnadsnämnd och miljö- och hälsovårdsnämnd. Generellt gäller att de svenska kommunerna har ett stort inflytande många viktiga områden.

Kommunantal i procent Invånare i procent av Fördelning invånarantal för av landets totala antal Folkmängd i landets totala av Sveriges 286 kommuner. kommuner kommunerna befolkning

SOU 199242 KRETSLOPP

Sverige - en gynnad

nation

v Sveriges 8,5 miljoner invånare bor 86 procent i

A

städer. Mer än en tredjedel av befolkningen bor i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göte- borg och Malmö. z Jämfört med många andra länder i världen är Sverige en gynnad nation med avseende naturresurser och marktillgång för jord- och skogsbruk, fritid osv. Om Sveriges totala landyta fördelades jämnt över hela befolkningen skulle varje svensk få 50 000 m3.

Skogsmarkoch mark Markfördelningen i Sverige medfiöubunskog 54 %

W i , , - Berg fjäll och h .. , .. . k 16% ,

mar

vn

n v

z

, , å ä §51, , t Bebyggd mark och tillhörande mark 3 %

Jordbruksmark8 %

KRETSLOPP SOU 199242

MILIÖARBETET På miljöområdet omfattar kommunernas ansvar t.ex. EN ALLEMANSSKYLDIGHET - - Planering av miljön i vid bemärkelse med utgångspunkt i Naturresurslagen och Plan och bygglagen. ° Produktion och drift av tekniska försörjningssystem. 0 Produktion av energi, vatten och avlopp, avfall och kollektivtrafik.

0 Utbildning i miljöfrågor inom skolan och barnomsorgen.

- Information om miljösituationen i kommunen. 0 Tillsyn av miljö- och hälsoskydd enligt flera olika författningar, bl.a. Miljöskyddslagen, Hälsoskyddslagen, Livsmedelslagen och Lagen om kemiska produkter.

Den rollfördelning som successivt införts i Sverige inom bl.a. miljöområdet

med en stark betoning av det lokala inflytandet innebär en rätt inte bara ur traditionell demokratisk synvinkel, utan också ur naturens synvinkel. De enskilda individerna i staden, landet, jobbet, i bilen, osv. måste i alla dessa roller ta ansvar för miljön vår gemensamma livsmiljö som vi delar med djur och växter.

STARK LAGSTIFTNING

Historiskt sett har statens roll inom miljöområdet främst gällt att ställa krav och kontrollera. Lagstiftning, planering och koncessionsprövning har varit centrala stynnedel. Lagstiftningen området berörde först hälsoskyddet. Den första hälsovårdsstadgan i Sverige korn redan 1874 för att råda bot på de miljöoch hälsovårdsproblem som följde med den kraftiga tillväxten av städerna under industrialismen. Den nuvarande Hälsoskyddslagen trädde i kraft 1984. Den innehåller bestämmelser om hygien i bostäder, samlingslokaler, hotell och badanläggningar samt regler för Vattenförsörjning, vattenoch luftföroreningar, renhållning, djurskötsel m.m. Hälsoskyddslagen är det instrument som används för att bevaka att inte sanitära olägenheter uppkommer. Miljöskyddslagen från 1969, anger under vilka förutsättningar miljöfarlig verksamhet kan tillåtas. Lagen är allmänt hållen och överlåter Koncessionsnämnden för miljöskydd, länsstyrelser och kommuner att avgöra om miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur mycket föroreningar varje anläggning får släppa ut. Prövningen tar upp de tekniska möjligheterna, det ekonomiskt rimliga och det miljömässigt motiverade. En särskild miljöskyddsförordning anger vilka verksamheter som måste ha tillstånd av Koncessionsnämnden, vilka som behöver tillstånd av länsstyrelsen och vilka som bara ska anmälas till kommunens hälso- och miljöskyddsnämnd. Nuvarande lagar för markplanering och byggande Naturresurslagen och Plan- och bygglagen- trädde i kraft 1987. Syftet med Naturresurslagen är att få till stånd en långsiktig hushållning med främst mark- och

SOU 199242 KRETSLOPP

MILJÖARBETET

EN ALLEMANSSKYLDIGHET -

föga, han, NATURRñsunsuuälilxñiååRL iir paraplyet som spänneröver alla

koppladeullnku lagar hur mark-oçh vattenområden skaanvändas. Kravet om hushållningmed najçgprresurscrna har medNRL fått en ny Naturresurslagen ör O Plan-cdi bygglagen ochbredareinnebörd Dalen utgångspunkt för gerengemensam paraplyet spänner över °Mlllö$kYdd5l999lI besluten obereocnde vem skafattademellervilkenlag som av som ° V°|l°9° alla lagar om hur mark- och som åberopas. 1

clñl5l°9° NRL är särskiltviktig lön t ösa dekonflikter som uppstår vid vattenområden skall

Eåügølgfln förändringar den av yttrr l iljön. användas.

. f jag 43.34l

z

Nivruitnasuiistggia jjçRiirisi-Rins för att varavag ochallmän

ochdärmedsvår atttillämpai. g g Laigcns allmännabestämmelser Illustrationen ör hämtad ,reningen ur måste konkretiserasplanerochbeslut. i Planering för god en Nu anknyu ocksa; En genomarbetad tydlig och översiktsplan är ett viktigt stöd i livsmiljö, utgiven av detarbetet. planenkandc I gemensamma intressena göras kon- Boverket och Furlotlslu 9en kretaochbe ll l 8a. Därmedblir tilläm l min ben av NRL effek- Miliödepartementet. ° Kontlnenlulsockellagen tiv. i Mlnerallugen

vattenresursema och att ekologiska, sociala och samhällsekonomiska

aspekter beaktas samt att bevara områden som har riksintressen.

Plan- och bygglagen stärker ytterligare kommunernas ansvar för den

fysiska planeringen. Alla kommuner måste upprätta en översiktsplan som

redovisar användningen av mark och vatten, bebyggelsens utveckling

samt de riksintressanta områdena inom kommunens gränser. Planen är

vägledande. Naturvärdena kan säkras på olika sätt. Ibland räcker ett Marken vattnet och den

byggnadsförbud, i andra fall krävs Naturvårdslagens skyddsparagrafer för fysiska miljön i övri t skall

användas så rån

t.ex. naturreservat. att en Naturresurslagen är paraplyet spänner över alla lagar hur mark- ekolo isk, social och som om sam-

och vattenområden skall användas. utgångspunkt höllse onomisk synpunkt

Den ger en gemensam

för besluten oberoende ska fatta dem eller vilken långsiktigt god hushållning

av vem som lag som

främjas.

åberopas. Lagen är särskilt viktig för att lösa de konflikter som uppstår vid

Naturresurslagen, l kap. l å.

förändringar av den yttre miljön.

KRETSLOPP SOU 199242

MILJÖARBETET till miljön har införts särskilda krav För att öka hänsynen EN ALLEMANSSKYLDIGHET miljökonsekvensbeskrivningar vid ansökningar tillstånd enligt - om Naturresurslagen och en del andra lagar.

INDIVIDEN I CENTRUM

Det politiska miljöengagemanget har ökat under 1980-talet såväl i Sverige som internationellt. Miljörörelsen har blivit starkare och mer kompetent att pådrivare i samhället och människors intresse och engagemang för vara en miljöfrågor har stadigt växt. Hittills har det dock mest gällt de stora orden tänk globalt medan den aktiva handlingen ännu inte blivit utförd. 1990- - talets stora utmaning är därför att få det globala perspektivet och insikten att vi alla lever en planet med begränsade resurser omsatt i praktisk om handling. Det globala perspektivet behöver nu mötas av konkreta praktiska åtgärder på den lokala nivån.

Miljöproblemen är en blandning av stort och smått. Mycket går att göra

snabbt och enkelt medan annat tar längre tid och kräver mera omfattande

förändringar av samhällsstruktur och livsstil. Praktiska miljöåtgärder

krävs alla nivåer. Den enskilde individen spelar en avgörande roll för hur omställningen till ett uthålligt samhälle skall lyckas. Redan idag ser vi en rad exempel på hur den enskilde tar sitt ansvar för miljöfrågoma och försöker utveckla alternativa lösningar och ställa krav producenter, myndigheter m.fl. att utveckla miljövänliga alternativ. Intresset för ekologiskt byggande och ekokommuner är exempel lokala initiativ som växt fram underifrån.

Medan miljöarbetet hittills huvudsakligen präglats av ett uppifrån-

perspektiv med riksdag, regering och myndigheter i centrum, talar mycket för att det i fortsättningen blir underifrån-perspektivet som kommer att gälla i ökad utsträckning. En anledningarna till sådan perspektivförav en skjutning är att samtidigt miljöstömingama från enskilda objekt som minskar så framstår det alltmer uppenbart att det är vårt sätt att leva som och slösa på naturresurserna måste förändras. Därmed förändras den som enskildes roll från åskådare till att alltmer bli agerande. Det innebär också att kommunernas roll blir allt viktigare. Tendensen mot mera lokala initiativ och åtgärder kommer sannolikt att förstärkas i framtiden. Ett ökat lokalt ansvar för närmiljön och fler lokala småskaliga lösningar för exempelvis avfallshantering, energi, vatten och avlopp, kan också komma att påskyndas och förstärkas av den kärvare ekonomi Sveriges kommuner står inför. som

NYA AKTÖRER OCH NYA ROLLER

Trots att man kan se en rad positiva exempel ökat lokalt engagemang och intresse för att förbättra den lokala miljön, kommer även fortsättningsvis kommunerna att ha ett huvudansvar för att säkra kvaliteten i bebyggelse

sou 199242 KRETSLOPP

Det kommunala

älvstyret

kommuner är inne i förändringsprocess. Allt

en

sveriges

mer ansvar flyttas från den centrala till den lokala nivån. Denna decentralisering av ansvar gäller såväl för det politiska systemet som för samhället i övrigt. För miljöarbetet gäller att detta i stort har präglats av ett uppifrån-perspektiv, där regering, riksdag och myndigheter har . - ; ställt krav. I framtiden kommer tyngdpunkten i miljöarbetet dock att alltmer förskjutas mot ett underifrån-perspektiv. Detta kommer att förstärka den lokala nivån, där såväl den kommunala organisationen som de enskilda kommunmedborgama får en allt viktigare roll. Samspelet mellan stat och kommun kännetecknas av ett löpande samarbete i en rad olika frågor. Det råder allmän enighet om att regering och riksdag fastställer de allmänna spelreglerna och att kommunerna skall ha en stor grad av frihet att planera och genomföra program baserade lokala förutsättningar. Det svenska samhället är uppbyggt kring en hög grad av kommunalt självstyre med demokratiska traditioner. Genom allmänna val utses kommunala representanter. Var och en av landets 286 kommuner beslutar själv om de frågor som de enligt kommunallagen har ansvaret för. Kommunerna har egen beskattningsrätt, vilket är unikt vid en intemationell jämförelse. Den kommunala beskattningsrätten är en orsak till att den kommunala skatten varierar mellan olika kommuner.

KRETSLOPP SOU 199242 MILJÖARBETET och miljö. I detta arbete kan kommunerna spela flera olika roller - som EN ALLEMANSSKYLDIGHET reglerande och kontrollerande myndighetsrollen, som förvaltare av na- turens kapital i sin egenskap av producent av olika nyttigheter t.ex vatten, energi och grönytor, som inspiratör och kreatör av nya idéer och verksamheter. Under senare år har också flera kommuner sökt finna nya former för sitt miljöarbete. Vissa sådana kommuner har utnämnt sig till ekokommuner eller miljökommuner för att visa sitt engagemang. Syftet har varit att fokusera såväl kommunens förvaltningar och dess tjänstemän som kommunmedborgama miljöfrågor. Det har varit en signal om att insatser för miljön är nödvändiga och att det krävs engagemang från alla. Dessa kommuner är ofta föregångare i olika avseenden och kan ge idéer om hur det framtida miljöarbetet kan bedrivas. Alla dessa kommuner har som första åtgärd formulerat egna miljömål som kontinuerligt skall följas en upp och revideras. Detta antyder en utvecklingsväg för det framtida miljöarbetet. I takt med ökad decentralisering från den centrala till den en av ansvar lokala nivån och med ett ökat politiskt intresse för marknadslösningar och privatisering av offentlig verksamhet, följer att kommunernas roll och ansvar förändras. Just nu pågår i flera kommuner ett omfattande omorganiseringsarbete som sikt kan radikalt förändra förutsättningarna för kommunernas miljöarbete. Detta arbete som inte framtvingats av omtanke om miljön utan främst av ekonomiska och ideologiska skäl kan innebära både hinder och möjligheter för en hållbar utveckling. Även i ett europeiskt perspektiv kan sådan utveckling mot man se en en ökad betoning av den lokala nivån och en nedtoning av den nationella nivåns betydelse. Detta uttrycks tydligt genom den s.k subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut skall tas lägsta möjliga nivå. Det finns också klara tendenser att flera kommuner sluter sig samman i olika former av regionalt samarbete för att stärka sin identitet, attraktionsförmåga och förhandlingskraft. Ett exempel på sådant utvecklat regionalt samarbete är Mälardalssamarbetet. Detta kan ge upphov till nya och mer handlingsinriktade regionala organ som också på längre sikt kan tvinga fram omfattande förändringar vad gäller roller och ansvar för regionala organ som t.ex länsstyrelser, kommunernas länsvisa förbund och regionplaneförbund. Flera bostadsbolag bedriver ambitiösa för att få hyresgästerna program intresserade och engagerade för att utveckla sin närmiljö. De prövar nya idéer för byggande och boende. Idéer och uppslag, som när de realiseras, kommer att innebära betydande förändringar för kommunernas nuvarande roller och ansvar för t.ex. den tekniska försörjningen av vatten och avlopp, energi och sophantering. Boende och bostadsföretag kan exempelvis, om de får rätt signaler från samhället, komma att ta över en del av drift och skötsel för delar av sin närmiljö t.ex. för grönområden. -

SOU 199242 KRETSLOPP

MILJÖARBETET EN ALLEMA NSSKYLDIGHET

Under 1920- och 30-talen började soptunnorna på gården att ersättas av sopnedkast i trupphusets vånin Ett atent från 1928 från det ooperativa bostadsföretaget HSB gjorde detta möili Idag driver samma bostads öretag aktivt utvecklingen mot sopsonering och kretslopps-

kvarter se exemplet

Tusenskönan i Västerås, s. 38-39.

STADENS FÖRNYELSE

Bebyggelsemönster och -strukturer är under ständig förändring även om det rör sig om långsamma tyngdpunktsförskjutningar. Om blickar man tillbaks hundra år så har det skett stora förändringar. Då staden tät och var ofta koncentrisk i sin form vilket underlättade transporter. Men redan då kom kritik mot att den täta stenstaden var ohygienisk och osund. Tankar en funktionsuppdelning, en zonindelning, av staden föddes vilket många sätt också kan karaktärisera hur industrisamhället försökt lösa miljöproblemen. Under 1960- och 70-talens omfattande urbanisering var stadsbyggandet inriktat bebyggelsens kvantitativa problem. Målet var att bygga en miljon nya lägenheter med tillhörande infrastruktur i form av trafiksystem, motorvägar och storskaliga försörjningssystem för vatten, avlopp och energi. Man fortsatte därmed att bygga upp strukturer som krävde allt en större rörlighet. Med 1980-talets övergång till stadsförnyelse och miljöförbättrande åtgärder som dominerande uppgifter började det dock gro en ökad medvetenhet om att stadens miljö arkitekturen, det offentliga rummet, friytorna -

KRETSLOPP SOU 199242

Infrastrukturen styrde stadsutvecklingen

tockholms tunnelbana byggdes ut samtidigt som re- år skulle än hälften Storstockholms invånare komma mer av

s

gionens invånarantal nära nog fördubblades. Genom att bo utanför Stockholms stad år 1990.

samplaneringen av bebyggelse och tunnelbana har de Denna utveckling ett starkt skäl för att försöka var flesta stockholmare nära till en tunnelbanestation. samordna kollektivtrafiken i Storstockholm.

Stockholmarna åker kollektivt i stor utsträckning. Under Kommunalmännen i hela världen kommer att få läsa högtrafik mellan kl. 7 och 9 morgonen färdas 70 procent i sina läroböcker. Med dessa sjålvsäkra ord komom oss av resenärerna till och från innerstaden med kollektiva färd- menterade Stockholms finansborgarråd Hjalmar Mehr det medel. Den stora andelen kollektivresor är till stor del resul- samarbete mellan kommunerna i Stockholm, förslag om tatet av Samordningen mellan utbyggnad av tunnelbana, han själv lade fram år 1963. Den överenskommelse som pendeltåg och bostäder under den expansiva perioden 1945- följde på förslaget innebar bland annat att som 1974. kollektivtrafiken kunde sammanföras i ett bolag, Stor- Sedan mitten 1980-talet har dock kollektivtrafiken stockholms lokaltrafik SL, betjänar hela som nu minskat medan biltrafiken har ökat i omfattning. Stockholmsregionen. Tidigare hade en mängd privata och Mellan åren 1940-49 ökade Storstockholms befolkning kommunala trafikbolag svarat för trafiken, varför taxor och

med 214 000 invånare, eller 27 procent. De följande decen- tidtabeller bristfälligt eller inte alls samordnade. var - nierna fortsatte befolkningen att öka, 1950-1959 med

AB Storstockholms Lokaltrafik

160 000 och 1960-1969 med 186 000 invånare. Under 1970talet stabiliserades invånartalet till cirka 1,4 miljoner. Bostä-

der byggdes till en början inte i samma takt som befolkningen Överenskommelsen samverkan och den 1971 om om ökade, men sköt så småningom fart, för att nå sin kulmen bildade landstingskommunen, Stockholms läns landsting,

under det intensiva industriella byggandet av bostäder under med för kollektivtrafik, sjukvård och övergripande ansvar 1960-talet och början av 70-talet. planering inom regionen, hade föregåtts två decennier av en Stockholms stad hade år 1941 beslutat att bygga tunnel- lång strid, i mycket handlade det kommunala som om bana och arbetena påbörjades år 1945. Därmed kunde nya självstyrets framtid i Stockholm.

bostadsområden planeras för bra kollektiva transporter. Ett antal förortscentra, med tunnelbanestation och diverse jälvstyret bestod, vilket bland annat innebär att kom-

S

serviceinstitutioner i mitten och bostäder i periferin växte har planmonopol vad gäller byggandet munerna upp i stadens södra ytterområden från slutet av 1940-talet och i den kommunen. egna under 50-talet. Dessa centra var rena sovstäder arbetsplat- Samordningen trafiken nödvändig för att garan- - av var sen fanns för de flesta förortsbor inne i stadens centrum. I tera ett smidigt resande. Men samtidigt kom åtskillnaden början på 1950-talet byggdes i väster förorten Vällingby, för å sidan bebyggelseplanering och å andra av ansvar ena som kom att representera ett nytänkande i stadsplanerin gen. sidan kollektivtrafikförsörjning att leda till problem. Det Vällingby kallades ABC, A för arbete, B för bostad och C för stod kommunerna fritt att slänga ut hoper småhus en en centrum, och skulle ta över flera av stadens funktioner och åker och sedan lämpa över ansvaret för områdets kollek-

därmed bland annat minska resandet. Vällingbyidén kom att tivtrafik landstinget. Ungefär så också på har man gjort gå igen i åtminstone delar av det fortsatta byggandet i sina håll. Sedan mitten 1970-talet, när så alla gott som Storstockholms periferi. stora förorter med flerbostadshus hade byggts ut, har byg-

gandet av småhus prioriterats. Resultatet är att stora delar tockholms stad kunde fortsätta att bygga förorter inom de sent byggda bostadsområdena har visserligen funge-

S

av stadens gränser och samordna det med tunnelbanans i många fall alltför obekväma kollektiva förbinrande men utbyggnad. Tunnelbanan ägdes och drevs av staden. delser, för att folk skall kunna fönnås att ställa sina bilar. Men den egna marken skulle ta slut och allt större andel av Ett förortskommunema har också motsatt sig par av Storstockholms invånare skulle komma att bo i omgivande motiveringar föreslagen utbyggnad av tunnelbanan, med kommuner. År 1965 bodde 30 procent Storstockholms kommer buset. av som att med tunnelbanan befolkning i ytterstaden Stockholms stad och 30 procent i Under decennier har det drivits medveten senare en förstäder andra kommuner. Enligt en prognos från samma politik i Storstockholm att förlägga allt fler arbetsplatser

sot 199242 KRE

L l n. . . e h. ,.. ä . 1

§nvm1wnwvç 1TYVf

v a Når förorten Vallingby i Stockholm byggdes på 1950-talet fick infrastrukturen styra studsutvecklingen. r-

utanför centrala studen. Det hari sin tur lett till ökat behov delser, vilket också det har bidragit till ökad biltrafik. av tvärkommunikzltioner mellan olika förorter. Tunnelba- Det finns också en tendens till att det blir allt färre nan och pendeltågslinjerna är alla radiellt uppbyggda för människor som bor med tunnelbana eller pendeltåg inom snabba förbindelser ut och in ur Citykärnan. Tvärför- gångavstånd. Det beror att boendet glesas ut. Det bor i bindelserna upprätthålls med busslinjer, som âirlångsamma genomsnitt allt färre människor i de lägenheter som finns. och har glesa turer. Utlokaliseringen av arbetsplatser hur Omkring hälften av alla hushåll i Stockholm är inte motsvarats av förbättrad kollektivtrafik för tvärförbin- enpersonshushåll.

KRETSLOPP sou 199242

Foto BOSSEJOHANSSON

Utbyggnaden av en fungerande kollektivtrafik löper över decennier det gäller därför att utveckla system där gårdagens teknik kan samverka med dagens och morgondagens. Stora bilden visar omstigning mellan gammal spårvagn och en dagens tunnelbanetåg. I framtiden kan dessa s stem behöva samverka s.k. me löttspårvagnar som för närvarande utreds för vissa s

stöder, bl.a. Stockholm lilla

bilden.

SOU 199242 KRETSLOPP och grönområdena behöver ägnas större Kvalitet MIL ÖARBETE T samt vattnet omsorg. blir därmed viktigare än kvantitet. Hittills har det framförallt gällt fömy- EN ALLEMANSSK YLDIGHE T else den lokala nivån, t.ex ombyggnader och förnyelse av enskilda objekt och bostadsområden. För 1990-talet kan man dock förvänta ett ökat behov av mera omfattande stadsfömyelse av stora delar av stadens struktur inklusive dess infrastruktur. Det finns många tecken såväl i Sverige som internationellt som tyder att intresset för staden och för att förbättra dess miljö i olika avseenden är frammarsch. Därmed kan stadsfömyelse bli ett viktigt inslag i framtiden. Ett exempel detta är EGs grönbok om städernas framtid i Europa EG-kommissionens Green Paper on the Urban Environment, 1990.

Grönbokens budskap kan sammanfattas i följande sju att-satser

° att främja mångsidig markanvändning i staden där många olika människor och verksamheter skall kunna samverka i stadsmiljön å GREEN PAPER i

° att bibehålla och förstärka stadens identitet genom att återupprätta de viktiga sambanden mellan platser och deras historia

° att kanalisera stadens utveckling och tillväxt till delar av staden vars ursprungliga användning kommit ur bruk, istället för att ta i anspråk jungfrulig mark i stadens periferi

° att minska behovet av privatresor i stadsmiljön ONTHE ° att behålla kvalitetema i utemiljön och i grönområden URBAN ENVIRONMENT ° att låta reglerna för hushållning med energi och naturresurser bilda mönster för den politiska hanteringen av stadsmiljöfrågor um.u- EG-kommissionen ° att se till att stadens medborgare blir delaktiga i beslut förändringar har gett ut en om grön bok om städernas i staden och om hur stadens miljöproblem skall hanteras framtid i Europa.

Det finns således mycket tyder att stadsutvecklingen kommer att som mot en ökad förtätning. Detta kan innebära såväl nya hot som nya möjligheter för stadens gröna struktur. Vid stadsfömyelse hotas ofta parker och grönområden i centrala och halvcentrala lägen där marken har ett högt exploateringsvärde att tas i anspråk för förtätning av bebyggelsen. Städernas gröna miljö har haft låg prioritet trots att människor ofta i konfliktsituationer uttryckt mycket tydligt att de gröna områdena är av avgörande betydelse för deras värdering av området som helhet.

FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR

Kraven en hållbar utveckling kommer att ställa helt nya krav vårt sätt att lösa städernas avfalls- och avloppsproblem och att garantera säker

33 3 12-0576

KRETSLOPP SOU 199242 MILJÖARBETET miljöanpassad tillförsel av energi och vatten. Dessutom måste vi finna EN ALLEMANSSKYLDIGHET former för att ta hand om de restprodukter som trots åtgärder vid källan även fortsättningsvis uppstår inom trafiken, industrin och jord- och skogsbruket. Sådana restprodukter som avfall från industrin, av trafiken förorenat dagvatten och kväveläckage från jordbruket blandas idag ofta med hushållens försörjningssystem. I framtiden måste man förutom kraftfulla åtgärder vid källan även separera dessa flöden. Framtidens stora utmaning är att utveckla och pröva nya infrastrukturlösningar som bygger på kretsloppsprincipen. Eftersom vi redan gjort stora investeringar som låst fast vår stadsstruktur ligger denna utmaning i att successivt utveckla och anpassa de befintliga städernas infrastruktur. Ekobyari perifera områden, utan befintlig infrastruktur, kan vara nyttiga experimentområden men kan aldrig bli mera än marginella inslag när det gäller den infrastrukturella omställningen mot ett kretsloppssamhälle. En miljösyn baserad kretsloppsprincipen kräver en omfattande förnyelse av den tekniska försörjningen och samverkan mellan den gröna infrastrukturen och den tekniska infrastrukturen. Detta kräver att nya lösningar, såväl tekniskt organisatoriskt, utvecklas och prövas och att som kunskap utvecklas om hur teknik, natur och människor kan samverka på nya sätt.

PLANERING BEHÖVS

MEN UNDER NYA FORMER

Även intresset och initiativfönnågan hos individen och den lokala om nivån sannolikt kommer att öka, finns det dock gränser för hur stor effekt detta kan få. Att förändra beby g gelsemönster och infrastrukturer tar tid och kräver ett omfattande samspel mellan olika aktörer. Det finns givetvis också en inbyggd risk för att individens och hushållens intresse för miljövänligare alternativ, t.ex. avfallssortering, kan saboteras och bytas mot passivitet om individen märker att det stora systemet, t.ex. kommunen eller dess avfallsbolag, inte handlar miljövänligt. Det krävs också att det ekonomiska systemet i form av taxor och avgifter ger rätt signaler till hushållen. Det är därför även i fortsättningen centralt att stat och kommun i samverkan olika sätt aktivt medverkar i omställningen till en god miljö. Härvid är planeringen av den fysiska miljön av central betydelse men planeringen behöver hitta nya former. Det som främst kommer att öka behovet av planering är paradoxalt nog den ökade europeiska integreringen och regionaliseringen. Inom fysisk planering och markanvändningsplanering har Sverige en lång tradition där bebyggelse och markanvändning reglerats ett planenligt sätt. Denna planering har varit effektiv när det gällt stora utbyggnader som exempelvis under 1960- och -70-talens omfattande urbanisering. Den

SOU 199242 KRETSLOPP

rönte då också internationell uppmärksamhet genom att den klarade att MILIÖARBETET hålla ihop bebyggelsens och infrastrukturens utbyggnad. Detta berodde EN ALLEMA NSSKYLDIGHET tre saker

° att planeringen förmådde producera tydliga visioner vart den sträom vade

° att det handlade om samlade utbyggnadsansträngningar för vilka lagstiftningen var skräddarsydd

° att de fysiska planerarna hade ett grundkunnande de tekniska om försörjningssystemen som gjorde dem kapabla att kommunicera med teknikerna

Mål, medel och språk var med andra ord så tydliga och att gemensamma en övergripande och samordnande planering möjlig. Lika tydligt är det var i efterhand att se blindheten för de miljöproblem och sociala problem som byggdes in eller sopades under mattan. När vi nu söker oss fram mot planeringsfonner så är emellertid nya varken mål, medel eller språk gemensamma. Den fysiska planeringens grundantagande att all verksamhet kräver markyta är inte längre lika en självklar när det alltmer är fråga att förändra befintliga strukturer och om verksamheter. Vad gäller sambanden mellan naturresurser, miljöfrågor och fysisk planering kan man också konstatera att den fysiska planeringen har försökt närma sig naturresurs- och miljöproblemen gjort det i allt väsentligt men utgående från ett bebyggelse- och exploateringsperspektiv. Samtidigt har miljösidan, särskilt den klassiska naturvärden, gripit sig med an planeringsuppgifter, men då utifrån en annorlunda teoretisk och metodologisk underbyggnad än den rättsliga och tekniska, nämligen främst biologi och naturgeografi och med målen att bevara och peka ut det skyddsvärda. Den stora framtida utmaningen är hur dessa två planeringstraditioner med olika utgångspunkter ska kunna mötas. En process som syftar till att utveckla planeringen som ett strategiskt instrument för att förbättra miljön kräver ett stort mått kunskapsuppbyggande och av nytänkande.

STAQENS

ORSORJNING KRAVER

SYNLIGA KRETSLOPP

För sluta stadens krävs att kretslapp en aktiv samverkan den tekniska och njtelian infrastrukturen i den gröna infrastrukturen.

KRETSLOPP sou 199242

n stor del av stadens miljöfrågor hänger samman med den tekniska

E

infrastrukturen. Det är stadens försörjning med vatten, energi och transporter som ger upphov till många miljöproblem som avfall, luftoch vattenföroreningar, buller. Skall miljön bli bättre måste stadens försörjningssystem göras miljövänligare. Till största delen går försörjningsströmmen i riktning mot staden och stannar där. De restprodukter som uppstår i staden återförs inte till de platser de ursprungliga resurserna är hämtade ifrån. Resterna lagras istället i mark eller sprids till luft och vatten. Energi, mat och andra förnödenheter transporteras långa sträckor stadens omland är så gott som hela jordklo- tet. De tekniska systemen är storskaliga och i det närmaste omöjliga att överblicka för den enskilde individen.

Västerås

- Tusenskönan, ett kretsloppskvarter

är nyckeln till ökad återanvändning av ett hus i centrala staden med 69 lägenheter, byggt 1990,

Källsortering

avfallet. Individen måste ges ökat ansvar för sin egen där HSB drivitett utvecklingsprojekt initierat och genomavfallshantering. Källsorteringen ger också renare fört tilllsammans med MOVIUM-sekretariatet på Alnarp. fraktioner än central sortering av avfallet. Här komposteras allt biologiskt hushållsavfall i Kompostering av det egna biologiska hushållsavfallet har varmisolerade kompostbehållare som finns i kompostrum visat sig vara något av en nyckel till bra källsortering. I i anslutning till varje trapphus. Efter två år har det visat sig svenska exempel kompostering i flerbostadshus, har sor- att renhållningsverket från Tusenskönan hämtar 40 proteringen av övriga fraktioner blivit bättre och den totala cent av den avfallsmängd som produceras i andra jämföravfallsmängden minskat. Ett av de mest lyckade exemplen är bara områden. Tusenskönans befolkning lämnar mer än HSBs bostadsrättsförening Tusenskönan i Västerås. Det är dubbelt så mycket papper och nästan fyra gånger så mycket glas till återvinning som andra Västeråsbor. Källsorteringen börjar i köken. I Tusenskönan har man en bänkinredning som ger plats för flera olika soppåsar. Förutom kompostrummen har man återvinningsrum där allt återvinningsbart materialavfall läggs. Där kan den som behöver en skvätt färg ta den i hyllan för miljöfarligt avfall, eller den som behöver en fåtölj till sommarstugan kan hämta den som grannen just kasserat.

en Tusenskönan är mer än bara källsortering och

M

varmkomposter. På gården finns en hörna där kompostmaterialet får efterkompostera innan det läggs gårdens odlingslotter. Här finns också en arbetsbänk med tak över, där de boende kan plantera om sina krukväxter eller liknande. Dagvattnet från gården och från hustaken leds till en liten bäck som mynnar i en grund damm i ena änden av gården. För att ge ett miljötillskott även när det inte regnar, pumpas vattnet runt i bäcken. När det regnar bräddas vattnet från dammen till det kommunala dagvattennätet. Vinsten blir ett fint miljötillskott och en viss reningseffekt vattnet.

sou 199242 KRETSLOPP

Om försörjningsströmmarna istället inlemmas i kretslopp så att STADENS FÖRSÖRJNING restproduktema så långt det är möjligt återbördas till den del systemen KRÅ VER SYNLIGA av KRETSLOPP de är hämtade ifrån, om energi och förnödenheter hämtas lokalt och mer om de tekniska systemen blir mer Överblickbara och möjliga för individen att förstå och påverka då finns förutsättningar för att miljöproblemen skall kunna lösas. Överblickbara lokala kretslopp kan därmed bli en idealmodell för stadens infrastruktur I detta kapitel presenteras några exempel från svenska kommuners miljöarbete inom fem delar av stadens tekniska infrastruktur den gröna infrastrukturen, vatten- och avloppsförsörjningen, avfallshanteringen, energiförsörjningen, och trafiken.

Illustration PETRA SANDHOLM, HSBZSRlKSFORBUND

miliöfarli t avfall och plåt 0 i restavfa Isrummet där det egentliga avfallet slängs 0 på årdenodlingen där det fär igkomposterade materialet används AVFALL PÃ SEX STÄLLEN. i kompostrummet där redan i affären, där 0 0 man | kvarteret Tusenskönan möter matavfall etc. komposteras mäter avfallet under frågan de boende hushållsavfallet på 0 i återvinningsrummen där Hur mina ut ser varor som sex platser allt avfall material läggs, avfallsprodukter Blir de 0 i bostaden genom som kan återvinnas glas, svåra att återvinna källsorteringen papper, batterier, textil, kompostera

KRETSLOPP SOU 199242

STADENS F ÖRS ÖRJNIN G KRETSLOPP. i KRÄ VER SYNLIGA

DEN GRÖNA

INFRASTRUKTUREN

MÅSTE VÄVAS SAMMAN

För att minska risken för Stora delar Sveriges städer har gles struktur, med friytor och av en stora översvämningar i samband med tämligen låg exploatering. Bostäder byggda i täta innerstadskvarter utgör kraftiga skyfall bygger ganska liten del det totala beståndet och även i de områdena finns Stockholm Vatten ett en av bröddavloppsmagasin oftast rikligt med parker och andra friytor. Många av Sveriges städer projektet ORMEN med mycket skogsbygder och naturpräglade områden. I de slättbygder som - omges av stor kapacitet. Genom Ormen övriga finns oftast mindre skogsområden och andra naturinslag. omger orter kan bröddavlo psvatten Sveriges städer har således goda fysiska förutsättningar för stor ekologisk magasineras Iedningsnöt variation, ett rikt växt- och djurliv, ett intensivt utbyte med sin omgivning reningsverk kan ta hand om och utveckling av kretslopp. et. Källa Stockholm Vatten De gynnsamma fysiska och stadsplanemässiga förutsättningarna ger rika möjligheter att skapa en grön infrastruktur där friytorna utnyttjas för att skapa kretslopp inom staden och mellan staden och dess omgivning. Idag är den gröna infrastrukturen inte sammanvävd inom staden och ut mot omgivningen och ger därför inte de kanaler och transportvägar som behövs för ett fungerande kretslopp. Utbyggnaden av den gröna infrastrukturen är till stor del en fråga för stadsplanerarna, som i alla tider tvistat om det är bäst med en fingerstruktur från landskapet och in till stadens centrum eller om en grönstruktur med bälten som ringar runt staden är det rätta. Ur ekologisk synvinkel ger fingerplanen den bästa kontakten med det omgivande landskapet. Den bästa lösningen är kanske egentligen att ha både fingrar och bälten, så att den gröna infrastrukturen utvecklas till ett nätverk. Oavsett om man väljer den ena eller andra stadsplanemodellen, är det viktigt att den gröna infrastrukturen hänger samman. Konflikterna med

sou 199242 KRETSLOPP

STADENS FÖRSÖRJNING KRA VER SYNLIGA KRETSLOPP

En god stadsmiljö kräver spänning och variation. Stadens offentliga rum måste komponeras och med omsorg finess dör konstverk, flora och fauna kan vara byggstenar. Paradiset av Niki Saint-Phalle och Jean Tinguely på Skeppsholmen i Stockholm. Foto JAN HÅKANSSONBILDBOLAGET

KRETSLOPP SOU |99242

STADENS FÖRSÖRJNING trafiken är uppenbara där de två infrastruktursystemen korsar varandra. KRA VER SYNLIGA KRETSLOPP Hittills har det nästan alltid varit det gröna som förlorat. Men likaväl som det för avloppsledningen och gatan räcker med att en liten bit fattas för att inte vattnet ska komma fram eller trafiken ska kunna nå sitt mål, räcker det med ett litet avbrott i den gröna infrastrukturens korridorer för att de inte ska fungera för djur, växter, vatten och människor som ska transporteras där. Stadens gröna infrastruktur har utnyttjats för lite som ett pedagogiskt inslag i förskolornas och skolornas arbete. Barn och personal kan engageras mycket mera i sin närmiljö och vara med och skapa naturen i staden. Därmed får de också inblickar i de kretslopp som staden ingår Vegetation och trädplanteringar kan genom rätt utformning ge bidrag till förbättring av luftkvaliteten och mikroklimatet. Genom omsorgsfull planering kan träden också utnyttjas för att täppa till vindriktningar som normalt för med sig mycket föroreningar och styra undan luftströmmar. Det räcker inte med en vindskyddsplantering längs stadsgränsen den måste åtföljas av planteringar inne i bebyggelsen.

Öppna vattensamlingar i staden betraktas ofta som oönskade och något

som måste dräneras bort. Naturliga vattendrag och våtmarker har fyllts igen och regnvattnet samlas i ledningar och leds bort från staden till höga kostnader. Istället bör vattnet ses som en tillgång för den gröna infrastrukturen och som ett viktigt inslag i stadsmiljön. Lokalt omhändertagande av regnvatten är en solution multiplier som har en lång rad positiva återverkningar. Om dagvattnet istället för att ledas till brunnar, leds ut över ytor med gräs, buskar och träd, om dagvattnet istället för att föras bort i ledningar får infiltrera i marken, om dagvattnet fördröjs marken i diken, våtmarker och dammar, då minskar miljöproblemen. På köpet får människor, djur och växter en rikare miljö.

Stadens gröna infrastruktur ör ett viktigt, synligt och pedagogiskt inslag i miliöutbildningen. I den s.k. Ekoparken i Frescatiområdet i Stockholm där bilden ör tagen kan liten som stor beskåda en mängd insekter, över 250 fågelarter, hör finns söregen fuktlövskog och många andra växter och diur. Foto NADJA EKMAN 42

sou 199242 KRETSLOPP l En dagisgrupps första trevande . a; g möte med korna på Aspö.

m i. . Foto LENACHRISTERSSON-MAGNUSSON

Aspö - en bondgård mitt i stan

amen i våra dagar har mycket dålig inblick i hur Gården drivs som ett gammaldags lantbruk och har även en maten kommer till i kretsloppet mellan stad och anställd bonde. Jordbruksdriften gerettvisstöverskott, vilket land, Stordriftcn inom lantbruket, centraliseringen gör att driftsbudgeten är relativt blygsam. På gården finns av livsmedelsindugrrin, de cemraliserade inköps och ocksåenfritidsledare,somorganiserarstudiebesökochandra transportsystemen inom detaljhandeln, den höga aktiviteter. förädlingsgraden m.m. gör att kedjan från jord till matbord blir oöverblickbar. Det är svårt att se sambanden mellan mjölken i mjölkpaketet och kon, mellan limpan i bröddisken och åkern, mellan äppelmoset i burken och fruktodlingen. l den västgötska staden Skövde har det kommunala bostadsbolaget Skövdebostäder tagit ansvar för en stadsbondgård Aspö. Stadsbondgårdar kan drivas av föreningar, bostadsföretag eller kommuner och där får barnen inblick i hur maten kommertill. En stadsbondgård ligger i eller i anslutning till staden och där finns kor, grisar, höns och andra djur och kanske också mindre odlingar av spannmål och andra grödor. Barnen får vara med och sköta djuren. Aspö stadsbondgård ligger i anslutning till bostadsområdena Södra Ryd, Storegården och Lillegården där Skövdebostäder har ca 2 300 lägenheter. Dagis och skolor besöker gården regelbundet och även fritiden kan man komma dit och vara med i arbetet. Bostadsföretagets hyresgäster kan arrendera koloni- och odlingslotter mycket förmånliga villkor och hyresgästerna kan också bli medlemmar i gårdens stallklubb där barnen får rida en gångvecka för en symbolisk deltagaravgift.

KRETSLOPP SOU 199242

Halmstad - grönstruktur och kväverening

taden Halmstad ligger vid den tidvis illa förorenade Vid sopförbränningsanläggningen i Halmstad uppstår

s

Laholmsbukten. Kväveläckaget från omgivande jord- ett starkt förorenat dagvatten från de hårdgjorda ytor där bruksbygd har gjort att havet mår dåligt. I ett stort man har sitt lager av RDF-bränsle pelletterade sopor. upplagt projekt försöker staten, via länsstyrelsen och kom- Man har anlagt en våtmark, där dagvattnet ska renas innan munerna runt Laholmsbukten i samarbete, ta ett samlat grepp det släpps ut i dagvattenledningama och leds till recipienten. om kvävefrågoma. Likaså har man anlagt en våtmark för att rena dagvattnet Det stora läckaget kommeri form av luftföroreningar från från ett industriområde i östra delen av staden. Det vattnet i första hand trafiken, leddes tidigare direkt från industriområdet och ut till en från jordbrukets an- Vid reningsverket i Halmstad har anlagts en mindre sjö vändning av gödnings- om 2,5 hektar. Där ska allt vatten som passerat reningsverket ämnen samt en mindre uppehållas under ett dygn för att poleras, innan det leds del från reningsverken. vidare till Laholmsbukten. Vid ett av de mindre Riksdagen har beslutat reningsverken Slättåkra har en rotzonsanläggning med - att kvävereningen ska motsvarande funktion anlagts. Där passerar det renade förbättras och då i för- vattnet för att renas ytterligare innan det släpps ut naturen. i sta hand vid reningsverken, men kostna- en framsynt politik vad gäller att utnyttja den

Förutom

derna är högre för för- gröna infrastrukturen till att rena dagvattnet, har Halm bättring av kvävere- stad arbetat med en rad andra intressanta initiativ. Man ningen där än utei land- har upprättat en trädplan som fått en bred politisk förankskapet. En kombination ring. Finansiering av trädplanens genomförande är av åtgärder ger bäst ef- budgeterad för en femårsperiod och motiveras av estetiska fekt i förhållande till skäl, miljöskäl och luftkvalitetsskäl. resursinsatsema. Parkförvaltningen har också satsat på att engagera Ett mycket praktiskt skolorna i miljöarbetet. Man har upprättat en idé-katalog - vart viktigaste livsmedel... led i arbetet är att park- över praktiskt miljöarbete, där skolorna kan välja mellan .men också en viktig livsmiljö förvaltningen i Halm- tolv olika aktiviteter, t.ex. sådd av lövträd i granplanteringar, HAlMSTAD å stad ställer parkmark till uppsättning av fågelholkar, vård av sanddyner genom Valwn- om åüåütün förfogande för att ta risutläggning och plantering av gräs och anläggning av hand om och rena dag- blomsterängar. Parkförvaltningen hjälper till med sakkunvattnet. På köpet får skap, markutrymme och material, men i övrigt får skolorna man fina vattenmiljöer, till glädje för både människor, växter själva genomföra aktiviteterna. och djur. Kommunen har en rad projekt där dagvattnet I många av Sveriges städer finns natur bevarad som stannar i dammar och våtmarker, infiltrerar eller rinner fram inslag inne bland bebyggelsen, som parker och som större över marken innan det leds vidare till recipienterna. friluftsområden. l tätorternas rand finns ofta skogsmarker. I bostadsområdet Vallås finns sedan 1970-talet en damm Denna natur är alltid värdefull som den är och vården av som är utj ämningsmagasin för dagvatten. Dammen är idag en den är för det mesta inriktad bevarande. Men man kan integrerad del miljön och upplevs av de boende som ett också utveckla naturen och skogsmarken för att öka den av fullständigt naturligt inslag. Där häckar svanar och andra ekologiska och upplevelsemässiga variationen och utbudet fåglar och där kväker grodorna. För att förbättra kväverenin gen av biotoper. Halmstad liggeri ett typiskt jordbruksområde, och öka den ekologiska variationen har våtmark anlagts men har ändå en del inslag av skog och naturi och i närheten en nedströms den ursprungliga dammen. Boende, skolbarn och av staden. Parkförvaltningen har en mycket medveten parkarbetare engagerades i anläggningsarbetet och våtmarken strävan att utveckla olika sko gskaraktärer och lägger ner ett håller att utvecklas till ett stycke natur med en rik flora relativt omfattande arbete det. Skötseln av denna utnu och fauna. Genom skolornas engagemang integreras vecklade naturrnark kostar bara en tjugondel av normal naturmiljön i undervisningen och används i det praktiska parkskötsel, men redan det är betydligt mer än vad traditiopedagogiska arbetet. nell skogsskötsel kostar.

SOU 199242 KRETSLOPP

Foto TORSTE ROSENQVIST

Halmstad

- grönstruktur och kväverening

Förutom ökat utbud av biotoperi skogsmarken, arbetar man med att öka den ekologiska variationen inom de öppna ytorna. När parker ska nyanläggas, hämtar man nyslaget ängshö från naturreservat i trakten. Det läggs ut över de blivande blomsterängarna, fröar av sig och ger upphov till nya ängar. På det viset förs också arvsmassan från den lokala floran vidare.

KRETSLOPP SOL 1002.43

Reningsverket på Västra Stranden i Halmstad betjänar 60 000 personer, sjukhus och en mängd industrier. Totalt leds 12,5 miljoner kubikmeter avloppsvatten årligen till reningsverket. I reningsverket renas avloppsvattnet i flera steg mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Just nu pågår också utbyggnad av ett ytterligare steg för kvöverening.

.____

; . mg. ., k i I I e

ssuüüåäáämâu

y -

- Iiij iä

Foto JONAS GERDLE

VAlI;EN

OCH AVLOPP

KRÄ-Våâfáåâlføiöâââfááváii

- TVA STORA

UTMANINGAR

Sverige är rikt rent vatten. Till skillnad från förhållandena i många andra länder har såväl städerna som landsbygden riklig tillgång till bra dricksvatten. Enda undantaget är de sydöstra delarna landet och Öland och av Gotland, som har mycket låg årsnederbörd.

Ett tilltagande, men svåröverskådligt problem är föroreningen

av gundvattnet. Det är ett känsligt system, vi har svårt att förbättra det som om blir förorenat. Såväl försurningen kväveföroreningarna påverkar som grundvattnet, men kan ännu inte överblicka konsekvenserna för framtiden. De stora utmaningarna för städernas vatten- och avloppshantering är att ta hand om större delen dagvattnet lokalt, minska tungmetallhaltema i av avloppsvattnet och minska kväveläckaget till haven. Inom dessa områden finns många goda ansatser i landets kommuner. Dagvattnets bortledning från staden har hittills lösts genom att många miljarder kronor satsats i ledningar. Allt för att stadsboma inte ska behöva se vatten samlas en gräsmatta efter ett regn eller riskera att bli blöta om fötterna väg mellan parkeringsplatsen och huset under ett skyfall. När ledningarna snart behöver bytas ut för att de blivit för gamla, är det dags för nästa miljardinvestering. Regnet är surt och kväverikt och dagvattnet hinner bli ytterligare nedsmutsat när det rinner över tak, parkeringsplatser och vägar till brunnar

Medvetenhet om vattnets kretslopp ör viktig. Hör utför skolelever från Orebro fältstudier med hjälp ekologiav bussen en naturskola på hiul. - Foto LEIFLARSSON

KRETSLOPP SOU 199242

STADENS FÖRSÖRJNING och ledningar. Där man har särskilda ledningar för dagvattnet, leds det KRA VER SYNLIGA KRETSLOPP orenat till bäckar, åar och sjöar och förorenar dem. I de fall dagvattnet leds till den vanliga avloppsledningen belastar det reningsverkens kapacitet. När det häftigt forsar dessutom orenat avloppsvatten ut i andra regnar bäckar, åar och sjöar för att ledningar och reningsverk inte klarar av att ta emot allt. Det är två åtgärder som ska vidtas för att minska problemen med dagvattenhanteringen. Det gäller för det första att lokalt ta hand om så stor del dagvattnet som bara är möjligt och inñltrera det i marken. För det av andra gäller att så långt det går förlänga dagvattnets uppehållstid innan det KO§TNADE|§, FÖR ATT MINSKA når reningsverken där det måste renas. KVÅVEUTSLÅPPEN Tungmetallhaltemai avloppsvattnet, och därmed i avloppsslammet gör KRKG att lantbrukarna många håll inte gärna vill ta emot slammet. KVAVE Tungmetallhalten kan bara minskas genom åtgärder vid källan. Äterstöllo våtmarker 4-25 Hittills har den uppmärksamheten de industrierstörsta ägnats stora Reningsverk 35-60 utsläpp, naturligtvis varit de största och där har man också kommit nas som Förbättrad de värsta problemen. De små industriema och hushållen behöver nu gödsellogring 30-70 åtgärdas och därför krävs massiva informationsinsatser som även riktas mot producentema rengöringsmedel och andra hushållskemikalier. Plonterin av av

Fångg röåar l 0-50 Kväveläckaget till havet kommer till största delen från jordbruket, men

även de kommunala reningsverken bidrar. Riksdagen har ålagt alla kust- Kvöverening av reningsverk förbättra sin kväverening till 50 eller i nära att procent, rökgoser 45-1 80 känsliga lägen 70 procent, rening det totala kväveinnehållet i avloppsav Avgosrening på Fordon 20-50 vattnet. Kostnaderna för dessa åtgärder är höga. I en del kommuner står

MarkÄlekulla

källan

- rening vid

kyrbyn Älekulla i Marks kommun i Västergötland finns

l

ett 30-tal hushåll, vars avlopp tas om hand i ett primitivt reningsverk, en biologisk damm. En utbyggnad av byn kunde inte ske utan att man byggde ett nytt reningsverk. Därför valde kommunen en annan strategi att rena vid källan och minska mängden näringsämnen till reningsverket. Våren 1989 informerades invånarna om kommunledningens avsikter och försågs gratis med en uppsättning rengörings-och tvättmedel med mycket lågt fosfatinnehåll. Byns affär har också sålt lämpliga produkter. Fosfatinnehållet i avloppsvattnet minskade med än hälften. Älekullaborna mer visade stort intresse i sina ansträngningar att minska skadorna sina vattendrag. Tack vare att de ersatte tvättmedel med hög fosfathalt med motsvarande medel med låg fosfathalt, blev fosfatutsläppen från Älekulla än halverade. mer

sou 199342 KRETSLOPP

å STA DENS FÖRSÖRJNING 15 KRÄ VER s YNLIGA KRETSLOPP

Vad vore Stockholm utan sitt Bilden från Stockholm

f

vatten Water Festival 1991.

ILD

Foto JAN COLLSlÖÖPRESSlENS

49 4 12-0576

KRETSLOPP SOU 199242

Stockholms vatten - en unik miljö

veriges huvudstad Stockholm har en miljö som är avloppsreningsverk. Sedan 1989 har Stockholm Vatten

S

unik i jämförelse med de flesta andra storstäder gjort stora ansträngningar för att minska utsläppen av Stockholmarna kan till exempel bada och fiska lax i miljöfarliga ämnen i avloppssystemet. Avloppsverken

Mälarens vatten mitt i staden. Men skyddet för stadens behandlar avloppsvatten från rad olika källor cirka en en vatten måste ständigt hävdas. I Miljöplan för Stockholm, miljon invånare, åtskilliga små och medelstora indu-

som stadens kommunalfullmäktige antog 1989, nämns för strier, omfattande offentlig verksamhet samt stadens en vattnets del särskilt behovet av att utöka skyddet för dagvatten. Avloppsvattnet genomgår höggradig rening dricksvattenförsörjningen från de sjöar som utgör vatten- med särskild inriktning på suspenderat material,

täkt. För spillvattnets del vill man bl.a. genomföra försök syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Efter reningen

med lokalt omhändertagande av dagvatten samt ta fram avleds vattnet till Stockholms skärgård och Östersjön.

planer för en fortgående förnyelse av avloppsledningsnätet,

för att sikt minska belastningen ledningsnät och rån mitten 1960-talet till slutet 80-talet av av

F

reningsverk. arbetade Stockholm Vatten främst med att försöka Stockholm Vatten är ett kommunalägt bolag, som både få spillvatten från industrin. Arbetet inrikett renare förser invånarna i Storstockholm med dricksvatten och tar minska tillförseln miljöfarliga föroretades mot att av hand om avloppsvattnet. Bolaget har två vattenverk och tre ningar till avloppsnätet och koncentrerades tung-

metaller som bly, kadmium och kvicksilver. Man arbetade med åtgärder vid källan. Foto BOSSEJOHANSSON

Skälen för detta var att

ml - Avloppssystemet inte skall ta skada, utan ständigt

rwäw l l gjKvkksilvor-D fungera tillfredsställande.

gj Smör +1v Renat avloppsvatten skall ofarligt för recipienten. - göras g miljön l l Renat rötslam skall kunna användas jordförl 0 som F bättringsmedel i jordbruket. För att säkerställa detta l måste höga krav ställas slammets innehåll av

tungmetaller och vissa andra miljöfarliga organiska

ämnen.

- Reningsprocessen vid avloppsverken skall fungera så

bra som möjligt. Särskilt kvävereningen är känslig för störningar.

° Arbetsmiljön i avloppssystemet inte får orsaka hälso-

risker för de anställda. 1. i

Kvicksilvertermometrar ör sedan ett år förbjudna industrin har resulterat i exempelvis Arbetet gentemot att att säljas i svenska butiker men dominerar får grafisk industri och fotolaboratorier inte längre släppa fortfarande i svenska hushåll. Hur termout förbrukad framkallningsvätska eller fixerbad till metrarna ska hanteras i avfallet ör därför viktigt. avloppsnätet utan det måste separeras för särskild be- Stockholm Vatten genomförde våren I992 en handling. Det har tvingat de större företagen att skaffa kampanj, bl.a. med intensiv affischering i tunnelbanan, i syfte förmå hushållen egna behandlingsanläggningar, i första hand indunstatt att lämna in sina kvicksilvertermometrar till ningsanläggningar. Det finns också tre avfallsapoteken. Alla hushåll fick också ett personligt hanteringsbolag i området, som tar hand om den grafiska

brev med information samt erbjudande om en industrins avfall och behandlar det med bästa tillgängliga premie som delas ut vid inlömnandet. teknik.

SOU 199242 KRETSLOPP

Till problemen med utsläpp från servicesektorn hör

framför allt användningen av mer eller mindre miljöfarliga disk-, tvätt och rengöringsmedel samt kvicksilver från

tandläkarmottagningar. För att möta dessa problem inriktas arbetet på information och insatser riktade mot

storkonsumenter. En folder Tvätt med vett producerades, där lämpliga medel för olika typer av rengöring

redovisades. För att minska utsläppen av kvicksilver från tandläkarmottagningama har man från Stockholm Vatten

krävt att särskilda s.k. amalgamavskiljare skall finnas.

exempel kan belysa hur foldern Tvätt med vett

E

kom att fungera. En av leverantörerna av maskindiskmedel till daghemmen i Stockholm hade innan foldern

kom ut cirka 70 procent av marknaden. Då hans medel bedömdes som ett av de mer olämpliga från miljösynpunkt

kom det inte med i foldern. Någon månad efter det att foldern distribuerats blev leverantören kontaktad av Stock-

holm Vatten. Det visade sig då Strategiskt placeaeiiöstatiner exempelvis

att han knappt fick sälja ett enda längre vid bensinstationer ör en förutsöttnin för att paket och han undrade vad han kunde göra. På konsumenterna skall lämna in miliöfar igt avfall. så sätt kom en dialog igång med tillverkare genast en som var villig att ändra sammansättningen av diskmedlet. Foto BOSSEJOHANSSON Från hushållen tillförs avloppsnätet många olika slags

ämnen av varierande farlighet och mängd. Främst kommer utsläpp av miljöfarliga kemikalier från disk-, tvätt- och

rengöringsmedel, men även begagnade fotokemikalier, påverkan av dagvattnet. Man kommer att mäta tillförseln färgrester, lösningsmedel, bekämpningsmedel, och kvickfrån biltrafiken av bl a dioxiner, PAH-föreningar, PCBsilver från trasiga febertermometrar förekommer. Staden föreningar, olika metaller m m. Tänkbara åtgärder kan vara har därför öppnat ett antal miljöstationer och genomfört förbud mot användning av dubbdäck i Stockholms innerolika kampanjer riktade mot hushållen. stad, minskad användning av blyad bensin samt separat avledning av dagvattnet från de mest trafikerade gatorna. är en stor föroreningskälla i Stockholm.

Dagvattnet

Med det förs stora mängder miljöfarliga ämnen till tockholm Vatten har även tagit initiativ till ett regionalt

S

avloppsnätet. Biltrafiken förorenar med såväl avgasamarbete mellan kommunerna i Stockholmsområdet. ser, dubb vinterdäck och därmed ökat slitage av asfalte- En arbetsgrupp undersöker möjligheterna till åtgärrade gator. l Stockholm är ungefär hälften av avloppsnätet der vid källan och har bl a föreslagit att man ska se över av kombinerad typ, dvs dagvattnet samlas i samma ledning byggmaterialsektom och ställa krav från miljösynpunkt. som det övriga avloppsvattnet och rinner till något av Material som kan orsaka miljöproblem ska undvikas och när avloppsreningsverken för behandling. Enligt den plan som valmöjlighet finns ska alltid det mest miljövänliga materialet reglerar utbyggnaden av Stockholms avloppsnät ska det väljas. Som styrmedel föreslås möjligheten att få byggnadskombinerade nätet till största delen behållas och kompletlov eller att få lån till om- eller nybyggnad. teras med utjämningsmagasin. Det innebär att stora föroreningsmängder även fortsättningsvis kommer att till-

föras reningsverken med dagvattnet. Om dessa mängder ska minskas måste åtgärder vidtas mot främst biltrafiken.

Hittills har Stockholm Vatten inte hunnit så långt i detta

arbete, men harinlett en årslång undersökning av biltrañkens

KRETSLOPP SOU 199242

STADENS F ÖRSÖRJNING reningsverken bara för några kväveläckaget till havet och där procent av KRÅ VER S YNLI GA KRETSLOPP skulle väsentligt bättre utbyte kunna fås åtgärderna istället sattes i om landskapet. I de känsliga områdena är dock kraven minskning av kväveläckaget så höga att det är nödvändigt att satsa såväl reningsverken som åtgärder ute i landskapet. Vid reningsverken kan antingen konventionell eller biologisk teknik användas för att bygga ut kvävereningen. Den konventionella tekniken är kostsam och består av betong- och rörlösningar. Den biologiska tekniken, i form av rotzonsanläggningar, biologiska filter m.m. kräver stora ytor och även en utvecklad teknik med pumpar och rördragningar. Den biologiska tekniken blir därför i många fall lika dyr som den konventionella. Rotzonsonlöggningar för rening Ute i landskapet är det mer passiva åtgärder som krävs. som inte av spillvatten är en biologisk tekniska installationer eller omfattande drift- och tillsynsarbete. kräver teknik på frammarsch.

Åtgärderna i landskapet kan innebära återställande av våtmarker, anlägg-

Forskningen visar att tekniken ning av strandzoner, förändring av dikens och bäckars dragning genom fungerar även under vintern då med viss försämring landskapet, odlingsfria men naturligt bevuxna zoner längs vattendragen men av reningseffekten. osv.

Foto BENGTPERSSON Källa DAGGMASKENSDILEMMA

SOL 199242 KRETSLOPP

STADENS FÖRSÖRJNING KRA VER SYNLIGA KRETSLOPP

Under frömst 1960-talet skedde i Sverige en massiv utbyggnad av moderna avloppsreningsverk. Detta gav direkt effekt i renare siöar, vattendrag och hav. Vattnet blev åter badbart och fisken återvände. Men det fanns en övertro på teknikens reningsförmåga dagens miljö- arbete inriktas därför på att rena vid källan. Att stoppa föroreningarna innan de når vattnet ör en huvudstrategi.

KRETSLOPP SOU 199242

STADENS FÖRSÖRJNING

AVFALL

KRA VER SYNLIGA KRETSLOPP o ,

KRAV PA ANDRADE

-

ATTITYDER

Avfallsmâingderna från de svenska hushållen har ökat kraftigt fram till 1980-talet. Det hushållsavfall som kommunerna samlar in har stigit från några tiotal kilo per person och år 1950 till i dag drygt 300 kilo per person och år. Avfallshanteringen i Sverige har hittills varit inriktad på deponering och förbränning. hushållsavfallet Idag bränns 55 procent av i landets 24 förbråinningsanläggningar, medan landets 400 deponier huvudsakligen tar emot industriavfall, aska och slagg från förbränningen, slam från reningsverken och större delen av det resterande hushållsavfallet. Dagens avfallshantering ger ingen möjlighet för den enskilde medborgaren att se konsekvenserna av det egna handlandet och resultaten av ett förändrat beteende. Kravlöshet och brist ansvar ger ingen förändring. Genom lokalt omhändertagande av så stor del som möjligt av avfallet och krav långtgående källsortering, Ökar möjligheterna att se vad det egna agerandet betyder för avfallet och miljön. Deponering av avfall är resursslöseri och ger negativa milj ökonsekvenser genom spridning av föroreningar till mark, vatten och atmosfär. Deponering är kort sikt nödvändig för vissa typer avfall, men bör minimeras.

Slammet från avlo

reningsverken skulle kunna vara det

förjordbrukei,

en resurs om inte vore för öroreningarna.

PERSSON

Foto BENGT

SOU 199242 KRETSLOPP

Borlänge - energi och avfall

Borlänge kommun har man valt att låta ett kommu- I sorteringsanläggning skiljer ut metall och en man

u

nalt bolag AB Borlänge Energi ha ansvar för kom- komposterbart avfall. Detkomposteras i den centrala anläggmunens el- och fjärrvärmeförsörjning samt för dess ningen. Periodvis har fått fram mycket fin man en avfallshantering. Det har gett en rad mycket positiva kompostprodukt, sålts under namnet Tuna-mull. Ett som synergieffekter. Avfallet utnyttjas nu intensivt i kommu- problem har varit tungmetallinnehållet, har fått men man ner nens energiproduktion. värdena från inledningsvis 2 000 till idag 150-200 ppm ppm, Borlänges fjärrvärmenät hämtar 65 procent av sin och i ett pågående projekt med effektivare källsortering för försörjning från tre värmepumpar som är kopplade till 2 000 hushåll, har kommit i 25-40 i den man ner ppm avloppsvattnet från Kvarnsvedens pappersbruk. Till kompost produceras det källsorterade avfallet. Källsom av fjänvännenätet är två tredjedelar av Borlänges hushåll sortering således väger anslutna samt en del lokaler och arbetsplatser. En stor del sentligt lägre föroreningsav det resterande värmebehovet ordnas f.n. genom för- värden än den centrala sorbränning av hushållsavfall. l ett längre perspektiv är dock teringen. förbränning av hushållsavfall inte en hållbar lösning, Borlänge har också satutan får betraktas som en mer temporär åtgärd. sat mycket information I en sorterings- och komposteringsanläggning som till allmänheten. Alla elebyggdes 1980, framställer man s.k. RDF-bränsle av det ver mellanstadiet, högsorterade hushållsavfallet. Bränslet samlas under stadiet och gymnasiet har sommarhalvåret och förbränns under vintern. Man ska fått information nu genom bygga ett tak över RDF-depån för att hålla bränslet torrt direkta besök personal av under lagringen. Det ökar energiutbytet och minskar från Borlänge Energi. De föroreningama. har fått information om avfall, avfallshantering, att handla rätt i affären och om miljökonsekvenser. För närvarande arbetar en person heltid med att informera inom skolan och att fåin avfalls-och miljöfrågor i skolans ordinarie arbete. Man har haft öppet hus sorterings- och komposteringsanläggningen för att visa vad som händer med avfallet efter sopnedkastet. Det lokala kabel-TV-nätet har informerat två timmar per vecka i sex månader om avfallsfrågor. Foldrar om batterier har delats ut till hushållen, ntiljögrupper, myndigheter och politiska orga- Vid Borlänge fiärrvärmeverk eldas del nisationer. Man arbetar med uppsökande verksamhet en hushållssopor. Detta är dock ingen långsiktigt industrier och byggarbetsplatser för att förbättra sortering hållbar lösning, så därför har energiverket och återvinning. också byggt en central komposterings- Materialåtervinningen från både allmänhet och företag anläggning. Borlänge Energi sälier har ökat under de åren ökade inforrnanumera senaste genom inte bara och värme utan också Tuna-mull Återtionsinsatser och bättre utrustning för källseparering. ett iordförbättringsmedel. - vinningen har ökat med 37 procent från 1986 till 1991.

KRETSLOPP SOU 199242

STADENS FÖRSÖRJNING Ekonomin i återvinning glas och plast för närvarande av papper, är svag. KRA VER SYNLIGA KRETSLOPP Samtidigt är det nödvändigt att fortsätta med källsepareringen och återvinningen för att utveckla långsiktigt hållbara lösningar avfallsav hanteringen. Central sortering av avfall till komposteringsanläggningar ger inte en tillräckligt och bra färdig kompost. Ju längre från källan separeringen ren som sker, desto högre är föroreningshalterna i det färdiga kompostmaterialet. Lokal kompostering hushålls- och trädgårdsavfall minskar många av av problemen inom avfallshanteringen, men kräver ändrade attityder och förändringar av det kommunala regelverket för att kunna genomföras bred front. Transporterna av avfallet är mycket omfattande. Dessa är energislukande, dyra och ger miljöföroreningar. Avfallet är skrymmande. Hämtningsintervallen är korta för att mängderna är stora och de hygieniska förhållandena kräver det. Deponier och framför allt förbränningsanläggningar är centraliserade. Avfall för förbränning transporteras upp till 15 mil från

uppsamlingskommunen. Ãtervinningsanläggningama är och papper,

glas och plast transporteras över nästan hela landet. Genom att minska de totala avfallsmängderna och ta hand om stor del som möjligt lokalt, minskar transportarbetet. Slammet från reningsverken är ett utmärkt gödselmedel för lantbruket, om det inte är förorenat. Idag är föroreningshalterna höga i slam från vissa reningsverk att lantbrukarnas organisationer rekommenderar sina medlemmar att inte ta emot slam överhuvud taget. Ökad källsortering och omhändertagande miljöfarligt avfall från hushållen av och ökad medvetenhet om riskerna med användning av olika kemiska preparat, rengöringsmedel m.m. ger ett renare och för lantbruket attraktivare slam.

Avfallet transporteras långa sträckor vilket innebär höga kostnader, stor energiåtgång och stora miljöeffekter. Foto BOSSEJOHANSSON

SOU 199242 KRETSLOPP

Eslöv

- samverkan

mellan

kommun och Mumma-var

® I.

industri

J23

för

biogas

avloppsvatten

kräver tämligen storainveste- tillförseln rötmaterialet och Felix för 85 procent, allt i

Biogasanläggningar

av en ringar. Det måste vara stora deponier eller stora fraktion innehåller mycket vatten. Biogasen utsom som rötkammare med stor tillförsel av rötbart material, vinns leds till värmecentral 1,5 km från reningsverket, en för att ekonomin skall ihop. Biogasutvinning ur betjänar 450 småhus. Ekonomin i försäljningen som av hushållsavfall i rötkammare är i många situationer svårt är tillräckligt god för att täcka kostnaderna för gasen att ekonomisera. Möjligheterna till ekonomisk genom- avloppsbehandlingen. förbarhet ökar om man samverkar med större producen- Rötresterna sprids åkrarna. Tidigare hanterades ter av biologiskt avfall inom industrin eller jordbruket 20 000 ton slamår från reningsverket. Med rötkammaren eller med jordbrukare som odlar bioenergigrödor för har den mängden minskat till 6 000 tonår. Rötslammet har rötning. mycket låga halter tungmetaller och andra föroreningar, av I Eslöv har kommunen byggt en rötkammare för så det går bra att använda växtnäring och jordsom avloppsvattnet. Denna utnyttjar man tillsammans med förbättringsmedel inom jordbruket. Nu arbetar kommunen livsmedelsindustrin Felix, som har mycket stora voly- med att komplettera anläggningen med reaktor för husen mer grönsaksrens och annat matavfall. hållsavfall. Ett försök har inletts, omfattande 112 hushåll, Kommunens avloppsvatten står för 15 procent av med hittills lyckat resultat.

KRETSLOPP SOL 199242

STADENS FÖRSÖRJNING

ENERGI

KRA VER SYNLIGA KRETSLOPP o

NY BETONING PA SOL,

-

VIND OCH BIOENERGI

Solen livets källor den viktigaste alla. Solstrålarna väcker är en av - av växtligheten till liv, sätter igång syreproduktionen. Solen är själva förutsättningen för liv påjorden. l växterna lagras solenergi, som sedan frigörs för att komma mänskligheten till del. När energianvändningen domineras av fossila bränslen rubbas balansen i naturen. Koldioxiden i atmosfären ökar, temperaturen stiger, klimatet ändras. Därför är dagens energianvändning med fossila bränslen oc] även kärnkraft allvarliga hot mot mänsklighetens framtid. För att skapa en utveckling som håller i längden är det nödvändigt att ställa om till förnybar och miljöanpassad energi, att använda energin effektivare och att skapa energiförsörjningssystem som minimerar sårbarheten. Ett system för förnybar energi kommer nödvändigtvis att inklucera en stor mängd teknologier som tar i anspråk en rad av energiforrner. Ett sådant system blir decentraliserat, med komponenter i olika skala, anpassade för att möta lokala och regionala behov. Energiflödena till systemet kommer att variera lokalt och med tiden. De försörjningsteknologier som används i ett system med förnybar energi, och de slutanvändningsteknologier som tillämpas för att möta kraven energiservice måste därför vara väl integrerade. De teknologier som behövs för sådan integration finns redan

i ; tillgängliga.

ifömybara energikällor, e Sverige har kallt klimat, kräver energitillskott för v in . ett som stora uppvärmning av bostäder och lokaler. Vi kräver en hög inomhuskcmfort. Oavsett utomhustemperatur krävs minst +20 grader Celsius incmhus. Sverige har också mycket stor byggnadsytai förhållande till befolkningen, 93 m3 bostäder. kontor och lokaler per invånare exklusive industrilokaler.

En grupp inom FN United

Trots Sveriges kalla klimat är solinstrålningen under sommarhalvåret Nations Solar Energy Group for Environment and Development, dock betydande lika stor som i Nordafrika, men värmen behöverlagras UNSEGED har lyft fram sol, vind till vinterhalvåret. Teknik för detta har också utvecklats i landet. och bioenergi som de enda Mycket arbete har lagts förbättra husens värmeisoleriug och ner att långsiktigt hållbara ett nyproducerat hus enligt svensk standard är idag mycket energisnålt. energiköllorna. Rapporten ger Under 1980-talet pågick inom byggområdet ett omfattande utveckförslag på åtgärder, som behöver vidtas på såväl lokal, lingsarbete som syftade till att utveckla teknik och metoder för att bygga nationell som internationell nivå. energisnåla hus. Verksamheten framgångsrik och slutsatsen drogs att var 1990-talets nyproduktion av bostäder skulle kunna klara sig med mellan 100 och 120 kWh inköpt energi per m3 och år. Men de tekniska lösningar som utvecklades hade ett grundläggande fel minskningen i total energiåtgång skedde till priset av ökande elförbruçning. Den mesta elen gick till att driva ventilationen. En omständighet som försvårat en utveckling mot lägre elanvärdning

sou 199242 KRETSLOPP

STA DENS FÖRSÖRJNING KRA VER u SYNLIGA KRETSLOPP

Trots ett kallt klimat har Sverige utvecklat solfångarteknologi som passar såväl i stor som liten skala. Lilla bilden visar ett energisnålt hus som byggts mitt i Stockholm. Huset representerar en intressant möjlighet att bygga energisnåla hus inspröngda i slutna innerstadskvarter. Stora bilden visar ett solfångarfölt i Nykvarn, Södertälje en av de största anläggningarna i världen.

Foto BOSSEJOHANSSON

KRETSLOPP äOU 199242

STADENS F ÖRSÖRJNING i hus är de tilltagande hälsoproblemen till följd dåligt iineklimat. nya av KRÄVER S YNLIGA KRETSLOPP En statlig utredning konstaterade för några år sedan att befdkningens allergiska problem är i tilltagande, vilket i sin tur beror på sämre iineklimat. Därav drogs slutsatsen att satsningen energisparande hade arit överambitiös och att de konstaterade problemen skulle lösas med öçad ventilation, som i sin tur skulle kräva ytterligare elenergi. Mycket tyder dock på att resonemanget är felaktigt. Inet dåliga inneklimatet i många hus beror i huvudsak en kombination mundermåliga byggmaterial och slarvigt byggande. Sverige har sedan länge haft god tillgång till och i innrnationell jämförelse mycket låga elpriser. Elförsörjningen kommer till hilften från F°°5 BENGT PERSSON vattenkraft och till hälften från kärnkraft. Sverige har mest känkraft per invånare i världen med 12 kärnkraftverk med en sammanlagd möjlig elproduktion 70 TWh år. Men kärnkraft är ingen långsikt hållbar om per energikälla. Därför har riksdagen, efter en folkomröstning, besutat att all kärnkraft skall vara avvecklad senast år 2010. Omställningen av stadsbebyggelsen mot en mer energieffeklv struktur långsiktig Husen har mycket lång livslängd iundratals är en process. en år. Därför är det viktigt att utnyttja varje ombyggnadstillfäle för att introducera den vid tillfället bästa och mest energieffektiva ösningen. Stockholms stads fastighetskontor räknar exempelvis med at år 2020 kommer en knapp fjärdedel av Stockholms bebyggelse att vara nybyggd byggs från 1992 och framåt, en dryg fjärdedel kommer att vara mbyggd, medan resterande hälft sin höjd kommer att vara renoverad och har

försetts med delvis nya aggregat pannor, kylskåp m.m.

Svenska städer har under 1980-talet kraftigt minskat sitt beoende av importerade fossilbränslen, men blivit mer beroende av kärnkraft för sin energiförsörjning. Lovande erfarenheter pekar dock mot att beoendet av energi från såväl fossilbränsle som uran kan minskas. Medlen effektivare användning av energin och ökande inslag av sol, vind och ioenergi. Tekniken finns men tillämpas endast i begränsad omfattning p grund av den rådande energiprissättningen och de marknadsregler som in. gäller.

Vindkraft är en förnyelsebar och hållbar energikälla som utvecklats i såväl småskaliga som storskaliga enheter. En mer omfattande vindkraftutbyggnad ställer bl.a. krav på den fysiska planeringen.

KRETSLOPP

STADENS F JRSUxi/VIA/I KIM VE R ASlN[4,;Al KRETSLOPP

Sverige har kraftigt mi skat sitt

beroende av importerad olia

genom energibesparing och genom att ersätta olja med el från vattenkraft och kärnkraft. Men kärnkraften år ingen uthållig lösning och därför pågår en omställning det svenska av energisystemet med inriktning mot sol och biobränslen.

v Foto TOMMY MA SSON

KRETSLOPP SOU 199242

Falkenberg i energipolitiken - rådgivning viktigt inslag

llt staden Falkenbergs energi kommer sol, hyresgästerna. Erfarenheterna visar att en kunnig och mer av

a

vind och trällis samtidigt stadens invånare bjuds engagerad fastighetsskötare har stor betydelse för att som rådgivning sin energianvändning. energianvändningen ska kunna hållas nere. Utbildning om Falkenberg har många synliga tecken fastighetsskötare är därför en av energirådgivarens att man satsar av förnybara energikällor. Vid sidan huvudvägen norrifrån många arbetsuppgifter. om ligger Sveriges största solfångarfält och i hamnen Energirådgivaren tycker sig se ett växelspel mellan ett av vindkraftverk. Nära stadens Centrum kan kommunens insatser och inriktning energiområdet, snurrar ett man se lastbilar tömma sina laster med träflis till panncentralen. och de enskildas intresse för energifrågor. När kommu- Falkenbergs kommun, ligger vid kusten cirka 100 nen för några år sedan installerade solfångare badhuset, som kilometer söder Göteborg, har 37 000 invånare. En för att värma duschvatten, ville många husägare instalom mycket diskret framtoning än solfångarna och lera solvärme sina hus. mera vindkraftverket har kontoret för energirådgivning i stadens Här kan helst stiga och be stadens har konsekvent och tämligen framgångscentrum. vem som

Falkenberg

energirådgivare råd. De flesta besökare vill ha hjälp att rikt drivit en energipolitik med miljöprofil sedan om välja bästa alternativ för uppvärmning. Vad kostar värme- mitten 1970 -talet. Detta har bland annat resulterat en eller naturgaspanna Kan jag elda med ved i att användningen av olja för uppvärmning minskat med pump en Valet teknisk lösning är viktig, kommunens tre färdedelar. av men Ar 1978 använde kommunen i sin egen verksamhet 3 000 m olja för att värma skolor, pensionärsbostäder u 1991 hade fått förbrukningen till 700 m

N osv. man ner

TEKSHTAIJ samtidigt de värmda ytorna ökat. Hela 1 000 m olja som 2 har man lyckats spara bort, 900 m3 olja har ersatts med lliseldning och 400 m har ersatts med naturgas, solenergi och värmepump. En viktig roll för kommunen är att vara beställare av teknik för förnyelsebar energi. Därför köpte kommunens cnergiverk för något år sedan ett vindkraftverk baserat delvis ny teknik och utvecklat av ett lokalt företag. Kommunen har nyligen beställt ytterligare två vindkraftverk från samma tillverkare och ytterligare tre vindkraft som har andra ägare, snurrar i kommunen. Falkenberg energirådgivning försöker också sprida budskapet att vanor har bra vindförhållanden och många fler verk skulle och skötsel av den utrustning man har kan vara ännu vikti- kunna byggas. för att få låg energiförbrukning. Man ger sig bland annat Solfångarfältct, med sina 5 500 m3 solfångaryta matar gare ut i skolorna och låter barnen räkna ut hur mycket energi och värme till fjärrvärmenätet under sommarhalvåret. pengar olika saker kräver, som t.ex. en lång dusch. Solvärmen bidrar med tio procent av det lilla fjärr- Den som besöker rådgivningsbyrån kan också få råd om värmenätets årsbehov. Resterande värmetillskott komisolering av huset, ett extra glas i fönstret eller tätning av mer från den fliseldade pannan. dörrar och fönster. Trots det kalla klimatet är solinstrålningen under Kommunen visar vägen vad gäller effektiv energian- sommarhalvåret lika stor som i Nordafrika. Det beror vändning. Ett exempel är det kommunala bostadsbolaget, att dagarna är långa när nordpolen och norra halvklotet som under en tioårsperiod har lyckats minska energiåtgången vänder sig mot solen. i ett kvarter med 150 lägenheter med hela 62 procent. Kring midsommartid behövs inte så mycket värme, Framgången grundar sig kombination tekniska annat än till tappvarmvatten men det går att lagra en av förbättringar steg för steg, bättre skötsel samt information till solvärmen från sommar till vinter.

sou 199242 KRETSLOPP

Energiåfgången kunde minskas med 62 procent på tio år i ett 198081 Nya tätningslister i kvarter med 150 lägenheter i Falkenberg. Mötnmgar, analyser fönster, termostatventiler i lagenoch detaljer har lett till goda resultat med bra

omsorg om heterna, effektivare

skötsel av ekOnømlo pannorna, affischer med energi

Spartips Inköpt energi

kwh m; rögenhersymÖr 98182 Samma åtgärder Fuiiiöhs

a||a iagenheter. t x 198283 Torkrum byggs

i

om, varmvattentemperaturen sänks från

65°C 55 °C.

Efterkontroii

288 och byte av

268 termostotventiier,Hodesbegränsare

F 247 For bad och disk instaiieras, F 228 information ti|| hyresgäster. 226 H 198485

iniustering

av regierventiier ör värmetiiiiörsei. 167 198586 Renovering påbörjas 15] 135 lsoiering vind, 3-giasiönster, av 1 10 vottenbesparande åtgärder,

uteiuitvärmepumpar tas i driH,

datoriserad pannrum renoveras, värmestyrutrusming.

198687 Renovering Fuiiiöiis,

injustering av värme.

8081 8182 8283 8384 8485 8586 8687 8788 8889 år Foto MARTIN NAUCLER

vi

Falkenbe har ett av

Sveriges största solfångarfölt.

KRETSLOPP SOU 199242

STADENS FÖRSÖRJNING

TRAFIK

NYA

- KRÄ VER SYNLIGA KRETSLOPP

TRANSPORTLQSNINGAR

OCH NYA BRANSLEN

På de knappt 2 procent Sveriges vägnät som finns ide tre största städerna av Stockholm, Göteborg och Malmö utförs ca 25 procent av allt trafikarbete. Denna koncentration resandet skapar också förutsättningar för en av utbyggd kollektivtrafik. Detta inte minst spårbunden trafik. Trots gynnar att de spårbundna kollektivtrafiknäten har förhållandevis liten linj elängd en de därför för stor del kollektivtrafiken i landet, särskilt i svarar en av Stockholmsregionen där andelen kollektivresor är stor. Biltätheten är också lägre i storstadsområdena än i landet i övrigt. I storstadsornrådena har personbilstrafiken hittills ökat snabbare än befolkningen. Det beror dels att transportsträckoma ökar eftersom avstånden mellan bostäder och arbetsplatser blir längre vid tätortemas tillväxt, dels att människor i större utsträckning väljer att använda bilen vid i ytterområdena jämfört med vad är fallet i storstadens resor som centrala delar. I Stockholm ökade under perioden 1980-1987 bilresorna med 17 procent samtidigt kollektivresoma minskade med 7-8 prosom cent. I Göteborg har biltrafiken ökat med 3-4 procent per år de senaste åren och antalet kollektivresor minskat med 9 procent under perioden 1985- 1989. I Malmö har biltrafiken ökat med några procent per år och resandet med Malmö lokaltrafik sjönk med 12 procent under åren 1985-1987. Denna utveckling förväntas i allmänhet fortsätta inte de ekonomiska om och fysiska förutsättningarna förändras. I ett internationellt perspektiv är det i Stockholm relativt sett en stor

RESVANOR | NÅGRA STÄDER 1980

Markanvändningsgrad Val färdmedel för arbetsresor % av

KöHa World Watch Paper 98. 64

KRETSLOPP

Foto BOSSEJOHANSSON

andel av arbetsresorna som görs med kollektivtrafik. l Göteborg och Cyklisten kommer ofta i kläm i Malmö är kollektivtrafikandelarna väsentligt lägre. innersfadstrafiken. Därför behövs lrafikseparering med Nästan en tredjedel av transporterna är i många städer och tätorter korta särskilda cykelbanor och och görs till fots eller med cykel. Även godstransportarbetet med lastbil, kollektivtrafikfiler. distributionstrafiken, är omfattande. Viktiga faktorer påverkar det som framtida trafikarbetets utveckling är bl.a. planeringen bostäder, service, av arbetsplatser, kollektivtrafik och omlastningscentraler. I större städer ger biltrafiken upphov till omfattande störningar i form av förhöjda halter av hälsofarliga luftföroreningar och buller. Trafiken är den dominerande källan till störningarna. Enligt svenska studier orsakar luftföroreningarna i våra tätorter mellan 300 och 2 000 cancerfall nya per år. Trafiken svarar för cirka 70 procent utsläppen cancerframkalav av lande ämnen och ämnen som kan påverka arvsanlagen hos tätortsbefolkningen, framför allt genom utsläpp kolväten. av Luftföroreningar från trafiken och andra utsläppskällor kan påverka människors hälsa både genom direkta skador och att medverka till genom allergier och annan överkänslighet, hälsoproblem har ökat under som senare år.

65 5 12-0576

KRETSLOPP SOU 199242

STADENS FÖRSÖRJNING Buller från olika källor kan störa arbete, sömn och vila och kan påverka KRÄ VER SYNLIGA KRETSLOPP hjärt- och kärlsystemet. Beräkningar visar att mellan en och tre miljoner människor dagligen störs av olika former av vägtrafikbulleri Sverige. Vad gäller buller står trafiken för den helt övervägande delen av stömingama i tätorter. I centrala delar av städer och andra tätorter bidrar bilavgasema med omkring 60 procent av utsläppen av kväveoxider och kolväten. Transportsektoms infrastruktur har i varierande grad behov av mark. I städer där marken är särskilt värdefull innebär trañksystemens stora markanspråk problem. Enligt beräkningar för Stockholm utgör exempel-

vis trafikutrymmet i en vidare mening ungefär hälften av det totala

markutrymmet för staden. Generellt sett kräver vägtrafik mer mark än järnvägstrafik. Även landskapsbilden påverkas i olika omfattning de av fasta anläggningarna. Vägar och järnvägar skär genom landskapet och påverkar stora områden. Graden av störning är beroende av landskapets karaktär. Vägar och järnvägar medför också s.k. baniäreffekter, dvs. svårigheter att passera dem. De svenska stadsbilistema har ett ambivalent förhållande till bilen och miljön. De betraktar bilen som nödvändig för sin vardag, men samtidigt känner de inom sig för vad bilismen som sådan ställer till med, en oro skriver humanekologen Emin Tengström i en undersökning av bilismen samhällsfenomen. I Göteborg ökade bilåkandet med 5 procent per som under l980-talet. Kan bilisten verkligen, i ljuset av detta, bära en ambivalent inställning Tengström anser det, och han ser också en potentiell förändrande kraft i denna ambivalens. Om belastningen miljön blir tydligare för var och en och om det träder fram ombud för ambivalensens poler, så kan det frigöra psykisk energi som kan förlösas i enskilda initiativ och kollektiva politiska handlingar. Det finns ett uppenbart samband mellan hur staden är uppbyggd och vilka trafikmönster utvecklas. Det accelererande småhusbyggandet i som Sverige under 1970- och 80-talen har inneburit att människor spritts ut över större ytor, vilket gör det svårare att förse dessa människor med kollektiva färdmedel med acceptabel närhet och turtäthet. En kompakt stad ger å TRAHKMÖNSTER

Källa Slorstadstrafikkommihén. 66

SOU 199242 KRETSLOPP

Stockholm

försök med

-

etanolbussar

Lokaltrafik SL har sedan 1990 32

Storstockholms

stycken etanoldrivnzi bussar i trafik i innerstaden. Etanolen tillverkas av biprodukter från en SUlfllITIZISsafabrik i Domsjö i norra Sverige. Råvaran är ved. Alternativt kan etanol framställas genom jäsning av diverse jordbruksprodukter. Etanolbussarna ger avsevärt mindre utsläpp av kväveoxider och partiklar, jämfört med dieselbussar. Koldioxidutsläppen anses vara noll, eftersom råvaran är förnybar. SL har mycket goda erfarenheter av etanoldriften. Farhågorna om ökat motorslitage har kommit skam. SL önskar införa etanoldrift alla innerstadsbussar 300 st till år I 1998. Etanoldriften är dock i dagsläget dyrare än dieseldrift. Därför är etanoldriftens framtid till sist en politisk fråga. Illustration BIRGITELIASSON Stockholms kommunfullmäktige beslöt 1989 att planeringen skall inriktas att dieseldrift ska vara borta inom 5 år och bensindrift inom 15-20 Men Stockholm har långt kvar till att förverkliga det målet.

Foto BOSSE JOHANSSON

VISIONENS

BETYDELSE

OCH

EXEMPLETS

MAKT

lokalt förändringsarbete Ett kräver en aktiv medverkan från alla i samhället ch att-man enas om miljömål. gemensamma För detta krävs visioner och nytänkande.

KRETSLOPP SOU 199242

en kommunala organisationen har sin tröghet och sina invanda

D

mönster. För att skapa helhetslösningar måste attityder och beslutsprocesser förändras. Kommunernas planering är idag inriktade beslut. Det måste ändras till en processinriktning för att solution multipliers ska kunna utvecklas. Samverkan över förvaltnings- och kompetensgränser är en förutsättning för en grundläggande förändring. Det finns tre huvudutmaningar måste antas för att införa nytänsom kande och förändringar i de svenska kommunala förvaltningarna Planeringen i svenska kommuner är hårt sektoriserad. En kommunal förvaltning svarar t.ex. för planering av bebyggelse medan andra förvaltningar var och en har ansvar för infrastrukturfrågor som vatten, avlopp, trafik, energi och parker. Frågorna måste istället ses som helheter, där de olika fackområdena hjälper varandra att finna och utveckla svaren. Kommunernas lösningar för att upprätthålla den tekniska infrastrukturen för avlopp, trafik, avfall, är generella och högteknologiska. Så m.m. t.ex. är alla kommuner och alla invånare knutna till samma typ av sophanterin g och avloppshantering. Det betyder att kommunerna hämtar soporna samma sätt från fastigheter i innerstaden som från en bonde landet. Det betyder vidare att man utvecklat i princip samma systern för avfallshantering i Stockholm som i Ystad. De tekniska lösningarna för att upprätthålla infrastrukturen måste anpassas till de lokala förhållandena och de lokala lösningarna utvecklas för att utnyttja de samordningsvinster som kan göras. - Aktörerna i den kommunala besluts- och genomförandeprocessen är förutbestämda och professionella. Besluts gången är hårt styrd och knuten till de kommunala förvaltningarna och nämnderna. Suboptimeringar av besluten från respektive förvaltning ger svårigheter att se frågorna övergripande och i stort. Aktörerna är professionella och därmed del i en kunskaps- Fimand och handläggningstradition som ger en viss tröghet vid förändringar och införande av nytänkande. Strukturen behöver förändras så att aktörerna engageras och organisationen av arbetet anpassas till förutsättningarna för hur respektive fråga skall behandlas.

I detta kapitel redovisas erfarenheter från fem

kommuner Ystad, Örebro, Göteborg, Timrå

och Övertorneå. Dessa kommuner varierar i storlek, näringslivsstruktur m.m. och har var och en sina speciella miljöproblem. Man har också valt olika sätt att angripa miljöproblemen.

KRETSLOPP

Foto OLA SJÖSTEN

Ystad - stad och land i samverkan

stads kommun har beslutat satsa att försöka tillsammans medforskare finansierade av MOVIUM.Redan

Yutveckla

kretslopp mellan stad och land och göra i det arbetet kommer attityder och tänkesätt att förändras. Ystad till ekologisk kommun år 2000. Ystad Målet för delstudierna är att utveckla strategier för Ystads en deltar därföri samarbete med MOVIUM-sekretariatet arbete inom respektive område dels tre års sikt och dels Lantbruksuniversitetet i Alnarp i ett utvecklingsprojekt fram till år 2000. med titeln Stad och land i samverkan. Projektet är Efter att delstudiema avslutats vidtar en inarbetningsfas, inriktat fem konkreta delområden vatten, flora och där strategiema och de förändrade attitydema ska inarbetas fauna, avfall, närproduktion av livsmedel och lokal hos övriga berörda tjänstemän och politiker i kommunen. bioenergiproduktion. Man har identifierat förändringar Även allmänheten ska, via massmedier, föreningar och den kommunala organisationen som en viktig förut organisationer, skolor, förskolor och bildningsförbund dras av sättning för att kunna genomföra bred förändring av med i attitydförändringama. Konkreta pilotprojekt ska Still en kommunen i riktning mot kretslopp och större uthållig- tas inom ett år för varje delstudie, där press, allmänhet och het. även kommunens tjänstemän och politiker kan få åskåd- De kommunala tjänstemännen arbetar i delprojekten ningsexempel.

KRETSLOPP SOU 199242

ÖREBRO

VISIONENS BETYDELSE OCH EXEMPLETS MAKT

PÃ

- MILJÖARBETE

BRED FRONT

De svenska kommunernas miljöarbete har vanligtvis bestått i försök att ha kontroll över föroreningar. Man har jämfört med olika gränsvärden. Om gränsvärdena överskridits har man gripit in och krävt rättelse. Man har med andra 0rd försökt se till att föroreningarna hållit sig inom tillåtna ramar

ofta efter centralt fastställda normvärden. Örebro arbetar istället

ett förebyggande sätt för att minska belastningen miljön och försöker gå längre än centralt fastställda minimikrav. Staden med ca 120 000 invånare och med ett näringsliv domineras som av service och handel, inledde ett mera aktivt miljöarbete i början 1980av talet. År 1981 presenterades första underlag till miljövårdsprogram för ett kommunen; två år senare antogs det kommunen. av År 1989 bildades miljödelegation, särskilt under komen ett organ munstyrelsen med representation från alla centrala kommunala nämnder. Syftet var att samordna miljöarbetet, finna vägar och pröva okonvennya tionella metoder. Är 1991 miljödelegationen miljöutskott. ersattes av ett Kommunens miljövårdsprogram för åren 1990-94 slår fast att samhället måste byggas utifrån ekologisk grundsyn. Så här formuleras målsätten ningen för kommunens miljöarbete i förordet

Målet är att samhällsutvecklingen måste utgå ifrån ekologisk en grundsyn, som bl a innebär att resursförbrukning och föroreningar inte får överstiga vad naturen tål. För en framgångsrik miljöpolitik fordras dock mer grundläggande ifrågasättande olika företeelseri samhället. av n Utvecklingsinsatser och samhällsplanering måste rm ha som målsättning Orebro kommuns en bättre resurshushållning. Endast genom en minskad förbrukning av miliövårdsprogram slår fast att våra naturresurser kan en långsiktigt acceptabel utveckling. samhället måste byggas utifrån Vi måste politiska beslut lagar gränsvärden, ta om som anger sätter en ekologisk grundsyn. avgifter och fastslår juridiskt för att ta några exempel. Vi måste ansvar politiskt besluta om kollektiva lösningar trafik-och energisystem, vatten-, avlopps- och avfallshantering. Nämnder och styrelser, föreningar och företag måste medverka till energisparande, upphandling av miljövänliga varor, miljövänliga produktionsmetoder och tillverkning av miljövänliga varor. Det är en stor politisk uppgift att genom upplysningsarbete och opinionsbildning skapa förutsättningar för tillräckligt effektiva sådana lagar och andra åtgärder. Om det uppstår konflikt mellan vinstintressen och ett övergripande långsiktigt samhällsintresse att skydda miljön måste det företräde via demokratiskt organiserad senare ges samhällsmakt. Om det uppstår konflikt mellan kortsiktiga sysselsättningsskäl och miljöhänsyn måste hänsyn till vad naturen långsiktigt tål ges företräde. Annars hotas även sysselsättningen sikt.

KRETSLOPP

g

E6 Junibackens dagis i centrala Orebro lör sig barnen hur

kretsloppen sluts. Efter varie

måltid dukar barnen av och sorterar matrester i hinkar. Barnen får turas att böra ut om dessa till varmkomposten på ården. Den näringsrika myllan rån komposten används sedan till barnens egen trädgård som ger grönsaker till deras mål ider.

Foto BOSSEJOHANSSON

KRETSLOPP SOU 199242

VISIONENS BETYDELSE KOMMUNEN SOM PÃDRIVARE

OCH EXEMPLETS MAKT Så långt kommunens miljövårdsprogram. Hur har man då gått till väga Arbetet har skett flera plan. Kommunen har inte nöjt sig med myndighetsrollen, utan gått i aktiv roll som pådrivare, kravställare en och innovatör. Genom att inrätta miljödelegationen gav kommunen en tydlig signal till alla förvaltningar att miljöarbetet har hög prioritet. Hur kommer då förbi den tröghet som ändå ofta finns, när man

förvaltningar ska gripa sig problemområden I Örebro

kommunala an nya skedde det genom samarbete över revirgränsema. Förr arbetade man mycket linjärt inom kommunen. Varje sektion skötte sina frågor och man lade sig inte i varandras uppgifter. Men att pröva nya arbetsformer genom har många hinder rivits. Ett exempel är kampanjen Ge miljön en chans, som genomfördes av Tekniska förvaltningen. Kampanjen förordade en ny livsstil, som minskar belastningen på miljön. I dagspressen annonserade med rubriker Att hålla rent man som

hemma kan smutsig hantering för naturen om kemikalier i

vara en hemmet. Du åker bil i onödan är ute och cyklar och Blekt eller

oblålçt-

Blekt eller som

oblekt. Du känner ingen skillnad men det gör naturen om

toalettpapperskvaliteter. Kampanjen medverkat till att höja örebroamas medvetenhet om som hur den livsstilen kan drabba miljön, avslutades med en miljöfest egna Stortorget, där skolbarn och politiker tävlade i att källsortera avfall. Statistiska centralbyrån gjorde en undersökning fann att många ändrat som sitt köpbeteende efter kampanjen. Fysisk planering utgår vanligen från en rad givna riktlinjer. Det ska finnas ett ledningsnät för renvatten, ett för spillvatten och ett för dagvatten. Det behövs ledningar för energi och fjärrvärme. Så och så breda ska och ett visst antal parkeringsplatser krävs räknat per kvadratgatorna vara lägenhetsyta. Även avstånd till kollektivtrafik busshållplats är meter normerat. När Ladugårdsängen, Örebros stadsdel, skulle planeras vände nyaste och ned planeringstänkandet och ställde frågor som Måste man upp följa alla givna riktlinjer för planering; Måste man planera för svälla man Naturen Måste sopbilar allt. bilar; Måste man ha så många ledningar; man ha inte Utifrån sådana perspektiv började arbetet med planeringen av Ladugårdsängen. Även många de ideer lanserades inte gått att om av som genomföra just där, fördes det in ett nytt tänkande i den fysiska plane-

ringen. Det skedde kan beskrivas ett möte mellan två kulturer. På som som 1970-talet dominerade k avloppsstyrd planering. Man planerade främst s utifrån vatten- och avloppsnätets kapacitet och kravet underlag för service. stadsdel skulle ha tillräckligt många boende för att utgöra En ny underlag för låg- och mellanstadieskola och butiker. Nu har man i stället

Ge mil°ön chans hehe

en börjat planera metodiskt i ekologiska termer. Det har bl.a. medfört att alla Orebro ommuns stora detaljplaner upprättas i fortsättningen skall innehålla miljömiliökampani. Hör några som av dagspressannonserna. konsekvensbeskrivningar.

SOU 199242 KRETSLOPP

adugårdsängen, stadsdelen som planerats utifrån ekologiska principer, stod klar till bomässan i Örebro, Bo 92, sommaren 1992. Cirka 950 lägenheter i flerfamiljshus och småhus byggs av drygt 20-talet byggherrar privata, kooperativa och allmännyttiga. Kretsloppstänkandet kommer till uttryck flera nivåer, från den kommunala planeringen i översiktsplanen till det tekniska genomförandet platsen och ner till de olika hushållens levnadssätt i de enskilda bostäderna.

De principer som väglett kommunens planering är följande

- Man valde området för att det har ett gott samband med centrala staden. Läget är inom cykelavstånd, drygt l km Ladugårdsänzen,Bo92 från centrum. - Området skall rymma både bostäder och arbetsplatser. Cirka 500 arbetsplatser bör finnas i stadsdelen. Glomman - Regnvattnet skall tas till vara. Ladugârdsängen skall ha

KRETSLOPP SOU 199242

Ladugårdsängen,

stadsdel i Örebro

ny

lokalt omhändertagande av dagvatten regnvatten genom infiltration i marken och avledning till dammar. l stället för att vara en belastning för recipienten blir dagvattnet en resurs i området. Marken får fånga upp fosfor, metaller och andra ämnen som normalt transporteras ut i åar och hav och försämrar dess kvalitet. 0 Genom att minska parkeringsytorna i kvarteren har man i viss mån återerövrat gårdarna de boende. Med parkeringar i alléerna och dubbelutnyttjande av parkeringsplatser har ytan som går till bilparkering kunnat minskas upp till 70 procent av normal parkeringsstandard. Odlingslotter och gröna gårdar ersätter bilarna, gör miljön trivsammare och ökar gårdarnas värde. - Sopseparering. I Ladugårdsängen ska sopbilarnas besök bli glesare och glesare. De boende ska själva minska avfallsmängden och ta hand om sitt avfall i så hög grad som möjligt. Avfallsplanen för området bygger en variation av lösningar med långtgående källsortering och kompostering. I allmännyttiga Öbos kollektivhus planerar man att införa maskkompostering. I HSBs område har man byggt för varmkompostering i kompostbehållare i särskilda kompostrum vid entrén till varje trapphus. I FinFast, de privata fastighetsägamas kvarter, genomförs sopseparering med hjälp av sopsug. - Differentierade gator med trafikseparering ökar säkerheten och förbättrar miljön. Närhet till fritidsanläggningar golfbana, sporthall, bad- anläggning och fina rekreationsområden Sörbyskogen gör att de boende kan sporta och komma uti naturen utan att ha tillgång till bil.

I den tidiga planeringen förekom även ett förslag om att ta hand om avloppsvattnet lokalt. Under planeringstiden diskuterades ett system med skilda avloppssystem, för att göra det möjligt att avleda WC-vatten till en biogasanläggning och utvinna energi för att få ett näringsrikt och användbart slam. Dessa planer övergavs dock grund av höga kostnader och skepsis mot oprövad teknik. På Ladugårdsängen kommer man nu i ett mindre antal lägenheter att pröva en ny slags snålspolande toaletter, vars Vattenförbrukning är avsevärt lägre än normalt, 0,8 liter per spolning mot normala

sou 199242 KRETSLOPP

På Ladugårdsöngen i Orebro prövas sött att bygga och bo. nya Stadsdelen, planerats med ekologiska krav, försöker som ta tillvara traditionella byggstilar samtidigt experimenterar som man med modern arkitektur.

Foto BOSSE JOHANSSON

////////////l

KRETSLOPP SOU 199242

VISIONENS BETYDELSE RESURSSNÃLHET, HUSHÃLLNING

OCH EXEMPLETS MAKT Örebro. Men Ladugårdsängen är bara en liten del av Därför är det nödvändigt att miljöarbetet i sina huvuddrag utgår från den befintliga miljön, den tätbefolkade stenstaden och de stadsdelar som byggts upp tidigare under 1900-talet. I kommunens huvudmål för miljöarbetet betonas nyckelord som resurssnålhet, återanvändning, energihushållning, energiproduktion med flödande energikällor sol, vind, vatten samt fotosyntes. Försiktig kemikalieanvändning och hänsyn till vad natur och levande organismer tål är andra uttryck för en ekologisk grundsyn. För vissa giftiga och svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen innebär har målet nollutsläpp; dvs inga utsläpp detta att man i kommunen alls. För andra ämnen blir målet att hålla ökningama av föroreningshalterna j små i förhållande till de naturliga halterna. För naturligt förekommande förorenande ämnen blir målet att för varje förorening komma ner till en halt, med viss säkerhetsmarginal underskrider den lägsta halt som ger som en påvisad negativ effekt.

En grundtanke är också att miljöproblemen ska angripas vid källan. Det innebär

att ska minska utsläppen försurande ämnen hellre än att kalka - man av vattendragen att ska begränsa bullerstömingar hellre än att skärma av bullret ° man ska hushålla med råvaror och främja återvinning. - att man

Som hjälp i arbetet och för att höja medvetenheten miljöfrågomas en om

betydelse har man därför sedan 1991 infört miljökonsekvensbeskrivningar

i det kommunala arbetet. I del svåra problemsituationer, t när det gällt bekämpningsen som ex Tidningen Mifömyran ges ul av medelsrester i vattnet, har flera förvaltningar arbetat gemensamt för att

Miliömedicins a enheten på

hitta lösningar. 1 det projektet har miljödelegationen samarbetat med regionsiukhuset i Orebro, kommunerna i löner och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, arbetslänsstyrelsens miliöenhet. marknadskontoret, länsstyrelsen, näringslivsenheten och lantbrukets företrädare. Miljödelegationen initierade 1990 ett samarbetsprojekt med berörda parter från lantbruket och kommunen för att anlägga buffertzoner längs vattendragen. Med buffertzoner hindras jordpartiklar att med nederbörden förorena vattnet. Under varje delområde i miljövårdsprogrammet har kommunen formulerat åtgärder i detalj, specificerat vilket organ i kommunen som har för genomförandet samt prioriterat uppgifterna, dvs konkret redoansvar visat när åtgärderna skall vara genomförda. En viktig del i kommunens miljösatsning är uppföljningsarbetet. Geatt hela tiden följa förvaltningamas ansträngningar i miljöarbetet har nom kommunstyrelsen visat att miljöfrågoma är viktiga för medborgarnas

SOU 199242

BOSSEJOHANSSON Foto I Orebro ör keln erl viktigt c transportme el. Där finns efl väl utbyggt cykelvägnöt och har man inte egen cykel i staden, så kan man hyra stadens gula.

Cykel det oslagbara öaltemativet - milj

edan elbilar och kollektivtrafik förs fram de gula kommunala cyklarna för 15 kronor dygnet. som en av

Mde

miljövänliga alternativen finns det de som Cykelåkande är ett mycket bra transportaltemativ sett ur cyklar. ett resursförbrukningsperspektiv. En nackdel med cyklandet I Örebro är de många cyklisterna påtagligt inslag olycksrisken tämligen ett är att är stor. l Sverige ökar användi stadsbilden. Örebro, med sina 120 000 invånare är ningen cykelhjälmar, skydd de ofta allvarliga en av som mot stor stad med svenska mått mätt, har målmedvetet byggt huvudskadorna. Risken för kollisioner med andra trafikanter separata cykelvägar från stadens ytterkanter in mot cen- kan i stor utsträckning byggas bort till låga kostnader, trum. Väl inne i centrum måste cyklisterna samsas med jämfört med de samlade satsas vägnätet. resurser som andra trafikslag, men även här är cyklisterna fredade på Örebro är tillräckligt kompakt stad för det ska en att vara egna körbanor på de större stråken. möjligt att cykla i stort helst i staden. För sett vart som större Mellan 1976 och 1990 ökade andelen cykelresor till städer borde cyklandet ha möjlighet att utvecklas dels arbetet från 25 procent till 42 procent i Örebro, medan kortare avstånd till exempel inom city eller mellan närförort bilåkandet till arbetet minskade från 53 till 43 procent. och city, dels i kombination med kollektiva transporter. Om män skulle anamma samma resvanor som kvinnor, Men inte sällan glöms cykeltrafiken bort när de stora linjerna skulle cykelåkandet öka än mera. Besökare kan för dras upp. övrigt ansluta sig till de cyklandes skara genom att hyra

KRETSLOPP SOU 199242

VISIONENS BETYDELSE välfärd och kommunens framtid. Miljödelegationen har i en dialog med OCH EXEMPLETS MAKT berörda förvaltningar utvärderat deras insatser och även formulerat skriftliga omdömen om förvaltningarnas arbete. Denna granskning har offentliggjorts lokalpressen och kommunens tidning som går ut till genom egen alla kommunalt anställda. Detta har enligt miljödelegationen haft stor betydelse för att vidmakthålla intresset bland alla inblandade. Men det är inte bara med organisatoriska förändringar, genom att arbeta sätt, Örebro verkat spjutspets i miljöarbetet. Man ett nytt som som en söker även nya tekniska metoder och idéer för att hitta lösningar gamla problem. Det fjärrvärmesystem Örebro kommun byggt ett som upp kraftvärmeverk, baserat fastbränsle ha stora fördelar för miljön - anses då den kan eldas med biobränslen. Den förbränning som sker där är effektiv och kontrollerad och med hjälp av avancerad teknik kan de flesta typerna utsläpp minskas till mycket låga nivåer. av

l. 1 I -----u .r 7 s | .

Orebro har planerats efter en s.k. strukturplan med gröna fingrar. Detta har gett staden korridorer mellan stad och land, c -A n korridorer dör såväl människor ç 2 kan förflytta sig. l I

som diur | 1 3lm

SOU 199242 KRETSLOPP

bil minskar bilåkandet

Samägd

tio å rhar bilkooperativet VivallaBil i Örebro fung- Det har gjorts flera försök bilkooperativ att starta

N

erat. Före detta bilägare minskar sitt bilåkande radi- andra håll i Sverige, men i flera fall har det varit svårt att kalt sedan de gått med i kooperativet. finna tillräckligt många intresserade för att ett personer Bilkooperativet VivallaBil bildades år 1982 i stads- kooperativ ska kunna bildas. Detta klena intresse kontrastedelen Vivalla i Örebro. Tanken då främst att göra det starkt till VivallaBils stabilitet och medlemmarnas var rar möjligt för människor att ha tillgång till bil, utan att trogenhet åren. Trots att många medlemmar har genom behöva äga en bil. Även låginkomsttagare skulle kunna flyttat till andra stadsdelar har de förblivit medlemmar i

uträtta sådana ärenden som kräver bil. Kooperativet fick kooperativet. Det förefaller bilkooperativen har ett som om viss hjälp att komma igång av myndigheter som var pedagogiskt problem att brottas med. De fördelar som man intresserade att prova idén. Sedan många år är koopera- värderar högt när man väl har provat systemet, tycks vara tivet helt självgående. svåra att förmedla till dem inte har provat det. som VivallaBil har tjugofem hushåll som medlemmar och

äger fem bilar. På sommaren hyr man in ytterligare några Foto CHRISTER PÖHNER

bilar för att klara den högre efterfrågan. VivallaBil hyr i sin tur ut sina bilar till kommunen dagtid, då medlem-

marna själva sällan använder dem. Erfarenheterna under de tio år som gått pekar mot att

bilkooperativ kan minska bilresandet totalt sett. Om idén skulle få stor spridning, skulle den kunna bidra till att

minska bilismens miljöbelastning högst avsevärt. Det är billigt att köra kooperativets bilar som alla är

tämligen nya och av hög klass. Genom att bilarna utnyttjas effektivt blir milkostnaden lägre än för privatägda bilar. Trots den låga kostnaden kör kooperativets med-

lemmar avsevärt mindre bil än vad vanliga bilägare

gör. De medlemmar som sålt sina privata bilar för att med kooperativet i har minskat sitt bilåkande med mer än

hälften.

ur kommer sig detta Förutom att den samägda

H

bilen är något krångligare att komma den - Delad bil dubbel glädje måste bokas och nyckeln ska hämtas så blir - kostnaden för att köra bil så mycket tydligare för den De samägda bilarna kräver, till skillnad från enskilt ägda

samägda bilen som man bara betalar för när man använ- bilar, att bilisten planerar sin i förväg. De spontana resa der den. Det kostar mellan 185 och 220 kronor per dag att färderna bilägare kan hänge sig åt, får den kooperative som hyra en bil och den ska tankas full innan den lämnas åter. bilisten avstå ifrån. Denna skillnad kan del vara en av Den som istället äger sin bil blir inte samma sätt varse förklaringen till det klena intresset för bilkooperativ, samti-

kostnaden för varje resa. Bensinen utgör bara en liten del digt det är anledningarna till att kooperativt bilsom en av av den verkliga kostnaden för en resa. Tre fjärdedelar av ägande kan minska miljöbelastningen jämfört med enskilt

kostnaderna betalas vid andra tillfällen än själva bilresan ägande. Det har föreslagits att kommunerna, del i sin som en och utgörs av avskrivning, räntor på lån, skatt, besikt- trafikpolitik skulle medverka till att bilkooperativ bildades. ning, försäkring, underhåll, tillbehör, reparationer, ga- En allmän övergång från enskilt bilägande till kooperativt

rage, däck osv. ägande skulle kunna minska vägtrafiken och därmed beho- Den som äger sin egen bil måste betala de tunga fasta kostsamma vägbyggen. Dessutom skulle kollektivvet av kostnaderna, men när man väl gjort det blir marginal- trafiken få flera trafikanter. Bilkooperativ skulle kunna uppkostnaden per extra kilometer ganska låg. Att äga bil särskilda förmåner gratis parkering, hjälp muntras genom privat uppmuntrar på så sätt till mera bilåkande. med bokning bilar eller liknande. av

81 6 12-0576

KRETSLOPP SOU 199242

VISIONENS BETYDELSE l energiplanen och miljövårdsprogrammet kommer kommunens ambi- OCH EXEMPLETS MAKT tion till uttryck genom åtgärdsförslag för att

- minska miljöpåverkan

° minska energiförbrukningen

° öka användningen av flödande energikällor.

öka användningen av andelen träbränsle i kraftvärrneverket. °

När det gäller kraftvärmeverket är målet mycket högt ställt att nå upp till minst 50 procent träbränsle i den fastbränslepannan under perioden nya fram till 1994. Det mindre utsläpp svavel och kvicksilver än torv och ger av BOTHUNBERG-FREDRIKHOLM kol. Det ger heller ingen ökning av atmosfärens koldioxidhalt. Under 1992 ska energiplan arbetas fram. En målsättning är en en ny

HANDI.A

konkret styrning mot flödande energikällor. När det gäller avfall från hushåll och industrier är kommunens mål en

MILJO

planering som syftar till att minska avfallsmängden, dess hälso-och miljöstörande effekter samt till att behandlingsresurserna utnyttjas optimalt.

VÄNLIGT För att uppnå detta anser man att avfallet ska betraktas som en resurs.

Kommunen bör därför satsa största möjliga återvinning genom källsor- VARDAGSHANDBOKBÄTTRE FÖR EN MILJÖ JAannas YADE 004UIOKADE UPPLACAN tering. Ett mål är att under perioden 1990-94 minska den sammanlagda mängden avfall som deponeras till 50 procent.

Åtgärderna avfallsområdet är många. I miljövårdsprogrammet anges

17 åtgärder, varav 12 är högprioriterade. Bland dem kan noteras att användningen av engångsmaterial inom kommunala organ ska minska eller upphöra, att kampanjer för inlämning av miljöfarligt avfall genomförs återkommande i bostadsområdena och att kommunen utreder differentierad taxa för hushållsavfall för att stimulera hushåll och företag att NU TOTALT ,190 OOOEX avfallet. En samlad avfallsplan har tagits fram och renhållningsseparera NATURSKYDDSFÖRENINGIN verket har genomfört en lyckad kampanj för att stimulera sopsortering. Tillsammans med handeln i Örebro har kommunen genomfört Naturskyddsföreningens en konsumenthandbok Handla kampanj för miljövänlig handel, där man fokuserat användningen av miljövänligt har elat viktig kemiska medel i hushållet och deras belastning miljön. Kampanjen går s en roll för de hushål skampanier under Svarta listan och är överenskommelse med detaljhannamnet en bedrivits i Orebro. som deln med målet att begränsa andelen miljöfarliga produkter i varusortimentet inom livsmedels-, bilvårds-, färg- och byggbranschen. Kampanjen blev mycket uppmärksammad och fick efterföljare andra håll i landet. Tillsammans med Svenska naturskyddsföreningens kampanj Handla miljövänligt, har detta medfört en ökad medvetenhet bland kommunmedborgarna den enskildes ansvar för miljöpåverkan och hur konsuom menten sitt val produkter kan påverka miljön. Genom det här genom av samarbetet med detaljhandeln har relativt stora miljövinster uppnåtts. På ett år minskade antalet miljöskadli ga produkter med tre fjärdedelar genom att tillverkarna ändrade det kemiska innehållet i produkterna. Några leverantörer har också slutat importera varor som innehåller farliga ämnen. Andra exempel det praktiska miljöarbete pågår i Örebro är t.ex som arbetet med förbättra vattenkvaliteten i Svartån, är Örebros att som vattentäkt. Där arbetar med att införa s.k buffertzoner, områden längs man

SOU 199242 KRETSLOPP

vattendrag med begränsningar i markanvändning. Det sker för- VISIONENS BETYDELSE genom handlingar med lantbrukare och markägare för att förmå dessa att skydda OCH EXEMPLETS MAKT vattnet från läckage av näringsämnen främst kväve och fosfor och av bekämpningsmedel. Ett annat initiativ är bildandet Örebro miljövårdscentrum 1985. Här av bedrivs giftfri trädgårdsodling och alternativa odlingsmetoder provas liksom kompostering. Genom studiebesök från daghem och förskolor förs kunskap om ekologiska samband och lagar ut till de unga. Ekologibussen är ett privat initiativ, som gett kommunens skolbarn möjlighet att komma ut i naturen för att plats lära kretsloppets teori. Kommunen har också sedan 1985 regelbundna samråd med alla miljöoch naturföreningar genom ett naturvårdsråd vari intresserade föreningar ingår. Här diskuteras olika planer och förslag som olika sätt kan påverka kommunens flora och fauna och den biologiska mångfalden.

Avfallssorteringen görs i fyra huvudfraktioner Batterier, BATTERIER - TIDNINGAR Tidningar, Oförgat glas och Färgat glas.

KRETSLOPP SOU 199242

VISIONENS BETYDELSE

MLUÖPROJEKT

OCH EXEMPLETS MAKT

GOTE BORG

- EN KATALYSATOR

1987 tillsatte regeringen en särskild delegation med namnet Miljöprojekt Göteborg. Delegationens mål var att presentera en plan för hur miljön i Göteborg kunde förbättras väsentligt inom tio år. Traditionellt har miljöinsatser genomförts med stöd av lagen eller under hot om ny lagstiftning. Miljöprojekt Göteborg valde en ny strategi för sitt arbete MILJÖPROJEKT GÖTEBORG Låt oss komma bort från ställningskriget Om myndigheter och miljöorganisationer fortsätter betrakta industrin som fiender, så är det svårt att uppnå några resultat. Se inte bara till svårigheterna, sök istället efter samarbete där det finns möjligheter. Vi har ett problem, låt oss lösa det tillsammans

Miljöprojekt Göteborg definierade tre viktiga problemområden -trafiken, utsläppen av kolväten från oljehantering och raffinaderier och användningen av kemikalier i samhället. De största problemen är inte längre utsläpp från industrin i samband med produktionen utan själva produktionen och produkterna. Mängden miljöstörande ämnen som går med produkterna har uppskattats vara 100 gånger större än utsläppen i tillverkningsindustrin. Miljöproblem som orsakas kemikalier löses inte alltmer sofistikerad reningsteknik.

FOR ETT RENARE av genom en

Källan måste angripas ett ekologiskt kretsloppstänkande, byggt -

HISINGEN resursutnyttjande och återanvändande måste tillämpas.

Miljöprojektet verkade som katalysator för miljöarbetet i Göteborg och SSM samarbete inleddes med Volvo, liksom med en rad andra företag. Man gick Miljöprojekt Göteborg för ett igenom lista med miljöfarliga ämnen och gemensamt utarbetades - en renare Hisingen, slutrapport från med handlingsplaner för hur dessa ämnen skulle undvikas eller ersättas delegationen. mindre miljöfarliga. Arbetsmodellen med direkta kontakter med tillverkarna gav goda resultat. Som exempel kan nämnas att landets största tillverkare av tvättmedel för textilier nu producerar helt nya, miljöanpassade tvättmedel, och att Volvo mål har att få bort kadmium, kvicksilver, som asbest och krom från tillverkningsprocessen och produkterna. Göteborg är hamnstad och ett de större rederierna är Stena Line,

en av

med både färjetrafik och interkontinental lasttrafik. Stenafarty g angör och avgår från Göteborg 20 gånger dag året runt. Mer än fem miljoner per passagerare transporteras med färjelinjer till Danmark och Tyskland. Rederiet har utarbetat ett miljöprogram. Ett projekt som ingår är att utveckla ny teknik för att rena dieselavgasema. Lågsvavlig olja utnyttjas sedan 1989 vilket innebär en minskning av svaveldioxidutsläppen med l 600 år. Vid kaj används inte längre ton per dieselgeneratorer för att alstra elektricitet utan istället utnyttjas landanslutning.

sou 10924 KRETSLOPP

Med sin stora hamn, raffinaderierna och de många industrierna möter Göteborg en rad miliöutmaningar. Miljöprojekt Göteborg analyserade del dessa en av problem och nu gäller det genomförandet rad av en åtgärder för Göteborg att ge en bättre miljö.

Foto PETER ÅHREN

KRETSLOPP sou A|99242

VISIONENS BETYDELSE Avloppsvatten, avfall och oljespill tas om hand i slutna processer. OCH EXEMPLETS MAKT Kemikaliehanteringen ombord har setts över vilket medfört att antalet kemiska produkter har minskat från 156 till 10. Produktsortimentet alltifrån plastpåsarna i taxfreeshopen till pappersservetterna i restaurangerna har valts med miljöhänsyn.

KONSUMENTERNA HAR MAKT

Även kommunens miljövårdsarbete har fått inriktning. Miljöeget en ny problem förbundna med produkterna och konsumtionen av olika produkton år ter växer i betydelse. Därmed är miljöarbetet i en ny fas. Man måste angripa källan till miljöproblemen istället för att bara rena utsläppen från produktionen. Göteborgs stad har drivit flera större miljökampanjer med information 80 till alla medborgare. Den första av dessa Lev som du lär informerade - hur kemikalier påverkar miljön och om vad den enskilde kan göra för om att minska resursslöseri och giftspridning. Råden var enkla-välj returflaskor istället för engångsförpackningar, köp oblekt toalettpapper etc. Alla skulle 60 kunna följa råden utan alltför stora uppoffringar. En kampanj för källsortering och separat insamling av glas, papper, batterier och miljöfarligt avfall drivs intensivt. En verksamhet har också byggts upp med ett antal 40 miljöbilar bestämda dagar finns i bostadsområden. Vid miljöbilen som kan hushållen lämna allt miljöfarligt avfall från överblivna målarburkar -

till lysrör och kemikalier.

20 Ar 1990 nåddes alla hushåll i Göteborg miljökatalog, utgiven av en av kommunen. De flesta Göteborgare är miljömedvetna och vill vara l miljövänliga alla vet inte hur man skall göra. Katalogen innehåller råd - - men . . hur kan rent utan starka kemikalier, ofta med hjälp av beprövade 1986 1987 1988 1989 1990 om man metoder. Där finns också en lång rad namn tvätt- och rengöringsmedel Insamlingen använda väckte uppseende, bl.a. av som utgör bra miljöval. Miljökatalogen angreps batterier har varit framgångsrik. den hårt kemikalieindustrin men det gjorde folk miljömedvetna. av - Göteborgs kommun har fortsatt med två projekt som följer synsättet att angripa miljöproblemet vid källan Kemikaliesvepet och miljömedveten upphandling. Erfarenheter både från Sverige och andra länder visar att konsumenterna har en stor makt över tillverkarna. Konsumentinformation om olika produkters miljöpåverkan är ett sätt att nå resultat. Ett annat sätt är med hjälp av lagen.

KEMIKALIESVEPET

Kampanjen Kemikaliesvepet utgår från kretsloppstänkandet. Det övergripande målet är att kraftigt minska användningen av miljöfarliga kemikalier i Göteborg. Lagen kemiska produkter säger att den som importerar, tillverkar om eller använder kemisk produkt också ansvarar för att den inte skadar en människor eller miljö. Myndigheternas upgift är att se till att företagen tar

SOU l992z42 KRETSLOPP

detta ansvar för sina produkter. I verkligheten fungerar inte detta. Det finns VISIONENS BETYDELSE många företag som använder farliga kemikalier och butikshyllorna OCH EXEMPLETS MAKT saknas det inte miljöfarliga produkter. Lagen innefattar också utbytesregeln. Denna innebär att av två likvärdiga produkter skall den minst miljöfarliga användas. Utbytesregeln används för att snabbare minska användningen av miljöfarliga kemikalier i Göteborg. Kemikaliesvepet arbetar många fronter och med många olika medel. Information till hushållen är väg att minska användningen vissa en av kemikalier. Där fortsätter projektet i samma anda som Lev som du lärkampanjen och Miljökatalogen. Men viktigare är kanske det direkta samarbete som Kemikaliesvepet

mgkg torr substans

Kadmiuminnehållet i avloppsslammet har reducerats kraftigt bI.a. som en följd av en 1976 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 rad kampanjer.

inlett med tillverkarna, handeln och de större förbrukarna. Ett av de konkreta projekt man inlett gäller biltvättmedel. I Göteborg förbrukas årligen 300 000 liter koncentrerat biltvättmedel som innehåller aromater, lösningsmedel, tensider och komplexbildare. Ett av de lösningsmedel som används är lacknafta. Den årliga förbrukning av biltvättmedel ger ett utsläpp på l00 ton lacknafta till luften. Kemikaliesvepet har tagit fram en kravspecifikation ett miljövänligt biltvättmedel. Det innebär i korthet att inga av de ingående kemikalierna får vara miljöfarliga, dvs. vissa krav giftighet, nedbrytbarhet och bioackumulation måste uppfyllas. De får innehålla högst 5 procent lösningsmedel och högst 5 procent tensider. Flera tillverkare har nu tagit fram nya biltvättmedel. Istället för lacknafta som verksam beståndsdel används mikroemulsioner baserade paraffin eller rapsolja. Kemikaliesvepet har inlett ett samarbete med biltvättama och de flesta

KRETSLOPP SOU 199242

VISIONENS BETYDELSE kommer att testa de miljögodkända biltvättmedlen. Kommunens nya OCH EXEMPLETS MAKT personal mäter utsläppen från biltvättarna och kontrollerar tvättresultatet. På liknande sätt har Kemikaliesvepet gripit sig an problemet med luftföroreningar från den dieseldrivna trafiken. Den dieseldrivna trafiken är idag det stora problemet och den trafik som mest förorenar luften i Göteborg. De svenska miljömyndighetema har delat in dieselbränslena i tre miljöklasser. Eftersom diesel är en kemisk produkt, faller användandet under Lagen kemiska produkter utbytesregeln. Alltså måste alla som om använder diesel övergå till det från miljösynpunkt bästa dieselbränslet, ansåg Kemikaliesvepet. Uppmaningen från Kemikaliesvepet till både kommunala förvaltningar och privata företag resultat. Alltfler övergår gav nu till det mer miljöanpassade dieselbränslet.

KOMMUNEN SOM KONSUMENT

Det gäller att leva som man lär. Göteborgs kommun är en stor konsument olika produkter och har total upphandling mellan 1-2 miljarder av en kronor år. Redan under 1970- och 80-talen fattades ett antal beslut där per miljöanspekten avgörande. Några exempel dessa beslut är att var

endast lågsvavlig olja skulle få användas vid energiframställning - - samtliga bensinfordon som inköps skulle vara försedda med katalysatorer dvs. innan detta blev lag i Sverige 1989 samt vara icke-metallicfärgade - blyfri bensin och lättdiesel skulle användas för kommunens fordon

År 1990 Göteborgs kommunfullmäktige handlingsprogram för antog ett miljömedveten upphandling. Göteborg var därmed den första kommun i landet beslutade ge miljöaspekten en särskild tyngd i samtliga inköp. som Konsumentledets betydelse i miljöprocessen kan inte underskattas och Göteborg är en stor konsument. Man kan direkt påverka producenter att ta fram mer miljövänliga produkter. Kommunen tog ett helhetsgrepp med synen att en produkts miljöpåverkan måste beakta hela perpektivet från råvara till avfall. Detta innebär att

- produkterna vid tillverkning och under sin omloppstid skall ge upphov till så lite miljöskador som möjligt, när man beaktar hela processen från tillverkning, konsumtion till slutlig destruktion - produkterna skall inte vara skadliga för konsumentemaanvändarna arbetsmiljöaspekten ° produkterna skall som avfall helst vara biologiskt nedbrytbara eller kunna återanvändas produkterna skall både vid tillverkning och användande bygga på resurssnålhet råvaror och energi av

sou 199242 KRETSLOPP

tonår VISIONENS BETYDELSE OCH EXEMPLETS MAKT

T

ç.1

8000 Svoveldioxid

6000 Kvöveoxü

2000 Svaveldioxid och kvöveoxid från Göteborgs fiörrvörmeverk har o reducerats som en följd av olika 1978 1984 1988 1990 reningsårgörder.

Avsikten med kommunens handlingsplan är att få igång ett kreativt miljötänkande hos producenter och leverantörer och att själv bygga upp en kompetens för att kunna välja de varor som ger minst miljöskador. För att få ett bättre beslutsunderlag i samband med inköp kräver kommunen en miljövarudeklaration från alla företag. I deklarationen måste leverantör bl.a. redogöra för innehåll vissa riskkemikalier, typ en av av förpackningar, distribution etc. Göteborgs kommun har dessutom fattat en rad delbeslut om att produkter som innehåller vissa riskkemikalier inte skall köpas in. Hit hör t.ex. produkter som innehåller freon eller där freon används vid tillverkningen, produkter med l l-trikloretan ett vanligt lösningsmedel som finns i en , mängd olika produkter. Trikloretan bryter bl.a. ner det skyddande ozonskiktet. Kommunen har också bestämt att inte köpa in möbler och byggmaterial av tropiska regnskogsträd, om man inte kan visa att materialet kommer från ett uthålligt skogsbruk. En ny miljömedvetenhet har fått fäste i Göteborg hos både industrin, biltvättaren, lastbilschauffören och konsumenten och en ökande insikt om att den enskilde har ett ansvar för att förbättra miljön. I arbetet för en uthållig utveckling i Göteborg behöver alla delta, såväl industrierna som invånarna.

KRETSLOPP SOU 199242

TIMRÅ

VISIONENS BETYDELSE OCH EXEMPLETS MAKT

SANERAR

GAMLA

-

INDUSTRIOMRADEN

Timrå är en kommun med ca 19.000 invånare och ligger i norra Sverige

längs med Östersjökusten. Regionen kring Timrå är idag ett av Sveriges

mest industraliserade områden. Stora skogar, flottleder och goda hamnförhållanden var de viktigaste förutsättningarna för regionens industrialisering. Industrialiseringen i regionen lång historisk tradition. har en Redan 1500-talet fanns det vattensågar vid de mindre vattendragen en bit in i landet. Fyra generationer Timråbor har vant sig vid att kusten tillhör industrin, och regionen har fått rykte om sig att vara en av Sveriges mest förorenade. För att komma tillrätta med de allvarliga miljöproblemen i Timrå kommun och den närliggande kommunen Sundsvall, tillsatte regeringen 1989 en delegation Miljöprojekt Sundsvall-Timrå. Delegationen fick i uppdrag att kartlägga miljösituationen i regionen och föreslå ett tioårigt åtgärdsprogram. Delegationen bestod av lokala politiker och industriföreträdare och särskilda experter för olika delområden. Ett moment i delegationens arbete var att kartlägga riskerna med gamla industriområden där miljöfarlig verksamhet bedrivs eller har bedrivits. På flera av dessa platser finns också gamla deponier av miljöfarligt avfall. För varje inventerat industriområde har det gjorts en riskbedömning syftar till att identifiera och värdera de miljö- och hälsorisker som som finns kvar. Riskbedömningarna grundar sig inventeringar plats, kunskap om industriella processer, olika ämnens farlighet, historiska dokument m.m. De risker har bedömts i utredningen är

Mil|prekt bnni-rimra som

gav sina rekommendationer i - Kemiska risker som frät- och brännskador, förgiftningar, cancer, påverrapporten Rent till 2000. kan fosterskador arvsmassan, m.m. - Geologiskageotekniska risker som ras, erosion och skred. ° Andra fysiska risker som olycksrisker grund av övergivna och förfallna byggnader, kajer, maskiner och avfall i områdena. Resultatet av inventeringen visar att fysiska risker som murkna kajer, pålning, förfallna hus och diverse skrot finns i samtliga områden. rester av Dessa risker är relativt lätta att eliminera. De kemiska riskerna är betydligt svårare att bedöma och åtgärda. Det är områden där det funnits massa- och pappersindustrier samt kemiska och mekaniska industrier har fått de som högsta riskklassificeringarna. För att sanera de värst utsatta områdena krävs olika former av efterbehandling. Efterbehandling är ett samlande namn alla åtgärder som vidtas för att begränsa eller undanröja spåren av en tidigare markanvändning. Man ser då till den effekt som de kvarvarande miljöstörningama har

SOU l992z42 KRETSLOPP

Den gamla industriepokens död symboliserad av s röngningen

kokeriet vid suiiilfabriken i

av Fagervik. Nu väntar uppröiningen

Foto SUNDSVALLSTIDNING

Ostrandsfabriken fördigbyggd under 1980-talet ör nu en av världens modernaste massafabriker. Avancerad teknik ger lö re energiåtgång och bättre mi iö.

KRETSLOPP SOU 199242

KLASSIFICERINGSSYSTEM FÖR MIUÖRISKER VISIONENS BETYDELSE Inom SundsvalI-Timråproiektet utvecklades ett system för OCH EXEMPLETS MAKT klassificering av miliörisker.

Klass Risknivå Rekommendationer

l mycket hög Undersöka och anal riskerna i detalj. sera

Elterbehandlings- eller skyddsåtgärder behövs

troligen oavsett den framtida markanvändningen.

2 hög Undersöka området noggrant. Åtgärder kan behövas

speciellt vid förändrad markanvändning.

3 mellannivå Undersöka och bedöma riskerna. Troligen ör Foto SUNDSVALLSTIDNING omfattande åtgärder inte nödvändiga.

4 låg Utilrön vad ör känt behövs endast enkel som nu en undersökning och inga skyddsåtgärder

människa och miljö. Efterbehandlingen får i sig inte ge upphov till nya miljöproblem. Många gånger kan det vara lämpligast att låta föroreningarna ligga kvar och kapsla in dem för att begränsa spridningen. Ett annat sätt är att se till vilken markanvändning området är lämpligt för ur andra aspekter och vidta de efterbehandlingsåtgärder som krävs. Då räcker oftast inte inkapsling eftersom det då oftast krävs schaktning, pålning och fyllning. Delar av sådan efterbehandling måste betraktas som exploateringskostnader.

Olika metoder som kan bli aktuella är

° begränsa markanvändningen, exempelvis förbud mot schaktning och bebyggande

- ta bort förorenade jordmassor skärma genom övertäckning och inkapsling så att utläckage av ° av miljöfarliga ämnen stoppas eller avgifta, s.k. dekontaminering, för att oskadliggöra föro- - sanera reningarna.

RENT TILL 2000

Nu börar städningen efter gamla örsyndelser. Stränder Hur undviker då framtida problem man och gamla industritomter Bästa sättet att lösa ett problem är givetvis att se till att det aldrig uppstår. behöver städas upp för att

Påståendet är självklart, men det innebär, att man från vaggan till graven

undanröja risker för allmänheten. måste till att produktion och produkt är så lite miljöstörande som se möjligt. Om minskar hanteringen av tungmetaller, lösningsmedel man minskar miljöstömingama och därmed också behovet av efterbem.m. handling. Historien Tirnrå-Sundsvallsregionen visar med önskvärd tydlighet om att ingen verksamhet är för evigt. Den som 1950-talet skulle ha blickat

ut över älven Ljungans mynning vid Östersjöns strand med bl.a. tre stora

massafabriker och påstått att det skulle vara öde och tyst om 20 år, skulle

knappast ha blivit trodd.

SOU 199242 KRETSLOPP

Ett av de stora problemen vid riskbedömningama har varit att informa- VISIONENS BETYDELSE tionen om tidigare verksamheter är mycket dålig. Om i efterhand vet OCH EXEMPLETS MAKT man var farliga ämnen har hanterats kan den yta som måste undersökas begränsas. Det har också visat sig att dokumentation ledningar, av sedimenteringsbassänger m.m. är nödvändig för att i efterhand kunna säkert bedöma miljöriskema. Miljödelegationens resultat rapporterades i december 1990 i allmän en miljöplan för de två kommunerna, Rent till 2000. Planen olika tar upp förslag för att uppmuntra till högre ambitionsnivå och högre standard i miljöarbetet. Planen ger en bred, omfattande syn på miljön i kommunerna. Delegationen bedömde att de största insatserna behövde göras inom följande områden

- Rensa upp bland gamla synder. Till syndema hör industriemas rester på Sundsvallsbuktens bottnar och stränder och höga halter miljögifterna av kvicksilver och cesium i insjöfisk. - Minska störningarna från trafiken grund av avgaser och buller. - Minska avfallsmängder och utsläpp till luft och vatten från de stora processindustriema och kommunala anläggningarna. - Värna om skogs- och jordbrukslandskapen och deras växt- och djurliv. ° Öka kunskapen och medvetenheten om miljöfrågorna.

Delegationen ansåg att huvudansvaret för att de uppställda miljömålen skall uppnås åvilar i första hand den kommunala politiska ledningen, företagsledningarna vid de fyra största företagen inom kommunen och staten vad gäller de stora transportnäten. För att lyckas genomföra alla förslag som tagits fram inom Miljöproj ektet behövs medverkan av alla. Kommunernas nämnder och förvaltningar har en nyckelroll i det fortsatta arbetet. Flera statliga verk har ett stort ansvar för att Milj mål skall kunna nås. Insatser är nödvändiga vid både stora och små företag. Ideella organisationer kan också bidra med upplysning och utbildning. Kommuninvånarna kan bidra genom att anpassa sina levnads- och köpvanor till vad miljön kräver. Miljödelegationens plan kan ses som inledningen till tioårig stafett. en Den innehåller en mängd stafettpinnar som överlämnas till olika parter i och utanför regionen. För att följa upp arbetet föreslås att kommunen

upprättar årliga miljöbokslut där utvecklingen redovisas för kommun-

medborgare, politiker och företag. Delegationen ansåg också att miljöplanen kan grund för ett vara samhällskontrakt i Timrå en överenskommelse där parterna i regionen pekas ut, förklarar sig beredda att arbeta för det gemensamma målet Timrå kommun det samarbete, kommer till uttryck i kontrakanser som tet som undertecknats av kommunerna, industrin och kommunmedborgama, vara det viktigaste som kommit ut av Miljöprojektet Sundsvall-Timrå. Målet är att lösa miljöproblemen i regionen före år 2000.

KRETsLoPP sou 199242

OO O

RN E

ovE RTo A

STARTEN FOR

EN

-

EKOKOMMUNRORELSE

Ekokommunbegreppet lanserades 1980 i Norden genom den finska kom- Suomussalmi. Tre år senare, 1983, introducerades begreppet i den munen svenska kommunen Övertorneå. Dessa två kommuner under några år var de enda ekokommunerna i Norden. Bakgrunden var likartad i bägge kommunerna. De är typiska glesbygdskommuner i ett nordligt klimat. Utflyttningsvågen under 1960- och 1970-talet hade slagit hårt i de bägge bygdema. Arbetslösheten var i ett nationellt perspektiv hög. Inom kommunerna hade inre omstrukturering skett så att centralorterna vuxit snabbt en samtidigt som byarna utarmats kraftigt. I bägge kommunerna befann man sig i mycket utsatt situation, där man prövat allehanda traditionella en angreppssätt, utan att lyckas vända utvecklingen. Detta kanske kan men förklara varför man just i dessa kommuner frestades att pröva nya okon-

KRAFT

ventionella metoder. Övertorneå kommun deltog under åren 1983-85 i ett nationellt projekt kallat Kommunerna och framtiden. Inom ramen för detta projekt utvecklades ekokommuntanken som en samlande utvecklingsstrategi för kom-

munen. Någon utvärdering av kommunens utvecklingsarbete har hittills inte

ÖVERTORNEÃ gjorts, men det står ändå klart att kommunen befinner sig i ett gynnsam-

läge än man gjorde 1983. Bygden har fått nytt liv. Hundratals nya Iluc rön uvu.u notor rönuinlucsuvn. mare nu arbetstillfällen har skapats bl.a. genom många nystartade småföretag. Den s.k. altemativodlingen har vuxit starkt. En ekoby har byggts och ett Vöxtkraft om polcirkeln hälsohem har etablerats. Den tornedalska kulturen upplever renässans, norr en med allt vad det innebär av ökat självförtroende och lokal självtillit. Sammantaget har pessimismen förbytts till ett betydligt positivare samhällsklimat. Vad är orsak och verkan kan naturligtvis diskuteras, som ekokommunbegreppet har haft stor betydelse som samlande men en utvecklingskraft för kommunen. Det var i hög grad ambitionen att skapa nya varaktiga sysselsättningstillfällen motivet till ekokommunsatsningen i Övertorneå. som var Man hade relativt oförstörd natur, som kommunens invånare i hög grad en beroende Dels jord- och skogsbruk fortfarande starka näringar var av. var många fick sin direkta försörjning från. Dels var och är naturen i som Övertorneå skafferi många utnyttjar ett extra tillskott i ett som som försörjningen. Jakt, fiske och bärplockning är exempel verksamheter fortfarande betyder mycket för många invånares försörjningsförsom måga. Den s.k. informella sektorn är således stark, där närheten till naturen också präglar hela livsstilen.

SOU 199342 KRETSLOPP

Foto EIVON CARLSON Den orörda Torneölven lockar turisterna både dör den flyter stilla vid Hedenöset och där forsarna bjuder in till kanotslalom.

KRETSLOPP SOU 199242

VISIONENS BETYDELSE I ekokommunkonceptet utgick man ifrån den fina miljön, den lokala

OCH EXEMPLETS MAKT näringslivsstrukturen och den lokala livsstilen som den bas som

utvecklingstrategin skulle byggas på. Genom ett samspel med naturen

skulle även arbetstillfällena skapas.

Prefixet eko, till att börja med var en förkortning av ekologi, korn som ett tidigt stadium att också stå för ekonomi. Eller som det uttrycks i

handlingsprogrammet Stiftelsen Ekotopen i Övertorneå från 1986

Ekonomisk utveckling och ekologisk balans ska således förenas i en

och utvecklingsstrategi. Detta tror vi är det bästa sättet att dra samma nytta kommunens fördelar och åstadkomma en utveckling av bygav den.

SAMARBETE MELLAN LIKASINNADE

Det arbete inletts i Övertorneå kring att utveckla ett ekokommunkoncept som FÖLJANDE FEMTON KOMMUNER har fått efterföljare i andra delar av landet. Ett nätverk har bildats för DELTÅR | projekt Ekokommuner där ett femtontal kommuner deltar EKOKOMMUNPROJEKTET - Erfarenheterna från arbetet hittills med ekokommunprojektet kan sam-

manfattas i följande punkter Kommun Antal inv.

Hällefors 9 500 Ekokommunbegreppet samlande övergripande vision frigör - som Kungsör 8 500 Genom alla drar håll utvecklingskrafter i kommunerna. att samma

Lindesberg 25 000 underlättas utvecklingsarbetet. Ljusnarsberg 6 500 likasinnade kommuner ekokommunema,

- Samarbetet mellan som Nora 10 500 fruktbar kunskaps- och erfarenhetsspridning mellan kommuöppnar en

Nynäshamn 21 000 trots att de geografiskt, kulturellt och strukturellt kan ha mycket

nerna, Orsa 7 300 olika karaktär. Ekokommunerna börjar också uppleva att man gemen-

samt utgör maktfaktor kan påverka samhällsutvecklingen natio-

Smedjebacken 13 300 en som

nellt. Sala 21 000

Sorse|e Ekokommunkonceptet bryter den traditionella sektorsuppdelningen i 4 000 samhället, och medför lättare kan angripa strukturella problem. Tierp 20 000 att man

Å andra sidan försvåras finansieringslösningar att helhetsprojekt

av Timrå 18 500 detta inte passar in någon av de samhälleliga sektorsorganens som Tranås 18 000 bord.

Uppsala kommun-

Projektets underifrån°-perspektiv har underlättat projektets möjlighedelsnämnden ° ter att förankras i de deltagande kommunerna. Med tanke kommuner-

Almunge-Knutby 16 000

olika förutsättningar har det varit nödvändigt att organisationssätt, nas

Övertorneå 6 000 prioriteringar och strategival kunnat fritt från uppifrån°-direktiv.

göras

Ett gemensamt erfarenhetsutbyte, med utbildning och rådgivning, är ° viktigt även i framtiden, måste utformas med största möjliga men flexibilitet för att passa kommunernas aktuella behov.

sou 199242 KRETSLOPP

VISIONENS BETYDELSE OCH EXEMPLETS MAKT

Grönsaksodling norr om polcirkeln med minimal användning av konst ödning och bekömpningsme el. Foto EIVON CARLSON

97 7 12-0576

DAGS FÖR

ANDUNG

För att åstadkomma

en hållbar

Stadsutveckling

måste

åtgärder

riktas såväl mot

lokal som

nivå.

global

SOU 199242

på hållbar Stadsutveckling innebär att livskvaliteten måste en

Kraven

förbättras för alla. Det kan bara uppnås i en världsordning där fattigdomen i världen har avskaffats. Med dagens snabba urbanisering i världen slum bor en snabbt ökande världsbefolkning i städernas under oacceptabla förhållanden. Miljö, utveckling och stadsfömyelse hör därför nära ihop. I ett ekologiskt perspektiv är dagens städer vare sig dessa ligger i - Sverige eller i andra delar världen inte långsiktigt hållbara. För att av uppnå en hållbar värld krävs därför förändringar i världens alla städer. För detta har alla ett gemensamt ansvar. Denna bok behandlar ett antal exempel nytänkande -tekniskt och organisatoriskt- för att lösa en del av våra stadsproblem. Andra länder med annan kulturell och historisk bagrund och med andra förutsättningar i övrigt måste självklart hitta sina egna lösningar. Men en sak bör dock vara gemensam för allt sökande efter nya stadslösningar sökandet efter lösningar som så långt det någonsin är möjligt sluter naturens kretslopp. I detta gemensamma sökande efter nya lösningar för städernas utveckling spelar det internationella samarbetet en betydande roll. Globalt och regionalt utbyte av erfarenheter liksom konkreta samarbetsprojekt är nödvändiga .

REGIONALT SAMARBETE

I EUROPA

Vid work-shop ett seminarium arrangerades inom ramen för en som Economic Commission for Europe, ECE, i Örebro 3 6 maj 1992, diskuterades strategier för hållbar stadsutveckling. Vid seminariet en deltog ett 50-tal experter från 15 länder, bl.a. de baltiska länderna. Dessutom deltog representanter från EG-kommissionen, OECD och FNs kommitté för bebyggelsefrågor UNCHSHABITAT. Syftet med seminariet att utbyta erfarenheter och diskutera hur olika var aktörer kan medverka för att utveckla städerna i en hållbar riktning. Diskussionen fördes inom fyra ämnesområden och en avslutande gemendiskussion med Sveriges mark- och planminister Görel Thurdin som sam ordförande.

Teman för arbetsgrupperna var

Tema 1 Stadsstruktur baserad ekologiska principer. . Tema Ett miljöanpassat, sunt och säkert byggande. Tema Ett hållbart boende baserat på samarbete mellan boende och förvaltare. Tema Kvinnors deltagande i planering, byggande och boende en väg mot hållbarhet

För att åstadkomma en utveckling mot ökad hållbarhet krävs en rad olika åtgärder riktade mot såväl den lokala nivån, som mot den nationella regionala och globala nivån. Alla dessa åtgärder måste bygga ett antal

principer vilka är allmänt accepterade som samhälleliga och Foto BOSSEJOHANSSON normer

därmed också vägledande när det gäller att utforma konkreta styrmedel. Ordförandebjld från ECE- Vid seminariet diskuterades ett antal sådana vägledande principer bör seminariet i Orebro, med slottet i som

vara vägledande vid utformning av strategier för en hållbar stadsutveckling. bakgrunden. Från vänster till

De viktigaste dessa principer följande höger Sirkka Hautoiörvi ECE, av angavs vara Douglas Stewart Kanada, Görel

Tillgång till god miljö mänsklig rättighet bör omfatta alla Thurdin Sverige, Anne Querrien - en är en som Frankrike, Lisbeth Fall i samhället. Sverige och Nicholas Hanley

- Alla i samhället bör ha rätt till information och möjlighet att delta i EG. ges

KRETSLOPP SOU 199242

DA GS FÖR HANDLING beslutsfattandet demokratiska villkor. Kvinnornas deltagande bör NU uppmärksammas och stärkas. - ° Beslut och genomförande av åtgärder bör tas så nära de berörda som möjligt- den s.k. subsidiaritetsprincipen. - Kretsloppsprincipen bör vara vägledande när det gäller användningen av våra naturresurser och all användning av dessa bör ske inom ramen för vad människor och natur tål. - Förorenaren bör alltid vara betalningsansvarig. Substitutionsprincipen bör råda dvs. när från miljösynpunkt bättre ° - en produkt finns tillgänglig ska den ersätta en befintlig sämre produkt. - Den förebyggande principen och försiktighetsprincipen bör styra miljöarbetet.

På seminariet presenterades en rad exempel såväl problem som lösningar för att åstadkomma ett hållbart byggande och boende. Under diskussionerna framkom tydligt de olika förutsättningar som gäller i dagens olika delar av Europa vad gäller miljöproblem liksom resurser för att lösa dessa på. Miljökrav och utvecklingstakt måste självklart beakta dessa olikheter i förutsättningar. Medan problemen i väst fokuseras att ändra livsstil är problemen i öst snarast att bevara ett resurshusshållande tänkande när människors levnadsbetingelser förbättras. En vision som framkastades var att utveckla en ny form av kretsloppsbaserad marknadsekonomi. En grov indelning i fem steg mot en hållbar utveckling presenterades av en av arbetsgruppema. De olika stegen var följande

Steg 1 Okunskap. Miljöproblemen är okända. Steg 2 Ointresse. Man vet om miljöproblemen men bryr sig inte. Steg 3 Tekniktro. Man tror att ny teknik löser alla miljöproblem. Steg4 Mot hållbarhet. Omställningen av samhället mot en mer miljöanpassad utveckling har inletts. Steg 5 Absolut hållbarhet. Naturens kretslopp är helt slutna.

Ingen stad i världen har ännu nått det femte steget- och kanske det är en utopisk vision. Men att visioner är nödvändiga konstaterades på seminariet. Bristen visioner har i alltför många fall skapat felaktiga bebyggelsestrukturer som när miljöproblemen börjar bli tydliga är mycket svåra att förändra. Här har den fysiska planeringen en central roll för det är genom den som långsiktiga visioner kan formas och föras in i den lokala beslutsprocessen. I ordförandens sammanfattning av seminariet konstaterades att det behövs ett nytänkande vad gäller boende, byggande och planering en

rad olika områden. Den s.k Athen-deklarationen alla planerares bibel

som argumenterat för en funktionsuppdelning av staden med separering av bostäder och arbetsplatser måste exempelvis omvärderas. Brukama av bostäder måste också dras in i planeringen ett helt annat sätt än vad som

SOU 199242 KRETSLOPP

görs idag. En stor del av befolkningen, nämligen kvinnorna glöms alltför DA GS FÖR HANDLING ofta bort i planeringsprocessen. Kvinnor har ett vardagsperspektiv är NU som viktigt att ha med sig när byggnader och städer planeras och byggs. Exempel nya idéer och lösningar presenterades också seminariet. Men trots allt sker det mesta fortfarande inom relativt snäva perspektiv. Seminariet visade dock betydelsen former för regionalt utbyte av nya och samarbete alla nivåer. Allt ifrån globalt och regionalt, till den nationella och lokala nivån. Men det visade också att det inte räcker att fokusera de stora globala frågorna det är i verklig handling den lokala nivån som förändringar sker.

NÄTVERK

GLpBALA

MASTE ETABLERAS

Hittills har miljöpolitiken i mycket präglats av ett uppifrån-perspektiv. För framtiden behövs mer av ett underifrån-perspektiv där medborgarna blir aktörer istället för att enbart vara passiva åskådare. Den lokala nivån och dess organ för kommuner och städer får därmed ökad betydelse. Betydelsen av den lokala nivån för att möjliggöra en hållbar utveckling markerades bl.a. vid det internationella kommunförbundets, IULAs, In-

ternational Union of Local Authorities 30e världskongress i Oslo 1991.

Vid detta möte antogs en deklaration om miljö, hälsa och livsstil. Syftet med denna deklaration var att stimulera kommuner och städer att satsa en långsiktig och hållbar utveckling genom att miljö, hälsa och social rättvisa integreras i den ekonomiska utvecklingen. IULA-deklarationen framhåller särskilt vikten av ett ökat energisparande och energieffektivisering samt utveckling av förnybara energikällor som skadar hälsa och miljö minimalt. Vidare anges att klimatpåverkan måste minskas och åtgärder vidtas för att bevara kulturell och biologisk mångfald. Slutligen betonas att alla parter i samhället bör ha rätt att delta i beslutsfattande som påverkar miljö, hälsa och social rättvisa i samband med exploatering och samhällsbyggande. För att uppnå en hållbar Stadsutveckling krävs rad olika åtgärder och en där såväl den lokala nivån som den nationella, regionala och globala nivån samverkar. För vart och en av dessa nivåer krävs att globala nätverk etableras.

KRETSLOPP SOU 199242

IULA nätverk för

lokala

globalt

- ett

et internationella kommunförbundet, IULA, är ett

D

LOKALA OCH REGIONALA

internationelt organ för kommuner och städer runt ÅNGELÅGENHETER om i världen. Organisationen representerar ca 30 000

lokala organ från ett 80-tal länder. Vid IULAs 30e

världskongress i Oslo, i juni 1991, antogs en handlingsplan Garantera att alla intresserade parteri samhället har rätt a. för det lokala arbetet med att förbättra städernas miljö. att bli tillfrågade liksom att deltaga offentligt besluts-

fattande, som syftar till att ge miljö, hälsa och social

rättvisa högsta prioritet i beslut om exploatering och

HANDLINGSPLAN samhällsbyggande-

Det är alla lokala och regionala myndigheters rättighet och Utarbeta detaljerade planer för bärkrafti g utveckling av skyldighet att prioritera och besluta hur man skall till väga miljön och naturresurserna. All budgetering, investeför att uppnå bärkraftig utveckling. Bärkraftig utveckling ring, policy och administrativa beslut måste vara förenkommer att kräva att miljö, hälsa och social rättvisa integreliga med dessa planer. ras i den ekonomiska utvecklingen. Vi inser att framtidens

gemensamma miljö förenar lokala och regionala myndighe- O Etablera, och ett konsekvent och kraftfullt sätt verkter och därför uppmanar vi IULA-kongressens delegater att . ställa juridiska sanktioner; och förespråka att man inför förverkliga följande aktionsplan. effektiva straff och regler om skadestånd.

GLOBALA Använda ekonomiska incitament positiva och nega-

-- tiva i utövandet av miljöpolitiken. ANGELAGENHETER

e. Verka för att införa lokala mått på rrliljökvaliteten.

a. Stödja nationella OCh internationella åtgärder för att Utvecklainfonnationsprogramförattfrämjabärkraftig

förbättra energisparande och effektivt utnyttjande och utveckling av miljön och systern till stöd för hälsan. utveckla energikällor som är gynnsamma både för milj ön Mujtyoch hälsofrågor skam framhävas

och den mänskliga hälsan.

g Främja tvärsektoriell verksamhet och samarbeta med Verka för att användningen av ämnen som gör slut statliga offentliga myndigheter alla nivåer för att ozonlagret upphör. uppnå bärkrafti g utveckling och påverka milj ökvaliteten.

c. Förena nationella och internationella ansträngningar för

att minska halterna aV koldioxid, metan 00h andra Inleda samarbete mellan lokala myndigheter, arbets-

växthusgaser som orsakar uppvärmning av atmosfären. givar-och arbetstagareorganisationer, näringslivet och

olika samhällsgrupper för att så sätt kombinera Förena nationella och internationella åtgärder för att resurser och gräsrotsexpertis. Ett sätt att organisera minska utsläppet av luftföroreningar såsom kväveoxid, sådant samarbete är att inrätta lokala råd för bärkrafti g svaveldioxid och tungmetaller. utveckling. S Stödja åtgärder som syftar till att bevara kulturell och

biologisk mångfald och genetiska resurser samt bevara

betydelsefulla områden av urskogar och andra viktiga

biotoper inklusive djurlivet och människorna som bebor

dem.

sou 199242 KRETSLOPP

aktörer

Minska energikonsumtionen och anta energisparpro gram.

SPECELLA LOKALA OCH

Etablera och stödja en energiprispolitik som uppmuntrar REG|ONÅLÅ ÅTGÅNDEN energisparande, användandet av förnybara och

miljövänliga energikällor t.ex. solenergi.

a. Höja medborgarnas medvetande om hälsosamma livsstilar. Anta riktlinjer underlättar g Anta planer för markanvändning både landet °°n i som och belönar

hälsosamma va] och stadenlsom. syftar bevara hälsosamma naturliga

som gör dessa tm de Socialt mest

accepterade. Återhållsamhet när det gäller ohämmad eehümaneklrga Omêlvnlngar och Stoppa okoøntronenad

konsumtion skall aktivt uppmuntras i syfte att hindra nnvantav Wien- Sanana planer Sknne gynnalangslktlga

for kortsiktiga

Onödig användning av naturresurser och skadlig inver principer barkraftigutveckling snarare an

kan ekonomiska fordelar, och maste styras av behovet att naturen minska energiproduktionen. Skydda och utvidga

Stärka primärvården distriktsnivå, med ettintegrerat grönområden i städerna som en garanti för att männis-

förvaltningssystern, där både yrkesrnanniskor och lek- korna inte förlorar den känsla för naturen som är nödvän-

män inom många områden kan förverkliga förebyg- dig för det mentala OCh fysiska välbefinnandet. Dessa

gande åtgärder kommunnivå. riktlinjer måste koordineras med den kollektiva

trafikpolitiken, bostadsbyggande, social välfärd och främc. Utarbeta en omfattande strategi för främjande av hälsa jande hälsa av grundad på den globala strategin för hälsoskydd till år

2000 rekommenderad av WHO Den hälsofrämjande Förstärk kollektivtrafiken generellt och särskilt i städer-

strategin bör utveckla ledarskap for prirnarhalsovården, na, genom att förbättra effektiviteten och tillgängligheten

systematisk hälsoundervisning för alla, uppmuntra so när det gäller kollektiva trafiktjänster såsom järnvägar,

ciala nätverk och tillhandahålla arbetsscheman spårvägar, tunnelbana och bussar. Motverka och försvåra som syftar till att minska arbetslösheten. användningen av privatbilari städerna med alla lämpliga

medel. Inför riktlinjer för bl.a. fysisk planering och trafik- Förverkliga effektiv vattentillförsel, återanvändning planering främjar Stadsutveckling grundad som en och aVloppsVattenreningSprogram- Minska Varrenför- säker och transportinfrastruktur och låg efterfrågan ren lustema i samband med tillförsel 0Cl1 vidta vatten- Uppmuntra och stöd förflyttning till fots och transport

Skwdsårgärder- Skalle OehadmmistrariVa System 50m med cykel. Överväg införa trafikfria stadsornråden.

att utarbetats tillsammans med andra relevanta myndighe-

rer Skall garantera alla medborgare driekSVatten- Garantera medborgarna i städerna leva rätten att en trygg mlljo Stod fomyelse av gammal stadsmho pa Sa Satt att e. Minska avfallet och skapa medvetenhet om avfallet både fysisk planering, sociala relationer och hälsoaspekter som en resurs. Minska användningen av sådana resurtas tillvara på ett betryggande sätt. Traditionella arkitekser genom att anordna källsorterings-, återanvändningstoniska karakteristika måste levereras i största möjliga och komposteringspro gram. Hjälpa hushåll och företag grad. Hyresgäster har rätt att deltaga i viktiga beslut som att minska sin användning och att hindra den osäkra påverkar husstandarden, estetiska värden, kulturell idenhanteringen av farliga ämnen och föroreningar. Skaffa titet, etablerade sociala strukturer och mänskliga värden. tillräckligt med uppsamlingsplatser för material som

kan återanvändas. Anta en avfallshanteringspolitik som för återbeskogning Anta program trädplantering och och maximerar mänsklig hälsa och minimerar skadliga förbättra jordbruksmetoder för att stoppa ökningen av miljöeffekter och garanterar tillräcklig kontroll över de koldioxid i atmosfären. minskade avfallsmängder som transporteras över grän-

serna.

KRETSLOPP SOU 199242

REDAKTÖRENS

EFTERORD

och kommuner spelar en avgörande roll för utvecklingen av ett

städer

kretsloppstänkande tänk globalt och handla lokalt. Miljövårds- beredningen är regeringens organ för långsiktiga och strategiska som miljöfrågor har därför påbörjat ett projekt med inriktning vad som kan åstadkommas på lokal nivå när det gäller hållbar utveckling. Som ett första FRAMTIDENS STAD valt fram antal exempel på nytänkande, kring vilka steg har vi att ta ett Vilnhgpuuiiwnnllulullhclhl| mannu-ø--øzum-øøbø- nuovana-up- .noe-v denna bok är gjord. Vi att fortsätta detta arbete med mer fördjupade u.. avser analyser för att se på behov förändringar för att undanröja olika hinder av för en positiv utveckling.

Denna bok har utarbetats inom Miljövårdsberedningen i samarbete med Svenska Kommunförbundet. Från förbundets sida har Rolf A Karlson, Lars Fladvad och Eva Grundelius deltagit. Ett viktigt underlag för boken har varit Kommunförbundets serie Minirapporter om miljö och av naturresurser i fysisk planering. Som underlag för boken har Ros-Mari Edström, Eva Grundelius, Jan Lothigius och Bengt Persson skrivit olika rapporter som sedan bearbetats och redigerats. Rapporten bygger dessutom en rad dokument och Trç i UTE .ng-unna rapporter de redovisade projekten samt intervjuer med personer i om Kommunförbundets serie av kommunexemplen. Bland bakgrundsmaterialen bör särskilt nämnas miniropporter om miliö och i fysisk planering Moviums skriftserie Stad och Land, där flera av de projekt och idéer som naturresurser har utgjort eH viktigt underlag. redovisas i denna bok finns närmare beskrivna. En inspirationskälla i arbetet har också varit boken Daggmaskens dilemma idéer för en mer lä.kiiféiläf°áåáiixå ekologisk stad ett examensarbete från Chalmers tekniska högskola - DILEMMA ISBN 91-7032-612-6. H11 14. 1 w ri4Iii Li Bengt Persson har även medverkat i textredigeringen och som idégivare vid bokens illustrering. Illustratör för boken omslag och kapitelöppningar har varit Maria Udriot. Birgit Eliasson har ritat figurer. Huvudfotograf har varit Bosse Johansson. Ingvar Nilsson har varit teknisk redaktör. För översättning av den engelska versionen, ECOCYCLES The Basis of - Sustainable Urban Development, ISBN 91-38-13048-3, svarar Linda Schenck. Desktoparbetet har utförts av Dan Palmbrink Norstedts Tryckeri, också har tryckt boken. som

Ett stort tack till alla gjort det möjligt att producera denna bok som mycket kort tid.

Stockholm Maj 1992 Boken Doggmaskens dilemma inspirationskälla. Tommy Månsson - en

SOU 199242 KRETSLOPP

Foto BOSSEJOHANSSON Tommy Månsson vid modell er1 av Ladu årdsöngen i Orebro en sta sdel dör man försökt sluta naturens kretslopp.

KRETSLOPP sou 199242

I TID SE OCH INSE

Miljövårdsberedningen är regeringens råd i miljöfrågor. Beredningen ska söka miljöfrågor och tillföra arbetsformer till

av nya nya miljöarbetet. Den ska medverka till att korta avståndet mellan forskning, idéer och politiska beslut. Beredningen ska verka utåtriktat och bidra till att stimulera miljödebatten. Aktuella uppgifter för beredningen är att utveckla miljöarbetet inom strategiska områden ekonomihandel, trafik, utbildning som och forskning. Det internationella miljöarbetet är centralt i

beredningens verksamhet, bl.a. uppföljningen av FNs konferens om

miljö och utveckling.

Milj övårdsberedningens särskilda kretsloppsprojekt syftar till att

utveckla lösningar i samhället inom framför allt tätorter, transportoch varuområdet.

Miljövårdsberedningen anordnar seminarier och konferenser,

samt ut rapporter i Statens offentliga utredningar, SOU, och i ger

Miljövårdsberedningens egen rapportserie. Miljövårdsberedningen är kommitté inom Miljö- och natur-

en resursdepartementet och inrättades år 1968.

SOU 199242 KRETSLOPP

MILJÖVÅRDSBEREDNINGENS

LEDAMOTER OCH KANSLI

Ordförande Olof Johansson, miljöminister

Vice ordförande Görel Thurdin, mark- och planminister

Ledamöter Erik Arrhenius, professor Bert Bolin, professor Lennart Daléus, riksdagsledamot Sven-Olof Ericson, civilingenjör Malin Falkenmark, professor Carl Folke, filosofie doktor Arne Jernelöv, professor Thomas B. Johansson, professor Bodil Jönsson, filosofie doktor Per Kågeson, författare Anders Lindström, miljöchef Bengt N ihlgård, docent Håkan Nordin, konsult Catharina N ystedt-Ringborg, direktör Henning Rodhe, professor Göran Sandberg, professor Eva Selin, docent Peter Steen, forskningschef Ulf von Sydow, ordförande Björn Wallgren, avdelningsdirektör Anders Wijkman, generaldirektör

Kansli Gunnel Hedman, kanslichef Katrin Hallman, expert Tommy Månsson, expert Eila Larsson, biträdande sekreterare Susanne Wennerstein, biträdande sekreterare

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

Bundna aktier. [13] Frihet- kompetens. Grundutbildningens villkor ansvar -

EES-anpassning kreditupplysningslagen. [22] i högskolan. [1] av Konstnärlig högskoleutbildning. [12]

Socialdepartementet Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv

och möjligheter. [15] Psykiskt stördas situation i kommunerna Uwärdeñng försöksilerksalnhele med 3498 probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] aV -en yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Psykiatrin i Norden ett jämförande perspektiv. [4] - Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. [38] Kroppen efter döden. [16]

Den sista undersökningen obduktionen i ett -

psykologiskt perspektiv. [17] Jordbruksdepartementet

Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] - Statens hundskola. Ombildning från myndighet till

aktiebolag. [20] Kulturdepartementet

Bostadsstöd till pensionärer. [21] rundradiosändningar. [10] Ett nytt bolag för

Rätten till folkpension kvalifikationsregler i Lagstiftning satellitsändningar TV-program. [31] - om av internationella förhållanden. [26] Radio och TV i [36] ett.

Smittskyddsinstitutet- ny organisation för Sveriges

nationella smittskyddsfunktioner. [29] Arbetsmarknadsdepartementet

Psykiatrin och dess patienter levnadsförhållanden, - Kompetensutveckling en nationell strategi. [7] vårdens innehåll och utveckling. [37] Årsarbetstid. [27] Begreppet arbetsskada. [39]

Civildepartementet Kommunikationsdepartementet

Ekonomi och rått i kyrkan. [9] Nya Inlandsbanan. [32] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33]

Finansdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet

Koncession för försäkringssammanslutningar. [5] Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter

Ny mervärdesskattelag. mer föroreningar inne än ute. [2] Motiv. Del - Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] Författningstext och bilagor. Del [6] - Kart- och mätningsutbildningar i nya skolforrner. [35]

Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. [8] - Angående vattenskotrar. [41]

Fastighetsskatt. Stadsutveckling. [42] Kretslopp Basen för hållbar - Långtidsutredningen 1992. [19] Ecocycles The Basis of Sustainable Urban Develop- - Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] ment. [43] Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Kartläggning kasinospel enligt internationella av -

regler. [28]

Kreditförsälcring Några aktuella problem. [30] - Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. [40]

Statens

offentliga utredningar

1992 Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 29. Smittskyddsinstitutet organisation för Sveriges - - - ny villkor i högskolan. U. nationella smittskyddsfunktioner. Regler för risker. Ett seminarium om varför 30. Kreditförsäkring Några aktuella problem. Fi. tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 31.Lagstiftning satellitsändningar om av Psykiskt stördas situation i kommunerna TV-programKu. -en probleminventering ur socialtjänstens 32. Nya Inlandsbanan. K. perspektiv. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. 34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. Koncession för försäkringssammanslutningar. Fi. 35.Kart- och mätningsutbildningar i skolformer. M. nya Ny mervärdesskattelag. 36. Radio och TV i ett. Ku. Motiv. Del 37. Psykiatrin och dess patienter levnadsförhållanden, - - Författningstext och bilagor. Del Fi. vårdens innehåll och utveckling. - Kompetensutveckling en nationell strategi. A. 38. Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. U. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m. - 39. Begreppet arbetsskada. Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 40. Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. Fi. 10. Ett nytt bolag för rundradiosändningar. Ku. 41. Angående vattenskotrar. M. l Fastighetsskatt. Fi. 42. Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling. M. - 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. 43. Ecocycles The Basis of Sustainable Urban - 13. Bundna aktier. Ju. Development. M. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. 15. Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv och möjligheter. U. 16. Kroppen efter döden. 17. Den sista undersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. 18. Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. - 19.Långtidsutredningen 1992. Fi. 20. Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. 21. Bostadsstöd till pensionärer. 22. EES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23. Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 24. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26. Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella förhållanden. 27. Årsarbetstid. A.

28. Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. Fi.

ååå gwlløä bam

BESTÄLLNlNGAR ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, m6 47 STOCKHOLM, T1-L 08-739 96 30, FAX 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 vm BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM. ISBN91-38-13047-5 ISSNO375-25OX