Uppehållstillstånd och avvisning vilken betydelse skall en utlännings vandel tillmätas? : delbetänkande
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
UPPEHÃLLS TILLSTÅND OCH AVVISNING
rhx
H
Statens offentliga utredningar
BMW 1993: 120
iw Kulturdepartementet
Uppehållstillstånd
och
avvisning
Vilken betydelse skall en utlännings
vandel tillmätas
Delbetänkande Utvisningsutredningen
av Stockholm 1993
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets törvalmingskontor
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90
Graphic Systems AB. Göteborg 1993 ISBN 91-38-13531-O Stockholm 1993 ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för
Kulturdepartementet
Genom beslut den 10 december 1992 bemyndigade regeringen chefen
för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag
att göra en översyn av reglerna i utlärmingslagen om utvisning på
grund av brott m.m. Med stöd av detta beslut förordnades den 22 december 1992 som särskild utredare hovrättslagmannen Gunnel Wennberg.
Som experter har deltagit utlänningsnämndsrådet Kurt Björk,
hovrättsassessorn Ingela Fridström, kanslirådet Kazimir Åberg och
sakkunnige Stig Alexandersson. Sekreterare har varit hovrättsassessorn Mats Sjösten. Departements-
sekreteraren Helen Westlund har varit utredningens biträdande sekreterare. Utredningen har antagit namnet Utvisningsutredningen. Till utredningen har överlämnats två skrivelser som ställts till
regeringen; en från Smittskyddsläkaren i Stockholms läns landsting
och en från Statens invandrarverk.
Utredningen överlämnade i juni månad delbetänkandet Utvisning på grund av brott SOU 1993:54. Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Uppehållstillstånd och avvisning .
Utredningens fortsatta arbete kommer att avse vilka krav på skötsamhet som bör ställas en utlänning som vill bli svensk medborgare. Utredningen kommer även att undersöka bl.a. de rättsliga förutsättningarna för återkallande av ett svenskt medborgarskap som erhållits med hjälp av falska uppgifter.
Göteborg i december 1993
Gunnel Wennberg
Mats Sjösten
Helen Westlund
Innehåll
Sammanfattning 7
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Författningsförslag 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i utlänningslagen 1989:529 9 . . . . . .
1 Inledning 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Gällande rätt 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsuppdraget 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.3 Utredningens arbete 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.4 Allmänna utgångspunkter för utredningens ställnings-
taganden 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
2 Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd 21 . . . . .
2.1 Uppehâllstillstánd för asylberättigade utlänningar 21
. . . . . . . 2.1.1 Flyktingar 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 De facto-flyktingar och krigsvägrare 23 . . . . . . . . . .
2.2 Uppehållstillstánd för andra än asylberättigade 26
. . . . . . . . 2.3 Tidsbegränsade uppehållstillstånd 32 . . . . . . . . . . . . . . . .
3 Ãterkallelse uppehållstillstånd 35
av . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1 Ärlig försörjning resp. krav arbetstillstånd 36
. . . . . . . . . 3.2 Hederlig vandel 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Olovlig underrättelseverksamhet 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Tidsfristen för återkallelse 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4 Avvisning 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Avsaknad av tillräckliga medel för uppehälle och
hemresa 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2 Ärlig försörjning resp. krav på arbetstillstånd 42
. . . . . . . . . 4.3 Befarad brottslighet 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.4 Olovlig underrättelseverksamhet 49
. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Lagen om internationella sanktioner 50 . . . . . . . . . . . . . . .
5 Domstols utvisningsbeslut myndighets beslut i
tillståndsärenden 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Innehåll sou 1993:120
6 Utredning i ärenden om uppehållstillstånd 53 m.m. . . . . . . .
7 Smittfarligt beteende av HIV-positiva utlänningar 57 . . . . . .
8 Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser 59 . . . . . . . . . . .
Bilagor
Utdrag av kommittédirektiv 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Praxisöversikt i fråga om uppehållstillstånd 71 . . . . . . . . . . Utländsk rätt 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4. Register och rapporteringsskyldighet 87
. . . . . . . . . . . . . . EES-avtalets påverkan på bestämmelserna i utlännings-
lagen om uppehållstillstånd och avvisning 93 . . . . . . . . . . .
Sammanfattning
Utredningen föreslår vissa preciseringar och även skärpningar i fråga
om kravet skötsamhet hos dem som ansöker uppehållstillstånd om i Sverige.
Flyktingar, krigsvägrare och s.k de facto-flyktingar har rätt till uppehållstillstånd asyl. En flykting får vägras asyl endast det
om
föreligger synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Härmed i princip
avses
endast mycket grov brottslighet. Utredningen föreslår ingen förändring
av den bestämmelsen. Krigsvdgrare och de facto-flyktingar får vägras asyl det om
föreligger särskilda skäl. Därmed främst brottslighet dock
avses som
inte behöver vara av så allvarlig art som när fråga är flykting.
om en
Utredningen föreslår att en ansökan om asyl skall kunna avslås det
om
med hänsyn till utlänningens brottslighet eller allvarlig eller
annan upprepad misskötsamhet eller annars finns särskilda skäl att inte bevilja asyl. Uppehållstillstånd får beviljas bl.a. utlänningar med nära anhöriga
i Sverige och utlänningar som av humanitära skäl bör få bosätta sig
här. I dessa fall är det inte fråga någon rätt till uppehållstillstånd. om Som en förutsättning för uppehållstillstånd i dessa fall föreslår utredningen att det skall kunna förväntas att utlänningen för en
hederlig vandel. Detta innebär att brottslighet, även i mindre omfattning, och allmän normlöshet bör kunna motivera avslag i vissa fall.
Vid ställningstagandet till en ansökan om uppehållstillstånd måste dock
alltid en avvägning ske med utgångspunkt i de skäl åberopas
som som grund för ansökan.
Utredningen föreslår att det i tveksamma fall tillfälligt
ges uppehållstillstånd i stället för permanent tillstånd. Även sedan uppehållstillstånd meddelats måste det kunna krävas ett att utlänningen sköter sig och följer samhällets regler. Ett uppehållstillstånd bör därför, i nära överensstämmelse med vad för närvaransom
de är fallet, kunna återkallas om utlänningen brister i de förutsättningar som utgjorde grund för beviljande av tillståndet. Den tid under vilken återkallelse kan aktualiseras bör förlängas från nuvarande
två till tre år.
En utlänning som vill resa i Sverige får under vissa förutsättningar avvisas, antingen direkt vid gränsen eller inom kortare tid
Sammanfattning sou 1993;120
efter inresan. Utredningen föreslår att möjligheterna till avvisning ökas i fråga utlänningar som kan befaras komma att begå brott. om Tillgången på uppgifter som behövs för att bedöma om en tillståndssökande utlänning uppfyller vandelskraven bör enligt utredningens mening förbättras.
SOU 1993: 120
Författningsförslag
Förslag till
Lag om ändring i utlänningslagen 1989:529
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 11 §§, 3 kap. 4 § samt 4
kap. 2 § utlänningslagen 1989:529 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 4 §
Uppehällstillstånd får ges till utlänning är nära anhörig till en i Sverige bosatt person
en som
eller som annars har särskild anknytning till Sverige,
utlänning humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, en som av eller utlänning har fått arbetstillstånd eller som har sin en som försörjning ordnad något annat sätt.
Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra
fall. Vid prövningen av en an-
sökan om uppehållstillstånd enligt denna paragraf skall
utlänningens vandel beaktas.
Uppehållstillstánd får ges till den som kan förväntas föra en hederlig vandel.
Författningvörslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om utlänningen har rest i landet, får uppehållstillstånd
ett återkallas
om han inte försörjer sig han bedriver sådan
om på ett ärligt sätt eller bedriver verksamhet kräver arbetssom sådan verksamhet kräver tillstånd ha sådant som utan att tillarbetstillstånd utan att ha sådant stånd, tillstånd, om han på grund av ett han inte för hederom en
tidigare ådömt frihetsstraf eller lig vandel, eller
någon annan särskild omstän-
dighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i
något annat nordiskt land, eller
om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något nordiskt land.
annat
Återkallelse enligt första Återkallelse
enligt första stycket får endast ske frå- stycket får ske endast fråom om
gan har väckts innan utlänning- har väckts innan gan utlänning-
en har varit bosatt här i två år har varit bosatt här i en tre år med uppehållstillstånd. med uppehållstillstånd.
Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får återkallas för de utlänningar som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket även i andra fall än de som anges i första stycket.
Senaste lydelse 1992:1165.
sou 1993:120 Författningsförslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 4 § En utlänning som avses i 1 § har rätt till asyl. Asyl får dock vägras om det hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare av verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl, det beträffande en utlän- det beträffande en utlänning omfattas l § 2 ning som omfattas av l § 2 som av eller 3 finns särskilda skäl att eller 3 pá grund av brottslighet inte bevilja asyl, eller annan allvarlig eller upprepad misskötsamhet eller annars ñnns särskilda skäl att inte bevilja asyl, utlänningen har rest från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där, 4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, i förekommande fall, mot att sändas till krigsskådeplats eller till hemlandet och också mot att sändas vidare en till ett annat land där han inte har motsvarande skydd, eller utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är skyddad det i sätt som anges Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här.
ll
Författningsförslag
sou 1993;120
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
2 §
En utlänning får vidare avvisas om det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel För sin vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt land, han tänker
som besöka, samt för sin hemresa, om han tänker söka sitt det kan han om antas att
uppehälle i Sverige eller i något under sin vistelse i Sverige eller
annat nordiskt land och det kan i något annat nordiskt land inte
antas att han inte kommer att kommer att försörja sig på ett försörja sig på ett ärligt sätt ärligt sätt eller att han kommer
eller att han kommer att bedriva att bedriva sådan verksamhet sådan verksamhet kräver kräver arbetstillstånd som som utan arbetstillstånd utan att ha sådant att ha sådant tillstånd, tillstånd, om han grund tidi- han på grund tidiav om av gare ådömt frihetsstraff eller ådömt frihetsstraff, vad gare någon annan särskild omstän- är känt hans som annars om
dighet kan antas komma att eller någon sär-
person annan
begå brott i Sverige eller i skild omständighet kan
antas
något annat nordiskt land, komma att begå brott i Sverige
eller i något annat nordiskt land,
om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt
kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller
olovlig
underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller om det med stöd av lagen 1971:176 vissa internationella om
sanktioner har föreskrivits att avvisning kan ske. En utlänning får avvisas även i andra fall när det har begärts den
av
centrala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han annars beger sig till det landet. Avvisning enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efterutlänningens ankomst till Sverige och inte utlänningen har
om
visering eller uppehållstillstånd.
Denna lag träder i kraft den
l Inledning
Grundläggande regler utlänningars rättigheter och skyldigheter om finns i utlänningslagen l989:529, UtlL. Där finns bestämmelser om
rätt till in- och utresa, vistelse och anställning här samt rätt till asyl.
I lagen också under vilka förutsättningar en utlänning kan anges avvisas eller utvisas landet. Utvisningsutredningen behandlar i detta ur
betänkande reglerna i UtlL om beviljande av uppehållstillstånd i 2 kap.
4 § och 3 kap. 4 återkallande uppehållstillstånd i 2 kap. 11 §
om av i kap. 2 Utredningen har valt att följa systemaoch om avvisning 4 tiken i UtlL vilket medför att reglerna beviljande och återkallelse om
uppehållstillstånd behandlas före bestämmelserna om avvisning.
av
l Gällande rätt
Med utlänning enligt den terminologi som används i UtlL den avses inte är svensk medborgare. Lagen gäller alltså för såväl den som som är utländsk medborgare den saknar medborgarskap, dvs. är som som statslös. Den har både svenskt och utländskt medborgarskap som betraktas på sätt den har enbart svenskt medborgarsamma som som skap.
UtlL bygger principen att det endast är svenska medborgare som
har ovillkorlig rätt att vistas här i landet. En utlänning kan varken en enligt svensk lag eller internationella rättsregler göra anspråk på att likställd med svensk medborgare i detta hänseende. vara en
I vissa fall har utlänning rätt till asyl i Sverige. Med asyl avses
en
i UtlL uppehållstillstånd beviljas utlänning därför att han är
som en flykting, krigsvägrare eller s.k. de facto-flykting.
Begreppet flykting bygger på 1951 års FN-konvention angående flyktingars rättsliga ställning Geneve-konventionen. Med flykting
i UtlL bl.a. utlänning som befinner sig utanför det land, som avses en han är medborgare därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund sin nationalitet, tillhörighet till en viss av ras, samhällsgrupp eller på grund sin religiösa eller politiska uppav fattning, och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill som
begagna sig detta lands skydd. Med krigsvägrare avses en utlänning
av har övergett krigsskådeplats eller har flytt från sitt som en som
Inledning sou 1993:120
hemland eller behöver stanna i Sverige för undgå förestående att krigstjänstgöring. En de facto-flykting är en person som, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund de politiska av förhållandena där och kan åberopa vägande tungt omständigheter till stöd för detta. Skälen de facto-flykting anför som en som stöd för att inte vilja återvända till sitt hemland kan vara av samma slag som politiska flyktingar kan åberopa, dock utan att vara tillräckligt starka för att medföra flyktingskap prop. 197576:18 108 f.. s. Asyl får vägras om det av hänsyn till vad är känt utlänsom om ningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Enligt förarbetena till UtlL kan brott utgöra sådana skäl. När det gäller krigsvägrare och de factoflyktingar får asyl vägras redan när det finns särskilda skäl för det. Även för denna grupp kan brott enligt förarbetena vara sådana skäl att asyl kan vägras. Asyl kan dessutom vägras skäl inte av som är hänförliga till utlänningens Som exempel härpå kan person. nämnas fallet att utlänningen har rätt till asyl i ett annat land på grund av att han uppehållit sig där före ankomsten till Sverige, den s.k. första asyllandsprincipen.
Det finns ett antal situationer när uppehållstillstånd får beviljas. I dessa fall är det inte fråga någon direkt till om rätt uppehållstillstånd utan den beslutande myndigheten har göra diskretionär att en prövning. Uppehållstillstånd får ges till dels utlänning är nära en som anhörig till en i Sverige bosatt eller person som annars har särskild anknytning till Sverige, dels en utlänning humanitära skäl bör som av få bosätta sig i Sverige, och dels utlänning en som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad på något annat sätt. Härutöver får regeringen föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall. I fråga om den närmare tillämpningen dessa av möjligheter att ge uppehållstillstånd kan sägas att, när det gäller anhöriga, sådant får ges till make eller sambo, hemmavarande barn under 20 år som är ensamstående, föräldrar och andra släktingar som är väsentligt beroende i Sverige bosatt och av en person personer vilkas samtliga nära anhöriga finns i Sverige, s.k. sista länk-fall. Annan särskild anknytning kan vara tidigare längre vistelse i Sverige. Uppehållstillstånd av humanitära skäl kan när förhållandena ges t.ex. i utlänningens hemland är sådana att det inhumant vore att tvinga honom att återvända dit. En utlänning får ett arbetstillstånd som beviljas normalt uppehållstillstånd. Ett uppehållstillstånd kan återkallas olika skäl. Sedan av utlänningen rest i landet kan återkallelse ske på grund bl.a. av brottslighet och vissa former asocialitet. Återkallelse kan ske av om utlänningen inte
sou 1993:120 Inledning
försörjer sig på ett ärligt sätt eller arbetar utan erforderligt tillstånd. Vidare kan återkallelse ske om utlänningen kan antas komma att begå brott i Sverige eller något nordiskt land. Återkallelse får ske annat
endast om frågan väckts innan utlänningen varit bosatt här i två år
med uppehållstillstånd.
Med stöd av bestämmelserna i UtlL om avvisning och utvisning kan utlänning vägras att resa in i eller tvingas lämna Sverige. Med en avvisning avses avlägsnande av en utlänning som saknar uppehållstill-
stånd i Sverige. Utvisning betecknar avlägsnande av en utlänning som
antingen har blivit kvar i Sverige sedan ett uppehållstillstånd har upphört att gälla eller som har dömts för brott av viss svårhetsgrad. Det finns bestämmelser om avvisning av en utlänning av skäl som hänför sig till hans person. Avvisning kan ske vid ankomsten till landet och inom tre månader därefter på grund av bristande försörjning, vissa typer av asocialt leverne, risk för kriminalitet eller andra liknade förhållanden. En utlänning som har visering eller
uppehållstillstånd kan dock inte avvisas på dessa grunder.
Beslut i ärenden om uppehållstillstånd och återkallelse av sådana tillstånd fattas av Statens invandrarverk SIV med Utlänningsnämnden som besvärsinstans. Såväl SIV som Utlänningsnämnden får överlämna ärenden till regeringen för avgörande bl.a. om det bedöms vara av särskild vikt för ledning av tillämpningen av UtlL att ärendet prövas
av regeringen. Beslut avvisning fattas vanligen av en polismyndighet. Dock är
om
SIV beslutsmyndighet i ärenden om avvisning bl.a. om utlänningen söker asyl här i landet. Polismyndighetens beslut om avvisning över-
klagas till SIV.
1 Utredningsuppdraget
Utredningen skall enligt direktiven se bilaga 1 göra en översyn av
reglerna i UtlL behandlar vandelns betydelse i ärenden om
som
uppehållstillstånd. Översynen skall omfatta såväl reglerna i 2 kap. 4 §
och 3 kap. 4 § UtlL om själva tillståndsgivningen som de bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd av vandelsskäl som finns i
2 kap. 11 Utredningsuppdraget innefattar också en översyn av reglerna om avvisning i 4 kap. 2 § UtlL.
Utredningen skall undersöka om det är lämpligt att införa en uttrycklig bestämmelse i UtlL som tar sikte vilken betydelse en
utlännings brottslighet och övriga vandel skall tillmätas i ett ärende där
det är aktuellt att bevilja uppehållstillstånd. Därvid skall utredningen analysera möjligheterna att få information i sådana ärenden och
Inledning sou 1993:120
diskutera vilken utredning bör införskaffas. Särskild som uppmärksamhet skall ägnas i vilken grad vandel skall tillmätas betydelse i tillståndsärenden där utlänningen skyddsbehov anger som skäl för sin asylansökan. I detta sammanhang skall särskilt övervägas frågan vilken betydelse upprepad brottslighet mindre allvarlig bör ha i detta av natur hänseende. Utredningen skall söka åstadkomma ett system där det klart framgår vilket förhållande skall råda mellan de regler föranleder som som att en utlänning utvisas som en särskild rättsverkan i ett brottmål och de regler som tar sikte på brottslighetens betydelse vid prövningen av tillstånds- och återkallelseärenden. Utredningen skall i sitt arbetet beakta de regler som tillskapats genom avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES-
avtalet och, om det behövs, föreslå särskilda regler för dem
som omfattas av avtalet.
Utredningens arbete
Utredningens arbete inleddes i januari 1993. I juni månad presenterades betänkandet Utvisning på grund brott SOU 1993:54 av och utredningen påbörjade därefter översynen reglerna i UtlL av som behandlar vandelns betydelse i ärenden om uppehållstillstånd, m.m. Utredningen har tagit åtskilliga kontakter för inhämta att kunskaper om tillämpningen av och synpunkter på de bestämmelser omfattas som av utredningsuppdraget. Vid besök hos och kontakter med SIV har information erhållits om samtliga de frågeställningar utredningen har belysa. Besök har att även skett hos Asylbyrå Väst i Kållered. Genom besök hos polismyndigheterna i Helsingborg, Malmö och Stockholm har utredningen erhållit information bl.a. om hur reglerna i UtlL om avvisning tillämpas. Kontakter har skett även med andra polismyndigheter.
Besök har skett på flyktingförläggningarna i
Falkenberg och Rinkeby varvid information erhållits hur verksamheten är om upplagd och de problem som kan vara förenade med sådan verksamhet.
Utredningen har tagit del av utlänningslagstiftningeni aktuella delar
i Danmark, Finland, Norge, Nederländerna och Storbritannien. För att inhämta kunskaper EES-avtalets påverkan om på möjligheterna att inskränka den fria rörligheten för medborgare i ett EESland har åtskilliga kontakter tagits. Här kan särskilt nämnas det danska Justitieministeriet och Direktoratet för utlänningar.
Inledning sou 1993: 120
Utredningen har sammanträffat med Smittskyddsläkaren i Stockholms läns landsting. Kontakt har skett med Nordiska rådet i Stockholm.
1.4 Allmänna utgångspunkter för utredningens
ställningstaganden
Frågan vandelns betydelse vid tillståndsgivningen har varit föremål om för överväganden vid ett flertal tillfällen under årens lopp. Möjligheten att vägra en utlänning uppehållstillstånd med hänvisning till dennes bristande vandel har utvecklats i praxis. Frågan om införandet av ett förbud mot att beakta utlänningens vandel i ett tillståndsärende diskuterades i prop. 1968: 158; föredragande statsrådet ansåg emellertid att sådan ordning inte lämplig 61. I propositionen en var framhölls utlännings personliga förhållanden inte borde prövas att en i ärenden uppehållstillstånd annat än inom ramen för awisningsom och utvisningsbestämmelserna s. 77. I prop. 197778:90, där frågan berördes på nytt, anfördes att möjligheterna att inom ramen för avvisnings- och utvisningsbestämmelserna vägra en utlänning uppehållstillstånd på grund hans vandel borde behållas s. 81. av Samma uppfattning kom till uttryck i propositionen till 1980 års utlänningslag 197980:96. Enligt propositionen var det angeläget att bestämmelse vandelns betydelse i ett tillståndsärende infördes; en om med den nya lagen inträdde en begränsning av möjligheterna att vägra uppehållstillstånd vandelsskäl s. 92. Begränsningen, som fanns i av 12 § andra stycket i 1980 års utlänningslag, innebar att uppehållstillstånd fick vägras utlänning på grund av hans vandel endast om en det förelåg sådana omständigheter som nu finns angivna i 4 kap. 2 § första stycket 2 4 UtlL eller om utlänningen yrkesmässigt bedrev otukt eller underlät att ärligen försörja sig eller var missbrukare av alkohol eller narkotika och befanns med anledning därav vara farlig för någon annans personliga säkerhet eller levde på ett grovt störande sätt. Bestämmelsen, saknar motsvarighet i den nu gällande utlänsom ningslagen, togs bort utan att därvid några uttalanden gjordes. Samtidigt togs möjligheten bort att utvisa en utlänning på grund av asocialitet. Bestämmelsen ansågs vara obsolet. I propositionen erinrades samtidigt att förlängning skedde av den tid inom om en vilken ett uppehållstillstånd kunde återkallas på grund av bl.a. underlåtenhet att försörja sig ärligt. Det råda osäkerhet i praxis om vilken betydelse en utlännings anses bristande vandel skall ha i fall där uppehållstillstånd övervägs med
Inledning sou 1993:120
hänvisning till andra skäl än asyl. Regeringen har dock sommaren
1993 se bilaga 2 i ett fall vägt bristande vandel hos utlän-
par ningen.
För att skapa klarhet i rättsläget bör det enligt utredningens mening
i UtlL införas uttryckliga bestämmelser att utlännings bristande
om en
vandel skall beaktas vid tillståndsprövningen. UtlL bygger på principen att det endast är svenska medborgare
som har en ovillkorlig rätt att vistas här i landet. Mot bakgrund härav bör
det alltid kunna ställas vissa krav på den utlänning önskar in som resa i eller stanna i Sverige. Det är naturligt att begära skötsamt och ett hederligt beteende. Detta krav gör sig gällande med olika styrka allt
efter ändamålet med och längden på vistelsen här utlänningens samt
skäl för uppehållstillstånd och det eventuella skyddsbehov före-
som ligger. Nedan redogörs helt kort för de principer utredningen som
anser skall gälla vid ställningstagandet till utlänning skall
om en tillåtas att i eller stanna kvar i landet. resa
För att vägra den som är flykting uppehållstillstånd asyl krävs
- synnerliga skål, vilket i princip föreligga endast vid mycket anses grov
brottslighet. Förutsättningar saknas att vidta någon förändring den
av bestämmelsen.
Krigsvägrare och de facto-flyktingar får vägras asyl det om föreligger särskilda skäl. Även denna grund för avslag tar sikte på brottslighet, vilken dock inte behöver så allvarlig när vara av art som fråga är om en flykting. Med särskilda skäl åsyftas även det kan att föreligga svårigheter att ta emot utlänningar vid sidan den reglerade av invandringen. Enligt utredningens uppfattning bör asylansökan en kunna avslås om det på grund utlänningens brottslighet eller av annan allvarlig eller upprepad misskötsamhet eller finns särskilda skäl annars att inte bevilja asyl. Det bör alltså fortsättningsvis ställas upp ett
uttryckligt vandelskrav för de facto-flyktingar och krigsvägrare
som söker asyl. Någon ändring såvitt gäller möjligheterna att ta emot utlänningar utöver den reglerade invandringen är inte avsedd.
I de fall uppehållstillstånd får beviljas på grund anknytning,
av humanitära skäl, beviljat arbetstillstånd eller något skäl efter annat
regeringens bemyndigande bör vid prövningen ansökan
av en stort avseende fästas vid utlänningens vandel. För att uppehållstillstånd skall
beviljas bör krävas att utlänningen kan förväntas föra hederlig en vandel. Häri ligger inte bara att kriminalitet inte bör förekomma. Även asocialitet och allmän annan normlöshet bör kunna beaktas. Givetvis måste alltid utlänningens klandervärda beteende vägas mot tillståndsgrundens styrka. En utlänning har humanitära skäl som som grund för sin ansökan beroende på situationen i hemlandet t.ex. en -
sou 1993:120 Inledning
väpnad konflikt kan ha starkare skäl för uppehållstillstånd än en utlänning ansöker om uppehållstillstånd på någon annan grund. som Även sedan ett uppehållstillstånd meddelats måste det kunna krävas
att utlänningen för en hederlig vandel. Ett uppehållstillstånd bör därför inom viss tid kunna återkallas om utlänningen inte sköter sig. Reglerna om återkallelse av ett uppehållstillstånd på grund av vandelskäl i
2 kap. ll § UtlL bör utformas så att det råder kongruens mellan förutsättningarna för att bevilja och för att återkalla ett uppehållstillstånd. De nuvarande reglerna om avvisning av en utlänning enligt 4 kap.
2 § första stycket 2 4 UtlL bygger på samma förutsättningar som
-
ställs upp för återkallelse av ett uppehållstillstånd. Denna koppling är enligt utredningens uppfattning inte ändamålsenlig. Det är i stället
rimligt att kräva mindre starka skäl för att avvisa en utlänning än för
att återkalla ett redan beviljat uppehållstillstånd. Någon anknytning till Sverige att tala finns vanligen inte i de fall awisning kan komma
om i fråga.
När det gäller möjligheten att avvisa en utlänning på grund av
befarad brottslighet råder i praxis viss osäkerhet om avvisningsbestämmelsernas tillämplighet och räckvidd. Avvisningsbestämmelserna
bör därför ändras i klargörande syfte. Det bör dessutom införas en utökad möjlighet till avvisning vid antagande om kriminellt beteende.
vid ansökan
2 Vandelsprövning om
uppehållstillstånd
för utlänningar
2.1 Uppehållstillstånd asylberäuigade
Utredningens förslag: I överensstämmelse med nuvarande ordning får asyl vägras en flykting endast om det finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl. När det gäller de facto-flyktingar och krigsvägrare införs uttrycklig bestämmelse som anger att brottslighet en eller annan allvarlig eller upprepad misskötsamhet kan utgöra särskilda skäl att vägra asyl.
2.1.1 Flyktingar
I 3 kap. 2 § UtIL definieras vem som skall anses vara flykting. Definitionen bygger på Förenta Nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning, vanligen kallad Genevekonventionen. Enligt definitionen skall utlänning flykting om han en anses som befinner sig utanför det land, han är medborgare därför att han som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig detta lands skydd. Av nämnda av paragraf framgår att även statslösa personer kan vara flyktingar. Enligt 3 kap. 4 § UtIL har en flykting rätt till asyl i Sverige. Asyl får dock vägras det hänsyn till vad som är känt om utlänom av ningens verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Regeln om synnerliga skäl infördes ursprungligen i utlänningslagstiftningen år 1954. Enligt uttalanden i förarbetena när bestämmelsen överfördes till 1989 års utlänningslag prop. 198889:86 56, jfr 1954:41 s. 77, bet. s. prop. lLU1954:14 och 197576:18 107, bet. IuU197576:24 och prop. s.
Vandelsprävning vid ansökan uppehållstillstånd om sou 1993:120
JuU197576: 15 tar denna, liksom den tidigare lagstiftningen, sikte på dels situationer då det hänsyn till rikets säkerhet framstår av som omöjligt att bevilja asyl, dels sådana omständigheter som enligt Genevekonventionen diskvalificerar flykting från konventionens en skydd, t.ex brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och liknande gärningar. Hit hör också grova icke-politiska brott förövats innan som utlänningen kom till Sverige jfr Genevekonventionen kap. 1 artikel 1 F. - Regeringen har i ett antal ärenden funnit synnerliga skäl föreligga att vägra asyl. Det har då i första hand varit fråga politiskt aktiva om personer som medverkat i olika typer brottslighet före inresan av grov i Sverige och som påstått att brottsligheten haft politiskt ett syfte. Regeringen har i dessa fall gjort bedömningen att det varit fråga om grova icke-politiska brott och vägrat asyl i fråga
se om praxis bilaga
2. Även det i om ett ärende föreligger omständigheter utgör som synnerliga skäl mot att bevilja asyl kan det ändå förekomma att asyl beviljas. Orsaken härtill kan vara skyldigheten för den tillståndsgivande myndigheten att redan vid asylprövningen beakta hinder som finns mot att verkställa ett beslut avvisning. Enligt 8 om kap. 2 § UtlL får visserligen utlänning sändas till land där han riskerar en ett förföljelse, om det inte går att sända honom till något land och annat utlänningen genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet låta att honom stanna i Sverige. Det sagda gäller dock inte den om förföljelse som hotar honom i det andra landet innebär fara för hans liv eller annars är av särskilt svår beskaffenhet.
Utredningen
Genevekonventionen ger flyktingar ett starkt skydd återsändas mot att till sitt hemland. De nuvarande reglerna innebär som att asyl kan vägras endast om det föreligger synnerliga skäl överensstämmer väl med konventionen. Ett motsvarande starkt skydd finns mot att utvisa flyktingar på grund av brott. För utvisning krävs att utlänningen begått synnerliett gen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige. Förutsättningarna för att vägra en flykting asyl och för att utvisa flykting på en grund av brott korresponderar i allt väsentligt med varandra. Det saknas skäl att ändra bestämmelsen.
1993:120 Vandelsprövning vid ansökan om uppehállstilstdnd sou
2.1.2 De facto-flyktingar och krigsvägrare
I 3 kap. 1 § 3 UtlL behandlas vad brukar benämnas de factosom flyktingar. Med de facto-flykting avses en utlänning som, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta. Skyddsreglerna för de facto-flyktingar infördes år 1976. I motiven till bestämmelsen prop. 197576:18 s. 108 f. nämns ett antal personkategorier kan omfattas av denna regel. Det gäller som t.ex. utlänningar med skäl av det slag som politiska flyktingar kan åberopa, men som inte är tillräckligt starka för att medföra flyktingskap. Vidare nämns krigsvägrare som inte riskerar att hamna på krigsskådeplats, men som kan räkna med att straffas för sin krigsvägran, samt värnpliktsvägrare som riskerar att få ett oproportionerligt strängt straff för sin vägran. Det framhölls dock i propositionen att det inte möjligt att göra fullständig uppräkning av vilka skäl som var en skulle kunna hänföras till den nya skyddsregeln. Enligt 3 kap. 3 § UtlL med krigsvägrare en utlänning som har avses övergett krigsskådeplats eller har flytt från sitt hemland eller en som behöver stanna i Sverige för att undgå förestående krigstjänstgöring. Enligt 3 kap. 4 § UtlL har de facto-flyktingar och krigsvägrare rätt till asyl i Sverige. Asyl får dock vägras, liksom för flyktingar, om det hänsyn till vad är känt utlänningens tidigare verksamhet av som om eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl för det. Därutöver får asyl vägras det finns särskilda skäl att inte bevilja om asyl. Det finns således större möjligheter att vägra en de facto-flykting eller krigsvägrare asyl än det gör beträffande en flykting. Been stämmelsen möjlighet att vägra asyl vid särskilda skäl tillkom för om att hänsyn skulle kunna tas till vilka möjligheter Sverige har att ta emot utlänningar vid sidan av den reglerade invandringen. Beträffande de facto-flyktingar uttal ades i förarbetena att tyngden av de omständigheter åberopades måste tillmätas betydelse vid avgörandet av som frågan särskilda skäl föreligger prop. 197576:18 s. 108 f.. om När det gäller vandelns betydelse för frågan om uppehållstillstånd fanns, tidigare nämnts, särskild bestämmelse i 1980 års som en utlänningslag. Enligt den bestämmelsen 12 § andra stycket fick - uppehållstillstånd vägras utlänning på grund brister i hans vandel en av endast det förelåg sådana omständigheter som utgjorde av- och utom visningsgrunder enligt den lagen, nämligen det skäligen kan antas att han inte kommer att ärligen försörja - om sig eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,
Vandelsprävnirzg vid ansökan uppehållstillstånd om sou 1993:120
om han på grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller någon - annan särskild omständighet skäligen kan antas komma att begå brott i
Sverige eller i annat nordiskt land, om det med hänsyn till hans föregående verksamhet eller i övrigt
-
skäligen kan befaras att han kommer att bedriva sabotage, spioneri
eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i annat nordiskt land,
om han yrkesmässigt bedriver otukt eller i Övrigt underlåter att
-
ärligen försörja sig, eller
om han är missbrukare av alkohol eller narkotika och befinns med -
anledning därav vara farlig för någon annans personliga säkerhet eller
lever på ett grovt störande sätt.
I prop. 1983842144 s. 39 f. klargjorde föredragande statsrådet
att överväganden i enlighet med denna bestämmelse skulle kunna göras
även i tillståndsärenden rörande de facto-flyktingar.
Den nu behandlade regeln togs bort i och med införandet 1989 av
års utlänningslag. I förarbetena kommenterades inte borttagandet. Det anfördes endast att särskilda skäl att inte bevilja asyl, liksom tidigare, kan vara att en de facto-flykting gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet. I praxis finns ett fall där regeringen år 1986 har ansett särskilda
skäl föreligga att vägra krigsvägrare asyl. Det då fråga
en var om en
person som före inresan till Sverige dömts till fem års fängelse för
narkotikabrott se bilaga 2.
I fråga om verkställighetshinder gäller för dessa även regeln grupper i 8 kap. 2 § UtlL om förhållandena vid verkställighetstillfállet är sådana att utlänningen i det land dit han skulle komma att sändas
riskerar förföljelse. Beträffande krigsvägrare sägs i 8 kap. 3 §UtlL att
de inte får, om det inte finns särskilda skäl, sändas till ett land där de
riskerar att sändas till en krigsskådeplats. För de facto-flyktingar gäller enligt 8 kap. 4 § UtlL att de inte får sändas till hemlandet eller till ett
land där de riskerar att sändas vidare till hemlandet det finns om
synnerliga skäl mot detta. Beträffande synnerliga skäl anförde
departementschefen i prop. l97576:18 109. s.
Undantagsvis kan emellertid förhållandena vara sådana, att
det skulle framstå som stötande för rättskänslan att vid verkställighet av avlägsnandebeslut sända dessa utlänningar till hemlandet, även om hinder inte möter enligt 53 § UtlL
nuvarande 8 kap. 2 § första stycket. Så kan exempelvis
vara fallet om utlänningen löper risk att ådömas oproportionerligt hårt straff för militärt brott i fredstid. Jag anser
Vandelsprövning vid ansökan om uppehdllstilstánd
sou 1993:120
hinder befordran till hemlandet nu ifrågadärför att mot av utlänningar bör föreligga i särskilt ömmande fall. varande
Utredningen
allmän princip kunna ställas krav på att en utlänning,
Det bör som
vill bosätta sig här eller använda sig av vårt lands beskydd, rättar
som
och lever på ett hederligt och skötsamt sig efter grundläggande normer därför högst rimligt att kräva god vandel av en till-
sätt. Det är en
ståndssökande utlänning. Mot bakgrund att det för närvarande råder
av
oklarhet rättsläget vad gäller vandelskrav i fråga om de
viss om och krigsvägrare finns det skäl att nu införa en
facto-flyktingar bestämmelse krav på god vandel i 3 kap. 4 § första uttrycklig om
2 UtlL. Därvid bör i lagtexten att brottslighet eller stycket anges allvarlig eller upprepad misskötsamhet kan utgöra särskilda skäl
annan
mot att bevilja asyl. riktlinjer för hur allvarlig brottslighet eller Några allmängiltiga misskötsamhet kan tolereras vid beviljandet av asyl kan av
som inte ställas Som alltid i ärenden denna typ med naturliga skäl upp. av
förhållanden mångskiftande slag måste det ske en
individuella av de olika faktorer talar i skilda riktningar. sammanvägning av som
utlänningar här har ett skyddsbehov ligger det
Eftersom de som avses endast allvarligare anmärkningar bör kunna i sakens natur att
föranleda avslag en asylansökan. fråga aktuell brottslighet gäller i första hand reglerna om
I om
brott. När det gäller tidigare brottslighet, som utvisning på grund av
skall här i landet, utredningen att brott av
alltså inte lagföras anser karaktär bör beaktas vid asylprövningen. Sålunda bör den som
viss allvarligare övergrepp mot hälsa och
dömts for exempelvis personers narkotikabrott och allvarliga förmögenhetsbrott till frihetsintegritet, straff icke obetydlig längd inte ha rätt till asyl.
av När det gäller misskötsamhet torde det beträffande dessa grupper
fråga vägra asyl annat än vid allvarligt klandervärda
inte komma i att
beteenden. Detta gäller särskilt vederbörande inte visar vilja att
om fortsätter bryta skilda slag. Det kan bättra sig utan att mot normer av
illegal spelverksamhet, missbruk med allvarliga asociala
vara fråga om
eller allvarlig och upprepad missinslag, yrkesmässig prostitution
Många gånger torde det
skötsamhet på flyktingförläggningar. vara
ligger mycket nära eller rent faktiskt
fråga om beteenden som som
utgör brott. brottslighet mindre allvarligt slag som kanske inte ens Om av -
föranleder åtal endast strafföreläggande eller föreläggande av
utan
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd
ordningsbot upprepas eller sätts i bör det inte - system vara uteslutet att asyl skall kunna vägras. Vid de grannlaga v överväganden som måste göras har naturligtvis tidsaspekten betydelse; längre tillbaka i tiden de klandervärda be-
teendena ligger, desto mindre betydelse bör de tillmätas vid asylprövningen.
Uppehållstillständ för andra än asylberättigade
Utredningens förslag: En särskild bestämmelse införs innebär som att utlänningens vandel skall beaktas när uppehållstillstånd beviljas på annan grund än asylskäl.
Enligt 2 kap. 4 § UtlL får uppehållstillstånd till utlänning ges en som är nära anhörig till en i Sverige bosatt eller har person som annars särskild anknytning till Sverige, humanitära som av skäl bör få bosätta sig i Sverige eller har fått arbetstillstånd eller har som som sin försörjning ordnad på något annat sätt. Härutöver får regeringen föreskriva att uppehållstillstånd kan även i andra fall. ges Det är inte fråga om någon rätt till uppehållstillstånd utan endast om en möjlighet för den tillståndsgivande myndigheten att bevilja uppehållstillstånd. Till skillnad från vad gäller för flyktingar, de som facto-flyktingar och krigsvägrare finns det i fråga om dessa tidigare nämnts, grupper, som
inte uttryckt i lagtexten i vilken mån hänsyn vid tillståndsprövningen
skall tas till skäl talar mot beviljande tillstånd. som av En sådan uttrycklig regel togs bort i och med 1989 års utlänningslag. Enligt 2 kap. 5 § UtlL är huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan till Sverige. Undantag kan dock göras bl.a. om utlänningen skall återförena sig med nära familjemedlem är en som stadigvarande bosatt i Sverige och han tidigare har sammanlevt som med utomlands. Undantag kan vidare göras det om annars finns särskilda skäl. I praxis har denna undantagsregel tillämpats vid starka humanitära skäl.
Vandelsprövning vid ansökan om uppehállstilstánd
sou 1993:120
Humanitära skäl
När det gäller humanitära skäl kan det prop. 198889:86 s. 147 vara
fråga grund sjukdom eller personliga
om personer som av
förhållanden inte bör vägras uppehållstillstånd här. Till denna grupp hör också inte omfattas av reglerna om asyl i 3 kap.
personer som UtlL beträffande vilka förhållandena i det land till vilket utlänmen ningen skulle behöva är sådana att det ter sig inhumant att tvinga resa honom återvända, t.ex. till pågående väpnad konflikt. Regeatt en ringsbeslut ijuni 1993 i fråga bosnier som kommit till Sverige på om grund kriget i f.d. Jugoslavien innebar beviljande av permanent av
uppehållstillstånd på sådan humanitär grund. I den nyss nämnda propositionen vidare det fallet att ett beslut om avvisning eller
anges utvisning inte kan verkställas därför att det inte finns något land som
utlänningen. I praxis har uppehållstillstånd dessutom beviljats
tar emot
i fall där det föreligger en kombination av anknytningsskäl och starka,
väsentligen till sökandens personliga förhållanden knutna, humanitära skäl dock för sig inte är tillräckliga. som var
Vistelsetidsregler
En särskild humanitära skäl utgörs de s.k. vistelsetidstyp av av reglerna. Regeringen beslutade i augusti 1991 i några enskilda ärenden
lång vistelse i Sverige skulle medföra att asylsökande kunde
att en
beviljas uppehållstillstånd på humanitär grund, såvida inte särskilda
skäl i det enskilda fallet talade däremot. I beslut i ett enskilt ärende den 19 december 1991 ändrade regeringen dock denna praxis och uttalade att vistelsetiden i Sverige inte borde tillmätas särskild vikt vid bedömningen av en asylansökan. Vistelsetiden skulle beaktas flera omständigheter som kunde som en av inte nödvändigtvis måste leda till att tillstånd beviljades. - men - Särskild hänsyn skulle även fortsättningsvis tas till barnfamiljer. Samtidigt beslutades dock särskilda övergångsvisa bestämmelser om
för utlänningar, den 1 januari 1992 kommit att vistas i Sverige
som än 18 månader eller ett år för barnfamiljer efter det att mer - -
ansökan uppehållstillstånd gjorts, inte fått slutligt besked.
om men som
I dessa fall får uppehållstillstånd beviljas inte särskilda skäl talar
om
däremot förordningen [l991:1999] uppehållstillstånd i vissa
om utlänningsärenden och regeringens förordningsmotiv 1991:8. Enligt
motiven kan särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd föreligga
bl.a. i den situationen att omständigheterna ger besked om att utlänningen eller medlem hans familj vid ankomsten eller senare en av
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd sou 1993:120
har handlat på ett sätt anledning att ifrågasätta hans eller som ger
hennes beredvillighet att iaktta grundläggande i samhället.
normer Brott är en sådan omständighet.
Regeringen beslutade samtidigt om en ändring i utlänningsförord-
ningen UtlF med innebörd att särskild hänsyn skulle kunna till
tas
familjer med barn som väntat länge på uppehållstillstånd. Genom
en
bestämmelse i 3 kap. 4 § UtlF föreskrevs uppehållstillstånd fick,
a att
om särskilda skäl inte talade däremot, beviljas medlemmarna
i en
familj i vilken det vid beslutstillfället fanns barn fullgjort minst
som tre terminer i svensk skola, förskola eller liknande efter ansökan att om uppehållstillstånd gjorts. Med särskilda skäl avsågs sådana
omständigheter som redogjorts for i föregående stycke. Bestämmelsen i 3 kap. 4 a § UtlF har upphävts fr.o.m. den 1 december 1992. Av motiven regeringens förordningsmotiv 1992:6 framgår att regelns upphörande i och för sig inte hindrar att det kan komma att finnas enstaka familjer på grund lång vistelsetid och
som av
faktisk anknytning i det individuella fallet kan få tillstånd i
att stanna
Sverige. Denna bedömning kan göras inom för UtlL, främst 2
ramen
kap. 4
Det finns en stor mängd vägledande beslut fattade
av Utlänningsnämnden vad gäller brotts betydelse vid beviljande tillstånd på
av grund vistelsetiden. Även relativt
av lindriga brott som snatteri och
olovlig körning har ansetts utgöra sådana särskilda skäl att uppehålls-
tillstånd inte beviljats. Om brott lindrigare karaktär legat långt
av tillbaka i tiden, och inte upprepats, har det dock inte hindrat att uppehållstillstånd beviljats.
Anhöriga m.m.
När det gäller uppehållstillstånd för anhöriga har fast praxis
en
utvecklats i fråga om arten av släktskap jfr 198889:86 147.
prop. s. Uppehållstillstånd skall kunna ges till make eller sambo, hemmavarande barn under 20 år är ensamstående, föräldrar och andra som
släktingar som är väsentligt beroende av en i Sverige bosatt
person
samt personer vilkas samtliga nära släktingar finns i Sverige, s.k. sista länk-fall. Anknytning till nära anhörig kan en åberopas endast i förhållande till har beviljats uppehållstillstånd eller
en person som som är bosatt här utan att behöva tillstånd. Den kan således inte göras gällande i förhållande till den väntar på uppehållstillstånd. som Även särskild
annan anknytning till Sverige än släktanknytning kan beaktas. Omständigheter som då kan ha betydelse är tidigare längre
Vandelsprövning vid ansökan om uppehdllstilstdnd
sou 1993:120
vistelse i Sverige, anställning på svenskt fartyg, i svenskt rederi eller vid svenskt företag utomlands jfr 198384:144 s. 76. ett prop. I fall där sökanden har varit gift eller sammanbott endast en kortare
tid, tillämpas ordning med s.k. uppskjuten invandringsprövning.
en
Det innebär att flera tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas och att
tillståndsförlängningen varje gång görs beroende av att förhållandet
fortfarande består. I vissa ömmande fall kan dock tillstånd beviljas
avbruten anknytning. Först efter den normalt tvååriga prövoti-
trots dens utgång accepteras utlänningen som invandrare och permanent
uppehållstillstånd beviljas. har i fall år 1992 vägrat uppehållstillstånd för Regeringen ett en
utlänning dömts till dagsböter för snatteri vid två tillfällen trots som
han hade stark anknytning till Sverige. Vidare har regeringen i ett
att ärenden år 1993 förutom brott vägt in även annat asocialt par beteende.
Övrig invandring
också till utlänning har fått arbetstill-
Uppehållstillstånd får ges en som
stånd eller har sin försörjning ordnad på något annat sätt. Med som
bl.a. företagare, fria yrkesutövare och
den senare gruppen avses egna
med pension från hemlandet. Antalsmässigt är det fråga pensionärer om mycket små grupper. Regeringen får i enlighet med 2 kap. 4 § andra stycket UtlL föreskriva uppehållstillstånd kan även i andra fall. Med stöd av
att ges
detta bemyndigande har regeringen meddelat föreskrifter i 3 kap. 4 §
UtlF uppehållstillstånd för studier.
om
Vidare har regeringen med stöd bemyndigandet föreskrivit i 3
av
kap. 5 och 5 b UtlF uppehållstillstånd skall beviljas för de
a att omfattas EES-avtalet, se vidare bilaga 5. personer som av
Utredningen
Utredningen föreslår i det följande en reglering som klart anger att vandeln skall beaktas vid tillståndsprövningen. Härigenom avses att skapa klarhet i rättsläget och tydliga signaler om samhällets krav
ge på utlänningar vill bosätta sig här. som
naturlig utgångspunkt är all brottslighet bör kunna beaktas i
En att tillståndsärende. När det gäller brott domstol kan utvisa för ett som
och förhållandet mellan domstols prövning och administrativ myndig-
hets beslut, avsnitt Där utvecklas närmare i vilka situationer se
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd sou 1993:120
sådan brottslighet bör kunna inverka på tillståndsgivningen. Även lindrigare brottslighet, som i och för sig inte kan leda till utvisning av domstol, bör kunna tillmätas betydelse vid tillståndsgivningen. Det kan vara fråga om t.ex. brott för vilka endast böter ingår i straffskalan. Även brottslighet föranlett som ett godkänt strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot eller lett till åtalsunderlåtelse bör som kunna beaktas. Det kan även förekomma situationer där upprepade polisanmälningar skulle kunna vara av betydelse i den samlade bedömning som skall göras. När det gäller lindrigare brott bör det, för att ges vikt i tillståndsfrågan, fråga upprepade förseelser. vara om Som redan framgått är utredningen den uppfattningen även av att annan normlöshet än brott skall kunna vägas vid tillståndsprövningen. På många förläggningar förekommer att asylsökande stör verksamheten beteenden inte alltid är direkt genom som hänförliga till brottslighet, t.ex. hotfullt uppträdande och annat störande beteende. Vad som här åsyftas är handlingssätt uttryck för som ger en likgiltighet för grundläggande normer i samhället. Utredningen anser att en skärpt syn i dessa frågor är påkallad vid tillståndsprövningen. För att olika former av vandelsanmärkningar skall få inverka vid tillståndsprövningen bör självfallet krävas att det finns ordentlig dokumentation, samt att det är fråga ett än tillfälligt förom mer hållningssätt hos utlänningen. Det går således inte att grunda ett påstående om normlöshet på enstaka händelse. Händelser denna en av karaktär framgår, de inträffat på förläggning, normalt SIV:s om en av incidentrapporter. Dessa rapporter sammanställs SIV, används av men i dag endast som statistiskt underlag avseende säkerhetsrisker för personalen. Utredningens uppfattning är att rapporterna bör kunna användas för att på ett bättre sätt dokumentera klandervärt beteende genom att systematiseras och genomgående tillfogas den asylsökandes dossier. Innan sådant material läggs till grund för beslut måste givetvis utlänningen ges möjlighet att ta del och bemöta alla påståenden av som i detta avseende anförts mot honom. Här bör tilläggas att regeringen i två avgöranden år 1993 gjort bedömningar innefattande också vandelsanmärkningar. I båda fallen hade personerna anknytning till Sverige svensk hustru. fall genom I ett var det fråga om en person som kom till Sverige i juni 1990 som turist. Han ansökte om asyl först efter det att han uppsökts polis av vid en utlänningskontroll genomfördes med som anledning av att han i berusat tillstånd tagits alkoholpoliklinik. Det framgick att personen under vistelse på SIV:s förläggning visat på asocialt prov beteende. Han hade också begått brott i Sverige godkänt strafföreett läggande för snatteri. Han dessutom misstänkt för snatteri vid var ett flertal tillfällen, våld mot ordningsvakt och våldsamt motstånd samt
sou 1993:120 Vandelsprövning vid ansökan om uppehállstilstánd
skadegörelse. Åtal hade väckts honom. I det andra fallet det mot var fråga kom till Sverige den 15 juni 1991 och greps om en person som polisen den 16 juni misstänkt för vissa brott. Han dömdes den 19 av juli 1991 till fängelse i sex månader för skadegörelse, brukande av
falsk urkund, varusmuggling och olaga vapeninnehav. Vidare framgick
det incidentrapporter upprättats av SIV att personen under sin av som
vistelse förläggning uppträtt hotfullt och trakasserat personalen.
en Regeringen uttalade i dessa ärenden att vad som var känt om personer-
vandel borde vägas vid bedömningen av frågan om uppehålls-
nas
tillstånd borde dem grund av den anknytning de hade till
ges Sverige. Vid samlad bedömning omständigheterna i ärendet fann en av
regeringen att personerna inte borde beviljas uppehållstillstånd i Sverige trots den anknytning de hade till riket.
Ett särskilt problem är brott begångna utomlands. Av naturliga skäl är det relativt ovanligt att svenska myndigheter känner till dessa brott.
I de fall där myndigheterna dock gör det, och där gärningen är
straffbelagd även i Sverige, bör hänsyn kunna tas till brottet vid en
tillståndsprövning. Utredningen har i avsnitt 6 lagt fram förslag om förbättrad information m.m. i asylutredningar och övriga utredningar.
För det fall det konstateras att vandelsanmärkning är av sådan art en att den skall beaktas vid tillståndsprövningen, blir frågan vilken vikt
den skall tillmätas. Någon för alla ärenden tillämplig modell kan inte ställas Vandelsanmärkningen måste vägas mot styrkan av de skäl
upp. talar för att tillstånd bör ges. I fråga om utlänningar som ännu som inte har beviljats tillstånd måste högre vandelskrav kunna ställas än för
de utlänningar som är bosatta i Sverige med permanent uppehållstill-
stånd, och som i möjlig utsträckning bör jämställas med svenska med-
borgare. Det ter sig rimligt att kräva av tillståndsbeslutande myndig-
heter att de gör utredning rörande vandeln i tillståndsäen noggrann rendet. Vid humanitära skäl kan tyngden av skälen för att tillstånd bör ges
i del fall helt överskugga vandelsanmärkning. Skälen mot att
en en återvända till hemlandet kan i det närmaste lika starka som for en vara
flykting. För personer som flytt undan en väpnad konflikt torde ungefär samma bedömning göras som när det gäller de facto-flyktingar
och krigsvägrare. Men de humanitära skälen kan i andra fall vara mindre starka, vilket bör leda till att även mindre allvarliga vandelsanmärkningar medför att tillstånd inte beviljas.
När det gäller anknytningsärenden är det rimligt att beakta anknytningens styrka. Om det t.ex. är fråga om en utlänning som skall
återförena sig med sin kärnfamilj bör toleransnivån ligga något högre
än om det rör sig om någon annan form av anknytning.
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd sou 1993:120
Som ovan nämnts tillämpas för makar och sambor ordning med en
uppskjuten invandringsprövning. Förlängningen tillstånd görs i
av
princip beroende av om förhållandet fortfarande består. Utredningen anser det vara lämpligt att vid dessa förlängningar även kontrollera
eventuella vandelsanmärkningar. I linje med vad som ovan anförts kan
en vandelsanmärkning utgöra ett skäl för att inte förlänga ett tillstånd
trots fortsatt anknytning. I avvägningen måste självfallet tiden som personen vistats i Sverige med tillstånd vägas in.
När det gäller övriga situationer när uppehållstillstånd får
ges anser utredningen att höga krav på en god vandel bör kunna ställas.
2.3 Tidsbegränsade uppehållstillstånd
Utredningens förslag: Tidsbegränsade uppehållstillstånd bör användas i ökad omfattning.
Ett uppehållstillstånd kan ges för viss tid, tidsbegränsat uppehållstillstånd, eller utan tidsbegränsning, permanent uppehållstillstånd 2 kap.
2 § UtlL. Bestämmelserna för när resp. form uppehållstillstånd bör av meddelas trädde i kraft år 1985 och innebär att permanent uppehållstillstånd bör beviljas utlänningen redan från början prop. 198384:144, bet. 198384:SflJ30. Den ordning som gällde tidigare
innebar att en utlänning som fick stanna i Sverige inledningsvis fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Efter en tid i Sverige, normalt ett
år, kunde han vanligen få ett permanent uppehållstillstånd. Anledning till ändringen år 1985 var att det sällan förekom att förlängning ett av uppehållstillstånd vägrades på grund av utlänningens vandel. Det
framstod därför som ett slöseri med resurser att behålla den tidigare
ordningen. Denna innebar i praktiken att i de 10 000 15 000 -
omprövningar som skedde varje år endast en handfull personer påträffades som borde vägras uppehållstillstånd av vandelsskäl. I
propositionen anfördes beträffande valet mellan permanent och
tidsbegränsat uppehållstillstånd bl.a. följande 88.
Liksom hittills bör emellertid generellt gälla, att verket alltid
har frihet att välja att utfärda ett tidsbegränsat uppehållstill-
stånd även till en utlänning som avser att bosätta sig här och
tillåts göra detta. Skäl kan ibland finnas till detta, exempelvis
när tveksamhet råder om utlänningens vandel eller för-
1993:120 Vandelsprävning vid ansökan om uppehállstilstdnd sou
sörjningsförmåga, när vistelsen här avses bli begränsad till viss tid eller utlänningen har uttryckt önskan att endast få tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Vidare erinrades SIV:s möjlighet att efter en diskretionär beom
dömning bevilja utlänningen tidsbegränsat uppehållstillstånd i stället
for permanent, t.ex. tveksamhet råder om hans vandel s. 114. om I propositionen till gällande UtlL prop. 198889:86 anfördes att riktlinjerna från år 1984 för när ett tidsbegränsat resp. permanent
uppehållstillstånd skall alltjämt torde vara vägledande. Vidare
ges anfördes att utlänningen har för avsikt att mera varaktigt bosätta om sig i Sverige och han i och för sig bör beviljas uppehållstillstånd bör han redan från början meddelas ett permanent sådant. Riksdagen ställde sig bakom uttalandena i propositionen bet. 198889:SfU 19 och 22. Permanent uppehållstillstånd beviljas som huvudregel när tillstånd för bosättning i Sverige. Tidsbegränsade uppehållstillstånd ges vid ges uppskjuten invandringsprövning på grund av anknytning dvs. flera tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas under en prövotid och förlängning är varje gång beroende av att anknytningen fortfarande består. Andra fall i vilka tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelas är främst vid vistelse för gäststudier eller tidsbegränsat arbete.
Utredningen
Såvitt utredningen kunnat finna tillämpas inte möjligheten att ge tidsbegränsade uppehållstillstånd när tveksamhet råder om en utlännings vandel. Mot bakgrund av utredningens ställningstagande att tillmäta utlännings vandel ökad betydelse i tillståndsärenden föreslår en utredningen att möjligheten till tidsbegränsade uppehållstillstånd får en ökad användning. De fall som närmast skulle vara aktuella är när utlänningens vandel är sådan att det är tveksamt om uppehållstillstånd skall beviljas skälen för avslag ställda mot skälen för tillstånd inte men väger tillräckligt tungt för att avslå en ansökan. I ett sådant fall skulle den beslutande myndigheten i stället för att bevilja permanent
uppehållstillstånd kunna meddela ett tillfälligt sådant; om utlänningen
sköter sig under den tid som sedan flyter innan det blir aktuellt med
omprövning kan ett permanent uppehållstillstånd meddelas. Den
en omvända situationen blir fallet utlänningen brister i vandelshänseom
ende; han får då vägras förlängt uppehållstillstånd och kan utvisas ur
landet.
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd
De utlänningar som inte genast får ett permanent uppehållstillstånd får visserligen en mindre trygg ställning eftersom osäkerhet kommer att råda om det slutliga ställningstagandet i fråga om uppehållstillstånd.
Denna nackdel får emellertid godtas med hänsyn till intresset av att det
görs en fördjupad prövning när det finns tveksamhet om utlänningen skall få bosätta sig här. Det kan antas att antalet tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av tveksamhet vid vandelsbedömningen kommer att bli begränsat. En endast marginellt ökad arbetsbörda kan förutses för SIV. I samman-
hanget förtjänar att påpekas att förfarandet att vägra förlängning ett
av
uppehållstillstånd är lättare att tillämpa än möjligheten att återkalla ett
uppehållstillstånd jfr avsnitt 3 nedan.
Det är självfallet nödvändigt att det vid den förnyade prövningen
görs en noggrann kontroll av utlänningens skötsamhet, eventuella kriminalitet osv.
Utredningen anser att tidsbegränsade uppehållstillstånd bör
omprövas med samma intervall oavsett skälet till tidsbegränsningen, dvs. omprövning bör normalt ske vid de två första tillfállena efter en
period om vardera sex månader och sedan efter ytterligare ett år. Ett
slutligt ställningstagande bör ske efter senast tre år.
SOU 1993: 120
3 Återkallelse
av uppehållstillstånd
Utredningens förslag: Bestämmelserna i 2 kap. 11 § första stycket UtlL om återkallelse uppehållstillstånd när utlänning inte
av en
försörjer sig ett ärligt sätt eller när det kan antas att utlänningen kommer att begå brott avskaffas. I stället införs möjlighet
en att
återkalla ett uppehållstillstånd om utlänningen inte för hederlig
en
vandel. Den tid under vilken ett uppehållstillstånd får återkallas
utsträcks från två till tre år.
I detta kapitel behandlar utredningen möjligheterna enligt 2 kap. 11 § första och andra styckena UtlL att återkalla ett uppehållstillstånd -
sedan utlänningen har rest i landet med anledning bl.a.
- av
asocialitet eller kriminalitet. Denna återkallelsemöjlighet infördes i utlänningslagstiftningen år 1985 prop. 198384:144, bet. SfU 198384:30. Förutsättningarna för återkallelse korresponderar med reglerna för avvisning i 4 kap. 2 § första stycket 2 4 UtlL.
-
Den särskilda bestämmelsen i 2 kap. ll § tredje stycket UtlL
om
återkallelse av uppehållstillstånd för de utlänningar omfattas
som av
EES-avtalet kommenterar utredningen i bilaga 93.
s.
12 kap. 9,10 och 12 §§ UtlL i vilka övriga fall uppehålls-
anges ett
tillstånd kan återkallas. Enligt 9 § är återkallelse i princip obligatorisk när utlänningen har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Om utlänningen medvetet har lämnat andra oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som varit betydelse för att
av tillståndet får, enligt 10 ett uppehållstillstånd återkallas; om utlänningen inte har rest i landet får ett uppehållstillstånd återkallas
även av andra särskilda skäl, t.ex. förutsättningarna för tillståndet
om har ändrats väsentligt. Enligt 12 § skall ett permanent uppehållstill-
stånd återkallas om utlänningens bosättning i Sverige upphör.
Reglerna i 2 kap. 9 12 §§ UtlL återkallelse uppehållstill- - om av stånd gäller, på grund av bestämmelsen i 2 kap. 3 § UtlL, även de
utlänningar som beviljas uppehållstillstånd asyl enligt reglerna i
3 kap. UtlL.
Ãterkallelse uppehållstillstånd av sou 1993:120
3.1 Ärlig försörjning resp. krav på arbetstillstånd
Ett uppehållstillstånd får enligt 2 kap. 11 § första stycket 1 UtlL återkallas om utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt. Enligt förarbetena får återkallelse ske vid brottslig samt osedlig eller annars förkastlig verksamhet såsom yrkesmässigt hasardspel, prostitution, koppleri samt illegal in- och utförsel, dvs. smuggling SOU 1979:64 s. 133, 197980:96 96, 119 och 134. Även andra prop. s. omständigheter än de nu nämnda kan leda till bedömningen att ett uppehållstillstånd skall återkallas. Ett uppehållstillstånd får enligt denna bestämmelse återkallas även när det kan antas att en utlänning bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd. Förutsättningarna för återkallelse motsvarar awisningsbestämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket 2 UtlL.
Utredningen
Bestämmelsen om återkallelse av ett uppehållstillstånd i de fall utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt avser i huvudsak sådana förhållanden som omfattas lokutionen hederlig vandel. Utredningen av föreslår i det följande att ett uppehållstillstånd skall kunna återkallas för en utlänning inte för hederlig vandel. Med hänsyn härtill som en behöver enligt utredningens uppfattning den nämnda återkallelsenu grunden inte behållas. ifrågavarande bestämmelse kan användas även för att återkalla ett uppehållstillstånd ifall utlänningen arbetar här utan att ha erforderligt tillstånd. Enligt 1 kap. 5 § UtlL skall utlänning ha arbetstillstånd en för att arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd eller är medborgare i något annat nordiskt land. Eftersom permanent uppehållstillstånd i allmänhet beviljas en utlänning redan från början och utlänningar som omfattas av EES-avtalet är befriade från kravet på arbetstillstånd får bestämmelsen om arbetstillstånd tillämpning huvudsakligen på gäststuderande. Bestämmelsen behövs alltjämt varför anledning saknas att föreslå någon förändring av den. Denna grund för återkallelse kan inte tillämpas personer omfattas EES-avtalet; bilaga som av se s. 101.
Ãterkallelse uppehållstillstånd sou 1993:120 av
3.2 Hederli vandel g
Ett uppehållstillstånd får enligt 2 kap. 11 § första stycket 2 UtlL återkallas det kan antas att utlänningen kommer att begå brott i om Sverige eller i något annat nordiskt land. Till grund ñr bedömningen får ligga tidigare ådömt frihetsstraff. Även någon särskild ett annan omständighet, t.ex. uttalanden från utlänningen om brottsavsikt, kan utgöra ett antagande om risk för brott. De nuvarande förutsättningarna för att med stöd denna bestämmelse återkalla ett uppehållstillstånd av motsvarar avvisningsbestämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL.
Utredningen
Utredningen har tidigare behandlat frågan om betydelsen av en utlännings vandel i ett ärende om uppehållstillstånd, se avsnitt Utredningen har därvid föreslagit att ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § UtlL får ges en utlänning i princip endast om det kan förväntas att han kommer att föra hederlig vandel. Beträffande en utlänning som en enligt 3 kap. 1 § 2 och 3 UtlL har rätt till asyl, dvs. krigsvägrare och de facto-flyktingar, har utredningen föreslagit att asyl skall vägras det på grund av utlänningens brottslighet eller annan allvarlig eller om upprepad misskötsamhet eller annars finns särskilda skäl att inte bevilja asyl. Enligt utredningens mening är det naturligt att låta förutsättningarna för återkallelse vara en återspegling av förutsättningarna för tillstånd. Den omständigheten att ett uppehållstillstånd meddelats innebär inte att vikten minskar av att utlänningen följer de lagar och regler i övrigt gäller i det svenska samhället. Om en utlänning brister i de som förutsättningar ett villkor för uppehållstillståndet, bör det som var finnas möjlighet att återkalla detta. Det kan vara fråga om helt nya omständigheter eller tillsammans med tidigare kända, som ensamma som i sig inte var tillräckligt graverande för att föranleda avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, bör leda till bedömningen att ett bör återkallas. Även i det fall förhållanden uppdagas uppehållstillstånd de tidigare varit kända, skulle ha medfört att tillståndet aldrig som, om hade meddelats, bör återkallelse kunna ske. Enligt utredningen bör den nuvarande återkallelsemöjligheten, som tar sikte risk för brottslig verksamhet, ersättas med en möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd i de fall utlänningen inte för en hederlig vandel. Det ligger i sakens natur att den trygghet som följer med beviljandet ett uppehållstillstånd skall kunna undanröjas endast när de nytillav kommande omständigheterna har en påtaglig tyngd. Varje mindre
Ãterkallelse uppehållstillstånd av sou 1993:120
anmärkning mot utlänningens beteende bör självfallet inte motivera en återkallelse. Om tillståndsprövningen inte gjorts med rimlig omsorg och noggrannhet bör brister i utredningen inte drabba utlänningen, förutsatt att denne fullgjort sin upplysningsskyldighet.
Vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd skall återkallas måste det beaktas på vilken grund tillståndet meddelats, och eventuellt ett skyddsbehov bör påverka ställningstagandet till återkallelse. För en att en återkallelse skall kunna komma i fråga för utlärming på en som grund av sitt skyddsbehov har beviljats asyl måste fordras allvarliga vandelsanmärkningar som visar en långtgående misskötsamhet som inte är tillfällig. Även beträffande en utlänning som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl måste det krävas vandelsanmärkningar av inte obetydlig styrka. När det gäller utlänning erhållit en som uppehållstillstånd på grund anställning eller anknytning bör även av mindre allvarliga vandelsanmärkningar kunna föranleda en återkallelse. Även tidsfaktorn spelar roll. Som utredningen föreslår bör den tid under vilken ett uppehållstillstånd kan återkallas förlängas från två till tre år. Om ett uppehållstillstånd skall kunna återkallas under denna tid beror på en sammanvägning skälen för återkallelse, av anknytningen till Sverige och, som tidigare framgått, grunderna för beviljande av uppehållstillståndet med beaktande eventuella av skyddsbehov och styrkan av dessa. Bestämmelsen är förenlig med EES-avtalet.
Olovlig underrättelseverksamhet
Ett uppehållstillstånd får enligt 2 kap. ll § första stycket 3 UtlL återkallas om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Förutsättningarna för återkallelse motsvarar awisningsbestämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket 4 UtlL.
Utredningen
Anledning saknas att föreslå någon förändring bestämmelsen. Den av är förenlig med EES-avtalet; bilaga 102. se s.
Återkallelse uppehållstillstånd sou 1993: 120 av
3.4 Tidsfristen för återkallelse
Återkallelse ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 11 § första stycket av UtlL får, enligt paragrafens andra stycke, ske endast om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd. När återkallelsemöjligheten infördes år 1985 avsåg den endast permanenta uppehållstillstånd. Avsikten var att göra det möjligt att utnyttja fördelarna med att bevilja permanent uppehållstillstånd utan att först ha meddelat ett tillfälligt. Genom att möjligheten till återkallelse upphörde efter viss kortare tid bedömdes det permanenta uppehållstillståndets allmänna karaktär inte på något avgörande sätt påverkas av återkallelsemöjligheten prop. l98384:144 s. 86 f.. Tidsfristen för återkallelse utsträcktes genom 1989 års utlänningslag från ett till två år prop. l98889:86. Bakgrunden till ändringen var att möjligheten att avlägsna en utlänning ur landet på grund av asocialt leverne avskaffades, och ettårsfristen för återkallelse av ett uppehållstillstånd ansågs till följd därav för kort. Beträffande tidpunkten från vilken tvåårsfristen skall räknas anfördes i propositionen följande s. 65.
Eftersom det kan vara mycket svårt att kontakt med personer, som för ett asocialt eller kriminellt liv, bör återkallelse kunna ske även om utlänningen inte personligen har kunnat underrättas om ärendet inom tvåårsfristen. Det bör tillräckligt att detta registrerats hos invandrarverket, vara oavsett det har anhängiggjorts genom en ingiven handom ling eller tagits upp ex ofñcio. Tvåårsfristen bör räknas från den tidpunkt då utlänningen började vistas i landet med uppehållstillstånd.
Utredningen
Tidsfristen för återkallelse av ett uppehållstillstånd två års bosättning med uppehållstillstånd är enligt utredningens uppfattning för kort. De krav som ställs en utlänning för att uppehållstillstånd skall ges kvarstår även efter det att tvåårsfristen utgått. Den tid under vilken en återkallelse skall kunna ske bör därför utsträckas. Utredningen anser att tidsfristen bör vara tre år. Sedan denna tid gått till ända får det antas att en utlänning i allmänhet har etablerat sig så i det svenska samhället att det inte längre bör finnas någon möjlighet att de grunder anges i 2 kap. 11 § första stycket UtlL återkalla ett som Även det uppehållstillståndet till sin uppehållstillstånd. om permanenta
Ãterkallelse uppehållstillstånd av sou 1993:120
allmänna karaktär påverkas att återkallelsemöjligheten står öppen av under den föreslagna tiden bör denna nackdel vägas det upp av angelägna i att en utlänning allvarligt bryter mot förutsättningarna som för beviljande uppehållstillstånd skall kunna få detta återkallat. Det av sagda bör också ses mot bakgrund bl.a. av att det utlänning av en som ansöker om att bli svensk medborgare fordras att han har fört en hederlig vandel. Även när det gäller de övriga grunderna för återkallelse i paragrafens första stycke bör möjligheten att återkalla ett uppehållstillstånd kvarstå under den längre tid utredningen föreslår. som nu
4 Avvisning
förslag: Förutsättningarna för avvisning av en Utredningens kan komma att begå brott i Sverige eller något utlänning som antas nordiskt land ändras för att bli ändamålsenliga och annat mer i större omfattning än för närvarande möjliga att tillämpa som fallet. En redaktionell förändring görs av förutsättanses vara för avvisa utlänning kan antas inte komma att ningarna att en som ärligt sätt eller arbeta utan arbetstillstånd. försörja sig pá ett
behandlar utredningen vad brukar kallas de I detta kapitel som
avvisningsbestämmelserna i 4 kap. 2 § UtlL. Med stöd av
materiella utlänning avvisas därför att han skäl hänför sig till dessa får en av som önskvärd här; exempel kan nämnas bristande hans person inte är som befarad kriminalitet. Avvisning, som kan ske i
försörjning och
inresan och inom månader därefter, är inte obligatoanslutning till tre bedömning i varje enskilt fall. Om utlänrisk utan det får göras en
visering eller uppehållstillstånd får avvisning inte ske.
ningen har UtlL i vilka övriga fall avvisning kan ske. Den I 4 kap. l § anges
de s.k. formella avvisningsbestämmelserna, vilka paragrafen innehåller hänförliga till den generella utlänningskontrollen och möjliggör
är invandringen till Sverige. Paragrafen innehåller bekontroll av stämmelser bl.a. pass och visering. om
avvisning fattas i allmänhet polismyndigheten. När det
Beslut om av
utlänning ansöker asyl skall dock prövningen av av-
gäller en som om visningsfrågan SIV, och avvisning kommer inte i fråga förrän göras av
utredning i asylärendet verkställts.
4.1 Avsaknad tillräckliga medel för uppehälle
av
och hemresa
får avvisas med stöd 4 kap. 2 § första stycket 1 UtlL
En utlänning av han kommer att sakna tillräckliga medel för sin om det kan antas att eller i något nordiskt land han tänker vistelse i Sverige annat som
Avvisning 1993:120 sou
besöka, samt för sin hemresa. Vid bedömningen utlänningen av om
har tillräckliga medel för sin vistelse och för sin hemresa beaktas bl.a.
utlänningens ålder, hur länge han avser att stanna, hur han skall resa
och bo samt om han har returbiljett. Avser utlänningen att besöka
en någon som åtagit sig att bekosta hans uppehälle under vistelsen här -
en garant minskar kravet innehav av egna medel. En utlänning
som har en garant och en returbiljett till hemlandet kan i allmänhet inte avvisas med stöd denna bestämmelse JO 198990 67. av s.
Frågan om skyldigheten för polismyndighet att vid utlärmingens
en inresa i landet kontrollera påståenden garant behandlas i JO om en 197980 s. 135.
Avvisning med stöd av denna bestämmelse kan ske även i det fall då det efter inresan under den tremånadersperiod avvisning får ske
- -
framkommer omständigheter gör det antagligt att utlänningen
som avser att stanna kvar här utöver den uppehållstillståndsfria tiden och saknar medel för sin avsedda vistelse här. Detta torde inte sällan vara
fallet när utlänningen ansöker om arbetstillstånd. En bedömning
av
utlänningens avsikter måste även i dessa fall ske i varje särskilt ärende
prop. 197980:96 s. 56 f..
Utredningen
Tillämpningen av denna bestämmelse fungerar såvitt framkommit utan problem, och utredningen har inte funnit anledning att föreslå någon förändring av den. Bestämmelsen kan inte tillämpas på utlänningar som omfattas av EES-avtalet; bilaga 102
se s.
4.2 Ärlig försörjning resp. krav på arbetstillstånd
En utlänning får avvisas med stöd av 4 kap. 2 § första stycket 2 UtlL
om han tänker söka sitt uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt
land och det kan antas att han inte kommer att försörja sig på ett ärligt
sätt eller att han kommer att bedriva sådan verksamhet kräver som arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd.
Möjligheten att avvisa en utlänning på grund att det kan antas att
av
han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt har, med skiftande utformningar, funnits sedan den första utlänningslagen trädde i kraft år 1914. I propositionen till 1954 års utlänningslag prop. 1954:41 s.
93 uttalades beträffande denna awisningsmöjlighet att det
var angeläget att i görligaste mån hindra icke önskvärda, medellösa
1993:120 Avvisning sou
utlänningar att komma i landet för att här ägna sig dagdriveri. Även sådana fall då utlänningen uppenbarligen har för avsikt att livnära sig på brottslig verksamhet föll enligt propositionen under detta
stadgande.
I Utlänningslagkommitténs förslag till utlärmingslag SOU
ny
1979:64 134 uttalades att awisningsmöjligheten omfattade
s.
brottslighet olika slag, såsom yrkesmässigt hasardspel, yrkesmässigt
av
utnyttjande otuktiga levnadssätt eller yrkesmässigt bedriven
av annans olovlig införsel eller utförsel. Utredningen anförde beträffande
utlänningar lever på prostitution att det var obestridligt att
som
prostitution kunde upphov till eller i övrigt förekomma i samband
ge
med brottslig verksamhet; detta anledningarna till samhällets
var en av
åtgärder för att förhindra prostitutionen. Av samma skäl borde därför, enligt utredningen, utlänning som var känd för att yrkesmässigt
en
prostituera sig, kunna hindras att resa in i landet. I propositionen till 1980 års utlänningslag prop. 197980:96, som byggde Utlänningslagkommitténs förslag, uttalade föredragande statsrådet s. 56 att den omständigheten att en utlänning, som vill resa in i Sverige, under de senast förflutna två åren har yrkesmässigt ägnat
sig prostitution, koppleri eller olovlig införsel eller utförsel utgör starkt indicium på att utlänningen inte kommer att här försörja sig ett
på ett ärligt sätt. Enligt statsrådet fanns det också åtskilliga andra
omständigheter kunde medföra samma bedömning. Riksdagen som
ställde sig bakom uttalandena i propositionen bet. AU 197980227. Någon ändring har inte skett genom den gällande utlänningslagen. Avvisning på grund antagande om avsaknad av arbetstillstånd
av
infördes 1980 års utlänningslag prop. 197980:96 s. 118
genom och 134, bet. AU 197980:27. Som redan sagts kan awisning komma i fråga inte bara vid inresan i landet utan även inom tre månader efter ankomsten hit. Påträffas utlänningen under denna tid med att arbeta ha arbetstillstånd kan han således omedelbart awisas. utan att
Utlänningar har visering eller uppehållstillstånd kan inte avvisas
som med stöd bestämmelsen. Avvisning kan inte heller ske av medav borgare i de övriga nordiska länderna eller i ett land som ingår i EES eftersom dessa är undantagna från kravet arbetstillstånd.
Avvisning med stöd ifrågavarande bestämmelse sker främst av
av
utlänningar arbetar utan arbetstillstånd. Bestämmelsen används
som
även för att avvisa utländska prostituerade. I något polisdistrikt sker avvisning dessutom utlänningar smugglar bl.a. mindre
av som
mängder spritdrycker i avsikt att sälja dem här i landet.
Avvisning sou 1993:120
Utredningen
Utgångspunkten för avvisning enligt denna bestämmelse är att utlänningen tänker söka sitt uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt land. Denna lokution har sitt ursprung i 1914 års utlänningslag. Bestämmelsen tillämpas huvudsakligen
numera på personer vilkas
vistelse i landet är så kortvarig av natur att användningen av begreppet söka sitt uppehälle framstår oegentlig. som Utredningen föreslår en språklig förändring för att bättre beskriva vilken situation som avses. För utlänningar vilkas vistelse i Sverige kommer bli att mer långvarig fordras uppehållstillstånd; sådant kan återkallas ett bl.a. om utlänningen arbetar utan föreskrivet tillstånd.
Några tillämpningssvårigheter inte föreligga vad gäller
synes bestämmelsen. Utredningen har inte funnit skäl föreslå att någon saklig förändring av denna.
Bestämmelsen, såvitt avsaknad arbetstillstånd, kan avser av inte tillämpas personer som omfattas EES-avtalet är i av men övrigt förenlig med EES-avtalet; se bilaga 103. s.
4.3 Befarad
brottslighet
En utlänning får avvisas med stöd 4 kap. 2 § första av stycket 3 UtlL om det kan antas att han kommer att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land. Till grund för bedömningen får ligga såväl tidigare ådömt frihetsstraff som någon särskild annan omständighet. Innebörden uttrycket frihetsstraff kommenterades i av propositionen till 1954 års utlänningslag prop. 1954:41 94. s.
Uttrycket frihetsstraff torde få anses innefatta även sådana skyddsåtgärder som internering enligt svensk lag. Även en utomlands meddelad Villkorlig dom kan utgöra avvisningsgrund, om den förutsättningen föreligger, det kan att befaras att utlänningen kommer här i riket fortsätta att sådan brottslig verksamhet som i domen, samt domen lyder avses på villkorligt frihetsstraff. Däremot gäller stadgandet icke
om en dom som har formen probation angivet av utan straff.
Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning 1980 genom års utlänningslag prop. 197980:96. Genom den lagen infördes en möjlighet att lägga även någon annan särskild omständighet än tidigare ådömt frihetsstraff till grund för bedömningen risken av för att
sou 1993:120 Avvisning
utlänningen kommer att begå brott här. Bakgrunden till denna utvidgade möjlighet att till gripa avvisning vid befarad brottslighet var
betänkandet Utlänningspolitik och Utlänningslagstiftningi Norden NU
1670 avgivet av den s.k. Nordiska kommittén. Denna kommitté var sammansatt av särskilda sakkunniga som, på hemställan av Nordiska
rådet, i Danmark, Finland, Norge och Sverige tillkallats för att utreda
förutsättningarna för en enhetlig nordisk utlärmingslagstiftning och en samstämmig nordisk utlänningspolitik. Kommittén anförde i sitt
betänkande följande s. 46.
Den omständigheten att utlänning tidigare inte ådömts straff
utesluter inte att det ändå kan finnas anledning anta att han
kan komma att begå brott efter inresan. Ibland inträffar att
utlänning söker resa i avsikt att begå brottslig handling, exempelvis för att föra med sig ur landet barn om vilket han
inte har vårdnaden. I den mån det av utlänningens egna uttalanden eller andra förhållanden klart framgår att han har
sådant syfte med inresan bör han enligt kommitténs mening
kunna förhindras att sätta sina planer i verket redan vid ankomsten till landet. Det bör därför finnas möjlighet att avvisa utlänning, som på grund av annat särskilt förhållande än att han tidigare ådömts straff kan antas komma att begå brott i landet. Kommittén föreslår alltså att utlänning skall kunna avvisas om han grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller annan
särskild omständighet kan antas komma att i landet eller annat nordiskt land begå brott som inte är av endast ringa betydelse eller om han utomlands begått allvarligt brott. Den
föreslagna bestämmelsen innebär en utvidgning i förhållande
till artikel 6 första stycket e i passkontrollöverenskommelsen
står inte i strid med denna, eftersom överenskommelsen men
generalklausulen i artikelns andra stycke ger de
genom
fördragsslutande staterna möjlighet att avvisa envar utlän-
ning andra grunder inte bör ges tillåtelse att inresa. som av
Utlänningslagkommittén SOU 1979:64 s. 134 f. anslöt sig till Nordiska kommitténs uppfattning att det borde ges en möjlighet att
avvisa utlänning, på grund av annat särskilt förhållande än att en som han tidigare dömts till straff, kan antas komma att begå brott i landet. Enligt kommittén borde det emellertid klart framgå av utlänningens egna uttalanden eller andra förhållanden att han tänker begå brott.
Kommitténs förslag godtogs av regeringen och riksdagen prop.
197980:96, bet. AU 197980:27.
Awisning sou 1993:120
JO har från skiftande utgångspunkter gjort uttalanden
om tillämp-
ningen av 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL. IJO 199293 69 s. 89 s.
anförs följande beträffande syftet med avvisningsbestämmelsen.
Syftet med den aktuella bestämmelsen i utlärmingslagen är att förhindra vissa brottslingar att komma in i landet. Enligt min mening förutsätter tillämpning regeln det,
en av att
beträffande den inte tidigare har ådömts fängelsestraff,
som
måste finnas konkret misstanke utlänningen
en om att
kommer att begå brott visst slag i Sverige eller
av annat
nordiskt land. Bestämmelsens hänvisning till tidigare ådömt
fängelsestraff ger vidare vid handen att misstanken skall avse ett brott med ett relativt högt straffvärde. I förarbetena har
framhållits att det bör fråga brottslig verksamhet
vara om av
någon betydelse. Det bör enligt min mening inte förekomma att misstanke om ett brott som normalt förskyller böter läggs till grund för ett beslut avvisning med stöd 4 kap. 2
om av
§ första stycket 3 UtlL. Sådana brott skadegörelse,
som ofredande och snatteri straffas normalt med böter och kan
därför inte utgöra grund för avvisning
Se även JO 199192 189 och JO 199293 128 beträffande s. s.
svårheten på de brott som kan leda till avvisning med stöd
av bestämmelsen.
Att en individuell bedömning av förutsättningarna för avvisning med stöd av denna avvisningsbestämmelse skall ske framgår JO 199293
av s. 128.
En grundläggande förutsättning för tillämpningen av av-
visningsregeln i 4 kap. 2 § första stycket 3 utlänningslagen
är att brottsmisstanken avser en viss identifierad En person.
fråga som aktualiseras i detta ärende är om redan
en persons
tillhörighet till en viss grupp kan utgöra en sådan särskild
anledning att anta att han kan komma att begå brott som
åsyftas i den aktuella lagregeln. Enligt min mening måste
denna fråga i princip besvaras nekande. Däremot kan
kunskap om att en person har anknytning till viss krimi-
en
nell miljö självfallet vägas vid bedömningen awis-
av
ningsfrågan tillsammans med andra omständigheter
som
pekar på att denne att begå brott i Sverige eller i något
avser annat nordiskt land.
Jag vill vidare understryka att det förhållandet att polisen har en kanske mycket välgrundad anledning att förmoda
att
Avvisning sou 1993; 120
någon eller några oidentifierade medlemmar av en viss eller resandegrupp att begå brott i
personkategori avser Sverige eller något annat nordiskt land givetvis inte får leda till samtliga tillhörande denna kategori eller
att personer avvisas från landet. grupp
Utredningen
bestämmelsen är förhindra brottslingar från att komma
Syftet med att landet. Bestämmelsen svårtillämpad och används sällan. Det
in i anses utredningen framförts rekvisitet någon annan särskild har till att
omständighet uppfattas som oklart.
Utredningen har för sin del funnit att det finns ett berättigat behov i utsträckning än för närvarande anses möjligt kunna av att större som avvisa utlänningar med stöd bestämmelsen. Det kan gälla en av utlänning såvitt känt inte tidigare dömts till frihetsstraff, men som
beträffande vilken det finns välgrundad anledning anta att han under
kommer på sådant sätt eller i sådana sammanhang vistelsen att agera
han kan befaras komma att göra sig skyldig till brottslighet.
att Utredningen att det bör bli möjligt att avvisa en utlänning som, anser på vad är känt hans eller någon annan
grund av som om person av
särskild omständighet, kan antas komma att begå brott här i landet
eller i något annat nordiskt land.
Antagandet risk för brott kan grundas på att utlänningen tidigare
om frihetsstraff, Den innebörd begreppet frihetsstraff gavs i ådömts ett
till 1954 års utlänningslag äger alltjämt aktualitet se
propositionen ovan. Således omfattas inte bara ett ovillkorligt fängelsestraff utan
bl.a. utomlands meddelat villkorligt frihetsstraff, Någon även ett möjligheten tillgripa avvisning med hänsyn till att
begränsning av att domen gammalt datum finns inte. Naturligtvis spelar tidsfaktorn
är av roll. Ju längre tid förflutit från domen desto starkare måste ändå som förhållanden talar för att det föreligger risk för de aktuella vara som brottslighet. Även svårheten på den brottslighet som lett till frihets-
brott innebär givetvis att den tid under straffet påverkar; ett grövre
straffet bedömningen blir längre än vad blir fallet
vilken påverkar som
vid lindrigare brott. Utredningen har inte funnit anledning att ett
föreslå någon förändring av denna bedömningsgrund.
avvisning skall kunna komma i fråga fordras, som redan För att anförts, det kan antas att utlänningen kommer att begå tidigare att ifrågasättas detta krav skall behållas eller om i brott. Det kan om stället kravet skall begränsas till att utlänningen kommer att utgöra en fara för allmän ordning eller säkerhet. Utredningen har stannat för att
Avvisning sou 1993;120
inte föreslå avskaffande förutsättningen att brott kan komma
av antas att begås. När det gäller frågan vilken typ av brott misstanken skall som avse
har gällande rätt ansetts innebära att brottet skall ha relativt högt
straffvärde. Brott som normalt böter har inte ansetts utgöra grund ger
för avvisning enligt den aktuella bestämmelsen. Utredningen att
anser
avvisningsmöjligheten inte bör begränsas till misstanke kommande
om
allvarlig brottslighet. Åtskilliga brott som i det enskilda fallet vanligen
föranleder bötesstraff kan innebära kraftiga ordningsstörningar, allvarliga olägenheter för enskilda och mycket stora kostnader för exempelvis bevakning. Som exempel kan nämnas skadegörelse, mindre allvarlig misshandel och ofredande i samband med t.ex. idrottsmatcher, demonstrationer och vissa typer konsertarrange-
av
mang. Det är inte ovanligt att olika förmögenhetsbrott begås i anslutning därtill. Utredningen bedömer det rimligt att misstankar
som om även denna typ av uppsåtlig brottslighet skall få läggas till grund för avvisningsbeslut. Någon motsägelse inte utredningen ligga anser i det förhållandet att i lagtexten ett tidigare ådömt frihetsstraff anges
som en omständighet som kan tala för brottsrisk. Med hänsyn till den ändring som föreslås i bestämmelsen kommer de JO gjorda
av
uttalandena om krav på brottets svårhetsgrad inte längre att
m.m. vara vägledande.
Avvisning skall naturligtvis som omtalas i tidigare förarbeten kunna ske i fall egenmäktighet med barn. Även brott utgör
av som angrepp på den allmänna ordningen eller säkerheten bör kunna föranleda
avvisning. Exempelvis bör en utlänning som under sitt besök
genom
propaganda eller agitation kan antas komma att göra sig skyldig till hets mot folkgrupp eller uppvigling kunna avvisas med stöd
av bestämmelsen. Detsamma bör gälla t.ex. musikgrupper eller andra artister vars texter, som är avsedda att framföras vid vistelsen, innehåller budskap det kan bedömas utgöra brott framföra som att
offentligt. Det bör vidare bli möjligt att avvisa utlänning
en som reser
i landet för att bevista ett idrottsevenemang, t.ex. fotbollsmatch,
en
och som kan antas komma att göra sig skyldig till uppsåtligt brott under sin vistelse här. Omständigheter talar för sådan
som en
bedömning kan vara att han för med sig något slag tillhygge. Det
av förhållandet att han reser i en grupp med andra likasinnade personer som även de kan antas vara på väg till ett visst kan, evenemang
tillsammans med andra omständigheter, vägas in vid bedömningen
av
avvisningsfrågan jfr JO 199293 s. 128. Även utlänningar vill
som resa i landet för att delta i demonstration kan förväntas en som
komma att störa den allmänna ordningen eller säkerheten bör kunna avvisas om de kan befaras komma att delta i exempelvis upplopp,
sou 1993:120 Avvisning
misshandel eller skadegörelse; brottsmisstanken kan dokumenteras t.ex. genom medfört tillhygge och maskering. En tillämpning i linje med vad som nu sagts står enligt utredningens mening inte i strid mot
de demokratiska principerna om yttrandefrihet och demonstrations-
frihet. Ett annat fall där avvisning bör komma i fråga är om det i en
utlännings bil påträffas typiska verktyg att begå brott med och utlänningen inte kan lämna någon godtagbar förklaring till varför de
medförs. En utlänning som missbrukar narkotika och som därigenom
kan antas göra sig skyldig till narkotikabrott under sin vistelse här i
landet bör också kunna avvisas med stöd av bestämmelsen.
För avvisning fordras för närvarande att det föreligger en konkret brottsmisstanke. Detta förutsätter självfallet inte att misstanken måste avse ett specificerat brott. En ytterligare förutsättning för avvisning är
att brottsmisstanken avser en viss identifierad person. Dessa båda förutsättningar bör även fortsättningsvis gälla.
Den beslutande myndigheten får, mot bakgrund av ändamålet med
bestämmelsen, göra en bedömning av om det föreligger tillräckliga
skäl för att anta en brottsavsikt hos utlänningen. Om så bedöms vara
fallet får han avvisas vid inresan i landet eller upp till tre månader därefter. Bestämmelsen är förenlig med EES-avtalet; se bilaga s. 103
4.4 Olovlig underrättelseverksamhet
En utlänning får avvisas med stöd av 4 kap. 2 § första stycket 4 UtlL om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan
antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Bestämmelsen infördes genom 1954 års utlänningslag och är i sak
oförändrad sedan dess. I betänkandet av 1949 års utlänningslagskom-
mitté med förslag till utlänningslag m.m. SOU 1951:42 anfördes beträffade denna bestämmelse 193.
Det torde ofta vara svårt att full bevisning om utlän-
ningens avsikt med vistelsen i riket, och det bör vara tillräckligt, att det föreligger misstankar om nu avsedd
brottslighet. Kommittén vill emellertid understryka, att dessa
misstankar måste vara objektivt grundade. Det måste
föreligga någon påtaglig grund för misstanken såsom t.ex. att utlänningen är känd såsom yrkesspion, sabotör e.d.
Avvisning sou 1993:120
Kommitténs förslag togs med endast en redaktionell ändring i
utlänningslagen prop. 1954:41 s. 94, bet. lLU1954:14. Bestämmelsen har nära samband med möjligheterna att enligt lagen
1991:572 om särskild utlänningskontroll utvisa utlänning det
en om
behövs av hänsyn till rikets säkerhet, eller det med hänsyn till vad
som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska
syften se prop. 199091 : 1 18 och bet. 19909l:JuU29.
Utredningen
Utredningen har inte funnit anledning att föreslå någon ändring
av
bestämmelsen. Denna är förenligt med EES-avtalet; bilaga
se s. 105.
4.5 Lagen internationella sanktioner
om
En utlänning får avvisas med stöd 4 kap. 2 § första stycket 5 UtlL
av om det med stöd av lagen 1971: 176 om internationella sanktioner har
föreskrivits att avvisning kan ske. Den lagen ger regeringen möjlighet
att besluta i lagen föreskrivna sanktioner mot annat land, i den om - mån det påkallas med anledning av beslut som fattats eller rekommendation som antagits av Förenta Nationernas säkerhetsråd i över-
ensstämmelse med Förenta Nationernas stadga. Enligt lagens 15 § får
regeringen förordna att en utlänning som skäligen kan antas ha
hemvist i en blockerad stat och ha begått eller att begå sådan avse
handling som står i strid mot förbud enligt 3-8 §§ i lagen kan avvisas
i den ordning som föreskrivs i UtlL. Lagen internationella om
sanktioner har använts för att tillgripa sanktioner mot bl.a. Sydafrika, Irak, Libyen och Förbundsrepubliken Jugoslavien Serbien-Monte-
negro.
Utredningen
Med hänsyn till ändamålet med bestämmelsen och till dess karaktär har utredningen inte funnit anledning att överväga någon förändring av denna. Bestämmelsen är förenligt med EES-avtalet; bilaga
se s. 105
SOU 1993: 120
5 Domstols utvisningsbeslut -
beslut i tillståndsärenden
myndighets
utlänning domstol döms för ett brott får under vissa förut- En som av
sättningar utvisas Sverige. Det finns inga bestämmelser som hindrar
ur
brott beaktas den administrativa myndigheten i ett ärende
att samma av
rörande uppehållstillstånd. Det har anförts att det är en brist att det saknas klar gränsdragning mellan de fall där en utlännings
en
brottslighet skall utlösa tillämpning av reglerna om utvisning på
en
grund brott och de fall brottsligheten skall leda till avslag på en
av
ansökan uppehållstillstånd. Vidare har anförts att det behövs
om
vägledning för i vilka fall brottslighet bör leda till att ett uppehållstill-
stånd återkallas.
Utredningen har övervägt dessa frågor och anser att följande gälla. En naturlig utgångspunkt är att domstol har principer bör om en övervägt frågan utvisning och andra skäl än att det föreligger
om av
verkställighetshinder funnit att utvisning inte skall ske, saken bör anses avgjord i och med det. Brottsligheten bör då inte ensam utgöra
vara
grund för att vägra uppehållstillstånd. De omständigheter som är
prövade domstolen bör inte kunna överprövas eller omprövas av en av
administrativ myndighet. Annorlunda får man naturligtvis se på frågan ytterligare omständigheter vandelskaraktär föreligger eller
om av tillkommer, olika former ohederligt eller klandervärt beteende t.ex. av eller småbrottslighet t.ex. föranlett åtalsunderlåtelse eller beivrats som
i summarisk straffprocess eller som inte utgör utvisningsgrundande brott. Det är inte ovanligt att den administrativa myndigheten har
material rörande vandel domstolen saknade
ytterligare personens som och heller inte hade skäl att beakta vid sin bedömning av utvisningsfrágan. I de fall den administrativa myndigheten har kännedom om ytterligare omständigheter beträffande persons vandel, oavsett om
en
förhållanden före eller efter domstolsprövningen, bör brottet
de avser vid tillståndsbedömning kunna beaktas ånyo, sammanvägt med en
vandelsanmärkningarna. När tillfälligt uppehållstillstånd meddelats, på grund tveksamhet utlänningens vandel, kommer den
t.ex. av om situationen inte att bli ovanlig. När domstol inte beslutat utvisning därför att det förelegat en om hinder verkställa utvisning till det aktuella landet bör den mot att en
administrativa myndigheten oförhindrad att beakta brottet i
vara
Domstols utvisningsbeslut sou 1993:120 tillståndsärendet om hindret upphört. Detsamma bör gälla även i ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd.
SOU 1993: 120
6 Utredning i ärenden om
uppehållstillstånd
m.m.
Utredningens förslag: Tillgången på uppgifter som behövs för att
bedöma tillståndssökande utlänning uppfyller vandelskraven
om en
bör förbättras. Bl.a. bör asylutredningarna fördjupas i detta
avseende.
När utlänning kommer till Sverige och ansöker om asyl gör polisen
en
omgående grundutredning. Vid ett kortare förhör får då utlänningen
en redogöra för vilken väg han har rest till Sverige samt vilka skäl han sin ansökan. Grundutredningen skickas till SIV:s asylbyrå vid har för den utredningssluss emot utlänningen. Utredningen registreras som tar och läggs sedan i dossier där samtliga handlingar i ärendet en
samlas. På utredningsslussen görs asylutredning som bygger på
en såväl skriftliga muntliga uppgifter av utlänningen. Denna som utredning omfattar uppgifter anhöriga, utbildning, militärtjänstom göring, politisk verksamhet och resväg till Sverige men däremot inte utlänningen är dömd för brott. Utlänningen får skriftligen försäkra om de lämnade uppgifterna är så fullständiga och sanningsenliga som att möjligt. I den skriftliga information finns till det formulär på som vilket utlänningen skall lämna sin skriftliga berättelse finns en
det är straffbart att lämna felaktiga uppgifter. upplysning om att
Straffansvaret finns reglerat i 10 kap. 2 § UtlL. fall när fråga är asyl skall ansökan uppehållsl andra än om en om tillstånd i allmänhet ha ordnats före inresan i Sverige, t.ex. om
ansökan grundas anknytning 2 kap. 5 § UtlL. En utlänning som
inte befinner sig i Sverige skall ansökan till svensk beskickning ge svenskt konsulat i utlänningens hemland eller i det land där han eller stadigvarande bosatt 3 kap. 7 § UtlF. Ambassaden annars är konsulatet gör personlig intervju med utlänningen för att utreda en skälen för ansökan; någon utredning utlänningens vandel görs inte. om Ärendet skickas därefter till SIV för beslut. Ofta låter SIV göra en kompletterande utredning, t.ex. att polisen intervjuar den genom anhörige i Sverige.
Utredning i ärenden om uppehållstillstånd m.m. sou 1993:120
Utöver vad som nu sagts får även i vissa fall som inte avser asyl en
ansökan om uppehållstillstånd göras efter ankomsten till Sverige; det gäller främst i klara familjesammanföringsfall. Ansökan görs hos polisen som efter verkställd grundutredning sänder ansökan till SIV:s tillståndsbyrå i Norrköping för beslut.
Ett uppehållstillstånd kan återkallas SIV på grund brister i av av utlänningens vandel 2 kap. ll § UtlL. Eftersom det saknas ett
rapporteringssystem rörande misskötsamhet 0.d. kommer det mycket
sällan i fråga att tillämpa bestämmelsen.
Utredningen
Utredningen anser det vara otillfredsställande att praktiskt taget ingen utredningen sker av en utlännings vandel i ett tillståndsärende. Särskilt mot bakgrund av utredningens förslag att ökad betydelse fortsättnings-
vis skall tillmätas vandeln i tillståndsärenden finns det skäl att förbättra utredningsrutinerna. En utlännings kriminalitet och övriga vandel bör alltid kontrolleras innan beslut fattas beträffande ansökan en om uppehållstillstånd. För att möjliggöra en sådan ordning fordras att rutiner införs som garanterar att relevant information alltid kommer SIV tillhanda.
När det gäller den information utlänningen själv skall lämna
som
bör det krävas att vissa preciserade frågor, tar sikte på utlän-
som ningens vandel, alltid besvaras. Även om det i många fall kommer att vara praktiskt taget omöjligt att kontrollera lämnade uppgifter är det
ändå av vikt att utlänningen besvarar sådana frågor. Uppgifterna bör lämnas under straffansvar eftersom de kan få avgörande betydelse i
tillståndsfrågan. Utlänningen måste givetvis informeras om vikten av att korrekta uppgifter lämnas samt att konsekvenserna kan om annars
bli vid sidan av de straffrättsliga avslag på ansökan uppehålls-
- - om tillstånd eller, i ett senare skede, återkallande ett meddelat tillstånd. av
Utöver möjligheten att erhålla information från utlänningen själv står även andra källor till buds. Vad som främst åsyftas är uppgifter
om
kriminalitet m.m. som finns tillgängliga olika register;
genom en
redogörelse för register som kan vara av intresse i sammanhanget finns i bilaga s. 87. Information om en utlännings vandel går att hämta även från SIV:s incidentrapporter. Genom en intern rapportering av vissa händelser på flyktingförläggningar m.m. sker en skriftlig redovisning inträffat
av våldhot eller annan händelse säkerhetskaraktär negativt av som påverkar SIV:s verksamhet. Ursprungligen rapporterades endast incidenter av säkerhetshotande karaktär, anmäls även men numera
1993:120 Utredning i ärenden om uppehållstillstånd m.m.
sou
än sådant är säkerhetsrisk för SIV och dess personal.
annat som en Den sammanställning görs incidentrapporterna används endast som av
ett statistiskt underlag. Rapporten hamnar i en asylsökandes
som
dossier endast förläggningen skickar den direkt till asylbyrån;
om
praxis vacklar mellan olika förläggningar när det gäller att sända till asylbyrån. Enligt utredningens mening bör det införas
rapporten
ordning innebär att varje incident som är av sådan betydenhet
en som upprättas skall föranleda att utlärmingens dossier tillförs att en rapport
uppgift härom. Utredningen vill samtidigt betona det angelägna i att sådana händelser som föranleder upprättandet av en incidentrapport och utgör brott även polisanmäls. Det är givetvis nödvändigt att
som utlänningen får del incidentrapporten tillsammans med övriga av handlingar i ärendet, i det fall rapporten finns med i beslutsunderlaget
i ett tillstånds- eller återkallelseärende.
När ansökan uppehållstillstånd lämnas in till en svensk
en om
utlandsmyndighet bör möjligheterna att få kännedom om eventuell
brottslighet något större än i de fall utlänningen gör sin ansökan vara
i Sverige. Det varierar naturligtvis mellan olika länder vilka möjligheter finns att få tillgång till upplysningar om en utlännings
som
vandel. Utredningen, som inte föreslår att utlandsmyndigheterna
åläggs någon undersökningsplikt i detta avseende, utgår dock ifrån att
den information utlännings vandel som kan finnas vidarebeforom en dras till SIV för att tillföras ärendet.
7 Smittfarligt beteende av HIV-positiva
utlänningar
Utredningens ställningstagande: Smittfarligt beteende av HIVutlänningar bör påverka bedömningen ärenden rörande positiva av Med hänsyn till åtskilliga frågor med
uppehållstillstånd. att
anknytning till sekretesslagstiftningen närmare bör övervägas föreslår utredningen att detta kommer till stånd i ett annat
sammanhang.
HIV-infektion är enligt 3 § smittskyddslagen 1988:1472 en an-
samhällsfarlig sjukdom. Den smittas med
mälningspliktig som HIV-virus är skyldig att följa läkaren meddelade förhållningsregler
av
för hindra vidare smittspridning. Om den smittade inte frivilligt
att
medverkar till de åtgärder behövs för att hindra smittspridning
som
kan länsrätten på ansökan smittskyddsläkaren besluta om tvångsiso-
av lering. Denna får pågå under högst månader gången. Det finns sex straffrättsliga bestämmelser kan aktuella vid Överförmäven som vara
HIV-smitta. Därmed blir även reglerna utvisning på grund
de av om
av brott tillämpliga. Till utredningen har överlämnats en skrivelse från Smittskyddsläka-
i Stockholms läns landsting. I skrivelsen pekas på vissa problem ren
samband med smittfarligt beteende vissa HIV-positiva utlänningar.
i av
Utredningen HIV-positiv utlänning bryter mot
anser att om en meddelade den behandlande läkaren utgör detta
förhållningsregler av
sig sådan allvarlig vandelsanmärkning att den bör vägas in i ett i en
ärende rörande uppehållstillstånd eller återkallelse av uppehållstill- Sekretesslagstiftningen innebär emellertid att de beslutande
stånd. normalt inte kan underrättas att utlänningen trotsar
myndigheterna om förhållningsregler. Ett flertal frågor med avseende på
läkarens sekretessområdet mellan olika intressen måste lösas.
avvägningar
det är angeläget att dessa frågor blir föremål för Utredningen anser att
genomgång. Detta får dock ske i annan ordning.
en
8 Ikraftträdande och kostnads-
konsekvenser
Några särskilda ikraftträdandebestämmelser behövs inte.
Utredningens förslag innebär att det skall bli svårare för en utlänning missköter sig att få stanna här i landet. Det föreslås också ökade
som möjligheter att avvisa en utlänning som kan befaras komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land.
Det är rimligt att anta att förslagen medför en viss minskning av brottsligheten och av ordningstörningar av olika slag. Detta kan
förväntas leda till besparingar på en rad skilda områden, både för det allmänna och för enskilda personer.
Några nämnvärda kostnader följer inte med förslagen.
omüw
%êbsn330i düe3.%{sbnsbêriâñsxzål 8
1âa:%v34$ en0I
i
aáåágzg gszgixzigtiiáugam
i
I 7531:2 :my:
éiiséwáiixâizáscsááá
v ., -V
j : .mami i :än snagmüm 3iz§s1ö:i2aim imo;
v
nu asmâad an: ;noe aniaøäün :sivu: :sszssdwigüzzx-
armarna
ua 33a
Ä L 1213533203 Lüsüsv 332mm
V å L :mm: 1331323 å now
. . .
i V8f8ff*im W äbâm lutaäslaiz7m 32:22:23 âaiitøi: :áâaü
-
á WG geia avii.ic :fw ñâärâsâiánøswsi
i vs w
36 M3 :55553819 Ifâäqfisgtâiusqástf H23
V
gxmgsiçølüäsáüâ zgsiiäi:vääáässtgtgxálábâiåvnmâiäLsjgêgååfÅ
v V
SOU 1993: 120
Bilagor
1993:120 BILAGA 1 sou
Utdrag av
Kommittédirektiv
Översyn av reglerna om utvisning på grund av brott m.m.
Dir. 1992:108
Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-10
Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över reglerna
utvisning på grund brott och reglerna som behandlar vilken
om av
betydelse utlännings vandel skall ha vid bedömningen av hans rätt
en
till uppehållstillstånd i Sverige och vid beviljande av svenskt medborgarskap. Utredaren skall också undersöka de rättsliga förutsättningarna för återkallande av ett svenskt medborgarskap som erhållits med hjälp falska uppgifter. Utredaren bör lägga fram
av förslag till de författningsändringar föranleds av hans eller hennes som
ställningstaganden. Jag har i ärendet samrått med chefen för Justitiedepartementet.
Bakgrund
Dåvarande chefen för Justitiedepartementet tillkallade år 1989 efter bemyndigande av regeringen en kommission med uppdrag att
motverka våldet och förbättra stödet till brottsoffren dir. 1989:58. Inom för detta uppdrag behandlade kommissionen vissa frågor ramen
utlänningars och invandrares brottslighet. I betänkandet SOU
om
1990:92 Våld och brottsoffer föreslog kommissionen bl.a. att reglerna
utvisning grund brott skall ses över, att det införs ett krav om av
på god vandel den utlänning som söker uppehållstillstånd i Sverige
av
Bilaga I sou 1993:120
och att ett svenskt medborgarskap som erhållits på grundval av falska
uppgifter skall kunna upphävas. Frågan om upphävande av svenskt medborgarskap uppmärksamma-
des också av den parlamentariska kommitté som hade till uppgift att
se över reglerna om avvisning och utvisning av utlänningar som kan
befaras medverka i terroristhandlingar här i landet. I betänkandet SOU 1989: 104 Terroristlagstiftningen anförde kommittén att
problemet både från principiella och praktiska synpunkter är av sådan vikt att man förutsättningslöst bör pröva även frågan om en ändring
i grundlagen, om en sådan skulle visa sig nödvändig för att nå en
lämplig lösning. En sådan förutsättningsfri utredning har också förordats av riksdagen vid behandling av en motion med begäran om
en utredning av frågan l99091:SfU3, rskr. 25. Under de senaste riksmötena har det väckts motioner om en
skärpning av reglerna om utvisning på grund av brott se t.ex.
198990:SfU16, 199091:Sfl.l14 och 199192:SfU10. Socialförsäk-
ringsutskottet har avstyrkt motionerna med den huvudsakliga motive-
ringen att de invandrarpolitiska skälen mot att införa särregler för invandrare har stor bärkraft. Vid de två senaste tillfällena har utskottet även hänvisat till att beredningen av Våldskommissionen slutbe-
tänkande bör avvaktas. Riksdagen har beslutat i enlighet med
utskottets hemställan. Under våren 1992 har också två motioner som
har anknytning till frågan om brottslighets betydelse vid asylbe-
dömningen behandlats av riksdagen. Dessa motioner har avslagits bl.a. med hänvisning till de befintliga reglerna i utlänningslagen 199l92:SfU10, rskr. 265.
I rapporten 199192: 12 Invandrarpolitikens inriktning och resultat
har Riksdagens revisorer uttalat att det är motiverat att göra en översyn av reglerna om utvisning på grund av brott. Revisorerna har
dessutom påpekat att det synes vara en bristande korrespondens mellan
reglerna om utvisning på grund av brott och reglerna om brottslighets
betydelse i tillståndsärenden.
Slutligen har Statens invandrarverk i en skrivelse till regeringen den
4 oktober 1992 föreslagit vissa åtgärder som enligt verkets uppfattning bör vidtas för att minska brottsligheten bland asylsökande.
1993:120 Bilaga 1 sou
Nuvarande ordning
Enligt 3 kap. 4 § första stycket utlänningslagen 1989:529 har flyktingar, krigsvägrare och s.k. de facto-flyktingar rätt till asyl i Sverige. En flykting är enligt utlänningslagens terminologi 3 kap. 2 § en utlänning befinner sig utanför det land som han är medborgare i som därför att han känner väl grundad fruktan för förföljelse på grund av sin nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på ras, grund sin religiösa eller politiska uppfattning och heller inte kan av eller på grund sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands av Även vissa kategorier statslösa flyktingar. skydd. av anses som Definitionen sammanfaller med den som finns i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, den s.k. Genevekonventionen, till vilken Sverige anslutit sig. På begäran av en flykting skall Invandrarverket enligt 3 kap. 6 § utlänningslagen antingen i samband med att uppehållstillstånd beviljas eller därefter ange att han är flykting flyktingförklaring. En krigsvägrare är utlänning som har övergett en krigsskådeplats en eller har flytt från sitt hemland eller behöver stanna i Sverige för som att undgå förestående krigstjänstgöring 3 kap. 3 § utlänningslagen. En de facto-flykting slutligen är en utlänning som, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta 3 kap. l § 3 utlänningslagen. Asyl får enligt 3 kap. 4 § andra stycket 1 utlänningslagen vägras en flykting det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare om verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Krigsvägrare och de facto-flyktingar får enligt andra punkten i stycke vägras asyl om det finns särskilda skäl. samma Även andra utlänningar än de har rätt till asyl kan få uppehållssom tillstånd i Sverige. Detta gäller främst personer med anknytning till Sverige, dem som av humanitära skäl bör få bosätta sig här samt dem har sin försörjning ordnad här 2 kap. 4 § utlänningslagen. För som denna kategori saknas uttryckliga bestämmelser om vandelns betydelse för tillståndsfrågan. Utlänningslagen anger å andra sidan endast att denna kategori får beviljas uppehållstillstånd. Det finns därför möjlighet att inom regelsystemets ram ta hänsyn till t.ex. brottslighet. I praxis torde vandelsaspekten ha tillmätts betydelse främst i de fall då utlännings långa vistelsetid i Sverige i väntan på beslut om asyl en
Bilaga I sou 1993:120
ansetts utgöra humanitära skäl for att bevilja honom uppehållstillstånd här. I 2 kap. 11 § utlänningslagen finns det vidare bestämmelser som gör
det möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd av vandelsskäl bl.a. om det kan antas att utlänningen kommer att begå brott i Sverige.
Förutsättningarna för återkallelse av ett uppehållstillstånd på dessa
grunder är desamma som förutsättningarna för att enligt 4 kap. 2 §
utlänningslagen avvisa en utlänning på grund av sådana antaganden.
Behovet av utredning
Det är viktigt att brottslighet bekämpas med kraft inte minst med tanke på samhällsmedborgarnas rätt till trygghet. Det är väl känt att utländska medborgare är överrepresenterade i brottsstatistiken i Sverige. Detta har flera förklaringar och det kan inte nog många gånger framhållas att det stora flertalet utländska medborgare är
skötsamma och i hög grad bidrar till uppbyggnaden och utvecklingen
av Sverige. På alla plan måste dock åtgärder vidtas för att förhindra att den som inte iakttar grundläggande normer i samhället finner en fristad i Sverige. En markering från statsmakternas sida att sådana beteenden inte accepteras bör enligt min mening leda till att risken for främlingsfientlighet minskar. Därmed bidrar vi till att göra for-
hållandena lättare för den stora gruppen skötsamma utlänningar och
till deras integration i det svenska samhället. Utlänningslagens regler om utvisning på grund av brott är som jag
redan har nämnt i stora delar nästan fyrtio år gamla. Under dessa decennier har andra delar av utlänningslagstiftningen undergått betydande förändringar. Redan av den anledningen ligger det nära till hands att nu föreslå en översyn av regelsystemet. I samma riktning talar också det faktum att Våldskommissionen som haft anledning att titta närmare regelsystemet har ifrågasatt reglernas ändamålsenlighet och tillämpning. Kommissionens förslag om en översyn av systemet har bemötts positivt under remissbehandlingen. Reglerna om
utvisning på grund av brott bör mot denna bakgrund ses över. Enligt min uppfattning är det med denna utgångspunkt i det närmaste oundvikligt att översynen också måste omfatta reglerna som
behandlar vilken betydelse en utlännings brottslighet och övriga vandel skall ha vid bedömningen av hans rätt till uppehållstillstånd. Detta är nödvändigt inte minst med tanke att detta regelsystem bör korre-
Bilaga 1 sou 1993:120
spondera med reglerna utvisning på grund av brott. Jag föreslår
om därför att även dessa bestämmelser ses över.
Riktlinjer för utredningsuppdraget
Vandelsprövning i tillstándsärenden
Utredningsuppdraget bör till att börja med omfatta en översyn av reglerna behandlar vandelns betydelse i ärenden om uppehållstill-
som
stånd. Den översynen bör innefatta såväl reglerna i 2 kap. 4 § och
3 kap. 4 § utlänningslagen själva tillståndsgivningen som de
om
bestämmelser återkallelse uppehållstillstånd av vandelsskäl som
om av
finns i 2 kap. 11 § lag. Mot bakgrund av att förutsättningarna
samma för återkallelse enligt det sistnämnda lagrummet är desamma som förutsättningarna för avvisning enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen bör utredaren det visar sig finnas behov detta också ha frihet att om av - -
överväga ändringar i denna bestämmelse om awisning. Exempelvis
kan det finnas skäl att överväga möjligheter till avvisning av en person för han utgör fara för den allmänna ordningen och säkerheten. att en
Den ansöker uppehållstillstånd enligt 2 kap. utlänningslagen
som om skall enligt huvudregeln 2 kap. 5 § göra detta innan han kommer till
Sverige. Möjligheterna att göra vandelsprövning i sådana fall är
en givetvis begränsad. Utredaren bör dock bl.a. undersöka om det är
lämpligt införa uttrycklig bestämmelse i utlänningslagen som tar
att en
sikte på vilken betydelse utlännings brottslighet och övriga vandel
en
skall tillmätas i ett ärende där det är aktuellt att bevilja uppehållstill-
stånd på andra grunder än behovet asyl. Utredaren bör också av
möjligheterna få information i sådana ärenden och analysera att
diskutera vilken utredning bör införskaffas i ärendena. som
Vad gäller rätten till asyl måste givetvis Sveriges åtaganden enligt
Genevekonventionen beaktas. Utredaren bör dock ägna särskild
uppmärksamhet i vilken grad vandel skall tillmätas betydelse i tillståndsärenden där den sökande skyddsbehov som skäl för sin
anger Utredaren bör i detta sammanhang också särskilt
asylansökan. sig vid frågan vilken betydelse upprepad brottslighet av uppehålla om
mindre allvarlig natur bör ha i detta hänseende.
Enligt nuvarande regler saknas klar gränsdragning mellan de fall
en där utlännings brottslighet skall utlösa tillämpning av reglerna en en
utvisning grund brott och i vilka fall brottsligheten skall leda
om av
till avslag på ansökan uppehållstillstånd. Det saknas också
en om
Bilaga I sou 1993:120
vägledning för i vilka fall brottslighet bör leda till uppehållstillatt ett stånd återkallas. En fråga kan uppkomma i detta sammanhang som är om det är lämpligt att ett uppehållstillstånd skall kunna återkallas av de administrativa myndigheterna därför utlänning att en dömts för brott i de fall där domstolen inte har förordnat
om utvisning i
brottmålsdomen. Det kan också finnas skäl överväga under hur att lång tid möjligheten att återkalla ett uppehållstillstånd bör finnas.
Utredaren bör således söka åstadkomma där det klart ett system framgår vilket förhållande skall råda mellan de regler som som föranleder att utlänning utvisas särskild rättsverkan i en som en ett
brottmål och de regler tar sikte på brottslighets betydelse vid
som prövningen av tillstånds- och återkallelseärenden. Enligt min mening är de nu rådande oklarheterna på detta område otillfredställande. Det
är viktigt att ett regelsystem tillskapas där det inte råder någon tvekan om enligt vilka regler samhällets reaktion på utlännings brottslighet en skall realiseras.
Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES-avtalet
innehåller regler EES-medborgarnas rörlighet. Utredaren
om måste i arbetet givetvis beakta de regler tillskapas det avtalet som genom och, om det behövs, föreslå särskilda regler för dem omfattas som av avtalet.
Utredningsuppdraget
Utredaren bör arbeta skyndsamt. Uppdraget bör i fråga ändringar om i utlänningslagen slutfört före utgången juni månad 1993. vara av Uppdraget i ivrigt bör klart före utgången år 1993. vara av För utredningsarbetet gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående
utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5 samt beaktande EG-aspekten i utrednings-
av verksamheten dir. 1988:43.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer nu att regeringen bemyndigar chefen för Kulturdepartementet att tillkalla särskild
en
utredare omfattad kommittéförordningen 1976:119 med
- av uppdrag att göra en översyn reglerna utvisning grund av om av
120 Bilaga 1 sou 1993:
brott samt att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och m.m. om annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till Föredragandens överväganden och bifaller
hennes hemställan.
BILAGA 2 sou 1993:120
Praxisöversikt i fråga om uppehållstillstånd
Denna genomgång omfattar regeringens och Utlänningsnämndens avgöranden vad gäller vandelns betydelse i uppehållstillståndsärenden.
Flyktingar
I ärende hos regeringen år 1987 det fråga om en indisk med-
ett var
borgare ansökt tillstånd under åberopande av politiska skäl.
som om
Av utredningen framgick bl.a. att han i sin politiska verksamhet medverkat till att bränna ned järnvägsstation, skjuta en polisman samt
en råna en bank.
Beträffande frågan brottens betydelse anförde regeringen
om
följande.
Regeringen bedömer att i vart fall de S åberopade gärningama är att en av av som ett grovt icke-politiskt brott. anse Enligt 3 § första stycket UtlL 1980 års lag skall en flykting inte utan
synnerliga skål vägras fristad i Sverige, han behöver sådant skydd. Med
om uttrycket synnerliga skäl i detta sammanhang bl.a. sådana omständigavses enligt 1951 års Genevekonvention angående flyktingars rättsliga heter som ställning utesluter från konventionens skydd. prop. l97576:18 en person s.107. Enligt artikel 1 F b i konventionen år denna inte tillämplig när det ñnns allvarliga skäl att anta att har förövat ett grovt icke-politiskt en person brott utanför tillflyktslandet innan han reste in i det landet. På grund S uppgifter finns det allvarliga skäl att anta att han har av egna förövat icke-politiskt brott ñre inresan till Sverige. Oavsett om han ett grovt grund vad han i övrigt har anfört skäl för att få stanna i Sverige av som skulle att flykting eller ej, är han inte berättigad till fristad här vara anse som enligt 3 § utlärmingslagen. Inte heller föreligger sådana omständigheter som
avses i 6 § samma lag.
2 I ärende hos regeringen år 1987 det fråga om en indisk medett var
borgare ansökt tillstånd under åberopande av dels politiska
som om
skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han i sin
Bilaga 2
sou 1993:120
politiska verksamhet medverkat till bränna ned
att en järnvägsstation,
mörda en polisman samt mörda politisk motståndare. en
Beträffande frågan brottens betydelse anförde
om regeringen följande.
De politiska skäl S har åberopat ñr få här som att stanna är om man bortser från brotten inte tillräckligt starka för att han skall betraktas - som flykting enl 3 § UtlL 1980 års lag eller Genevekonventionen. Omständigheterna är inte heller sådana som avses i 6 § UtlL. På grund av S uppgifter och vad i övrigt âr upplyst egna som i ärendet finns det allvarliga skål att anta att S förövat brott grova före inresan i Sverige. Brottsligheten är att bedöma sådan icke-politisk brottsligsom grov het som avses i art 1 F b i konventionen. Även S hade varit om att betrakta som flykting skulle han därför inte berättigad vara till fristad här enligt 3 § utlånningslagen. Med hänsyn till vad har anförts S brottslighet som om kan den av honom åberopade anknytningen till riket inte medföra rätt för honom att vistas här.
I ett ärende hos regeringen år 1987 det fråga
var om en ugandisk medborgare som ansökt tillstånd under
om åberopande av politiska skäl. Av utredningen framgick bl.a. att hon arbetet säkerhetstjänsten och
i detta arbete medverkat i att tortera barn och kvinnor. Vidare hade hon skjutit en gerillaman.
Beträffande frågan brottens betydelse anförde om regeringen följande.
Regeringen konstaterar härutöver att även S hade varit betrakta om att som flykting, hon, enl art 1 F i 1951 års Genevekonvention angående flyktingars rättsliga ställning, hade varit utesluten från konventionens skydd. Hon skulle därför inte heller enligt 3 § UtlL varit berättigad till fristad här.
I ett ärende hos regeringen år 1987 det fråga
var om en irländsk
medborgare som ansökt tillstånd under åberopande politiska
om av
skäl. Av utredningen framgick bl.a. han i sin politiska
att verksamhet
IRA-anknytning gjort sig skyldig till mordförsök på brittisk
en officer.
Regeringen bedömde att den åberopade gärningen
var att anse som
ett grovt icke-politiskt brott samt anförde följande.
1993:120 Bilaga 2 sou
Enligt 3 § första stycket utlänningslagen skall flykting inte utan synnerliga en skål vägras fristad i Sverige, han behöver sådant skydd. Med uttrycket om synnerliga skäl i detta sammanhang bl.a. sådana omständigheter som avses enl 1951 års Genevekonvention angående flyktingars rättsliga ställning
utesluter från konventionens skydd prop 197576: 18 s 107. Enligt
en person 1 F b i konventionen är denna inte tillämplig när det finns allvarliga skäl art att anta att har förövat ett grovt icke-politiskt brott utanför en person tillflyktslandet innan har reste in i det landet. På grund S uppgifter finns det allvarliga skäl att anta att han har av egna förövat ett grovt icke-politiskt brott före inresan till Sverige. Oavsett om han på grund vad han i övrigt har anfört skäl för att få stanna i Sverige av som skulle flykting eller ej, är han inte berättigad till fristad här vara att anse som enligt 3 § utlänningslagen. Inte heller föreligger sådana omständigheter som avses i 6 § samma lag.
I ett ärende hos regeringen år 1989 var det fråga om en medborgare i Bangladesh ansökt tillstånd under åberopande av politiska som om
skäl. Av utredningen framgick bl.a. annat att han i sin politiska verksamhet varit delaktig i ett mord på en kommunalpolitiker, kastat bomb mot en polisstation samt deltagit i ett mordförsök.
en
Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen
följande.
På grund S uppgifter och vad som i övrigt är upplysti ärendet finns av egna det allvarliga skål att anta att S har förövat grova brott före inresan i Sverige. Brottsligheten år att bedöma som sådan grov icke-politisk brottslighet som i artikel l F b i 1951 års Genevekonvention angående flyktingars avses rättsliga ställning. Även S är att betrakta flykting föreligger det om som därför synnerliga skäl att vägra honom fristad i Sverige. De politiska skäl S har åberopat för att få stanna här år om man som bortser från brotten inte tillräckligt starka för att han skall betraktas som flykting eller på annan grund vara berättigad till asyl här.
I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga om en peruansk medborgare ansökt tillstånd under åberopande av dels
som om
politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick att hon i sin politiska verksamhet begått flera allvarliga brott. Hon hade bl.a. varit chaufför vid flera attentat. Vidare framgick beträffande anknytningen att hon sedan oktober 1989 varit sammanboende med en i Sverige
bosatt man.
Bilaga 2 sou 1993:120
Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen
följande.
De politiska skäl som S har åberopat för att få stanna i Sverige är - om man bortser från brotten inte tillräckligt starka för att hon skall betraktas - om flykting enligt 3 kap. 1 § l UtlL. Omständigheterna är inte heller sådana som avses i 3 kap. 1 § 3 samma lag. På grund av S egna uppgifter och vad som i övrig är upplyst i ärendet finns det allvarliga skäl att anta att S har förövat grova brott före inresan i Sverige. Brottsligheten âr att bedöma som sådan grov icke-politisk brottslighet i artikel 1 F b i Genévekonventionen. Även S hade varit som avses om att betrakta som flykting skulle hon därför inte berättigad till asyl här vara enligt 3 kap 4 § i utlänningslagen. Med hänsyn till vad har anförts som om S brottslighet kan den av henne åberopade anknytningen till riket inte medföra rått för henne att vistas här.
De facto-flyktingar
I ett ärende hos regeringen år 1990 var det fråga om en sovjetisk medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande av dels politiska skäl, dels krigsvägrarskäl. Av utredningen framgick bl.a. att han kapat ett sovjetiskt inrikesplan och förmått besättningen att flyga det till
Sverige. Vidare framgick att regeringen bifallit ansökan en om
utlämning till Sovjetunionen på grund av kapningen. Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen följande.
Med hänsyn till den prövning enligt 7 och 8 § lagen 1957:668 om utlämning för brott som regeringen företagit i utlämningsårendet och till de villkor som föreskrivits ñr utlämningen, föreligger S har anfört skål - oavsett om som skulle kunna vara tillstândsgrundande enligt 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlänningslagen med beaktande av bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket 2 - samma lag särskilda skål att inte bevilja S uppehållstillstånd. Inte heller i övrigt föreligger skäl att låta S stanna här.
8 I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga peruansk om en
medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande dels
av
politiska skäl propagandaverksamhet, dels anknytning. Av utredningen framgick att anknytningen till Sverige bestod i
ett samman-
boende med svensk medborgare sedan juni 1991.
sou 1993:120 Bilaga 2
Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen
följande.
S har verkat ñr en organisation som enligt vad som är känt har gjort sig skyldig till upprepade övergrepp i Peru. Även S inte medverkat i grova om sådana gärningar, har hon dock verkat ñr en organisation vars metoder får anses omfatta gärningar som faller inom ramen för artikel l F i 1951 års Genevekonvention, enligt vilken konventionens skydd uteslutes. Oavsett om hon skulle ha anfört sådana skäl mot att återvända till sitt hemland som avses i 3 kap l § 3 skulle därför särskilda skäl föreligga att inte bevilja henne asyl i Sverige. Med hänsyn till vad som anförts kan inte heller den åberopade anknytningen medñra rätt för henne att stanna här.
I ett ärende hos Utlänningsnämnden år 1992 var det fråga om en peruansk medborgare ansökt om tillstånd under åberopande av
som
politiska skäl. Beträffande frågan om brottets betydelse anförde Utlänningsnämn-
den följande.
S har uppgivit sig verka för organisation som enligt vad som är känt gjort en sig skyldig till upprepade våldsbrott i Peru. Även S inte medverkat grova om i sådana gärningar har han dock verkat för en organisation vars metoder får omfatta sådana förhållanden faller inom ramen för artikel 1 F i anses som 195 l års Genevekonvention enligt vilken konventionens skydd uteslutes. Oavsett om S skulle ha anfört sådana skäl emot att återvända till sitt hemland i 3 kap. 1 § 3 utlärmingslagen skulle därför särskilda skäl som avses föreligga att inte bevilja asyl i Sverige.
Krigsvägrare
I ett ärende hos regeringen år 1986 var det fråga om en irakisk medborgare ansökt om tillstånd under åberopande av att han var
som
krigsvägare. Av utredningen framgick bl.a. att han före inresan till Sverige dömts till fem års fängelse i Västtyskland för narkotikabrott. Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen följande.
Det kan i och för sig inte uteslutas att sådana omständigheter som avses i 5 § UtlL 1980 års lag föreligger. Enligt grunderna för den bestämmelsen skall
Bilaga 2 sou 1993:120
en sådan person inte utan särskilda skäl vägras rätt att vistas i Sverige. S har emellertid tidigare ådömts frihetsstraff för allvarlig brottslighet och det kan skäligen befaras att han begår brott även i Sverige. Han kan därför vägras uppehållstillstånd enligt 12 § andra stycket UtlL. På grund härav måste sådana särskilda skål som sägs i 5 § UtlL anses föreligga.
11 Ett ärende hos regeringen år 1990, se ovan 7 under rubriken de nr
facto-flyktingar.
Humanitära skäl
I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga rysk med-
om en borgare som ansökt om tillstånd av politiska och humanitära skäl. Av
utredningen framgick bl.a. att han i Sverige dömts till fyra års fängelse för kapning. Domstolen beslutade, med hänsyn bland
annat
till att verkställighetshinder av humanitär art kunde föreligga, att utvisning grund av brottet inte skulle ske. Beträffande frågan brottens betydelse anförde regeringen
om
följande.
Någon avgörande förändring av de skäl har legat till grund för som domstolarnas ställningstagande föreligger inte. Med hänsyn härtill måste sådana särskilda skäl av humanitär art föreligga att S bör tillåtas att anses stanna här.
I ett ärende hos regeringen år 1993 var det fråga somalisk med-
om en borgare som ansökt om tillstånd av politiska och humanitära skäl. Av
utredningen framgick bland annat att han i Sverige dömts för olaga hot vid tre tillfällen till sluten psykiatrisk vård. Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen bland annat följande.
Av ärendet framgår att S dömts för brott i Sverige. Denna omständighet utgör skäl att avslå hans ansökan om tillstånd. Regeringen finner emellertid med hänsyn till vad som framkommit om S allvarliga psykiska sjukdom, att det skulle vara inhumant att avvisa honom.
Bilaga 2 sou 1993:120
Uppehållstillstånd beviljades av humanitära skäl.
Anhöriga
Ett ärende hos regeringen år 1987, se ovan nr 2 under rubriken
flyktingar.
I ett ärende hos regeringen år 1991 var det fråga om en jugoslavisk medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande av dels politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick beträffande anknytningen bl.a. att han sedan ett år tillbaka varit sammanboende med svensk medborgare och att sambon var gravid. Vidare
en
framgick att han i Sverige gjort sig skyldig till upprepade tillgrepps-
brott.
Beträffande frågan brottens betydelse anförde regeringen bland
om annat följande.
I beaktande att S under sin vistelse i landet har gjort sig skyldig till av upprepade brott finner regeringen emellertid att skäl talar mot att bevilja honom uppehållstillstånd denna grund. Inte heller i övrigt föreligger skäl att låta S stanna i Sverige.
16 Ett ärende hos regeringen år 1992, 8 under rubrik de se ovan nr
facto-flyktingar.
Ett ärende hos regeringen år 1992, 6 under rubrik
se ovan nr
flyktingar.
I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga om en peruansk medborgare ansökt om tillstånd under åberopande av dels
som
politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick beträffande
Bilaga 2 sou 1993:120
anknytningen att han sedan oktober 1990 varit sammanboende med en svensk medborgare och sambon var gravid. Vidare framgick att han i Sverige vid två tillfällen gjort sig skyldig till snatteri och dömts till
50 resp. 30 dagsböter för gärningarna. Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen
följande.
Trots att S har åberopat en sådan anknytning till Sverige som kan medföra att uppehållstillstånd kan beviljas trots att han befinner sig här, bör han med anledning av den upprepade brottsligheten han har gjort sig skyldig till inte nu medges tillstånd att stanna i Sverige.
19 I ett ärende hos Utlänningsnämnden år 1993 var det fråga om en
nigeriansk medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande av dels politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han sedan den 6 maj 1991 varit gift med en svensk medborgare och
att paret hade ett gemensamt barn, fött den 10 juni 1992. Vidare
framgick att han vid skilda tillfällen dömts till böter och fängelsestraff, senast den 19 maj 1992 för grovt narkotikabrott till fängelse i två år
åtta månader.
Beträffande frågan om brottens betydelse anförde Utlänningsnämn-
den följande.
I betraktande av att S har begått upprepade och delvis mycket allvarliga brott under sin vistelse i riket finner UN trots den åberopade anknytningen att - sådana särskilda skäl som avses i 2 kap 5 § andra stycket tredje punkten UtlL inte föreligger, varför uppehållstillstånd enligt 2 kap 5 § första stycket samma lag inte får beviljas honom medan han befinner sig här.
20 I ett ärende hos regeringen år 1993 var det fråga om en peruansk
medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande av dels politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han var gift med en svensk medborgare och att paret hade ett gemensamt
barn, fött i juni 1993. Vidare framgick att S kom till Sverige i juni
1990 som turist. Han ansökte om asyl först efter det att han uppsökts
av polis vid en utlänningskontroll som genomfördes med anledning av
att han i berusat tillstånd intagits på Maria Polikliniken. Av utredningen i ärendet framgick vidare att S under vistelse på SIV:s
förläggning visat prov på asocialt beteende. Det var också känt att S
sou 1993:120 Bilaga 2
begått brott i Sverige. Han hade den 29 april 1991 godkänt ett strafföreläggande för snatteri. Han var dessutom misstänkt för snatteri vid ett flertal tillfällen, våld mot ordningsvakt och våldsamt motstånd
skadegörelse. Åtal hade väckts mot honom.
samt
Beträffande frågan om vandelns betydelse anförde regeringen
följande.
Vad som år känt om S vandel bör vägas in vid bedömningen av frågan om uppehållstillstånd bör ges honom på grund av den anknytning han har till Sverige. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet ñnner regeringen att S inte bör beviljas uppehållstillstånd i Sverige, trots den anknytning han har till riket.
21 I ett ärende hos regeringen år 1993 var det fråga om en medborgare
i Förbundsrepubliken Jugoslavien som ansökt om tillstånd åberopande anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han sedan den 23 november 1991 var gift med en svensk medborgare. Vidare framgick att S som kom till Sverige den 15 juni 1991 greps av polisen den 16 juni misstänkt för vissa brott. Han dömdes den 19 juli 1991 till
fängelse i sex månader för skadegörelse, brukande av falsk urkund,
varusmuggling och olaga vapeninnehav. Vidare framgick det av
incidentrapporter som upprättats av Statens invandrarverk att S under sin vistelse på en förläggning uppträtt hotfullt och trakasserat personalen.
Beträffande frågan om vandelns betydelse anförde regeringen bl.a. följande.
Vad som är känt om S vandel bör vägas in vid bedömningen av frågan om uppehållstillstånd bör ges honom grund av den anknytning som han har till Sverige. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet finner regeringen att S inte bör beviljas uppehållstillståndi Sverige, trots den anknytning han har till riket.
sou 1993:120 BILAGA 3
Utländsk rätt
Utredningen har studerat reglerna om vandelns betydelse i ärenden om
ansökan och återkallelse av uppehållstillstånd samt avvisning i Danmark, Norge, Finland, Nederländerna och Storbritannien.
Danmark
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd
Danmark har i sin utlänningslag mycket specificerade regler om i vilken grad vandeln skall vägas in i tillståndsprövningen. De korresponderar med reglerna om när utvisning på grund av brott kan ske.
Vidare skall i tillståndsprövningen beaktas huruvida utlänningen på grund av smittsam sjukdom eller allvarlig psykisk störning kan utgöra en fara för sig själv eller sin omgivning. I sådana fall får uppehållstillstånd beviljas bara om särskilda skäl talar härför. En flykting kan vägras uppehållstillstånd på motsvarande grunder som han kan utvisas, t.ex. om han dömts till minst sex års fängelse, och det med hänsyn till
det ådömda straffet samt arten och grovheten av kriminaliteten inte är lämpligt att utlänningen får vara kvar i landet.
Äterkallelse uppehållstillstånd av
Ett uppehållstillstånd kan återkallas t.ex. om det erhållits på sviklig
grund. Det är inte möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd på grund av kriminalitet. I sådana fall blir det aktuellt att pröva huruvida
utvisning skall ske.
Avvisning
En utlänning kan vägras inresa i Danmark om han inte uppfyller de
formella kraven i utlänningslagen. Vidare kan avvisning ske om det kan antas att han kommer att bosätta sig eller arbeta i riket utan
nödvändiga tillstånd, eller om det med hänsyn till den allmänna
Bilaga 3 sou 1993:120
ordningen, säkerheten eller hälsoskäl finns grund att anse att han inte bör får uppehålla sig i riket. I praxis används denna regel främst på kända brottslingar eller på personer som ämnar besöka kända brottslingar.
Norge
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd
I Norge görs vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda ärendet. Brott och andra vandelsanmärkningar vägs in vid denna bedömning. Flyktingar har i enlighet med Genevekonventionens undantagsregel ett starkare skydd. När polisen utreder brott begånget av en utlänning, skall Utlänningsdirektoratet underrättas härom. För det fall det finns ett öppet tillståndsärende skall detta avgöras med förtur.
Ãterkallelse uppehållstillstånd av
Ett uppehållstillstånd kan återkallas bl.a. om det erhållits på oriktiga grunder. Det är däremot inte möjligt att återkalla ett tillstånd på grund av kriminalitet. l dessa fall blir det aktuellt att pröva huruvida utvisning skall ske.
Avvisning
En utlänning kan vägras inresa om han t.ex. inte innehar giltig passhandling eller saknar ekonomiska medel för sin vistelse i landet. Vidare får avvisning ske om utlänningen tidigare är straffad för brott för vilket utvisning skulle kunna ske, eller om det kan antas att utlänningen kommer att begå brott som kan leda till fängelse mer än tre månader. Av motiven framgår att ett sådant antagande kan göras endast i undantagsfall, t.ex. då det finns upplysningar från Interpol eller om personen innehar vapen.
sou 1993:120 Bilaga 3
Finland
Vandelsprävning vid ansökan om uppehållstillstånd
Vid en tillståndsprövning sker en samlad bedömning där brott och annat klandervärt beteende vägs in. Det finns dock ingen uttrycklig bestämmelse om detta. I Finland beviljas tidsbegränsade tillstånd i två år innan permanent uppehållstillstånd kan erhållas. I synnerhet vid den första tillståndsprövningen läggs särskild vikt vid vandelsfrågorna. När frågan om permanent uppehållstillstånd prövas skall det enligt utlänningslagen beaktas huruvida särskilda skäl föreligger att inte bevilja uppehållstillstånd. Brott är ett sådant särskilt skäl. En flykting kan vägras asyl endast enligt undantagsregeln i Genevekonventionen.
Ãterkallelse uppehållstillstånd av
Ett uppehållstillstånd får återkallas om en utlänning avsiktligt har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet eller lämnat andra oriktiga upplysningar som kan påverka beslutet. Detsamma gäller om han har hemlighållit något som hade kunnat inverka på beslutets innehåll. Det är inte möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd grund av kriminalitet. I dessa fall blir det aktuellt att pröva huruvida utvisning skall ske.
Avvisning
En utlänning kan vägras inresa i Finland han inte uppfyller de om formella kraven i utlänningslagen, t.ex. inte innehar giltig passhandling eller saknar ekonomiska medel för sin vistelse i landet. Detsamma gäller om det kan antas att han kommer att försörja sig ett oärligt sätt eller om han grund ett utdömt frihetsstraff eller kan av annars antas komma att begå brott för vilket det stadgas strängare straff än ett års fängelse. Vidare kan en utlänning avvisas om det kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olaglig underrättelseverksamhet.
Bilaga 3 sou 1993:120
Nederländerna
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd
Enligt den nederländska utlänningslagstiftningen kan uppehållstillstånd
vägras med hänvisning till det allmännas intresse. Så kan t.ex. vara
fallet om utlänningen utgör ett hot mot den allmärma ordningen eller nationella säkerheten. Vidare anses brott, för vilket utlärmingen dömts
till frihetsberövande straff, utgöra ett sådant hot mot det allmännas intresse att tillstånd kan vägras på sådan grund. Däremot får inte andra
vandelsanmärkningar än brott beaktas i tillståndsfrågan. Så kan ske även om domen inte vunnit laga kraft. Det är också möjligt att i tillståndsprövningen ta hänsyn till utländska brottmålsdomar förutsatt att gärningen även i Nederländerna är straffbelagd på ett likartat sätt. En
flykting kan dock vägras asyl endast enligt undantagsregeln i Genevekonventionen.
Ãterkallelse uppehållstillstånd
av
Ett uppehållstillstånd kan återkallas bl.a. om det erhållits på oriktiga
grunder. Det är inte möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd på grund av kriminalitet. I dessa fall blir det aktuellt att pröva huruvida utvisning skall ske.
Avvisning
En utlänning kan vägras inresa i Nederländerna om han inte uppfyller
kraven i utlänningslagstiftningen, t.ex. inte innehar giltig passhandling, inte har tillräckliga ekonomiska medel för sin vistelse i landet eller om han utgör ett hot mot allmänna intressen, allmän ordning eller den nationella säkerheten. Asylsökande har alltid rätt att få sin ansökan prövad.
Bilaga 3 sou 1993:120
Storbritannien
Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd
l brittisk utlänningslagstiftning saknas uttryckliga regler beträffande vandelns betydelse i ärenden rörande uppehållstillstånd. En allsidig
bedömning görs i varje enskilt fall. Däremot finns ett stadgande vilket
domstol möjlighet att rekommendera utvisning om en utlänning
ger en
har dömts för brott till fängelse. Det är dock den tillståndsprövande
myndigheten Home Office slutligen bestämmer om utvisning
som skall ske. I den bedömning Home Office gör i tillståndsärenden som
kan, Förutom brott, även andra vandelsanmärkningar beaktas, t.ex. prostitution eller drogmissbruk. Den som är flykting kan dock vägras asyl enbart enligt undantagsregeln i Genevekonventionen.
Äterkallelse uppehållstillstånd
av
Ett uppehållstillstånd kan återkallas om det t.ex. framkommer att utlänningen vilselett myndigheterna om väsentliga fakta för att erhålla
eller begått allvarligt brott. Även i dessa fall görs tillståndet ett en
samlad bedömning där också utlänningens övriga vandel vägs in. Home Office kan officio ta frågan om återkallelse och
ex upp
utvisning utlänning domstolen inte gjort någon sådan
av en även om rekommendation.
Avvisning
En utlänning kan vägras inresa om han t.ex. inte innehar giltig passhandling eller saknar ekonomiska medel för sin vistelse i landet.
Vidare kan utlänning blivit dömd i Storbritannien eller något en som annat land till minst ett års fängelse krav på dubbel straffbarhet - avvisas vid gränsen det inte föreligger starka humanitära skäl. om Undantag görs för hustru eller barn under 18 år till någon bosatt i Storbritannien.
sou 1993:120 BILAGA 4
Register och rapporteringsskyldighet
Register
Kriminalregistret
Lagen 1963:197 om allmänt kriminalregister och kriminalregisterkungörelsen 1973:58
Enligt 1 § kriminalregisterlagen skall hos Rikspolisstyrelsen RPS föras ett allmänt kriminalregister. Innehållet i kriminalregistret regleras i 2 6 §§. Registret innehåller sådana uppgifter som behövs i domstolarnas verksamhet för att brottsbalkens regler om sammanträffande av brott och förändring av påföljder skall kunna tillämpas. I enlighet med detta registreras uppgifter om domar på fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård liksom uppgifter om åtgärder av domstol enligt 34 kap. BrB. Bötesstraff antecknas inte i registret i andra fall än när förvandlingsstraff har ålagts. I registret antecknas vidare uppgifter om straffverkställighet, nåd och resning. Dessutom finns i registret vissa uppgifter om påföljd som har ådömts i något annat land. Vem som har rätt att få del av uppgifter anges i 8 De uppgifter som finns i kriminalregistret finns även i utdrag av polisregister som SIV har rätt att få del av.
Polisregister Lagen l965:94 om polisregister m.m. och polisregisterkungörelsen l969:38
Med polisregister avses enligt 1 § polisregisterlagen register som fors hos RPS eller någon annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott, for vilka någon har misstänkts, åtalats eller dömts, eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Innehållet i polisregister skall begränsas till uppgifter som är nödvändiga för att polisen skall kunna förebygga och uppdaga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt 2 §. Närmare föreskrifter om innehållet i polisregister finns i polis-
Bilaga 4 sou 1993:120
registerkungörelsen, 2 7 §§. Dessa regler innebär att det i polis- register får tas in, förutom vad som redovisas i kriminalregister, bl.a. uppgifter om vissa bötesdomar och godkända strafförelägganden, åtalsunderlåtelser i vissa fall, beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § UtlL, beslut om utlämning och beslut om besöksförbud. I polisregister registreras inte de fall när en polisman lämnat rapporteftergift. Innehållet i polisregister är inte begränsat till anteckningar om påföljder. Enligt 1 § polisregisterlagen får i polisregistret antecknas även uppgift om någons personliga förhållanden. Med stöd av denna bestämmelse har i 6 § polisregisterkungörelsen föreskrivits att i polisregister får föras även uppgifter om den som är misstänkt för brott och uppgifter om någon annans personliga förhållanden. Som villkor gäller att registreringen är nödvändig för att polisen skall kunna förebygga och uppdaga brott samt att uppgifterna är av särskild betydelse för brottsspaning. Rätten att få upplysningar från polisregister regleras i polisregisterlagen och polisregisterkungörelsen. Några myndigheter har en generell rätt att ta del av uppgifter i polisregister, bl.a. SIV. Utlänningsnämnden har rätt att få utdrag av RPS polisregister. Beträffande sekretess sägs i polisregisterlagen att den som med stöd av denna lag har fått del av uppgift ur polisregister om annans personliga förhållanden inte får obehörigen röja vad han sålunda erfarit 10 §. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen.
Person- och belastningsregistret PBR -
PBR innehåller uppgifter som antecknas enligt kriminalregisterförfattningarna och polisregisterförfattningarna. Med undantag för uppgifter enligt den s.k. personbladsrutinen förs uppgifter om misstankar inte i PBR utan i andra typer av register. Personblad upprättas i vissa fall när det föreligger skälig misstanke att en person gjort sig skyldig till ett brott. Ur PBR kan olika registerutdrag framställas, nämligen kriminalregisterutdrag, pol isregisterutdrag fullständigt eller begränsat samt registerbesked.
Det allmänna spaningsregistret
Detta register innehåller uppgifter om personer som är registrerade med stöd av 6 § polisregisterkungörelsen. I registret får införas uppgifter om den som är misstänkt för brott mot bl.a. 8 14, -
Bilaga 4 sou 1993:120
skattebrottslagen och narkotikabrottslagen, allt 16 och 17 kap. BrB, förutsättning den aktuella uppgiften är av särskild betydelse under att författningssamling, RPS FS för brottsspaning Rikspolisstyrelsens tagits i registret skall utgå när misstanke 1986:11. En uppgift som brott inte längre föreligger. om
Vissa andra polisregister
med stöd polisregisterlagen, flera andra register som
Vid RPS förs, av allt för brottsspaning. Hit hör det Centrala brottsspaanvänds framför CBS, signalaments- och känneteckensregistret, Uningsregistret med utvisningar, Interpolregistret och passkonboken uppgifter om
trollregistret.
Körkortsregistret 83-85 §§ och 90-94 §§ samt Körkortsförordningen 1977:722 förordningen 1970:517 rättsväsendets informationssystem om
innehåller förutom identitets- och körkortsuppgifter Körkortsregistret Belastningsuppgifterna gäller bl.a. uppgifter även belastningsuppgifter. i 83 § körkortsförordningen. Körkortssådana brott som anges om belastningsdel förs RPS. I denna del antecknas uppgifter registrets av domar, beslut åtalsunderlåtelse, strafföreläggande och om om innebär körkortshavare funnits föreläggande av ordningsbot som att en Det är främst fråga brott mot trafikskyldig till vissa brott. om brottslagen och andra trafikförfattningar, narkotikastrafflagen samt såsom misshandel och andra våldsbrott. I fråga vissa brottsbalksbrott flertalet brottsbalksbrotten sker inte någon registrering om om av vid böter. Vilka myndigheter har rätt att få ut påföljden stannat som från framgår 93 § körkortsförbelastningsuppgifter registret av ordningen; SIV tillhör inte dessa myndigheter.
Riksförsäkringsverketallmän försäkringskassa bidragsförskott, lagen 1962:381 allmän Lagen 1964:142 om om försäkring, tillstånd Datainspektionen att föra ADB-register av
Hos Riksförsäkringsverketallmän försäkringskassa finns uppgifter
betalda underhållsbidrag och bidragsförskott samt på för mycket
utbetalda socialförsäkringsersättningar och pensioner.
Bilaga 4 sou 1993:120
Sekretess hos Riksförsäkringsverket och allmän försäkringskassa regleras, såvitt är intresse, i 7 kap. 7 § nu av sekretesslagen. Regeringen fann i ett beslut år 1981 S dnr F 264281 sekretessbeatt stämmelserna i 7 kap. 7 § sekretesslagen inte utgjorde hinder mot att en försäkringskassa lämnade uppgifter till SIV förekomsten om av en försäkrads skuld på underhållsbidrag.
Socialregister
Personregister hos socialnämnd behandlas i 59-66 §§ socialtjänstlagen.
I ett sådant register, förs med ADB, finns som uppgifter huvudsakligen om ekonomiskt bistånd och handläggarnas anteckningar. Ivar aktuell persons akt finns dessutom uppgifter om ingripande mot denne ide fall socialnämnden varit inkopplad, beslut t.ex. om tvångsomhändertagande. Sekretessbestämmelser finns i 66 § socialtjänstlagen samt i 7 kap. 4 § sekretesslagen. SIV har inte tillgång till uppgifter ur socialregister.
Utsökningsregister
Utsökningsregisterlagen 1986:617 och utsökningsregisterförord-
ningen 1986:678
Enligt 1 § utsökningsregisterlagen skall med hjälp ADB föras
av ett för hela riket gemensamt utsökningsregister. Registret skall innehålla
uppgifter bl.a. om exekutionstitel och skuldens storlek, kvarstad, betalningsinställelse och konkurs. I registret finns uppgifter bl.a. på obetalada skatter och underhållsbidrag till barn. Sådana fordringar kan finnas utan att exekutiva åtgärder begärts varför utsökningregistret inte alltid avspeglar verkliga skuldförhållanden. en persons Sekretess enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen gäller. Med tanke på att största möjliga offentlighet anses böra råda inom den exekutiva verksamheten har
myndighetens beslut undantagits från sekretessen. Likaså har ett uttryckligt undantag gjorts för uppgifter den förpliktelse om som avses med den sökta verkställigheten. Uppgifter t.ex. avhysning eller om en annan handräckning, en fordrings storlek eller det belopp skall som drivas blir därmed alltid offentliga.
sou 1993:120 Bilaga 4
Rapporteringsskyldighet
I 6 kap. UtlF regleras underrättelseskyldighet enligt utlärmingslagstiftningen. Enligt 7 § skall SIV underrättas om domstol har häktat en utlänning. En domstol som har meddelat en dom eller ett beslut om utvisning skall enligt 9 § inom en vecka sända en kopia av domen eller beslutet till SIV; denna underrättelseskyldighet gäller även beträffande utlänning som dömts enligt 10 kap. 4 § UtlL.
Invandrarverkets incidentrapport
Incidentrapporten är avsedd att vara en skriftlig redovisning av inträffat valdhot eller annan händelse av säkerhetskaraktär som negativt påverkar verksamheten vid Invandrarverkets förläggningar m.m. Rapporten, som ursprungligen avsåg incidenter av säkerhetshotande karaktär, används i allt större utsträckning för anmälan av incidenter av annat än sådant som är en säkerhetsrisk för SIV och dess personal. Vid SIV sker en sammanställning av incidentrapporterna. Sammanställningen används endast som ett statistiskt underlag. Rapporten hamnar i en asylsökandes dossier endast om förläggningen skickar den direkt till asylbyrån; praxis vacklar mellan olika förläggningar när det gäller att sända rapporten till asylbyrän. Utöver incidentrapporten finns en rapportrutin som rör ren skadegörelse; denna rutin tar sikte bara på skadeståndsfrågan. Bruket av användandet av de båda anmälningsrutinerna vacklar.
BILAGA 5 sou 1993:120
EES-avtalets bestämmelserna i
påverkan på
uppehållstillstånd och
avvisning
Inledning
EES-avtalet
Den 2 maj 1992 undertecknades Avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES-avtalet företrädare för medlemsländerna i
av EFTA och EG. EES-avtalet, är slutet mellan EG och dess tolv som medlemsstater på sidan och EFTA-stater andra sidan, är ena sex tillämpligt såväl i EGEFTA-förhållanden mellan EFTA-länderna. som EES-avtalet skapas rättslig ordning som, på de Genom en gemensam områden avtalet omfattar, är identisk med EG:s. Omkring 1 500 EGrättsakter har integrerats i EES-avtalet och har till följd därav blivit en avtalsparternas interna rättsordning. EES-avtalet innehåller en del av huvuddel med de materiella bestämmelserna fri rörlighet för varor, om
och kapital de fyra friheterna samt s.k.
personer, tjänster an- Denna del den primära EGgränsande politikområden. motsvarar i första hand Romfördragets regler. Målet för EES-avtalet är
rätten,
med enhetliga regler främja handel och Övrig ekonomisk sam-
att
verkan mellan parterna i syfte att skapa ett enhetligt Europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde. EES fungera i huvudsak som en avses
enda marknad med fri rörlighet för personer, tjänster och
varor,
Dessa fyra friheter bygger framför allt på ett förbud mot kapital. särbehandling på grund nationalitet. Länderna är också förpliktade
av samarbeta så inte strävandena att förverkliga målet med EESatt att avtalet försvåras eller äventyras. Beträffande skillnaderna mellan ett medlemskap i EES och i EG kan sägas bl.a. att EES är ett ett frihandelsområde och inte EG en tullunion. som
de viktigaste inslagen i EES-avtalet är den fria rörligheten för
Ett av Härigenom skapas arbetsmarknad till vilken personer. en gemensam
alla omfattas avtalet skall äga tillträde. Det gäller
personer som av
både arbetstagare och självständiga förvärvsverksamma personer samt makamake, barn är under 21 år eller deras familjemedlemmar som beroende föräldrarna. Med vissa förbehåll för åtgärder vidtagna
av
till allmän ordning, säkerhet eller hälsa artikel 33
med hänsyn
medger den fria rörligheten rätt att förflytta sig fritt inom de av-
Bilaga 5
sou 1993:120
talsslutande ländernas territorier för
att söka, erhålla och påbörja
an-
ställningar som erbjuds där. Offentliga tjänster innefattar som myndighetsutövning är undantagna från den fria rörligheten
artikel 32. Någon diskriminering på grund nationalitet
av vad gäller sysselsätt-
ning, lön och andra arbetsvillkor får inte förekomma
av den söker som arbete eller arbetar i ett avtalsslutande land
artikel 28. Den som har
haft anställning inom avtalsslutande
ett land eller har verkat där som
egen företagare har även rätt att stanna kvar i landet när anställningen
eller verksamheten har upphört. Detsamma gäller
för familjemedlemmar. För beviljande uppehållstillstånd skall av i princip endast krävas att sökanden visar inresedokument
upp och en bekräftelse om
anställning från arbetsgivaren eller
ett anställningsintyg. Sökanden
skall inte behöva lämna landet och invänta tillståndet utomlands.
Uppehållstillståndet skall enligt artikel 6 i direktivet
68360EEG
normalt gälla fem år och förnyas automatiskt.
EES-avtalet innebär såvitt är i
nu fråga i korthet bl.a. att EG-
- -
rätten, anpassad till EES förhållanden, inom
området för personers
rörlighet skall tillämpas i Sverige vid avtalets
ikraftträdande. En
person som omfattas EES-avtalet och
av som uppfyller förutsättningarna enligt EES-bestämmelserna har rätt att uppehållstillstånd, om inte undantagen angående skydd för allmän ordning, säkerhet eller
hälsa föranleder något
annat. Myndigheterna har att i det enskilda
fallet pröva
om personen uppfyller kriterierna. Prövningen skall
grundas uteslutande på den berörda
personens eget uppförande.
Några särskilda bestämmelser
om undantag från kravet på arbetstill-
stånd 1 kap. 5 § UtlL eller kravet uppehållstillstånd l kap. 4 § UtlL för den personkrets som avses med EES-avtalet har inte införts
i UtlL. Däremot har i 1 kap. l § UtIL tagits en upplysning om att särskilda regler finns i EES-lagen och i lagen om arbetskraftens fria rörlighet inom EESZ. Den reglering i som övrigt behövs för att den
svenska utlänningslagstiftningen
skall stå i överensstämmelse med EG-
EES-avtalets huvudbestämmelser införlivas i svensk rätt genom lagen om ett euro-
peiskt ekonomiskt samarbetsområde EES.
2 Införlivandet i svensk rätt av relevanta IEC-förordningar på området för personers rörlighet sker genom inkorporering. De artiklar i förordningen 161268EEG om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen som på grund sitt innehåll kräver av lagform inkorporeras lagen genom om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsomrâdet EES.
Bilaga 5 sou 1993:120
den implementerats EES-avtalet, avses bli rätten, som genom
genomförd föreskrifter med stöd av bemyndiganden i utlän-
genom ningslagen för regeringen att meddela föreskrifter om pass och
visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. För att tillgodose att denna reglering blir heltäckande har, utöver de bemyndiganden för regeringen redan tidigare fanns i UtlL, två nya bemyndiganden
som införts. Regeringen får med stöd härav föreskriva grunder för
återkallelse uppehållstillstånd meddelats på grund av åtaganden
av som
i EES-avtalet 2 kap. 11 § tredje stycket UtlL samt föreskriva ytterligare undantag från huvudregeln att en ansökan om uppehållstill-
stånd inte får bifallas utlänningen befinner sig i Sverige när om ansökan görs eller prövas, det följer överenskommelse med om av en främmande 2 kap. 5 § fjärde stycket UtlL; dessa två ändringar stat i utlänningslagen kommenteras nedan.
Ãterkallande uppehållstillstånd
av
Sedan utlänning in i Sverige får enligt 2 kap. 11 § UtlL ett en rest
uppehållstillstånd återkallas under vissa förutsättningar, bl.a. om
utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt. Frågan om återkallelse
uppehållstillstånd skall ha väckts innan utlänningen varit bosatt i
av
Sverige i två år med uppehållstillstånd. Den omständigheten att en
arbetstagare blir ofrivilligt arbetslös eller oförmögen att arbeta på
grund sjukdom eller olycksfall får inte leda till att uppehållstill-
av
ståndet återkallas artikel 7 i direktivet 68360EEG. EG-domstolen
slagit fast blir arbetslös inte förlorar den fria har att en person som rörlighetens förmåner. Om efter att ha blivit arbetslös en person kvar i landet för att söka ett nytt arbete och personen i fråga stannar bedömas ha reella utsikter att få anställning igen, kan enligt EGkan domstolen denne inte anmodas att lämna bosättningslandet även om
uppehållstillståndet löpt ut målet C-29289 Antonissen. I EES-propositionen prop. 199192:l70 anförs bil. 10, s. 18 att det kan
tänkas uppstå situationer då utlänning kommit hit grund av en som EES-avtalet inte längre är önskvärd i landet men nuvarande grunder
för återkallelse uppehållstillstånd inte är tillräckliga. Som exempel
av den situationen utländsk arbetstagare kommit hit och nämns att en
påbörjat arbete och erhållit uppehållstillstånd för fem år men sedan
ett därpå frivilligt lämnat sitt arbete utan att söka något nytt. Vidare strax nämns situationen medborgare från tredje land, vars vistelse här att en
grundar sig anknytningen till arbetstagare som är EES-
en medborgare förlorar denna anknytning att arbetstagaren efter genom
kort tid lämnar Sverige. I dessa fall kan det enligt propositionen vara
Bilaga 5 sou 1993:120
befogat med en möjlighet att kunna återkalla
beviljade uppehållstillstånd; det bör lämpligen regeringens sak
vara att närmare ange förut-
sättningarna för detta. I 2 kap. l1 § tredje stycket UtlL
har därför
införts ett bemyndigande regeringen som ger en sådan befogenhet. Med stöd bemyndigandet har av regeringen i 3 kap. 5 c § UtlF infört en möjlighet att, utöver vad föreskrivs i 2 kap. 9 ll §§
som UtlL, återkalla ett uppehållstillstånd för den omfattas som av EES-avtalet om
utlänningen inte försörjer sig här eller saknar
annars egna medel för sitt uppehälle här. Uppehållstillstånd får med stöd av denna be-
stämmelse återkallas för familjemedlem är som medborgare i en stat utanför EES om anknytningen till medborgaren i EES-staten bryts och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige
på någon annan
grund. l förordningsmotiven l992:8,
s. 14 sägs bl.a. följande.
Om emellertid utlänning, kommit hit
en som på grund av
EES-avtalet, och fått uppehållstillstånd för han har att en
anställning, frivilligt lämnar sitt arbete avsikt
utan att söka
något nytt och dessutom saknar andra möjligheter till
försörjning i Sverige kan det finnas ett behov återkalla
av att
det beviljade uppehållstillståndet. Det måste dock
vara fullt
tillåtet att frivilligt söka andra anställningar och en viss tid av arbetslöshet mellan anställningarna måste kunna
accepte-
ras. I detta läge är nämligen vederbörande arbetssökande och omfattas av EG-rättens regler skydd för dessa. om Ingripan-
de skall alltså äga endast vid uppenbara missförhållanrum
den. Detsamma gäller också de medborgare i EES-stater
som fått uppehållstillstånd enligt 5 § 2 5 och kommit a - som att sakna egna medel. På motsvarande sätt kan det
föreligga
behov av att kunna återkalla uppehållstillstånd för med-
följande anhöriga som är tredjelandsmedborgare, till
exempel
vid bruten anknytning till EES-medborgare. en Självfallet
måste dock i varje enskilt fall övervägas
om utlänningen har rätt att stanna i Sverige skäl.
av annat
Ansökan om uppehållstillstånd
Om en utlänning befinner sig i Sverige när ansökan
om uppehållstill-
stånd görs eller prövas, får enligt UtlL ansökan inte bifallas
utom i
vissa undantagsfall i 2 kap. 5 EES-avtalet innebär
som anges bl.a.
att en utlänning som omfattas av avtalet skall kunna söka, erhålla och påbörja ett arbete i Sverige innan uppehållstillstånd beviljas utan att fördröjas av formaliteter från nationella myndigheters sida. Uppehålls-
Bilaga 5 sou 1993:120
för arbetstagare och deras anhöriga avses med EEStillstånd som avtalet måste därför kunna sökas och beviljas efter inresa i Sverige. har därför införts i 2 kap. 5 § UtlL, enligt vilket
Ett bemyndigande får föreskriva ytterligare undantag från huvudregeln om att regeringen ansökan uppehållstillstånd inte får bifallas om utlänningen
en om
befinner sig i Sverige när ansökan görs eller prövas, om det följer av överenskommelse med främmande stat. Med stöd av bemyndigan-
en det har regeringen beslutat bestämmelse i UtlF 3 kap. 7 a om en ny
§. Enligt den bestämmelsen skall ansökningar om uppehållstillstånd utlänningar har rätt till sådant tillstånd enligt EES-
beviljas för som i de fall ansökningarna görs eller prövas medan utlänavtalet även ningen befinner sig i Sverige.
Begränsningar i den fria rörligheten för personer
direktiv 6422lEEG får staterna avvika från bestämmel- Enligt rådets fria rörligheten för endast hänsyn till allmän serna om den personer av
ordning, säkerhet eller hälsa. Det direktivet gäller alla åtgärder som beslutas medlemsstaterna, av hänsyn till allmän ordning, säkerhet
av
eller hälsa, rörande inresa, utfärdande eller förnyande av uppehållstill-
stånd eller utvisning staten. Sådana hänsyn får inte åberopas för att ur
syften 2. Enligt direktivets artikel 3 skall
tjäna ekonomiska artikel
med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet grunda åtgärder vidtagna uteslutande på den berörda eget uppförande. Tidigare
sig personens för brott skall inte i sig utgöra anledning att vidta sådana domar artikel 4 i direktivet följer att endast sjukdomar och
åtgärder. Av
angivna i bilaga till direktivet får berättiga till att handikapp som är en
vägra inresa eller vägra att utfärda ett första uppehållstillstånd.
4.3, säger medlemsstaterna inte får införa nya
Artikel som att
eller rutiner är restriktiva än de som gällde vid
bestämmelser som mer direktiv, skall inte tillämpas inom för EESanmälan av detta ramen
avtalet; EES-propositionen bil. 14, bil. V, s. 439. De sjukdomar
se
och handikapp omfattas artikel 4 i direktivet är följande:
som av
A. Sjukdomar skulle kunna äventyra allmän hälsa:
som för vilka karantän föreskrivs i förteckning i Världs-
Sjukdomar
internationella hälsoförordning 2 den
hälsoorganisationens nr av
25 maj 1951. Tuberkulos i andningssystemet i aktivt stadium eller som visar
2. tendens att utvecklas.
Syfilis.
Bilaga 5 sou 1993:120
Andra infektionssjukdomar eller smittosamma parasitsjukdomar, om de omfattas bestämmelser för av skydd av medborgarna i värdlandet.
Sjukdomar och handikapp skulle kunna hota som den allmänna ordningen och säkerheten: Narkotikamissbruk.
Djupgående mental störning, uppenbara tillstånd av psykos med upphetsning, delirium, hallucinationer eller förvirring.
I EES-propositionen anförs följande bil. 10 s. 20 såvitt avser direktivets inverkan på reglerna i UtlL om återkallande av uppehållstillstånd 2 kap. 11 § första stycket 2 och avvisning 4 kap. 2 § första stycket 3 i de fall utlänning på grund en av tidigare utdömt frihetsstraff eller någon särskild omständighet kan annan antas komma att begå brott.
Den nuvarande svenska regleringen innebär att av- eller utvisning kan komma att ske kan utlänom man anta att ningen kan komma att begå brott i Sverige eller i övriga Norden. En grund för ett sådant antagande kan vara att utlänningen tidigare har dömts för brott. Det skall således
göras en prognos utifrån tidigare brottslighet. Om en person nyligen upprepade gånger är dömd för brott utomlands torde det finnas fog för ett antagande denna att brottslighet kan komma att fortsätta även i Sverige. En enstaka straffdom, som inte kombineras med negativ för en prognos personen i fråga, torde inte med nuvarande tillämpning av bestämmelsen leda till att av- eller utvisning blir aktuell.
Mot denna bakgrund ansågs det att inga ändring av utlänningslagen i dessa delar behövde göras. Riksdagen ställde sig bakom vad som uttalats i EES-propositionen fria om personers rörlighet yttr.
l99293:SfU1y och bet. l99293:EU1.
Vid utredningens ställningstagande till hur EES-avtalet inverkar på bestämmelserna i UtlL uppehållstillstånd om och avvisning, har bl.a. gjorts jämförelse med
en utlänningslagstiftningeni länder som är med-
lemmar i EG. Vid denna jämförelse har kommentaren till den danska utlänningslagen Udlaendingeloven med kommentarer av Herman Langlouis och Claus W. Tornøe, andra upplagan, Köpenhamn 1993 varit av särskilt stort värde. I den kommentaren sägs beträffande direktivet 64221EEG bl.a. medlemsstaterna inte att kan vägras inresa och vistelse eller företa avvisning eller
utvisning av EG-medborgare utifrån generella immigrationspolitiska
hänsyn.
Bilaga 5
sou 1993:120
Beviljande av uppehållstillstånd
I 2 kap. 4 § UtlL regleras i vilka fall en utlänning får beviljas
uppehållstillstånd på grund än att utlänningen har rätt till asyl
annan
här. Uppehållstillstånd får till utlänning är nära anhörig till
ges en som
i Sverige bosatt eller har särskild anknytning till
en person som annars Sverige, utlänning humanitära skäl bör få bosätta sig i en som av Sverige utlänning har fått arbetstillstånd eller som har sin samt en som
ordnad något sätt. Enligt paragrafen får regeringförsörjning annat föreskriva uppehållstillstånd kan även i andra fall. Med stöd
en att ges
detta bemyndigande har regeringen i 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF
av
föreskrivit uppehållstillstånd skall beviljas för de personer som
att omfattas av EES-avtalet. Som tidigare anförts får, enligt direktiv 64221EEG, staterna avvika från bestämmelserna fri rörlighet endast av hänsyn till om allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Denna inskränkning i den fria
rörligheten gäller bl.a. utfárdande eller förnyande av uppehållstill-
stånd. Åtgärder vidtagna med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet
skall grunda sig uteslutande den berörda personens eget uppföran-
de. Tidigare domar för brott skall inte i sig utgöra anledning att vidta
sådana åtgärder. den danska utlänningslagen sägs 10 § att, oavsett bestämmelserna I
i vilka fall uppehållstillstånd får beviljas kan det endast, när
om
särskilda skäl talar därför, meddelas uppehållstillstånd 1 om utlänningen är dömd för ett brott skulle kunna medföra utvisning
som
särskilt angivna lagrum, avgörandet träffats här i
enligt vissa om
landet, 2 det i övrigt föreligger grund för utvisning enligt
om reglerna i kapitel 4 handlar utvisning eller 3 utlän-
som om om
ningen på grund smittsam sjukdom eller allvarligare själslig
av
störning kan antagas framkalla fara eller väsentlig skada för sin omgivning. I kommentaren till den danska utlänningslagen sägs
-
följande: Bestämmelsen l omfattar gärningar, som utlänningen är
för i utlandet, och skulle kunna medföra utvisning efter de dömd som
i paragrafen angivna utvisningsbestämmelserna, om avgörandet träffats i landet. Det är förutsättning, att det är fråga grova eller
här en om
allvarliga förhållanden, gör utlänningens vistelse här i landet
som
oönskad. Det är dessutom förutsättning, att ifrågavarande för-
en hållanden har avgjorts domstol i utlandet. Med 2 avses av en
situationer där det är aktuellt med utvisning t.ex. på grund av olovlig
vistelse eller hänsyn till rikets säkerhet. Beträffande 3 sägs att det av
inom EG-rätten gäller motsvarande begränsning i rätten till vistelse
en
för omfattas reglerna arbetskraftens fria rörlighet
personer, som av om i direktivet 64221EEG. Under 2 faller bl.a.
m.m. artikel 4 - ovan
Bilaga 5 sou 1993:120
förhållanden utgör grund för som utvisning enligt den danska
utlänningslagens 25 § första stycket. Av den bestämmelsen följer att
en utlänning som inte bott i Danmark längre tid än de senaste två åren
kan utvisas om utlänningen helt eller delvis livnär sig på olagligt sätt.
Bestämmelsen, som riktar sig mot utlänningar uppehåller som sig i
landet under kortare tid och saknar som särskild anknytning till
Danmark, tillämpas bl.a. på utlänningar som bedriver bettleri,
utlänningar som överträder polisförordningen på
genom att offentliga
platser uppmuntra till otukt, professionella utländska hasardspelare,
utlänningar begår mindre
som vinningsbrottslighet, t.ex. mindre
hälerier, hotellbedrägeri eller bedrägeri med avseende på resecheck
och utlänningar överträder
som tullagen. Denna bestämmelse
behandlas även under 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL; se s. 103 f.
I Storbritannien utgör brott och övrig bristande vandel omständig-
heter vägs vid allsidig som en bedömning när en ansökan om uppehållstillstånd prövas. Bristande vandel som tillmäts betydelse
behöver inte nödvändigtvis vara en brottslig gärning. Prostitution och
drogmissbruk kan tas i bedömningen vad inte av som befrämjar
det allmännas bästa not conducive to the public good.
Som framgår det anförda finns det av i såväl Danmark som Storbritannien vidsträckta möjligheter att vägra även en medborgare
i ett EG-land uppehållstillstånd. Med hänsyn .a. härtill kan direktivet
6422lEEG inte innebära någon praktisk
anses inskränkning när det
gäller att i den svenska UtlL införa begränsningar av möjligheten för
en medborgare i ett land som omfattas EES-avtalet erhålla av att
uppehållstillstånd skäl omfattas av som av hänsynen till allmän
ordning, säkerhet eller hälsa. Sådana
begränsningar kan omfatta inte
bara brottslighet utan även asocialitet annan och sjukdomar.
Återkallande av uppehållstillstånd 2 kap. 11 § första - stycket
UtlL
Sedan en utlänning rest i Sverige får enligt 2 kap. 11 § första
i
stycket UtlL ett uppehållstillstånd återkallas med anledning av viss i
paragrafen angiven asocialitet eller kriminalitet. Frågan om återkallelse
skall ha väckts innan utlänningen varit bosatt i Sverige i två år med
uppehållstillstånd. Förutsättningarna för återkallelse av ett uppehålls-
tillstånd motsvarar bestämmelserna om avvisning i 4 kap. 2 § första
stycket 2-4 UtlL.
1993:120 Bilaga 5 sou
1 Årlig försörjning arbetstillstånd
-
Enligt denna bestämmelse får ett uppehållstillstånd återkallas om
utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt.
Med stöd av bestämmelsen kan ett uppehållstillstånd återkallas vid bl.a. brottslig verksamhet. Exempel på sådan verksamhet är yrkesmässigt hasardspel, prostitution, koppleri samt illegal in- och utförsel,
dvs. smuggling. Förutsättningarna för återkallelse av ett uppehållstillstånd med stöd denna bestämmelse motsvarar grunderna för avvisning i 4 kap. 2 §
av
första stycket 2 UtlL. Denna senare bestämmelse står enligt utredningens uppfattning i överensstämmelse med direktivet 64221EEG; nedan s. 103 under 3 Avvisning på grund av befarad brottslig-
se het. Med hänsyn härtill bör bedömning göras beträffande samma
återkallelsegrunden i 2 kap. 11 § första stycket l UtlL såvitt avser
bl.a. brottslig verksamhet.
Även en utlänning bedriver verksamhet som kräver arbetstillsom
stånd att ha sådant tillstånd kan få sitt uppehållstillstånd återkallat
utan med stöd den behandlade bestämmelsen. En utlänning som är av nu medborgare i ett land ingår i EES, makemaka eller sambo till en som sådan utlänning samt deras barn som är under 21 år eller beroende av
dem för sin försörjning är undantagna från kravet på arbetstillstånd 1
kap. 5 § UtlL och 4 kap. 1 § UtlF. Återkallelse ett uppehållstillav stånd på grund avsaknad arbetstillstånd kan därför inte komma av av i fråga med stöd denna bestämmelsen för en person som omfattas av av EES-avtalet.
2 Återkallelse pá grund befarad brottslighet
av
Återkallelse ett uppehållstillstånd med stöd denna bestämmelse
av av kan ske, det kan antas att utlänningen kommer att begå brott i om
Sverige eller i något annat nordiskt land. Till grund för bedömningen
får ligga såväl ett tidigare ådömt frihetsstraff som någon annan
särskild omständighet. I 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL finns en motsvarande bestämmelse
tar sikte möjligheten att avvisa utlänning. Utredningen gör som en i det följande bedömningen att den bestämmelsen är förenlig med
direktivet 64221EEG; övervägandena finns redovisade på s. 103. under 3 Avvisning på grund av befarad brottslighet. Mot bakgrund härav får ifrågavarande möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd stå i överensstämmelse med möjligheterna enligt EES-avtalet att
anses
införa begränsningar i den fria rörligheten för personer.
Bilaga 5 sou 1993:120
3 Olovlig underrättelseverksamhet
Denna bestämmelse möjliggör återkallelse av ett uppehållstillstånd om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt kan
antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig
underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.
Denna möjlighet att återkalla uppehållstillstånd ett avser fall av befarad grov samhällsfarlig brottslighet.
Bestämmelsen är förenlig med direktivet 64221EEG.
Avvisning enligt 4 kap. 2 § första stycket UtlL
I 4 kap. 2 § UtlL regleras de materiella avvisningsgrunderna.
Bestämmelserna i paragrafen medger, i de fall förutsättningarna är
uppfyllda, att en utlänning avvisas inom tre månader efter ankomsten
till Sverige. Avvisning med stöd bestämmelserna av i 4 kap. 2 § UtlL
får inte ske av en utlänning har visering eller som uppehållstillstånd.
1 Saknar tillräckliga medel för uppehälle m.m.
En utlänning kan avvisas med stöd av denna bestämmelse han kan om antas sakna tillräckliga medel dels för sin vistelse här i landet eller i
något annat nordiskt land, dels för sin hemresa.
I den danska utlänningslagen 28 § finns en motsvarande bestämmel-
se av följande lydelse: En utlänning, inte har som uppehållstillstånd,
eller en nordisk medborgare, inte har som fast bostad här i landet, kan
avvisas vid inresan utlänningen inte har om erforderliga medel för sitt
underhåll här i landet och till hemresan. Utlänning, som omfattas av EG-reglerna, jfr 2 kan dock inte avvisas på denna grund. I kommentaren till den danska utlänningslagen sägs beträffande denna
bestämmelse bl.a. följande: Undantaget beträffande utlänning som omfattas av EG-reglerna har tagits med, för att den tidigare lagens be-
stämmelse blev kritiserad EG-kommissionen, av som har gjort
gällande att kravet dokumentation av nödvändiga ekonomiska medel
står i strid med artikel andra stycket i EG-direktivet 64221, enligt
vilket de hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, kan som grunda en avvisning av denna utlänningar, inte kan grupp åberopas på
grund av ekonomiska förhållanden.
Avvisningsbestämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket l UtlL bygger
helt på ett antagande om utlänningens ekonomiska förhållanden. Som
anförs i kommentaren till den danska utlänningslagen kan hänsynen till
Bilaga 5 sou 1993:120
ordning, säkerhet eller hälsa inte grundas på ekonomiska
allmän förhållanden. Någon inskränkning i den fria rörligheten för personer omfattas EES-avtalet får därför inte ske med stöd denna som av bestämmelse.
2 Årlig försörjning arbetstillstånd
-
bestämmelse får utlänning avvisas han tänker söka Enligt denna en om i Sverige eller i något annat nordiskt land och det kan
sitt uppehälle
han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller att han antas att bedriva sådan verksamhet kräver arbetstillstånd utan kommer att som att ha sådant tillstånd. Avvisning med stöd denna bestämmelse kan ske vid bl.a. av verksamhet. Exempel på förhållanden kan föranleda brottslig som
avvisning med stöd ifrågavarande bestämmelse är yrkesmässigt
av
hasardspel, koppleri illegal in- och utförsel, dvs. prostitution, samt smuggling. Frågan EES-avtalets påverkan på möjligheterna att
om
avvisning på berörda grunder behandlas under 3 Avvis-
tillgripa nu
ning på grund av befarad brottslighet nedan.
kan ske även utlänning arbetar här i landet Avvisning av en som ha erforderligt tillstånd. En utlänning är medborgare i ett utan att som land ingår i EES, makemaka eller sambo till en sådan utlänning som barn är under 21 år eller beroende dem för sin församt deras som av
undantagna får kravet på arbetstillstånd l kap. 5 § UtlL
sörjning är
1 § UtlF. Härav följer att avvisning med stöd av denna
och 4 kap. bestämmelse, såvitt arbete utan tillstånd, inte kan ske av en avser omfattas EES-avtalet. person som av
3 Avvisning pá grund av befarad brottslighet
Avvisning med stöd denna bestämmelse kan ske om det kan antas av utlänningen kommer begå brott i Sverige eller i något annat att att
nordiskt land. Till grund för bedömningen får ligga såväl tidigare
ådömt frihetsstraff någon särskild omständighet. som annan
Enligt ställningstagande i EES-propositionen är denna bestämmelse
EES-avtalet och EG-rätten 98.
förenlig med se ovan s.
Denna bestämmelse och 2 såvitt avser avvisning för bl.a. ovan
brottslig verksamhet, i den danska utlänningslagen av 28 §
motsvaras
första stycket En utlänning, inte har uppehållstillstånd, eller en
som medborgare, inte har fast bostad här i landet, kan avvisas nordisk som vid inresan han hänsyn till den allmänna ordningen, säkerheten om av
Bilaga 5 sou 1993:120
eller hälsan inte bör få vistas här i landet. Med stöd av denna
bestämmelse kan utlänning omfattas en som av EG-reglerna avvisas
även efter inresan till Danmark. Avvisning kan, liksom i övriga fall
enligt 28 ske intill tre månader efter inresan i Danmark. I kommentaren till den danska utlänningslagen sägs beträffande denna
bestämmelse: Avvisningsgrunden täcker således avvisning
a. om det kan antas, att utlänningen helt eller delvis kommer att livnära sig på ett olagligt sätt. Se närmare detta om begrepp ovan vid
25 § 1 st. Av 25 § första stycket följer
att en utlänning som inte har
bott i Danmark längre tid än de två åren senaste kan utvisas om
utlänningen helt eller delvis livnär sig på olagligt sätt. Bestämmelsen
tillämpas på bl.a. utlänningar överträder
som polisförordningen genom
att saluföra varor på offentliga platser, bedriva bettleri att eller genom
att på offentliga platser uppmuntra till otukt, professionella utländska
hasardspelare och utlänningar begår mindre
som vinningsbrottslighet,
t.ex. mindre hälerier, hotellbedrägeri eller bedrägeri med avseende på
resecheck.,
om det kan antas, att vederbörandes missbruk av berusningsmedel,
omfattande även euforiserande medel, kommer medföra att ordnings-
mässiga problem här i landet. Om personen vid sitt försök att inresa
innehar narkotika, kommer utvisning att bli aktuell,
c. om vederbörande lider sjukdom, är underkastad karantänsav som
plikt, av tuberkulos, syfilis eller andra allvarliga smittsamma sjuk-
domar, eller vederbörande lider om av allvarlig mental störning, se som exempel härpå närmare i bilaga till EG-direktivet 64221,
om det på grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller på någon
annan särskild grund kan antagas, att utlänningen kommer att resa hit
för att begå brott, eller om utlänningen i utlandet är dömd för så
allvarlig kriminalitet, att möjligheten upprätthålla lag att och ordning
retshåndhaevelsehensyn medför att ifrågavarande inte bör ha tillträde
till landet. Det får naturligtvis även här göras en bedömning i varje
enskilt fall. Men när det är fråga utlänningar med om ingen eller ringa
anknytning till landet, kommer det knappast någon att vara grund till
att ställa så kvalificerade krav på återfallsrisken i 23 som nr 2 och
24 nr 3 näraliggande fara bestämda grunder till - att antaga. Som
exempel på att avvisning enligt denna bestämmelse en kan komma på
tal kan nämnas, att polisen vid gränsen anträffar notoriskt en känd
ficktjuv, som med ett absolut minimum ekonomiska medel av Önskar
att inresa kort före turistsäsongens start. Som särskild annan grund kan
nämnas, att polisen uppdagar, utlänning
att en i bagageutrymmet
medför typiska verktyg att begå brott med. I vilka fall ett i utlandet
begånget brott är så allvarligt, det i sig självt att är ett hinder för
Bilaga 5 sou 1993:120
inresa, får bero bedömning i det enskilda fallet. Vägledande kan en här de kriterier som anges i 24 nr vara Vad anförs i kommentaren till den danska utlänningslagen som under täcker väl de möjligheter till awisning som följer av 2 ovan a.
såvitt avser avvisning för bl.a. brottslig verksamhet. Bestämmelsen
står i överensstämmelse med direktivet 64221EEG.
När det gäller avvisning på grund av tidigare brottslighet, så
denna vad anförs i kommentaren till den danska motsvaras av som
utlänningslagen under Även denna awisningsbestämmelse
ovan. torde förenlig med direktivet 64221EEG. således vara
4 Olovlig underrättelseverksamhet
En utlänning kan avvisas med stöd denna bestämmelse om det med av
hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i Övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverk-
samhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Denna möjlighet att avvisa en utlänning avser fall av befarad grov samhällsfarlig brottslighet. Bestämmelsen är förenlig med direktivet 64221EEG.
5 Lagen vissa internationella sanktioner om
Lagen 1971:176 vissa internationella sanktioner ger regeringen
om
möjlighet att besluta i lagen föreskrivna sanktioner mot annat
om - -
land, i den mån det påkallas med anledning av beslut som fattats eller
rekommendation antagits Förenta Nationernas säkerhetsråd i som av
överensstämmelse med Förenta Nationernas stadga. Enligt lagens 15 § får regeringen förordna att utlänning som skäligen kan antas ha
en hemvist i blockerad stat och ha begått eller avse att begå sådan en handling står i strid med förbud enligt 3 8 § i lagen kan avvisas som i den ordning föreskrivs i utlänningslagen. Denna lag har använts som
för till gripa sanktioner mot Sydafrika, Irak, Libyen och Förbunds-
att
republiken Jugoslavien Serbien-Montenegro.
Enligt stadgan för Förenta Nationerna FN kan FN:s säkerhetsråd under vissa förhållanden anta resolutioner sanktioner av ickeom
militär art för upprätthållande av internationell fred och säkerhet.
Sådana resolutioner kan i form bindande beslut eller rekomges av mendationer. En är medlem i FN är enligt FN:s stadga stat som
skyldig att godta och verkställa säkerhetsrådets bindande beslut om
Bilaga 5 sou 1993:120
sådana sanktioner. En rekommendation rådet av är däremot endast en
uppmaning till medlemsstaterna utan beslutets bindande kraft. Med hänsyn till förutsättningarna för användande
av denna
avvisningsgrund, kan bestämmelsen inte strida
anses mot direktivet 64221EEG.
Statens offentliga utredningar 1993
Kronologisk förteckning
Stymings-ochsamarbetsformer i biståndet.UD 35.Reaktion mot ungdomsbrott. Del A ochB. Ju. . Kursplanerför grundskolan.U. 36 Lag om totalförsvarsplikt.Fö. . . Ersättning för kvalitetocheffektivitet. 37.Justitiekanslern. En Översyn lKzs av arbetsuppgifter . Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem m.m. Ju. för grundläggande högskoleutbildning. U. 38.Hälso ochsjukvården framtiden i tre modeller. - Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av S. . flyktingar m. fl. S. 39.En gräns för ñlmcensuren. Ku.
Bensodiazepinerberoendeframkallande psykofarv 40.Fri ochrättighetsfrágor.Del och A B. Ju, . maka.S. 41. Folk-ochbostadsräkning ár 1990 och i framtiden.
Livsmedelshygien ochsmåskaliglivsmedelsproduk- Fi. . tion, Jo. 42.Försvaretshögskolor.Fö.
Löneskillnaderochlönediskriminering. 43. Politik mot arbetslöshet. A. . Omkvinnoroch man arbetsmarknaden. Ku. 44. Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, Fi.
löneskillnaderochlönediskriminering. Om 45.Trosabrytersig loss.Bytänkande eller demokratins . kvinnoroch män arbetsmarknaden. Bilagedel. räddning.C.
Ku. 46 Vissakyrkofrågor.C. . Postlag.K. 47. Konsekvenser av valmöjligheterinomskola, . 10,En ny datalag.Ju. barnomsorg,äldreomsorg ochprimärvård.C.
11. Socialförsäkringsregister. S. 48.Kommunalaverksamheter i egen förvaltningochi
12,Várdhögskolor kommunalaaktiebolag.Enjämförandestudie.C.
- kvalitet utveckling huvudmannaskap, U. 49.Ett är medbetalningsansvar. S. - - 13. Ökad konkurrens järnvägen.K, 50.Serveringsbestämmelser.
14 EGochvåra grundlagar,Ju. 51,Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. . - 15.Svenskareglerför internationellomfördelning av M.
olja vid en oljekris. N. 52.Ersättningvid arbetslöshet, A.
Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 53.Kostnadsutjämning mellankommuner.Fi. , kommissionens förslag.Fi. 54.Utvisning grund av brott. Ku.
Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - 55 Detallmännasskadeståndsansvar. Ju. . . kommissionens förslag.Bilagor,Fi. 56.Kontrollen överexportav strategisktkänsliga
Ägandet radioochtelevisioni allmänhetens av varor. UD. . tjänst.Ku. 57 Beskattning fastigheter,del I av . 18 Acceptans Tolerans Delaktighet.M. Schablonintäkt eller fastighetsskattFi. . - 19.Kommunerna ochmiljöarbetet.M. 58 Effektivare ledningi statligamyndigheter,Fi. , 20.Riksbanken ochprisstabiliteten.Fi. 59, Ny marknadsföringslag. C.
21 Ökat personval.Ju. 60,Polisensrättsligabefogenheter, Ju. . 22.Vad är ett statsrådsarbetevärt Fi. 61 Överföring av HIV-smitta genom läkemedlet . 2u Kunskapens krona.U. Preconativ.S. . 24 Utlänningslagen en partiellöversyn.Ku. 62.Rättssäkerheten vid beskattningen. Fi, , - 25.Socialaåtgärderför jordbrukare.Jo. 63 Person och parti Studieri anslutningtill . - 26.Handläggningen vissasäkerhetsfrágor. av Ju. Personvalskommitténs betänkande
27.Miljöbalk. Del och2. 1 M. Ökat personvalSOU 1993:21.Ju.
28.Bankstödsnämnden. Fi. Frågorför folkbildningen.U. . 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av 65.Handlingsplan mot buller.
Del 2. Fi. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.M.
30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. S. 66.Lag om införande miljöbalken.M. av
31 Kommunernas roll alkoholomrádet ochinom 67.Slutförvaring använt kärnbränsle KASAMs . av missbrukarvárden. S. yttrande över SKBs FUD-program92. M.
32.Ny anställningsskyddslag. A. 68,Elkonkurrensmednätmonopol.N.
Atgärder för att förberedaSverigesjordbrukoch 69.Revisorerna ochEG. N. . livsmedelsindustri för EG.Jo. 70.Strategiför smáföretagsutveckling, N.
34,Förarprövare.K. 71 Organisationemas bidrag.C. .
Statens offentliga utredningar
1993 Kronologisk förteckning
72.Att inhämtasynpunkterfrånmedborgarnaDet - 106.Läkemedelochkompetens. kommunalaomröstningsinstimtet i tillämpning.C. 107.Statistiköverfinansiellamarknader.Fi. 73.Radikalaorganisationsförändringar i kommuner 108.Försäkringsrörelse i förändring Fi. ochlandsting.C. 109.Förtroendevaldas vid domstolstrots ansvar och 74.Kvalitetsmätning i kommunalverksamhet.C. lagtrots.C. 75.Vissamervärdeskattefrågor II, offentlig 110.Integritetocheffektivitet kreditupplysnings- verksamhet m.m. Fi. området.Ju. 76.Verkställighet fängelsestraff. av Ju. Ill. Bonabra hemmabäst Fakta men om äldrei 77.Kommunaltjänsteexport ochinternationellt Europa.S. bistånd.C. 112.Kommunalnäringspolitiki Danmark.C. 78.Miljöskadeförsäkringen i framtiden.M. 113.Invandringochasyli teoriochpraktik.En 79.Handelochmiljö mot en hållbarspelplan. M. jämförelse mellantolv länderspolitik. - Ku. 80.statsförvaltningen ochEG.Ju. 114.Konto,clearingochaweckling.Fi. 81. Översyn arbetsmiljölagen. A. av 115.SocialtrygghetochEES.S. 82.Frivilligt socialtarbete.Kartläggningoch 116.Riksbankens ochFinansinspektionens kunskapsöversikt. S. beredskapsansvar. Fi. 83.Statistikochintegritet,del l - Skyddför uppgifter 117.EG,kvinnornaochvälfärden.Socialvälfärdoch till denstatligastatistiken m.m. Fi. jämställdhet mellankvinnoroch män ett i 84.Innovationerför Sverige.N. europeisktperspektiv.S. 85.Ursprungochutbildning socialsnedrekrytering - 118.Morotochpiskaför bättremiljö. till högrestudier.U. Förslag om utvidgadanvändning ekonomiska av 86.Amningsvänliga sjukhus för att skydda,stödja styrmedel mot kväveoxidutsläpp. M. ochfrämjaamning.S. 119.JAS39Gripen 87.Beredskapslagring olja. N. av en granskning JAS-projektet. Fö. - av 88.Produktsäkerhetslagen ochEG. C. 120.Uppehållstillstând ochawisning.Ku. 89.Massflykttill Sverige asyl-och av hjälpsökande. Fö. 90.Lokaldemokratii utveckling.C. 91.Socialtjänstens roll i samhällsplanering och samhällsarbete.Enkunskapsöversikt ochett diskussionsunderlag. S. 92.Dencentralapolisorganisationen. Ju. 93.Vårdenssvåraval. S. 94.Anpassad kontroll av byggandet.M. 95.Ansvars-ochuppgiftsfördelning inomdetcivila försvaret.Fö. 96.Förändringari lönegarantisystemet. A. 97.VästsverigeochSkane regioneri förändring.C. - 98.Partnerskap. Ju. 99.Kart-ochfastighetsverksanmet i myndighetoch bolag.M. 100.FreeandFair elections andbeyond.UD. - 101.Lag om totalförsvarsplikt.Följdändringarna. Fö. 102.Kvalitetochdynamik.FörslagfrånResursberedningen rörandestatsmaktemas resurstilldelningtill grundläggande högskoleutbildning samt forskningochforskarutbildning.U. 103 Svensktfiske.Jo. 104.Stabilisering bostadskreditmarlcnaden. av Fi. 105.Monopolkontrollpå en avregleradelmarknad.N.
1993 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Frivilligt socialtarbete. Kartläggning ochkunskaps- Justitiedepartementet översikt.[82] Enny datalag. [10] Amningsvänliga sjukhus för att skydda, stödjaoch EGoch våra gnmdlagar. [14] främja amning.[86] Ökat personval. [21] Socialtjänstens i roll samhällsplanering och samhälls- Handläggningen av vissa säkerhetsfrågor. [26] arbete. En kunskapsöversikt och ett diskussions- Reaktionmot ungdomsbrott. Del A ochB. [35] underlag. [91] Justitiekanslern. översynav En JK:s arbetsuppgifter Vårdenssvåra val. [93] m.m. [37] Läkemedelochkompetens. [106] Fri- och rättighetsfrågor.Del A och B. [40] Borta bra men hemma bäst Fakta om äldrei Det allmännas skadeståndsansvar. [55] Europa. [111] Polisens rättsliga befogenheter. [60] Socialtrygghet ochEES.[115] Person och parti Studieri anslutningtill - EG, kvinnorna och välfärden.Social välfärdoch Personvalskommitténs betänkande jämställdhetmellan kvinnoroch män ett i europeiskt Ökat personval sou 1993:21.[63] perspektiv. 17] Verkställighetav fängelsestraff.[76]
statsförvaltningen ochEG. [80] Kommunikationsdepartementet
Den centrala polisorganisationen. [92] Postlag. [9] Partnerskap. [98] Ökad konkurrens järnvägen. [13] Integritetoch effektivitet på kreditupplysnings- Förarprövare. [34] området. [110]
Finansdepartementet Utrikesdepartementet
biståndet.[1] Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- Styrnings-och samarbetsformer i strategisktkänsliga [56] kommisionens förslag.[16] Kontrollenöver exponav varor. [100] Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- Free and Fair elections andbeyond. - - förslag.Bilagor. [16] kommisionens
Försvarsdepartementet Riksbanken och prisstabiliteten.[20]
Vad är ett statsråds arbetevärt [22] Lagom totalförsvarsplikt. [36] Bankstödsnämnden. [28] Försvarets högskolor.[42] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Massflykttill Sverigeav asyl- och hjälpsökande. [89] Del [29] Ansvars- och uppgiftsfördelning inomdetcivila Folk- ochbostadsräkning år 1990 ochi framtiden. [41] försvaret.[95] Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. av [44] Lagom totalförsvarsplikt. Följdändringama. [101] Kostnadsutjämning mellan kommuner. [53] JAS39 Gripen Beskattning av fastigheter,del l en granskning av JAS-projektet. [119] - Schablonintäkt eller fastighetsskatt[57] - Socialdepartementet Effektivare ledningi statliga myndigheter. [58]
Rättssäkerheten vid beskattningen. [62] Statligtstöd till rehabilitering av tortyrskadade Vissa mervärdeskattefrågor 11, offentlig verksamhet flyktingar fl. [4] m. [75] Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. m.m. - Statistikoch integritet, del 1 Skydd för uppgifter till [5] den statligastatistiken m.m. [83] Socialförsäkringsregister. Stabiliseringav bostadskreditmarknaden. [104] Rätten till biståndinom socialtjänsten. [30] Statistiköver finansiella marknader.[107] Kommunernas roll alkoholområdet och inom Försäkringsrörelse i förändring [108] missbrukarvården. [31] Konto,clearing och aweckling.[114] l-lälso-och sjukvårdeni framtiden tre modeller. [38] - Riksbankens och Finansinspektionens Ett år medbetalningsartsvar. [49] beredskapsansvar. [116] Serveringsbestämmelser. [50]
Överföring av HIV-smittagenom läkemedlet
Preconativ.[61]
Statens offentliga utredningar
1993 Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Strategiför småföretagsutveckling. [70]
Kursplanerför gnmdskolan.[2] Innovationerför Sverige.[84]
Ersättningfor kvalitetocheffektivitet. Beredskapslagringolja. [87] av
Utformning Monopolkontroll en avregleradelmarknad.[105] - av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning.[3] Civildepartementet Vårdhögskolor - kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] Trosabrytersigloss.nytänkandeellerdemokratins - - Kunskapens krona.[23] räddning.[45]
Frågorför folkbildningen.[64] Vissakyrkofrågor.[46]
Ursprungochutbildning socialsnedrekrytering till Konsekvenser valmöjligheterinomskola, av högre studier.[85] barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård. [47]
Kvalitetochdynamik.Förslagfrån Resursberedningen Kommunalaverksamheter i egen förvaltningochi
rörandestatsmakternas resurstilldelning till grund- kommunalaaktiebolag.Enjämförandestudie.[48]
läggandehögskoleutbildning forskningoch Ny marknadsföringslag. [59] samt forskarutbildning.[102] Organisationernas bidrag.[71]
Att inhämtasynpunkterfrånmedborgarnaDet - Jordbruksdepartementet kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.[72]
Livsmedelshygien Radikalaorganisationsförändringar i kommuneroch ochsmåskaliglivsmedelsproduktion. [6] landsting.[73]
Kvalitetsmäming i kommunalverksamhet.[74] Socialaåtgärderför jordbrukare.[25] Åtgärder för Kommunaltjänsteexport ochinternationellt bistånd.[77] att förberedaSverigesjordbruk och livsmedelsindustri Produktsäkerhetslagen ochEG. [88] för EG. [33] Svensktfiske. [103] Lokaldemokratii utveckling.[90]
Västsverige ochSkåne regioneri förändring.[97] -
Arbetsmarknadsdepartementet Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och
lagtrots.[109] Ny anstallningsskyddslag. [32] Politik arbetslöshet. [43] Kommunalnäringspolitiki Danmark.[112] mot Ersättningvid arbetslöshet. [53] Miljöoch naturresursdepartementet Översyn arbetsmiljölagen. av [81] Förändringarilönegarantisystemet. [96] Acceptans ToleransDelaktighet.[18]
Kommunerna ochmiljöarbetet.[19]
Kulturdepartementet Miljöbalk.Del l och2. [27]
Naturupplevelser utan buller en kvalitet att väma. löneskillnaderochlönediskriminering. - [51] Omkvinnorochmanpåarbetsmarknaden. [7] Handlingsplan mot buller. Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor Handlingsplan mot buller. Bilagedel.[65] och män påarbetsmarknaden. Bilagedel.[8] Ägandet Lag om införande miljöbalken.[66] av av radioochtelevisioni allmänhetens tjänst. Slutförvaring av använt kämbränsle KASAMs [17] - Utlänningslagen yttrande över SKBs FUD-program92. [67] - en partiellöversyn.[24] Miljöskadetörsäkringen i framtiden.[78] En gräns för ñlmcensuren.[39] Handelochmiljö moten hållbarspelplan.[79] Utvisningpå grund av brott. [54] - Anpassad kontroll byggandet.[94] Invandringochasyli teoriochpraktik.Enjämförelse av Kart-ochfastighetsverksamhet i myndighetoch mellantolv länderspolitik. [113] Uppehållstillstånd bolag.[99] ochavvisning.[120] Morotochpiskaför bättremiljö.
Näringsdepartementet Förslag om utvidgad användning ekonomiska av
styrmedel mot kväveoxidutsläpp. [118] Svenskareglerför internationellomfördelning olja av
vid en oljekris.[15]
Elkonkurrensmednätmonopol.[68]
Revisorerna ochEG. [69]