Reformerat pensionssystem

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

A

Bilaga

Reformerat

pensionssystem

Kostnader och individeffekter

SMU]

Betänkande av Pensionsarbetsgruppen

min w Statens offentliga utredningar WW 1994:21 w Socialdepartementet

Reformerat

pensionssystem

A Bilaga

Kostnader och individeffekter

Bilaga till betänkande av lfgnsionsarbetsgruppen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag Foto: Grafiskformgivning: Eva WemIidTioFoto FKF informationsenhcten Leif ForslundFotoDalmas AB ISBN 91-38-13574-4 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN O375-250X

.rä-ñâvgöâ i n gåik;

RÄTTELSE

Råttelseblad till Bilaga A, Reformerat pensionssystem, . Tabell 3.14 på sidan 61 och tabell 4.12 på sidan 89 skall ersättas med följande. Tabell 3.14 Fondkapital 1992 vid simulerat premiereservsystem för ATP. Miljarder kronor i 1992 års penningvärde

Tabell 4.12 Fonderna i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag Foto: Grafisk formgivning: Eva WemlidTio Foto FKFinfon-nationsenheten Leif ForslundFotoDalmasAB ISBN 91-38-13574-4 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN O375-25OX

Förord 3

Förord

Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag av Pensionsarbetsgruppen att utföra beräkningar till stöd för sina överväganden om ett reformerat pensionssystem. Kalkyler har gjorts fortlöpande under arbetets gång. I denna rapport redovisas kalkyler för det förslag som arbetsgruppen lämnar i sitt betänkande. Uppdraget har utförts av en grupp bestående av Anja Helms, Nils Holmgren, Dan Ljungberg, Per Magdalinski, Ingemar Svensson, Gunnar Tidner och Anna-

Karin Ågren samt undertecknad, ansvarig för arbetet. Hans Karlsson har

som författat kapitel 10 i rapporten. För utskriften av rapporten svarar Birgit Stens.

Stockholm i februari 1994

Edward Palmer Chef för Utredningsenheten, Riksförsäkringsverket

man E?

Innehåll

Förord

Inledning ll 1.1 Uppläggningen ll 1.2 En kortfattad beskrivning av Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 12 Den framtida befolkningen 15 2.1 Sammanfattning 15 2.2 Inledning 16 2.3 De demografiska antagandena 17 2.4 Befolkningsutvecklingen 24 2.5 Försörjningsbördan 30 ATP och folkpension i framtiden 35 3.1 Inledning 35 3.2 Något om förutsättningarna i Riksförsäkringsverkets kalkyler 35 3.3 ATP-taket 37 3.5 Utvecklingen av pensionsutbetalningar 38 3.6 Pensionssystemets framtidañnansieringskrav 42 3.6.1 ATP:s kostnader 42 3.6.2 Folkpensionssystemets kostnader 46 3.6.3 Efterlevandepension 48 3.6.4 KBT 49 3.6.5 Sammanfattning över hela pensionssystemets kostnadsutveckling 50

3.6.6 Ålderspension från ATP och folkpension 51

3.6.7 Förtidspension från ATP och folkpension 53

6 Innehållsförteckning

3.7 Utfallet för individer 56 3.8 Förhållandet mellan BNP, löner och avgifter 57 3.9 Finansieringen på längre sikt med hjälp av AP-fonderna 59 3.9.1 Vad händer med ATP-systemet om den nuvarande ATP-avgiften på 13 procent behålls framöver 3.9.2 Finansiering med hjälp av AP-fondema 3.10 Hur stora hade fonderna varit år 1992 med fullständig fondering fondering av ATP redan från 1960 Det reformerade pensionssystemet 63

4.1 Inledning 63 4.2 Det reformerade pensionssystemet en översikt över de nya reglerna 4.3 Pensionsutbetalningar åren 1995-2050 70 4.4 Följsamhet till samhällsekonomin indexering vid avvikelser från tillväxt 1,5 procent 82 - 4.5 Finansiering av ålderspensioner 86 4.5.1 Översikt över uppläggningen finansiering 86 av

mäns genomsnittliga pensioner i de olika systemen uppdelat på födelseårgångar 101 5.3.2 En jämförelse mellan kvinnors och mäns genomsnittliga pensioner i de olika systemen olika år 104 5.3.3 Genomsnittlig pension från det reformerade systemets olika delar för olika födelseârgångar 107

Innehållsförteckning 7

5.3.4 Genomsnittlig pension från det reformerade systemets olika delar mellan år 2000 och 2050 108 5.4 Olika gruppers ålderspensionsfördelning olika år 110 5.5 En jämförelse av vad skillnaden mellan det nuvarande och det reformerade systemet innebär för olika individer 113 5.5.1 Födelseår och kön 114 5.5.2 Antal förvärvsår 115 5.5.3 Jämförelse mellan invandrare, utvandrare, tidigare förtidspensionårer och aktiva 119 5.5.4 Hur ser kvoten ut för individer som i det nuvarande systemet skulle få en låg, medelhög eller hög pension 120 Särskild garantiregel rätt till hittills intjänad pension 123 - 6.1 Den särskilda garantiregeln 123 6.2 Vilka får garantitillägg 123 6.3 När uppkommer kostnaderna för den särskilda garantiregeln 126 6.4 Genomsnittliga garantitillâgg 127 Barnår 129 7.1 Inledning 129 7.2 Barnårsinkomster under åren 1960-1991 130 7.2.1 Barnårsinkomstemas storlek 131 7.2.2 Jämförelse av pensionsgrundande inkomster mellan mån och kvinnor med olika antal barn 142 7.2.3 Bamårsrättens storlek vid olika nivåer på livsinkomsten och bamårsrättens betydelse för pensionema 150 7.2.4 Hur många bamâr erhåller kvinnor födda 1944-1946 157 7.3 Bamårsrätten i kalkylerna för åren 1990-2050 157 Premiereservfonden 161 8.1 Inledning och allmänna kalkylförutsättningar 161 8.2 Kalkylförutsättningar 161 8.3 Utvecklingen av premiereservfonden 165 8.4 Utjämning mellan män och kvinnor 169 8.5 Utvecklingen för kohorter 169 8.6 Skatt på premiereservfonden 173

8 Innehållsförteckning

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 179 9.1 Inledning 179 9.2 Modellen för pensionsutbetalningar 179 9.2.1 Utgångspunkten är en minipopulation 179 9.2.2 Den demografiska utvecklingen 180 9.2.3 Status och statusövergångar 181 9.2.4 Individers inkomstutveckling 184 9.2.5 Simuleringsförfarandet 188 9.3 Individuella inkomstproñler 189 9.4 Arbetskraftsdeltagande 192 9.4.1 År med ingen eller mycket låg inkomst 192 9.4.2 Utvecklingen av antalet personer i yrkesverksam ålder 196 9.5 Konsistens med makroekonomiska förutsättningar 9.6 Fördelningssystemets fonder 202 9.6.1 Beräkning 1-3:e AP-fonderna 202 av 9.6.2 Beräkning av 4:e och 5:e AP-fonden 203 10 Det nuvarande regelsystemet 205 10.1 Överblick 205 10.2 Pensionssystemets omfattning 206 10.3 Översikt över pensionsreglema 208 10. 3 1 Basbeloppet 208 . 10.3.2 Pensionsgrundande inkomst 209

10.3 Ålderspension 209

10.3 .4 Förtidspensionsjukbidrag 210 10 3 .5 Efterlevandepension 211 . 10.3 .6 Handikappersåttning 212 10.3 .7 Vårdbidrag 212 10.3.8 Hustrutillâgg och bamtillägg 212

11 Beräkningar av kostnader för ett system för löpande delning pensionsrätt 215 av 11.1 Sammanfattning 215 11.2 Översikt över beräkningsförfarandet 218 11.3 Den demografiska bilden 220 l 1.3.1 Giftermâl 221

Innehållsförteckning

ll.3.2 Samboende utan äktenskap 223 l l .3.3 skilsmässor 224 l 1.3.4 Medellivslängd 226 Antaganden civilståndsfördelningen 228 om 11.4.1 Änkor 228

11.4.2 Änklingar 23 1

11.43 Åldersskillnad vid vigsel 234 11.4.4 Andel gifta män 236 11.5 Resultat: huvudkalkylen 237 11.6 Resultat med alternativa antaganden 241 1 1.6.1 Befolkningsprognoser 241 l1.6.3 Förändringar i andelen änkor 243 ll.6.4 Förändringar i andelen änklingar 245 1l.6.5 Förändring i andelen gifta mån 246 11.6.6 Förändring i åldersskillnaden vid vigsel 248

Inledning 11

Inledning

Denna rapport innehåller kalkyler av kostnader och individeffekter för Pensionsarbetsgruppens förslag om ett reformerat pensionssystem. Under arbetets gång har ett antal olika modeller prövats för att studera olika aspekter av arbetsgruppens förslag. Det har inte varit möjligt att visa alla alternativ i detta sammanhang. Detta skulle göra rapporten alldeles för omfattande och öka risken för att den skulle bli ogenomtränglig. Eftersom arbetsgruppens förslag innebär omfattande förändringar i Sveriges ålders- och förtidspensionssystem är det viktigt att rapporten i första hand ger en klar bild av de systemens huvuddrag. För detta ändamål år det viktigt att själva förslaget redovisas ett sammanhängande sätt. Således har vi valt att begränsa redovisningen av kalkylerna över kostnadsutvecklingen och individeffekter till det slutgiltiga förslaget. En rapport av detta slag är till sin natur av teknisk karaktär. Merparten av kalkylerna har gjorts med hjälp av en teknisk modell som har utvecklats på Riksförsäkringsverket i flera steg sedan början 1970-talet. Modellen beskrivs i ett särskilt kapitel. För att ge läsaren en ungeñrlig uppfattning om hur modellen är uppbyggd och hur den används presenteras kort sammanfattning av modellen en i denna inledning. Modellen används för att simulera inkomst- och pensionsutvecklingen för ett urval på cirka 230 000 personer som sedan utökas med nya födelseårgångar med allteftersom simuleringen fortgår över ett specificerat mera antal år i det här fallet till och med år 2050. - Uppläggningen av rapporten sammanfattas i det följande.

1.1 Uppläggningen

Kostnadsutvecklingen baseras på befolkningsutvecklingen. Såväl det nuvarande som det föreslagna reformerade systemet år uppbyggt på basis av fördelningsprincipen. Detta innebär att pensioner ett visst år betalas med avgifter från den yrkesverksamma befolkningen från samma år. Utvecklingen av antalet yrkesarbetande

12 Inledning

och antalet ålderspensionärer avgör dels samhällets förmåga att betala ålderspensioner i ett fördelningssystem, dels de ñnansieringskrav som ställs av olika pensionsutñstelser. I kapitel 2 visas sålunda den framtida befolkningsutvecklingen enligt SCB:s prognos från 1991, som ligger till grund för detta arbete. I kapitel 3 redovisas nya kalkyler över de framtida finansieringskraven för ATP och folkpension. Kapitel 4-8 ägnas olika aspekter av Pensionsarbetsgruppens förslag. I kapitel 4 beskriver vi översiktligt det nya regelsystemet samt presenterar kostnadskalkyler för arbetsgruppens förslag. I detta kapitel redovisas, förutom huvudkalkylen som baseras på tillväxt 1,5 procent, också kalkyler över hur systemet fungerar med både högre och lägre tillväxt, då följsamhetsindexering av utgående pensioner kopplas in för att uppnå ungefär samma förhållande mellan utgifter och avgiftsunderlaget som kännetecknar utvecklingen vid en tillväxt på 1,5 procent. Detta kapitel visar också hur finansieringen av systemet är upplagt samt hur systemets buffertfond utvecklas. Premiereservsdelen av det reformerade systemet redovisas i detalj i kapitel 8. Kapitel 5 ägnas åt att ge en överblick över individeffekter. Av särskild betydelse är hur många år människor kan tros arbeta, vilken medelpension de kan förväntas få vid viss tillväxt, fördelningen av pensionsinkomst bland ålderspen- - en sionärer, det nya regelsystemets inverkan förhållandet mellan männens och kvinnornas pensioner jämfört med det nuvarande systemet, effekter för olika såsom invandrare samt förhållandet mellan antalet intjänandeår och pengrupper sion. I kapitel 6 redovisas utfallet av den särskilda garantiregeln som arbetsgruppföreslår för födda 1935-1953. I kapitel 7 redovisas utfallet på indien personer vidnivå av arbetsgruppens förslag om barnårsinkomst. Kapitel 9 presenterar en översikt över Riksförsäkringsverkets kalkylmodell. I kapitel 10 sammanfattas de nuvarande reglerna för ATP, folkpension och KBT. Under arbetets gång beställde Pensionsarbetsgruppen en utredning av vad ett system med löpande delning av pensionsråtten mellan makar skulle innebära, dels för systemets kostnader, dels i termer av individeffekter. Denna utredning bifogas som en underbilaga till Riksförsäkringsverkets rapport.

1.2 En kortfattad

beskrivning av Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

Utgångspunkten för beräkningarna år en individmodell. Med hjälp av denna simuleras de framtida pensionsutbetalningama och löneutvecklingen. Modellens ursprungliga population omfattar ett urval cirka 230 000 individer som är 16 om år eller äldre. För dessa finns pensionsuppgifter och inkomstuppgifter från och med 1960. Modellen rullar sedan fram såväl den arbetande befolkningen som pensionärskollektivet. Det ursprungliga urvalet kompletteras varje år med nytillkomna lö-âringar och invandrare.

Inledning 13

Antalet personer i varje födelseårgâng bestäms av antaganden om dödlighet, migration och fruktsamhet som SCB gör i samband med befolkningsprognosema. Under ett givet âr kan individer lämna arbetsmarknaden genom att avlida, emigrera, förtidspensioneras eller i ålderspension. Individer kan inträda på arbetsmarknaden genom att fylla 16 år, genom rehabilitering eller immigration. Dessa övergångar från en status till en annan bestäms i modellen med hjälp av övergângssannolikheter. Exempelvis kan varje individ förtidspensioneras med en viss sannolikhet, emigrera med en viss sannolikhet osv. Individens inkomstutveckling bestäms också av sannolikhetsmatriser som anger sannolikheten att flytta mellan olika inkomstklasser. Dessa bygger i sin tur på faktiska inkomstövergängar under perioden 1979-1989. Det faktiska pensionärskollektivet utgör modellens utgångsläge. Pensionsutbetalningarna beräknas år från är genom att de nybeviljade pensionärernas pensioner läggs till och de avlidna pensionärernas pensioner dras ifrån.

Den framtida befolkningen 15

2 Den framtida befolkningen

2.1 Sammanfattning

Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för pensionssystemets kostnadsutveckling, i synnerhet för ett fördelningssystem Sverige har. I ett fördelningssyssom tem betalar den arbetande befolkningen pensionen för de samtida pensionärerna. I denna bilaga sammanfattas de demografiska antaganden som ligger till grund för Riksförsäkringsverkets kalkyler över framtida pensionskostnader. Vid internationell jämförelse har Sverige vid 1990-talets början en större en andel äldre i befolkningen än de flesta andra västländer. Enligt prognoserna kommer Sveriges andel i framtiden att nänna sig de andra ländernas nivå. De demografiska förutsättningar som använts i Riksförsäkringsverkets studie av pensionssystemet baseras på SCB:s befolkningsprognoser. SCB gör i sina befolkningsprognoser antaganden antalet födda, medellivslängden och migration inom och utvandringen. Antalet födda är vid l990-talets början på ungefär samma höga nivå på 1960-talets mitt. SCB antar att detta är en tillfällig ökning och som att antalet födda sjunker i framtiden. Antalet födda barn per kvinna ligger då på 1,95 att jämföra med 2,15 vid 1990-talets början. Medellivslängden har ökat under hela efterkrigstiden, i synnerhet för kvinnor. SCB antar att medellivslängden fortsätter att öka fram till är 2010 för att därefter konstant. Vi lever längre som pensionärer. Den förväntade återstående livsvara längden för en 65-årig man är 15,3 år och för en 65-årig kvinna 19,1 år. Migrationen har varierat betydligt historiskt och är därför mycket svår att prognostisera. SCB antog i sin från år 1991 att nettoinvandringen skulle bli prognos 20 000 âr 1991 och 15 000 därefter. Antalet personer över 65 år ökar dramatiskt mellan åren 2005 och 2030. Antalet i arbetsför ålder ökar också, långsammare. Alltså sjunker kvoten personer men mellan antalet i yrkesför ålder och antalet pensionärer fram till år 2035. personer Sedan ökar kvoten igen mot år 2050.

16 Den framtida befolkningen

2.2 Inledning

Pensionssystemets kostnadsutveckling beror en mängd faktorer: fertilitet antal födda, förväntad livslängd, in- och utvandring, deltagande i arbetskraften, produktivitetsutvecklingen och den resulterande realtillväxttakten. Den bild vi får av den framtida utvecklingen beror på antaganden alla dessa faktorer. Även de om mest optimistiska antagandena visar emellertid att pensionsutgiftema i framtiden kommer att vara betydligt högre än nu. Det beror helt enkelt på att allt flera personer förväntas uppnå pensionsålder. Samtidigt beror vår förmåga att betala dessa åtaganden på antalet personer i arbetsför ålder det vill säga den potentiella arbetskraften. I denna bilaga redovisar vi den befolkningsprognos ligger till som grund för de kalkyler som gjorts Pensionsarbetsgruppen. Befolkningsprognosen utgör grunden till kalkylerna för hur många människor som kommer att arbeta varje år i framtiden och hur stort pensionärskollektivet kommer att vara. Inledningsvis kan det vara av intresse att se på Sverige i ett internationellt perspektiv. OECD har gjort kalkyler över den framtida demografiska utvecklingen i medlemsländerna. Kalkylema, som redovisas i tabell 2.1, baseras på de olika ländernas egna antaganden kring fertilitetsutvecklingen fram till 1995. Sedan antas utvecklingen mot att befolkningen reproducerar sig själv år 2050.

Tabell 2.1 Andelen människor 65 år och äldre i befolkningen, 1950-2050

1950 1980 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Sverige SCB 1991 10,3 16,4 16,9 18,1 20,2 20,8 21,0 19,6 Källa: OECD. Reforming Public Pensions, 1988 och SCB Sveriges framtida befolkning. Demografiska rapporter 1991:1. Under IOO-årsperioden 1950-2050 fördubblas de äldres andel av befolkningen i

Den framtida befolkningen 17

Sverige enligt 0ECD:s kalkylförutsättningar. Ökningen i de övriga länderna är

ännu större. Är 1980 hade Sverige den äldsta befolkningen l6,3 över 65 procent år och låg mycket över OECD-genomsnittet. År 2000 är det enbart Tyskland som har en äldre befolkning än Sverige. Den så kallade Babyboom-generationen, det vill såga de som föddes under 1940-talets andra hälft, dör sakta ut mot år 2040 såväl i Sverige som i OECD i genomsnitt, vilket leder till att andelen äldre i befolkningen minskar. Vid år 2050 har Sverige samma andel äldre som genomsnittet i OECD. Detta kan jämföras med SCB:s befolkningsprognos från 1991, som diskuteras ingående i det följande.

2.3 De demografiska antagandena

SCB svarar för Sveriges officiella befolkningsprognoser. Deras prognoser revideras med 2-3 års mellanrum. Den som var aktuell när Riksförsäkringsverket genomförde sitt kalkylarbete åt Pensionsarbetsgruppen publicerades 1991. Samma prognos ligger till grund för Riksförsäkringsverkets senaste kalkyler över pensionssystemet RFV ANSER 1993: l. Hår diskuterar vi de antaganden som ligger bakom denna prognos. Vi visar också hur nuvarande antaganden skiljer sig från dem som har legat till grund för Riksförsäkringsverkets avgiftsförslag 1987 RFV ANSER 1987:9 samt de kalkyler som redovisas i Pensionsberedningens huvudbetänkande SOU 1990:76. De befolkningsprognoser som ligger bakom de två sist nämnda rapporterna publicerades av SCB år 1986 respektive år 1989. I slutet av varje avsnitt redovisar vi också de alternativa prognosantaganden som SCB gör vid sidan av huvudprognosen. Tillsammans ger dessa en bild dels av hur prognoserna har utvecklats, dels en uppfattning om osäkerhetsintervallet som kringgärdar den nuvarande prognosen.

Antalet födda

Figur 2.1 visar antalet födda mellan 1960 och 1990 samt prognoser gjorda vid olika tillfällen för antalet födda fram till år 2025 enligt de antaganden som låg till grund för SCB:s tre senaste prognoser, inklusive den som ligger till grund för Pensionsarbetsgruppens kalkyler.

SCB: Sveriges framtida befolkning. Demograñska rapporter 1991:1.

18 Den framtida befolkningen

Figur 2.1 Antalet födda barn per år, 1960-2025. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

11D

125%

t

1I lllll h

1109 E nu ç

100g

så

t i FIKTNG - .ut. ANTAL E |||||l

s III

w:| U

I l I l l I I I 1 I l I lm 1970 IW 1% % 2010 W 2%

Antalet födda barn år har svängt kraftigt under de tre senaste decennierna. per Denna utveckling har gjort det mycket svårt att förutse framtida födslar. Från mitten av l960-talet, då det högsta antalet födslar noterades sedan slutet av 1940-talet, sjönk födelsetalet fram till mitten av l980-talet. Därefter har det ökat kraftigt. Det är mycket troligt att införandet av föräldraförsäkringen har påverkat detta ändrade beteende. Kvinnor födda under 1950- och l960-talet har senarelagt bamafödandet. Allteftersom dessa kvinnor har fött barn under senare år har det skett en uppgång i det genomsnittliga antalet barn per kvinna. För närvarande ligger det strax över två. I den prognos som ligger till grund för våra kalkyler antas födelsetalet sjunka från en nivå om cirka 2,15 barn per kvinna 1991 till en långsiktig nivå 1,95 kvinna om barn per SCB:s prognoser från 1986 och 1989 låg klart under den faktiska utvecklingen under andra hälften av 1980-talet och även klart under den nuvarande prognosen. Sett i efterhand är det lätt att förstå den pessimism som präglade 1986 års prognos. Antalet födda barn per år hade uppvisat en trendmässig minskning under i stort sett två decennier. Dessutom stämde det låga födelsetalet i Sverige

2 Jämför tabell Bl i bilagan till detta kapitel för överblick över de senaste en åren och SCB:s antaganden från de senaste tre prognoserna.

Den framtida befolkningen 19

med födelsetalen i jämförbara industriländer. Som framgår av figur 2.1 tror man fortfarande att den senaste uppgången är tillfällig och att den långsiktiga trenden ligger klart under dagens nivå. Hur kan födelsetalet se ut i framtiden Tabell 2.2 anger de tre kalkylaltemativen som Statistiska centralbyrån har använt sig av i 1991 års prognos. Det högsta antagandet är fortsatt utveckling på dagens nivå. Vi kan notera att för en att befolkningen skall reproducera sig, måste födelsetalet ligga omkring 2,1. I OECD-kalkylema i tabell 2.1 uppnås detta antagande gradvis.

Tabell 2.2 Fruktsamhet i Sverige

Källa: SCB.

Medellivslängden

Medellivslängden har ökat för kvinnor, och inte minst kvinnor som har fyllt 65 år, under i stort sett hela efterkrigstiden. Under 1980-talet har medellivslängden återigen ökat för mån som har fyllt 65 år, efter att ha legat praktiskt taget stilla under 30 år. År 1991 den 74,8 år för män och 80,6 för kvinnor. Av stor var betydelse för ATP-kalkylema är att den förväntade medellivslängden år 2010 har ökat med 1,5 år för män och 0,8 för kvinnor mellan 1986 års och 1991 års prog- Den förväntade medellivslängden år 2010 är 76,4 för män och 82,1 för noser. kvinnor Utvecklingen antalet avlidna enligt SCB:s prognoser 1986 och 1989, och av enligt den ligger till grund för pensionsarbetsgruppens arbete 1991 prognos som visas i figur 2.2. Den största skillnaden i prognoserna ligger i mellanperioden, eftersom antalet avlidna år är lägre i 1991 års prognos. Från omkring âr 2020 per går i stort sett i riktning. Viktigast för förändringar i befolkprognoserna samma ningsprognosen är förändringar i dödsriskerna i åldrarna över 50 år. I yngre åldrar är dödligheten så låg att eventuella minskningar inte får så stor betydelse.

3 Jämför tabell B2 i bilagan till detta kapitel.

20 Den framtida befolkningen

Figur 2.2 Antalet avlidna år, 1960-2025. Tusental. Faktiskt personer per antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

1m

1m

H5 g $ :- I -O

z an

: - 4.

E 411535!

Ä ñg5n

å z ramsan ANTAL E 1:a: E nu: 1%

- T I l I T l I T l I I I T T 19% 19m 1G IQ ZMD ZNO SMD ZM5

Tabell 2.3 visar hur den förväntade livslän den har utvecklats över tiden. Den g förväntade livslängden för de som har uppnått 65 års ålder har ökat för såväl män som kvinnor. Okningen är särskilt stor för kvinnor, vi redan berört. som

Den framtida befolkningen 21 Tabell 2.3 Ãterstående medellivslängd åren 1921-1992

Källa: SCB. SOS: Befolkningsförändringar. Tabell 2.4 visar SCB:s alternativa antaganden enligt 1991 års prognos. Huvudär den som ligger till grund för pensionsarbetsgruppens kalkyler. prognosen

Tabell 2.4 Ãterstâende medellivslängd från födelsen i år

Källa: SCB. In- och utvandring

Överstiger invandringen utvandringen ökar befolkningen. Eñerscm merparten av

de invandrare som kommer till Sverige år i yngre arbetsföra åldrar ökar invand-

22 Den befolkningen

framtida

ringen Sveriges potentiella arbetskraft. Man bör också notera att många dem av som utvandrar från Sverige är ñre detta invandrare. Nettot av invandringen och utvandringen har varierat kraftigt under perioden 1960-1990, vilket framgår av ñgur 2.3.

Figur 2.3 Nettoinvandring per år, 1960-2025. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

N

so:

m:

m;- un..

.i Illl blIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIVIV|IIIIII| ..UIIIIIIIIIIIIIIII 10x

r FAKnsKr ANTAL 40 1g1 |||||| III

-m-l

I I 1 | I I I I I I I

Den befolkningen 23

framtida

Tabell 2.5 In- och utvandring till och från Sverige

Enligt 1991 års befolkningsprognos

1991 48 000 28 00 20 000 1992 och därefter 40 000 25 000 15 000

Källa: SCB.

Eftersom nettoinvandringen varierar så kraftigt är det svårt att utläsa några trender för perioden 1960-1990. Av figur 2.3 framgår att SCB:s senaste prognos ligger på något högre nivå än de tvâ tidigare prognoserna. I denna prognos en antas nettoinvandring 15 000 personer om året jämfört med hälften så en om -

mycket i 1986 års prognos I kalkylema till pensionsarbetsgruppen har SCB:s

antaganden bruttoinvandringen i 1991 års prognos använts, medan utvandom ringen bestäms enligt särskild modell utgår från Riksförsäkringsverkets en som statistik. Tabell 2.6 SCB:s huvudalternativ samt ett högre och ett lägre alternativ anger för in- och utvandring enligt 1991 års prognos.

Jämför tabell B3 i bilagan.

24 Den framtida befolkningen Tabell 2.6 In- och utvandring. 1 000-tals personer

1992 och

Källa: SCB.

2.4 Befolkningsutvecklingen

I figur 2.4, 2.5 och 2.6 visas folkmängden i olika åldersgrupper från de senaste tre prognostillfillena.

Den befolkningen 25

framtida

Figur 2.4 Antalet 0-l9-åringar. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

: g , 3 . , . mo e - o -r i . u . :mo:

2150 Q O 2100 r

1% -IFAKTISG ANTAL WD Y XIIHI nu: mo: 9 . . . 1% 1970 1% 1% 2G N10 §0 %

26 Den framtida befolkningen

Figur 2.5 Antalet 20-64-åringar. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos

1986, 1989 respektive 1991

u - \\|\\\ II lllltVll m Z \\.II.Q V O

stool s

0:a p . llllg... l

anno o

s, , - l , I m x. I . 4GB- L

47W-

W-

: i KING %- ANTAL

|||||| m --- 19m

m - - 1%

1950 I Y I T I I I I I I I 26m zdøs 1970 mo mo 2000 2010

Den framtida befolkningen 27

Figur 2.6 Antalet personer 65 år och äldre. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

2000 L

11D

MX . 9 - Oo e

17W 3 r .v ;vi 1000 . - 3 z U0 uuunhjyhgugv 15D

14W

13D

°° - ramsan ANTAL 1GB -I-m 1Ql sno 1a III m --isas I I I I I I f T l I I I l mo ms

Figurema tydlig bild hur de olika antagandena påverkar den framtida ger en av utvecklingen av antalet personer på olika sätt. Det högre antagandet antalet om födda barn per kvinna leder till en markant ökning antalet i åldern av personer 0-19 år och därefter av antalet personer i arbetsför ålder. På kort sikt har antagandet om nettoinvandring störst betydelse för antalet i arbetsför ålder. personer Det tar tid för det höga födelsetalet att inverka antalet i arbetsför personer ålder. I kalkylunderlaget till Riksförsäkringsverkets rapport 1987 till regeringen utgick Riksförsäkringsverket i enlighet med de fanns då från - prognoser som att antalet i arbetsför ålder skulle minska successivt efter år 2005. Även personer de prognoser som låg till grund för Pensionsberedningens kalkyler förutsatte en minskning av antalet personer i arbetsför ålder efter år 2005 dock än - svagare den som låg till grund för verkets rapport âr 1987. Med 1991 års sker prognos en svag ökning fram till år 2025.

Lägsta och högsta alternativen för den demografiska utvecklingen

Tabell 2.7 anger det lägsta och det högsta alternativet för den framtida befolkningsutvecklingen fram till år 2025. Förvånansvärt är skillnaden mycket liten nog när man beräknar kvoten mellan antalet personer 65 år och äldre och personer mellan 20 och 64 år. Kvoten ökar med 6-7 enheter under 35-ârsperioden 1990-

28 Den framtida befolkningen

2025, eller med drygt 20 procent. Som kommer att se när vi tittar på antalet förmånstagare ger tabell 2.7 trots allt en alldeles för ljus bild av framtiden. - - Utvecklingen av antalet förmånstagare är helt annorlunda.

Tabell 2.7 Lägsta och högsta alternativen enligt SCB:s 1991 års prognos. 1 000-tals personer

1991 2025

Befolkning 65 år och äldre 0 Lägsta 1 531 1 802 O Högsta l 531 2 104

2. Befolkning 20-64 år 0 Lägsta 4 979 4 848 0 Högsta 4 986 5 720

3. Antalet personer 65 år och äldre per 100 i åldern 20-64 0 Lägsta 30,7 37,2 0 Högsta 30,7 36,8

Källa: SCB.

Sveriges befolkning fram till år 2100

Det år naturligtvis svårt sia avlägsen framtid. Å andra sidan är det att om en mer viktigt att ha en grov uppfattning om hur befolkningen kan utvecklas efter år 2025. För kalkyler som genomförts Pensionsarbetsgruppen har befolkningsprognosen förlängts till år 2100. Genom att anta att medellivslängden, antalet födda barn per kvinna och nettoinvandringen inte förändras efter år 2010 det år då de låses i SCB:s prognos kan man beräkna Sveriges befolkning över en längre period. Resultatet av en sådan kalkyl redovisas i figur 2.7. Mest iögonfallande i denna figur är den stadiga ökningen av antalet personer som är 65 år eller äldre fram till cirka 2030. Lika viktigt är emellertid att antalet äldre i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder minskar avsevärt från omkring år 2040 för att sedan återigen Öka från år 2050. Utifrån vad vi nu känner till finns det dock ingen anledning att tro att relationen mellan den äldre delen av befolkningen och antalet personer i arbetsför ålder kommer att påverkas på samma drastiska sätt då som mellan åren 2010 och 2030 det vill säga då de stora födelseårgångar som föddes på 1940-talet utgör en stor del av pensionärskollektivet.

Den framtida befolkningen 29

Figur 2.7 Sveriges befolkning fram till år 2100 enligt 1991 års prognoser

Nix 1N1i1M 140

.|-

lm: ..-.II.

o.|.l,

- . r N 0, 0 120- ,

l

.gulnl

110;

un: G-

100:

-20-64

III 0-19

15901600zdiozoho'zobo'zdao'zoäo'zdeo'zaio'zdao'zobo'zibo

Källa: SCB och RFV.

Vad figuren visar är bland annat konsekvensen på sikt våra antaganden att av om medellivslängden, födelsetalet och nettoinvandringen är oförändrade efter år 2010. Med dessa långsiktiga antaganden går befolkningen jämn utveckling mot en på sikt. Det vore emellertid fel att tolka denna utveckling Som som en prognos. har framgått ovan finns det i stället all anledning att understryka osäkerheten kring sådana befolkningsframskrivningar. Man kan göra tankeexperimentet att gå 100 år tillbaka i tiden och föreställa sig problemen för prognosmakare på 1980talet. Under 1980-talet hade stora barnkullar, högre dödlighet och stor invandring till Amerika. Hur skulle prognosmakama kunna förutse de förändringar som inträffat under 1900-talet: Två världskrig, urbaniseringen, välfärdsstaten med bättre hälsovård, födelsekontroll, familjeplanering och föräldraförsäkring. Kvinnornas massiva inträde i arbetslivet löntagare och nettoinvandringen till som Sverige. Det viktiga att konstatera är att de förutsättningar ligger till grund som för verkets kalkyler leder till demografisk utveckling det slag visas en av som här.

30 Den framtida befolkningen

2.5 Försörjningsbördan

I ett pensionssystem fördelningstyp som ATP-systemet där pensionäremas av - förmåner betalas av samtida löntagare är förhållandet mellan antalet personer i yrkesverksam ålder och antalet personer över 65 år av stor betydelse. Nedan redovisar utvecklingen av försörjningskvoten, mätt på tre olika sätt, fram till år 2050.

Figur 2.8 Försörjningskvoter åren 1991-2050

-a- m: .--- m2 -Mt Ivrlrrlrrvvvvlllvllllrr|| momráamzøsauøoaøsmøanøszøa TTITYTTIVVVTIIIIIIIIIIIIIIIITIIII 1011 anno

Kvot 1 antalet i åldern 20-64 år i förhållande till antalet personer anger personer med ålders- eller förtidspension från den allmänna pensioner-ingen. Denna kvot är 2,57 år 1991 och förväntas vara tämligen stabil fram till år 2000, varefter den sjunker kraftigt. I början av 2030-talet går det, enligt prognosen, enbart 1,94 i åldern 20-64 år på varje âlders- och fönidspensionär. Därefter stiger personer kvoten fram till prognosperiodens slut då den hamnar på 2,12. I kvot 2 har antalet förtidspensionärer exkluderats från antalet personer i yrkesverksam ålder. Kvoten uppvisar samma svängningar som kvot 1 men på en lägre nivå. Således skulle försörjningskvoten vara nere på 1,77 i början av 2030-talet. I kvot 3 sätts antalet 20-64-åringar exklusive förtidspensionärer i relation till antalet ålders- eller förtidspensionärer plus antalet personer i åldern 0-19 år. Tillägget av den sistnämnda gruppen beror att utvecklingen av antalet 0-19-

Den framtida befolkningen 31

åringar har betydelse för belastningen på de förvärvsarbetande. Dessa är också beroende de förvärvsarbetande för sin försörjning. År 1991 ligger denna kvot av på 1,14 men sjunker till 0,95 vid mitten av 2030-talet. Detta innebär att det då kommer att finnas färre än förvärvsarbetande för varje pensionstagare och en person under 20 âr.

32 Den framtida befolkningen

BILAGA

Tabell Bl Antagande om framtida fruktsamhet

Den framtida befolkningen 33 Tabell B2 Antagande om framtida dödlighet medellivslängd

34 Den framtida befolkningen Tabell B3 Antagande om framtida nettoinvandring tusental

ATP och folkpension i framtiden 35

3 ATP och fram-

folkpension i

tiden

3.1 Inledning

Problembeskrivningen och debatten kring det nuvarande pensionssystemet, med ATP och folkpension, har handlat mycket om huruvida systemet kan överleva framöver finansiellt. Det är ingen tvekan om att det nuvarande systemet ger en bra pension för de allra flesta yrkesarbetande. Därför har inte heller utfallet av ATP-systemet för individen tilldragit sig någon större uppmärksamhet. Däremot innehåller det nuvarande pensionssystemet betydande omfördelningsinslag som också har figurerat starkt i debatten. Denna dimension belyses i den studie Ann- Charlotte Ståhlberg har utfört Pensionsarbetsgruppen och berörs sålunda inte här. Diskussionen och analysen här koncentreras huvudsakligen till ATP- och folkpensionssystemens fmansieringskrav fram till mitten av nästa seklet.

3.2 i Riksför-

Något om förutsättningarna

säkringsverkets kalkyler

I samband med Riksförsäkringsverkets förslag till avgiftsuttag till den allmänna tilläggspensioneringen för åren 1995-1999 i december 1992 upprättades rapporten ATP och dess finansiering i det medel- och långsiktiga perspektivet RFV ANSER 1993:1. När denna rapport skrevs hösten 1992 utgick Riksförsäkringsverket i sina kalkyler ifrån att den överenskommelse som träffats mellan regeringspartiema och det socialdemokratiska partiet om att höja pensionsåldem till 66 år med ett kvartal i taget från 1994 fram till 1997 skulle införas. Emellertid har detta inte blivit fallet. I Pensionsarbetsgruppens betänkande föreslås att pensionsåldem 65 år skall behållas framöver. De kalkyler som presenteras här baseras sålunda en pen-

36 ATP och folkpension i framtiden

sionsålder av 65 år. Inom varje kalkylomgång försöker Riksförsäkringsverket stämma av nivån på lönesumman vid ingången av den period kalkylema omfattar. Vid den nu genomförda kalkylomgången har utvecklingen 1990-1995 reviderats i enlighet med den senaste statistiken och de senaste officiella prognoserna. Från och med 1996 antas utvecklingen ske i enlighet med en antagen årlig lönetillväxt på mellan O procent och 3 procent i fem olika scenarier. En viktig skillnad att notera är att i tidigare publikationer utgivna av Riksförsäkringsverket har BN P-tillväxten använts i stället för som här lönetillväxten. De demografiska förutsättningarna har också justerats i förhållande till tidigare kalkyler. Med ledning av utfallet under 1990-1993 har kunnat göra en bättre avstämning modellens befolkning med SCB:s befolkningsprognos Antalet av ålderspensionärer i framtiden har sålunda ökats i förhållande till den kalkyl som gjordes år 1992. Medellivslängden har ökat stadigt under senare år, som har framgått av kapitel 2 om den framtida befolkningen. Vi vet redan nu, att när detta arbete avslutas, så kommer nästa officiella prognos att visa på ett ännu större antal ålderspensionärer än det antal som ligger till grund för de kalkyler som presenteras här. Eftersom de nya prognoserna inte blivit tillgängliga förrän i slutfasen av detta arbete har det inte varit möjligt att göra om kalkylerna för att ta hänsyn till detta Antalet personer som förtidspensionerats, liksom det antal som nu förutses förtidspensioneras under första hälften av 1990-talet är betydligt högre än vad vi år 1992 trodde skulle vara fallet. Sålunda har även kostnaderna för förtidspensionering för 1990-talet reviderats uppåt i förhållande till de kalkyler som gjordes 1992. De kalkyler som presenteras här täcker perioden fram till år 2050. Det finns två viktiga skäl att försöka beräkna pensionssystemets finansieringskrav över en så lång period. Det första skälet är att ATP-systemet ännu inte nått fullfunktionsstadiet. Detta inträffar i princip först när alla som uppbär en ATP-förmån har kunnat fritt placera sina bästa 15 år i åldersintervallet 16-64. Det är först under 1990-talet som det är möjligt för nypensionerade individer att uppfylla 30-årsregeln och därmed bli berättigade till full ålderspension utan att ha arbetat varje år sedan 1960. Till följd av den stadiga ökningen i kvinnornas deltagande i yrkeslivet utanför hemmet sedan slutet 1950-talet förväntas kvinnor strax efter sekelskiftet uppvisa samma förvärvsfrekvens som män och sålunda få pensions-

5 Nivån är nu cirka 2,9 procent högre. En avstämning av modellens befolkning med SCB:s befolkning redovisas i kapitel som beskriver den tekniska modellen som används för att ta fram de kalkyler som presenteras här.

6 SCB:s från 1991 ligger fortfarande till grund för kalkylarbetet här, prognos eftersom SCB:s nya prognos har fárdigställts i stort sett samtidigt som Pensionsarbetsgruppens betänkande har publicerats.

ATP och folkpension i framtiden 37

förmåner baserade i stort sett på antal år i arbetskraften.7 Sålunda komsamma mer pensionsfönnånema för nyblivna kvinnliga ålderspensionärer successivt att förbättras under kalkylperioden. Det andra skälet till att studera pensionssystemens kostnader mer än ett halvt sekel framåt är att få en bild av hur den förväntade kraftiga ökningen av ålderspensionärer mellan år 2010 och 2020, påverkar kostnadsutvecklingen. Det är viktigt att veta vilka ekonomiska krav som då kommer att ställas på de samtida löntagarna. I det följande presenteras kalkyler över framtida fmansieringskrav för ATP-, folkpension och KBT vid olika antaganden om ekonomisk tillväxt. Huvudslutsatsen är att det nuvarande pensionssystemets finansiella krav blir orimligt vid låg tillväxt.

3.3 ATP-taket

Enbart inkomst till 7,5 basbelopp är pensionsgrundande. År 1960 när ATP upp infördes var 7,5 basbelopp ett förhållandevis högt belopp. Då låg männens genomsnittliga lön på 3,42 basbelopp, och kvinnornas på 2,21. År 1990 låg de på 5,53 respektive 4,05 basbelopp. Vid varaktig årlig tillväxt på 2 procent dröjer det 16 år innan en medelinkomst på nivån 5,53 basbelopp når ATP-taket på 7,5 basbelopp. Med andra ord skulle en 25-årig arbetare som tjänar denna medelin-

komst år 1995 vilket motsvarar en månadslön drygt 16 000 kronor ha nått

taket vid 41 års ålder med en årlig realtillväxt på 2 procent. Ovissheten om huruvida taket kommer att höjas eller indexeras i framtiden kan sålunda utgöra ett allvarligt privatekonomiskt problem för många människor, i synnerhet yngre yrkesarbetare. Om ATP-systemet skall ha samma relativa betydelse för yrkesverksamma människor födda under 1960-talet och senare som det har för dem som föddes före 1960, måste taket realindexeras. Med realindexering menar vi att takbeloppet, det vill säga 7,5 basbelopp, höjs i samma takt som genomsnittlig reallön i samhället Tabell 3.1 visar andelen yrkesverksamma män och kvinnor vilkas inkomst ligger över det nuvarande taket på 7,5 basbelopp. Tabellen tyder på att med en någorlunda bra tillväxt under de närmaste 10-15 åren, är det många som hamnar i den situation att de har en inkomst som inte längre täcks av ATP-systemet.

7 Modellens antaganden om arbetskraftsdeltagande redovisas i redogörelsen för den tekniska modellen i kapitel 9.

8 Taket 7,5 basbelopp blir sålunda 7,65 basbelopp med realtillväxt på 2 procent under det första indexeringsåret osv.

38 ATP och folkpension i framtiden

Problemet är akut redan nu eftersom det är vid yngre åldrar som människor bör söka andra pensionslösningar om taket inte skulle höjas. Ett pensionskapital måste byggas upp under många år, i princip större delen av den yrkesaktiva tiden. Eftersom det nuvarande systemet har ett fast tak på 7,5 basbelopp är det naturligtvis viktigt att redovisa kalkyler där detta tak behålls framöver. Det är emellertid också av intresse att studera utvecklingen av kostnader för systemet om taket indexeras. Därför redovisas även dessa kalkyler här. I de kalkyler som redovisas här med alternativet indexerat tak införs indexering från och med 1995. Detta överensstämmer med Pensionsarbetsgruppens förslag till ett reformerat pensionssystem, där, enligt förslaget, taket för pensionsgrundande inkomst indexeras med reallönetillväxt som basis för uppräkning från och med år 1995.

Tabell 3.1 Andel aktiva med inkomst över 7,5 basbelopp. Procent

Män Kvinnor Real årlig lönetillväxt Real årlig lönetillväxt 0 % 1 % 2 % 3 % 0 % 1 % 2 % 3 %

Utfall 1985 10,9 10,9 10,9 10,9 1,1 1,1 1,1 1,1 1990 15,5 15,5 15,5 15,5 2,2 2,2 2,2 2,2

Kalkyl

Anm. Uppgifterna för åren 2000-2050 är hämtade från RFV ANSER 1993:

3.5 Utvecklingen av pensionsutbetalningar

Nivån på pensionsutbetalningarna fram till åren 2010-2015 är redan nu förutsägbar med en relativt smal osäkerhetsmarginal. Normalt inträffar de bästa 15 inkomståren före 55 års ålder enligt de studier av inkomstutvecklingen som Riksförsäkringsverket tidigare genomfört. Som framgår av inkomstprofilema som presenteras i kapitel 9 vänder en normal inkomstprofil neråt vid omkring 55 år utan realtillväxt. Det krävs relativ stark tillväxt för att realinkomsten skall öka efter 55 års ålder enligt historisk erfarenhet. Den djupa ekonomiska tillbakagång som Sverige genomgått under första hälften

ATP och folkpension i 39

framtiden

av 1990-talet har accentuerat denna effekt. Under 1990-1994 sänktes den allmänna lönenivån, sett i fasta priser. Sålunda har de flesta människor födda på 1930talet och många födda under första hälften av 1940-talet- redan haft sina 15 bästa inkomstår vid ingången av 1990-talet. Om ekonomin återigen har hämtat sig under andra hälften av 1990-talet är det för sent att nämnvärt påverka dessa människors pensionspoäng.

Figur 3.1 Beräknade ATP-utgifter vid indexerat tak

á TE-tillväxt

1%-tillvñxt Index tak

2%-tillvâxt Index tak

3%-tillväxt Index tak

1990 2000 2010 2020 2030 2040 24050

40 ATP och folkpension i framtiden

Figur 3.2 Beräknade ATP-utgifter vid fast tak

å

å.

s

à 0%-ti1lvñxt å. l%-tillvixt Fast tak å.

,:§-'--': --- 2%-tillvâxtFasttak

3%-tillvâxt Fast tak å

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Figurerna 3.1 och 3.2 visar utvecklingen av pensionsutbetalningar från ATPsystemet under perioden 1990-2050 vid en reallönetillvåxt på noll, en, två respektive 3 procent. Fram till så sent som år 2015 är skillnaden mellan totala ATPutbetalningar vid olika tillväxttakter liten. Tillväxten har emellertid stor betydelse för åren efter 2015. Av figurerna framgår också hur indexeringen av taket inverkar på de totala fönnånsutbetalningama. Indexeringen av taket har större betydelse för de totala utbetalningarna vid högre tillväxt. Vid noll tillväxt har indexeringen ingen betydelse alls. En jämförelse mellan de båda figurerna visar att indexering av taket gör att tillväxtens betydelse ökar kraftigt. Förklaringen till detta har vi redan sett i tabell 3.1, nämligen att vid högre tillväxt når fler och fler taket på 7,5 basbelopp snabbare. Den andra stora delen pensionsutbetalningama folkpensionen påverkas av av - delvis andra faktorer. Den i särklass viktigaste faktorn är den demografiska utvecklingen, vilket jämförelse mellan figurerna 3.3 och 2.6 i kapitel 2 visar. en

ATP och folkpension i framtiden 41

Figur 3.3 Beräknade folkpensionsutgifter i miljarder kronor

- 0%-tillvñxt IS-tillvâxt 1,5%-tillv|n ZS-tillvixt 3i-tillüxt 66 . . . . . . . . . . . .. 64 . . . . . . , , . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 52- 1995 2010 2025 2040

I summan av folkpensionsutbetalningar ingår folkpension till såväl ålderspensionärer som till förtidspensionärer. De sistnämnda utgör dock en relativt mindre andel av förmånstagare, cirka 20 procent under åren 2015-2035. Skälet till den lilla skillnad som trots allt finns mellan utfallet vid olika tillväxt är det pensionstillskott som ingår i folkpensionen. Vid låg tillväxt är det flera som får detta tillskott.

42 ATP och folkpension i framtiden

3.6 framtida

Pensionssystemets ñnansieringskrav

3.6.1 ATP:s kostnader

ATP och folkpension är konstruerade som fördelningssystem. Detta innebär att pensionsutgifter ett visst år i princip skall täckas av avgifter på löner från samma år. Emellertid innehåller ATP-systemet en buffertfond, AP-fonden, vars syfte numera är att bidra till att utjämna större ekonomiska och demografiska variation-

er i betalningar

ATP-förmånema har sedan 1983 finansierats med en kombination av avgifter och avkastning på AP-fonden med undantag av 1990 då avgifterna räckte till för att täcka utbetalningarna. Om ATP skall fungera som ett renodlat fördelningssystem måste utvecklingen av avgiñema anpassas till de faktiska kostnaderna. Det år viktigt att i en analys av ATP-systemets finansiella utveckling ta hänsyn till möjligheten för AP-fonden att i viss utsträckning bidra till finansieringen. Detta görs i ett separat avsnitt nedan. AP-fondens bidrag kan, trots allt, vara enbart marginellt på längre sikt. Trots att fonden år förhållandevis stor nu i mitten av l990-talet räcker kapitalet till lite mer än cirka fem års fullständig finansiering av ATP-fönnåner. Sålunda år det viktigt att först undersöka hur pensionssystemet klarar sig finansiellt utan hjälp av AP-fonden. Tabell 3.2 visar förhållandet mellan ATP-utbetalningar och avgiftsunderlaget för olika tillväxtscenarier, med respektive utan indexering av taket.

9 Från början också syftet att motverka förväntad minskning i privat var en sparande i samband med införandet av ATP.

ATP och folkpension i framtiden 43

Tabell 3.2 Beräknade ATP-utbetalningar i procent av avgiftsunderlaget. Erforderligt avgiftsuttag i ett renodlat fördelningssystem

1995 Fast tak 17,3 17,3 17,3 17,3 17,3 Indexerat tak 17,3 17,3 17,3 17,3 - 2000 Fast tak 19,4 18,4 18,0 17,6 16,7 Indexerat tak 18,4 18,0 17,6 16,8 - 2005 Fast tak 22,1 20,1 19,2 18,4 16,7 Indexerat tak 20,1 19,2 18,5 16,9 - 2010 Fast tak 25,8 22,4 21,0 19,8 17,2 Indexerat tak 22,5 21,1 20,0 17,7 - 2015 Fast tak 29,1 24,4 22,4 20,7 17,3 Indexerat tak 24,6 22,6 21,1 18,4 - 2020 Fast tak 30,9 25,0 22,6 20,5 16,5 Indexerat tak 25,4 23,0 21,4 18,4 - 2025 Fast tak 32,0 25,2 22,4 20,0 15,4 Indexerat tak 25,8 23,2 21,4 18,3 - 2035 Fast tak 33,4 25,1 21,6 18,5 13,0 Indexerat tak 26,4 23,5 21,8 18,7 - 2050 Fast tak 32,1 22,7 18,3 14,5 8,7 Indexerat tak 25,5 22,7 21 18,3 -

44 ATP och folkpension i framtiden

Skillnaden i uttagsprocent mellan utvecklingen med fast tak och utvecklingen om taket indexeras är större högre tillväxttakten är. De vinster som synes tillfalla ATP-systemet vid ett fast tak är emellertid skenbara. l själva verket återspeglar de en ungefärlig motsvarande kostnadsökning for avtalssystemen om dessa skulle konstrueras för att tillsammans med ATP ge morgondagens pensionärer ungefär samma kompensation som ATP ger dagens. ATP:s besparingar vid ett fast tak består sålunda till stor del av en övervältring av förpliktelser till andra pensionssystem. Samtidigt betalar allt flera en avgift det successivt ökade inkomsttaket. Avtalssystemen för stats- och kommunanställda är finansierade med allmänna skattemedel och i princip på löpande basis, det vill säga enligt fördelningsprincipen. Sålunda vältras kostnader från ett offentligt finansierat fördelningssystem över pá ett annat system om ATP-taket hålls fast. De privatanställdas systern STP och ITP är finansierade med löneavgifter. Av dessa är det emellertid bara - - ITP som ger ett inkomstrelaterat skydd över taket. Följaktligen skulle det finnas ett behov av att göra om större delar av avtalssystemen på sikt för att ge samtliga yrkesarbetande människor motsvarande skydd som dagens pensionärer och de som går i pension inom de närmaste tvâ decennierna får genom ATP. - Tabell 3.2 visar på stora skillnader i utvecklingen av kostnadsbördan för de yrkesarbetande beroende på utvecklingen av realtillväxt. Detta belyses även i figurerna 3.4 och 3.5 som visar den årliga utvecklingen av avgiften vid olika tillväxttakt.

ATP och folkpension i framtiden 45

Figur 3.4 Beräknade ATP-utgifter i procent av avgiftsunderlaget vid indexerat tak

-1 Diö-tillväxt

1%-til1växt Index E tak

1,5få-tillväxt Index tak

2%-tillväxt Index tak

3%-tillväxt Index tak O 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Figur 3.5 Beräknade ATP-utgifter i procent av avgiftsunderlaget vid fast tak

IL; I - ox-unvzm |

i 1%-tillväxt tak

- - - Fast | | 5.--. l,5%-tillväxt Fast | 4 tak i I 2%-tillväxt Fast tak

3%-tillväxt Fast tak

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 År

46 ATP och folkpension i framtiden

Syftet med att visa kostnadsutvecklingen för ett så brett intervall långsiktiga av tillväxttakter är att belysa det nuvarande pensionssystemets bristande följsamhet till samhällsekonomin. Även få på så dålig utveckling varaktig om tror en som en tillväxt på O procent eller så bra som en varaktig tillväxt på 3 procent får - - man bättre förståelse för förhållandet mellan tillväxt och pensionssystemets kostnadsbörda genom att visa dessa alternativ. Tabell 3.2 och figur 3.4 visar hur ett indexerat tak skulle innebära att, oavsett tillväxt, ATP-utgiftemas andel av avgiftsunderlaget i stort sett stabiliserar sig en bit in på 2000-talet dock olika nivåer. Den ökning av utgifterna som sker mellan 1990 och 2015 hänger i stort sett ihop med ökningen antalet ATPav pensionärer. Tabell 3.2 visar vidare att skillnaden i tillväxt har mindre inverkan på erforderligt avgiftsuttag vid indexerat tak, vilket enligt vad som tidigare redovisats beror på att en allt större andel av pensionärerna vid hög tillväxt når det fasta taket.

3.6.2 Folkpensionssystemets kostnader

Folkpensionssystemets kostnader bestäms som tidigare nämnts delvis andra av faktorer än de som bestämmer ATP-utgiftema. Folkpensionen utgör utöver en grund i alla pensionärers pension vilket gör den starkt beroende den demoav grañska utvecklingen även slags garantipension för den saknar eller har en som

låg ATP. Detta gör att folkpensionen inklusive pensionstillskott andel

som av avgiftsunderlaget och också som andel av de totala pensionsutgifterna är starkt - beroende av tillväxten. Tabell 3.3 visar beräknade folkpensionsutbetalningar i procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 3.3 Beräknade folkpensionsutgifter i procent av avgiftsunderlaget

ATP och folkpension i framtiden 47

Figur 3.6 Beräknade folkpensionsutgifter i procent av avgiftsunderlaget

io-äg-ä; e - - - - - - - - We e A A - - - - - VWWe - - - W- e A A-

;::,.-: *** -- - 05mm- , N. . - -- m-dnvin o a c , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i e . 75. n 4. . . . . . . . , . . . . . . . . . , . . . . . . . .. . . -- 395mm: 2- .T . . . . . . . . . , . . . . . . . . . , , . . . . . . . , , , . , . . . . ,

o

Tabell 3.3 och figur 3.6 visar utvecklingen av folkpensionsutbetalningar vid olika årliga realtillvåxter från och med 1995. Det framgår att oavsett storlek på tillväxten given att den är varaktigt positiv minskar folkpensionsutgifternas andel - avgiftsunderlaget. Ytterligare faktor som påverkar folkpensionsutgiftema är av en hur stort det maximala pensionstillskottet och därmed garantipensionen är. Historiskt sett har detta ökat lagändringar några gånger per decennium. I genom beräkningarna redovisas har ingen hänsyn tagits till framtida höjningar av som detta tillskott. Detta gör att kalkylerna sannolikt underskattar framtida utbetalningar vid hög tillväxt eftersom det år troligt att även de pensionärer som har lägst pension skulle få del allmän höjning av levnadsstandarden. av en För att få samlad bild utgifterna såsom de hittills redovisats visar tabell en av 3.4 beräknade ATP- och folkpensionsutbetalningar i procent av avgiftsunderlaget.

48 ATP och folkpension i framtiden

Tabell 3.4 Beräknade ATP- och folkpensionsutbetalningar i procent av avgiftsunderlaget. Erforderligt avgiftsuttag i ett renodlat fördelningssystem

1995 Fast tak 28,2 28,2 28,2 28,2 28,2 Index tak 28,2 28,2 28,2 28,2 -

2005 Fast tak 32,4 29,4 28,1 26,9 24,4 Index tak 29,5 28,1 27,0 24,5 -

2015 Fast tak 40,3 33,7 30,7 28,3 23,5 Index tak 33,8 30,9 28,8 24,6 -

2025 Fast tak 43,7 33,7 29,8 26,4 20,2 Index tak 34,4 30,7 27,9 23,1 -

2035 Fast tak 45,2 33,0 28,0 23,8 16,6 Index tak 34,4 29,9 27,1 22,4 -

2050 Fast tak 43,3 29,1 23,2 18,3 10,9 Index tak 31,9 27,6 24,8 20,5 -

3.6.3 Efterlevandepension

I beräkningarna av utgifterna i detta kapitel ingår efterlevandepension. I detta avsnitt redovisas storleken på denna. I begreppet efterlevandepension ingår i praktiken många olika former beskrivs i detalj i kapitel 10. Tabell 3.5 visar som storleken på utgifterna för de olika typerna efterlevandepension i procent av av avgiftsunderlaget.

ATP och folkpension i framtiden 49

Tabell 3.5 Beräknade utgifter för efterlevandepension. Procent av avgiftsunderlaget vid 1,5 procent reallönetillväxt

Som tabellen visar kommer utgifterna för efterlevandepension att i stort sett försvinna under nästa halvsekel. Detta beror på avskaffandet av änkepensionen men effekten av detta är fördröjd på grund av omfattande övergångsregler. Reglerna för de andra efterlevandeförmånema har i beräkningarna förutsätts oförvara ändrade.

3.6.4 KBT

Folkpensioneringen utger ytterligare en förmån som tidigare inte behandlats, nämligen kommunalt bostadstillägg KBT. Denna förmån är liksom det tidigare nämnda pensionstillskottet inkomstrelaterad och år dessutom knuten till pensionärernas hyreskostnader. Till skillnad mot pensionstillskottet inkomstprövas KBT även mot avtalspensioner, arbetsinkomster och avkastning på förmögenhet. KBT:s grunder bestäms i viss utsträckning av kommunerna i landet, men gemensamt är att det är ett inkomstprövat tillägg för boendekostnader som utgår till pensionärer med låg pension. KBT:s likhet med pensionstillskottet innefattar även dess omfattning både mätt i hur många pensionärer förmånen utgår till och mått i hur stora belopp som betalas ut varje år. I RFV REDOVISAR 1992:6 Hur långt räcker pensionen visas också att de båda förmånerna i stor utsträckning utgår till samma individer.

50 ATP och folkpension i framtiden Tabell 3.6 Beräknade KBT-utbetalningar i procent av avgiftsunderlaget

Som tabellen visar innebär högre tillväxt att utgifterna minskar snabbare. En svaghet i de beräkningar redovisas är att framtida bostadskostnader år svåra som att förutsäga. Kalkylema utgår ifrån att hyran höjs i genomsnitt i takt med den allmänna inflationen. Ökade bostadskostnader i högre takt än vad beräkningarna tar hänsyn till skulle innebära en långsammare minskningstakt eller vid låg tillväxt kanske till och med en ökning av utgifterna.

3.6.5 över hela kost-

Sammanfattning pensionssystemets

nadsutveckling

Följande tabell redovisar beräknade utgifter för pensionssystemet totalt, det vill säga folkpension, ATP och KBT.

ATP och folkpension i framtiden 51

Tabell 3.7 Summa ATP-, folkpensions- och KBT-utbetalningar i procent av avgiftsunderlaget

År Real årlig lönetillväxt 0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 %

1995 Fast tak 29,7 29,7 29,7 29,7 29,7 Indexerat tak 29,7 29,7 29,7 29,7 29,7

2005 Fast tak 33,5 30,3 28,9 27,8 25,1 Indexerat tak 33,5 30,5 29,0 27,9 25,3

2015 Fast tak 41,1 34,2 31,2 28,8 23,9 Indexerat tak 41,1 34,3 31,4 29,3 25,0

2025 Fast tak 44,2 34,1 30,0 26,6 20,3 Indexerat tak 44,2 34,7 30,8 28,1 23,2

2035 Fast tak 45,6 33,2 28,2 24,0 16,7 Indexerat tak 45 34,5 30,1 27,3 22,4

2050 Fast tak 43,7 29,2 23,3 18,4 10,9 Indexerat tak 43,7 32,1 27,7 24,9 20,5

Anm. Efterlevandepension har inte medtagits i denna tabell.

3.6.6 Ålderspension från

ATP och

folkpension

Hittills i detta kapitel har pensionsutgiftema endast delats upp mellan folkpension och ATP. En annan möjlig uppdelning är mellan förtidspension och ålderspension. Tabell 3.8a och 3.8b visar utgifterna för ålderspension, uppdelat på folkpension och ATP i procent av avgiftsunderlaget.

52 ATP och folkpension i framtiden Tabell 3.811 Ãlderspension från ATP och folkpension i procent av avgiftsunderlaget. Indexerat tak

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

och folkpension i 53

ATP framtiden

Tabell 3.8b Ãlderspension från ATP och folkpension i procent av avgifts-

underlaget. Fast tak

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

Tabell 3.8a visar tydligt hur folkpensionens andel av de totala utbetalningarna minskar med stigande tillväxt över tid. Samma fenomen uppträder även när taket på 7,5 basbelopp behålls tabell 3.8b men är mycket svagare. Att den år svagare beror på att ATP begränsas av taket, medan folkpensionen inte berörs.

3.6.7 Förtidspension från ATP och

folkpension

Den andra delen av pensionärskollektivet förtidspensionärerna är en mer hete- - - Både storlek och storleken på deras pensionsuttag är svåra rogen grupp. gruppens att förutsäga. Detta gör att beräkningarna rörande pensionsutgiftema för dessa år

54 ATP och folkpension i framtiden

något osäkrare än de som gäller ålderspensionärema. Tabell 3.9a och 3.9b visar utgifterna för förtidspension, uppdelat på ATP och folkpension i procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 3.9a Förtidspension från ATP och folkpension i procent av avgiftsunderlaget. Indexerat tak

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

ATP och folkpension i framtiden 55

Tabell 3.9b Förtidspension från ATP och folkpension i procent av avgiftsunderlaget. Fast tak

l

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

Tabellen visar påtaglig likhet med motsvarande tabell för ålderspensionârer, en tillväxtens och tidens inverkan utgifterna och deras inbördes ñrvad avser hållande. En viss skillnad föreligger dock mellan dem, nämligen att skillnaden mellan fast och indexerat tak är större och visar sig tidigare för förtidspensionärer än för ålderspensionärer. Skillnaden är så stor att ATP-utgifterna vid 3-procentstillväxt och indexerat tak år 2050 skulle vara större än motsvarande utgift vid I-procentstillvåxt och fast tak.

56 ATP och folkpension i framtiden

3.7 Utfallet för individer

Hittills har vi visat hur kostnaderna för ATP och folkpension i förhållanden till avgiftsunderlaget varierar kraftigt med tillväxten. Detta kan uttryckas på ett annat sätt. Med de nuvarande reglerna, men också vid en förändring där taket för ATP indexeras med hänsyn till realtillväxt, blir fördelningen av det tillgängliga konsumtionsutrymmet mellan de yrkesaktiva och pensionärerna beroende av tillväxten i ekonomin. För att se detta kan vi titta på förhållandet mellan å ena sidan en medelpension från ATP och å andra sidan en medelinkomst vid samma tidpunkt. Man bör i detta sammanhang komma ihåg att medelpensionen baseras på ett genomsnitt av pensioner för personer mellan 65 och 95 år och äldre. Exempelvis är en genomsnittlig nybeviljad pension högre än genomsnittet för hela pensionärskollektivet. Samtidigt avser genomsnittsinkomsten hela löntagarkollektivet det vill såga äldre och yngre, del- och heltidsarbetande. Sålunda är det inte möjligt att de kvoter av som framkommer på detta sätt dra några slutsatser om pensionens storlek i förhållande till tidigare lön för genomsnittlig individ. en Däremot kan man få en bra uppfattning om relationen mellan pensionärernas genomsnittliga inkomststandard kontra de yrkesarbetandes genomsnittliga inkomststandard genom denna jämförelse. Tabell 3.10 visar dessa kvoter. Ju lägre tillväxten är desto större år pensionärernas inkomst från den allmänna pensioneringen. Pensionärerna får en förhållandevis större del det lägre konav sumtionsutrymmet. Det motsatta gäller vid hög tillväxt. Då är pensionäremas del av det totala konsumtionsutrymmet liten. Skillnaden är stor, vilket framgår av en jämförelse av utfallet vid variabel tillväxttakt på noll och 3 procent. Det nuvarande systemet följer med andra ord inte utvecklingen i samhällsekonomin. Detta har föranlett bland andra Riksförsäkringsverket att rekommendera att förändringar som ger en följsamhet till samhällsekonomin bör övervägas i diskussioner kring reformering av det nuvarande systemet.

ATP och folkpension i framtiden 57

Tabell 3.10 Medelpension från ATP uttryckt procent den genomsnittsom av liga inkomsten för män och kvinnor

Real årlig År Män Kvinnor tillväxt i

Anm. Genomsnittlig inkomst definieras här som den genomsnittliga ATP-grundande inkomsten. Källa: RFV ANSER 1993:1.

3.8 Förhållandet mellan BNP, löner och

avgifter

ATP ir ett fördelningssystem, det vill säga förmåner ett år betalas med avgifter från de yrkesarbetande från år. ATP skall avgiftsñnansierad enligt samma vara lagen om allmän försäkring. Detta innebär att utvecklingen av pensionsutom betalningarna är sådan att avgifterna inte räcker till efter det att hänsyn tagits till möjligheterna att använda medel från AP-fondema måste avgiftsuttagspro- center. höjas. Om nivån på BNP är given och andelen driftsöverskott i BNP om skall konstant, innebär högre avgifter lägre egentliga löner. vara Vad kan sägas rent principiellt om fördelningen av BNP mellan löner, avgifter

° I praktiken kan avgiftshöjningar leda till såväl prisökningar som omfördelningar mellan löner och priser.

58 ATP och folkpension i framtiden

och driftsöverskott över tid Enligt nationalekonomisk teori behöver investeringar växa i takt produktionen om ekonomin skall upprätthålla en så kallasamma som de steady state. Om vi utgår från att en given vinstmarginal behövs för dem investerar måste även vinstmarginalen, det vill säga avkastningen på fasta som investeringar i produktionskapital, vara konstant. En steady state definieras för övrigt ett tillstånd där BNP, driftsöverskott och lönekostnader växer i samma som takt över tid. Om andelen lönekostnader i BNP skall förbli konstant samtidigt som andelen avgifter höjs måste andelen för egentliga löner minska. Vad detta kan innebära i praktiken visas i tabell 3.11 för tillväxt på 1,5 procent och med de avgiftshöjningar som kalkylerna i de föregående avsnitten visar är nödvändiga. Tabell 3.11 exempliñerar sålunda effekten på löner när nödvändiga avgiftshöjningar dras av från lönekostnadsutrymmet, om realtillväxten i BNP och lönekostnader år 1,5 procent per år.

Tabell 3.11 Tillväxt i egentliga löner vid 1,5 procent årlig tillväxt i BNP, 1995-2050

Tabellen återspeglar det faktum att avgiftsuttagsprocenten har höjts kraftigt under andra hälften av 1990-talet och att höjningar behövs under i stort sett hela period- 1995-2020. Under perioden 2030-2050 kan avgiften sänkas igen något, vilket en medför att egentliga löner då kan öka snabbare än BNP.

ATP och folkpension i framtiden 59

med

3.9 Finansieringen på längre sikt hjälp

av AP-fonderna

Eftersom ATP är uppbyggt efter fördelningsprincipen borde nödvändiga avgiftshöjningar genomföras i takt med att de behövs. Därmed skulle aldrig behöva man ställa frågan vad händer med AP-fonderna avgiften inte höjs. Å om som om andra sidan kan det vara av visst intresse att se hur länge systemet skulle kunna klara sig utan avgiftshöjningar genom att använda ränteintäkter och fondmedel för att hjälpa till med att täcka det underskott som utvecklas att inte höja genom avgiftssatsen. Innan vi presenterar kalkyler, visar hur stabilitet kan uppnås som över tiden i pensionssystemets finansiering med hjälp både avgifter och fondav erna, visar vi kalkyler över när fonderna tar slut den nuvarande avgiften på om 13 procent inte höjs.

3.9.1 Vad händer med

ATP-systemet om den nuvarande

13 ATP-avgiften på procent behålls framöver

Som framgår av tabell 3.12 tar fonderna slut mellan åren 2010 2015 med till- växt under 3 procent, vid fast avgift på l3 Även med tillväxt på 3 en procent. procent tar fonderna slut år 2014 om taket indexeras, det dröjer till år 2021 men om taket på 7,5 basbelopp behålls.

Tabell 3.12 Fondutveckling vid oförändrad ATP-avgift 13,0 procent. Beräkning vid olika lönetillväxt och enligt nuvarande regler respektive med indexerat ATP-tak. Realränta är lika med tillväxttakten

60 ATP och folkpension i framtiden

3.9.2 Finansiering med hjälp av AP-fonderna

Vilka avgiftshöjningar behövs under de närmaste åren för att ATP-systemet skall klara sig finansiellt även på lång sikt Redan vid modellkalkylemas Startår, år 1995, krävs en ATP-avgift på drygt 17 procent för att intäkterna skall kunna täcka utbetalningarna, enligt tabell 3.2 ovan. För närvarande år uttagsprocenten 13 procent. De kalkyler redovisats här visar att finansieringskraven i nuvarande system som varierar kraftigt med samhällsekonomins framtida tillväxt. Det spelar en stor roll för den långsiktiga finansieringsstrategin har en varaktig tillväxttakt med 1 om procent eller 2 procent.

Tabell 3.13 Finansiering ATP och folkpensionskostnader med fonden som av buffert

1 % 2 %

Med fonden Utan fonden Med fonden Utan fonden

Anm. I beräkningarna i denna tabell har nödvändiga avgiftshöjningar för ATP dragits bort från egentliga löner, vilket resulterar i ett lägre avgiftsunderlag och sålunda högre kvot mellan kostnader och avgiftsunderlaget. Se avsnittet 3.8 för en förklaring.

3.10 Hur stora hade fonderna varit år 1992

ATP

med fullständig fondering av

redan från 1960

Frågan ofta i den allmänna debatten kring ATP-systemet om det inte hade reses varit bättre att ha haft en fullständig fondering från början. Ett premiereservsystem bygger på att premier inbetalas under en individs aktiva år, ackumuleras i en fond och dessutom växer årligen med en förräntning. Ur detta ackumulerade pensionskapital utbetalas årligen en pension från och med en viss pensionsålder.

ATP och folkpension i framtiden 61

En fullständig fondering inom ramen för ATP-regelsystemet hade då inneburit att varje individ hade behövt avsätta tillräcklig stor del sin årliga inkomst en av före pensionering för att kunna tillgodoräkna sig den ATP-förmån han eller hon så småningom faktiskt skulle erhålla. Här redogör vi för kalkyler som under olika antaganden tillväxt och real- - om räntan visar hur stor fonden hade varit år 1992 ATP hade konstruerats i - om enlighet med en renodlad premiereservprincip. Resultaten redovisas i tabell 3.14.

Tabell 3.14 Fondkapital 1992 vid simulerat premieroservsystem for ATP. Miljarder kronor i 1992 års penningvärde

som var kronor, det vill säga fondkapitalet vid en realrånta på mellan 1 och 2 procent skulle vara upp mot tre gånger BNP. En jämförelse kan göras med APannan fondens kapital 1992 499 miljarder kronor vilket motsvarar mellan som var en sjundedel och en tiondel av ovan redovisade simulerade fondkapital.

Samma grundförutsättningar tillämpats i kalkylema för premiereservsom fonden inom det reformerade systemet har tillämpats här.

Det reformerade pensionssystemet 63

4 Det

reformerade pensions-

systemet

4.1 Inledning

Pensionsarbetsgruppens förslag ett reformerat pensionssystem innebär att om pensionssystemet ändras radikalt. I det nuvarande systemet baseras individs en inkomstrelaterade ATP-förmån hans eller hennes inkomst från de femton bästa åren. Trettio år behövs för en oavkortad pension. I det reformerade pensionssystemet utgör livsinkomsten grunden för en individs pension. Denna princip tillämpas för såväl ålders- som förtidspension. Folkpensionen ersätts av en garantipension där den inkomstrelaterade pensionen kan ge ett visst tillägg, även om pensionärens inkomstrelaterade förmån hamnar under garantinivå. en I detta kapitel redovisas Riksförsäkringsverkets kalkyler över det reformerade systemets kostnader. Utgångspunkten är en översikt över det förslaget till nya regelsystem. Därefter redovisas kostnadskalkyler för den inkomstrelaterade ålderspensionen och förtidspensionen, samt garantipensionen för ålderspensionärer. Till skillnad från det nuvarande pensionssystemet innehåller Pensionsarbetsgruppens förslag mekanismer som gör systemet följsamt till samhällsekonomin. Ett av dessa är löneindexering av intjänad pensionsgrundande inkomst. Allas intjänade pensionsrätt växer med realtillväxten i löner. En mekanismen annan som ger följsamhet till samhällsekonomi är följsamhetsindexering utgående av pensioner vilket införs från och med år 2000. Utgående pensioner prisindexeras precis som i det nuvarande systemet. Emellertid räknas pensioner eller upp ner från år 2000 med hänsyn till skillnaden mellan faktisk realtillväxt och på en norm 1,5 procent. Innebörden av denna följsamhetsindexering för kostnadsutvecklingen vid olika tillväxt studeras i ett särskilt avsnitt. Pensionsarbetsgruppens förslag omfattar ett tudelat system vad beträffar förmåner och medföljande kapitalförvaltning, med en fördelningsfond och premiereen

64 Det reformerade pensionssystemet

servfond. Den förstnämnda fungerar som en buffertfond för större delen av systemet, det vill såga fördelningssystemet, medan den senare förvaltar medel avsätts till ett obligatoriskt premiereservsystem. I sista avsnittet i detta kapisom tel redogör vi för fmansieringskalkyler där fondsystemen ingår i den totala finansieringsbilden. Där studeras också effekten sparandet. Premiereservsystemet behandlas ingående i ett separat kapitel. mer

4.2 Det reformerade pensionssystemet en

-

översikt över de reglerna

nya

Den tekniska modell Riksförsäkringsverket använder för att göra kalkyler som över ATP- och folkpensionssystemets utbetalningar och kostnadsutveckling har utvecklats för att också omfatta regelsystemet för det reformerade pensionssystemet. Modellen har använts för att göra de beräkningar som presenteras i detta

kapitel.

I det följande beskriver vi kortfattat de regler som gäller från och med reformikraftträdande 1995. Syftet med översikten här är att sammanfatta de delar av ens regelsystemet är betydelse för kalkylema för kostnadsutvecklingen och som av utfallet för individer. Översikten är sålunda inte fullständig. större grupper Tidpunkten för ikraftträdande för det reformerade systemet är år 1995. Det är

emellertid inte förrän år 2000 pensionema berörs reformen. Övergången

som av till det systemet sker gradvis till och med år 2019. Nybeviljade pensioner nya beräknas till och med år 1999 enligt de nuvarande reglerna och från och med år 2000 till och med år 2019 enligt två uppsättningar regler det nuvarande respek- tive det reformerade systemets regler. Det nuvarande regelsystemet gäller för födda 1934 och tidigare, och sammanfattas i kapitel 10. Reglerna för det personer reformerade systemet, med övergångsregler, gäller för människor födda 1935 och senare. Dessa regler beskrivs i detalj i betänkandet och sammanfattas här.

Övergångsreglerna är konstruerade enligt följande: De som under år 1995 fyller

61 år eller födda 1934 eller tidigare berörs enbart av Pensionsarbetsgruppmer förslag reformerad garantipension år 2000. I princip ger de föreslagna ens om en förändringarna i garantipensionen antingen en oförändrad eller något förbättrad garantipension, jämfört med det nuvarande systemet. Den garantipension som gäller från och med år 2000 beskrivs i detalj nedan. Personer födda 1935, är 65 år år 2000, utgör de första som berörs av de som

12 Pensionsarbetsgruppens förslag utgår ifrån att det kommer att finnas flera förvaltande fonder. Dessa behandlas emellertid här som en enda premiereservfond.

3 Modellen beskrivs i detalj i kapitel 9.

Det reformerade pensionssystemet 65

nya reglerna. För personer födda 1935-1953 beräknas pensionen efter både de nya och de gamla reglerna. De föddes 1935 får 120 pensionen enligt de som av nya reglerna och 1920 av pensionen enligt de nuvarande reglerna, medan de som föddes 1936 får andelama 220 respektive 1820 och så vidare För personer födda år 1954 eller senare gäller det reformerade systemets regler fullt ut. Intjänad pensionsrâtt till den inkomstrelaterade ålderspensionen är 18,5 procent av pensionsgrundande inkomst upp till ett indexerat tak. För att få pensionsrått från och med år 1995 måste individ ha inkomst under ett år uppgår till en som 8 000 kronor. Taket på 7,5 basbelopp indexeras från och med år 1996. Indexeringen baseras på pensionsgrundande inkomst PGI per person. Pensionsgrundande inkomst för förfluten tid från och med 1960 utgörs indiav viders registrerade PGI med ett tillägg ett basbelopp. Om PGI:n skulle - av vara noll blir den pensionsgrundande inkomsten också det. Basbeloppstillägget ersätter avdraget på ett basbelopp i det nuvarande systemet. Inkomst före år 1960 inte ger pensionsrâtt. Inkomst under ett basbelopp ger inte heller pensionsrätt för åren 1960-1994. En individs intjänade pensionsrätt, det vill säga pensionskapital, räknas med upp ett löneindex. Löneindaxet baseras på utvecklingen PGI Pensionsav per person. rätten begränsas vid indexering fram till och med år 1995 det nuvarande taket av på 7,5 basbelopp. Pensionsåldern är 65 år. I beräkningsmodellen förutsätts alla tidigare förtids- pensionärer, de yrkesarbetande och övriga bli ålderspensionärer vid fyllda 65 år. Eftersom pensionsåldem i det reformerade systemet är rörlig finns det anledning att tro att många redan i början öO-årsâldem har lång yrkeskarriär som av en bakom sig kan komma att välja en lägre ålder för att helt eller delvis pensionera sig. Å andra sidan finns det inbyggda incitament i det reformerade systemet att arbeta längre än 65 år. Det är emellertid svårt att förutse hur människor i praktiken kommer att utnyttja systemets möjligheter att ta ut förtida uttag eller skjuta upp pensionsåldem. Därför har vi valt den nuvarande 65 år normen av som en norm för de kalkyler som presenteras här. Valet av 65 år som norm innebär emellertid inte att vi antar att alla 60-åringar arbetar fram till fyllda 65 år. Som framgår av redovisningen Riksförsäkringsverkets modell i kapitel 9 är det av långt ifrån alla 60-åringar arbetar under ett visst år. Omkring 70 procent som av arbetskraften i åldrarna 55-64 arbetar, jämfört med uppemot 90 procent i åldersgruppen 35-54. Bamár utgår såväl retroaktivt till dem berörs det regelsystemet som av nya som prospektivt. För att göra en bedömning vilken bamårsinkomst kvinnor av kommer berättigade till i framtiden har vi använt information utveckatt vara om lingen av kvinnors födelsemönster under några decennier för att uppskatta ett sannolikt framtida mönster. I kapitel 7 har bidraget till livsinkomsten bamårsav rätten uppskattats för alla kohorter födda mellan 1935-1985. Dessa uppskattningar har använts i modellen för att beräkna kvinnors bamårsinkomst. Förfarandet ger en bra uppskattning av de totala kostnaderna för bamår. Däremot är det omöjligt

66 Det reformerade pensionssystemet

utifrån detta förfarande dra exakta slutsatser på individnivå. Detta kan emelatt lertid göras i framtida studier. Utvandrare, med historiska mönster utgångspunkt tillbringar betydligt som som

mindre tid i Sverige än andra, har fått ett reducerat barnårskapital med 50 pro-

cent. Förtidspensionärer kan tillgodoräkna sig bamårsinkomst före förtidspensionering i beräkningen antagandeinkomsten för förtidspension. Efter förtidspenav sionering bamår ytterligare ett tillägg till den livsinkomst som ligger till ger grund för beräkningen ålderspensionen, påverkar inte själva förtidspenav men sionen. För att tillgodoräkna sig barnår för ålderspension måste en individ ha varit bosatt i Sverige minst tre år. Avgifissatsen till ålderspension är 18,5 procent. Avgiften tas ut på det reforme-

rade avgiftsunderlaget se nedan. Av denna avgift avsätts 2,0 procentenheter till

premiereservfond. Första födelsekohort som är med i premiereservsystemet är en född 1944. Deras årliga avsättning beräknas 2,0 procent av lönen avgiftssom underlaget multiplicerad med faktorn 1020. Faktom 1120 används för personer födda 1945, 1220 för födda 1946 och så vidare till och med 1920 för personer födda 1953. För födda 1954 och senare gäller avgiften 2,0 personer personer procent fullt ut.

Det reformerade avgiftsunderlaget består alla inkomstslag som ger rätt till

av pensionsgrundande inkomst. Dessa redovisas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Det reformerade avgiftsunderlaget 1995. 1995 års penningvärde

Löner och andra pensionsgrundande inkomster av förtjänst,

exklusive inkomst över taket på 7,5 indexerade basbelopp 614

Socialförsäkringar

Antagandeinkomst från den inkomstrelaterade förtidspensionen 34 Barnårsinkomst 19 Summa 778

Det reformerade pensionssystemet 67

Det har inte varit möjligt att inom ramen för dessa kalkyler ta hänsyn till bidraget från studie- och vârnpliktsår till livsinkomsten. Detta innebär att såväl pensionsutbetalningarna som avgifterna är något underskattade. För varje individ bokförs i princip två individkonton med inbetalda avgifter. Det ena kontot är fördelningssystemets konto, som finansieras med en avgiftssats på 16,5 procent. Det andra är ett premiereservkonto som erhåller avgifter motsvarande 2 procent av avgiftsunderlaget för varje individ. Pensionen från premiereservsystemet beräknas enligt sedvanliga försäkringsprinciper. Pensionen från fördelningsfonden beräknas genom att dela individens löneindexerade pensionskapital med ett så kallat delningstal. Delningstalet baseras på en genomsnittlig förväntad livslängd för män och kvinnor tillsammans samt en långsiktig förräntning realtillväxt på 1,5 procent. Delningstalet förändras med utvecklingen av dödligheten i Sverige. På det viset tar systemet automatiskt hänsyn till förändringar i medellivslängden. Med samma antal år i arbetskraften och samma livslön innebär en ökad medellivslängd att pensionen måste reduceras om utbetalningarna skall kunna täckas av den fastställda avgiften. Alternativet skulle vara att i förväg höja avgiften med hänsyn till en förväntad förändring i medellivslängden. Detta skulle medföra ett antal praktiska problem, eftersom det faktiska utfallet förmodligen aldrig skulle motsvara den förväntade utvecklingen. Tillvägagángssänet för bestämning av det rörliga delningstalet är följande: Delningstalet bestäms årligen för varje ny åldersgrupp pensionärer men ändras inte för utgående pensioner för personer som redan erhållit ålderspension under tidigare år. Delningstalet för den berörda åldersgruppen baseras på den genomsnittliga utvecklingen av dödligheten under de fem år som börjar med det år då gruppen fyller 55 år. l kalkylema ger dödligheten för perioden 1990-1994 delningstalet för åldersgruppen som föddes 1935. Dödligheten åren 1991-1995 ger delningstalet för den åldersgrupp som föddes 1936, och så vidare. Den åldersgrupp som föddes 1935 är den första som berörs av det reformerade

systemet. Följande delningstal som baseras på SCB:s demografiska antaganden

har använts:

68 Det reformerade pensionssystemet

För en individ, som börjar förvärvsarbeta vid 23 års ålder och som arbetar 42 år med en jämn löneutveckling fram till pensioneringen vid 65 år, ger dessa delningstal med en uttagsprocent på 18,5 procent en kompensationsgrad i förhåll- - ande till slutlönen på 60 procent för personer födda 1950 eller senare. För att erhålla en inkomstrelaterad förtidspension enligt de nya reglerna måste individ ha haft pensionsgrundande inkomst under minst de fyra åren en en tre av före pensionstilltället. För övrigt gäller garantipensionen. Se nedan. En inkomstrelaterad förtidspension beräknas på basis av de inbetalda avgifterna som bokförts på individens konto före förtidspensioneringen samt en beräknad antagandeinkomst för tiden från förtidspensionstillfället fram till och med 60-årsåldem. Antagandeinkomsten motsvarar genomsnittet av de fyra storleksmässigt mellersta inkomsterna under de sex åren närmast före pensionsfallet eller, om det är förmånligare, genomsnittsinkomsten för de bästa fyra femtedelama av alla års inkomster från och med 16 års ålder till och med året före pensionsfallet. Förtidspensioner beräknas vid förtidspensionering före fyllda 61 år med samma delningstal gäller för uttag av ålderspension från och med fyllda 65 år samma som år som individen förtidspensioneras. Från och med fyllda 61 år räknas förtidspensionen om med hänsyn till det delningstal som gäller för nybeviljade pensionärer det året. Vid fyllda 65 år blir förtidspensionären en ålderspensionär, dock behåller hanhon den omräknade förtidspensionen även som ålderspensionär. För den som har rätt till förtidspension finns inget krav om år med förvärvsinkomst för att ha rätt till att tillgodoräkna sig bamårsinkomst som inkomst vid beräkning av förtidspensionen. Den utbetalade förtidspensionen löneindexeras fram till pensionären fyller 60 år och prisindexeras därefter. Föder en kvinna som redan förtidspensionär barn förblir förtidspensionen oförändrad. Å andra sidan är tillgodoräknas hennes konto baminkomst för ålderspension.

Ãlderspension för förtidspensionärer beräknas också enligt nya regler. Förtids-

pensionärerna får antagandeinkomst fram till de fyllt 60 år, därefter får de inga nya antagandeinkomsten. Förtidspensionärens ålderspension baseras på såväl faktiska inkomsten som antagandeinkomster, inklusive eventuell bamårsinkomst som kan ha tillfallit efter förtidspensioneringstillfället. På samma sätt som för Övriga inkomsttagare löneindexeras deras bokförda pensionskapital, dock enbart fram tills de fyllt 61 år. Därefter prisindexeras ålderspensionsrätten. En årlig avgift av 18,5 procent av antagandeinkomst betalas till ålderspensionssystemet från förtidspensionssystemet. Även vid pensioneringstillfället är bosatta i utlandet personer som - men som kan ha utvandrat när som helst under tidigare år erhåller en viss del av en pension. I kalkylerna får invandrare födda före 1935 ATP ocheller folkpension i enlighet med nuvarande regler. Vid mindre än 30 år reduceras pensionen med en trettiondedel för varje år som saknas. Utvandrare födda 1935 och senare får garantipension i förhållande till antalet år med PGI. Garantipensionen för ålderspensionärer kan erhålles först år 2000. Olika bestämmelser gäller för den som redan är ålderspensionär år 2000 och den som blir

Det reformerade pensionssystemet 69

ålderspensionär år 2000. För den som blir ålderspensionär gäller följande. En ogift ålderspensionär erhåller 2,0 basbelopp plus 25 procent hanshennes av intjänade, inkomstrelaterade pension upp till 2,0 basbelopp plus 50 procent av hanshennes intjänade pensionsrätt i intervallet 2-3 basbelopp, dock allra lägst 2,1 basbelopp. Gifta pensionärer får 1,77 basbelopp plus 25 procent av en intjänad inkomstrelaterad pension upp till 1,77 basbelopp plus 50 procent inom intervallet 1,77 och 2,655 basbelopp, dock lägst 1,87 basbelopp. För dem som redan är ålderspensionärer år 2000 gäller följande för garantipensioner. En ensamstående ålderspensionärer får 2,1 basbelopp plus 5 procent av sin folkpension och ATP upp till 1,235 basbelopp plus 15 procent sin folkav pension och ATP upp till 1,725 basbelopp plus 60 procent av sin folkpension och ATP upp till 3,00 basbelopp. Motsvarande tal för den som är gift är 1,87 basbelopp plus 5 procent av folkpensionen och ATP upp till 1,0 basbelopp plus 15 procent upp till 1,55 basbelopp plus 60 procent upp till 2,681 basbelopp. Det extra skatteavdraget för pensionärer avskaffas år 2000 varefter pensionärer och löntagare likställs i skattehänseende. Detta ligger delvis till grund för den stegvisa avtrappningen. Hänsyn tas till avtalspensioner och änkepension vid beräkningen av rätt till tillägg från garantipensionen. Detta har också gjorts med hjälp av schabloner som baseras på genomsnitt för hela pensionskollektivet. En schablon har använts för garantipensionen för fönidspensionärer eftersom Pensionsarbetsgruppen inte lägger fram något förslag. Schablonen innebär att summa kostnader är i ston sett lika med vad gäller inom för de som ramen nuvarande reglerna. En särskild garantiregel för individer födda 1935-1953 minst den pension ger individen hade fått från ATP och grundförmånen från folkpension på basis av hanshennes intjänade rätt till och med 1994. Denna garanti beskrivs i detalj mer i kapitel 6. Efterlevandepension beräknas enligt de nuvarande reglerna. Detta innebär att änkepensionen övergår i en omstållningspension på sikt. Se kapitel 10. Vid en tillväxt som avviker från 1,5 procent tillämpas följsamhetsindexering. Detta förfarande diskuteras i ett separat avsnittet följsamhetsindexering nedan. om De ekonomiska förutsättningarna för perioden 1990-1995 baseras på det kända utfallet för 1990-1993 vid årsskiftet 199394 och Konjunkturinstitutets prognos för 1994-1995. Från 1996 antas såväl BNP lönesumman växa i fast takt som en till och med 2050. I huvudaltemativet antas årlig realtillväxt pä 1,5 procent. en

70 Det reformerade pensionssystemet

4.3 1995-2050

Pensionsutbetalningar

åren

I detta avsnitt redovisas kostnadskalkyler för det reformerade pensionssystemet för åren 1995-2050. Enligt de nya reglerna baseras pensionerna på ett avgiftsuttag 18,5 procent den pensionsgrundande inkomsten. På lång sikt när pensioav av närskollektivet består enbart av förmånsmottagare vars pension räknas på basis av de reglerna och i ett scenario där antalet personer i arbetskraften och antalet nya pensionärer utvecklas i samma takt och sålunda behåller ett fast förhållande till varandra skulle även utbetalningar av den inkomstrelaterade pensionen uttryckt i procent avgiftsunderlaget ligga fast på 18,5 procent. Detta gäller oavsett vad av realtillväxttakten per capita blir, till följd av att intjänad pensionsrätt och utgående pensioner indexeras med ett index som baseras på tillväxt per capita. Det finns emellertid två skäl till att denna steady-statesituation inte behöver uppstå i praktiken. Den första är att nybeviljade pensioner fortfarande består helt eller delvis pensioner beräknas enligt de nuvarande reglerna för ATP och av som garantipensionen från folkpension till och med år 2019. Det dröjer tills 2040-talet innan pensionärskollektivet i stort sett uteslutande består av personer vilkas pension helt har baserats på de nya reglerna. Det andra skälet till att förhållandet mellan utbetalningar av inkomstrelaterade ålderspensioner kan avvika från 18,5 procent av det reformerade avgiftsunderlaget är att förändringar i realtillväxt med en renodlad demografisk bakgrund inte återspeglas av indexeringen. Exempel detta är stora förändringar i in- och utvandring och långvariga ned- eller uppgångar i antalet födda barn per år. Det påverkar den inhemskt födda komponenten av arbetskraften. senare En fond kommer sålunda i framtiden att behövas för att parera vissa demografiska förändringar. Vi återkommer till finansieringen av systemet och fondens roll i ett särskilt avsnitt nedan. Här visas inledningsvis utvecklingen av pensionsutbetalningar för det reformerade systemet. I det följande redovisas utfallet för det reformerade systemet med tillväxt på 1,5 procent. Vid tillväxt som avviker från 1,5 procent kopplas följsamhetsindexering in. Utfallet för sådana scenarier redovisas i nästa avsnitt.

Alderspensiøner

Figur 4.1 redovisar utvecklingen av totala pensionsutbetalningar till ålderspensionärer dels enligt förslaget om det reformerade pensionssystemet med tillväxt på 1,5 procent, dels enligt det nuvarande systemet. Utfallet med det nuvarande systemet redovisas för tillväxt på 1,5 och 2 procent. Taket har indexerats i takt med förändringar i PGI per person i både systemen. Figur 4.2 visar motsvarande jämförelse med utbetalningar uttryckta i procent av avgiftsunderlaget.

Det reformerade pensionssystemet 71

Figur 4.1 Ãlderspension utbetalningar i det reformerade och i

- det nuvarande systemet. Miljarder kronor 1995 års penningvärde

i

Reformerade " Nuv. systemet Nuv. systemet systemet 1,5%-tillväxt 2%-tillvñxt Index

l

Index tak tak

Pensionsutbetalningar är i stort sett desamma fram till cirka år 2015 oavsett vad det år för system eller tillväxt. Det år först efter år 2015 de olika scenariersom na skiljer sig nämnvärt. Såväl det nuvarande som det reformerade systemet ger lägre pensioner vid tillväxt på 1,5 procent än vid 2,0 procent, eftersom den inkomstutveckling som ligger till grund för pensionsrätten är lägre. Det år denna effekt som framträder på längre sikt. Figur 4.2 visar emellertid att det reformerade systemet kostar ungefär lika mycket, uttryckt i procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler, det som nuvarande systemet med ATP och folkpension kostar med tillväxt på 2 procent. I denna bemärkelse är det reformerade systemet kostnadsneutralt i förhållande till ett tillväxtscenario på 2 procent. Det är också till denna kostnadsneutralitet som hänvisningar görs ibland i Pensionsarbetsgruppens betänkande.

72 Det reformerade pensionssystemet

Figur 4.2 Ãlderspension utbetalningar i det reformerade och i det nuvaran-

de systemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

Reformerad: 1 Numsystemet Numsystemet systemet 1,5%-tillväxt 2%-üllvñxt Index index tak tak

De utbetalningar redovisas här år utbetalningar före skatt. Enligt Pensionsarsom betsgruppens förslag kommer ålderspensionär att från och med år 2000 få samma Skatteregler löntagare. Detta innebär att det extra grundavdraget för ålderssom pensionärer slopas. Samtidigt syftar den garantipensionen inom det reformenya rade systemet till att bland annat neutralisera effekten av slopandet av det extra avdraget. När hänsyn tagits till den ökning i skatteintäkter som grundavdraget ger är nettoeffekten systemskiftet på utbetalningar försumbar. av År 2000 beräknas merkostnaden för förändringar i garantipensionen sålunda uppgå till omkring 1 miljard kronor efter skatt. I utgångsläget är således utgifterför det reformerade systemet något högre än utgifterna för det nuvarande na systemet. I figur 4.1 innebär detta att utbetalningarna är kanske 3-4 miljarder kronor mindre år 2000 och i figur 4.2 att förhållandet mellan utbetalningar och avgiftsunderlaget i det reformerade systemet ligger under 20 procent år 2000.

Nivån på det reformerade systemets utbetalningar efter skatt är också något

lägre även under åren efter år 2000. Även tillväxt åren 1995-2000 påverkar utfallet i figur 4.2. Tillväxt på 2 procent i stället för 1,5 procent gör att avgiftsunderlaget är större. Sålunda blir kvoten mellan pensionsutbetalningar och avgiftsunderlaget lägre. Det är det som ligger

Det pensionssystemet 73

reformerade

bakom skillnaden mellan 1,5 och 2 procent år 2000 i kalkylen för det nuvarande systemet. Tabellema 4.2 och 4.3 visar uppdelningen kostnader mellan den inkomstrelaav terade ålderspensionen och garantipensionen. Den särskilda garantiregeln diskuteras utförligt i kapitel Garantipensionen diskuteras nedan.

Tabell 4.2 Utgifter För ålderspension i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

År Inkomst- Grund- Grund- Den sär- Total åldersrelaterad pension pension skilda pension ålders- tillägg för pensio- garanti- pension för pensio- närer utan regeln nårer med inkomstinkomst- relaterad relaterad pension pension

Som framgår av tabellerna 4.2 och 4.3 utgör garantipensionen en förhållandevis liten del av de totala pensionsutbetalningama. Här framgår också att kostnader för den särskilda garantiregeln ökar mot år 2015, då den beräknade kostnaden uppgår till 1,7 miljarder kronor, och sedan minskar.

74 Det reformerade pensionssystemet

Tabell 4.3 Utgifter för ålderspension i det reformerade pensionssystemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

År Inkomst- Grund- Grund- Den sär- Total åldersrelaterad pension pension skilda pension ålders- tillägg för pensio- garanti- pension för pensio- närer utan regeln nârer med inkomstinkomst- relaterad relaterad pension pension

Tabell 4.4 nedan visar utvecklingen av utgifter för ålderspension uttryckt i pro-

cent av det reformerade avgiftsunderlaget. Detta underlag, som defmierats i

översikten över det nya regelsystemet l det föregående avsnittet, består av alla pensionsgrundade inkomster, inklusive förtidspensionåremas antagandeinkomst och bamårsinkomsten.

Det reformerade pensionssystemet 75

Tabell 4.4 Utgifter För ålderspension i det reformerade pensionssystemet. Procent av det reformerade avgiftsunderlaget

Ar Inkomst- Grund- Grund- Den sär- Total åldersrelaterad pension pension skilda pension ålders- tillägg för pensio- garanti- pension för pensio- närer utan regeln närer med inkomstinkomst- relaterad relaterad pension pension

Den inkomstrelaterade pensionen uttryckt i procent av underlaget enligt de nya reglerna ligger kring 18,5 procent under åren 2015-2020, och minskar sedan betydligt från cirka 18 procent år 2035 till 16,3 procent år 2050. Denna minskning har främst en demografisk förklaring. Under åren 2035-2050 går de relativt små födelsekohortema som föddes under 1970-talet och i början av 1980-talet i pension, samtidigt som åren 2040-2050 kännetecknas av en uppgång i antalet personer i arbetsför ålder, vilket framgår av den demografiska bild som presenteras i kapitel Färre pensionärer och en ökning i antalet personer i arbetskraften ligger sålunda bakom minskningen i avgiftsuttagsprocenten mellan åren 2035 och 2050. Från början av 2050-talet fram till år 2065 ökar försörjningsbördan återigen till ungefär samma nivå som kring år 2035, vilket också framgår av den demografiska översikten i kapitel 2. Det innebär att de långsiktiga kostnaderna trots den tillfälliga nedgången kring åren 2035-2050 motsvarar en avgift kring åt- minstone 18 procent av det reformerade avgiftsunderlaget, och drygt 21 procent av underlaget enligt de nuvarande reglerna.

Garantipensiøn för ålderspensionârer

Grundskyddet i ålderspensionssystemet syftar till bra inkomstskydd till de att ge

76 Det reformerade pensionssystemet

vars inkomstrelaterade pension inte räcker till. I det nuvarande systemet utgör folkpension och pensionstillskottet garantipensionen för de som har lite eller ingen egen ATP. Dessutom finns KBT som ger ytterligare ett tillägg för pensionärer med en hög hyreskostnad och en låg inkomst. I det reformerade systemet ersätts det grundskydd som folkpensionen står för med ett nytt grundskydd som efter skatt skall vara minst lika bra som det nuvarande skyddet. Utöver det finns ett hyresrelaterat bostadsstöd kvar. För närvarande ñnns ett förhållandevis stort antal äldre kvinnliga pensionärer som inte har någon eller en mycket liten egen ATP-förmån. Detta framgår av följande uppgifter från Riksförsäkringsverkets studie Hur långt räcker pensionen RFV ANSER 1992:6:

Andel pensionärer med egen ATP år 1989

Egen ATP är mycket vanligare bland de yngre ålderspensionårer än bland de som pensionerades under 1970- och 1980-talet och trenden fortsätter. Allteftersom åren går kommer andelen kvinnor inom pensionärskollektivet som har egen ATP att likna den för män. Anledningen till det är att förvärvsmönstret för kvinnor födda under 1950-talet och senare liknar männens. Detta framgår bland annat av de uppgifter om kvinnornas deltagande i arbetskraften i framtiden som presentei kapitel 9. Äldre kvinnor med änkepension ingen eller knappast någon ras - men egen ATP förmån kommer sålunda att efterträdas av yngre kvinnliga pensio- närer som har en egen inkomstrelaterad pension först ATP och sedan den reformerade pensionen. Dessutom ersätts år med barn med barninkomst inom det reformerade pensionssystemet. Denna utveckling mot att kvinnor får en bra egen ålderspension återspeglas av

kostnadsutvecklingen för garantipensionen i tabellerna 4.2-4.4. Återigen bör det

påpekas här att uppgifterna för år 1995 inte är helt jämförbara år 2000 och med år därefter. År 2000 bör 3-4 miljarder kronor dras bort från utgifterna på grund av förändringar i skattereglema för att få jämförbara siffror. Garantipensionen kostar relativt mindre med tiden uttryckt i procent av av- -

giftsunderlaget tabell 4.3. Detta beror på att behovet minskar med tillväxt och

att garantipensionen är prisindexerad i Pensionsarbetsgruppens föreslagna reform. Ett alternativ skulle vara att löneindexera garantinivån samt de gränsvärden som avgör storleken på tillägget inom garantipensionen. Detta skulle naturligtvis leda till högre kostnader än de som redovisas här. Det är också sannolikt att man i -

Det reformerade pensionssystemet 77

vilket fall helst efter lång rad år med tillväxt kring 1,5 procent skulle som - en anse det motiverat att överväga förbättringar av garantipensionen.

Förtidspensioner

Pensionsarbetsgruppens förslag omfattar ett förslag om nya regler för beräkningen av förtidspension som är konsistent med det nya regelsystemet för ålderspension. I figur 4.3 jämför vi utvecklingen av förmånsutbetalningar enligt det reformerade förslaget, med tillväxt på 1,5 procent, med utvecklingen med de nuvarande reglerna med tillväxt på 1,5 och 2 procent. Figur 4.4 visar att utbetalningar i procent av det nuvarande avgiftsunderlaget ligger cirka 15 procent under utbetalningar vid 1,5 procent med de nuvarande reglerna.

Figur 4.3 Förtidspension utbetalningar i det reformerade och i det nuvaran- de systemet. Miljarder kronor 1995 års penningvärde

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Reformerade á Nuv. systemet Nuv. systemet systemet l.5%-tillvixt 2%-tillväxt

78 Det reformerade pensionssystemet

Figur 4.4 Förtidspension utbetalningar i det reformerade - och i det nuvarande inkomstrelaterade systemet. Procent av avgiftsunderlaget

1 . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . , , , , . . . . . . . . . , . . . . . , , , , . . . . . . . ..

0 iiiliiiiliiliiiiiiiiiriiiiiiiiiiiiiiLiiiiiiii 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Reformerade Nuv. systemet Nuv. systemet systemet LTS-tillväxt 2%-üllväxt Index Index tak

Utgifterna för förtidspension avgörs i kalkylmodellen antalet i av personer arbetskraften och dess ålderssammansättning, samt naturligtvis av deras inkomstutveckling. Inget försök har gjorts i framtagningen av kalkylerna att överväga eller ta hänsyn till hur andra än demografiska faktorer kan bidra till att öka eller minska förtidspensioneringen i framtiden. Det som talar för sämre utveckling en i framtiden är hotet om en högre permanent arbetslöshet. Det som talar för en bättre utveckling är dels den stora uppmärksamhet som förtidspensioneringen har tilldragit sig under senare år, dels de resurser ägnas att arbeta som numera mer effektivt med rehabilitering. Ser man enbart på den demografiska utvecklingen kommer belastningen från förtidspensioneringen att vara som störst 1995-2010, men den ökar igen åren 2040-2050. Under perioden 1995-2010 närmar sig de stora åldersgruppema från 1940-talet 55-64 år, det vill säga den ålder då förtidspensioneringsfrekvensen historiskt sett har varit mycket hög. Detta faktum återspeglas också i tabell 4.6 i uppgången i kostnaderna för förtidspensioneringen fram till år 2005.

Ökningen i förtidspensioneringen avstannar kring år 2005 Kring år 2025 och

. cirka tio âr framöver minskar antalet i arbetsför ålder enligt den befolkpersoner

Det reformerade pensionssystemet

ningsprognos ligger till grund för kalkylema. Detta bidrar också till att hålla som förtidspensioneringen. När de stora födelsekohorterna från mitten av 1980ner talet börjar nå åldern 55 år ökar förtidspensioneringen kraftigt igen återigen av demografiska skäl. Detta sker kring år 2040 och leder till att förtidspensionrent eringskostnadema ökar betydligt mellan åren 2035-2050 i tabellerna. Tabellema 4.5 och 4.6 visar utvecklingen utgifter för förtidspensionen i det av reformerade systemet samt utgifter i procent av det nuvarande avgiftsunderlaget.

Tabell 4.5 Utgifter för förtidspension i det reformerade pensionssystemet.

Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

80 Det reformerade pensionssystemet

Tabell 4.6 Utgifter för förtidspension i det reformerade pensionssystemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

Av tabell 4.5 framgår att utgifterna för totala förtidspensioner ökar kraftigt mellan år 1995 och 2005, med något under 2,0 procent år. Denna ökning per avspeglar den demografiska ökningen och ett antagande att förtidspensionsfreom kvensen motsvarar den som kännetecknade sista hälften l980-talet. Dock är av ökningen sett under perioden 1995-2050 under 1 procent år vilket per - som diskuterats återspeglar den demografiska utvecklingen under första hälften ovan av 2000-talet.

Totala kostnaderna för ålders- och förtidspension

De totala kostnaderna för ålders- och förtidspensionssystemen tillsammans framgår av tabell 4.7. Tabell 4.8 visar totala utbetalningar i procent det avgiftsunav derlaget enligt nuvarande regler.

Förutom kostnadskalkyler för ålders- och förtidspension innehåller tabell 4.7 beräknade framtida kostnader för efterlevandepension, enligt nuvarande regler, och en grov uppskattning av KBT har här antagits uppgå till nivå samma som antogs i kalkylema för det nuvarande systemet i kapitel 3. Kostnaderna för efterlevandepension består beräknade utgifter för: av änkepension enligt de regler gällde före reformen 1990 och övergångssom regler och som främst omfattar personer födda senast 1944. omställningspension. barnpension. I praktiken avskaffades änkepensionen för kvinnor födda 1945 eller senare i och med reformen 1990. Detta innebär att med tiden minskar utgifterna för efterlev-

Det reformerade pensionssystemet 81

andepensionen betydligt. Enligt kalkylema minskar också avgiften för efterlevandepensionen kraftigt efter år 2015, oavsett tillväxten i ekonomin. Minskningen är snabbare med högre tillväxt eftersom löneunderlaget då växer snabbare. Kostnaden för det reformerade systemet håller sig fram till år 2015 kring dagens kostnadsnivâ på cirka 30 procent av det avgiftsunderlaget enligt nuvarande eller mellan 29 och 29,5 procent när hänsyn tagits till att en ökad kostnad ñr -

garantipensionen cirka 0,5 procent från och med år 2000 i stort sett neutralise-

ras av en ökning i skatteintäkter av nästan samma storlek. Följande tablå visar hur kostnaderna för det reformerade systemet sjunker i förhållande till det nuvarande systemet vid tillväxt på 1,5 procent allteftersom - nybeviljade pensioner omfattas av det nya regelsystemet:

Det reformerade systemets kostnader bör justeras neråt i början med 0,3-0,4 enheter på grund av skattejusteringen. Det är naturligtvis av stor betydelse att också studera hur det regelsystemet nya fungerar vid andra varaktiga tillväxtscenarier än 1,5 procent. Detta görs i följande avsnitt.

Tabell 4.7 Totala utgifter i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

82 Det reformerade pensionssystemet

Tabell 4.8 Totala utgifter i det reformerade pensionssystemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

-

på 1,5 procent

Följsamhetsindexering fungerar i praktiken på följande sätt. Om den faktiska tillväxten är l procent, och normen år 1,5 procent reduceras pensionen med skillnaden mellan 1,5 och 1,0 procent, det vill säga 0,5 procent. Detta ger ett utfall för pensionären som motsvarar 99,5 procent av en prisuppräknad pension. Med följsamhetsindexering faller kvoten mellan kostnader och avgiftsunderlaget vid olika tillväxt inom en ganska snäv ram kring normen i det här fallet tillväxt på -

1,5 procentfDen uttagsprocent som krävs då för att finansiera systemet hamnar

på det viset alltid nåra den 18,5 procent som tas ut på det reformerade underlaget. Förhållandet mellan utbetalningar och avgiftsunderlaget kan uttryckas ett visst år som följande:

Pension per person x antalet pensionärer

Lön eller annan lönebaserad förmån per person x antalet personer med PGI

Med det indexeringssystem som föreslås av Pensionsarbetsgruppen följer pension per person lön per person. Dessutom justeras nybeviljade pensioner med hänsyn

Det reformerade pensionssystemet 83

till förändringar i medellivslängden. Vad som emellertid inte neutraliseras av

den föreslagna indexeringen är sålunda förändringar som beror på förändringar i antalet yrkesarbetande, det vill säga antalet personer med PGI i formeln ovan. Ett index som baserades på ett inkomstsummemått, exempelvis PGI för personer 20-60 år, skulle göra att pensionsutbetalningar följer utvecklingen av hela avgiftsunderlaget, och inte enbart Å andra sidan skillnaden mellan PGI per capita. är dessa förhållandevis små om utvecklingen i framtiden följer den befolkningsprognos som ligger till grund ñr kalkylema. I tabell 4.9 visas beräkningar av avgiftsuttaget för ålderspensionen med respektive utan följsamhetsindexering för tillväxt på 1,5, 2 och 3 procent per år. Följsamhetsindexeringen börjar år 2001 och påverkar alla utgående pensioner. I tabellen visas de sammanlagda kostnaderna för ålderspensionen inkomstrelaterad pension och garantipension i procent av det reformerade avgiñsunderlaget. När tidigare i detta kapitel har visat beräkningar med tillväxt på 1,5 procent för det reformerade systemet har vi syftat på tillväxt i BNP och lönesumman 1,5 procent. Detta är emellertid inte samma sak som per capita tillväxt på 1,5 procent. När vi nu använder index som baseras på PGI per capita får vi även ett annat utfall för beräkningen i LS-procentfallet i tabellen eftersom arbetskraften varierar mellan cirka -0,3 och +0,4 procent. Vid en given tillväxt i lönesumman ger en ökning av antalet sysselsatta en lägre ökning av pensionerna med följsamhetsindexering än som varit fallet om antalet sysselsatta också hade medräknats i indexet i samma utsträckning som de har -

påverkat lönesumman. Om antalet sysselsatta personer med PGI minskar samti-

digt som lönesumman PGI är konstant sker det motsatta. Pensionema skrivs upp med en faktor som överstiger tillväxten per capita. Med följsamhetsindexering nås en god anpassning av pensionskostnaderna till den totala ekonomiska tillväxten i samhället, som framgår av tabell 4.9. I tabellen syns detta genom att avgiftsuttagsprocenten i de olika tillväxtaltemativen närmar sig varandra.

Det finns emellertid eftersläpning mellan en förändring i medellivslängden en och dess inverkan på hela kollektivet pensionärer.

84 Det reformerade pensionssystemet

Tabell 4.921 Ãlderspensionsutgifter, inklusive garantipension, i procent av det

reformerade avgiftsunderlaget med respektive utan följsamhetsindexering av utgående ålderspensioner

Är 1 % 1,5 % 2 % 3 %

2000 Följsamhetsindex 17,9 17,5 17,1 16,3 Utan följsamhet 17,9 17,5 17,1 16,3

2005 Följsamhetsindex 17,9 17,4 16,9 15,9 Utan följsamhet 18,2 17,3 16,7 15,2

2010 Följsamhetsindex 19,2 18,6 17,9 16,7 Utan följsamhet 19,6 18,4 17,3 15,4

2015 Följsamhetsindex 20,3 19,7 19,0 17,7 Utan följsamhet 21,0 19,5 18,4 16,0

2020 Följsamhetsindex 20,0 19,4 18,7 17,5 Utan följsamhet 20,9 19,3 18,0 15,6

2025 Följsamhetsindex 19,4 19,0 18,2 17,2 Utan följsamhet 20,6 19,0 17,7 15,2

2035 Följsamhetsindex 19,4 18,8 18,3 17,6 Utan följsamhet 20,2 18,7 17,4 15,4

2050 Följsamhetsindex 17,0 16,4 16,0 15,7 , Utan följsamhet 18,1 16,7 15,7 13,8

Anm. Följsamhetsindexering med norm 1,5 procent. Utgående pensioner följsamhetsindexeras från och med år 2001.

Det reformerade pensionssystemet 85

Tabell 4.9b Ålderspensionsutgifter, inklusive garantipension, i procent av det

nuvarande avgiftsunderlaget med respektive utan följsamhetsindexering av utgående âlderspensioner

År 1 % 1,5 % 2 % 3 %

200 Följsamhetsindex 21 20,6 20,2 19,1 Utan följsamhet 21,1 20,6 20,2 19,1

2005 Följsamhetsindex 21,0 20,3 19,9 18,6 Utan följsamhet 21,4 20,5 19,6 17,7

2010 Följsamhetsindex 22,5 21 21 19,5 Utan följsamhet 23,1 21,8 20,5 17,9

2015 Följsamhetsindex 23,9 22,9 22,3 20,6 Utan följsamhet 24,7 23,1 21,6 18,5

2020 Följsamhetsindex 23,6 22,6 22,0 20,5 Utan följsamhet 24,7 22,9 21,3 18,2

2025 Följsamhetsindex 23 1 22,1 21,5 20,3 , Utan följsamhet 24,2 22,4 20,8 17,9

2035 Följsamhetsindex 22,7 21 21 20,6 Utan följsamhet 23,6 21,9 20,4 17,9

2050 Följsamhetsindex 20,0 19, l 18 18,4 Utan följsamhet 21,3 19,7 18,4 16,2

Anm. Följsamhetsindexering med norm 1,5 procent. Utgående pensioner följsamhetsindexeras från och med år 2001.

86 Det reformerade pensionssystemet

4.5 Finansiering av ålderspensioner

4.5.1 Översikt över uppläggningen av finansiering

Den inkomstrelaterade ålderspensionen i det reformerade pensionssystemet finan-

sieras med en avgift på 18,5 procent. Ålderspensionsavgiften tas till hälften ut

som en arbetsgivaravgift och till hälften som en egenavgift. Dessa ersätter nuvarande folkpensions- och ATP-avgiftema. Av den sammanlagda avgiften på 18,5 procent används 16,5 procent för att finansiera pensioner inom fördelningssystemet. Dessa årliga inbetalningar av avgifter används sålunda för att betala ut inkomstrelaterade pensioner samma år som avgifterna betalats in. Ett belopp motsvarande 2 procent av avgiftsunderlaget fonderas i en individuell premiereservfond. Dessa avgifter hålls helt utanför fördelningssystemet. Inom fördelningssystemet finns en fond som här kallas fördelningsfonden - vars kapital används som buffert för fördelningssystemet. Fördelningsfonden är i praktiken AP-fonden. Avgiften på 16,5 procent, tillsammans med fördelningsfondens avkastning och vid behov kapital, täcker kostnaderna för dessa utbe- - talningar. Under en övergångsperiod, åren 1995-2000, finansieras även utgifterna för

förtidspensionärer äldre än 58 år inom ramen för fördelningssystemet. Änkepen-

sionen, finansieras också inom ramen för fördelningssystemet.

Övriga pensionsförmåner, det vill säga förtidspension, efterlevandepension

exklusive änkepensionen och garantitillägg inom grundtrygghetssystemet ñnan-

sieras över statsbudgeten med allmänna skattemedel. Här visar hur fördelningssystemets finansieringsbild ser ut fram till år 2050, när hänsyn tagits till systemets buffertfond, samt hur fördelningsfonden och premiereservfonden bidrar till det samhälleliga sparandet.

Det reformerade pensionssystemet 87

4.5.2 Avgifter till

fördelningssystemet

Avgiftsuttaget till fördelningsfonden framgår av tabell 4.10. Tabell 4.10 Avgiftsuttaget i fondberäkningarna 1995-2050

Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag ska de som är födda före år 1944 inte betala in avgifter till premiereservfonden och därmed inte heller uppbära pension från denna. I stället betalas dessa till fördelningssystemet. De pensioner som födda 1935-1943 skulle få från premiereservsystemet skulle vara förhållpersoner andevis små på grund av kvotdelningen med tjugondelar. Därför skulle de administrativa kostnaderna för dessa förhållandevis små pensioner bli stora i jämförelse med den avkastning de ger. Förslaget innebär sålunda att personer födda år 1944 betalar 1020-delar av 2 procent, det vill säga 1 procent till premiefonden under perioden 1995-2009. Personer födda 1945 betalar l120-de1ar det vill säga ll20i2 procent 1,1 procent åren 1995-2010. De sista är födda 1953 och betalar 1920-delar av 2 procent 1,9 procent.

4.5.3 Fördelningssystemets fond

Inom fördelningssystemet betalas utgående pensioner med avgifter som betalas in år och, vid behov, av avkastning från fondkapitalet samt av själva fondkasamma pitalet. Med följsamhetsindexering i enlighet med den modell som föreslås av Pensionsarbetsgruppen blir fördelningsfonden buffertfond vars syfte är att en motverka inverkan av kortsiktiga ekonomiska fluktuationer och demografiska förändringar. En utgångspunkterna ñr kalkylerna har varit att fördelningsfonden skall anav vändas för att täcka de tunga finansiella påfrestningar som följer med den kraftiga ökningen i antalet ålderspensionärer som förväntas under åren 2005-2025. Fon-

88 Det reformerade pensionssystemet

den skall emellertid alltid utgöra en buffert för tillfälliga påfrestningar i det inkomstrelaterade ålderspensionssystemet. Vad som är en optimal storlek en buffertfond kan naturligtvis diskuteras. Här har det satts som krav att buffertfonden i fördelningssystemet åtminstone skall vara så stor så att den täcker några månaders utbetalningar. Fördelningsfonden antas förråntas med en realränta som på sikt är lika med tillväxten, i det här fallet 1,5 procent. För närvarande är realråntan mycket högre och antas år 1995 vara 3 procent. Den anpassar sig gradvis till den långsiktiga nivån på 1,5 procent till år 2000. Schablonen gäller sålunda från och med år 2000. Avgifterna till fonden följer den utveckling som redovisas i tabell 4.10. I tabell 4.11 visas fördelningsfondens inkomster, utgifter och rânteintâkter. Den allmänna pensionsfondens bokförda värde antas uppgå till cirka 600 miljarder kronor vid ingången av år 1995. Detta belopp utgör startkapitalet för fördelningsfonden i kalkylema. Fördelningsfondens värde vid slutet av år 1995 blir 600 - 155,9 + 102,2 +17,4 563,7 miljarder kronor, enligt tabell 4.11.

Tabell 4.11 Fördelningsfondens utveckling år 1995-2050. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

Fondstyrkan ett visst år anger hur många gånger det årets pensionsutbetalningar kan täckas av fondens kapital.

Avgiñsprocenten ökar successivt under andra hälften av 1990-talet fram till år 2000, då procentsatsen blir 16,5 procent jämför tabell 4.10. I början av perioden understiger avgifterna vad som skulle behövas för att täcka utgifterna. Vi har tidigare sett att en avgiñ cirka 17 procent behövs. Dessutom används fondmedel för att betala vissa förtidspensioner och änkepensioner under ett antal år. Balans mellan avgifter och utgifter inträder först cirka år 2030. Från cirka 2035 ökar antalet personer i arbetskraften relativt kraftigt samtidigt som antalet perso- -

Det 89

reformerade pensionssystemet

är 65 år och äldre minskar. Detta medför en ganska kraftig ökning i ner som fonden åren 2035-2050. Denna ökning behövs också mot bakgrund av att antalet pensionärer förväntas öka under åren 2050-2065 . Avslutningsvis är det viktigt att betona att kalkylen över fördelningsfondens framtida soliditet vid olika antaganden visar att fondstyrkan åren 2025-2035 är mycket känslig för förhållandevis små förändringar i utvecklingen av avgiftsunderlaget. Exempelvis innebär en sänkning av underlaget med cirka 2 procent, det vill säga cirka 15 miljarder kronor, under 1990-talet att fondstyrkan går mot noll omkring år 2025. Detta innebär att tidvis göra små justeringar i uttagsprocenten för att upprätthålla långsiktig balans.

4.6 och sparande

Pensionssystemet

År 2050 uppgår premiefonden till ett belopp motsvarar drygt 30 procent som av BNP. Storleken på fördelningsfonden motsvarar cirka 14 procent av BNP år 2050, efter att ha varit betydligt mindre under ett par decennier innan. Figur 4.5 visar den årliga utvecklingen av fonderna.

Tabell 4.12 Fonderna i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

För det första är fördelningsfondens storlek år 1995 osäker, eftersom den beror 5 Jämför figur 2.7 i kapitel 2.

90 Det reformerade pensionssystemet

på utvecklingen av avgiftsunderlaget löner under 1994 och 1995, samt på vilken förräntning fonden får under denna period. Av ännu större betydelse är den tillväxt får under de närmaste åren, åtminstone fram till någonstans kring år 2005, då pensionsutbetalningama börjar stiga brant uppåt. Den årliga tillväxten på 1,5 procent ligger långt under den takt på cirka 3 procent som många ekonomiska bedömare tror på för andra hälften av 1990-talet.

Figur 4.5 Fondernas kapital i procent av BNP

Földokvhodond HSuvBNP /

0.0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

I tabell 4.13 redovisas sparandet i fördelnings- och premiefondema i procent av bruttonationalprodukten BNP. Sparandet i fördelningsfonden år negativt till strax före år 2035 år 2033 för att därefter stiga till nära 50 miljarder kronor eller drygt l procent av BNP år 2050. Som framgår av tabell 4.11 uppgår det ackumulerade negativa sparandet till cirka 500 miljarder kronor år 2022. Ränteintäkterna under samma period uppgår till cirka 170 miljarder, och dessa används också för pensionsutbetalningama. Premiereservfonden och fördelningsfondema motsvarar år 1995 drygt 13-del av BNP och tillsammans minskar i betydelse fram till år 2035 i takt med att fördelningsfondemas kapital används för att bidra till finansieringen av pensioner. Sedan uppnår systemet en mer stabil utveckling.

Det 91

reformerade pensionssystemet

Tabell 4.13 Sparandet i fördelnings- och premiefonderna

År Sparande Sparande i % BNP: av Fördel- Premie- Summa Fördel- Premie- Summa

Det totala bidraget till sparande från det offentliga pensionssystemet minskar över en lång period framöver. Det är först omkring år 2035 och därefter som någon markant ökning kan noteras, vilket framgår av figur 4.6.

Figur 4.6 Det offentliga pensionssystemets bidrag till sparandet i procent av BNP

°-° : : â a l r-c : : . , 451995 000 20202025

200590l0 2015 2030 2035 2040 2045 2050

f,

Individefekter 93

5 Individeffekter

5.1 Inledning

Följande kapitel syftar till att, så långt det är möjligt, beskriva vad det reformerade pensionssystemet kan komma att innebära för olika individer. I vissa delar har pensionerna i det nuvarande systemet använts som jämförelse. Kapitlet inleds med en beskrivning av hur olika gruppers förvårvsmönster ser ut. Sedan beskrivs hur de genomsnittliga pensionema ut för ålderspensionärer ser uppdelade i olika grupper, både i det nuvarande och det reformerade systemet. I samma avsnitt beskrivs också hur stora genomsnitt varje enskild del av det reformerade systemet ger de framtida ålderspensionärema. Avsnittet därefter visar pensionsfördelningen för de tidigare undersökta grupperna. Den sista delen av kapitlet redovisar hur individernas pensioner som en kvot mellan den pension de får med nuvarande systems regler och den de får i det reformerade systemet. Samtliga beräkningar är gjorda med ett antagande på 1,5 procents reallönetillväxt. Vid annan tillväxt skulle effekterna något annorlunda ut. Detta gäller se framför allt angivna medelbelopp.

5.2 Antalet förvärvsår i framtiden

I detta avsnitt redovisas en prognos över antal år med pensionsgrundande inkomst före ålderspensioneringen som personer födda mellan 1944 och 1984 beräknas ha. Modellen bygger både faktiska förhållanden och inför framtiden prognos en, och löper fram till år 2050. Beräkningarna är gjorda på grundval av uppgifter ur Riksförsäkringsverkets pensionspoängdatabas, som innehåller inkomstuppgifter från och med 1960. Personer som var födda 1944 var då 16 år och kunde erhålla sin första pensionsgrundande inkomst. Det är dock inte möjligt att, med denna

94 Individefekter

databas som underlag, fastställa i vilken utsträckning inkomsten motsvaras av heleller deltidsarbete. En stor grupp människor förvårvsarbetar praktiskt taget hela sitt potentiella yrkesliv. Andelen mån i denna grupp år större än andelen kvinnor i början av kalkylperioden, det vill säga på 1990-talet, men andelen kvinnor ökar efter hand i denna grupp, för att cirka 2010 utgöra en nästan lika stor andel som männen. De bakomliggande arbetskraftsantagandena medför nämligen att kvinnorna i stort sett får samma antal förvårvsår som män efter 2010-talet. Då avstannar den trendmässiga Ökning av kvinnornas arbetskraftsdeltagande som skett under de senaste decenniema. En annan grupp av särskilt intresse består av personer mellan 16 och 64 år utan pensionsgrundande inkomst. Denna innefattar många disparata grupper, till exempel de som varit förtidspensionärer från 16 års ålder, invandrare med kort vistelsetid i Sverige före ålderspensionen, utvandrare med kort tid i Sverige med flera. I redovisningen skiljer också mellan personer som varit förtidspensionärer före ålderspensionen och dem som inte varit det. I början av 1990-talet var 45 procent av de nyblivna ålderspensionårema förtidspensionärer innan de blev âlderspensionärer. Tabell 5.1 visar hur stora några av de olika grupper som behandlas separat i detta avsnitt är. Antalet är räknat i nybeviljade ålderspensionärer i de studerade födelseårgångama.

Tabell 5.1 Antal nybeviljade ålderspensionärer i fddelseårgångarna 1944-1984 som tillhör de olika grupper vars fdrvärvsmönster studeras separat i Följande

avsnitt personer som tillhör både förtidspensionsgruppen och in- eller ut-

vandrargruppen är uteslutna

genererar över diskuteras i kapitel 9.

Individeükter 95

5.2.1 Förvärvsmönstret för män och kvinnor som inte

varit förtidspensionärer och som inte in- eller ut-

vandrat

Figur 5.1 visar hur många år som nyblivna ålderspensionärer har haft en inkomst som överstiger ett basbelopp enligt beräkningarna. Personer som förtidspensionerats före ålderspension ingår inte. Uppgifterna avser män respektive kvinnor födda åren 1944-1984. Över 90 alla män tillhör denna har procent av som grupp 40 år eller mer med pensionsgrundande inkomst.

Figur 5.1 Antal år med pensionsgrundande inkomst för nyblivna ålderspensionärer födda åren 1944-1984 exklusive tidigare förtidspensionärer samt inoch utvandrare. Procent av samtliga inom respektive kön

100 90 so 70 60 Män so 40 Kvinnor 30 20 10 0 0a: l-2år 3-9 10- 20 30- 40a:- 195: 29a: 39a:

Av kvinnorna i arbetar cirka 80 procent 40 år eller mer. En trendmâssig ökning av förvärvsintensiteten leder till att andelen kvinnor som arbetat 40 år eller mer ökar. Figur 5.2 visar hur stor andel av respektive födelseårgång som saknar år med

pensionsgrundande inkomst inkomst överstigande 1 basbelopp. Av figur 5.1

framgick att det nästan inte fanns några sådana. I ñgur 5.2 ingår dock även inoch Utvandrare.

96 Individefekter

Figur 5.2 Andelen av alla nybeviliade ålderspensionärer exkl. tidigare fdrtidspensionärer som saknar år med pensionsgrundande inkomst. Procent av samtliga

Män

Kvinnor

Figuren visar hur både andelen män och kvinnor utan år med pensionsgrundande inkomst minskar för de senare födda. Figuren visar också att det inte finns någon skillnad mellan kvinnor och män i detta avseende. Detta skall inte tolkas som att det inte föreligger någon skillnad mellan kvinnors och mäns förvärvsmönster, utan detta har helt och hållet sin förklaring i grupperna invandrare och utvandrare. Figur 5.3 visar hur stor andel den grupp som figur 5.2 baseras på som utav görs invandrare, utvandrare och övriga. Sammanlagt uppgår antalet män i av till 70 000 och antalet kvinnor till 80 000. De båda förstnämnda gruppgruppen behandlas vidare avsnitt 5.2.3. erna

Individejfekter 97

Figur 5.3 Fördelningen av gruppen som saknar år med pensionsgrundande

inkomst exklusive tidigare förtidspensionärer. Procent av samtliga inom

respektive kön

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Invandrare Utvandrare Övrig;

Q Mån Kvinnor

98 Individejfekter

5.2.2 Förvärvsmönstret för människor varit förtids-

som

pensionärer före ålderspensionering

Förvärvsmönstret för de som varit förtidspensionärer innan de fått ålderspension visas i figur 5.4.

Figur 5.4 Antal år med pensionsgrundande inkomst För nyblivna ålderspensionärer tidigare varit förtidspensionerade. Procent av samtliga inom som respektive kön

Män E Kvinnor

Oår l-2år 3-9år 10- 20- 30- 40år- 19år 29år 39år

Jämfört med män som inte varit förtidspensionärer har en betydligt mindre andel, cirka 50 procent, arbetat 40 år eller mer. Bland de män som varit förtidspensionärer har 24 procent förvärvsarbetat 30-39 år, vilket kan jämföras med 6 procent för män som inte varit förtidspensionärer. Antalet förvärvsår för kvinnor som varit förtidspensionärer uppvisar ungefär samma mönster som för män, dock med den skillnaden att andelen kvinnor som arbetar 40 år eller mer är lägre 38 procent än för männen. Figur 5.5 visar nämnare hur den grupp som helt saknar år med pensionsgrundande inkomst ser ut fördelad på olika fördelseárgångar.

Individefekter 99

g

Figur 5.5 Andelen nybeviljade ålderspensionärer som saknar år med pensionsgrundande inkomst. Tidigare ñirtidspensionärer. Procent av samtliga

12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

8.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . .. . , j Mån 6.- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . K .

Ingen stor skillnad mellan könen tycks föreligga när det gäller andelen personer utan år med pensionsgrundande inkomst. Detta överensstämmer med ñgur 5.2. Enligt kalkylen sjunker den andel förtidspensionärer som helt saknar år med pensionsgrundande inkomst för de som är födda senare. Också i detta avseende finns en överensstämmelse med figur 5.2.

5.2.3 Förvärvsmönstret för in- och utvandrare

Förvärvsmönstret för invandrare skiljer sig betydligt från andra grupper, bland annat beroende att de är bosatta i Sverige en kortare tid. I figur 5.6 framgår antalet år med pensionsgrundande inkomst de invandrare som aldrig varit ñrtidspensionärer har.

100 Individefekter

Figur 5.6 Antal år med pensionsgrundande inkomst för nyblivna ålderspen-

sionärer. Invandrare exklusive tidigare förtidspensionärer. Procent av samt-

liga inom respektive kön

§ 15 Kvinnor 10

Oår 1-2år 3-9ñr 10- 20- 30- 40årl9år 29år 39år

Av denna figur framgår att invandrare arbetar färre år än personer som har varit bosatta i Sverige mellan 16 och 65 år. Flertalet invandrare arbetar 10-39 år. Andelen utgör 67 procent för män och 52 procent för kvinnor. Den grupp som i figuren helt saknar år med pensionsgrundande inkomst är en del av de som också ingår i figurerna 5.2 och 5.3. Fördelningen i figur 5.6 antyder att gruppen invandrare är bosatta och sysselsatta i landet en relativt stor del av sitt aktiva liv, det vill säga att de invandrar vid relativt unga år. Gruppen utvandrare, som till stor del drygt 80 procent år 2050 om utvandringen efter sekelskiftet följer vad som hittills varit vanligt utgörs av tidigare invandrade, arbetar helt naturligt betydligt kortare tid i Sverige än icke utvandrare. Så mycket som 19 procent av männen respektive 23 procent av kvinnorna har ingen intjänad inkomst i Sverige. Det är dessa som till stor del utgör gruppen med noll förvärvsâr i figur 5.2. Omkring 60 procent av utvandrarna arbetar mindre än 10 âr i Sverige se figur 5.7. -

Individefekter 101

Figur 5.7 Antal år med pensionsgrundande inkomst för nyblivna ålderspensionärer. Utvandrare exklusive tidigare förtidspensionärer. Procent av samtliga inom respektive kön

k

25 122 r. 4444 4444 4444

4 4 4444 ,44 4 4 4444 444 44,lo å 4 444 4444 444 44,4 2 222 2222 222 222

2 222 3222 222 22 Äfiçé s då ÃÅÅ i Q dddh 464g 4 444 _ 4 4 444 44,- 444 4 444 4444 444 44,1 444 Å KÅÅ KRK AK5 KN ÅÅÅ 4 444 4444 444 44,4 444 4 444 4444 444 44,4 444 0 4 444 4444 444 44 I 444 A I A . . . |

5.3 ålderspensioner Genomsnittliga

Detta avsnitt behandlar skillnaden mellan genomsnittliga pensioner i det nuva-

rande och det reformerade systemet. Den genomsnittliga pensionen bestäms av

två storheter de totala kostnaden och antalet pensionärer. Av denna anledning -

speglar en jämförelse mellan genomsnittlig pension i det nuvarande och det refor-

merade systemet skillnad finns mellan de båda systemens kostnader. samma som

Jämförelser mellan genomsnittliga pensioner blir därför intressanta endast som

jämförelse inom ett system men mellan olika grupper.

5.3.1 En mellan kvinnors och mäns

jämförelse genomsnittliga pensioner i de olika systemen uppdelat på

födelseårgångar

En jämförelse låter sig göras år den mellan kvinnors och mäns genomsnittsom

liga pension vid beviljandet ålderspension. Som delvis berörts i avsnitt 5.2 och av

som senare berörs i kapitel 9 har de senare årens utveckling på vilken antagan- -

102 Individejfekter

den om den framtida utvecklingen gjorts pekat på att kvinnors och mäns för- vårvsmönster alltmer börjar likna varandra. Man skulle då kunna förmoda att kvinnornas genomsnittliga ålderspension skulle närma sig männens. Figurema 5.8 och 5.9 visar den genomsnittliga pension som kvinnor och män födda olika år har inom det nuvarande systemet med oförändrade regler, respektive inom det reformerade systemet inklusive övergångsregler. Underlaget till figurema utgörs av genomsnittlig pension vid nybeviljandet av ålderspensionen för respektive födelseárgång. Personer som emigrerat före ålderspensioneringen har inte tagits med i dessa beräkningar med anledning av den stora avvikelse i antal inkomstår som denna grupp har jämfört med övriga.

Figur 5.8 Genomsnittlig pension enligt det nuvarande systemet for män och kvinnor födda olika år. Kronor år i 1995 års penningvärde per

250000 r

200000-

150000 -

100000 - Kvinnor 50000 -

0 - 1935 1945 1955 1965 1975 1985

Individqükter 103

Figur 5.9 Genomsnittlig pension enligt det reformerade systemet för män och kvinnor födda olika år. Kronor per år i 1995 års penningvärde

180000 160000 140000 120000

Kvinnor

- 1935 1945 1955 1965 1975 1985

Ur de båda ñgurema är det svårt att utläsa om det finns någon skillnad mellan hur förhållandet mellan kvinnors och mäns genomsnittliga ålderspension förändras över tiden i de olika systemen. Av figur 5.9 att döma tycks dock ökningstakten för både kvinnor och män vara ganska låg för de födelseårgångar som omfattas av övergångsreglema i det reformerade systemet. Ett mått på skillnaden mellan de olika könen i det nuvarande och i det reformerade systemet skulle kunna utgöras av kvoten mellan männens genomsnittliga pension och kvinnornas genomsnittliga pension. Tabell 5.1 redovisar denna kvot för några olika födelseårgångar med tillämpande av respektive regelsystem. Kvoten anger förhållandet mellan en genomsnittlig pension för en kvinna och en man födda samma år. En kvot lika med 1,0 innebär alltså att männen har samma genomsnittliga pension som jämnåriga kvinnor vid pensioneringen.

104 Individejfekter

Tabell 5.1 Kvoten mellan kvinnornas och männens genomsnittliga ålderspensioner för olika lödelseårgângar i det nuvarande och det reformerade systemet

Tabell 5 visar att det finns en viss skillnad för de allra första födelseårgångama berörs av det reformerade systemet troligen med anledning av att de i stort som sett bibehåller det nuvarande systemet med ett tillägg nämligen barnår. Så snart det systemet påverkar pensionerna i något större utsträckning finns ingen nya skillnad alls vad gäller förhållandet mellan kvinnors och mäns genomsnittliga pensioner.

5.3.2 En jämförelse mellan kvinnors och mäns genomsnittliga pensioner i de olika systemen olika år

För att få ett annat perspektiv på skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga pensioner redovisas i följande avsnitt respektive genomsnitt per år i stället för, som i föregående avsnitt, per födelseårgång. Detta ger en bild av skillnaden mellan könen för hela pensionårskollektivet ett visst år. Här avses alltså inte bara pensionen vid nybeviljandet utan genomsnittet av samtliga utgående pensioner. Figurema 5.10 och 5.11 visar analogt med föregående avsnitts figurer hur de genomsnittliga pensionerna ser ut för respektive kön med tillämpande av de olika regelsystemen.

Individefekter 105

Figur 5.10 Genomsnittlig pension enligt det nuvarande systemet olika år. Kronor per år i 1995 års penningvärde 250000 -

50000 i Kvinnor 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Figur 5.11 Genomsnittlig pension enligt det reformerade systemet olika år. Kronor år i 1995 års penningvärde per

2000 2010 2020 2030 2040 2050

106 Individejfekter

Förhållandet mellan mäns och kvinnors genomsnittliga pensioner förändras inte olika över tiden beroende på vilket system som tillämpas, av ovanstående figurer att döma. Det finns dock en skillnad i ökningen av de genomsnittliga pensionerna. En jämförelse av de båda ñgurema visar också att männens genomsnittliga pension är i stort sett densamma år 2000 oavsett vilket regelsystem som tillämpas. Detta är helt naturligt då detta är det första året som individer som har någon del av sin pension beräknad med de reformerade systemets regler går i pension, och dessa har dessutom bara 120 av sin pension beräknad med de reglerna. Trots det sistnämnda finns en skillnad mellan kvinnornas genomsnittliga pension

i det nuvarande och det reformerade systemet. Skälet till denna skillnad som

också syns vid en jämförelse mellan figurerna 5.8 och 5.9 är att barnår och även garantipensionen, får ett stort genomslag redan år 2000. Vad gäller garantipensionen så kommer den att innebära en höjning av bruttopensionen som inte nödvändigtvis fär motsvarande genomslag på nettopensionen eftersom en ändring av skattereglema genomförs vid samma tidpunkt. Precis som i föregående avsnitt redovisar tabell 5.2 kvoten mellan mäns och kvinnors genomsnittliga pensioner. Skillnaden är även här att samtliga utgående pensioner är medräknade i genomsnittet, och inte bara de som gäller vid nybeviljandet.

Tabell 5.2 Kvoten mellan kvinnornas och männens genomsnittliga ålderspensioner olika år i det nuvarande och det reformerade systemet

Tabellen visar att det reformerade systemet ger kvinnorna högre pensioner i förhållande till männen i början av kalkylperioden än vad det nuvarande gör, men denna skillnad försvinner till slut när kvoten stabiliserar sig på 0,78 det vill säga att kvinnorna har en genomsnittlig pension som motsvarar 78 procent av männens.

Individefekter 107

5.3.3 Genomsnittlig pension från det reformerade syste-

mets olika delar för olika födelseårgångar

Det reformerade systemets olika delar kan förväntas bidra olika mycket till individemas pensioner beroende på de skillnader i förvärvs- och inkomstmönster som tidigare diskuterats. Garantipensionen bör få mindre betydelse då individerna arbetar fler och fler år och har större och större inkomster. Den största skillnaden över tiden bör kunna iakttagas hos kvinnorna eftersom deras förändringstakt år större. Tabell 5.3 visar med vilket belopp garantipension i genomsnitt utgår vid nybeviljandet av ålderspension för olika födelseårgångar och kön.

Tabell 5.3 Genomsnittlig garantipension till nybeviljade kvinnliga respektive manliga ålderspensionärer födda mellan 1935 och 1985. Kronor år i 1995 per års penningvärde

Anm. I denna tabell har ingen hänsyn tagits till den särskilda garantiregeln se

kapitel 6 vilken skulle innebära lägre nivåer på genomsnittliga garantipensioner som i stället skulle betalas ut i form av garantitillägg.

Tabellen visar hur den genomsnittliga garantipensionen minskar för kvinnor födda senare och att den närmar sig männens. Tabellen antyder också att garantipensionen till män ökar för de första födelseårgångama vilket snarare ska ses som en variation än en trend. Den andra, och för de flesta individer största, delen av det reformerade systemet den inkomstrelaterade pensionen samvarierar ännu med ökat antal - - mer förvärvsår och ökad inkomst. I den inkomstrelaterade pensionen i det reformerade systemet ingår även bamâr vilket gör att skillnaden mellan kvinnor och män ytterligare borde göras mindre än vad en motsvarande jämförelse i det nuvarande systemet skulle ge. Tabell 5.4 visar genomsnittliga utgående belopp på den inkomstrelaterade pensionen beräknad med det reformerade systemets regler för nybeviljad ålderspension för kvinnor och mån födda mellan 1935 och 1985.

108 Individefekter

Tabell 5.4 Genomsnittlig inkomstrelaterad pension inklusive barnår till

nybeviljade kvinnliga respektive manliga ålderspensionärer födda olika år. Kronor per år i 1995 års penningvärde

Tabellen visar att den inkomstrelaterade pensionen ökar långsamt mellan födelseårgångama 1935 och 1955 för att sedan stiga kraftigt med över 50 procent för både kvinnor och mån fram till födelseårgång 1985. Den långsamma ökningen bland de äldre födelseårgångarna kan återspegla inverkan av 1990-talets djupa recession och den låga tillväxttakten under 1970- och 1980-talen på inkomstutvecklingen. För många födda 1935-1945 utgjorde 1980-talet de bästa inkomståren. Recessionen i början av l990-talet sänkte inkomstnivån även för personer födda i början 1950-talet så att deras pensioner blir förhållandevis låga. av - Skälen till att det kanske slår hårdare för födelseârgângama runt 1950 kan vara att, till skillnad från de föddes tidigare, egentligen borde varit inne i en tid som med ganska bra inkomstutveckling, men som på grund av recessionen förbyttes i en dålig kanske till och med negativ utveckling.

5.3.4 Genomsnittlig pension från det reformerade syste-

mets olika delar mellan år 2000 och 2050

Följande avsnitt behandlar hur mycket som i genomsnitt betalas ut i garantipension och i inkomstrelaterad pension år mellan åren 2000 och 2050. Tabell 5.6 per visar hur mycket som utgår i genomsnittlig garantipension.

Individefekter 109

Tabell 5.6 Genomsnittlig garantipension till kvinnliga respektive manliga ålderspensionärer 2000-2050. Kronor per år i 1995 års penningvärde

Denna tabell ger samma bild av genomsnittlig garantipension som tabell 5.3, nämligen att kvinnornas genomsnitt närmar sig männens med tiden och att männens är konstant i nivå men har en viss variation. Tabell 5.7 visar motsvarande tabell gällande den inkomstrelaterade pensionen.

Tabell 5.7 Genomsnittlig inkomstrelaterad pension inklusive barnår till kvinnliga respektive manliga ålderspensionärer 2000-2050. Kronor per år i 1995 års penningvärde

Tabellen visar i likhet med tabell 5.4 en kraftig uppgång i slutet och med ledning

av just den tabellen kan slutsatsen dras att slutet på kalkylperioden 2050 bara - år mitt i en kraftig ökning av genomsnittliga inkomstrelaterade pensioner.

1 10 Individefekter

5.4 Olika

gruppers âlderspensionsfördelning

olika år

I avsnitt 5.2 behandlades tre olika grupper av individer separat med anledning av de skillnader som fanns dem emellan med avseende på förvärvsmönster. Grupperna var förtidspensionärer, invandrare och utvandrare. I detta avsnitt kommer samma grupper att studeras för att bestämma deras fördelning i olika ålderspensionsintervall. För att ge läsarna en referens inleds avsnittet med tabell 5.8 över

fördelningen på samtliga ålderspensionärers exklusive utvandrare med anledning

av deras särart årliga pension.

Tabell 5.8 Fördelning av ålderspensionärer exklusive utvandrare på olika pensionsintervall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall År 2000 År 2025 År 2050 Kronor per år

0 kr 1 1 1 1 35 084 kr 0 1 1 -

-

Skälet till att de något udda intervallgränsema är att de år beräknade som hela och halva basbelopp i 1995 års minskade basbelopp som motsvarar 35 084 kronor. Tabell 5.9 visar hur de ålderspensionärer som före ålderspensioneringen var förtidspensionårer fördelar sig år 2000, 2025 och år 2050 på dessa intervall.

Individefekter 1 1

Tabell 5.9 Ålderspensionärer som tidigare var förtidspensionärer fördelat på

olika pensionsintervall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall Å: 2000 År 2025 År 2050 Kr per år

0 kr 0 0 0 1 35 084 kr 0 0 0 -

-

Mellan 2000 och 2025 sker en markant minskning av andelen före detta förtidspensionärer som får en ålderspension understigande 70 168 kronor per år. Fram för allt ökar i stället andelen med mellan 105 253 och 140 336 kronor per år. Mellan 2025 och 2050 fortsätter minskningen av andelen med låga pensioner och andelen personer som får en ålderspension överstigande 175 421 kronor ökar från 1 procent till 23 procent från en på hundra till närmare en på fyra. Tabell 5.10 visar motsvarande fördelningar för nybeviljade ålderspensionärer som klassificerats som invandrare, det vill såga som har invandrat mellan 16 och 64 års ålder men år bosatt i landet vid ålderspensioneringen.

1 12 Individejfekter

Tabell 5.10 Ãlderspensionärer som invandrat fördelat på olika pensionsinter-

vall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall År 2000 År 2025 År 2050 Kr per år

0 kr 39 19 14 1 35 084 kr 15 20 16 -

-

Tabellen antyder att de största förändringarna som det reformerade systemet innebär för invandrare kommer att ha visat sig redan efter halva kalkylperioden. De enda skillnader som kan ses mellan år 2025 och 2050 är att andelen med låga

pensioner under 35 084 kronor per år år cirka 9 procentenheter lägre och ande-

len med höga över 140 337 kronor per år är cirka 11 procentenheter högre vid den senare tidpunkten. Avslutningsvis visar tabell 5.11 hur ålderspensioner ser ut för utvandrare, det vill säga personer som någon gång mellan 16 och 64 års ålder varit bosatt i landet men som vid 65 har utvandrat.

Individefekter 113

Tabell 5.11 Ãlderspensionärer som utvandrat fördelat på olika pensionsinter-

vall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall År 2000 År 2025 År 2050 Kr per år

0 kr 34 30 12 1 35 084 kr 49 38 38 -

-

För denna grupp sker en jämförelsevis långsam förskjutning från vad man skulle kunna kalla extremt låga pensioner till låga pensioner. Skälet till de låga pensionerna är att en relativt stor del av gruppen utvandrare är i landet under så få år att inget inkomstrelaterat pensionssystem skulle ge dem nämnvärt mycket kompensation. Den guppen kommer i stället sannolikt få större delen av sin ålderspension från det land till vilket de emigrerar.

5.5 En vad skillnaden mellan

jämförelse av

det nuvarande och det reformerade

innebär för olika individer

systemet

Som kort diskuterades i början på avsnitt 5.3 blir jämförelser mellan det nuvarande och det reformerade systemet missvisande även vid antaganden om samma tillväxttakt. Kostnaderna för de olika systemen är enligt vad som tidigare visats olika stor i de olika systemen. Om det ena systemets kostnader utbetalningar är lägre år det naturligtvis så att den genomsnittliga pensionen också blir lägre. Något annorlunda blir det då man istället för att jämföra genomsnitt för hela eller stora delar av pensionärskollektivet, tittar mindre gruppers genomsnittliga pension i det nuvarande och det reformerade systemet. Problemet med jämförelsen kvarstår ändå eftersom även mindre grupper förväntas fâ en minskad pension om de totala kostnaderna minskar men på grund av förändringar i regelsystemet kan vissa grupper ändå få det bättre trots minskade kostnader.

1 14 Individefekter

Avsnittet kommer till stor del att vara uppbyggt kring en kvot beräknad som genomsnittlig pension i det reformerade systemet genom samma grupps genomsnittliga pension i det nuvarande. Kvoten skall sedan jämföras med två olika värden, ett som utgör gränsen för om gruppen får en bättre eller sämre pension med det reformerade systemet och ett annat som anger gränsen för om de får en större eller mindre förändring än genomsnittet i hela pensionärskollektivet. Den förstnämnda gränsen är alltid 1,0, det vill säga om kvoten blir över 1,0 innebär det reformerade systemet en bättre pension än vad det nuvarande ger. Om kvoten å andra sidan ligger under 1,0 innebär det reformerade systemet en försämring. Den andra gränsen som skulle motsvaras av någon slags genomsnittlig kvot över samtliga pensionärer kan bestämmas på olika sätt. Här bestäms den till att utgöra kvoten mellan den genomsnittliga pensionen enligt det reformerade systemet

beräknat över alla pensionärer exklusive emigranter se avsnitt 5 .3 och motsvar-

ande med nuvarande regler för året 2035. Kvoten, som alltså motsvara ett mått på den genomsnittliga kvoten för alla pensionärer, blir då 0,876 vilket alltså motsvarar att det reformerade systemet skulle ge 12 procent lägre pensioner än det nuvarande. Beräkningen gäller för 1,5 procents reallönetillväxt. Om en annan tillväxt skulle gälla blir kvoten en annan. Vid tillräckligt hög tillväxt blir pensionen i det reformerade systemet högre än i det nuvarande. I följande avsnitt behandlas endast personer födda mellan 1954 och 1985 eftersom dessa är de enda som ingår i kalkylema som helt får sin pension enligt det reformerade systemets regler. Om även de årgångar som omfattas av övergångsregler födda 1935-1953 skulle ingå, skulle det innebära att delar av både täljare och nämnare i den beskrivna kvoten skulle vara densamma. I de sammanhang då tabeller innehåller gruppen aktiva ingår inte emigranter, om inget annat anges, med anledning av att dessa skiljer sig i allt för stor utsträckning från övriga med avseende på förvärvsmönster. Ytterligare ett förtydligande bör göras, nämligen att barnår har tillförts kvinnor med ett genomsnitt som gäller varje födelseår i stället för individuella baserad på faktiskt eller prognostiserad barnförekomst.

5.5.1 Födelseår och kön

Det har i tidigare avsnitt visats avvikelser mellan genomsnittliga pensioner vid

nybeviljandet för kvinnor och män födda olika år inom respektive regelsystem se

avsnitt 5.3.1. De kvoter pension enligt det reformerade systemets regler inklusive övergångsreglerpension enligt nuvarande regler som beskrivs ovan visar att det i stort sett inte finns någon skillnad mellan individer födda olika år.

1 15

Individefekter

5.5.2 Antal förvärvsår

I detta avsnitt redovisas kvoter mellan pension enligt det reformerade systemets regler och pension enligt nuvarande regler. I detta avsnitt delas individerna in i grupper efter antal förvärvsår i samma intervall som användes i avsnitt 5.2. Det föreligger en skillnad mellan vad som menas med förvårvsår i detta avsnitt och det som avsågs i avsnitt 5.2. I detta avsnitt avses endast år med förvärvsinkomst överstigande O kronor som förvärvsår. Tabell 5.12 visar hur män och kvinnor som inte varit förtidspensionärer och som inte emigrerat fördelar sig vad gäller ovan beskrivna kvot. I denna tabell och övriga tabeller i kapitlet som beskriver kvoten mellan pensioner i det reformerade och det nuvarande systemet, är en kolumn skuggad. Skuggningen anger i vilket intervall den genomsnittliga kvoten ligger, enligt den beräkning som redovisades på sidan 114.

l 16

Individefekter

Tabell 5.12 Kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal törvärvsår och kön

Mä Antal Kvot Andel förav

Kvinnor

og man

Antal Kvot för- .

vârvs- 0-0,49 0,50- 0,65- 0,75- 0,A851-7 0,90- 1,00- 1,15-

år 0,64 0,74 0,84 :o;s9 0,99 1,14

Totalt 0 2 7 17 35 22 2

Individejfekter 1 17

Tabellen visar hur individer med få förvärvsår har betydligt högre kvoter, det vill såga tjänar på det reformerade systemet, vilket beror på garantipensionens utformning. De lägsta kvotema hittar man bland personer med mellan 20 och 39 förvärvsår och särskilt bland männen. De kvinnor som förvårvsarbetat mellan 20 och 39 år har också de låga kvoter dessa hjälps sannolikt upp av bamår, men eftersom de år de avstått från förvärvsarbete åtminstone delvis har varit i som samband med barns födelse. Fördelningen per kön är relativt lika varandra och de skillnader finns mellan olika individer har betydligt större samband med som antalet förvärvsår. Tabell 5.13 redovisar genomsnittliga kvoter för respektive grupp uppdelat i antal förvärvsår och kön.

Tabell 5.13 Genomsnittlig kvot mellan årlig pension enligt det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal förvärvsår och kön

De båda tabellerna 5.12 och 5 13 visar hur individer med färre än 20 förvärvsår . oavsett kön kan förväntas tjäna på det reformerade systemet. Den stora gruppen

individer, de förvärvsarbetar minst 40 år som utgör 88 procent av männen som och 83 procent kvinnorna förlorar mellan 7 och 8 procent vilket också är av genomsnittet för hela gruppen.

Nästa att studera med avseende på kvoten mellan pensionen enligt de grupp nyblivna ålderspensionärer varit förtidspensionärer. Även båda systemen är som här år emigranter exkluderade grund de stora avvikelserna i förvärvsmönsav

ter. Tabell 5.14 visar motsvarigheten till tabell 5.12 för förtidspensionärer.

118 Individefekter

Tabell 5.14 Kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal förvärvsår och kön. Tidigare förtidspensionärer

ma

Antal Kvot Andel förav A ,

vârvs- 00,49 0,50- 0,65- 0,75- 50,85 0,90- 1,00- 1,15- samt-

.

Kvinnor -- Antal Kvot Andel q för- -5°;:i i av

värvs- 00,49 0,50- 0,65- 0,75- r:0,85---- 0,90- 1,00- 1,15- samt-

Kvinnor och mg Antal Kvot för-

vårvs- 00,49 0,50- 0,65- 0,75- .:0,85:ê 0,90- 1,00- 1,15-

år 0,64 0,74 0,84 0,99 1,14

Totalt 1 10 17 27 18 6 7

Individefekter 1 19

Utöver att de tidigare förtidspensionärema har lägre antal förvårvsår än den tidigare studerade gruppen har de även vid ett givet antal förvärvsår en lägre kvot än de individer som inte var förtidspensionärer före ålderspensioneringen. Tabell 5.15 visar den genomsnittliga kvoten för de tidigare förtidspensionärema.

Tabell 5.15 Genomsnittlig kvot mellan årlig pension enligt det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal forvärvsår och kön. Tidigare Förtidspensionärer

Även denna tabell visar hur förtidspensionärerna har lägre kvot både totalt och en vid samma antal förvärvsår.

5.5.3 Jämförelse mellan invandrare, utvandrare, tidigare förtidspensionärer och aktiva

I detta avsnitt sammanfattas vad tidigare visats gällande fördelning för olika som grupper med avseende kvoten mellan deras pensioner i det reformerade och det nuvarande systemet. Tabell 5.16 visar hur dessa kvoter ser ut för de nämnda grupperna .

120 Individefekzer

Tabell 5.16 Fördelning på kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet

Grupp Kvot 0-0,49 0,50- 0,65- 0,75- 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14

Tabellen visar tydligt hur förtidspensionärer har lägst kvoter, medan det bland utvandrama finns en stor grupp som får en kraftig förbättring av sin pension, vilket som tidigare beskrivits beror på att de går från en mycket låg till låg en pension.

5.5.4 Hur ser kvoten ut för individer i det

som nuvaran-

de systemet skulle få en låg, medelhög eller hög

pension

Det avslutande avsnittet i detta kapitel behandlar hur kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet ser ut beroende på om vad man skulle ha haft för pension i det nuvarande. Individema födda mellan 1954 och 1985 har delats in i tre grupper en med låg, en med medelhög och en med hög pension efter deras pension enligt de nuvarande reglerna. Gränsen för vad som år låg respektive hög pension har satts på ett sätt så att alla skall tre grupper vara ungefär jämnstora oavsett födelseár. Beräkningsmässigt har den undre gränsen satts till 10 procent under den genomsnittliga pensionen för respektive födelseârgång och den övre till 20 procent över densamma. Pâ det sättet får tre man grupper. Tabell 5.17 visar hur dessa grupper ser ut med avseende på kvoten mellan den årliga pensionen i det reformerade och det nuvarande systemet.

Individefekter

Tabell 5.17 Kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter pension enligt de nuvarande reglerna Grupp Kvot 0-0,49 0,50- 0,65- 0,75- 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- Genom- 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14 snitt Mån

Kvinnor

Män och kvinnor

Bland kvinnorna är skillnaden betydlig mellan de med låg och de med hög pension i det nuvarande systemet. För männens del tycks inte den faktiska pensionen i det nuvarande systemet ha någon större påverkan på den genomsnittliga kvoten, visserligen har den låga gruppen högre genomsnitt men det beror sannolikt på en liten grupp med ytterst små pensioner i det nuvarande systemet.

.a a

4 J j

Särskild garantiregel rätt till hittills intjänad pension 123

-

6 Särskild

garantiregel

- rätt till

hittills intjänad pension

6.1 Den särskilda

garantiregeln

Den särskilda garantiregeln innebär i korthet den intjänade ålderspenatt, om sionsrätten beräknad enligt de gamla reglerna överstiger vad individen har rätt - till i enlighet med de nya reglerna beräknad vid den faktiska pensioneringen, erhåller individen mellanskillnaden ett garantitillågg. Garantin gäller för som personer födda åren 1935-1953, det vill säga de omfattas övergångsregsom av lema, och gäller när de går i pension vid 65 års ålder. Den särskilda garantiregeln omfattar både ATP och folkpension. För att få ATP måste individen ha haft pensionsgrundande inkomst under minst tre år. För en oavkortad ATP krävs en pensionsgrundande inkomst under minst 30 år. För varje år som saknas av dessa 30 intjänandeår reduceras pensionen med l30. De bästa 15 åren utgör grunden för beräkningen pensionsbeloppet. Folkpensionens av grundbelopp läggs till ATP för alla år individen har pensionsgrundande som inkomst, också den reducerad med faktorn 130 för varje felande år i förhållande till de 30 intjånandeåren. Beräkningen av utfallet garantiregeln har gjorts individbasis med hjälp av av Riksförsäkringsverkets kalkylmodell. Utfallet för olika visas i de följande grupper avsnitten.

6.2 Vilka får

garantitillägg

Figur 6.1 visar hur många födda mellan åren 1935 och 1953, får personer, som garantitillägg, uppdelat på kön och födelseâr.

124 Särskild garantiregel rätt till hittills intjänad pension

-

Figur 6.1 Antalet personer födda 1935-1953 med tillägg enligt den särskilda garantiregeln

Män Kvinnor Mån+kvinnor

Figuren visar att antalet personer som får garantitillägg för dem som fötts senare. Detta beror på att antalet år mellan beräkningen av garantinivån och den faktiska pensioneringen ökar. För de yngsta i ñguren återstår mer än 20 år fram till pensioneringen. De kalkyler redovisas här baseras på en årlig realtillväxt på som 1,5 procent. Därför har de yngre varit yrkesverksamma en längre period med tillväxt efter 1990-talets djupa recession och denna inkomstutveckling har gett - dem bättre pension inom ramen för det reformerade systemet. en Antalet får garantitillägget bestäms också av storleken på hela personer som födelseårgången. Följande tabell redovisar hur stor andel av vissa födelseårgångar som får något garantitillägg.

Särskild garantiregel rätt till hittills intjänad pension 125

- Tabell 6.1 Andelen personer som får tillägg enligt den särskilda garantiregeln

1935-1953

Anm. En persons status bestäms vid pensionstillfället. Som förtidspensionärer räknas de som vid pensionstillfället har förtidspension eller sjukbidrag. Som emigranter räknas de som vid pensionstillfillet är bosatta utomlands.

Andelen personer födda ett visst år och får ett garantitillägg enligt denna som särskilda regel blir mindre och mindre för födda Över hälften personer senare. av männen födda år 1933 mot 6 procent dem är födda år 1953 beräknas få av som garantitillägg. Andelen kvinnor som beräknas få garantitillägg år mindre än andelen mån, vilket tyder på att det nya systemet, relativt sett, år fördelaktigare för kvinnorna. Andelen kvinnor som får ett garantitillägg sjunker från 18 till 4 procent för dem som är födda år 1935 respektive år 1953. Uppgången i andelen personer som får garantitillågg för födda mellan 1935 och 1940 bland dem som hade förtidspension före ålderspensionering beror inte på att andelen personer med förtidspension har ökat. Vad det beror på år svårt att säga utan en djupare analys av underlaget. Vad är tänkbart år att det beror på i som inkomstprofilerna. Andelen emigranter som får garantitillågg är relativt konstant oavsett födelseår. Det beror på att ATP-systemet är för individer med få inkomstår gynnsammare

126 Särskild garantiregel rätt till hittills intjänad pension

-

än det pensionssystemet. Här skall man emellertid komma ihåg att en eminya grant normalt måste försörja sig i det land han eller hon kommer till och sålun- da kan bygga vidare sin pensionsrätt där. Det kan vara intressant att notera att andelen emigranter totalt sett är också högre i de senare födelseårgångama.

6.3 När kostnaderna för den

uppkommer

särskilda

garantiregeln

År 2018 kommer de sista med det särskilda garantitillägget att i personerna ålderspension. Detta innebär att det kommer att betalas ut pension enligt den särskilda garantiregeln långt in på 2000-talet. Som ett resultat av att andelen i varje födelseârgång får garantitillägg minskar bland de senare årgångama som och att andelen dessa fortfarande lever blir mindre på sikt kommer så av som småningom kostnaderna att bli mycket små och sedan försvinna. Figur 6.2 visar antalet uppbär garantitillägg mellan åren 2000 då de första av personer som dem omfattas övergångsreglema pensioneras och 2050 då antalet pensiosom av närer fortfarande uppbär denna särskilda förmån bör vara nära noll. som

Figur 6.2 Antalet personer som vid olika år uppbär ålderspension där garantitillägg ingår

250000 ,- 200000 X x

150000 I

100000 ,

, r N .., n. 0 - +44 43-6865-0-9-0-0-4 l 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Av denna figur följer att kostnaderna för den särskilda garantiregeln är högst någon gång mellan åren 2010 och 2020 vilket också visas i figur 6.3 som bei miljarder kronor i 1995 års penningvärde. Även skriver kostnaden över tiden kostnaderna successivt minskar, dröjer det länge innan alla som uppbär gaom

Särskild garantiregel rätt till hittills intjänad pension 127

-

rantitillägget helt har lämnat pensionärskollektivet.

Figur 6.3 Kostnader for den särskilda garantiregeln mellan åren 2000 och 2050. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

2000 2010 2020 2030 2040 2050 År

Mån Kvinnor Min+kvinnot

En jämförelse mellan de båda ñgurema visar att toppen på kostnaderna uppkommer något eller några år senare än toppen på antalet mottagare. Detta förklaras av att garantitilläggen är olika stora för olika och att sammansättningen grupper av dem som erhåller garantitillâgg förändras över åren.

6.4 Genomsnittliga garantitillägg

Garantiregeln innebär endast ett tillägg till inkomstrelaterad pensionsrätt och en utgör i allmänhet inte något större belopp individ. Följande tabell belyser hur per stort garantibeloppet i genomsnitt är för individerna i de olika födelseårgângama.

128 Särskild garantiregel rätt till hittills intjänad pension

-

Tabell 6.2 Genomsnittligt årligt belopp från den särskilda garantiregeln. Kronor per år i 1995 års penningvärde

Tabellen visar att det genomgående är de ålderspensionårer som hade förtidspension vid ålderspensioneringen får de största garantitillåggen oavsett födelsom seår eller kön. Som mest kommer garantitillägget i 9 060 kronor för förtidsupp pensionerade män födda 1950, vilket motsvarar ungefär 0,25 basbelopp. Här är det också viktigt att komma ihåg att alla pensionärer också omfattas av en annan garantiregel den generella gör att de kan berättigade till ytterligare - som vara utfyllnad i enlighet med denna generella garantiregel. en En intressant iakttagelse är att de år födda har högre genomsnittligt som senare garantitillägg än de tidigare födda. Detta tyder på att det finns ett fåtal individer är särskilt gynnade ATP-systemets regler och sålunda tjänar förhållandesom av vis mycket på den särskilda garantiregeln. Detta utgör dock ändå inte mer ån omkring 0,25 basbelopp. Att det genomsnittliga garantibeloppet stiger för dem födda åren 1935 till 1953 innebär emellertid inte att utvecklingen skulle fortsätta i riktning över tid. Tvärtom sjunker både andelen skulle fått garantisamma som tillägget och det genomsnittliga beloppet för varje årgång efter övergångsårgång-

arna födda 1935-1953.

Barnår 129

7 Barnår

7. l

Inledning

Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag ska pensionsrätt för vård barn kunna av tillgodoräknas under s.k. bamår. Förslaget innebär att den berättigade, i de som flesta fall är modern eller fadern, tillgodoräknas en extra, fiktiv inkomst som adderas till övriga pensionsgrundande inkomster. I detta kapitel redovisar vi dels beräkningar av hur individernas pensionsrätt under åren 1960-1991 påverkas av barnâren, dels de antaganden om den framtida utvecklingen bamårsinkomsten av na som har använts i de kalkyler som redovisas i kapitel 4-6 och 8. Det är svårt att bedöma i vilken mån bamårsrätten kommer att tillgodoräknas modern eller fadern till barnet. I beräkningarna har valt att utgå från antagandet att all barnårsrätt kommer att tillgodoräknas modem. Följande bamårsregler har använts vid beräkningarna: För barn som är födda under januari-juni tillgodoräknas bamårsrätt under barnets födelseår och under de påföljande tre kalenderåren. För barn är födda som under juli-december tillgodoräknas bamårsrätt för de fyra kalenderåren från och med året efter barnets födelseår. Bamårsrätt kan tillgodoräknas från och med år 1960. Det innebär att bamår erhålles för barn födda andra halvåret 1956 eller För barn födda under senare. juli-december 1956 tillgodoräknas ett bamår, nämligen år 1960. Bamårsrätt tillgodoräknas endast under år då kvinnan är bosatt i Sverige. För varje bam har man rätt till högst fyra bamâr men det finns ingen övre gräns för det totala antalet bamâr. Den fiktiva bamårsinkomsten beräknas enligt det tre alternativ det av som ger mest förmånliga utfallet för individen. I två alternativen beräknas bamårsinav komsten som en utfyllnad. En utfyllnad betyder att den bamårsinkomst som tillgodoräknas för ett visst år är mellanskillnaden mellan viss utfyllnadsnivå en

och den egna pensionsgrundande inkomsten exklusive barnårsinkomst under

året. De tre beräkningsalternativen är följande:

130 Bamår

pensionsgrundande förvärvsinkomsten s.k. kork

Ett fast tillägg till den en

basbelopp år 1991. Korken är reallöneindexerad. För åren 1960-1990 om ett har korken reducerats med ett index följer utvecklingen av den genomsnittsom liga pensionsgrundande förvärvsinkomsten för män och kvinnor. Basbeloppet för år 1994 är 35 200 kronor.

2. En utfyllnad till 75 procent genomsnittsinkomsten för män och kvinnor av 3,56 basbelopp eller cirka 120 000 kronor år 1991. Utfyllnadsnivån är reallöneindexerad. För åren 1960-1990 har den reducerats med samma index som korken. I kapitlet kommer denna utfyllnadsnivå att kallas utfyllnadsnivå

3. En utfyllnad till nivån för den enskildes pensionsgrundande inkomst året före barnets födelseår eller, det är förmånligare, året före respektive bamår. I om kapitlet kommer denna utfyllnadsnivå att kallas utfyllnadsnivå II. Om nivån baseinkomsten året före barnets födelse får den bara räknas under de fyra barnras åren för barn, inte under bamår för senare födda bam. samma

Vid beräkningen utfyllnadsbeloppen jämställs antagandeinkomster för förtidsav pensionärer med ñrvårvsinkomster. Vi har inte haft möjlighet att beräkna antagandeinkomster enligt reformerade regler, utan de är beräknade som antagandepoäng plus ett när de uttrycks i basbelopp.

7.2 Barnårsinkomster under åren 1960-1991

För kunna göra beräkningar kostnads- och individeffekter av bamårsrått att av reformerade pensionssystemet har Pensionsarbetsgruppen låtit inom ramen för det avidentiñerad ñl med bland pensionspoäng under

skapa en individdata om annat

åren 1960-1991 samt uppgifter födelsetidpunktema för barnen till de kvinnor om ingår i urvalet. För de beräkningar redovisas i detta avsnitt har ansom som vänt uppgifter 35 213 kvinnor och 37 054 män födda mellan 1935 och 1970. om Urvalet är representativt för de män och kvinnor i dessa födelseårgångar som var bosatta i Sverige vid utgången år 1991. Antalet kvinnor i urvalet varierar av mellan 672 och 1164 per födelseårgång.

S I hela detta kapitel används uttrycket pensionsgrundande förvärvsinkomst för

beteckna pensionsgrundande inkomster utöver de fiktiva bamårsinkomster-

att Till dessa hör, utöver de egentliga förvärvsinkomstema, bland annat arbetsna. löshetsersättning, sjukpenning och föräldrapenning samt antagandeinkomst för

förtidspensionärer.

Barnår 131

7.2.1 Barnårsinkomsternas storlek

I figur 7.1 visar vi hur stor andel av kvinnorna i en viss åldersgrupp erhåller som pensionsrått för vård av barn för några valda kohorter födelseårgångar. Motsvarande information för samtliga kohorter finns i tabell 7.1. Det framgår att kvinnorna, som väntat, erhåller bamår från 16 till cirka 45 års ålder. Andelen är som högst i åldrarna 25-30 år för kvinnor födda under mitten 1950-talet eller tidiav gare. För de sena 50-talistema och tidiga 60-talistema märks en tydlig förskjutning uppåt i de åldrar då andelen kvinnor med barn under fyra års ålder är som störst. Av kvinnorna födda 1944-1946 har nästan 30 procent bamår vid 21 års ålder medan av kvinnorna födda 1964-1969 endast cirka 9 procent har bamår vid samma ålder.

Figur 7.1 Andel av kvinnorna med bamår. Procent

Procent so --------------------------------------------------- - - 35-55§5Kohor1 1935 4949-40 Kohort 1940 454545 Kohorf 1945 596950Kohort 1950 $55555Kohor1 1955 $°6G60Kohort 1960 656565Kohort 1965

50 Ålder

Storleken på bamårsinkomstema varierar mycket kraftigt mellan kohortema beroende på förändringar i kvinnornas förvärvsmönster. I figur 7.2 visar de samlade bamårsinkomstema i procent de samlade förvärvsinkomsterna under av samma år för ett antal födelseårgångar. I tabell 7.2 visas motsvarande värden för samtliga födelseårgångar mellan 1935 och 1970. För kvinnor födda på 1930-talet är de fiktiva bamårsinkomstema i åldrarna 26-30 år lika stora eller större än de samlade förvärvsinkomstema i samma åldrar. För kvinnor födda omkring år 1960 blir de samlade bamårsinkomstema under ett visst år aldrig högre än cirka 20 procent av de samlade förvärvsinkomsterna under samma år.

132 Bamâr

3 Qr-v-r-v-hIi-u-v-I-u- QFr-PNNNNNNNN 3 r-r-NNNNVONDJVÖNVOIH g NNMQMMMQQQMQQQ M n 4 m n 4 0 0 m m m m m N m m m m e m 0 0 N N 0 N N 0 m 0 N n n m 0 N N 0 Q n 0 n 0 F 0 n m o 0 q 0 Q n q 0 o M m m 0 m m N m 0 0 a n N 0 F n 0 0

m m m o N

N ç

m m m N

m e o

m o n

n 4 m 4 e N 0 N 0 m N N 0 0 0 0 N 0 m 0 OOQNMQOQMNM Q$@QNÖÖUU\\7\7$ FfVI-r-v-r-F-r-q-Pr- v- 0 n 0 m N OQSQQDQOQOUNQQNMNMNG-m w IAQQQWIANONOQOmsfvstNNQNNNFhJF-u-I-I-r- . N Iv-NFNNNNNI-NNNI-FI-FFFFr-COOCOCD 0 CPCCCCDCQDU-v-u-DDDCDCODCDDCCC co |I

Bamár 133

3 OI-r-QI-v-Or-ODC o 9 Qv-r-v-u-q-i-c-v-r-r-i- F : r-c-Uu-r-u-u-u-r-v-u-P F g I-I-NmNt-FNu-Nr-PNN F O NNNMNNNMMNNNNNM N S QMMMMMMMQMMMMMMM M 3 omu-no444uvo44M444m4 4 OQQQONGWNIAIAIAWHAQVOOLA m u- G InI-NNGJOUNONNNONNONQNO N H1 u-u-v-P N ONNOMNOOwOOQOKJQDOOQO Q M1 N1II_f-I_ , N N 0 o F N o o o o u- M 0 4 4 m 4

m m

N 4

F

NOr-OmONOnNmMO-NCQQNNNNOKJ eo mqçmmmmu-Fu-u- n--w m m m n a m 0 0 0 m m m 4 4 N n n o N 0 m 0 4 m M 4 4 4 M N m N 0 0 m 4 4 4 4 4 N m M 4 N F 4 N N 4 m 0 4 4 m N N 4 M M 4 N m 0 4 4 F 0 M 0 4 0 N 0 4 4 M N m M M N 0 m N 0 0 m o N N 0 4 0 4 o 0 0 o

134 Bamår

De skattade andelama för l6-l7-åringar är osäkra. Endast ett mindre antal kvinnor har förvärvsinkomster i dessa åldrar. Barnårsinkomstema kan därför bli stora i förhållande till förvärvsinkomsterna grund av enstaka barn i urvalet.

Figur 7.2 Genomsnittlig barnårsinkomst som andel av genomsnittlig förvärvsinkomst under samma år. Procent

Procent 1 50 5755775 - - - - V - - - i - - - - - - - - - - - - - - - V - - - - - - - - - - - - 35-3555 Kohorf1935 49°9 Kohort 1940 55r45K0hort 1945 595959 Kohorl 1950 555555 Kohort 1955 595G59Kohori 1960 555555Kohori 1965 100

Ålder

För att Visa betydelsen av de tre olika alternativen för att beräkna storleken på bamårsinkomsten har vi även beräknat hur stor bamårsinkomsten skulle bli dels med en modell med enbart kork, dels med en modell med enbart kork eller ut-

fyllnad till 75 procent av genomsnittsinkomsten men utan utfyllnad till nivå se

avsnitt 7.1. I figur 7.3-7.9 visar medelvärden för den pensionsgrundande inkomsten i olika åldrar för några valda kohorter och för fyra olika fall:

1 utan bamårsrätt 2 med enbart kork ett fast belopp 3 det förmånligaste av kork eller utfyllnad till nivå I 4 det förmånligaste av kork, utfyllnad till nivå I eller utfyllnad till nivå

Medelvärdena är beräknade på samtliga kvinnor i varje ålder. Den genomsnittliga storleken på bamårsinkomsten i fall 2 enbart kork visas även i tabell 7.3. Skillnaden mellan kurvorna för fall 3 och fall 2 visar det tillskott till barnårsinkomsten som man får genom utfyllnad till nivå I 75 procent av genomsnittsinkomsten jämfört med fallet med enbart kork. Det motsvarande tillskott som erhålls genom utfyllnad till nivå syns som skillnaden mellan kurvorna för fall 4 och fall

Barnår 135

Den genomsnittliga storleken på de nämnda tillskotten redovisas även i tabell 7.4 respektive 7.5. Det finns naturligtvis andra sätt att jämföra betydelsen de tre beräkningsalterav nativen för bamårsinkomsten. Fall 3 kan till exempel jämföras med ovan en modell med utfyllnad till nivå I men utan kork. Sådana beräkningar har genomförts men redovisas inte här. Av figurerna 7.3-7.9 och tabellerna 7.3-7.5 framgår det att utfyllnaden till nivå I har mycket stor betydelse för de äldre kohorterna men att den successivt förlorar i betydelse. För kvinnor födda 1953 eller är det i stället korken har senare som störst betydelse. Denna utveckling är en följd den stora ökning kvinnornas av av förvärvsarbete som ägt rum sedan 1960-talet. Kvinnorna i de födelseårsenare gångarna har haft större förvärvsinkomster även under de år barnen är under fyra års ålder vilket har gjort att utfyllnadsbeloppen har blivit lägre. Utfyllnaden till nivå har störst betydelse i SO-årsåldem. Tillskottet från denna komponent är relativt litet i genomsnitt, vilket inte hindrar att det troligen har stor betydelse för enskilda individer. I tabell 7.5 kan man se att beloppen var större under åren 1972-1973 och 1979-1983 än under omgivande år. En trolig förklaring är lågkonjunkturen under dessa år. Kvinnor föder barn i konsom en junkturnedgång tenderar att i större utsträckning få ett tillskott till bamårsinkomsten genom en utfyllnad till förvärvsinkomsten året före barnets födelse än kvinnor som föder barn i en konjunkturuppgång.

Figur 7.3 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår 1935. 6 - Utan * Kork °° K+UI 5- 0- K+U|+U|| - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --e - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

136 Barnår

Figur 7.4 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med

tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden for samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår 1940.

6 . - A- - - - . . - - - . - F. - - n - Utan Kork °° K+UI 5- o K+U|+U|| - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

Ålder

Figur 7.5 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med

tre olika sätt att beräkna barnârsinkomst. Medelvärden for samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår 1945 . s -- Utan °° Kork W K+UI 5- oo- |+u|+u|| ----------------------------------------------------------- --

Bamår 137

Figur 7.6 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnársinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår 1950. 6 - - A - - - - - . - - . . - - - - - - - - u - Utan Kork °°° K+UI 54 oo- K+u|+u|| ----------------------------------------------------------- --

45 50 55 Ålder

Figur 7.7 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnársinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår 1955. s - Utan H Kork O K+UI 5- ua K+u|+u|| ----------------------------------------------------------- --

138 Bamår

Figur 7.8 Pensionsgrundande inkomster for kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår 1960. 6 -- Utan * Kork °°° K+UI 5 -+u|+u|| - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

Ålder

Figur 7.9 Pensionsgrundande inkomster För kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår 1965. e : Utan Kork 5- c |+u|+u|| - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - V - - - - - - - - - --

Bamår 139

o ou-FFFFFFFFF s S Cf-I-F-fUfUñII-UNKVN 3 FFNNNNNNNVONVIM NNVÖMNNVÖQVÖQMQQQ g mm444mmmmm4mmmN QmQmQmWNOOWONQQO 8 ONNNUNNNQQNNEQ QOOOQOQGOOQ 0 0 m 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 n n a N 0 0 n a 0 m 4 m m m 4 M N m N N N 0 0 N N m N N N n m 4 0 m 4 m N n N n N F n n m N m 4 4 m m m m M m 4 4 4 4 N N 4 N N N F N F F F F F F F N F N N F N N F N N F F F F F F F F F c o o o 0 0 0 o F o o 0 o o o o 0 F F F o c o o 0 0 0 o c o o o o o

140 Bamár

3 Dr-Dv-rFDr-n-v-C M F M F N F M N F M F F F N F N F F F N F F F F N N N N M N N F N F N N N M N e M M M N N N e M M N N M N M M e M e e e e M M e M M M e M e M M M M N M M N e e M e M e M M N 0 M N M N e M N M M N M M N M 0 M M 0 M N M N 0 M 0 M 0 M 0 0 N M 0 0 0

0 0

0 0 M 0 M M 0 0 N M 0 M M N M N M M N 0 N 0 M M M M M M M e N M N M N M M M M e M M N M M M e e M e N M N M N F e M N M 0 N 0 0 M N M e e M N M F e N F F F N N N e N e e M e M M e M M N N F N N N F F F M F F M M M M F M F F F F M M M N N N M M F M M F M M M M M M M M

Bamâr 141

DD DD

N51mn NN mm VN MPONix QIO Nlññlsi din MM Mm Nlrhñlrñsf §10 9x cm QMVOYOMO man 41h Nlh mxfäOlñxftñ OO lñlñ NUNOQ 0% xt m I Nflñlñhñ Q0 NN |l|l 1111150 flf\f|ñ|nÖ OO m N HHC 0147411140 INN x 0 Ost N Fñxflñxflnln :n nn Olh IAN lñNfNilñâlh 7 Qxt W140 NQNVOMM 9 ms: xflñfñü DñII-ñlñlñl Ihx 9 IBNI Mfñxffñlh DI-Dr- Qlh QIO 6 8 8 NNNNNM r. p NN NN #741 5 7 7 N N u-ñl DD DD F NN xfx F hl P DD DD D1- ..- a-OJ NN r-DDI- DD DD DD DD DD Du- DDDDDDDD DD DD DD DD DD D D DD D D DDDDDDDD DD DD DD DD DD D D DD D D DDDDDDDD DD DD D D DDDDDDDD DDDDDDDD DD DDDDDD G$$Z85B8%E

142 Bamår

7.2.2 Jämförelse av pensionsgrundande inkomster mel-

lan män och kvinnor med olika antal barn

Detta avsnitt innehåller ett antal figurer som visar hur stora de genomsnittliga pensionsgrundande inkomsterna är i olika åldrar, dels för män, dels för kvinnor utan barn och dels för kvinnor med ett, två, tre respektive fyra eller flera barn. Antalet barn är det som gäller vid utgången av år 1991. Det betyder att för kvinnor födda fram till slutet av 1940-talet har räknat det slutliga antalet barn medan några av kvinnorna i de yngre kohorterna kommer att föda ytterligare barn. För var och en av de redovisade födelseårgångarna visar de genomsnittliga pensionsgrundande inkomsterna dels utan, dels med bamårsinkomst. Männen har i stora drag haft samma inkomster oavsett när mellan år 1935 och

1960 som de är födda. Ökningen i realinkomsterna har varit liten under 1970-

och 1980-talen. Konjunkturvariationerna märks tydligt. För kvinnornas del är skillnaderna mellan olika födelseårgångar däremot stora. Avståndet mellan mäns och kvinnors förvärvsinkomster har minskat men även i de yngre kohorterna ligger kvinnornas inkomster en bra bit under männens. I åldrarna 25-45 år finns en betydande skillnad i förvärvsinkomst mellan kvinnor med olika antal barn fler barn desto lägre inkomst. Skillnaden är emellertid mindre för de senare kohorterna än för de tidigare. Når barnårsinkomsten adderas till förvärvsinkomsten minskar skillnaden mellan kvinnor med olika antal barn betydligt. För kohorterna 1935, 1940 och 1945 når kvinnorna med barn ändå inte upp till samma nivå som kvinnorna utan barn fram till 45 års ålder. Figur 7.11 och 7.13 tyder emellertid på att åtminstone kvinnor med ett eller två barn passerar kvinnorna utan barn i ett senare skede av livet. För de senare kohorterna blir den pensionsgrundande inkomsten, då barnåren inråknas, minst lika stor för kvinnor med barn som för kvinnor utan barn redan tidigare i livet.

Bamår 143

Figur 7.10 Pensionsgrundande inkomster for män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller Hera barn

Basbelopp Födelseår: 1935. Utan bamår. 6 OO-OM -Koborn K1 barn 5 H-°K2born - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ° - °°°K3+ barn 4+ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ålder

Figur 7.11 Pensionsgrundande inkomster for män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1935. Med barnår. s oooM jKObGrn °K 1 barn °°K Zborn °°°K3+ born

144 Bamár

Figur 7.12 Pensionsgrundande inkomster for män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1940. Utan bamår. e oocM K 0 barn ° K 1 born 5 H-+K2bc|rn - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ° ° - - - - - - - - - - - - - - - - °°° K 3+ barn

Ålder

Figur 7.13 Pensionsgrundande inkomster for män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1940. Med barnår. 6 ------------- - - ------------------------------------------oooM - - -KOborn °K1born 5- °-°K2born - - - - - - - - - - - ° - - - - - - - - - - - - - - - - °°°K3+ barn

3- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

2 e . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4- - - .-

1 ----------------------------------------------------------------------- --

° : ''''' ****************** F """""""""" a """"""""" 15 20 25 30 35 40 45 50 55

Barnår 145

Figur 7.14 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två resp. tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1945. Utan barnår. e oooM -KObarn °°K1 barn 5 -°K2bqrn - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- °°°K3+ barn

Ålder

Figur 7.15 Pensionsgrundande inkomster for män, kvinnor utan barn samt

kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1945. Med barnâr. s o-o-oM Kobarn °°°K 1 barn 54 H K 2 barn °°°K3+ born

146 Barnår

Figur 7.16 Pensionsgrundande inkomster for män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1950. Utan bamår. 6 --------------------------------------------------------- -- 000 M 1 K O born ° K 1 barn 5 F K 2 born - - - - - - - - - - - A- - - - - - - - - - - - - - - °° K 3+ barn 4 .. . . . - - - - - - - - - - - - - - - --

3 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- .

2 . . . . , . . . . . . . , . . . . , , . .

"""""""""""""""""""""""""""""""""""" -

O """ """"" -: . """ n ''' 1 "" **** v """ 15 20 25 30 35 40 45 50 55 Ålder

Figur 7.17 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1950. Med barnår. s O-OOM - K 0 barn ° K 1 barn 5 -°-°K2bqrn - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - °°° K 3+ barn

Bamår 147

Figur 7.18 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1955. Utan barnår. 6 øooM -Kobarn °°°K1 barn 5 W-KZbQrn - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - °°°K3+ barn

15 20 25 30 35 40 45 50 55 Ålder

Figur 7.19 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår1955. Med barnâr. s oooM Koborn °K 1 born 5- H-Kzbqrn - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ° - - - °°°K3+ barn

148 Bamår

Figur 7.20 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt

kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1960. Utan bamår.

e oooM - K 0 barn K 1 barn 5 °--°K2born - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - °°° K 3+ barn

Figur 7.21 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt

kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseâr 1960. Med bamår.

s oooM :Kobarn K1barn 5- H K 2 born - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - °°°K3+ barn

Bamår 149

Figur 7.22 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt

kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1965. Utan bamår. s øooM - K O barn K1 born 5- °+4K2bqrn - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- °°°K 3+ barn

Figur 7.23 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt

kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår 1965. Med barnâr. s oooM - K 0 born ° K 1 born 5- H-Kzbqrn - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - °°° K 3+ born

150 Barnår

7.2.3 Barnársrättens storlek vid olika nivåer livsin-

på komsten och barnårsrättens betydelse för pensio-

nerna

Pensionen i det reformerade systemet är bestämd av den pensionsgrundande livsinkomsten. Hittills i detta kapitel har vi sett på inkomsternas storlek under enskilda år. I detta avsnitt ska vi belysa vilket samband finns mellan bamårssom inkomstens storlek och förvärvsinkomstens storlek: kommer kvinnor med låg ñrvärvsinkomst att få högre bamårsinkomst än kvinnor med hög förvärvsinkomst Vi kommer då att se på den reallöneindexerade och summerade inkomsten mellan 16 och 45 års ålder, det vill säga den del livsinkomsten intjänas i av som de åldrar då kvinnorna tillgodoräknas bamårsrätt. Sådana summerade inkomster

kan i det använda datamaterialet beräknas för kvinnor födda mellan år 1944 som var 16 år gamla år 1960 och 1946 som 45 år gamla år 1991. I första hand

var visar vi resultat för kvinnor födda år 1945. Mönstret för kvinnor födda 1944 och 1946 är likartat. Det finns anledning att vänta sig det nämnda sambandet mellan barnårsinkomst och förvärvsinkomst av två skäl. För det första innebär utfyllnadskomponentema i reglerna ñr beräkning av bamârsinkomster att kvinnor med låga förvärvsinkomster under åren med barnår får en högre barnårsinkomst än de med högre förvärvsinkomster. För det andra torde kvinnor med många barn ha dels lägre förvärvsinkomster, dels högre bamårsinkomster än kvinnor med få bam. Vi belyser frågan med hjälp av tabellerna 7.6-7.7 och ñgurema 7.24-7.27. I tabell 7.6 visar den summerade förvärvsinkomsten och den summerade bamårsinkomsten ñr kvinnor födda år 1945. Inkomsterna är uttryckta i basbelopp. Som nämnts år basbeloppet 35 200 kronor för år 1994. För att få inkomsterna uttryckta i kronor och 1994 års penningvärde ska alltså beloppen i tabell 7.6 multipliceras med 35 200. De summerade inkomsterna är reallöneindexerade till nivån för pensioneringsåret, det vill säga år 2010. Vi har då antagit att reallönetillväxten är 1,5 procent per år från och med år 1996. Det betyder att den summerade genomsnittliga förvärvsinkomsten för samtliga kvinnor fram till och med 45 års ålder 91 basbelopp enligt de reformerade pensionsreglema mots- - varar en pension på 0,1859134 496 13,7 42 390 kronor per år i inkomst-

relaterad pension uttryckt i 1994 års penningvärde. Om delningstalet är 13,7.

Här används det minskade basbeloppet som är 34 496 kronor 35 200 minus 2 procent. Se kapitel 4.2 för en förklaring till hur pensionen beräknas enligt de reformerade reglerna. Enligt Riksförsäkringsverkets kalkylmodell har kvinnor födda år 1945 i genomsnitt tjänat in cirka 55 procent av den slutliga livsinkomsten vid 45 års ålder. Den inkomstrelaterade pensionen som grundas på förvärvsinkomster enbart hela

livsinkomsten skulle därför bli cirka 77 000 kronor per år. Bamårsinkomsten

innebär i genomsnitt ett tillskott till livsinkomsten med 20 basbelopp eller omkring 11 procent, vilket motsvarar en ökning av den årliga pensionen med drygt

Barnår 151

9 000 kronor. Den inkomstrelaterade pensionen skulle därmed i genomsnitt bli cirka 86 000 kronor per år i 1994 års penningvärde. Enligt övergångsreglerna ska pensionen emellertid endast till ll20-delar beräknas enligt de reformerade reglerna för 1945 års kvinnor. Bamårsinkomsten skulle därmed ge ett tillskott till den verkliga pensionen l1209 000 4 950, det vill säga cirka 5 000 kronor per år. Vi ser i tabell 7.6 att den summerade bamårsinkomsten i genomsnitt är cirka 10 basbelopp per barn oavsett antalet barn. För kvinnor med tre barn utgör bamårsinkomsten nästan 30 procent av den totala pensionsgrundande inkomsten mellan 16 och 45 års ålder. För kvinnor med fyra eller flera barn är motsvarande andel drygt 60 procent.

Tabell 7.6 Indexuppräknad och summerad inkomst i basbelopp mellan 16 och 45 års ålder for kvinnor Födda år 1945. Medelvärden

dens till att bamårsinkomsten är högre för de med lägre förvärvsinkomst. Detta framgår av figurerna 7.24-7.27. Varje punkt i dessa figurer motsvarar en person i urvalet. På vertikala axeln avläses den summerade bamårsinkomsten uttryckt i basbelopp och på horisontella axeln avläses den summerade förvärvsinkomsten för samma person. I den senare inkomsten ingår alla pensionsgrundande inkomster enligt de regler som har gällt under åren 1960-1991. Pensionspoäng har räknats om till inkomster genom tillägg av ett basbelopp. En anmärkningsvärd sak som framgår av dessa figurer är den stora spridningen i summerade förvärvsinkomster. Så är till exempel kvinnor med tvâ barn ganska jämnt fördelade mellan en summerad inkomst på 30 basbelopp och upp till 170 basbelopp fram till 45 års ålder. En följd av detta förhållande är att de ovan beräknade pensionema för en genomsnittsindivid inte är typiska. Många kvinnor kommer att få betydligt högre eller betydligt lägre belopp. I tabell 7.7 nedan har vi använt ytterligare ett sätt att belysa sambandet mellan bamårsinkomstens och förvärvsinkomstens storlek. Tabellen visar hur livsinkomsten för kvinnor med barn påverkas av det tillskott som barnåren ger. Den är

152 Barnâr

utformad så att den reallöneindexerade och summerade inkomsten fram till 45 års ålder är beräknad för kvinnor födda mellan 1944 och 1946. Kvinnorna är därefter placerade i intervall efter storleken av denna. Det som i tabellen är angivet som till exempel 10 betyder intervallet från 10 till 19,99 basbelopp i intjänad livsinkomst fram till 45 års ålder. Kvinnorna i respektive intervall delas sedan upp radvis efter hur stor deras livsinkomst blir efter att bamåren inkluderats. Samtliga siffror i tabellen âr angivna i procent.

Exempel på hur tabellen låses: Rad sju i tabellen den där det står 60 i vänster kolumn visar att de kvinnor vars livsinkomst fram till 45 års ålder år mellan 60

och 69,99 basbelopp totalt utgör cirka 8 procent av samtliga kvinnor med barn

observera att raden fortsätter i den andra delen av tabellen. Då bamåren in-

kluderats ligger 3 procent av dessa kvinnor kvar i samma livsinkomstintervall medan resterande 97 procent höjs minst ett intervall. Sammanlagt 22 procent 21 + l av dessa kvinnor hamnar på över 100 basbelopp i livsinkomst.

Figur 7.24 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barnårsinkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp

Bamårsinkomst Kvinnor med ett barn 100

, . -. f. u:Å-d;..- c - - l .--. o o ° r . . . . . 0 50 100 150 200 250

Förvårvsinkomst

Barnår 153

Figur 7.25 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barnårsinkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp

Barnårsinkomst Kvinnor med två barn 100

I I I I I u O 50 100 1 50 200 250 Förvärvsinkomst

Figur 7.26 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barnârsinkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp

Barnårsinkomst Kvinnor med tre barn 100

50- -

- .. å:1;:n:.:_

- - : ..- f w OJ I I l I I o 50 100 150 200 250 Förvärvsinkomst

154 Bamår

Figur 7.27 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barnårsinkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp Bamårsinkomst Kvinnor med fyra eller flera barn 100

5o .

o . I I 1 I Y Y 0 50 100 1 50 200 250 Förvärvsinkomst

Bamår 155

Tabell 7.7 Kvinnors placering i olika livsinkomstklasser före respektive efter att hänsyn tagits till barnår. Andelar av kvinnor födda 1944-1946. Enbart kvinnor med barn. Procent 10 10-19,99 basbelopp etc..

Sammanlagd livsinkomst inklusive bamår Exkl. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 8 100 barnår

. . . . 50 6 7 20 37 23 . . . . . 60 3 11 26 37 . . . . . . 70 7 12 32 . . . . . . . 80 8 21 . . . . . . . .

100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200

Totalt211113479.1213

156 Barnår

Forts. tabell 7.7

sammanlagd livsinkomst inklusive bamår Exkl. 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 Totalt bamår

0 10 20 30 40 50 60

. . . . . 170 40 44 . . . . . . 180 50 . . . . . . . 190

Totalt 12 10 8 6 4 3 2 1 -

Bamâr 157

7.2.4 Hur barnår erhåller kvinnor födda

många 1944-

1946 I nedanstående tabell visar vi fördelningen av bamår för kvinnor födda 1944- 1946. Vanligast förekommande år 7 och 8 bamår. Det har diskuterats om en övre gräns för det tillåtna antalet bamår, ex. på 12 år borde ñnnas. Av tabellen ser vi att en sådan gräns inte skulle drabba 96% kvinnorna födda av 1944-1946 medan de resterande fyra procenten skulle få något lägre bamårsinen komst.

Tabell 7.8 Fördelningen av antalet barnår för kvinnor födda 1944-1946. Procent

Antal barnår 0 1-3 4 5 6 7 8 9 10 ll 12 13-

131153 911234 7 6 4 4

7.3 Barnårsrâtten i för

kalkylerna

åren

1990-2050

De uppgifter om barnårsinkomsterna under åren 1960-1991 presenterades i som avsnitt 7.2 har tagits fram, inte bara för informationens intresse i sig, utan även för att skapa någon form av underlag för bedömning hur bamårsinkomsteren av na kommer att utvecklas under prognosperioden, det vill säga under åren 1990- 2050. Storleken bamårsinkomsterna i framtiden beror ett samspel mellan rad en olika faktorer: hur många barn kvinnorna kommer att föda, med vilka tidsintervall de kommer att födas, hur föräldrarna väljer att fördela bamårsråtten och vilka förvårvsinkomster den erhåller bamårsrätten har, dels året före barnets som födelse, dels under bamåren. Någon prognos i egentlig mening kan inte göras det går att bedöma rimmen ligheten i olika antaganden. Det antagande har valt att arbeta med bygger på förutsättningen att all bamårsrätt kommer att tillgodoräknas modern och de att samlade bamårsinkomstema för födelseårgång i viss ålder kommer att en en utgöra en fast andel av de samlade förvårvsinkomstema i ålder. De exakta samma

värdena för dessa andelar visas i tabell 7.2 sista raden tillsammans

med uppgifter om motsvarande andelar under åren 1960-1991. För rimligheten i vår förutsättning fasta andelar talar det faktum både om att korken och utfyllnadsnivå I är reallöneindexerade och därför kommer att öka i takt med förvårvsinkomstema vid ett oförändrat mönster för barnafödandet. Å

158 Bamår

andra sidan kan det tänkas att den ökning i kvinnornas förvärvsarbete under åren med minderåriga barn som ägt rum sedan 1960-talet kommer att fortsätta ännu en tid. Samtidigt visar figurerna 7.8 och 7.9 samt tabellerna 7.4 och 7.5 att utfyllnadskomponentema, som reduceras vid ökade förvärvsinkomster under åren med barnår, redan är ganska små och att det numera är korken som dominerar bland bamårsinkomstema. Storleken av de samlade bamårsinkomstema från korken beror antalet barn och tidsintervallen mellan barnen, men endast undantagsvis av förvärvsinkomsten undantaget är då förvärvsinkomsten tillsammans med av korken överstiger taket för pensionsgrundande inkomst. Oavsett rimligheten i vårt antagande har det en fördel däri att det beräkningsmässigt lätt kan användas vid olika scenarier för BNP-tillväxten. I modellen beräknas den över hela livet summerade och reallöneindexerade bamårsinkomsten på ett korrekt sätt med utgångspunkt från det valda antagandet oavsett hur stor reallönetillväxten är. En särskild svårighet vid våra kalkyler om framtida bamårsinkomster har varit att vi inte simulerar barnafödande i kalkylmodellen. Inte heller finns någon historisk information om barnförekomst i modellens dataunderlag. Vi har därför inget underlag för att beräkna bamårsinkomster för enskilda individer i datamaterialet utan måste arbeta med schabloner. I de nuvarande beräkningarna har vi tilldelat alla kvinnori en viss kohort samma bamårsinkomst i en viss ålder. Fram till och med år 1991 har använt summan av medelbeloppen i tabellerna 7.3-7.5 och därefter belopp som räknas fram med hjälp av det ovan nämnda antagandet. En brist med denna schablon i modellen är att inte får det samband mellan nivån livsinkomsten och storleken på bamårsinkomsten som vi har konstaterat

finns för åren 1960-1991 se avsnitt 7.2.3. Alla kvinnor i en viss kohort får i modellen samma bamårsinkomst det beräknade medelvärdet för kohorten både

i varje ålder mellan 16 och 45 år och som livsinkomst. En följd av detta är att vi i kalkylerna något överskattat storleken på garantipensionen. För att få en uppfattning om betydelsen av denna felkälla har särskilda beräkningar gjorts för kvinnor födda 1945. För kvinnor födda kring mitten av 1940talet eller tidigare har tillgång till data med en komplett historik för bamårsinkomsterna. Den ovan beskrivna schablonen har jämförts med en schablon som tar hänsyn till sambandet mellan förvärvsinkomst och bamårsinkomst. Beräkningarna tyder på att överskattat kostnaderna för garantipensionen med omkring 6 procent jämfört med den bättre schablonen. Samma beräkningar tyder på helt bortser från bamårsrätten så överskattas garantipensionen med att om man drygt 30 procent. Med andra ord skulle kostnaden för garantipensionen för kvinnor födda 1945 bli omkring 30 procent högre om inte bamårsrätten fanns.

Bamår 159

Figur 7.28 visar de beräknade ökningarna i livsinkomst respektive inkomstrelaterad pension som barnårsrätten leder till. För kvinnor födda 1935-1953 ökar inte pensionen lika mycket som livsinkomsten eftersom de, enligt övergångsreglerna, endast till viss del får pensionen beräknad enligt reformerade regler.

Figur 7.28 Procentuell ökning av Iivsinkomsten respektive pensionen till följd av barnårsrätten. Genomsnitt för samtliga kvinnor i varje födelseårgång

Procent 20 ---------------------------------------------------- - - Pension O-O-O Llvslnkomsf

Födelseår

Premieresenfonden 161

8 .Premiereservfonden

8.1 Inledning och allmänna kalkylförutsättningar

Som en del av ett reformerat pensionssystem och komplement till ett fördelningssystem avsättes en viss del av avgiftsuttaget till fond. Avsättningen utgör indien viduella premier i ett premiereservsystem. Här redogör vi för beräkningarna för denna del av det reformerade pensionssystemet. Inbetalningama till fonden utgörs av årliga avsättningar viss del av en av avgiftsuttaget till allmän pension. Denna så kallade premiefaktor har satts till 2,0 procent av avgiftsunderlaget. Första kohorten är med i detta system är född som 1944. Särskilda övergångsregler har antagits gälla för kohorter 1944-1953. Premiefaktorn multipliceras med en kohortfaktor är 10 tjugondelar för kohort som 1944, 11 tjugondelar för kohort 1945, 12 tjugondelar för kohort 1946 etc. till 19 tjugondelar för kohort 1953. För kohort 1954 och är kohortfaktom senare Avgiftsunderlaget som antagits utgöras inkomster under ett tak 7,5 basav belopp fram till år 1995 har prognosticerats med profiler för inkomst och ett indexreglerat tak som följer takten i tillväxten. För att kompensera kvinnor för lägre inkomst vid bamledighet har deras inkomster räknats upp med en bamfaktor för kohort och ålder enligt det underlag som redovisas i kapitel 7.

8.2 Kalkylförutsättningar

Figur 8.1 visar för några olika kohorter den bamfaktor använts vid uppräksom ning av kvinnornas inkomster.

162 Premieresenfonden

Figur 8.1 Barnfaktor för kohorter

Ålder

1935 "" 1940 A 1945

"" 1950 """" 1955 Senare

Beräkningarna utförts med tre alternativ av realråntan, huvudaltemativ år 1,5 procent, övriga alternativ 0,5 procent respektive 2,5 procent. Vid omräkning från basbelopp till miljarder kronor i tabeller och figurer har använts det till år 1995 prognosticerade basbeloppet 35 800 kronor. För beräkningarna måste antagande göras uttagsproñlen, det vill säga i om vilken takt ålderspensionär tar ut pensionstönnånen från fonden. Här har en antagits att utgående förmån är konstant över tiden. Arvsvinster, det vill såga överföring från de tidigt avlidna, sker inom kohorter. Ingen kapitalöverföring sker mellan kohorter. Från en given dödsrisk i olika åldrar kan så kallad överlevnadskurva konstrueras som visar hur stor del av en en population överlever till olika åldrar. Skillnaden i dödsrisk och överlevnad som mellan män och kvinnor framgår ñgur 8.2 som visar överlevnadskurvor för av

mån och kvinnor i kohort 1985 den yngsta i beräkningarna. Högre dödlighet

medför större arvsvinster. Den arvsvinst viss dödsrisk medför kan utsom en tryckas ränta ovanpå den normala kapitalrântan. Figur 8.3 visar mot som en

Premiereserxfonden 163

dödsrisker svarande ränta för män och kvinnor i åldrarna 40 till 90 år. Av ñguren kan utläsas att arvsvinsterna är större för mån ân för kvinnor och att arvsvinstema får ökad betydelse vid ökad ålder. Figur 8.4 visar åldersintervallet 60 till 75 âr i större skala. Figur 8.2 Överlevnadskurvor fdr kohort 1985

0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3

0,1

16 25

164 Premieresenfonden

Figur 8.3 Ränta i procent motsvarande dödligheten För kohort 1985

Ålder

Figur 8.4 Ränta i procent motsvarande dödligheten för kohort 1985

60 65 70 75 Ålder

För att utjämna dessa skillnader mellan män och kvinnor har i beräkningarna kapitalöverföñng från män till kvinnor antagits ske inom kohorter så att lika stora premier skall ge samma årliga förmåner för mån och kvinnor. Därvid har förutsatts att samma inbetalda premier skall ge lika stort pensionskapital och att den årliga pensionsfönnånen för män och kvinnor skall vara lika stor för samma pensionskapital. I beräkningarna antages utjåmningen av premierna ske löpande samt av pensionskapitalet vid pensioneringen som en engångsföreteelse.

Premieresenfonden 165

8.3 Utvecklingen av premiereservfonden

Tabell 8.1 visar premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar uttryckt i miljarder kronor i år 1995 års antagna penningvärde för åren 1995-2050 vid antagen tillväxt 1,5 procent och realränta 1,5 procent. Figur 8.5 visar inbetalningar och utbetalningar. Som synes är inbetalningama till fonden större än utbetalningarna ännu vid slutet av perioden.

Tabell 8.1 Premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar i miljarder kronor. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realrånta 1,5 procent

166 Premieresenfonden

Figur 8.5 In- och utbetalningar till respektive från premiereservfonden i miljarder kronor vid realränta 1,5 procent

1995 2005 2015 2025 2035 2045 j Premieinbetalmng Utbetalnm gar Tabell 8.2 och figur 8.6 visar motsvarande kalkyler för varierande realränta. Vid 2,5 procent realrånta kommer utbetalningarna att överstiga inbetalningarna mot slutet av perioden.

Premieresenfonden 167

Tabell 8.2 Premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar i miljarder kronor. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta 0,5, 1,5 och 2,5 procent

Ränta 0,5 procent Ränta 1,5 procent Ränta 2,5 procent

168 Premieresenfonden

Figur 8.6 In- och utbetalningar till respektive från premiereservfonder i miljarder kronor vid varierande realränta

45 I 40 ,

1,

35 K

lø-

30 .

, 25 x I l Z ln 20 . f, r I , z

,z x

15 , r - 4 r ,I 1 , lo .[5 a r .Ö t ;

5 4121

0255 g

0 r u l l T I r v 1

1995 2005 2015 2025 2035 2045

År

á Premie2.0 Utbetv u Utbetv Utbetv % ink ränta 05% ränta 15% ränta 25% av

Figur 8.7 visar Premiereservfondens storlek vid varierande realränta. Fonden växer under hela perioden i alla realråntealtemativ. Som väntat varierar fondstorleken mycket med antagen realrânta. Fondstorleken är även känslig för variationer i tillväxten.

Premieresenfonden

Figur 8.7 Premiereservfondens storlek i miljarder kronor vid varierande realränta

1400 1200 1000

1995 2005 2015 2025 2035 2045 A:

:° Realxinta0.5% Realranta 15% Realranh2.5%

8.4 Utjämning mellan

män och kvinnor

I det nuvarande ATP-systemet får en man och en kvinna med samma inkomsthistoria lika stor årlig pension. Detta anses rättvist trots att kvinnor statistiskt sett har lägre dödsrisk än mån i samma ålder och därmed längre livslängd. I ett premiereservsystem utan utjämning skulle mån få högre årlig pension än kvinnor med lika stora premieinbetalningar. Fondberâkningar har genomförts både med och utan utjämning mellan män och kvinnor. Utjämningen har stor betydelse för utgående pensionsförmåner men har obetydlig inverkan på fondstorleken. Som mest blir fondstorleken vid utjämning 0,25 procent högre. Utjämningen påverkar inte inbetalningarna till fonden men utbetalningarna sker i något långsammare takt.

8.5 för

Utvecklingen kohorter

Det kan vara av intresse att studera hur fondkapitalet utvecklar sig för en viss kohort. Tabell 8.3 och figur 8.8 visar utvecklingen för kohort 1965 med respektive utan utjämning. Transfereringen av pensionskapital i samband med pensione-

170 Premieresenfonden

ringen har större betydelse än premietransfereringar under den aktiva tiden. Fondstorleken efter respektive års in- eller utbetalning visas.

Tabell 8.3 Fondkapital för kohort 1965 i miljarder kronor med och utan utjämning. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realrånta 1,5 procent

Premieresenfonden 171

Figur 8.8 Fondkapitalets utveckling för kohort 1965 i miljarder kronor

M 12 i 10 l J s k a r 5 r d 4 e r 2

0 u 1 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 Ålder

Minutm Minmed lvinnorutan Kvinnormed ... m... u ... m...

Fondkapitalet är som störst vid pensionsåldem innan någon utbetalning gjorts. Tabell 8.4 och figur 8.9 visar detta maximala kapital med respektive utan utjämning för olika kohorter. Ojämnheter i kurvorna beror pâ demografiska förhållanden.

172 Premieresenfonden

Tabell 8.4 Fondkapital vid pensionering för några kohorter i miljarder kronor med och utan utjämning. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta 1,5 procent

Premieresenfonden 173

Figur 8.9 Fondkapital i miljarder kronor För kohorter vid pensioneringen

20 - 18 - 16 - 14 - 12 - R 10 H

1940 1950 1960 1970 1980 Kohort

Månutan Månmed Kvinnor Kvirmormod utjamn utjämn utan utjåmn utjämn

8.6 Skatt

på premiereservfonden

Enligt nu gällande regler för vissa typer av pensionsfonder uttages en skatt som utgör 0,9 procent av fondkapitalet. För att studera vilka konsekvenser en sådan skatt skulle få om reglerna tillämpades även på premiereservfonden har kompletterande beräkningar utförts under antagandet att premiereservfonden skulle beskattas med en avkastningskatt utgörande 0,9 procent av fondkapitalet. Om realräntan före skatt år 1,5 procent så innebär detta en real ränta efter skatt 0,6 procent. Tabell 8.5 visar premieinbetalningar till fonden, fondkapitalet och utbetalning från fonden av pensioner samt skatt. Figur 8.10 visar in- och utbetalningar och skatt.

Tabell 8.6 och ñgur 8.11 visar premiereservfondens storlek med och utan skatt.

Figur 8.12 visar med vilken faktor utgående pensioner för olika kohorter skulle reduceras vid beskattning av premiereservfonden. Som framgår av figuren skulle skatten reducera utgående pensionsförmåner från premiereservfonden med upptill 25 procent.

174 Premieresenfonden

Tabell 8.5 Premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar i miljarder kronor vid skatt. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsâlder 65 år Realrânta 1,5 procent Skatt 0,9 procent

Figur 8.10 In- och utbetalningar till respektive från premiereservfonden i miljarder kronor vid skatt 0,9 procent

f .__ ...u f, .-.---- - 4.7.ø--- ..-.u--,-g ..--- .n . U -ø J 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År

PremicxQ - Utbaalmhgar Skatt

Premieresenfonden 175

Tabell 8.6 Premiereservfondsstorlek med och utan skatt i miljarder kronor. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realrânta 1 procent Skatt 0,9 procent

176 Premiereseryfonden

Figur 8.11 Premiereservfondens storlek i miljarder kronor med och utan skatt 0,9 procent

1% f 800 Vf {{? 600 ,,

zz

%f W

lV

0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 År

Utanakm Medsht10.9%

Premiereserxfonden 177

Figur 8.12 Reduktionsfaktor för utgående pension från premiereservfonden vid skatt 0,9 procent 0,90 0,85

X

0,80 0,75 0,70 1944 1954 1964 1974 1984 Kohort

fwâ

u...m-m- v

2i$f$mz:vvå;ü§+ F$4flâ|å§3lå§ r m;

m LJ.. - i ; L å

må: Jam axe: -- wa L å z ;wJrva-fäø -

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 179

9 Riksförsäkringsverkets kalkyl-

modell

1 Inledning

ATP-kalkyler och kalkylerna för det reformerade systemet görs med hjälp tre av olika modeller: I modellen för pensionsutbetalningar I modellen för AP-fonderna I konsistensmodellen

Dessa modeller beskrivs i detalj i detta kapitel. I detta kapitel redogör också för utfallet för människors framtida deltagande i arbetskraften, enligt utfallet från modellen och exemplifierar de löneproñler som modellen genererar.

9.2 Modellen för

pensionsutbetalningar

9.2.1 Utgångspunkten är en minipopulation

Utgångspunkten för kalkylerna är ett urval av personer från Riksförsäkringsverkets pensionspoängsregister. Dessa register omfattar alla människor kan tjäna som pensionsgrundande inkomst PGI, det vill säga i princip alla personer i Sverige mellan 16 och 64 års ålder, samt alla pensionärer födda 1910 eller senare. Av särskild betydelse är att en inkomsthistorik finns för alla som har tjänat in minst ett basbelopp i pensionsgrundande inkomst.

7 Tyvärr ñnns inga uppgifter inkomst större än noll lägre än ett basbeom men lopp, vilket hade varit användbart i kalkylerna över det reformerade pensionssystemet. Inte heller finns en inkomsthistorik för åren före 1960.

180 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

Eftersom alla som har arbetat i Sverige och tjänat in pensionspoäng under minst tre år har rätt till en framtida ålderspensionsfönnån från ATP, innehåller registret också uppgifter om emigranter. Följaktligen omfattar Riksförsäkringsverkets population flera personer än Sveriges befolkning. Minipopulationen har bildats genom att ta ett 130-dels slumpmässigt urval ur Riksförsäkringsverkets register år 1991. Det sista året med poänguppgifter var då 1989. Det består av ungefär 230 OOO personer, varav cirka 180 OOO år mellan 16 och 64 år. Databasen omfattar uppgifter om människors pensionsgrundande inkomst, i förekommande fall från och med 1960, samt om deras status, exempelvis om de är aktiva, förtidspensionerade eller ålderspensionerade. Med de uppgifter som finns i databasen är det möjligt att beräkna den förmån en individ är berättigad till inom ramen för förtids- och ålderspensionssystemen.

9.2.2 Den demografiska utvecklingen

Startåret för kalkylema är 1990. Från och med startåret används SCB:s befolkningsprognos för att göra en prognos över befolkningsutvecklingen för kalkylmodellen. SCB:s prognos för befolkningen över 64 år kompletteras med Riksförsäkringsverkets uppskattning av antalet emigranter som har rätt till en ATP-fönnån. Befolkningsprognosen, som ligger till grund för kalkylerna gjorda åt Pensionsarbetsgruppen, sammanfattas separat i kapitel 2. För en utförligare presentation

och diskussion hänvisas läsaren till Sveriges framtida befolkning, Demografiska

rapporter 1991 :J S CB. , På grund av det urvalsförfarande som använts för att få fram basbefolkningen i modellen behöver inte Riksförsäkringsverkets modell ge exakt samma framtida befolkning, som SCB:s prognos. Skillnaden bör emellertid inte vara stor eftersom Riksförsäkringsverkets modell baseras samma utveckling. Figur 9.1 visar dels antalet personer som är 65 år och äldre enligt SCB:s prognos, dels antalet personer 65 och äldre, utom emigranter enligt Riksförsäkringsverkets modell. Som framgår är skillnaderna små. Här bör emellertid nämnas att urvalet från Riksförsäkringsverkets register visade sig vid en avstämning avvika från SCB:s prognos med en faktor på cirka 2,9 procent. Riksförsäkringsverkets urval justerades sålunda uppåt med detta procenttal, för att uppnå den utveckling som visas i figuren.

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 181

Figur 9.1 SCB:s respektive modellens befolkning över 65 år. I modellen har emigranter exkluderats

2000000 .O 1900000 l

1800000 l

1700000 l

1600000 l --- Modeüen ° ... SCB . 1500000 PNMHKS 1990 2000 , 2010 . 2020 . 2030 . 2040 . 2050 .

9.2.3 Status och

statusövergångar

Samtliga individer har en status vid varje tidpunkt. Människor i den ursprungliga minipopulationen börjar med den status de hade i utgångsläget år 1989. Från och med år 1990 är det möjligt för dem att byta status. Alla människor antas bli ålderspensionärer efter det att de har fyllt 65 år. Denna status förändras sedan enbart genom dödsfall. För personer mellan 16 och 64 år finns det fem möjliga statuskategorier och medföljande möjliga statusbyten i modellen. Vi börjar med att definiera statuskategoriema:

A aktiv. Människor mellan 16 och 64 som inte uppfyller någon av de andra statusklassiñkationema nedan. Dessa individer behöver inte ha pen-

sionsgrundande inkomst. Deras inkomst inklusive nollinkomst bestäms i en

annan del av modellen som beskrivs separat nedan.

F Förtidspension och sjukbidrag I Immigrant E Emigrant D Avliden

182 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

I varje kalkylår finns en given sannolikhet att antingen behålla den status man hade året innan eller att byta till en annan statusklass. Sannolikhetema är beroende av ålder och kön. Nedan illustreras möjliga övergångar:

I t-1

16-åringar 16-åringar

år t: At år t: Ft

v v v r

A At Ft+1

F

At At+1 r, Ft

ex ex ixix

F A qx qx v v 4

Et+l Et Dt+l

w E A D qx

En schematisk bild över möjliga statusövergångar

Övergångssannolikhetema är:

qx and q, Dödsrisk vid ålder x beroende på status A eller F

Förtidspensioneringsrisk vid ålder x, givet att individen inte hör till de nya dödsfallen detta år

Sannolikheten för återgång till arbetskraften från förtidspensionering vid ålder x

e, Sannolikheten av emigration vid ålder x, givet att individen inte tillhör de

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 183

nya dödsfallen detta år och givet att individen tillhör dem som tidigare immigrerat till Sverige.

e Samma som ex, syftar dock till personer som aldrig tidigare klassificerats som immigranter

i Sannolikheten att immigrera vid ålder x, givet att individen redan har gjort det någon gång tidigare i sitt liv

i Samma som syftar dock till personer som aldrig tidigare klassificerats som immigranter

Dödssannolikheter

Ålders- och könsspecifika dödssannolikheter används för alla ålderskohorter som uppnår en viss ålder mellan 16 och 104. Särskilda studier har visat att förtidspensionårer har högre dödsrisker än övriga i befolkningen. Som följd av detta har de högre dödssannolikheter i modellen. Dödssannolikheterna ñr övriga människor har anpassats för att dödsfallssumman skall stämma överens med de dödsfallsfrekvenser som ligger till grund för SCB:s befolkningsprognoser.

Risken att förtidspensioneras och sannolikheten av att rehabiliteras

Övergångssannolikhetema för förtidspensionering Å och rehabilitering r är

villkorliga. Först avgörs genom slumpning vilka individer som får vara årets dödsfall. Dessa dras bort från modellbefolkningen. Sedan avgörs förvem som tidspensioneras och vem som rehabiliteras, också med hjälp av slumpning. Förtidspensionsrisker och rehabiliteringssannolikheter för personer i olika åldrar har baserats på utfallet under andra hälften av 1980-talet. Förtidspension omfattar i detta sammanhang både förtidspension och sjukbidrag. Normalt âr det den senare gruppen som rehabiliteras. Bland dem som fyller 16 år finns ett visst antal handikappade människor som blir förtidspensionärer direkt. Dessa människor behåller denna status under hela kalkylperioden.

Immigranter

En immigrant är i modellen en invandrare som kom till Sverige efter år 1960 och

efter 16 års ålder. Övriga invandrare kan inte särskiljas från

de personer som fötts i Sverige. Den framtida utvecklingen av immigranter baseras på SCB:s kalkylantaganden.

184 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

Emigranter

Sannolikhetema för emigration baseras på historiska uppgifter från Riksförsäkringsverkets register. Prognosen över antalet emigranter skiljer sig därför från SCB:s befolkningsprognos.

9.2.4 Individers inkomstutveckling

Individuella livsinkomstproñler skattas ñr samtliga individer. De placeras i en av 18 inkomstklasser vid startåret 1989 på basis av den inkomst de har det året. För år 1990 och alla kalkylår därefter finns det en möjlighet för var och en att antingen förflytta sig till högre eller lägre inkomstklasser, eller stanna kvar i samma inkomstklass. I modellen bestäms rörligheten mellan inkomstklasser med sannolikheter som skattats på basis av faktiska uppgifter från Riksförsåkringsverkets register om pensionsgrundande inkomst. Varje års nya inkomsttagare, det vill säga 16-åringar och immigranter, placeras i någon av inkomstklassema under deras första år i den aktiva befolkningen. Detta görs på basis av historiska uppgifter om vilken inkomst 16-åringar respektive invandrare har under deras första aktiva år.

Individuell inkomströrlighet

Övergångssannolikhetema har skattats med hjälp av inkomstuppgifter för varje år

för åren 1979-1989 för omkring 180 000 i åldern 16 till 64 år. Här personer sammanfattas tillvågagångssåttet. För att studera inkomstövergångar mellan två på varandra följande år måste man först rensa bort effekten av inflation och realtillvâxt. För att jämföra fler än två år måste ett normår väljas. Hår valdes 1989 som norm. I Steg l skrevs sålunda inkomstuppgiftema för perioden 1979-1988 upp till 1989 års nivå med tillväxten i nominella löner per person. På det viset erhölls inkomstnivåer för alla tidigare år som i princip låg på 1989 års nivå. I Steg 2 skattades rörligheten mellan de olika inkomstklassema mellan konsekutiva år, det vill säga mellan 1979 och 1980, 1980 och 1981 och så vidare. På det viset erhölls åtta separata uppskattningar av inkomstövergångar, där var och en baserades på cirka 180 00 personer. Dessa skattningar anger med vilken frekvens en individ som börjar i en viss inkomstklass kan hamna i någon av de 18

stycken inkomstklassema inklusive den han eller hon tillhör i början ett år

senare. Sådana matriser beräknas ñr varje åldersövergång för personer 16-64 år

a År 1983 utelåmnades på grund tekniska problem med databasen. av

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 185

med separata skattningar för mån och kvinnor. Sålunda erhålls 18x18 en matris av möjliga inkomstövergångar, till exempel för en 34-årig kvinna eller man som fyller 35. Diagonalen i matrisen uttrycker frekvensen för att behålla samma inkomst två år i rad, och så vidare. Matrisema för Övergångarna från 34 till 35 år återges nedan i tabell 9.1.

9 Detta ger 48 matriser av storleken 18x18 per år och kön.

186 Riksförsäk ringsverkets kalkylmodell

å 1 :OOOOOOOOOOOOOFOO OO-w-wäoOoOOOOölv OOOOOOOOOOONCÖC CDOOO0-PF'4'-<Nvl

o o o o o o o o o m m m S o o o v H H v o H N w

o o 0 o o o 0 H o o o o v o w m m H m N H o o o H o o o o H m o o m o N v N H m v O

o o o o H o H o N S o o o o o m H N m m m m m

o o o o o o o H w w o o o o m o m m c m o c o o H N m m 2 o o v o w 2

H 8

m N v N m o 0 o o o C w m m 0 m o o o w w m m o m c m H m 2 m m o m å m m o v m m N 0 m m v o m o o o o w m N N N 0 o o C m m v m o o m o o o o m m N N N m N N o c v o o 0 m v o m o o w o o o v o o 2 o H H H H H o H o w H m o o o o o o o o o o v N N N N N N

8 m m H o H o m m H m t

N o o o o o o o o o o o o o o o o N o o o o o o o o o o o o o o C H o o o o o o o o o o o o o o o o H o o o o o o o o o o o o o o c H N m v m o m w o H o H N m v m 0 m w o H

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 187

I Steg 3 bildades ett aritmetiskt genomsnitt de skattade frekvensema för de åtta av paren av år. Den elvaåriga perioden som valdes har den fördelen att den omfattar en recession, åren 1979-1983, och en expansion, åren 1985-1989. Genom att basera sannolikhetema på denna blandning av år utjämnas de konjunkturellt mer betingade rörelserna. Ytterligare en fördel med det stora antalet år är att en såkrare bild erhölls av extrema vården. Enstaka outliers i vissa år får sålunda mindre vikt på detta sätt. Trots att denna procedur avsevärd utjämning gav en fanns några oregelbundenheter kvar i svansama. Dessa utjâmnades efteri en kontroll.

Inkomstklassema

Individer fördelas mellan följande inkomstklasser uttryckta i basbelopp:

O-Rak 7. 3,01-4,00 13. 8,01-9,00 2. 0,0l-1,00-RAK 8. 4,0l-5,00 14. 9,01-10,00 0-PRIM 9. 5,01-6,00 15. l0,0l-12,00 4. 0,0l-1,00-PRIM 10. 6,01-7,00 16. 12,0l-14,00 5. l,l0-2,00 ll. 7,01-8,00 17. l4,01-l6,00 6. 2,01-3,00 12. 7,50-8,00 18. 16,01-

Termen RAK i de första två klasserna betecknar aldrig har haft personer som någon inkomst eller som enbart vid något tillfälle har haft inkomst understigen ande ett basbelopp. Termen PRIM betecknar individer har haft pensionssom grundande inkomst under något tidigare år. Det år enbart i dessa inkomstklasser som inkomstuppgifter för mera än ett år tillbaka i tiden beaktas. I alla de andra inkomstklassema bestäms ett visst års inkomst av inkomsten året före. Alla med inkomst över 16 basbelopp i startåret år 1989 i de kalkyler har som gjorts här hamnar i det öppna intervallet l6,0l-. Inkomst över 20,0 basbelopp slumpas in i ett intervall mellan 16,01-20,00 basbelopp, vilket gör att det sista intervallet omfattar, efter avkortning, 16,01 till och med 20 basbelopp. För ett givet år fördelas en exogent given inkomstsumma mellan samtliga individer i modellen. Detta görs i ett första steg för ett scenario med nolltillväxt under samtliga kalkylår. Sedan skrivs allas inkomst med likformig realtillväxt upp i ett andra steg.

16-åringar och immigranter

16-åringar som inte klassificeras som förtidspensionärer ursprunglig inges en komst i enlighet med vad normalt gäller för i denna ålder enligt som personer Riksförsäkringsverkets register över pensionsgrundande inkomst. De flesta i denna åldersgrupp har ingen pensionsgrundande inkomst. Sedan styrs deras utveckling av de skattade övergångssannolikhetema. Förstagångsimmigranter ges också en uppskattad inkomst, beror på ålder, som

188 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

kön och baseras på faktiska uppgifter för immigranter under 1980-talet. De erhåller en reducerad inkomst året efter de har invandrat och sedan bestäms deras inkomst matriser som för övriga personer i den aktiva befolkningen. av samma

Återinvandring och avslutade förtidspensioner

Startinkomsten för áterinvandrade immigranter är den inkomst de hade innan de utvandrade från Sverige. Samma procedur används för personer som rehabiliteras, det vill säga återgår i arbete efter att ha varit förtidspensionärer.

Inkomstfördelningen inom ett inkomstintervall

Vid utlottningen av en inkomst inom ett intervall fördelas antalet personer inom intervallet jämnt över intervallet. Om alla i stället hade tilldelats en medianinkomst eller något annat enhetligt värde skulle samtliga förflytta sig med lika - stora steg, vilket skulle ge oönskade effekter.

Realinkomsttillväxt

Övergångsmatrisema är konstruerade för en situation med nolltillväxt. För andra

tillväxtantaganden multipliceras de simulerade inkomsterna med en konstant tillväxtfaktor för ett givet år. Summan av alla individuella inkomster tvingas emellertid lika med inkomstsumman för hela samhällsekonomin. Denna vara skall definitionsmässigt stämma överens med tillväxtantagandet för hela summa samhällsekonomin. Det finns sålunda en exakt överensstämmelse mellan summan av de individuella inkomster och det totala avgiftsunderlaget.

9.2.5 Simuleringsförfarandet

Utgångspunkten i en simulering är att ge alla cirka 230 000 individer i minipopulationen status under första kalkylåret. Statusutdelningen sker varje år och sker en slumpning som styrs av de skattade övergångssannolikheterna. Detta genom en innebär att ett visst antal personer i varje ålder avlider med en sannolikhet som stämmer med SCB:s dödssannolikheter. Avlidna ålders- och förtidspensionärer lämnar därmed populationen. Sedan bestäms vem som utvandrar, återinvandrar och förtidspensioneras med hjälp av slumptal. Dessutom tillkommer 16-åringen, antal avgörs befolkningsprognosen, och ett antal invandrare i enlighet vars av med SCB:s kalkylantaganden. Samtliga individer som är mellan 16 och 64 år och befinner sig i Sverige måste sedan få inkomst, alternativet nollinkomst, för kalkylåret. Utgångspunkten en ny år föregående års inkomst. Varje individ kan stanna kvar inom samma inkomstklass eller flytta till högre eller lägre inkomstklass med en viss sannolikhet. en Chansen är störst att individen stannar kvar inom samma inkomstklass, näst störst

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 189

att han eller hon flyttar upp eller klass, och därefter att han eller hon ner en flyttar två inkomstldasser och så vidare. Den börjar i viss klass kan stansom en na kvar eller flytta till en annan klass. Vem flyttar och till vilken inkomstsom klass han eller hon flyttar till avgörs med hjälp slumptal. av Sedan beräknas förtids- och ålderspensionen för nybeviljade förtids- och ålderspensionärer i enlighet med reglerna för dessa. Modellens konstruktion är särskilt lämplig för ATP-systemet, eftersom tillgången till hela inkomsthistoriken gör det möjligt att söka de 15 bästa åren. För att kunna göra kalkyler pensionen i det av reformerade systemet lagras pensionskapitalet för individerna. Kapitalet skrivs upp vid pensioneringen med ett löneindex. Vid följsamhetsindexering indexeras alla utgående pensioner med hänsyn till avvikelsen mellan tillväxt på 1,5 procent och den faktiska tillväxten. Allmänt sett är det möjligt att tillämpa vilken sorts indexering som helst inom ramen för modellen. Når alla individer har fått sin status för året och alla mellan 16 och 64 år sin inkomst eller förtidspension för år, och de nybeviljade ålderspensionema samma beräknats för alla 65-åringar eller någon pensionsålder har individkalkylannan ema avslutats för det året. Denna procedur för varje kalkylår. Proceduupprepas ren anger status, inkomst- och pensionsutveckling för varje individ antingen som fanns i modellens ursprungliga minipopulation eller tillkom 16-åring som som eller immigrant efter startåret för kalkylema. Modellen utför kalkyler på individ-, kohort- och samhällsnivå. Kalkylperiodens längd är i teknisk mening obegränsad och beror bara på tillgång till demograñsk data.

9.3 Individuella

inkomstproñler

Modellen ger inkomstproñl för samtliga individer. Därmed är det möjligt att, en exempelvis, studera effekten av olika uppsättningar pensionsregler för individav

er som har olika inkomstprotiler. För att förstå vad inkomstbildningsprocessen

ger för resultat kan man studera utfallet av den genomsnittliga livsinkomsten för personer födda vissa år och för olika antaganden om realtillväxt. Figurema 9.2 och 9.3 visar genomsnittliga inkomstproñlema för födda personer 1940, 1960 och 1980. Profilema baseras på faktisk realtillväxt fram till och med 1994. Sedan växer inkomsten med varaktig årlig realtillvâxt på 0 1 procent, procent respektive 2 procent. Under den starka recessionen 1991-1994 minskar medelrealinkomsten för ålderskohortema födda 1940 och 1960. Som följd en av recensionen tycks också de få unga 80-talister kommer ut i arbetsmarknaden som efter mitten av 1990-talet börja med lägre medellön än födda 1960. en personer Med nolltillväxt böjer inkomstprofilen neråt någonstans kring 55 år. Att realin-

2° Tillväxt för 1993 och 1994 baseras på från Konjunkturinstitutet. prognoser

190 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

komsten sjunker behöver inte betyda att inkomsten sjunker i sig det kan betyda nominell inkomstökning inte år tillräcklig för att täcka inflationen. Det år att en också så att många börjar trappa ner genom att arbeta mindre på övertid eller mindre obekväm tid eller rent av arbeta färre timmar omkring 55 års ålder - och därefter. För att hålla lönen på oförändrad nivå fram till ungefär 60 års en ålder för genomsnittlig person född 1940 behövs realtillväxt på 2 procent eller en enligt de skattade profilema. De tillhör denna och äldre ålderskohorter mer som hade med andra 0rd sina bästa inkomstår mot slutet på l980-talet.

Figur 9.2 genomsnittsinkomster födda 1940,

Inkornstproñler for män med

1960 och 1980. Arlig tillväxt på 1 eller 2 procent från och med 1995

Inkomsti basbelopp 15.0

P

1980 --I 1960 Z 1940 o

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 191

Figur 9.3 Genomsnittliga

inkomstprpliler for kvinnor med genomsnittsin-

komster födda 1940, 1960 och 1980. Arlig tillväxt på 1 eller 2 procent från och med 1995

Inkonsti basbelo

1980 II- 1960 0 i 1940 1536lW0"l§8b""'l§§0""'âötw'"'åUl'Ö""'2U20""'åU30'"W546"

Personer födda 1960 har också drabbats den kraftiga recessionen i början på av 1990-talet. Hade de haft en stadig realtillväxt under dessa år skulle deras profil har legat på en högre nivå därefter. De får, trots det, ganska bra inkomstuten veckling redan vid varaktig realtillväxt på l procent och vid 2 år förprocent ändringen i profilen påtaglig. Figur 9.2 visar att med en varaktig inkomstutveckling på 2 procent skulle den genomsnittlige man född 1960 det nuvarande ATP-taket 7,5 basbelopp passera omkring år 2005, det vill säga vid 45 års ålder. Om inte taket indexeras i upp takt med realtillväxten kommer hans inkomst under de sista cirka 20 arbetsåren att ligga långt över vad ATP försäkrar med de nuvarande reglerna. Problemet är ännu allvarligare för födda 1980. Detta förklarar varför taket bör realpersoner indexeras om ATP-systemet skall ha relativa betydelse för de samma yngre yrkesarbetama som för de äldre.

192 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

9.4 Arbetskraftsdeltagande

9.4.1 År med ingen eller mycket låg inkomst

Pensionssystemet ett bättre utfall flera intjänandeår har. Antalet år ger man med låg eller ingen inkomst är sålunda avgörande för utfallet för individen. Fi- 9.4 och 9.5 visar i vilken utsträckning män respektive kvinnor födda gurema 1920-1970 har haft årlig inkomst under ett basbelopp. Uppgifterna bygger på en det faktiska utfallet 1960-1989. Uppgifterna omfattar både de yrkesarbetande och förtidspensionärema. Förtidspensionårernas antagandeinkomst har räknats som inkomst här eftersom de i praktiken räknas pensionsgrundande inkomst för som ålderspension. Figur 9.4 visar andelen män i olika åldrar med inkomst under ett basbelopp. Mönstret år mycket stabilt. Oavsett vilken födelsekohort följer ser vi i stort tendens. Vid 20 års ålder har cirka 30 procent av männen antingen sett samma ingen inkomst eller inkomst understiger ett basbelopp. Omkring 8-10 en som procent männen har inkomst under ett basbelopp redan vid 25 års ålder med av lite variation mellan ålderskohorter. Sedan sjunker andelen ytterligare något till 7-8 procent. Andelen visar klar tendens att hålla sig denna nivå fram till en cirka 59 års ålder. Därefter börjar antalet under ett basbelopp stiga för den kohort män födda 1920 utfall år känt år 1989. Det är naturligtvis inte möjligt vars att dra någon definitiv slutsats de kohortema förrän vi har sett utfallet. om yngre Motsvarande figur för kvinnor, det vill säga figur 9.5, visar en mycket annorlunda bild. Bland kvinnor föddes 1920 hade cirka 65 procent ingen eller en som mycket låg inkomst vid 40 års ålder. Andelen sjönk till cirka 30 procent vid 59 års ålder år 1979, vilket återspeglar begynnande trend mot ökat deltagande i en arbetskraften l960-talet. Kvinnor födda 1930, som var 30 år gamla 1960, låg då på nivå cirka 65 procent med inkomst under ett basbelopp. Vid 59 års en ålder år 1989 hade enbart 15 procent av denna födelsekohort inkomst under ett basbelopp eller ingen inkomst alls. Efterföljande födelsekohortema visar en successiv tendens att vid tidigare ålder delta alltmer i arbetskraften. För koen horten föddes 1950 hade fortfarande cirka 25 procent en låg eller ingen som inkomst alls vid 25 års ålder. Vid 40 års ålder ligger andelen dock i nivå med männens. Ålderskohorter föddes 1955-1970 visar i stort sett samma profil som som männen.

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 193

Figur 9.4 Andel män med inkomst under ett basbelopp eller ingen inkomst

Andel Födelseår 1.00

0.759;

7° N --5 -.- G0 0.50 _5 50 ---45 025 --40 was ...m II. z o 20 20 5 W 35 40 45 50 § w $ Ålder

194 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

Figur 9.5 Andel kvinnor med inkomst under ett basbelopp eller ingen inkomst

Nä Födelseår 11D

0.75 - - 70 - - es

°5° . --- a

nu. 40 - 10 un. nun ;

xx n..

01iilii|1liiiiliiiniiiiilniiiliiniiiiiilniiiliniiin

20253035404550556065 Ander

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 195

Figur 9.6 Andel män med inkomst under tre basbelopp

Nüd RHÖSOÖ LW

H .. .. nu i 0.75 40 - - 70 : 0 35

- . w

0.50: §

_ - so : .. . 45 025- 40 --- . : ...'-"'0 . I.,',-','$*NEH|T.'..'.. 3° un- I... - |4pn 11A A11 l I l | l | i 20 o nu | 1 1 I I n A 1 1 n 1 | | A1 I n 1 | 1 I 1 1 A1 1 n A| || 20 25 $ 35 40 45 50 55 60 ä Ålder

196 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

Figur 9.7 Andel kvinnor med inkomst under tre basbelopp

Andel raderna: 1.00

0.75 70 as -eo 55 050 so - 4s 40 -

025- 35

ao -

i :ao

oIIIlIllllllllllllllllllllllllllIllllllllllllllll 20 25 30 as 40 45 50 ss eo es Ålder

Figurema 9.6 och 9.7 visar andelen män respektive kvinnor i olika födelsekohorter har mindre än tre basbelopp i årsinkomst. Det finns av naturliga skäl som klar tendens för de födelsekohortema att ligga lägre ner i figurerna, det en yngre vill säga allt flera har en högre inkomst. Mönstren liknar de i de två föregående ñgurema i den meningen att mönstret för mån visar en klar tendens mot stabilitet över kohorter samtidigt det finns en klar trend mot en förbättring för kvinsom Det finns emellertid fortfarande en större andel kvinnor än män som inte norna. når upp till tre basbelopp.

9.4.2 Utvecklingen av antalet i yrkesverksam

personer

ålder

Utvecklingen sysselsättningen begränsas framför allt av antalet personer i av arbetsför ålder. Ju fler finns i de yrkesverksamma åldrarna desto personer som större är antalet skulle kunna vara yrkesverksamma. När man talar personer som de arbetsföra åren ofta åren mellan 16 och 64. I praktiken är de om menar man flesta yrkesverksamma kortare del av sin livstid. Under perioden 1970-1990 en vanligtvis 45-55 procent ungdomarna mellan 16 och 19 års ålder utanför var av arbetsmarknaden och trenden har hittills gått mot en senare debut i arbetslivet. Arbetskraftsdeltagandet för mellan 25 och 54 års ålder ökade kontipersoner

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 197

nuerligt fram till år 1990. Därefter har arbetskraftsdeltagandet minskat kraftigt på grund av lågkonjunkturen. Kvinnorna ligger numera på nivå motsvarar en som 1980 års nivå medan männen aldrig tidigare haft ett lägre arbetskraftsdeltagande. Den tidigare skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetskraftsdeltagande är år 1993 borta för åldersgruppen 25-54 år. Hur arbetskraftsdeltagandet utvecklar sig i framtiden är mycket svårt att sia om.

Figur 9.8 Andelen personer i arbetskraften i åldrarna 25-54 år

Procent 100

-- Mån - - - - Kvinnor P 1970 71975 1980 19.85 i 1990

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningama.

Det år för närvarande inte så vanligt är kvar i förvårvslivet efter det att personer att de fyllt 65 år. Följande tablå visar relativa arbetskraftstal för personer mellan 65 och 67 års ålder.

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningama. Trots att det är möjligt att stanna kvar på arbetsmarknaden efter fyllda 65 år även sedan den allmänna pensionsåldem sänktes 1976 från 67 år till 65 år år det ett

198 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

mycket begränsat antal personer som gör det. En viktig fråga måste ställas är i vilken utsträckning det kommer att vara som möjligt att tjäna in pensionsgrundande ersättningar i framtiden med ungefär sammönster är vid från 1980-talet och tidigare. Den stigande öppna arma vana betslösheten erfar viss anledning till pessimistisk. Så länge som nu ger att vara människor har rätt till och får arbetslöshetsersättning får de också pensionsrätt. Men frågan är dels de höga siffrorna för deltagandet i arbetskraften som gällt om fram till 1990-talet kommer att hålla i framtiden, dels om arbetslösheten kommer att hamna på helt annan permanent nivå och om pensionsgrundande ersätten ning kommer att kunna erhållas vid eller mindre permanent arbetslöshet. mer Sådana yttre pessimistiska omständigheter har vi inte tagit hänsyn till i modell-

en. Tabell 9.2 visar utvecklingen förvärsfrekvenser enligt Riksförsäkringsverkets av

kalkylmodell. Frekvensema ligger i stort sett på oförändrad nivå. Ökningen i

en frekvenser för kvinnor mellan 55 och 64 år från 57 procent till 66 procent utgör den största förändringen. Man skulle emellertid kunna hävda att ett kalkylalternativ på 0 procent realtillväxt representerar situation med hög arbetslöshet och att 2 procent represenen terar situation med låg arbetslöshet. Det behöver emellertid inte vara fallet att en hög tillväxt förknippas med låg arbetslöshet och tvärtom. Numera finns exempel på industriländer med hög tillväxt och hög arbetslöshet. I Riksförsäkringsverkets simuleringsmodell räknas all pensionsgrundande ersättning inkomst, och arbetslöshetsersättning är som alla andra socialförsäksom ringsersättningar pensionsgrundande. För att arbetslöshet skall påverka förvärvsfrekvensen i Riksförsäkringsverkets modell måste den vara kopplad till en situation utan ersättning. Utöver detta kan tilläggas att i modellen antas samma grad arbetslöshet och deltagande i arbetskraften gälla oavsett tillväxttakt. För att av närmare undersöka effekten av en högre arbetslöshet skulle man behöva göra antaganden i vilken utsträckning människor i olika åldrar drabbas av förändom ringar i arbetslöshet samt hur lång tid de kan förväntas vara arbetslösa.

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 199

ö ä ö e ö

ö

ö

200 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

9.5 makroekonomiska för- Konsistens med

utsättningar

För kalkylarbetet är det nödvändigt att göra antaganden den framtida utveckom lingen av vissa ekonomiska storheter. Dessa är:

den reala bruttonationalprodukten BNP, den reala lönesumman, realräntan - Målsättningen med konsistensmodellen är att uppnå inbördes konsistens mellan dessa variabler och modellens kalkyler.

Ekonomisk tillväxt

Ekonomisk tillväxt har, via reallönetillväxten, betydelse för ATP-systemet i två viktiga avseenden. För det första bestäms den relativa storleken en individs pension bland den rådande ekonomiska tillväxten under de år som tillannat av bringas i arbetskraften. En förhållandevis hög reallöneutveckling under de aktiva åren allt annat lika högre pension. För det andra avgörs samhällets ger - - en betalningsförmåga den ekonomiska utvecklingen. av Ett antagande måste alltså göras för utvecklingen av bruttonationalprodukten. Detta antagande kan i sin tur avstämmas med den framtida tillgången på arbetskraft och implicerar sålunda en utveckling för produktiviteten.

Lönesumman och ATP-avgifterna

Definitionsmässigt utgörs BNP till faktorpriser av ersättning till faktorinsatsema

arbete och kapital, det vill säga löner, inklusive arbetsgivaravgifter och drifts-

överskott medan BNP till marknadspris omfattar också netto mellan skatter och subventioner. Detta netto antas vara konstant över tiden. För kalkylarbetet antas driñsöverskottet utgöra konstant andel BNP över tiden. Det innebär att en av både driftsöverskott och arbetskraftskostnader löner inklusive arbetsgivaravgifter växer i samma takt som BNP. Det kan också antas att förhållandet mellan övriga lönebaserade avgifter och

löner är konstantf vilket medför att ATP-avgifter och löner tillsammans delar

det resterande BN P-utrymmet. Med dessa antaganden ger högre ATP-avgifter ett minskat utrymme för egentliga löner, och tvärtom. Detta belyses tabell 9.3. Tabell 9.3 visar BNP ökade med en årlig takt på av

2 Avgifter inte finansierar allmänna pensionsförmåner. Det är naturligtvis som också möjligt att göra för avgiftsbehovet för andra försäkringar. en prognos

Riksförsäkringsverket kalkylmodell 201

nästan 2 procent under 1970-1989, medan löner exklusive kollektiva avgifter ökade med 1 procent i genomsnitt. Utrymmet fylldes av växande avgifter, bland annat för ATP, medan andelen driftsöverskott i BNP var enbart något lägre i slutet av perioden än i början.

Tabell 9.3 Utvecklingen av Förädlingsvärdet och dess inkomstkomponenter, åren 1970-1989. Procent

1970-1974 1975-1979 1980-1984 1985-1989

Årlig tillväxt

BNP till marknadspris 2,6 1,2 1,7 2,4 BNP till faktorpris 2,6 1,7 -1,2 4,2

Löner exklusive kollektiva avgifter:

Årlig tillväxt 1,3 0,6 0,7 2,8

Andel i BNP till faktorpris % 58,0 54,6 53,5 51,0

Kollektiva avgifter:

Årlig tillväxt 9,9 10,0 0,3 3,4

Andel i BNP till faktorpris % 10,0 17,2 20,3 19,0

Driftsöverskott, inklusive kapitalförslitning:

Årlig tillväxt 2,5 -0,8 -2,7 7,0

Andel i BNP till faktorpris % 32,0 28,2 26,2 30,0

Anm: Samtliga uppgifter har detlaterats med den implicita deflatom för BNP till marknadspris. Källa: Allmän pension Huvudbetänkande av Pensionsberedningen SOU 1990:76

Ränteutveckling

I fondkalkylen utgår från antagen utveckling av realräntan. I enlighet med en den så kallade gyllene tillvåxtregeln antas realräntan vara lika med den reala tillväxttakten i BNP. Fondkalkylema styrs så att fondstyrkan alltid är tillräcklig för att täcka oförutsebara demografiska och ekonomiska fluktuationer.

202 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

9.6 Fördelningssystemets fonder

AP-fondsmodellen består av delmodeller där separata beräkningar för delfondema 1-3:e AP-fonden, 4:e och 5 :e AP-fonden görs. I AP-fondsmodellen är utgångspunkten att AP-fonden skall användas för att bidra till finansieringen pensionav er. Samtidigt skall en tillräcklig fondstyrka finnas under alla år för att tjäna som en framtida buffert mot demografiska och ekonomiska fluktuationer. Skillnaden mellan avgiftsintäkter och pensionsutbetalningar avgör behovet av att använda fondmedel. Även förvaltningskostnader för AP-fonden och kostnadsersättning till Riksförsäkringsverket och försäkringskassoma med flera för administration beräknas. Detta görs genom uppräkning av kostnaderna vid prognosstarten. Förvaltningsoch ersättningskostnadema har delats på två kostnadsslag löner och övriga upp kostnader. För varje delfond har kostnadsslagens andelar bestämts vid prognosstarten och dessa andelar har sedan antagits vara konstanta under hela prognosperioden. Löneandelen räknas upp med den antagna löneutvecklingen och den resterande andelen uppräknas med antagen förändring i konsumentprisindex. Utifrån ovanstående beräknas delfondernas förräntning och storlek på grundval av ett antal antaganden. Dessa beskrivs nedan.

9.6.1 Beräkning av 1-3:e AP-fonderna

Pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader, avgiftsinkomster och överföringar från 4:e och 5:e AP-fonden antas alla verkställas den 30 juni varje år. Kostnadsersättningen till Riksförsäkringsverket antas överföras den 1 januari varje år. Räntorna antas inflyta den 30 juni och den 31 december varje kalenderår. Detta medför ränta-på-rånta-beräkning. Räntebetalningsperiodiciteten motsvarar en genomsnittlig kupongtid sex månader och två lika stora ränteinbetalningar per placerat kapitalbelopp och år. 1-3:e AP-fondens placerade medel antas omsättas den 1 januari varje år med en fjärdedel av de totala placerade medlen vid utgången av föregående år. Placeringen sker till den antagna nyplaceringsränta gäller för det aktuella året. Restsom erande andel av placeringama förräntas under året till föregående års genomsnittsränta. I samtliga beräkningsaltemativ antas pensionsutbetalningama i första hand belasta 1-3:e AP-fonden. Om avgifter plus räntor minus pensionsutbetalnettot av ningar år negativt vid halvårsskiftet, finansieras detta underskott med de räntor som inkommit den 30 juni. Om ränteinkomstema vid halvårsskiftet inte är tillräckliga för täckning av underskottet används i första hand fondmedel inte som omsatts under året för att tillskjuta resterande belopp. I de beräkningsaltemativ där 1-3:e AP-fonderna i sin helhet tar slut används kapital från 4:e och 5:e AP-

Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 203

fonden.

9.6.2 Beräkning av 4:e och 5:e AP-fonden

I beräkningen delas fondemas totala tillgångar upp på följande slag: Börsnoterade aktier samt utländska aktier - Räntebärande placeringar banktillgodohavanden, statsskuldväxlar, konver- tibla skuldebrev m.m. Räntelösa tillgångar fondlikvider, upplupna intäkter - Onoterade aktier -

Börsnoterade aktier utgör den största andelen av 4:e och 5:e AP-fondens totala tillgångar. Andelarna bestäms utifrån faktiska uppgifter, och antas vara oförändrade under hela prognosperioden. Kalkyler över fondemas utveckling sker sedan med en specifik förräntning för de olika tillgângsslagen. Börsnoterade aktier räknas upp med den för varje tid antagna reala nyplaceringsräntan för 1-3:e AP-fonderna plus 1 procentenhet. Denna uppräkning avser totalavkastning på aktier, vilken utgör summan av kursñrändringar plus aktieutdelningar. De räntebärande placeringama och de onoterade aktierna räknas upp med den för varje tid antagna nyplaceringsräntan för l-3:e AP-fondema. Avkastningen till l-3:e AP-fondema antas överföras den 30 juni varje år och beräknas under antagande om att fonderna rekvirerar det maximala tillåtna beloppet varje år. Förvaltningskostnader antas betalas den 30 juni varje år. I tabell 9.4 visas AP-fondernas historiska utveckling i fasta priser.

204 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell Tabell 9.4 Samtliga fonder i ATP-systemet. Inkomster och utgifter. Mkr. 1993 års penningvärde

1 Från och med år 1983 ingår även vinstskattemedel och förhöjd ATP-avgift 0,2 procent. 2 I anskaffningsvården. 3 Fond vid årets slut dividerad med årets utgifter. 4 Från och med år 1982 tas avgiften ut på hela lönesumman i stället för på den del som motsvarar löner mellan l-7,5 basbelopp. 5 Exklusive löntagarfondema LTF.

Det nuvarande regelsystemet 205

10 nuvarande

Det regelsystemet

10.1 Överblick

Den allmänna pensioner-ingen omfattar folkpension, tilläggspension ATP och delpension. De förmåner som kan utges från såväl folkpensioneringen som ATP är ålderspension, förtidspensionsjukbidrag, barnpension, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension. Andra folkpensionsfönnåner är handikappersättning och Vårdbidrag samt tilläggsförmånema pensionstillskott, särskilt pensionstillägg, hustrutillägg, bamtillågg, kommunalt bostadstillägg KBT och särskilt kommunalt bostadstillägg SKBT. Folkpension ett grundskydd vid ålderdom och långvarig sjukdom m.m. ger Huvudförmånens storlek är i de flesta fall oberoende av den försäkrades tidigare inkomster. ATP-pensionen däremot beror dels på storleken av den försäkrades tidigare inkomster, dels på antalet år som den försäkrade förvärvsarbetat. För att berättigad till folkpension gällde före 1993 att man bör vara svensk vara medborgare, bosatt i riket. Svenska medborgare, bosatta utomlands har varit

berättigade till folkpension de arbetat rätt till ATP minst tre ATP-år för

om att få rätt till folkpension, minst 30 ATP-år för att få full folkpension. Utländska medborgare, bosatta i Sverige, har varit berättigade till folkpension om

de bott i Sverige viss tid hur lång tid är olika för olika förmåner. Från och med

1993 gäller regler. Rätten till folkpension grundar sig antingen på att den nya

försäkrade arbetat in rätt till ATP minst 30 ATP-år för full folkpension eller på grundval bosättningstid i Sverige minst 40 år för full folkpension. Något

av krav på medborgarskap kommer inte längre att finnas vid bosättning i Sverige.

För berättigad till ATP krävs minst tre ATP-år det vill säga år med

att vara intjänad pensionspoäng. För att få full ATP krävs 30 ATP-år för personer födda före 1924 krävs färre ATP-år. Folkpension utom KBT och SKBT finansieras formellt i sin helhet genom anslag i statsbudgeten. En stor del av utgiftema täcks dock av en socialavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften var år 1992 7,45 procent av

206 Det nuvarande regelsystemet

lönesumman inkomsten och 1993 5,66 År 1994 är den 5,86 procent. procent. Det finns inte angivet hur stor del av utgifterna ska täckas avgiften och denna som av andel har också varierat kraftigt. KBT och SKBT finansierades tidigare kommunerna till största delen. Från av och med år 1993 betalar staten närmare 70 procent av KBT-utgiftema och all SKBT. Delpensionen finansieras genom en socialavgift, från och med den l juli som 1992 år 0,2 procent av avgiftsunderlaget, och avkastning från delpensionsgenom fonden. Beträffande finansiering av ATP se kapitel 3 i huvudtexten.

10.2 Pensionssystemets omfattning

Tabellerna 10.1 och 10.2 nedan visar översiktligt den relativa betydelsen olika av förmåner som betalas genom den allmänna pensionsförsäkringen. Av tabell 10.1 framgår att det fortfarande finns många ålderspensionärer inte har ATP. som Pensionstillskott och KBT erhålles av ett relativt stort antal pensionärer vilket beror på att de har låga eller inga ATP-förmåner. Den genomsnittliga pensionsnivån ökar för varje nytillkommande årsklass pensionärer att de i stor genom utsträckning har rått till ATP. Därigenom minskar pensionstillskott och KBT i betydelse.

Bland förtidspensionärerna har flertalet både folkpension och ATP. Änkepen-

sion efter den tidpunkt änkan fyller 65 år omfattar enbart ATP eftersom änkepension från folkpensioneringen då ersätts av den egna ålderspensionen.

Det nuvarande regelsystemet 207

Tabell 10.1 Antal pensioner i december 1992, 1000-tal

Förmån Antal med Huvud- ATP Tillåggsfönnån folkpension förmån KBT särsk. barn- handipenfolkp. sions- pens. till- kapptill- till- lägg ersättskott lägg ning

Ålderspension 1 569 1 220 467 441 0,8 0 14

Förtidspension

1 Inklusive särskild efterlevandepension. Antalet med folkpension var bara 19 st. 2 Antalet därav dessutom hade SKBT var cirka 38 800. som

208 Det nuvarande regelsystemet

Tabell 10.2 Årsbelopp i december 1992, mkr exklusive retroaktiva utbetal-

ningar

Förmån Årsbelopp för

Huvud- ATP Tilläggsförmån folkpension förmån pen- KBT särsk barn handifolkp sions- till- kapppens. till- till- lägg ersättskott lägg ning

Ålderspension 45 910 69 935 6 092 6 256 10 2 206

Förtidspension Sjukbidrag 10 652 19 273 2 655 l 647 73 447 Bampension 268 534

Omställningsp 121 69 10 1

Änkepension 1 453 9 220 69 72

Handikappers. 186 Vårdbidrag 997 Hustrutillägg 320 10

Summa 59 917 99 031 8 827 7 9852 10 75 654

1 Inklusive särskild efterlevandepension. 2 Till detta bör läggas cirka 182 mkr för SKBT beloppet finns inte uppdelat för de olika huvudñrmånema.

10.3 Översikt över

pensionsreglerna

lO.3.1

Basbeloppet

Flertalet förmåner inom pensionssystemet är knutna till det så kallade basbeloppet vilket regleras i lagen 1962:381 allmän försäkring. Basbeloppet räknas om

numer om en gång om året och följer oftast förändringarna i konsumentpris-

index. Sättet att beräkna basbeloppet har förändrats flera gånger åren. genom Från och med 1993 är de flesta pensionsförmånerna knutna till ett så kallat minskat basbelopp som uppgår till 98 procent det egentliga basbeloppet. av

Det nuvarande regelsystemet 209 I tablån nedan redovisas basbeloppen i januari för några olika år.

10.3 Pensionsgrundande inkomst

ATP-förmåner baseras den försäkrades pensionsgrundande inkomst PGI, som beräknas varje år för alla försäkrade i åldern 16-64 år. För ñdda personer 1911-1927 även för deras 65:e år. PGI utgörs i princip förvärvsinkomsten av under året minskat med det basbelopp gällde i januari det aktuella året. I som PGI inräknas även vissa inkomstersättningar som till exempel sjuk- och föråldrapenning, arbetslöshetsersättning, delpension och arbetsskadelivränta. Vid beräkning av PGI bortses från inkomster i den mån den sammanlagda inkomsten överstiger 7,5 basbelopp. PGI räknas om till pensionspoäng division med genom basbeloppet. Maximal pensionspoäng år således 6,5.

Ålderspension

l0.3.3

Ålderspension utges normalt från och med den månad fyller 65 år. Man kan

man börja ta ut pensionen redan innan man fyllt 65 år, dock tidigast från 60 års ålder förtida uttag. Man kan också senarelägga pensioneringstidpunkten uppskjutet uttag. Vid förtida uttag reduceras pensionen livsvarigt, vid uppskjutet uttag höjs den. Den som vill kan nöja sig med att ta ut 14, halv eller 34 pension.

Full folkpension utgör 96 procent av det minskade basbeloppet för ogifta

pensionstagare eller giña pensionstagare vars make inte har eller har rätt till pension. För gifta pensionstagare vars make har hel ålders- eller förtidspension år pensio-

nens storlek 78,5 procent av det minskade basbeloppet.

210 Det nuvarande regelsystemet

ATP-pensionens storlek beräknas från följande formel:

0,6 x MP x TN x det minskade basbeloppet, där

MP Genomsnittlig pensionspoäng för de 15 bästa inkomståren.

Om det inte finns pensionspoäng registrerat för 15 år räknas MP på alla år med intjänad pensionspoäng. T Antal år med pensionspoäng. T får dock aldrig överstiga N. N Antal erforderliga år med pensionspoäng för att få full pension. För personfödda före 1915 är N 20. För personer födda 1915 är N 21, för personer er födda 1916 år N 22 För personer födda 1924 eller senare är N 30. osv.

För att berättigad till ATP krävs, som tidigare nämnts, att man har pensionsvara poäng för minst tre år. Personer med låg ATP, eller utan ATP, får normalt pensionstillskott till folkpensionen. Maximalt pensionstillskott är för närvarande 55,5 procent av det minskade basbeloppet. Pensionstillskottet reduceras med ATP-pensionens storlek.

10.3 .4

Förtidspensionsjukbidrag

Förtidspension utges till fått sin arbetsförmåga nedsatt av medicinska person som skäl och det bedöms föga troligt att han kan återgå till heltidsarbete före den ordinarie pensionsåldem. Om arbetsnedsättningen bedöms långvarig men inte bestående utges i stället sjukbidrag. För övrigt gäller exakt samma regler ñr förtidspension och sjukbidrag. Den arbetsförmåga inte är helt nedsatt kan få vars

14, halv eller 34 förtidspension. Även 23 förtidspension förekommer

men denna nivå är under avveckling. Tidigare kunde förtidspension från och med 60 års ålder utges enbart arbetsmarknadsmåssiga skäl. Denna möjlighet har i av princip upphört på grund av övergångsregler kvarstår möjligheten i vissa men fall. Förtidspensionens storlek från såväl folkpensioneringen som ATP beräknas på sätt ålderspension. Vid beräkningen ATP-pensionen kan en församma som av tidspensionär under vissa förutsättningar få tillgodoräkna sig så kallade antagandepoäng för åren fram till den ordinarie pensioneringstidpunkten. För att få tillgodoräkna sig pensionspoäng ska antingen ha sjukpenninggrundande inkomst man överstiger ett basbelopp vid pensionsfallstidpunkten eller ha fått pensionssom poäng under minst två av de senaste fyra åren. Antagandepoängens storlek baserar sig på de inkomster den försäkrade hade innan han blev förtidspensionär och beräknas enligt det förmånligaste av två alternativ:

Genomsnittlig pensionspoäng för de fyra åren närmast före pensionsfallet.

Genomsnittlig pensionspoäng för alla år från och med 16 års ålder dock

Det nuvarande regelsystemet 211

tidigast 1960 till pensionsfallsåret. Emellertid bortses från de sämsta inkomståren högst hälften av alla år.

En förtidspensionär med låg ATP, eller utan ATP, får normalt pensionstillskott till folkpensionen. Detta är för närvarande 105,5 procent det minskade basbeav loppet det vill säga nästan dubbelt av vad en ålderspensionär har i pensionstillskott. Pensionstillskottet reduceras med ATP-pensionens storlek.

10.3 Efterlevandepension

Till efterlevande barn utges barnpension tills barnet fyllt 18 år. Barnpensionen kan förlängas till och med juni det år barnet fyller 20 år barnet studerar på om till exempel gymnasieskola.

Bampension från folkpensioneringen är lägst 25 procent det minskade bas-

av beloppet och högst 40 procent av basbeloppet efter varje avliden förälder. Beloppet påverkas av barnpension från ATP. Bampension från ATP utgör 30 procent den avlidnes faktiska eller teoretisav ka ATP-pension. Om den avlidna hade flera barn tillkommer 20 procent för varje barn utöver det första. Beloppet fördelas sedan lika mellan barnen. Till efterlevande vuxen utges från och med 1990 omställningspension under ett år efter dödsfallet. Omstållningspensionen förlängs den efterlevande har om vårdnaden om barn under tolv år. Efter det att rätten till omställningspension upphört kan den efterlevande i stället vara berättigad till särskild efterlevandepension om han eller hon är arbetslös. Omställningspension och särskild efterlevandepension upphör senast när den försäkrade fyller 65 år. Före 1990 kunde en änka få änkepension från folkpensioneringen ocheller ATP. Genom omfattande Övergångsbestämmelser beviljas fortfarande sådana

pensioner. Änkepension från folkpensioneringen upphör senast när änkan fyller

65 år medan änkepension från ATP kan betalas ut på livstid. Omställningspension, hel särskild efterlevandepension och änkepension från

folkpensioneringen utges normalt med 96 procent av det minskade basbeloppet.

Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från ATP utgör normalt 40 procent av den avlidnes faktiska eller teoretiska ATP-pension. Om barn med barnpension finns efter den avlidne blir nivån dock 20 procent. Nivån för änkepension från ATP är också 40 procent men om barn med barnpension finns blir nivån 35 procent. För efterlevandepensioner från ATP finns en begränsningsregel som innebär att summan av efterlevandepensioner från ATP inte får överstiga den avlidnes egen ATP. Särskild efterlevandepension kan utges som l4, halv eller 34 av hel pension. Den kan också reduceras samordning med andra förmåner. Även änkegenom pensionen kan reduceras av olika skäl. För efterlevande vuxna som saknar ATP eller har låg ATP utges pensionstill-

212 Det nuvarande regelsystemet

skott med maximalt 55,5 procent av det minskade basbeloppet.

10.3 .6 Handikappersättning

Handikappersättning kan utges till person över 16 år som blivit handikappad innan han fyllt 65 år. Handikappersättning kan utges som tillägg till andra folkpensionsförmåner eller som huvudförmån. Det finns tre ersättningsnivåer beroende på hjâlpbehovet eller de merkostnader handikappet orsakar. Nivåerna är nu- 69, 53 eller 36 procent av basbeloppet. Handikappersåttningen är skattefri. mer

10.3.7 Vårdbidrag

Vårdbidrag kan utges till förälder som vårdar handikappat barn under 16 år. Helt Vårdbidrag uppgår numer till 250 procent av basbeloppet. Vårdbidrag kan å också utges som 34, halv eller l4 förmån. å 3 En del vårdbidraget kan bestämmas ersättning för merkostnader. Denna S av som h v del är skattefri. Denna del kan uppgå till 18, 36, 53 eller 69 procent av basbeloppet. I vissa fall kan merkostnadsdelen tillkomma utöver de 250 procent av basbeloppet som utgör helt vårdbidrag.

10.3.8 och barntillägg

Hustrutillägg

Hustrutillägg kan utges till kvinna i åldern 60-64 år om hennes man har ålderseller förtidspension. I vissa fall kan även hustrutillägg utges till yngre kvinnor. Hustrutillägget kommer att avvecklas. Kvinnor som är födda efter 1934 kan inte längre beviljas hustrutillägg. Bamtillägg kunde tidigare utges till ålders- eller förtidspensionär som hade vårdnaden om barn under 16 år. Bamtillägg kan inte längre nybeviljas men de som uppbar bamtillägg vid ingången av år 1990 får behålla detta tills barnet fyllt 16 år.

10.3.9 Särskilt

pensionstillägg

Särskilt pensionstillägg kan utges till ålderspensionär som vårdat sjukt eller handi-

kappat barn under minst sex vårdår och därmed avstått från förvärvsarbete och

således inte intjänat någon pensionspoäng under dessa år. För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillågget 5 procent av basbeloppet, för sju tillgodoräknade vårdår 10 basbeloppet etc. Maximalt pensionstillägg är procent av 50 procent av basbeloppet för 15 eller fler vårdår.

Det nuvarande regelsystemet 213

10.3.1O Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg KBT kan utges till person som uppbär ålderspension,

förtidspension eller efterlevandepension för vuxna från folkpensioneringen och

dessutom till kvinna med hustrutillågg. Storleken på KBT är beroende av pensionärens bostadskostnad. Varje kommun bestämmer själv i viss utsträckning grunderna för KBT. I de flesta kommuner betalas KBT ut för bostadskostnad upp till 3 500 kronor per månad. Ett mindre antal kommuner har en gräns som är högre än 3 500 kronor. KBT är inkomstprövat och skattefritt. Det finns ett förslag om att ersätta KBT med en helt statsñnansierad förmån, bostadsstöd till pensionärer BTP. Dessutom finns en speciell förmån, särskilt kommunalt bostadstillägg SKBT. SKBT betalas ut till pensionärer vars inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad trots KBT inte når upp till kommunens socialbidragsnorm eller socialstyrelsens vägledande socialbidragsnorm.

10.3. 1 1 Delpension

Delpension kan utges till person mellan 60 år och ordinarie pensionsålder som minskat sin arbetstid efter fyllda 60 år. Kvarvarande arbetstid måste dock uppgå till lägst 17 och högst 35 timmar per vecka. Delpensionens storlek är i princip 65 procent av inkomstbortfallet på grund av minskningen av arbetstiden. Delpensionen är vârdesäkrad genom anknytning till

det minskade basbeloppet.

i

Beräkningar av kostnader för ett system för delning pensionsrätt 215

av E E

11 för

Beräkningar av kostnader

ett för

system löpande delning av pensionsrätt

1 l

Sammanfattning

Avsikten med detta kapitel är att redovisa kostnadsberâkningar för ett systern med löpande delning av pensionsrätt mellan makar: Pensionsrått intjänas under som äktenskapets bestånd delas lika mellan makarna. Delning upphör dock om den ena maken går i ålderspension eller får förtidspension utan antagandepoäng. Endast inkomster från och med år 1995 och endast pensionsrätt intjänad enligt reformerade regler delas. För övergângskohortema gäller att om makarna har olika antal tjugondedelar i det nya systemet så delas endast det lägre antalet av dessa delar för båda makarna. Ytterligare 20-delar i det nya systemet för den ena maken ingår inte i delningen, liksom inte heller pension beräknad enligt nuvarande regler. Kalkylerna avser ett system med obligatorisk delning eller ett system med frivillig delning dår alla väljer att dela. Systemet skiljer sig i två avseenden från det delningssystem som föreslås i betänkandet. För det första sker ingen nedskrivning eller uppskrivning av överförda pensionsrâttigheter med hänsyn till skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män, eftersom avsikten med kalkylen är just att beräkna storleken på den merkostnad som uppstår då en sådan ned- respektive uppskrivning inte görs. För det andra omfattar det delningssystem har studesom rats hår även personer födda åren 1935-1953 enligt den modell som beskrevs ovan. Avsikten har varit att visa vilken kvantitativ betydelse ett delningssystem skulle ha för dessa kohorter. Vid beräkningarna har ett antal förenklingar gjorts varför resultaten får betraktas som en grov uppskattning av den möjliga merkostnaden jämfört med ett system utan delning. Genom att utföra beräkningarna med olika alternativa antaganden har vi troligen ändå kunnat ge en relativt tillförlitlig bild av inom vilka intervall kostnaderna skulle ligga om ett sådant system skulle införas inom ramen för det reformerade pensionssystemet. Med de antaganden som gäller för vår huvudkalkyl blir resultaten visas i som

216 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

tabell 11.1. Fram till och med år 2025 är kostnaderna negativa, det vill såga systemet med delning pensionsrätt kommer att medföra en besparing för pensionssystemet. av Orsaken till detta är att endast de yngsta pensionärerna ingår i systemet med delning och att den besparing som görs för män med pensionerade makor kommer att dominera över merkostnadema för änkoma. Från och med år 2035 berörs även de äldsta pensionärerna av systemet med delning.

Tabell 11.1 Merkostnad for delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde

Skillnaden i kvinnornas pension före och efter delning kommer att växa successivt med födelseåret. Detta beror dels på att det endast är inkomster intjänade efter år 1995 ingår i delningen, dels på att för övergångskohorterna ingår som endast 20-delar beräknas enligt reformerade regler i delningen. som Av figur 11.1 framgår att den genomsnittliga ökningen av kvinnornas pension till följd delningen är helt försumbar för de tidiga övergångskohorterna. För av 70-talistema fullt ut omfattas av systemet med delning är ökningen strax som under 0,4 basbelopp, det vill säga cirka 14 000 kronor per år i 1995 års penningvärde.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 217

Figur 11.1 Skillnad i pension i genomsnitt före och efter delning för kvinnor födda 1938-1985. Basbelopp

0,45 - 0,4 - 0,35 - 0,3 - 0,25 - 0,2 w 0,15 - 0,1 - 0,05 -

Ännu år 2050 är 35-40 de kvinnliga pensionärerna födda före år 1970. procent av Att inkomster före år 1995 inte ingår i delningen bidrar därför till att hålla nere merkostnaden för delning även i slutet av vår kalkylperiod. Om även inkomster före år 1995 skulle ingå i delningen kan merkostnaden år 2050 uppskattas till cirka 3 800 miljoner kronor. Den redovisade kostnadsberäkningen bygger på antaganden bland annat ovan den framtida civilståndsfördelningen, befolkningsutvecklingen, BNP-tillväxtom relationen mellan giftas och icke giftas inkomster samt relationen mellan en, mäns och kvinnors inkomster. I avsnitt 11.6 redovisas kalkyler för alternativa antaganden om civilstándsfördelningen och befolkningsutvecklingen. I avsnitt 11.3 och 11.4 har sammanställt statistik över utvecklingen av olika civilståndsvariabler underlag för bedömning av rimliga alternativa antaganden i som en dessa avseenden. Sammanfattningsvis kan sågas att resultaten varierar ganska måttligt i dessa kalkyler med alternativa antaganden. Motsvarande kånslighetskalkyler för relationen mellan giftas och icke giftas inkomster har inte kunnat göras. Det antagande som används är att gifta i genomsnitt har lika stora pensionsgrundande inkomster som resten av befolkningen. Några beräkningar med alternativa scenarier för hur förhållandet mellan mäns och kvinnors inkomster kommer att utvecklas har heller inte genomförts. De här redovisade kostnadsberäkningama bygger på den observerade utvecklingstendensen under 1980-talet för förhållandet mellan mäns och kvinnors inkomster. Se kapitel 9.

218 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

11.2 Översikt över beräkningsförfarandet

Under de år båda makarna lever och har ålderspension är den sammanlagda

pensionen och kostnaden för makarna densamma i systemet med delning som i det utan delning. Så år fallet även om äktenskapet har upplösts genom skils-

mässa före eller efter pensioneringen. Kostnadsskillnader mellan systemen uppstår i följande situationer:

Kvinnan har pension men mannen har avlidit. 2. Mannen har pension men kvinnan har avlidit. Båda lever. Mannen är pensionär men kvinnan. 4. Båda lever. Kvinnan är pensionär men mannen.

Nettoeffekten för pensionärer i situation 3 och 4 har vi i denna beräkning approximerat genom att anta att mannen i varje äktenskap är 2,7 år äldre än kvinnan. Talet 2,7 motiveras senare. Med detta antagande bortfaller situation 4. I genomsnitt blir pensionen i systemet med delning lägre för mannen och högre för kvinnan. Systemet med delning leder därför till högre kostnader i situation 1 men lägre i situation 2 och 3. De pensionärer ñr vilka systemet med delning leder till högre eller lägre kostnader kan delas in i följande delvis överlappande kategorier:

1a. Änka

2a. Ankling 3a. Gift man, makan har pension

1b. Skild eller omgift kvinna, före detta make avliden

2b. Skild eller omgift man, före detta maka avliden 3b. Skild eller omgift man, före detta maka har pension

Det som skiljer fallen lb-3b från 1a-3a är endast att den period under vilken pensionsrätten delas i genomsnitt år kortare eftersom delningen upphör vid skilsmässan. Om systemet med delning även skulle omfatta sambor tillkommer ytterligare kategorier av pensionärer som behöver beaktas:

22 Taket för den pensionsgrundande inkomsten appliceras på vardera makens inkomst före delningen. Delningen får därför inte till följd att inkomstdelar över taket blir pensionsgrundande.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 219

lc. Kvinna vars sambo avlidit 2c. Man vars sambo avlidit 30. Man vars sambo ännu har pension

Dessa kategorier kan dessutom delas upp fall där samboförhållandet var bestående tills endera parten avled eller mannen gick i pension och fall där samboförhållandet upplöstes innan dessa händelser inträffade. Uppdelningen har betydelse för längden på den period under vilken pensionsrätten delas och därmed för storleken på det årliga pensionsbelopp som i genomsnitt överförs från mannen till kvinnan. Vi har beräknat merkostnaden för systemet med delad pensionsrätt för åren 2005, 2015, 2025, 2030, 2035, 2040, 2045 och 2050. För vart och dessa ett av år har antalet änkor, änklingar och pensionerade män med ännu pensionerade makor uppskattats utifrån antaganden som redovisas i avsnitt 11.4. Dessa antalsuppskattningar har gjorts kohortvis. Antalet personer har sedan multiplicerats med en beräknad genomsnittlig skillnad i pension med och utan delning. Denna skillnad har beräknats separat för olika ñdelseårgångar. Beräkningarna har gjorts med hjälp av Riksförsäkringsverkets prognosmodell med kalkylförutsättsamma ningar som i övrigt har använts i denna bilaga. Det totala antalet pensionärer från olika ñdelseårgångar har hämtats från fyra SCB-prognoser över den i Sverige bosatta befolkningen med alternativa dödlighetsantaganden. Det statistiska underlaget är alltför bristfälligt för att det ska vara meningsfullt att försöka uppskatta antalet pensionärer i kategorierna lb-3b och lc-3c för kalkylåren i synnerhet som det är först kring åren 2035-2045 som systemet med delning börjar omfatta merparten av pensionärernas pensionsrätter. Det är också svårt att med tillgänglig statistik uppskatta hur stor del livsinkomsten ska av som ingå i delningen för dessa kategorier. Bland de generationer som hittills uppnått pensionsåldem har det varit relativt sällsynt med samboförhâllanden under den yrkesverksamma tiden. Även andelen skilda pensionärer är relativt liten. I framtiden kan vi vänta oss en ökad andel pensionärer i kategorierna lb-3b och 1c-3c och en i motsvarande mån minskad andel i kategorierna 1a-3a. Av dessa skäl torde det inte vara orimligt att anta att den andel änkor som ser i den historiska statistiken i framtiden kommer att motsvara summan av andelen änkor, andelen skilda kvinnor vars make avlidit och andelen kvinnor vars sambo avlidit. Motsvarande resonemang gäller för änklingar och män vars maka inte har pension. Endast pensionsrätt som intjänas under äktenskapets bestånd ska delas. Vilken del av den totala livsinkomsten som denna delningsbara andel utgör i genomsnitt för en gift person har varit tvungna att uppskatta schablonkalkyl genom en eftersom datamaterialet inte innehåller uppgifter civilstånd eller tidpunkter för om vigslar och skilsmässor. I schablonkalkylen antas mannen vara tre år äldre än kvinnan. Vi har här valt

det heltal som ligger närmast 2,7 år. Vid beräkningen av antalet manliga pensio-

närer vars hustrur ännu uppnått pensionsåldem har använt åldersskillnaden

220 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

i

l

å

2,7 år eftersom en heltalsapproximation inte var nödvändig i denna del av beräk- 1

ningen. 3 Mannen antas gifta sig vid 28 års ålder och kvinnan sålunda vid 25 års ålder. l gifter sig i genomsnitt ha inkomstförhållanden 3 De personer som antas samma

som de som förblir ogifta. f

För varje kohort har vi beräknat den genomsnittliga andelen av den totala livs- 1 inkomsten som intjänas efter år 1995 och mellan 28 och 64 års ålder för män och g mellan 25 och 61 års ålder för kvinnor. Särskild hänsyn måste tas till övergångskohorterna. Mån i övergångskohortema delar hela antalet tjugondedelar från det nya systemet medan kvinnor födda 1938-1957 endast delar det antal tjugondedelar som den tre år äldre maken har från det nya systemet.

11.3 Den bilden

demografiska

Kostnaderna för ett system med delning av pensionsrätt kommer främst att påverkas av förändringar i antalet änkor och änklingar. De demografiska förändringar som har skett på senare år, har och kommer att ha stor påverkan på dessa. De demografiska förändringarna som främst påverkar våra beräkningar är den minskade giñermålsfrekvensen, det ökade samboendet och det ökade antalet skilsmässor. Även ökning medellivslängden för män och kvinnor är intresse. en av av Det medför naturligtvis stora svårigheter att göra en prognos över civilståndsfördelningen i framtiden. Särskilt om den, som i det här fallet, skall sträcka sig ända fram till år 2050. I en prognos över civilståndsfördelningen fram till sekelskiftet för åldrarna över 80 år spelar endast dödligheten en roll. Det handlar då om att skriva fram de personer som nu är 65 år och äldre. I dessa åldrar är antalet vigslar och skilsmässor försumbara jämfört med civilståndsförändringar orsakade av dödsfall. I en prognos som skall sträcka sig bortom sekelskiftet krävs att även giftermålsi och skilsmässofrekvenser prognosticeras. Eftersom inte vet mycket om vad

som kommer att hända med civilståndsfördelningen i framtiden får nöja oss i

med att studera historiska data och av dessa försöka göra en rimlig bedömning av framtida civilståndsfördelning. l Statistiska centralbyråns SCB senaste civilståndsprognos från år 1991 sträcker sig fram till 2000. bygger på antaganden fruktsam- j och med år Den separata av heten, dödligheten och in- och utvandringen. Vad gäller civilståndsförändringar, ä det vill såga giftermåls- och skilsmässofrekvenser har det gjorts en framskrivning av 1983 års nivå. 5

I det följande görs först inledande historisk beskrivning det förändrade i

en av giftermålsmönstret, det ökade samboendet och Ökningen i antalet skilsmässor i Sverige de decennierna. Även den förändring i medellivslängd skett senaste som under detta sekel redovisas och de eventuella konsekvenser detta kommer att ha för civilståndsfördelningen i framtiden. Därefter följer en genomgång av varje

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 221

civilstånd var för sig. Det inleds med en historisk beskrivning och därefter följer ett försök till prognos och en motivering till denna. Som tidigare nämnts är det mycket svårt att försöka prognosticera civilståndsfördelningen. Förutom ett huvudaltemativ presenteras därför även ett högaltemativ och ett lågaltemativ vad gäller denna fördelning.

11.3.1 Giftermål

Giftermålsbenågenheten år ett mått andelen giftermål bland ogifta män och kvinnor i vissa åldrar. Måttet är standardiserat med avseende på åldersfördeli

ningen och har beräknats för åldrarna 20-49 år då de flesta äktenskap ingås.

Figuren nedan visar giñermålsbenägenheten för dessa åldrar sedan mitten på 1960-talet.

Figur 11.2 Giftermålsbenägenhet i åldrarna 20-49 år. Andel år per

1965 1970 1975 1980 1985 1990

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

23 Giftermålsbenågenheten, Gb, kan beräknas som:

GbüVüx,yM(i,xK(i,y))2 x,y20,..., 49 i,jogift, änkaänkl., frånskild

där ViJ-x,y år faktiskt antal Vigslar

Mi,x antal män i åldern x år tillhörande civilstånd i Kj,y antal kvinnor i åldern y år tillhörande civilstånd j M och K anger antalet vid slutet år av Källa: Den framtida befolkningen 1986.

222 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

Giftermålsbenägenheten är alltså ett mått på antalet faktiska vigslar i förhållande till antalet möjliga Vigslar i en viss åldersgrupp. Benägenheten att ingå äktenskap nästan halverades mellan 1965 och 1980. Den sjönk då från 0,038 till 0,02. De senaste tio åren har den varit i stort sett konstant.

Studerar man enbart förstagångsäktenskapen har det även här skett en kraftig nedgång i giftermålsbenågenheten Den har mer än halverats år 1980 jämfört med motsvarande siffra år 1965. Från mitten 1970-talet har omgiftena utgjort en växande andel av samtliga av äktenskap. Figuren nedan visar andelen av samtliga giftermål där mannen respektive kvinnan är frånskild.

Figur 11.3 Giftermål efter makarnas förutvarande civilstånd. Andel av samtliga giftermål

204. ..

10---

0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 År

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Det har sedan 1970-talet skett en uppgång i andelen ingångna äktenskap där mannen respektive kvinnan är frånskild. Andelen omgiften av samtliga nya äktenskap steg från knappt 10 procent år 1966 till knappt 20 procent år 1980. Uppgången avstannade i mitten på 1980-talet och omgiftesfrekvensen har sedan dess legat mellan 15 och 20 procent. För änklingar och änkor bilden annorlunda ut. Andelen ingångna äktenskap ser där någon makarna är änkling eller änka är av naturliga skål betydligt lägre än av för frånskilda och den har minskat stadigt. År 1966 utgjorde äktenskapen där minst en av makarna var änkaänkling 1,7 procent av alla ingångna äktenskap mot endast 1 procent år 1990.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning pensionsrätt 223

av

Figur 11.4 Giftermål efter makarnas förutvarande civilstånd. Andel samtav liga giftermål

1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

11.3.2 Samboende utan äktenskap

Den allmänna nedgång i giftermâlsfrekvensen hänger samman med att folk sammanbor utan äktenskap. Det år först från mitten av 1970-talet som säkra uppgifter om andelen gifta av alla samboende föreligger. Enligt FOB 75 uppgick andelen ogifta samboende av alla Samboende till 11 procent. Denna andel steg till 18 procent år 1990 enligt F0B 90. Figuren nedan visar andelen gifta män av totala antalet samboende mån.

224 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

Figur 11.5 Sammanboende gifta män i procent av samtliga sammanboende

100 - F08 75 :p g r 80 F08 80 o 60 g \ FoB ss c 40 k m e . -- FoB 90 n 20 : 3-1:;---.-.--.-.-.. t 0 l6-m-2S-30-35-40-45-50-55-60-65- 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 År

Källa: SCB:s Folk och bostadsräkning, del 2: Folkmängd och sammanboende.

Ökningen i andelen gifta samboende var störst mellan åren 1975 och 1985.

Mellan åren 1985 och 1990 har andelen samboende utan giftermål minskat något, från 18,7 procent till 18,2 procent. Det är i åldrarna under 40 år som denna minskning inträffat. Orsaken till detta år den stora ökningen av giftermål år 1989 till följd ändringen i änkepensionslagstiftningen. I åldrarna över 40 år ökade av andelen samboende gifta. Samboende utan äktenskap minskar högre upp i åldrarna kommer. 60 år och äldre hann gifta sig innan man Personer som i dag är samboende utan äktenskap började bli vanligt. För åldersklassema över 65 år år andelarna mindre än 5 procent. Det ökade antalet samboförhållanden har inte kompenserat nedgången i äktenskap. Det har således blivit vanligare att leva ensamstående i åldrarna mellan som 20 och 50 år. Även detta kommer naturligtvis att påverka andelen änkor och änklingar och kostnaderna för pensionssystemet.

11.3 Skilsmässor

I våra beräkningar har antagit att det, bland de generationer som hittills uppnått pensionsåldern, varit relativt sällsynt med skilsmässor. Antalet skilsmässor har dock ökat kraftigt på senare tid och detta har även börjat ge utslag i åldrarna över 65 år. skilsmässor ökade i Sverige under 1960-talet och början 1970-talet. Antalet av I figuren nedan hur skilsmässotakten har utvecklats i Sverige de senaste tjugo ses åren uppdelat på olika åldrar. År 1974 antalet högst beroende på den var som nya äktenskapslagstiftningen. Förändringen innebar bland annat att hemskillnadsåret ersattes med betänketid på månader. Det skedde sedan en Stabilisering och en sex

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 225

sedan början av 1980-talet har antalet skilsmässor minskat något. Skilsmässofrekvensen blir lägre högre upp i åldrarna man kommer. I åldrarna 35-39 år har den legat på omkring 20 procent sedan mitten av 1970-talet. I de yngre åldrarna ligger den betydligt högre, mellan 30 och 35 procent för 20-24-åringama.

Figur 11.6 Nyblivna frånskilda kvinnor på 1000 gifta kvinnor

1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 År

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Det är inte nödvändigtvis så att en ökning i antalet skilsmässor per 1000 gifta betyder att skilsmässofrekvensen har ökat. Om det ñnns en stor andel gifta i låga åldrar får man ett högt skilsmässotal även om frekvensen av skilsmässor är låg i varje åldersintervall. Detta beror på att skilsmässor är mest frekventa i år. unga En ökning i antalet skilsmässor per 1000 gifta skulle alltså kunna spegla en förändring i den gifta befolkningens åldersstruktur mot giñermål i allt lägre åldrar. Nu är detta inte fallet i Sverige. Sedan början av 1970-talet har medelåldern vid giftermål för män ökat med 3,5 år och för kvinnor med drygt tre år. Vi kan alltså dra slutsatsen att skilsmässofrekvensen verkligen har ökat. Vi har i våra beräkningar antagit att det, bland de generationer hittills som uppnått pensionsåldem. varit relativt sällsynt med skilsmässor. Den ökning av skilsmässoma som skett sedan 1960-talet har dock börjat ge utslag i åldrarna över 65 år.

226 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt Tabell 11.2 Andelen skilda bland män och kvinnor äldre än 65 år

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Vi här ökning i andelen frånskilda över 65 år ñr både mån och kvinnor. ser en Studerar vi enbart män och kvinnor i åldrarna 65-69 år år andelen frånskilda högre än för hela Andelen skilda avtar alltså med åldern. gruppen. Som vi tidigare redan konstaterat har andelen ingångna äktenskap där minst en makarna frånskild ökat sedan 1970-talet. Detta gäller även för de som är av var 65 år och äldre. Denna Ökning är dock inte den omfattning att den kan komav ökningen i andelen frånskilda. Antalet frånskilda vid varje tidpunkt ökar pensera alltså hela tiden.

Äktenskapens varaktighet har också minskat på senare år. Detta kan man kon-

statera att studera hur många äktenskap som upplöses på grund av skilsgenom mässa efter till exempel fem och tio år. Av de äktenskap ingicks på 1950som talet hade ungefär 10 procent upplösts efter tio år. Bland äktenskap som ingicks åren 1972-1974 hade 20 procent upplösts efter samma tid. Det har alltså skett en

fördubbling i skilsmåssofrekvensen bland de åktenskapen. Bland de äkten-

unga skap varat länge är ökningen dock inte lika stor som för de unga äktenskapsom en. Eftersom endast den del inkomsten intjänas under äktenskapets bestånd av som skall delas kommer det ökade antalet skilsmässor att medföra lägre kostnader.

11.3.4 Medellivslängd

Dödligheten har sjunkit under hela l900-talet. Den kraftigaste nedgången ägde under seklets första hälft. Inte minst gäller detta bamadödligheten. Vid rum sekelskiftet dog 9-10 procent barnen det första levnadsåret mot 6-7 promille av

nu. Medellivslängden har på motsvarande sätt ökat under 1900-talet. I början av medellivslängden 53 år för män och 55 år för kvinnor. Fram till 1950seklet var talet skedde det i alla åldrar sjunkande dödlighet. Denna utveckling var parallen

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 227

ell för män och kvinnor. I början 1950-talet stagnerade uppgången i medelav livslängd för män medan den något försvagad fortsatte för kvinnor. Under några år var det till och med en viss uppgång dödligheten för mån. En trolig förklaring till detta år en uppgång i cirkulationsorganens sjukdomar under denna tid som drabbade männen hårdare än kvinnorna.

Figur 11.7 Ãterstående medellivslängd vid födseln

g l . . 1901- 1911- 1921- 1931- 1941- 1951- 1961- 1981 1991 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 Pödelsekohort

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Från slutet av 1960-talet uppvisade medelålders mån årligen en ökad dödlighet. Försämringen varade dock inte länge, alltsedan slutet 1970-talet har dödsriskav ema återigen fortsatt att minska. Sedan 1970-talet ökar livslängden åter parallellt. Den olikartade utvecklingen på 1950-talet ledde dock till att skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivslängd ökade och är cirka år. nu sex Det är naturligtvis svårt att bedöma medellivslängdens utveckling i ett längre perspektiv. Vissa variationer den förväntade dödligheten har liten betydelse för av den totala folkmängden i framtiden. Förändringar i dödligheten påverkar däremot kraftigt antalet äldre personer, vilket gör att medellivslängdens utveckling har stor betydelse för till exempel pensioner. Vi har i våra beräkningar dels använt oss av huvudaltemativet i SCB:s senaste befolkningsprognos och dels gjort tre alternativa dödlighetsantaganden.

228 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

11.4 civilståndsfördelningen Antaganden om

En minskad giftermålsfrekvens och ett ökat samboende betyder att andelen änkor och änklingar kommer att minska i framtiden. Vi kan även konstatera en stigande skilsmässofrekvens sedan mitten av 1960-talet. Detta, i kombination med en minskad giftermålsfrekvens för änkor och änklingar sedan slutet av 1950-talet, kommer att påverka kostnaderna för pensionssystemet om ett system med delad pensionspoäng inñrs. Det är dock än så länge för tidigt att kunna urskilja någon minskning av antalet änkor och änklingar på grund av ovanstående utveckling. I detta avsnitt redovisar vilka antaganden som har gjorts om den framtida civilståndsfördelningen.

11.4.1 Ãnkor

Historisk utveckling

Historiskt sett har andelen änkor i olika åldrar legat relativt konstant. Man kan dock konstatera svag minskning i åldrarna 65-75 år och en svag ökning i en övriga åldrar. I vårt huvudaltemativ låter denna utveckling vara den gällande även i fortsättningen. På grund av den stora osäkerhet som råder om framtida civilståndsfördelning har därför även gjort ett hög och ett lågaltemativ vad gäller andelen änkor. I lågaltemativet låter andelen änkor sjunka något i framtiden, vilket i sin tur kommer att innebära en minskning av kostnaderna. I högalternativet låter andelen stiga vilket betyder att kostnaderna kommer att öka vid en delning av pensionspoäng. Andelen änkor i procent av totala antalet kvinnor 65 år och äldre under åren 1965-1990 kan ses i tabell 11.3 nedan.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 229

Tabell 11.3 Andelen änkor i procent totala antalet kvinnor i olika åldrar av under olika år

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Figur 11.8 Andelen änkor i olika åldrar i procent totala antalet kvinnor i av samma ålder

1965 1970 1975 1980 1985 1990

Andelen änkor bland äldre kvinnor ligger på cirka 20 procent i 65-årsâldem. Den ökar sedan successivt för att i 90-årsåldern ha stigit till cirka 75 procent. Sedan mitten av 1960-talet har det skett en svag minskning av andelen änkor i åldrarna 65-75 år och en ökning i övriga åldrar.

Huvudalternativ

Som huvudaltemativ har vi valt en fortsatt utveckling för andelen änkor helt som följer den historiska utvecklingen. Som tidigare konstaterades minskade andelen

230 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

änkor svagt i åldrarna 65-75 år. Denna minskning har varit i genomsnitt 0,4 procent per år de senaste 25 åren. Motsvarande ökning i övriga åldrar har legat på 0,1 procent per år. Om vi låter dessa förändringar fortsätta ger det resultatet att andelen änkor totalt sett minskar i framtiden.

Högalternativ

I högaltemativet bortser från den minskning av andelen änkor som skett i 65-75-årsåldem och ökningen som skett i övriga åldrar. Vi antar att denna andel är konstant och att den så skall förbli även i framtiden. Medelvärdet beräknas för de olika åren i tabell 11.3 och resultatet, som ses i tabell 11.4 nedan, ligger till grund för beråknandet av antalet änkor i olika åldrar.

Tabell 11.4 Andelen änkor av totala antalet kvinnor i åldrarna 65 år och äldre, medelvärde

Ålder 65 70 75 80 85 90 95

Andeli% 21,6 32,5 45 58,6 66,6 71,8 74

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Lågalternativ

En möjlig utveckling år att andelen änkor minskar inom alla åldersgrupper. Detta skulle till exempel kunna bero att medellivslängden för mån ökar mer än för kvinnor eller en minskning av åldersskillnaden vid vigsel. I lågaltemativet låter den nuvarande minskningen fortsätta i åldrarna 65-75 år. I övriga åldrar får ökningen avstanna vid sekelskiftet och sedan vidtar en svag minskning.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 231

Figur 11.9 Andel änkor äldre än 65 år. Huvud-, hög- och lågalternativ

0,600 0,500 0,400 Z huvudaltemativ 0,300 högalternativ 0200 lâgaltemativ 0,100 0.000 - v - w 1980 1995 2010 2025 2040 År

11.4.2 Änklingar

Historisk utveckling

Vad gäller änklingarna har utvecklingen varit helt annorlunda än för änkoma. Andelen änklingar har minskat kraftigt, åtminstone sedan mitten på 1940-talet. Denna minskning, som fortfarande pågår, har ägt i alla åldrar över 65 år. I rum tabell 11.5 nedan ses andelen änklingar i procent totala antalet män i respektiav ve ålder.

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

232 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrärt

Figur 11.10 Andelen änklingar i olika åldrar i procent av totala antalet män i samma ålder

s...

1965 1970 1975 1980 1985 1990

Å:

65 70 75 80 85 90

95-- 99

Eftersom andelen hela tiden minskar kan inte använda oss av medelvärdet utan måste denna minskning på något sett kommer att fortsätta. Låter man anta att minskningstakt densamma kommer snart att få negativa andelar i vissa vara åldrar bit in på 2000-talet. För att undvika detta görs olika antaganden om en avtagande minskningstakt. Det finns troligen flera förklaringar till den pågående kraftiga minskning av antalet änklingar. En ligger nära till hands är att medelåldern för kvinnor som ökar än för män. Detta fallet på 1950- och 1960-talen. Sedan 1970-talet mer var har dock medelåldern för män respektive för kvinnor åter utvecklats parallellt. En förklaring kunde att män gifter sig i större utsträckning efter att annan vara om de blivit änklingar eller att de gör det med förhållandevis yngre kvinnor. Att män inte gifter sig i större utsträckning än kvinnor har emellertid tidigare redan om konstaterat. Inte heller förklaringen att männen gifter om sig med allt yngre kvinnor är riktig. Genomsnittsskillnaden i ålder vid omgifte har minskat de senas-

te 60 åren. Studerar de äktenskap upplöses hustruns död, det vill säga där man som genom blir änkling, är âldersskillnaden mellan makarna mindre än vad som är mannen fallet i övrigt och den har minskat sedan 1960-talet.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 233

Tabell 11.6 Åldersskillnaden mellan makar i äktenskap upplösts i och

som med makans död

Årtal Åldersskillnad Genomsnitt

1965 2,5 2,7 1951-1991 1981 1,8 1991 1,8

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Det vill säga, en förklaring till att andelen änklingar minskar skulle kunna vara att antalet äktenskap där mannen och kvinnans ligger nära varandra i ålder ökar. I och med detta skulle risken att mannen blir änkling minska. Totalt sett minskar dock inte genomsnittsåldern vid vigsel. Även makarna åldersmässigt allt om mer närmar sig varandra i en del äktenskap betyder alltså det att åldersskillnaden ökar lika mycket i andra äktenskap och på så sätt inte kan vara en förklaring till minskningen i andelen änklingar.

Huvudalternativ

I vårt huvudaltemativ görs antagandet att minskningen fortsätter i samma omfattning fram till år 2005. Därefter får den nästan helt upphöra, det vill säga andelen änklingar håller sig i stort sett konstant efter detta årtal.

Tabell 11.7 Prognosticerade andelar änklingar i åldrarna 65 år och äldre under olika år

Ålder 2005 2015 2025 2030 2035 2040 2045 2050

234 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

Högalternativ

l vårt huvudaltemativ lät den nuvarande minskningstakten fortsätta fram till och med år 2005. I högaltemativet får minskningstakten vara den samma som i huvudaltemativet fram till och med år 2005. Därefter sker en utplaning men nu i långsammare takt. Vi får på så sätt en större andel änklingar från och med år 2015 än vad som tidigare varit fallet. Detta kommer i sin tur att medföra en minskning kostnaderna för ett pensionssystem med delning av pensionsrätt. av

Lågalternativ

I lågaltemativet tar med i beräkningen möjligheten att andelen änklingar komatt fortsätta att minska i oförändrad takt i ytterligare några år. Vi låter därför mer minskningen fortsätta i samma omfattning fram till och med år 2015. Därefter sker minskning som i huvudaltemativet. samma

Figur 11.11 Andel änklingar äldre än 65 år under olika år. Huvud-, hög- och lågalternativ

W Ã huvudaltemativ i P l 0 C 5

t

0 i-+- o o +7 o w . --+ . . 1965 1980 1995 2010 2025 2040 År

114.3 Åldersskillnad vid vigsel

Historisk utveckling

Under de år maken gått i pension makan kommer han att erhålla en lägre men pension än vad är fallet utan delning. Vi behöver alltså veta hur många år i som förväg i genomsnitt mannen går i pension jämfört med kvinnan. Denna som skillnad, är densamma åldersskillnaden vid vigsel, redovisas i tabellen som som

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 235

nedan för åren 1951-1991. Tabell 11.8 Medelålder vid vigsel

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Åldersskillnaden på 1950-talet från 2,7 till år. Den sjönk steg tre sedan fram till mitten av 1970-talet för att sedan åter stiga. På 1980-talet låg skillnaden i stort sett konstant på 2,7 år.

Huvudalternativ

I vårt huvudaltemativ låter åldersskillnaden vara den den varit på samma som 1980-talet, det vill säga 2,7 år. Denna åldersskillnad kommer alltså att medföra kostnadsbesparing. För att en kunna beräkna denna besparing behöver veta hur stor del året män i de av olika kohorterna har makor är pensionerade. Eftersom räknar med som en åldersskillnad på 2,7 år mellan maken och makan berör detta bara män i åldrarna 66-69 år.

236 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

Tabell 11.9 Pensionerade män i olika åldrar. Andel av året med makor pensionerade

Ålder 68 67 66 65

Andel 0,22 0,94 l 0,5

Detta betyder att i genomsnitt är makorna pensionerade under 22 procent av det år då maken fyller 68 år. Eftersom går i pension vid den tidpunkten man man fyller 65 år betyder det att vid slutet av året har alla 65-åringar i genomsnitt varit pensionerade i ett halvår. Därav andelen 0,50 i tabellen ovan. De senaste 40 åren har skillnaden i vigselålder legat på i genomsnitt 2,7 år. En ökning respektive minskning denna åldersskillnad kommer att innebära att den besparing som av görs på män är pensionerade men vars makor fortfarande förvärvsarbetar som ökar respektive minskar. Enligt tabell 11.8 har skillnaden i vigselålder som lägst varit 2,3 år och högst 3,0 år. Beroende på vad som händer i framtiden komsom mer vi alltså att få variationer i kostnaderna.

11.4.4 Andel gifta män

För att kunna beräkna besparingen för män med pensionerade makor behöver även veta andelen gifta män totala antalet män i de åldrar då maken är av pensionerad inte makan. Denna andel har legat i stort sett konstant de senasmen te 25 åren, se tabell 11.10 nedan.

Tabell 11.10 Andelen gifta män i procent totala antalet män i vissa åldrar av

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar. Huvudalternativ I kostnadsberâkningama antas andelen gifta män 72 procent av totala antalet vara män i de aktuella åldersgruppema.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 237

Högalternativ

Som vi tidigare redan diskuterat minskar giftermålsfrekvensen i Sverige. Detta har redan gett utslag i de yngre åldrarna. Bland män i åldrarna 45-49 år har andelen gifta män minskat med 15 procent de senaste tjugo åren. Det är därför troligt att vi kommer att få minskade andelar gifta mån även i åldrarna över 65 år i framtiden. En kostnadsberâkning görs därför där andelen gifta män är 65 procent av totala antalet män.

Lågalternativ

Man kan även tänka sig ett scenario där utvecklingen är den motsatta, det vill säga andelen gifta män över 65 år ökar, i detta fallet till 80 procent. Vi får då ett lågaltemativ där besparingen för mån med pensionerade makor ökar.

11.5 Resultat:

huvudkalkylen

Förutsättningarna i vår huvudkalkyl har redovisats i avsnitt 11.4 och kan sammanfattas som följer. För civilstånden änkor respektive änklingar har antalet uppskattats kohortvis. Andelen änkor låter vi i huvudkalkylen oförändrad vara jämfört med tidigare. Vad gäller änklingama låter vi den nuvarande minskningstakten fortsätta fram till och med år 2005 för att sedan avta och sakta plana ut. Åldersskillnaden vid vigsel är i huvudaltemativet 2,7 år och andelen gifta män av totala antalet män i åldrarna 65-68 år var 72 procent. Befolkningens storlek bygger på SCB:s befolkningsprognos från år 1991 enligt huvudaltemativet med slutlig medellivslängd på 76,4 år för män och 82,1 år för kvinnor. BNP-tillväxten är 1,5 procent per år. I tabellen nedan redovisas kostnaderna för delning av pensionsrått. I huvudkalkylen redovisas även den totala merkostnadens delkomponenter, det vill säga de extra kostnader respektive besparingar delningen medför. som

238 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

Tabell 11.11 Merkostnad for delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde År

Fram till och med år 2025 är kostnaderna negativa, det vill säga systemet med delning av pensionsrätt kommer att medföra en besparing för pensionssystemet. Orsaken till detta är att endast de yngsta pensionärerna ingår i systemet med delning och att den besparing görs för mån med pensionerade makor som kommer att dominera över merkostnadema för änkoma. Från och med år 2035 berörs även de äldsta pensionärerna av systemet med delning. Eftersom det endast är inkomster intjänade efter år 1995 som ingår i delningen kommer merkostnaden att fortsätta att växa efter prognosperiodens slut. Det är först år 2067 som alla kohorter har tjänat hela den delen av inkomsten som ska ingå i delningen enligt vårt schablonantagande efter år 1995. Skillnaden i kvinnornas pension före och efter delning kommer att växa succes-

sivt med födelseåret. Detta beror dels på att det endast är inkomster intjänade

efter år 1995 som ingår i delningen, dels på att för övergångskohortema ingår endast 20-delar som beräknas enligt reformerade regler i delningen.2 I ñguren nedan visas hur stor denna skillnad är ñr alla kohorter.

Beräkningar kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 239

av

Figur 11.12 Skillnad i pension i genomsnitt fore och efter delning för kvinnor födda 1938-1955. Basbelopp

0,45 - 0,4 - 0,35 w

0,15 0,1 0,05 -

För att kompensera för att inte alla kohorter ingår i systemet med delning fullt ut ens år 2050, har vi försökt uppskatta den slutliga kostnadsnivån genom att beräkna kostnaderna år 2050 med maximal skillnad i pension före och efter delning för alla kohorter. Av figur 11.12 framgår att den slutliga skillnaden år cirka 0,38 basbelopp. Beräknat man kostnaderna med denna skillnad, men med 2050 års befolkning, fås en slutlig kostnad på 3 987 miljoner kronor, det vill såga en ökning med cirka 1 200 miljoner kronor.

Barnårsinkomstens betydelse

Införandet av bamår innebär i genomsnitt en ökning av kvinnans pension. I den mån bamårsinkomsten erhålls efter år 1995 och efter 25 års ålder betyder detta i sin tur att skillnaden i pension före och efter delning minskar. På grund av detta minskar besparingen för män med pensionerade makor och för änklingar. Det innebär också att merkostnaden för ånkor minskar. Detta visas i tabellerna nedan.

240 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

Tabell 11.12 Merkostnader vid delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Utan barnår

Tabell 11.13 Merkostnader vid delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Med barnår

För de tjugo första kohonema år den del av barnårsinkomsterna som ingår i delningen liten. Det betyder att fram till och med kohort 58 är skillnaden i pensionspoång med och utan bamâr marginell. Se figur 11.13 nedan.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 241

Figur 11.13 Skillnad i pension i genomsnitt fore och efter delning med och utan barnår. Basbelopp

0,6 0.5 0,4 0,3 0,2 0,1

38 46 54 62 70 78 86

Det innebär att de år då dessa kohorter utgör en stor del av pensionärskollektivet är besparingen för änklingar och merkostnader för änkor ungefär lika stora med och utan bamår. Från och med kohort 59 inträffar en märkbar skillnad i pensionspoäng. Resultatet av detta är att besparingen för änklingar och merkostnadema för änkor ökar då barnår inte ingår i beräkningama. Pâ grund av detta är den totala merkostnaden högre i fallet med barnår till och med år 2035 och därefter lägre än i fallet bamår. År 2050 är skillnaden 610 miljoner kronor. utan

11.6 Resultat med alternativa

antaganden

l 1.6. 1

Befolkningsprognoser

Hittills redovisade beräkningar har baserats på SCB:s senaste befolkningsprognos enligt huvudaltemativet. Den ordinarie prognosen riksprognosen har för Riksförsäkringsverkets räkning förlångts till år 2100. Enligt huvudaltemativet minskar dödligheten successivt fram till år 2010 varefter den är oförändrad. Den slutliga medellivslängden är 76,4 år för mån och 82,1 år för kvinnor. I detta avsnitt redovisas beräkningar av merkostnader för delning av pensionsrätt med tre alternativa antaganden om hur dödligheten kommer att utvecklas. Följande prognosantaganden har gjorts: Alternativ Samma fruktsamhet och migration som i huvudaltemativet i riks-

242 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

prognosen. Dödligheten har reducerats fram till år 2050 för kvinnor och till år 2070 för män. Motsvarar lågaltemativet för dödlighet i riksprognosen men framskrivningen har dragits fram längre än till år 2025. Slutlig medellivslängd från och med år 2070 år för mån 84,0 och för kvinnor 87,0. Alternativ 2. Samma fruktsamhet och migration som i huvudaltemativet i riksprognosen. Dödligheten har förändrats under perioden. Motsvarar högaltemativet i riksprognosen men framskrivningen har dragits fram längre än till år 2025. Medellivslängd 74,8 för mån och 80,5 för kvinnor. Alternativ Extrem kombination. Samma fruktsamhet och migration som i huvudaltemativet i riksprognosen. Samma dödlighetsutveckling för män som i huvudalternativet i riksprognosen medan dödlighetsutvecklingen för kvinnor är detsamma i alternativ 1 ovan. Slutlig medellivslängd från och med år 2070 som är för män 76,4 och för kvinnor 87,0. Merkostnadema vid delning för respektive befolkningsprognoser visas i tabell 11.14 och figur 11.14 nedan.

Tabell 11.14 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning-

som att skillnaden i medellivslängd mellan mån och kvinnor här är som störst samtidigt som kvinnornas medellivslängd är hög. Alternativ 1 medför de näst högsta kostnaderna. Kvinnornas medellivslängd är visserligen lika hög som i alternativ 3 men skillnaden mellan männens och kvinnornas medellivslängd är här betydligt mindre. Huvudaltemativet år det alternativ som medför de lägsta merkostnaderna.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 243

Figur 11.14 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. SCB:s Befolkningsprognos enligt alternativ 3

O 2005 2020 2035 2050 -1000

i huvudalter alternativ 1 m alternativ 2 " alternativ 3 nativ

11.6.3 änkor

Förändringar i andelen

I kostnadsberäkningama görs antaganden om civilstândsfördelningen i framtiden. Eftersom det råder stor osäkerhet om hur denna fördelning kommer att ut kan se detta medföra över- respektive underskattningar av framtida kostnader. I det följande undersöks hur känsliga kostnadsberäkningarna är för variationer i den prognosticerade civilståndsfördelningen. I beräkningarna har inte tagits hänsyn till att variationer i en viss civilståndsvariabel kommer att påverka andra variabler. Så till exempel kommer en ökning av åldersskillnaden vid vigsel att innebära att andelen änkor ökar. Till den kostnadsbesparing som görs för män vars makor gått i pension får man alltså lägga den kostnadsökning som sker på grund av den ökade andelen änkor. Avsikten med beräkningarna har inte varit att skapa konsistenta scenarier för civilståndsfördelningen utan endast att visa vilken påverkan civilståndsvariablema har på den beräknade merkostnaden. Vad gäller andelen änkor i framtiden råder det självfallet stor osäkerhet. Kostnaderna beräknas därför vid några olika alternativ beträffande denna andel. I vårt huvudaltemativ låter vi andelen änkor följa den historiska utvecklingen. Den innebär, som tidigare redan nämnts, att denna andel minskar i åldrarna 65-75 år och ökar svagt i övriga åldrar. I högaltemativet låter vi ovanstående minskning

244 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt

respektive ökning vara försumbar och beräknar andelen änkor som ett medelvärde av de senaste 25 årens andelar. I lågaltemativet låter vi den svaga minskning av andelen änkor som skett i åldrarna 65-75 år öka något. Vi får alltså ett minskat antal änkor som i sin tur medför minskade kostnader.

Tabell 11.15 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i andelen änkor, huvud-, hög- och lågalternativ

I högaltemativet då andelen änkor är 0,79 procent högre i samtliga åldersklasser än i huvudalternativet har kostnaderna ökat med 7,2 procent jämfört med huvudalternativet. I lågaltemativet har andelen änkor minskat med 0,75 procent jämfört med huvudaltemativet och medfört en kostnadsminskning på 1,9 procent år 2050. Kostnaderna vid de olika alternativen kan också ses i figuren nedan.

Figur 11.15 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i andelen änkor, huvud-, hög- och lågalternativ

2005 2020 2035 2050

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 245

11.6.4 Förändringar i andelen änklingar

Även här beräknas kostnaderna för några alternativa andelar änklingar. I det första alternativet, högaltemativet, får den nuvarande minskningen fortsätta till och med år 2010 i stället för som tidigare år 2005. Därefter görs samma antagande om avtagande minskningstakt som i huvudaltemativet. Detta kommer alltså att medföra en ökning av kostnaderna eftersom andelen änklingar blir mindre och besparingen för dessa därmed minskar. I det andra alternativet, lågaltemativet, får minskningstakten vara densamma som den nuvarande till och med år 2005, skillnaden här är att det sker en långsammare utplaning än vad som tidigare var fallet. Detta kommer då att motsvaras av en minskning av kostnaderna på grund av den högre andelen änklingar.

Tabell 11.16 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i andelen änklingar, huvud-, hög- och lågalternativ

I högaltemativet då andelen änklingar år 15 procent lägre i samtliga åldersklasser än i huvudaltemativet har kostnaderna ökat med 12 procent. I lågaltemativet har den avtagande minskningstakten medfört en kostnadsminskning på 3,4 procent år 2050 då antalet änklingar är 9,5 procent fler än i huvudaltemativet. Kostnaderna vid de olika alternativen kan också ses i figuren nedan.

246 Beräkningar av kostnader för ett system för delning pensionsrätt

av

Figur 11.16 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i andelen änklingar, huvud-, hög- och lågalternativ 3000 2000 1000 2005 2020 2035 2050 ° huvudaltermtiv högaltemativ lågaltemativ

11.6.5 Förändring i andelen gifta män

Andelen gifta män i de åldrar då maken år pensionerad men inte makan har varit i stort sett konstant de senaste åren. Den ökande skilsmässofrekvensen i de lägre åldrarna kommer dock förmodligen att avspeglas även efter pensionsâldern. I vårt högalternativ beräknas därför även kostnaderna då andelen gifta män är 65 procent. Vi har även räknat med ett lågaltemativ där andelen gifta män är 80 procent.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 247

Tabell 11.17 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i andelen gifta män, huvud-, hög- och Iågalternativ

I högaltemativet har andelen gifta män minskat med 9,7 procent. Denna minskning medför en kostnadsökning år 2050 med 4,5 procent. Detta på grund av att besparingen för män med pensionerade makar minskar. I lågaltemativet ökar andelen gifta män med 5,1 procent. Resultatet blir en minskning av kostnaderna med 4,9 procent år 2050. Figur 11.17 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i andelen gifta män, huvud-, hög- och lågalternativ

3000 2000 1000 ,.

-1000 j huvudalteznativ högaltcmativ lågaltcxuaüv

248 Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrärt

11.6.6 Förändring i åldersskillnaden vid vigsel

Besparingen för andelen mån med pensionerade makar är även beroende av åldersskillnaden vid Vigseln. De senaste 40 åren har skillnaden i vigselålder legat på i genomsnitt 2,7 år. En ökning respektive minskning av denna åldersskillnad kommer att innebära att den besparing som görs på män som är pensionerade makor fortfarande förvärvsarbetar ökar respektive minskar. Enligt tabell men vars 11.8 har skillnaden i vigselâlder som lägst varit 2,3 år och som högst 3,0 år. Hur kostnaderna kommer att variera vid dessa åldersskillnader redovisas i tabell 1 1.18.

Tabell 11.18 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i åldersskillnaden vid vigsel, huvud-, hög- och Iågalternativ

En ökning åldersskillnaden vid vigsel med 0,3 år kommer alltså att medföra av en minskning av kostnaderna med 4,7 procent. En minskning av skillnaden i ålder med 0,5 år kommer att innebära en kostnadsökning på 4,8 procent år 2050. Dessa kostnadsförändringar illustreras även grafiskt i figuren nedan.

Beräkningar av kostnader för ett system för delning av pensionsrätt 249

Figur 11.18 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde. Förändringar i åldersskillnaden vid vigsel, huvud-, hög- och lågalternativ

2000 Q 1000 .- O x -1000 l huvudaltanativ H H 110331 temativ _-V

Statens offentliga 1994 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Miljö- och naturresursdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande av EU E55 ochmibön [7] militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel. + Skoterköming jordbruks- och skogsmark. Kartläggningochâtgårdsförslag.[16] Justitiedepartementet Vapenlagenoch EG [4] Kriminalvård och psykiatri. [5] Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv, Del och l 11. Ju. [17]

Utrikesdepartementet Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes-och säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen.[8] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande lagstiftning.[l0] Suveränitetoch demokrati + bilagedelmed expertuppsatser. [12] Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning ien effektiv biståndsförvaltning.[19]

Socialdepartementet Mäns föreställningar om kvinnor och chefsskap.[3] Reformeratpensionssystem.[20] Reformeratpensionssystem. BilagaA. Kostnader och individeffekter. [21] Refomieratpensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner.[22]

Kommunikationsdepartementet

å väg. [15]

Finansdepartementet

Ändradansvarsfördelningför denstatligastatistiken.[l] Sverige och Europa. En samhällsekonomisk tonsekvensanalys.[6] llK-metoden, m.m. [13]

Kulturdepartementet ömyelse och kontinuitet- om konstochkultur framtiden.[9]

Civildepa rtementet

ommunema, LandstingenochEuropa. t Bilagedel.[2] onsumentpolitik i en ny tid. [14] valitet i kommunalverksamhet nationell uppföljningochutvärdering.[18]

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX 08-20 50 21, TELEFON 690 90 90 ISBN 91-38-13574-4 ISSN 0375-250 X