SOU

Rättsväsendets resultat - så kan det redovisas ett förslag till modell för en samlad resultatredovisning : betänkande

Beteckning: SOU 1995:136
Typ: SOU

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Rättsväsendets resultat-

lean det redovisas

.Ett till model] för

förslag

samlad resultatredovisning

Betänkande SAMREI-L1trednir1ge11

SIM]

1995:136

.1’ ;g x

i Ö j

Statens offentliga utredningar

WE 1995:136

[185] Justitiedepartementet

Rättsväsendets resultat

- så kan det redovisas

Ett till modell för

förslag en

samlad resultatredovisning

Betänkande av SAMRED-utredningen

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

ISBN 91-38-20122-4 Graphic Systems AB, Göteborg 1995 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Genom beslut den 10 mars 1994 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågor om en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 12 september 1994 som särskild utredare riksåklagaren Klas Bergenstrand. Som experter förordnades den 24 oktober 1994 numera byråchefen Jan Ahlberg, chefsjuristen Alf Andersson, budgetchefen Göran

Andersson, avdelningsdirektören Anders Dager, departementsrådet

Doris Högne, avdelningsdirektören Bertil Nordblom, revisionsdirektören Rolf Sandahl, revisionsdirektören Elisabeth Sandström, controller Karin Selldin, numera kanslirâdet Lars Sjöström, polisintendenten Nils Svartz, numera bitr. planeringsdirektören Kristina Tollbäck, avdelningsdirektören Bo Ulriksson, departementssekreteraren Anders

Wiklund, departementssekreteraren Helen Ãngmo och kanslirâdet Gunnar Österberg. Departementsrâdet Claes Kring och planerings-

chefen Kjell Elefalk förordnades som experter den 16 februari 1995 samtidigt som Göran Andersson entledigades. Den 22 maj 1995 förordnades departementssekreteraren Anette Andersson som expert

samtidigt som Doris Högne entledigades.

Till sekreterare förordnades den 8 december 1994 revisions-

direktören Elisabeth Sandström, som samma dag entledigades från sitt

uppdrag som expert i utredningen. Utredningen har antagit nanmet SAMRED-utredningen. Samråd har ägt rum med Riksrevisionsverket. Härmed överlämnas betänkandet Rättsväsendets resultat så kan det redovisas, ett förslag till modell för en samlad resultatredovisning. Utredningsuppdraget är därmed slutfört. Stockholm i december 1995

Klas Bergenstrand

Elisabeth Sandström

SOU 1995: 136

Innehåll

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Bakgrund 25

1.2 Uppdraget 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Utredningsarbetet 27

1.4 Andra utredningar 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Riksdagsutredningen 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 .4.2 ELMA-utredningen 28

1 .4 3 RI-utredningen . 1.4.4 Samlade åtgärder mot den ekonomiska

brottsligheten 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.5 Kommissionen om den statliga

förvaltningens uppgifter och organisation 30 . . . . . .

1.4.6 Övriga utredningar 30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Mâl- och resultatorienterad styrning 30 . . . . . . . . . . . . . . 1.5.1 Kort historik 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.2 Grundprinciper 3 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.3 Myndigheternas årsredovisningar 32 . . . . . . . . . . .

1.5.4 Vissa begreppsdeñnitioner 32

. . . . . . . . . . . . . . . 1.6 Resultatstyrning och resultatredovisning i andra länder 34 . . 1.6.1 Införandet av resultatorienterad styrning

1.6.2 Formerna för resultatorienterad styrning

1.6.3 Vilket resultat skall styras . . . . . . . . . . . . . . . 1 .4 Resultatredovisning

1.6.5 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Avgränsning och omfattning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Rättsväsendet och det kriminalpolitiska området 39

2.2 Alternativa avgränsningar överväganden 41 - . . . . . . . . . . 2.3 Förslag till avgränsning 43

6 Innehåll SOU 1995: 136

Förutsättningar för en samlad resultatredovisning .45

. . . . Allmänna förutsättningar för mål- och resultatorienterad

styrning

3.2 Förekomst av mål och krav på resultat .47

. . . . . . . . . . .

3.3 Tillgång till analysdata och annan grundinformation 49 . . . . 3 3 l Rättsstatistiken 49 . . .

3.3.2 Myndigheternas årsredovisningar och tillgång

på analysdata

3.3.3 Tillgängliga utvärderingar .52 . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Myndigheternas resurser och kompetens .53 . . . . . . . . . . 3.5 Rutiner för styrning och resultatdialog

3.6 Slutsatser

Vilken information bör den samlade resultatredovisningen ge 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Krav enligt utredningsdirektiven 60 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Intressenternas krav information 60 . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Förordningens krav på redovisningen 61 . . . . . . . . . . . . .

4.4 överväganden och slutsatser 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Krav på dokumentet 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Krav på grundinformationen 66 . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll och utformning

Struktur och innehåll

5.1.1 Alternativ till verksamhetsindelning över- väganden .69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Förslag till struktur och innehåll i den samlade

resultatredovisningen en kombination av olika perspektiv .71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Olika typer av resultatmätt .73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Förslag till modell för en samlad resultatredovisning 74

5.4 Hur hanteras analys, bedömningar och åtgärdsförslag 78 . .

Hur skall den samlade resultatredovisningen tas fram 79

. . 6.1 Ansvarsfördelning 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Anpassning av rättsstatistiken 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Myndigheternas IT-stöd 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4 Placering i beredningsprocessen 82

Konsekvenser av förslagen .85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för myndigheterna .86 . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1995: 136 Innehåll 7

7.2 Konsekvenser för regeringskansliet

7.2.1 Hanteringen av den samlade resultatredovisningen

7.2.2 Utvecklingsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Behov av författningsreglering . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Kostnadskonsekvenser

8 Genomförande av förslaget

9 Förslag till inriktning av fortsatt utvecklingsarbete

. . . . 9.1 Allmänt

9.2 Utveckling av mål- och resultatstyrningen . . . . . . . . . . 9.3 Bättre analysdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4 Utveckling av den samlade resultatredovisningens innehåll

BILAGOR

Kommittédirektiv 97

2. Modell för en samlad resultatredovisning 105 . . . . . . . . . . .

Litteraturförteckning 157

Sammanfattning

Uppdraget

Vårt uppdrag har varit att utreda frågor om en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet och bl.a. lämna förslag till modell för sådan resultatredovisning. Baken en grunden är att sambanden mellan olika insatser, verksamheter och myndigheter i dag inte ges tillräcklig uppmärksamhet vid beslut inom området. Med myndighetsorienterad ansats finns risk för att frågor en som rör rättsväsendets samlade effektivitet kommer i bakgrunden. Det behöver utvecklas metoder och modeller som möjliggör att bl.a. den myndighetsinterna resultatinformationen kan sammanställas till ett för riksdag och regering relevant beslutsunderlag avseende hela området.

Vad bör den samlade resultatredovisningen omfatta

Efter överväganden olika alternativ till avgränsning föreslår vi att av den samlade resultatredovisningen bör omfatta de myndigheter och anslag som i den reviderade budgetordningen kommer att ingå i utgiftsramen avseende rättsväsendet. Omfattningen bör givetvis anpassas till det beslut som riksdagen väntas fatta inom kort om indelning av statens utgifter i utgiftsområden. I vårt utredningsarbete och vid framtagande modellen till samlad resultatredovisning har vi utgått från av en indelning som överensstämmer med regeringskansliets preliminära ställningstagande till indelningen i utgiftsområden i maj 1995. Därmed omfattar modellen följande nuvarande littera och del av littera under andra huvudtiteln i statsbudgeten:

A 4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. A 5. Information och upplysning om ekonomisk brottslighet A Bidrag till brottsförebyggande arbete Polisväsendet

Åklagarväsendet

Domstolsväsendet Kriminalvården Rättshjälp m.m.

Övriga myndigheter med undantag av G Justitiekanslern.

10 Sammanfattning SOU 1995: 136

Vilka förutsättningar finns för att ta fram en samlad resultatredovisning

Vi har i enlighet med direktiven kartlagt förutsättningarna för en sam-

lad resultatredovisning. Vi har funnit att förutsättningarna i vissa av-

seenden är bristfälliga. Det finns t.ex. ingen heltäckande strategi eller

målstruktur för det kriminalpolitiska området bas för ett uppföljsom ningssystem. Vidare finns det för närvarande brister i tillgången på analysdata, såväl när det gäller rättsstatistiken som myndigheternas verksarnhetsstatistik och ekonomiska information. Vi bedömer att införandet av verksarnhetsstödj ande IT-system och utvecklingen av den ekonomiska redovisningen vid rättsväsendets myndigheter bör medföra förbättrade möjligheter att ta fram olika slags data om verksamheten. Vi bedömer att myndigheterna har kompetens när det gäller att

redovisa produktionsinriktade uppgifter till en samlad resultatredovisning. Att bedöma resultatet i ett yttre sarnhällsperspektiv dvs. effek-

tiviteten är mer komplicerat. Det är främst osäkerheten om orsaks- samband mellan rättsväsendets prestationer och händelseutvecklingen inom det kriminalpolitiska området t.ex. brottsutvecklingen - - som gör det svårt att bedöma verksamhetens effektivitet. Sådana bedömningar måste därför baseras på en utförlig analys och utvärdering. De utvärderingar som görs av rättsväsendets myndigheter främst av -

Brottsförebyggande rådet och av andra organ kan till viss del an-

vändas som underlag för en samlad resultatredovisning. För att för-

bättra möjligheten till resultatuppföljning kan regeringen genom uppdrag och beställningar styra vilka utvärderingar som bör göras.

Vi anser att former och rutiner för en ny typ av samlad resultatdialog mellan statsmakterna och rättsväsendets myndigheter bör utvecklas för att den samlade resultatredovisningen skall komma till användning som ett beslutsunderlag för åtgärder inom rättsväsendets område. Vi vill betona att ett samlat resultatansvar inom Justitiedepartementet för rättsväsendets verksamhet utgör en nödvändig förutsättning för att den samlade resultatredovisningen skall fylla sin funktion som underlag för en dialog om rättsväsendets samlade resultat.

Sammanfattning ll

Vilken information bör den samlade

resultatredovisningen ge

Mot bakgrund de förutsättningar som redovisats ovan samt vissa av grundläggande förhållanden som gäller inom rättsväsendet har vi gjort bedömning vilka krav som bör ställas på den samlade resultaten av redovisningen. Vi har härvid tagit hänsyn till kraven i utredningsdirektiven samt till önskemål från beslutsfattare och sådana tjänstemän som bereder beslutsunderlag inom riksdag och regering. Vi har valt en ambitionsnivå vi bedömer realistisk och som är möjlig att som som

uppnå på några års sikt. Vi har således inte anpassat kraven information till vad myndighetena har möjlighet att redovisa i dag, utan

har haft högre ambitionsnivå än vad dagens förutsättningar medger, en

vilket bl.a. kräver utveckling av såväl kostnads- som verksamhetsredovisning vid myndigheterna de närmaste åren. Vi anser att kraven på information i den samlade resultatredovisningen ytterligare bör

skärpas allt eftersom mål- och resultatstymingen utvecklas inom rättsväsendets område. Vi föreslår att den samlade resultatredovisningen bör innehålla bl.a. följande information:

D Den bör ge en överblick över hela rättsväsendet bl.a. genom en

verksamhetsinriktad snarare än en organisationsinriktad redovis-

ning.

D Den bör innehålla uppgifter belyser de åtgärder som vidtas

som mot brottsligheten. D Den bör redovisning av vad som händer med anmälda brott ge en under den rättsliga processen.

D Den bör medge resultatjämförelser avseende såväl myndigheter verksamhetsgrenar samt spegla förändringar.

som

D Den bör problemorienterad, t.ex. visa på ökade kostnader

vara

eller minskad produktivitet samt peka på möjliga orsaker till för-

ändringar.

D Den bör information om hur verksamhetsmålen uppfyllts.

D Den bör resultatinformation om prioriterade områden.

ge D till vidare analys och särskilda redovisningar. Den bör ge uppslag

12 Sammanfattning SOU 1995: 136

D Den bör stabil över åren så att jämförelser kan ske, vara men ändå flexibel så att nya aktörer, funktioner etc. kan tillföras eller exkluderas utan att redovisningens struktur förändras. D Den bör vara enkel, tydlig och överskådligt utformad.

Den samlade resultatredovisningens innehåll

och utformning

Vi har övervägt hur den samlade resultatredovisningen bör vara

strukturerad och hur en verksarnhetsindelning bör göras. Vi har valt

att föreslå en produktionsinriktad redovisning indelad i sju verksamhetsgrenar vilka avser hela rättsväsendets område. Den produktionsinriktade redovisningen bör kombineras med en redovisning av uppföljning och utvärdering effektiviteten inom vissa prioriterade av områden där statsmakterna formulerat mål, t.ex. stöd brottsoffer och narkotikabrottslighet. Även utvärderingar effekter reformer, av av regeländringar, besparingsbeslut m.m. kan ingå i den samlade resultatredovisningen för att statsmakterna skall få ett underlag för att bedöma om beslutade åtgärder varit ändamålsenliga. Med ambitionen att den samlade resultatredovisningen skall redovisa resultatet av verksamheten i olika dimensioner har vi tagit fram ett urval av resultatmått och resultatindikatorer. Vi vill betona att syftet med resultatmåtten snarare är att väcka frågor om verksamhetens effektivitet än att besvara dem. De bör således utgångsvara punkten för en mer ingående analys av resultat och effekter. Vi föreslår att den samlade resultatredovisningen delas in i fyra avsnitt med en inledning. I inledningen eller förordet kort ges en

bakgrund och en läsanvisning till den resultatredovisning som följer. I

avsnitt A i resultatredovisningen lämnas kortfattad beskrivning en av mål, uppgifter och organisation för rättsväsendets myndigheter. Vissa grundläggande fakta om rättsväsendets resurser och hur dessa används presenteras i det andra avsnittet, avsnitt B. Därefter redovisas i ett tredje avsnitt, avsnitt de åtgärder som rättsväsendet vidtagit samt

kostnaderna för dessa åtgärder. Denna redovisning är produktions-

inriktad och behandlar rättsväsendets inre effektivitet, alltså prestationer, produktivitet och kvalitet, relaterat till de Verksamhetsmål som

statsmakterna formulerat. Avsnittet är uppdelat i fyra delar och

underindelat i verksarnhetsgrenar. Redovisningen i avsnitt C föreslås vara standardiserad och lika år från âr för att utvecklingen prestaav

Sammanfattning 13

tionsvolymer, styckkostnader m.m. skall kunna följas. Vi föreslår att uppgifter redovisas för tre år tvâ år bakåt i tiden. Den fjärde delen, avsnitt D, syftar till att belysa effekterna på samhället av rättsväsendets insatser. Eftersom det inte är möjligt att utvärdering omfattar hela rättsväsendet eller det kriminalgöra en som politiska området kan man t.ex. redovisa ett av statsmakterna prioriterat område i varje års samlade resultatredovisning. Avsnittet kan också innehålla utvärderingar av konsekvenserna av ny lagstiftning eller av utvecklingsarbete inom rättsväsendet, t.ex. organisationsförändringar och IT-utveckling. Avsnittet kan vara en sammanfattning av de utvärderingar som under året gjorts detta omrâde. Det kan också bestå av resultatet av en utvärdering som beställts speciellt till den samlade resultatredovisningen. En sammanfattning av resultatredovisningen där förändringar när det gäller kostnader, produktivitet, handläggningstider etc. lyfts fram föreslås ligga först i dokumentet. sammanfattningen kan även innehålkommentarer till hur verksamhetsmålen uppfyllts och förslag till vidare analys och utvärdering. Vi betonar att förslaget till samlad resultatredovisning bl.a. bör ses som ett underlag för vidare utvecklingsarbete.

Hur skall den samlade resultatredovisningen tas fram

Vi föreslår Brottsförebyggande rådet BRÅ får för att ansvaret att ta fram och publicera den samlade resultatredovisningen. Myndigheterna bör skyldiga lämna de uppgifter BRÅ inom rättsväsendet vara att som

behöver för sammanställning av resultatredovisningen.Vi har i detta

sammanhang också övervägt vilka anpassningar av rättsstatistiken som behövs för att tillgodose kraven i resultatredovisningen. Vi föreslår vidare att den samlade resultatredovisningen tas fram årligen och att den i den reviderade budgetprocessen bör lämnas till

regeringen senast den 15 mars. Vi anser dock att en målsättning på

sikt bör BRÅ skall lämna den samlade resultatredovisningen vara att till regeringen senast den l mars, förutsatt att detta inte medför kvalitetsförsärnringar av materialet.

Konsekvenser av förslagen

Vi har övervägt de konsekvenser som ett införande av en samlad

resultatredovisning skulle för BRA och de uppgiftslänmande myn-

14 Sammanfattning SOU 1995: 136

digheterna inom rättsväsendet. Vi bedömer att ett resurstillskott på ca två årsarbetare kommer behövas vid BRÅ, medan arbetet med den att samlade resultatredovisningen vid övriga myndigheter kommer att rymmas inom ramen för nuvarande kompetens och resurser.

Det förslag till samlad resultatredovisning som vi lämnar ställer vissa krav på myndigheternas uppgiftslämnande utöver de uppgifter som tas fram i dag. Ett krav är att kunna redovisa uppgifter för budgetåret 199596 så sätt att kalenderåret 1996 kan användas som jämförelseår. Vidare krävs ett utvecklingsarbete vid myndigheterna. Detta utvecklingsarbete bör i första hand omfatta följande åtgärder: Myndigheternas slutprestationer måste kunna definieras i större utsträckning än för närvarande. De uppgifter som skall lämnas till den samlade resultatredovisningen bör avse de väsentligaste slutprestationerna inom respektive Verksamhetsgren. Myndigheterna måste kunna beräkna kostnaderna för sina slutprestationer. För att personalkostnaderna skall kunna fördelas på slutprestationerna krävs någon form av tidredovisning. Myndigheterna måste ha en gemensam standard för verksamhetsredovisning eller på annat sätt anpassa sin redovisning så att det blir möjligt att följa ett anmält brott eller en misstänkt person genom den rättsliga processen för att se hur brottet eller den misstänkte hanteras, hur långa handläggningstiderna är, var eventuella flaskhalsar finns etc. Myndigheternas slutprestationer och kostnader bör kunna hänföras till olika typer av brott enligt definitioner som är gemensamma för rättsväsendets myndigheter. Myndigheternas redovisning bör medge en jämförelse två år tillbaka i tiden.

Allt eftersom den samlade resultatredovisningen vidareutvecklas torde ytterligare krav komma att ställas på myndigheternas uppgiftslämnande och därmed på deras utvecklingsarbete. Den samlade resultatredovisningen är tänkt att vara ett av instrumenten för Justitiedepartementets styrning av rättsväsendets myndigheter. Den bör enligt vår mening ses som en del av departementets vidare utveckling av resultatstyrningen inom området. Vi har tidigare dragit slutsatsen att ett samlat resultatansvar inom Justitiedepartementet för rättsväsendets verksamhet är en nödvändig förutsättning för att den samlade resultatredovisningen skall kunna fylla sin funktion som

SOU 1995: 136 Sammanfattning 15

underlag för en dialog om rättsväsendets samlade resultat. Den som har detta ansvar måste också ha tid och resurser till sitt förfogande för metodutveckling och för det faktiska arbetet med resultatstyrning av rättsväsendet i dess helhet. Detta kräver en prioritering specialkomav petens och resurser i departementet. Vi föreslår BRÅ får till uppgift i dialog med Justitiedeparteatt att mentet och uppgiftslärrmande myndigheter arbeta med den vidare utvecklingen av den samlade resultatredovisningen. Vi har också övervägt behovet av författningsreglering. De uppgifter vi föreslår skall utföras BRÅ inom för BRÅ:s av ryms ramen

instruktionsenliga uppgifter. Vi föreslår att regeringen genom ett

tillägg till BRÅ:s instruktion bemyndigar rådet att begära in de uppgifter frän rättsväsendets myndigheter som krävs för att rådet skall kunna

fullgöra sin uppgift att ta fram en samlad resultatredovisning. Myndig-

heternas uppgiftslärrmande kan regleras i regleringsbrev för de enskilda myndigheterna. Föreskrifterna i regleringsbrev kan vid behov kompletteras genom särskilda förvaltningsbeslut.

Hur skall förslaget genomföras

Vi föreslår att den första samlade resultatredovisningen för rättsväsen-

det bör avse år 1997 och alltså tas fram i början av år 1998. Vi anser dock att det är lämpligt att inleda en försöksverksamhet ett år tidigare.

Förslag till inriktning av vidare utvecklingsarbete

Vi avslutar betänkandet genom att ge vissa synpunkter på hur det fortsatta utvecklingsarbetet bör inriktas.

Summary

The assignment

Following a Government resolution, Commission appointed to a was investigate issues connected to the production of consolidated a performance report which would the entire of criminal cover area policy, and to propose model for report of this type. a a The background to the assignment that, at present, insufñcient

attention paid to the relationships between different inputs, operations and agencies in the legal system in the decision-making With

process. an agency-oriented approach there danger that issues which a concern the overall efficiency and effectiveness of the legal system given are not prominence. There need to develop methods and models which a would permit the information on the performance of agencies to be

summarised into relevant decision-making data covering the entire legal

system for the purposes of Parliament and the Government.

What should the consolidated performance

report

contain

After considering different options concerning the

scope of the report, we propose that the consolidated performance report should those cover agencies and appropriations which, in the revised budget system, will refer to expenditure in respect of the legal system. The of the scope report should naturally take into consideration the decision that Parliament expected to make the break-down of central soon on government expenditure into expenditure areas. In examination of our the issues involved and in the production of the model for the consolidated performance report, we have assumed break-down which a

corresponds with the preliminary decision of the Ministries break-

on a down into expenditure areas, made in May 1995. The model thus

covers the following parts of the government budget:

Grants to Certain International Associations — Information on Economic Crime — Grants for Crime Prevention —

18 Summary sou 19952136

The Police Service - The Public Prosecution Authorities — The Courts Administration — The Correctional Service — The Legal Aid Service — Other agencies under the Ministry of Justice with the exception of — the Chancellor of Justice.

possible to produce a consolidated performance

report

In accordance with directives we have examined the possibility of

our

producing consolidated performance report. We have found that in

a certain respects there deficiencies. There not, for example, a are strategy structure of objectives which covers the entire area of or a

criminal policy and be used as a basis for a follow-up system.

can Furthermore at present there shortcomings in the availability of data are for analytical both in respect of legal statistics and the purposes,

operational statistics of the agencies. We consider that the introduction

of IT systems for operations support and the development of financial

accounting at the agencies within the legal system should however

provide the agencies with better possibilities of producing different

types of information on operations. We consider that the agencies have the requisite skills and capacity submit the production-oriented information necessary for a

consolidated performance report. To performance from an

assess external, societal perspective, i effectiveness, more complicated. e This mainly uncertainty the relationship between the concerns on

performance of the legal system and developments in the criminal policy crime trends which makes difficult to judge the

area — e g —

effiectiveness of operations. Such judgements must thus be based on

detailed analyses and evaluations. The evaluations made by agencies in

National Council for Crime Prevention the legal system — mainly by the and by other organisations be used to a certain extent as basic can —

data for consolidated performance report. T0 improve the follow-up

a of performance, the Government exert an influence over the can evaluations that should be made by, for example, commissioning special

assignments. We consider that the forms and routines for a new type of dialogue

consolidated performance between Parliament and the Government on the side and the agencies in the legal system on the other should on one

SOU 1995: 136 Summary 19

be developed. This would permit the consolidated performance report to be of use for decision-making for taken in the purposes measures legal system area. We would emphasise the necessity of overall an responsibility for performance of the operations of the legal system in the Ministry of Justice the consolidated performance report shall fulfil its function the basis of dialogue the overall performance of the as a on legal system.

What information should the consolidated

performance

report provide

In view of the situation described above well certain fundamental as as conditions which are present in the legal system, have made we an assessment of the requirements which the consolidated performance report should meet. In this have taken into consideration the respect we requirements expressed in the Commission terms of reference well as as the requests of decision-makers and the public servants who prepare the documentation which Parliament and the Government base their on decisions. We have selected level which consider realistic and a we which possible to aspire to within few We have therefore a years. not adapted our requirements in respect of information to what possible for the agencies to produce today, but have selected higher we a aspiration level than that permitted by prevailing conditions. This

necessitates the development of both cost accounting and operational

reporting systems during the next few years. We consider that standards where the content of the consolidated performance report concerned

should be further raised management by objectives and results

as further developed in the legal system.

We propose that the consolidated performance report should include the

following information:

should provide an overview of the whole legal system by

providing a report which operations-oriented rather than

organisation-oriented.

D should contain information which describes the being measures taken against crime.

should provide an account of what happens to reported crimes

during the legal process.

20 Summary SOU 1995: 136

D should allow comparisons of results by agencies and by types of

operation, and should reflect changes.

D should be problem-oriented, for example should show higher costs or lower productivity and point out possible causes.

D should provide information on how operational objectives are followed-up. D should provide information about results achieved in those areas which have been given priority.

D should provide suggestions for further analysis and special

reports. D should have the form from to to allow same year year comparisons to be made, but should nevertheless be flexible to

permit participants and functions to be added or excluded without

changes being to the structure of the report. necessary D should be simple, clear and well-arranged.

The contents and design of the consolidated

performance report

We have considered the structure of the consolidated performance and how operational break-down should be made. We have

report an

chosen recommend production-oriented report broken down into

to a of operations which the entire legal system. The seven areas cover

production-oriented report should be combined with an evaluation of

the effectiveness in certain priority where objectives have been areas laid down by Parliament and the Government, for example support to victims of crime and crimes associated with drugs. Evaluations of the

effects of reforms, changes to regulations, decisions on savings etc can

also be included in the consolidated performance report to enable Parliament and the Government to whether measures decided assess

upon have been appropriate.

With the objective that the consolidated performance report shall

provide account of the results of operations in different dimensions,

have produced of performance measurements and

we a range performance indicators. We would emphasise that the purpose of the

performance measurements to raise questions about the

more efficiency and effectiveness of operations rather than answer them. They should thus be starting point for exhaustive analysis of a a more

Summary 21

results and effects. We propose that the consolidated performance report should be in four sections preceded by an introduction. In the introduction or foreword a brief background to the performance report and guide to a the different sections should be provided. In Section A of the

performance report a brief description should be provided of objectives,

tasks and organisation of the agencies in the legal system. Certain basic information on the resources available to the legal system and how these have been used should be presented in the second section, Section B. Thereafter in Section C a presentation should be made of the operations of the legal system as well as the costs of these operations.

This report should be production-oriented and deal with the efficiency of the legal system, i e performance, productivity and quality related to

the operational goals formulated by Parliament and the Government. The section should be divided into four parts and sub-divided into operational areas. proposed that reports in Section C are standardised and the same from to in order that trends in year year respect of the volume of outputs, unit be followed. We costs etc can

propose that the information provided three the in

covers years year question and the previous two years. The fourth section, Section D, has the aim of describing the effects on society of the work of the legal system. Since not possible to make an evaluation which covers the entire legal systern the whole or area covered by criminal policy, this section can contain report a on one of the areas given priority by Parliament and the Government in

each years consolidated performance report. The section also

can contain an evaluation of the consequences of new legislation of or development work undertaken in the legal system, for example

organisational changes or IT developments. The section should

comprise a summary of the evaluations carried out during the in year this area. can also consist of an evaluation which has been specially commissioned for the consolidated performance report. proposed that a summary of the performance report, in which

changes in respect of costs, productivity, processing times given

etc are prominence, shall first in the document. The also, appear summary can for example, contain comments how operational objectives have on been achieved, and proposals for further analysis and evaluation. We would emphasise that the proposal for consolidated a

performance report should be regarded, other things, basis

among as a

for further development work.

22 Summary SOU 1995: 136

How shall the consolidated performance report be

produced

that the National Council for Crime Prevention given the We propose responsibility to produce and publish the consolidated performance report. The agencies in the legal system should be obliged to provide the information needed by the National Council for Crime Prevention

for the production of the performance report. In this connection we

have also considered adjustments necessary to the official criminal statistics in order to meet the requirements of the performance report. We also propose that the consolidated performance report produced annually and that should be submitted to the Govermnent later than March 15th in the revised budgetary process in which the no budget coincides with the calendar year. However, we consider year that, in the long—terrn, the National Council for Crime Prevention

should have the objective of submitting the consolidated performance

report to the Government later than March 1st, provided that this no deterioration in the quality of the material. does not cause a

Consequences of the proposals

We have considered the which the introduction of a consequences

consolidated performance report would have on the National Council

for Crime Prevention and the agencies in the legal system which would

be obliged to submit information for the report. our judgement that

additional amounting to two man-years will be needed at the resources National Council for Crime Prevention, while the work connected with the consolidated performance report at other agencies should be accommodated within the framework of existing skills and resources. The proposal which have made for a consolidated performance we report does, however, make certain demands on the submission of

information by agencies in addition to the information they produce

today. One requirement to be able to present information for the budget 199596 in such a way that the calendar year 1996 can be year used for purposes of comparison. Furthermore the development work must be undertaken by the agencies. This work should, in the necessary first place, cover the following: must be possible to define the final outputs of agencies to a greater extent than the at present. The information which shall case be submitted to the consolidated performance report should refer to the

most important final outputs for each area of operations.

SOU 1995: 136 Summary 23

The agencies must be able to calculate the costs of their final outputs. Some type of time reporting will be necessary to permit the allocation of personnel costs to the outputs.

The agencies must have a common standard for reports on operations or they must adjust, in some other way, their reporting procedures so that possible to follow reported crime suspect a or a through the legal to how the dealt with, the length process see case of processing times, the location of possible bottle-necks etc.

should be possible to refer the final outputs and costs of agencies to different types of crimes in accordance with definitions which are common to all agencies in the legal system.

The reports of the agencies should allow comparisons to be made two years back in time.

As the consolidated performance report further developed, should be possible to place further demands the submission of information on by agencies and thus on their development work. The consolidated performance report intended to be an instrument to enable the Ministry of Justice to exercise control over the agencies working within the legal system. In our opinion should be regarded as a part of the Ministry’s further development of its results-based management in the area. We have previously drawn the conclusion that the overall responsibility of the Ministry of Justice for the operations of the legal system a necessary precondition for the consolidated performance report to fulfil its function of serving basis for as a a dialogue on the consolidated results of the legal system. The officer given this responsibility must also have time and resources at his disposal for methods development and for the actual work connected with the results-based management of the legal system in its entirety. This necessitates that priorities are made in respect of specialist skills and resources in the Ministry. We propose that the National Council for Crime Prevention given

the responsibility, in a dialogue with the Ministry of Justice and the

agencies which shall provide information, of working with the further development of the consolidated performance report. We have also considered legislative aspects. The tasks that we propose shall be carried out by the National Council for Crime Prevention fall within the framework of the Council’s responsibilities as laid down in its directives. We that the Government, by propose making an amendment to the Council’s directives, authorise the agency

24 Summary SOU 1995: 136

to request the information from the agencies in the legal system which for the Council to be able to fulfil its task of producing a necessary consolidated performance report. The submission of information by agencies be regulated in the spending authorisation for the can

individual agencies. The regulations contained in the spending

authorisation where necessary, be supplemented by special can, administrative decisions.

How shall the proposal be implemented

We that the first consolidated performance report for the legal propose system should cover 1997 and thus be produced in the beginning of 1998. However, consider appropriate to start producing the report we on a trial basis one year earlier.

Proposal for the emphasis of further development work

We conclude our report by giving certain points of view for the

emphasis of further development work.

SOU 1995: 136 25

1 Inledning

1 Bakgrund

I 1995 års budgetproposition prop. 1994952100 bil. 3 har regeringen redovisat sin på kriminalpolitiken och reformarbetet inom syn

rättsväsendet. Regeringen anför bl.a. att verksamheten inom rättsväsendet är grundläggande för den enskildes rättssäkerhet och rätts-

trygghet. Rättssäkerheten ställer höga krav på likformighet och förutsebarhet i bl.a. rättstillämpning. Rättstryggheten, dvs. den enskildes

självklara krav pä trygghet för liv, hälsa, integritet och egendom,

uppnås ett metodiskt brottsförebyggande arbete, relevanta genom rättsregler och effektivitet i brottsbekämpningen. Regeringen anför vidare att det är en central uppgift för rättsväsendet att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att utsättas för brott. Ett aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete är enligt regeringen en avgörande förutsättning för möjligheterna att minska brottsligheten. Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk

brottslighet måste prioriteras och intensifieras. Brottsoffrens ställning

skall stärkas. Regeringens ambition är att Sverige åter skall bli ett föregångsland när det gäller att förebygga och bekämpa brott.

I propositionen anförs att de aviserade utgiftsnedskärningama i den

statliga verksamheten också berör rättsväsendet. Det är därför ange-

läget att alla möjligheter tas till vara att rationalisera och effektivisera

verksamheten inom rättsväsendet. Målet för detta reformarbete är, trots minskade resurser, att rättssäkerheten och rättstryggheten skall

stärkas, brottsligheten bekämpas med kraft och rättsväsendet utnyttjas

ännu effektivare. Vidare anförs att rationaliserings- och effektiviseringsátgärdema kommer att beröra alla nivåer inom rättsväsendet. Arbets- och organisationsfonner måste omprövas och moderniseras, samordningen och

samarbetet mellan myndigheterna förbättras och stärkas, användningen

informationsteknik byggas ut och utvecklas, infonnationsförsörjav ningen effektiviseras Även strukturellt inriktade åtgärder måste m.m. övervägas för att minska arbets- och anslagsbelastningen inom rättsvä-

sendet, t.ex. avkriminalisering, renodling av rättsväsendets uppgifter

26 Inledning SOU 1995: 136

och utveckling av alternativa finansieringsformer. Regeringen redovisar en rad konkreta åtgärder som vidtagits eller skall vidtagas för att effektivisera verksamheten. De reformer och utvecklingsinsatser som genomförts, pågår och kommer att genomföras inom rättsväsendet torde var för sig bidra till målsättningen att effektivisera verksamheten. En bakgrund till att denna utredning tillkallats är att sambanden mellan olika insatser, verksamheter och myndigheter i dag inte ges tillräcklig uppmärksamhet vid beredningen av de föreslagna åtgärderna. Med en myndighetsorienterad ansats finns risk för att frågor som rör rättsväsendets samlade effektivitet kommer i bakgrunden. Därmed föreligger uppenbara risker för att vidtagna åtgärder även om de var för sig be- döms vara ändamålsenliga sammantaget ändå medför ett mindre effektivt resursutnyttjande. Besparingar eller andra åtgärder såsom organisationsförändringar och omlokalisering av myndigheter inom ett myndighetsområde kan t.ex. leda till ökade kostnader eller minskad effektivitet inom andra myndighetsområden. Exempel sådana åtgärder kan vara nedläggning av häkten, omlokalisering och omorganisation inom polisväsendet samt minskat resande inom domstolsväsendet. Riksrevisionsverket RRV har i sin årliga rapport till regeringen i december 1994 påpekat att bristen på helhetssyn inom rättsväsendet medför risk för ineffektiv styrning och bristfälligt resursutnyttjande. RRV framhåller bl.a. att det krävs en helhetssyn den administrativa styrningen för att rättsväsendet skall fungera effektivt i de enskilda stegen i brottmålsprocessen. Det finns annars en risk för att beslut som avser t.ex. finansiering, dimensionering, organisation, informationsförsörjning och arbetsrutiner fattas för ett myndighetsområde utan att konsekvenserna för övriga delar av rättsväsendet beaktas. I sin

årliga rapport 1995 har RRV återigen velat uppmärksamma regeringen

på de problem som kan orsakas genom en bristande helhetssyn, särskilt vid de organisationsförändringar som är aktuella inom rättsväsendet. Brottmålsförfarandet kan förenklat uttryckt beskrivas som ett informationsflöde, där uppgifter successivt förädlas genom de beslut som fattas och de åtgärder som vidtas, från brottsanmälan hos polisen, via förundersökning och åtalsprövning till handläggning i domstol. I dag saknas möjligheter att löpande följa detta flöde, eftersom infonnationen frän de olika myndigheterna i rättsprocessen inte kan kopplas samman. Uppföljningar av handläggningstider etc. kräver därför specialstudier.

SOU 1995: 136 Inledning 27

Sammanfattningsvis finns behov av ett förbättrat beslutsunderlag för att statsmakterna skall kunna ta ställning till vilka åtgärder och insatser som ger det bästa resursutnyttjandet och resultatet inom rättsväsendet i dess helhet.

1.2 Uppdraget

Den 10 1994 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utmars redare med uppdraget att utreda frågor om en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet. Enligt direktiven 1994:l7 skulle utredaren överväga

de allmänna förutsättningarna för hur en samlad resultatredovisning skall kunna utvecklas och lämna förslag till en modell för denna

hur rationell verksamhetsindelning av resultatredovisningen bör - en utformas vilka uppgifter som bör ingå i resultatredovisningen bl.a. myndigheternas årsredovisningar och rättsstatistiken be- - om höver till de krav som följer av utredarens förslag i övrigt anpassas struktur, innehåll och indelning av resultatredovisningen om

hur ansvaret skall fördelas mellan rättsväsendets myndigheter när

resultatredovisningen skall utarbetas m.m.

Direktiven bifogas bilaga 1.

1.3 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet har bedrivits under peroden januari december

- 1995. Arbetet har bestått i att ta fram ett förslag till modell för en samlad

resultatredovisning med utgångspunkt i en kartläggning av dels de

förutsättningar finns, dels de krav som ställs från olika håll. som Underlaget har tagits fram genom intervjuer och dokumentstudier.

Vissa internationella jämförelser har gjorts främst genom studier av

skriftligt material rörande resultatstyrning och resultatmätning från OECD samt från offentliga revisionsorgan i Australien, Nederländerna, Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien.

28 Inledning SOU 1995: 136

Avstämning har skett mot andra utredningar vars resultat påverkar

och kan komma att påverkas av framtagandet av en samlad resultatre-

dovisning. Dessa utredningar redovisas i avsnitt 1.4. Samråd har ägt rum med Riksrevisionsverket.

1.4 Andra

utredningar

Det finns pågående utrednings- och utvecklingsarbete vars resultat påverkar och påverkas av vårt utredningsarbete. Det gäller i första hand utredningar med gränsöverskridande ansatser, dvs där verksamheten behandlas i ett helhetsperspektiv oavsett myndighetsgränser.

1.4. 1 Riksdagsutredningen

Riksdagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Refonnera riksdagsarbetet 3 199394:TK3 bl.a. att: Budgetpropositionen skall vara heltäckande avseende statens ut- gifter och inkomster. En ny form för riksdagens budgetbehandling, den s.k. rambesluts- modellen, införs. Den innebär bl.a. att regeringen föreslår utskotts-

visa, ändarnâlsinriktade ramar för budgetens utgiftsanslag.

De ändrade styrformerna och det ökade behovet av strukturföränd- -

ringar innebär att riksdagen bör ges en mer aktiv roll i granskningen

och kontrollen av den statliga verksamheten. Riksdagens utskott bör följa upp och utvärdera resultat i verksamhet inom respektive utskotts

beredningsområde.

Regeringskansliet har preliminärt tagit ställning till indelningen i utgiftsområden. Fortsatt beredning sker för närvarande inom talmanskonferensen.

1.4.2 ELMA-utredningen

En interdepartemental arbetsgrupp har i en rapport Ds 1995:6 före-

slagit en rad åtgärder för att stärka resultatstyrningen statligt finanav sierad verksamhet. Förslagen innebär bl.a.: Styrningen av myndigheterna bör verksamhetsanpassas. -

SOU 1995: 136 Inledning 29

Resultatredovisningar och resultatanalyser bör mer systematiskt an- vändas för att styra även sakanslag och transfereringar.

Arbetet i regeringskansliet bör anpassas till de nya styrformerna. -

Det bör finnas ett sammanhållet ansvar på tjänstemannanivå i de-

partementen för hantering av stymingsfrâgor. Gruppen lämnar också förslag till åtgärder för att öka kompetensen.

Budgetdokumenten bör förändras. - Även andra styrinstrument än budgeten lagar och förordningar, utnänmingsmakten bör resultatorienteras.

Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet.

RI-utredningen

Utredningen föreslår i sitt betänkande IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet SOU 1995:32 att en ny myndighet införs från den 1 januari 1996 för samordning av rättsväsendets inforrnationsförsörjning. Syftet är att effektivisera rättsväsendets IT-användning, vilket i sin tur är av stor betydelse för det fortsatta arbetet med att effektivisera och förnya den verksamhet som bedrivs inom rättsväsendet. En uppgift för den nya myndigheten föreslås bli att se till att de krav som ställs statistik och andra analysdata bl.a. från ansvarig för en — samlad resultatredovisning på sikt kan tillgodoses. Betänkandet har -

remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom regerings-

kansliet.

1.4.4 Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

Regeringen har i april 1995 beslutat om en strategi för samhällets samlade åtgärder mot ekonomisk brottslighet skr. 1994952217.

Strategin omfattar en rad åtgärder. Ekobrottsberedningen, som är en

interdepartemental arbetsgrupp, har till uppgift att biträda justitieministern med samordningen av regeringens åtgärder. En av dessa åtgärder syftar till en effektivare styrning och uppföljning av myndig-

heternas verksamhet mot ekobrott. Inom beredningens ram pågår bl.a. arbete med att ta fram ett nytt uppföljningssystem för ekobrotts-

bekämpning samt en översyn av myndighetsstrukturen.

30 Inledning SOU 1995: 136

1.4.5 Kommissionen den

om statliga förvaltningens uppgifter och organisation

Regeringen har i juni 1995 tillsatt en kommission om den statliga förvaltningens uppgifter och organisation Dir. 1995:93. Kommissionen har till uppdrag att göra en analys av om nuvarande former för organisation och styrning av statlig förvaltning och verksamhet är ändamålsenliga i förhållande till de uppgifter och mål som fastlagts av regering och riksdag samt lämna synpunkter hur det långsiktiga arbetet med strukturförändringar i den statliga förvaltningen bör bedrivas. Kommissionens arbete skall ge underlag för den fortsatta utformningen av regeringens förvaltningspolitik. I förvaltningspolitiken ingår att ge riktlinjer för utformningen av den statliga förvaltningens organisation och struktur, lednings- och verksamhetsformer samt styrningen av statliga verksamheter. Förvaltningspolitiken skall ge vägledning såväl för dem som arbetar i den löpande verksamheten som för dem som har till uppgift att utveckla och förändra verksamheten i den statliga förvaltningen. Resultatet av kommissionens arbete torde komma att påverka det framtida utvecklingsarbetet när det gäller den samlade resultatredovisningen.

Övriga

utredningar

Regeringen har tillsatt en utredning om dornstolsväsendets organisation

Dir. 1995:102 och en utredning som skall utvärdera de åtgärder som

den senaste tioårsperioden har gjorts på brottsofferornrådet Dir. 1995:94. Vidare har regeringen efter en utredning av Riksâklagaren lämnat förslag till nya riktlinjer för âklagarväsendets organisation

prop. 199596: 110. Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken ut-

sträckning dessa utredningar kommer att påverka utformningen av en samlad resultatredovisning.

1.5 Mål- och resultatorienterad

styrning

1.5.1 Kort historik

I mitten av 1980-talet började ett arbete med att skapa bättre förutsättningar för redovisning och analys av den offentliga verksamhetens resultat och att förbättra statsmakternas möjligheter att styra verksamheten. I 1988 års kompletteringsproposition prop. 1987881150

Inledning 31

redovisades ett utvecklingsprogram för styrningen av den statliga verksamheten. Detta program innebar att en mål- och resultatorienterad styrning skulle införas. Som huvudmotiv angavs att utvecklingen under 1980-talet hade nått en punkt där den offentliga sektorns andel av ekonomin inte längre kunde Öka samma sätt som tidigare. Förutsättningar måste därför skapas för att i budgetprocessen och i andra

sammanhang fortlöpande kunna omfördela resurser från existerande

verksamheter till andra, mer prioriterade verksamheter. Vidare anfördes att den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet fortlöpande måste förbättras för att med samma resursinsats producera fler eller mer ändamålsenliga tjänster. Sedan slutet av 1980-talet har ett omfattande arbete bedrivits för att utveckla resultatstyrning och resultatrapportering, bl.a. mot bakgrund av det statsñnansiella läget och behovet av besparingar. Riktlinjer för

detta har redovisats bl.a. i 1993 års finansplan prop 199293:100 bil.

1 och i 1994 års kompletteringsproposition prop. 1993942150. I den förra uttalas bl.a. att ett centralt syfte med den nya budgetprocessen är att ge regering och riksdag ett bättre beslutsunderlag vid ställningstagande till de offentliga utgifternas utveckling och inriktning, bl.a. genom krav på resultatrapportering och effektanalyser. Perspektivet mäste successivt vidgas till att omfatta analyser av vilka effekter som uppkommer inom andra samhällssektorer genom den egna verksamheten. Den myndighetsinterna resultatinformationen skall vid skilda tidpunkter kunna aggregeras till ett för regeringen relevant beslutsunderlag.

Grundprinciper

Den mål- och resultatorienterade styrningen innebär att riksdag och regering beslutar om inriktning av den statliga verksamheten genom att formulera mål för denna. Samtidigt sker en långtgående delegering till myndigheterna av ansvar och beslutsfattande. För finansiering av verksamheten finns rarnanslag och en lânerätt i Riksgäldskontoret. Myndigheten får fritt använda resurserna inom de ramar och regler

som givits. Myndigheten svarar för att det sker en uppföljning och

utvärdering av verksamhetens resultat och att denna resultatinforrna-

tion rapporteras till regeringen för att ligga till grund för statsmakts-

beslut om verksamheten.

32 Inledning SOU 1995: 136

1.5.3 Myndigheternas årsredovisningar

Kraven på den resultatinformation som regeringen infordrar regleras i förordningen 1993: 134 om myndigheters årsredovisning och anslags-

framställning, samt i myndighetsspeciñka direktiv, regleringsbrev och

andra regeringsbeslut. I årsredovisningen lämnas en samlad information om det ekonomiska och verksarnhetsmässiga utfallet för det gångna budgetåret.

Årsredovisningen har flera syften. Ett är att verifiera i vad mån verk-

samheten utförts på det sätt som angetts i myndighetsspeciñka direk-

tiv, regleringsbrev och andra regeringsbeslut. Årsredovisningen skall

vidare informera om huruvida verksamheten är under kontroll i ekonomiska och andra väsentliga hänseenden. Slutligen skall årsredovisningen ge underlag för statsmakternas planering och budgetering av verksamheten. Enligt förordningen skall årsredovisningen bestå av en resultatredovisning, en resultat- och balansräkning samt en anslagsredovisning och en finansieringsanalys. Resultatredovisningen är avsedd att ge regeringen kontinuerlig information om verksamhetens resultat. Resultatet skall redovisas i första hand i förhållande till de Verksamhetsmål, uppdrag och åter-

rapporteringskrav som regeringen angett i regleringsbrevet.

Resultaträkning och balansräkning skall i sammandrag redovisa myndighetens samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret samtliga tillgångar och skulder samt kapital. I anslagsredovisresp. ningen skall redovisas utfallet på de anslag som myndigheten disponerar. Finansieringsanalysen skall visa myndighetens in- och utbetalningar, fördelade på drift, investeringar m.m.

1.5.4 Vissa begreppsdefinitioner

I betänkandet används vissa resultatstyrningsbegrepp. Vi har definierat dessa i huvudsak i enlighet med de definitioner som Riksrevisionsverket har formulerat i sin handledning för myndigheterna Resultat Verksamhet Ekonomi för år 1995. Följande begrepp används i betänkandet:

Övergripande mål beslutas av riksdag eller regering. Det handlar i

regel om olika slags främjande- eller inriktningsmâl. De övergripande målens roll i resultatstyrningen är att vara allmänna ledstjärnor. Sambandet mellan ett övergripande mål och myndighetens verksamhet kan sällan påvisas löpande. De övergripande målen kan dock ofta omfor-

SOU 1995: 136 Inledning 33

muleras till Verksamhetsmål att tillföras kriterier vilket mått genom om av utveckling som eftersträvas och inom vilken tid det skall ske.

Verksamhetsmål skall finnas för varje Verksamhetsgren och hel-

vara täckande med avseende den verksamhet omfattas. Verksamsom hetsmål beslutas antingen av regeringen eller myndigheten. Myndigheten ansvarar för att Verksamhetsmål tas fram. Verksamhetsmål är

samlingsbegreppet för alla typer av mer eller mindre operativa mål

och krav, kvantitativa och kvalitativa. Ett Verksamhetsmål skall alltid bidra till att ett övergripande mål uppfylls.

Med Verksamhetsgren avses den övergripande indelning Verksam-

av heten som behövs för regeringens styr- och kontrolländamål.

Med en myndighets resultat antingen dess prestationer eller menas effekterna dessa. Resultatet kan analyseras i inre, prestationsav ett orienterat perspektiv eller ett yttre, effektorienterat perspektiv.

Myndighetens prestationer är det myndigheten producerar i form som av tjänster och andra produkter. Normalt de prestationer avses som myndigheten slutligt lämnar ifrån sig slutprestationen.

Med produktivitet ibland kallad inre effektivitet hur mycket

avses

Verksamhet som under en tidsperiod producerats för given

en resursmängd. Den fås genom att dividera antalet prestationer med den totala

resursåtgången i timmar eller kronor. Alternativt kan styckkostnaden

användas som produktivitetsmått. Denna vad prestation kosanger en tar att producera och fås genom att dividera de totala produktionskostnaderna med antalet prestationer.

Kvalitet har flera aspekter. Rätt kvalitet hos prestation kan innebära en

att den motsvarar fastställda mål, krav och förväntningar, också

men att den överensstämmer med regler, normer etc. Med produktkvalitet menas egenskaperna hos själva slutprestationen. Produktkvalitet i fråga om tjänster kan handla juridisk korrekthet, saklighet, balanserad om

bedömning, riktigt ställd diagnos osv. Med processkvalitet hur

menas och under Vilka förhållanden prestation förmedlats eller överen

lämnats till mottagarna. Det handlar myndighetens handläggning;

om frågor som rör tillgänglighet, bemötande, väntetider, ärendebalanser, tydlighet etc.

Med eflekter menas en utveckling eller förändring utanför myndigheten, som inte skulle ha skett utan myndighetens insatser. Efiektivitet

ibland kallad yttre effektivitet är förhållandet mellan effekterna och de mål som formulerats för verksamheten måluppfyllelsen. Kost-

34 Inledning SOU 1995: 136

nadseflektivitet måluppfyllelsen i förhållande till värdet av insatta

avser resurser. Uppföljning innebär att myndigheten identifierar och beskriver sina prestationer ocheller de händelseförlopp som myndigheten har försökt påverka med sin verksamhet. Med utvärdering att man även bedömer och försöker förklara menas prestationerna och händelseförloppen.

1.6 Resultatstyrning och resultatredovisning

i andra länder

De flesta länder i västvärlden strävar efter att utveckla någon form av resultatorienterad styrning att ge myndigheter eller andra genom operativa enheter inom offentlig förvaltning större självständighet och att utveckla styrningen på den centrala nivån. Detta sker genom olika sätt.

1.6.1 Införandet av resultatorienterad styrning

Länderna har anammat olika strategier för att införa resultatorienterad styrning. En strategi förekommer är att förändringen skall ske som

gradvis. En generell och heltäckande reform har då inte ansetts nöd-

vändig, utan resultatet försöksverksamhet avvaktas innan en geneav rell reform omfattar hela statsförvaltningen införs. Så har man som gjort i Sverige liksom i Danmark, Frankrike och USA. I Danmark

bedömer regeringen om den enskilda myndigheten har kapacitet och

förutsättningar för att klara resultatstyrning eller om någon annan en styrform är lärnpligare. En strategi är att gradvis införa nya annan

styrformer i takt med att regeringskansliet reformeras. Så har skett i

Storbritannien och Finland. En tredje strategi, vilken tillämpats i Norge och i Nya Zeeland, är att göra resultatstyrning obligatorisk för alla myndigheter samtidigt eller åtminstone kraftfullt främja införandet så snabbt som möjligt.

1.6.2 Formerna för resultatorienterad styrning

I många länder innebär resultatorienterad styrning att någon form av kontrakt upprättas mellan regeringen och myndigheterna eller mot-

SOU 1995: 136 Inledning 35

svarande operativa enheter. Kontrakten har den fördelen att de främjar

dialog och förhandling mellan regeringen och myndigheterna utan att

ändra det grundläggande hierarkiska förhållandet. Det är alltid regeringen som fattar det slutliga beslutet. Syftet med kontraktet är att klargöra parternas och att den formella handling där ansvar vara parterna åtar sig det de kommit överens Överenskommelsen om. kan t.ex. omfatta en viss typ verksamhet eller verksarnhetsnivå myndigav som heten skall prestera för att erhålla ett visst anslag. Detaljeringsgraden kan variera och kontraktet kan således omfatta såväl krav verksam-

hetens inriktning kvantitativa och kvalitativa mål för verksam-

som heten. Sanktioner och belöningar kan också regleras i kontraktet.

1.6.3 Vilket resultat skall

styras

Länderna har också olika på statsmakterna skall styra vad syn om som produceras, alltså myndigheternas prestationer, eller de skall styra om resultat och effekter myndigheternas verksamhet. Några länder, av såsom Storbritannien och Nya Zeeland, betonar att resultatinformationen bör omfatta produktionen, eftersom detta är typ resultat en av som

kan användas för att bedöma hur myndigheten och dess ledning funge-

rat. Utvärdering av effekter anses vara en fråga för respektive departement, eftersom en sådan analys alltid omfattar ett antal faktorer som

ligger utanför den enskilda myndighetens påverkan.

Andra länder, t.ex. Australien, mäter det produceras som men betonar vikten av att veta effekterna verksamheten. Myndigheterna av betraktas här som engagerade i såväl produktionen verksamhetens som effekter på omvärlden och mäste utforma effektindikatorer och mäta resultat. I Norge och Finland att korrekt resursfördelningsanses en process bör grundas både på information om myndigheternas produktion och på en översiktlig värdering av verksamhetens effekter.

Sammanfattningsvis är det tydligt att de flesta länder studerats

som i dag koncentrerar sig på att styra och mäta det produceras. I de som

fall de mäter de samhälleliga effekterna statsförvaltningens verk-

samhet sker detta skilt från produktivitetsmätningarna.

l Resultatredovisning

Resultatinformationen görs i ökande utsträckning offentlig, i takt med

att resultatmått utvecklas och kraven på myndigheterna ökar. I USA

t.ex. ställs genom förordning krav på utveckling och så småningom

36 Inledning SOU 1995: 136

antal olika resultatmått. Länder Stor-

publicering av ett stort som

britannien och Australien har dock hunnit längre när det gäller upp-

följning och utvärdering myndigheternas verksamhet samt publice-

av ring av resultaten. I Storbritannien redovisar de centrala statliga myndigheterna i

årliga data verksamheten för ett antal år så att jämförel-

rapporter om

över tiden kan göras. De lokala kommunala myndigheterna är

ser enligt lag ålagda redovisa sina resultat med ett antal resultatindikaatt

eller resultatmått fastställs för alla lokala myndigheter.

torer som

Varje lokal myndighet i England och Wales polismyndigheter, skatte-

myndigheter, sjukhus, skolförvaltningar, socialförvaltningar, brand-

försvar etc. publicerar sina resultat i form nyckeltal i lokaltid-

av ningarna så medborgarna lätt skall kunna ta del av informationen. att

Nyckeltalen speglar de frågor verksamheten som medborgarna

om förväntas ställa. Som exempel kan närrmas polisens verksamhet, där nyckeltalen visar bl.a. hur snabbt utryckning sker, hur många brott

klaras hur många poliser finns och vad polisen kostar.

som upp, som Systemet administreras revisionsmyndigheten för de lokala myndigav heterna, nämligen the Audit Commission for Local Authorities and the

National Health Service in England and Wales. The Audit Commission sammanställer och jämför de olika nyckeltalen i en rapport av-

seende hela landet. Ett liknande resultatredovisningssystem för lokala

myndigheter har införts i Nederländerna. I Australien följs myndigheternas arbete både kort- och lång-

upp

siktigt. I det årliga perspektivet görs Program Performance Statements PPS. Dessa visar, på prograrnnivâ, kostnader och måluppfyllelse

uttryckt i förväg överenskomna resultatindikatorer. Uti termer av värdering sker vart tredje till femte år. Utvärderingarav programmen förväntas i första hand spegla effekterna av programmen, men även na

produktivitetsaspekter relevanta och är i praktiken vanligare.

anses

Genomförda utvärderingar lämnas till regeringen, men publiceras även

offentligt. Det är myndigheterna är ansvariga för att göra utsom värderingarna. Finansdepartementet stödjer olika sätt myndigheter-

i deras utvärderingsarbete. Bl.a. har departementet givit ut olika

na Vägledningar med metoder o.d. Man lyfter också fram särskilt lyckade

exempel i olika sammanhang. Alla genomförda utvärderingar finns

inlagda i en särskild databas.

SOU 1995: 136 Inledning 37

1.6.5 Slutsatser

Sammanfattningsvis kan sägas att resultatstyrningen i praktiken tilläm-

pas på olika sätt i olika länder och att länderna fortfarande är inne i en utvecklingsfas. Många länder har dock hunnit relativt långt när det gäller att ställa krav myndigheternas resultat, utveckla resultatmått och nyckeltal samt redovisa resultatet. Här finns ett antal goda exempel att dra lärdom av. Resultatstyrningen i andra länder är dock liksom i Sverige inriktad styrning av enskilda myndigheters verksamhet. I de fall flera myndigheter ansvarar för verksamhet inom samma politikområde, styrs och redovisas ändå resultatet per myndighet. Någon samlad resultatredovisning som omfattar ett helt politikområde har vi inte funnit i de länder som infört resultatorienterad styrning.

Avgränsning och omfattning

Efter överväganden av olika alternativ till avgränsning föreslår vi att den samlade resultatredovisningen bör omfatta de myndig-

heter och anslag som i den reviderade budgetordningen kommer att ingå i utgiftsramen avseende rättsväsendet. Omfattningen bör

givetvis anpassas till det beslut om indelning statens utgifter av i utgiftsområden som riksdagen väntas fatta inom kort. I vårt utredningsarbete och vid framtagande av modellen till samlad

resultatredovisning har vi utgått från en indelning som överens-

stämmer med regeringskansliets preliminära ställningstagande i maj 1995 till indelningen i utgiftsornråden. Därmed omfattar modellen följande nuvarande littera och del littera under av andra huvudtiteln i statsbudgeten:

A 4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. A Information och upplysning om ekonomisk brottslighet A 6. Bidrag till brottsförebyggande arbete Polisväsendet

Äklagarväsendet

Domstolsväsendet Kriminalvården Rättshjälp m.m.

Övriga myndigheter med undantag av G.1 Justitiekanslern

2.1 Rättsväsendet och det

kriminalpolitiska

området

Enligt utredningsdirektiven skall den samlade resultatredovisningen omfatta det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet. Begreppet rättsväsendet har använts utan nämnare definition i bl.a. Justitiedepartementets bilagor till budgetpropositioner. Med rättsväsendet torde i

allmänhet avses domstolsväsendet, åklagarväsendet, polisväsendet och

kriminalvården. Rättsväsendet kan också definieras de myndigsom heter som lyder under Justitiedepartementet.

40 Avgränsning och omfattning

I Riksdagsutredningens slutbetänkande 199394:TK3 redovisades

en skiss till indelning av statsbudgeten i utgiftsornråden och därtill

relaterade ändringar i riksdagens utskottsorganisation. Riksdagen har ställt sig bakom principen om indelning av statens utgifter i utgiftsom-

råden. Efter beredning inom regeringskansliet omfattade förslaget till utgiftsområdet rättsväsendet Bidrag till vissa internationella samman-

slutningar, Information om ekonomisk brottslighet, Bidrag till brotts-

förebyggande arbete, Datainspektionen, Polisväsendet, Åklagarväsen-

det, Domstolsväsendet Kriminalvården, Rättshjälp, Brottsofferm.m., myndigheten, Brottsförebyggande rådet samt Gentekniknärrmden. En arbetsgrupp under riksdagens talmanskonferens har under hösten 1995 utarbetat ett annat förslag till indelning i utgiftsornrâden. Skillnaden är att exekutionsväsendet och Rättsmedicinalverket föreslås ingå i utgiftsornrådet Rättsväsendet, medan Datainspektionen förs till ett annat

utgiftsornråde. Riksdagen väntas inom kort fatta beslut om indelningen

i utgiftsornråden. Det kriminalpolitiska området torde omfatta all verksamhet som i någon mån syftar till att uppnå det övergripande kriminalpolitiska målet, dvs. att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. Sådan verksamhet kan norrnbildande, brottsförevara byggande, övervakande och kontrollerande, rehabiliterande etc. Med denna definition finns rad aktörer som är verksamma inom omen

rådet, såväl offentliga som privata. Statskontoret har i sin rapport sektorsövergripande analyser 1993:25 identifierat kriminalpolitikens

huvudmän och viktigaste aktörer. Även bara inbegriper statom man liga aktörer finns det en rad myndigheter förutom rättsväsendets myndigheter sysslar med att övervaka och kontrollera lagefterlevnad, som brottsförebyggande och t.o.m. utreda brott. Sådana myndigheter agera är Skatteförvaltningen, Tullen, Kustbevakningen, Finansinspektionen,

Datainspektionen, Arbetarskyddsverket och länsstyrelserna. Inom

Socialdepartementets område finns en rad myndigheter som direkt

eller indirekt nonngivande och brottsförebyggande, såsom

agerar Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Folkhälsoinstitutet, Alkoholinspektionen och Barnombudsmannen. Vidare utges bidrag till socialt behandlingsarbete samt alkohol- och narkotikapolitik med drygt 880 milj kr. Viktiga aktörer när det gäller kriminalpolitiken är också kommumed bl.a. socialtjänst, skola och fritidsverksamhet och landsnerna, tingen med bl.a. missbrukarvård. Verksamheten finansieras till en del med statliga bidrag.

Privata företag och deras intresseorganisationer samt ideella organi-

sationer är andra betydelsefulla aktörer, främst när det gäller brotts-

Avgränsning och omfattning 41

förebyggande arbete. Fr.0.m budgetåret 199596 kan bidrag utges till brottsförebyggande arbete från ett särskilt anslag A6 under Justitiedepartementets område.

2.2 Alternativa avgränsningar

överväganden

En första utgångspunkt för avgränsningen av den samlade resultatredovisningen bör vara att endast statlig eller statligt finansierad verksamhet omfattas. De statliga bidrag som omfattas bör vara specialdestine-

rade för uppgifter inom det kriminalpolitiska omrâdet. Statsbidrag till kommuner och landsting för hälso- och sjukvård, familjestöd, skola m.m. bör således inte beaktas, även om en del av dessa medel används till ändamål som kan betraktas som brottsförebyggande verksamhet. Nedan görs en genomgång av olika alternativa avgränsningar.

Utgiftsområdet Rättsväsendet enligt Riksdagsutredningen

Det som talar för att låta resultatredovisningen omfatta ett utgiftsom-

råde enligt Riksdagsutredningens principer är att uppföljning då kan ske i samma struktur som den ekonomiska styrningen, dvs. av den budgetram som tilldelas utgiftsområdet rättsväsendet. Avgränsningen enligt det förslag som förelåg i maj 1995 ger också en så gott som heltäckande redovisning av Justitiedepartementets ansvarsområde. Avgränsningen innebär att även verksamhet som inte tillhör det kriminalpolitiska området kommer att ingå. T.ex. tillhör den övervägande delen av dornstolsväsendets verksamhet inte det kriminalpolitiska området. Om beslutsfattarna är intresserade av och vill beställa uppgifter om resultatet av kriminalpolitiska beslut och insatser

måste det att särredovisa verksamhet som avser det kriminalpoli-

tiska området. En- nackdel är att viss verksamhet utanför Justitiedepartementets område som har direkt anknytning till brottmål inte kommer att ingå, t.ex. Tullkriminalens och Kustbevakningens verksamhet.

De årliga utgifterna inom utgiftsområdet är ca 19 miljarder kronor.

42 Avgränsning och omfattning

Det kriminalpolitiska området

Det övergripande målet för det kriminalpolitiska området är att minska

brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. I regleringsbrev anges detta mål också som övergripande mål för polisens, kriminalvårdens och BRÅ:s verksamhet. Det torde indirekt gälla även för åklagarväsendet, domstolsväsendets verksamhet med brottmål och Brottsoffermyndigheten. De statliga myndigheter utanför Justitiedepartementets område som har brottsförebyggande, övervakande och kontrollerande och i vissa fall t.o.m. brottsutredande uppgifter omfattas inte formellt av det kriminalpolitiska målet, men ingår som aktörer i det kriminalpolitiska omrâdet. Nackdelen med en avgränsning till det kriminalpolitiska området som det definieras i avsnitt 2.1 ovan är dels att resultatredovisningen kommer att omfatta många myndigheters verksamhet, dels att prestationer, effekter och kostnader för flertalet myndigheter måste delas upp för att det kriminalpolitiska området skall kunna särredovisas. Detta är i dag inte möjligt. Även det skulle finnas underlag för om en uppdelning, skulle en sådan resultatredovisning bli ytterst komplicerad och arbetskrävande. Det saknas för närvarande underlag för att kunna beräkna de årliga kostnaderna för alla statliga åtgärder inom det kriminalpolitiska området.

Det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet

Enligt direktiven skall den samlade resultatredovisningen avse det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet. En fördel med en sådan avgränsning är att området är ett politikområde som statsmakterna strävar efter att styra med olika slags beslut. En relativt omfattande del av rättsväsendets verksamhet kommer dock inte att ingå i den samlade resultatredovisningen, bl.a. huvuddelen av domstolarnas verksamhet. Det blir därför svårt att bedöma hur denna del av verksamheten påverkas vid särskilda satsningar och prioriteringar av det krimi-

nalpolitiska området inom rättsväsendet. Inte heller med denna av-

gränsning kommer myndigheter utanför Justitiedepartementets område med direkt anknytning till brottmål att ingå. Vidare finns vissa redovisningstekniska problem med att särskilja verksamhet som avser det kriminalpolitiska området. Detta gäller särskilt verksamheten vid de allmänna domstolarna.

Avgränsning och omfattning 43

De årliga kostnaderna för verksamheten inom det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet kan uppskattas till ca 15 miljarder kronor, vilket utgör ca 80 procent av de totala kostnaderna för utgiftsområdet rättsväsendet eller Justitiedepartementets ansvarsområde.

Prioriterade områden

Särskilt prioriterade områden inom kriminalpolitiken är för närvarande brottsförebyggande och brottsofferinriktat arbete, narkotikabrottsligheten, våldsbrottsligheten samt den ekonomiska brottsligheten. Att begränsa den samlade resultatredovisningen till att omfatta rättsväsendets verksamhet avseende de områden eller brottstyper som kriminalpolitiken inriktas för tillfället har flera fördelar. Statsmakterna torde mest intresserade av att fä en uppföljning och vara redovisning av åtgärder och effekter inom dessa prioriterade områden. Vidare har statsmakterna formulerat mål för de prioriterade områdena och i vissa fall anvisat åtgärder, vilket underlättar resultatuppföljning. Emellertid kommer endast ca en tredjedel av Justitiedepartementets verksamhet att omfattas av den samlade resultatredovisningen och det är svårt att bedöma hur övrig verksamhet inom rättsväsendet påverkas att prioriteringar sker. Vidare är det i vissa fall svårt att dela upp av verksamheten på brottstyper. Eftersom prioriteringarna ändras över åren kräver alternativet stor flexibilitet i redovisningen och i myndigheternas grundinformation. De årliga kostnaderna för rättsväsendets verksamhet inom de prioriterade områdena är svår att beräkna, eftersom myndigheterna i allmänhet inte kan fördela nedlagda resurser på olika brottstyper. Polisen fördelar dock nedlagda utredningstimmar pâ olika typer av brott. Med

ledning detta kan grov uppskattning göras av hur stor andel av

av en rättsväsendets resurser som ägnas de prioriterade brottstyperna. Andelen utredningstimmar var 199394 36 procent. 36 procent av de

totala kostnaderna för brottmålshantering ger en uppskattad årlig

kostnad på ca 5,5 miljarder kronor.

2.3 Förslag till avgränsning

Vi anser att övervägande skäl talar för att anpassa den samlade resul-

tatredovisningen till det nya systemet för budgetbehandling inom

staten. Den samlade resultatredovisningen bör således i huvudsak omfatta de myndigheter och anslag som i den reviderade budgetord-

44 Avgränsning och omfattning

ningen kommer att ingå i utgiftsrarnen avseende rättsväsendet. Omfattningen bör givetvis anpassas till det beslut om indelning i utgiftsområden som riksdagen väntas fatta inom kort. I vårt utredningsarbete och vid framtagande av modellen till samlad resultatredovisning har vi utgått från en indelning som överensstämmer med regeringskansliets preliminära ställningstagande i maj 1995 till indelningen i utgiftsområden. Därmed omfattar modellen följande nuvarande littera och del av littera under andra huvudtiteln i statsbudgeten: A 4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. A Information och upplysning om ekonomisk brottslighet A Bidrag till brottsförebyggande arbete B. Polisväsendet

C Åklagarväsendet

. D Domstolsväsendet . E. Kriminalvården F. Rättshjälp m.m.

G Övriga myndigheter med undantag av G.1 Justitiekanslern.

. Förslaget till modell för den samlade resultatredovisningen omfattar således även verksamhet som ligger utanför det kriminalpolitiska området, nämligen större delen av verksamheten inom domstolsväsendet förvaltningsdomstolarna samt tvistemål och olika slags ärenden vid de allmänna domstolarna, merparten av rättshjälpskostnaderna, polismyndighetsärenden samt Datainspektionens och Gentekniknänmdens verksamhet m.m. Samtidigt anser vi att dessa verksamhetsområden efter önskemål bör kunna särskiljas och exkluderas från den samlade resultatredovisningen. De bör därför så långt möjligt särredovi-

sas, så att det flms möjlighet att ta fram en separat redovisning som avser endast det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet.

SOU 1995: 136 45

3 för samlad

Förutsättningar en resultatredovisning

Vi har i enlighet med direktiven kartlagt förutsättningarna för samlad resultatredovisning. Vi har funnit att en förutsättningarna i vissa avseenden är bristfälliga. Bl.a. saknas

i dag heltäckande strategi eller målstruktur för det

kriminalpolitiska området och det finns brister i tillgången pâ

analysdata, såväl när det gäller rättsstatistiken som myndigheternas verksamhetsstatistik och ekonomiska information. Inom rättsväsendet är det svårt att mäta den yttre eflektiviteten, dvs. resultat och effekter i förhållande till mål som avser ändring förhållanden utanför myndigheten. Det är främst av osäkerheten orsakssamband mellan rättsväsendets prestatioom

och händelseutvecklingen inom det kriminalpolitiska om-

ner rådet gör det svårt att bedöma effekterna av verksamheten. som Sådana resultatbedömningar måste därför baseras på en utförlig analys och utvärdering verksamheten. Regeringen kan geav

uppdrag och beställningar styra vilka utvärderingar som

nom bör göras. Vi att former och rutiner för en ny typ av samlad anser resultatdialog mellan statsmakterna och rättsväsendets myndigheter måste utvecklas. Vi vill betona att ett samlat ansvar inom Justitiedepartementet för rättsväsendets verksamhet förenat med faktiska för styrning och resultatdialog utgör en nödresurser vändig förutsättning för att den samlade resultatredovisningen skall fylla sin funktion som underlag för en dialog om rättsväsendets samlade resultat. Framtagandet den samlade resultatredovisningen bör beav traktas bl.a. ett utvecklingsarbete som bedrivs i takt med som att förutsättningarna förbättras genom utveckling av mål- och resultatstyrningen. Den modell vi presenterar bör således ses

som en utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet.

46 Förutsättningar för en samlad resultatredovisning SOU 1995: 136

3.1 Allmänna

förutsättningar för mål- och resultatorienterad styrning

Mål- och resultatorienterad styrning innebär en mer eller mindre långtgående decentralisering av besluten och ställer därför särskilda krav på uppföljning. Styrningen innebär att mål formuleras för verksamheten, att information om verksamhetens resultat tas fram löpande och att resultatet bedöms regelbundet med ledning av målen för verksamheten. Denna resultatbedömning utgör grunden för ett ställningstagande till den fortsatta verksamheten. Uppföljningssystemet är således en del av styrsystemet. Följande förutsättningar måste vara uppfyllda för att resultatuppföljning skall kunna ske:

Det finns väl definierade mål och andra krav på resultat att bedöma

resultatet mot.

Det finns god tillgång till tillförlitliga och aktuella data om verk-

samheten.

Det finns resurser och kompetens för insamling, bearbetning, ana-

lys, presentation och bedömning av data om verksamheten.

Det finns fungerande rutiner för styrning och resultatdialog som medför att information om verksamhetens resultat systematiskt återförs

till beslutsprocessen och kommer till användning i denna.

På den lokala nivån är det i allmänhet förhållandevis lätt att tillämpa mål- och resultatstyrning. Mål och resultatkrav kan göras konkreta och

mätbara med utgångspunkt i de lokala förhållandena. För vissa av

myndigheterna inom rättsväsendet är det vidare relativt okomplicerat att på lokal nivå samla in information om verksamhetens prestationer, kvalitet och t.o.m. konkreta effekter. Allt detta tillsammans med

kännedom om lokala förhållanden de lokala myndigheterna goda

ger

förutsättningar för resultatbedömning. På grund av de korta informa-

tionsvägarna är dessutom förutsättningarna goda för att resultatinforrnationen skall tillvaratas och beaktas vid beslut om verksamheten. svårigheterna att tillämpa mâl- och resultatstyrning ökar när mål, resultatkrav och resultatinforrnation från en mängd lokala och regionamyndigheter skall aggregeras till nationell nivå, särskilt konkreom ta verksarnhetsmål för hela myndighetsomrâdet saknas. Att sedan lägga samman resultatinforrnationen på nationell nivå från de olika myndighetsområdena till samlad resultatredovisning innebär naturen ligtvis ytterligare svårigheter. I det följande gör vi en genomgång av

SOU 1995: 136 Förutsättningar för en samlad resultatredovisning 47

förutsättningarna för att ta fram en samlad resultatredovisning för rättsväsendet. Genomgången utgår från de fyra kriterier som redovisats ovan.

3.2 Förekomst mål och krav resultat

av på

Det övergripande mål som statsmakterna formulerat för det kriminalpolitiska området är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället bl.a. prop. 1994952100. Strategin för att uppnå det övergripande målet omfattar enligt prop. 199495:100 en särskild satsning på brottsförebyggande och brottsofferinriktat arbete, narkotikabrottslighet, våldsbrottslighet och ekonomisk brottslighet. Dessa områden är således särskilt prioriterade. statsmakterna anger i propositionen ett antal åtgärder som skall vidtas inom varje prioriterat område för att minska brottsligheten. I ett fåtal fall formuleras åtgärderna som mål, t.ex. minska förekomsten av vapen i samhället och begränsa tillfällena och incitamenten att begå brott. I regleringsbrev för budgetåret 199596 redovisas dessa mål och åtgärder som verksarnhetsmål enbart för polisväsendet. När det gäller den ekonomiska brottsligheten har regeringen i särskild ordning skr. 199495:217 beslutat om en detaljerad strategi, omfattande ett antal åtgärdsområden. En sådan strategi utgör en god grund för att konstruera ett uppföljningssystem. En svårighet med att använda statsmakternas strategi för att minska brottsligheten som grund för ett uppföljningssystem är att den endast omfattar delar av rättsväsendet och det kriminalpolitiska området. Detta kan jämföras med strategin för den ekonomiska brottsligheten, vilken omfattar samtliga åtgärder eller åtgärdsområden som bör vidtas för att bekämpa denna brottslighet, såväl inom som utom rättsväsendet. Teoretiskt sett förutsätter en fullt genomförd resultatorienterad styrning av det kriminalpolitiska området en heltäckande strategi för kampen mot brottsligheten av den typ som formulerats för den ekonomiska brottsligheten. Vidare förutsätts ett förändrat budgetsystem, där anslagsmedel fördelas per åtgärdsområde i stället för per myndighet. Då skulle också förutsättningar finnas för att konstruera ett fungerande uppföljningssystem för det kriminalpolitiska området. I dag sker statsmakternas styrning av rättsväsendet främst genom en omfattande regelstyrning. Dessutom anges mål och resultatkrav i regleringsbrev för varje enskild myndighet. Den starka regelstyrningen är utmärkande för rättsväsendet. Således regleras i detalj många de av

48 Förutsättningar för en samlad resultatredovisning SOU 1995: 136

prestationer som utförs. I rättegångsbalken regleras domstolarnas och åklagarnas verksamhet, rättshjälpen samt delar av polisens verksamhet. Polisväsendets verksamhet regleras dessutom genom en rad lagar och förordningar, bl.a. polislagen 1984:387. Kriminalvårdens verksamhet regleras i lagen 1974:203 och förordningen 1974:248 om kriminalvård i anstalt m.fl. författningar. Vidare regleras myndigheternas uppgifter genom instruktioner. Myndigheternas verksamhet regleockså i betydande omfattning genom regelverket i brottsbalken. ras Genom den starka regelstyrningen har statsmakterna redan beslutat vilka prestationer myndigheterna skall åstadkomma och i stor utsträckning även hur dessa skall utföras. Att verksamheten skall bedrivas författningsenligt och effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten regleras i verksförordningen 1987:1100. Regelstyrningen inom rättsväsendet torde vara en anledning till att verksamhetsmålen såsom de uttrycks i regleringsbreven i mindre utsträckning

avser myndigheternas slutprestationer. Regeringen anger i stället

främst hur myndigheterna genom förändringsarbete skall uppnå en

effektivare produktion av tjänster som bidrar till att uppfylla det över-

gripande kriminalpolitiska målet. Målen avser således i de flesta fall arbetsmetoder, metodutveckling, kompetensutveckling, rationalisering, samarbete och samverkan etc. Utöver de mål som anges i regleringsbrev och budgetpropositioner har statsmakterna i andra dokument formulerat olika typer av mål och anvisningar för verksamheten, vilka är styrande för myndigheternas verksamhet. Sådana formuleringar återfinns i propositioner och andra förarbeten till lagstiftning, regeringens beslut om en ekobrottsstrategi, den skrift som redovisar rege-

ringens syn pâ våldsbrottsligheten m.fl. dokument.

På grund av att statsmakternas Verksamhetsmål avser förändringsarbete och metoder än prestationer, finns endast ett fåtal prosnarare duktionsinriktade Verksamhetsmål i regleringsbrev och andra resultatstyrningsdokument. I brist sådana mål torde det vara möjligt att vid resultatbedömning använda kriteriet att de uppgifter som enligt lagar och förordningar skall utföras bör utföras med så hög produktivitet och effektivitet som möjligt. Eftersom det pågår ett utvecklingsarbete hos statsmakterna av den resultatorienterade styrningen och särskilt när det gäller målfonnulering kommer förutsättningarna för en samlad resultatredovisning att förbättras löpande. I den mån den resultatorienterade styrningen stärks

lStatsrádsberedningen, Motverka våldet Regeringens åtgärder för att minska

våldsbrottsligheten. Stockholm 1995.

Förutsättningar för en samlad resultatredovisning 49

och förändras, bör givetvis den samlade resultatredovisningen kunna

anpassas till detta.

3.3 till

Tillgång analysdata och annan

grundinformation

Verksamheten inom rättsväsendet består i stor utsträckning inforav

mationshantering. Det finns därför en mängd information att tillgå. De

källor som data till en samlad resultatredovisning kan hämtas från är dels rättsväsendets informationssystem, dels myndigheternas inegna

formationssystem. Dessutom behövs information från utvärderingar

som genomförts på rättsväsendets område.

Problem i rättsväsendets inforrnationsförsörjning har diskuterats

under en följd av år. Enligt RI-utredningen SOU 1995:32 har avsak-

naden av en samordnad strategi för infonnationsförsörjningen inom

rättsväsendet skapat osäkerhet i utvecklingsarbetet och medfört att myndigheterna oberoende varandra har utvecklat eller håller på att av

utveckla sina egna infonnationssystem. Frågor rörande rättsväsendets infomrationsförsörjning har också varit föremål för ett omfattande utredningsarbete, RI-ut-

nu senast av redningen. I sitt betänkande föreslår utredningen samordatt en ny

ningsorganisation inrättas för rättsväsendets infonnationsförsörjning.

Till den nya organisationens uppgifter hör bl.a. att tillse att kraven på analysdata uppmärksammas i det fortsatta utvecklingsarbetet.

3.3.1 Rättsstatistiken

Den officiella rättsstatistiken baseras uppgifter från rättsväsendets

myndigheter. Brottsförebyggande rådet BRÅ har fr.o.m. den 1 juli

1994 efterträtt Statistiska Centralbyrån ansvarig för denna statissom tik. Ansvaret omfattar kriminalstatistik och statistik för rättsväannan sendet. BRÅ har också huvudansvaret för att öka kvaliteten och tillgängligheten när det gäller analysdata. Vid BRÅ pågår för närvarande en uppbyggnad av en informationsdatabas för den officiella rättsstatistiken. Syftet är att databasen skall tillgodose regeringskansliets, rättsväsendets myndigheters och andra användares behov ändamålsenligt av

underlag för verksamhetsplanering och uppföljning.

Kriminalstatistiken har i dag följande innehåll:

50 Förutsättningar för en samlad resultatredovisning SOU 1995: 136

Statistiken över anmälda brott och uppklarade brott, som redovisar

uppgifter brott anmälts till polisen och brott som klarats upp, om som

fördelade efter brottstyp och uppklaringsgrund.

Statistiken över misstänkta för brott redovisar antalet perpersoner misstänkts för brott fördelade efter kön, ålder, medsoner som borgarskap och antal brott misstänkts för under året. som personen

Vidare redovisas antalet anhållanden och häktningsframställningar.

Statistiken över lagförda för brott redovisar uppgifter om personer fällts till ansvar i brottmål vid tingsrätt, personer som personer som godkänt strafföreläggande, som meddelats åtalsunderlåtelse personer och godkänt föreläggande av ordningsbot. Personerna personer som fördelas efter kön, ålder, medborgarskap, brott, påföljd m.m.

Kriminalvårdsstatistiken redovisar uppgifter om personer som dömts

till påföljd innebär kriminalvård. Tabellerna innehåller uppgifter som

beläggningssituationen vid kriminalvårdsanstalter och häkten, antal

om intagits i anstalt respektive frigivits från anstalt, rympersoner som

ningar och permissioner samt frivârd. Personerna redovisas efter kön,

ålder, brott och strafftidens längd.

Statistiken över Återfall i brott redovisar uppgifter om personer som

lagförts för brott med avseende registrerade återfall. Personerna

fördelas efter brott, påföljd, kön, ålder och antal tidigare lagföringar

för grövre brott.

Kriminalstatistiken omfattande bild vad kan kalla tillger en av man ståndet inom det kriminalpolitiska området, dvs brottsligheten och hur

denna hanteras rättsväsendets myndigheter. Problemet är att uppgif-

av ter från olika led i rättsprocessen inte kan kopplas samman på grund att de objekt vill följa brott, misstänkta och dömda personer, av man ärenden m.m. inte definieras och statistikförs ett entydigt sätt vid

myndigheterna inom rättsväsendet. Det går således inte att med hjälp

statistiken följa ett anmält brott eller en misstänkt person genom av rättsprocessen för att vad händer i senare led, hur långa handse som läggningstiderna är etc. Om vill hur en dömd person hanterats man se rättskedjan, måste detta ske manuellt genom studier av tingsgenom rätternas akter och kriminalvårdens register. En sådan studie är dock problem, eftersom den dömde kan ha begått flera brott och inte utan t.o.m. ingå i flera mål samtidigt. Han kan också ingå tillsammans med andra i ett och samma mål. personer

Förutsättningar för en samlad resultatredovisning 51

Myndigheternas årsredovisningar och tillgång på analysdata

Vi har gjort en kartläggning myndigheternas förutsättningar att

av kunna ta fram analysdata underlag för samlad resultatredovissom en

ning. Kartläggning har gjorts dels av nuvarande årsredovisningar och

den grundinfonnation som tas fram till dessa, dels det utvecklingsav arbete som pågår vid myndigheterna. Den är inriktad främst på möj-

ligheter att ta fram sifferuppgifter och andra basfakta verksam-

heten. Strukturering har skett efter kraven i förordningen 1993:134 om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning, dvs. vi har kartlagt myndigheternas nuvarande och framtida möjligheter att redo-

visa slutprestationer, kostnader, produktivitet, kvalitet och effekter.

Resultatet av kartläggningen visar bl.a. att myndigheterna inom

rättsväsendet i vissa fall har svårt att definiera och redovisa sina slutprestationer. Detta gäller främst polisväsendet, åklagarväsendet och

kriminalvården. Samtliga myndigheter har dock tillgång till mängd

en statistik som belyser verksamheten. I resultatredovisningarna redovisas

därför en mängd uppgifter de aktiviteter bedrivits under året

om som och även om de slutprestationer deñnierats. Denna redovisning som kommer att ytterligare kunna förbättras genom de verksamhetsstödjan-

de IT-system som för närvarande införs inom åklagarväsendet, dom-

stolsväsendet och kriminalvården. Ett generellt problem är att myndigheterna har svårt att redovisa

sina resurser fördelade på slutprestationer. De myndigheter för-

som

delar samtliga kostnader på prestationerna åklagarväsendet, dom-

stolsväsendet, Rättshjälpsmyndigheten och Brottsoffennyndigheten

kan inte redovisa kostnaderna uppdelade på olika typer prestationer av

eller olika brottstyper på grund av avsaknad tidredovisning. För

av den lokala polisorganisationen kan däremot personalkostnadema för-

delas, eftersom tidredovisning finns. Numera finns också fördelnings-

nycklar för indirekta kostnader, vilket gör att de totala kostnaderna för en slutprestation kan beräknas.

Den bristfälliga kostnadsfördelningen medför att det blir svårt att

beräkna produktivitetsmátt. Detta är stor brist, eftersom produktivien teten ofta mätt i styckkostnad är ett mått på resultatet eller effek- - -

tiviteten i myndighetens produktionssystem. Den besked

ger om myndigheten producerar fler prestationer med de den har, alternaresurser tivt lika många prestationer med minskade Vi bedömer att resurser.

det utvecklingsarbete som för närvarande pågår vid rättsväsendets myndigheter på kort sikt endast i begränsad utsträckning kommer att

52 Förutsättningar för samlad resultatredovisning SOU 1995: 136 en

leda till förbättrad redovisning produktivitet och produktivitets-

en av utveckling. skall kunna bedöma den inre effektiviteten grundval För att man

produktivitet och produktivitetsutveckling, krävs samtidigt någon

av form bedömning hur kvalitet och service i myndighetens verkav av samhet utvecklats. Vi har funnit att kvalitetsfrågorna för närvarande är föremål för diskussion vid myndigheterna och att redovisningen komatt förbättras de närmaste åren. mer Myndigheterna inom rättsväsendet bedriver en verksamhet av en sådan karaktär att det är mycket svårt att mäta den yttre eflektiviteten, dvs. resultat och effekter i förhållande till mål som avser ändring av

förhållanden utanför myndigheten. Årsredovisningarna omfattar därför

i mycket begränsad utsträckning uppgifter om sådana resultat. Det är

främst osäkerheten orsakssamband mellan rättsväsendets prestatio-

och händelseutvecklingen inom det kriminalpolitiska området

ner t.ex. brottsutvecklingen gör det svårt att bedöma verksamhetens - som

effektivitet. Detta är ett grundläggande problem när man vill kunna

utvärdera resultatet insatta resurser. Resultatbedömningar som av effektiviteten i rättsväsendets verksamhet måste därför baseras avser utförlig analys och utvärdering av verksamheten. en

Ett speciellt problem orsakas av övergången till kalenderåret som

budgetår. Eftersom budgetåret 199596 omfattar ett och ett halvt år, kommer jämförelser med detta år att försvåras. Enligt beslut av regeringen skall myndigheterna upprätta delårsrapporter varje halvår, dvs. den 31 december 1995 och den 30 juni 1996. Delårsper per skall dock endast omfatta de finansiella dokumenten och rapporterna inte resultatredovisningen. För att budgetåret 199596 skall kunna an-

vändas jämförelseår krävs emellertid att myndigheterna kan lämna

som

samtliga de uppgifter krävs för den samlade resultatredovisningen

som delârsbasis så att omräkning till ett helt år kan ske.

3.3.3 Tillgängliga utvärderingar

Vi har kartlagt vilka utvärderingar av rättsväsendets verksamhet som har skett och sker för närvarande vid rättsväsendets myndigheter. Vi har också undersökt vilka studier rättsväsendet som har gjorts vid av universitet och högskolor, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO, Riksrevisionsverket och Statskontoret samt i den utredningsverksamhet bedrivs vid Riksdagens utskott och av Rikssom dagens revisorer.

Förutsättningar för samlad resultatredovisning 53

Vi har funnit att ett omfattande uppföljnings- och utvärderings-

material finns att tillgå. För närvarande tas inte detta material till vara

på ett systematiskt sätt för att användas i beslutsprocessen

när stats-

makterna tar ställning till och åtgärder på rättsväsendets

resurser om-

råde. Vi anser att den samlade resultatredovisningen kan sätt

vara ett

att i sammanfattad form föra fram innehållet i befintliga utvärderingar

till beslutsfattare pá statsmaktsnivâ. Det är därvid värdefullt publiom

ceringen av sådana utvärderingsrapporter kan användas i

m.m. som

den samlade resultatredovisningen tidsmässigt till denna.

anpassas Den mängd analysdata som finns att tillgå på rättsväsendets område ger underlag för en utvecklad och förbättrad analys- och utvär-

deringsverksamhet. Vi anser att det är mycket angeläget att denna verksamhet på längre sikt utvecklas och även till de önskemål

anpassas

statsmakterna har när det gäller beslutsunderlag.

3.4 Myndigheternas resurser och kompetens

Myndigheterna inom rättsväsendet har under två eller flera år tagit fram egna årsredovisningar med resultatredovisning. Dessutom har de erfarenhet av av att ta fram data för resultatanalys i bl.a. den fördjupade anslagsfrarnställningen. Några myndigheterna har anlitat kon-

av sult, främst för att presentera materialet. Vi bedömer myndigheteratt na har kompetens för att följa upp sin verksamhet och göra produken

tionsinriktad redovisning till den samlade resultatredovisningen. Studi-

er av effekter är mer komplicerade och torde kräva insatser även av externa utvärderare. Att ta fram och presentera den information ingår i årsredosom

visningen kräver betydande resurser vid myndigheterna. För att arbetet med den samlade resultatredovisningen skall kunna utföras med befintliga resurser är det angeläget att myndigheternas uppgiftslämnande kan samordnas med arbetet med de årsredovisningarna.

egna Detta gäller dels tidsmässigt, dels att uppgifter genom samma typ av

tas fram till båda dokumenten i den utsträckning detta är möjligt.

3.5 Rutiner för

styrning och resultatdialog

Den statliga budgetprocessen kan beskrivas ett kontinuerligt in-

som

formationsflöde mellan myndigheterna, regeringen och riksdagen. Denna resultat- och budgetdialog sker huvudsakligen i skriftlig form. Riksdagen beslutar om statsbudgeten, regeringen budgetproposi-

54 Förutsättningar för samlad resultatredovisning en

tion, myndighetsspeciñka direktiv, regleringsbrev m.fl. dokument, och producerar anslagsfrarnställning, årsredovisning och myndigheterna

andra redovisningar görs enligt särskilda uppdrag från regeringsom Den skriftliga resultat- och budgetdialogen kompletteras med en. muntliga överläggningar.

I dag sker resultat- och budgetdialogen mellan regeringen och varje enskild myndighet. Inom regeringskansliet pågår ett arbete med att utveckla och strukturera resultatdialogen mellan departementsledningar och myndighetschefer. Den samlade resultatredovisningen ger under-

lag för form resultatdialog, där bl.a. frågan om hur rättsväen ny av sendet fungerar i sin helhet kan ställas. Vidare kan dialogen komma

omfatta gränsöverskridande frågor såsom omfördelning av resurser

att eller åtgärder bör vidtas för att få totalt sett effektivare verksom en samhet. Denna styrning kräver form dialog. nya typ av en ny av Former och rutiner för sådan samlad resultatdialog föreligger inte en för närvarande, utan måste utvecklas.

Frågor rörande regeringskansliets hantering av resultatstyrningen

har behandlats i flera publikationer

I ELMA Åtgärder för att stärka resultatstyrningen Ds 1995:6

föreslår interdepartemental arbetsgrupp vissa förändringar av orga-

en nisation och arbetsformer förutsättning för en fungerande som en resultatstyrning.

Arbetsgruppen pekar på ett antal brister i regeringskansliets till-

lärnpning de styrformema och framhåller att många av dessa av nya

brister sammanhänger med regeringskansliets organisation och arbetsformer. Enligt arbetsgruppen har några genomgripande förändringar

organisation och arbetsformer i departementen inte skett sedan av

departementsreformen är 1965. Arbetsgruppen framhåller bl.a. följan-

de.

Problemen i regeringskansliets tillämpning av resultatstyrning måste sättas in i ett vidare perspektiv. Den traditionella uppgiften för regeringskansliet har varit att fördela resursökningar.

Redan befintlig verksamhet ifrågasattes i mycket begränsad omfattning. Regeringskansliets roll reaktiv; initiativet till utgiftsök-

var

zHur går det journalists syn en ny budgetprocess RRV 1991. en Utvecklad stymingsdialog erfarenheter av fördjupad budgetprövning - Statskontoret 1993:20. Den statliga budgetprocessen och resultatstyrningen en beskrivning av en reform RRV 1994:32. ELMA Atgärder för att stärka resultatstyrningen Ds 1995:6. - Effektivare styrning RRV 1995:40.

SOU 1995: 136 Förutsättningar för samlad resultatredovisning 55

ningar kom utifrån. Slutresultatet arbetet förslag till riksav var dagen. Sedan dessa hade avlämnats ansåg sig regeringskansliet ha ett begränsat ansvar för verksamheten. Dessa förhållanden har lett till att regeringskansliet fungerar professionellt när det gäller att skriva propositioner, bereda ären-

den, ta fram underlag till den politiska ledningen, hantera förslag som lämnas av myndigheterna etc. Däremot är kompetensen när

det gäller att ompröva samt att aktivt leda och den offentliga styra verksamheten mindre utvecklad.

Mot bakgrund ovanstående diskuterar arbetsgruppen i resultat-

av ett

styrningsperspektiv frågor som rör organisation, ansvarsfördelning, arbetsformer och kompetensförsörjning i regeringskansliet. När det gäller de enskilda departementen arbetsgruppen att förvaltnings-

anser och styrfrågorna måste lyftas i organisationen. Ett klart uttalat upp

ansvar för frågorna måste finnas i departementsledningen. Arbets-

gruppen föreslår följande:

För att stärka den politiska styrningen och den administrativa kompetensen bör det operativa ansvaret läggas samlat på chefstjänen

steman med stor ekonomisk kompetens och färvaltningskompetens. Denne bör på tjänstemannanivâ ansvara för resultatstyrningen inom

departementets ansvarsområde. Det innebär bl.a. för ansvar att

formulera mål och krav på resultat, för uppföljning och utvärdering

samt för reaktion på missförhållanden och utkrävande av ansvar inom departementets verksamhetsområde. Tjänstemannen bör också

ha beredningsansvar för instrumenten i resultatstyrningen, bl.a. budgetprocessen inkl. fördelningen av departementsramen, in-

struktioner, utnämningar Tjänstemannen bör också ha m.m. ett

uttalat ansvar för beredning strukturella enhets- och departe-

av mentsövergripande frågor samt för departementens organisation och kompetens. Detta förslag innebär att ett omfattande läggs på denna ansvar chefstjänsteman. För att kunna uppfylla detta måste tjänsteansvar mannen under den politiska ledningen ha den fulla direktivrätten

mot enheterna. Till sin hjälp bör hanhon ha ett planerings- och

budgetsekretariat PBS med för bl.a. metodutveckling ansvar samt

administrativa uppgifter och samordning budgetprocessen. Un-

av der chefstjänstemannen bör det operativa ansvaret för resultatstyrningen ligga i linjen, dvs. på respektive sakenhet.

Arbetsgruppen betonar att den föreslagna organisationsförändringen är

av utomordentlig betydelse för att regeringskansliet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Enligt vår mening är ett samlat resultatansvar inom departementet

för rättsväsendets verksamhet nödvändig förutsättning för den

en att

samlade resultatredovisningen skall fylla sin funktion underlag för

som

56 Förutsättningar för samlad resultatredovisning SOU 1995: 136 en

dialog rättsväsendets samlade resultat. Vi vill betona vikten av en om den har detta också har tid och resurser till sitt att person som ansvar förfogande för det faktiska arbetet med styrning och resultatdialog för rättsväsendet i dess helhet. Organisationsförslaget i ELMA-rapporten är möjlig lösning för att säkra för detta arbete. Justitieen resurserna departementet har valt att lägga det formella ansvaret för samordning och utveckling departementets budgetarbete och resultatuppföljning av

på expeditionschefen, vilket också grundläggande förutsättning

ger en för helhetssyn resultatstyrningen rättsväsendet och för en en av samlad resultatdialog.

3.6 Slutsatser

Vi bedömer förutsättningarna för att ta fram en samlad resultatreatt dovisning i dag är bristfälliga på en rad områden. Förutsättningarna kommer emellertid att förbättras i takt med utvecklingen av mäl- och resultatstyrningen. Bristfälliga förutsättningar för ett uppföljningssystem och en samlad resultatredovisning föreligger i dag bl.a. grund av att det saknas en heltäckande strategi för det kriminalpolitiska området. Den starka regelstyrningen rättsväsendets prestationer är förmodligen orsak till av de mål statsmakterna formulerat i regleringsbreven i ringa att som

utsträckning är prestationsinriktade och i stället främst avser föränd-

ringsarbete och metoder. Detta gör det bl.a. svårt att följa upp produktiviteten i verksamheten. Även tillgången på analysdata är i vissa fall bristfällig. Att en myndighet kan göra fullständig redovisning av sitt resultat i ett internt en

produktionsperspektiv vi måste vara ett grundkrav. Detta krav

anser uppfylls dock inte i dag, eftersom myndigheternas redovisningssystem ännu inte är anpassade till de kraven att redovisa resultat av nya verksamheten. Främst finns svårigheter att beräkna kostnaderna för de prestationer utförs. Förutsättningarna för att göra en samlad som resultatredovisning baserad på uppgifter om myndigheternas produktionsresultat är därför inte tillräckliga. Myndigheternas nya verksamhetsstödjande IT-system kommer att underlätta framtagandet av olika slags data verksamheten. Emellertid krävs också en utveckling av om den ekonomiska redovisningen. Eftersom personalkostnaderna är den största kostnadsposten för rättsväsendets myndigheter är det viktigt att myndigheterna kan fördela dessa kostnader på slutprestationerna. Arbetar medarbetare med flera slutprestationer krävs någon form en tidredovisning. Om verksamheten förändras över tiden krävs ofta av

Förutsättningar för en samlad resultatredovisning 57

löpande tidredovisning. Större delen av den verksamhet som been drivs vid rättsväsendets myndigheter är dock likartad över tiden, varför det kan räcka med att mäta tidsâtgången för olika prestationer under kortare period och använda mätresultatet som fördelningsen nyckel. Vi bedömer att myndigheterna har kompetens när det gäller att

verksamheten och redovisa produktionsinriktade uppgifter till

följa upp samlad resultatredovisning. Det är även önskvärt att kunna bedöma en resultatet i ett yttre samhällsperspektiv dvs. effektiviteten. Detta är och kräver ingående analys och utvärdering. De dock mer komplicerat utvärderingar görs av rättsväsendets myndigheter främst av som - Brottsförebyggande rådet och av andra organ kan till viss del an- vändas underlag för en samlad resultatredovisning. För att försom

bättra möjligheten till resultatuppföljning mot de kriminalpolitiska

målen kan regeringen genom uppdrag och beställningar styra vilka utvärderingar som bör göras. Vi vill återigen peka att en ny typ av dialog mellan regeringen och rättsväsendets myndigheter krävs för att den samlade resultatredovisningen skall komma till användning som ett underlag för beslut om åtgärder och resursinsatser inom rättsväsendets område. Former och rutiner samlad resultatdialog måste därför utvecklas. Vi för en sådan vill betona att ett samlat resultatansvar inom departementet för rättsväsendets verksamhet förenat med faktiska resurser för styrning och

resultatdialog är grundläggande förutsättning för att den samlade

resultatredovisningen skall fylla sin funktion som underlag för en

dialog rättsväsendets samlade resultat. om Slutligen vill vi framhålla att framtagandet av den samlade resultatredovisningen bör betraktas som ett utvecklingsarbete som bedrivs i takt med att förutsättningarna förbättras genom att mâl- och resultatstyrningen utvecklas. Den modell för en samlad resultatredovisning vi presenterar bör således ses som en utgångspunkt för det fortsom satta utvecklingsarbetet.

4 Vilken information bör den

samlade resultatredovisningen

Vi har gjort samlad bedömning av de förutsättningar som en finns för att ta fram samlad resultatredovisning och de krav en på information ställs från olika håll. Vi har valt en ambisom tionsnivå är realistisk och som är möjlig att uppnå som några års sikt. Den är resultatet av en kompromiss mellan önskemål ett fullständigt beslutsunderlag och de förutsättom ningar finns i dag. Vi att ambitionsnivån bör höjas som anser allt eftersom mål- och resultatstyrningen utvecklas inom rättsväsendets område. Vi föreslår att den samlade resultatredovisningen bör innehålla bl.a. följande information: Den bör överblick över hela rättsväsendet bl.a. genom - ge en

verksamhetsinriktad snarare än en organisationsinriktad

en redovisning. Den bör innehålla uppgifter belyser de åtgärder som vidsom tas mot brottsligheten. Den bör redovisning vad som händer med anmälda ge en av brott under den rättsliga processen.

Den bör medge resultatjämförelser avseende såväl myndig-

—

heter som verksamhetsgrenar samt spegla förändringar. Den bör problemorienterad, t.ex. visa ökade kostna-

- vara

der, minskad produktivitet etc. samt peka möjliga orsaker

till förändringar.

Den bör information om hur verksamhetsmålen uppfyllts.

- ge

Den bör uppslag till vidare analys och särskilda redovis-

- ge ningar. Den bör stabil över åren så att jämförelser kan ske, men - vara ändå flexibel så aktörer, funktioner etc. kan tillföras att nya eller exkluderas utan att redovisningens struktur förändras. Den bör enkel, tydlig och överskådligt utformad. - vara

60 Vilken information bör den samlade resultatredovisningen ge

4.1 Krav

enligt utredningsdirektiven

Enligt utredningsdirektiven skall den samlade resultatredovisningen kunna ligga till grund för en övergripande analys vilka prestationer av som faktiskt genomförts och vilka effekter dessa prestationer lett till samt kostnaderna för dessa insatser. Denna analys skall sedan kunna utgöra en grund för statsmakternas bedömning rationell åtgärdsav en och resursavvägning i fråga om rättsväsendets samlade åtgärder mot brott. En sådan resultatanalys bör kunna omfatta t.ex. teman eller åt-

gärder som spänner över rättsväsendets brottsbekämpande delsektorer

och utgöra ett komplement till den analysverksamhet finns hos som varje myndighet. Den samlade resultatredovisningen bör enligt direktiven innehålla bl.a. sådana uppgifter som finns redovisade i berörda myndigheters

årsredovisningar. Resultatredovisningen skall kunna ligga till grund

för tidsjämförelser i syfte att följa utvecklingen under viss period. en

Inriktning, innehåll och omfattning av resultatredovisningen bör vid

behov kunna skifta mellan åren. Vidare bör informationen i resultat-

redovisningen så långt möjligt presenteras och struktureras på ett för

olika intressenter enkelt och lättillgängligt sätt.

4.2 Intressenternas krav

på information

Vi har intervjuat beslutsfattare och sådana tjänstemän bereder som

beslutsunderlag inom regering och riksdag om deras synpunkter på årsredovisningarna för budgetåret 199394 och på hur en samlad resultatredovisning bör utformas. Gemensamt för nästan alla de intervjuade är att de efterlyser kon-

kreta basfakta rättsväsendets verksamhet, strukturerade på ett överom

skådligt sätt så att uppgifterna går att jämföra mellan åren och i före-

kommande fall mellan myndigheter. Det framför allt viktigt med anses uppgifter om hur anslagen används och vad olika prestationer kostar.

Sifferuppgifter bör analyseras och kommenteras. Vid t.ex. jämförelser

mellan olika år måste det framgå vad har påverkat eventuella som

förändringar i volym eller kostnader.

Andra synpunkter som framförts vid intervjuerna är följande.

Den samlade resultatredovisningen bör kunna användas undersom lag även för andra beslut än budgetbeslut, t.ex. vid beslut regelom ändringar.

Vilken information bör den samlade resultatredovisningen ge 61

Visst standardiserat material bör finnas med varje år i den samlade resultatredovisningen. Här bör statsmakterna ställa stora krav på enhetlighet i redovisningen, mellan är och mellan myndigheter. Det enhetliga och standardiserade materialet bör kompletteras med annat analytiskt material, som kan variera från år till år. Det är viktigt att statsmakterna ställer krav på myndigheterna när det gäller den information de skall lämna till den samlade resultatredovisningen, oavsett vad myndigheterna i dag klarar av att redovisa.

De uppgiftslänmande myndigheterna bör inte svara för analysen av lämnade uppgifter. Det är viktigt att få en oberoende analys och be-

dömning av resultatinformationen. Resultatredovisningarna inom rättsväsendets område har enligt de intervjuade en begränsad användning som beslutsunderlag. Skälen till detta är att de innehåller för få sifferuppgifter, att informationen inte är enhetligt strukturerad samt att viktig grundinformation om verksamheten saknas. Vidare är resultatredovisningarna främst en beskrivning av verksamheten, inte en redovisning av resultatet av denna verksamhet.

4.3 redovisningen Förordningens krav på

I förordningen 1993:134 om myndigheters årsredovisning och an-

slagsframställning ställs krav på de statliga myndigheternas resultat-

redovisningar. Förordningens krav sammanfattas nedan. Begreppsdefinitioner återfinns i avsnitt 1.5.4.

Generella krav på myndighetens resultatredovisning är bl.a. att den skall kortfattat ge underlag för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten att den skall avse all den verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för, oavsett hur verksamheten finansieras att verksamheten skall vara indelad i verksamhetsgrenar och redovisas per Verksamhetsgren

att gällande Verksamhetsmål både de som regeringen beslutat och de som myndigheten formulerat skall återges och det skall framgå för

vilken period de gäller

62 Vilken information bör den samlade resultatredovisningen ge

att den skall upprättas enligt god redovisningssed och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och verksamhetens kostnader och intäkter.

Enligt förordningen skall myndigheternas resultatredovisningar innehålla följande uppgifter: Väsentliga slutprestationer Prestationerna skall belysas med uppgifter om volym, kvalitet, intäkter samt styckkostnader eller produktivitet. Kostnaderna skall inbegripa både direkta och indirekta kostnader. Redovisade prestationer skall kommenteras i förhållande till verksamhetsmålen och större avvikelser skall förklaras. Utvecklingen av prestationernas volym, intäkter, kostnader och

kvalitet de senaste fyra åren skall redovisas och kommenteras. Av

kommentarerna skall framgå vilka faktorer som påverkat eventuella förändringar. Resultatet i förhållande till de krav som regeringen angett under rubriken Uppdrag i regleringsbrevet skall redovisas om inte detta sker i särskild rapport. Information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens prövning av verksamheten skall redovisas.

Efiekter Mätbara effekter skall redovisas, dvs. effekter som det i myndig-

hetens normala uppföljning och utvärdering är möjligt att hänföra till myndighetens prestationer.

Redovisade prestationer skall kommenteras i förhållande till de

övergripande målen, dvs. en kvalificerad bedömning skall göras av

prestationernas inverkan på de samhällstillstånd de är tänkta att påverka.

Redovisade effekter skall kommenteras i förhållande till verksam-

hetsmâlen och de övergripande målen.

SOU 1995: 136 Vilken information bör den samlade resultatredovisningen ge 63

överväganden

4.4 och slutsatser

Vi har konstaterat att det finns vissa grundläggande förhållanden som är av betydelse för hur den samlade resultatredovisningen bör utformas. Vi har ansett det angeläget att utgå ifrån dessa.

Den första utgångspunkten är att verksamheten inom rättsväsendet i hög grad styrs genom regler. Genom reglerna ställs krav på att myn-

digheterna utför fastställda uppgifter ett korrekt och rättssäkert sätt.

Vi anser att det därför är viktigt att rättsväsendets åtgärder och presta-

tioner följs upp.

En annan utgångspunkt är besparingskraven inom rättsväsendet,

som ställer allt högre krav på ett effektivt resursutnyttjande. Därför anser vi att stor vikt bör läggas på redovisning av kostnader och olika produktivitetsmått.

Ytterligare en utgångspunkt är det grundläggande syftet med den

samlade resultatredovisningen, nämligen att redovisa rättsväsendets resultat i ett helhetsperspektiv. Vi anser därför att man bör sträva efter en redovisning som i första hand är strukturerad efter verksamhetens innehåll och inte efter myndighet. Eftersom anslagsmedlen i dag fördelas myndighetsvis är det dock nödvändigt att även redovisa verksamheten på detta sätt om den samlade resultatredovisningen som förutsätts i utredningsdirektiven skall kunna bli ett beslutsunderlag för prioriteringar av åtgärder och resurser.

En samlad resultatredovisning kan aldrig som enda beslutsunderlag ligga till grund för omprioriteringar av resurser t.ex. mellan myndigheter. Enligt direktiven skall den samlade resultatredovisningen dock kunna ligga till grund för en övergripande analys av bl.a. vilka effekter rättsväsendets prestationer lett till. Vi har tolkat detta som att

resultatredovisningen endast skall ge en grund för vidare analys och

inte löpande redovisa effekter. Att mäta effekter av rättsväsendets

verksamhet i förhållande till det övergripande kriminalpolitiska målet är som bekant förenat med stora svårigheter och kräver fördjupade

analyser. Osäkerheten om orsakssamband främst vad som påverkar brottsligheten är ett grundläggande problem när man vill kunna ut- värdera resultatet av insatta resurser. För att även kunna bedöma pâverkan av andra faktorer än rättsväsendets insatser krävs ett mer omfattande analysunderlag än det som kan lämnas av myndigheterna inom rättsväsendet. Vidare krävs för fördjupad analys tid, kompeen tens och resurser som inte finns tillgängliga när den samlade resultat-

redovisningen tas fram. Vi anser därför att tonvikten i den samlade

64 Vilken information bör den samlade resultatredovisningen ge

resultatredovisningen tills vidare bör ligga på redovisning av produktionen inom rättsväsendet och huruvida denna bedrivs effektivt. Större effektutvärderingar bör göras i särskild ordning. Alltsedan införandet av mål- och resultatstyrningen har ett fortlöpande utvecklingsarbete pågått såväl inom regering och riksdag som vid myndigheterna. Regeringskansliet strävar efter att utveckla styrningen bl.a. genom att ställa tydligare mål- och resultatkrav. I ELMA-

rapporten Ds 1995:6 föreslås en rad åtgärder för att utveckla och

stärka regeringens styrning. Vidare utvecklar myndigheterna nya system för redovisning av verksamhet och ekonomi. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta. Eftersom resultatuppföljningen är en del av styrsystemet bör en fortsatt utveckling av den samlade resultatredovisningen ske parallellt med utvecklingen av styrningen. Det förslag vi lämnar måste därför ses bl.a. som en utgångspunkt för ett fortsatt utvecklingsarbete. Vi har utgått från att målgruppen för den samlade resultatredovisningen i första hand är politiker och tjänstemän i regering och riksdag.

Utifrån ovanstående utgångspunkter har vi gjort en samlad bedömning av de förutsättningar som finns för att ta fram en samlad resultatredovisning och de krav information som ställs från olika håll. När vi formulerat kraven en samlad resultatredovisning har vi valt en ambitionsnivå som vi bedömer som realistisk och möjlig att uppnå på några års sikt. Vi har således inte anpassat den samlade resultatredovisningen till den information som kan tas fram i dag, utan har haft en högre ambitionsnivå när vi formulerat kraven. Samtidigt anser vi att ännu högre krav bör ställas i framtiden. Med den valda ambitionsnivån gör vi följande bedömning av de krav som bör ställas på den samlade resultatredovisningen. Enligt utredningsdirektiven bör den samlade resultatredovisningen kunna ligga till grund för tidsjämförelser i syfte att följa utvecklingen under en period. Inriktning, innehåll och omfattning bör kunna skifta mellan åren och informationen bör presenteras och struktureras ett för olika intressenter enkelt och lättillgängligt sätt. Vi anser att allt detta är grundläggande krav. Vi anser att intressenternas krav på information bör väga tungt när det gäller den samlade resultatredovisningens innehåll och utfomming. Således bör bl.a. konkreta basfakta om rättsväsendets verksamhet kunna redovisas och struktureras på ett överskådligt sätt så att uppgifterna går att jämföra mellan åren och i förekommande fall mellan myndigheter.

SOU 1995: 136 Vilken information bör den samlade resultatredovisningen ge 65

Förordningen 1993:134 myndigheters årsredovisning och

om an-

slagsframställning kommer indirekt att påverka innehållet i den

samlade resultatredovisningen, eftersom detta innehåll till stor del kommer att utgöras av uppgifter som myndigheterna i enlighet med förord-

ningen redovisar i sina resultatredovisningen. Eftersom syftet

egna

med de krav som ställs i förordningen är att resultatredovisningen

skall ge en god bild verksamhetens resultat, vi det är av anser att

lämpligt att även beakta förordningens krav vid utformningen

modell för den samlade resultatredovisningen.

Vi vill återigen framhålla att de krav på innehåll i den samlade

resultatredovisningen som formuleras nedan är resultatet kom-

av en

promiss mellan önskemål om ett fullständigt beslutsunderlag och de förutsättningar redovisade i kapitel 3 finns i dag. Vår ambitions-

som nivå när det gäller innehållet är således lägre än de förväntningar på beslutsunderlag som framgår av direktiven. Samtidigt är ambitionsnivån högre än vad dagens förutsättningar medger, vilket bl.a. kräver

utveckling av såväl kostnads- som verksarnhetsredovisning vid

myndigheterna de närmaste åren. Vi att ambitionsnivån bör höjas allt anser eftersom mål- och resultatstyrningen utvecklas inom rättsväsendets område.

4.4.1 Krav dokumentet

på

Vi föreslår att den samlade resultatredovisningen bör innehålla följande information:

Den bör

ge en överblick över hela rättsväsendet, bl.a. verksamgenom en hetsinriktad snarare än en organisationsinriktad redovisning. Resultatinformationen bör dock även redovisas myndighet. per

innehålla grundläggande fakta rättsväsendet. om

innehålla uppgifter belyser de åtgärder bl.a. brottsligheten som mot som vidtas av rättsväsendets myndigheter.

ge en redovisning av vad händer med anmälda brott under den som rättsliga processen.

återge de Verksamhetsmål som formulerats för olika verksamhetsgrenar eller prestationer och redovisa måluppfyllelsen.

66 Vilken bör den samlade resultatredovisningen ge SOU 1995: 136 information

innehålla såväl produktionsinriktad resultatinformation som infor-

mation om effekter.

belysa kvalitetsaspekter, t.ex. handläggningstider och service.

medge resultatjämförelser avseende såväl myndigheter som verk-

samhetsgrenar.

spegla förändringar.

resultatinforrnation om prioriterade områden.

problemorienterad, t.ex. visa ökade kostnader, minskad

vara uteblivna effekter eller andra faktorer indikerar en

produktivitet, som

bristande effektivitet.

information skillnader i och förändringar av prestations-

ge om volymer, kostnader samt peka på möjliga orsaker till förändringetc. ar.

stabil åren så jämförelser kan ske, ändå flexibel

vara över att men så aktörer, funktioner etc. kan tillföras eller exkluderas utan att att nya redovisningens struktur förändras.

uppslag till vidare analys och särskilda redovisningar. ge

enkel, tydlig och överskådligt utformad. vara

4.4.2 Krav på grundinformationen

Eftersom innehållet i redovisningen bör kunna till beställanpassas

ningar och återrapporteringskrav, ändrade prioriteringar m.m., måste också vissa krav ställas på den grundinformation eller de analysdata

redovisningen baseras på.

som Grundinfonnationen bör omfatta resultatinforrnation från olika i verksamheten. Denna resultatinforrnation skall innehålla moment

uppgifter de enskilda prestationernas volym och kostnader. Det

bör också möjligt bedöma prestationernas kvalitet. Resultatin-

vara att

formationen bör således vara uppbyggd av små byggklossar för att

möjliga flexibilitet i redovisningen och allt efter behov medge största kunna sammanställas till redovisning resultatutvecklingen per proav

myndighet, funktion eller verksarnhetsgren.

cess,

Till grundinforrnationen för den samlade resultatredovisningen kan

också räknas de effektmätningar och utvärderingar som görs av myndigheterna inom rättsväsendet och andra Dessa bör efter beav organ. ställning från statsmakterna kunna omfatta resultatinforrnation som kan användas i den samlade resultatredovisningen.

SOU 1995: 136 67

5 Innehåll och

utformning

Vi har övervägt hur den samlade resultatredovisningen bör vara strukturerad och hur verksamhetsindelning bör göras. Vi har en valt att föreslå en produktionsinriktad redovisning indelad i sju verksamhetsgrenar vilka avser hela rättsväsendets område. Den produktionsinriktade redovisningen bör kombineras med en redovisning av uppföljning och utvärdering av effektiviteten inom vissa prioriterade områden där statsmakterna formulerat mål, t.ex. stöd brottsoffer och narkotikabrottslighet. Även utvärderingar av effekter av refonner, regeländringar, besparingsbeslut m.m. kan ingå i den samlade resultatredovisningen för att statsmakterna skall få ett underlag för bedömning av om beslutade åtgärder varit ändamålsenliga. Med ambitionen att den samlade resultatredovisningen skall redovisa resultatet av verksamheten i olika dimensioner har vi tagit fram konkreta förslag till resultatmått och resultatindikatorer av olika slag. Resultatmåtten måste givetvis kunna anpassas efter regeringens önskemål och myndigheternas utvecklingsarbete. Vi föreslår att den samlade resultatredovisningen delas in i fem avsnitt, vilka belyser resultatet verksamheten i olika av perspektiv. I avsnitten redovisas följande information: Inledning med bl.a. bakgrund. 2. Beskrivning av mål, uppgifter och organisation för rättsväsendets myndigheter. Grundläggande fakta om rättsväsendets resurser och om hur dessa används. 4. Produktionsinriktad redovisning de åtgärder rättsav som väsendet vidtagit samt kostnaderna för dessa åtgärder. Här redovisas prestationer, produktivitet och kvalitet, relaterat till de Verksamhetsmål statsmakterna formulerat. som 5. Effekter av rättsväsendets verksamhet sammanfattning - av resultatet av genomförda utvärderingar. En sammanfattning läggs först i dokumentet.

68 Innehåll och utformning

Enligt utredningsdirektiven skall vi bl.a. ta fram modell för en

en samlad resultatredovisning. Vår kartläggning förutsättningarna för av fram sådan redovisning samt av de krav information som att ta en finns har resulterat i rad slutsatser, vilka också varit våra utgångsen

punkter inför utfonnandet av modellen. Dessa utgångspunkter har

redovisats i föregående kapitel. Vårt förslag till modell för samlad resultatredovisning framgår en

bilaga 2. De uppgifter skall redovisas kommer att hämtas dels

av som rättsstatistiken, dels från myndigheternas verksamhetsstatistik och från för ekonomisk redovisning. Förslaget innebär därför också system vissa krav på anpassning rättsstatistiken och myndigheternas en av redovisning. Som tidigare nämnts bör förslaget till innehåll i och utformning av den samlade resultatredovisningen ett underlag för bl.a. vidses som utvecklingsarbete. are

5.1 Struktur och innehåll

Huvudsyftet med resultatmätning och resultatredovisning är att ge underlag för att fatta beslut leder till ett bättre utbyte av insatta som

Målet få till stånd förbättrad produktivitet och effek-

resurser. är att en tivitet. Detta kräver information vad insatserna kostar och vilka om

prestationer erhålls. Vidare krävs information om hur dessa pres-

som tationer bidrar till att uppfylla målen för verksamheten och de krav ställs samhället och dess medborgare. För att kunna bedöma som av de samhälleliga effekterna verksamhet behöver beslutsfattarna av en

vidare information det aktuella tillståndet inom politikområdet

om hur detta tillstånd påverkats verksamheten. Den samlade samt om av

resultatredovisningen bör omfatta alla dessa olika typer av uppgifter.

Det finns sedan olika möjligheter att strukturera informationen i resultatredovisningen, bl.a. att dela in verksamheten i verksamgenom hetsgrenar eller verksamhetsområden. Redovisning kan genom olika

indelningar göras i ett organisatoriskt perspektiv, i ett finansieringsperspektiv, i ett samhällsperspektiv eller i ett produktionsperspektiv.

Som tidigare nämnts behöver verksamheten belysas i flera dimensioner för statsmakternas behov information skall tillgodoses. att av

Således kan t.ex. kombinera redovisning i ett samhällsperspektiv

man

med redovisning i ett produktionsperspektiv.

Innehåll och utformning 69

5.1.1 Alternativ till

verksamhetsindelning

överväganden

Nedan görs en genomgång av möjliga alternativ till indelning och strukturering av den samlade resultatredovisningen utifrån de olika perspektiven. I samtliga fall måste de prestationer ingår i verksom samhetsområdet kunna definieras och kostnaderna beräknas.

Organisationsperspektivet

Redovisning i ett organisatoriskt perspektiv innebär att indelning sker per organisatorisk enhet, t.ex. myndighet, avdelning eller enhet. Att strukturera den samlade resultatredovisningen i ett organisationsperspektiv, dvs. i detta fall att redovisa per myndighet är naturligtvis fullt möjligt, eftersom information från myndigheternas resultategna redovisningar finns att tillgå. En redovisning i ett organisationsperspektiv skulle dock innebära avvikelse från grundsyftet med den en samlade resultatredovisningen enligt utredningsdirektiven. En samlad resultatredovisning skulle i sådant fall endast bli en sammanfattning eller sammanställning av den information som finns i myndigheternas egna resultatredovisningar.

Finansieringsperspektiv

Detta innebär att verksamheten indelas efter hur den finansieras olika typer av anslag, avgifter etc. Indelning efter typ av finansiering var tidigare en vanlig indelningsgmnd i verksamhetsplaner, anslagsframställningar m.m., eftersom styrningen fokuserade resursinsatser och resursanvändning snarare än på myndigheternas resultat. Med den nya redovisningsmodellen i staten sker anslagsredovisningen annat sätt. Perspektivet är inte relevant för den samlade resultatredovisningen.

Samhällsperspektivet indelning efter måländamål

- Samhällsperspektivet innebär indelning av aktiviteter i politiska målområden, t.ex. verksamhetens ändamål, hotbilder eller lagkomplex som reglerar verksamheten. Samhällsperspektivet ger olika möjligheter till strukturering av verksamheten. Eftersom statsmakterna inte formulerat samlad en strategi för det kriminalpolitiska området eller för rättsväsendet jim-

70 Innehåll och utformning

för strategin mot ekobrotten, kan inte den samlade resultatredovisningen struktureras efter mål. En möjlighet är att dela in verksamheten inom rättsväsendet amian

efter dess ändamål eller uppgifter. Sådana uppgifter är t.ex. att före-

bygga brott, att utreda brott, att lagföra misstänkta och att verkställa

påföljder. För dessa områden har statsmakterna formulerat vissa mål

för de enskilda myndigheterna. Målen omfattar inte hela verksamheten. Ett alternativ också utgår från ett samhällsperspektiv är att som strukturera den samlade resultatredovisningen efter brottstyp, eftersom statsmakternas prioriteringar främst avser vissa brottstyper. För varje

brottstyp kan då uppföljning ske av prestationer, produktivitet, ut-

veckling av antalet brott etc.

Produktionsperspelctivet

Detta perspektiv speglar produktionsprocessen och dess produkter, i detta fall prestationer. Indelning kan ske efter prestation eller funktion.

Indelning efter prestation

En prestationsinriktad struktur innebär att grupper av näraliggande prestationer eller prestationer som är resultatet av avgränsade proredovisas tillsammans. För handläggningen av brottmål finns en

cesser

klart definierad process från brottsanrnälan till dom. Övrig verksamhet

kan redovisas i prestationsområden. Indelning kan t.ex. göras i följan-

de verksarnhetsgrenar:

Åtgärder för att förebygga och upptäcka brott

Utredning och lagföring

Verkställande av påföljd inklusive rehabilitering

Rättshjälp åt misstänkt i brottmål Stöd till brottsoffer.

Verksamheten inom det kriminalpolitiska området kan vidare delas in i åtgärder före brottsamnälan åtgärder för att förebygga och upptäcka brott, samt åtgärder sedan brott anmälts utredning och lagföring,

verkställande av påföljd, rättshjälp samt stöd till brottsoffer.

Innehåll och utformning 71

Indelning efier funktion

Ett alternativ till ovanstående process- eller prestationsinriktade redo-

visning är att dela in redovisningen efter funktion eller arbetssätt.

Exempel på funktioner inom rättsväsendet är övervakning, utredning, ärendehandläggning, provning och kontroll, bevakning, rehabilitering,

tillsyn, transporter, forskning, infonnation, utbildning etc. En funk-

tionsinriktad indelning fokuserar mer aktiviteter än resultat. Den visar hur produktionsapparaten är utformad och kan ge underlag för beslut om arbetsmetoder o.d. Inom rättsväsendet är det i vissa fall svårt att hänföra prestationer till en viss funktion. När det gäller stödfunktioner såsom forskning, utveckling, utvärdering, utbildning och information kan dock en funktionell indelning vara lämplig.

Indelning efter en kombination av samhälls- och produktionsperspektiv

En kombination av sarnhällsperspektiv och produktionsperspektiv i den samlade resultatredovisningen kan åstadkommas på flera sätt.

Redovisningen kan omfatta flera delar, där en del innehåller en

produktionsinriktad redovisning och en annan del redovisning i ett

samhällsperspektiv.

Redovisningen kan grovindelas efter ändamålen med verksamheten inom det kriminalpolitiska området, men samtidigt underindelas i

produktions- eller processinriktade verksamhetsområden. Med en ända-

målsindelning kan verksamheten delas in i dels åtgärder som direkt syftar till att minska brottsligheten och öka tryggheten, dels åtgärder som syftar till att lagföra och döma den som begått brott.

Redovisningen kan struktureras efter brottstyp, vilket ger förut-

sättningar för att särskilt följa upp såväl prestationer och produktivitet som effektivitet inom prioriterade områden. Myndigheterna inom rättsväsendet kan emellertid i dag inte redovisa sin verksamhet främst resursåtgången uppdelad brottstyper. Ett undantag är polisens

brottsutredande verksamhet.

5.1.2 till struktur och innehåll i

Förslag den samlade resultatredovisningen en kombination av

olika perspektiv

Vi anser att en produktionsinriktad redovisning avseende hela rätts-

väsendets område bör kombineras med en redovisning uppföljning av

72 Innehåll och utformning

och utvärdering av måluppfyllelsen för vissa prioriterade områden där

statsmakterna formulerat mål. Exempel på sådana områden är stöd brottsoffer och narkotikabrottslighet. Även utvärderingar effekter av

av reformer, regeländringar, besparingsbeslut m.m. kan ingå i den

samlade resultatredovisningen för att statsmakterna skall kunna ett underlag för att bedöma om beslutade åtgärder varit ändamålsenliga.

Vi föreslår att den produktionsinriktade redovisningen delas in i sju verksamhetsgrenar. Inom de flesta av dessa områden är flera myndig-

heter verksamma. Den första verksamhetsgrenen, Åtgärder för att

förebygga och upptäcka brott, omfattar i princip åtgärder innan brott

anmälts och som inte är riktade mot personer som är misstänkta för

brott. Verksamhetsgrenen omfattar sådana brottsförebyggande åtgärder

som inte ingår i övriga verksamhetsgrenar. Verksamhetsgrenen omfattar polisens informationsverksamhet, en stor del av närpolisverksam-

heten, polisens allmänna övervakning och trañkövervalming, utryck-

ningsverksan1heten m.m. Fyra verksamhetsgrenar omfattar rättsväsendets åtgärder sedan brott anmälts och en misstänkt person ñmrs. Dessa verksamhetsgrenar

omfattar alltså främst individinriktade åtgärder. Verksamhetsgrenarna

är Utredning och lagfäring, som omfattar den rättsliga processen från

brottsamnälan till dom, Verkställande påföljd, Rättshjälp ät miss-

av tänkt i brottmål samt Stöd ät brottsoffer. Den sjätte Verksamhetsgrenen omfattar stödftnrlctionema Forskning, utvärdering, utveckling, utbildning och information, vilka innefattar hela Brottsförebyggande rådets och Polishögskolans verksamhet samt denna typ av verksamhet vid

alla rättsväsendets myndigheter.

För och dessa verksamhetsgrenar kan ett delmål med var en av tillhörande Verksamhetsmål formuleras. På så sätt kan statsmakterna klargöra hur verksamheten inom de olika verksamhetsgrenama förvän-

tas bidra till uppfyllelsen av det övergripande krirninalpolitiska målet.

Den del av rättsväsendets verksamhet som inte ingår i det kriminalpolitiska området redovisas i en särskild Verksamhetsgren. Här redovisas bl.a. den del av domstolarnas verksamhet och rättshjälpen som inte avser brottmål samt del av polisens verksamhet. Här går det inte att formulera något gemensamt mål för verksamhetsgrenen, utan upp-

följning får ske mot de mål som formuleras för de enskilda myndig-

heternas verksamhet inom området.

Innehåll och utformning 73

5.2 Olika resultatmått typer av

Eftersom olika typer av resultatrnått mäter olika dimensioner av verksamheten, behövs ett lämpligt urval av resultatmâtt och resultatindikatorer av olika slag för att bedöma helhetsresultatet. Att ta fram resultatmätt och resultatindikatorer är därför en viktig del av arbetet med att ta fram en resultatredovisning. Syftet med resultatmåtten är dock snarare att väcka frågor om myndigheternas effektivitet än att besvara dem. De bör således vara utgångspunkten för en mer ingående analys av resultat och effekter. Resultatmåtten kan indikera en uppnådd effekt, men förklarar inte hur den uppkommit, vilka andra faktorer som påverkat resultatet etc.

Resultatmâtten kan indelas i olika kategorier:

Mått som belyser användningen av tilldelade medel. Sådana mått visar bl.a. hur myndigheterna fördelar sina resurser olika typer av verksamhet. Detta ger en bild av om myndigheternas prioriteringar överensstämmer med statsmakternas mål. Mått som belyser hur tilldelade medel använts kan också visa graden av hushållning med erhållna medel, dvs. om myndigheten skaffar produktionsmedel perso-

nal, lokaler, utrustning av rätt kvalitet till så låg kostnad som möjligt.

Prestationsmått, som visar vilka åtgärder som utförts och som -

mäter produktionsvolymen för respektive åtgärd.

Produktivitetsmått, som visar förhållandet mellan produktionsvoly-

men och de resurser som används för att producera denna volym. En effektiv produktionsprocess är den som ger största möjliga produk-

tionsvolym vid en viss resursinsats, eller en bestämd produktions-

volym vid minsta möjliga resursinsats.

Kvalitetsmått, som mäter t.ex. graden av service till allmänheten -

eller andra avnämare av myndighetens tjänster s.k. processkvalitet eller kvaliteten på slutprestationema s.k. produktkvalitet.

Effektivitetsmâtt, som mäter förhållandet mellan effekterna och de -

mål som formulerats för verksamheten måluppfyllelsen eller målupp-

fyllelsen i förhållande till de resurser som använts för att uppnå detta resultat.

74 Innehåll och utformning

5.3 till modell för samlad

Förslag en resultatredovisning

Vår modell för en samlad resultatredovisning omfattar i enlighet

med förslaget till avgränsning i kapitel 2 i huvudsak den verksamhet

som ingick i utgiftsområdet Rättsväsendet enligt regeringskansliets preliminära ställningstagande i maj 1995. Därmed omfattar modellen polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, Rättshjälpsmyndigheten, Datainspektionen, Brottsoffennyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Gentekniknänmden samt rättshjälpen m.fl. anslag, Tyngdpunkten i redovisningen ligger på det krirninalpolitiska området. Den del av rättsväsendet som inte ingår i det kriminalpolitiska området redovisas i en särskild verksarnhetsgren. Vid införande av en samlad resultatredovisning för rättsväsendet bör omfatt-

ningen av denna givetvis anpassas till det beslut riksdagen då fattat om

indelningen i utgiftsområden. Vi har övervägt hur de centrala myndigheternas verksamhet skall

hanteras iden samlade resultatredovisningen. Vi föreslår att kostnaderna för Rikspolisstyrelsens, Riksåklagarens, Dornstolsverkets och Kri-

minalvårdsstyrelsens stabs- och servicefunktioner fördelas på slutpres-

tationerna inom respektive Verksamhetsgren genom ett pålägg. I de fall

en myndighet är verksam inom flera verksamhetsområden fördelas pâlägget i princip på de olika verksamhetsområdena i förhållande till de totala kostnaderna. I de fall utvecklingsverksamhet o.d. vid centrala myndigheterna direkt hänför sig till en viss Verksamhetsgren eller

t.o.m. del av denna Verksamhetsgren t.ex. förebyggande åtgärder eller förundersökning bör särskild hänsyn tas till detta. Den operativa verksamhet som bedrivs vid Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren bör

ingå i redovisningen med både prestationer och kostnader. För att ge en allsidig information om Verksamhetens resultat och effekter krävs som tidigare nämnts uppgifter om hur resurserna använts, vilka prestationer som utförts och vad dessa kostat samt effekter av prestationerna. Därför belyser de olika avsnitten i redovisningen verksamheten inom rättsväsendet i dessa olika avseenden. Vi föreslår att redovisningen delas in i fyra avsnitt med en inledning. I inledningen eller förordet ges en kort bakgrund och en läsanvisning till den resultatredovisning som följer. I avsnitt A i resultat-

redovisningen lämnas en kortfattad beskrivning av mål, uppgifter och

organisation för rättsväsendets myndigheter. Vissa grundläggande fakta om rättsväsendets resurser och hur dessa används presenteras i

andra avsnittet, avsnitt B. I modellen redovisas resursåtgången i löpan-

Innehåll och utformning 75

de priser. För att belysa volymförändringar kan redovisning även ske i fasta priser. I ett tredje avsnitt, avsnitt redovisas de åtgärder som rättsväsendet vidtagit samt kostnaderna för dessa åtgärder. Denna redovisning är i huvudsak produktionsinriktad och behandlar rättsväsendets inre effektivitet, alltså prestationer, produktivitet och kvalitet, relaterat till de Verksamhetsmål som statsmakterna formulerat. Avsnittet är uppdelat i fyra delar och underindelat i verksamhetsgrenar. I avsnitt Cl redovisas åtgärder som vidtas utan att brott anmälts.

Dessa åtgärder redovisas i en Verksamhetsgren; Åtgärder för att före-

bygga och upptäcka brott. I avsnitt C2 redovisas åtgärder sedan brott amnälts. Dessa åtgärder är individinriktade och omfattar verksamhets- Utredning och lagföring, Rättshjälp misstänkt i brottmål, grenarna Verkställande av påföljd, och Stöd till brottsoffer. I avsnitt C3 redovistödfunktionerna Forskning, utveckling, utvärdering, utbildning sas och information och i avsnitt C4 den del av rättsväsendets verksamhet ligger utanför det kriminalpolitiska området. Redovisningen i som avsnitt C föreslås vara standardiserad och lika år efter år för att ut-

vecklingen av prestationsvolymer, styckkostnader m.m. skall kunna

redovisas. Vi föreslår att uppgifter redovisas för tre år två år tillbaka i tiden. Den fjärde delen, avsnitt D, syftar till att belysa effekterna på samhället rättsväsendets insatser. Eftersom det inte är möjligt att göra av en utvärdering som omfattar hela rättsväsendet eller det kriminalpolitiska området kan välja att särskilt redovisa ett av statsmakterna man prioriterat område i varje ny samlad resultatredovisning. Avsnittet kan också innehålla utvärderingar av konsekvenserna av ny lagstiftning eller utvecklingsarbete inom rättsväsendet, t.ex. organisationsförav ändringar och IT-utveckling. Avsnittet bör vara en sammanfattning av de utvärderingar under året gjorts på detta område. Det kan också som bestå resultatet utvärdering som beställts speciellt till den av av en samlade resultatredovisningen. En sammanfattning resultatredovisningen där bl.a. förändringar av när det gäller kostnader, produktivitet, handläggningstider etc. lyfts fram föreslås ligga först i dokumentet. Här kan även kommenteras hur verksamhetsmålen uppfyllts och förslag lämnas till vidare analys och utvärdering. För att göra ett exempel på redovisning har vi använt sifferuppgifter för budgetåret 199495. Uppgifterna har hämtats främst från myndigheternas årsredovisningar eller är av det slag som myndigheterna lätt kunnat ta fram. Där uppgifter inte kunnat tas fram myndigheterna har tomrummet markerats med ett kryss. När uppgiften inte är tillämplig har utelämnad uppgift markerats med ett streck. De verk-

76 Innehåll och utformning

samhetsmål som anges har hämtats från regleringsbrev för budgetåret 199596. I vår modell har vi använt följande resultatmått: Mått som belyser användningen av tilldelade medel Totala kostnader för rättväsendet per myndighet, kostnadsslag och .

Verksamhetsgren.

Investeringarnas andel av total omslutning. Antal årsarbetskrafter och personalkostnader totalt, per anställd

och andel av totala kostnader redovisade per myndighet.

Totala utrednings- och lagföringskostnader per myndighet för olika brottstyper.

Tingsrätternas kostnader för häktning under ordinarie tid resp.

jourtid.

Kostnader för stöd brottsoffer uppdelade myndigheter och

anslag.

Kostnader för forskning, utveckling, utvärdering, utbildning re-

spektive extern information per myndighet.

Polisens kostnader för utlänningsärenden och övriga polismyndig-

hetsärenden.

Rättshjälpskostnader uppdelade utbetald rättshjälp och admini-

strationskostnader.

Prestatiønsmått Antal förelägganden om ordningsbot.

Antal avslutade förundersökningar.

Antal åklagarbeslut uppdelade på olika typer av beslut i åtalsfrågan.

Tingsrätternas utdömda påföljder.

Antal utförda personutredningar.

Medelbeläggning inom kriminalvården.

Polisens åtgärder för brottsofferstöd.

Antal utbildningsdagar.

Innehåll och utformning 77

Produktivitetsmdtt styckkostnader Kostnad per avslutad förundersökning.

Kostnad per åklagarbeslut.

Kostnad vårddygn inom kriminalvården. per Kostnad avgjort brottmål resp. tvistemål i olika instanser. per Kostnad per avgjort mål vid förvaltningsdomstol i olika instanser.

Kostnad per personutredning.

Kvalitetsmått Genomsnittliga omloppstider vid rättsväsendets myndigheter.

Andelen rymningar och misskötta pennissioner.

Andelen deltagande i olika former av programverksamhet inom

kriminalvården.

Effektivitetsmâtt

Anmälda brott.

Upplevd trygghet.

Uppklaringsprocent för olika typer av brott samt kostnad per upp-

klarat brott.

Observera att måtten anmälda brott och upplevd trygghet egentligen

inte mäter rättsväsendets effektivitet bl.a. grund av de oklara orsakssambanden mellan rättsväsendets åtgärder och resultatet mätt med dessa mått. Vi ändå att det är av intresse att redovisa anmälda anser

brott och upplevd trygghet ett mått tillståndet inom det krimi-

som

nalpolitiska omrâdet.

De resultatmått används i den samlade resultatredovisningen som

måste givetvis kunna anpassas till regeringens önskemål och myndig-

heternas utvecklingsarbete. Vårt förslag till modell för den samlade resultatredovisningen bifogas som bilaga 2.

78 Innehåll och utformning

5.4 Hur hanteras

analys, bedömningar och åtgärdsförslag

De personer vi intervjuat har framhållit som en brist att många de av sifferuppgifter som lämnas i myndigheternas årsredovisningar inte är kommenterade i tillräcklig utsträckning. Vi föreslår att den samlade resultatredovisningen bör innehålla kommentarer till de siffervärden som redovisas. Kommentarerna bör inriktas på förändringar i såväl positiv som negativ riktning. Därutöver kan sannolika eller anges tänkbara förklaringar och påverkansfaktorer samt uppslag till vad som kan behöva ytterligare kartläggas och utredas. I vår modell till samlad resultatredovisning finns vissa exempel på kommentarer. Vi vill betona att nivån kommentarerna bör till beanpassas ställarens behov efter en dialog mellan Justitiedepartementet och den myndighet som sammanställer den samlade resultatredovisningen.

SOU 1995: 136 79

6 Hur skall den samlade

resultatredovisningen tas fram

BRÅ får för Vi föreslår att Brottsförebyggande rådet ansvaret att årligen ta fram och publicera den samlade resultatredovisningen. Myndigheterna inom rättsväsendet bör vara skyldiga att lämna de BRÅ behöver för sammanställning uppgifter som av resultatredovisningen. Vi har i detta sammanhang också övervägt vilka anpassningar rättsstatistiken som behövs för att av tillgodose kraven i resultatredovisningen. Vi föreslår vidare att den samlade resultatredovisningen bör lämnas till regeringen senast den 15 mars varje år. Vi anser BRÅ den dock att en målsättning på sikt bör vara att lämnar samlade resultatredovisningen till regeringen senast den 1 mars.

6.1 Ansvarsfördelning

förutsätts rådet BRÅ I utredningsdirektiven att Brottsförebyggande bör ha det övergripande ansvaret för arbetet med den samlade resultatredovisningen. Arbetet bör genomföras i nära samarbete med övriga berörda myndigheter inom rättsväsendet. I direktiven anförs vidare att utredaren bör överväga den närmare ansvars- och arbetsfördelningen mellan BRÅ och övriga berörda myndigheter. Vi har utrett vilka och kompetensmässiga förutsättningar resursfinns hos BRÅ och också inhämtat myndighetens på som syn att ansvara för arbetet med den samlade resultatredovisningen. BRÅ har fr.o.m. budgetåret 199394 till uppgift under att regeringen för övergripande utredningar och analyser av samhälansvara det BRÅ skall lets samlade insatser inom krirninalpolitiska området. enligt sin instruktion 1993:669 bl.a. ge regeringen underlag för åtgärder och prioriteringar på det kriminalpolitiska området samt bedriva eller medverka i forsknings- och utvecklingsarbete som kan ge underlag för åtgärder eller som gäller utvärdering av vidtagna åtgär-

80 Hur skall den samlade resultatredovisningen tas fram

der. BRÅ skall vidare för den officiella statistiken ansvara på rättsväsendets omrâde.

Uppgiften att svara för framställningen av den samlade resultatre-

dovisningen väl in i BRÅ:s instruktionsenliga uppgifter. Vi bepassar dömer att visst resurs- och kompetenstillskott kommer att krävas. Detta behandlas närmare i kapitel Vi föreslår BRÅ:s uppgifter i samband med den samlade resulatt tatredovisningen bör vara följande. BRÅ bör samla in de uppgifter skall ingå i den samlade som

resultatredovisningen från rättsväsendets myndigheter samt sammanställa och efter samråd med uppgiftslämnande myndighet kommen-

- tera uppgifterna. Myndigheterna inom rättsväsendet bör vara skyldiga lämna de uppgifter BRÅ kräver för sammanställning och komatt som mentarer. BRÅ bör bevaka och sammanfatta resultatet de särskilda även av utvärderingar som görs av effekter av åtgärder inom rättsväsendets område. Detta gäller såväl BRÅ:s utvärderingar egna som externa

BRÅ bör även initiativ till utvärderingar är

rapporter. ta nya som angelägna för att belysa resultatet av vidtagna åtgärder. Vidare bör BRÅ för

ansvara publicering och distribution av den

samlade resultatredovisningen. BRÅ bör bedriva utvecklingsarbete i syfte förbättra den även att samlade resultatredovisningen som beslutsunderlag.

6.2 rättsstatistiken

Anpassning av

BRÅ för den officiella rättsstatistiken den juli tog över ansvaret 1 1994. Ansvaret omfattar kriminalstatistik och annan statistik för rättsväsendet. BRÅ har tidigare nämnts inlett uppbyggnaden som av en

inforrnationsdatabas för den officiella rättsstatistiken. Syftet är bl.a. att

databasen skall tillgodose regeringskansliets, rättsväsendets myndigheters och andra användares behov av ändamålsenligt underlag för

planering och uppföljning. I databasen kommer att ingå de uppgifter som inhämtas av Rikspolisstyrelsen. Kriminalvårdsstatistik kommer även i fortsättningen att beställas från Kriminalvårdsstyrelsen.

Leverantörerna till databasen samt dess användare medverkar i en styrgrupp, som skall ge riktlinjer för uppbyggnad och utvecklings-

arbete. Gruppen diskuterar bl.a. hur mycket av rättsstatistiken som

skall publiceras och hur mycket som skall finnas tillgängligt annat sätt, t.ex. via Internet. Vidare pågår diskussioner om ny och förbätt-

rad statistik när det gäller tvångsmedel och domar i högre instans.

Hur skall den samlade resultatredovisningen tas fram 81

Vi vill understryka vikten att hänsyn tas i utvecklingsarbetet till av de behov av statistikuppgifter uppkommer i och med införandet som av en samlad resultatredovisning. Det förslag till modell vi tagit som fram förutsätter vissa uppgifter inte föreligger för närvarande. som Det gäller främst information flödet den rättsliga om genom processen. Av statistiken bör kunna utläsas vad händer med de brott som som anmäls, dvs hur många anmälda brott olika typer skrivs av som

av, blir föremål för förundersökning, leder till åtal etc. Vidare bör

datum för olika beslut under den rättsliga registreras processen så att det går att beräkna handläggnings- och omloppstider för olika typer av brott. Denna typ av uppgifter bör således kunna tas databasen för rättsur statistiken. Ett alternativ som kan diskuteras är att ta uppgifterna från myndigheternas egen verksamhetsstatistik allteftersom de verksamhetsstödjande IT-system utvecklats inom respektive myndighetssom område tas i bruk.

6.3 Myndigheternas IT-stöd

De verksamhetsstödjande system som införts och håller att införas vid rättsväsendets myndigheter utvecklas inom respektive myndighetsområde. Systemen omfattar främst diarieförings- och statistiksystem.

Inom polisväsendet används RAR-systemet Rationell Anmälansrutin,

för brottsanmälan. Systemet fungerar också ett diariesystem. som Inom åklagarväsendet pågår införande ett datoriserat brottmålsav diarium BRÅDIS. Domstolsväsendet inför för närvarande ett nytt

målhanteringssystem MÅHS, omfattar bl.a.

som teknikstöd för mål-

registrering, lottning, dagbokföring, fristbevakning, återsökning

av registrerad information, statistikfunktioner Kriminalvården har m.m. utvecklat ett klientadministrativt system KLAS för registrering de av intagna i anstalter och häkten samt av inskrivna i frivården. Systemet är under införande. Som tidigare nämnts går det dock inte att koppla ihop information från de olika systemen för att få bild flödet en av inom rättsväsendet. De främsta hindren är sekretess att myndigsamt heterna tillämpar olika nomenklatur och rutiner vid diarieföring, vilket gör att uppgifter inte förs och redovisas ett enhetligt sätt.

Genom införandet av de verksamhetsstödjande IT-systemen kom-

mer en mängd analysdata avseende det enskilda myndighetsomrádet att finnas tillgängliga på ett relativt enkelt sätt när informationen behövs. Detta är viktigt bl.a. för den samlade resultatredovisningen. Inrapportering till de centrala registren inom rättsväsendets informationssystem

82 Hur skall den samlade resultatredovisningen tas fram SOU 1995: 136

kommer också att underlättas genom IT-systemen. T.ex. har Domstolsverket samordnat vissa rutiner så att elektronisk översändning av uppgifter till Rikspolisstyrelsen möjliggörs. De uppgifter rör brott och brottmisstanke och som kan kopplas som till enskilda individer ställer stora krav säkerhet och skydd för den enskildes personliga integritet. För det uppgiftslärnnande och den bearbetning uppgifter sker inom för den samlade resultatav som ramen redovisningen och medför möjligheter att individnivå följa som flödet brottmålsprocessen skall skyddsåtgärder vidtas motgenom svarande de i övrigt gäller brottsregistreringen. För de uppgifter som det gäller här måste skyddsvärdet betraktas som ytterst högt. Enligt datainspektionens klassificering skall denna typ av uppgifter ges högsta möjliga integritetsskydd skyddsklass 1. Uppgifterna i de centrala registren är sekretessbelagda enligt Sekretesslagen 1980:100 och Sekretessförordningen 1980:657. Myndigheternas omfattas inte automatiskt sekretess, vilket egna systern av ställer krav på avidentifiering statistikuppgifter. Det är därför lämpav ligt att statistikuppgifter som behövs för att kunna följa informationsflödet under den rättsliga tas från de centrala registren. Vikprocessen tigt är här att datum finns noterade för de olika momenten i den rättsliga så att handläggnings- och omloppstider kan beräknas. processen,

6.4 Placering i beredningsprocessen

Den samlade resultatredovisningen bör publiceras årligen och utgöra . beslutsunderlag för regeringen i budgetarbetet. Vi har därför överett för BRÅ skall kunna lämna samlad resulvägt förutsättningarna att en tatredovisning i sådan tid att den kan användas som beslutsunderlag under budgetarbetet. Enligt riksdagens beslut skall budgetpropositionen i den reviderade budgetordningen lämnas till riksdagen den 20 september. Regeringsöverläggningar med beslut utgiftstak och ramar för utgiftsområden om äger under perioden från mitten av februari till mitten av mars. rum Därefter inleds ramberedning på fackdepartementen. Arbetet med måloch resultatuppföljning myndigheternas verksamhet inleds i mitten av april i mitten juni. Regeringskansliet skulle av för att vara avslutat av således behöva ha tillgång till den samlade resultatredovisningen redan i mitten februari. Vi har övervägt om detta är möjligt. av Enligt det förslag föreligger skall myndigheterna lämna sina som årsredovisningar till regeringen senast den 1 Myndigheternas tid mars. för arbete med årsredovisningen förkortas alltså med en månad jämfört

SOU 1995: 136 Hur skall den samlade resultatredovisningen

tas fram 83

med den nuvarande budgetprocessen. Att under arbetet med årsredovisningen också behöva lämna uppgifter till den samlade resultatredovisningen medför en extra arbetsinsats för myndigheterna. Arbetet

underlättas dock myndigheterna under tiden de fram uppgifter om tar

till sina årsredovisningar också lämnar uppgifter under hand till BRÅ.

Ett sådant förfarande gör också BRÅ får

att längre tid till sitt förfo-

gande för att sammanställa och kommentera materialet. Vi bedömer BRÅ behöver åtminstone att två veckor för att slutföra

arbetet med den samlade resultatredovisningen. Vi förutsätter

då att förberedelsearbete pågått under del året och BRÅ fått en stor av att

tillgång till preliminära uppgifter under hand. Om myndigheterna kan lämna sina slutliga uppgifter till BRÅ

senast den 1 mars helst tidigare skulle den samlade resultatredovisningen kunna lämnas till

rege-

ringen senast den 15 mars varje år. En nackdel med att den samlade resultatredovisningen lämnas den

15 mars är att den då inte kan ingå i beslutsunderlaget vid fördel-

ningen av medel på de olika utgiftsområdena. Vi föreslår därför att en

målsättning på sikt bör BRÅ skall lämna den

vara att samlade resultat-

redovisningen till regeringen senast den l förutsatt att detta inte

mars,

medför kvalitetsförsämringar materialet.

SOU 1995: 136 85

7 Konsekvenser

av förslagen

Vi har övervägt de konsekvenser som ett införande av en samlad resultatredovisning skulle få för Brottsförebyggande rådet BRÅ och de uppgiftslämnande myndigheterna inom rättsväsendet. Vi bedömer att ett resurstillskott på ca två årsarbetare kommer behövas vid BRÅ. Förslaget till samlad resultatreatt dovisning kräver ett utvecklingsarbete vid de uppgiftslämnande myndigheterna. Vi bedömer dock att detta utvecklingsarbete samt uppgiftslänmande till den samlade resultatredovisningen kommer att rymmas inom ramen för myndigheternas nuvarande kompetens och resurser. Den samlade resultatredovisningen kommer att bli ett av instrumenten för Justitiedepartementets styrning av rättsväsendets myndigheter. Den bör enligt vår mening ses som en del av departementets vidare utveckling av resultatstyrningen inom området. Vi har tidigare dragit slutsatsen att ett samlat resultatansvar inom Justitiedepartementet för rättsväsendets verksamhet är en nödvändig förutsättning för att den samlade resultatredovisningen skall kunna fylla sin funktion som underlag för en dialog om rättsväsendets samlade resultat. Den person som har detta ansvar måste också ha tid och till sitt förfogande resurser för metodutveckling och för det faktiska arbetet med resultatstyrning av rättsväsendet i dess helhet. Detta kräver att specialkompetens och resurser för detta arbete prioriteras. Vi föreslår BRÅ får till uppgift i att att dialog med Justitiedepartementet och uppgiftslänmande myndigheter arbeta med den vidare utvecklingen av den samlade resultatredovisningen. Vi har också övervägt behovet av författningsreglering. Vi föreslår regeringen i tillägg till BRÅ:s instruktion beatt ett myndigar rådet att begära in de uppgifter från rättsväsendets myndigheter som krävs för att ta fram en samlad resultatredovisning. Myndigheternas uppgiftslämnande kan regleras i regleringsbrev som vid behov kompletteras genom särskilda förvaltningsbeslut.

86 Konsekvenser av förslagen

7.1 Konsekvenser för myndigheterna

Vi har övervägt hur den resultatinforrnation och andra uppgifter som föreslås ingå i den samlade resultatredovisningen skall kunna tas fram på enklast möjliga sätt. Behovet av information för den samlade resul-

tatredovisningen bör i första hand kunna tillgodoses genom att sådan

information utnyttjas myndigheterna själva behöver för styrning som och uppföljning av verksamheten och för att kunna framställa sina årsredovisningar. Det förslag till samlad resultatredovisning som vi

lämnar ställer dock vissa krav på myndigheternas uppgiftslänmande

utöver de uppgifter som tas fram i dag. Ett krav är att kunna redovisa

uppgifter för budgetåret 199596 så sätt att kalenderåret 1996 kan

användas som jämförelseår. Vidare krävs ett utvecklingsarbete vid

myndigheterna. Detta utvecklingsarbete bör i första hand omfatta föl-

jande åtgärder: Myndigheternas slutprestationer måste kunna definieras i större

utsträckning än för närvarande. De uppgifter som skall lämnas till den

samlade resultatredovisningen bör avse de väsentligaste slutprestationerna inom respektive Verksamhetsgren i den samlade resultatredo-

visningen. Exempel sådana slutprestationer är förundersökningar

som lämnats till åklagare, åklagarbeslut och domar.

Myndigheterna måste kunna beräkna kostnaderna för sina slutprestationer. För att personalkostnadema skall kunna fördelas slutpres-

tationerna krävs någon form av tidredovisning. Myndigheterna måste ha en gemensam standard för verksamhetsredovisning eller på annat sätt anpassa sin redovisning så att det blir

möjligt att följa ett anmält brott eller en misstänkt person genom den

rättsliga processen för att se hur brottet eller den misstänkte hanteras, hur långa handläggningstidema är, var eventuella flaskhalsar finns etc. Myndigheternas slutprestationer och kostnader bör kunna hänföras till olika typer av brott enligt definitioner som är gemensamma för rättsväsendets myndigheter. Myndigheternas redovisning bör medge en jämförelse två år tillbaka i tiden.

Allteftersom den samlade resultatredovisningen vidareutvecklas torde

ytterligare krav komma att ställas myndigheternas uppgiftslänmande

och därmed på deras utvecldingsarbete. Samtidigt kommer krav på

Konsekvenser av förslagen 87

vidareutveckling av myndigheternas årsredovisningar att ställas oberoende av att en samlad resultatredovisning skall tas fram. Enligt vårt förslag till ansvarsfördelning kommer Brottsförebyggande rådet BRÅ för rad att svara en arbetsuppgifter i samband med den samlade resultatredovisningen. Förutom den årliga produktionen av dokumentet kommer arbetet att omfatta det fortsatta utvecklingsarbe- Resurser och speciell kompetens kommer krävas vid BRÅ för tet. att detta arbete.

7.2 Konsekvenser för

regeringskansliet

Regeringskansliet har en strategisk roll när det gäller mål- och resultatstyrning. De nya styrformema ställer krav på ett mer aktivt agerande från regeringskansliets sida, på en utvecklad beställarroll och att mer tid ägnas aktiv ledning, styrning och uppföljning av myndigheternas verksamhet än i det tidigare budgetsystemet. Den samlade resultatredovisningen är avsedd bl.a. som ett instrument för ett sådant aktivt agerande. Den bör enligt vår mening ses som en del departeav mentets vidare utveckling av resultatstyrningen inom området.

Hanteringen av den samlade

resultatredovisningen

För närvarande pågår inom riksdag och regering ett utvecklingsarbete av budgetarbete och budgetproposition. Därvid sker bl.a. en förskjutning från budgetbehandling huvudtitels- och anslagsnivå till litteranivå. Litteranivån omfattar oftast sammanhängande verksamhetsområden. En minskad tonvikt läggs redovisningar av produktions- och kostnadsdata på myndighetsnivå. En samlad resultatredovisning för rättsväsendet innebär ett ytterligare steg mot en mer övergripande och verksamhetsinriktad analys. Den kommer att ge ett underlag för analys och bedömning avseende i princip hela utgiftsområdet Rättsväsendet. Hanteringen av en sådan resultatredovisning kommer att ställa särskilda krav på verksamhetsanalyser och bedömningar från Justitiedepartementets sida. Enligt ELMA-rapporten Ds 1995:6 måste tonvikten vid det fortsatta genomförandet av resultatstyrning av myndigheterna läggas vid verksamhetsanpassning, vilket innebär att huvudansvaret för fortsatt metodutveckling måste åvila de verksamhetsansvariga och att fackdepartementen därmed kommer att ha nyckelroller. Utredningen fram-

88 Konsekvenser av förslagen

håller bl.a. att departementen måste ha initiativet i styrningen av myn-

digheterna och utvecklingen av resultatstyrningen.

I kapitel 3 har vi redogjort för vår slutsats att ett samlat resultatansvar för rättsväsendets verksamhet inom Justitiedepartementet är en nödvändig förutsättning för att den samlade resultatredovisningen skall kunna fylla sin funktion som underlag för en dialog om rättsväsendet samlade resultat. Den person som har detta ansvar måste också ha tid och till sitt förfogande för metodutveckling och för det faktisresurser ka arbetet med styrningen av rättsväsendet i dess helhet. Vi har i kapi-

tel 3 pekat på organisationsförslaget i ELMA-rapporten som en möjlig

lösning för att säkra resurserna för detta arbete. Oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs krävs en prioritering av specialkompetens och resurser.

Utvecklingsarbete

En av de viktigaste arbetsuppgifterna för regeringskansliet är att ompröva och utveckla styrningen av den offentliga förvaltningen. Vid sidan av resultatstyrningen omfattar denna styrning lagstiftning, finansiering, organisations- och ledningsformer m.m. Regeringen förfogar över rad instrument för styrningen av myndigheterna. Den en samlade resultatredovisningen är ett instrument för resultatstyming och bör del utvecklingen av styrningen inom Justitiedeparteses som en av mentets område. Vi föreslår att Justitiedepartementet delegerat den vidare utvecksamlade resultatredovisningen till BRÅ. Det viktigt lingen av den är fortlöpande dialog sker med departementet så att utvecklingen att en av den samlade resultatredovisningen sker parallellt med departementets egen utveckling av mâl- och resultatstyrningen för rättsväsendet. Utvecklingsarbetet när det gäller den samlade resultatredovisningen

kan med fördel ske i en projekt- eller arbetsgrupp där representanter för såväl Justitiedepartementet som de uppgiftslämnande myndigheter-

na medverkar.

Våra överväganden om inriktningen av detta utvecklingsarbete görs nedan i kapitel

7.3 Behov

av författningsreglering

Vi har i avsnitt 6.1 redovisat vår bedömning att uppgiften att svara för framställningen av den samlade resultatredovisningen passar väl in i

Konsekvenser av förslagen 89

BRÅ:s instruktionsenliga uppgifter. Vi föreslår regeringen att genom

tillägg till BRÅ:s instruktion bemyndigar rådet begära in de

ett att uppgifter från rättsväsendets myndigheter som krävs för att rådet skall

kunna fullgöra sin uppgift att ta fram en samlad resultatredovisning.

Myndigheternas uppgiftslämnande kan regleras i regleringsbrev för de enskilda myndigheterna. Föreskrifterna i regleringsbrev kan vid behov

kompletteras genom särskilda förvaltningsbeslut.

7.4 Kostnadskonsekvenser

Vi bedömer att den resursinsats som behövs för den samlade resultat-

redovisningen vid de uppgiftslämnande myndigheterna ryms inom

ramen för de resurser som myndigheterna ändå måste avsätta för styrning och uppföjning av sin verksamhet. BRÅ saknar för närvarande för det arbete den resurser som samlade resultatredovisningen kommer innebära. Vi beräknar BRÅ att att kommer att behöva ett kompetens- och resurstillskott omfattningen av två årsarbetare till en årlig kostnad av ca 1,2 miljoner kronor inklusive

overheadkostnader, vilket bör finansieras genom en omfördelning av

medel inom Justitiedepartementets ram. Vi har i enlighet med direktiven till samtliga kommittéer och sär-

skilda utredare att pröva offentliga åtaganden Dir. 1994:23 övervägt hur den samlade resultatredovisningen skall kunna finansieras genom besparingar eller omprioriteringar. Vårt förslag kommer inte att medföra några omedelbara besparingar. På längre sikt bör det dock bidra till ett effektivare resursutnyttjande inom rättsväsendet.

8 Genomförande

av förslaget

Vi har övervägt frågan om när en samlad resultatredovisning för rättsväsendet kan införas. Enligt vår bedömning bör den första samlade resultatredovisningen publiceras år 1998 och avse budgetåret 1997 med jämförelse två år bakåt i tiden. Vi föreslår emellertid att ett försök med att ta fram samlad en resultatredovisning görs redan år 1997. Redovisningen bör då avse kalenderåret 1996, dvs. två tredjedelar av innevarande budgetår. Kalenderåret 1996 bör även fortsättningsvis utgöra jämförelseâr i stället för det budgetår som även omfattar andra halvåret 1995. Detta halvår kommer då aldrig att redovisas i den samlade resultatredovisningen. Förberedelser för genomförande samt fortsatt utvecklingsarbete bör påbörjas snarast möjligt efter beslut i frågan.

9 till inriktning fortsatt Förslag av utvecklingsarbete

Vi har i betänkandet betonat att vårt förslag till samlad resultat-

redovisning bör utgöra utgångspunkt för ett vidare utvecklings-

arbete. Utvecklingsarbetet bör inriktas såväl på att förbättra förutsättningarna för att ta fram en samlad resultatredovisning

på att förbättra innehåll och presentation i dokumentet.

som Förbättrade förutsättningar bör åstadkommas dels genom att regeringens styrning av rättsväsendet utvecklas, bl.a. genom att heltäckande målstruktur tas fram, dels genom en utveckling en

vid myndigheterna möjligheterna att ta fram resultatdata för

uppföljning av verksamheten.

9.1 Allmänt

Vi har tagit fram en modell för en samlad resultatredovisning baserad på i huvudsak de förutsättningar som finns i dag eller som kommer att

råda ett par år. Vi har betonat att vårt förslag bör utgöra utgångs-

punkt för ett vidare utvecklingsarbete. Detta utvecklingsarbete bör

inriktas dels på att förbättra förutsättningarna för en samlad resultatre-

dovisning, dels att förbättra innehåll och presentation i dokumentet. Enligt vår uppfattning bör det fortsatta utvecklingsarbetet för att förbättra förutsättningarna för en samlad resultatredovisning bedrivas enligt två huvudlinjer. Den ena är en utveckling av regeringens styrning rättsväsendet grund för ett uppföljningssystem, den andra

av som

en utveckling av myndigheternas möjligheter att ta fram resultatdata

för uppföljning av verksamheten.

94 Förslag till inriktning av fortsatt utvecklingsarbete

9.2 mål-

Utveckling av och resultatstyrningen

Den samlade resultatredovisningen är en del av uppföljningssystemet inom rättsväsendet. Detta uppföljningssystem, vilket också omfattar myndigheternas årsredovisningar och anslagsframställningar, särskilda redovisningar m.m., bör utvecklas samtidigt med andra delar målav och resultatstyrningen. Den vidare utvecklingen mål- och resultatav styrningen inom statsförvaltningen omfattar bl.a. regleringsbrev med formuleringar av mål och resultatkrav, verksarnhetsanalyser, resultatdialoger samt former för på missförhållanden och utkräva att reagera ansvar. Det handlar till stor del om att utveckla regeringskansliets roll som beställare och mottagare av resultatinformation. Vår modell till samlad resultatredovisning bygger verksamen hetsindelning som utgår från den faktiska verksamhet i dag besom drivs inom rättsväsendet oavsett vilken myndighet bedriver verksom samheten. De Verksamhetsmål finns i dag har emellertid främst som formulerats för de enskilda myndigheterna, alltså i struktur. en annan Därutöver anges vissa mål och åtgärder för de prioriterade områdena. Vi anser att en utveckling av statsmakternas styrning bl.a. genom mer heltäckande målforrnuleringar är en förutsättning för att den samlade

resultatredovisningen skall kunna spegla resultatet av den samlade

verksamheten inom främst det kriminalpolitiska området. Det är således inte tillräckligt att förbättra målformuleringarna i regleringsbrev, utan det krävs ett mer grundläggande utvecklingsarbete. Det ingår inte i vårt uppdrag att föreslå mål för rättsväsendets verksamhet. Vi vill dock framhålla att en utveckling av en heltäckande målstruktur bör baseras på en analys ändamålen med verksamheten av och av vilket resultat statsmakterna vill uppnå. Analysen bör göras oberoende av vilken myndighet som bedriver verksamheten. Ett sådant arbete kan leda till nya eller omformulerade mål samt därmed en sammanhängande förändring av indelningen i verksamhetsgrenar. Det är därvid väsentligt att även mätbara mål formuleras för verksamheten.

9.3 Bättre

analysdata

Det förslag till modell för samlad resultatredovisning vi lämnar ställer vissa krav på myndigheternas uppgiftslämnande. Behovet uppgifter av

till det förslag till modell till samlad resultatredovisning vi tagit

som fram kan till stor del tillgodoses genom att sådan information används

Förslag till inriktning av fortsatt utvecklingsarbete 95

som myndigheterna själva behöver för styrning och uppföljning av sin verksamhet. Modellen ställer dock vissa ytterligare krav myndigheternas uppgiftslärrmande. Dessa krav har preciserats i kapitel Vi vill återigen betona att ytterligare krav kan komma att ställas myndigheternas analysdata i det vidare utvecklingsarbetet. Det är därför väsentligt att utvecklingsarbetet sker i samråd med berörda myndigheter. Behovet av utveckling av rättsstatistiken har behandlats i bl.a. kapitel Det förslag till modell som vi tagit fram förutsätter vissa uppgifter ur rättsstatistiken som inte föreligger för närvarande. Det gäller

främst information om flödet genom den rättsliga processen.

9.4 den samlade

Utveckling av

innehåll

resultatredovisningens

Det förslag till modell vi lämnar innehåller en huvudsakligen produktionsinriktad redovisning. Vi tror att ett underlag för ställningstagande

till rättsväsendets inre effektivitet, dvs. hur mycket verksamhet man

får ut med insatta resurser, alltid kommer att vara intressant för stats-

makterna. Den produktionsinriktade resultatredovisningen bör utvecklas till att bli ett aktivt instrument för verksamhetsutveckling genom att

identifiera bl.a. sådana effektivitetsproblem som kan finnas i gränssnitten mellan myndigheterna i den rättsliga processen. Vi har tidigare redovisat vår bedömning att den mängd analysdata

som finns att tillgå på rättsväsendets område ger underlag för en ut-

veckling av analys- och utvärderingsverksamheten inom omrâdet. Vi anser det mycket angeläget att denna verksamhet längre sikt utvecklas och även anpassas till de önskemål om beslutsunderlag som

statsmakterna har. I utvecklingsarbetet bör bl.a. möjligheten att använ-

da metoder för samhällsekonomiska analyser beaktas. Genom utveck-

ling av analys- och utvärderingsverksamheten kommer det på sikt att

finnas ett förbättrat underlag även för bedömning av rättsväsendets yttre effektivitet.

SOU 1995: 136 97

L432:

Kommittédirektiv

Dir. 1994:17 En samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet

Dir. 1994:17

Beslut vid regeringssammantnideden 10 mars 1994.

1 Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utredafrågor om en samladresultatredovisningför det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet. Utredaren skall därvid överväga - de allmänna förutsättningarna för hur en sådanresultatredovisning skall kunna utvecklas och lämna förslag till en modell för denna, hur en rationell verksamhetsindelning av resultatredovisningenbör utfor- mas, vilka uppgifter som bör ingå i resultatredovisningen, - - om bl.a. myndigheternasårsredovisningaroch rättsstatistikenbehöver anpassas till de krav som följer av utredarens förslag i övrigt om struktur, innehåll och indelning av resultatredovisningen, hur ansvaret skall fördelas mellan rättsväsendets myndigheter när resultat- redovisningen skall utarbetasm.m.

98 Bilaga 1

2 Bakgrund

2.1 Myndigheternas årsredovisningar

Föreskrifter om bl.a. myndigheternas årsredovisningar finns intagna i förordningen 1993: 134 om myndigheternas årsredovisning och anslagsframstâllning. Enligt förordningen skall årsredovisningen bestå av en resultatredovisning, en resultat- och balansräkning samt en anslagsredovisningoch en fmansieringsanalys. Resultatredovisningen är avsedd att ge regeringen kontinuerlig infonnation om verksamhetensresultat. Resultatenskall redovisasi första hand i förhållande till de Verksamhetsmål, uppdrag och återrapporteringskrav som regeringen angett i regleringsbrevet. Resultat- och balansräkningen skall i sammandrag redovisa myndighetens samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret resp. samtliga tillgångar och skulder samt kapital. I anslagsrehvislinpn skall redovisasutfallet på de anslag som myndigheten disponerar. ñnansieringsanalysen skall visa myndighetensin- och utbetalningar fördelade på drift, investeringar m.m. Årsredovisningen har flera syften. Ett är att verifiera i vad mån verksamheten har utförts på det sätt som regeringen beslutat. Vidare skall årsredovisningen ge information om huruvida verksamheten är under kontroll i ekonomiska och andra väsentliga hânseenden.Slutligen skall årsredovisningen ge underlag för statsmaktemas planering och budgetering av den framtida verksamheten.

2.2 Inriktningen på kriminalpolitiken enligt 1994 års budgetproposition

I årets budgetproposition har regeringen nämnare redovisat sin syn på förutsättningarna och målen för kriminalpolitiken prop. 199394: 100 bil. 3 s. 52- 53. BLa. uttalas att brottsligheten i dag befinner sig en nivå som inte kan accepteras och att ett huvudmål för kriminalpolitiken därför är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet mot att utsättas mot brott. I propositionen redovisas en rad åtgärder för omprövning och förnyelse av det kriminalpolitiska arbetet. Kostnadernaför rättsväsendets åtgärder mot brott beräknas för budgetåret 199394 unga till cirka 12 miljarder kronor prop. 199394: 100 bil. 3.1 s. 181. För att kunna effektivisera verksamheten och optimera resursanvândningen behövs strategiska och övergripande analyser av resultatet av rättsväsendet: samladeinsatser mot brott. Mot bl.a. denna bakgrund aviseras i propositionen att en utredning inom kort skall tillsättes för att ta fram en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska arbetsområdet. Ett utvecklingsarbete inom detta tält, heter det vidare, är helt nödvändigt för att

Bilaga I 99

i framtiden få ett bättre underlag för att senare kunna redovisa vilka insatser som ger bäst resultat i förhållande till de angivna malen för politikområden

2.3 BRÅzs rapport Kriminalpolitisk framtids- och omvärldsanalys

Brottsförebyggande rådet BRÅ skriver i rapporten Krirninalpolitisk framtids- och omvärldsanalys från den 18 november 1993 att det behövs bättre möjligheter att avläsaresultaten av åtgärderpå det brottspreventiva området. Därför måste det på nationell nivå utvecklas bättre instrument än de som finns i dag för att kunna följa brottslighetensförändringar och det s.k. flödet i rättssystemet. Det är därvid, enligt BRÅ, angeläget att det införs årlig en och förbättrad nationell brottsofferundersökning samt att förbättringar görs av rättsstatistikenså att det är möjligt att följa individer genom rättsväsendet, dvs. frän uppklaring till och med verkställighet av påföljd.

2.4 Statskontorets rapport sektorsövergripande analyser

I rapporten l 993:25 sektorsövergripandeanalyserhar Statskontoretpå uppdrag av regeringenredovisat ett förslag till hur sektorsövergripandeanalyser skall kunna genomföras. Enligt rapporten syftar de sektorsövergripandeanalyserna till att ge en översiktlig genomlysning av ett politikområde och generera uppslag till förändringar av politiken som gör att utbytet av de offentliga medel som satsas på området blir större alternativt att kostnadernakan reduceras.l rapporten utgår Statskontoret från fyra huvudfrågor som bör vara vägledande för en sektorsövergripandeanalys. Frågorna är l vad är politikområden kärna, 2 hänger politikens mål och medel ihop på ett ändamålsenligtsätt, 3 hur kan kostnadseffektiviteten förbättras och 4 vilka resultatkrav skall ställas olika aktörer. Utifrån dessafrågor har Statskontoretutvecklat en metod för sektorsövergripande analyseroch prövat metoden genom tre fallstudier någrapolitikområden, varav ett är kriminalpolitiken.

3 Utredningsuppdraget

3.1 Allmänna utgångspunkter

Den utredning som aviseradesi 1994 its budgetproposition bör nu tillkallas. En viktig utgångspunktför utredningens arbete bör vara de riktlinjer för utvecklingen av resultatstymingen av den statliga verksamheten som regeringen redovisat i bl.a. 1993 års frnansplan prop. 199293:l00 bil. 1 s. 85-86. Där uttalas bl.a. att ett centralt syfte med den nya budgetprocessen är att ge regering och riksdag ett bättre beslutsunderlagvid ställningstagande till de offentliga utgiñemas utveckling och inriktning, bl.a. genom krav på

100 Bilaga 1 SOU 1995: 136

resultatrapportering och effektanalyser. Enligt fmansplanen är det vidare dialogen mellan regeringenoch myndigheterna samt myndighetsledningamas att följa upp resultatetoch att ompröva och effektivisera sin verksamansvar het är kärnan i mål- och resultatstymingen. Men, heter det, perspektivet som måste successivtvidgas till att omfatta analyser av vilka effekter som uppkommer inom skilda samhällssektorer genom den egna verksamheten. Den myndighetsintema resultatinforrnationen bör därför, enligt frnansplanen, vid skilda tidpunkter kunna sammanställas till ett för regeringen relevant beslutsunderlag, vilket ställer stora krav på såväl myndigheternas kompetens att redovisa resultat och analysera effekter som på bl.a. verksamhetsanpassade uppföljningssystem. En annan utgångspunktför utredningsarbetet bör vara att en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska området inom rättsväsendetbör innehålla bl.a. sådana uppgifter som finns redovisade i berörda myndigheters årsredovisningar och att dessaså långt som möjligt bör anpassas till de krav följer av en samlad resultatredovisning. Förutsättningarna för en samsom bearbetning myndigheternas årsredovisningar med en samlad resultatredoav visning bör också övervägas. Vissa utgångspunkter i övrigt är att resultatredovisningen skall kunna ligga till grund för tidsjämförelser i syfte att följa utvecklingen under t.ex. en viss period, övergripande analyser av effekter och måluppfyllelse som grund för en bedömning av ändamålsenligheten i vidtagna åtgärder m.m. Inriktning, innehåll och omfattning av resultatredovisningen bör vid behov också kunna skifta mellan åren. Sålångt som möjligt bör informationen i resultatredovisningen presenteras och struktureras på ett för olika intressenter enkelt och lättillgängligt sätt.

3.2 Grundsyftet med en samlad resultatredovisning

I uppdraget ingår att överväga de allmänna förutsättningarna för att utveckla en modell för en samlad resultatredovisningför det kriminalpolitiska området inom rättsväsendet, bl.a. med uppgifter från den myndighetsintema resultatinformation som lämnas i myndigheternas årsredovisningar jfr. 3.1 ovan. Åtgärder mot brott, tar en betydande del av rättsväsendets resurser som ca 12 miljarder kronor för budgetåret 199394 i anspråk, bestäms givetvis till stor del av brottsutvecklingen, men också av sådanafaktorer som anmälningsbenägenheten, prioriteringar inom polisverksamheten, mängden mål och deras svårighetsgrad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidens längd. Arbetet inom rättsväsendetsolika sektorer hänger på detta område intimt samman. Förenklat kan det sägas en rak linje när det gäller lagföring för brott, från polis via åklagare och domstolar till kriminalvården. Dessa myndigheter, utom domstolarna, har också som övergripande och gemensam uppgift att minska brotten och öka rättstryggheten. Därför behövs det ett

sou 1995:136 Bilaga 1 101

sektorsövergripandeoch systematiskt sätt att identifiera, analyseraoch vidta åtgärder som samlat bedöms vara effektivast i förhållande till de kriminalpolitiska mål som ställs upp och de resurser som ställs till förfogande för ändamålet. Det behöver utvecklas metoder och modeller som möjliggör att bl.a. den myndighetsintema resultatinformationen kan sammanställas till ett för riksdag och regering relevant beslutsunderlagför prioriteringar av sådana åtgärder och resurser. Ett betydandeproblem är t.ex. att de olika myndigheternai dag bedömer resultatet av sin verksamhet utan att ta hänsyntill sådanafaktorer som helt eller delvis påverkas av andra myndighetersverksamhet, vad gäller bl.a. orsaker till och åtgärder mot brott. Detta kan undvikas om resultatet av verksamheternainom rättsväsendetsskilda sektorer redovisas och bedöms samlat. Hänsyn måstevid övervägandena tas till den särskilda ställning som domstolarnahar inom rättsväsendetsverksamhetsområde och redovisning och bedömning bör för deras del avpassas härtill. En så långt möjlig samlad resultatredovisning för utvecklingen inom det kriminalpolitiska området skall kunna ligga till grund för en övergripande analys av vilka prestationer som faktiskt genomförts och vilka effekter dessa prestationer lett till samt kostnadernaför dessainsatser. Denna analys skall sedankunna utgöra en grund för statsmaktemasbedömning av en rationell åtgärds-och resursavvägningi fråga om rättsväsendets samlade åtgärder mot brott. En sådan resultatanalysbör kunna omfatta t.ex. teman eller åtgärder som spänneröver rättsväsendetsbrottsbekämpandedelsektoreroch utgöra ett komplement till den analysverksamhet som finns hos varje myndighet.

3.3 Indelning i verksamhetsgrenar

En förutsättning för att resultaten av rättsväsendetssamlade åtgärder mot brott skall kunna redovisas och analyseraspå ett bra sätt är att en för det samladepolitikområdet ändamålsenligverksamhetsindelningkan göras. I en särskild bilaga till budgetpropositionen redovisas hur resurserna i dag fördelas mellan olika åtgärder mot brott enligt följande gruppering prop. 199394:l0O bil. 3.1 s. 180. Förebyggande åtgärder som är riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendetsdirekta åtgärder mot brott. Övervakning regelefterlevav naden som syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Brottsutredning och andra åtgärder i brottsmålsförfarandet som krävs för att fatta beslut och reaktioner mot brott. Verkställande påföljder som främst hör hemma i kriminalvården. Men även andra myndigheter har uppgifter inom området, t.ex. exekutionsväsendeti fråga om böter. Rehabiliterande åtgärder, varmed avses åtgärder som syftar till att ge personer som har begåttbrott bättre förutsättningar för en anpassningi samhället.Utvecklingsarbete som avser att belysa orsaker till och åtgärder mot brott. En utgångspunkt för utredningsarbetet kan vara att denna verksarnhetsindelning även bör kunna användasi en samlad resultatredovisning. Det kan

102 Bilaga 1

emellertid finnas skäl som talar för att en förändrad eller helt ny verksamhetsindelning tas fram. Utredaren bör överväga olika alternativ på detta område. Utredaren skall däremot inte ha till uppgift att se över och lämna förslag till indelning av verksamhetsgrenar inom resp. myndighetssektor. en

3.4 Anpassning av årsredovisningarna

En samlad resultatredovisning inom rättsväsendets verksamhetsområde bör nämnts bl.a. innehålla uppgifter som utgår från den resultatsom ovan information som lämnas i myndigheternas årsredovisningar. Utredaren bör överväga om det finns behov av att anpassa innehållet m.m. i myndigheternas årsredovisningar till de krav som följer av utredarens förslag i Övrigt om struktur, innehåll och indelning av den samladeresultatredovisningen. l sammanhanget måsteockså beaktas svårigheterna att i enbart statistiska former fånga de komplicerade och ofta vetenskapligt svårutredda orsakssammanhangen när det gäller brottslighet och andra förhållanden inom rättsväsendetsområde. Det bör mot den bakgrunden övervägas om och vilket sätt det statistiska materialet bör kompletteras med bedömningar från myndighetemas sida av t.ex. effekter och måluppfyllelse i verksamheten.

3.5 Vissa statistikfrågor

I 1994 års budgetproposition prop. 1993941100 bil. 3 s. 155-156 föreslås att BRÅ skall ta över ansvaret för de statistikprodukter som ingår i Statistiska centralbyråns SCB statistikprogram Kriminalpolitik och rättsväsende. Denna statistik och bl.a. uppgifterna i myndigheternas årsredovisningar bör utgöra grundinfornrationen i en samlad resultatredovisning. Mot denna bakgrund skall utredarenöverväga om rättsstatistikens innehåll och struktur i något avseendebör förändras för att kunna användas som ett relevant underlag i resultatredovisningen. Det kan t.ex. avse behov av bättre statistik för att kunna följa individer genom rättsväsendet, dvs. från uppklaring till och med verkställighet av påföljd.

3.6 Ansvarsfördelning mellan rättsväsendets myndigheter för arbetet med den samlade resultatredovisningen

BRÅ har fr.o.m. budgetåret 199394 fått till uppgift att under regeringen ansvara för övergripande utredningar och analyser av samhällets samlade insatser inom det kriminalpolitiska fältet. BRÅ bör därför ha det övergripande ansvaret för arbetet med den samlade resultatredovisningen. Detta arbete bör självfallet genomföras nära i samarbete med övriga berörda myndigheter inom rättsväsendet.Den närmare ansvars- och arbetsför-

Bilaga I 103

delningen mellan BRÅ och övriga berörda myndigheter samt regleringen av denna bör därför övervägas av utredaren.

3.7 Placering i beredningspmcessen

Myndigheternas årsredovisningar skall enligt gällande ordning lämnas till regeringen senast den l oktober varje år. En samladresultatredovisning, som skall innehålla uppgifter från bl.a. årsredovisningarna, bör kunna utgöra ett viktigt underlag för regeringen i budgetarbetet. Mot denna bakgrund bör utredaren överväga förutsättningarna att lämna en samlad resultatredovisning till regeringen senast i anslutning till att årsredovisningarna skall lämnas över.

4 Utredningsarbetet

För utredningen gäller regeringensdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angåendeutredningsförslagensinriktning dir. 1984:05 och angåendeEG-aspekter i utredningsverksamhetendir. 1988:43. Utredaren bör i kontakt med Finansdepartementetsbudgetavdelning följa det utredningsarbeteinom regeringskansliet som aviseratsiprop. 199394:25 om inriktningen av den ekonomiska politiken s. 48 och som inbegriper budgetdokumentensform och innehåll, budget- och redovisningsprinciper, ärsrytmen i budgetprocessen samt en ambitionsnivåhöjning av resultatstyrningen. BRÅ och Statskontoret bör biträda utredningen och samråd bör ske med Riksrevisionsverket RRV. Utredningsarbetet bör vara avslutat före utgången av år 1994. Om det visar sig ändamålsenligtkan delar av uppdraget redovisastidigare. Utredaren bör också lämna förslag till hur det fortsatta utvecklingsarbetet bör bedrivas.

Justitiedepartementet

Bilaga 2

Förslag till modell för

samlad resultatredovisning

för rättsväsendet

- exempel avseende budgetåret 199495

I detta exempel på samlad resultatredovisning, budgetåret 199495, som avser anges sifferuppgifter där sådana kunnat hämtas från myndigheternas årsredovisningar eller på annat sätt inhämtas från myndigheterna. Uppgifter som inte kunnat inhämtas av redovisningstekniska eller andra skäl har markerats - med x. Uppgifter som inte är relevanta har markerats med De verksamhetsmål -. som anges har hämtats från regleringsbrev avseende 199596.

observera att sifferuppgifterna är ungefärliga och inte alltid jämförbara p.g.a. skilda redovisningsprinciper. Materialet kan därför inte användas som underlag för bedömning eller beslut.

Innehållsförteckning

Året korthet sammanfattning i 2 - Inledning

A. Verksamheten inom rättsväsendet		5
B. Rättsväsendets	resurser	13
C. Rättsväsendets åtgärder		17
C1. Åtgärder innan brott anmälts	Åtgärder för förebygga och upptäcka brott - att	17
C2. Åtgärder sedan brott anmälts		23

Utredning och lagföring - Rättshjälp — Verkställande av påföljd - Stöd åt brottsoffer — C3. Forskning, utveckling, utvärdering, utbildning och information 45

C4. Rättsväsendets verksamhet utanför det kriminalpolitiska området 48

D. Uppföljning resultatet inom prioriterade områden 52 av

106 Bilaga 2

Ãret i korthet-

sammanfattning

Här sammanfattas innehållet i den samlade resultatredovisningen och förändringar när det gäller kostnader, produktivitet, handläggningstider etc. kommenteras. Förslag till vidare analys och utredning kan också lämnas här.

Bilaga 2 107

inledning

Denna samlade resultatredovisning omfattar den verksamhet ingår i utgifts som området Rättsväsendet. Därmed ingår följande nuvarande littera och delar av littera under andra huvudtiteln i statsbudgeten: A4. Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar A5. Information och upplysning ekonomisk m.m., om brottslighet, A6. Bidrag till brottsförebyggande arbete, B. Polisväsendet, C.

Åklagarväsendet, D. Domstolsväsendet, E. Kriminalvården, Rättshjälp m.m.

samt G. Övriga myndigheter med undantag G1. Justitiekanslern. Tyngd-

av punkten i redovisningen ligger på det kriminalpolitiska området.

Mål och resultatorienterad styrning

Den mål och resultatorienterade styrningen innebär att riksdag och regering beslutar om inriktning av den statliga verksamheten genom att formulera mål för denna. Samtidigt sker en långtgående delegering till myndigheterna ansvar av och beslutsfattande. Myndigheterna får inom de ekonomiska ramar som givits fritt använda resurserna med iakttagande av vissa regler. Myndigheterna svarar för att det sker uppföljning och utvärdering verksamhetens resultat och att en av denna resultatinformation rapporteras till regeringen för att ligga till grund för beslut om verksamheten.

För att kunna följa upp verksamheten och redovisa resultat fastställs mätmetoder och resultatmått, dvs kvantitativa och kvalitativa mått på vad presterats som under viss tidsperiod. Produktivitetsmdtt information myndighetens en ger om förmåga att omvandla insatta till och tjänster. Bl.a. för att kunna resurser varor

bedöma produktivitetsutvecklingen behövs kvalitetsmått. Effektivitetsmdtt mäter

måluppfyllelsen orsakad myndighetens insatser. När det är svårt att mäta av resultatet av en verksamhet betraktas resultatmåtten resultatindikatorer, som d.v.s ungefärliga värden som ger indikationer eller signaler när det gäller resultatutvecklingen. Resultatindikatorer kan också utgöra en utgångspunkt för djupare studier och analys av verksamheten.

2. Syfte

Syftet med denna resultatredovisning är att den på ett överskådligt sätt skall ge information rättsväsendets verksamhet och resultat i förhållande till de om Verksamhetsmål regeringen formulerat ibl.a. regleringsbrev. Resultatinforrnationen skall främst rättsväsendets prestationer och kostnader för dessa också avse men effekter verksamheten. Redovisningen skall kunna ligga till grund för jämföav relser över tiden och mellan myndigheter.

108 Bilaga 2

Rättsväsendets mål och resultat

Det övergripande kriminalpolitiska målet, vilket bl.a. framgår budgetproav positioner, minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. är att De områden prioriteras är brottsförebyggande arbete, våldsbrottslighet, som narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet. Regeringen har också i regleringsbrev formulerat mål för de enskilda myndigheternas verksamhet och prestationer. Dessa mål äri många fall relaterade till förnyelsearbetet inom rättsväsendet. Det saknas f.n. heltäckande strategi eller målstruktur omfattar hela en som rättsväsendet eller det kriminalpolitiska området.

Att bedöma effektiviteten i rättsväsendets verksamhet dvs måluppfyllelsen i V förhållande till insatta är förenat med svårigheter. Den officiella resurser - stora kriminalstatistilren beskriver brottsligheten i landet och de åtgärder vidtas som denna. Den information bl.a. läget inom det kriminalpolitiska mot ger om området i förhållande till det övergripande kriminalpolitiska målet att minska brottsligheten. Den löpande resultatinformation kan erhållas från myndighetersom statistik- och ekonomisystem belyser resultatet främst i ekonomiska termer nas och i produktions För belysa rättsväsendets resultat i termer effekter att av i förhållande till de övergripande målen krävs fördjupad analys och utvärdeen ring. Uppgifter från kriminalstatistiken och myndigheternas löpande resultatinformation den redovisas i denna samlade resultatredovisning kan av typ som därvid användas indikatorer beträffande rättsväsendets effektivitet. som

4. Uppläggning av den samlade resultatredovisningen

För allsidig information rättsväsendets resultat är den samlade att ge en om resultatredovisningen indelad i ett avsnitt med beskrivning rättsväsendets av verksamhet och tre avsnitt med redovisning, där rättsväsendets resultat belyses i olika perspektiv.

I avsnitt A lämnas inledningsvis kortfattad beskrivning rättsväsendets en av myndigheter. Här citeras också de mål regeringen formulerat för respektive myndighet. Vissa grundläggande fakta rättsväsendets resurser och hur dessa om används presenteras i avsnitt B. Därefter redovisas i avsnitt C de åtgärder som vidtagits rättsväsendets myndigheter kostnader för dessa åtgärder. Avav samt snittet är uppdelat i verksamhetsgrenar. Dessa verksamhetsgrenar kan hänföras dels till åtgärder innan brott anmälts avsnitt C1, dels till åtgärder sedan brott anmälts, vilka är främst individinriktade avsnitt C2. I avsnitt C3 redovisas stödfunktionerna forskning, utveckling, utvärdering, utbildning och information i avsnitt C4 rättsväsendets verksamhet utanför det kriminalpolitiska samt området. De verksamhetsmål regeringen formulerat i anslutning till redoanges visningen.

Den femte delen, avsnitt D, syftar till att belysa effekterna samhället i stort av rättsväsendets insatser inom ett prioriterat område och är en sammanfattning av de utredningar och utvärderingar under året gjorts detta område. Något som exempel redovisas inte här.

Bilaga 2 109

Verksamheten inom rättsväsendet

Polisväsendet

Övergripande mål

Minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället -

Strategi

Problemorienterat polisarbete; brottsförebyggande och i samverkan med andra

Huvudlinjer

Närpolisverksamhet -

Kvalificerad brottsutredningsverksamhet - Prioriterade områden

våldsbrott - Ekonomisk brottslighet -

Narkotikabrott -

Polisens verksamhet syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Polisens viktigaste annan uppgifter är att förebygga att brott begås, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten samt bedriva spaning och utredning i fråga brott hör under om som allmänt åtal.

statsmakterna har formulerat strategi för polisverksamheten med huvudlinj en er och prioriterade områden. En sammanfattning denna strategi återges av ovan.

Polisväsendets bas är den lokala polisorganisatonen, för den som svarar operativa verksamheten. Den består f.n. 49 polismyndigheter polisdistrikt. av Av dessa myndigheter omfattar helt län. 13 ett

Länsstyrelsen är högsta polisorgan i länet och för polisverksamheten ansvarar där. Till länsstyrelsens uppgifter hör att bestämma verksamhetens huvudsakliga

110 Bilaga 2

inriktning, indelningen i polisdistrikt, polismyndigheternas grundläggande organisation och fördelningen medel inom länets polisorganisation. De flesta av polisfrâgor hos länsstyrelsen handläggs länspolismästaren, är chef för av som länsmyndigheten. I de fall det finns lokala polismyndigheter i länet är länspolismästaren tillika chef för dessa myndigheter. en av

Rikspolisstyrelsen RPS är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och svarar för koncemledningsfunktioner metodutveckling, service, stöd som och tillsyn. RPS fördelar medel till den lokala polisorganisationen och för svarar polisväsendets årsredovisning samt den personal- och ekonomiadministration som inte är delegerad till lokal och regional nivå. Till RPS hör också Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. RPS är chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium.

Ãklagarväsendet

Mål lör Åklagarväsendet

Riksâklagaren skall verka för en minskning av brottsligheten samt rättsäker och effektiv lagföring.

De allmänna åklagarna skall ett rättssäkert sätt, inom rimlig tid och med ett effektivt resursutnyttjande fullgöra de uppgifter som åligger dem. Riksåklagaren skall genom att a bedriva tillsyns- och metodutvecklingsarbete skapa förutsättningar för att dessa mål kan uppfyllas.

Åklagarväsendet skall genom att öka samarbetet med polismyndigheter-

na och andra berörda myndigheter förbättra effektiviteten i utredningsarbetet.

Åtgärderna mot den ekonomiska brottsligheten skall effektiviseras och

bedrivas i enlighet med vad som anges i regeringens skrivelse skr.199495:217 Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.

Åklagarna har till uppgift i vissa fall leda förundersökningar i brottmål, fatta

att att beslut i åtalsfrågor och att föra talan i domstol.

Åklagarverksamheten är f.n. indelad i 13 regioner. Vid de regionala myndighe

och leds överåklagare, tjänstgör statsåklagare och terna, som var en av en distriktsåklagare handlägger vissa mål, främst sådana rör ekosom typer av som

Bilaga 2 lll

nomisk brottslighet. Överäklagaren skall handlägga mål som är särskilt krävande

och utövar dessutom ledningen över åklagarverksamheten inom sin region.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndighetema i 83 dessa distrikt

av l der under regionåklagarmyndigheterna och leds chefsåklagare. av lagarmyndighetema i Stockholm, Göteborg och Malmö, och leds som var en överåklagare, står utanför den regionala åklagarorganisationen. Vidare av en finns Statsäklagarmyndigheten för speciella mål, där åklagama handlägger mål i hela riket. Det rör sig särskilt omfattande mål eller mål berör flera om som regioner, främst omfattande ekonomisk brottslighet.

Riksáklagaren RÅ central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet och är skall bl.a. utöva tillsyn över åklagama och metodutveckling skapa goda genom förutsättningar för åklagarväsendet att uppfylla målen för verksamheten. Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare i riket, och har således även operativa uppgifter.

Domstolsväsendet

Mål för domstolsväsendet

Domstolarna skall ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som de har att handlägga.

inriktningen vid fastställande av Verksamhetsmål för de enskilda domstolarna skall vara att de genomsnittliga omloppstiderna för olika mål- och ärendekategorier inte får öka samt att mål- och ärendebalansernas åldersstruktur inte får försämras.

Domstolsverket skall, med iakttagande av domstolarnas självständighet enligt regeringsformen, se till att domstolarnas verksamhet bedrivs effektivt.

Dornstolsväsendets uppgift är att utöva rättsskipning. Härtill kommer ett antal avgränsade uppgifter rättsvårdande natur. av

De två domstolsorganisationema är de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolama. Dessutom finns arrende- och hyresnämnderna.

De allmänna domstolarna omfattar 97 tingsrätler med sex hovrätteroch Högsta domstolen överinstanser. Tingsrättema handlägger främst tvistemål, brottsom mål och ärenden rörande bouppteckning, förmynderskap, adoption, umgänges-

112 Bilaga 2

rätt m.m. Vissa tingsrätter fungerar vattendomstol eller fastighetsdomstol vid som handläggning denna typ mål. Till nästan alla tingsrätter är knuten av av en inskrivningsmyndighet. Där handläggs bl.a. lagfart, inskrivning tomträtt, av inteckning i fastighet, inskrivning servitut och nyttjanderätt utfärdas av samt gravationsbevis.

De allmänna förvaltningsdomstolama 24 med fyra kammar— utgörs av rätter och Regeringsrätten som överinstanser. Förvaltningsdomstolama handlägger bl.a. mål enligt socialtjänstlagen, socialförsäkringsmål, skattemål, körkortsmål, psykiatrimål och mål tvångsomhändertagande barn och missbrukare. om av

Domstolsverket DV är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, arrende- och hyresnämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och de allmänna advokatbyråerna. Utöver koncernledningsuppgifter personal- och lokalfrågor, resursfördelning, årsredovisning som har DV stöd- och servicefunktioner domstolarna omfattande m.m., gentemot bl.a. utveckling ADB-stöd, juridisk service och utbildning. DV lämnar också av service till domstolarna och myndigheterna när det gäller redovisning, löne administration och ADB.

Kriminalvården

Övergripande mål

Det övergripande målet för kriminalpolitiken och därmed också för kriminalvårdens verksamhet är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvårdens verksamhet skall kännetecknas av en human människosyn, god omvårdnad och ett aktivt påverkansarbete med iakttagande av hög grad av säkerhet samt respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. Verksamheten skall inriktas åtgärder påversom kar den dömde att inte återfalla i brott.

Kriminalvårdens huvuduppgifter verkställa påföljdema fängelse och skydds är att tillsyn, för övervakningen villkorligt frigivna och för verksamheten ansvara av vid häktena utföra personutredningar. Utöver det övergripande målet för samt att kriminalvårdens verksamhethar statsmakterna formulerat verksamhetsmål, för anstalter och häk rör verkställighetens innehåll, behandlingen som ten av intagna som är psykiskt sjuka, bekämpningen narkotikamissbruk, av gemensam het och säkerhet. Vidare finns verksa mhetsmål för frivården bl.a. rör som personutredningar och programverksamhet.

Bilaga 2 113

Kriminalvården är organiserad i sju regioner, och Omfattar anstalter, som var en häkten och frivérdsmyndgheter. Det finns f.n. 78 anstalter, 30 häkten och 50 frivårdsmyndigheter.

Kriminavårdens Transporttjanst myndighet med för utrikesär en egen ansvar transporter och den del inrikestransporterna främst består förflyttav som av ningar mellan kriminalvårdsmyndigheterna. Ansvaret för övriga transporter, t.ex. inställelse till domstol, ligger på de lokala myndigheterna.

Krminavärdsstyre/sen KVS är central förvaltningsmyndighet för all kriminalvårdsverksamhet och chefsmyndighet för de sju regionmyndigheterna samt för transportverksamheten. l administrativt hänseende är styrelsen chefsmyndighet även för Kriminalvårdsnämnden och de 30 övervakningsnämnderna.

Rättshjälp och Rättshjälpsmyndigheten

Övergripande mål

Det övergripande målet för rättshjälpsmyndigheten är att snabbt och korrekt hantera rättshjälpsfrågor samt i övrigt lämna god service rörande rättshjälp.

Rättshjälp enligt rättshjälpslagen lämnas i fem olika former; allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål, rättshjälp offentligt biträde, rättshjälp genom genom målsägandebiträde samt rådgivning. Dessutom betalas kostnader för offentlig försvarare och målsägandebiträde från rättshjälpsanslaget.

Om en rättslig angelägenhet är anhängig vid domstol eller myndighet, annan är det denna myndighet fattar beslut rättshjälp. Advokat eller biträdande som om jurist på advokatbyrå får i vissa fall bevilja allmän rättshjälp. l övriga fall prövas

ärenden rättshjälp Rättshjäpsmyndigheten. Överklaganden

om av prövas av Rättshjäpsnämnden.

statsmakterna har formulerat ovanstående övergripande mål för Rättshjälpsmyndighetens verksamhet. Målet harsedan brutits ned fyra mätbara verksamhets- i mål bl.a. rör handläggningstider. som

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för bl.a. Rättshjälpsmyndigheten och skall administrativt i hänseende leda och samordna Rättshjälpsmyndighetens verksamhet. Domstolsverket har vidare det samlade för ansvaret rättshjälpsmcsllens användning. l Domstolsverkets uppgifter ingår också rätten

114 Bilaga 2

föra talan beslut rättshjälp och begära beslut rättshjälp skall att mot om att att om upphöra.

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten skall främja brottsoffers rättigheter samt bevaka

deras behov och intressen.

Brottsskadelagen 1978:413 möjlighet till ersättning från det allmänna då en ger skada har uppkommit till följd brott. Ersättning kan lämnas för personskada av och i vissa fall för sakskada och förmögenhetsskada. ren

För förbättra möjligheterna stöd åt brottsoffren inrättades den l juli 1994 att att ge brottsofferfond och brottsoffermyndighet. Bidrag från brottsofferfonden får en en lämnas för stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsatt annan verksamhet gäller b rottsofferfrågor och bedrivs ideella organisationer som som av eller i privat eller offentlig regi.

Brottsoffermyndigheten ärenden brottsskadeersättning och ärenden prövar om bidrag från brottsofferfonden. Vid myndigheten finns särskild nämnd för om en prövning vissa ärenden brottsskadeersättning. av om

Brottsförebyggande rådet

Tyngdpunkten i BRÅs verksamhet skall ligga att ta fram underlag till regeringen för åtgärder och prioriteringar i det kriminalpolitiska arbetet

liksom att utvärdera redan vidtagna åtgärder.

BRÅ skall under verksamhetsåret prioritera stöd till och utvecklingsar- bete avseende lokala brottsförebyggande insatser.

Den statistik BRÅ för enligt förordningen 1992:1668 om som ansvarar den officiella statistiken skall utformas så att den i ökad utsträckning mot statsmakternas, myndigheternas, allmänhetens och forsksvarar ningens behcv. Statistiken skall vidare göras mer lättillgänglig och

informativ.

Bilaga 2 115

Brottsförebyggande rådet BRÅ har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser genom att arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och

information inom det kriminalpolitiska området och därigenom

bidra till att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. Detta också är det övergripande målet för BRÅs verksamhet.

Datainspektionen

Övergripande mål

Automatisk databehandling av personuppgifter skall inte medföra otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet. Målet skall nås utan att användningen av teknik onödigt hindras eller försvåras.

God sed skall iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. - Verksamhetsmål

Datainspektionen skall bedriva minst lika omfattande inspektions- - en verksamhet som under föregående budgetår.

Den genomsnittliga omloppstiden för tillståndsårenden skall inte överstiga tre månader.

Datainspektionens informationsverksamhet skall öka de registeransvari- gas kunskap om integritetsskyddsreglerna.

Datainspektionen prövar frågor tillstånd och utövar tillsyn enligt daralagen, om

kreditupplysringslagcn och inkassolagen utfärdar licens enligt datalagen.

samt

116 Bilaga 2

Gentekniknämnden

Övergripande mål

Gentekniknämnden skall främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att oönskade effekter människors och djurs hälsa och miljön undviks. Nämnden skall nå målet genom rådgivande verksamhet, genom att följa utvecklingen genteknikområdet samt genom att bevaka de etiska frågorna.

Den 1 juli 1994 trädde lagen 1994:900 genetiskt modifierade organismer i om kraft. Samtidigt inrättades särskild nämnd, Gentekniknämnden. Nämnden en skall bl.a. yttra sig över ansökningar tillstånd enligt den lagen och samråda om nya med andra myndigheter när dessa meddelar föreskrifter.

SOU 1995: 136 Bilaga 2 117

Rättsväsendets resurser

Alla redovisningar är i löpande priser

Tabell Kostnader per kostnadsslag mkr 199293 199495 -

Personal Dim lokal- övriga Kapitalkostnader iivcrtid kostnader drittskostn.kostnader Totalt 3233 x x x x x l0588,4

p 9394 8397,4 358,0 1040,2 1507.2 219,5 11254,4

vasendet 9495 8l78,l 407,5 1072.9 1152,2 298,7 10701,9

9293 448,5		57,5 39,8	x 545,9
Ä	-
9994 447,0	-	59,0 39,1	1,8 545,7
9495 507,4	-	54,8 49,5	3,2 614.9
9299 1589.8		923,49 x	x 2513.2

- D oms 0 S- t I 9994 1570.5 847,0 x 53,2 2570,8 vim, - 9495 1751.5 471,4 418,1 55,5 2717,5 -

3293 x x x x x x Kriminal vården 9994 2259,1 x 384,3 1000.4 3641,13

9495 2285,5 78 480,4 1001.3 43 3810,3

9293 X X X X X - BRÅ

	9994 11,7 9495 10,5	— -	2,8 4,7 0,01 2,7 12,0 0,05		19.2 25,3
nåtts	9299 7,5	-	1,2 3,1	0,3	12,1
hjålpsmyn- 9994 7,8			1,3 2,5	0,4	12,0

— WW 9495 8,6 1,4 2,4 1,4 13,8 —

Brons 9293 x x x x x — otfermyn- 9994 5,5 1,0 0,9 0,01 7,4 - 3°’°

	9495 5,0	—	1,4 2,3	0,5	10,3
Övriga 9299 15,7		-	2,1 3,6	0,4	21,8
mvndiz-	15,2 9394	—	2,2 3,0	0,5	21,0

me 3 9495 15,1 2,4 3.6 0,7 22,8 — 9293 x x x x x x Totalt 9994 12814,3 2337.8 2657,8 273,4 18083,3 x 9495 12773,8 x 2087.4 2641,4 414,3 17915,9

I Avser färvaltningskøstnader inkl. anslaget F5. 2 Avser omkostnader inkl.trya. 3 Övriga myndigheter ar Datainspektionen ochGentekniknâmnden. ingår tabellen endast Datainspektionen: kostnader

118 Bilaga 2 SOU 1995: 136 Tabell Investeringarnas andel av total omslutning 199293 199495 - Investeringar tkr Procent totalomslutning av

9299	399200	3,8
Polisen 3994	489642	4,3
9495	578406	5,4
9293	15874	2,9

9994 12077 2,1 mend 9499 16514 2,7

9293 95421 3,7 Dummy 9994 80762 3,1 mend 9499 142749 5,2

gm: x x Kriminal-

vården 9994	was 9299	85000 219905 x	2,0 6,0 x
BRÅ		300	1,6

9994 9495 1564 6,2

nåns	9253	x	x
hiâlpsmyn- 9394		x	x
‘°‘°"	9499	1222	8,9
mms	9293	x	x
offermyn- 9994		300	4,1

‘‘°‘° 9495 900 8.7

9299 1669 6,7

myndig. 5394		376	1,8
heter	was 9293	779 x	3,4 x
Totalt 9394	9495	X 962039	X 5,4

I Avser

I nedanstående tabell redovisas kostnaderna uppdelade på verksamhetsgrenar. Denna indelning i verksamhetsgrenar återkommer i den följande redovisningen och finns definierad i avsnitt C.

Bilaga 2 119

Tabell 3. Kostnader per Verksamhetsgren mkr 199293 199495 -

Ätzñrdertör UtmaningVerk- ltätts- Stödåt ForskningVerksamhet atttñrelryua ochIag- ställande hiälpåt hrotts- utveckling.utantñrdct Totalt ochupptäcka min: av miss- omr utbildningkriminalhrott påföljd tänkti mm. politiska brott- området mål

9293 x x x x l0588,4 - - - Polisen 9394 11264,4 x x - - x x x 9495 x 3774.6 x x x l0701,9 - - 9293 545,9 x 545,9 - - - - - Åk agar-

	9394		576,7			x		576,7
vâsendet	9495 9293	- -	614,9 649,1	- - - - — — 355,7		x x 2211.2 32l6,0	- -	614,9
Domstols-	9394	-	660,3	- 398,5	—	x 2l82,7 324l,5
vâsendet	9495 9293	- — -	731,0 x x - -	— 414,5 -	— —	x 2368.5 3514,0 x	x x

Kriminal- . .

vården 9394	-	625,6 253l,5	- —	x	x 3641.8
9495	-	619,5 2727,3	- -	x	x 3810.3
9293	-	— — — -		x	x —

BRÅ

	sam 9495	- —	- — — — —	- - -			19,2 25,3	- —	19,2 25,3
Rafts- 9293		—	— —		0,5	-	x 11,4 12,1
hjålpsmyn- 9394		-	-	~	0,8	—	x 10,9 12,0

‘E°‘°

was	—	— —	0,7 —	x 12,8 13,8
Brotts- 9193	-	- - - -		X	-	X
offermvn- 93m	-	— - —	7,4	x	-	7,4

dighete

	was	—	— — —		9,7	x	10,3 -
omga 9293		—	~ — — -—			x 21,8 21,8
myndig- 9394		-	-	- - -		x 21,0 21,0
heter	sms 9293	-	- 15,6	- - -		x 2,6 15,7 33,9	22,8 22,8
ü		-		- — -
anslag man sam	9495 9293	- 18,0 - - - - x	20,0 x x 356,2	- - -	-	2,5 18,1 38,7 3,0 19,4 42,4 x	x x
Totalt 9394	9495	x x 5760,0 2727,3 415,2 x	x 2531,5 399,3 x			x x	x 18822, x 18755,7

1 Avser Datainspektionen 2 Avser F4.Brittadrag tillallmänna advøkatbyráer, F6.Div. kostnaderrättsväsendet, far A4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar mm. samt A5.Information ochupplysning am ekonomisk brottslighet

120 Bilaga 2

Tabell 4. Antal årsarbetskrafter och personalkostnader 199293 199495 -

Antal års- Därav Personal- Total Andel av arhetskrafter poliser, kostnader per personal- totala totalt i åklagare, årsarhets- kostnad kostnader % genomsnitt domare kraft.tkr Mkr

9293 24578 17787 x x x P°iS° 24309 17481 344,5 s397,4 75 9394 9495 23706 17053 345,0 8178,1 76

9293 1014 579 424,0 430,0 76

Åklagar-

9394 1010 583 471,8 477,0 83 våsendet 9495 1031 609 492,1 507,4 83

9293 5735 1641 294,6 1689.8 65 Domstols- 9394 4902 1423 340,8 1670.6 65 vâsendet 9495 5050 1527 348,8 176l,5 65

9293 x - x x x Knmmalvården 9394 7914 285 2259.1 62 - 9495 7999 286 2285.6 60 - 9293 x - x x x BRÅ

	9354 9495	29 30	- —	405 11.7 350 10,5		61 42
nåtts- 9293		23	-	327,3	7,5	63
hiälnsmvn- 9994		22		354,9	7,8	se

- "°‘°"

9495	25	-	356,3	8,9	66
Brons 9293	-	-	x	x	x
offermyn- 9394	-	-	x	5,5	74

‘8°‘° 9495 23 2so,1 6,0 83 —

Övriga 9293	X	-	X	15,7	72
mvndiz- 9994	x	-	x	15,2	72

t I 9495 x x 16,1 71 - 9293 x x x x x Totalt 9394 12844.3 x x x 9495 x x x 12774,1 71

1 Avserflarainspertionen

Bilaga 2 121

Rättsväsendets

åtgärder

Verksamhetsindelningen i avsnitt C1 och C2 nedan har gjorts med utgångspunkt i de verksamhetsprocesser eller prestationsområden kan avgränsas. För varje som Verksamhetsgren redovisas ett urval prestationer. Prestationema redovisas i vissa fall även per myndighet ocheller uppdelade i mindre verksamhetsområden.

Stödfunktioner redovisas i avsnitt C3. Här är utgångspunkten inte produktionsprocessen utan funktionen utbildning, information Funktionema redovisas etc. även per myndighet.

Till den del de centrala myndigheterna utgör stödfunktioner fördelas deras

verksamhet främst resurserna proportionellt på respektive Verksamhetsgren

och prestationsområde.

Åtgärder

C1. innan brott anmälts

Åtgärder för att förebygga och upptäcka brott ca

5 miljarder kronor

Verksamhetsgrenen omfattar åtgärder för förebygga och upptäcka brott att som inte ingår i övriga verksamhetsområden nedan. Området omfattar polisens allmänna övervakning, utryckningsverksamhet, trafikövervakning, informationsverksamhet, del närpolisverksamheten en stor av mm.

Övervakning

Övervakningens främsta syfte förebygga och förhindra brott och andra

är att ordningsstömingar ingripa när brott har begåtts. samt att

Övervakning den största Verksamhetsgrenen och utgjorde 34

var procent av polisens verksamhet. Knappt tolv miljoner övervakningstimmar producerades till kostnad 4 382 miljoner kronor. Jämfört med föregående budgetår en av minskade för övervakning med 1 resurserna procent.

Antalet ingripanden har minskat under de åren. Under budgetåret senaste tre 199495 har polisen gjort 1,2 miljoner ingripanden. Antalet ingripanden per

122 Bilaga 2

1000 timmar har minskat från 641 till 481 från föregående budgetår. Resurstimmama polistimmama för ingripanden har ökat med 17 procent jämfört med både föregående budgetår och budgetåret 199192.

Diagram Antal ingripandemeddelanden och polistimmar från beordrat till avslutat uppdrag basår bå 199192 100

index 120 100 80 I Antal ingripanden 60 Antal polistimmer 40 20

9192 9293 9394 9495

Kostnaderna för de fem vanligaste förekommande ingripandena framgår av Diagram Dessa ingripandetyper för drygt 40 procent samt-liga svarar av ingripanden. Resurstiden ingripande för dessa fem ingripandetyper har per samtliga ökat jämfört med föregående budgetår.

Bilaga 2 123

Diagram 2. Genomsnittlig kostnad för de fem vanligaste ingripandena

budgetåret 199495

kronor

. Kontrollav personfordon

Stöld. inbrott . Berusad

D Hjålp-räddningsåtgärdservice I Larm

Ett kvalitetsmått på polisens service till allmänheten kan polis-på-plats sägasvara tiden, är den tid förflyter från det någon larmar polisen till dess som som att person att polisen är på plats. Av tabell 5 framgår i drygt hälften prioritet I och att av händelserna är polisen på plats inom tio minuter från det händelsen kom till att polisens kännedom. Denna andel är i oförändrad i förhållande till stort sett tidigare år.

Tabell 5. Polis pâ-pIats-tid, prioritet I och

AntalInlnuut :mm		mam	I984I5
HI	54%	54%	53%
-3	30%	30%	31%
30-	15%	15%	15%

124 Bilaga 2

Fotpatrulleringen har ökat från 5 till 6 procent under budgetåret, 16 län har ökat fotpatrulleringen. Stockholms län respektive Västmanlands län har den högsta andelen fotpatrull; 17 respektive 16 procent den allmänna övervakprocent av ningen utgörs i dessa län fotpatrullering. av

Tabell Kostnad per övervakningstimme

Kosmadövervakningstimmo 199293 199394 199495 - x x x F01cykclpatrulloring x - x x I Uppgifter saknas f.n. eftersom kostnaderolika fdr typer av övervakning intesärredovisas.

Trafik

Kostnaderna för trafikövervakningen uppgick till 597 milj kr. Trafikövervaknings- . timmarna minskade med 3% jämfört med föregående år. Antalet LA-prov alkoholutandningstest, farligt-gods-tillsyner samt utfärdade förelägganden om ordningsbot för fortkörning har ökat.

o Tra vervakningen fika skallinriktas mot tra de tikmiIoeroch trafiksituationen darrisken for svåra olyckor ärstor och detidpunkter då det mg ar trafik. v onykterret i trafiken, fortkörning andra och farligabeteenden skal uppmärksammas särskilt.

Tabell Trafik

199293 199394 199495 AntallA-prov Antal ordningshotstñraláwndon fir torlkiming Antaltimmar mfnkumlorvisning och -infonmtion

SOU 1995: 136 Bilaga 2 125

Planering av förebyggande åtgärder

Detprablemorienterade synsättet strateginforpolisens ar arbete.Kunskapen kriminella om handlingar och bakomliggande orsaker skallanvändas aktivt Polisen skal samarbeta med lämningarforetag, institutioner ochmyndigheter i samhallet. Ett stortansvar lar att samarbete och sam verkan skeridel hmttfsdrehyggande arbetet vilarpolisen. á

Diagram 3. samverkansprojekt och handlingsplaner Uppgifter saknas

antal 80 70 D samverkansprojekt 60 I Handlingsplaner 50 40 30 20 10 0 9293 9394 9495

126 Bilaga 2

Förebyggande åtgärder

Diagram 4. Antal deltagare vid polisens information om brottsförebyggande åtgärder Uppgifter saknas

antal tusen deltagare

800 700 600 500 400 300 200 100 0 9293 9394 9495

Trygghet

Det finns många samverkande faktorer påverkar människors trygghet. som Människors faktiska trygghet eller risk för att utsättas för brott kan utläsas snarare ur såväl brottsstatistik enkätfrågor. Hur stor del de uppmätta effekterna som av som beror polisens insatser saknas det dock mått på. Rikspolisstyrelsen följer utvecklingen av tryggheten i samhället genom en postenkät till ca l 000 personer. Frågan lyder: Har det under senaste året hänt att Du avstått från att ut på kvällen för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Andelen av oro oroade har ökat med 6 procent sedan 1992. Oron ökar markant bland män. 1992 svarade 9 procent männen på frågan, 1995 hade andelen ökat till 21 procent. av Kvinnornas ligger oförändrad på 34 procent. Oron ökar mest i städerna oro utanför storstäderna, från 26 procent till 31 procent under perioden. Oron ökar mest hos äldre. Den faktiska tryggheten har även mätts med frågan: Har Du själv under det senaste året råkat se när någon person blivit utsatt för våld eller misshandel som gjorde att Du blev upprörd eller kände Dig illa till mods. Andelen personer som blivit vittne till våld har ökat från 12 till 15 procent sedan 1992. Allt fler män 21 procent att de har blivit vittne till våld, vilket kan förklaring till uppger vara en den ökade män känner. I åldersgruppen 18-34 år allt fler att de blivit oro uppger vittne till våld liksom boende i såväl storstäderna boende i större städer. som

Bilaga 2 127

Åtgärder

C2. sedan brott anmälts

Brottmålsprocessen

Rättsväsendets handläggning brottmål från brottsanmälan till påföljd sker av - — i en process där flera myndigheter deltar. Polismyndighet, åklagarrnyndighet och domstol är led i kedja, där de olika leden samverkar för uppnå resultat. en att ett Kriminalvården är verksam dels under brottmålsprocessen, dels när påföljd skall verkställas.

Verksamhetsindelningen i avsnittet har gjorts med utgångspunkt i de verksamhetsprocesser eller prestationsområden kan avgränsas. För varje Verksamhetsgren som redovisas ett urval prestationer. Prestationema redovisas i vissa fall även per myndighet ocheller uppdelade i mindre verksamhetsområden. Uppgifterna är hämtade dels från den officiella kriminalstatistiken, dels från verksamhets statistiken hos rättsväsendets myndigheter. Kostnadsuppgifter är hämtade från myndigheternas ekonomiska redovisning. Om uppgift saknas f.n., har detta markerats med Om uppgiften inte är relevant, har detta markerats med x. -.

Förundersökning

Enligt 23 kap 1 § rättegångsbalken skall fämndersökrting brottsutredning inledas så snart det på grund angivelse eller skäl finns anledning av annat att anta att ett brott hör under allmänt åtal har förövats. En brottsanmälan registreras hos som polisen. Brott lindrigare beskaffenhet kan i vissa fall beivras åtal väcks av utan att vid domstol. I sådana fall prövas frågan för brottet i stället åklagare om ansvar av genom beslut strafföreläggande eller polisman föreläggande om av genom av ordningsbot.

Förundersökningen syftar till att utreda skäligen kan misstänkas för vem som brottet och till fram tillräckligt underlag för åklagarens bedömning att av om åtal skall väckas. I förundersökningen ingår också bereda målet så att att bevisningen kan läggas fram sammanhang vid huvudförhandlingen inför i ett domstol. Förundersökningen kan omfatta flera eller faser; brottsanmälan, moment brottsspaning, kriminalteknisk undersökning och brottsutredning förhör genom CCC.

Förundersökning kan inledas åklagare eller polismyndighet. I regel är polisen av förundersökningsledare så länge utredningen befinner sig på spaningsstadiet. Så snart det finns någon skäligen misstänkt för brottet övergår förundersökningsledningen till åklagare. När utredningen brott enkel beskaffenhet kan avser av polismyndigheten förundersökningsledare under hela förundersökningen. vara

128 Bilaga 2

Förundersökningen dokumenteras i förundersökningsprotokoll, vilket utgör ett underlag för åklagarens beslut i åtalsfrågan och för dennes förberedelser för sin talan. Det vidare den misstänkte och hans försvarare möjlighet att granska vad ger framkommer under utredningen. som En förundersökning kan läggas ned olika grunder. Utredningen kan t.ex. visa att något brott inte förekommit, att brott inte kan styrkas eller att brottet är preskriberat. I vissa andra fall reglerna i 23 kap 4a § RB om förundersökningsger begränsning möjlighet att lägga ned eller inte inleda förundersökningen. Förundersökningar är nedlagda kan återupptas omständigheter framkom som om nya mer.

Åtal

På grundval förundersökningen fattar åklagaren beslut i åtalsfrågan. Om av åklagaren beslutar åtal, lämnar han stämningsansökan till tingsrätten. om en Rätten utfärdar stämning på den tilltalade, d.v.s. förelägger honom att svara på åtalet. Rätten kallar också i många fall den tilltalade att inställa sig personligen vid huvudförhandling inför rätten.

En åklagare i Sverige har absolut åtalsplikt. Vissa möjligheter finns emellertid att underlåta åtal för brott att besluta åtalsunderlåtelse. Den vanligaste genom om grunden för åtalsunderlåtelse är att vid åtal för ett eller flera brott skulle åtal för ytterligare brott inte påverka påföljden.

Huvudförhandling och dom

Är den misstänkte häktad skall huvudförhandling normalt hållas vecka inom en från det att åtal väckts. I mål lagöverträdare gäller också tidsfrister. I mot unga övriga mål finns inga bestämda tider domstolen är skyldig att följa. som Huvudförhandlingen är uppdelad i tre delar; sakframställning, bevisupptagning och plädering. Rättens avgörande målet sker genom dom. Domen omfattar av avgörandet huruvida den tilltalade är skyldig till brott enligt åtalet och, om han befunnits skyldig, bestämmandet påföljden. I enklare mål avkunnas dom som av regel genast. Om den misstänkte är häktad skall dom meddelas senast inom en vecka från det att förhandlingen avslutades.

Påföljd

Påföljder är böter, fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

Bilaga 2 129

Kriminalstatistiken

Kviminalstatistiken belyser i stora drag vad händer efter det brottssom att en anmälan blivit registrerad hos polisen. Den består brottsstatistik och lagföringsav statistik. Brottsstatistiken omfattar statistik över anmälda brott, uppklarade brott, brottsdeltaganden och misstänkta Brottsstatistiken redovisas efter personer. brottskod. Lagföringsstatistiken omfattar statistik över lagförda d.v.s. personer personer som dömts, godkänt strafföreläggande eller ordningsbot eller meddelats åtalsunderlåtelse. Lagföringsstatistiken redovisas efter lagens brotts- påföljdsresp. rubricering.

Kriminalstatistiken sammanställs på grundval de uppgifter vid av som genereras följande tidpunkter i den rättsliga processen.

1 När anmälan registreras hos polisen

2 När beslut fattas på brottsanmälan polis eller åklagare av 3 När åtalsprövning görs och beslut fattas på personblad åklagare av 4 När domstolen dömer.

Vid varje punkt sammanställs uppgifter de brott om som är aktuella innevarande år, vilket i praktiken blir slags tvärsnitt. De brott klarats ett som upp under 1994 behöver således inte anmälda detta år, kan ha anmälts flera tidigare. vara utan Likaså kan det ta flera år innan anmält brott 1994 leder till lagföring. För de ett flesta stora brottskategorier har detta faktum inte någon avgörande betydelse när man vill belysa flödet i rättsprocessen.

Det går inte att i statistiken följa enskilt brott Redovisningsett genom processen. rutinema hos berörda myndigheter för brottsstatistiken och lagföringsstatistiken är olika, och fullständiga kopplingar mellan dessa statistikgrenar saknas.

Nedanstående flödesschema syftar till överblick brottmålsproatt ge en över cessen med utgångspunkt i kriminalstatistikens uppgifter. Uppgifterna är him tade från tabell 9 nedan, i vilken redovisas rättsväsendets åtgärder med anledning av anmälda brott 1992-1994. Observera sifferuppgiftema olika enheter; att avser brottsanmälningar, ärenden, mål T.ex. antalet brott etc. är som lett till åtal be tydligt fler än antalet domar, eftersom mål i tingsrätten kan omfatta antal ett ett brott.

130 Bilaga 2

Vad hände 1994 med anmälda brott 1994 eller tidigare

Anmilth bum L 1218 anmälningar

Ä Beslut inte m inleda Muq -glid Fomndevsdkmng . :med: . mundenomng I-Ill i uu ut Lux u

Förundersökning Beslut ligga m ner ‘ ill ‘ ‘ , v uu st uu sl

Bedutiltlldrágan uu st

ammar nggurm Strnffordlggunde Ktdsundefltlelse Åtal ‘Nahum man Alin Lux IIOAOOI 44.45031

Flllande domar av Friklnmnda domar av tingamt lingsmtt 12.550 It 4.700 ll

Fvivlvdsptidjder Flngelsedotmv Övriga piføljdev OJ d 15.140 It 50.57It

Bilaga 2 131

Tabell 9. Rättsväsendets åtgärder med anledning anmälda av brott 1992 1994 -

våldsbrottlillgropps- Bandgu- Eko- Ovrin llarko- lnfik- ivriga 3|1an.IrBum: mum: hum IrB- tixa- larm brott Totalt l|1n|1.9rB9m.5r5 brott :mm m 1131

1992 47629 731785 72083 x 200273 29229 77867 36288 1195154

:smith 1993 53537 699423 64480 x 213575 40749 77773 41714 1191251

1994 56266 653251 49937 x 216236 30785 64815 41215 1112505

1991 X X X X X X X X x

1993 X X X X forunders. X X X X X

1994 x x x x x x x x x

1992 x x x x x x x x x Fä d ers

ingå: 1993 x x x x x x x

x x 1994 x x x x x x x x x

när ned 1992 x x x x x x x x x lagdafñr- 1993 x x x x x x x x x d°rs 1994 x x x x x x x x x

1992 X X X X X X X X x Redman 1993 x x x x åklagare x x x x x

I994 x x x x x x x x x

straff- 1992 463 10655 292 x 2748 1205 23556 105183 49437

15W 1993 511 13121 309 x 3225 1067 23303 10247 524813’ 5° 1994 529 11905 213 x 2998 1419 18480 89223’ 44455

1992 13200 55000 33000 x 17800 38000 228200 x x Åtal 1993 15300 53000 28900 x x 21200 36000 225500 x 1994 14900 44000 18500 x x 18240 33000 195400 x

hah 1992 304 8047 1094 x 4713 837 2557 748 160563’

underlâ- 1993 319 6317 901 x 2437 877 2421 700 13872 59 1994 332 5797 814 x 2344 1255 2199 688 134299

owiga 1992 x x x x x x x x x 119835173 1993 x x x x x x x x x atalsbesms 1994 x x x x x x x x x

;mande m2 7102 16821 5486 x 12674 2812 13731 17241 75867

domarav 1993 7917 17111 5008 13150 2539 12744 16217 x 74686 15"" 1994 8370 15287 4474 x 12925 2870 12986 15643 72555

I Enlretlig definitiva saknas in. 4 ungefärliga siffror 2 Samtliga brottB78 NSL IBL + + 5 7.ex. farundersakningsbegrdnsning, bmtte‘styrkt 3 Exklusive brott mot vágtrafiirførfattningar

132 Bilaga 2 SOU 1995: 136

Tabell 9. Rättsväsendets åtgärder med anledning av anmälda forts. brott 199293 199495 -

Bodrâzc- Eko- ivriga Narko- Tralik- Övriga VåldshrottTnlgrepns- 31m. BrB brum rilmm Imm BrB- tika- brott brun Totalt B |1ap.BrB 9kap.9r13 brott brott TBI. 1151

x x x x 4917 Frikännan 1992 x x x x

de domar x x x x 5143 av 1993 x x x x tmgsråw x 4700 1994 x x x x x x x

2708 3792 1080 2276 1243 3554 1219 15872 1992 x

§::fa°r°

2708 3792 1080 2275 1243 3554 1219 15872 1999 x

2536 3113 963 1937 1317 4197 1085 15148 1994 x

1992 — — — - — — — — — Elektronisk Im övervakn. 1994 34 x x x x 72 180

1636 4347 873 6525 841 7014 14793 36029 1992 x rt0 er 6719 742 6799 13942 35808 1993 1804 4924 878 x genom dom

	2037 4551 850 1994 615 2199 705	x	6811 896 6041 13598 34784 739 306 1301 137 6002
skyud5ti\|\|- 1992		x
SV			949 121 5344

1°.;; 1999 628 2053 581 x 747 255

"-9" 712 1899 505 767 300 994 115 5292 1994 x

41 85 x 29 34 116 4 320 1992 K t s.

vård

139 20 49 294 14 620 1993 x

89 141 26 55 55 652 1029 1994 x

1992 x x x x x x x x x

Samhalls- 103 88 21 37 6 42 310

tjänst 1993	160 121 27	x	56 10 131 7 512
1994	1797 4420 2276	x	2414 94 1017 821 12839
1992		x

mmm

1914 4028 2051 x 2437 81 599 705 11915 1993

	1994	1945 3472 1725 403 741	x	2386 97 549 628 10802 354 22 49 52 1592
ommm 1992			x
de till sär-	1993	493 864 62	x	385 35 30 1882
SW VM	1994 501 854 68 x 432 1992	223 1292 359	x	29 49 28 2051 517 162 438 162 3153
Övrigt	1999 214 1994	1213 315 290 1136 310	x x	500 148 214 330 2934 482 166 373 171 2928

6 Uppgiften om Irikánnandedamar är 1994 en uppskattning. 7 Perioden 940801-950228 8 Råttspsykiatisk vård vårdinom + socialtjänsten + vård missbrukare av 9 34 kap. 1 1 § tillämpad 30 kap. 6§tillämpad + 29 kap. 6 §BrB tillämpad. +

Bilaga 2 133

Kommentar: De polisanmälda bedrägeribrotten har minskat dramatiskt under treårsperioden, vilket medför att även de olika påföljdema minskat i antal. Mycket talar för att nedgången de anmälda brotten främst beror på minskad av en anmälningsbenägenhet. Även de anmälda trafikbrotten TBL har minskat, vilket främst beror på minskning rattfylleribrotten. Enligt BRÅ:s bedömen av ning beror denna minskning i huvudsak polisens förändrade rutiner för rattfyllerikontroller. Dessa sprids i högre utsträckning tidigare numera än ut alla veckans timmar. Tidigare koncentrerades kontrollerna exempelvis till mer fredag och lördagnätter. De rutinerna kan sannolikt innebära nya att gruppen bilister kommer omfattas kontrollerna förändras och därigenom som att av att en lägre andel av dem som kontrolleras överskrider promillegränsen det utan att generellt sett blivit färre rattfyllerister vägarna. Antalet fängelsedomar för rattfylleri ökade dock under år 1994 beroende den undre för att gränsen grovt rattfylleri den 1 februari år sänktes från 1,5 till 1,0 promille. samma

134 Bilaga 2

Utredning och lagföring - ca 5,6 miljarder kronor

Verksamhetsgrenen omfattar den rättsliga från brottsanmälan till dom. processen

De uppgifter som åligger deallmänna âklagama skall fulgöras ett råttssälrert satt, inomrimlig tidochmed ett effektivtresursutnyttjande Vid fastställandet av Verksamhetsmål fdrdomstolarna skall inriktningen vara att de genomsnittliga omlopp:tiderna olika fdr mál- ochárendekategørier inte får aka samt att mål ochârendebalansemas áldersstruktur inte fårfdrsåmras. Domstolarna shall ett rattssäkert sätt ochinom rimligtid avgöra de mål och ärenden som dehar att handlägga.

Tabell 10. Omloppstider i genomsnitt för olika brottstyper antal veckor 1992 1994 - -

Vålos- Tullzronps- Bodrågori-Eko- ivriga brott Narkotika Tratix- llvriga Emmbrott brott brott brott mot irl brott brott brott snitt

1992 x x x x x x x x x Polis 1993 x x x x x x x x x 1994 x x x x x x x x x 1992 5,6 6,2 7,4 x x x 6.0 x x 33""°" 1999 5,6 5,2 7,4 x x x 6,2 x x 1994 5,8 6,2 8,8 x x x 6,6 x x 1992 x x x x x x x x ngsfân 1993 x x x x x x x x 1994 x x x x x x x x

l Endast ärenden med ålrlagarintråde

Kommentar: Eftersom det inte går följa enskilt brott den rättsliga att ett genom grund myndigheternas olika redovisningsrutiner, går det inte processen av heller att beräkna den totala omloppstiden från brott till påföljd. Uppgifterna i tabell 10 kan därför inte adderas till total genomsnittlig omloppstid för resp. en brottstyp.

I I

sou 1995:136 Bilaga 2 135

7 l

I tabell ll redovisas utrednings och lagféringskostnader brott. per typ av

Tabell 11. Totala utrednings- och Iagföringskostnader för olika brottstyper mkr 199293 199495 -

Vålds- lillgrepos-Bedrågori- Eko- Övriga brott Narkotika TrafIk- övriga brott brott brott brott mot m brott brott brott Totalt

9293 x x x x x x x x x Polls 9394 x x x x x x x x x

9495 911 1104 217 187 350 431 220 109 3529

9293 x x x x x x x x x

Åman

9394 x x x x x x x x x

9495 x x x x x x x x x

9293 x x x x x x x x x nomsw 9394 x x x x x x x x x

9495 x x x x x x x x x

9293 x x x x x x x x 873

åkte 9394 x x x x x x x x 648

9495 x x x x x x x x 620

9293 x x x x x x x x x Transponer 9394 x x x x x x x x x

9495 x x x x x x x x x

9293 x x x x x x x x x Personutredning 9394 x x x x x x x x x

9495 x x x x x x x x x Totalaut- 9293 x x x x x x x x x rednings 9394 x x x x x x x x x och lagfö- |’il12Sk0Stfl. 9495 x x x x x x x x x

136 Bilaga 2

Diagram Antal förelägganden om ordningsbot

antal 250000 E Vagtrafikförfattningar 200000 I Varusmuggling 150000 100000

1992 1993 1994 Anmärkning: Uppgifterna farårenI992-1993 avser godkända fdrelågganden

Förundersökning

Tabell 12. Kostnad per avslutad förundersökning

199293 199394 muss Antalmlumo ibnmdorsalullnur 372333 335055 375429 Mm iklannodda x x x Kostnad per Mrundersokning x x x 1 sammanlagd kostnad polisoch før åklagare

SOU 1995: 136 Bilaga 2 137

Beslutshantering vid åklagarmyndighet ca x milj. kr

Tabell 13. Kostnad per åklagarbeslut

Antalbeslut beträffande brottsmisstanke Kostnad beslut per

9293 x x

9394 x x

9495 x x

Kommentar: Fördelningen beslut framgår diagram av av

Uppkaringsprocent är administrativ term för brott från polisens synpunkt en som anses ha fått ett klarläggande. Brott redovisas i statistiken uppklarade som om:

åtal väcks åtalsunderlåtelse meddelas det utan att någon skäligen misstänks inte kan styrkas brott begåtts - - person - att den anmälda gärningen inte bedömts vara brott -— den misstänkta är minderårig 15 år - personen

Tabell 14. Uppklaringsprocent för olika typer av anmälda brott 1 992- 1994

1992 1993 1994 Genomsnitt 1992-1994 Våldbrott 51 51 49 50 3 m

Tillmnnshrott 14 14 14 14 nkanm

B mu brott

gm	69	71	73
Ekohrott	X	X	X	X
ivriga nrs-hrou	35	35	34	35
Iarkotikallrotl. NSI.	87	82	84	84
Trafikhrofl. m	85	83	84	83
övriga brott	85	75	72	77
Samtliga brott	31	32	30	31

138 Bilaga 2

Diagram 6. Brottsanmälningar uppdelade efter beslut i åtalsfrågan - 1994

strafföreläggande Övriga negativa 11,4 % Åtalsunderlåtelse átalsbeslut 5,7 % 7,0 % Förundersoknings begränsning 1,4% Brott styrkt 27.8 %

Åtal 48.7 %

Kommentar: Jämförelse med tidigare år bör göras här.

Häktning -total kostnad ca x milj. kr

Diagram 7. Tingsrättens totala kostnader för häktning Uppgifter saknas f.n. eftersom kostnaderna för häktning under jourtid inte särredovisas

mkr

100 90 80 Haktningunder Håkmlngunde 70 ordinarietid JOUFW

9293 9394 9495 9293 9394 9495

Bilaga 2 139

Tabell 15. Medeltal tillgängliga platser och medelbeläggning samt genomsnittskostnader per vårddygn i häkte. Fastprisberäknat till 9495 års nivå, kr

mm: ma54 1994as Medeltal 1359 1508 1490 mamma WW °°°W'°I 1286 1379 1231 antal

:odnlhalâuning 95 91 83

Kostnad 1861 1472 1378 Wvmmn

Kommentar: Medelbeläggningen har minskat beroende främst antalet att verkställighetsfall och förvarstagna varit färre än under föregående budgetår. Trots minskad medelbeläggning har kostnaden vårddygn sjunkit, främst per beroende på minskade personalkostnader rationalisering. p.g.a

Handläggning i domstol total kostnad ca x milj, kr

Diagram 8. Tingsrättens domar 1994

Totalt: 77 000 st

Rattspsykiatrisk Fnkånd . vård

skyddstillsyn

Villkorlig dom 14%

Kommentar: Jämförelse med tidigare år bör göras här.

140 Bilaga 2

Tabell 16. Antal personutredningar och kostnad personrutper red n ing

199293 199394 199495 Antalpersonutredningar 15192 16399 18609 Kostnad narsonutredning per x x x

Diagram 9. Kostnad per avgjort brottmål i tingsrätt, kr fasta priser

Antalavziorda brottmål i tingsrätt 9293 79681 9394 77979 9394 73949 9293 9394 9495

Kommentar: Ovanstående diagram avser tingsrättens kostnader. Kostnader för åklagare och kriminalvårdspersonal ingår inte. Detsamma gäller diagram 10 och 11.

Bilaga 2 141

Diagram 10. Kostnad per avgjort brottmål i hovrätt, kr Uppgifter saknas

go Prövningstillstånd behövs inte eller beVlliat har beviljats prövningstillstånd

9293 9394 9495 9293 9394 9495

Kommentar: Uppdelning kostnader mål i vilka prövningstillstånd inte av beviljats övriga mål kan En. inte göras. resp.

Diagram 11. Kostnad per avgjort brottmål i högsta domstolen, kr Uppgifter saknas

80 beviljat Prövningstillstånd prövningstillstånd

9293 9394 9495 9293 9394 9495

Kommentar: Uppdelning av kostnader på mål i vilka prövningstillstånd inte beviljats övriga mål kan f.n. inte göras. resp.

142 Bilaga 2 SOU 1995: 136

Rättshjälp misstänkt i brottmål 420 - ca milj. kr

Verksamhetsgrenen omfattar rättshjälp inkl Rättshjälpsmvndighetens verksamhet vad rättshjälp åt misstänkt i brottmål kostnader för målsägandeavser samt biträde. Kostnaderna för administrationen rättshjälpen går f.n. endast av att redovisa för Rättshjälpsmyndigheten. Kostnaderna kan dock inte delas upp olika slag rättshjälp. av

Tabell 17. Kostnader för rättshjälp i brottmål

199293 199394

llllmalll rittshjilp 355,7 398,5 414,5

Rlttshfl|I|S|||Mi8- 0,5 0,8 0,7 inom:kostnader Kostnader fordummlamasochanonmyndizhoturs handlägga.

Totala kostnader

Verkställande av påföljd - ca 3768 milj. kr

De påföljder domstolen dömer till är böter, fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. l detta avsnitt redovisas de påföljder som kriminalvården verkställer, nämligen fängelse, övervakning vid Villkorlig dom och skyddstillsyn.

SOU 1995: 136 Bilaga 2 143

Tabell 18. Medeltal tillgängliga platser och medeibeläggning samt genomsnittskostnader per vårddygn i kriminalvårdsanstalt. Fastprisberäknat till 9495 års nivå,

199253 199394 199495

Medeltal 4094 4484 5003 mmm mer Mmlbelinninz. 3330 423g 4351 antal Mudolbalâming, 94 95 87 % Kastrull 1357 x 1431 puvimdnn

Kommentar: Medeltalet klienter har, efter stadig ökning under följd år, en en av varit färre än vad Kriminalvårdsstyrelsen räknat med för budgetåret 199495. Inströmningen har också legat på lägre nivå än beräknat. en

Fängelse

Kriminalvårdsstyrelsen har delat in anstalterna i säkerhetsklassema I-IV, där säkerhetsklassema LIII är slutna och säkerhetsklass IV är öppen. Anstaltema i säkerhetsklass I skall kunna motstå fritagning och rymning så långt det möjligt är med känd teknik och kända metoder. Anstaltema i säkerhetsklass saknar skydd mot fritagning säkerhetskravet i övrigt i princip de krav ställs men motsvarar som för säkerhetsklass Vid anstalterna i säkerhetsklass III är säkerhetsanordningarna främst avsedda för att förhindra impulsrymningar. Anstaltema isäkerhetsklass IV saknar egentliga rymningshinder. Av nedanstående tabeller framgår såväl att antalet rymningar antalet misskötta permissioner har minskat under perio som den.

Säkerheten vidanstalterna skall hållas en sådannivå att awilrelserdirekt från anstalteller samband i med permissioner ochandrautevistelser minimeras.

144 Bilaga 2

Tabell 19. Antal awikelser direkt från anstalt rymningar och per 100.000 vårddygn budgetåren 199293 199495 -

Budgetår 199293 199394 muss Säkerlmsklass H11 I-Ill I-Ill

Antalrylnniugar 141 417 103 370 93 316

Rymninnr 82 63 9 56 wflwwhmdnn

Tabell 20. Permissioner totalt, påbörjade och misskötta

Buagttår 199293 199394 muss

Påbörjade pmnisslonor 47936 50886 59619

L{§;m‘;‘§°m 667 615 527

Andel misskiittn unom 14 12 0,9 utohlivanda i procent

Diagram 12. Genomsnittskostnader per vårddygn fastprisberäknat till bå 199495 års nivå

kronor Anstalt 3-55 Hâkte I 199293 2000 Anstalt Anstalt klas5 klass 1500 D 199495 1000

I För bd199293 redovisas kostnaden försäkerhetsdass l ochU som säkerhetsdass l I

sou 1995:136 Bilaga 2 145

Kommentar: De minskade häkteskostnadema beror lägre personalkostnader till följd av rationaliseringar på personalsidan. Kostnadsökningarna för anstaltsvård kan till del förklaras minskad beläggning. en av en

Utvecklingen verkställighetens av innehåll och framtagande av olikaømttsførebyggande skallfortsatta. program

Diagram 13. Deltagande i programverksamhet vid kriminalvårdsanstalter 199293-199495 1000-tal timmar

4000 drift I 199293

199394 3000 Intern 2500 199495 UtblId- service 2000 - Spe- Särskil-

:rar: 32:2

ow,

1000 teter program Frigång :N

Kommentar: Av diagrammet framgår att deltagandet i programverksamhet vid

anstalt har ökat. Okningen består främst i ökar deltagande i särskilda påett verkansprogram.

146 Bilaga 2

Diagram 14. Antalet platser för särskild verksamhet

antal I för Platser alkoholmissbrukare L] Platserfor narkotikamissbrukare

1992 1993 1994

J Uppgifterplatser om foraikanamissbrukare saknas f.n. grund av definifianspmbem.

Frivård

Tabell 21. fullföljd frivård

llontraktsvårll samhällstjänst omg skyddstillsynVillkorlig mgivnang

9293 333 57 6220 5199 A m I . 9394 658 336 5540 5334 påföljder 9495 1085 564 5186 5469 92,53 XI Antal 3 I’ l I ’ l Z fulllöljda 9495 91 21 185 x ‘mm 9293 x x x x fullföljda 9394 x x x x iprocent 8 4 4 ,m5 x

I Uppgiften de avser som fat damtill fängelse under året ochdärskyddsfilsynen undanrdts. 2 Uppgiften de avser som under åretfått den vikør/iga frigivningen ellerdeldärav førverkad.

sou 1995:136 Bilaga 2 147

Diagram 15. Andel inskrivna i frivården i olika typer programverkav samhet Uppgifter saknas f.n.

frivårdenMr fortsättaatt utvecklaolikabrottsförebyggande program.

199293 sysselsattai ProgramX programverkj samheten

xx %

ProgramZ

199394 sysselsattai programverk- .:_ xx % samheten xx % ProgramY xx %

ProgramZ xx %

199495 sysselsatta Programx programverk- __j_ samheten

xx%

ProgramZ xx %

148 Bilaga 2

Stöd till brottsoffer- ca x milj. kr

Verksamhetsgrenen omfattar brottsskadeersättningar enligt brottsskadelagen samt utdelningar brottsofferfonden inklusive Brottsoffermyndighetens verkur samhet. I verksamhetsgrenen ingår även polisens verksamhet med brottsofferstöd.

Diagram 16. Kostnader för stöd åt brottsoffer tkr

tkr

I 60000 Brottsskade- 199293 ersättning 50000

40000 N 30000 Brottskade- Bidrag namnden från Brottskade- Kostn. 20000 brons myndigh Poiisvä för mál- 10000 sendets sagande fondgrke kostn. bitr. -.v.v.;

1 Sifferuppgifter fin. saknas 2 Brattsøfterfønden inrättades den juli l 1994.

Offrenlär våldsbrott måste ges stödochskyddPolisen skalutveckla detarbete som inletts genom att tillhandahålla sk. trygghetspaket, informerabrøttsøtiren derasrättigheter om ge städtill brottsofferjøurer genomföra och utbildningsinsatser av olika slag.

Tabell 22. Polisens åtgärder för brottsofferstöd

199293 199394 I99495

Antal x X X samverkansprojekt Antal utlånade tryunetspaket för x x x hotade kvinnor

Antalstüdtilifâlien x x x

Bilaga 2 149

C3.

Forskning, utveckling, utvärdering, utbildning och information ca x milj. kr

Verksamhetsgrenen omfattar hela verksamheten vid

Brottsförebyggande rådet

och Polishögskolan. Vidare ingår utvecklingsq utbildnings- och informa extern tionsverksamhet vid alla rättsväsendets myndigheter.

Forskning, utveckling och utvärdering ca x milj. kr

Diagram 17. Kostnader för forskning, utveckling och utvärdering Uppgifter saknas

kronor

10° I 199293 Polis- Åklagar- Domstols-Kriminal- 30 vasendetvåsendet vâsendet vården BRÅ 199394 CJ 199495

150 Bilaga 2 SOU 1995: 136

Utbildning ca x milj. kr

Tabell 23. Antal utbildnin sda 8 ar per anställd och kostnad per utbildningsdag

Antauthild- KostnadAntaluthildnings-Kostnad Antal ut- Kostnad ningsdazar per ut- dagar i vidare per uthild- hildnings- nor uli grundut- bildning:utbildning exkl. ningsdaa,dagariKDB- hildningshildninu dag,kr ADB-utbildningkr utbildning dag, 9293 x x x x x x Polisen 9394 x x x x x x 9495 x x x x x x 9299 x 1393 x 1353 x x

Åklagar

,läsandet 9394 X 1497 X I472 x x 9495 x 1186 x 1509 x x 9293 x x x x x x Domstolsm x x x X väsendet 9495 x x x x x x 9293 x x x x x x K I- 9394 x x x x x x 9495 x x 4,2 x 1,4 x 9293 x x x x — — BRÅ 40 2910 7,0 5597 9394 - - 9495 29 2926 3,0 4750 - owiga 9293 x x x x x x myndig- 9394 x x x x x x me 9495 x x x x x x 9293 x x x x x x Totalt 9994 x x x x x x 9495 x x x x x x

sou 1995:136 Bilaga 2 151

Information ca x milj. kr

Diagram 18. Kostnader för extern information inom rättsväsendet

Uppgifter saknas

tkr

100° I 199293 90° Åklagar- Polis- Dom- Krimi- BRÅ Ovr. Ow. 800 väsen- väsen- stols- nalvårmyn- anslag 199394 700 det det vasen- den digh. I 199495

{Q ~:-.~ fifi ä 5 :

152 Bilaga 2

C4. Rättsväsendets verksamhet utanför det

kriminalpolitiska området ca 3 miljarder kr

Nedan redovisas den del domstolarnas verksamhet och rättshjälpen som inte av brottmål polismyndighetsärenden inkl. utlänningsärenden. I avser samt verksamhetsgrenen ingår dessutom Datainspektionen, Gentekniknämnden och kriminalvårdens utlandstransporter. l

De allmänna domstolarna ca 617 milj. kr

Handlâuning av tvistemål

Domstalama skall ett nmssakert sätt ochinom rimligtid avgöra de mål och ärenden som de har att handlägga.

Tabell 24. Kostnad per avgjort tvistemål, kr fasta priser

199233 mam 199455

llngsv-In 6546 5713 7170

limit clprllvnlngsrlllstând x x x prövningstillstånd x x x - Musta domstolen clprllvnlngstlllsünd x x x prövningstillstånd x x x -

Kommentar: Uppdelning kostnader mål i vilka prövningstillstånd inte av beviljats övriga mål kan En. inte göras. resp.

SOU 1995: 136 Bilaga 2 153

Handläggning av domstolsärenden

Tabell 25. lingsrâttens kostnad per avgjort ärende, kr fasta priser

199293 199394 199495 Kunlmrsârøntlen 4678 5640 7330 lnupptcckninzar m.m 633 551 750 Allmänna llomstolsânnllan x 1198 1820 lnsmvninasironden l 14 83 1

De allmänna förvaltningsdomstolarna 705 - ca milj. kr

Tabell 26. Kostnad avgjort mål, kr fasta per priser

199293 199394 I99495 linsritt X X Kammarritt - prövningstillstånd - prövningstillstånd Rogoringsdtton - prövningstillstånd 0 prövningstillstånd

Kommentar: Uppdelning kostnader på mål vilka av i prövningstillstånd inte beviljats övriga mål kan f.n. resp. inte göras.

154 Bilaga 2

Polismyndighetsärenden m.m. ca 705 milj. kr

Diagram 19. Kostnad för utlânningsärenden och övriga polismyndighetsérenden

milj. kr

55° 505.5 500 450 400 350 300 250 226.8 200 150 100 50 0 9293 9394 9495 9293 9394 9495

D I Övriga Utlanningsarenden polismyndighetsarenden passarenden, tillståndsarenden. vapenarenden, service etc

1 Sifferuppgifrer saknas Mr 9293 och 9394

sou 1995:136

Bilaga 2 155

Allmän

rättshjälp m.m. - ca 420 milj. kr

Området omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp i genom offentligt biträde samt rådgivning. Utbetald rätthjälp förbrukat belopp avser inom Domstolsverkets verksamhetsområde.

Diagram 20. Kostnader för allmän rättshjälp Uppgifter saknas

tkr

I Utbetaldrattshjälp

g Rattshjalpsmyndighetens kostnader

Kostnaderfor domstolarnas ochandramyndigheters handläggning

9293 9394 9495

SOU 1995: 136 156 Bilaga 2

Uppföljning av resultatet

inom områden

prioriterade

Här sammanfattas och redovisas resultatet av uppföljningar och utvärderingar av verksamheinom särskilt prioriterade områden eller ten av reformer etc. angelägna att följa upp som anses och utvärdera. Uppläggningen detta avsnitt av kan variera år från år beroende på vilka områden prioriteras och vilka uppföljningar och som utvärderingar under året BRÅ, som gjorts av PHS, RPS, DV, KVS, RRV, Stkt etc.

SOU 1995: 136

Bilaga 3

Litteratur

The Audit Commission for Local Authorities and the National Health

Service in England and Wales, Citizens Charter Indicators -

Charting a Course. London 1992.

The Audit Commission for Local Authorities and the National Health

Service in England and Wales, Read all about Guidance on the - Publication by Local Authorities of the Citizens Charter Indicators. London 1993.

The Audit Commission for Local Authorities and the National Health

Service in England and Wales, Staying on Course the second

— year of the Citizens Charter Indicators. London 1994.

Brannon, M. Drebin, A., Police Department Programs. Research Report from Govemmental Accounting Standards Board, USA

1990.

Brottsförebyggande rådet, Konsten att läsa statistik om brott och brottslingar. Stockholm 1993. Brottsförebyggande rådet, Kriminalstatistik 1993. Stockholm 1995. Finansdepartementet, Rapport från studieresa till Nya Zeeland och

Australien. 1994.

Harry, H. P., Blair, L.H. m.fl., How Effective are Your Community

Services The Urban Institute, USA 1992. OECD, Performance Management in Government; Performance

Measurement and Results-oriented Management, Public Management Occasional Papers No. 3 1994. Paris 1994.

OECD, Performance Measurement in Government; Issues and

Illustrations, Public Management Occasional Papers No. 5 1994,

Paris 1994. Ojfice the Auditor General Western Australia, Performance

Indicator Audits 1992-1993. Rapport maj 1993. Riksrevisionsverket, Hur går det En journalists

syn en ny

budgetprocess. RRV 1991. Riksrevisionsverket, Visa resultat Ett utbildningsmaterial angående

—

myndighetens arbete med att utforma en resultatredovisning 1994. Riksrevisionsverket, Den statliga budgetprocessen och resultatstyrningen en beskrivning av en reform RRV 1994:32.

158 Bilaga 3

Riksrevisionsverket, Effektivare styrning En skrift om målens och resultatinforrnationens betydelse för att stärka regeringens styrning myndigheterna RRV 1995:40. av Riksrevisionsverket, Resultat, verksamhet, ekonomi en handledning för myndigheterna 1995. Riksskatteverket, Modell för resultatuppföljning i skatteförvaltningen. Rapport 1995:2. Sorber, BL, Performance Measurement in the Central Government Departments of the Netherlands, Public Productivity and Management Review vol. 17 1993. Statistiska centralbyrån, Rättsstatistisk årsbok 1993. Statskontoret, När riksdag och regering ska styra med resultat. Rapport 1990:21 Statskontoret, Utvecklad styrningsdialog erfarenheter av fördjupad budgetprövning. Rapport 1993:20. Statskontoret, sektorsövergripande analyser. Rapport 1993:25. Statsrádsberedningen, Motverka våldet Regeringens åtgärder för att minska våldsbrottsligheten. Stockholm 1995. Thorn, Eric, Benchmarking from Commonwealth Central Agency a Perspective. Royal Institute of Public Administration Australia 1994.

Offentliga utredningar m.m. 199394:TK3 Reformera riksdagsarbetet 3 SOU 1995:32 IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet

Ds 1995:6 ELMA Åtgärder för att stärka resultatstymingen

Regeringens skrivelse 199495:217: Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

Regleringsbrev och budgetpropositioner avseende Justitiedepartementets område.

Årsredovisningar från rättsväsendets myndigheter avseende

budgetåren 199293 199495. -

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnåringsförbud.N. 40. Älvsåkerhet. K. . Arbetsföretag En - ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . Grön diesel miljö- och hälsorisker.Fi. - 42. Framtidsanpassad Gotlandstrañk.K. . Långtidsutredningen1995. Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. . - Vårdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S. av 45.Grundvattenskydd.M. Muskövarvetsframtid. Fö. 46. Effektivare styrningoch rättssäkerhet Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen. A. Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. 10 .Översyn skattebrottslagen.Fi. 48. [EG-anpassade av körkortsregler.K. s.Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoseröver statens inkomsteroch utgifter. Fi. 12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterEr 50. Kunskapsläget kämavfallsområdet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N. 13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju. 14.Ny Elmarlcnad Bilagedel.N. + 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö. 15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - 16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun.M. 17.Homosexuell prostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A. 18.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner 19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationelltflygsäkerhets- 21. Staden vatten utanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling- yrkesom 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S. 24. GasmolnlamslårUppsala.Fö. 59. Ohålsoförsälcingoch samhällsekonomi 25. Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S. 26. Underhållsbidragoch bidragsförskott, 60.Kvinnofrid. Del A+B. Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. 27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne.M. 28. Lagen om vissainternationellasanktioner 63. Översyn skattereglernaför stiftelser och ideella av - en översyn.UD. föreningar. Fi. 29. Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning.Ju. 30. Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisensanvändning övervakningskamerorvid av 31. Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. 32. IT och verksamhetstömyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, Fi. m.m. Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram 1995-96.SB. 33. Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi. 34. Kompetensfir strukturomvandling.A. 70. Allmänna kommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappområdet.S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för 36. Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor. U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och 37. Vårt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. - flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch 39. Somereflections on SwedishLabour Market högskolor U. m.m. Policy. A. 74.l..ägenhetsdata. Fi. Någrautländskaforskares syn på svensk 75. Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.A. arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.Röster om EU:s regeringskonferens 108.Ny ellag. N.

hearingmed organisationsföreträdare, 109. Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattöreroch forskare.UD. 110.Viljan att veta och viljan att förstå - Den svenska rymdverksamheten. N. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga . Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. utmaningeni högre utbildning. U. . regeringskonferensen 1996 l l Omvärld, säkerhet,försvar. .EU om institutionemas rapporter Frågor om EU:s andra pelare inför regerings- synpunkteri övriga medlemsländer.UD. konferensen1996.UD. - — .Ny rättshjälpslagoch andra bestämmelser om 112.Svensk sjöfart näring för framtiden. rättsligt bistånd. Ju. + Bilagor. K.

~ .Finansieringslösningarfor Göteborgs- och 113. Fristående gymnasieskolor.U.

Dennisöverenskommelsema. K. 114. Indirekt tobaksreklarn.S.

s EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s 1l5. Ny lag om europeiska företagsråd. A. — medlemmar.UD. 116.Jämställdhet ett :nal i utvecklingssamarbetet. UD. nya Kulturpolitikensinriktning. Ku. 117. Jordbrukoch konkurrens jordbrukets ställning i - Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. svenskoch europeisk konkurrensrätt.Jo. - Tjugo ärs kulturpolitik 1974-1994. Ku. 118. Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de

Dokumentationoch socialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigas medinilytande och av deras

Försäkringsrörelsei förändring Fi. socialaoch ekonomiskasituationunder

Den brukademångfalden.Del l+2. Jo. grundutbildningen.Fö. Svenskari EU-tjänst. Fi. ll9. Ändringar hyresförhandlingslagen. i

.Kämavfall och Miljö. M. Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. Ju.

.Ett reformeratstraffsystem.Del I-lll. Ju. 120. TV och utbildning. U.

EGzs arbetstidsdirektivoch dess konsekvenser för 121. Riksdagen, regeringen och forskningen. U.

det svenskaregelsystemet.A. 122. Reform recept. S.

Omprövning av statligaåtaganden.Fi. 123. Subsidiaritetsprincipeni EU. UD.

Personalaweckling, utbildningoch beskattning. 124. Ett reformerat hovrättsförfarande.Ju.

Fi. 125. Finansiellverksamhet i kris och krig. Fi.

.Hälsodataregister Vårdregister.S. 126. Kostnaderför den statliga assistansersättningen. S. - .Jordens klimat förändras.En analys av hotbild 127. Framtida central Europainformation. UD.

och globala ätgärdsstrategier. M. 128. Kulturegendomaroch kulturförerrtål. KU.

97.Miljöklassning snöskotrar. M. 129.En styrande krigsorganisation. Om avsiktema med av 98. 1990-talets bostadsmarknad LEMO-refonnen. FÖ.

första utvärdering. N. 130. Sverigei EU makt, öppenhet. kontroll. - en - 99. SMHI:s verksamhetsformK. Sammanfattning av ett seminariumi september

100.Hållbar utveckling i landets fjällområden. M. 1995. UD. 131.Enklare och effektivare. Om EU:s komplexitet l0l. Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. Sammanfattning av en hearingi augusti1995. och maktbalartser.UD.

UD. 132. Utvidgning och samspel. EU:s östintegration ur

102.Medborgarnas EU frihet och säkerhet historiskt och ekonomiskt perspektiv. Förhållandet - Frågor unionenstredjepelare inför regerings- smästat stormakt : svenskt identitetsbyte. UD. om konferensen 1996. UD. 133. Bostadsbidragen

103. Föräldrari självförvaltandeskolor. U. effektivare inkomstprövning - 104.Skattereformen1990-1991.En utvärdering. Fi. besparingar.S. - 105.Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad 134. Verklig ledning obegränsad skattskyldighet för konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning juridiska personer Fi.

N. 135.Ubätsfrågan1981-1994. Fö. m.m. 106. Rapporteringsskyldighet för revisorer finansiella i 136.Rättsväsendets resultat så kan det redovisas. företag.Fi. Ett förslagtill modell for en samlad

107.Avbytarverksamhetens organisationoch resultatredovisning.Ju.

finansiering.Jo.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll.

- Sammanfattning av ett seminariumi september1995. lT-kommissionensarbetsprogram 1995-96.[68] [130]

Justitiedepartementet Enklareoch effektivare. Om EU:s komplexitet

och maktbalanser. [131] Pensionsrâttigheter och bodelning. [8] Utvidgningoch samspel.EU:s östintegration ur Nya konsumentregler. historiskt och ekonomisktperspektiv.Förhållandet lT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. småstat stormakt: svensktidentitetsbyte.[132] Förslagtill samverkansformer.[32] nya Ersättningför ideell skada vid personskada.[33] Försvarsdepartementet

SambandetRedovisning Beskattning. [43] - Muskövarvets framtid. [6] Aktiebolagetsorganisation.[44] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Ett säkraresamhälle.[19] samt polislagen.[47] Utan stannar Sverige.[20] Godtrosförvärv av stöldgods [52] Stadenpå vatten utan vatten. [21] Näringslivetstvistlösning. [65] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Polisensanvändning av övervakningskamerorvid Brist elektronikkomponenter. [23] förundersökning. [66] GasmolnlamslårUppsala.[24] Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] Civilt bruk av försvarets Ny rättshjälpslag och andrabestämmelser om resurserregelverken, erfarenheter,helikoptrar. [29] rättsligt bistånd. [81] Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53] Ett reforrneratstraffsystem.Del I-lll. [91] Svenskainsatserför internationell katastrof- och Ändringar i hyrestörhandlingslagen. flyktinghjålp. Kartläggning, analysoch förslag. [72] Hyresgåstinflytandevid ombyggnad m.m. [119] Totalförsvarsplilctiga 95. En utvärdering m av de Ett reformerathovrättsförfarande.[124] totalförsvarsplilctigasmedinflytandeoch av deras Rättsväsendets resultat så kan det redovisas. - socialaoch ekonomiskasituationunder Ett förslagtill modell för en samlad gnmdutbildningen.[118] resultatredovisning.[136] En styrande krigsorganisation.Om avsikternamed

Utrikesdepartementet LEMO-reformen. [129]

Ubåtsfrågan1981-1994.[135] Lagen om vissainternationellasanktioner

- en översyn. [28] Socialdepartementet

Röster om EU:s regeringskonferens Vårdenssvaraval. hearingmed organisationsföreträdare, debattörer - slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] och forskare. [77] av Könshandeln.[15] EU om regeringskonferensen1996 Socialtarbetemot prostitutioneni Sverige.[16] institutionemasrapporter - Homosexuellprostitution. [17] synpunkteri övriga medlemsländer.[80] - Underhållsbidragoch bidragsförskott, [EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s - Del A och Del B. [26] nya medlemmar. [83] Avgifter inom handikappomrádet.[35] Ett utvidgat EU möjligheter och problem. — Kompetensoch kunskapsutveckling yrkes- Sammanfattning hearingi augusti 1995.[101] - om av en roller och arbetsfält inom socialtjänsten.[58] MedborgarnasEU frihet och säkerhet - Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi Frågor om unionenstredje pelare inför regeringsolika aspekter modeller. finansiering konferensen1996. [102] och incitament.[59] Omvärld, säkerhet,försvar. Kvinnofrid. Del A+B. [60] Frågor om EU:s andrapelareinför regerings- Dokumentationoch socialtjänstregister.[86] konferensen1996. [111] Hälsodataregister Vårdregister.[95] Jämställdhet ett mål utvecklingssamarbetet. i [116] - Indirekt tobaksreklam.[114] Subsidiaritetsprincipen i EU. [123] Reform recept. [122] Framtidacentral Europainformation.[127] Kostnaderför den statliga assistansersättningen. [126]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Bostadsbidragen Förslag om ett internationelltflygsäkerhetseffektivare inkomstprövning universiteti Norrköping-Linköping.[57] besparingar.[133] Behörighet och Urval. Förslagtill nya regler för antagningtill Universitetoch högskolor. [71]

Kommunikationsdepartementet Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

Samordnadoch integreradtågtrafik högskolor m.m. [73] Arlandabananoch i Målardalsregionen.[25] Föräldrari självförvaltandeskolor. [103] Älvsäkerhet. [40] Likvärdig utbildning lika villkor. [109] Framtidsanpassad Gotlandstrafik.[42] Viljan att veta och viljan att förstå - IEC-anpassade körkonsregler. [48] Kön, maktoch den kvinnovetenskapliga Klimatförändringar i trañlrpolitiken. [64] utmaningeni högreutbildning. [110] Allmänna kommunikationer för alla [70] Friståendegyrrmasieskolor. 13] - Finansieringslösningarfir Göteborgs-och TV och utbildning. [120] Dennisöverenskommelsema. [82] Riksdagen,regeringenoch forskningen.[121] SMHI:s verksamhetsform [99] Jordbruksdepartementet Svensksjöfart näring för framtiden. - + Bilagor. [112] Den brukademångfalden. Del 1+2. [88] Avbytarverksamhetens organisationoch

Finansdepartementet ñnansiering.[107]

Grön diesel miljö ochhälsorisker.[3] Jordbrukoch konkurrens jordbrukets ställning i - - Lángtidsutredningen 1995.[4] svenskoch europeiskkonkurrensrått. 17] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9]

Översyn Arbetsmarknadsdepartementet

av skattebrottslagen.[10] Mervärdesskatt Nya tidpunkterför Arbetsföretag En ny möjlighet fir arbetslösa.[2] - redovisningoch betalning.[12] Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] Kompetensför strukturomvandling.[34] - Prognoser över statens inkomster och utgifter. [49] Somereflections on SwedishLabour Market Förmåneroch sanktioner Policy. [39] - utgifter för administration.[56] Någrautländskaforskares syn svensk Översyn av skattereglernaför stiftelseroch ideella arbetsmarknadspolitik.[39] föreningar. [63] Effektivarestyrningoch rättssäkerhet Naturgrusskatt, m.m. [67] i asylprocessen. [46] Betaltjärtster.[69] Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.[55] Lågenhetsdata.[74] Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] Försäkringsrörelsei förändring [87] I Arbete till invandrare.[76] Svenskari EU-tjånst. [89] EGzs arbetstidsdirektiv och desskonsekvenserför Omprövning av statligaåtaganden.[93] det svenskaregelsystemet.[92] Personalavveckling.utbildningoch beskattning.[94] Ny lag om europeiska foretagsrád. [115] Skattereformen1990-1991.En utvärdering.[104]

Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella Kulturdepartementet

företag. [106] Konst i offentlig miljö. [18] Finansiellverksamheti kris och krig. [125] Vårt dagligablad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför Kulturpolitikensinriktning. [84] juridiska personer [134] Kulturpolitikensinriktning i korthet. [84] - Tjugo árs kulturpolitik 1974-1994.[85]

Utbildningsdepartementet

Kulturegendomar och kulturföremál. [128] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial -

yrkesutbildning. [38] Näringsdepartementet

Allmän behörighetför högskolestudier.[41] Ett renodlatnäringsförbud.[l] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Elförsörjningi ofred. [51] Den svenskaRymdverksamheten. [78] 1990-taletsbostadsmarknad en förstautvärdering.[98] - Konkurrens balans. i Åtgärder för ökad konlcurrensneutralitet vid offentlig prissättningm. m. [105] Ny ellag. [108]

Civildepartementet

Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Ett vidareutvecklamiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kâmavfallsområdet1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun.[54] Ett renat Skåne.[62] Kärnavfalloch Miljö. [90] Jordensklimat förändras.En analys av hotbild och globalaåtgårdsstrategier.[96] Miljöklassning av snöskotrar.[97] Hållbar utvecklingi landetsfjällområden.[100]