Departementskontoret - statsrådsarbete utanför regeringskansliet rapport av särskild utredare

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

j m

DEPARTEMENTS

K O N T O R E T

STATSRÅDSARBETE

utanför

REGER|NGSKANSLIET

SOU

|995zl38

Rapport särskild utredare

av

Statens offentliga utredningar

1995: 138 Statsrådsberedningen

Departementskontoret -

statsrådsarbete utanför

regeringskansliet

Rapport av särskild utredare

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen.1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20128-3 Stockholm 1995 ISSN O375-250X

Innehåll

Skrivelsen till Statsministern 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattande iakttagelser och synpunkter 7 . . . . . . . . . . . . . . . Analys och överväganden 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l Utgångspunkter ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget och dess bakgrund 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Statsrådsuppdraget 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Statsrådsuppdraget och grundlagen 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Författningsbestämmelser 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Ett statsråds uppgifter 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Vad tekniken erbjuder 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Fjärrnärvaro via bildtelefoni videokonferens 23 . . . . . . 3.3 Regeringskansliets IT-stöd 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Generella funktioner 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Verksamheten utanför regeringskansliet former och krav 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Departementskontoret och offentlighetsprincipen 31 . . . . . . . . . 5.1 Inledning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 En rutinbeskrivning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Kostnader 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga l Direktiv 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Offentlighet och sekretess en översikt 41 - . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Samtal med statsråden Anders Sundström och

Margot Wallström 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stockholm l 995- 12-01

Till Statsministern

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 9 december 1994 expeditionschefen Erik Lempert att som särskild utredare belysa konstitutionella och andra förutsättningar för att statsråd som inte är bosatta i Stockholm skall kunna ha delar av sin verksamhet förlagda till hemorten. Samtidigt utsågs departementsrådet Mona Danielson, expeditionschefen Dag Ekman, politiskt sakkunniga Cathrine Lilja

Hansson och rättschefen Bengt-Åke Nilsson att som sakkunniga

och utvecklingschefen Saily Andersson, numera kanslirådet Martin Holmgren, dåvarande överdirektören Per-Erik Nilsson och ämnessakkunnige Sam-Olof Sandström att som experter biträda den särskilda utredaren. l min egenskap av särskild utredare får jag härmed överlämna min rapport Departementskontoret statsrådsarbete utanför regerings- kansliet. Till rapporten är fogade redogörelser för samtal som jag har haft med statsråden Anders Sundström och Margot Wallström deras om hittillsvarande erfarenheter.

Stockholm dag som ovan

Erik Lempert

Sammanfattande iakttagelser och

synpunkter

Ny och avancerad teknik gör det möjligt att fullgöra en uppgift eller genomföra en produktions- eller annan process på ett annorlunda sätt än tidigare. Detta betyder inte alltid och i alla sammanhang att den möjlighet tekniken sålunda erbjuder också kan eller bör tas till vara eller utnyttjas fullt ut. Existerande rättsliga regleringar och etablerade och väl fungerande arbetsformer och -rutiner, kan hindra eller göra det olämpligt att införa en tekniskt sett möjlig nyordning. Såväl regleringar som arbetsformer och -rutiner låter sig visserligen ändras om än ibland med viss omgång och möda. Men det kan finnas värden i eller fördelar med en väl inarbetad och fungerande ordning som kan riskera att förlorade med ett, ny teknik baserat system. Min uppgift har varit att i första hand pröva de konstitutionella och rättsliga förutsättningarna för, liksom de praktiska konsekvenserna av, att det numera är tekniskt möjligt för ett statsråd att sköta i varje fall delar av sitt uppdrag som medlem av regeringen och ansvarig för ett departement eller definierat sakområde, utan att fysiskt befinna sig i Stockholm och regeringskansliet. Jag har kunnat konstatera att vare sig regeringsformen eller annan konstitutionell lagstiftning lägger några hinder i vägen för en sådan ordning där statsrådet är närvarande via ljud och bild förmodligen av det enkla skälet att inte ens - 1970-talets grundlagsfäder, lika lite som andra människor, kunde föreställa sig att vad som då närmast uppfattades som science-fiction tjugo år senare skulle vara praktisk verklighet. Att komma fram till den slutsatsen har inte krävt några längre och tidsödande undersökningar. Men därmed är inte sagt att införandet av en sådan ordning där statsrådet delvis arbetar distans från regeringskansliet är rättsligt sett problemfri. Sålunda kräver tryckfrihetsförordningen och till den anslutande författningar att en distansverksamhet utformas i former som tillgodoser de syften och värden som offentlighetsprincipen representerar och vilka är omistliga i vår demokrati. Att åstad-

SOU 1995: 138

komma detta och alltså förhindra att offentlighetsprincipen urholkas är emellertid fullt möjligt. Att det sålunda är rättsligt och praktiskt möjligt med ordning en där ett statsråd arbetar distans från ett jag valt att benämna - som arbetsplatsen departementskontor är en sak. En annan är det är - om praktiskt och politiskt lämpligt att ordna regerings- och departementsarbetet så att statsråd under vissa tider fullgör sitt uppdrag utanför Stockholm och regeringskansliet. Det är självfallet statsministern som har att göra den bedömningen. Regeringsformen lägger i statsministerns hand att utse statsråd och att organisera sin regerings arbete så som han eller hon finner ändamålsenligast. Jag har följaktligen inte sett det som min uppgift att komma med några förslag till eller rekommendationer för hur regeringsens arbetet kan organiseras i dagens tekniska miljö. Jag har begränsat mig till en genomgång av de författningsmässiga förutsättningarna för upprättandet av departementskontor och till en redogörelse för de anpassningsåtgärder som i så fall bör vidtas. Den redovisning av mitt uppdrag som här följer är visserligen formellt ett betänkande men avviker tekniskt sett från ett traditionellt sådant alster. Den har närmast formen av en rapport där de rättsliga och praktiska konsekvenserna av det förhållandet att ett statsråd väljertillåts att tidvis leda sitt departement med hjälp av video och annan audio-visuell utrustning. Rapporten innehåller alltså förutom resultatet av den konstitutionella analysen och en översiktlig redogörelse för tillgänglig teknik en beskrivning i form av ett konkret exempel av de arbets- och andra rutiner som bör införas och tilllämpas vid ett departementskontor. Rapporten skiljer inte på sedvanligt sätt i redigeringen mellan faktaredovisning gällande rätt och vad som, enligt min uppfattning, bör göras om och när ett departementskontor inrättas övervägande och förslag. Rapporten ger härigenom, enligt min mening, en mer samlad och lättillgänglig bild av såväl förutsättningar och krav som möjliga rutinmodeller än som skulle blivit fallet med en mer traditionell betänkandeuppställning. Sverige ligger vid en internationell jämförelse långt framme när det gäller att utnyttja modern teknik i offentlig förvaltning. I regeringskansliet pågår ett intensivt arbete för att utveckla och integrera såväl bildtelefoni som annat IT-stöd i syfte att rationalisera och effek- 8 tivisera verksamheten alla områden och nivåer. Mycket har redan

Sanmuirgfattctnde iakttagelser och synpunkter

åstadkommits även när det gäller regeringens eget, interna arbete. Det innebär ingen överdrift att påstå att Sverige hunnit långt när det gäller att utnyttja den moderna kommunikationstekniken i regeringsarbetet. Detta har kunnat ske trots att svårigheterna här har varit fler och större än på andra håll. Hänsynen till offentlighetsprincipen, eller allmänhetens grundlagsfästa rätt till insyn i och tillgång till i princip alla allmänna handlingar, dvs. handlingar som kommit till eller upprättats i regeringskansliet, ställer speciella krav teknik och systemutformning. Den kollektiva form i vilken regeringen fattar sina beslut förutsätter även den särskilda lösningar i tekniskt hänseende. Genom Sveriges inträde i EU har regeringens och departementens arbete i inte obetydlig omfattning kommit att utföras i Bryssel och på andra orter inom Unionen. Vad som i rapporten sägs om departementskontor och verksamheten där, har givetvis också tillämpning på de arbetsplatser utomlands som ett statsråd besöker för kortare eller längre perioder. Det innebär inget föregripande av den prövning och det ställningstagande som det ankommer på statsministern att göra att erinra om det självklara att det i en ordning med departementskontor kan bli möjligt för statsministern att till sig och regeringen knyta personer som annars av personliga eller andra skäl inte kunnat eller velat komma i fråga, liksom att behålla dem som finner det svårt att förlika sig med att vara skilda från familj och hem under arbetsveckorna. Samtidigt förhåller det sig så att vissa statsråd har uppgifter som bättre låter sig skötas distans än andra; antalet statsråd som kan arbeta det sättet torde vara och förbli begränsat i varje fall under överskådlig tid. Det ligger ett självklart både politiskt och socialt värde i att regeringens medlemmar träffas inte bara vid de veckovisa regeringssammanträdena utan även i de informella sammanhang som regeringsluncherna utgör. Mellan sammanträdena och luncherna förekommer möten statsråden emellan erfarenhetsmässigt sporadiskt. Även dessa förhållanden kan sätta gräns för den omfattning i en vilken departementskontor kan inrättas.

ANALYS OCH ÖVERVÄGANDEN

Utgångspunkter

1.1 Uppdraget och dess bakgrund

En närmast hisnande snabb utveckling teknikområdet i allmänhet och elektronikområdet i synnerhet har förändrat inte bara förutsättningarna utan även i betydande omfattning formerna för praktiskt taget alla slag av mänskliga aktiviteter. På vissa områden har den nya tekniken i sina olika aspekter fått ett snabbare och bredare genomslag än på andra, men ingen verksamhet i vårt och andra jämförbara länder har kunnat avstå från att utnyttja tekniska landvinningar och anpassa arbetsformer och rutiner till de möjligheter att bli effektivare och rationellare som den tekniska utvecklingen erbjuder. Inom regeringskansliet pågår en kontinuerlig teknikuppbyggnad och teknikutveckling skilda områden. Departementens arbetsformer och rutiner anpassas fortlöpande till den nya teknikmiljön, förutsatt att gällande regelverk ocheller etablerad praxis medger det. Det skulle idag vara tekniskt möjligt att genomföra t.ex. regeringssammanträden med bibehållande av den personliga kontakten och den aktiva medverkan från statsråden utan att statsråden är fysiskt närvarande i samma lokal. Och en departementschef behöver inte vara fysiskt närvarande departementet för att delta i beredningar och fatta beslut; sådant kan skötas distans med chefen närvarande via en bildskärm. Men är det konstitutionellt korrekt eller praktiskt lämpligt att regerings- och departementsarbetet utförs det sättet Bör ett statsråd från landsorten faktiskt, om än inte rättsligt, bli stockholmare i det närmaste heltid för att kunna fullgöra uppdraget Det är frågor av det slaget som direktiven ställer och vill ha besvarade. Direktiven finns med som bilaga 1 till detta betänkande.

ll

SOU 1995: 138

1.2 Statsrådsuppdraget

För ett antal år sedan hände det av och till att statsrådens formella arbetsrättsliga om man så vill ställning kom till diskussion. - upp Diskussionen kunde gälla sådana frågor ett statsråd kunde få som om belöningen av Nit och redlighet i statens tjänst eller ett statsråd om i formell mening kunde ha semester. Den diskussionen är numera avsomnad och här skall den självfallet inte väckas till liv igen. Det räcker med att konstatera att statsråden som statstjänare rättsligt sett har en alldeles särskild ställning. Det finns bara ett begränsat antal bestämmelser gäller statsråd och som statsrådsuppdraget. Regeringsformen RF i 6 och 7 kap. några ger allmänna föreskrifter medan de jordnära reglerna exempelmera om vis statsrådens arvoden finns i särskild författning Det skall en noteras att det enda formella krav3 ställs ett statsråd är att han som eller hon skall ha varit svensk medborgare i minst 10 år för att kunna komma i fråga RF 6:9. Statsråd utses och entledigas stats- - av ministern eller, om riksdagen uttalat sitt misstroende mot ett statsråd, talmannen RF 6:5. Åtal statsråd beslutas konstitutionsav mot av utskottet KU, om utskottet finner att ett statsråd grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtalet Högsta domstolen forum prövas av privilegiatum, RF l2:34. I praktiken får den som utsetts till statsråd alldeles speciell en position; ett statsråd är i allmänhetens och mediernas ögon alltid i tjänst, alltid statsråd. Ett statsråd kan naturligtvis uppträda och uttala sig som privatperson eller andras vägnar än regeringens men riskerar att även i sådana sammanhang uppfattas som talesman för landet, regeringen eller departementet; även det personliga blir oftast officiellt när personen i fråga är statsråd.

1 1975 hade Gunnar E. Sträng varit statsråd i sammanlagt 30 år, vilket i och för sig kvalificerade honom för belöningen. Han fick också den guldklocka som var alternativet till medaljen; klockan försågs med ett guldarmband vilket hans regeringskollegor betalade ur egen ficka. 2Lag 1991:359 om arvoden till statsråden m.m. 3Enligt 1809 års RF 4 och 6 §§ skulle statsråden kunniga, erfarna, vara redliga och allmänt aktade och i fråga om vissa av dem juristkonsul- terna gällde att de skulle ha viss utbildning eller praktisk erfarenhet. - 4Med nuvarande RF avskaffades den särskilda ansvarighetslagen från 1810 för statsrådets ledamöter m.fl. liksom den särskilda domstol riksrätten - 12 som skulle pröva väckta åtal.

Analys och överväganden

I statsrådsuppdraget ligger en skyldighet att inom och utom landet representera regeringen, den institution som enligt RF 1:6 styr landet. I princip gäller att oavsett av vilken anledning ett statsråd uppehåller sig utanför regeringskansliet och departementet, har han eller hon statsrådsfunktionen med sig. Ett resande statsråd gör observationer, tar emot uppvaktningar, skrivelser och klagomål. Vad som sålunda sker tillhör uppdraget officiellt och måste tas om hand och behandlas det sätt som gällande författningsreglering föreskriver och etablerad praxis bjuder, låt vara med den tidsmässiga förskjutning uppkommer att det kan dröja något innan statsrådet återsom genom vänder till regeringskanslietdepartementet där handläggningen sker. Det kan alltså konstateras att statsråd är inte alltid plats i regeringskansliet. Uppdraget att vara statsråd fullgörs definitionsmässigt till del utanför regeringskansliet. Ett statsråd befinner sig till en en inte obetydlig del sin tid på resande fot. Antag då att ett statsråd av helst skulle vilja sköta sitt uppdrag från hemorten regelbundet under eller flera dagar i veckan. Är detta för den inleden - att upprepa ningsvis ställda frågan konstitutionellt möjligt och praktiskttekniskt genomförbart och om frågan besvaras jakande vilka regler skall då gälla för en sådan ordning

2 Statsrådsuppdraget och grundlagen

2. l Inledning

Den rättsliga regleringen när det gäller statsråden och deras verksamhet är begränsad till sakinnehållet och generell i utformningen. Detta gäller också regeringsarbetet som sådant. RF lägger det i allt väsentligt i statsministerns hand att organisera sin regering och dess arbete på det han eller hon finner ändamålsenligast. sätt som I det kommande avsnittet görs en genomgång av de författningsbestämmelser som styr svaret på frågan om det är konstitutionellt möjligt för ett statsråd att sköta sitt uppdrag från hemorten. Ett svar som uteslutande går ut ifrån direkta och uttryckliga författningsbestämmelser blir emellertid ofullständigt. Det finns i systemet inbyggda krav och hänsyn som, indirekt i varje fall, gör att vid utformandet av svaret hänsyn måste tas till det förhållandet att ett statsråd är ansvarigt inför riksdagen och det svenska folk riksdagen representerar RF 1:4 och medlem i ett lag lett av statsministern. I detta sammanhang skall framhållas att den genomgång som följer och de slutsatser den ger anledning till, inte alls tar upp det förhållandet att ett statsråd också regelmässigt är partipolitiskt engagerat. Det parti han eller hon företräder kan självfallet ha synpunkter på varifrån och på vilket uppdraget fullgörs; från denna aspekt på sätt som frågan bortses dock i detta sammanhang helt.

2.2 Författningsbestämmelser

Regeringen styr riket RF 1:6. Regeringen består av statsministern och övriga statsråd RF 6:1. Regeringens styrmedel är beslut i olika former; besluten fattas vid regeringssammanträden RF 7:3. Besluten förbereds i regeringskansliet, som består av statsrådsberedningen SB, departement för skilda verksamhetsgrenar samt förvaltningskontoret FK. Statsministern utser chefer för departementen bland statsråden.

SOU 1995: 138

Regeringsformen ger inga föreskrifter om var regeringen skall sammanträda; den ger heller inga föreskrifter hur sammanträdena om skall genomföras. Det finns heller inga bestämmelser om var regeringskansliets olika departement skall lokaliserade. Av det förvara hållandet att regeringen är ansvarig inför riksdagen RF 1:6 och att riksdagens årliga arbetssession riksmötet enligt RF 1:4 skall hållas - i Stockholm, får dock anses följa att Stockholm är regeringens normala sammanträdesort och där följaktligen även departementen redan av arbetstekniska skäl bör vara belägna. Gällande RF utpekar inte lika lite som sina föregångare i - men motsats till andra moderna konstitutioner landets huvudstad eller var statschefregering skall ha sitt säte5. Begreppet huvudstad förekommer visserligen i tidigare RO där det i 50 § föreskrevs att riksdagarna skola hållas 1809 resp. riksdagen skall sammanträda 1865-66 i rikets huvudstad. Att därmed avsågs Stockholm kan antas följa av det faktum att det var där som Slottet beläget var och konungenstatschefen vanligtvis fanns. Att det förhöll sig så kommer också till indirekt uttryck i bestämmelsen i tidigare RF 42 § att en tillförordnad regering bl.a. skulle utses konungen om till avlägsnare inrikes orter reser. Huruvida en ort skulle anses avlägsnare eller inte avgjordes av hur lång tid det kunde beräknas ta för honom att hinna in till huvudstaden för brådskande konse1j6. en Det kan i detta sammanhang erinras om att uppdraget att vara statsråd inte i sig föranleder ändrad bosättning [folkbokföringslagen 1991:481, 10 § 2]. Folkbokföringslagen förutsätter att uppdraget kan betyda ett faktiskt, men inte rättsligt byte vistelseort i folkbokav föringslagens mening. Ett statsråd, inte bor där regeringen de som facto har sitt säte, kommer alltså till regeringskansliet och inte tvärt-

om.

5Andra moderna konstitutioner anger regelmässigt vilken ort som är landets huvudstad. Av intresse att notera är att USA:s konstitution från 1787, dvs. den är ungefär samtidig med 1809 års RF, saknar angivande av huvudstad. ÖMaImgren, Sveriges grundlagar 1961, s. 52. Under Gustav VI Adolfs regeringstid reste i stället den s.k. sommarregeringen till Sofiero och höll 16 konseljen där.

Stumrådsuppdrzzget 00h grundlagen

Andra bestämmelser med anknytning till frågan om statsråds til1gänglighet finns i riksdagsordningen RO7. Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen TF om allmänna handlingars offentlighet och anslutande sekretesslag 1980: 100 måste också beaktas i sammanhanget. Gemensamt för dessa bestämmelser är att de, som redan antytts, förutsätter att regeringskansliets verksamhet är så organiserad att riksdagens rätt och behov enligt RO tillgodoses och ztllinänhetens, i författning definierade rättigheter iakttas. Det bör emellertid i sammanhanget erinras om att förvaltningslagen 1986:223 inte är tillämplig regeringen myndighet, låt vara att dess principer som anses böra vara vägledande för ärendehandläggningen även där. Den förordning med bestämmelser om arbetet i regeringskansliet som regeringen själv utfärdar departementsförordningen - 1982:1177 definierar departementen och deras ansvarsområden samt departementstjänstemännens uppgifter när det gäller hur regerings- och departementsärendena skall beredas och föredras. Den säger däremot ingenting om när, hur och var de skall avgöras.

2.3 Ett statsråds uppgifter

Det förhåller sig alltså så att det inte finns några bestämmelser som tvingar den som har utsetts till statsråd att fullgöra det uppdraget i Stockholm eller, om han eller hon är departementschef, att ha sitt departement förlagt dit. RF lägger det i statsministerns hand att inom vida ramar organisera sin regerings arbete det sätt han eller hon finner lämpligt. En departementschef har betydande frihet att ordna departementsarbetet som han eller hon finner ändamålsenligt. Gränsen sätts i båda fallen av att beslutsfattande i regeringen är kollektivt, dvs. RF kräver, utom i ett par speciella fall, att regeringsärenden avgörs av regeringen, inte av det enskilda statsrådet. Vidare kräver RF att ett minsta antal statsråd är närvarande vid ett regeringssammanträde för att ett ärende skall kunna avgöras RF 7:4. Det förhållandet att beslutsfattandet är kollektivt innebär också att stats-

7Uttryckligen i 6 kap. handlar interpellationer och frågor till som om statsråd; det förekommer också att statsrådet finns personligen närvarande när utskottsbetänkanden i anledning av egna propositioner behandlas; personlig närvaro förutsätts vid allmänna informations-möten s.k. heanngs 0. likn. som riksdagen anordnar liksom när frågor inom statsrådets ansvarsområde diskuteras i EU-nämnden. 17

SOU 1995: 138

rådet måste och, i vissa fall, lämpligen bör delta i andra gemensamma regeringsaktiviteter. Statsrådet måste sedan parlamentariska skäl av vid vissa tillfällen stå till riksdagens förfogande. I dessa fall är en personlig närvaro i någon form nödvändig. I det följande avsnittet beskrivs i generella termer statsrådens uppgifter i de skilda funktioner vilka innefattas i uppdraget, dvs. som A medlem av regeringen B statsrådsamordningsansvarig RF 7:5 och C chef för myndigheten departementet Det säger sig självt att gränserna mellan funktionerna är flytande och regelmässigt obehövliga att definiera. Men i det sammanhang som nu är aktuellt kan det vara av värde att inventera och i görlig mån klassificera uppgifterna.

A Som medlem av regeringen deltar statsrådet i regeringssammanträdena, 2. de allmänna beredningarna hålls oftast i anslutning till regeringssammanträdena, lunchberedningarna, 4. informella regerings- och andra överläggningar Harpsundssammank0n1ster, interpellations- och andra debatter i riksdagen liksom frågestunder rörande frågor inom det egna ansvarsområdet se not 7. EU-nämndens sammanträden för samråd av frågor inom ansvarsområdet.

B Som statsrådsakområdesansvarig beslutar statsrådets i förekommande fall efter beredning och med stöd av RF 7:3 och 5 §§ samt 2-7 §§ departementsförordningen 1991:2008 att

gChefen för Försvarsdepartementet avgör enligt föreskrift i lag dessutom regeringsårenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författ- 18 ningar eller särskilda regeringsbeslut kommandomålen RF 7:3. -

Statsrådsuppdraget och grundlagen

förelägga regeringen förslag till beslut vid regeringssamman- träde i enskilda ärenden grupper av ärenden avskriva eller bemyndiga annan att avskriva ärenden enligt - 5 § departementsförordningen ge föreskrifter eller bemyndiga annan enligt 6 § departe- mentsförordningen i ärenden som rör personalen i departementet eller andra frågor som gäller administrationen utse deltagare i sammanträden inom internationella organisa- tioner liksom ledamöter m.fl. i kommittéer och liknande lämna medgivande i vissa frågor enligt särskild lagstiftning om utlämning för brott SFS 1957:668

2. medverkar statsrådet vid överläggningar ministernivå inom EU och andra inter- nationella eller nationella sammanslutningarinstitutioner. Denna medverkan innefattar när det gäller EU-ministermötena ett beslutsfattande, t.ex. antagande av direktiv.

C Som myndighetschef beslutar statsrådet

att medgevägra utlämnande av allmän handling eller bemyndigar annan att besluta i förvaltningsärenden i särskilda, i lag angivna hänseenden som inhibition enligt utlänningslagen 1989:529 och förhandlingsuppdrag till arbetsgivarverket.

Denna översiktliga redogörelse ger vid handen att statsrådets personliga närvaro förutsätts i vissa funktioner och sammanhang. Mot bakgrund av den tekniska utveckling som skett är det numera berättigat att ställa frågan vad som skall förstås med personlig närvaro. Är ett statsråd deltar i överläggningdiskussion som en per telefon i ett s.k. gruppsamtal ett möte per telefon där teleoperatören kopplar ihop fler än två personer personligen närvarande Och är det statsråd som med audio-visuella hjälpmedel, dvs. via TV, medverkar i en departementsberedning i rättslig mening personligen

SOU 1995: 138

närvarande vid beredningen Eller föreligger personlig närvaro endast när statsrådet fysiskt befinner sig viss plats en De ställda frågorna låter sig inte besvaras med ett enkelt ja eller nej. Någon legal definition begreppet personligen närvarande av finns inte. Att begreppet fram till inneburit fysisk närvaro har nu varit självklart eftersom något annat sätt att i krets en av personer såväl framföra sina egna synpunkter lyssna andra inte har som funnits. Som redan inledningsvis nämnts och närmare skall som utvecklas i en kommande avdelning är läget i dag ett helt annat. Tekniken gör det möjligt för t.ex. ett statsråd att från nära vilken nog plats som helst delta i överläggningar med kollegorna i princip samma sätt som om han eller hon suttit tillsammans med dem runt bordet i ett sammanträdesrum i Stockholm. Huruvida tekniken bör utnyttjas så att ett eller flera statsråd deltar i t.ex. ett regeringssammanträde distans, dvs. utan att fysiskt vara i det rum där sammanträdet hålls, är alltså en fråga där svaret inte i första hand står att finna i någon rättslig reglering. Som redan har sagts innehåller varken RF eller någon författning några beannan stämmelser som reglerar formerna för dessa sammanträden. Det har tidigare diskuterats om det kunde vara tillåtet eller lämpligt att genomföra regeringssammanträdena som telefonkonferens gruppsamtal med operatörens terminologi. I en PM från SB 1992-08-28 sägs sammanfattningsvis att det måste betecknas som stadgad konstitutionell praxis att regeringsärendena avgörs vid ett formligt sammanträde i traditionell mening, där de i rummet samtidigt närvarande ledamöterna har tillfälle till inbördes överläggning. sådan För en ordning talade även, enligt PM:n, rättssäkerhets- och andra skäl. Det kan givetvis diskuteras vilken tyngd eller vilket värde praxis som en som etablerades i en annan teknikmiljö än dagens skall ha när den miljön radikalt har förändrats. Dagens sofistikerade teknik är emellertid inte ofelbar; sändningsavbrott och andra tekniska missöden kan förekomma och även säkerheten när det gäller upprätthållandet av den nödvändiga sekretessen kan det bli problematiskt att garantera. Det kan i sammanhanget också erinras om att bl.a. Högsta domstolen NJA 1994:545 i relativt sen tid gjort uttalanden av vilka det framgår att medverkan i en kollektiv beslutsprocess förutsätter de beslutandes fysiska närvaro.

Siarsrådswrppclraget och grundlagen

Utifrån formell synpunkt kan det dock hävdas att det snarast är en fråga om lämplighet huruvida personlig närvaro skall betyda att personen är fysiskt platsen för, exempelvis, ett sammanträde. Det konstaterandet gäller i princip såväl statsrådens medverkan i riksdagsarbetet som deras uppgifter i regeringsarbetet. även om hänsynen till och respekten för riksdagen och dess ledamöter nog inte ger något reellt utrymme för medverkan distans. När det gäller regeringsarbetet är det i första hand regeringschefens, statsministerns, uppfattning om hur han eller hon vill ha regeringsarbetet organiserat eller i vilken utsträckning statsministern vill ha sina statsråd fysiskt närvarande i skilda sammanhang som blir avgörande. Vid bedömningen av om det är lämpligt att ett statsråd arbetar distans bör givetvis också arten av de sakfrågor som statsrådet ansvarar för beaktas; somliga statsråd har onekligen uppgifter som lättare låter sig skötas på distans än andra. Under alla förhållanden skulle en ordning där alla eller en majoritet av statsråden utförde delar av sitt arbete platser utanför regeringskansliet från andra orter än Stockholm framstå som sakligt säregen och säkert också praktiskt svårhanterlig. RF lägger alltså i statsministerns hand att avgöra hur regeringsarbetet skall bedrivas formellt och materiellt; något rättsligt hinder mot en långtgående decentralisering av regeringsarbetet finns inte. Praktiska och protokollära hänsyn förefaller emellertid göra att statsråden såväl som medlemmar i ett beslutskollektiv som operativt ansvariga för enskilda frågor är fysiskt närvarande i vissa sammanhang. Deltagande i regeringssammanträdena får anses höra till den kategori statsrådsuppgifter som inte bör utövas på distans; det saknar inte betydelse för en sådan slutsats att regeringssammanträdena är det tillfälle då flertalet statsråd faktiskt träffas; om de s.k. regeringsluncherna undantas, förekommer under veckans övriga dagar vanligtvis få och sporadiska kontakter mellan dem. De allmänna beredningarna kan väl tänkas genomförda utan statsråds fysiska närvaro men eftersom de regelmässigt hålls i omedelbar anslutning till rege-

ringssammanträdet skulle en sådan ordning inte få någon praktisk

betydelse. Det får vidare anses uteslutet att ett statsråd skulle besvara en fråga eller interpellation utan att vara fysiskt närvarande i kammaren; att genomföra utskottsutfrågningar via TV-nätet är i och för sig

praktiskt tänkbart måhända inte politiskt realistiskt. Övriga,

men tidigare angivna statsrådsuppgifter kan väl utföras på distans.

SOU 1995: 138

Det har tidigare och utan någon närmare förklaring sagts att det i dag finns teknik som gör det möjligt för ett statsråd som inte befinner sig i Stockholm att enkelt, snabbt, effektivt och säkert kunna delta såväl i de delar av regeringsarbetet som utförs mellan regeringssammanträde och vilka, som nyss sades, inte kan anses kräva statsrådets fysiska närvaro, som utöva ledningen av departementsarbetet. l den följande avdelningen redogörs närmare för den teknik som sålunda står till buds.

3 Vad tekniken erbjuder

3. l Inledning

l denna avdelning behandlas översiktligt s.k. videokonferenser som ett hjälpmedel att utföra sådant arbete som kräver flera personers medverkan utan att de medverkande är samlade en och samma plats. Därutöver redogörs här för det ADB-stöd som regeringskansliet ställer till sina medarbetares förfogande. Dessa två teknikområden har hittills inte ansetts ha alltför mycket gemensamt. Det förra har setts som ett instrument för att olika personer skall kunna se och höra varandra samtidigt över telefonledningarna, medan det - senare betraktas som ett skrivbordsredskap för att framställa och hantera dokument, införskaffa information, möjliggöra snabb kommunikation och utföra kalkyleringsarbete. l framtiden kommer dessa områden med stor sannolikhet att integreras i betydande omfattning och därmed bilda ett mera komplett stöd för en ordning där arbetet bedrivs skilda ställen eller orter, dvs. på distans. Det är ett välbekant faktum att utvecklingen allmänt inom ITområdet går mycket snabbt. En redogörelse av de tekniska förutsättningarna för distansarbete riskerar därför att mycket snabbt bli föråldrad.

3.2 Fjärrnärvaro via bildtelefoni videokonferens

Tekniken för bildtelefoni har i Sverige utvecklats främst under 80talet och början 90-talet. Från början hyrde dåvarande Televerket ut TV-mötesstudior några platser i landet. Ledig kapacitet i TV2sändarna utnyttjades och bilderna sändes med normal TV-standard. Några stora företag och organisationer provade tekniken, som emellertid var omständlig och dyr. Mot slutet av 80-talet kunde man sända ljud och bild digitalt via det vanliga telenätet med godtagbar kvalitet, men fortfarande krävdes en speciell studio. Utvecklingen av den komprimeringsteknik, som möjliggjorde sändning över telenätet har fortsatt. Tekniken bygger att analoga ljud-

SOU 1995: 138

och bildsignaler omvandlas till digitala signaler, vilka via algoritmer komprimeras till antalet för att bättre utnyttja ledningars överföringskapacitet. I början av 90-talet kunde ljud och bild börja sändas via det s.k. ISDN-nätet ISDN Integrated Services Digital Network. Detta medger att man genom att parallellt nyttja upp till 6 telefonförbindelser kan åstadkomma överföringshastigheter 384 kilobitssek. Vid lägre överföringshastighet blir ljudöverföringen fördröjd i förhållande till bilden. Detta medför att ansiktsuttryck och ljud inte alltid stämmer exakt överens. Sändningar med 384 kbitsek ger dock en bild- och ljudkvalitet, som nästan är i klass med vanliga TV-sändningar. Det förtjänar här att påpekas att den utrustning, som har lägst kapacitet för överföringmottagning sätter gräns för användbar överföringshastighet vid uppkoppling. Det är således viktigt att det en inom detta teknikområde, liksom vid all användning av datateknik, bestäms en utrustningsstandard. Det är i det sammanhanget viktigt att skapa ett system där olika fabrikanters utrustning kan kommunicera med varandra. Bildtelefonisystem för arbetsplatsbruk är i sin startfas och kan med viss tillvänjning i dag användas i praktiskt arbete. Den enklaste och prisbilligaste utrustningen är då en omvandlad vanlig PC med ISDNanslutning, en s.k. desktoputrustning. Detta ger en möjlighet att vid PC samarbeta med någon annan, som har motsvarande utrustning. Ytterligare förutsättning är även att installerad programvara stöder sådan användning och att allt är integrerat med övriga PCen tillämpningar. Inom detta område pågår en intensiv utveckling av system- och ett smidigt sätt skall göra det programvaror som möjligt att nyttja t.ex. dokumenthanteringssystem, informationsdatabaser och andra tillämpningar i kombination med bildöverföring. Dock kommer det att dröja något eller några år innan denna teknik. förutsätter att det finns ISDN-nät berörda platser, blir allmänt som tillgänglig. Mer lättillgänglig, men dyrare, är den teknik som är avsedd för storbildstelefoni videokonferensutrustning. Videokonferens innebär att ett för gemensamt utnyttjande vid telekonferens står till rum förfogande. Utrustningen används då till samtal med samtidig bild på den eller de medverkande. Utrustningen, som består av en eller flera kameror, TV-monitor, mikrofoner och högtalare, finns installerad hos deltagarna i konferensen. Flyttbar sådan utrustning finns även att 24 tillgå. Kameran kan fjärrstyras, vilket möjliggör att man kan se valda

Vad tekniken erbjuder

delar av eller hela fjärrmiljött. Dessutom är utrustningen ofta försedd med scannerfunktion. som möjliggör överföring av bilder motsvarande fax. Vidare kan en kamera användas för bildpresentation liknande Ol-l-funktion distans. Den försöksverksamhet inom området bildtelefoni, som bedrivits och bedrivs, ger sammanfattningsvis vid handen att tekniken har dessa fördelar: kan användas som ett rationaliseringsverktyg för redan etablerade mötes- och arbetsformer. Arbetstiden kan utnyttjas effektivare, reskostnader minska, mötes- och samarbetsfrekvensen ökas och effektiviseras. kan användas för att göra saker som tidigare inte var praktiskt eller ekonomiskt möjliga. Tekniken möjliggör personmöten som kostnads-, tids- och avståndsskäl inte var genomförbara tiav digare. ökar handlingsfriheten. -

3.3 Regeringskansliets IT-stöd

Inom regeringskansliet har ADB-stödet utvecklats i mer strukturerade former under de senaste tio åren. Förvaltningskontorets FK styrelse fastställde 1986 Strategi för teknikstöd inom regeringskansliet. I denna slogs fast att det övergripande målet för användning och utveckling av teknikstöd i regeringskansliet skall vara att öka effektiviteten i verksamheten. Vidare bestämdes att teknikstödet skall utformas så att det internaexterna informationsutbytet underlättas och förbättras, 0rd- och textbehandlingen effektiviseras övriga funktioner ges teknikstöd i lönsamhetsordning stödet blir så användarvänligt som möjligt stödet främjar den administrativa utvecklingen i övrigt de standarder och riktlinjer som gäller för statsförvaltningen beaktas. De tillämpningar eller områden som, utöver stöd till sakverksamheten, ur strategisk synpunkt bedömdes vara särskilt betydelsefulla var

SOU 1995: 138

textbehandling internextern kommunikation inklusive meddelandesystem diarieföring budgethandläggning lagring och återvinning av information tryckrepro ekonomipersonaladministration. - Enligt strategibeslutet hade varje departement ansvar för det egna teknikstödet. Förvaltningskontoret svarade för gemensamma teknikstödsfunktioner och för att departementen fick stöd och vägledning vid utvecklingen av teknikstödet. Fram till 1993 anskaffades och togs lokala ADB-utrustningar i drift; alla departement med undantag av UD följde därvid ett 1987 träffat avropsavtal med en leverantör. Initialt anskaffades system och textterminaler av enhetligt slag med programvarustöd för 0rd- och textbehandling, elektronisk post, diarieföring och bibliotekssystem med fritextsökningsfunktioner. l och med att persondatorerna kom ut marknaden uppstod dock en alltmer splittrad utrustningsbild. En varierad utrustning ställer stora krav kommunikationsnätet och administrationen av de olika utrustningarna för att tillgänglighet och säkerhet skall kunna Lipprätthållas. I beslut i FKzs styrelse antog 1992 en ny ADB-policy samt förslag att starkare samordna ADB-utvecklingen liksom drift av datorer. Med undantag av Utrikes-, Finans- och Socialdepartementet har därefter samtliga departement ersatt de lokala minidatorerna med ett gemensamt driftssystem. Flertalet departement använder idag det gemensamma datakommunikationsnätet fullt ut och de gemensamma systemen för ord- och textbehandling, elektronisk post, diarieföring, biliotekssystem och EAPA-system. De avvikelser från systemet som gjorts försvårar och fördyrar givetvis ett samordnat tillämpnings- och teknikstöd. En betydande uppgradering av regeringskansliets gemensamma datanät sker för närvarande. Denna kommer att ge kapacitet för ett väntat ökat behov av dokument- och bildöverföring.

Vad tekniken erbjuder

3.4 Generella funktioner

Ordbehandling är den mest använda funktionen i regeringskansliet. Merparten av det arbete som utförs där, resulterar i någon form av dokument. Dokument kan överföras mellan olika användare, sakenheter och departement. Ofta sker arbetet med flera författare inblandade innan dokumenten får sin slutliga utformning. Stöd i form av mallar och elektronisk överföring effektiviserar arbetet. Det är självfallet även här av största vikt att en enhetlig standard används. Kalkylsysvem finns tillgängliga i olika utformning. Kalkylresultat skall enkelt kunna infogas i dokument och överföras med elektronisk post. Diarieföring sker i dag genomgående med ADB-stöd enligt de riktlinjer utfärdats från Riksarkivet och regeringskansliets arkivsom chef. Olika system är dock i bruk, vilket skapar ett icke obetydligt merarbete. Genom den utveckling som initierats av medlemskapet i EU har behovet enhetlighet accentuerats. Det skall vara möjligt att få tillav gång till samtliga EU-ärenden i kansliet. Systemet EU-Dia har därför införts som ett komplement till DepDia, som är den nuvarande gemensamma tjänsten för diarieföring. Dessa tjänster och dokumentarkiv för att lagra individuella, enhetsvisa, departementsvisa och kansligemensamma dokument samt tjänster för att ett enhetligt och smidigt sätt hantera ärenden av olika slag kommer att successivt förbättras genom införande av ett gemensamt ärendehanteringssystem, vars utveckling nu påbörjats. Elektronisk post är idag en grundläggande funktion för kommunikation mellan olika användare i regeringskansliet. Den används främst för kommunikation inom och mellan departement samt mellan riksdagen och regeringskansliet. Genom den utbyggnad av datanätet

sker en kommunikationsplattform, öppnas möjligheterna till

som ny kommunikation via elektronisk post till enskilda och organisationer utanför regeringskansliet och riksdagen. Elektronisk post kommer att kunna utbytas med externa organisationer inom och utom landet. Infopak är en tjänst, som gör det möjligt att nå information i externa databaser ett mera enhetligt sätt. Den i dagsläget generellt spridda nyhetsdatabasen är TT-nyheterna. Utveckling pågår för att på ett standardiserat sätt skapa en behovsstyrd informationsförsörjning.

SOU 1995: 138

RKLAN är benämningen regeringskansliets datanät, som möjliggör kommunikation mellan arbetsplatsutrustning och gemensamma resurser i form av datorer och servers för persondatorer PC med säkerhetsnivå som fastställs av kanslisäkerhetschefen. en Datanätet är tillgängligt från samtliga departement och medger kommunikation med EU-representationen i Bryssel. Dessutom finns uppkoppling till riksdagens datanät vilket möjliggör elektronisk post och anslutning till Rixlex. Vidare kan mobila persondatorer som arbetsplatsutrustning i hemmen anslutas via uppringda förbindelser med vissa säkerhetsarrangemang. Datanätet innehåller dessutom gemensamma tjänster för extern kommunikation som elektronisk post via Internet eller X.40O externa världsomfattande nät övrig uppkoppling mot Internet kommunikation med externa databaser. Den tekniska infrastrukturen i regeringskansliet vad avser datanät, extern kommunikation och tjänster för att utnyttja denna teknik förutsätts hanteras i gemensam form. Gemensamma lösningar är avgörande om behoven av hög funktionalitet med en definierad säkerhetsnivå skall kunna tillgodoses.

4 Verksamhet utanför

regeringskansliet - former och krav

Som framgår av vad som tidigare sagts, är det rättsligt oantastligt och praktiskt genomförbart att ett statsråd utan att personligen befinna sig i regeringskansliet och i Stockholm medverkar i regerings- arbetet och fullgör sina uppgifter som medlem av regeringen och departementschefområdesansvarigt statsråd som om han eller hon hade varit det. Varken grundlag eller annan författning lägger hinder i vägen och tekniken gör det möjligt för ett statsråd att snabbt, enkelt och effektivt medverka i beredningar och andra aktiviteter som hittills ansetts kräva hans eller hennes personliga närvaro i regeringskansliet. Det möter heller inga svårigheter att ordna det så att ett sådant statsråd snabbt kan infinna sig i regeringskansliet om så skulle vara nödvändigt. Den omständigheten att det alltså är författningsmässigt och praktiskt möjligt för ett statsråd att fullgöra sitt uppdrag distans, dvs. utan att vara personligen närvarande i regeringskansliet, innebär givetvis inte att ett statsråd som faktiskt befinner sig och arbetar utanför kansliet, också måste ha tillgång till sådana tekniska och andra resurser som gör det möjligt för honom eller henne att direkt och aktivt delta i regerings- och departementsarbetet. Ett statsråd som

föredrar att till en del sköta sitt uppdrag på en annan ort än

Stockholm behöver inte nödvändigtvis bedriva verksamheten där i de former som funktionellt sett gäller för en enhet inom departe- - mentet. Det har tidigare konstaterats att det i statsrådsuppdraget ligger en skyldighet eller nödvändighet att i betydande omfattning fullgöra sina uppgifter på andra orter än Stockholm. Det händer givetvis t.ex. att ett sådant resande statsråd får ta emot handlingar eller erfara något som författningsenligt skall dokumenteras. Det har inte krävts att de rutiner iakttas som gäller när statsrådet befinner sig i Stockholm och kan utnyttja departementets skilda resurser. Att utrusta ett resande statsråd med ett mobilt fältkansli har mycket goda grunder inte ansetts vare sig sakligt motiverat eller praktiskt

SOU 1995: 138

möjligt. Det förhållandet att ett statsråd bestämmer sig för att regelbundet uppehålla sig en ort utanför Stockholm föranleder inte heller i och för sig införandet av departementsrutiner den platsen. De yttre former under vilka ett statsråd sköter den del av sitt uppdrag som han eller hon förlagt till en plats utanför regeringskansliet kan emellertid vara sådana att verksamheten där är avsedd att vara eller uppfattas som utövad ett, i departementsorganisationen

ingående fast driftställe, departementsenhet. Åtgärder

en som anskaffandet av post- och telefonadress under departementets namn liksom uppsättandet av skyltar med namn och ev. öppettider markerar verksamhetens och lokalens officiella karaktär. Något formellt konstituerande i förordning bör däremot inte behövas för att verksamheten skall få departemental status, dvs. betraktas och behandlas som en del av eller enhet inom departementet. När en verksamhet sålunda framträder som en del av departementet, måste den självfallet bedrivas i allt väsentligt enligt de regler och rutiner som gäller för regeringskansliet och dess olika enheter; beroende departementens, till art och karaktär specifika uppgifter, kan naturligtvis hanterings- och andra avvikelser komma att bli nödvändiga departementen emellan. Att den tekniska utrustning installeras som tryggar en permanent och snabb kontakt mellan regeringskansliet och den utlokaliserade enheten är en självklarhet. Det är vidare angeläget att där de åtgärder vidtas som behövs för att allmänheten skall kunna utöva sina författningsenliga rättigheter när det gäller tillgång till allmänna handlingar och övrig service. Det ligger i sakens natur att en verksamhet som skall bedrivas i sådana former, förutsätter att statsrådet också där har de personella och andra resurser som behövs för att sköta det löpande arbetet och kontakterna med regeringskansliet och med allmänheten och att resurserna finns på plats när statsrådet befinner sig i Stockholm eller någon annanstans. I princip skall samma yttre och inre säkerhetskrav som gäller för regeringskansliet givetvis upprätthållas på en sådan verksamhetsort. Som beteckning för en sålunda utanför Stockholm, men inom landet belägen arbetsplats har jag valt departementskontor. Bland de regler och rutiner som sålunda skall tillämpas vid ett departementskontor intar de avser dokumenthanteringen och tillsom lämpningen av offentlighetsprincipen en framträdande plats. Den 30 följande avdelningen ägnas därför dessa frågor.

5 Departementskontoret och

offentlighetsprincipen

5. 1 Inledning

Offentlighet i betydelsen av fri tillgång för till i princip alla envar handlingar som finns hos en myndighet, allmänna handlingar, är en av den svenska demokratins grundpelare. Under begreppet allmän handling faller inte bara skrivelser och andra pappersbaserade dokument eller bilder utan även upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas med utnyttjande av tekniska hjälpmedel inbegripet utnyttjandet av modern informationsteknik fax, elpost, elektroniska anslagstavlor. Utan offentlighet för en myndighets handlingar kommer allmänheten att i väsentlig grad förlora möjligheterna att kontrollera de myndigheter och enskilda tjänstemän, vilka har att tillvarata den enskildes och kollektivets intressen i enlighet med demokratisk ordning tillkomna regler. Offentligheten skyddas därför av tryckfrihetsförordningen TF som är en grundlag. l TF finns de övergripande reglerna för i vilka fall offentligheten får begränsas och en allmän handling alltså får undanhållas allmänhetens insyn. Detaljregleringen finns i sekretesslagen 1980: 100. Någon redogörelse för de regler som sålunda gäller lämnas inte här eftersom de i sina huvuddrag kan antas vara kända. I bilaga 2 lämnas emellertid en översikt över de viktigaste inslagen i det regelverk som gäller offentlighet och sekretess. Utifrån dessa regler har den rutinbeskrivning som redovisas i nästa avsnitt utarbetats.

5.2 En rutinbeskrivning

Ett departementskontor bör, som redan har sagts, behandlas som en del av ett departement. I princip samma rutiner, som departementet tillämpar, tillämpas följaktligen även vid departementskontoret se avd. 4. När det gäller den praktiska tillämpningen av de delar av offentlighetsprincipen som rör dokumenthanteringen i vid mening

SOU 1995: 138

bör dock vissa särrutiner komma till användning vid kontoret. Följande exempel kan illustrera hur en allmän handling bör hanteras under och efter handläggningen och när den begärs utlämnad. Utgångspunkten är att en skrivelse med begäran om att vissa åtgärder skall vidtas ges in till departementskontoret.

Diarieföring och aktbildning Skrivelsen förses med ankomststämpel och registrerasdiarieförs genom att föreskrivna uppgifter via nätet överförs till departementets diarium i Stockholm. Namnet den tjänsteman som primärt handlägger ärendet tillhör de uppgifter som registreras. En förutsättning för denna registreringsordning är att minst en tjänsteman vid departementskontoret getts behörighet att tillföra diariet uppgifter. Den sålunda diarieförda skrivelsen blir den första handlingen aktbilaga 1 i den akt dossier som läggs upp kontoret och som ligger kvar där till dess ärendet slutbehandlatsavgjorts eller flyttats över till departementet. Ytterligare handlingar som kommer in eller upprättas under handläggningen diarieförs också liksom givetvis eventuellt vidtagna andra åtgärder; diariet fungerar alltså som ett traditionellt dagboksblad. En handling i ärendet kan självfallet också ges in till eller upprättas

departementet, också kan vidta andra åtgärder som skall

av som registreras. Diarieföringen sker då departementet varefter handlingen motsvarande sänds över till det handläggande departementskontoret som fax och med posten.

Arkivering När ett ärende avgjorts eller annat sätt slutbehandlats av departementskontoret och fristen för ett eventuellt överklagande gått ut, översänds akten till departementet för arkivering. Någon slutförvaring sker inte departementskontoret som följaktligen behöver utrustas endast med s.k. dag- eller närarki-v.

Departementskontoret och ofentlighetsprincipen

Tillgång till allmänna handlingar

Ett diarium är en allmän handling som envar har rätt att ta del av, t.ex. för att ta reda vilka handlingar finns i ett visst ärende. I som regeringskansliet finns s.k. presentationsterminaler med hjälp vars allmänheten får tillgång till det datorbaserade diarieföringssystemet. Motsvarande möjligheter att gå in i diariet bör öppnas även för den allmänhet som uppsöker departementskontoret. Av främst tekniska skäl kan dock t.v. inte andra departementsdiarier än det förs som av det departement motsvarande till vilket departemenskontoret hör det sättet öppnas för allmänheten. En allmän, inte hemlig handling skall tillhandahållas envar som vill ta del av den för genomgång på stället och, så begärs, i kopia. om En angiven uppgift ur en allmän handling skall tillhandahållas motsvarande sätt. Görs en framställan om t.ex. utlämnande till departementet och avser den en handling uppgift finns vid departesom mentskontoret, överlämnas framställan till kontoret; den vill ha som handlingen uppgiften kan också hänvisas att vända sig direkt till departementskontoret. Kontoret tar alltså ställning till alla framställningar om tillhandahållandeutlämnande allmänna handlingar uppav gifter som förvaras kontoret. Anser den ansvarige kontoret att handlingen inte kan lämnas ut och vill den begärt att få ut handsom lingen att frågan skall hänskjutas till myndigheten, avgör departementschefen eller annat statsråd i departementet om utlämnande skall ske eller inte. Görs en framställan om t.ex. utlämnande till departementskontoret och gäller den en handling i en akt överlämnats till departementet som för arkivering eller av annat skäl, översänds framställan eller hänvisas framställaren till departementet. Departementskontoret tar alltså inte ställning till framställningar tillhandahållandeutlämnande om av handlingar uppgifter som inte längre förvaras på kontoret. Den nu lämnade rutinbeskrivningen gäller vad som kan betecknas som traditionella handlingar papper med tryck och är i princip också tillämplig ADB-upptagningar. För meddelanden som utväxlas med elektronisk post gäller också reglerna om allmänna handlingar och diarieföring. Ett meddelande på elektronisk post som kommer in till ett departementskontor från en myndighet eller en enskild utanför departementet blir alltså allmän

SOU 1995: 138

handling när meddelandet anlänt till departementskontoret eller på något annat sätt tagits emot av någon som är behörig. När ett meddelande har avsänts med elektronisk post från departementskontoret blir meddelandet som huvudregel allmän handling. Ett meddelande som har avsänts eller mottagits och som därigenom blivit allmän handling skall i princip registreras. Som huvudregel skall det därför tas ut ur datorn och diarieföras. En allmän handling i ett system för elektronisk post måste, precis konventionell handling, vara tillgänglig för allmänheten. Den som en skall kunna läsas departementskontoret eller lämnas i utskrift. En handling begärs utlämnas hos departementskontoret skall tillsom handahållas genast eller så snart det är möjligt. Sekretessprövning skall kunna göras vanligt sätt innan en handling lämnas ut. Dessa krav förutsätter en god överblick av vilka handlingar som finns och hanteras elektronisk post. Sekretesslagen 1980: 100 genom ställer krav att myndigheter använder ADB skall ha en god som offentlighetsstruktur vilket innebär t.ex. att allmänna handlingar , bör hållas åtskilda från andra handlingar men också att en införd uppgift i allmän handling i princip aldrig får raderas bort. Om en en uppgift rättas, måste det kunna ses vad som rättats, dvs. den felaktiga uppgiften måste fortfarande vara klart läsbar. Ett meddelande kan avsändas eller mottas med elektronisk post utan bli allmän handling under förutsättningar som gäller för att samma pappersdokument. Utkast och koncept kan alltså sändas och mottas i samband med delningar inom regeringskansliet utan att de, t.ex. att de passerar departementsgränser, blir allmänna handlingar. trots Meddelanden inte upphov till allmänna handlingar behöver som ger inte registreras eller hållas ordnande. De kan sålunda raderas när de blivit inaktuella.

6 Kostnader

Jag har för att belysa den ekonomiska sidan av statsråds distansarbete inhämtat uppgifter från Arbetsmarknadsdepartementet kontoret i Piteå, från Kulturdepartementet kontoret i Karlstad och från regeringskansliets förvaltningskontor FK. De båda arbetsplatserna är inte, vare sig funktionellt eller ekonomiskt, jämförbara. Kontoret i Piteå används 5-10 timmar i veckan som tillfällig arbetsplats statsrådet Sundström. Det är obemannat när statsrådet inte är där. Det finns inga yttre kännetecken, som skyltar eller uppgifter i telefonkatalog, att kontoret skulle utgöra en del av regeringskansliet. Verksamheten i Karlstad är däremot anordnad i huvudsak efter de riktlinjer för ett departementskontor som har redovisats i avsnitt 4. Kontoret är bemannat under arbetsveckan och statsrådet Wallström arbetar där 2-3 dagar per vecka samt tidvis under helgerna. Departementskontoret i Karlstad innehåller utöver tjänsterum också sammanträdeslokaler. Jag har valt att dela upp kostnaderna i engångsutgifter investeringskostnader och löpande utgifter enligt följande. Jag redovisar erhållna kostnadsuppgifter i tre tabeller. Tabell l visar lokalkostnaderna, dvs. hyres- och med förhyrningar sammanhängande kostnader per år för respektive lokal; de kostnaderna betalas över FK:s budget. Tabell 2 återger vad det kostat att anpassa och utrusta lokalerna för det ändamål de är avsedda för investeringar. Dessa investeringskostnader belastar delvis respektive departements budget, delvis FK:s. Tabell 3 redovisar de årliga utgifterna för att verksamheten vid ett vart av kontoren skall kunna drivas; för dessa löpande driftkostnader svarar respektive departement. De kostnader som är relaterade till tjänstestället, dvs. om statsrådet har Stockholm eller hemorten som administrativ verksamhetsort, har inte medtagits i någon av tabellerna utan behandlas senare i löpande text. Det skall i sammanhanget erinras om såväl att ett antal belopp redovisas i avrundade tal som att momsen i samtliga fall är exkluderad.

SOU 1995: 138

Tabell 1 Lokalkostnader Karlstad Piteå Lokalhyra 214 616 30 912 29 190 ingår i hyran Värme, va

Tabell 2 Investeringar Karlstad Piteå

Tabell 3 Löpande utgifter Karlstad Piteå Hyra

Sekr. + Summa 351 856 405 504

Beträffande utgifterna för verksamheten i Karlstad tabell 3 bör vidare följande beaktas. Sedan inrättandet av departementskontoret har utöver statsrådet två varit verksamma där, en politiskt personer sakkunnig och assistent. Kostnaderna för den politiskt sakkunnige en har inte ansetts särskilt böra belasta verksamheten i Karlstad. Hans tjänster hade tagits i anspråk i Stockholm det inte funnits något om departementskontor. Det har vidare visat sig att arbetsförhållandena vid departementskontoret i Karlstad i förening med utvecklingen av

Kostnader

bl.a. regeringskansliets telefonväxel varit sådana att Kulturdepartementet kunnat besluta att dra assistenttjänsten. Kostnaden för den tjänsten har uppgått år. till 310 000 kr per Skillnaden i verksamhetens omfattning de båda orterna medför också skillnader mellan de berörda statsråden i administrativt hän-

seende. Statsrådet Sundström har Stockholm tjänsteställe. Detta

som för följaktligen med sig bl.a. att hans resor mellan Stockholm och Piteå är att betrakta som resor till hemorten. Han har i likhet med andra utanför Stockholmsområdet boende statsråd med Stockholm som tjänsteställe rätt till fria hemresor, avlöningsförstärkning med 4 400 kr i månaden 52 800 kr per år och ersättning för bostad i Stockholm med högst 4 000 kr i månaden 48 000 kr per år. Statsrådet Wallström har Karlstad som tjänsteställe. Hon har därför inte rätt till fria hemresor, avlöningsförstärkning eller ersättning för bostad enligt vad som nu sagts. Hennes resor till Stockholm blir tjänsteresor som en följd av att tjänstestället är Karlstad. Hon har alltså rätt till ersättning för resa, övernattning samt uppehälle traktamente. Resekostnaderna täcks genom att departementet anskaffat ett årskort på SAS. Departementet hyr vidare en lägenhet i Stockholm för i första hand statrådets räkning, en lösning som bedömts vara - ekonomiskt och praktiskt-administrativt att föredra framför att ersätta uppkommande hotellkostnader. Hyres- och till förhyrningen relaterade kostnader redovisas i tabell

Tabell 4 Löpande på årsbasis

Investeringar

Bilaga I

Kommittédirektiv

Statsråds arbete utanför Stockholm Dir.

1994:1g

Beslut vid regeringssammanträde den 3 november I994

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att belysa konstitutionella och andra förutsättningar för att statsråd som inte är bosatta i Stockholm skall kunna ha delar av sin verksamhet förlagda till hemorten.

Utgångspunkter Ny, distansöverbryggande teknik såsom persondatorer, datafax två- vägs interaktiv video, bildtelefon m.m. har under senare tid skapat tekniska förutsättningar för omfattande förändringar många områden av samhällslivet. Inte minst den offentliga förvaltningen måste vara beredd att anpassa sin organisation och sitt sätt att arbeta till de möjligheter de nya tekniken erbjuder och till de krav den ställer. I syfte att främja en bred användning av informationsteknologin i hela samhället verkar Informationsteknologikommissionen. För regeringskansliets del beredas vissa frågor med anknytning till utnyttjandet av informationsteknologin av den i Regeringskansliets förvaltningskontor ingående Styrgruppen för administrativ utveckling SAU. i sammanhanget kan också särskild utredare nämnas att en arbetar bl.a. med frågan om vilken rättslig reglering som kan behövas i samband med användningen av elektroniska dokument inom både förvaltningen och näringslivet dir. 1994:42. Den här antydda utvecklingen påverkar även regeringens sätt att arbeta. Långt ifrån alla statsråd är bosatta i Stockholm. Kravet närvaro i Stockholm som tidigare varit en förutsättning för ett effektivt deltagande i regeringsarbetet, gör sig i dag inte gällande lika starkt. Med den nya teknikens hjälp kan ett statsråd i betydande

SOU 1995: 138

omfattning fullgöra sitt uppdrag från t.ex. hemorten. Men att tekniken gör detta möjligt betyder inte att alla frågor som uppkommer kring statsråds arbete utanför Stockholm har fått sitt svar. Det behövs en närmare genomgång av de konstitutionella, praktiska och tekniska förutsättningarna för ett statsråd att distans delta i arbetet inom regeringen och i sitt departement. I detta sammanhang bör också belysas hur arbetet i regeringskansliet påverkas av statsrådens ökande internationella engagemang, inte minst vid ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen.

Arbetets inriktning

Utredningen skall klarlägga hur kraven medverkan i debatter och annan verksamhet i riksdagen samt i regeringens och departementens arbete kan förenas med möjligheten att arbeta distans. Vidare skall utredningen belysa hur arbete utanför Stockholm påverkar formerna för kontakter med enskilda, organisationer och myndigheter. Utredningen skall också analysera frågor om lämplig teknik samt förvaltningsrättsliga och organisatoriska frågor. Av vikt är att klarlägga om arbetet på distans ger upphov till några särskilda problem med anknytning till dokumenthantering och handlingars offentlighet samt säkerhets- och integritetsskydd. I den mån liknande frågor har behandlats i andra länder kan det vara värdefullt att få belyst hur de där har lösts och vilka erfarenheter som gjorts. Även kostnadsaspekterna ordning här skisserats en som är av intresse. Utredningen skall redovisa de ekonomiska konsekvenserna av de nya arbetsformerna. Utredningsuppdraget bedrivs lämpligast av en särskild utredare som har tillgång till såväl rättslig som teknisk och organisatorisk expertis. Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 september 1995.

Statsrådsberedningen

Bilaga 2

Offentlighet och sekretess en Översikt

-

l Offentlighet

1.2 Vad innebär offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen kommer till uttryck olika sätt:

vem som helst får läsa alla handlingar förvaras hos myndig- - som heter och vilka inte enligt sekretessreglerna skall hållas hemliga

tjänstemän och andra som arbetar i staten och kommunerna har rätt att berätta vad de erfarit i tjänsten för utomstående

tjänstemän och andra i statens och kommunernas tjänst har med- delarfrihet, dvs. rätt att muntligen lämna även sekretessbelagda med vissa undantag uppgifter till tidningar, radio och TV för publicering

allmänheten och massmedier har rätt närvarande vid - att vara rättegångar

allmänheten och massmedierna får närvara då riksdagens kam- mare, kommunfullmäktige och landsting sammanträder.

1.3 Allmänna handlingar är offentliga

l princip har alla, svenska medborgare och utlänningar, rätt att läsa de handlingar finns hos myndigheterna. Denna rätt begränsas som dock två sätt. Dels har allmänheten bara rätt att läsa sådana handlingar är som allmänna. Alla handlingar hos myndighet nämligen inte en anses vara allmänna handlingar. Så t.ex. är ett utkast till ett beslut. skrivelse en eller liknande i ett ärende inte allmän handling. inte utkastet en om arkiveras när ärendet är slutbehandlat. Dels är vissa allmänna handlingar hemliga. Det betyder att allmänheten inte har läsa handrätt att lingarna och myndigheterna är följaktligen förbjudna lämna att ut dem.

SOU 1995: 138

1.4 Vad är en allmän handling

En handling är framställning i skrift eller bild men också en upp en tagning som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas annat sätt med hjälp något tekniskt hjälpmedel. Begreppet kan definieras så att en av handling är något innehåller information av något slag. som En handling är allmän, om den

förvaras hos en myndighet och 2. enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där.

TF definierar inte begreppet myndighet. Förenklat uttryckt är myndigheter ingår i den statliga och kommunala förde organ som valtningen. Regeringskansliets olika delar Statsrådsberedningen, departementen och förvaltningskontoret, ämbetsverken, domstolarna och de kommunala nämnderna är exempel myndigheter. Det är ofta lätt att konstatera att handling, som består av ett en med skrift, förvaras hos en viss myndighet. I andra fall är det papper svårare att säga handling förvaras. Det gäller t.ex. information var en är lagrad i dator. Själva datorn med ADB-upptagningen kan som en finnas hos myndighet, medan annan myndighet har möjligheter en en att informationen bildskärmar eller få utskrifter av ADBse egna upptagningen direkt på maskiner, dvs. myndigheten har egna terminalanslutning till datorn. För denna typ handlingar finns det en särskild regel i TF som av innebär att ADB-upptagning i allmänhet anses förvarad både hos en den myndighet där själva upptagningen finns och hos den myndighet har terminalanslutning. Dessutom anses en ADB-upptagning som förvarad hos myndighet, myndigheten kan få utskrifter av uppen om tagningen från någon har hand om upptagningen för mynannan som dighetens räkning, t.ex. myndighet eller en servicebyrå. en annan Myndigheten behöver alltså inte ha s.k. direktåtkomst till upptag-

ningen. Har myndighet bara till uppgift att tekniskt bearbeta eller lagra en ADB-upptagning för någon annan myndighets eller en enskilds en räkning, upptagningen inte vara en allmän handling hos den anses myndighet har renodlat tekniska uppgifter i sammanhanget. som En handling har kommit in till en myndighet när handlingen har anlänt till myndigheten eller tagits emot av någon behörig person, den tjänsteman är föredragande i det ärende som handlingen t.ex. som

Bilaga 2

avser. Handlingen behöver inte vara diarieförd för att allmän vara en handling. TF innehåller också särskilda regler brev och andra medom delanden som är adresserade, inte till myndigheten direkt, till utan någon befattningshavare vid myndigheten. Angår ett sådant meddelande myndighetens verksamhet är det allmän handling trots att det en har adresserats till en bestämd person myndigheten. Det finns ett undantag från denna regel. Om inkommen handling är ställd en t.ex. till ett statsråd eller någon tjänsteman i regeringskansliet personligen och visserligen rör en fråga det ankommer regeringen eller som ett departement att handlägga men är avsedd för mottagaren uteslutande i dennes egenskap av innehavare någon ställning, av annan som t.ex. medlem i ett politiskt parti. är handlingen inte att anse som allmän handling. l TF finns regler om när en handling upprättad hos anses en myndighet. Principen kan sägas den att handling vara en som en myndighet själv framställer blir allmän när den har fått sin slutliga utformning och expedierats, dvs. tillställts den berörs. Expediesom ras inte handlingen, är den upprättad när det ärende den hör till är slutbehandlat hos myndigheten, dvs. när myndigheten tagit slutlig

ställning i ärendet. Detta sker vanligtvis att beslutet skrivs

genom under. Hör handlingen inte till något bestämt ärende, är den upprättad när den har justerats eller färdigställts annat sätt. För vissa typer av handlingar gäller andra regler när de är om upprättade. Så t.ex. är ett diarium register, journal eller liken en nande handling, där man fortlöpande gör anteckningar, upprättad i och med att anteckningen gjorts. Protokoll och liknande handlingar är i regel upprättade när myndigheten har justerat dem eller färdigställt dem annat sätt. Utkast och koncept t.ex. till en myndighets beslut och minnesanteckningar är inte allmänna handlingar, de inte tas hand för om om arkivering. Med minnesanteckningar föredragningspromemoavses rior och andra anteckningar som görs under beredningen ett av ärende men som inte tillför ärendet några sakuppgifter. nya

SOU 1995: 138

1.5 Vilka allmänna handlingar får hållas hemliga

I TF räknas de intressen upp, vilka får skyddas genom att allmänna handlingar hålls hemliga sekretessbeläggs. Sekretessbeläggas får sålunda uppgifter som rör landets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation landets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn intresset att förebygga eller beivra brott det allmännas ekonomiska intresse skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden intresset att bevara djur- eller växtart. Uppgifter i allmänna handlingar får inte hållas hemliga för att skydda några andra intressen än de angivna. Vilka uppgifter som är hemliga nämnts i sekretesslagen. Det är också tillåtet att ta anges som in bestämmelser sekretess i andra lagar, men då skall sekretessom lagen hänvisa dit. Med andra ord skall det i sekretesslagen kunna utläsas alla de fall där uppgifter i en allmän handling är hemliga. Regeringen får inte bestämma vilka uppgifter som får hållas hemliga; det är riksdagens grundlagsmässiga prerogativ. l en del av bestämmelserna i sekretesslagen ges dock regeringen rätt att besluta kompletterande föreskrifter. Dessa regeringens föreskrifter finns i en sekretessförordning 1980:657.

1.6 Hur får allmänheten tillgång till allmänna handlingar Den vill ta del av en allmän handling skall vända sig till den som myndighet förvarar handlingen. Han eller hon har rätt att läsa som handlingen på stället om den inte är hemlig. Lokutionen på stället i doktrinen inte skola tolkas bokstavligt, dvs. avse just anses den plats där handlingen faktiskt finns; det ligger i myndighetens hand att avgöra handlingen skall tillhandahållas. Kan handlingen inte var läsas eller uppfattas utan att något tekniskt hjälpmedel används, skall myndigheten ställa ett sådant till förfogande, t.ex. en bandspelare om det gäller bandinspelning. En handling får också skrivas av, foto- 44 en

Bilaga 2

graferas eller spelas in. Är handling delvis hemlig, en skall de delar av handlingen som inte är hemliga tillhandahållas i avskrift eller kopia. Undantag från de redovisade reglerna har gjorts bl.a. för nu det fallet att betydande hinder möter. Ett sådant hinder anses föreligga om myndigheten, när framställningen görs, behöver handlingen för eget arbete.

Den som vill ta del allmän handling har också rätt avgift av att mot få en avskrift eller kopia handlingen. Från denna regel undanav görs tag bl.a. när det gäller ADB-upptagningar. Sådana behöver myndigheten inte lämna ut annat än i form utskrift. av Den som begär att få ta del allmän handling behöver inte av en beskriva handlingen mer ingående, t.ex. dess datum eller diarieange nummer. Men myndigheten är å andra sidan inte skyldig göra att några mer omfattande undersökningar för identifiera handlingen att en sökande, som inte kan några närmare uppgifter den. ge om En begäran att få ta del allmän handling skall prövas skyndav en samt av myndigheten. En tjänsteman just använder handlingen som behöver dock inte, som nämnts, avstå den omedelbart inga men onödiga dröjsmål får förekomma.

Ett utlämnande kan givetvis fördröjas därför myndigheten att författningsenligt har att pröva handlingen får lämnas om ut enligt sekretesslagen. Ibland är det någon myndighet än den där handannan lingen förvaras, skall göra den prövningen. I så som fall skall begäran om utlämnande genast överlämnas till den myndighet som har att besluta i saken.

En myndighet får inte kräva att den vill ta del allmän som av en handling talar om vem han eller hon är eller vad handlingen skall användas till. Gäller det handling, faller under någon been som stämmelse i sekretesslagen, måste myndigheten emellertid ibland få

veta vem som vill ha handlingen och vad den skall användas till. Annars kan myndigheten inte ta ställning till handlingen får om lämnas ut. l så fall får den begär att få handlingen antingen som ut berätta vem han eller hon är och vad handlingen skall användas till

t.ex. forskning eller avstå från att del handlingen. av En myndighet har under vissa förutsättningar möjlighet lämna att ut en handling med villkor, s.k. förbehåll, inskränker sökandens som rätt att använda den information som finns i handlingen. Myndigheten kan t.ex. förbjuda sökanden att använda uppgifterna för annat än forskning eller att publicera dem. 45

SOU 1995: 138

Den har fått avslag sin begäran att få ta del av en handling som eller har fått ta del handling med förbehåll har enligt TF i som av en allmänhet rätt att få saken överprövad av en domstol. Ett departementsbeslut om sekretess överklagas dock alltid till regeringen. Bestämmelser när förbehåll får ställas upp och om vilken domstol om som skall pröva ett överklagande finns i sekretesslagen. Ett beslut att en allmän handling skall lämnas ut kan inte överklagas.

2 Sekretesslagen

2.1 Vad innebär sekretess

Sekretess innebär enligt lagen att det råder förbud att röja en uppgift, sig det sker muntligen eller genom att en allmän handling lämnas vare ut eller det sker annat sätt. Att det råder sekretess innebär samtidigt begränsning i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handen lingar. Sekretess innebär alltså att allmänheten inte har rätt att ta del allmän handling samtidigt som myndigheterna och de offentliga av en funktionärerna är förbjudna att lämna ut handlingen och att röja dess innehåll sätt. Man kan säga att hemliga handlingars innehåll annat tystnadsplikt. Meddelarfriheten finns dock alltid kvar skyddas genom än försedd med vissa kvalificerade undantag. om Att sekretess gäller för uppgift betyder att uppgiften inte får en lämnas ut i andra fall än de som anges i sekretesslagen eller i en lag eller förordning sekretesslagen hänvisar till. I viss en som utsträckning gäller sekretessen också inom en myndighet. Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas ut, om det är nöden vändigt för att den utlämnade myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Om det behövs får alltså en myndighet t.ex. rådegen fråga utomstående expert, även det innebär att sekretessbelagda en om uppgifter lämnas till experten. Bestämmelser straffbelägger brott mot sekretessen finns inte i som sekretesslagen utan i brottsbalken, närmare bestämt i 20 kap. 3 § brott mot tystnadsplikt. Vid uppsåtligt brott mot tystnadsplikt är straffet böter eller fängelse i högst ett år och vid oaktsamhetsbrott böter. Ringa fall oaktsamhet är straffria. av

Bilaga 2

2.2 Registrering allmänna handlingar av

För att allmänheten skall kunna utnyttja sin rätt del allmänna att ta av handlingar är det viktigt att den kan få veta vilka handlingar som finns hos myndigheterna. En allmän handling kommer in till som en myndighet eller upprättas där skall därför normalt registreras diarieföras. Undantag från registreringsskyldigheten får göras när det gäller

handlingar som uppenbarligen har liten betydelse för myndighetens verksamhet Lex. pressklipp, cirkulär och reklamtryck

handlingar som inte är hemliga och hålls ordnade så det som att utan svårighet kan fastställas, de har kommit in till myndigom heten eller upprättats där

handlingar som förekommer hos myndighet i stor omfattning en och som regeringen i särskilda föreskrifter i sekretessförordningen har undantagit från registreringsskyldigheten

ADB-upptagningar som blir tillgängliga hos myndigheten genom att en annan myndighet för in dem i ett gemensamt ADB-register.

Eftersom allmänheten fritt skall kunna få läsa myndigheternas diarier, får dessa i princip inte innehålla några sekretessbelagda uppgifter. l viss utsträckning får myndigheterna dock ha diarier med hemliga uppgifter, antingen komplement till offentliga diarier som eller med regeringens tillstånd i sekretessförordningen.

2.3 Myndigheternas upplysningsplikt

Myndigheterna skall begäran enskilda lämna uppgifter de allav ur männa handlingar som finns hos myndigheten och inte är hemsom liga. Denna skyldighet gäller utöver skyldigheten att lämna ut själva handlingen. Myndigheterna skall också hjälpa enskilda med de särskilda upplysningar som behövs för att de skall kunna ta del ADBav upptagningar. Myndigheterna skall begäran också förse varandra med sådana uppgifter som de förfogar över och inte är sekretessbelagda. som En förutsättning för upplysningsplikten är att den kan uppfyllas utan att det hindrar myndighetens vanliga arbetsuppgifter.

SOU 1995: 138

2.4 Vem prövar 0m en allmän handling får lämnas ut I första hand görs prövningen av den tjänsteman som har fått i uppdrag att ta hand om handlingen, t.ex. en registrator eller en föredragande i ett ärende. I tveksamma fall skall denne hänskjuta saken till myndigheten, om det inte fördröjer prövningen. Också när tjänstemännen vägrar att lämna ut handlingen eller avser att lämna ut den med ett förbehåll, skall saken hänskjutas till myndigheten, om sökanden begär det. Sökanden skall underrättas om att han kan begära detta och att det krävs ett beslut av myndigheten för att ett avgörande skall kunna överklagas. Frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i regeringskansliet prövas inom det departement som förvarar handlingarna, om inte något annat är särskilt föreskrivet. l tveksamma fall eller om sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten, skall prövningen ankomma departementschefen eller på något annat statsråd i departementet. Hinder möter inte mot att frågan hänskjuts till regeringens prövning 7 § departementsförordningen.

2.5 Överklagande

Har myndighet avslagit begäran att ta del en handling eller en en av har den lämnat allmän handling med ett förbehåll, kan beslutet i ut en regel överklagas, vanligen hos kammarrätten. Ett departementsbeslut överklagas dock, som nämnts, hos regeringen.

2.6 Särskilda regler om ADB-upptagningar I sekretesslagen finns en uttrycklig erinran om att myndigheterna skall ta hänsyn till offentlighetsprincipen när de inrättar nya eller ändrar existerande ADB-system. Sekretesslagen ger vidare enskilda rätt att i viss utsträckning själva få använda myndigheternas datorterminaler för att ta del ADB-upptagningar. Myndigheterna är av också ålagda att ha beskrivning över sin ADB-användning tillgängen lig för allmänheten.

Bilaga 3

Samtal med statsråden

Anders Sundström och Margot Wallström

Samtal med statsrådet Anders Sundström

Tid: 1995-06-12 Plats: Statsrådets kontor, Piteå

Om kontoret iakttagelser vid besöket Kontoret är beläget i Sparbankens hus i Piteå. Någon skylt som anger att statsrådet har lokal i huset finns inte. Kontakt kan inte utifrån fås med kontorslokalen; en bankkund på utgående öppnar ytterdörren. Statsrådet själv öppnar efter ringning dörren till kontoret, vilket saknar namnskylt ett rum med liten hall, ett större och rum ett kombinerat kopierings- och kafferum. Kontorets telefon finns inte upptagen i telefonkatalogen. PolisenSÄPO har kontrollerat säkerheten, larm installerat. Arkivskåp finns. Kontoret är obemannat när statsrådet inte är där.

Om omfattningen av arbetet på kontoret Statsrådet tillbringar 5-10 timmar i veckan Piteå-kontoret lördag, söndag och måndag. Lördag-söndag äger ofta interna överläggningardiskussioner rum med medarbetarna på departementet i Stockholm; på måndag hålls veckoberedningar med departementets olika enheter för departementschefsbeslut direkt eller vid veckans regeringssenare sammanträde. Det förekommer också t.ex. uppvaktningar den dagen. Sådana externa aktiviteter organiseras den Stockholmsbaserade av sekreteraren. Antalet intervjuer och andra mediakontakter är dock numera begränsat.

SOU 1995: 138

Det har visat sig stöta svårigheter att vistas hela måndagen på Piteå-kontoret; ibland har den dagen fått tas i anspråk för andra uppgifter eller engagemang. Statistiskt sett kan sägas att statsrådet finns i Piteå varannan måndag. Bl.a. detta förhållande gör att det finns ett behov en sekreterareassistent Piteå-kontoret. av

Om motivet Relationen till familjen hustru och två barn i åldrarna ll och 14 år det avgörande skälet till att statsrådet ville ha åtminstone en var arbetsdag i veckan i Piteå. Av betydelse i sammanhanget var också det partipolitiska engagemang. Ett annat viktigt skäl var att statsrådet, för att kunna fungera väl i sitt uppdrag, ville behålla den goda kontakt som han under lång tid hade skaffat sig med alla de medborgare som lever utanför de politiska beslutsfattarnas krets. En sådan kontakt är svår att upprätthålla utan att regelbundet leva och vistas i den miljö där kontaktnätet finns.

Om administrationen Det kommer mycket litet tjänstepost till kontoret, dvs. brev och andra försändelser skall registrerasdiarieföras. När så sker tar statssom rådet med sig posten till departementet och den behandlas enligt dess rutiner.

Om distansverksamheten Idén att fullgöra delar av uppdraget utanför regeringskansliet är bra. Det är viktigt för en beslutsfattare att kunna leva nära den egna verkligheten möjligt med verksamheten helt förlagd till än som är Stockholm och regeringskansliet. För statsråd med större behov av vistelse i Bryssel. kan en distansverksamhet kanske bli besvärlig. Men de AV-konferenser som regelmässigt förekommer mellan regeringsmedlemmar i Bryssel och hemma är viktiga och helt överlägsna de telefonkonferenser man tidigare hade.

Bilaga 3

Samtal med statsrådet Margot Wallström

Tid: l995-03-3l och 1995-09-22

Plats: Departementskontoret, Karlstad

Om kontoret

Kontoret finns i landstingshuset. Skyltar anger att Kulturdepartementet finns i huset. Gatuadress och telefonnummer framgår av telefonkatalogen under uppslagsordet Kulturdepartementet. Kontoret är permanent bemannat.

Om motivet l grunden en ambition att föra samman kultur och teknik, att praktiskt visa hur tekniken kan utnyttjas både i kulturella sammanhang och som hjälpmedel i försöken att skapa ett rundare Sverige tillämpad IT. Till detta kommer att den nu tillämpade ordningen gör det möjligt att leva ett mer normalt familjeliv och upprätthålla naturlig social en kontakt med den vanliga omgivningen. Men familjeskäl kan rena knappast motivera inrättandet av ett lokalkontor det slag av som finns i Karlstad.

På någon sikt bör, förhoppningsvis, den idé som Karlstad-kontoret

är ett uttryck för, sprida sig till andra områden i samhället; alltmer en utvecklad och förfinad teknik kommer att underlätta den utvecklingen.

Om förutsättningar, krav och omfattning Det är viktigt att medarbetarna, i första hand departementet i Stockholm, accepterar tekniken och arbetssättet; ingen skall tvingas att delta i beredningar och annat arbete där tekniken används. Tillämpningen måste bygga frivillighet. Det är väsentligt att samtliga med-

SOU 1995: 138

verkande uppfattar teknik och apparatur som arbetsredskap, inte som någon slags demonstrationsutrustning. Att arbeta distans kräver hård planering och ett strikt fasthållande vid denna. Någon stor organisation på distansorten är knappast nödvändig eller lämplig; i Karlstad är det tillräckligt med en assistent för att sköta det löpande administrativa arbetet. Måndagar och fredagar är vikta för Karlstad, tisdagar och torsdagar förläggs arbetet till Stockholm och departementet; fredagarna naggas dock i kanten krav och önskemål från Stockholm men delvis också som av ett resultat av den kritik som förekommit mot den tillämpade ordningen. Karlstad med dess rika kulturliv är emellertid en utmärkt plats för en kulturminister. Det är självfallet också av avgörande betydelse att det finns snabba och täta förbindelser mellan Stockholm och den ort där departementskontoret är beläget. Detta gäller i hög grad för förbindelserna Karlstad-Stockholm. Men det statsråd som väljer att dela arbetet mellan Stockholm och en annan ort måste vara medveten om att ett regelbundet och frekvent resande sliter både fysiskt och psykiskt.

Om regeringsarbetet Några problem eller bekymmer i samarbetet med regeringskollegorna har inte förmärkts. Praktiskt taget alla kontakter vid sidan av regeringssammanträdena och regeringsluncherna mellan statsråden skedde tidigare per telefon varför den omständigheten att statsrådet befinner sig i Karlstad vissa dagar inte inneburit någon förändring. Det borde vara möjligt även för andra statsråd att. om så skulle önskas, organisera sitt arbete efter Karlstad-modellen. För de statsråd som har mycket arbete att sköta i Bryssel är Karlstad-modellen nog inte att rekommendera. Det förekommer att det sker överläggningar med en eller flera regeringskollegor med utnyttjande av den installerade tekniska utrustningen och det är en av alla omfattad mening att det innebär ett avgörande steg framåt i förhållande till de telefonkonferenser som tidigare måste användas i sådana sammanhang.

Bilaga 3

Om kritiken

Den kritik som i början kom från värmländskt håll och som gick ut att andra flyttar till jobben du flyttar jobbet berörde henne illa. Nu har den kritiken stillnat med all sannolikhet beroende på den öppenhet som visats från kontorets sida när det gäller visa att upp kontoret och förklara varför och på vilket verksamheten sätt som bedrivs. Även andra partier har stött initiativet med distansverksamhet och uttalat att det är viktigt att få med hela Sverige i regerings- och departementsarbetet.

Statens offentliga

utredningar

.

Kronologisk förteckning

Ett renodlat itäringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K. . ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. A. 41.Allmänbehörighet för högskolestudier. U. , Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. - 41.Frtuntidsanpztssad Gotlandstrafik. K. . Lángtidsutredningen l995. Fi. 43,Sambandet RedovisningBeskattning. Ju. . - Várdenssväraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju. , SlutbetänkandePrioriteringsutredningen. av S. 45.Gruttdvatlenskydd. M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46,Effektivarestyrningochrättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessett. A. . Pensionsrättigheter ochbodelning. Ju, 4 .Tvángsmedel enligt27och28kap.RB . Fullt ekonomiskarbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju.

10.Oversyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EG-anpassade körkortsregler. K.

Nyakonsumentregler. Ju. 49.Prognoser över statens inkomsterochutgifter.Fi. . I2. MervärdesskattNyatidpunkterför 50.Kunskapslägetkärnavfallsomrádet 1995.M.

redovisning ochbetalning.Fi. .Elförsörjningiofrcd.N.

13.Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu. av 14.Ny Elmarknad Bilagedel.N. + 53.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö.

.KönshandelnS. 54.Fastighetsbildning uppgiftför -- engemensam stat 16.Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.S. ochkomtnun.M.

17.Homosexuell prostitution. S. .Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden. A. 18.Konsti offentligtniljö.Ku. 56.Förmåner ochsanktioner

19.Ettsäkraresamhälle. Fö. utgifterför administration. Fi. - 20.Utan stannar Sverige.Fö. 57.Förslag internationellt flygsäkerhetsom ett 21.Staden vattenutan vatten. Fö. universitet i Norrköping-Linköping. U.

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne.Fö. 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- . - om 23.Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. S.

24.GasmolnlamslárUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsâkring ochSamhällsekonomi

25.Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen, K. ochincitatnent. S.

Llnderhâllsbidrag ochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. S. . DelA ochDelB. .Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C.

27.Regionalframtid bilagor.C. + 62.Ett renat Skåne.M.

28.Lagen otn vissainternationella sanktioner 63. Översyn skattereglerna av för stiftelserochideella - en översyn.UD. föreningar.Fi.

29.Civilt bruk av försvarets resurser 64. Klimatförändringar i trañkpolitiken.K. regelverken. erfarenheter, helikoptrar.Fö. 65.Näringslivets tvistlösning. Ju.

30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av 66.Polisensanvändning av övervakningskameror vid

Ettvidareutvecklat ntiljöklassystem i EU.M. förundersökning. Ju. . 32.lT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. .Naturgrusskatu m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer. Ju. .lT-komtnissionens arbetsprogram 1995-96. SB.

wb Ersättningför ideellskadavidpersonskada. Ju. .BetaltjänsteL Fi. . 34.Kompetens för strukturomvandling. A. Allmännakommunikationerför alla K. . - Avgifterinomhandikappområdet. S. .Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför . 36 Förmåner ochsanktioner samladredovisning. en antagning till Universitet ochhögskolor.U. . - Fi. .Svenska insatser för internationell katastrof-och

37. Värtdagligablad stödtill svenskdagspress. - Ku. flyktinghjälp.Kartläggning. analysochförslag.

38. Yrkeshögskolan - Kvalificeradeftergymnasial Fö.

yrkesutbildning, U, 73.Ettaktiebolag för servicetill universitetoch

39.Somereflections SwedishLabourMarket on högskolor m.m. U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata. Fi.

Någrautländska forskares syn svensk 75.Svenskflyktingpolitik i globaltperspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik. A. 76.Arbetetill invandrare. A.

-

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.Röster om EU:sregeringskonferens 108. Ny ellag. N, hearingmedorganisationsföreträdare, 109.Likvärdigutbildning lika villkor. U. debattörer ochforskare.UD. 110.Viljan attveta ochviljan att förstå - 78.Den svenskarymdverksamheten. N. Kön, makt ochden kvinnovetenskapliga

79. Vårdnad, boendeoch umgänge. JU. utmaningen i högre utbildning. U.

80.EU om regeringskonferensen l996 ll .Omvârld,säkerhet, försvar.

institutionernas rapporter Frågor om EUzs andrapelareinför regerings- synpunkter i övrigamedlemsländer. UD, konfercnsen 1996.UD. - 8 Ny rättshjälpslag ochandrabestämmelser om :Svensksjöfart näring för framtiden. . rättsligtbistånd. Ju. + Bilagor. K.

Finansieringslösningar för Göteborgs- och .Fristående gymnasieskolor. U. . Dennisöverenskommelserna. K. .Indirekttobaksreklam. S.

.EU-kandidater 12länder som kanbli EU:s .Ny lag om europeiska företagsrád. A. nya medlemmar. UD. .Jämställdhet ett máli utvecklingssamarbetu. UD. .Kulturpolitikensinriktning.Ku. .Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställning i - .Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku. svenskoch europeisk konkurrensrätt. Jo. - .Tjugoårskulturpolitik1974-1994. Ku. .Totalförsvarspliktiga95. Enutvärdering de m av

Dokumentation och socialtjånstregister. S. totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras . .Försäkringsrörelse i förändring Fi. socialaochekonomiska situation under

Denbrukademångfalden. Del 1+2. Jo. grundutbildningen. Fö. . .Svenskari EU-tjänst.Fi. .Ändringar hyresförhandlingslagen. i

.KämavfallochMiljö. M. Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. Ju. Ett reformeratstraffsystein. l-lll. Ju. Del .TV och utbildning.U. . EGrsarbetstidsdirektiv ochdess konsekvenser för .Riksdagen, regeringen ochforskningen. U. . detsvenska regelsystemet. A. .Reform recept. S.

93. Omprövning statligaåtaganden. av Fi. .Subsidiaritetsprincipen i EU. UD. 94.Personalavveckling, utbildning ochbeskattning. .Ett reformerat hovrättsförfarande. Ju.

Fi. .Finansiellverksamhet i krisochkrig. Fi. 95.Hälsodataregister Várdregister. .Kostnader den för statligaassistansersättningen. S. - 96.Jordensklimatförändras. Enanalysav hotbild .FramtidacentralEuropainformation. UD.

ochglobala átgärdsstrategier. M. .Kulturegendomar och kulturföremâl.KU.

97.Miljöklassning Snöskotrar. av M. .En styrande krigsorganisation. Omavsikterna med 98.1990-talets bostadsmarknad LEMO-reforinen. FÖ.

en förstautvärdering. N. .Sverigei EU makt, öppenhet, kontroll. - - 99.SMHl:s verksamhetsform K. Sammanfattning av ett seminarium i september

.Hållbarutveckling i landetsfjällomráden. M. l995. UD. 101. Ett utvidgatEU möjligheter och problem. 13 .Enklareocheffektivare.OmEU:s komplexitet - Sammanfattning av en hearingi augusti1995. ochmaktbalanser. UD.

UD. 13 .Utvidgningochsamspel.EU:s östintegration ur 102.Medborgarnas frihetochsäkerhet historisktoch ekonomiskt perspektiv, Förhållandet EU - Frågor om unionens tredjepelare inför regerings- smástat stormakt svensktidentitetsbyte. : UD. konferensen 1996.UD. 133. Bostadsbidragen 103.Föräldrari självförvaltande skolor.U. effektivareinkomstprövning - .Skattereformen 1990-1991. Enutvärdering. Fi. - besparingar. 105.Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad 134.Verklig ledning obegränsad skattskyldighet för konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning juridiskapersonerFi.

m.m. N. 135.Ubátsfrâgan 1981-1994. Fö.

106.Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella 136.Rättsväsendets resultat - så kan detredovisas.

företag.Fi. Ett förslagtill modellför en samlad

107. Avbytarverksamhetens organisation och resultatredovisning. Ju.

finansiering.Jo.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

137.Kapitalförluster ochorganisationskoslnader vid beskattningen. Fi. 138.Depanementskontoret slatsrådsarbcte utanför regeringskansliet, SB.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Subsidiaritetsprincipen i EU. [123]

Framtidacentral Europainformation. [127] IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.[68] Sverigei EU - makt,öppenhet, kontroll. Departementskontoret stalsrådsarbete utanför - Sammanfattning ett seminarium i september 1995. regeringskansliet. [138] av

[130]

Justitiedepartementet Enklareoch effektivare.OmEU:skomplexitet

ochmaktbalanser. [131] Pensionsrättigheter ochbodelning. [8] Utvidgningochsamspel.EU:s östintegration ur Nyakonsumentregler. [11] historisktochekonomiskt perspektiv. Förhållandet IT och verksamhetsfomyelse inomrättsväsendet. smästat stormakt svenskt : identitetsbyte. [132] Förslagtill nya samverkansformer. [32] -

Ersättning för ideellskadavid personskada. [33] Försvarsdepartementet

Sambandet Redovisning - Beskattning. [43] Muskövarvets framtid.[6] Aktiebolagets organisation. [44] Analys Försvarsmaktens av ekonomi.[13] Tvángsmedel enligt 27 och28kap.RB Ettsäkrare samhälle. [19] samt polislagen. [47] Utan stannar Sverige.[20] Godtrosförvârv stöldgods[52] av Staden vattenutanvatten. [21] Näringslivets tvistlösning. [65] Radioaktiva ämnen slår jordbruki ut Skåne.[22] Polisens användning av övervakningskameror vid Brist elektronikkomponenter. [23] förundersökning. [66] Gasmoln lamslårUppsala. [24] Vårdnad,boende och umgänge.[79] Civilt brukav försvarets resurser- Ny rättshjälpslag ochandrabestämmelser om regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] rättsligt bistånd.[81] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [53] Ett reformerat straffsystem. Dell-lll. [91] Svenska insatser för internationell katastrof- och Ändringar hyresforhandlingslagen. i flyktinghjälp.Kartläggning, analysoch förslag. [72] Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. [119] Totalförsvarspliktiga95. En m utvärdering de av Ett reformerat hovrättsförfarande. [124] totalförsvarspliktigas medinflytande ochav deras Rättsväsendets resultat såkandetredovisas. - socialaoch ekonomiska situationunder Ett förslagtill modell för en samlad grundutbildningen.18] resultatredovisning. [136] Enstyrande krigsorganisation. Om avsiktema med

Utrikesdepartementet LEMO-reformen. [129]

Ubåtsfrågan 1981-1994. [135] Lagenom vissa internationella sanktioner

en översyn. [28] Socialdepartementet - Rösterom EU:s regeringskonferens Várdens svåraval. hearing med organisationsföreträdare, debattörer - slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] ochforskare.[77] Könshandeln. [15] EU om regeringskonferensen 1996 Socialtarbetemot prostitutionen i Sverige.[16] institutionernas rapporter - Homosexuell prostitution.[17] synpunkter i övrigamedlemsländer. [80] - Underhållsbidrag och bidragsförskott, EU-kandidater12länder som kan bli EU:s - DelA ochDelB. [26] nya medlemmar. [83] Avgifterinom handikappomrädet. [35] Ett utvidgat möjligheter ochproblem. EU- Kompetens och kunskapsutveckling yrkes- Sammanfattning hearing i augusti 1995.[101] - om aven rolleroch arbetsñltinomsocialtjänsten. [58] Medborgarnas EUfrihetochsäkerhet Ohälsoförsäkring ochsamhällsekonomi Frågor om unionens tredjepelareinförregeringsolikaaspekter modeller, finansiering konferensen 1996.[102] ochincitament. [59] Omvärld, säkerhet, försvar. Kvinnofrid.Del A+B. [60] Frågorom EU:sandra pelareinförregerings- Dokumentation ochsocialtjänstregister. [86] konferensen 1996.[lll] Hälsodataregister Vårdregister.[95] Jämställdhet ett måli utvecklingssamarbetet. [116] - Indirekt tobaksreklam. [114]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Reform recept. [122] Utbildningsdepartementet

Kostnader för denstatligaassistansersättningen. [126] Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial Bostadsbidragen yrkesutbildning. [38] effektivareinkomstprövning - Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] besparingar. [133] - Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

Kommunikationsdepartementet universitetiNorrköping-Linköping. [57]

Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför Samordnad ochintegrerad tågtrafik antagning till Universitet ochhögskolor.[71] i Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] Ettaktiebolag för servicetill universitetoch Älvsäkerhet. [40] högskolor m.m. [73] Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42] Föräldrari självförvaltande skolor.[103] EG-anpassade körkortsregler. [48] Likvärdigutbildning lika villkor. [109] Klimatförändringar i tralikpolitiken.[64] Viljan attveta ochviljan att förstå Allmännakommunikationerför alla [70] - - Kön,maktochdenkvinnovetenskapliga Finansieringslösningar för Göteborgs- och utmaningen i högreutbildning.[110] Dennisöverenskommelserna. [82] Fristående gymnasieskolor.13] SMH1:sverksamhetsform [99] TV ochutbildning.[120] Svensksjöfart näringför framtiden. - Riksdagen, regeringen forskningen. och [121] + Bilagor.[112]

Jordbruksdepartementet Finansdepartementet

Denbrukademångfalden. Del 1+2. [88] Gröndiesel miljö ochhälsorisker.[3] - Avbytarverksamhetens organisation och Lângtidsutredningen 1995.[4] finansiering. [107] Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi Översyn skattebrottslagen. av [10] svenskocheuropeisk konkurrensrätt. [117] MervärdesskattNyatidpunkterför -

redovisning ochbetalning.[12] Arbetsmarknadsdepartementet

Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. [36] - ArbetsföretagEn möjlighetför arbetslösa. [2] Prognoser över inkomster ochutgifter.[49] - ny statens Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Förmåner ochsanktioner Kompetens för strukturomvandling. [34] - utgifterför administration. [56] Somereflections SwedishLabourMarket on Översyn skattereglerna av för stiftelserochideella Policy.[39] föreningar.[63] Någrautländska forskares påsvensk syn Naturgrusskatt, m.m. [67] arbetsmarknadspolitik. [39] Betaltjänster. [69] Effektivarestyrningochrättssäkerhet Lägenhetsdata. [74] i asylprocessen. [46] Försäkringsrörelse i förändring [87] Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden. [55] Svenskar i EUtjänst.[89] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75] Omprövning statligaåtaganden. av [93] Arbetetill invandrare.[76] Personalavveckling, utbildningochbeskattning. [94] EG:sarbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för Skattereformen 1990-1991. Enutvärdering.[104] detsvenska regelsystemet. [92] Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella Ny lag om europeiska företagsrád. [115] företag.[106]

Finansiellverksamhet i krisochkrig. [125] Kulturdepartementet

Verkligledning obegränsad skattskyldighet för - Konsti offentligmiljö.[18] juridiskapersoner[134] Kapitalförluster Vártdagligablad Pstöd- till svenskdagspress.[37] ochorganisationskostnader vid beskattningen. Kulturpolitikens inriktning.[84] [137] Kulturpolitikens inriktning i korthet.[84] - Tjugoårskulturpolitik1974-1994. [85]

Kulturegendomar ochkulturföremâl.[128]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud. [1] Ny Elmarknad Bilagedel.[14] + Elförsörjningiofred.[51] Den svenska Rymdverksamheten. [78] 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering. [98] - Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentligprissättning m. m. [105] Ny ellag.[108]

Civildepartementet Regionalframtid bilagor.[27] + Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassning bensin.[30] av Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattcnskydd. [45] Kunskapsläget påkämavfallsomrâdet 1995.[50] Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat ochkommun.[54] Ettrena Skåne.[62] KärnavfallochMiljö. [90] Jordensklimat förändras. Enanalysav hotbild och globalaâtgärdsstralegier. [96] Miljöklassning snöskotrar. av [97] Hållbarutvecklingi landets fjällomrâden. [100]

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX08-2050 2x, TELEFON08-690 90 90 ISBN 91-38-20128-3 ISSN 0375-25OX