Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Radioaktiva

ämnen

slår

jordbruk

ut

iSkåne

Scenario och överväganderzomå

vgøåfrestningari detfredstida samhället

O ON 0x m

Delbetänkande av

HOT- OCH RISKUTREDN N GEN

QQM om,

lm

l

Statens offentliga utredningar

WW 1995:22

m] Försvarsdepartementet

Radiøaktiva ämnen

slår

jordbruk

ut i Skåne

Delbetänkande Hot- och

av riskutredningen

Stockholm

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och inforrnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13894-8 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet tillkalla kommitté med att en uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissafrågor inom totalförsvarets civila del. Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdeav partementet den 12 februari 1993 ledamöter som landshövdingen Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö,

Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdagsledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna

Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund. Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirådet Åke Sundin den samt 13 april 1993 departementssekreteraren Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak-

kunnig förordnades samma dag departementsrådet Kerstin Kåks. Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, avdelningsnumera chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråchefen Ulf Broström. Jane Cederqvist den 15 ersattes april 1993 som

expert i kommittén sektionschefen Birgitta Ågren.

av Som sekreterare i kommittén förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit Hot- och namnet riskutredningen. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat antal ett scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller geinhämtande synpunkter från företrädare för antal nom av ett centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens organ som bedömning skulle komma att beröras händelseförloppen. av Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utarbetade scenariot. Även resultaten arbetet med de övriga scenariona av

redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den

rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda av som händelseförloppen, överväganden de problem som uppkomav om

för myndigheter, andra företag och enskilda samt förslag

mer organ,

eliminera eller minska problemen. Åttill åtgärder som syftar till att kan förebyggande eller skadebegränsande. gärderna vara för de allra flesta förslagen har framkommit i En redogörelse som

arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor

utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen

som av

har haft till uppgift att överväga.

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säksamhälle delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare samt Radioaktiva ämnen slår jordbruk i Skåne, på vattnet utan vatten, ut

Brist elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt-

på liga betänkanden är enhälliga. Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert jousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Sven Rune Frid

Förkortningar

EU Europeiska unionen F OA Försvarets forskningsanstalt International Atomic Energi Agency Internationella atomenergiorganet ICRP Internationella strålskyddskommissionen LRF Lantbrukarnas Riksförbund SGU Sveriges geologiska undersökningar SKI Statens kärnkrafinspektion SSI Statens strålskyddsinstitut SÖ överenskommelser med främmande makter Sveriges Viktigt meddelande till allmänheten

Sammanfattning

Haveriet

Rykten säger att en kärnkraftreaktor i ett område sydost Sverige om har havererat. Under förmiddagen kommer det första officiella beskedet från den internationella atomenergiorganisationen IAEA: Ett haveri har inträffat i reaktor knappt 100 mil från svenska sydkusen ten. Det har ännu inte gått häva olycksförloppet. Ett

att omfattande

utsläpp av radioaktiva ämnen kommer sannolikt att äga inom rum loppet av några timmar. SSI:s beredskapsgrupp börjar organisera den nationella strålningsmätningen och hur mätningarna hos kommunerna ska ange genomföras. Länsstyrelserna handlar enligt de planer föreligger. som Oron breder ut sig hos människor i del landet. en stor av

Nedfallet

Nästa dags morgon börjar det mycket kraftigt i delar att regna stora Skåne. En sydostlig vind för in de radioaktiva ämnena den av över svenska kusten. Rapporteringen från mätstationerna visar på värden är två till gånger högre den normala som tre än bakgrundsstrålningen. Allt talar för nedfallet kommer drabba jordbruket i att att en stor del Skåne. SSI meddelar det från av att strålskyddssynpunkt inte är någon fara för djuren. De blir inte sjuka strålningen. Men mjölav ken från de utegående djuren går inte använda. att Skånemejerier får klartecken från Länsstyrelsen i Malmöhus län om att föreningens tankbilar kan åka in i nedfallsområdet för att hämta tankmjölken. Länsstyrelsen i Kristianstads län är betydligt mer försiktig i sin bedömning och ger inget entydigt besked om att mjölken får hämtas. Båda länsstyrelserna gör redan den bedömningen nu att någon mjölkproduktion med utegående djur inte kommer att kunna bedrii de kontaminerade områdena denna vas mest betessäsong. Länsstyrelsen i Malmö verkar ha bestämt sig för rekommendera slakt. att Länsstyrelsen i Kristianstad är däremot inne på att flytta djuren. Länsstyrelserna överväger också vad bör göras med den försom

12 Sammanfattning

vallskörden. Ska den plöjas och vall anläggas Eller går

sta ner en ny

det utnyttja vallen de slår med hög stubbhöjd

att om

De båda länsstyrelserna får hela kvällen åtskilliga samtal från förtvivlade människor i nedfallsområdet. Många tycker att de förlorat

allt de arbetat för i hela sitt liv.

efter månader Läget tre

För alla djurhållarna som lämnade sina gårdar i slutet av sommaren har flyttningen inneburit påfrestningar. Utom själva flyttningen av

familjen och inhysningen djuren har bekymren berott på t.ex.

av

bostaden, skolgången för barnen, de sociala kontakterna, känslan göra intrång för vad händer där hemma

av att samt oron som - nu och i framtiden.

Läget efter ett år

Branschorganisationerna och livsmedelsföretagen bedömer att det

minskade utbudet efter nedfallet tillsammans med köpmotståndet

-

hos konsumenterna -lett till försäljningen livsmedel från Skåne

att av

sjunkit med för mjölk 45%, för kött 15%, för ägg 10%, för

spannmålsprodukter 10% och för grönsaker 30%.

De flesta jordbrukarna i 1 har det besvärligt särskilt de i

zon -

Kristianstads län tvingades lämna sina gårdar. För dem i Mal-

som

möhus län stannade kvar är situationen något bättre.

som

Utredningens förslag till åtgärder

Utredningens förslag tilll åtgärder går bl.a. ut på att de ansvariga

myndigheterna ska fortsätta att utveckla metoderna för insamling och rapportering data från strålningsmätningarna. De bör också

av

bedöma behovet instrument för mätningar i fred och krig, över-

av

väga formerna för modernisering och föreslå åtgärder ökar

en som

möjligheterna till tillförlitliga mätningar. Det bör vidare klargöras det bistånd en länsstyrelse enligt räddningstjänstförordningen är

om

skyldig lämna länsstyrelse omfattar även personal från

att en annan

den kommunala räddningstjänsten. När det gäller saneringen efter ett nedfall radioaktiva ämnen

av

bör koncentreras på förhållandevis stark nationell be-

resurserna en

redskap. Länsstyrelserna bör ha förberett saneringsåtgärderna, så

detaljplanering det behövs kan starta med kort varsel.

att en om

Förberedelser bör ha gjorts så regeringen relativt omgående

att efter nedfall kan fatta beslut de ersättningar kan behöva ett om som

utgå till jordbruks- och trädgårdsföretag.

Kapitel

Utredningens sju

scenarion

1.1 risker och Ökad säkerhet

Nya

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska av framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och administration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och en som komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering av kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden förändrat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra. De sociala förändringarna del samhällsutvecklingen. är en annan av Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit av en sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det var en som kan hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också männisav kors eget beteende. Segregering och andra förändringar i samhället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidigare. Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd olika slag påfrestningar. Tekniken har mot av gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de förebyggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse det som en trots förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har genom ökad allmän utbildning och effektivare information hur och om var kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna än en mer som tidigare fallet. var De ökande internationella kontakterna dominerande är ett annat drag iutvecklingen. Vi kan inte avskärma från risker växer oss som fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samtidigt som har emellertid nytta händelser och erfarenheter i andra länder. av Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor, störom

14 Sju scenarion

ningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador. Kun-

skaperna förbättringar i skyddet utomlands ökar i många fall

om säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa-

tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att

förebygga de händelser som åstadkommer stora skador på männis-

kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna dem. av

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv Dir. 1993:4 analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt överväga om beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris-

ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska

som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon systematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts

bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna på olika

om

områden är tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett

område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden. Störningar i samhällsfunktion kan konsekvenser på många en områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen.

Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommuni-

kationerna. Även datorberoendet leder till Ökad sårbarhet. Den stor-

skalighet eftersträvas i produktion och distribution ökar ris-

som kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans-

port av farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekven-

för människor och miljö. ser

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för lång rad påfrestningar och risker. En del

en har den karaktären att det är fråga långsamt framuäxande och om

långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop-

pet pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller en vara om

upprepade händelser, som ofta redan från början har en mycket dramatisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna

av

kan givetvis långvariga.

vara

Sju scenarion 15

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i av - - t.ex.

D Stigande spänningar mellan olika i samhället; grupper E] Förändringar i normer eller grundläggande värderin striar som der mot vårt rättssystem eller vårt sätt på prob att se emen; El Växande problem med missbruk droger och allmänt av en sett ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tar tid att kunskaper eller De uppkommer olika grepp om. på sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande ske-

endena får ordentligt fäste, kan det ett dröja länge innan motåtgärdeverkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så rna stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar att radikalt påverka

förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske-

enden faller trots detta utanför för de överväganden ska

ramen som göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan som bli fråga bör hanteras i andra om sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker som utredningen ska behandla omfattar

eller orsakas händelser inträffar av som plötsligt. Det kan vara en eller flera enstaka händelser stora olyckor eller allvarliga - störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden fast slagit att händelserna som ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör av vara orsakade omedelbara omständigheter av som t.ex.

D Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred; Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den; av CI Fel i tekniska och administrativa eller i system hanteringen av dem; och

ü Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage verksamheten. mot

Utredningen har vid valet av ämnesområden också utgått från verz-

ningarna händelserna. Det är enligt utredningens av mening naturligt att i det här sammanhanget knyta till de an tre begrepp som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör som ingå i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder vara som till skador på människor eller egendom eller i miljön. Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för om valet scenarion utgått från av att verkningarna fortplantar sig snabbt i samhället och breder sig över geografiska områden. Verkut stora

16 Sju scenarion

också kännbara under så lång tid drabbade männisningarna är att får eller egendom och miljö skadas på känn-

kor stora problem att ett bart sätt. Det behövs många olika slag av skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar hög grad samordning mellan aktörerna.

en av

1.4 Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på skeende. Det ska skildra många händelseförlopp be-

ett ett av som

döms kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna

av

till händelserna behöver däremot inte grundad på någon be-

vara dömning vad sannolikt kommer att hända. Den är inte heller av som för utvecklingen inom scenariots område. någon prognos Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan

organ - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt-

föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal ningar som

händelser får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda.

som

Handlingen resulterar i påfrestningar som i de flesta scenariona lignära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sanno-

ger

likt skulle kunna klara utan att det uppstår kollaps.

av en

Utredningen har i syfte kunna illustrera belastningar och re-

att sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det en av av sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror som som för förloppen valda. Även andra

lagts till grund är godtyckligt

som kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning som skulle ha fyllt funktion i scenariona. en Utredningen har vid bedömningen den tid fordras för det av som

sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden

som

möjligt. Det är möjligt del åtgärderna i verkligheten

som att en av skulle tid eller kortare utredningen beräknat.

ta längre - än som

- Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety-

delse för slutsatserna i utredningens analyser av scenariona.

1.5 Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna valt av

olika scenarion för illustrera de påfrestningar och risker

sju att som kan förekomma i det fredstida samhället och det ankommer på som utredningen att behandla.

Sju scenarion 17

1.5.1 Massflykt till

Sverige av asyl- och bjälpsökande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och en av hjälpsökande

från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna avser tre olika nivåer räknat

efter antalet flyktingar svenska som myndigheter får till uppgift att

hand Beskrivningen de tänkta ta om. av händelseförloppen, analy-

sen av problemen och förslagen till åtgärder utredningen som anser att samhället behöver förbereda för klara att påfrestningarna har

redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av asyl- och bjälpsökande utredningen tidigare har lagt fram. som

1.5.2 Radioaktiva ämnen slår

ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar i det betänkande här föreligger de som problem för delar jordbruket i Skåne sannolikt skulle bli av som följden vid ett stort nedfall radioaktiva ämnen av över en betydande del av landskapet. Beskrivningen av förloppet och bedömningen av problemem belyser svårigheterna för i första hand jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin. Utredningen

överväger bl.a. vilka saneringsåtgärder fordras. som Underlag för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp bestått som Sven Eric Berg, Räddningsverket, Nils-Erik av Kasberg, f.d. lant-

bruksdirektör, ]an Preuthun, Jordbruksverket, Eva Sandberg, Livs-

medelsverket, Claes Svensson, Länsstyrelsen i Malmöhus län samt

Leif Moberg och Lena Wallberg, Strålskyddsinstitutet.

Synpunkter och underlag har på utredningens annat begäran också lämnats företrädare för Försvarsmakten, av Rikspolisstyrelsen, So-

cialstyrelsen, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Lantbrukarnas Riks-

förbund i Skåne, Skånemejerier, Skanek, Procordia Food AB tidi-

gare AB Felix, Svenska Nestlé AB, odlarorganisationer i Skåne, några kommuner samt Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Ultuna.

1.5.3 De

övriga fem scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrupmed företrädare för utredningens sekretariat och olika per myndigheter och andra är berörda. organ som Utredningen redogör i fort-

sättningen detta avsnitt för innehållet i av stora drag i dessa scena-

rion Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona

Titlar och SOU-nr dessaredogörelserfinns baksidantill betänkandetsomslag.

2 15-0171

18 Sju scenarion

ligger för vad samhället skildra händelseförlopp som nära gränsen tillfredsställande sätt skulle kunna klara på ett av.

Staden på vattnet utan vatten

beskriver följderna avbrott i försörjningen med Utredningen av ett till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupvatten förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scenaper av

riot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna vilka ledningsfunktioner de organihanterar problemen t.ex. som

hur försörjningen med går till och vilka svårigheserar, reservvatten informationsverksamheten för med sig. ter som Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmed-

elsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norruatten. och underlag har lämnats Länsstyrelsen i Stock- Synpunkter annat av

holms län, räddningstjänsten och andra kommunala förvaltningar i

Stockholms stad, Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm, Försvarsmakten och Socialstyrelsen.

Utan stanar Sverige

och analysen omfattar olika delscenarion: I det Beskrivningen tre

första fallet drabbar mycket kraftig storm, stark kyla och en om-

en fattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige. gott som med slås i område omfattar i hu- Försörjningen elenergi ut ett som

vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar Hallands, Älvsborgs

av

län. antal känsliga knutpunkter i eldistri-

och Skaraborgs Ett stort butionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver

detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgsområmer det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på en del av

Västgötaslätten.

det andra delscenariot uppstår omfattande skador på högspän- I ningsnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp av som en Skadorna hindrar överföringen från

genomför i Sverige. av norra

södra Området söder Dalälven drabbas under veckor till Sverige. om återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det av delscenariot till visa konsekvenserna för elförsörj-

tredje syftar att

omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts-

ningen i stort av en mycket produktionen.

Alla delscenariona ska illustrera de problem olika slag tre som av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut

fatta för minska verkningarna och vilka

myndigheterna måste att

kraftproducenterna har återställa kapaciteten i ett svårigheter att distributionsnät råkat för mycket omfattande skador. som ut

Sju scenarion 19

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk Elberedskap och de iscenariot mest berörda kommunerna. Synpunkter och annat underlag har utredningen erhållit från företrädare för elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala myndigheter inom det civila området, Försvarsmakten, landsting samt företag inom olika branscher normalt förbrukar mycket el. som

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen av viktiga komponenter som ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar hanteringen av bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen. Ett underlag har utarbetats ÖCB, haft av som överläggningar med företrädare för producenter datorutrustning och av några användare stora ADB-system. av

Gasmoln lamslår Uppsala

Ammoniak strömmar ut från järnvägstankvagn rämnar en som på Uppsala centralstation. Gasen når i scenariot mycket snabbt stora delar innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de av människor befinner sig på och som ute gator torg. Utredningen skildrar svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand alla inte hinner om som sätta sig i säkerhet. Redogörelsen syftar också till illustrera den att oro som händelsen kan skapa hos människor andra på orter där det förekommer transporter eller hantering annan av stora mängder skadliga ämnen. Scenariot har utformats i samverkan med företrädare för räddningstjänsten och stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun, Uppsala läns landsting, Länsstyrelsen i Uppsala län, SOS Alarm, Banverket , och Försvarets forskningsanstalt. Synpunkter och annat underlag har lämnats bl.a. Rikspolissstyrelsen, av Socialstyrelsen och försvarsmakten.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord-

bruk och infrastruktur i sammanlagt tiotal kommuner ett inom tre län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot gripa in för i den akuta fasen rädda att att människor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åtgärder som myndigheter, fastighetsägare måste vidta för senare att

20 Sju scenarion

och så långt möjligt återställa anläggningar och annat

sanera som har förstörts av vattenmassorna.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna i

de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag lämnas bl.a. kommuner i området, SMHI, Rikspolisstyrelsen, För-

av

svarsmakten, Socialstyrelsen och Dalälvens Vattenregleringsföretag.

Joniserande strålning 21

Kapitel

Joniserande strålning

2.1 Vad är

joniserande strålning

All strålning är bärare energi. Om av strålningen är tillräckligt energirik kan den slita loss elektroner från Detta kallas jonisaatomerna. tion. Vi talar då joniserande strålning. Den sänds när radioakom ut tiva atomkärnor sönderfaller. Allt liv på jorden har utvecklats i naturlig en strålningsmiljö. Detta är några exempel på naturliga radioaktiva ämnen: Uran-238. Halveringstiden är 4,5 miljarder år. Uran sönderfaller i många steg. Mellanprodukter är bl.a. radium-226 med halveringsen tid på 1 620 år och rad0n-222 med halveringstid - en på 3,8 dygn. Kalium-40. Halveringstiden är 1,4 miljarder år. Ämnet tas upp och lagras i kroppen tillsamman med stabilt kalium. Kol-14. Halveringstiden är 5 600 år. Ämnet bildas oavbrutet gekosmisk strålning. nom En människas sammanlagda naturliga radioaktivitet vuxen är ca 7000 becquerel, 4 000 becquerel kalium-40. varav I slutet 1800-talet upptäcktes radioaktiviteten och av röntgenstrålningen. Ingen visste då att strålning kan farlig. vara År 1928 grundades Internationella strâlskyddskommissionen ICRP. Den samlar in erfarenheter hur av strålning påverkar hälsan samt bedömer risker och rekommenderar gränsvärden.

2.2 Storheter och

enheter inom strålskyddet

Storheter Enheter

Aktivitet antalet anger atom- Becquerel Bq är enheten för akkärnor tidsenhet tivitet. per som sön- En becquerel ett sönderderfaller i radioaktivt ämne. fall sekund. ett per

Absorberad dos stråldos är Gray Gy är enheten för absorden mängd strålningsenergi berad dos per stråldos. massenhet bestrålad En Gy jkg. som en en kropp tagit upp.

22 Joniserande strålning

Dosekvivalent är stråldos med Sievert Sv är enheten för hänsyn till den biologiska dosekvivalent.

tagen

verkan olika slag av strålning. En Sv en Jkg.

av

Doshastighet dosrat är absor- Gray per timme Gyh är en-

berad tidsenhet. heten för doshastighet.

dos per

Kollektivdos Enheten är Sievert. För är summan av att

stråldoserna för alla individer markera att det är fråga om

bestrålas strålkälla kollektivdos används ofta som av en

eller verksamhet. Kollektiv- beteckningen mansieverfi dosen är ett mått på samhälls- Enligt SMS kärnenergiordrisken med strålkällan eller lista år 1990 bör begreppet

verksamheten. mansievert emellertid inte

användas.

2.3 Varifrån får vi stråldoserna

diagnostik 15 % - - 0,6 -

Ovriga strålkällor ca 1 %

Nedfallet efter Tjernobylolyckan blev störst där det regnade när det radioaktiva molnet passerade. Det kring Gävle och Sundsvall.

var

Dosen under det första året efter olyckan ett extra tillskott på

gav 4-5 mSv i de drabbade områdena. Genomsnittet för hela landet mest beräknades till 0,2 mSv.

2.4 Olika slag av joniserande strålning

Alfastrålning består relativt stora partiklar, som avges av tunga

av

radioaktiva ämnen, radium, radon och plutonium. Räck-

t.ex. uran,

vidden är i luft bara några centimeter. Ett stoppar den.

tunt papper

Om strålningen träffar oskyddad människokropp, förmår den

en

inte tränga igenom hudens yttersta lager döda celler och gör alltså

av

skada. Ett är enbart alfastrålande blir skadligt först ingen ämne som

när det kommer in i kroppen inandning eller förtäring. Strål-

genom

ningen kan då lokalt göra stor skada.

Betastrålning består elektroner. De är mycket lättare än alfa-

av

partiklar och har i allmänhet betydligt längre räckvidd. Glasögon och tjocka kläder räcker oftast skydd mot strålning utifrån.

som

Joniserande strålning 23

Brännskador uppstår på oskyddad hud. Förtäring eller inandning medför den största risken för skador. Strontium-90 är ett exempel på ett ämne enbart alstrar betastrålning. som Gamma- och röntgenstrâlning är elektromagnetisk strålning. De är besläktade med radiovågor har mycket högre frekvens. Gammen mastrålning har lång räckvidd och tar sig lätt levande vävgenom nad. Flera centimeter bly, decimetertjock betong eller flera vatmeter ten stoppar den. För den röntgenstrålning sjukvården använder som räcker det med några millimeter bly.

2.5 Hur skadar joniserande strålning

Varje cell hos människa innehåller det DNA utgör fullen som en ständig konstruktionsritning för just den individen. joniserande strålning skadar framför allt den direkt eller indirekt bryter genom att sönder DNA-molekylerna. Kemiska ämnen, virus eller ultraviolett ljus kan åstadkomma liknande skador. När en cell ska dela sig klumpas kromosomerna ihop och fördubblas. Om inte DNA-reparationerna har lyckats kan delar av kromosomerna försvinna vid delningen eller brottstycken kombineras ihop på fel sätt. Sådana skadade celler kan så småningom ge upphov till oftare cellerna i vävnad delar sig, desto cancer. en känsligare är den för strålning. Känsligheten varierar också mellan olika Vävnaden hos barn är känsligare än vävnaden hos organ. vuxna. Den stråldos människa får på gång är i allmänhet skadlisom en en gare än dos fördelad över lång tid. samma en Ett foster växer snabbt och är där för särskilt känsligt för joniserande strålning. Den skada kunnat konstateras efter atomsom bombningarna ijapan är mental efte rblivenhet. Den drabbade barn

till mödrar vid tiden för bombningarna vari 10:e-17:e graviditets-

som veckan. Risken visade sig 40 % vid 1 000 mSv. Det tvekvara anses samt om fosterskador kan inträffa vid doser under hundra ett par mSv. Barn har emellertid fötts med svåra missbildningar sedan modern i den tidiga graviditeten fått strålbehandling.

2.6 Hur visar skadorna

sig

2.6.1 Tidiga skador

Vid mycket höga stråldoser dör så många celler de drabbade att mest slutar att fungera. Symtomen uppträder då snabbt och organen talar akuta effekter. Det finns tröskel för sådana skador på om em omkring 1 000 mSv om bestrålningen sker på gång och över hela en

24 Joniserande strålning

kroppen. Det är i första hand de blodbildande slås ut,

organen som

vilket först drabbar immunförsvaret. Den därefter mest känsliga väv-

naden är tarmslemhinnan.

Vid 3 000 mSv finns det påtaglig risk att dö i akut strålsjuka

en

och vid över 6 000 mSv är möjligheten att överleva ganska liten. Överlevnadschansen beror på möjligheterna att behandling. Vid bestrålning i samband med cancerterapi förekommer mångdubbelt större doser, strålningen är då koncentrerad till området kring

men tumören.

2.6.2 Sena skador

Risken för ökar för den blir utsatt för joniserande strål-

cancer som

ning. Denna ökning framträder emellertid först lång tid efter bestrålningen. Det brukar kallas skador.

sena Latenstiden för fasta tumörer är i allmänhet minst tio år. För

leukemier kan den emellertid så kort två år. Utgångspunk-

vara som

ten för utvecklingen kan enstaka skadad cell.

av en cancer vara en

Många faktorer måste emellertid samverka för ska

att cancer upp-

stå. Vi talar stokastiska slumpvisa effekter. Mekanismerna för

om

uppkomst är komplicerade och det finns inget enkelt

cancerns samband mellan stråldos och risk för Det kan inte heller antas att cancer.

det finns doströskel under vilken risken är noll. Den lägsta

en

engångsdos där ökad klart kunnat påvisas är något under

cancer

100 mSv. I de flesta sammanhang där människor blir utsatta för strålning och känner för detta är doserna mycket mindre eller

oro

utdragna i tiden.

mer

ICRP räknar med att cancerrisken är proportionell mot stråldosen. Detta är väl belagt vid höga doser. Enligt ICRP:s antagande råder det

emellertid ett linjärt samband även vid låga doser från 50 mSv

- ca

och ned till noll. Några experimentella belägg föreligger emellertid

inte.

2.6.3 Kollektiv risk

Vad är värst att några människor får relativt hög stråldos

- en

eller att många får liten stråldos Om t.ex. 200 människor får

en

vardera 100 mSv, leder detta enligt ICRP till ett extra dödsfall i

can- Resultatet beräknas bli detsamma 20 000 människor i stället cer. om

får vardera 1 mSv. Den kollektiva eller samhälleliga risken är den-

medan risken för individerna skiljer sig åt betydligt.

samma

Det kollektiva riskbegreppet är ovant för de flesta. Det gjorde att

många kom att uppfatta de svenska myndigheternas agerande i

sam-

Joniserande strålning 25

band med Tjernobylolyckan inkonsekvent och som föga trovärdigt. Myndigheterna beslutade försiktighetsåtgärder, restriktioom t.ex. ner för livsmedel, försäkrade ingen behövde men att vara orolig. Försiktighetsåtgärderna berodde på den kollektiva risken, samtidigt som den individuella risken låg för alla. var

Kapitel

Författningar, ansvariga

myndigheter

m.m.

3.1 Strålskydd

Författningar

Skyddet mot skadlig verkan strålning regleras i

av

ü Strålskyddslagen 1988:220; och D Strålskyddsförordningen 1988:293.

Strålskyddslagens syfte är att skydda människor och miljö mot skadlig verkan strålning. Lagen gäller vid tillverkning, överlå-

av transport,

telse och innehav radioaktiva ämnen vid användning tek-

av samt av

niska anordningar kan alstra strålning.

som

Strålskyddsinsititutet SSI utövar tillsyn över efterlevnaden be-

av

stämmelserna i strålskyddslagen och de föreskrifter och villkor

som

har utfärdats med stöd lagen.

av

3.1.2 Allmänna

skyldigheter

Den som driver verksamhet med strålning är enligt strålskyddsla-

en

gen skyldig att

Upprätta och kontrollera strålskyddet; EI Underhålla utrustning, mät- och strålskyddsutrustning;

t.ex.

CI Svara för att den är sysselsatt med verksamheten har känne-

som

dom föreskrifter och risker är förenade med arbetsupp-

om som

giften; CI Svara för att den är sysselsatt med verksamheten har erhållit

som

den utbildning är nödvändig.

som

Den vill t.ex. transportera, saluföra eller inneha radioaktiva ämsom nen måste ha tillstånd till det.

Radioaktivt avfall uppkommer i verksamheten ska enligt strål-

som

skyddslagen hanteras och eventuellt slutförvaras på ett tillfredsstäl-

lande sätt. Se vidare redovisningen i avsnitt 3.7.

28 Författningar

3.1.3 Förbud

Det går förbjuda någon befattning med material inneatt att ta som håller radioaktiva ämnen. Den är under 16 år får inte sysselsättas i arbete med jonisesom rande strålning. För arbetstagare under 18 år kan särskilda före-

skrifter meddelas. Om verksamheten från strålskyddssynpunkt kan

medföra särskilda risker för vissa arbetstagare, får särskilda villkor utfärdas för utförandet arbetet. Arbetstagaren kan t.ex. behöva av genomgå läkarundersökning.

3.1.4 SSI beredskapsorganisation

:s

SSI har inrättat beredskapsorganisation i samband med en som en olycka innebär risk för utspridning radioaktiva ämnen eller som av

rykten sådan olycka ska

om en

Samordna rådgivningen från centrala myndigheter till länsstyrel-

El andra myndigheter och organisationer; ser,

Vidta åtgärder enligt åtagandena i internationella och bilaterala

Cl avtal; Informera regeringen, myndigheter, organisationer, massmedierna CI och allmänheten de beslut fattats, de råd getts och de om som som

åtgärder i övrigt har vidtagits.

som

Beredskapsorganisationen har tillgång till bl.a. utbildad och övad personal, sambandsmedel, mätutrustning, datorer och laboratorier.

Organisationen ska med dessa resurser Samla in och bearbeta underlag för bedömning händelsens El av

omfattning och förlopp;

Bedöma behovet strålningsmätningar på nationell nivå; D av Samla in och mätvärden för bedömning riskerna för

Cl bearbeta av

utsläpp radioaktiva ämnen; av Bedöma konsekvenserna på kort och lång sikt;

Ge råd och information till länsstyrelser, centrala myndigheter och bl.a. skyddsåtgärder, åtgärdsnivåer och mät-

om

prganisationer rågor.

Ge råd och information till hälso- och sjukvården via Socialsty- D relsen;

Ge information till massmedierna och allmänheten. CI

Råden och informationen från beredskapsorganisationen kan avse

skyddsåtgärder av olika slag, t.ex.

Cl Varning till allmänheten; CI Intag av jodtabletter;

Författningar 29

D Utrymning från vissa områden; D Förbud att bege sig in vissa områden; D Livsmedelsrestriktioner; D Restriktioner användning jordbruksmark; om av D Restriktioner djurhållning; om

D Återflyttning till tidigare utrymda områden;

D Kontroller kontaminationen; av D Sanering.

SSI har i sin beredskapsorganisation samuerkansgrupp med föreen trädare för ett antal centrala statliga myndigheter, bl.a. Kärnkraftinspektionen, SMHI, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen. I beredskapsorganisationen ingår även medicinsk expertgrupp, SSI har en som organiserat tillsammans med Socialstyrelsen, och ett vetenskapligt råd. Den medicinska uppgift är råd och inforexpertgruppens att ge mation i strålningsmedicinska frågor till SSI och Socialstyrelsen. Uppgifterna ska myndigheterna vidarebefordra till hälsoskyddsmyndigheterna och till hälso- och sjukvården. Det vetenskapliga rådet ska analysera den uppkomna situationen i Rådet ska bl.a. också stort. ge beredskapsorganisationen råd om mer långsiktiga åtgärder, föreslå undersökningar och följa bedömningar konsekvenserna. upp av SSI leder arbetet inom den medicinska En läexpertgruppen. av karna i ska det behövs ingå i Socialstyrelsens katastrofgruppen om ledning och delta i verksamheten inom styrelsens katastroforganisation. SSI ska med hjälp den medicinska av expertgruppen utarbeta underlag för bedömning de medicinska konsekvenserna och av för de råd eller rekommendationer situationen fordrar. Socialsom styrelsens uppgift i det här sammanhanget skyndsamt är att sammanställa och till sjukvårdshuvudmännen och sjukhusens akutmottagningar förmedla den medicinska och information annan som har betydelse för hälso- och sjukvårdens åtgärder i samband med ett utsläpp av radioaktiva ämnen. SSI har vidare inrättat nationell för en expertgrupp sanering, som har till uppgift bistå länsstyrelserna med råd de att om saneringsåtgärder som staten för. Se vidare beskrivningen i avsnitt 3.2. svarar av statens skyldigheter att sanera.

Åtgärdsnivâer

SSI har på uppdrag regeringen utarbetat åtgärdsnivåer kan av som tillämpas i händelse av en kärnenergiolycka. Med åtgärdsnivåer menas de stråldoser är höga för det ska önskvärt som nog att vara att

vidta en viss åtgärd. Åtgärdsnivåns höjd beror enligt SSI både på

30 Författningar

strålriskens storlek och de svårigheter, kostnader och risker som sammanhänger med skyddsåtgärden. En skyddsåtgärd myndigheterna vidtar vid låg stråldos som en kan göra skada än nytta. Det är t.ex. inte berättigat att tvinga mera människor flytta från sina hem inte den extra stråldosen från att om nedfallet väsentligt överstiger de doser de får från den naturligt förekommande strålningen. Den nivå under vilken det i förväg kan säåtgärden med sannolikhet inte är berättigad kallas ickegas att stor åtgärdsrziuâ. Över viss dosnivå går det med stor sannolikhet att en speciell skyddsåtgärd nästan alltid är berättigad, eftersäga att en risken att skadas strålningen då blir oacceptabelt hög. Denna som av nivå kallas Öure-âtgärdsniuå. SSI har icke-åtgärdsnivåer och övre-åtgärdsnivåer för angett inomhusvistelse, intag av jodtabletter, utrymning genom omflyttning och ställning boskap. För livsmedel finns icke-åtgärdsnivå och av en rekommenderad åtgärdsnivå den ska gälla under den en - senare första månaden efter nedfall radioaktiva ämnen. Avsikten är ett av SSI efter denna första månad ska kunna anpassa åtgärdsnivåerna att till de för olika slag livsmedel varierande kraven och till nedfallets av totala effekter inom livsmedelsområdet. Dessa åtgärdsnivåer ligger

till grund för de gränsvärden Livsmedelsverket fastställer för

som saluhållandet livsmedel. EU har förordning fastställt vilka av i en gränsvärden enligt medlemsländernas beslut ska kunna gälla som för olika isotoper under den första tiden efter olycka. en skyddsåtgärd ska optimerad måste åtgärdens för- För att en vara delar vägas dess nackdelar, så åtgärden kan vidtas när den mot att gör störst nytta. Optimerade åtgärdsniuåer ligger sannolikt mellan icke-åtgärdsnivån och övre-åtgärdsnivån. Många okända faktorer påverkar emellertid resultatet och det är enligt SSI svårt att i förväg göra bra optimering. IAEA har som diskussionsunderlag föreslaen git ungefärliga värden för i förväg optimerade åtgärdsnivåer. Den internationella strålskyddskommissionen ICRP har gett ut en publikation med förslag till åtgärder efter olyckor.

3.2 Räddningstjänst och sanering

3.2.1 Författningar

Den driver kärnteknisk verksamhet för beredskapen som en svarar olyckor inom anläggningens område. Bestämmelser detta mot om finns i

19843 eärnteknisz verksamhet den s.k. kärnteknik-

lLagen

E] om agen.

Författningar 31

Kärntekniklagen innehåller bestämmelser om bl.a. uppförande och innehav kärntekniska anläggningar, olika former befattning av av med kärnämnen och kärnavfall, införsel sådana ämnen av samt utförsel kärnämnen, viss utrustning och material inom kärnenergiav området. Statens och kommunernas för den räddningstjänst ska ansvar som genomföras utanför anläggningen vid utsläpp radioaktiva ämnen av i sådan omfattning att det fordras skyddsåtgärder regleras i

Cl Räddningstjänstlagen 1 986: 1 1 02; och D Räddningstjänstförordningen 1986:1107.

Regler finns också i räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen om den sanering efter utsläpp radioaktiva ämnen från av

kärntekniska anläggningar staten för. Ägare eller inneha-

som svarar mark eller anläggningar kan själva efter nedfall vilja vidta vare av ett långsiktigt verkande åtgärder som syftar till att minska kontaminationen. Sådana åtgärder brukar också kallas sanering reglemen ras inte i räddningstjänstlagen eller räddningstjänstförordningen. Räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen gäller vid utsläpp från kärntekniska anläggningar både inom och utanför Sverige.

Räddningstjänst

Förelägganden och förbud

Skyddet som samhället ska ge i samband med ett utsläpp eller vid överhängande fara för utsläpp är baserat på myndigheterna med att stöd bestämmelsen ingrepp i rätt i räddningstjänstav om annans lagen bl.a. kan

C1 Förelägga de som uppehåller sig inom det hotade området att inte vistas utomhus eller att lämna området;

ü Förbjuda någon att bege sig in i området;

den har levande djur och livsmedel

görelägga

CI som att föra bort essa; E1 Begränsa rätten att använda mark, vatten, naturprodukter och egendom.

Ansvariga organ

Länsstyrelsen är ansvarig för räddningstjänsten utanför den kärntekniska anläggningen. Det innebär länsstyrelsen fattar de beslut att som fordras och uppdrar åt andra bl.a. den kommunala organ räddningstjänsten, polisen, Kustbevakningen, Sveriges Radio och SOS Alarm att utföra de uppgifter fordras. - som

32 Författningar

Samarbetet framgår den plan för räddningstjänsten vid utsläpp

av

radioaktiva ämnen länsstyrelsen upprättar. Om ett utsläpp

av som

hotar flera län får regeringen föreskriva att en av länsstyrelserna

-

eller någon statlig myndighet ska för räddningstjänsten.

annan - svara

Räddningsverket har tillsyn över efterlevnaden de bestämmel-

av

i räddningstjänstlagen gäller planeringen av beredskapen

ser som

för räddningstjänsten vid utsläpp radioaktiva ämnen. Räddnings-

av

verket också för den samordning planeringen fordras.

svarar av som

Om det har skett utsläpp radioaktiva ämnen, ska SSI råd

ett av ge

strålning och biträda med strålskyddsbedömningar. Föreskrifter

om

om detta finns i räddningstjänstförordningen.

3.2.3 Sanering som staten svarar för

Det kan efter ett utsläpp radioaktiva ämnen bli nödvändigt att

av

Detta gäller utsläppet har skett från anlägg-

sanera. oavsett om en

ning i Sverige eller från anläggning i ett annat land. Den sanering

en

för syftar till mark, vatten, anläggningar eller

som staten svarar att

annan egendom åter ska kunna användas. Åtgärder kan behöva vid-

inom område så det blir möjligt att bo där igen, att åter

tas ett att

utnyttja vattentäkter och att bruka mark för livsmedelsproduktion.

Saneringen behöver inte leda till en fullständig återställning. Enförarbetena till den ändring i räddningstjänstlagen innebar ligt som

ska emellertid

att staten fick ett ansvar för verksamheten åtgärderna varaktig effekt. Syftet är ta bort kontamineringen eller att

ge en att

förhindra ytterligare spridning de radioaktiva ämnena i det

en av

ekologiska systemet. Det kan ske genom t.ex. djupplöjning eller bort-

forsling jord. I det fallet flyttas radioaktiviteten till platser

av senare där risken är mindre att den ska skada människor.

Länsstyrelsen för saneringen efter utsläpp radioaktiva

svarar av

ämnen från kärntekniska anläggningar. Det innnebär att länsstyrelska planera verksamheten och genomföra den. Länsstyrelsen ska

sen

kunna i anspråk de olika slag finns inom länet.

ta resurser av som

Om det behövs ska även centrala expertmyndigheter bistå länssty-

relsen, SSI, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsver-

t.ex.

ket och Socialstyrelsen.

En statlig eller kommunal myndighet är skyldig att på anmodan länsstyrelsen delta med personal och egendom. Skyldigheten gäl-

av

ler myndigheten har lämpliga och deltagandet inte all-

om resurser

varligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet. Räddningsverket ska samordna planeringen saneringen mellan

av

länen. Den regionala planeringen bör omfatta t.ex. ledningsorgani-

sation, information, personal och materiel, markanvändningen och

saneringsmetoderna. För den långsiktiga uppföjningen och värde-

Författningar 33

ringen av saneringsarbetet svarar SSI. Institutet ska följa konta-

minationsläget och bedöma vilka strålskyddsproblem som eventu-

ellt återstår.

SSI har framgått redogörelsen i avsnitt 2.1 inrättat

som av en na-

tionell expertgrupp för sanering. Expertgruppens uppgift

är att ut-

forma ett tekniskt och ekonomiskt underlag för beslut

om sanering

som staten svarar för, att ge råd till länsstyrelserna saneringsin-

om

satser och information saneringsmetoder bistå läns-

att genom om

styrelserna i planeringen av verksamheten. Flera statliga myndighebl.a. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Räddningsverket

ter -

är representerade i expertgruppen.

-

3.3 Strålningsmätning

Strâlningsmätning på central nivå

En rad centrala, regionala och lokala i samhället har

organ resurser

för strålningsmätning. SSI för samordning verksamheten

svarar av

och för rådgivning vid utsläpp radioaktiva ämnen drabbar

av som

Sverige.

SSI:s mätstationer

Det finns 37 mätstationer fördelade över hela landet. Från dessa sta-

tioner övervakar SSI kontinuerligt strålningsläget inom det svenska landområdet. Tjänstgörande strålskyddsinspektören larmas

automa-

tiskt strålningsnivån ökar till i förväg fastställd nivå över den

om en

naturliga bakgrundsstrålningen. Figur 2.1 visar lokaliseringen i stort av de 37 mätstationerna.

FOA:s luftfilterstationer

FOA har åtta luftfilterstationer för mätning radioaktiva ämnen i

av

luften. Stationerna registrerar mycket små och långsamma förändringar aktiviteten i luften.

av

Luftfiltermätningarna är ett komplement till de mätningar som sker vid SSI:s gammastationer ovan. Luftfiltermätningarna

se ger

information vilka radioaktiva ämnen finns i luften och om som mä-

ter vid betydligt lägre nivåer än gammastationerna. De fordrar i

gen-

gäld längre insamlings- och mättider än gammastationerna.

Flygburen gammaspcktrometri

Sveriges geologiska undersökningar SGU kan göra nuklidspecifika

mätningar med s.k. natriumjodiddetektor från specialutrustade

en

3 15-0171

34 Författningar

flygplan. Detta är kraftfull för kartering beläggningen

en resurs av

inom framför allt områden med glest vägnät. De beläggningskartor framställdes efter Tjernobylolyckan baserade på flygmät-

som var ningar.

Försöksgårdar

Det finns förslag även vid betesförbud tillåta bete vid ett

ett om att

antal s.k. försöksgårdar. Syftet är exakt underlag för

att ett mer

bedömning storleken på överföringen jod och Cesium till mjöl-

av av

ken. Korna på försöksgårdarna ska alltså ute. Mjölken kasseras

och bönderna får betalt för den. Det är väsentligt att ett sådant beslut fattas med gång efter nedfall. Resultaten från mätningarna

en ett

mjölken kommer kunna visa hur länge betesrestriktionerna på att bör kvar. Om förslaget inte går realisera blir bedömning-

vara att

försiktiga och det längre tid innan betesrestriktionerna

arna mer tar kan hävas.

Nuklidspeciñka fältmätningar

SSI för det provtagnings- och mätprogram krävs för att

svarar som

efter kärnteknisk olycka ska kunna klargöra

myndigheterna en

strålningsläget, underlag för uppskattning individ- och kollektiv-

av

doser och kunna besluta om åtgärder. En del mätningarna kommer genomföras SSI. Avsikten

av att av

emellertid forskningsinstitutioner har kvalificerad utrust-

är att som

och nuklidspecifika mätningar i fält ska utföra ning personal för

huvuddelen mätningarna. SSI har kontrakt med dessa forsknings-

av laboratorier, för närvarande består institutionerna för radiosom av

Malmö, Lund, Göteborg, Linköping och

fysik vid universiteten i

Stockholm, FOA:s enheter i Sundbyberg och Umeå, Sveriges geolo-

undersökningar SGU och Studsvik EcoSafe. giska Laboratorierna kommer efter utsläpp radioaktiva ämnen

ett av

mäta minst mjölkprov vecka från samtliga mejerier i lan-

att ett per

det och minst dygn från mejerier i de nedfallet drab-

ett prov per av

bade områdena. Samtliga mätningar sker med högupplösande

bl.a. jod och cesium. Mjölk från de

gammaspektrometri visar på

drabbade områdena analyseras också med avseende på strontium. Även vegetationsprover betesgrås och markprover kommer att mä-

tas.

Författningar 35

Kaneriükk

Kiruna

Paiula

Ijümotis Overtomeü

Hemavun

Y Skellefteå

Ulvoberg

Umeå Storlien Tün Bre Nurundu I Mora Gävle Alunda Gustufsfors

Blomskog

Orebre Solna

Skum Landvetter

Eksiö

Visb

Ring

Halmstad

Ljungb

Konne y

Olands södra udde Everöd

gdulmöh m

y e umn å un ummuren

oburgen

Figur 2.1 SSI:s mätstationer för automatisk alarmering strålom ningsniuån ökar till i förväg fastställd nivå över den naturliga en bakgrundss trâlningen

36 Författningar

Instrument för spårning av punktkällor

Malå kan med kort varsel ställa 40 instrument till förfo- ABEM AB i

första hand spårning joniserande strålning i naturen, gande för i av

satellit med kärnreaktor ombord har störtar. t.ex. om en en

Mätningar av alfa- och betastrålning

alfa- och betastrålande radionuklider

Nuklidspecifika mätningar av kräver vanligen radiokemiska förarbeten. Detta gäller bl.a. pluto-

och strontium. Sådana mätningar kan utföras vid några olika nium och vid SSI. Beredning för radiovetenskapliga institutioner av prover kemiska och mätningar kan dag eller några dagar. analyser ta en

3.3.2 Verksamhet på regional och lokal nivå

Länsstyrelsernas och kommunernas mätningar

Samtliga länsstyrelser och kommuner har instrument för mätning av finns eller två instrument i varje kommun

gammastrålning. Det ett

hos länsstyrelse. Koordinater och tidigare mätvärden finns och två varje databas med mellan 800 och 900 mätpunkter i hela laninlagda i en det. Efter utsläpp radioaktiva ämnen ger markbeläggning ett av som större del landet ska första sammanställning av mätinom en av en finnas Med dessa mätningar ska lägsta bedata inom ett dygn. en motsvarande fördubbling den naturliga bak-

läggningsnivå en av grundsnivån kunna påvisas. Kommunerna utför referensmätningar sjunde månad i två-fyra

var

förberedda mätpunkter. Detta god bild av bakgrundsstrålning-

ger en

variationer med årstiden och goda förutsättningar för kommu-

ens och länsstyrelser själva bedöma hur mycket dosraten ökar ner att nedfall. kontrolleras varje år s.k. vid ett Instrumenten genom konstantkontrollmätning. från till SSI, har Mätdata referensmätningarna rapporteras som sedan år 1989. Avsikten är

databas över samtliga mätningar att

en med de mätdata föreligger efter nedfall ska göra en sam- SSI som ett manfattande bild strålningsituationen i landet. Vid ett hot om av och nedfall bör kommunena utföra mätningar ofta. utsläpp

Mätningar i län med kärnkraftverk

de länen med kärnkraftverk finns särskild plan för mät- I fyra en efter utsläpp radioaktiva ämnet

ningar av gammastrålning ett av

från kärnkraftverken. För dessa mätningar finns det ett stort anta område med 50 km radie från kärnkraftverken

mätpunkter inom ett efter utsläpp är sända mätpatrullei En av de första åtgärderna ett att ut

Författningar 37

till dessa mätpunkter. Mätvärdena går via radio till kommunens huvudbrandstation där personalen sammanställer och telefax

per

vidarebefordar dem till länsstyrelsen, kärnkraftverket och SSI. Det

finns 25 mätinstrument i vart och de fyra länen.

ett av

Kärnkraftverkens beredskapsstyrka KGB

gemensamma

Varje kärnkraftverk ska inom tio timmar på begäran kunna sända en mätpatrull med två strålskyddstekniker och mätinstrument till ett annat län. Patrullen ska kunna bistå länsstyrelsen med bl.a. strålningsmätningar och provtagningar av olika slag.

3.3.3 Mätverksamheten i Skåne

Nuvarande i Malmöhus län resurser

Tillgången på mätinstrument

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket har två typer av in-

strument för mätning radioaktivitet:

av Cl I-23; och El RNI10

Dessa är fördelade mellan räddningstjänsten i de berörda kommuoch Kustbeuakningens fartyg.

nerna

För SSI:s kommunmätningar disponeras

ü RNI1000.

Samtliga miljö- och hälsouårdsförualtningar har två instrument av

denna Även miljöenheten inom Länsstyrelsen disponerar två

typ. st RNI 1000.

De platser i Kristianstads och Malmöhus län där kommunernas

mätningar ska ske framgår figur 3.2.

av

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket disponerar desutom fem portabla för luftprovtagning är fördelade

pumpar som

mellan räddningstjänsten iKäzlinge, Lomma, Lunds och Landskrona

kommuner.

En pump finns Helsingborgs huvudbrandstation avsedd för kärnkraftverkens beredskapsstyrka.

gemensamma

Instrumentens kapacitet

Instrumentet I-23, ingår i Flygvapnets utrustning, är finskt

som av fabrikat och äldre typ. Mätområde: 0,05 mRh 400 Rh motav -

svarar 0,5 uSvh-4 Svh. Instrumentet är främst avsett för strålnings-

mätning från flygplan i samband med kärnvapendetonationer. Mätområdet gör det emellertid fullt användbart även vid utsläpp från

kärnkraftverk.

38 Författn

ø

f

4. v å; é .k i I å

I

% .. n w w å e.

2%

...WA

I J :j

n . M t s . n

i

a :j . b - 5 i 3

E L V

g.

-k , L

l % f å -

. 0 a 1 e L i b 6 1

. å A , l 1 . I Q . V u ä mñwñw á ,k .k a a

Figur 3.2 Förberedda referenspunkter i Kristianstads och Malmö-

hus län kommunernas mat nin ar av stra °lningsnivån

r g

Författningar 39

Instrumentet RNI 10 S är fullt modernt, inköpt i slutet 1980av

talet och svenskt fabrikat. Mätområde: 0,05 pSvh till 10 Svh.

av Instrumentet är speciellt valt för mätningar vid kärnenergiolyckor. På instrumentet går det att avläsa ackumulerad dos och dosrat som fem minuters medelvärde. Instrumentet RNI 1000 inköpt omkring år 1987 är avsett för SSI:s

s.k. kommunmätningar. Mätområdet är 0,1 uSvh 10 mSvh.

-

Personal

Den nuvarande planen för strålningsmätning inom beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket har 50 mätpatruller från räddningstjänsten inom indikeringszonen för Barsebäcksverket. Sedan år 1982 har 1 300 brandmän och brandbefäl utbildats och regelbundet ca övats för dessa uppgifter. Kustbevakningen har utbildat personal till besättningarna på fem fartyg för strålningsmätning. Samtliga kommuner har utbildat personal från miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna för de s.k. kommunmätningarna. Institutionen för radiofysik vid Lunds universitet kan ställa personal till förfogande för kvalificerade mätningar, t.ex. nuklidspecifika mätningar, mätningar på olika t.ex. gräs och mjölk och för prover, utvärdering av luftfilterprover. Radiofysikavdelningen vid Malmö allmänna sjukhus används i beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket för utvärdering alla TL-dosimetrar organisatioav som nen förfogar över. Inom Malmöhus län finns åtminstone företag sysslar med ett som strålningsmätning. Vidare kan Barsebäcksverket i begränsad omfattning bidra med strålskyddspersonal och göra utvärderingar TLav dosimetrar.

Skyddsutrustning

Enligt SSI:s föreskrifter ska personal som arbetar med strålningsmätning i olyckssammanhang vara utrustad med dosimeter, andningsskydd och jodtabletter. Samtliga patruller inom beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket disponerar individuella TL-dosimeterar, halvmask med partikelfilter och jodtabletter. Varje patrull har dessutom tillgång till en direkt avläsbar penndosimeter.

Mätmetoder och arbetssätt

Taktiken rekommenderas för mätning med RNI 10 S är i kortsom het :

40 Författningar

Instrumentet monteras i hållare 1 över marken; cl en cza m

Mätning sker under tio minuter på varje plats;

E]

Medelvärdet de senaste fem minuternas mätningar avläses och

Cl av rapporteras in;

Instrumentet 1-23 ska användas för s.k. survey-mätningar på föl-

jande sätt:

Mätning görs utanför fordonet.

CI Instrumentet avläses så värdet stabiliserats och det avlästa Cl snart värdet rapporteras in.

Insamling mätdata

av

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket har planerat ca 50

mätslingor med totalt omkring 1 200 mittpunkten Varje patrull ska

läsa vid mellan 20 och 40 mätpunkter. Uppgifterna rapporteras

av

till kommunens huvudbrandstation. Personalen där för in uppgifpå blankett för varje patrull och ska gång i timmen faxa

terna en en

blanketten till Länsstyrelsen och SSI.

Bearbetning och analys av mätdata

Bearbetning och analys av mätdata ska ske parallellt inom Länssty-

relsen och SSI. Länsstyrelsen har för denna verksamhet två strålskyddsexperter från Institutionen för radiofysik vid Lunds universi-

i varje arbetsskift. Ett tiotal för denna verktet personer är uttagna

samhet. Bearbetning och analys har hittills vid utbildning och öv-

ningar skett enligt manuella metoder med tabeller, kartor, räkne-

dosor och handböcker.

Nuvarande resurser i Kristianstads län

I Kristianstads län finns utöver miljö- och hälsoskyddsförvaltningarnas utrustning endast några instrument hos Länsstyrel-

-

på Centrallasarettet i Kristianstad och hos räddningstjänsten i

sen,

Kristianstads, Hässleholms, Ängelholms och Simrishamns kommu-

RNI 10 S eller RNI 10 R. Räddningstjänstpersonal med utbild-

ner

ning på strålningsmätning finns i samtliga kommuner i länet. Länsstyrelsens beredskapsplan för kärnenergiolyckor omfattar ett 30-tal förutbestämda mätpunkter, bl.a. vid ett antal kyrkor. Någon i

förväg i detalj planerad organisation för bearbetning och analys av

mätuppgifterna finns inte.

Författningar 41

3.4 Hälso- och sjukvård

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården regleras i

Cl Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de kom-

- tre

muner som står utanför landsting att planera hälso- och sjukvår-

-

den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen

ska en-

ligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det sker

som under normala fredsförhållanden även på katastrofer i fred och utan

på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har katastrof-

en

organisation för att kunna ingripa med de mycket omfattande sjukvårdsresurser som kan fordras i fred vid stora olyckor eller

andra liknande händelser.

Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd 1992:5 vägledning

som

till ukvårdshuvudmännen för den medicinska katastrofberedskapen. Råden beskriver bl.a. de risker det måste finnas beredskap

som en

inför, vilka principer ska gälla för omhändertagandet, vad pla-

som

neringen av omhändertagandet och vården bör omfatta, vilken ut-

rustning som fordras, hur organisationen kan ut och vilka krav

se

som gäller för informationsverksamheten. Det finns särskilda råd för hälso- och sjukvårdens åtgärder

i sam-

band med ett utsläpp radioaktiva ämnen. Sjukvårdshuvudmännen

av

ska i samband med utsläppet kunna vård åt människor fått

ge som

strålningsskador samt informera den egna personalen och patienter som finns på vårdanläggningarna händelsens medicinska risker.

om

Många människor är oroliga och vill ha på frågor kommer

som svar

sannolikt att vända sig till olika enheter inom hälso- och sjukvården

t.ex. sjukvårdsupplysningen, distriktssköterskor, distriktsläkare och

-

akutmottagningar med frågor. SSI och Socialstyrelsen har framgått redovisningen i

som av avsnitt 2.2 en medicinsk expertgrupp ska kunna råd åt hälsosom ge

och sjukvården när ett utsläpp radioaktiva ämnen har inträffat.

av

3.5 och

Hantering kontroll av livsmedel

Författningar

Regler om hantering och kontroll livsmedel finns i

av

ü Liusmedelslagen 1971 :511; och E1 Lizsmedelsförordningen 1971:807.

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Verket ska enligt sin instruktion bl.a. utöva tillsyn

en-

42 Författningar

ligt livsmedelslagen, leda och samordna livsmedelskontrollen samt

informera sådana förhållanden inom livsmedelsområdet är om som

viktiga för konsumenterna. Lokala tillsynsmyndigheter är kommunernas miljöskyddsnämnder. Livsmedelsverket kan föreskrifter hantering livsmedel.

ge om av

Verket får förbjuda eller föreskriva villkor för saluhållande,

t.ex.

försäljning livsmedel innehåller ett främmande ämne

m.m. av som

eller livsmedel i vilket sådant ämne överstiger viss halt. Det

av ett en

innebär Livsmedelsverket kan sätta gränsvärden för hur mycket

att

främmande ämnen eller gifter får finnas i livsmedel. Gränsvärden

som

för föroreningar med radioaktiva ämnen fastställer verket efter

samråd med SSI.

EU-länderna har beslutat åtgärdsnivåer för användning livs-

om av

medel efter kärnenergiolycka eller liknande händelse. Dessa

en annan

gränsvärden kan börja tillämpas efter särskilt beslut gäller un-

men

der längst månader. De nordiska länderna har utformat rekom-

tre

mendationer åtgärdsnivåer för användning livsmedel fö-

om av som

reslås gälla inom dessa länder. Om EU-förordningen ska tillämpas

kan svenska myndigheter emellertid inte följa rekommendationerna.

3.5.2 Katastrofberedskap

Planer för katastrofberedskapen inom Livsmedelsverket utformas

av

en katastrofgrupp under verksledningen. Katastrofgruppen består

från verkets olika verksamhetsområden och har kontaktav experter

inom samtliga enheter. Gruppen ska bl.a. utarbeta under-

personer

lag för samverkande myndigheters och för kommunernas beslut om

åtgärder. Den ska också information till andra ansvariga organ,

ge massmedierna och allmänheten.

Livsmedelsverket är representerat i SSI:s beredskapsgrupp och kommer vid utsläpp radioaktiva ämnen att delta i verksamhe-

ett av ten hos SSI.

Åtgärder

område

3.6 inom jordbrukets

3.6.1 Författningar

Regler inom växtodlingsområdet kan komma i fråga i situa-

som en

tion när det är nödvändigt att åstadkomma skydd mot påverkan av

radioaktiva ämnen finns i

Lagen 1979:425 skötsel jordbruksmark den s.k. skötsel-

Cl om av

lagen; och

Författningar 43

Förordningen 1979:426 skötsel jordbruksmark om av den s.k. skötselförordningen.

Skötsellagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på del områden meddela föreskrifter att en som skäligen kan fordras från miljöskyddssynpunkt. Det gäller bl.a. växt-

odling och spridning stallgödsel. Regeringen har i skötselförav ordningen meddelat föreskrifter på båda dessa områden. Enligt dessa föreskrifter gäller vissa begränsningar i möjligheterna att sprida stallgödsel och krav på lagringsutrymmen för stallgödsel. Jordbruks-

företag i en del län är vidare enligt föreskrifterna hålla tvungna att jordbruksmark höst- eller vinterbevuxen.

I anslutning till föreskrifterna har Jordbruksverket bemyndigats att i begränsad omfattning meddela föreskrifter eventuellt kan som utnyttjas för att inom del geografiska områden hindra en spridning eller påverkan radioaktiva ämnen efter av en kärnkraftolycka. Detta bemyndigande får emellertid anses otillräckligt för de åtgärder som det kan bli nödvändigt vidta vid nedfall radioaktiva att ett av ämnen. De omedelbara förbud, förelägganden, restriktioner eller be-

gränsningar som kan fordras på växtodlingens område eller för han-

teringen av stallgödsel kommer sannolikt beslutas med stöd att av andra lagar eller förordningar än primärt som avser jordbruksdriften, t.ex. strålskyddslagen.

Hanteringen av foder till djur regleras i

Lagen 1985:295 om foder; och

ü Förordningen 1985:879 om foder.

Författningarna reglerar bl.a. hanteringen foder till djur avsedda av för animalieproduktion. Jordbruksverket får enligt förordningen om det behövs med hänsyn till människors eller djurs hälsa med- dela förbud eller villkor för importen, tillverkningen, försäljningen, användningen eller hanteringen i övrigt foder även visst parti av ett foder. Jordbruksverket har i föreskrifter foder till livsmedelsom producerande djur och hästar gränsvärden för vissa främangett mande ämnen. Till dessa hör inte radioaktiva ämnen. Som fodertillsats får jordbrukarna enligt foderlagen använda endast eller ämne Jordbruksverket har vara som godkänt. En fodertillsats får godkännas endast den värde för om är av djuret eller om det finns särskilda skäl för den ska bli godkänd. att Fodertillsatser, t.ex. berlinerblått, kan användas för minska djurens att upptag av radioaktiva ämnen och därmed innehållet i köttet och mjölken. Bestämmelser myndigheterna kan komma som att tillämpa finns också i

Cl Djurskyddslagen 1988:534; och

El Durskyddsförordningen 1988:539.

44 Författningar

får enligt djurskyddsförordningen meddela föreskrif- Jordbruksverket hur bl.a. djur avsedda för produktion livsmedel ter om djur av - ska födas skötas, transporteras m.m. Djurskyddslagstiftningen upp, Jordbruksverket möjligheter att vidta åtgärder som skyddar djuger onödigt lidande. ren mot Enligt 1991:375 med instruktion för Statens jordförordningen bruksverk ska myndigheten verka för positiv utveckling av jorden bruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som till kraven bl.a. god miljö, god hushållning med tar hänsyn på en en och ett gott djurskydd. naturresurserna EU-länderna har beslutat gränsvärden för radionuklider i djurom foder efter kärnenergiolycka eller liknande händelse. en annan

3.6.2 Stöd till länsstyrelserna m.m.

Jordbruksverkets uppgift är bl.a. att stödja länsstyrelserna och att fackmyndighet. Det kan bli aktuellt både länsvara regeringens att ge styrelserna rekommendationer om lämpliga skyddsåtgärder och att utfärda föreskrifter foder och djurhållning. Regeringen kan vid om allvarliga olyckor så skedde i samband med Tjernobylolyckan - - Jordbruksverket meddela föreskrifter och pröva frågor uppdra åt att ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag och om till vissa fiskare. uppgift vid utsläpp radioaktiva ämnen Jordbruksverkets ett av rekommendationer och föreskrifter

blir att genom eventuellt även

jordbruksprodukter. I samarbete med begränsa kontamineringen av Arbetarskyddsstyrelsen och SSI beaktar Jordbruksverket även möjligheterna begränsa den stråldos jordbrukarna blir utsatta att som för. Verket strävar vidare efter undvika konflikter med djurskyddsatt lagstiftningen

3.6.3 Katastrofberedskap

har till vägledning för det arbete ska ske Jordbruksverket som inom olika enheter inom verket i samband med kärnenergiolyckor

och andra allvarliga olyckor utarbetat en s.k. katastrofhandbok. Av handboken framgår vilka omedelbara åtgärder som ska genomföras.

Den beskriver också Jordbruksverkets roll, mål och organisation samt faktaunderlag och alternativa åtgärder i olika faser ett ger anger av förlopp. Jordbruksverket tillsätter katastrofgrupp och upprättar en informationscentral. Jordbruksverket är som framgått represenen terat i SSI:s beredskapsorganisation.

Författningar 45

3.7 radioaktivt avfall

Hantering av

Innan beslut fattas att avfall från sanering ska tas hand om en om

bör det framgå att den föreslagna åtgärden är berättigad, dvs gör mer nytta än skada. Det bör först klargöras vilken individ- och

kollektivdos kan avstyras att avfallet tas hand. Kostsom genom om

naderna måste beräknas. Övervägandena fordrar goda kunskaper

hur radioaktiva ämnen omsätts i naturen både i tid och i om - rum och hur stor stråldos människan blir utsatt för.

Efter ett nedfall i samband med kärnenergiolycka kan det bli

en

fråga om stora mängder saneringsavfall. Varje situation måste bedö-

med ledning sina förutsättningar. Det går inte

mas av egna att ange

några generella åtgärder för omhändertagandet. Metoderna för strål-

skydd kan ge vägledning om lämpliga åtgärder i de enskilda fallen.

3.8 Försvarsmaktens

möjligheter att delta

Försvarsmakten har med de olika slag kunnande finns i

av som or-

ganisationen möjligheter att stödja samhällets åtgärder efter ett nedfall radioaktiva ämnen. Det kan fråga indikering,

av vara om sam-

bandstjänst, trafikreglering, bevakning, nödslakt, förläggnings-

verksamhet och sanering människor och utrustning.

av

Försvarsmakten kan ställa yrkesofficerare, övriga anställda och värnpliktiga samt efter eget åtagande hemvärnspersonal och personal frivilligorganisationerna till förfogande för de uppgifter

ur som

ska utföras. De ABC-skyddsinstruktörer och andra inom

experter

radiakskyddsområdet som de militära förbanden förfogar över kan vara en förstärkning för de civila myndigheterna. Försvarsmakten har hel del skyddsutrustning i allmänhet

en som

är anpassad till behovet av C-skydd. Delar denna material bör

av

emellertid kunna användas för förbättring det personliga skyddet

av

även vid indikering och sanering.

De militära förbanden håller på att utrustas med intensimeter

en ny

Intensimeter 25. Den har ett större mätområde än tidigare model-

ler och täcker bl.a. låga nivåer från bakgrundsstrålningen och uppåt.

-

Instrumentet kan även användas dosimeter och komple-

som är ett

ment till den civila mätutrustningen.

Försvarsmaktens fordon kan utnyttjas för transporter vid t.ex.

indikering inom kontaminerade områden. Vid höga strålningsnivåer kan det lämpligt att använda moderna pansarskyddade fordon

vara

utrustade med ABC-skydd. Försvarsmakten kan vidare ställa

sambandsutrustning till förfogande.

46 Författningar

3.9 Varning och information

3.9.1 Tidig varning om utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar

Sex överenskommelser

Sverige har ingått överenskommelser med andra stater infor-

sex om

mation och varsel vid händelser i kärntekniska anläggningar:

E] IAEA-konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka

SO 1987:3;

Avtal med Danmark informationsutbyte och varsel rörande

Cl om

svenska och danska kärntekniska anläggingar m.m SO 1987:12;

Avtal med Finland informationsutbyte och varsel rörande

om

svenska och finska kärntekniska anläggningar m.m. SO 1987:16;

Avtal med Norge informationsutbyte och varsel rörande

om svens-

ka och norska kärntekniska anläggningar m.m. SO 1987:26;

Avtal med Förbundsrepubliken Tyskland tidig varsel vid

om

kärnenergiolyckor och om informations- och erfarenhetsutbyte

rörande kärnsäkerhet och strålskydd SO 1990:64;

Avtal med Sovjetunionen SÖ 1988:5. Avtalet har övertagits

D av

Ryssland dekret president Jeltsin den 3 december 1991.

genom av

Det finns vidare ett avtal med Danmark om informationsutbyte om

kärnkraftverket i Barsebäck IAEA-konvention och antal samt en ett överenskommelser med olika länder tekniskt bistånd. om

Sverige teckna avtal information och varsel även med

avser att om

övriga stater runt Östersjön, dvs Polen, Estland, Lettland och Litauen.

Senare kan det bli aktuellt ingå överenskommelser med länder

att

som Vitryssland, Ukraina, Bulgarien och Rumänien.

Medlemskapet i EU innebär att Sveriges åtaganden när det gäller

tidig information vid en kärnenergiolycka har ökat.

Krav på information

Om det inträffar ett missöde i ett kärnkraftverk kan bli såsom av

dan omfattning att det kan konsekvenser från strålskyddssynpunkt

ska konventionsstat enligt IAEA-konventionen direkt eller genom

en

förmedling IAEA omgående underrätta de stater fysiskt kan

av som

bli berörda ett utsläpp. Informationen ska innehålla uppgifter

av om

missödets natur och tidpunkt samt anläggningens exakta läge. Upp-

gifter kan minska konsekvenserna från strålskyddssynpunkt ska

som också lämnas.

De bilaterala avtalen ställer något större krav på information än vad IAEA-konventionen gör. Tidig varning ska även vid del

ges en

Författningar 47

andra situationer än IAEA-konventionen omfattar. Enligt

som avtalen ska länderna vidare utväxla förhandsinformation de kärntekom

niska anläggningarna.

INES-skalan är ett internationellt utarbetat hjälpmedel gör

som

det möjligt för ägare eller innehavare kärntekniska

av anläggningar att enligt en sju-gradig skala klassificera de störningar eller olyckor inträffar i deras anläggningar.

som

Ansvariga svenska myndigheter

SSI och SKI för tillämpningen avtalen tidig varning.

svarar av om

SMHI är kontaktpunkt i Sverige för varningsmeddelanden från IAEA

och länder enligt bilaterala avtal. SMHI vidarebefordrar meddelanden till SSI, SKI och Räddningsverket. SSI informerar länsstyrelserna.

SKI har till uppgift skaffa utförligare teknisk information

att en

än den IAEA kan SKI har goda kontakter med bl.a. finländska,

ge.

ryska och litauiska kärnkraftmyndigheter.

Svenska myndigheter har satellitkommunikation med kärnkraft-

verken i Ignalina Litauen i Sosnouy Bor, Murmansk och Kola

samt

Ryssland. Syftet är framför allt att säkerställa tidig varning.

en

Information till allmänheten

Enligt en bestämmelse i avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB

ska Sveriges Radio sända meddelande är vikt för allmänhe-

som av ten. Meddelandet ska t.ex. kunna råd hur människor ska bete ge om

sig i extraordinära eller oförutsedda situationer. Det kan emellertid

också innehålla påminnelser och information i praktiska frågor

av

betydligt mindre dramatisk karaktär den typ lämnas i

- av som

Anslagstavlan i TV. Det ska vid sändningen sådant s.k.

av ett

myndighetsmeddelande framgå att myndigheten för dess inne-

svarar

håll. Sveriges Radio ska till meddelandet

se att är lämpligt utformat och att det inte sin omfattning eller på sätt inverkar

genom annat

menligt på programverksamheten.

Signalen Viktigt meddelande på civilförsvarets s.k. tyfonanlägg-

ningar underrättar människor olycka har inträffat eller

om att en -

att överhängande fara råder så att de kan söka skydd inomhus,

stänga dörrar och fönster och slå ventilationen. De ska också av

lyssna på radio eller TV för att veta vad har hänt och vad de

som

i fortsättningen bör göra. Signalen och meddelandet utgör tillsammans varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten VMA. Räddningsverkets Allmänna råd och kommentarer om uarnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten Meddelande 1989:4 ger närmare vägledning om de

48 Författningar

åtgärder räddningstjänsten kan vidta för och infor-

som att varna

mera.

Rätten inom räddningstjänstens område alltså vid en olycka

att -

sända varningsmeddelande i radio och TV regleras genom en

ett -

särskild överenskommelse mellan Sveriges Radio AB, Sveriges Tele-

vision AB och Räddningsverket den 13 januari 1993. Det framgår

överenskommelsen räddningsledare har rätt att sända ut ett

av att en meddelande allmänheten. Ett sådant meddelande kan som varnar

det behövs över samtliga sändande programkanaler i radio

om ut och TV. En liknande överenskommelse har träffats med TV 4 senare

Television AB. Sveriges Radio har åtagit sig förmedla

Nordisk att

meddelanden till Sveriges Televisions kanaler, Text-TV och TV 4.

3.10 Ersättningar

till kärnteknisk

3.10.1 Ansvarighet för ägaren en anläggning och för staten

Bestämmelser för skada uppstår till följd olycka

om ansvar som av en

kärnteknisk anläggning i Sverige eller utomlands finns bl.a. i

i en

Atomansvarighetslagen 1968:45; och

cl

El Förordningen 1981:327 med förordnanden enligt atomansvarighetslagen.

Den kärntekniska anläggningens ägare eller innehavare i Sverige

eller utomlands ska normalt ersätta den drabbas skadan. som av -

Ersättning utgår även det inte kan visas att atomanläggningens

om ägare eller innehavare har orsakat skadan vårdslöshet. Angenom

för skada enligt atomansvarighetslagen får inte språk på ersättning göras gällande än ägaren eller innehavaren av den

mot annan

kärntekniska anläggningen eller dennes försäkringsgivare. Ansva-

righeten för anläggningar i Sverige är enligt huvudregeln begränsad

till 1 200 milj. kronor för varje olycka. Ett lägre belopp 100 milj.

-

kronor gäller för vissa anläggningar där riskerna är mindre.

-

Om den är ersättningsberättigad inte kan ersättning

som av

eller innehavaren till den kärntekniska anläggningen lämnar

ägaren

ersättning. Det högsta sammanlagda belopp kan utbeta-

staten som

las, anläggningsägarens inräknat, är för närvarande 3 miljar-

ansvar

der kronor. Riksdagen kan besluta ytterligare ersättning ska utgå.

att

Gränsen 3 miljarder kronor är omkring gånger så hög den

tre som för närvarande förekommer i Paris-konventionens internatiosom

nella regler.

Författningar 49

3.10.2 Internationella överenskommelser

Det finns konvention skadeståndsansvar inom det kürntekniska en om

området från år 1960 Paris-konventionen och konvention

en om

supplerande statsansvar från år 1963 Bryssel-konventionen. Båda

konventionerna har utarbetats inom för OECD-samarbetet ramen

och reviderades tilläggsprotokoll år 1982. År 1963

genom ett antogs även inom för IAEA:s arbete konvention skaderamen en om

ståndsansvar inom det kärntekniska området Wienkonventionen, i stort sett överensstämmer med Paris-konventionen. År 1988

som

antogs ett gemensamt protokoll till Paris- och Wien-konventionerna.

Protokollet har förbättrat de skadelidandes möjligheter ersätt-

att ning.

3 .10.3

Ersättningar i Sverige efter Tjernobylolyckan

Förbud att sälja livsmedel med hög halt radioaktiva ämnen kan

av

leda till merkostnader eller inkomstbortfall för företag inom jordbruket, trädgårdsnäringen eller rennäringen. Det finns inga

gene-

rella regler ersättning för de förluster eventuellt uppstår.

om som

Efter Tjernobylolyckan fick antal företag inom Jordbruksverkets

ett

tidigare Lantbruksstyrelsens ansvarsområde möjligheter till ersätt-

ning genom

Cl Förordningen 1986:621 om ersättning till jordhruks-, trädgårds-

och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning

av

Tjernohylolyckan;

Föreskrifter från jordbruksverket kompletterar förordningen

El Förordnin 1987:64 ersättning för merkostnader och för-

en om

luster anledning Ternohylolyckan till dem för sitt

me av som

uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

För merkostnader och förluster uppkommit efter den 1 juli 1994

som

har dessa förordningar och föreskrifter

ersatts av

Cl Förordningen 1994:246 om ersättnin vissa merkostnader och förluster med anledning Tjerno olyckan;

av y

El Statens ordhruksverks föreskrift SJV FS 1994:132 ersätt-

om

ning til för vissa merkostnader och förluster

med anledning renskötselföretai Tjerno ylolyckan.

av

För renkött kasseras vid slakt lämnas ersättning för köttvärdet,

som

slaktkostnaderna, det förlorade pristillägget samt kostnaderna för provtagning, kontroll, cesiumanalys och kyllagring inkl. kostnader för hantering i väntan på resultatet analysen. Kassering kött

av av

kan i viss utsträckning förhindras tidigareläggning slakt

genom av

eller utfodring Ersättning lämnas därför i första

genom av renar.

4 15-0171

50 Författningar

hand för dessa ändamål. Genom tidigareläggning slakten kan den av äga när köttet har låg cesiumhalt. rum en

De sammanlagda ersättningarna inom Jordbruksverkets ansvars-

område uppgår budgetåret 199394 till 680 milj.kronor. t.o.m. ca

Nästan hälften detta belopp utbetalades redan första året, dvs

av

budgetåret 198687. Under det året erhöll jordbruks- och trädgårds-

företag 204 milj.kr0nor, medan ersättningen till rennäringen utgjorde 117 milj.kronor. Under åren följde utbetalades endast en som

mycket liten del de totala beloppen till jordbruks- och trädgårds-

av

näringen. De totala beloppen framgår sammanställningen som

av följer.

av

Tjenobylolyckan är beroende gränsvärdet för den tillåtna cesium-

av halten i renkött. Från maj 1986 och ett år framåt i tiden gränsvar

värdet 300 Bqkg. Från juni 1987 är det 1 500 Bqkg. Enligt en överslagsberäkning skulle gränsvärdet 6 000 Bqkg, som tillämpats i

under budgetåren 199192-9293 ha halverat kostnaderna. Norge,

Kapitel

Händelseförloppet

i scenariot

4. 1 Upptakten

En kvällstidning kontaktar natten till annandag pingst den 23 maj

1994 informationschefen vid SSI. Rykten kärnkraftreaktor

säger att en

i ett område sydost Sverige har havererat. Enligt uppgifter från

om en

icke namngiven källa är det risk för utsläpp. Exakt den

stora var

påstådda olyckan har ägt rum eller vilken omfattning utsläppen

sannolikt får kan källan inte uppge.

Informationschefen ringer tjänstgörande

strålskyddsinspektören vid

SSI. Han kontaktar också SSI:s generaldirektör och de informations-

ansvariga vid SKI, SMHI, IAEA, Miljödepartementet

och systermyn-

digheterna i de nordiska länderna. Ingen har hört något. Strålskyddsinspektören beslutar att beredskapsgruppen den första kretsen i

-

beredskapsorganisationen ska kallas in. En timme efter det första

-

beskedet är generaldirektören och ytterligare tjänstemän sex på plats

i SSI:s lokaler. Klockan är ännu bara 5 på

morgonen.

Fler och fler tidningar, radiostationer och TV-kanaler i Sverige hör

under de närmaste timmarna sig till SSI för

av att veta om det är

sant att en mycket allvarlig olycka har inträffat i kärnkraft-

ett av

verken på kontinenten. De följande timmarna har informations-

nere

enheten i beredskapsgruppen fullt med på massmedier-

upp att svara

nas frågor. Samtliga som ingår i enheten är på plats i ett tidigt skede.

Flera försöker de kontakter det är möjligt vid denna

genom som att

tidpunkt att klara ut om ryktet talar sant någon vad

- om vet som

har hänt och i så fall Uppgifterna är motsägelsefulla tyder

var. men

på att ett svårt haveri har inträffat och utsläpp radio-

att ett stort av aktiva ämnen har skett eller kommer ske. att

Beredskapsgruppen konstaterar att ingen de stationära helau-

av

tomatiska mätstationerna i Sverige har indikation. gett någon Det har inte heller kommit några meddelanden via de nyinstallerade

satellitbaserade kommunikationssystemen ska förmedla infor-

som

mation mellan svenska myndigheter och kärnkraftverk i andra län-

52 Upptakten

der. Det är vanligt med rykten det här slaget. På uppdrag av SSI

av

meddelar SOS Alarm vid 7-tiden samtliga länsstyrelser och centrala

samverkansmyndigheter vad går att säga på detta stadium. Det

som

sker på telefon till vakthavande beslutsfattaren VB vid varje läns-

styrelse och med gruppfax. VB orienterar på de flesta håll landshöv-

dingen och länsrådet. Försvarsdirektören får i allmänhet också information i flera län även länspolismästaren. Några har redan

-

radions hört vad ryktas. Vakthavande

genom nyhetssändningar som får i avvakta ytterligare besked från de centrala myndiguppdrag att

heterna ska meddelandena dröjer själv försöka skaffa

men - om -

fler uppgifter. Samtliga länsstyrelser att kalla in beredskaps-

avser

organisationen inte förrän läget klarnat ytterligare.

- men

Klockan 10.00 kommer de första officiella uppgifterna att nå-

om

har hänt. Beskedet är från den internationella atomenergi-

got

organisationen IAEA, via SMHI underrättar SSI, SKI och Rädd-

som

haveri har inträffat reaktor knappt 100 mil från

ningsverket: Ett i en svenska sydkusten. Det har ännu inte gått att häva olycksförloppet.

utsläpp radioaktiva kommer sannolikt

Ett omfattande av ämnen att

ske inom loppet några timmar. Nästan samtidigt får SSI och SKI

av

också information enligt de bilaterala avtalen varning vid en

om

kärnenergiolycka, bilden blir för den skull inte mycket tydli-

men

SSI underrättar på alla länsstyrelserna och de centrala

gare. nytt -

Regeringskansliet får informasamverkansmyndigheterna. samma

tion fax. per

SSI:s generaldirektör beslutar att hela beredskapsorganisationen ska kallas in. Under tiden det innan alla är på plats har beredskaps-

tar

på begäran fått väderprognos från SMHI för de när-

gruppen en

dygnen. Prognosen är alarmerande. Friska sydostliga vindar

maste

med uppehållsväder råder för närvarande i Europa. Det är

norra

emellertid risk för i södra Sverige under natten till

stor regn senare

tisdagen. SMHI bedömer de radioaktiva ämnena från ett utsläpp

att

i den havererade reaktorn kommer att nå södra Sverige inom loppet

av ett dygn.

Länsstyrelserna agerar

Länsstyrelserna handlar i det här läget enligt de planer som gäller. I

Kristianstads län underrättar vakthavande beslutsfattaren landst.ex.

hövdingen, länsrådet och länspolismästaren. Landshövdingen beslu-

Länsstyrelsens beredskapsorganisation ska kal-

tar att personalen i

las in. I Malmöhus län får landshövdingen, länsrådet och försvarsdirektören besked att något har inträffat. Länsledningen

samma om

i Malmö träffas på Länsstyrelsen för att diskutera vilka åtgärder som ska vidtas. Andra länsstyrelser agerar på ungefär samma sätt som någon dessa båda myndigheter.

av

Inledande åtgärder 53

De första är på plats i beredskapsorganisationen hos Länsstyrel-

i Kristianstads län några minuter efter kl 1 1.00. Samtidigt beslu-

sen

tar Länsstyrelsen i Malmöhus län att kalla in den mindre beredskapsgruppen den s.k. analysgruppen, räddningschefen i beredskap och en strålskyddsfysiker från Malmö allmänna sjukhus för att hjälpa Länsstyrelsens ledning att klargöra läget. Avgörande för Länsstyrelbeslut att ännu inte kalla hela beredskapsorganisationen är

sens

att det tar tid innan de radioaktiva ämnena når Sverige och det

att

tills vidare räcker med analysgruppen. Båda landshövdingarna söker redan på detta stadium kontakt med

regeringskansliet. De talar med företrädare för Försvarsdepartementet och för Miljö- och naturresursdepartementet,

som gemensamt

håller på att förbereda tillsättandet krisgrupp inom regerings-

av en

kansliet. Den ska samla information, göra bedömningar och föreslå

åtgärder som regeringen kan behöva besluta om.

4.2 Beredskapsorganisationens inledande åtgärder

De första i beredskapsorganisationen under förmiddagen

som anländer till SSI försöker skaffa information från SKI, IAEA och mer

från kärnkraftverk och myndigheter i andra länder för inhämta

att

uppgifter från mätningar utomlands. SSI försöker kontakt med uppgiftskällan. Meteorologen som ingår i beredskapsorganisationen

skaffar information väderförhållandena från SMHI. Bemanningen

om

utökas efter hand. Det finns relativt mycket uppgifter olyckans

nu om

karaktär. En första uppskattning går göra utsläppets omfatt-

att av

ning. De som ingår i organisationen kan börja genomföra de första

beräkningarna av konsekvenserna i Sverige.

Avsikten är att SSI ska utarbeta inom två timmar efter prognoser att hotet blivit känt. Det sker i samarbete med SKI och SMHI. Resul-

tatet är i första hand spridningsprognos, de områden

en som anger inom landet kan drabbas radioaktiva ämnen och när nedsom av fallet kan komma ske. Om SKI kan göra s.k. källtermsbeatt en

dömning har SSI möjligheter att snabbt fram åtminstone en grov dosprognos och en riskbedömning. Denna riskbedömning är under-

lag för SSI:s rekommendationer till länsstyrelserna skyddsåtgär-

om der.

SSI:s beredskapsgrupp inleder också diskussionerna

nu om en even-

tuell utrymning och intag jodtabletter. SSI begär SGU ska

om av att

förbereda ett flygplan för flygmätningar. Beredskapsgruppen

startar

arbetet med att organisera och samordna de nationella mätinsatserna, ange hur mätningarna hos kommunerna ska genomföras och vilka

54 Inledande åtgärder

speciallaboratorier SSI:s kontraktslaboratorier ska förbereda

som

sig på börja mäta i olika delar landet. De föreslagna försöks-

att av

gårdarna får besked låta korna kvar ute på bete. Under

om att

tiden ökar antalet samtal från massmedierna. Det finns personal som

har till uppgift på frågor och besked. Trots det blir

att svara ge

informationsenheten med gång ordentligt överbelastad.

en

SSI får vid 12-tiden ytterligare ett meddelande från IAEA att

om

utsläpp har skett och informerar nytt samtliga länsstyrelser

ett

och rad andra centrala förvaltningsmyndigheter det

en om som

beredskapsorganisationen känner till. Det gäller bl.a. tiden och

nu

platsen för utsläppet och omfattningen. De flesta centrala och regio-

nala myndigheterna har då redan skaffat sig uppgifter via radio och

TV och håller på att sammankalla sina katastrof- eller beredskaps- De efter ett tag kan inställa sig börjar igenom läget.

grupper. som

Flera liksom personalen vid SSI kontakt med motsvarande

tar myn-

digheter i andra länder. Alla myndigheterna fortsätter att följa de

svenska och utländska radio- och TV-sändningarna. SSI och SKI

informerar regeringskansliet och talar med statssekreteraren i Miljö-

och naturresursdepartementet. Jordbruksverket och Livsmedelsverket lämnar sin information till Jordbruksdepartementet. Det finns under annandagens eftermiddag hel del information.

en

Många jordbrukare behöver råd. Jordbruksverket strax efter kl

tar

12.30 via SOS Alarm i Jönköping kontakt med Sveriges Radio

- -

för sända ett Viktigt meddelande till allmänheten VMA. De

att

jordbrukare söder Riksväg 40 och gränsen mellan Småland och

om

Östergötland som har mjölkkor uppmanas i 13-nyheterna att låta dessa kvar inomhus efter kvällens mjölkning. De bör också

stanna

till djuren har foder och vatten för några dagars innevistelse.

se att

Ensilera och plasta in så mycket foder möjligt Samma infor-

som

mation får länsstyrelserna.

Länsstyrelsen kallar in personal

Länsstyrelserna i södra Sverige börjar kalla in personal. Det går kärvt.

Många är bortresta och kan inte nås med gång. Vid 13.30-tiden

en

har de flesta länsstyrelserna emellertid personal på plats. För Länsstyrelsen i Kristianstads län gäller det ungefär hälften beredskaps-

av

organisationen. Länsstyrelsen i Malmöhus län låter analysgruppen

-

under ledning länsrådet bedöma läget och besluta åtgärder.

av - om

försvarsdirektören, planeringschefen, informations-

I gruppen ingår chefen, vakthavande beslutsfattaren och tre handläggare inom enheför beredskap och räddningstjänst. Enligt kallelsen tidigare

ten som

redovisats deltar även räddningschefen i beredskap i länet och

en

strålskyddsfysiker. Arbetet går till på ungefär sätt vid andra

samma

länsstyrelser.

Inledande åtgärder 55

Kommunalrådet i Ystads kommun kontaktar Länsstyrelsen i Mal-

mö för att får information om vad som sker. Han har lyssnat på

mer

nyheterna och vill ha ett snabbt besked vad kommunen ska fö-

om

reta sig. Kan människor stanna kvar Ska kommunen organisera en utrymning barn och gravida kvinnor Vilka besked ska kommun-

av

ledningen invånarna Kommunen står värd för forskar-

ge som en

konferens om miljön i Östersjöländerna senare i veckan. Flera inter-

nationellt kända föreläsare kommer att delta. Några har redan

an-

länt. Kan konferensen genomföras eller ska den ställas in Vem står i det fallet för kostnaderna Kommunalrådet står på sig och

senare vill ha svar.

Många från massmedierna och allmänheten ringer för att veta vad som hänt och för att råd eller andra besked. Belastningen på

personalen blir redan från början mycket stor. Under eftermiddagen

kommer allt fler till beredskapsorganisationen för att hjälpa till att

Även SOS Alarm i Skåne och de olika polisdistrikten får

svara. ett

stort antal samtal från oroliga vill veta vad sker och hur de

som som

kan skydda sig mot de radioaktiva ämnena. Det ordinarie lunchekot handlar bara kärnenergiolyckan. Länsstyrelsen i Malmö samrå-

om

der med Telia om hur företaget ska klara teletrafiken det gäller

-

bl.a. att fastställa vilka prioriteringar måste göras.

som

De flesta tjänstemännen vid Länsstyrelsen i Kristianstad har begränsade erfarenheter av de ledningsuppgifter som det är fråga om. Länsstyrelsen avvaktar fler besked innan den är beredd att besluta åtgärder. Analysgruppen vid Länsstyrelsen i Malmöhus län fort-

om

sätter med att översiktligt planera den mätverksamhet kommer

som

att fordras. Gruppen tar reda på bl.a. hur många instrument

som

kan disponeras och preliminär plan för hur den ska för-

gör upp en

dela dessa. Chefen för den s.k. fältgammagruppen vid Institutionen för radiofysik i Lund blir ombedd att komma till Länsstyrelsen.

Analysgruppen kan från omkring kl 13.00 bemanna ett skift i

Länsstyrelsens upplysningscentral. Belastningen blir redan från bör-

jan större än vad centralen egentligen klarar. Analysgruppen försö-

ker också kontakt med ledningen för kommunerna i länet,

men

teleförbindelserna är hårt ansträngda och det tid. Även möjlighe-

tar

terna att sända fax är påverkade. Kommunerna bör enligt

gruppen

kalla in delar sin beredskapsorganisation och över inkvar-

av se

teringsmöjligheterna. Gruppen rekommenderar vidare vakthavande brandbefäl i kommunerna att kontrollera den mätutrustning

räddningstjänsten förfogar över och att igenom instruktionen för mätningarna med personalen. De lokala polismyndigheterna får information via polisens sambandscentral i länet den beredskap

om fordras för deras del. som

Vid 14-tiden har Länsstyrelsen i Malmö fått kontakt med ledningen i alla kommunerna utom Staffanstorps kommun. Länsstyrel-

56 Inledande åtgärder

i Kristianstad har ännu inte gått ut med någon information till

sen

länets kommuner. Flera har på intitiativ dragit igång sina kris-

eget

ledningsgrupper och i några fall tagit kontakt med Länsstyrelsen för

vad de ska göra. Beskeden de kan är fortfarande att veta som

knappa.

SSI:s beredskapsorganisation

Kl 14.30 är SSI:s beredskapsorganisation i det närmaste bemannad.

Nu finns det också företrädare för de flesta samverkande centrala

statliga myndigheterna hos SSI, bl.a. SKI, SMHI, Räddningsverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Socialstyrelsen. Några

av

dessa myndigheter har själva ännu inte kunnat ihop än hälf-

mer

det antal ska ingå i katastrof- eller beredskaps-

ten av personer som

Det förlänger tiden går åt för att myndigheterna ska

grupperna. som

kunna skaffa sig kunskaper.

Företrädare för länsstyrelserna tar strax efter kl 15 kontakt med

de båda försvarsområdesbefälhavarna i Skåne chefen för P7F0 1 1 i Ystad och chefen för P 2Fo 14 i Hässleholm för att höra vad de militära förbanden kan bidra med. Försvarsområdesbefälhavarna

lovar att så snart möjligt återkomma med besked.

som

Ledningen för SSI:s beredskapsorganisation bedömer redan

un-

der första dagens eftermiddag att den väntade beläggningen kan

komma att bli så kraftig att det blir nödvändigt med sanerings-

åtgärder. Den nationella expertgruppen för sanering samlas därför till första överläggning redan i ett tidigt skede. Flera medlem-

en av

i expertgruppen har uppgifter i beredskapsorganisationen och

marna

är på plats sedan åtskilliga timmar för att arbeta med andra uppgifter. Den medicinska expertgruppen och det vetenskapliga rådet kal-

las in för att information läget.

om

Problemet är att det ännu inte finns uppgifter gör att myndig-

som

heterna kan alla frågor. Oron breder ut sig hos människor i

svara

stor del landet. Flera länsstyrelserna i södra Sverige känner

en av av

i hög grad detta. Massmedierna, kommunerna och allmänheten

av

ställer hela tiden frågor: Hur farligt är det här Vilka kommer det att

drabba Vad ska vi till Vad tänker ni göra ta oss

Åtskilliga hänvisar till uppgifter som SSI har lämnat i radio och

TV och länsstyrelserna ännu inte har fått tjänstevägen. Ett

som

annat problem är att många inom personalen vid länsstyrelserna inte har deltagit i ledningsövningar eller spel och inte har någon erfarenhet den typ arbete det är fråga Till detta kommer att

av av som om.

flera de tjänstgör också är oroliga för sina familjer. I Kristi-

av som anstads län är det flera olika skäl svårt att informationsverksamav

heten att fungera. Beskeden Länsstyrelsens personal lämnar är

som

ofta något ofullständiga och i flera fall motstridiga.

Inledande åtgärder 57

Samarbete mätningsresurserna

om

Länsstyrelsernas huvudsakliga uppgift på det här stadiet för-

är att bereda mätningar. Företrädare för länsstyrelserna i Kristianstads och

Malmöhus län träffas kl 14.30 för organisera samarbete. Länsatt ett styrelsen i Malmö beslutar att Kristianstads län ska disponera ett tiotal överskottsinstrument. Länsstyrelsen i Kristianstad har själv

tillgång till två instrument. Det finns också några på Centralsjukhuset

i Kristianstad. Miljöskyddsförvaltningarna i länets kommuner och räddningstjänsten i fyra av kommunerna har också ett instrument.

Hälften det antal Länsstyrelsen i Malmö överlåter till av Länsstyrel-

sen i Kristianstad är utbildningsinstrument. De andra fem instrumen-

ten är avsedda för den yttre cirkeln och är ännu inte fördelade. nya Företrädarna för de båda länsstyrelserna beslutar att mätningar ska ske vid ett tiotal brandstationer längs kusten mellan Åhus och

Trelleborg. Länsstyrelserna enas om att mätningar ska göras varje halvtimma med början så möjligt. ska ske

snart som Rapportering

till både länsstyrelserna och SSI. Institutionen

för radiofysik i Lund har kontrakt även med SSI får i uppdrag organisera - som att mätningar med luftfilter. Länsstyrelsen i Malmö beslutar göra i att

ordning två luftpumpar för sådana mätningar. Mät- och skyddsutrustning ska användas i de båda länen

som mätinstrument, TL-dosimetrar, jodtabletter och halvmasker börjar -

packas under eftermiddagen i förrådet hos Länsstyrelsen i Malmö. I upplysningscentralen vid Länsstyrelsen tjänstgör

nu sex personer

enligt den ordinarie bemanningen och två personer ur analysgruppen.

Även flera länsstyrelser går med ut ett Viktigt meddelande till allmänheten i radio och TV. Först i vid 15.30-tiden

etern är länsstyrel-

serna i tre av länen med kärnkraftverk Kalmar, Malmöhus och -

Hallands län. Kl 17.00 har alla länsstyrelserna i södra och mellersta

Sverige fått ut sin information. Det blir problem för sändnings-

ledningen i de olika kanalerna som hade föredragit att kunna

sam-

ordna utsändningarna. Beskeden är ännu relativt kortfattade:

Det är

klarlagt att ett utsläpp av radioaktiva ämnen har ägt Det radio-

rum. aktiva molnet år på väg södra Sverige. Var beredd och mot att gå in stanna inomhus Stäng fönstren och stäng ventilationen i den av ut-

sträckning det går Täck över trädgårdslanden med något Lantbru-

karna bör in så många husdjuren

ta av som möjligt Ta in foder, om det går Ha bil eller traktor i beredskap nära bostaden

en Begränsa ventilationen där det går djuren skada radio utan att tar Lyssna på eller på TV Länsstyrelserna också de rekommendatiose upprepar till jordbrukarna Jordbruksverket

ner som tidigare gått ut med.

58 Inledande åtgärder

Spridningsberäkningar

oavbrutet från IAEA, SMHI och andra källor

SSI får nya uppgifter och fortlöpande över sina beräkningar. Det gäller att klargöra

ser

hur snabbt de radioaktiva ämnena sprider sig och vilka konsekven-

spridningen kommer få. Arbetet med organisera och ser att att samordna de nationella måtinsatserna fortsätter i beredskapsgruppen. Det svårt på detta stadium säga hur områden i södra är att stora kommer beröras nedfallet. Kontakterna från Sverige som att av massmedierna orsakar också mycket arbete under hela eftermiddagen.

SSI ordnar vid 18-tiden en välbesökt presskonferens.

Stabschefen berättar vad är känt om utsläppet och redovisar som den Enligt spridningsprognosen väntas det rasenaste prognosen: dioaktiva molnet komma in över södra Sverige tisdag Med morgon.

den kunskap SSI just har utsläppet och väderleksförhällan-

nu om dena kommer institutet inte att rekommendera någon utrymning av människor och djur. SSI rekommenderar inte heller någon utdelning

jodtabletter. Det gäller generellt vid utsläpp från en anläggning i

av

ett annat land. Generaldirektören har informerat länsstyrelserna om

SSI:s bedömningar och rekommenderat dem avvakta. De ska att emellertid beredda råda människor i områden där molnet vara att det är möjligt, inomhus. Det är fortfarande passerar att, om stanna mycket väntan i hela beredskapsorganisationen.

Regeringen bildar krisgrupp

Inom regeringskansliet inrättar chefen för Miljö- och naturresurs-

i samråd med statsministern och cheferna för de bedepartementet

rörda under eftermiddagen den aviserade fackdepartementen sent krisgruppen och informationscentral. Båda är placerade i Rosen-

en bad. Krisgruppen består företrädare för Statsrådsberedningen, av

Justitiedepartemnetet, Försvarsdepartementet, Jordbruksdepartemen-

och Gruppen ska föredra

tet och Miljö- naturresursdepartementet.

sina bedömningar och förslag för regeringen. Gruppens tillkomst

ändrar inte på skyldigheten för centrala, regionala och lokala myn-

digheter inom sina ansvarsområden. att agera Till de åtgärder krisgruppen kan behöva förbereda hör:

information via massmedierna den allvarliga si-

EI Regeringens om

tuationen; Regeringens meddelanden till riksdagen med anledning det som E] av har inträffat;

Beslut länsstyrelse ska för verksamhet i två eller

CI om att en svara flera län; Beslut att ställa till förfogande åt myndigheter; El om resurser

Överväganden de ekonomiska konsekvenserna olika åt-

CI om av förbud vissa livsmedel från radio-

gärdsnivåer och om att utnyttja

aktivt kontaminerade områden;

Inledande åtgärder 59

C1 Förordning om ersättning till jordbrukare, trädgårdsodlare m.fl.

med anledning nedfallet;

av

Cl Beslut tillstånd för jordbrukare använda mark ligger i

om att som

omställning; och

Cl Beslut lättnader i bestämmelserna vinterbevuxen mark. om om

Representanter för SSI, SKI, Räddningsverket, Livsmedelsverket, jordbruksverlzet och de berörda länsstyrelserna kallas till regerings-

kansliet för att biträda i arbetet.

Militära resurser

Försvarsområdesbehälhavarna omkring kl 17.30 de båda läns-

ger

styrelserna besked att de militära förbanden i Skåne omedelbart

om

kan ställa samverkanspersonal till förfogande. Länsstyrelsen i Mal-

möhus län har möjligheter under tisdagen tolv militära indike-

att

ringspatruller från Fo 11 och Länsstyrelsen i Kristianstads län åtta patruller från Fo 14. Samtliga kommer utrustade med inten-

att vara

simeter 25. Båda länsstyrelserna kommer kunna disponera 400 å

att

500 värnpliktiga, hemvärnsmän eller från personer frivilligorganisationerna för bevakning och avspärrningar. Den militära

per-

sonalen kan också hjälpa till med Senare

att transportera vatten. under veckan kommer Fo 11 kunna bidra med

att ett militärpoliskompani för mer kvalificerade bevakningsuppgifter och trafikdirigering. Fo 14 har möjligheter att låta trafikpluton delta.

en

Båda länsstyrelserna bedömer de militära kommer

att resurserna

att behövas. Polisen får förfoga över den personal ska användas

som

för bevakning, avspärrningar och trafikdirigering. Länsstyrelserna

att återkomma till försvarsområdesbefälhavarna behovet avser om

av transporter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län beslutar i samband med den stabsorientering som börjar kl 18 att

D Kalla in all personal i beredskapsorganisationen till 4

nästa

morgon och att förstärka med dem inom näringslivsenheten

som

arbetar med lantbruksfrågor; CI Flytta ledningsbussen från Lund till Ystad för kunna förbättra

att

sambandstjänsten;

D Tillsammans med SOS Alarm utarbeta särskild plan för alar-

en

mering av personalen i mätningsorganisationen.

Länsstyrelserna i Kristianstad och Malmö börjar vid ZO-tiden

att

köra ut instrument och skyddsutrustning till räddningstjänsten i de

kommuner ska utföra mätningar. Länsstyrelsen i Malmö kom-

som

mer överens med räddningschefen i Lomma kommun dis-

om att

ponera en av indikeringsinstruktörerna i länet han tjänstgör för

-

dagen som utryckningsbefäl för det behövs medverka med

- att om

rådgivning i samband med att kommunerna tar emot instrumenten.

60 Inledande åtgärder

Utfrågning i TV

sänder med utfrågning före-

TV 4 från kl 20.30 ett stort program av

trädare för antal myndigheter, företag och organisationer. Det

ett

framkommer flera länsstyrelser har olika meningar huruvida

att om

de människor har tillgång till jodtabletter knappt ett hundra

som invånare i områdena närmast kärnkraftverken ska ta dessa tusen -

eller inte. Det finns utöver de utdelade tabletterna centrala lager

av

jodtabletter i Stockholm och Malmö. SSI:s företrädare i programmet rekommenderar inte någon utdelning av jodtabletter. Utrymning eller inte utrymning diskuteras också, framgår det

av

utfrågningen. det framkommit på

SSI:s representant upprepar som

presskonferensen 18. Med den information institutet har om

olyckans karaktär, avståndet till Sverige och väderprognoserna komrekommendera utrymning människor och mer SSI inte att någon av

djur. Utrymning innebär enligt SSI:s brådskande för-

representant en

flyttning människor från deras normala uppehållsplatser, så att

av

de under kort tidsperiod slipper höga stråldoser. Vid utrym-

en en

räknar myndigheterna med människor ska kunna återvända

ning att

inom någon eller några dagar, förutsatt att det inte har bildats ett beläggningsfält kräver omfattande saneringsåtgärder. I ett så-

som

dant fall kan eller stadigvarande bosättning på håll en tillfällig annat

komma bli nödvändig. bli fullt effektiv bör utrymning

att För att en ske innan nedfallet äger Om människor färdas genom ett rarum.

dioaktivt moln kan hela vinsten med utrymningen förlorad. Risken är stråldoserna blir högre än människorna stannat inom-

att om hus under nedfallet.

Ett beslut tillfällig eller stadigvarande flyttning kan fattas

om un-

der mindre tidspress beslut utrymning i hotsituation.

än ett om en

Beslutet kan då grundas på bättre faktaunderlag. En mindre för-

ett

dröjning spelar inte så roll, eftersom åtgärderna är avsedda att

stor

minska doserna på flera månaders sikt. Den extra dosen på grund av

fördröjt beslut blir liten i förhållande till den totalt avstyrda dosen.

ett

SSI är även här tvingande åtgärder. En länsstyrelserna vill

emot av

kvinnor kan komma jodtabletter ska dem. att gravida som över ta En länsstyrelse överväger rekommendera gravida kvinnor

annan att att ge sig av norrut.

Företrädare för polisen berättar i programmet att många människor under eftermiddagen från Smålandslänen och Stock-

rest norrut

holmsområdet. Det framgår också från olika län att

av rapporter

jordbrukarna i allmänhet har följt Jordbruksverkets rekommenda-

tioner. De har behållit korna inne efter kvällens mjölkning. De som

har har även tagit in ungdjuren -i första hand högdräktiga

utrymme

kvigor och djur börjar bli slaktmogna. De flesta skördar grön-

som

foder för några dagars behov och använder i övrigt tiden för att så

62 Livsmedelsproduktionen i Skåne

En del marken ligger i träda. En del är s.k. omställnings-

av annan

mark enligt 1990 års liusmedelspolitisza beslut. Den har tagits i bruk

för än livsmedelsproduktion eller väntar på använd-

annat annan

ning. Reglerna ändras genom EU-medlemskapet. De husdjur jordbruket i Skåne håller är

som

Mjölkkor med kvigor och kalvar; Köttdjur kor och ungdjur på bete och ungtjurar inomhus;

-

Svin modersuggor med smågrisar, galtar och slaktsvin;

- Får;

Fjäderfän värphöns, slaktkycklingar och gäss;

- Bin; Hästar nästan bara sport- och travhästar; -

Hjortdjur i hägn.

Trädgårdsodlingen omfattar produktion köksväxter, blommor,

av

krukväxter, frukt, bär och plantskolealster. Den största delen

av

köksväxterna odlas i relativt stor skala på jordbruksmark.

4.3.2 Förädlingen och distributionen av livsmedel

Slzånemejeriers produktionsställen tar tillsammanns med två pri-

sex

vatägda mejerier hand all mjölk i Skåne. Skanez är dominerande

om

inom slakteriverksamheten. Företaget har slakterier i Kävlinge och Kristianstad och antal stycknings- och charkuterianlägg-

ett stort

Det finns också flera privatägda företag inom slakteri- och

ningar. charkuteriverksamheten bl.a. två större slakterier i Helsingborg

-

och Ugglarp och sex-sju småskaliga slakterianläggningar.

Kronägg har packeri i Skåne. Det finns emellertid också många

ett

andra kanaler till konsumenterna. Slaktkycklingar levereras till Kron-

fågel, har slakterier i Kristianstad och Gärsnäs.

som

Ledande inköpare spannmål och oljeväxter är Skånska

av

Lantmännen. Föreningen levererar också del de förnöden-

en stor av

heter jordbruket i Skåne behöver. Sockerbetor går till socker-

som

bruken Köpingebro och Örtofta. i Jordberga,

Potatis för direktkonsumtion går till konsumenterna genom många

olika kanaler. Ett företag hand all bränneripotatis och ett

tar om

annat om stärkelsepotatisen. Två företag SABA Trading och ICA Frukt Ö Grönt kö-

stora - -

80 % alla grönsaker i Skåne. Ett antal fruktodlare

per upp av stort

levererar till föreningen Förenade Frukt i Kivik. Många jordbrukare

odlar ärtor och på kontrakt med Findus och Felix, fryser

spenat som in och konserverar.

Första dygnet 63

Växtligheten z Skåne z slutet av maj

Våren är detta år ovanligt Vårsådden har skett än sen. senare normalt och grödorna har i slutet maj inte hunnit så av långt i sin utveckling. Även potatisen är avsedd för som tidig skörd är sent ut-

vecklad. Odlarna har programenligt sått grönsaker. Inte heller dessa

har hunnit så långt i sin växtlighet. Det finns emellertid viss bladen yta. Fruktträd och bärbuskar står i begynnande en blomning, men några kart har ännu inte kommit. Höstsäden är emellertid den som brukar Axgången har börjat. Höstoljeväxterna blommar. vara. Grovfoderskörden har börjat med ensilering av den första skör-

den. I snitt ca 20 % är ensilerad i tornsilos, enklare marksilos eller i

plastemballerade balar, på de flesta håll ligger kvar fälsom ute på ten. Ensilage brukar att använda foder efter omkring vecksom tre ors jäsning. De plastemballerade balarna kan börja användas omedelbart. Ungefär hälften vallskörden i Skåne ensileras. Resten av torkas till hö skulltorkning eller torkning på genom slag. Höskörden har emellertid ännu inte börjat. Av fjolårets grovfoderskörd finns i slutet maj inget eller mycket lite kvar. av Alla betesdjur går Mjölkkorna är på bete minst fem timmar ute. varje dag. De tas in för mjölkning och ungefär hälften är också inne

under I samband med mjölkningen får natten. djuren kraftfoder, dvs

en blandning av fodersäd och inköpt proteinfoder. Det finns lager

för veckors behov på de flesta gårdarna. Mjölken lagras efter ett par mjölkningen i kylda gårdstankar. Mjölken hämtas normalt varannan dag för transport till mejerierna. För del större besättningar en sker det dagligen. Köttdj och kvigor på bete ur är dygnet runt. Fåren har lammat redan i februari-mars och också hela går ute dygnet.

Ungtjurar som föds upp till slakt är regel stallade. Stallplatserna som på de gårdar som har djur är i allmänhet fullt utnyttjade.

Svinen i del de mindre besättningarna får hemmaen av som regel producerat foder med tillskott inköpt proteinfoder. Andra framav för allt djuren i de största besättningarna är beroende kontinu- - av erlig tillförsel foder från fabriker. Större anläggningar för fjäderfän av köper färdigblandat foder.

4.4 Händelseförloppet första veckan

4.4.1 Tisdag - första dygnet

De första indikationerna på det radioaktiva molnet att närmar sig Sverige kommer från Bornholm, där danska myndigheter har en

mätstation. De första utslagen registreras vid 4-tiden på morgonen. Händelseförloppet är något snabbare än SSI räknat med. Det som

FM

64 Första dygnet

l

beror sannolikt på förhållandena vid själva utsläppet andra

att var

dem SSI tidigare fått besked från bl.a. IAEA eller att

än som om

utsläppet ägde rum tidigare än som ursprungligen uppgavs.

Länsstyrelsen i Malmö samlar delar sin beredskapsorganisation

av

kl 4.30 för stabsorientering. Vakthavande beredskapsledaren på

en

den danska Beredskapsstyrelsen meddelar från Köpenhamn: Mätstationen på Bornholm har mätt förhöjda värden. Beredskapsstyrelsen har den militära mäthelikoptern från Vzerlöse till Bornholm.

sänt

molnet och kan, svenska myndigheter vill, Den kommer att följa om

mätningar in svenskt territorium.

fortsätta sina över

intresserad erbjudandet och får snabbt via Länsstyrelsen är av ARCCCefyl tillstånd från Försvarsmakt-

flygräddningscentralen ett

för helikoptern flyga in över svenskt territorium.

ens högkvarter att Malmö bedömer med ledning uppgifterna från Länsstyrelsen i av den danska Beredskapsstyrelsen verksamheten är räddnings-

att nu

tjänst och räddningschefen i beredskap att vara räddningsledare.

utser

Räddningstjänsten i länets kommuner och de lokala polismyndighe-

får besked detta. Resurserna räcker inte till mätningar i terna om

hela länet. beslutar indikering ska ske på de för

Länsstyrelsen att tillfället planerade slingorna i Ystads, Sjöbo, Skurups, Hörby, Eslövs och Lunds kommuner med instrument av typ 1-23. Länsstyrelsen i

Kristianstads län beslutar ungefär samtidigt mätningar ska ske

att

vid kyrkorna i Mellby, Andrarum och Tomelilla samt vid Yngsjö fotbollsplan och på plats alldeles norr om Skillinge.

en

Båda länsstyrelserna kontrollerar uppgifterna om vindriktningen

och med SMHI i Malmö och börjar så snabbt vindhastigheten att möjligt detaljplanera mätinsatserna. Kort före kl 6.00 kommer

som

de första mätvärdena är bakgrundsvärden in till länsstyrel-

- som -

Allt fler oroliga till länsstyrelserna för vad

serna. ringer att veta

lokalradion hela tiden sänder från de båda länssom sker trots att

styrelserna. Många i beredskapsorganisationen har varit i tjänst

nu

länge. De börjar bli tröttkörda och skulle behöva bytas ut. Det är

emellertid svårt finna ersättare till alla och de måste fortsätta ett att

till. Båda landshövdingarna deltar i arbetet i beredskaps-

tag

organisationen och leder flertalet de överläggningar som äger rum.

av

Det börjar regna

Det har varit mulet i hela södra Sverige under natten. Strax innan börjar det mycket kraftigt i delar

6.30 på tisdagen att regna stora av

Skåne. vind för de radioaktiva över den

En sydostlig in ämnena

svenska kusten. SSI avläser kontinuerligt doshastigheten strålningen

-

tidsenhet vid de helautomatiska mätstationerna. Rapporteringen

per -

från Everöd och Sandhammaren visar på värden är två till tre

som

gånger högre än den normala bakgrundsstrålningen. Den senare

Första dygnet 65

uppgår till högst 0,1-0,2 pSvh. Även från flera mätplatserna i

av

sydöstra Skåne registreras en ökad strålning: Simrishamn, Skillinge,

Kivik, Mellby, Tomelilla, Lövestad och Vollsjö. Den danska helikop-

tern lämnar slag uppgifter.

samma av

Även Länsstyrelsen i Kristianstads län har det sin lednings-

mesta av

organisation på plats när nedfallet börjar omkring kl 6.30. SSI underrättar samtliga länsstyrelser de första utslagen från

om de auto-

matiska mätstationerna. Mätningarna sker i samverkan med Länsstyrelsen i Malmöhus län med resurser som den kommunala räddningstjänsten får disponera. Beskeden från SSI når emellertid av någon anledning inte fram till ledningen för Länsstyrelsen i Kristianstad, som avvaktar med att besluta om att åtgärderna ska vara räddningstjänst. Länsstyrelsen utser följaktligen inte någon räddningsledare. Personalen inom lantbruksenheten vid Länsstyrelsen i Kristi-

anstad är beordad att infinna sig på arbetsplatsen senast 6.00. Regnvädret varar i ungefär en timme. Vinden är fortfarande syd-

ostlig. Det blåser från området runt Bornholm in över sydöstra Skåne

upp mot Eslöv och Helsingborg. I det här skedet finns det mycket

besked radioaktiviteten. Människor behöver emellertid något

om

slags råd om hur de ska bete sig. Vid radions nyhetssändningar kl 7.00 bekräftar molnet

SSI att

med de radioaktiva ämnena kommit över södra Sverige och

upp-

repar vad tidigare sagts inomhusvistelse: Alla i Kronobergs,

som om

Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt i södra

delen av Kalmar län bör möjligt stanna inne och invänta in-

om ny

formation. Sveriges Radio Kristianstad och Sveriges Radio Malmöhus inter-

vjuar i sina morgonsändningar kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad, Hässleholm och Ystad. Samtliga är kritiska de statliga

mot

myndigheterna för att de får så lite information. Kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo berättar i sändning att kommunen ska

samma

förbereda sig för att under dagen kunna stänga alla skolor och låta

barnen sig iväg till andra Han ska kontakta kollegerna i

ge orter. andra kommuner för att tillsammans med dem diskutera hur en sam-

ordning kommunernas åtgärder ska kunna komma till stånd. Stö-

av

det från Länsstyrelsen kunde bättre.

vara

Båda landshövdingarna talar stund efter kl 7 med ledningen

en

för centrala myndigheter SSI, Räddningsverket, jordbruksverket

som

och Livsmedelsverket. Det framgår verksamheten är även

att stor

hos dessa. Det är många i tjänst ännu går det inte heller hos de

men

centrala myndigheterna att säga mycket hur situationen ska ut-

om

veckla sig. Alla väntar på mätresultaten frånsett data från de

som -

automatiska mätstationerna fortfarande dröjer. Överbelastningen

-

i teleförbindelserna försenar inrapporteringen data. En del in-

av av

strumenten har tagits ut från förråden fungerar inte.

som

5 15-0171

66 Första dygnet

Nya rekommendationer

Klockan 8.30 två timmar efter molnet kommit in över kusten - att -

börjar uppfattning nedfallets omfattning. Det

SSI att en grov om är emellertid svårt att bedöma situationen. Vilka rekommendationer institutet än kommer konsekvenserna runt i samhället som ger om

bli mycket De första rapporterade mätningarna från kom-

att stora. och de avlästa värdena från SSI:s mätstationer efter att munerna

molnet och upphört visar på nedfallet i huvudsak

passerat regnet att

har drabbat Skåne. SSI har jämfört uppgifterna med SMHI:s väderoch regnkartor.

prognoser

Med den information finns från gammastationerna, kom-

som nu

munmätningarna och SMHI återtar SSI redan under morgonen rekommendationen till människor i Kronobergs och Blekinge län samt

i södra delen Kalmar län vistas inomhus. Institutet vill emellerav att

tid avvakta ytterligare mätningar innan Jordbruksverket enligt insti-

mening i några områden kan häva betesrestriktionerna, dvs

tutets

friklassa dessa. Höga doshastigheter har inrapporterats från flera platser särskilt i områdena runt Lözestad, Hurta och Sjöbo. Det

finns ännu inte underlag för att grovt bedöma fördelningen

ens av de radioaktiva ämnena inom nedfallsområdet.

Efter intensiva diskussioner i beredskapsorganisationen rekommenderar SSI vid 9.30-tiden länsstyrelserna i Kristianstads, Malmö-

hus och Hallands län via lokalradion råda människor att hålla att

sig inne ytterligare ett timmar, förutsatt att detta tidgare

par som

framhållits inte leder till skada för människor och djur. De

annan

måste sig ut för sina arbeten inom t.ex. hälso- och sjukvår-

som ge

den, polisen, räddningstjänsten och transportföretagen kan göra det.

De ska förflytta sig bör använda bil även för mycket korta

som

sträckor. jordbrukare med djur kan ta sig ut till ladugårdar för att

mjölka korna och djuren foder och vatten. Alla bör ha överdrags-

ge

kläder och skor de tar på och vid ytterdörren. Djur som

som av

fortfarande är ute bör inte tas in och heller inget foder varit

som

för nedfallet, framgår det vidare SSI:s råd.

utsatt av

Mätningar i full skala

Räddningsledaren vid Länsstyrelsen i Malmö beslutar vid IO-tiden mätningar snabbt ska ske med personal från de räddningskårer

att

har utbildats inom beredskapsorganisationen för Barsebäcks-

som

verket. Räddningskårerna måste omedelbart in ledig personal, så

de snabbt kan börja mäta i stor skala enligt Länsstyrelsens beslut.

att

Avsikten dessa mätningar ska förstärka kommunernas s.k.

är att

referensmätningar. De radiofysiska institutionerna vid Lunds lasa-

rett och Malmö allmänna sjukhus får i uppdrag att börja med special-

Första dygnet 67

mätningar ska göra det möjligt att bedöma nedfallets nuklid-

som

sammansättning. De tillhör kontraktslaboratorierna och har redan diskuterat detta med SSI. Det framgår klart att jordbruket i Skåne kommit att drabbas mycket hårt nedfallet.

av

Det är mycket folk i lokalerna hos båda länsstyrelserna.Telefonerna

ringer hela tiden. Det är mest frågor från enskilda, företag och andra myndigheter. Alla vill veta vad de ska göra. Länsstyrelserna har ännu inte fått någon riktig bild läget. Det finns därför på det här stadiet

av

inte mycket besked att ge utöver det som hela tiden framkommer

radio och TV. Ovissheten vad behöver göras vilka genom om som -

skyddsåtgärder som fordras är mycket stor.

-

Vid IO-tiden finns det uppgifter så att SSI grovt kan bedöma vilka

delar Skåne har drabbats. SMHI har under med av som morgonen

hjälp av spridningsmodellen MATCH Europa och tillgängliga väder-

data beräknat nedfallsområdets utbredning i Skåne. Fortfarande

ex-

isterar det inte så mycket mätdata det radioaktiva nedfallet. Re-

om

kommendationerna inomhusvistelse korrigeras efter hand

om som

fler uppgifter kommer in. Området där människor inte bör vistas

ute

blir mindre och mindre. Resultaten SMHI:s spridningsberäkningar

av

och tillgängliga uppgifter från mätningarna visar att regnet orsakat en kraftig markbeläggning i ett ca 10 mil långt och som mest 3 mil

brett bälte från Simrishamn i Kristianstads län mot Svalöv och upp

Eslöv i Malmöhus län. Det är ett utpräglat jordbruksområde med

många husdjur.

De första resultaten de nuklidspecifika mätningarna visar

av att

utsläppet innehåller 0d-131, cesium-134 och cesium-13 7 samt ett

flertal kortlivade radionukliden De hittills uppmätta dosraterna -

stråldos tidsenhet varierar kraftigt. Värden från 1 till 10-50

per -

;4Svh har blivit uppmätta. Den normala bakgrundsstrålningen upp-

går tidigare framgått till 0,1-0,2 uSvh.

som

Senare under förmiddagen kommer mätningar i större skala än

tidigare att kunna påbörjas i både Kristianstads och Malmöhus län. Det beror bl.a. på att Södra militärområdet deltar med 20-tal

ett

militära indikeringspatruller från olika förband i Skåne.

De är utrustade med det instrumentet Intensimeter 25, kan mäta nya som

även på mycket låga nivåer. Fler patruller kan sättas in från andra delar militärområdet, länsstyrelserna önskar det.

av om

Den av SSI föreslagna taktiken för lokala referensmätningar

av

gammastrålningen går ut på att mätning ska ske under tio minuter varje mätpunkt. Kommunerna får besked om hur de ska lägga

arbetet. Med transport och montering hinner patrull med

upp en

högst fyra mätpunkter en timme. Om avståndet mellan mät-

punkterna är 500 meter, klarar patrullen under tid sträcka

samma en

på två kilometer. Det kommer med andra 0rd åtskillig tid innan

att ta

det finns ett underlag för första detaljerad översikt.

en mer

68 Första dygnet

Även Länsstyrelsen i Kristianstads län har beslutat verk-

nu att samheten

ska vara räddningstjänst.

Mätvärdena börjar komma in

De första mätvärdena i denna omgång rapporteras in till länsstyrelvid 10.30-tiden, Samtidigt finns det värden från luftprov-

serna

tagningen vid Vollsjös och Lövestads brandstationer. Enligt mätningar den danska helikoptern gör förekommer det ökade vården ända

som till Eslöv. upp

Allt talar för att nedfallet kommer att drabba stor del jord-

en av

bruket i Skåne. Båda länsstyrelserna vill snabbt försöka

en upp-

fattning konsekvenserna nedfallet för jordbrukets del. Det är

om av

bl.a. nödvändigt att beräkna antalet djur. SCB:s länsstatistik för jordbruket innehåller uppgifter produktionen och djurbeståndet

om om

i olika församlingar. Länsstyrelserna använder till början dessa

en

uppgifter för bild jordbruket i det område på

att en i stort av som

grund regnet sannolikt har fått ett omfattande nedfall.

av mer

Lantbrnksregistret är ett register över produktionen hos enskilda

företag och detaljerade uppgifter. Dessa är sekretessbelagda,

ger mer

länsstyrelserna utgår från att de kommer att tillstånd SCB

men av

att använda dem. Lantbruksregistret kommer så småningom att ge underlag för sammanställningar och bedömningar.

mer noggranna

Länsstyrelsen tar också kontakt med Skånemejerier för att utnyttja

företagets databaserade register över mjölkproducenter och trans-

portvägar.

Enligt SSI kan det på grund skillnaderna i regnets intensitet

av

olikheter i kontamineringen inom området. Det kan ha

vara stora

uppstått kraftiga skurar när molnet passerade. Topografin kan också

ha haft betydelse för skillnaderna i kontamineringen inom området. Länsstyrelserna justerar efter hand sina överslagsvisa bedömningar hur del jordbruket i de båda länen har drabbats.

av stor av som

Halterna i grödorna efter ett nedfall påverkas rad faktorer,

av en

är speciella för situationen råder och tiden som följer. Så-

som som

dana faktorer kan grödans bladmassa och täckning mark-

vara av

mängden och intensiteten i nederbörden och grödans tillväxt

ytan, under tiden närmast efter nedfallet.

Länsstyrelsernas åtgärder kommer i hög grad att inriktas på svå-

righeterna för jordbruket och trädgårdsnäringen. Utredningens beskrivning ocb analys problemen begränsas det skälet i fort-

av av

sättningen betänkandet till konsekvenserna för jordbrukarna och

av

trädgärdsodlarna.

Första dygnet 69

Första presskonferensen i Malmö

Länsstyrelsen i Malmöhus län håller kl 12.30 presskonferens. Läget

en är detta:

I: Mätningar sker med 14 patruller ute i länet alla har mätinstru-

ment av typ RNI 10;

D Resultat finns från 120 mätningar:

El Det högsta uppmätta värdet i det här länet är 30 uSvh;

EI Det är i första hand ett område från sydöstra hörnet Skåne

av upp mot Eslöv blivit drabbat. som

Landshövdingen framhåller att mjölken är det första livsmedlet

som

efter ett nedfall får snabbt stigande halter radioaktiva ämnen. Det

av

är därför viktigt att börja på mjölk är producerad

ta prover som

inom området. Även trädgårdsprodukter

som är skördefärdiga vid tidpunkten för nedfallet eller efteråt kan starkt förore-

strax vara nade.

Länsstyrelsen rekommendationerna i det tidigare med-

upprepar

delandet att jordbrukarna ska fortsätta att hålla djuren inne. I

om

sammanfattning heter det: Stanna inomhus Lyssna på radio eller

se

på TV och vänta på vidare instruktioner Det framkommer också

att Länsstyrelsen under förmiddagen gett betedskapsorganisationens planeringssektion i uppdrag att börja förbereda de åtgärder som ska

vidtas längre fram, bl.a. saneringen och den provtagning

som sane-

ringen fordrar.

Telefonerna fortsätter under eftermiddagen ringa hos båda läns-

att

styrelserna. Växlarna blir ofta blockerade. Även faxförbindelserna påverkas. De som når fram frågar t.ex. hur de ska göra med jodtab-

letterna. Ska vi har tabletter ta dem Kommer Länsstyrelsen

som

eller kommunerna att till att det delas ut jodtahletter Lunds och

se

Simrishamns kommuner begär att tabletter för dela till i

att ut

första hand barn och ungdomar. En annan stor del samtalen kommer från jordbrukare i de båda

av

länen: Vad ska jag göra med mina djur är ute Kan jag mjölka

som

som vanligt Kan jag själv vara ute Det är fullt i mjölktanken. Kom-

den att tömmas Är inte vattnet påverkat Kan inlagt ensilage

mer användas Vi måste ha hit veterinären. Kan han åka in i området Vi

skulle foder till svinen i dag. Kan foderbilen komma Får jag nå-

ekonomisk ersättning för alla extra kostnader och besvär Ska

gon

vi släppa ut hunden och katten

Nästan alla kommuner i båda länen har någon form kom-

nu av

munal katastrofledning. Alla i dessa är hårt belastade med

grupper

frågor av samma slag som länsstyrelserna får från människor i länen. Flera kommunerna är inte beredda på detta och har inte tillgång

av -

till den kompetens behövs för kunna entydigt på frå-

som att svara

70 Första dygnet

De olika kommunernas är inte samordnade och lämgorna. grupper

ibland motsägande besked.

nar

Expertkretsen vidgas

Båda länsstyrelserna räknar med att det relativt snart kan bli nöd-

vändigt i stora skala och begär vid 15-tiden hos SSI att

att sanera

nationella expertgruppen för sanering ska ställas till deras förfogande.

Länsstyrelserna utser också saneringsledare ska för att

som svara

myndigheten skaffar underlag för sanering och utarbetat ett förslag

till åtgärdsprogram och organisation för verksamheten. Vid 14-tiden kommer företrädare för LRF, Skånemejerier, Skanez och Lantbruksuniversitetet i Alnarp till Länsstyrelsen i Malmö se-

-

även till Länsstyrelsen i Kristianstad -för att orientera sig läget

nare om

och höra vad deras organisationer kan bidra med. Det gäller både

egna

kunnande, personal och utrusming. Skanek får i uppdrag båda läns-

av

styrelserna klargöra vilka transportresurser skulle att

att som an-

vända och försöka bedöma hur många djur skulle kunna flyttas

som med dessa till områden inte drabbats nedfallet. Länsresurser som av

styrelserna också fram de förteckningar de har gjort över

tar som upp

djurbesättningar inte bör slaktas vid epizootisk sjukdom, t.ex.

som en

mul- och klövsjuka.

Många frågorna från enskilda jordbrukare handlar fram-

av som

gått vilken ekonomisk ersättning de kan för de skador som

om

nedfallet har orsakat på deras djur och grödor.

Oro hos livsmedelsindustrin

AB Felix Procordia Food AB har krisgrupp kallas

numera en som

in vid onormala händelser i företagets verksamhet. Deltagarna i grup-

har varit i gång i ett dygn. Samtliga i träffas kl 15.00 på

pen gruppen

huvudkontoret i Eslöv. Företaget har inga kylvaror i sitt sortiment

-

endast konserverade, pastöriserade, djupfrysta och torkade produkmed förhållandevis lång hållbarhet. Färdigvarorna ligger för-

ter

packade inomhus. Detta ett handlingsutrymme i tid.

ger

Frågorna hade ställning till redan under månda-

som gruppen att bl.a dessa: gen var

Ska roduktionen vid Eslöv enligt normala ruti-

CI startas fabriken i

ner I 22 samma dag

Vad ska ske tisdag med produktionen på övriga platser,

D morgon

dvs i Tollarp, Åhus, Fågelmara och Färjestaden

El Hur gör personalen med ventilation, dörrar och fönster i fahriksbyggnader, lager och förråd

Ska några vid centrallagret i Eslöv omgående

Äärdigvarorna

C1 av transporteras ort

Första dygnet 71

Krisgruppen beslutade redan innan nedfallet att företaget inte skulle

starta någon produktion förrän läget under kontroll. Det inne-

var

bär att det ska finnas ett besked kontamineringens storlek.

om

Produktionsstarten blir beroende myndigheternas rekommenda-

av

tioner. Gruppen räknar med att produktionen i Fågelmara och

nu

Färjestaden kommer att stå stilla i några dygn. För anläggningarna i

Eslöv, Tollarp och Åhus kommer verksamheten inte i gång förrän

tidigast om en vecka. Transporterna av insats- och färdigvaror komatt ske enligt myndigheternas föreskrifter eller rekommendatio-

mer ner. Samma sak är det med de anställdas arbete utomhus och retill och från arbetet. sorna

Företagets största råvara i mängd räknat är vatten. Krisgruppen

är orolig för kvalitén på vattnet i Eslöv och Tollarp. Felix kommer

inte att vidta några åtgärder innebär risker för företagets good-

som

will. Avsikten är att kraftfullt för att skydda företaget, de

agera an-

ställda och produkterna. Som ett led i detta kommer företaget att revidera alla råvaruspecifikationer och bedöma riskerna för konta-

minering hos leverantörerna. Att skaffa insatsvaror är säkra

som

bedöms fullt möjligt.

som

Felix har sedan Tjernobylolyckan avancerad analysutrustning

en

för kontroll radioaktiviteten i eller på livsmedel. Utrustningen

av

har kapacitet på 150-220 dygn. Företaget kommer

en prover per sannolikt att arbeta med strängare gränser än de värden som myn-

digheterna anger. Gruppen konstaterar att företaget har nästan alla sina nysatta potatisodlingar i det som i stora drag visat sig vara nedfalls-

området.

Oenighet mellan länsstyrelserna

Timmarna går: Underlag strömmar hela tiden in till länsstyrelserna

och till SSI. Det tar emellertid tid att bearbeta alla uppgifterna. Fortfarande är ovissheten hos allmänheten mycket stor. Massmedierna trycker på hela tiden för att kunna lämna besked till sina läsare,

lyssnare och tittare, särskilt jordbrukarna. Båda länsstyrelserna ordunder eftermiddagen presskonferenser, trots att de inte

nar senare

har hunnit bearbeta alla mätresultaten. Länsstyrelsen i Kristianstads

län beslutar att begära bistånd från Länsstyrelsen i Kalmar län och Länsstyrelsen iHallands län enligt 55 § räddningstjänstförordningen. De vill framför allt ha hjälp med personal kan utföra mätningar

som

och har med sig instrument.

som egna

Presskonferenserna vid 16-tiden ungefär samtidigt

äger rum - i

Malmö och Kristianstad. Länsstyrelserna redogör för läget kan

men ännu inte exakt riskerna är störst. Vi säger vad tror just ange var

nu, svarar Länsstyrelsen i Kristianstads län på frågor från besvikna

journalister, som får rådet att avvakta nya besked grundade på ut-

72 Första dygnet

förligare mätningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län är mer precis i

sina besked utan att för den skull ha ett bättre underlag och får

- -

en annan framtoning i medierna än Länsstyrelsen i Kristianstad.

Landshövdingen i Malmö talar bl.a. om att det pågår överläggningar med Helsingborgs kommun upprättande mottagningssta-

om av en

tion för dem spontant lämnar sina hemorter. Länsstyrelsen be-

som

slutar att upprätta ett särskilt presskvarter iS:t Gertrud-anläggningen, Malmö kommun ställt till förfogande. Det är uppenbart för alla

som

på tidningarnas, radions och TV:s redaktioner att de bedömningar de båda länsstyrelserna gör skiljer sig åt.

som Kommunalrådet i Tomelilla vid intervju i Sveriges är senare en

Radio Kristianstad kritisk till den information Länsstyrelsen

som

lämnat. Om inte Länsstyrelsen kan kommunerna bättre stöd i den

ge

här besvärliga situationen, måste vi till de centrala myndigheterna eller till regeringen, säger kommunalrådet. Företrädare för ledningen inom de båda länsstyrelserna har redan under talat med

morgonen

varandra och är överens att det är viktigt att de inte går ut med

om

olika budskap eller fattar olika beslut. Kritiken från kommunerna

bottnar till stor del i de brister förekommer i detta nog som avseende.

Någon samordning av informationen eller av verksamheten i övrigt har emellertid inte kunnat genomföras. Detta har fått till följd att Länsstyrelsen i Malmö under dagen har gett foderleverantörerna

tillstånd att köra in i delar nedfallsområdet och att lämna foder av

till några besättningar år i nödsituation. Länsstyrelsen i Kris-

som en

tianstads län har däremot inte velat med på några sådana undantag. Båda länsstyrelserna börjar vid 17-tiden att diskutera hur orga-

en

nisation för masslakt skulle kunna ingen har ännu fattat

se ut men

några beslut. SSI har meddelat att det från strålskyddssynpunkt inte är någon fara för djuren. De blir inte sjuka strålningen de

av som eventuellt blivit utsatta för. De betar ute kan fortsätta med det. som

Men mjölken från de utegående djuren går inte att använda.

Mjölken behöver hämtas

Skånemejerier får strax före kl 18.00 klartecken från Länsstyrelsen i Malmö att föreningens tankbilar kan åka in i nedfallsområdet

om i

för att hämta tankmjölken. Länsstyrelsen bedömer att det går att använda mjölken till dryck och matlagning, förutsatt att tanken inte fyllts på med mjölk från kor som befann sig utomhus under eller efter nedfallet. Det är mycket angeläget att tömma gårdstankarna, så

att det finns plats för mjölk. Mejerierna måste också veta om

ny

några mjölkbesättningar varit utomhus under nedfallet. Mejerierna kommer inte att ta emot någon mjölk från de gårdar det i så fall gäller. Länsstyrelsen i Kristianstad är betydligt försiktig i sin

mer

Första dygnet 73

bedömning och ger inget entydigt besked om att mjölken får hämtas. Länsstyrelsen grundar sin bedömning på att det ännu inte finns underlag för ett sådant beslut. Det som komplicerar hämtningen är några förarna vägrar

att av

att åka in i området. Myndigheterna försäkrar riskerna för kon-

att

taminering är mycket små den mesta tiden sitter de i sina bilar

- -

och operation övertalning så småningom resultat.

ger Transporterna kan emellertid inte komma i gång förrän onsdag Pro-

morgon.

ducenter i områden där mjölken inte hämtas får rådet tanken

att när

är full slå bort överskottsmjölken i gödselanläggningen. Den kan

också spridas på marken eller användas foder. De kommunala

som

reningsverken bör inte ta emot mjölken. Skånemejerier har avtal med

en del gårdar att sprida vassle på deras marker. Företaget

om un-

dersöker avtalen kan användas även för spridning mjölk

om av som mejerierna inte tar emot. Mejerierna kommer i så fall nu att trans-

portera mjölken till de gårdar som det är fråga

om.

Osäkerheter i underlaget

Uppgifterna om nedfallet är även under kvällen osäkra. Bilden behöver bli mycket detaljerad. Enligt SSI är det sannolikt

mer större

skillnader i kontamineringen inom nedfallsområdet vad hit-

än som

tills gått att fram. Det kan på grund regnskurarna också finnas

av

gott om öar med kraftigt nedfall utanför det primärt

av regnet drabbade området. Allt talar för de flesta radioaktiva att ämnen som

inte följt med regnet ned till marken inom det ännu mycket

grovt

avgränsade nedfallsområdet fortsatt ut till havs i den starka sydost-

liga vinden. Det förefaller som om de radioaktiva ämnena med

-

hänsyn till nedfallsområdets karaktär framför allt kommer

- att

drabba jordbruket och trädgårdsnäringen.

Diskussioner pågår under kvällen mellan

senare länsstyrelserna, Jordbruksverket, SSI och jordbrukarnas organisationer hur de

om

djur som varit utomhus under nedfallet ska hanteras. Osäkerheten

är stor och meningarna bryter sig. Företrädare för de flesta myndig-

heterna deltar i

som överläggningarna vill avvakta fler mätningar

innan de bestämmer sig för vad de ska råda enskilda jordbrukare

att

göra med dessa djur.

Flytta djuren eller slakta

-

Båda länsstyrelserna gör redan den nu bedömningen att någon mjölk-

produktion med utegående djur inte kommer kunna bedrivas i

att de mest kontaminerade områdena i varje fall inte denna betes- -

säsong. Att ha alla djur inomhus och grovfoder till dem

transportera

är inte realistiskt. Alternativen är låta djuren och beta,

att ute att

74 Första dygnet

slakta dem eller frakta bort dem till områden inte drabbats att som det radioaktiva nedfallet. av

Länsstyrelsen i Malmö förklarar vid ZI-tiden att det mycket väl går dröja med beslutet och vill samråda med centrala myndighe-

att

och forskningsinstitutioner olika slag. Situationen är den

ter av som

och blir i varje fall inte sämre. Att flytta alla djur i det mest drab-

är

bade området kräver så mycket arbete och får sannolikt sådana konsekvenser i mottagningsområdena att ett beslut kan fattas först när förutsättningarna för de olika alternativen är ordentligt penetrerade.

mätningar och ytterligare överläggningar med centrala

Fortsatta

myndigheter och företrädare för jordbruket och livsmedelsindustrin

är naturliga även för den här länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Kristianstads län vill avgöra med en gång men avvaktar så länge de båda länsstyrelserna inte kan komma överens. flyttning djuren ska ske och ska Frågan är även vart en av vem som för skötseln i de områden dit de blir förda. Vad ska för övrigt

svara

ske med mjölken korna blir kvar och mjölken inte kan använ-

om das Det blir kvantiteter enorma

Länsstyrelsen i Kristianstad gör halvtimme tillsammans

en senare

med LRF i länet bedömning möjligheterna att genomföra en

en av

mjölkkor och andra nötkreatur från de kraf-

organiserad flyttning av

kontaminerade områdena. Det kan lämpligt i så fall tigast vara att

låta jordbrukets beredskapsorganisation i mottagningsområdena hjälpa till med genomförandet. Osäkerheten är emellertid stor

om

vad bör ske med svinen och fjäderfäna. Ska de kvar tills de

som vara

till slakt eller flyttas, alternativt nödslaktas Mycket talar för att går

de kan till den normala slakttiden. Förutsättningen är att de stanna

får foder inte är kontaminerat och skötsel. Odlingen av grödor

som

inkl. grönsaker och bär kommer inte att kunna fortsätta. Läns-

- -

styrelsen beslutar fortsatta mätningar nedfallet.

om av

Skanek meddelar vid ZZ-tiden företaget i möjligaste mån vill

att undvika masslakt eller förtida slakt. Skaneks kostnader för detta -

inkl. den produkterna allt döma komprissänkning som av att följa blir mycket högre än kostnaderna för utflyttning av

mer att nötkreaturen till områden inte är kontaminerade. som

Det framgår länsstyrelserna får sent under tis-

av rapporter som

dagskvällen många jordbrukarna i nedfallsområdet men inte

att av -

alla har följt de råd myndigheterna tidigare lämnat vad de

som om -

borde inför eller efter nedfall. De djur har kunnat

göra ett som

plats i stallar och ladugårdar befinner sig i stor utsträckning inomhus. Ute är fortfarande djuren hos jordbrukare trots återkom-

som

mande uttalanden i bl.a. lokalradion inte har brytt sig råden

om

eller inte vågat sig ut för att ta in sina djur. En del informationen under dagen har gått ut till männi-

stor av

Första dygnet 75

skor i form myndighetsmeddelanden. Råd och uppgifter fram-

av

kommer också massmediernas rapporteringar. Ett antal

genom stort

journalister har kommit till Skåne från andra delar landet och

av

från utlandet för följa myndigheternas och jordbrukarnas verk-

att

samhet på nära håll. Länsstyrelserna strävar efter även dessa

att ge

en god service inte bara på presskonferenserna. Många reportrar

-

söker företrädare för andra myndigheter än länsstyrelserna och

upp

för jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrin och jordbrukarna

i det preliminärt avgränsade nedfallsområdet för så allsidigt

att som

möjligt kunna skildra situationen.

Kritik från Sjöbo kommun

Flera rikstidningar kontaktar under kvällen de kommunalråd

som

uttalat sig kritiskt länsstyrelsernas verksamhet. En kvällstid-

om av

ningarna förbereder en större intervju med kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo, som klagar den ofullständiga och ibland motsä-

gande information som kommunen får från de statliga myndigheterna. Länsstyrelsen kan inte ge besked t.ex. vad ska göras

om som

med de stora djurbesättningar finns i kommunen och hur årets

som skörd ska kunna räddas. Det här kommer bli katastrof både att en

för Skåne och för landet, framhåller kommunstyrelsens ordförande. Arbetet fortsätter under stor del natten till onsdagen vid de

en av

båda länsstyrelserna, fram statistik över djurbestånden

som tar mer

och inriktningen i stort odlingen. Länsstyrelsen i Malmöhus län

av

skaffar sig bild transportkapaciteten det skulle bli aktuellt

en av om

att besluta slakt och börjar att överslagsvis räkna på vad

om en om-

flyttning i stor skala skulle komma att kosta. Länsstyrelsen i Kristianstads län arbetar med ungefär slag överväganden. Att

samma av

området drabbats nedfallet berör två län komplicerar

som av sam-

manställningen av uppgifter och bedömningarna måste göras.

som

Båda länsstyrelserna det viktigt fram personal med anser att goda kunskaper om de lokala förhållandena. Många av dessa har emellertid fullt med att hjälpa till i fältarbetet i de drabbade kom-

upp ute munerna.

Inom nedfallsområdet finns det många högt avkastande och vär-

defulla besättningar mjölkkor, köttdjur och svin. Dessa får av enligt länsstyrelsernas föreskrifter inte slaktas vid epizootisk sjukdom

en

och slakt bör följaktligen inte heller tillgripas vid kraftigt nedfall

ett

radioaktiva ämnen. Begreppet avelsbesättning har visserligen

av en

innebörd än tidigare, länsstyrelserna vill ändå slå vakt

annan men

om de tradition mycket värdefulla djuren.

av

Länsstyrelsen i Malmö meddelar i lokalradion att den sannolikt inte kommer några råd eller instruktioner till jordbru-

att ge nya

karna förrän under onsdagen.

76 Andra dygnet

4.4.2 Onsdag andra dygnet

-

Arbetet med insamling och bearbetning mätresultaten pågår hela

av

hos länsstyrelserna i både Kristianstads och Malmöhus

morgonen

län. Strax före kl 7.00 får länsstyrelserna lite mer detaljerad bild

en

läget. Det framgår den karta SSI just har utarbetat och

av av som -

här återges i figur 4.1. De högsta dosraterna har hittills upp-

som mätts i ett område alldeles tätorten Lövestad nära gränsen norr om mellan de båda länen.

Åtgärdsnivåer i zon 1

I 25 kmz område, SSI valt kalla är dos-

ett ca stort som att zon

hastigheten strålningsnivån 15-60 pSvh. Detta är drygt fem gånger

än i de begänsade områden fick det största ned-

mer som ta emot

fallet i Sverige i samband med Tjernobylolyckan. I denna finns

zon

det drygt 100 jordbruk med i runt tal 1 500 mjölkkor och ungdjur

10 000 svin. Omkring 5 000 nötkreatur och 500 får går på

samt

bete dygnet runt i området. Av de drabbade jordbruken ligger 80 %

i Malmöhus län och de återstående 20 % i Kristianstads län.

SSI rekommenderar som tidgare sagts inte någon utrymning i zon

1 och inte heller någon flyttning djuren. Det är de båda länsstyrel-

av

sak att besluta detta. Utrymningar kan det behövs

sernas om om

genomföras med tvång, situationen måste vara mycket besvär-

men

innan myndigheterna tar till så drastiska åtgärder. SSI under förmiddagen Livsmedelsverket rådet att tillämpa de

ger

åtgärdsnivåer är avsedda gälla för saluhållande livsmedel

som att av

under den första månaden efter olycka. Livsmedelsverket anser

en

emellertid det drabbade området är så litet att försörjningsläget

att

varken inom de båda länen eller för landet i stort påverkas i någon

större utsträckning.

Enligt Livsmedelsverkets uppfattning ska de gränsvärden för cesium finns sedan Tjernobylolyckan därför fortsätta att gälla.

som

För detta talar också de psykologiska skälen och de administrativa

svårigheter skulle uppstå om olika gränsvärden tillämpades i

som

skilda delar landet. För jod-131, som är ett problem endast under

av

den första månaden efter ett nedfall, finns för närvarande inga gräns-

värden. När det gäller mjölk och barnmat Livsmedelsverket

avser av

det skälet att tillämpa den rekommenderade åtgärdsnivån för jod-

131 på 1 000 Bqliter eller kg. För övriga livsmedel ska åtgärdsnivån

10 000 Bqkg gälla gränsvärde för jod.

som

Flytta eller inte flytta

jordbruksverket inte länsstyrelserna vid eventuell ut-

anser att - en

rymning från 1 ska planera för flyttning mjölkkorna. Skä-

zon - av

Andra dygnet 77

len är ekonomiska och det kan svårt finna betesmark och att vara att Stallplatser på andra håll. Djuren från gård måste kanske spridas en

mellan fem mjölkproducerande jordbruk, eventuellt inte som ligger

intill varandra. Risken för

smittspridning gör det för övrigt svårt att

finna jordbrukare både vill och kan andra som ta emot brukares

djur. Skötsel och utfodring kommer medföra sådana kostnader

att att slakt även från ekonomisk synpukt framstår som det enda realis-

tiska alternativet.

För andra djur än mjölkkor bör det enligt Jordbruksverket emel-

lertid lättare finna mottagningsplatser, inte nedfallet vara att om varit alltför omfattande. På grund den relativt korta

av biologiska halveringstiden för cesium går det sannolikt låta kvigor och

att t.ex.

köttdjur vara kvar i området. Förutsättningen är viss tillsyn

att en kan ordnas. Dessa djur bör kunna användas livsmedel de som om under veckorna före slakt utfodras med okontaminerat foder.

Båda länsstyrelserna vill undvika slakt mjölkkorna. Det skulle

av vara stötande att behöva avliva så många djur. Till detta kommer att kostnaderna för skulle bli mycket En

staten stora. flyttning skulle för

övrigt också orsaka staten kostnader. Skötseln skulle bli stora mycket dyrare.

Merparten av djuren det gäller finns i Malmöhus län. Länssom styrelsen i Malmö kommer efter ytterligare överväganden under ons-

dag förmiddag fram till att av flyttning och slakt är allt bara det

trots senare realistiskt, åtminstone för mjölkkor:

El Att låta djuren kvar i området och i stället stanna transportera dit

foder skulle bli en nästan omöjlig uppgift raktiskt sett. Det skulle

också bli svårt att sköta djuren ord rukarna, deras

om familje-

medlemmar och de anställda lämna gårdarna och det kom e att ta upp till ett halvår innan de kunde återvända.

I Skåne finns flera ukdomsbekämpningsprogram, också för-

som

svårar flyttning. De flesta besättningarna är friförklarade, be-

men

sluten kan i vissa fall upphävas vid en flyttning. A are till besätt-

ningar som klarat bekäm ningen kommer abso vägra av ut att

befårar

ta emot andra djur. Många framför allt att djuren kommer att drabbas paratuberkulos, sjukdom dykt i av en som upp Sverige igen efter att svenska lantbruk varit fria från sjukdomen sedan 1960-talet

ü Det skulle inte heller bli lätt enomföra

att flyttningen av alla be-

sättningarna. Svårigheterna att inna betesmarker och Stallplatser skulle göra jordbrukares djur fick att en spridas ut mellan flera

mjölkproducerande gårdar, förmodligen inte kom ligga

som att

intill varandra. Risken för spridning djursjukdomar skulle

au sannolikt också göra det svårt finna jordbrukare både ville att som och kunde ta andras djur. Länsstyrelsen skulle inte beemot vara redd att använda tvång för ordna att mottagningsplatser.

EI Skötsel och utfodring djuren skulle vidare

av enligt Länsstyrelsen leda till sådana kostnader slakt även ekonomiska skäl framatt av stod det enda realistiska alternativet. som

78 Andra dygnet

Förklaring Zon 1: 15-60 pSvh Zon 2: 10-15 pSvh Zon 3: 5-10 pSvh Zon 4: 1-5 pSvh Zon 5: 1 pSvh

enligt SSI första mätningar doshastigbeten.

Figur 4.1 Nedfallsområdets avgränsning :s av

Andra dygnet 79

Länsstyrelsen i Malmö avvaktar emellertid med beslut till dess

ett bilden nedfallet blivit klarare. Under tiden ska Skanek

av på Läns-

styrelsens uppdrag utarbeta plan för slakt i första hand mjölk-

en av

kor och i andra hand de övriga djuren i Tillsammans med

zon

några av besiktningsveterinärerna ska företaget också upprätta

en

plan för provtagning och mätning slaktkroppar. Länsstyrelsen

av

vill närmare överväga svin och fjäderfän dessa djur får i all-

om -

mänhet foder varit skyddat nedfallet ska kvar.

som mot vara -

Många av djuren som det är fråga om kommer ändå gå till

snart att

slakt. Länsstyrelsen utesluter inte det blir motstånd hos kon-

att ett

sumenterna mot produkter från området.

Katastrof för aveln

Företrädare för jordbruket framhåller vid kontakter med

gemensamt

båda länsstyrelserna mellan kl 12.00 och 13.00 att djurägarna av avelsskäl bör möjlighet behålla åtminstone de att högst avkastande besättningarna. Jordbrukets representanter hänvisar också till länsstyrelsernas förteckningar över dessa. Djurägarna och företrädarna

för deras organisationer framhåller

att besättningarna är bland de bästa i landet, att det ligger mångårigt arbete bakom avelsfram-

ett

gångarna och att det skulle katastrof både för djurägarna

vara en

och för landets mjölkproduktion djuren skulle behöva slaktas

om

ut.

Länsstyrelsen i Kristianstads län år lyhörd för jordbrukarnas

syn-

punkter och kommer under eftermiddagen fram till flyttning

att av

djur mycket väl kan ett alternativ:

vara

EI Nedfallet har inte sådan omfattning geografiskt det finns

en sett att

anledning att fästa något större avseende vid de ekonomiska kon-

sekuenserna. Alla bör solidariskt bidra så följderna för de

att en-

skilda djurägarna blir så små som möjligt.

Cl Det är möjligt att i det länet utanför nedfallsområdet

egna - -

finna ett antal årdar med funktionsdugliga mjölknin sutrust-

ningar som inte Längre används. Enligt länsstyrelsen bör också

et

att hitta jordbrukare inte utnyttjar alla sina som Stallplatser eller använder dem för köttdjur i stället kan gå som som på bete

eller skickas till slakt. Om det finns möjligheter andras

att ta emot

djur men viljan saknas, är Länsstyrelsen beredd med stöd

att av

räddningstjänstlagen använda tvång.

Länsstyrelsen i Kristianstad börjar vid 14-tiden tillsammans med

att

LRF och Skanek ta fram plan för ungefär två en transport av tredjedelar mjölkkorna i De övriga mjölkkorna bör slaktas.

av zon Läns-

styrelsen undersöker vidare möjligheterna bort även

att transportera

svin och andra djur. Omflyttning både människor och

av djur kom-

mer att ta tid och Länsstyrelsen vill börja arbetet med

en gång. Läns-

styrelsen vidare Skånemejerier tillstånd hämta den okonta-

ger att

minerade mjölken i gårdstankarna.

80 Andra dygnet

Åtgärder i zonerna 2-5

Utanför det kontaminerade området har SSI avgränsat zonerna mest 2-4, där doshastigheten är 1-15 pSVh. Dessa har en samzoner, som kmz, mycket omväxlande med

manlagd yta på omkring 2 800 är har många djur, hel del skogsbruk, flera de skånjordbruk som en av

ska slott och herresäten och rad naturvårdsinsjöarna, många en områden. Det är kort de främsta kulturbygderna i Sverige. sagt en av

Utöver 2-4 finns zon 5 där det uppmätts doshastigheter

zonerna en

och och Jordbruksverket det på mellan 0,2 1 pSvh. SSI anser att

vid nedfall cesium -137 inom intervallet 10-100 kBq

generellt ett av

m2 sannolikt utifrån uppmätta dosrater är det troliga nedfallet - som 4 och 5 bör övervägas fortsatta restriktioner för betet. i zonerna - En ändring detta beslut fordrar stort antal mätningar på gräsav ett båda i detta fall bör bete

prover. De myndigheterna anser att senare

ske både i 4 och i jordbrukarna vidtar del kunna zon zon om en

och Jordbruksverket emellertid någon betes-

åtgärder. SSI menar att för mjölkkor med användning mjölken knappast är möjlig gång av under denna betessäsong i zonerna 2 och 3.

tillsammans med början vid 15-tiden

Myndigheterna överväger

vad bör göras med den första vallskörden. Ska den plöjas ner som Ska först slå med låg stubb-

vall anläggas jordbrukarna

och en ny Eller går det utnyttja vallen de höjd och deponera rent av att om

slår med hög stuhhhöjd

Jordbruksverket och länsstyrelserna diskuterar vidare möjlighe-

ordna försörjningen med foder och att åtminstone i zonerna ten att 4-5 utnyttja årets vallskörd. Det bör kunna ske om djurägarna sätter

till cesiumbindande ämnen i fodret berlinerblått eller bentonit - t.ex. och andra ändringar i foderstaten. De kan t.ex. använda mer gör kalium och fiberrikare foder än i vanliga fall. Nationella expertgrup-

för sanering, har till uppgift att bedöma bl.a. dessa frågor,

pen som har inte tagit ställning till vilka åtgärder vill reännu som gruppen

kommendera.

sig fortfarande för till djuren.

Många jordbrukare oroar vattnet

Den allra största mängden radioaktiva ämnen får djur som går ute

betet, medan vatten normalt bidrar i mycket liten grad. En-

genom Vattenförsörjning huvudsakligen kommer från dast om djurens dammar och diken kan betydande bidrag till grunda vattnet ge ett det totala intaget radioaktiva ämnen. Myndigheterna bedömer så av småningom detta inte kräver några särskilda åtgärder. att

Första friklassningarna

omfattar delar Skåne, är doshastigheten mind- I zon som stora av än 1 pSvh. Det är områden har fått endast lite regn. Så snart re som

Andra dygnet 81

bilden nedfallets omfattning har klarnat ytterligare och det finns

av

resultat från mätningar på vegetationsprover avser Jordbruksverket

friklassa områden utanför dvs häva rekommendationen

att zon betesrestriktioner. Efter samråd med SSI kan det även bli aktuellt om

inom några veckor släppa 5 och delar 4. Möjlighe-

att zon av zon till detta är emellertid beroende vilka aktivitetskoncentraterna av

tioner mätningarna vegetationsproverna visar. Mycket hänger

av

också på vilka rekommendationer SSI efter diskussioner med

som -

regeringen de åtgärdsnivåer andra myndigheter bör

- ger om som

tillämpa inom sina respektive områden. Jordbruksverket friklassar

emellertid redan alla områden utanför Skåne. Detta sker efter dis-

kussioner med SSI.

Livsmedelsindustrin befarar köpmotstånd

Mejerierna klargör sent under eftermiddagen att de har en annan

uppfattning. De kommer i varje fall inte under den närmaste tiden mjölk från betande djur i Skåne, södra delarna Hal-

att ta emot av

land och Småland samt västra delen Blekinge. Beslutet från meje-

av

rierna gäller Livsmedelsverket mjölken från områ-

oavsett om anser

det acceptabel livsmedel eller inte. Många konsumenter

vara som

kommer sannolikt ifrågasätta mjölkens kvalitet. Köpmotståndet

att

kan enligt mejerierna komma att drabba alla produkter som miss-

tänks innehålla mjölk från vilken del helst i södra Sverige.

som

Innan mejeriindustrin fattar sitt beslut diskuteras det inte går

om

använda mjölken för osttillverkning. Orsaken är att 90 % allt

att av

cesium i helmjölk vid ystningen samlas i vasslen, är avfalls-

som en

produkt. Strontium överförs emellertid i stor utsträckning till osten. Både mejerierna och myndigheterna är framför allt det skälet

av -

också med hänsyn till opinionen emot tanken att ysta mjöl-

men -

ken. Även förslaget köra mjölken till områden inte drabbats

att som

nedfallet och späda ut den till låga nivåer radionuklider

av att av

förkastas. Myndigheterna är beredda att tillåta detta endast om

försörjningsläget kräver det.

Felix AB konstaterar företagets potatisodlingar förde-

att nysatta

lar sig så här mellan zonerna:

Zon 1 och 2 15 ha 1 % hela mängden

Cl ca av Zon 3 150 ha 10% ü ca Zon 4 och 5 1 200 ha ca 80% - Cl

I utkanten 5 odlas nästan all rödkål företaget har kon-

av zon som

trakt på. Rödkålen har just kommit när nedfallet inträffar. Prov-

upp

tagningar kommer att ske innan skörden så småningom äger rum. Resultaten från de de första analyserna förekomsten radio-

av av

aktivt strontium och plutonium kommer fram under eftermiddagen.

6 15-0171

82 Andra dygnet

De visar att koncentrationen strontium-90 är hundradel av ca en av koncentrationen cesium-137. Plutoniumkoncentrationen är av yt-

terligare en tiondel lägre. Ingen länsstyrelserna fattar tills vidare

av

några beslut vad ska ske med jordbrukarnas djur. Det finns

om som

däremot hel del nytt underlag antalet djur och odlingen

en om om

bär och grönsaker inom nedfallsområdet.

av

Ny presskonferens

Allt arbete är inriktat på att förbereda de besked ska lämnas vid som

en gemensam presskonferens för de båda länsstyrelserna kl 17.00.

Kontakterna med regeringen, centrala förvaltningsmyndigheter, livs-

medelsindustrin, kommunerna och jordbrukets organisationer ökar

i omfattning när det finns lite fler uppgifter på. De

som nu att ta

många beskeden de olika i och utanför länet lämnar

som organen

gör bilden splittrad. Det förekommer ansatser till samordning fram-

för allt de samtal landshövdingarna har med jämna mel-

genom som

lanrum. Mängden information och intryck, behovet omedel-

av av

bara besked i olika frågor och skillnaderna i sättet arbeta

att som

finns hos nyckelpersoner i stabsorganisationen hos de båda länsstyrelserna gör det emellertid svårt att till stånd enhetliga bedöm-

ningar. Företrädarna för massmedierna försöker under presskonferensen

att visa på olikheter i myndigheternas bedömningar. Det gäller fram-

för allt gränsvärdena för olika livsmedel. De diskussioner

som upp-

kommer handlar i utsträckning myndigheterna använder

stor om att

både generella gränsvärden och värden är beräknade för situa-

som

tionen som råder. Detta skapar förvirring, påstår flera massmedi-

av ernas representanter.

Inom området bor framför allt sommartid relativt många kända

- -

opinionsbildare. Flera dessa deltar livligt i den offentliga debatt

av

som uppstått om riskerna med nedfallet och myndigheternas åt-

om

gärder. Några slits mellan å ena sidan åsikten att kontamineringen

är farlig för människor och djur och å andra sidan önskan att

en

kunna bo kvar utan restriktioner. Den här kändisdebatten påver-

kar inte myndigheternas beslut.

De samverkande myndigheterna, organisationerna och företagen

strävar, som tidigare framgått, efter att samordna sin information till allmänheten och likartade budskap. Samordningen har bl.a.

att ge

syftat till att det ska fungera på presskonferenserna. Trots detta kom-

det hela tiden olika besked från aktörerna framför allt vid mer -

massmediernas intervjuer med experter olika slag från univer-

av

sitet och högskolor. Olikheterna i beskeden gör människor förvirrade och åstadkommer ilska hos ledningen för de båda länsstyrel-

serna. Landshövdingarna tar på nytt kontakt med cheferna för myn-

Andra dygnet 83

digheterna som det gäller och ber dem till att budskapen blir en-

se

hetliga. Strävan är också att se till att beskeden stämmer med de

uppgifterna som kommunerna lämnar. Annars blir det heller inget

slut på utspelen från kommunalpolitikerna. Det här kommer fram till massmedierna, med rubriker upprörda anklagar

som stora

landshövdingarna för censur.

Besked från regeringen

Jordbruksministern säger i extrasändning från Rapport samtidigt

en

som länsstyrelsernas presskonferens pågår att mark ligger i

som om-

ställning utanför nedfallsområdet får användas betesmark för

som

djur inom det drabbade området eller för produktion foder ät

av

dessa djur lämnar inga besked hur regeringen på länssty-

men om ser

relsernas åtgärder. Han meddelar emellertid bestämmelserna

att om

vinterbevuxen mark tills vidare inte ska gälla. Jordbruksministern informerar också att regeringen kommer

om

att avsätta erforderliga medel till jordbrukare och andra som drab-

bas ekonomiskt nedfallet. Det kan bli fråga

av sammantaget om stora

belopp och riksdagen måste sannolikt anvisa medel. Principen måste

att bördorna ska bäras solidariskt alla i samhället. Pressad vara av

av intervjuaren svarar jordbruksministern att detta innebär full

er-

sättning för merkostnader och inkomstbortfall. Förutsättningen är att jordbrukarna i de enskilda fallen har följt myndigheternas

re-

kommendationer och utgått från angivna gränsvärden. Någon

er-

sättning kan således inte utgå för den mjölk kasseras till följd

som av

att mejerierna inte tillämpar de gränsvärden som Livsmedelsverket

har angett. Denna slutsats delar inte mejeriorganisationen. Jordbruksministern avslöjar vidare att regeringen omedelbart kom-

mer att ge jordbruksverketi uppdrag att utarbeta ett förslag till

reg-

ler för beviljande ersättning. Regeringen kommer även ställa

av att

medel till förfogande åt Jordbruksverket, så verket kan betala

att ut

förskott till de företag råkar i akuta svårigheter grund

som på av

merkostnader och inkomstbortfall.

Länsstyrelsernas bedömningar och ställningstaganden

Detta är en sammanfattande bedömning förhållandena i nedfall-

av

sområdets olika de båda länsstyrelserna gör för zoner som var sig

och redovisas för massmedierna: som

Zon 1

Hela befolkningen i den del 1 av zon som ligger i Kristianstads län

måste lämna området. Ingen kommer sannolikt få återvända för-

att

rän tidigast i oktober.

84 Andra dygnet

I området bor drygt 200 Det finns 25 jordbruk de

personer. -

flesta med djur. Antalet jordbrukare med familjemedlemmar och

an-

ställda är knappt 100. De kan ordna inkvartering utanför

som

nedfallsområdet hos släktingar, vänner eller bekanta ska göra

- -

det. Andra kommer till början att inkvarteras i särskilda lokaler.

en

Länsstyrelsen kommer att lämna upplysningar.

senare mer

Befolkningen i den del ligger i Malmöhus län behö-

av zonen som

inte ge av. Länsstyrelsen bedömer inte att nyttan av en utrym-

ver

ning med mänskliga aspekterna inlagda står i proportion till

- e -

kostnaden. Om be ränsat antal jordbrukare med djurproduktion

ett

frivilli t beslutar sig ör att flytta djuren kommer Länsstyrelsen att

bistå Aven för några besättningar köttdjur och avelsdjur av

em. av

svin och får kan Länsstyrelsen hjälpa till med flyttningsarbetet. Den

övriga delen av jordbrukarna kommer enligt Länsstyrelsens bedöm-

ning kunna bo kvar, även något egentligt jordbruk inte kom-

att om

att kunna bedrivas inom de närmaste åren. Länsstyrelsen avser

mer

kontakt med alla jordbrukare inom området.

att ta Särskilda transporter kommer att ordnas för dem ska lämna som

sina hem. Någon allmän flyttning får, svin, höns och slakt-

av

kycklingar kommer inte ske. Dessa kommer att slaktas i så

att nor-

mal tid möjligt och efter samråd med livsmedelsföretagen. AB

som

Aubytartjänst åtar sig den skötsel eventuellt kan behövas från

som

flyttningen och fram till slakttillfället. Kött- och ungdjur och får som

varit under nedfallet behöver inte slaktas, förutsatt att de kan ute

viss tillsyn. Detta gäller även hjortdjur. Efter samråd med ett antal

en

gör länsstyrelserna den bedömningen att det finns god

experter en

chans halten radioaktiva ämnen kommer att sjunka tillräck-

att av

ligt, de under går på sparsamt bete och under hösten

om sommaren

får rikligt med okontaminerat foder, eventuellt med tillskott sär-

av skilda fodertillsatser.

Det finns åtskilliga hästar för ort och fritid inom området. Själv-

s

klart måste de följa med det et blir allmän utrymning. Läns-

om en

styrelsen i Malmöhus län är inte beredd att sörja för transporterna de hästar inte tillhör jordbruksföreta Varje hästägare får

av som en.

för åan hjäl till med

svara transporten men myndigheterna a att

hitta mottagnin splatser. Länsstyrelsen i Kristiansta län anser sig

s

ha större möjlig eter att hjälpa till även med dessa transporter.

Jordbrukets maskiner och redska kan lämnas kvar. Länsstyrelser-

förhoppning är saneringsar etet ska kunna börja i sommar

nas att

och så småningom möjliggöra återflyttning. En bevakning av

en

området minskar riskerna för stöld och förstöring kommer att

som

planeras. Ingen får ta med sig maskiner och redskap utan att beläggningen radioaktiva ämnen på dem har kontrollerats.

av

Ingen användbar skörd kommer att kunna tas från nå on odling

. 1 under den första säsongen. Sannolikt kommer fru ten emell zon

lertid att kunna användas. Samma sak gäller all odling under glas. Alla hushåll inom den del ligger i Kristianstads län

av zonen som

kommer ett personli t meddelande från Länsstyrelsen.

att

Utrymningen bör örd inom vecka. Det är inte klart

vara enom en

det kommer for tvingande beslut eller det är möjligt

om att ras om

övertalning alla att utrymma. Särskilt Länsstyrelsen i

att genom

Kristianstads län vill undvika tvång. Individen råder över sitt liv.

Andra dygnet 85

Barnens rätt att inte utsättas för onödiga risker måste myndighe-

terna emellertid ta hänsyn till.

Zon 2

Först när insatserna i 1 är avslutade kommer åtgärder att vidtas

zon

även i zon 2. Mätningarna av doshastigheten på mark- och vegetationsprover visar att kontamineringen i det området varierar

mycket från gård till gård. Det kan bli aktuellt att rekommendera ett antal jordbrukare att utrymma. Något generellt beslut flyttning

om

blir det emellertid inte. Länsstyrelserna kommer i stället att vidta åtgärder syftar till att säkra tillgången på foder till djuren.

som

De djur står inomhus i 2 måste tills vidare stanna inne.

som zon

Det först inlagda ensila et bör snart kunna användas, förutsatt att

silon eller motsvaran väl övertäckt vid nedfallet. Plaste var

emballerade balar kan användas omedelbart. Det är möjligt att det blir nödvändigt att under hela transportera foder till

sommaren zon

2. Länsstyrelsen kommer att ta kontakt med experter på utfodring mjölkkor. Avsikten är att de ska hjälpa till att göra nödfoder-

av en

stat minimerar behovet intrans orterat grovfoder. Det kan

som av

kanske fördel om en del jordbru are så småningom går över

vara en

från mjölk- till kött roduktion. En del jordbrukare kommer

sanno-

likt frivilli t att sla ta sina djur. Av den kommande skörden kan

sannolikt rukten och allt från odlingar under glas tas tillvara. Råd och instruktioner för hantering fältodlingar kommer att

av

lämnas längre fram. Jordbrukarna i zon 2 bör i möjligaste mån skjuta

utearbeten inte är absolut nödvändi under de närmaste upp som a

veckorna. Det år framför allt angeläget att vika arbeten rör

un som damm och därmed sannolikt också radioaktiva ämnen. upp

Zonerna 3-4

Även i 3-4 varierar kontamineringen. Det har emellertid

zonerna

ännu inte gjorts så mycket mätningar att det finns detaljerade

upp-

gifter för enskilda gårdar. Detta kommer att ta ytterligare ett antal

veckor. Det visar sig att nedfallet i 3 motsvarar ungefär

senare zon

det nedfall som drabbade de i Sverige mest kontaminerade områ-

dena efter Tjernobylolyckan.

Jordbrukarna i zon 3 kan utföra sina utearbeten men bör som i zon 2 undvika åtgärder rör damm. Transporter kan ske till

som upp

och från området och även inom detta. Prover kommer att tas på alla saluprodukter från området innan de får säljas. Många jordbrukare har frågat de inte kan låna dosimetrar

om

för att sjäfva kunna mäta radioaktiviteten. Det finns enklare ut-

en

rustning för 2 000 å 3 000 kronor, registrerar dosraten på

som en film. Problemet är att den måste framkallas. Med och been annan

tydligt dyrare utrustning den kostar mellan 5 000 och 10000 kro-

-

nor år uppgiften att avläsa direkt. Länsstyrelserna anser att dos-

hastigåeterna

-

även lokalt är ganska väl fastställda och att jord-

nu

brukarnas mätningar inte kan tillföra så mycket. Värdet står i

egna

varje fall inte i proportion till kostnaderna.

86 Andra dygnet

Länsstyrelserna har initierat en diskussion mellan Jordbruksverket och SSI det är möjligt att släppa ut nötkreaturen efter några

om

dagar sedan jordbrukarna först putsat betesmarkerna, samlat ihop

det lösa gräset och de onerat det på något lämpligt ställe. Kan

återväxten användas foder och bete Ar det fara grundvatt-

net Jordbrukarna bör undvika att låta djuren dric vatten från

a

små vattensamlingar eller diken. Besked i sådana frågor kommer att

lämnas

så snart som möjligt.

På gårdar med Slåttervall eller ensila eväxter där brukaren

- re-

dan tagit första skörd ensila nästa skörd kanske

en av e - an användas till foder stubben tas ögre än normalt. Kan det om vara

lämpligt att vid utfodringen tillsätta ämnen som binder cesium, t.ex. berlinerblått eller bentonit Slåttervall och ensilageväxter, ännu

som inte skördats i år, kanske däremot ska slås med kort stubb och av

transporteras bort till lämplig plats. Mätnin aktiviteten i

en ar av

betesgräs och slåttervall måste göras, så att det ramgår grödan

om kan användas för bete och foder. Diskussioner dessa olika som om

möjligheter pågår mellan Jordbruksverket och SSI.

Missnöjda med beskeden

Alla har under den medierna direktsända presskonferensen kl

av 1 7.00 känsla av att hela Skåne står stilla. Massmediernas företräen

dare är inte heller den här gången nöjda med beskeden länssty-

som

relserna lämnar. De får intrycket myndigheternas presentationer

av

att läget inte är under kontroll. Flera journalister frågar bl.a.

om

Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller LRF tror att konsumenterna

kommer att vilja köpa livsmedel från Skåne kan misstänkas

som det allra minsta kontaminerade. Är det inte sannolikt att livsvara

medelsindustrin kommer att vara försiktig i överkant och ha egna

gränsvärden är lägre än myndigheternas Så fallet med mjöl-

som var

ken efter Tjernobylolyckan Får jordbrukarna ersättning för kasserad mjölk Varför inför inte regeringen prisstopp på foder Hur är

det möjligt att tvinga folk och djur på ena sidan länsgränsen att

flytta inte på den andra, kontamineringen i huvudsak är

- men om densamma

Många hävdar att det är totalt kaos, medan länsstyrelserna

anser

att de börjar klart för sig vad måste göras för att jordbru-

som

karna ska komma till rätta med problemen. Myndigheterna måste

bl.a. fortsätta mäta förekomsten radioaktiva ämnen, överväga av

åtgärdsnivåer, flytta människor och djur, friklassa, ordna försörj-

ning med foder, säkra vallskörden metoder och utnyttjande och att motverka ett omotiverat köpmotstånd. Länsstyrelsernas arbete inriktas på genomförandet omflyttningar och slakt i

av zon De av-

också att hjälpa till att lösa de mest akuta foderproblemen. I

ser

övrigt avvaktar länsstyrelserna rekommendationer från centrala myndigheter. Livsmedelsverket och företrädare för jordbruksnäringen diskuterar tillsammans svårigheterna att sälja produkterna.

Andra dygnet 87

En fråga som också kommer upp är om meddelandena i radio och

TV tillsammans med massmediernas rapportering räcker infor-

som

mation till jordbrukarna i nedfallsområdet eller det är nödvän-

om

digt att ge information även i skriftlig form. Uppgifter vilka jord-

om brukare är berörda och vilka adresser de har finns i lantbrukssom

registret. En förutsättning är att postdistributionen fungerar. Posten

har meddelat att det är störningar har postgången

men sagt att san-

nolikt inte kommer att upphöra än i

annat zon

Länsstyrelsen i Kristianstad beslutar under onsdagskvällen att

ut med skriftlig information till och Länsstyrelsen i Malmö

en var en.

anser att det räcker med ett besked via massmedierna. Många undrar om myndigheterna verkligen gör allt för att människor i de båda

länen ska veta hur de ska bära sig åt. Båda länsstyrelserna försva-

sig och säger att informationsverksamheten inte kan bli effekti-

rar

Svensk radio och TV sänder kontinuerligt från området.

vare.

Nyhetsbyråer och egna reportrar förser stor mängd tidningar och

en

tidskrifter med förstasidesstoff. Flera internationella tidningar och

radio- och TV-stationer är också på plats. Enligt länsstyrelsernas

me-

ning kan ingen i Sverige undgå att information nedfallet och

om

dess konsekvenser. Både länsstyrelserna och kommunerna avsätter stora för att telefon och fax kunna på frågor från

resurser per svara

allmänheten. Telia har installerat telelinjer i länsstyrelsernas

extra

och kommunernas ledningslokaler.

Uppskruvat i Sjöbo

Stämningen ikommunkontoret i Sjöbo de mest berörda kom-

- en av

har hela dagen varit mycket uppskruvad. Trycket från

munerna -

invånarna att kommunen ska göra något är mycket Kom-mun-

stort.

styrelsens ordförande anser inte att han har fått några bestämda besked från de centrala och regionala myndigheterna. Kommunstyrelsen

har under eftermiddagen tillsammans med miljönämnden och de ledande tjänstemännen i några förvaltningarna gått vad de

av igenom

vet och försökt komma fram till vad ska göras. som

Efter flera timmars diskussion alla Länsstyrelsen och

enas om att

SSI sysslar alltför mycket med djuren. Har de glömt bort människorna Nedfallet hotar uppenbarligen mångas hälsa. De statliga myndigheterna verkar vilja tona ned det faktum att vatten och livsmedel blir otjänliga. Miljönämnden beslutar med

åberopande av hälsoskyddslagen om förbud för människor och djur att tills vidare vistas inom Tolånga, Vanstads, Lövestads och Fränninge församlingar. Området är 180 kmz och har sammanlagt omkring 3 800 invå-

ca

nare och ett tusental fritidshus. Miljönämnden beslutar vidare med

stöd Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse Vombsjöns

av att vatten tills vidare inte ska användas råvatten eller dricksvatsom

88 Andra dygnet

Miljöchefen ifrågasätter kommunen kan fatta ett sådant be-

ten. om slut.

Kommunstyrelsens och miljönämndens ordföranden tar kontakt med redaktionerna för Sydnytt och Radio Malmöhus för att snabbt

information besluten. Beskeden slår bomb både ut om ner som en

hos Länsstyrelsen i Malmö och hos Sydvatten, dementerar

som upp-

skulle otjänligt. Länsstyrelsen framhåller för

gifterna att vattnet vara

massmedierna båda besluten är olagliga och att det inte finns skäl

att

till så drastiska åtgärder. Uppmärksamheten i medierna är

att ta

mycket Det tar flera timmar för Länsstyrelsen att övertyga poli-

stor.

tikerna i Sjöbo att de ska riva besluten.

om upp

Förberedelser för utrymning

Den utrymning ska ske har länsstyrelserna beslutat och gäl-

som om

ler Att är framgått obligatoriskt för jordbru-

zon utrymma som

kare i Kristianstads län frivilligt för del jordbrukare med

men en

djurbesättningar iMalmöhus län. Båda länsstyrelserna ger under ons-

uppdrag polisen för utrymningen både dagskvällen i åt att svara av

människor och djur. Polisen i Malmö och Kristianstad bildar en gearbetsgrupp ska fram underlag för arbetet. I arbets-

mensam som ta

i fortsättningen kallad utrymningsgruppen ingår före-

gruppen - -

trädare för lokala myndigheter. Beslut om eventuella tvångsåtgärder

fattas länsstyrelserna.

av

Den militära personal försvarsområdesbefälhavarna tidigare

som

har ställt till förfogande åt länsstyrelserna biträder polisen vid utrymningen. Personalen avlastar polisen i den personalkrävande

trafikregleringen och i bevakningen de utrymda områdena. Försvar-

av

smakten har däremot begränsade möjligheter bistå med djur-

att

transporterna.

Det bor framgått drygt 200 personer i zon 1 inom Kristian-

som

stads län. Knappt 100 dessa finns på ett 20-tal gårdar med djur-

av

besättningar.

I Malmöhus län kommer utrymningen enligt gruppen att gälla endast 20-tal gårdar med husdjur och därför relativt männis-

ett kor.

Utrymningsgruppen behöver uppfattning vilka resurser

en om

personal och utrustning kommer att fordras och avser att

- - som

skaffa vad behövs. Det visar sig från början att många frivilliga

som

vill delta i arbetet. Även åtskilliga framhåller att de givetvis inte

om

vill komma i kontakt med människor och djur varit utsatta för

som

joniserande strålning nedfallet är det här en bra resurs som

genom bör tas tillvara.

Utrymningsgruppen samlas med en gång under onsdagskvällen för börja detaljplanera. Gruppen har fortfarande inga exakta upp-

att

Andra dygnet 89

gifter om hur många djur ska flyttas respektive slaktas. Situa-

som

tionen i stort förefaller emellertid klar. Det är i första hand 25 jordbrukarfamiljer i Kristianstads län och merparten deras nötkrea-

av

tur ska flyttas. Samma sak gäller några avelsbesättningar

som av

andra djurslag. De flesta företagen har småbrukskaraktär. Medelarealen är 30 ha och medelåldern brukarna hög. Flera kommer

sannolikt att vägra lämna sina hem.

Inom 1 i Kristianstads län finns omkring 600 mjölkkor och

zon

1300 ungdjur och köttdjur. Gruppen bedömer två tredjedelar

ca att

av dessa kommer att flyttas, medan resten går till slakt. Några avels-

besättningar av andra djurslag kommer också att flyttas. Övriga djur

kommer att slaktas efter Överenskommelse med slakteriföretagen,

får bestämma takten i utslaktningen med hänsyn till bl.a. slak-

som

teriernas kapacitet, bedömningen marknaden, konsumenternas

av

reaktioner och tillgången på icke förorenat foder kan köras

som ut

till gårdarna. För eventuell skötsel Avbytartjänst AB. Till

svarar grup-

slaktdjur ska läggas totalt 3 000 svin, 300 fjäderfän och

pen ca en

del andra djur utöver alla i Malmöhus län ska slaktas. Slakteri-

som

förbereder i samarbete med Livsmedelsverkets besiktnings-

erna

veterinärer mottagning och provtagning djur från de värst drab-

av

bade områdena. Mätningar måste ske innan köttet kan godkännas

för försäljning.

Många är förtvivlade

Utrymningsgruppen kommer först under morgondagen att ha

mer

exakta siffror utrymningens omfattning. Gruppen räknar med

om

att det ska att hitta mottagningsgårdar på ett medelavstånd

av

omkring åtta mil. Enligt Skanee kommer djuren sannolikt kunna

att

flyttas inom två dagar. Gruppen tar kontakt med Jordbruksverket för att dispens från de bestämmelser förbjuder transport

som av

moderdjur och nyfödda kalvar veckorna före och efter kalvningen. Sannolikt kräver iordningställandet mottagningsplatserna flera

av

dagar. Under tiden kan Skanek och andra slakteriföretag emellertid

börja hämta de svin ska slaktas.

som

LRF börjar redan under kvällen inom för

- ramen gruppens ar-

bete att försöka skaffa fram gårdar kan de djur

- som ta emot som

ska flyttas. LRF tar hjälp i jordbrukets beredskaps-

av personer

organisation i mottagningsområdena. Jordbruksverket uppger på

en

fråga från en av länsstyrelserna att det inte finns några hinder för

detta. Det visar sig snart många utanför nedfallsområdet är rädda

att

för att de själva eller deras djur ska bli smittade människor och

av

boskap som kan ha blivit kontaminerade. Åtskilliga är därför tvek-

samma till att ta emot dem måste lämna nedfallsområdet. som

Utrymningsgruppen sätter med början vid ZI-tiden igång med att

90 Andra-tredje dygnet

ringa de 25 jordbrukarna inom den del 1 ligger i Kristiav zon som anstads län. Flera har själva tagit kontakt med kommunen eller polioch meddelat sina önskemål. Det gäller även några jordbrukare i sen Malmöhus län. Många har emellertid svårt att bestämma sig om de ska välja slakt eller flyttning och vill ha betänketid. Gruppen beslude kan vänta högst dygn med lämna besked. Åtskiltar att ett att liga jordbrukare är irriterade så besked över att gruppen ger vaga om vad ekonomiskt är mest fördelaktigt för dem att göra. som De båda länsstyrelserna får hela kvällen åtskilliga samtal från människor i nedfallsområdet. Många ringer är förtvivlade. De som tycker att de förlorat allt de strävat för i hela sitt liv. Flera är bittra, några aggressiva. En del vägrar absolut att flytta, särskilt bland de äldre. Ta våra djur, så de inte lider låt stanna kvar. Vi kan men oss lika gärna dö här på något annat ställe, säger några. Vad det som var jag sa Kärnkraften är det bara elände med, påstår andra. Personalen vid länsstyrelserna får känsla att de bär skulden till det som en av hänt

Varför tar inte regeringen över

Regeringen följer genom sin krisgrupp hela tiden det arbete som sker i länen. Både miljöministern och försvarsministern har de senaste dygnen framträtt i olika massmedier. En ständigt återkommande fråga till dem från medierna är varför inte regeringen tar över och leder verksamheten. För detta talar enligt frågeställarna de skillnader i

uppfattningar behovet åtgärder uppenbarligen föreligger

om av som mellan länsstyrelserna. Båda ministrarna hävdar att verksamheten sker inom för den reglering ansvaret riksdagen har ramen av som

beslutat och enligt den planering myndigheterna har gjort

om som upp.

Torsdag - tredje dygnet

Några länsstyrelsernas tjänstemän har arbetat hela natten. De flesta

av andra sig i väg hem före midnatt kommer tillbaka vid gav strax men 7-tiden på Det har gått två dygn sedan nedfallet och det morgonen. är fortfarande mycket ska göras. De flesta i beredskapssom organisationen är ordentligt slutkörda även många dem - av som vilat. Bara del det ska ske inom jordbrukets område har en av som börjat. Det centrala just nu är utrymningen. Vid S-tiden är transportbilarna i gång med de första djurtransporterna från gårdarna i Kristianstads län. När djuren kommit fram till mottagningsplats en blir de först placerade i samlingsfålla, medan jordbrukare en som hör hemma där ordnar betesmarker. Alla djur flyttas som genom länsstyrelsernas försorg får ett identitetsmärke i örat.

Tredje dygnet 91

Polisen leder utrymningen jordbrukarna, deras

av familjemedlemmar och de anställda och har meddelat att några dagars fördröjning inte har någon betydelse. Många brukarna vill emellertid komma

av i väg omedelbart. Några har själva ordnat i första hand mottagare av köttdjuren, som det är relativt enkelt flytta till områden. Tre att nya

djurhållare har kunnat ordna inkvartering för sina mjölkkor

i omo-

derna ladugårdar. De men tomma hoppas att de hjälpligt ska kunna

sköta djuren där. För andra har det emellertid visat sig svårt att hitta mottagare till mjölkkor. Särskilt svårt är det för de större djurbesättningarna, som i flera fall får delas mellan olika gårdar. Det upp finns både betesmarker och enklare byggnader det men är inte lätt

att sköta mjölkningen. De tidigare nämnda sjukdomsbekämpnings-

gör det svårt pussla

programmen extra att ihop ett flyttningschema.

LRF tar under kontakt med morgonen några maskintillverkare som lovat undersöka de kan hjälpa till med

om provisoriska mjölkningsanläggningar. Transporter av svin pågår hela dagen till slakterierna i

båda länen.

De ansvariga i ledningen för de båda länsstyrelserna börjar

strax

efter 9.00 att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet i

zonerna 2-4. Flera jordbrukare där har redan och vill ha råd ringt och instruktioner. Till de arbeten är aktuella inom

som växtodlingen hör

ogräs- och skadedjursbekämpning,

kvävegödsling av vallar, fortsatt ensilering, inledning av höbärgningen, skötsel och fortsatt sådd

av

köksväxter på friland och avmaskning får och

av ungnöt. Bristen på foder blir alltmer akut. Ransonerna oerhört

är knappa. På en del

håll är det snart risk för svält.

De båda länsstyrelserna gör än tidigare för

nu mer att stämma av

sina uppfattningar. Det är uppenbart besluten i de båda länen

att på några punkter kommer att skilja sig. I de väsentliga frågorna de är emellertid överens. nu

Nya instruktioner

Massmedierna ligger på och vill kunna besked till jordbrukarna ge i de drabbade områdena. Vid IZ-tiden

är länsstyrelserna klara att

meddela vad de har kommit fram till. Beskeden lämnas via radio och

TV och gäller den fortsatta växtodlingen inom nedfallsområdet:

De mest drabbade jordbrukarna kommer

att personliga instruk-

tioner den fortsatta driften. Det kan i fall om många innebära stora

inskränkningar i verksamheten. För andra är strävan så snabbt

att

och så mycket möjligt normalisera förhållandena.

som Om produkterna kommer kunna säljas visar att sig inte helt och hållet förrän längre fram i Det ankommer på livsmedelsindustrin sommar. och handeln uppfylla kraven på mätningar och

att att tillämpa de

gränsvärden som Livsmedelsverket fastställer.

92 Tredje dygnet

För de olika slagen växtproduktion i de skilda zonerna gäller

av tills vidare följande:

Zon 1

Ingen odling jordbruks- eller trädgårdsprodukter.

av

Zon 2

All ska tills vidare skjutas Det är möjligt arbetet växtodling upp. att kan komma i gång någon månad. Provtagningar och mätningar om

får vilka skördeprodukter kommer kunna användas.

avgöra som att

Länsstyrelsen kommer längre fram instruktioner.

att ge

Zonerna 3-5

Arbetena inom växtodlingen bör kunna pågå i normal omfattning. användbarhet bedöms med ledning resulta-

Skördeprodukternas av

från Grödor måste kasseras ska föras bort ten provtagningarna. som och så möjligt. Andra vallskörden kommer deponeras snart som sannolikt att kunna användas.

och sockerbetor: Inga särskilda åtgärder a Spannmål, oljeväxter behöver vidtas. Det räcker med normal skötsel. jordbrukarna bör undvika hacka ogräs, så inte jorden blir omrörd.

att att

Balväxter: Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. ü Potatis: Det fordras inga speciella åtgärder.

Köksväxter: Bladväxter och sallad bör tas nära CI som spenat av

marken och kasseras. Ny växtlighet kan möjli användas. För

en

köksväxter fordras tills vidare inga särs ilda åtgärder.

övriga Bär: Det är inte nödvändigt med några särskilda åt ärder. Provfår emellertid visa hur del jordgu bsskörden tagningar stor av 1 3 som måste kasseras. zon

Frukt: Det fordras tills vidare inga särskilda åtgärder.

u

Träda och omställningsmark: Plöjning ska ske till ett så stort djup

cl odling ska ske bör ordbrukarna i första som möjligt. Om senare

hand välja sockerbetor, oljeväxter och fo erspannmål. Genom plogfri odling under nästa år bör det att minska upptaget av cesium. Detta gäller även vid fortsatt framtida växtodling.

en

Rekommendationer och kalkning minskar överfö-

om gödsling som ringen radionuklider från mark till gröda kommer att ges längre

av till odlingssäsong betesmark och fram. En överföring nästa av

fodervallar till spannmålsodling minskar också framtida upptag av

radionuklider. Det kan inte uteslutas del jordbrukare kommer att en bort det matjordslagret. Det innebär de att skrapa översta att tar bort den bästa Avfallsmängderna blir Vart ska jorden. enormt stora. de köra allt Nationella expertgruppen för sanering kommer att

Tredje dygnet 93

medverka med underlag för de bedömningar myndigheterna

som

och jordbrukarna måste göra. Den under polisens ledning för utrymning

grupp som svarar av

jordbrukare i zon 1 har vid 10.30-tiden sitt första möte för dagen.

Det visar sig att alla brukarna fortfarande inte har lämnat besked

hur de vill göra med djuren. Klart är emellertid många mjölk-

om att

producenter föredrar att slakta sina kor i stället för att flytta dem till nya platser. Några djurägare med bra djurbesättningar kommer

att

kunna sälja djuren livdjur. Intresserade köpare har redan hört

som

av sig. Nästan alla svin kommer att gå till slakt. Det gäller inte de

bästa avelsbesättningarna. Ägarna till några dessa

av besättningar

har bett komma till gårdar. En

om att nya sammanställning av önskemålen ska lämnas under dagen.

Några besked vilka regler ska gälla för till om som ersättning jord-

brukare och andra måste har ännu inte få.

som utrymma gått att

Klart är emellertid nedfallet kommer kosta samhället att att stora

belopp och leda till mänskliga tragedier. Flera vägrar att lämna sina gårdar. Deltagarna i

utrymningsgruppen kommer vid 11-tiden överens chefen för lantbruksenheten

om att

vid Länsstyrelsen i Kristianstad ska ringa dessa och försöka

upp övertala dem sig Om de fortfarande vägrar kommer att ge av. grup-

pen att ta ställning till vad som ska ske.

Utrymningen börjar

Utrymningsgruppen kan under eftermiddagen önskemå-

summera

len för jordbrukarnas del flyttning. I Kristianstads län vill sju

om

jordbrukare med mjölkkor och även andra flyttningsberättigade djur flytta. Samma sak gäller djurägare med andra flyttnings-

sex

berättigade djur än mjölkkor. Två mjölkproducenter säljer sina djur som livdjur men vill ha hjälp med transporterna. Tre lämnar sina

djur till slakt och tre har inga djur eller sörjer själva för

transpor-

terna. Två jordbrukare utan djur har redan lämnat området. Två

jordbrukarfamiljer vägrar trots flera försök till övertalning sig

att ge av.

I Malmöhus län har 15 jordbrukare med

djurbesättningar begärt att flytta dessa till andra gårdar. Tre kommer sälja sina djur

att

som livdjur och lika många har själva ordnat inkvartering vill

men

ha hjälp med flyttningen. Diskussioner det fortsatta arbetet med

om

att flytta ett 30-tal besättningar till nya platser och fem till olika

-

köpare pågår under stor del natten. Länsstyrelsen konstate-

- en av

rar att omkring 500 mjölkkor, 1 600 köttdjur, 200 får och 7 000

svin i länet kommer till slakt. Stabschefen inom Södra militäratt området meddelar slakteri- och

att en bageripluton som är under

avrustning i Linköping med några dygns varsel skulle kunna

utnytt-

94 Tredje-fjärde dygnet

för nödslakt inom nedfallsområdet. Skanek emellertid att jas uppger

de civila slakterierna ut att klara uppgiften.

ser

I det här läget är det dags att börja överväga vilka jordbrukare i bör flytta djuren till andra områden. Det fattas enligt

zon 2 som

LRF:s mottagningsorganisation fortfarande sju platser för dem

som

ska lämna Till detta kommer de platser behövs för

zon som

omflyttningen från LRF vädjar i sändning i radio och TV

zon en

kl 15.00 hjälp från andra delar södra och mellersta Sverige.

om av

Kristianstad framgått kontakt med andra Länsstyrelsen i tar som länsstyrelser för hjälp med hitta de platser fordras.

att att som

4.4.4 Fredag - fjärde dygnet

finns fredagens så mycket mätdata från nedfall- Det från morgon

sområdet SSI kan första karta med markbeläggningen

att presentera en

cesium-137 i kBqmz. Den beskrivning som SSI har möjligheter

av

göra framgår figur 4.2. SSI att i huvudsak samma re-

att av anser

kommendationer tidigare ska gälla för de olika slagen od-

som av

ling. De flygmätningar kommer att påbörjas under dagen ger

som

underlag för version. Det finns enligt SSI inga skäl för

snart en ny

några betesrestriktioner inom områden med mindre än 10 kBqmz.

Efter diskussioner med SSI friklassar jordbrukszerket samtliga om-

råden utanför eftersom markbeläggningen där är mindre än

zon

10 kBqmz. Inom 4 och 5 kommer friklassning att ske så

zonerna

det finns tillräckligt med mätdata från gräs-, mark- och mjölk-

snart

inom beläggningsområdet och upptaget radioaktiva äm-

prover av

i mjölk och kött blivit klarlagd. Detta kräver flera olika slag

nen av mätningar och arbetet kan komma att ta vecka eller mer. en

Inom 3 kommer friklassning sannolikt att kunna ske tidigast

zon i slutet och i 2 sent under hösten. av sommaren zon

Riktlinjerna för länsstyrelsernas arbete är fastställda. Nu gäller det till allting fungerar. Informationen i radio och TV

att se att om

händelseförloppet minskar efter hand. Behovet att tala med nåökar det hos jordbrukare och andra blivit drab-

gon på sättet som bade nedfallet. De vänder sig till de lokala och regionala myndig-

av

heterna, måste sätta mycket för att kunna alla

som av resurser svara

som ringer.

Fler mottagningsplatser

LRF ordnar under förmiddagen ytterligare tre mottagningsplatser

för djur måste flyttas. Det återstår att finna fyra. Transport-

som slakterier har fullt hela tiden.

bilarna till mottagningsgårdar och upp Arbetet flyter förhållandevis bra. Någon panik har ännu inte upp-

Fjärde dygnet 95

stått och inga motsättningar mellan - jordbrukare och andra. Det är

en svår pedagogisk uppgift människor

att att inse att de måste

flytta. Nedfallet inte och märks inte syns på annat sätt än

genom

utslagen på mätinstrumenten. De militära transportplutonerna och

militärpoliskompanierna bidrar i hög grad till transportverk-

att

samheten fungerar. Inom båda länsstyrelserna pågår hela tiden

diskussioner

om sam-

hällets skyddsåtgärder. Alla

är överens om att jordbruket är den i

särklass hårdast drabbade Allt

näringen. tillgängligt kunnande be-

hövs i den situation råder. Båda

som länsstyrelserna tar in

experter

från Lantbruksuniuersiteteti

Uppsala och Alnarp. Det finns

gott om rapporter och litteratur från

annan Tjernobylolyckan samt många utredningar och mycket forskning, som ger vägledning för det fortsatta arbetet. Kunskaperna konsekvenserna

om av en olycka och

hur skadeverkningarna ska

begränsas är mycket bättre än när

nu

Tjernobylolyckan inträffade. De ekonomiska följderna kommer

emellertid att kunna överblickas först

långt senare.

Tankar inför

en sanering

Nationella expertgruppen för

sanering tar senare under torsdagsförmiddagen upp diskussion med de båda en länsstyrelserna om

saneringsåtgärder som är möjliga och det i framtiden kan

som bli

aktuellt vidta.

att Expertgruppen sammanfattar tankarna bakom

en

eventuell saneringsinsats i

en promemoria som innehåller i huvud-

sak följande:

Att långsiktigt och varakti återställa

t kontaminerade områden, dvs sanering, utgör ighet en möj att minska dosbelastnin för

en

befolkningen i områden med omfattande radioaktiv elä

en g-

ning. Sanering är ett komplement till andra åtgärder kan

som

höva vidtas. De erfarenheter finns

som olika sanerin sinsatser av

har visat att dessa kan mycket kostsamma och

vara o ta är för-

knippade med stora praktiska svårigheter. En skyldighet för för staten att svara saneringsåtgärder föreligger endast i den utsträckning det med som hänsyn till följderna

av

utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen

och

omständigheterna i övrigt är påkallat för att staten svarar åtgär-

derna

räddningstjänstlagen.

Det faktum det i praktiken inte att är möjligt att helt eliminera de stråldoser uppkommer till följd som av en olycka innebär

att

varje saneringsinsats kommer enomföras den

att i omfattnin

ocg

som bedöms skälig från tekniska

oc ekonomiska synpunkter

med hänsyn till de sociala konsekvenserna

av insatsen.

En plan för vilka områden ska

som saneras, när det ska ske och vilka metoder ska användas som måste utarbetas i varje särskilt

fall. En sådan

saneringsstrategi syftar till att tillgängliga

resurser

ska kunna användas å optimalt

ett sätt. Expertgrup har i

tekniskt

en

förväg utarbetat ett och ekonomiskt underlag ör beslut

96 Fjärde dygnet

Förklaringar Zon 500-2 000 kBqmz; Zon 2: 200-500 kBqmi; Zon 3: 100-200 kBqmz; Zon 4: 50-100 kBqmz; Zon 5: 10-50 kBqmz. Utanför 5 mindre än 10 kBqm zon

med cesium-13 7 på marken efter tre dygns mätningar

Figur 4.2 Beläggningar

Fjärde dygnet 97

men utan kännedom det ligger i sakens nedfallets

- natur - om

omfattning och sammansättning samt utan kännedom de lo-

om

kala förhållandena i de kontaminerade områdena. Grup hål-

en

ler på att uppdatera underlaget och det till

nu anpassa en uppkomna situationen.

För att myndigheterna ska kunna fatta rationella beslut i

sane-

ringsfrågor är det nödvändigt att de bedömer vilken reduktion

av

dos eller beläggningsgrad olika åtgärder kan resultera i jäm-

som

fört med ingen åtgärd, kostnader för arbete och material maskiner respektive kemikalier, up skattning producerat avfall och

av

kostnader för transporter ocfi de onering roducerat avfall,

av

kostnader för produktionsbortfåll i olika samt dos till

saneringspersonalen och den bofasta befolkningen. Utifrån detta

går det att beräkna t.ex. kostnaden för undvika viss strålatt en

dos på kort och lång sikt och bedöma denna kostnad

att om är

acceptabel. Efter det inträffade nedfallet är de från saneringssynpunkt do-

minerande radionukliderna cesium-137 och cesium-134. Det går,

utom möjligen i zon att bortse från strontium-9O och från

t.ex. olika transuraner. Depositionen cesium-137 i området med det av

största nedfallet går till 2 000 kBqmz 60

up som mest uSvh

första dygnet från radioaktiva nedfallsprodukter.

Åtgärder som kan bli aktuella på jordbruksmark efter

ett ra-

dioaktivt nedfall syftar i första hand till reducera

att u ptaget av

radionuklider till grödor, minska överföringen djur,

att att

minska risken för vidare spridning deponerat material

av samt att

minska stråldosen till lantbrukarna och deras familjer. Sanering av jordbruksmark bör åtminstone på kort sikt så långt möjligt baseras användning konventionella lantbruksmaskiner.

av

De båda länsstyrelserna börjar vid 12-tiden i detalj

att mer överväga hur enklare sanering skulle kunna till. snabbare en en sanering

genomförs efter ett nedfall desto större blir dosreduktionen för befolkningen. Detta ska emellertid vägas stråldosen blir större

mot att

för saneringspersonalen. Expertgruppen kommer rekommen-

inte att

dera någon sanering förrän de kortlivade radionukliderna har av-

klingat. Om saneringen ska göra större än skada och kost-

nytta vara

nadseffektiv fordras dessutom genomtänkt planering.

en Alla är överens vänta några veckor med

om att att starta själva saneringsarbetet. I avvaktan på att det sker diskuterar

expertgrup-

olika metoder. Ett sätt minska djurens radionukli-

pen att upptag av

der är att tillföra berlinerblått i fodret. Syftet minska halten

är att

Cesium i mjölk och kött. Berlinerblått utnyttjades med framgång

stor

i andra länder t.ex. Norge efter Tjernobylolyckan.

- -

Livsmedelsverket under eftermiddagen råd rutiner för

ger om prov-

tagning på livsmedel både för producenternas egentillsyn och för den offentliga tillsynen. Länsstyrelsen z Malmöhus län

avser att i nästa vecka vidarebefordra dessa råd till i första hand

arbetsledning

och personal vid antal livsmedelsindustrier. Företagen annan ett själva

98 Fjärde-sjätte dygnet

avgör de ska produkter från nedfallsområdet eller inte om ta emot och får det skälet viktig roll i återställningsarbetet. Personalen av en vid kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor bör ytterligare utbildning. Kommunens anställda kommer kunna hjälpa enskilda att jordbrukare eller trädgårdsodlare med provtagningar under som-

maren. Sent under eftermiddagen meddelar LRF att ytterligare två gårdar i södra Sverige emot jordbrukare med mjölkkor. Det återstår nu tar finna fyra platser för utrymmande från Samtidigt har det att zon framkommit sju gårdar i 2 med nötkreatur vill ha hjälp med att zon att flytta. Det är alltså nödvändigt att hitta ytterligare nio mottagningsgårdar.

4.4.5 Lördag femte dygnet

- En något mindre arbetstyrka än tidigare är vid 8-tiden på plats vid de båda länsstyrelserna. Det framgår det finns tillräckligt med att nu mottagningsgårdar. Enligt företrädare för LRF har en jordbruen kare från 1 vägrat godta den mottagningsgård han först blizon att vit tilldelad. Efter högljudd diskussion lastade han in sina djur i en bilarna igen och for till ställe, han accepterade. ett annat som Utrymningen fortsätter hela lördagen. Massmediernas bevakning är fortfarande mycket intensiv. De fyra jordbrukare med familjer vägrade att lämna sina gårsom dar har efter samråd med länsstyrelserna låtit bo kvar. polisen

4.4.6 Söndagen sjätte dygnet

-

Arbetet fortsätter. De sista djur går under förmidtransporterna av dagen. Flyttning lösöre och annat kommer att ta ytterligare ett av antal dagar. Hämtning och leverans produkter respektive förnödenheter samt av sociala kontakter börjar komma i gång i de områden där jordbruket ska bedrivas så normalt möjligt. Alla in- och till och som utresor från området behövs för jordbruket ska kunna service som att sker utan restriktioner. De båda länsstyrelserna kommer under söndagen efter gemenöverläggningar fram till de knappast längre kommer att samma att behöva utnyttja de befogenheter räddningslagen ger dem att ta ut med tjänsteplikt eller ingrepp i rätt. De personal att göra annans beslutar verksamheten fr.o.m. kl 15 inte längre ska räddatt vara Båda myndigheterna kommer emellertid under lång tid ningstjänst. framåt på olika sätt engagerade i arbetet med att återställa att vara

Efter en månad 99

förutsättningarna för jordbruk, trädgårdsverksamhet och annat inom

de drabbade områdena.

4.5 Läget efter en månad

I det område drabbats nedfallet är jordbrukarna normalt vid

som av

den här tiden på året -i slutet juni- klara med höskörden. En del

av

betesdjur brukar släppas ut på slåttervallarna för att beta efterväxten. Konservärtorna börjar skördas. Jordgubbsplockningen är i full gång. Även grönsaker och potatis skördas dagligen. SSI redovisar karta figur 4.3 med markbeläggningen

en ny - - av

Cesium -137. Beskrivningen är baserad på månads flygmätningar,

en

fältmätningar och mätningar på insamlade mark- och vegetations-

prover. Detaljerna i beläggningsområdet blir allt tydligare för varje

dag som går. Det framgår bl.a. hur mycket nedfallet varierar mellan

olika delar inom området t.0.m. hur nedfallet har drabbat olika -

gårdar. Med denna karta och med resultaten från många provtagningar underlag har jordbruksverket efter diskussioner med

som SSI kunnat friklassa även zonerna 4 och

Fortsatta analyser av koncentrationen radioaktivt strontium och

plutonium bekräftar i stort sett de första resultaten som kommit fram

ett par dagar efter nedfallet.

Mycket mätarbete återstår ännu. Hur stora mängder av en radionuklid som en gröda tar upp beror bl.a. på vilka jordarter det

som

är fråga om inom nedfallsområdet och vilket pH dessa har. Nationella expertgruppen för sanering har sammanställt uppgifter detta,

om

bl.a. för att kunna lämna underlag effekterna olika åtgärder

om av

och råd till myndigheterna.

ge

Den bedömning som myndigheterna gör efter samråd med expert-

gruppen är att jordbrukarna i zon 1 just nu inte behöver slå av vall

och spannmål för deponering på plats. Detta skulle dem

annan ge

utför arbetet stråldos är onödigt i förhållande till

som en som stor vinsten. Avfallet skulle sannolikt också bli svårt att hantera. Till detta kommer att det allt att döma inte är aktuellt under de närmaste av

åren att utnyttja marken inom 1 för liknande odlingar.

zon

I zon 2 är arealerna visserligen stora det blir alltså mycket avfall

expertgruppen bedömer att den framtida vinsten ska - men vara

tillräcklig för att brukarna ska slå av vallen och deponera avfallet på

lämpliga ställen i utkanterna av ägorna. Det går sannolikt inte att på dessa marker utnyttja vallskördar under säsongen.

senare

Även i 3 där beläggningen den uppmättes i

zon - svarar mot som

Sverige efter Tjernobylolyckan är det enligt expertgruppen rimligt

-

med liknande åtgärder på i varje fall delar ägorna. Den slår

av som

100 Efter en månad

Förklaringar Zon 500-2 000 kBqmz; Zon 2: 200-500 kBqmz; Zon 3: 100-200 kBqmz; Zon 4: 50-100 kBqmz; Zon 5: 10-50 kBqmz. Utanför zon 5 mindre än 10 kBqm

Figur 4.1 Beläggningar med cesium-13 7 på marken efter månads mätningar

en

Efter tre månader 101

kontaminerad gröda och vill underlätta den framtida av hanteringen

bör möjligt plasta in avfallet. I 3 går det sannolikt om zon att använda andraskörd och eventuell tredjeskörd. en en I zon 4 kan vallen slås Stubbhöjden spelar i det fallet mycket av. liten roll. Det går använda skörden eventuellt med tillsats att av ämnen som binder Cesium, mätningar visar detta är nödvänom att digt.

I 5 behöver brukarna enligt zon expertgruppens mening inte vidta

några särskilda åtgärder.

Regeringen har med det förslag Jordbruksverket utarbetat beslu-

tat om en förordning om ekonomisk ersättning till jordbruks- och

trädgårdsföretag för kostnader och förluster på grund radioakav tivt nedfall. Jordbruksverket har fått i uppdrag meddela ytterliatt föreskrifter och ska pröva enskilda ärenden. gare Ersättning lämnas enligt förordningen för de merkostnader uppstått bl.a. på grund som att kor inte kunnat på bete eller utfodrats med färsk av grön- Det kan också kostnader för s.k. massa. vara saneringsutfodring.

Ersättning lämnas vidare för inkomstbortfall, t.ex. på grund av minskad avkastning i mjölkproduktionen.

4.6 efter

Läget tre månader

Vid den här tiden i början september är höstkorn, - av vårkorn, havre och höstoljeväxter vanligen skördade. Samma sak gäller till

största delen även höstråg och höstvete. Skörden av grönsaker och höstpotatis och snart även våroljeväxter pågår. Jordbrukarna - - tar del ensilage från vallarnas andraskörd. en Beredning av marken sker

för höstsådden. Bärgning halm håll. av pågår på många I-Iöstplöj-

ningen står för dörren, sockerbetorna skördas men senare. Det här året blir emellertid helt annorlunda för jordbrukarna inom nedfallsområdet. De flesta djurhållarna lämnade som sina gårdar är i slutet kvar på de ställena. För del har av sommaren nya en flytt-

ningen och anpassningen gått bra. Andra har lyckats sämre. För alla

har förändringarna emellertid inneburit påfrestningar. Utom själva

flyttningen av familjen och inhysningen djuren har bekymren beav rott på t.ex. bostaden, skolgången, de sociala kontakterna, känslan

av att göra intrång samt för vad händer där hemma oron som nu och i framtiden.

En familj gick det särskilt illa för. Jordbrukarparet hade vuxna

barn, som inte flyttade med. Värdfamiljen övertalades att ta emot paret, fick disponera lägenhet i den som en stora mangårdsbyggnaden.

De 18 mjölkkorna kunde de hysa in i värdfamiljens ladugård. Där

fanns i övrigt bara köttdjur. De båda familjerna hade från början

102 Efter tre månader

hade olika åsikter användningen betessvårt att dra jämnt. De om av

marken, stängselskyldigheten, försörjningen med grovfoder i stort

det De flyttat fick sett allt väsentligt, som går att vara oense om. som försök kontakt med andra i området. De båda trots egna inte någon så obehaglig de till slut sålde

makarna upplevde situationen som att

till slakt och köpte äldre bostadshus i ett samhälle närdjuren ett har anmält sig arbetslösa på arbetsförmedhemorten. De som mare lingen.

En lyckad flyttning

familj med barn i skolåldern kom till Men det finns undantag. En tre Kristianstad, där alla med gång kände sig välen gård norr om en

ägarfamiljen och andra i området. komna och fick mycket hjälp av

bor i f.d. lantarbetarbostad, de har kunnat inreda så att De en som

den håller acceptabel standard. Skolgången fungerar. Familjen

en hemma i området. De 26 mjölkkorna och antal känner sig ett unglada, där de går lösa. Ett maskinföretag har djur får disponera en

mjölkningsplats för maskinmjölkning. Anläggordnat en provisorisk ningen ska kunna fungera även under vintern. Hustrun bilpendlar till deltidsarbete inom åldringsvården och har kunnat behålla

sitt med sig särskilt mycket maskinell

det. Jordbrukaren har inte tagit

hyr det han behöver. Grovfoder till djuren har han utrustning utan blivit dyrt. Mjölkavkastningen minskade

fått köpa. Det har mycket

i samband med flyttningen har nästan kommit upp avsevärt men nu

till den tidigare nivån. Trots de relativt gynnsamma omständighelängtar familjen tillbaka till sin egen gård.

terna

lämnade sina gårdar återvända De flesta jordbrukare som avser att

hinder i vägen för detta,

före vintern. Länsstyrelserna lägger inga för djurhållning baserad på växtodling

men förutsättningarna en egen under de åren mycket små. Även andra kommer närmaste att vara

fått med mjölkproduktionen på de jordbrukare har problem nya ställena och sålt sina djur till liv eller slakt. Sammanlagt omkring

och 200 får har slaktats i förtid. De flesta dessa 3 000 nötkreatur av

har efter slakten kunnat klassas livsmedel. som successiva tömningen slaktsvinstallarna har gått bra. Ge- Den av

förstärkta garantier för att slaktproduktionen inte påverkats

nom

det radioaktiva nedfallet har köpmotståndet inte varit så stort

av först befarade. Följden är de flesta slaktsvinstallarna som många att börjar med grisar. Många har

i zonerna 2-5 under hösten fyllas nya

med inköpta fodermedel.

även återupptagit smågrisproduktionen

har modifierat det tidigare beslutet att inte ta emot Skånemejerier om delar södra Sverige. Mottagningen är emellertid mjölk från stora av

förenad med rigorös kontroll. en Även friklassad. jordbrukarna har till största delen zon 3 är nu

Efter tre månader 103

följt de riktlinjer för växtodlingen Nationella expertgruppen

som

för-sanering lämnade en månad efter nedfallet. Mycket användbart

foder har på det sättet kunnat tillvara. I del fall har fodret

tas en

emellertid fått kasseras. Saneringsutfodring köttdjur gått på

av som

bete under sommaren har börjat. Stora mängder berlinerblått har importerats. Den del grönsakerna hade blad vid nedfallet har emeller-

av som

tid fått kasseras. Fabrikerna har ändå acceptabla kvantiteter

att ar-

beta med framför allt från de västligaste delarna landskapet.

- av

För potatis gäller ungefär förhållanden. Frukten och odling-

samma

arna under glas har däremot inte alls blivit påverkade ned-

av fallet.

Nationella expertgruppen för sanering redovisar fortlöpande sina bedömningar. Enligt expertgruppens uppfattning är det inte menings-

fullt med några omfattande saneringsåtgärder inom Plöj-

mer zon

ning vall kräver förbearbetning den ska bra resultat.

av om ge ett

Borttagning av översta jordlagret skulle leda till mycket stora kostnader. Frågan är det är praktiskt möjligt och ekonomiskt moti-

om

verat att genomföra så omfattande åtgärder. Vart ska all jorden transporteras Expertgruppen det realistiskt att på sikt gå över

anser mer

till andra sorter eller andra grödor. Det kan i bästa fall minska

rent av

upptaget med 90 %. Sanering bör ske i mindre områden där det före-

kommer trädgårdsodling och i närområdena till antal bostäder.

ett

Spannmålen borta

Spannmålsskörden inom zonema 2 och 3 är förlorad för denna sä- Mätningar får visa hur stor del skörden inom 4 går

song. av zon som

att använda. Möjligheten utnyttja spannmål djurfoder bör

att som undersökas.

Nationella expertgruppen för sanering jordbrukarna i

anser att

zonema 2-5 bör tillföra betydligt kaliumgödsel än vad de bru-

mer

kar göra. Åtgärderna bör differentieras med hänsyn till de faktiska

mätvärdena. Upptaget kan i bästa fall minska med 50 % i kom-

mande skördar.

Fisk från Östersjön är enligt de mätningar gjorts inte i

som någon större grad påverkad av nedfallet. Kustfisket kan fortsätta

som van-

ligt. Det har däremot visat sig att halterna cesium-137 ökar hos

av

framför allt växtätande fiskar, mört och mindre abborre, i t.ex. insjöar-

na inom de mest drabbade delarna nedfallsområdet. Halterna i av

gädda och större abborre kommer sannolikt att stiga under hösten

-

mest i näringsfattiga sjöar. Det kan bli aktuellt kostråd till dem

att ge

fiskar mycket i sötvattebn. Det finns ännu inga uppgifter

som om

upptaget i svamp och vilda bär förhållandevis höga halter kan

men väntas hos del svamparter. en

104 Efter ett år

4.7 Läget efter ett år

Branschorganisationerna och livsmedelsföretagen gör en bedömning hur mycket det minskade utbudet efter nedfallet tillsammans

av -

med köpmotståndet hos konsumenterna har påverkat försäljningen

-

livsmedel från Skåne. Jämfört med ett normalår har försäljningen

av

minskat med för mjölk 45 %, för kött 15 %, för ägg 10 %, för

spannmålsprodukter 10 %, för grönsaker 30 %, för potatis 20 %

och för frukt 5 %. Följderna för den totala svenska livsmedels-

försörjningen är därför begränsade. De flesta jordbrukarna i 1 har det besvärligt särskilt de i

zon -

Kristianstads län tvingades lämna sina gårdar. För dem i Mal-

som

möhus län stannade kvar är situationen något bättre. En del

som av

de flyttande har emellertid helt övergett sina gårdar. Att sälja dem

har visat sig nästan omöjligt. I några fall har köpt, förutsatt

grannar

priset varit bra. De har kunnat lägga ihop arealerna till större

att

sammanhängande brukningsenheter. Genom sanering av begränsade

har det blivit möjligt odla för husbehov.

ytor att

Flera har på övervägt skrapa fem centimeter på jord-

nytt att av ca

lagret. Ett hektar skulle 500 m3, dvs minst 700 ton. Problemet är

ge

hand all jord. Kostnaderna enbart för transporterna blir

att ta om

höga. Till saken hör ingen sannolikt vill så

mycket att ta emot stora jordmassor framför allt inte ha dem i grannskapet.

-

Försöksverksamhet

Många jordbruken i 1 deltar i olika försöksprojekt. Fors-

av zon

karna olika tankar och idéer. Proven går bl.a. på att de ska

prövar ut

vilka effekter spridningen cesiumbindande ämnen bento-

se av som

nit och berlinerblått har åkrarna och att ändra bruknings-

ute

metoderna. Tabletter med berlinerblått har i några fall placerats i

korna. Det handlar djupplöjning och vanlig

magen annars mest om

tillämpliga fall gödsling med kalium. Försök har också plöjning och i förekommit med olika gröda. Cesiumhalten har i

sorter av samma

några dessa fall reducerats fyra gånger. Åtgärderna förbättrar si-

av

tuationen, forskarna följa utvecklingen under åren som

men avser att kommer. med foder från området otänkbar under de

Mjölkproduktion är

närmaste åren. De flesta planerar däremot odla grödor för föräd-

att

ling i den produktionen köttdjur, hästar, svin, får och fjä-

egna av derfä eftersom huvuddelen nuklidinnehållet avlänkas när det av pas-

djurkropparna. Djuren bör emellertid rent foder veckor-

serar före slakt. na

Efter saneringsgödsling visar det sig möjligt odla plöjning och att sockerbetor och fabrikspotatis för spritframställning. Den steniga

Efter ett år 105

och näringsfattiga skifferurbergsmorän är vanlig inom området som lägger emellertid hinder i vägen på många håll. Det gäller också vallarna, före nedfallet täckte ungefär halva åkerarealen i området. som Plöjning av vallarna kombinerat med en kraftig kaliumgödsling och kalkning minskar den framtida cesiumkoncentrationen i vall- gräset. Det blir vidare möjligt att odla vårsådda spannmålsgrödor för försäljning. På de platser där plöjning inte kan genomföras fordden reducerade växtodlingen kraftig gödsling varje år och sanerar ringsfoder till köttdjuren. Provtagning på de färdiga produkterna fortsätter ett år efter nedfallet. Dricksvattnet till betesdjuren har det inte varit något större problem med. Ett år efter nedfallet är fordras det inga mätningar. I zon 2 friklassad efter ungefär månader är problemen - sex mindre än i det finns undantag. I sådana fall vidtar jordzon men brukarna i huvudsak åtgärder brukarna i Ett samma som zon tiotal gårdar i 2 har helt upphört med mjölkproduktion. Den zon vårsådda spannmålen går i allmänhet använda efter saneringsatt gödsling. Köttproduktionen och utslaktningen av mjölkkor har ökat mycket kraftigt på grund av nedfallet. Det har lett till ett överskott kött på marknaden med starkt pressade priser av - som följd. I den allra största delen 3-5 har jordbruket återgått till av zonerna det normala. På del håll med speciella jordarter är det emellertid en problem.

Ersättningar

Systemet för statliga ersättningar till jordbrukare för förlorade inkomster och administrationen detta har fungerat tillfredsställande. av Sammantaget har mycket stora belopp betalats ut. Det har emellertid varit svårt att beräkna merkostnader och inkomstbortfall. Schablonvärden har fått tillämpas. Någon millimeterrättvisa förekommer inte och Överklagandena är många.

8 15-0171

Bedömningar och förslag 107

Kapitel

Utredningens bedömningar

och

förslag

5.1 Inledning

Ett nedfall radioaktiva ämnen på det och i den av sätt omfattning som utredningen skildrar i scenariot är en mycket allvarlig påfrest-

ning i det svenska samhället. Det gäller både i inledningsfasen -innan

det har klarlagts nedfallet sker och hur allvarlig var kontamineringen är och i den del förloppet när det går på olika - av att sätt begränsa verkningarna. Även det drabbade området så om småningom visar sig relativt litet till ytan och förhållandevis glest befolkat kommer

effekterna för många sammantaget att vara betydande. Ett stort antal människor även utanför nedfallsområdet kommer sannolikt under

lång tid att känna för de radioaktiva ämnena ska oro att påverka dem t.ex. via livsmedlen. - Problemen uppstår ställer samhällsorganen som på svåra prov. Utredningen har med hänsyn till arbetets syfte valt att i scenario-

beskrivningen lägga tyngdpunkten på verksamheten hos de olika

myndigheterna framför allt länsstyrelserna. Enskilda människor i nedfallsområdet förekommer i olika delar av händelseförloppet. Utredningen pekar på åtskilliga av problemen som de kommer att möta.

Både effekterna strålningen och verkningarna människors åtav av gärder skulle i verkligheten i flera avseenden kunna bli betydligt mer omfattande än framgår utredningens som av beskrivningar. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för omfattningen de av svårigheter som samhället möter i ett scenario det slag utredningen av skildrar.

Fokuseringen på myndigheternas verksamhet innebär att utred-

ningen i händelseförloppet beskriver rad olika svårigheter en som kan antas uppkomma för dessa. Det är svårt verksamheatt säga om ten i praktiken skulle fungera på ett så tillfredsställande sätt som framgår av scenariot eller påfrestningarna inom organisationen om skulle bli så stora effektiviteten blev lidande. Det att pågår sedan många år en omfattande utbildnings- och övningsverksamhet inrik-

108 Bedömningar och förslag

tad på händelser bl.a. det slag som utredningen skildrar. Myndigav heterna med andra 0rd vilka krav ställs dem och är allt vet som av döma beredda börja Om åtgärderna i verkligheten skulle att att agera. komma vidtas inom de tidsramar som utredningen anger i sceatt nariot eller förloppet skulle bli utsträckt går det att ha om mera olika En förlängning i tiden de olika faserna har meningar om. av emellertid knappast någon betydelse för utredningens slutsatser och

förslag. Utredningen för sin del tidsschemat är realistiskt anser att och kan ligga till grund för de överväganden som följer. Utredningen redogör i detta kapitel för svårigheterna inom de vik-

tigare problemområden kan urskiljas i scenariot. Det är svårigsom heter enligt utredningens mening sannolikt skulle komma att som medföra påfrestningar för alla berörda myndigheter, företag, stora och enskilda. Utredningen vill framhålla det i detta organisationer att scenario inte finns skäl att i övervägandena göra någon uppdelning

mellan problemen i olika tidsskeden på det sätt som utredningen

gjort i analysen el-, vatten- och massflyktscenariona. av

5.2 Information

5.2.1 Behovet av kunskaper

första utredningen behandlar har göra med Det problemområdet att själva hotet är osynligt. Det behövs åtminstone vissa kunskaper att strålning, meteorologi och kärntekniska anläggningars sätt att om fungera för människor ska kunna förstå sammanhangen, själva att göra bedömningar sin situation och kunna vidta de åtgärder som av fordras. Det gäller inte minst anställda inom myndigheter, företag

och andra ska besluta om åtgärder som påverkar enorgan som skilda människors förutsättningar att skydda sig. Det förhållandet strålning är komplicerat område gör att att ett kan variera mellan olika effekterna nedmeningarna organ om av fallet och de åtgärder bör vidtas. Det finns i scenariot flera av som sådana hur de radioaktiva ämnena exempel på variationer - t.ex. mjölkproduktion, människor ska äta jodpåverkar grödor och om tabletter eller inte och djuren ska flyttas till ställen utanför nedfallom kvar eller till slakt. Även i tillämpsområdet, stanna på gårdarna djurskyddslagstiftningen kan bedömningarna olika ningen av som myndigheter skilda resultat. gör ge SSI och andra gör mycket för öka kunskaperna på olika håll i att samhället strålning och strålningens verkningar. Det finns utom för bl.a. lärare och elever i grundskolan och bildning journalister, gymnasiet, miljöskyddsinspektörer och sjukhusfysiker. Det är några nedfall har inträffat och mycket information nyckelgrupper när ett

Bedömningar och förslag 109

behöver förmedlas. Massmedierna är självklart den viktigaste länken till allmänheten. Enligt SSI:s mening är hälso- och sjukvårdspersonalen särskilt viktig i det här sammanhanget. Utredningen

an-

ser att det är angeläget att myndigheterna kan fortsätta denna verk-

samhet så att kunskaperna kan bibehållas och så utbildning eller

att

information efter hand kan erbjudas även andra det är angelä-

som get att nå.

5.2.2 Inkommande

information

Det kan i utredningens scenario tid innan beskeden själva

som ta om

utsläppet är så uttömmande och har sådan trovärdighet de

en att berörda det finns skäl Om

organen anser att att agera. utsläppskällan ligger i ett annat land dröjer det innan nedfallet drabbar

oss. Tiden det för vindarna föra in de radioaktiva som tar att ämnena över våra gränser kan använda för att utarbeta och prognoser

mobilisera den organisation är förberedd. Det gäller bl.a.

som att

göra en spridningsprognos som visar vilka områden som kan komma

att drabbas nedfallet, att när nedfallet kan komma in-

av ange att

träffa. När det finns fakta utsläppet s.k. källtermsbedömning

om - en

går det att göra dosprognos och riskbedömning.

- en grov en

För de regionala myndigheterna kan det i början också

- men

längre fram vara svårt att få ordning på all information

- som

strömmar in till ledningscentralerna. Det gäller tolka den på rätt

att

sätt t.ex. att skilja rykten från uppgifter som är välgrundade. Alla

har behov vad händer. En

ett stort av att veta som tidig informa-

tion gör det möjligt att före nedfallet fatta beslut och rekommen-

ge

dationer minskar konsekvenserna nedfallet

som av t.ex. om -

inomhusvistelse och ställning mjölkkor.

av

Utgående information

Effektiviteten i svensk räddningstjänst bygger i utsträckning på

stor

samverkan mellan olika geografiskt och mellan olika

organ - slag av

sektorer eller verksamheter. Genom samutnyttja får

att resurserna

myndigheterna den slagkraft och bredd i verksamheten i många

som

fall behövs. Massmedierna är naturligtvis en viktig länk till allmän-

heten.

Genom att SSI har ett samordningsansvar går det koordinera

att en stor del informationsverksamheten. Olika gör emellerav organ

tid sina bedömningar och hanterar ibland frågorna olika

egna på

sätt. Det går normalt inte att i ett händelseförlopp det slag utred-

av

ningen beskriver samordna all utgående information. Myndigheter

110 Bedömningar och förslag

och andra gör olika bedömningar och använder i viss utsträck-

organ

ning också skilda begrepp. Det kan tidsskäl bli nödvändigt även

av för centralt VMA-meddelande vända sig diett organ att genom ett

rekt till allmänheten. Så sker när Jordbruksverket tidigt i scenariot informerar behovet stalla mjölkkor. Det kommer att finnas

om att

många olika budskap antingen de olika är överens eller

organen inte.

Mångfalden i informationen skapar med all sannolikt stor förvir-

ring. De flesta får svårt värdera informationen och att bedöma att

vilka åtgärder de ska vidta. Det gäller myndigheterna själva men

också massmedierna och de enskilda människorna, lätt tappar som

förtroendet för dem har till uppgift att sörja för skydd och sä-

som

kerhet. De här problemen kom fram mycket tydligt i samband med Tjernobylolyckan. Det gjordes efter händelsen omfattande utvärderingar bl.a. informationsverksamheten. Mycket har efter detta

av

skett i syfte förbättra förberedelserna. Förutsättningarna kan för-

att

bättras ytterligare fortsatt utveckling grundtexter och mallar

genom av

för information och råd. Allt detta slipas av vid de övningar som äger i länen. Det kan fråga insatser vid kärnkrafts-

rum vara om

olyckor eller vid andra slag stora olyckor.

av

Informationsverksamheten kommer, omfattningen för-

oavsett av

beredelserna, sannolikt den känsliga punkten i samhällets

att vara

åtgärder vid kärnenergiolycka. Utredningen det viktigt att

en anser

myndigheterna är medvetna detta och fortlöpande använder de

om

de förfogar över för utbildning och övningar för att

resurser som

ytterligare förbättra metoder och teknik för kommunikationen män-

niskor-myndigheter-massmedier. Det är särskilt viktigt i det samman-

hanget förbereda den samverkan mellan olika myndigheter och

att

andra utredningen själva grunden för infor-

organ som anser vara

mationsarbetet. Det lägger grunden för det förtroende som gör att

människor litar på myndigheter och andra organ när något har inträffat.

5.3 Strålningsmätning

del underlaget för åtgärderna framför allt i det inledande

En stor av

skedet får myndigheterna utifrån. Efter nedfallet producerar organisationen emellertid själv den viktigaste grunden för sina åtgärder. Det sker strålningsmätning både i och utanför de områden

genom -

enligt de meteorolgiska och andra bedömningarna bedöms ha

som

blivit drabbade. Utan ha detaljerade kunskaper kontamine-

att om

ringen går det inte fatta väl avvägda beslut. Marginalerna i beslu-

att

och åtgärderna blir för med de konsekvenser i olika

ten stora avse- -

Bedömningar och förslag 111

enden detta för med sig. Trots osäkerheten måste myndighesom

terna givetvis besluta åtgärder även på ett tidigt stadium.

om Det finns lokal mätorganisation vid utsläpp radioaken som av tiva ämnen från de svenska kärnkraftverken verkar inom de s.k. indikeringszonerna ut till 50 kilometer från verken. För mätningar på längre avstånd eller som i scenariot när utsläppet har skett - utanför Sverige och vindarna för de radioaktiva ämnena till andra

län än dem där länsstyrelserna är skyldiga att ha särskild bered-

en skap är inte förberedelserna lika goda.

SSI har ett 40-tal fasta mätstationer. Deras uppgift är framför allt att varna om att ett utsläpp har ägt rum, så att inte som vid

Tjernobylolyckan blir tagna sängen. Mätutrustningen emelger lertid information även nedfallets storlek. För den detaljeom mer rade mätningsverksamhet ska göra det möjligt att fastställa ett som

nedfallsområde är det nödvändigt att komplettera med olika slag

av mätningar. SSI har ett samordningsansvar på central nivå för strålningsmätningen. Länsstyrelserna svarar för verksamheten på regional nivå. Det finns, framgår utredningens redogörelse i kapisom av tel resurser på olika håll i samhället, bl.a. inom Försvarsmakten. Ännu brister det emellertid i planeringen utnyttjandet. För närvaav rande finns det beredskap med personal endast i indikeringszonerna runt kärnkraftverken, inom del länsstyrelser och hos SSI har en som ett Övergripande ansvar och ger råd om hur mätresurserna ska användas, t.ex. var kommunerna ska mäta och hur länge. Till de utanför de svenska kärnkraftverkens omgivningar resurser som utredningen syftar på hör ett eller två mätinstrument i varje kommun. Det är förhållandevis bra förberedelse för mätning en av doshastigheter strålningsnivån runt om i landet. Problemet är att som regel bara enstaka personer i varje kommun är utbildade på att utföra mätningarna. Det kan det skälet tid innan verksamheten av ta kommer i gång i alla kommuner.

Systemet för manuell mätning är grovmaskigt ur kommunens synvinkel relativt finmaskigt i nationellt perspektiv och

men svarar mest

mot länsstyrelsens behov. Det skulle ta uppskattningsvis ett-två dygn

att tillfredsställande bild i hela riket över doshastigheten efter en nedfallet. Som utredningen framhållit kan det dröja innan kommunerna kommer i gång med sina mätningar. Rapporteringen mätav

data till länsstyrelserna och inmatningen i datorer kan också

vara flaskhalsar. Rapporteringsrutinerna behöver över och förbättras. ses Grovmaskigheten på kommunnivå innebär i många fall att mätresultaten inte är tillräckliga för kommunens behov. Det går emeleget lertid att organisera mätningar även i större skala, eftersom det finns mätinstrument och kunskaper mättekniken. Kommunerna bör i om hotsituation förberedda på att kunna mäta på flera ställen en vara

än de förberedda referenspunkterna.

112 Bedömningar och förslag

lokal kartläggning kräver omfattande ökning

En noggrann en av

både personal och utrustning i de områden där nedfallet har ägt

En sådan uppbyggnad lokala mätresurser är inte motiverad

rum. av

med hänsyn till den allmänna hotbilden. Strävan bör i stället

vara

att inom rimliga tidsramar omdisponera de mätresurser finns i

som

landet. En sådan koncentration mätkapaciteten fordrar

av en orga-

nisation med någon slags beredskap för den förtätning av resurserna

situationen kräver. SSI har ett för detta och bör fortsätta som ansvar

förbättra rutinerna för mätning samt för hantering och presenta-

att tion mätdata. av

Utredningen föreslår att Strålskyddsintitutet får i uppdrag att i

samråd med Räddningsverket samt företrädare för länsstyrelserna och kommunerna fortsätta utveckla metoderna för insamling och rapportering strålningsmätdata. Telenätet kan bli överbelastat och

av

rapporteringsvägarna är mycket sårbar del systemet. Möjlig-

en av heterna att använda Mobitex och Internet bör förberedas. Även elför-

sörjningen är ett utsatt område och behovet reservkraft bör utre-

av

das. Ett problem i mätverksamheten är att indikeringsinstrumenten många olika slag. De ska använda dem måste ha utbild-

är av som

ning och möjligheter att regelbundet tillämpa kunskaperna. Det har ännu inte skett någon samordning förberedelserna för verk-

av

samheten i fred med planeringen för åtgärderna i krig. Beredskapen mot kärnvapenanfall ska enligt 1992 års försvars-

beslut inriktas det s.k. åskådarfallet, dvs Sverige är berört

mot en-

dast nedfall efter kärnvapeninsatser utomlands. Den nyligen be-

av

slutade lagen civilt försvar innebär att ansvaret för befolk-

om

ningsskydd och räddningstjänst på lokal nivå kommer att ligga på kommunerna. Även kärnvapenberedskapen blir del de uppgif-

en av

ter kommunerna ska för i krig. De mätinstrument den

svara som

nuvarande civilförsvarsorganisationen förfogar över och som komkommer att kunna disponera är emellertid föråldrade.

munerna

Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag att i

sam-

råd med SSI bedöma behovet instrument för strålningsmätningar

av

i fred och krig, att klargöra formerna för modernisering och att

en

föreslå åtgärder ökar möjligheterna till tillförlitliga mätningar.

som

Räddningsverket bör vidare i uppdrag över läroplanerna för

att se

utbildning av räddningstjänstens personal, så att utbildning kan ges

för strålningsmätning vid alla slag händelser kan leda till

av som

nedfall radioaktiva ämnen, även kärnvapendetonationer.

av

En länsstyrelserna i scenariot söker samarbete med läns-

av genom

styrelser i andra län att kompensera sig för bristerna i mätorga-

nisationen. Det behövs i detta läge bistånd med både personal och utrustning enligt 55 S räddningstjänstförordningen. Det är emeller-

tid oklart det bistånd länsstyrelse är skyldig att lämna

om som en

Bedömningar och förslag 113

omfattar även personal från den kommunala räddningstjänsten eller endast länsstyrelsen har i sin organisation.

resurser som egen

Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag att överväga frågan och att förtydliga de allmänna råd som reglerar biståndet

enligt 55

5.4 Kunnande och erfarenheter

på regional

och lokal nivå

De praktiska erfarenheter som i Sverige har nedfall radioak-

av av

tiva ämnen är från Tjernobylolyckan. Den ägde vid tid

rum en -

innan räddningstjänstlagen hade trätt i kraft när inte samtliga läns-

-

styrelser hade någon skyldighet för åtgärder vid utsläpp

att svara av

radioaktiva ämnen. Ansvaret enligt den lagstiftning då gällde

var som

också begränsat till olyckor i svenska kärnkraftverk. Förhållandena är i dag helt andra. Ansvaret gäller samtliga län och nedfall efter utsläpp även från andra kärntekniska anläggningar än de svenska kärnkraftverken även anläggningar utanför landet.

-

Fortfarande är kunnandet och förberedelserna emellertid ojämnt

fördelade över landet. Utredningen har i scenariot speglat några olik-

heter i bedömningar och åtgärder skulle kunna uppstå det

som om

är fråga om två länsstyrelser. Olikheter i kunnande och erfarenheter

kommer sannolikt alltid att finnas -i varje fall så länge de allra flesta

länsstyrelserna i län utan kärnkraftverk inte får särskilda

resurser

för beredskapen. Länsstyrelserna i de fyra länen med kärnkraftverk och Länsstyrelsen i Västerbottens län disponerar sammanlagt 7 å 8 milj. kronor årligen för verksamheten. Utredningen vill framhålla att planläggningsåtgärderna i dessa län finansieras av kärnkraft-

verken.

Det kan enligt utredningens mening inte uteslutas även två läns-

att

styrelser med i stort sett samma kunnande och erfarenheter fattar

beslut med olika inriktning. Det kan beslut avviker från

vara som

centrala fackmyndigheters rekommendationer. Besluten skulle kunna gälla en så väsentlig fråga den utredningen tar i scenariot

som upp -

utrymning av människor och djur. För dem som är berörda så-

av dana beslut och bor i län intill varandra måste det förvirrande vara

människor på sidan länsgräns ska skydda sig på

om ena om en ett

sätt och människor på den andra sidan på sätt. Det finns

ett annat en

allmän skyldighet för myndigheter samverka inom räddnings-

att

tjänsten men inget krav att de ska lösning.

enas om en

Utredningen vill framhålla att det rent administrativt går att han-

tera de problem uppstår när två myndigheter inte samordnar

som

å

114 Bedömningar och förslag

sina åtgärder. Det kan ske genom att regeringen tar över ansvaret i

l eller länsstyrelse att besluta åtgärder även i andra län än

utser en om j

det Regeringen kan även uppdra åt andra myndigheter att fatta

egna. j beslut. i

Utredningen vill i det här sammanhanget framhålla att kommu- i

i flera avseenden har oklar roll i samhällets verksamhet vid nerna en

utsläpp radioaktiva ämnen. Besluten på lokal nivå kommer san-

av

nolikt inte alltid koordinerade med regionala och centrala

att vara heller säkert kommunernas all-

avgöranden. Det är inte att resurser

tid kommer utnyttjas i den utsträckning skulle kunna ske.

att som

5.5 Sanering efter ett nedfall

Sanering är förhållandevis område för de ansvariga centrala

ett nytt och finns inga allmänt veder-

regionala myndigheterna. Det ännu uppfattningar hur planeringsbehovet är och vad den

tagna om stort

planering lagstiftningen föreskriver ska innehålla. De praktiska

som erfarenheterna från områden drabbades i samband med Tjersom

nobylolyckan visar det är mycket svårt att uppnå väsentlig

att en

minskning stråldosen sanering. Den nationella expertgrup-

av genom

för sanering utarbetar för närvarande ett faktaunderlag ska

pen som

kunna avändas vid kontaminering landområden och sjöar.

en av

Expertgruppen ger också råd till de ansvariga myndigheterna. Många inom strålskyddsområdet att sanering inte

experter anser

bör tre-fyra veckor efter nedfall, när de

påbörjas förrän tidigast ett

kortlivade nukliderna klingat Genom vänta den tiden kan

av. att

stråldosen för saneringspersonalen sänkas avsevärt. Detta ökar sannolikt i de flesta fall åtgärdernas effektivitet. Kostnaderna blir lägre

och det finns dessutom tid att detaljplanera de åtgärder som

mer

fordras än saneringen startar omedelbart.

om

Utredningen inga skäl för statsmakterna att frångå skyldighe-

ser

för för efter utsläpp radioak-

ten länsstyrelsen att svara sanering av bör liksom hittills gälla under beredtiva ämnen. Skyldigheten även

kan det däremot i

skap och i krig. Enligt utredningens mening vara en fördel om kraven på detaljering i den planering som lagstiftningen

ålägger länsstyrelserna inte är alltför Årstidsvariationerna i

stora.

verksamheten inom jordbruket och den stora mängden möjliga

saneringsåtgärder gör att planeringen, om den ska vara någorlunda

heltäckande, skulle bli mycket omfattande. Behovet av sanering är

för övrigt inte begränsat till jordbruksområden. Utredningen föreslår koncentreras på uppbyggna-

att resurserna

den förhållandevis stark nationell beredskap för sanering efter

av en

utsläpp radioaktiva ämnen. Länsstyrelsen bör för att det

av svara i

Bedömningar och förslag 115

finns regional personal, så detaljplaneringen saneringsåtgärder att av

om det behövs kan starta med kort varsel. Åtgärderna bör avse sane-

ring efter nedfall vid olika slag händelser med radioaktiva ämnen, av även efter kärnvapendetonationer. De åtgärder utredningen med sitt förslag kan genomföras avser om orden och sanering enligt 28 § andra stycket lag i 47 § samma räddningstjänstförordningen ersätts med upprätta den plan som behövs för att utöva sitt enligt 28 § andra stycket. Den ansvar nationella expertgruppens roll kan behöva bli tydligare. Det är angeläget t.ex. verksamhet i förhållande till andra myndigheatt gruppens ter än SSI blir reglerad i större omfattning än för närvarande är som fallet.

5.6 till enskilda

Ersättningar

Stora förluster kan komma drabba enskilda jordbruks-, trädgårdsatt och rennäringsföretag också företag olika slag inom förädlingsmen av och distributionsledet. Det finns bestämmelser för skada om ansvar uppstår till följd olycka i kärnteknisk anläggning i Sverige som av en en eller utomlands. Den kärntekniska anläggningens ägare eller innehaska normalt ersätta den drabbas skadan. Ansvarigheten vare som av för anläggningar i Sverige är enligt huvudregeln begränsad till 1 200

milj. kronor för varje olycka. Ett lägre belopp 100 milj. kronor - gäller för en del anläggningar där riskerna är mindre.

Om den som är ersättningsberättigad inte kan ersättning ägaav ren eller innehavaren till den kärntekniska anläggningen lämnar staten ersättning. Det högsta sammanlagda belopp kan utbetalas, som anläggningsägarens ansvar inräknat, är för närvarande 3 miljarder kronor. Det har uttalats att riksdagen kan besluta att ytterligare ersättning ska utgå. Det finns inte några i förväg fastställda principer för beräkning av ersättningar till dem drabbas händelse det slag som av en av som utredningen beskriver i scenariot. De författningar reglerar som ersättningarna till jordbruks-, trädgårds- och rennäringarna efter Tjernobylolyckan en redogörelse finns i kapitel 2 gäller endast - ersättningar med anledning denna händelse. av Utredningen har i scenariot utgått från att de drabbas insom av komstbortfall och merkostnader tidigt aktualiserar frågan ersättom ningar. De principer och belopp kommer att gälla blir i hög grad som styrande för jordbruks- och trädgårdsföretagens åtgärder. Det måste

det skälet snabbt finnas ett besked hur ersättningssystemet av om ser ut. Lika angeläget är det ersättningarna går till den att att anpassa situation råder. Det bör det skälet inte finnas några i förväg som av

116 Bedömningar och förslag

preciserade regler. Ett snabbt agerande förutsätter emellertid att för-

och nackdelarna med olika lösningar och ersättningsnivåer är klargjorda. Det är väsentligt utforma systemet så att det stimulet.ex. att

rar företagen att vidta åtgärder som minskar konsekvenserna av

olyckan och därmed även behovet ersättningar. av

Utredningen föreslår att Jordbruksverket får i uppdrag att i

sam-

råd med andra berörda myndigheter studera frågan om ersättningar

och ha sådan beredskap att verket relativt omgående efter ett att en nedfall kan lämna regeringen underlag för utformning förordav en

ning ersättningar. Jordbruksverket ska också kunna komplettera

om denna förordning med de föreskrifter fordras. som

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Nya konsumentregler.

Försvarsdepartementet

Muskövarvetsframtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi.[13] Ett säkraresamhälle.[19] Utan stannar Sverige.[20] Stadenpå vattenutanvatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] Brist på elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslárUppsala.[24]

Socialdepartementet

vårdens svåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av Könshandeln.[15] Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet

Grön diesel miljö- ochhälsorisker.[3] - Lângtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn skattebrottslagen.[10] av Mervärdesskatt Nya tidpunkter för redovisningoch betalning.[12]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag En - ny möjlighetför arbetslösa.[2] Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet

Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet

Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14]

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud.N. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. . - Grön diesel miljö- och hälsorisker. Fi. . - .lángtidsutredningen 1995.Fi. Vårdenssvåra val. . slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen. S. Muskövarvets framtid. Fö. . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. 10. Översyn av skattebrottslagen. Fi. ll .Nya konsumentregler.Ju. 12. Mervärdesskatt Nya tidpunkter för redovisning och betalning. Fi. 13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 15. Könshandeln.S. 16. Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige. S. 17. Homosexuell prostitution. S. 18.Konst i offentlig miljö. Ku. 19.Ett säkrare samhälle.Fö. 20. Utan starmar Sverige. Fö. 21. Staden vattenutan vatten. Fö. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 23. Brist elektronikkomponenter. Fö. 24. Gasmoln lamslár Uppsala.Fö.