Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande : [scenarion och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

MASSFL Y K T

TILL SVERIGE

AVASYL- OCH HJÄLPSÖKANDE

Scenarion ° och ö

äganden om estningar

i det stida samhäl

KE SOU

Occ

Krim l

Statens offentliga utredningar 1993:89

Försvarsdepartementet

Massflykt till Sverige

av asyl- och hjälpsökande

Delbetänkande Hot- och riskutredningen

av Stockholm 1993 i

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90 i

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13445-4 Stockholm 1993 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 Dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdepartementet den 12 februari 1993 som ledamöter landshövdingen Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdagsledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet

Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirådet Åke Sundin den 13 april 1993 departementssekreteraren Karin samt Lindgren. Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, byråchefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin. Jane Cederqvist er-

26 april 1993 i utredningen sektionschefen i

sattes den som expert av

Birgitta Ågren.

Som sekreterare i utredningen förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit namnet Hot- och riskutredningen.

Utredningen har i enlighet med sina direktiv valt ett antal scenarion som avser att beskriva påfrestningar och risker i det fredstida samihället. Arbetet med ett av dessa scenarion en massflykt från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige är nu slutfört. Utrednirng- skildrar i detta scenario tre händelseförlopp grundade på olika arntaen ganden antalet människor kommer till Sverige för att begära om som asyl eller söka hjälp.

Utredningen vill framhålla att scenariot är ett exempel på händelser i andra länder skulle kunna utsätta det svenska samhället för som stora påfrestningar. Utredningen gör inte någon bedömning av sannolikheten för att länderna i scenariot ska drabbas av svårigheter i den omfattning de tre händelseförloppen anger. De överväganden som har skett i samband med utredningsarbetet visar emellertid att som händelserna orsakar massflykten inte är otänkbara. Utredningen som

utesluter för övrigt inte att situationer med de konsekvenser som scenariot beskriver skulle kunna inträffa som en följd av händelser även inom t.ex. andra delar av östra Europa.

Massflyktscenariots tre olika händelseförlopp redovisas i det delbetänkande som utredningen nu lägger fram. Utredningen redogör också i betänkandet för de problem som sannolikt skulle komma att uppstå och redovisar ett antal förslag till åtgärder som skulle göra det lättare för olika slag av myndigheter att utföra de uppgifter fordras som av dem i de situationer som uppstår. Som en inledning finns det i betänkandet även en preliminär redogörelse för utredningens principiella syn på påfrestningar och risker i det fredstida samhället. Utredningen redovisar vidare de principer som varit vägledande när den valt ämnesområden för sex andra scenarion och beskriver konturerna i dessa scenarion.

Utredningen har för det här betänkandet inte gjort några ingåenmer de överväganden om vilka allmänna begrepp och definitioner det som kan vara lämpligt att använda inom utredningens arbetsområde. Det fortsatta utredningsarbetet får visa hur sammanhållen referensram en omfattande begrepp som risker, påfrestningar, allvarliga olyckor och störningar bör utformas.

Arbetet med samtliga scenarion har skett och sker i förekommade fall i samverkan med företrädare för ett antal centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, företag och organisationer som skulle kunna komma att beröras händelseförloppen. av

Utredningen får härmed överlämna sitt delbetänkande Massfykt till

Sverige av asyl- och hjälpsäkande. Betänkandet är enhälligt. Stockholm den 22 september 1993

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert Jousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål Iréne Vestlund Sven Rune Frid

INNEHÅLL

Sammanfattning 9

7 Påfrestningar och risker i det fredstida samhället

en inledning 19

-

Nya hot ökad säkerhet 19 - Utredningens uppdrag 21 Utredningens syn på uppdraget 22 Vad är ett scenario 27 Utredningens sju scenarion 28 Delbetänkandets disposition 34

2 Bakgrunden tiI händelseförloppen i massflykt-

scenariot 35

2.1 Delscenario 1: Politisk förföljelse i de baltiska länderna 35 2.2 Delscenario 2: Politisk förföljelse i de baltiska länderna och svåra materiella umbäranden i bI.a. Ryssland 36 2.3 Delscenario 3: Svåra materiella umbäranden i bI.a. Ryssland 37

3 De svenska

myndigheternas ansvar och uppgifter ifyktingverksamheten 39

3.1 Nuvarande regler och organisation för mottagande av asylsökande stora drag 39 3.2 lnvandrarverkets förslag till planering flyktingav mottagandet i kommunerna 43 3.3 Förslag till åtgärder för mottagande hjälpsökande 44 av

Övervakning och räddning till sjöss 47

. 3.5 Hälso- och sjukvård m.m. 51 3.6 införsel av djur 56 3.7 Samhällets möjligheter att förfoga över permnal och egendom 57

3.8 Åtgärder som olika myndigheter ska vidta -en

översikt 58

Händelseförloppet efter ankomsten till

Sverige 65

4.1 Allmänna förutsättningar för de tre scenarima 65 4.2 Rättsläget i de tre delscenariona 67 4.3 Händelseförloppet i delscenario 1 68 4.4 Händelseförloppet i delscenario 2 95 4.5 Händelseförloppet i delscenario 3 107 4.6 Placeringen av de asyl- och hjälpsökande i Jönköpings län 120

Problem inom olika skeden och funktioner 125

5.1 Ett system för analys av problemen 125 5.2 Kommentarer till problemen i matrisen 138

En effektivare beredskap försag till

-

åtgärder 151

6.1 Inledning 151 6.2 Fördelning av ansvar och befogenheter mellan myndigheter 152 6.3 Planläggning och andra förberedelser för mottagande och inkvartering 166 6.4 Behovet att rättsligt reglera verksamheten 175 6.5 Olika sätt att rättsligt reglera beredskapen som utredningen föreslår 177

Utredningens direktiv

SA MMA NFA TTNN G

Utredningens sju scenarion

Samhället är utsatt för lång rad påfrestningar och risker. En del en påfrestningar har den karaktären att det är fråga långsamt framom växande och långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förloppet pågår i de flesta fallen bara kort tid. Det kan en vara fråga om enstaka eller upprepade händelser, ofta redan från börsom jan har en mycket dramatisk karaktär.

Utredningen ska enligt direktiven i ett antal scenarion beskriva dessa påfrestningar vid plötsligt inträffade händelser och belysa konsekvenserna för samhället. För valet av scenarion har utredningen fastställt ett antal principer. En grundläggande förutsättning för händelse att en enligt dessa principer ska omfattas utredningens överväganden av är

att det blir nödvändigt att utnyttja i det fredstida samhället

resurser genom extraordinära åtgärder.

Utredningen utgår vidare i sina överväganden principerna om från att verkningarna fortplantar sig snabbt i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Följderna är också kännbara under så lång tid att drabbade människor får stora problem eller egendom och att miljö skadas på ett kännbart sätt. Det behövs många olika slag av

skadeavhjälpande och skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar en hög grad av samordning mellan aktörerna.

Utredningens arbete omfattar sju olika scenarion:

En massflykt av asyl- och hjälpsökande från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige; Ett långvarigt avbrott i elförsörjningen i en stor del av landet; Ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen inom Stockholmsområdet; Ett stort nedfall av radioaktiva ämnen över ett viktigt jordbruksområde; Ett långvarigt avbrott i tillförseln av högteknologiska varor; Stora översvämningar i Österdaäven och Västerdaálven; och Ett stort utsläpp av korgas från ett fartyg i Göteborgs hamn.

Arbetet med samtliga scenarion har skett respektive sker i samarbete med kommuner, landsting, statliga myndigheter, företag och organisationer i verkligheten skulle ha blivit berörda av händelseförlopsom pen.

Massfyktscenariot i stora drag

Utredningen tecknar i tre delscenarion ett händelseförlapp som innebär Sverige tar emot 50 OOO, 200 OOO respektive 500 OOO asylatt eller hjälpsökande från länder på andra sidan Östersjör. De flesta som

kommer i de båda delscenariona med mer än 50 OOO asyl- eller hjälpsökande har gått igenom svåra umbäranden med kyla och hunger. En stor del av dem är allvarligt sjuka. Det handlar i många fall smittom samma sjukdomar.

svårigheterna börjar i de tre händelseförloppen redan ute till sjöss. Många fartyg kommer oanmälda till svenska hamnar. Utredningen beskriver händelserna på land i Stockholm, Gävle och Oskarshamn. Det räcker inte med normala rutiner. Svårigheten är att snabbt få i gång en mottagningsorganisation hos de lokala myndigheterna kommunen, landstinget och polisen för registrering, hälsokontroll, utspisning och vila. De asyl- eller hjälpsökande måste sedan komma vidare till förläggningar på platser där de får möjligheter att återhämta sig.

Ansvar och befogenheter

i

massfyktscenariot

Till sjöss

En del uppgifter i övervakningen och kontrollen ute till sjöss är civila, andra har ett militärt innehåll. Utredningen att det är nödvändigt anser att effektivt samordna verksamheten hos de civila och militära myndigheter som svarar för övervakningen och kontrollen.

Riksdagen har under våren 1993 hemställt att regeringen ska om tillsätta en kommitté som överväger förutsättningarna för närmare en samordning av den statliga sjöverksamheten. De förslag kan bli som resultatet av dessa överväganden kommer sannolikt betyatt vara av

delse för strävandena att vid en massflyktsituation åstadkomma en effektiv övervakning och kontroll till sjöss.

Utredningen föreslår att den kommitté som kan komma att tillsättas med anledning av riksdagens hemställan ska få till uppgift att i samråd med Hot- och riskutredningen närmare överväga hur en samordning genom samråd eller ledning bör ske i ett antal händelseförlopp av de olika slag som skulle kunna inträffa.

På land

De asyl- eller hjälpsökande tas i utredningens delscenarion om hand när de kommer i land i ett antal hamnar utefter 0st- och sydkusten. statsmakterna bör precisera det ansvar och de befogenheter som de lokala och regionala myndigheterna ska ha.

Utredningen föreslår att de lokala polismyndigheterna även i fortsättningen ska göra den grundutredning eller den enklare registrering det i stället kan bli fråga om och att sjukvårdshuvudmännen som ska vara skyldiga att svara för den hälsokontroll som fordras och att ge den akutvård som de för närvarande är skyldiga att göra.

Utredningen föreslår vidare att kommunerna ska svara för mottagande . och inkvartering. Kommunerna ska enligt utredningens förslag ha ansvaret på lokal nivå. Det innebär att en kommun beslutar i övergripande frågor som kan ha betydelse även för polisens och sjukvårdshug i vudmannens arbete t.ex. mottagningsorganisationen ska bedri- - var sitt arbete och hur de mottagna ska fördelas mellan olika anläggva ningar i kommunen.

Det behövs en regional organisation som kan jämna ut belastningen i inkvarteringsverksamheten mellan olika delar landet. Utredningav en föreslår att länsstyrelsen ska svara för den ledning behövs som inom länet av verksamheten eller för den samordning genom samråd som det i en del fall kan räcka med. Det innebär att länsstyrelsen ska bedöma till vilka orter inom det egna länet som myndigheterna till sjöss om möjligt ska dirigera fartygen. Den viktigaste uppgiften blir emellertid att fördela de mottagna mellan kommuner i länet.

En samordning kan behövas även mellan län. Utredningen föreslår en ordning som innebär att regeringen från fall till fall bedömer hur en samordning mellan län lämpligen ska ske och utser antingen en myndighet t.ex. en civilbefälhavare eller länsstyrelse eller flera - en myndigheter att regionalt leda verksamheten.

Förberedelser f0r

mottagande och

inkvartering

Det underlättar om de ansvariga myndigheterna och andra organ genom planering och andra slag av åtgärder förbereder sig för att kunna ta emot asyl- eller hjälpsökande i den stora skala som det är fråga om i utredningens tre delscenarion.

Dirigering av fartygen

lnvandrarverket ska enligt utredningens förslag utarbeta ett system för val av ankomstorter och för rapportering till de organ som svarar för övervakningen och kontrollen till sjöss. Arbetet bör ske i samarbete med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Kustbevakningen, Sjöfarts-

verket, Tullverket, försvarsmakten och företrädare för länsstyrelserna, kommunerna och landstingen.

Registrering

Utredningen föreslår vidare att Invandrarverket i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen utarbetar principer för registrering och förbereder rutiner för det praktiska genomförandet. Till den seuppgiften hör att utforma blankett för registreringen och en nare en manual kan utgöra underlag för en enklare utbildning av den persom sonal som ska utföra registreringen.

Invandrarverket bör också få i uppdrag att förbereda ett system för överföring och sammanställning av uppgifter om enskilda individer från myndighet till ofta också mellan olika nivåer i fören en annan valtningen. Även detta arbete bör ske i samråd med de olika organ i kommer delta i verksamheten och har synpunkter på behovet som att l l uppgifter de asyl- eller hjälpsökande, t.ex. Rikspolisstyrelsen i av om i och landstingen. ll och företrädare för länsstyrelserna, kommunerna x 2 i x ..

Polisens resurser

Polisens arbetsuppgifter i massflyktscenariona kommer att vara mycket omfattande och arbetskrävande. Utredningen föreslår att Rikspolisstyrelsen ytterligare ska överväga vilka principer som ska gälla för överföring polispersonal från ett polisdistrikt till ett annat av i scenarion de slag utredningen beskriver i det här betänkanav som det och vid de slag händelser som utredningen kommer att be- - av handla i det fortsatta arbetet. Rikspolisstyelsen bör i det samman-

hanget också bedöma vilka typer personal polisen skulle kunav som na ta i anspråk från bl.a. andra myndigheter och föreslå principer för användningen av beredskapspoliser.

Mottagandet på ankomstorten

Många kommuner och flera länsstyrelser har under år senare genom en enkel planläggning och ledningsövningar förberett sig för att kunna ta emot ett större antal asyl- eller hjälpsökande.

Utredningen föreslår att samtliga länsstyrelser får i uppdrag att i samarbete med kommunerna i länen förbereda mottagandet asyl- eller av hjälpsökande i större skala. Länsstyrelserna och kommunerna bör särskilt överväga hur ledningsfunktionen ska se ut.

En förutsättning för ett effektivt Iedningsarbete är information kan att spridas inom varje myndighet och mellan de samverkande myndigheterna på ett effektivt sätt.

Information till allmänheten

De olika händelseförlopp som utredningen tecknat i de tre delscenariona kräver en mycket omfattande information till allmänheten. Det är viktigt att informationen från olika myndigheter är samordnad och samstämmig, så att myndigheterna inte lämnar dubbla budskap.

Styrelsen för psykologiskt försvar bör tillsammans med företrädare för lnvandrarverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, länsstyrelserna, kommunerna och landstingen utarbeta allmänna råd för informations-

verksamheten vid mottagande av asyl- och hjälpsökande i den stora skala som utredningen beskriver i sina tre massflyktscenarion.

Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården trång sektor framför allt när många mänär en niskor i dålig kondition fysiskt och psykiskt som i delscenariona 2 och 3 kommer till Sverige.

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen tillsammans med företrädare för sjukvårdshuvudmännen ska överväga metoder och principer för den hälsokontroll och hälso- och sjukvård som mottagande av flyktingar i mycket stor skala skulle komma att fordra.

Det är viktigt för smittskyddsverksamheten att hälso- och sjukvården fortlöpande får uppgifter om vilka smittsamma sjukdomar som förekommer i de länder som de asyl- eller hjälpsökande har lämnat.

Rättsg reglering

De förslag till åtgärder som utredningen redovisar i betänkandet fordi flera fall rättslig reglering i form av lag. Det handlar dels om rar en . att föreskriva vilka skyldigheter kommuner och landsting ska ha, dels om att statliga myndigheter samt kommuner och landsting möjlig- z ge heter det behövs förfoga över personal och egendom. Överatt om direktör Per-Erik Nilsson, Statens invandrarverk, har på regeringens uppdrag utarbetat ett försag till lag om vistesetilstánd för skyddssökande utlänningar från konflikt- eller krisområden, som utredningen behandlar i betänkandet.

Frågan om hur skyldigheterna för kommuner och landsting ska regleras och hur myndigheter av olika slag ska få möjligheter att förfoga över personal och egendom vilken typ av lagstiftning som det är lämpligt att införa har flera aspekter. Det gäller bl.a. att åstadkom- -

ma lösningar som är så allmängiltiga som möjligt. Bestämmelserna

ska helst kunna användas inte bara vid mottagande av asyl- eller hjälpsökande i stor skala utan också vid andra slag påfrestningar, av t.ex. långvariga avbrott i el- eller vattenförsörjningen.

För utredningens räkning har utarbetats en promemoria med synpunkter på den rättsliga reglering åtgärder mot påfrestningar i det av fredstida samhället av de olika slag utredningen redovisar i besom tänkandet. Promemorian, som är underlag för diskussion i betänen kandet, visar på de avvägningar som det är nödvändigt att göra med hänsyn till bl.a. regeringsformens föreskrifter förhållandet mellan om enskilda och det allmänna.

Utredningen tar på detta stadium i sitt arbete inte ställning till vilken typ av lagstiftning som det kan lämpligt välja. Detta kommer att vara ske först när utredningen har gjort de överväganden blir följden som av övriga scenarion och utredningens bedömning på denna punkt kommer följaktligen att redovisas i ett annat sammanhang längre fram.

PÅ

FRES TNINGAR OCH

RSKER DET FREDS TDA

SA MHÄLLET

EN INLEDNING

-

7 Nya hot - ökad säkerhet

Samhällets utveckling under 1900-talet har präglats de tekniska av framstegen. Förändringarna i produktionen och tjänster och av varor i distributionen och administrationen har lett till storskalighet, en som ökat specialiseringen och komplexiteten i samhället. Nya metoder för produktion och annan hantering och kemiska ämnen med tidigare okända risker förändrar hela tiden hotbilden. De stora tekniska systemen har efter hand blivit alltmer inflätade i varandra. Konsekvenserna av de allvarliga olyckor och andra påfrestningar äger sprider som rum sig lätt från en verksamhet till och geografiskt inom en annan - stora områden.

Urbaniseringen är i en del avseenden följd storskaligheten i en av andra avseenden har den lagt grunden. Tillväxten de och av stora medelstora tätorterna har en gång för alla brutit sönder många för människorna viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för och var

att själv bedöma riskerna för det som kan hota liv och egendom. en Till dessa sociala förändringar hör också allt det som har med människors eget beteende att göra. Växande påfrestningar har för många människor inneburit att de utsatt sig själva och andra för större risker

för olyckor och annat orsakar skador. Ökningen av antalet an-

som lagda bränder i stor utsträckning ha sådana orsaker. Drogmissanses bruket leder till stora problem. Mer fritid är självfallet något positivt ökar antalet olyckor och skador, om allt fler människor använder men fritiden för spänningsfyllda och riskbetonade sysselsättningar.

Den utveckling utredningen här i mycket grova drag beskriver som har samtidigt ökat kraven på säkerheten. Den har tvingat fram ett bättre skydd mot olyckor, allvarliga störningar i samhällsfunktionerna och orsakar skador. Utvecklingen av tekniken har gjort det annat som möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de förebyggande åt-

gärderna och den räddningstjänst; den sjukvård eller de andra åtgärder

behövs när händelse trots det förebyggande arbetet har inträfsom en fat. Människor har ökad allmän utbildning och en effektivare genom information vad och kan göra för att undvika risker blivit om var en bättre anpassade till förhållandena i samhället än som tidigare var fallet. Många har blivit medvetna om att människan är den svaga länken och själv kan göra mycket för att minska skadorna. z lå e i Riskerna begränsas i allmänhet inte av sektoriella eller territoriella i .i gränser. De ökande internationella kontakterna är ett viktigt element l 2 i hotutvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker som växer fram i andra länder. Samtidigt kan vi emellertid ha nytta av de erfarenheter andra länder gör när de ökar säkerheten för människorsom lnformationssystemen sprider snabbt uppgifter om de olyckor, na.

störningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador. Kunskaperna om de förbättringar i skyddet som sker på andra håll ökar i många fall säkerheten även i Sverige. Genom samverkan mellan en myndigheter, företag och organisationer inom landet och internationellt går det att göra mycket för att minska följderna de händelser av som åstadkommer skador på människor och egendom eller i miljön.

7.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv Dir. 1993:4 analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt överväga om beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska risker och avse påfrestningar som härrör från såväl svenska utländska förhållansom den. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund att någon systematisk av tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva om beredskapsåtgärderna på olika områden är tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar i en samhällsfunktion kan få konsekvenser på många områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommunikationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den storska-

lighet som eftersträvas i produktion och distribution ökar riskerna för

enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och transport farliga av ämnen. Sådana olyckor kan få allvarliga konsekvenser för människor och miljö.

Mindre beroende av samhällsutvecklingen är följderna av de naturkatastrofer kan inträffa. Den ökade komplexiteten i samhället har som emellertid lett till att konsekvenserna även av sådana händelser kan bli större och svårare att förutse än tidigare.

Riskerna är inte beroende nationella, sektoriella och administrativa av gränser, heter det vidare i direktiven. Detta förhållande medför, tillmed samhällets ökade komplexitet, krav på en ökad samsammans verkan mellan statliga myndigheter, kommuner och näringsliv. Som grund för samverkan äger och för att erforderliga åtgärder att en rum vidtas bör ligga olika slag riskanalyser. En Iedstjârna bör vara ökaav de krav på i de fall någon förorsakar risker skall denne också anatt för åtgärder dem vidtas. Detta liggeri linje med den på svara att mot j miljöskyddsområdet vedertagna s.k. P0Iuter Pays Principe, framhåller departementschefen.

Direktiven i dess helhet framgår Bilaga till utredningens betänkanav de.

7.3 Utredningens syn på

uppdraget

Samhället är utsatt för lång rad påfrestningar och risker. En del har en den karaktären det är fråga långsamt framväxande och långvaatt om skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förloppet pågår riga ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller upprepade en vara om händelser, ofta redan från början har mycket dramatisk karaksom en tär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna kan givetvis av

vara långvariga.

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i av - - t.ex.

I Stigande spänningar mellan olika grupper i samhället eller allmänna sociala spänningar;

Förändringar i normer eller grundläggande värderingar som strider mot vårt rättssystem eller vårt sätt pá att se problemen;

Växande problem med missbruk droger; av Ökande brottslighet, särskilt bland ungdomar;

Drastisk uppgång iantaet långvarigt arbetsösa;

Ökande utbredning av epidemiska eller andra allvarliga sjukdomar; eller

Längsiktiga försämringar i den inre eller miljön. yttre

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tar tid att få kunskaper eller grepp De uppkommer på olika sätt och om. har ytligt sett olika karaktär. Det sker bottnar emellertid i flera som av exemplen i besvärliga sociala förhållanden och det kan det skälet av finnas ett samband mellan dem. Ett skeende kan orsak vara till ett annat. Om de långsamt framväxande skeendena får ordentligt fäste, ett kan det dröja länge innan motåtgärderna verkar effektivt.

De ekonomiska konsekvenserna de långsamt framväxande skeenav dena kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i

samhället. Det blir gärna fallet om kraven på åtgärder är stora och fordrar mycket omfattande Flera av problemen kan leda till resurser. konflikter mellan olika grupper i samhället. Särskilt allvarligt kan det bli inflytelser utifrån eller något som inträffat i Sverige förändrar om och grundläggande värderingar som strider mot vårt rättsnormer system eller vårt sätt att se på problemen.

De långsamt framväxande skeendena innebär i allmänhet genomgripande förändringar i samhället. De riskerar därmed att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa

skeenden faler emellertid utanför för de överväganden som

ramen ska göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter som det kan bli fråga bör hanteras i andra sammanhang. Detta framgår om även av direktiven till utredningen.

Plötsligt in träffade händelser

De påfrestningar och risker utredningen ska behandla kan sägas som omfatta eller orsakas händelser som inträffar plötsligt. Det kan, av utredningen redan framhållit, eller flera enstaka händelser som vara en stora olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. - Händelserna det är fråga om ska kunna beröra eller få konsesom kvenser för alla slag verksamheter som myndigheter, organisaav i ska kunna drabba l tioner, företag eller enskilda personer bedriver. De l å alla slag av näringar eller infrastrukturen.

Utredningen har inlett valet scenarion med att fastställa ett antal av principer ett galler utredningen kan använda när den väljer - - som ämnesområden för dessa scenarion. En grundläggande förutsättning

för att en händelse enligt detta galler ska omfattas utredningens av överväganden är att det blir nödvändigt att utnyttja i det resurser fredstida samhället genom extraordinära åtgärder.

Ytterst kan även en plötsligt inträffad händelse orsakad ett vara av långsamt framväxande skeende. Det kan också inträffa att ett långsamt framväxande skeende plötsligt ändrar karakär. En allvarlig epidemisk sjukdom för att ta ett av exemplen på sådana skeenden - kan börja breda ut sig betydligt snabbare än tidigare. Risken finns vidare att en epidemi för några slag sjukdomar med gång av en utvecklar sig så att den från början kan rubriceras plötsligt som en inträffad händelse. Konsekvenserna skulle bli särskilt allvarliga om huvudelen av personalen inom hälso- och sjukvården i område ett skulle komma att drabbas av smittan.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast händelserna att som ska kunna omfattas av arbetet med scenariona bör orsakade vara av omedelbara omständigheter som t.ex.

I Skeenden inaturen, b.a. kyla, vind, nederbörd och skred;

Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den; av Fe i tekniska och administrativa system eller i hanteringen av dem; och

säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet ämnesområden också utgått från verkav ningarna av händeserna. Det är enligt utredningens mening naturligt att i det här sammanhanget knyta an till de tre begrepp räddsom

ningstjänstlagen 1 98611 102 använder. De händelser som bör ingå i scenariona ska med andra ord kunna sådana som leder till skador vara på människor eller egendom eller i miljön.

Följderna för människor innebär att skador pá många även dödsfall inträffar händelsen eller att faran för liv och hälsa på kort - genom eller lång sikt hos många människor är stor. Det kan emellertid räcka med händelsen skapar stor oro både hos människor som är att en direkt berörda och hos andra eller att verkningarna för många människors välfärd och bekvämlighet är kännbara.

Konsekvenserna i fråga egendom kan stora ekonomiska förom vara syftar till återställning. Även luster genom avbrott eller åtgärder som när det enbart är fråga risker för sådana ekonomiska förluster kan 2 om

kan i båda

det finnas skäl att i ett scenario beskriva händelsen. Det fallen både samhällsekonomiska verkningar och konsekvenser för vara enskilda människors ekonomi. Om det är risk för miljön att skadas, effekterna för människor, djur eller växter inom stora områden bör betydande för att händelsen ska omfattas av utredningens övervara väganden. g

har slutligen i sina överväganden principernna för i Utredningen om

valet av scenarion utgått från att verkningarna fortplantar sig snabbt E

i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Verk- ; 4 ningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade människor i får problem eller egendom och miljö skadas på ett kännbart stora att sätt. Förebyggande åtgärder skulle ha kunnat förhindra händelsen eller skadorna. Det behövs många olika slag skadeavhjälpande minskat av och skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers

och enskildas sida. De personella och materiella är i allresurserna mänhet begränsade. Genomförandet fordrar en hög grad samordav ning mellan aktörerna.

7.4 Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på ett skeende. Det ska skildra ett av många händelseförlopp besom döms kunna inträffa. Utredningen vill framhålla att beskrivningen av bakgrunden och orsakerna till händelserna i ett scenario inte behöver vara grundad på någon bedömning av vad sannolikt kommer som att hända. Det är inte heller något slags för utvecklingen inom prognos scenariots område.

Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika att organ i samhället myndigheter, organisationer och företag kan - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsättningar som föreligger. Utredningen beskriver ett antal händelser får som mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. Handlingen resulterar i påfrestningar som i de flesta scenariona ligger nära gränsen för vad samhället genom olika åtgärder sannolikt skulle kunna klara utan att det uppstår en total kollaps.

Utredningen har i syfte att kunna illustrera belastningar och resursbehov bedömt det angeläget att i sina beskrivningar kvantifiera förloppen som de olika aktörerna deltar De siffror ingår i redogörelsom serna är godtyckligt valda. Utredningen vill understryka att även andra kvantiteter som beskriver verksamhetens omfattning och inriktning skulle ha fyllt en funktion i scenariona.

När utredningen i detta delbetänkande om massflykt tecknar tre händeseföropp grundade på olika antaganden hur många människor om kommer till Sverige för att begära asyl eller söka hjälp är syftet som visa hur svårigheterna i den verksamhet som aktörerna bedriver att med omfattningen händelserna. Det säger sig självt att de växer av till åtgärder övervägandena scenariona resulterar i förslag som om kunna bli till nytta även för händelseförlopp med lindrigakommer att följder än dem som utredningen skildrar. re

5 Utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna valt sju av olika scenarion för att illustrera de påfrestningar och risker som kan i det fredstida samhället och det ankommer på utredförekomma som ningen att behandla.

Massflyktscenariot

Det första scenariot omfattar massflykt asvl- och hiälpsökande från de baltiska länderna En av gçh Ryssland till Svarige.

och bedömningarna omfattar tre olika nivåer räknat ef- Beskrivningen flyktingar svenska myndigheter får till uppgift att ta ter antalet som Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analysen av hand om. av problemen och förslagen till åtgärder som utredningen anser att samförbereda för att klara påfrestningarna redovisas i det hället behöver delbetänkande utredningen här lägger fram. som

vill framhålla att själva bakgrunden till inströmningen av Utredningen

asyl- och hjälpsökande i den stora skala som det är fråga om är ett exempel pá vad som skule kunna inträffa. Ett förlopp liknande slag av med en mycket stor tillströmning av utlänningar skulle som utred- - ningen framhållit kunna uppstå även som följd händelser inom andav ra länder i östra Europa.

Underlag för utredningens massflyktscenario har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått av avdelningsdirektör Alf Axid, Länsstyrelsen i Stockholms län, kriminalkommissarie Bruno Färeby, Rikspolisstyrelsen, säkerhetschef Nils Hiedland, Gävle kommun, avdelningsdirektör Staffan Gustafson och sektionschef Stefan Kungsmark, Statens invandrarverk samt förvaltningschef Ted Lindquist, Oskarshamns kommun. Underlag och synpunkter har på utredningens begäran också

lämnats av företrädare för Socialstyrelsen, Överbefälhavaren, Kustbe-

vakningen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Stockholms läns landsting, andra regionala och lokala myndigheter samt f.d. Iänsläkaren Carlav Fredrik de Ron och f.d kanslichefen Alex Rydén.

Utredningen har vidare i arbetet med massflyktscenariot använt underlag som har redovisats i Projekt Krishantering under ledning av amiral Bror Stefenson. Företrädare för utredningen har deltagit i flera av de överläggningar som ledningen för Projekt Krishantering under våren 1993 har haft med företrädare för statliga myndigheter, kommuner och landsting som lämnat synpunkter till projektet.

De övriga sex scenariona

Arbetet med de övriga sex scenariona pågår inom arbetsgrupper med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndigheter och

andra organ som är berörda. Utredningen beskriver i fortsättningen av detta avsnitt innehållet i stora drag i dessa scenarion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt som skulle kunna klara av. Utredningen avser att i flera av dessa scenarion bedöma vilka konsekvenserna skulle bli om en händelse av motsvarande slag inträffade även ikrig.

E11 långvarigt avbrott i elförsgrjningen i en stor del av landet

Beskrivningen och analysen omfattar två olika delscenarion: l det ena fallet drabbar mycket kraftig storm, stark kyla och en omfattande en isbildning så gott hela distributionsnätet i västra Sverige. Försörjsom ningen med elenergi slås ut i ett område som omfattar i huvudsak Gö-

teborgs och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs Iän. Ett stort

antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen avser att mer detaljerat beskriva konsekvenserna för befolkningen i Göteborgsområdet, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på en del av Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på högspänningsnätet till följd sabotage som en internationell terroristgrupp genomav för l Sverige. Skadorna hindrar överföringen av från norra till södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor av återom kommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. De mer detaljerade beskrivningarna kommer att omfatta förbrukare i Göteborg och Stenungsund, på del Västgötaslätten och i Norrtälje och Helen av singborg.

Båda delscenariona syftar till att visa på de problem som olika slag av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät som råkat ut för mycket omfattande skador.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. Kraftsam Eberedskap, AB Svenska Kraftnät, änsstyreserna, kommunerna, industrin och jordbruket.

Ett lånqvariqt avbrott i vattenförsörininaen inom Stockholmsområdet

Utredningen avser att skildra följderna vid ett avbrott i försörjningen med färskvatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupper av förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Det går tidvis genom omkopplingar inom regionen att tillgodose del en av de väsentligaste behoven. Osäkerheten om det ska komma något vatten i ledningarna är emellertid hela tiden mycket stor. Rykten om att det vatten som går att få är uppblandat med avloppsvatten gör emellertid att förbrukarna tvekar om de ska använda vattnet.

Scenariot syftar till att Visa hur de lokala myndigheterna hanterar problemen hur de ordnar reservförsörjning och provtagning - en en i stor skala och vilka åtgärder som det är nödvändigt att vidta för att motverka den ryktesspridning som förekommer bl.a. genom massmedierna.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. Statens livsmedesverk, AB Stockholm Vatten och Kommunalförbundet Norrvatten.

Ett stort nedfall av radioaktiva ämnen över ett viktigt iordbruksområde

Utredningen avser att inrikta scenariot på de problem för livsmedelsförsörjningen i landet som sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall radioaktiva ämnen över Skåne. Beskrivningen av förloppet och av bedömningen problemen kommer att belysa svårigheterna för jordav brukarna, Iivsmedelsindustrin, handeln och konsumenterna på både kort och lång sikt. Utredningen kommer bl.a. att överväga vilka saneringsåtgärder fordras och hur händelsen påverkar villkoren för som jordbruket och livsmedelsföretagen under lång tid efter nedfallet.

Arbetet kommer att ske i samverkan med företrädare för bl.a. Statens strålskyddsinstitut, Statens ivsmedesverk, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, länsstyrelserna, kommunerna, jordbruket, livsmedelsindustrin och handeln.

Ett långvarigt avbrott i tillförseln av högteknologiska varor

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen av viktiga komponenter ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar som hanteringen av bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen.

ske i samverkan med företrädare för bl.a. ÖCB, Arbetet kommer att importörer och producenter av datorutrustning och några användare av stora ADB-system.

åtgra översvämningar i Österdalälven och Västerdalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket

kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier,

jordbruk och infrastruktur i sammanlagt ett tiotal kommuner inom tre län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda människor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åtgärder som myndigheter, fastighetsägare senare måste vidta för att och så sanera långt möjligt återställa anläggningar och annat har förstörts som av vattenmassorna.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna i Uppsala, Kopparbergs och Gävleborgs län, ett antal kommuner i de berörda länen och Vägverket.

Ett stort utsläpp av klorgas från ett fartyg i Göteborgs hamn

Den utströmmande klorgasen når i scenariot mycket snabbt stora delar av innerstaden i Göteborg och drabbar framför allt de människor som befinner sig ute på gator och torg. Beskrivningen händelseav förloppet kommer att skildra svårigheterna dessa och de att varna problem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand om alla som inte hinner sätta sig i säkerhet. Redogörelsen syftar också till att illustrera den oro som händelsen kan skapa hos människor på andra orter där det förekommer transporter eller hantering annan av stora mängder klor och andra skadliga ämnen.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus än, Kustbevakningen, Göteborgs Hamn AB, Stena Line AB samt räddningstjänsten och häso- och sjukvården.

6 Debetänkandets disposition

Utredningen beskriver i den återstående delen av betänkandet det massflyktscenario utredningen har utarbetat och redogör för de som överväganden har skett inom för detta arbete. Kapitel 2 som ramen innehåller en kort beskrivning av de händelser i de asyl- och hjälpsökandes hemländer fått dem att ge sig av till bl.a. Sverige. Kasom t pitel 3 beskriver översiktligt det och de uppgifter svenska . ansvar som l 1 . myndigheter har enligt den nu gällande bestämmelserna för flyktingmottagandet. Utredningen redogör i det sammanhanget också för det förslag vistesetiIstând för skyddssökande utlänningar från till lag om konflikt- eller krisområden överdirektör Per-Erik Nilsson, Statens som invandrarverk, har utarbetat.

Händelseförloppet i Sverige sedan de asyl- eller hjälpsökande har kommit till framför allt ett antal svenska hamnar skildras i kapitel 4. En sammanfattande beskrivning av problemen som de svenska myndigheterna sannolikt skulle komma att stå inför följer i kapitel medan kapitel 6 innehåller de förslag till åtgärder som skulle göra det möjligt för samhället att klara de mycket stora påfrestningar som de tre händelseförloppen skulle leda till.

2 BA KGRUNDEN TILL

HÄ NDEL S EF ÖRL

OPPEN

I MA SSFL YKTSCENARO T

Detta är några exempel på händelser i andra länder som skulle kunna orsaka de förlopp i Sverige som scenariot beskriver. Utredningen har redan framhållit att den inte gör någon bedömning sannolikheten av för de händelser utomlands som utlöser skeendet i Sverige. Det som inträffar skulle för övrigt kunna uppstå som en följd av händelser även i andra länder.

2. 7 Descenario 7: Politisk för-

följelse i de baltiska länderna

Nya makthavare har tagit över i Ryssland. Efter tids aggressiv en utrikespolitik går den ryska armén i de baltiska staterna. Ockupanterna tar hand om regerings- och förvaltningsverksamheten. Omfattande utrensningar börjar bland politiker och tjänstemän deltagit i frigösom relseprocessen några år tidigare. Det politiska systemet krossas.

Ett stort antal balter ger sig i väg till Finland, Polen och Sverige i många fall med sina familjer. Ockupanterna har till början varken en intresse eller tillräckligt med för att hindra dem. Redan efter resurser ett par dagar blir det emellertid svårare för dem vill sig från som ge av landet att göra det. Strax utanför Ölands udde långt inne på norra svenskt vatten försöker två ryska örlogsfartyg uppbringa last- - ett

fartyg som lämnat Riga med omkring 2 000 asylsökande ombord. Befälhavarna på örlogsfartygen vill få Iastfartygets kapten att vända tillbaka med sina passagerare. De ryska örlogsfartygen avvisas av svenska ytattackfartyg. Lastfartyget fortsätter mot den svenska kusten.

En stor del de balter som kommer till Finland och Polen tar sig viav dare till Sverige. Andra kommer i båtar och fartyg av olika slag direkt till Sverige från de baltiska länderna och från delar av Ryssland. Det anländer under vecka i mitten av februari totalt omkring 50 000 en människor till svenska hamnar. Det kommer dessutom några hundra asylsökande med flyg.

2.2 Descenario 2: Politisk f0r-

i de baltiska länderna

följelse

och svåra materiella umbäran-

den ib.a. Ryssland

Händelseförloppet är till början detsamma som i delscenario 1 Det en . inre Ryssland, Ukraina och Vitryssland plågas sedan början av deav cember långvarig, mycket sträng kyla och stor brist på livsmeav en del. Vatten- och avloppssystemet i flera stora ryska städer fryser sön- V der. Det blir svårt att bemästra de hygieniska problemen. Smittosamsjukdomar sprider sig. Energiförsörjningen sviktar och samhällsma apparaten håller på att kollapsa. Många sjuka dukar under, särskilt bland de äldre och bland barnen.

Flera länder till dessa hör Sverige hjälper till med mat och medi- - -

cin i de drabbade områdena. Problemen är emellertid stora. Den starka kylan inne på kontinenten försvårar arbetet. Det går inte att nå alla som behöver hjälp för att överleva. Ett stort antal människor tar sig via Finland och Polen till Sverige. Andra kommer i båtar och fartyg av olika slag direkt till Sverige från de baltiska länderna och från delar av Ryssland. Många hjälpsökande anländer också landvägen via Tornedalen till vårt land och några kommer med flyg.

Sverige tar under ca fyra månader emot omkring 50 000 människor som söker en fristad undan politisk förföljelse och i runt tal 150 000 personer som behöver hjälp för att kunna överleva. Förutsättningen är att de hjälpsökande längre fram återvänder till sina hemländer.

2.3 Descenario 3: Svåra

umbäranden i bl.a.

Ryssland

Efter en lång period av mycket sträng kyla och stor brist på livsmedel och energi börjar människor i det inre av Ryssland, Vitryssland och Ukraina i mitten av april att söka sig västerut till Finland, Polen, Sverige och de baltiska länderna. Samtidigt sprider sig ryktet att en allvarlig olycka har inträffat i ett kärnkraftverk utanför Moskva och att stora mängder radioaktiva ämnen strömmar ut. Många av dem som kommer till Finland, Polen och de baltiska länderna vill komma vidare till bl. a. Sverige.

Vi tar under sex månader emot 500 000 människor söker ca som hjälp för att överleva. Förutsättningen är även i detta scenario att dessa längre fram återvänder till sina hemländer.

DE SVENSKA MYNDIG-

HETERNAS ANSVAR OCH

UPPGIFTER FL YKTNG-

VERK SA MHETEN

3. 7 Nuvarande och

reger

organisation för mottagande

av asylsökande stora drag

Författningar

Samhällets åtgärder för utlänningars vistelse och arbete i Sverige m.m. regleras huvudsakligen genom Qtlahningsagen 1989:529: och 1989:547.

l krig och vid krigsfara eller under utomordentiga förhållanden - orsakade av krfg som Sverige har befunnit sig i får regeringen meddela föreskrifter om utlänningars inresa och vistelse i landet, rätt till arbete, avvisning eller omhändertagande i en anstalt eller förläggning.

Genom förfogandeagen 1978:262 har riksdagen bemyndigat regeringen att i händelse bl.a. krig eller krigsfara ta i anspråk den av egendom eller de tjänster som behövs för att tillgodose totalförsvarets

eller folkförsörjningens ofrånkomliga behov, om inte dessa behov utan olägenhet kan tillgodoses på annat sätt.

Begreppet asyl

Medborgare i de nordiska länderna har enligt utlänningslagen rätt att bosätta sig i Sverige och att arbeta här utan särskilt tillstånd. Samma sak kommer i huvudsak att gälla EES-medborgare. För andra utlänningar fordras uppehålls- och arbetstillstånd, som dessa ska söka före inresan. Regeln att ansökan ska ske innan de kommer till Sverige gäller inte dem som söker asyl. Med asyl menas i det här sammanhanget rätt att vistas här i landet, dvs att få uppehållstillstånd.

Möjligheterna att få uppehållstillstånd är begränsade till i princip nära anhöriga, personer som har rätt till asyl enligt 7951 års Genevekonvention och personer som har starka humanitära skäl att få stan- Utlänningar kommer hit kan få asyl på grund av förföljelse i na. som sitt hemland. Asyl kan också beviljas krigsvägrare och den som, utan flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de att vara politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande skäl för detta.

En del asylsökandena kommer till Sverige på egen hand och begär asyl vid inresan i Sverige. De flesta söker emellertid asyl efter att ha varit här en tid.

Polisen gör s.k. grundutredning om den utlänning som har sökt en asyl. Grundutredningen kan vara ett underlag för ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Fortsatt utredning en s.k. -

asylutredning sker i övriga fall inom lnvandrarverket, som med asyl- utredningen som grund avgör om sökanden ska få ett permanent uppehållstillstånd PUT eller avvisas. Det förekommer i undantagsfall att asylsökande beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd TUT.

Den som inte får ett uppehållstillstånd har möjligheter att överklaga beslutet till Utänningsnämnden. De flesta asylsökandena överklagar när tillstånd inte beviljas i första instans.

In vandrarverkets mo ttagningsorganisation

För hanteringen av mottagandet finns det fyra regioner. Varje region har ett regionkontor, en s.k. utredningssluss och ett antal förläggningar. Arbetet med asylutredningarna sker vid utredningsslussarna i - Malmö, Mölndal, Flen och Upplands-Väsby eller vid de slussannex som också ingår i organisationen. Förläggningskapaciteten är anpassad till bl.a. utredningskapaciteten i regionerna. De flesta asylsökande placeras efter att asylutredningen är genomförd på någon av verkets förläggningar och väntar där på att ärendet ska avgöras.

Beslut i de enskilda asylärendena fattas inom asylbyrån vid någon av utredningsslussarna.

Regionkontoren tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Varje överenskommelse anger hur många personer kommunen åtar sig att ta emot under den tid överenskommelsen gäller. Nästan alla Sveriges kommuner deltar i detta samarbete.

lnvandrarverkets ordinarie organisation för tillståndsprövning och inkvartering på slussar eller i förläggningar är dimensionerad för att ta emot 30 000 asylsökande per år. lnvandrarverket räknade för ca några år sedan med att tillfälligt kunna förstärka organisationen så att verket skulle kunna ta emot 40 000-50 000 sökande. Smärtgränanågs ligga vid mellan 50 000 och 55 000 personer varje år. sen

Utvecklingen under år 1993 har emellertid visat att det gått att ta emot 80 000 personer. Med det läge som just nu råder på bostadsoch hotellmarknaderna anser lnvandrarverket att 100 000 asylsökande under ett år sannolikt inte skulle få organisationen att bryta samman.

Ekonomisk hjälp

Under vistelsen på sluss eller en förläggning har den asylsökande en rätt till bistånd enligt lagen 1988:153 om bistånd åt asylsökande m.fl. Den asylsökande behöver emellertid efter asylutredningen inte vistas på förläggningen. Rätt till bistånd har i sådana fall endast den vistas i en kommun där han eller hon har nära anhöriga eller som som har andra synnerliga skäl.

För den har fått uppehållstillstånd och placeras i en kommun tillsom lämpas socialtjänstlagen 1980:620 och ekonomisk hjälp utgår enligt kommunens socialbidragsnorm.

Kommunen får ersättning av staten för sina kostnader enligt förordningen 1990:927 om statlig ersättning för fyktingmottagande m.m.

Ersättning lämnas till kommun som har tagit emot flyktingar eller vissa andra utlänningar för bosättning. Det kan fråga utlänvara om ningar som har överförts till Sverige med stöd ett särskilt av regeringsbeslut s.k. kvotflyktingar eller utlänningar som har fått - - uppehållstillstånd enligt utlänningslagen.

3. 2

n vandrarverkets försag till

planering av flyktingmottagan-

det i kommunerna

lnvandrarverket utarbetade under år 1992 ett förslag till planering av flyktingmottagandet vid ett särskilt stort antal asyl- eller hjälpsökande. Enligt förslaget bör samtliga kommuner förbereda sig för under att minst sex månader kunna ta mot asyl- eller hjälpsökande i omfatten ning som motsvarar 5 % av kommunens folkmängd. För t.ex. Stockholms stad skulle det innebära ungefär 35 000 asyl- eller hjälpsökande och för Gävle kommun omkring 4 000.

Planeringen bör enligt lnvandrarverkets förslag utgå från de bestämmelser som för närvarande gäller. Förslaget innehåller i övrigt följande punkter:

Planeringen bör inriktas mot i huvudsak kgllektivt mgttaganele; Mottagandet bör täcka de ; bör ske av de mottagna; Verksamheten ska kunna pågå anger minst manage aex ; Resurser bör planeras för eventuell tranepgrt till annan kemmgn.

3.3 Förslag ti för

åtgärder mottagande av hjäpsökande

Förslag till lag vistelsetillstând

om En stor del de utlänningar som under de senaste har kommit till av Sverige och söker asyl är inte politiskt eller religiöst förföljda men behöver hjälp med mat, boende och sjukvård för att kunna överleva. stridshandlingar eller den allmänna situationen i landet Det kan vara som fått dem att ta sig hit. De uppfyller inte kraven i utlänningslagen för att få asyl. Sådana hjäpsökande bör om de får stanna här - kunna återvända när situationen återgått till det normala eller med tillräcklig säkerhet antas kunna göra det.

För att fylla det rättsliga tomrum som råder mellan bestämmelserna myndigheterna tillämpar i det normala fredstillståndet och de som regler gäller i bl.a. krig eller krigsfara har överdirektör Per-Erik som Nilsson, Statens invandrarverk, på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till visteIsetistánq för skyddssökande utlänningar från Lag gm konflikt eller krisgmráden.

Förslaget syftar till självständig reglering i lag av möjligheterna en att ta emot människor som lämnar ett land eller ett område i krig eller kris och gör det på grund av kriget eller krisen. Det är enligt utredningsmannens förslag regeringens sak att avgöra om situationen är sådan att lagen ska tillämpas.

Avsikten är att göra handläggningen så enkel som möjligt. De kon-

troller som måste ske ska göras i anslutning till inresan. Det handlar enligt förslaget om en registrering och inte om någon utredning i de enskilda fallen. Den som kan misstänkas vara här på falska premisser eller av andra skäl inte är önskvärd ska emellertid kunna avvisas.

En person som kommer hit som en s.k. hjälpsökande enligt förslaget till lag om vistelsetillstånd ska senare kunna begära asyl och få sin ansökan prövad enligt utlänningslagen.

Förslag till mottagningsorganisation

lnvandrarverket har ansvaret för tillämpningen utlänningslagstiftav ningen. Det innebär att verket svarar för mottagning, inkvartering och utredning av de utlänningar som söker asyl i Sverige. Som framgått har polisen innan dess gjort en s.k. grundutredning, avgör som om en sökande ska få stanna för utredning eller avvisas vid gränsen. Den som får uppehållstillstånd placeras hos kommun, därefter en som svarar för att utlänningen anpassas till det svenska samhället. Kommunen får statlig ersättning för detta.

Avsikten med den föreslagna lagen är att samhället ska ha benya en redskap för att kunna ta hand ett betydligt större antal utlänningar om än som hittills har varit planerat. Förutsättningen är att alla ska återvända till sina hemländer när de förhållanden som orsakat hit resan har upphört. Mot den bakgrunden finns det enligt utredningsmannen skäl att utforma en särskild organisation för bl.a. mottagande och inkvartering. Förslaget bygger på samverkan mellan fler än en organ som för närvarande deltar med resurser i flyktingmottagandet.

Utredningsmannen föreslår en skydighet för följande myndigheter att utföra de uppgifter som organisationen sammantaget ska klara:

Länsstyrelserna samordnar insatserna i varje län och fördelar de hjälpsökande mellan kommuner;

Polisen gör det inledande förhöret och beslutar om sökanden ska omfattas av bestämmelserna i den nya lagen;

för den registrering varje hjälpsökan-

svarar av de som utgör själva vistelsetillståndet;

Kommunerna svarar för förläggningsverksamheten och ser till att de hjälpsökande får mat och andra förnödenheter.

Landstingen tillgodoser behovet av sjukvård och medverkar till att andra liknande insatser kan göras.

Utredningsmannen föreslår vidare att en fastighet eller del av en fastighet tillhör än staten rekvisition får tas i anspråk som annan genom för att tillgodose behovet lämpligt belägna och utformade lokaler av för utredning och inkvartering. En sådan rekvisition förutsätter att regeringen har gett tillstånd till den.

Utredningsförslaget har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

1 När utredningen i fortsättningen rapporten talar om registrering menas av i allmänhet den registrering som polisen gör i samband med det inledande förhöret.

Övervakning

3.4 och

räddning till

sjöss

Författningar

Kustbevakningen ingriper i fred med kontroll till sjöss inom svenskt territorium enligt bestämmelserna i utIänningsagen och utlänningsförordningen.

Regler som ska tillämpas finns också i l Lagen 1982:395 om Kustbevakningens medverkan vid polisär gävervakning; och Fagvgssäkerhegsagen 1 9 8 8:49.

Kustbevakningen är vidare skyldig att medverka i Tullverkets kontrollverksamhet geom att utöva tullkontroll ombord pâ fartyg. Detta sker enligt regler i TgIagen 1987:1065: och Tgllfárgrdninggn 1987:1 1 14.

Försvarsmaktens åtgärder vid fredstida kränkningar svenskt territoav rium bl.a. till sjöss regleras i Fárgrdningen 1982:756 gm fársvgrsmaktens ingriganden vid kränkningar av ,Sveriges territorium under fred och nggzrglizez. m.m. lKFN-förordningen.

Om det är fråga om sjöräddning har Sjöfartsverket för ansvaret samhällets insatser. Det sker enligt bestämmelserna i I Räddningstiânstagen 1986:1 102; och

Räddningstra nstfárordningen 1 986: 1 1 07.

Verksamhet

Underrättelser om läget på havet inhämtas i första hand genom spaning med försvarsmaktens radarstationer, försvarsmaktens och Kustbevakningens flygplan samt olika slag fartyg ute till sjöss. Även av handelsfartyg förväntas rapportera de iakttagelser som de gör.

Kustbevakningens åtgärder går ut på att myndighetens rörliga enheter vid misstanke om brott mot t.ex. den svenska utlänningslagstiftningen inne på svenskt sjöterritorium Prejar fartyget och kontrollerar ex. om det är ett statsfartyg; Kontrollerar skeppshandingarna och de ombordvarandes identitet; Kontrollerar destination respektive avsegingshamn; Kontrollerar sjäsäkerheten och sjövärdigheten.

Om det finns asylsökande ombord samlar Kustbevakningen pass och andra handlingar för att säkra bevisning. Kustbevakningen ska sedan meddela polisen och kan med stöd av lagen om Kustbevakningens medverkan i poisiär övervakning föra fartyget till en anvisad hamn som regel en passkontrollort för inresekontroll. Polisen - övertar där ansvaret för de asylsökande. Om Invandrarverket beslutar om direktavvisning, åligger det Kustbevakningen att eskortera fartyget ut till territorialvattengränsen.

Utanför territorialvattengränsen på det fria havet, bl.a. inom den -

ekonomiska zonen kan Kustbevakningens enheter däremot endast - Fastställa fartygets position, kurs och fart och rapportera till den regionala ledningscentralen;

Bevaka fartyget och inhämta underrättelser.

Försvarsmaktens övervakning och kontroll till sjöss innebär att militära enheter bl.a. ska

Upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium och isamarbete med civila myndigheter ingripa vid andra överträdelser av tilltrådesförordningen l 7992:7 18;

Medverka vid kontroll av sjöfarten inom svenskt territorium;

l övrigt vid behov biträda civila myndigheter vid ingripande mot fartyg inom svenskt territorium och på fritt hav i den utsträckning som lKFN-förordningen anger.

Försvarsmakten får inom svenskt territorium preja och det anropa, om behövs visitera ett fartyg för att kunna fastställa dess nationalitet och avgöra om det är ett utländskt statsfartyg.

Ansvaret för sjöräddningsüänst efterforskning och räddning - av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd ligger som fram- gått på Sjöfartsverket. l sjöräddningstjänsten ingår även sjuktransporter från fartyg. Statliga myndigheter och andra Sjöorgan som fartsverket samarbetar med i sjöräddningstjänsten deltar med de rörliga enheter fartyg, båtar, helikoptrar och flygplan det - - som med hänsyn till omständigheterna finns behov av och som har möjligheter att delta. Sjöegen 1891 :35 s.1 reglerar den skyldighet som varje fartygsbefälhavare har att ingripa eller att medverka i sjöräddningstjänst.

Ledningsorganisation

Kustbevakningens verksamhet till sjöss leds vid fyra regionledningscentraler. Chefen för Kustbevakningen kan om det behövs utöva central ledning av en insats. Möjligheter till sådan central ledning finns vid bl.a. regionledningscentralen i Karlskrona.

Regionledningscentralerna dirigerar Kustbevakningens rörliga enheter och ger bl.a. besked om till vilka hamnar dessa vid behov ska eskortera fartyg med flyktingar ombord. Regionledningscentralerna rapportevidare ingripanden enligt lagen om Kustbevakningens medverkan rar i polisiär bevakning till de polismyndigheter som är berörda och tar emot rapporter om försvarsmaktens ingripanden enligt IKFN. Centralerna gör också upp planer om gemensamma aktioner med bl.a. polisen och tullen.

Övervakning och kontroll till sjöss kräver en nära samverkan mellan

framför allt försvarsmakten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och polisen. Ledning utövas av en chef från den myndighet som har eller befogenheter att ingripa i den aktuella situationen. Andra myndigges heter kan ställa resurser till förfogande genom samverkan. Verksamheten inom begränsade områden till sjöss kan i situationer med en omfattande övervakning ledas lokalt av särskilt utsedda chefer på fartyg med goda ledningsresurser. Dessa samordnar i allmänhet insatser flera fartyg som har avdelats för områdena. av

Det operativa ledningssystemet inom försvarsmakten omfattar tre nivåer, som har till uppgift att samordna verksamhet och att samverka med myndigheter inom totalförsvarets civila del. De tre nivåerna

består av högkvarteret övergripande operativ ledning, militärbefälhavarna operativ ledning samt marinkommandona eller marindistrikten, flygkommandona, försvarsområdesbefälhavarna och fördelningscheferna taktisk ledning. Ledningssystemet har ett välutvecklat sambandsnät med flera alternativa sambandsvägar och i allmänhet ett kvalificerat textskydd.

För övervakning av territorialhavet och den ekonomiska samt zonen för uppföljning av fartygstrafik finns det inom varje marinkommando eller marindistrikt en sjöbevakningscentral. Kustbevakningens regionledningscentraler i Karlskrona, Göteborg och Härnösand är samgrupperade med de militära sjöbevakningscentralerna där. Förberedelser pågår för en samgruppering även i Stockholm. Sjöbevakningscentralerna samverkar med Kustbevakningens regionledningscentraler om utarbetande av underlag för regional ledning.

Det finns slutligen förbandsstaber för ledning till sjöss fartygsförav band som är underställda marinkommandona eller marindistrikten.

En sjöräddningsinsats leds av en sjöräddningsledare i sjöräddningsen centra MRCC. Som ansvarig för ledning verksamhet inom beav ett gänsat område kan sjöräddningsledaren utse t.ex. chefen på farett tyg som har goda ledningsresurser och befinner sig i området, s.k. en On-Scene-Commander l0SCl.

3. 5 Häso- och

sjukvård m. m.

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och

hälsoskyddet regleras i Häsg- Qgh sjukvårdslagen 1982:763l; Qgçfgtjgänstgggn 1980:620: 1982:1080: §mizzskzdgslagen 1988:1472; och Kgrangänsagen 7989:290.

Allmänt om hälso- och sjukvården

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de tre kommu- står utanför landsting att planera hälso- och sjukvården ner som med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det som sker under normala fredsförhållanden utan även på katastrofer under fred och på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har en katastroforganisation för att kunna ingripa med de mycket omfattande sjukvårdskan fordras i fred vid stora olyckor eller andra liknande resurser som händelser.

Sjukvårdshuvudmännen ska vidare enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård om någon som vistas inom deras områden utan bosatta där behöver sådan vård. Någon att vara rätt till annan hälso- och sjukvård föreligger inte för dessa personer. Sjukvårdshuvudmännen har enligt förordningen 1990:927 om statig ersättning för fyktngmottagande m.m. rätt till ersättning av statför bl.a. akutvård lämnats till utlänningar som har sökt asyl i en som Sverige och som inte är folkbokförda här.

Smittskyddet

Smittskyddslagen innehåller bestämmelser om skydd mot alla slag av

smittsamma sjukdomar som sprids bland människor. Det finns emellertid särskilda regler för åtgärder mot s.k. samhällsfarliga sjukdomar och en del andra sjukdomar liksom de samhällsfarliga är anmälsom ningspiktiga. Som samhällsfarliga betecknas bl.a. difteri, hepatit A, B och non A och non meningokockinfektion kallades tidigare epidemisk hjärnhinneinflammation, polio, tuberkulos, rabies, salmonellainfektion, paratyfoidfeber, tyfoidfeber och ett antal sexuellt överförbara sjukdomar. Anmälningspliktiga i övrigt är bl.a. malaria, stelkramp och Iegionärssjuka.

Smittskyddslagen reglerar fördelningen för olika slag av ansvaret av smittskyddsåtgärder mellan sjukvårdshuvudmannen, sjukvårdshuvudmannens smittskyddsläkare, den behandlande läkaren och den nämnd inom kommunen som svarar för miljö- och hälsoskyddsverksamheten.

Sjukvárdshuvudmannen för att åtgärder vidtas svarar om ansvaret enligt smittskyddslagen inte åvilar den behandlande läkaren eller den kommunala nämnden. Det ska hos varje sjukvårdshuvudman finnas en smittskyddsäkare. Denne ska inom landstingsområdet eller motsvarande bl.a. planera, organisera och leda smittskyddet, verka för samordning och för att förebyggande åtgärder vidtas, följa smittskyddsläget och biträda andra är verksamma inom smittskyddet. som Om en patient med en samhällsfarlig sjukdom bryter föreskriftermot na som den behandlande läkaren har utfärdat, kan Smittskyddsläkaren ansöka hos länsrätten om att patienten ska isoleras på sjukhus. Smittskyddsläkaren kan också tvinga den är misstänkt som för att vara smittad att genomgå läkarundersökning. Smittskyddsläkaren har i dessa avseenden en självständig myndighetsfunktion.

Den behandlande läkare som upptäcker en samhällsfarlig eller annan anmälningspliktig sjukdom hos en patient ska anmäla fallet till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet tidigare Statens bakteriologiska laboratorium. Vid en del sjukdomar som ofta sprids med bl.a. livsmedel ska även den kommunala nämnden underrättas. Om en person som är misstänkt för att vara smittad inte låter undersöka sig eller inte följer den behandlande läkarens föreskrifter ska läkaren - anmäla detta till smittskyddsläkaren.

Kommunen svarar för att smittskyddsåtgärder vidtas mot djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt som sprider eller är misstänkta för att sprida smittsamma sjukdomar. Den nämnd inom kommunen som svarar för miljö- och hälsoskyddsverksamheten kan i enskilda fall ge förelägganden och förbud som syftar till att hindra spridning av samhällsfarliga sjukdo- Nämnden kan vidta åtgärder även enligt annan lagstiftning, t.ex. mar. livsmedelslagen 1971:511 och hälsoskyddslagen. Bestämmelserna i dessa lagar används i första hand för att hindra smittspridning från objekt.

Smittskyddsläkaren och den kommunala nämnden ska enligt smittskyddslagen samverka med varandra och med myndigheter, behandlande läkare och andra som bedriver verksamhet som har betydelse för smittskyddet.

Karantänslagen syftar till att hindra att karantänssjukdomar gula febern, pest och kolera förs in i landet eller från Sverige till utlan- det. Ansvaret för åtgärderna är fördelat mellan sjukvårdshuvudmanoch kommunen enligt samma grunder som i smittskyddslagen. nen

Socialstyrelsen utser vissa hamnar och flygplatser till karantänshamnar respektive karantänsflygplatser.

Socialstyrelsens tillsyn m.m.

Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet inom de redovisade områdena och får utfärda allmänna råd och i del fall föreskrifter. Styrelen sen har emellertid i fred inga befogenheter att operativt leda verksamheten vid en stor olycka eller extraordinär händelse en annan som får konsekvenser för hälso- och sjukvården, socialtjänsten, hälsoskyddet eller smittskyddet. Socialstyrelsen har tjänsteman iberedskap dygen net runt. Denne kan vid behov kalla ledningsgrupp, en som har till uppgift att ta fram expertunderlag och informera att landstingen, kommunerna, massmedierna och allmänheten. Ledningsgruppen ska också ge Socialstyrelsens ledning och regeringen den information som dessa behöver.

En katastrofkammitté bistår Socialstyrelsen med råd om beredskapsplaneringen och samordningen åtgärder inom av den centrala myndighetens verksamhetsområden vid fredstida katastrofer. Katastrofkommittén består av företrädare för Socialstyrelsen, andra statliga centramyndigheter samt Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.

Varken Socialstyrelsen eller regeringen har befogenheter att i fred besluta om fördelning eller överföring patienter av mellan olika landstingsområden.

Socialstyrelsen har ett övergripande ansvar för planeringen och för-

sörjningen inom sitt ansvarsområde inför säkerhetspolitiska kriser och krig. l krig leder Socialstyrelsen den civila sjukvården centralt under regeringen.

3. 6 Införsel av djur

Bestämmelser reglerar införsel till Sverige av bl.a. djur och prosom dukter från djur finns i

Kgngöresçn 1958:551 meg vissa bestämmelser till fáreb yggande av diursiukdamgrs införande i riket m.m. l veterinära införselkungörelsenl.

Det är Tullverkets och Kustbevakningens uppgift att kontrollera införseln. Statens jordbruksverk får enligt kungörelsen i den utsträckning det bedöms nödvändigt föreskriva att levande djur som komsom till Sverige ska hållas i karantän viss tid innan den som vill förmer foga över djuret får göra det. Om det inte går att ordna en karantänsbehandling eller den som vill föra in djuret inte tar på sig kostnaom den för behandlingen, ska djuret föras ut ur landet. Om detta inte är möjligt ska djuret efter beslut av Jordbruksverket avlivas.

Karantänsbehandling ska ske i anstalt som Jordbruksverket har en godkänt och verket förordnad gränsveterinär utövar tillsyn som en av över.

3. 7 Samhällets

möjligheter att förfoga över personal och

egendom

Samhället kan i extraordinära situationer behöva ålägga människor tjånsteplikt och ta i anspråk enskild egendom. Det tydligaste fallet år i krig och vid krigsfara. För detta finns rättslig reglering. Ett behov en kan emellertid föreligga även vid olyckor i fred eller vid händelser som leder till allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det kan t.ex. bli nödvändigt att omfördela de i landet tillgängliga resurserna, till områden som har drabbats stor olycka, eller att verkav en ge en samhet en bestämd inriktning.

Behovet att i fred kunna förfoga över personal eller egendom är ofta knutet till räddningsarbete. Räddningstjänstegen 1986:1 102 i ger dessa fall möjligheter till ingrepp i annans rätt och att använda tjänsteplikt. Råddningsledaren får ta ut den är mellan 18 och 65 år som

för att medverka i räddningstjänst, om den uttagneslkunskaper, hälsa

och kroppskrafter tilllåter det. Han får vidare företa ingrepp i annans rätt om fara föreligger för annans liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön, och faran inte lämpligen kan förhindras på sätt. annat Räddningsledaren har också möjligheter att disponera personal och

utrustning hos olika statliga och kommunala myndigheter. Åtgärderna

är ett led i räddningstjänsten och får inte vidtas efter räddningsatt tjänsten har avslutats, t.ex. vid sanering.

l krig gäller förfogandeegen 1978:262. Den kan också sättas i tilllämpning av regeringen vid krigsfara eller andra utomordentliga för-

hållanden föranledda av krig eller krigsfara, om det är nödvändigt för totalförsvarets eller folkförsörjningens ofrånkomlia behov.

I samband med att riksdagen beslutade om förfogandelagen övervägdes prop. 197778:72 om bestämmelserna skulle kunna tillämpas även vid fredskriser och naturkatastrofer. Föredraganden framhöll att lagstiftning lämnar regeringen fullmakt att ingripa i enskilda en som medborgares rättigheter bör ges ett så snävt tillämpningsområde som möjligt. En lagstiftning som är avsedd för krig och krigsfara bör inte

kan utnyttjas i fred. Om det i fredstid skulle

omfatta fullmakter som behov av förfogande, bör det enligt propositionen i regel

finnas tid för riksdagsbehandling av frågan. Om så inte skulle vara

en fallet t.ex. vid en naturkatastrof av stor omfattning finns det an- - ledning att räkna med att myndigheterna utan stöd av förfogandelagstiftning får tillgång till den egendom som behövs, framhöll föredrai ganden.

En utförligare redogörelse för förfogandelagen och dess förarbeten följer i kapitel 6.

3.8 Åtgärder som olika myndig-

heter ska vidta - en översikt

Den verksamhet olika myndigheter svarar för i ett massflyktscesom

nario framgår också följande översikt. Åtgärder som myndigheter-

av till lag i na kan bli skyldiga att vidta enligt Per-Erik Nilssons förslag om vistelsetillstånd för skyddssökande utlänningarvfrån konflikt- eller krisområden redovisas med kursiv stil,

Klargör positioner, kurs och fart för ankommande fartyg;

Kontrollerar fartygen när de har kommit in pâ svenskt sjöterritorium och eller dirigerar dem till lämpliga hamnar;

Samverkan sker med försvarsmakten, Sjöfartsverket och polisen vid insats med fartyg, helikoptrar och flygplan;

Informerar samverkande myndigheter, främst polisen, tullen och Invandrarverket om läget till sjöss;

Militära myndigheter Höjer incidentberedskapen;

Ingriper vid kränkningar Sveriges av territorium;

Samverkan sker med Kustbevakningen, Sjöfartsverket och polisen vid insats med fartyg, helikoptrar och flygplan;

Kan ställa personal och utrustning till förfogande för mottagningsoranisationen i hamnar och för inkvartering, förplägnad och transporter bidrar bl.a. också med tolkar;

Svarar för bl.a. lotsning och sjöräddning;

Samverkan sker med bl.a. Kustbevakningen, försvarsmakten och poli-

sen vid insats med fartyg, helikoptrar och flygplan;

Gör grundutredning om asylsökande och registrerar hjäpsäkande i hamnar, vid landgränsen mot Finland och på flygplatser;

Upprätthåller också ordning och säkerhet bland de asyl- och hjäpsökande till dess andra myndigheter beslutat om vart de ska föras;

Användningen av personalresurserna fordrar samordning på central och regional nivå i polisens verksamhet;

Rikspolisstyrelsen samverkar med Kustbevakningen, tar emot rapporter från sjöbevakningscentralerna och orienterar lokala polismyndigheter och lnvandrarverket;

Lokala och centrala polismyndigheter får information från Kustbevakningen om läget till sjöss;

i Tullen Kontrollerar att de asyl- och hjälpsökande inte för varor som de inte får göra;

Hjälper till i polisens arbete med grundutredning eller registrering;

Lokala och regionala tullmyndigheter får information från Kustbevakningen om läget till sjöss;

Kommunerna Svarar för inkvartering och utspisning m.m. av de hjåpsökande;

Informerar allmänheten;

Flera förvaltningar eller verksamheter deltar i förkommande fall i omhändertagandet av de asyl- och hjälpsökande:

Socialtjänsten; Miljö- och hälsoskyddsverksamheten; Räddningstjänsten; Skoverksamheten; ln vandrarfärvaltningen; Kommunala trafikfäretag;

Sjukvårdshuvudmännen Ställer resurser vid vårdcentraler och sjukhus till förfogande för asyl- och häpsökande som är i akut behov av hälso- och sjukvård m.m;

Organiserar hälsokontrol och smittskyddsverksamhet;

Ger råd och förmedlar experthjälp åt kommunerna och sjukvårdshuvudmännen i medicinska och sociala frågor;

Utarbetar i samråd med Landstingsförbundet ett förslag till fördelning av patienter mellan sjukvårdshuvudmännen som dessa uppmanas följa;

Sammanställer underlag för regeringens bedömningar;

Länsstyrelserna Samordnar på regional nivå statliga myndigheters verksamhet och kommunernas åtgärder;

Statens invandrarverk Registrerar de asylsökande och gör asylutredning om var och en;

Har ett operativt och ekonomiskt ansvar för mottagande av asylsökande;

Samverkar med polisen och Kustbevakningen;

samordnar verksamheten på central och regional nivå ger b.a. råd åt andra statliga myndigheter och åt kommunerna;

Använder resurser vid utredningsslussar och förläggningar för att ta hand om asyl- och hjälpsökande;

Medverkar med egen personal ipolisens registrering av de asyl- och hjälpsökande;

Räddningsverket Kan ställa personal och civilförsvarsmateriel till förfogande;

Föreningar och Kan medverka med arbetsinsatser enskilda frivilliga på frivillig grund och i viss utsträckning med utrustning

Regeringen Beslutar att myndigheterna ska tilllämpa lagen om visteseti/stånd för

skyddssökande utlänningar från konflikt- eller krisomráden

Anger mål och inriktning i stort för verksamheten;

Beslutar bl.a. vilka resurser som de statliga myndigheterna får använda eller låta kommuner och landsting disponera;

Besutar bl.a. att Rikspolisstyrelsen får kala in beredskapspoiser;

Informerar allmänheten.

HÄNDEL SEFÖRL OPPEN

EFTER ANKOMS TEN TILL

VERGE

s

4. 7 Allmänna

förutsättningar för

de tre delscenariona

Ett mycket stort antal asyl- och hjälpsökande har tagit sig till bl.a. Finland. Den finländska regeringen är osäker på landet ska kunna om klara problemen och statsledningen tar kontakt med den svenska staten för att diskutera om Sverige kan ta hand del dem om en av som behöver hjälp. De politiska partierna i den svenska riksdagen förefaller att vara överens om att Sverige ska medverka. Regeringen att anser det fordras ett omfattande internationellt samarbete och diskuterar även med företrädare för andra länder och med UNHCR FN:s flyktingkommissarie. Allt tyder emellertid på att Sverige kommer att ta emot ett relativt betydande antal asyl- eller hjälpsökande. Förutsättningen är enligt regeringen att de i delscenariona 2 och 3 söker som hjälp på grund av sjukdom och materiella umbäranden efter tid ska en återvända till sina hemländer.

lnvandrarverkets mottagningsorganisation är redan mycket hårt ansträngd när asyl- och hjälpsökandena från de baltiska länderna och

Ryssland kommer till Sverige. Det har under senare tid inte varit möjligt att på verkets förläggningar placera alla som strömmat in från andra länder. Många har fått vänta i flera veckor inom provisoriska förläggningar som kommunerna ställt i ordning nnan de fått plats hos Invandrarverket.

Regeringen ger med den befarade massflykten uppdrag åt lokala, regionala och centrala statliga förvatningsmyndgheter att tills vidare förbereda åtgärder som innebär att de på olika sätt ska kunna lindra g nöden för dem Sverige eventuellt kommer från de , som att ta emot baltiska länderna och Ryssland. Kommunerna 03h landstingen blir ombedda att medverka i förberedelserna. Ett reativt stort antal asyleller hjälpsökande anländer i alla tre scenariona inom ett dygn efter den första kontakten mellan de svenska och firska regeringarna. Den svenska regeringen har inte tagit slutlig ställning till Finlands begäran om hjälp. De som söker en fristad västerut har till en början spontant gett sig i väg till Sverige. De myndigheter och andra organ som ska . ta hand om de asyl- eller hjälpsökande har ont om tid för sina förberedelser.

Alla åldrar hela familjer och många bland de och barn fims asyl- hjälpsökande. De asylsökande i delscenario 1 i relativt god fysisk 1 kondition men oroar sig för vad som sker i det egna landet och hur deras framtid kommer bli. Många är övertygade det kom- å att om att fc mer att dröja mycket länge innan de kan återvända till sina hem. De hjälpsökande i delscenariona 2 och 3 är både fysiskt och psykiskt i ett betydligt sämre tillstånd än de asylsökande. En del av de hjälpsökande i dessa scenarion har gulsot, kikhosta, difteri, tuberkulos eller olika slag av diarrésjukdomar. Många svenskar har inte tillräckligt immuno-

logiskt skydd mot de smittämnen som förekommer eller inget skydd alls.

Alla asyl- och hjälpsökandena i de tre delscenariona är dåligt utrustade med extra kläder och artiklar för den personliga hygienen. Endast ett fåtal talar annat än sitt hemspråk och då regel engelska. - som

Kriminellt inriktade människor på att ta sig över till Finland och passar Sverige tillsammans med de asyl- och hjälpsökande. Många dessa av är beväpnade och utgör en del den organiserade brottsligheten i de av länder som de komme ifrån.

Senare anländer också ett förhållandevis stort antal asylsökande på färjor från Polen till Sverige. De har ursprungligen velat komma till Tyskland men bedömt det lättare att få fristad i Sverige och ändrat en sina planer.

4. 2

Rättsäget i de tre

delscenariona

Riksdagen har i scenanona inte slutbehandlat den proposition med förslag till lag om vistelsetillstånd för skyddssökande utlänningar som är grundad på det förslag Per-Erik Nilsson utarbetat. l delscenario 3 kommer detta att ske lyra veckor efter att de hjälpsökande börjat anlända. Ärendena handläggs i delscenariona 1 och 2 och under den första tiden i scenario 3 enligt utlänningslagen. -

Mottagandet enligt utlánningslagen innebär, framgår redogösom av

relsen i avsnitt 2, att polisen i varje enskilt fall gör en grundutredning och att lnvandrarverket därefter utför en asylutredning. Efter detta kan lnvandrarverket besluta den asylsökande ska få ett uppehållsom tillstånd eller avvisas. Avsikten med lagen om vistelsetillstånd är att registreras de får därigenom vistelsetillalla som har anlänt ska - ett stånd och att kommunerna blir skyldiga att ordna med förläggning, utspisning och annat som är nödvändigt. Landstingen svarar enligt förslaget för den hälso- och sjukvård som behövs.

Utredningen använder i promemorian termerna asylsökande delscenariona 1 och 2 och häpsökande delscenariona 2 och 3 när utredningen talar dem som svenska myndigheter tar hand om. Det gälom ler även under de veckor i delscenario 3 innan lagen om vistelsetillstånd blivit antagen. Rättsligt kommer det som framgått att vara en betydande skillnad mellan asylsökande och hjälpsökande. Själva har kommer till Sverige emellertid knappast klart för sig att det är de som fråga om två olika slag av förfaranden.

4. 3 i del-

Händeseföroppet

scenario 7

Inledning

Stabs- och Iedningsberedskapen har varit hög hos både civila och militära myndigheter sedan den ryska aggressionen mot de baltiska länderna inleddes. Försvarsmakten har höjt incidentberedskapen. Det gäller framför allt den marina sjöbevakningen, huvuddelen av marinfartyg och flygspaningen över Östersjön. Fler radarstationer är i ens drift. Basorganisationen inom marinen och flygvapnet har förstärkts.

Besättningarna till flera fartyg med färdighållningsorder har kallats in. Några av marinens fartyg håller på att ombaseras från Västkusten till

Östersjön.

Även beredskapen mot angrepp har höjts. Fler insatsförband än normalt finns i beredskap. Förberedelser för inkallelser antal arméav ett förband och för utnyttjande hemvärnet har också gjorts. Ökade av resurser går åt till bevakning av militära anläggningar och förråd.

Kustbevakningen förstärker kontrollen till sjöss och prioriterar sin övervakning med fartyg och flygplan till sträckan Ålands hav-Gotland- Falsterbo. Ett antal kustbevakningsfartyg har förts över från regionerna Nord och Väst till regionerna 0st och Syd.

Det kommer i delscenario 1 ca 50 OOO asylsökande under vecka i en mitten av februari till Sverige. Som framgår sammanställningen av på följande sida börjar inströmningen med 5 000 under första dagen. Den kulminerar med 15 OOO tredje dagen omedelbart efter - att regeringen beslutat att Sverige ska ta emot ett stort antal baltiska flyktingar och går successivt ned till 1 OOO den sjunde och sista - dagen i scenariot. Omkring hälften kommer med färjor i reguljär trafik från Finland och Polen den andra hälften i större eller mindre lastfartyg direkt från hamnar i de baltiska staterna.

Regeringen gör i samband med sitt beslut serie kraftfulla en uttalanden riktade till myndigheter, organisationer och enskilda och uppmanar dem att på olika sätt hjälpa till. Regeringen kallar också samman cheferna för Invandrarverket, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Social-

styrelsen, Överbefähavaren, Överstyrelsen för civil beredskap,

Rädd-

Tid Antal asylsökande Summa L U Vggkg7 Mángg 1 5 000 8 000 15 000 10 000 7 000 4 000 1 000 50 000

ningsverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar, Svenska Kommunförbundet och Landsmgsförbundet och går igenom situationen med dem diskuterar vilka åtgärder de avser att vidta och vilka resurser de anser att det kommer att behövas.

Kommunförbundet rekommenderar kommunerna att ta på sig de uppgifter som fordras. Regeringen framhåller att kommunerna kommer att få ersättning för de kostnader som verksamheten orsakar.

De närmast berörda departementen bildar en arbetsgrupp som ska följa myndigheternas arbete och bedöma vilka rättsliga och ekonomiska medel som behövs. Arbetsgruppen ska förbereda de beslut regeringen behöver fatta t.ex. om hur ersättningen till kommuner och landsting ska regleras. Försvardepartementets ledning kallar företrädare för totalförsvarets frivilligrörelser till en överläggning för att höra i vilken utsträckning deras medlemmar kan medverka.

Färjepassagerarna anländer till Stockholm, Norrtälje Kapellskär, Karlskrona och Ystad. Gävle och Oskarshamn blir de viktigaste mot-

tagningsorterna för dem som kommer på lastfartyg till Sverige. Det beror bl.a. på att befälhavarna på flera fartygen tidigare ofta har av gått på dessa hamnar och känner till förhållandena där. l mitten av veckan anländer ett 20-tal lastfartyg och fiskebåtar dygn till Sveper rige med asylsökande. Kustbevakningen och försvarsmakten övervakar trafiken till sjöss men har inte möjligheter att kontrollera alla fartygen. Det går därmed inte heller att trafiken till de styra hamnar

där det är möjligt att ta emot ett större antal asylsökande. Åtskilliga

av de mindre fartygen går till bl.a. Slite, Fårösund, Oxelösund, Arkösund, Nävekvarn och Västervik.

Regeringen och de centrala myndigheterna har särskilt i inledningen av händelseförloppet svårt att få överblick över läget en och är sparsamma med kommentarer. Det framkommer massmediernas genom rapportering att många svenskar trots regeringens uttalanden - om behovet av hjälp är negativt inställda till mottagandet. - Redan i början hör åtskilliga har positiv inställning emellertid som en av sig till de lokala myndigheterna och vill hjälpa till.

j Kommunerna är i allmänhet osäkra på hur ersättning stor de kommer att få av staten. Det får flera dem tveka av att att delta i den utsträckning som fordras. Regeringen gör på begäran Kommunav förbundet upprepade uttalanden kommunerna om att verkligen ska få full täckning för sina kostnader.

i

Stockholm

Färjetrafiken mellan Sverige och Finland går hos båda rederierna enligt tidtabellen. Befälhavaren på Silja Lines nattfärja mellan Helsing-

fors och Stockholm underrättar strax efter midnatt natten till fredapolisen i Stockholm om att det finns mer än 1 000 baltiska flykgen tingar ombord. De flesta förefaller enligt befälhavaren att vara i god kondition fysiskt sett. Det är i stor utsträckning fråga om familjer. Polisen meddelar genast nvandrarverkets regionkontor i Flen vad den fått veta. Regionkontoret börjar efter någon timme att mobilisera personal från regionen för att kunna ta emot de asylsökande. Regionkontoret kontaktar också verkets centrala förvaltning, som avser att undersöka om det går att föra över personal från andra regioner.

Polisen i Stockholm kallar in polispersonal enligt den plan som har upprättats för en inströmning av asylsökande i den skala som det ser ut att bli. Under tiden meddelar befälhavaren på Viking Lines nattfärja från Helsingfors att det finns ett 1 000-tal asylsökande även på det fartyget.

Vid 8-tiden har båda fartygen lagt till vid sina färjelägen i Värtan och Stadsgården. Polisen och lnvandrarverket har tillsammans mellan 50 och 100 på varje ställe. Polisens personal går ombord på personer fartygen. Alla resenärer får visa upp pass eller något annat slag av identitetshandling. Många har emellertid inga dokument som kan visa vilka de är. Samtliga söker asyl ombeds stanna kvar. De övriga som till största delen svenskar och finländare går i land passagerarna - och lämnar efter hand terminalbyggnaderna. Länspolismästaren i Stockholm har fått information och inser att det inte är aktuellt att direktavvisa de asylsökande. Polispersonalen förstärkt med ett an- tal tulltjänstemän och anställda vid lnvandrarverket begränsar därför grundutredningen till att omfatta uppgifter om namn, födelsetid, civilstånd, hemort, yrke och eventuell funktion i hemlandets förvaltning.

Under tiden har Invandrarverkets personal undersökt möjligheterna att få plats för de asylsökande på sina förläggningar i Stockholmsområdet. Det går på detta sätt att inkvartera drygt 1 000 av de lite över 2 000 som har kommit under Det finns emellertid relativt morgonen. gott om lediga rum på konferensanläggningar och hotell i Stockholm och i närheten av staden. Invandrarverket lyckas under eftermiddagen ordna övernattningsmöjligheter och utspisning för den återstående delen.

Senare under fredagen kommer det ytterligare nära 2 000 asylsökande till Stockholm på dagfärjor från Åbo och på Estlines - färja från Tallinn. Mottagandet fortsätter på sätt under förmiddagsamma som en. Personalen har varit i gång sedan tidigt på och många morgonen är trötta. Verksamheten håller på att växa organisationen över huvu-

det. Arbetet går sakta. Åtskilliga asylsökande blir kvar i terminalerna

till långt in på natten innan det går att inkvartera dem.

Under fredagskvällen kommer rapporter från Helsingfors om att minst lika många balter som dagen innan har skaffat biljetter och bokat in sig på nattfärjorna till Stockholm. Samtidigt finns det uppgifter om att ett stort antal balter befinner sig i eller är på väg till Finland för att söka asyl där eller för att ta sig vidare till Sverige. Trycket - på mottagningsorganisationen kommer med andra ord fortsätta. Redeatt rierna underrättar polisen i Stockholm hur de bedömer utveckom lingen. Polisen får också information från sina finländska kollegor. Länspolismästaren i Stockholm överlägger med ledningen för lnvandrarverket om vad som bör göras. Det framkommer regionkonatt toret har svårt att på egen hand i hast skapa den kapacitet en som

fordras. Möjligheterna att inom verket disponera om personal visar sig begränsade.

Efter kontakter med regeringen beslutar lnvandrarverket att vända sig till Stockholms stad och begära hjälp. Stadens ledning är först oklar över vad denna begäran innebär men bedömer att det i den stora organisationen finns resurser som gör det möjligt att snabbt ta asyl i Stockholm under de i hand om alla som kan komma att begära å I och söndag inneaär i närmaste dagarna. Att det är lördag att personalen i allmänhet är ledig och kan kallas in till tjänstgöring. Den behöver alltså inte tas från sina ordinarie uppgifter.

lnvandrarverket kommer sent fredag kväll överens med Stockholms stad att stadens myndigheter tills vidare ska svara för inkvartering om och service åt samtliga asylsökande balter som kommer till huvudge staden. Efter kontakter under natten mellan finansbogarrådet, skolborgarrådet, socialborgarrådet och invandrarförvaltningens chef kallar staden in delar den kommunala Iedningsstaben fö; kriser och krig. av Chef för staben är det borgarrâd som svarar för bl.a. brand- och civil försvarsverksamheten skolborgarrådet. Staben består i övrigt vid detta tillfälle chefer och handläggare från olika förvaltningar av -skola, social verksamhet, invandring, gator och fastigheter, miljöskydd, räddningstjänst och civilförsvar. Verkställighezsansvaret liga på invandrarförvatningen, som lyder under invanzlrarnämnden. ger Borgarrådsberedningen informeras under lördagen. Fhansborgarrådet underrättar landshövdingen om de åtgärder son staden avser att vidta.

Polisen understryker för Iedningsstaben att det gått mycket sakta

med registreringen ute i terminalerna. Det har varit trångt och svårt med ordningen och hygienen. Språkproblemen har också gjort det att tagit tid. Många av de asylsökande har haft svårt att få den vila som de behövt. Utspisningsorganisationen har inte heller fungerat bra ute i terminalerna. Problemen har till stor del berott på att det varit nödvändigt att splittra resurserna mellan två platser.

Polisen vill nu i stället samla alla asylsökande i fortsättningen som anländer på ett ställe där det finns stora utrymmen. Ledningsstaben

kommer överens med polisen att Mässhaarna Älvsjö

om skulle vara lämpliga. Förberedelser pågår emellertid i lokalerna för en stor fackmässa och Stockholms-mässans ledning det först inte möjligt anser att skjuta upp det arbetet. Först efter flera timmars förhandlingar mellan stadens politiska ledning och företaget står det klart mässhalatt larna under högst en vecka kan disponeras för mottagande asylav sökande. Ledningsstaben är på grund tidspressen av tvungen att acceptera en hög hyra. Arbetet med att ställa i ordning utrymmena för dessa uppgifter pågår hela natten till lördagen.

Landstinget har tidigt fått information vad håller på om som att ske. Smittskyddsläkaren har gjort allmän bedömning en av riskerna för att smitta ska föras in. Han räknar med det ska räcka att med en hälsokontroll som svarar mot den lnvandrarverket som har vid sina utredningsslussar. Landstinget har ett register över läkare i länet som har särskilda språkkunskaper och använder det när personal ska tas ut.

Ledningsstaben kallar under natten även de kommunalt anställda som ska arbeta där under lördagen och eventuellt de kommande dygnen. l inledningsskedet utnyttjar staben den tjänstgörande socialjour-

i sin tur drar ytterligare personal från socialdistrikten i verken, som samheten. Det innebär att det under lördagen fhns omkring 150 tjänstemän från socialförvaltningen ute i Mässhallarna. Till detta komett antal anställda från bl.a. invandrarförvaltningen och miljöförmer valtningen. Staben kommer om det behövs att unna kalla ytterlipersonal. De anställda inom Stockholms-rrzässan deltar också. gare Avsikten är att utspisningen ska skötas av det iöretag som driver restaurangverksamheten i mässhallarna. Poliser har i det här läget inga större svårigheter att avdela den polispersonal som behövs.

En bra information är ett viktigt instrument för den ledning som ford- Alla myndigheter deltar behöver få ve1a vad som sker och ras. som kunna underrätta andra. Ledningsstaben har upprättat en informationscentral ska lämna uppgifter till samhälsorganen och masssom medierna och på frågor från allmänheten. De som hör av sig - svara är både människor är oroliga och som har en negativ inställning som till det sker och de som är positiva och villgöra en insats. De ansom svariga politikerna turas om att framträda på de presskonferenser som informationscentralen ordnar med jämna mellarrum. l centralen ingår både chefer och handläggare från stadens infomationsverksamhet och tjänstemän från andra förvaltningar. Många av dessa är dåligt insatta i hur mottagandet asylsökande fungerar. Det blir nödvändigt av improvisera och det tar bl.a. det skälet flera dagar innan arbeatt av tet löper som det ska.

lnvandrarförvaltningen för en stor del av de praktiska sysslorna svarar i Iedningsverksamheten. Förvaltningen tar kontakt med Räddningsverket för få veta vilka möjligheter det finns at: använda utrustning i att

civilförsvarsförråden och frågar Socialstyrelsen det gär dispoom att nera sängar och madrasser från hälso- och sjukvårdens beredskapsförråd. Företrädare för Röda korset och Sveriges Civilförsvarsförbund

är öppna för att deras medlemmar ska få möjligheter att delta. lntres-

set att hjälpa till är mycket stort hos myndigheter, föreningar och enskilda. Det tar trots detta tid innan verksamheten börjar fungera.

Takten i arbetet begränsas framför allt svårigheterna i det inav att ledande skedet finna tillräckligt många tolkar. Många svenskar med baltiskt ursprung erbjuder sig under veckan hjälpa till. senare att

Det kommer under det andra dygnet i händelseförloppet sammanlagt 4 000 asylsökande balter till Stockholm lika många Invandrar- - som verket tog emot under det första dygnet. lnströmningen fortsätter men i något minskad omfattning dag för dag. Totalt under veckan anländer det 16 000 asylsökande till huvudstaden. Mässhallarna fungerar bra som mottagningsstation. Den viktigaste uppgiften för lnvandrarförvaltningen blir att ordna inkvartering och utspisning i väntan på att lnvandrarverkets regionkontor så småningom ska ta över. lnvandrarförvaltningen lyckas att i samarbete med andra kommuner att

placera alla på konferensanläggningar och hotell i länet ibland

men dröjer det något dygn.

lnvandrarverket förbereder sig för efter hand att ta över verksamheten. Det innebär att de asylsökande kommer att flyttas vidare till nyöppnade slussannex. l några fall blir det anläggningar samma som de från början har bott Det måste i varje enskilt fall klargöras vilka som har rätt till asyl och asylutredningarna kommer i huvudsak att ske enligt de rutiner som lnvandrarverket normalt tillämpar.

Gävle

Gävle blir mottagningsort för en stor del av de asylsökande som kommer till Sverige i vanliga Iastfartyg. Befälhavaren på ett av fartygen underrättar den svenska Kustbevakningen om att han har asylsökande ombord och är på väg till Gävle. Detta sker vid 3-tiden natten till söndagen under tredje dagen av händelseförbppet i delscenario när fartyget är i höjd med Björns fyr. Det beräknas ta fem timmar innan fartyget har lagt till i hamnen.

Kustbevakningen underrättar polisen i Gävle, som på grund av händelserna i andra hamnar inte är helt oförberedd. Polisens vakthavande befäl informerar i sin tur kommunens räddringstjänst och jourhavande polischefen. Räddningschefen kontaktar kommunstyrelsens ordförande, som beslutar att kalla in kommunens ledningsgrupp för särskilda händeser. Räddningschefen underrättar också Iänssjukhuset i Gävle. Ledningsgruppen är på plats vid 5-tiden. Den består av bl.a. kommunstyrelsens ordförande, kommundirektären, säkerhetschefen, räddningschefen, informatianschefen och chefen för socialförvaltningen. Även cheferna för skolförvaltningen, miljöförvaltningen och fastighetsförvaltningen och jourhavande polischefen i Gävle deltar.

Beskeden är ännu så länge knappa. Ledningsgruppen försöker få svar på följande frågor: Hur många asylsökande finns det ombord I vilken kondition är de Hur är fördelningen mellan åldrar Vad behöver de asylsökande när de kommit i land Vid 6-1iden får jourhavande polischefen uppgifter från Kustbevakningen om att det är högst 1 000 passagerare ombord kanske inte mer än 700. Han underrättar ge- nast den kommunala ledningsgruppen. De andra frågorna kan ingen

ännu svara på. Både polisen och ledningsgruppen är mycket osäkra på hur de ska hantera situationen.

Det har framgått genom massmediernas rapportering regeringen att överväger att Sverige ska hjälpa till. Kommunen är emellertid inte klar över innebörden av detta och frågar nvandrarverkets regionkontøri Sundsvall vilka åtgärder den ska vidta och vilka resurser verket kan bidra med. Regionkontoret att polisen har svarar ansvaret till dess att grundutredningen är klar. lnvandrarverket har fullt upp med det som redan sker och att ge råd till kommuner och statliga myndigheter. Kommunen måste hjälpa till klara det måste genom att av som göras i Gävle. Förhållandena är desamma på andra håll. Det kommer att dröja veckor innan lnvandrarverket har möjligheter börja avlasta att kommunerna, säger regionkontoret. Verket kommer tills vidare inte att kunna tillämpa de vanliga rutinerna.

Regionkontoret menar att de asylsökande bör få möjligheter till mat, värme, vila och sjukvård. En hälsokontroll är också nödvändig. Polisen kommer enligt regionkontoret ställa krav på att att de ska registreras. Efter registreringen ska de asylsökande inkvarteras på ett sätt som innebär att polisen kan göra den grundutredning som utlänningslagen föreskriver.

Det har gått två timmar sedan ledningsgruppen samlades. Fortfarande är det mesta oklart. Flera i ledningsgruppen förvånade är över att lnvandrarverket inte kan för verksamheten i kommunen svara och menar att någon måste tala med verkets ledning och försöka få den att ändra på regionkontorets besllut. Ledningsgruppen beslutar emeller-

tid att en kommual fastighet nära hamnområdet ska tas i anspråk för det kommunen räknar med att till en början få sörja för. Utrymsom mena och utrustningen där bör räcka för det antal asylsökande som fartyget uppges ha ombord. Skolkökspersonal kallas in för att ordna med en enkel första förtäring. Ledningsgruppen begär att Landstinget ska delta med personal och utrustning för den hälsokontroll som lnvandrarverkets regionkontor har föreslagit. Bussar kommer att finnas på kajen för att föra de asylsökande till mottagningsstationen.

Lotsen går tillsammans med polis- och kustbevakningspersonal ombord på fartyget en timme innan det ska lägga till. Polisen bedömer ca att det finns betydligt mer än 1 000 passagerare ombord och underrättar kommunens ledningsgrupp. Ledningsgruppen inser att det kan bli nödvändigt att göra om planeringen.

Under tiden har jourhavande polischefen i Gävle kallat in förstärkningfrån andra polisdistrikt i länet. Det är mest ordningspoliser endast ar några få har erfarenhet utredningar om asylsökande. Polischefen av frågar också polisen i länen norr och väster om Gävleborgs län vilka möjligheter dessa har att sända personal till Gävle. Beskeden visar att det går att mobilisera högst ett 100-tal polismän, som emellertid inte kan på plats förrän om ett par dagar. Polisen i Gävle underrättar vara Rikspolisstyrelsens jourcentral om de åtgärder som den har vidtagit.

Fartyget lägger till i Gävle. Klockan är snart nio. Det har börjat Ijusna. Temperaturen har sjunkit. Det är flera grader kallt och blåser en stark nordlig vind. Det snöar lätt. De första asylsökande tar sig i land. Poligör ett överslag och bedömer att det rör sig om minst 1 500 sen passagerare. Det kommer samtidigt uppgifter om att två andra fartyg

är på väg till Gävle med tillsammans omkring 3 500 passagerare. Kommunstyrelsens ordförande underrättar landshövdingen om vad som håller på att ske.

Polisen vill samla de asylsökande på ett ställe. Det blir lättare att genomföra de kontroller som fordras och att sammanställa uppgifter om alla än om de sprids ut på flera anläggningar. Ledningsgruppen över-

blickar inte läget men kommer i diskussioner med polisen fram till att det kan vara lämpligt att använda idrottsarenorna vid Gavlerinken.

Inom dessa arenor finns det gott sanitära och möjligheom utrymmen l ter att ordna med utspisning av alla. För dem behöver vila komsom mer det att finnas madrasser och liggunderlag på golvet i de olika

byggnaderna. Andra kommer att kunna använda bänkarna på uppe läktarna när de behöver vila. Några omklädningsrummen av och sjukrummen i anslutning till dessa kan användas för enklare - en hälsokontroll och för sjukvårdande åtgärder.

Figur 1 visar var de olika anläggningarna ligger i förhållande till Fredriksskans, där fartygen kommer lägga till. att

Polisens insatsstyrka består till början 14 poliser en av två av dessa har tjänstehundar. Det finns också några från Tullverket och man Kustbevakningen på plats i hamnen. Efter några timmar får polisen också hjälp av ordningsvakter ska delta en grupp som i bevakningen.

Polisen börjar att göra grundutredning för och var en men finner efter några timmar att den måste begränsa registreringen till de viktigaste uppgifterna. Arbetet kommer alltför lång annars att ta tid. Det

är oklart vad den fortsatta handläggningen

av asylärendena kommer

L . M . ,..

att innebära. Polisen är mot den bakgrunden osäker på om uppgifterna kommer att räcka för det utredningsarbete återstår som efter mottagandet.

Länssjukhuset skickar flera sjukvårdsgrupper med läkare, sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare till hamnen. Dessa finner allmänatt tillståndet hos de flesta asylsökandena är relativt gott. Sjön har emellertid varit besvärlig under hela Några resan. av passagerarna har skadats under överfarten. Många har inte fått tillräckligt med vätska och börjar bli uttorkade. Betydligt fler har varit sjösjuka och är mycket trötta. Ett 20-tal asylsökande behöver sjukhusvård och tas in på länssjukhuset.

Kommunen ordnar med enklare förtäring en och skaffar filtar och extra kläder. Polisen har ännu inte kunna börja arbetet med de egentliga grundutredningarna. Landstinget sätter upp två stationer för hälsokontroll och enklare sjukvårdsåtgärder inne Gavlerinken. i Det finns snart sex grupper av läkare och hälso- och

annan sjukvårdspersonal i

arbete vid dessa stationer. Läkare och sjuksköterskor börjar göra den noggrannare medicinska bedömning behövs. som

Det har blivit söndag eftermiddag. Arbetet har trevande kommit i gång på en bred front. Inom timme anländer en de andra två fartygen till hamnen i Gävle och snart finns det lite över 000 5 asylsökande i olika byggnader inom Gavlerinkens område. Ledningsgruppen har börjat diskutera hur kommunen ska sörja för dem efter att de lämnat mottagningsstationen. lnvandrarverket utnyttjar redan sina förläggningar i den utsträckning är möjligt. Bedömningen som är att det går att inkvartera högst 2 000 ca personer på hotell och i förberedda

flyktingförläggningar i Gävle. Kommunstyrelsens ordförande har tididiskuterat situationen med landshövdingen. Denne återkommer gare under förmiddagen och meddelar att Länsstyrelsen nu har en mindre arbete. Andra kommuner i länet är beredda att tidigast om någstab i åtminstone hälften de 3 000 det inte går att ra dagar ta emot av som i Gävle. Landshövdingen säger att han inte är nöjd med inkvartera kommunernas besked att Länsstyrelsen ska fortsätta diskutera men med dem och dessutom ska söka hjälp hos länsstyrelserna i andra . län.

det finns ett 20-tal personer i Gävle som kan tolka Kommunen vet att och ber dem infinna sig. Det räcker emellertid inte. Lokalradion att sänder fortlöpande nyheter och reportage från arbetet. Krisgruppen meddelar i det sammanhanget att språkproblemen är stora och att alla kan tolka baltiska språk bör komma till Gavlerinken och hjälpa som Uppmaningen emellertid inget resultat och det går trögt med till. ger . både registreringen och hälsokontrollen. Många andra frivilliga ansig däremot under dagen och är snart i gång med olika slag av mäler sysslor.

söndag kväll lämnar de första 200 mottagningsstationen. Alla Sent i Gävle. Arbetet pågår hela natten till måndagen. Många inkvarteras har varit i arbete sedan söndag och behöver åtminstone en morgon kortare vila. Ny personal har anlänt och rutinerna förbättras hela tid- Vid ö-tiden måndag har ytterligare några hundra personer en. morgon lämna Gavlerinken. Fler inkvarteras under dagen. Måndag kväll kunnat ändå 4 000 asylsökande kvar i mottagningsstationen. Då är det nära det ytterligare två fartyg med sammanlagt 3 000 asylsökankommer de balter till Gävle.

Arbetet har nu pågått så länge att det blivit svårt att hålla rent i anläggningarna. l det här skedet det har gått ett och halvt dygn och nästan 7 000 människor befinner sig i mottagningsorganisationen behöver alla utrymmen göras ordentligt Ledningsgruppen skaffar rena. den personal som behövs för detta. Städningen gör att arbetet i övrigt måste upphöra ett tag.

Massmediernas rapporter händelserna utlöser av en stor oro hos många Gävlebor över vilka konsekvenser hjälpen till de asylsökande får för kommunens egna invånare. För polisen kan det bli problem med ordningen. Det går rykten att 58-årig dött på akuten om en man vid länssjukhuset därför att stor del personalen varit en av upptagen med att ta hand om asylsökande, att många rör sig fritt i samhället utan att ha genomgått hälsokontroll och att kommunens budget för den sociala verksamheten kommer att överskridas med 100 milj. kronor. Kraven på kommunens ledning att besked i olika frågor ökar ge hela tiden. Ledningsgruppen beslutar upprätta informationsatt ett kontor, som tillsammans med polisen och hälso- och sjukvården samlar in uppgifter, skaffar sig överblick och på frågor från en svarar myndigheterna, massmedierna och allmänheten. Det dröjer emellertid ett par dagar innan de som arbetar med detta har sådana kunskaper och erfarenheter att de kan tillgodose alla de olika behoven av information som förekommer inom och utanför organisationen.

När informationskontoret skaffat sig översättare fâr det också till uppgift att informera de asylsökande. Det innebär ordentlig en avlastning inom den övriga delen organisationen. av

Under tisdagen kommer ytterligare omkring 1 000 asylsökande till

Gävle. Nu löper det hela något bättre med växlingar mellan olika lag i både polisens och kommunens organisation. Hälso- och sjukvården blir utsatt för stora påfrestningar men gör i huvudsak vad som krävs av den. Fortfarande har Länsstyrelsen emellertid svårt att hitta inkvarteringar åt alla. Kommunerna i Gävleborgs län kommer efter vädjan från landshövdingen att kunna ta emot ytterligare 500 av dem som lämnar Gavlerinken. Det innebär sammanlagt 4 000 asylsökande i länet. De sista bland de återstående 4 000 transporteras torsdag kväll till platser i andra län. Två av de länsstyrelser som Länsstyrelsen i Gävleborgs resonerat med var till en början tveksamma till om de hade ett sådant och sådana befogenheter att de skulle ingripa. ansvar Först när regeringen under måndagen upprepade sina besked att statliga myndigheter skulle medverka började även de att agera. Länsstyrelsernas tvekan fördröjde mottagandet i dessa län.

För polisens registrering av de asylsökande fordras det under de sammanlagt drygt sex dygn som arbetet pågår minst 100 personer, mest polispersonal. Ett antal tjänstemän från Tullverket, Kustbevakningen och Invandrarverket hjälper till. Tullen försöker i det här sammanhanget också kontrollera vad de asylsökande för med sig. Tulltjänstemänhittar åtskilliga som de tar i beslag. Polisen misstänker att nen vapen den organiserade brottsligheten i flera länder på andra sidan Östersjön utnyttjar tillfället att flytta över del sin verksamhet till Sverige. en av

De flesta polismännen har inga praktiska erfarenheter av den här tyregistrering och utredning. Många registerhandlingar kommer pen av bort eller hamnar i andra kommuner än dit de asylsökande i förekommande fall har förts. Polisen behöver vidare mycket personal för att hålla ordning i samband med mottagandet. Det räcker inte med den

personal som de övriga polisdistrikten i länet kan förstärka med. Jourhavande polischefen begär hos polisen i de län han varit i kontakt som med att dessa ska bidra med de ca 100 polismän det tidigare som varit tal om. Han får veta att de flesta kommer till Gävle först under måndagen.

Dagarna och veckorna går. Invandrarverket för efter hand över de asylsökande till nyöppnade slussannex där asylutredningar ska ske. Det är fortfarande ovisst vad som ska ske med dem. Invandrarverket

sammanställer underlag för regeringens bedömningar. överläggningar

sker också med andra länder.

Oskarshamn

Även Oskarshamn blir mottagningsort för en stor del dem i av som delscenario 1 kommer till Sverige i lastfartyg olika av slag och i fiskebåtar. Kustbevakningen får till lördag i sent natten höjd med Gotland kontakt på radio med ett ryskt fartyg går västerut. som Befälhavaren uppger att han är på väg till Oskarshamn. Han är emellertid förtegen om syftet med anlöpet. Det framkommer först fartyget har senare att asylsökande balter ombord.

Befälhavaren på kustbevakningsfartyget underrättar ledningscentralen i Karlskrona, som i sin tur meddelar polisen i Oskarshamn. Polisen ringer vid 5-tiden på morgonen den förvaltningschef är stabschef som i den kommunala ledningsgruppen för särskilda händeser. Stabschefen underrättar kommunalrådet, som är ordförande i ledningsgruppen. Denne beslutar att kalla till 7.00 i Stadshuset. gruppen Det ryska fartyget ska enligt Kustbevakningen komma till Oskarshamn under

förmiddagen.

Ledningsgruppen består av kommunstyrelsens arbetsutskott och ett antal förvaltningschefer. Ordföranden brukar se till att ett polisbefäl, för samverkan mellan polisen och kommunen, deltar vid som svarar de tillfällen gruppen är samlad. Så var fallet när kommunen i mars året innan genomförde kommunal ledningsövning. Övningen gick en ut på att Oskarshamn under ett dygn skulle ta emot 5 000 asylsökande. Kommunalrådet upplever därför inte situationen som helt främmande och känner viss tillförsikt när ledningsgruppen samlas. en

Stabschefen har under tiden fått veta att det finns omkring 2 000 balter ombord på fartyget. Det går inte att få någon mer information Massmedierna har under den senaste veckan beom passagerarna. skrivit förhållandena i de baltiska länderna. Omkring 5 000 personer har sökt asyl i Sverige under fredagen och beskedet från Kustbevakningen att ett fartyg nu är på väg till Oskarshamn kommer inte som någon större överraskning för ledningsgruppen, som är inställd på att kommunen ska göra vad den kan för att lösa de akuta problemen för de asylsökande.

Kommunen har nyligen upprättat en åtgärdsplan för en händelse av det slag det är fråga om. Ledningsgruppen underrättar enligt som nu denna plan Invandrarverkets regionkontori Alvesta om att den avser att sätta i gång arbetet. Alla regionkontoren har under natten fått besked från Invandrarverkets ledning om att de måste få kommunerna på ankomstorterna att ta hand de asylsökande. Regionkontoret i om Alvesta klartecken till Oskarshamn och säger att Invandrarverket ger ska bidra med de råd kommunen eventuellt kommer att behöva. som

Regionkontoret ka1 om kommunen vill sända en samverkansperson till Oskarshamn. Ledningsgruppens ordförande underrättar landshövdingen och stabscwefen vid försvarsområdesstaben i Kalmar vad om som håller på att ske.

Den kommunala lalningsgruppen är klar över polisens roll i det arbete som förestår och kommer överens med polisledningen att kommuom nen och polisen tilsammans på bästa sätt ska ta emot de asylsökan-

de. Under övningen året innan togs ett fartyg med asylsökande till

Gotandsterminaen i Oskarshamns hamn. Hela området är inhägnat och har en del sanitära utrymmen. En färja från Visby väntas om några timmar och igger någon timme i Oskarshamn innan den återvänder till Gotland. Befälhavaren på lastfartyget får besked via Kustbevakningen om att det kommer att dröja till omkring 12.00 innan han får lägga till i hamnen.

Även i Oskarshamn är det kallt blåser ute. Det kraftigt från norr. Alla asylsökandena får nte plats i terminalbyggnaden. Många är sannolikt nedkylda och hungiga. Samtliga behöver så snabbt möjligt komsom ma i varma lokaler där de kan få något att äta och där polisen kan göra den grundutredning som fordras för och Hälso- och sjukvar en. vården måste kunna ordna med enkel hälsokontroll och till en se att de som behöver våd får det.

Kommunen har flera skolor och sporthallar i centralorten och väljer ut fem anläggningar -två i närheten av hamnen för att sätta ett - upp antal mottagningssrationer. För polisen, har personal, är som ont om det emellertid en avsevärd nackdel att behöva dela de ankomupp mande mellan så många ställen. Åsikterna går kraftigt isär mellan led-

ningsgruppen och polisledningen om vilken myndighet polisen eller -kommunen som ska svara för mottagandet. Ledningsgruppen anser -att det blir för trångt om alla ska tas om hand på ett ställe. Polisen menar att den inte kommer att kunna bemanna mer än en station och samtidigt sörja för den ordning och säkerhet som fordras. Risken är stor, framhåller polischefen, att polisen kommer att tappa greppet om situationen. Det är irriterat i kontakterna mellan kommunen och polisen, som inte är överens om vem som ska bestämma.

Figur 2 visar var de olika lokalerna ligger i förhållande till bl.a. Gotlandsterminalen.

Under tiden har Kommunens Måltidsservice en kommunal organi- sation som förser skolorna och hemtjänsten med mat börjat förbe- reda utspisningen. Storköken i kommunen har inga svårigheter att ordna med det antal portioner som kommer att behövas. Problemet är att det inte finns utrustning så att personalen på en gång ska kunna utspisa så många som det kan bli fråga om. Det saknas framför allt isoleringskärl som gör det möjligt att hålla maten varm. Ledningsgruppen tar på nytt kontakt med försvarsområdesstaben, som bedömer att l 12 i Eksjö har möjligheter att hjälpa till. De militära myndigheterna ska också bidra med Iiggunderlag, filtar och extra kläder till dem som behöver det.

Katastrofgruppen vid sjukhuset i Oskarshamn kallas och börjar förbereda hälso- och sjukvårdens uppgifter. Två sjukvårdsgrupper med läkare, sjuksköterskor och ambulanser med personal kommer att stå i beredda i hamnen för den händelse några bland de asylsökande skulle behöva akut vård. Avsikten är att sjukvårdsgruppernas personal sedan

V

I Å . n. .. , t, l4 . 4 O , V :1

, 1 . O v j

-

ska svara för hälsokontrollen i mottagningsstationerna.

Strax efter k 12.00 lägger fartyget till. Det tar flera timmar innan alla asylsökandena har kommit i land. Kommunen håller fast vid att det ska finnas fem mottagningsstationer och har bemannat alla med personal från framför allt socialtjänsten och skolan. Polisens bedömning att den inte kommer att ha tillräckligt med personal visar sig riktig. Det går att hjälpligt klara ordningen på flera ställen, men polisen vill inte registrera asylsökande på mer än en av mottagningsstationerna. Det framkommer senare att flera av de asylsökande har avvikit under transporten till den skola där polisen håller på med registreringen. Kommunen vill att Länsstyrelsen ska klargöra vilken myndighet som har ansvaret för mottagandet.

Redan under förmiddagen har den kommunala ledningsgruppen börjat undersöka var de asylsökande ska kunna inkvarteras. Invandrarverket har redan en förläggning i Figeholm, ca två mil norr om Oskarshamn. Det går att inkvartera ett 100-tal av de asylsökande balterna där. Mellan 300 och 400 personer får sannolikt plats i Gunnarsö stugby inte så långt från hamnen och på hotellen i Oskarshamn. Fler kan kom- munen inte behålla hos sig. Det blir alltså nödvändigt att hitta inkvarteringar i andra kommuner. Landshövdingen och kommunalrådet insåg redan vid det första samtalet under morgonen att detta skulle bli det stora problemet. Den stab som Länsstyrelsen inrättat har under förmiddagen haft flera kontakter med lnvandrarverkets regionkontor i Alvesta och kunnat göra upp med ägarna till några anläggningar både inom och utom länet. De första asylsökandena lämnar under eftermiddagen och kvällen mottagningsstationerna. Att det fortfaran-

de går trögt med registreringen fördröjer utplaceringen. Nästan hälften blir kvar i Oskarshamn under natten.

Strax efter midnatt får ledningsgruppen besked att ytterligare farom tyg under morgontimmarna kommer till kommunen med asylsökande.

Trafiken ute på Östersjön är livlig och fler kan emellertid på väg

vara till Oskarshamn.

De kommunalt anställda som började arbeta i mottagningsstationerna

under lördagen har mot kvällen blivit ersatta men är beredda att komma tillbaka under sändagen. Det kommer emellertid att behövas betydligt fler än tidigare. Ledningsgruppen börjar få svårt att hitta lämpliga personer bland de omkring 2 500 kommunalt anställda. Det visar sig särskilt besvärligt att få till stånd informationscentral, en som både kan samla uppgifter, skaffa sig överblick över över det en som sker och underrätta andra myndigheterna, massmedierna och allmänheten. Det bidrar till svårigheterna under de första dygnen att få hela verksamheten att löpa smidigt. Om inströmningen fortsätter kan det bli nödvändigt att lägga ner en del av den kommunala verksamheten eller omprioritera inom den. Trycket ökar på kommunledningen att både ordna för de asylsökande och till att ingreppen för se invånarna i Oskarshamn blir så små möjligt. Ledningsgruppen som meddelar genom massmedierna att den vill att ett hundratal frivilliga ur civilförsvarsorganisationen och hemskyddet ska delta. Många hör av sig från olika slag av föreningar och får både enklare och krämer vande uppgifter.

För polisen har situationen som framgått varit mycket besvärlig. Så

är det även under andra dygnet av händelseförloppet. Den egna personalen inom distriktet är slutkörd. Det har hittills varit svårt att få förstärkningar. Inför risken att det ska stoppa upp ordentligt i verksamheten tar polisen i fortsättningen hjälp av tulltjänstemän och får också disponera några anställda vid Invandrarverkets förläggning i Figeholm. Tullen hittar droger och vapen hos flera asylsökande. Länspolismästaren vill kalla in ett 50-tal beredskapspoliser och tar kontakt med Rikspolisstyrelsen för att få veta vilka möjligheter det finns. Särskilt svårt blir det för både kommunen och polisen att finna så många tolkar som behövs. Transporterna inom mottagningsorganisationen kräver också mycket resurser.

Det kommer under fyra dagar sammanlagt 9 OOO asylsökande till Oskarshamn. Trycket på alla mottagningsstationerna är hela tiden stort. Många får vänta i flera dygn i Oskarshamn innan Länsstyrelsen har kunnat hitta lämpliga förläggningar åt dem på andra håll.

Hälso- och sjukvården har fått ta hand om ett 100-tal personer som behövt sjukhusvård. En del av dessa vårdas i Oskarshamn. Andra har förts över till sjukhusen i Kalmar och Västervik.

Övriga orter

Ett antal asylsökande kommer under veckan också till hamnarna i Norrtälje, Nynäshamn, Oxelösund, Nävekvarn, Arkösund, Västervik, Slite, Fårösund, Böda, Kristianopel, Karlskrona och Ystad. För de flesta orterna är det fråga om enstaka fartyg med några hundra asylsökande var. Hamnarna är i flera fall små och det finns inte mycket service eller lokaler där. Det går emellertid att på centralorterna i des-

sa kommuner ta emot de asylsökande. Det är egentligen bara i Slite och Fårösund som inströmningen får en sådan omfattning att det blir svårt för kommunen att hantera problemen. Länge är det ovisst hur många som kommer att anlända och Gotlands kommun

vill även av

det skälet finna inkvarteringar på fastlandet åt så många möjligt. som Gotland har tidigare vid flera tillfällen tagit emot fartyg med asylsökande och kommunens erfarenheter av att improvisera och att - av samarbeta med andra slag av myndigheter visar sig stor - vara en tillgång.

Polisen och hälso- och sjukvården får det besvärligt på så gott som alla mindre orter där det inte finns underlag för att organisera en rationell mottagningsverksamhet i den skala det i allmänhet blir som fråga om på större orter.

Framför allt flera av de här kommunerna är osäkra på hur stor ersättning de kommer att få av staten. Det får dem att tveka delta i den att utsträckning som fordras.

4. 4

Händeseföroppet i del-

scenario 2

Inledning

Delscenario 1 är som framgått en del även scenario 2. Det komav mer förutom den första veckans 50 000 asylsökande balter ock- - så 150 000 hjäpsökande under sammanlagt fyra månader till Sverige. Fördelningen över tiden framgår följande sammanställning. av

Tid Antal Antal Summa asylsökande hjälpsökande

ggg 7 Vecka 1 Månad I 5 000 2 8 000 3 15 OOO 1 000 4 10 000 1 000 5 7 OOO 1 000 6 4 000 1 000 7 1 OOO 1 OOO 5 000

Vecka2 10 OOO 3 10 000 4 15 OOO 35 000

Månad2 50 000 3 40 OOO 4 20 OOO 110 OOO

Torat 50 OOO 150 000

anländer är i dålig kondition fysiskt och psykiskt. Många De som nu har smittsamma sjukdomar gulsot, kikhosta, difteri, tuberkulos eller w diarrésjukdomar eller är smittbärare. Massmedierna olika slag av beskriver utförligt smittriskerna, som oroar många svenskar, framför allt på orter där de hjälpsökande ska tas emot eller inkvarteras. Statsministern förklarar upprepade gånger i radio och TV att det är nödvändigt för Sverige att hjälpa till. Vi måste tåla de ingrepp i vårt vanliga liv som är nödvändiga.

Proceduren blir under de första tre-fyra veckorna i stort sett densom i delscenario 1. l detta läge är det emellertid också nödsamma vändigt att organisera en hälsokontrol som ska klargöra behovet av smittskyddsåtgärder och av akut hälso- och sjukvård. På varje inrese-

ort behövs det en eller flera smittskyddsstationer där det går att ta vissa prov, göra en enkel kroppsundersökning, fråga dem ut som anlänt om deras hälsotillstånd och att bedöma vilka åtgärder fordsom ras. Det är mycket en fråga om att sortera de hjälpsökande och att prioritera mellan vårdbehoven. Även för detta arbete fordras det ett stort antal tolkar. Några är rädda att skickas tillbaka de bär på om smittämnen och vägrar att låta sig undersökas. Smittskyddsläkarna i länen kallas i allmänhet för att delta i ledningsarbetet.

En del av dem som blir undersökta visar sig behöva vård och in tas på sjukhus. Andra isoleras i särskilda förläggningar där ytterligare 3 i undersökningar i stor utsträckning stickprovsvis ska kunna ske. - l ett begränsat antal fall bedömer smittskyddsläkarna det riskfritt att utan ytterligare åtgärder föra de undersökta till öppen inkvartering en och låta dem röra sig fritt. Det går emellertid inte att skilja dessa från deras anhöriga och sorteringen visar sig snart inte fylla någon funktion. Sjukhusen i närheten ankomstorterna blir efter fem-sex timav mar överhopade med sjuka som behöver vård. Sjukvårdshuvudmännen tar kontakt med hälso- och sjukvården i andra delar landet av som emellertid bedömer att de inte har stora möjligheter hjälpa till. att

Socialstyrelsen skaffar sig överblick över beläggningen inom en hälsooch sjukvården i landet och informerar regeringen. Socialstyrelsen föreslår att sjukvårdshuvudmännen upprättar vårdannex enligt principerna för hälso- och sjukvårdens krigsorganisation. Några sjukav vårdshuvudmännen tar fasta på förslaget och kommer överens med ägarna till ett antal konferensanläggningar är avsedda som att utnyttjas för sjukvården i krig att hälso- och sjukvården ska använda dessa. Befälhavarna på en del fartygen märker redan till havs av ute att

ovanligt många ombord är sjuka. De underrättar sjöräddningscentralen MRCC i Stockholm. Kustbevakningen får information och dirigerar dessa fartyg till hamnar Hargshamn, Nynäshamn och Karlskrona i - områden där sjukvårdshuvudmännen har ordnat stora förläggningar för isolering av de sjuka.

Hamnarna i övrigt är i stort desamma som i Scenario 1. Det innebär att Gävle och Oskarshamn tar emot större delen av dem som kommer med vanliga Iastfartyg. Mindre fartyg går till de övriga hamnarna.

I delscenario 2 kommer det dessutom några tusen hjälpsökande i genomsnitt dygn in i Sverige Iandvägen över Haparanda. Transporper terna sker i bussar från uppsamlingsläger i mellersta Finland till komi Norrbottens och Västerbottens Iän där de efter registrering muner får möjligheter till inkvartering. Även dessa för Invandrarverket så småningom över till slussannex för asylutredning.

Med den stora för smitta som förekommer i detta scenario ökar oro kraven på information. Det är nödvändigt för de centralt ansvariga myndigheterna och för mottagningsorganisationen i kommunerna att få bild läget och att underrätta andra. Trycket från andra mynen av digheter, massmedierna och inte minst allmänheten på de orter där de hjälpsökande tas emot att få veta mera är mycket stort. Kvällstidningarna i Stockholm och Göteborg ägnar stort utrymme åt smittriskerna, som naturligtvis oroar många.

En rad kommuner är också i detta scenario osäkra på hur stor ersätt- L ning de kommer att få staten. Det får dem att tveka att delta i den

av i

utsträckning fordras. Regeringen gör på begäran av Kommunförsom

bundet upprepade uttalanden att kommunerna verkligen ska få full om täckning för sina kostnader.

Stockholm

Händelseförloppet är till en del detsamma i delscenario 1. Resom dan det andra dygnet det har hittills anlänt 8 000 asylsökande till - Stockholm kommer det dessutom 1 000 hjälpsökande från bl.a. -

Ryssland till huvudstaden.

lnvandrarverket får i detta scenario ännu svårare att enbart med sina klara mottagandet under egna resurser i det första dygnet. Bråk mellan balter och har förekommit på ryssar färjorna. Problem uppstår också att de hjälpsökande genom ryssarna är i dålig kondition fysiskt och psykiskt. Det visar sig många behöatt ver sjukhusvård. En del har smittsamma sjukdomar, andra är smittbärare. Ett stort antal asyl- och hjälpsökande är kvar i terminalerna när nattfärjorna under andra dygnet kommer med fler hjälpsökande.

Polisen har stora resurser i Stockholm och gör de omfördelningar av personal som fordras för att den ska kunna lösa sina uppgifter. lnvandrarverket inser emellertid sent fredag kväll verket inte komatt mer att kunna klara av mottagandet med sina och begär egna resurser redan lördag eftermiddag att Stockholms stad ska över. ta

Den kommunala Iedningsstaben vill skilja de båda slagen av asylsö-

kande respektive hjälpsökande åt. Mässhaarna iÄvsjö

blir mottagningsstation för balterna. Eriksdasha/en och Eriksdasskoan, som ligger alldeles intill varandra, tas i anspråk för de hjälpsökande ryssarna. Landstinget organiserar flera stationer för grundlig hälsoen mer kontroll än har bedömts nödvändig i delscenario 1. Det visar som sig

att åtskilliga de hjälpsökande behöver sjukhusvård. Efter bara nåav got dygn har så många tagits in på sjukhus att det kan bli problem för hälso- och sjukvården. Landstinget bygger upp en s.k. krisledning med smittskyddsläkaren och personal från landstingets förvaltningar.

Efter två dygn har det kommit 10 000 asyl- och hjälpsökande till Stockholm. Även staden har stora personella och andra resurser om blir det svårt att fortsätta med den nuvarande organisationen om de asyl- och hjälpsökande fortsätter att strömma in. Finansborgarrådet har tidigt kontaktat landshövdingen som sagt att Länsstyrelsen kan medverka bl.a. att ordna med inkvartering även i andra komgenom Den kommunala Iedningsstaben bedömer under lördagskvällen muner. att Länsstyrelsen måste gripa in.

Länsstyrelsen sätter under söndagen egen stab, som består av upp en Länsstyrelsens räddningsledning, förstärkt med tjänstemän som i vanliga fall arbetar med hälsoskydd och sociala frågor. En samverkansfrån lnvandrarverkets regionkontor i Flen ingår också. Staben person börjar omedelbart kartlägga möjligheterna att placera asyl- och hjälpsökande l länets kommuner och tar även kontakt med länsstyrelserna i andra län för att få uppfattning deras möjligheter att medveren om ka. Till Länsstyrelsens uppgifter hör vidare bl.a. att göra prioriteringar inom polisverksamheten, att samarbeta med militära myndigheter och med Kustbevakningen och att samordna informationen inom länet om det hjälparbete som pågår.

Påfrestningarna på hälso- och sjukvården i länet blir snart mycket stora. Det skapar en oro hos många svenskar att de inte kommer att kunna få den vård de behöver de skulle bli sjuka. Massmedierna om

beskriver dagligen riskerna för allvarliga smittsamma sjukdomar. Den informationscentral som Iedningsstaben har upprättat ägnar i detta scenario huvuddelen av sina resurser åt sjukvårdsfrågor. På Södertörn upprättar Landstinget två stora anläggningar för vård av sjuka som behöver isoleras. De s.k. kris-teamen börjar organisera hjälp åt dem som behöver få samtala om sina upplevelser.

En del av de asyl- och hjälpsökande från olika länder har som rikspolischefen framhåller i radio och TV kommit hit för att bedriva kriminell verksamhet. Både tullen och polisen har beslagtagit narkotika och vapen hos personer som kommit till landet i samband med massflykten. i Polisen butiksrån Åkeshov

misstänker genom Vittnesuppgifter att ett i

och tre bankrån i södra förorterna har genomförts av asyl- eller hjälpsökande som kommit till Sverige för att bedriva brottslig verksamhet. Fylleri och slagsmål är vanligt på de platser där de nyanlända befinner sig. Svenskar är ofta inblandade. På många håll växer det fram en reaktion mot hjälpåtgärderna.

Enligt den attitydundersökning som Styrelsen för psykologiskt försvar har genomfört under första veckan är inställningen hos allmänheten emellertid förhållandevis positiv. De praktiska svårigheterna att få verksamheten i främst Gävle och Oskarshamn att fungera avspeglar sig emellertid i siffrorna för dessa orter. Regeringen begär att få en detaljerad föredragning av resultaten från undersökningen.

Gävle

Händelseförloppet är under de tre första dygnen fr.o.m. söndag -

t.o.m. tisdag detsamma som i delscenario 1. Det innebär det - att kommer omkring 9 OOO till Gävle och söker asyl. personer

Under tisdagen när organisationen har tagit de sista 1 OOO - emot asylsökandena får polisen i delscenario 2 besked det inom - om att det närmaste dygnet också kommer 1 OOO hjälpsökande från framca för allt Ryssland till Gävle. Kustbevakningen har varit ombord på fartyget och uppger att dessa hjälpsökande är i ett avsevärt sämre tillstånd fysiskt och psykiskt än de redan anlända asylsökandena. Ledningsgruppen får av Socialstyrelsen veta att många sannolikt har smittsamma sjukdomar. Riskerna är stora att även de inte är som sjuka bär på smittämnen. Det är angeläget att alla genomgår hälsoen kontroll. Socialstyrelsen menar att de flesta helst alla efter regi- - strering och en första hälsoundersökning ska placeras tillsammans i något slag av förläggning innan det är lämpligt att de rör sig fritt i samhället.

Kommunen beslutar i samråd med polisen och landstinget inte att blanda asyl- respektive hjälpsökande från de båda med grupperna varandra. Ledningsgruppen bestämmer att Strömbadet kommu- - en nal anläggning för inomhusbad ska användas för omhändertagande av de hjälpsökande. Länsstyrelsen kommer även nu att söka lämpliga utrymmen för inkvartering och får till slut disponera två större konferensanläggningar en i Högbo, utanför Sandviken, och i Gysinge, - en nära gränsen mot Västmanlands län.

Redan den första medicinska granskningen i hamnen visar att det nu är betydligt fler än tidigare som behöver sjukhusvård. Det rör sig om sammanlagt mellan 250 och 300 personer. Landstinget överväger att

tömma flera vårdavdelningar på Iänssjukhuset på patienter för att kunna ta hand om de hjälpsökande det är nödvändigt att sjuksom ge

husvård. Det visar sig emellertid att detta kommer att skapa

nya problem och Landstinget följer Socialstyrelsens råd att upprätta vårdannex. Det dröjer emellertid något eller några dygn innan detta har kunnat ske. Under tiden känner Iandstingsledningen att den har uttömt möjligheterna att enbart med egna resurser lösa problemen. Länsstyrelsen vill göra en samlad planering i flera län för de åtgärder hälso- och sjukvården ska vidta, men landstingen förklarar att det är deras sak att klara samordningen.

Även hälsokontrollen inom mottagningsstationen fordrar betydligt mer personal och utrustning än som behövdes när organisationen skulle ta hand om de asylsökande. Hela arbetet tar betydligt längre tid. De allra flesta patienterna talar bara ryska. Språkproblemen är stora. Först under fredagen har alla lämnat Strömbadet.

Under veckan som kommer anländer ytterligare 1 000 hjälpsökanca

de är i lika dålig kondition och under den påföljande veckan A800.

som Arbetet flyter emellertid bra inom mottagningsstationen, landsmen tinget får allt svårare att ge den vård de akut sjuka behöver. Det som skapar problem för de Gävlebor som måste ha vård. En reaktion håller på att växa fram mot det enligt mångas mening alltför stora antal asyl- och hjälpsökande som kommunerna i länet har tagit emot. Kommunens informationskontor får tillsammans med Landstinget ägna mycket tid åt att klargöra situationen inom hälso- och sjukvården framför allt smittriskerna och att informera massmedierna och all- mänheten om detta. Ledningen för kommunernas Iänsförbund disku-

terar hur politikerna ska möta trycket från de statliga myndigheterna och från allmänheten.

Många också mot den brottslighet som enligt massmedierreagerar rapportering sannolikt är en följd av att kommunerna tagit emot nas så många blivit fallet. Problemen med ordningen ökar. Bråk föresom kommer ibland mellan asyl- och hjälpsökande från olika länder. Flera har försökt sälja narkotika och vapen som de haft med sig. Antalet inbrott i bostäder, butiksrån, bilstölder och andra tillgrepp har ökat på några inkvarteringsorterna. Polisen spanar efter två personer som av är misstänkta för att ha rånat ett postkontor i Sandviken. Rikspolischefen framhåller även i detta scenario i massmedierna att många av de asyl- och hjälpsökande av allt att döma har kommit hit för att bedriva kriminell verksamhet och att det är fråga om en organiserad brottslighet.

Belastningen på polisen har blivit mycket stor och Rikspolisstyrelsen begär efter några dagar hos regeringen att få kalla in omkring 400 beredskapspoliser för att tjänstgöra i bl.a. Gävleborgs län.

Oskarshamn

Oskarshamns kommun tar i delscenario 2 till att börja med emot samtliga söker asyl enligt händelseförloppet i scenariol dvs som , 9 000 Under andra veckan anländer vidare 500 ryssar, personer. behöver betydligt omvårdnad än de asylsökande balterna som mer i delscenario 1. Kommunen och polisen har visserligen hunnit avveckla mottagningsorganisationen men rutinerna sitter i hos den personal som deltagit i verksamheten. Antalet hjälpsökande per

dygn är betydligt färre än under första veckan när de asylsökande anlände. Samarbetet med länsstyrelsen löper bra. Trots förstärkningar från andra län har polisen ont om personal. Kommunen och polisen har i det här läget inga svårigheter att få samarbetet att flyta.

Hälso- och sjukvården möter emellertid mycket större problem än tidigare. Liksom i Gävle och Stockholm kommer nu också många sjuka.

Åtskilliga dessa har smittsamma sjukdomar eller bär på smittäm-

av nen. Detta skapar även i Oskarshamn en stor oro hos invånarna. Behovet av information om verksamheten i dess helhet är stort. Länsstyrelsen får svårare och svårare att hitta lämpliga inkvarteringar.

Redan från början är många svenskar även i detta scenario angelägna om att få hjälpa till. De flesta hör av sig genom Röda Korset, civilförsvarsföreningen och andra lokala föreningar. Arbetsuppgifterna varierar för dem som deltar. Tidvis lägger de frivilliga ned ett mycket omfattande arbete.

Övriga orter

Asyl- och hjälpsökande kommer under de fyra månaderna också till Oxelösund, Arkösund, Västervik, Slite, Visby, Fårösund, Karlskrona och Ystad. De tre gotländska hamnarna får tillsammans ta emot förhållandevis många asyl- och hjälpsökande. Det handlar både de om asylsökande som har redovisats i delscenario 1 och de hjälpsökande som anländer i scenario 2. lnströmningen av hjälpsökande sker emellertid under en betydligt längre tid än ankomsten av de asylsökande och kommunen anpassar sig efter hand till situationen som uppstår. Även i delscenario 2 är det nödvändigt finna inkvarteringar på att

fastlandet för merparten av dem som kommer till Gotland.

Många hjälpsökande i delscenario 2 kommer även till Norrtälje Kapellskär, Hargshamn och Nynäshamn. Norrtälje kommun har med hjälp av Länsstyrelsen i Stockholms län fått hela Uppsala län som avlastningsområde. Uppsala kommun inrättar en egen mottagningsstation och de flesta transporteras direkt dit efter att de har kommit av färjan i Kapellskär. Inkvartering sker under den första och andra månaden på olika platser i Uppsala län. Under tredje och fjärde månaden blir det nödvändigt att placera de hjälpsökande på förläggningar även i andra län.

Landstinget i Uppsala län inrättar i delscenario 2 en anläggning för isolering av sjuka och anhöriga i Gimo. Kustbevakningen lyckas i många fall att dirigera de fartryg som uppges ha många sjuka ombord till Hargshamn, ett 20-tal km från Gimo. Södertörn blir på motsvarande sätt mottagningsområde för ett stort antal sjuka som tas i land i Nynäshamn. De flesta kommer efter en tids isolering och vård att kunna föras över till andra förläggningar i landet.

Polisen har stora svårigheter att bevaka de isolerade. Den lokala befolkningen vägrar att ha med de asyl- eller hjälpsökande att göra. En del butiksägare låter dem inte komma in i affärerna om de inte kan visa upp friskintyg från svenska läkare.

4. 5

Händelseförloppet i del-

scenario 3

Inledning

Delscenario 3 omfattar hjälpsökande från de baltiska länderna, Ryssland och andra stater i f.d. Sovjetunionen. Huvuddragen i förloppet är desamma som för dem i scenario 2 flyr undan kyla, hunger, dåsom liga hygieniska förhållanden och sjukdomar. Skillnaden är de hjälpatt sökande kommer att vara betydligt fler 500 000 under månader - sex i stället för 200 000 under fyra månader.

Flera dagar i sträck under de första veckorna kommer det ett 50-tal färjor, mindre lastfartyg och fiskebåtar med hjälpsökande. Även om regeringen har beslutat att ska ta emot dem är det angeläget att fartygen på något sätt kontrolleras och det behövs dirigeras - om -

ute till sjöss. Övervakningen av de stora ytor det rör sig krä-

som om ver mycket resurser dygnet runt, dag efter dag, vecka efter vecka. Sjöbevakningscentralerna där de militära myndigheterna och Kust- bevakningen är samgrupperade underrättar de samverkande - myndigheterna om sina observationer. Civila och militära fartyg, flygplan och helikoptrar patrullerar hela tiden. Trots det är det svårt i föratt

väg få uppgifter om alla fartyg går över Östersjön med hjälpsö-

som kande. Många kommer oanmälda till svenska hamnar. Se vidare figur 3.

Händelseförloppet blir i delscenario 3 både betydligt omfattanmer de och mycket mer utdraget. De som har kommit till Sverige måste transporteras vidare till betydligt fler kommuner än i Scenario 2. Sär-

Figur 3 Trafiken med fartyg har hjälpsökande ombord som i genomsnitt per dygn under andra eller tredje veckan av delscenario 3

Anm. Under ett dygn förekommer en omfattande sötrafik även i andra riktningar inom Östersjön.

skilt hälso- och sjukvården blir utsatt för påfrestningar. Det stora är nödvändigt att göra i ordning förläggningar för isolering sjuka av - ett slags provisoriska infektionskliniker. De olika aktörernas uppgifter förändras inte till innehållet, men det fordras väsenligt större uthålligen het i organisationen på framför allt ankomstorterna. Detta gäller inte minst informationsarbetet, som håller på att växa organisationen över huvudet. Tiden går och efter hand påfrestningarna i samhället som ökar blir många svenskar alltmer negativa till de hjälpsökande. Ett stort antal lokala politiker frågar sig varför just deras kommuner ska ta emot så många.

Arbetet går tidvis trögt. Länsstyrelserna får i detta scenario allt svårare att finna kommuner som kan ordna förläggningar med tillräckliga sanitära utrymmen och bra möjligheter till utspisning. Det har blivit ett nationellt problem. Några Iandshövdingar kräver att regeringen ska I ta initiativ till kraftfulla åtgärder. Arbetet förenklas emellertid när riksdagen fyra veckor efter att de första hjälpsökande kommit till Sverige antar lagen om vistelsetilstånd för skydssökande från konflikt- och krisomráden och regeringen beslutar att den omedelbart ska börja tillämpas. Det innebär bl.a. att kravet på grundutredning försvinner, att det nu inte heller formellt behövs några asylutredningar och att kommunerna, som hittills medverkat på frivillig basis, blir skyldiga att göra det. Kommunerna får möjligheter att under vissa förutsättningar genom rekvisition ta i anspråk bl.a. de fastigheter de behöver för som att kunna driva verksamheten. ;

Fördelningen över tiden av inströmningen framgår följande av sammanstälning.

110 Tid Anta Summa häpsökande

80 000 50 000 40 000 10 000 Totalt 500 000

Både Statens stráskyddsinstitut SSI och Statens kärnkraftinspektion SKI undersöker om det ligger något i ryktena on en rysk kärnkraftsolycka finner ingenting som tyder på att någonting skulle men ha inträffat.

Många kommuner är också i detta scenario osäkra hur stor ersättning de kommer att få av staten. Det får dem att tveka att delta i den utsträckning som fordras. Regeringen gör på begärar av Kommunförbundet upprepade uttalanden om att kommunerna ska få full täckning för sina kostnader.

Enligt den attitydundersökning som Styrelsen för psykologiskt för-

svar genomför även i detta scenario är inställningen hos allmänheten delad. De praktiska svårigheterna att få verksamheten i främst Gävle och Oskarshamn att fungera avspeglar sig även här i siffrorna för dessa orter. Regeringen begär att få en detaljerad föredragning resulav taten från undersökningen.

Stockholm

Delscenario 3 innebär i huvudsak slags uppgifter gäller samma som de hjälpsökande i scenario 2. Det kommer under månader sex sammanlagt ca 120 000 personer på färjor till huvudstaden till största delen ryssar. Det mesta mottagandet blir så småningom rutin. Det fordras till en början flera mottagningsstationer. Polisen vill emellertid också i detta scenario ha registreringen koncentrerad till ställe. ett Under de två första veckorna sker detta i Mässhallarna. Många de av hjälpsökande tas emellertid först till Eriksdasha/en, Åkeshovshallen eller Vällingbyhalen där det finns möjligheter till vila och få att mat. En del genomgår där också den hälsokontroll fordras. som

Å Stockholms stad åtar sig redan under det första dygnet för att svara

l mottagandet. Det finns personal i den kommunala organisationen

även för den uthållighet som fordras i detta scenario. Polisen har också resurser för sina uppgifter. Arbetet löper bra när lagen vistelseom tilstånd har antagits och börjat tillämpas. Det är klart det räcknu att er med en registrering på mottagningsorterna. Polisen behöver inte göra några grundutredningar och Invandrarverket inte några asylutredningar. Det går att ytterligare skynda på arbetet i mottagningsstationerna och arbetet flyter därmed bättre än tidigare. De statliga myn-

digheterna kan i ökad utsträckning rikta in ansträngningarna på att inrätta förläggningar även på orter i kommuner relativt långt från mottagningsorterna.

Länsstyrelsen tar också i detta scenario på sig uppgiften att försöka få länets kommuner att .hjälpas åt. Det framkommer emellertid rätt snart rapporterna från Finland att antalet hjälpsökande kommer att j av bli mycket stort. De 120 000 inresande som sammantaget under sextill i månadersperioden räknas in bara i Stockholm har gjort det ett nationellt problem att ordna med bl.a. inkvartering, utspisning och sjukvård. Länsstyrelsen resonerar med åtskilliga länsstyrelser, men det tar tid att finna inkvarteringar.

Minst 30 000 de hjälpsökande som anländer till Stockholm visar av sig behöva någon form sjukhusvård. Drygt ett par tusen av dessa av visar sig ha smittsamma sjukdomar. Landstingen i de berörda mottagningslänen har gjort stora omdispositioner men klarar ändå inte att ge både de invånarna och de hjälpsökande den vård som de behöegna Flera ladstingen tar fasta på Socialstyrelsens förslag att öppna ver. av s.k. vårdannex enligt planerna för sjukvården i krig. Det behövs någon form samordning mellan sjukvårdshuvudmännen. Varken regeav ringen eller någon central förvaltningsmyndighet har emellertid befogenheter att styra verksamheten. Varje landsting bestämmer hur många det ska ta emot från andra sjukvårdshuvudmän. Landstinget i Stockholms län kallar delar av ledningen för sin krigsorganisation för att få samordning och ett effektivt utnyttjande av resurserna. en Landstingets smittskyddsutskott gör samlade bedömningar av smittskyddsläget i länet.

Demonstrationer och andra opinionsyttringar mot verksamheten förekommer på flera ställen i Stockholms län under framför allt början av andra månaden av händelseförloppet. Uppfattningen att många de av hjälpsökande inte kommer att vilja återvända utan vill i Sverige stanna är vanlig bland dem som kritiserar regeringens beslut att ta emot de hjälpsökande.

Brottsligheten i Stockholmsområdet har ökat markant sedan de hjälpsökande från olika länder börjat komma. Flera bankrån har ägt rum utan att förövarna gripits. Vid ett misslyckat rånförsök mot ett postkontor i Vasastaden såras en person i lokalen ett pistolskott i av armen. Rånarna grips så småningom och visar sig höra till den grupp av hjälpsökande som kom under de första veckorna. Vid undersökning av deras bagage på förläggningen hittar polisen 900 kokain. gram

Under den fortsatta tiden inträffar ytterligare fyra bank- och postrån och två överfall på värdetransporter. Även fyra butiksrån har anmälts. Polisen bedömer att förövarna i de flesta fallen är hjälpsökande från

länder på andra sidan Östersjön. Nio privatpersoner har slagits ned

och rånats. Särskilt utsatta för detta våld tycks de bor i närvara som heten av mottagningsstationer och förläggningar. Människor i kvarteren runt Eriksdalshallen har bildat ett medborgargarde. TV 4 visar i en nyhetssändning att gardet har utrustat sig med hemmagjorda batonger. Bråk uppstår ofta mellan hjälpsökande och svenskar i de köer som bildas i affärer, postkontor och väntrum vid sjukvårdsinrättningarna.

Regeringen bjuder in ansvariga myndigheter till diskussion en om vad som behöver göras för att minska problemen med brottsligheten bland en del av de hjälpsökande.

Gävle

Gävle tar emot 4 000, 6 000, 3 000 respektive 1 000 hjälpsökande under de inledande fyra veckorna betydligt fler än i delscenario 2. - Arbetsuppgifterna blir till en början i huvudsak desamma som tidigare, den ökade volymen gör det avsevärt svårare för organisationen men att klara det måste ske. Det fordras som framgått en uthålligav som het som de andra scenariona inte har krävt.

Polisen har svårare än i de andra scenariona att få de uppgifter av var och en som den behöver. Tullens kontroll visar att många försöker föra in både vapen och narkotika.

Trots intensiva ansträngningar kan länsstyrelsen under de första g veckorna inte skaffa förläggningar åt de hjälpsökande i den takt som det behövs. Många måste inkvarteras i tillfälliga förläggningar i Gävle. Det fordras bl.a. det skälet mycket personal för alla de olika uppav gifterna både inom mottagningsstationerna och vid de tillfälliga förläggningarna. Kommunen måste tillfälligt upphöra med en stor del av sin vanliga verksamhet för att på ett acceptabelt sätt kunna ta hand om de hjälpsökande.

Mottagandet börjar i delscenario 3 i Strömbadet. Det sker på i huvudsak samma sätt som i scenario 2 med grundutredning och en relativt omfattande hälsokontroll. Enligt de besked kommunen får från Invandrarverket kommer inströmningen sannolikt att fortsätta under relativt lång tid. Mottagandet har hittills fungerat tillfredsställande och det finns inga skäl att leda fartygen med hjälpsökande till andra ham- Problemet är som framgått att det inte går att finna mer varaktinar.

ga inkvarteringar lika snabbt som i de andra scenariona. Kommunen beslutar att fyra skolor ska användas både mottagningsstationer som och som tillfälliga förläggningar. Mottagningsorganisationen lämnar i och med det Strömbadet.

Gävle tar under sex månader emot drygt 25 000 hjälpsökande. Det finns som mest efter drygt månad händelseförloppet - en av - omkring 15 000 hjälpsökande i kommunen. Vid några topparna i inav strömningen räcker det inte med kommunens skolor. En tennishall måste tas i anspråk. Högskolan medverkar tillfälligt med utrymmen för drygt 1 000 personer i de tidigare regementsbyggnaderna. Under senvåren och försommaren bygger kommunen också tältstad upp en med resurser från det civila försvaret.

Under hela perioden är det mycket personal i mottagningsont om verksamheten. Skolan, fritidsförvaltningen och den sociala verksamheten har släppt till framför allt lärare, administrativ personal, skolköksanställda, fritidsledare och socialsekreterare för de dagliga rutinåtgärderna. Det har inneburit ett stort avbräck för arbetet inom dessa verksamheter. För skötseln av lokalerna där de hjälpsökande tillfälligt är inkvarterade tvingas de tekniska verken använda personal från gatukontoret och från det kommunala energibolaget. Lokaltrafiken utför transporter av olika slag. De uppgifterna gör både sträcknya att ningen av en del linjer och turlistorna måste ändras.

Av de sammanlagt omkring 14 000 som anländer till Gävle under första månaden kommer mellan 2 000 och 3 000 att behöva relaen tivt omfattande sjukhusvård. Hälso- och sjukvården är nära kollapatt

Socialstyrelsen har kartlagt situationen i landet och diskuterar sa. nu med Landstingsförbundet och ett antal sjukvårdshuvudmän i syfte få till stånd ett samarbete. Flera av sjukvårdshuvudmännen förklaatt emellertid de inte kommer att kunna avlasta hälso- och sjukvårrar att den på ankomstorterna i den utsträckning som Socialstyrelsen menar. Riskerna för att smitta ska överföras skapar även i detta scenario en stor både hos många som arbetar i mottagningsorganisationen oro och hos andra svenskar. Allt fler vill vaccinera sig mot difteri och det börjar bli ont om vaccin.

Många också i detta scenario mot den brottslighet som reagerar enligt polisens bedömning är följd att det finns ett stort antal en av hjälpsökande i länet. Bråk förekommer mellan svenskar och utlänningar. Fylleri är vanligt. En del hjälpsökande har försökt sälja narkotika och de haft med sig. Antalet inbrott i bostäder, vapen som butiksrån, bilstölder och andra tillgrepp har ökat på några av inkvarteringsorterna. Polisen har gripit två balter som försökt råna en bank Polisen har alla förstärkningar inte resurser för att

iSöderhamn. trots

utredningar fordras. Även i detta hålla ordning och göra de som scenario framhåller rikspolischefen i massmedierna att många av de hjälpsökande uppenbarligen har kommit hit för att bedriva brottslig verksamhet.

Efter fyra veckor har riksdagen antagit lagen om vistelsetistánd för hjälpsökande. Det är klart att det räcker med registrering på nu en mottagningsorterna. Polisen behöver framgått inte göra några som grundutredningar och lnvandrarverket inte några asylutredningar. Det går ytterligare begränsa verksamheten vid mottagningsstationeratt och arbetet flyter bättre än tidigare. Kommunerna blir skyldiga att na

medverka och de statliga myndigheterna kan rikta in ansträngningarna på att inrätta förläggningar även på orter i kommuner relativt långt från mottagningsorterna.

Oskarshamn

Delscenario 3 innehåller även i Oskarshamn samma typ arbetsav uppgifter och problem som de tidigare scenariona. Antalet hjälpsökande är emellertid mycket stort både i förhållande till scenario 2 och till kommunens storlek. Under ett dygn första veckan kommer det 4 OOO hjälpsökande ryssar och balter. Lika många anländer under sammanlagt två dygn i andra veckan av händelseförloppet. En ökning till 5 OOO sker vecka innan inströmningen avtar. Även Oskarshamn får ett förhållandevis jämnt inflöde under resten det månader av sex långa händelseförloppet.

Gotandsterminaen räcker inte till under i varje fall de första dygnen. Visbytrafiken kan inte heller avvara anläggningen under den långa tid som det ser ut att bli fråga Kommunen inhägnar det skälet om. av ett område vid Norra kajen. Det är även i detta delscenario till bören jan kallt och mycket blåsigt. Det gäller att så snabbt möjligt få in som de hjälpsökande i värme och dem något att äta. Arbetet med regige streringen av dem som har kommit fordrar tidvis mycket personal.

Den kommunala ledningsgruppen beslutar också i delscenario 3 att göra vad som krävs för att de hjälpsökande vid ankomsten ska bli väl Omhändertagna. Ledningsgruppen inrättar tillfälligt mottagningsstationer i fyra av kommunens skolor och sporthallar. Kravet på grundutredning gäller när händelseförloppet börjar. Arbetet förenklas när riks-

dagen efter fyra veckor har antagit lagen om visteseti/stånd för skyddssökande från konflikt- och krisomráden och regeringen föreskriatt den omedelbart ska börja tillämpas. Regeringen beslutar också ver att Rikspolisstyrelsen får kalla in de beredskapspoliser som behövs.

Oskarshamns kommun har i detta scenario svårt att åstadkomma den uthållighet som fordras. Efter diskussioner med Länsstyrelsen och försvarsamrådesstaben ställer l 12 i Eksjö vid några tillfällen både personal och utrustning till förfogande för utspisning och handräckning i samband med andra uppgifter i mottagningsstationerna. Hälso- och sjukvården får hjälp av militär personal med en del enklare uppgifter.

En grupp hjälpsökande som kommit andra veckan är trots kommu-

nens ansträngningar missnöjd med förhållandena. De försöker uppvigla andra hjälpsökande och påstår bl.a. att det finns gott om vapen bland de nyanlända. Det går ett rykte om att en hjälpsökande har fört sprängmedel och kan vara beredd att använda det vid ett angrepp mot någon av mottagningsstationerna. Den oro som förekommer bland de hjälpsökande ställer till stora problem för polisen, som har svårt att hälla ordning. Alla vill inte stanna i mottagningsstationerna utan ger sig ut i samhället. Fyra har omhändertagits för fylleri. Flera butiksägare i centrum vill ha polisbevakning. Anmälningar om stölder börjar komma till polisen även från andra slag av serviceinrättningar och från privatpersoner.

En salmonellaepidemi drabbar ett stort antal ortsbor under andra månaden i händelseförloppet. De hjälpsökande får omedelbart skulden. Många i Oskarshamn reagerar mot att kommunen är så aktiv i mottagandet de hjälpsökande. Det lockar andra att ta sig just hit, hävdar av

dessa. Flera politiker i kommunen börjar ta intryck reaktionerna. av Kommunens informationstjänst blir hårt belastad och måste förstärkas.

Den nya lagen om vistelsetillstånd gör det visserligen möjligt att genom ingrepp i annans rätt att ta i anspråk lokaler och i annat men praktiken inom den tid som står till förfogande har förutsättning- - arna inte förändrats.

Övriga orter

Ett stort antal asyl- och hjälpsökande kommer under de fyra månaderna också till Norrtälje, Hargshamn, Nynäshamn, Oxelösund, Nävekvarn, Arkösund, Västervik, Slite, Visby, Fårösund, Böda, Kristianopel, Karlskrona, Ystad och Haparanda. lnströmningen blir sådan av omfattning att problem uppstår framför allt i Norrtälje, Nynäshamn, Visby, Slite, Fårösund, Karlskrona och Ystad. Det framgår av rappor-

teringen i massmedierna att några kommuner använder

personal inom räddningstjänsten för flera slag uppgifter i mottagandet. Räddav ningschefen i en kommun påpekar att han har vidtagit åtgärder så att detta inte ska minska räddningstjänstens beredskap i kommunen.

Norrtälje får under sex månader ta emot mellan 40 000 och 50 000 hjälpsökande. Kommunen har även i detta scenario ett nära samarbete med kommunerna i Uppsala län, som svarar för mottagandet under åtminstone de första dygnen. En mycket stor inströmning sker i detta scenario också till Karlskrona och Ystad med färjor från Polen.

Även i delsenario 3 är Hargshamn och Nynäshamn mottagningsorter

för sjuka behöver isoleras en tid innan de kan föras över till försom läggningar på andra platser i landet.

Polisen och tullen gör stora beslag sprit, tobak, narkotika av vapen, och okända preparat.

4. 6 Placeringen av de asyl- och

i Jönköpings län

hjälpsökande

Till de områden i inlandet tar emot ett stort antal asyl- och hjälpsom sökande hör i alla tre scenariona Jönköpings län. Länsstyrelserna i Kalmar och Blekinge län tar tidigt kontakt med länsstyrelserna i både Jönköpings och Kronobergs län för att diskutera placeringen av de asyl- och hjälpsökande kommer till Sverige via Oskarshamn och som Karlskrona. De fyra länsstyrelserna kommer överens med Invandrarverket bl.a. att Jönköpings län ska vara avlastningsomrâde för i om första hand hamnarna i Kalmar län. I delscenario 3 blir det emellertid nödvändigt att ordna med inkvarteringar i Jönköpings län även åt hjälpsökande som har anlänt till Karlskrona.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har inga svårigheter att övertyga komi länet att de ska hjälpa till. Enligt Länsstyrelsen kommer munerna om staten att täcka alla kostnader som uppstår för kommunerna.

Många hjälpsökande kommer till inkvarteringskommJnerna utan att ha kunna visa att de har blivit registrerade. En del uppger att de har blivit med sina registreringshandlingar. De gör anspråk på bistånd från av kommunen, i sådana fall får problem med att erhålla ersättning som

från staten för den hjälp kommunen Det finns inget som gett. system som gör det möjligt att snabbt få en överblick över vilka har blivit som registrerade och vilka som inte har blivit det och förhindra - - att en del försöker fâ ersättning från flera kommuner. Polisen tvingas göra nya grundutredningar för de personer det saknas uppgifter som om. Även inom hälso- och sjukvården är det nödvändigt att göra om en del av de kontroller som har skett i mottagningsstationerna på ankomstorterna.

Tabellen på de följande sidorna visar hur många asyl- och hjälpsökande det finns efter olika perioder inom skilda kommuner i Jönköpings län.

Det är oklart hur länge de asyl- och hjälpsökande ska stanna i Sverige. De flesta kommunerna i Jönköpings län skapar särskild organisaen tion med resurser från framför allt socialförvaltningen. Ett nära samarbete växer efter hand fram mellan kommunerna, landstinget, polisen och de militära myndigheter har hel del utrustning som en som de kan bidra med. Mycket materiel tas också fram civilförsvarsförråden ur och Socialstyrelsens beredskapsförråd.

För förläggning de asyl- och hjälpsökande använder av kommunerna lokaler av många olika slag bl.a. stugbyar, hotell, konferensanlägg- ningar, lediga skollokaler, idrottshallar och några nyligen nedlagda sjukhem.

De asyl- och hjälpsökande blir ett påtagligt inslag i gatubilden i alla samhällen små och stora tätorter i de olika kommunerna. Svårig- - heterna som uppstår är i huvudsak slag tidigare har av samma som

Tid efter Kommun Antal Antal asylsökande hjápsökande Delscenario 1

Delscenaria 2

é á

Vaggeryd

Värnamo

Vetlanda Delscenario 3

Aneby -

Värnamo 4 800 Vaggeryd -

Aneby -

Värnamo 5 800 Vaggeryd -

40 000

förekommit i samband med mottagandet i hamnorterna. Polisen får på flera orter problem med ordningshållningen. Konfrontationer på offentliga platser mellan hjälpsökande och den lokala befolkningen stör de

lugna samhällena. Fylleri, misshandel, tillgrepp och stölder annars driver upp stämningen mot utlänningarna.

För det mesta är det små grupper av asyl- eller hjälpsökande som orsakar problemen med ordningen. Det stora flertalet anpassar sig till de regler gäller i de svenska samhället. Det förekommer att de asylsom eller hjälpsökande själva tar hand delar av verksamheten i förläggom ningarna. De bildar arbetslag som svarar för olika funktioner i den dagliga verksamheten. På dessa ställen fungerar det i allmänhet bättre än på de där kommunerna fortsätter att sköta verksamheten. orter

5 PROBLEM INOM OLIKA

SKEDEN OCH

FUNKTONER

5. 7

Ett system för

analys av problemen

De tre scenariona utsätter det svenska samhället för stora påfrestningar. Händelseörloppet i delcenario 1 går sannolikt att hantera på ett tillfredsställande sätt. Svårigheterna ökar märkbart i scenario 2. Problemen i scenario 3 kan under olyckliga omständigheter utvecklas till en nationell kris.

Skillnaderna bero framför allt på olikheterna mellan händelseförloppen i antalet mämiskor söker som asyl eller hjälp i Sverige. Att problemen blir betydligt större i delscenariona 2 och 3 än i scenario 1 följer emellertid också av att tillströmningen sker under en betydligt längre tid än i scenario 1 och mycket att en stor del av dem som kommer hit i scenariona 2 och 3 är i mycket sämre kondition fysiskt och psykiskt. Utredningen har vidare antagit betydligt fler att i scena-

riona 2 och.3 har kommit hit för att bedriva kriminell

verksamhet än som är fallet i scenario 1.

Utredningen utgår från att de hjälpsökandena i delscenariona 2 och 3

så småningom önskar återvända till sina hemländer. En stor del skulle i verkligheten sannolikt komma att finna sig till rätta i Sverige och göra allt för att få stanna här. Utredningen har i beskrivningen av händelseförloppen inte skildrat de problem som skulle uppstå om det beslutades att t.ex. 50 000 hjälpsökande med tvång skulle avvisas och sändas tillbaka till sina hemländer.

Utredningen har för sina överväganden i detta kapitel om problemen i verksamheten delat in händelseförloppet i tidsskeden och verksamheten i funktioner.

De tidsskeden som utredningen valt är följande:

I 7l På väg Förloppet till sjöss innan de asyl- eller hjälpsökande kommer i land i Sverige; 2 Mottagandet Tiden som går åt för åtgärderna från det att de asyl- eller hjälpsökande har stigit i land eller gått över landgränsen i Tornedalen till dess att de har blivit registerade, fått mat och vila, genom- gått hälsokontroll och erhållit den sjukvård som i förekommande fall omedelbart behövs; 3 TiIIfäi rin á m tt nin n Tiden som de asyl- eller hjälpsökande är inkvarterade på ankomstorten innan det går att placera dem i en inkvarteringskommun; 4 Pgçeri g i en inkvggtgringgkommgn Tiden som de asylsökande vistas hos en kommun i väntan på att det ska bli plats på en utredningssluss eller i ett slussannex

hos Invandrarverket och de hjälpsökande befinner sig hos kommunen till dess förhållandena i hemländerna är sådana att de kan återvända; A zvsgking Den asylsökande får i detta skede besked att han eller hon om kan stanna eller ska avvisas och den hjälpsökande att han ska återvända till hemlandet.

De åtgärder som svenska myndigheter vidtar under de olika tidsskedena har utredningen delat in i följande åtta funktioner:

m 2 rn r nin rr irrin 3 Ink agsrng ggh utsgisning 4 5 Qrdning ash säkerhet 6 Trn artr lan 7 Information till den svenska gsfQkningen 8 Ledning behandlas också under punkterna 1-7

Åtgärderna inom de olika funktionerna varierar mellan

de fem tidsskedena men också mellan de tre delscenariona. Matrisen på de följande sidorna innehåller översikt över de problem enligt utredningen som ens bedömning kommer att uppstå inom olika skeden och funktioner. Utredningen har på det här stadiet inte skilt mellan de tre scenariona. De olikheter som föreligger mellan händelsförloppen och mellan oli- ka orter i händelseförloppen behandlar utredningen i stället i de kommentarer till matrisen som följer i nästa avsnitt detta kapitel. av

128 .

..

I

B I I E m m

.s

m c

o m

m

E m m w l |

3 I

| 8

8 Å

ä

130 i x E 5 E

Y

.a m

m å m

. .x c 5

1 m | | o o .E I ä ö m I w

å å w E I m

E

3 k

i

0 2 I 0 .:

3 w 0 0 m

0 0 E

ç

o

vx

..

1 ö I m n . ö I

m t

u

.x

m 5 .x m

u

m

m m .

w m : m

t 2

w

.x

m x

ö

S

5 I

5 E

o a ..

3 v.

0 5 0 x

m

0 0

0 0

0 0 u

5.2 Kommentarer till problemen i

matrisen

Övervakning och kontroll till sjöss

Syftet med övervakningen och kontrollen till sjöss att svenska myndigheter tidigt ska få en uppfattning om hur många fartyg som är på väg till svenska hamnar med asyl- eller hjälpsökande förvarning, kunna följa fartygen och dirigera dem till orter där cet finns goda för-

utsättningar att ta emot asyl- eller hjälpsökande. Övervakningen och

kontrollen syftar också till att sjötrafiken så långt det är möjligt ska bedrivas enligt gällande lagstiftning och på ett säkert sätt. Verksamheten från svenska myndigheters sida ska vidare fêrhindra att fartykommer i svenska skyddsområden utländska statsfartyg får gen över huvud taget inte utan tillstånd komma på svenskt sjöterritorium. Sjöräddningsorganisationen ska snabbt kunna genomföra de sjöräddningsinsatser som eventuellt behövs.

Genom radarövervakning och uppgifter från de övefvakande och kon

trollerande enheterna ute till sjöss och i luften får sjöbevakningscen-

tralerna överblick över trafiken på Östersjön pasitioner, riktning

en och fart och ger information till bl.a. Kustbevaknngens regionled- ningscentraler. Dessa leder Kustbevakningens rörliga enheter till fartygen som ska kontrolleras. Det blir i de händelseförlopp som utredningen har valt i sina scenarion nödvändigt även fö försvarsmakten och Sjöfartsverket att agera med sina olika resursen Myndigheterna delar upp arbetsuppgifterna mellan sig. Flygplan 001 helikoptrar som de civila och militära organen förfogar över deltar iövervakningen och kontrollen. Inomskärs är det möjligt för polisen att medverka med sina

resurser. Problemet är att de rörliga enheterna är få i förhållande till den stora yta som de ska täcka och den omfattande trafik de ska som övervaka och kontrollera.

De deltagande myndigheterna är att samverka i övervakningen vana till sjöss och i sjöräddningstjänsten, det finns i de situationer men som de tre scenariona beskriver ingen organisation för ledgemensam ning av de rörliga enheternas insatser. Varje myndighet informerar de andra om vad den planerar att göra med sina De i planeresurser. tar ringen av sina egna åtgärder hänsyn till de besked de får från de andra myndigheterna. Var och en beslutar emellertid själv vad de egna rörliga enheterna ska göra vilka områden de ska övervaka och hur länge övervakningen ska pågå. Risken finns att informationen läom get inte snabbt når alla, att det inte sker någon sammanvägning av vilka behov som bör prioriteras och att resultatet inte blir det de som olika enheterna sammantaget hade kunnat uppnå.

Följderna av att det inte finns enda ledningsorganisation kan en som besluta om inriktning och dirigera alla de rörliga enheterna blir givetvis allvarligare fler fartyg med asyl- eller hjälpsökande det är fråga om och längre verksamheten pågår. l delscenario där det inte fordras någon uthållighet, går det sannolikt för de deltagande myndigheterna att på ett tillfredsställande sätt klara uppgifterna. Redan i delscenario 2 och ännu mer i delscenario 3 blir det svårt att övervaka hela - området och kontrollera all trafik. Utredningen har i beskrivningen av händelseförloppen antagit att åtskilliga fartyg kommer oanmälda till svenska hamnar. Det skapar osäkerhet i mottagningsorganisatioen nen på land. Risken är att resurserna inte heller där utnyttjas på bästa möjliga sätt.

För övervakningen och kontrollen till sjöss blir det ännu allvarligare om i händelseförloppen inträffar att fartyg havererar eller riskerar att det det. En del de rörliga kommer i så fall att tas i angöra av resurserna språk för de sjöräddningsinsatser fordras. Risken för detta är stor som vädret är ogynnsamt och överfarten sker med många mindre farom tyg eller båtar.

Grundutredning eller registrering

Polisens grundutredning ska göra det möjligt att avgöra om den som till Sverige och begär asyl ska få stanna och få sin sak närkommer prövad svenska myndigheter eller med en gång avvisas dimare av rektavvisas. l det läge de tre scenariona beskriver när alla som kommer från land eller länder och regeringen har uttalat att samma ska emot dem blir kravet på grundutredning inte lika stort som ta normalt är. Någon form registrering måste emellertid ske. Skädet av för detta är flera: Uppgifter och en fordras för att svenska len om var myndigheter ska ha kontroll över var de inresande befinner sig till de beviljas asyl eller får besked att de måste lämna landet. dess om Utredningen förutsätter framgått att samtliga hjälpsökande ska som återvända till sina hemländer när förhållandena där medger detta.

Registreringen är nödvändig också för att hälso- och sjukvården ska få överblick och kunna anpassa sina åtgärder till det läge som en råder eller de förändringar bedöms kunna uppstå. Det gäller som särskilt situationen blir sådan att det fordras en omfattande smittom i skyddsverksamhet. Uppgifter de enskilda individerna behövs viom dare för regleringen av den ekonomiska ersättning som kommunerna och landstingen ska få och för utbetalning av det bistånd som de

asyl- eller hjälpsökande själva erhåller. Slutligen måste svenska myndigheter enligt mellanstatliga konventioner vara beredda att lämna uppgifter till t.ex. internationella organisationer om vilka ha sökt som asyl eller hjälp i Sverige och befinner sig i landet.

Registreringen måste vara tillräckligt omfattande för de syften den har och bör givetvis så långt möjligt korrekt i detaljerna. Med det vara stora antal asyl- eller hjälpsökande som det är fråga i de tre om scenariona framför allt på några av orterna är det viktigt att arbetet - med registreringen är väl genomtänkt och organiserat. Det finns som framgår av matrisen för närvarande inte någon blankett för ändamålet och inte heller en enstämmig uppfattning vad registreringen bör om innehålla.

Som har framgått av texten i matrisen finns det vidare inte något system som gör det möjligt för myndigheterna att regionalt eller centralt samla uppgifter om de asyl- eller hjälpsökande och få överblick en över situationen. Även kraven på sådant ett system ökar fler människor det är fråga om. Det gäller också de övriga svårigheter som utredningen har redovisat i matrisen och beror på t.ex. polisens som begränsade personella och i del fall små erfarenheter resurser en av det här arbetet. Även tullen kan svårt av samma skäl ha att utföra sina uppgifter. Bristen på tolkar är ett generellt problem i hela verksamheten. Utredningen utgår från att alla dessa svårigheter kommer att vara särskilt besvärliga i början av varje händelseförlopp innan de ansvariga i ledningen och alla som arbetar med de praktiska uppgifterna ute på fältet fått rutin och erfarenheter. Det gäller också de problem som kan uppstå i samband med mottagandet de lokala om myndigheterna framför allt polisen och kommunen - - är oense om

bestämmer hur arbetet i det här skedet lokalt ska organisevem som ras och var det ska bedrivas.

Uppgifterna de registrerade asyl- eller hjälpsökande måste på ett om enkelt och tillförlitligt sätt kunna överföras från mottagningsstationen på ankomstorterna till placeringen i inkvarteringskommunerna. Det finns inte heller i det här avseendet några rutiner som de medverkande myndigheterna har förberett. Utredningen antar att ett samarbete mellan olika polismyndigheter och kommuner kommer att växa fram. Kraven på detta samarbete växer i takt med att antalet asyl- eller hjälpsökande ökar.

Inkvartering och utspisning

Avgörande för hur stora uppgifterna blir för kommunerna beror bl.a. på vilka krav på standard som det är angeläget att uppfylla. Erfarenheterna visar enligt Invandrarverket att nivån i dessa avseenden inte får bli alltför låg. Annars uppstår det lätt problem av annat slag som det kan vara betydligt svårare för myndigheterna att lösa.

Det finns uppenbarligen lokaler, utrustning och personal för den inkvartering, utspisning m.m. som kommer att fordras efter mottagandet på ankomstorterna. Förutsättningen är att de asyl- eller hjälpsökande kan spridas ut i landet. Det kan tillfälligt, om det under en kort tid kommit många till en hamn, vara svårt att snabbt fördela dessa mellan lämpliga inkvarteringsanläggningar.

Tillströmningen i delscenario 2 blir svårare att klara än det antalsom utredningen har utgått från i scenario 1. Avsevärt allvarligare blir

emellertid problemen i scenario 3. Det är inte bara en fråga om storleken på utrymmena. Det handlar lika mycket hur stort inslaget om av asyl- eller hjälpsökande blir på olika orter, om de lokala myndigheterna utför sina uppgifter på det sätt som fordras för att det rent praktiskt i ska fungera och hur den lokala befolkningen reagerar.

Hälso- och sjukvård m.m.

Erfarenheten av några av de smittsamma sjukdomar som förekommer i delscenariona 2 och 3 och resurserna för att undersöka och bota människor med sådana sjukdomar är begränsade på många håll inom hälso- och sjukvården i landet. Hela det vårdbehov som utredningen utgår från ställer i de båda senare scenariona mycket stora krav på sjukvårdshuvudmännen, som av det skälet sannolikt får mycket svårt att ge den vård som de egna invånarna behöver. Ett stort antal planerade operationer och andra behandlingar kommer att få skjutas på framtiden. Risken att inte få sitt eget vårdbehov tillgodosett skapar sannolikt oavsett vad det gäller en stor oro hos många svenskar. - - Det är möjligt att denna oro är till större än att del får vänta men en på vård.

Även inom hälso- och sjukvården ökar från problemen scenario till scenario och inom varje scenario efter hand som tiden går. Redan i delscenario 2 och ännu mer i scenario 3 blir det utan tvekan ett - nationellt problem. Det är en väsentlig brist att ett centralt organ regeringen eller Socialstyrelsen inte har befogenheter att kunna besluta om hur patienterna ska fördelas mellan olika landstingsområden. Även i de situationer utredningen beskriver som bestämmer sjukvårdshuvudmännen själva om de ska ta emot patienter från ett

annat område och i så fall hur många.

Det förhållandet att det sällan förekommer några större epidemier i Sverige gör att smittskyddsorganisationen inte har de erfarenheter av praktiskt arbete i mycket stor skala som behövs i utredningens scenarion. Bedömningar som gjorts i anslutning till utredningens arbete tyder på att planeringen smittskyddet är ojämn sett över landet i av dess helhet. Om smittskyddsläget fordrar en mycket omfattande provtagning kan t.ex. laboratorierna vid en plötsligt inträffad händelse bli en besvärlig flaskhals.

Formerna för samarbetet mellan landstingets hälso- och sjukvård konsekvenserna för människor och kommunens hälsoskydd konsekvenserna för djur och livsmedel, b.a. vatten varierar mellan komoch län. Både landstinget och kommunen behöver få veta muner och omfattningen smittan. Risken finns att det uppstår dubarten av belarbete eller att båda räknar med att det andra organet ska klargöra orsakerna och att inget således blir gjort. Både landstinget och komhar sannolikt också ett behov att informera allmänheten. Det munen kan under olyckliga omständigheter leda till dubbla budskap. Risken för motsägelser är särskilt stor de i informationsarbetet går på om varandras områden.

Andra problem växer med stigande antal asyl- och hjälpsökande som flesta kommuner har begränsade för hälsoskydd och är att de resurser miljöskydd, de ska kunna använda för att t.ex. rena lokaler, utsom rustning och avfall från smitta.

Transporter på land

Möjligheterna att snabbt få fram bussar och ambulanser kan lokalt och vid stora anhopningar av asyl- eller hjälpsökande begränsa möj- E ligheterna att fördela om från mottagnings- till inkvarteringsorterna eller till sjukhusen. Problemet uppstår framför allt vid en stor tillströmning lokalt eller regionalt sett. Uthålligheten i organisationen bör i det här avseendet vara stor. Några skillnader i svårigheter mellan scenariona föreligger knappast.

Ordning och säkerhet

Polisen får i alla tre delscenariona eftersätta andra viktiga uppgifter för att klara av det som måste ske t.ex. i samband med ankomsten. Utredningen har redan i avsnittet om grundutredning och registrering berört detta. Svårigheterna blir inte lika omfattande i t.ex. Stockholms län med en stor polisorganisation som de kan bli i områden Kalsom mar och Gävleborgs län. Det finns regler för överföring polispersoav nal från ett län till ett annat, men dessa ger sannolikt både på kort och på lång sikt begränsade effekter.

Utredningen har i sin beskrivning av händelseförloppen antagit att en del av den organiserade brottligsheten i länder som de hjälpsökande kommer från utnyttjar massflyktsituationen för att ta sig in i Sverige. Antalet rån, inbrott, skadegörelser m.m. kan komma att öka och stälökade krav på rättsapparaten. Som framgått både redogörelsen av för händelseförloppen och av matrisen får polisen även i andra avseenden betydligt mer arbete den ska bl.a. avstyra bråk mellan asyl- eller hjälpsökande utlänningar och mellan utlänningar och svenskar.

Information till allmänheten

Behovet av information kommer att vara mycket stort på lokal, re- gional och central nivå. Regeringen och centrala förvaltningsmyndigheter måste kunna tala om för allmänheten vad som sker och kunna förklara sina beslut. Samma sak gäller på regional nivå länsstyrelsena och landstingen och lokalt kommunerna och de lokala polismyndigheterna. Framför allt i början händelseförloppen kan det vara svårt av att få fram tillräckligt med fakta som tillgodoser människors behov och som syftar till att lugna dem som är oroliga.

Även i det här avseendet växer problemen från scenario till scenario och inom varje scenario efter hand som antalet Omhändertagna stiger. Det har givetvis att göra med att påfrestningarna allmänt sett i samhället och ingreppen i den egna verksamheten för många svenskar successivt ökar. Massmedierna kommer att ställa stora krav på en och uttömmande information. Den kommer att vara viktig för att sann möta alla de rykten som sprids genom massmedierna och enskilda människor. Informationen blir ett viktigt underlag för den opinionsbildning som kommer att fordras.

Det förhållandet att information kommer att ges av olika myndigheter och på olika nivåer i förvaltningen gör risken stor att det uppstår motsägelser i budskapen. Felaktigheter i informationen är det alltid svårt att rätta till. Det finns för närvarande ingen beredskap som gör att myndigheterna inom det område som utredningen behandlar i den här rapporten ska klara så stor informationsuppgift som det är fråga en Verksamheten i Sverige i samband med Tjernobyloyckan visar om. vad kan ske när myndigheterna inte står beredda inför trycket som

från allmänheten och massmedierna. Det finns t.ex. ingen organisation för en samordning myndigheternas informationsverksamhet. av

Ledning

De åtaganden som Sverige gör att i samråd med andra länder genom ta emot asyl- eller hjälpsökande kommer som framgått att i hög grad variera beroende på hur många människor det är fråga och i vilket om tillstånd fysiskt och psykiskt dessa befinner sig. Många lokala, som regionala och centrala myndigheter kommer att bli involverade i verksamheten på land. Hur dessa lyckas beror framför allt på det finns om en effektiv ledningsorganisation. Det handlar att de om personer som svarar för ledning ska vara lämpade och tränade för dessa uppgifter.

Det finns för närvarande inga rättsliga förutsättningar för olika att myndigheter ska kunna ta över andra myndigheters och beansvar fogenheter. Det innebär att en myndighet inte kan bestämma vad andra myndigheter ska göra. Det finns inte heller något system som gör det möjligt att inom organisationen i dess helhet samla information som kan utgöra ett underlag för myndigheternas beslut. Utredningen har i de föregående avsnitten gett flera exempel på de svårigheter som kan komma att föreligga.

Med ett dåligt ledarskap, de brister i de rättsliga förutsättningarna att leda som för närvarande råder och det förhållandet att det inte finns ett informationssystem kan det lokalt, regionalt eller sammantaget för hela landet bli ett stort nationellt problem i delscenario 1 om som ska ta hand om 50 000 människor som under vecka kommer till Sverige. Om myndigheterna gör det som förväntas dem bör det emelav

Iertid gå att klara uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Uppgifterna i scenario 2 bör med samma förutsättningar också kunna gå att hantera.

l Betydligt svårare blir det i delscenario 3 att sörja för den stora mängd hjälpsökande under månader kommer till Sverige. Under av som sex olyckliga omständigheter kan påfrestningarna i olika avseenden bli så att myndigheterna inte klarar situationen. Skeendet skulle stora av kunna utvecklas till nationell kris. Till detta hör givetvis också de en ekonomiska konsekvenserna hela verksamheten vilka följder bl.a. av ekonomiskt åtagandena får för den svenska befolkningen. Det som beror i sin tur på hur länge de hjälpsökande behöver stanna i Sverige och det går att på ett enkelt sätt avveckla verksamheten när den om tiden kommer.

Om verksamheten kan ledas på ett bra sätt bör det gå att ta emot även de 500 000 hjälpsökande delscenario 3 omfattar. Det försom utsätter uppoffringar olika slag hos den svenska befolkningen. Hur av långt människor i Sverige kan sträcka sig beror bl.a. på informationen myndigheterna och den opinionsbildning som ska grundas på som ger informationen. Var den övre gränsen för en verksamhet av det här slaget går är svårt att avgöra. Oavsett om ledningsverksamheten funbra eller inte är det emellertid tveksamt om det utan mycket gerar stora påfrestningar både för den svenska befolkningen och för de hjälpsökande själva går att under t.ex. ett är ta hand om så mycket emot miljon människor. Under ogynnsamma förutsättsom upp en ningar ligger scenario 3 sannolikt nära gränsen för vad kan klara. Mycket beror i det här sammanhanget på hur svenskarna i allmänhet på de asyl- eller hjälpsökande och behovet för dem att få komma ser

till Sverige. Det beror i sin tur på vilka skäl har gjort att de lämsom nat sina hemländer.

Det är under alla förhållanden en fördel om myndigheterna har förberett sig så att det finns möjligheter att mycket snabbt komma i gång med verksamheten och det även i övrigt finns förutsättningar för ett effektivt arbete hos dem. Utredningen föreslår i följande kapitel ett antal åtgärder som ska underlätta för myndigheterna att bedriva en verksamhet i den omfattning som de tre delscenariona beskriver. Det är möjligt att det med dessa åtgärder går att klara även en verksamhet i ännu större skala än som utredningen beskriver i scenario 3.

EN EFFEKT VA RE BERED-

SKAF FÖRSLAG TILL

- Å

TGÄRDER

6. 7 Inledning

Utredningen har valt att teckna verksamheten i de tre delscenariona i huvudsak med myndigheternas perspektiv. Det är hela tiden företrädare för samhällets olika organ som bedömer läget, fattar beslut och genomför åtgärder. Enskilda människor förekommer som frivilliga och som kollektiv som reagerar mot de konsekvenser i samhället som mottagandet av asyl- eller hjälpsökande i en mycket stor skala skulle komma att få.

En verksamhet i den stora omfattning som det är fråga om kan enligt utredningens sätt att se inte bedrivas annat än genom myndigheternas försorg. Det beror inte minst på att verksamheten innebär stora kostnader och att mycket av det som sker är myndighetsutövning, t.ex. gränskontrollen och de åtgärder som går ut på att skydda människor mot smittsamma sjukdomar.

Det är givetvis angeläget att de asyl- och hjälpsökande själva får möj-

ligheter att svara för olika åtgärder i verksamheten. Utredningen har i korthet beskrivit detta i skildringen av händelserna i Jönköpings län. Utredningens förslag till åtgärder i det kapitel som följer tar emellertid sikte endast på det som myndigheterna har möjligheter att göra och som alltså måste vara grunden för verksamheten om vi beslutar att ta emot ett stort antal människor som begär asyl eller söker hjälp i Sverige.

6. 2 Fördelning av ansvar och

befogenheter

melan myndigheter

Inledning

En verksamhet i den stora skala som det är fråga om i utredningens tre scenarion fordrar som framgått en samverkan mellan många myndigheter. Organisationer och företag kan behöva delta ibland också enskilda personer. Om en verksamhet i den här omfattningen ska fungera måste det finnas en samverkan mellan aktörerna. Denna samverkan kan komma till stånd på tre olika sätt:

7 Varje myndighet verkar enligt normala rutiner inom sitt ansvarsområde och samráder i det löpande arbetet med andra organ; 2 En myndighet får till uppgift att genom samråd samordna flera aktörers verksamhet; Det kan ske genom att den samordnande myndigheten tillhandahåller ett underlag ävenn för de andra organens beslut; Varje myndighet avgör även i detta alternativ vilka

åtgärder som den ska vidta;

En myndighet får till uppgift att leda andra myndigheters verksamhet, dvs att besluta om vilka resurser dessa ska delta med och vilka arbetsuppgifter som de inom den gemensamma operationens ram ska utföra.

Frågor om olika myndigheters och befogenheter är framansvar som gått av redogörelsen för problemen i kapitel 5 central del det en av som utredningen ska överväga. Skillnaderna när utredningen ska nu överväga förslag till åtgärder är emellertid inte så stora mellan de olika funktioner och tidsskeden som utredningen i matrisen i kapitel 5 har delat verksamheten Utredningen har mot den bakgrunden valt att i det här kapitlet först behandla ansvaret för åtgärderna till sjöss och sedan i ett sammanhang bedöma frågor om verksamheten på land. En uppdelning av övervägandena ansvaret för åtgärderna på land sker om däremot mellan det som ska göras lokalt och det kan lämpsom vara ligt att myndigheter på regional och central nivå utför.

Till sjöss

Uppgifterna i verksamheten till sjöss har som utredningen framhållit i kapitel 4 flera syften. En del uppgifter är civila, andra har militärt ett

innehåll. Övervakningen ska bl.a. göra det möjligt att kontrollera verk-

samheten till sjöss, styra den och därmed de lokala myndigheterna ge en viss förvarning. För detta kan kontroller behöva ske ombord på fartygen. Kontrollerna syftar till att klargöra bl.a. fartygens status, destinationer och last och genomförs med stöd de bestämmelser av som utredningen har redovisat i avsnitt 3.4. Till uppgifterna på sjön hör vidare den sjöräddningstjänst som kan komma att bedrivas jämsides med övervakningen. Även sjöräddningstjänsten sker delvis med de

resurser som Kustbevakningen och de militära myndigheterna använder i övervakningen. Det kan bli svårt att genomföra hela den redovisade verksamheten på sjön om behovet av åtgärder blir utdraget i tiden och det brister i uthålligheten hos de samverkande myndigheternas relativt få rörliga enheter.

Ett effektivt utyttjande av de fartyg, flygplan och helikoptrar som står Å till förfogande för övervakning och kontroll i den skala som krävs i 3 i utredningens tre delscenarion fordrar en samverkan mellan myndigheterna. Det förutsätter att målen i stort för de olika åtgärderna är desamma för alla deltagande organen. Det är möjligt att en samverkan i delscenario 1 kan genomföras enligt normala rutiner alternativ 7 under föregående rubrik. Redan i delscenario 2 blir det sannolikt nödvändigt att en myndighet har ett samordningsansvar och genom ett samråd grundat på ett gemensamt beslutsunderlag skapar förut- sättningar för en koordinering av de olika myndigheternas åtgärder alternativ 2. Behovet av en samverkan blir ännu större i delscenario 3. Enligt utredningens mening inträffar det framför allt i detta delscenario att förhållandena tidvis blir så besvärliga att det är nödvändigt att låta ett organ svara för ledning av all övervakning och kontroll till sjöss alternativ 3.

Utredningen anser att de berörda myndigheterna med uppgifter till sjöss i händelseförlopp av de slag som skildras i betänkandet på ett tidigt stadium ska klara ut behovet av en samverkan. Det är inte nödvändigt att iförväg låsa samarbetet vid en bestämd organisatorisk lösning. Förutsättningarna att lyckas med övervakningen och kontrollen ute till sjöss har med en rad omständigheter att göra inte bara antalet fartyg som är på väg mot den svenska kusten utan även

väder- och ljusförhållanden, vilka hamnar de svenska myndigheter vill ha fartygen till, hur många rörliga enheter för tillfället som står till förfogande för övervakning och kontroll, dessa befinner var sig och hur länge verksamheten ska pågå. Den säkerhetspolitiska situationen vår i närmaste omvärld påverkar också bedömningen vilken av verksamhet som ska bedrivas och vilket slag samordning fordras. Dessa av som förhållanden talar för att regeringen i situation med en en omfattande trafik och brist på resurser till sjöss i lag beslutar principerna om för övervakningen och kontrollen till sjöss det fordras ledning - om eller om det räcker med en samordning samråd. genom

Riksdagen har våren 1993 hemställt regeringen om att ska tillsätta en kommitté som överväger förutsättningarna för en närmare samordning av den statliga sjöverksamheten. De förslag som kan bli resultatet av dessa överväganden kommer sannolikt betydelse att vara av för strävandena att vid en massflyktsituation åstadkomma effektiv en övervakning och kontroll till sjöss. Det är naturligt frågan att om hur en samordning genom samråd respektive ledning verksamheten av till sjöss kommer till stånd behandlas i det vidare sammanhang som det av riksdagen begärda utredningsarbetet utgör.

Utredningen föreslår att den kommitté kan komma tillsättas som att med anledning av riksdagens begäran ska få till uppgift att i samråd med Hot- och riskutredningen närmare överväga hur en samordning genom samråd respektive ledning bör ske l ett antal händelseförlopp av de olika slag som skulle kunna inträffa.

Pâ land

Lokal nivå Verksamheten på land omfattar enligt uppdelningen i kapitel 4 mottagande på ankomstorten, en tillfällig inkvartering i väntan på att det finns lämpliga förläggningsplatser på annat håll, placering i en inkvarteringskommun och slutligen avveckling av verksamheten. Mottagandet omfattar registrering eller grundutredning, utspisning, vila och hälsokontroll. Till avvecklingen hör att de asylsökande erhåller besked att de får stanna i Sverige eller ska avvisas. För dem som kommit om hjälpsökande kan avvecklingen ske när förhållandena i hemlandet som blivit sådana att de kan återvända dit.

Polisen för grundutredning och sjukvårdshuvudmännen för den svarar sjukvård och del de smittskyddsåtgârder som fordras. l utreden av ningens scenarion utför sjukvårdshuvudmännen också den hälsokontroll som utredningen anser ska ske. Detta ansvar ligger i andra situationer än dem utredningen beskriver på lnvandrarverket. Det finns enligt utredningens mening ingen anledning att ändra på det ansvar som polisen och sjukvårdshuvudmännen har i de redovisade avseendena. Sjukvårdshuvudmännens ansvar bör omfatta även hälsokontrollen.

Utredningen föreslår att de lokala polismyndigheterna även i fortsättningen ska göra den grundutredning eller den enklare registre- ring som det i stället kan bli fråga om och att sjukvårdshuvudmän- ska skyldiga att för den hälsokontroll som fordras och nen vara svara att ge den vård som de för närvarande är skyldiga att göra.

Ansvaret för mottagandet i övrigt inkvartering, utspisning, transpor- -

ter och den asyutredning som fordras för varje asylsökande ligger i vanliga fall på Invandrarverket, utnyttjar sina utredningsslussar som och slussannex. Om tillströmningen för tillfället är mycket komstor, mer Invandrarverket överens med ett antal kommuner dessa om att ska ta hand om asylsökande till dess det finns plats på slussar eller i slussannex. Invandrarverket har organisation en med personal för mottagandet som är dimensionerad för att klara den verksamhet av som det normalt är fråga om. Den förhållandevis stora mottagningsverksamheten under första halvåret 1993 underlättades av att de allra flesta asylsökandena kom till en ort Ystad. -

De massflyktscenarion som utredningen beskriver ställer mycket stora krav på mottagningsorganisationen. Det måste enligt utredningens uppfattning vara en statlig uppgift att sörja för de asyl- eller hjälpsökande. Invandrarverket har emellertid inte för kunna egna resurser att ta hand om ett så stort antal inresande det blir fråga i som om scenariona. Invandrarverket har inte heller organisation för kunna en att leda mottagande och inkvartering i stor skala med personal och utrustning som andra ställer till förfogande.

Ett alternativ med Invandrarverket ansvarigt för samtliga åtgärder som i mottagningsfasen förutsätter att verket har omfattande personal i en beredskap som är beredd att rycka för för verksamheten. att svara Ett system som i stället går ut på Invandrarverket enbart att leder verksamheten innebär att verket först när situationen uppstår skaffar all den personal som behövs och utbildar den. Invandrarverket ska i båda fallen också till att det finns utrustning. Det första se alternativet kommer att medföra stora kostnader även när organisationen inte utnyttjas. Det andra alternativet Invandrarverket får till uppgift - en-

bart att leda verksamheten har den nackdelen att det inte finns nå- gon beredskap på bredden, som gör det möjligt för myndigheten att snabbt komma i gång med arbetet.

De asyl- eller hjälpsökande i en massflyktsituation anländer sannolikt till många olika orter i Sverige. Både mottagandet och inkvarteringen fordrar en decentraliserad organisation. l de tre scenariona har utredningen av det skälet valt att låta kommunerna svara för huvuddelen av verksamheten.

Kommunerna har en bred kompetens och en stor kontaktyta som gör att de som regel kan skaffa personal, lokaler och utrustning för att mottagandet och inkvarteringsverksamheten ska fungera. Ett effektivt arbete fordrar en viss planläggning, som det kan vara lämpligt att kommunerna prövar i samband med någon av de Iedningsövningar som de genomför inom ramen för sina uppgifter i totalförsvaret. Det är emellertid inte nödvändigt för kommunerna att bygga upp en särskild beredskapsorganisation för dessa uppgifter. De slutsatser som utredningen dragit på denna punkt överensstämmer med de överväganden som Per-Erik Nilsson har gjort i sin utredning med förslag till lag om vistelsetillstånd för skyddssökande utlänningar från konflikteller krisområden.

Utredningen föreslår att kommunerna ska svara för mottagande och inkvartering och alltså vara skyldiga att utföra de uppgifter som fordras. Kommunerna ska enligt utredningens förslag ha ansvaret på lokal nivå. Det innebär att kommunen beslutar i övergripande frågor som kan ha betydelse även för polisens och sjukvårdshuvudmannens arbete t.ex. var mottagningsorganisationen ska bedriva sitt arbete, -

o3r159

hterademøtmagrøaa simgfiirdelasameilan rolöcagniâggnmgu i kommunen

och;hunmâmøxsømueátebnwtøøaeøebslmiömerbâmnas till dem regio-

nala myndigheten för placering i agqasaykqømngiar,

Utredningen återkommer i avsnitt 6. 3 till frågan den enklare plan

om läggning och de andra förberedelser kommunerna kan behöva som -gêrâq smanummml ns ISBN snuva; r há-igrtsgszrorrz êq smebxêgré EÃYÃEÃ vsöniv meantngensnánøvânw âfidet även i massflyktscenariona i grun- Ixslerrferümaâtâgbiiübgmlañ rtäêmof-de asyl- eller hjälpsökande. Utred-

ninjemwrâåiåiqñot êleñibâkgrunden kommunerna

att ska få ersätt-

:râ-;niwgåv fatätbñâiöiâleilâöâtñádeisom verksamheten

leder till och att Eiiall:lwåñinháivüänüfneñlâléä-feitsâttas för sina kostnader. Nandxgsx ns avörlsd 790 2-:

ümüöødânâihgiünäratügâêøsåüning till kommuner deltar

som i motiéágametfââñattâñ êñiêliertiä knappast situationer av de slag som ut- -liøeurñivän gaiaraømñäescénarion. Utredningen anser att även den

rätt tübåâánfññgfäââniâdátixm bli fråga vid massflykt regleras i för-

en väg.

Uträüifñyâisfäiáâlârtättâmvânérarverket ska få i uppdrag att i samar-

büeühwsiñciâlátvielsâénviioøh med företrädare för kommunerna och

sjükvåmhüxfââinåññeñ utarbeta förslag till författning ett som innebüvârüelüümmüñehñsøeh sjukvärdshuvudmännen i förväg vet vilka

iWlüñparâiaüädigáihündâgüeterna tillämpar när dessa beslutar

om etbätt i wnunimrpâ

ansv bem aneievö -

Uttádmhgevls âbrsiägavser kostnader kommunerna och landssom haläbisahiband med att-de tar emot asyl- eller hjälpsökande.

Den planering och övning som ferdrasilaänFUtgÖPE ewgrmhdwörvde

förberedelser för det civila försvarets behov sserñlllêrñmünerna och landstingen är skyldiga utföra. l 52379Y9l2ibivi att v

imáweiå negrnrviyem: så rise gningiqbl Händelseförloppen i alla tre scenariona visar att kommunerna påtagkomstorterna i allmänhet måste inrikta åtgärderna på mottagandet och den tillfälliga inkvarteringen. Sannolikt kommer. endaste-em debav inresande att kunna stanna i dessa kommuner till desstattndeeøm 4 är asylsökande får sina asylärenden behandlade echldeiømzåiázt: -

hjäpsökande ska återvända till hemlandet eller hemländerna-.zÄigemwde

största kommunerna i landet kan ha svårt att under en längretjdisörja för ett större antal asyl- eller hjälpsökande. Det behövs en regional . organisation som kan jämna ut belastningen inkvarteringsweaáksams-

heten mellan olika delar av landet. Länsstyrelsen har iscenatinnqpñått

uppgiften att åstadkomma en sådan regional samordning. Lågwsswrsel- . är den myndighet som i kompetens och erfarenheterpå det res: sen gionala planet bäst svarar mot kommunerna. .f;.v

Utredningen föreslår således att länsstyrelserna ska svara ñöradømu ledning som behövs inom länen av verksamheten eller samrdnmrâ genom samråd som det i en del fall kan räcka med. Det. inrzebärzattz de ska bedöma till vilka orter inom de egna länen som .myndighetens na till sjöss om möjligt ska dirigera fartygen. Den viktigaste :uppgiften . blir emellertid att fördela de mottagna mellan kommuner i länetgutg, redningen förutsätter att länsstyrelsen kommer överens med varje kommun i länet om hur många asyl- eller hjälpsökande dentsktgtnji.:

emma Det kan emellertid i undantagsfall texten av tidsskâlerd büagtöd-

-

vändigt för länsstyrelsen att ge föreskrifter detta. om

Länsstyrelsen är regional polismyndighet i länet och kan som sådan besluta om fördelningen av resurser mellan de lokala polismyndigheterna. Det är angeläget att länsstyrelsen i de extraordinära situationer som det kan bli fråga om även får möjligheter inriktning i att ge en

stort inom hälso- och sjukvården och alltså ställa krav på åtgärder

från sjukvårdshuvudmannens sida som mottagandet kan fordra. Utredningen återkommer i avsnitten 6.4 och 6.5 till frågor de rättsom liga medel som länsstyrelsen kan behöva ha tillgång till för dessa och andra uppgifter. Det gäller även de befogenheter de kommunala som myndigheterna, polisen och sjukvårdshuvudmännen kan ha behov av i förhållande till andra myndigheter och till organisationer, företag och enskilda.

Beslut som gäller hela riket

En samordning grundad på ett ledningsansvar kan i del fall fordras en även på central nivå. Utredningen har redan framhållit regeringen att i många situationer kommer att behöva fatta beslut - t.ex. att ge en allmän inriktning eller besluta de rättsliga eller ekonomiska medel om som de statliga förvaltningsmyndigheterna, kommunerna och landstingen behöver för att kunna medverka. Den samordning åtgärder av i den löpande verksamheten som kan behövas mellan två eller flera län är emellertid inte i första hand en uppgift för regeringen. Denna samordning bör komma till stånd på annat sätt.

Samordning melan län

Utredningen har i de tre delscenariona valt att låta de regionala myn-

digheterna själva ta de initiativ till samordning mellan län som behövs. Utredningen anser nämligen inte att någon av de centrala fackmyndigheterna t.ex. lnvandrarverket ska svara för regional ledning eller - samordning av mottagandet på det regionala planet. Behovet annan av ledning eller samordning gäller också andra slag av händelser än den massflykt som utredningen har behandlat i betänkandet och berör därmed även andra statliga myndigheters verksamhetsområden. Detta framgår av arbetet med de övriga scenarion som pågår och som utredningen kommer att redovisa i annat sammanhang. Ett ansvar för en central förvaltningsmyndighet att leda eller samordna på regional nivå mellan två eller flera län skulle öka sektoriseringen och mot- - verka den överföring av kunnande och erfarenheter mellan olika verksamhetsområden och det samutnyttjande av organisation och resurser som är ett av syftena med utredningens arbete.

Centrala sektormyndigheters åtgärder i t.ex. massflyktsituation ska . en enligt utredningens mening till största delen vidtas inom ramen för det de har i vanliga fall inom sina sektorer och de befogenheansvar som ter i förhållande till andra centrala myndigheter, statliga myndigheter på regional nivå, kommuner och landsting som hör till detta ansvar. Det kan innebära att de sammanställer ett underlag som syftar till samordnade bedömningar och beslut på den regionala eller lokala nivån. De centrala fackmyndigheterna framför allt lnvandrarverket, - Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen blir i händelser av det slag som utredningen behandlar i detta betänkande också stabsorgan åt regeringen. Det framgår av övervägandena längre fram i detta avsnitt att Socialstyrelsen bl.a. bör förse regeringen med det underlag som den behöver för att under vissa förutsättningar besluta om fördelningen av patienter mellan olika län.

En samordning av verksamheten i två eller flera län kan behövas i ett händelseförlopp av det slag som utredningen har skildrat i delscenario 2 men framför allt vid den mycket omfattande tillströmning hjälpav sökande som det är fråga i delscenario 3. Om samordningen inte om ska ske genom åtgärder som regeringen eller centrala förvaltningsmyndigheter vidtar utredningen förordar framgått inte sådan - som en lösning finns det skäl att överväga att lll Civilbefälhavarna får till uppgift att i fred leda verksamhet som fordrar ledning eller samordning samråd melan flera län; genom eller att

2 En länsstyrelse får till uppgift att i samverkan med eller flera en andra länsstyrelser fatta besut av motsvarande slag.

Civilbefälhavarna har både i fred och i krig förhållandevis en stor organisation till förfogande. Vart och ett civilbefälhavarkanslierna har av för närvarande i fred 10-20 anställda. I krig omfattar varje kansli mellan 100 och 150 de i fred anställda och antal sakkunpersoner - ett niga inom t.ex. hälso- och sjukvård, transporter, ordning och säkerhet, försörjning och information, som Civilbefälhavarna har krigsplacerat i organisationen. De krigsplacerade deltar varje år i ett antal regionala Iedningsövningar som Civilbefälhavarna ordnar. För enhetschefer i organisationen och deras ställföreträdare omfattar tjänstgöringen ett tiotal dagar år. Andra tjänstgör regel några dagar per som varje år.

Det första alternativet med Civilbefälhavarna ansvariga för - som regional samordning vid påfrestningar i fred har bl.a. den fördelen - att det inom organisationen redan finns personella årligen resurser som övas i att leda verksamhet i krig. Den krigsplacerade personalen är

att i sin ordinarie tjänst leda verksamhet, har personkännedom van och känner till de resurser som finns i både fred och krig för att samhället ska kunna bemästra svåra situationer. Särskilt inom hälso- och sjukvården har civiIbefälhavarorganisationen omfattande arbetsuppgifter, en god överblick över resurserna och en erfarenhet av att samordna mellan flera län. Om en påfrestning i fred utvecklas till krig eller i varje fall krigsfara, kan det slutligen vara en fördel om civilbefälhavarna redan från början har varit ansvariga för samordningen mellan länen.

Mot lösning innebär att civilbefälhavarna får ansvaret för leden som ning eller samordning mellan län talar framför allt att organisationen framhållits inte har andra uppgifter i fred än planering, utbildning som och övning. Det är en beredskapsorganisation som enligt en omvänd ansvarsprincip skulle få uppgifter av ett slag som den för närvarande inte har. Aktörerna i fred skulle bli fler och det skulle öka komplexiteten i organisationen.

Det andra alternativet innebär att regeringen bestämmer vilken länsstyrelse eller vilka länsstyrelser som har befogenheter att leda verksamhet i flera län. Detta är inte någon ny princip. En sådan ordning finns redan nu reglerad i räddningstjänstegen 1986:1 102. Regeringen kan vid räddningsinsats som kräver en samordning mellan en två eller flera län ge i uppdrag åt en av länsstyrelserna att fatta de re- . gionalt övergripande beslut som fordras. Vilken länsstyrelse det blir fråga om avgörs i den situation som uppstår. Förutsättningen för att u detta ska fungera är att den länsstyrelse som leder verksamheten får hjälp med personella och andra resurser från de länsstyrelser som är berörda av verksamheten.

Enligt utredningens bedömning kommer ett behov samordning av mellan län att föreligga endast i extraordinära lägen -i en massflyktsituation gäller det t.ex. delscenario 3 när verksamheten blir både mycket omfattande och mycket långvarig. Omständigheterna kommer av naturliga skäl att variera från fall till fall. Det finns ingen anledning att i förväg låsa organisationen vid en bestämd lösning. Det kan tvärtom vara en fördel att kunna lägga ansvar och befogenheter på den myndighet som i den aktuella situationen är mest lämplig att svara för ledning. Tiden medger sannolikt i de flesta fallen att valet myndigav het kan anpassas till det läge som råder.

Utredningen föreslår en ordning som innebär att regeringen från fall till fall bedömer hur en samordning mellan län lämpligen ska ske och utser antingen en myndighet en civilbefälhavare eller länsstyrelse - en eller flera myndigheter att regionalt leda verksamheten. -

l situationer med mycket stora behov samordning mellan län är det av givetvis ingenting som hindrar att även regeringen fattar beslut i enskilda fall om vilka resurser som ska utnyttjas eller uppdrar åt en central förvaltningsmyndighet att göra det. Det kan gälla t.ex. den fördelning av patienter mellan olika sjukvårdshuvudmän kan bli nödsom vändig om dessa själva inte kan enas om hur många och ska ta var en emot. Även beslutet endast del landet kräver sådana om avser en av bedömningar sannolikt ett riksperspektiv. Som utredningen framhållit ankommer det på den centrala sektorsmyndigheten i det här fallet - Socialstyrelsen att utarbeta det underlag regeringens beslut - som fordrar.

och andra

Planläggning

förberedelser för mottagande

och inkvartering

Utredningens förslag till åtgärder i det närmast föregående avsnittet har som framgått varit av övergripande natur. Att kommunerna får en skyldighet att svara för mottagande och inkvartering är en grundläggande förutsättning för att det ska gå att utan alltför stora hinder på kort tid ta hand om ett stort antal asyl- eller hjälpsökande.

Det underlättar emellertid om även andra typer av förberedelser sker. De förslag till åtgärder som utredningen redovisar i det avsnitt som här följer tar sikte på att reducera en del av problem som enligt övervägandena i kapitel 4 kan komma att uppstå och som förslagen till ansvar och befogenheter inte direkt tillgodoser.

Dirigering av fartygen till lämpliga hamnar

Utredningen har i problembeskrivningen framhållit att många fartyg med asyl- eller hjälpsökande sannolikt kommer oanmälda till svenska hamnar. Det behöver kanske inte vara någon nackdel om fartygen går till t.ex. Stockholm, Gävle eller Oskarshamn, där det finns en kapacitet att på ett tillfredsställande sätt klara även den tillfälligt kraftiga tillströmning som har redovisats i scenariona. Att få veta i förväg vart fartygen är på väg gör det emellertid lättare för de svenska myndigheterna att utföra sina uppgifter. Det av utredningen tidigare redovisade förslaget att den av riksdagen begärda utredningen om den statliga sjöverksamheten ska överväga hur en samordning av övervakningen ska komma till stånd är bl.a. ett led i strävandena att öka kunskaper-

na om fartygens destinationer. En samordning ska emellertid även göra det lättare att om det behövs dirigera fartygen till de hamnar där det för tillfället är mest lämpligt eller i varje fall inte direkt - olämpligt att ta emot asyl- eller hjälpsökande. -

För att en dirigering ska kunna komma till stånd behövs det rutiner som gör att myndigheterna överblickar läget och besked till de ger i övervakningen och kontrollen medverkande rörliga enheterna om vilka orter som de har valt. Det är naturligtvis möjligt i förväg att peka ut ett antal sådana orter för den händelse ett scenario enligt de alternativ som utredningen beskrivit skulle komma utspela sig. Mycket att talar emellertid för att det i ett sådant läge blir nödvändigt att anpassa valet av orter till de förhållanden då råder. Det bör räcka som om det finns i förväg utarbetade principer, vilket den flexibilitet ger som situationen sannolikt fordrar. Det kan organisationen från om början är inriktad på bestämda orter svårt ändra på fördelningen vara att mellan olika hamnar, om förhållandena skulle tala för det.

Utredningen föreslår att Invandrarverket får i uppdrag att utarbeta ett system med kriterier för val av ankomstorter och med rutiner för rapportering till de organ som svarar för övervakningen och kontrollen till sjöss. Arbetet bör ske i samarbete med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Tullverket, försvarsmakten och företrädare för länsstyrelserna, kommunerna och landstingen.

Registrering

Förutsättningen för att Sverige ska så många ta emot människor som det är fråga om i utredningens scenarion är att regeringen har uttalat

sig för att mottagandet ska ske. Ingen asyl- eller hjälpsökande ska i den situationen behöva avvisas av de skäl som det är avsikten att grundutredningen i förekommande fall syftar till att visa på. Det är utredningen framhållit inte nödvändigt och knappast heller som möjligt att för och av de inresande göra en grundutredning - var en den typ fordras när polisen ska utreda om den som söker asyl av som ska avvisas med gång eller möjlighet att stanna för att få sin en ges sak närmare prövad.

Det har i utredningens arbete med utformningen av scenariona framkommit att myndigheterna inte har någon enstämmig uppfattning om vad enklare form registrering bör omfatta. Att i det läge som en av uppkommer, när Sverige plötsligt ska börja ta hand om ett stort antal asyl- eller hjälpsökande, börja uppfattningarna kommer sannolikt ensa att fördröja och försvåra mottagandet. Risken finns också att kvaliteten på de insamlade personuppgifterna till en början blir låg. Konsekvenserna kan bli att arbetet i denna fas tar onödigt mycket tid, att det blir svårt att få en överblick över situationen regionalt eller centralt och inte går att följa utvecklingen och t.ex. se var alla asyl- eller hjälpsökande slutligen blir placerade. Registreringen ska ske i samma fas hälsokontrollen och det är angeläget med en samordning. som

Utredningen föreslår att Invandrarverket får i uppdrag att i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen utarbeta principer för registrering och förbereda rutiner för det praktiska genomförandet. Till den uppgiften hör att utforma en blankett för registreringen senare och manual som kan utgöra underlag för en enklare utbildning av en den personal inom bl.a. polisen som ska utföra registreringen.

Det behövs som framgått också rutiner gör det möjligt föra som att över uppgifter om enskilda asyl- eller hjälpsökande till andra i organ kedjan av mottagande eller till myndighet ska organ en som sammanställa uppgifter så att bl.a. regeringen får överblick över läget en och kan följa utvecklingen.

Utredningen föreslår att lnvandrarverket ska förbereda för ett systern överföring och sammanställning uppgifter enskilda individer av om från en myndighet till ofta också mellan nivåer en annan - olika i förvaltningen. Även detta arbete bör ske i samråd med de olika organ som kommer att delta i verksamheten och har synpunkter på behovet av uppgifter om de asyl- eller hjälpsökande, t.ex. Rikspolisstyrelsen och företrädare för länsstyrelserna, kommunerna och landstingen.

Polisens personalresurser

Polisens arbetsuppgifter i de tre massflyktscenariona kommer att vara mycket omfattande och arbetskrävande. Utredningen har pekat på personaltillgången som ett problem både i samband med registreringen och när polisen ska upprätthålla ordning och säkerhet. Det kommer att bli nödvändigt för polisen att prioritera mellan olika behov. Scenariona visar att det sannolikt också blir nödvändigt att anpassa personaltillgången till arbetsbelastningen och att jämna både ut mellan polisdistrikten inom ett län och mellan länen. Den samordning som i scenariona sker genom överenskommelser mellan de lokala polismyndigheterna kommer inte att tillräcklig för de behov vara stora som det gäller. Rutinerna skapar lätt tvekan och osäkerhet hos många myndigheter. Risken är att detta fördröjer hanteringen.

del arbetsuppgifter det gäller närmast registreringen är det För en - övrigt inte nödvändigt just polispersonal gör allt arbetet. Även för att polisens administrativa personal och personal från t.ex. Tullverket och Invandrarverket skulle kunna delta inom ramen för polisens ansvar.

Utredningen föreslår att Rikspolisstyrelsen får i uppdrag att ytterligare överväga vilka principer som ska gälla för överföring av polispersonal från ett polisdistrikt till ett annat både i scenarion av de slag som utredningen beskriver i det här betänkandet och vid de slag av händelser som utredningen kommer att behandla i det fortsatta arbetet. Rikspolisstyrelsen bör i det sammanhanget också bedöma vilka typer personal polisen skulle kunna ta i anspråk från andra myndigav som heter och från organisationer och träffa överenskommelser med myndigheterna och organisationerna om detta.

Utredningen föreslår vidare att Rikspolisstyrelsen får i uppdrag att överväga och föreslå principer för användningen av beredskapspoliser vid den typ av händelser som utredningens arbete avser. Tillgången på personal för bl.a. dessa uppgifter kan komma att öka, om statsmakterna genomför det förslag till regler för rekrytering av tjänstepliktiga som Pliktutredningen har redovisat i sitt betänkande SOU 1 992: 1 39 Totalförsvarsplikt.

Planläggning av länsstyrelsernas och kommunernas

verksamhet

Utredningens förslag leder till att kommunerna och länsstyrelserna får ett omfattande ansvar och långtgående befogenheter inom ett område där de normalt inte verkar. En del kommuner och några länssty-

relser har under senare år genom en enkel planläggning och ledningsövningar förberett sig för att kunna ta emot ett större antal asyl- eller

hjälpsökande. Det gäller framför allt kommuner och län vid Östersjö-

kusten.

Utredningen föreslår att samtliga länsstyrelser får i uppdrag att i samarbete med kommunerna i länen förbereda mottagandet asyl- eller av hjälpsökande i större skala. Det kan för den enklare planläggning som behövs räcka med förteckningar över personal inom eller utanför kommunens normala organisation som det kan vara lämpligt att rekrytera till verksamheten och en inventering av lokaler och utrustning som också kan behöva tas i anspråk. Uppdraget bör gälla både kust- och gränslänen, där de asyl- och hjälpsökande först tas emot, och inlandslänen, där de senare placeras för inkvartering och olika slag vård. av

Länsstyrelserna och kommunerna bör särskilt överväga hur ledningsfunktionen ska se ut. En viktig förutsättning för ett effektivt ledningsarbete är att verksamheten som syftar till att sprida information inom varje myndighet och mellan de samverkande myndigheterna fungerar bra. Planläggningen ska framför allt syfta till att visa hur kommunerna snabbt kan komma i gång med mottagningsverksamheten. En samverkan kan sannolikt i många fall ske mellan ett antal kommuner i länen och även förutsättningarna för detta samarbete bör belysas.

Utredningen har redan framhållit att planläggningen kan utgöra en grund för den planering och övning för verksamheten krig och vid krigsfara som kommunen är skyldig att svara för. Det kan också uttryckas så att kommunen bör se till att denna planläggning för bered-

skapen i krig inkluderar bl.a. de åtgärder som innebär att den kan ta emot ett större antal asyl- eller hjälpsökande. Ett av skälen för denna integrering är att kommunen även i krig eller vid krigsfara kan komma att behöva ta emot ett stort antal utlänningar som söker hjälp i Sverige. Detta kan vidare komma att gälla de förberedelser som civilbefälhavarna behöver göra för att eventuellt kunna leda verksamhet även i fred.

Utredningen föreslår vidare att länsstyrelserna och kommunerna får i uppdrag att sammanställa uppgifter om planläggningen och att överlämna dessa till lnvandrarverket, som för regeringen redovisar sin bedömning av innehållet i dem.

Information till allmänheten

De olika händelseförlopp som utredningen tecknat i de tre delscenariona kräver en mycket omfattande information till allmänheten. En bra information inom och mellan myndigheterna utgör grunden för informationen till allmänheten. En sådan information måste utgå från människornas behov. Den ska vara öppen och sann och lämnas så tidigt som möjligt. Det är också viktigt att informationen från olika myndigheter är samordnad och samstämmig, så att myndigheterna inte lämnar dubbla budskap.

De flesta myndigheterna med uppgifter av de olika slag som det är fråga om i utredningens massflyktscenarion har någon form av informationsberedskap. Det kan emellertid finnas skäl för de organ som blir berörda att överväga vilka särskilda krav som mottagandet och omhändertagandet av ett mycket stort antal asyl- eller hjälpsökande

skulle innebära. Det handlar enligt utredningens mening bl.a. om att klargöra vilka fackkunskaper som det är nödvändigt de att personer har som ska svara för informationsarbetet.

Utredningen föreslår att Styrelsen för psykologiskt försvar får i uppdrag att tillsammans med företrädare för Invandrarverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, länsstyrelserna, kommunerna och landstingen utarbeta allmänna råd för informationsverksamheten vid mottagande av asyl- och hjälpsökande i den stora skala utredningen som beskriver i sina tre delscenarion.

Planläggning av hälsokontrollen m.m.

Hälso- och sjukvården är trång sektor framför allt när många en människor i dålig kondition fysiskt och psykiskt i delscenariona som 2 och 3 kommer till Sverige. Även i scenario 1 får hälso- och sjukvården emellertid en hel del arbetsuppgifter den inte är vid. som van Det finns också skäl att genom olika slag förberedelser underlätta av arbetet när samhället plötsligt ska ta hand antal asylom ett stort eller hjälpsökande. Samordningen mellan den hälso- och sjukvård som är en uppgift för landstingen och det hälsoskydd kommunen som har ansvaret för behöver tillgodoses.

Socialstyrelsen har ett övergripande för planering och försörjansvar ning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö- och hälsoskydd inför kriser och krig. Till myndighetens uppgifter hör också få till att stånd en planering av hälso- och sjukvårdens insatser vid fredstida katastrofer framför allt livräddande åtgärder i stor skala på - ute en skadeplats eller i ett skadeområde. Den detaljerade planeringen mer

inom hälso- och sjukvården både av verksamheten i krig eller krigs- fara och av katastrofinsatser i fred sker emellertid hos huvudmän- nen själva. Socialstyrelsen har utarbetat ett underlag för planeringen som ger en inriktning av verksamheten. För beredskapen i krig innebär det att Socialstyrelsen för vart och ett av civilområdena beräknar den operationskapacitet och det antal vårdplatser som bör finnas i den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation. Civilbefälhavarnas uppgift är att med sjukvårdshuvudmännen komma överens om uppdelningar mellan dessa.

Underlaget för planeringen av insatser mot fredstida hot är inriktat på metoder och principer för verksamheten och innehåller ingen beräkning av t.ex. vårdplatsbehovet. Civilbefälhavarna har inget ansvar i det här sammanhanget.

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med företrädare för sjukvårdshuvudmännen överväga metoder och principer för den hälsokontroll inkl. smittskyddskontroll och hälso- - och sjukvård som mottagande av flyktingar i mycket stor skala skulle komma att fordra. Det är viktigt för smittskyddsverksamheten att hälso- och sjukvården fortlöpande får uppgifter om vilka smittsamma sjukdomar som förekommer i de länder som de asyl- eller hjälpsökande har lämnat. Detta slag av förvarning kan bestå av uppgifter från svenska beskickningar utomlands eller från internationella organisationer WHO. Även massmediernas rapportering kan till nytta som vara

i det här sammanhanget. Övervägandena bör bl.a. också omfatta

samordningen mellan hälso- och sjukvården och hälsoskyddet.

Utredningen förutsätter att sjukvårdshuvudmännen själva överväger

vilka åtgärder som de bör vidta för att lokalt och regionalt förbereda

mottagandet. Övervägandena bör särskilt omfatta de problem

som kan uppkomma om många de asyl- eller hjälpsökandena har smittav samma sjukdomar eller bär på smittämnen och bl.a. samordavse ningen mellan hälso- och sjukvården och hälsoskyddet. Även frågor om laboratorieberedskapen bör behandlas i det här sammanhanget.

Sjukvårdshuvudmännen bör till Socialstyrelsen redovisa de uppgifter och bedömningar som framkommit hälso- och sjukvårdens genom förberedelser för mottagandet asyl- eller hjälpsökande i skala. av stor Socialstyrelsen bör få i uppdrag att göra sammanställning en av uppgifterna och till regeringen överlämna sin bedömning sjukvârdshuav vudmännens beredskap.

6.4 Behovet

att rättsligt regera

verksamheten

De förslag till åtgärder som utredningen redovisar i betänkandet fordrar i flera fall en rättslig reglering i form lag. Det handlar dels av om att föreskriva vilka skyldigheter kommuner och landsting ska ha, dels om att ge statliga myndigheter samt kommuner och landsting möjligheter att om det behövs förfoga över personal och egendom.

Den verksamhet som kommuner och landsting enligt utredningens förslag ska svara för eller som berör deras verksamhet och följaktligen behöver Iagregleras är denna:

Inkvartering, utspisning, transporter kommunen m.m. som svarar för;

Hälsokontrol som sukvárdshuvudmännen utför skyldighet att ge akut sjukvård och att svara för smittskyddsåtgärder föreligger redan;

Ledning verksamhet ilänen som länsstyrelserna svarar för; av Ledning verksamhet som regeringen svarar för eller uppdrar av át andra myndigheter centrala eller regionala att genomföra. - -

Detaljer i ansvar och uppgifter som enbart berör statliga myndigheters verksamhet t.ex. de åtgärder som kan bli resultatet av övervägan- den om övervakningen och kontrollen till sjöss och polisens registrering regleras genom förordningar som regeringen beslutar om. -

Som utredningen redovisat i flera avsnitt av betänkandet har överdirektör Per-Erik Nilsson, Statens invandrarverk, på regeringens uppdrag utarbetat ett försag till lag om vistelsetistånd för skyddssökande utlänningar från konflikt- eller krisomráden.

Frågan om hur skyldigheterna för kommuner och landsting ska lagregleras och hur myndigheter av olika slag ska få möjligheter att förfoga över personal och egendom vilken typ av lagstiftning som det är lämpligt att införa har flera aspekter. Det gäller bl.a. att åstad- komma lösningar är så allmängiltiga möjligt. Bestämmel- : som som serna ska helst kunna användas inte bara vid mottagande av asyleller hjälpsökande i stor skala utan också vid andra slag av påfrest- . ningar, t.ex. långvariga avbrott i el- eller vattenförsörjningen. De ska således kunna tillämpas vid flera av de händelser som utredningen behandlar i sina övriga sex scenarion. En redogörelse för huvuddragen i dessa scenarion finns i kapitel

För utredningens räkning har utarbetats promemoria med synpunken ter på den rättsliga reglering av åtgärder mot påfrestningar i det fredstida samhället av de olika slag som utredningen redovisar i betänkandet. Promemorian visar på de avvägningar det är nödvändigt som att göra med hänsyn till bl.a. regeringsformens föreskrifter förhållanom det mellan enskilda och det allmänna.

Följande avsnitt innehåller en redogörelse och diskussion baserad på promemorian. Utredningen vill framhålla att den på detta stadium i sitt arbete inte tar ställning till vilken typ lagstiftning det kan av som vara lämpligt att välja. Detta kommer att ske först när utredningen har gjort de överväganden som blir följden övriga scenarion och av utredningens bedömning kommer följaktligen att redovisas i annat sammanhang längre fram.

6. 5 Olika sätt

att rättsligt regera

beredskapen som utredningen

föreslår

Inledning

Promemorian tar frågor hur rättslig reglering samhällets upp om en av åtgärder vid påfrestningar i det fredstida samhället kan komma att se

ut. Övervägandena sker mot bakgrund bestämmelserna i regerings-

av formen och annan lagstiftning i liknande ämnen. De närmast följande avsnitten innehåller redogörelser för några lagar har central betysom delse i det här sammanhanget och förfogande i krig - som avser m.m. och för de bestämmelser som gäller om åtgärder vid extraor- dinära förhållanden i fred, t.ex. ransonering och räddningstjänst. Re-

dovisningen innehåller korta beskrivningar även av annan kristidslagstiftning. Utredningen redogör slutligen för några synpunkter i promemorian på vilken modell som det kan finnas skäl att välja.

Förfogandelagen

Lagens uppbyggnad

De bestämmelser i förfogandelagen 4-6 §§ enligt vilka regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att been sluta om förfogande träder i tillämpning om riket kommer i krig. Regeringen får föreskriva att bestämmelserna helt eller delvis ska tillämpas även i andra situationer, nämligen Om riket är i krigsfara; 2. Om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig och av det till föld av dessa förhåannden föreligger knapphet eller om betydande fara för knapphet inom riket på egendom av vikt för totalförsvaret eller fokförsörjningen; eller 3. Om det visar sig nödvändigt att med hänsyn till försvarsberedskapen inkalla värnpliktiga till tjänstgöring med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom. värnpliktslagen 7947:967.

Regeringen får inte i fredstida situationer av extraordinär natur sätta reglerna om förfogande i tillämpning. Utredningen vill framhålla att den fredstida hotbilden i väsentliga delar har förändrats sedan riksdagen i slutet 1970-talet stiftade förfogandelagen. Som framgått av av redovisningen i kapitel 1 har förändringarna i produktionen av varor och tjänster och i distributionen och administrationen lett till en storskalighet, som ökat specialiseringen och komplexiteten i samhället.

Nya metoder för produktion och annan hantering och kemiska ämnen med tidigare okända risker har tillkommit. De tekniska stora systemen har efter hand blivit alltmer inflätade i varandra. Konsekvenserna av de allvarliga olyckor och andra påfrestningar äger sprider som rum sig lättare än tidigare från en verksamhet till en annan.

Riskerna begränsas i allmänhet inte heller territoriella av gränser. De ökande internationella kontakterna är viktigt ett element i utvecklingen av de fredstida hoten. Vi kan inte längre i utsträckning samma som förr avskärma oss från risker växer fram i andra länder. som

4 § förfogandelagen anger i vilket syfte förfogande för eller statens annans räkning får ske. Förfogandet ska tillgodose för totalförsvaett ret eller folkförsörjningen ofrånkomligt behov egendom av eller tjänster, som inte utan olägenhet kan tillgodoses på annat sätt.

Av 5 § framgår vilka åtgärder som begreppet förfogande innefattar. Det går t.ex. att ta i anspråk fastighet med nyttjanderätt en och annan egendom med nyttjanderätt eller äganderätt. En kan ålägperson gas en tillfällig uppgift för försvarsmakten Vägvisare, budbärare, som arbetsmanskap eller sjukvårdspersonal. En ägare eller innehavare av en lageranläggning eller transportmedel kan bli ålagd av att förvara egendom respektive att utföra transporter. 6 § vilka förbereanger dande åtgärder som får vidtas. 7-15 §§ innehåller begränsningar som gäller formerna för åtgärderna.

Övriga bestämmelser i förfogandelagen

gäller grunderna för ersättning för förfogande, handläggning ersättningsärenden, utbetalning av av

ersättning, uppgiftsskyldighet för den mot vilken ett förfogande är riktat samt ansvar för brott mot bestämmelserna i lagen.

Den konstitutionella bakgrunden

Förfogandelagen är utformad som en fullmaktslag. Den träder som framgått automatiskt i tillämpning när riket är i krig. Vid krigsfara och under vissa andra utomordentliga förhållanden måste regeringen emel-

i

lertid besluta om att lagen ska tillämpas. i i Bestämmelser om riksdagens och regeringens kompetens att meddela föreskrifter finns i regeringsformen RF. Enligt 8:3 RF ska föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden meddelas genom lag. Sådana före- skrifter är bl.a. bestämmelser om rekvisition och annat sådant förfogande.

Lag stiftas av riksdagen ensam. Regeringen kan efter riksdagens bemyndigande enligt 8:7 RF genom förordning meddela föreskrifter som avser vissa särskilt angivna ämnen. Det ska framhållas att bemyndigandet utom ett i detta sammanhang oväsenligt undantag inte - regeringen rätt att meddela föreskrifter som begränsar de fri- och ger

rättigheter i 2 kap. RF. Äganderätten ingår inte i fri- och

som avses rättighetskatalogen, men 2:18 FlF föreskriver att varje medborgare vars egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande ska vara tillförsäkrad ersättning för förlusten enligt grunder som är bestämda i lag.

De i 8:7 RF angivna ämnena är

Skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa;

Utännings vistelse iriket;

3. ln- och utförse eller andra tilgångar, av varor, av pengar av tillverkning, kommunikationer, kreditgivninng, näringsverksamhet, ransonering eller utformning byggnader, anläggav ningar och beb yggesemiüö;

4 Jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård;

5. Trafik eller ordningen på allmän plats;

6. Undervisning och utbildning;

Förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt.

Lagstiftningen i krig behandlas i 13:6 RF. Regeringen kan med stöd av bemyndigande i lag förordning meddela sådana föreskrifter genom som enligt grundlag ska meddelas lag, riket genom om är i krig eller i krigsfara eller om det råder sådana utomordenntliga förhållanden som är orsakade av krig eller av krigsfara riket har befunnit sig Om som det även i annat fall är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag förordgenom ning bestämma att i lag meddelad föreskrift rekvisition eller om annat sådant förfogande ska börja eller upphöra tillämpas. att Det ska i en lag med bemyndigande av detta slag under vilka förutnoga anges sättningar bemyndigandet får utnyttjas.

Departementschefen uttalar i propositionen till RF prop. 1973:90, s. 444f att det är angeläget att den konstitutionella nödrätten begrän-

sas så mycket som möjligt. Enligt departemenstchefen är det av synnerligen stor betydelse att det redan i fred finns konstitutionella regler som i största möjliga utsträckning gör det möjligt för statsmakterna och andra offentliga organ att även i krissituatoner agera inom grundlagens ram. Detta reducerar riskerna för tvister om det konstitutionellt riktiga i de offentliga organens handlande, samtidigt som det blir svårare för oansvariga grupper att gripa makten i kritiska lägen.

De i 13 kap. RF intagna reglerna gör det möjligt att i en mycket betydande utsträckning bryta igenom det konstitutionella regelsystemet i övrigt. Det är därför enligt departementschefens uppfattning angeläget att reglernas tilllämpningsområde begränsas så mycket som möjligt. De flesta bestämmelserna i 13 kap RF är av dessa skäl tillämpliga

endast i krig eller i krigsfara. Föreskrifterna i någrafall hit hör

avser - 6 § även sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig utomlands eller av att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara.

28 § 1 mom. värnpliktslagen föreskriver att en Värnpliktig under höjd beredskap är skyldig att fullgöra krigstjänstgöring. Enligt 27 § 2 mom. är en Värnpliktig om det behövs med hänsyn till landets försvars- beredskap skyldig att på det sätt regeringen bestämmer fullgöra beredskapsövningar. Lagen 1992:1403 om höjd beredskap föreskriver att beredskapen i Sverige kan höjas för att stärka totalförsvaret. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap. Är landet i krigsfara eller råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utomlands eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara får regeringen bestämma om skärpt eller högsta beredskap. Så snart inkallelse har skett enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen får regeringen

med stöd av lag bestämma att i lag meddelad föreskrift som gäller rekvisition eller förfogande ska börja eller upphöra tillämpas. att Detta följer av 13:6 första stycket sista meningen RF. Denna möjlighet till delegering har riksdagen använt sig även i förfogandelagen. av

En följd av det begränsade tillämpningsområdet i 13 kap. RF ärnatt

delegerande av normgivningsmakt åt regeringen i krissituationer som inte är av säkerhetspolitisk natur måste ha stöd i 8 kap. RF. Departementschefen finner inte att det skulle några olägenheter vara förenade med detta prop. 1973:90, 456. s.

Motiven för bearänsninaen i förfoaandeaaens tiämpninasområde

Den konstitutionella grunden för fullmaktslagstiftningen kom genom 1974 års RF i ett nytt läge.

Förfogandelagen ersatte rekvisitionslagen 1942:583, beredskapsförfagandeagen 1942:584 och amännna förfogandeegen 1954:279. Räckvidden olika i dessa lagar prop var tre 197778:72, sid 25f. Rätten att rekvirera egendom enligt rekvisitionslagen förutsatte att rikets försvarsmakt eller någon del därav ställts på krigsfot. Detta gällde oavsett åtgärden syftade till om att upprätthålla rikets neutralitet eller att avvärja ett befarat eller påbörjat Beangrepp. redskapsförfogandelagen skulle tillämpas i tidigare riskskede ett än rekvisitionslagen. Tillämpningen denna av lag skulle upphöra om rekvisitionslagen blev tillämplig. Beredskapsförfogandelagens ändamål var att under beredskapstillstånd innan mobilisering ännu - hade anbefallts möjliggöra tvångsanskaffning vissa förnödenheter - av för försvarsmaktens behov.

Allmänna förfogandelagen till skillnad från rekvisitionslagen och var beredskapsförfogandelagen tillämplig även i vissa situationer när det rådde utomordentliga förhållanden som inte hade säkerhetspolitiska orsaker. Lagen skulle tillämpas när riket befann sig i krig eller krigsfara, också vid knapphet eller betydande fara för knapphet men inom riket på förnödenheter som erfordrades för krigsbruk eller för ekonomisk försvarsberedskap eller annars var av vikt för befolksom ningen eller produktionen. Knappheten eller faran för knapphet skulle ha uppkommit till följd krig riket befunnit sig i eller krig mellan av som främmande makter eller utom riket inträffad utomordentlig hänannan delse. Beslut regeringen förfogande med stöd av allmänna förav om fogandelagen således inte möjligt vid fredstida kristillstånd som var hade orsakats av inre skeenden.

7978 år förfogandeag kom inte att innebära en total koncentration den vittförgrenade och komplicerade förfogandelagstiftningen. av Utanför förfogandelagen hamnade de komplex av bestämmelser reglerade ransonering, prisreglering och närliggande frågor. som

Tillkomsten 13:6 RF underlättade valet av princip för utformning av bestämmelserna i förfogandelagstiftningen och av de gemensamma gällde förutsättningen för lagens tillämpning. Paragrafen som som utgör den statsrättsliga grunden för förfogandelagen gjorde tillämpningsområdet för bemyndigandelagstiftningen snävare än området för allmänna förfogandelagen. Detta område omfattar utöver krig och krigsfara endast sådana utomordentliga förhållanden som är föran- ledda krig eller krigsfara vari Sverige har befunnit sig. Det räckav av inte att knapphetsläget har orsakats av en annan utomordentlig er

händelse som har inträffat utom riket och än mindre sådan - - av en

händelse som har ägt rum inom riket.

l propositionen till förfogandelagen framhåller föredraganden de om

situationer i vilka lagen ska kunna tillämpas:

Det är från rättssäkerhetssynpunkt angeläget för att ramen en bemyndigandelagstiftning inte görs vidare än omständigheterna kräver. Den naturliga utgångspunkten för fastställande sådan utgör 13 av en ram kap. 6 § RF. Utanför det föreslagna tillämpningsområdet bör alltså falla sådana utomordentliga förhållanden har som annan orsak än krig och krigsfara. Detta innebär en inskränkning i jämförelse med allmänna förfogandelagens tillämpningsområde. En följd härav blir i att man en bristsituation som inte har sin grund i krig eller krigsfara får finna stöd i annan lag än förfogandelagen för åtgärder innebär som att egendom fråntas enskilda. Sådana åtgärder kan behöva vidtas för att bl.a. genomföra en ransonering. Också i andra fall, t.ex. vid naturkatastrofer, kan finnas behov att tillgripa förfogande. Mot denna av bakgrund kan det sättas i fråga vilket också gjordes under remissbe- handlingen inte tillämpningsområdet för denna - om föreslagna förfogandelagen bör utvidgas till omfatta också att nyss angivna situationer.

Föredraganden anförde emellertid längre fram i propositionen:

Som jag redan framhållit bör en lagstiftning lämnar regeringsom en fullmakt att ingripa i enskilda medborgares rättigheter så ges ett snävt tilllämpningsområde möjligt. En lagstiftning som som är avsedd för krig och beredskap bör därför inte inrymma fullmakter kan som utnyttjas i fredstid. Behovet av fullmakt för regeringen besluta att om förfogande vid fredstida ransonering bör tillgodoses inom ramen för ransoneringslagstiftningen. Om i fredstid skulle uppkomma andra behov av förfogande, torde i regel finnas tid för riksdagsbehandling en av frågan om vilka åtgärder kan behövas. Skulle så inte som vara fallet, t.ex. vid en naturkatastrof stor omfattning, har anledning av man att räkna med att myndigheterna utan stöd förfogandelagstiftav en ning får tillgång till den egendom som behövs för att mildra katastrofens verkningar.

Ransoneringslagen

Ransoneringslagens utformning påminner om förfogandelagens. De bestämmelser 6-9 §§ som ger regeringen rätt att fatta nödbeslut av visst slag träder automatiskt i kraft om riket kommer i krig. Regeringen får också föreskriva att dessa bestämmelser helt eller delvis ska tillämpas om Riket är i krigsfara; 2. Det till följd av krig eller av krigsfara vari riket befunnit sig eller av annan utomordentlig händelse föreligger knapphet eller betydande fara för knapphet inom riket på förnödenhet av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjninngen. Föreskrift enligt denna punkt ska avse viss tid, högst ett år. Föreskrift ska underställas riksdagens prövning inom en månad efter att den har utfärdats.

När ransoneringslagens 6-9 §§ är tillämpliga får regeringen om det är nödvändigt för hushållningen med en i föregående stycke avsedd förnödenhet föreskriva att denna inte får saluhållas, utbjudas mot veder- Iag, överlåtas eller förvärvas. Regeringen kan även föreskriva att destransaktioner endast får äga rum under vissa villkor eller att förnösa denheten får användas endast för vissa ändamål.

Regeringens fullmakt att sätta bestämmelserna i ransoneringslagen i tilllämpning vidsträckt motsvarande fullmakt i förfogandeär mer än Iagen. Fullmakten i ransoneringslagen gäller som framgått i vissa situationert även när riket inte befinner sig i krig eller krigsfara. Regeringens kompetens går på den här punkten utanför ramen för 13:6 RF och stöder sig även på 8 kap. RF.

Oljekrislagen och prisregleringslagen

Även oljekrisagen 1975:197 är en fullmaktslag. Regeringen får under förutsättningar som framgår 2 § föreskriva 6-9 §§ av att ransoneringslagen ska äga tillämpning.

Enligt 8 § prisregeringsagen 1989:978får regeringen föreskriva att vissa bestämmelser i lagen ska tillämpas när det någon av annan orsak än krig eller krigsfara är risk för allvarlig prisstegring på en en eller flera viktiga varor eller tjänster. Bestämmelserna bl.a. prisavser stopp, förhandsanmälningskydd och tvångskartellering.

Den rättsliga grunden för de bestämmelser i ransonerings-, oljekrisoch prisregleringslagarna bemyndigar regeringen som att sätta lagarna i tillämpning är 8:7 tredje stycket RF.

Räddningstjänstegen

Räddningstjänstagen l1986:1 102 innehåller i första hand föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst ska organiseras och bedrivas. Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser eller kommusom staten nerna svarar för vid olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Räddningstjänsten omfattar åtgärder vid brand och andra olyckshändelser som översvämningar, jordskred och utsläpp olja eller farliga ämnen. av

l lagen ingår också bestämmelser olycks- och skadeförebyggan-

om

de åtgärder som ska vidtas dels kommunerna, dels av av enskilda -

framför allt ägare eller innehavare av byggnader eller andra anläggningar.

Räddningstjänstlagen innehåller slutligen bestämmelser om rättigheter och skyldigheter för enskilda bl.a. tjänsteplikt, ingrepp i enskild - om rätt och rätt till ersättnning.

Varje person mellan 18 och 65 år är enligt 44 § räddningstjänstlagen skyldig att efter förmåga medverka i räddningstjänsten på anmodan

räddningsledaren. Bland de tjänstepliktiga är bosatta inom

av som kommunen får den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten ta ut lämpliga i första hand frivilliga för att ingå personer - i kommunens räddningsvärn. De uttagna är skyldiga att delta i övningar under högst 20 timmar per år.

En ägare eller innehavare till en byggnad eller anläggning är enligt 41 § skyldig att hålla brandsläcknings- och livräddningsutrustning. Det finns också plikt att larma och en skyldighet att lämna upplysen ningar personal och egendom som kan användas i räddningstjänst. om

Räddningstjänsten kan också fordra ingrepp i enskild rätt. Dessa inkan syfta till att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom eller grepp för skada i miljön. Räddningsledaren får enligt 45 § bereda sig själv och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma ett omrâde, använda, föra bort, utrymma eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, om ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som ingreppet vållar och omständigheterna i övrigt.

Viss undantagslagstiftning

Med stöd av 13:6 RF har riksdagen i ett flertal lagar tagit in bestämmelser om vissa undantag från föreskrifterna gäller under krig som och krigsfara m.m. Dessa bestämmelser är till sin karaktär en fullmaktslagstiftning.

l utlänningslagen 1989:529 finns regler i 12 kap. 4 och 5 §§ som ger regeringen rätt att under sådana förhållanden i 13:6 som anges RF krig, krigsfara m.m. meddela föreskrifter bl.a. som gäller utlänningars inresa, utresa och vistelse i landet.

25 § hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 föreskriver regeringen att får meddela särskilda föreskrifter hälso- och sjukvården i krig, om vid krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att landet har befunnit sig i krig eller krigsfara.

l socialtjänstlagen 1980:620, häsoskyddsagen 1982:1080 och smittskyddslagen 1988:1472 finns slag föreskrifter samma av som i 25 § hälso- och sjujkvårdslagen.

Tänkbara modeller för

lagstiftning

Allmänt

Flera lagar har som framgått den föregående redovisningen av betydelse för åtgärder behöver vidtas i krig eller vid som krigsfara. En del av denna lagstiftning är en s.k. undantagslagstiftning fullmaktslagstiftning och bygger i huvudsak på föreskrifterna i 13:6 RF. Denna

lagstiftning kan inte tilllämpas vid extraordinära händelser i fred utan tar sikte enbart på krig och krigsfara m.m. Införandet av en liknande lagstiftning för händelser i fred fordrar sannolikt ändringar i regeringsformen.

Som utredningen framhållit tidigare i avsnitt 6.5 har den fredstida hotbilden i väsentliga delar förändrats sedan riksdagen i slutet av 1970-talet stiftade förfogandelagen. Förändringarna i produktionen av och tjänster och i distributionen och administrationen har lett till varor en storskalighet, som ökat specialiseringen och komplexiteten i samhället. Nya metoder för produktion och annan hantering och kemiska ä ämnen med tidigare okända risker har kommit fram. De stora tekniska systemen har efter hand blivit alltmer inflätade i varandra. Riskerna begränsas inte av sektoriella eller territoriella gränser. De ökande å internationella kontakterna med allt större integrering av näringsliv och samhälle är ett viktigt element i hotutvecklingen. Vi kan inte i , V samma utsträckning som förr avskärma oss från risker som växer fram i andra länder.

Kan förfogandelagens tillämpningsområde utökas En lagtekniskt enkel metod att utöka förfogandelagens tillämpningsområde är att i 2 § av denna lag föra in ett tillägg som går ut på att regeringen får föreskriva att 4-6 §§ ska tillämpas, om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av Punkterna ersätts med en beskrivning som i koncentrerad form anger i vilka fredstida situationer regeringen ska ha normgivningskompetens.

Regeringens fullmakt att sätta 4-6 §§ förfogandelagen i tillämpning är

för närvarande grundad uteslutande på 13:6 RF. För att riksdagen i lag ska få bemyndiga regeringen att förordning meddela föregenom skrift i andra situationer än sådana i 13:6 RF fordras som avses att föreskriften avser något de ämnen i 8:7 RF. Ett av som anges annat krav är att den utfärdade föreskriften inte får begränsa någon de av mänskliga fri- och rättigheterna i 2 kap. RF. Det följer 8:1 senare av RF.

Riksdagen får också enligt 8:3 och 8:5 RF avhända sig normgivningskompetens. Dessa bestämmelser ekonomisk lag och kommuavser nallag och är inte relevanta i det här sammanhanget.

Det är svårbedömt i vilken utsträckning de åtgärder regeringen som får vidta enligt förfogandelagen om ens någon faller in under - punkterna i 8:7 RF. Att inte någon åtgärderna i 5-6 §§ förfogandeav lagen kan avse ett ämnena i punkterna 2-7 torde helt av vara klart.

Som skäl för att åtgärderna i förfogandelagen helt eller delvis faller under 8:7 punkt 1 RF kan åberopas att åtgärderna bl.a. har till syfte att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa. Detta gäller i varje fall 5 § 6 förfogandelagen, som föreskriver kan åläggas att en person tillfällig uppgift som sjukvårdspersonal. Även 5 § som gör det möjligt att ålägga en ägare transportmedel utföra av att transporter, syftar i många fall till att skydda liv eller personlig hälsa. Mot detta kan invändas att i grundlagsbestämmelsens första stycke talas om ämnen inte om syften. Att vissa åtgärder vidtas i syfte skyd- - att da liv innebär inte med nödvändighet den regeringen att av meddelade föreskriften som säger att åtgärderna får vidtas hänför sig till ämnet att skydda liv.

De föreskrifter som regeringen får meddela med stöd av dessa författningar torde i större utsträckning än de bestämmelser som kan meddelas med stöd förfogandelagen direkt syfta till att skydda liv, av personlig säkerhet eller hälsa. Flera av åtgärderna i 5 § förfogandelagen framför allt punkterna 5 och 6 har också detta syfte men - mer indirekt. Om detta räcker för att regeringens normgivningskompetens enligt förfogandelagen ska anses avse ett ämne i 8:7 p. 1 RF är inte helt klart.

Om analys av möjligheterna att på detta sätt utöka en noggrannare förfogandelagens tillämpningsområde skulle ge ett negativt besked innebär inte detta att alla möjligheter till utvidgning av förfogandelaär uttömda. Ett annat sätt kan vara att göra det ovan redovisade gen tillägget i anslutning till 2 § och samtidigt formulera om förfogandei åtgärderna i 5 § och kanske dem materiellt innehåll så i ge ett nytt - å i att de avser något av ämnena i 8:7 RF. En annan metod är att regeringen i situation som inte är av säkerhetspolitisk natur får rätt att en föreskriva att endast vissa i förväg angivna bestämmelser ska tillämpas. Det går givetvis att kombinera dessa båda metoder.

En allmän undantagslag

Ett alternativ som anknyter till möjligheten att utöka förfogandelagens tilllämpningsområde är vidare att införa en allmän undantagslag av i vissa andra länder. En sådan lagstiftning den typ som förekommer skulle kunna sättas i kraft inom de län, kommuner eller andra områden som särskilt drabbas av den extraordinära händelsen. Mycket av det som har redovisats om regeringsformens krav torde vara relevant även för diskussion ett sådant alternativ. Även införandet av en om

en allmän undantagslag av den typ som utredningen här diskuterar fordrar sannolikt en ändring av regeringsformen.

Utredningen kommer för sina fortsatta överväganden om lagstiftningsfrågorna att utarbeta redogörelse för de regler en om undantagstillstånd m.m. som förekommer i antal andra länder. ett

En särskild aa om föreskrifter för enskilda

Det finns Iagtekniskt också andra lösningar gör samhället som att vid en extraordinär händelse i fred kan förfoga över enskildas egendom eller tjänster. Det går att direkt i lag fastslå att och eller den var en som uppfyller vissa krav är skyldig att när det behövs fullgöra vissa skyldigheter. Detta sker i så fall på anmodan myndighet av en eller av en företrädare för denna. En lag detta av slag är alltid tillämplig. Den förutsätter inte till skillnad från fullmaktslagarna att regeringen beslutar att bestämmelserna ska sättas i kraft.

En möjlighet är att räddningstjänstlagen utvidgas till omfatta att de situationer som det är fråga om. Det kan i så fall givetvis bli nödvändigt att komplettera lagen med ett antal bestämmelser. Ett annat alternativ är att riksdagen stiftar lag räddningsen ny av samma typ som tjänstlagen eller det i betänkandet tidigare redovisade som förslaget till lag om vistelsetillstånd för skyddssökande utlänningar från konflikt- eller krisområden.

Mau

ê

Kommittédirektiv

ww

W

Dir. 1993:4 Utredning om påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del

Dir. 1993:4

Beslut vid regeringssammanträde199242-21 Chefen för Försvarsdepartementet,statsrådet Björck, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt vissafrågor inom totalförsvaretscivila del.

2. Inledning Förmågan hos totalförsvarets civila del grundas det fredstida samhäl lets resurser och desshandlingsberedskapoch omställningsförmåga inför extraordinära situationer. Ett starkt och allsidigt näringsliv tillsammans med effektiva, robusta och flexibla samhällsfunktioner i övrigt har härvidlag en avgörandebetydelse. De beredskapsåtgärdcr som vidtas inför krig och krigshotandesituationer grundas och kompletterar åtgärder vidtas mot skilda risker i det som fredstida samhället. Beredskapsverksamheten bör, måhända i högre grad än hittills, inriktas mot att omfatta hela hotskalan frcd-kris-krig och i större utsträckning ingå i de ordinarie riskbedömningar som respektiva verksam hetsutövaregör. Den som har ansvar för en verksamhet i fred förutsätts ha motsvarande ansvar i krig. Denna ansvarsprincip medför ett ansvar för att beredskapsaspekternabeaktasvid planeringen och genomförandet av verksamheten i fred. Somjag närmare kommer att utveckla i det följande har utvecklingen under de senaste decennierna generellt sett medfört samhälletssårbarhet att för olika störningar har ökat. Samtidigt har riskerna i samhället ändrat karaktär och i vissaavseendenökat.

En analys av vilka påfrestningar och risker som hotar i det fredstida samhället behöver genomföras. Riksdagen beslutade våren 1992 om totalförsvarets inriktning för åren 199293- 199697 prop. l99l92sl02, bet. 199192:FöU12, rskr. 199192337. Försvarsutskottet framhöll i sitt betänkande att det kan finnas skäl att i särskild ordning överväga hur samhällets beredskap mot olika fredstida hot skall kunna stärkas. I det sammanhangetbör även, som ett led i förberedelserna inför nästa totalförsvarsbcslut, övervägasvissa frågor inom totalförsvarets civila del. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna. I likhet med riksdagen anser jag att en parlamentarisk kommitté bör tillkallas för att överväga dessa frågor.

Regeringen bemyndigade den 20 juni 1991chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att göra översyn dels leden av ningsorganisationen central och regional nivå inom totalförsvaret, dels myndighetsstrukturen inom Försvarsdepartementetsverksamhetsområde. Enligt direktiven dir. 1991:44 skall utredningen när det gäller totalförsvarets civila del bl.a. lämna förslag beträffande ledningsorganisationenoch myndighetsstrukturen.

3. Påfrestningar och risker i det fredstida samhället De senaste decenniernasutveckling har inneburit väsentlig ökning en av samhällets specialiseringoch komplexitet. Samtidigt ställs högre krav produktivitet och kostnadseffektivitet vilket påverkar verksamhetensinriktning i enskilda fall. På ett helt annat sätt än tidigare är samhälletsolika verksamheter integrerade i och beroende av varandra. Sammantagethar detta fört med sig en ökad sårbarhet. Störningar i en samhällsfunktion kan få konsekvenser mångaområden. Exempel härpå är elförsörjningen och telekommunikationerna. Också datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Ett annat drag i samhällsutvecklingen är att den storskalighet som eftersträvasi produktion och distribution ökar riskerna för att enstaka olyckor, t.ex. vid tillverkning, lagring och transport av farliga ämnen, kan allvarliga konsekvenserför människor och miljö. Driften av kärnkraftverk är förknippad med särskilda säkerhetsproblem. Liknande säkerhetsproblemkan vara förknippade med driften av stora kemiskafabriker och andra anläggningardär farliga ämnen hanteras. Eftersom svåraolyckor kan gränsöverskridandeeffekter berör dessaproblem inte

bara de länder där anläggningarna är belägna. Mindre beroende av samhällsutvecklingen är följderna naturkatastroav fer av olika slag.Den nämndaökade komplexiteten i samhällethar emellertid medfört att konsekvenserna även av sådana händelseri vissafall kan bli större och svårare att förutse än tidigare. En starkt förvärrad ekonomisk situation eller en större kärnkraftolycka i de f.d.öststaterna kan komma att medföra en sådan tillströmning flykav tingar att påfrestningarna i olika avseenden samhälletkan bli dramatiska. Det bör också framhållas att även samhällsutvecklingen medför risom att kerna för allvarliga olyckor och samhällsstörningarförändras, innebär den också att nya möjligheter och kan skapasför minskakonsekvenresurser att sernaav olyckorna och störningarna inom samhälletsolika delar. Riskerna år inte beroende nationella, sektoriella och administrativa av gränser. Detta förhållande medför, tillsammansmed samhälletsökade komplexitet, krav en ökad samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och näringsliv. Som grund för att en samverkan äger och för att rum erforderliga åtgärder vidtas bör ligga olika slag av riskanalyser. En ledstjärna bör vara ökade krav på att i de fall någon förorsakar risker skall denneockså ansvara för att åtgärder mot dem vidtas. Detta ligger i linje med den miljöskyddsområdet vedertagna s.k. Polluter PaysPrinciple. Påalla de här nämnda områdenafinns en beredskap som innefattar organisatoriska, personella, ekonomiska, administrativa och legalaåtgärder. På vissaområden vidtas också, inom ramen för planeringen inom totalförsvarets civila del mot säkerhetspolitiska kriser och krig, beredskapsåtgärder som år av betydelse även vid fredstida störningar. Förutom de faktorer jag ovan nämnt kan det svenskasamhället utsättas för även andra svåra påfrestningar. Vårt öppna samhällekan i vissasituationer vara sårbart, både i akuta lägenoch som ett resultat av allmän normupplösning.Exempel detta är kriminalitet, drogmissbruk, regelbrott, etniskt religiösa polariseringstendenseroch rasism. Sådanaproblem är allvarliga och måste fortlöpande beaktas.Jag emellertid att de primärt bör hananser teras i annat sammanhang. Kommittén bör inledningsvis analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt överväga om beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen skall avse risker och påfrestningar härrör från såväl som svenska som utländskaförhållanden. Olika scenarionbör beskrivasoch utnyttjas för att belysakonsekvenserna för samhället. Mot bakgrund någon av att systematisk tvärsektoriell analysoch bedömning hittills inte gjorts bör kommittén därefter pröva om beredskapsåtgärderna olika områden är tillräckligt samordnadeoch om erfarenheter från ett område bedöms kunna utnyttjas i större utsträckning andra områden. Bland frågor som härutöver bör studeras risker är bl.a. inom den kemiska

industrin samt frågor om sådansamordning förebyggande åtgärder från av samhälletssida när det gäller bl.a. fysisk planering och yttre miljö. En ökad och mera systematiseradanvändning av riskanalyser bör övervägasi detta sammanhang.Detta bör även innefatta transporter av farligt gods, där bl.a. valet mellan olika transportslag och olika transportvägar är en väsentlig fråga. Kommittén bör beakta behovet av och föreslå åtgärder för anpassningtill resultaten av det internationella samarbetet, t.ex. ECB-konventionen om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor, OECD:s Guiding Principles for Chemical Accident Prevention, Preparednessand Response samt OECD:s Polluter PaysPrinciple. En svenskberedskap för räddningsinsatseri andra länder har etablerats av Statens räddningsverk i enlighet med vad regeringen berett Riksdagen tillfälle att ta del av prop. 1989902100 bil. 6 55. Kommittén skall pröva s. förutsättningarna för att inom ramen för denna beredskap öka utnyttjandet av resurser för detta ändamål inom den civila delen av totalförsvaret. Härvid skall kommittén beakta de förslag som den s.k. Pliktutredningen Fö 1991:02 kan komma att lämna frågan. i När det gäller den grundläggande ansvarsfördelningen mellan Statens Räddningsverk och Överstyrelsen för civil beredskap skall kommittén utgå från följande. Ansvaret för ledning och samordning av beredskapsförberedelserinom totalförsvarets civila del för säkerhetspolitiska kriser och krig åvilar Överstyrelsen för civil beredskap. Ansvaret för att samordnasamhällets verksamhet inom befolkningsskydd och räddningstjänst och för att bevaka riskutvecklingen inom verksamhetsområdet samt verka för att åtgärder vidtas för befolkningens skydd och för att förebygga olyckor åvilar Statensräddningsverk. Frågor rörande ledningsorganisationeninom totalförsvarets civila del prövas för närvarande av Utredningen Fö 1991:04 om lednings- och myndighetsorganisationenför försvaret LEMO. Utgångspunkten för kommitténs övervägandenoch förslag skall vara att samhälletstotala kostnader för åtgärder som syftar till att möta påfrestningar och risker det fredstida samhälletskall 1 vara oförändrade eller, t.ex. genom bättre samordning, kunna sänkas.

4. Utvecklingen inom totalförsvarets civila del

Som ett led i förberedelserna inför nästa fleråriga totalförsvarsbeslutbör övervägasvilka drag i samhällsutvecklingen 5 10 års sikt som har särskilt stor betydelse för möjligheterna för totalförsvarets civila del att lösa sina

uppgifter. Grundläggande är härvid utvecklingen i samhället när det gäller specialisering samt förmågan att motstå påfrestningar genom inneboende robusthet, flexibilitet och omställningsförmåga. En översiktlig bedömning bör göras om utvecklingen kan medföra väsentliga problem områden som har central betydelseför förmågan hos totalförsvaretscivila del under säkerhetspolitiska kriser och i krig. En utgångspunkt för kommitténs övervägandenskall den sâkerhetsvara politiskt grundade inriktning i stort som fastställdesför totalförsvarets civila del 1992 i års försvarsbeslut. En bolagisering av statliga affärsverk har inletts. Vissa de berörda av verken har stor betydelseför beredskapen. Inom regeringskansliet övervägs för närvarande hur varje särskilt fall erforderlig hänsynskall kunna i tas till beredskapsaspekterna.Kommittén bör följa detta arbete. En överföring av ytterligare uppgifter inom civilförsvaret från staten tillkommunerna förbereds. Reformen syftar ytterst till ett samlat ansvar hos kommunerna för befolkningsskyddet och räddningstjänsten på lokal nivå och till en integrering av beredskapsåtgärdernainom funktionen med den förebyggandeoch skadeavhjälpandeverksamheten i fred.

5. sammanhanget mellan åtgärder för att möta påfrestningar ochriskeri det fredstida samhället och beredskapsåtgärder mot säkerhetspolitiska kriser och krig

Totalförsvarets civila del har till uppgift att planera och vidta beredskapsåtgärderför säkerhetspolitiska kriser och krig. Dessa åtgärder dimensioneras och utformas utifrån de särskilda krav som dessasituationer ställer. Det måsteemellertid betonas att det är det fredstida samhället utgör den som helt avgörandegrunden för beredskapen. Åtgärder vidtas påfrestsom mot ningar och risker det fredstida samhället i är ett viktigt komplement. Beredskapshänsyni planeringen av den fredstida verksamhetenoch samhällsutvecklingen är ett område som fått ökad uppmärksamhet i beredskapsplaneringen. Kommittén bör överväga och föreslå metoder för att förbättra förutsättningarna för sådant hänsynstagande. De åtgärder som vidtas för att möta påfrestningar och riskeri det fredstida samhället vidtas i många fall på områden där åtgärder också vidtas inom ramen för beredskapen mot säkerhetspolitiskakriser och krig. Kommittén bör pröva möjligheterna att inom de olika områdena i ökad utsträckning vidta sådanaåtgärder i ett sammanhang.

6. Övriga frågor rörande totalförsvaretscivila del

Inom ramen för förberedelsernainför nästa fleråriga totalförsvarsbeslut måste övervägandengöras rörande ambitionenmålen för totalförsvarets dvila del. Viktiga utgångspunkter är bl.a. bedömningar rörande den säkerhetspolitiska utvecklingen samt den närmare arten och omfattningen av försvarsmaktens behov av stöd från totalförsvarets civila del. Jag återkommer senare till regeringen med förslag till hur ett underlag i dessa hänseenden skall tas fram.

Tidsplan m.m. Kommittén bör senast den 30 september1993redovisa en delrapport med dels en preliminär analys av påfrestningar, risker och beredskapsåtgärderi det fredstida samhället, dels övervägandenoch förslag om den samordning av åtgärder som erfordras. Kommittén bör som preliminär utgångspunkt ha att slutredovisning skall görassenast vid utgången av år 1994. Kommittén skall beakta vad som sägs i regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskildautredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5 och om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43. Kommittén skall samråda med berörda myndigheter, Utredningen Fö 1991:04 om lednings-och myndighetsorganisationenför försvaret LEMO och Utredningen M 1992:03 för att se över vissa frågor plan- och bygglagen, m.m.

8. Hemställan

Med hänvisningtill vadjag nu har anfört hemställerjag att regeringen bemyndigar chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté omfattad av kommittéförordningen - 1976:119 med högst elva ledamöter, med uppdrag att utreda fredstida påfrestningar och risker samt vissa frågor inom totalförsvarets civila del, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén. Vidare hemställerjag att regeringenbeslutar att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns anslagUtredningar m.m.

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

1.Stymings- ochsamarbetsformer i biståndet. UD 36.Lag totalförsvarsplikt. om Fö. Kursplaner för grundskolan. U. 37.Justitiekanslem. Enöversyn lKzsarbetsuppgifter av Ersättning för kvalitetocheffektivitet. Ju. m.m. - Utformning av ettnytt iesuxstelningssystem för 38.Hälso-ochsjukvården i framtiden - tre modeller.S. grundläggande högskoleutbildning. U. 39.En gräns för filmcensuren. Ku.

4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av 40.Fri- ochrättighetsfrágor. DelA ochB. Ju.

flyktingar m. fl. S. 41 Folk-ochbostadsrâkning . år 1990ochi framtiden. 5.Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka.S. 42.Försvarets högskolor.Fö.

6.Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduk-43.Politik arbetslöshet. mot A. tion.Jo. 44. Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. av Löneskillnader ochlönediskriminering. 45.Tr0sabrytersigloss.Bytänkande ellerdemokratins Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. Ku. räddning.C.

Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor 46.Vissakyrkofrágor.C.

och män påarbetsmarknaden. Bilagedcl.Ku. 47.Konsekvenservalmöjligheter av inomskola, Postlag.K. barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.C. 10.En ny datalag.Ju. 48.Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi l 1 Socialförsäkringsregister. S. kommunala . aktiebilag.Enjämförande studie.C. 12.Vårdhögskolor 49.Ettår medbetalningsansvar. S. - kvalitet utveckling huvudmannaskap. - U. 50.Serveringsbestämmelser. S. - 13. Ökad konkurrens järnvägen. K. 51.Naturupplevelser buller utan en kvalitet att värna. - 14.EGochvaragnmdlagar.Ju. M.

l5.Svenska reglerför internationell omfördelning av 52.Ersättning vidarbetslöshet. A.

oljavid en oljekris.N. 53.Kostnadsutjâmning mellankommuner.Fi. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - 54.Utvisning grund brott.Ku. av

kommissionens -uens förslag.Fi. 55.Detallmännas skadeståndsansvar. Ju. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 56.Kontrollenöver export strategiskt känsliga - av varor. kommissionens förslag.Bilagor.Fi. UD.

17. Ãgandet radioochtelevision i allmänhetens av 57.Beskattning fastigheter, av dell tjänst.Ku. Schablonintäkt ellerfastighetsskatt - Fi. 18.Acceptans ToleransDelaktighet. M. 58.Effektivareledningi statligamyndigheter. Fi. 19.Kommunerna ochmiljöarbetet. M. 59.Nymarknadsföringslag. C. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 60.Polisens rättsligabefogenheter. Ju. 21.Ökatpersonval.Ju. 61 Överföring HIV-smitta . av genom läkemedlet 22.Vad är ett statsráds arbetevärt Fi. Preconativ. S. 23.Kunskapens krona.U. 62.Rättssäkerheten vid beskattningen. Fi. 24.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku. - en 63.Person ochparti Studieri anslutning till - 25.Socialaåtgärderförjordbrukare.Jo. Personvalskommitténs betänkande

26.Handläggningenvissasäkerhetsfrågor. av Ju. Ökat personval SOU 1993:21.Ju.

27.Miljöbalk.Del l och2. M. 64.Frågorför folkbildningen. U.

28.Bankstödsnänmden. Fi. 65.Handlingsplan buller. mot 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Handlingsplan buller.Bilagedcl.M. mot Del Fi. 66.Lag om införande miljöbalken. av M. 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. S. 67.Slutförvaring av använt kämbränsle KASAMs 31.Kommunemas roll alkoholomrádet ochinom yttrande över SKBs FUD-program 92. M. missbrukarvården. S. 68.Elkonkurrens mednätmonopol. N. 32.Nyanställningsskyddslag. A. 69.Revisorerna ochEG.N. 33. Åtgärder för förbereda Sveriges att jordbruk och 70.Strategi för smáföretagsutveckling. N. livsmedelsindustri för EG.Jo. 7l.Organisationemas bidrag.C. 34.Förarprövare. K. 72. Att inhämta synpunkter fränmedborgarnaDet - 35.Reaktion mot ungdomsbrott. DelA och B. Ju. kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.C.

Statens 1993

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. C. 74.Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. C. 75.Vissa mervärdeskattefrågor ll, offentlig verksamhet m.m. Fi. 76.VerksLä1lighet av fängelsestraff. Ju. 77. Kommunal tjänsteexport ochinternationellt bistándC. 78. Miljöskadeförsäkringen i framtiden. M. 79.Handel och miljö - moten hållbarspelplan. M. 80.statsförvaltningen ochEG.Ju. 81 Översyn arbetsmiljölagen. av A. . 82. Frivilligtsocialtarbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. S. 83.Statistik ochintegritet,del 1 Skyddför uppgifter till denstatligastatistiken m.m. Fi. 84.Innovationer för Sverige.N. 85.Ursprungochutbildning- socialsnedrekrytering till högre studier.U. 86.Amningsvänliga sjukhus för att skydda,stödjaoch främjaamning.S. 87.Beredskapslagring av olja. N. 88. Produktsäkerhetslagen ochEG.C. 89.Masstlykttill Sverige asyl- av ochhjälpsökande. Fö.

Statens offentliga utredningar

1993 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

En ny datalag.[10] Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- - EGochvåragrundlagar.[14] kommisionens förslag.[16] Ökatpersonval.[21] Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- - HandläggningenvissaSäkerhetsfrågan av [26] kommisionens förslag.Bilagor.[16] Reaktion mot ungdomsbrott. DelA och B. [35] Riksbanken ochprisstabiliteten. [20] Justitiekanslern. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av Vadär ett statsråds arbete värt [22] m.m. [37] Bankstödsnänmden. [28] Fri- ochrättighetsfrågor. DelA ochB. [40] Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Detallmännas skadeståndsansvar. [55] Del [29] Polisens rättsligabefogenheter. [60] Folk-ochbostadsräkning är 1990ochi framtiden.[41] Personochparti Studieri anslutningtill - Översyn tjänsteinkomstbeskatmingen. av [44] Personvalskommitténs betänkande Kostnadsutjänuiing mellankommuner. [53] ÖkatpersonvalSOU 1993:21.[63] Beskattning fastigheter, delI av Verkställighet fängelsestraff. av [76] Schablonintäkt ellerfastighetsskatt - [57] statsförvaltningen ochEG.[80] Effektivareledningi statligamyndigheter. [58]

Rättssäkerheten vidbeskattningen. [62] Utrikesdepartementet Vissamervärdeskattefrágor II, offentligverksamhet Stymings-ochsamarbetsformer i biståndet. [l] m.m. [75]

Kontrollenöver expon av strategiskt känsliga varor. [56] Statistik ochintegritet, del 1 Skyddför uppgiftertill -

denstatligastatistiken m.m. [83] Försvarsdepartementet

Lag om totalförsvarsplikt. [36] Utbildningsdepartementet

Försvarets högskolor.[42] Kursplaner förgrundskolan. [2] Massflykttill Sverige asyl-ochhjälpsökande. av [89] Ersättning för kvalitetocheffektivitet.

- Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för Socialdepartementet grundläggande högskoleutbildning. [3] Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade Vârdhögskolor

flyktingar m. fl. [4] kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] - - - Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. Kunskapens krona.[23] - [5] Frågorför folkbildningen. [64]

Socialförsäkringsregister. Ursprung ochutbildning socialsnedrekrytering - till Rättentill biståndinomsocialtjänsten. [30] högre studier.[85]

Kommunernas roll påalkoholomrádet ochinom

missbrukarvården. [31] Jordbruksdepartementet

Hälso-ochsjukvården i framtiden tre modeller.[38] Livsmedelshygien ochsmåskalig - livsmedelsproduktion. Ettár medbetalningsansvar. [49] [61

Serveringsbestämmelser. [50] Socialaåtgärderförjordbrukare.[25] Överföring HIV-smitta av genom läkemedlet Åtgärder för förbereda att Sveriges jordbrukoch Preconativ.[61] livsmedelsindustri för EG.[33]

Frivilligtsocialtarbete.Kartläggning ochkunskaps-

översikt.[82] Arbetsmarknadsdepartementet

Arrmingsvänliga sjukhus för att skydda,stödja och - Nyanställningsskyddslag. [32] främjaamning.[86] Politik arbetslöshet. mot [43]

Kommunikationsdepartementet Ersättning vid arbetslöshet. [53]

Översyn arbetsmiljölagen. av [81]

Postlag.[9] Ökadkonkurrenspåjärnvägen.[13]

Förarprövare. [34]

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Löneskillnader lönediskriminering. och Acceptans ToleransDelaktighet. [18] Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. [7] Kommunerna ochmiljöarbetet. [19] böneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor Miljöbalk.Del och [27] l och män påarbetsmarknaden. Bilagedel.[8] Naturupplevelser buller utan en kvalitet att värna. - Ägandet radioochtelevisioniallmänhetens av tjänst. [51] l17l Handlingsplan buller. mot Utlänningslagen partiell en översyn. [24] Handlingsplan buller. mot Bilagedel.[65] - En gräns för filmcensuren. [39] Lag om införande miljöbalken.[66] av Utvisning grund brott.[54] av Slutförvaring av använt kämbränsleKASAMs yttrande över SKBsFUB-program 92.[67] Näringsdepartementet Miljöskadeförsälcringen i framtiden. [78] Svenska reglerför internationell omfördelning av olja Handelochmiljö - mot en hållbar spelplan. [79] vid en oljekris.[15] Elkonkurrens mednätmonopol. [68] Revisorerna ochEG.[69] Strategiför smáföretagsutveckling. [70] Innovationer för Sverige.[84] Beredskapslagringolja. [87] av

Civildepartementet Trosabrytersigloss.Bytänkande eller demokratins räddning.[45] Vissakyrkofrágor.[46] Konsekvenservalmöjligheter av inomskola, barnomsorg. äldreomsorg ochprimärvård.[47] Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi kommunala aktiebilag.Enjämförande studie.[48] Nymarknadsföringslag. [59] Organisationernas bidrag.[7l] Att inhämtasynpunkter frånmedborgarnaDet kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.[72] Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. [73] Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. [74] Kommunal tjänsteexport ochinternationellt bistánd.[77] Produktsäkerhetslagen ochEG.[88]