Brist på elektronikkomponenter : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i

på

Brist l e k m r e

kom 0

Delbetänkande av

HOT- OCH RISKUTREDNINGEN

WN

å Statens offentliga utredningar WW 1995:23

[§34 Försvarsdepartementet

Brist

på

elektronikkomponenter

Delbetänkande av Hot- och riskutredningen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets törvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9133433955

Stockholm 1995 ISSN 0375-250x

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla kommitté med uppgift en att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsde-

av partementet den 12 februari 1993 ledamöter landshövdingen som Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdags-

ledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna

Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund. Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirådet Åke Sundin den 13 april 1993 departementssekreteraren samt

Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak-

kunnig förordnades samma dag departementsrådet Kerstin Kåks. Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, avdelningsnumera chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråchefen Ulf Broström. Jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993 som

expert i utredningen av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i utredningen förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid. Kommittén har antagit namnet Hot- och riskutredningen. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion beskriver påfrestningar och risker i det fredstida som samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller geinhämtande synpunkter från företrädare för antal nom av ett centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens bedömning skulle komma organ som att

beröras händelseförloppen.

av Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av asyl- och hjalpsökande redovisat det först utarbe-

tade scenariot. Även resultaten arbetet med de övriga scenariona av redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda av som av händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkommer för myndigheter, andra organ, företag och enskilda samt förslag till åtgärder syftar till eliminera eller minska problemen. Åtsom att gärderna kan förebyggande eller skadebegränsande. vara En redogörelse för de allra flesta förslagen har framkommit i som arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor som utredningen enligt direktiven och särskilda beslut av regeringen har haft till uppgift att överväga. Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säksamhälle samt delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samtliga betänkanden är enhälliga. Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert jousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Szen Rune Frid

i

i

Sammanfattning

Scenariot utgår från ett läge där svår naturkatastrof har inträffat en iJapan. Det medför ett totalstopp under lång tid för produktion och export bl.a. elektroniska apparater och komponenter från detta av land. Utöver de direkta effekterna i form begränsningar i tillförav seln olika slag medför detta även att stora störningar av varor av uppstår i den globala ekonomin. Exempel på sannolika följdverkningar den beskrivna naturkatastrofen är valutaoro och högre av internationell räntenivå. Detta leder till allvarliga störningar i det internationella samarbetet och politisk i många länder. oro En kris iJapan det skisserade slaget väntas snabbt följdverkav ningar också inom andra regioner i Sydostasien. Det blir följden av de allt starkare kopplingarna mellan dessa ekonomier. Framför allt den japanska industrin har under de senaste åren etablerat ett vitt förgrenat underleverantörer i 0st- och sydostasien, bl.a. Kina. nät av För svensk del innebär detta risker för stora störningar i tillförseln t.ex. avancerad konsumentelektronik, periferiutrustningar, portabav datorer och hårddiskar. På kort sikt -1-3 månader uppstår allvarliga störningar i de de- lar den svenska industrin för sin produktion är beroende av som av kontinuerlig tillförsel av elektronikkomponenter och tillsatsmaterial, t.ex. företag som tillverkar telekommunikationsutrustning och företag vars produkter innehåller styr- och reglerutrustning. Andra företag får svårt att utföra service och underhåll på datasystemen. Av särskilt intresse är det stora antalet nätverksinstallationer under som de senaste åren genomförts på företag och myndigheter. Den ökade nätverksanvändningen har påtagligt ökat datorberoendet och därmed sårbarheten. Scenariot visar situationer där statsmakterna för närvarande saknar förberedda handlingsregler eller direktiv till myndigheter, t.ex. för prioriteringar hur datorresurserna ska användas. Problem kan av även uppstå vid bedömningen har rätt att vidta åtgärder av vem som EU eller Sverige och vilka åtgärder skall vidtas. - - som På medellång sikt 3-12 månader kan störningarna ha lett till - inskränkningar i så gott som all industriproduktion i Sverige och

8 Sammanfattning

stora påfrestningar inom viktiga samhällsfunktioner. Det kan gälla

t.ex. betalningsförmedlingen, varudistributionen och myndighetsfunktionerna i läns- och kommunförvaltningen. Det sociala skyddsnätet kan komma att påverkas negativt. Sysselsättningen kan komma

att ned drastiskt med svåra återverkningar inom hela samhället. - Problemen kan uppstå på grund brist på komponenter vid av en underhåll datorer och kommunikationssystem. av Stora effekter kan uppstå även inom de delar den globala ekoav nomin inte enbart berör produktion och distribution eleksom av tronik eller andra industriprodukter. Det blir med all sannolikhet en stor valutaoro, högre internationell räntenivå och sjunkande prisnivåer på den internationella fastighetsmarknaden eftersom japanska

intressenter behöver frigöra kapital är investerat utanför Japan.

som

Dessa effekter förstärker ytterligare den besvärliga produktions- och

sysselsättningssituationen i bl.a. Sverige.

På längre sikt efter än ett år pekar scenariot mot föränd-

- mer -

ringar i det globala produktions- och handelsmönstret med dra-

en matisk förskjutning tyngdpunkten mot producentländer i av nya

Sydostasien. Tillgången teknisk utvecklingskapacitet och tekniskt

kunnande är kritiska faktorer, kan innebära påfrestningar på som det internationella patent- och immaterialrättsliga regelverket eller internationella handelsavtal, t.ex. GATTWTO-överenskommelserna.

Kapitel

Utredningens sju scenarion

1.1 Nya risker och ökad säkerhet

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska av framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och administration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och en som komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden förändav rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra. De sociala förändringarna del är en annan av samhällsutvecklingen. Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit sönav en der många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det kan var en som hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också människors av eget beteende. Segregering och andra förändringar i samhället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidi-

gare. Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag påfrestningar. Tekniken har av gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de förebyggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse som en trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har geökad allmän utbildning och effektivare information hur nom om och kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna. var en mer De ökande internationella kontakterna dominerande är ett annat drag i utvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker som växer fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samtisom digt har emellertid händelser och erfarenheter i andra nytta av länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor, om störningar i samhällsfunktionerna och orsakar skador. annat som Kunskaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många fall säkerheten även i Sverige. Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa-

10 Sju scenarion

landet och internationellt går för

tioner inom det att göra mycket att

förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männis-

som

kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna dem.

av

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv Dir. 1993:4

ana-

lysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över-

väga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska ris-

om avse

ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska

som som

förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund att någon

av sys-

tematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts

bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna på olika

om

områden är tillräckligt samordnade och erfarenheter från ett

om om-

råde kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden. Störningar samhällsfunktion kan konsekvenser på många

i en

områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommuni-

kationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den stor-

skalighet eftersträvas i produktion och distribution ökar ris-

som

kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och transport farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekven-

av

för människor och miljö.

ser

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för lång rad påfrestningar och risker. En del

en

har den karaktären att det är fråga långsamt framvâxande och

om

långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förloppet pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller

en vara om

upprepade händelser, som ofta redan från början har en mycket dramatisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna

av

kan givetvis långvariga.

vara

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i

av - - t.ex.

Stigande spänningar mellan olika i samhället;

D grupper

D Förändringar i normer eller grundläggande värderingar som stri- i der mot vårt rättssystem eller vårt sätt på problemen; och

att se

Sju scenarion 11

Växande problem med missbruk droger och allmänt sett Cl av en ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tid att kunskaper eller De uppkommer på skilda tar grepp om. sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande skeendena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärderna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället. De långsamt framväxande skeendena riskerar att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske-

enden faller trots detta utanför ramen för de överväganden som ska

göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter som det kan bli fråga bör hanteras i andra sammanhang. om

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker utredningen ska behandla omfattar som eller orsakas händelser inträffar plötsligt. Det kan av som vara en eller flera enstaka händelser stora olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Utredningen har i sina överväganden slagit fast att händelserna ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör som av vara orsakade omedelbara omständigheter t.ex. av som Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred; Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den; av u Fel i tekniska och administrativa system eller i hanteringen av dem; och Säkerhetspolitiska kriser direkt eller indirekt berör Sverige EI som eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet av ämnesområden också utgått från vereningarna händelserna. Det är enligt utredningens mening naturav ligt att i det här sammanhanget knyta till de tre begrepp an som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör som ingå i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder vara som till skador på människor eller egendom eller i miljön. Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för om valet scenarion utgått från att verkningarna fortplantar sig snabbt av i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Verkningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade människor får stora problem eller att egendom och miljö skadas ett kännbart sätt. Det behövs många olika slag skadebegränsande åtgärav der från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar hög grad samordning mellan aktörerna. en av

12 Sju scenarion

1.4 Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning ett exempel på

vara

ett skeende. Det ska skildra många händelseförlopp be-

ett av som

döms kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna

av

till händelserna behöver däremot inte grundad på någon be-

vara

dömning av vad som sannolikt kommer att hända. Den är inte heller

någon för utvecklingen inom scenariots område.

prognos

Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan

organ - -

tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsättningar som föreligger. Utredningen beskriver i sju delbetänkande ett antal händelser som

får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. Handlingen

re-

sulterar i påfrestningar i de flesta scenariona ligger nära gränsen

som

för vad myndigheter, företag och enskilda sannolikt skulle kunna klara utan att det uppstår kollaps.

av en

Utredningen har i syfte att kunna illustrera belastningar och

re-

sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det

en av av

sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror

som som

lagts till grund för förloppen är godtyckligt valda. Även andra

som

kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning

som

skulle ha fyllt funktion i scenariona.

en

1.5 Innehållet i

utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning av de redovisade principerna valt sju olika scenarion för att illustrera de påfrestningar och risker

som kan förekomma i det fredstida samhället och det ankommer på som

utredningen att behandla.

Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och hjälpsökande

en av

från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige. Beskrivningen och bedömningarna olika nivåer räknat

avser tre

efter antalet flyktingar svenska myndigheter får till uppgift

som att ta

hand Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analysen

om. av

av problemen och förslagen till åtgärder som utredningen att

anser

samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redo-

visats i det delbetänkande SOU 1993:89 Massflykt till Sverige

av

asyl- och hjälpsökande som utredningen tidigare har lagt fram.

Sju scenarion 13

1.5.2 Ett långvarigt avbrott i tillförseln av högteknologiska varor

Scenariot i det betänkande här föreligger ska visa hur ett lång-

som varigt avbrott i importen viktiga komponenter ingår i ADBav som användarnas utrustning påverkar hanteringen bl.a. betalningsav

och socialförsäkringssystemen.

Arbetet med scenariot har genomförts inom ÖCB under ledning

Bengt-Erik Nilsson. Synpunkter och annat underlag har lämnats

av företrädare för producenter datorutrustning och några använav av dare stora ADB-system. av

1.5.3 De

fem

övriga scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrupmed företrädare för utredningens sekretariat och olika myndigper

heter och andra är berörda. Utredningen redogör i fort-

organ som sättningen detta avsnitt för innehållet i stora drag i dessa av scena-

rion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger nära gränsen för vad samhället

som på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna av ett avbrott i försörjningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupförbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scenaper av riot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner de organi- - som

serar, hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårighe-

ter som informationsverksamheten för med sig. Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmedelsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrzatten. Synpunkter och annat underlag har lämnats av centrala, regionala

och lokala civila myndigheter samt Försvarsmakten.

Utan stannar Sverige

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar en mycket kraftig storm, stark kyla och en omfattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige.

gott som

Försörjningen med elenergi slås ut i ett område omfattar i hu-

som

vudsak Göteborgs och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs

län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas

fl 15-0277

14 Sju

scenarion

mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver detaljerat kon-

mer

sekvenserna för befolkningen i Göteborgsområdet, för industrin i

Stenungsund och för jordbruket på en del av Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på högspän-

ningsnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp av som en

genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen av från norra

till södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor om

återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det

av

tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörjningen i stort mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts-

av en produktionen. Alla tre delscenariona ska illustrera de problem olika slag som av

elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut

myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät råkat ut för mycket omfattande skador. som Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk

Elberedskap och de i scenariot mest berörda kommunerna. Synpunkter och annat underlag har utredningen erhållit från företrädare för elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala civila myndigheter, Försvarsmakten, landsting samt företag inom olika

branscher normalt förbrukar mycket el. som

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar av jordbruket i Skåne

sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall radioaktiva

som av

ämnen över en betydande del av landskapet. Beskrivningen av förloppet och bedömningen av problemen belyser svårigheterna för i

första hand jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka saneringsåtgärder fordras. som Underlag för scenariot har utarbetats arbetsgrupp bestått i en som

företrädare för Strâlskyddsinstitutet, jordbruksvereet, Livsmedels-

av verket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län. Synpunkter och annat underlag har lämnats företrädare för Länsstyrelsen av i Kristianstads län, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvarsmakten, jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrier och olika forskningsinstitutioner.

Gasmoln lamslår Uppsala

En stumfylld järnvägstankvagn rämnar på Uppsala centralstation.

Den utströmmande ammoniakgasen når i scenariot mycket snabbt

Sju scenarion 15

stora delar innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de

av

människor befinner sig på och Utredningen skild-

som ute gator torg.

rar svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand alla inte hinner sätta sig

om som

i säkerhet. Redogörelsen syftar också till illustrera den

att oro som

händelsen kan skapa hos människor på andra där det före-

orter

kommer transporter eller hantering mängder skad-

annan av stora

liga ämnen.

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för räddningstjänsten och stadsbyggnadskontoreti Uppsala, Länsstyrelsen i Upp-

sala län, polisen i Uppsala, hälso- och sjukvården z länet, Försvarets

forskningsanstalt S], Banverket och SOS Alarm. Synpunkter och

annat underlag har lämnats av företrädare för Försvarsmakten, So-

cialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna långvarig och mycket

av en

kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens

vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord-

bruk och infrastruktur i sammanlagt tiotal kommuner inom

ett tre

län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot att gripa in för i den akuta fasen rädda män-

att

niskor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åtgärder som myndigheter, fastighetsägare och andra måste vidta

senare

för att sanera och så långt möjligt återställa anläggningar och

annat har förstörts vattenmassorna. som av Arbetet sker i samverkan med företrädare för

länsstyrelserna i de

berörda länen och Vägverket. Synpunkter och

annat underlag läm-

nas av kommuner, centrala civila myndigheter, Försvarsmakten och

Dalälvens Vattenregleringsföretag. Arbetet med detta scenario kom-

mer att avslutas under våren 1995.

Kapitel

till

Bakgrund

scenariot

2.1 Elektronikens och

framväxt

informationsteknologins

Dagens tonåringar har tillgång till elektroniksystem med prestanda och kapacitet verkade utopiska för bara tio år sedan. Avance-

som och kommunirade system för multimedia med bildbehandling, ljud kation finns i de flesta databutiker och på marknad där prisen krigen avlöser varandra. Föräldragenerationen ute i förvärvslivet har sannolikt också tillgång till elektronik och informationsteknologi, kanske inte klass i tonåringarnas miljö. Utbudet men av samma som massmediala kommunikationsprodukter överstiger också med av nu

marginal vad de flesta individer och hushåll förmår att absor-

stor bera.

Utvecklingen på området elektroniska komponenter har varit

en förutsättning för den omvälvning pågått och fortfarande som som pågår med, till oförminskad takt. Det är möjligt att synes, numera

till låg kostnad massproducera elektronikkomponenter med 3-5

miljoner transistorfunktioner, vilket möjliggör användning av avan-

cerad Signalbehandling och informationsbehandling i mobiltelefoner,

tvättmaskiner, bilar, smart cards, system för identitetskontroll, pacemakers, kameror, leksaker m.m. Konsument- och kontorselektroniken har under det senaste decenniet varit den tekniskt ledande sektorn med krav högtekno-

logi i stora volymer och till låg kostnad. Inom andra sektorer, t.ex.

industriell elektronik eller vad militära elektroniksystem, har avser i hög grad förlorat det komponentteknologiska försteget och i man stället valt att i ökande utsträckning använda elektronik från som början utvecklats för konsument- och kontorsmarknaden. Begreppet dual-use är högaktuellt bland försvarsindustrierna i numera västvärlden. Under 1960-talet USA den dominerande teknologiska storvar

18 Bakgrund

makten på alla väsentliga områden. Under 70- och 80-talen har det

globala mönstret förändrats, så att såväl utveckling som produktion elektronikprodukter för konsument- och kontorsbruk förskjutits

av

mot Japan och under det senaste årtiondet även andra länder i

- -

Sydostasien. USA har behållit sin dominans inom försvarselektronik, mikroprocessorer och programvara, medan europeisk industri av

tradition behållit sin världsledande roll inom telekommunikation.

Övriga områden domineras av Östasiatiska länder med japan i spet-

sen.

Under 1990-talet har snabb ekonomisk tillväxt och ökning

en av levnadsstandarden i de Östasiatiska ekonomierna medfört att denna region också utgör stor marknad för alla former modern inforen av

mationsteknologi.

2.2 Sårbarheten

Användningen modern informationsteknologi har spridits

av numera till och inom alla sektorer det svenska samhället. Den ökande av

kapaciteten för t.ex. system för kommunikation och datalagring kan

medföra tendenser till ökad centralisering. En optisk fiber kan

an-

vändas för överföring 100 OOO-tals telefonsamtal och underlätta

av

för geografiskt spridda användare att utnyttja enda,

en gemensam

databas till låg kostnad. Både optofibern och databasen kan

vara

känsliga från sårbarhetssynpunkt. Inom de IT-system ingår integrerade delar i den svenska

som som

infrastrukturen, t.ex. telekommunikationer eller flygtrafikledning,

eller betjänar svenska myndigheter, t.ex. skatteförvaltningen,

som

totalförsvaret eller socialförsäkringen, kan tåligheten mot kortvariga störningar antas väl tillgodosedd. Samma förhållande kan

vara

antas gälla andra för olika samhällsfunktioner väsentliga system, t.ex. betalningssystemen inom bank- och postväsendet. Vid långvariga störningar, t.ex. brist på reservdelar eller service, kan effekterna bli av annan karaktär. På grund av att produktionen av komponenter och delsystem t.ex. skivminnen hårddiskar till

- största delen sker i de Östasiatiska länderna är svenska användare

helt beroende störningsfri tillförsel från denna region.

av en

De ökade möjligheterna till effektiv informationshantering i kombination med korta transporttider med flyg har medfört att det

upp-

stått starka ekonomiska incitament för centraliserad lagerhåll-

en

ning komponenter och reservdelar logistiskt väl vald plats

av en

inom Europa. Från och med början 1990-talet har därför flera

av

svenska komponentdistributörer upphört med sin verksamhet eller köpts upp av internationella distributörsföretag med lagerhållning

Bakgrund 19

utanför Sverige. Sårbarheten störningar politisk karaktär el-

mot av ler handelshinder kan därmed ha ökat.

Den svenska tillverkningsindustrins känslighet för störningar i till-

förseln kan skäl väntas ha ökat. Detta bör särskilt av samma vara

fallet för mindre och medelstora företag utan internationell verk-

samhet, t.ex. inom underleverantörssektorn.

2.3 händelser

Verkliga

2.3.1 Brand z plastfabrik

en

Den 4 juli 1993 förstördes Sumitomos fabrik för tillverkning

av

epoxyharts till plastkapslade komponenter i Japan brand.

genom en Sumitomo hade före branden 60% världsmarknaden för den ca av

plasttyp som används för inkapsling av minneskomponenter avsedda för t.ex. persondatorer. Omedelbart efter branden blev priserna för minneskomponenter

2-3 gånger högre, samtidigt orderingången på minnes-

som

komponenter hos tillverkare och distributörer ökade. Leveranstider-

na påverkades till en början bara marginellt. Sumitomo hade lager för fyra månaders leveranser och beräknade det skulle

ca att ta ca ett

år att bygga upp produktionsanläggningen.

2.3.2 Glömt i kabeltunnel

svetsaggregat en

I december 1984 glömde arbetare i kabel-

en ett svetsaggregat en

tunnel i västra Tokyo. Svetsaggregatet orsakade pyrande brand,

en

som 17 timmar orsakade avbrott för omkring 89 000 tele-

senare

linjer.

All verksamhet avstannade hos fem banker. En bank med stora ca

6 miljoner konton kunde inte genomföra enda transaktion, efter-

en

huvuddatorn helt isolerad från omvärlden. Även polis och

som var

sjukhus drabbades

Reparationsarbetena sysselsatte omkring 3 000 telearbetare,

som behövde månad för att helt återställa teletrafiken. en

2.3.3 Åsznedslag slår ut datasystemet hos

komponentleverantörer

I mitten 1980-talet orsakade ett åsknedslag totalstopp hos

av ett en

leverantör transportfordonskomponenter i södra Sverige. Det

av

20 Bakgrund

tog lång tid innan verksamheten kunde återupptas i full utsträckning. Ett motsvarande åsknedslag orsakade i mitten 1980en sommar av

talet totalstopp i datasystemet för lagrings-, betalnings- och fakture-

ringsfunktioner hos en komponentdistributör i Sverige. Repa-ratörer från England måste tillkallas för att i gång systemet. Det tog mer

än månad innan det fungerade fullt ut.

en

2.3.4 Stölder

Stölder och tillgrepp framför allt persondatorer är av numera van-

liga. Inbrott har förekommit hos främst företag, skolor och utbildningsinstitut. Andra känsliga områden är lager och

transpor-

ter av datautrustning. Handlingsmönstret vid många inbrott visar

att tillgreppen skett av personer som varit väl insatta i tekniken och valt ut särskilt värdefulla eller attraktiva komponenter och utsom rustningar.

Säkerhetsnivån hos flera komponenttillverkare i USA har höjts efter det att företagen konstaterat stölder och svinn till exempel

av

mikroprocessorer. Denna typ av komponenter är av standardkaraktär

och direkt användbara i de flesta vanliga persondatorer.De har också

ett stort ekonomiskt värde.

2. 4 Varför

Japan

2.4.1 Dominerande inom konsument- och kontorselektronik

Den japanska industrin har med hjälp av massiv uppbackning från staten under lång tid utvecklats mot dominans den globala en av marknaden för konsument- och kontorselektronik. I botten ligger

långsiktig och uthållig FoU-strategi gjort det möjligt

en som att om-

sätta forskningsresultat inom och utom Japan till nya produkter

baserade på teknologi. Genom japanska företag uppnått ny att marknadsdominans inom dessa sektorer har de säkrat avsättnings-

möjligheter för storskalig produktion elektronikkomponenter.

av

Produktion komplexa elektronikkomponenter, t.ex. minnes-

av

komponenter eller mikroprocessorer, är en utomordentligt svår ekonomisk utmaning. En produktionsanläggning kräver investeringar

för motsvarande 3-10 miljarder kronor och har ekonomisk livsen längd på 2-4 år. Efter detta är den föråldrad och måste ersättas med ny kapacitet för en ny komponentgeneration. Medan anläggningen

Bakgrund 21

är i drift måste den köras med högt kapacitetsutnyttjande och med låg kassation så att komponenterna kan säljas till ett konkurrenskraftigt pris. Endast de största företagen i världen med tillräcklig tillgång till finansiellt kapital, teknisk FoU-kapacitet, marknads-

kanaler och ett ofta massivt statligt stöd kan med i denna konvara kurrens.

Med Japan förebild har produktion och utveckling elek-

som av tronik etablerats och utvecklats inom flera Östasiatiska länder, t.ex. Taiwan, Singapore, Hong Kong, Korea och Malaysia. Amerikanska

och japanska företag har i dessa länder byggt omfattande nät

upp av underleverantörer bildat bas för fortsatt expansion. Japan som en måste emellertid både i nuläget och under tiden fram till sekelskif- tet bedömas den starkaste motorn i regionen när det gäller - vara

forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt sker produktion av viss nödvändiga slag av produktionsutrustning och tillsatsmaterial

endast i Japan

2.4.2 kapitalexport japans

Japan har under lång tid haft ett stort exportöverskott. Detta har ofta varit orsak till störningar i handelsförbindelserna med främst en

USA. En betydande mängd japanskt kapital har investerats utanför Japan, t.ex. i fastigheter eller statsobligationer i USA, men även i

Europa. Det mest bekanta exemplet är Rockefeller Center i centrala New York kontrolleras japanska intressen. som numera av

De tillgångar som är investerade på fastighets- och kapitalmark-

naderna har ett direkt och omedelbart samband med stabiliteten på

de globala kapital- och valutamarknaderna. En allvarlig störning i

Japan skulle således snabbt få stora effekter på finans- och valutamarknaderna -inte bara iJapan även i USA, Europa och utan världen i övrigt.

Känsligt seismiszt område

De japanska öarna ligger i gränsområdet mellan flera sköldar i stora

jordskorpan som avgränsar Stilla Havet västerut. Sköldarna trycks

mot varandra vilket skapar påkänningar plötsligt utlöser stora som jordskalv. I norra Japan förekommer dessutom aktiva vulkaner. Hela regionen är av dessa skäl ett riskområde för seismisk aktivitet av flera slag. År 1923 förstördes halva dåvarande Tokyo våldsamt av ett jord-

skalv. Staden år till del byggd på torrlagd sumpmark och med

stor

en stadsplanering som inte förefaller ha genomförts för att under-

T3 15-0277

22 Bakgrund

lätta räddningsarbete i samband med kraftiga jordskalv. Tokyo är från seismologisk synpunkt de mest olämpliga platserna att en av placera Japans huvudstad på. Bedömningarna bland seismologer pekar mot att det inte är frågan utan när ett mycket kraftigt om, jordskalv på nytt kommer att drabba Tokyo-området. Att återuppbygga ett förstört Tokyo skulle kosta i storleksordningen 1 000 biljoner dollar att genomföra. Dessa pengar måste i allt väsentligt hämtas från bl.a. investeringar i USA eller Europa. När så sker kommer de flesta marknader och branscher och därmed hela världsekonomin åtminstone temporärt att kollapsa. - -

Kapitel

Håndelseförloppet

3.1 Svår jordbävningskatastrof i

Japan

Efter ännu dag med rikligt snöfall sitter Emma johansson

en som vanligt i TV-stolen med sin stickning. På byrån i pensionärslägenheten i Norrvallen, som är en liten kommun i mellersta Norrland, finns porträtten barn och barnbarn. Tre barn har för länge sedan flytav tat söderut till Stockholm, Linköping och Lund för att tillgång till större arbetsmarknad. Emmas yngsta dotter, är sjukvårdsbien som träde, har emellertid valt att stanna kvar i Norrland och har för närvarande arbete vid länssjukhuset i Östersund. Det är den 16 december och Emma funderar på planeringen inför

julhelgen, som hon skall tillbringa hos dottern Birgitta i Haninge

utanför Stockholm. Birgitta är förskollärare och bor med sambon Hans och tre barn i en nyrenoverad bostadsrättslägenhet i Haninge. Lägenheten på 5 rum

och kök är rymlig och välplanerad, hyran och kostnaden för

men lånen tar stor del familjens ekonomi i anspråk. en av FV-Aktuellt visar bilder från övärlden i Japan. Ett mindre norra

vulkanutbrott har inträffat under havsytan i den nordjapanska arkipelagen. Utbrottet har inte orsakat några större skador, utöver några fiskefartyg och färjor som förstörts av höga havsvågor som slagit in över de närliggande öarna. Utsläppen av gas och ånga har

också förstört några lokalt givande fiskeområden.

Aktuellt visar också bilder från vulkanen Fuji, 30 mil sydväst

ca

om Tokyo, som har visat tecken på ökad aktivitet med utsläpp av

ånga och gas. I de tätbefolkade delarna Japan finns viss för vad mera av en oro skulle kunna hända. I Tokyo genomförs utökade informationssom aktiviteter i skolor och på företag hur människor bäst skyddar om sig i samband med jordbävningar. Eftersom den vulkaniska aktivite-

ten inte behöver ha direkt samband med de förskjutningar i

kontinentalsocklarna orsakar svåra jordskalv så framskrider de som

japanska helgförberedelserna utan direkta störningar.

Julen hos Hans och Birgitta i Haninge firas traditionsenligt. Hans

24 Händelseförloppet

är anställd produktionstekniker på ett dotterbolag till ett de

som av

största verkstadsföretagen i Sverige. Orderingången har under de

två åren överträffar och Hans är tvungen att senaste prognoserna,

tillbringa alla arbetsdagar mellan jul och trettondagen på arbetet.

Hans trivs med sitt arbete, även det ibland är Övertids-

om stressat.

ersättningen är dock ett välkommet tillskott till hushållskassan. Emma återvänder till Norrvallen söndagen efter nyårshelgen och tillvaron återgår snart till de normala rutinerna. Den 5 januari vaknar Emma vanligt vid 7-tiden och sätter på

som

radions nyhetsprogram till morgonkaffet. I nyheterna framgår att kl

15.35 lokal tid hade helt oväntat det kraftigaste jordskalvet

som

registrerats i Japan i modern tid inträffat. Epicentrum låg i havet

ca

12 mil söder Tokyo. Skalvet uppmättes till 8,4 på Richter-

om

skalan.Ytterligare information skall komma i ett extra Rapport på

TV kl. 8.00.

Skadorna inom Tokyo-omrâdet är förödande. Antalet döda i ruiefter raserade hus är mycket stora. De uppskattas till omkring

nerna

10 % av befolkningen, dvs ca 2 miljoner människor. Vitala samhällsfunktioner vatten- och eldistribution är helt utslagna

som

och omöjliga att använda. Transportnäten för både spårbundna

-

transporter och vägtransporter är också svårt skadade och i prak-

-

tiken obrukbara. Tokyos räddningstjänst har mycket begränsade

möjligheter att fungera. Brandsläckning kan t.ex. inte ske effektivt på grund vattenbristen.

av

Eftersom skalvet har inträffat under havsytan skapades ett par

jättevågor koncentrerades in i havsviken mot Tokyo-områdets

som

stora hamnstad, Yokohama. Hamnområdet och stora delar av den

låglänta delen staden översvämmas och möjligheterna att använda

av

Yokohama för inskeppning katastrofhjälp har avsevärt försäm-

av rats.

Huvudskalvet och flera kraftiga efterskalv har orsakat begränsade skador främst på Vattenförsörjning och eldistribution ända bort

- -

till Kyoto- och Osakaregionerna 40 mil sydväst Tokyo. Reakto-

om

i Japans största kärnkraftanläggning nödstoppas och anlägg-

rerna ningen drift tills vidare. tas ur

Katastrofen i Japan dominerar naturligtvis rapporteringen i ny-

hetsmedierna över hela världen. Hos finns TV-bilderna under de oss i

närmaste veckorna i vardagsrummen i de flesta svenska hem. I Tokyo inledningsskedet kaotisk och räddnings-

l

Situationen i är i

insatser kommer igång i väsentlig omfattning först efter den 15 ja-

i

nuari och då med hjälp internationellt stöd. Väg- och flyg-

av

förbindelser samt hamnar kan öppnas i begränsad omfattning. Stö-

det är emellertid helt otillräckligt för hjälpbehoven. Räddningsarbe- l

försvåras samtidigt det ovanligt kalla vinterväder drabbat

tet av som i i

Händelseförloppet 25

och mellersta Japan. Antalet döda och svårt skadade stiger till norra ofattbara 3-4 miljoner människor. Det faktum att skalvet inträffade i havet har skapat viss en oro

även i USA. Havsvågorna kan efter några dygn komma att nå fram

även till den nordamerikanska kusten. Enligt myndigheterna i USA

finns det risk för till 15 meter höga vågor. De människor

upp varnar för att befinna sig nära strandlinjen de närmaste dygnen.

3.2 Stormskador

begränsar

USA:s

bistå

möjligheter att Japan

Den 8 januari drabbas den amerikanska västkusten kraftig

av en storm. I Los Angeles orsakar stormen ett haveri i ett stort kraftverk,

så att elförsörjningen i södra Kalifornien slås ut under några dygn.

Stormen orsakar stora skador på elkraftnätet och distributionsnäten för från San Fransisco-området ända ned till mexikanska grängas sen.

Stormen medför också nederbördsmängder inom hela södra

stora Kalifornien. Eftersom även hösten varit regnig är risken för jordskred stor och många vägar, framför allt längs kusten, är ofram-

komliga. Myndigheterna tvingas att ta hjälp av Nationalgardet för

att evakuera människor från utsatta områden och bistå med trans-

porter och röjningsarbeten. Nationalgardet utför också bevakningsuppgifter för att förhindra plundring och dämpa oroligheter. I jämförelse med situationen i Japan är problemen lindriga,

men de binder stora kunde komma till användupp resurser, som annars ning i Japan.

3.3 Räntehöjningar och kraftiga prishöjningar på elektronik

Björn Nilsson, som äger och driver företaget Kronobergs Elmontage

AB KEAB, utanför Växjö, märker snabbt effekterna jordbävav ningskatastrofen i Japan. Omedelbart efter katastrofen stiger räntorna för KEAB:s lån, beroende på den internationella för följoron derna på finans- och kapitalmarknaderna. Priserna för vissa

komponentslag justeras också upp redan under januari. Förseningar aviseras för leveranser minneskomponenter.

av KEAB är underleverantör till den svenska exportindustrin och har efter 1990-talets inledande svåra år etablerat effektiv tillverkning en

26 Händelseförloppet

med moden maskinpark och låg kapitalbindning i lager och förråd. Björn Nilsson förespråkarna för modern JIT-planering just-

är en av

in-time och han har aktivt arbetat för att integrera det egna företagets planeringssystem med kundernas. All produktions- och materialplanering sker med hjälp av datakommunikation till kund-

företagens system.

Erfarenheterna är goda, systemet förutsätter att inflödet

men av

t.ex. elektronikkomponenter från leverantörer över hela världen fungeväl. Inspirationen till utformningen systemet har kommit från

rar av

bl.a. den japanska bilindustrin. Björn är inte att ha

nu ensam om

anammat detta synsätt på produktions- och materialplaneringen. Flera hans kollegor i Kronobergs Företagarförening har helt eller

av

delvis infört liknade planering i sina företag. Några andra Björns

en av

kollegor förbereder sådan övergång.

en

På den internationella kapitalmarknaden aktörerna snabbt

reagerar

på katastrofen. Eftersom stor del de japanska finansiella

en av

tillgångarna investerats utanför Japan befarar många ett stort säljtryck och utbud av bl.a. amerikanska statsobligationer och fastighe-

ter.

Redan dagen efter katastrofen stiger räntorna i USA med 5-6 %. Räntenivån svänger därefter kraftigt under hela januari månad. Dol-

larkursen stiger i förhållande till de europeiska valutorna. Detta påverkar även räntenivån i Sverige. Handeln på Stockholmsbörsen,

som

avstannat efter katastrofen, kommer i gång i nära normal omfattning mot slutet januari.

av

Priserna på japanska produkter stiger kraftigt över hela världen

och inom industrin finns utbredd för brist på japanska

en oro pro-

dukter, främst komponenter. Affärsmän med internationella kontaktnät inleder kontakter med bl.a. svenska tillverkningsindustrier och

sig kunna förmedla leveranser strategiska komponenter.

uppger av

De erbjuder sig också att mot betalning bevaka leveransläget för de

komponenter företagen kritiska och i förväg infor-

som anser som

risker för akuta bristsituationer. Attityderna till dessa kon-

mera om

takter är avvaktande, de bidrar till att öka och osäkerhe-

men oron ten inom industrin.

Emma johansson i Norrvallen påverkas inte särskilt mycket

av

vad händer på finansmarknaden. Hon följer med hjälp TV

som av

vad sker i Japan. Nyhetsprogrammen visar ofta bilder på döda

som och lemlästade barn och Emma är tacksam för att bo i och en annan

säkrare världsdel. Det gäller åtminstone jordbävningskatastrofer. Ett mindre utbrott med utsläpp stoft och vulkanaska inträffar

av

på Fuji den 6 februari, ungefär samtidigt ett kraftigt efterskalv

som

5,6 på Richterskalan registreras Kobe i södra Japan. Stoftca nära

molnet från Fuji driver med den nordvästliga vinden snabbt över de

tätbefolkade sydliga delarna Japan. Utbrottet skapar stark oro

av

Händelseförloppet 27

för jordskalv, och stora skaror flyende människor söker sig

nya av

ut från stadskärnorna. Den kalla väderleken i Japan fortsätter till

mitten av februari.

De internationella hjälpinsatserna fortsätter ofta i begränsad

-

omfattning på grund av att USA prioriterar katastrofinsatser inom

sitt eget närområde. Sverige har sänt två fartyg med sjukvårds- och

förlåggningsutrustning till Japan.

3.4 Komponentbrist, stölder och svart

marknad

Februarivintern i Sverige kunde ha varit bättre. Väderläget har bara bestått lågtryck med i söder och snöslask långt i Norr-

av regn upp

land. Hans går vanligt till sitt arbete varje dag. Han har haft

som

några stressiga dagar med plötsliga omplaneringar och omställningar

av produktionen på grund av att vissa för produktionen viktiga par-

tier med elektronikkomponenter inte funnits tillgängliga. Hans tar dock dagen den kommer och bekymrar sig inte i onödan för

som

situationen. Det finns chefer och produktionsplanerare huvud-

kontoret får ta ansvaret. Det är deras jobb.

som

I slutet februari begränsas tillverkningen halvledarkompo-

av av

nenter och hybridkretsar sk. MCM, Multichip Modules inom Sverige på grund av brist kapslingsmaterial och bondningstråd. Den enda godkända leverantören fanns i Japan. Störningarna sprids direkt till produktionen inom övriga delar den svenska elektronik-

av

industrin. Leveranserna från den största svenska komponenttillverkaren och leverantören kvoteras till de mest prioriterade enhe-

terna inom den koncernen. Externa kunder får till stor del vänta. egna

Administrativa system och organisationer i Sverige fungerar fortfarande bra, även service och reparationer de senaste model-

om av

lerna av t.ex. kopiatorer och faxar inte kan ske på grund brist på

av reservdelar. Portabla datorer med LCD-skärmar och tillbehör till

sådana, t.ex. minneskort, kan endast i undantagsfall levereras av distributörer inom databranschen. Många företag befarar att bristen på portabla datorer och flata bildskärmar kommer att bestå under lång tid, eftersom 90% all produktion sådana skärmar

ca av av

tidigare skedde i japan. Stölder japanska från lager och internationella transpor-

av varor

ter, särskilt elektroniska sådana, börjar bli vanliga, vilket ökar osä-

kerheten i handeln. Björn Nilsson på KEAB har dock genom egna

kontakter lyckats säkra tillgången till vissa kritiska komponenter, till mycket höga priser. Han planerar också att för säkerhets

men

skull förbereda särskild provning dessa komponenter, efter-

en av

28 Händelseförloppet

de levereras utan det vanliga provningscertifikatet. som

De svenska biltransportföretagen inför dubbelbemanning på de

fordon transporterar konsumentelektronikprodukter. Det är som följden ett antal uppmärksammade stölder. Fullastade långtraav dare har stulits och tömts på sin last medan förarna tagit sina avtalsenliga Även godsterminalerna visar sig Lastning raster. vara utsatta. och lossning vid de större terminalerna sker under särskild uppsikt. Den 12 mars rånas ett storlager i San Diego som innehåller bl.a. japanska halvledarminnen. Minneskomponenterna bl.a. avsedda var för tillverkning kraftfulla arbetsstationer hos Hewlett-Packard och av

IBM. Massmedierna frågar sig internationella maffiaorgani-

om sationer kan skyldiga. Många förutser att komponenterna snabbt vara kommer ut på den svarta marknaden.

Den sociala i USA sprider sig till flera storstäder, framför allt

oron på västkusten och den massmediala bevakningen kravallerna är av

omfattande. Nationalgardet tvingas i några fall ingripa. Upplopp, plundringar, panik och skadegörelse medför att väsentliga samhällsfunktioner från tid till är tillfälligt utslagna.

annan

Några partier med komponenter som har nått den svenska marknaden är undermålig kvalitet. Detta leder till att företaget

av Combitech tillfälligt tvingas avbryta leveranser styrsystem till av kunder både inom och utanför Sverige. Normalt kan komponenter med särskilda provningscertifikat användas direkt utan särskild ankomstkontroll.

3.5 Problem med service nätverk och

på

stordatorer

Den 12 mars stoppar det lokala datornätverket som betjänar komoch Länsstyrelsen i Östersund efter hårddiskhaveri i munen ett en dator. Kommunen har ekonomiska skäl valt att bibehålla ett äldre, av

minidatorbaserat system för terminalhanteringen.Detta börjar emel-

lertid bli dyrt att underhålla. Service sker normalt med leverans

av reservdiskar via kurir från ett centralt europalager i München. Dator-

leverantören kan bara meddela att företaget tvingats kvotera leve-

denna typ hårddisk och att inga lämpliga hårddiskar ranserna av av l

finns reserverade för svenska kunder längre. l

Arbetet hos kommunen och Länsstyrelsen sker manuellt med hjälp-

ligt resultat, tills någon upptäcker att en i stort sett kompatibel dator finns på Högskolan i Karlstad. Efter kontakter mellan högskolan och myndigheterna beslutar de flytta högskolans dator till Öster-

att sund. Installationen går bra. Delar systemet framför allt kassaav å

och betalningsfunktioner kan emellertid inte användas, eftersom

-

Händelseförloppet 29

vissa drivrutiner inte har rätt version för det terminalnät de som lokala myndigheterna använder för denna transaktioner. Detta typ av leder också till det har svagheter från att nya systemet säkerhetssynpunkt, eftersom känsliga personuppgifter kan nås från alla anslutna terminaler. Störningarna i produktionen av elektronik börjar bli allvarliga och hotar sprida sig till andra branscher -framför allt verkstadsatt industrin, som är beroende internationellt tillgängliga insatsvaror. av Branschkunniga bedömare har emellertid olika uppfattningar i bl.a. TV-utfrågningar om huruvida en verklig bristsituation föreligger. Är komponentbristen reell eller beror den på att komponentköparna för att gardera sig lägger order på flera håll I-Iur omfattande är hamstringen och spekulationen Möjligheterna till service stordatorer och vissa typer ameriav av kansk produktionsutrustning är installerad i Sverige har snabbt som och helt oväntat blivit avsevärt försämrad. Svensk eller europeisk back-up med tillgång till systemprogramvara i källkod eller lämpliga verktyg för felsökning saknas på några områden. SMHI får problem, eftersom meteorologerna endast har benu gränsad tillgång till den stordatorkapacitet som krävs för att de ska kunna utarbeta långtidsprognoser. Eftersom SMHI också är beroende ett komplext system med automatiserad datakommunikation av från både vädersatelliter och markplacerade Väderstationer störs även de kortsiktiga väderprognoserna. Jordbrukarna i Sydsverige befarar ökade risker med vårbruket, eftersom de inte har tillgång till lika säkra långtidsprognoser tidigare. som Databranschen, framför allt återförsäljare och vissa konsultföre-

tag, upplever akuta svårigheter.Under tvingas flera företag in-

mars ställa sina betalningar och friställa personal. Även komponentdistributörer och agenturföretag har problem. I praktiken måste många lokala datornätverk med otillräckliga insatser för service och underhåll. Elektroniken, under år blivit allt tillförlitsom senare ligare, har i denna situation uppvisat betydligt större felprocent än vanligt. Felen är dessutom ofta svårdiagnostiserade. En orsak kan vara att komponenter behäftade med tekniska brister används både i nyproduktion och vid service, underhåll och reparation.

3.6 Datacentralen

I CA:s datacentraler i Kungälv och Stockholm arbetar i treskift för att datadriften vid ICA:s anläggningar i Sverige ska fungera. Datasystemen styr inkommande leveransorder från butiks-, expeditionsoch transportunderlagen på de olika distributionsenheterna, faktura-

30 Händelseförloppet

hanteringen samt ICA:s beställningar av varor till olika leverantörer samt olika administrativa system, t.ex. bokföring och lönehantering. Det är helt vanlig Oron ligger i luften mot bakgrund en morgon. de olika världshändelserna. Bevakningen vid ingångarna till daav tacentralerna har förstärkts med vaktpersonal ska kontrollera som all inpassering mot vaktlista. Avgående skift lämnar av verksamheten till det pågående med anmärkningar att det under natten gjorts två omkörningar pågåav ende databearbetningar. Felen har hänförts till diskkontroll i en Kungälv. Körningen har inte gått igenom till driftsenheten i Malmö. Klockan 07.15 kommer signaler från Malmö och Västerås att om inga order kan skrivas ut för expediering. Telefonsamtalen sker över mobiltelefon eftersom ingen på operatörernas telefoner. svarar

Kontrollpanelen indikerar fel på datakommunikationen, medan

körningarna pågår till normalt. Kontrollringning sker. Det låsynes ter normalt ingen på de uppringda Förberedelmen svarar numren. görs och kontakt med datacentralen i Årsta i Stockholm för ser tas denna anläggning skall kunna ta över ICA:s datadrift i Kungälv. att Telia kontaktas för felsökning och sänder jourbil för kontroll av teleförbindelserna från ICA:s datacentral i Kungälv till närbeläen

gen kopplingscentral. Teknikerna konstaterar att det är fel i centralens elektroniska utrustning. Omkoppling till kopplings-

en annan central kan inte ske, eftersom endast telekabel för ICA:s en svarar

kommunikation med centralen. Klockan 09.10 pågår felsökningen

fortfarande. Kommunikationen via den enda utgående kabeln är bruten. Årsta över datadriften klockan 09.45, vilket innebär reducetar ringar i den totala dataproduktionen. Detta innebär att orderexpeditionen samt transportplanläggning försenas. Butikerna får inte fastställda tider och leveranserna. sina varor på störningar uppstår i Klockan 10.30 meddelar Telia att de funnit felet i kopplings-

stationen. Reservdelar saknas på platsen. Bedömningen är att det

kommer att ta minst 5 timmar skadan. Vitala elektroatt reparera

niska komponenter är skadade åverkan.

genom Klockan 1 1.00 går centralenheten CPU i Årstas centrala dataan-

läggning sönder och driften avstannar. IBM:s serviceenhet larmas

för att avhjälpa felet. De meddelar att det råder allmän brist på re-

servdelar. Klockan 12.00 anländer IBM:s Servicetekniker till Årsta för att undersöka möjligheterna att avhjälpa felet. Felsökningen viatt de behöver beställa reservdelar med flyg kan fraktas från sar som

IBM i England. Reparation och driftsättning beräknas kunna ske

först under kommande natt.

Klockan 16.00 pågår fortfarande reparationsarbeten vid kopplings-

stationen i Kungälv. I Årsta väntar ICA fortfarande klockan 8.00

nästa dag leverans från England.

Händelseförloppet 31

3.7 aktörer

Nya i Sydostasien

Situationen i Japan är under våren utomordentligt svår och påminner om skedet efter andra världskriget. En mycket begränsad

varu-

export förekommer. Alla tillgängliga används för att täcka

resurser det akuta behovet insatser för att lindra nöden och förbereda för av

återuppbyggnad. Det kommer enligt officiella bedömningar att ta

en

3-5 år att återuppbygga Tokyo. Industrin i de k NIC-länderna Newly Industrialized Countries,

s

dvs. främst Korea, Taiwan, Singapore och Malaysia sig

anpassar

frenetiskt till de förutsättningarna. De har påbörjat kopiering

nya

och utveckling tidigare japanska högteknologiprodukter utan

av beaktande eller andra immaterialrätter. Även i Kina är av patent-

aktiviteten hög, framför allt inom de industrier tidigare funge-

som

rade underleverantörer till den japanska industrin. Leveranser

som främst enklare konsumentelektronik från dessa länder kan ske av

utan större problem. Volymerna begränsas emellertid av störningarna i den internationella ekonomin i övrigt.

Katastrofhjälpen till japan fortsätter. Fortfarande räcker biståndet

emellertid inte till för att täcka de akuta behoven sjukvård och

av

livsmedelsförsörjning. Ekonomiska bedömare att Japan kommer att svårt att ta

anser

igen det försprång som NIC-länderna och Kina tillskansar sig. Jalöper risk att fem år och under överskådlig tid

pan om ca vara en

andra teknologination. Landet skulle alltså komma att för-

rangens lora sin ekonomiskt och tekniskt ledande roll till Kina, Taiwan och Korea.

På initiativ USA påbörjas diskussion i Förenta Nationerna

av en

särskilda insatser för återuppbyggnad det japanska samhäl-

om av

let. Finansieringen återuppbyggnaden kommer att medföra stora

av

påfrestningar det internationella finansiella systemet. Farhågorna

för ett massivt säljtryck för amerikanska ledde redan i

statspapper

januari till höjda räntor i USA. Ränteoron spred sig snabbt till öv-

riga världen, vilket bl.a. ledde till sjunkande kurser på börserna i

västvärlden. Politiska kretsar i USA diskuterar möjligheten att frysa

japanska tillgångar i USA för att undvika alltför stora och okon-

trollerade kapitalöverföringar och för att lugnare situation på

en

finans-, valuta- och fastighetsmarknaderna. Effekten dessa dis-

av

kussioner blir dock den motsatta. Räntorna stiger ytterligare och

tendenser till panik föreligger på obligations- och aktiemarknader-

na

Effekterna märks tydligt och hårdhänt hos Hans och Birgitta i Haninge. De lån måste omsättas bostadsrättsföreningen

som nu av

kommer att räntor på 18%, vilket höjer familjens boendekostnader

med 900 krmånad. Hans har flera arbetskamrater är i ca som samma

32 Händelseförloppet

situation. Fackklubben på företaget ett särskilt informaarrangerar tionsmöte där företagets ledning lämnar lugnande besked. Även om det finns problem med komponenttillförseln så behöver inte företagets anställda oroliga under överskådlig tid. vara Också på KEAB i Växjö märks ränteuppgången och företaget tvingas övertrasseringskredit till 26 % ränta för kunna beta en att

tala skatter och förfallna fakturor. Anledningen är att företaget slä-

efter med den faktureringen. Flera leveranser blir försepar egna nade, eftersom enstaka komponenter saknas. Fakturering kan inte ske förrän utrustningarna är kompletta.

3.8 Stölder, bedrägerier och lokala driftstörningar Vanliga

Veckan efter Valborg och första maj bjuder på vackert vårväder i Växjötrakten. Björn Nilsson deltar tillsammans med hustrun i tisdagsmorgonens sedvanliga frukostmöte med företagarföreningen. Denna gång består mötet främst avkopplande förevisning av en av nya trädgårdsprodukter. Vid 11-tiden återkommer Björn till sitt välutrustade kontor. Allt

är som vanligt, men datorn, en ny pentiummaskin med CD-ROM

och nätverksanslutning finns inte på sin vanliga plats. Björn är mycket nöjd med företagets unga dataspecialist, som, vid sidan av sitt arbete på KEAB, också studerar elektronik vid högskolan i Växjö. Tillsambrukar de och utvärdera de nyheter ständigt kommans prova som mer ut på persondatorområdet. Just den här veckan befinner sig dataspecialisten emellertid på utbildning vid högskolan. Björn bläddrar igenom dagens post och tar sedan den vanliga

förmiddagsrundan genom verkstaden. Receptionisten berättar att två

från KEAB:s datorleverantör besökte företaget tidigt på personer dagen för att hämta de datorer som skulle in på kontroll och service. Allt skulle klart senast under eftermiddagen, då datorerna skulle vara

tillbaka på företaget.

vara

Björn tyckte det var underligt att han inte fått veta detta i förväg

blir snart upptagen andra ärenden. men av Sent på eftermiddagen är Björn irriterad över att inte kunna komma åt underlag för produktionsplaneringen, eftersom han inte har tillgång till datorn. Ingen vid denna tidpunkt i telefonen hos svarar

dataleverantören. Björn slår mobiltelefonnumret till firmans chef, i

i

som också ingår i kretsen vänner till familjen. Någon service av av datorer har denne inte hört talas Service det slag KEAB om. av som i fått besked förekommer inte på persondatorer. Några företag l om

Händelseförloppet 33

har emellertid drabbats stölder på ett sätt påminner vad

av som om

KEAB råkat ut för. Björn får rådet att kontakta polisen. På hemväg

från arbetet åker Björn till polisstationen och berättar misstan-

om

ken att datorerna blivit stulna. Vakthavande personal anmä-

tar upp

lan och ber att Björn avvaktar till följande dag när utredningspersonal

finns tillgänglig. Polisutredningen visar att datorerna blivit stulna och att gärnings-

männen är okända. Liknande stölder såväl datorer andra av som

elektronikutrustningar, särskilt från företag, har blivit allmänt

ett

problem i det datortäta Sverige. Det största tillgreppet skedde på

universitetet i Lund där flera institutioner på den tekniska fakulteten i stort sett tömdes på all avancerad datautrustning och mätinstru-

ment. Misstankar finns att materielen snabbt förts landet. Förut ur

utom förlusten utrustningarna försvann också väsentliga delar

av av

forskningsresultat och dokumentation.

Den 17 april havererar processtyrsystemet på Särla-Arlas största mejeri i Skåne. Leveranstiden för reservdelar uppskattas till 1 må-

nad, vilket är helt oacceptabelt för Särla-Arlas ledning. Stillaståendet

kan emellertid begränsas till två veckor. Efter den tiden har tekni-

ca

ker från ABB fått igång äldre styrdator, så att mejeriet kan köras

en

med tillräcklig kapacitet för att ta hand inleveranserna från mjölk-

om

leverantörerna i Skåne och södra Halland. Mejeriet tvingas dock

begränsa produktsortimentet. Lättmjölk får utgå ur sortimentet. Ledningen avbryter också tillverkningen alla mindre vanliga mjölk-

av

produkter, t.ex. youghurtprodukter. Känsligheten för störningar

nya

ökar eftersom de kan än större produktionsproblem.

ge

Den 7 maj havererar nätverket på Huddinge sjukhus definitivt, efter flera mindre störningar tidigare under våren. Hanteringen

av

patientjournaler har sedan början april skett manuellt med

av stora

förseningar och viss oordning följd. som Nu stannar hela hanteringen såväl patientbokning och remisser personaladministration

av som

med tjänstgöringsscheman och löneadministration. Reparation och återstart beräknas ta minst månad. Landstinget beslutar i det här

en

läget att alla centraliserade specialistinsatser, t.ex. lever- och njurtransplantationer, ska skjutas och att sjukhuset tills vidare

upp

skall prioritera akutfall inom sitt upptagningsområde. Sjukhu-

eget

sets relativt nyligen anskaffade NMR-anläggning för datortomografi

tas ur bruk.

I början av juni drabbas också bankomatsystemet störningar.

av

Effekten ute i samhället blir den här gången obetydlig och uppmärk-

inte, eftersom felen kan åtgärdas snabbt med hjälp till-

sammas av

gängliga reservsystem. Risken för allvarligare störningar vid

senare

haverier har emellertid ökat, eftersom ytterligare reservkapacitet sak-

nas för framför allt kommunikationen till bankomaterna.

34 Händelseförloppet

3.9 Politiska ingrepp stör den internationella

handeln

Störningarna i den internationella handeln med elektronik-

komponenter och datautrustning har ökat myndigheternas vaksam-

het i de europeiska länderna. De befarar att det kan uppstå brist-

situationer skadar den nationella säkerheten, särskilt mot baksom

grund oroande tongångar i den amerikanska debatten i samband

av

med handelspolitiska motsättningar östasiatiska länder.

gentemot

Leveranser komplexa halvledarkomponenter, t.ex. mikropro-

av

digitala signalprocessorer samt optoelektronik och laser-

cessorer,

utrustningar från USA sker i begränsad omfattning och med kvoteringar amerikanska myndigheter fastställer. De mest kritiska

som

civila behoven i Sverige kan kortsiktigt klaras, bl.a. med hjälp av

börsaffärer. För militära projekt i Sverige måste både tekniska

svarta

förutsättningar och utvecklingsplaner modifieras med hänsyn till att

tillgången på konstruktionsverktyg och leveranser kundspecifika

av

integrerade kretsar, s.k. ASIC Application Specific Integrated Circuit,

bedöms osäker. som

Kostnadsökningarna på grund fördyringar komponenter och

av av

insatsvaror är ett problem så småningom kommer att tvinga

som

försvarets myndigheter och leverantörer till omprioriteringar. Besludröjer emellertid, eftersom det politiska intresset framför allt är

ten fokuserat andra områden den ekonomiska krisen. av

Den 12 maj överraskande England, Tyskland och

annonserar

Frankrike alla leveranser från komponentdistributörer med la-

att

gerhållning i dessa länder skall godkännas av handelsdepartementet

i respektive land.

I praktiken får inga utleveranser ske, eftersom de nationella intres-

skall prioriteras. Detta får omedelbara konsekvenser för små

sena

och medelstora företag i Sverige. Efter omstruktureringen av distributörsbranschen under 1980-talets sista år och början av 1990talet har distributörer med lagerhållningen kvar i Sverige drastiskt minskat sina lager. Leveranser elektronikkomponenter och data-

av

utrustning har med de möjligheter internationell flygfrakt

- nya som

och modern informationsteknologi erbjuder i ökad utsträckning

-

skett från europeiska storlager och med lika korta leveranstider

som

tidigare.

Händelseförloppet 35

3.10 Regeringen tar hjälp av en

expertkommitté

Regeringen utser i mitten av maj en särskild expertkommitté som

skall följa utvecklingen och fungera rådgivande instans ifall lä-

som get förvärras.

I början av juni bedöms läget så allvarligt att expertkommittén får i uppgift att utreda vilka åtgärder kan vidtas, bl.a. delar

som om av

Försörjningszommissionen skall inrättas. Försörjningskommissionen

är det är avsett att inrättas för att hantera bristsituationer organ, som

på försörjningsområdet i händelse av säkerhetspolitiskt betingade

kris- eller krigssituationer. De skall kunna förbereda direktiv för

a

ransonering och prioriteringar i samband med fördelning elek-

av tronik- och datorresurser.

Expertkommittén kommer fram till slutsatsen att kommissionen

bör inkallas och bl.a. mandat rekvirera materiel från företag

ges att

och institutioner för användning inom prioriterade områden.

mera

Många företrädare för företagen är starkt kritiska. De

menar att

Sverige varken står på avgrundens rand eller inför någon omedelbar

krigsrisk och att marknadskrafterna fortfarande fungerar. På grund av oenighet i den nuvarande regeringen och riksdagen bl.a. om det

-

mandat kommissionen kan blir beslutet Försörjnings-

som - om

kommissionen uppskjutet. Det saknas för närvarande laglig grund för åtgärder i enlighet med expertkommitténs förslag.

3.11 i den

Störningar internationella

ekonomin

Den sociala oron i USA fortsätter under senvåren. Orsaker är främst

den ekonomiska kris följt efter katastrofen i Japan. Det höga

som

ränteläget dämpar investeringsutvecklingen, samtidigt knapp-

som

heten på hushållskapitalvaror och andra tidigare impor-

varor som

terats från Japan medför fortsatt hög allmän prisnivå. Den ameri-

en

kanska bilindustrin köper på förmånliga villkor de flesta de tidi-

av

gare japanska produktionsenheterna i USA och genomför i den för

producenterna allt gynnsammare konkurrenssituationen prishöj-

ningar till slutkonsumenterna. Ekonomerna för s.k.

varnar en ny

stagflationsprocess.

Från amerikanskt håll har såväl politiker industriledare tagit

som

mycket allvarligt på sammanbrottet av patent- och immaterialrätts-

systemet i förhållande till NIC-länderna och Kina. I september leder

detta till politisk kris och handelskrig mellan å sidan USA och

en ena

å andra sidan Korea, Kina och Taiwan. Relationerna med Singapore

36 Händelseförloppet

och Malaysia fungerar dock fortfarande, främst på grund ameri-

av kanska företags ägarintressen i industrier inom dessa länder. stora Handelskriget orsakar störningar berör hela världen. USA nya som hotar med sanktioner mot länder som köper piratkopierade utrust-

ningar. Smugglingen och handeln med piratkopior är emellertid så omfattande att hoten i praktiken bedöms verkningslösa. USA inför restriktioner för export teknologi. Krav på licensavtal och över-

av

enskommelser inom för strategiska allianser ska minska ris-

ramen

kerna för otillåten teknologiöverföring. Restriktionerna omfattar även

redan ingångna avtal, vilket utlöser starka protester från EU-länderna. Den amerikanska regeringen är särskilt angelägen att skydda den mikroelektronikindustrin och utvecklingen mikroegna av processorer med höga prestanda. Reglerna för den internationella handeln inom för GATTWTO-öuerenskommelserna blir allt ramen

svårare att tillämpa.

Inom EU råder stor osäkerhet hur medlemsstaterna inom en om

för gällande avtal och lagstiftning ska kunna hantera dels den

ramen svåra ekonomiska situationen i allmänhet, dels staternas förståeliga strävan att i första hand prioritera det landets intressen. Minisegna terrådet tillsätter i juni särskild krisdelegation med rapportering en direkt till rådet. Avsikten är att underlätta det ekonomiska samarbetet bland EU-staterna samt att direkt och för samtliga EU-staters

räkning förhandla med regeringarna i USA och Sydostasien och där-

med lindra effekterna handelskriget. av

3.12 Minskad produktion i svensk

elektronikindustri

Produktion och export elektronik från svenska företag har före av

semesterperioden minskat kraftigt och hos del företag är över

en

hälften av produktionspersonalen permitterad. Ett företag som är

hårt drabbat är KEAB. Björn Nilsson har tvingats permittera 12 Likviditeten i företaget är mycket ansträngd och företagets personer. revisor har rekommenderat styrelsen att upprätta kontrollen

balansräkning. Effekterna på övrig Verkstadsindustri är betydande,

även permitteringarna där i genomsnitt inskränker sig till 15%. om ca Arbetslösheten i Sverige är den största någonsin sedan tidigt unnu der 1900-talet. På Hans arbetsplats utanför Haninge har ledningen i samråd med de fackliga organisationerna infört 3-dagarsvecka. De ständiga omkastningarna och ändringarna i arbetetsförhållandena har gjort att stämningen på Hans arbetsplats blivit sämre. Privatekonomin är också bekymmer för Hans och Birgitta. Räntehöjningarna och prisett

Händelseförloppet 37

ökningarna gör det helt otänkbart med en semesterresa i år. De kan inte åka till Emma i Norrvallen. ens mormor Stordatorer och anläggningar med amerikanska realtidsdatorer

drivs på några håll med begränsad kapacitet på grund brist på

av service och reservdelar. Även realtidsdatorer, används främst i som processtyrning och övervakning, t.ex. i flyg- och trafikledningssystem, får ökad sårbarhet. Administration och kontorsarbete fungerar en dock fortfarande någorlunda tillfredsställande, främst på grund av att tillgången till PC, kopiatorer, telefaxar och annan utrustning varit god från början. Problem större omfattning har emellertid börjat av uppstå även i dessa verksamheter. Service och reparation hårddiskar och till lokala nätav servers verk är ett ökande problem, eftersom tillverkningen hårddiskar i av t.ex Singapore dominerar denna produktion skett med kom- - som -

ponenter av dålig kvalitet. FFV:s verksamhet för reparation av hårddiskar utnyttjas till full kapacitet räcker inte på långa vägar.

men I Kalmar kommun ersätts felaktig dator med maskin en en som

tidigare tillhört ett företag i Oskarshamn. På grund av misstag vid starten systemet förstörs den backupkopia där den lokala skatte-

av myndigheten lagrat data från årets självdeklarationer. Personalen har emellertid inte hunnit makulera de ifyllda blanketterna. Det går alltså

att återskapa uppgifterna i databasen. Arbetet beräknas försena taxeringsarbetet med minst fyra månader.

3.13 Bankomatsystemet bryter samman

Försommaren är ovanligt varm och torr i Sverige. På grund nedav

gången i ekonomin tidigarelägger många svenskar sina semestrar och planerar att tillbringa dem inom landet, vilken givetvis gynnar den

inhemska turismen.

I slutet juni väntar de flesta på välkommen påfyllning på

av en

lönekontot. På den 25 juni börjar också den vanliga trafik-

morgonen ökningen på bankomatnätet.

Bankomatkunderna hos Handelsbanken, Föreningsbanken, Öst-

götabanken samt Gota och Wasa bank kan emellertid inte ut några pengar, eftersom bankomatnätet brutit När bankkontoren samman.

öppnar kan personalen meddela att bankomatsystemet inte funge-

Kunderna kan ut via manuella bankuttag, tills dess att rar. pengar sedlar och mynt på åtminstone vissa mindre kontor är slut.

Felsökningen visar att de reservenheter som används för att övervaka kommunikationen till bankomaterna inte fungerar. Fortsatt

felsökning och reparation försenas på grund av brist på reservdelar. För bankomatkunderna blir läget besvärligt. Birgitta är tvungen

38 Händelseförloppet

att förlänga lunchrasten eftersom kön vid bankkontoret är lång. Väl

framme i kassan visar det sig att varje kund bara får 500 ta ut max kronor. Detta kommer inte att räcka till veckans planerade storköp av dagligvaror. Som tur är ska Hans vara ledig nästa dag så de kan åter fylla på kassan. Användningen av betalkort i affärer och varuhus störs också,

vilket förmodligen hänger samman med den stora belastningen på

systemet. Risken för funktionsstörningar i datanätverken bedöms som så stor att de ledande detaljhandelskedjorna den 3 juli beslunu tar att all kontokortshantering omedelbart ska avbrytas Tre dagar .

beslutar sig bensinbolagen för att genomföra åtgärd.

senare samma

Detta drabbar särskilt företag med anställda använder tjänste-

som bilar. Så gott all varuhandel i detaljistledet måste ske med som nu hjälp av kontanter. Hans och Birgitta kan sköta sina inköp de dagliga nödvändigav heterna tack vare god planering. Att göra större inköp kapitalvaav ror eller dyra kläder är redan otänkbart på grund familjens dåliga av ekonomi. Den senaste telefonräkningen är obetald. Nyligen fick de å andra sidan ett års anstånd med amorteringen på topplånet för bostadsrätten.

Missnöjet med regeringens oförmåga att lösa de ekonomiska

problemen börjar växa. Bankomat- och betalkortsystemets sammanbrott blir utlösande faktor för demonstrationer med deltagande en av arbetslösa i de större städerna i Sverige. Demonstrationerna sker utan

medverkan de fackliga organisationerna, tidigare misslyck-

av som ats med att samla flertalet medlemmar till ordnade manifestamera tioner.

3.14 Varudistributionens och

sårbarhet

transportväsendets stor

Problemen med bankomat- och betalkorten gör att konsumtionen

framför allt sällanköpsvaror minskar kraftigt. Varuhandeln be-

av dömer emellertid störningarna tillfälliga. Även tjänstesektorn som berörs. Det varma och torra vädret fortsätter under hela juli. Många svenskar är besvikna och missnöjda med att de tvingats ändra sina semesterplaner. Den 12 augusti uppstår mindre brand i GSA-Speds stordatoren anläggning. Branden släcks snabbt med hjälp av det automatiska brandskydd som finns installerat på datacentralen. Datadriften stopemellertid och data från den senaste dagens planering och pas rapportering från godshanteringen på bilar och i terminaler är förstörd.

Händelseförloppet 39

GSA-Sped är en av de två stora godstransportörerna i Sverige, vardera har 40 % marknaden. All information som ca av om var godset befinner sig fanns lagrat i stordatormiljö och alla speditörer kunde när helst reda på viss leverans befann sig. Konsom var en takten med kunderna sker huvudsakligen telefon och kommuper

nikationen med bilarna, förmedling hämtorder, med datex

t.ex. av

via satellitöverföring.

Transportvolymerna har under den senaste veckan Ökat ordentligt efter semesterperiodens lugn. Personalen i GSA-Speds telefonväxel har vanligt varit fullt upptagen med lämna informasom att tion frakter underlätta för kunderna fram prioriteom samt att rade leveranser. Bara några timmar efter branden är växeln blockerad kunder kräver besked leveranser och varför GSAav som om

Speds hantering av hämtorder upphört att fungera. Dagen efter branden samlas GSA-Speds ledningsgrupp till kris-

ett möte. Stockholms-terminalen är på blockeras och väg att av gods några industrikunder har tvingats produktionen på grund stoppa av att insatsvaror inte har kommit fram. Situationen är sådan att en manuell inventering allt gods i terminaler och på bilar blir nödav vändig.

Företagsledningen beslutar att tills vidare upphöra med leveran-

gods till privatpersoner och sätta in all tillgänglig personal ser av att för återställa godsflödet. Gods till privatpersoner

att lagras tillfälligt i inhyrda tält på terminalområdet för att frigöra ytor för sortering

av industriellt gods. Efter dryg veckas intensivt arbete kan GSA-Speds

en dataoperatörer åter datasystemet i drift. Ledningen räknar emellertid med det

att kommer ytterligare 3-4 veckor innan kan

att ta systemet fungera normalt igen. På grund lastningen bilarna inte kan

av att av optimeras

går många bilar ofta med små godsmängder. De kostnadsökningar därvid uppstår medför företagsledningen tvingas höja frakt-

som att

priserna med 30 %, vilket särskilt drabbar småföretagen. I Norruallens kommun får bl.a. äldsta företag, Norr-

ett av ortens

vallens Järn 8C Smide, inställa betalningarna efter tids ekonomiska

en

svårigheter. Bristen på långväga transportkapacitet blir till slut för

mycket för att verksamheten skall kunna drivas vidare. Småfrakter

inom länet fungerar dock bra, eftersom det finns flera lokala

trans-

portföretag som inte är direkt beroende GSA-Speds centrala pla-

av nering.

Kommunikationen med tullmyndigheternas datoriserade dokumenthantering störs allvarligt av problemen med biltransportföretagens planeringssystem. Importen av utländska livsmedel kan fortsätta med otillräcklig registrering och kontroll hos tull-

- men myndigheten. Konsumenterna över hela landet upplever brist på särskilt färsk-

40 Händelseförloppet

och djupfrysta livsmedel. På grund problemen med längre

varor av

transporttider tvingas många företag kassera stora mängder importerade grönsaker, inte tål den ökade lagringstiden.

som Butikerna i hela Sverige har efter svårigheterna med bankomatoch betalkortssystemen blivit tvungna att i egen regi hantera stora kontantkassor. De blir därmed mycket attraktiva rånobjekt. Butiks-

de vardagliga problemen för butiksägarna, särskilt i de

rån är ett av större städerna. Polisens och bevakningsföretagens kapacitet räcker inte till för att skydda alla butiker. Butiksägarna på några orter ensärskild vaktpersonal. En debatt huruvida detta är tillågagerar om

eller lämpligt får stort utrymme i massmedierna.

tet

3.15 Flygtrafiken begränsas

Emma johansson i Norrvallen tar de flesta problemen med även ro, hon också drabbas krisens effekter. Prishöjningarna har medom av fört att pensionspengarna inte räcker än till det nödvändigaste i mer uppehållet. I slutet planerar hon sin vanliga utflykt till av sommaren äldste bor med sin familj utanför Lund i Skåne. Emma sonen som

tycker tågresan är för lång och har därför bokat biljett med flyg

att från Östersund till Sturup via Arlanda. Pengarna till biljetten finns

sedan tidigare på hennes pensionssparkonto.

En vecka innan Emma ett TV-reportage, där avresan ser en reporter beskriver den försämring flygsäkerhet äger rum. Reporav som

tern beskriver svårigheten för många flygbolag att fram

reserv-

komponenter till sina flygplan och för Luftfartsverket att fram

reservkomponenter till kommunikationssystem och landningshjälpmedel. Problemen beror enligt reportaget på att den materiel behövs faller under de amerikanska handelsrestriktionerna. som

Debatten fortsätter i radio och dagstidningar, där ansvariga myndigheter och företag bekräftar uppgifterna. Samtidigt försäkrar de att situationen inte påverkar flygsäkerheten och att flygtrafiken kan bedrivas med sedvanlig hög säkerhet med tillgängliga reservsystem

och servicemöjligheter. Resebyråernas bokningsnät har börjat problem på grund att av reservdelar till datorerna inte går att uppbringa. Detta gör att personalen så långt möjligt får gå över till manuell registrering. Emma beslutar sig för att i alla fall trots riskerna. När hon resa -

kommer till flygplatsen blir det ändå ingen beroende på

ut resa av

att bokningsdatorerna har slutat att de ska. Emmas bokning

som har helt enkelt försvunnit i hanteringen och det finns ingen plats kvar för henne på planet. Missnöjet bland människor med allt som inte längre fungerar är

Händelseförloppet 41

utbrett. Massmedierna skildrar ofta fall där enskilda människor som

Emma drabbas krisen. I början september får händelse i

av av en

Luleå stor uppmärksamhet i kvällspressen. En nära anhörig till en svårt sjuk patient når inte fram förrän det är för sent. Den anhörige har kommit från Sydeuropa till Sverige för att träffa sin sista

mor en

gång, tvingas till oplanerat avbrott i på Arlanda. Först

men ett resan

dygn kan han komma till Luleå med tåg. Det är då för

ett senare

Hans avled medan han tvingades vänta på Arlanda.

sent. mor

Antalet människor som reser med flyg har redan minskat kraftigt

till följd det allmänt dåliga ekonomiska läget. Många resebyråer

av

har ekonomiska problem och den senaste händelseutvecklingen med-

för flera mindre resebyråer tvingas avbryta sin verksamhet.

att

3.16 handelsmönster utvecklas

Nya

Världshandeln har minskat beroende på att gamla handelsmönster slagits sönder. Konsumentelektronik och kontorsmaskiner börjar

under den tidigare delen hösten att bli tillgängliga från andra

av

länder i Sydostasien. På grund krisen i ekonomin är efterfrågan i Sverige emellertid begränsad.

De svenska storföretagen söker fullfölja sina åtaganden på de exportmarknader återstår med ett starkt beroende

som - men av nya

leverantörer med osäker leveransförmåga. För att leveranser

av

lämpliga komponenter och delsystem måste omfattande överfö-

en

ring tekniskt kunnande ske till leverantörer i NIC-länder. De stora

av

insatser påbörjats för inom Sverige utveckla framtida

som att gene-

rationer mikroelektronik avbryts. Ett väsentligt skäl är att samar-

av

betet med amerikanska högteknologiföretag måste begränsas på grund restriktioner för överföring teknologi.

av av

Riksskatteverket meddelar inför uppbörden mervärdeskatt den

av

20 augusti att företag blivit med datorer stölder eller

som av genom

rekvisition från myndigheter inte kan dispens med inbetalning

av

skatter och avgifter. De praktiska svårigheterna för många mindre och medelstora företag blir svåra bemästra. Stor oreda uppstår i

att

både skatteuppbörden och löneadministrationen. De lokala skattemyndigheterna har inte resurser att omgående följa upp problemen,

och många företag riskerar kännbara förseningsavgifter. Det kan

ytterligare förvärra deras redan bekymmersamma situation.

Under hösten uppstår tidvis problem på Bankgirocentralen.

Kommunikationen med Föreningsbankens centrala dataanläggning, Postgirots clearing checkar och den internationella betalnings-

av

förmedlingen blir periodvis starkt störd. Problemen löses proviso-

riskt med reservsystem och manuella insatser. Postgirots kontroll

av

42 Händelseförloppet

checkar måste ske helt manuellt och med telefonkontakter med konto-

förande banker, vilket gör att clearing checkar tar tre dagar i stäl-

av

let för dag.

en

Den 26 oktober beslutar styrelsen i KEAB att försätta företaget i

konkurs efter det att företagets försök till ackordsuppgörelse ef-

en

ter betalningsinställelsen två månader tidigare misslyckats. Likviditetskrisen i kombination med de begränsade möjligheterna fullfölja

att

ingångna leveransavtal omöjliggör fortsatt drift företaget. Den

av

återstående personalen 15 sägs Ett fåtal

- personer - upp. personer

får tillfällig sysselsättning med att montera ned några maskiner

som

konkursförvaltaren lyckats sälja iordningställa anläggningen

samt att

och övriga maskiner inför den planerade exekutiva auktionen. Denna bedöms inte komma att inbringa särskilt mycket, eftersom KEAB:s situation delas många företag runt i Sverige.

av om

För Björn Nilsson är detta personlig katastrof. Som sista

en en

utväg för att rädda KEAB har han pantsatt den ärvda fädernegården

utanför Växjö säkerhet för kortfristig kredit med mycket

som en

hög ränta. Egendomen övergår nu genom konkursförvaltarens försorg i långivarens ägo. Björn har ägnat stor del sitt liv till att

en av

bygga upp företaget från en enkel verkstadsrörelse inhyst i föräld-

-

rarnas fastighet till ett modernt och effektiv företag med rationell

-

maskinpark samt välutbildad och motiverad personal. Problemen

under 1990-talets första år tuff utmaning kunde övervin-

var en som

den senaste krisen har varit så påfrestande att företaget inte

nas, men

går rädda. Även Björn Nilssons

att äktenskap har råkat i farozonen.

3.17 Problem i processanläggningar

I början av november stoppas driften vid Holmens pappersbruk på

grund av förseningar vid reparation av processtyrsystem. Detta leder

till störningar i produktionen tidningar inom Svenska Dagbla-

av

dets och Aftonbladets tryckeri. På grund

gemensamma av att pro-

duktionen vid bl.a. Modo dragits ned redan under

sommaren upp-

står oväntad brist på tidningspapper i Sverige.

en

Tryckeriet lyckas emellertid hitta en finsk leverantör kan le-

som

omedelbart och produktionsledningen beställer omgående

verera en

kvantitet skall räcka för månads produktion. När den

som ca en

första leveransen anländer tre dagar upptäcker tryckeri-

senare

personalen att leverantören missförstått beställningen

av pappers-

kvaliteten. Efter ett krismöte med bl.a. företagsledningarna vid de bägge tidningarna beslutar de sig för att använda pappret, även

om det finns risk för störningar. Den 16 november emellertid stoppas

produktionen på grund av ett haveri i tryckpressen. Den pappers-

nya

Händelseförloppet 43

kvaliteten har orsakat skador inte är möjliga åtgärda

som att utan

byte av vitala delar maskinen. Arbetet beräknas ta minst tre må-

av naden

Produktionen tidningspapper hos Modo och Holmen kommer

av

åter igång, men med begränsat kapacitetsutnyttjande.

Krisen för Svenska Dagbladet och Aftonbladet är akut. Svenska

Dagbladet lyckas efter en vecka ut tidningen i begränsat format

med hjälp tryckeri normalt producerar tidskrifter och

av ett som

reklamtrycksaker. Aftonbladet ställer om sin produktion tills vidare,

så att tidningen i begränsad upplaga kan tryckas vid regionala tryckerianläggningar. Transporterna till Stockholms-regionen får ske

med bilar, vilket innebär väsentlig tidsförlust.

en

3.18 Kris i svensk ekonomi

I mitten november blir Hans tillsammans med större delen av - av

personalen vid den produktionsenhet där han arbetar uppsagda

från sina arbeten. Hans har dock redan varit borta från arbetet en

tid på grund sjukskrivning. Han har blivit allt deprimerad

av mer av

de till olösbara problem familjen hamnat i och har svårt

synes som

att företa sig något kan bidra till förbättring. Familjens bil

som en

såldes redan för ett halvår sedan och de lever på existensmini-

nu

med stöd från de sociala myndigheterna.

mum

Under hösten är den ekonomiska krisen i Sverige mycket djup. Det drabbar ett stort antal hushåll och företag. Inflationstakten har ökat och uppgår mot slutet året till 16 % på årsbasis. Detta är

av ca

högre än genomsnittet i övriga Europa, som också har en hög inflation. En starkt bidragande orsak till inflationstrycket i Sverige är det

mycket stora underskottet i statens budget. Kapitalmarknaden klarar inte att absorbera det lånebehov uppkommit. En stor del

som av

underskottet finansieras ökning penningmängden. Budget-

genom av

problemen under 1990-talets första år framstod obetydliga jäm-

som

fört med nuvarande situation. Den politiska situationen med del-

en

vis splittrad regering och riksdag orsakar trög och ibland hand-

en

lingsförlamad beslutsprocess på regerings- och myndighetsnivå.

Efter de senaste årens lågkonjunktur är samhällets för

resurser

stöd till arbetslösa och permitterade hårt ansträngda. Rege-

ytterst

ringen tvingas sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen

kraftigt. Liknande åtgärder har införts i de flesta europeiska länder

med utbyggda välfärds- och trygghetssystem. Sänkningarna i Sverige

inkluderar även barnbidragen, medan pensionerna ligger kvar på samma nominella nivåer tidigare.

som

Hans och Birgitta sitter i omöjlig ekonomisk situation. Famil-

en

jens inkomster räcker inte till hyran och kravbreven samlas på hög.

44 Händelseförloppet

Hans är djupt deprimerad och har stora svårigheter att över huvud sig för att komma problemen. Birgitta har fortfataget engagera ur rande arbete inom kommunens barnomsorg. Emma johansson har tagit fram den vanliga utstyrseln för att gå på begravning. Denna gång gäller det gammal väninna, en en som tidigare bodde med Emmas familj. Väninnan hade varit diagranne betiker sedan några år. På grund av att kommunens hemtjänst minskat till besök vecka det ingen visste exakt när väninett per var som dött. Eftersom pensionen inte längre räckte till telefon så hade nan både Emma och hennes väninna sagt sina abonnemang. Den upp

tidigare dagliga kontakten upphörde.

Emma har också bekymmer med hälsan. Visserligen har hon medicin kärlkrampen och Men 360 kr för burk mot ett nytt recept. en ny är mycket. Det finns kvar från förra omgången får räcka så som länge. Efter väninnans begravning skall Emma flytta till Östersund. Hon

och dottern har beslutat att det är bäst att lämna pensionärslägenheten

i Norrvallen och att Emma flyttar in i dotterns lägenhet. Det blir naturligtvis trångt, men det är nödvändigt för att klara ekonomin

och den dagliga tillsynen Emma.

av

En följd lågkonjunkturen är att telefontrafiken minskat

annan av

i volym. Detta gäller särskilt för mobiltelefontrafiken. En de

av svenska, oberoende nätoperatörerna tvingas inställa betalningarna. Telia åtar sig överta ansvaret för abonnenterna. De mobiltelefoner att den oberoende nätoperatören använt måste emellertid förses som med identitetskoder innan de kan användas i Telias nät. Det nya innebär kostnad och väntan på service för de abonnenen extra nya terna. Telia vägrar, med hänvisning till kostnadsskäl, att överta anför driften den tidigare konkurrentens nät. svaret av

Återhämtning

påbörjas i Japan

Återuppbyggnaden av det japanska samhället har kommit igång på

allvar ett år efter jordbävningskatastrofen och utvecklingen går rent

fortare än vad många trodde möjligt för ett år sedan. De stora av var

tillgångarna japanskt finansiellt kapital utanför Japan har en

av

mycket betydelse för takten i utvecklingen.

stor

Arbetskraft finns iJapan, medan maskiner och byggnadsmaterial

utsträckning från asiatiska länder. I Västeuropa i stor importeras

upplever industrin i stort ingen väsentlig efterfrågeökning, samtidigt

högt ränteläge, nationella budgetunderskott och valutaoro som ett skapar osäkerhet framtiden. Ett undantag är de internationellt om inriktade bygg- och anläggningsföretagen, funnit stor marksom en nad entreprenörer och projektledare i Sydostasien. som

Händelseförloppet 45

Den amerikanska industrin har ett betydligt bättre utgångsläge, eftersom den amerikanska regeringen utfärdat särskilda villkor för att frisläppa det japanska finansiella kapital som varit placerat i USA. Villkoren innebär minst 50 % kapitalet skall användas för att av att bekosta leveranser och tjänster från amerikanska företag. av varor Planerna på internationell insats för Japan i FN-regi skrinläggs en vid årsskiftet ett år efter jordbävningen, innan det hunnit fattas ens några beslut. Den ekonomiska krisen i världen har medfört sänkt levnadsen standard i Sverige. Inflationen och arbetslösheten har tvingat människor till förändrade livsmönster. Konsumtionen inskränker sig till nödvändiga nyttigheter, medan umbärliga och tjänster varor som kabel-TV, nöjesbåtar och semesterresor utomlands minskat kraftigt i efterfrågan. En konsekvens är att några reklamfinansierade radiooch TV-kanaler upphört med sin verksamhet. Även andra medier, som tidningar och video, upplever kraftigt minskad marknad. en Bostadsföretagen är i ekonomisk kris, eftersom 30% alla ca av hyresgäster saknar förmåga att betala hyran. Regeringen utfärdar särskilda direktiv så att bolagen kan upplåta bostäder även hyom resgästerna inte kan betala. Systemet utvidgas till också omfatta att bostadsrättsföreningar, medan många villaägare över hela landet måste låta sina hus på exekutiv auktion. Leverantörerna inför ransoneringar vid tilldelning vatten och värme för de bostäder av som upplåts till boende som saknar betalningsförmåga. Tack vare statliga garantier kan en akut bankkris, till följd av bostadsföretasvårigheter att klara kostnaderna för sin finansiering, undvigens kas. Den framtida belastningen på kommunerna och statskassan bedöms dock bli mycket stor och inflationsekonomin kommer av allt att döma att bestå under flera år. Vitala samhällsfunktioner såsom energiförsörjning, transporter, räddningstjänst och akutsjukvård fungerar tillfredsställande - men med betydligt minskat datorstöd. Skolorna fungerar med omfaten tande flora lokala improvisationer. av Det tycks alltid finnas solventa köpare till de fastigheter och egendomar säljs exekutiv auktion. Omfördelningen i ägandet som av fast egendom och företag är denna stor men utveckling röner mycket liten uppmärksamhet eller intresse från politiskt håll.

3.20 Effekter

på lång sikt

De snabbast växande marknaderna för högteknologiska produkter och system finns i Sydostasien. Kina har med inhemska industrietableringar och internationella allianser utvecklat telekommunikations-, elenergi- och transportmedelsindustrier till hög teknisk en

46 Händelseförloppet

nivå. Landet är i praktiken inte längre särskilt beroende import av

från västländerna. Återuppbyggnaden ijapan har skapat en efter-

frågesituation medfört ett starkt uppsving i de Östasiatiska l som ekonomierna och bl.a. starkt bidragit till att Kina och frammer mer träder ekonomisk stormakt. som en USA har med fortsatta insatser inom militär teknologi fortfarande den ledande rollen inom detta område. Patent- och licensstriderna från tiden efter Japan-katastrofen är inte avgjorda ännu, tre år efter katastrofen. Detta har bidragit till starkt ökad protektionism i en USA, vilket både direkt och indirekt drabbar svenskt näringsliv. Frisläppandet de japanska finansiella tillgångarna i USA villkoras av fortfarande med att amerikansk industri skall i samband med gynnas återuppbyggnaden iJapan. Framför allt de industrier producesom investeringsvaror har fått god draghjälp. rar Svensk högteknologisk industri har fått minskad förmåga att utvecklas kraft. För att överleva tvingas flera de stora interav egen av nationellt verksamma verkstadsföretagen att ta utländska delä- Forskning och utveckling förläggs ibland till Sverige, med gare. men ledningar med andra uppfattningar arbetsorganisation tvingas nya om personalen sig till anställningsförhållanden. Tillverkatt anpassa nya ningen inriktas främst mot att täcka europeiska behov.

3.21 Sänkt levnadsstandard för våra

referensfamiljer

För Emma johansson och hennes dotter i Östersund är tillvaron besvärlig. Emmas kärlkramp har blivit värre och det är svårt att sami tvårummare, särskilt Emma visar allt tydligare tecken sas en som på senil demens. Pensionen räcker till mat och bidrag till hyran, men kostnaden för medicin är för stor för Emma. Hans och Birgitta har fortfarande stora svårigheter att klara försörjningen. Familjen har lämnat bostadsrätten och på de sociala myndigheternas bekostnad flyttat till en trerums hyreslägenhet inte långt från den tidigare bostaden. Hans är fortfarande arbetslös och tillbringar större delen sin tid i hemmet. Birgitta har kvar sin tidiav anställning inom kommunens barnomsorg. I praktiken är fagare miljen helt beroende stöd från samhället. av Björn Nilssons familj är för tillfället splittrad och villan såld till pris knappt motsvarade byggkostnaden för några år sedan. ett som Björn har ingen fast anställning arbetar med maskinservice åt men tidigare kontakter och företagare i Växjö-regionen. Skogsvägarna genomkorsar fädernegården blockerade med vägsom är numera

Händelseförloppet 47

hinder och vägbommar. Först två år efter konkursen fick Björn klart

för sig kom från privat finansiär i Holland,

att pengarna en som nu

innehar stora arealer skogsmark i södra Sverige. Av det gamla företaget återstår bara tom fastighet, fordringsägarna inte lyckats

en som

hitta någon köpare till. Tack ett stort kontaktnät, födgeni och

vare

mångsidighet är Björn emellertid på väg uppåt igen. Han ställer sig dock några frågor, i ökad grad har malt i hans

som

huvud efter katastrofen i Japan:

Cl Var det hans eget fel kunde han ha förberett sig bättre

-

D EU-medlemskapet blev det till stor hjälp i den här situationen

-

El Regeringens åtgärder, eller snarare brist på åtgärder varför gjor-

-

des ingenting tid

l

Effekten blev värre än det varit krig i vår närhet

EI om

Kapitel

Statsmakternas och

myndigheternas agerande

Händelseutvecklingen, så den beskrivs i scenariot, leder efter

som ca

ett halvt år till mycket djup ekonomisk kris i Sverige. Utöver att

en

regeringen tillsätter expertkommitté, beskrivs inte närmare hur

en

statsmakterna, myndigheterna och näringslivets organisationer

rea-

på händelserna. En hel rad åtgärder har betydelse för nä-

gerar som

ringslivet, myndigheter och enskilda individer kommer succesivt att vidtas mot bakgrund händelseutvecklingen i scenariot. I det föl-

av

jande skissas översiktligt en rad åtgärder som med hög sannolikhet aktualiseras i ett sådant läge.

Tidigt i händelseutvecklingen kommer sannolikt branschföreträ-

dare inom i första hand elelztronikområdet att överlägga situa-

om

tionen och tänkbar utveckling. Efterhand bedöms även andra branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och myndigheter komma

Särskilda samarbetskommitteér bildas för att engageras. gemensam

diskussion åtgärder för bevakning mot stölder Kontakt

om m m.

kommer att tas med berörda myndigheter för bistånd i fråga

att

om skydd och bevakning.

ÖCB stödjer elektronikbranschens

företag på olika sätt, exempel-

vis genom kontakter med berörda leverantörsländers ambassader

för att uppnå ökad tilldelning komponenter. Samverkan sker i

av

denna fråga med Kommerskollegium.

Komponentanvändare kommer kontakt med främst ÖCB

att ta

för informationsutbyte, diskussioner, överläggningar och så småningom också förhandlingar om utnyttjande av olika komponenter

m.m.

Även regeringen är tveksam till inrätta Försörjnings-

om att

kommissionen i detta läge, kommer ÖCB, på grund det allvarliga

av

försörjningsläget, se sig tvungen att förstärka avdelningen för indu-

striell försörjning IF med krigsplacerade företrädare för i första

hand elektronikbranschen. Även vissa företrädare för andra särskilt berörda branscher kommer att delta i arbetet.

50 statsmakterna och myndigheterna

Arbetet vid ÖCB inriktas i första hand på att förbereda utfärdan-

de prioriteringsregler och principer för kommande behov

av ev av att omfördela resurser. En eller flera handelsdelegationer kommer sannolikt efter hand

att tillsättas regeringen för internationella insatser. Deras uppgift

av är framför allt att öka möjligheterna till handelsutbyte och import viktiga komponenter. Statsmakterna avsätter också medel för att av forcera importen av elektronikkomponenter genom köp utöver det

för tillfället är strikt företagsekonomiskt motiverat. En viss tull-

som befrielse och momslättnader kan behöva tillgripas för att stimulera till ökad import särskilt efterfrågade komponenter. av Export- och utförselförbud i kombination med licensiering komi någon form att tillgripas när försörjningsläget blir allvarligt. mer Undantag kan komma ske för produkter, behövs för att att som import till stånd. Ett problem i det här sammanhanget är den juridiska förutsättningen för sådant förbud och formerna för ett

exportrestriktionerna. Sverige får EU-medlem inte diskriminera

som handeln med kunder i andra medlemsländer. Romfördraget kan un-

der vissa omständigheter och i speciella situationer medge undantag från dessa tvingande regler. Kontakt med andra EU-länder och EU-

kommissionen måste ske i viss omfattning. Stimulansåtgärder vidtas sannolikt för att, på de områden detta

är möjligt, till stånd ersättningsproduktion normalt importe-

av

rade produkter, dels har särskild betydelse för försörjningen,

som

dels är svåra att uppbringa på den internationella marknaden. Genom frivilliga överenskommelser med branschens företrädare

kommer ÖCB användandet de olika elektronikkomatt styra av

till de högst prioriterade verksamhetsområdena. For-

ponenterna för denna styrning riskerar att komma i konflikt med EUmerna reglerna. En viss kontakt eller samarbete med andra EU-stater kan

därför nödvändigt.

vara

Efter hand krävs starkare styrmedel. Ransoneringslagen sätts i till-

lämpning när försörjningsläget kraftigt försämras. Prisreglering kan komma framtvingas. Kannibalisering att plocka delar från att ett datasystem och sätta in det i ett annat och viktigare system -

blir när problemen växer sig riktigt stora ett allt vanligare sätt att

den mest oundgängliga verksamheten. trygga I delen scenariot tvingas statsmakterna medge uttag ur senare av de beredskapslager, egentligen har byggts för att möta allsom upp varliga säkerhetspolitiska kriser och krig.

Ovanstående kortfattade beskrivning visar på ett brett spektrum tänkbara åtgärder från både näringslivet och myndigheternas sida.

av Utredningen föreslår ÖCB får i uppdrag att i samråd med föreatt trädare för berörda branscher och myndigheter närmare studera i

i

konsekvenserna i samhället de svårigheter utredningen skildrar i av

statsmakterna och myndigheterna 51

scenariot. ÖCB bör också i detalj klargöra hur problemen för

mer

företag, enskilda och myndigheter ska kunna mötas och så långt

möjligt reduceras.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Nya konsumentregler.[11]

Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle.[19] Utan stannar Sverige.[20] Staden vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslårUppsala.[24]

Socialdepartementet Várdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av Könshandeln.[15] Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] - Lángtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen.[10] Mervärdesskatt Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] - Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet

Konsti offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14]

tatens offentliga utredningar

ronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud. N. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. A. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker. Fi. . - Långtidsutredningen1995.Fi. . Várdens svåra val. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. Muskövarvets framtid. Fö. . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa. A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar. Fi. 10. . Översyn skattebrottslagen. Fi. av ll. Nya konsumentregler.Ju. 12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför redovisningoch betalning.Fi. 13. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 14. Ny Elmarknad + Bilagedel.N. l5.Könshandeln. S. 16.Socialtarbetemot prostitutioneni Sverige.S. 17. Homosexuellprostitution. S. 18. Konst i offentlig miljö. Ku. 19.Ett säkrare samhälle.Fö. 20. Utan stannar Sverige. Fö. 21. Staden vatten utan vatten. Fö. 22. Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 23. Brist på elektronikkomponenter.Fö. .Gasmoln lamslår Uppsala.Fö.