SOU

Gasmoln lamslår Uppsala : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Beteckning: SOU 1995:24
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1996/97:11: Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred, avsnitt 2 och 11
SOU 1995:19: Ett säkrare samhälle : huvudbetänkande, avsnitt 4.2.7

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

lamslår

Gasmoln

Uppsala

Scenario och överväganden om samhället restningar i detfredstida

7iT l Statens offentliga utredningar Eâåkâä 1995 24 w Försvarsdepartementet

Gasmoln lamslår

Uppsala

Delbetänkande Hot- och av riskutredningen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten boschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9138438964

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet tillkalla kommitté med uppgift att en att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del. Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdeav partementet den 12 februari 1993 ledamöter landshövdingen som Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdagsledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund. Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirådet Åke Sundin den 13 april 1993 samt departementssekreteraren Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sakkunnig förordnades dag departementsrådet Kerstin Kåks. samma Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, numera avdelningschefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråchefen Ulf Broström. Jane Cederqvist den 15 april 1993 ersattes som

expert i utredningen av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i utredningen förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid. Kommittén har antagit Hot- och riskutredningen. namnet Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion beskriver påfrestningar och risker i det fredstida som samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller genom inhämtande synpunkter från företrädare för antal av ett centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens bedömning skulle komma organ som att beröras händelseförloppen. av Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utarbe-

tade scenariot. Även resultaten arbetet med de övriga scenariona av

redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda

av som

av händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkomför myndigheter, andra organ, företag och enskilda samt förslag

mer

Åt-

till åtgärder som syftar till att eliminera eller minska problemen. gärderna kan förebyggande eller skadebegränsande.

vara

En redogörelse för de allra flesta förslagen har framkommit i

som

arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor

utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen

som av

har haft till uppgift att överväga.

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk-

samhälle delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare samt

på Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne,

vattnet utan vatten,

Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samtliga betänkanden är enhälliga.

Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert jousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Sven Rune Frid

Sammanfattning

Larmet

Det är en mycket lördagsmorgon i juli. En driftingenjör hos

varm ett

kemiföretag i södra Sverige ögnar igenom tabellerna över utlastningen

den gångna natten. Han plötsligt att tankvagn med ammoniak

ser en

gick i väg från fabriken vid midnatt med nära 58 ton. Lasten för den

typ det är fråga skulleaha varit högst 50

av vagn som om ton.

Uppgifterna innebär att tankvagnen är stumfylld. Det finns inget uti tanken så att vätskan, det behövs på grund värmen i

rymme om av

omgivningen, kan utvidga sig. Under normala temperaturer ställer

sådan överlast inte till några problem. Just är risken för det betydligt

större än i vanliga fall. Ett kraftigt högtryck har präglat vädret under veckan och gett mycket höga temperaturer ofta över 30°C i

- - stora delar landet. av

Driftingenjören ringer trafikledning i Stockholm, som omedelbart

lokaliserar tåget till Uppsala. Det ryker från ventilerna tanken

en av

och luktar svagt ammoniak. Det finns sammanlagt tusental

av ett per-

på planen utanför stationshuset och på På buss-

soner perrongerna.

terminalen intill stationen väntar omkring 300

personer.

Tågklareraren ställer enligt instruktionen alla signaler i stopp och

nödutlöser kontaktledningen. Han larmar också SOS Alarm via 90 000. Räddningsledaren konstaterar att det läcker ur en ventil på tankvagnen.

Lacaan är liten. Gasmolnet rör sig sakta mot väster och de centrala

delarna staden. Det är inte fråga några stora koncentrationen

av om Han bedömer att de ska kunna hantera situationen och beslutar om

auspärrningar.

Tanken rämnar

Efter halvtimme brister emellertid svetsfogarna i gavlen

en en av ena

på den läckande tankvagnen. Stora mängder ammoniak

sprutar ut

den meter långa har uppstått i plåten. Gasmolnet

ur ca en reva som

8 Sammanfattning

driver snabbt mot stationsbyggnaden och vidare längs Kungsgatan. Det är mycket folk i rörelse och många människor andas in

som

faller ihop livlösa på gatorna. Paniken sprider sig.

gasen

Räddningstjänsten, polisen och hälso- och sjukvården mobilisealla de har, det tid att alla i tjänst. Förstärk-

rar resurser men tar

ningar kommer också från andra kommuner och län. De ingår

som

i ledningsorganisationen och alla ute på de olika skadeplatserna är hårt stressade. Hettan gör sitt till. Det gäller framför allt att klara ut hur många de livlösa på gatorna ännu kan räddas. Förvir-

av som

ringen På tumultartad presskonferens under eftermidda-

är stor. en

frågar massmedierna hur det kunde komma sig att vagnen gick i

gen

väg med sin överlast och det räddningsarbete ägt verk-

om som rum

ligen är allt samhället kunnat åstadkomma.

Det visar sig under kvällen att 80 människor avlidit till följd

gasutsläppet och 400 fått sådana skador att de lagts in på

att ca

sjukhus. Mellan 4 000 och 5000 har sökt enklare vård vid sjukhus

och vårdcentraler.

Slutsatser

Sverige har varit relativt förskonat från stora kemikalieolyckor. Det

kemiska industrier inom landet. Vi lever de skälen med är gott om av

hotet allvarlig kemikalieolycka t.ex. vid transport farligt

om en - av

gods.

De frågor framkommit i diskussionen händelseförloppet

som om

är bl.a dessa: Hur kom det sig att tankvagnen gick iväg stumfylld

och varför stoppades den inte på vägen Varför flyttades inte tåget medan det ännu bara läckte ventilerna Utredningens för-

ur en av

slag till åtgärder bl.a. bestämmelser för lastning och lossning,

avser

valet väg för det här slaget och vilka åtgärder

av transporter av som

ska vidtas när tanken järnvägsvagn hotar att spricka. Ut-

en en

redningen föreslår också åtgärder som ska förbättra beredskapen för polispersonalen, inte har tillgång till personlig utrustning

som en

skydd vid utsläpp farliga ämnen.

som av

Kapitel

Utredningens sju scenarion

1.1 risker och Ökad säkerhet

Nya

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska

framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och administration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och

en som

komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering

kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden föränd-

av rat hotbilden. De stora tekniska har blivit alltmer inflätade systemen i varandra.

De sociala förändringarna del samhällsutvecklingen.

är en annan av Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit av en

sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det

har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det

var en

kan hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också

som av

människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i

sam-

hället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidigare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag påfrestningar. Tekniken har

gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de förebyggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården

eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse

som en trots

det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har

ge-

ökad allmän utbildning och effektivare information hur

nom om och kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna. var en mer De ökande internationella kontakterna dominerande är ett annat

drag i utvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker som växer fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samti-

som

digt har emellertid händelser och erfarenheter i andra

nytta av

länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor,

störningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador.

Kunskaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många

fall säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa-

T1 15-0172

10 Sju scenarion

tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männissom kor, egendom och miljö och hindra eller minska följderna dem. att av

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv dir. 1993:4 ana-

lysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt överväga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris-

om ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samället. Mot bakgrund att någon systeav matisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna olika om områden är tillräckligt samordnade och erfarenheter från ett om område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden. Störningar samhällsfunktion kan konsekvenser på många i en

områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommuni-

kationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den storskalighet eftersträvas i produktion och distribution ökar rissom

kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans-

farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekvenport av för människor och miljö. ser

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället för lång rad påfrestningar och risker. En del är utsatt en

har den karaktären det är fråga långsamt framzäxande och

att om

långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop-

pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller pet en vara om

upprepade händelser, ofta redan från början har mycket dra-

som en

matisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna

av kan givetvis vara långvariga.

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i av - - t.ex. Stigande spänningar mellan olika i samhället; CI grupper

Förändringar i eller grundläggande värderingar som stri-

D normer der mot vårt rättssystem eller vårt sätt att se problemen;

Sju scenarion 11

Växande problem med missbruk El av droger och en allmänt sett ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tar tid att kunskaper De uppkommer skilda om. på sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande skeendena

får ordentligt fäste, kan det dröja ett länge innan motåtgärderna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar radikalt påverka att förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske-

enden faller trots detta utanför för de

ramen överväganden som ska göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan som bli fråga bör hanteras i andra om sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker utredningen ska behandla omfattar som eller orsakas händelser inträffar av som plötsligt. Det kan vara en eller flera enstaka händelser olyckor eller - stora allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast händelserna att som ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör av vara orsakade omedelbara omständigheter av som t.ex.

D Skeenden i bl.a. kyla, vind, nederbörd och naturen, skred; D Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den; av El Fel i tekniska och administrativa eller i system hanteringen av dem; och

D Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet ämnesområden också utgått från verzav ningarna av händelserna. Det är enligt utredningens mening naturligt att i det här sammanhanget knyta till de an tre begrepp som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör ingå som i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder vara som till skador på människor eller egendom eller i miljön. Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för om valet scenarion utgått från av att verkningarna fortplantar sig snabbt i samhället och breder sig över ut stora geografiska områden. Verkningarna är också kännbara under så lång tid drabbade att människor får stora problem eller egendom och att miljö skadas på ett kännbart sätt. Det behövs många olika slag av skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar hög grad en av samordning mellan aktörerna.

12 Sju scenarion

1.4 Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på

skeende. Det ska skildra många händelseförlopp beett ett av som döms kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna av till händelserna behöver däremot inte grundad på någon bevara dömning vad sannolikt kommer att hända. Den är inte heller av som någon för utvecklingen inom scenariots område. prognos Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan organ - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt-

ningar föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal som händelser får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. som Handlingen resulterar i påfrestningar i de flesta scenariona ligsom nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sannoger likt skulle kunna klara utan att det uppstår en kollaps. av Utredningen har i syfte kunna illustrera belastningar och reatt sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det en av av sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror som som till godtyckligt valda. Även andra lagts grund för förloppen är som kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning som skulle ha fyllt funktion i scenariona. en Utredningen har vid bedömningen den tid fordras för det av som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som möjligt. Det är möjligt att del åtgärderna i verkligheten som en av skulle längre tid eller kortare utredningen beräknat. ta - - än som Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety-

delse för slutsatserna i utredningens analyser av scenariona.

1.5 Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna valt av sju olika scenarion för illustrera de påfrestningar och risker att som kan förekomma i det fredstida samhället och det ankommer på som utredningen att behandla.

1.5.1 MassfZyzt till Sverige av asyl- och hjälpsÖzande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och hjälpsökande en av från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige. Beskrivningen och bedömningarna tre olika nivåer räknat avser efter antalet flyktingar svenska myndigheter får till uppgift att som hand Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analyta om. av

Sju scenarion 13

problemen och förslagen till åtgärder utredningen

sen av som anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Masslykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande som utredningen tidigare har lagt fram.

1.5.2 Gasmoln lamslår

Uppsala

Utredningen skildrar i det betänkande som här föreligger stor en kemikalieolycka. Det börjar med att en stumfylld järnvägstankvagn rämnar på Uppsala centralstation. Den ammoniakgas som strömmar ut når i scenariot mycket snabbt stora delar innerstaden i av

Uppsala. Gasutsläppet drabbar framför allt de människor som befinner sig ute på gator och torg. Utredningen skildrar svårigheterna

att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården möter när den ska ta hand alla inte hinner sätta sig i säkerhet eller inte om som som är direkt drabbade känner stark men som en oro.

Underlaget för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp som be-

stått Lilian Antmo, Uppsala läns landsting, Karl Barrljung, Länsav

styrelsen i Uppsala län, Rolf Andersson och Gunnar Byström, Ban-

verket, Benny Bengtsson, polisen i Uppsala, Sigge Blomkvist, SOS

Alarm, Thomas Hall och Mats Sundelius, Uppsala brandförsvar, Nils Hiedland och Bengt Landén, Gävle kommun, Lamnevik,

Stefan

Försvarets forskningsanstalt, Håkan Nordqvist, SJ, och Hakon Södergren, stadsbyggnadskontoret i Uppsala.

Synpunkter har på utredningens begäran lämnats företrädare av för Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och den kemiska industrin.

1.5.3 De

övriga fem scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrupmed företrädare för utredningens sekretariat och olika myndig-

per heter och andra är berörda, Som utredningen har framorgan som

hållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger

som nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna av ett avbrott i försörjningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga

grup-

1 Titlar och SOU-nr på dessaredogörelser finns baksidan av betänkandetsomslag.

14 Sju scenarion

per av förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scenariot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna

hanterar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner de organi-

- som hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårigheserar, informationsverksamheten för med sig. ter som Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmedelsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet N orruatten.

Synpunkter och annat underlag har lämnats av företrädare för centrala, regionala och lokala myndigheter samt Försvarsmakten.

Utan stannar Sverige

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar mycket kraftig storm, stark kyla och en en omfattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige. gott som Försörjningen med elenergi slås ut i ett område omfattar i husom

vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar Hallands, Älvsborgs

av och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan

hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver mer detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgsområ-

det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på del en av

Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på storkraft-

nätet till följd sabotage internationell terroristgrupp

av som en genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen från till av norra södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor om av

återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det treddelscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörjningen

i stort mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkraftsproav en duktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem olika slag

som av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät råkat ut för mycket omfattande skador. som Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk Elberedskap och de i scenariot mest berörda kommunerna. Synpunkter och annat underlag har utredningen erhållit från fö-

reträdare för elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala civila myndigheter, Försvarsmakten, landsting samt före-

tag inom olika branscher normalt förbrukar mycket el. som

Sju scenarion 15

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen viktiga av komponenter som ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar

hanteringen av bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen. Ett underlag har utarbetats ÖCB, haft överläggningar med av som företrädare för producenter datorutrustning och några använav dare stora ADB-system. av

Radioaktiva ämnen slår jordbruk i Skåne ut

Utredningen skildrar de problem för delar av jordbruket i Skåne som sannolikt skulle bli följden vid nedfall radioaktiva ämnen ett stort av över en betydande del av landskapet. Beskrivningen förloppet och av bedömningen av problemen belyser svårigheterna för i första hand

jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedels- industrin. Utredningen överväger bl.a. vilka saneringsâtgärder som fordras. Underlag för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått företrädare för Strålszyddsinstitutet, jordbruksverket, Livsmedav elsverket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län.

Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran lämnats av företrädare för centrala, regionala och lokala civila myndighe-

ter, Försvarsmakten, jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrier och olika forskningsinstitutioner.

Störtflod i Dalälven

Scenariot skildrar konsekvenserna långvarig och mycket krafav en tig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens Övervattensystem. svämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jordbruk och infrastruktur i sammanlagt tiotal kommuner inom län. En ett tre lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i

scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda människor, egendom och miljö.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för länsstyrelserna i de berörda länen och Vägverket.

Synpunkter och annat underlag lämnas bl.a. kommuner, av centrala och regionala statliga myndigheter, Försvarsmakten och Dal-

älvens Vattenregleringsföretag. Arbetet med detta betänkande komatt slutföras under våren 1995. mer

16 Sju scenarion

Stadsteatern uppsamIingspIaaör döda %© ,

U samljngsplatsv mer: r löna in slmnmet

Kapitel

Författningar, ansvariga myndigheter,

m.m.

2.1 Inledning

Ammoniak är vid normal temperatur och normalt tryck

en gas, som

är lättare än luft. Gasen löser sig i Det gör skador lätt

vatten. att

uppkommer vid exponering av våta vävnader som i ögon, hals och lungor. Luktgränsen ligger så lågt som vid 5 ppm parts million.

per

Förgiftning sker först vid 5 000 ppm. Vid exponering under 30 minuter vid 11 500 kan dödligheten till 50 %.

ppm vara upp

Ammoniak kan komprimeras till vätska kondenserad

en - ammoniak är lättare än vatten. Vätskan kokar vid -33°C. Konden- - som

serad ammoniak förvaras eller transporteras normalt under tryck i tryckkärl. Om tryckkärlet går sönder kokar 4 % vätskan

ca av omedelbart bort.

Ammoniak är en viktig baskemikalie, används för framställ-

som

ning framför allt konstgödsel, salpetersyra, sprängämnen och

plasten Den går också att utnyttja för avgasrening i förbränningsanläggningar reduktion av kväveoxider och som kylmedium i kylanläggningar.

Ammoniak kemikalie omfattas

är en som av Räddningsverkets före-

skrifter om transport av farligt gods.

I det avsnitt följer beskriver utredningen i drag de be-

som stora

stämmelser förebyggande karaktär reglerar far-

av som transport av

ligt gods på järnväg samt den verksamhet som räddningstjänsten, hälso- och sjukvården och polisen för när olycka har in-

svarar en

träffat. Uppgifter finns också del andra myndigheter är

om en som berörda.

fl 15-0172

18 Författningar

2.2 Lagstiftning för transporter av farligt

gods på järnväg

2.2.1 Transport farligt gods

av De grundläggande bestämmelserna om transport av farligt gods finns i CI Lagen 1982:821 om transport av farligt gods; och EI Förordningen 1982:923 om transport av farligt gods.

Räddningsverket är transportmyndighet för landtransporter, dvs trans-

porter på väg, i terräng samt på järnväg. Räddningsverket får utfärda

bestämmelser klassificering farligt gods, transportmedel och

om av om andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhets-

utrustning, lastning, lossning, förvaring och hantering farligt

annan av gods samt om försiktighetsmått och åtgärder i övrigt allt i den ut- -

sträckning som transportsäkerheten kräver. Tillämpningsföreskrifter finns i

D Statens räddningsverks föreskrifter SRVFS 1994:5 om transport

farligt gods på väg och i terräng ADR-S; och av El Statens räddningsverks föreskrifter SRVFS 1994:6 om transport

av farligt gods på järnväg RID-S.

I RID-S finns bl.a. bestämmelser fyllnadsgraden i tankvagnar.

om Tillsyn över efterlevnaden av lagen och förordningen om transport

farligt gods utövas det gäller järnväg Banverket Järnvägs-

av - om - av

inspektionen, Sprängämnesinspektionen och tullmyndigheterna.

Räddningsverket ska enligt sin instruktionen samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet i fråga landtransporter farligt gods. om av

2.2.2 Säkerheten

pä järnväg

De grundläggande bestämmelserna om säkerheten på järnväg finns i

Cl järnvägssäkerhetslagen 1990:1 15 7; och Förordningen 1990:1165 säkerheten vid järnväg, tunnel-

Cl om bana och spårväg.

Banverket utövar tillsyn över efterlevnaden denna lagstiftning.

2.2.3 Arbetarskydd

Andra bestämmelser har intresse vid analys scenariot som en av finns i lagstiftningen arbetsmiljön, dvs om

CI Arbetsmiljölagen 1977:1160; och

Författningar 19

EJ Arbetsmiljöförordningen 1977:1166.

Bestämmelserna reglerar förhållanden i arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsen har bemyndigande att ut föreskrifter inom området. ge Arbetarskyddsstyrelsen har gett ut föreskrifter om tryckkärl och om storskalig kemikaliehantering AFS 1994:39 och 1994:53 respektive 1989:6 och 1994:9. Dessa föreskrifter innehåller bestäm-

melser till del berör lastning och lossning farligt gods vid som en av en anläggning. Bestämmelserna kan sägas gränsa till tilllämpningsområdet för lagen transport farligt gods och kompletterar om av möjligen den lagstiftningen. senare Tillsynen över efterlevnaden arbetsmiljölagstiftningen utövas av av Arbetarskyddsstyrelsen och under den centrala myndighetens överinseende Yrkesinspektionen. - av

2.3 Samhällets

åtgärder när en olycka har

inträffat

Räddningstjänst

Bestämmelser räddningstjänst finns i om ü Räddningstjänstlagen 1986:1102; och

D Räddningstjänstförordningen 1986:1107.

Med räddningstjänst de räddningsinsatser samhället avses som sta- ten och kommunerna ska för vid olyckshändelser och - svara överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor och egendom eller i miljön. En skyldighet för samhället att ingripa föreligger endast det med om hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat samhället att svarar för insatsen.

Tillsyn över efterlevnaden räddningstjänstlagen och räddningsav tjänstförordningen utövas om det gäller den omedelbara tillsynen den kommunala nämnd för räddningstjänsten i kom- - av som svarar munen. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. För tillsyn på central nivå Räddningsverket. svarar

2.3.2 Polisverksamhet

Polisens åtgärder för ordning och säkerhet är reglerade i

C1 Polislagen 1984:387.

Polisen ska enligt lagen lämna allmänheten skydd, upplysningar

20 Författningar

och hjälp. Polisen ska bl.a. efterforska och ta hand för-

annan om

människor. Om efterforskningen sker utan att det föreligger

svunna

misstanke om brott, är åtgärderna statlig räddningstjänst.

Polisens för utrymning är reglerat Överenskom-

ansvar genom en

melse mellan Rikspolisstyrelsen, Räddningsverket och Socialstyrel-

sen.

2.3.3 Hälso- och sjukvård, m.m.

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och

hälsoskyddet regleras i

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;

Socialtjänstlagen 1980:620; och

Hälsoskyddslagen 1982:1080.

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de tre kom-

står utanför landsting att planera hälso- och sjukvår-

muner som -

den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska

en-

hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara det sker

ligt som under normala fredsförhållanden även på katastrofer under fred

utan

och verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har kata-

på en stroforganisation för kunna ingripa med de mycket omfattande

att

kan fordras i fred vid olyckor eller

sjukvårdsresurser som stora an-

dra liknande händelser.

Socialstyrelsen har allmänna råd 1992:5 som vägledning

gett ut

till sjukvårdshuvudmännen för den medicinska katastrofheredskapen.

Råden beskriver bl.a. de risker det måste finnas beredskap

som en

inför, vilka principer ska gälla för omhändertagandet, vad pla-

som

omhändertagandet och vården bör omfatta, vilken ut-

neringen av rustning fordras, hur organisationen kan och vilken krav

som se

informationsverksamheten. Utredningen beskriver hän-

som gäller för delseförloppet i scenariot med hjälp de katastrofmedicinska be-

Uppsala läns landsting använder i sin organisation. En

grepp som

del dessa begrepp inte alla -förekommer i Socialstyrelsens

av - men allmänna råd. Alla kommuner har efter den s.k. ädelreformen för den ett ansvar

hälso- och sjukvård är särskilt avsedd för äldre. Kommunerna

som

också för socialtjänsten och för hälsoskyddet.

svarar

Kapitel

Händelseförloppet

3.1 Larmet

Det är en mycket varm lördagsmorgon i juli. En driftingenjör hos ett kemiföretag i södra Sverige börjar dagens arbete med att ögna ige-

tabellerna över utlastningen den gångna natten. Det är den nom vanliga rutinen så här dags. Han väntar sig inget ovanligt men får plötsligt se att en tankvagn med ammoniak gick i väg från fabriken vid midnatt med nära 58 ton. Lasten för den typ det är av vagn som fråga om skulle ha varit högst 50 ton. Uppgifterna från utlastningen innebär enligt den bedömning som driftingenjören snabbt gör att tankvagnen är stumfylld. Det finns inget utrymme i tanken så att vätskan, om det behövs på grund av värmen i omgivningen, kan utvidga sig. Under normala temperatu-

skulle sådan överlast inte ställa till några problem. Det har

rer en hänt förr att misstag skickats iväg fullastade med vagnar av t.ex. ammoniak. Ännu har inga olyckor emellertid inträffat. Det har vid de flesta tillfällena varit så kallt ute i varje fall inte så - varmt att volymen nått den kritiska övre gränsen. Just nu är risken för det

betydligt större än i vanliga fall. Ett kraftigt högtryck har präglat

vädret under veckan gått och gett mycket höga temperaturer som ofta över 30°C i stora delar landet. - av

Driftingenjören ser att tankvagnen ska till en massa- och pappersindustri vid norrlandskusten. Han frågar de andra gått på

som

dagskiftet om de känner till något. Ingen har emellertid hört att en

blivit stoppad, att det förekommit läckage under eller vagn resan att

det rent inträffat olycka. Driftingenjören ringer strax före kl

av en

10.00 till trafikledning i Stockholm. Trafikledaren han talar

som med lokaliserar omedelbart tåget. Det har stannat för tågmöte i Uppsala på spår 7 närmast Trafikledaren kontaktar via - perrongerna. tågradion lokföraren, som uppger att tåget står med loket i höjd med stationsbyggnaden. Lokföraren får veta att det kan problem med tankvagn vara en lastad med ammoniak. Den är överfylld, framgår det trafikledaav besked. Lokföraren tar med sig kontaktdon, flykthuva och rens en

driftradioapparat när han kliver ned från loket. Han går längs spå-

22 Larmet

ret för att undersöka tankvagnen, står nästan längst bak i det som

knappt 100 meter långa tåget. Det ryker från en av ventilerna på

tanken och luktar svagt ammoniak. av

Tanken läcker

Klockan är 10.25 när lokföraren via driftradion meddelar tâgklarerapå stationen att tanken läcker och att det är ammoniak. Läget på ren stationen: Två persontåg står inne och ska avgå. Två andra tåg är på väg in de kan framme fem minuter. Det finns sammanlagt - vara om ett tusental på planen utanför stationshuset och på personer per- Detta är ovanligt mycket för att lördag i juli. På rongerna. vara en spåret intill tåget med ammoniakvagnen står några Banverkets av spårbytarmaskiner med mellan 15 och 20 ombord. På bussman terminalen intill stationen väntar omkring 300 personer. Tågklareraren går ut på perrongen närmast stationshuset och fråsamtidigt via driftradion lokföraren hur han bedömer situatiogar Är det stor läcka Går det att flytta tåget Lokföraren nen: en svarar att han inte kan avgöra hur allvarlig skadan är. Eftersom det läcker vill han inte köra bort Skakningarna i samband med flyttvagnen.

ningen kan förvärra skadan och öka utslåppet. Samtidigt känner tågklareraren att det luktar ammoniak. Det är

stickande lukt, får honom att tillbaka. I-Ian springer en som rygga

tillbaka in på tågexpeditionen, ställer enligt instruktionen alla signa-

ler i stopp, nödutlöser kontaktledningen, ringer driftvakten och begär att denne ska skicka elskyddsman kan komma och skyddsen som

jorda. Tågklareraren larmar också SOS Alarm via 90 000. Han säger att en överfylld tankvagn på ett av spåren inom Centralstationen läcker ammoniak. Larmoperatören hos SOS Alarm frågar

var vagstår och i vilken riktning och hur mycket det blåser. Han får nen besked att tåget har stannat spåret närmast öster om om perrongoch att det blåser lätt vind i riktning mot stationshuset. Tågerna en

klareraren meddelar efter stund via stationens högtalare att det

har inträffat ett gasutsläpp och resande, personal och andra

uppmanar befinner sig inom området att söka skydd inne i stationshuset. som Kl 10.31 larmar SOS Alarm ut två styrkor enligt larmplanen för

en kemikalieolycka.

Från Centrumstationen på Kungsgatan, nordväst om bangården:

En befälsbil med brandmästare yttre befäl; Cl en släck- och räddningsbil med brandförman och fyra brand-

CI En. en

man; E En ambulans med två ambulanssjukvårdare.

Från Fyrislundsstationen sydost om spårområdet:

En kemdykarbil med brandförman och fyra brandmän;

El en

Larmet 23

cl En containerbil med kemskyddsutrustning och brandman;

CI En tankbrandbil med brandman;

D En ledningsbil med jourhavande brandingenjören. Under framkörningen berättar inre befälet brandmästare i

- en

räddningscentralen för brandingenjören och brandmästaren

- som är yttre befäl det läcker från överlastad

att en ammoniakvagn på spåret närmast perrongerna. Det blåser lätt från tåget i riktning

mot

stationshuset och är mycket minst 30°. De bilarna från

varmt tre -

Centrumstationen kör Kungsgatan söderut och framför

stannar

Centralstationen. Det har gått

fem minuter sedan larmet till SOS

Alarm. Brandmästaren går spårområdet. Han känner det

mot att

luktar ammoniak. Bilarna från Fyrislund kör via industriområdet

fram till spåren och på östra sidan

stannar om tåget. Brandingenjören och brandmästaren söker lokföraren,

upp som berättar vad han

vet: Trafikcentralen i Stockholm har fått larm från

avsåndaren. Det är för mycket ammoniak i Risken

vagnen. år stor att tanken inte håller i värmen. Det kommer ventil. ut gas ur en

Räddningsledaren

Brandingenjören som är räddningsledare tar sig tillsammans med

- -

brandmästaren fram till tankvagnen. De konstaterar det ryker

att

den. Räddningsledaren ammoniaken är alkalisk och

om vet att vat-

tenlöslig. Fuktiga slemhinnor löser Det sticker i svalget och

gasen.

svider i ögonen på den får den på sig.

som Småblödningar uppstår. Allra besvärligast blir det angriper lungblåsorna. Den

om gasen som

andas in starka koncentrationer dör inom bara minuter.

ett par

Räddningsledaren meddelar Brandmästaren i räddningscentralen

vid Fyrislundsstationen: Det läcker ventil på ammoniak-

ur en en vagn vid Centralstationen. Läckan är liten. Gasmolnet rör sig sakta

mot väster och de centrala delarna staden. Det är inte fråga

av om

några stora koncentrationer. Vi bedömer vi ska kunna hantera

att

situationen. Sannolikt blir det emellertid bekymmer med

trafiken

och många samtal från oroliga människor till 90 000. Vagnen kan inte flyttas. Vi behöver ta hit expertis för att täta och över till

pumpa

andra tankar. Polisen måste spärra Centralstationen och tillfarts-

gatorna. Skaffa för säkerhets skull alla uppgifter om ammoniakens

egenskaper Ta kontakt med Hydro Supra i Köping Använd också

Räddningsverkets Informationsbank ]ag vill ha ledningsbussen till

ledningsplatsen vid Roslagsgatan, öster spårområdet.

Avspärrningar

Klockan är drygt 10.45 när polisinsatschefen kommer till lednings-

platsen. Tillsammans med räddningsledaren bestämmer han det

att

24 Larmet

ska finnas yttre avspärrning från Kungsgatan till Centralstation-

infarter, Bangårdsgatan, Bävernsgränd, Storgatan och Roslags-

ens

Polisen kommer för att inga obehöriga tar sig in i

gatan. att svara

området. Som inre avspärrning fastställer räddningsledaren ett om-

råde med 20 meters radie runt den läckande vagnen. Den avspärr-

ningen ska räddningstjänstens egen personal göra. Polisen underrättar tågklareraren, som genom stationens högtalare informerar att Centralstationen ska spärras av på grund av

gasutsläpp Inga tåg kommer att avgå eller ankomma Resande

ett

och andra bör omedelbart lämna stationsområdet eller söka skydd

inne i stationshuset

Blåljusen och signalerna från utryckningsfordonen väcker

upp-

ståndelse. Alla uppfattar inte situationen som hotfull. Åtskilliga ny-

fikna dras till båda sidor stationsområdet för att veta vad av som

hänt. Många ska till varje pris genomföra de har planerat.

resan som Alla måste emellertid bort från området, så att de inte kommer i

vägen för gasen eller hindrar räddningstjänstpersonalen att ta sig

fram. Det blir inte lätt att spärra av.

Polisinsatschefen underrättar kl 10.50 räddningsledaren att

han har endast i bilar i tjänst. Han har placerat två

sex man tre

anslutning till stationshuset och patrull vid ledningspatruller i en platsen. Det behövs emellertid mycket personal för att hålla undan

mer

alla åskådarna. Polisinsatschefen håller på att kalla in så många le-

diga det går. Under tiden undersöker kemdykarna tankvagnen.

som

De beskriver läget för räddningsledaren, hör att det ligger ett

som vitt moln någon meter brett runt den läckande ventilen. Situationen verkar emellertid stabil. Brandmästaren meddelar att det fortfavara

rande är mycket människor utanför Centralstationen. Solen står

ganska högt och det är på väg att bli ännu varmare. Ivindriktningen

intill tankvagnen luktar det starkt ammoniak.

Räddningsledaren bedömer att de styrkor har ryckt ut kom-

som

bli uppbundna under flera timmar. Han uppdrar åt räddnings-

mer att

centralen flytta styrkan vid Gottsunda brandstation till Centrum-

att

stationen. Deltidare från andra stationer ska för beredskapen

svara

på Fyrislundsstationen. Räddningscentralen ska också underrätta räddningscbefen i beredskap och förbereda inkallandet minst fem

lediga befäl och brandmän. Någon minut före kl 1 1.00 har personalen från Fyrislundsstationen

vattenkanon för att tvätta ned gasmolnet. Den är an-

satt upp en

sluten till tankbilen och går i omkring fem minuter sedan är vatt-

slut. Räddningsledaren förklarar situationen för reporter på

net en

Radio Uppland, har hört sig från bostaden: Det är ett min-

som av

dre läckage ammoniak. Centralstationens område håller på att

utrymmas många vill inte gå därifrån. Vi förbereder oss för att

men

börja täta tanken. Uppmana människor att inte bege sig till station-

Gasmolnet 25

samrådet. Lokalradion kalla in personal ska finnas på

avser att som

ledningsplatsen för att kunna sända information direkt till allmän-

heten.

3.2 Tanken rämnar

Strax efter kl 11.00 brister plötsligt svetsfogarna i gaveln

en av ena

på den läckande tankvagnen. Stora mängder ammoniak

sprutar ut

den meter långa har uppstått i plåten. Det är

ur ca en reva som ett

öronbedövande ljud över smärtgränsen för alla står närmast.

- som

Den extremt kalla vätskan -50° C fäller fuktigheten i luften. Den

ligger snart som en dimma över spåren närmast Först efter

vagnen.

flera minuter har trycket i tanken sjunkit så mycket det i stället

att

börjar rinna. Det är snart blött runt omkring och kokar i

vagnen

pölarna. Två kemdykare står vid explosionen bara tiotal från tank-

ett meter

De blir översköljda med flytande kall ammoniak. Flera får

vagnen.

allvarliga köldskador på händer och armar. De ropar i radion att de inte ser någonting i gasmolnet. Räddningsledaren beordrar dem

att

dra sig tillbaka mot ledningsplatsen. När tanken brister finns lok-

föraren, brandmästaren från Centrumstationen, brandman och

två Banverkets anställda inom 30 från utsläppet. Ingen

av meter av

dem hinner undan. De faller ihop livlösa på spårområdet.

Gasmolnet

Gasmolnet driver snabbt stationsbyggnaden. Det är fortfarande

mot

åtskilliga människor kvar ute på planen framför byggnaden och vid

bussterminalen. De flesta har andats in Många hostar. En del

gasen.

blöder näsan och De flesta har svårt Åtskilliga

ur munnen. att se.

faller ihop livlösa på marken bl.a. de båda polismän helt

- som

oskyddade svarar för avspärrningen vid Kungsgatan-Bangârdsgataøz

Många ropar efter människor som de har varit i sällskap med. De

trängs och knuffas när de försöker komma undan den stickande

lukten. Paniken sprider sig.

Räddningsledaren försöker kontakt med personalen i släck- och räddningsbilen vid stationshuset, men förbindelsen är tyst. Brandförmannen, de fyra brandmännen och ambulanssjukvårdarna från

Centrumstationen har omedelbart efter explosionen tagit skydd inne

i Centralstationen. Det är mycket folk och olidligt i lokalerna.

varmt

Lukten ammoniak börjar kännas inne i huset och ökar.

av oron

Räddningspersonalen försöker förklara för människorna det

att

inte är någon fara bara de håller dörrar och fönster stängda. Men

det är inte många lyssnar. De flesta är skräckslagna när de tycker

som

T3 15-0172

26 Första fasen

de inte får tillräckligt med luft. Alla trängs för att komma ut. Inne

att

i stationsbyggnaden finns bl.a. reporter från Radio Uppland

en som

på väg till ledningsplatsen när gasmolnet kom. Han har sin bär-

var

bara utrustning med sig och berättar i direktsändning om att män-

niskor varandra och barn skrikande letar efter sina trampar att föräldrar. Brandförmannen och brandmännen kan till slut inte göra

sig hörda. Det tumultet.

är rena

På ledningsplatsen luktar det mycket starkt ammoniak. Rädd-

ningsledaren till räddningscentralen: Tanken har spruckit Ett

ropar

gasmoln är på väg från stationen mot Stora torget Försök spärra

till från och söder Vi klarar inte det här

tillfarterna Centrum norr

Kalla in stora styrkor Brandmästaren i räddningscentralen frågar han ska dra VMA. Räddningsledaren hostande och

om ett svarar

lämnar ledningsbilen för att ta sig tryckluftsapparat.

Förvirringen är total i räddningscentralen. Brandmästaren har inte längre kontakt med ledningsplatsen och känner att han håller på att

läget. Frågorna i hans huvud:

tappa greppet om snurrar

C1 Vad har egentligen hänt

Hur människor på ammoniaken

Cl reagerar

Hur farlig är den

Vilka styrkor disponerar vi

När kommer chefen i beredskap

C1 Hur många är skadade Cl

den första fasen

3.3 Räddningsarbetet i

Kl 11-12

har gått sedan explosionen inträffade. Det är många

Det fem minuter

telefonsamtal och rörigt i räddningscentralen. En larmoperatör hos

SOS Alarm faxar ett VMA-meddelande till sändningsledningen för Sveriges Radio P3. Samtidigt utlöser larmoperatör tyfoner-

en annan

i centralorten. Det dröjer någon anledning ytterligare tio mi-

na av

nuter innan radion bryter sina sändningar. Både P3 och P4 meddelar det har hänt allvarlig olycka med ammoniak på Central-

att en

stationen i Uppsala. Alla i staden bör stanna inomhus och stänga

fönster och ventilation. De arbetar inom räddningstjänsten,

som

polisen, hälso- och sjukvården och SOS Alarm ska omedelbart in-

ställa sig på sina arbetsplatser. På polisstationen är aktiviteten hög. Vakthavande befälet kallar in personal ska bemanna telefonväxeln och ta emot samtal från

som

allmänheten. Registrering saknade, skadade och döda ska ske

enligt den plan föreligger. Arbetet kommer att fordra mycket

som

personal för i första hand databearbetning. Polisen har ett förhål-

Första fasen 27

landevis nytt katastrofregister. Det prövades för första gången vid

spårvagnsolyckan i Göteborg år 1992. Polisen i Uppsala har ännu

inte haft nytta registret vid så stor händelse denna. Vaktav en som

havande befälet söker polischefen i beredskap och underrättar denne

om de åtgärder han har vidtagit. Polischefen meddelar han

som att

kommer till polisstationen inom halvtimme.

SOS Alarm får många samtal från människor säger de

som att

har hört kraftig smäll och att de känner skarp lukt från stations-

en en

området. Den larmoperatör för verksamheten på

som svarar cent-

ralen kallar in personal. Hon underrättar också larmchefen i

mer

beredskap, som ska kunna informera de tidningar, radiokanaler och TV-stationer som i det här skedet vänder sig till SOS Alarm. Efter

en stund kommer det så många samtal till centralen växeln blir blockatt

erad. Det börjar också bli så mycket radiotrafik räddningsledaren

att

har svårt att med gång nå sina styrkor. Det ibland flera minu-

en tar ter.

Länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare VB är hemma i bostaden när han får larm på sin sökare. Han försöker upprepade gånger ringa SOS Alarm kommer inte fram. VB fram sin pärm. Vad

men tar

är det har hänt Hur ska jag veta Ska jag söka någon i led-

som

ningsgruppen Först kontaktar han emellertid tjänsteman

en annan

vid Länsstyrelsen, också brukar VB. Samtalet hinner knappt

som vara

börja förrän båda hör tyfonerna. Båda bestämmer sig för

att ome-

delbart åka till Länsstyrelsen. VB ringer nytt SOS Alarm får inte heller något Så

men nu svar.

fort han gett sig i väg hör han VMA-meddelandet i bilradion. Tankarna år många:

D Det är uppenbarligen mycket allvarlig olycka;

D Informationstrycket kommer att bli stort från alla håll; D Ska jag larma hela beredskapsorganisationen

D Kommer Länsstyrelsen att behöva ta över ansvaret för räddnings-

tjänsten

Många kommer i vägen för molnet

Gasen driver i väg längs Kungsgatan. Det är mycket folk i rörelse

ute

på gator och torg i Centrum. Få har förstått innebörden tyfon-

signalerna och reagerat på dem. De kommer i vägen för

som gas-

molnet drabbas direkt stora andningssvårigheter. Människor

av ru-

sar planlöst omkring för att komma undan En buss kör i

gasen.

korsningen Kungsgatan-Sá Persgatan in i molnet och krockar med två personbilar. Flera människor skadas två mycket allvarligt. Alla

i området har svårt att andas och hostar. i

Radio Uppland sänder oavbrutet. Från fönster på översta vå-

ett

ningen i den byggnad där radion håller till har reporter över-

en en

28 Första fasen

blick över områden i Centrum. Han beskriver hur molnet brestora der sig. Människor irrar omkring och många faller ihop på ut gaframgår det hans skildring. torna, av En brandförman och fyra brandmän från Gottsundastationen har just kommit in till Centrumstationen. De får efter flera försök kontakt med SOS Alarm, dem i uppdrag att ta hand de som ger om skadade vid kollisionen mellan bussen och personbilarna. Brandmästaren i räddningscentralen all räddningspersonal uppmanar som ska in i det försiktigt. Använd andningsskydd det centrum att ta om går Ambulanssjukvårdarna får avvakta tills räddningsperscinalen bedömer att molnet har passerat Deltidsstyrkan från Knivsta med brandförman och fyra branden män meddelar SOS Alarm att de finns på Fyrislundsstationen när en butiksinnehavare ringer och säger att en personbil har kört upp bland människorna trottoaren i korsningen Drottninggatan-Trädgårds- Flera ligger kvar på marken sannolikt med allvarliga skagatan. dor. Styrkan från Knivsta får i uppdrag att åka dit och ta hand om dem. Det har gått 20 minuter sedan explosionen. Det blåser ett par sekundmeter. Molnet har dragit i väg längs gatorna upp mot Domkyrkan. Räddningsledaren har själv blivit påverkad ammoniaken. av Han känner sig skakig meddelar räddningscentralen: Det ser men förskräckligt här i centrum. Det ligger minst 100 döda eller skaut dade i området Centralstationen. Några våra är också runt av mannar

skadade eller kanske rent av döda. Centrumstationens folk har klasig bäst. De sprang med gång efter explosionen in i stations-

rat en huset. Skicka ambulanser till Centralstationen Kemdykarna har

fler

köldskador på händer och och behöver hjälp Det måste snabbt armar

fram mer resurser

Deltidsstyrkan från Björklinge meddelar att de är klara med en skogsbrand. De hör att radiotrafiken är livlig. Vad är det som har hänt, frågar brandförmannen. Han får besked att han ska ta om med sig brandmännen och köra till Centrumstationen. Brandmästaren i räddningscentralen gör ett överslag över vilka kåren disponerar. Han kommer fram till att det just kan resurser nu röra sig 30-tal Många de lediga är på väg till sina om ett man. av stationer. Fortfarande är det emellertid oklart hur många som blivit skadade dem i början ryckte ut från Centrumstationen och av som

Fyrislundsstationen. Kanske mellan fem och tio Hur mycket luft

har de kvar i tryckluftsapparaterna Molnet har när styrkan från Knivsta är framme vid korspasserat

ningen Drottninggatan-Trädgårdsgatan. Synen möter dem är

som skakande. Skadade och blödande människor ligger överallt. Flera är livlösa. Andra jämrar sig eller skriker hjälp. Brandförmannen bekräftar för räddningscentralen att en personbil har kört upp på

Första fasen 29

trottoaren. Det verkar ha varit mycket folk där bilen gick hus-

emot väggen. Föraren sitter fastklämd i framsätet. Ett tiotal människor

ligger kvar på marken runt bilen.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare VB kommer kl 1 1.20 fram till Länsstyrelsen. Han ringer från det s.k. operativa till SOS

rummet

Alarm på direktledning. Larmoperatören bekräftar att det är

en en

mycket svår olycka. VB ger SOS Alarm i uppdrag att larma Länssty-

relsens räddningsledning och att koppla datorförbindelsen till

upp

Länsstyrelsen. De beslut VB fattar innebär att

D Informationsavdelningen ska mobiliseras; D Länsstyrelsen ska försöka en företrädare för Landstinget och

för polisen till sin organisation;

D Han ska bege sig till SOS Alarm;

D SOS Alarm ska via informationsnätet skicka allt vikt till Länsav

styrelsen; D Akademiska sjukhuset ska koppla sin dator med Länsstyrel-

upp sens.

Flera i Länsstyrelsens informationsavdelning har hört meddelandet i radion och är på väg till arbetsplatsen. De samlas i operativa

rum-

met för att igenom läget. Efter stund anländer Landshövdingen.

Han beslutar efter diskussion med VB Länsstyrelsen ska förbe-

att

reda verksamheten vid sin upplysningscentral, så att den snabbt kan öppnas det visar sig nödvändigt. Syftet är att avlasta SOS Alarm,

polisen och Akademiska sjukhuset. Landshövdingen söker också che-

fen för S 1Fo 47 i Enköping och chefen för för F 16 i Uppsala för

att höra vilket bistånd de militära förbanden kan lämna. Han får efter stund kontakt med båda. en

Panik på gatorna

Klockan är 11.30. Avdelningsföreståndaren på akutmottagningen

vid Akademiska sjukhuset har tidigare via SOS Alarm fått besked

om olyckan. Sjukhuset kommer sannolikt att ta hand om ett stort antal skadade. Det rör sig enligt räddningsledarens bedömning

ett hundratal bara Centralstationen. Avdelningsföreståndaren

runt

har ringt primärjouren på kirurgen och berättat vad har hänt.

som Hon har också informerat

sin egen personal och kontaktat driftcentralen på sjukhuset för att den ska kunna till att inte tränger in i de

se gasen

egna anläggningarna. Primärjouren på kirurgen handlar enligt planen. Han ringer bak-

jouren, utlöser katastroflarm. Samtidigt kommer den första

som

ambulansen till sjukhuset med skadad från trafikolyckan i kors-

30 Första fasen

ningen Kungsgatan-S:t Persgatan. Ambulanssjukvårdarna berättar

för personalen inne i akutmottagningen att det är fullt kaos ute på

gatorna.

Det har gått än halvtimme sedan olyckan inträffade. Gas-

mer en molnet har fortsatt Luthagen, nordväst de centrala kvartemot om Här är det inte lika mycket folk i Centrum. Många känner ren. som Koncentrationen har emellertid minskat. De flesta hostar av gasen. och har svårt att andas, det är inte lika besvärligt det tidimen som för människorna i närheten Centralstationen. gare var av Sambandsbefälet i beredskap hos räddningstjänsten kommer till räddningscentralen. Han ska försöka hitta ännu fler lediga brandoch kalla in ambulanser från andra län. Även räddningschefen män i beredskap på plats i räddningscentralen. Brandmästaren beär nu skriver situationen: Samtliga är utslagna eller insatta i räddresurser

ningsarhete inom ett område från Centralstationen mot Domkyrkan

och vidare några hundra meter i gasmolnets riktning. ]ag har fått

rapporter tyder på att det kan vara flera hundra skadade.

som nu

Det däremot siffror på hur många har dött skafinns inga som av

dorna. Samtidigt meddelar räddningsledaren att det inte är något liv

i de fem befann sig i närheten tåget när tanken personer som av

brast. Två dessa är våra. Enligt uppgifter till polisinsatschefen,

också finns på ledningsplatsen, ligger det människor på många

som ställen i närheten Centralstationen. av

Katastrofläge på sjukhuset

Klockan är nu 11.40. Ledningsläkaren och sjukvårdsgrupperna I

och är på väg till Centralstationen. Ledningsläkaren har gett besked mobiliseringen sjukvårdsgrupperna III och IV ska om att av förberedas. I-Ion söker på radion kontakt med räddningsledaren, berättar bilolyckan i korsningen Drottninggatan-Trädgårdssom om gatan. Räddningsledaren bedömer att skadeplatsen ligger i utkanten riskzonen. Sjukvårdsgrupp får i uppdrag att försöka ta sig dit. av Flera behöver smärtlindring och några hjälp med att andas, är beskedet till sjukvårdsgruppen. Radiotrafiken är ännu intensivare än tidigare. Det finns inte utrymme för några långa utläggningar. Räddningsledaren begär bl.a. det skälet att ledningsläkaren så av snart möjligt ska komma till ledningsplatsen på Roslagsgatan. som Tio minuter kommer katastrofchefen vid sjukhuset till akutsenare mottagningen. Landstingets katastrofledningsgrupp fyller på sin organisation med personal. Extrainkallade anländer också hela tiden till akuten och de olika vårdavdelningarna. Sjukhuset börjar inta Katastrofläge. Ledningsläkaren meddelar katastrofchefen att hon

uppfattar det masskadesituation. Ledningsläkaren begär yt-

som en terligare sjukvårdsgrupper och diskuterar med katastrofchefen vad

Första fasen 31

de kan behöva utöver dessa. Hon beger sig beger sig sedan till ledningsplatsen. Förutom räddningsledaren och polisinsatschefen finns där mellan fem och tio från räddningstjänsten, polisen och

personer

hälso- och sjukvården tillfälligt också företrädare för SJ, Banverket,

lokaltrafiken och massmedierna, bl.a. Radio Uppland. Räddningsstyrkan från Gottsunda som tar hand de skadade

- om

vid olyckan med bussen och de två personbilarna -frågar

räddningscentralen varför det inte kommer några förstärkningar och varför

det bara finns ambulans. Det är flera döda och minst fem svårt en

skadade. Många människor har svårt att andas. Flera blöder näsa

och Brandmästaren meddelar att det inte finns några

mun. mer re-

att skicka. Samtidigt hör deltidssstyrkan från Knivsta sig

surser av

och säger att två personer omkom när personbilen körde på

upp

trottoaren i korsningen Drottninggatan-Trädgårdsgatan. Ett tiotal skadade Omhändertagna. Var ambulansen

år finns Den som körde

till sjukhuset för tio minuter sedan har inte kommit tillbaka. Det är

också här många har svårt att andas och behöver hjälp.

som

Räddningschefen tar över

Räddningschefen i beredskap inser att det behövs mycket mer perso-

nal och att han måste göra uppdelning skadeområdet i sekto-

en av

rer. Brandmästaren i räddningscentralen säger att SOS Alarm har

fått samtal och andra rapporter från området Centralstationen runt

upp mot Domkyrkan och ytterligare ett par hundra meter i nordlig riktning. Detta bör alltså ha varit gasmolnets ungefärliga utbred-

ning. Det finns inte längre några farliga koncentrationer kvar

nu utom

i området runt den havererade järnvägsvagnen, det är fortfarande

men ammoniak kvar i tanken.

Kartan på nästa sida visar den uppfattning gasmolnets utbred-

ning som personalen i räddningscentralen har. Räddningschefen beslutar att ta över uppgiften att vara räddningsledare. Jourhavande brandingenjören känner sig bättre och får

i upp-

drag att vara skadeplatschef. Räddningsledaren kommer att finnas i räddningscentralen och säger åt SOS Alarm att larma räddningstjänsten i Enköping, Östhammar oclr Tierp. Samma begäran går till räddningstjänsten i norra Stor-Stockholm. Uppsala län behöver också alla ambulanser länen runt omkring kan skicka.

som

Massmedierna tränger hos polisen, räddningstjänsten och hälso-

och sjukvården. Det skapar störningar på många ställen i organisa-

tionen. Olyckan är den stora nyheten i Sveriges Radios sändningar

12: En ammoniakkatastrof har inträffat i Uppsala centrum. En

överlastad ärnvägstankvagn exploderade vid 11-tiden. Det år helt klart att många har omkommit. Ett stort antal skadade håller på

att

tas om hand. Vi har inte fler uppgifter just återkommer.

nu men

Kanal 1 och TV 4 förbereder extrasändningar.

32 Första fasen

á JC á \ ,//C

v3 r ,Å tt . N løppsatnlitlgsplals mer: Uppsamlingsplats norr: Vukxalaskølan

O ;.93 V w

a ° Stadsbiblioteket AV ,C / : v ,a l l : i . %

°° Q Ky e mngSP

Å g . å 45:6 RNV;

p sug

, S1dt x a a ,

:øzrtus L--w ä 3 r .t

s VW s V ,. mm i

;Ås

.t Y

. . Fyrislundsslationen

v 2

ät

Akademiska sjukhuset

Andra fasen 33

3.4 Räddningsinsatsen i den andra fasen

-14

Strax efter kl 12.00 utlöser katastrofchefen vid Akademiska sjukhu-

set Fullständigt lzatastrofläge. Det innebär att sjukhusdirektören kallas in till Landstingets katastrofledningsgrupp och landstingsdirek-

att

tören underrättas. Han säger till ledningsgruppen Landstinget

att

kan behöva samordna sina åtgärder med det Länsstyrelsen kom-

som mer att göra.

Det behövs uppsamlingsplatser för de skadade. Skadeplats-

chefen och ledningslâzaren har olika uppfattningar om hur många

det ska och de ska ligga. Ledningsläkaren för

vara var menar att

Landstingets del räcker det med plats. Den bör lätt nå

en vara att

och det bör där. För ledningsläkaren är skälen

vara gott om vatten

att det kommer att ont kompetent personal och

vara om om mate-

riel. Både hälso- och sjukvården och räddningstjänsten måste samla styrkorna. Då blir det lättare att samordna, övervaka och prioritera. Transporter och samband underlättas inte minst kontakterna med

de mottagande sjukhusen. Läget blir förvirrat ska ha flera

uppsamlingsplatser, menar ledningsläkaren. Skadeplatschefen vill i stället sprida ut verksamheten. Polisinsats-

chefen har inget det blir flera uppsamlingsplatser vill

emot att men

att räddningsledaren lokaliserar dem så att det inte går åt

en massa

poliser bara för att dirigera trafiken omkring. Norrlands nation

runt har nämnts alternativen. Det

som ett av är enligt polisinsatschefen inget bra val. Polisen har visserligen fått ytterligare 12 i tjänst,

man

det räcker långt ifrån till allt just behöver göras. Stock-

men som nu

ningarna i trafiken är besvärliga på många håll. De ambulanser, räddningsfordon och polisbilar som behöver fri väg har svårt att

komma fram.

Första uppsamlingsplatsen

I samråd med räddningsledaren skadeplatschefen, ledningslä-

enas

karen och polisinsatschefen till slut välja Vaksalaseolan

om att som

uppsamlingsplats. Den ligger strax öster Centralstationen, i

om ett område inte har drabbats Klockan

som av gasen. är några minuter

över 12. Det som sker den närmaste timmen får visa det behövs om

flera platser.

Problemen med radiosambandet ökar när förstärkningarna bör-

jar komma. Det gör det ännu svårare leda insatserna.

att Räddnings-

ledaren inser något kommer behöva göras och överväger till-

att att

sammans med brandmästaren i räddningscentralen

D Hur ska han dela upp skadeområdet i lämpliga delar

34 Andra fasen

Var ska uppsamlingsplatserna ligga, det behövs flera

D om

Vart ska förstärkningarna från räddningstjänsten i andra kom-

muner dirigeras

Var ska brytpunkterna för ambulanser och räddningsfordon ligga

Vem ska leda verksamheten på brytpunkten eller brytpunkterna

Sambandsbefålet ringer runt till de hel- och deltidsanställda brand-

männen och befålen, det visar sig svårt att i det vackra vädret men

nå alla. Många har emellertid hört olyckan på radion och ringer

själva för fråga de ska inställa sig. Räddningsledaren räknar

att om

med inom timme ha ytterligare ett 20-tal brandmän och befäl

att en

från den kåren i tjänst sammanlagt omkring 60 man. Han

egna -

beslutar att dra stort larm på alla sju deltidsstationerna, så att de är bemannade och snabbt kan göra utryckningar för de andra olyckor eventuellt inträffar. De vinner på det sättet inställelsetiden. Några

som

deltidsstyrkorna kan behövas på Centrumstationen eller Fyris-

av lund.

De ingår i ledningsorganisationen och alla ute på de olika

som

skadeplatserna är hårt stressade. Hettan gör sitt till. Det är fler och fler behöver hjälp. Det gäller framför allt att klara ut hur många

som de livlösa ännu kan räddas. Ingen har ännu nåav gatorna som

uppfattning antalet skadade och döda. Svårigheterna ökar

gon om

också det växande trycket från massmedierna. Det

nu genom är re-

dan många reportrar och fotografer ute i skadeområdet. Det går inte på ledningsplatsen spärra så att personalen får arbeta ostört.

ens att av

Flera företrädarna för massmedierna har uppfattat att lednings-

läkaren och skadeplatschefen är om hur många uppsamlings-

oense

platser det ska finnas. De försöker reda på vad det här betyder för dem söker hjälp.

som

Länsstyrelsen öppnar upplysningscentral

Klockan är 12.15. Landshövdingen och vakthavande beslutsfatta- VB hos Länsstyrelsen åker till räddningscentralen och får

ren en

redogörelse för läget. De diskuterar med räddningsledaren om situationen är sådan att Länsstyrelsen enligt 34 § räddningstjänstförordningen ska för räddningstjänsten. Alla är emeller-

ta över ansvaret

tid eniga att insatsen även i fortsättningen ska ledas av räddnings-

tjänsten i Uppsala.

Landshövdingen konfererar via direktledning med personalen i

Länsstyrelsens operativa Han beslutar att Länsstyrelsen ska

rum.

öppna sin upplysningscentral. Det kommer att finnas ett 20-tal ingående linjer. Lokalradion meddelar att den har frågor ska ringa

som

och de telefonnummer gäller. Än så

Länsstyrelsen ger lyssnarna som

länge är beskeden går att emellertid rätt knappa.

som

Andra fasen 35

Militära resurser

Chefen för F 16, landshövdingen tidigare haft kontakt

som med, hör sig. Han har fått i uppdrag militärbefälhavaren

av av att vara

sammanhållande för det militära biståndet och kontaktperson för Länsstyrelsen, landstinget och kommunen. Företrädare för de militära förbanden bör placeras i räddningscentralen och i landstingets katastrofledningsgrupp.

Länsstyrelsen kan disponera dessa militära

resurser: S 1Fo 47: Från 12.30 70 hemvärnsmän och från 13.00 ca ca

50 värnpliktiga. De är försedda med sambandsutrustning och kan användas för bl.a. avspärrningar och bevakning. F 16: Omkring 50 värnpliktiga. Även dessa har sambandsutrust-

ning och kan användas för bl.a. avspärrningar och

bevakning.

Fordon för Sjuktransporter, specialbilar, sopmaskiner och fordon

från basräddningsstyrkan, sjukvårdsmateriel, bl.a. bårar och filtar, kan också ställas till förfogande. Landstinget kan det behövs

disponera fem helikoptrar för Sjuktransporter från Uppsala, Sö-

derhamn, Visby och Berga. De två första kan landstinget förfoga

över redan vid 13-tiden.

Landshövdingen säger att resurserna enligt hans bedömning kommer att behövas och att polisen och landstinget omedelbart ska

besked biståndet Försvarsmakten kan lämna. om som

Landstingets katastrofledning

Under tiden övervägandena inom räddningscentralen har

som pågått

landstingsdirektören och sjukhusdirektören kommit till katastrofledningsgruppen i landstingets lokaler. Efter en stunds orientering

och diskussion beslutar gruppen att

ü Inkalla sjukvårdsgruppen från Enköping den bör i

vara Upp-

sala inom 45-60 minuter;

CI Ta kontakt med jourhavande tjänsteman i Stockholms läns lands-

ting och begära hjälp med två sjukvårdsgrupper, medicin och vård

av skadade;

a Öppna sjukhusapoteket innehållet i sjukvårdsgruppernas

kemikalielåda kommer

inte att räcka länge; Cl Ta kontakt med Länsstyrelsen för tillgång till den att statliga myndighetens informationscentral; D Via riks- och lokalradion kalla in personal till primärvården

mer

och Samariterhemmets sjukhus;

Cl inventera tillgängliga bl.a. sängar och respiratorer;

resurser -

C1 Kalla in PKL-gruppen psykosociala katastrofledningsgruppen

och inrätta ett presscentrum;

D Begära råd från Giftinformationscentralen.

36 Andra fasen

Räddningsledaren kontaktar omkring kl 12.30 representant för

KKL- Krissamuerkan Kommun och Landsting -för att gruppen ska komma i gång och hjälpa chockade eller oroliga människor. KKL larmar sina lokala krisgrupper i Centrala staden, Vaksala, Lutbagen, Suartbäcken och Gamla Uppsala. Det finns i varje

grupp samman-

lagt ett tiotal företrädare för kommundelsförvaltningen, kyrkan och frivilligorganisationerna. En kvart är fem tillgäng-

senare personer

liga i Centrala stadens och i Vaksalagruppen. Ef-

grupp tre personer

halvtimme är ytterligare ett 30-tal i gång inom

ter en personer orga-

nisationen. De behöver kvalificerad psykiatrisk hjälp slussas

som en

vidare till PKL-gruppen, har satt upp ett anhörigcentrum på

som

Akademiska sjukhuset.

Kl 12.40 har ambulanspersonalen kört ut Landstingets kärra med

katastrofutrustning till Vaksalaskolan. Räddningstjänsten håller på att

göra i ordning uppsamlingsplatsen inne i skolan och sanerings-

en för dem behöver tvätta sig ammoniaken.

plats ute på torget som av Sjukvårdsgrupp är kvar hos de skadade vid kollisionen i korsning- Drottninggatan-Trädgårdsgatan. Grupp I arbetar i närheten

en av

Centralstationen. Tio minuter finns sjukvårdsgrupperna IH

senare

och IV uppsamlingsplatsen och strax efter också från

gruppen

Enköping.

Problem med informationsverksamheten

Oroliga människor från hela landet ringer till anhöriga i Uppsala för förvissa sig dessa inte hör till de drabbade. De inte får

att om att som

något kontaktar polisen, blir fullständigt nerringd. Enstaka

svar som

samtal kommer fram, det går inte att över växeln ringa ut från

men

Polisen har mycket besked

polisstationen. ännu att ge men tar uppgifter människor de anhöriga eller andra inte har

emot om som

fått kontakt med. Polisens personal lägger in uppgifterna på de eftersökta i sitt katastrofregister.

Trycket från massmedierna är så stort att räddningstjänsten,

hälso- och sjukvården och polisen inte längre kan hantera situatio-

Företrädare för tidningar, radio och TV är irriterade över att de

nen.

fortfarande inte får några besked varken läget i stort eller

om om

detaljerna. Skadeplatschefen berättar för räddningsledaren de

problem de har på fältet med massmedierna. Räddnings-

stora som ute

ledaren frågan med landshövdingen, efter att ha

tar upp som resone-

med företrädarna för landstinget och polisen i räddningscentralen

rat

beslutar öppna presscentrum i Länsstyrelsens lokaler.

att ett

Andra fasen 37

Stora krav på samordning

Räddningsledaren börjar bråttom att bestämma sig han ska

var

samla förstärkningarna från andra kommuner i länet och i Stock-

holms län. Sambandsbefälet och brandmästaren talar i telefon näs-

tan hela tiden och hinner inte bollplank åt honom. Räddnings-

vara

ledaren beslutar att följande ska gälla:

E] Sambandsbefälet och larmoperatör ska bege sig till BöcW:s

parkeringsplats vid E 4 för att organisera och för bryt-

svara

för styrkorna kommer från kommunerna i Stock-

punkten

som olms län;

D En ambulansförman får i för brytpunkten Cen-

uppdrag

att svara trum vid brandstationen för styr kommer från andra orna som kommuner i länet Räddsam C.

Det är snart två timmar efter utsläppet oerhört tryck på

nu - - ett

hälso- och sjukvården, även från alla har besvär

som av gasen men

inte är direkt skadade. Kl 13.00 finns det så mycket personal det

att

blir möjligt att öppna vårdcentral. Katastrofledningsgruppen väl-

jer Svartbäckerz. Genom upprepade meddelanden i lokalradion försöker styra strömmen människor söker hjälp från

gruppen av som

Akademiska sjukhuset till vårdcentralen.

Räddningstjänstens sambandsbefäl meddelar strax efter kl 13.00

att han finns brytpunkten BSCW med sin ledningsbil och två

att

räddningsfordon och några ambulanser kör omkring IKEA:s

par-

keringsplats. De ger sig nog snart till känna. I-Ian ska försöka tag i dem och återkomma till räddningscentralen med

en rapport.

Skadeplatschefen frågar enträget räddningscentralen förstärk-

var ningarna är. Han får veta att det kommer brandmästare och snart en

tre brandmän, som ska hjälpa till uppsamlingsplatsen vid Vaksalaskolan. Skadeplatschefen frågar också vad han ska göra med dem är döda. Polisen har föreslagit uppsamling i Stadsteatern

som

inga beslut ar fattade, lyder beskedet från räddningscentralen.

men

Polischefen i beredskap är plats i polisstationen. Han vittnar

det kaos råder ute i staden. Polischefens viktigaste uppgift just

som

blir att underrätta de anhöriga till de båda polismannen har

nu som omkommit.

Ambulansförmannen för brytpunkten Centrumsta-

som svarar

tionen meddelar att räddningstjänsten i Enköping just kommit med ett räddningsfordon och en ambulans. Vart ska de åka Samma fråga ställer sambandsbefälet, tagit emot styrkorna från Sigtuna-Mär-

som

sta. Styrkan från Sollentuna-Upplands Väsby är väg. Den har blivit försenad på grund olycka avtagsvägen till

av en strax norr om

Arlanda. Styrkorna från Östhammar och Tierp och

- var en med ett

räddningsfordon och ambulans meddelar på radion att de är

en framme fem-tio minuter. Vart ska zi ta vägen och vad ska vigöra, om

38 Andra fasen

frågar de. Det blir svårare och svårare för räddningsledaren att hålla

ihop styrkorna.

Från kl 13.15 är arbetet med att ta hand skadade på om upp-

samlingsplatsen Vaksalaskolan i full gång. Det finns sammanlagt nio

sjukvårdsgrupper fyra från Uppsala, lika många från Stockholms

län och från Enköping. Ledningsläkaren begär mer medicin. Poli-

har från början haft personal på plats för att registrera så många

sen

möjligt dem söker hjälp. Det finns också en polis-

som av som nu

tekniker i tjänst. Kan han börja undersöka tankvagnen Svaret från

skadeplatschefen är nej.

En del människor transporteras in till uppsamlingsplatsen är

som

döda. Skadeplatschefen upprepar frågan vad personalen ska göra med dessa och med alla ligger kvar på gatorna.

som

Strömmen människor behöver någon form av tillsyn eller

av som

vård tycks inte sina. Avtransporterna från uppsamlingsplatsen går

trögt. Det är oreda i ambulansdirigeringen. Många ska köras till sjukhus i andra lån för vård och det ställer stora krav på de redan hårt

utnyttjade Helikoptrarna underlättar emeller-

transportresurserna.

tid i den här situationen. Landstingets maskin är i gång sedan

egen

timme. Flera militära helikoptrar flyger oavbrutet. Ambulans-

helikoptern i Stockholms län kommer till Uppsala när den slutfört

en insats som pågår. Ett Aktuellt kl 13.25 första mer ingående skildring av

extra ger en

det har hänt i Uppsala. En reporter intervjuar några ögonvitt-

som

och brandmästare. I sändningen framträder flera förståsig-

nen en

påare inom det kemiska området. Driftingenjören hos kemiföretaget, som först upptäckte att tankvagnen var överlastad, säger att stumfyllda tankar några gånger tidigare lämnat fabriken. Det är den mänskliga faktorn och går inte göra mycket åt. Hittills har det inte hänt

att

någon olycka med sådan vagn.

Flera uppsamlingsplatser

Räddningsledaren bedömer vid 13.30-tiden att det inte kommer att räcka med uppsamlingsplats. Han talar med ledningslåkaren,

en som

vad hon tidigare Det gäller att kraftsamla. Resurserna

upprepar sagt.

kommer inte att förslå. Räddningsledaren säger att polisen

annars

och räddningstjänsten har för att öppna flera ställen.

nu resurser

Diskussionen tid. Räddningsledaren förklarar slutligen för led-

tar

ningsläkaren han inte kan ansvaret för verksamheten han

att ta om

inte får dela den i sektorer. Han beslutar det ska finnas fyra

upp att

uppsamlingsplatsen Räddningstjänstens personal får hjälpa till om

hälso- och sjukvården inte har folk så det räcker. Sambandet mellan de olika ska klara på något sätt, säger räddningsledaren.

grupperna

Andra fasen 39

Uppsamlingsplatserna ska enligt räddningsledarens beslut ligga

E] I Vaksalaskolan ; ü Vid Domkyrkan; D I Stadsbiblioteket;

D I Norrlands nations hus.

En ledningsplats för varje sektor ska inrättas i närheten dessa av uppsamlingsplatser. Räddningstjänstens personal ska söka områav det från ledningsplatsen och Stora Torget. För varje ledningsmot plats svarar en brandmästare eller brandförman och tre brandmän

från Uppsala har lokalkännedom. De förstärkningar är på

som som väg ska från brytpunkterna bege sig till följande sektorer och ledningsplatser:

C1 Sektor Väst: Domkyrkan personal från Sollentuna-Upplands - Väsby; EI Sektor Norr: Stadsbiblioteket personal från Enköping; - Sektor Söder: Norrlands nation personal

D - från Sigtuna-Märsta;

Sektor Öster: Vaksalaskolan personal från

Cl Östhammar-Tierp.

- Arbetet på sjukhuset och i landstingets

katastrofledningsgrupp är

hela tiden mycket intensivt. Sjukvårdspersonalen på fältet har ute det besvärligt i hettan. Landstingsdirektören beslutar i samråd med

katastrofchefen att kalla ännu primärvårdspersonal. Avsikmer ten är öppna både Årsta och Gottsunda vårdcentraler. Många att skadade kan ha fria intervall i till 48 timmar och behöver upp övervakas. Förutom det akuta omhändertagandet fordras det nu en

lite långsiktig sjukvårdsplanering. Samariterhemrnets sjukhus

mer ska i första hand patienter har fått hjälp inom primärta emot som vården någon anledning behöver läggas in. men som av Växeln vid Akademiska sjukhuset är blockerad massmedier av och oroliga människor. Livlinan är den dataförbindelse sjuksom huset har till Länsstyrelsen och SOS Alarm. Mobiltelefoner används flitigt. Människor försöker på alla sätt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Det är upprepade informationer i trots radion mycket svårt att styra strömmen patienter. Människor komav mer gående, i egna bilar eller transporterade andra till Akadeav

miska sjukhuset, placerar personal utanför akutmottagningen

som för att kunna informera de ska vända sig för hjälp. om vart att Några minuter före kl 14.00 underrättar skadeplatschefen räddningsledaren om att räddningstjänstens styrkor är på plats vid

uppsamlingsplatserna inom sina sektorer. Han har haft kontakt med alla sektorcheferna. De ska träffas på Stora Torget för en genomgång så snart de har överblick över situationen. Polisen har hela tiden försökt in personal. De skulle mer som

ha svarat för ordningen på fiskarfest i Öregrund är på väg till

en stor Uppsala. Många av de lediga har själva hört sig och sagt att de av

40 Tredje fasen

kan i tjänst. Polisen räknar med att ett tag ha ett 40snart vara om

tal Till detta kommer drygt 20 polismän från Enköping och

man. Tierp antal ingen vet ännu hur många från Stockholms samt ett - -

län. Det är emellertid mycket folk på uppsamlingsplatserna och

re-

gistreringen alla söker hjälp tar tid. Värnpliktiga och hem-

av som

värnspersonal från F 16 och S 1Fo 47 gör stora nytta i samband med avspärrningarna av uppsamlingsplatserna och den dirigering

trafiken fordras. av som

Polisen fortsätter frågor från oroliga människor i Uppsala

att

och i landet inte kommer i kontakt med anhöriga och

ute som an-

dra. Beskeden kan är fortfarande knappa. Identifieringen av

som ges

de omkomna har inte börjat. Ingen ännu hur många döda och

vet

skadade det är. Polisstationen har sedan explosionen fått över 1 200

samtal. Många är mycket upprörda över att polisen inte har något

att säga.

3.5 Räddningsarbetet i den tredje fasen

Kl 14-16

kl räddningsledaren kontakt med skadeplatschefen.

Strax efter 14 tar

Han vill ha läget vid den havererade tankvagnen.

en rapport om

Räddningsledaren behöver vad krävs för att de ska kunna

veta som

börja röja på olyckslatsen, söka efter fler skadade eller döda och

bärga den skadade Hydro Supra i Köping har kallat in sin

vagnen.

beredskapsgrupp och vill skicka med utrustning för att hjälpa

sex man

till. Var ska de infinna sig Frågan går till skadeplatschefen, som

samtidigt får besked om att en kemdykarbuss från räddningstjänsten i Stockholm är framme vid brytpunkten 386W.

Under tiden ledningsläkaren kontakt med landstingets katastrof-

tar

ledningsgrupp för att diskutera räddningsledarens beslut att dela upp

verksamheten i sektorer. För detta behövs det fler sjukvårdsgrupper.

Katastrofledningsgruppen överväger möjligheterna att fram ytter-

ligare personal både från landstingets organisation och från

- egen

hälso- och sjukvården i de närmaste länen. Det blir under alla förhållanden nödvändigt den personal redan finns

att omgruppera som ute.

Hälso- och sjukvårdens uppgift i situationen råder är att rädda

som

liv och till skadorna inte förvärras felaktiga åtgär-

att se att genom

der. De ingår i katastrofledningsgruppen är överens om att ti-

som

den är för dyrbar för de ska använda den till att klara mening-

att upp

skiljaktigheter. Ledningsläkaren accepterar räddningsledarens besked uppsamlingsplatserna och beslutar i samråd med katastrof-

ledningsgruppen följande:

Tredje fasen 41

D Till sektor väst Domkyrkan skickas sjukvårdsgrup

en sam- , mansatt av en läkare och två undersköterskor från Aka emiska

sjukhuset;

D Till sektor Stadsbiblioteket sjukvårds-

norr omgrupperar en

från Vaksalaskolan;

grupp Även sektor söder får

D Norrlands nation en sjukvårdsgrupp från

Vaksalaskolan.

Beslutet innebär att hälso- och sjukvårdens högkvarter i fält fortfarande ligger i Vaksalaskolan. Skälet är att det gått så lång tid

nu att

många svårt skadade från stadens centrala delar redan finns där. Det är lätt att vatten i skolans lokaler. Helikoptrarna kan landa och

starta på en idrottsplats i närheten. Behandlingen är i full gång

se-

dan någon timme. Många får dropp i åtskilliga fall också hjälp

med andningen. Vårdpersonalen har fått läkemedel. Just håller

mer nu

en apotekare på att fördela medicinerna. Det ska underlätta för vårdpersonalen. En del patienter har transporterats till sjukhus. Andra

håller på att bli transportfärdiga. Skadeplatschefen rapporterar kl 14.10 till räddningscentralen som svar på räddningsledarens frågor:

D Ena gaveln på tanken är delvis bortsliten och alldeles vit

vagnen

på undersidan;

D Det står två ammoniakvagnar intill den skadade vagnen, men de

verkar oskadade;

D Vi behöver två kemdykargrupper, så att kan undersöka

tan-

karna förbereda eventuell

och

en överpumpning av den vätska finns kvar den skadade som ev 1 vagnen;

Vi har också från Hydro Supra i

beredskapsgruppen

D nytta av

Köping framför allt rådgivare l personalen.

- som

Skadeplatschefen utgår från att de båda oskadade är kor-

vagnarna

rekt lastade och alltså klarar värmen. Annars skulle väl kemiföretaget

larmat dem också. Att de står kvar vid Centralstationen skrämom

emellertid många. Kontaktledningen på bangården är fortfa-

mer

rande spånningslös. På grund antändningsrisken ammoniak är

av -

en brännbar går det ännu inte att släppa på strömmen. Skade-

gas -

platschefen vill att någon i råddningscentralen ska fråga det

finns ett diesellok kan bogsera bort dem. Han berättar för brand-

som

mästaren att det är många nyfikna följer det sker inom

som som

spårområdet. Flera TV-kameror har satts upp i närheten. Ammoniaklukten gör emellertid de flesta håller sig på avstånd. Men det

att:

springer folk på ledningsplatsen och frågar det mesta.

en massa om

Klockan är 14.30. Uppgiften för de ukvårdsgrupper ska

nu som

till sektorerna väst, och syd blir bedöma vilka första

norr att som

måste tas hand och att livsuppehållande behandling. De har

om ge

inte lika mycket kvalificerad sjukvårdsutrustning vårdpersonalen

som

vid Vaksalaskolan. En omfördelning materielen skulle i princip

42 Tredje fasen

det finns där med stora tidsförluster för behandling-

rasera som -

De svårast skadade behöver tas hand med gång. Många

arna. om en kommer att utveckla symtom efter eller flera timmar och behöver en

övervakning. Ledningsläkaren beskriver situtionen för räddningsledaren och säger att han får leda sin verksamhet, medan hon tar ansvaret för hälso- och sjukvården.

Räddningsledaren svarar skadeplatschefens på hans frågor. Kem-

dykarna från Stockholm, beredskapsgruppen från Hydro Supra i

Köping och den personal deltar med har fått besked att de ska

anmäla sig på ledningsplatsen vid spårområdet. Räddningsledaren

vill de ska undersöka de andra båda att vagnarna.

Länsstyrelsens presscentrum

Länsstyrelsen öppnar strax före kl 15 sitt presscentrum i Länsstyrel-

personalrestaurang. Ett 40-tal reportar trängs i lokalen med

sens

TV-tekniker och fotografer för att få veta hur situationen är. Det är

olidligt i lokalen. Landshövdingen inleder med att säga att det

varmt

har inträffat givetvis är katastrof: Vi har uppgifter just

som en nu om minst 30 omkommit. Hundratals människor har såatt personer

dana skador att de behöver sjukhusvård. Betydligt fler har lättare skador måste någon form hjälp. För många kommer

men av pro-

blemen först efter åtskilliga timmar. Frågorna haglar med gång i luften. Det stund innan det

en tar en

har lugnat sig och frågandet sker i lite ordnade former. TV

ner mer

4:s utsände vill hur det kom sig att fick lämna utlastnings-

veta vagnen

stället och varför den inte stoppades tidigare. En företrädare för

rikstidningarna har uppgifter från sin redaktion att lasten

av om

skulle ha kontrollerats redan i Nässjö utan att några åtgärder vid-

togs.

Vem har ansvaret för transporten Frågan kommer från flera håll. En företrädare för att avsändaren enligt föreskrifterna ska

uppger

till är riktigt lastad. utgår från att så sker. Det

se att vagnen som

verkar ha orsakat olyckan har emellertid hänt flera gånger tidigare. För ett par år sedan gick överfylld från Malmö via Stockholm

en vagn

och Uppsala till övre Norrland. Det inte riktigt lika varmt i

var som

dag. Tanken klarade blev illa åtgången när ammoniaken

resan men

utvidgade Vagnen skrotas lossning hos Modo Örn-

sig. fick efter uppe i

sköldsvik.

Flera hakar på med frågor, panelen kan inte lämna några

men

utförliga Landshövdingen säger att ansvarsfrågan givetvis ska

svar.

behandlas i de rättsliga och andra undersökningar kommer att

som goras.

Tredje fasen 43

Sedan följer ett antal frågor själva utsläppet och räddningsin-

om satsen:

Varför gjordes ingenting för och bort

ü att varna folk från Centrum Det fanns minst en halvtimme för sådana åtgärder

Är det räddningstjänsten inte har

t: sant att samma beredskap för

sådana här olyckor för t.ex. brand Har personalen rätt

som ut-

bildning och utrustning Gäller det också polisen

El Det lär stå fler ammoniakva oskadade på spåret intill

nar - -

ol cksplatsen. Vad gör ni dem Riskerar gasmoln

me vi att ett I

CI Varför tar det så lång tid för polisen att registrera alla döda och

skadade

C1 Har trasslet med up samlingsplatserna krävt människoliv eller gjort att människor ått större skador än de skulle ha behövt få

Det har t dligen inte någon ordning med ambulanserna.

D varit Till

vilka sju hus har ni fört de skadade

El Vad säger ni till alla fått mycket lätta besvär ändå är

som men som

oroliga

En företrädare för räddningstjänsten förklarar: Vi gjorde i inledningen det som vi bedömde rimligt med hänsyn till situationen. Det är

som

en oerhört stor och svår operation att tömma Centrum på människor. Läget verkade stabilt. Vi räknade inte med tanken skulle

att

spricka. Det finns givetvis en beredskap även för kemiska olyckor. Om det är allvarlig händelse blir arbetet regel svårare än för

en som

andra slag olyckor. Sådana händelser inträffar mycket sällan. Vi

av får inte den rutin har på insatser vid bränder och som t.ex. tra-

fikolyckor. När gasmolnet i det här fallet hade bildats gick allting mycket fort. Det blåste upp mot Domkyrkan. Vi kunde inte

mota

bort molnet. Vi bedömer inte det ska hända något med de båda

att oskadade vagnarna.

Hälso- och sjukvårdens framhåller i sitt

representant svar att oredan inte varit större än kan En masskadesituation är som accepteras.

alltid mycket svår att hantera. Dessbättre får inte så mycket rutin skulle behövas. Vi har aldrig haft något liknande i Sverige. Om

som

det rått olika meningar hur många uppsamlingsplatser det bör

finnas är inte så egendomligt. Det är så mycket spelar

som in när ska besluta. Om det medicinska resultatet finns

än så länge inget att

säga. Vi har inget perspektiv på den fruktansvärda händelsen.

Vi vet

som landshövdingen redan sagt fortfarande inte hur många har

som

dött och hur många är skadade. Men det är tal, så mycket

som stora är säkert.

Polisen arbetar för fullt med registrering och ska underrätta anhöriga till både omkomna och skadade, företrädare för säger en polismyndigheten.

44 Tredje fasen

Vi har rätt mycket folk i arbete, arbetet år krävande och

nu men

tid. Polisen ska göra mycket annat också. Den övriga verksamhe-

tar

måste löpa. Vi har haft under dagen haft några lägenhetsbråk.

ten

Flera inbrott och rån är rapporterade. Många på når de vet

passar

polisens i anspråk på det här sättet. Sådant måste

att resurser tas

itu med omedelbart. Den uppgiften för polisen under den

ta stora närmaste tiden blir emellertid identifiera alla döda. Ingenting kan att

i omfattning och känslighet konkurrera med det arbetet. Problemet

för i den inledande fasen inte hade fått fram några oss var att

andningsskydd. Vi har därför förlorat två kollegor. Det gör arbetet

extra tungt.

Panelen får många andra frågor kan inte heller i de fallen

men

lämna några så uttömmande och entydiga massmedierna

svar som vill ha. Stämningen år irriterad. Hettan bidrar till det. Landshövbesked när det finns något meddela. Det

dingen säger att ges nytt att framgår också Länsstyrelsen tillsammans med de andra

att organen

har upprättat upplysningscentral dit människor kan vända sig

med sina frågor. Många får Radio Uppland reda att det står flera

genom am-

moniaklastade i närheten olycksplatsen och blir oroliga

vagnar av

för det ska smälla igen. Det kan bli ordentlig panik, som

att en

orsakar bekymmer för många. Räddningsledaren uppmanar än en

gång skadeplatschefen undersöka de oskadade tankvagnarna, så

att han kan med besked stillar att ut ett som oron.

På sjukhusen, vårdcentralerna och inom landstingets katastrofledningsgrupp går verksamheten för fullt. Vid 15.30-tiden

ger

katastrofchefen improviserad presskonferens för de företrädare

en för massmedierna har kommit till det presscentrum katasom som

strofledningsgruppen upprättat i Akademiska sjukhuset. Han beskri bl.a. patientflödet inga bestämda besked antalet eller

ver men ger om utsikterna för människor klara sig. Hälso- och sjukvården om att

kraftig tillströmning under kvällen när många tidi-

väntar en ny som inte har haft några kommer besvär. En del gare symtom att av

dessa kommer sannolikt att behöva läggas in.

Genomsökning

Samtidigt katastrofchefen börjar genomgången med massmedi-

som

träffas sektorcheferna och skadeplatschefen på Stora Torget.

erna

De driva på arbetet så utomhusytorna kan

enas om att att vara genomsökta vid 17-tiden. Resurserna måste sedan användas senast

för genomsökning de där kan ha tagit sig in och

av utrymmen gasen

där det kan finnas människor. Det framgår av rapporterna som skadeplatschefen får de flesta allvarligt skadade har befunnit sig

att

i området Centralstationen. Sektorcheferna vill att avlösningar

runt

Tredje fasen 45

ska planeras in, så att arbetet kan fortsätta under kvällen. De behöbesked när den personalen kan komma. Skadeplatsver om nya chefen låter begäran gå vidare till räddningsledaren. När kan tågen börja gå igen Räddningsledaren får i det här läget

veta att det är stora problem med tågföringen i hela Mellansverige

och att så snart möjligt vill släppa fram den genomgående som tågtrafiken i Uppsala. Frågan intresserar emellertid inte räddningsledaren just nu. Han har fullt upp med de oskadade vagnarna

och riskerna för att fler utsläpp ska inträffa. Vet vi verkligen att de

inte är överfyllda Blir det någon förändring i vädret under eftermiddagen Dirigeringen av ambulanser och andra fordon som kan användas

för Sjuktransporter fortsätter att ett problem. Det har visat sig

vara att flera patienterna hamnat Löwenströmska sjukhuset i av som

Stockholms län aldrig blivit registrerade. Landstingets katastrofledningsgrupp samrådet med jourhavande tjänstemannen i Stock-

holms läns landsting, bl.a. ska fördela patienterna mellan sjuksom husen i huvudstadslänet. Ledningsläkaren och räddningsledaren kom-

överens att rutinerad läkare ska placeras i räddnings-

mer om en

centralen med uppgift att hålla samband med ledningsläkaren,

katastrofledningsgruppen, Landstinget i Stockholm och den militära organisationen. Läkaren ska också leda sjuktransporterna. Några ambulanserna får sköta transporterna inom skadeområdet. Anav dra ska avdelas för transporter till de olika sjukhusen inom och utanför länet. De militära förbanden deltar även i fortsättningen med helikoptrar och sjuktransportfordon. Avvägningar måste göras med hänsyn till hur situationen utvecklar sig och behoven förändras.

Stor belastning på hela organisationen

Kl 16.00 rapporterar skadeplatschefen till räddningsledaren: Läget är stabilt runt den havererade tankvagnen. Kemdykarna från Stockholm har det kvar. De just för

sagt att är ett par ton är nu framme att

lägga över ytterligare några presenningar, som ska minska avgasningen från den trasiga tanken. De ska också koppla loss de, vi

som räknar med, oskadade Nu måste diesellok

vagnarna. fram ett

så att vi också kan transportera bort dem från området. Flera TVstationer har de senaste timmarna visat bilder på De utgör vagnarna. ett hot bara sin närvaro. genom En kvart meddelar brandförmannen för brytsenare som svarar

punkten vid Centrumstationen att beredskapsgruppen från Hydro

Supra i Köping har kommit. Vart ska de ta vägen Till ledningsplatsen vid spåren, svarar skadeplatschefen. Gruppens sex personer gör tillsammans med skadeplatschefen besiktning tanken. en av

Skadeplatschefen frågar vilka resurser de behöver för att kunna

46 Tredje fasen

över ammoniaken är kvar till tank. Hur stor pumpa som en annan

ska den vara Går det att dit järnvägstankvagn eller räcker det

med tankbil Ett besked bör finnas till 17.30, när skadeplats-

chefen ska träffa företrädare för och järnvägsinspektionen vid ledningsplatsen. Strax före kl 1 7 frågar räddningsledaren skadeplatschefen hur länge

järnvägstrafiken måste vara avstängd. har flera tåg som bara be-

höver rulla igenom Uppsala. Kan det göras utan rise Skadeplatschefen irriterat att ingen trafik enligt hans mening kan släp-

svarar

på förrän har pumpar över den vätska finns i tanken. Det

pas som förutsätter att får fram ett diesellok kan dra bort de oskadade som

Hela operationen kommer sannolikt att ta timmar.

vagnarna.

Ute på stan håller personalen i de olika räddningsstyrkorna på med att hjälpa människor att ta sig till uppsamlingsplatserna. Trots att de flesta klarar det själva är belastningen hård på alla i organisationen. Till detta kommer att många är oroliga. De har hört på

ra-

dion att det: finns fler med ammoniak på stationen och fruk-

vagnar

tar att det ska komma fler gasmoln.

Det är fortfarande förvirrat i stora delar verksamheten. Den av

stora organisation har varit i gång i fem timmar har inget

som grepp

allt sker. Med det hot ytterligare utsläpp massmedi-

om som om som

erna spekulerar i har informationsverksamheten blivit en känslig uppgift. Upprättandet ett presscentrum och upplysningscen-

av en

tral hos Länsstyrelsen innebär avlastning för de ledande inom

räddningsorganisationen men hjälper bara delvis så länge det inte finns några trovärdiga besked Fortfarande ifrågasätter många

att ge.

stor del de uppgifter myndigheterna lämnar.

en av som

Kaotiskt är det framför allt inom hälso- och sjukvården, i det

som

här läget drar det tyngsta lasset. Landstingets katastrofledningsgrupp

bedömer att minst 200 skadade har tagits hand vid sjukhusen

om inom och utanför länet. Många fortfarande medvetslösa. Åtskilär

liga har inte kunnat identifieras. Vid vårdcentralerna är köerna långa. Både landstingets och kommunens distriktssköterskor arbetar tillbåde vid mottagningarna och i hemmen hos många äldre.

sammans

På uppsamlingsplatserna fungerar det trots hettan. Det finns fort-

farande många att ta hand om. Avtransporterna går mycket bättre sedan ledningen ambulanstransporterna samlats på en hand. Under

kvällen kommer framgått många hittills inte haft någon

som som

egentlig känning att börja problem. Ammoniaken

av gasen sam-

las i kroppen. Symtomen kommer når mättnadsnivå.

när gasen en

Fördröjningen kan bli till 48 timmar. Skadorna är i de fallen

upp

inte svåra alla kommer att behöva något slag hjälp.

men av

Tredje fasen 47

Räddningstjänsten avslutas

Den räddningsledare tjänstgör under kvällen får kl 21.30

som veta att de oskadade är borta från Centralstationen. Det vagnarna nu

gäller också den ammoniak kvar i den trasiga tanken.

som var

Räddningsledaren bedömer efter detta att det inte finns någon risk

för ytterligare skador på människor eller egendom eller i miljön

som

räddningstjänsten kan hindra eller begränsa. Han beslutar det

skälet att räddningstjänsten ska avslutas. För hälso- och sjukvården

fortsätter arbetet. Även polisen har mycket kvar göra. Alla döda

att

och skadade är inte identifierade. Många anhöriga ska underrättas.

Polisen har det sin personal i tjänst, arbetet

nu mesta av men är

fortfarande mycket krävande och tid.

tar

Polisen offentliggör kl

strax efter 22.00 en preliminär samman-

fattning av uppgifterna om antalet omkomna och skadade. Uppgifterna framgår av tabellen som följer.

Antal döda och skadade översikt - en

Tid efter Plats Antal Antal Kommentar utsläppet döda skadade

Spår- 5 5 Omkomna är lokföraren, området en brandmästare. en brandman och två anställda vid Banverket 1-2 min Perrong- 20 100 Väntar på tåg ema Buss- 10 80 Väntar på bussar terminaien

infarten till 2 Poliser som ska spärra - av Centralstationen

5 min Kungsgatan 10 60 Gángtrafikanter, cyklister Bangárdsgatan 7 min Centrum 30 100 -

Kungsgatan 5 Kollision mellan en buss - S:t Pers- och tvá personbilar gatan 10 min Drottning- 3 10 En bil kör upp på trottoagatanTräd- ren gárdsgatan 20 min Centrum 40 Gángtrafikanter, cyklister - Summa 80 400

Uppgifterna avser antalet skadade som lagts in pá sjukhus. Mellan 4 000 och 5 000 människor har sökt enklare várd vid sjukhus och vårdcentraler.

48 Tredje fasen andra dygnet

Räddningschefen samlar vid 23-tiden all personal från räddnings-

tjänsten har deltagit i räddningsinsatsen för första

som en genom- Två omkomna och flera skadade från den kåren är

gång. egna ett dystert facit. Men har också räddat åtskilliga. Det framgår av diskussionen följer åtskilliga frågor behöver besvaras vid de

som att

undersökningar och utredningar kommer att genomföras un-

som der de närmaste månaderna:

Hur kom det sig att tankvagnen gick iväg stumfylld från leveran-

tören och varför stoppades den inte på vägen Varför flyttade inte tåget medan det ännu bara läckte

D ur en av ventilerna

Finns det inga hjälpmedel gör enkelt kan avgöra hur

E som att

del volymen i tank är utnyttjad

stor av en som

Hade inte i förväg resonerat med landstingets katastroflednings-

hur uppsamling skadade ske ske

grupp om av

Vad kan göra för ytterligare förbättra ledningsorganisationen

Cl att vid händelser fordrar insatser från så många det som som nu var

fråga om

Hur ska bära åt för klara varning och information när E] oss att

förloppet är så här komplicerat

Många kommer behöva hjälp med att bearbeta det vi

Cl av oss att

upplevt. I-Iur ska organisera den hjälpen

Samtliga radio- och TV-zanaler har ägnat praktiskt taget hela sändunder dagen tragedin i Uppsala. Ledningen för leveningstiden åt

rantören ammoniak och för statliga myndigheter som är på olika

sätt är berörda bl.a. Länsstyrelsen, Räddningsverket, Sprängämnes-

Socialstyrelsen och järnuägsinspektionen framträinspektionen, -

der i intervjuer. De flesta frågorna handlar hur detta kunde in-

träffa. Flera beskeden är motstridiga, något massmedierna

av som

fasta på. Statens haverikommission har påbörjat den undersök-

tar ning kommissionen ska göra. Statsministern uttalar sig i samsom

band med besök i Uppsala. Han uttrycker sin bestörtning över

ett

det inträffat och sitt deltagande med de drabbade och deras

som

anhöriga. Regeringen ska vidta alla åtgärder går för att detta

som inte ska upprepas.

3.6 Söndagen andra dygnet

Personalen vid sjukhusen och flera vårdcentraler har även under söndagen fullt med hand skadade. Flera de patien-

upp att ta om av

kom in under lördagen har avlidit. För andra är det fortfa-

ter som rande kritiskt, medan del mår förhållandevis bra. Fortfarande en

kommer det in patienter fått allvarliga En del

som symtom av gasen.

Andra dygnet en vecka senare 49

har psykosomatiska reaktioner och KKL-verksamhetens krisgrupper har organiserat sig för att verka dygnet runt.

Katastrofledningsgruppen har uppgifter om att 200 personer finns

på något av sjukhusen i länet och att nästan lika många ligger på sjukhus i andra län. Alla är fortfarande inte identifierade och kontakterna med de anhöriga är ännu ett stort problem. En av kvälls-

tidningarna i Stockholm publicerar under söndagen en förteckning

över de omkomna. Polisen har inte lämnat några uppgifter. Det är oklart hur listan kommit till. Det går åt mycket personal både inom hälso- och sjukvården och hos polisen. Många skulle ha varit lediga under helgen är i tjänst. som Specialister inom sjukhusen har fått arbeta långa En del klinipass. ker är mer ansträngda än andra. Stödfunktioner olika slag t.ex. av laboratorierna och sjukhusköken har fått förstärka för att klara -

sina uppgifter.

Länspolismästaren samlar under söndagen all personal inom sin verksamhet för igenom vad har hänt. Även polisen miste att som

två sina medarbetare. Stämningen är dyster. Flera vill ha hjälp

av med att bearbeta sina upplevelser. Frågor kommer i som upp genomgången är bl.a. dessa: Hade de båda poliserna klarat sig hade haft bättre skydds- El om en

utrustning Ska varje polisman ha ett eget andningsskydd

Varför tappade inledningsvis bort folk i registreringen

Vad kan göra för att samarbetet med ledningsläkaren och den övriga sjukvårdspersonalen ska fungera bättre

D Det svårt att nå del inom vår organisation på var en personer radion. Ska varje polisman ha bärbar radio VlCl sådana en egen här händelser

3.7 En vecka senare

Verksamheten inom hälso- och sjukvården har så småningom återgått till det normala. Fortfarande finns det patienter kvar på sjukhu-

Inga har avlidit de senaste dygnen. Tillströmningen till vård-

sen. centralerna människor behöver någon slags behandling är av som ännu stor. Samma sak gäller krisgrupperna KKL. Landstinget har satt i gång en undersökning av hur det gick.

Gruppen som har till uppgift att utföra arbetet har redan konstaterat att sambandssystemen var otillräckliga och att samordningen inte fungerade tillfredsställande. Räddningsledaren och ledningsläkaren

hävdade sina ståndpunkter under de första timmarna. Båda behövde

leda sina trupper. Vem hade rätt och hade fel Samordningen

vem av ambulanstransporterna sköttes länge mycket dåligt. Liv får inte

50 En vecka senare

spillas på grund sådana problem Ännu har det inte gått beav att döma effekterna den temposänkning omgrupperingen av som av vårdpersonalen ledde till. Länsstyrelsens initiativ att upprätta ett presscentrum och att dra i

gång sin upplysningscentral var enligt landstingets utredningsgrupp

mycket bra. Länsstyrelsen får emellertid inte göra sig till språkrör för hälso- och sjukvården. Det fanns tendenser i den riktningen under eftermiddagen. Principen måste att alla sköter sitt det vara - var och är bra på. Uppgifterna är komplicerade och arbetet bl.a. en av

det skälet inte enkelt att leda. Men hur blir det med den samordning

fordras som Hälso- och sjukvården drar preliminärt följande slutsatser det av hände: som CI Sambandssystemen måste förbättras;

Ledningen sjuktransporterna i masskadesituationer måste

t: av ses over; Samverkansformerna behöver utvecklas framför allt måste de D samarbetande bättre förstå förutsättningarna för andras organen verksamhet;

Cl Hälso- och sjukvården behöver samverkanspersoner både i Läns-

styrelsens ledningsgrupp och hos räddningsledaren i den kommu-

nala räddningstjänsten;

Cl Hälso- och sjukvården ska inte flytta sina operativa ledning från

händelsernas centrum i Akademiska sjukhuset till t.ex. Länsstyrelsen eller kommunens räddningscentral.

Länsstyrelsens ledningsgrupp har vid ungefär samma tidpunkt som

landstinget genomgång olyckan och Länsstyrelsens åtgären av egna der. I överläggningen deltar landshövdingen, länsrådet, försvarsdirektören och de brukar tjänstgöra vakthavande beslutssom som fattare. Försvarsdirektören har följt diskussionerna hos landstinget och redovisar deras slutsatser. Efter ingående diskussion beslutar en ledningsgruppen att detta behöver göras:

Cl En samverkansperson från landstinget ska finnas på Länsstyrellarmlista och ingå organisationen; sens 1 Länsstyrelsen ska ta initiativ till att det bildas s.k. larmgrupp Cl en med representanter för Länsstyrelsen, landstin et, polisen, SOS

Alarm och räddningstjänsten i kommunerna ska kunna inställa

sig hos SOS Alarm inom en timme; Länsstyrelsen ska snabbt över planen för sambandet i länet EI se mellan de olika i fred och krig; organen El Räddningstjänsten i de kommuner och polisen i de distrikt som inte har möjligheter att koppla sig till Länsstyrelsens huvudnu dator ska kunna göra det;

D Länsstyrelsen ska se till att det blir fler samverkansövningar i länet.

Kapitel

Utredningens bedömningar och förslag

4.1 Inledning

Sverige har varit relativt förskonat från kemikalieolyckor. Det

stora

har framgått utredningens redogörelse i huvudbetänkandet. Ut-

redningen visar i det sammanhanget också att det utomlands inträffat olyckor med kemikalier fått mycket

som stora verkningar. Det är

gott kemiska industrier inom landet. Det går jämn ström

om en av

transporter med farligt gods på bl.a. väg och järnväg. Vi lever de

skälen med hotet allvarlig kemikalieolycka vid

om en t.ex. trans- -

port av farligt gods. Utredningen vill med scenariot om en ammoniakolycka i Uppsala

visa vad skulle kunna hända sådan olycka inträffade in-

som om en

ne i en stadskärna och vilka problem skulle kunna uppstå. Det

som

som utredningen skildrar i scenariot är tänkbar händelse. Tank-

en behållare är konstruerade för tåla fall till

vagnarnas att t.ex. ett följd av kollision eller urspårning. Det kan emellertid slumpa sig

att tan-

ken vid sådan olycka träffar bergkant och det skälet

en en vass av

rämnar. En annan orsak till att tanken spricker kan det efter

vara att

kollision börjar brinna intill

en vagnen.

Utredningen har för skildringen i scenariot gjort rad antagan-

den bl.a. hur lång tid de åtgärder de olika

- om tar som organen

genomför. Tidsförloppet påverkas rad olika faktorer. Det är

av en

svårt att bedöma effekterna och Åtgärderna inverkar också

av var en.

på varandra i utsträckning får konsekvenser för tidsschemat

en som

i dess helhet. Det är mycket möjligt del åtgärderna i att en av verkligheten skulle ta längre tid medan andra kanske skulle fortare.

Det skulle kunna innebära hela insatsen drog tiden. att ut på

52 Bedömningar och förslag

Utredningen vill framhålla att de olikheter i uppfattningar hur

lång tid olika åtgärder tar inte påverkar scenariot i stort och inte

heller de bedömningar och förslag följer i detta kapitel.

som

4.2 Förebyggande åtgärder

4.2.1 Föreskrifter för lastning och lossning

De frågor framkommer i diskussionen sent första kvällen i sce-

som

nariot vid räddningstjänstens genomgång av händelseförloppet är

bl.a dessa: Hur kom det sig att tankvagnen gick iväg stumfylld och

varför stoppades den inte vägen Varför flyttade inte tåget medan

det ännu bara läckte ventilerna ur en av

Det har hänt järnvägstankvagnar lämnat kemiska fabriker med

att

för mycket innehåll. Någon olycka har emellertid ännu inte inträf-

fat. Skälet är temperaturen utomhus vid dessa tillfällen inte varit att

så hög expanderat och tanken spruckit. Bara det förhållan-

att gasen

det stumfyllda tankar gått i väg är emellertid ett hot. Utredningen

att

utgår från leverantörer och transportörer till att de har rutiner

att ser

för lastning och lossning gör detta inte inträffar. Utform-

som att

anordningar och rutiner för in- och utlastning företaningen av som

använder vid genomförandet lastning eller lossning omfattas

gen av

de allmänna föreskrifter tryckbärande anordningar och intern-

av om

kontroll utarbetas Arbetarskyddsstyrelsen. Tillsyn utövar

som av

Yrkesinspektionen. Föreskrifter för själva transporten ut Rädd-

ges av

ningsuerket och tillsynen utövas av järnvägsinspektionen, Spräng-

ämnesinspektionen och tullmyndigheterna. Bestämmelser hantering tankvagnar finns i olika lagar eller

om av

andra författningar. Flera myndigheter kan berörda det

vara av som

händer i samband med utlastning. Även detta inte behöver

en om skäl till överfull lämnar leverantör finns det vara ett att en vagn en

skäl för tillsynsmyndigheterna att överväga om tillsynsverksamheten är tillräckligt samordnad. Myndigheterna har också anledning att överväga några andra åtgärder behöver göras så att händelser

om av

det slag utredningen skildrar i scenariot kan undvikas. Arbetarskyddsstyrelsen har föreskrifter AFS 1986:28 för

gett ut

hantering klor bl.a. gäller in- och utlastning. Föreskrifterna

av som

innehåller bestämmelser syftar till att förhindra stumfyllning.

som

Några motsvarande regler finns inte för andra farliga ämnen.

Utredningen föreslår föreskrifter det slag reglerar han-

att av som

teringen klor bl.a. in- och utlastningen ska utfärdas även för

av - ammoniak och svaveldioxid också i

t.ex. som transporteras stora

mängder på väg och järnväg. Sådana föreskrifter skulle minska ris-

Bedömningar och förslag 53

kerna för att tankbilar och tankvagnar lämnar utlastningsställen med för mycket last.

4.2.2 Vägvalsstyrning

Som utredningen framhållit är det som skildras i scenariot en typ av händelse skulle kunna inträffa. Andra slag olyckor med som av samma typ konsekvenser kan också ett hot. Risken för omfattande av vara verkningar beror bl.a. på inom vilka områden transporterna sker och vilka riskanalyser har gjorts för dessa områden. Utredningen som beskriver i sitt scenario olycka med mycket stora verkningar. Det en är angeläget att vi skyddar mot händelser även med betydligt oss mindre konsekvenser. De förebyggande åtgärderna måste avse olyckor längs hela skalan verkningar. av Till de förebyggande åtgärderna hör att låta trafiken där sannoför olycka ska minst. Valet kan också

likheten att en uppstå är av väg

göra att trafiken går på sträckor där olyckor gör minst skada. Det är

möjligt att Vägvalet har större betydelse som en skadebegränsande än som en förebyggande åtgärd. har för utredningen uppgett att transporter med farligt gods

från södra till Sverige i allmänhet går över Hallsberg och Krylbo. norra undviker alltså de tätbefolkade områdena i Stockholms-området.

Det händer emellertid undantagsvis att så inte sker. Om en transport är avsedd för mottagare i huvudstadsområdet blir det naturligtvis

nödvändigt att använda järnvägslinjen Stockholms län.

genom

Vägvalsstyrning är benämningen på de åtgärder vidtas för att

som transporter av farligt gods ska ske på särskilt angivna vägar. Syftet är

att vägval styra dessa transporter till det säkraste alternati-

genom

vet. Vägvalsstyrning förekommer vid transport av farligt gods på

väg. Påverkan sker genom att kommunen rekommenderar ett antal vägar för dessa transporter. En sådan vägvalsstyrning bygger på fri-

villighet. Länsstyrelsen har emellertid rätt att meddela lokala trafik-

föreskrifter för transport farligt gods. Denna form Vägvalsav av

styrning regleras genom en bestämmelse i vägtrafikkungörelsen

1972:603. Utredningen anser att det bör övervägas om någon form av vägvalsstyrning ska införas även för järnvägstrafiken. Järnvägsnätet erbjuder naturliga skäl inte möjligheter att välja alternativ som av samma vägnätet. I det här sammanhanget bör det därför övervägas om andra åtgärder i stället bör vidtas, t.ex. hastighetsbegränsningar eller trafikering endast under del dygnet på vissa sträckor. en av

Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag att i sam-

råd med berörda myndigheter och andra bedöma behovet att organ

54 Bedömningar och förslag

styra valet väg för transporterna på järnväg farligt gods

av m.m. av

och att eventuellt lägga fram förslag till lämpliga åtgärder.

4.3 Skadebegränsande åtgärder

4.3.1 Ledning

- information

En räddningsinsats av den stora omfattning som det är fråga i

scenariot kräver medverkan en rad olika styrkor eller personal

från framför allt räddningstjänsten, polisen och hälso- och sjukvår-

den. Kraven på ledning inom varje verksamhet och koordinering

de olika åtgärder är mycket stora. Det finns ett regel-

av organens verk och organisation för detta. Problemet är det har givetvis en -

också positiv sida att så omfattande händelser utredningen

en - som

exempel på i scenariot händer mycket sällan.

ger De som ska svara

för ledning får små eller inga praktiska erfarenheter. Det blir nödvändigt utbildning och övning skapa den beredskap

att genom som fordras.

Räddningsverket har ett system för utbildning och övning in-

satser vid stora olyckor. En rad olika organ deltar både i insatserna och i förberedelserna. De samverkande har möjligheter att i

organen

det dagliga samarbetet utveckla rutiner och annat behövs för

som att de ska kunna samverka effektivt vid stora insatser. Det arbete

företrädare för myndigheter och andra i Uppsala har lagt

som organ

ned i samband med utformningen händelseförloppet har väckt

frågor dessa företrädare i många fall diskuterat hur de skulle

som

kunna lösa. Liknande diskussioner i andra sammanhang med ut-

redningens scenario grund eller vid utformningen egna

som av

scenarion kommer att kunna resultera i förbättringar höjer

- som

beredskapen.

Åtgärderna som behövs är ofta av detaljerad karaktär. De måste

lokal prägel och alltså kunna till förutsättningarna

en - anpassas

hos de olika i skilda områden. Bland de åtgärder före-

organen som

trädare för myndigheterna i Uppsala tagit initiativ till i utformningen scenariot vill utredningen särskilt peka på att Länsstyrelsen inrät-

av tar ett press- och informationscentrum. Det innebär i det skildrade

händelseförloppet stor avlastning för räddningstjänsten, polisen

och hälso- och sjukvården.

Behovet information kommer i detta fall vid alla omfatav som

tande olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner att vara mycket stort. Människor måste veta vad som händer och

råd vad de ska göra. Det kan i många fall stilla deras om oro.

Massmedierna vill skildra händelseförloppet. Det har givetvis ett stort nyhetsvärde även för människor som inte är berörda. Detta gör att

Bedömningar och förslag 55

trycket på alla som deltar i räddningsinsatsen blir oehört Det

stort.

ställer till problem på många håll i verksamheten.

Utredningen har

både i analyser andra scenarion och i huvudbetänkandet

av mer ut-

förligt behandlat dessa frågor och redovisat förslag till åtgärder.

Flyttning av tanleuagnen

Varför flyttade inte tåget medan det ännu bara läckte

ur en av

ventilerna Den frågan ställer företrädare för räddningstjänsten i scenariot under genomgången efter räddningstjänsten slut. Det finns inga regler eller rutiner för hantering med farligt gods i

av vagnar

situationer av det slag utredningen beskriver. Lokförfaren vill i

som

scenariot inte köra undan läcker. Räddningsledaren kan

vagnen som

visserligen genom bestämmelsen i räddningstjänstlagen ingrepp

i rätt beordra honom flytta den. Problem

annans att uppstår om

lokföraren bedömer flyttning år förenad med risker och

att en stora

inte vill verkställa åtgärden. Det hade i det fall utredningen skildrar

varit mycket enklare det i stället hade varit vägtransport.

om en

Räddningstjänstens egen personal hade i den situationen kunnat flytta tankbilen. En bedömning måste enligt utredningens kunna

mening

ske med hänsyn till förhållandena råder i den enskilda situatio-

som

nen. Det är fullt klart att olyckan i scenariot inte hade fått så

stora

konsekvenser delar tåget hade hunnit köras på någon

om av ut av

slätterna eller söder staden, innan tanken rämnade.

norr om

Utredningen föreslår att får i uppdrag att i samråd med Räddningsverket klargöra vilka åtgärder kan lämpliga i olika

som vara

situationer och att finna rutiner är anpassade till de olika situa-

som

tioner kan uppstå. Övervägandena bör kunna grundas på

som stu-

dier och analyser ett antal typfall.

4.3.3 Polisens

skyddsutrustning vid leernilzalieolycleor

En fråga som scenariot slutligen aktualiserar är polispersona-

att

len inte har någon personlig

skyddsutrustning som den kan använda vid ett utsläpp kemikalier. Det finns i förråden inom varje polisdi-

strikt ett antal skyddmasker med filter. De är avsedda som skydd vid tårgasinsatser men ska också kunna användas ett skydd i flykt-

som

situationer. Genomsnittligt för polisdistrikten räcker denna

utrust-

ning emellertid bara till högst 20 % polispersonalen. En

av annan

nackdel är att det tid fram dessa skydd. Båda faktorerna

tar att

leder till att polisens personal själv är för mycket risker.

utsatt stora

Det begränsar naturligtvis också polisens möjligheter vid

att agera

en olycka.

56 Bedömningar och förslag

Frågan polispersonalens kemskyddsutrustning har varit före-

om mål för överväganden i olika sammanhang under årens lopp. I den utredningen RPS Redovisning 1992:2 POB, Polisens kemsenaste

skyddsutrustning föreslår projektgrupp att polisen för sina

en upp-

gifter samverkande i samhällets räddningstjänst ska ha

som organ personlig kemskyddsutrustning varje polisman medför vid unien som formerad tjänstgöring i mobila enheter. Utrustningen ska enligt för-

slaget bestå andningsskydd helmask med filter, tvådelat

av regn-

ställ, gummistövlar och gummihandskar. Rikspolisstyrelsen har framhållit att ankaffningen utrustningen är en arbetsmiljöfråga som

de lokala polismyndigheterna har att ta ställning till. Anskaffningen

ska det skälet finansieras med medel de disponerar inom de av som s.k. länsramarna. Förslaget har tagits väl de allra flesta lokala polismynemot av digheterna. En del distrikten har i samverkan med Försvarsmakav beställt masker, medan andra ekonomiska skäl avvaktar ten nya av med att skaffa den föreslagna utrustningen. Rikspolisstyrelsen avser

enligt uppgifter till Hot- och riskutredningen att under år 1995 ta

ställning till projektgruppens rapport. De brister i skyddet mot kemikalier som utredningen pekar på

avser polisens verksamhet i fred. Skyddsmasker med filter till all polispersonal finns däremot i mobiliseringsförråd och är avsedda

för verksamheten i krig. Den här utrustningen är äldre typ av men

ska kunna användas både ett s.k. flyktskydd när polisperso-

som nal sig ett område med och vid insatser som kräver tar ut ur gas -

polisens medverkan. Skyddsmaskerna har anskaffats Försvarsmak-

av och får i princip inte användas vid insatser i fred. ten Utredningen anser att polisen måste resurser så att polis-

personalen snabbt kan delta i insatser vid t.ex. kemikalieolyckor som

kräver skyddsutrustning. Projektgruppens arbete visar att åtgärder något slag behöver vidtas. Enligt utredningens mening finns det av

inga skäl att inte låta polisen i fred använda den utrustning som är avsedd för verksamheten i krig. Ett samutnyttjande av personal och

utrustning förekommer inom många andra verksamheter. Erfarenheten visar sådan meranvändning har flera fördelar. att en

Utredningen föreslår Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten

att får i uppdrag utforma regler innebär att polispersonalen att som

personlig utrustning i fred kan använda den kemskyddsutrust-

som ning är avsedd för verksamheten i krig. Det är möjligt att detta som led i den fortlöpande moderniseringen fordrar - som ett - nyanskaffningar. Dessa bör i så fall ske i samarbete mellan polisen och Försvarsmakten. Rikspolisstyrelsen bör i det här sammanhanget ta ställning till användningen utrustningen fordrar särskild om av en utbildning.

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Nya konsumentregler.[11]

Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi.[13] Ett säkraresamhälle.[19] Utan stannar Sverige.[20] Staden vattenutan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslârUppsala.[24]

Socialdepartementet Várdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av Könshandeln. [15] Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] - Lángtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn av skattebrottslagen.[10] Mervärdesskatt Nya tidpunkter för redovisningoch betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] - Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14]

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud.N. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. A. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker. Fi. . - Långtidsutredningen 1995.Fi. . Vårdenssvåraval. , slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen,S,

Muskövarvets framtid. Fö, , Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju, . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar.Fi. ..Översyn skattebrottslagen,Fi, av

ll. Nya konsumentregler.Ju.

tidpunkterför 12.Mervärdesskatt- Nya

redovisningoch betalning.Fi.

13. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö.

14. Ny Elmarknad + Bilagedel.N.

l5. Könshandeln.S.

16.Socialtarbetemot prostitutionen i Sverige,S.

17. Homosexuellprostitution. S.

18. Konst i offentlig miljö. Ku.

l9. Ett säkraresamhälle.Fö.

20. Utan stannar Sverige.Fö.

21. Staden vatten utanvatten. Fö.

22. Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skáne.Fö.

23. Brist på elektronikkomponenter. Fö.

24. Gasmoln lamslårUppsala.Fö.