SOU

Staden på vattnet utan vatten : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Beteckning: SOU 1995:21
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1996/97:11: Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred, avsnitt 2, 10.2.3 och 11
SOU 1996:21: Reform och förändring : organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform : slutbetänkande, avsnitt 3.3.2

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

på vattnet

Staden

SfM

Delbetänkande av HOT- OCH RISKUTREDNINGEN

Statens offentliga utredningar W929 1995:21 W Försvarsdepartementet

Staden

på

Vattnet

utan Vatten

Delbetänkande Hot- och av riskutredningen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsandningai av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen. 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13893-X Stockholm 1995 ISSN 0375250X

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla kommitté med uppgift en att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del. Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdeav partementet den 12 februari 1993 ledamöter landshövdingen som Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdagsledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund. Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie I-Iafström och kanslirådet Åke Sundin den 13 april 1993 samt departementssekreteraren Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sakkunnig förordnades samma dag departementsrådet Kerstin Kåks. Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, avdelningsnumera chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråchefen Ulf Broström. Jane Cederqvist den 15 april 1993 ersattes som

expert i utredningen av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i utredningen förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid. Kommittén har antagit Hot- och riskutredningen. namnet Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat antal ett scenarion beskriver påfrestningar och risker i det fredstida som samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller genom inhämtande synpunkter från företrädare för antal av ett centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens bedömning skulle komma organ som att beröras händelseförloppen. av Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utarbetade scenariot. Även resultaten arbetet med de av övriga scenariona

redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda av som

händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkom-

av för myndigheter, andra företag och enskilda samt förslag mer organ,

eller minska problemen. Åttill åtgärder som syftar till att eliminera gärderna kan vara förebyggande eller skadebegränsande.

En redogörelse för de allra flesta förslagen har framkommit i som arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande.

I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor

utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen som av

har haft till uppgift att överväga.

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säkrasamhälle delbetänkandena Utan Sverige, Staden re samt stannar på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samtliga betänkanden är enhälliga. Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert ]ousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Szen Rune Frid

Sammanfattning

Angreppet

Det är sent en söndagseftermiddag i Stockholm i slutet februari.

Plötsligt inträffar flera kraftiga explosioner inom de tre vattenverk

som

tillhör Stockholm Vatten AB. En terroristgrupp på sig

tar senare ansvaret för angreppet.

Radio Stockholm meddelar att det kommer att dröja ett tiotal timmar innan vattnet börjar ta slut i kranarna hos hushållen. En företrädare för Stockholm Vatten vädjar största möjliga sparsamhet.

Flera etermedierna har reportrar ute. Uppgifterna de får är

av som

ibland motstridiga. Några hävdar att problemen kommer lösta

att vara inom ett timmar. Andra säger att det tar minst vecka. par en

Under kvällen får landstinget besked att vatten under tryck kom-

att finnas fram till omkring midnatt. Det kommunala bolaget ska

mer

försöka ordna tankleveranser. Sjukhusen försöka i gång

uppmanas att vattentäkter. sina egna

Stockholms stad, landstinget och Länsstyrelsen kallar så småning-

om ihop sina lednings- eller krisgrupper, ska samordna alla åtgär-

som

derna. Konsekvenserna kommer nämligen bli mycket för prak-

att stora tiskt taget alla verksamheter i samhället och för alla människor.

Vattenbristen påverkar det mesta

Ingenting är sig likt under veckan som kommer. De flesta daghemmen

tar inte emot några barn. Företag använder mycket vatten kan

som

inte fortsätta. Myndigheterna sätter i gång med ordna nät

att ett av

hämtningsställen. Stadsveterinären understryker att det vatten som

människor kommer över kan förorenat. Det får inte användas vara

till dryck och matlagning kokas.

utan att

Omkring 20 000 gamla och handikappade, bor i bostä-

som egna

der normalt får hjälp hemtjänsten, kommer inte själva

men av att

kunna hämta vatten. Socialtjänsten står inför problem. Sam-

enorma

ma sak gäller räddningstjänsten och polisen. Åtgärderna kommer

att kräva improvisation och flexibilitet också utifrån.

men resurser

Sjukhusen komer att bli tvungna att skriva ut de flesta patienterna. Socialtjänstens chef tycker att hälso- och sjukvården gör det

8 Sammanfattning

för lätt för sig. Det får inte bli så att Landstinget vältrar över problepå kommunerna. men Den främsta uppgiften för Länsstyrelsen är att samordna det som sker. Det gäller att till att bl.a. tankbilar och vattense resurserna behållare blir fördelade mellan de olika kommunerna på ett lämp- ligt sätt. Länsstyrelsen har ambition att styra samhällets åtgärder. Det råder delade meningar mellan staden och Länsstyrelsen vilka om befogenheter Länsstyrelsen har i detta avseende.

Många litar inte på myndigheterna

Under vattenavbrottets tredje dygn närmar sig svårigheterna för de flesta människorna i Stockholm och de drabbade grannkommune-

kritisk punkt. Både socialtjänsten och sjukhusen genomför

rna en en

mycket omfattande utrymning till andra kommuner och landstings-

områden. Problemen fortsätter. Trots att det börjat komma vatten i lednings-

nätet ökar påfrestningarna för människorna. Vardagslivet fungerar

inte längre. De flesta har förlorat tron på att myndigheterna ska klara krisen. Efter drygt två månader har hela ledningsnätet spolats och klorerats. Provtagningar visar att vattnet åter är änligt. Stockholm Vatten kan efter hand minska kloreringen.

Slutsatser

Utredningen har med stöd iakttagelserna i scenariot dragit rad av en slutsatser och redovisar i betänkandet ett antal förslag till åtgärder. De ska kunna vidtas vid avbrott i vattenförsörjningen och vid andra slag av allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det hand-

lar att producenter och förbrukare stora mängder vatten be-

om av höver förbereda sig på att klara de svårigheter uppstår. Det gälsom

ler att tillfälligt kunna ordna effektiv försörjning med reservvarten

och att ha beredskap så att produktionen och distributionen efter

en ett avbrott snabbt kan komma i gång igen. Bevakning ska kunna organiseras vid vattenanläggningar är utsatta för hot. Beredsom skapen för att informationen till allmänheten behöver förbättras.

Samma sak gäller beredskapen för utrymning i stor skala.

I flera de här avseendena går det att använda de förberedelser av samhället har gjort inom räddningstjänsten alltså inför stora som olyckor. Det gäller framför allt den samordnande ledning besom

hövs på lokal och regional nivå och de befogenheter att begära med-

verkan från andra myndigheter och enskilda och göra ingepp i andras rätt ledningsorganen ska kunna utnyttja. som

Kapitel

Utredningens

sju scenarion

inledning

- en

1.1 risker och ökad säkerhet

Nya

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska

framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och administration har lett till en storskalighet, ökat specialiseringen och

som

komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering

kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden föränd-

av rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna del är en annan av samhällsutvecklingen.

Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit

av en

sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det

har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det

var en

som kan hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också

människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i

sam-

hället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidigare. Samtidigt har kraven säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat

fram ett bättre skydd olika slag påfrestningar. Tekniken har

mot av

gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de förebyggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse

som en trots

det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor

har ge-

nom ökad allmän utbildning och effektivare information hur

om och kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna. var en mer De ökande internationella kontakterna dominerande är ett annat

drag i utvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker växer

som

fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samti-

som

digt har emellertid nytta händelser och erfarenheter i andra

länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor,

störningar i samhällsfunktionerna och orsakar skador.

annat som

fl 15-0207

10 Sju scenarion

Kunskaperna förbättringar i skyddet utomlands Ökar i många om fall säkerheten även i Sverige. Genom samarbete mellan myndigheter, företag och organisaett tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männissom kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna dem. av

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv dir. 1993:4 analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över-

väga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris-

om ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon systematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna på olika om områden är tillräckligt samordnade och erfarenheter från ett om område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden. Störningar samhällsfunktion kan konsekvenser på många i en

områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen.

Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommunikationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den stor-

skalighet eftersträvas i produktion och distribution ökar ris-

som

kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans-

farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekvenport av för människor och miljö. ser

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället för lång rad påfrestningar och risker. En del

är utsatt en har den karaktären att det är fråga långsamt framväxande och om långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förloppet pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga om enstaka eller en vara upprepade händelser, ofta redan från början har mycket drasom en matisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna av kan givetvis långvariga. vara

Sju scenarion 1 1

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i av - - t.ex.

El Stigande spänningar mellan olika i samhället; grupper Cl Förändringar i normer eller grundläggande värderin striar som der mot vårt rättssystem eller vårt sätt på prob att se emen; D Växande problem med missbruk droger och allmänt av en sett ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tar tid att kunskaper eller De uppkommer grepp om. på olika sätt och har ytligt olika karaktär. Om de långsamt framväxande sett skeendena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärderna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar radikalt att påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske-

enden faller trots detta utanför för de

ramen överväganden som ska göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan som bli fråga bör hanteras i andra om sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker som utredningen ska behandla omfattar

eller orsakas händelser inträffar av som plötsligt. Det kan vara en eller flera enstaka händelser olyckor eller - stora allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast händelserna att ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör som av vara orsakade omedelbara omständigheter av som t.ex.

Skeenden i bl.a. kyla, vind, nederbörd och naturen, skred; Fel i teknisk utrustning eller i a hanteringen av den; El Fel i tekniska och administrativa eller system i hanteringen av dem; och

El Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage verksamheten. mot

Utredningen har vid valet ämnesområden också utgått från verkav ningarna av händelserna. Det är enligt utredningens mening naturligt att i det här sammanhanget knyta till de an tre begrepp som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör ingå som i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder vara som till skador på människor eller egendom eller i miljön. Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för om valet scenarion utgått från av att verkningarna fortplantar sig snabbt

12 Sju scenarion

samhället och breder sig över geografiska områden. Verk-

i ut stora också kännbara under så lång tid att drabbade männisningarna är

egendom och miljö skadas på kännkor får stora problem eller att ett bart sätt. Det behövs många olika slag av skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar hög grad samordning mellan aktörerna.

en av

1.4 Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på

skeende. ska skildra många händelseförlopp beett Det ett av som

kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna

döms av

händelserna behöver däremot inte grundad på någon be-

till vara vad sannolikt kommer hända. Den är inte heller dömning av som att för utvecklingen inom scenariots område. någon prognos med scenarion framför allt visa hur olika Utredningen vill sina

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan

organ - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt-

Utredningen beskriver i sju antal ningar som föreligger. rapporter ett får konsekvenser för de flesta berörda.

händelser som mycket svåra resulterar i påfrestningar i de flesta scenariona lig-

Handlingen som

för vad myndigheter, företag och enskilda

ger nära gränsen sannolikt skulle kunna klara utan att det uppstår en kollaps. av har kunna illustrera belastningar och

Utredningen i syfte att re-

sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det en av av sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror som som valda. Även andra

lagts till grund för förloppen är godtyckligt

som beskriver verksamhetens omfattning och inriktning kvantiteter som

skulle ha fyllt funktion i scenariona. en har vid bedömningen den tid fordras för det Utredningen av som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som

möjligt. Det är möjligt att del åtgärderna i verkligheten

som en av skulle tid eller kortare än utredningen beräknat. ta längre - som - Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety-

delse för slutsatserna i utredningens analyser av scenariona.

1.5 Innehållet i utredningens sju scenarion

har med tillämpning de redovisade principerna valt Utredningen av

olika scenarion för illustrera de påfrestningar och risker

sju att som kan förekomma i det fredstida samhället och det ankommer på som utredningen att behandla.

Sju scenarion 13

1.5.1 Massflykt till asyl- och Sverige av hjälpsökande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och hjälpsökande en av från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige. Beskrivningen och bedömningarna avser tre olika nivåer räknat

efter antalet flyktingar svenska myndigheter får till uppgift

som att

ta hand Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analy-

om. av sen av problemen och förslagen till åtgärder som utredningen anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av asyl- och hjâlpsökande som utredningen tidigare har lagt fram.

1.5.2 Staden

på vattnet utan vatten

Utredningen skildrar i det betänkande som här föreligger ett lång-

varigt avbrott i vattenförsörjningen inom Stockholms-området. Utredningen beskriver följderna av ett avbrott i försörjningen med vat-

ten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupper förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scenariot av

syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hante-

rar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner som de organiserar, -

hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårigheter

som informationsverksamheten för med sig.

Underlag för scenariot har utarbetats arbetsgrupp bestått

i en som av Tore Burtus, Kommunalförbundet Norrvatten, Nils Hiedland och Bengt Landén, Gävle kommun, ]an Hjorth, Stockholm Vatten AB och Håkan Wahren, Livsmedelsverket.

Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran läm-

nats av Hendry Andersson, Stockholms läns landsting, Sven Ryd-

berg, miljöskyddsförvaltningen i Stockholm, Bertil Enemo, Rikspolisstyrelsen, Birgit Fogelström, socialtjänsten i Stockholm, Sven-Erik Carlsson, Stockholms brandförsvar, Hans Biderholt, Socialstyrelsen

Åke

samt Alf Axlid, Möller, Per Rohlén och Harry Törnkvist, Läns-

styrelsen i Stockholms län.

1.5.3 De övriga

fem

scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrup-

per med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndigheter och andra är berörda. Som utredningen har framorgan som

hållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger

som

Titlar och SOU-nr dessaredogörelserfinns på baksidan betänkandets omslag. av

14 Sju scenarion

nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Utan stannar Sverige

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar mycket kraftig storm, stark kyla och en en omfattande isbildning så gott som hela distributionsnätet i västra Sverige. Försörjningen med elenergi slås ut i ett område omfattar i husom

vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar av Hallands, Älvsborgs

och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver

detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgsområ-

mer

det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på del

en av

Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på storkraftnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp av som en genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen från till av norra södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor om av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det

tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörjningen i mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts-

stort av en

produktionen. Alla delscenariona ska illustrera de problem olika slag

tre som av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut

myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka

svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät råkat ut för mycket omfattande skador. som Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk Elberedskap och de i scenariot mest berörda kommunerna. Synpunkter och annat underlag har utredningen erhållit från elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala myndigheter inom det civila området, Försvarsmakten, landsting samt företag inom olika branscher normalt förbrukar mycket el. som

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot visar hur ett långvarigt avbrott i importen viktiga

av komponenter ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar hansom

teringen bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen. Ett

av un-

derlag har utarbetats ÖCB, haft överläggningar med företrä-

av som dare för producenter av datorutrustning och några användare av stora ADB-system.

Sju scenarion 15

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar av jordbruket i Skåne

som sannolikt skulle bli följden vid nedfall radioaktiva ett stort av

ämnen över en betydande del landskapet. Beskrivningen för-

av av

loppet och bedömningen problemen belyser svårigheterna för i

av första hand jordbruket i någon mån även för

- trädgårdsnäringen

och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka saneringsåtgärder som fordras.

Underlag för scenariot har utarbetats i arbetsgrupp bestått

en som företrädare för Strålskyddsinstitutet, Jordbruksverket, Livsmedav

elsverket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län. Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran läm-

företrädare för centrala, regionala och lokala civila nats av myndigheter, Försvarsmakten, jordbrukets organisationer, livsmedelsindu-

strier och olika forskningsinstitutioner.

Gasmoln lamslår Uppsala

Ammoniak strömmar ut från stumfylld tankvagn rämnat

en som på Uppsala centralstation. Gasen når i scenariot mycket snabbt stora delar innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de männisav kor befinner sig på och

som ute gator torg. Utredningen skildrar

svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand alla inte hinner sätta om som sig i säkerhet. Många får mycket svåra skador.

Redogörelsen syftar också

till att illustrera den händelsen kan skapa hos människor oro som på andra där det förekommer eller

orter transporter annan hantering

av stor mängder skadliga ämnen. Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Försvarets

forskningsanstalt, Länsstyrelsen i Uppsala län, räddningstjänsten,

hälso- och sjukvården och polisen.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna långvarig och mycket av en kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord-

bruk och infrastruktur i sammanlagt tiotal kommuner inom ett tre

län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå

kommer i scenariot gripa för i den akuta fasen rädda att att män-

niskor, egendom och miljö. Det kommer också framgå vilka åt-

att

gärder som myndigheter, fastighetsägare måste vidta för

senare att

sanera och så långt möjligt återställa anläggningar och

annat som har förstörts av vattenmassorna.

16 Sju scenarion

Scenariot utarbetas i samverkan med företrädare för bl.a. länssty-

relserna i de berörda länen och Vägverket.

Synpunkter och underlag lämnas kommuner, centrala annat av

statliga civila myndigheter, Försvarsmakten, landstingen och Dalälvens Vattenregleringsföretag.

Arbetet med detta scenario kommer att slutföras under våren 1995.

Kapitel

Vattenförsörjningen

drag

i stora

2.1 Vattentillgångar och Vattenkvalitet

Tillgången på dricksvatten och och kvaliteten på vattnet är i - - Sverige normalt god. Det förekommer är sällsynt att smitta sprids men med dricksvattnet. Höga halter järn, nitrat och fluorid av mangan, kan emellertid orsaka problem. Genom att behandla råvattnet går det att producera ett tjänligt dricksvatten. Landets tätorter har i de allra flesta fallen allmänna vattenverk.

Dessa producerar totalt ca en kubikkilometer dricksvatten per år.

Det räcker för att försörja omkring 7,5 miljoner invånare och rad en andra användare bl.a. sjukhus och industrier. Något än hälf- - mer

ten av produktionen kommer från ytvatten i sjöar och floder. Det är

grunden för storstadsområdenas och många andra tätbefolkade områdens försörjning. Grundvatten i grusåsar och andra vattenrika formationer i jord och berg för den andra hälften produksvarar av tionen. Genom att infiltrera ytvatten i grusåsar ökar vattenprodu-

centerna tillgången grundvatten och får ett konstgjort grundvatten.

Privata vattentäkter små grävda eller borrade brunnar förser - - ca 1,5 miljoner invånare med vatten. Allmänna vattenanläggningar vattentäkt, vattenverk, ledbestår av

ningsnät, reservoarer och tryckstegtingsstationer. Kommunerna äger

och driver de allra flesta allmänna vattenanläggningarna i landet. Kommunalt ägda aktiebolag förekommer på flera håll. Några komhar lagt ut driften anläggningarna på entreprenad till bomuner av lag utanför den kommunala sfären.

2.2 och

Renings- distributionsanläggningar

Ytzatten från sjöar och floder måste för att dricksvattenrenas kvalitet. Råvattnet till att börja med galler eller silpasserar anordningar som avskiljer synliga föroreningar, alger och plankton.

T2 15-0207

18 Vattenförsörjningen

I nästa steg tillsätts ett fällningsmedel som regel aluminiumsulfat. - Fällningsmedlet bildar flockar, som binder mikrorganismer, grumlighet och ämnen vattnet färg, t.ex. humus. Flockarna avsätsom ger sig i sedimenteringsbassänger. Vattnet får sedan sandter passera en bädd, avlägsnar flockrester och annan grumlighet. Vid del som en ° anläggningar det ännu sandbädd, ett s.k. långsamfilter. passerar en Om vattnet behöver ytterligare rening, kan vattenverken på lämpligt ställe i reningsprocessen tillsätta även aktivt kol. Vattnet desinficeras på de flesta håll med hjälp klor. Kloreringen av är en säkerhetsåtgärd, som ska minska halten bakterier och virus i

det renade vattnet och samtidigt åstadkomma en desinficeringseffekt

ute i ledningsnätet. Den alkalisering normalt också sker före som utpumpningen ska eliminera korrosion på ledningarna. Grundvatten behöver regel bara enkel rening. Det kan som en vara angeläget att t.ex. minska halten av järn och mangan eller att

minska surhetsgraden. Ofta räcker det med enkel filtrering. Även

en grundvattnet kan behöva kloreras. Vattnet behöver vidare sättas under tryck. Det ut i ledningspumpas nätet, står i förbindelse med eller flera högreservoarer. Dessa som en fungerar som tryckhållande utjämningsmagasin. För distributionen fordras huvudledningar, distributionsledningar och anslutningar till fastigheter s.k. servisledningar. Ledningsnätet ligger i allmänhet under mark på frostfritt djup. De allmänna ledningarna uppgår enligt tillgänglig statistik till nära 65 000 km eller 8,6 meter ledning i genomsnitt per person. Figur 2.1 visar schematiskt hur reningen vattnet går till inom av ett vattenverk.

2.3 Författningar som reglerar produktionen

och användningen av vatten, m.m.

Skyldighet att ordna vattenanläggningar

Bestämmelser kommunens skyldighet att ordna med vatten och om

avlopp för en befintlig eller planerad bebyggelse finns i

Lagen 1970:244 allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

CI om

Kommunen ska enligt förarbetena till lagen allmänna vattenom

och avloppsanläggningar den s.k. va-lagen till försörjningen med

se vatten och avlopp ordnas i ett större sammanhang, det behövs om

med hänsyn till hälsoskyddet. Syftet ska vara att förebygga Sanitära

olägenheter som beror antingen på att det är brist på vatten eller på att vattnet har dålig kvalitet.

Vattenf orsorjningen 19

J ..

20 Vattenförsörjningen

Det finns också i tal 500 OOO enskilda vattenanläggningar

runt -

regel brunnar vid bl.a. permanentbostäder, fritidshus och in-

som -

dustrier. De är regel mycket små vattentäkter, det förekom-

som men

också enskilda anläggningar hos bl.a. mejerier och bryg-

mer stora

Även jordbruk med många djur kan ha täkter med stor kapa-

gerier.

c1tet.

2.3.2 Skydd för vattenområden

Vatten är naturresurs. Användningen av det s.k. råvattnet regle-

en ras i

EI Vattenlagen 1983:291;

Naturresurslagen 1987:12; och

Plan- och bygglagen 1987:10.

Med stöd dessa lagar sker rättslig prövning vad olika vat-

av en av

tenområden ska användas till. Domstolar och andra myndigheter

i det sammanhanget bl.a. avvägning mellan olika intressen.

gör en

Enligt bestämmelserna i vattenlagen går det att bilda skyddsområden

för vattentäkter. Syftet är förhindra att täkterna blir förorenade.

att

Bestämmelser skydd föroreningar i bl.a. vattenområden

om mot finns också i

u Naturvärdslagen 1964:828;

Miljöskyddslagen 1969:397; och

El Räddningstjänstlagen 1986:1102.

Vid allvarlig vattenbrist kan länsstyrelsen med stöd av vatten-

förelägga till privat vattentäkt avstå det vatten lagen en ägare en att

är oundgängligen nödvändigt för den allmänna Vattenförsörj-

som

ningen. Föreläggandet kan förenas med vite.

människors hälsa

2.3.3 Skydd för

Allmänna bestämmelser skydd för människors hälsa finns i

Cl Hälsoskyddslagen 1992:1080.

hälsoskyddslagen ska bostad ha tillgång till i erfor-

Enligt en vatten

derlig mängd och godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning,

personlig hygien och andra hushållsändamål. Skyddsområden för

vattentäkter kan bildas även enligt hälsoskyddslagen. till och i lagens mening livsmedel.

Vatten dryck matlagning är ett

Regler hantering och kontroll livsmedel finns i

om av

a Livsmedelslagen 1971 :51 1.

Vattenförsörjningen 21

Livsmedelsverket är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrå- Verket har i sin dricasuattenkungörelse SLVFS 1993:35

gor. angett vilka krav ska ställas på bl.a. hushållen ska använda. som vatten som

Det framgår kungörelsen att vattnet från allmän anläggning

av en ska tjänligt när det når konsumenterna. Vid beredning dricksvara av vatten ska sådana metoder användas med hänsyn till råvattnets som beskaffenhet och risken för förändringar i kvaliteten under distributionen krävs för att säkerställa dricksvattnet är änligt. - att

Smittskyddslagen 1988:472 innehåller bestämmelser om skydd mot alla slag smittsamma sjukdomar sprids bland männis-

av som kor. Det finns särskilda regler för åtgärder s.k.

mot samhällsfarliga

sjukdomar och en del andra sjukdomar liksom de samhällssom

farliga är anmälningspliktiga. Till de sjukdomar som kan överföras

med dricksvatten hör kolera, hepatit polio, salmonellainfektion, amöba, paratyfoidfeber, tyfoidfeber, legionärssjuka och shigellos s.k. rödsot eller bacillär dysenteri.

Smittskyddslagen reglerar fördelningen av ansvaret för olika slag av smittskyddsåtgärder mellan sjukvårdshuvudmannen, sjukvårds-

huvudmannens smittskyddsläkare, den behandlande läkaren och den

nämnd inom kommunen för miljö- och hälsoskydds-

som svarar verksamheten. Sjukuårdshuvudmannen svarar för att åtgärder vidtas om ansva-

ret enligt smittskyddslagen inte åvilar den behandlande läkaren eller

den kommunala nämnden. Det ska hos varje sjukvårdshuvudman

finnas smittskyddsläkare. Denne ska inom landstingsområdet el-

en ler motsvarande bl.a. planera, organisera och leda smittskyddet, verka

för samordning och .för förebyggande åtgärder vidtas, följa

att

smittskyddsläget och biträda andra som är verksamma inom smitt-

skyddet. Den behandlande läkare upptäcker

som en samhällsfarlig eller annan anmälningspliktig sjukdom hos en patient ska anmäla fallet

till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet tidigare Statens

bakteriologiska laboratorium. Vid en del sjukdomar ofta sprids

som med bl.a. livsmedel ska även den kommunala nämnden underrättas. Kommunen för att smittskyddsåtgärder vidtas djur, svarar mot

livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och

andra objekt sprider eller är misstänkta för sprida smittsom att samma sjukdomar. Den nämnd inom kommunen för som svarar

miljö- och hälsoskyddsverksamheten kan i enskilda fall förelägg-

ge anden och förbud syftar till att hindra spridning samhällssom av

farliga sjukdomar.

Smittskyddsläkaren och den kommunala nämnden ska enligt smittskyddslagen samverka med varandra och med myndigheter, behandlande läkare och andra bedriver verksamhet har som som betydelse för smittskyddet.

22 Vattenförsörjningen

2.3.4 Skydd mot sabotage

Samhället behöver under fred och i krig skydda anläggningar är

som

viktiga för totalförsvaret mot bl.a. spioneri, sabotage och

angrepp från terrorister. Bestämmelser detta finns i om

D Lagen 1990:217 om skydd för sambällsviktiga anläggningar

den s.k. skyddslagen; och i

m.m.

E1 Förordningen 1990:1334 om skydd för sambällsviktiga anlägg-

ningar.

Överbefälhavaren har med stöd dessa författningar Före-

av gett ut

skrifter FFS 1991:1 om skydd för sambällsviktiga anläggningar.

Civil- och militärbefälhavarna har gemensamt antagit riktlinjer för

klassificering av skyddsobjekt enligt dessa föreskrifter.

Rikspolisstyrelsen har gett ut Föreskrifter och allmänna råd

utbildning, utrustning skyddsvakter samt bevakning civila

av av

skyddsobjekt RPSFS 1991:5. Byggnader, anläggningar och områden är viktiga för det ci-

som

vila försvaret bl.a. vattenverken blir skyddsobjekt om länsstyrel-

- -

beslutar det. För byggnader, anläggningar och områden som

sen

försvarsmakten huvudsakligen använder fattas besluten fo-befäl-

av havaren.

Enligt skyddslagen har obehöriga inte tillträde till ett skyddsobjekt. Det kan bli nödvändigt att bevaka byggnad, anläggning eller

en en

område ska skyddas. Bevakningen civila skyddsobjekt får

ett som av

i fred utföras polismän, väktare eller personal som är skydd-

av annan

vaktsutbildad och godkänd länsstyrelsen.

av Allmänna bestämmelser försvarsmaktens medverkan i samom

hällets åtgärder vid t.ex. ett omfattande avbrott i vattenförsörjningen

finns i

Förordningen 1986:1 111 militär medverkan i civil verksam-

CI om het.

Försvarsmakten får enligt denna förordning ställa personal och

ma-

teriel till förfogande för bl.a. transporter sjuka och skadade. De

av får också utföra t.ex. transporter, andra arbeten och tjänster, om

dessa kan inordnas ett led i utbildningen den militära

som av perso-

nalen eller främjar staten eller ett annat samhällsintresse. Användningen hemvärnet regleras i

Förordningen bemvärnsmäns medverkan vid bevakning och

E1 om

efterspaning FFS 1985:3.

Överbefälhavarens Föreskrifter och allmänna råd försvarsmakt-

ens medverkan i räddningstjänst m.m. FFS 1987:24 ger ytterligare vägledning om förutsättningarna för att de militära förbanden ska

delta i civil verksamhet.

Vattenförsörjningen 23

2.3.5 och

Varning information

Enligt en bestämmelse i avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB ska Sveriges Radio sända meddelande är vikt för allmänhe-

som av ten. Meddelandet ska kunna råd hur människor ska bete t.ex. ge om

sig i extraordinära eller oförutsedda situationer. Det kan emellertid också innehålla påminnelser och information i praktiska

frågor av betydligt mindre dramatisk karaktär den lämnas i

- av typ som

Anslagstavlan i TV. Det ska framgå vid sändningen sådant s.k.

av ett

myndighetsmeddelande att myndigheten för dess innehåll.

svarar

Sveriges Radio ska till att meddelandet är lämpligt utformat och

att det inte sin omfattning eller på inverkar genom annat sätt menligt

på programverksamheten.

Signalen Viktigt meddelande på civilförsvarets s.k. tyfonanlägg-

ningar underrättar människor olycka har inträffat eller

om att en -

att överhängande fara råder så att de kan söka skydd inomhus,

stänga dörrar och fönster och slå ventilationen. De ska också av

lyssna på radio eller TV för att vad har hänt och vad de

veta som

i fortsättningen bör göra. Signalen och meddelandet utgör tillsammans varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till

allmänheten VMA. Räddningsverkets Allmänna råd och kommen-

tarer om varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten Meddelande 1989:4 ger närmare vägledning om de

åtgärder som räddningstjänsten kan vidta för och infor-

att varna mera.

Rätten att inom räddningstjänstens område alltså vid olycka

- en

sända ett varningsmeddelande i radio och TV

- regleras genom en

särskild överenskommelse mellan Sveriges Radio AB, Sveriges Tele-

vision AB och Räddningsverket den 13 januari 1993. Det framgår av överenskommelsen att räddningsledare har rätt sända

en att ett meddelande allmänheten. Ett sådant meddelande kan som varnar det behövs över

om ut samtliga programkanaler i radio och TV.

En liknande överenskommelse har träffats senare med TV 4 Nord-

isk Television AB. Sveriges Radio har åtagit sig förmedla medde-

att

landen till Sveriges Televisions kanaler, Text-TV

och TV 4.

Kapitel

Händelseförloppet

i scenariot

3.1 Angreppet mot vattenverken

Det år en helt vanlig söndagseftermiddag i Stockholm i slutet fe-

bruari. Vädret är vackert med fina skridskoisar. Det år drygt 15

grader kallt.

Strax före kl 17.00 inträffar flera kraftiga explosioner inom de båda vattenverken i Norsborg, tillhör Stockholm Vatten AB

som -

ett helägt kommunalt bolag. De sköter driften i anläggningarna

som

är oskadda chockade och underrättar vattenverkets jourhavande

men

ingenjör i bostaden. I-Ian larmar i sin tur SOS Alarm, besked

som ger

till polisen och räddningstjänsten.

jourhavande ingenjören meddelar också vakthavande arbetsledaren i den beredskapsstyrka finns vid huvudkontoret hos Stock-

som

holm Vatten. Arbetsledaren tar kontakt med jourhavande ingenjövid huvudkontoret. Även han befinner sig i bostaden. Jourha-

ren

vande ingenjören försöker nå vattenverket i Lovö lyckas inte.

men

Han underrättar i stället ledningen för Stockholm Vatten.

Det framkommer efter stund även Lovö-verket har skadats. en att

Polisen och räddningstjänsten är plats i Norsborg och Lovö

20 minuter efter explosionerna. Polisen spärrar områdena och

räddningstjänsten börjar röja och ta hand det vatten

upp om som

översvämmar byggnaderna. De backventiler som sitter på huvud-

ledningarna gör att vattnet från nätet inte kan tryckas tillbaka ut de sprängda och ledningarna. Det från genom pumparna är början

fullt klart någon eller några avsiktligt har velat skada

att anlägg-

ningarna. SOS Alarm informerar i det här skedet också Länsstyrelsens för-

szarsdireztör, som tar kontakt med polisen, räddningstjänsten och

Stockholm Vatten för uppgifter.

att mer

Strax efter kl 17.30 meddelar Radio Stockholm i nyhets-

en extra

sändning att stora skador genom sabotage har skett på de huvud-

vattenledningar och pumpar förser Stockholms stad och nio

som

j3 15-11207

26 Produktionen och förbrukningen

grannkommuner med vatten. Vattenverken vid Lovö och Norsborg har skadorna skurits från distributionsnätet. Reservoarergenom av är emellertid fyllda till minst hälften och det kommer att dröja 4na

5 timmar innan trycket i ledningsnätet går ned och ytterligare lika

många timmar innan vattnet börjar ta slut i kranarna hos hushåll och andra förbrukare. En företrädare för Stockholm Vatten vädjar största möjliga sparsamhet och råder hushållen att tappa om upp 10-20 liter i badkar, dunkar eller andra kärl till dryck som reserv och matlagning. Riksradion och de olika TV-kanalerna återger meddelandet från Stockholm Radio i extra nyhetssändningar under den närmaste timmen. De båda vattenverkens reningsutrustning har inte skadats genom angreppet. Kraftförsörjningen fungerar också som den ska.

3.2 Produktionen och förbrukningen av

Vatten i Stockholmsområdet

Vattenverken vid Norsborg och Lovö förser omkring 680 000 invå-

i Stockholms stad med från Mälaren. Även 320 000 nare vatten ca

invånare i grannkommunerna Huddinge, Lidingö, Nacka, Tyresö,

Salem, Botkyrka, Ekerö, Värmdö och Haninge får vatten från dessa verk. Vattenförbrukningen i hela området är normalt 370 000 m3 per dygn. Omkring en miljon invånare blir genom skadorna på pumoch ledningar utan vatten. par Förbrukningen hos hushållen är i genomsnitt ca 200 liter per peroch dygn. Hushållen förbrukar normalt hälften det vatten son av distribueras i området. Det finns i runt tal halv miljon hussom en håll i området. Vattnet finns i räcker i allmänhet knappt ett som reservoarerna

halvt dygn. Botkyrka och Haninge kommuner har egna vattenverk

anslutna till Stockholms nät och kan tillsammans producera 17 000 m3 dygn. Det är inte tillräckligt för de allra nödvändigaste per ens behoven i de kommunerna. egna

Kommunalförbundet Norrvatten levererar vatten till 13 kommu-

Stockholm med totalt nära halv miljon invånare. ner norr om en Vattnet kommer från Göruälnverket, ligger i Järfälla kommun som vid Mälaren. Norrvatten producerar omkring 130 000 m3 vatten i genomsnitt per dygn. Figur 2.2 visar i stora drag vilka delar av Stockholmsområdet som

de båda vattenproducenterna försörjer

med vatten.

Produktionen och förbrukningen 27

Görväln EKG Lidingö

Lova Stockholm Nacka

Huddinge

Figur 2.2 Försörjningen med vatten inom Stockholmsområdet

28 Första dygnet

3.3 Det fortsatta händelseförloppet

3.3.1 Söndag -första dygnet

Det har gått drygt en timme sedan de första explosionerna inträf-

fade. Det finns teknisk ledningspersonal på plats inom båda vatten-

verken vid Norsborg och Lovö. Teknikerna konstaterar att ska-

dorna på både och reglerutrustningen. Det kommer

är stora pump-

att ta åtskilliga dagar att i gång verksamheten igen. Chefen för Stockholm Vatten kommer till huvudkontoret och bildar lednings-

med avdelningschefer. Ledningsgruppen får

grupp tillsammans några

besked om att nivån i vattenreservoarerna sjunker snabbare än nor-

malt.

SOS Alarm håller på att bli blockerad alla oroliga som ringer

av 90 000. Genom meddelanden i flera radiokanaler larmuppmanar

personalen allmänheten att inte höra sig vattenavbrottet utan

av om

att vänta på information i Radio Stockholm. Fem personer på Stockholm Vatten har fullt upp med att svara på frågor från allmänheten.

Många ringer också polisen för försöka besked.

att

Länsstyrelsens försvarsdirektör har samlat några tjänstemän

framför allt sakkunniga på Vattenförsörjning och räddningstjänst

hos SOS Alarm. De lyssnar radiotrafiken och skaffar sig fler

upp-

gifter från de ansvariga lokala Räddningsinsatsen ute vid

organen.

vattenverken är snart över. Allt tyder emellertid på att avbrottet i

vattenförsörjningen i del Stockholmsområdet kommer att

en stor av

leda till mycket allvarliga problem för invånarna. Länsstyrelsen av-

redan några timmar samla företrädare för Stockholms

ser att om

stad och de berörda grannkommunerna för att dryfta läget.

för landstingets försvarsaudelning hör sig till Stock-

Chefen av

holm Vatten för hur långt avbrottet blir. Om det i

att veta morgon

bitti inte finns något vatten i ledningarna, blir det nödvändigt att köra i tankar till bl.a. Karolinska sjukhuset och Södersjukhu-

vatten set.

Massmedierna

Trycket från massmedierna både de arbetar nationellt och de

- som

förmedlar nyheter enbart till invånarna i regionen ökar hela

som tiden. Flera lokala radiomedier har reportrar ute och direktsänder

hela tiden. Uppgifterna är ibland motstridiga. Några hävdar

att problemen kommer att lösta inom ett timmar. Andra säger att vara par det kommer att ta minst vecka. Den bild de lokala massmedien som

blir avgörande för stockholmarnas uppfattningar hur

erna ger om

de ska förbereda sig för att klara vattenbristen. Ledningen för Stockholm Vatten befarar att massmedierna -fram-

för allt de lokala etermedierna med sin fortlöpande rapportering

Första dygnet 29

kan komma att styra både det företagets och myndigheternas

egna

åtgärder. Stockholm Vatten ordnar det skälet presskonferens

av en

med början kl 19.30 inne i personalmatsalen på huvudkontoret.

Chefen för det kommunala bolaget börjar med att läsa följande

upp meddelande:

Genom sabotagen vid 17-tiden har vattenleveranserna tillfälligt avbrutits från Stockholms stads vattenverk i Norsborg och Lovö.

I ngen människa âr skadad. Invånarna i Stockholms stad samt Hud-

dinge, Lidingö, Nacka, Tyresö, Salems och delar av Botkyrka, Ekerö,

Värmdö och Haninge kommuner får i vanliga fall vatten från de

skadade verken. Alla bor i dessa kommuner uppmanas att spara som

på vattnet. Stockholm Vatten rekommenderar de boende

att tappa

upp högst 10-20 liter vatten i badkar eller t.ex. dunkar för att ha i

Arbetet med skadorna pågår. Det

reserv. att reparera finns ingen an-

ledning till oro.

Som på frågor säger VD att vattnet i räcker i

svar reservoarerna

ungefär ett halvt dygn, alla är Norrvatten skulle

om sparsamma.

kunna förse Stockholm och övriga kommuner med till 20 %

upp av

dygnsbehovet. Överföringarna visar sig emellertid vara skadade och

fungerar inte. Det går däremot att hämta vatten i tankar och andra

behållare hos kommunerna det område Stockholm Vatnorr om som

ten försörjer.

Ledningsgruppen hos Stockholm Vatten kan inte säga när de ska-

dade vattenverken kan börja leverera igen. Vem står bakom

som

sabotagen har den heller ingen uppfattning om. Det är polisens sak att utreda detta. Frågor det slaget kommer från Rapport

av - som

direktsänder från presskonferensen och från rikstidningarna och

internationell nyhetsbyrå. Chefen för Stockholm Vatten framhål-

ler slutligen på presskonferensen att de lokala medierna bör lyssna företagets personal och undvika överdrivna och motsägande be-

sked till allmänheten.

Arbetet i full gång på många håll

jourhavande räddningschefen hör sig till Stockholm Vatten. Han

har höjt stabsberedskapen, dvs kallat in förstärkningar till brandoch räddningstjänstens ledningscentral. Han de politiskt

anser att

ansvariga i Stockholms stad bör underrättas om de åtgärder som år planerade. Stockholm Vatten har inte hunnit göra det och räddningschefen åtar sig att kontakta ordföranden i brand och Civilförsvarsnämnden. Ordförande är skolborgarrådet, har räddningstjänsten

som

inom sin rotel. Länsstyrelsen till att SOS Alarm underrättar

ser

räddningstjänsten och den politiska ledningen i de andra kommu-

nerna i det drabbade området. Ordföranden och vice ordföranden i

styrelsen för Stockholm Vatten AB är på tjänsteresa utomlands.

30 Första dygnet

Planeringen arbetet vid vattenverken har kommit i gång. av ute Skadorna är mycket stora. Sprängningarna har orsakat stora hål i väggarna och det är kallt inne i lokalerna. Vid ZO-tiden är uppfattningen att enbart uppröjningen kommer att ta flera dygn. Det komatt behövas mycket utrustning, bl.a. ett tiotal stora mer pumpar an-

passade till volymerna i de båda vattenverken. Polisens tekniker är

redan i gång med sina undersökningar. De försöker att i de skadade byggnaderna eller utanför hitta rester sprängmedel eller av annan utrustning förövarna har använt. som Vattennivån i reservoarerna är omkring kl 20.30 betydligt lägre än brukar fallet söndagskväll. Ledningen för Huddinge som vara en sjukhus hör sig till Stockholm Vatten för att veta hur länge det av kommer att finnas vatten i ledningarna och det går att om senare vatten i tankar till sjukhuset. Norrvatten har utom Görvälnverket flera reservvattentäkter som

också kan behöva skydd. Chefen för Norrvatten tar kontakt med

polisen i Stockholm och frågar hur den på läget. Finns det risk ser för skador på andra liknande anläggningar i regionen Polisen ute-

sluter inte och håller att placera ska

nya angrepp ut grupper som

bevaka olika slag anläggningar. Norrvatten har sedan någon timme

förstärkt bemanningen med personal. Den kommissarie

egen som

chefen för Norrvatten talar med bedömer att polisens ledningsstab

också ska kunna avdela några för bevakning man som svarar av norrkommunernas vattenanläggningar. FV-Aktuellt har i sin ordinarie sändning kl 21.00 ett långt inslag

händelsen. Programledaren beskriver bl.a. systemet för vatten-

om distributionen i Stockholm. Aktuellt visar också bilder från de skadade anläggningarna i Norsborg. Företrädare för Länsstyrelsen, Stockholm Vatten, polisen och fo-hefälhavaren kommenterar situationen. Även stadszeterinären och antal oroliga människor i ett sta-

den sin problemen. Beskeden är desamma som tidigare:

ger syn Det kommer åtskilliga dagar innan det finns ordentligt med att ta

vatten i ledningarna. Det är dags att tappa upp i badkar eller de kärl

finns till hands. Ingen ännu något vilka har utfört som vet om som sabotagen och varför det har skett.

Sjukhusen väntar problem

En kvart över nio på kvällen får landstingets försvarsavdelning och

Huddinge sjukhus från Stockholm Vatten. Vatten under tryck

svar kommer att finnas fram till omkring midnatt. Det kommunala bolaget ska försöka ordna tankleveranser kan inte lova något. Sjukmen husen att försöka i gång sina vattentäkter. Det uppmanas egna

saknas emellertid och kopplingar mycket arbete fordras

pumpar innan anläggningarna fungerar.

Första dygnet 31

Chefen för landstingets försvarsavdelning kallar i det här läget central krisgrupp ska samordna Landstingets åt-

samman en som

gärder. I ingår företrädare för den centrala förvaltningen

gruppen

inom landstinget, hälso- och sjukvårdsnämndens stab och informa-

tionsavdelningen sammanlagt sex personer. Gruppen är fulltalig

strax efter midnatt. Den börjar med att lista ett antal frågor

som

landstinget behöver svar på, bl.a. dessa: Kan reservvattentäkterna

vid Södersjukhuset, Huddinge sjukhus och Nacka sjukhus tas i

an-

språk med kort varsel Går det att pumpa in sjövatten i sjukhusens vattenledningar Ska sjukhusen börja skriva ut patienter Vilken

information behöver patienter, anhöriga och personal för att kunna

hantera situationen

Stadens ledningsorganisation

Ledningsgruppen vid Stockholm Vatten informerar Stockholms stad

och de andra kommunerna i det drabbade området hur den om ser

på utvecklingen under de närmaste dygnen.

Vid ZZ-tiden kommer finansborgarrådet och skolborgarrådet till Stockholm Vattens huvudkontor. VD översiktlig beskrivning

ger en

läget. En företrädare för polisen framhåller att det är fråga

av om

sabotage och att både högsta polisledningen i landet och försvarsledningen tidigt har informerats. Säkerhetspolisen försöker klargöra

hur det hela har gått till och vilka står bakom angreppet. Det är

som

viktigt att veta om det som hänt är början på ett större angrepp eller det är begränsad operation. Ännu finns det emellertid

om en

inget att redovisa. Det behövs enligt SOS Alarm mycket information

framför allt till allmänheten och till sjukhusen. Redogörelserna visar att konsekvenserna för Stockholms stad komatt bli mycket stora. VD för Stockholm Vatten de

mer upprepar att

lokala medierna sin intensiva bevakning kan komma att på-

genom

verka både myndigheternas och hushållens åtgärder. Staden behöver inrätta en särskild krisgrupp, beslutar både övergripande och i

som

åtskilliga detaljer. Stockholm Vatten kan inte ta hela ansvaret. Borgarråden väljer att utnyttja den ledningsorganisation ska fungera

som

vid krigsfara och i krig och till största delen består förvaltnings-

som av

chefer eller motsvarande. Katastroforganisationen hör till skolborgarrådets ansvarsområde men kommer att arbeta under ledning båda borgarråden.

Länsstyrelsen har vid 23-tiden samlat företrädare för de drabbade kommunerna i Länsstyrelsens lokaler. Stockholm Vatten infor-

ger

mation hur bolaget bedömer utvecklingen. Det finns också

om en

del besked vattenförsörjningsläget i de angränsande kommunerna.

Länsstyrelsen har tagit fram uppgifter från krigsplanläggningen

vilka tankbilar och större vattenbehållare eventuellt kan dispo-

som

32 Första-andra dygnet

och överlämnar detta underlag till Stockholm Vatten. Länsstyneras relsen varje kommun att bilda krisgrupp kan ta uppmanar en som itu med de svårigheter lokalt kommer att uppstå. som De flesta i Stockholms stads ledningsgrupp anländer till Stadshu-

set strax efter midnatt. Både finansborgarrådet och skolborgarrådet

medverkar i den första överläggningen. De begär vid det tillfället att informationen till allmänheten och massmedierna ska samordnas, så att myndigheterna inte går ut med olika besked, att konsekvens-

och handlingsplaner ska upprättas och att de fortlöpande får före-

dragningar från Stockholm Vatten, brand- och räddningstjänsten, polisen, socialtjänsten, skolan, miljöförvaltningen och gatu- och fastighetskontoret. De båda borgarråden att alternera ordföavser som

rande vid de överläggningar kommer att äga Några tjäns-

som rum. temän får i uppdrag att inom timme utarbeta ett utkast till en myndighetsmeddelande, som ska läsas upp i radio och TV.

En kvart före midnatt meddelar företrädare för Huddinge sjuk-

hus att sjukhuset är utan vatten. Sjukhusledningen har under kväl-

len kallat in personal ska förbereda utskrivning patienter i

som av den utsträckning kan bli nödvändig. Stadens meddelande till som allmänheten återges första gången i radiosändningar vid Z-tiden på natten. Det framgår av meddelandet att stockholmarna i fortsätt-

ningen måste mycket med vattnet. Sändningarna

vara sparsamma avslutas med beskedet att Huddinge sjukhus är helt utan vatten. nu

3.3.2 Måndag andra dygnet

Arbetena ute vid vattenverken fortsätter under natten. Det finns enstaka tjänstemän kvar i de ledningsgrupper staden och Stocksom

holm Vatten för sig har bildat. Strax efter 1215.00 på

var morgonen lämnar Stockholm Vatten i huvudsak denna rapport till stadens ledningsgrupp och till Länsstyrelsen:

Det finns fortfarande vatten i markplanet i delar stadens distri-

D av

butionsnät knappast något tryck i ledningarna;

men

D Det förekommer rapporter missfärgat och illaluktande vat-

om ten; D Flera sjukhus är utan vatten och begär leveranser i tank;

El Det är svårt att snabbt de skadade anläggningarna; reparera Stockholm Vatten kommer under dagen att ta kontakt med till- D verkare och importörer för att så fort möjligt skaffa som pumpar och utrustning; annan D Stockholm Vatten är berett att köra ut vatten i tankar, den men volym som det kan bli fråga om kommer inte att räcka långt.

Andra dygnet 33

Problemen växer

Kl 6.00 på har de flesta stockholmarna och många i

morgonen

grannkommunerna upptäckt att det kommer varken kallt eller varmt vatten kranarna. Radiosändningarna under innehåller

ur morgonen

intervjuer med företrädare för Stockholm Vatten, miljöförvaltningen, socialtjänsten, skolan, polisen, brand- och räddningstjänsten och

några livsmedelsindustrier. Ingenting kommer sig likt under

att vara

dagen, framgår det. De flesta daghemmen några barn.

tar inte emot

Skolorna räknar däremot med att fortsätta ungefär vanligt. Fö-

som

retag använder mycket vatten framför allt livsmedelsindustrier

som -

olika slag och restauranger kommer inte att kunna driva verk-

av -

samheten särskilt länge. Svårigheterna med hygienen kommer att ställa till problem även på många andra håll, framgår det intervjuerna.

Landstingets smittskyddsläkare hör till dem uttalar sig.

som

Sjukhusen i Stockholm och det drabbade området ett tiotal

landstingsägda och privata sjukhus är nu utan vatten. Stockholm

Vatten levererar vatten i tankar till Huddinge sjukhus. Sjukhuset måste trots detta börja sända hem patienter som är i stånd att klara sig själva. Huddinge sjukhus lämnar också återbud till alla som skulle

ha kommit dit för undersökning eller behandling under dagen. Den tekniska personalen vid sjukhuset vet inte och när den

om egna

vattentäkten kommer att kunna vatten. Sjukhuset har inte heller

förberett sig för att kunna ta emot det vatten kommer i tankar.

som

Det är ingen idé att föra in så små mängder i ledningssystemet det

kommer bara att försvinna. Vattnet måste tappas i tankar och

andra kärl. Frågan är hur sjukhuset ska fördela detta vatten mellan olika delar verksamheten. Det finns ingen plan för distributionen

och förvirringen är stor.

Stadsueterinären i Stockholm understryker i nyheterna kl 7.00 hos

Radio Stockholm att det vatten människor kommer över kan som

förorenat. Det får inte användas till dryck och matlagning utan

vara

att kokas. Han råder den kan att hämta vatten hos någon

som av

kommunerna norr om Stockholm. TV 4 visar i sin morgonsändning

hur folk köar vid brandpost på Norrmalmstorg, där det fortfa-

rande kommer lite vatten ledningarna.

Ledningsgruppen i Stadshuset

Vid halv 8-tiden samlas ledningsgruppen i Stadshuset till den första genomgången för dagen. Flera företrädare för Stockholm Vatten

re-

dogör för läget: Det finns snart inget vatten ens på de allra lägsta punkterna i ledningsnätet. Reparationsarbeten pågår, men det är för tidigt att säga när det går att i gång någon av de nya pumparna.

H 15-0207

34 Andra dygnet

Stockholm Vatten har gjort handlingsplan går ut på

upp en som att

företaget ska

Skaffa fram alla tankbilar och behållare går uppbringa i

E1 som att

Stockholmsområdet;

Ordna ett lämpligt nät hämtningsställen;

ü av

El Forcera re arationerna vid i första hand Norsborg, så att ledningarna lagade och pump för pump kan sättas i gång;

Fortlöpande information sina åtgärder, det går

CI ge om t.ex. var att hämta vatten.

Ledningen för brand- och räddningstjänsten framhåller att det går

att ta släckvatten från vattendragen i staden och från de omkring

100 krigsbranddammarna. Om det skulle uppstå större brand

kan det bli nödvändigt att använda tankbilar och även från

pumpar

kommunerna staden. En del byggnader, där myndigheterna

norr om

för människors säkerhet har krävt sprinklersystem, kommer

inte att

ha ett tillfredsställande brandskydd och kan behöva stängas det

inte finns något ersätter. En bedömning vilka byggnader det

som av

är kommer att ske under förmiddagen. Personalen vid Civilförsvars-

förråden kommer att varskos, så att det snabbt går att ut motorsprutor, rörledningar, slang och annat. Socialdirektören räknar med mycket stora problem i sin verksamhet under de kommande dygnen. Sjukhem, servicehus och

grupp-

bostäder för handikappade det finns sammanlagt nära 12 000 plat-

kommer inte att något vatten. Omkring 20 000 gamla och

ser -

handikappade, bor i bostäder normalt får hjälp

som egna men av

hemtjänsten, kommer inte själva att kunna hämta vatten. Kylan bi-

drar till att de måste hjälp på något sätt. Endast del daghem-

en av men kommer att kunna hålla öppet för dei runt tal 30 000 inskrivna

barn normalt vistas där under dagarna.

som

Socialtjänsten står med andra 0rd inför enorma problem. En mycket stor del de anställda inom socialtjänsten kommer andra

av att

uppgifter de i vanliga fall för. Ledningen för förvalt-

än som svarar

ningen har svårt att överblicka problemen och behöver tid för

att

ett grepp om de förändringar som måste göras. Åtgärderna kommer

att kräva improvisation och flexibilitet också utifrån.

men resurser

Sanitära svårigheter

Miljöförualtningens chef anser det självklart att människor ska koka

det vatten de kommer över och de använda till som som avser att

dryck eller matlagning. Det är ett sätt att förebygga epidemier. All livsmedelstillverkning t.ex. i charkuterifabriker och bageriet kom-

- -

mer att upphöra. De flesta restaurangerna och storköken kommer

också att behöva stänga. Färskvaror måste till Stocktransporteras

Andra dygnet 35

c holm i mycket större utsträckning än vanligt. Prover måste hela tiden tas på det vatten finns i distributionssom nätet -framför allt när tillförseln ökar igen. Laboratorierna i Stockholm kan emellertid inte arbeta de gör i vanliga fall. Analyser som kommer att ske på andra håll i landet. Det här drabbar också importkontrollen inom livsmedelsområdet. De partier med bl.a. utländskt kött grossisterna vill ta in lagras i fryshusen tills situationen blir som normal och undersökningar kan ske på vanligt sätt. Alla i ledningsgruppen är att toalettfrågan blir allra svåense om rast att hantera. De flesta har redan praktisk erfarenhet detta. av

Miljöförvaltningen avser att under förmiddagen placera ut de om-

kring 500 flyttbara torrtoaletter s.k. bajamajor som är avsedda - för stora utomhusarrangemang, t.ex. Vattenfestivalen. Förvaltningen ska också utarbeta ett antal råd gäller toalettbestyren och som som den ska sprida till allmänheten via massmedierna.

Miljöförvaltningens chef berättar slutligen att förvaltningen skickat personal till ett sjukhem som plötsligt fått hett grönfärgat vatten i

sina kranar. Det visade sig att vattnet kommit från fjärrvärmenätet. Det läckte i värmeväxlaren, genast fick stängas Stockholm som av.

Energi har informerat miljöförvaltningen att detta kan komma

om att inträffa flera ställen i staden.

Problem inom hälso- och sjukvården

Landstingets sjukuårdsdirektör framhåller att hälso- och sjukvården

redan har mycket stora problem. Södersjukhuset får så lite

vatten att det har blivit nödvändigt att stoppa driften i värmecentralen. Rumstemperaturen har bara på timmar sjunkit flera grader. Samtiett par

digt har produktionen av ånga upphört. Den behövs för sterilise-

ringen utrustning och andra inne i sjukhuset. Även av processer kylanläggningarna i sjukhusens patologiska avdelningar och i blod-

förråden har upphört att fungera. Att kompressorerna för framställning av medicinsk tryckluft inte får tillräckligt med kylvatten även-

tyrar åtskilliga funktioner inom två av sjukhusen i det drabbade området.

Sjukvårdsdirektören informerar också att landstinget har kal-

lat in sin medicinska katastrofledning. Den består stabsläkaren,

en jourhavande tjänsteman och några från ledningsläkargruppen. Ledningen vid sjukhusen arbetar febrilt för att kunna hantera situationen. Verksamheten koncentreras till akutmottagningarna,

operations-avdelningarna, intensivvården, röntgenavdelningarnas akuta

funktioner och förlossningsavdelningarna. Sjukhusen kan under da-

bli tvungna att skriva ut de flesta patienterna. Socialtjänstens gen chef protesterar mot detta. Han tycker att sjukvården gör det för lätt för sig och undrar i stället ska ta hand patienterna. Det vem som om

36 Andra dygnet

får inte bli så att Landstinget vältrar över problemen på kommunerna. Finansborgarrådet säger att han under dagen kommer att ta

detta med landstingets politiska ledning.

upp

Polisens uppgifter

Biträdande länspolismästaren berättar vid sammanträdet att polisen

använder sin ledningsorganisation för särskilda händelser. Det innebär att det finns s.k. kommenderingschef chefen för ordningsav-

en -

delningen för ledning i stort. Han har ledningsstab

- som svarar en

med olika slag specialister till sitt förfogande. Beskeden till polis-

personalen ute på fältet går som vanligt via länskommunikationscentralen. Ansvarig ute på fältet år polisinsatschef.

en Polisen arbetar intensivt för att klara ut vilka har utfört sabosom

tagen på vattenverken och varför de har gjort det. Frågan år bl.a.

om detta år det enda angreppet eller de har utfört det att om som avser

slå till även mot andra anläggningar eller andra slag.

av samma av

Företrädaren för polisen berättar de högre cheferna inom

att en av

Säkerhetspolisen under dagen har varit i regeringskansliet för att till-

med de ansvariga inom Försvarsmakten informera

sammans en av

den krisgrupp har bildats med representanter för Statsråds-

som

beredningen, fustitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Ciuildepartementet och Miljö- och naturresursdepartementet. Uppgiften för regeringens krisgrupp är att så länge

det inte klarats ut vilka utfört angreppet följa utvecklingen, fram-

som

för allt arbetet inom Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten. Det kan också bli aktuellt för inom regeringskansliet att tillsammans

gruppen

med de berörda myndigheterna fundera över bevakningen

av an-

läggningar inom samhällsviktiga funktioner behöver skyddas

som och vilka sådan verksamhet eventuellt fordrar. resurser som en

Stort behov informationscentral av en

Staden har avskaffat sin informationsnämnd och den förvaltning som nämnden hade. Det finns det skälet ingen föredragande i informa-

tionsfrågor vid sammanträdet. Ledningsgruppen beslutar efter en

intensiv diskussion att inrätta informationscentral i Stadshuset

med personal från Stockholm Vatten, socialtjänsten, miljöförvaltningen och brand- och räddningstjänsten. Den ska sortera direkt under de båda borgarråden och service till allmänheten och

ge massmedierna. avslutar sammanträdet

Finansborgarrådet och säger att en presskonferens ska hållas i Stadshuset med början kl 12.00 under ledning

av skolborgarrådet. Hon vill till dess ha klara besked om när och var

det kommer att finnas vatten att hämta ute i staden. Både TT och

Andra dygnet 37

Radio Stockholm har i samtal förklarat att detta är vad som intressemänniskorna rar just nu.

Ute på och i vattenverken

stan -

Radio Stockholm har från kl 10.00 flera reportrar ute på stan. En

dessa sänder till början från entrén till Åhléns och konstaterar

genast att det är ovanligt mycket folk på gatorna så här dags. Många kommer ut från varuhuset med plastdunkar och hinkar. Inne på

husgerådsavdelningen börjar det bli tomt på hyllorna. Bland livs-

medlen är färdigblandad juice och mineralvatten så gott slut.

som

Det har redan också sålts mycket och läskedrycker. En småbarnshar full med mjölk, fil och blöjor. Hon berättar för

mamma vagnen och äldre dam i kön framför kassan att vattnet reportern en var

borta på Kungsklippan redan vid midnatt. Hon hade inte hört några

nyheter under hela kvällen och blev minst sagt överraskad när det tomt i kranarna. Den äldre damen är ute för att köpa

senare var

något drickbart till har bett hjälp.

sin syster, som om En reporter från Radio Stockholm hittar flera restauranger annan

i City, att hålla öppet vanligt under lunchen. Hon går

som avser som

in på ställena och pratar med restaurangägaren. Han kommer

ett av

att använda engångstallrikar, plastbestick och plastmuggar. Det vatgår åt för matlagning och rengöring i köket har han hämtat

ten som i dunkar från Solna.

Ute i de skadade vattenverken pågår uppröjningen hela dagen.

Stockholm Vatten vill så fort möjligt göra de betonggjutningar

som

fordras. Den första kommer i förmiddag. Be-

som pumpen morgon

sked väntas från andra tillverkare och importörer under eftermidda-

Ännu har Stockholm Vatten inte fått klartecken för gen. mer än tre

de omkring tio behövs för full produktion

av nya pumpar som av vatten.

Länsstyrelsen avser att leda

Många kommuner i Stockholms län är berörda avbrottet i vatten-

försörjningen och landshövdingen kallar representanter för dessa och

för polisen, landstinget, fo-befälhavaren, Stockholm Vatten och Norrvatten till överläggning på Länsstyrelsen kl 10.15. Delta-

en får den information Stockholm Vatten under garna som morgonen

har gett stadens ledningsgrupp. En företrädare för Stockholm Vatten deltagit i mötet med stadens ledningsgrupp kompletterar med

som

redogörelse för vad den har kommit fram till.

en gruppen

Den främsta uppgiften för Länsstyrelsen är att samordna det

som

sker inom länet. Det gäller att till att bl.a. tankbilar

se resurserna och vattenbehållare blir fördelade mellan de olika kommustora -

38 Andra dygnet

och sjukhusen på ett lämpligt sätt. Det får inte bli huggsexa på nerna resurserna. Deltagarna börjar också diskutera vilken typ av utrustde militära förbanden kan bidra med och ning som som det kan vara lämpligt att ta ut ur civilförsvarsförråden. Vattentankarna av gummi och torrtoaletterna hör till det bör att använda. Några tjänssom temän får till uppgift att inom två timmar komma med förslag. Företrädare för Länsstyrelsen i diskussionen följer på anser som redogörelserna att samhällets åtgärder syftar till att begränsa skador på människor och egendom samt i miljön och därför måste kunna betraktas räddningstjänst. Om så är fallet har Länsstyrelsen som möjligheter att ta över ansvaret för verksamheten. Borgarråden delar inte den uppfattningen. Det uppgift för Stockholm är en Vatten att till att vattendistributionen så fort möjligt kommer i gång se som igen. Det ankommer på de berörda lokala myndigheterna och andra att i avvaktan på detta -inom för sitt ordinarie vidta ramen ansvar åtgärder minskar konsekvenserna för människor avbrottet. som av Länsstyrelsen har inte några befogenheter att överta ansvaret för de åtgärder som fordras, anser företrädarna för staden. Landshövdingen gör efter drygt en timmes möte följande sammanfattning:

Av de tio kommuner är anslutna till Stockholm Vattens dist- D som ribution saknar åtta med sammanlagt 900 OOO invånare - ca helt och hållet vatten i sina nät; ü Det råder brist på vatten i ett 20-tal sjukhus och sjukhem med totalt omkring 10 OOO vårdplatser; CI Kylan ställer till stora problem för försörjningen med reservvatten; Länsstyrelsen har uppmärksammat den påverkan massmedierna El kan komma att utöva på det sker och att inrätta som avser en informationscentral bl.a. för att samordna beskeden till komegen munerna; Cl Länsst relsen är bl.a. beredd att prioritera mellan olika kommu-

ner ocfi mellan kommunerna och Landstinget, det blir nöd-

om vändigt.

Landshövdingen tillägger att Länsstyrelsen har ambition att leda samhällets åtgärder i den situation råder. Det spelar ingen roll som om det är räddningstjänst eller inte. Enligt länsstyrelsinstruktionen ska Länsstyrelsen bl.a. främja befolkningens bästa. Det är uppenbart att Länsstyrelsen är skyldig gripa in. Landshövdingen begär att deltagarna ska tänka på att det fordras samarbete och att de under dagen ska informera Länsstyrelsen om vilka åtgärder de vidta. Länsstyrelsen hjälper gärna komavser att munerna och landstinget att skaffa Försvarsmakten har både resurser. personal och utrustning kan göra hel del nytta, t.ex. det som en om blir nödvändigt att ordna med bevakning ett antal anläggningar i av regionen. Landshövdingen framhåller slutligen han under dagen att

Andra dygnet 39

ska träffa den krisgrupp har bildats inom regeringskansliet och som

har till uppgift att följa arbetet hos de berörda myndigheterna.

som

Kontakter information - Landshövdingen tar kontakt med fo-befälhavaren för att höra mera i detalj om vilken hjälp militära förband kan lämna. Fo-befälhavaatt det inom Fo 44 finns drygt 3 500 vattentankar i plast ren uppger vardera 25 liter, ett hundratal vattensäckar med plats som rymmer för volym, fem vattenbehållare 1-3 m3 stora hör till samma som saneringsutrustningen, drygt 650 vattencisterner som vardera rym- 250 liter samt två cisterner på 5 m3. Länsstyrelsen eller kommumer kan rekvirera det de behöver från de militära förråden i länet. nerna

Fo-staben hjälper gärna också till med att skaffa andra slag mili-

av tära t.ex. från transport- och sjukvårdsförbanden. resurser, Under tiden överläggningarna hos Länsstyrelsen pågår har som informationscentralen i Stadshuset trevande kommit i gång med sitt arbete. Telia håller på att installera ett tjugotal extra anknytningar så att centralen ska kunna klara anstormningen från allmänheten och massmedierna. Problemet är att det fortfarande inte finns mycket konkret att redovisa. Både TT och Radio Stockholm har ständigt en

reporter på plats i Stadshuset för att kunna förse sin redaktion med

färska upplysningar och kunna intervjua de experter kommer som

till ledningsgruppens möten. En del informationen går också i

andra riktningen: Någon ur ledningsgruppen och vid informationscentralen lyssnar hela tiden på sändningarna. Även mycket det

av reportrarna får veta ute på fältet inte kommer fram som - men som vidarebefordras till och informa-

i programmen - ledningsgruppen

tionscentralen. Det framkommer bl.a. att många både i Stockholm

och i grannkommunerna inte har kunnat tag i något vatten. Bara vid några hämtningsställena fungerar utdelningen vatten

av av som den ska. Temat i all utgående information är med det vat- - var sparsamma ten kommer över och koka det ni använder till dryck och matlagning. Socialtjänsten börjar efter en intensiv förmiddag att en bild av läget. De olika socialdistrikten, servicecentralerna, servicehusen och daghemmen har lämnat lägesrapporter. Det visar sig att äldre och mödrar med spädbarn behöver hjälp med vatten. Ledningen för socialtjänsten ger socialdistrikten i uppdrag att sätta i gång de. katastrofgrupper de har planerat för. I varje ingår företrädare för som grupp ledningen i socialdistriktet, skolan, polisen, brand- och räddnings-

tjänsten, primärvården och den öppna psykiatriska vården. Lednings-

i Stadshuset får rapporter det besvärliga läget inom socialgruppen om tjänsten.

40 Andra dygnet

Brand- och räddningstjänsten har vid IZ-tiden gjort lista

upp en

på de byggnader där det för människors säkerhet är krav på Sprinkler-

anläggningar. Ägarna eller innehavarna till lokaler där det

i en akut

situation kan svårt att utrymma blir ålagda olika slag

vara av res-

triktioner. Det gäller bl.a. NK-varuhuset, under de förhållanden

som

råder inte har ett godtagbart brandskydd. Stora delar

som av varu-

huset måste omedelbart stängas. Samma sak gäller flera de äldre

hotellen. En del hotellföretagen protesterar. Några överklagar

beslutet till Länsstyrelsen.

Stockholm Vatten rapporterar via informationscentralen till de lokala massmedierna att det senast 14 50-tal ställen komett att finnas behållare där det går hämta En lista med mer att vatten. adresser och karta faxas ut till radio, TV, TT och de större tiden

ningarna. Stockholm Vatten allmänheten hålla ord-

uppmanar att

ning vid hämtningsställena, solidariska och inte kivas

vara om vattnet. Presskonferensen i Stadshuset kl 12.00 är välbesökt. Cheferna för

olika förvaltningar och för Stockholm Vatten lämnar sina redogörelser. Efter stund hettar det till. En reporter vid kvällstidning

en en

anklagar stadens ledningsgrupp för vilja bagatellisera problemen,

att

lugna människorna och inte driva på med alla de åtgärder kom-

som

att fordras under de kommande mycket besvärliga dygnen. An-

mer

dra håller med och stämningen håller på bli olustig. När kan ni

att

lova att det finns vatten igen Hur ska vi under tiden lösa toalett-

frågan Hur går det för de sjuka särskilt alla äldre Hur många

kommer att dö innan allt är över Har ni bevakning vid andra

an-

läggningar i regionen Många frågor blir obesvarade.

Problemen ökar

Timmarna gär. Många gamla börjar det svårt och behöver hjälp. På åtskilliga arbetsplatser går det inte att fortsätta verksamheten. En stor del de anställda sig i Väg till anhöriga äldre för hjälpa

av ger att dem att skaffa vatten och andra förnödenheter. De flesta stockhol-

marna börjar tänka på hur det ska bli under kvällen och natten. Radio Stockholm rapporterar i nyhetssändning kl 15.00

en om

långa köer vid hämtningsställena. Trafiken i staden är mycket tät under eftermiddagen. Polisen har svårt låta tankbilar och andra

att

behöver komma fram att göra det. Det stockar sig på åtskilliga

som

håll. Många bilister blir irriterade. Åtskilliga trafikolyckor inträffar

-i ett fall med flera allvarligt skadade. Det går åt mycket polispersonal för att dirigera trafiken på besvärliga ställen. Polispatrullerna får i uppdrag att där det behövs hjälpa tankbilarna att komma fram. Stockholm Vatten pressmeddelande människor

uppmanar i ett att

inte använda sina toaletter, det inte finns gott vatten att spola

om om

Andra dygnet 41

med. Avloppssystemet behöver hela tiden kraftig genomström-

en ning. Annars blir det stopp. Det kan i efterhand bli mycket svårt att göra någonting åt konsekvenserna den dåliga avrinningen. Miljöav förvaltningen informerar den har placerat ut sina torrtoaletter. om var

Latriner enklare slag kommer dessutom att göras i ordning i de

flesta parkerna. Sellbergs säljer latrinkartonger med plastsäckar från sina sopbilar. Förvaltningen råder dem som kan att bege sig till kom-

staden och där söka offentliga toaletter eller munerna norr om upp be att använda hygienutrymmen hos vänner och bekanta i dessa områden. Ett antal provisoriska ledningar ska dras från distributionsnätet i Solna till Karolinska sjukhuset. Det innebär att verksamheten vid akutmottagningarna kommer att kunna fortsätta i nästan normal omfattning. Inom de flesta andra sjukhusen är läget på väg att bli ohållbart. De har inte fått i gång sina vattentäkter och kan inte egna heller ta emot så mycket vatten från tankbilar de skulle behöva. som problem både med hygienen inte minst toaletterna Det är stora - och med matlagningen. Vid Södersjukhuset går värmecentralen bara sporadiskt. Om inget händer inom några timmar måste sjukhusen börja skriva ut även sjuka som inte kan hand om sig själva. Förbere-

delser för detta pågår inom Södersjukhuset och Huddinge sjukhus.

Frågan är vart de utskrivna ska ta vägen och hur transporterna ska

ske. Det finns inte ambulanser för alla behöver flyttas liggande.

som En del kan kanske åka hem, där anhöriga tar hand den. Många om kommer emellertid att behöva transporteras till andra sjukhus i och utanför länet.

Ny överläggning på Länsstyrelsen

Strax efter kl 17.00 är det ett nytt möte Länsstyrelsen. Alla är

trötta. Det finns med vatten hos flera företag har reserver som egna vattentäkter, de är ovilliga att släppa till det de har. Det går ett men 30-tal tankbilar i skytteltrafik från tappställena hos Norrvatten och vattenverket i Södertälje. Detta räcker emellertid inte långt. Osämjan är trots Stockholm Vattens vädjanden ibland stor vid hämtningsställena. Många vill fylla alla hinkar och andra kärl de har. som Kylan gör sitt till för att det ska bli besvärligt. Vid hämtningsstället på Kungsholms Torg är det ständigt problem med ordningen. Politill att det alltid finns poliser ett befäl och fem sen ser en grupp polismän på plats för att avstyra bråk. Alla polispatruller som rör sig ute i staden att särskilt vad händer vid hämtuppmanas se som

ningsställena och om det behövs hjälpa till att hålla ordning.

En företrädare för Länsstyrelsen frågar det inte går proviom att soriskt in orenat vatten direkt från Mälaren och Norrström i pumpa ledningsnätet. Människor måste ändå koka det vatten de som

15 15-0207

42 Andra dygnet

kommer över. Företrädare för Stockholm Vatten säger bolaget

att

redan har förkastar den lösningen. Sjövattnet innehåller mycket alger

och andra föroreningar det efteråt skulle lång tid bort

som ta att

ur ledningsnätet. Ingenting hindrar emellertid att invånarna själva hämtar vatten i hinkar och efter kokning använder det för olika

upp

ändamål, t.ex. tvättning. Överföringen från Norrvatten fungerar igen,

tekniska skäl den bara små kvantiteter. Det innebär men av ger att

människor kan hämta vatten brandposter på i varje fall många

lågt belägna ställen. Flera av vattenbehållarna i närheten dessa

brandposter kan efter detta flyttas till platser där de behövs bättre.

Även från norrkommunerna de förorenade ledvattnet passerar ningarna och måste kokas.

Bekymmer på många håll

Dagens Eko kl 17.45 ägnar nästan hela sändningstiden åt

vatten-

bristen i Stockholm. Programledaren intervjuar företrädare för

regeringen, som säger att regeringen givetvis är bekymrad för att avbrottet i vattenförsörjningen ställer till så mycket problem för så många människor. Regeringen har emellertid fullt förtroende för Länsstyrelsen och för Stockholm och de andra kommunerna som är drabbade att de ska klara de praktiska svårigheter kommer

- av som att

uppstå innan allt är normalt igen.

En reporter intervjuar en tvillingmamma som menar att hon an-

vänder alldeles för mycket tid for att tag i det vatten behövs

som

för sina två små. Reportern träffar på henne i tunnelbanan. Många

har dunkar de har fyllt eller ska fylla i någon norrkommuner-

som av

na. Människor pratar än vanligt med varandra. Trots de stora

mer

ingrepp i vardagslivet som påfrestningarna utgör är det i allmänhet

en god stämning. Den krisgrupp som har bildats i regeringskansliet följer hela tiden

det arbete polisen och Försvarsmakten lägger ned på klara

som att

ut vilka har utfört angreppet, framgår det vidare intervjun.

som av

Ännu finns det ingenting tyder på fler sprängningar kommer

som att

att ske på andra ställen. Alla för samhällsviktiga anlägg-

som svarar

ningar skulle kunna angripas bör emellertid organisera någon

som

form bevakning det fordras i varje fall ökad vaksamhet. Om

av - en

det är nödvändigt med ett beslut regeringen för statliga

av att myn-

digheter ska bidra med sina personella eller andra resurser, är

regeringen beredd att fatta beslut detta. om

En reporter i Uppsala har intervjuat företrädare för miljö-

en rörelsen, säger att detta visar vad den alltid hävdat: Det är helt som

fel med de storskaliga ledningssystemen, förutsätter

som att smut-

ned dricksvattnet för att bli kvitt avföringen. En professor i

sar va-

teknik förklarar att det inte är något problem med Stockholms

an-

Andre-tredje dygnet 43

läggningar. Stockholm Vatten har garderat sig mot mycket att men helt skydda anläggningarna mot sabotage det slag det skett av som går inte. Under kvällen får personalen på sjukhemmen, i servicehusen och i hemtjänsten allt större problem i sitt arbete. Många de boende av blir oroliga förhållandena råder och det utsätter dem för av som

extra stora påfrestningar. De anhöriga måste hjälpa till. Åtskilliga

som i vanliga fall bor hemma flyttas till sjukhem och servicehus i staden eller i andra kommuner utanför det drabbade området. Socialtjänsten tvingas konkurrera med sjukhusen platserna. Flera om av de sjuka blir sämre i samband med förflyttningen. Några redan som är i dålig kondition avlider under transporten. Det här ställer problemen med prioriteringarna på sin spets. Informationscentralen i Stadshuset stänger vid midnatt efter ett

slitsamt första dygn. Personalen har haft besked Förhopp-

att ge.

ningen är att det på den punkten ska bli bättre under morgondagen.

3.3.3 Tisdagen tredje dygnet

Arbetena pågår ute vid vattenverken i Norsborg och i Lovö hela

natten till tisdagen. Stockholm Vatten får under förmiddagen den

först utlovade och börjar att installera den. Va-verket i Väspumpen

terås bidrar med just blivit utbytt. Personalen har emellertid

en som

problem med dimensionerna på anslutningarna och arbetet tar tid.

En kritisk punkt

Under vattenavbrottets tredje dygn närmar sig svårigheterna för de flesta människorna i Stockholm och de drabbade grannkommunerna en kritisk punkt. Bara liten del hushållen kan skaffa sig en av

vatten så att de nödtorftigt klarar sig. Livsmedelsbutiker, kiosker och bensinstationer fyller på med mineralvatten, läskedrycker och öl, men dryckesvarorna tar ändå ofta slut. Samma sak gäller den

mat som går att tillreda utan vatten. Det är uppenbart många att på att hamstra. passar

Köer bildas hela tiden vid de offentliga toaletterna. De

entreprenörer staden anlitar har svårt att hinna tömma i den takt som

fordras och att allmänt hålla i toalettutrymmena och

som sett rent kring uppställningsplatserna. Många uträttar för övrigt sina behov lite varstans. En omfattande rengöring kommer fordras på åtskilatt

liga offentliga platser. Många arbetsplatser har upphört att fungera. Toaletterna går inte att använda. Personalrestaurangerna är stängda. Många anställda

44 Tredje dygnet

måste stanna hemma för att ta hand sina minderåriga barn eller om är kvar hos äldre anhöriga för att hjälpa dem. Föräldrar sig oroar för de yngre skolbarnen, som på många håll driver omkring. De kommunala förvaltningar är mest berörda har allt svårare som att överblick och kunna leda sina verksamheter. Hemtjänsten når inte alla gamla bor i bostäder och behöver hjälp. Det gäller som egna både dem i vanliga fall har hemtjänst och andra. Radio, TV och som tidningar beskriver problemen bland de äldre, som är den mest ut- Socialtjänsten har satt kriscentral, kan ta satta gruppen. upp en som emot samtal från alla behöver hjälp. Förvaltningens egen persosom nal räcker inte till för det mycket omfattande och tidsödande fältarbetet. Det har redan framgått att de anhöriga måste delta. Det verkar samtalen kriscentralen får svårt att massmegenom som vara genom dierna nå alla gamla behöver information. Många är misstänksom och vantolkar beskeden de får. samma som Stadsmissionen och Frälsningsarmén är sedan andra dygnet i gång med sina soppkök. Flera frivilligorganisationer har hört sig till av Länsstyrelsen och vill att deras medlemmar ska hjälpa till. Det blir under tisdagen nödvändigt att organisera frivilligarbetet på ett bättre sätt. Länsstyrelsen ledningsgruppen i Stadshuset och de uppmanar ansvariga i de andra kommunerna att ta hand den här om resursen. Socialdirektören framhåller vid det möte har under som gruppen eftermiddagen frivilliga från Röda Korset, civilförsvarsföreatt ningarna och flera kyrkliga samfund ingår i det nätverk socialsom

distriktens katastrofgrupper har förberett. Socialdistrikten kommer

avdela områden eller flera kvarter där frivilliga att - ett - grupper av

får i uppgift att ta kontakt med de äldre och dem den service som

ge de behöver.

Utrymning av sjukhus

Södersjukhuset och Huddinge sjukhus får under tisdag förmiddag efter intensivt arbete i gång sina vattentäkter. Systemen fung-

ett egna små mängder mest 5 % medelerar men ger vatten - som av förbrukningen dygn. Trycket i ledningarna är dåligt. Vattnet tar per efter stund slut och kommer inte fram till alla ställen i sjukhusen. en Inget säger att situationen kommer att bli bättre. Många patienter närmar sig gränsen för vad de klarar. Sjukhusen har hittills flyttat ut totalt nära 800 patienter från det drabbade området till andra anläggningar i länet, framför allt Danderyds, Södertälje och Norrtälje sjukhus. De här förflyttningarna förslår emellertid inte. Stockholms

läns landsting går under eftermiddagen ut till grannlandstingen och

begär att placera ett antal patienter även hos dessa. Gensvaret är dåligt. De platser landstinget får disponera i Uppsala, Västerås, som Eskilstuna och Nyköping inte på långt när mot behovet. svarar

Tredje dygnet 45

Samma begäran riktar landstinget därför också till andra sjuknu vårdshuvudmän. Landstinget börjar samtidigt att planera de transporter som fordras för att patienterna ska kunna placeras hos de andra landstingen. De militära förbanden i Stockholms närhet har genom fo-befälhavalovat att ställa personal och ett 30-tal fordon med bårar till förren

fogande. Fo-befälhavaren har vidare fått besked att Svea träng-

om bataljon i Linköping, som disponerar betydligt större resurser, kan

medverka. Personal och sjuktransportfordon kan plats i

vara Stockholm under kvällen. Sjukhusen vill att militära förband även ska delta med de helikoptrar är lämpliga för sjuktransporter. som De flesta flyttas under natten över till andra sjukhus.

Problem med bränder

Restaurangerna och storköken runt i Stockholm och i söderom

kommunerna har svårt att hämta tillräckligt med vatten. För de flesta

är det ingen idé att fortsätta. De inte redan gjort det stänger som

under tisdagen. Avläsningar från måndagens provtagningar på vatt-

net i ledningsnätet visar i flera fall att vattnet kan otjänligt. vara Stadsveterinären än gång alla att koka det vatten uppmanar en som ska användas till dryck och matlagning. Han får veta att flera livsmedelsindustrier fortsätter med tillverkningen och förelägger dem att upphöra. Personalen vid företagen anser att de klarar hygienen och är inte glada åt besluten. Några av ägarna överklagar besluten. Stadsveterinären det nödvändigt att skicka ut personal anser som kontrollerar verksamheten vid industrier och restauranger. De flesta skolorna kan även under tisdagen ta emot elever. Problem uppstår för de klasser där lärarna måste ta hand minom egna

deråriga barn eller anhöriga äldre. Någon skolbespisning förekom-

mer inte.

Under eftermiddagen uppstår det flera bränder i staden. Brandoch räddningstjänsten har vatten i sina tankbilar och drar i flera fall slang från vid vattendragen. Egentliga problem

egna pumpar upp-

står bara vid en stor brand i ett kvarter på Åsögatan. Byggnaderna

har gång varit bryggeri gjorts till möbelvaruhus,

en men senare om lager och lokaler för olika slag av småindustrier. Sprinkleranläggningen i möbelvaruhuset får inget vatten. Elden sprider sig fort. Det

finns en krigsbranddamm med 400 m3 350 meter från brandplatsen. Den tömmer utryckningsstyrkorna på mindre än en timme. Branden

är fortfarande inte släckt. Det blir nödvändigt att dra slang från nu Saltsjön. Det är drygt 800 meter dit och en mycket stor höjdskillnad. Flera kommuner staden hjälper till med sina tankbilar. Det norr om tar två dygn att släcka branden. De materiella skadorna blir mycket betydande, beroende på att det hela tiden är ont om vatten. Två brandmän får brännskador.

46 Tredje-fjärde dygnet

Militära förband hjälper till

Lidingö och Nacka kommuner är helt avskurna från Vattenförsörj-

ningen i ledningsnätet. Det finns i båda kommunerna flera stora pri-

vata vattentäkter. Ägarna befarar överföring till det

att en av vatten kommunala nätet skulle leda till ett avbräck i deras verksamhet egen

och vägrar att släppa till de volymer de förfogar över. Lidingö

som

och Nacka tvingas att skaffa vatten i behållare från andra ställen utanför det drabbade området. Det har det löpande

genom sam-

rådet i Länsstyrelsens regi framkommit att dessa båda kommuner haft det särskilt svårt att tag i tankbilar. Länsstyrelsen ordnar i det läget hjälp från militära förband. Genom fo-befälhavarens medverkan åtar sig I 1 och Lu 3 att fr.o.m. tisdag kväll för del

svara en av

försörjningen med reservvatten i de båda kommunerna.

Regeringen

Finansborgarrådet träffar under tisdagen en företrädare för reger-

ingen. Stockholms ställning huvudstad gör situationen

som extra

känslig. Utländska massmedier tidningar, radio och TV skildrar

- -

situationen på ett livfullt sätt. Staden på vattnet utan vatten, lyder

av tidningsrubrikerna i svensk översättning. Att det är fråga om sa-

botage är en omständighet som särskilt intresserar de utländska me-

dierna.

Sverige kommer två veckor att värd för stor interna-

om vara en

tionell konferens i UD:s regi. Kommer den att kunna genomföras

Det framgår också att utländska ambassaderna snarast vill ha eget vatten i tank till sina fastigheter. Samma sak är det med vissa

statliga myndigheter som har arbetsuppgifter som är viktiga från

säkerhetssynpunkt. Finansborgarrådet bedömer att det knappast vid

den tiden kommer att finnas några hinder för konferensen. En del

åtgärder kan behöva vidtas innan den börjar. Finansborgarrådet är

beredd att medverka till att det sker. Samma sak är det med vattnet ambassaderna vill ha. som

Informationscentralen i Stadshuset har haft mycket göra hela

att

dagen och ledningsgruppen beslutar att den i fortsättningen ska

vara öppen även under natten.

3.3.4 Onsdag fjärde dygnet

Den första har kopplats in i Norsborg under Den

pumpen natten.

emellertid så små vattenmängder att det knappast märks

ger annat

än på de allra lägsta punkterna i ledningsnätet. Det på

vatten som en

Fjärde dygnet 47

del håll går att kranarna är sannolikt förorenat. Stockholm

ur Vatten massmedierna att det måste kokas det upprepar genom om

ska användas till dryck eller matlagning.

Samhället fungerar inte

Reparationsarbetena fortsätter dygnet runt i både Norsborg och Lovö.

Tankbilarna kör hela tiden ut vatten till hämtningsställena,

som nu

är fler än tidigare. Även onsdagen blir mycket besvärligt dygn.

ett

Samhället hari många avseenden slutat att fungera. De flesta arbetsplatserna är stängda. Även hotellen och har i all-

restaurangerna

mänhet upphört med sin verksamhet. Sjukhusen tar bara emot

pa-

tienter med livshotande skador eller sjukdomar. Butiker inte

som behöver vatten och kan hålla öppet gör det. Sortimenten i butikerna

är emellertid inte de vanliga. På många håll är det drycker.

ont om

Ute på slakthusområdet i Enskede är det tyst och stilla sedan flera dagar. Det går inte att stycka kött och fläsk, göra korv eller produandra livsmedel. Nästan alla livsmedelsföretagen har permitte-

cera

rat sin personal. Bryggerierna i Bromma och Vårby klarar en del av produktionen med eget vatten men har inte möjligheter att diska returflaskorna. Verksamheten går på sparlåga.

Många hästar som är stallade inom de avbrottet berörda komav

munerna flyttas till gårdar utanför området. Några hästägare har

emellertid brunnar. Andra hämtar vatten i tank från norrkomegna

och låter djuren stanna kvar. Det gör också Skansen,

munerna som

behöver mycket vatten både för att göra rent i stallar och burar och

för att djuren tillräckligt att dricka.

Ledningen för Norrvatten har funnit att polisen inte har samma möjligheter under de första dygnen att bevaka vattenanlägg-

som

ningarna i norrkommunerna. Kommunalförbundets chef tar kon-

takt med fo-staben för att höra militära förband kan för om svara

bevakning åtminstone under den tid det tar innan anläggningarna i Norsborg och Lovö är reparerade. Fo-befälhavaren säger att han är beredd att under eftermiddagen organisera styrka på 100 militära

skyddsvakter i avlösningar som Norrvatten kan fördela mellan sina

olika skyddsobjekt.

Ledningsgruppen i Stadshuset följer utvecklingen och informerar

massmedierna svårigheterna uppstår. Miljöförvaltningen får

om som

och att göra inom sitt område. De hygieniska problemen

mer mer

växer efter hand tiden går och vattenbristen På grund

som varar. av

det klena flödet blir det stopp i avloppsledningarna inne i många

fastigheterna. Toaletterna är fortfarande det stora kruxet. Miljö-

förvaltningens information har inte trängt igenom. Många använder sina vattentoaletter. De spolar med de begränsade mängder vatde för tillfället har. Enligt miljöförvaltningen kommer det

ten som

48 Fjärde dygnet

här längre fram att orsaka stora svåri Andra lägger avföring i

plastpåsar de kastar i soptunnorna. Lukten är redan ett mycket som

stort problem i de hus där de boende kastat latrinpåsar och latrin- v

kartonger i sopnedkasten.

Nya sätt att skaffa vatten

Vattentransporterna krävande del myndigheternas verksamär en av het. För att minska på körningarna föreslår Stockholm Vatten att

vattnet i krigsbranddammarna ska tas i anspråk. Provtagningar

som har skett under det senaste året har visat att vattnet i de flesta fallen

är tjänligt och kan användas till dryck och matlagning. Brand- och räddningstjänsten motsätter sig emellertid förslaget. Det här vattnet

är i den besvärliga situation råder viktig släckningsresurs som en -

framför allt i högt belägna områden. Skolborgarrådet som just

- nu

fungerar ordförande i ledningsgruppen är för tillfället inte

som -

beredd att släppa till krigsbranddammarnas vatten för annat än brandsläckning.

Det visar sig under onsdagen att Södersjukhuset, flera företag, res-

tauranger och andra har kopplat in råvattenpumpar från Norr-

egna ström och Mälaren. Det orenade vattnet går på flera ställen baklänges in i distributionsnätet. Stockholm Vatten vill slut på den

här olovliga tillförseln och tar upp frågan i ledningsgruppen i Stadshuset. Ledningsgruppen kräver att polisen ska ingripa med stöd

av va-lagen för att hindra att orenat vatten kommer ut i det kommunala nätet. De flesta har svårt att komma över lagad mat. Ledningsgruppen i Stadshuset att staden måste underlätta försörjningen och tar anser kontakt med cateringföretagen på Arlanda, som åtar sig att under det närmaste dygnet leverera 50 000 middagsportioner förpackade på ett sådant sätt att de på ett enkelt sätt kan värmas. Maten komvia socialdistrikten att placeras ut i servicehusen där alla mer som behöver får hämta sina portioner.

Finlandsfärjorna säljer vatten som rederiets personal tappat på plastflaskor. Under onsdagen börjar det också dyka upp ambule-

rande vattenförsäljare ute på stan. En del säljer direkt från lastbilsflak. Stadsveterinären åter allmänheten att koka det vatuppmanar ten som ska användas till dryck eller matlagning. Det visar sig att ett stort hotell i City haft öppet hela tiden använder vatten från sin som

simbassäng för att driva verksamheten.

Svårt att fördela vattnet

Två nya pumpar startas onsdag kväll. Vattenmängden ökar i distributionsnätet och det kommer så småningom att finnas vatten i många

Fjärde-femte dygnet 49

villaområden och i bottenvåningen på lågt liggande flerbostadshus. Kommunerna söder om Stockholm får emellertid inte så mycket av vattnet de sig berättigade till. De säger att Stockholm misssom anser gynnar dem och vill att Länsstyrelsen ska ingripa. Länsstyrelsen har

redan aktualiserat frågan vid onsdagens överläggning med företrä-

dare för kommunerna, landstinget och de statliga myndigheterna. Finns det några principer för fördelningen vattnet mellan olika av

slag av användare, frågar sig många. Landshövdingen upprepar med eftertryck att sjukhusen måste prioriteras och att söderkommunerna

ska tillgodoses i utsträckning som andra delar distributionssamma av området. Stockholms stad att de tekniska förhållandena är menar avgörande för hur försörjningen kan styras. Detta är något Stocksom holm Vatten avgör hand. Diskussionen slutar i oenighet. egen Det vatten kommer kranarna är i stor utsträckning otjänligt. som ur Problemen tornar sig i servicehus och sjukhem under vattenupp avbrottets fjärde dygn. Många dem bor där far illa. Åtskilav som liga förstår inte att det inte finns något vatten. Personalens arbete är tungt i vanliga fall. Nu blir det ännu besvärligare. Det har kommit

till punkt när det är nödvändigt att flytta betydligt fler boende till

anläggningar även utanför länet. Stora utrymningar påbörjas trots

i ledningarna kommer öka. Även socialtjänsten vill ha att vattnet att hjälp. Länsstyrelsen tar nya kontakter med andra kommuner i det egna länet, länsstyrelserna i andra län och med fo-befälhavaren. Det

går att fram både fler platser och ytterligare transportresurser. Sjuktransportförband från Svea trängbataljon medverkar i samma utsträckning som vid evakueringen av sjukhusen ett dygn tidigare.

3.3.5 Torsdag femte dygnet

Trots att vattenmängden hela tiden stiger i ledningsnätet ökar på-

frestningarna för människorna i de drabbade kommunerna. De utsatta gruppernas svårigheter växer. Vardagslivet fungerar inte längre. Många äldre känner sig ordentligt förvirrade. De flesta håller på att

förlora tron på myndigheternas förmåga att klara krisen. Stockholm Vatten klagar på att människor inte är tillräckligt solidariska mot varandra. De har vatten förbrukar än vad de som mer egentligen behöver. Spara mer så klarar det här, säger Stockholm Vatten, och går ut med de här råden:

D Låt varmvattenberedaren vila sig Det är inte nödvändigt att bada

och duscha. Spola toaletten bara gång Använd begagnat från Cl varannan vatten disk eller tvätt

50 Femte dygnet

Cl Diska inte och tvätta inte under rinnande vatten Samla er upp det använda vattnet och häll det i toaletten C1 Låt bli att tvätta kläderna lika ofta vanligt Det går att som använda t.ex. skjorta flera dagar. en Polisen i Stockholm håller under förmiddagen presskonferens. en Länspolismästaren beskriver översiktligt vilka svårigheter polisen möter i den situation som råder och vilka åtgärder ledningssom

organisationen har beslutat Stockningarna i trafiken är fortfa-

om.

rande ett allvarligt bekymmer. Det fordras mycket planering och dirigering för att gatorna inte ska bli oframkomliga. Att många människor uppenbarligen är irriterade skapar problem i hemmen och på flera offentliga platser. Alltfler ingripanden sker efter hand ti-

som den går. Antalet butiksstölder har ökat de två senaste dygnen. I det kaos råder håller känslan för lag och ordning på att försvinna, som säger länspolismästaren och uppmanar alla att så långt de kan bevaka sin egendom.

Kritik mot myndigheterna

I ett radioprogram som granskar myndigheternas åtgärder får staden och Länsstyrelsen hård kritik för att de inte lyckats fram mer reservvatten än varit fallet. En företrädare för landstinget insom stämmer i klagomålen. Finansborgarrådet uttalar sig i Lunchekot och framhåller att myndigheterna gjort vad de kunnat: Vi har visserligen en planering för att kunna möta olika krissituationer men har aldrig räknat med en situation av det här ytterst allvarliga slaget. Ingen har tänkt att detta skulle kunna inträffa. Vi kan inte ha en

planering för någonting som är så osannolikt som detta. Uttalandet väcker bestörtning hos många inom massmedierna. Det kommenteunder de följande dagarna på ledarplats och debattsidor i flera

ras tidningar.

Klagomålen från landstinget kommer också fram vid torsdagens

överläggning på Länsstyrelsen. Landstinget får i det sammanhanget

mycket kritik från olika håll för bristerna i sin beredskap. Läns-

egen styrelsen meddelar under mötet att den efter överklagande överväger att upphäva både stadsveterinärens beslut att stänga ett antal

livsmedelsföretag och förbuden för hotellen att ta emot fler gäster. Enligt Länsstyrelsen är det tveksamt om handläggningen varit riktig

formellt sett. Länsstyrelsen ska inhämta ytterligare underlag i de båda ärendena innan den fattar beslut. Meddelandet frestar ytterligare på relationerna mellan Länsstyrelsen och staden.

Femte-sjätte dygnet 51

Fortsatta Sanitära svårigheter

Toalettproblemen ökar dag för dag. Regional-TV visar i ett antal

reportage under eftermiddagen att det är smutsigt på många offent-

liga platser -inte minst i tunnelbanan. Det finns gott livsmedels-

affärer i staden är dåligt städade och rengjorda. Stadsveterinären

som

kommenterar uppgifterna och säger bl.a. de gör sådana iakt-

att som

tagelser ska meddela miljöförvaltningen. Han dementerar också

uppgift som framförts i TV att slamsugningsbilar används för transport vatten till hämtningsställena. Ryktet har fått många

av att låta bli använda vattnet.

Brand- och räddningstjänsten stänger under torsdagen ytterligare

ett antal lokaler där brandrisken är och där det vid snabbt stor ett

förlopp kan bli svårt att begränsa skadorna. Länsstyrelsen fortsätter att diskutera med staden hur söder-

kommunerna ska kommer inte någon gång i det

mer vatten men

fortsatta förloppet att kunna påverka styrningen vattenleveran-

serna. Stadens ledning att det är sak för Stockholm Vat-

upprepar en

ten att komma överens med sina avtalsparter. Landshövdingen informerar regeringen läget för dagen i det drabbade området och

de problem han i möjligheterna för de statliga myndigheterna

om ser

att påverka förhållandena.

3.3.6 Fredag - sjätte dygnet

Under fredag förmiddag kan ytterligare några vid de

pumpar startas

båda vattenverken. Det börjar tryck i nätet. Fortfarande distribu-

emellertid bara drygt hälften den normala mängden. Stock-

eras av

holm Vatten klorerar vattnet kraftigt.

Ledningsgruppen i Stadshuset sammanträder under förmiddagen.

Stockholm Vattens företrädare framhåller att det kan många veckor

innan hela nätet spolats och desinficerats. Enligt miljöförvaltningen

måste det fortfarande information människor ska koka ut om att

vattnet. En politisk veteran från PRO begärt att träffa lednings-

som kräver att pensionärerna ska först alla och gruppen vatten av att

hyran ska justeras med hänsyn till de uteblivna vattenleveranserna.

Han det stadens skyldighet försörja invånarna med

anser vara att

vatten. Finansborgarrådet försäkrar att han ska bevaka pensionärernas intressen när det så småningom ska klaras hur allt ska

regleras ekonomiskt. Alla tänkbara grundvattentäkter används i Stockholm och

söderkommunerna. En expert från Länsstyrelsen vill begränsa

uttagen. Flera de stora täkterna kan komma saltvatten. av annars att ge

Det kan leda till att de så småningom blir förstörda. Hon får inte gehör för sina synpunkter.

52 Sjätte-sjunde dygnet

Trafiken ut från Stockholm börjar att tätna vid lunchtid. Många lämnar staden för tillbringa helgen hos släktingar och vänner

att

eller i sina fritidshus. En rundringning Radio Stockholm gör till

som

antal arbetsplatser visar att ungefär 40 % de anställda är från-

ett av varande.

Rykten om smittsamma sjukdomar

Från servicehus på Kungsholmen rapporteras att nästan alla gamla

ett

under natten har drabbats blodblandade diarréer. En sjukskö-

av av

terskorna, tjänstgjort vid ett kolerasjukhus i Sudan 1970-

som

talet, jämför med förhållandena där. Den tjänsteman inom socialtjänsten emot rapporten missförstår det hela och ryktet

som tar om

kolera på Kungsholmen sprids blixtsnabbt i Stadshuset. En kvälls-

tidning får reda på det och skickar reporter till servicehuset. Hon

tillåts inte komma in, fotografen flera bilder på sjuka äldre

men tar människor bärs bår till ambulanserna väntar. som ut som

Inom socialtjänsten och i landstingets smittskyddsorganisation är det fullt pådrag sedan kvällstidningen kommit ut med extraupplaga

kolera på Kungsholmen. Det är fullt klart att många gamla på

servicehuset fått svåra magsjukdomar, ingen kan bekräfta att

men det är just kolera. Radio Stockholm kontrollerar med sin medarbevid informationscentralen i Stadshuset. Han har i förtroende tare

fått uppgift från tjänsteman nära ledningsgruppen. För

samma en

säkerhets skull kontrollerar redaktionen på Radio Stockholm med infektionskliniken på Huddinge sjukhus. En läkare där medger att

det kommit in sjuka från servicehuset på Kungsholmen. På frågan det är kolera han svävande: Det vet vi inte, isolering

om svarar men

patienterna pågår. Radio Stockholm sig därmed ha fått be-

av anser

lägg för det är kolera och går också ut med nyheten.

att

Fortsatt bevakning

Polisen har uppfattning vilka har utfört angreppet

nu en om som vattenverken och räknar med att flera ska kunna grimot personer

inom det närmaste dygnet. Det är enligt polisen ingen risk för

pas

attacker mot andra anläggningar. En viss bevakning förekommer emellertid fortfarande på olika platser i Stockholmsområdet.

3.3.7 Lördag sjunde dygnet

Lördag eftermiddag finns det gott vatten i kranarna. Många

på tvätta och bada. Sent på kvällen har trycket grund

passar att

detta sjunkit kraftigt i stora delar staden och i söderkommuner-

av av na.

Andra veckan 53

Smittskyddsläkaren har en händelserik morgon. Vid 8-tiden får

han besked att de brutit ut magsjuka på flyktingförläggning.

om en

Koleralarmet har också lett till att många med oklara symtom på magsjukdomar sökt sig till sjukhusen. All sjukvårdspersonal har inte

hunnit information att larmet falskt. För säkerhets skull om var

har personalen antagit att det kunnat kolera. Rapporterna

vara om

dessa patienter rubricerade misstänkta kolerafall kommer i

- som -

mängder till smittskyddsläkaren på telefon och fax. Smittskydds-

läkaren larmar distriktssköterskorna och de smittskyddsansvariga läkarna inom primärvården i länet. Under förmiddagen börjar smittläget att klarna. Flera slag kon-

troller har skett inom bl.a. servicehuset. Symtomen hos de sjuka har

granskats mycket noga. Landstingets smittskyddsläkare dementerar kl 11.00 bestämti flera radiokanaler uppgifterna kolera på Kungs-

holmen. Ryktena beror på rad missförstånd, säger han. Sannolikt

har de gamla fått shigellos eller bacillär dysenteri, sjukdomen

som också kallas. Om alla kokar sitt vatten, tvättar händerna och är noga

med livsmedelshygienen finns det ingen anledning till

oro.

Under eftermiddagen kommer det fram att utbrottet allt att

döma berott på dålig livsmedelshygien i servicehusets kök. Persona-

len har sannolikt inte skött handtvätten efter toalettbesöken.

Socialtjänsten och Stadshusets informationscentral har fullt

upp

även under lördagen med på frågor i telefon och att utar-

att svara

beta information. Tryckta meddelanden finns till slut på än 20

mer

språk.

3.3.8 Andra veckan

Efter vecka utan vatten har ledningarna blivit förorenade det

en av

mark-, vatten- och avloppsvatten som på en del håll trängt in genom läckor i ledningarna. Stora delar nätet måste spolas och kloreras.

Det är bara början på många veckors arbete.

Stockholm Vatten räknar med att kunna ta hela nätet i drift under

måndagen. Den starka kylan har emellertid gjort att vattenledningaansluter fastigheterna till distributionsnätet på många stäl-

rna som

len fryst sönder. När vattentrycket söndag kväll börjar bli normalt

inträffar det åtskilliga vattenskador. Vattnet svämmar över i källarna.

Översvämningar uppstår också i många hus på grund av att kranar

lämnades öppna när det inte fanns vatten i ledningarna. Det framgår informationen från Stockholm Vatten att vatten

efter hand kommer att finnas i vanlig omfattning, att det fortfa-

men rande kan förorenat. vara

Från måndag distribuerar båda verken vatten med

morgon nor-

mal kapacitet. Flera företag tvingats upphöra med sin verksam-

som

54 Andra veckan

het framhåller att de kommer att ställa krav på ersättning från staden eller Stockholm Vatten.

På grund av frysta ledningar saknar många fastigheter fortfarande

vatten. Stockholms Fastighetsägareförening vill ha klarlagt det om ankommer på Stockholm Vatten eller fastighetsägarna att tina och

reparera ledningarna.

Sjukhusen kommer i gång och börjar ta tillbaka de patienter som

de tidigare fått skriva ut. Restauranger och storkök börjar driva

att sin verksamheti full skala. Frånvaron på del arbetsplatser är forten farande hög. Stockholm Vatten och miljöförvaltningen fortsätter sin omfattande provtagning på vatten från olika delar distributionsnätet. Dagarna av går. Vattendistributionen är kvantitativt i allt väsentligt tillräcklig. Vattnet är emellertid fortfarande otjänligt eller tjänligt med anmärkningar i stora delar nätet. På del ställen luktar det och smakar av en illa. Flera människor drabbas vattenburna sjukdomar. av Regeringen tillsätter undersökningskommission, ska klaren som göra hur de olika myndigheterna har hanterat den situation som uppstått. Kommissionen ska också föreslå principer för hur kraven på ersättningar både från dem drabbats ekonomiskt vattensom av avbrottet och från dem deltagit med för myndighetersom resurser

hjälpåtgärder ska regleras.

nas

3.3.9 April

I mitten av april knappt två månader efter angreppet mot vatten-

verken har hela ledningsnätet spolats och klorerats. Provtagningar

visar att vattnet åter är tjänligt. Stockholm minskar efter hand på

kloreringen.

Kapitel

Problem i olika skeden av

händelseförloppet

4.1 Ett för analys systern av problemen

Vatten är oumbärligt i människors liv. Många verksamheter behöver

vatten för att över huvud kunna fungera. Det är svårt tänka

taget att

sig att t.ex. ett sjukhus eller en livsmedelsindustri ska klara sig ens en kortare tid utan vatten. För många behoven är det också krav på

god kvalitet. Vattnet ska vara tjänligt. Det gäller bl.a. allt det vatten brukas till dryck och matlagning. För några slag industriella

som av processer kan kraven ännu större. vara

Utredningens skildring i scenariot visar att påfrestningarna vid ett långvarigt bortfall av vatten i ledningsnätet blir mycket stora. De

flesta människor far illa på ett eller flera sätt. Problemen för myndigheter, företag och enskilda kommer att variera mellan olika

personer

skeden i händelseförloppet och mellan olika delar det drabbade

av området. Det är svårt att bedöma de olika verksamheter förekomom som

i scenariot i verkligheten skulle komma att fungera på så

mer ett

tillfredsställande sätt framgår händelseförloppet eller på-

som av om

frestningarna blir så allvarliga att samhället nära nog kollapsar. Klart är att ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen får verkningar

som

i flera avseenden skulle kunna bli betydligt värre än dem utred-

som

ningen beskriver. Det är egentligen bara fantasin sätter gränser

som

för omfattningen de svårigheter scenario det slag

av som ett av ut-

redningen valt ger upphov till.

Utredningen har för sina överväganden i detta kapitel proble-

om ett bortfall vattenleveranserna leder till delat in händelmen som av

seförloppet i tidsskeden och verksamheten i verksamheter.

De tidsskeden utredningen valt är följande:

som

1 Sprängningen

Det som händer i samband med att vattenverken under eftermidda-

blir utsatta för sabotage och gör Stockholm och de övriga

gen att

kommunerna kommer i åtskilliga dygn.

att vara utan vatten

56 Problemen

2 Minskande vatten i ledningarna

Förloppet under första kvällen och natten när reservoarerna tappas och trycket i ledningsnätet efter hand sjunker.

3 Inget vatten i ledningarna

Tiden det sedan helt försvunnit i ledningarna till dess

som tar vattnet

Stockholm Vatten kopplat in de första Utredningen

nya pumparna.

bedömer denna fas kommer att omfatta tre dygn.

att

4 Återkommande vatten i ledningarna

Det skede i händelseförloppet börjar under femte dygnet och

som

karaktäriseras det åter börjar finnas vatten i ledningarna till

av att -

en början i små mängder.

5 Återställning av vattenförsörjningen

Tiden det innan samhället fungerar normalt igen. Det går

som tar

till månad från det trycket i ledningsnätet blivit normalt

upp en att

till dess att föroreningarna i ledningarna är borta.

De åtgärder myndigheterna vidtar under de olika tidsskedena

som

delar utredningen in i följande nio verksamheter:

El Skydd mot sabotageåtgärder;

Reparationer; Försörjning med reservvatten; Försörjning med vatten från vattenledningsnätet;

Information till allmänheten;

Ordning och säkerhet räddningstjänst;

Social verksamhet och utrymning;

I-Iälso- och sjukvård; och

Cl Ledning.

Matrisen på de följande sidorna innehåller översikt över de

en pro-

blem enligt utredningens bedömning kommer att uppstå inom

som de fem tidsskedena och de nio funktionerna. Texten i de olika ru-

är för överblickens skull relativt kortfattad. Den nyansering

torna

fordras för utredningens överväganden och förslag följer i au-

som

snittet med kommentarer efter matrisen. Utredningen vill framhålla

slutsatserna både i matrisen och i kommentarerna innehåller att syn-

punkter även på del problem inte har framkommit i skild-

en som

ringen av händelseförloppet.

Problemen 57

.: m å ö 5 x

å å E m m

L | m | a E . I

58 Problemen

u .u

E .. I . n m

ü .. c u

w m m m .. 5

E m

u m

Problemen 59

.H W S

.. m S E E v u

5 Q x m . m ø S

.. a

. x

60 Problemen

u m

.. m I

8 m u I Y ä

m m m W

.Å

Problemen 61

S S ö 8

Y s u

| | I E m .s w m 5 I

62 Problemen

4.2 Kommentarer till problemen i matrisen

4.2.1 Skydd mot sabotageâtgärder

Vattenförsörjningssystemen är i allmänhet så stora och geografiskt

så utspridda att det i praktiken inte går att bevaka dem på ett effek-

tivt sätt. Tekniska skyddsanordningar vid bl.a. vattenverk, reservoarer och pumpstationer kan forceras och larmen går att manipulera. De mycket anställda i allmänhet behövs för själva driften som av vattenverken kan sannolikt Övermannas dem vill skada av som en sådan anläggning. Detta gäller givetvis även många andra slag av verksamheter i samhället. Det finns i praktiken inte resurser att avdela bevakningspersonal för ett kontinuerligt skydd. Ett syfte med att i scenariot låta vattenförsörjningen i Stockholm bli utsatt för sabotage är att visa på riskerna med att verksamheten är förhållandevis oskyddad. Ett annat syfte är att skildra konsekvenomfattande och relativt långvarigt avbrott. Stockholm serna av ett Vatten har liksom de flesta vattenproducenter ett tekniskt sett mycket säkert och tillförlitligt produktions- och distributionssystem. Sannolikheten för att ett tekniskt fel ska ödelägga vattenproduktionen i den stora skala som sker i scenariot är liten. Det är inte heller rimligt

att utgå från att personalen felgrepp eller försumlighet

genom annan kommer kunna åstadkomma skador behövs för att så stora som att förhållandevis långvarigt totalavbrott ska uppstå. ett De tre vattenverken i Stockholm två i Norsborg och ett i Lovö - -

har tillsammans kapacitet dubbelt den normala för-

en så stor som

brukningen dygn. Om ett verken är drift ska i stort sett

per av ur en

normal försörjning ändå kunna upprätthållas. Problem

med vatten

kan uppstå genom att vattentrycket sjunker i en del områden. Med två vattenverk avstängda ska vattenförsörjningen kunna upprätthållas

på en begränsad nivå. De allra flesta förbrukarna kommer att ha

vatten. Sannolikt blir emellertid de bor högt i höghusen

som uppe

tvungna att hämta vatten längre ned i byggnaderna. Enstaka högt belägna områden kommer möjligen att helt utan vatten.

vara Distributionssystemets huvudledningar och distributionsledningar har sådan uppbyggnad och kapacitet att så gott alla konsuen som menter ska kunna försörjas även vid avstängningar för stora reparationer. De som är anslutna till en del av en distributionsledning som ska kan emellertid inte vatten. För dem ordnas det repareras pro-

visoriska tappställen.

Reservoarerna i distributionssystemet ska trygga tillgången med hänsyn till skillnaderna i förbrukningen under dygnet. De ska också det skulle inträffa rutinbetonade avbrott i vattenvara en reserv om produktionen på grund av t.ex. en stor läcka eller en avstängning för stor reparation. en

Problemen 63

Många vattenförsörjningsanläggningar t.ex. vattenverk,

- pump-

stationer och har bristfälliga anordningar för skydd

reservoarer mot intrång och skadegörelse. De större anläggningarna är i allmänhet skyddade tekniska anordningar. Det är emellertid svårt genom att hindra den verkligen vill skada anläggning att göra det. som en

Angriparna i scenariot lyckas i sitt uppsåt. Det framgår inte av skild-

ringen vilka de år och hur spaningen efter dem går till. Utredningen har avstått från att beskriva dessa detaljer. En analys polisens av spaningsverksamhet faller utanför för utredningens uppdrag ramen och skulle i onödan tynga skildringen. En naturlig åtgärd innan förövarna gripits eller så länge det inte kan uteslutas att de kommer att slå till igen är att bevaka andra tänkbara mål. Om det inte finns något uttalat hot kan det svårt vara att tillräckligt med resurser för en sådan bevakning. Kraven på ett effektivt skydd ökar givetvis tydligare angriparna demonstrerar sina avsikter. Det kan i ett läge med ett tydligt hot åt mycket bevakningspersonal.

Reparationer

Reparationerna i de olika vattenverken tar i scenariot åtskilliga da- Det är till början tidsödande och besvärligt att röja i de gar. en upp

skadade byggnaderna. Lokalerna måste länspumpas. Vattnet kom-

från de skadade och ledningarna. Det finns backmer pumparna

ventiler på huvudledningarna och det är inte någon risk att vattnet i

ledningsnätet och reservoarerna ska tryckas tillbaka ut de genom

skadade ledningarna och Det är vidare nödvändigt

pumparna. att ta loss all söndersprängd utrustning och forsla den. Samma sak gälut ler den trasiga betongen. Att det tar tid att i gång vattenleveranserna igen beror framför

allt på att och ledningarna i vattenverken tillsammans

pumparna med alla styrinstrumenten är dimensionerade, konstruerade och till-

verkade för de angripna anläggningarna. Pumpar och ledningar i den här storleken är ingen standardutrustning finns i lager hos

som tillverkarna. Den första ersättningspumpen kommer från en annan större kommun, som just skulle börja installera den. Ingen av de

pumpar som det kommunala bolaget kan tag i kommer

att monteras in för permanent bruk i Norsborg och Lovö. De kommer så småningom bytas ut mot ny utrustning med den kapacitet som de skadade vattenverken är planerade för.

Problem blir det slutligen också det inte finns reparatörer

om som snabbt kan laga de läckor på ledningarna uppstår sedan som vattnet blivit stående och rören på flera ställen fryst sönder. Dessa skador

kommer att drabba de s.k. servisledningarna från distributionsnätet

64 Problemen

i in till fastigheterna. Det kommer sannolikt också att be-

ute gatan

hövas reparatörer för att återställa golv och annat efter de vatten-

skador har uppstått i olika slag byggnader. De bor eller

som av som

arbetar där kan ha lämnat kranar öppna och är inte på plats när vattnet kommer tillbaka i ledningarna.

4.2.3 Försörjning med reseruvatten

Reservvatten begreppet nöduatten förekommer också och beteck-

sak är vatten hämtas från den reservvattentäkt

nar samma som som

ska kunna ersätta huvudvattentäkten och distribueras på

som van-

ligt sätt det allmänna ledningsnåtet. Det kan också vat-

genom vara

ten kommer fram till förbrukare på annat sätt än med hjälp

som en

ledningsnätet. Det innebär att vatten transporteras i tankar på

av -

bil, i järnvägsvagn eller båt till förbrukarna eller att dessa kan

lägga ut ledningar till andra producenter eller har vattentäkter

egna

de kan koppla in.

som

Problemet är att reservvattenförsörjningen som regel ger små kvan-

titeter i förhållande till de normala behoven. De flesta stora och små

förbrukare inom tätorter eller planlagda områden har sällan

egna

täkter. Om så år fallet det kan gälla sjukhus och livsmedelsindustrier

så har de begränsad kapacitet. Användarna kan inte ta i

- en an-

språk de mängder de behöver för sin normala förbrukning.

som

Det finns flera exempel bl.a. två av sjukhusen i Stockholm på

- -

att förbrukare har täkter inte förfogar över några anord-

som egna

ningar gör att de omedelbart kan börja dessa.

som ta upp vatten ur

Förbrukarna hindras i själva verket avtalen med vatten-

genom

producenterna att ha den vattentäkten inkopplad. Ett skäl är

egna

att vattenproducenten vill ha ensamrätt på leveranserna. Ett annat skäl är vattentäkt med dålig Vattenkvalitet kan förstöra

att en vatt-

net i ledningsnätet inom den allmänna anläggningen. Om förbrukare får fram reservvatten och har utrustning för

en -

att in det i sitt ledningsnät så räcker flödet i allmänhet inte för

att det ska bli något större tryck i systemet. Tillförseln blir ojämn. Det går inte att lita på att det alltid kommer något vatten kra-

Oavsett hur reservvattnet produceras kan det ett

narna. vara problem både att det till förbrukare och att distribuera det inom en

hans anläggning.

Det behövs väl fungerande organisation för transporterna och

en distributionen till alla de enskilda användarna med ett stort antal -

fordon och kärl olika slag. Det finns ingen planering för sådana

transporter och distribution vatten kanske mest beroende på att

av -

vattenförsörjningen som regel fungerar utan störningar. Det uppstår

Problemen 65

i praktiken sällan några längre avbrott, ställer problemen på sin

som spets.

Reservvatten ska vara god kvalitet möjligt helst

-a som - av dricksvattenkvalitet och kommer sannolikt i de flesta fall från - en

annan producent än den som har drabbats avbrottet. I utredning-

ens scenario hämtar Stockholm och de drabbade grannkommune-

rna det allra mesta i tankar från kommunalförbundet Norruatten.

Sjövatten skulle kunna tillgodose del behovet bör inte

en av men tas

in i distributionsnätet. Det är så förorenat bl.a. alger det

av att san-

nolikt skulle ta lång tid bli med de föroreningar i

att av som stannar

ledningarna. Va-lagen och tillämpningsbestämmelser till plan- och

bygglagen gör det möjligt att förbjuda dem som vill ta in sjövatten i

ledningarna för dricksvattnet att göra det. Det är emellertid svårt

att kontrollera efterlevnaden sådana bestämmelser. av

Det finns vidare bestämmelse gör länsstyrelsen kan

en som att

förelägga den som har en privat vattentäkt att leverera vatten

som

behövs för den allmänna vattenförsörjningen. Däremot förekommer

det inga regler gör det möjligt för regionalt ansvarig myndig-

som en het att fördela leveranserna mellan kommuner av reservvatten t.ex.

på ett sådant sätt att samhällsviktiga behov blir tillgodosedda på

bekostnad andra behov. av

4.2.4 med

Försörjning vatten från ledningsnätet

Nya slag av problem uppkommer i skedet när det åter börjar komma

vatten i ledningsnätet. Trycket har varit borta så länge det läckt

att

in förorenat vatten från den omgivande marken. Det tid fram-

tar -

för allt beroende vattenmängderna till

att en början är små

innan systemet blivit så genomspolat att kvaliteten på är så-

vattnet

dan att det kan drickas kokning.

utan

Om vattenproducenten snabbt vill minska bakteriehalten, är det

nödvändigt att öka kloreringen. Många avstår efter detta sannolikt från att använda vattnet till dryck och matlagning. Ett problem är

slutligen att det kan svårt rent praktiskt leveranserna,

vara att styra

så att t.ex. sjukhus och servicehus får på bekostnad andra

vatten av

förbrukare, t.ex. hushållen. Den distribuerar måste sek-

som vattnet

tionera bort stora delar ledningsnätet. Det är många ventiler

av som

ska stängas det tid bara överblick över vilka åtgärder

- tar att en

och personalresurser fordras.

som

Det finns i allmänhet ingen planering för hur vattentillförseln ska

styras för resultatet ska Övergripande att svara mot en avvägning mellan olika intressen. Det finns inte heller några avtal eller någon

lagstiftning som reglerar en sådan styrning.

66 Problemen

4.2.5 till allmänheten

Information

Avgörande för samhällets åtgärder för att minska verkningarna

vattenavbrottet ska lyckas är att det i ett tidigt skede kan ges en

riktig information till allmänheten. Det måste också finnas ett väl fungerande informationsutbyte mellan myndigheter och andra

organ.

Utredningen är övertygad myndigheterna skulle bli tagna

om att

på sängen störning med avbrott i vattenförsörjningen i den

av en ett

skala scenariot beskriver. Det gäller inte minst den viktiga

stora som

informationsverksamheten. Risken för motstridiga uppgifter är stor, det inte finns plan för någon slags samordning den utåtrik-

om en av

tade informationen. En samordning innebär inte att alla besked måste lämnas från ställe. De flesta myndigheter behöver emellertid i

ett

vilka besked andra allmänheten. Det här går

stort veta organ ger

kanske bygga när behovet uppstår. Risken är emellertid att

att upp

det i så fall inte fungerar i det viktiga inledningsskedet. En effektiv

samordning försvåras för Stockholms del att staden har avskaffat

sin informationsnämnd och centrala informationsförvaltning.

Andra problem i den inledande fasen när människor behöver mycket information det finns många radio- och TV-kana-

är att nu

ler. Det går inte med gång nå ett stort antal människor genom

att en

sända meddelanden i bara några kanaler. Även det säkert

att om

ligger i de privata radio- och TV-kanalernas intresse att vid stora olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner vidarebeforda myndigheternas meddelanden är de inte skyldiga att

sända dessa. Det har visat sig att staten, när den har skrivit avtal

med ägarna till de berörda privata radio- och TV-kanalerna TV 4

undantagen, har förbisett behovet för olika myndigheter att sända

viktigt meddelande. Det finns för övrigt inte varken hos de de avtals-

bundna radio- och TV-företagen eller hos de övriga någon skyldig-

het för låta statliga, kommunala eller landstingsägda företag

att

med myndighetsmeddelanden. Samma sak gäller privatägda före-

verkställer uppgifter inom för viktig samhälls-

tag som ramen en funktion.

Människor vänjer sig efter hand vid verkningarna avbrottet.

Det har blivit normal företeelse i deras dagliga liv. Med tiden

minskar därigenom kraven på utförlighet i informationen. Ansprå-

ken på informationen ökar däremot i andra avseenden t.ex. att

meddelandena ska omsorgsfullt utformade eller att de ska läm-

vara

på betydligt fler språk än tidigare.

nas

Erfarenheterna från de allvarliga olyckor eller andra händelser som har inträffat är att massmedierna till en början som nyheter lojalt vidarebefordrar de besked myndigheterna och inte ifråga-

som ger

sätter myndigheternas åtgärder. Efter tid ett dagar eller

en - par mera

Problemen 67

har informationsverksamheten sannolikt funnit sina former. - De

primära informationsbehoven är tillgodosedda. Massmediernas

repre-

sentanter har hunnit att göra iakttagelser och kan bättre än i inledningsskedet kritiskt granska vad händer i myndigheternas verk-

som

samhet. Den här granskningen kan komma påverka människors

att

tilltro till myndigheterna.

Ett principiellt problem i de skedena händelseförloppet

senare av

är att många upplever situationen normal igen och inte längre

som tar till sig de råd de i förekommande fall bör som göra.

Ordning och säkerhet räddningstjänst

Inom verksamheten ordning och säkerhet handlar det så snabbt

om att

som möjligt klara ut vilka har utfört sabotageåtgärderna och

som

det föreligger några andra hot. Säkerhetspolisen bedriver fortlö-

pande spaning som ska göra det möjligt att förhindra brott det

slag som förekommer i scenariot. De kunskaper finns hos sä-

som

kerhetspolisen kan göra att de har skadat anläggningarna rela-

som

tivt tidigt blir identifierade och gripna. Det kan emellertid också

tid och arbetet kräver i så fall stora polisiära

resurser.

Omständigheterna gör, utredningen skildrar det i scenariot,

som

att trafiksituationen blir besvärlig. Det är mycket människor på

ute

gator och vägar under i varje fall dagtid. De måste förflytta sig för att kunna skaffa vatten och för till anhöriga. Det här leder till

att se

ett annat trafikmönster än i vanliga fall. Följden kan bli stockningar som gör det svårt för fordon med angelägna komma

transporter att

fram. Utryckningsfordon är vid sådana vana svårigheter, men för

t.ex. tankbilar och andra lastfordon ska komma med till som vatten

hämtningsställen och enskilda storförbrukare blir det värre. Svårigheterna att fram vatten kan bli problem också

ett stort

inom brand- och räddningstjänsten. Små bränder går i allmänhet

att

klara med det finns i utryckningstyrkornas tank-

vatten som egna

bilar. Om brandplatsen ligger nära eller i varje fall inte

långt ifrån ett vattendrag, går det att ta vatten där. I Stockholm finns det också

gott

s.k. krigsbranddammar kan utnyttjas. Problem uppstår

om som om det i scenariot är nivåskillnad och

som en stor även långt mellan brandplatsen och de ställen där brand- och räddningstjänsten

tar

vatten. Särskilt besvärligt blir det behovet är

om om av vatten stort.

I alla dessa fall går det åt mycket och slang eller andra led-

pumpar ningar.

Vatten behövs slutligen också till de sprinkleranläggningar

som en

del ägare eller innehavare byggnader har installerat. av Om syftet

med sprinkleranläggningen är rädda människoliv och installatio-

att

nen är ett krav för att byggnaden ska användas det tänkt,

som är

68 Problemen

fordras det andra brandskyddsåtgärder. I del fall går det inte att

ersätta sprinklerskyddet med andra tekniska åtgärder. Det kan som

utredningen beskriver det i scenariot bli nödvändigt att stänga av byggnader eller delar dessa.

4.2.7 Socialtjänst

De sociala verksamheten i scenariot syftar framför allt till att lindra svårigheterna för äldre eller handikappade. I Stockholm ligger anför dessa uppgifter på särskild förvaltning socialtjänsten.

svaret en med alla bor i bostäder

Omsorgerna gäller till att börja som egna både de äldre och handikappade har hemtjänst och alltså får

som

service från samhället också många dem som i vanliga fall

men av

klarar sig själva. Socialtjänsten räknar med att sammanlagt 30 000 i situation det slag utredningen beskriver

personer en av som sanno-

likt inte skulle kunna hand sig själva utan skulle behöva nå-

ta om

form hjälp.

gon av

Svårigheterna blir mycket även för alla bor på sjukhem

stora som

och i servicehus sammanlagt 20 000 äldre eller handikappade.

- ca

Varken sjukhemmen eller servicehusen har några anordningar in-

stallerade gör att de snabbt kan ta emot reservvatten. som äldre och somatiskt inte klarar

De är psykiskt en utsatt grupp som stora påfrestningar.

4.2.8 Hälso- och sjukvård m.m.

Utredningen har redan tidigare framhållit att sjukhusen behöver

de ska klara verksamheten. De behöver det

mycket vatten om av

regel också omgående efter avbrott. Det har framkommit att

som ett

flera sjukhus i det område drabbas vattenavbrottet har

som av egna

vattentäkter borrade brunnar i allmänhet inga anordningar

- - men för kunna dessa. Det skulle sannolikt ta flera att ta upp vatten ur från de täkter-

dagar att tillgång till detta reservvatten. Vattnet egna

kommer under alla förhållanden inte räcka till än liten na att mer en

del dygnsbehovet. Andelen överstiger genomsnittligt räknat san-

nolikt inte 5 %. Det är också ovisst hur länge reservvattnet i sådana

täkter håller god kvalitet.

Mycket talar för hälso- och sjukvården skulle tvingas att ut-

att

delar sina anläggningar. En utrymning fordrar i många

rymma stora av

fall kan skickas till andra sjukvårdshuvudmän för

att patienterna

vård. Detta förutsätter överenskommelse mellan huvudmännen. en

För närvarande har ingen myndighet central eller regional några

- -

befogenheter att i fred ålägga en sjukvårdshuvudman att ta emot patienter från ett annat sjukvårdsområde.

Problemen 69

Brist på vatten kan leda till epidemier. Vi har hittills i landet varit förskonade från omfattande utbrott epidemiska sjukdomar.

mer av

Hälso- och sjukvården har det skälet begränsade erfarenheter

av av

epidemier i den skala det skulle kunna bli fråga Det kan i

som om.

inledningsskedet uppstå problem, om den personal som för

svarar

vården de sjuka tidigare inte har haft sådana arbetsuppgifter.

Reservvattenförsörjningen fordrar omfattande provtagningar och undersökningar av vattnets kvalitet. Samma sak gäller när vattnet

efter ett långvarigt avbrott på börjar komma i ledningarna. Ett

nytt

problem i det sammanhanget kan vattenlaboratorierna inte

vara att

får så mycket de behöver för sin verksamhet.

vatten som

Ledning

Långvariga avbrott i vattenförsörjningen det slag utredningen

av som

skildrar i scenariot ställer praktiskt hela samhället inför

taget stora

problem. Nästan ingenting fungerar helt det ska. Kraven på

som

åtgärder som de olika samhållsorganen kommer att behöva vidta är

mycket stora. Det blir framför allt nödvändigt att samordna det

som

myndigheter, företag och enskilda gör. Risken är många

annars stor att

aktörerna fattar motstridiga beslut och hushåll och andra

av att

vattenförbrukare får motsägelsefulla besked. Bristen på samordning kan också leda till att den personal och materiel står till förfo-

som

gande inte utnyttjas på bästa möjliga sätt. De avvägningar

hjälpåtgärderna som utredningen syftar på måste ske lokalt i kommunerna och på den regionala nivån inom län och i områden

som omfattar flera län.

Kommunala ledningsgrupper kommer enligt utredningens beskriv-

ning i scenariot att bildas på den lokala nivån. Länsstyrelserna sträefter att ta något slags utvecklingen den var grepp om på regionala nivån. Det förhållande ingen myndighet har klart uttalad skyl-

att en

dighet att gripa in med samordnande åtgärder och inte heller befo-

genheter att vidta åtgärder griper in i andra normala

som organs

arbete gör det sannolikt svårt snabbt i gång samverkan

- att en mellan olika i samhället. Risken är den kommunala organ att

katastrofledningens beslut om de inte är grundade på ett i lag

- reg-

lerat kommer ifrågasättas andra i samhället

ansvar - att av organ och enskilda. Även kommunala inom olika verksamhetsav organ

områden, inte minst de kommunala företagen, kan komma hävda

att

sina intressen den kommunen organiserade

gentemot av ledningen.

Samma sak gäller de åtgärder länsstyrelserna behöva som anser sig

vidta inom länen eller andra myndigheter på nivåer ovanför länen. En central fråga är hur det vatten står till förfogande ska

som ev

användas på bästa möjliga sätt vilka förbrukare ska priorite-

- som

70 Problemen

Det kan ett problem när det finns reservvatten att

ras. senare vara

fördela och i återställningsskedet när vattnet efter ett totalavbrott

börjar komma tillbaka. Om samhället lyckas med alla de åtgärder myndigheter och

som

andra vidtar i samband med så omfattande påfrestning det i

en som

scenariot skildrade vattenavbrottet är, beror i hög grad på det

finns effektiv ledningsorganisation och de

en personer som svarar

för ledning är lämpade och tränade för dessa uppgifter. En myndighet för ledning måste ha tydligt och även befo-

som svarar ett ansvar

vidta de åtgärder situationen kräver. Ledning kan i

genheter att som

det här fallet behöva omfatta både beslut är styrande för andra

som

myndigheters åtgärder och beslut utgör ingrepp i enskildas rätt.

som

Räddningstjänstlagen 1986:1102 ålägger kommunen att vid bl.a.

bränder, explosioner, trafikolyckor, skred, översvämningar och

ras,

utsläpp skadliga ämnen ingripa för att hindra eller begränsa ska-

dor människor eller egendom eller i miljön. Om det fordras

på omfattande insatser i kommunal räddningstjänst, ska länsstyrelsen ta över för räddningstjänsten i de kommuner är berörda.

ansvaret som

Även regeringen kan för räddningstjänsten eller utse annan

svara en

myndighet än länsstyrelse göra det. Skyldighet att göra rädd-

en att en

ningsinsats föreligger endast det med hänsyn till behovet ett

om av snabbt det hotade vikt, kostnaderna för insat-

ingripande, intressets eller omständigheterna i övrigt är påkallat att kommunen eller

sen

för insatsen. Till omständigheterna i övrigt hör de möj-

staten svarar

ligheter den hotade egendomens ägare har själv avvärja eller

som att

begränsa skadorna. Det kan ske någon han anlitar, t.ex.

genom som

entreprenadföretag eller ett reparationsföretag.

ett

Det råder i utredningens scenario delade meningar bland flera

myndigheter de åtgärder vattenavbrottet fordrar

som agerar om som

är räddningstjänst eller inte. Räddningstjänstlagen är grundad på

förslag Räddningstjänstkommittén, i sitt slutbetänkande SOU

av som

1983:77 Effektiv räddningstjänst föreslog att räddningstjänst-

begreppet skulle omfatta åtgärder vidtas vid allvarliga störningar

som

i viktiga samhällsfunktioner. Departementschefen konstaterade emel-

lertid i propositionen prop. 1985862170 det knappast kan

att vara

lämpligt de kommunala räddningsorganen ska för ingri-

att svara

alla de fall då någon viktig samhällsfunktion blir störd och

panden i

skador eller risk för skador kan uppkomma. Vid ett avbrott i el-,

vatten- eller värmedistributionen ska enligt departementschefen de

för nyttighet till avbrottet upphör. En sak,

som svarar en se att annan

framhåller departementschefen i propositionen, är att avbrottet kan

leda till det uppstår situationer kräver ett räddningstjänst-

att som

ingripande. Ett sådant ingripande är grundat på räddningstjänstens allmänna skyldighet hindra och begränsa skador.

att

Åtgärder i samband med enskilda händelser som är en följd av

Problemen 71

vattenavbrottet kommer således räddningstjänst de att vara om upp-

fyller räddningstjänstlagens kriterier. En skyldighet att ingripa före-

ligger, som utredningen har framhållit, det med hänsyn till behoom vet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen eller omständigheterna i övrigt är påkallat kommuatt

eller staten för insatsen. Bedömningen nen svarar av om räddningstjänsten år skyldig att ingripa ska vara flexibel och kunna

anpassas till behovet i den aktuella situationen. Mycket det kommer av som att behöva göras kommer mot den bakgrunden sannolikt att vara räddningstjänst.

Alla åtgärder kommer emellertid inte kunna vidtas inomatt räddningstjänstens Förutsättningen är för det första händelram. att

sen har inträffat eller att det är överhängande fara för den ska

att inträffa. Ett behov åtgärder i de situationer

av som utredningens

överväganden avser kan emellertid uppstå redan innan det är överhängande fara. Ett annat skäl talar alla åtgärder ska som mot att

betraktas räddningstjänst är störningarna i många fall kom-

som att att lamslå praktiskt hela samhället. Långtgående mer taget åtgärder kommer att fordras inom hälso- och sjukvården och socialt.ex.

tjänsten. Både landstinget och kommunen vidtar åtgärder ligger

som

vid sidan det kan hänföras till räddningstjänsten. Departe-

om som mentschefens uttalanden i propositionen inte stöd för ger något att de olika behov åtgärder

av som utredningen här syftar på skulle kunna tillgodoses med räddningstjänstlagen. Det finns inte heller

något stöd för att de avvägningar mellan olika verksamheters behov

som kan behöva ske när det är nyckelpersonal eller

ont om t.ex.

viktig materiel skulle vara räddningstjänst.

Det kommer under alla förhållanden i många situationer beatt dömas oklart vilket de kommunala och statliga

som ansvar räddnings-

organen har i det här sammanhanget. Samma sak kan gälla de cen-

trala förvaltningsmyndigheterna. Oklarheter leder till förseningar eller gör att åtgärder, oavsett det rättsliga stödet, inte vidtas. Bristen på

avvägningar mellan behoven inom olika verksamheter och inom olika kommuner leder till de står till

att resurser som förfogande i den

aktuella situationen inte utnyttjas på det för hela samhällets behov

effektivaste sättet. Det kan också leda till ambitionerna inatt att gripa varierar både mellan olika kommuner och mellan olika län. Om det inte finns myndighet med en ett ansvar som går över

verksamhets- och kommungränser, kommer informationsutbytet mellan olika myndigheter inte fungera. Den att ena myndigheten vet

inte vad den andra gör. Informationen till allmänheten kommer att

vara ofullständig och splittrad. Risken för motstridiga uppgifter är

stor. Det minskar tilltron till samhällets åtgärder hos människor som behöver hjälp för klara de svåra

att påfrestningarna.

Förslag till åtgärder 73

Kapitel

En effektivare beredskap -

5 till

förslag åtgärder

5.1 Inledning

Utredningen har valt att teckna händelseförloppet i scenariot i huvudsak myndigheterna det. Det är hela tiden företrädare för som ser samhällets olika bedömer läget, fattar beslut och organ som genom-

för åtgärder. Enskilda människor förekommer i händelseförloppet

frivilliga de vill hjälpa till med att lindra konsekvenserna för som andra eller ingår i kollektiv mot verkningarna i - som reagerar samhället de långvariga avbrotten i vattenförsörjningen. av Det avbrott utredningen skildrar i scenariot leder till allvarsom liga störningar i samhällslivet. Det ligger i sakens natur att människor själva vidtar rad åtgärder för att minska konsekvenserna för en

dem själva. Samma sak gäller företagen. En rad myndigheter och and-

ra organ måste också agera. Åtgärderna fordrar en samordning mel-

lan dessa. Det är det skälet nödvändigt att samarbetet mellan de av

olika fungerar väl.

organen Frågor om samordning och samverkan behandlas i avsnitt 5.11, emellertid innehåller endast kortfattad redogörelse för utredsom en

ningens överväganden. En utförligare diskussion och redovisning

en av förslagen till åtgärder i frågor som avser ledning finns i utredningens huvudbetänkande SOU 1995:19 Ett säkrare samhälle. Detta gäller också del de ämnen utredningen behandlar i de en av som

närmast följande avsnitten. Utgångspunkten för samtliga förslag är

den diskussion problemen utredningen har redovisat i det om som

föregående kapitlet.

5.2 Skydd mot sabotageåtgärder

En angripare kan genom sabotage slå ut anläggningar som är viktiga för försörjningen med vatten. De flesta kommuner har många vattenanläggningar, som i de flesta fallen inte kräver någon bemanning

74 Förslag till åtgärder

med personal. Det finns inte gör det möjligt att vid

resurser som

dessa obemannade anläggningar hålla personal enbart för bevakning. Tekniska anordningar olika slag ett visst skydd kan

av ger men

forceras eller manipuleras den vill skada anläggning.

av som en

Produktion och distribution vatten är mycket viktig funk-

av en

tion i samhället. Störningar det slag kan bli följden sabo-

av som av

får stora konsekvenser för många människor. Utredningen

tage an-

anläggningar har betydelse för försörjningen större

ser att som av förbrukare bör utrustade med effektiva tekniska grupper av vara

skyddsanordningar inhägnader, lås och larm. Inom vattenområdet

kan det enligt utredningens mening vara lämpligt att anläggningar producerar minst 10 000 m3 i genomsnitt dygn har

som vatten per

sådana skyddsanordningar. Det mot vattenförsörjningen för

svarar

tätorter med 25 000-30 000 invånare. Med anläggningar utred-

menar

ningen i det här sammanhanget råvattenintag, vattenverk, reservoarer och pumpstationer. ÖCB, Livsmedelsverket och Svenska Vatten- och

Avloppsverksföreningen har tillsammans övervägt dessa frågor. Det framgår deras överväganden att de flesta behoven är tillgodo-

av sedda att hel del fortfarande återstår att göra. men en

I situationer när det finns hot sabotage mot vattenförsörjnings-

anläggningar fordras det i de flesta fallen också bevakning med

per-

sonal. En polisens uppgifter är att för det skydd behövs

av svara som

sådant läge. Bevakningsföretagen kan också delta med personal.

i ett

Om hotet drar tiden och drabbar många anläggningar, kan

både polisen och bevakningsföretagen emellertid svårt det

att ge

uthålliga skydd som krävs. Enligt lagen 1990:21 7 om skydd för samhällsuiktiga anläggningar

den s.k. skyddslagen får militär personal användas för be-

m.m.

vakning av skyddsobjekt. Sådana objekt kan enligt skyddslagen vara militära anläggningar eller områden olika slag och anläggningar

eller områden används eller är avsedda för bl.a. energiförsörj-

som

ning, Vattenförsörjning, radio- och telekommunikationer och trans- Byggnader, anläggningar och områden är viktiga för verk-

porter. som

samheten inom det civila försvaret blir skyddsobjekt länsstyrel-

beslutar det. För byggnader, anläggningar och områden som hu-

sen

vudsakligen används för militära ändamål fattas besluten om att de

ska skyddsobjekt av Försvarsmakten.

vara

Utredningen har i arbetet med några av scenariona funnit att det

vid del militära förband råder viss tveksamhet huruvida en en om

militära förband i fred får ställa personal till förfogande för bevakning civila skyddsobjekt. Det finns emellertid inga föreskrifter i

skyddslagen hindrar sådan bevakning. Frågan har inte heller

som en

berörts i förarbetena till skyddslagen prop. 198990:54 eller i den till lagen hörande förordningen 1990:1334 skydd för samhälls-

uiktiga anläggningar m.m. Någon vägledning ger vidare inte bestäm-

Förslag till åtgärder 75

melserna i förordningen 1986:1111 militär medverkan civil om i verksamhet.

De grundläggande föreskrifterna de uppgifter Försvarom som smakten har finns i förordningen 1994:642 med instruktion för Försvarsmakten. Det framgår redan i inledningen Försvarsmakatt ten ska försvara Sverige väpnade Försvarsmakten ska mot angrepp. ha sådan krigsduglighet och beredskap den verkar avhållande en att mot sådana Försvarsmakten ska i fred hävda Sveriges terriangrepp. toriella integritet organisera krigsförband och förbereda samt förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten ska också

kunna ställa utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande verken samhet utomlands och kunna delta i utbildning för fredsbevarande

verksamhet.

Det kan inte med stöd instruktionen hävdas av att en bevakning av civila skyddsobjekt när viktiga samhällsfunktioner i fred riske- att bli utsatta för allvarliga störningar är uppgift för Förrar en svarsmakten. Bevakningen kan det den är föranledd vara om av ett säkerhetspolitiskt hot. I andra situationer kan Försvarsmaktens med-

verkan bli fråga vad är lämpligt med hänsyn till samhälen om som lets intresse att avvärja stora påfrestningar människor av som ankommer att drabbas Utbildningsnivån hos den militära nars av. personal för tillfället står till förfogande är som en omständighet av praktisk karaktär som kan påverka bedömningen.

Försvarsmaktens kan tillgång framför allt i lägen resurser vara en när polisen på grund av situationen som råder inte har möjligheter

bevaka civila skyddsobjekt. Enligt att utredningens mening bör det vara tydligt klarlagt att det principiellt sett inte finns några hinder

för sådan användning den militära personalen. en av En författningsbestämmelse skulle undanröja den tvekan kan förekomma. som Utredningen föreslår att regeringen beslutar bestämmelse om en som klargör att det finns möjligheter att i fred använda militär personal för skydda även civila att anläggningar och områden. Det kan ske t.ex. förordningen militär medverkan i civil verkgenom att om samhet kompletteras med bestämmelse Försvarsen som anger att makten i situationer när det föreligger omfattande hot ett mot anläggningar som har betydelse för verksamheten inom viktiga civila

samhällsfunktioner får ställa personal till förfogande för bevakning dessa anläggningar. av En bevakning civila skyddsobjekt enligt utredningens av förslag innebär den militära personalen utövar polisiära att befogenheter. Sådana befogenheter har den militära personalen redan vid benu vakning av militära skyddsobjekt i fred. Principiellt sett skulle en militär medverkan i bevakningen civila av skyddsobjekt av det skälet inte någonting nytt. vara I en diskussion möjligheterna anlita militär personal för om att

76 Förslag till åtgärder

bevakning kan det också finnas skäl överväga vilka civila anlägg-

att

ningar ska skyddsobjekt. Vatten- och elförsörjningsan-

som vara

läggningar är enligt skyddslagen objekt ska kunna skydd. De

som

principer länsstyrelserna i praktiken grundar valet sådana

som av

objekt på resulterar emellertid inte i att alla sådana anläggningar blir skyddsobjekt. Det kan i den fortsatta behandlingen dessa frågor

visa sig angeläget att över de principer myndigheterna tilläm-

se som

så åtminstone alla viktigare anläggningar inom de tekniska

par att

försörjningsystemen el, värme och kommer att vara

- vatten, gas -

skyddsobjekt i både fred och krig. För den bevakning med personal kan fordras bör också ingå

som

del enklare slag förberedelser. Det kan i det sammanhanget

en av

finnas skäl överväga producenterna ska kunna åläggas att

att om

bedöma både hur mycket personal behövs för bevakningen och

som

hur denna personal ska användas. Bedömningarna bör ske i samråd med den polismyndighet och de bevakningsföretag kan komma

som

delta i skyddsverksamheten. Om militär personal ska kunna

att an-

vändas vid bevakningen, bör samråd ske även med militära för-

ett

band. Det får visa sig det också fordras en viss utbildning. Denna

bör i så fall för driftpersonalen hos vatten-

vara gemensam

producenterna och bevakningspersonalen.

5.3 Reparationer

Det finns inga erfarenheter reparationer av vattenförsörjnings-

anläggningar i den skala fordras vid omfattande skador

stora som

på anläggningarna. Det ankommer närmast vattenproducenterna själva sätta sig in i vad skulle kunna krävas i situation av

att som en

det slag utredninngen skildrar i scenariot.

som

Utredningen föreslår att Livsmedelsverket får i uppdrag att i sam-

råd med Svenska Kommunförbundet och Svenska Vatten- och Av-

loppsverksföreningen genomföra studie problemen vid de

en av om-

fattande reparationer det skulle kunna bli fråga Till uppgif-

som om.

ten hör enligt utredningens mening att överväga hur vattenproduska överblick över tillgången reservutrustning och

centerna en

hur de ska tillgång till sådan utrustning. Ett centralt register för

vissa slag materiel skulle kunna göra det möjligt att snabbt er-

sätta skadade delar. De åtgärder utredningen föreslår i det här

som

sammanhanget har betydelse även för beredskapen i krig.

Livsmedelsverket har i sin rapport Säkrare dricksvattenförsörining

framhållit utredning vilka behövs vid dricks-

att en av resurser som

vattenanläggningar för bl.a. reparationer, reservvattenförsörjning och vattenundersökningar kommer att ske i verkets regi. En beskrivning

Förslag till åtgärder 77

av beredskapsläget för dricksvattenförsörjningen i storstadslänen

kommer också att genomföras verket.

5.4 med

Försörjning reservvatten

Om verksamheter ska kunna fortgå och människor stanna kvar i det område drabbas ett långvarigt avbrott i vattenförsörj ningen,

som av

måste det finnas någon form försörjning med I

av reservvatten. ut-

redningens scenario är vattenverkets pumpar skadade och distribu-

tionen i ledningarna fungerar inte. Vatten måste alltså transporteras

till förbrukarna och fördelas mellan dessa på andra

sätt än som nor-

malt sker. Om huvudvattentäkten är skadad anordningarna för

men

rening och distribution fungerar, räcker det eventuellt att koppla in

den reservvattentäkt vattenproducent i allmänhet har. Många

som en

vattenproducenter har planerat för en sådan försörjning med

reserv-

vatten och sannolikt i de flesta fall även förberett inkoppling

av reservvattentäkten.

Utredningen har i scenariot beskrivit de svårigheter som kan uppstå när det är nödvändigt hämta hos andra vattenprodu-

att vatten center, transportera vattnet till det området och distribuera det egna

bland förbrukarna. Många användare har inte utrustning för

att

kunna ta emot och förvara större mängder. Bättre förberedelser skulle

innebära att den här formen reservvattenförsörjning kom igång

på ett tidigare stadium än som annars sannolikt skulle bli fallet. Utredningen föreslår att kommunerna ska vara skyldiga att översiktligt överväga hur produktion, transport och distribution av reservvatten ska till. I skyldigheten bör ingå klargöra det finns

att var

tankar, transportfordon, snabbkopplingsrör och slang kan

som an-

vändas, var distributionsställena bör ligga och vilken personal

som ska utföra arbetet fordras. En del den materiel behövs som av som

finns i förråden med materiel för räddningstjänsten i krig de

nuva-

rande civilförsvarsförråden. Det kan emellertid bli nödvändigt

att

för transport och förvaring skaffa antal tankar. Detta

av vattnet ett kan ske i samarbete mellan flera kommuner.

En översikt över tillgången på materiel kommer även sedan kom-

munerna har tagit över ansvaret för utrustningen i krig finnas i

att

Räddningsverkets informationsbank RIB.

Utrustning från en stor del av civilförsvarsförråden i södra Sverige användes vid det avbrott i den reguljära vattendistributionen i Karls-

hamn i mitten januari 1994 blev följden tankbilsolycka

som av av en i närheten huvudvattentäkten. Erfarenheter från reservvattenförav

sörjning i stor skala finns också de hjälpinsatser Rädd-

genom som

ningsverket under flera år har svarat för i f.d. Jugoslavien. Utredningen föreslår att större förbrukare inom viktiga samhälls-

78 Förslag till åtgärder

funktioner sjukhus och livsmedelsindustrier ska skyl-

- t.ex. - vara

diga ha utrustning gör att de kan ta emot vatten trans-

att som som i tankar och förvara det eller ordna reservvattentäkter. porteras egna

De förbrukare har vattentäkter ska givetvis ha anordningar

som egna gör de omedelbart kan få vatten dessa. som att upp ur

Utredningen det naturligt Livsmedelsverket stöd för

anser att som

vattenproducenternas överväganden om reservvattenförsörjningen

sammanställer erfarenheter och i samråd med andra berörda myn-

digheter bedömer vilka förberedelser det finns skäl att göra.

som

Räddningsverket bör bl.a. överväga verkets informationsbank

ska kompletteras med särskilda uppgifter den utrustning avsedd

för verksamheten i krig kan disponeras vid stora behov reserv-

som av

vatten.

Utredningen har i samband med redovisningen av problemen i

kapitel 4 pekat på det mellan vattenproducenter och större för-

att

brukare kan finnas avtal hindrar rationell användning de

som en av

reservvattentäkter förekommer. Sådana hinder går att undan-

som

röja förbrukaren t.ex. ett sjukhus avtal uppdrar åt

om - - genom den för för distributionen vattnet får ett även som svarar av ansvar för driften reservvattentäkten. Den för distributionen av som svarar

ska i sådana fall till anordningarna fungerar och att det vid ett

se att

avbrott omgående går En lösning är fram-

att vatten. annan som

gått förbrukaren avtal får vatten leveranser med

att genom genom tankbilar. Tekniskt fordras det i båda fallen och pumpar reservoarer

åstadkommer det tryck och flöde fordras i ledningarna

som som

inom anläggningen. Oavsett hur försörjningen med reservvatten ord-

är det givetvis angeläget sjukhus och andra större förbrukare

nas att

hushållar med det vatten de förfogar över.

som

Utredningen har i sitt scenario skildrat de svårigheter kan

som

uppstå vid fördelningen reservvattnet inom en region. Situatio-

kan utvecklas så att det blir nödvändigt att styra användningen

nen

det finns hos vattenproducenter har sin

av reservvatten som som

verksamhet intakt. Det kan gälla produktionen vid allmänna eller

vid större enskilda anläggningar. Styrningen kan avse fördelningen

både mellan kommuner och mellan större enskilda förbrukare inom

viktiga samhällsfunktioner, sjukhus. Utredningen att det

t.ex. anser

bör finnas befogenheter för en myndighet att påverka fördelningen

och återkommer i avsnitt 5.11 till frågor ledning i bl.a. sådana

situationer. En utförligare diskussion och redogörelse för utred-

ningens förslag på den här punkten finns i huvudbetänkandet.

Förslag till åtgärder 79

5.5 Försörjning med vatten i ledningsnätet

När vattnet så småningom börjar komma tillbaka i

ledningsnätet kan det i utredningens scenario

som dröja innan mängden svarar mot det samlade behovet hos förbrukarna. Det leder organ som samhällets alla åtgärder kan i sådan situation behöva en prioritera del en förbrukare. Som

beskrivits i händelseförloppet kan det emellertid

tekniskt svårt genomföra vara att en styrning av vattenleveranserna.

Det kräver i varje fall omfattande förberedelser. Det till är en början

nödvändigt att klara ut vilka ledningar ska öppna och

som vara vilka ska stängda för flödet som vara att ska bli det önskade. Det gäller sedan att praktiskt utföra den reglering fordras. som Det senare kan komma att kräva ett mycket omfattande arbete.

Utredningen anser att kommunerna ska ha förteckning över

en vilka större förbrukare det i särskilda som situationer kan nödvara vändigt att styra leveranserna till och bedöma hur detta att praktiskt

ska gå till.

Utredningen föreslår att Livsmedelsverket ska i uppdrag att i samråd med bl.a. Socialstyrelsen, företrädare för länsstyrelserna och

Svenska Kommunförbundet överväga och i allmänna råd redovisa

vilka principer bör gälla för kommunernas som prioritering och vilka

kostnader den orsakar. Det bör i det här

sammanhanget också klar-

göras kommunerna behöver särskilda

om befogenheter för att ge

förtur åt dessa förbrukare. Det kan gälla t.ex. i de fall där kommu-

nen uppdragit åt ett kommunalt eller privatägt företag för

att svara

vattenförsörjningen.

5.6 Information till allmänheten

Ett händelseförlopp det slag av som utredningen tecknat i scenariot

kräver mycket omfattande information

en till allmänheten. Ett fung-

erande utbyte uppgifter inom och mellan

av myndigheterna utgör

grunden för bra information till allmänheten.

en Utformningen av

en sådan information måste utgå från människornas behov. Den ska

vara enkel, sann och lämnas så tidigt möjligt. Människor som måste

veta hur länge avbrottet beräknas pågå och vilka åtgärder de själva

kan vidta för att så långt möjligt klara

av svårigheterna. Det är också

viktigt att information från olika myndigheter samordnad

är och

samstämmig, så att myndigheterna inte lämnar dubbla

budskap.

De flesta myndigheter och andra organ med uppgifter de olika av

slag som det är fråga om i utredningens scenario har

någon form av

informationsberedskap. Det kan emellertid finnas

skäl för de organ

som blir berörda överväga vilka särskilda krav

att på samordning som ett avbrott i vattenförsörjningen skulle innebära.

Det handlar

80 Förslag till åtgärder

utredningens mening bl.a. klargöra vilka fackkunskaper enligt om att det är nödvändigt de har ska för informasom att personer som svara tionsarbetet.

Styrelsen för psykologiskt försvar får i Utredningen föreslår att uppdrag i samråd med bl.a. Livsmedelsverket, Socialstyrelsen,

att

Räddningsverket, ÖCB, företrädare för länssty- Rikspolisstyrelsen, relserna, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet ut-

arbeta allmänna råd för informationsverksamheten vid långvariga särskilt viktigt det i det här avbrott i vattenförsörjningen. Det är att utformas principer för samverkan i informationssammanhanget en

verksamheten mellan de olika slag har uppgifter vid de

organ av som olika slag störningar kan inträffa. som Flera och andra bör tillsammans kunna in-

myndigheter organ

för dem.

rätta ett antal upplysningscentraler som är gemensamma

ska hushåll och andra kunna vända sig med frågor olika slag Dit av omfattande avbrott i försörjningen med har inträffat. när ett vatten skulle sannolikt i många fall värde det i dessa upp- Det vara av om fanns företrädare för försäkringsgiva-

lysningscentraler även t.ex.

har också den fördelen de avlastar

rna. Upplysningscentralerna att

för ledning de verksamheter är be-

den personal som svarar av som

rörda. Det bör råden framgå att myndigheterna och de övriga orgaav förbereda meddelanden kan lämnas i radio och TV vid ska som nen avbrott vattenförsörjningen. De lokala radiostatioett i t.ex. nya i

har dessa kanaler är emellertid skylnerna många lyssnare. Ingen av sända meddelanden från myndigheter. De flesta kommer

diga att sannolikt ändå att göra det. Det är enligt utredningens mening en

fördel- det skapar säkerhet och likformighet i informationssystemet skyldigheten att sända meddelanden regleras samma sätt

- om för samtliga radiokanaler.

till de privatägda radiosta- Utredningen föreslår att även ägarna

ska sända meddelanden verk-

tionerna vara skyldiga att som avser

samheten i viktiga samhällsfunktioner. Det får övervägas om ett ålägi ska ske lagform eller är fallet för Sveriges Radio gande i - som nu åtagande i avtal mellan företaget och staten. Frågan är i genom ett

alternativet med avtal skyldigheten sända ska tas i ett

ett om att upp till avtal eller detta ska regleras i samband med

tillägg gällande om

dessa löpande avtal inom två-tre år ska ersättas av nya överatt nu enskommelser. Avtalet mellan Sveriges Radio och reglerar bl.a. skylstaten som

sända meddelanden från myndigheter även TV-

digheten att avser kanalerna. En överenskommelse slag har träffats även för av samma TV 4. Några möjligheter ålägga de satellitbaserade sändningarna i att TV-kanalerna sända svenska myndigheters meddelanden föreligatt

ger inte.

Förslag till åtgärder 81

En stor del tjänsterna inom viktiga samhällsfunktioner produ-

kommunala och statliga företag -i några fall även på

ceras av entre-

prenad av privatägda företag. Med den utformning som avtalet mel-

lan staten och Sveriges Radio har äger dessa bolag inte rätt att

meddelanden i bolagets radio och TV-kanaler vidarebefordrade. San-

nolikt skulle en radiokanal inte är skyldig att sända meddelan-

som

den från sådana företag emellertid göra det. I de situationer med mycket stora påfrestningar som utredningens arbete tar sikte på finns

det vidare ett antal kommunala eller statliga myndigheter med

an-

för åtgärder olika slag. Vilket helst dessa kan

svar av som av organ givetvis använda sin rätt att sända meddelanden till att lämna egen

besked från de kommunala, statliga eller privatägda företagen till

allmänheten. Det finns å andra sidan inga garantier för att det sker. Det kan det skälet inte uteslutas att ett företag bedriver verk-

av som

samhet inom viktig samhällsfunktion kan svårt nå med

en att ut

sitt budskap. Utredningen föreslår att avtalet mellan staten och Sveriges Radio kompletteras så att även statliga och kommunala företag med

upp-

gifter inom viktiga samhällsfunktioner eller privatägda företag

- som

utför slag tjänster på entreprenad -får rätt att i radio och

samma av

TV lämna meddelanden till allmänheten. Även avtalen med de pri-

vatägda radiokanalerna och med TV 4 bör utformas så att dessa blir

skyldiga att sända meddelanden från företagen.

Särskilt viktigt med information till allmänheten är det vid all-

varliga epidemier. Riskerna för påfrestningar av det slaget ökar vid ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen. En god information ska bl.a. motverka den ryktesspridning lätt uppstår i sådana situa-

som tioner.

Utredningen föreslår att Smittskyddsinstitutet får i uppdrag att i

samråd med Socialstyrelsen undersöka hur sjukvårdshuvudmännen

har förberett den information behöver lämnas vid allvarliga epi-

som

demier och att ge de rekommendationer till förbättringar

som eventuellt kan behövas.

Det underlättar myndigheter och andra i förväg -innan

om organ

ett avbrott i t.ex. elförsörjningen inträffar har informerat hushåll

och andra förbrukare riskerna för störningar och vilka konse-

kvenser dessa störningar kan få. Producenterna och distributörerna av har utarbetat och spridit information till omkring hälften

av elanvändarna i landet dessa risker och konsekvenserna om om av

stora störningar. NUTEK och Sveriges Civilförsvarsförbund har i samarbete framställt blad med tips vilka åtgärder enskilda

ett om kan vidta strömmen försvinner. Mer kan sannolikt göras för om att

i förväg informera förbrukarna. En sådan information bör flera

avse

slag av allvarliga störningar i olika samhällsfunktioner. Det bör

informationen framgå människor kan förbereda sig

att t.ex. genom

82 Förslag till åtgärder

att ha batteriradioapparater och batterier till dessa för flera dygns

drift. Hushåll och andra förbrukare kan också undvika många problem de har vatten och enklare baslivsmedel för dygns om ett par behov i reserv.

En informationsverksamhet det slag utredningen syftar på

av som fordrar ett starkt och väl förgrenad organsation på engagemang en

regional och lokal nivå. Det talar för att någon frivilligorganisa-

av tionerna inom totalförsvaret helst någon redan har ett nära - som samarbete med kommunerna ska för planering och verkstäl- - svara lighet. Utredningen har vägt olika alternativ mot varandra och kommit till att Sveriges Civilförsvarsförbund, redan har bedrivit olika som slag av informationskampanjer bör utveckla sitt arbete med dessa frågor. Utredningen föreslår att berörda myndigheter kommer överens med Sveriges Civilförsvarsförbund om att förbundet närmare klargör vad behöver göras för att människor ska kunna öka sina som

kunskaper både om riskerna för allvarliga störningar i viktiga sam-

hällsfunktioner och de åtgärder de själva kan vidta för att om som

skydda sig. Civilförsvarsförbundet bör sedan också ta på sig uppgif-

ten att i samarbete med andra berörda genomföra de informationsåtgärder som visar sig angelägna.

5.7 Ordning och säkerhet

Ett långvarigt avbrott i vattentillförseln kommer att innebära mycket stora krav på polisen. Som utredningen beskriver i scenariot är ris-

ken stor för t.ex. stockningar i trafiken. Det finns inom polisen en

ledningsorganisation för s.k. särskilda händelser. Hela polispersonalen

i det område som vattenavbrottet drabbar kommer att utnyttjas hårt. Det kommer så småningom att bli nödvändigt med förstärkningar. Inom länen är det administrativt enkelt att föra över personal från ett polisdistrikt till ett annat eller om hela länet är ett polisdistrikt från ort till Om överföringen däremot ska ske mellan - en en annan. län blir det komplicerat. Systemet för sådana förstärkningar går mer ut på att länspolismästarna kommer överens. Vem ska bestämma när behoven är stora i flera län samtidigt Rikspolisstyrelsen får enligt instruktionen som gäller gripa in först när behoven inte kan till-

godoses genom frivilliga överenskommelser. Den här ordningen kan fördröja överföringen och riskerar att skapa problem som det senare

är svårt att lösa. Utredningen föreslår i huvudbetänkandet att regeringen vid all varliga störningar i viktiga samhällsfunktioner ska kunna uppdra åt en myndighet t.ex. en länsstyrelse eller en civilbefälhavare att - -

Förslag till åtgärder 83

fördela behövs i flera län. Regeringen kan givetvis också

resurser som

själv fatta sådana beslut. Detta gäller redan vid olyckor när

nu stora

insatsen sker enligt räddningstjänstlagen. Den här ordningen gör det

möjligt att vid en händelse fordrar mycket

som resurser styra an-

vändningen även av polisens personal.

5. 8

Räddningstjänst

Utredningen har scenariot beskrivit problemen när räddningstjänsten vid ett bortfall trycket i vattenledningsnätet har svårt till-

av att

räckligt med vatten för att släcka bränder. Små bränder går i allmän-

het klara med det finns i

att vatten som utryckningstyrkornas egna tankbilar. Det går också avståndet till brandplatsen inte är allt-

- om för stort och nivåskillnaden inte heller är alltför stor - att pumpa

upp vatten i ledningar från sjöar, andra vattendrag eller krigsbrand-

dammar.

Om en insats lyckas eller inte beror i den situationen givetvis på

hur stor branden är och det brinner. Särskilt besvärligt blir det

var

behovet vatten är I alla dessa fall går det åt mycket

om av stort.

pumpar och slang eller andra ledningar. Svårigheterna förvärras

det är sträng kyla. Det underlättar räddningstjänsten i kom-

om en

mun i förväg har övervägt hur mycket vatten fordras för tänk-

som

bara stora bränder olika slag i kommunen och hur den vid

av ett

långvarigt avbrott ska kunna den volym som fordras.

Ett avbrott i vattentillförseln kan vidare innebära sprinkler-

att

anläggningarna inte fungerar. Om syftet med installationen

är att

rädda människoliv och den krav för byggnaden ska

är ett att an-

vändas det är tänkt, fordras det andra

som brandskyddsåtgärder. I en del fall går det inte att ersätta sprinklerskyddet med andra tekniska åtgärder. Det kan utredningen beskriver det i scenariot bli

som

nödvändigt att stänga byggnader eller delar dessa.

Det ingår i utbildningen för räddningstjänstens personal lära

att

sig hantera även situationer när det är Många har

ont om vatten.

praktiska erfarenheter av detta. Det händer då och då i samband

med stora bränder under år vid branden i SALK:s - senare t.ex. ten-

nishall i Stockholm hösten 1993 det inte finns tillräckligt med

- att

vatten i ledningsnätet framme vid brandplatsen. Utredningens över-

sikt i huvudbetänkandet över olyckor från år 1950 och framåt

stora

innehåller flera andra exempel. Utredningen räknar med både

att

Räddningsverket och räddningstjänsten i kommunerna fortlöpande

utvecklar både de förebyggande och de skadebegränsande åtgärderna så att räddningstjänsten är förberedd inför sådana situationer

som

utredningen beskriver.

84 Förslag till åtgärder

5.9 Socialtjänst och utrymning

Äldre och handikappade hör till de mest utsatta vid ett

grupperna

avbrott i vattentillförseln det slag utredningen skildrar i sce-

av som

nariot. De bor på sjukhem eller i servicehus och de

som - som nor-

malt klarar sig själva i sina bostäder eller med hjälp hemtjänsten

kommer att fara mycket illa när vattnet minskar och så småningom

försvinner helt. Det skulle sannolikt underlätta för dem som bor på

sjukhem eller i servicehus det vid dessa anläggningar hade gjorts

förberedelser för viss försörjning med reservvatten.

Verksamheten i barndaghemmen kan inte fortsätta än på nå-

mer

eller några ställen. Det drabbar givetvis också de föräldrar med

got arbete inom verksamheter fortsätter under avbrottet. som

Utredningen föreslår Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd

att

med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet klargöra vilka problem kan uppstå inom socialtjänsten vid långvariga

som

avbrott i vattenförsörjningen. Det gäller framför allt att kunna hjälpa de äldre och handikappade vid allvarliga störningar i viktiga

som

samhällsfunktioner får svårt att klara sig själva. Det är också angeläget att problem i fördelningen ansvaret mellan socialtjänsten

ev av

och hälso- och sjukvården klaras ut, så att inte den verksamhe-

ena

ten vältrar över problemen den andra.

Förberedelserna kan ut på att de ansvariga över reservsyste-

ser

tänker igenom vilka förbättringar de kan göra och vidtar

men, som

åtgärder så de anställda blir insatta i problemen. Syftet är att de i

att

akut situation ska kunna på effektivt sätt. Även det här

en agera ett

arbetet måste ske regionalt och lokalt. Resultatet övervägandena

bör ut allmänna råd till kommunerna och landstingen.

ges som

Utredningen föreslår vidare att större förbrukare inom viktiga

samhällsfunktioner sjukhem och servicehus ska skyl-

- t.ex. - vara

diga ha utrustning gör att de kan ta emot vatten trans-

att som som i tankar och förvara det eller ordna reservvattentäkter. porteras egna

De förbrukare har vattentäkter ska givetvis ha pumpar

som egna

och andra anordningar gör att de omedelbart kan upp vatten

som ur dessa.

För många äldre finns det i besvärliga situationer ingen annan lösning än utrymning. De lokala myndigheterna organiserar i flera

scenariona utrymningar människor till orter inte

av stora av som

har drabbats de allvarliga påfrestningarna. Detta gäller inte bara

äldre, handikappade och barn. Utrymning i stor skala är också en av

de åtgärder kan behöva vidtas inom för räddningstjänsten

som ramen

vid t.ex. storbrand eller svår kemikalieolycka. Arbetet kräver

en en

mycket arbete både i samband med själva omflyttningen och på

mottagningsorterna. Polisen har fått ansvaret för genomförande den utrymning som

Förslag till åtgärder 85

ingår i räddningstjänsten. Det innebär att polisen gör den planering

behövs och leder verkställigheten. De utrymmande tas emot som av de det i förekommande fall är lämpligt att anlita. Ansvaorgan som ret är grundat på en överenskommelse den 15 oktober 1992 mellan Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Någon mot-

svarighet finns inte för utrymning vid allvarliga störningar i viktiga

samhällsfunktioner.

Utredningen föreslår att ansvaret för genomförande av utrymning ska framgå författning och inte, för närvarande är fallet,

av en som överenskommelse mellan tre statliga myndigheter. av en Utredningens föreslår vidare att ansvaret ska avse utrymning både vid räddningstjänst och vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

5.10 Hälso- och

sjukvård

Hälso- och sjukvården får vid långvariga avbrott i vattentillförseln

mycket omfattande arbetsuppgifter som den inte är van vid. Ett

av-

brott innebär emellertid också att en väsentlig förutsättning för verk-

samheten upphör. En samordning behövs mellan den hälso- och sjuk-

vård är uppgift för landstingen samt den sjukvård i hemmen

som en och på sjukhem kommunen har ansvaret för. som

Socialstyrelsen har ett övergripande ansvar för planering och för-

sörjning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö- och

hälsoskydd inför kriser och krig. Till myndighetens uppgifter hör

också att till stånd planering hälso- och sjukvårdens insatser en av vid fredstida katastrofer framför allt livräddande åtgärder - i stor

skala ute en skadeplats eller i ett skadeområde. Den detalje-

mer

rade planeringen inom hälso- och sjukvården både verksamhe-

- av

ten i krig eller krigsfara och katastrofinsatser i fred sker emeller-

av tid hos huvudmännen själva. Socialstyrelsen har utarbetat underett

lag för planeringen som ger en inriktning av verksamheten. För beredskapen i krig innebär det att Socialstyrelsen för vart och ett av civilområdena beräknar den operationskapacitet och det antal vård-

platser bör finnas i den civila hälso- och sjukvårdens krigsorgasom nisation. Civilbefälhavarnas uppgift är att med sjukvårdshuvudmännen komma överens uppdelningar mellan dessa. om En ökad beredskap för hälso- och sjukvårdens del handlar framför allt att sjukhusen ska förbereda sig för att kunna skaffa om reservvatten. Utredningen har i avsnitt 5.4 redovisat sina förslag till åtgärder i dessa frågor. Även sjukhus kan behöva flytta patienter till andra sjukhus utanför det vattenavbrottet drabbade området. Att utrymma sjukhus av

86 Förslag till åtgärder

är komplicerat och tidsödande. Det sker bara i situationer när det inte finns några andra åtgärder att ta till. Förberedelser för uten rymning har i allmänhet skett i den planering verksamheten av som sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att göra. Det är givet att dessa förberedelser kommer till även vid fredstida händelser att vara nytta fordrar utrymning sjukhus. som av En utrymning patienter till andra sjukhus förutsätter att det av finns sjukvårdshuvudman tar emot dessa. Detta komen annan som sannolikt i de flesta fallen att ske på frivillig väg. Det finns mer anledning att anta att det alltid går att hitta ett sjukhus i ett annat . sjukvårdsområde där de utrymmande patienterna kan hand. tas om

Svårigheter kan uppstå vid särskilt omfattande och långvariga av-

brott i vattenförsörjningen. Det kan allvarliga problem ska undom vikas nödvändigt med någon slags reglering statlig vara som ger en myndighet rätt att fördela patienter mellan olika sjukvårdshuvudmän och sjukvårdsområden. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd

med Landstingsförbundet och Kommunförbundet klargöra vilka

problem kan uppstå inom hälso- och sjukvården vid långvariga som avbrott i vattenförsörjningen. Socialstyrelsen bör också i samråd med

Landstingsförbundet och Kommunförbundet bedöma både vilka åtgärder i förväg kan behöva vidtas och vilka åtgärder det

som som

är angeläget genomföra när avbrottet har inträffat. En samord-

att ning bör ske mellan den hälso- och sjukvård landstingen bedrisom och den sjukvård kommunerna för och de ver som numera svarar äldreomsorger som är en del av socialtjänsten. Resultatet av överväganden bör även i det här fallet kunna ut allmänna råd till ges som sjukvårdshuvudmännen och till kommunerna.

5.11 Ledning

En väl fungerande lokal ledningsorganisation är avgörande för om samhället ska kunna vidta de åtgärder fordras vid allvarliga

som störningar i viktiga samhällsfunktioner bl.a. vid långvariga avbrott i vattenförsörjningen. En ledningsorganisation tar itu med de som speciella problem uppstår måste finnas inom varje delverksamhet som t.ex. socialtjänsten, räddningstjänsten, polisen och hos vatten- producenterna själva. De flesta lokala eller regionala organ som svaför verksamhet inom viktiga samhällsfunktioner har sannolikt rar någon form beredskapsorganisation myndigheten kan av som mobilisera vid extraordinära händelser den typ utredningen av som beskriver i scenariot. Lika viktigt är att det finns myndighet har befogenheter en som

Förslag till åtgärder 87

att göra de avvägningar mellan olika verksamhetsområden kom-

som mer att behövas när händelse drabbar med så bredd är en stor som

fallet vid avbrott i Vattenförsörjningen. Det kan ske med ett ledning av de mål bör gälla för olika verksamheter. Som utredningen

som

tidigare framhållit kan det visa sig angeläget kunna

t.ex. att styra

leveranserna det vatten finns och samordna socialtjänsten

av som att

och hälso- och sjukvården. Scenariona skildrar emellertid

den tve-

kan kan finnas vilket och vilka befogenheter leda

som om ansvar att

de olika myndigheterna har. Tvekan leder regel till förse-

som som

ningar eller att åtgärder över huvud taget inte blir genomförda. Kon-

sekvenserna kan i båda fallen bli förödande.

Det är särskilt angeläget att i ett känsligt inledningskede till

se att

verksamheten kommer i gång. Principen måste alla lokalt

vara att

eller regionalt ansvariga samordningsorgan i område drab-

ett som

bas ska ha och befogenheter. Detta är förutsätt-

samma ansvar en

ning för att de ska kunna på sätt, vilket i sin

agera ett ensartat tur

kan nödvändigt för de ska ingripa med den kraft ford-

vara att som

ras. En sådan likformighet gör det lättare besluta åtgärder

att om ska omfatta större områden flera kommuner eller flera län. som -

Det system fordras för ledning samhällets åtgärder bör

som av

detsamma vilket slag allvarliga störningar i vara oavsett av viktiga samhällsfunktioner det är fråga Det är lika angeläget

som om. att

principerna för ledning dessa åtgärder så mycket av som möjligt överensstämmer med det gäller insatser enligt räddningstjänstlagen

som

alltså vid olyckor när samhället har skyldighet ingripa.

- en att

Utredningens sju scenaråon illustrerar ett antal händelseförlopp av mycket olika slag. Utredningen belyser bl.a. vilka krav på åtgärder det finns anledning att ställa framför allt vilken ledning

som -

som fordras. Dessa ledningsfrågor bör enligt utredningens mening övervägas i ett sammanhang t.ex. för de olika verksamhetsområden som scenariona behandlar. Detta sker i utredningens huvudbetän-

kande, innehåller redogörelse för utredningens samlade

som en syn

vilket och vilka befogenheter myndigheter eller andra

- ansvar or-

gan i kommunen, i länet och på central nivå bör ha.

5.12 Vattenförsörjningen i krig

Vattenförsörjningen är i krig en mycket utsatt samhällsfunktion. En

angripare kan sabotage och

genom mot t.ex. reservoarer, pumpar

ledningar eller genom att förorena vattnet åstadkomma stor skada.

Effekterna blir desamma det är elavbrott och det saknas bränsle om till reservkraftverken. Även direkta

krigshandlingar t.ex. bomban-

fall över tätorter sätter lätt Vattenförsörjningen spel. Enbart hotet

- ur

88 Förslag till åtgärder

i ledningarna kan förorenat gör situationen be-

om att vattnet vara

svärlig för många människor. Ryktesspridning kan ett lika ef-

vara

fektivt medel direkta sabotageåtgärder. Ett långvarigt avbrott i

som

vattentillförseln påverkar rad verksamheter i samhället och för-

sämrar på olika sätt förutsättningarna för människor att göra mot-

stånd eller att överleva.

Mycket kan göras i syfte att försvåra sabotage mot vattenanlägg-

ningarna. Ledningsnätet är emellertid stort och allt går inte att bevaka. Människor måste i krig eller krigsfara själva vidta åtgärder. De

kan använda kärl olika slag för att hämta och lagra det vatten

av I

distribueras på annat sätt än i ledningarna. Kunskaperna om

som

hur ska behandlas för duga livsmedel går att sprida

vattnet att som information massmedierna förmedlar. genom som

Många vattenproducenterna har förberett sig för de avbrott

kan uppstå i krig hålla lager med reservdelar, kemi-

som genom att

kalier för rening och utrustning för att kunna producera och distri-

buera Det finns i allmänhet reservvattentäkter kan reservvatten. som

kopplas in huvudvattentäkten slås En del sjukhusen har

om ut. av

vattentäkter räcker för de mest nödvändiga behoven.

egna som

Vattenverkens personal har fått utbildning och deltagit i övningar

för kunna och distribuera även under svåra störningar. att procucera

Det finns beredskap även vid de laboratorier övervakar kva-

en som

liteten på vattnet.

De förberedelser producenterna och distributörerna av vat-

som

gör för möta störningar i fred är viktig del beredskapen

ten att en av

för åtgärderna även i krig.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Nya konsumentregler.

Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkraresamhälle.[19] Utan stannar Sverige.[20] Staden vattenutanvatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslárUppsala.[24]

Socialdepartementet Várdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av Könshandeln.[15] Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet Grön diesel miljö- ochhälsorisker.[3] - Lángtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn skattebrottslagen. [10] av Mervärdesskatt Nya tidpunkterför redovisningoch betalning.[12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. [2] - Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet Konsti offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud.[l] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14]

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud.N. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. . - Grön diesel miljö- och hälsorisker.Fi. . - Lángtidsutredningen1995. Fi. . Várdenssvåra val. . slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.S.

Muskövarvets framtid. Fö. . Obligatoriska arbetsplatskontakter arbetslösa.A. för . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar. Fi. 10. . Översyn skattebrottslagen. Fi. av ll. Nya konsumentregler.Ju.

12. Mervärdesskatt Nya tidpunkterför redovisningoch betalning.Fi.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö.

14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N.

15. Könshandeln.S.

16.Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige.S.

17. Homosexuell prostitution. S.

18.Konst i offentlig miljö. Ku.

.Ett säkrare samhälle.Fö.

20. Utan stannar Sverige.Fö.

21. Staden vattenutanvatten. Fö.

22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö.

23. Brist elektronikkomponenter.Fö.

24. GasmolnlamslárUppsala.Fö.