Utan el stannar Sverige : [scenarion och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Utan stannar Sverige

Delbetänkande av HOT- OCH RISKUTREDNINGEN

74ir

l

Statens offentliga utredningar 389889 1995 20 [M Försvarsdepartementet

Utan

Sverige

stannar

Delbetänkande Hot- och av riskutredningen Stockholm 1995

svarar

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm 5 Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberednjngen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13892-1 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla kommitté med uppgift en att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del. Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdeav partementet den 12 februari 1993 ledamöter landshövdingen som Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdagsledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund. Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirådet Åke Sundin den 13 april 1993 departementssekreteraren samt Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sakkunnig förordnades dag departementsrådet Kerstin Kâks. samma Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, numera avdelningschefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråchefen Ulf Broström. Jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993 som

expert i kommittén av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i kommittén förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid. Kommittén har antagit namnet I-lot- och riskutredningen. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller geinhämtande synpunkter från företrädare för antal nom av ett centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens bedömning skulle komma organ som att beröras händelseförloppen. av Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utarbetade scenariot. Även resultaten arbetet med de övriga scenariona av redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den

rättsliga regleringen av de viktigaste verksamheterna som är berörda

av händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkomför myndigheter, andra företag och enskilda samt förslag

mer organ,

till åtgärder syftar till eliminera eller minska problemen. Åt-

som att

gärderna kan vara förebyggande eller skadebegränsande. En redogörelse för de allra flesta förslagen har framkommit i

som arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. i

I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor

utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen é som av

har haft till uppgift att överväga. å

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk- i samhälle samt delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne,

Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt-

liga betänkanden är enhälliga. Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert [ousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Suen Rune Frid

Sammanfattning

Storm och kyla i södra och västra Sverige

I det första delscenariot drar höststorm in över södra och västra en Sverige. Luften innehåller mycket salt avsätter sig på ledningar som och ställverk. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och stora delar Västergötland. Det är blötsnö lägger sig på träav som tungt den. Saltbeläggningen i ställverken och på ledningarna i regionnätet orsakar med gång kortare avbrott i elförsörjningen. Verksamheen ten inom industrin och andra elberoende näringslivet kängrenar av direkt störningarna framför allt raffinaderierna, den ner av - petrokemiska industrin och processindustrin. Datorer och teknisk annan utrustning på kontoren inom industri, servicenäringar och förvaltning krånglar. Senare två ledningsstolpar och 400 kV-ledning över Göta rasar en älv i den kraftiga stormen. Ett de större ställverken i Göteborgsav området havererar också. Efter timmar är de flesta tätorterna ett par och söder Göteborg strömlösa. Stormen och den snön norr om tunga på tråden slår vidare ut stora delar av eldistributionsnätet på landsbygden. Många lämnar sina arbeten. Trafiken är kaotisk. Det stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned. Räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får betydligt mer att göra. Telefontrafiken drabbas störningar. Järnvägstrafiken av stora ligger helt nere. Akutsjukhusen har någon form reservkraft, kapaciteten av men varierar. Primärvården har i allmänhet inga reservkraftaggregat och får efter hand dra ned verksamheten. Problemen blir skäl av samma mycket stora även vid många sjukhem med äldre och handikappade. Livsmedelshandeln försöker hålla i gång verksamheten ström. utan De större butikerna har batterier för kunna driva kassaapparateratt na i fyra-fem timmar. Det år emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Bensinstationernas fungerar inte. pumpar Mer än 800 000 människor är så småningom utan ström. Det är

10 Sammanfattning

redan de flesta husen de områden elavbrottet har drab- i

kyligt i i som

bat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att byggna-

derna blir ordentligt utkylda. Länsstyrelserna sin uppgift att följa utvecklingen och att

ser som bidra till de kommuner och andra behöver olika att som resurser av

slag för samhället inte ska kollapsa får detta.

att

De flesta kommunerna har i gång sina lednings- eller katastrof-

satt

Utredningen skildrar i detalj vad händer i Göte-

grupper. mer som

borg, Vara och Stenungsund under de drygt fem dygn som går innan

strömmen börjar komma tillbaka. De äldre blir särskilt utsatta för problemen när det inte går hålla bostäderna när det inte

att varma,

finns något vatten och när det inte går att laga mat. Stora problem

uppstår också med ordning och säkerhet. Det är till slut nödvändigt att utrymma stora delar befolkningen i Göteborg och Stenung-

av sund.

storkraftnätet

Sabotage mot

I det andra delscenariot har problem med silar och isolering gjort att

fem kärnkraftreaktorer står avställda sedan två månader.

Det är måndag i januari. SMHI aviserat sjunkande temperatu-

en

i hela landet och räknar med kylan ska fortsätta under hela

rer att

den kommande veckan. I det läget skadas stamnätet rad

genom en

organiserade sabotageåtgärder. Nätet kollapsar och alla kärnkraft-

verken snabbstoppar. Strömavbrotten drabbar med en gång omkring 6 miljoner män-

niskor. Händelseförloppet i delscenario 2 skiljer sig från förloppet i

scenario 1 i framför allt dessa avseenden: Elförsörjningen är inte helt utslagen. Perioder utan ström varvas med perioder när elförsörjningen

fungerar. Elleverantörerna kan regel besked tiderna för leverans-

som ge om

respektive avbrott i elförsörjningen. Det tar på många håll betydligt

längre tid än i delscenario 1 innan strömmen är tillbaka helt och

hållet.

Förhållandena de för olika slag service kan

gör att som svarar av

planera verksamheten så att samhället hjälpligt fungerar. Högspänningskunderna bl.a. många industrier får ström hela tiden

- - men

är enligt avtal skyldiga att begränsa sin förbrukning.

De skadade delarna stamnätet kommer i sin helhet att av vara

reparerade inom tidigast tre-fyra veckor. Den hårda kylan gör att efterfrågan på fortsätter Om de fem kärnkraftreaktorer

att vara stor.

som är intakta inte får starttillstånd, kommer bristen att kvarstå. De

flesta förbrukarna söder Dalälven kommer under hela den komom

Sammanfattning 1 1

mande veckan att ström under sammanlagt mellan fem och 15 timmar per dygn. Bevakning förekommer vid åtskilliga elanläggningar. Elområden, större elleverantörer, länsstyrelser, fo-befälhavare och polisen samråder hur de ska förbättra bevakningen. om Utredningen belyser även i detta scenario mer i detalj vad som sker i Göteborg, Vara och Stenungsund.

Kärnenergiavställningen

Det tredje delscenariot börjar med snabbstopp i reaktorn Osett karshamn Den hydrauliska styrstavsinskjutningen fungerar inte den ska. För att åstadkomma den avställningsmarginal forsom som dras måste personalen genomföra s.k. skruvstopp. Det gör ett att bränslet skadas. Både Kärnkraftinspektionen och innehavarna kärnkraftverket av bedömer att felet i avställningssystemet berott på programmeringsett fel. SKI beordrar det skälet avställning samtliga nio kokvattenav av reaktorer till dess frågan blivit helt klarlagd och erforderliga säkerhetsåtgärder vidtagits. Utredningsarbetet lång tid. Även leveranstiderna för några tar av de omkonstruerade komponenterna blir relativt långa. Efter en omfattande granskning SKI tillstånd till drift igen vid de reakger tre torerna i Forsmark elva veckor efter händelsen i Oskarshamn. De övriga reaktorerna kommer i gång successivt under åtta veckor sex efter beslutet Forsmark. om Utredningen beskriver i delscenario 3 konsekvenserna för elkraftbalansen den beordade avställningen. Det sker med hjälp den av av kraftbalansmodell Krångedegruppens Samkörning AB KGS som och Kraftdata AB utvecklat för kunna beräkna hur landets elatt kraftproduktion påverkas av bl.a. tillgången på vatten i regleringsmagasinen, möjligheterna att producera kärnkraft, importen och exporten av priset på olja och kol samt förbrukningen el. av Den sammanlagda årsproduktionen för kärnkraften minskar från 73 TWh till 57 TWh i den avställningsbalans beskriver läget som sedan Kärnkraftinspektionen beordrat ett stopp i kokvattenreaktorerna. Redan under ett år med normal tillrinning i vattenmagasinen blir det med sådan minskning förändringar i energiproduken stora tionen. Kraftproducenterna tvingas ta i anspråk del den en stor av olje- eller kolbaserade kraftproduktionen. Produktionsförmågan kommer emellertid i huvudsak räcka till. Endast under att några veckor strax före och under julhelgen uppstår brist, dvs behov en ett som inte går att tillgodose.

12 Sammanfattning

Under ett torrår blir förhållandena däremot mycket besvärliga. Under lång period från mitten november till slutet av februari

en av

är det brist på el. Det behov inte kan tillgodoses är vid ett till-

som

fälle så 35 %. Alla kraftslag och möjligheterna till import

stort som

utnyttjas så långt det går. Utredningen belyser i scenariot de ekonomiska konsekvenserna

den minskade elproduktionen och skildrar del de åtgärder

av en av statsmakterna måste besluta för att samhället ska fortsätta som om

att fungera. Åtgärderna består av information och propaganda samt

regleringar ska minska elanvändningen.

av som

Bedömningar och förslag

Utredningen har med stöd iakttagelserna i delscenariona 1 och 2

av

dragit rad slutsatser och redovisar i betänkandet ett antal förslag

en

till åtgärder. De ska kunna vidtas vid avbrott i elförsörjningen och

vid andra slag allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

av

Det handlar producenter och förbrukare behöver förbe-

om att av

reda sig för att klara de svårigheter som uppstår. Det gäller att kunna ordna effektiv försörjning med reservkraft och att ha bered-

en en

skap så produktionen och distributionen efter ett avbrott snabbt

att

kan komma i gång igen. Beredskapen för att informationen till allmänheten behöver förbättras. Det gäller också förberedelserna för

utrymning i skala från orter drabbas långvariga elavbrott.

stor som av

Bevakning ska kunna organiseras vid elanläggningar som är utsatta

för hot åverkan. om

I flera de här avseendena går det att använda de förberedelser

av

samhället har gjort inom räddningstjänsten alltså vid stora

som -

olyckor. Det gäller framför allt den samordnande ledning som behöorganiseras på lokal och regional nivå och de befogenheter att

ver

begära medverkan från andra myndigheter och enskilda och göra ingepp i andras rätt ledningsorganen ska kunna utnyttja.

som

Kapitel

Utredningens sju

scenarion

inledning

- en

1.1 Nya risker och ökad säkerhet

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska

av

framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och administration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och

en som

komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden föränd-

av rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna del är en annan av samhällsutvecklingen.

Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit

av en

sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det

har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det

var en

kan hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också

som av

människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i

sam-

hället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidigare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd olika slag påfrestningar. Tekniken har

mot av

gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före-

byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse

som en trots

det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har

ge-

ökad allmän utbildning och effektivare information hur

nom om och kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna. var en mer De ökande internationella kontakterna dominerande är ett annat

drag iutvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker växer

som

fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samti-

som

digt har emellertid händelser och erfarenheter i andra

nytta av

länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor,

om

störningar i samhällsfunktionerna och annat orsakar skador.

som

14 Sju scenarion

Kunskaperna förbättringar i skyddet utomlands ökar i många om fall säkerheten även i Sverige. Genom samarbete mellan myndigheter, företag och organisaett tioner inom landet och internationellt går det göra mycket för att att förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männissom kor, och miljö och hindra eller minska följderna dem. egendom att av

1.2 Utredningens uppdrag

I-Iot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv Dir. 1993:4 anapåfrestningar och risker i det fredstida samhället överlysera samt väga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska risom avse ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och be- i lysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon sys- ; tematisk tvärsektoriell och hittills har gjorts i analys bedömning inte bör utredningen därefter pröva om beredskapsåtgärderna på olika områden är tillräckligt samordnade och erfarenheter från ett om område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden. Störningar i samhällsfunktion kan konsekvenser på många en områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommunikationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den storeftersträvas i produktion och distribution ökar risskalighet som kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och transfarliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekvenport av i för människor och miljö.

ser i

l l

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället för lång rad påfrestningar och risker. En del är utsatt en har den karaktären att det är fråga om långsamt framuäxande och långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förloppet pågår ofta bara kort tid. Det kan vara fråga om enstaka eller en j upprepade händelser, ofta redan från början har mycket drasom en matisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna av kan givetvis vara långvariga.

Sju scenarion 15

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i

av - - t.ex.

CI Stigande spänningar mellan olika i samhället;

grupper

D Förändringar i normer eller grundläggande värderin ar som stri-

der mot vårt rättssystem eller vårt sätt på prob

att se emen;

D Växande problem med missbruk droger och allmänt

av en sett

ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det

vara som

tar tid att kunskaper eller De uppkommer på olika sätt

grepp om.

och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande skeendena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärde-

verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så rna stora

att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället. De långsamt framväxande skeendena riskerar radikalt påverka

att

förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske-

enden faller trots detta utanför för de överväganden ska

ramen som

göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan

som

bli fråga bör hanteras i andra sammanhang.

om

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker som utredningen ska behandla omfattar eller orsakas händelser inträffar plötsligt. Det kan

av som vara en

eller flera enstaka händelser olyckor eller

- stora allvarliga störningar

i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast att händelserna

som ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör av vara orsa-

kade omedelbara omständigheter

av som t.ex.

u Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred;

Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den;

EI av

ü Fel i tekniska och administrativa eller i hanteringen

system av

dem; och

c: Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet av ämnesområden också utgått från verzningarna händelserna. Det är enligt utredningens mening

av natur-

ligt att i det här sammanhanget knyta till de tre begrepp

an som

räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör

som

ingå i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder

vara som

till skador på människor eller egendom eller i miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för

om

valet scenarion utgått från verkningarna fortplantar snabbt av att sig

16 Sju scenarion

i samhället och breder sig över geografiska områden. Verk-

ut stora

ningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade männis-

kor får problem eller egendom och miljö skadas på ett känn-

stora att

bart sätt. Det behövs många olika slag skadeavhjälpande och

av

skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar en hög grad av samordning

mellan aktörerna.

1.4 Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på

ett skeende. Det ska skildra ett av många händelseförlopp som be-

döms kunna inträffa. Beskrivningen av bakgrunden och orsakerna till händelserna behöver däremot inte vara grundad på någon be-

dömning vad sannolikt kommer hända. Den är inte heller

av som att

någon för utvecklingen inom scenariots område.

prognos

Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan

organ - -

tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsättningar föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal

som

händelser får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda.

som

Handlingen resulterar i påfrestningar i de flesta scenariona lig-

som

nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda

ger sanno-

likt skulle kunna klara av utan att det uppstår en kollaps. Utredningen har i syfte kunna illustrera belastningar och

att re-

sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen av det

en av

sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror

som som

för förloppen godtyckligt valda. Även andra som lagts till grund är

kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning

som

skulle ha fyllt funktion i scenariona.

en

Utredningen har vid bedömningen den tid fordras för det

av som

sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden

som

möjligt. Det är möjligt att en del åtgärderna i verkligheten

som av

skulle längre tid eller kortare än utredningen beräknat.

ta - - som

Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större betydelse för slutsatserna i utredningens analyser scenariona.

av

Sju scenarion 17

Innehållet

1.5 i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna av valt sju olikascenarion för att illustrera de påfrestningar och risker kan förekomma idet fredstida samhället och som det ankomsom på utredningen att behandla. mer

1.5.1 Massflykt till Sverige av asyl- och hiälpsökande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och hjälpsökande en av från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige. Beskrivningen och bedömningarna tre olika nivåer räknat avser efter antalet flyktingar svenska myndigheter får till uppgift att som ta hand Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analyom. av problemen och förslagen till åtgärder utredningen sen av som anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Massflykt till Sverige asyl- och hjälpsökande utredningen tidigare har lagt fram. av som

1.5.2 Stora delar

av Sverige utan

Utredningen skildrar i det betänkande här föreligger ett långvasom rigt avbrott i elförsörjningen i stor del landet. en av Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar en mycket kraftig storm, stark kyla och en omfattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige. gott som Försörjningen med elenergi slås ut i ett område omfattar i husom vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar av Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver mer detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgs-området, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på del en av Västgötaslätten. I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på storkraftnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp av som en genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen från till av norra södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor om av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörjningen i stort mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkraftsav en produktionen. Alla tre delscenariona ska illustrera de problem olika slag som av

2 15-0206

18 Sju scenarion

elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter producenterna och distributörerna av har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät råkat ut för mycket omfatsom tande skador. Huvudinnchållet i scenariona har dragits i samarbete med upp Svensk Elberedskap AB. Från Svensk Elberedskap har jonas Nilsson deltagit i arbetet. Underlag för scenariona har utredningen vidare erhållit från de för skildringen händelseförloppen valda kommunerna Göteav borg, Stenungsund och Vara samt från elproducenter och eldistri- butörer, Kärnkraftinspektionen, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, andra statliga myndigheter inom det civila området, Försvarsmakten, landsting samt företag som normalt förbrukar mycket el. I bearbetningen av underlaget har framför allt deltagit Solveig Agnezik, Vara kommun, ]an Billuik, Räddningstjänsten Göteborg-Mölndal;

Ulf Gustavson, Säkerhetsföretaget Ulf Gustavsson, Nils Hiedland

och Bengt Landén, Gävle kommun, Bert Isaksson, AB Göteborg Energi AB, Anders Larsson, Stenungsunds kommun, Lars A. Nilsson, Krångedegruppens Samkörning AB och Bengt Sundström Affärsverket Svenska kraftnät..

överläggningar om innehållet i delbetänkandet har skett med fö-

reträdare för Ellagstiftningsutredningen N 1992:04.

1.5.3 De

övriga fem scenariona

Arbetet med de Övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrupmed företrädare för utredningens sekretariat och olika myndigper heter och andra organ är berörda. Utredningen redogör i fortsom sättningen detta avsnitt för innehållet i drag i dessa av stora scenarion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger nära gränsen för vad samhället som på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna ett långvarigt avbrott i försörjav ningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupper av förbrukare i Stockholm och ett antal förortskommuner. Scenariot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner de organiserar, hur försörjningen med reservvatten går till och som vilka svårigheter informationsverksamheten för med sig. som

Titlar och SOU-nummer på redogörelsernafinns på baksidan av omslagettill betänkandet.

Sju scenarion 19

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmedelsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Synpunkter och annat underlag har lämnats Länsstyrelsen i av Stockholms län, räddningstjänsten och andra kommunala förvaltningar i Stockholms stad, Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm, Försvarsmakten och Socialstyrelsen.

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen av viktiga komponenter som ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar hanteringen bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen. av Ett underlag har utarbetats ÖCB, haft överläggningar med av som företrädare för producenter datorutrustning och några använav dare stora ADB-system. av

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar av jordbruket i Skåne sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall radioaktiva som av ämnen över betydande del landskapet. Beskrivningen fören av av loppet och bedömningen av problemen belyser svårigheterna för i första hand jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka saneringsåtgärder som fordras. Underlag för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått företrädare för Strålskyddsinstitutet, jordbruksverket, Livsmedav elsverket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län. Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran också lämnats Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvarsmakten, Länsav styrelsen i Kristianstads län, jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrier och olika forskningsinstitutioner.

Stort utsläpp ammoniak från järnvägstankvagn av en

Ammoniaken strömmar ut från tankvagn rämnat. Den når i en som scenariot mycket snabbt stora delar av innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de människor befinner sig ute på gator och som torg. Utredningen skildrar svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand om alla inte hinner sätta sig i säkerhet. Många får smycket svåra skador. som Redogörelsen syftar också till att illustrera den händelsen oro som kan skapa hos människor på andra orter där det förekommer transporter eller hantering stor mängder skadliga ämnen. annan av Scenariot har utformats i samverkan med företrädare för räddnings-

20 Sju scenarion

tjänsten och stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun, Uppsala läns landsting, Länsstyrelsen i Uppsala län, SOS Alarm, Banverket, S] och Försvarets forskningsanstalt. Synpunkter och annat underlag har lämnats bl.a. Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Försvarsav makten.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord-

bruk och infrastruktur i sammanlagt ett tiotal kommuner inom tre län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda människor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åtgärder som myndigheter, fastighetsägare senare måste vidta för att och så långt möjligt återställa anläggningar och annat sanera som har förstörts vattenmassorna. av Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna i de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag lämnas bl.a. kommuner i området, SMHI, Rikspolisstyrelsen, av Försvarsmakten, Socialstyrelsen och Dalälvens Vattenregleringsföretag. Arbetet med detta betänkande kommer att slutföras under våren 1995.

Kapitel

Elförsörj ningen

i drag

stora

2.1 Produktion och distribution av

2.1.1 Ägare och affärsformer

För den svenska elförsörjningen 300 företag eller motsvasvarar ca rande. Dessa levererar ström till landets omkring 5,2 miljoner elkunder. Affärsformerna varierar. Verksamheten bedrivs antingen i bolagsform med enskilt, kommunalt eller statligt ägande eller kom- - - som munal förvaltning eller kooperativ förening. Svenska Kraftnät är ett affärsdrivande statligt verk, förvaltar storkraftnätet. som

2.1.2 Produktion

av

Det svenska elkraftsystemet har byggts under drygt ett sekel för upp att tillgodose det successivt växande elbehovet. Vattenkraften var mycket länge den dominerande produktionskällan. Under 1950- och 1960-talen fick elkraftsystemet de första oljeeldade kraftvärme- och kondenskraftverken. Utbyggnaden kärnkraften kom under 1970av och 1980-talen att sätta prägel på produktionsstrukturen. Elkraften produceras tio större företag med sammanlagt av ca tu-

sen uattenzraftstationer och tolv kärnkraftreaktorer. Under normala

förhållanden tillgodoser vatten- och kärnkraftverken nästan hela behovet elkraft. För återstoden de något än 100 oljeav svarar mer eller fastbränsleeldade aggregaten i kraftvärmeverken och anläggningarna för industriellt mottryck Det finns dessutom ett tiotal stora värmekraftstationer s.k. oljekondensanläggningar är avsedda - - som att tas i bruk under år med liten nederbörd, lång och sträng vinterkyla eller längre avställningar av kärnkraftverken. Det finns slutligen också omkring 40 gasturbiner, i första hand ska kunna som utnyttjas vid plötsligt inträffade störningar när det är som en reserv nödvändigt att snabbt i gång en reservproduktion.

22 Elförsörjningen

Som framgår figur 2.1 med uppgifter produktionsförmågan av om och den rörliga produktionskostnaden för de olika kraftslagen ger vattenkraften under ett normalår ungefär lika stor mängd elenergi kärnkraften. Den rörliga kostnaden MWh är dubbelt står som per för kärnkraften för vattenkraften. Betydligt dyrare relativt stor som sett är emellertid både kraftvärmen och kondenskraften. Den exakta nivån för de olje- och kolbaserade kraftslagen beror på hur mycket oljan eller kolet för tillfället kostar.

2.1.3 Distribution av

Ägare till nätet för nationell överföring 400-220 kV det s.k. stor-

-

kraftnätet är staten. Näten för regional överföring 130-40 kV

- de s.k. regionnäten ägs till största delen producenterna. Ca 280 - av företag eller motsvarande har hand distributionsnäten 20 kVom 40O V. Dessa företag säljer och distribuerar elkraft med ensamrätt till slutkunderna inom sina respektive koncessionsområden.

2.1.4 Avreglering av elmarknaden

Ellagsutredningen har i sitt delbetänkande SOU 1993:68 Elkonkurrens med nätmonopol föreslagit åtgärder ska leda till som en reformering den svenska elmarknaden. Statsmakterna har med av betänkandet underlag beslutat ett nytt regelverk, syftar som om som till ett rationellt utnyttjande produktionsresurserna och att mer av förbrukarna ska flexibla leveransvillkor. Avsikten är att kraftmer företag och förbrukare ska kunna välja vilka de vill handla med. Själva överföringen av regleras så att alla distributörer får tillgång till nätet. Affärsverket Svenska kraftnät ska för det nationella svara överföringssystemet och för det totala elsystemets säkerhet. Tidpunkför reformens genomförande är inte fastställd. ten Ellagsutredningen har också till uppgift att utreda beredskapsfrågor inom elförsörjningsområdet. Utredningen kommer bl.a. att överväga vilket eller vilka ska ha ansvaret för beredskapen inför organ som störningar i fred och krig och vilka ska för verkställigheten. som svara

2.2 Störningar i verksamheten

Producenterna och distributörerna har sedan elektrifieringen började för 100 år sedan kontinuerligt strävat efter högre säkerhet ca och kvalitet i elleveranserna. Tillförlitligare komponenter och appa-

Elförsorjningen 23

m N t F x u v.

S

w -

24 Elförsörjningen

rater samt ökade dubbleringar i produktion och distribution har bidragit till utvecklingen. Trots detta kan det inträffa störningar. En del förbrukare har det skälet vidtagit åtgärder för att gardera sig

av

avbrott. Flera har skaffat reservaggregat. Andra har rustat sig

mot med batterier eller förberett eloberoende rutiner. En kombination av

åtgärder i produktionen och distributionen samt hos förbrukarna bedöms det ekonomiskt bästa sättet att begränsa riskerna för

vara

avbrott och minska konsekvenserna att eltillförseln upphör.

av

Det produceras inte samlat och fortlöpande någon statistik,

som

beskriver omfattningen de fel och störningar inträffar inom

av som

elproduktionen och eldistributionen. Händelserna i följande

sam-

manställning är exempel på elstörningar under de senaste decennierna det finns uppgifter Som framgår har inte alla störningar lett

som om.

till avbrott i elförsörjningen hos förbrukarna.

Händelse År Elavbrott Kommentar

Stamnätsstöming 1955 Ja Stor störning i Jämtlands län

Brand i transforma- 1962 Ja Centralorten utan ström torstaiion i Södertälje i ett dygn

Snöoväder 1966-67 Ja 10 000 förbrukare i övre Norrland utan under i genomsnitt fyra dygn

Storm 1969 Ja 100 000-tals förbrukare utan ström i som mest tre dygn

Åskväder som leder 1969 Ja Katstroilarm vid två raffitill elavbrottl Göteborg naderier, som tvingades att snabbt stoppa driften flera bränder uppstod som en följd av detta

Torrársom orsakat 1969-70 Användningsrestriktioner låga vattenstånd och eisparande i regleringsmaga- ransonering förbereddes sinen

Brand i transforma- 1973 Ja Centralorten utan ström i tor och kabel nästan två dygn iHämösand

Oljekrisen 1973-74 Användningsrestriktioner och eisparande ransonering förbereddes

Helikopter havererar 1974 Ja Haveriet ägde rum vid ien stamledning inspektion av linjen

Elförsörjningen 25

Händelse Elavbrott Kommentar

Stamnätsstöming 1979 Ja sammanbrott av produk- Norrbottens län tion och distribution i övre Norrland på grund av en nätstörning tem timmars avbrott för en del förbrukare

Haveri i lrängset 1982 - Vattenkraftstationen vattenfylldes pá grund av ett rörbrott

Stamnåtsfel 1983 Ja Strömlöst i södra och mel- Enköping Iersta Sverige under som mest 10 timmar

{ Spricka i Suona- 1984 Jordtyllnadsdamm dammen - sprickan upptäcktes och i tätades

Sabotage mot 1986 Ja Kostsamma avbrott i regionnätet processindustrin i Västernorrlandslän

Sabotage mot stålverk 1988 Ja Syftet var att skada en och edningsnät viss industri elavbrottet i Göteborg drabbade ett bostadsområde och oljeraffinaderierna

Brand kabel i 1989 Ja Avbrott i en stadsdel i en tunnel under som mest 17 timmar i i Stockholm

Sabotage mot en 1989 En 400 kV-stolpe spräng- edningsstolpe des av . Härjedalen

Sabotage mot en 1990-92 Flera försök att skada en stamstation i Uppland station som matar Stock- 3 holm med ström

Stolpras i Västerbottens 1991 lslast län

Stolpras l Dalarna 1991 Vindlast pá ny typ av stolpar

Våderstömingar pá 1992 Ja Trädfällning och extrem region- och distribu- isbildning tionsnâteti Gävleborgs län l

i Snöstorm 1992-93 Ja Upp till fyra dygns avbrott

för som mest 100 000l tals förbrukare i södra och i västra Sverige

26 Elförsörjningen

2.3 Konsekvenser vid elavbrott

De konsekvenser ett avbrott i elförsörjningen medför på olika

som

håll i samhället varierar med hänsyn till karaktären på olika verk-

samheter, de reservåtgärder olika förbrukare har planerat för

som

och de ömsesidiga beroendena mellan olika verksamheter. Följande

sammanställning är ett sätt att schematiskt beskriva störningskänsligheten inom antal funktioner, verksamheter eller motsva-

ett

rande. Förutsättningen för att konsekvensen ska uppstå är i samt-

liga fall att det inte finns några reseruaggregat som producerar kraft.

Förhållandena varierar både mellan olika slag anläggningar och

av mellan de enskilda strömförbrukande enheterna.

Avbrottets Funktion, verksam- Konsekvens längd het eller motsvarande

C1 1 sekund Processindustri Processen stannar med lång eller mindre äterstarttid som följd

Datasystem Systemet stannar och information försvinner

Flygtralikledning Flygsäkerheten äventyras

Cl 1 minut lntensiwärd Operationsbelysnlng, respiratorer, dialys m.m. fungerar inte

ü 10-15 minuter Datorer med batten- Systemet stannar men reserv informationen gär inte förlorad

u 15-30 minuter Fjäderfäuppiödning Djuren i stora anläggningar dör

Hissar Människor blir instängda

30 minuter Processindustri Ugnar och rör blir igensatta áterstarten kan ta flera dygn

El 2 timmar Stora svinstallar Brist på ventilation kan leda till att djuren dör

Vattenförsörjning Förbrukare i högt belägna

områden blir utan vatten i

i ü 6 timmar Smältandeindustri Smältor stelnar i ugnar många veckors stillestánd §

Växthus Skador genom torka eller frysning l

Cl 8 timmar Vattenförsörjning Risk att förorenat vatten läcker

värmeförsörjning Problem särskilt inom värd-

Elförsörjningen 27

Avbrottets Funktion, verksam- Konsekvens längd het eller motsvarande

inrättningar och för äldre i egna bostäder

Mjölkkor Risk förjuverinflammation och varaktig minskning i avkastningen

Cl 10 timmar Telestationer med Avbrott i teletrafiken batterireserv

D 12-24 timmar Människor och djur Brist pa vatten och lämplig föda

Livsmedel Kylda och frysta livsmedel blir förstörda

Distributionentill detaljhandeln får svårigheter

Lokaler och bostäder Utkylningvintertid, risk för frysskador pá vattenledningar

Avloppsreningsverk Orenat avloppsvatten rinner ut genom bräddavlopp

Flera dygn vardagslivet Arbetsplatseroch serviceinrättningar måste hållas stängda

2.4 Ansvar och befogenheter för olika

organ

2.4.1 Författningar

Elleveranser g

Bestämmelser reglerar elleveranserna finns i

som

El Ellagen 1902:71 s. 1.

Ellagen ger en elleverantör ensamrätt till distribution av inom det

koncessionsområde leverantören har tilldelats. Inom området som

gäller leveransplikt utom när det finns särskilda skäl till undantag.

Staten har ett tillsynsansvar, utövas Nârings- och teknik-

som av

utuecklingsverket NUTEK.

Civilrättsliga avtal mellan leverantörer och förbrukare komplettelagen. Avtalen kan gälla bl.a. inskränkningar i leveranserna. Även

rar

mellan företag producerar, överför och distribuerar finns

som en

mängd överenskommelser. Dessa gör att elförsörjningen hänger sam-

i ett rikstäckande system. man

28 Elförsörjningen

Elleveranserna kan också påverkas bestämmelserna i av EI Ransoneringslagen 1978:268.

Ransoneringslagen ger regeringen rätt att vid en utomordentlig händelse när det föreligger knapphet på förnödenhet inom riket - av vikt för folkförsörjningen för en viss tid reglera handel och använd- ning. Regeringen kan också införa särskilda avgifter och för statens eller räkning ålägga näringsidkare att avstå, medverka till annans en framställning av, lagra och transportera förnödenheter. Regeringens föreskrifter ska inom månad underställas riksdagen för prövning. en En näringsidkare ska ersättas för ingreppet i sin rätt. Det finns ett utkast till energiransoneringsförordning, måste som antas innan det kan börja tillämpas. Syftet är inte att reglera eleffektbristen eller att minska följderna stora störningar. Förordningen av ska enbart göra det möjligt att reglera elanvändningen över säsongen. Ransoneringsmyndigheten NUTEK eller Elförsörjningsnämnden med sina regionala beslutar bl.a. tilldelning energi organ - om av och användningsrestriktioner, medan leverantörerna verkställer gebl.a. mätaravläsningar och avstängningar. nom En utförligare beskrivning lagstiftningen inom elområdet det av gäller framför allt beredskapsfrågorna kommer att redovisas av - Ellagstiftningsutredningen.

Skydd av samhällsviktiga anläggningar

Samhället behöver under fred och i krig skydda anläggningar är som viktiga för totalförsvaret mot bl.a. spioneri, sabotage och angrepp från terrorister. Bestämmelser detta finns i om u Lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. den s.k. skyddslagen; och i

D Förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga anläggningar.

Överbefälhavaren har med stöd dessa författningar Föreav gett ut

skrifter FFS 1991:1 om skydd för sambällsviktiga anläggningar.

Rikspolisstyrelsen har gett ut Föreskrifter och allmänna råd om utbildning, utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt RPSFS 1991:5. Försvarsområdesbefälhavaren får besluta att bl.a. statliga förvalti ningsbyggnader och anläggningar eller områden som försvarsmakten disponerar ska vara skyddsobjekt. En del anläggningar som är viktiga för det civila försvaret energianläggningar blir skydds- - t.ex. objekt om länsstyrelsen beslutar det. Enligt skyddslagen har obehöriga inte tillträde till ett skyddsobjekt. Det kan bli nödvändigt att bevaka byggnad, anläggning eller en en

Elförsörjningen 29

område ska skyddas. Bevakningen får utföras polismän

ett som av

eller militär personal t.ex. hemvärnspersonal, väktare och

av an-

personal är skyddvaktsutbildad. Militär personal i fred

nan som som

bevakar civila skyddsobjekt gör det som skyddsuakter inte som

-

anställda, värnpliktiga eller frivilliga inom militära enheter. En anläggning har väsentlig betydelse för energiförsörjningen

som

i landet kan skyddas mot skada bl.a. sabotage i samband

genom

med krig enligt bestämmelserna i

El La en 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft-

an äggningar m.m.

Ägaren är enligt dessa bestämmelser skyldig att efter prövning i varje

särskilt fall utforma anläggningen på ett sådant sätt att det minskar faran för eller begränsar verkningarna av en krigsskada. Det gäller större anläggningar kraftverk, större tranformatorstation

- t.ex. ett en

eller ledning ska ingå i storkraft- eller regionnätet.

en som

Räddningstjänst, hälso- och sjukvård och socialtjänst

Med räddningstjänst de räddningsinsatser samhället sta-

avses som -

och kommunerna för vid olyckshändelser och överhäng-

ten - svarar

ande fara för olyckshändelser för hindra och begränsa skador på

att

människor och egendom eller i miljön. Bestämmelser detta finns i

om

Räddningstjänstlagen 1986:1102; och

c:

ü Räddningstjänstförordningen 1986:1107.

En skyldighet för samhället att ingripa föreligger endast det med

om

hänsyn till behovet snabbt ingripande, det hotade intressets

av ett

vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är på-

kallat att samhället för insatsen. svarar

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten

och hälsoskyddet regleras i

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;

E1

Cl Socialtjänstlagen 1980:620;

Cl Hälsoskyddslagen 1982:1080; och D Smittskyddslagen 1988:1472.

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de tre kom-

-

står utanför landsting att planera hälso- och sjukvår-

muner som -

den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det sker

som

under normala fredsförhållanden utan även på katastrofer under fred och på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har en katastroforganisation för att kunna ingripa med de mycket omfattande sjukvårdsresurser kan fordras i fred vid stora olyckor

som eller andra liknande händelser.

30 Elförsörjningen

Alla kommuner har efter den s.k. ädelreformen för den ett ansvar

hälso- och sjukvård är särskilt avsedd för äldre. Kommunerna

som

också för socialtjänsten och för hälsoskyddet

svarar

Försvarsmaktens medverkan

Allmänna bestämmelser försvarsmaktens medverkan i samhälom

lets åtgärder vid t.ex. elavbrott finns i

1986:1 1 11 militär medverkan i civil verksam-

förordningen

CJ om et.

De militära myndigheterna får enligt denna förordning ställa personal och materiel till förfogande för bl.a. transporter sjuka och

av skadade. De får också utföra t.ex. transporter, andra arbeten och

tjänster, dessa kan inordnas ett led i utbildningen den

om som av

militära personalen eller främjar staten eller ett annat samhällsin-

tresse.

Användningen av hemvärnet regleras i

a Förordningen om hemvärnsmäns medverkan vid bevakning och efterspaning FFS 1985:3.

Överbefälhavarens Föreskrifter och allmänna råd försvarsmakt-

om

medverkan i räddningstjänst FFS 1987:24 ytterligare

ens m.m. ger

vägledning förutsättningarna för att de militära förbanden ska

om delta i civil verksamhet.

2.4.2 Producenternas och distributörernas ansvar och

uppgifter vid störningar

Producenterna och distributörerna elkraft leverantörerna

av sva-

i fredstid för elförsörjningen. De har hela ansvaret för verksam-

rar

heten kan i olika situationer stöd myndigheterna.

men av

Vid störning de olika leverantörerna för att elförsörj-

en svarar

ningen blir återställd till leveransstället. Om det råder brist på effekt

eller försörjningen helt har fallit bort, är det leverantörens sak

om

att bestämma både vilka kunder ska och vilka reparationer

som

ska prioriteras. De civilrättsligt ingångna avtalen mellan leve-

som

rantören och kunderna innebär olika möjligheter till prioritering och

bortkoppling av olika kunder och i en del fall skyldigheter att

-

betala skadestånd och viten. Som ett komplement till avtalen finns det i några fall branschvisa överenskommelser t.ex. att leveran-

om

tören ska information störningar har inträffat och

ge om som om

hur långt ett avbrott beräknas bli. Så länge ransoneringslagen inte är satt i tillämpning finns det inga

bestämmelser gör det möjligt för myndighet att föreskriva

som en

Elförsörjningen 31

prioritering leveranser till vissa kunder. En myndighet kan vid

av lån vari störnin framföra önskemål sådan rioriterin g g a om p g

g ar en .

Onskemålen kan tillgodoses de gällande avtalen medger avsteg

om

från normalrutinerna. Ansvaret för sådana avsteg liggeri fredstid producenterna och distributörerna av el.

Kapitel

Delscenario

3 Storm och södra

kyla

i

och Västra

Sverige

3.1 Vädret

.

Lördagen den 27 november aviserar SMHI en höststorm över syd-

västra Sverige. Den beräknas dra in över västkusten natten till mån-

dag. Under söndagen går SMHI ut med flera varningar. Södra B0-

huslän, Göteborgs-området och delar Dalsland och Västergöt-

av

land väntas bli särskilt hårt drabbade. På Skagerack och Kattegatt

kan det rent bli orkan. av

Måndag morgon den 29 november drar ovädret in över södra och västra Sverige. Vinden kommer till början från sydväst. Tempera-

en

turen är vid kusten 5 °C. Senare under dagen vrider vinden till väst

+

och blir ordentligt byig. Luften innehåller mycket salt avsätter

som

sig på ledningar och ställverk. Säve flygplats har 13 en medelvind på 28 msek i vindbyarna blåser det upp till 45 msek.

-

Under eftermiddagen sjunker temperaturen i Göteborg och området runt omkring. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och stora delar Västergötland. Det är blötsnö lägger sig på

av som tungt träden. Innan den starka nordvinden når fram till dessa senare om-

råden har det även där blivit mycket kallt och snön har frusit fast på

träden.

3.2 Konsekvenserna i inom stort de drabbade

områdena

3.2.1 Måndag första dygnet

De första påfrestningarna

När ovädret måndag drar in över södra och västra Sverige

morgon

är producenterna och distributörerna el- och rad myndigheter

av en

4 15-0206

34 Första dygnet

och andra kan behöva med anledning av händelse-

organ som agera

förloppet inte riktigt förberedda. De har trots SMHI:s varningar inte

med ska bli så visar sig fal-

räknat att svårigheterna stora som vara

let.

De flesta yrkesarbetande har hunnit sig i väg till sina arbeten.

ge

Skolveckan har börjat. Verksamheten är i gång i dag- och fritidshem. Hälso- och sjukvården har tagit emot sina första patienter efter helgen. Butiker, banker, postkontor och andra serviceställen har öppnär tidigt under förmiddagen växer i styrka och

nat stormen

elförsörjningen börjar svikta. Saltbelåggningen i ställverken och ledningarna i regionnätet

orsakar kortare avbrott i elförsörjningen under förmiddagen. Fler och fler områden blir under kortare perioder ström. SOS Alarm

utan

i södra och västra Sverige får tre-fyra gånger så många samtal

som

vanligt -frågor från oroliga människor, felanmälningar och begäran SOS-personalen underrättar enligt larmplanerna alla om hjälp. som på olika sätt ska gripa in polisen, räddningstjänsten, hälso- och

-

va-verken, energiföretagen, industrier och serviceföresjukvården,

Skadorna blir redan från början så stora att det inte går att med

tag.

gång vidta åtgärder med anledning allt rapporteras. SOS

en av som

Alarm förmedlar uppgifterna till de ansvariga myndigheterna och

till serviceföretagen själva bedömer hur de ska prioritera.

som Verksamheten inom industrin och andra elberoende grenar av

näringslivet känner direkt störningarna framför allt raffinade-

av -

rierna, den petrokemiska industrin och processindustrin. För dessa företag gäller det släcka ned anläggningarna innan avbrotten

att orsakar skador. Alla är medvetna att riskerna för bränder ökar om

vid plötsliga strömavbrott. Driften stannar emellertid även inom andra slag anläggningar. Endast fåtal företag har reservkraft för stöd-

av ett funktioner i verksamheten. Datorer och teknisk utrustning annan

på kontoren inom industri, servicenäringar och förvaltning krånglar. De flesta processindustrierna beslutar att inte starta verksamhe-

igen förrän distributörerna kan lova normal elförsörjning.

ten

Vid 13-tiden rasar två ledningsstolpar och en 400 kV-ledning över Göta älv i den kraftiga stormen. Senare havererar ett de större

av

ställverken i Göteborgs-området. Under eftermiddagen leder det inträffat stormen, salt-

som -

beläggningen och haverierna i de tekniska anordningarna till mycket

- j

stora störningar i elförsörjningen. Vid 14-tiden är Göteborg, Kungs-

backa, Mölndal, Borås, Alingsås, Kungälv, Stenungsund, Uddevalla g och Lysekil med omgivande områden totalt omkring 800 000 mån-

- 4

niskor strömlösa. Elproducenterna och eldistributörerna startar

-

röjning och felsökning. Den automatiska spolning finns vid

som en i

Första dygnet 35

del anläggningarna räcker inte till. De börjar också manuellt av att rengöra de saltbelagda anläggningarna. Stormen och den tunga snön på träden slår vidare delar ut stora av eldistributionsnätet 0,4-20 kV på landsbygden. Vid 16-tiden är i runt tal 40 000 hushåll, jordbruk och mindre industri- och serviceföretag utanför tätorterna i Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Halland strömlösa. Stormen drabbar också Bergslagen och Skåne med sammanlagt omkring 100 000 strömlösa elförbrukare.

Stora problem i trafiken och televerksamheten

Många lämnar under eftermiddagen sina arbeten. De flesta ska hem eller åker till anhöriga för hjälpa dem. Trafiken är kaotisk. Det att stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned. Fler trafikolyckor än normalt inträffar både inom och utanför tätorterna. Polisen försöker så långt det går reglera och att dirigera trafiken och hjälper också till med att klara olyckorna. upp Polispersonalen blir hårt ansträngd. Att upprätthålla ordning och säkerhet blir mycket svårare när det är mörkt överallt och larmen inte längre fungerar. Även räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får betydligt mer att göra som en följd av olyckorna. Telefontrafiken drabbas av stora störningar. Telestationerna på större orter eller knutpunkter har reservkraftaggregat, egna som fungerar så länge det finns bränsle. Vid alla de mindre telestationerna finns det batterier med kapacitet för mellan 6 och 12 timmars drift. Batteridrivna också de s.k. är koncentratorerna, som under har ersatt telestationerna i större senare tätorter. På landsbygden och i en del mindre tätorter uppkommer det störningar i teletrafiken redan under eftermiddagen. Mobiltelefonsystemet och minicalltjänsten är helt utslagna i de flesta områden som drabbas elavbrottet. I närheten FMTV-masterna och av av andra telekomplex kan det emellertid hända mobiltelefonerna att fungerar. Järnvägstrafiken ligger helt Banverkets personal börjar nere. att försöka bort saltet på ledningarna utefter linjerna Göteborg- Alingsâs och Göteborg-Trollhättan. Banorna måste också befrias från träden blockerar. Elsystemen på Västkustbanan som och Bohusbanan är svårt skadade och reparationerna kommer flera att ta dygn. Signalsystemen fungerar till en början. Alla sträckor har emellertid inte reservkraftsystem och en del anläggningar går när batterierna inte ur längre har den kapacitet som fordras. Trafiken på Landuetters flygplats har reservkraft för 70 % av sitt normala behov. Det finns till ström belysningen på start- och landningsbanorna och i de flesta byggnaderna. Många kommer även i den här situationen behöva flyga till eller från att Göteborg och

36 Första dygnet

landar eller störningar uppstår beror till

flera plan lyfter. De som

delen på Säve flygplats på Hisingen har däremot största stormen.

ingen reservkraft och all civil flygverksamhet ligger nere. Däremot fungerar den militära flygverksamheten vid 12. helikopterdivisionen och polisens helikopterverksamhet, båda har sina baser på Säve.

som

Sjukhusen, detaljhandeln och radion

Alla sjukhus får redan under eftermiddagen stora problem. Förut-

för hand patienter redan ligger inne försättningarna att ta om som efter hand. Akutsjukhusen har någon form reservkraft, sämras av varierar. Primärvården har i allmänhet inga men kapaciteten reservoch får efter hand dra ned verksamheten. Det gör det

kraftaggregat

allt svårare hand människor söker sig till vårdcentraatt ta om som

lerna. Problemen blir skäl mycket även vid många

av samma stora

sjukhem med äldre och handikappade.

Människor behöver matvaror och livsmedelshandeln förmer söker hålla i verksamheten ström. De större butikerna har gång utan

batterier för att kunna driva kassaapparaterna fyra-fem timmar. Det

emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Verksamheten är och det lång tid för kunderna det och går trögt tar att var en

behöver. De bilister behöver tanka upptäcker att bensin-

som stationernas inte fungerar och att det inte går att något pumpar bränsle. Riksradion, lokalradion och de olika TV-kanalerna sänder med

reservkraft. Det är hela måndag eftermiddag bland-

hjälp av sin en

ning nyheter, reportage och myndighetsmeddelanden. Reportrarna

av söker intervjuer återge vad händer ute på fältet. De följer genom som

myndigheternas verksamhet i bl.a. ledningscentralerna och utövar

på dem Rapporteringen innehåller både motsäen press som agerar. och överdrifter. Informationen når emellertid bara dem

gelser som

har till reservkraft eller är utrustade med batteriapparater. tillgång Efter hand kommer allt fler de kan använda bilradion för att att sändningarna och information.

lyssna på

Producentema och distributörerna av

och rengöringen ledningar och ställverk kommer Reparationerna av

i gång under eftermiddagen. Västra elområdets organisation för bestorstörningar får uppgifter från samtliga distributörer

redskap mot och i

om läge, hjälpbehov och de reparationsresurser som var en eventuellt kan avvara. Med dessa uppgifter som underlag ger organisa- g

tionen besked till samtliga vad som går att disponera. Västra

elområdet begär också militära myndigheter ska delta med heli-

att och bandvagnar. Västra elområdet och Vattenfall sänder koptrar

Första dygnet 37

under eftermiddagen ut flera beskrivningar till massmedierna. De informerar också länsstyrelserna i västra Sverige. Vattenfall har bildat en katastrofgrupp, ordnar presskonferens. som en Vid 19-tiden får Uddevalla-, Alingsås- och Boråsområdena tillbaka strömmen.

Temperaturen sjunker s Mer 800 000 människor i Göteborg, Kungsbacka, Mölndal,

g än

Lerum, Kungälv, Stenungsund och Lysekil med omgivande områi den är utan ström sedan 6-9 timmar. Orsakerna är saltbeläggning, s

i

islast och haverier i region- och stamnäten. De besvärliga väder- ; förhållandena försvårar felsökningen och reparationerna. Producenter och distributörer kan ännu inte säga något när samtliga om områden kan tillbaka strömmen. Stormfällningen har gjort att omkring 40 000 förbrukare på landsbygden i övriga delar av Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Halland huvudsakligen hushåll och jordbruk är strömlösa sedan l - - 4-6 timmar. Det gäller också drygt 15 000 elanvändare i Bergslagen s och i runt tal 60 000 förbrukare i Skåne. Huvuddelen dessa av sammanlagt lite mer än 100 000 elanvändare kan inte räkna med ström förrän tidigast torsdag kväll. 1 Det är redan kyligt i de flesta husen i de områden elavbrottet som har drabbat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att byggnaderna blir ordentligt utkylda. Bara de som har tillgång till reservkraft dieselaggregat eller batterier kan åstadkomma dräg- - liga förhållanden eller hjälpligt fortsätta verksamheten. Det gäller också många har vedkamin, fotogen- eller gasolvärmare eller som stadsgas. Det har under kvällen blivit allt kallare. Saltbeläggningen på isolationsdetaljerna i ställverken och på ledningarna kan inte längre spolas bort. Det blir nödvändigt med handputsning och andra tidskrävande åtgärder. I några kommuner hjälper räddningstjänstens personal till. Allt talar för att det på de flesta håll kommer att dröja länge innan problemen är över.

Länsstyrelsernas och kommunernas ledningsgrupper

Länsstyrelserna i södra och västra Sverige har under eftermiddagen

l

kallat in personal för sitt stabsarbete. Länsstyrelserna sin ser som l uppgift att i stort följa utvecklingen och att bidra till att de kommul och andra behöver olika för samhället ner som resurser av slag att

l inte ska

kollapsa får detta. Personalen i länsstyrelsernas staber försöker under eftermiddagen och kvällen kontakter med genom producenter och distributörer statliga myndigheter, kommuner av

38 Första dygnet

och andra på något sätt är berörda att översiktlig bild

som en av

läget. Det finns uppgifter vilka områden har drabbats

om som av

avbrottet är betydligt svårare att bild alla konsekven-

men en av serna.

De flesta kommunerna har satt i gång sina lednings- eller katastrof-

benämningarna varierar. Länsstyrelserna att kom-

grupper - anser

är den naturliga samarbetspartnern i den situation har

munen som

uppstått. De kommuner inte har bildat någon slags lednings-

som

länsstyrelserna att göra det.

grupp uppmanas av

Ett problem är att de allra flesta kommunerna inte har reservkraft i sina kommunkontor. Flera placerar sin ledningsorganisation i rädd-

ningstjänstens ledningscentral i brandstationen. Andra ordnar pro-

visoriska hjälpmedel för belysning, värme och samband i kommunkontoret. SOS Alarm blir ledningsplats för de länsstyrelser inte

som har reservaggregat.

Räddningsverkets generaldirektör säger i en radiointervju att räddningstjänstens beredskap är till för att brandmän och befäl skall

kunna göra insatser vid de olyckor inträffar men att personalen

som det behövs bör kunna hinna med samhället måste om även annat som

göra för lindra verkningarna elavbrottet. All den material

att av som

finns i civilförsvarsförråden kan givetvis disponeras kommuner

av

och statliga myndigheter.

Regeringens krisgrupp

Måndag kväll tillsätter statsministern efter samråd med flera av de

övriga statsråden krisgrupp, ska följa utvecklingen och se till

en som

att det hos regeringen finns beredskap för snabba beslut och

en

informationsinsatser. Ansvaret för ledning samhällets åtgärder lig-

av

emellertid kvar på de regionala och lokala myndigheterna samt

ger

på de företag producerar och distribuerar el. Svenska Kraftnät

som

och Vattenfall har under dagen informerat Näringsdepartementet

om

situationen. Räddningsverket har underrättat Försvarsdepartemenläget inom räddningstjänsten. Nu får även krisgruppen

tet om en

redogörelse för förhållandena. Regeringens krisgrupp tar under kvällen också kontakt med flera

länsstyrelserna. Alla de uppgifter får gör det svårt

av som gruppen

att överblick läget. Hur människorna Vilka områ-

en av reagerar den är säkra Situationen verkar kaotisk. Det finns i det här vara

skedet inte tillräckligt underlag för planering konkreta statliga

av

hjälpinsatser.

Försvarsmaktens resurser

Regeringens krisgrupp framhåller för länsstyrelserna att regeringen

inte något hinder för att militär personal och utrustning utnytt-

ser

Första-andra dygnet 39

jas. Två länsstyrelserna har redan diskuterat situationen med

av Militärbefälhavaren. Västkustens Marinkommando har sagt att läns-

styrelserna kan disponera följande för ställa till hälso-

resurser att

och sjukvårdens förfogande:

Cl Två rörliga förbandsplatstroppar för akutsjukvård och sjuktrans-

porter;

Cl 150 sjukvårdstält med uppvärmning;

med elverk för uppvärmning 1 600 m2

Varmluftsalggregat

CI av ca

bostads- förrådsyta;

er

El Ca 450 tältutrustningar, rörligt kök med kraft och 80

egen ca

vedeldade kokspisar;

El Nära 300 radiostationer;

Tält för ett tju otal samlingsplatser med Röda Kors-personal

El som

ger Första hjä pen;

CI Engångslatriner;

El Tunga och lätta terränggående fordon, bärgningsresurser samt tunga och lätta helikoptrar.

Drygt 200 värnpliktiga ligger inne för grundutbildning. Det finns

också lite än 200 yrkesofficerare inom området. Hemvärnet har

mer

kontrakt med mellan 100 och 200 kan delta. Ytterligare

man som

minst lika många hemvärnsmän medverkar sannolikt efter frivilligt åtagande, framgår det av Marinkommandots uppgifter.

Andra försvarsområden i närheten det strömlösa området av t.ex. Borås, Skövde och Halmstad har liknande bidra - resurser att

med. Drivmedelsgrupper vid I 15, I 16, P 4 och T 2 kan med sina pumpar hjälpa bilisterna att fylla vid de bensinstationer som har

bränsle.

3.2.2 Tisdag

andra dygnet

Vädret

Under natten mot tisdagen drar ovädret bort. Det klarnar och

upp

temperaturen faller ytterligare. Under dygnet följer är det mel-

som

lan 5 och 15 grader kallt. SMHI bedömer kylan och den friska

att

vinden ska hålla i sig.

Nya påfrestningar

Västra elområdets begäran hjälp med militära helikoptrar leder

om

under tisdagens till 12. helikopterdivisionen deltar med

morgon att

två tunga helikoptrar lyfter stolpar och ledningar på svårtill-

som

gängliga ställen.

40 Andra dygnet

Tisdag förmiddag får de distributörer har det svårt hjälp med

som reparatörer från andra delar inom västra elområdet. För rengöring

och reparationer på region- och stamnätet behövs det emellertid stora

Avlösningar måste ske den personal har arbetat

resurser. av som mer

eller mindre oavbrutet i snart ett dygn. Begäran om hjälp går till övriga elområden i landet. Ytterligare reparatörer och utrustning

kommer på det sättet under onsdagen till de drabbade områden. Det är fråga hela reparationsenheter Vattenfalls och andra större

om ur

kraftföretags organisation. Resurserna från övre Norrland transporteras med militära Hercules-plan till skadeområdet. Under onsdagen anländer också vapenfria tjänstepliktiga just har ryckt

en grupp som

in till repetitionsutbildning. Dessa är utbildade till linjemontörer för

kraftföretagens krigsorganisation och kan omedelbart börja delta i

reparationsarbetena. Länsstyrelserna i västra Sverige har olika meningar hur

om reparationsresurserna ska fördelas mellan olika områden. Diskussionerna

med ledningen för Västra elområdet resulterar inte i några föränd-

ringar i planeringen arbetena. Elleverantörernas strävan är att

av

först vidta åtgärder mot de skador snabbast kan hjälpa flest

som

abonnenter. Elomrädet det för övrigt inte nödvändigt att be-

anser

gära ytterligare hjälp från andra delar landet. Det går enligt

av

elleverantörerna inte att sätta in mer resurser. En av landshövdingar-

kontakt med Försvarsdepartementet och Näringsdeparte-

na tar

mentet för beskriva situationen och föreslår att regeringen ingri-

att

för att styra åtgärderna gör att samhället får tillbaka ström-

per som men.

Regeringens krisgrupp kallar vid 13-tiden företrädare för Svenska Kraftnät, Vattenfall, NUTEK och Svensk Elberedskap AB till över-

en

läggning. Försvarsministern säger senare i en intervju i TV 2 att

Försvarsmakten givetvis ska hjälpa till på alla sätt med sina

resurser

för skynda på reparationerna och för hjälpa alla får det

att att som

svårt på grund elavbrottet. Regeringen har emellertid inga planer

av

på att in och styra användningen de samlade reparations-

av

Det finns inget underlag för bedömning hur

resurserna. av resur-

skulle fördelas och regeringen har inte heller några rättsliga

serna

befogenheter för att fatta ett sådant beslut.

Massmedierna börjar under eftermiddagen att kritisera myndig-

heter och företag för att samhällets åtgärder bl.a. Dagens Eko

- som

uttrycker det är Regeringen ordnar presskonferens för att

- sega. en j förklara hur ansvarsförhållandena är och vad statsmakterna avser

att göra.

Första dygnet 41

3.3 Händelseförloppet i Vara kommun

3.3.1 Måndag första dygnet

I Vara kommun har drygt 17 000 invånare drabbar elavbrottet

- som enstaka områden utanför centralorten. Träd faller ned över ledsom

ningarna gör så småningom att elförsörjningen under måndag eftermiddag upphör inom stora delar landsbygden i kommunen. Det

av

innebär med gång problem för de jordbrukare har djur.

en stora som

Det finns bl.a. omkring 2 000 mjölkkor, 3 000 köttdjur, 28 000 slaktsvin, 5 000 200 000 höns och 230 OOO slaktkycklingar

suggor, i kommunen.

Bara knappt 10 °o jordbruken i Vara kommun har någon form

av

reservkraft. På flera de anläggningarna dör fjäderfäna

av av stora

efter bara någon halvtimmes avbrott i elförsörjningen. Det finns

var-

ventilation eller Svinen klarar sig i de flesta fallen

ken värme, vatten.

i flera timmar. För dem är kylan och bristen på vatten det stora problemet. Natten till tisdagen börjar svårigheterna emellertid att bli

akuta i många svinstallar på Varaslätten.

Industrin stannar

Tre cementvarufabriker dem är Benders Takpannefabrik

- en av -

behöver ha besked inom halvtimme elavbrottet blir långva-

en om

rigt. Fabrikerna har två timmar på sig att ösa ut bruket maski-

ur

innan det stelnar. Ledningen för alla tre företagen tar det säkra

nerna

före det osäkra och beslutar avbryta tillverkningen. De chansar

att

sedan inte tillverkningen ligger under hela den tid går

utan nere som

innan strömmen varaktigt är tillbaka. Andra industrier i de delar

av

kommunen är ström tvingas också upphöra med verksam-

som utan

heten. Det finns sammanlagt mellan 300 och 400 industriföretag i

kommunen. Skador i produktionen på grund stilleståndet i

av pro-

duktionen uppstår hos industri tillverkar och lackerar

en som

kökssnickerier och hos ytbehandlingsindustri.

en

Själva centralorten Vara med nära 4 000 invånare drabbas

- -

framgått inte direkt elavbrottet. Osäkerheten vad

som av om som ska hända för kommunen i dess helhet är emellertid stor. Kommundirektören under vid 14-tiden kontakt med eldistributionsföretar

tagen, som beskriver situationen som mycket besvärlig. Skadorna på ledningarna är stora och det går enligt distributörerna inte att säga

hur lång tid det tar innan alla i kommunen har igen. Telestationerna går på batterier och det är ännu möjligt ringa utom från de områ-

att

den där träd har fallit över ledningarna. Det är inte känt vilka ställen

fortfarande har teleförbindelser. som

Kommunens ledning försöker under eftermiddagen att bild

en

42 Första-andra dygnet

vad hänt överblickar inte situationen och avvaktar av som men av

det skälet med att vidta åtgärder. För några delar den kommunala

av

förvaltningen är det emellertid nödvändigt att börja agera. Det gäl-

ler framför allt hemtjänsten, bedömer den under kvällen

som att

måste mobilisera alla sina för hjälpa äldre och handi-

resurser att

kappade att klara värme, mat och vatten. Förhoppningen är att strömska komma tillbaka under Verksamheten präglas

men natten. av

improvisation. Arbetet är till början trevande.

Tisdag andra dygnet

Tisdag morgon har vinden avtagit och det har slutat snöa. Det är

emellertid mycket kallare än tidigare. Röjning och reparationer på ledningarna har pågått hela natten. Flera distributörerna har till-

av

gång till s.k. stödstyrkor och kan många lantbrukarna

- även om av

som ingår har egna problem att lösa i stort sett fördubbla de

- nor-

mala reparationsgrupperna. Resultaten är trots det begränsade. Reparatörerna börjar bli trötta. Arbetet går allt långsammare. Än så

länge har bara några hushåll i kommunen fått tillbaka strömmen.

Samtidigt har andra blivit utan under natten.

Problemen börjar under förmiddagen sig i flera de-

att torna upp

lar kommunen. Många far illa i kylan. De har av som möjligheter flyttar till anhöriga eller grannar som har braskamin eller vedeldad

panna. Flera de anställda på kommunkontoret bor i de delar

av av

kommunen är utan ström. De berättar på för kom-

som morgonen

munalrådet och kommundirektören att situationen på många håll i

kommunen kommer att bli mycket besvärlig. Hemtjänstens anställda oroar sig mer än andra för följderna elavbrottet. Att trygghets-

av

larmen inte fungerar och att det inte längre går ringa till och

nu att från del de drabbade områdena gör det svårare bistå dem en av att

behöver hjälp.

som

Kommunens krisgrupp

Kommunalrådet beslutar under eftermiddagen kalla ihop

att en

ledningsgrupp kallad krisgruppen som består av kommun-

- -

styrelsens arbetsutskott, kommundirektören och cheferna för de olika

kommunala förvaltningarna. Krisgruppen träffas första gången kl 17.00. Förvaltningscheferna redogör vid detta första sammanträde

för läget inom sina verksamhetsområden.

Socialchefen framhåller rått många bostadshusen på lands-

att av

bygden har braskamin eller är helt vedeldade. De som bor där kan hjälpligt hålla Äldre människor tål emellertid

temperaturen uppe.

kyla sämre än yngre. Bland de utvecklingsstörda bor i

som grupp-

Andra dygnet 43

bostäder utanför centralorten har händelseförloppet framkallar stor

Ålderdomshemmen på landsbygden kommer enligt socialchefen

oro. inte att kunna klara värmen och de bor där måste evakueras. som

Många kommer att kunna hjälp anhöriga och har

av grannar som

Vedeldning i sina hus. De flesta behöver emellerid inom några tim-

mar flyttas in till lämpliga byggnader i centralorten. Räddningschefen berättar att situationen inom hans område

un-

der dygnet gått har varit mycket besvärlig. Träd, tak, skyltar

som och annat blåst ned har orsakat stora skador. Flera svåra trasom

fikolyckor har inträffat på riksväg E 20 och på några mindre vägar i kommunen. Räddningstjänsten har hela tiden haft fullt att göra

upp

och inte alltid med gång kunnat rycka till olycksplatserna. Även

en ut ambulansen i Vara har haft svårt att hinna göra det behövts. som

Flera skadade har fått vänta på att komma till läkare eller sjukhus.

SOS Alarm undersöker möjligheterna att föra över ambulanser och personal från östra delen länet till bl.a. Vara kommun. Taxi får

av

för stor del av sjuktransporterna.

svara en

Ont vatten om

Va-chefen säger i sin föredragning för krisgruppen att det kan bli nödvändigt att låta avloppssvattnet i några reningsverken rinna

av

orenat bräddavloppet. Bristen på vatten blir ett problem i

ut genom

flera mindre tätorter i kommunen, där det inte finns någon

reserv-

kraft i vattenverken. Det gäller bl.a. uattenverket i Leuene, som också förser stor del centralorten med vatten. Reservkraftaggregaten

en av

i de övriga vattenverken är bensindrivna. Det får inte lagras några större mängder drivmedel och frågan är hur länge de kan utan att kommunen får påfyllning. Det behövs omkring 50 liter i timmen för

alla reservaggregaten tillsammans.

Det blir enligt va-chefen sannolikt nödvändigt med någon slags ransonering det kommunala vattnet i alla tätorterna. Företaget

av

Tvättman kan stänga helt och hållet. Många enskilda gårdar

som varken har ström eller handdrivna kan inte heller vatten. pumpar

Tankar med vatten kommer att placeras ut på några platser utanför

centralorten. Problem kan uppstå temperaturen sjunker ytterli-

om

och vattnet i behållarna fryser.

gare

Skolchefen att låta eleverna stanna hemma från skolorna

avser

under de närmaste dagarna. Lärare och skolpersonal kom-

annan

att kunna användas för andra uppgifter i den kommunala verk-

mer

samheten under tiden som skolorna är stängda. Krisgruppen har inget att invända mot de redovisade åtgärderna.

Gruppen tar efter överläggningen kontakt med Radio Skaraborg och

Närradion i Vara. Båda förklarar de givetvis kommer att fort-

att

sätta förmedla information till invånarna i kommunen. Krisgruppen

44 Andra dygnet

är osäker på vad den därutöver bör i itu med. Är det nödvändigt

ta

skaffa ved åt dem behöver Kommer det att som att finnas varm mat

och dryck till dem inte själva klarar sin mathållning Hur går

som

det för de sjuka Måste vattnet i centralorten ransoneras Kommer det orenade avloppsvattnet rinner ut att förstöra några

som vattentäkter

Djuren dör

Under kvällen kommer två bekymrade jordbrukare till kommunkontoret. De berättar för krisgruppen de flesta deras djur har

att av

dött. Några har de varit avliva. De döda djuren är fort-

tvungna att

farande kvar i ladugårdar och stallar. Frågan de ska föras.

är vart

Jordbrukarna har varit i kontakt med andra djurhållare och med slakterier i Skara inte fått några besked. Inte heller chefen för

men

miljö- och hälsoskyddsavdelningen har med gång någon lösning

en

på problemet. Krisgruppen uppdrar åt honom att så snart som möjligt komma med ett förslag. Krisgruppen ger samtidigt i uppdrag åt två av miljöskyddsinspektörerna i kommunen att undersöka hur läget är bland jordbrukarna i kommunen. De beskrivningar får bekräftar

som gruppen senare att

flera gårdar med stora djurbesättningar har svåra problem. Bara de gårdar har reservel kan tillräckligt med och foder

som egen vatten

till djuren och har möjligheter att mjölka. Många jordbrukare med

mjölkkor närmar sig den situationen när de måste bestämma de

om

ska avliva djuren eller inte. Allt hänger på när strömmen kan komma

tillbaka. Krisgruppen får besked från eldistributörerna de med de

att

finns inte kan forcera reparationerna.

resurser som

Det har framgått uppgifter i riksradion reparatörer och

av att

materiel har sänts till de strömlösa områdena. Krisgruppen vid

tar

20-tiden kontakt med Länsstyrelsen för att höra beslutar

vem som

om hur reparatörer och material ska fördelas. Länsstyrelsen

svarar

att den håller på att sätta sig in i hur reparationerna är organiserade och vilka områden prioriteras. Länsstyrelsen ska bl.a. under-

som

söka det går att tillföra ytterligare från olika håll i

om resurser sam-

hället utöver det Västra elområdet har begärt från militära

- som

myndigheter och avser att återkomma till kommunen.

-

Oro bland många äldre

Tisdagskvällen går. De anställda i kommunen framför allt social-

-

tjänstens personal- är trötta efter det besvärliga första dygnet. Hemtjänsten har börjat söka alla äldre och handikappade på

upp ute

landsbygden och i de mindre tätorterna. Den s.k. Posom-gruppen

j

en stödgrupp sammansatt av företrädare för socialtjänsten, kyrkan,

Tredje-femte dygnen 45

skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen lägger

-

ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och handikappade. Gruppen består 25-tal deltagare och får efter hand

av ett

tiden går allt att göra.

som mer

Många äldre har under kvällen tagits hand anhöriga eller

om av

En del är emellertid mycket oroliga och flyttas till sjuk-

grannar. hemmet och vårdcentralen i centralorten. Flera äldre är i akut behov

vård till bassjukhuset i Lidköping med ambu-

av och transporteras lans eller taxi.

Åtskilliga husägare som kan elda med ved har i det här läget inte

bränsle för än några dygn. Krisgruppen beslutar vid över-

mer en

läggning börjar kl 22.00 ordna med vedförråd på några

som att utanför centralorten där människor kan hämta bränsle.

platser

Bensinen räcker inte längre för att kommunen hela tiden ska kunna

köra reservkraften vid vattenverken. Det är blir nödvändigt att ran-

vattnet i centralorten och flera andra tätorter. Tvättman prosonera kommunen helt kommer stänga vattnet till testerar mot att att av

företaget.

Magsjuka

En hel del avloppsvatten har runnit ut i vattendragen. Det

orenat

krisgruppen, fått höra att ett 20-tal människor i

oroar som en av

tätorterna har svår magsjuka. Gruppen ger en av miljöskyddsinspektörerna i uppdrag att utarbeta föreskrifter för hälsoskyddet, ska göra det möjligt minska riskerna för sjukdomar hos

som att

både människor och djur. Den viktigaste åtgärden är enligt miljöskyddsinspektören alla kokar det vatten de ska använda till

att som

och matlagning. Han kommer dela informationsblad till dryck att ut hushållen och till Radio Skaraborg upplyser detta.

se att om

3.3.3 Onsdag-söndag tredje-femte dygnen

Många människor från de delar kommunen inte har ström

av som

sig under de närmaste dagarna in till centralorten för att skaffa

tar förnödenheter. En del dessa kommer till kommunkontoret för att av

besked läget. Krisgruppen förstärker receptionen med några

om

tjänstemän kan information. Lokalradion och närradion be-

som ge

skriver fortlöpande situationen i kommunen och förmedlar information till invånarna. Kommunen trycker också ett informa-

upp

tionsblad delas i butiker och på andra ställen. Bladet talar

som ut bl.a. det fortfarande är osäkert när strömmen kommer tillom att

baka, var det finns vattenbehållare, hur kommunens invånare skyddar sig vatten och vart de kan vända sig med sina frågor

mot orenat

46 Tredje-femte dygnen

eller problem. De lokala tidningarna i Västergötland innehåller

en

hel del råd många kan ha glädje

som av.

Det blir efter hand ännu svårare till djuren på går-

att vatten

darna. Fortfarande vet åtskilliga jordbrukare inte vad de ska göra

med de döda djuren. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

menar att

kropparna måste grävas ned. Var och en får själv ta hand sina

om

djur. Om det på grund av tjälen inte är möjligt att gräva ned dem, ska de läggas i högar och täckas över. Avståndet till vattentäkten

måste i så fall minst 200 Om kommunen har vara meter. en vatten-

täkt i närheten får avståndet inte understiga 1 000 Krisgruppen

meter.

kommer att skicka ut personal informerar jordbrukarna.

som

Strömmen tillbaka

Reparationerna på ledningsnätet fortgår med de resurser står

som

till förfogande. Länsstyrelsen har informerat kommunen det

om att

inte går att fram personal. Reparatörerna är mycket trötta

mer

arbetar vidare. Många elanvändare i Vara kommun får under

men

onsdagskvällen tillbaka strömmen. Det dröjer emellertid till torsdag kväll innan alla är inkopplade igen. Även under torsdagen det ligger en hel del träd kvar över vägarna. Det går ännu inte att ringa från alla områden landsbygden i kommu-

nen. Sedan ovädret började och elavbrottet inträffade har parti-

handeln i Göteborg haft svårt att komma ut med sina Det har

varor.

drabbat även butikerna i Vara, börjar livsmedel

som ont om av

olika slag. Färskvarorna tog slut redan första dagen. Batterier till ficklampor och radioapparater finns inte heller att köpa.

De bensinstationer hela tiden har haft till sina får som pumpar

inte någon påfyllning. Det innebär att kommunen behöver

- som

minst 200 liter bensin dag bara till hemtjänsten måste skaffa

per -

drivmedel på annat sätt. Krisgruppen kontakt med Länsstyrel-

tar

sen, som efter några timmar ordnar så det torsdag kväll ska

att

komma tankbil med 10 m3 bensin, kommunen får dispo-

en ca som nera.

Ekonomisk ersättning

För många i kommunen elavbrottet två-tre dygn. Under den

varar

tiden är de utan belysning, vatten, värme, tele, färska livsmedel och

bensin. De inte har batteriradio eller får slut på batterierna

som som

har också haft svårt att information läget. Många industrifö-

om

retag och andra arbetsställen har tvingats hålla stängt. De har inte

kunnat producera i den omfattning varit planerad. Avbrotten

som

har fått konsekvenser även för de företag de är underleverantö-

som till. rer

Första dygnet 47

Livet i Vara kommun har varit besvärligt särskilt för alla äldre

-

och för de jordbrukare har djur. Flera livsmedelsbutiker har fått

som

sina kyl- och frysvaror förstörda. Det mesta oförsäkrat. Andra

var

har svårigheterna klarat sig förhållandevis bra. Det beror bl.a.

trots

på att centralorten hela tiden har haft ström. Kommunen har det

av skälet kunnat driva delar sin verksamhet och bl.a. haft stora av -

möjligheter att ordna för dem behövt hjälp olika slag. Att

som av

elavbrotten drabbat landsbygden och de mindre tätorterna där

-

många har möjligheter att elda med ved har bidragit till att svårig-

-

heterna kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Många har emellertid gjort stora ekonomiska förluster i sin verksamhet, inte minst de 300-400 jordbrukarna i kommunen. Frågan är hur dessa

-

och alla fått frysskador i sina hus ska bestrida de kostnader

som -

det är fråga

som om.

3.4 Händelseförloppet i Stenungsunds

kommun

3.4.1 Måndag första dygnet

Stenungsund är en kustkommun, som har drygt 19 000 invånare. Centralorten med knappt 10 000 invånare ligger vid havet och drabbas med gång när stormen under måndag drar in över

en morgon

land. Tak blåser och skyltar faller ned. Det är farligt för männis-

av

kor att vistas ute. Personbilar har på utsatta ställen svårt att hålla sig

på vägen. Tjörnbron stängs under förmiddagen för all trafik. Flera

av

olyckor med svåra skador på människor inträffar på olika platser i

kommunen.

Processindustrin drabbas med gång

en

De stora processindustrierna i Stenungsund- Borealis Petrokemi AB, Borealis Polyeten AB, Neste Oxo AB, Akzo Berol AB, Hydroplast

AB och Aga Gas AB har reservkraft, den räcker i huvudsak

- men

bara till det arbete fordras för att personalen ska kunna avbryta

som

driften. Det är svårt att besked från elproducenterna och eldistributörerna. Mycket tyder emellertid på att det kommer att dröja

innan strömmen är tillbaka. Alla de stora industrierna bestämmer

sig det skälet redan under förmiddagen för att avbryta verksam-

av

heten. Det kommer att ta tre-fyra dagar att starta produktionen igen. Det dröjer innan företagen i full kapacitet och uppehållet

är uppe

orsakar miljonkostnader. Skadorna skulle emellertid bli mycket stora även det i ett skede blev nödvändigt att omedelbart stoppa

om senare

48 Första dygnet

verksamheten. Det är på grund ovädret svårt för människor att av vistas utomhus. Teleförbindelserna inom företagen fungerar ibland inte. Inte heller den avveckling sker går därför utan som nu problem. En utförligare redogörelse för förhållandena inom processindustrin i Stenungsund följer i avsnittet som börjar på sid 55.

Kommunens ledningsgrupp

Efter några korta avbrott i elförsörjningen redan under de första timmarna är hela kommunen vid 14-tiden utan ström. De som har batteriradio får riks- och lokalradion veta att skadorna på genom elnätet kan komma att bli de värsta någonsin drabbat Sverige. som Reparationsarbetena har börjat, men det är inte klart hur lång tid det kommer att ta innan strömmen är tillbaka igen. Människor får bereda sig på stora påfrestningar, framgår det meddelandena i av lokalradion. Kommunens ledning inser att något måste göras. Kommunkontoret är en naturlig plats för ledningen av kommunens åtgärder men har inte någon reservkraft. När kommunalrådet kl 16.00 kallar ihop en ledningsgrupp som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, kanslichefen och flera förvaltningschefer är det nästan mörkt och börjar bli kallt i huset. Ventilationen fungerar inte. Det går vidare inte att ringa och inte heller att utnyttja mobiltelefon. Räddningschefen har tagit med sig några radioutrustningar, ledningsgruppen kan som använda för nå andra med motsvarande utrustning bl.a. poliatt - SOS Alarm, hälso- och sjukvården och Länsstyrelsen. Via SOS sen, Alarm kan kommunen också komma ut på det allmänna telenätet. Radioutrustningen kan användas så länge batterierna i basstationen i Svanesund fungerar. Det råder stor förvirring och går för tillfället inte att fram mera information läget i stort än den Elverket redan har och den om som riks- och lokalradion förmedlar. som

Många äldre behöver hjälp

Kommunens ledningsgrupp bestämmer sig för att först ta itu med

problemen för de äldre och handikappade i kommunen. Socialchefen

anser att kommunen ska försöka samla så många möjligt på som Tallåsen ett sjukhem med servicebostäder ligger i centralorten. - som Tallåsen har ett reservelaggregat och det gör att värmen fungerar och att det går att laga mat. Utrymmena på Tallåsen räcker emellertid inte till alla har som hemsjukvård i kommunen. Enligt socialchefen gäller det att klara ut i vilka bostäder och andra byggnader i kommunen det går som att

Första dygnet 49

elda i braskaminer och vedpannor. Det blir nödvändigt att på dessa ställen bereda plats även för andra behöver värme. Många äldre

som

kommer att behöva hjälp av sina anhöriga. Stadsbyggnadskontoret får i uppgift undersöka det är möjligt att ordna ett antal

att om

värmestugor på olika platser i kommunen.

Ransonering av vattnet

Stadsbyggnadschefen berättar att det gått att ordna ström från

Vattenfalls oljekraftverk till pumpstationen för råvatten från sjön Hällungen. Strömmen driver också vattenverket och distributionsligger inom Vattenfalls område. Det är emellertid

pumparna som

osäkert hur länge detta kommer att kunna fortsätta och lednings-

beslutar att vattnet i ska gruppen reservoarerna ransoneras genom

påsläppen i nätet tidsbegränsas. Stadsbyggnadschefen ska under-

att

söka det går att placera ut behållare med vatten på lämpliga

om ställen i kommunen.

Även avloppet blir problem. Det kommer brädda vid flera

ett att

pumpstationerna till åarna och saltsjön. Enstaka byggnader ris-

av

kerar att in avloppsvatten i sina källare. Enligt miljöskyddschefen är det verkliga problemet i det här sammanhanget att människor

bor kvar inte kommer att kunna använda sina vattentoaletter. som

Kommunen måste hjälpa till att klara ut hur de ska lösa det proble-

met.

Stort behov av information

mycket behov information både från allmänhetens

Det är ett stort av och från massmediernas sida. Alla har svårt att greppa hela situatio-

Ledningsgruppen utser några tjänstemän i kommunen, får

nen. som

till uppgift arbeta med den utåtriktade informationen. De före-

att

slår hemskyddsorganisationen och dess informationsställen ska

att

användas. Den på det här sättet bildade infogruppen tar kontakt med Radio Fyrstad, har reservkraft. Närradion i Stenungsund

som

förfogar inte över några elaggregat. Radio Fyrstad är beredd

egna

att förmedla information åt kommunen. Det går att nå alla som har

batteriradio eller använder bilradion för att lyssna på sändningarna.

Informationsgruppen vill vidare använda högtalarbilar och

sätta upp

plakat med fakta och tips på hemskyddets informationsställen och i

kommunhuset.

De petrokemiska företagens informationschefer har under kvällen fullt med att sprida uppgifter till anställda, ägare, kunder

upp

och kommunala myndigheter. Det förekommer mycket kontakter även mellan de olika företagen i dessa frågor. Vad sker inom den verksamheten Hur påverkar elrbrottet de anställdas arbeten

egna

5 15-0206

50 Första dygnet

Vad händer med säkerheten i produktionen Problemet för indu-

strin är att kunna mångfaldiga de texter på dessa och

som ger svar

andra frågor. Ledningarna från reservkraften är inte anpassade till

behoven i den administrativa verksamheten.

Sent måndag kväll blåser det fortfarande mycket kraftigt. Nu har

det också börjat snöa. Temperaturen sjunker. Det är mellan 15 och

20 grader kallt ute. Påfrestningarna ökar för människor under

som

natten försöker hålla temperaturen i sina bostäder. Många äldre

uppe

blir oroliga. Flera är i behov vård och transporteras till läns-

av j

sjukhuset i Uddevalla. Vinden och kylan är ett stort problem för alla

måste vistas utomhus. som

l

Storbrand i polyetenfabriken

Vid Borealis Polyeten fortsätter utlastningen del färdiga

av en pro-

dukter måste i väg till kunderna. Klockan är 23.00. Långtra-

som

dare, personbilar och truckar trafikerar vägarna i området. En

belysningsstolpe viker sig i den kraftiga blåsten och faller ned över körbanan. En personbil girar undan och får sladd. Föraren i

upptäcker inte den mötande Fordonen kolliderar och A

långtradaren. lång-

tradaren trycker in personbilen i en rnagasinsbyggnad. Personbilens bensintank skadas. Bensinen rinner ut och börjar

brinna. Elden får fäste i polyetenpelletsen förvaras i säckar och

som

kartonger inne i magasinet. Det är mycket energi i polyetenen och

branden växer snabbt. Det bildas också mycket kraftig rök. I den

en

starka nordvästliga vinden driver rökmolnen in mot bostadsområdena Ekbacken, Högenorum och Kyrkenomm. Räddningschefen be-

slutar att dessa områden ska utrymmas.

Polisen har för genomförande utrymningar. I det här

ansvar av

läget finns det emellertid ingen polispersonal i Stenungsund. Räddningschefen utser en brandförman och några brandmän att påbörja utrymningen och underrättar polisen z Kungälv. Röken driver

som

in över bostadsområdena är så kraftig att räddningspersonalen tar

med sig ett hundratal filtermasker, förvaras i civilförsvarsförrådet

som

på brandstationen. De utrymmande, visar sig drygt tusen

som vara

får besked att de i mörkret ska ta sig till Hotell Sten-

personer, om

ungsbaden och Nösnässkolan. Skolan har sim- och sporthall, där i

en

kommunen avser att provisoriskt ordna med inkvartering och ut-

spisning. Ledningsgruppen avdelar ett 50-tal anställda i kommunen

mest lärare och skolbespisningspersonal ska hjälpa de ut-

- - som k

rymmande tillrätta. Förutsättningen är att det går att reservkraft. Inga förberedelser har emellertid gjorts på något ställena.

av

Magasinet brinner har väggar plåt, efter ett tag börjar

som av som

bukta sig i den starka värmen. Brandmännen kan till början röra

en ,

sig inne i byggnaden för att bekämpa branden men måste snart dra

Första-andra dygnet 51

sig tillbaka. I det skedet har flera de brinnande fyra meter höga

av

staplarna med polyeten ned. En brandman har hamnat under

rasat

sådan stapel kommer undan med lättare brännskador.

en men

Branden sprider sig inne i lokalen. Räddningsinsatsen går ut på

hindra lågorna från att nå andra byggnader inom Borealis

att om-

råde. brandvattenpumparna inom industriområdet går med

En av

el. Problemet när strömförsörjningen inte fungerar är att fram

tillräckligt med släckvatten till den krävande räddningsinsatsen. Ställföreträdande räddningschefen är räddningsledare och har från början ett 20-tal befäl och brandmän från den egna kåren. Han inser med gång att dessa inte kommer att räcka till. Räddningstjänsten

en

i de allra närmaste kommunerna är själv hårt ansträngd och rädd-

ningsledaren begär hjälp från Uddevalla och Trollhättan. Den första förstärkningen är på plats efter någon timme. Under de 10-12 tim-

branden mest finns det mellan 40 och 50 man i mar som rasar som

räddningsstyrkan. I den hårda vinden och starka värmen visar det sig vara omöjligt att hejda branden från att sprida sig. Det tänder även i de lager ligger alldeles intill. Företagets personal

ett av som

har emellertid lyckats ut stor del polyetenen och branden

en av

skadar bara drygt halva byggnaden. Ytterligare några brandmän får

brännskador.

Tisdag andra dygnet

Natten går. Flera i ledningsgruppen är kvar i kommunkontoret. Det

är emellertid inte mycket de kan göra. När alla deltagarna i

gruppen

samlas vid 7-tiden tisdag är läget mycket besvärligt. Många

morgon

är frusna. Ingen har sovit ordentligt på många timmar. Flera har på

vägen till kommunkontoret sett att människor spontant sig ger av

från Stenungsund. Trafiken stockar sig på utfarterna.

Dröjer innan strömmen är tillbaka

Under börjar vinden avta. Det snöar inte längremen är

morgonen

fortfarande mycket kallt. Ledningsgruppen inser det kommer

att att

ta längre tid än den beräknat innan strömmen kommer tillbaka och att den måste ta itu med problemen på organiserat sätt än

ett mer

dagen innan. Många som hyggligt kan hålla värmen uppe i sina bostäder låter grannar, släktingar och vänner bo hos sig. Socialchefen

bedömer att fler skulle kunna ställa på sätt och vill att

upp samma

kommunen ska knacka dörr för att plats för andra behöver

som

värme. Nösnässkolan har reservkraft och blir vårmecentral,

nu en

där människor även kan något varmt att äta och dricka.

Miljöskyddschefen använder radioutrustningen för att infor-

52 Andra dygnet

mation från de regionala myndigheterna. Länsstyrelsen har under natten bildat stabsgrupp, under tisdag förmiddag meddelar

en som kommunerna i länet att den ska försöka hjälpa till att skaffa det som kommunen eventuellt behöver, t.ex. filtar, tält, bränsle och anordningar för tillfällig utspisning. Länsstyrelsen kan behöva prioritera.

Kommunen kan hjälp av militär personal, framgår det också.

Verkskydden hjälper till

Branden hos Borealis Polyeten pågår sedan sent i går. Räddnings-

tjänsten i Uddevalla och Trollhättan hjälper fortfarande till. Alla i

räddningsstyrkan är emellertid trötta. Avlösningar har ägt rum vid

flera tillfällen sedan kvällen innan och det börjar bli räddnings-

ont om personal. I det läget har flera de petrokemiska industrierna och Vat-

tenfall kallat in den personal verkskyddens räddnings- och Samarit-

ur grupper inte behövs för att säkra driften inom anläggningarna. som

De kan delta det är framför allt förrådsanställda, kontorsper-

som sonal och förpackningspersonal hjälper till med att dra slang, sköta och hämta utrustning åt räddningstjänsten. De har pumpar personlig skyddsutrustning, lokalkännedom och kunskaper om riskerna i företagen. Verkskyddspersonalen är lätt gripbar och kan arbeta själv-

ständigt i grupper.

Ohållbart för de äldre

Situationen börjar under eftermiddagen att bli ohållbar för de äldre och handikappade. De flesta bostäderna är helt utkylda. Flera husä-

har värme i sina bostäder vill inte ta emot andra männisgare som

kor. Det går inte längre att ordna effektiv tillsyn de äldre och

en av handikappade och ledningsgruppen överväger av det skälet att flytta

dem. Socialchefen tar kontakt med Länsstyrelsen och får veta att även andra kommuner funderar på någon slags utrymning. Länsstyrelsen har resonerat med länsstyrelserna i andra län och ledningsgruppen får efter några timmar besked om att Trollhättan

och Vänersborg är beredda att ta emot mellan 2 000 och 3 000 från Stenungsund. Ledningsgruppen meddelar Länsstyrelpersoner att den vill att polisen ska leda utrymningen och att militär sen personal ska hjälpa till med transporter och med utspisning dem av som inte själva klarar sin mathållning. Polisen i Kungälv åtar sig att svara för genomförandet att till att det kommer fram transportresurser, - se att trafiken löper och att informera anhöriga hör sig. som av Livsmedelsaffärerna, bankerna och posten försöker även under

kvällen att hålla öppet korta perioder. Betjäningen är manuell och

det tar tid för kunderna att de eller tjänster de behöver. varor som Ännu är det inte brist på än färskvaror i butikerna. annat

Andra-tredje dygnet 53

Människor behöver information och råd hur de ska klara om problemen. Ledningsgruppen i uppdrag åt kanslichefen att av ger överväga vad kommunen kan göra. Han med Länsstyrelresonerar och får veta att jordbruzsuerzet har utarbetat en broschyr avsen underlätta mathållningen för människor i krig. Broschyren sedd att visar bl.a. vilka hushållen bör försöka skaffa sig. Det matvaror som är matvaror håller sig även när frysen inte fungerar. I texten ger som Jordbruksverket också råd hur hållbarheten kan ökas och om livsmedelshygienen skötas. Länsstyrelsen att skaffa så många avser broschyren de kommuner önskar kan dela ut den. ex av att som

Svårt för polisen

Länspolismästaren kontakt med ledningsgruppen. Han betonar tar det kan bli svårt upprätthålla ordning och säkerhet. Söndersatt att lagna fönsterrutor i affärerna visar att stölder har ägt Polisen rum. är orolig för den brottsliga verksamheten ska öka när det blir att mörkt igen och larmen tidigare funktion. Polisen och som är ur bevakningsbolagen har inte personal för att hindra en upptrappning eller bevaka all den egendom kan behöva skydd. Poliatt som räknar inte med några förstärkningar utan alla sen att uppmanar att själva så gott det går till sin egendom. se Tisdag kväll beslutar ledningsgruppen att börja den planerade utrymningen äldre och handikappade till Trollhättan och Vänav ersborg. Kommunen får själv för verksamheten. Arbetet går svara trögt. Ett skäl är det inte finns tillräckligt med fordon för dem att är sängliggande. Ett problem är hitta alla behösom annat att som flyttas. I många fall är det svårt att övertyga de äldre att de ver om ska sig i väg hemifrån eller från anhöriga och grannar. Det går åt ge mycket personal för transporterna. Sent under kvällen kommer den första militära personalen styrka från A 9 i Kristinehamn -för - en hjälpa till. Strax före midnatt har i runt tal 500 utrymmande att kommit i väg. Efter ett uppehåll under natten fortsätter transpor-

terna hela nästa dag.

3.4.3 Onsdag tredje dygnet

Onsdagen blir i alla avseenden besvärligare än de föregående dyg- Det är fortfarande mycket kallt ute. Många vattenledningar nen. har frusit sönder. De flesta bostäderna går inte längre att använda.

Alla stannat kvar i Stenungsund är mycket trötta. Ingen verksom samhet fungerar längre normalt. Batterierna i radioapparaterna har

tagit slut för de flesta. Det är svårt att ordentlig information en vad sker. Ledningsgruppen har efter flera påstötningar hos om som

54 Fjärde-sjätte dygnen

Länsstyrelsen fått veta att reparationsarbetena forceras, att det

men

kommer att ta ytterligare fyra-fem dygn innan strömmen är tillbaka

helt och hållet.

Många av dem som valt att stanna tar sig till kommunkontoret för att veta hur de ska klara svårigheterna. Den militära

av perso-

nalen hjälper till med hålla i gång utspisningen vid Nösnässkolan.

att

En del människor är stundtals mycket upprörda, de flesta

men ver-

kar ha accepterat situationen. Flera äldre har blivit allvarligt sjuka

under det senaste dygnet och tagits hand på sjukhuset i Udde-

om

valla. För några dem är tillståndet kritiskt. Den s.k. Posom-grup-

av

pen en stödgrupp sammansatt av företrädare för socialtjänsten,

-

kyrkan, skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen

-

lägger ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och

handikappade. Polisens farhågor inbrotten och stölderna ska öka blir

om att

besannade. Det finns tendenser till plundring inne i

rent av centrum. Två affärsinnehavare skadas i samband med att de vid inbrott som

äger rum onsdag kväll försöker skydda sin egendom.

Räddningstjänstens beredskap

Branden vid Borealis Polyeten är under eftermiddagen så

gott som

släckt. Det har fordrat mycket krävande insats från räddnings-

en

tjänsten, som under tiden haft svårt att ta på sig andra uppgifter. Att

det inte funnits ström har minskat uthålligheten i organisationen

-

räddningspersonalen har inte kunnat värma sig tillräckligt, inte haft

möjligheter att torka kläder och ofta inte fått någon mat eller

varm

dryck. Reservkraften på brandstationen räcker egentligen bara till larmfunktionerna och nödbelysningen. Det har sammantaget inne-

burit att det inte alltid funnits fullgod beredskap för andra olyckor

en

inträffat i kommunen under tiden släckningen hos Borealis

som som

pågått. Det har förekommit flera mindre bränder, soteldar och tra-

fikolyckor, men skadorna har i dessa fall varit begränsade.

Lagerbranden beräknas enligt Borealis Polyeten ha orsakat skador för emot 100 milj. kronor.

upp

Torsdag-lördag fjärde-sjätte dygnen

Fler människor sig under de kommande dygnen i väg till

ger orter utanför det strömlösa området. I slutet veckan är det bara mellan av

3 000 och 4 000 invånare kvar. De flesta i Stenungsund

som stannar

gör det för att kunna bevaka sin egendom. Livsmedelsaffärerna har

inte fått någon påfyllning sedan elavbrottet började och har till slut

inte mycket varor att erbjuda. Stenungsund är ett spöksamhälle, när

Industrin 55

strömmen under veckoslutet börjar komma tillbaka. Det sker de för-

dagarna under perioder växer från till flera timmar.

sta som en

Ledningsgruppen är hela tiden i verksamhet tidvis på sparlåga.

-

Frågan är det går styra elleveranserna på ett sätt som

nu om att

innebär att de mest angelägna behoven först blir tillgodosedda. Många kontakt med -fastighetsägare, affärsinnehavare och fö-

tar gruppen

reträdare för industrin för att försöka kommunen att påverka

-

elförsörjningen så just de får ström. Ledningsgruppen det

att anser

viktigt till anläggningarna i centrum, hälso- och sjukvårdens

att lokaler och telestationerna. Bostäderna kan vänta. Effekten räcker

tills vidare inte till för industrins stora energibehov. Elverk räknar med den företaget får

Stenungsunds att ström som kan användas enligt ledningsgruppens önskemål. Alla prioriteringar fordrar omkopplingar i distributionsnnätet.

3.4.5 Konsekvenserna för processindustrin i Stenungsund

Krackern hos Borealis Petrokemi AB är den centrala delen i det pet-

rokemiska industrikomplexet i Stenungsund:

Borealis Petrokemi AB tillverkar i sin ångkrackningsprocess eten,

Cl

buten, butadien, och vätgas. Det sker på

plyrolysbensin

ropen,

basis av nafta, LPG-gas oc gasolja, som transporteras till företa-

på fartyg från andra länder. Råvaran slås i sönder

get processen

behandling vid hö tryck och i hö temperatur till små

genom t

molekyler. I de efterföljan stegen av tillverkningen sker kompri-

e

mering, torkning och fraktionering produkterna.

av

Borealis Petrokemi försörjer flera de övriga företagen inom indu-

av

strin i Stenungsund med produkter för del deras kemiska

en stor av

tillverkning:

Cl Borealis Polyeten AB framställer flera olika slag av polyeten i polyeriseringsprocesser. Det innebär att etenmolekylerna ko plas ihop till långa kedjor. Genom tillsättning av små mängder emikalier får polyetenet olika egenskaper och färger.

Akzo Berol AB tillverkar etenoxid och aminer i kontinuerliga pro-

D

Råvarorna och respektive etenoxid och

cesser. är eten syre ammo-

niak. Företaget producerar också anjon-, nonjon- och katjon-

tensider, s.k. restationskemikalier, används vid tillverkning

som

bl.a. fettalkoholer och nonylfenol.

av

Hydro Plast AB tillverkar klor i kloralkaliprocess med koksalt

Cl en

råvara. Av kloret och etenet produceras vinylkorid, som i sin

som

tur omvandlas till polyvinylklorid PVC.

Neste Oxo AB använder från Borealis Kemi för att till- E ropen

verka buturaldehyd och oktanol i kontinuerli a processer. Före-

framställer också mjukningsmedel för aster, s.k. ftalater.

taget p

Råvarorna är oktanol och ftalsyraanhydrid.

56 Industrin

än--- fø

stanna:man

GATEGÅRD

Högtrycks polyeten BOREALIS Eten BOREALIS

POLY + Lágtrycks polyeten KEMI I

|

: Ete Vinylklorid HYDRO : : EDC, klor PLAST Polyvinylklorid

Nafta Ifvävgaâj

e AGA á LPG-- l Aminer G asoja I F AKZO l -F Glykoler Ete BEROL g + Tensider

|

I n-Butyraldehyd 1

Ångkracke, Propen NESTE Oktanol

-oxo Mjukgörare ä vätgas malater

j--u-á- Cukolväten

---- Pyrolysbensin

_:-____ Bunker C bränsle

Figur 3.1 Processindustrin i Stenungsund översikt

- en

Industrin 57

För försörjningen petrokemiska industrin i Stenungsund

av en sva-

också två andra företag:

rar

Etenförsörjning AB är etenterminal, har lossningskaj

El en som en

för att kunna ta emot fartyg lastade med eten. Företaget försörjer Borealis Pol eten och Akzo Berol med eten som kompletterar le-

rån Borealis Kemi. veranserna

Aga Gas AB utnyttjar luft råvara för att tillverka

D som syrgas, kväv och Koldioxidöverskottet från Akzo Berol är baas argon.

ör tillverkning kolsyra. Företaget levererar kvävgas till

sen av

samtliga petrokemiska industrier i Stenungsund. Syrgas levereras

till Akzo Berol och Neste Oxo.

Risk för skador inom processindustrin

En grafisk översikt över produktionen vid de redovisade företagen med tillsammans omkring 2 500 anställda finns i figur 3.1. Alla de

tillverkande petrokemiska företagen i Stenungsund får slag

samma

problem vid ett långvarigt avbrott i elförsörjningen. Anläggning-

av

måste tas ned när det inte längre finns någon ström. Trots

arna

övertid räcker personalen inte till för alla åtgärder måste vidtas

som

när oväntade problem uppstår och återstarten ska förberedas. Följden kan bli olika slag felhantering, vilket äventyrar både den

av per-

sonliga och materiella säkerheten inom anläggningarna.

Den starka kylan kan orsaka många läckor i anslutningar olika

av

slag. Risken är särskilt stor vid temperaturer under -10° C. Läckorna ökar risken för allvarliga bränder. Den brist på kvävgas som blir följden av att Aga inte kan leverera skapar andra slag av säkerhets-

problem. Kvävet är nödvändigt för bl.a. avluftning tankar, för att

av

vissa systern ska kunna hållas i gång och ersättning för

som instrumentluft till t.ex. ventiler. Avbrotten i driften leder vid del en

anläggningar också till kraftiga utsläpp kolväten, brandfarliga

av

och tjock svart rök, s.k. sotande fackling.

gaser

Särskilda problem riskerar att uppstå vid de olika industrierna:

Borealis Petrokemi tillverk-

kan vid en oplanerad neddragning av

ningen brott på tuberna i Återstarten kan komma

ugnarna. att

variera mellan tre och elva dagar med hänsyn till hur väl neddrag-

ningen har lyckats och hur kallt det är ute.

Borealis Polyeten har ett internt system för reservkraft med diesel-

drivna aggregat matar till säkerhetssystem: belysning, fläkt-

som

system, luftkompressor, ångpannnor, manöverutrustningar och instrument för säker neddragning rök-

av processerna, gasvarnare,

detektorer och brandlarm. Omkring 30 % belysningen

av i process-

områdena inom företagets anläggningar går på reservkraften. Tre av företagets fyra brandvattenpumpar är dieseldrivna den

-

fjärde eldriven. Bortfallet av den senare reducerar tillgången på vat-

58 Industrin

ten för sprinklersystemet. En de dieseldrivna tar vatten

av pumparna

från råvattenbassängen inom Vattenfalls värmekraftanläggning. Bassängen är tom efter några timmars brandsläckning. De båda återstående får vatten från brandvattendamm på 3 000 m3

pumparna en inom fabriksområdet. När detta vatten är slut återstår bara saltvatten

från havet via krackeranläggningens brandvattensystem. Om det inte finns tillräckligt med kvävgas kan återstarten vid Borea-

i

lis Polyetens två s.k. lågtrycksfabriker fördröjas till två veckor

i upp ,

efter strömavbrottets slut. Kapaciteten kan komma att bli reducerad

g

med omkring hälften under ytterligare två veckor. Vid högtrycks- E

fabriken kan verksamheten komma i gång efter vecka. l

en

Akzo Berol får stora problem med vätskor fryser under

som

elavbrottet och återstarten kommer lång tid. l

att ta

Hydro Plast får stora svårigheter på grund att ledningarna och

av

tankarna med natriumhydroxid fryser igen. Företaget har för närvarande begränsade möjligheter att reservkraft. Tidigare skulle bl.a.

ha l

brandvattensystemet slagits ut. Den anskaffning av nya diesel-

skett under det senaste året har emellertid eliminerar pumpar som

det problemet

ç

Bristen på vatten leder till att ångpannorna hos Hydro Plast inte

kan hållas i drift. Risken för överhettning är stor både i kracker-

och i förbränningsugnen. Återstarten dygn det finns

ugnen tar tre om

vatten, kvävgas och reservkraft. Neste Oxo har ett bergrum med 6 000 m3 brandvatten och diesel-

drivna Återstarten beräknas i bästa fall åtta dygn från det

pumpar. ta

att krackern hos Borealis Petrokemi börjar att gå. Aga Gas stänger sina anläggningar i ett säkert läge. För att företa-

get ska kunna leverera till de andra företagen i Stenungsund och till

andra kunder måste det ånga från Berol Nobel. Återstarten till

normal produktion tar åtta timmar.

Samtliga företag har i huvudsak samma slag av säkerhetsssystem

som mer i detalj har redovisats ovan för Borealis Polyeten.

Tar tid att nå full produktion

Problemen för processindustrin i Stenungsund är i sammanfattning

dessa:

CI Det kan ta upp till fem veckor från återstarten för hela industrin i

Stenungsund att komma till normal produktion. Tiden mins-

upp

kar det går att importera t.ex. eten med fartyg till Stenungs-

om und.

Kylan kan svåra skador på anslutningar och ledningar.

D orsaka

U Bristen på kvävgas kan skapa stora säkerhetsproblem.

El Det fordras dieselolja för att reservkraftaggregat och brandpumpar

ska kunna drivas.

Första dygnet 59

Vattnet i bassänger och branddammar tar slut efter tids släck- C1 en ningsarbete.

Kostnaderna för ett stillestånd inom industrin i Stenungsund uppgår till omkring 20 milj. kronor dygn. per

3.5 Händelseförloppet i Göteborgs stad

3.5.1 Inledning

Göteborg har ett utsatt läge i det område som drabbas ovädret. av Stormen gör till början att vattenståndet i hamnen och Göta älvs en mynning stiger kraftigt. Saltet i stormbyarna lägger sig på isolatorer och ledningar. Svårigheter detta slag har tidigare vid flera tillfälav len visat att infrastrukturen är sårbar. Situationen blir till slut mycket besvärlig för de land-, sjö- och flygtransporter, den övriga offentliga och kommersiella service och de stora verkstadsindustrier och oljeraffinaderier som finns i Göteborg. Det mesta verksamheten i staden påverkas stormen och av av avbrotten i elförsörjningen. Utredningen kommer naturliga skäl inte av att kunna behandla alla slag konsekvenser. Den följande redogöav relsen är inriktad på händelser berör omfattande som mer grupper invånare eller viktigare verksamhetsområden. av

Katastrofledningen i verksamheten

Räddningstjänsten följer från början mycket noga beskeden från SMHI i radio och TV och förbereder sig för att kalla delar samman av stadens s.k. katastrofledning. I den ingår i vanliga fall företrädare för räddningstjänsten, stadskansliet, de tekniska kommunala förvaltningarna och företagen, stadsdelsförvaltningarna, hälso- och sjukvården, polisen och andra statliga verksamheter. Räddningschefen leder arbete. Verksamheten är reglerad den katagruppens genom strofplan som kommunen utarbetade efter stormen år 1969. Några av deltagarna i katastrofledningen samlas söndag kväll på huvudbrandstationen i Gårda. Räddningschefen orienterar läget om och varskor den politiska ledningen i staden att komom gruppen att vidta de åtgärder läget fordrar. Flera tidningar har erfamer som rit att delar katastrofledningen är samlad och hör sig för av av att veta vilka åtgärder planeras. Radio Göteborg sänder redan vid som ZO-tiden de första intervjuerna med räddningschefen och polisens operative chef. Strax före midnatt ökar vindhastigheterna. Göteborgs Hamn har informerat fartyg planerat anlöpa hamnen de svårighesom att om ter sannolikt kommer att uppstå på grund ovädret. Katastrofsom av

60 Första dygnet

ledningen talar med personalen vid vattenverket i Alelyckan,

som

saltvattnet sannolikt kommer att tränga till råvattenintaget.

vet att upp

Räddningschefen varnar i Radio Göteborg för att föremål av olika

slag kan komma att falla ned från tak och husfasader och att det kan

bli svårt för bilarna att ta sig över Älvsborgsbron. Polisen har en

beredskap, så att det snabbt går att stänga av bron, om det skulle bli

nödvändigt. Katastrofledningen informerar slutligen Länsstyrelsens

vakthavande tjänsteman att är samlad.

om gruppen

Göteborg Energi AB bedömer inte att det dåliga vädret i någon större omfattning ska drabba energiförsörjningen. Mindre avbrott

kan möjligen komma inträffa i där fort- i

att ytterområdena, bolaget

farande använder l

luftledningar. Om dessa ledningar skadas eller inte

beror på hur mycket det kommer att blåsa, om det kommer att snöa och snön fastnar på ledningarna och tynger dem.

om ner

3.5.2 Måndag första dygnet

i

å

Måndag morgon blåser det full storm på gränsen till orkan. Många

träd staden har fallit omkull. Flera tak skadade. ,å runt om i är svårt

Räddningstjänsten har under haft fullt med röja det i

natten upp att

hindrar framkomligheten på gator och vägar. Flera trafikolyckor

som

i några fall med döda och allvarligt skadade människor har in-

- -

träffat i det hårda vädret. Det håller på att bli kaos i trafiken. Polisen i människor att hålla sig inomhus. Räddningstjänsten och

uppmanar

polisen har kallat in all sin lediga personal. Katastrofledningen är i full verksamhet. Räddningschefen till

ser

att kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är informe-

rade vad sker. Radio Göteborg följer katastrofledningens

om som

arbete och sänder under hela reportage och intervjuer.

morgonen

Det framgår att störningarna i kollektivtrafiken är mycket stora och

att det är osäkert det går att ta sig fram med fordon. Många

om egna

anställda inom företag och andra verksamheter funderar på de

om

ska försöka ta sig till sina arbetsplatser. Åtskilliga har tidigt försökt

ringa för att besked inte kommit fram. Försäkringsbolagen

men

meddelar att de kommer att ha personal i tjänst dygnet runt. i Korta strömavbrott drabbar under förmiddagen delar staden.

av .

Göteborg Energi får besked från Vattenfall om att saltbeläggningen

v

på isolatorer och ledningar går allt längre in i landet. Vattenfall tror emellertid att det inte ska än några timmar innan eltillförseln

ta mer

är stabil igen. Göteborg Energi räknar det skälet med att kunna

av

hantera situationen även ovädret fortsätter in på nästa dygn.

om

Första dygnet 61

Raffinaderierna utslagna

De korta strömavbrotten är emellertid tillräckliga för att slå ut

raffinaderierna på Hisingen. Risken för det redan vid avbrott

är stor

på sekunder. Driftpersonalen måste tillfälligt släcka ner

ett par

processerna på ett säkert sätt. Strävan är att behålla alla aktiviteterna i anläggningarna, så att dessa så snabbt som möjligt kan börja producera fullt ut när strömmen kommer tillbaka. Den optimism finns hos både Vattenfall och Göteborg Energi gör att

som

raffinaderierna håller kvar personalen för att snabbt kunna komma i gång med verksamheten igen när strömmen kommer tillbaka. En-

dast ett raffinaderierna har reservkraft för att kunna fortsätta av ;

produktionen. Hälso- och sjukvården samlar den drifttekniska ledningen

som

finns vid sjukhusen. De korta avbrotten har redan ställt till mycket bekymmer inom både Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset.

Driftledningen är beredd att kontinuerligt producera reservkraft enligt de katastrofplaner som gäller för de båda sjukhusen.

Svårt att sprida information

När strömmen vid 14-tiden försvinner helt är reservåtgärder i gång

bara vid några anläggningar i Göteborg. De lokala radiostatiotystnar. Sveriges Radios P 4 Radio Göteborg går med ström

nerna - -

från reservkraftaggregaten. Det framgår intervjuer och upprepade

av

meddelanden att läget är mycket allvarligare än tidigare. Beske-

om nu

den elförsörjningen kommer emellertid från olika håll och är

om

ibland motsägelsefulla. Det är å andra sidan omöjligt vanligt

att som

gå ut på stor bredd med informationen. Meddelandena når bara

dem har batteriradioapparater eller lyssnar på bilradion. Fö-

som

i stadens bussar har i allmänhet tagit in P 4 och låter

rarna passage-

rarna lyssna på sändningarna.

SOS Alarm får ett stort antal larm från hissar har som stannat.

Hissfirmornas jourpersonal har fullt med att ta ut alla instängda.

upp

Räddningstjänsten hjälper i det här läget till i ett 30-tal fall där situa-

tionen bedöms livshotande. Många får sitta länge och vänta.

som

Panik bryter ut på åtskilliga håll. Spårvagnarna går inte längre sedan

strömmen försvunnit helt. Passagerarna har lämnat där de

vagnarna

har stannat ute på linjerna. Åtskilliga av spårvagnarna står i gatu-

korsningar och hindrar trafiken. Det dröjer i många fall innan de kan bogseras bort. Trycket på busstrafiken blir mycket

stort. Med de tunga moln drar fram är det mörkt redan vid 15som ute

tiden. Bilarnas lyktor är det enda lyser Trafikljusen fung-

som upp.

inte. Problemen i trafiken är ännu större än tidigare.

erar

62 Första dygnet

Behovet information till alla användare och fjärrvärme är av av redan under totalavbrottets första timme mycket stort. Göteborg Energi vill via Radio Göteborg för att kunderna informaut ge tion. Det kommunala bolaget är emellertid beroende matningen av från Vattenfall och kan inte säga än att felsökning pågår och att mer strömtillförseln är oberäknelig.

Problem med fjärrvärme och vatten

Strömavbrottet påverkar givetvis flera tekniska verksamheter i Göteborg. Naturgasnätet har visserligen tryck, men förbrukarna kan inte använda sina eldrivna cirkulationspumpar eller säkerhets- Processen det skälet inom många industrier. systemen. stoppas av Fjärrvärmesystemet slutar att fungera. Det kommer så småningom bli kallt i bostadshusen. Reservkraften går i gång vid den gasatt station blandar stadsgas. Det gör att knappt 10 % alla hussom av hållen i Göteborg har i sina spisar och att omkring 150 restaugas

i begränsad utsträckning kan fortsätta att laga mat Vatten-

ranger . verket vid Alelyckan har reservkraft till själva reningsprocessen. Råvattenpumparna får emellertid ingen ström och verket kan inte något Produktionen vid vattenverket i Lackarepumpa ut vatten. j bäck fortsätter däremot. Pumparna har även här slutat men an-

läggningen ligger högt och relativt stora mängder går ut i nätet ge-

självfall. Ett 40-tal högt belägna områden inte har nom som blir emellertid i kranarna. Det berör nästan reservoarer utan vatten 50 000 förbrukare. Strömavbrottet löser ut många fler automatiska larm i Göteborg än i vanliga fall. Räddningstjänsten har under någon timme inte reför att omedelbart kunna rycka ut till alla anläggningarna. surser Larm- och ledningscentralen måste ibland ringa och fråga om det har inträffat brand eller någonting annat har utlöst larmet. en om

antalet drift- och övervakningslarm orsakar många priorite-

Det stora

ringsproblem även för polisen och bevakningsföretagen. Tidningar, radio och TV trycker på hos Göteborg Energi, SOS Alarm och katastrofledningen för att veta vad händer. Radio

som Göteborg sänder oavbrutet reportage och intervjuer. Många av

beskeden läget ute på fältet är fortfarande motstridiga. Aktivite-

om g inom redaktionen intryck lokalradion försöker styra ten ger av att

myndigheternas verksamhet. Det finns ännu mycket lite information i läget på elområdet. Göteborg Energi och Vattenfall förkla- f

att ge om att störningar inträffar hela tiden, att de har begärt repararar nya g tionsresurser från elleverantörer i västra Sverige och tagit kontakter bistånd från andra delar Sverige. om av

I det läge råder under eftermiddagen ska va-verket enligt sina

som instruktioner betrakta avbrottet långvarigt. Detta innebär

som att;

Första dygnet 63

mobila reservkraftaggregat kommer att tas i drift vid Lackarebåcks vattenverk för filterspolning och vid pumpstationerna förser 50m Sahlgrenska och Östra sjukhuset med Va-verket beslutar vatten. att installera reservkraft även vid några stationer för avledning av avloppsvatten. Syftet är att hindra att vattnet går i källarna i del upp en bostadsområden. Kylan och den mycket hårda vinden gör emellertid att arbetet tar lång tid.

Stockningar i trafiken

Trafiken är fortfarande vid 16-tiden mycket tät. Trafikljusen fung-

fortfarande inte. Polisen har personal för dirigering vid några

erar ute de farligaste korsningarna. Det stockar sig både i innerstaden och av på anslutningarna till de stora trafiklederna. Riksväg E 6 är blockerad i nordgående riktning strax gränsen mellan Mölndal norr om och Göteborg. Det blåser lika mycket tidigare. Vinden ökar som

kraftigt i byarna. Åtskilliga stora fönsterrutor har tryckts in. Lösa

föremål flyger omkring. Ambulanserna har mycket göra. Det är att köer vid sjukhusens akutmottagningar människor vill sina av som skador omsedda.

De fotgängare trotsar uppmaningarna att hålla sig inomhus

som har svårt att ta sig fram i snöstormen. Polisen försöker dirigera trafi-

ken och spärrar på flera ställen där takplåtar och av annat ser ut att kunna falla ned. Flera skolorna vill inte släppa iväg barnen av utan håller kvar dem tills föräldrarna hämtar dem. Alla skolor kommer

att vara stängda under tisdagen. Personal kommer emellertid att finnas där både för att bevaka lokalerna och för kunna infor- - att ge mation om stängningen. Besked hur det blir under de följande om dagarna lämnas Föräldrarna att hålla sig inforsenare. uppmanas merade stadsdelsförvaltningarna. genom Många butiker stängde redan när strömmen försvann vid 14-tiden. En del personalen har kvar så de kan öppna av stannat att om strömmen skulle komma tillbaka. Bensinstationerna kan inte sälja drivmedel. De flesta stationerna har öppet kan inte erbjuda men annan energi än fotogen, rödsprit och batterier.

Många verksamheter fungerar inte längre

Efter fyra-fem timmars avbrott i elförsörjningen arbetar katastrof-

ledningen intensivt för att skaffa sig en bild läget i staden. Grupav har sett till att arbetet med de fyra s.k. informationspunkterna i pen

stadens informationsplan kommit i gång. Det innebär det finns

att

förbindelser till de 21 stadsdelsförvaltningarna, har

som egna

informationsgrupper och kan uppgifter från människor inom olika

områden och besked vilka åtgärder stadens myndigheter plage om

64 Andra dygnet

och vad invånarna själva måste göra. Chefen för Västkustens

nerar

marinkommando MKV hör sig till katastrofledningen och säger

av

han är beredd ställa både personal och utrustning till förfo-

att att

gande åt de civila myndigheterna.

De vanliga teleförbindelserna fungerar med hjälp reservkraften

av

på telestationerna. Blockeringar uppstår periodvis på grund av den

ständiga överbelastningen. De flesta radio- och TV-mottagarna behöver nätström och går inte att använda. Batteri- och bilradio är det gäller. Mobiltelefonnätet är redan från början helt utslaget.

som

Kommunikationsradion hos några de kommunala förvaltninga-

av

taxi och företag olika slag fungerar inte heller.

rna, av Verksamheten vid de stora industrierna har stannat. Att det inte

finns någon arbetsbelysning och att datorerna inte kan användas hindrar praktiskt taget allt arbete på kontor och i verkstäder. En del företagen har reservkraft för att kunna vidta viktigare säkerhets-

av

åtgärder. Bevakning stöld och brand sker enligt de säkerhets-

mot

planer företagen i allmänhet har. Det innebär bl.a. ständig

som en

patrullering inom och runt byggnaderna.

Avbrottet blir långvarigt

Elleverantörerna har fortfarande när kvällen börjar inte möjligheter att bedöma hur länge avbrottet kommer att vara. Göteborg Energi ger

så småningom information strömmen kan tillbaka

ut om att vara om

några timmar. Kvällen går, det finns inga besked. Katastrof-

men nya

ledningen börjar vid ZI-tiden efter genomgång tillsammans med

- en

Göteborg Energi tro att avbrottet blir långvarigt och planerar till

-

slut också efter detta. Katastrofledningen gör en samlad bedömning

konsekvenserna och konstaterar bl.a. att av

Värmen försvinner bostäder och byggnader behöver för

D ur som

uppvärmning eller för att driva cirkulationspumpar;

Dricksvatten kommer inte att kunna leveras till alla;

D

Det kommer inte heller att finnas vatten i brandpostnätet inom

D

höglänta områden för den brandsläcknmg kan bli nödvän-

som

dig; Stora problem kommer uppstå med ordning och säkerhet när

D att

belysningen och inbrottslarmen inte fungerar; Sjukhusens reservkraftaggregat går kontinuerligt sedan 14-tiden;

D

Vårdcentralerna har däremot ingen reservkraft och kan inte ut-

D

rätta mycket för dem söker sig dit;

som

Det är svårt att nå ut med information till människor så länge de

D

inte har ström till sina radio- och TV-apparater. s

massmedierna i

Det är hela tiden ett mycket stort tryck från på Göte-

borg Energi. Det kommunala bolaget har varit avvaktande i sin in-

Första dygnet 65

formation till radio, TV och tidningar hur länge avbrottet kan

om

komma att försökt uttömmande beskrivningar

vara men ge mer av

problemen för katastrofledningen och de myndigheter som planerar

åtgärder för att göra det lättare för människor i staden. För massme-

dierna verkar det den bild Göteborg Enegi har

som om som av

elavbrottet och den som katastrofledningen förmedlar inte stämmer överens. Radio Göteborg att det här skadar förtroendet för

menar

både myndigheterna och det kommunala företaget. Den politiska ledningen i staden måste göra någonting åt detta, t.ex. att

genom

överta ansvaret för verksamheten, flera företrädare för tidning-

anser och etermedierna. arna

Påfrestningarna ökar

Oron hos allmänheten ökar. Många behöver information. Stadsdelsförvaltningarnas informationsgrupper har svårt att nå ut med meddelanden till invånarna i bostadsområdena. Efter några timmar

är informationsgruppernas telefoner blockerade. Socialjouren ute i

stadsdelarna förstärker med extra personal.

Trygghetslarmen fungerar inte. Situationen är under kvällen akut

för ett tusen äldre. Det gäller i många fall att snabbt ta hand

par om

dem inte överlever natten. Flera Stadsdelsförvaltningar-

som annars av

tar kontakt med katastrofledningen. Ledningen för förvaltningar-

na måste besluta vad ska göras elavbrottet fortsätter. De na som om

flesta stadsdelsförvaltningarna drar under kvällen i gång sina krisgrupper för tillsyn och omhändertagande äldre. Grupperna bör-

av

jar genast förbereda åtgärder för dem har störst behov hjälp.

som av

Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset kom redan vid 15tiden i gång med sin reservkraftproduktion. Sahlgrenska har

reservaggregat för att hålla värmen i lokalerna och 90 % den av nor-

mala elförsörjningen. Stadens vattenverket har inriktat

sina reserv-

åtgärder på att sjukhuset ska vatten. Verksamheten kan därför

fortsätta. Det innebär att sjukhuset tar hand människor

om som

råkar ut för skador i stormen. Köerna i akutmottagningarna är emel-

lertid långa. Även ambulanssjukvården är hela tiden mycket hårt anlitad. Östra sjukhuset har

inte samma reservkraftresurser som Sahl-

grenska och får prioritera hårdare. Personalen på Östra hinner

av

det skälet inte ta hand lika många patienter personalen på

om som

Sahlgrenska.

Krav på bevakning

Polisen i Göteborg går kl 22.00 igenom läget för natten när det gäller ordning och säkerhet. Det har redan kommit in alarmerande

rap-

porter stölder. Situationen ut att bli mycket bekymmersam.

om ser

6 15-0206

66 Första-andra dygnet

Om händelseförloppet drar ut på tiden, blir det nödvändigt att för-

söka föra från andra delar landet. p

över poliser till Göteborg av Bevakningsföretagen har följd elavbrottet fått många för-

som en av

frågningar uppdrag från myndigheter och företag olika slag.

om av

Förhållandena gör också företagen får betydligt fler larm än

att van-

ligt från kunderna de redan har och väktarna räcker inte till. De

som

bevakningsföretag har verksamhet i hela landet undersöker

som

möjligheterna att förstärka med personal från andra områden. Två

företagen kan tillsammans sända mellan 400 och 500 anställda

av

till Göteborg. Problemet snabbt hinna organisera deras arbete

är att och att till att de får mat och husrum. se

Strax före midnatt meddelar driftledningen vid Rya avloppsrenings-

vere Kungälvs, Ale och Partille kommuner att de ska stoppa pumpningen avloppsvattnet mot Rya och i stället släppa ut det orenat.

av

Bräddpumpning kan också ske inne i Göteborg. Härryda kommu-

måste däremot låta vattnet fortsätta att rinna mot Rya. Orenat

ner

bräddvatten går ut i Rådasjön, är vattentäkt för Möln-

annars som

dals kommun och reservvattentäkt för Göteborgs stad. Även Möln-

dals kommun måste låta avloppsvattnet mot Rya.

Telenätet har under kvällen blivit utsatt för kraftiga överbelastningar. Det har slitit hårt på batterierna, efter hand tagit slut på

som

de flesta knutpunkterna och i företagsväxlarna. Telia börjar vid mid-

natt att göra förteckningar över vilka behöver hjälp med

upp som

laddning för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthål-

las. Det sker i samråd med katastrofledningen. När strömmen så småningom återkommer i Uddevalla, Alingsås och Borås kommer

de mobila reservkraftaggregaten Telia förfogar över där att flyt-

som

tas till områden saknar ström. Alla kan inte ringa 90 000.

som nu

Räddningstjänsten är beredd att ställa radioutrustade fordon på lämpliga platser i staden.

3.5.3 Tisdag

andra dygnet

Strax efter midnatt överväger flera stora industrier om de ska låta

sina anställda stanna hemma nästa dag. Polisen har haft kontakt

med flera företagen för att veta hur det kommer att bli. Polis-

av

ledningen vill att så många möjligt ska hålla sig borta från gator

som

och vägar under morgondagen och gärna att arbetet ligger

ser nere.

Kommunstyrelsens ordförande uttalar samma mening i en intervju

Radio Göteborg sänder någon timme in på det dygnet.

som nya

Vattnet slut

Under de närmaste timmarna tar vattnet slut i de flesta reservoarer-

Fler högt belägna områden blir helt utan vatten. Det gäller drygt

na.

Andra dygnet 67

70 000 invånare i bl.a. Högsbo, Biskopsgården och Guldheden. Sam-

manlagt 120 000 saknar vatten i sina bostäder. Va-ver-

personer nu

ket öppnar ett antal brandposter på lågt belägna platser, där människor kan hämta vatten. Toaletterna fungerar bara med det vatten

de boende i dessa områden kan förse sig med.

som

Hela natten pågår det verksamhet hos myndigheter och företag. Reservkraftaggregaten måste regelbundet till. Men det

ses är ont om

personal och del aggregaten stannar. Andra har redan havere-

en av

eller inte kommit i gång de skulle. Telia hör till dem gör

rat som som

ett schema för anskaffning bränsle. Hos Volvo arbetar

upp av

underhållspersonal en stor del av natten med att tappa av alla frys-

hotade vattenbärande element och apparater. Det fordras i allmän-

het tryckluft för att personalen ska ut vattnet ledningarna och

ur

arbetet är tidskrävande. Även andra industrier vidtar åtgärder

som

gör att byggnader och utrustning inte skadas kylan.

av

Oron inför tisdagen är mycket stor -framför allt beroende på att det inte går att nå alla människor med information. Några göteborgstidningar kommer inte att ges ut under morgondagen. Tillsammans

med räddningstjänsten håller polisen på att ordna rapportsamlingsställen vid stadsdelsförvaltningarnas informationspunkter, där de både kan ta emot larm eller andra uppgifter och information till

ge

allmänheten. Utrymning har redan påbörjats nästan 3 000 äldre,

av

akut sjuka och handikappade som behöver tas hand omedel-

om bart.

Några kommunalråden åker tidigt under runt till

av morgonen

rapportsamlingsställena för att skaffa sig en bild av hur människorna

upplever situationen och själva kunna informera dem som har kom-

mit dit.

Katastrofledningen går igenom läget

Klockan är 8.00. Det är frisk vind och ordentligt kallt. Det står klart

för Vattenfall att avbrottet kommer åtskilliga dagar. Göte-

att vara

borg Energi meddelar följaktligen katastrofledningen att det sanno-

likt dröjer vecka innan strömmen är tillbaka fullt Beskeden

en ut.

ökar problemen för alla myndigheterna och företagen redan är

som

hårt pressade. De ska planera och genomföra reservåtgärder är

som trötta och frusna efter första natt utan ström. Telia har det sären

skilt besvärligt på grund den stora överbelastningen i telenätet

av

redan tidigt under Fler och fler blir utan dricksvatten.

morgonen.

Under tisdagen gäller det så småningom omkring 150 000 männis-

kor i staden.

Flera de ledande politikerna deltar i katastrofledningens första

av

genomgång för dagen, börjar börjar kl 9.00. Genomgången vi-

som

att avbrottet blir långvarigt minst vecka:

sar - en

68 Andra dygnet

Det blir efter hand allt kallare i husen även i byggnader med

D -

fjärrvärme;

Betydligt fler än hittills kommer att bli utan vatten;

D

D Teleförbindelserna kommer att fungera ännu sämre;

Larmnumret 90 000 kommer att kunna användas bara i vissa D

områden; Många söker vård hos hälso- och sjukvården, blir ännu

D som mer

ansträngd;

De sanitära problemen ute i samhället ökar hela tiden;

D

D Utrymning kommer att behöva ske även andra äldre, sjuka och

av

handikappade det är sannolikt fråga om 10 000-tals människor.

- l

Trafiksituationen kommer även under tisdagen att bli besvärlig.

Chefen för polisens trafikavdelning gör under förmiddagen tillsammans med företrädare för Vägverket och trafikkontoret en plan

upp

för hur trafiken ska regleras. Det är nödvändigt för att alla ange-

lägna transporter ska kunna komma fram. De att förbjuda

enas om

trafik med privatfordon på vissa gator och vägar. Det gäller att

nu

placera så många polismän det går styra trafiken enligt

ut att att

planen. Det arbetet fordrar till början innan det finns skyltar

en -

och avspärrningar sammanlagt ett 100-tal

- man.

Driften vid de företagen ,

stannar stora

De stora industriföretagen i Göteborg har fått besked om att ström-

avbrottet kommer att i flera dygn. Volvo hör till dem redan

vara som

mellan kl 10.00 och 11.00 på tisdagen beslutar att arbetet i verkstä-

derna och del den administrativa verksamheten ska en stor av upp-

höra. Det kan förhandlingstekniska skäl ske först fr.o.m. 13.00.

av

Omkring hälften de 20 000 anställda vid koncernens anlägg-

av ca

ningar i Göteborg har kommit till sina arbetsplatser under

morgo-

och är sysslolösa under förmiddagstimmarna. Många undrar

nen

hur det blir med lönen när de blir utestängda från sina arbeten. En hel del underhållspersonal hos industriföretagen måste stanna

kvar för till ingenting blir förstört i kylan. Även bevak-

att se att

ningen fordrar betydligt personal, när inga larm fungerar och 1

mer

det inte finns någon belysning. Det finns gott anställda för dessa

om

uppgifter. Den verkskyddspersonal som sjukhusen, Sj, Posten, Spårvägen, de större livsmedelsföretagen, Volvo Lastuagnzr och SKF har kan behöva tas i anspråk det t.ex. börjar brinna. Tre företa-

om av

sätter den här personalen i beredskap.

gen

Den del Volvos administration som måste fungera flyttar till

av

företagets konferenscentrum i Nääs, ligger utanför det ström-

som

lösa området. Det är viktigt att försöka bedöma vilka konsekvenser elavbrottet får för leveranserna färdiga bilar och underrätta i

av att

kunderna. Det gäller vidare att förhindra att underleveranserna på

Andra dygnet 69

lastbilar och järnvägsvagnar från industrier runt i Sverige fort-

om

sätter rulla in på Torslandaverken. Det här inverkar kraftigt på

att verksamheten även hos underleverantörerna. Flera utanför det ström-

lösa området väljer att permittera delar sin personal.

av

Posten i Göteborg samlar under förmiddagen sin krisgrupp för planera verksamheten. Att de flesta postkontoren saknar tele-

att

förbindelser via Postens växel begränsar verksamheten. De små konstänger under dagen. Alla post- och bankkontoren måste

toren an-

vända manuella rutiner för in- och utbetalningarna. Även bankerna

koncentrerar sin verksamhet till ett begränsat antal kontor där det

provisoriskt går ordna ljus och värme. Bankpersonalen löser in

att

checkar och effektuerar beställningar endast för kända kunder. I angelägna fall går det emellertid ordna transaktioner telefon

att per via kontor utanför det strömlösa området. Polisen informerar om

antalet stölder har ökat i staden under det besvärliga första dyg-

att ström. Både och bankerna måste till att det finns net utan posten se

någon slags bevakning. Ledningen för Posten i Göteborg vill

extra

använda den egna driftvärnspersonalen för dessa bevakningsuppgifter. Nästan alla är skyddsvaktsutbildade. Postledningen får besked om postkontoren inte kan bli civila skyddsobjekt enligt bestämmel-

att

serna i skyddslagen.

Förberedelser för utrymmning

Vid 13-tiden har temperaturen inne i hyreshus och andra byggnader

sjunkit till omkring +10° C. I de flesta småhusen är det inte än

mer

grader. Förhållandena är också i Göteborg mycket besvärliga

ett par

för alla äldre. Även små barn far illa. Stadsdelsförvaltningarnas hemtjänstorganisation håller på att samordna sina krisplaner. De gamla bara behöver tillsyn kan hjälp med enklare saker hem-

som av

tjänsten. De som har möjligheter att själva ta sig till anhöriga eller

bekanta utanför det strömlösa området bör göra det. Andra måste

stadsdelsförvaltningarna flyttas till ställen utanför det ström-

genom lösa området.

Stena Line har lagt två färjor i hamnen och låter katastrofledningen

disponera dem. De ska fungera uppehållsplats för nära 3 000

som

äldre hemtjänsten placerar där. Stadsdelsnämnderna att

som anser

det behövs fler platser detta slag och vill att katastrofledningen

av

ska undersöka möjligheterna ytterligare några färjor till Göte-

att

borg. Katastrofledningen låter förslaget gå vidare till Länsstyrelsen,

hör sig för hos olika rederier i Sverige, Danmark och Norge.

som

Det visar sig emellertid svårt att åstadkomma fler förstärkningar

av

detta slag. Inget rederi har möjligheter att omedelbart skicka färjor

till det strömlösa området, två förklarar att de kan förhandla

men

saken. Förhandlingarna ska börja under kvällen.

om

70 Andra dygnet

Stadsdelsförvaltningarna får i uppdrag katastrofledningen

av att

före kvällen redovisa hur många fler behöver och

som utrymmas

förbereda dem på det. Katastrofledningen förvissar sig att poli-

om

är beredd att för genomförandet att samordna

sen svara - transpor-

terna, att reglera trafiken och att ge upplysningar till anhöriga

om

det finns besked att och flyttat. Utrymningen

var om var en som

börjar i liten skala några timmar senare. Spårvägen ställer efter hand

omkring 150 bussar till förfogande för transporterna till antal

ett kommuner utanför det strömlösa området. Ett 50-tal dessa bus-

av i

är förberedda för att i krig kunna liggande patien-

sar transportera

ter. Uppgifter om vilka som flyttats finns hos stadsdelsförvaltninga-

rna.

Katastrofledningen har svårt att den överblick som är nödvän-

dig för att den ska kunna samordna användningen alla

av resur-

serna. Ledningen vill bl.a. ge besked till Telia om vilka teleförbindelser

ska prioriteras. Information går ut via Radio Göteborg, stadsdels-

som

förvaltningarna och de rapportsamlingsställen som polisen och i

i

räddningstjänsten inrättat: Människor måste bereda sig på att det blir ett veckolångt avbrott, heter det i meddelandena. Påfrestningkommer bli mycket i

arna att stora.

Ska Länsstyrelsen ta över

Under eftermiddagen diskuterar katastrofledningen också med Länsstyrelsen vilka åtgärder statliga myndigheter kan vidta. Är den

som

verksamhet fordras räddningstjänst Ska Länsstyrelsen i så fall

som

ta över ansvaret för verksamheten Vilza kan staten över

resurser

huvud taget bidra med Länsstyrelsen tvekar inte: Samhällets åtgär-

der är inte räddningstjänst och Länsstyrelsen kan inte överta

ansva-

ret för verksamheten. Staten kan däremot underlätta kommunernas

åtgärder genom att ställa resurser från t.ex. det civila och det militära försvaret till förfogande. Katastrofledningen i Göteborg måste

återkomma och precisera sina önskemål den medverkan

om som

staden eventuellt vill ha, framhåller Länsstyrelsen. Under de ljusa timmarna är det rusning i detaljhandeln. Alla försöker fylla på med livsmedel, stearinljus och batterier. Men de

mest

eftertraktade tar efter hand slut och det går långsamt

varorna att

manuellt expediera kunderna. Kollektivtrafiken håller i gång med bussar enligt tidtabeller i hast har gjorts Länsstyrel-

nya som en upp.

har efter samråd med katastrofledningen beslutat att några bensin-

sen

stationer i Göteborgs-området ska låna batteridrivna reservpumpar är avsedda för bensindistributionen under beredskap och krig.

som Polisen har i sina förråd och till de kommer till pumparna ser att ut

stationerna. Totalt för hela Göteborg går det betjäna till

nu att upp

ett 700 å 800 personbilar och 300 lastbilar i timmen. Försälj-

ca

Andra dygnet 71

ningen pågår så länge det är ljust och det finns drivmedel i stationer-

cisterner. De flesta bilisterna har emellertid svårt att komma över nas

tillräckligt med bensin eller dieselolja. Det blir bråk i de långa kö-

Måste det inte ske någon slags ransonering, frågar många som

erna. inte fått något drivmedel alls.

Snön är besvärligt hinder i trafiken. Det har kommit över en

ett

halv bara under det senaste dygnet. Många har fastnat i dri-

meter

Andra har slut på bränslet och lämnar sina fordon på

vorna. ga-

Snöröjningen fungerar inte den ska under de ljusa

torna. som ens timmarna. Det blir ännu svårare när det är mörkt och inte finns

någon gatubelysning. Bara de trafiklederna kan hållas öppna.

stora

Akutmottagningama blockerade

Av de två stora sjukhusen klarar Sahlgrenska som framgått nästan

hela behovet ström och värme med sina reservkraftaggregat. Ingen

av vårdcentralerna har emellertid reservkraft och temperaturen är av

under +10° C i lokalerna. Inom hälso- och sjukvårdens katastrof-

nu

organisation har sjukvårdsbefälhavaren befogenheter att samordna användningen sjukvårdsresurserna hos Göteborgs stad och Bohus-

av

landstinget. Efter diskussion med företrädare för Länsstyrelsen

en

kallar han till ett sammanträde, som äger rum sent tisdag eftermiddag. I överläggningen deltar ett 20-tal Det framgår

personer. av re-

dogörelserna tillfartsvägar, intagningsutrymmen och stor del

att en

verksamheten vid akutmottagningarna håller på att bli block-

av

erad. Även vid många institutioner är situationen snart ohållbar.

Sjukvårdsbefälhavaren beslutar i samråd med cheferna för sjuk-

husens kirurgi- och medicinkliniker att skaffa överblick läget.

en av

Om tillströmningen patienter fortsätter är det nödvändigt att

av

till stånd någon slags prioritering. Det innebär att bara patienter med sjukdomssymtom kommer att tas emot. Många som är trötta och frusna inte direkt sjuka kommer stanna i särskilda

men - att -

lokaler i anslutning till sjukhusen eller i tält militära förband

som

Där kan de vila stund och något varmt att äta och

satt upp. en dricka. En del dessa kommer sannolikt att behöva transporteras av

till platser utanför det strömlösa området där de kan hand.

tas om

Det framgår vidare av stadsdelsförvaltningarnas redogörelser att många de gamla på sjukhemmen blir förvirrade när ingenting är

av

sig likt. Flera har kollapsat och fått föras till sjukhus. Det tids-

är en

fråga innan det är nödvändigt att flytta även sjukhemmens i runt tal

2 500 patienter till områden dår det finns ström. Katastrofledningen åtar sig Länsstyrelsen söka efter kommuner i andra län

att genom

kan ta emot dessa patienter.

som

Vårdcentralernas personal har svårt att uträtta något i kalla och

mörka lokaler. Verksamheten är kraftigt neddragen, men inga centra-

72 Andra dygnet

ler har ännu stängt. Behovet personal i den uppsökande verksam-

av

heten inom hemtjänsten har ökat och flera Stadsdelsförvaltningar-

av

na börjar undersöka om de får använda de anställda vid vårdcentralerna. Det visar sig att även sjukhusen är intresserade den här

av personalen.

Skolorna och daghemmen är inte heller öppna längre. Föräldrar får själva till att de barn behöver någon form tillsyn får

se som av det.

Frivilligorganisationerna en resurs

Ett stort problem är att teleförbindelserna bara fungerar sporadiskt.

Batterierna i teleanläggningarna måste laddas med jämna mellan-

Det leder periodvis till uppehåll i den lokala teletrafiken inom

rum.

flera stadsdelar. Den kommunikation myndigheterna måste ha

som

får med bud. En begränsad del informationen kan förmedlas

av

via radio. Räddningstjänsten har tagit ut ett antal radioapparater

från civilförsvarsförråden och fördelar dessa mellan de kommunala

förvaltningarna och stadsdelsförvaltningarna. Räddningsverket pla-

nerar att skicka utrustning från förråd i andra delar landet till det

av

strömlösa området. Det är emellertid inte många de anställda hos

av

de lokala kan hantera utrustningen. Flera Frivilliga

organen som av

Radioorganisationens medlemmar har hört av sig och kommer att hjälpa till på de ställen där personalen inte själv kan sköta materi-

elen.

Andra slag frivilliga är också för stadsdelsförvaltinga-

av en resurs

Flera civilförsvarsföreningar har under tisdagen tagit kontakt

rna.

med katastrofledningsgruppen. Föreningarna att hemskydds-

menar

ombuden kan hjälpa till med kontakterna mellan stadsdelsförvalt-

ningarna och de boende ute i bostadsområdena. Hemtjänstpersonalen

räcker inte till för att organisationen ska kunna nå alla och vilket i -

många fall visar sig nödvändigt förmå dem lämna sina hem.

- att

Många Röda Korsets medlemmar och åtskilliga bilkårister med-

av

verkar i den arbetskrävande flyttningen de äldre till andra

av orter.

Det fordras mycket personal även i bussarna under själva

transpor-

ten. Sängliggande patienter flyttas med ambulanser från de motta-

gande orterna. Spårvägen ändrar inredningen i ett 30-tal sina

av bussar så att dessa kan användas för transport även bårar. av

Ännu kallare i bostäderna

Elavbrottet har under eftermiddagen gått in på sitt andra dygn. Tem-

peraturen inne i bostäderna fortsätter att sjunka. Under natten

som

kommer räknar Göteborg Energi med att boende i hyreshus inte kommer att ha än drygt 5 °C inomhus. I de flesta småhusen blir

mer

Andra dygnet 73

det snart minusgrader. De har öppen spis kan möjligen hålla som värmen i det där spisen finns. Men det går åt mycket ved. uppe rum Många göteborgare har spontant gett sig i väg till släkt eller vänner bor utanför det strömlösa området. har vinterbonade som De som fritidshus har sannolikt valt det alternativet. Nu måste även andra sig framför allt de har små barn. ge av - som

Västkustens marinkommando har på katastrofledningens begä-

tagit fram 300 tält och ett 50-tal vedeldade kokspisar. Det här ran ca många dem åtminstone tills vidare måste kvar gör att av som vara

för att sköta viktiga uppgifter har någonstans att ta vägen när de behöver värma sig och vila. De äger eller kommer över gasol-

som värmare har bra värmekälla. Många hushållen i Guldheden, en av

johanneberg och Södra Biskopsgården har gasspis och kan följakt-

ligen laga varm mat. Det går också att värma upp en del av bostaden alla gaslågorna brinner. Risken är förstås att trycket i systemet om sjunker alltför mycket om många använder gasen som värmekälla. Partihandeln levererar livsmedel till butikerna från andra orter utanför det strömlösa området. Katastrofledningen bedömer att det se-

nast i bitti är nödvändigt att sätta i gång organiserad

morgon en utrymning även för andra än de äldre. En företrädare för Marinkommandot underrättar under tisdagskvällen Länsstyrelsen att de militära förbanden i västra Sverige om

har ett antal mobila reservelverk inom ett dygn går att transpor-

som

tera till Göteborg. Katastrofledningen förutsätter att det finns möj-

ligheter att koppla in dem hos lämpliga elförbrukare. Om detta inte är förberett fordras det rätt stora installationer. Göteborg Energi kommer att kunna för dessa arbeten, det tar lite tid. svara men

Katastrofledningen börjar överväga hur reservkraftaggregaten bäst

ska fördelas mellan användarna.

Sanitära problemen ökar

Vid ZI-tiden konstaterar va-verket att vattenreservoaren i Gårdsten är tömd. Det innebär att ytterligare 30 000 människor nu - sam-

manlagt nära 200 000 är utan vatten i sina bostäder. Drabbade är

-

framför allt de högt belägna områdena i staden. De har stannat

som kvar får hämta vatten vid de tappställen och tankar va-verket som har ordnat med. Vattnet räcker till matlagning. Enklare tvättning kan också ske. Svårare är det med toaletterna. Spolningen kräver mycket vatten för att det inte ska bli stopp i ledningarna längre ned

i systemet. Avloppen fungerar, men vattnet renas inte. Va-verket

tvingas att brädda på flera ställen. Orenat vatten rinner ut i åar och andra vattendrag.

Den automatiska hanteringen inne i de stora bostads-

av soporna husen fungerar inte när det inte finns ström till utrustningen.

74 Andra dygnet

Fastighetsskötarna tvingas manuellt tömma tunnorna efter hand som de blir fyllda. Sopförbränningen för Göteborg och kranskommune-

rna i GRAAB:s stora anläggning ute i Sävenäs står stilla på grund

av

elavbrottet. Renhållningens bilar hämtar kör dem till

soporna men

en deponeringsplats som GRAAB har försäkrat sig om. Avsikten är att senare transportera dem till sopförbränningen.

Det finns 400 flyttbara torrtoaletter s.k. bajamajor i Göte-

ca - -

borg. De militära förbanden har också ett antal toaletter

av samma

typ. De här torrtoaletterna har redan placerats ut i de områden

som

först blev utan vatten räcker inte långt. Ytterligare 700

men torr-

toaletter kan sättas ut nästa dag. Det är emellertid alltid kö framför toaletterna och svårt för renhållningen att hinna tömma och till

se

att det är rent. Många uträttar sina behov i parker och på andra

ställen. Det här kommer att leda till stora sanitära problem längre

fram när temperaturen har stigit och det är plusgrader igen. Miljö-

förvaltningen är orolig för konsekvenserna och beslutar råd

att ge ut

om hur invånarna ska ordna och sköta latringropar. Går det inte att

använda skyddsrummens torrtoaletter

Svårt med bränsle till bilarna

Reservpumpar kan med början sent tisdag kväll delas ut till fler bensinstationer än tidigare. Länsstyrelsen har fått in även

pumpar

från de delar länet ligger utanför det strömlösa området.

av som

Kontakterna med länsstyrelser i andra län visar även dessa är

att

beredda att skicka del sina till Göteborg. Länsstyrel-

en av pumpar

kommer också att begära att NUTEK ska bidra från den

sen reserv

som den centrala myndigheten förfogar över. Katastrofledningen vill att de fordon som används inom viktiga

funktioner i samhället ska den tilldelning dessa behöver. Frå-

som

är emellertid hur den styrning fordras ska komma till stånd.

gan som

Bensinstationernas personal måste av säkerhetsskäl medverka vid

all påfyllning. De kommer vidare att sköta all redovisning med hjälp manuella rutiner. Att tanka ett fordon kommer därför att ta betydligt längre tid än i vanliga fall. De flesta bensinstationerna har lager för veckas försäljning. Leveranser från oljeupplagen i Göteborg

en Även å

kan ske med självtryck, lastningen tar lång tid. redovis-

men

ningen de här volymerna är tekniskt krånglig. Ungefär fjärde-

av en

del distributionen fortsätter tills vidare. Bensin och olja kommer 5

av

om det behövs att kunna köras till Göteborg från depåer i andra

delar landet. av

All eldriven tågtrafik har under tiden elavbrottet pågått varit

som

inställd. Så småningom kan begränsad godstrafik komma i gång

en

med dieseldrivna lok från hamntrafiken. När linjerna Alingsås j

mot

och Trollhättan blivit klara för eldrift är det möjligt släppa fram

att

Andra dygnet 75

del de fjärrgående och godstågen. Fjärrblockeringen

en av person-

fungerar inte och tågen expedieras manuellt. Efter beslut chefen

av

för Banverkets västra region ligger den lokala persontrafiken tills

vidare helt nere.

Presskonferens på Länsstyrelsen

Landshövdingen håller presskonferens kl 22.30 tisdag kväll. Ord-

en

föranden i kommunstyrelsen i Göteborg, räddningschefen, sjukvårdsbefälhavaren samt företrädare för polisen, Vattenfall och Västkus-

marinkommando har kallats till Länsstyrelsen för att medverka.

tens

Massmedierna kritiserar myndigheterna för att krisplaneringen inte

varit bättre. En reporter från Göteborgs-Posten GP frågar inte

om

Göteborg ska klassas katastrofområde. Hur länge håller

snart som

människor ut Hur många dagar kan myndigheter och företag fortsätta så här Varför beslutar inte regeringen om undantagstillstånd Går det verkligen att upprätthålla lag och ordning att tillämpa

rättssamhällets alla bestämmelser -i den situation råder som

Landshövdingen förklarar att det inte finns någon lagstiftning med det innehåll GP frågar efter. Råddningstjänstlagen tillämpas om

som

det handlar hindra eller begränsa skador på människor och

om att

egendom eller i miljön. Det är sagt i riksdagens beslut räddnings-

om

tjänstlagen att det ska bränder, översvämningar, oljeutsläpp,

vara

trafikolyckor och liknande händelser. Statsmakterna har uttryckliförklarat att de åtgärder ska vidtas vid t.ex. ett elavbrott

gen som -

det brukar kallar allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner -inte är räddningstjänst. Vi ska enligt statsmakterna klara detta med det och de befogenheter och olika myndigheter

ansvar resurser som

och företag har.

Landshövdingen är själv förvånad över att kommuner och företag

i del fall inte ställer han att de ska göra. De har inte en upp som anser

velat hjälpa till med de förfogar över sannolikt

resurser som men

inte behöver just i den situation råder. Ännu förvånar

som nu mer

det landshövdingen del kommuner med hänvisning till kost-

att en -

naderna för det andra bidrar med tvekar att begära hjälp.

som -

Företrädare för både tidningar och radion berättar att de flesta människorna vet väldigt lite vad myndigheterna gör i den här

om

situationen framför allt hur det kommer att bli de närmaste dyg-

-

En företrädare för TV-kanalerna går till hårt mot

nen. en av angrepp

de lokala myndigheterna för detta. Är det inte möjligt förbättra

att informationen ute i bostadsområdena Det är där folk finns. Ra-

dion är bra nyhetskälla för alla har batteriradio eller lyssnar

en som

på bilradion. Andra börjar skaffa sig information hos dem har

som

radio. Företrädaren för GP meddelar i det sammanhanget att tid-

ningen fr.o.m. i kommer att tryckas ijönköping. Frågan är

morgon

76 Andra-tredje dygnet

hur den ska distribueras inom Göteborg. Det kommer i varje fall inte att lika smidigt vanligt. I-Iur ska tidningsbuden

som upp

portarnas ellås Kan myndigheterna hjälpa till med personal eller

andra för distributionen resurser

Landshövdingen sammanfattar laget och sager att det finns många problem just nu:

D Det är inte klart når strömmen kommer tillbaka;

D Det saknas vatten i bostäderna för minst 200 000 människor;

D Antalet överfall och stölder ökar hela tiden det verkar - som om

fler och fler brottslingar söker sig till Göteborg i den här situatio-

nen;

Det är svårt att nå alla med information hur läget är och vad

D om

myndigheterna gör;

D Teleförbindelserna är inte att lita på;

D Det blir mycket att långt efter strömmen kommit tillbaka,

göra

att

t.ex. på grund av a stoppen i avloppssystemet;

D De ekonomiska konsekvenserna det sker blir sannolikt av som

mycket stora.

Samtidigt finns det också del att glädja sig åt:

en

Sjukhusen klarar det de ska -till stor del tack vädjandena

D som vare i lokalradion att bara de är i akut behov vård ska sig som av ta dit;

Butiker, post och banker har öppet någon del dagen och trafi-

D av

ken rullar;

Det har trots allt gått evakuera även männis- D att stora grupper av kor till andra orter där det finns ström.

Enligt landshövdingen är det viktigt att människor försöker

vara

lugna och lyssnar på beskeden från myndigheterna. Personalen inom hälso- och sjukvården måste ägna sig åt dem verkligen år

som sjuka. Andra som söker hjälp bör vända sig till de övriga i organ

samhället hjälp eller till alla enskilda har visat de

som ger som att

kan medverka till att minska påfrestningarna.

3.5.4 Onsdag tredje dygnet

Natten till onsdagen börjar det tredje dygnet ström i landets

utan

nästa största stad. Reparationerna på ledningsnätet pågår, det

men

kommer inte att finnas igen i någon större utsträckning förrän

om

ett par dagar. Den starka kylan håller i sig. De har tjänstgjort i

som

katastrofledningen under natten får rapporter tyder på si-

som att tuationen håller på att förändras. Fler och fler funktioner i samhället

kommer sannolikt att börja svikta. Temperaturen har sjunkit ytterligare i husen. På många håll under är det minusgrader inne i bostäderna. Va-verket har haft

morgonen

Tredje dygnet 77

problem med reservkraften och ytterligare områden blir utan vatten.

Även många familjer redan sig är det köer vid hämtnings-

om gett av

ställena och vid de torrtoaletter har placerats ut. Det är också

som

stora problem med ordningen på de här platserna. Trots uppmaningar att försöka uppstår svårigheter olika slag. Männis-

samsas av kor kivas i köerna och det är svårt att hålla rent.

Överfall och inbrott

Ännu värre påfrestningar leder den växande brottsligheten till. Poli-

får allt fler anmälningar överfall och inbrott. Det verkar inte

sen om

som om den bevakning som många företag och andra ordnat med

räcker till. I ett fall blev de anställda haft till uppgift att vaka

som

över anläggning övermannade och tvingade att öppna lokaler

en

och säkerhetsskåp. Polisen vill trots kylan, riskerna för överfall

-

och andra påfrestningar så många som möjligt att stanna kvar

-

och bevaka det går. I annat fall blir det fritt fram att ta för sig.

som

Polisen utnyttjar all personal mycket hårt och får efter hand allt fler förstärkningar från polisdistrikt utanför det strömlösa området. Hemtjänsten har efter det senaste dygnets utrymning flera tu-

av

sen äldre, akut sjuka och handikappade omkring 50 000 människor

kvar att ta hand Det gäller bl.a. dem inte vill utrymma.

om. som

Avsikten är att under onsdagen hjälpa så många möjligt till

som

andra orter även inte vill lämna sina hem. Svårighe-

- personer som

ten är att finna ytterligare kommuner är villiga att ta emot dem

som

behöver flyttas. De flesta kommunerna på nära håll har redan

som

utnyttjat så stor del sina inkvarteringsresurser att det blir nöd-

en av

vändigt att söka sig längre bort. Många kommer fram till dess att utrymningen kan ske att förläggas i tält de militära förbanden

som

Det finns torrtoaletter och fältkök i anslutning till tälten.

satt upp.

Reservkraft ska fördelas

Under förmiddagen kommer det fler reservelaggregat till Göteborg.

Det är stora elverk på hjul militära förband, eldistributörer och

som

uthyrningsföretag ställer till förfogande. Göteborg Energi gör upp

en prioriteringslista som är tänkt att vara ett underlag för besluten

hur elverken ska fördelas. Katastrofledningen lägger emellertid

om

andra synpunkter på hur resurserna ska användas. Det visar sig vi-

dare att personalen ska göra installationerna inte räcker till. Så

som

småningom kan det också bli svårt att bränsle till alla aggregaten. Det finns redan från början även ett stort antal små bärbara

reserv-

aggregat. Ett hundra småhusägare regel ägare till hus där

par - som

det går att elda med ved har tillgång till sådan utrustning. Elagg-

-

regaten viss belysning och driver cirkulationspumpen i värme-

ger en

78 Tredje dygnet

systemet. Många får också ström till oljepannan. Åtskilliga husä-

och deras familjer lever på det här sättet ett betydligt drägligare gare liv än andra. Det gäller också del av dem som förfogar över vinen terbonade husvagnar och har tillräckligt med gasol för flera dygns uppvärmning och matlagning. Tidigare i veckan det nödvändigt att tömma delar av fjärrvärmevar

nätet. Risken stor att vattnet skulle frysa i ledningarna på

var annars de ställen på broar och i anslutning till tunnlar där dessa går - jord. De skador i så fall uppstod skulle sannolikt bli mycket ovan som l Fjärrvärmenätet hotas frysning på utsatta ställen även i stora. nu av

markkulvertarna. Inom ett dygn blir det nödvändigt att i gång

reservkraft, så att det finns en viss cirkulation. Katastrofledningen är klar över stora ansträngningar måste göras för att staden ska att kunna skydda fjärrvärmenätet.

Utrymning i stor skala

Det framkommer under eftermiddagen att många inte har några som

i i

släktingar eller vänner på orter utanför det strömlösa området vill s l lämna staden. Det gäller framför allt barnfamiljerna. Erfarenheten 5 l visar små barn far särskilt illa. Katastrofledningen beslutar att l att rekommendera utrymning i stor skala även för andra än äldre en och sjuka. Strävan bör att under det närmaste dygnet utrymma vara

minst 60 000 de sammanlagt omkring 200 000 hushållen i Göte-

av borg. Katastrofledningen ber Länsstyrelsen hjälp med att hitta om

mottagningsområden och utser en grupp kommunala tjänstemän som får till uppgift atti samarbete med polisen organisera transporterna. Bedömningen är att mindre än hälften kommer att kunna i

resa egna bilar. Det fordras det skälet också ett stort antal bussar. Gruppen av väljer ut ett 30-tal platser i staden från vilka bussarna ska gå.

Katastrofledningen får under onsdagskvällen besked om att ett antal kommuner i Jönköpings län kommer att kunna ta hand om en

stor del- kanske hälften de 50 000 hushåll eventuellt kom- - av som

mer att vilja utrymma. Flera polispatruller kommer att köra runt i delar bostadsområdena och med högtalare lämna information

av att det finns möjligheter till inkvartering i bl.a. Jönköping. De om åker i bil kan stanna vid något de informationsställen som egen av utefter riksväg 40 strax bortom Borås där personal från polisen och i stadsdelsförvaltningarna i Göteborg tar emot anmälningar och ger

besked vart de utrymmande kan bege sig.

om i

Har katastrofledningens den auktoritet som behövs

De militära förbanden har efter beslut chefen för MKV tagit fram av utrustning för koktrossar och för att kunna hjälpa till med drivmedels-

Fjärde-sjunde dygnen 79

transporter. Det finns vidare militär personal både värnpliktiga och frivilliga kan sätta tält och hålla värme i dem. De ord- - som upp också latriner i flera parkerna. nar av Flera av stadsdelsförvaltningarna ifrågasätter emellertid besluten hur de militära ska användas. Under onsdag efterom resurserna middag kommer även flera andra tecken på att katastrofledningen inte har tillräcklig auktoritet för att kunna leda all verksamhet som behöver samordnas. Flera lokala förvaltningar förklarar att de inte vill låta sina åtgärder styras av den kommunala katastrofledningen. I början gick det bra beroende på att problemen i det skedet inte var så stora. Andra hade inte kommit i gång med sin verksamhet. Efter i hand som svårigheterna ökat har många blivit mer angelägna om det och för. Det här sammanhänger sannolikt i som var en svarar i med katastrofledningen har överblicka stor utsträckning att svårt att allt. En del besluten har i efterhand upplevts som felaktiga. av Till detta kommer att katastrofledningen hela tiden har svårt att nå ut med information till alla vad sker. Radio och TV sänom som der lokala nyheter, mängden information är stor och effekterna men myndigheternas meddelanden blir det skälet begränsade. Många av av upplever att de massmedier som har en särskilt aktiv rapportering styr myndigheternas åtgärder.

Torsdag-söndag ñärde-sjunde dygnen

Många myndigheter och andra organ har under onsdagen kommit i gång med allt fler hjälpåtgärder. Det bidrar till att göra det svårare för katastrofledningen att överblick över vad sker. De här en som problemen spetsas till under torsdagen och ännu mer under fredagen, när strömmen börjar komma tillbaka. Liksom i Vara och Stenungsund sker det först under korta perioder. Förhoppningar finns hos många att det snart ska finnas så mycket att de kan driva om verksamheten fullt ut. För åtskilliga företag har den gångna veckan inneburit stora ekonomiska förluster. Myndigheterna har fått improvisera, viket gjort arbetet besvärligt. De flesta anställda är mycket slitna.

Hur ska strömmen fördelas

Flera de större företagen och några de lokala myndigheterna av av trycker under lördagen på hos den politiska ledningen i Göteborg och kräver att just deras verksamhet ska ström först. Skälen som de framför är att deras verksamhet är viktig och måste prioriteras. Göteborg Energi förklarar för katastrofledningen detta tekniskt att sett inte går att hantera hur helst. Högspänningskunderna kan som

80 Fjärde-sjunde dygnen

ström i den ordning bolaget bestämmer måste enligt

som men

avtal hanteras lika. Lågspänningskunderna kopplas in områdesvis. Det måste bedömas i ett sammanhang hur de olika områdena

even-

tuellt ska prioriteras. Göteborg Energi menar att bolaget visserligen har planer för roterande bortkoppling dessa kan inte användas

men i den situation råder. Leveransavtalen och de tekniska systemen som

styr det hela. Det är sak för det kommunala bolaget och dess

en kunder att bestämma hur leveranserna ska ske. kräver ,j

Ledningen för ett av de större företagen i överläggningar att omedelbart ström för att kunna återuppta produktionen. Fö-

retaget att det i avtal har försäkrat sig om en hög leveranssä-

menar

kerhet och att energibolaget inte lever till detta. Stämningen

nu upp

är stundtals mycket upprörd. En deltagarna i överläggningen

av menar

företaget kan komma kräva skadestånd på många miljoner

i

att att ett kronor.

Svårt att få i gång verksamheten igen

z

Den kommande helgen går i stort sett åt för diskussioner hur

om

den finns ska användas. Under tiden ökar perioderna med i

som

ström. I början veckan kommer är strömförsörjningen intakt

av som

igen. Det innebär bl.a. att vattnet kommer att kunna släppas på i

ledningarna. Det är nödvändigt att spola rent i de delar av systemet

varit De på visar att hus- i

som utan vatten. prover som tas vattnet

hållen tills vidare måste koka det vatten ska användas till dryck

som

och matlagning. Ledningar har fryst sönder under veckan

som som

gått tinar så småningom och det uppstår åtskilliga vattenläckor

upp runt i staden. om

Det visar sig svårt att i gång fjärrvärmen till de stora industrierna, serviceföretagen och bostadsområdena. En del av rörsystemen

har fryst sönder. Det fordras mycket reparationer innan verksamheten fungera den ska. Göteborg Energi bedömer att det kommer

som

till vecka innan det mesta är reparerar. Värmeledningar-

att ta upp en

inne i många bostäder och andra lokaler har också fryst sönder.

na

För åtskilliga människor dröjer det veckor innan de kan flytta till-

baka. har hitta j

Försäkringsbolagen ett stort intresse att reparatörer

och hjälper till med detta.

j

Alla trygghetslarmen hos äldre och handikappade slogs tidigt ut.

De visar sig när strömmen kommit tillbaka att alla anordning- 7

nu

arna inte går i gång av sig själva. Socialtjänsen måste besöka många

;

dem har larm för kontrollera de fungerar. i

av som om Raffinaderierna behöver minst vecka för att komma i full en upp

produktion. För andra industrier går det på ett dagar att i

par j

gång verksamheten. Det dröjer flera veckor innan allt är sig likt i g

Göteborg och fungerar normalt igen.

Fjärde-sjunde dygnen 81

Länsstyrelsen kallar i slutet veckan efter avbrottet till en över-

av läggning med företrädare för staden. Det framkommer vid överläggningen Statens hauerikommission inte har för avsikt att underatt söka omständigheterna kring elavbrottet i västra Sverige. Länssty-

relsen kommer skriva till regeringen och begära sådan under-

att en sökning.

7 IS-OZOF

Kapitel

Delscenario

4 storkraftnätet

Sabotage

mot

4.1 Angreppet

Det är januari. Problem med silar och isolering har gjort att fem kärnkraftsreaktorer står avställda sedan två månader. Elproducenterna räknar med att det genom import av oljekondensdrift och hård körning vattenkraften i Sverige går att klara elförsörjningen av norra konsumtionsdämpandc åtgärder. Enstaka dagar med mycket utan stark kyla, när överföringsförmågan i storkraftnätet inte räcker till, kan det emellertid bli problem i södra Sverige. SMHI aviserar fredagen den 21 januari sjunkande temperaturer i hela landet och räknar med att kylan ska fortsätta under hela den kommande veckan.

Flera organiserade angrepp

Måndag är det omkring 20 grader kallt i Götaland och 25 morgon grader i Svealand. I det läget skadas storkraftnätet flera genom organiserade sabotageåtgärder. Nätet kollapsar och alla kärnkraftverken snabbstoppar. Hela Sverige söder Dalälven blir utan el. Genom om omkopplingar går det emellertid att ström i delar nätet -i många av fall s.k. ö-drift. Nätdriftledningen vid Svenska Kraftnät förgenom söker att bygga sammanhållen drift. Operatörerna kopplar upp en in område efter område. Nya attacker mot ledningarna gör emellertid att det uppstår ytterligare störningar. Den tillgängliga effekten räcker inte till för alla behoven. I ett meddelande till allmänheten informerar nätdriftledningen om att det är ett landsomfattande strömavbrott: Det hela beror på ledningsfel i storkraftnätet. Felsökning har börjat. Besked om när strömmen kommer tillbaka kommer att lämnas så snart möjligt. som Stäng av elektriska element, spis, torkskåp och andra elkräuande apparater, så att inte belastningen blir för stor när strömmen kommer tillbaka

84 De drabbade områdena

Linjepersonal från Vattenfall som inspekterar en av skadorna ser

att det är fråga sabotage och larmar polisen i distriktet där

om an-

greppet har ägt Polisen kontaktar fo-staben. Affärsverket

rum.

Svenska kraftnät och Svensk Elberedskap får på olika vägar uppgifter om sabotagen. Någon eller några vill på ett systematiskt sätt skada elförsörjningen.

En febril verksamhet startar på olika nivåer lokalt, regionalt och

-

centralt inom både polisen och försvarsmakten. Säkerhetspolisen

-

börjar en omfattande efterforskning och kontroll. Den militära

underrättelseorganisationen skaffar uppgifter och gör bedömningar

enligt sina rutiner. Frågorna är många: Vem eller vilka har utfört

sabotagen Vad är syftet Kommer angreppet att följas fler Är

av

det början till ett omfattande angrepp på Sverige Ska försvaret

mer

utöka bevakningen vid militära skyddsobjekt Fordras det be-

en

vakning även ett antal civila anläggningar

av

Under eftermiddagen får överbefälhavaren och rikspolischefen föredragningar grundade på de knappa uppgifter har framkom-

som

mit. Det finns till början inte mer än en översiktlig bedömning

en av

skadornas omfattning. Ingenting är ännu känt avsikten med at-

om tackerna eller vilka har utfört dem. Överbefälhavaren informesom

rar regeringen.

Internationella terrorister

Sent måndag kväll tar en internationell terroristgrupp i ett samtal med IT på sig ansvaret för sabotageåtgärderna. Gruppen säger sig

vilja visa att den sina kan lamslå nation. Det

genom angrepp en

framgår uttalandet att den att skada elektriska anläggningar

av avser

även i något de tre storstadsområdena. Försvarsmakten och poli-

av

mycket allvarligt på hotet bedömer inte längre att det

sen ser men

har säkerhetspolitisk bakgrund det är inte inledningen till ett

en -

militärt mot landet. Försvarsmakten minskar i det här läget

angrepp sina aktiviteter.

Störningarna i nätdriften ökar risken för snabbstopp i kärnkraft-

verken och vid midnatt beslutar SKI att ingen reaktorerna får

av

startas igen utan inspektionens tillstånd. SKI tar också hänsyn till att det finns risk för sabotageåtgärder.

en nya

4.2 Konsekvenserna i stort inom de drabbade

områdena

Strömavbrotten drabbar under huvuddelen måndagen omkring

av

6 miljoner människor.

De drabbade områdena 85

Händelseförloppet i delscenario 2 skiljer sig från förloppet i

scenario 1 i framför allt dessa avseenden:

CI Elförsörjningen är inte helt utslagen perioder utan ström varvas

-

med perioder när elförsörjningen fungerar; Elbortfallet drabbar betydligt större del landet -i huvudsak

Cl en av

hela södra och mellersta Sverige;

Elleverantörerna kan regel besked tiderna för leverans

c: som ge om

respektive avbrott i elförsörjningen;

Det blåser inte och snöar inte är betydligt kallare;

El men

håll betydligt längre tid innan till-

El Det tar å många strömmen är baka he t och hållet.

I de områden där det går bedöma när strömmen periodvis kom-

att

tillbaka bör det möjligt att efter hand planera olika verk-

mer vara

samheter samhället hjälpligt fungerar. Hälso- och sjukvården,

så att

delar televerksamheten, detaljhandeln, bankerna och postkonto-

au

kan sannolikt fungera på tillfredsställande sätt under de för-

ren ett

hållanden råder. del högspänningskunderna bl.a.

som En stor av -

många industrier -får ström hela tiden år enligt avtal skyldiga

men

begränsa sin förbrukning. Avsikten är att alla ska minska lika

att

mycket relativt sett. Även järnuägstrafiken har förutsättningar att löpa. Den lokala trafiken glesas visserligen ut bussar ersätter men en del av fjärrtågen

- -

är i trafik. Den godstrafik det är angeläget att kunna hålla i

som

gång sker med diesellok.

Elläget i sammanfattning

De skadade delarna i storkraftnätet kommer i sin helhet att vara

reparerade inom tidigast tre-fyra veckor. Genom provisoriska åtgär-

der och enklare från tillämpningen elsäkerhetsföreskrifterna

avsteg av

skulle reparationstiden på del platser kanske kunna minska till

en

ungefär en vecka. Den hårda kylan gör att efterfrågan på fortsätter att vara stor.

Om de fem kärnkraftsreaktorer är intakta inte får starttillstånd,

som

kommer bristen på att kvarstå. De flesta förbrukarna söder om

Dalälven kommer under hela den kommande veckan att ström

under sammanlagt mellan fem och 15 timmar dygn. Förhållan-

per dena kommer emellertid att variera lokalt. Informationsrutinerna

förbättras och perioderna med ström kommer allt oftare. Flera industrier har långa återstarttider på grund de fel i

stora av

driften de återkommande störningarna i elförsörjningen

som orsa-

kar. Stora problem uppstår inte minst för industrier är beroende

som

löpande underleveranser från andra företag. Kostnaderna för

av pro-

duktionen ökar och leder så småningom till konkurrenssvårigheter,

86 De drabbade områdena

Reparationsresurserna är hårt utnyttjade. Förstärkningar kommer att ske med personal och reservmateriel från andra delar landet. En svårigheterna är att ut alla de extra till skadeplatserna. av resurserna Det är mycket kallt och finns inte alltid vågar. Alla elleverantörer i landet för dialoger med sin stora kunder om att dessa ska förbrukningen till de förhållanden råder. anpassa som Massmedierna framför allt lokalradion får kontinuerligt infor- - mation om att bortkoppling av olika områden då och då kommer ske och de perioder leverantörerna väljer. Även de lokala att som myndigheterna får information från elleverantörerna om läget. Samma sak gäller länsstyrelserna och regeringen. Svenska kraftnät etablerar katastrofledningsgrupp med föreen

trädare för Vattenfall och Svensk Elberedskap. Katastroflednings-

ordnar fr.o.m. måndag eftermiddag regelbundet presskongruppen ferenser. Bevakning förekommer vid åtskilliga anläggningar. Elområden, större elleverantörer, länsstyrelser; fo-befälhauare och polisen samråder hur de ska förbättra bevakningen vid anläggningar där det om är angeläget. Företagen anlitar egna skyddsvakter eller också väktare och skyddsvakter från bevakningsföretagen. Andra anläggningar är bemannade anställda inom driften har till uppgift att göra av som iakttagelser och att rapportera det de eventuellt som ser. Södra Sverige får under måndagskvällen och natten till tisdagen successivt tillbaka strömmen. Effektbristen gör emellertid att de flesta förbrukarna bara periodvis är försörjda med el.

Regeringens krisgrupp

Statsministern tillsätter även i detta delscenario krisgrupp med en företrädare för olika departement. Krisgruppen ska följa utvecklingen och till att det hos regeringen finns beredskap för snabba bese en slut och informationsinsatser. Ansvaret för ledning ligger emellertid i det tidigare scenariot på lokala och regionala myndigheter och som på de företag som producerar och distribuerar el. Gruppen ska vidare följa arbetet hos Säkerhetspolisen med att klargöra vilka terroristär verksamma i Sverige, deras internationella förgregrupper som ningar och vilka mål de sannolikt strävar efter att uppnå. Ett samarbete ska också ske med Försvarsmakten, överväger terrosom om ristattackerna kan inledningen till något större fientligt företag vara mot Sverige. Till krisgruppens uppgifter hör slutligen att i samråd med Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten överväga det är om nödvädigt att utöka bevakningen viktigare objekt. av Tisdag morgon exploderar en gasturbin för produktion av på ort i mellersta Sverige. en

Vara kommun 87

Under det gångna dygnet har merparten elanvändarna haft ström

av bara enstaka timmar.

4.3 Händelseförloppet i Vara kommun

Vara kommun har i delscenario 2 tillgång till omkring 30 % sin

av

normala elförsörjning. De lokala variationerna i kommunen är emel-

lertid stora. Det finns ström under i genomsnitt 112 â 2 timmar, men

sedan är den borta i 4-5 timmar. Elbortfallet drabbar i det här scenariot även centralorten.

Händelseförloppet på landsbygden i kommunen blir till början

en

ungefär det utredningen har skildrat i delscenario Svårigheter

som

uppstår med och värme. Problemen blir allra störst för jord-

vatten

brukare har besättningar fjäderfän och svin inte

som stora av men

förfogar över någon reservkraft. Fjäderfän och svin dör för många uppfödarna redan under första dagen. Mjölkkorna klarar sig bättre

av

sedan det visar sig att strömmen kommer tillbaka med förhållande-

vis jämna mellanrum. jordbrukarna har beredskap för att under

en

den tiden skaffa och foder och att mjölka det behövs. De

vatten om

undersöker också möjligheterna att flytta djur från gårdar utan

reservkraft till ställen har det. som

Cementvarufabrikerna bl.a. Benders Takpannefabrik behöver

- även i detta scenario ha besked inom halvtimme elavbrottet en om

blir långvarigt. Fabrikerna har två timmar på sig att ösa ut bruket

ur

maskinerna innan det stelnar. Ledningen för företaget tar det säkra

före det osäkra och beslutar att avbryta tillverkningen. Företaget chansar sedan tillverkningen ligger under hela den tid

inte utan nere

går innan strömmen varaktigt är tillbaka. Andra industriföre-

som

i kommunen kan sig till variationerna i elförsörjningen,

tag anpassa

perioderna med ström är till början så korta att det inte är

men en

någon mening att hålla i gång verksamheten.

Kommunen agerar

Kommunen sammankallar även i detta delscenario den krisgrupp består kommunstyrelsens arbetsutskott, kommundirektören

som av

och förvaltningscheferna. Gruppen samlas under måndagen vid 14tiden och försöker så snabbt möjligt att bild läget.

som en av

Massmedierna beskriver utförligt situationen. Beskeden är emellertid många och ibland motsågande. Kommunalrådet tar redan under eftermiddagen några timmar efter det första avbrottet kontakt

- -

med Landshövdingen, själv ännu inte har en fullständig bild av

som

läget. Företrädare för Länsstyrelsen överlägger just med represen-

88 Vara kommun

tanter för elförsörjningen och säger att den under dagen ska höra

av

sig till kommunerna i länet med information och eventuellt antal

ett rekommendationer.

Kommunens krisgrupp ägnar stor del måndagen åt de äldres

en av

och handikappades problem. de

Socialcbefen menar att som bor på

ålderdomshem, sjukhem och i gruppbostäder efter hand kommer

att

svårt att hålla sig Det är kallare än i det tidigare scenariot.

varma.

I gengäld återkommer strömmen med 4-5 timmars mellanrum.

Kommunen flyttar successivt under måndagskvällen ett antal

pa-

tienter till sjukhemmet och vårdcentralen i centralorten, där det finns reservkraft. Det går öka antalet sängar på de sjukhemsav- 3

att tre

delningarna. Sammanlagt 200 personer från ålderdomshem och sjuk-

hem behöver andra övernattningsställen, socialchefen.

anser

Ett 50-tal hemtjänsttagare bor i bostad inom central-

som egen

orten har ett stort vårdbehov ska också flyttas till vårdcentralen.

men

Uthålligheten bland hemtjänsttagarna är större på landsbygden där det är vanligare med strömavbrott än i tätorterna och där det ofta finns braskaminer eller vedspis. De utvecklingsstörda i gruppbostäder kan bli oroliga temperaturen blir alltför låg och socialchefen

om me-

att de bör placeras i de lokaler utgör deras dagcenter. Erfa-

nar som

renheten visar att det i alla byggnader inte har reservel blir svå-

som

att hålla dräglig temperatur. Det tar längre och längre tid

rare en att under den tid strömmen är tillbaka värma de som upp utrymmen människor ska vistas som

Problem med vattnet

Va-chefen uppger även i detta scenario för krisgruppen att det kan bli problem med vattnet. Det leder i sin tur till sanitära svårig-

stora

heter. Det går t.ex. inte alltid använda vattentoaletterna. Om ström-

att

det verkar periodvis kommer tillbaka ska vattenverken

men som emellertid då och då kunna för fullt. Människor kommer att

möjligheter att fylla upp badkar, hinkar och annat. Va-chefen avser emellertid att placera ut några behållare med i centralorten.

vatten

Det kan bli nödvändigt sänka trycket i vattenledningsnäten. Ran-

att

soneringar kommer att behöva ske i samtliga tätorter i kommunen.

Han säger också att det kan bli nödvändigt släppa

att ut orenat av-

loppsvatten från reningsverken. Räddningstjänsten har i det här scenariot när det inte blåser

-

eller snöar betydligt mindre att göra och personalen kan utnyttjas

-

även för sådana uppgifter inte är räddningstjänst.

som De två stora livsmedelsbutikerna i centralorten har batterier för

att kunna driva verksamheten under fyra-fem timmar. De måste emellertid försöka hushålla med den kapaciteten och utnyttjar tiderna

när det visar sig att det finns ström. Kommundirektören

resonerar

Stenungsunds kommun 89

med företrädarna för livsmedelshandeln är beredda hålla som att

öppet för att människor några gånger under dygnet ska kunna de de behöver. Det kommer så småningom bli brist på

varor som att

enstaka slag färskvaror. Kommunen informerar bl.a. när-

av genom radion vilka tider butikerna har öppet. om

Länsstyrelsen har senare under måndagen endast en översiktlig information att De åtgärder behöver vidtas för elförsörj-

ge. som att

ningen ska fungera igen kan varken Länsstyrelsen eller kommunen påverka.

Stort behov information

av

Många människor tar sig även i detta scenario in till centralorten för

att skaffa förnödenheter. De kommer i allmänhet också till kommun-

kontoret för att besked läget. Krisgruppen förstärker

om recep-

tionen med några tjänstemän kan information. Kommunen

som ge

trycker också upp ett informationsblad som delas uti butiker och på andra ställen. Bladet talar bl.a. hur länge det kan komma att

om

dröja innan strömmen är tillbaka, det finns vattenbehållare och

var

vart kommunens invånare kan vända sig med sina frågor eller

pro-

blem. De lokala tidningarna innehåller hel del råd männis-

en som

kor kan ha glädje i den situation har uppstått.

av som

Dagarna går. Efter tid blir mycket verksamheten rutin. Efter-

en av

det drar ut på tiden blir uppvärmningen bostäderna det

som av stora

problemet. De som har möjligheter att elda med ved och har till-

-

gång till bränsle tar hand anhöriga och Få människor

- om grannar.

far direkt illa, även det för många frestar på.

om Efter fem-sex dagar

blir perioderna med ström allt längre. Även kylan håller i sig

om

minskar svårigheterna under den ytterligare vecka det innan elför-

tar

sörjningen i huvudsak är tillbaka igen. En del problemen kommer

av emellertid att kvarstå. Konsekvenserna kommer bl.a. för de industri-

företag som inte kunnat utföra de leveranser som de åtagit sig att kännbara under lång tid i Vara kommun.

vara

4.4 Händelseförloppet i Stenungsunds

kommun

Stenungsunds kommun har i detta delscenario tillgång till omkring

40 % av sin normala elförsörjning. Det innebär att det finns ström

under i genomsnitt 2 â 3 timmar och att uppehållen ofta är 4 ä 5

timmar långa. Förhållandena blir på det sättet inte lika besvärliga

som i scenario Det är ibland brist på vatten och kylan kan

vara ett

problem. Det går emellertid i huvudsak att inom kommunen ta hand

de äldre och handikappade. De processindustrierna avveck-

om stora

90 Göteborgs stad

lar även i detta scenario hela sin verksamhet. Stadsbyggnadschefen får i uppdrag undersöka det är möjligt att använda del

att om en av

den reservkraft företagen kan producera. Den ska i så fall

som vara

komplement under perioder utan ström för andra verksamheter i

ett kommunen.

Svårt när det blir strömlöst att veta

i

Problemet i Stenungsund det i detta scenario inte alltid är möjligt

är att

att i förväg veta när strömmen är tillgänglig och när det kommer

att vara strömlöst. Alla lär sig emellertid efter något dygn att leva i

med förändringarna. Efter vecka ökar tillförseln och de ruti-

en av

människor har skaffat sig fungerar allt bättre.

ner som

Ordningsproblemen är inte heller så stora i delscenario 2 som i

det tidigare scenariot. En del inbrott förekommer nattetid när det inte finns någon ström, förlusterna är inte lika stora som tidi-

men

och ingen blir skadad i samband med inbrotten.

gare

samhälle med många olika slag verksamhe-

Stenungsund är ett av i

Kraven på prioriteringar behoven i första hand ska tillgo-

ter. av som ,

doses är större i detta scenario när det finns ström att fördela. Flera i industrier trycker på hos elleverantörerna för att energi till hela å sin produktion. Andra att de kan stå tillbaka. Mot den bak-

anser

kommunen det uppgift i första hand stödja alla grunden ser som att

andra slag användare och diskussioner med elleveran-

av tar upp

törerna hur den tillgängliga strömmen bör fördelas mellan olika

om områden i kommunen.

4.5 Händelseförloppet i Göteborgs stad

4.5.1 Verkningarna av elenbrottet

Även Göteborg har i detta delscenario tillgång till omkring 40 % av sin normala elförsörjning. Det innebär att det finns ström under i genomsnitt 2 å 3 timmar och att uppehållen ofta är 4 å 5 timmar långa. Problemen blir på det sättet betydligt lindrigare än i scena-

rio

De 300 högspänningskunderna ska enligt avtal minska sin

ca

elanvändning i utsträckning är procentuellt sett lika för alla.

en som ;

Göteborg Energi fastställer den högsta tillåtna förbrukningen till

60 % det normala försöker dem kan att förav uttaget men som bruka ännu mindre. Flera industrier bl.a. två raffinaderierna - av kommer ändå inte kunna driva verksamheten. För andra är det att

sådana nackdelar med drift i den skala tillgången på tillå-

en som

företagen väljer avstå. Det gäller verksamheter där stör-

ter att att

Göteborgs stad 91

ningarna blir så stora att de riskerar att antingen skada utrustningen

eller att allvarligt sänka standarden på produkterna.

Roterande bortkoppling

Göteborg Energi vill genom frivilliga inskränkningar i förbrukningen

skapa utrymme för t.ex. spårvagnstrafiken att den ström besom hövs för drift i normal omfattning. Det är också angeläget en att begränsa problemen för lågspänningskunderna framför allt husl håll, mindre industrier, kontor, butiker och restauranger. Dessa tvingas i de flesta fallen att minska elförbrukningen än högspänningsi mera kunderna.

g

Genom s.k. roterande bortkoppling det kommunala energiser bolaget till att alla lågspänningskunder i princip blir utan ström under lika lång tid. Tekniskt är det nämligen svårt förse enstaka att mindre lågspänningsområden med när lågspänningsförbrukare

inom angränsande områden inte har ström. Till början försöker en Göteborg Energi att hitta rutiner som gör det möjligt att prioritera i l även lågspänningskunder behöver el. Detta fordrar som mycket manuellt arbete. Ju längre avbrottet svårare blir det förvarar att söka prioritera mellan elanvändarna. Lågspänningskunder finns g som i närheten högspänningskunder

i av kommer, antingen de behöver det

z eller inte, att kunna ström än andra. mer j Göteborgarna lär sig emellertid rätt leva med avbrotten. snart att j Det gäller både hushållen och de på sina arbetsplatser måste som | fortsätta verksamheten. De flesta till anpassar sig de periodvisa tillj och frånkopplingarna. Det fordras emellertid mycket information

för att alla ska förstå hur fungerar och det. Mänsystemet accepterar | niskor måste planera både privatliv och arbete efter förutsättningj för eltillförseln. Det arna tar några dagar.

l

Problem i tekniska verksamheter

De praktiska problemen blir emellertid för de flesta enskilda

l män-

niskorna betydligt lindrigare än i delscenario Fjärrvärmen är l prioriterad i husen går inte hela tiden och det blir kallare 1 men pumparna l och kallare i bostäder och lokaler under perioderna ström. utan Många kommer att tycka att det är besvärligt de flesta far inte men illa. Någon utrymning i den skala nödvändig i delscenario 1 som var behövs inte. Efter några dagar kan det bli lämpligt flytta ihop att ett antal äldre till vissa sjukhem och servicehus där förhållandena är

drägligare än på andra håll. Den reservkraft redan från början finns installerad är i gång. som Det är emellertid inte nödvändigt i delscenario 1 köra att som reservaggregat från andra delar landet till Göteborg. av

92 Göteborgs stad

Trycket i uattenledningarna sjunker till början under perio-

en

derna ström kan hållas på i stort sett acceptabel

utan men uppe en nivå när va-verket kommit underfund med vilka behöpumpar som

ström och till att de antingen prioriteras via nätet eller får

ver ser

reservel. Störningar i teletrafiken förekommer i början blir

men mer

och sporadiska. Det gäller telefonerna. Fax och telex behöver

mer

ström på kontoren och de andra arbetsplatserna och fungerar

ute

inte under avbrotten i eltillförseln. De flesta företagsväxlarna är kraf-

tigt störda. Gatubelysningen är i stor utsträckning släckt även under perio-

derna med ström. Det skapar typ problem med ordning

samma av

och säkerhet i delscenario Larm och trafiksignaler är tidvis

som ur

funktion. Kraven på polisen det gäller både bevakning och trafik-

-

reglering blir betydligt större än vad de i vanliga fall är.

-

Människor lär sig leva med svårigheterna

Butiker, bensinstationer, banker, postkontor och andra serviceställen har öppet de perioder under dagen och kvällen när det finns ström.

Människor lär sig utnyttja dem under tider de är öppna.

att som

Den information Göteborg Energi och olika serviceorgan spri-

som

der radio, TV och tidningar underlättar människornas

genom var-

dagsliv. En viktig uppgift för dem för informationen är

som svarar

tekniskt fungerar den här att alla att förstå hur elförsörjningen i situationen och de prioriteringar sker ibland leder till att

att som

även oprioriterade förbrukare får ström. Människor står i allmän-

het med inskränkningarna kräver rättvisa att alla som inte

ut men -

är prioriterade drabbas lika. Det framgår redan att många

nu av

dem driver rörelse och gör ekonomiska förluster på grund

som av

elavbrottet kommer att kräva skadestånd Göteborg Energi.

av

4.5.2 Hot

om nya angrepp

De skadat storkraftnätet i nedre Norrland har som framgått

som

hotat slå till direkt mot elförsörjningen i någon de tre storstä-

att av

derna. Det finns till början inget säger vilket område

en som som

kommer att drabbas och hur angreppet ska ske. Polisen i Göteborg

har fått besked från Rikspolisstyrelsen att hotet bör tas på allvar.

om

Chefen för Göteborg Energi och säkerhetschefen träffar ledningen

för polisen och får beskriving hotet och tänkbara händelseför-

en av

lopp. Deltagarna i överläggningen gör lista över ett antal mål

upp en

framför allt de transformatorstationer är särskilt känsliga i

- som

det här sammanhanget.

Skyddet av alla de olika anläggningarna är en viktig fråga för

Göteborgs stad 93

Göteborg Energi, som emellertid inte har kunnande eller för resurser att i praktiken klara detta. Det kommunala företaget utnyttjar av sina egna resurser bl.a. den del driftvärnspersonalen är - av som skyddsvaktsutbildad men har begärt hos Länsstyrelsen om förstärkt skydd av sina anläggningar. Den kommunala katastrofledningen i Göteborg är samlad för att minska effekterna de periodvis återav kommande avbrotten. Även katastrofledningen överväger i detta delscenario vilka åtgärder skulle kunna begränsa verkningarna som av ett angrepp som syftar till att åstadkomma ett totalavbrott.

Polisen har inte för bevakning resurser

Ledningen för Göteborg Energi betonar att ett totalavbrott skulle komma att slå hårt mot hela samhället och det måste att vara en uppgift för de myndigheter normalt har för ordning som ansvaret och säkerhet för skyddet. Göteborg Energi kan hjälpa till att svara med planering och del kompletterande skyddsåtgärder. För polien har svårt att klara allt uppstår redan på grund de sen, som som av periodvisa avbrotten, finns det inga möjligheter att med polispersonal bevaka alla känsliga elanläggningar i Göteborg. Avbrotten drabbar så gott hela mellersta och södra Sverige och det finns inte som heller så mycket personal att från andra polisdistrikt. Länspolismästaren menar att hotet är diffust i tiden och rummet. Ständig bevakning med personal kräver stora resurser. Det är alltid avvägen ning hur mycket det kan lämpligt dra på. som vara att Länspolismästaren framhåller att polisen och andra myndigheter hittills har varit försiktiga med information hoten. Det har varit om angeläget att undvika rädsla och panik hos människor. Frågan är om det inte är bättre öppen och i stället förbereda förbruatt vara mer karna på att det kan bli ett totalavbrott. Meningarna detta bryter om sig. Det går något dygn. Terroristerna hör sig i telefon till polisen. av De upprepar hotet ett mot någon storstäderna. Det om angrepp av finns i meddelandet antydan någonting eventuellt kommer en om att att hända i Göteborg. Ledningen för Göteborg Energi i upprepar överläggningar med polisen att bolaget inte kan svara för allt skydd fordras. Polisen har och får enligt Göteborg som ansvaret Energi bedöma vad behövs. Polisens uppfattningar måste bli avgörande som om meningarna skulle komma att skilja sig. Polisen utarbetar i samråd med Göteborg Energi plan för been vakningen. Det framgår av planen att Göteborg Energi ska bidra med den personal bolaget kan Den behövs för som avvara. vägledning av den polispersonal som kommer att sättas in. Vägledningen är viktigt för att polispersonalen ska känna sig trygg i den farliga miljö med stora elinstallationer där den ska röra sig.

94 Göteborgs stad

Militär personal kan inte medverka

Polisen beslutar avdela ett antal bevakningsgrupper var och en att på högst får till uppgift att iaktta och det ett par man - som om behövs slå larm. De ska inte använda de inte själva blir vapen om angripna. De här styrkorna räcker emellertid inte till alla anlägg- Göteborg Energi har redan tidigare föreslagit militär ningarna. att personal skulle hjälpa till med bevakningen. Polisen har i det längsta undvikit ställning till energibolagets propå. Genom det senaste att ta hotet med något tydligare indikation om att Göteborg kan - en komma drabbas kommer frågan emellertid i ett annat läge. att - Biträdande länspolismästaren kontakt med chefen för Västkus- i tar i marinkommando, emellertid förklarar att skyddslagens tens som bestämmelser inte honom möjlighet att låta den militära ger personalen delta. Bevakning med militär personal får i fred bara gälla militära, inte civila skyddsobjekt. Det talas ibland i sådana här sammanhang talas låta förbanden öva vid de civila skyddsobjekten, g om att chefen för marinkommandot vill inte till sådana knep. 5 men ta och Partena Security håller på Bevakningsföretagen Securitas att föra över personal från andra delar Sverige till bl.a. Göteborg och av kan bidra med tillsammans drygt 100 skyddsvaktsutbildade väk-

Dessa kan förstärka de väktare redan finns i området och tare. som kan placeras för att delta i bevakningsarbetet. som om och välutrustad insatsstyrka polisen håller i En större mycket som beredskap ska kunna gripa in någon anläggningarna skulle om av utsättas för ett angrepp. Tiden går. Ingenting händer emellertid. Några ytterligare hot hörs inte. Strömmen kommer så småningom tillbaka. Polisen och Göte-

borg Energi drar stegvis ned bevakningen.

Kapitel

Delscenario

5 Kärnenergiavställningen

5.1 Bakgrund

5.1.1 Ett

programmeringsfel

Kärnkraftverken genomgår fortlöpande modernisering. I detta en delscenario har ägarna till kärnkraftverken sedan något år inriktat sig på att förbättra styr- och reglersystemen, framför allt genom att införa programmerbar logik. en

En dag i början av oktober inträffar ett snabbstopp i reaktorn

Oskarshamn 2. I det sammanhanget fungerar inte den hydrauliska styrstavsinskjutningen som den ska. För att åstadkomma den avställningsmarginal fordras måste personalen genomföra s.k. skruvsom ett stopp. Det går inte att hindra att bränslet skadas.

Både Kärnkraftinspeztionen SKI och innehavarna kärnkraft-

av

verket misstänker att felet i avställningssystemet berott på

ett programmeringsfel, som fått betydelse under de speciella förhållanden som uppstod när störningen inträffade. Tester genomförs i Barsom sebäck 1 och i Forsmark 2 verkar bekräfta antagandena. Det senare visar sig att driftpersonalen kan åstadkomma felfunktionen på konstlad

väg genom att simulera förhållandena i Oskarshamn 2. Åtgär-

derna tyder emellertid på orsakssammanhangen inte är helt klar-

att lagda.

Det går ytterligare några dagar. En vecka efter snabbstoppet i

Oskarshamn 2 har det framkommit de först orsakerna att antagna inte förklarar hela förloppet. SKI beslutar det skälet beorda av att avställning av samtliga nio kokvattenreaktorer till dess frågan blivit

helt klarlagd, erforderliga säkerhetsåtgärder vidtagits och SKI

godkänt dessa.

Lânguarigt avbrott

Det går inte att fastställa hur länge reaktorerna ska behöva vara

avställda. De första bedömningarna tyder på eller veckor.

en ett par

96 Kärnenergiavställningen

Det visar sig emellertid att utredningsarbetet tar längre tid än så.

Även leveranstiderna för några de omkonstruerade komponen-

av

terna blir relativt långa.

Efter omfattande granskning SKI tillstånd till drift vid de

en ger reaktorerna i Forsmark elva veckor efter händelsen i Oskarshamn. tre

De övriga reaktorerna kommer i gång successivt under åtta veckor

sex

efter beslutet Forsmark. För de längst avställda reaktorerna är

om

avbrottet alltså 19 veckor, alltså mellan tre och fyra månader.

5.2 Konsekvenserna för elförsörjningen

5.2.1 Förutsättningar för beräkningar av

elkraftbalansen

Utredningen kommer i beskrivningen delscenario 3 endast att

av behandla

Konsekvenserna för elkraftbalansen den beordrade avställningen;

EI av

CI Återverkningarna på de samlade kostnaderna för roduktionen

förändringarna i kärnkraftverkens produktions örmåga; och

av

Vilka åt ärder fordras för att reglera elbristen som uppstår

Cl som

på grun av produktionsbortfallet.

Krångedegruppens Samkörning AB KGS ett samarbetsorgan för

-

de privata kraftbolagen har tillsammans med Kraftdata AB ut-

-

vecklat kraftbalansmodell KR 90 för att kunna beräkna hur

en

landets elkraftproduktion påverkas bl.a. tillgången på vatten i

av

regleringsmagasinen, möjligheterna att producera kärnkraft, importen och exporten el, priset olja och kol samt förbrukningen av

av

el. Tillrinningen i vattenmagasinen är enligt denna modell den fak-

i normala fall allra förändrar elkraftbalansen. Under år tor som mest

med liten nederbörd går det inte att ut lika mycket vattenkraft under år med normala regnmängder eller när det mycket.

som regnar

Under förutsättning behovet i sådana fall inte minskar

att av -

erfarenheten visar förbrukningen i allmänhet inte sjunker från ett

att

år till blir det nödvändigt att låta andra kraftslag produ-

ett annat -

cera mer energi.

Vid tilllämpning sin kraftbalansmodell utgår KGS från uppgif-

av

vattenmängden enligt de senaste 40 årens tillrinningsstatistik.

ter om

I de beräkningar gjorts för utredningens delscenario 3 har KGS

som

använt dels genomsnittligt värde på tillrinningen för hela 40-års-

ett

perioden 1950-90 mittår, dels ett värde för driftåret 196970 som

har den lägsta tillrinningen i 40-årsserien torrâr. Redovisningen i de följande figurerna och tabellerna ett driftår som börjar den

avser

1 maj 1994 och slutar den sista april 1995. Fördelen med ett på

Kärnenergiavställningen 97

detta sätt brutet driftår är att beskrivningen och analysen täcker

en

sammanhängande höst- och vintersäsong, alltså den del året när

av

behovet elkraft är störst och magasinen tappas för att kunna

av som

vatten efter snösmältningen.

ta emot

Normalbalansen

De beräkningar för driftåret 199495 som utredningen redogör för i

fortsättningen detta kapitel skildrar till att börja med en situation

av

kallad normalbalansen när kärnkraftproduktionen går med nor-

- -

mal tillgänglighet. Denna tillgänglighet har beräknats med ledning

de tio årens statistik över driften vid de svenska kärnkraftav senaste

verken. Produktionsförmägan under icke revisionstid är enligt denna

statistik 94 % för de nio kokvattenreaktorerna och 92 % för de tre

tryckvattenreaktorerna. Med fem veckors revisionstid detta i

ger

normalbalansen en sammanlagd produktionförmåga för de fyra

kärnkraftverken på 73 TWh.

ca

Den övre delen figur 5.1 visar den sammanlagda elproduktionen

av i de svenska kärnkraftreaktorerna under ett driftår med normal till-

gänglighet. Revisionsarbetena äger normalt under tiden från

rum

vecka 19 till vecka 41. Det innebär att det alltid finns produktion

en

på sammantaget minst omkring 6 000 MW i de reaktorer som är i drift. Revisionen tar i allmänhet fyra veckor för kokvattenreaktor

en

och fem veckor för tryckvattenreaktor.

en

Avställningsbalansen

För den situation -i utredningens arbete kallad avställningsbalansen normalfallet ska jämföras med kommer framgått alla nio

- som som

kokvattenreaktorerna att med några dagars mellanrum drift.

tas ur

Samtliga dessa reaktorer är avställda från mitten oktober till årets

av

slut. Återstarten sker successivt med början första veckan efter nyår

för tre de nio reaktorerna. Samtliga är i drift igen i slutet av fe-

av bruari.

Den sammanlagda årsproduktionen för kärnkraften minskar från

73 TWh enligt normalbalansen till 57 TWh i den avställningsbalans

som följer av att SKI beordrar ett stopp i kokvattenreaktorerna. Som

framgår av den nedre delfiguren i figur 5 leder avställningen till en omfattande nedgång i produktionen under hösten. Elförbrukningen i landet ökar i KGS beräkningar av elkraftbalansen från 133 TWh år 1993 till 136 TWh under produktionsåret 199495. Denna förbrukning ligger i det nedre intervallet den

av

elanvändningsprognos som elproducenterna har utarbetat för pe-

rioden fram till år 2000.

För beräkning elkraftens rörliga produktionskostnader har KGS

av

8 15-0206

98 Kärnenergiavställningen

5 8 8

o

s

2 m o e N

Kårnenergiavställningen 99

m

l |

E 2 o 2 a 0 e N

100 Kärnenergiavställningen

för värmekraftens del utgått från 1993 års priser på olja och kol. Till de belopp det är fråga har lagts miljöavgifter och transportsom om kostnader. Några koldioxidavgifter ingår däremot inte i de beräknade kostnaderna.

5.2.2 Resultaten av beräkningarna

Produktionen under driftåret 199495 när kärnkraftreaktorerav går avsikten är att de ska göra och tillrinningen i regleringsna som magasinen svarar mot genomsnittet för de senaste 40 åren normal- balansens mittår framgår den övre delen i figur 5.2. Vattenkraf- - av w ten och kärnkraften är de helt dominerande kraftslagen. Det finns under praktiskt taget hela året export och import. Det beror på en att eldistributörerna har både tillfälliga utbyten och långsiktiga leveransavtal med köpare respektive säljare i Danmark, Finland och Norge. Kraft i måttliga mängder produceras också under stora delar året både i kraftvärmeverken och i industrins mottrycksanläggav ningar i samband med värmeproduktion eller ångproduktion. Större delen dessa och de andra kostnadskrävande kraftslagen i av av figuren rubricerade som utnyttjade produlztionsresurser behö- emellertid inte tas i anspråk. ver Förhållandena blir i stor utsträckning annorlunda under det torrår nedre delen i figur 5.2 Det går inte att tappa regleringssom avser. magasinen på lika mycket vatten som i mittårsalternativet. Under hösten blir det nödvändigt att tillföra ännu elenergi från de mer andra kraftslagen än undermittåret. Det är bara gasturbinerna och delar kondenskraften med sina mycket höga rörliga produktionsav kostnader inte utnyttjas. Däremot måste de stora oljedrivna som kondenskraftverken bl.a. i Karlshamn och Stenungsund produ- - cera åtskilligt med ström. Importen ökar enligt beräkningarna men också mottryckskraften från industrins anläggningar och kraftvärmeverken.

Stora förändringar i elenergiproduktionen

Situationen under auställningsbalansens torr- och mittår redovisas i figur 5.3. Redan under mittåret med normal tillrinning den övre delfiguren blir det stora förändringar i energiproduktionen. Kraft- producenterna tvingas ta i anspråk en stor del av den olje- eller kolbaserade kraftproduktionen. Produktionsförmågan kommer räcker emellertid i huvudsak att räcka till. Endast under några veckor strax före och under julhelgen uppstår en brist, dvs ett behov som inte går att tillgodose. Torråret den nedre del figuren -innebär att förhållandena däre- -

Kärnenergiavställningen 101

mot blir mycket besvärliga. Under lång period från mitten

en av

november till slutet av februari är det brist på el. Det behov inte

som

kan tillgodoses är vid ett tillfälle så stort 35 %. Alla kraftslag

som

och möjligheterna till import utnyttjas så långt det går. En sammanställning på årsbasis de siffror beräkningarna

av som

resulterat i följer i tabell 5.1. Med de förutsättningar gäller för

som

normalbalansen framställer elproducenterna energi gott väl

som

räcker till den beräknade årsförbrukningen. Vattenkraften emel-

ger

lertid under torråret drygt 17 TWh mindre än under mittåret. Det

innebär att kraftvårmeverken och mottrycksanläggningarna produ-

och att importen också blir större än under mittåret. Som

cerar mer

framgår av tabellen förekommer det i båda fallen en export av el.

Tabell 5.1 Landets energibalans enligt normal- och avställningsalternativen driftáret 199495

Mamma: TWh

Krattslag Fillgánglig utnyttjad produktion produktion Mittár Tonår

NORMALBALANSEN

Brist - - - Export och elpannor 26,3 11,2 3,6 Summa användning 147,3 139,7

AVSTÃLLNlNGSBALANSEN

Brist under torråret

Samma slag av siffror för avställningsbalansen den nedre delen av

-

tabellen visar att kårnkraftproduktionen minskar kraftigt i detta

-

alternativ. Trots att de övriga kraftslagen framgått utnyttjas för

som

102 Kärnenergiavställningen

Ej

C C C C C C LD C LO 4 F F N 2 1 1

Kärnenergiavställningen 103

m

N H

l n n n

m

v m m N N w . w

104 Kärnenergiavställningen

fullt under avställningsperioden blir bristen under torråret så stor

4,7 TWh. Tillrinningen under mittåret innebär däremot att ba-

som

lansen nästan går ihop. Den brist redovisas i tabellen ett

som som

årsvärde kommer att inträffa under begränsad tid. Under några

en

veckor kommer bristen högst 10 %. Genomsnittet för alla

att vara

de 28 veckorna från tidpunkten för avställningen till vårfloden kommer att vara omkring 5 % av landets normala elanvändning. Som framgår tabell 5.2 ökar produktionskostnaderna inormal-

av

balansen från mittår till torrår med 2,4 miljarder kronor. Merkostnaderna under mittåret i avställningsbalansen är ca 2 miljarder krooch under torråret nästan 4,7 miljarder kronor. Om avbrotts-

nor kostnaderna hos kunderna för de uteblivna leveranserna räknas in -

dessa kostnader antas uppgå till 3 kronorkWh blir merkostna-

-

derna under torråret hela 18,6 miljarder kronor. Till detta kommer

kostnader för reglering elkonsumtionen sparkampanjer,

av - ranso-

nering i storleksordningen 100 milj. kronor.

m.m. -

Tabell 5.2 Ökad produktionskostnad jämfört med ett normallâge

Máltenhet. Milj. kronor

Typ av balans Mlttár Torrár

Normalbalansen 2 385 - Avställningsbalansen 2 013 4 676 Dito inkl bristkostnad 4 676 18 623

Åtgärder vidtas vid produktion

5.2.3 måste som en

som svarar mot avställningsbalansen

Behov åtgärder

av

Avställningen de nio kärnkraftreaktorernna i delscenario 3

av orsa-

kar periodvis brist el. Trots att alla möjligheter till produktion inom landet och import har utnyttjats räcker inte den producerade mängden till den förbrukning enligt erfarenhet under

som äger rum

säsongen. Bristen är förhållandevis begränsad under det redovisade

mittåret blir under torråret relativt stor. men

El kan inte lagras. Det måste i varje ögonblick produceras lika mycket förbrukarna använder. Om produktionen inte tillgodo-

som

förbrukningen, måste användningen tvingas ned. En sådan balan-

ser

sering är nödvändig för att med spänning och frekvens enligt

standardnormen 230 V och 50 Hz ska kunna levereras. Om inte - -

personalen i elleverantörernas driftcentraler och den tekniska auto-

:

matiken tillsammans kan åstadkomma denna balans, kollapsar el-

.

systemet det inträffar s.k. nätkollaps.

- en

Kärnenergiavställningen 105

Effektbrist och energibrist

Bristen kan antingen effektbrist eller elenergibrist. Ellevara en en

verantörerna talar effektbrist när de vid ett visst tillfälle trots

om en att det t.ex. finns vatten i kraftverksmagasinen inte kan tillgodose -

behoven. Det kan inträffa vid begränsningar i överföringen som i

delscenario 2 eller vid avställningar produktion delscenario

av som i

3. En effektbrist kan jämföras med det händer när bil- trots som en att det finns bränsle i tanken inte orkar för brant backe. - upp en Motorn är inte tillräckligt stark och det finns ingen kan hjälpa som till att skjuta på. En elenergibrist uppkommer när resurserna inte är tillräckliga för att tillgodose alla behoven under säsongen. Det händer t.ex. när vattnet i regleringsmagasinen inte räcker till. Leverantörerna kan välja mellan att i tid anpassa förbrukningen till bristen i magasinen eller att fortsätta producera. Det leder till magasinen till senare att slut står tomma och att det då uppstår effektbrist. En elenergibrist en kan jämföras med det händer när bränslet i bil inte räcker för som en hela sträckan och det inte finns någon möjlighet att tanka under vägen. Det finns två minska elanvändningen. Det innebär sätt att ena att förbrukarna själva sänker sin förbrukning. Det andra sättet är att leverantörerna kopplar bort delar förbrukningskällorna, hela fasav tigheter, ett område eller en region. En anpassning som innebär att användaren själv vidtar åtgärder ställer mycket stora krav på infor-

mation.

Åtgärder mot effektbristen

Leverantörerna har förberett i huvudsak följande åtgärder för att kunna möta effektbrist: en Cl Avkopplingsbara abonnemang t.ex. användning av elpannor för fjärrvärme som kan utnyttja annat bränsle samt avkoppling av vissa förbrukningskällor med automatik s.k. rundstyrning;

Cl Vädjan från leverantörerna till abonnenterna via massmedierna om att dämpa förbrukningen;

CI Direktiv till leverantörs högspänningskunder lika för alla

en om minskning av förbrukningen;

a Roterande bortkopplin områden med lågspänningskunder av bortkopplingen kan oc så gälla högspänningskunder som inte följer direktiven;

E Automatiska åtgärder enligt rogrammerad instruktion en som kopplar bort förbruknin en när frekvens eller spänning går under fastställda gränsvärden.

Samtliga åtgärder som syftar till att möta effektbristen sker inom den ordinarie drift- och försäljningsorganisationen. Det är fråga åtom

9 15-0206

106 Kärnenergiavställningen

gärder i regel kan vidtas med kort varsel och mycket snabbt.

som Lä eter kräver stor förståelse för situationen från elanvändarnas sida. g

Åtgärder som minskar elenergibristen

Det finns sedan 1970-talets energikriser rad åtgärder förberedda

en

för reglering elförbrukningen vid elenergibrist:

av en

El Sparkampanj;

Måttliga restriktioner med förbud för t.ex. motorvärmare, belys-

CI

ning i skyltfönster, uppvärmning fritidshus och viss väg-

av

belysning;

Central kvotransonerin för kunder med i

a en årsförbrukning över

500 000 kWh i huvu sak 4 000 industrier som månadsvis - ca -

får tilldelning i relation till den tidigare årsförbrukningen;

en

Centrala överenskommelser med vissa myndigheter och organisa-

CI

tioner t.ex. Banverket och Kommunförbundet - om att dessa i

-

ska verka för minskning inom sina områden och dessa

en att om- f

råden ska undantas från kvotransonering;

Lokal kvotransonering för kunder med årsförbrukning över

CI en

5 000 kWh -i huvudsak småhus och mindre företag får

- som en

tilldelning halvårsvis i relation till den tidigare årsförbrukningen;

Hårda restriktioner med förbud för användning för t.ex.

El av

uppvärmnin över fastställd momhustemperatur, belysnin

en av

vägar och i rottsplatser och delar och tjänstepro uk-

av varutionen.

Stora tillfälliga skattehöjningar på har diskuterats men ingår inte

i planeringen de åtgärder är avsedda att minska konsekven-

av som z

serna av elenergibristen. i

i

Samtliga energibriståtgärder utom sparkampanjen kräver sär-

en 2

skild organisation med ransoneringsmyndigheter, omfattande ad-

en

ministrativ verksamhet föreskrifter, överklaganden och sanktioner

-

och förberedelser för databehandling. Till detta kommer att

-

elleverantörerna får ett omfattande arbete med avläsning före och efter tilldelningsperioden, rapportering till ransoneringsmyndighe-

terna och information till kunderna.

De olika åtgärdernas besparingspotential beror givetvis på vilket

krismedvetande det är möjligt att åstadkomma hos förbrukarna.

som

En sparkampanj uppskattas ge en besparing på 5-10 %. Måttliga

restriktioner avsedda att understryka allvaret och förstärka

- spar-

kampanjen skulle kunna resultera i en minskning på ytterligare

-

3 %. Lika stor beräknas effekten en central kvotransonering för

vara av

industrin med t.ex. tiondel den tidigare årsförbrukningen. De

en av

i sammanställningen redovisade centrala överenskommelserna bedöms endast mycket liten reduktion. En kvotransonering för

ge en

småhus och mindre företag skulle kunna minska förbrukningen med

Kärnenergiavställningen 107

4-5 %. Hårda restriktioner har slutligen möjligheter kanske att ge en minskning med ytterligare 10 % utan samhället helt har upphört att att fungera. Med dessa metoder, som tas i bruk efter hand, går det sannolikt att uppnå besparingar på sammantaget omkring 30 %. Strävan är enligt tidigare beslut statsmakterna att sparkamav panj, restriktioner och centrala överenskommelser ska kunna börja verka två veckor efter ett beslut att den ska genomföras. En kvotom ransonering har bedömts fordra två månaders förberedelser. En sparkampanj kan drivas antingen elleverantörerna eller av av ransoneringsmyndigheterna eller av båda i samarbete. Ansvaret för res- triktioner och ransonering ligger på Avsikten är NUTEK staten. att och Elförsörjningsnämnden efter regeringens beslut ska för svara genomförandet på central nivå.

Åtgärder under scenariots mittår

Situationen bör under ett mittår kunna bemästras åtgärder genom som syftar till att möta en eleffektbrist. Bristen är förutsägbar och leverantörerna kan det skälet förbereda både sig själva och abonav nenterna på vad fordras. Leverantörerna på att förhandla som passar med större kunder återköp och minskning förbrukom annan av ningen. De vädjar också begränsningar i förbrukningen och börom jar trimma rutinerna för roterande bortkoppling. Elförsörjningsnämnden går i mitten av oktober vid sitt ordinarie sammanträde igenom elförsörjningslåget. Nämnden informerar centrala och regionala myndigheter hur är fördelat mellan om ansvaret dessa. Elleverantörernas organisationer börjar förbereda att en sparkampanj. Regeringen tillsätter en krisgrupp med företrädare för flera departement. Gruppen ska följa utvecklingen och till att det finns se ett underlag för snabba beslut och informationsinsatser från regeringens sida det skulle behövas. Det kan bli nödvändigt om t.ex. att ändra någon eller några de författningar gäller. av som Intresset från massmedierna för elsituationen är mycket En stort. bred allmän information, i början november, syftar som startar av till att alla ska minska sin förbrukning el. Den också av tar upp behovet reservåtgärder. Kampanjen sker i samarbete mellan av NUTEK och elleverantörerna. Risken för elavbrott är uppenbar under den kommande julhelgen. Försäljningen av batterier, fotogenvärmare, gasolvärmare och reservkraftaggregat slår alla rekord. Det är årets julklapp. Civilförsvarsförbundet genomför en omfattande kampanj för att informera om hur människor ska bära sig åt för påfrestningarna ska bli så lindriga som möjligt. Elanvändningen minskar något under veckorna fram till julhelgen. Under mellandagarna är det emellertid nödvändigt med roterande en

108 K arnenergiavs tä Ilningen

3 E m m u 5 8

ä 8 8 8 m

K

e m m N N w

Kärnenergiavs tällningen 109

Q

m

H H H

l n l

m N

8 8 m 8

o o m m N N . . .

110 Kärnenergiavställningen

bortkoppling. Den leder till kraftig sänkning förbrukningen.

en av

Leverantörerna genomför en omfattande bortkoppling vid två till-

fällen i södra Sverige även under januari månad.

Åtgärder under scenariots torrår

Elförsörjningsnämnden diskuterar läget på elområdet vid ett extra sammanträde i mitten av september. Det är ovanligt lite vatten i

regleringmagasinen och tillrinningen är dålig. Kärnkraften går emel-

lertid den ska och det finns inga tecken på störningar inom den

som

internationella oljemarknaden. Elenergibalansen för säsongen ut

ser

att klara sig, produktionen blir dyr för producenterna. Kon-

men

denskraftverken förbereder sig för att skaffa olja än de tidigare

mer

planerat. Regeringen tillsätter krisgrupp med de uppgifter i

en som

har redovisats i föregående avsnitt.

När kärnkraftproduktionen inom loppet av några dagar rasar blir

situationen med en gång mycket allvarlig. Nya kraftbalanser visar att bristen på kan bli ett faktum redan några veckor. Efter ett

om

extra möte i Elförsörsörjningsnämnden får ordföranden i uppdrag att efter överläggningar med NUTEK föreslå att regeringen förbereder konsumtionsreglerande åtgärder med stöd ransoneringslagen.

av

Regeringen beslutar förslag krisgruppen att Elförsörjnings-

av nämnden ska träda i funktion och i samråd med NUTEK för svara

de förberedelser för att kunna är nödvändiga. Före-

spara som

skrifter restriktioner och prövning överklaganden ska kunna

om av utfärdas senast den 15 november. Förberedelser ska också ske för en

central kvotransonering fr.o.m. den 1 januari för kunder för-

som brukar än 5 GWh. mer

Elförsörjningsnämnden, NUTEK och branschorganisationerna tar

initiativ till en bred sparkampanj, som börjar i slutet av oktober. Sam-

tidigt överlämnar Elförsörjningsnämnden en hemställan till regeringen medel för första krismånad och ett förslag till

om en ranso-

neringsförordning med en ny överklagandeordning. Enligt förslaget till förordning ska länsstyrelsen regionalt ransoneringsorgan

vara

under Elförsörjningsnämnden. Branschorganisationerna kommer att medverka till att länsstyrelserna får personal från elleveran-törerna

kan bistå med kunnande i elfrågor.

som g

I början av november sker utbildning på central nivå av den per-

sonal som ransoneringsorganen har rekryterat. Information lämnas

också till elleverantörerna inom och elområdena. l vart ett av

Tiden går. Det år allt osäkert när alla kärnkraftreaktorerna l

mer

kommer att kunna för fullt igen. Människor har goda möjligheter

att följa vad händer den mycket omfattande bevakningen

som genom

från massmedierna. Daglig statistik i och upprepade inter-

pressen

vjuer i de magasinsprogram som regelbundet förekommer i TV gör

Kärnenergiavställningen 111

att många människor är väl insatta i problemen. Det går trots detta trögt med anpassningen elkonsumtionen till det läge råder. av som I slutet av november inträffar de första elavbrotten på grund av effektbrist. Det sparkampanjen extra skjuts. När elleverantörerna ger begär minskningar i förbrukningen hos företag med stor elanvändning vill dessa förhandla specialavtal. om Regeringen beslutar den 1 december efter överläggningar med Kärnkraftinspektionen, Elförsörjningsnämnden och NUTEK att ransoneringslagen med följdförfattningar omedelbart ska börja tillämpas. Elförsörjningsnämnden bestämmer två dagar senare att förbud mot användning av ska gälla för bl.a.

Uppvärmning fritidshus inte används; av som Motorvärmare; Uppvärmning av garage; Skyltbelysning och belysning i skyltfönster; Gatu- och vägbelysning hälften får i drift; vara Större värmepumpar; med vattenburna det finns kombi-

Bostadsupâvärmning

system om panna me möjligheter att även använda olja, gas eller ved.

Länsstyrelsen kan på begäran besluta om dispens från förbudet.

Överklaganden av länsstyrelsens beslut prövas av Elförsörjnings-

nämnden. Rikspolisstyrelsen de lokala polismyndigheteuppmanar att medverka i övervakning bestämmelsernas efterlevnad och rna av att rapportera överträdelser. En omfattande information äger ev rum genom massmedierna.

Åtgärderna ger omedelbart goda effekter. Roterande bortkoppling

måste emellertid genomföras under delar dygnen fram till jul-

av helgen inom södra Sverige. Mycket talar för att situationen ska kunna hanteras. Ett beslut att starta central kvotransonering skjuts om upp, bl.a. på grund industrins aktiva åtgärder för att minska förbrukav ningen. Vattenföringen i älvarna ökar under januari sedan kraftverksföretagen fått tillstånd till en extra tappning ur långtidsmagasinen nedanför den normalt tillåtna sänkningsgränsen och situationen förbättras efter hand kärnkraftreaktorerna igen. som startas Utredningen vill framhålla att beskrivningen i delscenariot av den verksamhet förekommer vidtar utgår från dagens för som system statligt reglerade åtgärder vid fredstida energikriser. Ellagstiftningsutredningen har i uppdrag att se över och befogenheter för olika ansvar myndigheter. De åtgärder som utredningens förslag leder till kan komma att ändra förhållandena.

Kapitel

Problem i olika skeden

händelseförloppet

av

6.1 Ett för

system analys av problemen

Elkraft är oumbärligt i det moderna samhället. Ett avbrott i den

nor-

mala eltillförseln leder på del håll till att reservförsörjningen går i

en

gång. Reservkraft finns emellertid vid förhållandevis anläggningar. Kapaciteten hos reservsystemen är regel begränsad och den till-

som

fälliga produktionen ersätter i allmänhet bara del den reguljära

en av tillförseln.

Påfrestningarna vid ett avbrott i elförsörjningen blir i utredning-

tre delscenarion mycket stora för samhället. Svårigheterna varie-

ens

rar mellan scenariona. Det beror framför allt på perioderna

att utan

ström inte är lika långa i de tre händelseförloppen. Delscenario 1

visar vad sker vid ett långvarigt avbrott i tätorter Göteborg

som som

och Stenungsund och i landsbygdsområde det utanför Vara.

ett som Delscenario 2 innebär att strömmen bl.a. roterande bortgenom

koppling är borta för lågspånningskunderna i hela södra och mellersta Sverige under perioder till början fyra-fem timmar i

- en taget. Intervallen med ström är i allmänhet två-tre timmar blir efter men

hand längre. I Vara kommun drabbar avbrotten i delscenario 2 även centralorten och problemen där blir det skälet svårare hantera

av att

än i delscenario Avställningen nio reaktorer inom de svenska

av

kärnkraftverkan i delscenario 3 leder till andra slag störningar än

av i de båda andra delscenariona.

Det är svårt att bedöma de olika verksamheter förekomom som

mer i scenariona i verkligheten skulle komma fungera på så

att ett

tillfredsställande sätt händelseförloppen illustrerar eller

som om -

påfrestningarna blir så allvarliga att samhället kollapsar. Klart är

att

långvariga avbrott i elförsörjningen får verkningar i flera

som avse-

enden skulle kunna bli värre än dem utredningen beskriver. Det

som

är egentligen bara fantasin sätter gränser för omfattningen de

som av

svårigheter som ett scenariona upphov till. Det ska å andra sidan

ger

10 15-0206

114 Problemen

inte uteslutas människor själva kommer att göra än vad utatt mer redningen har valt att beskriva i händelseförloppen.

Utredningen har för sina överväganden om problemen vid ett

elavbrott delat in händelseförloppet i tidsskeden och verksamheten i verksamheter.

Den uppdelning i tidsskeden utredningen gjort händelse-

som av

förloppet i delscenario 1 är följande:

1 Korta störningar

Strömmen försvinner då och då i detta sju timmar långa skede från kl 7 måndag till kl 14 dag under vilket stormen är morgon samma kraftigast och de första skadorna på elnätet inträffar; som

2 Totalavbrott bedöms bli kortvarigt

som I det skede utredningen här behandlar den första eftermiddasom kvällen och natten är strömmen helt borta, avbrottet gen, - men bedöms inte komma att vara länge;

3 Långvarigt totalavbrott

fredag finns det fortfarande ingen ström Från tisdag morgon t.o.m.

inom de områden som beskrivningen avser;

4 Återkommande oregelbunden eltillförsel

Skedet omfattar lördag-måndag när elproducenterna håller på att bygga upp elförsörjningen igen;

5 Återställning av verksamheten i samhället

Strömmen är fr.o.m. tisdagen i andra veckan tillbaka i full omfattning, det tid innan allt fungerar normalt igen inom olika

men tar verksamheter i samhället.

De åtgärder myndigheter och andra vidtar under de olika tids-

som

skedena har utredningen delat in i följande tio verksamheter:

Information till allmänheten; Försörjning med reservkraft; Ordning och säkerhet räddningstjänst; - Omsorger barn, äldre och handikappade; om Utrymning; Hälso- och sjukvård; Försörjning med värme, kommunikationer, vatten, varor nm. Driften företag inom olika näringsgrenar; av

Problemen 115

D Åtgärder hos producenter och distributörer

av

c: Ledning.

Matrisen de följande sidorna innehåller översikt över de

en pro-

blem enligt utredningens bedömning förekommer i olika tids-

som skeden och verksamheter inom för delscenario En ramen motsva-

rande genomgång för delscenario 2 skulle komma visa på

att unge-

fär slag svårigheter redogörelsen för scenario Skill-

samma av som

naderna i analysen skulle huvudsakligen bero på olikheterna

i pro-

blemens omfattning och svårighetsgrad. Utredningen inte

anser att

det är nödvändigt att i betänkandet redogörelse i matrisform

ge en

även för problemen i delscenario 2. De olikheter föreligger mel-

som

lan de båda scenariona behandlar utredningen i stället i avsnitt 6.2

med kommentarer till texten i matrisen.

6.2 Kommentarer till i

texten matrisen

delscenario

1 och 2

Information till

allmänheten

En effektiv informationsverksamhet är avgörande för

om myndigheter och andra vid långvarigt elavbrott ska lyckas med sina

ett åtgärder. Hushållen och andra förbrukare kommer ha mycket

av att ett

stort behov information. Mycket lite har gjorts för förbereda

av att

det omfattande informationsarbete kommer krävas i de svåra

som att

situationer som utredningen skildrar. Det skulle sannolikt komma att brista t.ex. i den samordning informationsverksamheten

av -

sektoriellt och geografiskt behövs för inte myndigheter och

- som att

andra ska dubbla budskap.

ge

Det grundläggande problemet med informationen till allmänhe-

ten är elavbrott till början de flesta

att ett tystar en radiomottagarna och praktiskt taget alla TV-mottagare. Till detta kommer de

att privata radio- och TV-kanalerna i till Sveriges Radio och TV 4

motsats

inte är ålagda att vidarebefordra meddelanden från myndigheterna.

De flesta privata stationerna har å andra sidan reservkraft ingen och

kommer det skälet inte kunna sända. Det skulle vid andra av att

typer händelser än elavbrott kunna minska informationsutbudet,

av

om de i en situation i delscenario 1 inte gick med på lämna

som att

meddelanden från myndigheterna. Samma sak gäller givetvis vid

ett

elavbrott beror på roterande bortkoppling som en enligt händelseförloppet i delscenario

Tidningarna har inte reservkraft för att kunna trycka sina upplagor. Att teleförbindelserna år störda påverkar också kommunika-

tionen mellan människor och mellan människor och

- myndigheter

116 Problemen

.s

u

vs ø

| .s 3 m R m S

R i w w m 3 s G .o m . u . ö

E I

3 m m .o m ..

_ c

E .

Problemen 117

.E

.x

E

| å 2 i n u ö n a

R I | 5 3 w | t m

i

118 Problemen

.s

h

S W m m 2 | m R Q w 3 5 i

i m

Problemen 119

x

é E

: W i 3

_ m

I c å a

E

R 1 m E å

å E

I

l

.m

120 Problemen

.u m. w i

S

Y S u a u m. w Q r ö E E R I E E m 3 I | å

i

c F

Problemen 121

.s _

m

Q

8 u 5 | .a

3 3 w

R i I ä S

E

m B i m

m c

2 S ä

. . c c F .

122 Problemen

s

m c I

R E 3 S i m m

i

c . Mc

Problemen 123

..

å m

W | .o

o 5

i i m

u

5 E . w n R | i 1 I w m

ø r I m i

.

124 Problemen

eller andra hjälporgan. Isoleringen skapar hos många. Beskeden oro i radio och TV behöver kompletteras med muntlig direktinformation från till Det går sannolikt att organisera detta i en person en annan. kommuner eller på orter inte är större än Vara och Stenungssom und. Att sprida information utan massmediernas medverkan blir avsevärt mycket svårare i storstad Göteborg. en som Rykten och annan desinformation kommer inom alla slag av orter och områden att i hög grad försvåra den verksamhet myndighesom ter och andra bedriver.

6.2.2 Försörjning med

reservkraft

Tillgången på reservkraft varierar mycket mellan olika verksamhetsområden och inom ett verksamhetsområde mellan olika anlägg- ningar. Många detaljhandelsbutiker har batterier gör det möjsom ligt för dem att klara expedieringen i kassorna under kortare avbrott i elförsörjningen. Samma sak gäller företagens televäxlar. De dieseldrivna reservaggregat finns på många håll är avsedda att möjsom liggöra en uthållig försörjning. Som regel har det emellertid inte kapacitet för att arbetet inom olika verksamheter ska kunna fortsätta i den omfattning normalt sker. som Alla industrier och praktiskt taget alla andra arbetsplatser behöför att kunna upprätthålla driften. Många processindustrier ver använder den reservkraft de har i huvudsak för att på ett säkert som sätt ställa produktionen. Ström behövs t.ex. för den allra nödav vändigaste belysningen, för att de viktigaste säkerhetssystemen ska fortsätta att fungera och för att anordningar inte ska förstöras av kyla eller värme. Ett raffinaderierna i västra Sverige har av reservkraft för att fortsätta driften de andra måste med gång avbryta - en verksamheten. Det tar i dessa fall lång tid tid att komma i upp normal produktion igen och de ekonomiska konsekvenserna ett av avbrott kan bli mycket allvarliga. Den petrokemiska industrin i Stenungsund beräknas förlora ca 20 milj. kronor per dygn på ett elavbrott. För jordbrukare och andra företag är djurhållare inte som men har skaffat och förberett användningen reservaggregat kan längre av avbrott i elförsörjningen bli förödande. Det har framkommit genom uppgifter från jordbrukarnas organisationer att relativt djurhållare har anordningar för att kunna producera reservkraft. Andelen egna beräknas större bland dem har stora fjäderfäbesättningar vara som än inom andra djurhållare. grupper av Inom hälso- och sjukvården finns det normalt ingen reservkraft vid primärvårdens vårdcentraler och verksamheten där kommer att reduceras kraftigt. Förhållandena är betydligt bättre vid sjukhusen men varierar mellan olika anläggningar. I Göteborg har Sahlgrenska

Problemen 125

sjukhuset reservkraft mot 90 % den normala förbruk-

som svarar av ningen. Det innebär att vården kan fortsätta i stort sett oförändrad

även under totalavbrott i delscenario Östra sjukhuset i Göte-

som

borg har däremot högst 50 % självförsörjningsgrad. Verksamheten kommer det skälet att behöva dras ned i betydande omfatt-

av en ning.

Det finns i hela landet 90 akutsjuhus. Alla har någon form

ca av

reservkraft. Socialstyrelsen att alla akutsjukhus på hand

anser egen

ska kunna försörja sig med till 65 % förbrukningen under

av den värsta tiden. Det kan vinter eller Reservkraftvara sommar.

aggregaten ska kunna kontinuerligt under minst vecka, helst

en

två veckor. En tredjedel akutsjukhusen når till de krav

av upp som

Socialstyrelsens har angett. Många ligger i intervallet 15-40 %

av

förbrukningen.

Reservkraften måste den ska fylla sin funktion vara driftsäker.

om

Reservaggregaten utnyttjas förhållandevis sällan. Många provkör då och då sina anläggningar. Vid dessa kontroller blir de emellertid inte

utsatta för de stora påfrestningar det kan bli fråga under ett

som om

längre elavbrott. Erfarenheten visar att det efter några dygns

oav-

bruten drift ofta uppstår fel inte med gång kan avhjälpas.

som en

Många har inte tillräckliga kunskaper hur reservkraftförsörj-

om

ningen tekniskt sett ska ske och risken för elolyckor är stor.

Det finns på olika håll i landet ett antal rörliga reservaggregat

som

under ett avbrott kan fördelas mellan anläggningar behöver

som

ström. Utredningen har i scenariona gett exempel på hur militära

aggregat kan utnyttjas där de för tillfället gör mest nytta. Problemet

med sådana improviserade lösningar är att ägarna eller innehavarna

till anläggningarna inte förberett några installationer gör att

som

aggregaten på ett enkelt sätt kan kopplas in. Till detta hör att ingen knappast heller har beräknat hur stor del av lasten som kan läggas på reservaggregaten eller förberett kopplingar är avvägda med

som

hänsyn till sådana beräkningar. En effektiv användning de rörliga reservkraftaggregaten for-

av

drar planering och andra slag förberedelser inte är gjorda.

en av som

Det gäller också användningen den utrustning gör det möj-

av som

ligt att ladda batterier. Det finns ingen myndighet eller något annat

har ett samlat för sammanställning uppgifter

organ som ansvar av

om tillgången på reservaggregat i landet.

6.2.3 och säkerhet

Ordning - räddningstjänst

Uppgifterna inom verksamheten ordning och säkerhet kommer att bli mycket stora. Det gäller också räddningstjänsten. Ett långt utdra-

get förlopp med extremt väder och elavbrott resulterar i ett mycket

126 Problemen

stort antal olyckor och skador. Den typ händelse scenariot av som skildrar är den svåraste belastningen larmcentralerna kan råka som

ut för. SOS Alarm i Göteborg betjänar både Älvsborgs och Göte-

borgs och Bohus län. Larmoperatörerna tar emot i genomsnitt 2 500 samtal dygn. Antalet stiger sannolikt under de första dygnen i per utredningens scenario alla larmcentralerna i landet har reservkraft till mellan 5 000 och 7 500. - De problem utredningen beskriver i matrisen sammanhänger med att många tekniska skyddsanordningar bl.a. brand-, stöld- och driftlarmen fordrar för att de ska fungera. Drift- och över- vakningscentraler av olika slag är viktiga delar av systemen. Om trycket i vattenledningsnätet sjunker på grund av att alla pumpstationerna inte har ström kommer räddningstjänsten många ställen att ha ont vatten för att kunna släcka bränder. Sprinkleranläggningar kommer inte att kunna fungera. Riskerna för bränder ökar också efter hand elavbrottet och många försöker värma som varar upp bostäder och andra lokaler med olika slag eld. av Stora svårigheter uppstår vidare i trafiken. Tågtrafiken blir tidigt utslagen. Biltrafiken flyter inte som den brukar i de större tätorterna sedan trafikljus och gatubelysningar slocknat. Spårvagnarna i Göteborg stannar där de befinner sig när avbrottet inträffar och kommer efter hand att transporteras bort så att de inte utgör hinder i trafiken. Trafikolyckorna kommer att bli betydligt fler än i vanliga fall. Att det i utredningens delscenario 1 är mörkt och insom att brottslarmen inte fungerar gör att antalet inbrott ökar. Risken är stor för plundring i butikerna och deras skyltfönster. Mer kontanter än vanligt är i omlopp när det inte längre går att registrera köpen med betalkort. Förhållandena kan komma att locka delar den av organiserade brottsligheten i andra delar av landet till de strömlösa områdena. Många som bor i dessa områden kommer att vara oroliga över att samhället har svårt att skydda dem mot t.ex. olyckor, överfall, rån och skador på egendom. Det dåliga skyddet beror på att de automatiska larmen inte fungerar, att det inte överallt går att ringa 90 000 och att polisen och bevakningsföretagen inte har så mycket personal att det räcker för att de ska kunna upprätthålla ordning och säkerhet. De driftvärn några företag eller myndighet har kan inte som användas däremot den personal ingår i driftvärnen och är - som som skyddsvaktsutbildad.

6.2.4 barn, äldre och

Omsorger om handikappade

Ett elavbrott leder till stora störningar i produktionen värme som av och vatten drabbar framför allt de äldre och handikappade. Det gäl-

Problemen 127

ler dem bor i bostäder och i vanliga fall får hemtjänst

som egna men

också många normalt klarar sig själva. Även den många

som oro som

känner när det är mörkt och bostäderna börjar bli utkylda kan

vara

mycket påfrestande. Det är svårt för myndigheterna att en uppfattning vilka det gäller. Teleförbindelserna är störda.

om personer

Radion fungerar bara -i varje fall vid ett totalavbrott -för dem

som

har batteriradio. Trygghetslarmen är obrukbara. Erfarenheten visar

att de inte alltid startar igen när strömmen kommit tillbaka. Att his-

sarna inte går gör det svårt eller omöjligt för många dem att ta sig

av ut.

Det fordras mycket personal ska bistå alla behöver hjälp.

som som

Kommunerna har inte tillräckligt med anställda i den organisation ska ta sig dessa uppgifter. Det arbete personal inom

som an som

andra delar den kommunala verksamheten, är

av personer som

inlånade från andra kommuner eller frivilliga ska utföra inom det

sociala området behöver organiseras och ledas. Efter tid blir svårigheterna med bl.a. värme och vatten så stora

en

att det är nödvändigt att börja flytta äldre och handikappade till

orter utanför det strömlösa området. Det gäller många vårdas i

som

hemmen men också alla som bor på sjukhemmen och i servicehusen,

där det bara i undantagsfall finns reservkraft. Även själva genomför-

andet utrymningen fordrar mycket personal.

av

Det finns ingen planering eller andra förberedelser för de olika

slagen av hjälpåtgärder -i de egna bostäderna, på sjukhemmen eller vid utrymning. Det är svårt att snabbt skapa organisation

en en som

klarar hjälpverksamhet i den stora skala det kan bli fråga

en som

Behovet personal kommer att mycket stort även när de

om. av vara som har vistats utanför det strömlösa området ska återvända. senare

Ett särskilt problem uppkommer det bland de äldre och han-

om

dikappade finns många som vägrar att lämna sina bostäder. Ingen

myndighet har befogenheter att med tvång flytta människor till orter

utanför det strömlösa området.

Utrymning

I de äldre och handikappade ingår framgått

omsorgerna om som att

det behövs ordna med uppehälle på platser utanför det ström-

om

lösa området. Den utrymning ett stort antal människor ut-

av som

redningen behandlar under den här rubriken omfattar invånare i

alla åldersgrupper. En omfattande utrymning sker först när för-

mer

hållandena är så allvarliga att det inte går att klara försörj ningen för stora grupper i befolkningen. En stor del av denna utrymning sker sannolikt spontant. Det kan också så att försörjningen enligt

vara

myndigheternas bedömningar ser ut att bryta samman inom något

128 Problemen

dygn eller så. En organiserad utrymning kan i det läget minska svårigheterna. Ingen myndighet har emellertid befogenheter att med tvång genomföra utrymning, det skulle bli nödvändigt. en om Det är också oklart vilken myndighet ska för som svara genomförandet. Om det år räddningstjänst ligger ansvaret enligt en överenskommelse mellan Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen på polisen. Någon motsvarande bedömning har inte skett för de situatiodelscenariot omfattar och utredningen kallar allvarliga ner som som störningar i viktiga samhällsfunktioner När utredningen i matrisen påpekar det inte gjorts någon planering eller andra förberedelser att för information, registrering, transporter eller mottagande de utav rymmande gäller det verksamheten i fred vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. För utrymning i krig finns det riktlinjer beskriver hur utrymningen kan till. som Att polisen har ett för utrymningen vid olyckor ansvar som uppfyller räddningstjänstlagens kriterier innebär att det för sådana händelser förekommer viss lokal och regional planering. Även öven ningar har genomförts. Rikspolisstyrelsen ger ut allmänna råd till polismyndigheterna i dessa frågor.

6.2.6 Hälso- och sjukvård

Situationen inom hälso- och sjukvården blir i utredningens scenarion helt än vad den i vanliga fall är. Vårdcentralerna faller annan bort och trycket på sjukhusen ökar. Stormen i delscenario 1 gör att många människor får lätta eller allvarliga skador. Bristerna i hygiekan orsaka smittsamma sjukdomar. Det är bl.a. dessa skäl nen av fler än vanligt söker vård. Väntetiderna blir långa. De sjukhus som har betydligt mindre reservkraft än mot den som som svarar normala förbrukningen måste i grunden planera sin verksamhet. om Den utrymning blir nödvändig inom flera sjukhusen i det som av strömlösa området kommer att kräva mycket arbete. Omplacering patienter till sjukhus utanför det sjukvårdsområdet förutsätav egna ter att andra sjukvårdshuvudmän frivilligt tar emot dessa. Det finns inga bestämmelser kan tvinga fram ett mottagande i situationer som det slag utredningen beskriver i delscenario av som

Försörjningen med vatten, fjärrvärme, kommunikationer m.m.

Försörjningen med vatten och fjärrvärme är beroende att det finns av reservkraft. Det har framkommit att förhållandena i det avseendet varierar mellan olika kommuner och inom dessa mellan olika geografiska områden. Det går att tillfälligt förse t.ex. pumpstationer med reservkraftaggregat. Detta kräver emellertid installationer och tar tid.

Problemen 129

Problemen blir även här större vid ett totalavbrott än när strömmen i delscenario 2 återkommer i intervaller. som

Ett omfattande avbrott i vattenförsörjningen kan så småningom innebära att förorenat vatten tränger in i det trycklösa ledningssystemet. Vattnet i delar fjärrvärmenätet riskerar att frysa. Det

av tar

tid att i gång de stora försörjningssystemen slutade funge-

som att ra när strömmen i delscenario 1 föll bort helt och hållet. som Även delar

av kommunikationssystemen bryter samman när det inte längre finns ström. Det gäller spårvagnstrafiken i Göteborg. Järn-

vägen får från storkraftnätet via omformarstationer i bl.a. egna

Göteborg, Alingsås, Borås, Varberg och Uddevalla. Problemet i del-

scenario 1 är att det inte kommer någon ström till dessa omformarstationer. Det går varken att mata kontaktledningen för tågdrift

eller att förse hjälpkraftledningen för bl.a. signaler och ställverk

med ström. Ledningar och isolatorer är för övrigt belagda med salt. Banorna blockeras på många ställen träd fallit ned.

av som

Elavbrotten i delscenario 1 drabbar omkring 800 telefonstationer

i västra Sverige. Ett 50-tal telefonstationer regel i större

- som orter

och knutpunkter har reservkraft, fungerar så länge det

- egen som

finns bränsle till Övriga stationer har batterier med

reservaggregaten.

kapacitet för mellan 6 och 12 timmar. Det finns också mobila laddningsstationer som i begränsad utsträckning kan hålla ett antal stationer i drift under ett långt elavbrott. Störningarna i teletrafiken

kommer att bli mycket stora. På landsbygden och i mindre tätorter

går det inte att ringa. I större tätorter kommer trafiken fungera

att

endast inom del områden. Företag med televäxlar måste ha

en egna reservkraft för att kunna använda dessa.

Mobiltelefonnätets basstationer har ingen reservkraft och blir helt utslagna. Samma sak gäller minicalltiänsten. I enstaka mindre områ-

den t.ex. i närheten FMTV-master och andra telekomplex

- av -

kan mobiltelefontrafiken emellertid komma fungera. Störningar

att

uppstår i datex- och telextrafiken.

Konsekvenserna för teletrafiken blir betydligt lindrigare i delscenario 2 är fortfarande mycket kännbara. Mobiltelefonerna

men

kommer inte heller i detta scenario att fungera i områden där det

inte finns ström. En del livsmedelsbutiker har batterier reservkraft till kassasom

apparaterna men kapaciteten är begränsad. Det tar i delscenario 1

tid att expediera kunderna. Många är slut efter dagar

varor ett par

och butikerna har svårt att påfyllningar. Banker, postkontor och försäkringskassekontor har ingen reservkraft men kommer sannolikt att hålla öppet så länge kylan och mörkret inte hindrar. Dataterminalerna fungerar emellertid inte och personalen måste använda

manuella rutiner. Många människor får svårt skaffa kontanter.

att

De behöver bensin måste köa länge vid de bensinstationer

som som

11 15-0206

130 Problemen

så småningom får låna batteridrivna Alla de här

reservpumpar. pro-

blemen blir betydligt större i delscenario 1 än i delscenario när det finns några timmar i taget och öppettiderna kan planeras med

hänsyn till detta.

6.2.7 företagen inom olika näringsgrenar

Driften av

Nästan alla industriföretagen upphör med sin tillverkning. För processindustrierna gäller det i alla delscenariona. Ett raffinaderie-

tre av f

i Göteborg har reservkraft för kunna fortsätta. Många andra

rna att

industrier kan bedriva någon slags produktion under perioder när det finns ström förutsatt dessa perioder inte är alltför korta.

att -

Det kan också bli stora problem med kvaliteten på produkterna. De

flesta företag behöver hålla kontakt med leverantörer och kunder

arbetet till g

och flyttar eventuellt delar det administrativa orter

av utanför det strömlösa området. Annars riskerar de att förlora mark-

nadsandelar. De ekonomiska konsekvenserna blir för de flesta före- Ö

mycket Utredningen har redan framhållit att den petro-

tagen stora.

kemiska industrin i Stenungsund beräknas förlora 20 milj. kronor 5 dygn vid elavbrott. För Volvo innebär varje dygn som

per ett pro-

duktionen står stilla kostnad på minst 60 milj. kronor.

en

Partihandeln med livsmedel har ingen reservkraft och får stora i delscenario 1 försvinner helt. Frys-

svårigheter när strömmen som och kylvaror kommer förstöras. En del dessa varor går even-

att av

tuellt lagra utomhus, förvaringen är säker. Truckarna kom-

att om emellertid inte kunna laddas. Det kommer inte heller att finmer att g

tillräckligt med ljus för det ska gå att arbeta på lagren. De

nas att

rikstäckande partihandelskedjorna kan förse detaljhandeln med va-

från terminaler utanför det strömlösa området. Det blir under ror

alla förhållanden brist på flera slag i butikerna. Efter ett

av varor

avbrott vecka det ytterligare minst vecka innan allt fung-

en tar en

det ska igen. Sannolikt går det till två veckor, innan Ä

erar som upp alla butiker har fått de de vill ha. varor som

I delscenario 2 kommer stor del verksamheten inom parti-

en av

handeln kunna fortgå även när det inte finns el. Inköps- och

att

försäljningspersonalen gör noteringar med och Upp-

papper penna.

gifterna registreras i datorerna när strömmen kommer tillbaka.

Utredningen har i avsnittet försörjningen med reservkraft be-

om

rört de mycket problemen för många jordbrukare som är djur-

stora hållare.

Problemen 131

Åtgärder

6.2.8 hos

producenter och distributörer

av

Det tar lång tid att som i delscenario 1 bort saltet från näten. Det

är också tidsödande alla ledningar gått sönder. Pro-

att reparera som blemen i delscenario 1 förvärras att det är mörkt och kallt. av

Reparationerna och saltsaneringen som fordras i delscenario 1 till

följd av ovädret kräver mycket personal och utrustning. Det finns i andra delar landet kan utnyttjas för förstärka

resurser av som att

organisationen inom det strömlösa området. Även mycket detta

om av

är förberett kräver det åtskilligt arbete. Den tillkommande

persona-

len ska emellertid ha ledning, mat och husrum. Ingen dem

av som

kommer utifrån har någon lokalkännedom.

Bedömningen av hur reparationsresurserna ska användas sker enbart hos kraftföretagen. Ingen myndighet har befogenheter

att om

det behövs kunna reparationsverksamheten med hänsyn till de

styra

övergripande målen för samhällets åtgärder elavbrotten.

mot

Ledning

Långvariga avbrott i elförsörjningen det slag utredningen

av som

skildrar i delscenariona 1 och 2 orsakar problem inom prak-

stora

tiskt taget hela samhället. Nästan ingenting fungerar helt det

som

ska. Kraven på åtgärder de olika samhällsorganen behöver vidta

som

är mycket stora. Det blir framför allt nödvändigt att samordna det som myndigheter, företag och enskilda gör. Risken är stor att

annars

aktörerna fattar beslut visar det sig inte går förena

som - snart - att

och att elförbrukarna får motsägelsefulla besked. Bristen på avvägningar mellan olika hjälpbehov kan också leda till den personal

att

och materiel står till förfogande inte utnyttjas på sätt

som ett som

gagnar helheten. De avvägningar utredningen syftar på måste

som

ske lokalt i kommunerna och på den regionala nivån inom län eller i

områden omfattar flera län. som

Kommunala ledningsgrupper kommer enligt utredningens beskriv-

ning i delscenariona bildas på den lokala nivån. Länsstyrelserna

att

strävar efter utvecklingen på den regionala nivån.

att ta ett grepp om

Det förhållandet ingen myndighet har klart uttalad att en skyldighet

att gripa in med samordnande åtgärder och inte heller befogenhe-

-

ter att vidta åtgärder griper in i andra normala arbete

som organs -

gör det sannolikt svårt snabbt i gång samverkan mellan

att en

olika i samhället. Utredningen håller inte för uteslutet den

organ att

kommunala katastrofledningens beslut, inte är grundade på

som ett

i lag reglerat ansvar, kommer att ifrågasättas andra i

av organ samhället och enskilda. Även kommunala inom olika verksamav organ

132 Problemen

hetsområden, inte minst de kommunala företagen, kan komma att hävda sina intressen gentemot den kommunen organiserade

av sam-

ordningen. Samma sak gäller de åtgärder som länsstyrelserna anser sig behöva vidta inom länen eller andra myndigheter inom områden

är större än länen. som

En fråga inom elförsörjningsområdet är hur den ström står

som

till förfogande ska användas vilka förbrukare eventuellt ska

- som

prioriteras. Det kan problem under avbrottet när det

senare vara ett

finns reservkraft fördela eller i uppbyggnadsskedet efter ett total-

att

avbrott när strömmen börjar komma tillbaka. Samma sak är det när mätningen i delscenario 2 pågår hela tiden inte räcker för

som men

tillgodose alla behoven.

att

Om samhället lyckas med alla de åtgärder som myndigheter och andra vidtar i samband med så omfattande påfrestning som det i

en

scenariot skildrade elavbrotten är beror i hög grad på om det finns effektiv ledningsorganisation och de för led-

en personer som svarar

ning är lämpade och tränade för dessa uppgifter. En myndighet

som

för ledning måste ha tydligt och även befogenheter

svarar ett ansvar

vidta de åtgärder situationen kräver. Ledning kan i det här

att som

fallet behöva omfatta både beslut är styrande för andra

som myn-

åtgärder och beslut ingrepp i enskildas rätt. digheters som utgör Räddningstjänstlagen 1986:1102 ålägger kommunen att vid bl.a. bränder, explosioner, trafikolyckor, skred, översvämningar och

ras,

utsläpp skadliga ämnen ingripa för att hindra eller begränsa ska-

av

dor på människor eller egendom eller i miljön. Om det fordras

om-

fattande insatser i kommunal räddningstjänst ska länsstyrelsen ta

över för räddningstjänsten i de kommuner är berörda.

ansvaret som

Även regeringen kan för räddningstjänsten eller utse en annan

svara

myndighet än länsstyrelsen göra det. Skyldighet att göra rädd-

att en

ningsinsats föreligger endast det med hänsyn till behovet av ett

om

snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insateller omständigheterna i övrigt är påkallat att kommunen eller

sen

för insatsen. Till omständigheterna i övrigt hör de möj-

staten svarar

ligheter den hotade egendomens ägare har att själv avvärja eller

som

begränsa skadorna. Det kan ske någon han anlitar, t.ex.

genom som

entreprenadföretag eller ett reparationsföretag.

ett Det råder i skede i delscenario 1 delade meningar bland de ett

myndigheter de åtgärder elavbrottet fordrar är

som agerar om som

räddningstjänst eller inte. Räddningstjänstlagen är grundad på förslag Räddningstjänstkommittén, i sitt slutbetänkande SOU

av som

1983:77 Effektiv räddningstjänst föreslog att räddningstjänst-

begreppet skulle omfatta åtgärder vidtas vid allvarliga störningar

som

i viktiga samhällsfunktioner. Departementschefen konstaterade emel-

lertid i propositionen prop. 198586:170 att det knappast kan

vara

Problemen 133

lämpligt att de kommunala räddningsorganen ska svara för ingripanden i alla de fall då någon viktig samhällsfunktion blir störd och skador eller risk för skador kan uppkomma. Vid ett avbrott i el-, vatten- eller värmedistributionen ska enligt departementschefen de

för nyttighet till att avbrottet upphör. En

som som svarar en se an-

sak, framhåller departementschefen i propositionen,

nan är att av-

brottet kan leda till att det uppstår situationer kräver ett rädd-

som

ningstjänstingripande. Ett sådant ingripande är grundat på räddnings-

tjänstens allmänna skyldighet att hindra och begränsa skador.

Åtgärder i samband med enskilda händelser som är en följd av

elavbrottet kommer

således att vara räddningstjänst

de uppfyller

om

räddningstjänstlagens kriterier. En skyldighet att ingripa föreligger

som utredningen nyss har redovisat om det med hänsyn till behovet

ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för

av

insatsen eller omständigheterna i övrigt är påkallat att kommunen eller staten svarar för insatsen. Bedömningen av om räddningstjänsten

är skyldig att ingripa måste kunna flexibel och till

vara anpassas

behovet i den aktuella situationen. Mycket det kommer att

av som

behöva göras kommer mot den bakgrunden sannolikt att rädd-

vara

ningstjänst.

Alla åtgärder kommer emellertid inte att kunna vidtas inom

räddningstjänstens Förutsättningen är för det första att händel-

ram.

har inträffat eller att det är överhängande fara för att den ska

sen

inträffa. Ett behov åtgärder i de situationer som utredningens

av

överväganden kan emellertid uppstå redan innan det är över-

avser

hängande fara. Ett annat skäl talar mot att alla åtgärder ska

som

betraktas räddningstjänst är att störningarna i många fall kom-

som

att lamslå praktiskt taget hela samhället. Långtgående åtgärder

mer

kommer att fordras inom t.ex. hälso- och sjukvården och social-

tjänsten. Både landstinget och kommunen vidtar åtgärder som ligger vid sidan det kan hänföras till räddningstjänsten. Departe-

om som

mentschefens uttalanden i propositionen inte något stöd för att

ger

de olika behov åtgärder utredningen här syftar på skulle

av som

kunna tillgodoses med räddningstjänstlagen. Det finns inte heller

något stöd för att de avvägningar mellan olika verksamheters behov

kan behöva ske när det är ont t.ex. nyckelpersonal eller

som om

viktig materiel skulle räddningstjänst.

vara

Det kommer under alla förhållanden i många situationer att be-

dömas oklart vilket de kommunala och statliga räddnings-

som ansvar

har i det här sammanhanget. Samma sak kan gälla de

organen cen-

trala förvaltningsmyndigheterna. Oklarheter leder till förseningar eller

gör att åtgärder, oavsett det rättsliga stödet, inte vidtas. Bristen på avvägningar mellan behoven inom olika verksamheter och inom olika kommuner leder till att de resurser som står till förfogande i den aktuella situationen inte utnyttjas på det för hela samhällets behov

134 Problemen

effektivaste sättet. Det kan också leda till att ambitionerna att in-

gripa varierar både mellan olika kommuner och mellan olika län.

Om det inte finns myndighet med ett går över

en ansvar som

verksamhets- och kommungränser kommer informationsutbytet mel-

lan olika myndigheter inte att fungera. Den ena myndigheten vet

inte vad den andra gör. Informationen till allmänheten kommer att

vara ofullständig och splittrad. Risken för motstridiga uppgifter är

Det minskar tilltron till samhällets åtgärder hos människor

stor. som

behöver hjälp för att klara de svåra påfrestningarna.

6.3 Konsekvenserna av stora elavbrott i krig

6.3.1 Inledning

Det är stor risk för omfattande elavbrott även under beredskap till

-

följd sabotage och i krig direkt konsekvens

av t.ex. - som en av

krigshandlingar. Utredningen har inte utformat något särskilt elscenario för beredskap och krig utan begränsar sig till att i texten följer peka på skillnaderna i verkningarna i förhållande till freds-

som

tida händelseförlopp den typ utredningen har skildrat.

av som

Förutsättningarna för utredningens överväganden är att de råder krigstillstånd i Sverige att inga strider äger inom det

men rum om-

råde drabbas elavbrottet. Detta kan en följd av krigs-

som av vara

handlingar i andra delar landet.

av

6.3.2 Skillnad mellan fred och krig

Konsekvenserna för elförsörjningen ett militärt angrepp varierar

av

beroende på om det sker plötsligt strategiskt överfall eller om det förekommer något slag förvarning. Ett överraskande inne-

av angrepp

bär att fredsorganisationens är de enda som som står till

resurser

förfogande åtminstone i början av förloppet. En förvarning leder

-

till förberedelser för olika slag åtgärder har kunnat ske. Den

att av

ledningsorganisation behövs för att verkningarna av t.ex. stora

som elavbrott ska kunna reduceras har fått tillfälle att trimma persona-

len. En del problem som har med ledning av verksamheten att göra har kunnat lösas. Felaktigheter i inledningen har rättats till. De flesta

har funnit sina roller. Det gäller inte minst inom den särskilda beredskapsorganisation finns inom elområdet. De manuella rutiner

som

som utgör en viktig grund för reservförfarandena i produktionen och distributionen har förberetts och fungerar sannolikt redan

av

när avbrottet i strömförsörjningen inträffar.

Det finns med andra ord bättre beredskap för krigsförhållanden

en

än när långvariga avbrott helt oförutsett drabbar samhället i fred.

Problemen 135

Ledningen och fältorganisationen inom olika sektorer har vidtagit

förberedelser. Även förbrukarna har förberett sig på del

att en varor

och tjänster kommer att saknas. De flesta har sannolikt övervägt

vilka reservmöjligheter det finns och hur de ska hantera de situatiouppkommer. Människor är påhittiga och har kanske redan

ner som

en lösning när ett problem dyker upp. I fred är de betydligt mer oförberedda. Under krigsförhållanden kommer de sannolikt också

att toleranta mot leverantörer och tjänster än de vara mer av varor

är vid ett längre strömbortfall i fred.

Ett område drabbas elavbrott får oavsett det sker som av - om

förvarning eller inte sannolikt i betydligt större utsträckning än i

-

fred klara sig utan hjälp från andra områden. Det kommer inte att finnas så mycket extra eller för reservproduktion att för-

resurser

dela. Det gäller särskilt det är oklart hur kriget kommer att ut-

om vecklas eller det är svårt att ordna med transporter för människor

och materiel, t.ex. för reparation ledningar eller transformator-

av stationer. Det kan också bli svårt att utrymma områden inte som

längre har någon ström. Den mycket omfattande medverkan

som

militära förband lämnar i utredningens scenario får starkt begrän-

en

sad omfattning eller uteblir helt. Samma sak gäller den hjälp från andra länder kommer att kunna tillgång i fred.

som vara en

Utredningen räknar vidare med att informationen till enskilda i

en miljö med begränsade störningar når fram betydligt bättre än i

fred. Det beror på att de flesta inser hur viktigt det är att lyssna på

radio och TV och att läsa tidningar. Så länge de här tekniska systemen fungerar har myndigheterna möjligheter att informera allmänheten. Svårigheten kan att avgöra vilka uppgifter har bety-

vara som delse för rikets säkerhet och det skälet inte kan lämnas ut. av

Även elförsörjningen i krig blir för större risker så är det

om utsatt

lättare att förståelse för de prioriteringar måste göras inom

som

elförsörjningen eller inom andra verksamheter på grund av elbortfallet. Många verksamheter kommer inte att bedrivas i krig och be-

hovet minskar drastiskt för dessa. Ransoneringar möter större

av

förståelse än i fred. De brister i kvantiteten eller kvaliteten på försörjningen uppstår på grund att det inte finns el- eller i varje

som av

fall inte tillräckligt med för bibehållen produktion accepteras

en -

i större utsträckning än vid fredstida avbrott. Skillnaderna mellan

det som sker i krig och förhållandena i fred blir särskilt tydliga om

avbrottet drar ut tiden.

Människor slits å andra sidan betydligt i krigssituation

mera en

än avbrotten i elförsörjningen inträffar i fred. Det har att göra

om

med att hela hotsituationen naturligtvis är mycket allvarligare. Komdet här området också att utsättas för krigshandlingar Hur går

mer

det för mina anhöriga deltar i striderna Överlever över hu-

som

vud taget

136 Problemen

Ett omfattande och långvarigt elavbrott komplicerar med andra 0rd redan mycket komplicerad situation. Den beredskap finns

en som

inom elområdet reducerar sannolikt del problemen. Det hand-

en av

lar emellertid att förbättra reservåtgärderna i den verksamhet

om

hos myndigheter, andra och enskilda behöver el. Flera

organ som av

de åtgärder utredningen föreslår i följande kapitel kan

som vara en

hjälp vid bortfall strömförsörjningen i både fred och krig.

av

Kapitel

En effektivare

beredskap

-

till

förslag åtgärder

Inledning

7.1 De avbrott i elförsörjningen utredningen skildrar i de tre delsom scenariona leder till allvarliga störningar i flera viktiga samhällsfunktioner. Utredningen har valt att teckna händelseförloppet i delscenariona i huvudsak myndigheterna det. Det är framför som ser allt företrädare för samhällets olika bedömer läget, fattar organ som beslut och genomför åtgärder. Det ligger i sakens natur att enskilda människor också vidtar en rad åtgärder för att minska konsekvenserna för dem själva. Samma sak gäller företagen producerar eller distribuerar och förbrukar som el. Enskilda människor förekommer i delscenariona 1 och 2 även frivilliga de vill hjälpa till med att lindra konsekvenserna för som andra eller ingår i kollektiv mot de långvariga avbrot- - som reagerar ten i elförsörjningen. Det finns två sätt att minska verkningarna: Det går ut på att ena vidta åtgärder i de verksamheter behöver ström för att kunna som fungera. Det andra innebär att producenterna och distributörerna av så snabbt som möjligt återställer elförsörsörjningen. Elleveran-törerna har en organisation som gör det möjligt för dem att häva stora eller små störningar i produktionen eller distributionen. Det ligger i deras eget intresse att denna organisation är effektiv. De förslag till åtgärder utredningen redovisar i de avsnitt följer är det som som av skälet inriktade på förbättringar underlättar verksamheten hos som förbrukarna hushåll, företag och offentliga när det inte - organ finns någon ström eller det är stora störningar i leveranserna. Det fordras framför allt samverkan mellan de myndigheter och en andra måste Frågor samordning och organ som agera. om samverkan behandlas i detta betänkande iausnitt 7.10, emellertid innesom håller endast kortfattad redogörelse för utredningens överväganen den. En utförligare diskussion och redovisning förslagen till en av åtgärder i frågor som avser ledning finns i utredningens huvudbetän-

138 Förslag till åtgärder

kande SOU 1995:19 Ett säkrare samhälle. Det gäller också del

en

de ämnen utredningen behandlar i de närmast följande

av som av-

snitten. Utgångspunkten för samtliga förslag är den diskussion

om

problemen som utredningen har redovisat i det föregående kapitlet i

det här betänkandet.

7.2 Information till elförbrukarna

Ett händelseförlopp av det slag som utredningen tecknat i de tre delscenariona kräver mycket omfattande information till elförbru-

en

karna. Ett fungerande utbyte uppgifter inom och mellan myndig-

av

heterna utgör grunden för bra information till allmänheten. Ut-

en

formningen sådan information måste utgå från människornas

av en

behov. Den ska enkel, och lämnas så tidigt möjligt.

vara sann som

Människor måste veta hur länge avbrottet beräknas pågå och vilka

åtgärder de själva kan vidta för att så långt möjligt klara svårighe-

av

terna. Det är viktigt att information från olika myndigheter är

sam-

ordnad och samstämmig, så att myndigheterna inte lämnar dubbla

budskap. Utredningen redovisar i sitt huvudbetânkande en utförlidiskussion kraven på och principerna för kommunikationen

gare om

mellan myndigheter, massmedier och medborgare.

De flesta myndigheter och andra med uppgifter de olika

organ av

slag det är fråga i utredningens scenarion har någon form

som om av

informationsberedskap. Det kan emellertid finnas skäl för de organ blir berörda att överväga vilka särskilda krav på samordning

som av

informationsverksamheten ett avbrott i elförsörjningen skulle

som

leda till. Det handlar enligt utredningens mening bl.a. att klar-

om

göra vilka fackkunskaper det är nödvändigt att de personer har

som ska för informationsarbetet. som svara

Utredningen föreslår att Styrelsen för psykologiskt försvar får i uppdrag att i samråd med bl.a. den myndighet kommer att

som sva-

för beredskapen inom elområdet, Livsmedelsverket, Socialstyrel-

rar

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Räddningsverket, ÖCB,

sen,

företrädare för länsstyrelserna, Landstingförbundet och Svenska

Kommunförbundet utarbeta allmänna råd för informationsverk-

samheten vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner

av

den typ utredningen skildrar i sina olika scenarion. Det är sär-

som x

skilt viktigt att det i det här sammanhanget utformas principer för

samverkan i informationsverksamheten mellan de olika en organ av

slag har uppgifter vid de olika slag störningar kan inträffa.

som som

Flera myndigheter och andra bör tillsammans kunna in-

organ

rätta ett antal upplysningscentraler är för dem.

som gemensamma

Dit kan hushåll och andra vända sig med frågor olika slag när ett

av

omfattande avbrott i försörjningen med har inträffat. Det skulle

Förslag till åtgärder 139

sannolikt i många fall värde det i dessa upplysningscenvara av om traler fanns företrädare även för t.ex. försäkringsgivarna. Upplysningscentralerna har också den fördelen att de avlastar den personal för ledning de verksamheter är berörda. som svarar av som Det bör råden framgå att myndigheterna och de övriga av orgaska förbereda meddelanden kan lämnas i radio och TV vid nen som ett avbrott i t.ex. elförsörjningen. De lokala radiostationerna nya har många lyssnare och antalet ökar sannolikt efter hand för åtskilliga av dem. Ingen av dem är emellertid skyldiga att sända meddelanden från myndigheter. Många kommer sannolikt ändå att göra det. Det är enligt utredningens mening fördel det skapar säkeren het och likformighet i informationssystemet skyldigheten att - om sända meddelanden regleras på sätt för samtliga radiokanaler. samma Utredningen föreslår att även de privatägda radiostationerna ska skyldiga att sända meddelanden verksamheten i vikvara som avser tiga samhällsfunktioner. Det får övervägas ett åläggande ska ske om i lagform eller som nu är fallet för Sveriges Radio genom ett - åtagande i avtal mellan företaget och staten. Frågan är i alternativet med ett avtal skyldigheten att sända ska tas i tillägg till om upp ett gällande avtal eller om detta ska regleras i samband med att dessa nu löpande avtal inom två-tre år kommer att ersättas överensav nya kommelser. Avtalet mellan Sveriges Radio och staten reglerar bl.a. skylsom digheten att sända meddelanden från myndigheter avser även TVkanalerna. En överenskommelse slag har träffats även för av samma sändningarna i TV 4. En stor del tjänsterna inom viktiga samhällsfunktioner produav ceras av kommunala, statliga och privatägda företag. Det sker i många fall på entreprenad, vilket innebär att uppdragsgivaren har kvar ansvaret. Med den utformning avtalet mellan staten och Sveriges som Radio har äger dessa företag inte rätt att meddelanden i bolagets radio- och TV-kanaler vidarebefordrade. Sannolikt skulle radioen station som inte är skyldig att sända meddelanden från sådana företag emellertid göra det. I de situationer med mycket påfreststora ningar som utredningens arbete tar sikte på finns det vidare ett antal kommunala eller statliga myndigheter med för åtgärder ansvar av olika slag. Vilket helt dessa kan givetvis använda sin som av organ egen rätt att sända meddelanden till att lämna besked från de kommunala, statliga eller privatägda företagen till allmänheten. Det finns å andra sidan inga garantier för att det sker. Det kan det skälet av inte uteslutas att ett företag bedriver verksamhet inom viktig som en samhällsfunktion kan svårt nå med sitt budskap. att ut Utredningen föreslår att avtalet mellan staten och Sveriges Radio kompletteras så att även statliga, kommunala eller privatägda företag med uppgifter inom viktiga samhällsfunktioner också de - som

140 Förslag till åtgärder

utför tjänster på entreprenad får rätt att i radio och TV lämna

-

meddelanden till allmänheten. Även avtalen med de privatägda

radiokanalerna och med TV 4 bör utformas så att dessa blir skyldiga att sända meddelanden från företagen. En förutsättning för att radiokanalerna ska kunna sända vid ett

elavbrott är att de har reservkraft till sin studioverksamhet. Sveriges

Radio har sådana däremot inte de privatägda radiokanale-

resurser -

Utredningen att det i samband med övervägandena

rna. anser om

skyldigheten att sända meddelanden bör prövas om det ska finnas även skyldighet att ha reservkräft.

en

Det underlättar myndigheter och andra i förväg innan

om organ -

avbrott i elförsörjningen inträffar har informerat hushåll

ett t.ex. och andra förbrukare riskerna för störningar och vilka konseom kvenser dessa störningar kan få. Distributörerna har utarbetat av

och spridit information till omkring hälften elanvändarna i lan-

av det dessa risker och konsekvenserna stora störningar. om om av NUTEK och Sveriges Civilförsvarsförbund har i samarbete framställt

ett blad med tips vilka åtgärder enskilda kan vidta strömmen

om om

försvinner. Mer kan sannolikt göras för att i förväg informera förbrukarna. En sådan information bör flera slag allvarliga stör-

avse av

ningar i olika samhällsfunktioner. Det bör informationen framgå

av att människor kan förbereda sig t.ex. att ha batteriradiogenom

apparater och batterier till dessa för flera dygns drift. Hushåll och andra förbrukare kan också undvika många problem de har vat-

om

ten och enklare baslivsmedel för ett dygns behov i

par reserv.

En informationsverksamhet det slag utredningen syftar på

av som

fordrar ett starkt engagemang och en väl förgrenad organsation på regional och lokal nivå. Det talar för att någon frivilligorga-

av nisationerna inom totalförsvaret helst någon redan har ett - som

nära samarbete med kommunerna ska svara för planering och verk-

-

ställighet. Utredningen har vagt olika alternativ mot varandra och

kommit till att Sveriges Civilförsvarsförbund, redan har bedrisom

vit olika slag informationskampanjer bör utveckla sitt arbete med

av

dessa frågor. Utredningen föreslår att berörda myndigheter kommer överens

med Sveriges Civilförsvarsförbund att förbundet närmare klarom gör vad behöver göras för att människor ska kunna öka sina som

kunskaper både riskerna för allvarliga störningar i viktiga

om sam-

hällsfunktioner och de åtgärder de själva kan vidta för att

om som

skydda sig. Civilförsvarsförbundet bör sedan också i uppdrag att i samarbete med andra berörda genomföra de informationsåtgärder visar sig angelägna.

som

Förslag till åtgärder 141

7.3 Försörjningen med reservkraft

Tillgången på reservkraft är i de flesta fallen avgörande för

om en

verksamhet vid ett avbrott i den vanliga eldistributionen ska kunna fortsätta eller inte. En del större förbrukare har anordningar

egna

för att kunna producera reservkraft. Det gäller flera slag

av sam-

hällsviktiga verksamheter t.ex. akutsjukhus, flygplatser och en del

-

telestationer. Många kommuner har med statligt stöd skaffat

reserv-

kraftaggregat som ska kunna användas vid t.ex. kommunala vattenförsörjningsanläggningar. Ett antal industriföretag har också instal-

lerat någon form reservkraft. Det är ofta fråga stora

av om process-

industrier. Även jordbruk och andra företag med besättningar

stora a

av fjäderfän eller svin har investerat i reservkraftanordningar. Skillnaderna i produktionsförmåga är stora mellan reservkraft-

anläggningarna. En del verksamheter kan vid ett avbrott i den nor-

mala försörjningen fortsätta i stort sett normalt. För andra räcker reservkraften i stort sett bara till de allra nödvändigaste behoven

-

för att säkerheten ska tryggad och människor eller utrustning

vara inte ska komma till skada under tiden som strömmen är borta. För

ADB-verksamheten gäller det att hinna avveckla utan att viktiga uppgifter försvinner. De allra flesta företag har emellertid ingen

reserv-

kraft alls. Det gäller bl.a. för elavbrott så känslig jord-

en grupp som

bruk och andra med stora djurbesättningar. Inom elområdet går det att med dieseldrivna reservkraftverk producera åtminstone så mycket energi att verksamheten inom

en an-

läggning kan fortsätta i begränsad skala eller ställas av på ett säkert sätt. Problemet är att tillgången på sådana reservaggregat är mycket ojämn. Det är vidare oklart hur tåliga aggregaten är hur länge de

-

kan producera ström. De finns på olika håll i landet ett antal mobila

reservkraftverk kan sättas i drift vid anläggningar där de för

som tillfället gör mest nytta. De behöver sådan tillförsel som av reserv-

kraft bör ha förberett inkoppling aggregaten. Detta tar tid. Installa-

av tionerna kan bli flaskhals distributörerna vid ett avbrott been om

höver utföra sådana arbeten på många ställen samtidigt. Enligt utredningens mening måste strävan vara att varje verksamhet själv vidtar de åtgärder fordras för att så långt möjligt

som upp-

rätthålla sin elförsörjning. Samhällets uppgift är i första hand att stimulera ägare till anläggningar olika slag att skaffa sig

av reservkraft aggregat, batterier eller avtal med leverantörer säl- - egna som

jer reservkraft. Myndigheter eller andra bör emellertid i situa-

organ

tioner när det behövs kunna hjälpa till att förse ett antal verksamhe-

ter med ytterligare kraftproducerande aggregat eller med batterier.

Det finns risk att aktiva hjälpåtgärder från samhällets sida när

en

det gäller reservkraftproduktionen motverkar utveckling inne-

en som

bär att de verksamheter behöver reservkraft själva skaffar de

som

142 Förslag till åtgärder

aggregat eller batterier de behöver. Utredningen för sin del att anser det i detta avseende går att kombinera åtgärder från enskildas och samhällets sida. Det måste emellertid tydligt kunna klargöras att åtgärder från den som som driver en verksamhet är grunden och att myndigheterna genom sin medverkan bara kan komplettera den försörjning med reservkraft behövs. Tillgången som reservresurser kommer att variera beroende på situationen. Det är avsett för som verksamheten i krig kommer att utnyttjas för de tänkta behoven och det finns det skälet sannolikt inte lika mycket att fördela vid av som allvarlig störning i fred. Reservkraftverk i enskild verksamhet en som inte ska drivas i krig kan emellertid bli en tillgång. Medverkan innebär enligt utredningens mening att myndigheterna har tillgång till ett antal kraftproducerande aggregat eller batterier de när avbrottet inträffar kan ställa till förfogande åt samhällssom viktiga verksamheter behöver ström och är viktiga för många som som människors behov. Utredningen vidare att det bör övervägas anser myndighet ska kunna ålägga förbrukare bedriver verkom en som samhet inom särskilt viktiga samhällsfunktioner att förse dessa med anordningar för produktion reservkraft. av De åtgärder som behöver vidtas måste grundas på ett allsidigt och tillförlitligt underlag. Flera länsstyrelser med erfarenheter förhålav landevis elavbrott i de länen har genomfört eller håller på stora egna med inventeringar av tillgången på reservkraftanordningar. Det ska tilläggas att jordbrukarna under år 1994 har lämnat uppgifter till lantbruksregistret bl.a. de har anordningar för produktion om av reservkraft på sina gårdar. Utredningen föreslår att länsstyrelserna får i uppdrag att för behoven vid störningar både i fred och krig sammanställa uppgifter tillgången på reservkraft inom viktiga samhällsfunktioner i lanom det. Länsstyrelserna bör också i samråd med andra i samhället organ bedöma vilka slag verksamheter behöver skaffa reservkraft. av som Länsstyrelserna bör vidare med ledning materialet utarbeta prinav ciper för användningen de reservkraftresurser kommer att av som kunna disponeras vid ett avbrott i den vanliga elförsörjningen från civila eller militära förråd. Det gäller både hur reservaggregaten ska fördelas mellan strategiska behov och vilka åtgärder anläggningsom sägarna behöver vidta för att elkraften ska kunna kopplas in. Arbe- , tet bör ske i samarbete med producenter och distributörer av elenergi. Ett avbrott i elförsörjningen orsakar framgått särskilt stora som problem inom jordbruket. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att Jordbruksverket får i uppdrag att överväga vilka åtgärder jordbrukare bör vidta för att kunna disponera den reservkraft som de behöver. Jordbruksverket bör också överväga om det för som vissa slag djurbesättningar hänsyn till djurskyddet ska fin- i av - av skyldighet ha reservkraft. nas en att

Förslag till åtgärder 143

Ett åläggande att installera anordningar för reservkraft kan som utredningen framhållit motiverat även vid anläggningar inom vara ett antal särskilt viktiga samhällsfunktioner. Utredningen har Övervägt det i olika former speciallagstiftning hälso- och om av - t.ex. sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, va-lagen och telelagen bör infö- ras en skyldighet för den som svarar för viktigare verksamheter att ha utrustning för produktion reservkraft. De skulle i så fall också av ha anordningar gör att reservkraften kan kopplas in omedelsom bart när ett avbrott har inträffat. Förhållandena varierar emellertid från anläggning till anläggning. Det finns även andra redusätt att de problem uppstår vid ett elavbrott. Enligt utredningens cera som uppfattning skulle en generell skyldighet bli ett alltför onyanserat medel i strävandena att förbättra beredskapen. Tillgången på reservkraft är emellertid en så viktig fråga att statsmakterna bör överväga även någon form ekonomiska stimulanav En från administrativ synpunkt enkel åtgärd skulle låta ser. vara att företag och enskilda göra en direktavskrivning av hela beloppet för anskaffning och installation reservkraftaggregat. Möjligheten av skulle kunna finnas under ett eller högst år och skulle kunna ett par kombineras med allmän information reservkraftproduktionen om ens betydelse. Utredningen föreslår att regeringen lägger fram förslag om möjligheter till direktavskrivning för anskaffning och installation av reservkraftaggregat med den inriktning som utredningen beskrivit.

7.4 säkerhet

Ordning och

Ett elavbrott orsakar svåra störningar för olika slag larmanordav ningar. Utredningen anser att räddningstjänsten i kommunerna bör överväga vilka krav ska ställas på de brandlarm har tillsom som kommit efter krav från myndigheterna. Det kan också finnas skäl att försäkringsgivarna och de som svarar för olika verksamheter i samhället bedömning för inbrotts-, drift- och gör samma trygghetslarmen. De detaljhandelsföretag får sina stöldlarm utslagna kan behöva som förstärka bevakningen i butikerna. Långvariga elavbrott kommer att innebära mycket stora krav på polisen. Som utredningen beskriver i scenariot är risken stor för t.ex. stockningar i trafiken. Det finns inom polisen en ledningsorganisation för s.k. särskilda händelser. Hela polispersonalen i det område som elavbrottet drabbar kommer att utnyttjas hårt. Det blir så småningom nödvändigt med förstärkningar. Inom länen är det administrativt enkelt att föra över personal från ett polisdistrikt till ett annat eller om hela länet är ett polisdistrikt -

144 Förslag till åtgärder

från ort till Om överföringen däremot ska ske mellan - en en annan. län blir det komplicerat. Systemet för sådana förstärkningar går mer länspolismästarna kommer överens. Vem ska bestämma ut att när behoven är stora i flera län samtidigt Rikspolisstyrelsen får enligt instruktionen gäller gripa in först när behoven inte kan tillsom godoses frivilliga överenskommelser. Den här ordningen kan genom fördröja överföringen och riskerar att skapa problem som det senare är svårt att lösa. Utredningen föreslår i huvudbetänkandet att regeringen vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner ska kunna uppdra åt myndighet länsstyrelse eller civilbefälhavare att en - t.ex. en en fördela behövs i flera län. Regeringen kan givetvis också resurser som själv fatta sådana beslut. Detta gäller redan vid stora olyckor när insatsen sker enligt räddningstjänstlagen. Den hår ordningen gör det möjligt vid händelsesom fordrar mycket styra användatt en resurser ningen även av polisens personal.

7.5 Skydd mot sabotageåtgärder

De flesta producenter eller distributörer har många anläggav ningar, i de flesta fallen för själva driften inte kräver någon besom manning med personal Det finns inte gör det möjligt resurser som . och regel inte anledning att vid dessa obemannade anläggningar som hålla personal enbart för bevakning. En angripare kan sabogenom slå anläggningar är viktiga för försörjningen med el. tage ut som Tekniska anordningar olika slag inhägnader, lås och larm av - - ger visst skydd kan forceras eller manipuleras den vill ett men av som skada anläggning. Mer omfattande tekniska skyddsanordningar en finns för övrigt endast vid de större elanläggningarna. Ledningsnätet naturliga skäl till största delen oskyddat. är av Produktion och distribution mycket viktig funktion i av är en samhället. Störningar det slag kan bli följden sabotage får av som av konsekvenser för många människor. Många anläggningar kan stora det skälet behöva skyddas effektivare sätt än för närav ett som varande sker. I vanliga fall, när det inte finns något uttalat hot mot elanläggningar över huvud taget eller mot speciell anläggning, är en det inte nödvändigt med något annat skydd än det de tekniska som anordningarna utgör och som driftpersonalen i förekommande fall för. För förbättring skyddet i fred går det att knyta svarar en av an till de förberedelser produenter och distributörer har gjort för verk-samheten i krig. I situationer när det finns hot sabotage mot elanläggningar om fordras det i de flesta fallen också bevakning med personal. En av

Förslag till åtgärder 145

polisens uppgifter är att svara för det skydd som behövs i ett sådant läge. Bevakningsföretagen kan också delta med personal. Om hotet drar ut på tiden och drabbar många anläggningar, kan både polisen och bevakningsföretagen emellertid svårt de uthålliga skydd att ge krävs. som Enligt lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar den s.k. skyddslagen får militär personal användas för bem.m. vakning av skyddsobjekt. Sådana objekt kan enligt skyddslagen vara militära anläggningar eller områden olika slag och anläggningar av eller områden som används eller är avsedda för bl.a. energiförsörjning, Vattenförsörjning, radio- och telekommunikationer och transporter. Byggnader, anläggningar och områden som är viktiga för verksamheten inom det civila försvaret blir skyddsobjekt länsstyrelom beslutar det. För byggnader, anläggningar och områden sen som huvudsakligen används för militära ändamål fattas besluten av Försvarsmakten. Utredningen har i arbetet med några av scenariona funnit att det vid del militära förband råder viss tveksamhet huruvida en en om militära förband i fred får ställa militär personal till förfogande för bevakning av s.k. civila skyddsobjekt. Det finns emellertid inga föreskrifter i skyddslagen hindrar sådan bevakning. Frågan har som en inte heller berörts i förarbetena till skyddslagen prop. 198990:54 eller i den till lagen hörande förordningen 1990:1334 skydd om för samhällsviktiga anläggningar Någon vägledning vidare m.m. ger inte bestämmelserna i förordningen 1986:1111 militär medom verkan i civil verksamhet. De grundläggande föreskrifterna om de uppgifter som Försvarsmakten har finns i förordningen 1994:642 med instruktion för Försvarsmakten. Det framgår redan i inledningen att Försvarsmakten ska försvara Sverige mot väpnade Försvarsmakten ska angrepp. ha sådan krigsduglighet och beredskap att den verkar avhållande en mot sådana Försvarsmakten ska i fred hävda Sveriges terriangrepp. toriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten ska också kunna ställa utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande verken samhet utomlands och kunna delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Det kan inte med stöd instruktionen hävdas bevakning av att en civila skyddsobjekt när viktiga samhällsfunktioner i fred riskeav att bli utsatta för allvarliga störningar är uppgift för Försvarrar - en smakten. Bevakningen kan det den är föranledd ett vara om av säkerhetspolitiskt hot. I andra situationer kan Försvarsmaktens medverkan bli fråga vad är lämpligt med hänsyn till samhälen om som lets intresse att avvärja stora påfrestningar människor av som ankommer att drabbas Utbildningsnivån hos den militära nars av. per-

12 15-0206

146 Förslag till åtgärder

sonal för tillfället står till förfogande omständighet

som är en av

praktisk karaktär kan påverka bedömningen.

som

Försvarsmaktens kan tillgång framför allt i lägen

resurser vara en

när polisen på grund situationen råder inte kan åta sig be-

av som

vakningen avcivila skyddsobjekt. Enligt utredningens mening bör det tydligt klarlagt att det principiellt sett inte finns några hin-

vara

der för sådan användning den militära personalen. En

en av

författningsbestämmelse skulle undanröja den tvekan kan före-

som komma.

Utredningen föreslår regeringen beslutar bestämmelse

att om en

klargör det finns möjligheter att i fred använda militär

som att per-

sonal för skydda även civila anläggningar och områden. Det kan

att

ske förordningen militär medverkan i civil verk-

t.ex. genom att om

samhet kompletteras med bestämmelse att Försvar-

en som anger

smakten i situationer när det föreligger ett omfattande hot mot

an-

läggningar har betydelse för verksamheten inom viktiga civila

som

samhällsfunktioner får ställa personal till förfogande för bevakning

dessa anläggningar.

av

En bevakning civila skyddsobjekt enligt utredningens förslag

av

innebär att den militära personalen utövar polisiära befogenheter. Sådana befogenheter har den militära personalen redan nu vid bevakning militära skyddsobjekt i fred. Principiellt sett skulle

av en

militär medverkan i bevakningen civila skyddsobjekt av det skä-

av

let inte vara någonting nytt. I diskussion möjligheterna anlita militär personal för

en om att

bevakning kan det också finnas skäl överväga vilka civila anlägg-

att

ningar ska skyddsobjekt. Vatten- och elförsörjningsanlägg-

som vara

ningar är enligt skyddslagen objekt ska kunna skydd. De

som

principer som länsstyrelserna i praktiken grundar valet av sådana

objekt på resulterar emellertid inte i att alla sådana anläggningar blir

skyddsobjekt. Det kan i den fortsatta behandlingen dessa frågor

av

visa sig angeläget att över de principer myndigheterna tilläm-

se som

så åtminstone alla viktigare anläggningar inom de tekniska

par att

försörjningsystemen vatten, värme och kommer att

- gas - vara

skyddsobjekt i både fred och krig. För den bevakning med personal kan fordras bör också ingå

som

del enklare slag förberedelser. Det kan i det sammanhanget

en av

finnas skäl överväga producenterna och distributörerna ska

att om

kunna åläggas bedöma både hur mycket personal behövs

att som

för bevakningen och hur denna personal ska användas. Bedömningbör ske i samråd med den polismyndighet och de bevaknings-

arna

företag kan komma att delta i skyddsverksamheten. Om även

som

militär personal ska kunna användas vid bevakningen, bör ett sam-

råd ske även med militära förband.

Förslag tiII åtgärder 147

7.6 Socialtjänst och utrymning

Äldre och handikappade hör till de vid

mest utsatta grupperna ett

avbrott i eltillförseln de olika slag utredningen skildrar i

av som

scenariot. De bor på sjukhem eller i servicehus och de

som - som

normalt klarar sig själva i sina bostäder eller med hjälp hemtjänsten

av

kommer att fara mycket illa när tillgången på minskar och ström-

-

så småningom försvinner helt. Det skulle underlätta för dem

men

som bor sjukhem eller i servicehus det vid dessa anläggningar

om

hade gjorts förberedelser för viss försörjning med reserkraft.

en

Verksamheten i bamdaghemmen kan inte fortsätta än på nå-

mer

got eller några ställen. Det drabbar givetvis också de föräldrar med

arbete inom verksamheter fortsätter under avbrottet. som

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet klargöra vilka problem kan uppstå inom socialtjänsten vid långvariga

som

avbrott i elförsörjningen. Det gäller framför allt att kunna hjälpa de äldre och handikappade vid allvarliga störningar i viktiga

som sam-

hällsfunktioner får svårt att klara sig själva. Det är också angeläget att ev problem i fördelningen av ansvaret mellan socialtjänsten och

hälso- och sjukvården klaras ut, så att inte den verksamheten

ena

vältrar över problemen på den andra.

Förberedelserna kan ut på att de ansvariga över

ser reserv-

systemen, tänker igenom vilka förbättringar de kan göra och

som

vidtar åtgärder så att de anställda blir insatta i problemen. Syftet är

att de i akut situation ska kunna på effektivt sätt. Även

en agera ett

det här arbetet måste ske regionalt och lokalt. Resultatet överväg-

av andena bör ut allmänna råd till kommunerna och landsges som

tingen. För många äldre finns det i besvärliga situationer ingen lös-

annan

ning än utrymning. De lokala myndigheterna organiserar i flera

av

scenariona stora utrymningar människor till orter inte har

av som

drabbats de allvarliga påfrestningarna. Detta gäller inte bara äldre,

av

handikappade och barn. Utrymning i stor skala är också en av de åtgärder som kan behöva vidtas inom för räddningstjänsten

ramen

vid t.ex. storbrand eller svår kemikalieolycka. Arbetet kräver

en en

mycket arbete både i samband med själva omflyttningen och på

mottagningsorterna. Polisen har fått ansvaret för genomförande den utrymning

av som

ingår i räddningstjänsten. Det innebär att polisen gör den planering behövs och leder verkställigheten. De utrymmande

som tas emot av

de organ det i förekommande fall är lämpligt att anlita. Ansva-

som

ret är grundat på en överenskommelse den 15 oktober 1992 mellan Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Någon mot-

148 Förslag till åtgärder

svarighet finns inte för utrymning vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Utredningen föreslår att ansvaret för genomförande av utrymning ska framgå författning och inte, för närvarande är fallet, av en som överenskommelse mellan tre statliga myndigheter. av en Utredningens föreslår vidare att ansvaret ska utrymning både avse vid räddningstjänst och vid allvarliga störningar i viktiga samhälls-

funktioner.

7.7 Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården får vid långvariga avbrott i elförsörjningen mycket omfattande arbetsuppgifter den inte vid. Ett som är van avbrott innebär emellertid också väsentlig förutsättning för verkatt en samheten upphör. En samordning behövs mellan den hälso- och sjukvård är uppgift för landstingen samt den sjukvård i hemmen som en och på sjukhem kommunen har ansvaret för. som Socialstyrelsen för planering och förhar ett övergripande ansvar sörjning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö- och hälsoskydd inför kriser och krig. Till myndighetens uppgifter hör också till stånd planering hälso- och sjukvårdens insatser att en av vid fredstida katastrofer framför allt livräddande åtgärder i stor skala på skadeplats eller i ett skadeområde. Den detaljeute en mer rade hälso- och sjukvården både verksamheplaneringen inom - av i krig eller krigsfara och katastrofinsatser i fred sker emellerten av tid hos huvudmännen själva. Socialstyrelsen har utarbetat ett underlag för planeringen inriktning verksamheten. För besom ger en av redskapen i krig innebär det Socialstyrelsen för vart och ett att av civilområdena beräknar den operationskapacitet och det antal vårdplatser bör finnas i den civila hälso- och sjukvårdens krigsorgasom nisation. Civilbefälhavarnas uppgift är att med sjukvårdshuvudmännen komma överens om uppdelningar mellan dessa. En ökad beredskap för hälso- och sjukvårdens del handlar framför allt sjukhusen ska ha tillgång till reservkraft. Utredningen om att har i avsnitt 7.3 redovisat sina förslag till åtgärder i dessa frågor. Även sjukhus kan behöva flytta patienter till andra sjukhus utanför det elavbrottet drabbade området. Att utrymma sjukhus är av komplicerat och tidsödande. Det sker bara i situationer när det inte finns några andra åtgärder till. Förberedelser för utrymning att ta en har i allmänhet skett i den planering verksamheten som sjukvårdsav huvudmännen är skyldiga att göra. Det är givet att dessa förberedelkommer till även vid fredstida händelser forser att vara nytta som drar utrymning sjukhus. av

Förslag till åtgärder 149

En utrymning av patienter till andra sjukhus förutsätter att det finns sjukvårdshuvudman tar över vårdansvaret. Detta en annan som kommer sannolikt i de flesta fallen att ske på frivillig väg. Det finns anledning att anta att det alltid går att hitta ett sjukhus i ett annat sjukvårdsområde där de utrymmande patienterna kan tas om hand. Svårigheter kan uppstå vid särskilt omfattande och långvariga avbrott i elförsörjningen. Det kan allvarliga problem ska undvikas om nödvändigt med något slag reglering statlig vara av som ger en myndighet rätt att fördela patienter mellan olika sjukvårdshuvudmän och sjukvärdsområden. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet klargöra vilka problem kan uppstå inom hälso- och sjukvården vid långsom variga avbrott i elförsörjningen. Socialstyrelsen bör också i samråd med Kommunförbundet och Landstingsförbundet bedöma både vilka åtgärder i förväg kan behöva vidtas och vilka åtgärder det som som är angeläget att genomföra när avbrottet har inträffat. Resultatet av Socialstyrelsens, Kommunförbundets och Landstingsförbundets överväganden bör kunna ges ut som allmänna råd till sjukvårdshuvudmännen och till kommunerna.

7.8 Drift av företag inom olika näringsgrenar

En stor del de problem uppkommer löser de för av som som svarar verksamheten framför allt att ordna med reservkraft. Utredgenom ningen har i avsnitt 7.3 behandlat dessa frågor.

7.9 Verksamheten hos producenter och

distributörer av

Omfattningen av ett avbrott i elförsörjningen beror på omständigheterna vad det har havererat också vilka - är som - men på åtgärder producenter och distributörer har vidtagit för begränsa av att bortfallet i produktionen och distributionen. Det handlar framför allt att förbereda åtgärder kan genomföras när strömmen om som fallit bort. Det finns hos varje producent och distributör plan för de åtgären der som företaget ska vidta när mätningen med inte längre fung- Planen har särskilt betydelse vid störningar i elproerar. stor stora duktionen när avbrottet länge eller drabbar ett mycket - varar stort antal förbrukare. Det har framkommit i utredningens arbete skillatt naderna är stora i de förberedelser olika företag har gjort. som

150 Förslag till åtgärder

Utredningen att det i annat sammanhang t.ex. i samband

anser -

med beredningen av Ellagstiftningsutredningens betänkande om beredskapsfrågorna kan övervägas det ska finnas bestämmel-

- om

föreskriver producenterna och distributörerna ska förbe-

ser som att

reda åtgärder vid omfattande avbrott. Syftet ska att säkerställa

vara

nivå på åtgärderna mot de krav det med hänsyn

en som svarar som

till behoven inom viktiga samhällsfunktioner finns anledning att ställa. I förberedelserna bör i så fall ingå planering för samarbete

en

mellan producenter och distributörer i olika regioner.

En god beredskap i de avseenden utredningen här diskuterar

som

kan leda till kostnader för produktion och distribution. Ellag-

extra

stiftningsutredningen behandlar frågor hur elberedskapen ska

om finansieras.

Erfarenheten visar att producenter och distributörer i allmänhet

informerar förbrukarna de avbrott har inträffat eller om som som

hotar. Det är särskilt viktigt kommunerna och länsstyrelserna får

att

utförlig information kan ligga till grund för deras åtgärder.

en som

Utredningen föreslåratt producenter och distributörer ska skyl-

vara underrätta andra de störningar har inträffat

diga att organ om som

eller hotar att inträffa. som

En del de avvägningar fordras mellan olika verksamheter

av som

kan ske redan utformningen de avtal förbrukare och

genom av som

leverantörer upprättar. Begränsningar i de tekniska förutsätt-

av

ningarna distributionen och att prioritera del förbrukare

att styra en

framhållit verka återhållande sådana åtgär-

kan som utredningen

der.

Det finns inom elproduktionen särskild form reservförfarande

en av

kallad ö-drift. Det innebär att eller flera producenter vid stör-

en

ningar i den nationella strömförsörjningen bygger lokal eller

upp en

regional distribution grundad på den eller de anläggningar som finns

i området. Distributionsnätet skärmas mot produktionen och dist-

av

ributionen i andra delar landet. Detta är tekniskt komplicerad

av en

procedur. Verksamheten fordrar planering och rutin. Den utbildning,

övning och anskaffning utrustning fordras drar i allmänhet

av som

kostnader. Producenterna i sydligaste och Sverige har

stora norra

enligt uppgifter till utredningen vidtagit betydligt större förberedelför detta än producenterna i andra delar landet.

ser av Ö-driften kan i del situationer ett effektivt medel för att i en vara

områden återställa försörjningen och minska de störningar

stora som

blir följden elavbrottet. Detta gäller inte minst i krig. Utredningen

av

producenterna och distributörerna måste förbättra

anser att av

beredskapen i det här avseendet.

NUTEK har i civilbefälhavarenas underlag för verksamhets-

planeringen på regional nivå för budgetåret 199495 det s.k. FI-

-

BER-underlaget framhållit att länsstyrelserna mot bakgrund av

-

Förslag till åtgärder 151

hotbilderna strategiskt överfall och begränsat anfall bör klara i

ut

vilken utsträckning behovet livsnödvändig elproduktion kan till-

av

godoses lokal kraftproduktion. Länsstyrelserna bör analy-

genom

hur stor lokal elproduktion det finns anledning att räkna med

sera

och den s.k. prioriterade lasten är kopplad så att den livs-

om

nödvändiga försörjningen kan åstadkommas utan onödiga kraft-

förluster. Möjligheterna till lokal ö-drift bör beaktas.

Utredningen föreslår att den myndighet som ska svara för beredskapen inom elområdet får i uppdrag att principiellt för hela

elverksamheten i landet och praktiskt för olika områden över-

- -

väga förutsättningarna för ö-drift. Myndigheten bör bl.a göra avvägningar mot de andra åtgärder kan vidtas i syfte att produk-

som

tionen ska kunna upprätthållas även vid stora störningar samt föreslå producenterna och distributörerna eller statsmakterna det

- om

visar sig nödvändigt att vidta de åtgärder som fordras.

-

7.10 Ledning

7.10.1 Allvarliga störningar i viktiga

samhälIsfunztioner

En väl fungerande lokal ledningsorganisation är avgörande för

om

samhället ska kunna vidta de åtgärder som fordras vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner bl.a. vid långvariga avbrott

-

i elförsörj ningen. En ledningsorganisation som tar itu med de speciella problem uppstår måste finnas inom varje delverksamhet

som -

t.ex. socialtjänsten, räddningstjänsten, polisen och hos producenterna och distributörerna själva. De flesta lokala eller regionala

or-

för verksamhet inom viktiga samhällsfunktioner har

gan som svarar

sannolikt någon form beredskapsorganisation myndigheten

av som kan mobilisera vid extraordinära händelser den typ utredav som

ningen beskriver i delscenariona.

Lika viktigt är att det finns myndighet har befogenheter

en som

att göra de avvägningar mellan olika verksamhetsområden kom-

som att behövas när händelse drabbar med så stor bredd är mer en som

fallet vid långvariga avbrott i elförsörjningen. Det kan ske med led-

ning de mål bör gälla för olika verksamheter. Som utred-

av som

ningen tidigare framhållit kan det visa sig angeläget kunna

t.ex. att styra leveranserna den eventuellt finns och att samordna av som

socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Scenariona skildrar emel-

lertid den tvekan som kan finnas vilket och vilka befoom ansvar

genheter att leda som de olika myndigheterna har. Tvekan leder som

regel till förseningar eller att åtgärder över huvud taget inte blir

genomförda. Konsekvenserna kan i båda fallen bli förödande.

152 Förslag till åtgärder

Det är särskilt angeläget att i ett känsligt inledningskede se till att verksamheten kommer i gång. Principen måste att alla lokalt

vara

eller regionalt ansvariga samordningsorgan i ett område drab-

som

bas ska ha och befogenheter. Detta är förutsätt-

samma ansvar en

ning för att de ska kunna på ett ensartat sätt, vilket i sin tur

agera

kan nödvändigt för att de ska ingripa med den kraft for-

vara som

dras. En sådan likformighet gör det lättare att besluta åtgärder

om ska omfatta större områden flera kommuner eller flera län. som -

Det systern fordras för ledning samhällets åtgärder bör

som av

detsamma oavsett vilket slag allvarliga störningar i viktiga

vara av

samhällsfunktioner det är fråga Det är lika angeläget att

som om.

principerna för ledning dessa åtgärder så mycket möjligt över-

av som

ensstämmer med det som gäller insatser enligt räddningstjänstlagen

alltså vid olyckor när samhället har skyldighet att ingripa.

- en

Utredningens sju scenarion illustrerar ett antal händelseförlopp mycket olika slag. Utredningen belyser i del sina scenarion

av en av

vilka krav på åtgärder det finns anledning att ställa framför

som -

allt vilken ledning fordras. Dessa ledningsfrågor bör enligt ut-

som

redningens mening övervägas i ett sammanhang för t.ex. de olika

verksamhetsområden scenariona behandlar. Detta sker i utredsom

ningens huvudbetänkande, som innehåller en redogörelse för utredningens samlade vilket och vilka befogenheter myndig-

syn - ansvar

heter eller andra i kommunen, i länet och på central nivå bör

organ ha.

7.10.2 ledningsfrâgor elområdet Några inom

Produktion och distribution sker i ett stort och sammanhäng-

av

ande nät är gemensamt för hela riket. Det finns anslutningar

som

även till elproduktionen i andra länder. Det händer på ett håll i

som

nätet vid långvariga och omfattande avbrott i elförsörj ningen påver-

kar förhållandena i andra delar. Elleverantörernas verksamhetsom-

råden följer i allmänhet varken kommun- eller länsgränser. Kommu-

eller länsstyrelsernas befogenheter att leda kommer av dessa

nernas

skäl inte att kunna omfatta fördelningen den begränsade mängd

av

energi eventuellt finns i systemet. Det är samma grunder ingen

som

uppgift för kommunen eller länsstyrelsen att besluta om hur repara-

tionsresurserna ska användas. Användningen de mobila

av reserv-

kraftaggregat som kan disponeras inom en kommun eller ett län bör

det däremot ankomma på kommunen eller länsstyrelsen att besluta

om.

Regeringens beslut ska däremot enligt utredningens uppfattning

kunna omfatta även produktion och distribution och och

av om

det behövs även användningen reparationsresurserna. För detta

av

talar att regeringens omfattar hela landet. Rikets ledning

ansvar

Förslag till åtgärder 153

till all den i tekniska och andra frågor har som regel tillgång expertis

fordras för att den ska kunna göra lämpliga avvägningar. Re-

som

geringen kan emellertid också uppdra åt centrala eller regionala myndigheter fatta beslut i frågor måste avgöras. Det kan

att som

framgår övervägandena i huvudbetänkandet bli fallet om

som av besluten två eller flera län. avser

Utredningen vill i det här sammanhanget framhålla att en kominte bör utgå från den ska utnyttja den föreslagna möjlighe-

mun att

till förfogande till förse sin verksamhet med reservkraft.

ten att egen

Varje kommun bör skaffa reservkraftaggregat eller förhandla

egna

särskilda leveransvillkor för de anläggningar inom viktiga

om sam-

hällsfunktioner i den verksamheten förbrukar mycket el.

egna som För detta talar den enskilda kommunen i den akuta situatioatt att

när elavbrottet har inträffat inte har några garantier för att det

nen

inom kommunens geografiska område finns tillräckligt många ag-

gregat den kan ställa krav på att förfoga över.

som

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Nya konsumentregler. [ll]

Försvarsdepartementet 1 Muskövarvets framtid. [6]

i Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13]

g Ett säkrare samhälle. [19] f Utan starmar Sverige. [20] l Staden vatten utanvatten. [21] 1 Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslárUppsala. [24]

Socialdepartementet Várdens svåraval. slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.[5] Könshandeln.[15] Socialt arbete mot prostitutioneni Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17]

Finansdepartementet Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] - Lángtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. [2] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud.[l] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14]

Statens offentliga utredningar

1995 Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. . - Långtidsutredningen1995.Fi. . Várdenssvåraval. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S. av

Muskövarvetsframtid. Fö. . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. av

ll. Nya konsumentregler.Ju.

12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför redovisningoch betalning.Fi.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö.

14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N.

15.Könshandeln.S.

16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S.

17.Homosexuellprostitution. S.

18.Konst i offentlig miljö. Ku.

19.Ett säkraresamhälle.Fö.

20. Utan stannar Sverige.Fö.

21.Staden vattenutanvatten. Fö.

22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö.

23.Brist på elektronikkomponenter.Fö.

24.GasmolnlamslårUppsala.Fö.