Brandkatastrofen i Göteborg drabbade, medier, myndigheter : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Brandkatastrofen

i

Göteborg

Drabbade 0 Medier 0 Myndigheter

5663530 STAT OFFENTLIGA U

DNiNGAR

WN

Statens offentliga utredningar

1999:68

Kulturdepartementet

Brandkatastrofen

i

Göteborg

Drabbade

Medier

Myndigheter

Betänkande

av ngnmationsutredningen

om brandkatastrofen i Göteborg

Stockholm 1999

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 115 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainf0.se

Svara pâ remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-854-6

Novum Grafiska

ISSN 0375-250X Göteborg

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Genom beslut den 9 november 1998 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka hur nyhetsförmedlingen och informationen brandkata-

om strofen i Göteborg fungerat för de de närmast berörda har icke

av som svenskspråkig bakgrund Dir. 1998:103. Med stöd detta bemyndigande

av förordnade departementschefen den 9 november professor Kent Asp som särskild utredare Ku 1998:05.

Den 1 januari 1999 förordnades f chefen för Göteborgs stads invandrarförvaltning jan Molin huvudsekreterare samt producent Alem

som Zemo och FD Larsåke Larsson som biträdande sekreterare. Anja Ryne, Magnus Fredriksson och Ulrik Hammarsträng har arbetat som assistenter åt utredningen. Invandrarkurator Saedeh Amini och professor Stig-Arne Nohrstedt har från den 1 februari 1999 förordnats att experter i

vara utredningen.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Katastrofbranden i Göteborg. Drabbade Medier Myndigheter.

- -

Med detta är uppdraget slutfört.

Göteborg i maj 1999

Kent Asp

Jan Molin

Innehåll

1 Sammanfattning 11 1.1 Massmediernas information 11 1.2 Myndigheters och frivilliga organisationers information 12 1.3 Misstron mot myndigheter 14 1.4 Informationssituationen för etniska i Sverige 16 grupper 1.5 Förslag och rekommendationer 17

Del I Brandkatastrofen i Göteborg 19 2 Uppdraget och utredningsarbetet 21 1 Uppdraget 21 2.2 Utredningsarbetet 22 2.3 Utredningens arbetssätt 23 Branden 25 3.1 Festen 25 3.2 Brandens uppkomst och förlopp 25 3.3 Räddningsinsatsen 26 3.3.1 Larmet 26 3.3.2 Utryckningen 26 3.3.3 Räddningsarbetet 27 3.3.4 På skadeplatsen 27 3.3.5 Transporten från skadeplatsen 28 3.4 Brandens offer 28 4 Medier och myndigheter 29 4.1 Den första informationen 29 4.2 Olika informationsbehov olika informationskanaler 30 - 4.2.1 Medierna och nyhetsförmedlingen 30 4.2.2 Myndigheterna och den personliga informationen 31

Del II Informationen genom massmedier 33 5 Nybetsrapportertngen branden 35 om 5.1 Den första nyhetsrapporteringen 35 1 1 Journalisterna larmas 35 . 5.1.2 De första journalisterna på plats 36 5.1.3 Den första rapporteringen i radio- och TV 36

Innehåll

5.1.4 Den första pressrapporteringen 39 5.2 Den fortsatta uppmärksamheten 40

5.2.1 Informationsspridningen 42

5.2.2 Nyhetsinformation på andra språk 43 5.5 Utländska nyhetsmedier 44

5.3.1 Brandkatastrofens uppmärksamhet i utländska

nyhetsmedier 45 5.4 Bilden katastrofen 47

av

5.4.1 Faktarapporteringen 47

5.4.2 Rapporteringen katastrofens olika faser 48

om

5.4.3 Aktörer i nyhetsrapporteringen 50

5.4.3 Etnifieringen av katastrofen 51 5.5 Räddningsinsatsen 53

5.5.1 Räddningsinsatsen i utländska nyhetsmedier 57

5.5.2 Räddningsinsatsen i medier som särskilt vänder

sig till invandrare 58 6 Medierna och brandens orsaker 61 6.1 Brandens uppkomst 61 6.2 Räddningsledarens uttalanden 65 6.5 Brandens omfattning 66 6.4 Ansvariga för branden 67 6.5 Bilden brandens orsaker i utländska nyhetsmedier 68

av 6.6 Brandens orsaker i medier som särskilt vänder sig till

invandrare 71 6.7 Internet 72

7 Nybetsförmedlingen sammanfattande slutsatser 75

- 7.1 Resultaten i huvuddrag 75 7.2 Kritiken medierna 76

mot

Del III Informationen genom myndigheter 79 8 Myndigheternas ochfrivillig-arganisationernas information 81 8.1 Informationsarbetets förutsättningar 82 8.2 Informationsarbetet de första timmarna 84

8.2.1 Larm och utlarmning 84

8.2.2 Organisering 85

8.2.5 Inledande kontakter med medier och anhöriga 87

8.2.4 Informationsarbetet formeras 88

8.2.5 Larm på nationell nivå 89 8.3 Informationsarbetet under de första dygnen 89

8 1 Presskonferenser 89

.

Innehåll

8.3.2 Stort informationstryck på sjukhusen 92

8.3.2 Stadsdelarnas och frivilligorganisationernas

krishantering 93

8.3.4 Identifiering och underrättelse 96

8.3.5 Extra inkallad kommunstyrelse 97 8.4 Informationsarbetet efter branden 98

8.4.1 Kommunal efteradministration 99

8.4.2 Ny lokal krisorganisering och stöd i skolorna 99

8.4.3 Pressinformation 100

8.4.4 Debriefing av personal 100

8.4.5 Polisens information till anhöriga 101

8.4.6 Begravningar, nationella besök och uppdrag 101 8.5 Den fortsatta hanteringen hösten 1998 och våren 1999 102 9 De närmast drabbades syn på myndigheternas information och bemötande. 103 9.1 Ungdomars syn 104 9.2 De anhörigas syn 105 9.3 Frivilliga organisationers syn 107 10 Slutsatser om myndigheternas information och bemötande 109 10.1 Drabbade och massmedier 109 10.2 Information till massmedier 110 10.3 Information till och bemötande av drabbade 110

10.3.1 särbehandling 110

10.3.2 Bemötande 111

10.33 Etnisk hänsyn 113

Del IV Misstron 1 15 J 1 Misstron mot myndigheterna 1 17 11.1 Utredningens utgångspunkter 117 11.2 Kritiken 119 11.3 Larmningen 120 11.4 Räddningsinsatsen 121

11.4.1 Brist på räddnings- och sjukvårdspersonal 122

11.4.2 Brist på räddningsutrustning och ambulanser 124

11.4.3 Kritik mot att polisen uppträdde passivt och hindrade

ungdomar att hjälpa till 125 11.5 Identifiering och underrättelser till anhöriga 126 11.6 Mona Nahani 129 11.7 Åklagarmyndighetens förundersökning 131

13.1 Samhällsförtroendet hos personer med och utan

invandrarbakgrund 141 13.2 Samhällsförtroendet före och efter branden 145

Del V Informationssituationen för etniska grupper i Sverige 147 14 Etniska grupper i Sverige- en bakgrund 149 14.1 Arbetskraft och flyktingar 149 14.2 De etniska gruppernas situation i samhället 150 14.3 En socialpsykologisk aspekt 153 14.4 Informationens förutsättningar 154 15 Medieinnehav och medievanor 155 15.1 Undersökningen 155 15.2 Medieinnehav hos personer med och utan

invandrarbakgrund 156

15.2.1 Medieinnehav i Göteborg 157 15.3 Medievanor hos personer med och utan invandrar-

bakgrund 158

15. 3.1 Medievanor i Göteborg 160 15.4 Samhällsinformation i Angered 162 15.5 Angeredsbornas förtroende för olika medier 164 15.6 Sammanfattande slutsatser 165 16 Etniska medier i Sverige 167 16.1 Svenska etermedier 167 16.2 Etniska medier i Göteborg 168

gruppers

16.2.1 Lokal närradio 168

16.2.2 Radiosändningar om brandkatastrofen 170

16.23 Lokal kabel-TV 171

16.2.4 TV-sändningar om brandkatastrofen 173 16.3 Etniska gruppers medier i övriga Sverige 174

17 De etniska gruppernas informationssituation sammanfattande slutsatser 175

- 17.1 segregation och information 175

Innehåll

17.2 Informationsvanor och behov 175

17.3 Etniska medier 177

Del VI överväganden, förslag och rekommendationer 179 18 överväganden, förslag och rekommendationer 181

18.1 Informationen 181

18.1.1 Massmedierna 181

18.1.2 Myndigheter och frivilliga organisationer 182

18.15 Planera för Sveriges faktiska befolkningsstruktur 184

18.2 Misstron 185

18.5 Etniska gruppers informationssituation i Sverige 187

18.4 Förslag och rekommendationer 189

Bilagor 195 Bilaga 1 Kommittédirektiv 197 Bilaga 2 Utredningens möten, intervjuer, material 201

m.m. Bilaga 3 Nyhetsförmedlingen tabellbilaga 205

- Bilaga 4 Kartläggning medier särskilt vänder sig till

av som

invandrare 209 Bilaga 5 De nya svenskarna möter svenska massmedier 237 Bilaga 6 Forskningöversikt: kommunikationsproblem

i sam-

band med katastrofer och allvarliga samhällsstörningar 257

Sammanfattning

Brandkatastrofen är den svåraste drabbat Sverige i modern tid. 65

som ungdomar dog och över 200 skadades. Branden uppmärksammades i hela världen. Som vid varje katastrof väcktes frågor och inte

oro som stillats. När detta skrivs är fortfarande inte orsaken till branden klarlagd. Omständigheterna kring branden dess snabba förlopp, att så många

- av ungdomarna hade en bakgrund i andra länder och kulturer förstärkte

-

ryktesspridning och känsloengagemang. Utredningens uppdrag är att undersöka hur nyhetsförmedlingen och

informationen fungerat till de närmast berörda har icke svensk-

som en språkig bakgrund. I det syftet har utredningen intervjuat och samrått med drabbade anhöriga och ungdomar samt representanter för

- - myndigheter och frivilliga organisationer. Myndigheternas hittillsvarande dokumentation har studerats. Material TV och radio

som press, presenterade de fem närmaste dygnen efter branden har särskilt analyserats. Utredningen har vidare gjort några särskilda undersökningar. De etniska gruppernas egna medier närradio och lokalTV har studerats. Under-

- sökningar har gjorts de etniska förtroende för olika svenska

av gruppernas institutioner samt gruppernas medieval och medieanvändning. Vidare

redovisas forskningsöversikt över kommunikationsproblem i

en samband med katastrofer och allvarliga samhällsstörningar.

1.1 Massmediernas information

Utredningen bygger på kartläggning televisionens och radions

en av sändningar samt av innehållet i de större tidningarna främst under de fem första dygnen efter branden. Utöver SVT och TV4 riks- och

samt lokalradion har kartläggningen omfattat närradio och lokal kabel-TV på icke svenska språk. Via UD har material från ett antal länders mediebevakning inhämtats och analyserats.

Massmedierna kom till brandplatsen bara några minuter efter räddningstjänsten och polisen. Televisionen och radion dominerade

av naturliga skäl nyhetsförmedlingen under de inledande timmarna

men också senare beroende bl a på att lördagen helgdag då normalt

var en inte tidningarna korn ut. Drygt två timmar efter att branden upptäckts började radio och TV att sända ut nyheten.

Sammanfattning

Av morgontidningarna hade på fredagen endast GP nyheten om brandkatastrofen. Kvällstidningarna hade fylliga reportage med mycket bilder. På lördagen gjorde GP, Arbetet Nyheterna, Metro och kvällstidningarna extrautgåvor.

Brandkatastrofen blev för kort tid en vårldsnyhet. Den uppmärk-

- sammades stort i eterrnediernas nyhetsprogram och var en förstasidesnyhet i tidningarna på fredagen och lördagen därefter avtog upp-

men märksamheten snabbt förutom i Norden.

Utredningens allmänna slutsats är att massmedierna gav en efter omständigheterna nyanserad och saklig information till allmänheten.

Det har i intervjuer med representanter för myndigheter och politiker framförts att misstron skulle ha hämtat näring ur internationella medier och de etniska medier. Den granskning som utredning-

gruppernas egna

utfört inte stöd för den uppfattningen. Tvärtom stöder medierna en ger sig genomgående på uppgifter från myndigheter, särskilt räddningsledarens uttalande att branden kunde vara anlagd. Generellt kan inte medierna sägas ha bidragit till spekulationer och ryktesspridning.

Kritik har riktats mot särskilt SVT2 för att ha låtit ungdomar på brandplatsen sprida mycket negativa omdömen om polis och räddningspersonal. Utredningen finner det naturligt att medier gör intervjuer med ögonvittnen men att sådana bör ske med urskillning och medvetande om att chock kan förändra människors personlighet och omdöme.

I debatten kring mediernas behandling brandkatastrofen har häv-

av dats att de "etnifierat" den. Medierna rapporterade utförligt om de drabbades etniska bakgrund. Därigenom kom ungdomar som uppfattar sig

svenskar att kategoriseras invandrare. Utredningen konstaterar som som att mediernas behandling relevant med tanke på det stora inslaget av

var människor med utländsk bakgrund bland de drabbade och även

att om inte alla nyanser korn fram så gav skildringarna av ungdomarna en

positiv och saklig bild.

1.2 Myndigheters och frivilliga organisationers information

Katastrofledning och samordning kom snabbt på plats och fick i gång information utåt och ett samarbete mellan myndigheterna. Gemensamma presskonferenser började hållas 05.30.

Det stora antalet drabbade och att många anhöriga p g a mobil-

telefoner tidigt kom till brandplatsen och sjukhusen innebar oväntade

problem för myndigheterna och ställde nya krav på informationen. Det stora antalet omkomna förde också med sig problem att identifiera dem och underrätta deras anhöriga. De senare upplevde att identifikationen tog olidligt och onödigt lång tid medan polisen ansåg att den gick rekordsnabbt.

Sammanfattning

För stöd och information till de drabbade inrättades krisgrupper och stödcentraler i stadsdelarna dels de kommunala Stadsdelsförvaltningarav na, dels av frivilliga organisationer. Några dem kom i gång redan på av

fredagsnatten, bl i Hammarkullekyrkan jämte själva brandplatsen

a som och Sahlgrenska sjukhuset korn bli de centrala samlingsplatserna. att Erbjudande stöd korn därigenom flertalet drabbade till del redan det om första dygnet.

Omfattande manifestationer för att hedra de bortgångnas minne hölls veckan efter branden med medverkan regeringen och det officiella av Sverige. Några begravningar blev imponerande sorgehögtider med upptill tio tusen deltagare. Tiden efter branden samlade myndigheter representanter för etniska grupper och anhöriga till periodiska informations-

möten. Under våren har Göteborgs kommun inrättat fem särskilda stöd-

centra. Utredningens bedömning av myndigheternas information är att den kom i gång relativt snabbt och i genomfördes väl. Informationen till stort allmänhet via massmedier högsta prioritet och fungerade väl. ingavs I formationen till de drabbade fanns brister framförallt den inledande i perioden.

Utredningen har särskilt undersökt och funnit särbehandling på att etnisk grund inte förekommit.

Däremot nådde inte all information ut till de etniska grupperna som var särskilt drabbade branden. Kommunala och andra myndigheter av saknade med något undantag tillräcklig kännedom och

om kontaktvägar

till representanter för de drabbade och deras föreningsliv och trossamfund. Man insåg dock behovet och arbetade kontaktvägar. upp Frivilliga organisationer, främst de religiösa och nationella krisgrupperna, stod för mycket informationen och stödet till sina medav lemmar och landsmän. De förmedlade information och budskap också från myndigheter och ansvarskännande. nyanserat Bemötandet anhöriga och ungdomar fungerade i allmänhet bra av och empatiskt. Att ett så stort antal människor sökte sig till Sahlgrenska sjukhuset orsakade problem där. Exempel finns på osmidigt och formellt bemötande det finns ingen grund för generell kritik bemötanmen en av det. Tvärtom präglades det enligt flertalet intervjuade medkännande av och konkret stöd.

De problem som dock kunnat noteras motiverar för framtiatt man den planerar med utgångspunkt i med olika religiösa att stora grupper och kulturella bakgrunder vid katastrofer kan förväntas komma till

olycksplatser och sjukhus.

En beredskap bör finnas hos polis, sjukvård och andra myndigheter så att de kan möta flexibelt och respektfullt. grupperna Ett starkt missnöje har uttryckts anhöriga för de blott vecka av att en efter branden fick besked från försäkringskassan och bo-

att barnbidrag

Sammanfattning

stadsbidrag upphört eller sänkts att deras barn dött. Reaktionen är p g a naturlig. Utredningen att Socialdepartementet har anledning överanser när bidrag skall upphöra eller sänkas samt att försäkringskassan väga bör över formerna för hur besked lämnas upphörande eller sänkse om ning bidrag vid barns död. av

1 Misstron mot myndigheter

Brandkatastrofen har förorsakat ryktesspridning och debatt om myndigheternas hantering de berörda. I utredningsdirektiven sägs att "det av finns farhågor för debatten händelserna i samband med branden att om eller fördjupar klyfta mellan vissa människor med öppnar en grupper av invandrarbakgrund och samhället i övrigt". Utredningen har därför sökt klarlägga det finns grund för den om kritik och misstro riktats mot berörda myndigheter. som Händelser med så svåra verkningar branden kräver en förklasom ring. Orsaken till branden är fortfarande inte klarlagd. Det är den starkaste källan till den intensiva ryktesspridningen efter branden. Rykten

spreds attentat, gasattack, rasistdåd etc. om Många de drabbade hör till etniska står utanför mycket av grupper som samhällslivet i Sverige. Också det är en grogrund för misstro. av Utredningen har tagit del den kritik förekommit i den allav som männa debatten intervjuat drabbade anhöriga och ungdomar och samt för frivilliga organisationer står nära några av de mest representanter som drabbade etniska Deras kritik och verklighetsbeskrivning har grupperna. ställts de uppfattningar myndigheternas representanter frammot som fört. Utredningens slutsats är att grund för kritiken finns i två fall: Utlarmningen och polisens agerande i fallet med den kropp som åter-

fanns på brandplatsen först fem dygn efter branden. Om utlarmningen tog lång tid faller utanför utredningens bedömning. Däremot utlarmningen kunde fördröjts a språksvåuppgavs att p g righeter. Så är inte fallet. När det gäller Mona Nahanis kropp så avser inte kritiken primärt polisen inte fann kroppen utan att när fann den att man så gick för polisen med ogrundade uppgifter kroprepresentanter ut om Att dessa vilseledande uppgifter spreds tolkar utredningen som att pen. de ägnade skyla över försummelser gjorts tidigare. var att som När det gäller den kritik riktats mot att identifieringen de som av omkomna onödigt och för de anhöriga plågsamt lång tid kan utredtog ningen endast konstatera polisen avdelat avsevärda resurser för att identifieringen och genomfört den enligt sina rutiner. Utredningen findet inte uteslutet uppläggning identifieringsarbetet ner att en annan av kunde ha givit snabbare resultat utan att sekretess och en värdig ett

s Sammanfattning

hantering av de döda eftersatts och anser att polismyndigheten kan ha anledning att överväga formerna för detta. Den kritik som riktats mot räddningsinsatserna brist på utrustning, passivitet etc är enligt utredningen inte berättigad. Förvisso saknades utrustning och personal i inledningsskedet det är oundvikligt och men det som bl a utmärker katastrofer. När väl olyckan blev känd genomför-

des räddningsarbetet såväl räddningstjänsten sjukvården med

av som

den personal och utrustning möjlig att uppbringa. Beskyllningar

som var för passivitet främst ungdomar på brandplatsen riktat polisen som mot och räddningstjänstens personal kan i flera fall förklaras. Polis hade som primär uppgift att spärra av och att upprätthålla ordning. Personal satt i bilar för att hålla kontakt med räddningsledning etc. När polis hindrade ungdomar från att gå in i trapphuset i det brinnande huset skedde det på

begäran av räddningstjänsten.

Det ligger utanför utredningens uppdrag att bedöma hur förundersökningen skötts; den tagit för lång tid, varför den inte fått fram om orsak och eventuella gärningsmän eller döljer sanningen. Åklagarmyndighetens beslut att delge några arrangörer misstanke brott har om kritiserats för att vända uppmärksamheten dem och från den verkmot liga orsaken till branden. Utredningen delar inte denna kritik utan anser att åklagarmyndigheten för att följa lagen skall delge misstanke brott om

när sådan föreligger.

Anhöriga har känt sig kränkta uttalanden förundersökningsav av ledaren återgivits i massmedier många ungdomarna ljuger som om att av och att det kan bero på kulturell bakgrund samt att haschmissbruk förekommit. Också påståenden i medier alkoholmissbruk och kriminaliom tet hos ungdomarna har upprört. Den eventuella faktiska grunden är i vissa fall inte möjlig att uttala sig Utredningen har dock tagit del om. av uppgifter om de omkomna. Den rättsmedicinska analysen visar det att fanns spår haschisch hos två och noterbara mängder alkohol hos av av tre. Ingen de 60 uppnått straffbar ålder fanns i rikspolisav som upptagna ens register. Det finns vidare ingen vetenskaplig grund för påståenden om att lögn skulle accepteras som en normal företeelse i någon kultur i världen. Utredningens slutsats är att uttalandena de återgivits i som massmedierna har ökat misstron mot myndigheterna. Den väsentligaste anledningen till misstron är att orsaken till branden är ouppklarad. Det är källan till påståenden branden är anlagd att och att myndigheterna döljer sanningen. Många kopplar ihop vet men det med två andra stora svenska ouppklarade tragedier: Palmemordet

och Estonias förlisning.

Vid den första presskonferensen uttalade den gemensamma ansvarige chefen för räddningsinsatsen att det fanns tecken på branden att var anlagd. Uttalandet upprepades i intervjuer i TV och radio. Det dementerades omedelbart av andra representanter för räddningstjänsten och po-

Sammanfattning

lisen. Utredningens slutsats är dock att dessa första auktoritativa uttalanden lade grunden för den fortsatta ryktesspridningen och spekulationerna om branden.

1.4 Informationssituationen för etniska grupper i Sverige

Sveriges befolkning har omvandlats under de senaste femtio åren. Från ha varit etniskt mycket homogen stat har Sverige under efterkrigsatt en tiden blivit etniskt blandat. En omfattande invandring först arbetskraftav sinvandrare och sedan flyktingar har lett till att Sverige nu har nära en av million utlandsfödda vilket är 11 procent invånarna. Ytterligare närav 800.000 har eller två föräldrar födda i utlandet. 20 procent av mare en befolkningen har alltså utländsk bakgrund och andelen är stigande. Utvecklingen bland de etniska grupperna har varit mycket negativ under särskilt 1990-talet. Arbetslösheten har mångdubblats och är t ex 50 bland människor kommer från länder utanför Euöver procent som Boendesegregationen har ökat påtagligt. De etniska grupperna har ropa. väsentligt lägre inkomster och sämre hälsa ån etniska svenskar. De stora korn till Sverige i början 1990-talet saknar generellt nya grupper som av arbete och får sin försörjning via socialbidrag. Tillsammantaget har det lett till står utanför ett aktivt svenskt samhällsliv. Ett att stora grupper tecken på det är Valdeltagandet i kommunalval bland utländska medbor- Från det första valtillfället 1976 har deltagandet sjunkit från 60 progare. cent till 40 procent 1994 och 31 procent 1998. segregationen, diskriminering, negativ attityd hos stora delar av majoritetsbefolkningen och ouppfyllda förväntningar har lett till en negativ inställning till det svenska samhället hos många. En grogrund för

misstro finns. Arbetslösheten och kontakter med svenskar har också inneburit att allt fler har svårigheter att ta till sig svenska medier bland förstagenerationsinvandrarna. Utredningens undersökning medievanor och medieav användning visar att framförallt läsningen morgontidningar är lägre av än bland svenskar. TV har relativt höga tittartal liksom de "egna" etniska medierna närradio och lokalTV. - Utredningen konstaterar att behoven information på icke svenska av språk har ökat under tid utbudet har minskat. Det beror senare men främst på den statliga invandrartidningen under 1998 lade ner sina att utgåvor på icke svenska språk. Som en färsk utredning från integrationsverket visar informerar endast 17 76 undersökta statliga organ på av andra språk än svenska. TV sänder knappast alls på andra språk medan Sveriges Radio har riks- och lokalsändningar på P4. De etniska medier har mycket små och drivs gruppernas resurser helt ideellt.

Sammanfattning

Närradio och lokal-TV har ett uttalat integrativt syfte och spelar stor roll både för personer inte kan svenska och för andra människor i som etniska får informationen i välkänt kulturellt grupper som ett samman-

hang.

Utredningens slutsatser är att det ökande behovet information på av icke svenska delvis måste tillgodoses statliga myndigheter av för att svara mot kraven på att alla invånare skall få den information de som gör att kan förstå och medverka i samhällslivet. Integrationsverket bör ta ett särskilt ansvar för att behövlig information framställs och därvid tillta vara IT-teknik. Också public serviceföretagen bör ta sitt avtalade för informaansvar tion till etniska och språkliga minoriteter vilket innebär sändningar på icke svenska språk. En särskild satsning bör göras på etnisk närradio och lokal-TV. De utgör f outnyttjade i informationen till de etniska n resurser grupperna.

1.5 Förslag och rekommendationer

Generell politik

0 Ansvariga myndigheter och politisk ledning rekommenderas att fördjupa sina kunskaper hur Sveriges befolkning faktiskt ut och om ser ta till vara den kompetens finns i de etniska och som grupperna

inom förvaltningen.

0 Utredningen föreslår att politiska och myndigheter organiserar organ samråds- och kontaktformer med företrädare för etniska grupper.

0 Storstadsdelegationen och de tre storstäderna föreslås i sina förhandlingar beakta de informationsbehov utredningen påvisat och avdela medel för att tillgodose dem.

Myndigheter och förvaltningar

0 Den segregation och negativa utveckling präglar stora delar som av de icke svenska etniska motiverar främst generella insatgrupperna ser för att minska klyftorna mellan dem och majoritetsbefolkningen. Det handlar om långsiktiga förändringar stora delar den av av nu förda politiken. En förutsättningen är att beslutsfattare inser hur Sverige befolkningsmässigt faktiskt ser ut. Utredningen föreslår att betänkandet överlämnas för beaktande till integrationsverket, Svenska Kommunförbundet, demokratiutredningen och de myndigheter som har ansvar för integration.

0 Utredningen konstaterar att det finns stora och ökande behov av information på modersmål till invånare inte behärskar svenska som

Sammanfattning

att de statliga insatserna minskat. Samtliga myndigheter har anmen

för relevant information når alla invånare. Utredningen föresvar att slår integrationsverket får i uppdrag att analysera behoven och

att framlägga förslag till förbättrad statlig information på icke svenska

en språk.

Utredningen rekommenderar polis- och åklagarmyndigheterna och 0 räddningstjänsten över sin informationspolicy. Talesmän bör

att se endast opartiskt förmedla sakligt underbyggda uppgifter.

Socialdepartementet föreslås pröva den tidsgräns som tillämpas 0 om för upphörande eller sänkning bidrag är rimlig när barn dött.

av Utredningen rekommenderar försäkringskassan att se över formerna för hur besked lämnas vid sådana tillfällen.

Frivilliga organisationer De frivilliga organisationerna spelade viktig roll för stöd och in- 0 en formation till de drabbade men kunde sannolikt ha gjort än mer om de varit kända myndigheterna och haft bättre resurser. Utred-

mer av ningen rekommenderar statliga, regionala och kommunala myndigheter att förstärka stödet till de etniska gruppernas organisationer och inrikta det på integrationsåtgärder. Finansiering bör ske genom de medel avdelats för insatser i storstäderna.

som

De etniska medierna har små och arbetar helt ideellt. De 0 resurser spelar redan roll för sina språkgrupper både för de människor

en -

inte kan svenska och för de efterfrågar sina landsmäns syn som som på samhällsfrågor kan bli betydelsefullare. Utredningen före-

- men slår att kulturdepartementet får i uppdrag att utreda hur en satsning kan göras på de etniska medierna tekniska och ekonomiska

att ge förutsättningar för att stadigvarande fungera som förmedlare av samhällsinformation. Adekvata utbildningar bör också anordnas. Även här bör finansiering ske via de särskilda storstadsmedlen.

en

Medierna Utredningen föreslår att kulturdepartementet tar upp överläggningar 0 med public serviceföretagen i syfte att åstadkomma bredare och

en

omfattande information på aktuella språk. mer

Del I

Brandkatastrofen i Göteborg

2 och

Uppdraget utredningsarbetet

2.1 Uppdraget

Utredningsuppdraget sammanfattas i direktiven på följande sätt: "En särskild utredare får i uppdrag att undersöka hur nyhetsförmedlingen och informationen om branden har fungerat för de av de närmast berörda som har en icke svenskspråkig bakgrund". I direktiven omtalas vidare uppdraget på följande sätt:

"Utredaren skall kartlägga hur informationen om branden och dess följder

har förmedlats genom massmedier och andra informationskanaler".

"Utredaren skall också kartlägga vilka informationskanaler som utnyttjas av

människor med en icke svenskspråkig bakgrund och belysa möjligheterna

för olika sådana grupper att få information "

"En fråga som skall undersökas är hur arbetsförhållandena har varit för de

massmedier som särskilt vänder 8 till invandrare, t ex vissa närradio-

sändningar och program i kabel-TV

"Utredaren skall ta del av de studier och utredningar som har gjorts i sam-

band med tidigare allvarliga händelser i Sverige".

"Utredaren skall samråda med de myndigheter, organisationer, företag och

branschorgan som är berörda " Ett fortlöpande samråd med företrädare

för de särskilt drabbade som berörs av utredarens uppdrag är särskilt ange-

läget."

"Utredaren bör lägga fram de förslag eller rekommendationer som kartlägg-

ningen ger anledning till." I direktiven anges bland annat två motiv som bakgrund till utredningsuppdraget. Det första avser den misstro som riktats mot berörda myndigheter. Det andra de farhågor som finns för att debatten om händelserna i samband med branden påverkar förhållandet mellan människor med invandrarbakgrund och det övriga svenska samhället.

"Branden har gett anledning till omfattande diskussioner. De gäller givetvis i hög grad sådant som hur räddningsarbetet och polisutredningen har skötts och hur säkerheten vid offentliga tillställningar kan förbättras." Debatten speglar till en del behovet hos människor i sorg och förtvivlan att rikta anklagelser mot någon som kan betraktas som ytterst ansvarig för att ett

Uppdraget och utredningsarbetet

barn, ett syskon eller en kamrat har dött en onödig och oförskylld död. Men det är också uttryck för misstro mot myndigheterna. Efter en svår olycka som denna är det nödvändigt att myndigheter, liksom andra som har ansvar, kritiskt granskas för sitt sätt att uppfylla detta ansvar.

"Händelserna har emellertid också aktualiserat samhällsfrågor i vidare mening, t ex hur ungdomars behov tillgodoses och hur förhållandet ser ut mellan stora grupper av människor med invandrarbakgrund och det övriga svenska samhället." Det finns farhågor för att debatten om händelserna i samband med branden öppnar eller fördjupar en klyfta mellan vissa grupper av människor med invandrarbakgrund och samhället i övrigt."

Direktiven i sin helhet redovisas i bilaga

2.2 Utredningsarbetet

Arbetet i utredningen har med utgångspunkt från direktiven formulerats och organiserats i nio separata men sammanhängande arbetsuppgifter:

Att kartlägga hur information branden och dess följder har för-

om medlats genom massmedier: lokalt, nationellt och internationellt

Att kartlägga hur information om branden och dess följder har för- . medlats andra informations/eanalert myndigheter, frivillig-

genom organisationer och enskilda

Att med utgångspunkt ifrån den misstro som riktats mot berörda . myndigheter bedöma om och i vad mån det finns grund för en sådan misstro

Att kartlägga och undersöka vilka informationsmedier som används . av människor med en icke svenskspråkig bakgrund och belysa möjligheterna för olika grupper att information

Att undersöka hur arbetsförhållandena är för de massmedier som . särskilt vänder sig till invandrare

Att ta del av tidigare studier och utredningar som har gjorts i sam- . band med tidigare allvarliga händelser i Sverige

Att samråda med berörda myndigheter, organisationer, företag och .

bransch-organ

Att fortlöpande samråda med företrädare för de särskilt drabbade . som be-rörs av utredarens uppdrag

Att ge förslag eller rekommendationer som kartläggningen ger an- . ledning till särskilt mot bakgrund av de farhågor om att händel-

serna i samband med branden kan fördjupa en klyfta mellan grupper av människor med invandrarbakgrund och samhället i övrigt.

Uppdraget och utredningsarbetet

Utredningsuppdraget omfattar både kartläggnings- och undersökningsuppgifter om hur informationen genom massmedier och andra informationskanaler fungerade i samband med brandkatastrofen och hur informationssituationen generellt för människor med en icke-

är mer svenskspråkig bakgrund, liksom arbetsförhållanden inom invandrarmedier. Mot bakgrund av det som anges i direktiven om inriktningen på särskilt drabbade och den tid som stått utredningen till förfogande har kartläggningsarbetet i första hand helt naturligt inriktat sig på händelser i samband med branden och informationssituationen i Göteborg.

2.5 Utredningens arbetssätt Den huvudsakliga arbetsmetoden för utredningen med undantag för

kartläggningen av nyhetsrapporteringen har varit personliga intervjuer med olika företrädare för berörda myndigheter, frivilligorganisationer och

de särskilt drabbade. Sammanlagt har än 40 omfattande och i skrift

mer dokumenterade intervjuer genomförts. I tre fall har utredningen även utfört större utfrågningar av företrädare för olika berörda myndigheter. Till detta kommer 50 personliga intervjuer med företrädare för de

ca medier som särskilt vänder sig till invandrare.

När det gäller kommunens och myndigheternas agerande under branden finns ett omfattande skriftligt material i form av dokument som sammanställts myndigheterna själva. Detta material har utredningen i för-

av sta används för införskaffande faktauppgifter, men också som under-

av

lag för bedömningar och slutsatser av myndigheternas agerande. För analysen av nyhetsförrnedlingen ligger i första hand nybetsmaterial till grund för undersökningen, i form pressmaterial samt ljud- och video-

av band.

Samråd med de särskilt drabbade anhöriga och ungdomar samt

- företrädare för frivilligorganisationer, myndigheter och de etniska grup-

medier har ägt möten. Åtta formella samrådspernas egna rum genom möten har genomförts. Samtliga anhöriga till omkomna har även per brev givits möjlighet synpunkter till utredningen. Även invandrarnas

att ge föreningar och trossamfund har per brev tillfrågats om sin eventuella roll i informationen kring brandkatastrofen.

I bilaga 2 redovisas utförligare de intervjuer, samråd och möten utredningen genomfört samt det material och den dokumentation som utgjort underlag för utredningen.

3 Branden

Natten till den 30 oktober 1998 inträffade våldsam brand under en en ungdomsfest i föreningslokal på Hisingen i Göteborg. Det den en är svåraste brandkatastrofen i Sverige i modern tid. De flesta dödade och skadade hade invandrarbakgrund.

3.1 Festen

Festen anordnades ungdomar under arrangörsnamnet The av en grupp Playaz Club. Flygblad diskoteket, med hiphop-musik, om soul och RB, spreds på stan och i skolorna. Entréavgiften 40 kronor. Diskoteket var öppnade klockan 21.00 och enligt polisens uppgifter befann sig under

kvällens lopp 580 ungdomar någon gång inne i festlokalen ca av entré- kassan att döma hade 320 biljetter sålts på kvällen. ca De flesta ungdomarna i 17-18 årsåldern och kom från Göteborgs var alla stadsdelar. Men flertalet kom de från de invandrarrika förortsområd-

ena i nordöstra i Göteborg Hammarkullen, Bergsjön och Angered. - Även det tillfälligt anordnade diskoteket om ägde rum under allhelgonahelgen var det knappast k halloween-fest. Det fest en s var snarare en som markerade slutet för skolungdomarnas höstlov. Efter helgen skulle skolan börja på nytt och det intresset för dans och hip-hopmusik var som var det centrala inte att fira halloween. - Festen ägde rum på andra våningen i tegelbyggd före detta industrien fastighet på Herkulesgatan 3 vid Hjalmar Brantingsplatsen på Hisingen i

Göteborg. Arrangörerna hade hyrt festlokalen Makedoniska förenav ingen. Föreningens lokaler hade inspekterats i april 1997 och följde gällande brandföreskrifter. Den bland försedd med två nödgångar var annat och lokalen var tillåten för högst 150 personer.

3.2 Brandens uppkomst och förlopp

Branden startade i trapphuset på festlokalens kortsida där den de ena av

båda nödutgångarna fanns. Scenen med musikanläggningen låg nära

den utgången. När dörren till trapphuset öppnades tillfördes till syre branden. Branden blev explosionsartad och fick mycket snabbt förett lopp. Rökgaser spreds från trapphuset och lokalens kortsida längs inner-

Branden

andra sidan i lokalen. Den hettan på 500-600 grader taket mot enorma utvecklades ledde till k övertändning. Övertändningen innebar som en s rökgaserna började brinna och hela lokalen fylldes genom de brinatt nande explosionsartad och snabbt av eld. gaserna En diskjockey mikrofonen och varnade över högtalargrep anläggningen att det brann och manade ungdomarna att springa ut ur lokalen. och förvirring uppstod och panik bröt ut när ungdomarna Kaos den trängseln försökte nå den enda utgång där det var möjligt att i stora komma En del ungdomarna lyckades krossa de högt belägna ut. av fönstren längs festlokalens långsida ca 2.40 från golvytan och kunde

den vägen ta sig ur lokalen. Det flertalet ungdomarna försökte nå utgången och trappstora av huset vid festlokalens entré. Många lyckades inte komma ut i trängseln och blev kvar i lokalen. Andra tog sig till ett var beläget alldeles rum som utgången och sökte där förgäves räddning. Åter andra nådde ända nära fram till dörren ned till trapphuset, blev fastklämda i dörruppningen. men Ungdomarna låg i travar på varandra och kilades fast på ett sätt som gjorde det omöjligt hjälp andra ta sig ut lokalen. att utan av ur

3.3 Räddningsinsatsen

3 1 Larmet . Räddningstjänsten larmades de båda diskjockeyarna med mobilav en av telefon inifrån den brinnande lokalen. Han ringde 112 till SOS Alarm. Samtalet kom till SOS Alarm torsdagen den 29 oktober klockan 2342.02. I samtalet det brann för fullt i Makedoniska föreningens uppgavs att lokaler vid Backateatern och brandkåren skulle komma snabbt. att SOS Alarms operatör vidarebefordrade enligt gällande instruktion efter sekunder anmälan till Räddningstjänstens alarmcentral AC. ca 20 uppfattar till början inte någon adress, eftersom samtalet Operatören en högt bakgrundsljud och skrik. Efter tids övervägande bland störs av en bestäms platsen för branden. Larm slås med adress Backaoperatörerna plan.

3.3.2 Utom/aningen Lundby brandstation, vilken ligger närmast brandplatsen, utlarmas klockan 2345.40. Brandmästare, brandförman och brandmän med släckbil sex och stegbil är framme vid brandplatsen klockan 2549.50. Brandmästaren folk hoppar fönster och begär ytterligare förstärkrapporterar att ut ur ning. Under de fyra minuter det tar Lundbystationen att komma fram till brandplatsen larmas ambulanser 23.47, polisens ledningscentral 23.47 och Gårda brandstation 23.49. Den första ambulansen och Gårda brand-

Branden

station med släckbil och stegbil är framme på brandplatsen klockan 23.55. Vid midnatt, 15 minuter efter utlarmningen, finns två brandstationer med 16 brandmän, två släckbilar, två stegbilar, hävare och fyra ambulanser en

på skadeplatsen.

3 .33 Räddningsarbetet

Den räddningspersonal som först anländer till brandplatsen vittnar om kaos, skrik och förtvivlan. På den stora asfaltplanen mängd sprang en stor chockade ungdomar omkring handgripligt försökte få räddningssom personalen att ta hand omkomna och skadade. Nedanför fönstren på om den brinnande byggnaden låg brända, rökskadade och utmattade ungdomar. Och de inne i byggnaden tryckte i trängseln på så de som var att som var i fönstren antingen hoppade eller föll ut från byggnaden ned på asfalten, 6 meter under. ca Det först anlända brandbefälet beslöt omedelbart brandmännens att uppgift enbart skulle inriktas på att rädda liv. I inledningsskedet utfördes

inte något egentligt släckningsarbete, utan vatten användes enbart som stöd för rökdykarnas livräddningsarbete. Polisens uppgift blev bistå att brandpersonalen bland annat att spärra området och hindra genom av de ungdomar som ville ta sig in i byggnaden för att rädda sina kamrater.

Räddningstjänstens rökdykare räddade enligt uppgifter 60 egna ca ungdomar, varav ca 40 via trapphuset och 20 ungdomar fönstervägen ca med hjälp av stegbilar. Många ungdomarna hjälpte själva till med i av att dörröppningen och trapphuset dra ut fastkilade och skadade ungdomar ut i det fria. De hjälpte även till med att ta hand och bära skadade till om tillfälligt iordningsställda vårdlokaler på platsen.

3.3.4 På s/eadeplatsen

På asfaltplanen utanför den brinnande byggnaden finns skadade ungdomar, ungdomar som klarat sig och ett stort antal människor tagits sig som till platsen när de fått höra talas branden. Bland dessa finns många om anhöriga, föräldrar och syskon, till omkomna och skadade. Klockan 00.25 rapporteras att det finns femtiotal skadade på platett sen. Efter ytterligare 20 minuter rapporteras att antalet skadade ökat betydligt, eftersom rökdykarna lyckades få många skadade från lokalen. ut Klockan 00.50 bedömdes de flesta de skadade ungdomarna av vara ute ur byggnaden. En uppsamlingsplats för de omkomna upprättas i anslutning till

skadeplatsen.

Klockan 01.30 meddelas att branden är under kontroll och klockan 02.00 är branden släckt. Då inleds arbetet med att ta ut de kvarvarande omkomna ungdomarna finns i byggnaden. som

Branden

Räddningsinsatsen genomfördes 90 personer, varav ca 50 från

av ca räddningstjänsten och 40 ambulanssjukvårdare och annan medicinsk

ca

personal.

3.3.5 Transporter; från sleadeplatsen De skadade först anlände till sjukhus kom med privatbilar. De första

som kom till Östra sjukhuset kl 00.08 och den första ambulanstransporten anlände till Östra sjukhuset kl 00.10. Lindrigt skadade transporterades med inbegärda bussar från Göteborgsregionens lokaltrafik samt taxis och privatbilar. Ca två timmar 01.45 efter utlarmningen avtransporteras med ambulans den sista skadade från brandplatsen.

De omkomna förs under natten, med k värdig transport dvs

senare s i ambulans och till Sahlgrenska sjukhusets bårhus. Klockan 08.00

en en, har samtliga omkomna transporterats till bårhuset.

3.4 Brandens offer

Sextiotre ungdomar omkom i branden 60 ungdomar avled på brand-

platsen, avled efter ankomst till sjukhus och två dog senare på sjuk-

en hus.

Enligt den rättsmedicinska undersökningen avled samtliga 63 dödsoffer rökgasförgiftning. Rökgasen innehåller giftiga ämnen kol-

av som monoxid och cyanid och döden inträffar mycket snart på grund av total syrebrist. Andas in rökgas tar det endast fyra till åtta andetag eller

man ungefär 30 sekunder innan förlorar medvetandet.

man

213 ungdomar skadades i branden, 150 blev inlagda på sjuk-

varav hus. 74 ungdomarna behövde Vård på intensivvårdsavdelning. Sahl-

av grenska sjukhuset hade mest 57 inlagda patienter, Östra sjukhuset

som 49 patienter, Mölndals sjukhus 33 patienter och Kungälvs sjukhus 11 inlagda patienter.

Tretton patienter behövde Specialistvård på brännskadeavdelningar.

Under det första dygnet fördes dessa patienter med flyg och helikopter

till sjukhus i Uppsala, Stockholm, Linköping och Malmö samt sjukhuset

i Bergen i Norge.

4 Medier och

myndigheter

Utredningens huvuduppgift är att kartlägga hur informationen bran-

om den och dess följder har förmedlats massmedier och andra

genom informationskanaler.

I detta kapitel skall utgångspunkterna för den kommande kartläggningen av mediernas och myndigheternas information presenteras.

4.1 Den första informationen

I de intervjuer och möten utredningen genomfört med anhöriga

som och personer med invandrarbakgrund samt myndighetsföreträdare har frågan om hur fick reda på branden ställts till sammanlagt 55 inter-

man vjuade. Det bör påpekas att huvudsyftet med intervjuerna, exempelvis anhöriga, inte varit att få på denna typ frågor. Frågan och

svar av svaren har så att säga naturligt kommit fram av de samtal förts.

som

Av de tio anhöriga till omkomna och skadade i branden

som angett hur de först fått reda om branden samtliga att de blev uppringda

uppgav per telefon. Flertalet dessa samtal korn från barnens vänner och be-

av kanta vilka ringde med mobiltelefon. Samtalen korn från brand-

upp platsen och ägde i en flesta fall kvart till halvtimma efter

rum en upp en branden. Nästan samtliga anhöriga intervjuats begav sig till omedel-

som bart till brandplatsen och fortsatte sedan därifrån till sjukhusen. Inte någon uppger att de först fick reda på branden nyhetsmedier.

genom

Huruvida detta är ett generellt mönster och gäller samtliga anhöriga är naturligtvis omöligt att svara på. Det finns även exempel på anhöriga som i andra sammanhang sagt att de först fick reda på branden i den lokala morgontidningen Göteborgs-Posten. Men mycket talar för tele-

att fonen, och särskilt ungdomarnas mobiltelefoner, det vanligaste sättet

var som barnens föräldrar och andra anhöriga först fick vetskap bran-

om den.

Telefonen också den helt dominerade informationskanalen för

var den personal som var engagerade i räddningsarbetet. Det är inte särskilt överraskande, eftersom det i detta fall handlar personal i tjäns-

om som ten larmas över telefon. Inom sjukvården informerades samtliga de

av intervjuade om branden genom telefon och det absoluta flertalet inom den kommunala förvaltningen och ansvariga inom polis och räddningstjänst meddelades branden telefon.

om per

Medier och myndigheter

Det femtontal varav tio med invandrarbakgrund som

personer intervjuats varken tillhör de närmast drabbade eller var engagerade

som i det omedelbara räddningsarbetet fick sin första information om branden direkt eller indirekt nyhetsmedier. de tillfrågade med

genom Fem av invandrarbakgrund att de först fick reda på branden direkt ge-

uppgav

televisionens morgonsändningar. Fyra blev uppringda och satte nom omedelbart på TV-apparaten och en läste först om branden i tidningen.

Resultaten överensstämmer väl med vad forskningen om informationsspridningen vid olyckor och katastrofer visar. Telefonen spelar även en central roll för allmänheten första informationskälla. Många blir

som uppringda vänner och bekanta tagit del nyhetsrapporteringen.

av som av I dessa fall fungerar med andra ord nyhetsmedierna som en indirekt informationskälla.

Branden inträffade efter att de flesta gått och lagt sig. Det är därför troligt att radions och TV:s morgonsändningar utgjorde de informationskällor där större del allmänheten först fick reda på om den brand-

en av katastrof inträffade på Hisingen i Göteborg natten till den 30 okto-

som ber. Göteborgs-Posten var nämligen den enda bland landets morgontidningar rapporterade om branden på fredagsmorgonen.

som

4.2 Olika informationsbehov olika informationskanaler

- Resultatet från de 55 personliga intervjuerna tyder på att allmänhet och de personligt drabbade branden i stor utsträckning fick den

som var av första informationen brandkatastrofen på olika vägar och vid olika

om tidpunkter. Och att de personligt berörda och allmänheten i katastrofens inledningsskede hade helt olika informationsbehov.

De anhörigas behov bestod i första hand av att omedelbart personlig information vad hänt de sina. Allmänhetens behov be-

om som stod i första hand att få korrekt och allsidig information om vad som hänt, vilka följder branden hade fått och vad orsakade branden.

som

4.2.1 Medierna och nybetsförmedlingen

I det allra första skedet katastrof är det viktigt att skilja ut två

av en

med olikartade informationsbehov. Dels de som lean vara pergrupper sonligt berörda olycka eller katastrof, dels de som redan från

av en en början vet med sig att de personligen inte berörs av det som hänt.

De kunde personligt berörda av brandkatastrofen i Göte-

som vara borg rörde sig stor föräldrar, syskon och far- och rnorför-

om en grupp av åldrar vilkas barn och barnbarn under allhelgonahelgen var på diskotek i Göteborg. Fram till det ögonblick de vara säkra på att deras barn, barnbarn, bror eller syskon inte hade befunnit sig på hiphop-festen i Makedoniska föreningens lokaler på Hisingen var de direkt personligt

Medier och myndigheter

berörda av händelsen. Hur stor denna kan vi med säkerhet

grupp var inte veta, men det finns ca 28 000 ungdomar mellan 15-20 år i Göteborgs stad.

När dessa potentiellt berörda blev förvissade att de inte tillhörde

om de personligt drabbade branden övergick deras informations-

som var av behov till att bli detsamma allmänhetens. Troligen dock med

som ett större engagemang. Hade man barn, barnbarn eller syskon hade

som kunnat vara med på festen kunde lättare identifiera sig med de

man föräldrar och syskon förlorat de sina.

som

Allmänhetens informationsbehov består i ett inledande skede

av en olycka eller katastrof att på ett antal grundläggande frågor: Vad

svar hände När inträffade det Var inträffade det Vilka inblandade vilka

var offer krävdes Hur gick det till Vad orsaken Hur gick räddningsar-

var betet till Vad bakgrunden till det hänt Vem ansvarig

var som var

Allmänhetens informationsbehov tillgodoses i första hand

av mass-

mediernas nyhetsförmedling. Eftersom kartläggningen nyhets-

av rapporteringen görs ur de närmast berördas perspektiv står de lokala medierna i Göteborg i fokus och eftersom de flesta de dödade och

av skadade hade invandrarbakgrund är det också intresse att kartlägga

av informationen brandkatastrofen i de medier särskilt vänder sig

om som till invandrare, främst sändningarna i närradion och i det lokala kabel-

TV-nätet i Göteborg.

Brandens omfattning och följder innebar också att det både fanns ett stort nationellt och ett stort internationellt intresse för händelsen. I det senare fallet gällde det särskilt de medier är verksamma i länder från

som vilka många de drabbade katastrofen ursprungligen kommer. Rap-

av av porteringen i internationella nyhetsmedier har därför också kartlagts inom utredningen.

4.2.2 Myndigheterna och den personliga informationen

För de som inte kunde utesluta att de personligt berörda brand-

var av katastrofen spelade nyhetsrapporteringen i inledningsskedet under-

en ordnad roll som en direkt informationskälla branden. Ett stort antal

om av de anhöriga hade meddelats via mobiltelefon och på brandplatsen

var mer än två timmar tidigare än den första nyhetsrapporten sändes vid tvåtiden i TV. Och även för anhöriga fick den första informationen

som om branden direkt nyhetsrapporteringen spelade massmedierna

genom efter detta första besked sannolikt underordnad roll i inlednings-

en skedet. Bland annat det skälet att nyhetsmedierna inte kunde

av ge svar på de frågor de anhöriga ställde: Om deras barn på festen och

som var vad som, om så var fallet, hade hänt med deras barn. Var det oskadat Levde det

Nyhetsmedierna kunde inte vid den tidpunkten och borde heller inte, även om de kunnat ge svar på de frågor föräldrar och anhö-

som

Medier och myndigheter

riga hade. Besked vad hänt deras barn, syskon eller barnbarn

om som kunde de inte få via nyhetsmedierna. Att ge svar på de anhörigas frågor

i första hand uppgift och ett ansvar för berörda myndigheter. var en

I det första skedet var det framförallt polis och sjukvårdspersonal

hade till uppgift att möta de anhörigas och besvara deras frågor. som oro

skede spelade och spelar alltjämt Göteborgs stad och dess I ett senare olika förvaltningar viktig roll informations- och kontaktkanal för

en som de närmast drabbade. Andra viktiga informationsinsatser gjordes också

frivilligorganisationer invandrarföreningar, trossamfund och kyrav som kor. Utredningens kartläggning omfattar informationen om branden och dess följder i samtliga dessa typer informationskanaler, med tonvikt

av vid den roll ansvariga myndigheter har spelat.

I del kapitel 5-7 kommer resultaten från utredningens kartläggning nyhetsrapporteringen i lokala, nationella och internationella

av medier att redovisas. I del III kapitel 8-10 kommer resultaten från utredningens kartläggning myndigheternas information och bemötande

av att redovisas.

Del

Informationen massmedier

genom

5 om branden

Nyhetsrapporteringen

En av utredningens huvuduppgifter är att kartlägga nyhetsrapporteringen om branden och dess följder. Två huvudfrågeställningar står i fokus. Den ena gäller vilken bild som nyhetsmedierna branden, räddning-

gav av sinsatsen och de som berördes av branden ungdomar, anhöriga, polis,

räddningstjänst, sjukvård och andra ansvariga myndigheter. Den andra gäller vilken bild som gavs i nyhetsmedierna brandens orsak; vilka

av förklaringar gavs om brandens uppkomst och förlopp och vilka ansågs ansvariga för branden.

I detta första av tre kapitel undersöks nyhetsmediernas rapportering om branden och de händelser som följde på branden. I nästa kapitel undersöks nyhetsmediernas bild brandens orsaker. Och i kapitlet

av därefter redovisas de slutsatser dras undersökningen.

som av

5.1 Den första nyhetsrapporteringen

5.1 1 journalisterna larmats

. Knappt fem minuter kl 23.50 efter att Lundby Brandstation blev larmad till brandplatsen, fick tidningen Arbetet i Göteborg och SVT2:s regionala nyhetsprogram Västnytt reda på branden genom att de blev uppringda av en larmspaningsföretag i Norrköping ett företag som lyssnar av SOS

- Alarm för svenska nyhetsmediers räkning. Två minuter kontak-

senare tade larmspaningsföretaget Expressen och Aftonbladet och strax efter midnatt Rapport och Aktuellt följt av Aftenposten och Verdens Gang i Norge.

Journalister fick även reda på branden andra informations-

genom kanaler. En fotograf på Aftonbladet i Göteborg lyssnade polisradion i

av bostaden och fick på så vis besked "en stor brand på Hisingen.

om Hans fru fick i uppdrag att ringa reporter medan han själv tog sig i bil

en till brandplatsen.

Göteborgs-Tidningen GT fick tips från privatperson och den

en fotograf som fanns på redaktionen åkte omedelbart iväg tillsammans med en reporter.

Göteborgs-Posten fick reda på branden från SOS Alarm via Minicalltjänst. Två kvällsreportrar fanns kvar på redaktionen på väg

som var hem, dröjde kvar. Även Västnytt-redaktionen, också larmats

men som av Norrköpingsföretaget skickade ut en frilansfotograf. Han hade samtidigt

Nyhetsrapportering branden

om

själv fått minicall-meddelandet i sin bostad. Tjänstgörande chef för Radio Göteborg blev uppringd av kommunens informationsdirektör kvart över ett. Han ringde in ett tiotal medarbetare.

TT sände ut sitt första telegram först kl 0129.49. Det var ett kort meddelande att "ett 20-tal har omkommit i okontrolle-

om personer en rad brand i Makedoniska föreningen i Göteborg.

Reuter i Stockholm fick genom TT besked om branden i Göteborg och sände några minuter ut flash ett kort nyhetsmeddelande.

senare en - Klockan 01.43 gick ett mer omfattande telegram ut på Reuters nät och branden i Makedoniska föreningens lokaler på Hisingen blev känd över världen. TV-nyhetskanalen CNN har bland annat räddningspersonal

av och andra i efterhand angetts tidig informationskälla. CNN var

som en ute med nyheten om branden först kl 04.10 svensk tid. Det var emellertid inte TV-sändning utan på CNNin, CNN:s webredaktion i USA.

en -

5.1.2 De första journalisterna på plats Ungefär 15 minuter efter utlarmningen, runt tolvslaget, var den första journalisten på plats en fotograf från Aftonbladet. GT:s reporter och

fotograf var framme på brandplatsen strax efter, ungefär samtidigt med Aftonbladets reporter. GP:s reportrar från redaktionsfönstret såg röken

som från branden på andra sidan älven meddelade nattchefen att något var på gång. De åkte till brandplatsen 00.10 och ringde från bilen till

ca polisen och fick besked om att många är skadade. Redaktionsledaren på Arbetet som också fått larmet avvaktar. Redaktionen hade gått hem så det fanns ändå inget att göra åt nattens tryckning.

Kvart över tolv fanns Aftonbladet, GP och GT på brandplatsen. Västnytts frilansfotograf uppgav att han var där ett par minuter senare. Och Västnytts reporter var på plats en kvart senare.

5.1.3 Den första rapporteringen z radio- och TV TV4 var det första nyhetsmediet som gick ut med nyheten till allmänheten. Klockan 01.55, direkt efter att nattens film, innan programkontrollen hunnit släcka ned tekniken visades det första nyhetstelegrammet om brandkatastrofen.

Eko-redaktionen i Sveriges Radio rapporterade om branden i nattradion P3/P4 första gången kl 02.00. Därefter sände eko-redaktionen nyheter varje halvtimme för att från och med klockan 04.00 rapportera varje kvart. Det första längre inslaget i Ekot inleddes på följande sätt:

"Med anledning av katastrofbranden i Göteborg så följer här en extra eko-

sändning. Du lyssnar på nattradion i P5 och P4" Ekosignal

"Ekot sänder alltså extra med anledning av den svåra branden på Hisingen

i Göteborg i natt där ett 20-tal personer nu har burits ut döda och så många

som femtio offer kan ha krävts. Det var i Makedonska föreningens lokal på

Nyhetsrapportering om branden

Herkulesgatan på Hisingen i Göteborg som alltså branden började, larmet gick ungefär vid midnatt och inne i lokalerna pågick ett diskotek då. Man säger alltså att det var många ungdomar som fanns där i lokalerna. Många av dom omkomna kan alltså ha varit ungdomar.

Vi samlar på oss så mycket uppgifter vi kan om branden och kommer också att sända från Sveriges Radio Göteborg lite senare. Och återkommer med ytterligare uppgifter så fort vi fått ytterligare detaljer alltså kring branden på Hisingen i Göteborg i Makedoniska föreningens lokaler, därmed slut på den här extra sändningen."

Radio Göteborg började sina sändningar i P4 klockan 02.30 direkt efter den första ekosändningen. Till början sändes nyheter varje kvart ef-

en ter Eko-sändningarna. Mellan nyhetsinslagen rapporteras direkt från brandplatsen och från studion förmedlades uppgifter från informationsstaben på Gårda om telefonnummer till krisjourer och sjukhus. sändningen pågick kontinuerligt till fredag kväll. Efter kl 05.30 glesas nyhetsrapporterna ut till timsnyheter. Radio Göteborg gick också in efter varje Eko-sändning i P4 under hela allhelgonahelgen. Radio Göteborgs första inslag, efter Eko-sändningen, började på följande sätt:

"Och det här är nu Sveriges Radio Göteborg, P4. Vi sänder nu extra med anledning av den katastrof som inträffade på Hisingen i Göteborg i natt och som ni kunde höra om i Ekot här. Det finns alltså uppgifter om att mer än femtio människor kan ha omkommit i den här branden, brand

en som utbröt i ett diskotek arrangerat av Makedoniska föreningen på Herkulesgatan i Göteborg. Döda och skadade har förts till Mölndals sjukhus, till Sahlgrenska, till Östra och till Kungälvs Lasarett. Ni är utom fara

som uppmanas ringa hem och säga att ni är vid liv. Alltså underrätta era anhöriga, det är många som är oroliga och hör av sig till polis och räddningstjänst efter storbranden på Hisingen i natt där alltså 50 människor kan ha omkommit."

Nyheternas första inslag kl 4.00 om branden påannonserades på följande sätt:

"Minst 50 personer har omkommit och närmare 100 har skadats vid en häftig brand i Göteborg i natt. Branden utbröt kring midnatt vid ett ungdomsdisko i centrala Göteborg. Nyheterna sänder varje hel timma med

nya uppgifter om branden. God morgon

Här är nyheterna med en extrasåndning med anledning av den allvarliga brand i Göteborg som har krävt minst 60 människors liv. Branden utbröt kring midnatt på andra våningen i en byggnad på Herkulesgatan på Hisingen karta visas, där det pågick ett ungdomsdiskotek. Enligt ögonvittnen fanns det omkring 400 ungdomar i 17-18 års åldern i lokalen när branden började. Lokalen drivs av en makedonisk förening. Enligt den senaste uppgiften vi har fått nu på natten så finns det tecken på att elden var anlagd. Brandkårer från hela Göteborgsområdet bekämpar elden och ambulanser

Nyhetsrapportering branden

om

från hela länet har kallats in för att föra skadade till sjukhus. Totalt handlade det om ett hundratal skadade.

Efter TV4:s nyhetssändning kl 04.00 startade TV4 Göteborg sina lokala nyhetssändningar och sände sedan regelbundet under natten och morgonen. TV4 Göteborg inledde sin sändning med:

"Här är TV 4 Göteborg med en extrasändning med anledning av den stora katastrofbrand som har inträffat på Hisingen i natt. Ett sextiotal ungdomar är döda, ett hundratal skadade. Vi skall återkomma med telefonnummer som ni anhöriga kan ringa för att komma i kontakt med sjukhusen runt om i Göteborg."

Västnytt-redaktionen i Göteborg SVT2 var fulltaligt bemannat ungefär kl 03.30 med 25-30 Västnytts första direktrapport från brand-

ca personer. platsen sändes kl 06.57. Treminutersrapporteringen från Västnytt återkom sedan kl 07.57 och 08.57. Västnytt-redaktionens första extra nyhetssändning ägde rum först klockan 10.15.

Rapport-redaktionen, som har ansvaret för SVT:s alla extra nyhetssändningar genomförde sin första extrasändning klockan 04.00. Därefter las extrasändningar in Varje halvtimme fram till morgonprogrammet 06.00

tidigarelagts halvtimme. Inspelningar SVT2:s sändningar från som en av kl 04.00 fram till kl 9.00 saknas.

I det första inslaget från kl 9.00 finns inspelat meddelades följande:

som "60 döda och 190 skadade i den svåraste brandkatastrofen i modern tid i Sverige i natt. Ungdomsdiskotek eldhärjat i Göteborg. God morgon 60 ungdomar omkom alltså i natt vid en våldsam brand på ett diskotek på Hisingen i Göteborg. 190 har skadats, 20 av dem mycket allvarligt. Brandorsaken är ännu inte klart fastställd, men det kan röra sig om mordbrand enligt räddningstjänsten."

När branden bröt ut strax före midnatt var det få som hade möjlighet att ta sig ut. Det fanns två utgångar i lokalen, men flera hundra ungdomar i lokalen som användes av makedoniska föreningen i Göteborg, men just igår kväll var det diskotek i lokalen som på mycket kort tid blev övertänd och alla försökte ta sig ut samtidigt."

Aktuellt-redaktionen i Stockholm beslutade att sända fredagskvällens 21.00-nyheter från Göteborg. journalister och tekniker åkte till

En grupp Göteborg för att förbereda sändningen. sändningen gjordes från Hammarkulleskolan.

Aktuellt inledde sin 21-sändning med följande: "Här dog sextio ungdomar och omkring 160 skadades i värsta brandkatastrofen hittills i Sverige. Och i Göteborg ikväll och i hela landet råder det chock och stor förstämning.

Nyhetsrapportering om branden

God kväll Sextio ungdomar dog alltså och omkring 160 skadades, många av dom svårt vid katastrofbranden natten till idag här i Göteborg natten till idag. Uppgifterna varierar fortfarande. En glad Halloween-fest förbyttes på bara några minuter till ofattbar tragedi, och vi sänder Aktuellt ikväll direkt ifrån en Hammarkullens skola i Göteborg. Den skola där många av ungdomarna är elever. Vi har en lång rad gäster poliser, psykologer, läkare bland andra. Och vi skall efter bästa förmåga försöka samtala om det fruktansvärda som hände i natt strax efter midnatt vid Backa plan på Hisingen."

5.1.4 Den första pressmpporteringen Göteborgs-Postens två reportrar återkom till redaktionen klockan 00.50 och lämnade sin första text 01.15. Tidningen då redan i tryck för de var tidiga editionerna, nattchefen och den redigerare som var kvar hade men stannat pressarna en timme. Därefter korrigerades med nya uppgifter om branden successivt under tryckningen av nya editioner. Den sista uppgiften vad är känt antalet omkomna -lämnades klockan 02.30 - som om

innan göteborgsupplagan gick i press.

Tidigt på morgonen, vid samma tid som de första ordinarie nyhetssändningarna i radio och TV, kunde därför också Göteborgs-Postens läsare ta del av nyheten om branden.

"Minst 50 ungdomar dog och ett hundratal skadades när en privat fest i Makedonska föreningens lokal förvandlades till ett eldhav i natt. Cirka 400 ungdomar fanns i byggnaden när något gick snett. Enligt uppgifter i natt startade branden i diskjockeyns anläggning" Allhelgonadagen, lördagen den 31 oktober, k tidningsfri dag och är en s då det normalt sett inte ges ut några morgontidningar. På fredagsmorgonen bestämmer emellertid Göteborgs-Postens ledning att ge ut en extratidning brandkatastrofen på lördagen. GP:s beslut innebar att Arbetet i Göteom borg också bestämde sig för att i likhet med GP ge ut en extratidning, eftersom Arbetets möjligheter att ge ut en extratidning i hög grad var beroende av Göteborgs-Postens ställningstagande då tidningarna samtrycks. Tidningarna distribuerades till olika samlingsplatser i Göteborg där folk kunde hämta sitt exemplar. Vanlig utdelning med tidningsbud kunde inte ordnas under den tidningsfria helgdagen. Radio Göteborg annars informerade i sina sändningar var tidningarna kunde hämtas. I GP:s söndagstidning ingick lördagens extratidning branden i nedbantad om version som bilaga. Under natten till fredagen sände och en av stockholmskvällsvar tidningarna ned till Göteborg. De, kunde till skillnad från 15-25 personer morgontidningarna, på ett stort antal helsidor utförligt rapportera om

Nyhetsrapportering om branden

brandkatastrofen redan i sina fredagsupplagor. I GT 30/ 12 stod följande med rubrik över två helsidor:

Branden var anlagd "Mellan 60 och 70 ungdomar mellan 14 och 18 år dog i natt vid den värsta brandkatastrof som inträffat i Sverige. Minst 100 ungdomar skadades. Och tidigt i morse kom räddningsledaren Lennart Olin med den ofattbara misstanken: Branden kan ha varit anlagd. Och någon kan ha blockerat

nödutgångama".

På lördagen kom kvällstidningarna även med extratidningar om branden.

5.2 Den fortsatta uppmärksamheten

Vid tvåtiden på natten till fredagen den 50 oktober, drygt två timmar efter att branden hade upptäckts, gick nyheten om brandkatastrofen ut i radion och televisionen. Först som kortfattade meddelanden med de uppgifter som då fanns tillgängliga om vad som hänt. Från och med klockan tre-fyratiden på natten fick rapporteringen större omfattning

en med direktsända inslag från brandplatsen både i radio och TV. Och från klockan sex på morgonen kom rapporteringen om brandkatastrofen att ingå i de ordinarie nyhetssändningarna. Nyhetsmorgonprogrammen i radio och TV dominerades helt av händelserna i Göteborg.

I tabell 5.1 redovisas en sammanställning av de nyhetsmedier som undersökts. Sammanlagt har nyhetsrapporteringen kartlagts under fem dygn i femton tidningar och sju olika nyhetsredaktioner inom radio och TV. Ca 790 tidningsartiklar och ca 1 100 nyhetsinslag i radio och TV har analyserats.

Analysen omfattar sålunda enbart det renodlade nyhetsmaterialet. I radio och TV sändes även andra typer av inslag och De har

program.

analyserats, men redovisas inte i detta sammanhang.

När det gäller antalet nyhetsinslag i radio och TV i form telegram

av och nyhetsreportage rör det sig dock mycket uppskattning,

om en grov eftersom det under natten och även under den första dagen handlade om många extrasändningar där gränsen mellan olika inslag ofta är svår att fastställa. Antalet inslag redovisas därför inte i tabellen eftersom resultatet endast handlar uppskattningar. I tabellkommentaren redovisas

om dock en sådan uppskattning av antalet inslag. Att det varit svårt att sätta gränser mellan olika inslag i extrasändningarna har dock inte påverkat analysen av innehållet i inslagen.

Den exakta tiden för radions och televisionens nyhetssändningar har också varit svår att fastställa eftersom utredningen inte kunnat få fram inspelningar från allt som sändes i radio och TV, bl därför att det

a saknas inspelningar. I tabell 5.1 redovisas dock en uppskattning anta-

av let sändningstimmar för de olika nyhetsredaktionerna.

Nyhetsrapportering branden

om

I den resultatredovisning följer har för åskådlighetens skull

som enskilda tidningar och enskilda nyhetsredaktioner slagits i olika

samman grupper. Redovisningen av resultat för enskilda medier presenteras i

en

särskild tabellbilaga bilaga 4.

Tabell 5.1 Nyhetsbevakningen av brandkatastroten i Göteborg undersökta nyhets-

-

medlers bevakning under de första lem dygnen 30/10 3/11 1998

-

Antal Totalt

artiklar/ Antal utrymme i Procentandel Summa

inslag bilder helsid/tim text rubrik bild procent

Loka/press

Kvö//spress Aftonbladet AB 96 91 31 26 19 55 100 ExpressenEx 63 88 30 19 67 61 100 Storstadsmorgonpress

Loka/tidningar

Nyhetsbyråer/Text-TV 1T 165

- SVT-text 59 2

- NationellTV Aktuellt/SVT1Akt ca 1tim Rapport/SVT2Rap ca 7 tim Nyheterna/TV4Nyh ca 9 tim

LokalTV SVT2Göteborg Västnytt ca 2,5tim TRV4Göteborg TV4 Gbg ca 4,5tim

Nationellradio Eko-redaktionen/PlEkot ca 6 tim RadioGöteborg Vöstekot ca 6 tim

Kommentar:De sändningstidersom angesi tabellen för radiooch TVrörsig uppskattningaretter-

om somdet ien deltall integått att få fram inspelningarav programmen.Antal nyhetsinslagi radio och TV har inte angivitsi tabellen pga att det i bl extrasöndnlngarnaunder nattena har varitsvårtatt sökert identiñerainslagsgrönser.Enmycket grov uppskattningav antalet nyhetsinslagtelegram och

reportage ör:Aktuelltca 30,Rapportca 200,Nyheternaca 200,Västnyttca 70,TV4Göteborg ca 90,Ekot

ca 250och Vöstekotca 200. Helsidor fullformatsidor,det innebar t exatt tidningar i tabloidformat t ex kvöllspresshar nöstan dubbelt samanga sidor Landsortspress lokaltidningar LT

.

Nyhetsrapportering branden om

Brandkatastrofen fick förväntat stor uppmärksamhet i nyhetsmedisom Under fredagsdygnets 24 timmar sände de sju undersökta erna.

nyhetsredaktionerna i radio- och TV sammantaget ca 700 nyhetsinslag

från korta nyhetsmeddelanden till längre reportage. De tre undersökta kvällstidningarna GT, Aftonbladet och Expressen och de tre dagstidningar GP, Arbetet och Metro kom ut med extraupplagor under som lördagen innehöll och mellan 30 och 40 artiklar och ett mycket var en stort antal bilder. Pressens bildmaterial spelade mycket stor roll vid bevakningen en brandkatastrofen. Som framgår tabell 5.1 utgör bilderna närmare av av hälften utrymmet. I Göteborgs morgonpress utgör själva texten av

brödtexten ungefär tredjedel nyhetsutrymmet och i kvällspressen

en av utgörs närmare 80 rubriker och bilder. Kvällstidningarna och procent av i Göteborg är ändå de nyhetsmedier, i absoluta tal, morgonpressen som branden klart störst textutrymme. ger

5.2.1 Informationsspridningen

I katastrofsituationer är snabbheten i informationsspridningen av största vikt. snabbt och på vilka vägar informationen sprids i ett samhälle Hur tillhör därför de uppmärksammade områdena inom krisett av mer kommunikationsforskningen se bilaga 6. Informationsspridningen till allmänheten via massmedierna om brandkatastrofen i Göteborg kom genom den tidningsfria allhelgonahelgen att den skillnad finns mellan k snabba och långsamma accentuera som s nyhetsmedier. Ljudradion har traditionellt varit det snabbaste nyhetsmediet, televisionen har under senare år genom nyhetsmorgonmen

sändningar och dygnetruntsändningar kommit att närma sig ljudradions

snabbhet. Vid brandkatastrofen i Göteborg sändes de första korta nyhetsmedelande två och halv timma efter brandens utbrott först i ca en televisionen och fem minuter senare i radion. Under det första dygnet sände sedan de två nyhetsredaktionerna i radion i genomsnitt vardera 150 nyhetsinslag varierande längd om ca av brandkatastrofen och de fem nyhetsredaktionerna inom televisionen i

genomsnitt vardera ca 80 nyhetsinslag. Etermediernas närmast totala dominans i informationsspridningen brandkatastrofen det första nyhetsdygnet förändras dock kraftigt reom dan det andra dygnet. För det första därför att kvällstidningarna kom ut

med omfattande specialbilagor branden och den lokala morgonom gratisutdelade extratidningar. För det andra därför att pressen gav ut intensiteten i etermediernas nyhetsrapportering minskade kraftigt. Ungefär de inslag sändes branden under de första 80 procent av som om fem dygnen sändes det första dygnet. Det bör då påpekas att många av inslagen i etermedierna sändes under fredagsnatten utgjordes av som korta meddelanden, vilka upprepades men oftast också uppdaterades.

Nyhetsrapportering branden

om

Med undantag för Göteborg fick större delen Sveriges befolkning

av under de tre första dygnen undantagslöst all information branden

om genom radio och TV eller kvällspress. På söndagen kunde läsarna, huvudsakligen i de tre storstäderna, ta del vad hade hänt i sin

av som morgontidning och först på måndagen rapporterade huvuddelen de

av svenska lokala morgontidningarna brandkatastrofen i Göteborg. Först

om efter drygt tre dygn fick med andra ord huvuddelen landets befolk-

av ning tillgång till morgonpressen som informationskälla branden.

om

5.2.2 Nybetsinformation på andra språk

Redan tidigt under natten stod det klart att många omkomna och de

av skadade i branden hade invandrarbakgrund. Även ungdomarna själva

om talade svenska kunde ändå på goda grunder del

man anta att en stor av de drabbade ungdomarnas anhöriga varken talade eller förstod svenska.

Den första informationen i massmedierna fanns tillgänglig på

som ett annat språk än svenska sändes Radio Göteborg. På fredagsnatten

av sändes nyheten kl 05.20 på serbiska/ kroatiska/ bosniska och makedoniska, på spanska 04.50, på somaliska 05.20 och på finska och även

senare kurdiska kurmandji. Senare sände på alla språken gång i timmen,

man en gjorde ett uppehåll mitt på dagen och återkom mellan 14 och 17 med

kontinuerliga ca två minuter långa telegramläsningar på de olika språken.

För sändningarna fick man hjälp tolkar från kommunens tolkcentral.

av

Sveriges Radios minoritetsredaktion sände på fredagsmorgonen mellan klockan 10.00-12.00. Under fredagen sändes sammanlagt 5 timmars nyhetssändningar på 9 olika språk albanska, arabiska, assyriska,

grekiska, persiska, polska, spanska, serbokratiska och turkiska. Program-

men var mellan 10 och 15 minuter långa och inriktades helt på nyhetsbevakning av branden. Det handlande nästan uteslutande studio-

om produktioner. Nyhetsreportage från platsen förekom endast

i ett program.

De radioprogram som finns på andra språk i den lokala närradion har bestämda sändningstider. Under fredagskvällen, knappt dygn ef-

ett ter branden, sändes två Dels på spanska Radio 19 de Abril,

program. dels på persiska Radio Iran. Det handlade flera timmar långa sänd-

om ningar. Under lördagen sände förutom dessa två radiostationer ytterligare tre program persiska, spanska och tigrinja Eritrea handlade

som om branden. I lokal kabel-TV sändes inga på andra språk

program under de första fem dygnen. Först på tisdagen den 3 november sändes i Öppna Kanalen ett eritrianskt och ett somaliskt TV-program 30

om respektive 60 minuter.

Bland de svenskspråkiga nyhetsmedierna det enbart Göteborgs-

var Posten och tidningen GT i sina extratidningar på lördagen in-

som gav formation branden på andra språk. GP hade anlitat kommunens

om tolkservice och presenterade kortfattade artiklar branden på sju olika

om språk.

Nyhetsrapportering branden

om

Utredningen har däremot inte kunnat finna någon information på annat språk än svenska i Sveriges Television båda kanaler eller i TV4. Det gäller även för de båda TV-företagens regionala respektive lokala TV-stationer.

5.5 Utländska nyhetsmedier

Brändkatastrofen i Göteborg blev vad brukar kallas en världsnyhet.

som De första utländska TV-teamen korn från Oslo och Köpenhamn tidigt på fredagen och på kvällen flögs TV-team in från Tyskland och England. Under lördagen nådde medieintresset sitt maximum. Vid sidan av de svenska nyhetsmedierna bevakades händelsen på plats ett 50-tal TV-

av bolag och tidningar från andra länder. Enligt uppgift fanns 14 olika TVteam på plats: Alla de nordiska länderna, England, Tyskland, Frankrike, Holland, Schweiz, Italien, Spanien, Polen, Ryssland och USA. Även

medier i Australien och Japan hörde sig. Polisen har även uppgett att

av nyhetsmedier från ytterligare ett antal länder ringt direkt till dem. Efter lördagen mattades dock det utländska intresset för brandkatastrofen påtagligt.

I debatten efter brandkatastrofen blev de utländska nyhetsmediernas bevakning branden starkt uppmärksammad. Det gällde särskilt de

av satellit-TV-kanaler är verksamma i länder från vilka många av de

som särskilt drabbade ursprungligen kommer. Utredningen har på olika sätt försökt kartlägga vilken bild dessa internationella nyhetsmedier gav

som av brandkatastrofen. Bland annat har utredningen via UD:s presstjänst ställt förfrågan till 18 Sveriges ambassader världen över om hur

en av brandkatastrofen i Göteborg bevakades i medierna i deras respektive länder.

Urvalet har i första hand bestämts med utgångspunkt från de länder varifrån flertalet de närmast drabbade hade anknytning till. I denna

av första ingår Chile, Iran, Turkiet, Grekland, Polen, Jugoslavien Bel-

grupp grad och Bosnien. Irak, Somalia och Eritrea också tillhör denna

som

saknar svenska beskickningar. En andra grupp utgjordes av de grupp nordiska länderna Danmark, Norge och Finland och en tredje grupp utgjordes de största europeiska länderna Tyskland, England och Frank-

av rike samt Irland eftersom det i Dublin några år tidigare inträffat en liknande diskotekbrand. Den fjärde gruppen utgjordes av geografiskt avlägsna större länder USA, Japan, Ryssland och Sydafrika.

som

Svar från ambassaderna i Norge, Ryssland, Tyskland samt Iran och Jugoslavien saknas. Ambassaderna i Teheran och Belgrad, vilkas svar är

stort intresse, har dock varit starkt sysselsatta av andra arbetsuppgifav ter. Utredningen har därför inte i dessa två fall legat på för att in svar.

De uppgifter de internationella nyhetsmediernas bevak-

som ges om ning brandkatastrofen i detta och nästföljande kapitel bygger uteslu-

av

Nyhetsrapportering branden om

tande på ambassadernas på de sju frågor utredningen ställt till svar som dem. Utredningen har även på vissa punkter gjort undersökningar, egna bland annat har del det stora antalet tidningar finns i elektroen av som nisk form på internet gåtts igenom.

5. 3.1 Brandkatastrofens uppmärksamhet i utländska nyhetsmedier

Brandkatastrofen i Göteborg fick omfattande uppmärksamhet i turen kiska medier. Turkisk TV hade direktsändning från branden och den

följdes upp av detaljerade redogörelser. Även dagstidningarna ägnade

branden stor uppmärksamhet. Men rapporteringen i de turkiska medierna slutade tvärt efter några dagar och någon uppföljning med bakgrundsfakta branden har, enligt ambassadens bedömning, inte föreom kommit i turkiska medier. Tragiken kom särskilt beröra Turkiet efteratt som det bland de omkomna fanns flera turkiska barn. I bosniska nyhetsmedier fick brandkatastrofen också uppmärkstor samhet. Morgonen efter branden skrev alla tidningar korta rapporter om branden. Pressen rapporterade fakta när och branden inträfom om var fat och hur många som befarades vara omkomna och skadade. Bosnisk TV och radio rapporterade under den första dagen i alla sina sändningar

om branden i Göteborg. Dagen därpå TV-nyheterna detalje-

gav en mer rad beskrivning om brandens uppkomst och förlopp, hur många som skadats och omkommit. De grekiska medierna uppmärksammade i huvudsak händelserna kring själva branden. De ägnade särskild uppmärksamhet åt förhållandet att en flicka grekiskt hörde till de omkomna. av ursprung I de polska medierna branden förstasidesnyhet i de var en stora rikstidningarna och utgjorde förstanyheter i radio och TV. Nyhetsbevakningen var relativt kortfattad och koncentrerades till själva olyckan. Chilenska nyhetsmedier prioriterar starkt händelser i syd- och nordamerika och intresset för Europa begränsat. Brandkatastrofen är mera i Göteborg fick därför efter Chilenska förhållanden mycket stor uppmärksamhet. Branden rapporterades huvudnyheterna under som en av fredagen och lördagen. Branden rapporterades i de flesta TV-kanaav lerna i form korta nyhetsinslag med bilder från katastrofplatsen. De av största radiokanalerna redogjorde också för branden i sina nyhetssändningar. De fem största Chilenska tidningarna hade de två första dagarna artiklar, varav några helsidesartiklar, branden, Materialet var om var huvudsakligen hämtat från utländska nyhetsbyråer. De påföljande två dagarna fanns notiser med på de ungdomar chilenskt namnen tre av ursprung som omkom. I Danmark, Norge och Finland uppmärksammades brandkatastrofen i det närmaste lika mycket den gjordes i Sverige. Branden i Götesom borg bevakades närmast som den inrikesnyhet i de nordiska vore en länderna. De norska och svenska kvällstidningarna hade exempelvis en

Nyhetsrapportering branden

om

mycket del gemensamt material branden vilket de för övrigt

stor om även har under normala förhållanden.

Under hela fredagen branden i Göteborg huvudinslag i finska

var TV. Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat hade flersidiga bilagor under lördagen. Då de finska nyhetsredaktionerna kunde följa bevakningen i svensk TV och då alla större finska nyhetsmedier har egna korrespondenter i Sverige varav många reste till Göteborg blev enligt ambassadens bedömning nyhetsbevakningen ganska likartad den i Sverige.

Bevakningen i de danska medierna troligen mindre omfattande

var

än i de finska och i synnerhet i jämförelse med de norska nyhetsmedi-

-

Katastrofbranden dock helsidesnyhet under lördagen och erna. var en söndagen. Av den danska dagspressen det dock under de tre första

var dygnen endast de större tidningarna Iyllands Posten hade

en av som

nyhetsbevakning brandkatastrofen. De övriga danska tidningegen av

arna återgav enbart nyhetsbyråmaterial

I den danska dagspressen ägnades under helgen ett mycket stort utrymme, ungefär hälften brandbevakningen, åt danska förhållanden

av inom brandsäkerheten och det faktum att "Det kunne også ske i Danmark". Pressen uppehöll sig särskilt vid att de danska brandmyndigheternas föreskrifter sämre än de svenska.

var

I England, Tyskland och Frankrike fick brandkatastrofen en mycket omfattande bevakning radio och TV. I England fick branden

i press, mycket stor uppmärksamhet i alla medier, tryckt press, nyhetsbyråer, radio och TV. Flera och kvällstidningar hade nyheten på första-

morgonsidan och utförlig rapportering på nyhetsplats, i flera fall med färgbilder över tre-fyra spalter. I ett par TV-kanaler korn branden som förstanyhet, med inslag sträckte sig över minuter. Även i radionyheterna

som ett par

branden första nyhet i flera sändningar dagen efter katastrofen. I de var franska medierna fick också branden i Göteborg stort utrymme, bland annat med bilder i flera stora dagstidningar. Bevakningen koncentrerades runt rapporteringen om själva branden.

I Irland uppmärksammades branden stort i samtliga nyhetssändningar

i radio och TV de första dagarna. Intervjuer med svenska myndighets-

förekom redan på fredagsmorgonen efter branden. Irländsk TV personer hade ett team i Göteborg som under ett par dagar rapporterade om branden och händelserna därefter. Direktreportage från branden förekom och intervjuer med ett flertal ungdomar varit med om branden

som visades. Morgontidningen Irish Times och kvällstidningen Evening Herald hade nyheten på första sidan på fredagen.

Om brandkatastrofen i Göteborg närmast behandlades som en inrikesnyhet i de nordiska nyhetsmedierna fick den inte, inte helt överraskande, lika stort genomslag i stora och avlägsna länder USA och Japan.

som

Nyhetsrapportering branden

om

I de amerikanska nyhetsmedierna uppmärksammades branden brett men kortfattat under det första dygnet, förpassades fort till notis-

men plats. De stora TV-bolagen bevakning inskränkte sig till korta telegram under den första dagen och inget de stora TV-bolagen gjorde uppfölj-

av ningar dagarna efter eller skickade korrespondenter till platsen. Branden omnämndes i det omfattande amerikanska nyhetsutbudet radio

i press, och TV sammanlagt 86 gånger under de första fem dygnen.

I de japanska medierna uppmärksammades branden kortfattat i de flesta större radio- och TV-bolagens nyhetssändningar och i notisform i alla landets rikstidningar. Bevakningen koncentrerades till själva branden och händelsen följdes inte Rapporteringen utgjordes nästan

upp. uteslutande av ett påfallande likalydande nyhetsmaterial från Reuters, AP och den japanska nyhetsbyrån Kyodo News.

z

I Sydafri/eans/ea medier fick branden relativt stor genomslagskraft

en

åtminstone i dagspressen. Många tidningar slog branden på första - upp sidan med bilder förtvivlade tonåringar på knä framför döda och

av skadade kamrater vid katastrofplatsen.

5.4 Bilden katastrofen

av Journalisterna rapporterade brandkatastrofen i Göteborg under det

om första skedet från i huvudsak fyra olika platser. Först brandplatsen där de första intervjuerna gjordes med ögonvittnen och för

representanter räddningstjänst och polis uttalade sig. Garda brandstation blev nästa bevakningsplats. Där höll de berörda myndigheter

gemensamma presskonferenser med början från kl 3.30. En tredje bevakningsplats blev sju/ehusen och en fjärde Hammarkullens leyrlea dit ett stort antal sörjande ungdomar och anhöriga sökt sig.

5. 4. 1 Fa/etarapporteringen

Den första och grundläggande uppgiften för professionell nyhets-

en journalist är att informera om vad hänt; att allmänheten på

som ge svar grundläggande frågor om branden: Vad hade hänt Var inträffade det Vilka var inblandade vilka offer krävdes Hur gick det till Vad

- var orsaken Hur gick räddningsarbetet till Hur många kunde räddas Och vad var bakgrunden till det hänt Vem ansvarig

som var

De tidigare citaten från de första nyhetsinslagen och nyhetsartiklarna ger en viss uppfattning om i vilken utsträckning journalisterna lyckades besvara den här typen frågor. En ingående genomgång i efter-

av mer hand visar att journalisterna i betydande utsträckning både och

tog upp besvarade många av de frågor som allmänheten kan ställa krav på. Kravet på korrekt information måste dock mot bakgrund vad vid

ses av som den aktuella tidpunkten är kända uppgifter. I början dock del

gavs en

Nyhetsrapportering branden

om

felaktiga uppgifter, även kända sakförhållanden, t ex att Hisingen

om ligger i Göteborg city. Och det finns bra exempel på att där korrekta faktauppgifter i reportage motsägs i nyhetsstudion direkt efteråt.

Förekomsten felaktiga uppgifter faktiska sakförhållanden är

av om emellertid inte omfattande och när de förekommer är de oftast ett resul-

att inga säkra uppgifter fanns att tillgå vid den aktuella tidpunkten tat av eller ofullständig och motsägelsefull information från olika upp-

att gavs giftslämnare. Dessutom handlar det oftast mindre viktiga sakuppgifter

om

inte förstör helhetsbilden. I denna mening kan man därför att påstå som att allmänhetens behov grundläggande faktainformation tillgodosågs

av under brandkatastrofens första dramatiska skede. Uppgifterna om brand-

orsaker behandlas i nästa kapitel. ens

5.4.2 Rapporteringen om Ieatastrofens olika faser

Journalisternas rapportering från katastrof eller en stor olycka följer

en oftast bestämt mönster. Först beskrivs själva händelsen vad som

ett inträffat, när och det hänt, vilka offer branden krävt. Och vad

var som

orsakat olyckan eller katastrofen och vem som kan hållas skyldig som för det inträffade. Det är den typen nyhetsrapportering som diskute-

av

I tabell 5.2 översiktligt presenterar den bild de svenska rats ovan. som nyhetsmedierna brandkatastrofens olika inslag eller faser har denna

gav av sammanförts under beteckningen branden.

Ett annat inslag i bevakningen är att skildra den insats som görs av myndigheter och andra för att rädda och ta hand om de som drabbats av katastrofen. I tabellen har denna rapportering sammanförts under beteckningen räddningen respektive omhändertagandet. Med omhändertagande här förutom den rent medicinska vården på sjukhusen

avses även det psykosociala omhändertagandet i olika krisgrupper och andra

former samhällsstöd till de drabbade.

av

Vid stor katastrof upptar rapportering kring identifiering och un-

en derrättelser omkomna och skadade en stor plats, liksom upplys-

om ningar vad anhöriga kan ringa för att besked. I tabellen kallas

om denna medierapportering för underrättelser.

typ av

Förutom beskrivningen själva katastrofen, räddningsarbetet, om-

av händertagandet och de offer som krävts ingår i det mönstret att rappor-

olika typer reaktioner på katastrofen. I första hand om den tera om av

katastrofen utlöser. Men också samhällets reaktion i form av sorg som tillsättande olika utredningar för att utröna vad orsaken kan vara och

av

något brott har begåtts. Dessutom brukar stora olyckor och händelom

aktualisera olika samhällsproblem. Det tillhör också det som följs ser

i medierna. Det i tabell 5.2 kallas samhällsdebatt omfattar rapupp som portering kring de frågor branden aktualiserade. I första hand brandsäker-

hetsfrägor, integrationsfrågor och ungdomsfrågor.

Nyhetsrapportering branden

om

Tabell 5.2 Nyhetsmediermediernas uppmärksamhet av brandkatastrofens olika laser

procent

Lokal Storstads-

morgonvmorgon- Kvölls Lokal- TV- Lokala Radio- Lokala SVT

press press press tidn TT nyhet TV-nyh nyh radnyh text Branden 12 14 17 18 21 35 30 32 42 27 Räddningen 4 o 12 5 5 ö 9 ll 12 13 Omhändertagande17 13 8 13 14 13 13 11 15 11 underrättelser 5 7 7 7 10 12 8 Sorgen 25 22 21 25 18 17 18 10 12 15 Utredningar 3 5 3 8 8 4 5 6 4 5 samhällsdebatt 5 9 3 10 4 7 3 5 0 5 Annat 29 25 29 18 23 11 15 15 3 ö Totalt 100 1OO 100 i00 100 100 i00 100 100 100

Kommentar: Resultatetavserett genomsnittsvördeför de olika mediegrupperna. Siffrorför enskilda medier redovisasi bilaga

Rapporteringen kring branden får störst uppmärksamhet i etermedierna och minst i storstadsmorgonpress. Branden får nästan tre gånger så stort utrymme i radio och TV 30-42 procent som i morgonpressen 12-14 procent. Räddningen får störst uppmärksamhet i kvällspressens nyhetsrapportering, men ett måttligt utrymme i Däremot får

morgonpressen. rapporteringen kring sorgen störst uppmärksamhet i morgonpressen och minst i etermedierna.

Den skillnad som kan iakttas i nyhetsbevakningens inriktning är i första hand ett resultat att de tre mediegrupperna inriktar sig på olika

av nyhetshändelser, men är också ett resultat av i vilken tidfas de befann sig i förhållande till det faktiska händelseförloppet och i förhållande till vad andra medier tidigare publicerat.

Etermedierna var först att rapportera om händelsen och att det är därför naturligt att bevakningen fokuserades till branden, dess uppkomst och förlopp och vad som kunde tänkas orsaken till branden. Men

vara samtidigt passar också denna typ dramatiska händelser TV-mediet.

av Kvällspressen inriktning på räddningsinsatsen och in-

morgonpressens riktning på att skildra sorgen mer än brandförloppet, återspeglar också den fas som medierna publiceringsmässigt befann sig Men skillnaden är också ett resultat av att den dramatiska och konfliktfyllda räddningsinsatsen bättre passar kvällspressens arbetslogik än

morgonpressens.

Slutsatsen styrks av att skillnaderna mellan mediegrupperna blir än tydligare till den vinkling nyhetsartiklarna och nyhetsin-

om man ser slagen får tabell 3 i bilaga 4 och vilken inriktning tidningarnas bildmaterial har tabell 4 i bilaga 4.

Resultaten i tabell 5.2 och i de följande tabellerna redovisas ur åskådlighetssynpunkt inte för enskilda medier, utan endast med genomsnittsvärden för olika mediegrupper. Att slå ihop enskilda medier

Nyhetsrapportering om branden

kan ofta vara missvisande, eftersom medelvårdesberäkningar är i grupp förrädiska. I detta fall är dock skillnaderna mellan olika medier inom en och mediegrupp förhållandevis små. Det gör att det går att redo-

samma visa resultaten i form medelvården. Det bör dock påpekas att resulta-

av ten för enskilda nyhetsmedier redovisas i bilaga

5.4.3 Aletörer i nyhetsrapporteringen Nyhetsmediernas rapportering brandkatastrofens olika aktörer följde

om också ett bestämt mönster. I den första rapporteringen i radio och TV om branden och räddningsinsatsen intervjuas Ögonvittnen, ofta ungdomar som befann sig på brandplatsen, men också förbipasserande. Intervjuer med festdeltagare och andra ungdomar befanns sig på platsen eller

som utanför sjukhusen följdes under natten av ett stort antal intervjuer och uttalanden från polis och räddningstjänst.

I tabell 5.3 redovisas de olika aktörer som framträdde i nyhetsrapporteringen. Ögonvittnen förekommer, framgår tabellen i

som av huvudsak i radio och TV. Men också till del i kvållstidningarna. Men

en de spelar endast begränsad roll i nyhetsflödet som helhet som mest

en fyra procent i TV:s nyhetsprogram även om de i inledningsskedet viktiga nyhetsaktörer.

Tabell 5.3 Nyhetsmediemas uppmärksamhet av olika aktörer under brandkatastoten

procent

Lokal Storstads-

morgon-morgon- Kvölls- Lokal- TV- Lokala Radio- Lokala SVT-

press press press tidn TT nyhet TV-nyh nyh radnyh text Festdeltagare 7 6 22 2 2 9 9 14 13 3 Ungdomar 5 6 5 2 2 5 2 0 l 1 Anhöriga 3 4 10 5 2 3 3 0 0 4 Ögonvittnen 0 0 3 l 0 4 3 1 2 0 Polis/åklagare 10 12 10 15 26 22 19 26 18 27 Räddningstjänst 5 7 9 16 l l 11 11 21 22 17 Sjukvård 5 5 4 4 7 4 6 2 12 3 Kommunala poI/mynd 16 15 6 20 16 8 15 14 20 13 Nationella poI/mynd 13 9 4 2 16 11 9 7 5 12 Religiösaföretr 9 9 4 10 3 7 7 3 4 4

Kommentar:Resultatetavserett genomsnittsvördeför de olika mediegrupperno. Siffrorför enskilda medier redovisasi bilaga

Nyhetsrapportering branden

om

Fyra aktörer dominerar nyhetsflödet: 1 festdeltagare och ungdomar, 2 direkt berörda myndigheter som räddningstjänsten, polisen och sjukvården, 5 lokala och nationella politiker och myndigheter samt 4 företrädare för religiösa samfund och föreningsliv.

De tre myndigheterna är de dominerande nyhetsaktörerna. Tillsammans står de för 40 procent av framträdandena i radions och televisionens nyhetssändningar. Motsvarande andel i pressen är ca 25 procent. Flertalet dessa framträdande står polisen för. Polisen är den enskilt

av största nyhetsaktören.

Även andra myndigheter, liksom de politiska företrädarna, spelar

en central roll. Tillsammans står de för 25 procent. De lokala företrädarna

ca står för mer än hälften av dessa medieframträdanden.

Festdeltagare och ungdomar i allmänhet är den tredje största aktörsgruppen. Deras andel ligger mellan 10-15 procent. I kvällspressen får de komma till tals i mycket större utsträckning, mellan 25-50 procent.

I TT:s nyhetsbyråmaterial är ungdomar sällsynta nyhetsaktörer

som 4 procent, och det gäller även i de medier som är starkt beroende

av TTzs nyhetstjänst, dvs lokal press, Metro och SVT-text.

Präster och andra religiösa företrädare spelade också viktig roll i

en nyhetsrapporteringen. Tillsammans med företrädare för föreningslivet stod de för nästan 15 procent aktörsframträdandena i dagspressen. I radi-

av ons och TV:s nyhetssändningar intog de dock en något mindre framträdande plats. De förekom oftare i radions och televisionens studioprogram.

5.4. j Etnzfieringen av katastrofen I utredningens samtal med ungdomar som var på festen, men även i samtalen med anhöriga, del kritiska till att nyhetsrapporteringen i

var en så hög grad tog fasta på att det var en invandrarfest och att ungdomar beskrevs som invandrare eller invandrarungdomar. De flesta av ungdomarna uppfattade sig som svenskar, många har överhuvud taget aldrig bott i något annat land.

Frågan om och i vad mån medierna etnifierade brandkatastrofen, gjorde den till en "invandrarkatastrof, är mångfasetterad och svår-

en besvarad fråga. Men på en punkt kan svar ges. Personer med invandrarbakgrund fick en uppmärksamhet i svenska nyhetsmedier som de tidigare aldrig fått. Det framgår tabell 5.4 där andelen nyhetsaktörer och

av andelen bildaktörer med invandrarbakgrund redovisas.

I kvällstidningarna hade nästan hälften eller 44 procent av de perso-

ner som framträdde i nyhetsrapporteringen invandrarbakgrund.Personens

namn har i huvudsak använts för att avgöra har invandrar-

om personen bakgrund. I genomsnitt framträdde personer med invandrarbakgrund under de fem undersökta dygnen närmare 500 gånger nyhetsaktör

som i de tre undersökta kvällstidningarna. Andelen med invandrar-

personer bakgrund är också hög i televisionens nyhetsprogram knappt 30 pro-

-

Nyhetsrapportering om branden

cent, medan den är lägre både i morgonpress och radions nyhetssändningar. Tabell 5.4 Nyhetsmediernas uppmärksamhet av aktörer med invandrarbakgrund un-

der brandkaiastrofen procent

Kommentar:Resultatetavserett genomsnittsvördeför de olika mediegrupperna

Att andelen nyhetsaktörer med invandrarbakgrund är stor hänger naturligtvis samman med att det absoluta flertalet av deltagarna på festen just hade invandrarbakgrund i den meningen att de födda utomlands

var eller hade minst en förälder som var född utomlands. I denna mening kan medierna därför knappast sägas ha etnifierat brandkatastrofen. Den stora medieuppmärksamheten har också av många setts som något positivt, att en stor del de bor i Sverige för första gången blir synliga

av som i medierna.

Däremot kan medierna sägas ha etnifierat brandkatastrofen i den meningen att ungdomar som aldrig uppfattat sig annat än som svenskar i medierna behandlades ett kollektiv de själva inte

som en grupp, som ansåg sig tillhöra.

Medierna kan också sägas ha etnifierat brandkatastrofen i den meningen att svenska ungdomar utan invandrarbakgrund som var med på festen och som fanns bland de omkomna och skadade och deras anhöriga har uppmärksammats i mycket begränsad omfattning av nyhetsmedierna.

Däremot kan medierna inte sägas ha etnifierat brandkatastrofen på så sätt att någon främlingsfientlig förklaringsmodell till katastrofen förts fram i medierna. Efter Estoniakatastrofen fanns det exempelvis belägg för att det existerade en dold främlingsfientlig förklaringsmodell i medierna som oreflekterat och i generaliserande termer förklarade katastrofen med att fartyget estniskt, sköttes estniska sjömän

var av osv.

Nyhetsrapportering om branden

5.5 Räddningsinsatsen

Vi fick ner utskjutsstegen för livräddning från fönster. Därefter delades aldrig några order ut, utan allt bara hände. Lågorna slog ut ur fönstren samtidigt det hängde folk i fönstren. Jag tog fram slang, grenrör och

som strålrör. Släppte fram vatten för att ge mina rökdykare den säkerhet de behövde för att kunna angripa elden och gå in i byggnaden. De

var redan på väg in. Under denna korta tid hade maskinstegen redan kommit upp till det fönster där det var flest ungdomar. När den bara var några meter från fönstret föll minst till marken. Om

en person personen hoppade eller blev utputtad vet jag inte, det stod flera i fönstret. Skriken var ohyggliga rapport från brandman Lundby brandstation

Rapporteringen kring räddningsinsatsen upptog endast mindre

en del av mediernas bevakning brandkatastrofen, kom att bli det

av men inslag i nyhetsbevakningen som både under och efter branden kom att kritiseras mest. Kritiken mot medierna kom i första hand från polis och räddningspersonal och handlade om att medierna och då särskilt televisionen endast några få timmar efter branden släppte fram chockade

ungdomar som direkt i TV utgöt sin förtvivlan och vrede över polisens och

räddningspersonalens insatser.

"- Vi tycker vi har blivit orättvist beskyllda för att vi inte gjorde vårt bästa, att vi var passiva, att vi inte tog oss in och räddade fler", så sa en brandman till GT 1/ 11-98. Och i utredningens möten med polis och räddningspersonal har man ofta vittnat om hur sårande kritiken från ungdomarna var. Och att man inte kunde förstå hur framförallt televisionen kunde släppa fram kritiken.

Ungdomarna gick nämnts till häftigt mot polis och räddnings-

som angrepp personal för att de uppträtt passivt och initiativlöst och att polisen hindrat ungdomar att hjälpa till i räddningsarbetet. Men också för att polisen uppträtt nonchalant och hindrat anhöriga att på brandplatsen ta reda på om deras barn fanns bland de omkomna eller skadade.

I en intervju med tre festdeltagare i SVT2 fick bl Bilahs kamrat

a berätta:

"Jag sprang omkring och leta efter mina bröder, men Bilah här var rätt modig. Han gick in bland röken och allting som inte ens polisen och brandmännen vågade göra, och försökte hämta ut folk

"Ok, jag kan bara ta detta exempel. Min kompis Bilah, han bär på en nästan döende kropp, och så sa han till en polis. Kan du hjälpa mig Vet du vad

han gör Han bara flinar. Om det skulle vara hans barn eller vad som helst, jag menar ändå. Det var så att ungdomarna gick in, hämtade ut andra ungdomar, dem på marken, sprang upp igen. Och sen var det andra ungdomar som var där ute som var lite skadade, dom fick bära ungdomarna vidare till ambulansen medan polisen stod och titta på. Om inte

Nyhetsrapportering om branden

brandkåren vågar gå in med gasmasker, så går vanliga 15-18 års ungdomar in och hämtar folk, och många dom inte ens känner. Så många av dom som dog måste ha dött för att dom gick in och hämtade andra"

Intervjuer på samma tema sändes även i TV4:

."...men samtidigt låg det massa döda där inne va, men vi fick inte ta ut dom för brandmännen, jag vet inte varför, men det kunde finnas säkert hopp om att någon överlever, fattar du vad jag menar, men vi fick inte ta ut dom. Så fort trängde vi in oss. Vi var skitmånga, vi bara trängde in oss, drog ut några åtminstone. Så låg det bara en massa döda på varandra. Så mer kunde vi inte göra, så blev vi utkörda utav brandmännen och polisen..."

Kritik förekom även i radio och TV mot sjukvården, men det var mycket sällsynt: "det fanns inte sjukvårdspersonal här tillräckligt för att hjälpa till

ögonvittne vid brandplatsen i TV4. Och även förhållanden på sjukhusen fick kritiska synpunkter: "jag fick inte ens gå in och besöka min lillebror. Dom sa hämta personer, hämta det. Dom ville inte släppa in mig. Min mamma fick komma ut och hämta in mig, så jag tycker inte dom Varit mycket till hjälp idag".

Det bör i detta sammanhang påpekas att inslagen i radio och TV upprepades många gånger under natten, morgonen och förmiddagen. Det förekom även ungdomar exempelvis intervjuades både i

att samma radions och televisionens nyhetssändningar och sedan även i olika typer

studioprogram. Även det handlade många sända inslag, handav om om lade det om ett begränsat antal intervjuer och ett begränsat antal ungdo-

mar som intervjuades.

Kritiken mot polis och räddningstjänst förkom även i de tryckta medierna, i första hand i kvällstidningarna. I GT var en ung

man: "rasande över vad han ser som polisens underlåtenhet att rädda liv. De

bara stod där och sa att vi skulle ta det lugnt och sätta filtar runt oss". "Som de ungdomarna såg det, gjorde polisen ingenting denna förfärliga natt än att hindra kamrater och föräldrar från att minska katastrofen Om vi hade fått hjälpa till kanske det varit tio-tjugo döda istället för sextio.

Kritiken i medierna mot räddningsinsatsen resulterade snart i motsättningar mellan ungdomar och polis och räddningspersonal. De hjältedåd som ungdomarna påstods ha utfört ifrågasattes. Polis och räddningstjänst hävdar att privatpersonernas insatser i själva verket försämrade möjligheterna att undsätta ungdomarna i det brinnande huset" GT 31/ 10 -98.

I GP 31/ 10 -98 stod det bland annat: "chockade aggressiva ungdomar försvarade räddningsarbetet när de försökte slita ut sina instängda kamrater dörröppningen till det belamrade trapphuset. När brand-

ur männen försökte resa en brandstege hindrades de av mer eller mindre hysteriska ungdomar. De ryckte i oss och ville vi skulle hjälpa deras

-

Nyhetsrapportering om branden

kompisar. Det var störande. Men man får räkna med att det händer i en sådan situation när känslorna svallar." Och även i andra avseenden bild av förhålgavs senare en annan landena på skadeplatsen än vad som rapporterades i TV den första nat-

ten:

"- Ute på gården fick en brandman ett knytnävsslag i ansiktet när han jobbade med skadad. Det var ett par grabbar som vägrade acceptera att en deras kamrat faktiskt var död och utom all hjälp brandman i GT 1/11 -98

Det uppenbart att det fanns mycket olikartade uppfattningar om hur var räddningsarbetet hade utförts. Nyhetsjournalisternas viktigaste uppgift i sådan situation är att allsidig belysning av de uppfattningar som ge en finns. Men i journalistens uppgift ligger också att utöva sedvanlig källkritik mot de uppfattningar förs fram utan att ta ställning för någon som sida. I tabell 5.5 görs ett försök att reda ut vilken bild som gavs i medierna nyhetsaktörerna under brandkatastrofen. Där anges i vilken utsträckav ning 1 festdeltagarna/ungdomarna, 2 polisen, 3 räddningstjänsten, 4 sjukvården och 5 andra myndigheter och politiker omtalades positivt eller fick beröm eller omtalades negativt eller utsattes för kritik. I tabellen redovisas i absoluta tal i vilken utsträckning det uttalades positiva och negativa omdömen om de fyra aktörsgrupperna -i olika medieoch under de första fem dygnens rapportering. grupper

Tabell 5.5 Beröm och kritik av olika aktörer i nyhetsrapporteringen under brandkatastroten absoluta tal

Festdeltagare/ Röddnings- Sjuk Politiker/ ungdomar Polis tjänsten vården myndigheter över- över- över- över- överpos neg vikt pos neg vikt pos neg vikt pos neg vikt pos neg vikt Lokalmorgonpr 10 N +l C +7 å +2 Storstadsmorgonpress +2 10 Kvöllspress -2 +6 +2 Lokoltidningor :O 10 :O . TT . +3 +2 +7 Aktuellt :O :O :O . Rappon . -3 10 -2 Nyheterna +3 :O -2 SVT-text :O :O 10 Väst-nyttSVT2 +1 TV4Gbg 0 +3 10 :O Ekot :O 0 +8 1:0 :O Vösteko K -19 Ö +13 +8 +l RadioGbg Totalt 4a 34 +12 19 69 -50 42 15 +27 25 4 +21 22 13 +9

Det första kan konstateras är att förekomsten av positiva och negasom tiva värderingar de inblandade aktörerna är ganska måttligt om man om till nyhetsrapporteringen i sin helhet. I de storstadsmorgontidningar ser sex

Nyhetsrapportering om branden

som undersökts förekommer under de undersökta dagarna sammanlagt 50 berömmande eller kritiska omdömen. För det andra är de positiva eller berömmande omdömena många fler än de negativa. Både för räddningstjänsten och sjukvården är övervikten positiva omdömen mycket stor. Sjukvården utsätts för mycket litet kritik och mycket beröm. I Göteborgs båda morgontidningar utdelas det exempelvis enbart beröm för sjukvårdens insatser. Även för politiker överväger de positiva omdömena, vilket är sällsynt i nyhetsrapporteringen till vardags. För det tredje utsattes festdeltagare och ungdomar också för kritiska omdömen i medierna. I kvällspressen är det till och med kraftig Överen vikt för de negativa omdömena. För det fjärde är det polisen som får den mest omfattande och den kraftigaste kritiken i medierna. De får visserligen också ta del beröm av och positiva omdömen, då kommer de positiva uttalandena uteslumen tande från antingen polisen själv eller företrädare för räddningstjänsten. För det femte är det i första hand rapporteringen under inledningsskedet och i radio och TV som polis och räddningstjänst utsätts för kraftigt kritiska omdömen, de tidigare citaten vittnat De kritiska som om. inslagen förekommer i störst utsträckning Radio Göteborg och därefter i Rapport, Aktuellt och i det regionala nyhetsprogrammet Västnytt SVT2. sändningarna i Sveriges Television SVT under det första dygnet stod för sammanlagt ungefär hälften de kritiska omdömen riktades av som mot polisen om Radio Göteborg räknas bort Det bör påpekas att det . i betydande utsträckning handlar om upprepningar av samma inslag. Ser man till nyhetsrapporteringen brandkatastrofen i sin helhet om går det knappast att hävda att polis och räddningstjänst generellt sett behandlades kritiskt i medierna. Den starkt negativa bevakningen i var stort sett koncentrerad till SVT:s nyhetssändningar och till lokalradions sändningar de första timmarna efter branden. Och polisen dessutom var den aktör som fick komma till tals mest i nyhetsmedierna. Räddningspersonal och polis har för utredningen och i andra sammanhang vittnat om hur starkt och hur sårande de upplevde den kritik som riktades mot dem i medierna och då särskilt i televisionen. Oftast har då kritiken varit mer riktad mot televisionen släppte fram som ungdomarna, än mot ungdomarna själva. En förklaring till att ungdomarnas kritik upplevdes så starkt av räddningspersonalen var att kritiken i första hand kom i ett medium med mycket stor genomslagskraft där personligt och direkt konfronteras man med den uttalar kritiken. En andra förklaring är tidpunkten när som personalen tar del av kritiken. Många av brandmännen och räddningstjänstens personal såg redan på sennatten och tidigt på på morgonen TV:s nyhetssändningar. Efter att bara några timmar tidigare varit på brandplatsen och deltagit i räddningsinsatsen möttes i TV aggressiva man av

Nyhetsrapportering branden

om

ungdomar kritiserade deras insatser. Kritiken räddningspersonal

som mot kom dessutom mycket tidigt i mediernas rapportering branden. Den

om kom därför att starkt påverka stämningen mellan ungdomar och polis och räddningspersonal också att påverka polisens och brand-

- men personalens syn på TV-journalisternas insatser under brandkatastrofens första skede.

5.5.1 Räddningsinsatsen i utländska nybetsmedier

Den kritik som ungdomarna under de första timmarna framförde i de svenska nyhetssändningarna i radio och TV fick ett ganska måttligt

genomslag i utländska nyhetsmedier. Det visar den kartläggning

som utredningen med bistånd från Sveriges olika ambassader låtit genomföra.

Enligt ambassadernas rapporter framkom mycket få eller inga kommentarer om polisens och räddningspersonalens insatser i de grekiska, japanska och Chilenska nyhetsmedierna. Och i de engelska nyhetsmedi-

erna tog rapporteringen mer sikte på att beskriva den hopplösa och förtvivlade situationen rådde för polis och brandkår värde-

som utan rande omdömen om deras insatser. Även i Sydafrika beskrevs polisens och räddningspersonalens insatser, enligt ambassadens bedömning,

relativt sakligt och fördomsfritt.

De danska, finländska, irländska och polska nyhetsmedierna

rapporterade klart positivt räddningsinsatsen, enligt ambassadernas

om rapporter. I de danska medierna framhölls att utryckningen mycket snabb

var och effektiv och att så många dödsoffer krävdes beskrevs i första hand ha berott på att långt fler än tillåtet uppehöll sig i lokalen då

personer branden inträffade. I Finland rapporterades räddningsarbetet i ob-

om jektiva termer utan värderingar och det gjordes jämförelser mellan

egna den svenska och finska katastrofberedskapen. Det framkom bland

annat att Helsingfors inte hade beredskap klarade motsvarande

en som av en katastrof, sig när det gällde sjukvård eller

vare transporter.

Räddningsinsatserna beskrevs i den irländska mestadels

pressen genom uttalanden av räddningspersonal, brandchefer och polis. Det nämndes att mer än 100 brandmän släckte elden, att ambulanser gick i skytteltrafik och att stadsbussar användes för föra brandoffren till

att sjukhus. I radio och TV beskrevs räddningsinsatserna också relativt

positivt. Och i de polska nyhetsmedierna noterades att brandkåren korn mycket snabbt till platsen och att brandinspektioner hade genomförts

av lokalen. Kritiska kommentarer att för få brandbilar och ambulanser

om skickats till platsen citerades emellertid.

I amerikanska nyhetsmedier fick polis, räddningspersonal

och myndigheter en i huvudsak neutral behandling, med undantag antal

av ett artiklar där bittra uttalanden kritiska ungdomar återgavs. Där

av togs bland annat påståenden räddningspersonalen hade förhin-

upp om att drat räddningsförsök från ungdomarnas sida.

Nyhetsrapportering branden

om

Den franska rapporterade att ungdomar som själva var

pressen om på festen räddade andra ungdomar och att när räddningspersonalen kom fram stod lokalen redan i lågor. De franska tidningarna citerade också ungdomar att räddningspersonalen handlade i stor förvirring,

som sa åtminstone till början och att poliser hindrade ungdomar ville gå

en som tillbaka och rädda sina vänner. Räddningspersonalen framställdes inte

rasistiska, dock heller som särskilt handlingskraftiga. som

I de två länder varifrån många brandkatastrofens offer hade sitt

av

riktades stark kritik mot myndigheterna och den svenska poliursprung

I den turkiska riktades särskilt anklagelser mot den svenska sen. pressen polisen. Och i de bosniska medierna rapporteringen kring räddning-

var sinsatsen också kritisk. Ögonvittnen från brandplatsen fick exempelvis framföra kritik polisens och räddningspersonalens arbete på brand-

mot platsen. Minst tio dog på grund att de fick för sen behand-

personer av ling", påstods bland annat.

5.5.2 Raddningsinsatsen i medier särskilt vänder sig till invandrare

som I de lokala närradiosändningarna och i de TV-program som sändes över Öppna Kanalen också ungdomarnas, polisens och räddningstjänst-

togs

agerande på brandplatsen Beskrivningarna av räddningsinsatsen ens upp. skiljer sig inte särskilt mycket från de svenska nyhetsmedierna, eftersom den i allt väsentligt bygger på uppgifter kommit fram i nyhets-

som rapporteringen i de svenska medierna. På det hela taget kan rapporteringen räddningsinsatsen inte sägas snarare mindre, nega-

om vara mer, tiv eller kritisk än den förekom exempelvis i Sveriges Television.

som

De kritiska omdömen som fälldes om polis och räddningstjänsten yttrades i första hand lyssnare och tittare som ringde in till de direkt-

av sända Det är ganska sällsynt att programledarna fäller starkt

programmen. kritiska omdömen, intar de ofta moderande roll gentemot de

snarare en kritiska röster förs fram. Och i en del fall handlade det om att

som programledare ställde kritiska frågor på det sätt journalister i allmänhet gör. I det somaliska TV-programmet tre veckor efter branden ställs exempelvis följande fråga till polisens informationschef: "När det gäller Monas kropp har sagt att kroppen inte hel. Sedan har det visat

man var sig det hel kropp. Det är inte lätt att veta vilka uppgifter ni

att var en lämnar som stämmer

I närradiosändningarna, vilka till mycket stor del bygger på direktsända samtal från lyssnare, förekommer en del mycket fräna kommenta-

polisen och räddningstjänsten. En lyssnare ringde upp en rer om som persisk närradiostation på kvällen efter branden: " Vi måste åka till

sa platsen och spotta på dem och bränna upp polisbilar. De kan ingenting. Ingen dom, varken polis eller brandmän, fick varken rök i sig eller

av brände sig. Varför För att de gjorde ingenting. De bara stod och tittade

-

Nyhetsrapportering branden

om

Citatet är det mest kritiska som återfunnits i de oftast timslånga sändningarna i de tolv undersökta närradiostationerna och i de sju undersökta TV-programmen. Och det var inte typiskt. Snarare är det denna typ av kritiska synpunkter typiska: Jag själv där och såg del

som var var en försummelser från polisens sida", lyssnare på iransk

som en en annan närradio sa.

I Sveriges Radios minoritetsspråksredaktions sändningar förekom också kritiska omdömen polisens och räddningstjänstens insatser:

om "Det är inget tvivel om att många människor kunde räddats om polisen och räddningstjänsten hade agerat snabbare", påstods exempelvis i sändningarna på albanska. Och i sändningen på arabiska framförde fest-

en deltagare att "Polisen var orsaken till de omkommit. De hjälpte

som oss inte och de kom för sent, ungefär en kvart för sent".

Sammanfattningsvis var kritiken mot räddningsinsatsen varken

mer omfattande eller intensiv i de medier särskilt vänder sig till

mer som invandrare än den var i de svenskspråkiga nyhetsmedierna.

6 Medierna och brandens orsaker

Den andra centrala frågan i utredningens kartläggning nyhetsförmed-

av lingen brandkatastrofen gäller de förklaringar i medi-

om som angavs erna till brandens uppkomst och vilka förklarades ansvariga för

som branden. Var det mediernas och journalisternas rapportering

som var upphovet till de rykten och spekulationer spreds branden

som om att var anlagd och att rasister låg bakom

-

I detta kapitel beskrivs de förklaringar till brandens orsaker

som gavs i svenska nyhetsmedier, i utländska medier och i medier särskilt

som vänder sig till invandrare.

6.1 Brandens uppkomst

I princip kan tre slags förklaringar till varför branden i Makedoniska

ges föreningens lokaler uppstod: 1 att branden hade k naturlig orsak,

en s t ex att den uppstått på grund felaktiga el-ledningar, 2 branden

av att orsakats avsiktligt, dvs att branden anlagd eller 3 branden hade

var att en annan orsak, att branden uppstått olyckshändelse eller för-

genom summelser något slag.

av

De tre förklaringarna har reducerats till två i tabell 6.1: att branden var anlagd eller att det fanns tecken på att den anlagd och bran-

var att den hade andra orsaker; antingen det handlade naturliga orsaker,

om olyckshändelser eller försummelser. I tabellen även de gånger det

anges explicit framförts att branden inte anlagd eller att brandorsaken inte

var är fastställd. Resultatet redovisas för samtliga de enskilda nyhetsmedier som undersökts.

Uttalanden orn att branden anlagd eller att det fanns tecken på

var att den anlagd förekom klart flest gånger. Ungefär 40 de

var procent av påståenden som handlade brandens orsaker i medierna gick på detta

om tema. I ungefär 50 procent andra orsaker och i de återstående

angavs fallen ungefär 40 procent uttryckligen antingen branden

- - angavs att inte var anlagd eller att brandorsaken inte fastställd.

var

I tidningarnas rubriker och i etermediernas inledande löpsedlar och påannonser var andelen påståenden att branden anlagd ännu

om var större. Ungefär 60 procent de påståenden förkom i rubriker och

av som löpsedlar av totalt ca 70 stycken rubrikpåståenden tog brand-

som upp ens orsaker angav att branden anlagd eller att det fanns tecken på

var

Medierna och brandens orsaker

att den anlagd. I drygt 50 procent rubrikerna angavs att branden

var av hade orsak. I drygt 5 procent angavs att branden inte var

en annan anlagd eller att orsaken inte fastställd. Dementier eller konstaterande

var

att inget vet lämpar sig uppenbarligen inte för rubriker och om man löpsedlar. Det är knappast heller ett resultat överraskar.

som

Tabell 6.1

Orsak

Branden Branden Orsak Annan Orsak faststölld/

Anlagd anlagd fastställd orsak Totalt angiven anlagd

I Nyheterna, Ekot, Västekot, TT, TV4 Göteborg och Aftonbladet förekom flest uttalanden på temat att branden var anlagd. Till denna grupp kan även Rapport föras eftersom utredningen inte haft tillgång till inspelningar de första timmarnas sändningar och det var under de första

av timmarna uttalanden att branden var anlagd förekom mest.

som om

Det bör dock påpekas att det i TT, TV4 Göteborg och i Västekot även förkom många uttalanden att brandorsaken inte var fastställd. De

om båda etermedieredaktionerna liknar därför övriga göteborgsmedier. I Göteborgs-Posten, Arbetet Nyheterna och Metro översteg nämligen antalet påståenden att brandorsaken inte var fastställd klart de utsagor

om

gick på temat att branden var anlagd. som

Medierna och brandens orsaker

Även i GT:s nyhetstexter är övervikten för uttalanden

på temat att branden var anlagd jämförelsevis liten. I GT:s fall dock rubriksättningen

var mycket hårddragen där rubriken inte alltid överensstämde med texten.

6.2 Räddningsledarens uttalanden

Kartläggningen av nyhetsrapporteringen brandens uppkomst visar

om på tre saker.

i

För det första att uttalanden eller påståenden på temat att branden var anlagd förekom ofta det den vanligaste enskilda förklaringen

- var till varför branden hade uppstått. För det andra innehöll de medier

som rapporterade tidigt under händelseförloppet, dvs radio och TV, avsevärt fler utsagor på temat att branden anlagd än övriga nyhetsmedier.

var Och för det tredje påståenden på temat att branden anlagd järn-

var var förelsevis i de lokala nyhetsmedierna, särskilt i Göteborgs

morgontidningar. Göteborgs-Posten och Arbetet innehöll fler uttalanden på temat att brandorsaken inte var fastställd än att branden skulle

vara anlagd.

Vad är då förklaringen till att påståenden på temat att branden

var anlagd fick sådan spridning i medierna under det första dygnet och

en då särskilt i radions och televisionens nyhetssändningar

Den mest troliga förklaringen ligger i de uttalanden gjordes från

som ansvarigt håll. Den ansvarige chefen för räddningsinsatsen redan på

sa den första presskonferensen kl 5.30 att det fanns tecken på att branden var anlagd. I TTzs första korta telegram kl 3.45 från presskonferensen hette det att: "Enligt vad räddningsledaren Lennart Ohlin finns

uppger det tecken tyder på att branden anlagd.

som var

TT återkommer till räddningsledarens uttalanden mer utförligt i ett telegram kl 04.16. I slutet på detta telegram säger dock representant

en för polisen att: "Vi har inga indikationer eller uppgifter att branden

om skulle vara anlagd".

Klockan 04.00 sände Ekot den första intervjun med räddningsledaren.

I den sas följande:

Reporter: Du inledde presskonferensen med att säga att det finns tecken

-

som tyder på att branden kan vara anlagd.

Räddningsledaren: ja, jag har fått uppgifter från platsen att den kan ha

-

varit anlagd. Vi kan inte utesluta det och med tanke på det snabba brand-

förloppet så tyder det på att detta är inte en normal brand, eftersom så

har kunnat ta sig ur lokalerna här som normalt har då två nödutgångar som

har funktionerat, så måste det varit ett överraskningsmoment för dom

som

varit här inne i diskoteket.

Reporter. Dom uppgifterna du har, det är från din egen personal och

-

ögonvittnen, vad är det

Medierna och brandens orsaker

Räddningsledaren: Dels från mitt första anländande befäl där utifrån

- Lundby brandstation och poliser som har information från platsen.

Reporter: Finns det någonting speciellt som tyder på hur det i så fall

skulle ha gått till Räddningsledaren: Nej, vi har inga detaljer där. Den tekniska undersök-

ningen har givetvis inte kommit igång än. Intervjun återkommer sedan i sin helhet eller i delar i Ekots sändningar kl 4.15, kl 4.45, kl 5.30, kl 6.00, kl 6.30 och kl 7.00. På sennatten och på sänds i TV4 vid upprepade tillfällen

morgonen även följanden intervju:

Reporter. Är det en olyckshändelse eller en anlagd brand

- Räddningsledaren: Det finns vissa tecken som tyder på att det är ett

brandattentat mot den makedoniska föreningen.

Reponer: Vad är det som tyder på det

- Räddningsledaren: Det snabba brandförloppet och att så många har

blivit skadade och omkomna. Normalt så klarar man sig ut från sådana här lokaler.

Reporter: Det fanns bara en utgång tydligen.

- Räddningsledaren: Nej, det är två trapphus och dom är godkända av

brandmyndigheten.

Reporter. Så lokalen är godkänd som diskotek

- Ráddningsledaren: -Ja, den är godkänd som samlingslokal.

Reporter: Om det fanns två utgångar hur kan det komma sig att så många

är döda då Räddningsledaren: -Ja, det är just det jag säger att det tyder på att dom av någon orsak kan ha blivit inspärrade eller om det år en anlagd brand utifrån eller något annat attentat det är för tidigt att säga, men det är inte uteslutet.

Reporter. Var båda utgångarna spärrade

- Räddningsledaren: Det kan jag inte heller avgöra eftersom det fortfa-

rande brann och rök i lokalen när jag lämnade skadeplatsen.

Reporter: Men en utgång var spärrad alltså

- Räddningsledaren: -Jag kunde gå in genom huvudentrén innan jag lämnade skadeplatsen.

Reportern: Men den andra utgången var alltså spärrad

- Räddningsledaren: Det kan jag inte svara på. Den har troligtvis varit

öppen men folk har inte hunnit nå den.

Reporter: Hur såg det ut där i lokalen

-

Medierna och brandens orsaker

Räddningsledaren: Jag vill betrakta det som gaskamrarna i Auschwitz,

fruktansvärt.

De journalister som bevakade presskonferenserna var dock skeptiska till de uppgifter som gavs. Bland annat reporter på TV4 Göteborg

sa en som varit på en presskonferens följande:

Reporter: försöker få en klarhet i om det var en anlagd brand eller inte. Och just nu finns det ingenting som egentligen talar för det. Men dom jobbar förutsättningslöst.

Programledaren: Man har tonat ner den bilden, för tidigare i morse sa

man att det med stor sannolikhet var en anlagd brand.

Reporter. Finns till exempel inga vittnen som talar för att det skulle vara en

anlagd brand. Inte än i alla fall.

Och efter de första intervjuerna på sennatten och tidigt på

morgonen sänds senare flera intervjuer med räddningsledaren där de tidigare uttalandena tas tillbaka eller I SVT2 sändes exempelvis följande

nyanseras. intervju:

Programledaren: Har din bild av vad som orsakade branden förändrats

någonting under morgontimmarna

Räddningsledaren: Nej det finns ju, det är fortfarande outrett här. Vi har

-

många tänkbara orsaker. Allt ifrån anlagd brand till tekniska orsaker. I dagsläget, ja, knappt påbörjad, så det är för tidigt att säga vad som orsakat branden.

Programledaren Ni talade i natt om ett onormalt snabbt förlopp, och det

lät på dig som att du faktiskt trodde att det nästan måste varit anlagd

en brand.

Rdddningsledaren: -Ja, det var den första informationen jag fick från dom som anlände till brandplatsen allra först, deras intryck. Larmet korn 23.43 tror jag, och första styrkan var framme fyra minuter efteråt. Ett brandförlopp i den typen av lägenhet eller lokaler, det tar 3-4 minuter innan den är fullt övertänd, så det kan ha varit ett naturligt förlopp. Så det finns många tänkbara orsaker.

Programledaren: Var du lite för snabb med att antyda att en anlagd brand

var ändå ganska sannolik

Rdddningsledaren: -Ja, har det uppfattats så att jag har sagt att den var anlagd, så var jag nog för snabb.

Och senare följs det upp med följande intervju också sänd i SVT2:

Reporter. På presskonferensen halv fyra var du ganska övertygad om att

det här var en anlagd brand

Raddnirzgsledaren: Som alla, all brandpersonal, man kommer fram till en

lokal som har ett snabbt brandförlopp så kommer misstanken i varje brandmans huvud.

Medierna och brandens orsaker

Reporter: Kan det på fyra minuter blivit helt övertänt utan att det varit ett

-

kraftigt vållande från början, så att såga

Räddningsledaren: -Ja, dom flesta brandförlopp i lägenheter, i den här

typen av lokaler, dom lokalerna blir övertända på 3-4 minuter.

Reportern Du låter inte lika säker på att den var anlagt som du verkade

-

tidigare.

Räddningsledaren: Nej, jag har ingen uppfattning om den år anlagd eller

-

inte, den tekniska undersökningen har inte påbörjats än.

6.5 Brandens omfattning

Förklaringarna brandens orsaker i medierna handlade inte enbart

om

de förklaringar till brandens uppkomst. Förklaringar gavs om som gavs också till brandens omfattning varför branden kom att kräva så många

offer i döda och skadade.

I tabell 6.2 redovisas vilka förklaringar i medierna

som gavs om varför branden krävde så många offer i döda och skadade.

Tabell 6.2

För

Rök- Varning Galler manga

Snabbt lnred- gaser, på Panik, Enut- för del- Lokalen

förlopp ning dödliga allvar Trängsel gång fönstren tagare olömplig Totalt

GP 0 T T 2 2 3 2 T 0 T2 Arb. O 0 O 2 4 0 0 0 7 Metro T 0 0 0 2 3 0 T O 7

GT O 0 0 2 3 4 0 2 T T2 AB 2 3 O 2 2 6 0 3 0 T8 EX 2 0 O 2 2 6 0 T T T4

SVD T 0 0 2 0 T 0 4 0 8 DN T T T 2 2 3 2 T 0 T3 SDS 2 0 T 0 2 4 0 T 0 T0

LP 2 0 0 T 4 2 0 0 0 9 TT 2 0 0 0 0 2 0 0 0 4 TextTV 0 O 0 0 2 2 0 0 0 4

Akt-red. T T 0 0 T T 0 2 0 6 Raored. T7 T 0 2 TT T0 2 22 0 65 Nyh.-red 0 2 6 2 T3 6 0 2 0 3T

VästnyttSVT2 4 0 0 0 2 4 0 5 0 T5 TV4Gbg 2 0 T 0 0 7 0 2 0 T2

Ekot T2 0 0 0 4 T6 T 9 0 42 Vöst-ekot 7 0 O 0 5 25 0 2 0 39

Totalt 56 9 T0 T9 6T T05 7 59 2 328

Medierna och brandens orsaker

Kartläggningen har i detta fall utgått ifrån nio olika slags orsaker

som använts för att förklara varför brandens följder blev så omfattande: 1 att branden hade ett explosionsartat och snabbt förlopp, 2 att inredningen i lokalen var brandfarlig, 5 att utvecklingen rökgaser snabbt ledde

av till medvetslöshet och död, 4 att de första varningarna att det brann

om inte togs på allvar eller att ungdomarna reagerade långsamt på varningarna, 5 att det rådde trängsel, att det svårt att ta sig ut och att panik

var utbröt, 6 att det endast fanns utgång där ungdomarna kunde sig

en ta ut och att många kilades fast i dörröppningen, 7 att galler för fönstren hindrade ungdomarna att ta sig ut, 8 att det var för många ungdomar i lokalen och 9 att lokalen allmänt olämplig festlokal.

sett var som

Som framgår tabell 6.2 är det i stort sett fyra olika slags förkla-

av ringar som förs fram i medierna varför branden fick så hemska följ-

om der. Att det enbart fanns en utgång där många ungdomar fastnade och inte kunde komma ut är den förklaring oftast i medierna. I

som angavs antal därefter förs tre olika förklaringar fram: att det rådde trängsel och att panik uppstod när alla skulle ta sig ut ur lokalen, att det var för många i lokalen och att branden hade ett explosionsartat och snabbt förlopp som innebar att lokalen övertändes.

I morgonpressen och särskilt i Göteborgsmedierna förekommer i förhållande till bevakningens omfattning mycket få utsagor även när det gäller förklaringar till brandens omfattning. Ett skäl till detta, liksom när det gällde det begränsade antalet utsagor vad orsakade bran-

om som den, är troligen en ambition från redaktionernas sida att undvika det som vid den tidpunkten enbart kunde vara antaganden och spekulationer om vad som orsakade branden och varför den fick sådana drama-

tiska följder.

6.4 Ansvariga för branden En vanlig kritik av medierna är att de ofta ägnar sig åt att söka efter fel och peka ut de skyldiga att ange vilka som bär ansvaret för det inträf-

fade. I rapporteringen brandkatastrofen i Göteborg förekommer knap-

om past den typen av journalistik. Det var mycket sällan som det förekom uttalanden i medierna där någon som ansågs skyldig eller ansvarig för branden pekades ut i medierna.

Det framgår av tabell 6.3 där det totala antalet utsagor där någon explicit eller implicit hållits ansvarig för branden.

Uttalanden om åtta olika aktörer som någon gång i medierna hållits som ansvariga för branden har registrerats: 1 att rasister, nazister eller andra extremistgrupper låg bakom branden, 2 att festdeltagarna

genom slarv eller oaktsamhet orsakat branden, 3 att arrangörerna

genom slarv, oaktsamhet eller vinstintresse varit ansvariga för branden, 4 att

Medierna och brandens orsaker

avvisade festdeltagare i hämnd skulle ha anlagt branden, S att ungdomar i största allmänhet är slarviga och oaktsamma och därför kunnat orsaka branden, 6 att lokaluthyraren och fastighetsägaren var ansvariga därför att kontrollen var dålig, att lokalen var olämplig och att de hade ett vinstintresse, 7 att föräldrar kunde hållas ansvariga eftersom de inte skulle tillåtit ungdomarna att gå på festen och 8 att myndigheter, politiker och samhället var skyldiga till branden.

Tabell 6.3

Festdel- Awisade Ung- Lokalutn., Myndigtagare. Arran- festdel- domar,fastighets- För- heter

Rasister slarv görer tagare slarv ögare öldrar samhälle Annan Totalt

LP TT 1 0 1 4 O 0 0 0 0 ö Text-TV 1 O 2 0 0 0 0 0 0 3

Akt-red. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Rap-red. 0 0 ö O 0 2 0 0 0 8 Nyh.-red 2 0 0 0 0 0 0 0 0 2

VöstnyttSVT2 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 TV4Gbg 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0

Ekot 1 0 10 0 0 2 0 5 0 18 Vöst-ekot 0 0 3 0 0 0 0 0 0 3

Totalt 21 2 43 10 2 9 1 12 1 101

De som oftast tilldelas ett för branden är arrangörerna festen.

ansvar av Det bör påpekas att det här inte handlar att det är journalister

om som pekar ut någon som ansvarig, utan det handlar om att olika aktörer uttalar sig i nyhetsmedierna i ansvarfrågan.

Rasister, nazister och andra extremistgrupper är den grupp som i storleksordning därefter utpekas skyldiga till branden. Men det är

som som framgår av tabellen inte särskilt ofta det förekommer.

6.5 Bilden brandens orsaker i utländska nyhetsmedier

av I samtliga rapporter från de ambassader besvarat utredningens frå-

som gor om hur brandkatastrofen bevakades i deras respektive land

uppges

Medierna och brandens orsaker

att medierna hade rapporterat om att mycket talade för att branden i Göteborg kunde vara anlagd. Det förekom också uppgifter om att rasister kunde vara de som stod bakom branden. Egna spekulationer från de utländska mediernas och journalisternas sida om vad som orsakade branden förkom överhuvudtaget inte, utan det som togs upp brand-

om ens orsaker var citat av det uttalande som gjordes av råddningsledaren om att många tecken pekade på att branden var anlagd.

I de utländska medierna refererades också ofta polisens uttalande om att det inte fanns några särskilda tecken på att branden var anlagd. Det främsta skälet till att polisens dementi citerades direkt efter räddningsledarens uttalanden är att de utländska medierna i hög grad förlitade sig på de internationella nyhetsbyråernas uppgifter och deras rapportering byggde i sin tur på TTzs uppgifter där polisens dementi tidigt fanns med TT vidarebefordrade bl nyheten branden till Reuter.

a om

Enligt den amerikanska ambassadens rapport till utredningen förekom i de amerikanska nyhetsmedierna den första nyhetsdagen i nästan samtliga inslag och artiklar "ett citat från en person ur räddningsstyrkan som uttalat sig om att ha sett tecken på att branden var anlagd. Den andra dagen tonades detta uttalande ned, bland annat uttalan-

genom den av polisen.

I flera nyhetsartiklar uttalade sig invandrarungdomar om rasism och etniska motsättningar och möjligheten att branden var ett verk av nynazister nämndes. I en av de längsta och mest resonerande artiklarna Los Angeles Times 31/ 10 motsägs dock detta. Där sägs bl a att Sverige inte är känt för att ha upplevt rasistiska eller etniska våldshandlingar.

I de engelska medierna ges ingen enhetlig bild. I de flesta morgonoch kvällstidningarnas rapportering tas de olika teorierna om brandorsaken upp, men mestadels på ett sakligt och balanserat sätt, bl.a. i form av direkta citat från polis och brandmyndigheter. Denna sakliga rapportering präglar i första hand de engelska morgontidningarna. Två tidningar Times och Sunday Telegraph lutar mera medvetet åt att

- branden anlagd, att det ett dåd av rasister och nynazister.

var var

Samtliga engelska tabloider är dock relativt balanserade och återhållsamma när det gäller spekulationer om brandens orsaker. I radio och TV togs frågan om tänkbara brandorsaker upp, men inte på något spekulativt eller tendentiöst sätt, snarast refererande.

Enligt den franska ambassaden citerade flera franska tidningar den svenske räddningschefen och hans påstående att mycket talade för att branden skulle ha varit anlagd. Tidningarna skriver samtidigt att polisen snarare tror att branden var en olyckshändelse. De franska medierna spekulerade dock inte på egen hand om brandens uppkomst utan hänvisade endast till polisens och räddningsledarens uttalanden. Man kan inte heller säga att den dominerande förklaringen i tidningarna var att

m

Medierna och brandens orsaker

branden var anlagd. Det påpekas att fler ungdomar befann sig på diskoteket än vad lokalen avsedd för.

var

I de franska nyhetsmedierna pekas inga skyldiga till branden ut. Det fanns inga antydningar om att det skulle rasister låg bakom

vara som branden. Den sammanlagda förklaringen i franska medier

är att man först trodde att branden skulle ha varit anlagd räddningsledaren

men att det tycks ha varit en olyckshändelse polisen.

De finländska medierna återgav i likhet med svensk press olika teorier och rykten om att branden skulle ha varit anlagd. Medierna återspeglade annars vad som sades från de svenska myndigheternas sida. Några egna spekulationer från finländska medier förekom inte. Det bestående intrycket är enligt ambassaden att de finländska medierna

gav bilden att orsaken till branden var okänd. På sätt i svenska

samma som nyhetsmedier förekom uttalanden om att arrangörerna bar ett ansvar för branden.

I nästan samtliga danska tidningar återges räddningschefens uttalanden om att branden kan ha varit anlagd, de återger i allmänhet

men också polisens uttalande om att orsaken till branden inte är fastställd. I de danska medierna nämns att arrangörerna kan komma att riskera åtal.

I Danmarks största morgontidning Jyllands Posten finns på söndagen 1/11 helsidesrubriken: Brand kan udlöse raceopgör". Artikelförfattaren skriver att många i det invandrartäta samhället Hammarkullen" är skeptiska mot polisens försök att tona ned spekulationerna att

om branden skulle anlagts av rasister och att detta fött misstankar om att myndigheterna håller inne med sanningen.

I de irländska nyhetsmedierna förekom spekulationer brandens

om uppkomst. Det faktum att lokalen fylld många ungdomar med

var av invandrarbakgrund ledde i synnerhet strax efter branden till många spekulationer om att det kunde röra sig anlagd brand. På fredag

om en morgon förmedlades dock polisens dementi. Tidningen Evening Herald var egentligen den enda som antydde att rasister skulle ligga bakom branden. På ett tidigt stadium förekom även del frågor till berörda

en myndighetspersoner om branden hade något rasistiskt samband.

I de polska medierna konstaterades först att branden uppstod snabbt och plötsligt och att det inte uteslöts att branden skulle ha varit anlagd. Men det förekom även andra förklaringar, exempelvis att vittnen sett hur rök skulle ha uppstått inne i diskoteket och även att branden kunde uppstått till följd av elektrisk kortslutning.

Grekiska medier nämnde att branden troligen anlagd och särskilt

var i TV förekom inslag där rasistiska motiv bakom branden inte uteslöts. Men medierna pekade generellt sett inte ut några skyldiga till branden.

Rapporteringen i Chilenska medier redovisade endast uttalanden av svensk polis och brandpersonal att det inte kunde uteslutas att bran-

om den var anlagd. Andra möjligheter hölls dock öppna och ingen

presum-

Medierna och brandens orsaker

tiv orsak dominerade. Det konstaterades att alltför många ungdomar fått tillträde samt att nödutgångarna var blockerade Räddningstjänsten uttalanden citerades och av dessa framgick att om branden anlagd så kunde rasistiska motiv ligga bakom. I övrigt förevar kom ingen spekulation eller utpekanden av skyldiga. Den japanska nyhetsbyrån Kyodo News berörde kort orsaken till branden och misstankarna om att det skulle ha rört sig om ett mot svenska invandrargrupper riktat illdåd. I de sydafrikanska medierna handlade rapporteringen inledningsvis huruvida branden skulle haft rasistiskt bakgrund och därmed om en anlagd. Rubriksättningen i några fall sådan att intrycket gavs att vara var branden anlagd. Andra förklaringar gavs också, exempelvis att branvar den skulle ha uppstått till följd av en trasig elledning. Skyldiga till branden utpekades endast i allmänna ordalag, t ex att rasister skulle ligga bakom händelsen. De bosniska tidningarna skrev att inte visste vad som orsakat man branden och att polisen fortfarande undersökte om branden var anlagd. Bland annat kunde man läsa artiklar om att det i Sverige spekulerades att branden anlagd, eftersom utgångar blockerade och branom var var den utvecklades snabbt. Tidningarna skrev om spekulationerna i Sverige, antydde inte något. Det skrevs även att brist på information i men om

Sverige upphov till rykten och utvecklade spekulationer.

gav Någon direkt skyldig till branden pekades inte ut i de bosniska medierna, däremot kunde läsa de antydningar fanns i men man om som Sverige att rasister låg bakom branden. Det stod också att polisen i Sverige uttalade sig att "chansen att rasister stod bakom branden var 50-50. om Sammanfattningsvis kan säga att i två av tre artiklar om branden man kunde man läsa antydningar om att rasister stod bakom. I rapporten från ambassaden i Ankara tyvärr ingen kommentar gavs till utredningens frågor hur de turkiska medierna tagit upp frågan om brandens orsaker och som hölls ansvarig för branden. om om vem

6.6 Brandens orsaker i medier särskilt vänder sig till som invandrare

Brandens orsaker och kunde tänkas ligga bakom branden Vem som uppmärksammades också i närradions och kabel-TV :ns sändningar och i sändningarna från Sveriges Radios minoritetsspråksredaktion. Närradion i Göteborg sände dock först på fredagskvällen branden och kabelom TV:n sände först efter tre veckor. Det innebär att de närradiostationer och de kabel-TV-stationer finns i Göteborg och som särskilt vänder som sig invandrare sände långt efter att brandens orsaker hade tagits upp i svenska nyhetsmedier. De inslag förekom i närradion och i kabelsom

Medierna och brandens orsaker

TV:n speglade därför i hög grad det som tidigare tagits i svenskupp språkiga medier. Rent allmänt kan man därför säga att de spekulationer och rykten som fanns i de svenskspråkiga medierna också fanns i ungefär samma omfattning och med ungefär samma inriktning i de medier som särskilt vänder sig till invandrare. En genomgång av de mest spekulativa och långtgående påståendena om brandens orsaker visar att de ofta bygger på uppgifter som hämtas i svenskspråkiga medier. Det gäller t ex "enligt tidningarna är det uppenbart att dörrarna var låsta" och "Expressen säger att det fanns två utgångar och att nödutgången var låst med både hänglås och kedjor". En del lyssnare som ringer in till programmen tog också att upp rasister kan ligga bakom branden: Detta är ett rasistiskt attentat", säger en lyssnare. Och en annan att "rasister har påträffats på Hammarkullen och speciellt i Backa. De har varit i rörelse i den trakten. Det finns vittnen till detta. Därför måste detta utredas ett annat land och inte genom genom staten och den svenska rasistiska polisen. Även i Sveriges Radios minoritetsspråkssändningar förekommer uttalanden om att branden var anlagd och att rasister låg bakom. I den arabiska sändningen frågar programledaren reportern: "Stödjer det här teorin om att branden var anlagd" Och reportern "Det är klart. svarar: Jag var och talade med dem som kom med blommor och ljus och de misstänker att rasisterna ligger bakom det här." Och i den grekiska sändningen refereras ett uttalande om att Branden anlagd någon var av jag tror inte på det som sägs att det var en olyckshändelse."

6.7 Internet

spekulationer och ryktesspridning om brandkatastrofen i Göteborg förekom även på internet. I den debatt följde på branden hävdades ofta som att ryktesspridningen på nätet var mycket omfattande och mycket spekulativ. Att vetenskapligt kartlägga vad som sades branden på nätet är om en mycket svår och omfattande, för att inte säga omöjlig, uppgift. Utredningen har emellertid, stickprovsmässigt, låtit undersöka den dismer kussion och de inlägg som handlade branden på Usenet- både den om svenska och den engelska versionen och de inlägg och diskussioner som fördes på den k Medialistan ett forum för journalister och andra s inom medieområdet om frågor kring journalistik och yttrandefrihet. I usenet på svenska har 15 olika ämnen eller diskussionspunkter med mer än tio inlägg tagits behandlat branden i Göteborg. upp som Det vanligaste debattämnet handlade polisens agerande under branom den med uppemot 130 inlägg och det näst vanligaste inläggen kring var

Medierna och brandens orsaker

brandorsaken med drygt 100 olika inlägg. Inläggen branden

om i usenet på engelska var inte lika många som i svenska usenet, behandlade

men fler och mer udda ämnen. Ett fyrtiotal inlägg tog frågan vad

upp om som orsakade branden.

Det son1 utmärker inläggen eller diskussionen på internet är för det första att den förs förhållandevis I svenska står tio

av personer. usenet personer för ungefär hälften alla inlägg. För det andra ofta

av urartar diskussionerna i de olika ämnesområdena mycket till bli oseriös

snart att

allmän pajkastning.

För det tredje, när diskussioner orsaken till branden förs på

om internet, handlar det knappast andra saker än det redan tagits

om som upp i medierna. Dvs det diskuteras branden anlagd eller inte och

om var om det var rasister eller nazister låg bakom branden. Några andra

som mer omfattande frågeställningar förekommer knappast, och det förekommer inte heller på något markant sätt några särskilda rykten eller spekulationer som inte funnits på andra ställen.

Undersökningarna av usenet har även kompletterats med studie

en av ett mer seriöst diskussionsforum Medialistan. Under oktober och

november förekom 1 500 inlägg och meddelanden på listan. Av dem

ca tog ca 30 upp brandkatastrofen i Göteborg. Det fördes dock ingen diskussion kring vad kunde tänkas orsaken till branden eller

som vara vem som kunde hållas ansvarig för den.

7 sammanfattande

Nyhetsförmedlingen -

slutsatser

Kartläggningen av nyhetsförmedlingen om branden och dess följder har

i första hand haft till syfte att besvara två frågor: Vilken bild nyhets-

gav medierna av brandkatastrofen och räddningsinsatsen Och vilka förklaringar gavs i medierna till varför branden uppstod och vilka förklarades vara ansvariga för branden

Den första frågan besvarades i kapitel 5 och den andra frågan i kapitel I detta kapitel redovisas de slutsatser kan dras med utgångs-

som punkt ifrån de resultat presenterats i de två föregående kapitlena.

som

7.1 Resultaten i huvuddrag

Journalisterna fick reda på att det inträffat brand på Hisingen i Göte-

en borg knappt fem minuter efter att Lundby brandstation larmades till platsen. Och de första journalisterna på brandplatsen tio minuter efter

var ca

brandpersonalen. De första nyhetsinslagen sändes i Ekot kl 02.00. Det

hade fem minuter tidigare föregåtts kort telegramtext visades

av en som efter nattfilmen i TV4. I televisionen började omfattande

en mer rapportering i extrasändningar från och med klockan 04.00 och i radion från

- 02.30. Därefter sändes det inslag i Ekot, i lokalradions Västeko, i TV4 och i SVT2 eller mindre kontinuerligt fram till förmiddagen.

mer

Brandkatastrofen i Göteborg fick under det första dygnet

stor uppmärksamhet i utländska medier. Men med undantag för de nordiska länderna och de länder många de omkomna och de skadade

som av hade anknytning till, försvann göteborgsbranden ganska världs-

snart som nyhet.

I faktarapporteringen om branden i radio och TV förekom under de

första timmarna del felaktiga uppgifter, bakgrund vad

en men mot om som vid den tidpunkten var känt om branden och dess följder, fick allmänheten på det hela korrekt information vad inträffat, når,

en om som var och hur det inträffat och vilka offer branden krävt.

Information på andra språk än svenska förekom endast i Sveriges Radio och i de tidningar som ut i Göteborg. I svensk television

gavs sändes inga program under brandkatastrofen på andra språk än svenska.

Branden inträffade under allhelgonahelgen natten till fredagen den 30 oktober. Det innebar att radio och TV och kvällspress helt korn

att

Nyhetsfönnedlingen sammanfattande slutsatser

-

dominera nyhetsflödet de första två-tre dygnen, eftersom ingen morgontidning förutom Göteborgs-Posten kunde rapportera om händelsen på fredagsmorgonen och lördagen var en s k tidningsfri dag och på sönda-

mycket få lokaltidningar ut. I Göteborg kom dock både GP, gen ges Arbetet Nyheterna och Metro ut med extratidningar på lördagen.

Radions och televisionens nyhetsrapportering inriktades i första hand på att skildra branden, dess uppkomst och förlopp och vad som kunde tänkas orsaken till branden. Bland annat därför att de var först med

vara att rapportera händelsen. Morgonpressen något inriktad på

om var mer att skildra den drabbade anhöriga och vänner, men också den

sorg som stora göteborgare och det officiella Sverige visade.

sorg

De myndigheter direkt berörda branden polis, rädd-

som var av ningstjänst och sjukvård de aktörer som oftast förekom i nyhets-

- var flödet. Lokala och nationella politiker förkom också ofta. Under det första dygnet spelade också festdeltagare och ungdomar central roll i

en

nyhetsflödet.

Televisionens rapportering kring räddningsinsatsen och ungdomar-

fräna kritik polis och räddningstjänst för passivitet och för att nas av hindrat dem ifrån att rädda sina kamrater är det som i efterhand kommit att kritiseras mest, särskilt från brandpersonalens sida. Kartläggningen visar att räddningsinsatsen skildrades särskilt kritiskt i Sveriges Television där ungdomar fick framföra hård kritik mot polis och räddningspersonal. Ser till nyhetsrapporteringen om brandkatastrofen i sin

man

helhet går det knappast att hävda att polis och räddningstjänst generellt

sett behandlades kritiskt eller negativt i medierna.

Under det första dygnet och särskilt under de första timmarnas bevakning i radio och TV förekom ofta påståenden om att branden var anlagd eller att det fanns tecken på att den var anlagd. Det var också påståenden som ofta förekom i de utländska nyhetsmedierna.

Uppgifterna i de svenska och i de utländska medierna på temat att branden anlagd hade dock i de flesta fall sitt ursprung i de intervju-

var uttalanden gjordes från den högst ansvarige för räddningsinsatsen.

som

7.2 Kritiken mot medierna

De kritiska synpunkter förts fram när det gäller mediernas bevak-

som ning brandkatastrofen har i första hand handlat om två olika saker.

av För det första att mediernas bevakning var sensationsbetonad och bidrog till spekulationer och ryktesspridning kring branden. För det andra att medierna, särskilt televisionen, okritiskt släppte fram ungdomar som i chockat tillstånd fick gå till frän attack mot polis och räddningspersonal

och att särskilt kvällspressen skapade hjältar egentligen inte fanns.

som

Nyhetsförmedlingen sammanfattande slutsatser

-

Kartläggningen har visat att det förekom spekulationer, rykten och påståenden i nyhetsrapporteringen att branden anlagd eller det

var att fanns tecken på att den anlagd. Under det första dygnet, särskilt i

var televisionens och radions sändningar, det den vanligast förekom-

var mande förklaringen till branden. I utländska nyhetsmedier och i de

medier som vänder sig särskilt invandrare bild.

gavs samma

Påståenden på temat att branden anlagd hade dock sin grund i

var de uttalanden den ansvarige räddningsledaren på den första

som gav presskonferensen och sedan upprepades i personliga intervjuer i

som radio och TV. Det dessa uttalandena sedan kom att spridas

var som vidare i utländska medier. Nyhetsmedierna i Sverige eller utomlands bidrog inte med egna spekulationer utan förmedlade i huvudsak enbart de uttalanden som hade gjorts den högst ansvarige för räddningsinsatsen.

av I många nyhetsmedier svenska och utländska -fanns det

- snarare en viss skepsis till räddningsledarens uttalanden och tendens

en att tona ned frågan om branden anlagd eller ej.

var

Huruvida frånvaron av morgonpress hade någon betydelse för nyhetsrapporteringens inriktning kan diskuteras. De morgontidningar

som gavs ut i Göteborg var påtagligt mer återhållsamma när det gällde att förmedla obekräftade uppgifter. Det är därför möjligt att närvaro

av morgonpress även i det första skedet gett nyhetsrapporteringen inriktning.

en annan

Kartläggningen har visat att televisionen och radion under de första timmarna vid upprepade tillfällen och i mycket stor utsträckning sände intervjuer med festdeltagare och ungdomar vilka gick till hårt

angrepp mot polis och råddningspersonal för att de varit initiativlösa och passiva och att polisen hindrat ungdomarna från att hjälpa till i räddningsarbetet.

En förklaring till att ungdomarna släpptes fram på det gjor-

sätt som des är att radio och TV har ambitionen att sända så snabbt möjligt

som och att modern sändningsteknik gör att både radio och TV kan sända direkt. Det innebär att de spärrar mot missgrepp och den tid för eftertanke normalt finns på tidningsredaktion inte finns hos direkt-

som en sändande etermedier. Det år troligen viktig förklaring till att inslag

en släpptes igenom som inte borde sänts". Men det förklarar inte varför flertalet inslagen sändes upprepade gånger.

av

En annan kritisk synpunkt som framförts är att ungdomarna inte borde släppts fram eftersom de chockade och det borde journalis-

var terna har märkt. Här ställs journalisten för ett svårt avgörande. Efter

en olycka eller katastrof är alla inblandade i ett eller annat avseende påverkade av det som hänt. Det kan innebära risk för att alla kritiska

en uttalanden mot exempelvis polis och räddningstjänst kan bort

sorteras med motiveringen att den framför kritiken är chockad eller i något

som annat avseende inte är kapabel att uttala sig. Det är ett dilemma där det på förhand inte finns någon given utväg på hur journalisten skall

agera.

Nyhetsförmedlingen sammanfattande slutsatser

-

Ytterligare kritisk synpunkt som riktats särskilt mot journalister i

en radio och TV är att de saknade ett källkritiskt förhållningssätt gentemot de intervjuades. Journalisterna borde före intervjun gjort Klart för

som

den intervjuade verkligen hade varit på platsen och under sig om som intervjun ställt följdfrågor om han eller hon hade någon grund för sina starkt kontroversiella påstående.

Kartläggningen nyhetsrapporteringen visar att det fanns brist på

av

källkritik och uppföljningsfrågor från journalisternas sida. Mer bristen

på källkritik och följdfrågor saknades också i stor utsträckning när det gällde de uttalanden som gjordes av räddningsledaren. Bristen på ett källkritiskt förhållningssätt från journalisternas sida gällde med andra

ord både gentemot festdeltagare och myndighetsföreträdare.

Bristen på kritiska frågor till de inblandade i katastrofen är dock förståelig. Journalisterna också i det första skedet starkt tagna av det

var

hänt och att inte kunde ifrågasätta ungdomar som trnmarna som - man innan befunnit sig i ett inferno. Att rapportera vad hänt och hur de

som inblandade upplevde det viktigast i det inledande skedet. De kritiskt

var granskande frågorna fick komma senare. Journalisterna ställdes återigen inför ett dilemma där det på förhand inte finns en given utväg hur de skall Men oavsett det riktig avvägning mellin olika

agera. om var en legitima intressen blev konsekvensen att varken räddningsledarens eller

ungdomarnas påståenden utsattes från någon egentlig granskning från journalisternas sida.

Del III

Informationen myndigheter

genom

8 och

Myndigheternas frivillig-

organisationernas information

Enligt direktiven skall utredningen kartlägga hur myndigheter och andra organ förmedlat information branden. I detta kapitel behandlas såväl

om myndigheters som frivilliga organisationers roll i informationen.

Myndigheternas information i samband med brandkatastrofen i Göteborg riktade sig i huvudsak mot två målgrupper medierna och därmed

allmänheten samt drabbade och deras anhöriga. Frivilliga organisationer vände sig främst till de drabbade och medlemmar de etniska

av grupper som några av organisationerna representerar. Detta kapitel har till syfte att granska informationen särskilt under de första dygnen efter olyckan men även perioden därefter.

Granskningen består av dels genomgång av myndigheternas dokumentering efter branden, dels intervjuer med ansvariga befattningshavare vid berörda myndigheter och nyckelpersoner inom frivilliga organisationer bl a ledare för krisgrupper. Intervjuerna är omfattande och har i vissa fall kompletterats med följdintervjuer under arbetets gång. Sammanlagt har 28 myndighetsaktörer intervjuats, flertalet i längre personliga intervjuer och deövriga i kortare intervjuer, några telefon. Vidare

varav per har sex intervjuer gjorts med representanter för frivilliga organisationer. De intervjuerna har också gjorts för att underlag till andra delar av utredningen. Tilläggas kan att utredningen inte haft ambition att

som eftersöka samtliga dokument som upprättats vid olika förvaltningar efter branden.

De myndigheter och institutioner som ingår i studien är Göteborgs stad kommunledning, stadskansli samt Stadsdelsförvaltningar, räddningsförbundet och räddningstjänsten, sjukvården Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset som omfattar sjukhusen Sahlgrenska, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, läns- och lokalpolisen, länsstyrelsen samt Marinkommando Väst.

På stadsdelsnivå har utredningen valt att kartlägga några av de 21 förvaltningarna. Genomgången i det följande bygger på intervjuer i fem stadsdelar Backa, Centrum, Frölunda, Gunnared och Lärjedalen, vara fyra tillhör dem mest berörda händelsen och dess konse-

som var av kvenser. De sex frivilliga organisationer intervjuats representerar de

som muslimska, somaliska och iranska krisgrupperna och svenska kyrkan

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

lokalt. Syftet har varit att söka mönstren i den lokala informations- och krisjoursverksamheten, inte att skapa en komplett bild.

Det bör påpekas att kapitlet huvudsakligen beskriver myndigheternas informationsarbete utifrån deras egna skriftliga och muntliga berättelser. Detta ska jämföras med mottagargruppernas syn i nästföljande kapitel. I de intervjuer som genomförts inom utredningen med bl.a. representanter för etniska och andra organisationer har även frågor ställts om informationen till anhöriga och drabbade, vilket även beaktats i detta kapitel för att ge mottagarnas syn.

I viss mån redovisas även myndigheternas operativa insatser för att

kontext och till informationsarbetet. ge en ram

8.1 Informationsarbetets förutsättningar Räddningstjänstens organisation för större olyckor och katastrofer innebär tre grader av beredskap för olika storlek av händelser, där s.k. röd beredskap är högst. Vid röd beredskap inrättas bl.a. en informationssektion som består räddningstjänstens informatör samt brandbefäl

av som svarar för teknisk och operativ information. Tilläggas kan att räddningsverksamheten är organiserad i ett förbund för räddningstjänsterna i Göteborgsregionen, med förvaltningsmässigt centrum på Gårda brandstation i Göteborg. Räddningstjänsten är samlokaliserad med SOS Alarm. Båda enheternas larmoperatörer sitter i samma rum.

Polisens organisation innebär på samma sätt olika grader av beredskap för olika typer och grader händelser. I polishuset finns även

av en kommunal krisjour som fungerar som första krisjoursinstans.

Inom Västra Götalands sjukvård finns en beredskapsenhet som ska träda i kraft efter särskilda regler.

På kommunal nivå finns en s.k. katastrofsamordningsgrupp som inkallas vid stora olycks- och krishändelser. Den består bl.a. av stadsdirektören, en biträdande stadsdirektör, informationsdirektören,

representanter för energi-, vatten-, avlopps- och tekniska verk, en stadsdelschef samt företrädare för andra myndigheter. Politiskt styrorgan är en katastrofdelegation vid kommunstyrelsen kan inkallas i sin helhet

som eller i form av de ledande kommunalråden.

Katastrofsamordningsgruppen del av den kommunala katastrof-

är en planen i Göteborgs stad, där också informations- och kontaktverksamheten regleras. Här ingår informationsstab är för be-

en som gemensam rörda myndigheter. Den består av informationsansvariga vid kommunledningen, sjukvården/Sahlgrenska universitetssjukhuset, polisen och räddningstjänsten samt några ytterligare listade förvaltningsinformatörer. Katastrofsamordningsgruppen och informationsstaben lokaliseras till

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

Gårda brandstation vid kris- och katastrofhändelser för att fungera till-

sammans med räddningstjänstens staber.

Katastrofplaner datum finns också på stadsdelsnivå, inklu-

av senare sive personallistor. Någon komplett bild har inte kunnat inhämtas inom utredningens ram, men uppskattningsvis hälften av stadsdelarna har antagit sådana planer, medan övriga stadsdelar har mer eller mindre funktionella planer av något äldre snitt i avvaktan på nya centrala direk-

formerna. tiv om

Myndigheternas information till allmänheten vid händelser av brottsoch olyckskaraktär sker givetvis via medierna, i likhet med annan information. Medierna följer i regel dagligen polisiära ärenden genom att de och frilansande fotografer i stort sett kontinuerligt avlyssnar polisradion. Vid händelser som bedöms ha nyhetsvärde innebär det sedan bevakning och kontakt på olycksplatsen och/eller telefonkontakt med jourhavande tjänstemän, informatör eller andra befattningshavare vid polisen för att få upplysningar. Vid händelser av större dignitet ordnas vanligtvis presskonferenser från främst polisens sida och t.ex. räddningstjänsten eller i samarbete med andra myndigheter. SOS Alarm i Göteborg har liksom på andra håll i landet inrättat en speciell tjänst gentemot medierna där de via Minicall-meddelanden larmar vid större händelser. Enbart abonnerande medier är med i detta betaltjänstsystem.

Information till drabbade, anhöriga och andra berörda vid stora olyckor förväntas ske efter katastrofplanens intentioner, i första hand genom stadsdelarnas krisgrupper. På vissa håll fanns vid branden inövade rutiner, medan andra stadsdelar ännu inte testat de planer som beslutats eller under beredning inom förvaltningarna. Givetvis får

var ofta anhöriga information via medierna och i andra former i initialskedet av en olycka av denna typ. Bud om dödsfall förmedlas efter särskilda regler av polisen i hemmen.

När det gäller formerna för myndigheternas information blir denna med nödvändighet och lämpligen muntlig. Tryckt information är

- sällan möjlig inledningsvis i katastrofsituationer då händelseutvecklingen ständigt förändrar förutsättningarna. Den kraftiga utveckling av den datoriserade informationstekniken under senare delen av 1990-talet har givit möjligheter att utnyttja denna tredje metod, både för informa-

nya tion inom och mellan myndigheterna men också gentemot allmänheten via Internet. Vid branden i Göteborg visade sig denna typ av information framför allt ha stor betydelse för kontakt mellan katastrofsamordningsgruppen vid Gårda brandstation och stadsdelarnas krisgrupper och krisjourer.

Som nedan framgår sökte anhöriga i inledningsskedet främst information och kunskap vid olika Samlingsplatsen i första hand sjukhusen dit skadade och omkomna förts, även vid olycksplatsen och hos

men etniska gruppers föreningar och trossarnfund. Hammarkullens kyrka kom

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

att spela en central roll. Senare kom de anhöriga i kontakt med de lokala krisjourerna. Räddningstjänsten hade ett begränsat antal kontakter från enskilda, medan SOS Alarm initialt fick ta emot en rad samtal från

oroliga anhöriga. För polisens del resulterade identifieringsarbetet i intensiva kontakter med de omkomnas familjer. Detta är knappast ordinär

en inforrnationssituation för polisen då deras huvudsakliga kanal vid olyckor är medierna förutom vid dödsfall.

Vid efterbearbetningen olyckan under de följande veckorna änd-

av rades myndigheternas kontaktförhållande. Polisen inbjöd till informationsmöten först för representanter för etniska och sedan med

grupper

anhöriga. Tillsammans med räddningstjänsten och sjukvården deltog

man i en omfattande kontakt- och informationsverksamhet, främst i skolorna.

8.2 Inforrnationsarbetet de första timmarna

8.2.1 Larm och utlarmning

Första larmet om olyckan kom klockan 23.42 från en mobiltelefon inifrån brandlokalen. 23.45 larmades den första brandstyrkan vid närmaste brandstation. Polisens ledningscentral larmades klockan 25.47 samtidigt med de första ambulanserna. Två minuter s.k. stort larm på

senare gavs huvudbrandstationen Gårda. Ytterligare en minut senare informeras sjukhusen om att en större olycka inträffat med många skadade. En första sjukvårdsgrupp ambulans med läkare och sjuksköterska larmas kl. 23.52. När den åker från Östra sjukhuset möter de första skadade

man som anlände både i ambulans, taxi och privatbilar. Larrnförloppet har tidigare redovisats i kapitel

Under den följande halvannan timmen från första larmet tog SOS Alarm emot 110 samtal som rörde branden, till början larm,

en men sedan huvudsakligen samtal från anhöriga och andra berörda bl.a.

som önskade få besked närstående ungdomar förmodades ha

om var som varit med på diskoteket befann sig och skulle bege sig i sökan-

vart man det efter sina ungdomar.

Vakthavande poliskommissarie på länspolisen anländer till olycksplatsen kl. 00.10 för att ta över insatschef från den första polis-

som patrullen. Befälen från såväl polisen räddningstjänsten kom under

som natten, utöver ledning av det operativa arbetet, i intensiv kontakt med ungdomar som varit med om branden men klarat sig lokalen. Denna

ur kontakt beskrivs intervjuade aktörer delvis mycket aggressiv från

av som ungdomarnas sida, vilka i ett antal fall inte kunde acceptera formerna för det räddningsarbete som genomfördes. Vissa ungdomar kritiserade vad de ansåg vara otillräcklig ambition från lednings- och räddningspersonalen. Polisen fick vid några tillfällen använda våld. Flera dem

av

deltog dock enligt polisen i räddningsarbetet på ett föredömligt sätt.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

8.2.2 Organisering Vid midnatt stod olyckans omfattning någorlunda klar. "En bild började skapas av att olycka hade hänt med många skadade och döda"

en enorm Räddningstjänsten 1998:6. Räddningstjänsten började formera sär-

en skild stab för olyckan, i linje med sin katastrofplanering. Räddningschefen larmades klockan 00.15. I utredningens intervju med honom säger han att han förstod på den uppringande kollegans röst och sätt att uttrycka sig att det gällde en mycket allvarlig händelse. Han bor i närheten och var på plats efter 5-10 minuter. Då larmades Stadsdirektören eftersom man konstaterade att det fanns grund för att starta katastrofsystemet. På resan in till stan ringde Stadsdirektören upp kommunstyrelsens ordförande och bad honom hålla sig beredd.

En räddningsledare som varit s.k. räddningschef i beredskap anlände till brandplatsen kl. 00.16 avlöste vakthavande brandingenjör

som räddningsledare. Han rapporterade om kaos på skadeplatsen och brist på poliser och sjukvårds- och transportresurser.

Högsta beredskap, röd beredskap, infördes vid räddningstjänsten klockan 00.50. Det rådde nu ingen tvekan om att denna beredskapsnivå nu skulle införas, olyckans omfattning ännu inte känd flera

men var inblandade aktörer säger att de då inte hade vidden klar för sig. En rapport från olycksplatsen angav vid denna tidpunkt att antalet omkomna

5-6 och att de skadade uppgick till 50 Räddningsvar personer personer. chefen att han insåg storleken på olyckan när rapport

uppger en ny meddelade att det låg 15 döda ungdomar utanför byggnaden. Det stod snart klart att det uteslutande gällde ungdomar. Däremot var den etniska bilden ännu tämligen oklar i staberna vid Gårda. För det operativa räddningsarbetet anses det av ansvariga aktörer dock inte ha haft någon

betydelse.

Räddningschefen tog kl. 00.45 ett s.k. inriktningsbeslut om insatsen som förutom att återställa den operativa räddningsberedskapen i

- regionen för kunna hantera andra eventuella bränder innebar dels en

prioritering på information och mediekontakter, dels förberedelser för krishantering och debriefing av återvändande brand- och ambulanspersonal.

Katastrofsamordningsgruppen började kallas till tjänstgöring enligt räddningstjänstens rutiner i sådana här beredskapslägen en dryg timme efter första brandlarmet, med början ungefär kl. 00.45-00.50. Informationsstaben började inkallas samtidigt.

Stadsdirektören anlände därefter till Gårda. Efter att ha blivit insatt i olycksläget så långt det var känt ringde han kommunstyrelsens ordförande med uppmaning att bege sig dit. Kommunens informationsdirektör kom ungefär samtidigt och hade under inresan larmat Sveriges Radios chef i Göteborg samt SVT2/Västnytt. SVT2 dock redan underrättad på an-

var nat sätt. Något senare anlände de första ledamöterna i katastrofsam-

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

ordningen, förutom de redan nämnda bl.a. två tekniska chefer. De dittills anlända i gruppen insåg vid denna tidpunkt att branden inte stämde med det scenario som katastrofplanen främst berör, dvs. en krishändelse av infrastrukturell karaktär, varför man beslutade sig för att inte fortsätta inkallandet av aktörer från tekniska verk. Man kallade i stället bl.a. några biträdande stadsdirektörer, fyra funktionärer med stadsdelskompetens och chefen för kommunens krisjoursverksamhet. Cirka 10 personer inkallades. Under natten och den följande helgen hölls sedan ett rul-

- lande tjänstgöringsschema där ständigt bestod sju till åtta

gruppen av personer.

PKL-gruppen psykosocial katastrofledning på Östra sjukhuset kallades strax före klockan 01.00. Senare inkallades motsvarande

grupper vid de två övriga sjukhusen. PKL-grupperna mobiliserade i sin tur den personal som fanns listad i PKL-team för tjänstgöring vid katastrofer.

Den informatör på sjukhussidan som hade pressjour denna natt blev uppringd av ett par sjukhusväxlar klockan 01.15. Hon kontaktade sjukvårdens informationsdirektör som såg till att alla tre sjukhusen bemannades med informatörer. Chefen för sjukvårdens beredskapsenhet larmades vid 01.30-tiden. Hon begav sig först till Sahlgrenska och sedan till Gårda brandstation.

Utöver polisens organisering olycksplatsinsatser, ordningshållande

av vid sjukhusen och dödsfallsidentifiering inkallades ett tiotal informatörer till polishuset polismän med särskild utbildning för informativa uppgifter i samband med större händelser. Deras roll var i första hand att besvara telefonsamtal. Särskilda telefonlinjer inrättades i detta syfte. Intervjuade polisaktörer menar att deras organisering överhuvud taget fungerade mycket bra, den var klockren" för att referera en av aktörerna.

Kommunstyrelsens ordförande anlände till Gårda omkring kl 01.20 och orienterades om läget.

Runt klockan 01.30 inleddes organiseringen av det lokala katastrofarbetet. Stadsdirektören ringde de 21 stadsdelscheferna med hjälp av ett

par medlemmar i katastrofsamordningsgruppen. Ordern att ska

var man hålla sig vaken och beredd på order samt att larma sina social-

vara nya och krisenheter med samma uppmaning. Den första lokala katastrofledningen var samlad en halvtimme senare.

Strax efter klockan 02.00 rapporterades från olycksplatsen att branden var släckt. Sammanlagt 213 skadade ungdomar hade förts till de tre sjukhusen. Några med svåra brännskador transporterades vidare för vård på sjukhus i Linköping, Malmö och Uppsala samt till Bergen i Norge. Enligt sjukvården följde den medicinska behandlingen existerande planer och kunde genomföras utan problem eller fördröjningar. De döda som samlats i en lokal intill brandlokalen transporterades till bårhuset på Sahlgrenska sjukhuset.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

8.2.3 Inledande kontakter med medier och anhöriga Räddningsledaren på brandplatsen lämnade en del förhandsinformation till de journalister som redan fanns på plats. Sedan han fått någorlunda insikt olyckans omfattning och komplexitet bestämde han sig dock om för att hänvisa medierna till kommande informationsgivning på Gårda. De första journalisterna hade anlänt vid tolvslaget en fotograf från Aftonbladet reporter och fotograf från Göteborgs-Tidnigen. Kvart samt en över tolv fanns tre medier på plats med reportrar, förutom AB och GT även Göteborgs-Posten. Strax därefter infann sig frilansfilmare med en kontakter till Västnytt. Journalisternas första kontakt med berörda myndigheter riktade sig naturligen mot de två befälspersonerna dvs. polisens insatschef och något räddningstjänstens räddningsledare. senare Det tumultartade händelseförloppet och de intensiva och skräm- mande upplevelserna delvis tog över yrkesrollen bidrog sannolikt som också till att journalisterna inte hade så stort behov av traditionell myndighetsinformation i detta läge. De såg ett stort antal döda och skadade. Till brandplatsen kom snabbt många anhöriga som sökte efter sina ungdomar och försökte hjälpa dem som skadats. Anhöriga började även samlas vid sjukhusen redan strax efter midnatt. Då de i många fall saknade information vart de skadade förts åkte många av dem runt till om de olika sjukhusen Sahlgrenska, Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus och även Kungälvs sjukhus. En bidragande orsak till denna snabba ansamling anhöriga jämfört med stora olyckor tidigare den utbredda av - - var användningen mobiltelefoner. De hade fått larm från ungdomar geav deras mobiltelefoner från brandplatsen. nom I detta läge sjukhusen okunniga brandens omfattning och var om konsekvenser, vilken gjorde dem oförberedda på det uppkomna trycket, inte bara från inkomna skadade utan också från anhöriga och andra berörda. Sjukhusen kunde inte i tid formera en lämplig mottagning och informationsgivning. De funktionärer, inklusive en informatör, som sedan skulle få huvudansvar för att hantera situationen fanns på plats vid 02.00-tiden. När funktionärerna inträtt i sina roller trycket mot och inom ett var antal entréer så stort att hade stora svårigheter att organisera verksamman heten rationellt. Kraven från anhöriga att få redan på deras barn om fanns på det specifika sjukhuset och i vilket skick var så påträngande att fick improvisera. Dessutom kommunikationen från brandplatsen man var otillräcklig för sjukvårdsarbetet, då saknade en riktig ledningsläkarman funktion där. Redan på brandplatsen och tidigt på sjukhusen, särskilt Sahlgrenska sjukhuset, försökte enskilda stödja och trösta drabbade ungdomar och anhöriga. Representanter för Röda korset och föreningen Praxis La Familia sådant stöd till drabbade och råd till sjukvårdspersonal om bl.a. de gav

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

drabbades bakgrund och religion. Tidigt sökte sig också tolkar och andra resurspersoner spontant till sjukhusen. Förutom till SOS Alarm ringde en del anhöriga och berörda även till räddningstjänsten. I detta läge gällde det främst för de svarande funktionärerna att ge besked om aktuella telefonnummer till sjukhusen. Räddningstjänstens egen stab gav vidare upplysningar operativ och tekav nisk natur till främst medier.

8.2.4 Informationsarbetetformeras

Katastrofsamordningsgruppens ledamöter fanns till största delen på plats på Gårda brandstation omkring 01.30. Informationsstaben kallades in nu i sin helhet. Från ungefär klockan 02.00 fanns fem funktionärer i denna stab på plats. Det första gången aktiverats skarpt" för var gruppen att citera en av aktörerna, vilket bl.a. innebar att dess utrustning inte var testad och att man hade svårt att få fram rätt i datorerna. programvaror Därmed var alla de tre planerade katastrofstaberna installerade inklusive räddningstjänstens Enda skillnaden jämfört med planerna egen. var att polisens informationschef pendlade mellan Gårda och polishuset och lät en kollega ingå i staben i stället. Informationsstaben inriktade inledningsvis sitt arbete mot två typer av insatser. För det första gällde det att organisera pressinformationen. Strategin var att ha gemensamma presskonferenser för alla inblandade parter i stället för att varje myndighet utlyste sådana för sig. För det var andra gällde det att upprätta kontaktvägar för anhöriga till i första hand sjukvårdsinstitutionerna, dvs. att söka sprida telefonnummer, främst via medierna. Dessutom började utforma ett pressmeddelande med man

faktauppgifter.

Sjukvårdens pressjour anlände till Östra sjukhuset klockan 01.50. Då fanns det redan några journalister på plats. Efter samråd med läkare beslutades utlysa första presskonferens till klockan 02.30, vilket meden delades TT Tidningarnas Telegrambyrå kablade meddelandet som ut till medierna. Informationen till medierna spreds i första hand vid de presskonferenser under natten fortlöpande ordnades på Gårda. som senare Spridningen av telefonnummer via medierna fungerade enligt intervjuade myndighetsaktörer tillfredsställande. Medierna förmedlade denna typ av faktainformation på ett myndigheternas perspektiv fullgott sätt. I två ur TV-kanaler rullade aktuella telefonnummer relativt tidigt. Nummerupplysningen innebar ett omfattande arbete för funktionärerna i informationsstaben. Ytterligare funktionärer fick kallas in och som mest bestod informationsstaben sju till åtta Ändock av personer. angavs ibland felaktiga och inaktuella bl.a. att den lokala etablenummer, genom ringen av krisjourer innebar att på del håll flyttade verksamheten man en till större och ändamålsenliga lokaler. I vissa fall gick inte ändringmer

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

arna av telefonnummer fram i önskvärd utsträckning. Staben besvarade också samtal från enskilda i den mån räddningstjänstens växel inte hann eller kunde hantera samtalen. Senare på fredagsmorgonen tillkom

uppgiften att producera information på kommunens hemsida

samt att ge lägesinformation internt inom de kommunala förvaltningarna och då främst för stadsdelarna.

8.2.5 larm på nationell nivå

Länsstyrelsen och dess jourhavande tjänsteman vid enheten för civil beredskap kontaktades klockan 02.05. Samtalet dock inte

var avsett

som larm utan gällde förfrågan från katastrofsamordningen hur

en om den skulle kontakt med regeringen, då kommunstyrelsens ordförande ansåg att det läge att informera regeringen. Men formerna för

var en sådant larmning fanns inte angivna i katastrofplanen. Länsstyrelsen saknade också en given larmväg. Den jourhavande tjänstemännen informerade emellertid länsstyrelsens ledning händelsen. Bedömningen

om från myndighetens sida förefaller ha varit inte behövde ingripa i

att man de operativa eller samordnande arbetet under olyckans akutskede då de lokala resurserna i Göteborg ansågs tillräckliga. Länsstyrelsen svarade vidare för information under fredagen till berörda konsulat.

senare

Vägen till regeringen gick i stället via Räddningsverket larmades

som kl. 02.15 från SOS Alarm i Karlstad i sin tur kontaktats SOS Alarm

som av i Göteborg. Jourhavande tjänsteman ringde verkets generaldirektör

samt mobiliserade dess informationsenhet. Generaldirektören larmade sedan

statsrådsberedningen.

Statsrådsberedningen underrättades därmed ungefär kl. 02.50,

genom kontakt till beredningens säkerhetsansvarige därefter medde-

som lade statssekreteraren. Försvarsdepartementet hade dock fått första

en indikation det inträffade sin underättelseverksamhet redan

om genom en timme tidigare. Flera samtal ägde med preciseringar olika

rum av uppgifter. Runt klockan 03.00 dock såväl statsminister försvars-

var som minister underrättade. Kommunledningen upplevde det lång tid

att tog och att det var komplicerat att nå regeringen och statsministern och fann det märkligt att det saknades organiserade larmkanaler till landets led-

ning i sådana här katastrofsituationer.

8.5 Informationsarbetet under de första dygnen

8. 3.1 Pressleonferenser

En första presskonferens hölls på Östra sjukhuset och samlade enbart

ett fåtal journalister. Informationen gällde främst antalet skadade, skadeläget för de dittransporterade ungdomarna och hur dessa omhändertagits.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

Därefter beslutas i samråd med informationsstaben att alla presskonferenser i fortsättningen skulle förläggas till Gårda brandstation.

Ett första pressmeddelande sändes ut från informationsstaben med upplysningar katastrofen och dess omfattning samt viktiga telefon-

om

Här annonserades också att krisjourer höll på att inrättas i stadsnummer. delarna. Pressmeddelandet översattes till engelska. En lista på språk-

kunnigt folk upprättades för kommande tjänstgöringsbehov.

Den första myndighetsgemensamma presskonferensen utlystes till klockan 03.50. Det upplägg bestämde sig för innebar att en repre-

man

från varje myndighet och institution skulle redovisa läget för sin sentant sektor, följt frågestund och därefter möjlighet för medier att intervjua

av

de olika myndighetsaktörerna. Mötena leddes av räddningschefen. Att

tidigt bestämde sig för detta program var ett resultat av övningar man och erfarenheter från några stora i Göteborg, bl.a. friidrotts-

evenemang VM 1995. Konferensen hölls i räddningstjänstens taktiksal som kom att bli för presskontakterna under hela helgen. Ännu deltog bara

centrum

mindre journalister, uppskattningsvis 10 personer, varav en del en grupp korn direkt från Östra sjukhuset.

Presskonferensen fokuserade på själva branden, släcknings och räddningsarbetet och det samlade skadeläget så långt hade kun-

man skap detta. Även orsaken till branden kom Härvid yttrade

om upp. räddningsledaren, kom till mötet från brandplatsen, att en förkla-

som ring kunde att branden var anlagd.

vara

Efter detta pressmöte beslöt sig för att anordna täta press-

man konferenser för att möta ett växande behov av information. Ett annat skäl behovet att med så snabb information möjligt försöka

var av som motverka de rykten upplevde började spridas om brandens

som man orsaker.

Medierna ställde krav att få ta del av SOS Alarms bandupptagning av det första larmet. Detta ansågs dock inte möjligt juridiska och

av utredningstekniska skäl, vilket skapade diskussion. Medierna ville också träffa räddningspersonal. Orsaken viss misstro som uppstått bland

var en journalister efter uttalandena av ungdomar på brandplatsen att personalen inte gjort sitt bästa och stoppat ungdomar ville rusa tillbaka in

som i byggnaden för att rädda kamrater. Kravet tillbakavisades med hänvisning till att brandmännen och ambulanspersonalen inte klarade denna konfrontation utan att först genomgå krishantering.

Under inkom ett stort antal samtal från utländska medier. En

natten engelskspråkig funktionär krävdes hela tiden och även fransk tolk

en behövdes. Utländska mediers önskemål intervjuer med representan-

om ter för räddningtjånsten ordnades efter presskonferensen.

Presskonferenser anordnades sedan kl. 05.00, 06.30 och 09.00. Antalet journalister ökade för Varje möte, det fortfarande huvudsak-

men var ligen svenska medier representerade. Vid 9-mötet anlände de första ut-

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

ländska TV-teamen från Oslo och Köpenhamn. Räddningsarbetet blev av naturliga skäl ett mindre betonat tema, medan främst skadeläget fortsatte att intressera journalisterna, liksom brandens orsaker. Andra frågor

gällde lokalen och fastighetsägare. Även identifieringsarbetet

vem som var togs upp.

Strategin från informationsstaben var fortfarande att samla medierna till en plats, Gårda brandstation, och att avböja önskemål att skicka representanter till studiosändningar. Polisens insatschef deltog dock i ett antal studioprogram.

Under fredagen gavs presskonferenser kl 12.00 med bl.a. statsministern och försvarsministern närvarande, 16.00 och 20.00. Dessa

presskonferenser mycket välbesökta, räddningstjänstens taktiksal full-

var var satt och vid statsministerns besök fanns uppskattningsvis 120 journalister närvarande. En rad utländska journalister fanns nu på plats, bl.a. TVteam från England och Tyskland. Tolkar inkallades för service åt

att ge tysk-, fransk-, italiensk- och Spansktalande journalister. Vid den sista presskonferensen för dagen fanns stort behov stöd till europeiska TV-

av team samt CNN.

De båda ministrarna hade anlänt på och hämtats på flyg-

morgonen platsen av bl.a. kommunledningen och representanter för länsstyrelsen. Under dagen besökte de olycksplatsen och Hammarkullens kyrka, där deras besök vållade närmast tumultartade med motsättningar mellan

scener en stor presskår och alla sörjande människor som fanns i kyrkan. Det resulterade i att kyrko- och stadsdelsledningarna beslutade att utestänga press från själva kyrkorummet.

Ett par pressmeddelanden sändes ut under fredagen, vilka också översätts till engelska. De innehöll främst fakta om bl a antalet döda och skadade, telefonnummer och tider för pressinformation, också några

men korta satser läget i allmänhet.

om

Presskonferenserna på Gårda brandstation glesades ut på lördagen till två, kl 12.00 och 17.00. Under söndagen genomfördes ett informationstillfälle kl 17.00. Vid lördagens deltog det största

arrangemang pressuppbådet med ett 50-tal utländska medier plus de svenska, 14 TV-

varav team. Då det utländska medietrycket blivit mycket stort inrättades simultantolkning i språkgrupper. En av presskonferenserna kombinerades med en resa till olycksplatsen.

Ett stort antal samtal inkom fortfarande från utländska medier i stort sett från hela världen. Önskemål intervjuer med räddningsledare och

om andra vittnen från olycksplatsen kunde i stor utsträckning tillmötesgås. Engelsk- och fransktalande informatörer kontinuerligt placerade i

var

telefontjänst under fredag och lördag.

Under lördagen skrevs ytterligare två pressmeddelanden. Den

ena gav vissa sjukvårdsfakta och det andra stadsdelsfakta samt information

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

skadeläget. Här att det 19 nationaliteter bland de skadade om anges var ungdomarna.

Genomförandet av pressinformationen under de tre helgdygnen bedöms myndigheternas ansvariga ha fungerat mycket väl. Intervjuer

av med journalister styrker denna uppfattning.

Vissa relationsproblem fanns dock. Mediernas begäran att få intervjua räddningspersonal tillgodosågs fortfarande inte. Vidare visar vissa myndighetsaktörer i de intervjuer utredningen gjort missnöje med en del medier, främst två svenska TV-kanaler, för att ha sänt ut och inte minst fortsatt att återge uttalandena från brandplatsen av ungdomar som anklagade råddningspersonal för att inte göra sitt yttersta.

Även räddningsverket kontaktyta för medierna. Under fredagen

var var upp till åtta tjänstemän sysselsatta med telefonupplysning i första hand gentemot medierna och främst kring brand- och räddningstekniska frågor.

Satsningen på extern information främst medierna hade dock

genom enligt flera intervjuade aktörer från både kommunen och polisen nackdelen att den interna informationen inom myndigheterna kom i andra hand.

8. 3.2 Stort informationstryc/e på sjukhusen Sjukvården och speciellt Sahlgrenska sjukhuset var den del av den offentliga sektor som kom att stå inför de mest intensiva och omfattande kontakterna med allmänheten och enskilda individer under händelsens akutskede och även fortsättningsvis de tre första dygnen. Stora skaror

av anhöriga och andra berörda samlades på sjukhuset för att söka besked om sina ungdomar och annan typ av information. Minst 5.000 per-

beräknas ha befunnit sig på sjukhusets område under de tre första soner

dygnen.

Människor samlades främst vid och inom entrélokalerna, akutintaget och bårhuset dit de omkomna transporterades efter skadetransporterna.

- Ibland fanns upptill 1.500 personer samtidigt i lokalerna. De församlade bestod dels av direkt drabbade familjer och släktmedlemmar samt kamrater till de döda och skadade ungdomarna, men även personer som bedöms ha samband med branden eller inget samband alls

svagare - Sahlgrenska blev en allmän samlingsplats i Göteborg dessa dygn. Då det visade sig i det närmaste omöjligt att sortera de församlade i grad av anhörig- eller kamratskap och då trycket på ingångarna blev mycket stort kom även del personer att röra sig inom sjukhuset utan särskilda

en skäl. Den stora anstormningen av anhöriga som krävde besked, ville besöka skadade och identifiera och se de döda skapade delvis tumultartade scener.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

I olika lokaler i anslutning till entrén grupperades de PKL-team psykosociala grupper under den s.k. psykosociala ledningsgruppen in-

som kallats. De personalresurser fanns i beredskapsplaneringen räckte

som inte till utan man fick mobilisera ytterligare med lämplig kom-

personer petens psykologer, kuratorer och socialarbetare m.fl. både inom sjukvården och från kommunala

organ.

Behovet av psykosocialt stöd till ungdomar, anhöriga och andra närstående var mycket stort. Ungdomarna ofta upprörda och aggressiva.

var Många hänvisades eller kördes till stöd- och kriscentraler i aktuella stadsdelar. Några bedömdes dock i sådana chocktillstånd de behövde

vara att vård.

Representanter för olika organisationer, inte minst etniska

grupper, inställde sig spontant eller ombads komma för att medverka i det psykosociala omhändertagandet. Även antal präster och motsvarande

ett företrädare för olika trossamfund kom också tjänstgöra vid främst

att Sahlgrenska. Till detta kom bred insats från idrottsföreningen Lundby

en IF.

Den aula som finns invid entréutrymmena användes för allmän information till anhöriga. Information timme under

gavs varannan natten.

Informationsarbetet försvårades att faciliteter och utrustning

genom för ändamålet, t.eX. telefonjack, datorer, faxar och kopieringsmaskiner saknades i de lokaler där detta arbete pågick. Funktionärerna tvingades förflytta sig mellan händelsernas centrum och sina ordinarie arbetslokaler för att utföra sådant arbete. Telefonförbindelser monterades dock senare in.

Bristen på lämplig teleutrustning innebar att mobiltelefonen blev den

huvudsakliga kontaktformen, mellan enheter, till katastrofsamordningen

och informationsstaben på Gårda, till kontaktpunkterna i stadsdelarna och även gentemot medierna. Under larmfasen händelsen, när

av exempelvis funktionärerna i de olika staberna åkte in till sjukhusen och Gårda brandstation, utnyttjades i hög grad också mobiltelefoner för infor-

att mera om läget, larma ytterligare personal och hålla kontakt med medier.

8. 3.2 Stadsdelarnas och friuilligorganisationernøzs krishantering

Katastrofsamordningsgruppen beslöt runt klockan 02.00 att samtliga stadsdelar skulle inta högsta beredskap. Stadsdelscheferna ringdes ånyo

upp med direktiv att mobilisera sin krisverksamhet. Denna rundringning

tog cirka en timme.

Enligt katastrofplanen ska stadsdelarnas krisgrupper dvs. den lokala krisledningen kallas på initiativ den kommunala jourbyrån i polis-

av huset. I det här fallet blev stadsdelscheferna således istället uppringda direkt av Stadsdirektören och ledamöter i katastrofsamordningen, vilket orsakade viss förvirring i något fall.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

Stadsdelscheferna sammankallade sina krissamordnare eller kris-

i de undersökta stadsdelarna på plats mellan klockan grupper som var 03.00 och 04.00. Enligt givna order motringde krisgrupperna Gårda för att bekräfta att de igång. Redan när de etablerades började det dyka

var

anhöriga sökte sina ungdomar. upp som

Krisjourer etablerades mellan kl. 04.00 och 05.00 i de mest berörda stadsdelarna, sannolikt även i andra stadsdelar. Normalt inrätta-

senare des de i anslutning till socialkontor och liknande. Även andra lokaler kom till användning fritidsgårdar, kulturhus, kyrkor m.m. Verksam-

som heten drevs främst personal från enheter för individ- och familje-

av

fritidsgårdar, skolan och BUP Barn- och ungdomspsykiatrin. omsorg, Medlemmar i frivilliga och ideella organisationer samt etniska krisgrupper medverkade i detta arbete vilket beskrivs strax nedan. I Lärjedalen flyttade krisgruppen tidigt från förplanerade lokaler till Hammarkullens kyrka vilket föreföll ett naturligt centrum för områdets krisarbete.

som Detta medförde vissa kommunikationsproblem till dess att man lyckades

fax installerad i kyrkan.

en

Hammarkullens kyrka öppnade på eget initiativ kl. 02.50 och blev mycket intensivt indragen i krisarbetet, då kyrkan blev en samlingsplats för många människor sökte gemenskap. Kyrkan fylldes snabbt av

som sörjande ungdomar del sedan kom att övernatta i lokalerna

varav en flera dygn. Minst 500 uppskattas ha befunnit sig i lokalerna.

personer Kyrkan blev även viktig informationspunkt där det fortlöpande gavs

en information vid ett antal tillfällen under helgen. Ett flertal andra kyrkor medverkade också i informations- och krisbearbetningsarbetet lokalt. Flera dem ingår förutsatt i stadsdelarnas katastrofplaner.

av som en resurs

Även ett antal etniska startade eget krisarbete. En muslimsk

grupper krisgrupp startade sin verksamhet i Hammarkullens kyrka men flyttade över till Hammarkulleskolan. Krisgruppen besökte drabbade familjer och sammanträffade med ungdomar där bl.a. försökte dämpa deras

man upprörda känslor och övertyga dem att rykten som spridits i medier

om

att branden anlagd inte hade någon grund. Imamer bidrog vid om var sjukhusen med att medla mellan drabbade och sjukhuspersonal och medverkade vid identifieringar och religiösa ceremonier såsom tvagning. Inom krisgruppen samarbetade olika muslimska församlingar och föreningar, bl.a. turkiska och bosniska och albanska föreningar samt sunni-

och kvinnoföreningar. Gruppen arrangerade fem centret senare genom imamer begravningen i Billdal.

I samarbete mellan skilda iranska föreningar och enskilda bildades också iransk krisgrupp. Den stödde drabbade familjer inte enbart

en med iransk bakgrund, arrangerade senare begravningen på Kvibergs kyrkogård och stod bakom en minnesstund i Scandinavium.

Även somalisk krisgrupp bildades och fick en lokal i Hammar-

en kullen. Den arbetade med stöd till anhöriga, hjälp med identifiering och

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

sökande efter skadade. Man såg det också uppgift att försöka

som en förklara för föräldrarna hur svenska myndigheter och sjukvård arbetar. Syrianska kyrkan hade vidare en krisgrupp.

Sammanlagt upprättades ett 70-tal kris- och stödcentraler i stadsdelarna. Vid stödcentralerna tog emot anhöriga och ungdomar, såg till att de

man fick mat, dryck, vila och medmänskligt stöd.

Direktiven från katastrofsamordningen innebar balansgång mel-

en lan att krisarbetet skulle etableras så brett att ingen drabbad saknade stöd och att samtidigt inte tränga sig på. Detta kan jämföras med uppgifter från flera anhöriga att de sig fått information eller någon hjälp

vare se kapitel 9. Det fanns fler skäl till kravet på bred lokal mobilisering än att ge snabbt stöd till drabbade familjer. Ett annat skäl för att

var oron många ungdomar skulle samlas i centrum och skapa tillskottshändelser av mer våldsamt slag som resultat av de olika rykten spreds kring

som branden om rasistdåd etc.

I en av de undersökta stadsdelarna ansåg emellertid att det inte

man fanns behov för sådan verksamhet, då inga ungdomar från området del-

tog i festen. Huruvida fler stadsdelar som var mindre berörda följde

samma linje har inte undersökts utredningen. När det gäller graden etable-

av av ring av krisjourer hade katastrofsamordningen på Gårda brandstation

en annan bild av läget. Man hade där uppfattningen att krisjoursverksamhet mobiliserades i samtliga stadsdelar under natten, medan minst och

en möjligen flera stadsdelar förefaller ha tagit pragmatiska och lokalt

mer anpassade beslut.

Krisgrupperna stod i kontakt med kommunens krissamordningsgrupp i Gårda via främst fax och e-post även telefon. Dessa informations-

men kanaler upplevs ha fungerat väl. Däremot hade i någon de

man av undersökta stadsdelarna problem med att ut information sina krisjourer

om i medierna trots upprepade försök. Under och förmiddagen

morgonen fortsatte att kalla in personal och upprätta kanaler till bl.a. vård-

man centraler, BUP, Vuxenpsykiatrin, kyrkan, ungdomshälsan

m.m.

Arbetet under fredagen och helgen gick för de lokala stadsdelsledningarna i huvudsak ut på att övervaka krisjoursverksamheten, finnas till hands i kontakten med anhöriga, hålla samband med bl.a. vårdcentraler och sjukhus, och efter hand listor på omkomna kom informera

- som om dessa. Man fick under fredagen dessutom planera och ställa in

om aktiviteter i stadsdelarna kunde upplevas stötande. Under hel-

som som gen fortsatte man att hålla skolor, fritidsgårdar och övriga samlingsplatser öppna. Det huvudsakliga arbetet bestod fortfarande i att hjälpa anhöriga med information och myndighetskontakter, främst med sjukhusen, fram till söndagen då de slutgiltiga listorna på omkomna offentliggjordes.

Kontakten med medierna bestod under denna första fas mest

av samtal från journalister sökte information. Kontaktproblemen med

som medierna i Hammarkullens kyrka har beskrivits Man såg heller

ovan.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

inte medierna någon viktigt informationskälla för egen del, då in-

som formationen från Gårda till stadsdelsförvaltningarna upplevdes fungera väl, förutom under de tidigaste timmarna på fredagsnatten då kommunikationssystemen inte kommit igång.

Under söndagen planerades för skolstarten på måndagen och de extraresurser i form personal som skulle behövas på de olika sko-

av lorna.

Sammanfattningsvis uppstod tre stora samlingsplatser för drabbade, anhöriga och andra berörda själva olycksplatsen, Hammarkullens kyrka

och Sahlgrenska sjukhuset. Många människor hade behov av att sörja och söka hantera sin kris i kollektiva former. Det innebar också att

mer krisjourerna hade stor variation i antalet besök, i vissa stadsdelar var besöken mycket få. Bedömningen från kommunala aktörer är att stadsdelarnas krisarbete fungerat mycket bra och att en decentraliserat kommunal organisation haft stora fördelar vid denna typ av händelse, inte minst med tanke på hur snabbt krisarbetet kom igång lokalt.

I detta sammanhang bör påpekas de skillnader fanns i de anhö-

som rigas användning och på informations-, kontakt- och stödkanaler

av syn jämfört med myndighetssfären. Myndigheterna har planerat enligt en svensk organiseringskultur innebär att man inrättar stödfunktioner

som på offentliga platser till vilka människor förväntas söka sig. Många invandrare valde dock i stället att söka sig till sina föreningar, kyrkor och deras företrädare och de krisgrupper redan fanns där eller som

som etablerades vid olyckan.

Försvaret bidrog Marinkommando Väst till att hjälpa kris-

genom

att sända förnödenheter av olika slag, såsom ett stort grupper genom antal filtar och madrasser 9300 portioner dryck och bröd och 1600

samt portioner mat, under drygt vecka från fredag kväll. Dessa förnöden-

en heter levererades till olycksplatsen, Blå stället och Hammarkullens kyrka och skola. För utspisning stod hemvärnet. Leveranser pågick fram till den nionde november. Försvaret svarade också för flygtransporter av brännskadade ungdomar samt för krishantering och debriefing av sjuk-

vårdens personal.

8.3.4 Identifiering och underrättelse

Identifieringsarbetet startades av polisen på brandplatsen. Uppgifter om

omkomna och saknade ungdomar togs också emot av sjukvårdspersonal under natten. Anhöriga uppger att de lämnade uppgifter om sina barn vid flera tillfällen såväl hos polisen som på sjukhusen.

I och med att de döda samlats i bårhuset vid Sahlgrenska flyttade polisen så småningom över sitt arbetet med identifiering dit efter att initialt ha utfört det i polishuset där det brukar ske. Tre rum inrättades för identifiering och anhörigas avsked. De omkomnas föremål samlades i

särskild lokal där de anhöriga kunde bese dem. Sjukhuset erbjöd stöd en

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

från kuratorer och socialarbetare i anslutning till visningarna de

av omkomna.

Många anhöriga samlades här för att övervara detta arbete och det uppstod köer till identifieringsrummen. Arbetet försvårades enligt polisen bland annat att flera de omkomna saknade legitimationshand-

av av lingar och exempelvis hade klädsel och hårfärg än föräldrarna

annan uppgav. När identifieringen var klar besöktes de anhöriga i allmänhet av en representant för polisen, oftast tillsammans med en präst.

Polisens system för identifiering mötte krav på andra former och snabbare förfarande, ibland i förhållandevis tydliga motsättningar. Olika synsätt mellan parterna skapade bland annat problem vad gällde listorna över de omkomna som i enlighet med svenska Sekretessregler enbart

var till för sjukhusets funktionärer i den oordnade situationen kom

men som i andra händer. Desperation, förtvivlan och ilska präglade många anhöriga vilket bl.a. ställde större krav än normalt på kurätiva och psykosociala insatser. Alla anhöriga nåddes enligt uppgifter inte heller erbjudan-

egna av dena om sådant stöd.

Ett antal anhöriga hänvisades mellan olika sjukhus och de telefonnummer de uppmanades ringa i vissa fall inte ha fungerat. An-

uppges höriga som inte omedelbart underrättats ombads vänta i hemmen för besked. Under lördagen fanns uppgifter i text-TV föranledde anhö-

som riga till ännu icke identifierade att samlas i polishuset. Efter lång väntan där hänvisades de vidare till Sahlgrenska sjukhuset.

Under fredagen identifierades 18 omkomna, under lördagen 59 och under söndagen ytterligare tre. De sent identifierade svårt brända

var och identifikationen skedde bl a genom analys av tandstatus. Den sist funna flickan upptäcktes på brandplatsen på tisdagen. Två skadade

avled på sjukhus, en på söndagen och på måndagen.

en

På söndagen offentliggjordes listan på de omkomna kl. 20.15. For-

är ett pressmeddelande läggs på kommunens hemsida. Åtmen som ut gärden avviker från sedvanliga regler och rutiner då det är polisen

som svarar för denna typ av offentliggörande. Vissa uppgifter gör gällande att det inom polisen fanns andra uppfattningar när och hur publicering

om skulle ske. Det framgår gjorda intervjuer att kommunen hade

av mer bråttom med att sprida listan till offentligheten än polisen. Från kommunalt håll menade man att listan måste finnas tillgänglig när skolorna började på måndagen så att de där visste i vilka klasser det fanns omkomna ungdomar.

8. 3.5 Extra in/eallad kommunstyrelse

På fredagsmorgonen beslutades inom katastrofdelegationen att inkalla kommunstyrelsen. Problem uppstod härvidlag att på telefon få tag i en del ledamöter, då flera av dem hade hemligt telefonnummer. Kontakterna med Telia var inte särskilt fruktsamma på denna punkt, operatöre-

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

där till början inte benägna att lämna ut numren trots påperna var en kanden om katastrofsituationen, men så småningom utlämnades de dock. Alternativet att Telia själv kopplade fram samtalen förefaller inte ha övervägts.

Kommunstyrelsen sammanträdde kl. 07.00 och fick information om läget samt gav kommunledningen mandat att fatta behövliga beslut i samband med branden. Mötet skedde i vanlig ordning i Börshuset.

Inför sammanträdet började mobil fas av katastrofsamordnings-

en gruppens arbete. Kommunledningen plus informationsdirektören åkte i taxi från Gårda till Börsen, för att senare besöka bl.a. olycksplatsen och Hammarkullens kyrka. De intervjuade aktörerna menar dock inte att detta försämrade aktions- och beslutskraften på något avgörande sätt. Under till kommunstyrelsen författades grunden till ett offentligt

resan uttalanden med bl.a. kondoleanser som styrelsen antog. En rad kontakter skedde per mobiltelefon under resorna.

Styrelsemötet resulterade i ett antal administrativa åtgärder på fredag förmiddag, t.ex. riktlinjer om flaggning och om inställande av arrang-

ADB-funktionärer kallas in för att lägga upp adressystem för emang. intern datorkommunikation. Problem förelåg dock att datera upp inaktuella telefonlistor för den interna och externa kommunikationen och flera informationsfunktionärer på Gårda ägnade sig uteslutande åt att korrigera nummerangivelser gentemot medierna. Alla stadsdelschefer kallades till Gårda på eftermiddagen där bl.a. anhörigträffar diskuterades.

8.4 Informationsarbetet efter branden En stor katastrof som branden på Hisingen innebar att sorgen inte bara tog sig uttryck inom drabbade familjer och bland direkt närstående. De tre samlingsplatserna förblev viktiga sorgepunkter. Många sörjande samlades utanför brandlokalen veckorna efter branden och platsen Smyckades under lång tid med blommor, bilder och minnen av de omkomna. Flera organisationer fortsatte att fullgöra stödinsatser på platsen. Särskilda minnesstunder anordnades bl.a. i Domkyrkan, i en sporthall i Västra Frölunda samt av enskilda i Scandinavium. Fackeltåg arrangerades bland skolelever. I sorgearbetet deltog det offentliga Sverige. Statsministern förklarade branden nationell katastrof.

som en

Den vecka som följde efter allhelgonahelgen 1998 innebar en rad efterhanteringsfrågor för berörda myndigheter. Den medicinska vården av skadade fortsatte på sjukhusen. Polisens identifieringsarbete avslutades i och med att den sista saknade flickan hittats. Polisen insatser koncentrerades därefter till två områden förutom för- och teknisk undersökning, dels ordningsinsatser i samband med begravningarna, dels möten med anhöriga och representanter för de etniska grupperna.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

Räddningstjänsten fortsatte sin krishantering, startade också ett in-

men formationsarbete i skolorna. Myndighetsinsatserna utvecklas i det följande.

8.4.1 Kommunal efteradministration

För kommunens centrala enheter medförde veckan en rad administrativa åtgärder, t.ex. att verkställa operativa beslut som kommunledningen tagit om bl.a. resekostnader, extra bidrag på 20.000 kr till varje familj

som drabbats av dödsfall och busstransporter till begravningarna. Stadskansliet och invandrarförvaltningen de centrala förvaltningar mest in-

- som var blandade i detta arbete hade en rad kontakter med anhöriga och be-

rörda. Det rörde sig både om kontakter från och till enskilda personer och kontakter med olika etniska grupperingar, kontakter mycket skif-

av tande slag. För invandrarförvaltningen gällde det också kontakter under de efterföljande dagarna med ett antal organisationer, däribland Makedoniska föreningen. På politisk nivå var branden fortfarande den viktigaste frågan. Kommunstyrelsens ordförande uppger att frågan tog upp nästan hela hans tid under tre veckor efter branden.

I veckan efter branden träffar centrala kommunaktörer dels

representanter för invandrarföreningar, dels ungdomar från olika

en grupp skolor i syfte att bli mer bekanta med hur dessa upplevde situationen. Intervjuade aktörer noterar skillnader mellan mötena i synen på etniska skillnader och motsättningar. Ungdomarna betonade samhörighet mellan folkgrupperna utan etnisk uppdelning medan representanterna för föreningarna mer framhöll den etniska segregationen i Göteborg och de negativa effekterna av dem.

8.4.2 Ny lokal /erisorganisering och stöd i skolorna På måndagen utsågs bestående representant vardera från

en grupp av en de mest berörda stadsdelsförvaltningarna skulle utarbeta riktlinjer

som för fortsatt stödarbete för de överlevande. Det förslag som senare presenterades gick ut på att fem stödcentra skulle upprättas. På stadsdelsnivå återupprättades de ordinarie kommunikationsvägarna mellan förvaltningarna och medborgarna så att t.ex. socialtjänstens vanliga funktioner började fungera, en övergång som inte var helt problemfri.

Måndagen inleddes med minnesstunder i alla skolor. Nästan samtliga omkomna och skadade var skolelever. Göteborgs kommuns

centrala ledning och många lokala skolledningar bedömde att det fanns ett stort behov dels av information i skolorna, dels att stödja elever och

av låta deras känslor komma till uttryck. Eleverna samlades skol- eller klassvis, informerades om det inträffade och erbjöds stödsamtal och andra möjligheter att bearbeta både kollektiv och individuell Särskilda

sorg. minnesstunder hölls rad skolor. Angeredsgymnasiet den

i en som var

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

enskilt mest drabbade skolan och även andra skolor ställde stora elevvårdande resurser till förfogande i form av bl.a. psykologer och extra lärare. Skolornas schemaläggning under längre tid anpassade efter de

var en stödbehov som fanns på respektive skola.

Räddningstjänsten startade på måndagen ett brett informationsarbete i skolorna av den s.k. Hafa-grupp Händelsebaserat förebyggande arbete sedan ett år tillbaka finns inom myndigheten

som par som en ordinarie funktion. Den består av åtta personer som åker ut i skolklasser efter upprepade brandtillbud för att informera om brandrisker, brandförlopp och andra brandfrågor. Fram till jullovet 1998 hade Häfa-grup-

besökt 150 klasser med 6000 elever och under vintern/våren pen ca 1999 ytterligare cirka 50 klasser vintern/ våren 1999. Periodvis genomfördes dessa informationstillfällen tillsammans med polisen. Polisen, i första hand närpoliser, genomförde också i egen regi ett antal sammankomster i skolor och föreningar för efterhandsinformation under hösten.

Stadsdelarnas krisgrupper hade bemanning dygnet runt i början av veckan, men övergick sedan till ett system med bakjour i hemmen på icke kontorstid. Krisjourerna trappade ned sitt öppethållande från att ha ständig bemanning till att endast ha öppet dagtid efterhand som behovet minskade, med början den 9 november.

8.4.3 Pressinformation

På måndagen, då katastrofsamordningsgruppen avslutat sitt arbete på Gårda brandstation, övergick informationsansvaret till respektive myndighet. Kommunen tog över ansvaret att hålla gemensamma presskonferenser. Dessa hölls den följande veckan vanligtvis gång

en per dag, vilket ansvariga aktörer bedömer som lagom"ingen motsäger heller detta av tillfrågade journalister. De flesta myndigheter utnyttjade denna form. Polisen uppger således att planerade att enbart ut ett press-

man ge meddelande, det fungerade inte, utan kom också att delta i ett

men man antal av kommunens presskonferenser.

8.4.4 Debriefing av personal Förutom hos räddningstjänsten genomfördes krishantering och debriefing även inom sjukvården och på kommunal nivå främst inom stadsdelsförvaltningarna. All personal som direkt eller indirekt deltagit i arbetet i samband med branden erbjöds sådant stöd. Den kommunala krishanteringen sköttes i huvudsak av egen personal. Ett stort gemensamt möte anordnades dock inledningsvis i Svenska Mässans kongresshall med en norsk krispsykolog som huvudtalare. För krishanteringen inom sjukvården svarade försvaret genom SWEDINT Sweden International. SWEDINT rekryterade ett 40-tal personer psykologer mfl. från övriga landet som

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

är specialutbildad för försvarets internationella hjälparbete. Denna debriefing påbörjades den tredje november.

8.4.5 Polisens information till anhöriga Begravningarna medförde för polisens del, utöver ordinärt ordningsarbete, en rad förhandskontakter med anhöriga och representanter för olika etniska grupper. Perioden därefter tog sig polisens informationsinsatser gentemot dessa i huvudsak två former. I slutet på veckan påbörjades serie möten med sammanlagt ett 25-tal företrädare för etniska

en organisationer. Här gavs information om bl.a. förundersökningsarbetet men även om hur räddningsarbetet gått till under olycksnatten. Under den vecka som följde inbjöds samtliga anhöriga till sammanlagt sju möten med 15-20 personer per gång. De fick samma typ av information, men syftet också att berätta hur svenska myndigheter fungerar

var om generellt och vilken ställning myndigheterna har i samhället. En orsak till anordnandet av dessa möten var den misstro som uppstått i vissa invandrarkretsar mot inte minst polisen.

8.4.6 Begrauningar, nationella besök och uppdrag Begravningarna de omkomna blev i vissa fall stora manifestationer

av av sörjande, särskilt den muslimskt religiösa begravningen i Billdal och den av främst iranier anordnade mer profana begravningen på Kvibergs kyrkogård. De följdes uppskattningsvis 5.000 respektive 10.000 sörjande.

av

Utöver statsministerns besök på lördagen anlände under veckan därefter ytterligare två statsråd till Göteborg, integrationsministern och skolministern, och senare justitieministern. De besökte främst olycksplatsen och sjukhus. I några fall besökte regeringens representanter också enskilda anhöriga och företrädare för etniska

grupper.

På lördagen åtta dagar efter branden besökte kungaparet Göteborg. Enligt rutinerna ansvarade länsstyrelsen för programmet som bl a innebar besök vid olycksplatsen och på sjukhus. Ett relativt stort medieuppbåd följde evenemanget och bevakade inte minst besöket på olycksplatsen. Det dock delvis andra medier än dagspress och TV-nyhets-

var medier som nu intresserade sig för frågan.

Den nionde november, tio dagar efter branden, fick länsstyrelsen regeringens uppdrag att samordna informationsinsatserna gentemot anhöriga till avlidna och skadade och att skapa ett forum för diskussion mellan dessa och berörda myndigheter. En arbetsgrupp bildades med myndighetsrepresentanter, men uppdraget utformades i huvudsak som observation av det samlade informationsarbetet. Länsstyrelsen avfattade bl.a. ett brev till samtliga anhöriga om de kontaktmöjligheter som finns tillgängliga.

Myndigheternas och frivilligorganisationernas information

8.5 Den fortsatta hanteringen hösten 1998 och våren 1999 För information, också behandling och rådgivning, öppnade kom-

men munen i januari fem stödcentra. Varje stödcentrum är knutet till befintlig ungdomsmottagning. Under våren 1999 hade dock inte alla fem stödfunktionerna börjat fungera fullt ut. Dessa är dock tänkta att på lång sikt, under flera år, arbeta med att hjälpa de drabbade.

Ett samlat kommunalt beslut togs att samtliga anhörigfamiljer till

omkomna skulle kontaktas av sina respektive stadsdelsförvaltningar. Formerna för dessa kontakter har varierat mellan stadsdelarna. Några anhöriga uppger att de inte nåtts av kontakter. Det kan till viss del bero på att uppgifter över anhöriga endast upptar en adress. Då föräldrarna är skilda har ibland endast en förälder kontaktats och fått information.

Ett antal föreningar som bedrev aktiviteter tiden efter branden har

fått särskilt stöd från Göteborgs fritidsförvaltning.

Polisen och åklagaren samlade alla anhöriga den 4 februari 1999 för information om förundersökningsarbetet och för att meddela att misstanke om brott skulle delges fyra av de ungdomar som varit med om att arrangera festen.

Sista veckan i februari och första i mars inbjöds först anhöriga familjer och sedan berörda ungdomar att besöka brandlokalen. Länsstyrelsen var formell hyrestagare av lokalen. Räddningstjänstens Häfa-grupp medverkade också i dessa visningar. Under Vintern/våren genomförde länsstyrelsen vidare ett antal seminarier i olika brandfrågor.

Hafa-gruppen hade också individuella kontakter familjer och biträdde ett antal stödenheter i stadsdelarna under vintern 1999.

Anhöriga till omkomna bildade under vintern förening, Brand-

en offrens anhöriga BOA, i vilken den övervägande delen av de omkomnas anhöriga blivit medlemmar. Medlemmarna ger varandra stöd och arbetar för att minnet av de bortgångna hedras. Bl.a. deltar de i ett

samarbete med Göteborgs kommun för att skapa ett minnesmärke. Föreningens styrelse blir den normala kontakten med myndigheterna.

9 De närmast drabbades syn på

myndigheternas information och

bemötande.

Utredningen har som ett syfte att undersöka om informationen och bemötandet skett i sådana former och på ett språk de drabbade för-

som stått samt någon form etnisk särbehandling förekommit. Relativt

om av få synpunkter har förts fram kring detta vid mötena och samtalen med drabbade medan kritiska synpunkter på andra förhållanden varit vanliga och väsentligast för dem. Utredningen har därför funnit det angeläget att behandla denna kritik mot myndigheterna. Det material som redovisas hår är således grund också för de förs och de slut-

en resonemang som satser som dras i såväl kapitel 10 som 12-15.

Såväl i massmedier som i kontakter med myndigheter har en tydlig misstro bland drabbade kommit till uttryck. Den finns hos både anhöriga och ungdomar och tar sig ofta drastiska uttryck: Branden är anlagd

polisen döljer det. Man har inte givit oss någon information därför men att vi inte är riktiga svenskar. Misstron har också mer konkreta inslag. Man undrar varför polisen hindrade ungdomar från att hjälpa till på brandplatsen, varför polisen inte hittade en av kropparna där, varför åklagaren går ut i medierna med påståenden att många hörda ungdomar ljuger

om och har rökt hasch.

Utredningen har försökt få nyanserad och bred bild de drabba-

en av des uppfattningar. Någon fullständig kartläggning de drabbades erfa-

av renheter och bedömningar har utredningen dock saknat förutsättningar för. Utredningen har mött anhöriga till de omkomna vid ett möte i regi

brandofferföreningen, ett möte med anhöriga till skadade samt ett av samrådsmöte med ett tjugotal anhöriga. Vid behov har tolkar anlitats. Samtliga anhöriga till omkomna har tillskrivits och ombetts svara på frå-

bl vilken information de fått. Till icke svenska medborgare har gor om a breven översatts till deras modersmål. Nio brevsvar har inkommit och också lett till telefonkontakter och sammanträffanden med enskilda eller

anhöriga. Utredningen har vidare anordnat två möten med grupper av berörda ungdomar från Angeredsgymnasiet, den enskilt mest drabbade skolan, och därefter samrått med dem och andra ungdomar. De direkta kontakterna omfattar drygt 30 anhöriga till omkomna, sex till skadade och ett tiotal ungdomar med på brandplatsen. Utredningen har

som var

De närmast drabbades syn på myndigheternas information

vidare intervjuat sex representanter för frivilliga krisgrupper eller nyckelpersoner i etniska grupper.

Utredningen har fått relativt bred kontaktyta till de drabbade. Om

en de är representativa för hela gruppen kan inte säkert bedömas. De

representerar sannolikt inte ett genomsnitt utan de är särskilt

snarare som aktiva. Genom intervjuerna med dem och representanterna för de

etniska frivilliga grupperna framgår att många anhöriga alltjämt är så drabbade av sin sorg att de inte förmår kontakta myndigheter eller formulera synpunkter på t ex information. Ur den aspekten är de intervjuats

som och svarat på brev inte representativa.

De synpunkter som kommit fram vid intervjuer och i brevsvar är relativt kritiska till myndigheternas agerande. Den upprördhet de

som drabbade naturligen känner innebär sannolikt att fokus läggs på de

negativa erfarenheter och upplevelser haft vid möten och kontakter

man med myndigheter. Det är dock värt att observera att det dels

avges generellt positiva omdömen, dels ges högt beröm till framförallt de direkta sjukvårdande insatserna.

9.1 Ungdomars syn

Utredningens möten och samtal ger ingen entydig bild. En generellt negativ syn på polisen kan dock noteras även om här finns många

nyanser. De mest kategoriska och negativa uppfattningarna polisen och

om andra myndigheters agerande har utredningen mött vid samtal med

ungdomar som inte varit med på brandplatsen. Ungdomarnas uttalanden präglas alltjämt ofta upprördhet och ångest över händelsen och förlo-

av rade kamrater. En grupp elever med invandrarbakgrund på

ett gymnasium i centrala Göteborg planerade att hämnas på "svennarna" lug-

men nade sig efter ett möte med representanter för kommunen.

Nästan samtliga ungdomar som utredningen träffat är och betraktar sig som svenskar. De talar normal svenska med något undantag för helt nyanlända. De anser sig inte särbehandlade utifrån etnisk bakgrund. Någon menar dock att om branden drabbat svenskar skulle polis och räddningstjänst agerat annorlunda och satt in

mer resurser.

Ungdomarna är i stort positiva till vården på sjukhusen och det bemötande de fått på kris- och stödcentrum.

Den punkt som bland ungdomarna och alla andra väcker

- grupper mest misstro är att orsaken till branden inte blivit klarlagd eller redovisas. Många har här deciderade åsikter, tex att rasister anlagt branden. De hänvisar till episoder där rasister t utanför Östra sjukhuset "Era

ex ropat svartskallar, nu har vi fått er. Rykten förs fram att bensinbomb

som en skulle exploderat i lokalen eller att högtalarna skulle börjat brinna. Andra ungdomar tillbakavisar ryktena.

De närmast drabbades på myndigheternas information

syn

Andra inslag som väcker misstro är larmningen och det uppfat-

man tar som lång tid innan räddningstjänsten rycker ut, att räddningstjänsten skyller ifrån sig på att de inringandes svenska skulle varit svår att förstå, att polisen var passiv och i stället för att rädda människor hindrade

ungdomarna från att göra det. Flera ungdomar hävdar att polis hindrade dem från att gå in trots att deras kamrater inifrån ropade på hjälp. Någon säger att polisen inte gjorde någonting och att brandmännen bara satt i sina bilar, helt stelfrusna". Andra ungdomar säger att de inte såg mycket av polisen. "De kunde bara spärra av.

Att en kropp hittades först på tisdagen efter branden många

ses av som bevis på att polisen var slarvig eller likgiltig för de drabbade. "De gjorde allt fel vill inte erkänna det".

men

Man misstror åklagaren och förundersökningen de uppgifter

p g a som läckt ut till massmedier om att ungdomarna ljuger vid förhören och att det skulle förekommit haschrökning. En pojke hävdar polisen inte

att tagit hans uppgifter vid förhör på allvar och försökt honom.

provocera Journalisterna tog mig på allvar, inte poliserna". En ungdo-

annan av marna säger att poliserna justa. Flera ungdomar skadats vid

var som branden säger i sammanhanget att de överhuvud inte förhörts. De är också kritiska till att arrangörerna gjorts till syndabockar de

genom att meddelats misstanke om vållande till död innan orsaken till bran-

annans den kommit fram.

2 De anhörigas syn

Uppfattningarna informationen från myndigheter går isär inom

om gruppen. Många av de som per brev besvarat frågan anser att informationen varit dålig. Vissa tycker att mötena mellan polis och anhöriggruppen har fungerat väl medan andra anser att den inte gett på deras frågor. De

svar svar man fått har man tvingat fram. Kritik riktas också mot brist på stöd och okänsligt bemötande. Någon hävdar att de som invandrare behandlats som andra klassens medborgare. Några andra att ibland fick

menar invandrarna privilegier, ibland blev de negativt bemötta.

Flera av de drabbade menar att några dem behöver tolkhjälp

av men inte alltid fått det. Många att journalister prioriterades före anhö-

anser riga. De sattes i centrum, inte de drabbade.

Flertalet av de utredningen intervjuat uttalar förtroende för myndigheterna. På många punkter har dock kritiska synpunkter och

man uttrycker misstro. Det är åter framförallt att orsaken till branden inte

att redovisats också att information inte givits förundersökning står

men var och när besked kan väntas orsaken. Uttalandet räddnings-

om av en ledare på brandnatten att branden anlagd och den allmänna dementin

var senare har också väckt misstro. Flera hävdar att polisen känner till

orsa-

De närmast drabbades på myndigheternas information

syn

ken att den hemligstämplats, vilket en anhörig kopplar ihop med

men statsministerns besök. Även några anhöriga tror att rasister anlagt branden och att några medelålders män uppehållit sig först i loka-

uppger lerna, sedan i källaren och i ett förråd i trapphuset där branden skulle ha uppstått.

Många kritiserar räddningsarbetet för långsamhet, passivitet och för brist på resurser, t ex ambulanser och sjukvårdspersonal.

Att kropp inte hittades förrän fem dagar efter branden och de

en motsägande uppgifter då gavs av polisen tolkas som tecken på

som nonchalans och inkompetens. Till den omkomna flickans föräldrar påstås polisen på lördagen ha sagt att "Vi silar askan för att hitta en tand eller ett benfragment". När föräldrarna frågade de sökte efter dot-

om terns smycken svarade polisen att "hon till 200 procent inte fanns i lokalen. På tisdag kontaktas brodern till den omkomna och får

morgon beskedet "Vi har hittat något som kan vara din syster. Det är nästan ingen kropp, bara rester". Senare meddelar tekniker att kroppen är relativt bibehållen än svårt bränd och att kläderna är intakta. Brodern

om tog de felaktiga uppgifterna med annan polistjänsteman som

upp en vidgick att fel begåtts och på begäran bad om ursäkt för det. Han ville dock inte gå ut med ursäkten i " Jag kan inte stå till för vad

pressen; svars kollegor säger".

Föräldrarna har uppfattat festen nykter och drogfri. De stöder

som sig då på erfarenheter sina barn men också på de uttalanden

egna av

läkare och sjukvårdspersonal gjort. De är därför upprörda som annan över uppgifter från bl åklagaren som återgivits i massmedia om hasch-

a rökning tänkbar orsak till branden, om alkoholförekomst, om ung-

som domarnas kriminalitet och att ungdomarna ljuger. Många är särskilt kritiska till åklagarens resonemang om en kulturell bakgrund till lögnerna. "Varför går han ut och smutskastar alla dessa ungdomar

Många anhöriga upplevde av självklara skäl väntan på att

- besked sina barn mycket lång. De är ofta starkt kritiska till

om som organisationen identifieringen de omkomna och anser att polisen

av av och andra inblandade inte tog tillvara deras egna konkreta uppgifter om barnen. Miljön på Sahlgrenska sjukhuset med av människor som

massor ofta desperata och chockade, få rum för identifiering och visning

var samt många obehöriga fördröjde identifieringen. Organisationen var till en början dålig hävdar många. Man t ex ut ett anteckningsblock i aulan för att de anhöriga skulle skriva in sina barns namn och sina telefonnummer Blocket kom sedan inte till användning. De anhö-

m m. riga omtalar att de vid flera tillfällen dels i polishuset, dels på Sahlgrenska, lämnat uppgifter sina saknade barn både på fredag och

samma om lördag. De tycker också att identifieringen borde kunnat gå fortare med tanke på att de lämnat fotografier, uppgifter kläder och smycken

om samt tydliga signalement. Bilderna de anhöriga hur de bemötts på

ger av

De närmast drabbades på myndigheternas information

syn

sjukhusen är olika. Många omvittnar att de i kritiska situationer togs om hand mjukt, respektfullt och professionellt medan andra inte kontaktats alls eller mötts varit formella eller rentav avvisande.

av personer som

Föräldrar till ännu identifierade barn fick på lördagen uppgifter via text-TV att de kunde besked på polishuset och begav sig då dit. De fick vänta lång tid bl i slussen till polishuset utan någon kontakt vilket

a uppfattades som opsykologiskt och illa planerat. Några anser att besked om att deras barn avlidit meddelades okänsligt medan andra tycker att både polis och sjukvård agerade finkänsligt och erbjöd stöd.

Man är upprörd över att bara en vecka efter branden post

per besked att barnbidrag och bostadsbidrag minskat eller upphört därför att ens barn har dött. Också överlämnandet av de rättsmedicinska protokollen som redovisar dödsorsak anser några anhöriga skedde okänsligt. Många är också kritiska till polisens attityd till skadade ungdomar som blivit förhörda; de anser att förhören varit provokativa och rivit sår

upp hos ungdomarna. En förälder hävdar att polismannen förhörde hen-

som nes dotter var aggressiv och försökte lägga ord i hennes mun som hon inte sagt.

En familj klagar över att släktingar broder inte fick visum för

- en att komma till begravningen. Invandrarverkets skriftliga motivering

var att han hade för avsikt att stanna i Sverige.

9.5 Frivilliga organisationers syn Utredningen bygger på intervjuer med sex ledare för krisgrupper och/ eller religiösa samfund. De intervjuade anser inte att någon avsiktlig negativ särbehandling på etnisk grund förekommit. Däremot anser de att aktuella myndigheter inte alltid känt till de etniska eller religiösa sedvänjor och tänkesätt som är betydelsefulla i kontakterna med de olika etniska grupperna och t vid omhändertagandet de omkomna.

ex av

Flertalet av de intervjuade anser att misstron framförallt finns hos ungdomarna. Situationen på brandplatsen var kaotisk och konfliktfylld. Både ungdomar, poliser och brandmän chockade vilket skapade

var en grogrund för rykten och misstro. Ungdomarnas misstro ett sätt att

var uttrycka deras upprörda känslor. Ungdomar uttryckte sig "Det är svenskarna som har dödat oss. Dom har allt, båtar och sommarstugor, och dom dödade oss som fiskar i burk". En intervjuad att polisen och

en anser räddningstjänsten inte kunde hantera ungdomarnas upprörda känslor på brandplatsen.

Några intervjuade såg som sin uppgift att försöka ungdomar att lita på myndigheterna och deras information. De blev då någon gång både hotade och misstänkliggjorda. En intervjuad berättar att han träf-

annan

De närmast drabbades syn på myndigheternas information

fat flera landsmän som tror att svenskar ligger bakom branden och som vägrade att tro på uppgiften att tolv etniskt svenska barn omkommit.

Frivilligrepresentanterna att endast relativt föräldrarna

anser av misstror myndigheterna. De som är starkt misstrogna står ofta utanför samhället; är inte delaktiga i dess aktiviteter och är okunniga om det. Misstron kan också bottna i många människors bakgrund och negativa upplevelser av myndigheters agerande i tidigare hemländer och den segregation upplevt i Sverige. En intervjuad omvittnar att många de

man ur etniska grupperna fortfarande är ängsliga för att liknande händelser skall inträffa igen; de sätter sig t ex nära utgångar.

Några av de intervjuade bedömer att misstron närs av att polisen lämnat olika uppgifter om orsaken och inte redovisar utredningens läge. Allt tyder på att polisen kört fast. Då tycker jag man ska gå ut och säga det. Misstron har förstärkts att åklagaren har delgivit arrangörerna av

av festen misstanke om brott innan den egentliga orsaken redovisats. En intervjuad menar att misstron inom hans grupp somalier också för-

- stärktes när en förälder hindrades från att som avtalat tala i TV vid minnesstunden i sporthallen i Slottsskogen. Biskopen gavs istället ordet och därefter avbröts sändningen.

De intervjuade har olika och nyanserade inställningar till mediernas rapportering. Någon är enbart positiv: De skrev vad jag sagt men på bättre sätt. Andra menar att enskilda journalister var påträngande och inte respekterade anhörigas sorg. Flera är kritiska till att massmedierna endast uppmärksammade den muslimska begravningen i Billdal

men inte den profana i Kviberg. En intervjuad anser att iranierna blev mycket negativt inställda till medierna när TV lät en mulla med anknytning till den iranska ambassaden representera de döda iranierna och deras anhöriga.

10 Slutsatser om

myndigheternas

information och bemötande

Myndigheterna har två målgrupper vid händelse brandkatastrofen,

en som dels medierna, dels de drabbade och deras anhöriga. Hur informationen formades den aspekten är ett förhållande diskuteras i detta kapi-

ur som tel. Utifrån myndigheternas och de drabbades skilda uppfattningar behandlas frågor särbehandling förekommit och bemötandet fung-

om om erat väl och med hänsyn till etnisk bakgrund.

10.1 Drabbade och massmedier Myndigheternas informationsuppgift vid en katastrof den aktuella

som är att ge anhöriga och drabbade besked och fakta och att informera allmänheten. Informationen till allmänheten och i viss mån till anhöriga sker främst genom att förse massmedierna med korrekt och adekvat information.

Myndigheterna har således två målgrupper för sin information. De inriktade sig vid branden snabbt på massmedierna tillgängliga

att ge fakta och material. Presskonferenser anordnades tidigt och genomfördes i väl planerad samverkan mellan de olika myndigheterna. Också de internationella mediernas önskemål uppfylldes efterhand väl. Myndigheterna är nöjda med organisationen av sina insatser och hur de svarat mot massmediernas önskemål.

Informationen till de anhöriga och berörda ungdomar krävde andra former och De sökte sig på hand till sjukhusen och i

resurser. egen mindre antal även till polishuset och brandstationen i Gårda och förväntade sig att snabbt få reda på vad hänt deras barn och vänner.

som Under fredagen inrättades aulan på Sahlgrenska sjukhuset till

en informationscentral och på etablerades krisjourer i drabbade

morgonen stadsdelar. Telefonnummer till olika sjukhus och kris- och stödcentraler förmedlades medan i övrigt de anhöriga hänvisades till att vänta på kontakt från polisens sida.

Enligt utredningens mening bör informationen till de drabbade ha högst prioritet. Vid brandkatastrofen innebar det bl att när information

a gavs måste hänsyn tas till de olika etniska grupper som fanns bland de

avsnitt

drabbade. Som framgått kapitel 9 anser många anhöriga att de inte

av fick den information de sökte och att tidsutdräkten framförallt för identifieringen var onödigt lång.

Myndigheterna har givetvis ägnat sig åt såväl informationen till anhöriga/drabbade som till massmedierna. Dock synes tyngdpunkten ha legat på att massmedierna så snabb och adekvat information som

ge möjligt och att underlätta deras arbete. Det innebar att den direkta informationen till de anhöriga ägnades relativt mindre uppmärksamhet i planering och utformning.

Mot den bakgrunden ter det sig angeläget att myndigheterna övervä-

hur de skall prioritera huvuduppgiften att ge de av en olycka närger mast berörda så snabb och begriplig information som möjligt utan att andra informationsfunktioner negligeras. Sådana överväganden bör också uppmärksamma hur möter de krav på snabbhet och flexibilitet

man nya

ställs därför att anhöriga så snabbt får vetskap om att en katastrof som inträffat. Informationen måste också utformas med hänsyn till att den svenska befolkningen numera är etniskt mycket blandad.

10.2 Information till massmedier Polis och räddningstjänst lämnade information redan på brandplatsen till journalister sökt sig dit. Man utformade tidigt informations-

som en policy. I samarbete med övriga berörda myndigheter planerades och genomfördes i räddningstjänstens lokaler i Gårda gemensamma presskonferenser, den första 05.30 på brandnatten. Sjukvården hade hållit en tidigare, kl 02.30, på Östra sjukhuset.

Gemensamt samlades bl språkkunnig personal och tolkar

resurser a för att serva de internationella massmedierna. Man försåg också såväl svenska som internationella medier med rum och utrustning. Planeringen och konkreta insatser genomfördes snabbt och skickligt.

Utredningen bedömer att myndigheterna gav såväl nationella som internationella massmedier efterfrågad service.

10.3 Information till och bemötande drabbade

av 103.1 Särbehandling De drabbade kommer i relativt stor utsträckning från etniska grupper

bor och lever segregerat i det svenska samhället jämför avsnitt som 14.1. Utanförskapet att inte delta i eller känna någon samhörighet

med samhällslivet är källa till misstro och negativ uppfattning om

- en myndigheter. Det kan vara en bakgrund till att några av de intervjuade

avsnitt

hävdar att myndigheterna behandlat dem som andra klassens medborgare.

Utredningen har försökt undersöka någon särbehandling på et-

om nisk grund förekommit. Några konkreta exempel på sådan har inte framkommit i intervjuerna. Det tycks snarast vara så att myndigheterna har varit medvetna om att många av de drabbade hade annan än svensk etnisk bakgrund och därför sökt informationen till det.

anpassa

Tolkar inkallades tidigt på brandnatten till sjukhusen och kom i några fall spontant dit. De korn inte bara att fungera traditionella tolkar

som utan också som förmedlare av information mellan personal och aktuella grupper. Också andra myndigheter anlitade tolkar vid kontakter med anhöriga än inte vid alla tillfällen då det hade behövts.

om

Utredningens slutsats är att särbehandling på etnisk grund inte har förekommit.

103.2 Bemötande Flertalet de anhöriga, ungdomar och andra berörda utredningen

av som intervjuat anser att vård och bemötande inom sjukvård och kontakter med social personal präglats empati och professionalitet. Många be-

av römmer vårdpersonalen på sjukhusen.

Det har dock, som framgår av kapitel framkommit åtskilliga kritiska synpunkter på bemötandet vid olika situationer. Många ungdomar och även anhöriga är starkt kritiska till polisens och i någon mån räddningstjänstens agerande på brandplatsen. Anhöriga upplevde brister i bemötandet vid identifieringen av sina barn. De fick lämna uppgifter flera gånger utan att de togs tillvara. Ett ordnat mottagande saknades till en början. Vid visningar av deras döda barn lämnades några

ensamma eller fick enbart ett formellt mottagande. Andra omvittnar att de togs om hand av medkännande och skicklig personal.

Brandkatastrofen var i många avseenden unik. Det stora antalet ungdomar och anhöriga fanns på brandplatsen samtidigt rädd-

som som ningsarbetet pågick något nytt. Också anstormningen chockade

var av och upprörda anhöriga och ungdomar till sjukhusen kort tid efter olyckan var oväntad.

Polisen och räddningstjänsten hade inte erfarenhet olycka med

av en så många döda och skadade och att samtidigt omgiven så många

vara av upprivna och förtvivlade människor. De inriktade sig på att utföra sina tilldelade arbetsuppgifter och förmådde då inte alltid att hantera ungdomarnas upprörda känslor. En slutsats blir att polisen bör analysera erfarenheterna från branden och konfrontationerna med ungdomarna och överväga framtida insatser t ex behov utbildningar.

av

Varken polis eller sjukvård var beredda på att så många människor kom till sjukhusen. Man hade ingen plan eller erfarenhet hur man skulle

avsnitt

hantera det. Uppkommande problem löstes improviserat och tillfälligt. Insatser gjordes alltefter problem uppstod. Lösningarna blev ofta tillfälliga och behövde ändras vilket ibland ledde till bristande ordning och därmed till missnöje hos de berörda. Med tanke på att man inte förutsett det stora antalet människor dock mottagandet ha kommit i gång

synes relativt snabbt. Samtidigt borde det inte varit obekant att en katastrof utlöser explosiv tillväxt av informationsbehoven, bl a om orsak, kon-

en sekvenser och drabbade.

De bilder skiftande inkännande och smidighet i bemötandet som

av anhöriga visar främst på att de personliga förutsättningarna hos per-

ger sonal varierar vid stora emotionella påfrestningar och stress. Det pekar på behovet hos ledningen att i krislägen känna sin personal så att

av

kan sätta in de som år speciellt förmögna att flexibelt och empatiskt man arbeta med människor i affekt och chock.

Kommunen beslöt att samtliga anhöriga till omkomna skulle kontaktas. Stadsdelsförvaltningarna fick dock budet att inte tränga sig på. Anhöriga har i några fall angivit att de inte haft några kontakter med kommunen. Några tycker att kontakterna bara varit formella och utan empati medan flertalet vittnar just empati och respekt. Andra anhöriga efter-

om lyser kontakter. De också att många drabbade ungdomar mår

mer anser dåligt och behöver stöd av psykologer och kuratorer eller andra insatser men inte nås av existerande utbud.

Behovet av kontakt och förmågan att ta tillvara erbjudanden om stöd varierar efter det tillstånd av sorg de drabbade befinner sig I vissa

tidiga lägen saknar många förutsättningar att ta till sig hjälp utifrån för

att bearbeta ångest och desperation. I andra lägen finns blockeringar

kan hindra kontakter. kontaktat anhöriga har haft som De personer som olika förmåga att nå fram till dem och i några fall inte haft den empati och livserfarenhet krävs för att ett fruktbärande samtal skall kunna

som inledas.

Utredningen bedömer det som viktigt att de drabbade ungdomarna och anhöriga erbjuds stöd. Det är angeläget att kontakter fortsätter att tas i syfte att erbjuda stödsamtal, bearbetning av trauman men också positiva engagemang och fysiska aktiviteter. Kontaktarbete bör utvecklas så att respekterar att människor inte vill ha kontakt vid ett visst tillfälle

man men att man ändå återkommer med nya erbjudanden. Sådana kan också variera med hänsyn till den tid gått sedan katastrofen. Det är väsent-

som ligt att välja kontaktpersonal som har yrkesmässiga kunskaper och personliga egenskaper som gör dem lämpliga för arbetet. Skolorna har ett givet ansvar för att alla berörda skadade, festdeltagare och syskon etc

-

får motsvarande erbjudanden. -

Många föräldrar till omkomna barn har reagerat med ilska och besvikelse på brev de redan en vecka efter brandkatastrofen fick med besked

avsnitt

att barnbidrag och bostadsbidrag upphört eller sänkts därför att deras barn dött.

Enligt gällande lagstiftning skall bidrag upphöra redan månaden efter ett dödsfall. Försäkringskassan får uppgifter från riksskatteverket

som om dödsfallen sände ut meddelanden så snabbt de kunde för att inte utbetalningar skulle ske för ytterligare månad och då behöva krävas

en tillbaka. De använde sina standardiserade formulär för meddelandena med ett tillägg att den som så önskade kunde kontakta försäkringskassan. Utredningen anser att de anhörigas reaktion är naturlig. Försäkringskassan borde ha kunnat utforma ett mindre formellt meddelande. Främst väcks dock frågan om tidsgränsen när bidrag skall upphöra eller sänkas är rimlig eller bör förlängas.

10.33 Etnisk hänsyn

De drabbade representerar nitton olika etniska Det bild

grupper. ger en av den etniska mångfald kännetecknar Göteborg se vidare avsnitt

som 14.1. Utredningens uppfattning är att myndigheterna inte haft plane-

en ring för denna mångfald och därför inte nått ut till dem med behövlig information. Bl saknades fullgod beredskap att snabbt nå företrä-

a en dare för de berörda etniska grupperna. Kommunledningen och vissa stadsdelsnämnder samt polisen och sjukvården hade inte så omfattande kännedom om och kontaktvägar till de drabbade etniska och

grupperna deras föreningsliv och trossamfund att kontakter omedelbart kunde nås. Man insåg behovet och sökte så småningom vägar dit och upprättade kontakter via initiativ från de etniska själva och de tjänstemän

grupperna inom kommunen som hade upparbetade kanaler. De tjänstemännen

var dock också relativt okända.

De religiösa muslimska begravningarna och minnesstunderna uppmärksammades av myndigheterna och massmedia men inte den mer profana på Kvibergs kyrkogård. Det berodde på bristande insikt i de

en drabbades bakgrund också ledde till att det muslimska religiösa

som inslaget kom att tillsammans med representanter för det officiella svenska samhället och den svenska statskyrkan dominera vissa minnesstunder. Den första minneshögtiden på lördagen i Domkyrkan fick inram-

t ex en ning, bl a musiken, bar traditionell svensk prägel.

som en

Även de etniska medierna relativt ibland totalt okända för

var - myndigheterna. Knappast några kontakter togs till en början med dem. Efter några veckor engagerade sig kommunledningen i sändningar i lokal-TV Öppna Kanalen. De etniska mediernas arbetsvillkor också

var okända för såväl myndigheter svenska medier.

som

I sammanhanget kan noteras att frivilliga organisationer, krisgrupper och andra, stod för mycket informationen till sina etniska De

av grupper. synes ha förmedlat budskap och fakta från myndigheter på ett nyanserat och ansvarsfullt sätt. Några dem gjorde ett värdefullt arbete med att

av

avsnitt

söka påverka ungdomar till en positiv syn på myndigheternas agerande. Ett närmare samarbete med myndigheterna, bl a kommunen och polisen, hade sannolikt gett dem förutsättningar att föra ut en än mer angelägen information till aktuella I sin tur hade det förutsatt snabba

grupper. kontaktvagar till dem och en personkännedom hos myndigheterna som inte förelåg.

Del IV

Misstron

11 Misstron mot

myndigheterna

Göteborg sprids en mängd fakta, rykten och lögner kring branden som väcker misstänksamhet och bitterhet och är på väg att växa till enorma proportioner. Anklagelserna handlar om att polisen agerade för passivt och ointresserat på katastrofplatsen. Att SOS nonchalerade det första nödlarmet eftersom "den som ringde pratade så dålig svenska". Att polis och räddningstjänst struntade i att kalla på tillräckligt mycket personal. Att polisen ägnade sig åt att stoppa tonåringar som ville rädda sina kompisar i stället för att göra sitt jobb. Att sjukhusen dröjde med att skicka ambulanser, och när de till slut gjorde det skickade de för få och för lite sjukvårdspersonal." ur GTzsDokument Brand/eatastrofen extratidning 8/ 11 1998.

-

Fanns det någon grund för de rykten som spreds och den misstro

som riktades mot myndigheternas insatser under brandkatastrofen Eller handlade det om illasinnade lögner eller missuppfattningar och okunskap

om hur det svenska samhället fungerar

I kommittédirektiven sägs att "det finns farhågor att debatten om händelserna i samband med branden öppnar eller fördjupar klyfta

en mellan vissa grupper av människor med invandrarbakgrund och samhället i övrigt".

Det är mot denna bakgrund och av det som i övrigt sägs i kommittédirektiven utredningen bedömt det angeläget att så långt möjligt

som försöka klarlägga om och i vad mån det finns någon grund för den kritik och den misstro som riktades mot berörda myndigheter. Hindrades ungdomarna att hjälpa till i räddningsarbetet Togs larmet inte på allvar av SOS Alarm och Räddningstjänstens Alarmcentral därför att den som ringde talade dålig svenska

11.1 Utredningens utgångspunkter

Redan några timmar efter branden framförde ungdomar i televisionens och radions sändningar från platsen frän kritik mot polis och räddningspersonal. Polis och räddningspersonal anklagades för att de skulle ha uppträtt passivt och hindrat ungdomarna att hjälpa till i räddningsarbetet se kap 6.

Den kritik som fördes fram av ungdomarna speglade säkert till en del behovet av att i sorg och förtvivlan rikta anklagelser mot någon som kunde hållas ansvarig för det fruktansvärda och ofattbara hade hänt.

som

Misstron mot myndigheterna

Kritiken speglade säkert också ungdomarnas vanmakt och vrede över att en kamrat, en flickvän, bror eller syster dött onödig och oförskylld

en en död. Men kritiken var också ett uttryck för ungdomarnas upplevel-

egna ser, något de själva höll för sant.

Ungdomarnas kritik mot polisen och räddningspersonalen i direkt anslutning till branden följdes andra händelser där kritik riktades mot

av ansvariga myndigheter. Det gällde händelserna i samband med Mona Nahani, vars döda kropp polisen fann först efter fem dygn. Och det gällde exempelvis åklagarmyndighetens delgivande misstanke mot

av de fyra ungdomar arrangerade festen.

som

Tidningen GT:s skildring i det inledande citatet att det spreds en mängd rykten kring branden och att det fanns utbredd misstänksam-

en het och misstro mot myndigheterna av allt att döma korrekt bild

ger en av vilka stämningar som rådde i Göteborg efter brandkatastrofen. Att fullt ut besvara det fanns grund för alla de uppgifter spreds

om som om myndigheterna eller om det fanns fog för den kritik riktades mot

som myndigheterna i medierna både svår och omfattande uppgift där

är en utredningen ställs inför flera olika typer av problem.

Det första problemet är uppenbart och har att göra med att det helt enkelt är svårt att på ett säkert sätt ta reda på hur det faktiskt förhåller sig. Bland annat därför att det i stor utsträckning handlar hur de inblan-

om dade uppfattar olika händelser och situationer. I vissa fall går det med hjälp av dokument och intervjuer med de inblandade att avgöra vilka sakförhållanden och faktiska omständigheter gällt. I andra fall får

som olika uppfattningar ställas mot varandra och utifrån dessa partsuppfattningar och andra kompletterande uppgifter bedöma vad som framstår som mest rimligt. Och i åter andra fall kan utredningen av olika skäl inte göra någon bedömning av om det finns någon faktisk grund för den kritik som uttalats.

Det andra problemet har att göra med själva händelsen. Branden är den svåraste brandkatastrofen som inträffat i Sverige i modern tid. Det ligger i sakens natur att både myndigheters och enskilda människors insatser under sådana omständigheter lätt kan bli föremål för rykten och lätt kan utsättas för kritik. Att det exempelvis i ett initialt skede finns brister både vad gäller personal och utrustning på skadeplats är ound-

en vikligt det torde gälla vid alla större olyckor. Måttstocken för rädd-

- en ningsinsats framgång blir därför en bedömning av vad som är möjligt under givna omständigheter och det sammanfaller inte alltid med det som vore önskvärt.

Det tredje problemet har att göra med urvalet rykten eller den

av kritik som riktats mot berörda myndigheter. Myndigheter kan kritiseras för många olika saker och det går alltid att få fram någon är kritiskt

som inställd till en myndighet. Det ligger också i sakens natur.

Misstron mot myndigheterna

Utredningen har utgått ifrån två urvalskriterier: Kritiken skall handla och ta fasta på sådant berörda myndigheter har ett ansvar för om som och kritiken skall ha haft en viss omfattning i den allmänna debatten och/ eller starkt förankrad hos de närmast drabbade. Händelserna i vara samband med Mona Nahani år ett exempel som både varit uppmärksammat i den allmänna debatten och ofta och engagerat tagits upp och som kritiserats i de samtal utredningen haft med anhöriga till omkomna och skadade. Kritik mot att identifieringen av de omkomna tog lång tid är däremot fråga inte fått någon större uppmärksamhet i den allen som männa debatten, har spelat mycket stor roll i de kritiska men som en synpunkter som förts fram av de anhöriga.

11.2 Kritiken

Med utgångspunkt ifrån de kritiska synpunkter som framförts i den allmänna debatten och av de närmast drabbade har utredningen försökt klarlägga om och i vad mån det finns någon saklig grund för den misstro riktats mot berörda myndigheter i fem olika fall. som

larmningen kritik har riktats mot att larmningen inte togs på all- att den fördröjdes av språksvårigheter och bristfällig adressvar, angivelse.

Räddnings- och sjulevårdsinsatserpå brandplatsen kritik har fram- förts mot att det rådde brist på utrustning i form filtar och syrgas, brist på brand- och sjukvårdspersonal samt kritik mot personalen för passivitet och initiativlöshet samt att polisen hindrade ungdomar att hjälpa till med att rädda de ungdomar som var kvar i byggnaden.

Identifieringen kritik har framförts av de närmast drabbade mot att identifieringen de döda och underrättelserna till anhöriga tog för av lång tid.

Mona Nahani kritik mot att Mona Nahanis döda kropp inte blev funnen förrän efter fem dygn och att polisen kom med vilseledande

uppgifter efter att kroppen upptäcktes

Ålelagarmyndigbetens förundersökning kritik mot att för-

undersökningen tar för lång tid, att polisen döljer sanningen, att åklamisstänkliggör invandrarungdomar och har gjort arrangörerna gare till syndabockar att peka ut dem som ansvariga för branden. genom

Misstron mot myndigheterna

1 1 Lannningen

Redan timmarna efter branden framfördes kritik mot att larmningen av räddningstjänsten tog för lång tid och det förekom spekulationer att om en anledning kunde vara att anmälan inte togs på allvar räddningstjänstav ens operatör, eftersom den som ringde inte talade svenska. Den förklaring som framfördes ett flertal gånger i medierna föreav trädare för SOS Alarm och räddningstjänsten att dröjsmålet orsakades var av att det i samtalet inte gavs någon klar och tydlig adressangivelse och att denna oklarhet berodde på språksvårigheter. I Dagens Nyheter 1/ 11 1998 SOS-Alarms representant att "samtalet svårt uppfatta uppger var att för larmpersonalen den ringde talade mycket dålig svenska och som förbindelsen var mycket dålig". Larmningen är mycket väl dokumenterad att all kommunikagenom tion i samband med anmälan och utlarmningen finns upptagen på ljudband hos SOS Alarm och hos Räddningstjänsten. Utredningen har tagit del av denna dokumentation. SOS Alarm larmades klockan 2542.02 ett mobiltelefonsamtal genom från den brinnande lokalen över nödnummer 112. Den uppringande frågar först retoriskt om han kommit till "brandkåren, Hisingen" och får då omedelbart frågan: "Vad är det brinner då" från SOS Alarms som operatör. "Det brinner vid Sängjätten, snabbt Därefter nämns på operatörens frågor "Makedoniska föreningen och "Backateatern". Efter 20 sekunder lämnar SOS Alarms operatör efter gällande ca instruktion över samtalet till operatören på räddningstjänstens alarmcentral. Efter ytterligare 20 sekunder där den uppringande och operatören uppenbart först hade svårt att höra varandra återigen på svaras operatörens fråga "Var då någonstans "Backateatern, bredvid Sängjätten, Makedoniska föreningen". I fortsättningen nämns "Backateatern" och "Makedoniska föreningen ytterligare gång, efter cirka en men en minut dör samtalet ut och det blir tyst under långa stunder både från operatörens sida och från de ringer som upp. Det tog 3 minuter och 38 sekunder innan Lundby brandstation utlarmades. I vad mån denna utlarmingstid kan betraktas onormal som eller orimligt lång ligger utanför utredningens bedömning. Samtalet ägde bland annat med högt bakgrundsljud och skrik och ljudkvalitéen är rum enligt uppgift bättre på bandupptagningar än under verkliga förhållanden. Det framgår dock bandupptagningen det ställdes få av att

uppföljningsfrågor och att det gick lång tid mellan de uppföljningsfrågor

som ställdes. Det tog med andra ord lång tid för räddningstjänstens Alarrncentral att fastställa adressen eller platsen där det brann. Oavsett utlarmingen om kan ha tagit onormalt lång tid kan följande konstateras: anses

Misstron mot myndigheterna

1 Utlarmningen blev inte fördröjd bristande platsangivelse.

genom

Mycket tidigt i samtalet nämns "Sängjätten", "Makedoniska fören-

ingen" och "Backateatern" och de ytterligare två gånger

- upprepas under den första minuten. Visserligen nämns inte den korrekta gatuadressen, Herkulesgatan 5 vilket sannolikt mycket göteborgare känner till "Backateatern, bredvid Sängjätten" utgör

men en

klar platsangivelse.

2 Utlarmningen blev inte heller fördröjd språksvårigheter. Tre olika

av

personer som fanns inne i den brinnande lokalen förekommer i

sam-

talet. De två första pratar är svensktalande helt utan brytning

som

och den tredje bryter något. Platsangivelserna tyd-

personen anges

ligt av samtliga tre, högst och tydligast den har lätt

av person som

brytning.

5 Det finns inget som tyder på att samtalet och anmälan inte togs på

allvar därför att den ringde talade dålig svenska. Skälet till detta

som

är uppenbart. Ingen av de tre som pratade i mobiltelefonen talade

dålig svenska. Det finns heller inget i samtalet i övrigt tyder på

som

att anmälan inte togs på allvar.

Det finns med andra ord inget styrker de uppgifter fördes fram

som som i medierna av de larmansvariga att den ringde talade dålig svenska

om som och inte heller att adressangivelsen oklar eller att förbindelsen

var var

dålig.

Skillnaden mellan de ansvarigas uppgifter det första larmsamtalet

om och vad som faktiskt sägs i telefonsamtalet kan antingen bero på att de som uttalade sig i medierna inte tagit del av ljudupptagningen eller att de gav felaktiga uppgifter till medierna.

Efter utlarmningen av Lundby brandstation kl 2545.40 tog det 4 minuter och 10 sekunder för räddningsstyrkan att ta sig till brandplatsen. Den exakta adressangivelsen till brandchefen under framkörningen

var visserligen fortfarande oklar, platsen operatören till: "Det

men angavs av är vid Backateatern, Backaplan, Hjalmar Brantingplatsen nånstans". Att den exakta gatuadressen saknades i detta skede fördröjde därför inte räddningsstyrkans ankomst till brandplatsen.

11.4 Räddningsinsatsen

Den kritik som uppmärksammades mest i medierna ungdomarnas

var uttalanden om att de hade hindrats räddningspersonalen att hjälpa till

av att dra ut ungdomar som fanns kvar i byggnaden. Men det har även, främst vid utredningens möten med de närmast drabbade riktats del

en kritik mot att det inte fanns tillräckligt med brandmän- och sjukvårdsper-

Misstron mot myndigheterna

sonal på platsen och att det saknades råddningsutrustning som filtar och syrgas.

De kritiska Synpunkterna på räddningsinsatsen kan sammanfattas i tre punkter: 1 brist på räddnings- och sjukvårdspersonal, 2 brist på räddningsutrustning och ambulanser och 3 att polisen uppträdde passivt och hindrade ungdomarnas räddningsinsatser.

11.41 Brist på räddnings- och sjukvårdspersonal Kritiken mot att det fanns för få brandmän och rökdykare och för lite sjukvårdspersonal har i första hand framförts de ungdomar som själva

av deltog i räddningsarbetet, också anhöriga som fanns på platsen.

men av

Lundby brandstation korn fram till brandplatsen kl 2349.50. Samtidigt anländer den första polisbilen och 5 minuter den första

ca senare ambulansen samtidigt med Gårda brandstation. Något tidigare hade en distriktsläkare på väg till sjukbesök anlänt till platsen på uppmaning av sjukvårdsupplysningen för att undersöka vad hade hänt. I inlednings-

som skedet fick hon i samråd med narkossköterskan på OLA-ambulansen olycksfallsambulans ta ansvaret för den medicinska behandlingen på platsen, bland annat riktlinjer för när en behandling inte skulle påbörjas eller när den skulle avslutas. Dessa riktlinjer vidarebefordrades sedan till

den övriga ambulanssjukvårdspersonalen.

15 minuter efter utlarmningen fanns 16 brandmän, två släckbilar, två stegbilar, hävare och fyra ambulanser med ambulanssjukvårdspersonal,

en

läkare samt ett antal polispatruller på skadeplatsen. Efter ytterligare en

20 minuter kl 00.20 fanns Angereds brandstation och en tankbil från ca Kortedala brandstation på plats liksom sjukvårdsgrupp med

en

läkarpersonal från Östra sjukhuset.

Senare under natten anlände ytterligare tre brandstationer och sammanlagt deltog under natten 15 ambulanser från Göteborgsregionen i räddningsarbetet. För transport lindrigt skadade användes taxis, pri-

av vatbilar och även bussar från lokaltrafiken, som begärdes in av räddningsledningen. Sammanlagt deltog över 100 personer i räddningsinsatsen,

50 från räddningstjänsten, ca 40 ambulanssjukvårdare och anvarav ca nan medicinsk personal samt ett 20-tal poliser.

Det ligger i sakens natur att mer räddningspersonal, bättre utbildad personal och utrustning innebär att bättre, snabbare och

mer en mer omfattande räddningsinsats kan göras. Det torde gälla under de flesta omständigheter intill en viss gräns där ytterligare insatser av resurser är verkningslösa.

På sätt ligger det i sakens natur att det vid en sådan omfat-

samma tande brand det i detta fall handlar och brand har ett

som om en som sådant hastigt och explosionsartat förlopp och där ett så stort antal människor är drabbade att det under räddningsinsats allra första skede

en råder brist både på utrustning och personal. Det torde vara oundvikligt

SOUl 1999:68 Misstron mot myndigheterna

vid alla större olyckor. Det tar med nödvändighet viss tid för att rådd-

en ningspersonal och råddningsutrustning skall kunna på plats och

vara samhällets räddningsorganisation är uppbyggd på ett sådant sätt att alla inte- kan, och ofta inte heller bör, på plats samtidigt.

vara

Den första åtgärden brandpersonalen vidtog att maskinstege

var resa och utskjutsstege mot de fönster som var möjliga att använda för att komma in i byggnaden. Rökdykarna gick via fönstren in i byggnaden och en rökdykare arbetade via trapphuset. Via trapphuset räddade rökdykare med ungdomarnas hjälp 40 ungdomar inifrån byggnaden och

ca från dörröppningen, och genom fönstren räddades 20 ungdomar.

ca

Enligt räddningstjänstens bedömning hade ett större antal rökdykare

i inlledningsskedet eller senare inte på något avgörande sätt kunnat påverka räddningsinsatsen, bland annat på grund brandens utveckling

av och därför att de vägar vilka det gick att ta sig in i byggnaden

genom var starkt begränsade. Användandet för många rökdykare kan också för-

av svåra räddningsarbetet genom att personalen går i vågen för varandra och på så sätt hindrar effektiv räddningsinsats.

en

När det gällde kritiken för brist på sjukvårdspersonal efterlyste den

sjukvårdspersonal som fanns på brandplatsen själva på ett mycket tidigt stadium kl 23.55 ledningsläkare och sjukvårdspersonal till brand-

mer platsen. Begäran upprepades till SOS Alarm 00.25 och 00.41.

Enligt uppgift från beredskapsenheten för Västra Götalandsregionen

har larmen till SOS Alarm inte nått fram till berörda inom sjukvården. En sjukvårdsgrupp från Sahlgrenska anlände därför först kl 01.25,

när endast ett litet fåtal skadade fanns kvar på platsen från Östra Sjukhuset fanns dock sedan kl 00.20 sjukvårdsgrupp med läkare. Någon förkla-

en ring till att larmen inte nått fram kan inte Beredskapsenheten har

ges. därför dragit slutsatsen att rutiner för larmning bl ledningsläkare

av a skall över Rapport katastrofbranden på Hisingen hösten 1998.

ses om

Avsaknaden av ledningsläkare som har specialutbildning för att han-

tera och leda arbetet vid katatstrofsituationer innebar inte, tidigare

som framgått, att det saknades medicinsk kompetens eller medicinskt

ansvariga på skadeplatsen. I vad mån avsaknaden ledningsläkare och ytter-

av

ligare sjukvårdspersonal hade betydelse för den medicinska behand-

lingen ligger utanför utredningens bedömande. Däremot hade avsaknaden av ledningsläkare på platsen rimligen betydelse för ledningen och organiserandet av de sjukvårdande insatserna på brandplatsen. Enligt ansvariga inom sjukvården påverkade det framförallt återrapporteringen till sjukhusen, dvs uppgifter antalet skadade och Vilka förhållanden

om som rådde på skadeplatsen.

Chefen för regionens beredskapsenhet larmades sent kl 01.30 och var på plats efter besök på Sahlgrenska sjukhuset på Gårda brandstation kl 02.20 då sjukvårdens stabsfunktion upprättades. I vad mån denna sena larmning påverkade de sjukvårdande räddningsinsatsema på brand-

Misstron mot myndigheterna

platsen ligger också utanför utredningens bedömande. Enligt chefen för beredskapsenheten hade tidigare larming av henne med stor säker-

en het medfört att ledningsläkare hade funnits på skadeplatsen.

114.2 Bristpâ räddningsutmstning och ambulanser Kritik har framförts mot att det på brandskadeplatsen rådde brist på syrgas, filtar, sjukvårdsutrustning och Vatten för brandbekämpningen.

Asfaltplanen utanför den brinnande byggnaden kunde liknas vid en krigsskadeplats enligt sjukvårdspersonalens beskrivningar. Flera ungdomar fördes ut ur byggnaden men avled senare på den iordningställda uppsamlingsplatsen i anslutning till brandplatsen. Sammanlagt 215 rökskadade och brännskadade ungdomar fanns på skadeplatsen.

På uppsamlingsplatsen fanns de som var allvarligast skadade. 150 ungdomar blev senare inlagda på sjukhus.

Vid en så omfattande brand med ett så stort antal skadade och döda är det oundvikligt att det under räddningsinsats allra första skede

en råder brist på utrustning. Det gjorde det också vid den brand, som kom att betecknas som den svåraste brandkatastrofen i Sverige i modern tid.

Räddningstjänstens och sjukvårdens rapporter visar att det under det första skedet rådde brist på filtar och sjukvårdsutrustning. Det redovisas också i dokumenten att skadade fick dela på syrgas och turas om att andas i samma mask, eftersom antalet syrgastuber inte stod proportion till antalet skadade. Men räddningstjänstens och sjukvårdens dokumentation av räddningsinsatsen vittnar också om att bristen på sjukvårdsut-

rustning inte på något avgörande sätt påverkade räddningsarbetet.

Den kritik förekommit mot att det fanns brist på vatten i

som inledningsskedet och ett dokumenterat bortfall av vatten på ca en minut kan inte ha påverkat räddningsinsatsen eftersom räddningspersonalen efter beslut inriktad på livräddning och inte primärt på att släcka

var branden. Att vatten användes sparsamt hade också, enligt uppgift från räddningstjänsten, att göra med att det inte går att använda vatten vid så höga temperaturer eftersom vattnet förångas och kan åstadkomma brännskador på oskyddade kroppsdelar, både på de som befann sig i byggna-

den och på brandpersonalen.

Med Lundbystationens utryckning medföljde ingen ambulans. Ambulanser begärdes dock omedelbart brandbefälet när det kommit

av till brandplatsen och fått klart för sig brandens omfattning. Det fick de först fick vid ankomsten. Den första ambulansen kom till platsen 5 minuter efter brandstryrkan. Även under räddningsinsatsens inled-

senare ningsskede efterlyste både sjukvårdspersonal och räddningstjänstens personal fler ambulanser till platsen.

Sammantaget användes i räddningsinsatsen 15 ambulanser från Göteborgs stad och dess kranskommuner, varav två s k OLA-ambulanser. Av de 17 tillgängliga ambulanserna i Göteborgsregionen hölls två i re-

Misstron mot myndigheterna

serv för andra utryckningar, en i Frölunda och i Stenungsund. Det

en innebär, enligt de uppgifter utredningen har kunnat införskaffa, att i princip samtliga ambulanser som fanns tillgängliga i Göteborg med

omnejd användes i räddningsarbetet. Vissa ambulanstransporter omfattade upp till sju patienter. Ofta valde ambulanspersonalen att dem

en av var kvar på platsen för livräddande insatser, medan den andre körde ambulansen till sjukhuset.

11.43 Kritik mot att polisen uppträdde passivt och hindrade ungdomar att

hjälpa till Kritik som uttalats mot att polisen uppträdde passivt och initiativlöst i räddningsarbetet har inte varit lika omfattande eller lika intensiv när

som det gäller den kritik framförts mot att polisen hindrat ungdomar att

som hjälpa till i räddningsarbetet och hindrat anhöriga att på platsen ta reda på om deras barn eller syskon fanns bland de omkomna eller skadade. De kritiska Synpunkterna på polisens, även räddningstjänstens brand-

men personal, fick mycket stor uppmärksamhet under de första timmarnas

nyhetsrapportering från brandplatsen.

Polisen har att följa gällande tjänsteföreskrifter och polisens uppgift på brandplatsen var i första hand att upprätthålla ordningen på platsen och bistå räddningspersonalen genom att upprätta avspärrningar och vidta andra åtgärder för att möjliggöra och underlätta räddnings- och sjukvårdsarbetet på platsen. Brandbefälet på platsen begärde också denna hjälp av polisen. Polisens uppgift också att inleda registreringen

var det första steget i identifieringen de omkomna.

av

På skadeplatsen rådde kaos och panik. På asfaltsplanen utanför den brinnande byggnaden låg ett stort antal skadade. Där fanns också hundratals ungdomar som i chocktillstånd och med varierande grad

av aggressivitet handgripligt försökte räddnings- och sjukvårdspersonal att ta hand om omkomna och skadade. Ungdomar som hjälpt till med att i trapphuset dra ut skadade i det fria hindrades polisen att återvända

av in i trapphusetför att hjälpa till i räddningsarbetet. Polisen gjorde detta på begäran av brandpersonalen bedömde att fler än de

som personer själva och de ungdomar som fanns kvar i trapphuset inte skulle underlätta räddningsarbetet. Många anhöriga kom också snart till platsen för att ta reda på om vad hänt med deras barn.

som

Mot denna bakgrund är det närmast oundvikligt att det uppstår konfrontationer mellan upprörda ungdomar och oroliga anhöriga och polisen på platsen. Det var polisens uppgift att aktivt bistå sjukvårdspersonal när exempelvis en ungdom inte förstod eller accepterade att kamraten stod utom all hjälp. Det polisens uppgift, på räddningstjänstens be-

var gäran, att hindra ungdomar som försökte ta sig in i byggnaden med risk för deras eget liv. Och det var polisens uppgift att spärra av skadeplatsen,

Misstron mot myndigheterna

vilket innebar att förbipasserande och nyfikna, men även anhöriga, inte tilläts komma in på skadeplatsen.

Med utgångspunkt ifrån den uppgift polisen hade på brandplatsen kan utredningen inte finna någon grund för påståenden att polisen i sin tjänsteutövning skulle ha hindrat ungdomar på ett sådant sätt att räddningsinsatsen blivit lidande. Inte heller att polisen uppträtt passivt mot bakgrund av den uppgift de hade på brandplatsen. Det finns exempelvis dokumenterat att enskilda polismän aktivt deltog i livräddningsarbetet.

Att polisen psykologiskt hade svårt att hantera den mänskligt mycket svåra situationen på brandplatsen och de upprörda ungdomarna och de anhörigas känslor kan emellertid konstateras. I viss mån kan det vara oundvikligt, men det motiverar en diskussion om polisens förutsättningar att möta stora grupper av bl a ungdomar i oväntade krissituationer som brandkatastrofen är ett dramatiskt exempel på.

11.5 Identifiering och underrättelser till anhöriga Den utdragna identifieringen de omkomna vid branden är det som

av främst har upprört de anhöriga. I medierna har denna fråga däremot inte uppmärksammats. En förklaring kan vara att den allmänna uppfattningen

att offren mycket svårt brända och att det därför var förklarligt att var var identifieringen var svår och drog ut på tiden. En annan förklaring kan vara att anhöriga i den situation de befann sig i varken hade intresse eller ork att föra fram kritiska synpunkter. Det är troligen därför denna kritik först kommer fram tid efter händelserna.

en

De omkomna transporterades under sennatten till Sahlgrenska sjukhuset. På fredagsmorgonen kl 8.00 hade samtliga 59 som omkommit direkt i branden förts till sjukhusets nybyggda bårhus. Polisen överflyttade då också arbetet med identifieringen dit efter att till en början enligt sedvanliga rutiner ha utfört det i polishuset. På sjukhuset inrättades tre rum för identifiering av de omkomna och för anhörigas avsked.

Redan tidigt under natten sökte sig anhöriga och vänner till omkomna och skadade för att söka efter de sina. Under fredag till söndag beräknas antalet besökande ha uppgått till 5 000. Upp till 1 500 peresoner befann sig samtidigt i i lokalerna.

Registreringen är det första steget i identifieringsprocessen och påbörjades polisen redan på brandplatsen. Den innebär att tillhörighe-

av ter och annat som kan ligga till grund för identifieringen registreras. Uppgifter om omkomna och saknade ungdomar togs också emot av sjukvårdspersonal under natten. De framtagna uppgifterna jämförs sedan med de uppgifter lämnats in om personer som saknas. I de fall

som då de som saknas är skadade och ligger på sjukhus underrättas de anhöriga direkt. I de fall det handlar om dödsfall överlämnas underlaget först till särskilda handläggare inom polisen för avgörande. Därefter underrättas de anhöriga.

Misstron mot myndigheterna

Polismyndigheten avdelade mest 16 befattningshavare för

som un-

dersökning av brandplatsen och för identifiering av döda. Den personal

som utförde registreringsarbetet och hade till uppgift att jämföra underlaget med uppgifter saknade uppgick mest till 25 55

om som personer. polisman avsattes mest för att underrätta anhöriga. Sammanlagt del-

som tog 18 präster vid underrättelserna dödsfall. Totalt registrerade poli-

om sen 253 personer som drabbade av branden och sammanlagt 878 personer gav uppgifter om saknade personer.

Den första underrättelsen ägde rum vid halv elva på fredagen. Efter 24 timmar hade anhöriga till 18 omkomna underrättats polis och med-

av följande präst. Under de följande 24 timmarna underrättades anhöriga till 39 omkomna. 48 timmar efter branden hade sammanlagt anhöriga till 57 omkomna underrättas.

Under söndagen det tredje dygnet efter branden underrättades

- anhöriga till tre omkomna. De sist identifierade var svårt brända och identifieringen skedde bl analys tandstatus. Under tisdagen

a genom av upptäcktes på brandplatsen och identifierades ytterligare omkom-

en men. Två skadade avled på sjukhus, en på söndag och en på måndag.

Samtliga skadade var identifierade kl 12.00 på fredagen den 51 oktober.

Enligt polismyndighetens egen bedömning "genomfördes samtliga identifieringar mycket snabbt" PM 1998-1 1-01 och på ett tillfredställande sätt. Det bör dock i detta sammanhang påpekas att även om polismyndigheten att identifieringen de omkomna i branden gått snabbt

anser av uppmärksammas i rapporten två flaskhalsar i identifieringsarbetet. Dels analysgruppens arbete, dels patologen på Sahlgrenska sjukhuset. I det första fallet handlade det om att en alltför tung arbetsbörda las på analysgruppen. I det andra fallet uppstod det en fördröjning när polisen infann sig med anhöriga för identifiering, samtidigt stora anhö-

som grupper av riga infann sig för att ta farväl av avlidna.

De anhörigas uppfattning av hur identifieringen sköttes skiljer sig mycket markant från polisens uppfattning. Många av de anhöriga uppfattade att identifieringen plågsamt utdragen och tog onödigt lång tid

var och att det var svårt att få besked från polisen om sina barn. Under den första tiden åkte många föräldrar runt till olika sjukhus eftersom de fått oklara uppgifter deras barn befann sig. En stort antal de anhö-

om var av riga började redan på förnatten, timmarna efter branden, att samlas i aulan på Sahlgrenska sjukhuset i väntan på besked. Många väntade där oavbrutet upp till två dygn innan de fick besked.

På lördagsförmiddagen korn också anhöriga till polishuset. Många av dem korn enligt uppgift dit efter att nyhetsmedierna, bland annat text- TV, publicerat namnen på de 37 ungdomar som vid den tidpunkten var identifierade och där anhöriga hade underättats polisen. Föräldrar

av

Misstron mot myndigheterna

och anhöriga till de ungdomar som inte fanns med på listan infann sig därför i polishuset för att besked om sina barn.

Enligt uppgift från anhöriga fick de vänta lång tid i polishusets stora receptionshall innan någon tog sig an dem. Efter en tid samlade polisen de anhöriga i polishuset hörsal. De anhöriga blev efter flera timmars väntan allt mer upprörda, ilskna och förtvivlade och av polisens dagbok framgår att "trycket i hörsalen bland de anhöriga börjar bli ohållbart. Polisen kontaktade då kommunens krissamordnare för att "om möjligt

expertis, utöver präster, som kan ta hand om anhöriga under engagera den tid de befinner sig i hörsalen".

Många anhöriga har ställt sig frågande till varför identifieringen av deras barn tog så lång tid när de uppfattade att de lämnat polisen så mycket uppgifter sina barn. Bland annat lämnade ett flertal in foto-

om grafier för att underlätta identifieringen. En del anhöriga har därför haft mycket svårt att förstå att identifieringen blev så utdragen, eftersom de vid visningen fann att deras barn inte var så svårt brända som de hade befarat och att ungdomarna därför mycket väl gick att känna igen ge-

de fotografier föräldrar och anhöriga hade lämnat till polisen. nom som

Även varje väntan på besked för förälder barn finns

om en om ens bland de omkomna i en olycka är plågsam, är det uppenbart att den för ett stort antal föräldrar och anhöriga utdragna identifieringen efter brandkatastrofen blev extra plågsam. De faktiska omständigheterna kring identifieringen och de anhörigas vittnesbörd gör att inte någon annan slutsats kan dras.

Men det innebär inte med nödvändighet att identifieringen kunnat genomföras på ett mer skyndsamt och effektivt men ändå värdigt sätt. Med utgångspunkt ifrån de krav lagen ställer på sekretess och sä-

som kerhet i identifieringsprocessen behöver inte polisens uppfattning om den som företrädare för polisen själv bedömer "rekordsnabba

identifieringen därför vara felaktig.

I grunden handlar det intressekonflikt mellan föräldrars och

om en anhörigas legitima behov att omedelbart få reda på vad som hänt deras barn och de krav som ställs inom polis och sjukvård på sekretess och säker identifiering.

Slutsatsen blir att polismyndighetens behov och önskan att följa upparbetade arbetsrutiner och samhällets och lagens krav på sekretess och säkerhet vägde tyngre än föräldrarnas önskan att utan dröjsmål få besked om sina barn. I vad mån detta var en rimlig avvägning kan alltid ifrågasättas i efterhand. Utredningen kan endast konstatera att det var den avvägning länspolismyndigheten gjorde under brandkatastrofen

som i Göteborg.

Misstron mot myndigheterna

11.6 Mona Nahani På tisdag förmiddag, fem dygn efter branden, meddelade polisen

på en presskonferens att kvarlevorna Mona Nahani sannolikt hade hittats i

av den utbrända lokalen. Att polisen inte kunnat finna kroppen i lokalen och polisens motstridande uppgifter upphov till mycket omfattande

gav kritik i medierna. Föräldrarna har i brev till statsministern ställt

senare krav på att polisens agerande skall granskas och framfört kritik mot att deras oro och beskrivningar inte tagits på allvar polisen.

av

Klockan 8 på fredagsmorgonen vaknade skadad flicka på Möln-

en dals sjukhus och frågade efter Mona. Hon uppgav att hon och hennes bästa kompis varit på festen tillsammans. Polisen inledde efterforskningar. Bland annat genomsökte polisen Mölndals sjukhus och i viss utsträckning även Östra sjukhuset. Dessutom genomfördes draggningar i Kvillebåcken.

Monas far, som vid midnatt kommit till platsen för att hämta Mona från festen, började, när han inte kunde finna Mona, tillsammans med sin familj att leta efter Mona på olika sjukhus och andra platser fram till söndag förmiddag då polisen besked att alla omkomna iden-

gav om var tifierade och att Mona inte fanns bland dem. Fadern och vänner till Mona satte även upp affischer på stan där de efterlyste uppgifter om Mona.

De anhöriga frågade enligt uppgift vid upprepade tillfällen under den tid som förflöt om polisen sökt genom lokalen och fick till svar att det var gjort. Det är uteslutet att Monas kvarlevor kan finnas i lokalen uppgav polisen till familjen. Någon särskild efterforskning i syfte att söka efter Monas kvarlevor i lokalen gjordes dock inte polisen. Lokalen

av öppnades under fredagen och lördagen bl för och för besök

a press av statsministern och integrationsministern.

På söndagskvällen, efter att identifieringen av de omkomna och underrättandet de anhöriga, enligt polisen, två varandra obero-

av uppgav, av ende vittnen att de sett Mona på olika platser däribland Mölndals sjuk-

hus. Båda var säkra på att de sett Mona och brodern i familjen fick vara med vid förhören. Enligt uppgift från polisen ett vittne kusin till

var Mona. Det var bl a ett skälen till att vittnesmålen sågs säkra

av som av polisen. Enligt Monas bror var dock inte vittnet någon kusin, utan en väninna till Monas kamrat samt väninnans moster.

På tisdagsmorgonen hade brodern ett möte med polisen för att gå igenom tips med den ansvarige poliskommissarien. Efter genomgången av tips om den saknade systern får brodern veta chefen för kriminaljou-

av ren att de funnit resterna av en människokropp i den brunna lokalen.

Polisen meddelade strax därefter, på den inledningsvis omtalade presskonferensen, funnit kvarlevor i lokalen troligen kunde

att man som vara Mona brodern hade då ännu inte fått kontakt med och personligen kunnat meddela sina föräldrar. Anledningen till att man inte tidigare

Misstron mot myndigheterna

kunnat finna kroppen beskriver polisens representant vid presskonfe-

den 3 november på följande vis: "Och här talar jag då om rester rensen

spillror som upptäcker först vid en utomordentlig noggrann - - man kontroll, som jag sa, kvadratcentimeter för kvadratcentimeter".

Dagen efter dementeras emellertid uppgifterna eftertryckligt av chefen för polisens tekniska rotel: "Kroppen var hel. Vi jag har aldrig

- sagt att vi kan garantera att det inte finns någon kropp kvar. Men vi hade heller ingen riktig anledning att befara att det skulle finnas någon kropp kvar."

Det bör i detta sammanhang påpekas att den saknade Mona inte uppmärksammades i medierna förrän polisen meddelade att man funnit flickans kropp, med ett viktigt undantag. Kvällstidningen GT publicerade måndagen den 2 november på tidningens löpsedel, förstasida och mittuppslag uppgifter om den försvunna flickan och ställer frågan "vad har hänt med Mona Dagen därpå följde tidningen upp med uppmaningen "Hjälp att hitta Mona". Och på förmiddagen samma dag med-

oss delade alltså polisen att de funnit flickans kropp. Huruvida det finns ett samband mellan GT:s stora engagemang i försvinnandet och att polisen

kort tid därefter finner kroppen har utredningen varken kunnat eller en haft anledning att ta ställning till.

Det är emellertid uppenbart att polisen gjorde en felbedömning när de hävdade att det inte kunde finnas någon kropp i den eldhärjade lokalen. Vittnesuppgifterna om att Mona hade setts på Mölndals sjukhus var enligt polisens bedömning trovärdiga och spaningsinsatser gjordes

polisen för att finna Mona. Men Vittnesuppgifterna kom fram först på av söndagskvällen, tre dygn efter branden. Dessa uppgifter kan därför inte utgöra något skäl till varför polisen inte tidigare valde att söka efter Monas kropp i lokalen.

Det under detta skede som Monas familj framförallt kände sig

var kränkt därför att de upplevde att polisen inte tog deras uppgifter på allvar. Monas kamrat hade bevisligen varit på festen tillsammans med Mona. Och Monas pappa hade själv skjutsat henne i bil till festen och avtalat att vid midnatt också hämta henne från festen. Allt tydde därför på, enligt de anhöriga, att hon också varit på festen och kunde vara kvar i lokalen.

Monas kropp var mycket svårt bränd och hittades i sittande ställning under ett nedfallet tak och den var mycket svår att upptäcka utan nog-

undersökning. Att polisen inte först fann kroppen är därför förgrann klarligt. Huruvida felbedömningen från polisens sida kan bedömas som förklarlig faller dock utanför utredningens uppdrag och kompetens att bedöma.

Däremot framstår de felaktiga och vilseledande uppgifterna som polisen till Monas anhöriga på den första presskonferensen som

gav anmärkningsvärda. Uppgifterna från polisens talesman under den första

Misstron mot myndigheterna

presskonferensen kan inte bedömas på något annat sätt än ett för-

som sök att urskulda att polisen inte kunnat finna Mona. Det i sin tur

gav näring till den kritik som då riktades och fortfarande riktas mot polisen för att den döljer sanningen brandorsaken.

om

Mot denna bakgrund måste utredningens slutsats bli att det i dessa avseenden finns grund för den kritik riktats mot polisens agerande

som i Mona-fallet. Den polistalesman som på presskonferensen beskrev polisens insatser för att finna Monas kropp i lokalen och redogjorde för vad som återstod av kroppen hade ingen grund för sina påståenden i polisens eget utredningsmaterial.

Även chefen för den tekniska roteln dagen efter korrekt

om gav en bild var skadan redan skedd. De motstridande, och de många uppfat-

av tade visleledande uppgifterna, från polismyndighetens sida gav ytterligare belägg för att allt inte stod rätt till när det gällde polisens sätt att hantera Mona-fallet. Det bidrog och bidrar alltjämt till att nära den misstro som fortfarande finns när det gäller polisens insatser under brandkatastrofen, särskilt hos de många göteborgare med invandrarbakgrund.

11.7 Åklagarmyndighetens förundersökning

Kritiska synpunkter på åklagarmyndighetens förundersökning har i den allmänna debatten och bland anhöriga, för det första, gällt att förundersökningen tar för lång tid, att brandorsaken fortfarande är okänd.

För det andra att åklagaren i början av februari 1999 delgav arrangörerna misstanke om brott. Det gav upphov till omfattande kritik i medierna från bland annat anhöriga och drabbade ungdomar. De uppfattade att åklagarna genom sitt agerande pekade ut syndabockar genom att ge festarrangörna ansvaret för branden.

Och för det tredje har det i den allmänna debatten och från anhöriga framförts kritik mot att chefsåklagaren genom uttalanden i medierna svärtat ned och misstänkliggjort de ungdomar på festen.

som var

Kritiken mot att brandorsaken fortfarande är okänd är den fråga som oftast tagits upp i utredningens möten med anhöriga och drabbade ungdcmar. För många föräldrar är det den helt överskuggande frågan. De vill ha reda på vad som orsakade branden och få ett svar på frågan varför deras barn skadades eller förlorade livet. De ställer sig framförallt kritiska till att utredningen tar så lång tid och att inga eller oklara besked ges från ansvarigt håll. Föräldrarna menar bl a att man inte kan säga att man inte vet vad som orsakade branden samtidigt som säger att

man branden inte år anlagd.

När det gäller denna punkt handlar ungdomarnas kritik mot polis och åklagare oftare om att branden är anlagd och att polisen vet om det men inget säger. Att polisen medvetet döljer sanningen. Nazister och

Misstron mot myndigheterna

rasister antas ligga bakom branden och belägg för denna tes finner ungdomarna i de demostrationer genomfördes nazister efter bran-

som av den. Bland annat skall de enligt uppgifter utanför Östra sjukhuset ha ropat: "Svartskallar, nu har vi fått er".

Kritiken mot att förundersökningen tar för lång tid, att polisen döljer sanningen och inte ger någon information utgör viktig bakgrund till

en den kritik som anhöriga och ungdomar riktade mot åklagarmyndigheten i samband med att de fyra festarrangörema i början av februari 1999 delgavs misstanke grovt vållande till död och grovt vållande

om annans till kroppsskada. En vanligt förekommande uppfattning är att åklagare och polis försökt skyla över att utredningen gått i stå att utse de

genom fyra arrangörerna som syndabockar. I den allmänna debatten har även kritik riktats mot ärendets hantering och tidpunkten för delgivandet.

Kritiken mot förundersökningsledaren för att han i medierna

genom sina uttalanden svärtat ned och misstänkliggjort de ungdomar som varit på festen har i första hand gällt påståenden att ungdomarna inte

om infinner sig till förhör, att ungdomarna ljuger i förhören och att det förekom haschmissbruk under festen. Chefsåklagaren har bland annat sagt:

"Det ljugs i utredningen på ett för oss näst intill obegripligt sätt. Det ljugs

av

pojkar som borde vara jätteödmjuka och tacksamma över att de räddats till

livet, det finns lögner som är obegripliga för oss, det finns exempel på

sådana som sökt läkarvård på Sahlgrenska för att det var "häftigt" att komma

med i hela det här tragiska utredningsförfarandet, fast inte led nå-

man av

gonting. Och det ena med det fjärde. Det ljugs oerhört mycket. En del

-

förklarar det med att de kanske har annat att dölja, andra att det beror på

kulturtraditioner och liknande. GTZO/Z 1999

I Göteborgsmedier har det efter branden också förekommit tillfällen då kriminellt belastade ungdomar kopplats med branden på ett

samman sätt som drabbat festdeltagarna kollektivt. Bland annat artikel

en om en hjälte från katastrofbranden åtalats för rån 92-åring: "Killen

som av en finns med i kretsen bland annat i media har poångterat sina

som egna insatser under brandnatten, bekräftar GT:s källor med god inblick

en av i det digra utredningsarbetet som gjorts efter katastrofen". Uppgifterna om "hjälten" bygger som framgår av artikeln på anonyma uppgiftsläm-

nare med god inblick i förundersökningen.

Det ligger utanför utredningens uppdrag och kompetens att ta ställning till den kritik som riktats mot att förundersökningen tagit lång tid och inte kunnat ge några besked om vad som orsakat branden. Det kan nämnas att det inom förundersökningens ram har genomförts ett mycket omfattande brandtekniskt utredningsarbete och att över 1 000

personer har hörts vid närmare 2 000 förhörstillfällen. Det ligger också i sakens natur att utredningen inte heller kan bedöma det finns någon grund

om för den kritik framförts mot att polisen döljer sanningen orsaken

som om till branden. Huruvida förundersökningen som sådan tagit lång tid,

Misstron mot myndigheterna

förhört onödigt många döljer sanningen brandorsaken el-

personer, om ler i andra avseenden kan betraktas bristfällig ligger utanför utred-

som ningens uppdrag och kompetens att bedöma.

Vad gäller kritiken mot åklagarens delgivande misstanke mot

om festarrangörerna, ärendets hantering och tidpunkten för delgivandet om misstanke kan utredningen enbart konstatera att åklagarmyndigheten har följt lagboken och reglerna i rättegångsbalken. Det åligger åklagaren att delge misstanke om brott om det på goda grunder kan antas att brott förövats. I detta fall att arrangörerna varit oaktsamma. Dels att

genom släppa in för många i lokalen, dels genom att inte hålla nödutgången

ren från hindrande föremål.

När det gäller tidpunkten för delgivandet har myndigheten gjort bedömningen att kritik kunde uttalats oavsett när man valt att

ange arrangörerna misstanke. Hade misstanke delgivits tidigare i direkt anslutning till brandkatastrofen hade det lett till alltför stark fokusering på

en arrangörernas ansvar när frågan om vad som orsakade branden var viktigare för förundersökningen. Och att vänta ännu längre än vad chefsåklagaren nu gjort med att delge misstanke om brott när det på goda grunder kan antas att ett brott förövats är tveksamt med hänsyn till rättssäkerheten. Delgivande misstanke innebär nämligen att arrangörerna

om får rätt till offentlig försvarare. Utan att gå in på rent juridiska spörsmål måste åklagarmyndigheten mot denna bakgrund bedömas ha gjort

en rimlig avvägning av olika intressen.

När det gäller kritiken mot förundersökningsledaren för hans uttalanden i medierna anhöriga och andra uppfattats kränkande

som av som är det i sak svårt och på vissa punkter ligger det också utanför utredningens bedömning att avgöra huruvida det finns någon faktisk grund för de uttalanden gjorts eller avgöra i vad mån uttalanden har förvanskats,

som överdrivits eller spetsats till nyhetsmedierna.

av

Efter uppgiften i medierna från åklagarmyndigheten att det före-

om kom hasch på ungdomarnas fest och att vilket var tidningens slutsats haschrökare kan ha orsakat branden har utredningen tagit del av de rättsmedicinska protokoll som upprättats över de omkomna. Bland de 63 omkomna finns spår haschisch hos två de omkomna. Halterna

av av tyder enligt sakkunniga på att de kan ha rökt hasch under de närmast gångna 24 timmarna. Hos tre av de omkomna fanns noterbara alkoholhalter uppmätta. Av resultatet att döma handlade det om en i det närmaste drogfri ungdomsfest, eftersom det knappast finns anledning att tro att de omkomna i detta avseende skulle skilja sig från festdeltagarna i allmänhet.

Eftersom uppfattningen om ungdomarna som kriminellt belastade verkade vara så spridd att den även korn fram under utredningens möten med olika myndigheter har utredningen tagit del uppgifter i

av rikspolisregistret. I polisregistret finns inga uppgifter om kriminalitet hos

Misstron mot myndigheterna

någon de 60 omkomna tre de omkomna hade inte uppnått straff-

av av myndighetsåldern. Att inte någon av de omkomna förekom i rikspolisregistret betyder självfallet inte att inte andra festdeltagare kan ha varit kriminellt belastade eller att de omkomna ungdomarna överhuvudtaget inte haft med polisen att göra. Men resultatet visar på faran med svepande gruppomdömen och hur latt fördomar kan förvandlas till san-

ningar.

Det mesta talar alltså för att den bild av festen och festdeltagarna som efter branden bland annat framförts i nyhetsmedier av myndighetsrepresentanter inte har någon grund. Men oavsett om det i sak finns grund för uttalandena om festen och festdeltagarna eller om de förvanskats eller spetsats till av journalister har uttalandena såsom de faktiskt presenterats i medierna bidragit till att öka misstron hos anhöriga och ungdomar mot svenska myndigheter i allmänhet och kanske mot polis och åklagare i synnerhet.

12 Misstron mot

myndigheterna -

sammanfattande slutsatser

I presskommentarerna efter branden kopplades ofta brandkatastrofen i Göteborg med två andra traumatiska händelser som det svenska

samman folket upplevt under det senaste årtiondet. Både i nordisk och utländsk

framfördes farhågor på temat att om inte brandorsaken snart och press klart kunde fastställas skulle Göteborgsbranden läggas till de frågetecken

kvarstår efter Palmemordet och Estoniakatastrofen. som

I detta kapitel skall de allmänna slutsatser redovisas kan dras

som med utgångspunkt ifrån den kartläggning presenterades i det före-

som gående kapitlet.

12.1 Kartläggningen av misstron

Kartläggningen i föregående kapitel visade att förekommit kritik från de närmast drabbade och i den allmänna debatten mot berörda myndigheter både under och efter brandkatastrofen.

Men även det har förekommit kritik och det har funnits en i vissa

om avseenden uttalad misstro mot myndigheter hos anhöriga och drabbade ungdomar kan utredningen konstatera ett viktigt resultat. Det har inte förekommit någon negativ särbehandling av de drabbade med utgångspunkt från deras etniska bakgrund. Detta har inte heller förts fram i de samtal utredningen haft med de närmast drabbade.

Utredningen har i sin granskning naturliga skäl varit inriktad på

av problem och kritik när det gäller myndigheternas information och bemötande. Men utredningens huvudslutsats är att samhällets och myndigheternas information och bemötande i sin helhet fungerat väl. Detta gäller läkare och sjukvårdspersonal bemötande många anhöriga och

vars drabbade ungdomar har omtalat i mycket positiva ordalag. Det gäller i många fall även brandpersonalens och polisens insatser, liksom ansvariga tjänstemän och politiker inom Göteborgs stad.

Med utgångspunkt ifrån de kritiska synpunkter som framförts i den allmänna debatten och de närmast drabbade har utredningen under-

av sökt och i vad mån det finns någon grund för den kritik och den

om misstro riktats mot berörda myndigheter i fem olika fall

som

Misstron mot myndigheterna sammanfattande slutsatser

-

I två av fallen har utredningen kommit fram till att funnits grund för den kritik och den misstro som riktats mot berörda myndigheter. Det gäller utlarmningen och polisens agerande när det gäller Mona Nabanz.

Utredningens slutsatser inte primärt kritik mot att utlarmningen

avser tog ovanligt lång tid eller kritik mot att polisen inte fann kroppen eller drog felaktiga slutsatser om vittnesutsagor. Det ligger utanför utredningens uppdrag och kompetens att bedöma. Det som gör att det finns grund för den kritik som riktats mot myndigheterna är att talesmän för berörda organ och myndigheter i efterhand vilseledande uppgifter kan

gav som uppfattas vara ägnade åt att skyla över försummelser gjorts tidigare

som

att utlarmningen av räddningstjänsten tog ovanligt lång tid och att polisen inte tidigare funnit kroppen.

I andra fall som kartlagts kan inte utredningen bedöma och dra slutsatser om det föreligger någon faktisk grund för den kritik och den misstro som riktas mot berörda myndigheter. Det gäller i första hand den

kritik som riktats mot förundersökningen. Huruvida förundersökningen

tagit lång tid, förhört onödigt många döljer sanningen brand-

personer, om orsaken eller i andra avseende kan betraktas bristfällig ligger utan-

som för utredningens uppdrag och kompetens att bedöma.

I andra fall är det svårt att dra några entydiga slutsatser eftersom det i stor utsträckning handlar om att bedöma och ta ställning till inblandade parters olika upplevelser och olika tolkningar händelser och

av samma situationer. Det är också svårt att dra entydiga slutsatser i de fall det handlar om avvägningar mellan motstridande legitima intressen. Det gäller exempelvis intressekonflikten mellan samhällets och myndigheternas krav på sekretess och säkerhet och den enskilde individens behov och intresse av att omgående få information de sina.

om

Utredningen har därför svårt att ta ställning till den kritik riktats

som mot den de anhöriga upplevde det, plågsamt utdragna identifieringen

som av de omkomna. Det gäller också den kritik riktats mot förunder-

som sökningsledaren för hans olika uttalanden i medierna anhöriga

som av och andra uppfattats som kränkande. Oavsett det i det fallet

om senare kan anses föreligga någon grund för den kritik riktats mot

som förundersökningsledaren, har uttalandena såsom de presenterats i medierna starkt bidragit till misstron hos anhöriga och ungdomar.

Kartläggningen har också visat att det i vissa fall inte finns någon egentlig grund för den misstro och den kritik riktats mot myndighe-

som terna. Det gäller de kritiska synpunkter riktats mot räddningsin-

som satsen när det gällde brist på räddnings- och sjukvårdspersonal, brister på räddningsutrustning och ambulanser och kritik mot polisen för att den uppträdde passivt och hindrade ungdomar att hjälpa till.

Utredningens slutsats innebär inte att den kritik riktats mot

som räddningsinsatsen är utan grund eller bygger på ett felaktigt faktaunder-

Misstron mot myndigheterna sammanfattande slutsatser

-

lag. Det ligger i sakens natur att det vid en omfattande brand med ett snabbt förlopp i inledningsskedet råder brist både på utrustning och personal. Det är oundvikligt. Det torde också oundvikligt att det

vara uppstår konfrontationer mellan upprörda och förtvivlade ungdomar och oroliga anhöriga och polisen som har i uppgift att spärra av och upprätthålla ordningen på brandplatsen och hindra ungdomar att ta sig in i den brinnande byggnaden.

En del av de kritiska synpunkter som förts fram grundar sig sannolikt också på feltolkningar från ungdomarnas sida av det som hände på skadeplatsen. Att räddningspersonalen av vissa ungdomar uppfattades som passiva och initiativlösa kan förutom den traumatiska situation som de befann sig i till del förklaras missuppfattningar. En

en av person som satt i räddningstjänstens ledningsbil och hade till uppgift att upprätthålla radiokommunikationen med huvudbrandstationen kan mycket väl

av

ungdomarna ha uppfattats som ambulanssjukvårdare, eftersom

räddningstjänstens ledningsbil starkt påminner om en ambulans. I

ungdomarnas ögon framstod han passiv och till slut klarade han inte

som av trycket från ungdomarna utan engagerade sig i räddningsinsatsen. Det innebar att kontakten med Gårda brandstation under tid inte kunde

en upprätthållas.

Att brandbefälet på platsen talade i mobiltelefon i anledning bran-

av den, kunde också av en del ungdomar felaktigt uppfattats uttryck

som för passivitet.

Det finns även exempel på andra situationer från brandplatsen

som kunde ge upphov till feltolkningar. En polisman hindrade exempelvis en pojke från att ta polisbilens brandsläckare, eftersom den enligt polismannens bedömning knappast kunde användas för att släcka branden. Det fanns dessutom risk för att pojken allvarligt skulle ha skadats

om han försökte. Pojken uppfattade att polismannen hindrade honom att hjälpa till att rädda sina kompisar. Det år mycket talar för att det på

som den kaotiska brandplatsen fanns många situationer där feltolkningar mellan ungdomar och räddningspersonal låg nära till hands.

12.2 Upphovet till misstron

Den huvudsakliga grunden för de anhörigas och de drabbade ungdomarnas misstro mot myndigheterna är att orsaken till branden år

ouppklarad. Föräldrarna vill ha reda på vad orsakade branden och

som svar på frågan varför deras barn skadades eller förlorade livet. Många, främst ungdomar, tror att branden anlagd och att polisen vet,

var - men döljer sanningen ligger bakom branden. Det är i dessa

om vem som sammanhang som göteborgsbranden kopplas samman med det ouppklarade Palmemordet och den ouppklarade Estoniakatastrofen.

Misstron mot myndigheterna sammanfattande slutsatser

-

En väsentlig fråga för utredningen har därför Varit att ta reda på vad denna misstro grundar sig på; vad som ligger bakom de uppgifter, rykten och spekulationer som spritts om brandens orsaker och vilka som i så fall stått för attentatet.

I debatten efter branden, och vid de möten utredningen haft med berörda politiker och myndighetsföreträdare, har det framförts att medier som särskilt vänder sig till invandrare och grupper med anknytning till invandrarsamhället låg bakom mycket av ryktesspridningen och spekulationerna om branden. Den lokala närradion och kabel-TV:n, men också TV-satellitkanaler från invandrargruppernas ursprungsländer nämndes i dessa sammanhang.

Den kartläggning som utredningen genomfört kapitel 5-7 visar emellertid att det finns mycket lite stöd för en sådan uppfattning. Det var varken svenskspråkiga medier, internationella medier eller lokala medier som särskilt vände sig till invandrare som var upphovet till de spekulationer och de rykten som spreds om branden. De förekom i och förmedlades medierna, inte i någon anmärkningsvärd omfatt-

av men ning mot bakgrund av vad som sades från ansvarigt håll. Det förekom politiska grupperingar använde brandkatastrofen i propagandistiska

som syften, men de fick knappast något genomslag i nyhetsmedierna.

Medierna bidrog inte heller med egna spekulationer eller till ryktesspridningen när det gällde rapporteringen kring brandens orsaker eller vilka kunde tänkas ligga bakom branden. Snarare fanns det i de

som svenska nyhetsmedierna en tendens att tona ned frågan om branden var anlagd eller ej.

Utredningens slutsats är att upphovet till spekulationerna och ryktesspridningen kring brandens orsaker i stor utsträckning låg i räddningsledarens uttalande på temat att "det finns många tecken som tyder på att det är ett brandattentat mot den Makedoniska föreningen". Den ansvarige chefen för räddningsinsatsen inledde den första presskonferensen med att såga att det fanns tecken på att branden var anlagd. Uttalandet

det första uttalandet som gjordes från ansvarigt håll om brandorsaken, var det upprepades i personliga intervjuer och genom telegramuttalanden under hela natten i radio och TV.

Även chefen för räddningstjänsten och polisens representant på

om presskonferensen omedelbart dementerade uttalandet, kom dementin och de olika signalerna från ansvariga myndigheter av en del att tolkas som att polisen och det officiella Sverige ville dölja sanningen om branden. Även räddningsledarens uttalande i radio och TV att skadeplatsen

om påminde om gaskamrarna i Auschwitz och att ungdomarna "av någon orsak kan ha blivit inspärrade lade också grund för rykten och spekulationer.

Misstron mot myndigheterna sammanfattande slutsatser

-

Det mesta talar därför för att dessa första, auktoritativa uttalanden

från den högste ansvarige för räddningsinsatsen lade grunden för den

i

j fortsatta ryktesspridningen och spekulationerna om branden.

15 Brandkatastrofens för

följder

samhällsförtroendet

I direktiven anges som bakgrund till utredningsuppdraget den misstro som riktades mot myndigheterna under brandkatastrofen och de farhågor som finns för att debatten om händelserna skall påverka förhållandet och förtroendet mellan stora människor med invandrar-

grupper av bakgrund och det svenska samhället.

I detta kapitel skall utredningen i ett försök att belysa denna vida frågeställning undersöka vilket förtroende med invandrar-

personer bakgrund och personer utan invandrarbakgrund hyser för det svenska samhället och dess institutioner. Skiljer sig förtroendet åt Och i vad mån och på vad sätt påverkade händelserna i samband med brandkatastrofen i Göteborg invandrargruppernas förtroende för det svenska samhället

13.1 Samhällsförtroendet hos med och utan

personer

invandrarbakgrund

Undersökningen av samhällsförtroendet bygger på två frågeundersökningar som genomförts SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

av Den ena är en riksrepresentativ studie och den andra studie be-

en av folkningen i Västsverige. Båda undersökningarna genomfördes i form

av postenkäter under hösten 1998 huvuddelen datainsamlingen skedde

av under oktober och november med ett urval på 2800 respektive 2900 personer. Inom ramen för den västsvenska studien kan även göteborgarnas samhällsförtroende analyseras. Svarsfrekvensen relativt hög:

var ca 70 procent respektive 65 procent. Bortfallet bland invandrare är dock

p g a språksvårigheter betydligt större. Alla slutsatser måste därför tolkas med försiktighet. De resultat som här presenteras är hämtade från den studie som redovisas i bilaga

I tabell 13.1 redovisas förtroendet för olika samhällsinstitutioner hos svarspersoner med och utan invandrarbakgrund. Siffrorna i tabellen är ett s k balansmått och beräknas att andelen svarande har

genom som högt förtroende minskas med andelen svarande har angett att de

som har ett lågt förtroende för respektive institution. I tabellen även

anges skillnaden i mellan de två Ett plustecken respektive ett

svar grupperna. minustecken betyder att de med invandrarbakgrund har ett högre

res-

förlsamhällsförtroendet 1999:68 Brandkatastrofens följder SOU

pektive ett lägre förtroende för den aktuella samhällsinstitutionen än de utan invandrarbakgrund.

Tabell 13.1 Samhöllsförtroendet hos personer med och utan invandrarbakgrund balans-

malt

Kommentar:Fråganlyder:"HurstortförtroendeharDufördetsöttpå vilketföljande samhöllsinstitutioner och grupper skötersitt arbete" Balansmötteti tabellen anger skillnadenmellan andelen svarande somharhögt förtroendeoch andelen somhar lagt förtroende för respektivesamhöllsinstitution. Källa:Riks-SOM998l

Personer med invandrarbakgrund har generellt sett ett lägre förtroende för svenska samhällsinstitutioner än vad svenskar utan invandrarbakgrund har.

Rangordningen av olika samhällsinstitutioners förtroende är dock nästan identisk. De samhällsinstitutioner, som svenskar utan invandrarbakgrund har högt förtroende för, har också personer med invandrarbakgrund högt förtroende för. Det gäller sjukvård, radio och TV samt universitet och kungahus. Och samma samhällsinstitutioner åtnjuter minst förtroende i båda grupperna. Nämligen de politiska partierna och de fackliga organisationerna.

Det som framförallt skiljer de båda grupperna åt är att man har olika förtroende för olika slags samhällsinstitutioner. Där ligger den största skillnaden.

Personer med invandrarbakgrund har klart mindre förtroende för "statsmakten" och svenska myndigheter än vad svenskar utan invandrarbakgrund har. Skillnaden är mycket stor när det gäller förtroendet för

Brandkatastrofens följder för samhällsförtroendet

polis, sjukvård och domstolar. Kungahuset och svenska kyrkan åtnjuter också ett lägre förtroende.

Invandrargrupperna har däremot ett klart större förtroende för institutioner som står "fria" från staten som storföretag, banker, universitet och högskolor samt radio och TV.

När det gäller förtroendet för de politiska institutionerna i samhället: riksdag, regering och politiska partier finns det ingen skillnad mellan svarspersoner med eller utan invandrarbakgrund. Förtroendet är lågt i båda grupperna.

15.2 Samhällsförtroendet före och efter branden

Frågeundersökningarna genomfördes i sin fältfas just under den period

brandkatastrofen inträffade. Huvuddelen av postenkäterna ca 80 procent hade besvarats före branden. Men eftersom urvalet är stort 2800 respektive 2900 personer och det handlar om två av varandra statistiskt oberoende undersökningar utgör från de 20 procent besva-

svaren som rat enkäten efter branden ett tillräckligt underlag för att vetenskapligt grundade slutsatser kan dras av undersökningsmaterialet i de fall då det rör sig om stora skillnader i svaren mellan olika grupper.

I tabell 15.2 redovisas resultat från den riksrepresentativa undersökningen när det gäller människors samhällsförtroende före och efter branden. Iden vänstra halvan av tabellen redovisas de samhällsinstitutioner där förtroendet minskade hos med invandrarbakgrund

svarspersoner och i den högra halvan visas vilka samhällsinstitutioner fick ett ökat

som förtroende.

Tabell 13.2 samhöllslörtroendeis förändring i samband med brandkalastrofen i Göte-

borg förändring l balansmålt

Minskatförtroende Föråndrhos Ökatförtroende Föråndrhos

Kommertar:Fråganlyder:Hur stortförtroendehar Dufördetsöttpåvilketföljande samhållsinstitutioner och grupperskötersittarbete" Ettminskatrespektiveett ökat förtroende ör beräknat med utgångspunktfrdnett balansmåttsomkanvarieramellan+100och 00se tabell 13:1.l tabellen angesskillnaden Ibaansmåttet före och efter branden. Exett vörde på +50förebranden och +40efter branden innebörettminskatförtroende med 10enheter, tabellen angetti som Siffrornainom parentesör för låga för111röknassomnågon sökerförändring. Källa:Riis-SOMl998

Brandkatastrofens följder för samhällsförtroendet

Invandrargrupperna minskade påtagligt sitt förtroende efter branden för två olika samhällsinstitutioner som båda var starkt inblandade i händelserna i samband med branden: Dels sjukvården och polisen, dels

press, radio och TV. För sjukvården och för radio och TV handlar det om ett starkt minskat förtroende, men om en nedgång från en hög nivå. För polisen och dagspressen sker det minskade förtroende från en redan förhållandevis låg nivå.

Men resultatet i tabell 15.2 visar också att vissa samhällsinstitutioner får klart ökat förtroende efter branden hos personer med invandrarbakgrund. Det gäller förtroendet för grundskolan, kommunen, de politiska partierna och svenska kyrkan.

Detta innebär med andra ord att invandrargruppernas förtroende för de svenska samhällsinstitutionerna sammantaget inte minskade efter brandkatastrofen. Vissa samhällsinstitutioner ökade i förtroende, medan andra samhällsinstitutioner minskade i ungefär samma utsträckning.

Något liknande minskat samhällsförtroende efter branden går det inte att finna hos svenskar utan invandrarbakgrund, möjligheten med undantag för kungahuset och regeringen. Här rör det sig emellertid

om små förändringar. Däremot kan man finna ett klart ökat förtroende för grundskolan och svenska kyrkan. I övrigt påverkade händelserna i samband med brandkatastrofen överhuvudtaget inte de

svarspersoner som inte har någon invandrarbakgrund i tabell 13.2 och 13.3 har de fall där det inte går att dra någon slutsats förändringar satts inom parentes

om

Resultatet i tabell 13.2 styrks av de siffror som presenteras i tabell 15.5. I detta fall handlar det om förtroendet för olika yrkes- och personalgrupper och ett representativt urval innevånare i Göteborgsregionen.

av

Tabell 13.3 Förändring av förtroendet för olika yrkesgrupper i samband med brand-

katastrofen i Göteborg förändring i balansmått

Minskatförtroende Föröndrhos Ökatförtroende Föröndrhos

Kommentar:Fråganlyder:Allmönt sett,hurstortförtroendehar Dufördet söttpå vilketföljande yrkesgrupperskötersittarbete" Ettminskatrespektiveett ökat förtroende år beräknat med utgångspunkt frånett balansmåttsomkan varieramellan+100och -100se tabell 13:1.Itabell 13:3angesskillnaden ibalansmåttetföreoch efterbranden. Exett vörde på +50före branden och +40efter branden innebörett minskatförtroendemed 10enheter,i tabellen angett som-10.Siffrornainom parentesör förlåga föratt röknassomnågon sökerförändring. Källa:Vöst-SOMl 998

Brandkatastrofens följder för samhällsförtroendet

Tendensen är densamma när det gällde förtroendet för olika sam-

som hällsinstitutioner. Hos utan invandrarbakgrund sker ingen

svarspersoner förändring när det gäller förtroendet för olika personalgrupper, medan det stora förändringar hos invandrargrupperna.

Hos invandrargrupperna i Göteborgsregionen ökar förtroendet för rikspolitiker, kommunpolitiker och kommuntjänstemän mer än i landet i sin helhet. Och i Göteborgsregionen ökar förtroendet klart för dagspressjournalister, medan det motsatta gällde för landet i sin helhet. Detta innebär att brandkatastrofen hos göteborgare med invandrarbakgrund snarare bidrog till att öka samhällsförtroendet i sin helhet, även om förtroendet för de myndigheter direkt hade med branden att göra

som minskade,

De förändringar i förtroende som kan avläsas i enkätundersökningarna överensstämmer i stora drag med de resultat utredningen kommit fram till i de kartläggningar gjorts olika aktörers insatser under

som av brandkatastrofen. Statsministerns och andra statsråds besök i Göteborg var uppskattade, insatserna från ledande politiker och tjänstemän i Göteborg har också fått erkännande. Innehållsstudierna av nyhetsrapporteringen visar också att Göteborgs båda morgontidningar stod för en välbalanserad och omdömesgill nyhetsbevakning brandkatastrofen.

av

Slutsatsen blir med andra ord att brandkatastrofen i Göteborg både ökade och minskade samhällsförtroendet bland personer med invandrarbakgrund. Branden påverkade däremot endast obetydligt samhällsförtroendet hos svenskar utan invandrarbakgrund.

i Del V

Informationssituationen för

etniska i

grupper Sverige

14 Etniska i

grupper Sverige

- en bakgrund

Brandkatastrofen drabbade många familjer med icke svensk bakgrund. Utredningen har i uppdrag hur informationen till dem har fung-

att se erat. Det finns därför anledning att beskriva de icke svenska etniska

situation i dagens Sverige. Mycket kortfattat redovisas i detta gruppernas kapitel också socialpsykologisk aspekt och slutsatser som har inne-

en börd för de etniska gruppernas informationssituation.

14.1 Arbetskraft och flyktingar Många sekler tillbaka präglades Sverige folkomflyttningar från

av men 1800-talet och fram till 1930-talet Sverige ett utvandrarland: mer än

var

miljon människor utvandrade främst till Amerika. Under 1900-talets en första decennier blev Sverige ett befolkningsmässigt mycket homogent land. Ytterst människor, främst samer och finnar, hade en annan etnisk bakgrund än helsvensk.

Under andra världskriget korn ca 200.000 flyktingar till Sverige i allt väsentligt från Norden. De därpå följande decennierna expanderade den svenska industrin och rekryterade särskilt under 1960-talet arbetare från Finland och Sydeuropa. Från 1970-talet har invandringen till Sverige haft två former: dels flyktinger, dels anhöriga till tidigare flyktingar och arbetskraftsinvandrare.

Den i jämförelse med övriga Europa generösa flyktingpolitiken har lett till att Sverige från att ha varit ett extremt homogent land fram till mitten detta sekel har blivit etniskt mycket blandat. Det finns

av nu enligt forskaren Mauricio Rojas under 1900-talet bara två länder i västvärlden har haft högre andel utlandsfödda USA och Argentina

som en i början seklet. I Sverige fanns 1999 971.000 utrikes födda, ca 11 % av

av befolkningen. Ytterligare 777.000 människor har utländsk bakgrund, d -minst förälder född i utlandet. 1999 var andelen invånare med

v s en utländsk bakgrund 19.9 % och beräknas till 24 % år 2010 enligt Svenska Kommunförbundet.

Ett för Sverige specifikt förhållande är det stora antalet nationaliteter bland de inflyttade. Gamla invandrarländer såsom England och Nederländerna har några stora minoriteter medan Sverige möjligen med un-

Etniska grupper i Sverige en bakgrund

-

dantag för finnarna inte har några sådana vilket framgår nedanstå-

av ende tabell.

Andelen etniska grupper varierar mellan olika delar Sverige. De största

av andelarna finns i Stockholms län med 30 % och i storstäderna Stock-

ca holm, Göteborg och Malmö. Den invandrade befolkningen

har en annan sammansättning än majoritetsbefolkningen; fler barn och fler vuxna i lägre åldrar, väsentligt färre i högre åldrar. Utvecklingen går dock mot en utjämning. I åldersgruppen över 65 år andelen med utländsk

var härkomst 8 % 1996 beräknas uppgå till 13,3 % år 2010.

men

Under 1990-talets första del andelen flyktingar fick tillstånd

var som att stanna högt. Bl a fick bortåt 90.000 människor från det forna Jugoslavien permanenta uppehållstillstånd. Under de senaste åren har flyktingpolitiken harmonierats med EU och inneburit att väsentligt färre fått asyl. Vissa grupper av flyktingar just Kosovalbaner erhåller tillfälliga

som nu uppehållstillstånd.

För en större del av invandringen står i stället anhöriga. 1998

nu erhöll 21.598 anhöriga och 8.193 flyktingar permanenta uppehållstillstånd. Härutöver sker viss, delvis tillfällig invandring. 1998

en gavs uppehållstillstånd åt 5.735 personer från EU, 2.665 gäststuderande och 804 adopterade samt 363 arbetsmarknadsskäl.

av

14.2 De etniska situation i samhället

gruppernas De etniska gruppernas situation har kraftigt försämrats under år

senare särskilt innevarande decennium. Under 1970-talet sysselsättnings-

var frekvensen och inkomsterna inom helhet högre än bland

gruppen som svenskar generellt. Den negativa utvecklingen inom ekonomi och

arbetsmarknad har slagit särskilt hårt mot de etniska Den

grupperna. stora flyktinginvandringen under början av 1990-talet sammanföll med ned-

Etniska grupper i Sverige en bakgrund

-

gången på arbetsmarknaden och har inneburit att nästan alla nyanlända står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Boendesegregationen har också tilltagit kraftigt under de senaste åren.

Arbetslösheten bland icke-svenska har de senaste decen-

grupper nierna legat ungefär dubbelt så hög som för etniska svenskar. De senaste åren med allmänt stigande arbetslöshet har dock situationen särskilt förvärrats för den etniska Bland utornnordiska grupper

nya grupperna.

arbetslösheten under första halvåret 1998 28,3 %, bland utomeurovar peiska över 50 %. Nedanstående tabell hämtad från Svenska Kommunförbundets integrationsberednings slutrapport Fördel Mångfald" visar att sysselsättningsfrekvensen är lägre och arbetslösheten är högre längre det geografiska och sociala avståndet är till det svenska samhället.

I jämförelse med andra stora invandrarländer är arbetslösheten mycket hög. I USA arbetslösheten bland iranska medborgare 1996 4,9% mot

var drygt 50 % i Sverige. Motsvarande skillnad finns också bland Chilenska invandrare. Jämförelsen kan inte göras fullt ut eftersom vissa invand-

av

till USA måste ha arbetstillstånd före inresan. Bland somalier är rarna arbetslösheten i Sverige utomordentligt hög, ca 90 %. I England ligger deras arbetslöshet bara något högre än genomsnittet. Somalier söker sig därför från Sverige till England.

Det finns ett samband mellan boende och den negativa utvecklingen. Bland boende i Tensta, invandrartät stadsdel i Stockholm, sjönk t ex

en förvärvsintensiteten från 1990 till 1995 bland irakier från 51 % till 13 %, bland från f d Jugoslavien från 63 % till 19 % och bland soma-

personer lier från 45 % till 5 %. I sammanhanget är det värt att notera att utbildningsnivåer inte spelar någon större roll för sysselsättning inom grupperna. Irakier och iranier har en utbildningsnivå över det genomsnittliga i Sverige särskilt på akademisk nivå inte heller de högutbildade får arbeten.

men

Också fönidspensioneringama är väsentligt fler bland icke-svenska etniska De förtidspensioneras också i tidigare åldrar.

grupper.

Boendet blir alltmer segregerat framförallt i storstäderna. Nedanstående tabell redovisar boendet i några olika stadsdelar i Göteborg.

Etniska grupper i Sverige en bakgrund

- Tabell 3 Befolkningen I Göteborgs stadsdelar 1998-12-31

bakgrund mot ca 30 % i början 1990-talet. Utvecklingen innebär

av en successivt allt snabbare utflyttning helsvenska familjer och nyinflyttning

av av nya etniska grupper. I Hjällbo en del Lärjedalen har 80 %

- av utländsk bakgrund. Här liksom i t Bergsjön är än hälften

ex mer av hushållen beroende av socialbidrag. Merparten de flyktingar och

av andra nyanlända som kom i början 1990-talet har alltjämt socialbidrag

av som sin huvudsakliga försörjningskälla. Generellt är också de etniska gruppernas inkomster väsentligt lägre än svenskarnas och deras hälsa

sämre.

Den ökade segregeringen märks kanske mest i skolan. I de invandrartäta områdena utgör barn med icke-svensk bakgrund 70 95 %. I

- Bergsgårdsskolan i Hjällbo finns knappast något barn med helsvensk bakgrund. jämförbara betyg är genomgående lägre i dessa skolor. Många elever klarar inte miniminivån i svenska.

Kriminaliteten är högre bland de etniska även sedan

nya grupperna

hänsyn tagits till åldersindelning. Särskilt påtagligt är det i ungdornsgruppe-

rna i åldrarna under 18 år. Antalet omhändertagande inom socialtjänsten i Göteborg var t ex mer än dubbelt så hög bland ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med hela populationen i åldrarna 10 till 15 år.

Delaletigbeten z samhället är relativt lägre än bland majoritets-

befolkningen. Valdeltagandet bland utländska medborgare röst-

som av berättigade till kommunalvalen har sjunkit från 60 % 1976 det första år

de fick rösta till 40 % 1994 och 31 % 1998. De etniska

- gruppernas representation i olika poltitiska församlingar ligger väsentligt lägre än

deras andel av befolkningen.

En eventuell diskriminering är svårare att beskriva i procenttal och siffror. Attitydundersökningar visar dock att majoriteten människorna

av i ickesvenska etniska upplever sig diskriminerade på

grupper som arbetsmarknaden, i boendet och i det offentliga livet på

t ex restauranger.

Etniska grupper i Sverige en bakgrund

-

Forskning bl från Göteborg visar på att reell diskriminering tilläm-

a en pas av många bostadsföretag.

De attitydundersökningar som gjorts av svenskarnas inställning till invandrare och invandring visar att mellan 30 och 40 % i alla undersökningar har en uttalat negativ inställning.

14.5 En socialpsykologisk aspekt

De människor med utomeuropeisk bakgrund som kommit till Sverige har genomsnittligt högre utbildning än svenskar Gruppen med låg utbildning är dock också relativt större. De har ofta varit politiskt aktiva och engagerade i samhället vanlig anledning till att de tvingats fly.

- en De har varit utsatta för förföljelse från hemlandets myndigheter vilket kan avspegla sig också i synen på svenska myndigheter. Många har haft höga förväntningar på det svenska samhället. Dessa har sällan infriats. Majoritetsbefolkningen har inte efterfrågat dem och inte sett dem

som individer utan kategorin flykting eller "iranier". Det har lett till

som en stundtals intensiv känsla av frustration och utestängdhet. Se t Reza

ex Eyrumlu: Iranier möter Sverige".

Många av dem som flyttat till Sverige var inte påtagligt religiöst aktiva i sina hemländer. Här har de framförallt inom de muslimska grupperna, utvecklat relativt stor religiös aktivitet. Det gäller exempelvis turkar och somalier. Det kan bedömas vara ett led i en strategi för att bevara sin självkänsla i en fientlig eller negativ miljö. Den kan också innebära ett avståndstagande från majoritetssamhället och dess värderingar. Information och bedömningar hämtas då också från religiösa ledare, tex imamer.

Bland de nya etniska grupperna pågår nästan alltid diskussion

en om man skall stanna i Sverige eller återvända till hemlandet. I

grupperna finns det åtskilliga främst har sina blickar riktade mot hemlandet

som och därför inte sig i det svenska samhället.

engagerar

Vissa relativt nyanlända bor och lever mycket isolerat från

grupper samhället i övrigt. De arbetar inte och har få kontakter med svenskar. Umgänge med svenska familjer är mycket ovanligt. Den svenska

som flertalet lär sig via SFI-undervisning Svenska för invandrare tenderar att blekna. Deras förutsättningar och intresse blir därmed allt mindre att

av ta del av svenska massmedier och myndigheters information.

Många av de nya etniska grupperna kommer från länder där massmedier i mer eller mindre utsträckning är styrda staten. Det innebär

av dels att det då finns ett rationellt misstroende mot nyhetsförmedlingen, dels att man ofta tror att massmedierna i Sverige också låter sig styras

av myndigheterna. Framförallt första generationen invandrare bevarar sitt hemspråk. En del äldre har inte förmått lära sig svenska tillräckligt bra

Etniska grupper i Sverige en bakgrund

-

för att kunna ta till sig dagspress och annan information på svenska. De är därför beroende av att få den på det egna språket.

14.4 Informationens förutsättningar slutsatserna av det ovanstående är att utvecklingen bland de icke-svenska etniska grupperna har varit mycket negativ särskilt under 1990-talet. De socioekonomiska klyftorna mellan invånare med helsvensk och annan etnisk bakgrund har vuxit kraftigt. Stora grupper särskilt bland dem som invandrade under 1990-talet kan förväntas fortsätta att stå utanför arbetslivet och ha socialbidrag som försörjningskälla. Därmed ökar ett redan tidigare påtagligt utanförskap. Tydligt demonstrerades det i ett kraftigt minskat valdeltagande bland utländska medborgare i kommunalvalet 1998. En påtaglig diskriminering och en negativ attityd bland stora delar

av majoritetsbefolkningen accentuerar problemen.

Tillgången till nyanserad samhällsinformation är liten och har minskat hos många av de nya etniska grupperna.

segregationen och diskrimineringen har tillsammans med ouppfyllda förväntningar lett till att grupper nyanlända, särskilt från länder utan-

av för Europa, är negativt inställda till det svenska samhället och särskilt till företrädare för myndigheter och etablissemanget dit ofta massmedia räknas.

Sammantaget innebär de beskrivna förhållandena och utvecklingstendenserna att stora delar av de icke-svenska etniska grupperna har språkliga, ekonomiska och psykologiska svårigheter att få tillgång till och tillgodogöra sig nyhetsförmedling från svenska massmedier och information från myndigheter. Problemen ökar och uppvägs inte av den informationen som ges av t ex närradio och lokal-TV.

Misstron mot budskap från både myndigheter och de etablerade svenska massmedier är således stor. Utanförståendet och segregationen innebär att det finns en grogrund för att många skall ta till sig rykten och okritiskt utsagor från källor uppfattas vara utanför etablis-

anamma som semanget. En kaotisk situation som den vid branden förstärker sådana tendenser.

15 Medieinnehav och medievanor

En viktig uppgift för utredningen har varit att belysa vilka informationskanaler som utnyttjas människor med icke svenskspråkig bak-

av en grund. I detta kapitel redovisas en jämförande studie av medieinnehav och medievanor hos tre olika grupper: 1 personer som är uppväxta i Sverige, 2 är uppväxta utomlands och 5

personer som personer som är uppväxta i Sverige, och där minst en av föräldrarna är uppvuxen utomlands. Den andra och tredje motsvarar det brukar

gruppen som kallas första respektive andra generationens invandrare.

Som ett komplement till de statistiska undersökningar redovisas korta utdrag ur tio mer djupgående och längre intervjuer som utredningen låtit utföra om medievanor hos göteborgare med invandrarbakgrund.

15.1 Undersökningen

Resultaten bygger på två årliga frågeundersökningar genomförs

som av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Den ena är en riksrepresentativ studie och den andra studie befolkningen i Västsverige. Båda

en av undersökningarna genomfördes i form av postenkäter under hösten 1998 med ett urval på 2800 respektive 2900 Inom för den

personer. ramen västsvenska studien kan även göteborgarnas medieinnehav och medievanor analyseras. Undersökningarna redovisas i sin helhet i bilaga

Svarsfrekvensen relativt hög: 70 procent respektive 65

var ca procent. Bortfallet bland invandrare är dock p a språksvårigheter betydligt

g större. Alla slutsatser måste därför tolkas med försiktighet. Som järnförelse används även undersökning från 1996 genomförd i den invand-

en rartäta stadsdelen Angered i Göteborg, särskilt fokuserar på hur

som personer med invandrarbakgrund väljer mellan olika medier. I denna undersökning fanns det möjlighet att få hjälp med översättning av frågorna. Det var dock få som utnyttjade möjligheten. I stället föreföll det sorn om den första generationens invandrare fick hjälp av sina barn att fylla i frågeformuläret. Det är därför troligt att så också var fallet med de två större undersökningarna från 1998.

Medieinnehav och medievanor

MOUNAÄR40 ÅROCHÄRSPECIALIÃRARE.Kom till Sverige från Iran 1988

. Viktigaste nyhetskällorna för Mouna är TV1, kanal 2 och TV4. Både nyhetsprogrammen och samhällsdebatt är intressant, tycker hon. Text-tv använder hon ganska flitigt och hon ser Västnytt när hon har tid. Det är alltid konkurrens om tvzn hemma, så Mouna kan inte räkna med att alltid få se det hon helst vill.

Möjligheterna att se tv från andra länder är starkt begränsad, eftersom det fastighetsbolag familjen hyr hos inte tillåter parabolantenner.

Ibland lyssnar hon på de persiska nyheterna i SR, men de sänds på så udda tider att hon sällan har möjlighet. Andra radioprogram lyssnar hon inte på.

Tidigare prenumererade familjen växelvis på GP och Arbetet Nyheterna. Det blev emellertid för dyrt, nu lånar mannen hem dagstidningar från jobbet när han kommer åt, och de läser även Mouna. Eftersom hon har gångavstånd till jobbet, har hon inte tillgång till Metro.

För information från Iran använder sig familjen främst av nyhetstidskriften Kayhan som trycks i London. Tidigare prenumererade man på månadstidningen Adina från Teheran, men den har stoppats av regimen. Landsmän som varit på besök i hemlandet är viktiga informationskällor, men de är inte så många. De flesta är flyktingar och har inte möjlighet att resa tillbaka.

15.2 Medieinnehav hos med och utan invandrar-

personer

bakgrund

Hushållen i Sverige har omfattande uppsättning medieutrustningar

en av i sina hem. I stort sett alla har TV, telefon, Video och text-TV. Stora grupper har dessutom CD-spelare och mobiltelefon, liksom de allra flesta

hushållen har en dagstidningsprenumeration. En jämförelse mellan per-

soner med och utan invandrarbakgrund redovisas i tabell 15.1.

Tabell 15.1 Medieinnehav efter uppvåxlland procent

Uppvuxen Uppvuxen Förälder uppvuxen

i Sverige utomlands utomlands

Källa:Rlks-SOM1998

Medieinnehav och medievanor

Den första generationens invandrare har överlag tillgång till färre medier i sina hem än de som inte har invandrarbakgrund. Men skillnaden är inte särskilt stor. Den största skillnaden gäller, föga överraskande, tillgången till en dagstidning. Hela 75 procent svenskarna utan invandrar-

av bakgrund bor i hushåll som på morgontidning. Bland

prenumererar första generationens invandrare motsvarande siffra 43 procent och bland andra generationen 63 procent.

Tillgång till kabel-TV och tillgång till hushållsparabol är dock högre hos personer med invandrarbakgrund. Men här finns det betydande skillnader mellan första och andra generationens invandrare. I flertalet fall kan skillnaderna förklaras av att den är Exempel-

senare gruppen yngre. vis är persondatortillgång och internetanslutning liksom tillgången till

- CD-spelare, video och mobiltelefon högre bland andra generationens

invandrare än bland svenskar utan invandrarbakgrund. Om vi jämför andra generationens invandrare med motsvarande åldersgrupp bland svenskar visar det sig att svenskar utan invandrarbakgrund i ännu högre grad har tillgång till persondator och internet. Men det finns inte någon skillnad i fråga CD-spelare, video och mobiltelefon.

om

En intressant iakttagelse är att andelen med tillgång till hushållsparabol är högre i första generationens invandrare 25 procent än bland dem utan invandrarbakgrund. Med tanke på att de flesta utan invandrarbakgrund som har hushållsparabol dessutom bor i villa kan det vara rimligt att jämföra hushållsparabolinnehav bland dem som bor i flerfamiljshus. En sådan jämförelse visar att andelen med hushållsparabol är nästa dubbelt så stor bland dem som har invandrarbakgrund.

15.2.1 Medieinnebav z Göteborg Invandrarnas mediesituation i Göteborg både liknar och skiljer sig från övriga Sverige. Det framgår vid en jämförelse av resultaten i tabell 15.1 och tabell 15.2. Likheten med övriga Sverige är att de utan invandrarbakgrund överlag har en mer omfattande medieutrustning än de personer som har invandrarbakgrund. Skillnaden är att invandrargrupperna i Göteborg ligger på en lägre nivå än vad de med invandrarbakgrund generellt gör. Det gäller tillgång till samtliga typer av medier med undantag för

hushållsparabol.

Skillnaden mellan utan invandrarbakgrund och första

personer generationens invandrare är t ex större i Göteborg i fråga tidnings-

om prenumeration, mobiltelefon och tillgång till persondator i hushållet. Detta gäller emellertid inte den andra generationens invandrare: Hos dem är medietillgången något högre i Göteborg än i övriga Sverige.

Medieinnehav och medievanor

Tabell 15.2 Medleinnehav bland göteborgare efter uppvöxtland procent

Uppvuxen Uppvuxen Förölder uppvuxen

i Sverige utomlands utomlands

Källa:VösT-SOM1998

Det är svårt att ange orsakerna till skillnaden mellan Göteborg och övriga landet. En tänkbar förklaring år att invandrarna i Göteborg har varit kortare tid i Sverige. En annan att de invandrare som bor i Göteborg har en annan bakgrund. Det är många fler invandrare i Göteborg som kommer från länder utanför Norden ån vad det är i Sverige som helhet.

FARouK48 ÅRFRÅNBANJALUKAÅRFÖRTJUSTI SVENSKTV.Den är demokratisk säger han, och berättar livfullt hur han sett statsministern komma in och slå sig ned tillsammans med vanliga enkla människor i fyrans morgon-tv-soffa.

Alla möjliga människor med olika åldrar och yrken får vara med i svensk tv. Det är bra.

Dessutom anser Farouk att svensk tv är sanningsenlig och realistisk i sin nyhetsrapportering. Och pedagogisk Även om man inte är jättebra på språket, är det lätt att följa med och förstå hur sammanhangen beskrivs.

Farouk har parabol och följer alla tänkbara tv-stationer. Alla visar

olika bilder av vad som sker, säger han. Det är viktigt att jämföra och analysera.

Mosaik i SVT ser han också, det är ett av de bästa programmen. De bosniska program som tidigare producerades i Öppna kanalen i Göteborg var han inte så förtjust Visst, all information är bra. Men det var inte

professionellt gjort. De korta nyheterna var bra, men reportage blir monotona om de inte är välgjorda.

Nyheterna för människor från ex-jugoslavien i P2 lyssnade makarna på dagligen de första åren. Nu blir det mer sällan. Nyheter på svenska försöker man höra ibland, men det blir för svårt. Farouk måste se ansiktet på den som talar för att kunna förstå svenskan.

15.3 Medievanor hos personer med och utan invandrarbakgrund Den största skillnaden mellan utan och med invandrarbakgrund

personer finns som förväntat när det gäller dagstidningsläsning. Det framgår

av

Medieinnehav och medievanor

det resultat som redovisas i tabell 15.5, men med två viktiga modifieringar. För det första är skillnaden mellan utan och med invandrar-

personer bakgrund lägre när det gäller läsning än den för

av morgonpress var hushållsprenumeration se tabell 16.1. För det andra gäller skillnaden just morgonpress. Någon skillnad i kvällstidningsläsning finns inte.

Tabell 15.3 Medievanor efter uppvöxfland procent

Uppvuxen Uppvuxen Förölder uppvuxen

i Sverige utomlands utomlands

Källa:Riks-SOM1998

Skillnaden mellan svenskar utan invandrarbakgrund och första generationens invandrare har när det gäller regelbunden morgontidningsläsning nästan halverats i jämförelse med hushållsprenumeration. Räckvidden är också förhållandevis stor i denna 58 procent. Ännu överras-

grupp mer kande är möjligen de höga andelarna för andra generationens invandrare. Dessa ligger på samma nivå som eller t o m något över svenskar

- i samma åldersgrupper. Att siffrorna i den andra generationen ligger så pass mycket högre är sannolikt ett uttryck för både bättre språkkunskaper och socialisation till svenska medievanor.

HASTI,17 ÅR,VARINGENFLITIGNYHETSKONSUMENTTIDIGARE.Men hon har tittat alltmer i tidningar och nyhetssäningar i TV. När någon av föräldrarna varit hemma och slagit på de persiska nyheterna i P2 har hon lyssnat på dem, men inte själv sökt sig fram till sändningarna.

Det är som om världen har börjat öppnas de senaste åren, säger hon. Det hör väl ihop med att man håller på att bli vuxen.

Hastis familj prenumererar på GP eller Arbetet periodvis, när de får något förmånserbjudande. Just nu har de ingen prenumeration. Däremot tar Hasti varje morgon Metro på bussen till skolan och hinner läsa det viktigaste.

Medieinnehav och medievanor

Även kvällspressläsningen ligger jämförelsevis högt hos dem med

om invandrarbakgrund är den ändå mindre regelbunden än morgontidningsläsningen. Möjligen kunde man tänkt sig att kvällspressen skulle ha ett

lättillgängligt innehåll än morgontidningen och därför skulle bli mera

läst. Det är dock troligt att behovet av lokal orientering hos persomera ner med invandrarbakgrund på samma sätt som hos svenskar utan invandrarbakgrund ändå är det avgörande.

Bland personer utan invandrarbakgrund är P4 den klart dominerande radiokanalen. Detta innebär att P4 också blir den stora nyhetskanalen både för lokalnyheter och Ekonyheter. Lyssnandet på lokalnyheter är något mera frekvent än på Ekonyheter. Samma mönster finns hos de med invandrarbakgrund, men på något lägre nivå. När det gäller den privata lokalradion finns det ingen skillnad, medan närradion ligger högre i invandrargruppen: 10 procent hos utländska medborgare och 5 procent bland svenska medborgare. Hos den andra generationens invandrare är dock närradiointresset lika lågt som bland svenskar utan invandrarbakgrund i samma åldersgrupper.

DETVAR1994 SOMDRAGAN,15 ÅR,KOMTILLSVERIGEFRÅNMOSTAR.Nu bor han i Hjällbo tillsammans med mamma, pappa, storebror, farmor och mormor. Bosnien tänker han aldrig på, säger han. Han har nästan aldrig varit där. Fast mammas faster bor i Bosnien och nästan alla klasskompisarna kommer därifrån.

Nyheterna i TV4 och TV5 ser Dragan varje dag. Han lyssnar också på Power Hit Radio 104,8 Mgh. Del 2 i GP läser han varje dag i skolbiblioteket, inte för sportens skull utan för nyheterna om politik och sånt. Metro läser han två eller tre gånger i veckan.

Hemma har familjen parabol och Dragan ser på tyska program och ibland nyheter på bosniska, men aldrig på serbiska program.

Den första generationens invandrare tittar i jämförelse med svenskar oväntat mycket på alla slag av TV-nyhetssändningar. Resultatet är svårförklarat. Möjligen är det en följd av att det nationella genomsnittet för första generationens invandrare innehåller förhållandevis fler nordbor

detta förklarar ändå inte varför nyheter oftare än svenskar. men man ser Att andra generationens invandrare tittar mindre på SVT:s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt och relativt mer på TV4:s Nyheterna är däremot förväntat med tanke på deras lägre ålder.

153.1 Medieuanori Göteborg Mediesituationen i Göteborg skiljer sig inte på något avgörande sätt från det nationella genomsnittet i Sverige. Undantaget är gratistidningen Metro, som bara finns i Stockholm sedan 1995 och Göteborg, där den startade 1998.

Medieinnehav och medievanor

När det gäller skillnader i dagstidningsläsning avviker Göteborg från övriga Sverige. Skillnaden i morgontidningsläsning mellan personer utan invandrarbakgrund och med invandrarbakgrund är större. 72 procent av svenska medborgare läser morgontidning minst fyra dagar i veckan,

en medan motsvarande siffra för utländska medborgare är 48 procent. De

läser däremot relativt sett oftare kvällstidningar. En trolig förklasenare ring till att Göteborg skiljer sig från övriga Sverige är att invandrargrupperna i Göteborg dels är mindre etablerad än riksgenomsnittet, dels att det finns en lokal kvällstidning i Göteborg.

Men det kan finnas ytterligare en förklaring gratistidningen Metro.

- Om Metro definieras morgontidning krymper skillnaden mellan

som

utan invandrarbakgrund och invandrargruppernas morgonpersoner tidningsläsning dramatiskt. Bland första och andra generationens invand-

i Göteborg är, framgår tabell 16.4, Metros räckvidd minst två rare som av dagar vecka över 48 respektive 44 procent. Motsvarande siffra för

per göteborgare utan invandrarbakgrund är 28 procent. Det är uppenbart att Metro inte bara är de och kollektivtrafikresenärernas tidning utan

yngres också invandrarnas tidning.

Tabell 15.4 Medievanor bland göteborgare efter uppvöxtland procent

Uppvuxen Uppvuxen Förölder uppvuxen

i Sverige utomlands utomlands

Källa:VÖSFSOMl 998

På sätt i Sverige i stort har närradion en förhållandevis stor

samma som spridning bland göteborgare med invandrarbakgrund. I Göteborg är det regelbundna närradiolyssnandet nästan dubbelt så högt bland utländska medborgare som bland svenska medborgare.

Även när vi analyserar radiolyssnandet efter upp-

svarspersonernas växt återkommer tendenser. Hos första generationens invandrare

samma

Medieinnehav och medievanor

ligger P4-lyssnandet i stort sett på samma nivå bland

som personer uppvuxna i Sverige. Hos andra generationens invandrare ligger det dessutom lågt. Här är det åldersfaktorn slår igenom. Svenskar utan invand-

som rarbakgrund och i samma ålder lyssnar lika lite på P4. I Göteborg är det främst första generationens invandrare lyssnar regelbundet på när-

som radio. Lyssnandet i den andra generationen ligger betydligt lägre och i stort sett på samma nivå som för åldersgruppen generellt.

ZZ-ARIGESAIDSMEDIEMENY OMFATTANDE:ÄR Metro varje dag, DN:s inrikes-, utri-

kes- och ekonomisidor läser han på biblioteket. GP varje dag, föräldrarna

prenumererar. GPS lokaltidning i Angered läser han självklart.

Text-tv följer han dagligen, också här med tonvikt på politik, samhälle

och ekonomi. I TV4 ser han allmänna nyheter och nyheter ekonomi. I

om

SVT ser han dagligen Aktuellt, ofta morgon-tv och samhällsprogram så ofta

han hinner.

Said är en av de få invandrare som verkligen tagit till sig Sveriges Ra-

dio. Ekot, Studio Ett och P1 över huvud taget följer han regelbundet.

Internationellt är det tv från BBC och CNN som dominerar. Han lyssnar

även till BBC:s somaliska sändningar.

Tittande på TV-nyheter i Göteborg har i stort sett karaktär ett

samma som riksgenomsnitt. De publikstarka är Rapport, Aktuellt och

programmen SVT:s regionala nyheter Västnytt, medan Nyheterna i TV4 ligger något lägre. Bland göteborgarna med invandrarbakgrund är tendensen likartad, men i jämförelse med det nationella genomsnittet har framför allt Nyheterna en högre andel tittare.

I Göteborg finns även Öppna kanalen, sänder produ-

som program

cerade av invandrarföreningar se kapitel 17. Öppna kanalen har knap-

past någon publik bland göteborgare utan invandrarbakgrund. Även

om hänsyn måste tas till att utbudet är mycket begränsat är det endast

en procent som anger att de ser på Öppna Kanalen någon gång, dvs I detta fall mindre än någon gång vecka.

per

Bland de göteborgare som är födda utomlands och har svarat

som på postenkäten är däremot andelen så hög 11 procent. Och detta

som torde snarast vara en underskattning, eftersom det är sannolikt att Öppna Kanalen når fler i den grupp som p g a språksvårigheter inte svarar på

en postenkät. Den andra generationens invandrare ligger på ungefär

samma mycket låga nivå som göteborgare i allmänhet.

15.4 Samhällsinformation i Angered

Angered år förort till Göteborg där ungefär hälften innevånarna

en av har invandrarbakgrund och ungefär en femtedel är utländska medborgare. En mycket stor andel invånarna betraktar sig själva arbetare

av som

Medieinnehav och medievanor

ungefär 70 procent av de svarande uppger att de anser sig tillhöra en arbetarfamilj jämfört med ungefär 35 procent för Göteborg i sin helhet.

SANDAELLERHENNESMANBANDADEDEFÖRSTAÅRENsärskilt viktiga nyhetssekvenser

från Bosnien och tittade på dem, om och om igen. Bilderna av hur bron i

Mostar sprängs och hela Europa förlorar ett viktigt stycke kulturarv har

spelats upp hundratals gånger.

Liksom många andra bosnier är Sanda kritisk till Sveriges Radios nyhe-

ter på serbokroatiska/bosniska/makedonska.

Det är serbiska, säger hon. Oavsett vad dom säger är det serbiska dom

-

sänder. Det lyssnar vi inte på.

Familjen har ingen parabol, vilket annars enligt Sanda nästan är regel i

bosniska hem. Hon bläddrar i GP eller Metro när hon får syn på dem i

någon väntsal eller på bussen. Hon frågar vänner, eller ber mannen ta reda

på saker. Hon tycker att hon har en tillfredsställande bild av svenska förhål-

landen. Det är när hon behöver komplettera med exakta regler som hon

måste få tag på broschyrer eller tala direkt med någon tjänsteman.

Som framgår tabell 15.5 spelar massmedierna för angeredsborna en

av mycket viktig roll som informationskälla om det svenska samhället. Radio och TV är de alternativ som de allra flesta anger, men tidningar anges också vanliga informationskällor. Det kan något märkligt ef-

som synas tersom angeredsbor inte i så stor utsträckning regelbundet läser en mor-

gontidning.

Tabell 15.5 Iniormationsköllor om samhället igöteborgsiörorlen Angered efter uppvöxti-

and procentandel som anser att de vanligen får del av information från res-

pektive kölla

Uppvuxen Uppvuxen Förölder uppvuxen

Källa:Kom-SOM,Angered 1996

Det finns flera tänkbara förklaringar till att svenska tidningar ändå upp-

vanliga källor för samhällsinformation. En förklaring är naturges som ligtvis inte med nödvändighet behöver läsa tidningen så regel-

att man bundet fyra gånger i veckan för att information om samhället.

som Tidningen kan viktig informationskälla även om den läses mer

vara en sällan. En förklaring till att så många dagstidningar är troli-

annan anger

Medieinnehav och medievanor

gen att angeredsborna i begreppet lokal dagstidning också räknar in Göteborgs-Postens förortstidning GP Angered som delas ut till samtliga hushåll en gång i veckan.

SoMDENSAMHÄLLSINTRESSERADEGÖTEBORGARE ÄRÄRHAN ABRAHAMprenumerant på GP, läser Metro så ofta han kommer åt och köper eller läser DN och SvD då och dä. I tv ser han Aktuellt kl 18 Rapport och morgon-TV. Tidigare lyss- , nade han alltid på P1 på morgnarna, men har som student fått senare vanor och missar de tidiga radionyheterna. Allt om Göteborgssamhället och allt samhällsfrågor, politik, debatt om och utrikesrapportering intresserar honom. Och så all sport och såpor, tillägger han. - De turkiska sändningarna i P2 lyssnar han inte på. De är för kortfattade och ger ingenting jag inte får via svenskspråkiga - som medier. Eftersom många assyrier förstår turkiska har de många turkiskspråkiga satellitsända tv-program att Välja bland. Både de produceras i Turkiet som och i olika västeuropeiska länder. De äldre assyrierna ser mycket på turkisk och arabisk TV, sällan på svenska program. Det innebär att de lever kvar i det gamla och är mycket okunniga om det samhälle de nu lever

För angeredsborna år familj, släkt och vänner också viktig källa för att en reda på vad händer i samhället. Detta gäller alldeles särskilt den som andra generationens invandrare. I denna spelar det sociala kontaktgrupp nätet en stor roll. Föreningar, informationsblad och anslagstavlor är exempel på andra samhällsinformationskällor i högre utsträckning som anges av andra generationens invandrare än andra. av Utländska medier, tidningar, radio och informations- TV, anges som källa framför allt av den första generationens invandrare Att uttömmer . mande ta del av vad som händer i det land kommit ifrån går i som man stort sett inte att göra utan att ta del av medier från just det landet.

15.5 Angeredsbornas förtroende för olika medier

Befolkningen i Sverige som helhet hyser rent generellt ett stort förtroende för svenska massmedier. Det gäller också angeredsborna, på men en lägre nivå än vad gäller allmänt för Sveriges och Göteborgs som

befolkning.

Störst förtroende har angeredsborna för den lokala gratistidningen GP Angered, den lokala morgontidningen Göteborgs-Posten och SVT2:s regionala TV-nyheter. I det avseendet finns det ingen skillnad mellan angeredsbor och göteborgarna i allmänhet. Göteborgs-Posten och de regionala TV-nyheterna Västnytt åtnjuter även störst förtroende hos göteborgarna som helhet.

Medieinnehav och medievanor

När det gäller Göteborgs-Posten och Västnytt finns det inte heller någon skillnad I företroende mellan första och andra generationens invandrare. Den första generationens invandrare anser dock att rapporteringen i GP Angered är något mindre tillförlitlig än vad andra generationens invandrare gör. Trots detta är GP Angered det medium också de som är uppväxta utomlands mest tillförlitligt. som anser vara Varför förtroendet för medier generellt sett är något lägre i Angered än i Göteborg kan diskuteras. En förklaring kan vara att den bild som Angered i nyhetsmedierna under lång tid varit negativ och därges av med uppfattas den angeredsbor inte heller trovärdig. En tidning av som GP Angered har däremot ett Angeredsperspektiv i sin rapportering som och uppfattas därför det mest tillförlitliga och trovärdiga mediet. som

15.6 Sammanfattande slutsatser

En första slutsats kan dras de genomförda undersökningarna är som av det, inte helt överraskande, finns klara skillnader i medietillgång och att medievanor mellan personer som är uppväxta i Sverige, personer som är uppväxta utomlands och personer som år uppväxta i Sverige, med minst förälder född utomlands. med invandrarbakgrund handlar en För personer valet medier inte bara vad de vill ta del i medierna utan det är av om av också fråga om fråga om identitet. Invandrargruppernas splittrade en medievanor är ett uttryck för hur de balanserar mellan två olika kulturer. I medievanorna ingår både hemlandets eller det egna språkområdets medier och de svenska medierna. Hos den första generationens invandfinns det viss övervikt för de förra, hos den andra generationens rare en invandrare en klar övervikt för de senare. Det allmänna intrycket är att tillgången till olika massmedier är god hos den del den svenska befolkningen har invandrarbakgrund, av som inte minst hos andra generationens invandrare. Där är skillnaderna förhållandevis små jämfört med den övriga svenska befolkningen. Med brandkatastrofen bakgrund är det emellertid två skillnader i medietillgång som som har särskild relevans. För det första finns det nyhetsmedium, för den svenska befolksom ningen i sin helhet är den viktigaste lokala informationskällan den lokala morgontidningen i klart mindre utsträckning i invandrarhushåll. - Andelen är troligen ännu lägre i verkligheten, eftersom postenkätmetoden innebär större bortfall bland dem inte har svenskspråkig bakett som en grund. För det andra är skillnaderna mellan med invandrarbakgrund personer och den övriga svenska befolkningen minst när det gäller tillgång till medier till största delen används för nöje och underhållning, t ex som satellit-TV, video, Veckotidningar och kvällspress. Det är dock troligt att

Medieinnehav och medievanor

den höga andelen invandrarhushåll med parabol beror på att vill man ta del av satellitkanaler på sitt eget språk och då inte enbart för underhållning och förströelse utan också för att följa med vad händer i hemsom landet. I vilken utsträckning satellitkanalerna används för underhållning respektive samhällsinformation finns det emellertid ingen forskning om.

MARIANKÖRMEDHÃISOKOSTOCHGÅRPÅGYMm PARGÅNGERI VECKAN.Det är inga problem med slöjan. Någon radio har Marian aldrig haft, hon TV4-nyheterna på men ser morgonen innan hon går till jobbet eller skolan. På kvällen hon också ser nyheterna på TV4 och ibland något samhällsprogram, det inte är för om sent. Såpor är hon också road av. Marian har bara ettan, tvåan och fyran att välja mellan. Det finns ingen kabel-tv i hennes hus. Parabol har hon aldrig funderat på skaffa. De att somaliska tv-programmen kan hon alltså inte heller hemma, alla se men somaliska vänner kommenterar dem, så hon vet ändå vad de handlar om. För många av mina landsmän betyder tv bara de somaliska - programmen, säger hon. Förr prenumererade Marian på GP, men hon tröttnade. Nu läser hon Metro varje dag och är mycket förtjust i den. Egentligen var GP en för stor tidning. Man läste aldrig allt, och den så - tog mycket plats. Både i tidningar och i tv väljer Marian alltid det lokala materialet först: Göteborg, Sverige, utomlands så läser jag alltid, säger hon. - - Fast allra först läser jag insändarna -

När det gäller medieanvändning kan det konstateras med att personer invandrarbakgrund tar del av svenska nyhetsmedier i mindre utsträckning än den övriga svenska befolkningen. Resultatet är knappast överraskande. Andra medievanor från ursprungslånderna och språksvårigheter skapar trösklar inför de svenskspråkiga medierna. Tröskeln är särskilt hög för dagstidningsläsning, undantaget gratistidningen Metro. Det finns dock inte något tyder på att det generellt skulle som sett finnas något ointresse för svenska nyheter eller nyheter Sverige. om Tvärtom tyder de relativt höga siffrorna för TV-nyhetsprogram, för lokal morgonpress och för P4 på ett behov och vilja att orientera sig i det en svenska samhället. Det stora genomslaget för Metro bland invandrare i Göteborg och Stockholm är ett annat exempel på det informationsstora intresset.

16 Etniska medier i Sverige

En viktig uppgift för utredningen är enligt direktiven att undersöka arbetsförhållandena för de massmedier särskilt vänder sig till insom vandrare. Mot denna bakgrund kartläggningen av medier som vänsom der sig till olika etniska på deras ursprungsspråk skall ses. grupper Utredningen koncentrerar sig på etermedier och då främst på närradio och lokal-TV etniska själva driver. Det finns också ett som grupper antal tidningar och föreningstidskrifter på de etniska gruppernas t ex språk. De utkommer dock relativt sällan och har sannolikt inte spelat någon roll i den direkta nyhetsförmedlingen kring brandkatastrofen. stor undantag är den statliga stiftelsen Invandrartidningen. Vid tiden för Ett brandkatastrofen den dock bara Veckotidning På lätt svenska", utgav en stort utrymme åt branden. De tidigare under år 1998 utgivna som gav editionerna på serbiska/kroatiska/bosniska, spanska, polska, persiska, arabiska och engelska upphörde att utges under året och den finska editionen övergick i privat ägo. Stiftelsen har avvecklats och även "På nu lätt svenska" drivs privat under namnet "Sesam". De etermedier sänder på andra språk än svenska är Sveriges som Radios minspråksredaktion för nationella sändningar och lokalradion närradio och lokal-TV. Utredningen har gjort särskild studie av samt en närradio och lokal-TV i Göteborg har de sannolikt i Sverige mest som utvecklade formerna för sändningar och naturliga skäl var mest som av engagerade i brandkatastrofen. Närradio och lokal-TV i övriga Sverige behandlas endast översiktligt. Detta kapitel ägnas i huvudsak denna studie. Kartläggningen presenteras i sin helhet i bilaga

16.1 Svenska etermedier

Radio har i avtal med givits för att sända s k viktiga Sveriges staten ansvar meddelanden från myndigheter vid katastrofsituationer.

minspråkredaktioner på nio språk: Serbiska/ kroatiska/

SR har inrättat

bosniska SKB, turkiska, persiska, polska, grekiska, spanska, albanska,

arabiska och assyriska/syrianska. sändningarna sker i P4. Man sänder på vardera språket 10-20 minuter varje eller vardag och något varannan längre tider på lördag. Efter branden fick utökad programtid och man sände långa under fredag och lördag. Ett problem att få ut pass var information extrasändningarna. Det skedde bl a via Ekot. om

Etniska medier i Sverige

Lokalradion sänder också i P4. Radio Göteborg sänder på fem språk: SKB, makedonska, spanska, somaliska och finska. Vid branden insåg man att många av de drabbade hade icke svensk bakgrund. På fredagsnatten sändes därför nyheten på SKB och makedonska 03.20, på spanska 04.30, på somaliska 05.20 och på finska och även kurdiska senare kurmandji. Senare sände man på alla språken gång i timmen, gjorde en ett uppehåll mitt på dagen och återkom mellan 14 och 17 med kontinuerliga två minuter långa telegramläsningar på de olika språken. ca För sändningarna fick man hjälp tolkar från kommunens tolkav central. Man rapporterade till åtta länders radiostationer.

16.2 Etniska medier i

gruppers Göteborg

Utredningen har undersökt dels arbetsförhållanden inom etniska medier, dels vad sände i anslutning till brandkatastrofen. En lista man från fritidsförvaltningen i Göteborg, Öppna Kanalen och radio- och TVverket i Sverige upptog sammanlagt 45 radiogrupper och 13 TV-grupper som tillskrevs och kontaktades telefon. Svar inkom från 19 radioper grupper och tio TV-grupper. Av de är det åtta är aktiva. senare som Utredningen bedömer att de de hade sändningar under var grupper som den aktuella tiden. Uppgifter inhämtades via personliga intervjuer med ledning av ett frågeformulär. De intervjuade producenter, ansvarig var utgivare och/eller programledare.

16.21 Lokal närradio

Språk Av de 19 radiogrupperna sänder åtta på persiska och på spanska. tre Övriga språk är somaliska, tigrinja Eritrea, kurdiska, arabiska, azerbajdjanska, finska, kroatiska och makedonska. 16 av grupperna är delar föreningars verksamhet medan enbart

av tre är radioföreningar.

Medarbetare och resurser Radiogrupperna har vanligen åtta till tio frivilliga medarbetare, några har fler än tjugo medan några blott har medarbetare. Flertalet har ungdoen mar bland sina medarbetare, både kvinnor och män.

Endast har studio och sändningsutrustning.

en av grupperna egen De övriga hyr de närradioföreningar finns i Göteborg centralt, av som Angered, Partille och Mölndal. De flesta har svårigheter grupperna att finansiera verksamheten. De är beroende bidrag från

av sina föreningar.

Vissa får bidrag från Göteborgs invandrarförvaltning. Andra inkomstkällor är gåvor, reklam, studiecirklar ABF, för sponsorer, avgifter gratulationer och lokaluthyrning. Flera de tvingats minska uppger att

Etniska medier i Sverige

sina sändningstider brist på Många enskilda medlemmar

p g a pengar. betalar kostnader ur egen ficka. På sikt hotar det verksamheten.

Nästan alla grupper uppger att de har ekonomiska problem. De saknar studio och utrustning också utbildade och kunniga

men personer som gått igenom grundkurs i radioverksamhet. Man tycker det är svårt att kräva ideella insatser av medlemmar och saknar stöd från myndigheter, som man också menar inte bryr sig denna verksamhet. Två radio-

om grupper uppger dock att de inte har vare sig ekonomiska eller utrustningsmässiga problem med att driva sin verksamhet.

Sändningstider Sändningstiderna varierar mellan några sänder sju timmar

grupperna; om dagen hela veckan, några runt tio timmar vecka, de flesta två till

per tre timmar per vecka och en bara en halvtimme i veckan.

Syfte och innehåll Grupperna har ofta samma syfte med sin verksamhet: De vill

ge samhällsinformation både Sverige och hemlandet på det språket.

om egna Generellt gäller att de vill bevara den kulturen och sprida den till

egna det svenska samhället, man vill påverka landsmän att sig i det

engagera svenska samhället genom att bl a behandla integrations- och demokratifrågor. Man vill också bygga broar mellan invandrare och svenskar

genom utbyte av kulturverksamhet.

Syftet genomförs bl debatter olika ämnen, intervjuer

a genom om och reportage. Tyngdpunkten ligger på nyheter, ungdoms- och barnprogram, familjeprogram och underhållning. Andra vanliga inslag handlar om föreningens verksamhet och kulturutbud. Många sänder speciella program om sociala och hälsofrågor, upplysning om lagar och regler i Sverige, särskilt sådant rör invandring. Musik och teater är också

som vanligt.

Målgrupp Målgrupperna är de etniska grupper talar det aktuella språket. Stor-

som leken varierar efter språkgruppens storlek. Radiogrupper sänder på

som persiska när 10.000 till 20.000, andra mellan fyra och fem tusen och den minsta knappt ett tusen. Målgrupperna begränsas också till området i Göteborg för de sänder i FM 88.00 MHz och 90.2 MHz. Det finns

som dock grupper som sänder på 103.1 MHz och106.3 MHz för att nå lyssnare utanför Göteborg.

Samarbete Radiogrupperna samarbetar sällan med några svenska myndigheter,

endast fyra har något samarbete. Tre att de har tillfälliga

grupper uppger kontakter med svenska organisationer. Grupperna bedömde det

som

Etniska medier i Sverige

angeläget att ha samarbete med svenska media endast -Somali

men en Radio hade utvecklat ett sådant samarbete. Några av radiogrupperna

samarbetade sinsemellan.

Förslag till förbättringar Drygt hälften att ett statligt eller kommunalt stöd är avgörande för

anser att de skall kunna driva bra verksamhet. Några anser att myndighe-

en

borde finansiera verksamheten, några att etablerade radiokanaler terna borde anställa deras personal. Om fick ökat stöd skulle man kunna

man avlöna dem gör krävande arbetsinsatser och helgarbetande.

som mer Man vill också ha utbildning och förstärka ledarskapet. Andra för-

mer slag är att söka ekonomiskt stöd hos företag och fonder, att minska såndningsavgifterna och att bilda en invandrarmediagrupp.

16.22 Radiosändningar om brandleatøzstrofen

Sändningar, innehåll Dagen efter branden sände fyra radiostationer, några på dagen och några på kvällen. På lördagen sände och på söndagen fem radiogrupper.

sex Veckan efteråt sände samtliga på sina reguljära tider.

Dessa sändningar inriktades på brandkatastrofen. Man sände främst samtal och diskussioner i studio med människor som varit med på brandplatsen, anhöriga landsmän och representanter för krisgrupper och inbjudna svenska gäster. Bland dem fanns präster, poliser, brandmän, läkare, psykologer etc. Man sände också intervjuer från brandplatsen, direkta telefonsamtal, reportage från sjukhus och begravningar. Några höll

tyst minut för offren. En radiostation sände ingenting om branden en eftersom de bedömde att deras lyssnare inte hade några språkproblem utan fick information via reguljära kanaler.

Källor, kontakter Informationskällorna varierar från grupp till grupp. De flesta ansåg sig ha svårt att adekvat information. Angivna källor till information om branden är STV 1 och TV4, textTV, lokalradio P4 och P5, GP, Arbetet och Metro samt internet. Vidare nämns folk på brandplatsen, bl a vän-

anhöriga och ungdomar som var med på festen. ner,

Några radiogrupper fick information från polis, räddningstjänst och sjukhusen. Två kontaktades och fick information av po-

grupper av lisen. Två andra kontaktade själva polisen för att få information men fick ingen Övriga 15 hade inga kontakter med vare sig

respons. grupper polis eller andra berörda myndigheter.

Radiogrupperna hade få kontakter med svenska medier. Fyra hade kontakt med P2s och P4s redaktioner på sina hemspråk. Radio Makedoniska kontaktades P2, P4, Radio Sweden, GP, GT och Expressen.

av

Etniska medier i Sverige

Fem radiogrupper hade kontakter med utländska medier. Radio Panamericana rapporterade till medier i Portugal, Spanien, Chile, Uruguay och BBC på spanska. Radio 18 Abril fick kontakt med spanska BBC och en norsk kanal. Makedoniska radion rapporterade till BBC, APs korrespondent i Stockholm, TV och radio i Makedonien samt till Serbien, Bulgarien och Finland. MaHaVaShama radio persiska rapporterade till franska internationella radion och radio Los Angeles. Radio Iran rapporterade till radio Israel, Voice of America samt till finsk tidning

en och en norsk radiokanal.

Problem Under den aktuella tiden upplevde radiogrupperna många problem. De saknade kunskaper och erfarenheter hur hanterar sådan kata-

man en strof. En radiogrupp sa: Vi själva i chocktillstånd och visste inte vart

var vi skulle vända oss för att information." Endast två grupper blev inbjudna till presskonferenser och informationsmöten om brandkatastrofen. Man saknade information och litade inte på den man fick därför att den varierade från källa till källa, bl mellan polis och räddningstjänst.

a

Många ringde under direktsändningarna och frågade efter brandorsaken och andra ting som det var svårt att svara på.

16.23 Lokal kabel-TV

Språk Tre av TV-grupperna är somalisktalande, två arabisktalande och övriga representerar bosniska, kurdiska, persiska, eritreanska och spanska. Åtta av grupperna är delar av föreningar, tre fristående TV-föreningar.

Medarbetare

och resurser En av grupperna har egen studio och sändningsutrustning, ytterligare en har en liten studio för att filma och en S-VHS kamera medan övriga saknar såväl studio som utrustning. Fyra har f ALU-anställda.

grupper n Antalet frivilliga medarbetare varierar mellan 20-30 och fem till sex.

Fem TV-grupper deltar i TV-projektet på Blå Stället som finansieras av kommunen. De grupperna betalar inget för den direkta TV-verksamhet under projekttiden har kostnader för bl transporter, telefon

men a och inköp av material. Personalen har fått en 40-timmars kurs i teknik och redaktionellt arbete.

Att producera TV-program år dyrt och tar lång tid. Det tar ofta två till tre dagar för att producera en timmes program. Några grupper klarar själva att betala sändningsavgifterna utgår med 700 kr per timme.

som Produktionen kräver studio, kamera, redigeringsutrustning och S-VHSkassetter av hög kvalitet rn m. För att täcka dessa kostnader måste grupperna ha inkomster från föreningarna medlemsavgifter, lokalverksamhet,

Etniska medier i Sverige

gåvor och sponsorer. De flesta föreningarna får ett litet bidrag från Göteborgs invandrarförvaltning och några från reklam och studiecirklar. Flera

har upphört med sin verksamhet därför att intäkterna inte täckt grupper kostnaderna.

De flesta grupperna upplever problem med att driva sin verksamhet. Problemen är främst bristande ekonomiska resurser, brist på utrustning, material och studio men även på utbildning och personlig kompetens. Brist på tid är också ett påtagligt problem med tanke på att de flesta jobbar på sin fritid. Man är också besviken över att svenska myndigheter och medier inte ser grupperna som en resurs.

Sändningar Av de elva grupperna sänder fem en timme i veckan och två en halv timme. Tre sänder f n inte. sändningarna sker via föreningen Öppna Kanalen som är en distributionskanal.

Syfte och innehåll Huvudmålet för TV-grupperna är likartat; det samhällsinformation

är att ge om Sverige och hemlandet på ursprungsspråket. Man vill värna och utveckla den egna kulturen, främja integration och demokrati. Också programinnehållet har likheter. De flesta gör reportage och dokumentärer om livet i Sveriget t ex om jobb och arbetslöshet. Man sänder debatter och intervjuer om t ex invandrarfrågor, hemspråk, kultur och litteratur. Andra programpunkter är nyheter, familj-, barn- och ungdomsprogram, underhållning och musik.

Målgrupp Målgruppen är främst etniskt språkliga grupper. De varierar med gruppens storlek. Högsta tittarsiffror uppges till 20.000, några har 5.000

- 10.000 och som minst uppges 1.500 2.000. Möjligheten att se Öppna

- Kanalen, förutsätter tillgång till kabelTV, finns hos 200.000 hus-

som ca håll i Göteborg.

Samarbete Samarbetspartners är främst fritidsförvaltningen och invandrarförvaltningen i Göteborg. Endast en grupp här kontakter med andra myndigheter. Man har heller inget samarbete med svenska medier. Öppna Kanalen samarbetar dock med STV och TV4. Några av TV-grupperna samarbetar med varandra.

Förslag till förbättringar För att lösa de ekonomiska problemen föreslår man att TV-grupperna får bidrag från staten eller kommunen. Andra förslag är att integrera de etniska gruppernas media i de etablerade medier, att bilda en minoritets-

Etniska medier i Sverige

mediaorganisation, att anställa personal, att stödja föreningar och att ge sändningarna möjlighet att bli rikstäckande. Att förbättra myndigheternas kunskap och attityd till etniska medier är också väsentligt.

16.24 TV-sándningar brandleatastrofen

om

Sändningar, innehåll Ingen TV-grupp sände i direkt anslutning till branden under fredag, lördag eller söndag. Under veckan efter branden sände fyra av grupperna medan övriga inte hade någon fast sändningstid eller passiva. Efter

var initiativ från en av grupperna korn en diskussion igång med kommunen centralt och Öppna Kanalen som ledde fram till att sju TV- gjorde

grupper var sitt program på eget språk. Kommunen gav bidrag till Öppna Kanalen och ca tre veckor efter branden sändes två timmars sändningar på bosniska, somaliska, arabiska, kurdiska, persiska, eritreanska och

spanska. Programmen innehöll studiodiskussioner dit folk kunde ringa in frågor, intervjuer, reportage från bl a begravningar, inslag från TV4 samt en beskrivning av brandens förlopp. Grupperna hade bjudit in anhöriga och ungdomar samt olika experter och representanter för myndigheter, t ex polis, räddningstjänst, politiker, psykolog, läkare och socialarbetare. Några hade endast bjudit in landsmän t ex imam eller präst,

personer ur krisgrupper, anhöriga och ungdomar.

Källor, kontakter Huvudkällorna var dels svenska medier TV, radio och dels

- press personer som varit med på brandplatsen eller medverkat i krisgrupper samt ungdomar som varit med på festen.

Endast Somali-media hade några kontakter med myndigheter och då med polis, räddningstjänst, sjukhus och svenska kyrkan. Tre grupper hade kontakt med svenska medier, två med TV4 och en med STV. Arabiska TV-center kontaktade TV för att göra ett program men fick svaret att de inte hade någon maskin för textning eller översättning.

En somalisk TV-grupp hade kontakter med BBC-Somalia i London, en lokalTV-kanal i Minnesota och en lokal radio- och TV-kanal i Finland.

Problem Nästan alla TV-grupperna vittnar svårigheter framförallt att få infor-

om mation. De fick inga inbjudningar till presskonferenser eller informationsmöten. Tittarna fick vänta fyra fem dagar på att få sändningar på eget

språk. Några hindrades av myndigheter från att göra egna reportage. Som journalister fick många ta på sig uppgiften att agera som krisgrupp men saknade kunskap och erfarenhet att göra det. Öppna Kanalen hade problem med studion och utrustningen på Blå Stället. Studion inte

var förberedd på en sådan verksamhet.

Etniska medier i Sverige

16.3 Etniska medier i övriga Sverige

gruppers

Lokal TV Det finns f n 30 icke-kommersiella s k lokala kabelsändarföretag i Sverige. Riksförbundet Öppna Kanalen omfattar organisationer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Lund, Skövde och Västerås som tillsammans kan nå ca 900.000 hushåll.

Utöver i Göteborg sänder etniska grupper endast i Stockholm och Västerås. Stockholm har elva registrerade grupper och i Västerås sänder två grupper.

Utredningen har intervjuat sex grupper av dessa grupper. De redovisar samma problem som i Göteborg: svag ekonomi, brist på utrustning och avsaknad av kontakter med myndigheter och etablerade massmedier. De har också samma mål; att sprida samhällsinformation om Sverige och hemlandet, att utveckla den egna kulturen och främja integration.

Närradio Utredningen har studerat förhållandena i Stockholm och Malmö. I Stockholm har närradiogrupperna organiserat sig i sju geografiska föreningar. Inom dessa verkar 30 till 40 etniska nårradiogrupper. I Malmö finns 18 grupper. En rundringning utredningen gjort visar att verksamheten och problemen i stort är de samma som i Göteborg.

17 De etniska informations-

gruppernas situation sammanfattande slutsatser

-

17.1 segregation och information Människor med icke-svensk etnisk bakgrund är ingen enhetlig grupp. Tvärtom är de långt heterogenare än svenskar. Deras medieval varierar, deras uppfattningar om myndigheter skiljer sig åt, deras bedömning om vad som är viktig information skiftar. Varje uttalande om etniska grupper i Sverige innebär därför grova generaliseringar.

Några fakta är dock ovedersägliga. Stora grupper bland några av de etniska grupper som kommit från länder utanför Europa lever segregerat och har få kontakter med svenskar. Deras försörjning kommer i huvudsak från socialbidrag vilket innebär att deras ekonomiska resurser är små. De bor således för sig själva, står utanför arbetslivet och deltar föga i gemensamma samhällsaktiviteter. Klyftorna till det etablerade svenska samhället och dess värderingar är stora. Många söker sig till religiösa och andra aktiviteter som fjärmar dem från det svenska sam-

gemensamma hället. Självfallet har detta betydelse för gruppernas mottaglighet för information. Många är negativa till det officiella svenska samhället och de budskap kommer därifrån. Också massmedierna uppfattas ibland

som som myndigheternas megafoner.

Att förbättra dessa informationssituation förutsätter föränd-

gruppers ringar av deras samhällsvillkor. Det kräver ett långsiktigt systematiskt integrationsarbete som innebär grundläggande förändringar av arbetsmarknad, boendestruktur och utbildningssystem samt en genomgripande attitydförändring hos delar majoritetsbefolkningen. En minskning av

av klyftorna förutsätter att myndigheter och etniska grupper kan mötas på någorlunda jämnlik nivå. Det kan som ett exempel ske genom att stat och kommuner accepterar och stödjer de religiösa samfund och etniska föreningar och organisationer som de etniska grupperna samlats inom samt gemensamt med dem utvecklar planer och aktiviteter.

17.2 Informationsvanor och behov Redovisningen de etniska medieanvändning visar att de i

av gruppernas avsevärt mindre utsträckning än majoritetsbefolkningen läser morgontidningar. Metro har dock snabbt blivit en mycket läst tidning i Stock-

De etniska gruppernas informationssituation

holm och Göteborg. Den svenska typen av morgontidningar är ovanlig i några av de etniska gruppernas hemländer. Hemlands-TV, kabel-TV, närradio och lokal-TV är relativt viktigare för dem än för helsvenskar. I några grupper är den muntliga kontakten den kanske viktigaste informationskällan. Medievanorna skiftar dock avsevärt mellan grupperna. Noterbart är att andragenerationens vanor närmar sig de helsvenska.

I sammanhanget är det viktigt att konstatera att SOM-undersökningen i stor utsträckning inte når de människor som inte kan kommunicera på svenska. Den gruppen har ökat på 1990-talet och kan med stigande ålder hos gruppen när den inlärda svenskan bleknar bort förväntas

- öka än mer i antal.

För att nå alla grupper måste en nyanserad satsning ske på olika medier. Det ligger utanför utredningens ram att lämna rekommendationer till kommersiella medier. Utredningen kan dock konstatera att den relativt låga frekvensen morgontidningsläsare borde göra dem till en intressant målgrupp för dessa tidningar. Göteborgs-Posten har också gjort en tydlig satsning den senaste tiden på de etniska grupperna.

Statens Integrationsverk har utrett statliga information till

organs nyanlända på olika språk. Endast 76 undersökta myndigheter ger

17 av sådan information. En slutsats som dras i integrationsverkets utredning är att: Endast ett fåtal statliga myndigheter tar idag sitt ansvar för samhällsinformation till alla i befolkningen. Det är mycket få tar hänsyn

som till den individuella tillgängligheten. Som framgått i kapitel 16 avvecklades den statliga stiftelsen Invandrartidningen 1998 och de olika språktidningarna lades ned. Den finska utkommer privat och i annan form medan På lätt svenska" övergått i privat ägo och utges under namnet Sesam.

Statlig information på de etniska gruppernas modersmål har således minskat samtidigt som behovet ökat. I det riksdagsbeslut som hade sin grund i invandrarpolitiska kommitténs betänkande Sverige framtiden och mångfalden" sägs att alla invånare i Sverige skall vara delaktiga och känna medansvar i samhällslivet oavsett etnisk, kulturell och social bakgrund". Delaktighet och medansvar förutsätter att man känner till samhället och förmår ta del av dess yttringar och aktiviteter. I sin tur förutsätter det att man får begriplig information, d v s på det egna språket. I riksdagsbeslutet sägs också att alla statliga och kommunala myndigheter har ansvar för att samhällsinformation når alla i befolkningen. En slutsats utredningen drar är att varken de statliga eller de kommunala myndigheterna lever upp till sitt ansvar. Mot den bakgrunden är det angeläget att regeringen åter betonar att varje myndighet har skyldighet att utforma sin information så att den når alla i befolkningen.

De etniska gruppernas informationssituation

17.3 Etniska medier Sveriges television sände under branden endast på svenska. Sveriges Radio sände via riksradions minredaktioner och lokalradion nyheter på ett antal språk. Sändningarna kom i gång snabbt och relativt omfat-

var tande. Problemet är att de sannolikt avlyssnades av relativt eftersom P4 är en mycket litet använd kanal bland icke svenska etniska grupper.

Utredningen konstaterar att det finns ett stort informationsbehov bland icke svensktalande som är otillfredsställt. Det är angeläget att SVT och SR överväger hur de kan utveckla former för sändningar på andra språk som når de aktuella grupperna.

De specifika etniska medier som utredningen särskilt studerat är närradio och lokal-TV via distributionskanalen Öppna Kanalen. Under branden sände framförallt närradio frekvent medan lokal-TV saknade materiella och tekniska att då fungera ett nyhetsmedium. Tre

resurser som veckor efter branden sände de aktuella TV-grupperna med stöd av Göteborgs kommun vardera två timmar om brandkatastrofen.

Som framgått av undersökningen av nyhetsrapporteringen i kapitel 5 gav närradion en engagerad bild av branden och dess effekter och lät många drabbade komma till tals. Någon vidarebefordrade obekräftade rykten och tog ställning mot myndigheterna utan närmare faktaunderlag. Det allt övervägande flertalet nårradiogrupper svarade för en ansvarsfull och saklig nyhetsförmedling och analys. Många skiftande åsikter och påståenden om branden och dess orsak kom fram under sändningarna men yttrades främst av inringande och deltagare i studiodebatter.

Närradio och lokal-TV har en relativt stor grupp av sina etniska landsmän som lyssnare/tittare. Av dem uppfattas de ofta som "våra" medier. Den "egna närradion eller TV-kanalen blir ett identifikationsobjekt. De medierna har således en betydande potentiell roll att spela i nyhetsförmedlingen till de etniska grupperna, särskilt till de människor som inte kan ta till sig svenska medier. Just dessa kan bedömas titta och lyssna speciellt mycket på lokal-TV och närradio. Att framställa massmedier på det egna språket i det nya landet är också en del i en integrationsprocess.

Del VI

Overväganden, förslag och

rekommendationer

18 förslag

överväganden,

och rekommendationer

Brandkatastrofen är den svåraste i Sverige i modern tid. 63 männisunga kor dog. Att den väckt vrede och starka känslor är naturligt. sorg, Många de omkomna barnens föräldrar har flytt eller flyttat till av Sverige för att få ett bättre liv. Här har de ofta mötts av likgiltighet och brist på respekt för vilka de är. Tragedin har hos dem utlöst en bitterhet inte bara över att deras barn gått bort utan också över ett samhälle som inte ser dem. Orsaken till branden är ännu okänd. Med grund i en räddningsledauttalanden under brandnatten spred massmedierna efter branden res uppgifter att den anlagd. Det dementerades snabbt. De insatser om var polis och räddningstjänst gjorde ifrågasattes. Påståenden återgavs som att ungdomarnas etniska bakgrund kunde påverkat t ex larmet. om Utredningen har uppdraget att bl undersöka hur informationen a kring branden fungerat till de närmast berörda med icke svenskspråkig bakgrund. För att på det måste man se den situation som många av svara dem befinner sig Klyftorna mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen är stora och har ökat påtagligt under de senaste åren. Det tar sig ofta uttryck i misstro och negativ inställning till myndigheter. Brandkatastrofen och uppmärksamheten kring den har haft effekten att klyftorna lyfts fram i

ljuset. Med undantag för missgrepp av polisen, räddningsledarens utta-

lande att branden troligen anlagd och ogrundade uttalanden av åklavar har enligt utredningen inte myndigheternas agerande bidragit till garen fördjupa klyftorna. Snarare har den starka medkänslan med de drabatt bade visats hela samhället verkat i motsatt riktning. Bl a som av statsministerns och andra statsråds besök i Göteborg blev symboler för det svenskar alla känt. engagemang som av ursprung

18.1 Informationen

18.1.1 Massmedierna En utredningens huvuduppgifter har varit att kartlägga nyhetsav rapporteringen branden och dess följder. Journalister och fotografer om kom till brandplatsen strax efter räddningstjänsten och polisen. Vid två-

överväganden, förslag och rekommendationer

tiden sändes de första inslagen i TV och riksradion. Som enda morgontidning hade GP nyheten branden. Kvällstidningarna ägnade den om stort utrymme särskilt i bild. TV och radio korn att dominera nyhetsrapporteringen. På lördagen helgdag kom dock GP, Arbetet som var Nyheterna och kvällstidningarna ut med extrautgåvor. Utredningens slutsats är att i det stora hela tillgodosåg massmedierna väl allmänhetens behov av fakta. Brandkatastrofen blev en världsnyhet. Den fick stor initial uppmärksamhet men försvann snabbt från nyhetsrapporteringen utom i Norden. Det har i debatten kring katastrofen hävdats massmedierna att gav rykten och spekulationer stort utrymme, särskilt de internationella och de som sände på icke svenska språk i Sverige. Utredningens kartläggning ger inte belägg härför. Uppgifter att branden eventuellt om var anlagd förekommer i nästan alla medier nästan alltid med hänvismen ning till räddningsledarens uttalanden. Polisens uppgift att inte man vet orsaken nämns också ofta. Utredningens slutsats är att relativt lite spekulationer förekommer. Myndighetsrepresentanter har kritiserat televisionen, särskilt TV2, för att ha intervjuat upprörda ungdomar strax efter branden och låtit dem uttala att polis och brandmän inget gjorde utom att hindra dem från att rädda kamrater. I intervjuerna förekommer ungdomar flera gånger samma och de uttrycker mycket kritiska åsikter. Reportrarna ställer följdfrågor vilket också gäller intervjuerna med räddningsledaren. Utredningen konstaterar att det är väsentligt och naturligt att intervjua ögonvittnen men att det också är viktigt att journalister och fotografer är medvetna om att chock kan förändra människors personlighet och omdöme. I debatten har också hävdats att massmedierna "etnifierade branden. Utredningen det naturligt att medierna rapporterade de anser om drabbades etniska bakgrund. Det innebar att ungdomar betraktar som sig som svenskar kom att kategoriseras invandrare. Rapporteringen som saknade i det avseendet ibland önskvärda generellt nyanser men gav en positiv och saklig bild av ungdomarna.

181.2 Myndigheter och frivilliga organisationer

Berörda myndigheter prioriterade massmedierna den information att ge dessa efterfrågade och att underlätta deras arbete. Myndigheterna kan bedömas ha lyckats väl med det. Enligt utredningens åsikt borde högre prioritet ha givits åt att ge de katastrofen närmast berörda så snabb av och tydlig information som möjligt. Självfallet tog myndigheterna ansvar också för den informationen de problem anhöriga omvittnar men som visar på ett behov av att pröva om de nuvarande formerna för bl a identifiering och information kan förbättras. Hänsyn måste bl till de a tas

överväganden, förslag och rekommendationer

etniska och att t anhöriga snabbast får veta om att en nya grupperna ex katastrof inträffat. Utredningen har granskat etnisk särbehandling förekommit från om myndigheternas sida. Inga konkreta exempel har framkommit. På den punkten myndigheterna ha varit medvetna den etniska mångsynes om falden hos de drabbade. Slutsatsen är att särbehandling på etnisk grund

inte har förekommit. Bemötandet drabbade på sjukhus och hos kommunala stödorgan av har i allmänhet varit inkännande och respektfullt. Polis och räddningstjänst inte beredda dels på så svår olycka, dels på så många var en förtvivlade och desperata ungdomar på brandplatsen. Polisen fick svårt utföra sina tilldelade arbetsuppgifter och samtidigt hantera ungdoatt och deras känslor. En slutsats blir att det är angeläget att särskilt marna polisen analyserar erfarenheterna från branden och överväger hur man skall kunna förena sina traditionella uppgifter med ett bra psykologiskt

bemötande av främst ungdomar. Inte heller delar sjukvården och polisen var beredda på att så av många människor så snabbt kom till sjukhusen. Mottagandet kom igång

snabbt problem uppstod på Sahlgrenska sjukhuset p g a många men improviserade förändringar etc. Motsvarande problem beskrivs inte från andra sjukhus. På Östra sjukhuset relativt van vid att stora grupvar man anhöriga besöker skadade och organiserade ett mottagande som per av tillgodosåg deras behov. Omvittnade problem i det individuella bemötandet torde kunna hänföras till och därmed sammanhängande brist på flexibilitet. Det stress pekar på behovet hos ledningen att känna sin personal så väl att man i krislägen kan sätta in dem är särskilt duktiga på att arbeta flexibelt som och empatiskt med människor i affekt och chock. Kommunens beslut att samtliga anhöriga till omkomna skulle kontaktas värdefullt. Själva kontakterna har i allmänhet präglats av resvar pekt och empati. Enligt utredningen är det angeläget att fortsätta nu kontakterna i olika flexibla former så att också de är isolerade eller som tidigare har avvisat kontakter nås. Alla berörda ungdomar skadade, anförvanter och vänner bör erbjudas stödsamtal och bearbetning. - Försäkringskassan sände efter vecka brev till föräldrar med ca en besked barnbidrag och bostadsbidrag upphört eller sänkts därför att att deras barn dött. Det uppfattades dem med rätta okänsligt. Utredav som ningen rekommenderar försäkringskassan över formerna för hur att se sådana beslut meddelas. Det finns dock främst anledning att ansvarig myndighet överväger tidsgränsen när bidrag skall upphöra eller sänkas.

överväganden, förslag och rekommendationer 1999:68 SOU

18.13 Planera för Sveriges faktiska beyblleningsstmletur

Många av de drabbade hade icke-svensk etnisk bakgrund. Även en om de fler än i normalpopulation speglar det den etniska situationen var en i Göteborg och Sverige. Brandkatastrofen kan därför sägas ha visat hur

Sverige ser ut i dag; att invånarna består av ett stort antal olika grupper med skilda sociala, kulturella och religiösa föreställningar och sedvanor.

Mycket av planeringen och myndighetsutövningen i Sverige sin

tar

utgångspunkt i en befolkningsmässig och språklig homogenitet inte

som längre är relevant. Många ledande politiker och tjänstemän och i stat kommuner har inte insett att Sveriges befolkning radikalt har förändrats

de senaste decennierna särskilt i storstäderna och det borde att vara en självklar utgångspunkt för all planering. Man fortfarande de ser nya grupperna som en invandrings- eller flyktingfråga, d diskuterar vilka v s som skall få eller inte få stanna i Sverige och hur flyktingmottagande skall

ordnas.

Göteborgs kommun hade endast måttlig kännedom och få konom takter med de skilda etniska Varken i kommunledningen grupperna. eller hos polisen hade planering för den etniska mångfalden i man en kommunen och kunde därför inte snabbt nå med information ut en som kunde mildrat misstro och ryktesspridning. Kunskapen och kontakterna fanns hos invandramämnden och några tjänstemän vid fritidsförvaltningen.

De korn att spela viktig roll både initiativtagare till kontakter med en som representanter för olika etniska och organisationer och för grupper att genomföra sådana då kommunledningen insåg behovet dem. De av gav också polisen och länsstyrelsen hjälp med motsvarande kontakter.

Utredningen anser det viktigt att myndigheterna har beredskap en för att snabbt nå fram med information till alla invånare. grupper av En slutsats är att när en kommuns befolkning är så etniskt blandad den som är i Göteborg bör kommunen inom sin ledningsfunktion ha kunskap om och direkta kontaktvägar till de etniska deras föreningsliv grupperna, och trossamfund så att kontakter med företrädare för dem kan upprättas lika snabbt med andra betydelsefulla i samhället. som organ De etniska gruppernas organisationer spelade betydelsefull egna en roll i information och stöd till drabbade. De upprättade liksom några

andra frivilliga organisationer kyrkliga, krisgrupper och stöd-

t ex egna centraler. De tog också initiativ till kontakter med myndigheter och kom

därigenom att förmedla angelägen information. Enskilda representanter sökte påverka ungdomar att förstå och myndigheternas, acceptera t ex polisens, agerande. I det sammanhanget finns det anledning beakta att att i en del etniska vänder sig människorna hellre till sina föregrupper trädare och ledare med frågor svenskar i allmänhet ställer till som myndigheter.

överväganden, förslag och rekommendationer

18.2 Misstron En bakgrund till utredningen är enligt direktiven den misstro riktats

som mot myndigheterna. Är den berättigad, d har den konkret grund,

v s eller speglar den mer bakomliggande sociala förhållanden och psykologiska reaktioner på en obegriplig olycka Utredningen har särskilt granskat fem punkter där stark kritik riktats mot myndigheter.

Larmningen. Utredningens slutsats är att inga språksvårigheter förelåg vid inlarmningen. Påståenden om motsatsen saknar grund. Trots hög ljudnivå i bakgrunden framgår adressangivelsen tydligt. Det dröjde

en avsevärd tid innan samtalet ledde till utlarmning. Det finns dock ingenting som tyder på att samtalet inte togs på allvar. Sedan larmet gått sker uttryckning utan dröjsmål.

Räddningsinsatsen. Definitionsmässigt innebär en katastrof att förutsättningar att rädda människor saknas. Vid branden rådde brist på både personal och räddningsutrustning. Det är utredningens bedömning att när olyckans relativa omfattning blev känd sändes såväl personal som material i möjlig utsträckning till brandplatsen. Fler ambulanser hade inte vid den tidpunkt de hade kunnat tas i anspråk betytt snabbare transporter av skadade; de var då redan sända i väg med andra transportmedel. Inte heller hade mer personal från räddningstjänsten, t ex fler rökdykare, kunnat förändra räddningsarbetet.

Polisens uppgift på brandplatsen att upprätthålla ordning och

var hjälpa räddningspersonalen. Brandbefälet på platsen begärde att ungdomarna skulle hindras från att gå in i trapphuset för att hjälpa till med räddningsarbetet. Mot den bakgrunden inte utredningen att det

anser finns grund för påståendena att polisen i sin tjänsteutövning skulle ha hindrat ungdomar så att räddningsinsatsen blev lidande eller uppträtt passivt. Polisens svårigheter att hantera ungdomarnas känslor kan motivera en intern diskussion hur man möter stora grupper av t ex ungdomar i oväntade krissituationer.

Identifiering och underrättelser till anhöriga. Som konstaterats

uppstod problem när så många människor samlades på Sahlgrenska sjukhuset för att få besked om sina närmaste. improviserade lösningar måste sökas. Anhöriga genomgående att väntetiden på besked out-

anser var härdligt och onödigt lång. Polisen att identifieringsarbetet gick

anser rekordsnabbt. Mot bakgrund av de rutiner och regler som polisen har antagit finns det inte anledning till kritik. Polismyndighetens behov och önskan att följa upparbetade arbetsrutiner och samhällets och lagens krav på sekretess och säkerhet vägde tyngre än föräldrarnas önskan att få besked om sina barn.

Att ge anhöriga till omkomna besked så snart det överhuvudtaget är möjligt måste ha högst prioritet. Många av dem upplevde att de fick

överväganden, förslag och rekommendationer

sväva mycket länge i utomordentligt påfrestande ovisshet. Den fråga

en

måste ställas är om det är oundvikligt. som

Den synnerligen onormala situation som brandkatastrofen innebar bör föranleda bedömning de former och rutiner för identifiering

en om

normalt används behöver förändras. Att göra förändringar i ett så som pressat läge rådde är svårt och kan medföra andra problem. Det

som överordnade syftet att ge de anhöriga snabba besked motiverar att alla tillgängliga resurser sattes in på att finna de former som i det uppkomna läget det snabbaste resultatet. Konkreta identifieringsuppgifter fanns

gav och anhöriga kunde nås snabbt. Antalet rum för identifiering var en flaskhals. Det borde dock inte ha varit ett större problem att inrätta ytterligare. De svårt brända omkomna var relativt få och det borde tidigt ha framstått att särskilda tekniska analyser var behövliga.

Utredningen finner det inte uteslutet att en omprövning formerna

av för identifieringen och omfördelning av resurser hade kunnat med-

en föra snabbare identifiering utan att sekretess och en värdig hantering

en av de döda eftersatts. Mot bakgrund främst av den starka kritik som av anhöriga riktat mot identifieringsarbetet är det angeläget att polismyndigheten överväger rutinerna för arbetet år ändamålsenliga vid

om katastrofsituationer.

Mona Nahani. Polisen gjorde en felbedömning när de hävdade att det inte kunde finnas någon kropp i brandlokalen. När kroppen återfanns gavs först felaktiga uppgifter till anhöriga och massmedier. Utredningens slutsats är att det finns grund för den kritik riktats mot polisen för

som dess agerande i detta fall. Den polistalesman som på presskonferensen redogjorde för vad som fanns kvar av kroppen hade ingen grund för sina påståenden i polisens eget utredningsmaterial.

Förundersökningen och uppgifter ungdomarna. Det ligger utanför

om utredningens uppgift att bedöma hur förundersökningen bedrivs, om den tar för lång tid och varför den inte kan redovisa orsaken till branden. Kritik har riktats mot åklagaren för att delge arrangörerna misstanke om brott innan den egentliga orsaken till branden klarlagts. Lagen stadgar att sådan misstanke skall delges när det på goda grunder kan antas att ett brott förövats. Tidpunkten kan diskuteras men hade sannolikt också kritiserats om delgivandet hade skett tidigare.

Uppgifter har cirkulerat i massmedier och bland myndighetsrepresentanter utredningen varit i kontakt med hasch- och alkohol-

om missbruk bland ungdomarna och relativt frekvent kriminalitet. Åkla-

en garen har kommenterat uppgifterna i intervjuer i massmedier. Han har också nämnt att ungdomarna ofta ljuger i förhören och antytt att det skulle vara kulturellt betingat.

Utredningen har tagit del rättsmedicinska protokoll över de om-

av komna samt uppgifter om dem i rikspolisens register. Två av de om-

överväganden, förslag och rekommendationer

komna hade spår av hasch som sannolikt rökts under det senaste dygnet och tre hade noterbara mängder alkohol. Ingen de sextio ungdo-

av av mar som uppnått straffbar ålder återfanns i rikspolisregistret. Det mesta tyder på att det som framförts bl a av myndighetsrepresentanter om festen inte haft någon grund. Varje jämförelse leder till slutsatsen att det var nykter fest. Det finns vidare inga helst vetenskapliga belägg för att

som någon kultur i världen tillämpar lögn som en accepterad del av dess yttringar. Utredningens slutsats är att uttalandena såsom de återgivits i massmedier ökat misstron mot svenska myndigheter i allmänhet och mot polis och åklagare i synnerhet.

Det är framförallt räddningsledarens uttalande om att mycket tydde på att branden anlagd och polisrepresentants uttalanden Mona

var en om Nahanis kropp som bidragit till att misstro spridits. I ett så labilt och känsloladdat läge som i Göteborg efter branden kunde de ha fått konsekvenser i form av bråk och etniska konflikter. Den slutsats utredningen drar är att de ansvariga myndigheterna bör tillämpa en informationspolicy som innebär att den information lämnas är opartisk och byg-

som ger på kända fakta. När myndigheter inte erkänner missgrepp och söker bortförklara fakta får det ofta en motsatt verkan än den avsedda.

18.3 Etniska gruppers informationssituation i Sverige De etniska grupperna i Sverige representerar fler än 120 ursprungsländer från alla delar av världen. De är långt heterogenare än infödda svenskar. Deras behov av och uppfattning om information varierar därför kraftigt.

Generellt har den etniska segregationen ökat i Sverige under 1990talet. Arbetslösheten är mångfalt högre bland etniska utanför

grupper Norden än bland etniska svenskar. Grupperna har små ekonomiska resurser. Alltfler koncentreras till förorter till de tre storstäderna från vilka etniska svenskar och mer etablerade invandrare flyttar ut. Kontakter med svenskar och svenska språket blir färre både i arbetslivet och i boendeområdena. De grupper som befinner sig i denna situation påverkas på flera sätt. De färre direktkontakterna med svenskar och med normala samhällsföreteelser minskar den faktiska informationen. Avståndet och utanförskapet till samhället och dess representanter utgör en grogrund för misstro och negativ inställning till myndigheter. Tilltron till egna organisationer, även grupper med politiska och religiösa ytterlighetsåsikter, tenderar att öka.

Den allmänna slutsats kan dras det är att dessa etniska

som av gruppers villkor måste förbättras så att klyftorna mellan dem och majoritetsbefolkningen minskar i stället för att som i dag öka. Det är inte utredningens uppgift att utveckla hur det skall gå till. Det finns dock anledning att betona att de förslag och rekommendationer utredningen lägger

överväganden, förslag och rekommendationer

för att alls ha någon effekt för de aktuella grupperna förutsätter att utvecklingen går i riktning mot minskad segregation. Det är därför

en angeläget att utredningen överlämnas till de olika statliga organ har

som ansvar inte bara för information till etniska grupper utan för den allmänna samhällsutvecklingen.

Medievanorna och medieanvändningen bland de etniska

grupperna som beskrivits visar att de skiljer sig från svenskars. Antalet

ovan som läser morgontidningar är avsevärt lägre, användningen av närradio och kabelTV är större. Gruppen som inte kan ta till sig kvalificerad information på svenska har med ökad flyktinginvandring under 1990-talet stigit och kan förväntas öka med stigande ålder inom grupperna.

Behovet av information på de etniska gruppernas modersmål har ökat under senare år och kan förväntas fortsätta att öka. Samtidigt har den statliga informationen på icke svenska språk minskat påtagligt, bl a genom nedläggningen av språkeditionerna av Invandrartidningen under 1998. Mot den bakgrunden är det angeläget att regeringen och berörda myndigheter, särskilt integrationsverket, vidtar åtgärder för att förbättra informationen till de invånare som inte behärskar svenska.

Av public serviceföretagen sände endast radion på andra språk än svenska. sändningarna utökades efter branden både i riksradion och lokalt. Utredningen bedömer det tveksamt SVT levde till

som om upp avtalet med staten och beaktade de språkliga och etniska minoriteternas behov. Deras behov av information på icke svenska språk motiverar att överläggningar tas upp med public serviceföretagen.

Utredningen har studerat etniska mediers förekomst och verksamhet i Sverige. De omfattar främst närradio och lokalTV inom Öppna Kanalen. Dessa arbetar helt på ideella villkor och har mycket små De

resurser. är i huvudsak okända bland myndigheter och även etablerade massmedier. Samtidigt lyssnar och tittar många deras språkgrupper ofta och

ur engagerat på dem.

Som framgått utredningens studie de etniska medierna har de

av av integration som ett mål. De vill skildra både Sverige och sitt ursprungsland. Utredningen delar synsättet att bevarandet av den egna kulturen ger människor identitet utgör grunden för både personlig ut-

en som veckling och ett självvalt engagemang i det nya värdlandet. De etniska mediernas sändningar på icke svenska språk står därför inte i motsättning till utan ger förutsättningar för en integration i det svenska samhället.

Utredningen anser att de etniska medierna utgör en outnyttjad tillgång för information till framförallt de har svårigheter att ta till sig

som kvalificerad information på svenska. De borde med relativt måttligt kostnadskrävande tillskott kunna utvecklas till betydelsefulla informationsmedier särskilt i de tre storstäderna.

överväganden, förslag och rekommendationer

18.4 Förslag och rekommendationer Generell politik Den kartläggning utredningen gjort myndigheternas information

som av visar att den inte så snabbt som önskvärt nådde ut till olika berörda etniska grupper. Kommunens ledning hade t ex inte en så djupgående kunskap och kännedom om grupperna och deras företrädare att kontakter kunde etableras omgående. Generellt finns brist på insikt hur

en Sverige ser ut; att 20 procent av dess invånare har utländsk bakgrund. Alltför många fortfarande de etniska frågorna som flyktings- och

ser invandringsproblem. I stället borde politiken utgå från en realistisk bild av Sveriges faktiska befolkning och då handla om hur de etniska grupperna integreras i vårt gemensamma samhälle.

0 Utredningen rekommenderar myndigheterna att fördjupa sina kun-

skaper om den etniska struktur som befolkningen har i deras an-

svarsområde, analysera vad den innebär för verksamheten samt ta

tillvara den kompetens som finns inom förvaltningar och de etniska grupperna.

I informationsansvaret vid bl katastrofer ingår att tillgodose alla invånares

a behov också skilda etniska, religiösa och språkliga grupper. Utredningen visar att snabba och upparbetade kontaktvägar saknades till dem och bedömer att det särskilt för kommuners ledningar är angeläget att skapa sådana. Utredningen är medveten om att tillskapande av särskilda kontaktvägar mellan den politiska ledningen och vissa i samhället kan

grupper uppfattas gå på tvärs mot traditionella demokratiska representationsformer. Dessa fungerar dock dåligt för att få de nya grupperna delaktiga i samhällslivet. Det finns behov att både inhämta från och information

av ge till de etniska grupper som tenderar att hamna utanför samhällsgemenskapen. Särskilda ansträngningar är därför motiverade för att finna former som innebär att gruppernas önskemål och behov når fram till politiska beslutsfattare och att de kan föra en dialog med gruppernas företrädare. Enligt utredningens uppfattning kommer det att ha en långsiktigt positiv verkan på gruppernas samhällsengagemang och demokratiska delaktighet.

0 Utredningen föreslår att aktuella politiska organ och myndigheter organiserar samråds- och kontaktformer med företrädare för etniska grupper. Den kunskap finns i t kommuner bör systematiseras

som ex och finnas tillgänglig för bl a kommunledningen.

Som framkommit i utredningen är den etniska segregationen en källa till kommunikationsproblem. Att bryta den negativa utvecklingen för de etniska och minska klyftorna till majoritetsbefolkningen torde

grupperna vara den kanske viktigaste frågan för Sveriges framtid. Regeringen har

överväganden, förslag och rekommendationer

för särskilda åtgärder i storstäderna avsatt närmare två miljarder kronor under en treårsperiod med start 1999 och tillsatt storstadsdelegation

en för att förverkliga politiken bl lokala utvecklingsavtal. Utred-

genom a ningen vill betona att förbättrade villkor för de etniska grupperna är en förutsättning för välfungerande information och samverkan mellan

en dem och samhället i övrigt.

0 Utredningen föreslår att storstadsdelegationen och de tre storstäderna

i förhandlingarna tar hänsyn till de brister i demokratisk samverkan

med och information till de etniska grupperna som kan hänföras till

segregation och negativ socioekonomisk utveckling och avdelar

en

medel för att bl förverkliga de framförda förslagen.

a ovan

Myndigheter och förvaltningar Utredningen har enligt direktiven bl uppgiften att belysa möjligheterna

a för människor med icke svenskspråkig bakgrund att få information

om branden och dess följder. Den kartläggning utredningen gjort visar att vissa av de drabbade i relativt liten utsträckning har nåtts myndighe-

av ternas information och inte heller i samma mån som andra tagit till sig massmediernas budskap. Utredningen anser att det föreligger ett samband mellan å ena sidan denna informationsbrist och den misstro

som framkommit och å andra sidan ökande segregation och utanförstående bland vissa etniska grupper.

För att bryta den negativa utvecklingen och den faktiska segregationen krävs omfattande generella och långsiktiga integrationsåtgärder. Det ligger utanför utredningens förutsättningar att närmare beskriva sådana åtgärder men det bör betonas att de är helt avgörande för utvecklingen av det svenska samhället. Kvarstår den etniska segregationen och diskrimineringen har de förslag som lämnas här endast marginell betydelse. Hur segregationen skall brytas är en mångfasetterad och komplicerad fråga. Det kräver en strategi med insatser på olika sikt. Svenska Kommunförbundets integrationsberedning har i sin slutrapport Fördel Mångfald utvecklat en nationell strategi för ökad integration. Den kan utgöra en grund för ett konkret integrationsarbete förslagsvis utformat i samarbete mellan integrationsverket och Svenska Kommunförbundet.

0 Utredningen föreslår att betänkandet överlämnas till integrationsverket

för att beaktas i dess verksamhet, till Svenska Kommunförbundet

och demokratiutredningen samt till de myndigheter har

som ansvar

för integration av etniska grupper i Sverige.

Utredningen konstaterar att det finns stora behov av information på modersmål hos dem som inte behärskar svenska men även bland många vars svenska inte räcker för en mer nyanserad kommunikation. Behoven har ökat under 1990-talet stor invandring också därför att den

p g a men

överväganden, förslag och rekommendationer

inlärda svenskan tenderar att blekna hos äldre och de många som står utanför arbets- och samhällsliv och därför inte använder språket. Samtidigt har informationen på icke svenska språk minskat, särskilt genom nedläggningen av Invandrartidningens språkeditioner.

Enligt utredningen är det angeläget att förbättra och skapa nya for-

för information på icke svenska språk. Det är värt att betona att det mer inte finns någon motsättning mellan en sådan satsning och strävan att de nya grupperna lär sig svenska bra. En allmänt höjd informationsnivå leder till ökat samhällsintresse och därmed till behov av information också på svenska.

Varje myndighet har ett eget ansvar för att de invånare de betjänar får adekvat information om dess verksamhet också på andra språk än svenska. En undersökning som gjorts av integrationsverket visar enligt utredningen att alla myndigheter inte tar sitt ansvar härför. Samtidigt är det rationellt att viss information och t ex översättningar samordnas på nationell nivå. Integrationsverkets ansvar härför bör enligt utredningen förstärkas. Verket bör också utveckla sitt arbete med att bli en kunskapsbank för myndigheter. I arbetet med att samordna information är det angeläget att pröva olika elektroniska informationsformer, t ex ljudband och internettidningar.

0 Utredningen föreslår att regeringen tydliggör myndigheternas skyl-

dighet att informera alla invånare även på andra språk än svenska

samt ger integrationsverket i uppdrag att analysera behoven och for-

för att möta dem och framlägga förslag till förbättrad statlig merna en information på icke svenska språk.

De uttalanden av representanter för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och räddningstjänsten som utredningen särskilt har uppehållit sig vid har underblåst misstron hos olika grupper av medborgare. Uttalandena inte grundade på sakuppgifter eller kunde uppfattas som parts-

var inlagor.

- Utredningen rekommenderar berörda myndigheter att se över sin

informationspolicy. Talesmän bör endast opartiskt förmedla sakligt

underbyggda uppgifter. Vid intervjuer med anhöriga till omkomna har stark kritik riktats mot att de bara en vecka efter att deras barn dött får ett formellt besked från försäkringskassan att barnbidrag och bostadsbidrag upphört eller sänkts.

Utredningen föreslår att Socialdepartementet prövar om den tidsgräns 0 som tillämpas när bidrag skall upphöra eller sänkas är rimlig i förhållande till den situation som anhöriga befinner sig i när de t ex förlorat ett barn. Utredningen rekommenderar också försäkringskassan att se över formerna för hur besked lämnas om att bidrag upphört

överväganden, förslag och rekommendationer

eller sänkts då barn dött så att beskeden inte uppfattas som stötande av de berörda.

Frivilliga organisationer Utredningens kartläggning visar att de frivilliga organisationerna spelade en viktig roll både i stöd och information till de drabbade. Såväl etniska föreningar trossamfund bildade krisgrupper, tröst och stöd i

som gav Sorgearbete och förmedlade budskap och information från myndigheter. Också de närradio- och lokal-TVgrupper som utredningen särskilt studerat är oftast delar föreningar. Ett utvecklat samarbete mellan förening-

av arna och trossamfunden och myndigheterna hade sannolikt medfört att de kunnat informera tidigare och detaljerat branden, dess bak-

mer om grund och om stöd- och hjälpinsatser från samhället.

Mot den bakgrunden anser utredningen att det är angeläget att insatser görs för att förstärka de etniska deltagande i samhällsli-

gruppernas vet och att utveckla samverkan mellan dem och samhällets övriga aktörer. Ett mer omfattande och flexibelt bidragssystem bör eftersträvas. De etniska gruppernas föreningsliv har olika syften, bl a att bryta isolering, att ge trygghet i en ny och okänd omvärld, att värna om hemlandets kultur etc. Det finns en risk i att vissa föreningar och trossamfund är ensidigt inriktade på det forna hemlandet och därför stänger ute det

nya samhället. Ett utvecklat stöd till de etniska grupperna bör därför utformas så att de integrativa syftena gynnas. Det nuvarande stödet till nationsföreningar bör t ex kompletteras med stödformer till mångnationella föreningar och trossamfund samt målinriktade organisationer utan traditio-

nell föreningskaraktär.

0 Utredningen rekommenderar att statliga, regionala och kommunala

myndigheter med ansvar för stöd till organisationer förstärker stödet

till de etniska gruppernas organisationer och därvid lägger särskild

vikt vid verksamheter som syftar till integration i vid mening. Medel

härför föreslås avdelas ur den särskilda storstadssatsningen. De etniska gruppernas medier närradio och lokal kabelTV har som

- utredningens kartläggning visat haft stor betydelse för informationen till både personer som inte behärskar svenska och de som söker information i en lättförståelig kontext.

Dessa medier är i huvudsak okända för myndigheter och även etablerade massmedier. De hade med något undantag inga kontakter med myndigheter efter branden och fick ingen information dem. Däremot

av hade några relativt omfattande samarbete med internationella medier.

Som framgått av utredningens studie har de etniska medierna mycket små resurser och drivs helt ideellt. Om de fick tekniska och ekonomiska förutsättningar att Verka kontinuerligt skulle de enligt utredningens

me-

överväganden, förslag och rekommendationer

ning kunna bli en väsentlig tillgång i informationen till icke svensktalande. Själva framställningen information i det landet på det

av nya egna språket verkar integrativt och identitetsskapande. Också den frekventa debatten som förs i dessa medier inom de aktuella etniska grupperna är ett led i en demokratisk samhällsutveckling.

Utredningen förordar därför en satsning på närradio och lokal kabel- TV på icke svenska språk. En sådan satsning kan förslagsvis innefatta en organisatorisk uppbyggnad av sändningsfunktioner i de tre storstadsområdena samt någon form av bidrag till de enskilda grupperna. En utredning bör göras hur satsningen konkret skall ske. I den kan övervägas vilka tekniska och ekonomiska resurser som bör ställas till förfogande och uppmärksamma digital-TVns möjligheter till långtgående målgruppsanpassning och låga sändningskostnader. I satsningen bör ingå att anordna utbildningar. De bör anordnas av existerande utbildningsanordnare, främst universitet och högskolor i de tre storstäderna.

0 Utredningen föreslår att kulturdepartementet får i uppdrag att utreda

formerna för stöd till närradio och lokal kabelTV sänder på icke

som

svenska språk. Uppdraget bör ha som utgångspunkt att goda tek-

niska och ekonomiska förutsättningar skapas för sändningar i första

hand i de tre storstadsområdena. Utredningen föreslår också att be-

hövliga utbildningar anordnas. Behövliga resurser föreslås avdelas

anslaget för storstadssatsningar. ur

Medierna Utredningens allmänna slutsats när det gäller de reguljära medierna är att deras information varit nyanserad och saklig. Även inte

om massmedierna har "etnifierat branden så kom vissa inslag att mer betona berörda ungdomars och anhörigas utländska bakgrund än att de var göteborgare. Enligt utredningen sammanfaller det med en vanlig tendens att oftare beskriva invandrare eller flyktingar än som invånare

personer som i Sverige och Göteborg.

Utredningen har inte uppdrag rekommendationer till

som att ge massmedierna. Samråd har dock hållits med företrädare för massmedierna genom en brevförfrågan. Mot den allmänna bakgrunden med ökad segregation och den konstaterade misstron hos vissa etniska grupper är det angeläget att poängtera Värdet av att journalister och massmedierepresentanter är medvetna segregationsproblemen. Den brist på in-

om sikt i hur Sveriges befolkning faktiskt förändrats och tendensen att behandla integrationsfrågor som invandrings- eller flyktingfrågor gäller också massmedierna.

Utredningens kartläggning visar att TV inte sände på icke svenska språk. Radion sände i P4. Public serviceföretagen har genom avtal med staten åtagit sig att beakta språkliga och etniska minoriteters behov.

överväganden, förslag och rekommendationer

0 Utredningen föreslår att kulturdepartementet tar överläggningar

upp med företagen i syfte att åstadkomma en bredare och omfat-

mer tande programverksamhet på icke svenska språk.

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv

Bilaga 2 Utredningens möten, intervjuer, material m.m.

Bilaga 5 Nyhetsförrnedlingen tabellbilaga

- Bilaga 4 Alem Zemo: Kartläggning medier som särskilt Vänder

av

sig till invandrare Bilaga 5 Lennart Weibull och Ingela Wadbring: Denya svenskarna

möter svenska massmedier Bilaga 6 Stig Arne Nobrstedt: Forskningsöversikt: Kommunikations-

problem i samband med katastrofer och allvarliga sam-

hällsstörningar

l

Bilaga 1

Kommittédirektiv

m

WW

Nyhetsförmedlingen till vissa särskilt

drabbade i samband med brandkatastrofen i Dir.

Göteborg 1998:103

Beslut vid regeringssammanträde den 9 november 1998

Sammanfattning av uppdraget Den brand inträffade natten till den 30 oktober 1998 under

som

fest i föreningslokal i Göteborg och som hittills har krävt en en 63 ungdomars liv är den svåraste brandkatastrofen i Sverige i modern tid. De flesta dödade och skadade har invandrarbakgrund.

En särskild utredare får i uppdrag att undersöka hur nyhetsförmedlingen och informationen om branden har fungerat för de

de närmast berörda som har en icke svenskspråkig bakgrund. av Utredaren skall kartlägga hur information om branden och dess följder har förmedlats massmedier och andra informations-

genom kanaler.

Utredaren skall också kartlägga vilka informationsmedier som utnyttjas människor med en icke svenskspråkig bakgrund och

av belysa möjligheterna för olika sådana att få information

grupper

händelserna. Därvid skall situationen för människor med olika om språklig bakgrund belysas. En fråga som skall undersökas är hur arbetsförhållandena har varit för de massmedier som särskilt vänder sig till invandrare, t.ex. vissa närradiosändningar och pro-

i lokal kabel-TV, liksom för internationella medier, främst gram sådana är verksamma i länder från vilka många av dem som

som särskilt drabbats av katastrofen ursprungligen kommer. I sammanhanget skall särskilt möjligheten att få information från myndigheterna uppmärksammas. Utredaren bör lägga fram de förslag eller rekommendationer kartläggningen ger anledning

som till. Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 1999.

Bakgrund Natten till den 30 oktober 1998 inträffade våldsam brand un-

en der fest i Makedoniska föreningens lokaler i Backa på Hi-

en singen i Göteborg. Hittills har 63 människor omkommit vid bran-

Bilaga 1

den eller avlidit skador de ådrog sig då. Många fördes till av som sjukhus med svåra eller lättare skador. De döda och skadade är ungdomar, de flesta med invandrarbakgrund. En så omfattande brandkatastrof har inte tidigare i ägt rum Sverige i modern tid. Branden har varit en skakande upplevelse for alla som på något sätt har varit nära berörda det av som hände, men också for alla som i massmedierna har följt rapporteringen om olyckan. Branden har gett anledning till omfattande diskussioner. De gäller givetvis i hög grad sådant hur räddningsarbetet och som polisutredningen har skötts och hur säkerheten vid offentliga tillställningar kan förbättras. Händelserna har emellertid också aktualiserat samhällsfrågor i vidare mening, hur ungdomars t.ex. behov tillgodoses och hur förhållandet ut mellan stora ser grupper av människor invandrarbakgrund och det övriga svenska samhället. Debatten speglar till del behovet hos människor i en sorg och förtvivlan att rikta anklagelser mot någon kan besom traktas ytterst ansvarig för att ett barn, syskon eller som ett en kamrat har dött onödig och oförskylld död. Men den är också en uttryck för misstro mot myndigheterna. Efter svår olycka denna är det nödvändigt myndigen som att heter, liksom andra som har ansvar, kritiskt granskas för sitt sätt att uppfylla detta ansvar. Polisens utredningsarbete syftar till att klarlägga hur branden har uppstått och någon har begått fel om eller försummelser i samband med branden. Ansvariga myndigheter kommer att analysera brandförloppet och räddningsarbetet för att dra slutsatser hur säkerhetsbestämmelser och rutiner om bör utvecklas. Det finns farhågor för att debatten händelserna i samband om med branden öppnar eller fördjupar klyfta mellan vissa en grupper av människor med invandrarbakgrund och samhället i övrigt. Denna risk framstår större olika i betydande som om grupper omfattning använder sig skilda informationskanaler. Det finns av

därför anledning att undersöka hur nyhetsförmedlingen och in-

formationen branden har fungerat för de närmast berörda om grupperna av människor med icke svenskspråkig bakgrund. Ett

syfte med undersökningen är att den skall kunskaper

ge som skall kunna användas fair att förbättra myndigheternas informationsberedskap inför framtida allvarliga olyckor. Uppdraget bör anförtros åt en särskild utredare.

Uppdraget

Den särskilde utredaren skall kartlägga hur information branom den och dess följder har förmedlats massmedier och genom an-

Bilaga 1

dra informationskanaler. Utredaren skall också kartlägga vilka informationsmedier utnyttjas människor med en icke som av svenskspråkig bakgrund och belysa möjligheterna för olika sådana få information händelserna. Därvid skall grupper att om situationen för människor med olika språklig bakgrund belysas. En fråga skall undersökas är hur arbetsförhållanden har som varit för de massmedier särskilt vänder sig till invandrare, som t.ex. vissa närradiosändningar och program i lokal kabel- TV, liksom för internationella medier, främst sådana är verksom i länder från vilka många dem särskilt drabbats av samma av som katastrofen ursprungligen kommer. I sammanhanget skall sär-

skilt möjligheten att information från myndigheterna uppmärk- Därvid skall givetvis det grundlagsfästa meddelarskyddet

sammas.

respekteras.

Utredaren bör lägga fram de förslag eller rekommendationer kartläggningen anledning till. Om förslagen eller rekomsom ger mendationerna leder till ökade kostnader skall utredaren föreslå och redovisa finansiering dessa. Om förslagen eller rekomen av mendationerna berör statliga myndigheter skall utredaren i första hand föreslå omprioritering inom nuvarande resurser. en Utredaren skall ta del de studier och utredningar som har av gjorts i samband med tidigare allvarliga händelser i Sverige. Utredaskall samråda med de myndigheter, organisationer, företag ren och branschorgan är berörda, däribland med Styrelsen för som

psykologiskt försvar genomför ett forskningsprojekt kring

som händelsen, och med Länsstyrelsen i Västra Götalandslän, som har i uppdrag bl.a. samordna informationen till anhöriga till att omkomna och skadade samt andra drabbade i samband med branden och att skapa ett forum för diskussion mellan dessa och myndigheter. Ett fortlöpande samråd med företrädare för de särskilt drabbade berörs utredarens uppdrag är särskilt ansom av geläget. Det är i sammanhanget viktigt att framhålla att den särskilde utredarens uppdrag inte påverkar de uppgifter som olika myndigheter har inom sina respektive ansvarsområden.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 1999.

Kulturdepartementet

Bilaga 2

Utredningens möten, intervjuer, material m.m.

1 Samråd och intervjuer

1 Samråd 1.1.1 Drabbade Anhöriga till omkomna, 990412 Ungdomar från Angeredsgymnasiet, 990413

1.1.2 Frivilligorganisationer, 990408

1.1.3 Myndigheter Länstyrelsen, räddningstjänsten och sjukvården, 990331 Polis- och åklagarmyndigheten 990408 Göteborgs kommun centralt, 990413 Göteborgs Stadsdelsnämnden 990329

1.1.4 Etniska media och öppna kanalen, 990507

1.2 Intervjuer 1.2.1 Drabbade BOA:s styrelse Brandofferanhöriga, 990210 Ett antal anhöriga ur föräldragruppen, 990303 Ungdomsgmpp från Angeredsgymnasiet, 990308 Ungdomsgrupp från Angeredsgymnasiet, 990309 Föräldrar till skadade ungdomar, 990330 Mona Nahanis familj, 990406

1.2.2 Frivilligorganisationer Abdi Rashid Mohammed, imam vid islamiska förbundet, Göteborg Taha Abdu Abddlld, ordförande i islamiska Sunnicentret Abdu/eddir Hussein Aden, ledare för somaliska krisgruppen Gunnar Kampe, kyrkoherde i Angered Ahmed Al Mofti, ordförande i islamiska informations föreningen Reza Talebi, iransk krisgrupp, ledare för minnesstunden i Scandinavium

1.2.3 Informationsanvändning bland etniska grupper Tio djupintervjuer

Bilaga 2

1.2.4 Myndigheter Daniel Brattgdrd, sjukhuspräst Ingemar Wickstöm, chefsöverläkare Sahlgrenska universitetssjukhuset Sigyn Zöger, psykiatriker Kerstin Einarsson, bitr. informationsdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset Irene Hedström, informationsdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset Per Örtenwall, ledningsläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset Claes Lind, chefspsykolog, Sahlgrenska universitetssjukhuset Sten Schäaj", poliskommisarie, insatschef vid branden Bengt Staaf informationschef vid polisen i Göteborg Lilian Svensson och Per-OlofOrtgren, driftsledare och driftschef vid SOS Alarm, Göteborg Tina Wolff informationschef vid räddningstjänsten, Göteborg Åke Jacobsson, räddningschef, räddningstjänsten Göteborg/Mölndal/ Kungsbacka stor Göteborg from 990101 Lars Adrian, brandingenjör, räddningstjänsten, Göteborg Ingemar Waldenby, chef för räddningstjänstens HÄFA

- grupp Magnus Dahlbeck, rektor, Angereds gymnasieum Lena Säljö, chef för barn- och ungdomsenheten samt katastrofsamordnare, Stadsdelsförvaltningen Centrum Margareta Carlsson-Lundin, stadsdelschef, Stadsdelsförvaltningen Backa Monika Forsell, informationssekreterare, Stadsdelsförvaltningen Backa Inez Schwanbom, planeringssekerterare, Stadsdelsförvaltningen Backa Anita Lidström, Chef för individ- och familjeenheten, Stadsdelsförvaltningen Lärjedalen Östen Carlsson, stadsdelschef, Stadsdelsförvaltningen Lärjedalen Lisbeth Schelander, ekonomichef under branden stadsdelschef, stadsdelsförvaltningen Frölunda Klas Forsberg, Kultur- och utbildningschef, Stadsdelsförvaltningen Gunnared Birgitta Nyzell, chef för socialtjänsten, stadsdelsdelsförvaltningen Gunnared Rolf Svensson, informationsansvarig, Stadsdelsförvaltningen Gunnared Carina Stridh-Yng, chef för krisjourer, Stadsdelsförvaltningen Linnéstaden Mikael Ivarsson, chef för cityenheten Piotr Kizsleiel och Susanne Rane/ae, Göteborgs fritidsförvaltning Pia Borg, Göteborgs invandrarförvaltning Jerry Jonsson och Ann-Charlotte Dahlstedt, länstyrelsen Västra Götaland Dan Evejohansson, Göteborgs tolkcentral Roger Bodin, stadsdirektör, Göteborgs kommun Ulf Kallstöm, informationsdirektör, Göteborgs kommun/stadskansliet

1.2.5 Etniska Medier TV Ali Naderi och Naser Zeraati, NET-TV, persiska Abdirisale Waberi, SAHAN-TV, somaliska Aleo Sharit, AMEZ-TV, kurdiska Hassan Hirabe, SOMALI-TV Kais Kasim, Arabisktalande TV-center ATC Jorge Plada, CEIN-TV, spanska

Bilaga 2

Ali Kar Shedane, SOMALI-MEDIA Tahir Esmael, SHERHERADZE-TV, Middel East TV-center Menassie-joseph, FNAN-ERITRIANSK TV ArmirMesic, BOSNISKA-TV Mario Hernandez, ÖPPNA KANALEN

Radio Ritta Naamanlea, SOUVARIT, finska Nasser Husseini, SHAHRAVAND, persiska Ali Resa Afsudi, XERION, persiska Farhad Farman, RADIO PEJK, persiska Mansur Tahrani, RADIO AVA, persiska Ahmed Salih Tahari, RADIO IRAN Mahvars Ebrahimi, RADIO IRANIAN Mohammed jaafari, RADIO MEHR, persiska Ahmed Daneshi, Marziah Rodaki, MA HA VA SHO MA, persiska Hemen Maomf, RADIO KURDISKA Gebriela Lazanja, RADIO KROATISKA César Rspinoza, RADIO PANAMERICA, spanska Baram Atabeyli, RADIO AZERBAJDZJANSKA Menassie-joseph, ERITRIANSK RADIO Seed Ahmed och Hassan Harihe, PONT LAND, somaliska Mulugeta Wolde-Gorgis, RADIO ETIOPIER Iz/ica Celileovic, DEN MAKEDONISKA RÖSTEN Rafael Zamhrano, RADIO 19DE ABRIL, spanska Pamsia Boudon, STUDIO UNO, spanska Dessutom har intervjuer gjorts med 17 representanter för TV-grupper, Öppna kanalen och närradio-grupper i övriga Sverige.

2 Material 2.1 Pressmaterial Aftonbladet Arbetet Nyheterna Borås Tidning Dagens Nyheter Dalademokraten Expressen Göteborgs Posten Göteborgs Tidningen Hallands Nyheter Jönköpings Posten Kristianstadbladet Metro, Göteborg Norrländska Socialdemokraten Svenska Dagbladet Sydsvenska Dagbladet Tidningarnas Telegrambyrå

Bilaga 2

2.2 Etermedier SVT 2 SVT 1 TV4 TV4-Göteborg Text-TV Icke svenskspråkig lokal-tv P1 Sveriges Radios Minspråk, P6 P4, Radio Göteborg Icke svenskspråkig närradio Vidare har utredningen studerat matrial nyhetsförmedlingen utomlands

om som sammanställts UD i respektive land. Även förekomsten material och dis-

av av kussion på internet har studerats.

Dokumentation

Brevsvar från anhöriga, föreningar och trossarnfund.

Räddningstjänsten: Branden i Makedoniska Föreningens lokaler på Herkules-

gatan i Göteborg den 29-30 oktober 1998 En sammanställning fakta och

- av

intryck från personal som deltagit. Rapport 1998-11-25

Invandrarförvaltningen/fritidsförvaltningen: PM med anledning brand-

av

katastrofen etnisk struktur, 981112.

-

Stadskansliet: Utvärdering av katastofsamordnings i Göteborgs stad organi-

sation och arbetssätt vid brandkatastrofen den 30 oktober 1998, 990126.

Göteborgs kommun: Sammanfattning rapporter från polisen, SOS Alarm,

av

räddningstjänsten, sjukvården och Göteborgs kommun kommunens

hemsida.

SDN Lärjedalen: Kalendarium efter brandkatastrofen, Ingrid Unger 98121 1.

SDN Gunnared: Krisarbetet i Gunnared 50 oktober 8 november.

-

SDN Backa: Beredskapsplan för fredtida kriser och katastrofer samt handlings-

plan, 981219.

Västra Götalandsregionen Beredsakpsenheten: brandkatastofen

Rapport om

på Hisingen, hösten 1998, januari 1999.

Länstyrelelsen i Västra Götalandslän: Dagbok branden i Göteborg 30/ 11.

ang.

Göteborgs stad Bergsjön: Krisdagbok 30 okt. 8 nov. 1998 Upprättad med

- -

anlening av brandkatastrofen.

Göteborgs stad Lundby: Rapport om kris och katastrofarbetet vid brando-

lyckan på Herkulesgatan den 29 -30 okt. 1998.

Länstyrelsen Västra Götaland: Protokoll från arbetsmöte kring informations-

samordning till brandskadedrabbade, 9811 O1

Nyhetsförmedlingen tabellbilaga Bilaga 3

-

Tabell l Nyhetsbevakningen av brandkatastroten i Göteborg undersökta nyhetsmediers bevakning under de första fem dygnen 30/10 3/1 1 - 1998

Antal Totalt artiklar/ Antal utrymme i Procentandel Summa inslag bilder helsid/tim text rubrik bild procent

Loka/press

Kvöllspress Aftonbladet AB 96 91 31 26 19 55 100 ExpressenEx 63 88 30 19 67 61 100

Storsradsmorgonpress

Loka/tidningar

Nyhetsbyrder/Text-TV Ti 165 8

- SVT-text 59 2

- Nationell TV Aktuellt/SVHAkt ca 1tim Rapport/SVT2Rap ca 7 tim Nyheterna /TV4Nyh ca 9 tim

LokalTV SVT2Göteborg Västnytt ca 2,5tim TRV4Göteborg TV4 Gbg ca 4,5tim

Nationellradio Eko-redaktionen/P1Eko ca 6 tim RadioGöteborg Vösteko ca 6 tim

Kommentar:De sändningstidersomangesi tabellen förradiooch TVrörsigomuppskattningareftersom det ien del fall integatt att fa framinspelningarav programmen.Antal nyhetsinslagi radio och TVhar inte angivits tabelleni pga att det i bl a extrasöndningarnaunder natten har varit svårt att sökert identifierainslagsgrönser.Enmycketgrovuppskattningavantalet nyhetsinslagtelegram och reportage ör: Aktuelltca 30,Rapportca 200,Nyheternaca 200,Vöstnyttca 70,TV4Göteborg ca 90,Ekotca 250 och Vöstekotca 200. Helsidor fulltormatsidor,det innebör t ex att tidningar l tabloidformat t ex kvöllspresshar nöstan dubbelt så manga sidor .Landsortspress lokaltidningar LT

Bilaga 3 sou 1999:68

Tabell 2 Enskild nyhetsmediers uppmärksamhet av brandkatastrotens olika

laser procent

SVT- Vöst-TV4Väst

GP Arb Met GT AB Ex SvDDN SDS TT text Akt RapNyh EkonyttGbgEko Branden 1l 13 20 14 18 17 14 11 16 18 21 27 34 39 32 32 35 25 42 Räddningen 4 4 7 11 13 7 6 5 5 5 13 4 5 10 11 7 11 12 Omhändertagande 14 20 14 10 9 13 13 13 13 14 11 10 13 16 11 14 12 15 Underrättelse 6 4 6 7 5 5 5 7 3 7 8 10 5 5 10 4 9 12 Sorg 26 23 23 24 19 20 17 24 26 25 18 15 21 20 11 10 26 10 12 Utredningen 3 3 6 3 3 4 7 4 4 8 8 5 5 4 4 6 6 3 4 samhällsdebatt 6 4 4 3 4 3 6 10 11 10 4 5 10 6 4 5 2 5 0 Annat 30 29 20 31 31 31 31 27 18 18 23 16 6 8 18 15 6 25 3 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 N antalinnehällsbltar 809 655 244 694 701 547 380 388 362 871 222 230105913731372458 7231391

-

Tabell 3 Skillnader i vinkling mellanoiika nyhetsmedier när det gäller upp-

märksamheten av branden, räddningen respektive sorgen procent

Branden Räddningen Sorgen

Femlägsta Femhögsta Femlägsta Femhögsta Femlägsta Femhögsta

RadioGbg 62 Arbetet 8 Ex 13 SDS 0 Västnytt 43 TV4Gbg 7

TV4Gbg 48 GP 9 AB 13 GP 1 SDS 39 NyhTV4 8

EkotP1 47 Metro 13 GT 11 DN 3 GP 38 RadioGbg 11

NyhTV4 40 DN 13 SvD 8 Metro 3 Metro 38 Ekot 18

Rapport 40 SvD 14 Ekot 7 Arbetet 3 Akt 36 SvD 18

Kommenar: Resultatetavservilkethuvudinnehållsomartikel.rubrikoch ingresseller motsvarandeför radio/TV är inriktatpå.

Tabell 4 Skillnader i vinkling mellan olika nyhetsmedier när det gäller bild-

materialet procent

GP Arb Metro GT AB EX SVD DN SDS

Kommentar: Resultatetavseri vilkenkontext ellersammanhang bildenärtagen.

Bilaga 5

Tabell 5 Enskilda nyhetsmediers uppmärksamhet av olika aktörer under

brandkatastrofen procent

SVT- Vösf-TV4Vöst

GP Arb Met GT AB Ex SvDDN SDS TT text Akt RapNyhEko nyttGbgEko Festdeltagare 6 7 3 18 22 26 3 7 2 2 3 6 8 13 14 9 9 13 Ungdomar 7 3 2 6 3 5 3 3 13 2 2 1 5 8 1 0 1 3 1 Anhöriga 3 2 1 11 7 13 O 6 5 2 4 4 4 O 0 0 5 0 Ögonvittnen 0 0 0 3 3 4 0 0 1 0 0 0 3 8 1 5 3 Polis/åklagare 9 11 27 8 12 11 10 14 13 15 26 27 33 20 13 26 20 18 18 Räddningstjänst 4 5 6 10 10 7 8 16 11 17 5 15 12 21 10 12 22 Sjukvård 4 6 4 4 3 4 7 4 4 7 3 2 4 7 2 3 9 12 Kommunala mynd/politiker 12 20 12 9 4 6 21 14 9 20 16 13 10 7 8 14 13 18 20 Statliga mynd/politiker 13 12 16 3 5 3 15 7 6 2 16 12 8 12 13 7 11 7 5 Religiösa företrädare 6 8 5 3 4 3 6 8 5 7 3 3 5 3 6 3 7 4 4 Religiösa företrädare:inv 2 1 1 0 1 0 6 2 1 3 0 1 7 l 0 0 2 0 0 Föreningsföreträdare 4 3 4 3 1 4 0 2 O 4 2 5 3 1 1 2 5 1 1 Föreningsföretrödare:inv 2 0 1 0 O O O 6 0 1 0 0 2 2 1 0 Allmänheten 5 3 0 3 1 4 4 3 1 5 2 3 8 3 3 1 Experter 3 1 2 3 1 0 2 4 1 O 2 O 9 13 8 6 1 Annan 20 18 17 16 26 7 16 12 27 13 9 8

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100100 100 100 100 100 100 nantaI aktörsutsagor 673 475 171 556 534 427 241 257 268 396 598 126 202 888 915 926400 474 744

Tabell 6 Nyhetsmediernas uppmärksamhet av olika aktörer under brand-

katastrofen

Lokal Storstads Lokal-

morgon- morgon Kvälls tidningar Lokal Nationell

press press press LT radio/TV radio/TV

Bilaga 3

Tabell 7 skillnader i vinkling mellan olika nyhetsmedier nör det gäller upp-

märksamheten av testdeltagare/ungdomar respektive polis/räddningstjönst/siukvård som nyhetsaktörer under brandkatastroten procent

Festdeltagare/ungdomar Polis/röddnlngstJönst/sjukvård Fem högsta Fem lägsta Fem högsta Fem lägsta

Ex 34% Metro 0% Radio Gbg 50% GT 14% AB 26% Nyheterna 1% TV4 Gbg 48% AB 17% GT 25% TT 2% Ekot 45% Ex 20% Ekot 20% SvD 6% SVT-text 45% Arb 20% Rapport l 5% Arb 6% TT 45% GP 20%

Kommentar: Resultatetavservilkenhuvudaktörsomartikel,rubrikoch ingresseller motsvarandeför radio/TV ör inriktadpå.

Bilaga 4

medier särskilt

Kartläggning av som

Vänder sig till invandrare

Alem Zemo

Innehåll Bilaga 4a Lokal kabel-TV Bilaga 4b Lokala närradiostationer Bilaga 4C Programver/esambet under branden i lokal kabel -TV Göteborg Bilaga 4d Programver/esambet under branden z nárradio Göteborg

l

t

Bilaga 4

Bilaga 4 a. Lokal Kabel-TV: sammanställning av intervjusvar från invandrarmedier i Göteborg

NET-TV ClEN-TV FNAN-Erltreamka-tv läggning Organisation

Amvarlg AliNaden JorgePlada MenassieJoseph producent programledare vice-producent

Förening:- TV-törening FV-förening delav anknytning föreningsverksanrhet

Förutsättningar

Ekonomi medlemsavgift,studiecirkel medlemsavgift,tillfälligt medlemsavgiñ.bidrag bidrag lokalverksamhet

4.Personal ingenALU-panna ingenALU-personal ingenALU-personal

Frivilliga Spersoner 10-is 13 personer personer underbara

Lokaler umrstnlngingenegenstudio,ingen ingenegmstudio,ingen ingenegenstudio,ingen egenutrustning egenutrustning egenutrustning

m: ochverksamhet

7.Huvudnül samhällsinformation, attfylladettomrumsom samhällsinfomration, kulturutveckling,ungdoms svenskarnaintekanfylla. varnaomochutveckla ochkvinnoprogram, integrationsfrågarl. kulturen.barn-och invandrarfrågoretc. ungdomsprogram,politik ungdomsprogram

uppskattatantal 4000persisktalandetittare svårtattveta.ca400600 1000eritreanerpåbåde tittare underdirektsandningenom tittare,mestchilenare,kan ligrinjaocharabiska. brandkatastrofen. finnasmerän4000 andra kansom språket

Programrtbud 30minibland min/60 mån harintesäntsedan 60minlvecka p garesurser branden.borjarsnart

10.Huvudlnnehlll debattreportage. reportageochdebatt nyheterlokaltochom dokumentäromkultur.och framföralltomvinlivhär hemlandet.Debatteroch litteratur. i Sverigeochompolitik. intervjueromföreningens liv.socialtochkulturellt. Samarbete

ll. Stumrbeteundav. inget inget inget,förutomSDNmyndigheter kallelsetill möte

12.Samarbetemed inget inget inget sv.aprålrlgamedier

Problem

13.Tvåstoraproblem -ekonomiochutrustning ekonomiskaproblem -ekouomiochutrustning svårtattdrivaTVideellt -kvaliténprodukten -utbildning - 14.m viktigaste -statlig/kommunal -öppnaprivatTV - stadigkommunalinsats förbåttrlngafönhg finansiering säljareklam.program -integrerainometablerad rikstäckandesändning mediat exSVT.TV4 -

Bilaga 4

Lokal Kabel-TV: sammanställning av intervjusvar från invandrarmedier

i Göteborg

AMELhudlsk-TV SAEAN-TV SHEHERAZADE

gsonniJ:min gaonnlialra genuin Organisation

Ansvarig AkoShan-it Abdirisak Waberi TahirEsmael f.dproducent producent producent

Förening: delav del - av delav anknytning förmingsverksamlnet föreningsverk lbreningsverksamh

Förutsättningar

Ekonom medlemsavgift,lokal medlemsavgift avslutat a.dålig ver sändningen ...u-wc för .

finansierasförnärvarande närvarande av avprojektbidrag projektbidmg

Personal 2 ALU-personal ingenALU-personal ñnns

5.Frivilliga 16personer 12personer ñnns medarbetare

6.Lokaler enlitenstudiooch ingen - en egenstudio finns utrustning VHS-kanten. ingen utrustning egen

Målochverksamhet

Huvudmål ge10m-,nationelloch - införabildochrosti främjakulturen hun tionellinformation. svenskmedia.ge menTV: existerarinte n kultur,musikoch samhällsinformation.

integrationsfrâgor utveckla kultur egen

uppskattatantal ungefär3000kurdiska 4000-5000 ca somaliska hadeca10000 tittare tittareiGöteborg tittareiGöteborg arabisktalandetittare

9.Programutbud 60minl vecka - 60min/ vecka inget aändnlnçtid

10Buvudinnehñll debatt-ochintervjuprogram nyheter,debatt, reportage hadeunderhållningoch innehållandesolidaritets- musik,barnoch - musikprogram ochkulturftågor ungdornspro, Samarbete

11.Samarbetemedsv. inget inget förekommer myndigheter

12.Samarbeteundsv. inget inget förekommer språkliganndla

Pmblem

13.Tvåstörsta brist tid -ekonomi brist - - material problem kunnigapersonal myndigheter - serossinte -ekonomioch sommedia räknaatt med utbildning.

14.M viktigaste bildauriuuftetsgruppför - -statennäringslivet stödjaföreningarna förbitlrlngaförslag mediaanställa- personal insats,förbättra- attityden

TV-kanalen till invandrarmedia

Bilaga 4

Lokal Kabel-TV: sammanställning av iniervjusvar från invandrarmedier i Göteborg

SOMALl-TV SOMALX-MEDIA ArabiskTalandeTV gsomnllskng gsonnllskap ATCarabisk Organisation Ansvarig HassanHimbe AlikarShedane KaisKasim. producent programl/kontaktman producent

Föreninga- delav el av TV-tbrening töneningsverksamhct Rlreningsveumhu Förutsämting 3.Ekonomi medlemsavgiñ.bidragfrån medlemsavgift medlemsavgift,lite invandradbrvalming reklam Personal 2ALU-personal någraALU-personal 2ALU-personal Frivilliga 11personer ca30personer ca7-10personer medarbetare Lokaler-utrustningingenegenstudio.ingen har litenen studio.TV ingenegenstudio,ingen egenutrustning ochenvanligVHS-video egenutrustning Mallochverksamhet Huvudmål gelokalochrikstäckande gesamhällsinformation, byggabroarmellanoss samhallsinfomtationbevara bevarahemspråk,kultur ochsvenskar,ge ochutvecklasomaliska ochbehandla information,behandla kulturen integrationsüågor integrationsfragor

Uppakattatantal 5-6000somaliskatittarei 5-6000somaliskatittare ca20000arabisktalande tittare Göteborg i Goteborg tittareiGöteborg 9.Itld 60min/vecka 60minvecka 30minIvecka

10.Huvudlnndüll bam7ochungdomspmgmm.nyheter.barnprogramoch nyheterochinformation. nyhaer,debatter.reportage utbildningsprogrambla. diskussionerom omolikatyperavkultur hemspråksoch integrationsfragoroch inklusive hemlandet.om samhällsinformation kulturutbudet. Samarbete 11.Smnrbeteundsv. inget inget inget myndigheter 12.Samarbeteund litemedTV4 inget inget av. sprñklgamedier Problem 13.Tvåstörsta -brist allaresurser saknarutbildning -brist ekonomiochtid -

n

Bilaga 4

Lokal Kabel-TV: sammanställning av intervjusvar från invandrarmedier

i Göteborg

BosniskaTV

bosniska

Organization

Ansvarig Armi:Mesic

styrelscrepxeseniant

Förenings- en avdel

anknytning föreningsverksaumet

Förumättningar

3.Ekonomi medlemsavgift

i i 4.Personal

ingenALU-personal å i Frivilliga

5-6personer i medarbetare

Lokaler ingenegenstudio,ingen

-

utrustning egenutrustning

Målochverksamhet

l 7.Huvudnül attlärasigTVsominriktar

sigtill ungdomar

Uppstudsantal ca4000bosniskatittarei l tittare Göteborg

i i i Progrannnbud 60min/vecka Å

10.Huvudlnnehñll ungdomsprogxamolika

,

debatter kulturochom ,1 samhällsfrågor

Samarbete , ; ll. Sumrbetesv. inge: 1 uwndigheter i 12.Saimrbettesv. inge ; spränganndln

Problem

-salsningeninteseriös,var

13.Tvåstörsta saknarstudio.utrustning

problem -svån begäraatt gratisarbete

14.Tvåviktigaste ekonomisk frånstod

-

förblttrlngsförslag kommunen

-utrusmingochlokal

1999:68 Bilaga 4 SOU

Lokal Kabel-TV: sammanställning av lnlervjusvaren från invandrarmedler i Stockholm

ILYS,somaliska DimtaiEritrea Nelell gsomallska 16511535 ggi-eklshj Organisation

Ansvarig AmonMohammed YohannesHabte KristnaBarbasiales ansvarigutgvare/ producent producent/programledare programledare

Förening; TVochradioförening delav delav anknytning fbreningsverksamhet föreningsverksamhu

Förutsättningar

Ekonomi ntedlemsavgift,engângs- medlemsavgift medlenmavgiñ bidagfrånkulturnämnden

Personal ingenALU-personal ingenALU-personal ingenALU-personal

Frivilliga 5personer 8personer 3personer medarbetare

Lokalerutrustning harlitenegenstudioochen ingenegenstudio,ingen ingenegenstudio.ingen digitalkamera egenutrustning egenutrustning Målochverksamhet

l-luvudmll samhallsinfonnationom samhillsinfomtaüonom litteraturochkultur SverigeochSomalia,:ska SverigeochEritrea,att berättelsetillgrekeroch förståelsemellansvenskar utvecklakulturenoch svenskar.informationom ochsomalier, dansmat, spridatillsvenskar bådalande:

Uppskattatantal ca5-6000soma1iskatittareca3000eritreanertittareica90%g:rekeroch tittare iStockholm Stockholm 10%svenskar

Progranmtbud 90minvecka 60min/vecka 60minIvecka

10.Huvudinnehlll nyheter.intervjuer,debatter nyheter,intervjueroch studiodiskussion. olikareportageomharn- studiodiskussion. intervjuerocholika v familj., woch" musik . rv Samarbete

ll. Samarbetemed SlV.integrationsenhet inget miljöochutrikes sv. mynndlgheter kulturnämnden departement

12.Samarbetesv.med inget inget inget språkigamedier

Problem 13.1%störstaproblem myndigheternaserinteoss -ekonomiochutrustning -bristpåekonomi informationsfunktion myndigheternabryrsig -brist utrustning/studio som ekonomiskaproblem inteomoss - 14.M vikti myndigheternabor:om att myndigheternamåste förstärkaföreningarna v forbattringaförslag visysslarmedinformation accepteraosssommedia medekonomi ekonomiskstöd att gorviktigprogram -

Bilaga 4

Lokal Kabel-TV: sammanställning av intervjusvaren från invandrar medier

i Stockholm

Hlspanorama Rahwa Eritrea ParvazIKF spanska tigga Junkka Organisation

Ansvarig MariannCatan KirosFrewoldu MehdeMemarpuri producent/programledareansvarigautgivare ordförande

Forenings- enTV-förening enTV-föreningen del en av anknytning föreningsverksamhet

Förutsättningar

Ekonomi medlemsavgiñ,sponsorer medlemsavgift medlemsavgift.sponsorer

Personal ingenALU-personal ingenALU-personal ingen ALU-personal

Frivilliga 20personer 5personer 20-25 personer medarbetare

Lokalerutrustning ingen- egenstudio.ingen ingenegenstudio,ingen ingen studio.ingen egen egenutrustning egenutrustning egenutrustning Målochverksamhet

Huvudmål samhällsinformation.sprida samhällsinformation samhällsinformation om och latinnmerikanskakulturtill bådeSverigeochEritrea. kultur,främjaintegration svenskarnaochmusik kulturutveckling. främjaintegration

Uppskattarantal ca60 70000svenskaroch svårtgissa många - men når 5-10000ca tittare spansktalandepersoner tittare persisktalande

Prograrnutbud 60min/vecka 60minvecka 60minvecka

10.Huvudinnehall debatter politik,socialtom studiodiskussion musik,iblanddebatter om ochunderhållningsprogrmn,religion.utbildning,etik ocholikareportage intervjuer,bamoch ommedia.barnprogram ungdomspmgram intervjuerochnyheter

Samarbete

ll. Samarbetemedsv. medSDNochöppna inget inget myndigheter kanalen

12.Samarbetemedsv. SVT inget inget språkigamedier

Problem

13.Tvåstörstaproblem kanfinnasproblemmen ekonomiskaproblem ekonomi - manmåstelösasjälv -harinteutrustning/studio svårthafastmedarbetare - 14.Tvåviktigaste öppnakanalenellervi haegenutrustningoch ekonomiskastöd - - iörbattringsförslag måstesynas SVT studio hanätverkbland - -fåbidragfrånkommun invandramtedier

Bilaga 4

Lokal Kabel-TV: sammanställning av inlervjusvaren från Öppna kanalen

i Sverige

Öppnakanalen Öppnakanalen Öppnakanalen

Göteborg St Malmö

Organisation

Ansvarig MarioHernandez BirgerStattin BlomgrenLage

Ordf.producent administrat administratör 2.Forenings- enförening olikaav enföreningolikaav enförening olikaav anknytning medlernslöreningm " föreningar föreningar

Förutsättningar

Ekonomi ,. Bm, ,. vgm .. 9-

sandningsavgiñ, projekthidrag,r

annonser

Personal 2fastanställda,2ALU- 3-ALUpersonal 8-10ALU-personal

personal

Frivilliga 6-8personer l person inget medarbetare

Lokalerutrustning har- egenstudioochegen haregenstudioochegen haregenstudioochegen

sandningsutrustnikontor sändningsutrustning sandningsutrusmitrg

w, Mdlochverksamhet

7.Huvudmâl attgöratv-mediet attgöratv-mediet attgöratv-mediet

tillgängligtföralla tillgängligtföralla tillgängligtföralla medborgare medborgare medborgare

uppskattatantal ca190000hushållär ca330000hushållar ca1350000hushållär tittare kopplad Ltill koppladtill kabelnat koppladtill

Programutbud dygnetrunt dygnetrunt dygnetnint

10.Huvudinnehåll sändamedle un sändamedlemmarnas sändamedlemmarnas

programinformationoch programinformationoch program,informationoch

annonser annonser annonser Samarbete

ll. Samarbetemedsv. Fritidsförvaltningenoch SDNochSDF kommunen myndigheter kommunen

12.Samarbetemedsv. SVT,TV-4 SVTt.ex.val inget språkigamedier ej organiserad

Problem

13.Tvåstörstaproblem ekonomi- -ekonomi -ekonomi

-personal -tekniskakvalitet.ljud -utrustning l4.Tvåviktigaste kontinuerligtnornisk bättreslindningsinnehåll faststatlig/kommunal

- - - Rsrbllttringsförslag stödfrånkommunen onomiskastöd finansiering

-textaprogrammet -sandaitid -meranställda svenska

Bilaga 4

Bilaga 4 b. Lokal nörradio stationer: sammanställning av inlervjusvaren från

invandrarmedier i Göteborg

Radiorullen StudioUno Maha shomnva

Ja längta Organisation

Ansvarig MahvarsEbrahimi PatrisiaBoudon, AhmedDanesh

ordförande programledare ordf.ochprogramledare

running- delav radioförening delav anknytning föreningsverksamheten ibreningsverksamheten

Förutsättningar

medlemsavgiñer.sponsorer medlemsavgifter bidrag ABFfrån

förvaltning.

.medlemsavgift

,

Personal 5ALU-personal ingaALU-personal 2anställda AMI.från

13ALU-personal

Iü-lvllllga 2personer 4personer ingen medarbetare

6.Lokaler-uu ng ingenegenstudio.ingen ingenegenstudio.ingen ingenegenstudio,ingen

egenutrustning egenutrustning egenutrustning

Mål0Chvrrl amhet

Huvudmil bevaraochutveckla nyheter samhallet.om nyheter,samhällskulturen,ge kultllmwwüingoch information Sverigeom samhällsinformationom behandla ochIran.kulturutveckling Sverigeochhemlandet integrationsfrågor ochfrämjademokrati

8.Uppskattatantal 5-6000persiskalyssnarei ca6000spanskalyssnarei ca.5-10000persiska lyssnare Göteborg Göteborg lyssnarei Göteborg

äogranxutbud 15tim/vecka 3tim/vecka 12tim/ vecka

10.Huvudlnnehåll familjenbarnoch nyheter,ungdomsprogmnnyheter.specielltprogram

ungdomspmüam.debatt diskussionom riktattill familj-barnoch ominvandrarfragoroch integrationsfrâgor, ungdomarochmusik. intervju

Samarbeta

11.Samarbetemedrv. inget inget inget myndigheter

12.Samarbetemedsv. inget inget inget pråldgamedier

Problem

13.IH största -brist pengar bristarensar -tidsbrist

problem -artdraresuraerbla -lyssnarnahavill mer

utrustning sandningstid

14.Tvåviktigaste sänkasandningsavgiñen -bidragfrånkommunen -anställaheltidspersonal

flirhlttrlnøsförslag -specielltstöd kommun -kommunalbidrag

Bilaga 4

Lokala nörradio stationer: sammanställning av interviusvaren

från invandrarmedier i Göteborg

RadioPanameim- Eritreanskaradio Makedonlakaradio

spamka Humla nnkedonlska Organisation

Ansvarig CésarEspinompressansv. MenasseiJoseph IvicaCelikovic

prod,ljud/teknikSR ansvarigutgivare programledare/producent

Förening- radioförening delav delav

föreningsverksamhet tbreningsvJ

Förutsättningar

Ekonom medlemsavgiñ,reklam medlemsavgiñ.lokal medlemsavgtlbidrag

,

bidragfrån verksamhetbidragfrån fråninvandrarfttrvalming

invandrartörvalmingen i... förvaltningar ochfrångratulationer

4.Personal ingenALU-personal ingenALU-personal ingenALU-personal

Frivilliga 8-10personer cal0personer 1person medarbetare

egenutrustning egenutrustning egenutrustning

Målochverksamhet

Huvudmål utvecklaochspridaden sprida nyheter.informationom

sydamerikanskakulturentill samhallsinfon-nation. aktuellaaktiviteterinom

detsvenskasamhallet.ge bevaraochutveckladen föreningensamtom

samhällsinformation egnakulturen SverigeochMakedonien

Uppskattatantal ca5000persiskalyssnarei ca1000eritreanska ca4000makedoniska lyssnare Göteborg lyssnarei Göteborg lyssnareiGöteborg

9. 6timmarvecka 60min/veckatigrinja 30min/vecka

30min/veckaarabiska

10.Huvudlnnehlll ungdomspro,olika nyheter.olikaprogram sändningfärdigaav

debatter.kulmr-och omhalso-ochsociala pro, frånhemlandet,

musikprogram.nyheter frågor.diskussionom ungdomsprogam,musik

integrationochreportage Samarbete

ll. Sannrhetemedsv. inget Invandrarfltrvaltningeninget myndigheter

12.Sannrbetemedsv. inget inget inget sprlldp medier

Problem

13.Tvåstörsta -utrustningochpengar. -brist ekonomi -ingenegenstudioeller problem svårt krävaatt ideell tidsbrist utrustning

-

arbetsinsats

14.Tv viktigaste statligkommunalsatsning myndigheterbör -hittillsingaproblematt

- - Bruto-ingenting avlönadesomgor finansieraradion sända30minprogram

-

krävandearbetsinsatser -anställaSR

Bilaga 4

Lokala nörradlo stationer: sammanställning av intervjusvaren från Invandrarmedier i Göteborg

Radio19Abrll Radioxerlon RadioEdopler lärstilar gamarlgjaz Organisation

Ansvarig RafaelZambrano AliResaAfsudi MulugetaW/Gorgis prodlansvarigutgivare prodl, gramledare ordf./ansvarigutgivare

Förening- delav delav delav anknytning föreningsvetksamheten m . . . m . . . u v Förutsättningar

Ekononi gåvor.bidrag,reklam medlemsavgift medlemsavgift,studielokalverksamhet. cirklar.lokalverksamhet

tPersonal ingenALU-personal ingenALU-personal ingenALU-personal

Frivilliga 26personer 4personer 7personer nnrlarbetare

6.lokaler-utrustning ingenegenstudio,ingen ingenegenstudio.ingen ingenegenstudio,ingen egenutrustning egenutrustning egenutrustning Måloch " t vv Huvudnül gesamhällsinformation, attbyggabroarmellan gesamhausinformation. bevaraochutveckla svenskochpersisk bevaraochutveckla " .behandla kultur.samhälls- etiopiskkultur,behandla , integrationsfrâgor information integrationsfrågan

8.uppskattatantal ca12000spansktalande ca8 10000lyssnarei ca2-300lyssnarei lyssnare lyssnarei Göteborg Göteborg Göteborg

9.Progranmtbud 9tim/vecka 2dm veckaI 60min/ vecka

10.Huvudinnehñll ungdomspro,kultur- debatt,intervjuerom nyheter.uugdonrspro, , pmgram,samhällsfrågor integrationsfrñgor,barn underhållningsprogram, debattochintervju och Jomsprogram. informationföreningom

Samarbete

11.Saunrbetemedsv. FritidGöteborg inget inget uvndiuhner trañksakerhetsverket,SDN- Gunnared.Backaetc

12.Samarbetemedav. inget inget inget springamedier

Problem

13.Tvåstörsta tidsbrist ingenegenstudio -brist pengar problem -brist pengar -brist pengar -tidsbrist

14.Tvåviktigaste minskasandningsavgiñ attbildainvandrar- -bidragradioprojekt - förbñttrlngsförslag -bättreutrustning nredia ochInvandrartörvalming ,, -kommunaltstödoch -motiveramedle nu adekvatinfonnation attsamlapengar

Bilaga 4

Lokala nörradio stationer: sammanställning av intervjusvaren

från invandrarmedier i Göteborg

RadioMelu- Kurdiskaradio Aurbqjdumkaradio

persiska kurdiskaspråk guerllgjdnmkng Organisation

Amvarlg lvioh Jaafari HemenMaorut BaramAtabeyli

ordf.ochredaktör ansvarigutgivare ordf.ochredaktör

Förening- delav delav delav

anknytning förcningsverksanthet

g . v . Förutsättningar

Ekonoui medlemsavgift.bidrag medlemsavgiñ,bidrag medlemsavgift

avgiñfrångi tulation lokalverksamhet

Personal l ALU-personal ingenALU-personal ingenALU-personal

s.Frivilliga 20personer 5personer 5personer medarbetare

6.Lokalerutrustning ingen- egenstudio.ingen ingenegenstudio.ingen ingenegenstudio.ingen

egenutrustning egenutrustning egenutrustning

Målochverksamhet

7.Huvudnül attpåverkalandsman samhallsinfonnation. attförstärkaidentiteten.

integrerasigi detsvenska nyheter.kulturutveckling kulturutveckling, samhallet.samhällsinfor- behandla mation.kulturutveckling iutegrationsfrâgor

8.Uppikattstantal ca2500persiskalyssnarei ca1000-2000kurdiska ca300-700azerbadjanska lyssnare Göteborg lyssnarei Göteborg lyssnareiGöteborg

Prognmutbud 9tim/vecka 90min/vecka 2tim/vecka

10.Huvudlnnehâll Ungdoms-och nyheter,upplysningom historia.

kvinnopmgmm,hälsoinfo. nyareglerdiskussion ungdomspmgram. debatteri olikaämnen, kringinvandrarfrågoroch nyheter.dansochmusik nyheterochmusik litteratur.

Samarbete

11.Sannrbetemedsv. invandrartbrvaltningen. Sparbankenoch inget Inyndnheter SDN,Fritidsförvaltningen Miljöiörvaltning

12.Samarbetemedsv. inget inget inget sprñkigamedier

Problem

13.Tvåstörsta ingetstöd myndigheter -kunskapsbrist spnlktörbistringar

- problem -svårtattkrävahelgarbete -brist pengaroch -tidsbrist

utmsming

14.Tvåviktigaste e.amningtill de -utbildning förstärkaledarskapet

- förbittrlngøföralag helgarbetande attförening hjälperm: ochhatålamod

- -erhållakommunaltel. varandra -pengar statligtbidrag

Bilaga 4

Lokala nörradio stationer: sammanställning av inlervjusvaren

från invandrarmedler i Göteborg

RadioPejk karln RadioShahrvnnd

42:19 41. Organisation

Amvnrlg FarhndFarrnan Gabriellalazanja NasserHosseini

ordf.ochredaktör programledare ansvarigutgivare

Förenings- delav delav radioñrening

mimmi! föreningsverksamheten föreningsverksamheten

Förutsättningar

3.ikonen medlemsavgift, uxedlemsavgiftoch uiedlenlsavgiñ

sponsorer.och lokalverksamhet

lokalverksamhet

4.Personal 3ut anställda ingenALU-personal ingenALU-personal

4ALU personal-

5.Frivilliga 6personer lperson Spersoner underbara

6.Lolnler-utrustningingenegenstudio.ingen ingenegenstudio,ingen ingenegenstudio,ingen

egenutrustning egenutrustning egenutrustning

Målochverksamhet

7.Hnvndmål samhlllsinformation. informeramedlemmar byggabroarmellan

oss

socialafrågor. omiöreningenslivet, ochsvenskar-na,kultur-

kulturutvecklingochfrämja musik utveckling,behandla

demokraüprocessen ingasprlkproblern inlegracionsfrágor

8.uppskattatantal ca8-l0 000persisktalande ca2-3000kroatiska ca8-l0000persiska lyssnare lyssnnreiGöteborg lyssnarei Goteborg lyssnareGöteborg

9.Prognnnnlrnd 3tim/dag,7ggriveckan 30min/vecka 2tim vecka

10.Huvudlnndüll nyheter,familje-ungdoms- sportpogram,musik.info nyheter.bam-och

ochbarnprogramdebatt omfesteroch unsdouxsprosrun

medolikaexperteromolika patulntioner diskussionom

imanen integrationsfrágor Samarbete

H.Samarbetemedsv. inget inget vägverkettillfälligt ulyndirhetcr

12.Samarbetemedsv. inget inget inget språklganudlar

Problem

-ekonomi -personalbrist -ekonomiskaproblem 13.Tvåstörsta -personalbrist egenstudio ingenegenstudiooch

- problem ingenegenutrustning

14.Tvåviktigaste -statligakommunalabidrag -utbildning statligtbidrag

förhütülnpförslng -flerreklamintäkter merengagemang

-

Bilaga 4

Lokala nörradio stationer: sammanställning av intervjusvaren

från invandrarmedier i Göteborg

RadioIran Souvaritradio RadioAVA Somaliradio

innan SñLhL__. 4211; L-QIAL Organisation

Ansvarig AhmedSalihTabar. RittaNaamanka MonsurTahrani SeedAhmed,

ordfjprograrnledareansvarigutgivare programledare producent

Föreningar- del förenings-av del förenings-av del förenings-av delavförenings

anknytning verksamhet verksamhet verksamhet verksamhet

Förutsättningar

Ekonomi medlemsavgift, reklam,gåvor medlerrtsavgift. ntedlemsavgift.

reklamsponsorer, frånmedlemmar ABF-studiecirkel bidragochlokal

lokalverksamhet medlemsavgift ochsponsorer verksamhet

Personal igenALU-personal ingenALU- 2artstallda igenALU-

personal 3ALU-personal personal

Frivilliga 6 personer 15personervar- inga 6personer

av8 aktivaär

lokaler-utrustning haregenstudio.har ingenegen ingenegen ingenegen

egenutrustning studio.ingen studio,ingen studio.ingen

egenutrustning egenutrustning egenutrustning Målochverksamhet

7.Huvudnñl samhällsinformationbevarafinska samhällsinforma-samhällsinforma-

kulturutveckling, språket.musik tion.kulturoch tion,kulturoch

förstärkakvinnans ochsamhalls- behandla integrationsfrágor

rolli media information integrationsñâgor

Uppskattatantal ca20000persiska 5-10000finska 4-5000persiska 5-6000somalier lyssnare lyssnareiGöteborg lyssnareiGbg lyssnareiGbg iGbg

9.Progranmtbud 41tim/vecka 35 min vecka 12tim/vecka Ztim/vecka

10.huvudinnehåll nyheter.ungdom underhållning invandrarfrågor. ungdoms-och

ochkvinnopmgmm, programinfo. konsulteringom bamprogram, debatteri olika omföreningen arbetsmarknaden,debatterom ämnen,intervjuer ochgratulationer utbildning,musik invandrarfrâgor

Samarbete

11.Samarbeteundsv. Polisen. inget inget inget myndigheter Försäkringskassan

12.Samarbetemedsv. inget inget inget litesamarbeteSR springamedier

Problem

13Tvåstörsta ingaproblem -tidsbrist dåligekonomi -brist pengar

- problem -brist pengar -ingenutrustning -kunnigpersonal

14.Tvåviktigaste ingaforslag ekonomisktstöd ekonomisktstod -statligtstöd

- - förblttrlngsförslag frånföretag -utrustningoch -utbildning

-stöd fonderfrån studio

Bilaga 4

Lokal nörradlo stationer: sammanställning av interviusvaren

från invandrarmedier i Stockholm l

l

Azerhadjanradio Etioplsknradio Kurdiskaradio aurbadiauska Imrinli Denaibird

Organisation

Ansvarig MohammedAzur MekonenDeneke RasmiJalal

redaktör redaktör ansvarigutgivare Forenings- en avdel en avdel en avdel

anknytning töreningsverksauitm °

, r . Förutsättningar

Ekonomi medlemsavgiñ,aktiviteter emsavgimlitebidrag ntedlemsavgin,

Personal ingenALU-personal ingenALU-personal ingenALU-personal

Frivilliga 5personer 12personer 7personer

ntedarbetare

Lokalerutrustning ingen- egenstudio.ingen ingenegensmdio,ingen ingenegenstudio.ingen

egenutrustning egenutrustning egenutrustning Målochverksamhet

Huvudmål samhällsinfomtation, sprida kulwrverksamhet.

utvecklaochspridakulturen samhltllsinfonnationom informationochmusik

bådeSverigeochEtiopien

Uppskattadantal ca1500azerbadjanska ca9-10000lyssnarei ca5-6000kurdiska lyssnare lyssnareiStockholm Stockholm lyssnarei Stockholm 9. gramutb 60rnin/vecka 3tim/veeka 7timlvecka 10.Huvudinnehâll nyheter.litteratur.politik nyheter,debatter,musik olika portagejntervjuer.

ochmusik intervjuer,barnprogram barn-ochkvinnoprograrn Samarbete 11.Samarbetemedsv. inget fritidsförvaltningen myndigheter 12.Samarbetemedsv. inget inget sprâkigamedier Problem

13.Tvåstörstaproblem ekonomi -ekonomi

-

-utrustningochstudio - " sändning 14.Tvåviktigaste -statligbidrag -statligfinansiering -förstärkaekonomin törbattringstbrslag -utbildning - rikstäckandesändning

Bilaga 4

Lokal nörradio stationer: sammanställning av intervjusvaren från lnvandrcrrmedler i Malmö

Bosnien-Hercegovina: Mirandonos Serbisktforum radiobosniska mans-Li Organisation Ansvarig MiralemPervisovic GloriaBolinder VlastimirNikolic ansvarigutgivare programledare programledare Pörenings- en avdel endelav en avdel anknytning toreningsverksamhet fbreningsverksanthet löreningsvwlrsamhet Förutsättningar Ekonomi sponsorer,olikaverksamhet medlemsavgift medlemsavgift,bidrag 4.Personal ingenALU-personal ingenALU-personal ingenALU-personal Frivilliga 3personer 3-4personer 15personer medarbetare Lokalerutrustning ingenegenstudio.ingen ingenegenstudio.ingen ingenegenstudio.ingen egenutrustning egenutrustning egenutrustning Målochverksamhet Huvudmål samhallsinfonnaüonom utvecklaochsprida samhallsinfonnaüon. bådeBosnienochSva-ige, kulturen.musik spridakulturverksanrhet behandlaintegmüonsfrågor ochutvecklaspråket Uppskattarantal ca10000ochuppåtbosnier valdigtmånga ca2000serbiskalyssnare lyssnare ochkroateriMalmö iMalmö Programutbud 90min/vecka 60min/vecka 60minvecka 10.Huvudinnehåll nyheter,studiodiskussion nyheter,reportage nyheter.debatterochbam ochreportage program Samarbete l Samarbetemedsv. Malmökommun inget ABF.SIV myndigheter 12.Samarbetemedav. inget inser inget sprâkigamedier Problem 13.Tvåstörstaproblem ekonomi intespeciellt -ekonomi,utrustning - utrustning utbildning - - 14.Nåviktigaste statligstöd hjälpaföreningaratt -statligfinansiering - förblmingsñürslag hjälpadesvaga sändabilligt -hakunnigaexperter -

Bilaga 4

Bilaga 4 c. Programverksamheten under branden: Nörradioslationer: kabel-

TV-slaiioner

ä QEl-TV

omm: 1%

Pmaanmthud- inget inget

:Inrlnlngatid förstaveckan

Frontmatad 2timdirektsändning.samt 2timdirektsändning, - 2timmarrektsandning ändringar sporadiskt30-60min mån/ sannsporadiskt manvarje samtreguljärasändning följandetvi veckor 60min/veckabl 3/11. a 10/11-98

Huvudukllgt studiodiskussion,telefon- studiodiskussion,telefon- studiodiskussion. telefon prvgnninnehlll samtal,inslagfrånTV4, samtalochinslagTV4 samtal, inslag TV4och re, frånbegravningen sammanfattning ,, av brandenminutförminut

4 Huvud- polis,räddningstjänst, spanaktalandepolitiker. dingeitjör.politiker. medverkande n"- mun. polis. anhöriga, präst, anhöriga,andralandsmln anhöriga.ungdomar,präst ungdomar

Huvudsakliga svenskamediabl radio,a radio.TV.tidn,från radio,TV.tidn,från information- TV,tid. krisgruppenoch krisgruppenfolkfrånoch krisgruppen ochfolkfrån källor folkfrånbrandplatsen brandplatsen brandplatsen

6 Kontakt/utbyte inget kommunenoch fritidsförvaltningen och av.myndigheter fritidsförvaltningen kommunen

7. Kontakt/utbyte inget inget inget Iv-apråklga

medier

Kontakt/utbyte inge inget inget

utllnrlahmedier

Problem- -brist infomraüon -direktsandningenvisades -bristpåinformation

upplevelse ñckingeninbjudantill m:sent saknarkunskapoch - presskonferens -ñckingeninformation erfmenhethanteraatt

presskonferensen: dessaproblem

Bilaga 4

Programverksamheien under branden: Nörradiostationer: kabeI-TV- stationer

AMEZJ S -TV

un: nå

Prognmnthnd inget inget Kanalenexisterade

sindnlnptld underbranden förstaveckan

Programrtbud 2timmar- direktsändning. sändeengudstjänsti SVT -slndnlngsdd samreguljärasändningen följande veckortvi 60min/veckabl lll lla.

3. Huvudsakllgt studiodiskussion, inget -pmgnninnehlll telefonintervju,inslag

TV4

4. Huvnd- Polis,socialkontor. inget -medverkande föräldrarochungdomar

Hnvudsnklign SVT.SRochtidn,våra inget -informnünnø- medlemmarfrån källor brandplatsen,yårredaktion

6. Kontakt/utbyte medkommunoch inge -sv.myndigheter friüdsiörvaluiingeni

sambandmed

direklsåndningen

7. Kontakt/utbyte inget direktsändgudstjänsti -sv-rpråklga SVTmedanledningav nndler branden

8. Kontakt/utbyte inget inget -utländskamedier

Problem brist information.ingen gruppenvar TV-kurs, slutadesändaapril-98

upplevelse inbjudantillpresskonferenshaninteproducera pgabrist resurser

fomtomjustitieminisuzriets.program trotsattdetfarms storen

ctterñågan.

Bilaga 4 1999:68 SOU

Programverksamheten under branden: nörradioslalioner: kabel-TV- stationer

S0 I-TV 0 -MEDIA Ara Talandetv minä A C nr-

Progranuithud inget- inget inget såndnlngxtid muta veckan

Prograutrntlyud 2timmar- direktsändning. 2timmardirektsändning. 2timdirektsändning sändnlngstid om samtreguljärasändningar samtreguljärasändningar branden.har fällandetvåveckor 30min/vecka 05/11a. 60minvecka a.03/11 regelbundnasändningar

3. Huvudnkligt studiodiskussion, studiodiskussion. studiodiskussion. p telefonsamtal,intervju, telefonsamtal.intervju, telefonsamtal,intervju. inslag inslag inslag

Huvud- polisen,anhörigaochandra polisen,anhörigaoch advokat.kurator, medverkande somalier andrasomalier socionom,elevassistent. ungdomar

Huvdsakliga svenskamediabl radio,a svenskamediabl radio. krisgxupper, a svenska lnforrmtiom- TVochtidningar TVochtidningar media.och källor " frbrandplatsen " m.. U , mg

Kontakt/utbyte 5/11kontaktadekommunen polisen.sjukhusen, inget sv.manligheten ochbegärdeinformation brandkårenochkyrkan somaliska

7. Kontakt/utbyte inget SVT,TV4 kontaktade sv-spráklga TV4, rapporterade 5underdgr medier arabiskatill P2i Sthlm

Kontakt/utbyte inget BBGSomaliafrån inget utländskamedier London,lokalTVfrån Minnesota,lokalRadio ochTVi Finland

9 Problennrpplevelaetittarnañckvänta4dagar journalisterñck mediaintehar som sv. respekt föratt informationen ocksåageraknsyupp. förvinspråkex behovet somaliska.myndigheterna svart hanteraatt den avöversättning av hindrade iossattsamla bristfälligainformationen reportagentill . infoochgorareportage, informationenfrånTV brist kunskaphurman varensidigendast bemöternämndaproblem svenskamedverkande

Bilaga 4

Programverksamhelen under branden: nörradiosiaiioner: kabel-TV-siotioner

Pmgranmtbud inget Öppnakanalen alndnlngnid producerarinte för-Itaveckan

Progranutbud 2timmarsdirektsändning sammanlagt14timmars sändningard angbranden.dimmer60 direktsändninglvl följandelvl veckor minvecka veckorefterbranden

Huvudsakligt studiodiskussion.inslag direktsändningom prouaninnehlll TV4,telefonintervjuoch brandensjuolika sammanfattning språk.annonserom krisgruppen.polisen. länsstyrelsenspress meddelandenetc.

Huvud- olikapersonerfrånBosnien programombranden medverkande lmam.läkare,psykologoch sjuolikaspråk: andraungdomaroch eritreanaka,spanska, anhöriga. arabiska,Persiska. kurdiska,bosniskaoch somaliska

Hnvudaakllga STV.radio.tidn,personer polisen,brandkåren, informations- frånbrandplatsenoch kommunensamannan ldllor krisguppen infoviafax.länsstyrelsen

Kontakt/utbyte kommunen kommun.fritidGöteborg. sv.nxyndlgheter Invandrarförvaluiiag

Kontakt/utbyte inget sv-språklga medier

Kontakt/utbyte ingen ingetutbytemen utllndakamedier direktsandningensandesi reprisviaEuropasatellit jan-feb99.

Problem svårt begäraatt studionochdentekniska upplevelse medlemmarnagxatisarbete utrustningenvardålig

Bilaga 4 1999:68 SOU

Bilaga 4 d. Programverksamheten under branden: nörradiostationer

ggn Iranian S Uno o VaS mäta missa

Progranutbud fn 30/10-98. 1/11-98- sön lör31/10-98,sände fre30/10-98,sände30min

sindnlngatid sammanlagtca4.30tim 3tim

förstaveckan

2. Progrannthnd kanalen- sända15timmar kanalensänder3tinunar kanalensänder 12timmar sändnlngpüd pervecka vecka per pervecka följandetvi veckor

Huvudsnkllgt reportageläste nanm sammanfattning, reportage tystoch minut, programlnnehâlloffren,studiodiskussion studiodiskussionoch studiodiskussionoch

ochtelefonintervjuer telefonintervjuer telefonsamtal i

Huvud- persisktalandepsykologer, spansktalande igäster peraisktalandekrisgrupper, :medverkande läkare.vänneroch studion psykologer.läkare, ; krisgrupper familjer,ungdomar

Huvdsakliga krisgruppen.vårtreportage GP.Metro.SR radio.TV,tidn. lnfornutions- frånsjukhusen, och från personer personer krisgruppenochpersoner källor frånbrandplatsen brandplatsen frånbrandplatsen

Kontakt/utbyte inget inget inget

sv.nwndlzheter

Kontakt/utbyte inget inget SR-Stockholmpåpersiska

rv-inrikta

medier

Kontakt/utbyte inget inget kontaktmedfranska

utländskamedier internationellaradionoch

radioLos-AngelesUSA

Problem- informationsbrist.ingen informationbrist.ingen ingeninbjudan någontill upplevelse inbjudantill någon inbjudantill presskonferens presskonfaens informationsmbteom

brandkatastrofen

1999:68 Bilaga 4 SOU

F

Programverksamheten under branden: nörradlostationer

Luang mmm:

lör31/10-98.sände6timmar us:31/10-98,same90min Inget

fördaveckan

Progrlulnbud kanalen:under6timvecka kanalenunder min90 vecka kmalensárxduw - min/vecka slndnlnpüd bla7I11,14I11-98 blaJ/ll. 14/11-98. följandetvåveckor blL3/ll,l7/H-98

3. Hamnar.: diskussionistudio nyhetsupplasning nyheouppllsnlng pmgnzrinndül direktlelefonsarmnl konsammanfattningom slmnunfnmingom Umm.intervjuer. lmmdkntutmfarl. bnndkamlzofcn pompa - f L r -u U v 4. Huvud- spnnshahndepsykologer, fannsingenpsykologläkare polisen.krisgrupper. naiva-kunde prisas.hiagrupp.ungdomar m1hmdsGöteborgi somtalade lnndsman samtanhörig; ligrinja

Huvuüuülu SR.P4.SVT.GP,polisen. Metro.OP.TV4.Text-TV radio.TV.tid.poliser. luformdonülllur krisgrupper.tolk personerfrinbrandphrsen frånbrandpluum,, vår vårordf.ochprogram redaktion

Kontakt/utbyte endastlitemedpolisenoch inget inst rv mättar sjnkhusar

7. Kontakt/utbyteSRiStockholm my P2.P4.GP.Gr.T1"och apa-lugnmedier Expressen

Kontakt/utbyte rnpporwndetillPormyl, inne BBC.APzskomespondnnl nndiar Spanien.Chile,Uruguay, Sthlm.ndinSwede: allmän BBC-spanska Norge.MakedonskRadio IYV.SerbienochBulgarien

erfarenhethmsknp ingenerfarenhethurman ville udagiigen ingen upplevda hur hmm-gr hanterarenkrisaitunüon. mandatgickinte. man sdsaituadonen,problemal "sjllvavaricbocktillstlrxdoch dålignformaüon; informationt ingen vissteint:vanviskullevlnda kontaktadepolisenförinfo ex proukonferens ou,svår Bau information menñckingenrespons.. ingenpresskonferens Föreningen engjorde ex ntülmdeförpubliceringi GPoch men -11 det publiceradesinte

Bilaga 4

Programverksamheten under branden: nörrodloslatloner

oAhrll 1%:

Pnm-anntbud- 3031/1098sände8 inget inget slndmnptid tim spanska,l/ll företaveckan sändes3tim svenska

Proøranntbnd kanalen- sänder kanalenslnder2timl kanalensänder sanningar sammanlagt19tim/ vecka,bla 2Ill,5/l1 60min/vecka. följandetvi veckor vecka brandenom i samarbetemed hl 7Jl1-98 a. Hammavsndradio

studiodiskussioner. studiodiskussionmed telefonintexvju. pmgramlnnehálltelefonsamtal, olikagrupperabl från reportage reportage,intervjuer krissrupper. begravningama ochdebatt telefonsamtal

prästHammarkullen, läkare,psykologer, överlevandeetiopier medverkande spansktalande advokaterochandra krisgrupper,svenska kunnigapersoner. brandkatastrofen psykologer,ungdomar samtligairanier

P3,SVT.Arbetet.GP, krisgmppen,radio.TV GP,SR.SVT, egetreportagefrån samttidningar från personer brandpl,lmsgruppeu brandplatsen

kontaktadepolisenoch inget inget räddningstjänstforinfo menñckingen

RadioStockholm inget inget

spanskaBBCsamt inget inget Norge

infonmtionsproblem svartatt infor- informationsproblem exingeninbjudantill mation.aomMona. lickingeninbjudan presskonferenstrotsatt fickingeninbjudantill till presskonferens toginitiativet presskonferens

Bilaga 4

Programverksamheten under branden: nörradiostafioner

Esâiü indiske

Prognrmtbtrd- 31/10.1/11-98sänt inget l/11-98sånt60min Ilndnlnztüd sammanlagt9tim förstaveckan

Programutbud kanalen- sänder9tim/ kanalen 30änder min kanalensänder2tim/ dnrlnlngstld vecka vecka vecka.bl 8111-98a. följande veckortvå

Huvudsalrllgt studiosamtal. programledarenkortfattat diskussioni studion a prograninnehñlltelefonintervjuerfrån ombranden,detfannsinga hurmankanförebygga

olycksplatsen,reportage behov info detav egna liknandekatastrofer, frånbegravningar språket telefonintervjuer

4 Huvud- psykologer,läkare. inget kunnigalandsmlln. rmdverkande författare.ekonomer familjer.anhörigaoch

svenskarochiranier, föreningensstyrelse anhörigaochandra

Huvudeakllga polisen,psykologer. svenskamedia svenskatidningar. informatione- krisgruppen.svensk personerfrånbrandplatsen källor media.personerfrån

brandplatsen

Kontakt/utbyte inget inget inget sv.myndigheter

Kontakt/utbyte inse inget inget sv-ssråldsn medier

Koutalrtlutbyte/utinga inget inget Lindabunder

Problem- ingeninbjudantill ingetproblemföratt svårtattfåinformation upplevelse presskonferens medlemmarnakanväl bådefrånpresskonferenser

svenskaspråket ochinformalionsmoten

Bilaga 4

Programverksamheten under branden: nörradiostationer

nä

Prognmutbud- inget son1/11-93sände90 sönl/1l-98sände2tim andrahand nun förstaveckan

Prognnutbud- kanalensänder3timIdag kanalensänder kanalensänder rändnlngsüd bl 3/11-6111-98a. sände 90minl vecka 2tim vecka följande veckortvå sammanlagt12tim.

Huvudsakllgt mpomsei SR. intervjuermed reportageom | smdiodiskizssionmed ögonvinnen brandkmastrofen.läste

ungdomarochfamiljer uppnamnenoffren samttelefonintervjuer

Huvud- polisen.ungdomar. kurdersomvar festen redaktionen rmdverlnnde familjerochanhöriga.

hissruppen

Huvudsakllga SVT.P4.GP.Metro. GPochandrasvenska TV4,Internet,svensk lnlornmiom- Arbete tidningar media.personerfrån klllor brandplatsen

6. Kontakt/utbyte polisentackvare inget inget sv.Inyndigheter personligakontakter

7. Kontakt/utbyte SRi Stockholm inget inget sv-sprikiga medier

Kontakt/utbyte inget inget inget utländskamedier

Problem- Otillräckliginfomiation ingeninbjudantill infommtionsbrist upplevda kommunen;lyssnarna presskonferensereller

blevförvirradedenav informarionsmölen

rsplittradeinformation

Bilaga 4

Programverksamheten under branden: nörradiostationer

smala anarkism mmm Säg :me: in

i. tbud 30/10.31/1038 30/10-98sände 1/11-98.sände

slndnlngmd såntsammanlagt 135min 2tim förstaveckan 14tim

r., ama- kanalensänder7 kanalensänder 2timlvecka sindninutid timldagenhelav. 135 /veckamin fällande veckortvå 2/11-4/11-98sänt

sammanlagt21tim

Hnvudnkllgt studiodiskussioner.tystminutoc studiodiskussion, prognudnnehill intervjuer. i och

, ,

studion reportage.

Huvud- krisgruppen,läkare. ñnskpräst landsmlinoch medverkande anhöriga.polisen familjertillde

räddningstjänst skadade

Hnvudsaklign informationfrån radio.TV.tid. TV.radiooch :ufurmndom- polisen.sjukhusen. folkfrånbrand- tidn,folkfrån källor räddningstjänsten, platsenoch brandplatsen

krisgruppen redaktionen

Kontakt/utbyte inget inget inget sv.myndigheter

Kontakt/utbyte P1Stockholm inget inget sv-språklgn medier

Kontakt/utbyte radioIsrael.i inget inget utländskamedier VOA.enfinsk

tidning, norsken

vradiokanal

Problem- svanattlita intesåmycket brist upplevelse myndigheternasinfo problem information

varierade polisfrån

ochräddningstjänst

Bilaga 5

Lennart Weibull och Ingela Wadbring Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation JMG

De svenskarna möter svenska massmedier

nya

Det svenska mediesystemet är i många avseenden unikt. Ett särskilt utmärkande drag är dagspressens starka ställning. I ett internationellt perspektiv är det bara Norge, Finland och Sverige som har en dagspress som når i stort sett alla grupper av medborgare. Ett annat viktigt drag är den starka public serviceverksamheten inom både radio och TV. Ett tredje drag är att massmedier överlag spelar en central roll för informationsspridning i förhållande till personliga kontakter. I Sverige är också tilltron till medier men undantag för kvällspress genomgående hög

- -

De kommit till Sverige invandrare eller flyktingar har inte

som som sällan sin bakgrund i helt andra mediesystem. I exempelvis det forna Jugoslavien, i Turkiet eller i Somalia saknas i stort sett lokala dagstidningar med någon spridning att tala större dagstidningar finns är

om; om de vanligen lösnummerförsålda och av tabloidtyp. Radion och televisionen består ibland av statliga propagandakanaler eller är organ för stridande gruppers politiska budskap. Konsekvensen är att man saknar läsvanor för dagspress, liksom man inte heller har den positiva grundinställning till radions och televisionens nyheter som är vanlig hos svenskar.

Den centrala frågan är då vad som händer när en invandrare med bakgrund i ett annat mediesystem plötsligt blir beroende vad som sägs i dagspress, radio och TV. Brandkatastrofen på Hisingen i Göteborg var en sådan situation.

Syfte och uppläggning

Vårt uppdrag har inte varit att direkt svara på frågan om hur invandrare förhöll sig till medier i anslutning till brandkatastrofen, utan istället att försöka bild förutsättningarna. Vårt syfte är att beskriva till-

ge en av gången till medier och medievanor i allmänhet hos invandrare. Frågan gäller både hur de större svenska medierna och kanalerna används och vilken betydelse utländska kanaler kan ha. Utgångspunkten har varit att

Bilaga 5

belysa medietillgång och medieanvändning både på nationell nivå och i Västsverige liksom i Göteborgs kommun.

Underlaget

Underlaget kommer från de årliga frågeundersökningar genomförs

som av SOM-institutet vid Göteborgs universitet i samverkan med bland

annat forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Den är den

ena riksrepresentativa studien Riks-SOM, den andra den västsvenska Väst- SOM. Båda undersökningarna genomfördes i form postenkäter under

av hösten 1998 huvuddelen av datainsamlingen skedde under oktober

och november med ett urval på 2800 respektive 2900 boende

- personer i Västsverige. Väst-SOM omfattar Göteborgs kommun med kranskommuner.

Svarsfrekvensen var relativt hög: närmare 70 procent i Riks-SOM och drygt 60 procent i Väst-SOM. Bortfallet bland invandrare är dock på grund av språksvårigheter betydligt större. Alla slutsatser måste därför

tolkas med försiktighet. Som jämförelse används även undersökning

en från 1996, genomförd i den invandrartäta stadsdelen Angered i Göteborg, som särskilt fokuserar på hur invandrare väljer mellan olika medier.

Disponering

Föreliggande PM har två huvuddelar. Den första belyser medietillgången.

Där redovisas tillgången till olika medier i hushållet, särskilt teknisk medieutrustning av olika slag, och invandrarhushåll jämförs med svenskars hushåll. I den andra delen översikt medievanorna dagstidnings-

görs en av läsning, radiolyssnande och TV-tittande för invandrare och svenskar.

-

I varje del presenteras både uppgifter för Sverige helhet, för

som Västsverige och för Göteborgs kommun. Allra först skall dock några

ges allmänna uppgifter om de undersökta grupperna.

Invandrare och svenskar i SOM-undersökningarna

I beskrivningarna av medietillgång och medievanor har utgångspunkten varit att jämföra svenskar och invandrare. Definitionen den

av senare gruppen rymmer dock flera komplikationer, som har konsekvenser för analysen av undersökningsdata. I våra studier har vi utgått från två olika definitioner. Den ena bygger på medborgarskap svensk medborgare

eller ej- den andra på platsen för uppväxten. I den har vi skiljt på

senare personer uppvuxna i Sverige med föräldrar uppvuxna i Sverige, vilket i det följande är detsamma svenskan i annat

som personer uppvuxna land, vilket är detsamma första generationens invandrare, och

som per-

Bilaga 5

soner uppvuxna i Sverige men med minst en förälder uppvuxen utomlands, alltså andra generationens invandrare.

När det gäller definitionen som bygger på medborgarskap visar sig att undersökningsdata något underskattar andelen utländska medborgare. Endast cirka fem procent av svarspersonerna uppger sig inte vara svenska medborgare. Det låga antalet svarspersoner i gruppen cirka 150 gör också svaren något osäkra.

Definitionen som bygger på platsen för uppväxten torde ge ett något bättre underlag. En översikt finns i tabell Av alla svenskar i den nationella undersökningen är andelen som själva har vuxit upp utomlands eller har föräldrar som har vuxit upp utomands knappt 15 procent. I Göteborgs kommun är andelen första och andra generationens invandrare nästan 25 procent. Både nationellt och i Göteborgs kommun utgör första och andra generationens invandrare likstora grupper.

En ytterligare komplikation är att invandrargruppen är mycket heterogen. Cirka 50 procent av första generationens invandrare i Sverige som helhet kommer från Norden, drygt 40 procent från Övriga Europa och knappt 30 procent från övriga världen. Fördelningen inom första generationens invandrare är nästan exakt densamma i Västsverige. Bland andra generationens invandrare är bilden ännu mera splittrad, vilket inte gör det meningsfullt att analysera ursprungsland.

Tabell 1 Befolkningens struktur, nationellt och i Göteborgs kommun

Uppvuxen i Uppvuxen Förölder uppvuxen

Sverige utomlands utomlands Befolknlngsstruktur Nationellt Göteborg Nationellt Göteborg Nationellt Göteborg Kön:

Ålder:

Utbildning:

Procent av befolkningen 86 77 7 12 6 11

Kommentar:Procenttalenpa den nederstaradenangerfördelningenöver uppvöxtplatsför Sverige somhelhetoch för Göteborgskommun.

Bilaga 5

I jämförelse med svenskar med föräldrar uppvuxna i Sverige är första generationens invandrare särskilt överrepresenterad i åldersgruppen 30- 49 år, andra generationen inte oväntat i åldersgruppen 15-29 år. Invandrargruppen som helhet har en högre utbildningsnivå än genomsnittet för svenskarna. Det är dock troligt att detta delvis kan undersöknings-

vara en effekt: högutbildade bland invandrare är benägna att på

mer svara un-

dersökningar än lågutbildade.

Första generationens invandrare i Göteborg är något än

yngre genomsnittet för Sverige. Detsamma gäller andra generationens invandrare; i Göteborgs kommun är hälften dessa under 30 år, i jämförelse

av med 40 procent för Sverige helhet.

som

Eftersom ålder är en viktig faktor bakom många medievanor är det i

viktigt ha åldersstruktur bakgrund i tolkningar l

att gruppernas som en av olika resultat. olika fritidsvanor l

Analyser av visar exempelvis att den

andra generationens invandrare har i stort sett samma profil som svenska

l

ungdomar i samma ålder.

i Metodsynpunleter

l

Det måste framhållas att ingen av de två definitionerna av invandrare är helt perfekt. Detta bidrar till att det i vissa analyser kan förekomma till synes motsägelsefulla svarsmönster då medborgarskap jämförs med

uppväxtplats. Vi har dock i vår redovisning så långt möjligt försökt

som att väva samman resultaten till en helhetsbild.

Metodmässigt finns dessutom anledning att understryka att en un- i

dersökning av detta slag en postenkät med frågor på svenska -till stor

del utesluter de invandrare som inte behärskar svenska och inte har möjlighet att få hjälp med översättning. Detta bidrar till en överrepresentation för dem behärskar svenskan, vilket i sin tur innebär att det i

som resultaten finns en överskattning användningen svenska medier.

av av

Medietillgång

Frågan är då hur de invandrare som bosatt sig i Sverige har tagit till sig de svenska medierna. Vilken är deras medietillgång i förhållande till svenskarna och finns det några skillnader mellan första och andra

generationens invandrare Tillgången till medier förutsättning för

är en användning av dem, även om några likhetstecken inte kan sättas mellan

innehav och användning.

Sverige Hushållen i Sverige har numera en omfattande medieutrustning i vid mening. I stort sett alla har TV, telefon, video och text-TV. Stora grupper

j

l

I

240 l

.

|

l

,,mi

Bilaga 5

har dessutom CD-spelare och mobiltelefon, liksom de allra flesta hushållen har dagstidningsprenumeration. En jämförande översikt mel-

en lan svenskar och invandrare finns i tabell

De i undersökningen uppgivit sig utländska medborgare

som vara har överlag lägre medietäthet i sina hushåll än svenska medborgare,

skillnaden är inte särskilt Den största differensen framträder men stor. föga överraskande för dagstidningar: cirka 75 procent svenskarna bor

av i hushåll med morgontidningsprenumeration, bland utländska medbor-

boende i Sverige är motsvarande siffra drygt 40 procent. Också gare persondatorinnehav och internetanslutning är något lägre bland ickesvenskar.

Kabel-TV-tillgången är klart högre bland utländska medborgare än bland svenska. ifråga video, CD-spelare och hushållsparabol finns

om det ingen större skillnad.

Tabell 2 Medieinnehav efter medborgarskap och uppvöxrplals, Sverige, 1998

procent

Antal svar

Källa:RiksvSOM1998

När vi gör motsvarande analys efter uppväxt återkommer i huvudsak

mönster, till exempel att dagstidningsprenumerationerna är färre samma och kabel-TV-tillgången är högre i invandrargruppen. Samtidigt visar sig betydande skillnader mellan första och andra generationens invandrare, vilka i flertalet fall har sin bakgrund i att den senare gruppen är yngre. Exempelvis är persondatortillgång och internetanslutning liksom till-

gången till CD-spelare, video och mobiltelefon högre bland andra

generationens invandrare än bland svenskarna. Om vi jämför andra generationens invandrare med motsvarande åldersgrupp bland svenskar, visar sig svenskarna i ännu högre grad har tillgång till persondator

att och Internet, att det inte finns någon skillnad i fråga om CD-spe-

men lare, video och mobiltelefon.

Bilaga 5

En intressant iakttagelse är att andelen med tillgång till hushällsparabol är högre i första generationens invandrare 25% än bland svenskar 21%. Med tanke på att de flesta svenskar med hushållsparabol dess-

utom bor i villa kan det rimligt att jämföra hushållsparabolinnehav

vara bland svenskar och invandrare i flerfamiljshus. sådan jämförelse

I en visar sig att andelen med hushållsparabol är nästa dubbelt så stor i invandrargruppen.

Västsverige och Göteborg Jämförelsen mellan svenska och utländska medborgare i Västsverige både liknar och skiljer sig från genomsnittet för Sverige tabell 3a. Likheten är att svenskarna överlag har omfattande medieutrustning än in-

en mer vandrarna, skillnaden är att invandrarna i Västsverige generellt ligger

sett lägre än invandrarna i Sverige helhet. De utländska medborgarna i

som Västsverige förefaller klart mindre mediestarka. De ligger klart lägre på alla medier med undantag för hushällsparabol och, något oväntat, fax. Om vi begränsar jämförelsen till endast Göteborgs kommun tabell 5b blir den lägre utrustningsnivån ännu tydligare.

Tabell 3a Medieinnehav efter medborgarskap och uppvöxtplatsNöstsverige,

1998 procent

Förölder

Internet bland dator-

Källa:Väst-SOM1998

Bilaga 5

Tabell 3b Medieinnehav efter medborgarskap och uppvöxtplats, Göteborgs

kommun, 1998 procent

Förälder

Internet bland dator-

Antal svar

Källa:Vöst-SOM1998

Samma mönster återkommer, än inte lika tydligt, då vi analyserar

om medieinnehavet efter uppväxt. Skillnaden mellan svenskarna och första generationens invandrare är till exempel klart större i Västsverige i fråga

tidningsprenumeration, mobiltelefon och persondatortillgång i husom hållet. Det visar sig emellertid att detta inte gäller den andra generation-

invandrare; i denna är medieutrustningen på samma nivå i ens grupp Västsverige i Sverige helhet. Samtidigt är det överlag samma

som som åldersberoende skillnader mellan första och andra generationens invand-

i

l rare i Västsverige.

Det är svårt orsakerna till skillnaden mellan Göteborg och

att ange övriga landet. En tänkbar förklaring är att invandrarna i Västsverige, och då särskilt i Göteborg, har varit kortare tid i Sverige. Ett tecken på detta

de är något En förklaring kan att de invandrare är att yngre. annan vara

bor i Göteborg har bakgrund. Detta indikeras av att det är som en annan fler invandrare i Västsverige kommer från länder utanför Norden än

som vad det är i Sverige som helhet.

Slutsatser

Även det finns klara skillnader mellan svenskar och invandrare i

om fråga medietillgång är ändå det allmänna intrycket att tillgången i

om invandrargruppen också är mycket god, inte minst bland andra generation-

invandrare, där skillnaderna i förhållande till svenskarna är förhålens landevis liten.

Bilaga 5

Om vi mot bakgrund brandkatastrofen väljer Vår utgångsav att ta punkt i mediers roll för informationsinhämtande finns det två iakttagel-

ser att göra. Den första iakttagelsen är att det medium för svenskar som är ett av de viktigaste för lokal information de lokala morgontidningen finns - i klart mindre utsträckning i invandrarhushåll. Andelen invandrare som

har en morgontidningsprenumeration är troligen lägre ännu i verklighe-

ten, eftersom postenkät sannolikt överskattar tryckta medier en något. Den andra iakttagelsen är att de medier där skillnaderna i fråga om tillgång är som minst mellan svenskar och invandrare, är medier som vanligen används nöje och underhållning, till exempel satellit-TV som och video. Detta gäller dock bland svenskar. Det är troligt den höga att

andelen för hushållsparabol i invandrarfamiljer kan bero

snarare på att man vill följa satellitkanaler på sitt språk. eget

Medievanor

Att man har eller inte har tillgång till medier är viktig, inte - - en men avgörande, faktor bakom regelbundenheten i medievanorna. Det handlar även om typen av medium. Bland svenskar gäller å sidan ena att innehav av kabel-TV och hushållsparaboler har lett till större använden ning av satellitkanaler, å andra sida att nedgången i hushållsprenumeration för morgontidningar nästan inte alls påverkar tidningsläsningen, efter-

som man kan ha tillgång till tidningen på plats, till exempel annan på

arbetsplatsen eller i skolan.

I Sverige läser eller tittar idag cirka 80 allmänheten i nåprocent av gon slags dagstidning regelbundet. Med regelbundet menas då minst fem dagar vecka. Procentandelen har fallit något sedan slutet per av 1980-talet. Däremot ligger den regelbundna morgontidningsläsningen förhållandevis stabilt på 75 Nedgångarna har framför procent. allt gällt kvällspress. Exponeringen för TV genomsnittlig dag ligger på cirka 85 en procent och har ökat svagt sedan 1990-talets början, bland annat som en följd av TV4, men också satellitkanalerna. Radions räckvidd ligger på av drygt 80 procent, det finns stora skillnader mellan de enskilda kamen nalerna. Störst publik har sedan mitten 1990-talet Sveriges Radios P4av kanal med cirka 40 procent regelbundna lyssnare.

Sverige

När vi jämför svenska och utländska medborgare i Sverige, är det mot bakgrund av vad som framkommit i fråga medieinnehav förväntat om att den största skillnaden skall finnas ifråga dagstidningsläsningen. om Detta bekräftas delvis i tabell 4 med två viktiga modifieringar. det - men För första är skillnaden ifråga mellan svenskar och invandom morgonpress

Bilaga 5

lägre när det gäller läsning än den för hushållsprenumeration. rare var För det andra gäller skillnaden just medan det för

morgonpress, kvällstidningsläsning inte finns någon skillnad

Når vi analyserar dagstidningsläsningen mot bakgrund av uppväxt är mönstret detsamma. Differensen mellan svenskar och första generation-

invandrare har i fråga regelbunden morgontidningsläsning näsens om

halverats i jämförelse med hushållsprenumeration. Räckvidden är tan också förhållandevis i den undersökta invandrargruppen 58%. Ännu

stor

överraskande är möjligen den relativt höga andelen läsare bland mer andra generationens invandrare. Dessa ligger på nivå som eller

samma till och med något över svenskar i åldersgrupper. Att siffrorna

- samma för andra generationens invandrare ligger så pass mycket högre, är sannolikt uttryck både för bättre språkkunskaper och socialisation till

ett svenska medievanor.

Tabell 4 Medieanvöndning efter medborgarskap och uppvöxtplals, Sverige,

1998 procent

Förälder Medie- Svensk svensk Uppvuxen Uppvuxen uppvuxen anvöndning medborg medborg iSverige utomlands utomlands

Morgonpress: Minstl dag/vecka 87 73 89 73 84 Minst 5dagar/vecka 79 62 77 58 68

Kvállspress: Minst dag/vecka 53 51 53 48 56 Minst3 dagar/vecka 26 25 25 24 27

Radionyheter:

TV-nyheter:

Övriga medier:

Antal svar Källa:Riks-SOM1908

Bilaga 5

Även kvällspressläsningen ligger jämförelsevis

om högt i invandrargruppen är den ändå mindre regelbunden än morgontidningsläsningen. Möjligen

kunde tänkt sig att kvällspressen skulle ha lättillgängligt

man ett mera innehåll än morgontidningen och därför skulle bli läst. Det är dock mera troligt att behovet lokal orientering hos invandrare på sätt av samma som hos svenskar ändå är det avgörande. I radio är P4 bland svenskarna den dominerande kanalen. Detta innebär att denna också blir den nyhetskanalen både för lokalstora nyheter och Ekonyheter. Samma mönster finns i invandrargruppen, men på något lägre nivå, och med större skillnad mellan lokala nyheter i en P4, som ligger högre, och Ekonyheter i riksradion. När det gäller den privata lokalradion finns det ingen skillnad, medan närradion ligger högre i invandrargruppen. Särskilt kravet för regelbundenhet höjs, till om minst 5 dagar i veckan ej visat i tabell, visar det utländska medsig att borgare lyssnar på närradio än svenska: 10 bland utländska mer procent medborgare, 5 procent bland svenska. Närradion är således den enda radiokanalen där invandrargruppen ligger något högre. Å andra sidan försvinner skillnaderna vi utgår om från uppväxtplats, möjligen beroende att denna fler nordiska av rymmer och nordeuropeiska invandrare. Bland andra generationens invandrare är närradiointresset lika lågt bland svenskar i åldersgrupper. som samma Mönstren är inte lika tydliga när vi analyserar radiolyssnandet efter uppväxt, men de går i riktning. Yngre människors begränsade samma intresse för lokalnyheter i P4 slår igenom i andra generationens invand-

rare. Något överraskande är samtidigt att denna har ett relativt lågt grupp intresse för privat lokalradio. TV-nyheterna domineras bland svenskar Rapport. Rapport, likav som Sveriges Televisions regionalnyheter, har dock främst äldre en publik, medan TV4s Nyheterna attraherar de När vi jämför efter yngre. medborgarskap visar sig det förväntade mönstret bland svenskarna. De utländska medborgarna har ett nyhetstittande anmärkningsvärt som nära överensstämmer med det svenska, med undantag för att de i större utsträckning tittar på nyheter i TV4. När vi istället studerar nyhetstittandet efter svarspersonernas uppväxt, visar sig den första generationens invandrare i jämförelse med svenskar ha oväntat höga tittarsiffror för alla nyhetsprogram i TV utom de regionala i SVT. Resultatet är svårförklarat. Möjligen är det följd en av att det nationella genomsnittet för första generationens invandrare innehåller förhållandevis fler nordbor, detta förklarar ändå inte varför men man ser nyheter istörre utsträckning än svenskar. Att andra generationens invandrare mindre SVTs TV-nyheter är däremot förväntat med ser av tanke på deras lägre ålder. Detsamma gäller deras relativt omfattande tittande på TV4s Nyheterna.

1999:68 Bilaga 5 sou

Internetanvändningen skiljer sig inte oväntat rznellan svenskar och

invandrare, differensen är mindre än vad k:unde förmodas med men som till dagstidningsläsningen 34 prrocent bland svenska

hänsyn exempelvis

och 26 bland utländska medborgare anväinder Internet minst procent gång veckan. Detta tyder på användningen delvis kan vara någon i att

riktad mot ickesvenska sajter. När vi klassificerar efter uppväxt visar sig att det i svarspersonerna invandrare finns nnycket hög andel andra generationens en Internetanvändare 48%, klart högre än genomsnittet för svenskar 34%

något lägre svenskar i åldersgruppen. Andra studier visar men än samma också det överlag finns mindre sociala skzillnader bland yngre på att av

internetanvändare. Ifråga övriga medier, läser utländska medborgare Veckotidningar om utsträckning än svenskar, liksom de i större utsträckning i något större hyr Videofilmer regelbundet. Vad gäller veckotidninigar är det framför allt

de utomlands del dessat i större utsträckning som är uppväxta som tar av svenskar, medan det ifråga hyra videofilmi framför allt är andra än om att invandrare gör detta än :svenskar Också här generationens som mer torde emellertid åldersfaktorn spela in; andra generationens invandrare

är en ung grupp.

Västsverige och Göteborg

västsvenska mediesituationen skiljer sig inte på något avgörande Den från det nationella genomsnittet i Sverige. Undantaget är gratissätt tidningen bara finns i Stockholm sedan 1995 och Göte- Metro, som

borg, där den startade 1998. det skillnader i dagstidningslásning: mellan svenska och

När gäller

utländska medborgare avviker Västsverige klart frrån ett nationellt ge-

tabell 5a. I förhållande till Sverige i stont är skillnaden i fråga nomsnitt i Västsverige i sjåålva verket är det lika

om morgontidningsläsning större

-

differens fråga regelbunden morgontidningsläsning som för

stor i om prenumeration: 72 svenskarna läser morgontidning minst procent av en fyra dagar i veckan, 48 procent de utländska mtedborgarna. Däremot av läser de relativt sett oftare kvällstidningar, 338 procent läser minst senare veckan jämförelse med svenskarnas 31 procent. En trolig två gånger i i förklaring till dessa avvikelser är invandrargruppern i Göteborg dels är

etablerad riksgenomsnittet, dels det finns lokal kvällsmindre än att en

tidning i Göteborg.

det finns ytterligare förklaring gratisstidningen Metro. Om

Men en definieras morgontidning krymper skillnaden mellan svenskars Metro som och invandrares morgontidningsläsning dramatiiskt från 24 till 11 för läsning minst fyra dagar veacka. Bland de utländ-

procentenheter per

räckvidd minst två dagar vecka över 40 ska medborgarna är Metros per

Bilaga 5

procent. Göteborgs-Posten når visserligen fler, skillnaden i räck-

men vidd mellan tidningarna är inte särskilt

stor.

Tabell 5a Medieanvöndning efter medborgarskap och uppvöxtplats,

Väst-

sverige, 1998 procent

Förölder Medle- Svensk svensk Uppvuxen uppvuxen

uppvuxen användning medborg medborg i Sverige utomlands

utomlands

Morgonpress z

Kvöllspress: Minst 2 dag/v 31 38 30 33 31 Minst 4 dagar/v 13 14 13 13 10

Radionyheter:

4 P4 lokalt 2 d/v 34 33 36 34 16 TV-nyheter:

Öppna kanalen 3 d/v" 01 3 10 0 0

3 9 l 1 Övriga medier:

Kal/azvöst-SOM1998

Siffrornainom parentesör inklusiveMetro " Siffrornainom parentes1 d/v Kommentar:P4lokalt innefattar kanalensomhelhet,inte enbart nyhetssändningar.

Inom Göteborgs kommun tabell 5b är bilden densamma

i stort som i Västsverige. Inom kommunen är dock skillnaderna mellan svenskarnas

och invandrarnas morgontidningsläsning något

större, även när Metro inkluderas. Metros räckvid bland de utländska

medborgarna i Göteborgs

kommun är dock dryga

50 procent.

En analys efter uppväxt bild.

ger samma Morgontidningsläsningen

58% minst fyra dagar i veckan något

är svagare och kvällstidnings-

läsningen 85% minst två dagar i veckan något starkare bland första

Bilaga 5

generationens invandrare i Västsverige tabell 5a, i jämförelse med motsvarande i landet helhet. Metro står stark i bland både första

grupp som och andra generationens invandrare med 36 respektive 55 procent, i

jämförelse med 21 procent bland svenskarna. Om vi begränsar oss till Göteborgs kommun tabell 5b så är andelarna 48, 44 respektive 28 procent. Det är således uppenbart att Metro inte bara är de yngres och kollektivtrafikresenärernas tidning utan också invandrarnas tidning.

Tabell 5b Medieanvöndning efter medborgarskap och uppvöxlplats, Göte-

borgs kommun, 1998 procent

Medie- Svensk svensk uppvuxen Uppvuxen uppvuxen användning medborg medborg i Sverige utomlands utomlands Morgonpressâ

KvöI/spress: Minst 2 dag/vecka 30 38 29 32 29 Minst 4 dagar/vecka 12 14 12 12 9

Radionyheter:

TV-nyhefer;

Öppna kanalen 3 d/v" 01 3 12 01 2 11 0 0 Övriga medier:

svar

Kalla:Väst-SOM1998 SiffrornainomparentesörinklusiveMetro

Siffrornainom parentesl d/v Kommentar;P4lokalt innefattar kanalensomhelhet,inteenbart nyhetssändningar.

Radiolyssnandet i Västsverige tabell Sa domineras av Sveriges radios Ekonyheter samtidigt Ekot står något svagare i Västsverige jämfört

som med ett nationellt genomsnitt. Det gäller både svenskar och utländska

Bilaga 5

medborgarna i regionen. Tendensen är densamma inom Göteborgs kornmun tabell 5b. I Väst-SOM ställdes ingen fråga lyssnande på nyheom ter i P4, utan istället om nyhetslyssnande på privat lokalradio, och det regelbundna lyssnandet på dessa kanalers nyheter ligger naturligt nog lägre än för de nationella Ekonyheterna. Ser vi däremot till P4 kanal som alltså inte specifikt nyhetsprogram, även mycket innehållet har - om av nyhetskaraktär är det P4 som dominerar både i regionen och i Göte- borgs kommun. De utländska medborgarna följer mönstret: högre lyssnande för P4 och omfattande lyssnande i Göteborgs kommun. I mer jämförelse med ett riksgenomsnitt är det mindre skillnad mellan svenska och utländska medborgares P4-lyssnande i Göteborg. På samma sätt som i Sverige i stort har närradion förhållandevis en större spridning bland utländska medborgare i Västsverige. Även om andelarna år ytterst låga pekar de tydligt i sådan riktning, särskilt då svenska 2% minst fyra gånger vecka och utländska medborgare per jämförs 5%. I Göteborgs kommun bortfaller dock skillnaderna. Även när vi analyserar radiolyssnandet efter svarspersonernas uppväxt, istället för medborgarskap, återkommer tendenser. Ekonysamma heterna i riksradion är de nyheter har störst andel lyssnare. Andra som generationens invandrare skiljer emellertid ut sig ifråga lyssnande på om nyheter i privat lokalradio precis svenskar i motsvarande ålders- - som grupp lyssnar de mycket på de kanaler huvudsakligen innehåller som musik. Det gäller både Västsverige och Göteborgs kommun. Bland för-

sta generationens invandrare ligger P4-lyssnandet på i stort sett samma nivå som bland personer i Sverige; bland andra generationens uppvuxna invandrare ligger det lågt. Ånyo är det åldersfaktom slår igenom; som unga svenskar lyssnar lika lite på P4. I Västsverige tabell 5a är det främst första generationens invandrare som lyssnar något oftare på närradio, och detsamma gäller i Göteborgs kommun tabell 5b. Andra generationen invandrare saknar helt närradio-

intresse, ligger betydligt lägre och i stort sett på nivå svenskar samma som i samma åldersgrupper, framför allt i Göteborgs kommun. TV-tittandet på nyheter i Göteborg har i stort karaktär sett samma som ett riksgenomsnitt. De publikstarka är Rapport, Aktuprogrammen ellt och SVT:s regionala nyheter Västnytt, medan Nyheterna i TV4 ligger något lägre. Bland utländska medborgare är tendensen likartad, i men jämförelse med det nationella genomsnittet har framför allt Nyheterna en högre andel tittare i Västsverige tabell 5a. Tendensen är exakt densamma i Göteborgs kommun tabell 5b. I Göteborgs kommun finns även Öppna kanalen, över kabel som bland annat sänder producerade invandrarorganisationer program av avsedda för den egna gruppen. Bland svenska medborgare har Öppna kanalen knappast någon publik; endast någon dem har procent av som

Bilaga 5

tillgång till den den någon gång i veckan. Bland de utländska medser borgare har svarat i undersökningen är motsvarande andel 15 prosom Detta torde underskattning, eftersom det är sannocent. snarast vara en likt att denna kanal när fler i den grupp som på grund av språkproblem inte svarar på en postenkät. Om vi analyserar Öppna kanalens publik efter svarspersonernas uppväxt visar sig denna attraherar främst första generationens invand- 12%, medan andra generationens ligger i stort på samma nivå som rare svenskarna O%. Vi har också för Västsverige och Göteborg sökt belysa internetanvändningen bland svenskar och invandrare. Inte oväntat år denna högre bland svenska än bland utländska medborgare. Det intressanta är emellertid den är klart högre bland andra generationens invandrare att 67% minst gång i veckan än bland genomsnittet för svenskar 40%. en Siffrorna gäller både Västsverige och Göteborgs kommun. Jämför vi med svenskar i ålder andra generationens invandrare, visar sig samma som dock svenskarna ha något högre internetanvändning än andra en generationens invandrare, skillnaderna är inte stora. men

Slutsatser Huvudtendensen invandrargruppen, oavsett hur den definieras, är att använder svenska nyhetsmedier i mindre utsträckning än svenskar. Resultatet är knappast överraskande. Andra medievanor från hemländerna, språkproblem och liknande skapar trösklar inför de svenska medierna.

Tröskeln är särskilt hög för dagstidningsläsning, undantaget gratistidningen

Metro. Däremot finns det inte något belägg för att det skulle finnas något ointresse för svenska nyheter eller nyheter från Sverige. Tvärtom tyder de relativt höga siffrorna för lokal och för radionyheter på morgonpress vilja orientera sig i det samhället. Det stora genomslaget för en att nya Metro bland invandrare i Västsverige och Göteborg är ett annat bra exempel på informationsintresset. Resultaten pekar dessutom på att intresför den lokala informationen, precis som hos svenskar, är större på set mindre orter. intressant mönster är att den andra generationens invand- Ett annat uppvisar betydande likheter i medievanor med svenskar i samma rare ålder. Likheter tyder på är på väg att växa in i det samhällets att man nya mediesystem. Hur detta inväxande kommer att utvecklas år dock svårbedömt, eftersom det är först i åldersgruppen 50 till 40 år som det går att urskilja det traditionella svenska mediesystemet anammats eller om

Bilaga 5

En studie i Angered 1996

Angered är förort till Göteborg skiljer sig dels en som ut genom sin stora andel invånare med annat än det svenska Cirka 50 ursprung procent av angeredsborna har utländsk bakgrund och cirka 20 är fortfaprocent rande utländska medborgare, jämfört med cirka sju i Göteborg procent som helhet dels den del invånarna - genom stora av som anser sig

tillhöra arbetarfamiljer. Ungefär 70 de svarande de

procent av uppger att tillhör arbetarfamilj, att jämföra mot cirka 35 i Göteborgs komprocent mun som helhet.

Hösten 1996 genomförde forskningsprogrammet Dagspresskollegiet

i samverkan med Göteborgs-Posten och SOM-institutet frågeunderen

sökning i Angered. Undersökningen hade ett flera

som av teman att belysa medievanorna i området.

Dagstidningsläsning

Tidningsläsningen i Angered skiljer sig del gentemot hur det en ser ut både i Göteborgs kommun och Sverige helhet, precis som som

befolkningssammansättningen gör det. De totala siffrorna för läsning

av

en morgontidning år betydligt lägre knappa 50 procent i Angered

- mot dryga 70 procent i övriga Göteborg.

Tabell 6 Iidningslösning och prenumeration i Angered efter uppvöxtplats, 1996 procent

Källa:Kom-SOMAngered 1996

Två av de viktigaste skillnaderna mellan Angered och övriga undersökta områden är klasstillhörighet och den andelen invandrare, vilket

stora också torde vara två de viktigaste förklaringarna till tidningsläsnings-

av mönstret. Ser vi till de skillnader finns mellan människor med olika

som uppväxt blir bilden klart differentierad.

De som är uppväxta i Sverige ligger både ifråga prenumeration

- om och låsning nästan på nivå göteborgare generellt.

- samma som De nya svenskarna uppvisar något annorlunda bild. Andra generationens

en invandrare tar del av de svenska tidningarna i högre utsträckning de

än som är uppväxta utomlands. Ifråga att på

om prenumerera en morgon-

Bilaga 5

tidning är skillnaden inte stor, men läsningen skiljer ut sig något mer; nästan hälften andra generationens invandrare läser en morgontid-

av ning minst fyra dagar i veckan.

Kvällstidningen ut att något viktigare för de nya svenskarna

ser vara än för de gamla. Andra generationens invandrare läser GT i förhållandevis stor utsträckning nästan femte läser den lokala kvällstidningen

- var minst fyra dagar i veckan, vilket är relativt hög siffra. En förklaring är

en ålders- och klassammansättningen hos andra generationens invandrare.

Det är emellertid inte bara uppväxtförhållanden som spelar roll vad gäller förhållningssättet till tidningarna, utan också en mängd andra faktorer spelar in. Exempelvis är skillnaderna i tidningsläsning mellan män och kvinnor större i Angered än i Göteborg helhet. En tänkbar

som förklaring till detta är att kvinnor och män från vissa samhällen lever relativt olikartade liv; deltar inte i samhällslivet på samma sätt och

man då blir också tidningen informationskälla använd på olika sätt.

som

Sedan undersökningen genomfördes i Angered 1996 har situationen dock ändrats kraftigt. Hösten 1998 hade gratistidningen Metro drygt 30 procent regelbundna läsare i Angered, samtidigt som Göteborgs-Postens räckvidd också ökat något.

Informationsval

Förutom tidningar finns det andra möjligheter att ta del av information

samhället. Svarspersonerna i Angeredsstudien fick ta ställning till ett om antal sådana kanaler tabell 7.

Tabell 7 Andel alt de vanligen får information om samhället från

som anger

olika källor efter uppvöxtplats, Angered, 1996 procent

Uppvuxen Uppvuxen Förölder uppvuxen Köllor i Sverige utomlands utomlands

Källa:Kom-SOMAngered 1996

Massmedierna spelar ofta avgörande viktig roll för människors möj-

en ligheter att få information samhället; radio och TV är de alternativ

om

de allra flesta vilket är två relativt lättillgängliga medier. Att som anger,

Bilaga 5

också tidningar är så vanliga källor kan paradox eftersom synas vara en man i Angered inte i så stor utsträckning läser morgontidning. Det en finns flera tänkbara förklaringar till att svenska tidningar ändå är så vanliga som källor för samhällsinformation: En förklaring är naturligtvis att man inte med nödvändighet behöver läsa tidningen så ofta fyra dagar i veckan för att få information som om samhället; tidningen kan vara viktig informationskälla även den en om läses sällan. En förklaring till att så många dagstidmer annan anger ningar, skulle kunna att angeredsborna i begreppet lokala dagstidvara ningar också räknar in exempelvis GP Angered. Genom den får de man verkligt lokala nyheterna det samhälle vari lever. om man Människor i ens omgivning familj, släkt, vänner samt arbetskamrater är också en viktig källa för att få reda på vad händer i samhället. - som Detta gäller alldeles särskilt dem som är andra generationens invandrare; det sociala kontaktnätet spelar stor roll. Föreningar, informationsblad en samt anslagstavlor är ytterligare källor i högre utsträckning som anges av andra generationens invandrare andra. än av Utländska medier tidningar, radio och TV informa- - - anges som tionskälla framför allt dem inte är uppväxta i Sverige. del av som Att ta av vad som händer i det gamla samhället går i stort sett inte att göra utan att ta del medier från just det landet. Å andra sidan är det då knappast av information det svenska samhället dessa människor del om som tar av via denna kanal.

Förtroende för oli/aa medier

En stor del av den svenska befolkningen har ett relativt stort förtroende för medierna. Det gäller också i Angered, men i lägre utsträckning än för göteborgare eller svenskar generellt.

Tabell 8 Förtroendet för medier etter uppvöxtplats, Angered, 1996 procent

Uppvuxen Uppvuxen Förölder uppvuxen Medium iSverige utomlands utomlands

Källa:Kom-SOMAngered 1996

Bilaga 5

Störst förtroende har angeredsborna för den lokala gratistidningen GP Angered, den lokala morgontidningen Göteborgs-Posten och de regionala TV-nyheterna i SVT och TV4. Också bland göteborgarna i övrigt är det Göteborgs-Posten och de regionala TV-nyheterna Västnytt som åtnjuter störst förtroende. ifråga de båda sistnämnda medierna finns om heller inga skillnader mellan dem som är födda i Sverige, andra generationinvandrare och dem är födda utomlands. ifråga om GP Angered ens som däremot, kan noteras att de är uppväxta utomlands i något mindre som utsträckning att rapporteringen är tillförlitlig, i jämförelse med dem anser är uppväxta i Sverige eller är andra generationens invandrare. Trots som detta, är GP Angered det medium också de som är uppväxta utomsom lands anser vara mest tillförlitligt. Varför förtroendet för medierna generellt är något mindre i Angered än i Göteborg, är fråga kan ställa sig. Ett tänkbart svar på den en man frågan skulle kunna vara att den rapportering som ges om Angered, är negativ vilket också de flesta och därmed blir svarspersonerna anser - den heller inte trovärdig. En tidning GP Angered har Angeredssom perspektivet i sin rapportering och blir därmed det mest trovärdiga mediet.

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattningsvis kan säga att analyserna medietillgång och man av medievanor bland svenskar och invandrare ger ett värdefullt perspektiv vad gäller människor inte kommer från Sverige, alternativt är andra som generationens invandrare. De flesta kvantitativa studier har aldrig någon möjlighet studera invandrarna även om det också att ens som en grupp förstås hade varit önskvärt att kunna Visa heterogeniteten inom gruppen invandrare eftersom dessa i varje sådan studie blir för få. - Vi kan konstatera att medievanorna annorlunda ut i invandrarser i jämförelse med svenskar. Generellt är medietillgång och mediegruppen användning något mindre. Men detta hindrar inte att medierna är även för invandrargruppen är de viktigaste källorna för information om en av vad händer i det svenska samhället. som Vilken roll medierna spelar eller lean spela för människor med - utländsk härkomst i ett samhälle det svenska är en intressant fråga som att fortsätta fundera över. Är det till exempel möjligt att betrakta mediviktig beståndsdel för integration i ett nytt samhälle Är det erna som en till och med så det är just användningen svenska medier att genom av man definierar sig som svensk som Sådan frågor är centrala då medieanvändningen betraktas i ett demokratiskt perspektiv. För att kunna delta i samhällslivet som helhet är det viktigt att kunna använda det språk finns i det nya landet som -

Bilaga 5

vilket man tar till sig att bland annat använda medier. Detta är genom särskilt viktigt i fråga om dagstidningar att dessa tradition har genom av en nyckelroll i det svensk politiska samtalet och därmed fungerar som en viktig beståndsdel i den svenska demokratin. Men medieanvändning är inte bara en fråga demokrati, utan om också ett band till den kulturen eller traditionen. För invandrare egna med många kontakter till sitt gamla hemland är det givetvis stor vikt av att kunna hålla sig orienterad vad händer där. Vi har redan om som av

den höga andelen hushållsparaboler i invandrargruppen fått stöd för

antagandet att tittandet på det hemlandets TV är något viktigt. Från egna en tidigare SOM-undersökning 1995 vet vi dessutom att utländska medborgare regelbundet köper utländska tidningar och tidskrifter regelbundet: närmare hälften köper då och då utländska dagstidningar, drygt två tredjedelar utländska tidskrifter. Också i lokalsamhället finns kanaler på det egna språket som har relativt många användare; i Göteborg är det främst den så kallade Öppna kanalen. Vilket medium man väljer att ta del är inte bara fråga informaen om tion, det handlar i hög grad identitet och samhörighet. Invandrargruppom ens splittrade medievanor är ett tydligt uttryck för hur invandrargruppen hela tiden balanserar mellan två skilda kulturer. I medievanorna ingår å ena sidan hemlandets eller det språkområdets medier, å andra siegna dan de svenska. Den första generationens invandrare har övervikt för en de förra, den andra generationen för de senare.

Noter

För en mer omfattande genomgång av mediesystemet och medieanvändningen, se exempelvis följande: Hadenius, Stig och Weibull, Lennart 1999 Massmedier. Press, radio och TV1fön/andling. Stockholm: Bonnier Alba; SOU 0994:94 Dagspressen i 1990-talets medielømds/eap. Stockholm: Fritzes; Weibull, Lennart och Kratz, Charlotta red 1995 Tidningsmiüöer. Dagstidningsläsning pá 1990-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet I den avslutningsvis redovisade specialstudien från Angered fanns dock möjlighet att få hjälp med översättningen av frågorna. Få utnyttjade dock den möjligheten. Snarast föreföll det fungera så att första generationens invandrare ibland fick hjälp av sina barn vid ifyllande av undersökningens frågeformulär. Det är troligt att detsamma gäller de två stora undersökningarna från 1998. Vad som tidigare framhållits att en postenkät kan förväntas överskatta läsning av tryckta medier måste givetvis vägas in även i denna jämförelse.

Bilaga 6

Stig Arne Nohrstedt

Örebro universitet

Humanistiska institutionen

kommunikationsproblem i samband Forskningöversikt:

med katastrofer och allvarliga samhällsstörningar

Inledning

katastrofen slår till sker det ofta snabbt, överraskande och med förö- När dande effekter. Den drabbar skoningslöst människor, organisationer och samhälle, på olika sätt och det bör understrykas olika hårt. I men - första hand tänker naturligtvis på det mänskliga lidande som de man närmast berörda tvingas utstå. Men i andra hand kommer konsekvenser indirekt t.eX. materiella skador, miljöförstörelse, påav mer natur, som verkan på sociala relationer allmänhetens förtroende för myndigsamt heter och andra institutioner i samhället. I den här översikten är syftet att sammanfatta de viktigaste lärdoinom den forskning ägnat sig åt vad som händer kommunimarna som kativt katastrofen inträffar, dvs. hur människornas informationsbehov när påverkas, hur informationsförmedligen fungerar eller inte fungerar, hur allmänhetens tilltro till myndigheters och mediers information förändras,

hur samspelet mellan myndigheter och medier ut osv. För att göra ser sammanställningen någorlunda övergripande inkluderas forskning inom antal områden: katastrof-, risk- och kriskommunikationsforskning. ett Samtidigt ska understrykas att forskningsområdet är ganska heterogent och det saknas ännu teoretisk och metodologisk nämnare en gemensam skulle underlätta inventeringar det här slaget. Detta hänger samsom av dels med de flesta studier är fallstudiekaraktär som har initieman att av på grund specifika katastrofer eller kriser och därför saknat rats av gereraliserande ambitioner, dels med att forskarna har skiftandde ämnes-

bakgrund och olika teoretiska perspektiv. Det bör också begreppen katastrof, risk och kris inte är noteras att utbytbara eller Medan med katastrof hänsynonyma. man avser en delse orsakar skador på samhället och lidande för betydande som stora delar befolkningen, är "risk" detsamma ett förmodat eller möjligt av som hot eller fara. Kris, slutligen, kan definieras både på individuell och kol-

Bilaga 6 1999:68 SOU

lektiv nivå. I det här sammanhanget handlar det dock primärt om samhällskriser, vilka innebär att samhällets grundläggande värden hotas samt att makt- och ansvarsförhållandena ifrågasätts jfr. Nohrstedt Tassew,

1993, och Flodin, 1993. I slutet översikten kommer relationen mellan av dessa fenomen att behandlas i processperspektiv där olika krisfaktorer ett diskuteras.

Samtidigt kan det konstateras att forskningsområdet har vuxit starkt under de senaste decennierna, både nationellt och internationellt. Och

inte minst har perspektivet på kommunikationens roll blivit bredare.

Medan man t.ex. inom den speciella forskningen gren av som ägnar sig åt riskkommunikation tidigare främst koncentrerade sig på riskens natur arbetar man idag med betydligt komplexa modeller inbegriper mer som både fysiska och sociala aspekter Gutteling Wiegman, 1996.

Avsikten med översikten är också i någon mån beskriva att de svårigheter som ansvariga inom myndigheter och medier ställs inför dessa i extraordinära situationer och vilka lärdomar forskningen redovisar som från studier de större olyckor och katastrofer inträffat av som i Sverige under de senaste två decennierna. Den internationella

forskningens re-

sultat finns hela tiden med i bakgrunden, skälet för särskilt fokumen att sera på ett antal inhemska fall är att översikten också ligga till avses grund för bedömningar i vilken utsträckning har av ansvariga organ tagit vara på tidigare erfarenheter i sitt agerande i samband med diskotekbranden i Göteborg hösten 1998.

Mot bakgrund de snäva tidsramarna har denna inventering av av forskningsläget inte kunnat baseras på någon omfattande särskild litteratur-

genomgång. I betydande utsträckning bygger den på svensk forskningen söversikt som genomfördes i början nittiotalet forskare av av en grupp på uppdrag SPF och FOA Flodin, 1993; Jarlbro, 1993; Nohrstedt av 8: Nordlund, 1993; Nohrstedt Tassew, 1993 uppdatering med relesamt vanta studier som publicerats därefter. Men sammanställningen kan inte

göra anspråk på att vara heltäckande med hänvisning till vad som ovan

nämnts om forskningsområdets heterogenitet.

Det ska betonas att föreliggande översikt inte omfattar tekniska aspekter katastrofer liknande den i Göteborg. Författaren medieforav är

skare med samhällsvetenskaplig inriktning och därför

gör inte anspråk på att besitta kompetens inom det tekniska området. Den beteendeve-

tenskapliga forskningen på området, främst riskperceptionsforskningen,

ligger också utanför författarens forskningsdomän. Men eftersom egen de samhälls- och medievetenskapliga aspekterna katastrofer och kriav

ser knappast kan förstås utan vissa grundläggande kunskaper indivi-

om

ders riskuppfattningar har även vissa resultat från riskperceptions-

forskningen integrerats i översikten.

1999:68 Bilaga 6 SOU

Explosiv tillväxt informationsbehoven av Eftersom begreppet katastrof täcker in ett stort spektrum av allvarliga

olyckor med olika bakomliggande orsaker, förlopp och följder kan man beskriva hur katastrofen påverkar kommunikations- och

inte generellt

informationsprocesserna i samhället eller det lärande som den ger upp-

hov till. Däremot kan ett antal förhållanden och mönster som man ange ganska allmängiltiga och följdaktligen visar sig med viss regeltycks vara bundenhet oberoende det handlar brand, ett fartygshaveri, av om om en kärnkraftsolycka I det följande kommer redovisningen att been osv. gränsa sig till sådana allmängiltiga iakttagelser från forskningen på mer området. Samtidigt är den medvetet selektiv och koncentrerad till så-

dana erfarenheter bedöms särskilt intresse för att förstå som vara av några de centrala problem katastrofer innebär ur kommunikationsav som synpunkt och för organisationers lärande. det här sammanhanget grundläggande faktorn för att Den i mest förstå hur kommunikationsprocesserna i samhället påverkas katastroav den utlöser explosiv tillväxt informationsbehoven. Man fen är att en av kan detta uttryck för ett behov omvärldskontroll. När katastrose som av fen inträffar aktualiseras således ett allmänt behov av information rörande dess orsaker, konsekvenser och vilka är drabbade. Det allra som första meddelandet utlöser med andra ord flodvåg förfrågningar, i en av synnerhet från dem kan befinna sig i riskzonen för katastrofsom antas härjningar. Denna varierar givetvis kraftigt mellan t.ex. trafikens en katastrof orsakad snöstorm eller ett kärnkraftshaveri med utsläpp av en radioaktiva följd. Men även styrkan i vågen förav ämnen som om av frågningar eller mindre kan vi konstatera att allmänhetens är större informationsbehov växer oerhört snabbt. Så snabbt att de ansvariga inom

exempelvis myndigheterna ofta får betydande problem att hantera situa-

üonen. på ansvariga uppstår inte minst genom att nyhetsme-

Trycket organ

dierna omedelbart hör sig, eftersom de är organiserade för att snabbt av tillgodose allmänhetens behov information och därför ständigt befinav beredskap för förmedla nyheter olyckor och katastrofer. ner sig i att om erfaren bedömare uttrycker det: Disasters, crises and emergencies Som en strike suddenly and unexpectedly, anywhere and at time. The can any be sudden and unpredictable. One factor, however, certain. causes may media will be close behind." Howarth, 1999, XI För den The news s. har till uppgift på journalisternas frågor i det mest akuta som att ge svar skedet katastrofförloppet betyder det inte sällan att journalisterna har av information läget, vilket inte bara skapar friktioner i kontakterna mer om till och med kan bidra till katastrofen utvecklas till en allmän utan att informationskris Nohrstedt, 1988.

Bilaga 6 1999:68 SOU

"Risksamhället"

Det moderna eller senmoderna samhället utmärks betydande av risker

som sammanhänger med urbaniseringen, industrialiseringen och globali-

seringen. De allt större befolkningskoncentrationerna i storstäderna, användadet storskaliga och tekniskt avancerade för av system produktion och distribution samt den snabba integrationen tidigare av åtskilda ekonomiska systern och marknader upphov till ger nya och i många fall mer oöverblickbara hot. Det säkert fel påstå riskerna totalt vore att att sett har blivit fler och större exempelvis jämför med förhållanom man dena före industrialiseringen, kan dels konstatera men man att de risker som människor i dag utsätts för i högre grad handlar sådana

om farlighe-

ter som har sitt upphov i mänskliga aktiviteter, dels dessa faror att är svårare att upptäcka och förstå och dels medvetenheten att om sådana faror hela tiden växer på grund forskningsinsatser av och medierapportering. Det är inte minst sistnämnda förhållande, dvs medvetenatt heten ett antal senmoderna risker, om t.ex. försurning av miljön, växthuseffekten eller radioaktiva utsläpp från kärnkraftsverken, har ökat som är

bakgrunden till att Ulrich Bech föreslagit beteckningen Risksamhället

för dagens samhälle. Enligt Bech har detta skapat känsla

tilltagande av

osäkerhet i människors tillvaro och minskad tillit till de ansvariga myndigheterna Bech, 1986.

Katastrofreaktioner

Teorin om Risksamhället allmän bakgrund till hur människors ger en utsatthet och riskuppfattningar idag, den ser ut även om är omstridd i sina enskildheter. Den har emellertid begränsad relevans när det gäller att förklara hur drabbade i samband reagerar med plötsliga katastrofer. För det första kan det människor regel noteras att som aktivt söker efter och tar till sig den information och de rekommendationer som t.ex. ansvariga myndigheter förmedlar i katastrofsituationer Nohrstedt 8; Nordlund, 1993. Det ska till särskilda omständigheter för att tilliten ska övergå i misstro och ohörsamhet.

De rent beteendevetenskapliga och psykologiska aspekterna

av kommunikationsprocesserna i samband med katastrofer är nämnsom des tidigare inte det primära i den här översikten. Något ska dock sägas om de vanligaste mönstren för individernas kognitiva bearbetning och beteenden om inte bygger följande annat anges avsnitt på Jarlbro, 1995, och där nämnda källor. Detta görs lämpligen i anslutning till indelen ning av katastrofreaktionerna i några skilda faser eller perioder: förberedelsefasen, varningsfasen, akutfasen och följd- eller

återhämtnings-

fasen.

1999:68 Bilaga 6 SOU

katastrofen har inträffat under förberedelsefasen är ett vanligt Innan

beteende förneka faran. Ett flertal studier nämner svårigheterna att att

medborgare, också myndigheter, medvetna om farorna innan göra men

det för Olika individer dock olika och det har bland är sent. reagerar

visat sig i studier hur teknologiska risker uppfattas att män i annat av utsträckning än kvinnor tenderar att negligera dessa. Och vidare större

sociala skillnader har betydelse på så sätt att individer med låg inatt

komst och utbildning bekymrade för sådana risker än personer är mer

med hög inkomst och utbildning. Om risken upplevs som personlig

bedöms den enligt vissa forskningsresultat mindre än den allmänna som

risken, vilket kan sammanhänga med kontrollaspekten. Dvs. i de antas

fall har personlig kontroll över riskbeteendet, t.ex. alkoholförtäring, man den mindre för själv än för andra. Dramatiska och sen-

upplevs som en

sationella faror upplevs ofta sannolika än vad de faktiskt är som mer

med vardagliga faror, vilket troligen förklaras att medi-

jämfört mer av

uppmärksammar de förra än de senare. erna mer

Den forskningen riskuppfattningar i USA har lett till att senaste om konstaterat mönster har kallats det vita mansfenomenet man ett som

"the white male effect. Det innebär att vita män i USA tenderar att

världen betydligt mindre riskabel än andra" Finucane

uppfatta som

Slovic, 1999, 24. En undersökning visar att "för lång rad olika faror s. en

alltifrån och solbad till kärnkraftsreaktorer och klimat-

cigarettrökning

förändringar konsekvent uppfattade risken mindre än att vita män som vad kvinnor, icke-vita män och icke-vita kvinnor gjorde ibid.. vita

Forskarna olika tänkbara förklaringar till detta fenomen och arguprövar

övertygande tanken att olikheter i kunskaper eller biolomenterar mot

kön skulle kunna förklaringen, eftersom mönstret, för det förgiskt vara

kvarstår konstanthåller för utbildningsnivå och, för det ansta, om man dra, skillnaderna i riskbedömning mellan män och kvinnor inte överatt skrider Icke-vita män och kvinnor hade sinsemellan rasmässiga gränser.

likartad riskbedömning än vita män och kvinnor. Förklaringen en mer forskarna ligger däri vita mån har större kontroll menar snarare att som

och fördel teknologianvändning och andra riskabla verksamheter än av individerna i de andra därför bedömer riskerna med en angrupperna

måttstock: "Riskbedömningen är med andra ord något som tycks nan med olika individers makt att påverka besluten om hur

vara förknippad

handskas med risker i samhället./.../ Jämfört med vita män har man och icke-vita långt mindre makt och kontroll, och många kvinnor män

heller fördel teknologi och sociala institutioner, och drar inte samma av

därför omvärlden riskabel." ibid, 25, 26

uppfattar som mer s.

hotet är överhängande och varningar går ut inträder varnings- När denna förekommer olika reaktionsmönster, i vissa fall med fasen. Under

traumatiska inslag och allt från apati till överaktivitet. Generellt gäller

på allvar vederhäftig sändaren är enligt dock att varningarna tas mer

Bilaga 6 1999:68 SOU

mottagarens uppfattning. Det år också vanligt att varningen utlöser sökande efter ytterligare information för kontrollera riktigheten att i varningsmeddelandet. Detta beteende har många gånger förbisetts

i planeringen

av beredskapen, vilket medför att telefonlinjer och andra informationskanaler kan bli blockerade.

Efter varningsperioden följer och beroende akutfasen på katastrofens natur finns det också här anledning förvänta varierande att sig reaktionsmönster. Panikreaktioner hör till det uppmärksammats mycket som både i mediernas rapportering och i forskningen. Men medan medierna tenderat att överdriva omfattningen människors panikbeteende av i samband med katastrofer och större olyckor har forskningen visat att sådant beteende är relativt ovanligt och människor oftast att reagerar rationellt även under sådana stressartade situationer. Men det finns

anledning att

göra undantag för katastrofbränder. Dessa uppfyller ibland den grundläggande förutsättningen för panik, nämligen de drabbade att upplever sig utsatta för omedelbar och livshotande fara samtidigt

som flyktväga-

rna är spärrade.

Ett annat vanligt fenomen i akutfasen är ryktesspridning. Bristen på information katastrofens orsaker tillsammans med

om uppfattningen att

faran är betydande bidrar till framkalla spekulationer och att antaganden i kommunikationen mellan individer och mellan medier och allmänhet.

Det finns till och med klassiska studier matematisk formel som angett en

för omfattningen ryktespridning, enligt vilken

av mängden rykten i omlopp varierar med betydelsen importance ämnet för den

av befolkning

som involveras i ryktespridningen multiplicerat med osäkerheten de i uppgifter omtalas Allport Postman, 1947. katastrofen som Om uppfattas resultatet fara fortfarande finns som av en som kvar och som kan drabba ytterligare människor, exempelvis i en viss etnisk eller social grupp, samtidigt som bristen på säker och tillförlitlig information upplevs stor, är det alltså mycket sannolikt rykten som att eller obekräftade uppgifter får stor spridning.

Efter den akuta fasen inträder bearbetningsfas,

en återhämtnings-

fasen, som kan innehålla olika initiativ för hantera att situationen. Genom spontana eller organiserade satsningar mobiliseras de berörda och kanske lokalbefolkning till ömsesidig hjälp. På olika försöker sätt de

drabbade att införliva katastrofupplevelserna

med sina övriga livserfarenheter och återupprätta vardagen. Det kan handla skaffa om att sig mer kunskap om den fara utlöste katastrofen och utveckla beredskapssom att planer för att hantera eventuell upprepning. Men det kan också en handla om mer destruktiva reaktioner känslor överlevnadsskuld survivor som av guilt och aggression och konflikter mellan olika bland grupper de drabbade. Under denna period inträffar inte sällan individernas försök att att förstå vad egentligen har hänt också resulterar som i att man börjar söka efter anvariga och syndabockar för det inträffat. utse som

Bilaga 6

Kommunikationsproblem i kontakten

mellan experter och allmänhet

tidigare bedömningarna risks storlek sannolik- Det nämndes att av en

och konsekvenser kan variera betydligt mellan olika individer. Ett het för kommunikationsprocesserna i samband med katasärskilt problem

andra faror och lekmän ofta gör skilda bedömstrofer och är att experter

Anledningen till så är fallet är säkert mångdimensionell, skillningar. att

nader beträffande förkunskaper, graden utsatthet, maktposition mm. av detta finns det här skäl att kan antas vara av betydelse. Men oavsett

aspekter. det första skillnader i språkbruk och för särskilt nämna två För

det andra skillnader i riskperception.

Expertspråket känntecknas ofta ett stort antal specialtermer som av okända för allmänheten, vilket försvårar kommunikationen. Oavsett är katastrofen så uppstår ofta begriplighetsproblem och därkaraktären på

också ibland förlust allmänhetens förtroende och tillit i relatiomed av och Framför allt i anslutning till till ansvariga myndigheter experter. nen utredningar uppstår lätt kommunikationsklyftor, vilket kunde tekniska samband med Tjernobylkrisen i Sverige 1986 och noteras både t.eX. i

förlisning 1994. Innebörden de gradvis ändrade efter Estonias av uppskattningarna den radioaktiva strålningen efter Tjernobylkatastrofen av skapade helt naturligt avsevärd förvirring. Och de tekniska se nedan bärgning m/s Estonia, liksom för övrigt de förutsättningarna för en av

etiska är givetvis svåra för allmänheten att sätta sig in avvägningarna, inte har erforderliga sakkunskaper eller bland annat på grund av man

behärskar fackspråket.

andra aspekten är möjligt ännu väsentlig i samman- Den om mer hänger med vad nämnts angående vita hanget. Den samman som ovan

mansfenomenet uppmärksammats i amerikanska undersökningar. som har påvisat de experter har inflytande på Flera undersökningar att som

riskabla verksamheter utformas och kontrolleras ofta har ett snävare hur risk allmänheten. Medan experternas riskberäkningar sätt att definiera än väldefinierade och avgränsade definitioner risk och därför förutsätter av

risk definieras produkten sannolikheten och brukar resultera i att som av

konsekvenserna Viss fara inbegriper lekmannens riskuppfattning av en fler dimensioner eller aspekter Slovic, 1987. Dessutom ofta betydligt olika faktorer har olika betydelse för olika individer har det visat sig att har funnit att antalet människor Drottz-Sjöberg, 1991. Exempelvis man

betydelsefull för allmänhetens riskuppfattning än

som exponeras är mer expertberäkningar främst hänsyn till: Thus, an de faktorer som tar resulting several casualities likely to be less of a few peple in exposure and public than exposure of influential for risk perception response an

that results in minor injuries only few casualties."

people or a

many 154; jfr. 156 Andra studier har visat att allmän- Renn, et alt., 1992, s. s.

risker påverkas det har kallats "outrage"hetens bedömningar av av som

Bilaga 6

faktorn eller, med fri svensk översättning, maktmissbruksfaktorn en Sand-

man 8: Miller, 1991. Enkelt uttryckt betyder det senare att för allmänhe-

ten är det inte bara farans direkta skador som är viktiga utan också

huruvida de ansvariga myndigheterna och expertera är tillräckligt upp-

märksamma och tar risken på allvar.

Misstro och bristande förtroende för de kan

ansvariga förmodligen

uppstå på olika sätt i katastrofsituation eller i samband en med upplevel-

sen av en akut fara. Skillnader i och allmänhetens experternas risk-

uppfattningar kan leda till att de får intrycket de senare att ansvariga inte

tar hotet på allvar eller fattar irrationella beslut. Stress och misstro kan

uppstå lika mycket på grund hur de av ansvariga agerar som att av exponeras för faran i sig Hallman Wandersman, 1992. Lågt förtro-

ende behöver antagligen inte ha ens att göra med vad de ansvariga

vidtar eller inte vidtar för åtgärder, kan utan i vissa fall uppstå ett som resultat av en latent misstro grundat dels på vetskapen om lekmannens

underläge i förhållande till vad gäller experten kunskap och informa-

tion, dels på misstanken de ansvariga kan ha att ett intresse att inte av berätta hela sanningen i de fall där kontrollen av riskerna har varit brist-

fällig. Om dessutom motstridande uppgifter och rekommendationer för-

medlas, tillsammans med uppmaningar allmänheten att inte ska oroa sig,

är det sannolikt att lekmannens tolkning blir rakt motsatt den som ex-

perterna tänkt sig, dvs. risken uppfattas snarare som större än mindre

Nohrstedt, 1988.

Myndigheters risk och kriskommunikation

-

Hur de ansvariga inom myndigheter eller andra organisationer reagerar i

samband med katastrofer är givetvis i stor utsträckning identitiskt med

vad som gäller i allmänhet för människors katastrofbeteenden. Apati

eller överreaktioner kan naturligtvis också förekomma i dessa miljöer.

Det som emellertid särskilt ska uppmärksammas detta i avsnitt är de

speciella erfarenheter finns dokumenterade som om hur katastrofer på-

verkar organisationer och deras handlande

framställningen baserar sig

på Flodin, 1993 inget anges. om annat Det utmärkande för den typ av organisationer som här är aktuella, dvs myndigheter, är att verksamheten

förutsätts inriktad på definierade vara mål, att den är regelstyrd och avgränsad till ett visst ansvarsområde den innebär

samt att maktutövning.

Katastrofen innebär regel det normala som att och relativt rutinbetonade

arbetet måste läggas och om anpassas till de speciella krav som situatio-

nen ställer på myndigheten. I hur omfattning och vilka stor myndigheter

detta gäller varierar med katastrofens karaktär. En större brand på land

utsätter t.ex. knappast räddningstjänsten för oförutsedda eller direkt över-

Bilaga 6

raskande prövningar, situationen blir betydligt besvärligare om det

men handlar om en brand i ett fartyg till havs, osv.

Forskningslitteraturen gör i vissa fall åtskillnad mellan större olyckor och katastrofer på grund av att de senare ställer krav på organisationerna att snabbt utveckla kontakter med flera olika och nya typer av partners samt att gå utanför det normala ansvarsområdet. Informationsmängde-

ökar snabbt både den som kommer in till organisationen och den rna -

ska förmedlas ut till omgivningen och måste hanteras samtidigt som -

kompetensfrågor och koordineringsproblem ska lösas. Förmågan som till flexibilitet och anpassning till situationens krav ställs på svåra prov och kan innebära både att organisationen får ta på sig nya, icke-rutinartade uppgifter och förändra den organisatoriska strukturen. Det som kanske i första hand avviker från de normala förhållandena är att katastrofen resulterar i att myndigheterna, vanligtvis har etablerade ruti-

som ner för kommunikationen vertikalt inom förvaltningsstrukturen, tvingas hantera allmänhetens och mediernas krav på snabb information.

Myndigheternas information ska naturligtvis helst tillgodose högt ställda krav på korrekthet och snabbhet, vilket inte alltid är så lätt att förena. Ett försök att systematisera de krav som allmänheten har rätt att ställa på de ansvariga organens information leder till följande lista jfr. Guttling Wiegman, 1996. Listan innebär dock ingen rangordning av kraven:

# trovärdig

# tillförlitlig

# snabb

# begriplig

# rättfärdig

Listan är knappast uttömmande och de olika begreppen är delvis svåra att särskilja helt stringent. Men den tjänar ändå syftet att precisera några centrala aspekter det informations- och kommunikationsansvar som

av myndighetsutövare på olika nivåer ställs inför i katastrofsituationen. Det bör observeras att dessa krav inte gör någon strikt åtskillnad mellan mottagarens uppfattning själva meddelandena respektive avsändaren

om i kommunikationen. Trovärdigheten hänger nära samman med hur informationskällan, sändaren, uppfattas mottagarna. Informationen är tro-

av värdig under förutsättning att den kommer från en källa som är legitim, dvs. sändare är auktoriserad för informationen i den

en som att svara aktuella situationen, och är erkänt kompetent. Omvänt kan man

som räkna med att information från icke-legitim källa med okänd kompe-

en tens har mindre trovärdighet. Det kan t.ex. gälla för information från sk.

Bilaga 6

gräsrötter om den motsägs av innehållet i myndigheternas information allt annat konstant. Tillförlitlighet uppnås om informationen är korrekt eller konsann, sistent och relevant. Det överordnade kriteriet är utan tvekan sanningskravet. Det finns inget så förödande för tilltron till sändaren som upptäckten att den farit med osanning. Detta innebär också att bristande konsistens, dvs. att olika meddelanden från sändaren inte år helt överensstämmande, inte är ett lika allvarligt problem som om sanningshalten ifrågasätts. En myndighet kan mycket väl betraktas fortsatt tillförlitsom lig under förutsättning att anledning till de uppgifterna och varför de nya avviker från tidigare besked tydligt förklaras. Detta kan naturligtvis ställa vissa krav på de ansvarigas moral, eftersom det kan frestande att vara dölja eller förtränga ny information som strider mot vad tidigare som sagts. Men: "From the point of view of the organisations reputation, being found out in some kind of the kiss of death." Harricover-up son, 1999, s. 24. Relevansens betydelse framgår kanske enklast den av vanliga uppfattningen att ansvariga politiker undviker att besvara de besvärliga frågorna och i stället talar annat. Den myndighet i om som en allvarlig risk- eller katastrofsituation uppfattas på detta sätt får betydande problem att upprätthålla bilden sig själv tillförlitlig och trovärdig. av som Ett självklart, men därför inte alltid så enkelt krav på informationen är förstås att den ska begriplig för dem den riktar sig till. Den tidivara gare påtalade komplikationen med språkliga klyftor mellan experter och lekmän gör att detta ibland är svårt att uppnå. Dessutom måste man räkna med att målgruppen kan heterogen med stora variationer i vara språkförståelse och förkunskaper i övrigt. Naturligtvis blir det allt viktigare att uppmärksamma dessa problem i och med att samhället blir alltmer mångkulturellt. Inte sällan har katastrofer ett snabbt förlopp och det är följdaktligen viktigt att varningar och rekommendationer förmedlas skyndsamt till dem som hotas faran. Detta kan ibland besvärligt att förena med av vara kraven på tillförlitlighet och begriplighet när tiden är knapp se nedan. Rättfärdigheten handlar om att myndighetens information också bör förknippas med moraliskt acceptabla syften för att fungera. Här är det ännu tydligare än för de Övriga punkterna att meddelanden och sändare inte kan isoleras från varandra; huruvida informationen uppfattas som rättfärdig beror både på det konkreta budskapet och hur organisationen/ myndigheten bedöms av mottagarna. Några avgörande faktorer för att informationen och sändaren ska uppfattas rättfärdig är att den som är relaterad till de drabbades förhållanden och behov, dvs att den kännetecknas av lyhördhet, och att den kommunikativa situationen kännetecknas öppenhet. Det är lätt att att detta krav är intimt förknippat av se med det breda riskbegrepp som lekmannen använder till skillnad från experten och med den betydelse den tidigare nämnda outragesom

Bilaga 6

faktorn har för individers riskperception. Överhuvudtaget förefaller forskningen på området i allt större utsträckning intressera sig för frågor som har göra med det med term hämtad från retoriken skulle att som en kunna betecknas riskinformationens "ethos. Men även forskningen som inom området planerad kommunikation eller public relations har bidragit med insikter är relevanta för risk-och kriskommunikationsomsom rådet. Några konklusioner ska i korthet lyftas fram. På intressant sätt har två traditioner inom kommunikationsett forskningen med tämligen artskilda rötter kommit att närma sig varandra under år. Teorin kommunikativt handlande som utvecklats av senare om Jürgen Habermas med bakgrund inom den sk frankfurtskolans krien tiska teori innehåller grundläggande distinktion mellan kommunikativt en och strategiskt handlande kan användas som generell utgångspunkt som för analysera kommunikationsprocesser. Habermas distinktion är att idealtypisk, dvs. den renodlar två typer inte förväntas uppträda i som den empiriska verkligheten i sin form utan endast i blandformer. rena Tanken är alltså inte med dessa begrepp skulle kunna klassifiatt man viss informationsverksamhet som kommunikativ och en annan cera en strategisk. Däremot kan distinktionen användbar om man önssom vara kar analysera olika informationsinsatsers förutsättningar att realisera de krav förtecknades Det kommunikativa handlandet är enligt som ovan. Habermas förståelseorienterat, det är inriktat på att parterna i samtalet

eller informationsutbytet strävar efter att uppnå samförstånd och en ge-

verklighetsuppfattning. I det strategiska handlandet är syftet

mensam däremot inte samförstånd utan det styrs att den aktiva parten vill av förverkliga sina intressen. Informationsutbytet kan också i detta fall syfta till ska uppfatta verkligheten på sätt, men i detta fall att parterna samma är inte den strategiskt handlande aktören beredd att jämka på sin uppfattning det strider mot hans intressen. Konsensus uppnås i stället om att den andra parten sin uppfattning. Enligt Habermas genom anpassar utmärks det kommunikativa handlandet särskild form av öppenav en het, nämligen att parterna är beredda att lösa in sina sk giltighetsanspråk. Med andra ord visar villighet och beredskap att underbygga man sina påståenden Habermas, 1990. Inom public relations-forskningen har James Grunig nått stort genomslag med eXcellence-teori enligt vilken den effektivaste en informationsverksamheten utmärks att den är dubbelriktad och symav metrisk Grunig Hunt, 1984; Grunig, 1992. Det är knappast rimligt att sätta likhetstecken mellan Habermas kommunikativa handlande och Grunigs dubbelriktade, symmetriska information. Det begreppets senare teoretiska bakgrund i systemteori och dess relativt outvecklade syn på kommunikationens dialogicitet Larsson, 1997 gör att det eventuellt skulle betecknas dolt eller latent strategisk kommunkativt som snarare än som handlade med Habermas begrepp. Men inte desto mindre tycks båda

Bilaga 6

sätta fingret på en kärnpunkt för att förklara huruvida kommunikationsen process skapar förtroendefulla relationer, nämligen maktförhållandena i den aktuella kommunikationssituationen. Peter Sandman, en av de framträdande forskarna och konsulterna inom riskkommunikationsområdet, har kommit till liknande slutsatser om betydelsen av öppenhet och dialog för att kommunikationen ska fungera, i synnerhet i samband med risker och hot. Men i hans fall är den teoretiska bakgrunden varken Habermas teori kommunikativt om handlande eller Grunigs modell för dubbelriktad, symmetrisk kommunikation utan riskperceptionsforskningens resultat. Han betonar snarare liksom de två andra forskarna betydelsen dialog och lyhördhet, av men han har också utpekat nästa steg handlar omsätta insikterna som om att i praktisk handling: "The cutting-edge risk communication question today no longer how to communicate with the public about risk; we have moved long toward answering that The cutting-edge a way one. question how to become the sort of organization that do can it."Sandman, 1992 Sandman berör utan tvekan den svagaste länken mellan forskningsresultaten och den praktiska implementeringen på området. Det finns uppenbarligen stor tröghet i att omsätta kunskaperna till prakprocessen tiskt handling. I flera studier har konstaterats beredskapsplanering att inför eventuella katastrofer ofta är lågt prioriterad och att noggranna utvärderingar i syfte att lära för framtiden försummas. Hot- och riskutredningen konstaterade 1995 att "Mycket lite har gjorts för förbeatt reda det omfattande informationsarbete kommer krävas i de som att svåra situationer som utredningen skildrar. SOU 1995:20. En aktuell genomgång av ett antal större olyckor i Storbritannien under 1980-talet visar att flera av dem kunde ha undvikits hade dragit lärdom om man av tidigare katastrofer Young, 1999. En svensk studie lokala myndigheav ters informationsberedskap fann att medevetenheten behovet såom av dan var hög, att detta "dock inte slagit igenom i form utförliga men av informationsplaner, specialutbildad personal samt realistiska övningar". Dahlström Flodin, 1998. Handböcker och praktiska anvisningar på området betonar vikten att planera risk- och kriskommunikationen i av förväg för att minimera misstag och begränsa de sekundära skadorna Chess mfl., 1990; Covallo 1987; Dahlgren 8: Flodin, 1998; Harrison, 1999; Regester, 1987. Det finns naturliga förklaringar till politiker och att myndigheter kan tveka inför att anslå betydande offentliga medel till

förbättring av katastrofberedskap andra påtagliga behov kan

- mer vara svåra att avstå ifrån, riskerna för framtida katastrofer bygger på sannolikhetsbedömningar, om det värsta inträffar sker det kanske långt efter mandatperiodens slut, Samtidigt är det i längden inte försvarosv. bart att blunda för de krav ställs på ansvariga myndigheter i hänsom delse av en katastrof i vad att hantera och koordinera informationsavser

Bilaga 6

insatserna och att visa politiskt ledarskap. Erfarenheterna från Tjernobylnedfallet och Estoniafärjans haveri är här tydliga exempel Amnå 8: Nohrstedt, 1987; Larsson 8: Nohrstedt, 1996. I vissa avsenden förefaller kris- och katastrofberedskapen åtminstone för några år sedan ha varit

genomtänkt inom vissa större företag än inom regeringen jfr. Lunmer din Nohrstedt, 1995.

De tidigare uppräknade målen för riskkommunikationen och krisoch katastrofhanteringen är inte särskilt komplicerade på den teoretiska och principiella nivån. Och de är dessutom tämligen okontroversiella. Men när det kommer till att i praktiken förverkliga dem blir det ofta betydligt besvärligare. Harry Otway och Brian Wynne har försökt belysa vissa principiella problem är förknippade med att bli framgångsrik i

som hanteringen riskkommunikationen. De räknar upp och beskriver ett

av antal paradoxer, vilka de anser försummas av det etablerade riskkommunikationsparadigmet Otway Wynne, 1989; Flodin, 1993:

# Lugna/varna-paradoxen: Inte sällan hamnar de ansvariga myndigheterna eller informatörerna i dilemmat att man både ska försöka få en

människor att acceptera vissa risker som bedöms ofrånkomliga, grupp

placera destruktionsanläggning för miljöfarligt avfall i befolt.ex. att en kade områden, samtidigt är angelägen att sprida kunskap

som man om

varningssystemet och hur bör reagera i händelse av ett larm. om man Man vill alltså övertyga både om att riskerna är små och samtidigt om att de inte är mindre än att de omkringsboende bör vara beredda på det värsta.

# Den málgruppsanpassade informationensparadox. Ur effektivitetssyn-

punkt bör informationen till de olika målgruppers behov. Men

anpassas

det samtidigt handlar om en risk som antas kunna beröra stora beom folkningsgrupper t.ex. radioaktiv strålning från läckande kärnkrafts-

som reaktorer, kan trovärdighetsproblem uppstå därför att informationen till de omkringboende skiljer sig från den som riktas till allmänheten i övrigt. Om de ansvariga för kärnkraftsdriften sprider detaljerade anvisningar till befolkningen i närområdet hur ska förfara vid ett larm men

om man inte till dem bor på större avstånd från anläggningen kan detta

som uppfattas inkonsistent och att de ansvariga försöker dölja något för

som den bredare allmänheten.

# Informations/eulturparadoxen. Varje organisation har en mer eller mindre unik informationskultur, inkl. språkbruk, informationsvägar, mm. Detta underlättar dess normala informationshantering, men i en katastrof där krav finns på samverkan med andra organisationer med annorlunda informationskulturer kan den utgöra ett hinder. Exempelvis om den organisationen utmärks auktoritär och sekretesspräglad

ena av en kultur och den andra decentraliserad och öppen kultur.

av en

Bilaga 6

# Informationsbebov-jtøaradoxen. Det inträffar inte sällan att ansvariga myndigheter möter ointresse från allmänhetens sida när försöker man informera om eventuella katstrof- och olycksrisker, för sedan när kaatt tastrofen väl hänt plötligt erfara att allmänhet har ett nästan samma omåttligt informationsbehov.

# Kroppsprálesparadoxen. I konkreta sociala sammanhang är informa-

tionen oftast mångtydig och öppen för olika tolkningar, inte minst därför att det som från de ansvariga myndigheternas sida ter sig klara och som entydiga meddelanden av allmänheten eller berörda individer kan uppfattas oklart och motsägelsefullt. Särskilt allmänheten upplever som om att det som de ansvariga säger inte överensstämmer med deras hand-

lande blir kommunikationsproblemen betydande. Detta kan exemplifie-

ras med myndigheternas rekommendation till lantbrukarna efter Tjernobylkatastrofen att inte släppa ut mjölkkorna på bete på grund av det radioaktiva nedfallet samtidigt förklarade att det inte fanns som man

någon anledning till oro. Detta uppfattades uppenbarligen

som motsägelsfullt av vissa. Bland annat gävletidning tryckte fölav en som jande två rubriker: strålningen avtar i Sverige.. den är farlig för ..men korna" Gefle Dagblad 3 maj 1986.

# Trovärdigebets/va/esambetsparadoxen. Om de ansvariga organen är

framgångsrika i sin strävan att uppnå hög trovärdighet kan detta paradoxalt nog bli ett hot mot den vaksamhet krävs för att allmänheten som ska reagera tillräckligt snabbt och rationellt på varnings- eller riskmeddelanden. Det är alltså inte enbart godo allmänheten fullt och av om fast förlitar sig på att de ansvariga kan hantera riskerna, i varje fall inte om det leder till att beredskapen sänks.

# Tillförlitligbet/ rätyfárdzgbets-paradoxen. Med hänvisning till de mål-

sättningar för riskkommunikationen presenterades tidigare betyder som denna paradox att det inte alltid är tillräckligt informationen är koratt rekt försåvitt sändaren samtidigt undviker att tala den är osäker om att och ofullständig. Återigen kan erfarenheterna från Tjernobyl illusvara trativa. När nedfallet blev känt meddelade SSI att det låg på nivåer två av

till tre gånger den naturliga bakgrundstrålningen. Nästa dag meddelades

att nivåerna på vissa ställen kunde vara tio gånger den naturliga bakgrundsstrålningen. Tre dagar efter det första beskedet meddelade SSI att kontamineringen fläckvis kunde ligga på nivå hundra gånger den en av naturliga bakgrundsstrålningen. Samtliga dessa pressmeddelanden mynnade ut i en bedömning som hela tiden låg fast, nämligen att nivåerna låg "under vad skulle kräva några åtgärder". Problemet här är inte som

att SSI:s uppgifter om strålningen felaktiga eller att bedömningen

var av situationen var orimlig. Tvärtom nivåerna korrekta och bedömningen var såvitt går att bedöma välgrundad. Problemet att när SSI gick ut med var de första uppgifterna talade inte att dessa preliminära och man om var

Bilaga 6

osäkra, vilket skapade oklarheter när uppgifterna efterhand blev mer utförliga och delvis avvikande från det hade stått i de första presssom meddelandena. Detta skapade förmodligen hos många oroade som bodde i de nedfallsdrabbade områdena intrycket att SSI inte riktigt hade kontroll över läget till varje pris ville lugna allmänheten Nohrstedt, 1988. men

Ett annat och tämligen självklart skäl till att organisation myndighet en eller företag inte i samband med katastrof är beredd att vara helt - en öppenhjärtlig tänkbara misstag eller felbeömningar är risken att detta om kan leda till åtal eller andra former ansvarsutkrävande Harrison, 1999. av Paradoxerna pekar ut ett antal svärhanterliga överväganden ovan aktualiseras i samband med att ansvariga myndigheter/organisatiosom ska hantera risker, katastrofer och kriser. Tidigare erfarenheter visar ner att det överhuvudtaget finns ett antal interaktionsproblem i kontakterna med allmänheten och medierna i denna situationer. Den norska typ av Tjernobylutredningen nämner ett antal konflikter som handlar om de skilda mål och arbetsformer kännetecknar myndigheterna och mesom dierna:

# Tids/eonfli/eten handlar att de ansvariga experterna som regel prioom riterar fullständighet och korrekthet i sin informationshantering och därför ofta önskar tid för informationsinhämtande och analys än vad mer är förenligt med mediernas krav på snabbhet. som

# Kállleonfli/eten uppstår därför att de ansvariga organen helst ser att deras information och bedömningar är det som förmedlas av medierna, medan medierna gärna låter olika uppfattningar och synpunkter komma fram.

# Ansuars/eonfli/eten grundar sig däri att ansvariga myndigheter/organisationer har juridiskt för att deras information är korrekt och ett ansvar inte åstadkommer skada. Medierna kan däremot friare och överlåagera åt allmänheten att bedöma informationens värde och vilka slutsatser ter ska dras. som Kuns/eaps/eonfli/eten innebär att experterna regel önskar beskriva # som situationen i all dess komplexitet med angivande osäkerhetsmarginaler av Medierna prioriterar däremot popularisering och förenkling samtimm. digt de inte alltid behärskar expertspråket. som

# Prioriterings/eonfli/eten handlar att myndigheter och medier ibland om har olika uppfattningar vad är viktigt att informera om. om som

Trovärdigbets/eonfli/eten uppkommer när myndigheterna i inlednings-

# skedet ett katastrofförlopp på grund viss förvirring eller oklarhet av av läget felaktig information, vilket i fortsättningen kan medföra att om ger medierna betraktar dem med misstro.

Bilaga 6

I slutet av denna översikt kommer olika krisförlopp att diskuteras och i det sammanhanget framgår det hur dessa konflikter kan förklara vissa problem i kommunikationen mellan olika parter och därigenom bidra

till krisutveckling.

Mediernas roll i samband med katastrofer

I en välkänd översikt över teoribildningen inom masskommunikationsforskningen har Denis McQuail upprättat en begreppsmodell, enligt vilken det sammanhängande systemet av normativa och rättsliga villkor för mediernas verksamhet betecknas "massmedieinstitutionen McQuail 1989. Inom dessa organisatoriska och professionella förutramar ryms sättningar för den massmediala kommunikationen, dvs här i första hand nyhetsförmedling. Följande framställning försöker belysa det motsägelsefulla och de komplikationer utmärker kris- och katastrofkommusom nikation förmedlad av massmedier och journalister främst på nyhetsplats om inte annat anges bygger framställningen på Nohrstedt Nordlund, 1993, och där angivna referenser. Mediers och journalisters roll i samhället är komplex och innehåller flera olika krav kan komma i konsom flikt med varandra. Det innebär att den enskilda redaktionen eller journalisten kan hamna i svåra bedömningsfrågor och avvägningar. Vilka är då de viktigaste svårigheterna medier och journalister som ställs inför i samband med ett krisförlopp Här begränsas framställningen till sådana problem som erfarenhetsmässigt visat sig betydande och har dokumenterats forskningen. I det följande behandlas antal konav ett flikter som journalister kan hamna i då de rapporterar katastrofer och om kriser därför att mediernas roll är komplicerad och förväntningarna på journalisterna motsägelsefulla.

# Informations/egna eller tredje statsmakt. Det kan konstateras att det svenska språkbruket kallar medierna för tredje statsmakt eller fjärde som statsmakt, vilket är vanligare i den engelsktalande delen världen på av ett ovanligt tydligt sätt uttrycker den kanske mest grundläggande konflikten i journalistiken sin dubbeltydighet. Å sidan förväntas genom ena medierna, framförallt i nyhetsförmedlingen även i övrigt, tillhandamen hålla en informationskanal bidrar till samhällets sammanhållning som genom att väsentlig information sprids mellan dess olika delar. Häri ligger ett krav inte minst från statens sida att beslut kommuniceras till medborgarna, men även att medierna i allmänhet har för samhälett ansvar lets sammanhållning och fortlevnad. Detta framgår klart i samband med t.ex. katastrofer, då viktig information med uppgifter aktuella risker om och förhållningsregler snabbt behöver föras ut till hela befolkningen. Å andra sidan ingår i föreställningen tredje statsmakt att journaom listerna ska förhålla sig oberoende gentemot staten och kritiskt granska

1999:68 Bilaga 6 SOU

makthavarnas åtgärder, beslut och allmänna leverne. Den journalistiska uppgiften detta avseende utgöra oberoende motpart akär i att en som ifrågasätter såväl myndigheternas politikernas vandel och däritivt som förser medborgarna med så objektivt underlag som möjligt för genom ett aktivt deltagande i den demokratiska debatten. Men om man appliceett detta på större samhällsstörning, låt säga miljörar resonemang en en katastrof, är det uppenbart att frågan hur detta krav ska tillämpas i om det konkreta fallet är långt ifrån enkel besvara. Journalisten ställs att inför svåra avvägningar: hon/han upptäcker att räddnings- och om saneringsarbetet efter kärnkraftsolycka kunde hanteras bättre en stor på grund att de ansvariga myndigheternas prognoser visat sig t.ex. av alltför och vidtagna åtgärder för begränsade ska denna kritik

hoppfulla -

då framföras offentligt medan riskerna fortfarande är akuta med påföljd

strålskyddsarbetet försvåras ytterligare att minska myndigheatt genom ternas trovärdighet och öka människors oro Tydligt dilemma detta slag inte kan lösas gång för alla är att ett av en eller allmänhet. Det krävs nyanserat ställningstagande, en bei ett mer dömning den konkreta situationen i slutändan måste göras av av som det enskilda mediet och den enskilda journalisten. Det ställningstagande sedan i sin gör beror på på vilken roll me-

som mediet/journalisten tur

diet/journalisten väljer ikläda sig i situationen och detta val kan vara att lång rad olika omständigheter. Befinner man sig i akut-

påverkat av en

fasen katastrof- eller krisförlopp eller har läget stabiliserats i det av ett kallades följdfasen Vilken typ medie är de frågan om som ovan av och förväntningarna varierar mellan och etermedikraven t.ex. pressen eftersom de normalt når sin publik så mycket snabbare än erna senare tidningarna.

Snabb/yet eller korrekt information. Katastrof- och krissituationer ak- # tualiserar sällan konflikt mellan å sidan skyndsamt förmedla inte att ena tillgängliga uppgifter och å den andra kontrollera uppgifternas riktigatt het. Konflikten är genuin: det handlar ofrånkomligen om två motstridande krav båda fullt kan tillgodoses. Här kan finna två som inte ut man skilda strategier bland journalisterna. Den strategin prioriterar snabbhet ena förespråkar all tillgänglig information ska förmedlas omedelbart. och att Ansvaret bedöma tillförlitlighet och implikationer överlämnas åt motatt dvs i regel individen eller medborgaren. Problemet här är att tagaren, reaktionerna från allmänheten riskerar följa principen Handla först och

tänka sedan". Den andra strategin prioriterar i stället kravet på att infor-

förmedlas ska kontrollerad och så långt möjligt kormationen som vara

för tillförlitlighetsbedömningen läggs i detta förhållnings-

rekt. Ansvaret på allmänheten hos mediet. Problemet med sätt över utan stannar denna effekten på kan att tänkandet tar strategi är att mottagarna vara så lång tid att det blir för sent att handla.

Bilaga 6 1999:68 SOU

# Förståelse eller förströelse. Inom massmedieforskningen förekommer

ett uttryck "medielogik" inte alltid används helt stringent eller sorn i samma betydelse. Men den underliggande idén är att mediernas villkor

frammanar vissa typiska framställningsformer för den förmedlade informationen. Eller med andra 0rd mediernas dramaturgi. Till denna en egen hör benägenheten att forma innehållet enligt Vissa schabloner. Det kan t ex. handla att polarisera händelse i konflikttermer, betona om en att sensationella men kanske mindre väsentliga aspekter, personifiera att skeendet och att konstruera sk. mini-historier kring en narrativ struktur med moment problem klimax upplösning. som: - - Orsakerna till att mediernas berättarform får dessa stildrag kan vara flera. Bland annat utgör den fasta strukturen underlättande element ett som kan vara av vital betydelse för mass-kommunikation där mottagarna består stor mängd med mycket varierande

av en personer förkunskaper.

Dessutom tjänar dramaturgin, till stoffet som anges av termen, att göra intresseväckande och upplevelserikt.

Men när det gäller den typ kommunikation här är intresse av som av kan dramaturgi och upplevelserikedom värden hamnar konvara som i flikt med förståelse och kunskap. De tillspetsningar och

förenklingar

som medierna använder sig för väcka intresse kan bli belastav att en ning när det gäller att förklara lite komplicerade "Strål-

mer sammanhang

ningen avtar.. Men den är farlig för korna.". En speciell yttring detta av dilemma är att dramatiseringen händelse tenderar öka med av en att avståndet, vilket har visats i olika sammanhang.

# Utvärdering eller nyhetsvärde. En fjärde konflikt har att göra med medi-

ernas tidsperspektiv i rapporteringen. Det är vanlig kritik journalistiken att ens uppmärksamhet fladdrar från det till det andra uppehåll ena utan eller djupare eftertanke. Eftersom journalistiken inriktas sådana hänmot delser som har högt nyhetsvärde blir skeende ett snart ointressant. En jordbävningskatastrof blir svarta rubriker i akutfasen, försvinner från men

tidningssidorna när följdfasen inträder med utvärdering och slutsatser

för den framtida beredskapen. Denna konflikt mellan nyhetsvärde och utvärdering, vilken i förbigående sagt också innebär mediernas kriatt tiska roll reduceras, bakom den kritik mediernas korta ryms mot "attention span eller bristande förmåga till historiskt perspektiv då och då som hörs. I samband med katastrofer och kriser innebär denna

begränsning

hos medierna främst att de knappast utgör det incitament till noggranna utvärderingar av brister i beredskap och förberedelser ibland som man

har efterlyst.

1999:68 Bilaga 6 SOU

Medierapporteringens faser

de centrala slutsatserna från forskningen är, tidigare framgått, En av som mediernas tids- och koncentrationsmässigt avgränsade uppmärksamhet händelser katastrof- och kriskaraktär. Denna tankegång har på vissa av utvecklats bland Joseph Scanlon att det massmediala av annat som menar helt är koncentrerat till den akuta fasen, till "the intresset praktiskt taget Scanlon 1980. Det är visserligen viktigt att försiktig med Big Bang vara alltför generaliseringar, eftersom alla medier inte fungerar

långtgående

Beroende på relationen till hotet berör det mediets på samma sätt. publik eller handlar det ett avlägset hot endast berör mänegen om som niskor långt borta kommer mediebevakningen av allt att döma att se olika Men givetvis har "the Big Bang generellt sett stort nyhetsvärde ut. och får därför betydande medietäckning. Medieforskningen på området återspeglar inte överraskande den

mediala tendensen främst uppmärksamma akutfasen, vilket innebär att de tidigare och de faserna i ett katastrof- eller krisförlopp är att senare studerat mindre utsträckning än den akuta fasen. Något kan dock notei också beträffande mediernas agerande i varningsfasen. ras Flera studier har påvisat särskilt de lokala mediernas stora betyatt delse för snabbt allmänheten annalkande hot. Detta gäller att varna om de då myndigheterna först har uppmärksammat faran både i situationer och vänder till medierna för meddela allmänheten och i de fall där sig att det medierna först får kännedom hotet. I det senare fallet kan är som om bli besvärligt för de ansvariga i och med att de hamnar situation organen på efterkälken i informationsproceseen. Det kan Visa sig svårt att svara och allmänhetens frågor och risken för motstridiga be-

på journalisters

sked Samtidigt bör det påpekas att etermediernas snabba är stor. informationsförmedling oftast tillgång för myndigheter och operativt är en samband med Tjernobylolyckan det t.ex. ofta genom ansvariga. I var dessa myndigheter på lägre nivåer nåddes meddelanden som som av från de centrala myndigheterna. Amerikanska studier visar att det

gick ut

katastrofsituationer först är medierna de ansvariga i vissa genom som myndigheterna har fått hotets omfattning klar för sig. spelar medierna givetvis också stor roll som informa-

I aleutfasen

tionskanal både till och från myndigheterna. Men forskningen tar även effekter mediernas verksamhet i samband med upp vissa negativa av akuta katastrofhanteringen. Den kanske mest uppmärksammade fråden angående mediernas betydelse i kris- och katastrofsituationer är gan huruvida deras rapportering förvärrar läget falska och överdrivna genom Att så skulle fallet ansluter nära till uppfattningen att rapporter. vara främst drivs sensationshunger. En aspekt av detta pro-

journalisterna av

blemkomplex tendensen i medierna att beskriva destruktiva och irraär tionella beteenden, såsom panik, stölder och rå egoism, hos den drab-

bade befolkningen. Erfarenheterna tyder på att medierna därigenom gör

Bilaga 6

sig skyldiga till mytbildning, eftersom dessa beteenden regel som inte förekommer i någon nämnvärd utsträckning och i varje fall inte är representativa Quarantelli 1988. Även i detta fall är försiktighet med generella omdömen att rekommendera. Medierna kan

förmodligen inte lik-

ställas när det gäller spridandet Mycket talar för denna av myter. att tendens ökar med avståndet till händelsen eller hotet och första hand i gäller rapporteringen avlägsna katastrofer Goltz 1984. om Detta är förenligt med föreställning, tycks utbredd bland en som vara journalister vid lokala medier, nämligen kollegorna vid nationella medier att är mer okänsliga för vad eventuella överdrifter kan för konsekvenser för den

lokala befolkningen.

Några i detta sammanhang intressanta studier visar journalisterna att i stressituationer av detta slag, dvs när efterfrågan på information stiger explositionsartat, gör avkall på kontrollen den information av som förmedlas. Radiostationerna öppnar i akuta katastrofsituationer sina kanaler för praktiskt taget alla tänkbara informationer. översikt forsk- I en av ningen nyanseras denna bild och det konstateras

att nedprioriteringen

av grindvakts- och redigeringsfunktionerna i nödsituationer gäller för etermedierna inte för där förstärker men pressen, man snarare dessa funktioner Wenger och Quarantelli 1989.

Paradoxalt nog har det även påpekats felaktigheter att i rapporteringen kan orsakas det förhållandet, nämligen av motsatta att medierna i alltför stor utsträckning förlitar sig på den i akutfasen stundtals ganska begränsade information myndigheterna har till. som tillgång Det har emellertid också påpekats att detta sk Command post-perspektiv medieri apporteringen, dvs att journalisterna nästan enbart förlitar sig på ansvariga myndigheters informationer, kan övervärderat vara på grund av mediernas benägenhet att explicit de officiella källor ange man använder sig av men ofta inte de icke-officiella. I varje fall tycks radions rapportering i stor utsträckning bygga på informationer från allmänheten.

Det finns också skäl att nämna de direkt mer operativa problem som mediernas aktiviteter kan förorsaka. Mediernas närgångna kan intresse i sig vara ett problem för räddningstjänsen och andra ansvariga organ i kris- och katastrofsituationer. Välkänt från

katastofforskningen är den

ökade belastning uppstår därför människor samlas

som att i anslutning

till katastrofområdet i många fall i den vällovliga avsikten - att hjälpa till med eftersökningar och dylikt. För myndigheten kan detta snarare medföra ytterligare bördor inte har berett sig på denna ansamling om man av människor. Också anstormningen journalister kan förorsaka friktioner, av i synnerhet för organisation med otillräcklig

en informationsberedskap,

vilket inte minst Harrisburg- och Tjernobylkatastroferna visade. Medierapporteringen får även andra belastningskonsekvenser. redan Ett omtalat fenomen är den aktivitet utlöses nyhterna som av om att en katastrof eller allvarligare olycka har inträffat. Medborgarna söker kontrollera upp-

1999:68 Bilaga 6 sou

gifterna bland släktingar, vänner och bekanta, vilket medannat genom för stora påfrestningar på telefon- och vägnätet. Till detta ska emellertid också läggas att medier och journalister i katastrofsituationer inte bara aktivt hjälpt till med informationsvissa inhämtandet även operativt tagit på sig uppgifter som egentliutan rent ankommer på myndigheterna. Meddelanden mellan räddningstjänstgen har i nödlägen förmedlats över radiomediet. Och när den operaorgan blivit överlastad med arbete har kontakterna med natio-

tiva personalen

nella medier lämnats över till närvarande journalister från de lokala me-

dierna. samband med terroristdåd har det till och med förekommit att I medierna medverkat till sprida falska uppgifter för att vilseleda terroatt

risterna. sammanfattning forskningsresultaten rörande mediebeteendet I en av samband med akutfasen konstateras att bilden är mångfacetterad. Föli jande slutsatser presenteras:

de snabba, direksändande etermedierna har viktigare roll som 0 att en informationskanal än de tryckta medierna

de lokala, direkt berörda medierna förhåller sig annorlunda till en 0 att inträffad katastrof än de nationella medierna

nyhetsrapporteringen kring katastrof framstår som 0 att en kan få fördjupad och förklarande behand-

fragamentarisk, men en

ling i det övriga mediematerialet

medierna samverkan med myndigheterna kan spela viktig 0 att i en och aktiv roll för klara besvärliga samhällsstörningar i akuta att ut sammanhang

medierna i andra sammanhang kan försvåra genomförandet av en 0 att åtgärd i katastrofsituation ett ansvarslöst uppträdande en genom

medierna kan bidra till att undergräva förtroendet för ansvariga 0 att myndigheter såväl kritiklöst vidarebefordra budskapen genom att myndigheternas alla utsagor och åtgärder för som genom att utsätta kritisk granskning Nohrstedt 8; Nordlund, 1995.

Beträffande följd- eller áterhámtningsjfasen är det särskilt aspekt som en i forskningen, nämligen att mediernas beteende kan

uppmärksammats

få karaktären reaktion eller rekyl på hur de agerat i akutfasen. Som av en tidigare nämnts är det vanligt att den kritiskt granskande uppgiften eller helt frånvarande under det akuta skedet katastrofens nedtonas är av förlopp. detta agerande får sägas helt rimligt i de Men just som vara flesta fall kan i skede leda till slags rekyleffekt, förutsatt ett senare en upplever de i den tidigare fasen borde ha varit mer

att journalisterna att

Effekten kan bli kompensatoriskt beteende där kritik och kritiska. ett

Bilaga 6

sökande efter syndabockar blir dominerande. Exempel på detta har påvisats i bland annat studier Tjernobylkatastrofens verkningar av i Sverige. Men givetvis ingår det också generellt i mediernas roll kritiskt att granska myndigheternas agerande i samband med katastrofer och kriser, varför det är naturligt detta blir viktigt den att ett tema när akuta fasen är överstånden. Därigenom kan medierna bidra till erfarenheterna deatt batteras och utvärderas. Det är viktig demokratisk uppgift en för medierna och problemet i sammanhanget är de alltför ofta koncensnarast att trerar bevakningen till "the Big Bang och därefter väljer rikta att uppmärksamheten på andra frågor.

En interaktionsmodell: krisförlopp och krisers

betingelser

Så här långt har forskningområdet behandlats fält indelat som ett i några

olika sektorer såsom katastrofforskning,

riskperceptionsstudier och kris-

kommunikationsforskning. Detta motsvarar i allt väsentligt området sett från akademiska synvinkel med utgångspunkt från en vilka ämnesdiscipliner som forskarna är verksamma inom. Men samtidigt avsikten är här att försöka antyda ett sätt integrera kunskaperna fältet att inom genom ett sammanhängande krisperspektiv. I detta avsnitt ska därför forskningsresultaten presenterats relateras till några olika tänkbara som ovan scenarier för hur kriser kan uppstå i samband med katastrofer eller risk-

situationer.

Som utgångspunkt kan resonemanget förenklas krisgenom att processer betraktas resultatet interaktionen mellan som av tre parter: myndigheter medier medborgare. Teoretiskt innebär detta - - sett att den förklarande mekanismen till kriser att uppstår antas sammanhänga med de kommunikationsproblem kan uppstå kontakterna som i mellan dessa parter beroende på deras respektive roller och

att förväntningar i

vissa pressade situationer inte är förenliga. Vilket i sin kan leda till tur att grundläggande värden hotas eller den samhälleliga

att ansvarsfördelning-

ens legitimitet går förlorad. Med sådant interaktionistiskt perspektiv ett kan tänka sig att kris har sitt upphov man en antingen i medborgarnas/ allmänhetens eller i mediernas sensationella oro rapportering eller, slutligen, i myndigheternas bristande hantering situationen. av Inget hindrar i och för sig att kriser kan uppstå resultat samtliga dessa faktorer, som av men för överskådlighetens skull renodlas här till resonemanget tre skilda scenarier med var och dessa utlösande faktor. en av som

Människors oro utlöser krisen. I det här scenariot är den utlösande mekanismen lekmännens och allmänhetens irrationella reaktioner i risksituationen eller i samband med katastrofen. Förloppet kan beskrivas i följade steg: a människor vidtar regel inte några åtgärder

som i förväg

för att skydda sig mot möjliga risker, b de har

inte förkunskaper om

Bilaga 6

konsekvenser eller hur det ska undvikas, c de blir förvirhotet, dess rade och överstressade motstridiga budskap från olika informationsav panik, vilket utsätter dem själva och andra för källor, d de reagerar i faror, detta resulterar i svårigheter för de ansvariga ytterligare e stora hantera situationen, D medierna kritiserar de ansva-

myndigheterna att

lyckas hantera situationen och g medborgarna och riga för att de inte blir tveksamma de ansvariga organens kaden allmänna opinionen om och kompetens, vilket ytterligare försvårar myndigheternas arpacitet

bete. går inte utesluta möjligheten ett förlopp enligt detta scena- Det att av talar Även människor i allrio. Men det finns argument som emot. om förbereder sig för möjliga faror, blir de ändå sällan panikmänhet inte slagna eller irrationellt i katastrofsituationer. De har ett stort reagerar information och upplever förvisso stora problem med att sovra behov av meddelanden från olika källor. Men med undantag för i motstridiga med tidspress i de flesta fall reagerar de livshotande situationer extrem sak de inte alltid gör de är rekommenderationellt. En annan är att som detta ska inte förväxlas med rade de ansvariga myndigheterna, men av eller irrationalitet, även myndigheternas verksamhet försvåras.

panik om

vänds de ansvariga myndigheterna är det troligt Om opinionen mot mer med hur dessa har reagerat på de snabbt växande att det har att göra information de ansvariga skulle ha utsetts till syndabock kraven på än att uppstått resultat irrationella reaktioner från för de problem som som av

de drabbade.

initieras mediernas sensationspräglade rapportering. Krisprocessen av det mediernas sätt hantera informationen som är den I detta fall är att faktorn bakom krisen. Obekräftade rykten, hysteriska opinio-

avgörande

och bland allmänheten tillsammans med överdrifter om hotet ner oro mediernas rapportering och leder till sist till kritik mot de kännetecknar för hotet på allvar. Allmänheten blir ansvariga myndigheterna att inte ta och vänder sig till andra källor med misstänksam gentemot de ansvariga

ha tillgång till säkrare och korrekta uppgifter om anspråk på att mer förlorar trovärdighet och därmed också ytterst

riskerna. Myndigheterna

förmågan hantera situationen samt resultat av en självuppfylatt - som anklagas för misslyckandet. Och krisspiralen roterar vi-

lande profetia

dare i högre och högre hastighet.

likhet med det första scenariot är också detta säkert möjligt. Men I här anledning ifrågasätta dess sannolikhet. För det det finns även att det direkt anledning att medierna föredrar alterförsta finns ingen att tro eller inofficiella informationskållor om inte myndigheterna är nativa tystlåtna. Naturligtvis medför det stora informationsbehovet att mycket etermedierna är så gott vidöppna för alla möjliga uppfattningar, som regel med källornas status. Och men de brukar i vara noggranna att ange tydliga belägg för allmänheten inte skulle kunna det finns inte några att

Bilaga 6

hantera de motstridiga uppgifterna, de leder även om till frustration. Det

finns också, åtminstone i vissa, i synnerhet närbelägna medier ett mot-

stånd mot att underblåsa allmänhetens i katastrofsituationer. oro Forsk-

ningsresultaten pekar på journalisterna oftast snarare att intar myndighe-

ternas perspektiv, "the Command-post of view, i samband med katastrof-

ens akutfas. Dvs. de delar mydigheternas uppfattningar om läget och gör

sitt bästa för att bistå dessa i räddningsarbetet. t.ex. Först senare och om

krisspiralen har börjat ändå kommer

snurra medierapporteringen ka-

raktär att drevet går" efter eventuella syndabockar. av

Krisen uppstår pa grand tillleorta/eommanden /øos de av ansvariga myn-

digheterna. Efter att ha skäl varför de presenterat två föregående scenarierna inte är sannolika, återstår det tredje alternativet. Vilka argument kan anföras till stöd för att krisprocesser skulle bristande uppstå ur risk-

eller katastrofhantering från de ansvariga myndigheternas/organisatio-

nernas sida

För det första finns det paradox i risksamhället en som är central i

sammanhanget, nämligen medvetenheten att om ett antal risker och hot

ökar samtidigt kunskapsklyftan mellan som experter och allmänhet/lek-

män vidgar sig alltmer, särskilt beträffande miljörisker som radioaktiv

nedsmutsning, drivhuseffekt, försurning, Folk i allmänhet har etc. var-

ken kunskap eller utrustning för observera att dessa hot, inte för sitt ens eget personliga skydd.

Denna situation, som alltså utmärks allmänhetens beroende av stora

av experter för information och bedömningar rörande risker, framkallar

en latent misstro mot ansvariga och för organ experter att de inte skulle

berätta sanningen och kanske missbrukar

sin maktställning. Eftersom

medborgarna i så hög grad är utlämnade åt dessa instanser kan man inte

avfärda denna misstro irrationell. Snarare den som är rationell ur med-

borgarnas synvinkel, vad myndigheter och oavsett experter anser om detta och också den välmotiverad oavsett om är i det konkreta fallet eller

inte.

Ovan nämnda aspekter den ökande medvetenheten - om olika

svårdetekterade risker och farhågorna de om att ansvariga ska missbruka

sin ställning är viktig bakgrund för förklara och förstå - en att de mer

komplexa riskföreställningar har iakttagits bland

som medborgarna i jäm-

förelse med experternas riskbegrepp. Beroende på detta är det inte osan-

nolikt att experternas information till de berörda i samband med t.eX. en

miljökatastrof inte är adekvat relaterad till de konkreta hot som dessa

upplever. För att dessa behov ska tillgodoses, speciellt hot relaterade till

misstron gentemot de ansvariga förutsätts allmänheten organen, att eller

i varje fall de närmast drabbade får tillgång till någon form av kontroll-

information och möjligheter pröva giltigheten att av experternas besked

och bedömningar. Därmed kommer frågan öppenhet

om och offentlig-

1999:68 Bilaga 6 SOU

het Den avgörande faktorn är hur de ansvariga reagerar på i centrum. detta behov. Det är betydande risk för att de ansvariga svarar på ett sätt som förvärrar situationen. Detta sammanhänger med benägenhet att tillen gripa leommani/eationsstrategi utgår från de två föregående sceen som narierna. Eller med andra 0rd, utifrån föreställningen att man reagerar det viktigaste är reducera allmänhetens oro och att orkestrera att informationsinsatserna samt att undvika journalisterna eftersom de antas missförstå och överdriva riskerna. Just detta beteende kommer troligen utlösa de krismekanismer önskar motverka. Det kommer att att som man uppfattas de ansvariga inte tar hoten på allvar maktmissbrukssom att faktorn och de har något att dölja. Resultatet blir ökad misstro hos att allmänheten och allt större problem för de ansvariga myndigheterna/ hantera situationen eftersom auktoriteten gått förloorganisationerna att rad.

Slutord

Den riktigt svåra lärdomen för ansvariga myndigheter och experter tycks de själva kan krisfaktorerna, att just de kan vara att inse att vara en av uppfattas riskfaktor i allmänhetens och de drabbades ögon. Detta som en nämligen totalt deras självförståelse och aven oförenligt är motsatt med deras auktoritet, vilken innebär att det är de och inte allmänheten/lekmännen ska besitta expertis. För kommunikationsstrategen som med intermediär postion mellan experterna och allmänheten och de en

drabbade kan denna självförstelse inom myndighetskulturen utgöra ett

besvärligt problem. Men det är förmodligen bara hon/ han som har kom-

förstå problemet och kapacitet att lösa det. petens att

Referenser

Allport, GW. 8: Postman, 1947/ 1975 ThePsychology of Ramar. New York: Russell Russell. Amnå, E. Nohrstedt, S.A.1987 Att administrera det oförutsedda. Stockholm: Styrelsen för psykol,ogiskt försvar. Rapport 137. 1986 Risi/eogesellschaft.Auf dem Weg in eine Moderne. Frankfurt M 1986. Beck, U. a Chess, C., Hance, BJ. 8: Sandman, P. 1990 Improving Dialogue with Communities: A Short Guide For Government Ris/e Communication. Rutgers University, New Brunswick, NJ. Covallo, V.T. 1987 "Educating and Informing the Public About Radiation Risks: A Review of Obstacles Public Understanding". OECD Paris: Paper for the Workshop to Public Understanding of Radiation Protection Concepts, 50th November 2nd on - December 1987. Dahlgren, M. Flodin, B. 1998 Informationsberedsleapjör 2000-talets kriser. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Meddelande 145.

Bilaga 6

Drottz-Sjöberg, B-M. 1991 Perception of Risk. Stockholm: Center for Risk Research. School of Economics. Finucane 8: Slovic 1999 "Riskbedömning och social kontroll vikten få - om av att perspektiv på olika perspektiv", Framtider årg. 1/99. 18, nr. Flodin. B. 1993 Myndigheters kriskommunikation. En kunskapsöversikt. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Goltz, J.D. 1984 "Are the News Media Responsible for the Disaster Myths A Content Analysis of Emergency Response Imageryf, International journal ofMass Emegencies and Disasters, 23: 345-568. Grunig, .E. 1992 Excellence in Public Relations and Communication Management. Hillsdale, NJ.: Lawrence Erlbaum. Grunig, j.E. Hunt, T. 1984 Managing Public Relations, L0nd0n:Holt, Reinhart Winston. Guttman, JM. 8: Wiegman, O. 1996 Exploring Risk Communication. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. Habermas, 1990 Kommunikativt handlande. Texter språk, rationalitet och om samhälle. Göteborg: Daidalos. Harrison, 1999 "Issues", i Harrison, red. Disasters and the Media. Managing Crisis Communication. Lonndon: MacMillan Press Ltd. Howarth, G. 1999 "Foreword, i Harrison, red. Disasters and the Media. Managing Crisis Communication. Lonndon: MacMillan Press Ltd. jarlbro, G. 1995 Kriskommunikation ett medborgarperspektiv. En kunskapsöversikt. ur Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Larsson, L. 1997 Tillämpad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Larsson, L. 8: Nohrstedt, S.A. red. 1996 "Det ser verkligen illa ut.. " Kommunikationsproblem i samband med Estoniakatastrofen 1994. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Rapport 168-1. Lundin, N-I. 8: Nohrstedt, S.A. 1995 "Risk-, katastrof- och kriskommunikation", i Larsson, 8: Rosengrenm, K-E. red. Kommunikationens villkor. Lund: Studentlitteratur. McQuail, D. 1989 Mass Communication Theory. Second ed., London: Sage. Nohrstedt, S.A.1988 "Informationskrisen efter Tjernobyl. Ett processperspektiv", iForskning om journalistik red: Ulla Carlsson. Göteborg: Nordicom-Nytt/Sverige Nohrstedt, S.A. Nordlund, R. 1993 Medier i kris. Enforskningsöversikt över mediernas roll vid kriser Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Nohrstedt, S.A. Tassew, A. 1993 Communication and Crisis. An Inventory of Current Research. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Otway, H. Wynne, B. 1989 "Risk Communication: Paradigm and Paradox. RiskAnalyszs, Vol. nr. Quarantelli, E.L. 1988 "Lessons Learned from Research Disasters, J988 Symposium on on Science Communication: Enviromental and Health Research. December 15-16- 17, 1988 Annenberg School of Communication, University of southern California, Los Angeles, California. Regester, M.1987 Crisis Management. Krishantering till företagets fördel. Svenska Dagbladet. Renn, O., Burns, WJ., Kasperson, j.X., Kasperson, R.E. Slovic, 1992 "The Social Amplification of Risk: Theoretical Foundations and Empirical Applications", journal of Social Issues,Vol. 48, nr. 137-160. Sandman, P.M. 1992 Responding to Community Outrage.- Strategiesfor Ejfective Risk Communication, Fairfax, VA: American Industrial Hygiene AssociationQ Sandman, och Miller, 1991 Outrage and Technical Detail.- The Impact of Agency Behavior on Community Risk Perception. Environmental Communcation Research Program, Rutgers University; Division of Science and Research, New Jersey Department of Environmenal Protection, January 1991.

Bilaga 6 sou 1999:68

Scanlon, 1980 "The Media and the 1978Terrace Floods: An Initial Test of aHypothesis."

and the Media, Proceedings of the Committee on Disasters and the

Disasters Mass

Media Workshop, February 1979. National Aademy of Sciences, Washington.

Mass Slovic, 1987 Perception of Risk", Science, 236: 280-285. SOU 1995:20. Utan el Sverige. Scenarion och överväganden om pafrestningari

stannar

det fredstida samhället. Delbetänkande Hot- och riskutredningen, Försvar-

av

departementet. Stockholm: Norstedts tryckeri AB,

Quarantelli, E.L. 1989 Local MassMedia Operations, Problems and Products Wenger, D. Sr

in Disasters, Disaster Research Center, University of Delaware.

1999 "The Context", i Harrison, red. Disasters and the Media. Managing Young,

Crisis Communication. Lonndon: MacMillan Press Ltd.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l Nya förmånsrättsregler Bilagor. Ju.+ 32.Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju. . 2 SteriliseringsfråganiSverige1935-1975. 33.Bo tryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerför . - Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. . 35.Fastighetsmäklarnämndeneffektivaretillsyn. Fi. Östersjöornrådet. - EffektivareTotalförsvarsstödi Fö. 36.Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänsten översyn.Fö. . - en Invandrarskapochmedborgarskap. . 38.Följdleveranseri sambandmedexportav Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

O Att slaktaettfår i Gudsnanm.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla . Andraåretmed ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyftet.U.

Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring.

10.Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 41. Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförs-

11.Bör demokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ettcentrumfördokumentärfilm

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. och frlmvårdscentral.Ku. en 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luftfartslag.N.

skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

13.Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14 Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45. Slutförvaring kämavfall.Kommunernaoch . av 15.Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M.

arrendemål.Ju. 46.Ökade socialbidrag.En studieominkomsteroch 16.Ökadrättssäkerheti asylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S. 17.GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. föddaår 1937eller tidigare.S. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7 i EG:svarumärkesdirektiv. 49.Invandrare företagare.Ku. som Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50.Skyddsjakt M. varg. 20. Sverigeochjudarnastillgångar.UD. 51. Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. S.

21. Lindqvistsnia nio vägar- attutvecklabemötandet 52.Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer. av avpersonermedfunktionshinder.S. 22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54.Ennytullag.Fi.

skriftserie.Ju. 55. Konvergensochförändring.Samordningav 23. Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku. Förslagtill inriktningav nyamål3 inom EG:s 56. Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N. fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridiken demokratinsproblem

25 Sarnema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningens . - skriftserie.Ju. 26. Införselavbeskattadevaror.Fi. 59 Begränsadfastighetsskatt.Fi. . 27 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi. N. . jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28 Kontantmetodför småföretagare.Fi. 62.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. . 29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63. - Att läraochleda En lärarutbildningför samverkantillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30. Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill- 64.Representativdemokrati.Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag.m. m.Ku. skriftserie.Ju.

31 Tillsyn överadvokaterm. m.Ju. . KUNGL BIBL.

1999 -06-28

STOCKHOLM

p

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför bamoch

-

ungdomar. 66. Godvård lika villkor omstatensstyrningav

-

hälsovochsjukvården+ 2bilagor. S. 67.KÄRNAVFALL metod plats

- - miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs FUD-program98. M.

68.BrandkatastrofeniGöteborg.

DrabbadeMedierMyndigheter.Ku.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet GarantipensionochBosättningstilläggför personer Nya förmånsrättsregler Bilagor. 1 födda år 1937eller tidigare.17 + Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Lindqvistsnia nio- vägarattutvecklabemötandetav utredningensskriftserie.8 personermedfunktionshinder.21 Att slakta får i Guds Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre ett nanm.Om religionsfrihetoch demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33 Rasism,nynazismochfrämlingskap. Ökadesocialbidrag.En studieominkomsteroch Demokratiutredningensskriftserie.10 socialbidragåren1990till 1996.46 Bör demokratinavnationaliseras Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51 Demokratiutredningensskiftserie.1 l Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52av Elektroniskdemolcrati.Demokratiutredningens Barnombudsmannenföreträdareför bamochskriftserie.12 ungdomar.65 Etik Godvård lika villkor omstatensstyrning ochdemokratiskstatskonst. - Demokratiutredningensskriftserie.13 avhälso-ochsjukvården+ 2 bilagor. 66 Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 Artikel 7 i EG:svarumärkesdirektiv. Finansdepartementet Ändringari varumärkeslagen.19 Märk väl 7 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins Införselavbeskattade 26 varor. värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie Kontantmetodför småföretagare.28 22 Fastighetsmäklamärnndeneffektivaretillsyn. 35- Tillsyn överadvokaterm. m. 31 Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 - Utvecklingssamarbete rättsområdet.32 Ennytullag. 54 Likvidationavaktiebolag.36 Begränsadfastighetsskatt.59 Demokratini denoffentligasektornsförändring. Bilen, miljön ochsäkerheten.62 Demokratiutredningensskriftserie.40 Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 Utbildningsdepartementet Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Godsedi forskningen.4 Globaliseringenochdemokratin. Vuxenutbildningför alla Andraåretmed Demokratiutredningensskriftserie.56 Kunskapslyftet.39 Löserjuridiken demokratinsproblem Att läraochleda En lärarutbildningför samverkan- Demokratiutredningensskriftserie.58 ochutveckling.63 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Representativdemokrati.Demokratiutredningens

Jordbruksdepartementet

skriftserie.64 Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 Utrikesdepartementet Samema ettursprungsfolki Sverige.25 - Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 Kulturdepartementet Sverigeochjudamastillgångar.20 Följdleveranseri sambandmed Denframtidakommersiellalokalradion.14 exportavkrigsmateriel. 3 8 Frågortill detindustriellasamhället.18 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill- Försvarsdepartementet mediekoncentrationslagm. m. 30 Svensktmedborgarskap.34 EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag Internationellkonflikthantering attför beredasig - samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmoch tillsammans.29 en ñlmvårdscentral.4 l Underrättelsetjänstenenöversyn.37 - Invandrare företagare.49 som Socialdepartementet Konvergensochförändring.Samordning lagstiftningenav för medie-ochtelesektorema.55 SteriliseringsfråganiSverige1935-1975.Ekonomisk Brandkarastrofeni Göteborg. ersättning.2 DrabbadeMedierMyndigheter.68

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Utvecklingavmänskligaresurseriarbetslivet. Förslagtill inriktningavnyamål3 inomEGzsstrukturfonder. 23 EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälligajobb

ocharbetslöshetsersättningen.27 Ny luftfanslag.42 Öppenelmarknad.44 LäraavEstonia.Den andradelrapportenoch slutredovisning.48 Rikstrafiken En nymyndighet.57

- Kundvänligaretaxi. 60

Miljödepartementet Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 skyddsjakt varg.50 KÄRNAVFALL miljökonsekvens.

- metod plats-- KASAMs yttrandeöverSKBsFUB-program98. 67

,

. . .

e i i

v, -

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71. Box 6430. I I 3 82 Stockholm. order@faktainfo.se wwwfaktainfose

ISSN 0375-25OX ISBN 91-7610-854-6