Europapolitikens kunskapsgrund : en principdiskussion utifrån EU 96-kommitténs erfarenheter : skrivelse från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Europa-

politikens

kunskapsgrund En principdiskussion E U 96-k0mmitténs utifrån erfarenheter

SOM

CM

min

un Statens offentliga utredningar

WW 1996:59

w Utrikesdepartementet

Europapolitikens

kunskaps grund

utifrân

En principdiskussion

EU 96-kommitténs erfarenheter

Skrivelse från EU 96-kommittén Stockholm 1996

biträdande sekreterare förordnades den 15 augusti 1995 ñLkand. Eva Sterndal och den 10 november 1995 junkand. Pia Nyman. Till pressekreterare utsågs den 30 juni 1995 redaktör Anders Bolling. Samma dag anställdes Sang Nyman som assistent till utredningen. Kommittén får härmed överlämna skrivelsen Europapolitikens kunskapsgrund. Den är författad docent Gullan Gidlund, sekreterare i av kommittén. Stockholm i april 1996

Berit Löfstedt

Berit Andnor Birgit Friggebo Siv Holma

Göran Lennmarker Helena Nilsson Mats Odell i Marianne Samuelsson Yvonne Sandberg-Fries Sten Tolgfors

/Gullan Gidlund

Innehåll

1 Introduktion

.

1.1 Syfte

Nya villkor för det politiska livet

2.1 EU 96-kommittén

temporär "think tank"

- en

Introduktion

Kommittén har under sitt arbete med att förbereda 1996 års regeringskonferens haft uppdraget att utreda centrala frågor och problemställningar i Europapolitiken. En given ambition har varit att analysera frågeställningarna utifrån svenska intressen och tillgänglig kunskap. Mot bakgrund av att Sverige medlem i EU har kommittén även det angeläget att stimulera är ny sett kompetensuppbyggnad i förhållande till övriga medlemsländer och till förberedelsearbetet inom EU-institutionema. Europeiska och unionsvida frågeställningar har därför även genomsyrat expertuppdragen. Den generellt höga ambitionsnivån i utredningsarbetet har krävt en bredd både i fråga om antalet expertuppdrag och antalet ingående kompetensområden. Arbetet har resulterat i drygt tjugo publicerade expertuppsatser.

Kommittén har även arrangerat ett tjugotal hearingar och seminarier i

Stockholm och runt om i landet, publicerat informationsskrifter, fördelat särskilda informationsmedel drygt tio miljoner kronor till främst studieförbund, fackföreningar, bibliotek, gymnasieskolor och folkhögskolor. Det är verksamheter som sammantagna syftat till att stimulera debatten och öka informationen och kunskapen om regeringskonferensen och EU:s framtidsfrågor. F olkbildningsarbetet har i detta sammanhang varit ett prioriterat område för kommittén. Bredden och omfattningen av verksamheten har givit kommittén värdefulla erfarenheter av hur EU-frågorna för närvarande hanteras i Sverige. Kommittén har därvid fått inblick i kunskaps- och kompetensläget vad gäller Europaforskningen den EU-relaterade och jämförande forskningen och

policybildningen; tillgången till forskare och experter for analyser av relevanta problemområden, deras "beredskap" och kapacitet att relativt snabbt kunna tillgodose kunskapsbehov inom utredningens policyområden. Dessutom har ett kommittén sin roll i informationsspridningen erhållit erfarenheter av genom olika koncept för att få ut information och stimulera debatten om EU:s framtidsfrågor, samt kännedom vilka miljöer och aktörer som är om folkbildningen i Europafrågoma. intresserade av

1.1 Syfte

Avsikten med skrivelsen är att mot bakgrund kommitténs erfarenheter - av bidrag till principiell diskussion vilka kunskapsbehov som ge ett en mer om det svenska EU-medlemskapet genererar. I denna skrivelse uppmärksammas huvudsakligen två av de områden där efterfrågan på kunskap tveklöst kommer att öka i och med det svenska medlemskapet. De gäller: 1 utformningen Europapolitiken utifrån svenska intressen och mer av långsiktiga och principiella perspektiv, och 2 den politiska debatten och folkbildningen. Dessa områden är vitala delar i den svenska demokratin där allvarliga brister i Europapolitikens kunskapsgrund kan påverka både Sveriges möjligheter till inflytande i EU och minska den demokratiska legitimiteten för Europapolitiken. De är samtidigt områden med speciella förutsättningar som inte alltid är betjänta samordnad svensk modell för av en kunskapsforsörjningen.

för det

Nya Villkor

livet

politiska

Den globala nätverksekonomin, medlemskapet i EU och anpassningen till den europeiska integrationen utgör viktiga förändringspotentialer i utformningen av politiska beslutsprocesser, politiska institutioner och metoder for politiskt inflytande. Samarbete mellan stater har alltid funnits, men det karaktäristiska inslaget i det pågående samarbetet över nationsgränserna är att antalet inblandade aktörer stiger kraftigt. Det handlar inte längre om en liten nationell elit, utan om ett betydligt bredare deltagande. En revolutionerande konsekvens av den pågående förändringen är att viktiga omvärldsfrågor samtidigt blir utrikespolitik och inrikespolitik. Det förutsätter utveckling från att betrakta och hantera EU-frågor som en utrikespolitik till att se EU som en integrerad del av flertalet politikområden. Det är en förändringsprocess som redan påbörjats i Sverige men som sannolikt kommer att intensifieras. Den stigande mängden svenska aktörer den europeiska arenan medför ett nytt och tämligen omfattande samordningsbehov i de politiska vilket måste få organisatoriska konsekvenser. En processerna särskild svårighet är att åstadkomma överensstämmelse mellan de nya spelreglerna och uppfattningarna hos medborgarna och organisationer om var de politiska besluten fattas. Kännedom om de politiska spelreglerna är naturligtvis ett nödvändigt villkor för att kunna påverka politiken. Det är denna punkt som särskilt folkbildningen har en angelägen uppgift att öka -

kunskapen dagens komplicerade offentliga beslutssystem och förstärka om kompetensen att aktivt delta i de politiska processerna. Sverige befinner sig medlem i EU i en inlämingsfas beträffande som ny hanteringen av Europapolitiken. Den fasen inbegriper i allra högsta grad frågor om kunskapsbehov för uppbyggnad av kapaciteter för att klara de åtaganden följer med medlemskapet. Denna inlämingsfas kan antas innebära vissa som specialiseringar enbart kortsiktigt tycks gå i motsatt riktning till som integreringen Europapolitiken till olika politikområden. av För att nå största möjliga inflytande är det angeläget att Sverige som medlem i EU söker påverka utformningen EU:s politik i ett mycket tidigt av skede. Det försprång som särskilt stora medlemsländer kan tänkas ha genom långvarigt medlemskap får kompenseras med samarbets- och alliansförmåga, framgångsrik marknadsföring av idéer idémakt samt kunnighet. Kunskapsproduktion vitalt intresse för varje land och hör till de är av konkurrensfördelar som ett litet land kan utveckla i försöken att vinna inflytande över den politiska dagordningen i EU. Sverige har redan erfarenhet förhandlingar om EES-avtalet och av anslutningsfördraget, förberedelserna inför folkomröstningen om EUmedlemskapet och den nu aktuella regeringkonferensen. Medan förberedelserna inför EES-avtalet i huvudsak var en samordnande och intresseavvägande verksamhet, tillkom inför folkomröstningen om medlemskapet även en kunskapsuppbyggnad av ad hoc-karaktär med expertutredningar konsekvensutredningama, informations- och folkbildningssatsningar sekretariatet för Europainformation, Fälldindelegationen. Inför regeringskonferensen fick så EU 96-kommittén uppgiften att dels utreda, dels

stimulera den politiska debatten och fördela substantiella medel för informationsspridning. Det kommer kontinuerligt att finnas vissa tillfällen då det finns behov att identifiera svenska intressen och hantera Europapolitiken i ett mer av långsiktigt och principiellt perspektiv. Det kan inom relativt kort tid avse viktiga framtidsfrågor typen budgetsamordning inom EU, EMU, av miljöpolitiken, jordbrukspolitiken och sysselsättningspolitiken. Dessa stora omfattande politisk debatt där olika åsiktsriktningar får frågor kräver även en möjlighet att göra sina röster hörda. En viktig förutsättning för detta är att det finns en effektiv informationsspridning och goda möjligheter för människor att ta del av nya frågor och lära sig det nya politiska landskapet. Den traditionella statsförvaltningens kunskapsstöd är för närvarande otillräcklig för den mer långsiktiga politikutformningen. Detta hänger till viss del samman med Sveriges nyliga inträde i EU, men även en sektoriell hantering av Europapolitiken. Efter hand kommer förvaltningen naturligtvis att öka kompetensen genom praktisk inlärning, fortbildning och rekrytering. Det långsiktiga kunskapsproblemet ligger emellertid en annan bog. Vad som krävs i framtiden är nya former för kunskapsstöd till politikutformningen som förmår att ta tillvara det växande antalet gränsöverskridande aktörer inom näringsliv, förvaltning, regioner, intresseorganisationer med relevant och problematiserad kunskap i ett långsiktigt perspektiv. Behovet av kunskapsstöd från forskare och experter som behandlar frågor på medellång sikt 3-5 år kommer att accentueras. Det kommer att behövas tillgängliga forskamätverk och nätverk för samtal och förhandlingar mellan regeringen och olika privata och offentliga aktörer i samhället.

Att det föreligger utmejslade svenska linjer i olika policyfrågor är en styrka och tillgång när kommissionen tillsätter olika arbetsgrupper och en tillkallar svenska Viktiga förutsättningar för framgång är att idéer experter. med svenskt kommissionen funnit inressanta är väl underbyggda ursprung som och svenska har gott renommé i kommissionen, samt att svenska att experter har kännedom regeringens uppfattning och handlingslinj er i olika experter om

frågor

Även i de fall där Sverige inte har haft möjlighet att agera på ett sådant kommissionen påverkats initierat aktiviteter och förslag pågår ett sätt att - kontinuerligt arbete med förslag från kommissionen. Den att reagera inbegriper även ståndpunktstagande med inslag samordning: processen av

främst policysamordning inför Coreper och ministerrådsmöten, beredningar

inom riksdagen och partiernas eventuella nationella intressebevakning i Europaparlamentet.

2.1 EU 96-kommittén "think

- en temporär

tank"

Europapolitiken utformas i samspel mellan ett stort antal aktörer. I den stiliserade figuren nedan ges enbart konturerna av "spelplanen".

l Samsyn och alliansfönnåga. regeringen, Hur näringslivet, intresseorganisationer, regionala intressen och forskarvärlden behöver samverka för att stärka Sveriges positioni EU. Finansdepartementet Ds 1995:21.

Figur Europapolitikens "spelplan"

Kunskap A

/ Arenor Policy

kunskapsaxeln återfinns kunskapsproduktionen vid universitet, Högst upp forskningsinstitut och högskolor. Längre ned samma axel kan kunskapsstödet från den offentliga förvaltningen placeras in. Axeln går således från kunskap producerad institutioner som är organisatoriskt fristående från av regeringskansliet till strukturer/befattningshavare som är placerade inom detta kansli. Policyaxeln gäller politiken både innehåll och process. I - Europapolitiken, liksom i all annan politik finns extrempunkter. På den ena extremen återfinns stora och långsiktiga policyfrågor "handlingslinjer" och - "svenska intressen" på den andra extremen "utvärdering" av - Europapolitiken, enskild sakfråga ytterst revision. eller en

Ett stort antal viktiga aktörer med olika intressen medverkar i utformning av Europapolitiken olika arenor: deltar i samhällsdebatten, opinionsbildningen, informationsspridningen, beslutspåverkan, beslutsförberedelser och beslutsfattande olika nivåer och i skilda institutionella sammanhang. Där återfinns enskilda medborgare, politiska partier, aktionsgrupper, folkrörelser, intresseorganisationer, studieförbund, näringsliv, medier, kommunala och regionala aktörer; intressen som ofta arbetar i nätverk, bildar allianser och samarbetar över organisations- och territoriella gränser. EU 96-kommittén får i denna skiss en unik position i mittpunkten "0rigo". Det har att göra med kommitténs okonventionella sätt att arbeta som liknar temporär "think tank" än en traditionell offentlig utredning. snarare en Kunskapsstöd har skett att forskare och specialister från universitet och genom forskningsinstitut skrivit vetenskapli uppsatser där ett stort antal policyfrågor ga problematiserats och relaterats till kunskapsläget i disciplinen samt att dessa deltagit föreläsare i den utåtriktade verksamheten. Även experter inom som framför allt regeringskansliet och riksdagsförvaltningen har skrivit expertrapporter och deltagit i övrig skriftproduktion samt medverkat i seminarier/hearingar/offentliga möten. Svenska forskare och experter, politiker, utländsk expertis, företrädare för EU-institutionema, journalister, organisationsföreträdare och debattörer har medverkat i seminarier och hearingar. Kommittén har fungerat för politisk debatt och har som en arena dessutom genom sin utåtriktade verksamhet och fördelning av informationsmedel bidragit till bred folkbildning och åsiktsbildning, inte en minst bland ungdomar.

Europaforskningenz

Svensk Europaforskning den EU-relaterade och jämförande forskningen - -

befinner sig fortfarande i en uppbyggnadsfas.3 Kommitténs erfarenheter från

planeringen av expertuppdragen ger vid handen att det rör sig om ett mindre antal forskare som sysslat med Europaforskning under någon längre tid. Lägger till detta forskningen förhållanden i Öst- och Centraleuropa inför man om utvidgningen av EU är det uppenbart att det skulle behövas en snabb tillväxt forskare och specialister. Vad gäller just Öst- och Centraleuropa finns vissa av områden i forskningshänseende eller mindre "vita fläckar". Det som utgör mer gäller exempelvis den rättsvetenskapliga forskningen, som efter murens fall endast marginellt hunnit studera de rättsliga systemens framväxt och tillämpningen av regelsystemen. Trots denna till antalet relativt lilla kärna av Europaforskare visar erfarenheten från forskningsuppdragen att det finns en betydligt större grupp forskare som nu orienterar sig mot Europafrågoma och som genom sin kompetens snabbt kan införliva problemställningar som är centrala i ett EUperspektiv, vare sig det gäller Europapolitiken eller jämförande Europastudier.

"Europaforskningen" är den gängse beckningenför den EU-relateradeoch jämförande forskningen, ochdet är i denmeningen som "Europaforskning" används i dennaskrivelse.

inför höstens forskningsproposition har en utredareBengt Göransson utsetts for att göra en kartläggning av Europaforskningen och ta framförslagtill områdenför denna typ av forskning. Därtillhar Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR tätti uppdrag läggafram att förslag. ll

Europaforskningen i Sverige skulle ha mycket att vinna på ett forskningssamarbete mellan exempelvis ekonomer, statsvetare, rättsvetare och historiker. Detta for att ett heltäckande och frukbart sätt kunna mer analysera långsiktiga EU-frågor och deras konsekvenser för svenskt statsskick och samhällslivet i stort. Det kan avse utvecklingen av den europeiska integrationen, olika konsekvenser av östutvidgningen, utrikes- och säkerhetspolitiken, regionaliseringens orsaker och effekter, l sysselsättningsunionens potentialer. Sverige har tyvärr inte ännu gjort någon stor mångvetenskaplig satsning på forskning om europeisk integration och EU. Det kan jämföras med Norge, där stortinget anslagit ca 100 miljoner kronor under tioårsperiod på ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om en

förändringarna i Europa."

Europaforskningen är väletablerad i flera EU-länder, men även utanför EU exempelvis i USA. Det är för Sveriges del dock inte tillräckligt att ta del den forskningen. Sverige måste ha en egen kvalificerad Europaforskning. av Det år en fråga om både tillgänglighet och identifikation. Det är av vikt att frågor EU även studeras utifrån svensk horisont med de speciella om traditioner och värderingar som finns här. Sammanfattningsvis är erfarenheten att det finns en kvalificerad grupp av forskare som har utvecklat forskningen om EU till sin specialitet. Gruppen är under tillväxt, nätverk bildas, forskningssamarbetet ökar mellan svenska och andra europeiska forskare. Det krävs dock ökade satsningar på den långsiktiga Europaforskningen i Sverige inte minst för att klara kunskapsbehovet for hanteringen av Europapolitiken.

4 Nordiska rådetharnyligeninitierat projektetNorden och Europa.Ett nordiskt forskningsprogram inom humaniora ochsamhällsvetenskap med en budgetpå35 miljoner DKK förperioden1996-2000.

Kommitténs

folkbildningsambition

Enligt direktiven har en av kommitténs huvuduppgiñer varit "att stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar". Kommittén har genom sin egen utåtriktade verksamhet hearingar, seminarier, regionala konferenser, offentliga möten och publiceringsverksamhet aktivt bidragit till att uppfylla detta mål. Dessutom fördelades särskilda medel på drygt tio miljoner kronor för att stimulera den offentliga debatten runt om i landet. Syftet med dessa medel var att ge stöd till kunskaps- och åsiktsbildningen kring frågor om Europas långsiktiga utveckling. Två viktiga argument låg till grund for detta. Det första var att Sverige är ny medlem i EU och att det är av vitalt intresse att de komplexa Europafrågorna får sin naturliga plats i den svenska samhällsdebatten. Det andra argumentet att medlemsländerna i EU står var inför viktiga vägskäl inför regeringskonferensen. Kommittén beslutade om tre program för de särskilda informationsmedlen: ett folkbildningsprogram, ett skolprogram och ett

debattprogram Inforrnationsmedlen och rönte stort intresse.

programmen

Folkbildningsprogrammets målsättning var att minst 60% av av befolkningenföre regeringskonferensen skahakommiti kontakt medden långsiktiga debatten om Europas framtidoch kännatill regeringskonferensen. Skolprogrammet "Åsiktbildning blandgymnasieungdom" hade målsättningen någymnasieungdomar att mellan och18 för 15 år att fördjupaåsiktsbildningen om EU:s framtidsfrågor. 1 programmet "Debattkringdesvenska positionerna" målsättningen var att -

inkom från enskilda företag, myndigheter och Drygt 300 ansökningar personer, olika slag studieförbund, fackföreningar, bibliotek, organisationer av folkhögskolor, kristna organisationer, organisationer för gymnasieskolor, fred, försvar, miljö och kvinnor, utrikespolitiska föreningar, europeiska frågor, ungdomsorganisationer, politiska kvinnoorganisationer och politiska politiska ansökningar från olika organisationer, skolor och partier. 55 av dessa typer av

landet erhöll anslag för olika projekt Flera av dessa

bibliotek runt om i pågår 1996 och skall slutredovisas under maj månad 1996.

projekt ännu mars

i angeläget få första bild dessa Det har dock varit att en av erfarenheter vad gäller att sprida information och stimulera till organisationers debatt. För detta ändamål har ett mindre antal frågor ställs till de 55 som

mottagit för olika aktiviteter studiecirklar, temarnöten, offentliga pengar utställningar, tävlingar, föreläsningar, seminarier. I detta möten, debatter, har inget försök gjorts skilja ut olika eller geografiska tidiga skede att program hemvister. 49 55 har besvarat enkäten.7 av de organisationer har erfarenhet att kontakta allmänheten Av som av i förekommande fall elever olika skolor 36 procent att intresset eller angav för deras projekt varit mycket stort eller stort. 26 procent kunde registrera ett

medelmåttligt intresse. Tre de fyra organisationer hade den mest av som negativa erfarenheten vad gällde folks intresse har sin verksamhet förlagd till

mycket små orter i landet.

i samband med att regeringoch riksdag lagt fast vilka frågor Sverige ska driva vid regeringskonferensen stimulera en debatt kring dessa frågor. - De flesta sökande samarbetar med andra organisationer, så egentligen innefattas fler aktörer.

till bortfallet främst:den korta svarstiden, personersom håller i projektenhar varit Orsaker år bortresta eller sjuka,i tvåfall har projekten ännu inte blivit av.

Överlag tycks organisationerna nöjda med den uppmärksamhet de vara fått i medierna för sina aktiviteter, inte mindre än 60 procent ansåg att bevakningen hittills varit mycket bra, eller ganska bra. Detta kan ses som en hög siffra, särskilt jämför med vad brukar vara fallet för om man som partiorganisationer. Det är de lokala regionala tidningarna som betyder allra mest för att nå ut med information. På andra plats ligger egna utskick brev 0.dyl.. Tredje plats delas mellan lokalradio och TV. Det senare kan vara lokal- TV, när-TV, student-TV eller "riks-TV". Detta kanjämföras med närradio och kommersiell radio däremot haft en mycket marginell betydelse. På fjärde som plats återfinns bransch-/fackpress av olika slag. Den övervägande delen de tillfrågade 79 procent är mycket av -- eller ganska nöjda med tillgången till informationsmaterial och kunskapskällor rör de frågor som de behandlar i projekten. I något fall har man som producerat eget material, i andra fall konstateras att det saknas material riktat till ungdomar. Kommittén har regelbundet skickat information om sina skrifter och expertrapporter till de organisationer som fått anslag. De har utan kostnad erhållit de småskrifter som kommittén givit ut. Därför är det kanske inte märkligt att denna informationskälla toppar listan över de informationsvägar som använts. Tabellen nedan visar dock att organisationerna har sökt sin information olika vägar, inte minst har det material som EU-institutionerna producerat nått ut i folkbildnings-Sverige. Man kan även notera att organisationerna aktivt sökt information på andra vägar egna tidskrifter och studiematerial, tidningar av olika slag, böcker, Internet. 72 procent av de tillfrågade sade sig ha mycket eller ganska god tillgång till föreläsare eller debattörer. 16 procent av organisationerna kunde däremot

tillgången ganska dålig, eller mycket dålig, föreläsare ge besked om att var till deras olika De senare organisationerna eller debattörer arrangemang. små större städer. Själva har de som haft problem återfinns i såväl orter som orsaker kort varsel, uppbokade föreläsare, framför allt pekat av typen sig tillräckligt kompetenta och svårigheter att få föreläsare som inte ansett föreläsare som "drar folk".

Tabell Har Ni använt följande informationsvägar Andelar i procent antal

organisationer. N 49

EIC Euro Info Centre 22% l 1 Europaparlamentets information 47% 23 EU 96-kommitténs skrifter och material 92% 45 KK Kommerskollegium 18% 9 Kommissionens information 45% 22 Kritiska EU-fakta 37% 18 Näringslivets EU-fakta 39% 19 Riksdagens EU-upplysning 57% 28 Annat: 61% 30

Det angeläget påminna att detta endast är första bild av det är att om en folkbildningsarbete kommittén har initierat och att det återstår en hel del som aktiviteter i projekten. Flera respondenter framhåller att projekten skulle ha

behövt tid. Tid och långsiktighet är viktiga ingredienser i denna typ av mera folkbildningsprocess. Erfarenheten visar dock att det finns ett stort antal aktörer privata såväl offentliga vill delta i kunskaps- och åsiktsbildningen och som - som debatten EU:s framtidsfrågor. Det finns intresse för att bearbeta stimulera om

olika målgrupper, använda och pröva olika informationsmetoder, arbeta fram studiematerial. Men hur effektiva är då studieförbund, miljöorganisationer, bibliotek och fackföreningar med att få ut budskap, att sprida information Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier FSI har från hösten 1995 för kommitténs räkning ställt frågor om medborgarnas kännedom EU:s regeringskonferens samt frågor vilka sätt har fått om om man informationen konferensen sedan februari 1996. om Mätningarna ingår i kommitténs uppföljning och utvärdering av informationsverksamheten. Från september 1995 har andelen som sagt sig känna till regeringskonferensen fluktuerat runt 40 procent. Vad gäller frågan informationsvägar visar resultaten hittills att den övervägande delen 95 om

procent nyhetsrapportering i TV, radio och tidningar. Övriga

anger informationskällor utbildning folkhögskola/gymnasium, högskola/universitet, studieförbund eller motsvarande, partier och organisationer, bibliotek, självstudier, vänner och bekanta har endast nått -intervallet l-9 procent. Organisationernas aktiviteter är fortfarande i gång, och FSI:s mätningar pågår i ytterligare två månader. Det är således ännu för tidigt att göra några slutliga bedömningar den informationsinsats kommittén initierat av som Några reflektioner kan dock göras på detta stadium. En iakttagelse känd bland professionella informatörer är att studieförbund, fackföreningar, bibliotek och alla andra typer av organisationer är viktiga strukturer för att förmedla kunskap kunskap som inte heller glöms bort så snabbt. Det moderna samhällets villkor

Kommittén skallinom kon ut medinformation om regeringskonferensen via "Anslagstavlan", Sveriges Television.Hemsida Internetöppnades1996-03-26.

dessa organisationer behöver i medier för att nå är dock sådana att exponeras utöver den kärna människor som utgör deras bas. av Det bör alltså poängteras att även televisionen, radio och tidningar om fortsättningsvis i mätningarna ligger på 95-procentsnivån betyder detta inte att organisationemas aktiviteter varit osynliga. Enligt organisationernas egna bedömningar har medierna i hög grad bevakat och speglat deras projekt.

för

Kunskapsstödet

Europapolitiken

Frågor om forskningens frihet, förhållandet mellan forskningen och den politiska makten har sysselsatt tänkare under århundranden och tillhör även i dagens värld de grundläggande frågeställningarna. I dessa frågor har det över tiden funnits skiftande uppfattningar. Spännvidden är exempelvis betydande mellan ståndpunkten att den "rena vetenskapen" inte styrs av några andra behov än sina egna och att se statens investeringar styrning i kunskap och forskning som viktiga medel att uppnå ekonomisk tillväxt. Ett kännetecknande drag i framför allt vissa delar av den svenska samhällsvetenskapliga forskningen är dess samhällsrelevans, det vill säga att det finns en korrespondens mellan forskarnas problemformuleringar och de politiska, ekonomiska och sociala problem som finns i samhället. Länkarna blir särskilt tydliga i det offentliga utredningsväsendet. Samtidigt är det viktigt att påpeka att samhällsrelevansen i forskningen kan följd närheten ses som en av till makten, men att den nödvändigtvis inte behöver vara det. Synen på den objektive experten och den fria vetenskapen har efterhand förändrats i Sverige. Särskilt tydligt framkom detta i samband med folkomröstningen om kärnkraft. Expertrollen kom att politiseras. Någonstans blev det uppenbart att det fanns en viss betydelse för både frågeställningar och resultat om man var för eller mot kärnkraft. Denna förtroendekris för expertoch forskarrollen accentuerades ytterligare inför folkomröstningen om

medlemskap i EU. Frågan beställer och vem som .formulerar om vem som vitalt intresse och kan således påverka trovärdigheten i frågorna är av svaren resultaten. Inte minst denna bakgrund är det vikt att det i Sverige utvecklas mot av betydande Europaforskning med eget programansvar. Det vill säga en en forskning inte är styrd politiska överväganden utan mer av forskarnas som av problemformuleringar och vetenskapliga intressen. Detta torde kunna egna utvecklas samarbete i forskamät och tvärvetenskapliga genom forskningsprojekt optimalt med mångfald intressen och miljöer. - en av Pluralismen i den långsiktiga kunskapsproduktionen är förutsättning för en trovärdighet, kritisk användning och granskning forskningsresultaten. av När det finns behov att identifiera svenska intressen och hantera Europapolitiken i långsiktigt och principiellt perspektiv är det ett mer värdefullt att kunna använda denna pool av av kompetens i olika "ad-hoc"organisationer exempelvis EU 96-kommitténs karaktär. "Kunskaps- - av

axeln" se tidigare figur bör sammanfattningsvis byggas upp med vida ramar

och förbättra Europapolitikens kunskapsgrund. Dessutom är det naturligtvis värdefullt och nödvändigt att det finns beställarstyrd forskning- och utredningskapacitet kan serva olika delar av Europapolitiken. som Kunskapsstödet for den politiska debatten och folkbildningen genereras delvis från institutionella miljöer. Även här är mångfalden samma betydelsefull; detta för att olika åsiktsriktningar skall få möjligheter att göra sin röst hörd. Det är både policy- och förankringssynpunkt nödvändigt att ur folkbildningsarbetet EU bedrivs kontinuerligt och långsiktigt. om

Slutsatser

Kommittén konstaterar:

att det finns en kvalificerad grupp av forskare som har utvecklat forskningen om EU och jämförande Europastudier till sin specialitet. Gruppen är under tillväxt, nätverk bildas och forskningssamarbetet ökar mellan svenska och andra europeiska forskare.

- att kunskapsgrunden för Europapolitiken måste stärkas, och att medlemskapet i EU medför behov av ökad Europaforskning inte minst tvärvetenskaplig på medellång sikt, en långsiktig kompetensuppbyggnad som syftar bland annat till att försörja den nödvändiga offentliga debatten och folkbildningen.

° att den modell som EU 96-kommittén tillämpat "temporär think tank" med en kombination av traditionell utredning, uppbyggnad av ett forskamät, bred folkbildning och politisk debatt är klart positiv.

Kommitténs uppfattning är: - att en uppläggning liknande EU 96-kommittén bör övervägas inför kommande viktiga vägval i EU.

äga

måga

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hurgardet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor. + K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27.En strategi kunskapslyft för ochlivslångtlärande. . finansiering. U. U.

Fritid förändring. i 28.Detforskningspolitiska landskapet i Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U.

Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30 Borgenärsbrotten en översyn ll av kap. . - Politikområden underlupp.Frågor om EU:sförsta brottsbalken. Fi. . pelareinförregeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityderochlagstiftning i samverkan 9 Ettär medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C.

erfarenheter arbeteti EU.UD. av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra

Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och IT-användning blandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K.

Batterierna en laddadfraga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. . - Omjärnvägens trañkledning m.m. K. 35 Kriminalunderrättelseregister . . .Forskningför vårvardag.C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för 36.HögskolaiMalmö.U.

tvä-ochtrehjuligamotorfordon. K. 37.Sveriges medverkan i FN:sfamiljeár.S.

. .NKommuner ochlandstingmedbetalnings- .Nationalstadsparker. M.

svárigheter. Fi. .Rapportfránklimatdelegationen 1995.

P Offentligdjurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning.M.

Budgetlagregeringens befogenheter på 40.Elektroniskdokumenthantering. Ju. finansmaktens omrâde.Fi. 41. Statens maritimaverksamhet. Fö. Unionför både öst och väst. Politiska, rättsliga 42.Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament . ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av ochoffentlighetiEU.UD.

utvidgning.UD. 43.Jämställdheten i EU.Spelregler och .Förankringochrättigheter.Omfolkomrösmingar, verklighetsbilder. UD.

utträdesrâtt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen.

rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi.

Bättretrafikmedväginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. . .Totalförsvarspliktiga m95.Förslag jobb/studier 46 Enskilda om vägar. K. . eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, 47 Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för . försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.

Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainable Homesin an Urbanizing

bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.Swedish NationalReportfor HabitatII. N.

UD. 49.Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning. Förbud motvapen pâallmänplats Ju. . m.m. U 51.Gnmdläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk-

.Reform

ochförändring.Organisation och ring alternativ och förslag. A. verksamhet vid universitet ochhögskolor efter .Precisering handelsändamâlet av i detaljplan.M. 1993årsuniversitets- ochhögskolereform. U. Kalkning sjöarochvattendrag.M. av . 22.Inflytande riktigt Omelevers rätt till .Kooperativamöjligheteristorstadsomráden. S.

inflytande,delaktighet och ansvar. U. .Sverige,framtidenochmångfalden. A.

23.Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av Pâ väg mot egenföretagande. A. . upphandling avvaror ochtjänstermed .Vägarin i Sverige.A.

miljöpåverkan. N. 56.Hälften vorenog om kvinnorochntän - 24.FrånMaastricht till Turin.Bakgrund ochövriga 90-taletsarbetsmarknad. A.

EU-länders förslagochdebattinför 57.Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen 1996.UD. 58.Finansieringendetcivilaförsvaret.Fö. av 25.Frånmassmedia till multimedia att digitalisera svensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikens kunskapsgnmd. En principdiskussion utifrån EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. 60. Miljö ochjordbruk.Om EUzs miljöregleroch utvidgningens effekter dengemensamma jordbrukspolitiken. UD. éLMedlemsstater ochmedborgare. Förhållandet mellan stora ochsmåländeri EU. Rättsliga och inrikesfrågor.UD.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet Mössochmänniskor. Exempel bra Sveriges medverkan i FN:sfamiljeár.37 lT-användning blandbarnochungdomar.32 Kooperativa möjligheter i storstadsomräden. 54

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet Kriminalunderrättelseregister Omjärnvägens trañkledning m.m. 9 DNA-register.35 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för Elektroniskdokumenthantering. 40 tvá-ochtrehjuligamotorfordon. 11 Presumtionsregeln i expropriationslagen.45 Bättretrafikmedväginformatik. 17 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Ny kursi trañkpolitiken + Bilagor.26 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Utrikesdepartementet Enskilda vägar. 46 Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför regeringskonferensen 1996.4 Finansdepartementet Politikomráden underlupp.Frågor om EU:s första Kommuner ochlandstingmedbetalningspelareinförregeringskonferensen 1996.5 svårigheter. 12 Ettâr medEU.Svenska statstjärtstemâns Budgetlag regeringens befogenheter erfarenheter arbetetiEU. 6 av ñnansmaktens område.14 Av vitaltintresse. EU:sutrikes-och Borgenärsbrotten en översyn av 11kap. säkerhetspolitik införregeringskonferensen. 7 brottsbalken. 30 Unionför både och öst väst. Politiska,rättsliga Översyn av skatteflyktslagen. ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av Reformerat förhandsbesked. 44 utvidgning.15 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 Förankring ochrättigheter.Omfolkomrösmingar, utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga Utbildningsdepartementet rättigheter i EU. 16 Den nya gymnasieskolan hurgårdet 1 - Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs Samverkansmönster i svenskforskningsfmansiering. 2 bedömningar införregeringskonferensen 1996.19 Samordnad rollfördelning inomtekniskforskning.20 FrånMaastricht till Turin.Bakgrund ochövriga Reform och förändring. Organisation ochverksamhet EU-länders förslag ochdebatt inför vid universitetochhögskolor efter1993års regeringskonferensen 1996.24 universitets och högskolereform. 21 Demokrati ochöppenhet. Om folkvalda parlament inflytandepåriktigt Omelevers rätt till ochoffentlighetiEU. 42 inflytande,delaktighet och ansvar. 22 Jämställdheten i EU. Spelregler och Enstrategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande.27 verklighetsbilder. 43 Det forskningspolitiska landskapet i Norden Europapolitikens kunskapsgrund. 1990-talet. 28 Enprincipdiskussion utifrån ForskningochPengar.29 EU96-kommitténs erfarenheter. 59 Högskola i Malmö.36 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för utvidgningens effekter den gemensamma individochlokalsamhälle. 47 jordbrukspolitiken. 60 Medlemsstater ochmedborgare. Förhållandet Jordbruksdepartementet mellan stora ochsmåländeri EU.Rättsligaoch Offentligdjurskyddstillsyn. 13 inrikesfrågor.61 Arbetsmarknadsdepartementet Försvarsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik + expenbilaga. 34 Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, alternativochförslag.51 försäkringar.18 Sverige,framtidenochmångfalden. S5 Statens maritimaverksamhet. 41 Pa väg egenföretagande. 55 mot Finansieringendet av civila försvaret. 58

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Vägar in i Sverige. 55 Hälften vore nog om kvinnorochmän på - 90-talets arbetsmarknad. 56

Kulturdepartementet Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television. 25

Näringsdepartementet Kartläggning och analys den av offentligasektorns upphandling varor av ochtjänster med miljöpåverkan. 23 Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish NationalReport for HabitatII. 48 Reglerför handelmed el. 49

Civildepartementet Fritidi förändring. Omkön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskning för vår vardag.10 Attityderoch lagstiftning i samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batteriernaen laddad fråga.8 - Nationalstadsparken 38 Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning.39 Precisering av handelsändamâlet i detaljplan. 52 Kalkningav sjöar ochvattendrag 53

Is|vrk:ss: 10h 4;S|0ck|10|,.1 FAX: 08-:0 ;o 21, TI-ZI.l-Z|ONZ 087mm .p 90

ISBN 91 -38-20245-X ISSN 0375-250X